# ID: svediakorp-gov112197
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Tvåkammarriksdagen: utredningar
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1913
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: tvåkammarriksdagen, investigations
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 149,988
# sentences: 4,539
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


UNDERDÅNIGT BETÄNKANDE
AFGIFVET DEN 29 DECEMBER 1911
KOMMITTÉN FÖR VERKSTÄLLANDE AF UTREDNING RÖRANDE
STATENS, KOMMUNERNAS, LANDSTINGENS OCH HUSHÅLLNINGSSÄLLSKAPENS
FRIGÖRANDE FRÅN EKONOMISKT
BEROENDE AF RUSDRYCKSMEDLEN
STOCKHOLM 1912
ISAAC MARCUS’ BOKTR.-AKTIEBOLAG
INNEHÅLL.
SID.
Skrivelse till Konungen............................................................................................... v
I. Uppdragets förhistoria i riksdagen ................................................................ 1
II. Lagstiftning angående beskattning af rusdrycker........................................... 13
A.
Beskattning af brännvins tillverkning och försäljning ........................ 13
B.
Beskattning af maltdrycker.................................................................... 62
C.
Stämpelafgift å punsch........................................................................... 68
D.
Tulltaxebestämmelser ............................................................................ 73
III.
Rusdryckshandteringens ekonomiska betydelse för det allmänna ................ 75
A.
Det allmännas inkomster af rusdryckshandteringen ........................... 75
B.
Undersökningar rörande det allmännas omkostnader i följd af bruket
af rusdrycker.................................................................................... 78
C.
Vissa statistiska uppgifter angående rusdryckshandteringen ............ 81
IV.
Af kommittén förut till Kungl. Maj:t afgifna framställningar .................... 88
V. Kommitténs yttrande och förslag....................................................................... 98
Bil. A. Förslag till förändrad lydelse af 15, 21, 24 och 25 §§ i brännvinsför
säljningsförordningen
............................................................................ 133
Bil. B. Förslag till förordning angående ersättning till städer och vissa köpingar,
landsting och hushållningssällskap för till statsverket indragna
brännvinsförsäljningsmedel........................................................ 137
Reservationer af:
herr
Odelberg ...........
142
»
Hegardt...............................................................................................  144
»
Lindeberg................................................................................................ 149
»
Östberg................................................................................................... 150
herrar Ekman, Ericsson och Kvarnzelius ........................................ 151
IV
BILAGOK.
SID.
Nr 1. Statistiska tabeller öfver kommuners och landstings utdebitering, inkomster
och utgifter samt tillgångar och skulder (text) ............... 178
Städer och köpingar........................................................................................ 190
Landsbygden .................................................................................................... 256
Landstingen......................................................................
270
Nr
2.
Fattigvårdsinspektören A. Lindbloms skrifvelse.......................................... 285
Nr
3.
Redaktören G. H. von Kochs skrifvelse .................................................... 327
Nr
4.
Uppgifter för år 1909 angående de å rikets samtliga
hospital,
lasarett
och öfriga därmed jämförliga, med allmänna medel underhållna sjukvårdsanstalter
intagna sjuka, hvilkas sjukdom med större sannolikhet
kan antagas hafva förorsakats af bruket af spritdrycker .... 339
Nr
5.
Fångvårdsstyrelsens skrifvelse...................................................................... 351
Nr
6.
Utredning inom statskontoret ........................................................................ 356
Nr
7.
Statsbidrag till aflönande af lärare och lärarinnor
vid
folkskolor
och
småskolor år 1910, äfvensom de för samma år efter folkmängden
utdelade brännvinsförsäljningsmedlen ................................  360
Nr 8. Tabell, utvisande dels de i städer och vissa köpingar influtna brännvinsförsäljningsmedlen
för försäljningsåren 1900—1901 till och med 1910
jämte medeltalet för samma år enligt de från länsstyrelserna till
kontrollstyrelsen insända uppgifterna, dels ock de af kommittén
föreslagna ersättningsbeloppen till
dessa städer och köpingar ........ 363
Till KONUNGEN.
Genom nådigt bref den 20 augusti 1909 har Eders Kungl. Maj:t
uppdragit åt en kommitté att verkställa en allsidig utredning rörande
statens, kommunernas, landstingens och hushållningssällskapens fri
-
VI
görande i större eller mindre omfattning från deras ekonomiska beroende
af från rusdryckshandteringen härflytande medel samt att därefter till
Eders Kungl. Maj:t inkomma med de utlåtanden och förslag, hvartill
ifrågavarande utredning kunde gifva anledning.
I denna kommitté förordnade Eders Kungl. Maj:t
till ordförande:
ledamoten af Riksdagens Första kammare, f. d. landshöfdingen
A. T. Odelberg
och till ledamöter:
numera ledamoten af Riksdagens Första kammare, redaktören
Carl Ekman,
ledamoten af Riksdagens Andra kammare, hemmansägaren
m. m. O. A. Ericsson i Ofvanmyra,
vice häradshöfdingen m. m. F. B. Hegardt,
ledamoten af Riksdagens Andra kammare, bleckslagerimästaren,
in. m. S. H. Kvarnzelius,
öfverdirektören och chefen för kontrollstyrelsen in. in. K. M.
Lindeberg och
ledamoten af Riksdagens Första kammare, riksgäldsfullmäktigen
in. in. Gr. F. Östberg.
Genom nådig remiss den 9 juni 1911 har Eders Kungl. Maj:t
vidare anbefallt kommittén att vid fullgörande af sitt uppdrag taga
under öfvervägande hvad Riksdagen i en remissen bifogad skrivelse
af den 27 maj 1911 anfört i fråga om brännvinsförsäljningsbolagens
skyddande mot producenternas sammanslutningar.
Emellertid har i anledning af en af kommittén gjord framställning
Eders Kungl. Maj:t enligt nådigt beslut den 15 innevarande december
funnit godt att återkalla det kommittén ofvanberörda den 9
juni meddelade uppdrag.
Sedan undertecknad Odelberg, å kommitténs vägnar, hos Eders
Kungl. Maj:t gjort framställning om förordnande af sekreterare i kommittén,
fann Eders Kungl. Maj:t enligt nådigt beslut den 22 oktober
1909 godt förordna amanuensen i finansdepartementet C. Törnebladh
att vara kommitténs sekreterare.
VII
Kommittén, som för fullgörande af sitt uppdrag sammanträdde
härstädes första gången den 15 november 1909, har numera afslutat
sina arbeten och får härmed i underdånighet till Eders Kungl. Maj:t
öfverlämna betänkande och förslag i ämnet jämte tillhörande bilagor.
Reservationer, innefattande särskilda meningar, som inom kommittén
uttalats, bifogas i underdånighet.
Stockholm den 29 december 1911.
Underdånigst
THEODOR ODELBERG
CARL EKMAN OLLAS A. ERICSSON FREDR. HEGARDT
S. H. KVARNZELIUS K. LINDEBERG
G. F. ÖSTBERG
Carl Törnebladh
1
I. Uppdragets förhistoria i riksdagen.
Vid 1907 års riksdag väcktes inom Andra kammaren motion
(nr 27), däri hemställdes om aflåtande af skrivelse till Kungl. Maj:t
med anhållan, att »Kungl. Maj:t måtte genom en kommitté, bestående
af för frågans lösning i angifven riktning intresserade personer, låta
verkställa en allsidig utredning rörande möjligheten för ett statens,
kommunernas, landstingens och hushållningssällskapens fullständiga
frigörande från deras ekonomiska beroende af från rusdryckshandteringen
härflytande medel och, därest sådan möjlighet finnes, om
lämpligaste sättet därför, samt för Riksdagen framlägga resultatet
af denna utredning med de förslag, hvartill samma utredning kan
föranleda».
Andra kammarens andra tillfälliga utskott afgaf utlåtande (nr 3)
öfver motionen och anförde till en början, hurusom första ledet i
motiveringen till motionen utgjorde en erinran om den djupt ingripande
roll, rusdryckerna spelade i enskildas och samhällens lif. Statistiken
på ifrågavarande område vore bristfällig. De skador, rusdryckerna
förorsakade, framträdde på så många områden och i så
uppenbara, svåra former, att det måste tillräckligt klart framstå, att
här kräfdes energiska åtgärder icke blott från individernas, utan jämväl
och i än högre grad från samhällenas, statsmakternas sida.
Utskottet ansåge sig icke böra upptaga frågan om hvad som
borde göras utan ville blott framhålla några grundtankar.
Många vore de, som förmenade sig hafva pekat på den enda
riktiga och säkra vägen till nykterhetsfrågans lösning med ett enkelt
hänvisande till undervisningens och uppfostrans väg, men äfven de,
som flitigast anlitat denna väg, hvilkens nytta och nödvändighet ingen
1
1907 års
riksdag.
bestridde, hade snart funnit, att ensamt härigenom råddes ej bot på
det onda. Hand i hand med öfvertygelsearbetet, stödda af och i sin
tur stödjande detta, måste lagstiftningsåtgärder och restriktiva bestämmelser
tillgripas.
Man hade af månhet om den medborgerliga friheten satt i fråga,
huruvida samhället, staten hade rätt och plikt att på detta sätt ingripa.
Utskottet åtnöjde sig härvidlag med att instämmande åberopa ett af
bevillningsutskottet vid samma riksdag afgifvet betänkande, i hvilket
framhölls, att, med allt tillbörligt beaktande af individens själfbestämningsrätt,
det dock måste erkännas, att i nykterhetsfrågan så starka
sociala intressen spelade in, att till motarbetande af rusdrycksmissbruket
äfven restriktiva åtgärder kunde vara befogade. Statsmakterna
hade ju ock, som kändt, i flera fall vidtagit dylika åtgärder.
Motionen droge för sin del ut de yttersta konsekvenserna af en
fullt genomförd, restriktiv lagstiftning — rusdrycksförbud.
Utskottet ansåge det för sin del ej nödigt eller lämpligt att
inlåta sig på en pröfning af själfva förbudsfrågan, ty de med rusdryckshandteringen
sammanknippade stora ekonomiska intressen, om hvilka
motionen rörde sig, vore icke allenast för borttagandet utan redan för
minskandet af rusdryckstrafiken ett det allvarligaste hinder. Och starkt
kunde det ifrågasättas, om det vore förenligt med god finanspolitik
att på sätt nu skedde göra våra samhälleliga institutioner beroende
af skatter, som härflöte från den för många af de skattdragande fördärfbringande
rusdryckskonsumtionen, skatter, hvilka följdriktigt minskades,
i samma mån alkoholförbrukningen sjönke och hvilkas stegring
rent ekonomiskt sedt kunde synas önskvärd, på samma gång den ur
sociala synpunkter vore förkastlig.
Efter att hafva återgifvit de i motionen förekommande uppgifter
rörande storleken af berörda inkomster äfvensom fullständigat samma
uppgifter anförde utskottet vidare.
På dessa medel byggde stat, landsting, hushållningssällskap och
kommuner mer eller mindre sina respektive inkomst- och utgiftsstater.
De utgjorde i hvarje fall en viktig grundsten i flertalet af de angifna
institutionernas ekonomiska byggnad.
Huru stora dessa inkomster af rusdryckshandteringen än vore och
ehuru de fördenskull kunde förefalla somliga rent af oumbärliga, måste
man dock alltid hålla för ögonen, att de utgifter, det allmänna finge
vidkännas till följd af denna handtering, likaledes vore ofantligt stora,
ehuru de återfunnes under sjuk- och fattigvård, rättsväsende och dylikt,
hvarför vinst och utgifter icke kunde sättas i det rätta förhållandet
till hvarandra och därför ej heller kunde tillbörligt vägas mot hvarandra.
Och toges hänsyn icke blott till allmänna institutioner, utan
ock till de skattdragande, icke blott till pengar, utan ock till andra
värden, syntes det i hvarje fall vara själfklart, att »affären» icke kunde
gifva annat än förlust till slutresultat.
Utskottet, som sålunda delade motionärens mening om det synnerligen
angelägna i att söka frigöra stat, landsting, hushållningssällskap
och kommuner från deras beroende af rus drycksmed len, ville på
samma gång i likhet med motionären betona denna frågas oerhördt
stora betydelse och räckvidd. Och frågan vore lika svår, som den
vore stor. Möjligheten af dess lösning ansåge utskottet dock icke
behöfva dragas i tvifvelsmål, och motionären hade säkerligen mera med
sin hemställan afsett en utredning rörande möjligheterna för än möjligheten
af det ifrågasattta frigörandet, ehuru hans hemställan i denna
del fått en försiktig formulering, som motiverades af frågans stora
betydelse och i hvilken utskottet därför ej funnit skäl föreslå någon
ändring.
»Detta frigörande från beroendet af rusdryckshandteringen kan
gifvetvis», yttrade motionären, »icke ske på en gång, utan att hela
maskineriet därigenom skulle bringas i olag; det måste ske successivt
och systematiskt. I öfrigt kunna naturligtvis olika tillvägagångssätt
tänkas, såsom indragning eller aflösning eller kanske dessa båda kombinerade,
så att en successiv indragning ägde rum, men med understöd
till en början. Likaså kan samma frigörande ske snabbare eller långsammare
under en kortare eller en längre tidsperiod.»
Dessa af motionären angifna, olika tillvägagångssätt vore, som
syntes, endast antydda, och det låge i sakens natur, att först efter
den i motionen begärda allsidiga utredningen härvidlag mera bestämda
vägar kunde blifva möjliga att utpeka. Utskottet, som redan betonatfrågans
stora räckvidd och svårigheter, ansåge sig hvarken kunna eller
böra närmare ingå på eventuella möjligheter, men ville ej söka dölja
för sig nödvändigheten af att här förfores med varsamhet och omtänksamhet.
Efter att hafva omnämnt, att motionären rörande de indragna
medlens framtida användning ifrågasatt, att de borde afsättas såsom
grundvalen till en fond, afsedd för ålderdoms- och invaliditetsförsäkring,
yttrade utskottet vidare.
Utskottet, som ställde sig tveksamt inför det sålunda föreslagna
fonderandet, ville för sin del erinra om den väg, på hvilken Riksdagen
redan slagit in, då den för nykterhetens befrämjande beviljat en, om
4
också obetydlig andel af de inflytande brännvinsmedlen. Ett vidare
fortgående på denna väg syntes utskottet gå i rätt riktning.
Alla dessa frågor behöfde emellertid, som sagdt, allsidigt och
omsorgsfullt utredas, och påtagligt vore ju, att en dylik utredning
icke kunde åvägabringas på enskild väg, utan funne utskottet liksom
motionären det nödvändigt, att den verkställdes af en kommitté.
Motionären hade betonat, att denna kommitté måste sammansättas af
personer, »hvilka, förutom det att de äga nödiga kvalifikationer i öfrigt,
äfven hafva nödig insikt beträffande alkoholfrågans innebörd och ett
lefvande intresse för dess lösning på ett för folk och fosterland gagnande
sätt». Utskottet delade denna uppfattning, men ansåge ej behöfiigt,
att den särskildt framhölles i skrifvelsen till Kungl. Maj:t, som,
ifall motionen blefve af Riksdagen godkänd, förvisso i allt fall skulle
låta sig angeläget vara att gifva kommittén en sammansättning, hvarigenom
motionens syfte på bästa sätt kunde befordras.
Därjämte ansåge utskottet det af motionären i hans hemställan
använda ordet »fullständiga» lämpligen böra utgå, så mycket mer som
motionären själf ifrågasatt de indragna medlens framtida användning
till en fond för statsändamål.
Det vore af utskottet redan framhållet, hurusom för den af
motionären begärda allsidiga utredningen icke kunde på förhand angifvas
några närmare utstakade linjer. Först när resultatet af denna utredning
med åtföljande eventuella förslag komme att föreläggas Riksdagen,
blefve det möjligt att afgöra, hvilka åtgärder lämpligen kunde vidtagas
för att lösa bandet mellan våra allmänna institutioners ekonomi och
rusdryckshandteringen — ett enligt utskottets mening synnerligen
eftersträfvansvärdt, till nykterhetens fromma och allmänt gagn kraftigt
verkande steg.
Med stöd af det anförda hemställde alltså utskottet, att Andra
kammaren för sin del ville besluta, att Riksdagen i skrifvelse till
Kungl. Maj:t anhölle, det Kungl. Maj:t måtte genom en kommitté låta
verkställa en allsidig utredning rörande möjligheten för ett statens,
kommunernas, landstingens och hushållningssällskapens frigörande från
deras ekonomiska beroende af från rusdryckshandteringen härflytande
medel och, därest sådan möjlighet funnes, om lämpligaste sättet därför,
samt för Riksdagen framlägga resultatet af denna utredning med de
förslag, hvartill samma utredning kunde föranleda.
Denna utskottets hemställan blef af Andra kammaren utan votering
godkänd, hvarefter beslutet delgafs Första kammaren.
5
Ärendet hänvisades af Första kammaren till dess första tillfälliga
utskott, som däröfver afgaf utlåtande nr 7.
I berörda utlåtande anfördes hufvudsakligen följande.
Att missbruk af rusdrycker vore af djupt ingripande betydelse i
de enskildas och samhällenas lif samt att till följd däraf åtgärder, som
vidtoges till motverkande af detta missbruk, kunde vara befogade, vore
jämväl allmänt erkändt. Utskottet höll före, att den riktigaste och
säkraste vägen för nykterhetsfrågans lösning vore en genom uppfostran
och undervisning vunnen allmännare uppfattning om alkoholmissbrukets
skadlighet. I detta afseende måste allt erkännande skänkas åt det
gagnerika arbete, som af de enskilda nykterhetsföreningarne allestädes
i vårt land utöfvades, och att detta arbete burit frukter ådagalades
af den glädjande företeelsen, att ungdomen i allt större omfattning
visade sig tillgifven nykterhetens sak. I sammanhang med detta upplysningsarbete
kunde emellertid lagstiftningsåtgärder vara behöfliga.
Att härutinnan gå ända därhän, som motionären antydde, att genom
lagstiftning åstadkomma rusdrycksförbud kunde utskottet ej gilla; och
erfarenheten gåfve äfven vid handen, att förbudsåtgärder, där sådana
kommit till stånd, ej odeladt verkat till fromma för nykterheten.
Utskottet finge därjämte såsom stöd för sin uppfattning i detta
afseende åberopa Första kammarens beslut samma år om afslag å
en inom Andra kammaren väckt motion i fråga om dylikt förbuds
införande.
Då utskottet för sin del ej ansåge nödigt eller lämpligt att vidare
inlåta sig på pröfning af förbudsfrågan, ville utskottet däremot på det
kraftigaste framhålla betydelsen af de stora ekonomiska intressen, hvarom
motionen rörde sig.
Efter att hafiva omnämnt de i motionen förekommande siffror
angående storleken af de genom tillverkning och försäljning af spritoch
maltdrycker för år 1905 inflytande medel anförde utskottet vidare.
Omförmälda siffror gåfve tydligt vid handen den stora betydelse
och räckvidd, som frigörandet af stat, landsting, hushållningssällskap
och kommuner från beroendet af dessa tillverknings- och försäljningsmedel
ägde och hvilka ofantliga svårigheter mötte för dessa medels
ersättande på annat sätt. Hvad särskildt statens frigörande beträffade,
syntes något sådant ej kunna ifrågasättas under annan förutsättning,
än att rusdrycksförbud blefve genomfördt. Under alla förhållanden
skulle till följd af frigörandet statens inkomster ansenligt minskas,
samtidigt med att dess utgifter väsentligt ökades. Bland annat vore
det nödvändigt, att landsting, hushållningssällskap och kommuner af
6
1908 års riksdag.
statsmedel erhölle ersättning för den dem för närvarande tillkommande
andel i försäljningsmedlen, hvilken andel de genom indragning eller
aflösning ginge förlustiga.
På grund af livad sålunda anförts och då utskottet ansåge, att
ett statens, kommunernas, landstingens och hushållningssällskapens fullständiga
frigörande från deras ekonomiska beroende af de i motionen
omförmälda medel svårligen läte sig göra, funne utskottet sig sakna
anledning tillstyrka en skrifvelse till Kungl. Maj:t af det innehåll, som
innefattades i Andra kammarens beslut i denna fråga. Utskottet hemställde
därför, att Första kammaren ej måtte biträda Andra kammarens
i detta ärende fattade beslut. Vid utlåtandet fanns fogad reservation af
en ledamot, som yrkat skrifvelse med begäran, att Kungl. Maj:t måtte,
på sätt Kungl. Maj:t själf funne lämpligast, verkställa ifrågavarande
utredning.
Vid ärendets behandling beslöt emellertid kammaren att godkänna
utskottets utlåtande. Beslutet fattades med 77 röster mot 38, som
tillföllo reservationen.
Frågan hade alltså förfallit.
Vid 1908 års riksdag väcktes åter inom Andra kammaren motion
(nr 159), däri hemställdes om aflåtande af skrifvelse till Kungl. Maj:t
med anhållan, att Kungl. Maj:t måtte genom eu kommitté, bestående
af för frågans lösning i angifven riktning intresserade personer, låta
verkställa en allsidig utredning rörande lämpligaste sättet för ett
statens, kommunernas, landstingens och hushållningssällskapens fullständiga
frigörande från deras ekonomiska beroende af från rusdryckshandteringen
härflytande medel, samt för Riksdagen framlägga resultatet
af denna utredning med de förslag, hvartill samma utredning
kunde föranleda.
Andra kammarens andra tillfälliga utskott afgaf utlåtande (nr 2)
öfver motionen och anförde därvid hufvudsakligen följande.
Motionären hade i vissa delar ändrat ordalydelsen i den af Andra
kammaren vid 1907 års riksdag godkända hemställan. Motionären
ville sålunda fortfarande hafva uttryckligen angifvet, att utredningen
skulle anförtros åt en kommitté, bestående af för frågans lösning i
angifven riktning intresserade personer. Detta vore enligt motionärens
mening af sådan betydelse, att det borde af Riksdagen tydligt utsägas.
Utskottet vidhölle emellertid sin förlidet år i frågan uttalade uppfattning.
Vidare önskade motionären bibehålla det af utskottet sistlidet
7
år utelämnade ordet »fullständiga». Ifrågavarande uttryck syntes fortfarande
öfverflödigt.
Motionären hade äfven ändrat sitt yrkande på möjligheten af ett
ekonomiskt frigörande till motsvarande yrkande, rörande lämpligaste
sättet för ett frigörande.
Med hänsyn till den begärda allsidiga och grundliga utredningen,
med hänsyn till Första kammarens tillfälliga utskotts uttalande, att
det ifrågasatta frigörandet svårligen läte sig göra, och för att förekomma
såväl misstolkning som en onödig strid på denna punkt föreslog
utskottet en sådan affattning, att anhållan ginge ut på »en allsidig
utredning rörande statens, kommunernas, landstingens och hushållningssällskapens
frigörande från deras ekonomiska beroende af från
rusdryckshandteringen härflytande medel».
Under hänvisning i öfrigt till 1907 års utskotts utlåtande i ämnet
hemställde utskottet, att Andra kammaren för sin del ville besluta, att
Riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t anhölle, det Kungl. Maj:t måtte
genom en kommitté låta verkställa en allsidig utredning rörande statens,
kommunernas, landstingens och hushållningssällskapens frigörande från
deras ekonomiska beroende af från rusdryckshandteringen härflytande
medel samt för Riksdagen framlägga resultatet af denna utredning med
de förslag, hvartill samma utredning kunde föranleda.
Denna utskottets hemställan blef af Andra kammaren utan votering
bifallen.
Beslutet delgafs Första kammaren och ärendet hänvisades till
andra tillfälliga utskottet, som afgaf utlåtande (nr 4). .
I utlåtandet lämnades till en början åtskilliga statistiska uppgifter
rörande dels omsättningen inom landet af alkoholhaltiga drycker, dels
ock inkomsterna af tillverkning, införsel och försäljning af sprit- och
maltdrycker. Härefter anförde utskottet följande:
Med de sålunda meddelade statistiska uppgifterna hade utskottet
velat lämna en utredning af de inkomstbelopp det gällde att ersätta,
ifall Riksdagen beslöte sig för att stat, landsting, hushållningssällskap
och kommuner skulle frigöras från allt beroende af ifrågavarande
skatte-, försäljnings- och vinstmedel, och att desamma, i den mån de
fortfarande komme att utgå, i stället skulle användas, såsom motionären
föreslagit, till en fond för ålderdoms- och invaliditetsförsäkring eller
något annat liknande ändamål.
Utskottet kunde emellertid icke dela motionärens uppfattning,
att de skattebelopp af ifrågavarande slag, som tillkomme staten, nämligen
brännvinstillverkningsskatten, punschskatten, maltskatten och in
-
8
förseltullen för spirituösa drycker, borde särskiljas från statsverkets
öfriga inkomster och användas för det af motionären angifna eller
annat dylikt ändamål.
Ej heller kunde utskottet antaga, att dessa skattekällor inom en
beräknelig fr ii t 11 tid skulle komma att alldeles upphöra genom införande
af ett allmänt rusdrycksförbud, såsom i motionen förutsattes. De vid
1908 års riksdag väckta motioner om skrifvelser till Kungl. Maj:t
angående förbud mot försäljning af brännvin m. in. hade också af såväl
Första som Andra kammaren afslagits. Och innan man genom erfarenheten
från andra länder, där fullständig förbudslagstiftning genomförts,
vunnit större klarhet beträffande det lifligt omtvistade spörsmålet, huruvida
en fullständig förbudslagstiftning i verkligheten kunde befrämja i
stället för att skada det nykterhetsarbete, som måste ligga hvarje
fosterlandsvän varmt om hjärtat, syntes det icke vara behöfligt eller
ens af något intresse att utreda sättet för statens, landstingens och
hushållningssällskapens frigörande från deras ekonomiska beroende af
från rusdryckshandteringen härflytande medel.
Däremot ansåge utskottet det önskvärdt, att en undersökning
företoges rörande kommunernas frigörande från beroendet af ifrågavarande
inkomster. Städerna erkölle visserligen enligt 1905 års brännvinsförsäljningsförordning
framdeles väsentligt mindre andel än förut i
försäljnings- och vinstmedlen, men denna andel vore stor nog att kunna
utöfva ett afsevärdt inflytande på deras ordinarie budget. Enahanda
blefve förhållandet i landskommunerna i samma män, som de erhölle
ökad andel i dessa medel. Dessutom syntes ej kunna förnekas, att
utsikten att erhålla en dylik betydande inkomst frestade till att, om
icke uppmuntra, så dock ej med alla krafter motarbeta försäljningen
af spirituösa drycker. Det direkta intresse, kommunerna hade af brännvinshandeln,
och det afgörande inflytande, de därpå utöfvade, syntes
sålunda kunna jämförelsevis mera menligt inverka på nykterhetsarbetet
än statens, landstingens och hushållningssällskapens motsvarande intressen.
Det vore därför önskligt, om kommunerna komme till insikt
om nödvändigheten att ordna sin ekonomi under den förutsättning,
att ifrågavarande så kallade vinstmedel kunde komma att efter hand
minskas; och en allsidig utredning om lämpligaste sättet att i större
eller mindre mån frigöra dem från beroendet af dessa medel syntes
icke kunna anses opåkallad.
På grund af livad sålunda blifvit anfördt hemställde utskottet,
att Första kammaren ville så till vida biträda Andra kammarens
beslut i frågan, att Pdksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t anhölle,
9
det täcktes Kungl. Maj:t låta, på lämpligaste sätt, verkställa en allsidig
utredning rörande kommunernas frigörande i större eller mindre
omfattning från deras ekonomiska beroende af från rusdryckshandteringen
härflytande medel, samt för Riksdagen framlägga resultatet af
denna utredning med de förslag, hvartill densamma möjligen kunde
föranleda.
Utskottets berörda hemställan blef emellertid af Första kammaren
afslagen efter votering, som utföll med 87 röster mot 27. Äfven denna
gång hade frågan alltså förfallit.
Vid 1909 års riksdag framkom åter inom Andra kammaren motion 1909 drsriksi
ämnet, som upptog Andra kammarens tillfälliga utskotts hemställan dagvid
1908 års riksdag.
I utlåtande (nr 3) öfver motionen anförde kammarens andra tillfälliga
utskott hufvudsakligen följande.
Första kammarens tillfälliga utskott nr 2, som vid 1908 års
riksdag hade att yttra sig öfver denna motion efter Andra kammarens
beslut, ansåg önskvärdt, att den begärda utredningen skulle komma
till stånd för kommunerna, men ej rörande staten eller landsting och
hushållningssällskap. Utskottet erkände, att rusdryckshandteringens
vinstmedel utöfvade ett afsevärdt inflytande på städernas finanser samt
att detta förhållande helt naturligt skulle komma att bli mer märkbart
äfven i landskommunerna, i den mån deras inkomster ökades,
hvaraf följden för utskottet stode klar: frestelsen att icke af alla
krafter motarbeta försäljningen af rusdrycker vore gifven, och detta
skulle i sin ordning menligt inverka på nykterhetsarbetet. »Det vore
därför önskligt», anförde utskottet, »om kommunerna komme till insikt
om nödvändigheten att ordna sin ekonomi under den förutsättning,
att ifrågavarande så kallade vinstmedel kunde komma att efter hand
minskas».
Ehuru Första kammarens utskott efter detta yttrande begränsade
sitt yrkande till utredning blott rörande kommunernas ekonomiska
frigörande från visst beroende af rusdrycksmedlen, utgjorde motiveringen
likväl ett stöd för hvad Andra kammarens utskott förut anfört
i saken och innebure ett principiellt erkännande af Andra kammarens
beslut. Att Första kammaren icke ens godkände sitt utskotts yrkande,
enär detta afslogs med betydande röstöfvervikt af kammaren, kunde
emellertid icke anses utgöra något skäl för Andra kammaren att frånträda
sin genom beslutet i frågan intagna ställning. Tvärtom torde
det nog vara så, som motionären betonade, att, om statsmakterna
2
10
»vilja utöfva ett för den enhetliga utvecklingen gagnande inflytande
vid rusdryckshandteringens reglering och afskrifning såväl i kommunerna
som vidkommande statsverket, så är den begärda utredningen
just nu högeligen påkallad att utan dröjsmål påbörjas».
Med nykterhetsrörelsens växande omfattning komme helt visst
kraf på särskilda åtgärder till begränsning af rusdryckshandeln i
kommunerna att allt mer framträda. Genom den kommunala rösträttens
utvidgande skulle dessa kraf säkert också i många stadssamhällen
snart nog taga sig form i långt gående inskränkningar i försäljningsrätten.
Då städernas ekonomi häraf mer eller mindre berördes,
allt efter den förutvarande rusdrycksvinstens storlek i förhållande till
öfriga inkomster, så uppkomme helt trängande frågan om statens
mellanträdande, främst för vissa statsändamål, hvarjämte minskningen
i rusdrycksvinstmédlen för städerna naturligtvis återverkade på statens,
landskommunernas, landstingens och hushållningssällskapens ekonomi.
Statens ställning samt eventuella åtgärder till reglering af samhällsekonomien
på vissa områden, med hänsyn till beroendet af rusdrycksvinstens
minskning, som vore en mycket omfattande ekonomisk fråga
med vida förgreningar i samhällslifvet, måste då nödvändigtvis på ett
eller annat sätt klargöras och bestämmas.
Därest nykterhetsrörelsens sträfvanden i denna riktning ernådde
den snabba utveckling i landet, som på grund af vissa företeelser
måste tänkas vara möjlig, syntes visserligen kunna förutsättas, att
hvad som här påyrkades och som Andra kammaren för sin del förut
beslutat oberoende af Riksdagen kunde framkomma som en af förhållandena
påkallad åtgärd från Kungl. Maj:t. Men detta utgjorde, enligt
utskottets mening, icke något skäl för Andra kammaren att ej ånyo
gifva tillkänna sin bestämda önskan i detta hänseende.
På grund af hvad sålunda anförts, hemställde utskottet, att
Andra kammaren för sin del måtte besluta, att Riksdagen i skrivelse
till Kungl. Maj:t anhölle, det Kungl. Maj:t måtte genom en kommitté
låta verkställa en allsidig utredning rörande statens, kommunernas,
landstingens och hushållningssällskapens frigörande från deras ekonomiska
beroende af från rusdryckshandteringen härflytande medel samt
för Riksdagen framlägga resultatet af denna utredning med de förslag,
hvartill samma utredning kunde föranleda.
Denna utskottets hemställan bifölls af Andra kammaren utan
votering.
Ärendet hänvisades till Första kammaren, livars andra tillfälliga
utskott afgaf utlåtande (nr 8). Efter att hafva meddelat statistiska
11
uppgifter rörande dels omsättningen inom landet af alkoholhaltiga
drycker under de fem tillverkningsåren från och med tillverkningsåret
1901—1902 dels ock inkomsterna af tillverkning, införsel och försäljning
af sprit- och maltdrycker under de senare åren anförde utskottet
följande.
De meddelade siffrorna bekräftade det kända förhållandet, att
staten, kommunerna, landstingen och hushållningssällskapen samtliga i
större eller mindre mån vore ekonomiskt beroende af rusdryckshandteringen.
I likhet med Andra kammarens utskott hölle utskottet före.
att med den växande nykterhetsrörelsen krafven på särskilda åtgärder
till begränsning af handeln med rusdrycker inom kommunerna alltmera
skulle framträda samt att efter utvidgningen af rösträtten kommunerna
äfvenledes med den dem i sådant afseende förlänade makt
skulle allt allmännare tillmötesgå dessa kraf. Följaktligen vore en
minskning i vinsten af rusdryckshandteringen att förvänta; och härmed
stode staten, kommunerna, landstingen och hushållningssällskapen inför
nödvändigheten att med hänsyn härtill ordna sin ekonomi. Vid sådant
förhållande syntes det utskottet, som om — i likhet med hvad Andra
kammaren beslutat — en allsidig utredning rörande det lämpligaste
sättet att frigöra det allmänna från beroendet af dessa inkomster vore
af förhandenvarande omständigheter särskildt påkallad.
Utskottet ansåge sig dock härvid böra erinra, att motionären i
sin motion till årets riksdag yrkat skrivelse om utredning endast
rörande det allmännas frigörande från ekonomiskt beroende af rusdrycksmedlen
och icke, såsom i 1908 års motion, om det allmännas
fullständiga frigörande i sådant afseende. Andra kammaren hade jämväl
beslutat skrivelse i enlighet med yrkandet vid denna riksdag; och
innebure detta beslut enligt utskottets uppfattning att, därest det allmänna
ej kunde eller ens borde helt frigöras från ekonomiskt beroende
af nu afsedda medel, så borde dock utredas, i hvilken omfattning
det allmännas frigörande från sagda beroende kunde genomföras.
Utskottet, som med hänsyn till ofvan intagna sifferuppgifter
funne föga antagligt, att det allmänna kunde helt frigöras från beroendet
af rusdrycksmedlen och som äfven ansåge utredningen möjligen
kunna ske utan anlitande af en kommitté, hemställde alltså, att Första
kammaren ville så till vida biträda Andra kammarens beslut i frågan,
att Riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t anhölle, det täcktes Kungl.
Maj:t låta på lämpligaste sätt verkställa en allsidig utredning rörande
statens, kommunernas, landstingens och hushållningssällskapens fri
-
12
Riksdagens
skrivelse.
görande i större eller mindre omfattning från deras ekonomiska beroende
af från rusdryckshandteringen härflytande medel samt för Riksdagen
framlägga resultatet af denna utredning med de förslag, hvartill
samma utredning möjligen kunde föranleda.
Denna utskottets hemställan blef af Första kammaren utan votering
godkänd.
I anledning häraf återlämnades ärendet till Andra kammaren för
vidare behandling, hvarefter Andra kammaren beslöt att, med frånträdande
af sitt i frågan förut fattade beslut, biträda det af Första
kammaren fattade beslutet.
Riksdagen aflät i följd häraf den 25 maj 1909 till Kungl. Maj:t
skrivelse i ämnet, däri Riksdagen anförde följande.
Af Sveriges officiella statistik och eljes för Riksdagen tillgänglig
utredning bekräftades det kända förhållandet, att staten, kommunerna,
landstingen och hushållningssällskapen samtliga i större eller mindre
mån vore ekonomiskt beroende af rusdryckshandteringen.
Riksdagen hölle före, att med den växande nykterhetsrörelsen
krafven på särskilda åtgärder till begränsning af handeln med rusdrycker
inom kommunerna allt mera skulle framträda samt att efter
utvidgningen af rösträtten kommunerna äfvenledes med den dem i
sådant afseende förlänade makt skulle allt allmännare tillmötesgå dessa
kraf. Följaktligen vore en minskning i vinsten af rusdryckshandteringen
att förvänta; och därmed stode staten, kommunerna, landstingen
och hushållningssällskapen inför nödvändigheten att med hänsyn
härtill ordna sin ekonomi. Vid sådant förhållande syntes det
Riksdagen, som om en allsidig utredning rörande det lämpligaste
sättet att frigöra det allmänna från beroendet af dessa inkomster vore
af förhandenvarande omständigheter särskildt påkallad.
Riksdagen, som emelleiAid med hänsyn till hvad Riksdagen i ämnet
inhämtat, funne det föga antagligt, att det allmänna kunde helt frigöras
från beroendet af rusdrycksmedlen, finge sålunda anhålla, det
täcktes Kungl. Maj:t låta på lämpligaste sätt verkställa en allsidig
utredning rörande statens, kommunernas, landstingens och hushållningssällskapens
frigörande i större eller mindre omfattning från deras ekonomiska
beroende af från rusdryckshandteringen härflytande medel samt
för Riksdagen framlägga resultatet af denna utredning med de förslag,
hvartill samma utredning möjligen kunde föranleda.
13
II. Lagstiftning angående beskattning af rusdrycker.
A. Beskattning af brännvins tillverkning och försäljning.
Gällande brännvinslagstiftning härstammar från förordningarna
den 18 januari 1855 angående dels villkoren för brännvins tillverkning,
dels ock villkoren för försäljning af brännvin och andra brända
eller destillerade spirituösa drycker, hvilka förordningar utfärdades på
grund af beslut vid 1853—54 års riksdag.
Hvad först angår frågan om brännvins tillverkning, föreskrefs i
den förra af nyssnämnda förordningar, att rättighet till brännvinsbränning
. såväl i stad som på landsbygden skulle tillkomma en hvar, som antingen
vore berättigad att idka fabriksrörelse eller ock ägde eller
innehade i mantal satt eller särskild skattlagd jord. Från denna allmänna
regel gjordes dock två undantag. Vissa personer ansågos nämligen
på grund af sina befattningar och sin ställning i samhället böra
vara förhindrade att befatta sig med näringen. Från behörighet att
tillverka brännvin uteslötos alltså domare och andra civila ämbets- och
tjänstemän, som skulle vaka öfver brännvinsförfattningarnas efterlefnad,
äfvensom ecklesiastika ämbets- och tjänstemän, kyrkobetjänte, folkskolelärare
samt praktiserande läkare. Det andra undantaget innebar, att
å kronans jord, som ej med stadgad åborätt besuttes, brännvinstillverkning
ej finge äga rum. Dessa bestämmelser äro fortfarande gällande.
Med afseende på tillverkningens storlek indelade 1855 års förordning
bränn erierna i större och mindre. I de förra fingo redskap af
hvilken storlek och beskaffenhet som helst användas; i de senare fick
brännvinspannans rymd ej vara under 12 och ej öfverstiga 20 kannor.
För de större brännerierna var tillverkningen begränsad till minst
300 och högst 1,000 kannor i medeltal för dygn. Skillnaden mellan
större och mindre brännerier upphäfdes emellertid redan vid 1859—
1860 års riksdag.
Beträffande vidare den tid, hvarunder brännvinstillverkning skulle få
äga rum, stadgade 1855 års förordning, att dylik tillverkning endast
Tillverkning
af brännvin.
14
finge ske två månader årligen, eller från och med den 15 oktober till
den 15 november samt från och med den 15 november till den 15
december, med rätt för brännvinstillverkare att utöfva handteringen
under endera eller bägge af dessa månader, dock minst en månad.
Med denna inskränkning afsågs att förekomma en alltför stor tillverkning,
ehuru man medgaf, att tidsinskränkningen hvarken vore något
tillförlitligt medel för vinnande af det afsedda målet eller i industriellt
och ekonomiskt afseende fördelaktigt. Tillverkningstiden utsträcktes
sedermera upprepade gånger, till dess genom 1871 års förordning den
ännu gällande bestämmelsen infördes, att brännvinstillverkning i allmänhet
är tillåten från och med första helgfria dag i oktober till
första helgfria dag i maj månad det därpå följande året. Under den
öfriga delen af året var brännvinstillverkning förbjuden ända till år
1871, då det medgafs, att brännvin under sommaren finge tillverkas i
samband med pressjästberedning. Sedermera har detta medgifvande
genom förordningen den 12 september 1910 utsträckts att gälla äfven
tillverkningen vid de brännerier, där allt det tillverkade brännvinet
denatureras eller utföres ur riket.
Före år 1855 utgick beskattningen å tillverkningen efter pannerymden
med olika utgifter allt efter redskapens beräknade större eller mindre
afverkningsförmåga. I 1855 års förordning bibehölls denna beskattningsmetod
för de mindre brännerierna, hvaremot för de större brännerierna
skatten, eller såsom det då hette, tillverkningsafgiften skulle beräknas
efter det tillverkade kannetalet. Enär man i brännvinets högre beskattning
och fördyrande sökte ett af de förnämsta medlen för den öfverflödiga
tillverkningen och förbrukningens hämmande, bestämdes skattesatsen
afsevärdt högre än förut eller till 16 skillingar banko (50 öre)
för hvarje kanna sexgradigt brännvin (motsvarande 49 % vid+15° C.).
Vid 1856—1858 års riksdag förklarade rikets ständer den grundsatsen
böra strängt bibehållas, att genom en för all brännvinstillverkning lika,
men tid efter annan småningom ökad beskattning höja priset på själfva
varan samt därigenom minska både förbrukning och tillverkning.
Ständerna beslöto ock skattens höjning till 60 öre för hvarje kanna
af normalstyrka, d. v. s. 50 % vid + 15° C. Denna skattesats höjdes år 1867
till 70 öre, år 1871 till 80 öre samt år 1879 till 1 krona, allt per kanna
af normalstyrka; och framhölls vid alla dessa tillfällen nödvändigheten
af ökade inkomster för fyllande af uppkomna statsbehof. Den år 1871
beslutade höjningen stöd dock hufvudsakligen i samband med uppliäfvandet
af den ovillkorliga skyldigheten att inbetala tillverkningsafgiften
i förskott. I sammanhang med denna höjning medgafs ock,
15
att af det vid uppmätningen bestämda och till normalstyrka 1’educerade
kannetalet finge afdragas 3 procent, hvilket skulle utgöra ersättning
för den förlust, som genom afdunstning äger rum; återstoden skulle
utgöra det beskattningsbara kanntalet, för hvilket skatt skulle utgå.
Detta skattefria afdrag nedsattes år 1882 till 2 procent. Då genom
1882 års tillverkningsförordning bestämdes'', att det tillverkade brännvinets
volym skulle angifvas i liter, afrundades skattesatsen från 38.21
öre för liter till 40 öre för hvarje liter, hvilket innebar en om ock
ringa höjning, nämligen af icke fullt 5 procent. Verkliga höjningar
ägde rum åren 1888 och 1903, då skatten bestämdes till resp. 50 och
65 öre per liter. För dessa två höjningar anfördes intet annat skäl
än statsverkets behof af ökade inkomster.
Genom beslut vid 1903 års riksdag infördes att utgå jämte tillverkningsskatten
en särskild afgift af 5 öre per liter brännvin, som
tillverkas vid bränneri under tid, då jämlikt föreskrifven anmälan majs
eller utländsk potatis där användes för brännvinstillverkning. Denna
afgift höjdes af 1911 års Riksdag till 8 öre per liter, hvarförutom
bestämdes, att föreskrifterna angående berörda särskilda afgift skulle
gälla jämväl maniokarot och andra väsentligen lika stärkelserika, utländska
ämnen.
Den nu gällande förordningen angående tillverkning af brännvin
är af den 11 oktober 1907 och utfärdades i anledning af beslut vid
1907 års riksdag, då förslag till ny förordning framlades af Kungl.
Maj:t. Den af Riksdagen antagna nya förordningen innefattade hufvudsakligen
förändrade bestämmelser rörande kontrollen öfver brännvinstillverkningen,
hvaremot öfriga bestämmelser voro i det närmaste oförändrade.
I den mån brännvinsbeskattningen ökades, stegrades ock dess Restitution vid
olägenheter för de industrier, som för sin verksamhet behöfde använda
sprit. Efter åtskilliga framställningar från industriidkare framlades vid
1887 års riksdag en proposition om införande i förordningen angående
villkoren för tillverkning af brännvin af en bestämmelse om restitution
af tillverkningsskatt för brännvin, som denaturerades för att användas
för tekniskt eller vetenskapligt behof; dock skulle ej restitution medgifvas
för brännvin, som användes till tvål, parfym eller, med undantag
af ättika, till fabrikater, afsedda att förtäras. Detta förslag godkändes
af Riksdagen. Enligt den förordning i ämnet, som utfärdades den 18
november 1887, tillkom rättighet att för återbekommande af tillverksningsskatt
låta denaturera brännvin dels fabriks- eller yrkesidkare, som
16
enligt gällande föreskrifter var skyldig att föra handelsb ocker, så vidt,
det denaturerade brännvinet erfordrades och uteslutande användes för
utöfvande af hans egen rörelse eller yrke, dels ock föreståndare för
allmän undervisningsanstalt, museum eller laboratorium för inrättningens
behof, hvarjämte innehafvare af rättighet till minuthandel med brännvin
skulle kunna erhålla rättighet att för återbekommande af tillverkningsskatt
låta denaturera brännvin för att af honom hållas till salu.
Såsom denatureringsmedel skulle i vanliga fall användas träsprit
och denatureringen verkställdes af kontrollanter. I afgift för denatureringen
erlades tre öre för hvarje liter af normalstyrka. Skatterestitution
erhölls endast för det denaturerade brännvin, som blifvit användt.
Beträffande försäljning af denatureradt brännvin föreskrefs, att det ej
finge säljas i mindre myckenhet eller utlämnas på kärl af mindre rymd
än tio liter och sådant brännvin fick ej köpas af annan än den, som
företedde ett af Kungl. Maj:ts befallningshafvande utfärdadt, för högst
ett år gällande bevis om rättighet att för tekniskt eller vetenskapligt
behof inköpa viss myckenhet denatureradt brännvin.
Enligt den formulering, bestämmelsen om restitution erhöll i 1887
års förordning, medgafs ej restitution för brännvin, som användes till
belysning och uppvärmning. Det hade emellertid från början ansetts
önskvärdt att kunna utsträcka skatterestitutionen äfven till sådant
brännvin, och sedan erfarenheten från Tyskland och Frankrike utvisat,
att sådant kunde ske utan risk för missbruk, framlade Kungl. Maj:t
vid 1890 års riskdag förslag om sådan ändring i tillverkningsförordningen,
att restitution af skatt skulle erhållas för allt brännvin, som
denaturerades, samt att när denatureringen skedde vid bränneri under
tid, då tillverkningsrätt där gäller, skattefrihet skulle åtnjutas därför.
Sedan Riksdagen bifallit propositionen, utfärdades den 10 oktober 1890
den förordning angående denaturering af brännvin, som ännu, ehuru
med några mindre tillägg och ändringar, är gällande. De väsentligaste
ändringar, som infördes genom 1890 års förordning, voro utom de
redan nämnda, dels att rättigheten att låta denaturera brännvin för
försäljning blef utsträckt på sådant sätt, att Kungl. Maj:ts befallningshafvande
erhöll bemyndigande att för högst ett kalenderår i sänder
efter ansökning bevilja handelsidkare, som vore känd för ordentlighet
och pålitlighet samt i öfrigt pröfvades lämplig, tillstånd att, med rätt
till återbekommande af tillverkningsskatt, låta denaturera brännvin för
att hållas till salu eller att sälja denatureradt brännvin, dels ock att
rättigheten att inköpa denatureradt brännvin blef fullt fri. Vidare
förändrades sammansättningen af det allmänna denatureringsmedlet,
17
så att det numera består af en blandning af träsprit och pyrideribaser.
Denatureringsbevis i och för utbekommande af skatterestitution utfärdas
redan vid denatureringsförrättningen, hvadan skatten restitueras utan
afseende på huruvida brännvinet användts eller icke.
Sedermera hafva, såsom redan antydts, endast mindre ändringar
företagits i denatureringsförordningen; det har sålunda medgifvits föreståndare
för allmän sjukvårdsanstalt att för anstaltens behof låta denaturera
brännvin, hvarvid, liksom när denatureringen sker för allmän
undervisningsanstalts, museums eller laboratoriums behof, kontrollstyrelsen
äger att bestämma lämpligt denatureringsmedel. Denatureringsafgiften
och i samband därmed kontrollantsarfvodet hafva successivt
nedsatts och utgår numera den förstnämnda med endast ett öre för
liter af normalstyrka.
Förutom för brännvin, som denaturerats, må vidare enligt beslut
af 1899 års Riksdag restitution af tillverkningsskatt åtnjutas för brännvin,
som vid staten tillhörigt krutbruk användes för tillverkning af krut,
afsedt för krigsbruk eller för öfningar i försvarsändamål, samt för finkelolja,
afsedd till tekniskt ändamål.
I syfte att minska det tryck, som drabbade brännerinäringen
därigenom att tillverkaren på grund af den höga skatten måste sälja
sin vara inom landet, medgafs redan år 1866, att vid utförsel af brännvin
restitfution af brännvinstillverkningsafgiften finge af tillverkningsmedlen
åtnjutas till samma belopp som denna afgift eller då 60 öre för kanna
af 50 procent styrka vid + 15" C. Restitution medgafs dock ej för
utförsel af mindre än 100 kannor.
Vid beviljande af denna restitution togs emellertid hänsyn endast
till det bevisligen utförda kanntalet men däremot ej till den minskning,
som vid brännvinets förädling till sprit uppkom. I anledning
häraf blef på Riksdagens därom framställda begäran förslag framlagdt
vid 1872 års riksdag, att vid utförsel af brännvin restitution skulle
åtnjutas med 81.7 öre för hvarje kanna renadt och med 80 öre för
hvarje kanna icke renadt brännvin af normalstyrka, hvarjämte bestämmelser
föreslogos angående hvad som skulle betraktas såsom renadt
och icke renadt brännvin. Förslaget vann ock Riksdagens bifall.
I sammanhang därmed, att, på sätt förut nämnts, skatten vid 1882
års riksdag bestämdes till 40 öre för liter, vidtogs äfven motsvarande
höjning i restitutionens belopp, så att detta fastställdes till 40.8 öre
för renadt och 40 öre för icke renadt brännvin per liter. Enahanda
åtgärder hafva äfven vidtagits vid 1888 och 1903 års skatteförhöj
3
-
Restitution vid
utförsel af
brännvin.
18
Försäljning
af brännvin.
ningar, i följd hvaraf enligt nu gällande bestämmelser restitutionsbeloppet
utgör för råbrännvin 65 öre och för renad t brännvin 66.3
öre per liter.
*
Hvad härefter angår frågan om brännvins försäljning och bestämmelserna
därför, härröra dessa senare, såsom redan nämnts, från 1855
års förordning, hvilken utfärdades i anledning af beslut vid 1853—54
års riksdag.
Samma synpunkt, som gjort sig gällande i fråga om tillverkn ingsförordningen
eller att verksamma åtgärder måste vidtagas för att söka
motarbeta det alltför allmänna missbruket af spritdrycker, föranledde
ständerna att tillse, att äfven handeln med dessa drycker underkastades
större kontroll och inskränkningar än hvad förut varit fallet.
Beträffande först omfånget för den fria brånnvinshandeln vidtogs
den väsentliga förändring, att denna handel inskränktes till försäljning
af minst 15 kannor, hvarjämte utminuteringen delades i två olika slag
af försäljning, nämligen minuthandel och utskänkning. För minuthandel
bestämdes ett minimum af Vs kanna; vid utskänkning kunde däremot
hur ringa kvantitet som helst säljas till förtäring på stället eller afhämtning,
dock skulle å sådant ställe mat alltid finnas att tillgå. För
utöfningen af nämnda båda slag af försäljning erfordrades särskildt
tillstånd.
Vid den fria brånnvinshandeln med 15 kannor förekommo emellertid
talrika missbruk genom salning, i följd hvaraf efter beslut af
1874 års riksdag föreskrefs, att partihandeln skulle delas i en större,
hvilken skulle blifva fullständigt fri, och en mindre, därtill erfordrades
särskildt tillstånd. Gränsen bestämdes till 100 kannor. Detta bl ef
alltså minimum för den större partihandeln; beträffande den mindre
partihandeln bibehölls ett minimum af 15 kannor.
I afseende å behörigheten att idka brännvinsförsäljning föreskref
1855 års förordning för såväl minuthandel och utskänkning som mindre
partihandel, att försäljaren skulle hafva god fräjd, gjort sig känd för
ordentlighet, kunna skrifva och räkna samt i öfrigt pröfvas tjänlig
därtill. Den, som ej hade rätt att tillverka brännvin, var ock utesluten
från rättighet till minuthandel med eller utskänkning af brännvin,
hvilket förbud senare utsträcktes till apotekare. Det var äfven
förbjudet att utöfva utskänkning i sammanhang med annan handel,
vare sig i stad eller å landet. Enahanda förbud gällde ock i
fråga om minuthandel å landet, men upphäfdes år 1860 i afseende å
köpingar.
19
Beträffande utdelande af försäljningsrättiglieter blef den grundsats
införd, att kommunerna skulle äga att i sedlighetens intresse däröfver
besluta. Den Kungl. Maj:ts befallningshafvande förut tillerkända rätt
i detta afseende inskränktes på det sätt, att de kommunala myndigheterna
kunde hindra inrättande af nya eller bibehållande af gamla
minuthandels- och utskänkningsställen.
De rättigheter, som redan uppstått i städerna på grund af burskap
eller särskilda resolutioner, ansågos ej kunna borttagas, hvarför
deras bestående i förordningen tryggades.
Å landet hade gästgifverierna tillförne haft både rättighet och
skyldighet att utskänka spritdrycker. Skyldigheten blef emellertid upphäfd,
hvaremot i fråga om rättigheten till utskänkning föreskrefs, att
gästgifveri å landet, för hvilket vid tiden för 1855 års förordnings
trädande i kraft utekänkningsrättighet utöfvades, skulle vara fortfarande
bibehållet vid denna rättighet. Då emellertid rättigheten ansågs
endast såsom personlig rättighet, stadgades efter beslut af 1873 års
Riksdag i förordningen den 26 augusti samma år, att den gästgifveri
å landet medgifna utskänkningsrätt endast skulle få åtnjutas af den,
som, då nämnda förordning blef gällande till efterlefnad, var ägare
till sådant gästgifveri, samt af hans hustru.
I städerna tillhörde det magistraten att jämte stadens äldste,
sedermera stadsfullmäktige eller allmän rådstuga afgifva utlåtande,
huruvida utöfver befintliga, på burskap eller särskilda resolutioner
grundade rättigheter, några minuthandels- och utskänkningsrättigheter
skulle utdelas för en tid af högst tre år. Frågan afgjordes därefter
af Kungl. Maj:ts befallningshafvande, som likväl ej ägde att mot kommunalmyndigheternas
afstyrkande besluta, att dylika rättigheter skulle
meddelas, ej heller bestämma antalet rättigheter högre än dessa myndigheter
gemensamt tillstyrkt. Från början hade däremot Kungl. Maj:ts
befallningshafvande icke att besluta om utdelande af de sålunda bestämda
rättigheterna, utan skulle därvid fri och öppen täflan äga rum,
såvida ej alla rättigheter till minuthandel med eller utskänkning af
brännvin i staden eller bådadera öfverlämnades till bolag.
Då rättigheterna utbjödos på auktion åt den, som åtog sig afgift
för högsta kanntalet, var det magistraten, som pröfvade anbuden
och godkände eller förkastade dem med fästadt afseende å vederbörandes
behörighet och tjänlighet. I fråga om öfverlåtande till bolag åter
förekom ingen auktion, utan tillkom det magistraten att efter den
kommunala myndighetens hörande träffa aftal med bolaget. Detta
aftal skulle emellertid, enligt senare stadganden, underställas Kungl.
20
Maj:ts befallningshafvandes pröfning. År 1867 föreskrefs vidare, att,
då fråga uppkommit om brännvinsförsäljnings öfverlåtande åt bolag,
sedan magistraten däröfver infordrat skriftligt anbud och efter stadsfullmäktiges
eller allmänna rådstugans hörande öfverlämnat anbuden
till Kungl. Maj:ts befallningshafvande, denna senare myndighet ägde
antaga eller förkasta anbuden. Antogs anbudet, ålåg det magistraten
att sluta aftal med bolaget. I en del städer begagnades emellertid
rätten till all brännvinsförsäljnings öfverlåtande åt bolag såsom medel
att till stadens egen fördel monopolisera den mindre försäljningen.
Med anledning häraf blef ifrågavarande rättighet år 1871 begränsad
till allenast utskänkning af brännvin. Men redan år 1873 återfingo
städerna såsom vederlag för att de nödgades afstå vissa andelar af
bolagens vinst, hvarom mera här nedan, sin nyssnämnda rättighet.
Samtidigt medgafs rätt för bolag att till annan öfiverlåta någon af de af
bolaget öfvertagna försäljningsrättigheterna. Framställning härom skulle
göras hos Kungl. Maj:ts befallningshafvande, som efter magistratens
hörande ägde att bifalla eller afslå framställningen.
Vidkommande brännvinsförsäljningen å landet, utom hvad angår
den gästgifverier medgifna utskänkningen, ägde de kommunala myndigheterna
att föreslå och Kungl. Maj:ts befallningshafvande att besluta
beviljande af utskänknings- eller minuteringsrättighet för en tid af
högst tre är. I så fall skulle auktion anställas, därvid sockennämnden,
sedermera kommunalnämnden, ägde att antaga eller förkasta anbuden.
Öfverlåtande på bolag af minuthandel med eller utskänkning af
brännvin på landet har först på senare tider medgifvits i lagstiftningen.
Såväl i stad som på landet ägde Kungl. Maj:ts befallningshafvande
vidare bevilja utskänkningsrättigheter tillfälligtvis för kortare tider,
såsom vid läger, hälsobrunn eller badort, på passagerarefartyg m. m. I
I syfte att genom brännvinets fördyrande minska konsumtionen
däraf ansåg 1853 — 54 års Riksdag sig böra ej blott betydligt öka beskattningen
å tillverkningen utan äfven bestämma en viss afgift för
hvarje kanna, som såldes i minuthandel eller vid utskänkning. Denna
försäljningsafgift fastställdes till 8 skilling banko vid minuthandeln och
12 skilling banko vid utskänkningen för hvarje kanna af beräknade
försäljningsbeloppet. Att man härvidlag gjorde skillnad på minuthandel
och utskänkning berodde därpå, att man ansåg sig kunna motarbeta
kroglifvet med därtill hörande missbruk genom att bereda tillfälle
att lättare och för en billigare afgift anskaffa rusdrycker annorledes
än genom inköp å kroglokalen.
21
Sedan nya myntsystemet börjat tillämpas, blef till beredande af
lättnad i utskänkningsafgiftens beräkning dennas belopp höj dt från
12 skilling banko eller 371/-2 öre till jämna 40 öre per kanna. Motsvarande
siffra för minuthandelsafgiften bestämdes till 25 öre per kanna.
Vid 1885 års riksdag föreskrefs, att för båda nyssnämnda slag
af brännvinshandel skulle utgå samma afgift, nämligen 15 öre per liter,
hvilket närmast motsvarade den förut för utskänkning bestämda afgiften.
Enligt 1855 års förordning skulle försäljningsafgiften beräknas
efter visst kanntal och bestämdes detta till 800 kannor i stad och
400 kannor på landet för hvarje försäljningsår, som räknades i
stad från den 1 oktober och å landet från den 1 november. En förhöjning
i det sålunda föreskrifna lägsta kanntalet för beräkning af
afgiften vidtogs år‘1874, då detsamma bestämdes till 1,200 kannor
för stad och 600 kannor för landet. Detta blef sedermera evalveradt
till resp; 3,000 liter och 1,500 liter. Hvad beträffar bolag, som öfvertog
all detaljhandel med brännvin i stad eller köping, föreskrefs år 1895,
att bolaget skulle för hvarje sålunda öfvertagen rättighet erlägga årlig
afgift för 3,000 liter med 450 kronor; och i 1905 års förordning bestämdes
minsta litertalet till 1,500 liter såväl i stad som på landet och
i sammanhang därmed, att bolag skulle för hvarje öfvertagen rättighet
erlägga 225 kronor.
I fråga om de privilegierade utskänkningsrättigheterna fastställdes
vederbörande kanntal af taxeringskommittéerna. Vid öfverlåtande af
försäljningsrättigheter på auktion hade magistraten i stad och kommunalnämnden
å landet pröfningsrätt öfver de gjorda anbuden; de
voro således ej nödsakade att ovillkorligen antaga det högsta anbudet.
Därest försäljningen öfverlämnades till bolag, ålåg det magistraten,
sedermera Kungl. Maj:ts befallningshafvande att fastställa det kanntal,
som ansågs komma att afyttras; den restriktion var dock gifven, att
anbud af bolag om öfvertagande af all brännvinsförsäljning ej fick
antagas, om afgiften var lägre, än sammanlagda beloppet skolat minst
utgöra, därest försäljningsrättigheterna varit upplåtna åt särskilda personer.
För tillfälliga utskänkningsrättigheter under kortare tid än ett
år tillhörde det taxeringskommittén att bestämma afgiften, hvilken ej
fick understiga det belopp, som för den ifrågavarande tiden svarade
mot minsta afgiften för ett år.
Den nu gällande brännvinsförsäljningsförordningen är af den 9
juni 1905 och har ej i något väsentligt afseende rubbat hufvudgrunderna
i den föregående lagstiftningen.
22
Kommittén har emellertid ansett lämpligt att här meddela en
sammanfattning af de viktigaste bestämmelserna enligt gällande förordning.
Försäljningsår sammanfaller med kalenderår. Försäljningen delas
i partihandel och detaljhandel. Denna senare får äga rum antingen till
af hämtning (utminutering j) eller till förtäring på stället (utskänkningj.
Vid partihandel är minsta tillåtna försäljningsbeloppet 250 liter samt
vid utminutering 1 liter; vid utskänkning må brännvin försäljas till hur
ringa belopp som helst, dock endast till förtäring på stället.
De, som under äldre tider på grund af burskap eller särskildt
privilegium") utöfvat utskänkningsrättigheter i stad, äfvensom gästgifvare
på landet skola fortfarande, på sätt i förordningen närmare bestämmes,
vara vid sina rättigheter bibehållna, så länge de ej uppsägas eller förverkas.
Annan detaljhandel med brännvin, än den som enligt hvad nyss
är sagdt må äga rum på grund af äldre rättigheter eller enligt Kungl.
Maj:ts befallningshafvandes medgifvande för särskilda, mera tillfälliga
behof, kan icke inom någon kommun komma till stånd utan att förslag
därom väckts inom kommunens representativa församling.
I fråga om stad må dylikt förslag väckas hos stadsfullmäktige
eller, där sådana ej finnas, hos allmän rådstuga. Stadsfullmäktige eller
allmänna rådstugan fatta därefter för sin del beslut i ärendet, börande
beslutet, därest rätt till detaljhandel med brännvin anses böra medgifvas,
innehålla antal försäljningsställen dels för utminutering, dels
för utskänkning. Innefattar beslutet upplåtande af rätt till detaljhandel
med brännvin, skall magistraten underställa ärendet Kungl.
Maj:ts befallningshafvandes pröfning. Medgifver Kungl. Maj:ts befallningshafvande
dylik rätt, må försäljningsställenas antal ej sättas högre
än det af stadsfullmäktige eller allmänna rådstugan beslutade. Tiden
för beviljade rättigheters upplåtande må utgöra högst tre år.
Nyss omförmälda försäljningsrättigheter må upplåtas endast åt
särskildt, inom staden uteslutande för detaljhandel med brännvin bildadt
bolag. Anbud å rättigheternas utöfvande af bolag infordras af magistraten,
som granskar anbuden; efter stadsfullmäktiges eller allmänna
rådstugans hörande insändas handlingarna till Kungl. Maj:ts befallningshafvande,
hvarefter denna myndighet antager eller förkastar an
'')
Motsvarar hvad förut benämnts minuthandel.
2) Af privilegierade rättigheter, hvilka afse utskänkning, ej utminutering, funnos
under försäljningsåret 1910 i stad en (Göteborg) och på landsbygden 18 gästgifverirättigheter,
däraf 12 i Skåne.
23
buden. Har intet anbud inkommit eller förkastas de gjorda anbuden,
infordras nya anbud; blir resultatet då åter detsamma, förfaller beslutet
om upplåtande af rätt till detaljhandel i staden.
Proceduren på landet är följande. Förslag om rätt att idka sådan
detaljhandel, hvarom nyss är sagdt, väckes hos kommunalnämnden,
som däröfver afgifver yttrande och, om detaljhandel tillstyrkes, föreslår
antal försäljningsställen. Kommunalstämmans yttrande inhämtas därefter.
Ogillas framställningen af kommunalstämman, förfaller frågan.
Tillstyrkes åter framställningen, öfverlämnas ärendet till Kungl. Maj:ts
befallningshafvande, som äger att afslå eller bifalla densamma. I vissa
fall skall dock grannkommun höras.
Har Kungl. Maj:ts befallningshafvande medgifvit upplåtande af
rättighet till utminutering af brännvin eller till såväl utminutering
som utskänkning af brännvin, må de beviljade försäljningsrättigheterna
upplåtas endast till särskildt inom socknen, uteslutande för detaljhandel
med brännvin bildadt bolag. Anbud infordras af kommunalnämnden,
hvarefter kommunalstämman höres. Kungl. Maj:ts befallningshafvande
antager eller förkastar anbuden. Förkastas de gjorda anbuden, eller
har anbud ej inkommit, infordras nya anbud. Blir äfven nu resultatet
detsamma, förfaller beslutet.
Afser den medgifna rättigheten endast rätt till utskänkning
af brännvin och har förslag väckts att öfverlåta densamma till bolag,
tillämpas samma bestämmelser som nyss är sagdt, dock att, om antagligt
anbud ej inkommer, äfvensom då fråga om rättigheternas
öfverlåtande till särskildt bolag icke uppstått inom socknen, samma
rättigheter skola utbjudas på offentlig auktion till den, som åtager sig
afgift för högsta litertal. Kungl. Maj:ts befallningshafvande äger att,
efter kommunalnämndens hörande, antaga eller förkasta de gjorda
anbuden.
Rörande försäljningsrättigheters meddelande inom köping, som
utgör egen kommun, gäller i tillämpliga delar hvad som härutinnan
stadgas om stad.
Bolag må ej till annan öfverlåta all utminutering eller all utskänkning
af brännvin inom kommun. Däremot äger bolag mot bestämd
afgift åt annan öfverlåta rättighet till utminutering eller utskänkning.
Härtill erfordras Kungl. Maj:ts befallningshafvandes samtycke.
Sådant bolag, som här är nämndt, skall hafva till ändamål endast
att i sedlighetens intresse ordna och handhafva detaljhandel med brännvin
och må icke afse att bereda vare sig delägarna vinning utöfver
24
Försäljningå
afgifternas
användande.
årlig ränta med högst 5 procent å delägarnes kontanta tillskott eller
kommun någon ekonomisk fördel utöfver den vinst, som enligt förordningen
kan tillkomma densamma.
Förordningen innehåller vidare en mångfald restriktiva bestämmelser
i afseende å bolagen och deras skötsel. Styrelsen skall bestå
af fem ledamöter, af hvilka tre utses af delägarna i bolaget, en af
landstinget och en af hushållningssällskapets förvaltningsutskott; i stad,
som icke deltager i landsting, utse stadsfullmäktige den ledamot, som
eljest skulle väljas af landstinget. För utöfvande af tillsyn öfver
bolagets, verksamhet utser Kungl. Maj:ts befallningshafvande ett ombud.
Granskning af bolagets förvaltning och räkenskaper sker årligen af
fem revisorer, af hvilka två utses i stad af stadsfullmäktige (eventuellt
allmän rådstuga) och å landsbygden af kommunalstämman, en af landstinget,
en af hushållningssällskapets förvaltningsutskott samt en af
Kungl. Maj:ts befallningshafvande. I stad, som icke deltager i landsting,
utse stadsfullmäktige jämväl den revisor, som eljest skulle väljas
af landstinget.
För utöfvande af här ofvan omförmälda äldre rättigheter erlägges
en försäljningsafgift, som beräknas af vederbörande taxeringsmyndighet,
dock ej för mindre än 1,500 liter. Äfven vid antagande af auktionsanbud
är en minimigräns af 1,500 liter fastslagen. Den försäljningsafgift,
som sålunda utgår, är bestämd till 15 öre för hvarje liter af
det brännvin, som beräknats eller hvarför afgift åtagits. Hvad beträffar
bolag, som, fått öfvertaga all detaljhandel med brännvin inom
kommun, utgår för hvarje öfvertagen rättighet en årlig afgift för
1,500 liter med 225 kronor. Dessutom skall bolag till fördelning
enligt nedan angifna grunder afstå, förutom nyssnämnda försäljningsafgift,
dels utan afdrag de afgifter, som bolaget uppburit på grund af
öfverlåtelse af rättighet, dels ock hela den nettovinst, som uppkommit
af all den rörelse, bolaget idkat.
Hvad härefter angår användandet af försäljningsafgifterna, är frågan
härom för kommitténs uppdrag af i viss mån grundläggande betydelse
och har kommittén förty ansett nödigt att lämna en mera utförlig och
uttömmande historisk redogörelse härför. I sådant afseende föreligger
emellertid beträffande förhållandena för tiden intill den s. k. kommunalskattekommitténs
år 1900 afgifna betänkande en synnerligen fullständig
historik i nämnda betänkande; och har kommittén ansett lämpligt att
här in extenso återgifva innehållet af denna historik.
»Endast i fråga om brännvinsförsäljningsmedlen eller, med andra ^t°ri^ran''
ord, de afgifter, som äro pålagda försäljningen af brännvin och därmed 9 ''ZsmedUn
likställda drycker, samt de inkomster af samma försäljning, hvilka på före
grund af lagens föreskrift skola till det allmänna afstås, kan man enligt
gällande och förutvarande lagstiftning tala om en allmänt genomförd
fördelning. Den för tillverkningen af brännvin utgående skatten har
nämligen alltid odelad tillfallit statsverket, såvidt ej genom särskilt
privilegium viss stad varit tillförsäkrad andel i densamma. Att sådana
privilegier fordom funnits, framgår af kungl. förordningen den 10
december 1747, hvilken föreskref, att den stad, som med Kungl. Maj:t
och kronan efter privilegier och kungl. förordningar njutit del i bränneriaccisen,
skulle i stället af den genom sagda förordning stadgade konsumtionsafgiften
för livarje tunna, som brändes, erhålla så många öre
silfvermynt, som staden förut »af ordinarie bränneridelningsaccisen bekommit
men ej mera», ett stadgande som fanns intaget jämväl i de
närmast därefter utfärdade förordningarne på detta område. I de
under innevarande århundrade utkomna författningarne angående brännvinsbränningen
finnes däremot ingen antydan därom, att städerna eller
vissa af dem skulle äga bekomma någon andel af den uti de särskilda
författningarne på olika sätt bestämda tillverkningsafgiften. Det torde
emellertid böra anmärkas, att, då vid 1853—54 års riksdag frågan om
en förändrad brännvinslagstiftning till inskränkning af den omåttliga
tillverkningen och förbrukningen af starka drycker på grund af dels
kungl. proposition och dels ett stort antal motioner i ämnet utgjorde
föremål för ständernas uppmärksamhet samt därvid såsom ett af de
verksammaste medlen till vinnande af det åsyftade målet ansågs en
förhöjd beskattning af brännvin, såväl i den kungl. propositionen som
inom riksdagen den åsikten uttalades, att den betydligt förökade tillverkningsskatten
ej borde i sin helhet ingå till statskassan, utan den
del däraf, som komme att öfverskjuta det för den ordinarie statsregleringen
påräknade beloppet, anslås till företag, som befrämjade
landets jordbruk och boskapsskötsel, till förbättrande af kommunikationsanstalterna
inom riket m. m. I en och annan motion äfvensom i
reservationer mot utskottsbetänkanden framkastades därjämte tanken
på tilldelandet af nyssnämnda öfverskott eller eu del däraf åt kommunerna.
Rikets ständer biträdde emellertid ej något af de i detta
afseende väckta förslag.1) *)
*) Vid 1898 års riksdag förelåg ånyo förslag om en fördelning emellan staten
ock kommunerna af brännvinstillverkningsskatten i en enskild motion, men med hänsyn
därtill, att denna fråga blifvit af kommunalskattekommittén till behanandling upptagen,
blef på hemställan af bevillningsutskottet motionen af Riksdagen afslagen.
4
26
Hvad beträffar brännvinsförsäljningsafgifterna, är det först genom
den af 1853 — 54 års riksdag antagna och af Kungl. Maj:t den 18
januari 1855 utfärdade förordningen angående försäljning af brännvin,
som bestämmelser gifvits rörande en fördelning af dessa afgifter. Enligt
den förut i fråga om brännvins försäljning gällande lagstiftningen var
handel med spirituösa drycker särskildt beskattad endast vid försäljning
att på stället förtäras till mindre belopp än en kanna. All annan handel
därmed var, liksom handel i allmänhet, fri och icke underkastad annan
afgift än den allmänna bevillning, som enligt bevillningsförordningen
för inkomst af sådan handel kunde dess innehafvare åläggas. För
utskänkning af brännvin erlades däremot förutom den allmänna bevillningen
en särskild minuteringsafgift, hvilken enligt de flesta af
1700-talets författningar beräknades till visst belopp för hvarje kanna,
som pröfvades kunna å krog eller gästgifvaregård försäljas, men enligt
kungl. kungörelsen den 13 juni 1810 och följande före 1853—54 års
riksdag utkomna förordningar utgick med ett för hvarje utskänkningsställe
inom de i författningarna föreskrifna gränser bestämdt belopp.
Jämte denna i sin helhet till kronan ingående minuteringsafgift förekom
i städerna en så kallad krogskatt, hvilken ålades af städernas myndigheter
och i de olika städerna till beloppet bestämdes på olika sätt.
Denna sistnämnda afgift tillföll vederbörande stads kassa.
Förhandlin-
Då man vid den genomgripande förändring, brännvinslagstiftningen
1853-54 års vid
—54 års riksdag underkastades, i syfte att genom fördyrande
riksdag samt af brännvinet göra detsamma mera svåråtkomligt, ej blott betydligt
förordnl''den
tillverkningsskatten, utan därjämte i stället för de förutvarande
18 januari till visst belopp för hvarje utskänkningsställe bestämda minuteringsi.
855. afgifterna stadgade en jämförelsevis hög afgift för hvar kanna, som
beräknades kunna utskänkas eller i minuthandel försäljas, gjorde den
åsikten sig allmänt gällande, att billigheten fordrade, att, enär den
vida betydligare tillverkningsskatten i sin helhet tillfölle statsverket,
försäljningsafgifterna eller en större del af desamma komme menigheterna
till godo för att användas till behof, hvartill medel eljest
måste af folket omedelbart sammanskjutas. I de motioner, som inom
de särskilda stånden väcktes rörande försäljningsafgifternas användning,
rådde också nästan fullständig enighet därom, att folket, som tillsläppt
dessa medel, äfven borde komma i åtnjutande af desamma, antingen
på det sätt att medlen direkt tillfölle den kommun, där de uppburits,
eller att de för hvarje län inginge till en gemensam kassa och därifrån
utdelades på de särskilda kommunerna. Sagda åsikt omfattades äfven
af det särskilda utskott, som af Riksdagen tillsattes för behandling af
de till brännvinslagstiftningen hörande frågorna. I anslutning till densamma
och i syfte att göra folket och dess kommunalstyrelser mera
angelägna att medverka till upptäckande och hämmande af lönkrögeri
föreslog utskottet, att af de afgifter, som inflöto för försäljningen af
brännvin, endast en tiondedel skulle gå till statsverket, under det att
de öfriga nio tiondedelarne borde tillfalla kommunerna eller kommunala
inrättningar, dels omedelbart och dels medelbart, på sätt nedan närmare
förmäles. Den till statsverket gående tiondedelen förmenade utskottet
komma att motsvara hvad kronan förut åtnjutit uti minuteringsafgift
och bevillning å denna rörelse; och ansåg utskottet, att, äfven om
sagda tiondedel ej uppginge till det belopp, statens inkomst af brännvinsförsäljningen
förut utgjort, full ersättning bereddes staten genom
den förhöjda tillverkningsafgiften. I fråga om de öfriga nio tiondedelarne
innebar utskottets förslag, att en tiondedel af samtliga afgifterna
skulle afsättas till en för hvarje län gemensam kassa för att
användas till länet gagnande företag, hvilken kassa, då någon annan
stadigvarande kommunal myndighet för hela länet icke fanns än hushållningssällskapet,
borde ställas under dettas förvaltning. Af de afgifter.
som influtit i stad, skulle återstående åtta tiondedelar tillfalla den
stad, där de uppburits, under det att af de från socknarne å landet
ingående afgifterna de åtta tiondedelarne skulle aflämnas till landtränteriet,
hvarifrån det för hela länet sammanlagda beloppet skulle
fördelas på dess samtliga socknar i förhållande till folkmängden; och
skulle på förslag af pröfningskommittén och med bifall af Kungl. Maj:t
denna fördelning kunna ske inom mindre distrikt, hvari ett särskildt
län indelades, därvid hvarje distrikt dock skulle omfatta minst ett
fögderi. De medel, som sålunda tillfölle kommunerna, skulle användas
till kommunala behof.
Med sitt förslag om sammanslående af de från socknarne inflytande
afgifterna till en för hela länet gemensam kassa, af hvilken
de särskilda socknarne efter folkmängden finge hvar sin andel, förklarade
sig utskottet åsyfta att undanröja den frestelse, som eljest
skulle kunna uppstå för de kommunala myndigheterna att, af nit att
bereda kommunen inkomst, genom många försäljningsställens anläggning
och på annat sätt befordra afsättningen af brännvin i stället för att
motverka detsammas spridande. Då de genom brännvinsförsäljningen
förvärfvade medlen endast till en del komme den egna kommunen till
godo, under det att det mesta tillfölle andra, blefve den benägenhet,
man möjligen kunde befara hos vederbörande att på ett nykterheten
motverkande sätt utan sträng beräkning af medlen eller följderna söka
28
uppdrifva inkomsterna af denna försäljning, ej så stor. Den skillnad,
som i detta afseende gjorts för städerna, förklarades ur den olika
ställning, hvari dessas styrelse och förvaltning befunne sig emot landskommunernas,
samt den vana och häfdvunna rätt, som städerna hade
att hvar för sig omedelbart draga inkomsterna af starka dryckers
försäljning.
Emot utskottets förslag anmäldes reservationer af flera dess medlemmar.
Under det att blott en ansåg, att den andel af försäljningsafgifterna,
som blifvit kronan tillerkänd, i förhållande till hvad kronan
förut i minuteringsafgift och bevillning uppburit, vore allt för ringa,
och för den skull föreslog, att statens andel skulle bestämmas till tre
tiondedelar af afgifterna, framhölls det af flera andra, att då statsverket
genom den föreslagna höga tillverkningsskatten ändock erhölle
en mångdubblad inkomst emot förut, ej någon andel borde tillfalla staten,
utan den gemensamma länskassans anpart däremot ökas.
Då det af utskottet framlagda förslaget skulle af rikets ständer
behandlas, yppade sig högst olika meningar. Bondeståndet, som förut
ogillat förslaget till ny tillverkningslag, ansåg sig i öfverensstämmelse
därmed jämväl böra i sin helhet förkasta den föreslagna försäljningslagen
och beslöt, utan att inlåta sig på frågan om fördelning af försäljningsafgifterna,
att förordningen af den 10 oktober 1851, enligt
hvilken, såsom ofvan framhållits, minuteringsafgiften tillföll statsverket,
skulle fortfarande gälla. De öfriga stånden voro däremot ense därutinnan,
att då enligt bevillningsförordningen brännvinsförsäljningen äfven
framgent var ålagd bevillning till staten, någon andel af försäljningsafgifterna
icke borde utgå till statsverket; men under det att ridderskapet
och adeln ansåg, att den gemensamma länskassans andel borde
ökas med den till staten föreslagna tiondedelen, mötte inom borgareståndet
förslaget om en under hushållningssällskapets förvaltning stående
kassa, hvartill bidrag skulle lämnas äfven af städerna, ett starkt motstånd.
Man ansåg, att då städerna ej hade något att skaffa med
hushållningssällskapen, hvilkas medlemmar vore landtbrukare och hvilka
utgjorde en inrättning för landtbrukets utveckling, det vore obilligt,
att städerna, som af ålder haft rätt att draga hela inkomsten af sin
brännvinsförsäljning, skulle till förmån för landsbygden beröfvas någon
andel af sagda inkomst. De i stad inflytande afgifterna borde därför
i sin helhet tillfalla staden. A andra sidan framhölls dock äfven inom
detta stånd, att då landsbygdens invånare kunde väntas i väsentlig
mån komma att bidraga till brännvinsafsättningen i städerna, det ej
vore mer än billigt, att städerna afstode någon del af försäljnings
-
29
afgifterna till en kassa, som kunde användas till ändamål, livilka vore
för hela länet, såväl land som stad, gagnande; kvarjämte det äfven
påpekades, att den inkomst, som kunde uppstå af de å minuthandeln
lagda afgifterna, vore helt och hållet ny, så att städernas häfdvunna
rätt att för sig behålla inkomsten af brännvinsförsäljningen ej kunde
tillämpas med afseende å denna del däraf.
Sedan i anledning af de sålunda yttrade olika meningarna utskottet
afgifvit nytt utlåtande, votering i förstärkt statsutskott ägt rum rörande
beloppet af försäljningsafgifterna och sammanjämkning skett i afseende
på öfriga frågor, stannade Riksdagen slutligen beträffande försäljningsafgifternas
fördelning vid det beslutet, att en femtedel däraf, vare sig
i stad eller å landet, skulle insättas i landtränteriet för hushållningssällskapets
räkning, att af de afgifter, som i stad inflöto, återstående
fyra femtedelar skulle tillfalla staden, att af afgifterna från socknarna
å landet fyra femtedelar skulle aflämnas i landtränteriet för att på
det af utskottet föreslagna sättet efter folkmängden fördelas samt att
i Stockholm hela afgiften skulle af staden behållas. Dessa bestämmelser
blefvo därefter utan förändring af Kungl. Maj:t godkända och inflöto
i den förordning, som den 18 januari 1855 utfärdades angående villkoren
för försäljning af brännvin och andra brända eller destillerade
drycker.
Länge dröjde det icke, förrän det visade sig, att de genom 1855
års förordning gifna reglerna rörande de ifrågavarande medlens fördelning
ingalunda voro till allas belåtenhet. En följd af den nya
brännvinslagstiftningen var, att minuthandeln med och utskänkniugen
af brännvin allt mer och mer koncentrerade sig i städerna, hvilket
åter verkade därhän, att då dessa fingo för egen räkning behålla fyra
femtedelen af de försäljningsafgifter, som inom desamma inflöto, städernas
inkomster af brännvinshandeln kommo att stiga till ganska
afsevärda belopp. Det var detta, som på många håll framkallade ett
starkt missnöje med de gällande bestämmelserna. De, som uteslutande
eller förnämligast betraktade frågan ur synpunkten af nykterhetens
befrämjande, sågo i dessa stora inkomster en frestelse för städerna att
låta det ekonomiska intresset taga öfverliand öfver det sedliga och, i
stället för att motverka förbrukningen af brännvin, så mycket som
möjligt befordra afsättningen af detsamma, hvilket förhållande utöfvade
ett menligt inflytande på ej blott städernas egen utan äfven den kringliggande
landsbygdens befolkning. Därest ej förändring i afseende på
fördelningen af försäljningsafgifterna skedde, kunde man därjämte frukta,
att landsbygdskommunerna, hvilka i stor utsträckning begagnat sig af
Förslag
till ändrade
fördelningsgrujider
in. m. under
1850-1 60- och
70-talen.
30
den genom 1855 års förordning dem medgifna rätten att hindra inrättandet
af nya och bibehållandet af gamla minuthandels- och utskänkningsställen,
icke skulle fortgå på denna väg, utan söka genom
en förökad brännvinsafsättning skaffa sig samma vinst som städerna.
Af dem åter, hvilka mera togo hänsyn till sakens ekonomiska sida,
framhölls, att då största delen af det brännvin, som i städerna försåldes,
ginge till landsbygdens invånare, hvilka således lämnade det betydligaste
bidraget till de stora summor, som genom brännvinsförsäljningen
inflöte i städerna, det vore en obillighet och orättvisa, att landsbygdskommunerna,
hvilka i hög grad finge vidkännas de skadliga följderna
af brännvinsförsäljningen, ej erhölle någon del uti ifrågavarande inkomster.
Till afhjälpande af antydda missförhållanden framställdes vid
de närmast följande riksdagarne af enskilde motionärer ett flertal förslag,
de flesta gående ut därpå, att de fyra femtedelar af de i stad influtna
försäljningsafgifterna, hvilka enligt 1855 års förordning finge af staden
behållas, skulle sammanslås med fyra femtedelar af afgifterna från
landsbygdskommunerna samt den för hvarje län sålunda uppkomna
summan fördelas på länets samtliga såväl stads- som landskommuner
efter folkmängden. Enligt ett annat förslag borde städerna få behålla
utskänkningsafgifterna, men däremot till fördelning, på sätt nyss nämnts,
afstå den del af minuthandelsafgifterna, hvilken ej var förbehållen hushållningssällskapen.
Vederbörande utskott afstyrkte emellertid alla i denna riktning
gående motioner, därvid utskottet upprepade de skäl, som vid 1853—
54 års riksdag blifvit anförda för städernas rätt att själfva omedelbart
behålla större delen af försäljningsafgifterna. Tillvitelsen emot städerna
att inom sig till kringliggande landsbygds fördärf hafva sökt uppmuntra
superiet och öka krogarnes antal ansåg utskottet icke förtjäna
afseende; och den omständigheten att landsbygdens invånare fyllde sina
behof af spritdrycker från städerna kunde, enligt utskottets förmenande,
så mycket mindre utgöra någon anledning att tillerkänna landskommunerna
andel i de där inflytande brännvinsförsäljningsafgifterna, som
af samma skäl landskommunerna skulle kunna göra anspråk på andel
i åtskilliga andra afgifter, hvilka för borgerlig näring och rörelse erlades
i städerna. Dessutom påpekade utskottet, att brännvinshandeln
för städerna jämväl medförde betydligt ökade utgifter för fattigvård,
för polisbevakning m. m., äfvensom att de ifrågavarande inkomsterna
af många städer blifvit använda till påbörjande af allmännyttiga företag,
hvilka måste afstanna, därest städerna ej längre finge påräkna
dessa medel. Bondeståndet var visserligen benäget för en ändring af
31
de gällande fördelningsreglerna, återremitterade vid 1856—58 års riksdag
utskottets afstyrkande betänkande i ämnet och fattade vid riksdagen
1859—60 det beslutet, att städerna skulle till fördelning på ofvan antydt
sätt afstå tre femtedelar af de i städerna uppburna försäljningsafgifterna,
men af de öfriga stånden blefvo de i frågan väckta motionerna riksdag
efter riksdag förkastade.
Till förmån för de genom 1862 års kommunallagstiftning inrättade
landstingen vidtogs därefter af riksdagen 1862—63 en förändring i de
genom 1855 års förordning gifna och i bränn vinsförsäljningsförordningarne
af den 27 november 1857 och den 7 december 1860 oförändradt
bibehållna bestämmelserna om ifrågavarande medels fördelning. För
att sätta landstingen i stånd att på ett kraftigt sätt verka för sitt
ändamål, utan att de skulle behöfva redan i början af sin tillvaro
tillgripa utvägen att pålägga dryga afgifter eller upptaga lån, hvilket
kunde åstadkomma missbelåtenhet med de nya inrättningarne, ansågs
lämpligt, att landstingen tillförsäkrades andel af de inom deras områden,
såväl i städerna som på landsbygden, inflytande bränn vinsförsäljningsafgifterna.
Från borgareståndets sida rönte emellertid det härom af
sammansatta bevillnings-, lag- samt allmänna besvärs- och ekonomiutskottet
framställda förslaget det starkaste motstånd. Genom den år
1619 utfärdade »Stadgan om Städernas administration och upkomst i
llijket» hade städerna tillförsäkrats rätten att själfva tillgodonjuta
afgifterna för där försålda starka drycker, och det vore därför, enligt
nämnda stånds åsikt, i hög grad obilligt, om städerna skulle nödgas
till landstingen, hvilkas medlemmar till öfvervägande delen valdes af
landsbygden, afstå någon ajidel af sagda afgifter. Då städernas nyssnämnda
rätt antagit naturen af ett privilegium, förmenade ståndet,
att i allt fall ett lagligt beslut, hvarigenom städerna beröfvades någon
del af dessa medel, ej kunde åvägabringas, därest ej borgareståndet
gåfve sitt bifall till förändringen. Sedan emellertid de tre öfriga
stånden sammanstämmande beslutit att till landstingens förfogande
ställa en femtedel af samtliga försäljningsafgifter, äfven de som influtit
i stad, såvidt nämligen staden deltog i landsting, samt detta blifvit
såsom Riksdagens beslut hos Kungl. Maj:t anmäldt, så blef, utan afseende
å den protest borgareståndet i underdånig skrivelse anförde
emot berörda beslut såsom enligt dess förmenande icke i grundlagsenlig
ordning tillkommet, genom kungl. förordningen den 18 december
1863 stadgadt, att af de afgifter, som inflöto för minuthandel med och
utskänkning af brännvin, vare sig i stad eller å landet, skulle insättas
i landtränteriet en femtedel för landstingets och eu femtedel för hus
-
32
hållningssällskapets räkning, att återstående tre femtedelar af afgifterna,
där de influtit i stad, skulle tillfalla staden samt, där de uppburits i
landtkommunerna, mellan dessa inom hvarje län fördelas, att i Stockholm
hela afgiften fortfarande skulle tillfalla staden och att annan stad, som
ej deltog i landsting, ägde behålla jämväl.den femtedel, som eljest bort
för landstingets räkning insättas i landtränteriet.
I ändamål att för framtiden tillförsäkra städerna åtnjutande af
de tre femtedelar af försäljningsafgifterna, som ännu tillkommo dem,
väcktes vid påföljande riksdag af en ledamot af borgareståndet förslag
därom, att rikets ständer måtte hos Kungl. Maj:t anhålla, »att på
samma sätt som skett med tolagen, städerna blefve genom Konungens
och ständernas gemensamma beslut berättigade att från statsverket
erhålla en efter medelbeloppet af hvarje stads inkomst af berörda tre
femtedelar under de närmast förflutna tre åren beräknad ersättning
för stadens andel i dessa afgifter, hvaremot de tre femtedelar, städerna
åtnjutit, borde ingå till statsverket». Detta förslag föranledde dock ej
någon åtgärd från riksdagens sida.
Å andra sidan fortforo emellertid klagomålen öfver de stora inkomster,
som de åt städerna ännu förbehållna tre femtedelarne af försäljningsafgifterna
beredde dessa; och frågan om en förändring i detta
afseende bragtes under 1860-talets riksdagar ständigt på tal genom en
mängd motioner, utan att dock någon ändring åstadkoms. För att
borttaga »frestelsen för de enskilda kommunerna att ockra på det
moraliskt onda i samhället» och en gång för alla undanröja trätofröet
mellan landsbygden och städerna om brännvinsförsäljningsafgifterna
föreslogs redan vid riksdagen 1862—63, att samtliga dessa afgifter
skulle indragas till statsverket samt att städerna i ersättning för den
inkomst, de förut haft däraf, skulle i likhet med landsbygden få sina
styres- och uppbördsmän lönade af staten. Vid 1868 och 1869 års
riksdagar förnyades förslaget om försälj ningsafgifternas indragning till
staten. Enligt den vid sistnämnda riksdag därom väckta motionen
borde indragningen dock omfatta endast de andelar, som tillföllo i
landsting deltagande städer, landskommuner och hushållningssällskap,
hvaremot landstingens andelar fortfarande skulle till dem utgå likasom
en femtedel af afgifterna äfven framdeles tillfalla de städer, som icke
deltogo i landsting; och skulle indragningen ske successivt, så att de
olika andelarne minskades med en sjettedel årligen. Dessa förslag rönte
emellertid samma öde som de, hvilka åsyftade en jämnare fördelning
mellan städer och landsbygd, i det att vederbörande utskott afstyrkte
och Riksdagen förkastade dem.
33
En annan omständighet, ägnad att framkalla missnöje med de
gällande bestämmelserna om fördelningen af brännvinsförsäljningsafgifterna,
var den betydande skillnad, som ägde ram mellan de olika
hushållningssällskapens andelar i dessa afgifter. Redan vid 1856—58
års riksdag framhölls i en då väckt motion, att då den åt hushållningssällskapen
anslagna femtedelen af minuthandels- och utskänkningsafgifterna
utan tvifvel varit afsedd till befrämjande af jordbruket och
näringarnes förkofran, men detta ändamål högst olika vunnits i de
särskilda länen, enär hushållningssällskapens berörda inkomster vore
väsentligt olika, utan att de stode i proportionellt förhållande till folkmängden
eller åkerbrukets utsträckning inom länen, den förändringen
vore önskvärd, att ifrågavarande femtedel mellan länens samtliga hushållningssällskap
fördelades i förhållande till länens folkmängd. Efter
det emellertid vederbörande utskott mot förslaget erinrat, att följden
af detsammas antagande endast skulle blifva vidlyftiga omgångar och
räkenskaper, utan att motsvarande nytta därmed vunnes, förkastades
förslaget af Riksdagen. Vid 1865—66 års riksdag bragtes frågan ånyo
under pröfning. Med påpekande, hurusom de hushållningssällskapen
tillkommande andelarne af brännvinsförsäljningsafgifterna ställde sig
till den grad olika för de olika länen, att t. ex. hushållningssällskapet
i Göteborgs och Bohus län under åren 1855—61 af sagda afgifter haft
en sammanlagd inkomst af 173,687 kronor 9 öre, under det att den
andel däraf, hushållningssällskapet i Jämtlands län under samma tid
åtnjutit, uppgått till allenast 4,668 kronor 85 öre, framhöllo motionärerna
i frågan, att en förändring i förevarande afseende vore af
både billighet och behof högst påkallad, samt föreslogo för den skull,
att den åt hushållningssällskapen anslagna femtedelen skulle från samtliga
länen ingå till statsverket och därefter delas mellan de särskilda
hushållningssällskapen efter folkmängden inom hvarje sällskaps distrikt.
I öfverensstämmelse med bevillningsutskottets hemställan afslog Riksdagen
äfven denna gång förslaget. Vid riksdagen år 1874 fann sig
bevillningsutskottet föranlåtet att själft framlägga förslag i ämnet.
Enligt utskottets åsikt förefunnes ej något giltigt skäl till att låta de
olika hushållningssällskapen på ett så ojämnt sätt, som skedde, få del
af brännvinsförsäljningsmedlen, helst därvid å deras möjligen olika
behof af bidrag för att kunna verksamt befordra deras ändamål icke
lämnades något afseende. Utskottet hade därför ansett en förändring
böra åvägabringas; men enär en fullständig utredning af dithörande
förhållanden vore för vidtagande af en sådan förändring erforderlig
och denna utredning lämpligen endast af Kungl. Maj:t kunde åstad
5
-
34
kommas, tillstyrkte utskottet riksdagen att hos Kungl. Maj:t anhålla
om utredning, om och på hvilket sätt en jämnare fördelning af hushållningssällskapens
ifrågavarande inkomster kunde genomföras. Utskottets
hemställan lyckades dock icke inom någondera kammaren
tillvinna sig majoritet, i följd hvaraf frågan förföll.
Det missnöje, som, enligt hvad ofvan blifvit framhållet, städernas
genom brännvinsförsäljningen uppkomna betydande inkomster framkallade,
visade sig icke blott i missbelåtenhet med grunden för fördelningen
af försäljningsafgifterna, utan missnöjet riktade sig jämväl emot
det sätt, hvarpå städernas inkomster i förevarande hänseende åstadkommos.
Genom 1855 års förordning hade medgifvits rätt för stad
att åt ett för ändamålet bildadt bolag öfverlämna all den minuthandel
med eller all den utskänkning af brännvin eller af bäggedera, hvilken
eljest skolat i staden på auktion utbjudas; och ägde magistraten att,
sedan stadens äldste blifvit hörde, härom träffa aftal med bolaget, därvid
dock den afgift, bolaget hade att erlägga, ej finge bestämmas lägre,
än sammanlagda beloppet skolat minst utgöra, därest försäljningsrättigheterna
varit genom auktion åt särskilda personer upplåtna. Emot
denna städernas rätt, hvilken tydligen tillkommit i afsikt att få brännvinsförsäljningen
i nykterhetens och sedlighetens intresse ordnad på ett
för samhället nyttigare sätt, än om de särskilda rättigheterna åt enskilda
personer öfverlämnades, förspordes snart nog klagomål från
landsbygdens sida. Frånsedt den omständigheten, att den afgift, som
af bolag erlades, i de flesta fall uppgick till mindre belopp än det,
hvilket genom rättigheternas utbjudande på auktion kunnat påräknas
— ett förhållande som redan vid riksdagen år'' 1859—60 framkallat en
motion om upphäfvande af städernas ifrågavarande rätt, hvilken motion
emellertid af riksdagen förkastades — klagade man däröfver, att städernas
myndigheter mångenstädes, när två eller flera bolag afgifvit
anbud, föredragit ett lägre anbud framför ett högre, då det förra
genom erbjudande af särskilda förmåner för staden ansetts för denna
fördelaktigare, samt att detta stadsmyndigheternas förfarande haft till
följd, att de hushållningssällskapen och landstingen tillkommande andelarne
af försäljningsafgifterna blifvit väsentligt minskade emot hvad
de rätteligen bort utgöra. För att förebygga ett sådant tillvägagångssätt
yrkade vid 1867 års riksdag en motionär i andra kammaren, att
magistratens pröfningsrätt i förevarande hänseende måtte så till vida
begränsas, att det ålades magistraten att alltid, när anbud blifvit gjorda
från mer än ett bolag, sluta aftal med det bolag, som afgifvit det
högsta anbudet, så framt det ställde nöjaktig säkerhet för afgiftens
35
erläggande samt uppehållande af god ordning och dylikt vid försäljningens
utöfvande. Bevillningsutskottet, som i likhet med motionären
ansåg, att den åt städernas myndigheter lämnade rätten att med bolag
träffa aftal om öfvertagande af all brännvinsförsäljning inom en stad
vore allt för vidsträckt och att eu inskränkning däri borde ske till
förekommande af missbruk till förfång för landstingens och hushållningssällskapens
rätt, gillade emellertid icke den af motionären föreslagna
åtgärden, utan ansåg, att syftet bäst vunnes därigenom, att det
öfverlämnades åt Konungens befallningshafvande att med hänsyn såväl
till bolagens tjänlighet som den bjudna afgiftens storlek samt förhållandet
mellan nämnda afgift och det kannetal brännvin, bolaget ansåges
kunna afyttra, antaga eller förkasta de af bolag gjorda anbuden.
Riksdagen godkände utskottets förslag; och blef i enlighet därmed
genom kungl. kungörelsen den 17 maj 1867 stadgadt, att magistraten
skulle, då fråga uppstod om brännvinsförsäljnings öfverlåtande i stad
åt bolag, däröfver infordra skriftliga anbud, hvilka, efter det stadsfullmäktige
eller allmän rådstuga blifvit hörda, skulle öfverlämnas till
Konungens befallningshafvande, som, på sätt ofvan sagts, ägde antaga
eller förkasta anbuden, hvarefter magistraten, om gjordt anbud antogs,
hade att sluta aftal med bolaget.
I anledning af klagomål däröfver, att ifrågavarande rätt att till
bolag öfverlåta all försäljning af brännvin, så i minut som genom utskänkning,
af åtskilliga städer i icke ringa mån begagnats såsom
medel att till egen fördel monopolisera den mindre brännvinshandeln
och att den stegring i brännvinets pris utöfver det skäliga, som af en
sådan monopolisering på många ställen varit en följd, utgjorde en
frestelse till oloflig bränn vinshandel med därifrån oskiljaktiga oordningar
inom icke allenast städerna utan äfven de dem omgifvande
landskommunerna, blef genom kungl. kungörelsen den 26 juni 1871,
i enlighet med Riksdagens samma år fattade beslut, denna rättighet
inskränkt att gälla endast utskänkning af brännvin. Då emellertid
den verkan, som afsetts med denna förändring, uteblef, framkommo
vid 1873 års riksdag förslag dels om borttagande äfven af rättigheten
att till bolag öfverlåta utskänkningen af brännvin och dels om rätt
till andel för landsting och hushållningssällskap i all den vinst, staden
hnge af den åt bolag upplåtna brännvinsförsäljningen, med påföljd för
den stad, som icke till fördelning uppgåfve sin vinst, att den förlorade
rätten att vidare öfverlämna utskänkningen åt bolag. Under framhållande,
att hufvudsakligaste anledningen till det missnöje, som läte
sig förspörja emot brännvinsförsäljningens öfverlåtande åt bolag, vore
36
att söka däri, att de afgifter, bolagen för försälj ningsrättigheterna
erlade, icke stode i något skäligt förhållande till det kannetal brännvin,
de föryttrade, och att detta missförhållande mellan afgift och kannetal
försåldt brännvin måste antagas vara betydligt större, än förhållandet
skulle blifva, om rättigheterna på auktion utbjödes, i följd hvaraf den
vinst, städerna genom bolagen tillskyndades, kunde anses vara till icke
ringa del tillkommen på landstingens och hushållningssällskapens bekostnad,
föreslog sistnämnda riksdags bevillningsutskott, att Riksdagen
måtte besluta, att bolag af ifrågavarande beskaffenhet skulle utöfver
den bjudna afgiften afstå all den nettovinst, som kunde å bolagets
rörelse uppstå, till fördelning mellan städer, landsting och hushållningssällskap
på det angående försäljningsafgifterna stadgade sätt. Såsom
en billig ersättning för det städerna, hvilka förut i allmänhet af bolagen
betingat sig all den behållna inkomst, som af dessas rörelse
uppkommit, sålunda finge afstå två femtedelar af bolagets vinstmedel
syntes det utskottet böra lämnas städerna full frihet att på det för
dem bästa sättet inom sig ordna all den mindre brännvinsförsäljningen
och således återgifvas dem den rätt, som vid 1871 års riksdag fråntagits
dem i afseende på minuthandelsrättigheternas öfverlåtande åt
bolag. Emot utskottets förslag anmärktes såväl i en vid utskottsbetänkande!
fogad reservation som under förslagets behandling inom
kamrarne, att, då den rätt, som gällande författning afsett att åt
landsting och hushållningssällskap lämna, icke vore eller borde vara
någon annan än till en viss andel af den å brännvinsförsäljningen lagda
skatten, påståendet att den vinst, som tillskyndades städerna genom
bolagen, i viss mån vunnes på landstingens och hushållningssällskapens
bekostnad ej kunde vara berättigadt med afseende på annan del af
denna vinst än den, som uppkomme därigenom, att stadgade försäljningsafgifter
icke utginge för allt det försålda brännvinet. I följd
häraf borde det endast åläggas bolagen att utgifva försäljningsafgift
för hela den brännvinskvantitet, bolagen enligt behörigen granskade
räkenskaper visades hafva genom utminutering eller utskänkning försålt.
Kamrarne antogo emellertid utskottets förslag. I den förordning
angående brännvinsförsäljningen, som därefter den 26 augusti 187o
utfärdades, blef på grund af Riksdagens omförmälda beslut, järnte^ det
rätten att åt bolag öfverlåta äfven minuthandeln med brännvin återgafs
städerna, stadgad skyldighet för bolagen att till sådan fördelning,
som i fråga om försäljningsafgifterna var bestämd, utgifva jämväl hela
sin nettovinst, i sammanhang hvarmed föreskrefs, att bolagens räkenskaper
skulle för hvarje år granskas af särskilda revisorer, utsedda af
37
städerna, landstingen, hushållningssällskapen och Konungens befailningshafvande.
Kedan innan nyssnämnda förändringar vidtogos, hade emellertid
missnöjet öfver den monopolisering af den mindre brännvinshandeln,
hvilken genom städernas rätt att till ett enda bolag öfverlämna all
minuthandel med och utskänkning af brännvin i städerna ägt rum, i
sammanhang med åtskilliga andra omständigheter framkallat ett förslag,
hvilket därefter på 1870-talet gång på gång återkom, nämligen
förslaget om borttagande af de särskilda försäljningsafgifterna och deras
sammanslående med tillverkningsskatten till en enda förbrukningsskatt.
1 de förslag till nya lagar angående tillverkning och försäljning af
brännvin, hvilka af bevillningsutskottet vid 1870 års riksdag i hufvudsaklig
anslutning till eu inom andra kammaren väckt motion framlades.
var berörda princip genomförd. Såsom skäl för den föreslagna
förändringen anförde utskottet, att utom den ökade inkomst, som därigenom
skulle beredas statsverket, den ojämnhet i beskattning å förbrukningen,
hvartill de olika försäljningsafgifterna måste leda och
hvilken ojämnhet onekligen hårdast drabbade den fattigare delen af
befolkningen, kunde genom afgifternas sammanslående i väsentlig mån
undanröjas, hvarjämte ett sådant ordnande af brännvinsförsäljningen
kunde äga rum, att det sedliga syfte, som undantagslagstiftningen för
denna näring hade till grund och uteslutande borde hafva till mai,
icke komme att vid tillämpningen underordnas beräkningar på finansiella
förmåner. Då emellertid försäljningsafgifterna fördelades enligt
lagligen fastställda grunder mellan kommunerna, landsting och hushållningssällskap
samt dessa således kunde åberopa dels gammal häfd
och dels lagligen bestämd rätt för åtnjutande af försäljningsafgifterna
eller en dem motsvarande inkomst, syntes det utskottet obestridligt,
att rättvisan ej mindre än billigheten fordrade, att kommunerna och
de institutioner, som dittills åtnjutit dessa afgifter, därför erhölle en
ersättning, hvilken så noggrant som möjligt motsvarade den inkomst,
de genom afgifternas indragande bevisligen förlorade. Med hänsyn
tagen till det belopp, hvartiil de å brännvins tillverkning och förbrukning
lagda afgifterna under de närmast föregående åren i medeltal
uppgått, föreslog utskottet, att nämnda ersättning skulle utgå med
sjutton procent af den sammanslagna skatten, därvid ersättningsbeloppet
dock ej finge öfverstiga ett visst maximum. Skulle de sjutton procenten
komma att utgöra mera än detta maximum, skulle öfverskottet
öfverlämnas till riksgäldskontoret för att bilda en amorteringsfond,
medelst hvilken den statsverket åliggande godtgörelsen för försäljnings
-
Förslag om
sammanslagning
af
försäljningsafgifter
och
tillverkning sskatt.
38
1878 års
kommittéförslag.
afgifterna skulle successivt eller på en gång aflösas, på det sätt som
af Kungi. Maj:t och Riksdag konime att bestämmas. Mot åtnjutande
af denna ersättning skulle kommunerna vid stadgadt ansvar förbjudas
att under hvad namn eller förevändning som helst uppbära några afgifter
af minuthandeln och utskänkningen. Utskottets förslag blef
emellertid af båda kamrarne förkastadt.
Ej heller en af bevillningsutskottet vid 1871 års riksdag gjord
hemställan om skrifvelse till Kungi. Maj:t med anhållan om utarbetande
och framläggande af förslag till förändrade stadganden angående brännvinsförsäljningen,
byggda på principen om försäljnings- och tillverkningsafgifternas
sammanslagning, lyckades vinna Riksdagens bifall.
Efter det vid de närmast följande riksdagarne sammanslagningsyrkandet
gång efter annan utan framgång i enskilda motioner återupptagits,
därvid i fråga om ersättning åt kommuner, landsting och
hushållningssällskap för de dem frångående inkomsterna af försäljningsafgifterna
olika förslag framställts, beslöt Riksdagen år 1877 att
hos Kungi. Maj:t anhålla, att Kungi. Maj:t täcktes genom sakkunnige
män låta öfverse gällande författningar angående tillverkning och försäljning
af brännvin, i syfte att genom lagstiftningen måtte åstadkommas
ett kraftigare motverkande af rusdryckers missbruk, än som
genom dittills varande lagstiftning ägt rum, samt att Kungi. Maj:t
därefter ville till Riksdagen aflåta förslag i ämnet. Sedan denna
anhållan blifvit i underdånig skrifvelse den 17 maj 1877 framburen
samt Kungi. Maj: t den 24 augusti samma år för berörda ändamål
tillsatt en kommitté, afgaf denna den 20 december 1878 underdånigt
betänkande med förslag till författningar angående tillverkning och
försäljning af brännvin. Enligt sistnämnda förslag skulle brännvinsförsäljningen
ordnas sålunda, att all dylik handel såväl i städerna som
på landsbygden — med undantag af den, som utöfvades på grund af
de före år 1855 tillkomna rättigheter, hvilka kunde finnas kvar, samt
de tillfälliga, hvilka af Konungens befallningshafvande meddelades —
gjordes till en kommunal angelägenhet, i det att densamma skulle för
det allmännas räkning handhafvas af en särskild nämnd, hvars ledamöter
till en del utsåges af Konungens befallningshafvande och till en
del valdes af vederbörande kommunalmyndigheter. Den sålunda omedelbart
för det allmännas räkning drifna brännvinshandeln skulle icke
vara underkastad någon särskild försäljningsafgift, hvaremot för de
kvarvarande äldre samt de tillfälliga försäljningsrättigheterna skulle
erläggas en efter rörelsens storlek afpassad, af vederbörande taxeringsmyndigheter
bestämd afgift. Dessa afgifter skulle jämte den vinst,
39
hvilken af den för allmän räkning idkade brännvinshandeln enligt på
visst sätt granskade räkenskaper uppstode, för hvarje län fördelas på
följande sätt. Därest vid jämförelse med den uppskattning, som af
pröfningskommittén fastställts för bevillningen enligt andra artikeln, i
medeltal för de sista fem åren visade sig, att tre femtedelar af vinstmedlen
och afgifterna sammanslagna icke öfverstege det belopp, som
uppkomme, då en hundradedel af hela antagna beskattningsbara inkomsten
sammanlades med tre öre för hvarje fulla etthundra kronor
af alla jordbruksfastigheters och fem öre för hvarje fulla etthundra
kronor af alla andra fastigheters uppskattade värden inom länet, skulle
dessa tre femtedelar fördelas emellan samtliga kommuner inom länet
i förhållande '' till den bevillning enligt andra artikeln, som blifvit af
pröfningskommittén i medeltal för de sista fem åren fastställd för hvar
och en af dem. Af de återstående två femtedelarne skulle den ena
tillfalla landstinget och den andra tillsammans med motsvarande andelar
från öfriga län gå till fördelning mellan rikets samtliga hushållningssällskap
efter befolkningens storlek inom deras område vid slutet af
det kalenderår, hvarunder försäljningsåret började. Skulle åter tre
femtedelar af vinstmedlen och afgifterna öfverstiga förenämnda gräns,
skulle fördelning enligt nyss uppgifna grunder emellan kommunerna,
landstinget och hushållningssällskapen ske allenast af så stor del af
dessa inkomster, att kommunernas sammanlagda andelar jämnt uppginge
till sagda gräns, och återstoden tillfalla statsverket. Stad, som
icke deltoge i landsting, skulle erhålla den på staden i förhållande till
dess bevillning efter andra artikeln belöpande andelen i den femtedel,
som eljest skolat i dess helhet ingå till landstinget. Stockholms stad
skulle behålla alla vinstmedlen och afgifterna inom ofvan angifna
gräns; och skulle vid beräkningen af denna gräns stadens bevillningspliktiga
inkomst och till bevillning uppskattade fastighetsvärden läggas
till grund.
I motiven till försäljningslagen anförde kommitterade, att de ansett
det missförhållande, som enligt den gällande lagstiftningen rådde emellan
landsbygdens och städernas inkomster af brännvinsmedlen, böra afhjälpas,
och att de därför, då de vid uppgörande af sitt förslag till försäljningslag
haft sig angeläget att öfverallt, där icke särskilda förhållanden
nödvändigt fordrat undantag, göra författningen lika för stad och land,
funnit sig böra föreslå, att de tre femtedelar af vinster och afgifter,
hvilka hvarje stadskommun förut fått behålla, skulle för alla till ett
län hörande städer jämte motsvarande inkomster från de landskommuner
inom länet, där brännvinsförsäljning ägde rum, gå till gemen
-
40
sam fördelning emellan alla dess kommuner. Härigenom hade ock den
fördelen synts kunna vinnas, att en ytterligare borgen erhölles därför,
att kommunalstyrelserna och deras ombud icke sattes i frestelse att
låta sedlighetens fordringar vika för det ekonomiska intresset. Ur
sistnämnda synpunkt hade därjämte föreslagits bestämmande af en
viss gräns, utöfver livilken fördelningen i femtedelar skulle upphöra
och hela inkomsten tillfalla statsverket. Såsom grund för afgifternas
och vinsternas fördelning mellan kommunerna och för bestämmande
af nyssnämnda gräns hade kommittén ansett andra artikelns bevillning
böra begagnas. Folkmängden vore nämligen en mindre lämplig grund,
då det gällde en fördelning mellan både stads- och landskommuner.
I fråga om de åt hushållningssällskapen anslagna anpärterna af förevarande
medel hade kommittén ansett, att dessa andelar icke kunde
betraktas annorlunda än som anslag, hvilka staten förlänat sagda sällskap
för bestridande af kostnaderna för sådana ändamål, hvilkas tillgodoseende
i första rummet ankomme på staten. Då det i följd häraf
vore statens sak att tillse, det dessa ändamål icke i en del af landet
finge stå tillbaka af brist på medel, under det att i andra delar ifrågavarande
tillgångar vore så betydliga, att man därmed kunde bestrida
utgifter, hvilka ur allmän synpunkt vore jämförelsevis mindre viktiga,
hade den förändringen synts böra vidtagas, att samtliga hushållningssällskapens
andelar sammansloges för hela riket och sedermera fördelades
å de särskilda sällskapen efter storleken af befolkningen inom
områdena för dessa sällskaps verksamhet. Då emellertid inkomsten af
brännvinsmedlen af en mängd städer tagits i betraktande vid beslutande
af utgifter och åtagande af förbindelser, som afsåge en lång följd af
år, och då i anledning däraf en omedelbar och undantagslös tillämpning
af de af kommittén föi-eslagna nya bestämmelserna i fråga om
fördelningen af sagda medel skulle komma att för mången kommun
medföra en obillig nedsättning på en gång i påräknade inkomster,
föreslog kommittén särskilda öfvergångsstadganden att gälla under de
första tio åren efter förordningens utfärdande.
Emot kommitténs förslag till försäljningslag reserverade sig fyra
af dess medlemmar, hvilka framlade ett själfständigt lagförslag, däruti
de, utgående från den åsikten, att all försäljningslag, som framkallade
ett onaturligt minuthandelspris, vare sig detta skedde genom särskilda
försäljningsafgifter eller handelns monopolisering, måste framkalla stora
och väsentliga olägenheter, förläde all beskattning å brännvin till tillverkningen
och således helt och hållet borttogo försäljningsafgifterna
samt, under förmenande att detta såsom en nödvändig konsekvens ford
-
41
rade brännvinshandelns frigörande, lämnade öppet för hvarje välfrejdad
person, livilken uppfyllde vissa i förslaget angifna villkor,- att idka
dylik handel. För den förlust af inkomst från brännvinshandeln, som
härigenom drabbade kommuner, landsting och hushållningssällskap,
borde dessa, enligt reservanternas förslag, erhålla ersättning under de
tio närmaste åren på det sätt, att under första året tilldelades dem
medeltalet af de inkomster, de utaf denna handel njutit under de fem
nästförflutna åren, minskadt med fem procent, andra året af samma
medeltal, minskadt med tio procent, o. s. v. till och med tionde eller
sista året, då de skulle erhålla femtio procent af nämnda medeltal. x)
Öfver ifrågavarande kommittéförslag, i hvad desamma afsåge afgiftsfrågan,
infordrades yttrande af den s. k. skatteregleringskommittén,
hvilken år 1879 blifvit tillsatt för utarbetande af förslag till en rättvis
fördelning af skattebördorna. I det betänkande, som af denna kommitté
den 13 september 1882 afgafs, förklarade till en början kommittén
såsom sin åsikt, att afgifterna för tillverkning och försäljning
af brännvin vore af väsentligt olika natur och afsedda att beskatta
två helt skilda näringsgrenar, i följd hvaraf kommittén ej kunde dela
åsikten om dessa afgifters sammanslagning. I fråga om brännvinsförsäljningsafgiften
anförde skatteregleringskommittén, att kommittén
funne det obestridligt, att denna afgift likaväl som afgiften för brännvins
tillverkning på grund af sin natur tillkomme staten. Med anledning
häraf och då i flera andra länder försäljningsafgiften vore förbehållen
staten samt ändamålet med det öfverlåtande på kommunerna
af sagda afgift, som genom 1855 års lagstiftning ägt rum, eller att
därigenom hos kommunerna och deras styresmän skapa ett starkare
intresse att öfvervaka kontrollerna mot oloflig brännvinsför sälj ning,
numera enligt kommitténs förmenande ej längre behöfde åsyftas, enär
den allmänt använda bolagsinstitutionen gåfve erforderlig trygghet med
hänsyn till kontrollen, höll kommittén före, att hela försäljningsafgiften
borde indragas till statsverket, hvilken indragning dock med hänsyn
till bestående förhållanden borde ske icke på en gång utan successivt
under loppet af tio år med en tiondedel årligen. Denna indragning
borde emellertid omfatta endast försäljningsafgifterna och icke utskänkningsbolagens
vinstmedel, hvilka vore af en annan art än afgifterna,
i det att bolagen vore enskilda inrättningar och det allt för mycket
skulle strida mot sakens egen natur, att staten skulle skörda frukten
fl I fråga om ersättningen skilde sig en af reservanterna från de öfriga och
framlade ett särskild! förslag, hvilket dock ansetts här kunna utelämnas.
Skatter egleringskommitténs
yttrande,
6
42
Förslag vid
1884 års
riksdag.
af det arbete och den omtanke, enskilde nedlade i sina företag. Rörande
fördelningen af sagda vinstmedel ansåg skatteregleringskommittén, att
Stockholm fortfarande borde få åtnjuta hela afkastningen af den rörelse,
dess bränn vinsbolag utöfvade, att öfriga kommuner äfvensom landstingen
borde bibehållas vid de andelar af bolagens vinstmedel, de förut
bekommit, samt att den hushållningssällskapen tillfallande femtedelen
däraf borde gå till fördelning emellan rikets samtliga hushållningssällskap
efter befolkningens storlek inom deras områden.
Utan att afvakta resultatet af den på Riksdagens begäran tillsatta
brännvinslagstiftningskommitténs arbeten hade emellertid enskilda
motionärer redan vid 1879 års riksdag bragt frågan om förändrade
föreskrifter rörande brännvinsmedlens fördelning åter på tal. Vid
sagda riksdag framkommo nämligen förslag, dels att af samtliga
brännvinsförsäljningsafgifter halfva beloppet skulle indragas till statsverket,
under dét att andra hälften skulle tillfalla de kommuner, där
utskänkningen eller utminuteringen utöfvades, och dels att den dittills
åt hushållningssällskapen anslagna delen af ifrågavarande medel borde
tilldelas landstingen. Sedan bevillningsutskottet förklarat sig väl anse
billigt, att landstingen tillerkändes någon del af de brännvinsförsäljningsmedel,
som tillföllo hushållningssällskapen, men på grund däraf.
att den för brännvinsförfattningarnas öfverseende tillsatta kommitténs
förslag snart kunde väntas, afstyrkt motionerna, blefvo desamma af
Riksdagen afslagna. Samma öde rönte äfven ett i motionsväg såväl
vid 1880 års som 1881 års riksdag framkommet förslag om antagande
af en ny brännvinsförsäljningslag, däruti jämväl förändrade bestämmelser
föreslagits i afseende på fördelningen af brännvinsförsäljningsmedlen.
För att — i afvaktan på det från Kungl. Maj:t väntade, genomgripande
förslaget till ny brännvinsförsäljningslag — »i någon mån
söka afhjälpa de största orättvisorna i den gällande lagstiftningen»
framlade vid 1884 års riksdag en ledamot af andra, kammaren förslag
till nya grunder för de genom bränn vinsförsäljningen inflytande medlens
fördelning. Enligt detta förslag skulle af de inom stad uppburna försäljningsafgifterna
samt där befintligt utskänkningsbolags vinstmedel
tre tiondedelar tillfalla staden. Återstoden skulle jämte de å landsbygden
inflytande afgifterna aflämnas till statskontoret. Af den till
statskontoret ingående summan skulle en tiondedel tillfalla statsverket,
två tiondedelar rikets samtliga landsting och de städer, som bildade
egna landstingsområden, en tiondedel hushållningssällskapen samt sex
tiondedelar gå till fördelning emellan samtliga såväl stads- som landskommuner
i riket. De landstingen, i landsting ej deltagande städer,
43
hushållningssällskapen och kommunerna tillkommande andelarne skulle
af statskontoret fördelas efter folkmängden.
I det betänkande, bevillningsutskottet afgaf öfver nyssberörda
förslag, förklarade sig utskottet dela motionärens åsikt, att man ju
förr dess hellre borde taga något steg för åvägabringande af en mera
rättvis fördelning af brännvinsförsäljningsmedlen än den gällande. Utskottet
kunde emellertid icke gilla förslaget om indragande af någon
andel af dessa medel till statsverket samt åberopade till stöd för sin
mening att desamma i sin helhet borde fortfarande utgå för kommunala
ändamål det af chefen för finansdepartementet till statsrådsprotokollet
den 10 januari 1883 afgifna yttrandet, uti hvilket blifvit i hufvudsak
anfördt: att, enär den vid all varubeskattning gällande grundsatsen,
att skatten borde likformigt drabba varan, utan afseende å den person,
hvilken förbrukade densamma, icke iakttoges, därest staten vid brännvinsbeskattningen
begagnade sig af försäljningsafgifterna, hvilka företrädesvis
drabbade de konsumenter, som på grund af ringare ekonomiska förhållanden
vore hänvisade att göra sina inköp i mindre kvantiteter, det
ur statens egen synpunkt vore egentligast att upphämta den inkomst,
staten för sina ändamål ville bereda sig genom brännvinsbeskattningen,
uteslutande medelst anlitande af skatt å tillverkningen; att detta äfven
vore det för staten enklaste, enär det skulle utgöra en onödig omgång
att uttaga tden skatt, staten behöfde af varan, medelst indragning, helt
och hållet eller delvis, af försäljningsafgifterna och brännvinsbolagens
vinstmedel; att man genom att låta försäljningsmedlen utgå till kommunala
ändamål beredde kommunerna en ersättning för deras direkta
medverkan vid brännvinshandelns ordnande och ett skadestånd för de
uppoffringar, kommunerna icke undginge att vidkännas såsom följder
af denna varas missbruk; samt att emot en indragning af brännvinsförsäljningsmedlen
till staten talade den stora betänkligheten, att man
därigenom beröfvade kommunerna en indirekt skatt, hvilken dessa väl
behöfde äga tillgång till, då de i öfrigt vore hänvisade att för sina
behof förnämligast anlita endast den direkta skatteformen, som i trots
af sina teoretiska företräden faktiskt icke vore ägnad att i längden
tjäna till grund för uttaxering af skattebelopp, som för de skattskyldige
innefattade en mera kännbar uppoffring. För egen del anförde utskottet
i fråga om reduktion af städernas andelar, att med afseende på de
stora och kostsamma företag, hvarå städerna i förlitande på sina inkomster
af brännvinsförsäljningen inlåtit sig, stor varsamhet vore af
nöden, samt förordade af detta och andra af utskottet anförda skäl.
att hvarje stad af sina brännvinsförsäljningsmedel skulle få behålla
44
hälften i stället för tre tiondedelar, som motionären föreslagit. Återstoden
äfvensom alla å landet influtna utgifter borde enligt utskottets
åsikt delas så, att fyra tiondedelar däraf tillfölle landsting och städer,
som utgjorde egna landstingsområden, tre tiondedelar hushållningssällskapen
och tre tiondedelar landskommunerna. Enär en fördelning
uteslutande efter folkmängden skulle leda till en omstörtning, som
ingalunda öfverensstämde med den varsamhet och grannlagenhet, som
i denna sak måste iakttagas, ansåg utskottet en kombination af fördelningsgrunder
lämplig, så att af det belopp, som enligt ofvanstående
skulle fördelas, ena hälften direkt tillfölle det län, därifrån beloppet
utgjordes, den andra åter inginge till statskontoret för att där jämte
en fjärdedel af de i Stockholm uppburna medlen efter folkmängden
fördelas på Stockholms stad och rikets samtliga län, hvarefter den för
hvarje län sålunda erhållna summan på uppgifvet sätt skulle inom
länet fördelas, med folkmängden till grund för fördelningen såväl landskommunerna
emellan som emellan landsting och städer, utgörande egna
landstingsområden.
Hvarken motionärens eller utskottets förslag blef af Riksdagen
godkändt. Andra kammaren antog visserligen för sin del det förstnämnda,
men inom Första kammaren lyckades intetdera förslaget vinna bifall.
Kungi. Maj:ts
Vid påföljande läksdag framlades af Kung]. Maj:t det väntade
^°1885 & ''s förslaget till ny brännvinsförsäljningslag. Frågan om brännvinsmedlens
riksdag. användning berördes dessutom i fyra inom riksdagen väckta motioner.
Enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle fördelningen af försäljningsafgifterna
samt bolagens vinstmedel — beträffande hvilka sistnämndas afstående
förslaget innehöll samma bestämmelser som 1873 års och följande
försäljningslagar — ske sålunda: »för Stockholms stad; åtta tiondedelar
tillfalla staden, såvida brännvinshandeln är öfverlåten åt bolag, i annat
fall erhåller staden sju tiondedelar; återstoden insättes i statskontoret;
för annan stad, som ej deltager i landsting: a) då brännvinshandeln i
staden är öfverlåten åt bolag: sju tiondedelar tillfalla staden, en
tiondedel länets hushållningssällskap, två tiondedelar insättas i statskontoret;
b) då brännvinshandeln i staden ej är öfverlåten åt bolag:
sex tiondedelar tillfalla staden, en tiondedel länets hushållningssällskap,
tre tiondedelar insättas i statskontoret; för stad, som deltager i landsting:
a) då brännvinshandeln i staden är öfverlåten åt bolag: fem tiondedelar
tillfalla staden, två tiondedelar länets landsting, en tiondedel länets
hushållningssällskap, två tiondedelar insättas i statskontoret; b) då
brännvinshandeln i staden ej är öfverlåten åt bolag: fyra tiondedelar
tillfalla staden, två tiondedelar länets landsting, eu tiondedel länets hus
-
45
hållningssällskap, tre tiondedelar insättas i statskontoret; för landsbygdskommunerna:
hela afgiften insattes i vederbörande landskontor, som
fördelar densamma med sju tiondedelar till länets samtliga landsbygdskommuner
efter folkmängden, två tiondedelar till länets landsting och
en tiondedel till länets hushållningssällskap; i köping, där brännvinshandeln
blifvit åt bolag öfverlåten, fördelas försäljningsafgifterna och
vinstmedlen efter lika grunder, som äro bestämda för stad, i hvilken
brännvinshandeln är åt bolag öfverlåten. De andelar, som ingå till
statskontoret, skola genom dettas försorg fördelas på rikets samtliga
landstingsområden efter folkmängden. Af det belopp, som efter denna
fördelning tillkommer hvarje landstingsområde, äger landstinget uppbära
tre fjärdedelar och vederbörande hushållningssällskap en fjärdedel.»
I sitt yttrande till statsrådsprotokollet den 25 februari 1885, då
ifrågavarande förslag inför Körningen i statsrådet anmäldes, anförde
föredragande departementschefen såsom skäl till den jämkning till landsbygdens
förmån af försäljningsmedlens fördelning, som i förslaget blifvit
vidtagen, att brännvinshandeln under senare tider faktiskt blifvit mer
och mer koncentrerad i städerna, dit landsbygdens invånare därigenom
för inköp af denna vara blifvit allt mera hänvisade, och att det således
vore onekligt, att den af städernas brännvinshandel uppkommande
inkomsten icke härflöte endast af den förbrukning, som ägde rum inom
städerna. Då emellertid städernas inkomst af brännvinsmedlen uppenbarligen
tagits i beräkning för en mängd utgifter och förbindelser för
framtiden, hvilka städerna iklädt sig, samt städerna i många fall genom
denna inkomst satts i tillfälle att medverka till företag, gagnande icke
blott dem själfva utan en vidsträckt landsort, såsom t. ex. järnvägsanläggningar,
och då härtill komme, att städerna såsom centra för
brännvinshandel väl hade fördelen af goda inkomster, men också
drabbades af olägenheterna af denna handel i en utsträckning, kvartill
någon motsvarighet ej förefunnes inom landskommunerna, vore det
nödvändigt att företaga jämkningen med stor varsamhet. Anledningen
till den skillnad, som med afseende på fördelningen föreslagits mellan
stad, där brännvinshandeln blifvit åt bolag öfverlåten, och stad, där
detta ej utgjorde händelsen, vore den, att därigenom åsyftats en uppmuntran
för städerna att allt mera tillämpa bolagssystemet, hvilket
vore ett kraftigt medel för främjande af god ordning vid brännvinshandelns
utöfvande och dessutom äfven vore till fördel för dem, som
ägde del i brännvinsmedlen, i det ju bolagen till lika fördelning som
försäljningsafgifterna afstode jämväl hela sin nettovinst. I fråga om
de andelar, som tillkomme landsting och hushållningssällskap, vore väl
46
tanken på en fördelning af dessa andelar emellan nämnda korporationer
för hela riket efter folkmängden förtjänt af ganska stort afseende,
men dels för att icke åstadkomma en större rubbning i bestående
förhållanden, än som med fog påkallades, dels för att göra dessa
korporationer mera intresserade i öfvervakandet af brännvinsbolagens
verksamhet inom deras område, hvilken kontroll vore af betydelse,
för att icke missförhållanden i bolagens förvaltning skulle göra sig
gällande, vore det af vikt, att landstingen och hushållningssällskapen
icke beröfvades all direkt andel i de medel, som inflöte från städerna
inom deras områden; och hade i anledning däraf föreslagits, att landstingen
skulle behålla samma direkta andel af brännvinsmedlen från sitt
område, som de förut ägt, och hushållningssällskapen direkt få uppbära
hälften af hvad dem förut tillkommit. Beträffande återstoden,
sedan städernas och de direkt till landstingen och hushållningssällskapen
utgående andelarne afdragits, hade däremot grundsatsen om fördelning
efter folkmängden ansetts böra tillämpas. Att hushållningssällskapens
sammanlagda inkomst af brännvinsmedlen enligt förslaget icke obetydligt
minskats, hade föranledts af den förändrade ställning, dessa korporationer
intoge, efter det landstingsinstitutionen tillkommit och vunnit
stadga såsom länsrepresentation. De väsentligt ökade inkomster af
brännvinsmedlen, landstingen enligt förslaget skulle erhålla, borde ock
sätta dessa i tillfälle att från hushållningssällskapen öfvertaga omsorgen
om åtskilliga af de behof, för hvilka de senare förut haft sig medel
anvisade. Skälet till, att förslaget om anslående af ökad andel af
ifrågavarande medel till landstingen föredragits framför tanken att
låta alla landskommuner efter folkmängden få sin del däraf, låge däri,
att ett gagneligare användande af medlen ansetts kunna förväntas,
om de icke blefve utportionerade i så små belopp, som skulle tillfalla
hvarje enskild landskommun.
Emot Kungl. Maj:ts delningsförslag hade bevillningsutskottet ett
par anmärkningar att framställa. Så ansåg utskottet det icke vara
af behofvet påkalladt att i så hög grad, som Kungl. Maj:t föreslagit,
tillgodose landstingen i fråga om brännvinsmedlen, utan förmenade
grundad anledning föreligga till det antagandet, att det skulle vara af
större gagn att åt landskommunerna bereda ökade tillgångar. Yidare
ansåg utskottet, att hushållningssällskapens andel i brännvinsmedlen
genom Kungl. Maj:ts förslag blifvit väl mycket reducerad. Utskottet
medgaf visserligen, att landstinget såsom länets representation måste
anses berättigadt disponera öfver de medel, som kunde ställas till
länets förfogande, framför hushållningssällskapet, som kompletterade
47
sig själft och hvars medelförvaltning vore så godt som okontrollerad;
men då det å andra sidan ej visat sig, att hushållningssällskapen mindre
väl användt de medel, öfver hvilka de haft att förfoga, och de därtill,
i förlitande på sina af brännvinshandeln härflytande inkomster, iklädt
sig åtskilliga förpliktelser, fann utskottet det vara mindre välbetänkt
att för det närvarande vidtaga den af Kungl. Maj:t föreslagna reduktionen
af hushållningssällskapens inkomster. I anledning häraf ansåg
utskottet den fördelning af brännvinsmedlen, som af Kungl. Maj:tblifvit
föreslagen, ej hafva företräde framför utskottets vid 1884 års riksdag
framlagda förslag; och hemställde för den skull utskottet i hufvudsaklig
öfverensstämmelse med sistnämnda förslag, att Riksdagen måtte besluta
om de ifrågavarande medlens fördelning på det sätt, att för Stockholms
stad tre fjärdedelar tillfölle staden och återstoden insattes i statskontoret,
för annan stad eller köping hälften tillfölle staden eller köpingen och
af återstoden den ena hälften insattes i vederbörande landtränteri och
den andra hälften i statskontoret samt för landskommunerna hela
beloppet insattes i vederbörande landtränteri. De till statskontoret
influtna medlen skulle därefter fördelas mellan Stockholms stad och
länen efter folkmängden. Summan af den för länet behållna och den
efter folkmängden tilldelade andelen borde därefter fördelas sålunda,
att fyra tiondedelar tillfölle landsting och stad, som ej i landsting deltoge,
tre tiondedelar hushållningssällskap och tre tiondedelar länets
samtliga landskommuner. På de af Kungl. Maj:t anförda skäl tillstyrkte
därjämte utskottet, att stad, där den mindre brännvinshandeln icke
blifvit till bolag öfverlåten, skulle afstå ytterligare en tiondedel af där
inflytande utgifter till fördelning i sammanhang med öfriga till statskontoret
öfverlämnade andelar af brännvinsförsäljningsmedlen.
Vid frågans behandling inom kamrarne stannade dessa i skiljaktiga
beslut, i det att Första kammaren godkände Kungl. Maj:ts förslag
oförändradt, under det att Andra kammaren, i öfverensstämmelse
med en af åtskilliga reservanter inom bevillningsutskottet gjord hemställan,
beslöt, att af samtliga försäljningsafgifter, vare sig i stad eller
å landet, en femtedel skulle öfverlämnas till riksgäldskontoret för att
användas till betalning på rikets skuld samt att åtei’stoden af afgifterna
jämte bolagens vinstmedel skulle fördelas på det sätt, som af utskottet
föreslagits. För att åstadkomma en sammanjämkning af dessa beslut
framlade utskottet ett förmedlingsförslag, hvilket öfverensstämde med
Kungl. Majrts förslag utom därutinnan, att enligt det förstnämnda af
det belopp, som efter fördelningen af de till statskontoret ingående
andelarne tillfölle hvarje landstingsområde, landstinget och vederbörande
48
''Tiden efter
1885.
hushållningssällskap skulle äga uppbära hvartdera en fjärdedel samt
hälften efter folkmängden delas emellan områdets landsbygdskommuner.
Detta förmedlingsförslag antogs af båda kamrarne; och blefvo i
enlighet därmed bestämmelserna rörande fördelningen af ifrågavarande
medel affattade i den förordning angående bränn vinsförsäljningen, som
den 29 maj 1885 af Kungl. Maj:t utfärdades.
Efter att de närmast följande åren hafva hvilat väcktes frågan
om brännvinsförsäljningsmedlens fördelning vid 1889 års riksdag åter
till lif genom tvenne då framlagda motioner, af hvilka den ena åsyftade
ett öfverflyttande af den till hushållningssällskapen utgående andelen
af dessa medel till landstingen samt den andra innefattade förslag om
en ytterligare nedsättning af städernas anpart med en tiondedel för
samtliga städer, hvilken del skulle öfverlämnas till statskontoret att
genom dess försorg jämte öfriga dit ingående medel på föreskrifvet
sätt fördelas, samt för städer, hvilka deltoge i landsting, med ännu eu
tiondedel, som i stället skulle direkt tillfalla landstingen. På hemställan
af bevillningsutskottet, som väl fann en rättvisare fördelning af
ifrågavarande medel än den gällande vara önskvärd, men i anledning
däraf, att så kort tid förflutit efter den genom 1885 års lagstiftning
skedda reformen, ansåg en ytterligare förändring ännu ej böra vidtagas,
afslog emellertid Riksdagen sagda motioner.
Vid flertalet af 1890-talets riksdagar har frågan om fördelningen
af brännvinsförsäljningsmedlen på grund af i ämnet väckta motioner
gjorts till föremål för Riksdagens pröfning. Under framhållande att den
inkomst, som enligt de gällande bestämmelserna tillfölle kommunerna,
särskildt städerna, af brännvinshandeln, vore ett af de största hindren
för ett ur nykterhetens synpunkt tillfredsställande ordnande af sagda
handel, enär denna inkomst för kommunerna utgjorde en lockelse att
befrämja en ökad afsättning af spirituösa drycker, har man gång efter
annan påyrkat, att brännvinsförsäljningsmedlen måtte indragas till
staten såsom den, hvilken ytterst och i största utsträckning finge bära
de olyckliga följderna af rusdryckernas användande. Då emellertid en
sådan reform icke lämpligen skulle kunna på en gång genomföras,
enär det borde lämnas kommunerna tid att ordna sin ekonomi så, att
de blefve af den genom brännvinshandeln härflytande inkomsten oberoende,
har indragningen ansetts böra successivt genomföras. Bevillningsutskottet
har dock städse ställt sig på den af utskottet redan vid 1884
års riksdag intagna ståndpunkten och uttalat sig emot en indragning
till staten af brännvinsförsäljningsmedlen, vare sig i sin helhet eller till
49
någon del. I öfverensstämmelse härmed hafva kamrarne förkastat alla
i denna riktning gående förslag.
Yrkandet om en förändrad fördelning kommunerna emellan af
ifrågavarande medel, minskning af städernas och ökning af landsbygdskommunernas
andelar har äfven under de senaste riksdagarna upprepade
gånger återkommit; men ehuru vid 1890 års riksdag bevillningsutskottet
på grund af då väckta motioner tillstyrkte en ändring i berörda afseende,
hafva de genom 1885 års förordning gifna reglerna för fördelningen af
brännvinsförsäljningsmedlen af Riksdagen lämnats i orubbadt skick.
I den nu gällande försäljningsförordningen af den 24 maj 1895 äro de
också oförändradt bibehållna. Enligt Riksdagens beslut har dock i
sistnämnda förordning blifvit intagen föreskrift därom, att då bolag,
som i stad eller köping fått taga all minuthandel med och utskänkning
af brännvin, upplöses, jämväl det öfverskott af bolagets tillgångar, som
kan uppstå, sedan bolagets samtliga skulder blifvit guldna samt de af
delägarne tillskjutna medel återbetalats, skall, där ej annorledes i laga
ordning bestämts, fördelas på samma sätt som försäljningsafgifterna
och bolagens årliga vinstmedel.»
Kommunalskattekommittén afgaf jämväl förslag i ämnet. Beträffande
detta är att märka, att kommittén vid öfvervägande om och
i hvilken utsträckning staten borde, utöfver hvad redan vore förhållandet,
träda kommunerna till hjälp genom direkt understöd såsom hårdt
tryckande särskildt de ekonomiskt svagare kommunernas budget framhållit
utgiftsposterna skolväsen och fattigvård. Kommittén hade emellertid
ansett, att icke hvilka statsmedel som helst kunde utan åtskillnad
användas. Men bland statens inkomstkällor funnes en, hvilken redan
på grund af sitt ursprung syntes företrädesvis ägnad att i mån af behof
afledas från staten till kommunerna för att lämna bidrag till dessas
utgifter för fattigvård, sjukvård samt ordningsväsen och som därför
äfven redan till sin ena hälft, om än under särskild benämning, tillerkänts
kommunerna nämligen de s. k. brännvinsmedlen. Ty att den
inkomst, som tillflöte det allmänna af brännvins tillverkning, och den,
som härflöte af dess försäljning, skulle vara af så olika art, att den
förra på grund af sin natur måste vara en statsinkomst, den senare
en kommunal inkomst, borde icke rimligtvis kunna påstås. Då det
gällde att ur befintliga statsinkomster tilldela kommunen något ökadt
understöd, hade därför kommittén hållit före, att härvid något bättre
medel icke stode lagstiftningen till buds, än att åt kommunerna inrymdes
viss andel i brännvinstillverkningsskatten.
Kommunalskattek
ommittens
förslag.
7
50
Denna utgjorde, då kommittén afgaf sitt utlåtande, för allt inom
landet tillverkadt brännvin med undantag af skattefria 2 procent 50 öre
för hvarje liter af normalstyrka. Genom höjning af denna skatt från
50 till 60 öre och genom öfverförande därifrån af 20 öre till en särskild
tillverkningsafgift, hvilken skulle fördelas mellan kommuner, landsting,
och hushållningssällskap, skulle, oaktadt en jämväl föreslagen
nedsättning af brännvinsförsäljningsafgiften, eller från 15 till 5 öre för
liter, de brännvinsmedel, som för tillverkningsåret 1897—1898 tillfallit
städer och köpingar, landsbygdskommuner och landsting, enligt kommitténs
beräkning ökas
för städer och köpingar:
från kronor 6,257,391 till kronor 6,827,197;
för landsbygdskommuner:
från kronor 1,299,428 till kronor 8,337,540; och
för landsting:
från kronor 1,835,114 till kronor 1,838,580.
Däremot skulle hushållningssällskapens andel minskas från kronor
1,352,669 till kronor 942,011.
Grunden för dessa medels fördelning skulle vara kommunernas
(städers, socknars, landstingsområdens) folkmängd, dock att af bolags
nettovinst hälften skulle gå till den kommun, där bolags verksamhet
drefves. Uppginge nämnda hälft till högre belopp, än som motsvarade
5 kronor å hvar- och en af kommunens invånare, skulle den kommunen
tillkommande andel nedsättas till det belopp, som efter nämnda beräkningsgrund
på kommunen belöpte. Hushållningssällskapens sammanlagda
andel skulle icke få öfverstiga en miljon kronor.
Emot kommitténs förslag uti nu ifrågavarande hänseende anfördes
emellertid af flera ledamöter reservationer, för hvilkas innehåll det
dock skulle vara för vidlyftigt att här redogöra.
Öfver kommunalskattekommitténs förslag infordrades och afgåfvos
yttranden af öfverståthållareämbetet och länsstyrelserna. Förslaget i
den del, hvarom i förevarande hänseende är fråga, tillstyrktes därvid
af två länsstyrelser och föranledde endast mindre detaljanmärkningar af
två andra länsstyrelser. Däremot ansågo samtliga öfriga länsstyrelser och
öfverståthållareämbetet, att samma förslag icke borde läggas till grund
för lagstiftning i ämnet. Skälen till afstyrkandet voro hufvudsakligen,
att de i betänkandet framställda förslag ej föregåtts af en fullständig
och allsidig utredning såväl angående kommunernas behof af
statsunderstöd till bestridande af sina utgifter och lämpligaste sättet
för beredande af dylikt understöd, som angående de sannolika verk
-
51
ningarna af de särskildt i stadskommunernas ekonomi djupt ingripande
förslagen;
att statsverket ej vore i tillfälle att afvara så mycket som ifrågasatts,
utgörande för år 1898 omkring 8,800,000 kronor, utan att nödgas
uttaga ersättning genom nya skatter; samt
att, medan utgående bidrag till kommunerna beräknades icke
efter kommunernas invånarantal utan afpassades efter deras olika behof,
det af kommittén föreslagna bidraget skulle utgå till hvarje kommun
efter antalet af dess medlemmar, oberoende af kommunens finansiella
förhållanden, hvadan skattefria eller endast lindrigt beskattade kommuner
skulle erhålla medel, af hvilka de till äfventyrs icke hade behof,
under det kommuner med stor fattigvårdstunga och hög kommunalskatt
men ringare folkmängd i långt mindre grad komme i åtnjutande
af den ifrågavarande förmånen.
En länsstyrelse framhöll äfven, att, om på föreslaget sätt kommunerna
gjordes delaktiga af brännvinsmedlen, deras inkomster från
denna källa inom kort skulle komma att betraktas såsom ett lifsvillkor
för kommunernas ekonomiska bestånd och härigenom, till
oberäknelig skada för vårt folks sunda utveckling och framåtskridande,
mäktiga hinder resas mot arbetet för rusdryckskonsumtionens inskränkande.
Kommunalskattekommitténs förslag i fråga om afgifter å tillverkning
och försäljning af brännvin gjordes till föremål för en motion,
som år 1902 väcktes inom Riksdagens Andra kammare.
Motionen vann emellertid icke Riksdagens bifall, men i anledning 1902 års Riktat
motionen anhöll Riksdagen i skrifvelse den 12 maj 1902, det täcktes da9,,krifvel,eKungl.
Maj:t dels låta utreda, i hvad mån och på hvad sätt en ändring
i gällande bestämmelser om beskattning af tillverkning och försäljning
af brännvin kunde vidtagas, i syfte att brännvinsbeskattningen,
hvad anginge den del af berörda skatt, hvilken utginge såsom försäljningsafgift,
måtte varda mera effektiv än dittills, samt därefter låta
utarbeta och för Riksdagen framlägga de förslag, som för vinnande af
nämnda syftemål kunde anses lämpliga, dels ock låta uppgöra och för
Riksdagen framlägga förslag till bestämmelser, hvarigenom, därest
brännvinsbeskattningen fortfarande såsom dittills ansåges böra uppdelas
i tillverkningsskatt och försäljningsafgift, en med billighet och
rättvisa öfverensstämmande fördelning af försäljningsafgifterna skulle
kunna åvägabringas.
Sedan Kungl. Maj:ts samtliga befallningshafvande afgifvit yttran- Kungi. Maj.ts
den öfver berörda skrifvelse, utarbetades inom finansdepartementet för- fö™la9 vid
x
190o års riks
dag.
\
52
slag till ny brännvinsförsäljningsförordning. Äfven öfver detta förslag
infordrades utlåtanden af Kungl. Maj:ts samtliga befallningshafvande,
hvarefter och sedan detsamma i vissa delar omarbetats, Kungl. Maj:t
vid 1905 års riksdag framlade förslag till ny förordning angående
försäljning af brännvin.
I det anförande till statsrådsprotokollet, som åtföljde den kungl.
propositionen, yttrade dåvarande chefen för finansdepartementet i afseende
å frågan om ändrade grunder för brännvinsförsäljningsmedlens
fördelning bland annat följande.
Att till följd af den nyare brännvinslagstiftningen handeln med
brännvin i allmänhet flyttats till städerna borde visserligen medföra
och hade äfven medfört en ökad inkomst för dessa af brännvinsförsäljningen.
Däraf följde emellertid ingalunda, såsom man från vissa håll
velat göra gällande, att inkomsten af den brännvinsförsäljning, som
drefves i städerna, ovillkorligen också borde i sin helhet tillkomma
dessa. Då lagstiftaren ansett, att vinsten af brännvinshandeln i viss
mån borde tillgodokomma, icke den enskilde, som däraf skulle finna
sig föranlåten att uppdrifva omsättningen af brännvin, utan det allmänna,
borde ock beträffande fördelningen af dessa vinstmedel andra
synpunkter få göra sig gällande än frågan om platsen för handelns
drifvande i det särskilda fallet. Redan den dåvarande lagstiftningen
hade ju därutinnan intagit en sådan ståndpunkt. Därigenom kunde
ock de utgifter, som på grund af brännvinsförbrukningen drabbade
det allmänna tyngre, än eljes skulle vara fallet, såsom för fattigvård,
sjukvård, polis m. m., åtminstone delvis godtgöras. Den ofvan omförmälda
stegringen af städernas andelar af brännvinsförsäljningsmedlen
hade emellertid utan tvifvel förorsakat, att dessa andelar blifvit vida
större, än hvad de skolat vara, om stadernas och landsbygdens andelar
af samma medel utmätts efter hvarderas behof. Yäl kunde det vara
sant, att kännedomen om uttaxeringen per fyrk icke vore tillräcklig
för bedömande af den kommunala uttaxeringens tyngd å vissa af de
skattskyldiga, nämligen ägarne af fastighet. Skatternas ganska starka
stegring å landsbygden, medan de samtidigt minskades eller åtminstone
ej ökades i städerna, och det förhållande att städernas inkomst
af brännvinsförsäljningsmedlen för det dåvarande uppginge till omkring
6 kronor per invånare, under det att landsbygden ej nådde högre än
till omkring 37 öre per invånare, syntes ådagalägga, att Riksdagens begäran
om en med rättvisa och billighet mera öfverensstämmande fördelning
af samma medel än den dåvarande vore till alla delar fullt befogad.
Att, på sätt åtskilliga myndigheter i likhet med kommunalskatte
-
53
kommittén föreslagit, utan vidare bestämma städernas andelar af brännvinsförsäljningsmedlen
i förhållande till deras folkmängd eller med visst
belopp för hvarje invånare skulle för vissa städer förorsaka en af omständigheterna
icke berättigad, ganska betydlig stegring af deras andelar,
för andra städer däremot, om beloppet för invånare sattes exempelvis
till 4 eller 5 kronor, vålla en betänklig rubbning af deras ekonomi.
Sålunda skulle t. ex. staden Kungsbacka, som för året 1902—1908 af
ifrågavarande medel erhöll 21,764 kronor 96 öre, få nöja sig, om beloppet
sattes till 4 kronor för invånare, med omkring 4,000 kronor
och, om beloppet sattes till 5 kronor för invånare, med omkring 5,000
kronor. Det mål, som genom en förändrad lagstiftning rörande fördelning
af brännvinsförsäljningsmedlen syntes böra eftersträfvas, nämligen
att öka landsbygdens andelar utan att äfventyra städernas förmåga
att fullgöra åtagna förbindelser, syntes därför icke kunna genom
ett dylikt ordnande af frågan ernås.
För vinnande af den önskade förändringen härutinnan skulle
under andra förhållanden enda möjliga utvägen vara att minska städernas
och i samma mån öka landsbygdens andelar. De föreslagna förändringarna
i afseende å bland annat utminuteringens utöfvande, hvilka
ändringar säkerligen i icke oväsentlig grad komme att öka den behållna
inkomsten af bolagens brännvinshandel och därmed äfven det
allmännas behållning af brännvinsförsäljningen, syntes dock möjliggöra
ett tillgodoseende af landsbygdens intressen, utan att städernas berättigade
kraf att få bibehålla så stor andel af brännvinsmedlen, som
finge anses behöflig för uppehållandet af vissa af städerna med beräkning
af deras dåvarande inkomster grundade företag eller förräntande
af för sådana ändamål tagna lån, därigenom äfventyra des. Fn sådan
förändring till förmån för landsbygden syntes därför lämpligen kunna
ske på det sätt, att städerna behölle den kvotdel af brännvinsförsälj -  ningsmedlen, de för det dåvarande åtnjöte, dock med den begränsning
uppåt, att inkomsten icke skulle få öfverstiga det belopp, hvartill densamma
uppgått under det senaste år, för hvilket granskade räkenskaper
då förelåge eller försäljningsåret 1902—1903. För de städer, där medelinkomsten
under de fem sista åren uppgått till högre belopp än inkomsten
under året 1902—1903 men sistnämnda års inkomst understigit
5 kronor för invånare, föresloges dock den jämkning, att maximum
i dessa städer skulle höjas till nämnda medelinkomst, dock icke
till högre belopp än som motsvarade 5 kronor för hvarje invånare,
som staden ägde den 31 december 1902.
Dessutom hade maximum för städer, som utträda ur landsting,
54
blifvit höjd, så att den då komme att motsvara den andel af ifrågavarande
medel, sju tiondedelar, hvilken städer, som ej tillhörde landsting,
åtnjöte, hvarjämte nödig bestämmelse om sänkning af maximum
för städer, hvilka återinträda i landsting, tillfogats.
Om i enlighet därmed för städernas andelar af brännvinsförsäljningsmedlen
fastställdes ett maximum, grundadt icke på folkmängd
utan på förut uppnådd inkomst af detaljhandel med brännvin, blefve
däraf en gifven följd, att uppkommande ökning af folkmängden icke
borde förorsaka höjning af ifrågavarande maximum. Detta syntes böra
gälla, äfven om folkökningen vore beroende på inkorporering med eu
stad af socken eller sockendel. Förbrukningen inom dylikt område af
brännvin hade säkerligen i de allra flesta fall blifvit tillgodosedd från
den närgränsande staden och hade sålunda redan före inkorporeringen
bidragit till den inkomst, staden åtnjutit af sin brännvinshandel, hvilken
inkomst i sin ordning legat till grund för det i förslaget till förordning
ifrågaställda maximum.
Det från visst håll framställda förslaget, att landskommun, där
detaljhandel med brännvin kunde komma att äga rum, borde tillerkännas
högre andel af brännvinsförsäljningsmedlen än annan landskommun,
ansåge departementschefen sig böra på det bestämdaste afråda.
Helt visst skulle en bestämmelse i sådan riktning inom ett stort antal
landskommuner, där brännvinsförsäljning ej förekomme, medföra inrättande
af sådan, något som ingalunda syntes böra genom lagstiftningen
befordras.
Gifvetvis kunde för fördelningen mellan de olika hushållningssällskapen
och landstingen äfvensom landskommunerna utaf de andelar
af brännvinsförsäljningsmedlen, som ansåges böra dem tillkomma, uppställas
olika grunder, hvilka hvar för sig kunde hafva goda skäl för
sig. Då någon tillförlitlig beräkning icke kunde göras, huru mycket
brännvin, som förtärdes inom de olika orterna, kunde man icke såsom
fördelningsgrund uppställa den olika förbrukningen och däraf från de
olika orterna uppkommande inkomst. Vid sådant förhållande syntes
någon rättvisare fördelningsgrund, gällande såväl fördelning mellan
hushållningssällskapen och landstingen som mellan landskommunerna,
än folkmängden icke finnas.
Enligt det af Ivungl. Maj:t sålunda framlagda förslaget skulle
brännvinsförsäljningsmedlen fördelas på följande sätt:
för stad, som ej deltog i landsting:
sju tiondedelar, dock ej mer än hvad i eu vid förordningen
fogad bilaga angåfves såsom högsta andel för hvarje stad, tillfalla staden;
55
återstoden insattes i statskontoret;
för stad, som deltog i landsting:
fem tiondedelar, dock ej mer än hvad i nämnda bilaga angåfves
såsom högsta andel för hvarje stad, tillfalla staden;
återstoden insättes i statskontoret;
för landsbygdskommunerna :
hela beloppet insättes i statskontoret.
Af de andelar, hvilka sålunda inginge till statskontoret, skulle
statskontoret utdela:
till landstingen:
fyra tiondedelar och
till hushållningssällskapen:
tre tiondedelar,
dock att dessas andelar sammanlagdt skulle utgöra, landstingens
högst två miljoner kronor och hushållningssällskapens högst en miljon
fem hundra tusen kronor.
Till grund för fördelningen mellan hushållningssällskapen skulle
läggas deras områdens folkmängd. Till grund för fördelningen mellan
landstingen skulle läggas landstingsområdenas folkmängd, med iakttagande
att folkmängden för hvarje landstingsområde, inom hvilket låge stad,
som ej deltoge i landsting, minskades med samma stads folkmängd.
Återstående medel skulle fördelas af statskontoret efter folkmängden
mellan landsbygdskommunerna och de städer, där rättighet enligt § 11
icke blifvit upplåten.
I afseende å detta förslag framkommo emellertid eu mängd olika
motioner inom båda kamrarna, dels åsyftande försäljningsmedlens indragning
helt eller delvis till statsverket, dels ock innehållande från
Kungl. Maj:ts väsentligen afvikande förslag eller innehållande modifikationer
af samma förslag. Att här närmare redogöra för innehållet
i berörda motioner har synts kommittén icke vara af behofvet påkalladt,
utan har kommittén inskränkt sig till en redogörelse för
vederbörande särskilda utskotts yttrande och förslag i ämnet.
Rörande 25 § i Kungl. Maj:ts förslag yttrade särskilda utskottet
i hufvudsak följande.
I sin förberörda skrivelse den 12 maj 1902 hade Riksdagen begärt
framläggande af förslag till bestämmelser, hvarigenom en med
billighet och rättvisa öfverensstämmande fördelning af försäljningsafgifterna
skulle kunna åvägabringas. Härmed hade Riksdagen uttalat,
att de resultat, då gällande fördelningssätt gåfve, icke syntes Riksdagen
ur de angifna synpunkterna tillfredsställande.
1905 års
särskilda
utskott.
56
I propositionen erkändes också uttryckligen rättmätigheten af de
kraf, som framställts på en förändring till landsbygdskommunernas
förmån med afseende å fördelningen af brännvinsförsäljningsmedlen.
Kungl. Maj:ts förslag syntes emellertid utskottet icke tillförsäkra landsbygdskommunerna
så stora bidrag till bestridande af dem åliggande
utgifter, som med hänsyn till den uti ifrågavarande kommuner i allmänhet
högre kommunala beskattningen och öfriga på frågan inverkande
omständigheter rättvisligen borde kunna fordras.
Chefen för finansdepartementet hade på grund af de stora svårigheter,
hvarmed en sådan åtgärd syntes vara förenad, icke velat förorda,
att genom en minskning af städernas dåvarande inkomster af brännvinsförsäljningsmedlen
landskommunernas inkomster i motsvarande grad
ökades. Landsbygdens intresse af större andel i dessa försäljningsmedel
skulle därför enligt förslaget blifva tillgodosedt hufvudsakligen
genom den ökade inkomst af ifrågavarande medel, som enligt chefens
för finansdepartementet beräkning syntes komma att inträda dels
till följd af folkmängdens ökning och dels till .följd af de af Kungl.
Maj:t föreslagna åtgärder till höjande af brännvinsförsäljningsafgiftens
effektivitet.
Den andel i brännvinsförsäljningsmedlen, som, med tillämpning å
försäljningsåret 1902—03 af den af Kungl. Maj:t föreslagna fördelningsgrunden,
skulle varit att påräkna för landsbygdskommunerna, framginge
af en ur propositionen hämtad tabell, och skulle enligt denna sålunda
Kungl. Maj:fs förslag, tillämpadt under försäljningsåret 1902—03, hafva
för landsbygdskommunerna medfört ett tillskott af kronor 360,169: 15
utöfver de belopp, som enligt då gällande bestämmelser kommit dem
till godo. I förhållande till de i tabellen utsatta medeltalen för tioårsperioden
1893/94—1902/03 och femårsperioden 1898/99—1902/03
skulle det för landsbygden angifna beloppet enligt Kungl. Maj:ts förslag
inneburit en ökning af resp. kronor 597,568: 86 och kronor 423,500: 06.
Det syntes icke vara möjligt att med någon säkerhet angifva,
huruvida och i hvad mån vidare ökning i landskommunernas andelar
kunde i framtiden uppstå utöfver den ökning, som enligt hvad nyss
visats Kungl. Maj:ts förslag omedelbart skulle medföra. En stigande
folkmängdssiffra syntes nämligen icke i och för sig föranleda höjning
af brännvinsförsäljningsmedlen.
Enligt uppgifter, hämtade ur den officiella statistiken, hade under
åren 1888
1902 befolkningen varit stadd i konstant ökning, medan
såväl brännvinsförsäljningsmedlen i sin helhet som jämväl de landsbygdskommunerna
tillkommande andelar däraf under samma period
57
än stigit och än sjunkit, ett förhållande som tydde på, att äfven andra
faktorer än folkmängdens tilltagande öfvade inflytande i fråga om
nämnda medels ökning.
Icke heller för framtiden syntes kunna väntas en stadigt stigande
vinstmedelssiffra, utan torde denna komma att fortfarande förete liknande
fluktuationer som beträffande föregående år påvisats.
I fråga om de af Kungl. Maj:t föreslagna åtgärder till höjande
af brännvinsförsäljningsafgiftens effektivitet hade chefen för finansdepartementet
framhållit, hurusom genom nämnda åtgärder en minskning
af brännvinskonsumtionen visserligen torde vara att förvänta,
men att å andra sidan den del af konsumtionen, hvars tillgodoseende
komme att öfvergå från andra rättighetsinnehafvare till bolagen, syntes
blifva så pass betydande, att bolagens vinstmedel därigenom komme
att ej oväsentligt stiga samt i följd däraf och med hänsyn till den
mångdubbelt större af kastning, det allmänna åtnjöte af bolagens försäljning
jämförd med andra rättighetsinnehafvares, det allmännas behållning
af brännvinsförsäljningen i afsevärd mån ökas.
Att beräkna storleken af den ökning, som chefen för finansdepartementet
sålunda ställt i utsikt, syntes icke vara möjligt.
Om ock efter hand landskommunernas andelar i brännvinsförsäljningsmedlen
komme att stiga, syntes dock, enligt hvad det anförda
gåfve vid handen, under en säkerligen ganska lång tid framåt proportionerna
mellan de andelar, som skulle tillfalla städerna och landskommunerna,
komma att gestalta sig så; att endast i ganska ringa
mån medel erhölles till afhjälpande af de inom landskommunerna
rådande missförhållandena i afseende å beskattningen; och sålunda skulle
det af Riksdagen uttalade önskemålet i afseende å brännvinsförsäljningsmedlens
fördelning icke i tillbörlig mån vinnas.
Den af Kungl. Maj:t föreslagna fixeringen till vissa maximibelopp
af städernas andelar funne utskottet jämväl innebära en väsentlig olägenhet.
Då för framtiden de af Kungl. Maj:t föreslagna maxima undantagslöst
torde komma att uppnås, skulle nämnda anordning lägga hela
risken af en eventuell nedgång i försäljningsmedlen på landskommunerna.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, funne utskottet sig icke
kunna tillstyrka bifall till det af Kungl. Maj:t framlagda fördelningsförslaget.
Sedan utskottet sålunda funnit Kungl. Maj:ts förslag icke böra
läggas till grund för blifvande bestämmelser angående försäljningsmedlens
fördelning, hade utskottet, som icke ansett indragning af dessa
8
58
medel till statsverket böra i någon form ifrågakonnna, till granskning
upptagit de af enskilda motionärer väckta förslag i berörda hänseende,
hviika förut betecknats såsom innehållande väsentliga afvikelser från
förslaget.
Fördelningen borde enligt utskottets åsikt anordnas enligt ett på
alla punkter rörligt system utan fastslagna maxima, så att eventuellt
uppkommande ökning eller minskning komme att beröra alla andelsberättigade.
Denna princip, jämte fördelningsgrunder i öfrigt, som bättre än
Kungl. Maj:ts förslag tillgodosåge landsbygdskommunerna hade utskottet
funnit sig böra lägga till grund för utskottets förslag till 25 §.
Utskottet hade emellertid icke ansett, att synpunkten af en jämnare
fördelning mellan stad och land bort ensam komma till uttryck
i det af utskottet förordade fördelningsförslaget. I flera af de motioner,
som förelegat till utskottets behandling, hade förslag framställts i syfte,
att någon del af brännvinsförsäljningsmedlen borde anslås till åtgärder,
afsedda att förekomma dryckenskap. Denna grundsats hade utskottet
funnit böra vinna beaktande och tillstyrkte därför, att ett belopp,
motsvarande en procent af samtliga brännvinsförsäljningsmedlen för
hela riket, skulle af den till statskontoret inlevererade behållningen af
ifrågavarande medel årligen afsättas för att efter Kungl. Maj:ts förordnande
användas till främjande af nykterhet och motarbetande af
dryckenskapens följder.
Om ock utskottet funnit en fördelning af försäljningsmedlen i
den af Riksdagen förut angifna riktning icke kunna åvägabringas utan
minskning af städernas hittillsvarande inkomster af dessa medel, hade
utskottet likväl ansett denna minskning icke kunna omedelbart inträda.
En nedsättning, sådan som utskottets förslag innebure, skulle, på en
gång tillämpad, otvifvelaktigt medföra en kanske i många fall allvarlig
rubbning af städernas ekonomi. För att undanröja denna olägenhet
hade utskottet föreslagit bestämmandet af en tidsperiod, under hvilken
öfvergången från dåvarande förhållanden skulle stegvis äga rum. Utskottet
hade i så måtto föreslagit, att de första nio åren, under hviika
den nya förordningen skulle tillämpas, städerna och öfriga uti ifrågavarande
hänseende med dem likställda samhällen skulle åtnjuta, utöfver
de genom 25 § dem tillerkända andelar, af de i hvarje stad inflytande
brännvinsförsäljningsmedlen
Vid 1907—31/t2 1908)
7u 1907—31/12 1908]''......
1909 .....................................
22,5 hundradedelar
20 »
59
1910
............................................. 17,5 hundx^adedelar
1911
....................................... 15
>
1912
............................................ 12,5
»
1913
............................................. 10
>
1914
............................................ 7.5
>
1915
............................................ 5
>
1916
............................................. 2,5
»
En sålunda anordnad öfvergångstid skulle lämna ifrågavarande
samhällen rådrum att utan häftigt afbrott förbereda och ordna de förändringar
i deras inkomst- och utgiftsstater, som kunde föranledas af
de minskade inkomsterna af brännvinsförsäljningsmedlen.
Enligt utskottets förslag till lydelse af 25 § skulle alltså försäljningsmedlen
fördelas på följande sätt:
för stad:
en fjärdedel af bolagets nyssnämnda afgifter och nettovinst tillfalla
staden;
återstoden insättes i statskontoret;
för landsbygd:
hela beloppet insättes i statskontoret.
Af de andelar, hvilka sålunda inginge till statskontoret, skulle
statskontoret
dels afsätta ett belopp, motsvarande en hundradedel af samtliga
afgifter och vinstmedel för riket, för att efter Kungl. Maj:ts förordnande
användas till främjande af nykterhet och motarbetande af
dryckenskapens följder;
dels ock utdela:
till landstingen och städer, som ej deltoge i landsting:
ett belopp motsvarande en femtedel af samtliga brännvinsförsäljningsmedlen
;
till hushållningssällskapen:
ett belopp motsvarande en åttondedel af samtliga brännvinsförsälj
ningsmedlen.
Till grund för fördelningen dels mellan landstingen och städer,
som ej deltoge i landsting, dels ock mellan hushållningssällskapen
skulle läggas i det förra fallet landstingsområdenas och nämnda städers,
i det senare fallet hushållningssällskapsområdenas folkmängd.
Återstående medel skulle fördelas af statskontoret efter folkmängden
mellan samtliga kommuner i riket.
60
Vid frågans behandling i riksdagen stannade emellertid kamrarna
i olika beslut, i det att Andra kammaren godkände den af utskottet
föreslagna lydelsen endast med den förändring att orden »efter Kungl.
Maj:ts förordnande» skulle utgå. Första kammaren åter beslöt, jämte
vidtagande af nyssnämnda ändring, att i fråga om stad en tredjedel
af afgifter och nettovinst skulle tillfalla staden.
Äfven i afseende å öfvergångsstadgandet förekommo olika beslut,
i det att Andra kammaren utan förändring godkände utskottets förslag,
hvaremot Första kammaren beslöt en öfvergångsperiod af 14 år,
äfvensom att de staden ytterligare tillfallande andelarna under denna
period skulle utgöra
första
året .....................
..................... 14
hundradedelar
andra
33
..................
...................... 13
3;
tredje
33
......................
...................... 12
33
fjärde
33
......................
....................... 11
33
femte
33
.....................
...................... 10
33
sjätte
3 3
......................
....................... 9
33
sjunde
33
......... ...........
....................... 8
;3
åttonde
33
......................
....................... 7
33
nionde
33
......................
....................... 6
33
tionde
33
......................
....................... 5
33
elfte
3 3
.....................
....................... 4
33
tolfte
33
......................
............. 3
33
trettonde
33
......................
....................... 2
33
fjortonde
33
......................
....................... 1
hundradedel.
Med anledning häraf framlade utskottet ett sammanjämkningsförslag,
enligt hvilket dels städernas ifrågavarande andelar höjdes från
de af utskottet föreslagna 25 hundradedelar till 29 hundradedelar dels
ock öfvergångsperioden skulle omfatta 12 år med succesivt från 19
hundradedelar till en hundradedel nedgående andelar.
Brännvins-
Gällande bestämmelser angående brännvinsförsäljningsmedlens för
mTdJen"*"ör-
delning återfinnas i 25 § förordningen den 9 juni 1905 angående fördeining
enligt säljning af brännvin jämte de till samma förordning hörande öfver9&llordniIgr*
gångsstadganden och hafva följande lydelse:
De afgifter, som enligt denna förordning inflyta för rättigheterna
till detaljhandel med brännvin, äfvensom den nettovinst af rörelsen,
som bolag enligt 21 § skall afstå, skola på följande sätt fördelas:
61
för stad:
”/100 af bolagets nyssnämnda afgifter och nettovinst tillfalla staden;
återstoden insattes i statskontoret;
för landsbygd:
hela beloppet insattes i statskontoret.
Af de andelar, hvilka sålunda ingå till statskontoret, skall statskontoret
dels
afsätta ett belopp, motsvarande 7100 af samtliga afgifter och
vinstmedel för riket, för att användas till främjande af nykterhet och
motarbetande af dryckenskapens följder;
dels ock utdela:
till landstingen och städer, som ej deltaga i landsting:
ett belopp, motsvarande V5 af samtliga brännvinsförsäljningsmedlen;
till hushållningssällskapen:
ett belopp, motsvarande 1/8 af samtliga brännvinsförsäljningsmedlen.
Till grund för fördelningen dels mellan landstingen och städer,
som ej deltaga i landsting, dels ock mellan hushållningssällskapen skall
läggas i det förra fallet landstingsområdenas och nämnda städers, i det
senare fallet hushållningssällskapsområdenas folkmängd.
Återstående medel fördelas af statskontoret efter folkmängden
mellan samtliga kommuner i riket.
Städerna skola de första 12 försäljningsåren, under hvilka förordningen
äger tillämpning ''), åtnjuta, utöfver de genom 25 § dem tillerkända
andelar, af de i hvarje stad inflytande brännvinsförsäljnings
-
medlen
första året ........................................
.................. 19
hundradedelar
andra
.......................................
................. 17
tredje
?> .......................................
.................. 15
fjärde
>> .......................................
.................. 13
??
femte
?? ....................................
.................. 11
5?
sjätte
5J
.......................................
................. 9
sjunde
? 3
................................... "
.................. 7
5?
åttonde
'')'') ......................................
.................. 5
?;
nionde
JJ
.....................................
................ 4
??
tionde
JJ
......... .............................
................. 3
>>
elfte
.................. 2
tolfte
.......................................
.................. 1
hundradedel.
x) Förordningen trädde i kraft, i fråga
om stad den 1
oktober 1907 samt
träffande landsbygden den 1 november 1907.
62
Tiden efter
1905.
För tiden till och med år 1925 skola med afseende å inkomst
af brännvinsförsäljningsmedlen till städerna räknas de öfriga orter, där
under försäljningsåret 1904—1905 minuthandel med och utskänkning af
brännvin varit jämlikt § 11 mom. 2 i förordningen den 24 maj 1895
öfverlåtna åt bolag.
Hvad angår tiden efter 1905 års riksdag, har ej annat förslag
rörande ändrade grunder för brännvinsmedlens fördelning förekommit
än det, som vid 1910 års riksdag framlades i särskilda inom båda
kamrarna väckta, likalydande motioner. Enligt detta förslag skulle
de andelar af ifrågavarande medel, som tillfalla städer och med dem
likställda samhällen, gå till fördelning mellan samtliga städer och berörda
samhällen uteslutande efter invånareantalet.
Bevillningsutskottet afstyrkte emellertid motionerna och erinrade
därvid bland annat, att förordningen trädt i kraft den 1 oktober 1907,
hvarjämte ifrågasattes, huruvida det kunde vara lämpligt att så kort
tid efter det de nya bestämmelserna börjat tillämpas rubba den fastslagna
fördelningen. Utskottet erinrade jämväl om den utredning, som
påginge rörande statens, kommunernas in. fl. frigörande från deras
ekonomiska beroende af rusdrycksmedel.
Motionerna blefvo ock af Riksdagen afslagna.
B. Beskattning af maltdrycker.
1
Bland inkomstkällor, som anlitats för att tillföra statsverket
ökade inkomster, är äfven beskattning å tillverkning af maltdrycker.
Frågan om införandet af skatt på maltdrycker hade sedan lång tid tillbaka
varit föremål för utredning. Den 11 februari 1881 uppdrog
Kungl. Maj:t sålunda åt den för öfverseende af gällande brännvinslagstiftning
år 1877 tillsatta" kommittén att utarbeta förslag till beskattning
af maltdrycker, hvilket förslag af kommittén afgafs den 30 juni
förstnämnda år. Sedan Kungl. Maj:t år 1891 uppdragit åt en ny
kommitté att inkomma med förslag i ämnet samt denna kommitté den
11 december samma år afgifvit betänkande, förordnade Kungl. Maj:t,
att kommittén skulle dels taga under förnyad ompröfning den i
kommitténs förenämnda betänkande omhandlade frågan rörande svagdrickas
undantagande från beskattning, dels ock afgifva förslag till
sådana ändringar uti och tillägg till de af kommittén utarbetade för
-
63
fattningsförslag, som kunde erfordras för beredande af skattefrihet för
dricka. Till följd af detta uppdrag afgaf kommittén den 26 november
1892 nytt förslag till beskattning af maltdrycker. Slutligen uppdrog
Kungl. Maj:t den 4 april 1902 åt särskilda kommitterade att taga
frågan om lämpligaste sättet för anordnande af en maltdrycksbeskattning
under förnyadt öfvervägande, med iakttagande däraf att billiga,
alkoholsvaga maltdrycker fritoges från beskattningen, samt att afgifva
det förslag till författning i ämnet, hvartill utredningen kunde föranleda.
Sedan denna kommitté den 15 oktober 1902 afgifvit betänkande
jämte förslag i ämnet, aflät Kungl. Maj:t till 1903 års riksdag proposition
med förslag till förordning angående tillverkning och beskattning
af maltdrycker, hvilket i de flesta punkter öfverensstämde med 1902
års kommittéförslag. Det sålunda för 1903 års riksdag framlagda förslaget
var bygdt på principen af beskattning af det vid maltdryckstillverlmingen
använda hufvudsakliga råmaterialet, maltet, från hvilken
princip dock så tillvida undantag gjordes, att vid bryggeri, där på
grund af tillståndsbevis under tillverkningsåret endast svagdricka tillverkades,
frihet från skatt skulle åtnjutas. Tillverkningen af svagdricka,
hvarmed enligt förslaget menades hvarje maltdryck, som ej
innehölle mer än två och en fjärdedels volymprocent alkohol och vore
inbrygd med en stamvört, hvilkens extrakthalt icke öfverstege sex
procent, skulle således vara skattefri, såvida icke i bryggeri, där svagdricka
framställdes, tillika bedrefves tillverkning af andra maltdrycker.
Sålunda hade icke i förslaget principen af ren maltskatt blifvit till
fullo genomförd. I en till Riksdagen ingifven motion yrkades emellertid,
att beskattning af maltdrycksindustrien skulle ske efter ett på den
rena maltbeskattningens princip grundadt system. Med afseende härå
yttrade bevillningsutskottet i sitt i ämnet afgifna betänkande, att för
skattefrihet å svagdricka talade skäl, som utskottet funne för frågan
afgörande. Svagdricka vore, enligt hvad departementschefen erinrat,
en nödvändighetsvara för en stor del af den mindre bemedlade befolkningen
i vårt land; och en vara, hvilken hade ett så lågt penningvärde
som svagdricka, kunde icke, äfven om den vore föremål för stor
konsumtion, blifva ett lämpligt skatteobjekt. Härtill komme att, såsom
från nykterhetsvänligt håll med styrka framhållits, det syntes
vara af stor betydelse för nykterhetssträfvandena i vårt land, att
priset å svagdricka kunde hållas så lågt som möjligt och således icke
stegras genom skatt å därtill användt malt. Utskottet anslöt sig därför
1903 års
riksdag.
64
till Kungl. Maj:ts förslag om skattefrihet för de bryggerier, som endast
tillverkade svagdricka.
Enligt det kungl. förslaget kommo således bryggerierna att indelas
i två klasser, nämligen dels skattepliktiga, vid hvilka skatt skulle erläggas
för allt malt, vare sig det användes till Öl och därmed jämförliga
drycker eller till svagdricka, dels skattefria, där endast svagdricka
finge tillverkas. För malt, som användes vid skattepliktiga
bryggeriér, skulle, enligt förslaget, erläggas skatt med 20 öre för hvarje
kilogram, dock att för hvarje bryggeri skatten för de första under
tillverkningsåret afverkade 50,000 kilogrammen malt skulle utgå med
16 öre för kilogram och för de nästa 50,000 kilogrammen med 18
öre för kilogram. En maltskatt, utgående efter nu angifna grunder,
beräknades komma att lämna statsverket en inkomst af 6,300,000
kronor.
Riksdagen, som biträdde Kungl. Maj:ts förslag, i livad det afsåg
en uppdelning af bryggerierna i skattepliktiga och skattefria, ansåg
sig emellertid, enär genom denna uppdelning många af de bryggerier,
som inrättat sig för tillverkning af såväl Öl som svagdricka, skulle
komma i en svår ställning, böra vidtaga en sådan anordning af skattesatserna,
att likställighet mellan svagdricksbryggerierna och bryggerier
med blandad tillverkning med afseende å möjligheten att tillverka
svagdricka blefve i möjligaste mån beredd. Detta syfte ansåg Riksdagen
kunna vinnas genom en väsentlig nedsättning af de af Kungl.
Maj:t föreslagna skattesatserna i allmänhet och särskildt för de under
tillverkningsåret först afverkade myckenheterna malt. Riksdagen beslöt
därför, att för malt, som vid tillverkning af maltdryck användes
i annat bryggeri än sådant, som uteslutande tillverkade svagdricka,
skatt skulle erläggas med 12 öre för kilogram, dock att för hvarje
bryggeri skatten för de första under tillverkningsåret afverkade 30,000
kilogrammen skulle utgå med 2 öre för kilogram,
för de nästa 30,000 kilogrammen med 5 öre för kg.,
»
»
i
40,000
»
»
7
»
»
»
,
»
»
»
50,000
»
»
9
»
»
»
,
»
»
»
50,000
»
»
11
»
»
»
,
hvaremot vid bryggeri där endast svagdricka tillverkades, skattefrihet
skulle åtnjutas. I öfrigt biföll Riksdagen, med några mindre ändringar,
det af Kungl. Maj:t framlagda författningsförslaget.
I öfverensstämmelse med detta Riksdagens beslut utfärdade Kungl.
65
Maj:t den 17 juni 1903 förordning angående tillverkning och beskattning
af maltdrycker.
Den af 1903 års Riksdag beslutade skatteskalan för malt bar
sedermera undergått förändring två särskilda gånger, nämligen vid
1907 och 1909 års riksdagar.
Med anledning af två vid 1906 års riksdag väckta motioner anhöll
samma års Riksdag hos Kungl. Maj:t om utarbetande och framläggande
för Riksdagen äf förslag till de förändrade bestämmelser i
ofvanberörda förordning, som kunde betingas af en förhöjning af då
gällande lägsta maltskattesats. I motiveringen för denna anhållan anförde
Riksdagen, att det inflytande skattebeloppet vid ett stort antal
skattepliktiga bryggerier vore så ringa, att statsverkets kostnad för utöfvande
af kontroll vid desamma icke blefve betäckt, hvilket förhållande
innebure en oegentlighet, som borde med det snaraste rättas; och syntes
detta lämpligen kunna ske på det sätt, att den lägsta skattesatsen
höjdes. Det gåfves emellertid ett annat viktigt skäl för vidtagande
af denna reform, nämligen att ifrågavarande låga skattesats visat sig
i sin mån medverka till att neutralisera den själfbestämmanderätt i
fråga om ordnandet af ölförsäljning, som kommunerna ägde, enär denna
skattesats underlättade uppsättande af nya bryggerier, från hvilka försäljning
till af hämtning af skattepliktiga maltdrycker kunde äga rum.
Uppkomsten af småbryggerier borde genom lämpliga bestämmelser inskränkas
och äfven för vinnande af detta syfte vore den lägsta skattesatsens
höjande en lämplig åtgärd.
Med anledning häraf framlade Kungl. Maj:t för 1907 års Riksdag
förslag till ny förordning angående tillverkning och beskattning af
maltdrycker. Förutom förändring af den förut gällande skatteskalan
innebar detta förslag viss ändring i bestämmelserna rörande kontrollen
vid maltdryckstillverkningen.
Riksdagen biföll i hufyudsak Kungl. Maj:ts förslag, i följd hvaraf
skatten från den 1 oktober samma år bestämdes
för de första 50,000 kilogrammen till 4 öre per kg.
>
»
nästa
50,000
»
»
7
■»»
»
»
»
»
50,000
»
»
10
»
»
»
samt för återstoden ....................... »
12
»
»
»
Den 7 augusti 1907 utfärdades förordning i ämnet.
Sedermera framlade Kungl. Maj:t för 1909 års Riksdag proposition
med förslag till ändrad lydelse af vissa §§ i sistnämnda för
9
-
1907 års
riksduc.
1909 års
riksdag.
66
ordning, hvilket förslag afsåg ytterligare höjning af maltskatten.
Närmaste anledningen härtill var tillgodoseendet af de behof, hvilka
vid statsregleringen för år 1910 borde fyllas. Till det vid nämnda
proposition fogade statsrådsprotokollet yttrade dåvarande chefen för
finansdepartementet bland annat, att med ifrågavarande förslag icke
gjordes någon ändring i afseende å de rena svagdricksbryggeriernas
skattefrihet. I nykterhetens intresse borde en tillverkningsskatt å malt,
såvidt sådant vore möjligt, så anordnas, att de alkoholsvaga dryckerna
icke genom beskattningen fördyrades. Vid förslagets utarbetande hade
man vidare sökt att för den mindre industrien bevara den särskilda
hjälp i konkurrensen med de allra största bryggerierna, som med en
degressiv skatteskala varit afsedt att lämna, och att upprätthålla den
i gällande lagstiftning åsyftade likställigheten mellan skattepliktiga och
skattefria bryggerier med afseende å svagdrickstillverkningen, allt utan
att genom åtgärder i nämnda syften befordra tillkomsten af nya småbryggerier.
Full likställighet mellan skattepliktiga och skattefria
bryggerier vid svagdrickstillverkningen kunde emellertid icke vinnas,
utan att i afseende å malt, som användts för tillverkning af svagdricka
i skattepliktigt bryggeri, hela det å samma malt belöpande
skattebelopp, såvida det öfversköte de kontrollkostnader, som drabbade
skattefria bryggerier, efterskänktes. Härigenom skulle man kunna på
ett fullt rationellt sätt jämställa de olika slagen af bryggerier, oberoende
af i hvilken proportion svagdricka inginge i ett skattepliktigt bryggeris
hela produktion. Stora fördelar skulle vara förenade med ett sådant
förfarande såväl för statsverket som för bryggerierna. Staten skulle
vinna garanti, att de åtgärder, som vidtoges för ett visst ändamål, icke
befordrade ett därför främmande syfte. Vid skattepliktigt bryggeri
skulle genom detta förfarande skattskyldigheten faktiskt inskränkas
till de drycker, som maltskatten egentligen afsåge att träffa. Kostnaden
för svagdrickstillverkningen skulle så vidt. möjligt blifva oberoende af
sagda skattskyldighet.
Beträffande den ofvan berörda frågan om skattens efterskänkande
kunde detta ske på två sätt. Antingen skulle skatt för det malt,
hvarom vore fråga, icke uttagas, eller ock skulle skatten, uppburen i
sammanhang med skatten för allt annat malt, i sinom tid restitueras.
Af dessa två vägar vore restitutionsförfarandet att föredraga. Till
grund för restitutionen skulle -läggas den af tillverkaren förda bryggjournalen,
i hvilken för hvarje brygd antecknades, huru mycket malt
användes till hvarje slag af maltdryck.
Enligt det sålunda för 1909 års Riksdag framlagda förslaget
67
skulle för malt, som användes vid tillverkning af maltdryck vid skattepliktigt
bryggeri, erläggas skatt med 22 öre för hvarje kilogram, dock
att för hvarje bryggeri skatten för de första under tillverkningsåret
afverkade etthundratusen kilogrammen malt skulle utgå med 17 öre
för kilogram och för de nästa etthundratusen kilogrammen med
20 öre för kilogram. Skatt skulle erläggas med minst sex kronor
i medeltal för hvarje helgfritt dygn af den tid, under hvilken maltkrossning
på grund af tillståndsbevis finge äga rum. Vidare finge vid
skattepliktigt bryggeri, där under tillverkningsåret ej afverkats mer än
etthundratusen kilogram malt, efter tillverkningsårets utgång restitution
af skatt, efter 16 Va öre för kilogram räknadt, åtnjutas för det
under samma år omedelbart till svagdricka använda malt, dock högst
för 50 procent af hela den vid bryggeriet under tillverkningsåret afverkade
maltmängden samt icke till högre belopp, än att den återstående
skatten uppginge till minst förenämnda medeltal.
Restitution af skatt för malt skulle enligt förslaget utgå direkt
från maltskattemedlen.
Bevillningsutskqjbtet ansåg sig emellertid icke kunna förorda Kungl.
Maj:ts proposition oförändrad utan föreslog, i hufvudsaklig anslutning
till en inom Riksdagen i ämnet väckt motion, att för malt, som användes
vid skattepliktigt bryggeri, skulle erläggas skatt med 28 öre
för hvarje kilogram, dock att för hvarje bryggeri skatten för de första
under tillverkningsåret afverkade etthundratusen kilogrammen malt
skulle utgå med 17 öre för kilogram och för de nästa etthundratusen
kilogrammen med 20 öre för kilogram.
Beträffande restitution af skatt för malt, som i skattepliktigt
bryggeri användes omedelbart till svagdricka, kunde utskottet icke
heller förorda Kungl. Maj:ts förslag utan hemställde, att restitutionsbeloppet
måtte bestämmas till 14 öre per kilogram, dock högst för en
tredjedel af hela den vid bryggeriet under tillverkningsåret afverkade
maltmängden.
Första kammaren godkände utskottets hemställan, hvaremot Andra
kammaren i enlighet med en vid utskottsbetänkandet fogad reservation
afslog såväl hvad utskottet som Kungl. Maj:t föreslagit.
Vid anställd gemensam omröstning segrade emellertid Första
kammarens mening. De i ämnet gällande bestämmelserna hafva alltså
utfärdats i enlighet med bevillningsutskottets ofvan omförmälda, af
Riksdagen godkända förslag.
68
1903 års
riksdag.
C. Stämpelafgift å punsch.
Bland de utvägar, som borde anlitas för att täcka de särskilt
i följd af försvarets ombildning väsentligt stegrade statsutgifterna,
hade 1901 års Riksdag framhållit införande af accis å punsch. Äfven
1902 års Riksdag fäste uppmärksamheten å frågan om en särskild punscliskatt
och anhöll, att Kungl. Maj:t täcktes låta utreda, huruvida och
i hvad mån en särskild afgift för punsch och, om så ansåges lämpligt,
äfven för andra därmed jämförliga alkoholhaltiga drycker skulle kunna
stadgas, samt till Riksdagen inkomma med det förslag, hvartill utredningen
kunde gifva anledning.
I enlighet med Kungl. Maj:ts bemyndigande uppdrog chefen för
finansdepartementet sedermera åt särskilda sakkunniga att inom finansdepartementet
deltaga i beredningen af omförmäjda fråga; och afgåfvo
dessa kommitterade den 24 november 1902 betänkande med förslag
till författning i ämnet.
Kommitterade, som icke ansett sig böra föreslå någon särskild
afgift för andra alkoholhaltiga drycker än punsch, hade funnit denna
särskilda afgift böra utgå under form af stämpelafgift; och beträffande
beloppet af densamma vore enligt kommitterades förmenande skäl att
åtminstone till en början stanna vid en afgift af 30 öre för livarje
liter. Beräknadt efter det medeltal liter enligt kommitterades förslag
skattepliktig punsch, som inom landet afyttrats under femårsperioden
1896—1900, eller omkring 2,600,000, skulle skatten under förutsättning
af oförändrad konsumtion årligen inbringa 780,000 kronor.
Kungl. Maj:t framlade sedermera vid 1903 års riksdag ett förslag
i ämnet, affattadt i hufvudsaklig öfverensstämmelse med kommitterades
författningsförslag, dock med den väsentliga skillnad beträffande afgiftens
belopp, att densamma ansetts böra höjas till 60 öre för livarje liter.
Bevillningsutskottet, som i princip biträdde det kungl. förslaget, ansåg
sig dock böra föreslå åtskilliga ändringar i förordningen; bland annat
fann utskottet i likhet med förbemälde kommitterade afgiften icke
böra bestämmas till högre belopp än 30 öre för hvarje liter. Denna
bevillningsutskottets uppfattning delades emellertid icke af Riksdagen,
som i stället biföll Kungl. Maj:ts framställning i denna del, livadan
afgiften alltså fastställdes till 60 öre för liter.
69
Beträffande skattens afkastning hade med tillämpning af kommitterades
ofvan omförmälda beräkning Kungl. Maj:t ansett densamma
kunna upptagas till ett belopp af 1,524,000 kronor. Med hänsyn
därtill, att på grund af den ganska betydliga prisförhöjning å denna
vara, som i följd af afgiften komme att inträda, någon minskning i
konsumtionen däraf syntes kunna förväntas, ansåg 1903 års Riksdags
bevillningsutskott nämnda inkomsttitel böra upptagas med ett något
mindre belopp, än Kungl. Maj:t föreslagit, och hemställde, att densamma
måtte beräknas till 1,300,000 kronor; och blef denna hemställan af
Riksdagen bifallen.
Förordning i ämnet utfärdades den 22 maj 1903 och skulle i
enlighet med Riksdagens beslut gälla från och med den 1 januari 1904
tills vidare, dock ej längre än till utgången af år 1905, såframt ej
annorlunda blefve i grundlagsenlig ordning bestämdt. Med afseende
därå, att den sålunda antagna förordningen skulle upphöra att gälla
med utgången af år 1905 och då den inkomst, som kunde beredas
statsverket genom eu särskild beskattning af punsch, ansågs vara fortfarande
behöflig, förelädes 1905 års lagtima Riksdag förnyadt förslag
angående en särskild stämpelafgift för punsch, i allt väsentligt öfverensstämmande
med då gällande förordning i ämnet. Särskildt framhölls
af dåvarande chefen för finansdepartementet, att han icke funnit anledning
till någon rubbning i grunderna för skattens utgörande eller i
den fastställda skattesatsen, och livad beträffade tiden för förordningens
giltighet hade departementschefen ansett anledning icke längre föreligga
till en begränsning i berörda afseende, på sätt förut varit fallet.
Det sålunda framlagda förslaget blef sedermera — med en viss
mindre redaktionsförändring — af Riksdagen antaget, hvarefter ny
förordning i ämnet utfärdades den 19 maj 1905, hvilken förordning
trädde i kraft den 1 januari 1906.
I den till 1906 års Riksdag aflåtna propositionen angående statsverkets
tillstånd och behof föreslog Kungl. Maj:t, bland annat, för att
tillgodose det föreliggande behofvet af ökade statsinkomster, en höjning,
af punschskatten med 50 procent eller från 60 öre till 90 öre för
hvarje liter; och framlade Kungl. Maj:t i anslutning härtill för Riksdagen
förslag till förändrade bestämmelser i ämnet. I sammanhang
med den sålunda ifrågasatta höjningen af punschskatten föreslog Kungl.
Maj:t dels införande af en särskild beskattning äfven å arrak och rom,
af hvilka ämnen jämte socker och vatten punsch i allmänhet bereddes,
dels ock viss ändring af gällande tullsats i vissa fall å förstnämnda
två artiklar.
1906 ars
riksdag.
70
Bevillningsutskottet fann sig emellertid icke kunna förorda Kungl.
Maj:ts ifrågavarande förslag.
I sitt betänkande i anledning af Kungl. Maj:ts förslag erinrade
utskottet om hvad föredragande departementschefen yttrat i det anförande
till statsrådsprotokollet, som åtföljde den till samma års Riksdag
aflåtna statsverkspropositionen rörande den ifrågasatta höjningen
af punschskatten, nämligen att en dylik förhöjning icke kunde sägas vara
någon för den stora allmänheten tyngande beskattning, helst ju nämnda
vara hufvudsakligen förtärdes af personer, tillhörande de förmögnare
samhällsklasserna och i allt fall vore att betrakta såsom eu öfverflödsvara.
Det kunde visserligen icke förnekas, ansåg utskottet, att punsch,
hvilken dryck otvifvelaktigt vore att räkna såsom en lyxartikel, följaktligen
vore ett mycket lämpligt föremål för beskattning. Men redan
den då bestämda afgiften syntes vara synnerligen hög i förhållande
till varans värde; och det finge icke förglömmas, att, frånsedt denna
stämpelafgift, punschen redan i och för sig vore ganska drygt beskattad,
ty dels utginge för densamma utminuteringsafgift och dels
drabbades de i varan ingående ingredienserna socker och arrak eller
rom af särskild beskattning i form af tull eller tillverkningsafgift.
Skulle uu ifrågavarande stämpelafgift höjas med 50 procent, kunde
man med tämlig visshet antaga, att konsumtionen af punsch skulle
komma att ej obetydligt sjunka. Statens inkomster af den höjda
punschskatten blefve kanske då ej mycket större än af den nuvarande,
och nykterhetsstäfvandena inom landet kunde icke hafva någon vinst
af att andra mera sprithaltiga drycker i vida kretsar trädde i stället
för punschen.
Det finge vidare icke förgätas, att den ifrågavarande beskattningsmetoden
vore jämförelsevis ny för vårt land, i det att den tilllämpats
endast något öfver två år. Och hvad för öfrigt anginge den
dittills vunna afkastningen af denna skatt, hade densamma enligt uppgift
från statskontoret under åren 1904 och 1905 utgjort, i jämnt krontal
räknadt, det förra året 1,296,553 kronor och det senare 1,292,281
kronor. Utskottet ville i detta sammanhang framhålla hvad redan
förut blifvit nämndt eller hurusom i det för 1903 års Riksdag framlagda
förslaget till riksstat inkomsten af denna skattetitel upptagits
till ett belopp af 1,524,000 kronor, men att Riksdagen med hänsyn
till en väntad minskning i konsumtionen nedsatt omförmälda belopp
till det dåvarande, 1,300,000 kronor. Och äfven om skatten gifvit i
det allra närmaste hvad som sålunda beräknats, finge man dock icke
71
bortse därifrån, att den beräknade siffran ännu icke blifvit uppnådd
och att år 1905 snarare visat någon minskning i inkomsterna.
Under sådana förhållanden hade bevillningsutskottet därför icke
ansett sig böra föreslå någon höjning af den ifrågavarande afgiften,
utan funnit densamma böra bibehållas vid sitt nuvarande belopp.
Vidkommande därefter Kungl. Maj:ts förslag, i hvad detsamma
afsåge införande af en särskild beskattning äfven å arrak och rom,
framginge af det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet, att denna
fråga stode i det samband med den föreslagna höjningen af punschskatten,
att det senare förslaget utgjorde en förutsättning för det förra.
Såsom af chefen för finansdepartementet framhållits, syntes förhållandet
vara, att hembrygd af punsch dittills icke förekommit i någon större
omfattning. Följaktligen kunde den föreslagna afgiften icke anses
påkallad för att göra punschskatten effektiv; och för öfrigt skulle en
dylik beskattning icke heller komma ätt fullt motsvara syftet därmed,
då, såsom af anförda siffror syntes framgå, för tillverkning af punsch
användes äfven andra spritdrycker än arrak och rom. På grund häraf
och då utskottet af ofvan anförda skäl funnit sig böra afstyrka bifall
till den ifrågasatta höjningen af punschskatten, hade utskottet jämväl
ansett sig böra afstyrka bifall till förslaget i denna del, likasom ock
följaktligen till propositionen om ändring af gällande tullsats i vissa
fall å arrak och rom.
I en utskottets betänkande bifogad reservation framhölls emellertid
lämpligheten af en särskild beskattning å arrak och rom.
Chefen för finansdepartementet hade, yttrades i reservationen,
anfört, att det icke så sällan torde förekomma, att enskilda till undvikande
af punschskatten förskaffade sig sitt behof af punsch medelst
hembrygd, men att detta dittills icke torde hafva ägt rum i sådan utsträckning,
att statens intresse däraf i någon mera afsevärd mån berörts.
Såvidt af tillgängliga uppgifter framginge, syntes emellertid hembrygdens
betydelse för statskassan såsom inkomstminskande faktor
ingalunda, ens vid gällande skattesats af 60 öre för liter, böra lämnas
ur räkningen. Enligt ingångna samstämmiga upplysningar från åtskilliga
vinhandelsfirmor i landet hade nämligen afsättningen af arrak
till enskilda personer under åren 1904 och 1905 varit stadd i konstant
ökning. Detta förhållande, sammanställdt med den omständigheten att
punschskatten nämnda år inbringat resp. 1,296,558 och 1,292,281 kronor
samt sålunda understigit den för hvartdera af åren till 1,300,000 kronor
beräknade afkastningen af skatten, syntes gifva stöd åt den af 1903
års bevillningsutskott uttalade farhågan, att vid en stämpelafgift af 60
öre för liter den beräknade skatteinkomsten säkerligen icke skulle
uppnås till följd af hembrygd i stor utsträckning.
Såsom korrektiv häremot funne reservanten det erforderligt, att,
i anslutning till hvad Kungl. Maj:t föreslagit vid den ifrågaställda
höjningen af punschstämpeln till 90 öre, för arrak och rom stadgades
en stämpelafgift — eller tullförhöjning, där denna skulle träda i stället
för stämpelafgiften — till samma belopp som den af utskottet för
punsch föreslagna stämpel eller 60 öre för liter.
Oafsedt den direkta, kanske mindre afsevärda inkomsten af en
dylik stämpelafgift och tullförhöjning, skulle på detta sätt otvifvelaktigt
blifva afhjälpt den bristande effektivitet, som måste anses då vidlåda
gällande stämpelafgift för punsch.
Det mest betydelsefulla i detta förslag vore emellertid, att genom
detsamma skulle vinnas ytterligare den fördel, att punschskattens afkastningsförmåga
höjdes. I detta sammanhang borde nämligen erinras,
att den dittills till 1,300,000 kronor per år beräknade afkastningen
af punschskatten vore betydligt lägre än det belopp af 1,524,000 kronor,
hvartill Kungl. Maj:t, då förslaget om införande af ifrågavarande stämpelafgift
år 1903 första gången förelädes Riksdagen, beräknat och i
förslaget till riksstat för år 1904 upptagit denna skatt. Till grund
för sistnämnda beräkning hade legat det medeltal liter punsch, som
inom landet afyttrats under femårsperioden 1896—1900 eller 2,600.000
liter, till h vilken siffra konsumtionen med all sannolikhet äfven 1906
uppginge, ehuru skatt syntes träffa endast omkring 2,160,000 liter af
årskonsumtionen.
Det skulle utan öfverdrift kunna antagas, att en på sätt reservanten
föreslagit systematiskt utvecklad och kompletterad punschskatt
med bibehållande af gällande skattefot kommer att gifva statsverket eu
intäkt, öfverstigande hvad ifrågavarande skattekälla dittills lämnat.
I enlighet med ett reservationen bilagdt förslag beslöt 1906 års
Riksdag, att för punsch, som såldes till förtäring på stället, så ock
för punsch, som eljest inom riket såldes till annan än den, som innehade
rättighet till detaljhandel med brännvin, skulle erläggas en särskild
afgift beräknad efter 60 öre för hvarje liter. Enahanda afgift
skulle erläggas för arrak eller rom, som inom riket, annorledes än till
förtäring på stället, såldes i mindre myckenhet än 250 liter till annan
än den, som innehade rättighet till detaljhandel.
Förevarande bestämmelser återfinnas i förordningen den 20 april
1906 angående en särskild stämpelafgift för försäljning af punsch,
arrak och rom.
78
D. Tulltaxebestämmelser.
Slutligen märkas följande ur tulltaxan hämtade bestämmelser.
Brännvin och sprit, alla slag, härunder äfven inbegripna
arrak, rom och konjak:
på fat, större eller mindre .........................................
på andra kärl ...................................................................
Anm. 1. Vid. förtullning af brännvin och sprit i kärl, innehål
lande mindre än 250 liter, enligt de här ofvan för tullberäkning
bestämda grunder skall tullafgiften förhöjas, om varan är beredd
af ris (arrak) eller af socker (rom), med 7 5 öre per liter, men
eljest med 15 öre per liter.
Anm. 2. Brännvin och sprit af annan alkoholhalt än den här
ofvan angifna reduceras till normalstyrka, eller 50 procent,
på sätt därom är särskildt föreskrifvet.
Kvantitet
för tull-  heräk-  ningen.
Tullsats.
1 liter af
50 pro-
Kr. öre
cents al-
1: —
kohol-  halt vid
+ 15° C.
1 liter
utan af-
seende å
alkohol-  halten.
1: 85
Anm. 3. Spritlösningar, icke drickbara, i hvilka alkoholhalten
på grund af förefintligheten af lösta ämnen ej kan direkt
bestämmas, äfvensom sprit i fast form hänföras till spritfernissa.
Anm. 4. Fabriks- eller yrkesidkare, som styrker sig innehafval
vederbörligt tillstånd att för tekniskt ändamål använda skattefri!
finkelolja, äger att för enahanda ändamål införa finkelolja, hållande
minst 7 5 volymprocent i koncentrerad klorkalciumlösning
olöslig olja mot en tull af 75 öre per kg. utan afseende å alkoholhalten
med villkor, att han underkastar sig de särskilda kon-!
trollföreskrifter, angående varans användning, som meddelas afl
Konungen. Annan finkelolja förtullas såsom brännvin och sprit.
Likör och absint; äfvensom andra spritdrycker, försatta
med socker eller annat främmande ämne, hvarigenom
alkoholhalten angifves oriktigt å profvaren ..................
1 lit.
2: 50
10
74
Vin:
på fat, större eller mindre:
af 14 procents alkoholhalt och därunder ..........
af mer än 14 men icke öfver 25 procents alkoholhalt
på andra kärl:
musserande........................................................................
icke musserande:
af 14 procents alkoholhalt och därunder ..............
af mer än 14 men icke öfver 25 procents alkoholhalt
Anm. Vin af mer än 25 procents alkoholhalt tullbehandlas
såsom likör.
Maltdrycker och mjöd:
på fat, större eller mindre, fatens vikt inberäknad
på andra kärl....................................................................
Kvantitet
för tull-  beräk-  ningen.
Tullsats.
Kr. öre
1 kg.
—: 34
1 kg.
—: 65
1 lit.
2: —
1 lit.
—: 69
1 lit.
1: —
1 kg.
—: 12
1 lit.
—: 20
75
III. Rusdryckshandteringens ekonomiska betydelse för
det allmänna.
A. Det allmännas inkomster af rnsdryckslxandteringen.
Sedan kommittén sålunda lämnat en redogörelse för skattelagstiftningen
på förevarande område, vill kommittén vidare här nedan
meddela uppgifter å det allmännas inkomster under åren 1901—1910
af beskattningen å rusdrycker.
Statens inkomster åren 1901—1910 af rusdrycksbeskattningen.
År
*) Influten
brännvins-  tillverk-  ningsskatt
kr.
2) Beräknad tullinkomst
Influten
Summa
kr.
Afdrag
(enl.
nedan-
stående
spec.)
kr.
Återstod
kr.
af bränn-  vin, sprit
och likör
kr.
af vin
kr.
af
malt-
drycker
kr.
J) malt-  skatt
kr.
1) punsch-  skatt
kr.
1901
21,854,169
2,394,247
2,193,294
18,654
-
-
26,460,364
1,813,073
24,647,291
1902
19,550,923
2,395,753
2,068,479
14,103
24,029,258
1,897,638
22,131,620
1903
20,850,391
3,652,142
2,990,234
16,188
142,647
38,774
27,690,376
1,769,849
25,920,527
1904
24,522,819
2,280,377
2,348,500
21,238
3,211,129
1,296,652
33,680,715
3,098,173
30,582,542
1905
24,508,086
2,544,520
2,386,056
22,850
3,082,434
1,307,109
33,851,055
3,334,791
30,516,264
1906
27,156,221
2,737,352
2,624,963
19,768
3,085,182
1,459,263
37,082,749
3,742,859
33,339,890|
1907
26,575,367
2,963,636
2,579,447
19,059
3,041,745
1,558,389
36,737,643
3,774,116
32,963,527
1908
24,458,555
2,815,357
2,266,017,
22,932
2,923,420
1,693,036
34,079,317
3,913,573
30,165,744
1909
22,486,704
2,695,541
''2,058,811
38,013
2,897,352
1,559,697
31,736,118 4,126,252
27,609,866
1910
24,413,891
2,941,834
2,235,820
47,132
8) 5,153,068
1,693,655
36,485,400] 3,764,185
32,721,215
'') Dessa uppgifter äro hämtade ur kapitalkontot till rikshufvudboken.
5) Uppgifterna äro hämtade ur kommerskollegii berättelser ang. rikets handel.
8) Afdrag har skett för restituerad skatt för malt, som användts för tillverkning af svagdricka,
med ett belopp 214,691 kronor.
76
bSpecifikation å af gående poster.
År.
Restitution
för denatu-  reradt bränn-  vin
kr.
Restit. tull
för brännvin
och punsch
(approx.)
kr.
Kontroll-  kostnader vid
brännvins- och
maltdrycks-  kontrollen
kr.
Summa.
! 1901 ........
1,293,937
120,498
398,638
1,813,073
1902 .........
1,409,103
94,550
393,985
1,897,638
1903 .........
1,281,553
37,892
450,404
1,769,849
1901 .........
1,973,230
272,510
852,433
3,098,173
1905 .........
2,386,230
107,667
840,888
3,334,791
1 1900 .........
2,711,638
207,463
823,758
3,742,859
j 1907 .........
2,776,112
171,310
826,694
3,774,116
1908 .........
3,066,523
75,316
771,734
3,913,573
1909 .........
3,279,590
139,509
707,153
4,126,252
1 1910 .........
2,941,968
147,648
674,569
3,764,185
Af ifrågavarande tabeller framgår, att medeltalet af statens inkomster
af rusdrycksbeskattningen åren 1901—1910 utgjorde 29,059,849
kronor. Härvid må emellertid erinras, att malt- och punschskatterna
infördes år 1903 och att man följaktligen först från och med år 1904 —
de smärre belopp, som inflöto under senare delen af år 1903 torde
nämligen kunna lämnas å sido — kan räkna med inkomster af nyssnämnda
två skatter. Det torde under sådana förhållanden vara riktigare
att af här ifrågavarande inkomster beräkna ett 7-årigt medeltal
och detta så mycket hellre som maltskatten, sedan den infördes, två
särskilda gånger nämligen åren 1907 och 1909 undergått förhöjning
och äfven bestämmelserna angående stämpelafgiften för försäljning af
punsch år 1906 förändrats i syfte att kraftigare än tillförne utnyttja
denna skattekälla.
Äfven af en annan anledning synes det vara riktigare att räkna
med ett 7-årigt medeltal. Man får nämligen icke förbise den höjning
af brännvinstillverkningsskatten, som i samband med förhöjning i tullsatserna
för brännvin och sprit samt vin ägde rum år 1903.
En beräkning af ifrågavarande inkomster under 7-årsperioden
1904—1910 utvisar, att desamma uppgingo till i medeltal 31,128,435
kronor.
J) De i denna tabell förekommande uppgifterna liafva hämtats ur kontrollstyrelsens berättelser
eller direkt erhållits från styrelsen.
77
I afseende å fördelningen under de sista tio åren af försäljningsafgifter
och vinstmedel hänvisas till nedanstående tabell, hvars uppgifter
hämtats ur kontrollstyrelsens berättelser:
År.
Städer och
vissa
köpingar.
Lands-
kommuner
Lands tin
O
Hushåll-
ningssäl
skap
-
Vederlag för
nedlagda ut-  skänknings-  rättigheter
samt pro-  visioner.
Till främjande 1
af nykterhet
och mot- , Summa,
arbetande af
dryckenskapens
följder.
kr.
ö.
kr.
ö.
kr.
ö.
kr.
ö.
kr.
ö.
kr.
ö.
kr.
| ö.
1900—1901...
6,820,936
10
1,436,775
47
2,092,402
75
1,514,211
94
37,096
7 5
_
- 11,901,423 Öl
1901-1902 ..
6,261,156
37
1,354,576
33
1,906,317
92
1,389,300
05
35,118
83
—
- 10,946,469’so
1902—1903...
6,832,603
16
1,513,916
25
2,056,955
SI
1,498,651
21
34,933
85
—
- 11,937,060 23
''
i
1903—1904...
7,112,915
43
1,540,036
13
2,123,265
82
1,590,934
94
32,085
75
—
12,399,238 o-''
1904—1905...
7,186,100
60
1,580,853
23
2,145,879
5«
1,597,004
84
28,168
97
—
- 12,538,007 22
1905—1906...
7,844,956
50
1,620,868
20
2,316,495
90
1,742,491
22
27,948
48
—
- 13,552,760 so]
1906-1907...
7,685,838
96
1,640,777
7 5
2,461,472
12
1,831,866
13
27,215
46
—
—; 13,647,170 4 2
91907-1908...
10,416,006
10
2,781,490
19
3,406,989
2,424,120
63
165,476
18
193,929
Göl 19,388,011 96
1909............
6,731,840
14
2,047,474
91
2,264,566
S6
1,610,753
61
110,377
74
128,860
29, 12,893,873 :,5
1910............
8,580,519
06
2,925,475
48
2,956,814;
86
2,103,963
55
94,313
12
168,317
os
1 fråga om städers och köpingars andelar försäljningsåren 1907—
08, 1909 och 1910 meddelas bär nedan följande specifikation:
Direkt till-  kommande
Ar-
i
medel.
Af landstingen
och därmed
likställda städer
tillkommande
medel.
Af kommunerna
i allmänhet
tillkommande
medel.
Summa.
kr.
ö.
kr.
ö.
kr.
ö.
kr.
ö. !
1907—08
...........................i 9,017,475
69
471,603
80
926,926
61
10,416,006
10
1909
......
......................... 5,733,932
07
312,638
92
685,269
15
6,731,840
14
1910
......
...........................1
7,175,888
18
409,526
83
995,104
05
8,580,519
06 1
) Försäljningsåret 1907—08 omfattade 15 månader.
78
Till belysande af frågan om brännvinsmedlens betydelse för kommunernas
ekonomi har kommittén låtit sammanställa specificerade uppgifter
för de tio sista åren rörande städers, landskommuners och landstingskommuners
utskylder, utdebitering, inkomster och utgifter samt
tillgångar och skulder såväl i summor som per invånare och bevillningskrona
respektive fyrk. Resultatet af detta arbete återfinnes i särskild
bilaga vid detta utlåtande. (Bilaga 1.)
B. Undersökningar rörande det allmännas omkostnader i följd af
bruket af rusdrycker.
Ehuru kommittén, såsom längre fram närmare motiveras, vid
fullgörande af sitt uppdrag icke kunnat utgå från förutsättningen,
att allmänt rusdrycksförbud skall införas i vårt land, har kommittén
likväl låtit verkställa vissa utredningar, hvilka hafva samband med
frågan om det allmännas fullständiga frigörande från beroende af rusdrycksmedel.
Vid en så vidtgående förändring i skatteförhållandena,
som måste blifva en följd af förbud mot all tillverkning och försäljning
af sådana drycker, hade man visserligen i första rummet att
undersöka, på hvilket sätt stat och kommuner kunde beredas nya
inkomstkällor såsom ersättning för rusdrycksmedlen, men å andra sidan
borde man tillse, huruvida icke efter rusdrycksförbudets införande besparingar
kunde uppstå i afseende å en del utgifter, som nu hårdt
betunga det allmänna. Sålunda har från förbudsvänligt håll ofta påpekats,
att samhällets utgifter för fattigvård, sjukvård, fångvård och
polisväsen skulle kunna i högst betydlig mån nedbringas, om rusdrycksförbud
komme till stånd.
På grund af det stora intresse den sistnämnda frågan tillvunnit
sig inom stora grupper af nykterhetsvänner och äfven hos några af
kommitténs ledamöter, har kommittén ansett sig böra införskaffa uppgifter,
som kunde tjäna till ledning för bedömande af frågan i hvad
mån samhällets utgifter för ofvan omförm älda ändamål kunde vara
beroende på bruket af rusdrycker. De i sådant syfte verkställda utredningarna
lämna likväl, enligt kommitténs mening, icke några säkra hållpunkter
för vinnande af ett tillfredsställande resultat i berörda hänseende.
Redan af denna anledning har kommittén ansett sig icke kunna eller
böra i det afseende, hvarom nu är fråga, göra något uttalande; och
har detta icke heller med hänsyn till de af kommittén framställda för
-
79
slagen funnits erforderligt. Då oafsedt detta omförmälda utredningar
icke kunna frånkännas ett visst värde, har kommittén dock velat foga
dem såsom bilagor vid sitt utlåtande.
Kommittén vill med anledning häraf i korthet redogöra för de
åtgärder kommittén funnit sig böra vidtaga uti berörda afseende; och
har kommittén därvid utgått från den uppfattning, att ifrågavarande
utredning borde inskränkas till alkoholens inverkan på fattigvård, sjukvård
och fångvård, enär, hvad beträffar polisväsendet, en undersökning
af hithörande förhållanden torde möta oöfverstigliga svårigheter.
Hvad då först angår fattigvårdsförhållandena, har kommittén beslutit
att låta verkställa en undersökning, dels i hvilken utsträckning
bruket af alkohol orsakat fall af fattigunderstöd, dels ock hvilka kostnader
däraf föranledts. Naturligtvis hade det varit af största intresse
att låta en dylik undersökning omfatta rikets samtliga kommuner.
Detta befanns likväl vara förenadt med sådana svårigheter och komma
att draga sådana kostnader, att kommittén fann sig böra afstå från
tanken på utförandet af en så vidsträckt undersökning och i stället
åtnöjas med ett mindretal kommuner. Kommittén vände sig då i
första rummet till några städer, där enligt kommitténs mening otvifvelaktigt
rikligt statistiskt material stod att vinna, nämligen Stockholm,
Göteborg, Norrköping, Hälsingborg, Sundsvall och Halmstad. För ändamålet
aflätos skrivelser till vederbörande fattigvårdsstyrelser, däri
kommittén anförde hufvudsakligen följande. Kommittén underskattade
ingalunda de svårigheter, hvilka vore förenade med en undersökning
af ifrågavarande slag men ville uttala önskvärdheten af att densamma
skedde så allsidigt och genomgående, att tillförlitlig ledning för frågans
bedömande kunde erhållas. För vinnande af ett nöjaktigt resultat
syntes undersökningen böra ske efter en fullt enhetlig plan och öfverlämnades
i sådant hänseende ett af fattigvårdsinspektören i Stockholm
upprättadt formulär, afsedt att tjäna till ledning vid arbetets utförande.
Tillika meddelades, att fattigvårdsinspektören åtagit sig att tillhandagå
med de råd och upplysningar i saken, som tilläfventyrs ansåges erforderliga.
Under åberopande häraf hemställdes, huruvida vederbörande
vore villiga att låta verkställa en dylik undersökning för år 1909.
Från samtliga tillfrågade fattigvårdsstyrelser ingingo svar, att
hinder icke mötte för arbetets utförande, därest det finge ske på
kommitténs bekostnad, hvarjämte uppgift lämnades å de ungefärliga
kostnaderna för arbetet.
I anledning häraf beslöt nu kommittén anmoda fattigvårdsinspektören
i Stockholm, hvad denna stad anginge, samt fattigvårdsstyrelserna
80
i öfriga här ofvan angifna städer att låta på kommitténs bekostnad
verkställa ifrågavarande undersökningar. Enligt åtagande skulle utförandet
af samtliga undersökningar öfvervakas af fattigvårdsinspektören
i Stockholm.
Under arbetets fortgång befanns det emellertid lämpligt att utsträcka
undersökningarna äfven till några andra mindre städer, nämligen
Arboga, Lidköping och Eslöf jämte ett fåtal landskommuner.
Dessa senare äro Bettna och Dunker i Södermanlands län, Västra Ryd
i Östergötlands län, Agunnaryd i Kronobergs län, Lösen i Blekinge län,
Oppmanna i Kristianstads län, Farhult i Malmöhus län, Myckleby i
Göteborgs och Bohus län, Munktorp i Västmanlands län, Ore i Kopparbergs
län, Skön i Västernorrlands län samt Sveg i Jämtlands län.
Detta arbete anförtroddes efter samråd med fattigvårdsinspektören i
Stockholm åt sekreteraren i svenska fattigvårdsförbundet redaktören
G. H. von Koch enligt dennes åtagande; om så befunnes lämpligt,
skulle undersökningen få utsträckas jämväl till ett fåtal andra för
ändamålet lämpliga landskommuner.
För resultatet af ifrågavarande, synnerligen vidlyftiga och tidsödande
undersökningar redogöres i särskilda, af herrar Lindblom och
von Koch till kommittén afgifna skrivelser, hvilka såsom bilagor fogats
vid detta betänkande. (Bilagor 2 och 3.)
Beträffande vidare alkoholens förhållande till sjukvården anhöll
kommittén genom medicinalstyrelsens försorg om uppgifter för år 1909
angående de å rikets samtliga hospital, lasarett och öfriga därmed
jämförliga, med allmänna medel underhållna sjukvårdsanstalter intagna
sjuka, hvilkas sjukdom med större sannolikhet kunde antagas hafva förorsakats
af bruket af spritdrycker. För ändamålet utsände medicinalstyrelsen
af densamma upprättade och granskade formulärblanketter,
afsedda att af vederbörande ifyllas.
I följande fyra punkter skulle å blanketterna uppgifter lämnas:
l:o. Antalet vårdade patienter, hvilkas sjukdom med större sannolikhet
kan antagas hafva förorsakats af bruket af spritdrycker .........
2:o. Antalet underhållsdagar för de i punkt l:o afsedda sjuka .........
3:o. Antalet underhållsdagar för samtliga på sjukvårdsanstalten
vårdade sjuka (de i punkt 2:o upptagna medräknade) ...............
4:o. Medelkostnaden per sjuk och dag å sjukvårdsanstalten ..............
De till kommittén inkomna uppgifterna hafva sammanförts i särskild
tabell, hvilken med därtill hörande anmärkningar återfinnes i
bilagan 4 vid detta betänkande.
81
Vidkommande slutligen alkoholens förhållande till fångvården
aflät kommittén till fångvårdsstyrelsen en skrivelse med begäran att
erhålla uppgifter, dels i hvilken utsträckning användningen af rusdrycker
kunde anses hafva föranledt fall af förbrytelser och förseelser samt
fall af lösdrifveri här i landet, dels ock rörande statsverkets årliga
kostnader för omförmälda slag af brottslingar och lösdrifvare.
Till svar härå inkom från fångvårdsstyrelsen en skrivelse, hvars
innehåll återfinnes i bilagan 5 vid detta betänkande.
C. Vissa statistiska uppgifter angående rusdrycksliandteringen.
För att vinna kännedom om de kapital, som nedlagts i industrier,
hvilka hafva sammanhang med tillverkning och försäljning af alkoholhaltiga
drycker, äfvensom om inkomsterna af dylik rörelse har kommittén
ansett nödigt att från inom riket befintliga skattepliktiga maltdrycksbryggerier,
mälterier, brännvinsbrännerier, utskänkningsbolag,
destilleringsverk och allmänna brännvinsnederlag införskaffa uppgifter
beträffande dels taxeringsvärdet år 1909 å fastighet, använd för den
ifrågavarande rörelsens utöfvande, dels värdet samma år å maskiner
och redskap, ej upptagna i förenämnda taxeringsvärde, dels ock den
under åren 1907—1909 för bevillning uppskattade inkomsten af ifrågavarande
rörelse. För sådant ändamål utsändes till Kungl. Maj:ts samtliga
befallningshafvande formulärblanketter med anhållan att desamma
måtte tillställas samtliga inom resp. län varande inrättningar af ofvannämnda
slag för att af dem ifyllas.
Sedan svar härå ingått, hafva ifrågavarande uppgifter sammanställts
i följande tabell:
11
82
Län.
Brännerier.
Bryggerier.
1909
Tax.-värde.
1909
Inventarier.
1907—09
Bevillnings-  taxerad in-  komst
(medeltal).
1909
Tax.-värde.
1909
Inventarier.
1907—09
Bevillnings-  taxerad in-  komst
(medeltal).
!
Stockholms stad ..................
155,000
98,812
32,280
17,643,300
12,936,164
2,159,346
Stockholms...........................
467,000
965,593
257,768
635,000
221,259
25,811
Uppsala ..............................
230,500
18,823
35,294
642,740
155,509
61,934
Södermanlands .....................
—
—
—
1,269,881
541,239
65,859
Östergötlands........................
69,900
12,000
28,422
3,568,225
626,606
140,940
Jönköpings ...........................
190,000
118,363
63,456
933,100
354,308
80,427
Kronobergs ...........................
10,000
Uppgift
saknas
1,050
524,300
253,588
39,785
i Kalmar.................................
12,000
30,000
2,666
1,007,700
461,192
97,802
Gottlands ..........................
—
—
—
274,800
128,913
16,170
> Blekinge ..............................
140,000
133,000
30,359
918,800
410,496
76,765
Kristianstads ........................
1,025,800
921,350
127,036
957,600
639,670
98,093
Malmöhus ...........................
1,367,700
702,498
721,080
3,683,600
2,369,116
395,641
j Hallands ..............................
130,800
80,564
15,412
986,000
368,164
70,404 !
Göteborgs och Bohus ............
427,000
19,238
6,555
7,173,900
4,080,151
2,070,338 ''
Älfsborgs..............................
3,000
500
333
1,229,117
400,012
73,638
I Skaraborgs ...........................
32,200
100,500
23,964
1,221,800
516,573
123,258
j Värmlands ...........................
—
—
—
1,016,400
314,470
76,681
Örebro .................................
8,000
Uppgift
saknas
1,000
1,153,000
242,835
48,399
; Västmanlands........................
—
—
1,109,050
493,480
248,135
1 Kopparbergs ........................
!
—
—
823,100
217,777
54,350
Gäfleborgs ...........................
—
—
2,124,700
747,609
71,211
j Västernorrlands.....................
i
_
-
—
1,955,200
631,731
97,257
'' Jämtlands ..........................
|
—
—
233,000
198,522
31,813
Västerbottens.......................
—
—
242,200
156,399
16,564
j Norrbottens..........................
—
—
—
710,100
231,693
23,575
i
Summai 4,268,900
3,201,241
1,346,675
52,036,613
27,697,476
6,264,196
Summa: Taxeringsvärde kr. 68,364,720: —
Inventarier ,,
33,737,186: — Bevillningstaxerad inkomst kr. 25,151,961: —
S:a kr. 102,101,906: -
83
Utskänkningsbolag.
Destilleringsverk och allmänna
brännvinsnederlag.
Mälterier.
1907—09
1907—09
1
1 1907—09
1909
1909
Bevillnings-
1909
1909
bevillnings-
Tax.-
1909
•Inventarier
Bevillnings-
Tax.-värde.
Inventarier.
taxerad in-  komst
Tax.-värde.
Inventarier.
taxerad in-  komst
värde.
1909
taxerad
inkomst
(medeltal).
(medeltal).
(medeltal).
1,641,900
116,000
2,872,312
117,130
14,693
398,654
525,000
90,463
426,079
_
_
312,140
17,200
368,086
—
—
..
___
137,400
5,609
555,269
—
—
_
_
389,800
5,000
952,847
210,400
230,000
75,554
229,500
Uppgift
saknas
278,369
Utarrenderadt för 12,000 kr.
_
_
—
1,517
241,606
—
—
_
_
_
64,225
23,379
540,937
50,800
7,634
3,549
84,400
Uppgift
saknas
112,694
—
—
—
_
_
188,712
15,521
334,902
523,900
253,426
141,288
_
_
564,700
3,700
498,655
1,385,100
986,456
160,046
_
_
1,082,900
107,391
1,806,934
140,000
228,449
57,278
307,700
42,985
28,521
Uppgift
saknas
17,382
538,961
—
—
—
_
_
890,000
200
1,981,833
417,000
303,201
129,204
_
_
i
160,500
2,664
597,102
125,600
Uppgift
saknas
4,742
—
_
201,000
10,227
739,195
170,000
219,750
40,647
_
190,300
14,367
537,024
—
—
_
_
323,500
18,418
607,628
—
—
—
8,500
300
1,650
65,500 j
30,412
513,526
—
—
- ■
_
Uppgift saknas
348,164
—
—
_
—
136,900
Uppgift
saknas
500,740
—
—
—
300,500
36,093
17,733
772,200
33,032
586,137
_
_
_
Uppgift
saknas
3,000
202,080
—
—
_
_
Uppgift sakna9
175,161
—
—
_
I
_
342,000 |
Uppgift
saknas
165,983
—
—
-
- 1
—
7,894,707 |
439,712
16,454,799
||
3,547,800
2,319,379 |
1,038,387 |
616,700
79,378 |
47,904 |
Kommittén får vidare meddela nedanstående uppgifter rörande
dels brännvinsbrännerier, destilleringsverk, punschbryggerier och rnaltdrycksbryggerier
här i riket, dels ock in- och utförseln af brännvin
och sprit, likör, punsch samt vin och maltdrycker. Samtliga ifråga
-
84
varande uppgifter, som hämtats ur den officiella handels- och fabriksstatistiken,
afse åren 1900—1909 och hafva sammanförts i följande
fyra tabeller:
År.
Brännvinsbrännerier.
Destilleringsv
e r k.
Antal
bränne-
rier.
Antal
arbetare.
Tillverkadt råbrännvin.
Antal
verk.
Antal
arbetare.
Tillverkadt renadt bränn- j
vin och sprit.
Liter.
Värde'')
Kronor.
Liter.
Värde1) j
Kronor.
1900
127
843
45,866,203
31,716,988
21
189
38,700,219
29,414,547
1901
137
960
49,335,808
34,508,487
19
190
40,014,681
30,458,553
1902
136
910
37,293,761
26,919,650
20
204
39,272,274
30,739,130
1903
137
885
38,035,597
30,460,462
21
216
41,013,833
34,167,403
1904
130
840
39,118,510
32,303,919
22
209
41,230,702
35,756,795
1905
128
822
37,095,505
30,041,156
19
194
40,298,603
34,746,193
1906
126
859
45,743,236
37,857,284
20
204
45,732,212
39,702,737
1907
124
810
38,312,831
33,859,946
19
233
42,998,345
39,292,559
1908
130
879
44,161,995
37,815,146
18
222
39,007,888
38,674,382
1909
134
858
34,337,958
29,322,934
15
209
36,524,481
35,624,149
År
Punsch brygger ier.
Maltdrycks
brygger
i e r, stö
r r e.
Antal
bryg-
gerier.
Antal
arbe-
tare.
Tillverkning.
Antal
bryg-
gerier.
Antal
arbe-
tare.
Tillverkad porter.
Tillverkadt Öl.
Liter.
V ärdeL)
Kronor.
Hektol.
Värde'')
Kronor.
Hektol.
Värde1)
Kronor.
1900
102
223
3,198,034
3,953,039
556
6,332
43,588
1,877,836
1,341,287
24,802,408
1901
103
230
3,220,381
3,931,658
601
6,621
43,589
2,116,363
1,364,806
25,213,983
1902
103
254
3,336,089
4,048,935
638
6,561
44,600
2,150,138
1,316,435
24,703,218
1903
101
248
3,988,380
5,182,947
717
6,620
50,287
2,404,506
1,346,340
25,248,685
1904
101
212
2,524,130
3,470,910
735
6,596
52,478
2,718,945
1,233,221
25,994,924
1905
102
225
2,319,861
3,420,347
896
6,800
56,748
2,689,498
1,309,862
38,031,651
1906
103
—
2,523,847
3,664,528
800
6,647
59,005
2,772,471
1,277,265
27,892,781
1907
97
—
2,740,327
4,098,246
761
6,515
66,371
3,090,439
1,273,356
29,315,842
1908
99
—
2,744,510
4,124,659
726
6,445
65,598
3,326,147
1,225,949
28,581,836
1909
92
—
2,594,063
3,853,772
699
6,113
51,730
2,735,035
1,121,751
27,097,169
) Här afses försäljningsvärde.
85
År.
Brännvin och sp
r i t.
L i k ö r.
Punsch.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
Utförsel.
Liter.
Värde'').
Kronor.
Liter.
Värde ‘).
Kronor.
Liter.
Värde'').
Kronor.
Liter.
Värde1).
Kronor.
Liter.
Värde ■).
Kronor.
1900
2,932,555
3,510,916
186,500
38,118
72,447
289,788
152
608
79,283
118,925
1901
2,900,645
3,623,574
220,046
43,985
67,434
269,736
15
60
87,233
130,850
1902
2,910,450
3,653,517
167,082
45,613
66,685
266,740
—
—
91,747
137,681
1903
3,372,102
4,224,765
47,115
35,206
69,517
278,068
—
—
119,462
179,193
1904
2,054,858
2,305,745
384,376
101,683
55,549
222,196
—
—
141,660
212,490
1905
2,298,387
2,679,662
131,520
42,024
64,881
259,524
—
—
138,622
207,933
1906
2,471,240
2,864,592
280,199
103,753
69,879
279,516
—
—
158,340
237,510
1907
2,663,069
3,022,079
207,580
216,722
76,051
266,248
10
30
227,357
272,828
1908
2,574,533
2,944,776
65,217
61,009
60,770
210,997
161
483
185,686
222,823
1909
2,442,248
2,781,647
201,670
200,457
62,620
216,249
2
6
48,007
57,608
År.
Vin af t.
o. m. 25% alkoholhalt.
M a 11 d
rycker.
I n f ö r s e
1.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
På fat.
Kg-
På andra
kärl.
Liter.
Summa.
Värde1).
Kronor.
På fat.
Kg-
På
andra
kärl.
Liter.
S:ma.
värde]).
Kr.
På fat.
Kg-
På
andra
kärl.
Liter.
Summa.
Värde1).
Kronor.
På fat.
Kg-
På
andra
kärl.
Liter.
Summa.
Värde1).
Kronor.
1900
3,129,094
579,723
4,607,082
350
659
1,668
167,659
36,398
103,175
10,543
13,367
8,510
1901
2,987,480
581,369
4,485,270
431
305
1,041
164,661
36,547
102,050
12,343
33,305
17,025
1902
2,863,877
529,648
4,227,205
615
594
1,803
113,570
33,476
77,827
1,761
58,819
24,056
1903
3,199,899
578,444
4,688,643
5,546
467
6,480
139,462
33,591
88,806
1,377
101,257
40,916
1904
2,393,839
504,782
3,691,126
732
516
2,000
182,463
44,301
116,505
437
154,312
61,856
1905
2,304,709
552,423
3,745,129
6,409
1,189
8,887
201,200
45,047
125,046
4,359
187,103
76,149
1906
2,463,383
639,326
4,126,473
733
658
2,049
181,692
34,885
107,708
4,331
237,205
96,181
1907
2,373,538
644,447
4,164,343
3,161
2,466
6,454
169,958
36,412
35,710
7,405
324,479
227,199
1908
2,175,723
530,136
3,728,019
7,917
1,625
8,110
202,319
44,988
43,206
11,156
197,417
123,449
1909
2,277,252
525,874
4,043,098
1,976
1,451
5,081
369,826
56,181
68,680
2,848
248,728
170,636
'') Värdet är beräknadt efter gångbara medelpris i svensk hamn med afdrag af tullafgifter.
86
Därjämte har kommittén ansett det vara af intresse att meddela
några siffror rörande förbrukningen af rusdrycker dels här i landet
dels ock i vissa främmande länder. Berörda uppgifter hafva sammanställts
i följande två tabeller. För den förra af dessa hafva siffrorna
hämtats, hvad Sverige angår, ur statistisk tidskrift och äro i fråga
om öfriga länder grundade på beräkningar från resp. länders statistiska
årsböcker. De i den senare tabellen förekommande siffrorna äro, hvad
de icke skandinaviska länderna beträffar, hämtade från G. Sundbärgs
Apergus statistiques internationaux och i öfrigt ur ofvan angifna källor.
Förbrukning per invånare af rusdrycker, uren 1900—1909,
i de skandinaviska länderna och Finland.
Anm. För Finland afse uppgifterna beträffande brännvin och Öl endast inhemsk tillverkning.
År.
Brännvin.
Liter å 50 °, o.
Öl och porter.
Liter.
Vin.
Liter.
Ren alkohol1).
Liter.
Sverige.
Norge.
Danmark.
Finland.
Sverige.
Norge.
Danmark.
Finland.
Sverige.
Norge.
Danmark.
Finland.
Sverige.
| Norge.
Danmark.
Finland.
1900
8-7
3''2
13-u
3-7
27-1
26-8
40-o
10-6
0-74
2*34
1*74
0*84
5*5
3-1
8*6
2.4
1901
8-7
3-2
14-0
2-5
27*3
25-1
39-9
10''3
0’7 0
2*03
1*61
0*3 4
5*5
3*o
8*8
1*7
1902
7-8
3-2
14-1
2-4
26-2
23-6
36-5
8-9
0''6 7
2*24
1-62
0*41
5*o
2*9
8*7
1*6
1903
7*5
3-o
13-1
2''2
26-8
19-2
36*4
6-9
0’73
1*84
1*53
0*47
4*9
2*6
8*2
1*4
1904
7-0
2-o
12-8
2-3
24-5
18-3
35-8
7*2
0*56
0-85
1*48
0*4 G
4*5
2*4
8*0
1*5
1905
7-1
2-5
12-6
2-9
25’9
18-8
34-8
7*3
0*55
0*S5
1*43
0*45
4*6
2.1
7*8
1*8
1906
7-2
2-5
12-2
2-3
25.1
18-5
36-9
8-1
0*59
1*04
1*46
0*41
4*7
2*1
7*8
1*5
1907
7.4
2-7
11-4
2-1
25-o
18-0
36-7
9.5
0*56
1*12
1*56
0*54
4*8
2*2
7*3
1*5
1908
6*6
2-8
11-9
2-1
23-8
17-9
37-7
6-o
0*51
1*08
2*41
0*61
4*3
2*2
7*7
1*4
1909
6-0
2-9
11-2
2)
21-5
19-0
34-3
2)
0*50
1*20
0*74
2)
3*9
2*4
7*1
2)
*) Samtliga rusdrycker reducerade till ren alkohol.
3) Uppgift saknas.
87
Förbrukning per invånare af rusdrycker i medeltal åren
1896—1900 och 1901—05.
Land.
Brännvin.
Liter a 50 %•
Öl.
Liter.
Vin.
Liter.
Ren alkohol.
Liter.
1896—00.
1901-05.
1896—00.
1901—05.
1896—00.
1901—05.
1896—00.
1901—05.
] Sverige ...............
8-0
7-6
26*0
26-2
0*7
0-6
5*1
4-9
Norge ..................
2-6
2-9
24-4
21-o
2-5
1-6
2-8
2-6
Danmark ..............
14-2
13-8
38-5
36-7
1*7
1-3
8-8
8-3
i Finland ...............
Storbritannien och
3-1
2-8
10-6
8-1
0*7
0-5
2-o
Ds
Irland ...............
4*8
4-3
144-0
133-6
1-8
1*6
8-4
7-8 i
Nederländerna .. ..
8’3
7-8
—
37-9
1*8
1-8
5-7
5-6
Belgien ...............
8.9
8-c
208-o_
218-3
4-3
4*6
13-2
13-2
Tyska riket .........
8-7
8-o
122-6
119-3
6-2
6*6
9-9
9-4
Österrike-Ungern ...
10-8
9-s
45-0
41-6
14-7
17*7
8-4
8-3 j
Schweiz ...............
5-0
4"l
68-0
63*9
74-2
73-7
12-6
12-o j
Frankrike ............
9*o
7-o
25-4
36-5
112-2
139t
16-7
18-9
Italien..................
1*2
1-4
0-6
0-s
92-o
113-1
9-8
12-o
1 Spanien ...............
—
—
—
3-0
103-0
84-8
—
10i
Portugal ..............
—
—
—
—
88-1
72-5
—
-
Ryssland ............
—
—
5-1
5-7
3-7
4*0
—
_
Rumänien ............
—
4-o
1-8
ro
57-o
20 r,
—
_
Serbien ..............
—
—
2-4
2-9
—
20-2
—
| Bulgarien ............
1-4
1-1
1-5
80o
5U
1 -
—
Grekland...............
ro
—
—
—
46-2
! -
—
Europa
I
_
6-9
|
47-7
47-0
|
33-6
33-5
1 -
8-7
Obs. De kursiverade siffrorna äro beräknade.
88
1909 ars
framställning.
IV. Af kommittén förut till Kungl. Maj:t afgifna
framställningar.
Redan i kommittéarbetets tidigare skede väcktes inom kommittén
förslag, huruvida icke med hänsyn till arten af det uppdrag, kommittén
erhållit, framställning borde omedelbart göras, i syfte att kommunernas
andelar i brännvinsförsäljningsmedlen icke vidare måtte ökas.
Efter öfverläggningar i denna fråga aflät kommittén i december
månad 1909 till Kungl. Maj:t en skrifvelse i ämnet. I skrifvelsen redogjordes
till en början för gällande lagbestämmelser rörande fördelningen
af brännvinsförsäljningsmedlen, hvarefter kommittén vidare anförde.
Enligt de till 1905 års förordning hörande öfvergångsbestämmelserna
skulle, under förutsättning, att någon nedgång i brännvinsförsäljningsmedlens
totalsumma icke ifrågakomme, under den i förordningen
afsedda öfvergångstiden de andelar, som jämlikt förordningens
föreskrifter skulle af statskontoret fördelas efter folkmängden mellan
samtliga kommuner i riket, årligen stiga med visst belopp. På grund
häraf skulle en del kommuner få sina inkomster från bränn vinsförsäljningen
för hvarje år ökade och sålunda föranledas att i ännu högre
grad än för närvarande vore fallet ställa sig ekonomiskt beroende af
brännvinsförsäljningsmedlen.
Då kommittén erhållit i uppdrag att verkställa utredning rörande
bland annat kommunernas frigörande från ekonomiskt beroende af
medel, härflytande från rusdryckshandteringen, och då uppenbart vore,
att svårigheterna för genomförande af den åsyftade reformen blefve
större, i samma mån kommunernas andelar i brännvinsförsäljningsmedlen
växte, hade kommittén icke kunnat undgå att taga denna
fråga under särskild ompröfning. Det syntes kommittén önskvärdt,
att ökningen af kommunernas inkomster från rusdryckshandteringen
måtte förhindras genom begränsning af de belopp, som fördelades mellan
kommunerna af statskontoret, men inom kommittén hade rådt olika
meningar därom, huruvida sådan begränsning borde ske för både
lands- och stadskommuner eller allenast för landskommunerna.
Under sådana förhållanden hade kommittén icke ansett sig böra
89
framlägga något positivt förslag i ämnet, utan under uttalande af den
åsikt, att ökning af kommunernas andelar i brännvinsförsäljningsmedlen
icke vidare borde ifrågakomma, velat för den åtgärd, hvartill Kungl.
Maj:t kunde finna omständigheterna föranleda, å förhållandet fästa
Kungl. Maj:ts uppmärksamhet.
Med anledning af denna skrifvelse anbefalldes statskontoret att
verkställa och till Kungl. Maj:t inkomma med utredning angående de
belopp af brännvinsförsäljningsmedlen, som dels landskommunerna och
dels stadskommunerna redan uppburit under de år, förordningen den
9 juni 1905 angående försäljning af brännvin varit gällande, samt
under den af kommittén angifna förutsättning kunde beräknas komma
att åtnjuta under de närmast följande åren.
Sedan berörda utredning inkommit till Kungl. Maj:t, anbefallde
Kungl. Maj:t enligt nådigt bref den 4 mars 1910, enär af utredningen
framginge, att under den tid, som afsåges i kommitténs skrifvelse,
endast landskommunerna skulle komma i åtnjutande af ökade inkomster
från brännvinsförsäljningsmedlen, kommittén att beträffande landskommunerna
afgifva förslag till de bestämmelser i förevarande hänseende,
som kommittén kunde finna vara af förhållandena påkallade.
Ofvan omförmälda utredning återfinnes i bilagan 6 vid detta
betänkande.
Med anledning af den sålunda erhållna befallningen afgaf kommittén
med underdånig skrifvelse den 10 september 1910 förslag i ämnet.
I berörda skrifvelse redogjordes till en början för kommitténs föregående,
redan återgifna framställning, hvarefter kommittén vidare
anförde, att kommittén ansett sig böra föreslå, att det belopp,
som, enligt hvad förut vore nämndt, fördelades af statskontoret efter
folkmängden mellan samtliga kommuner i riket, måtte, hvad landskommunerna
anginge, begränsas till visst belopp för invånare räknadt.
Vid bestämmande af detta belopp hade det synts kommittén lämpligast
att utgå från hvad som i omförmälda afseende utdelades vid den af
statskontoret år 1910 verkställda fördelningen af bränn vinsmedlen för
år 1909. Enligt hvad kommittén inhämtat från statskontoret, utgjorde
det belopp, som af statskontoret då fördelades mellan samtliga
kommuner i riket, tillhopa 2,782,744 kronor 6 öre, motsvarande efter
folkmängdssiffrorna den 81 december 1909, 49,9 öre för invånare. Det
hade alltså synts kommittén lämpligt, att nu ifrågavarande belopp
bestämdes till 50 öre för invånare.
Därvid uppkommande öfverskott borde tillfalla statsverket och
12
1910 års
förslag.
90
Kungl. Maj:ts
befallningsliafvandes
och
kontrollstyrelsens
utlåtanden
öfver
1910 års
förslag.
reserveras för de särskilda ändamål, som Riksdagen framdeles komme
att bestämma. De nya bestämmelserna, hvilka ansåges böra vinna
tillämpning redan vid 1911 års fördelning af brännvinsförsäljningsmedlen
för år 1910, syntes böra införas såsom tillägg till 25 § af
förordningen.
I sammanhang härmed hade kommittén ansett sig böra fästa
uppmärksamheten därå, att kommuner, som eventuellt förvärfvade
stadsrättigheter, härigenom skulle komma att erhålla större andelar i
brännvinsförsäljningsmedlen än tillförne. Då emellertid detta icke
syntes stå i öfverensstämmelse med den af kommittén redan föreslagna
begränsningen af landskommunerna tillkommande andelar i brännvinsförsäljningsmedlen,
hade kommittén, till förebyggande af en dylik
ökning, jämväl funnit sig böra föreslå, att kommuner, hvilka hädanefter
erhölle stadsrättigheter, skulle uti ifrågavarande afseende likställas
med landskommuner. Hvad beträffade den tidpunkt, som i berörda
hänseende borde fastslås, syntes med hänsyn därtill, att de nya bestämmelserna
afsetts att vinna tillämpning redan under loppet af år 1911,
densamma böra bestämmas till någon tidpunkt under år 1910, exempelvis
den 1 oktober. De i anledning häraf erforderliga ändringarna i förordningen
borde införas i 25 § jämte de till förordningen hörande
öfvergångsstadgandena.
Med öfverlämnande af ett inom kommittén uppgjordt, vid skrifvelsen
fogadt förslag till ändrad lydelse af dels 25 § i gällande brännvinsförsäljningsförordning
dels ock de till samma förordning hörande
öfvergångsstadgandena, anhöll kommittén, att Kungl. Maj:t ville hos 1911
års Riksdag göra den framställning, som af förhållandena påkallades.
Öfver kommitténs sistberörda framställning infordrades underdåniga
utlåtanden ej mindre af öfverståthållareämbetet och Kungl. Maj:ts
befallningshafvande i rikets samtliga län än äfven af kontrollstyrelsen.
För innehållet i dessa utlåtanden har kommittén ansett sig böra
här nedan lämna redogörelse.
Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Stockholms, Uppsala, Östergötlands,
Kopparbergs, Gäfleborgs, Västernorrlands, Jämtlands och Norrbottens
län förklarade sig icke hafva något att erinra mot kommitténs förslag.
Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Skaraborgs län tillstyrkte förslaget.
Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Kalmar län fann förslaget lämpligt
och välbetänkt samt tillstyrkte detsamma och Kungl. Maj:ts befallningshafvande
i Värmlands län biträdde till alla delar kommitténs förslag.
Öfverståthållareämbetet. Otvifvelaktigt skulle städer och landskom
-
91
muner genom antagande af förevarande förslag få vidkännas en begränsning
af de inkomster, som nu tillkomma dem. Förutsättningen för
förslaget syntes dock vara, att stat, kommun, landsting och hushållningssällskap
skulle frigöras från beroende af de från rusdryckshandteringen
inflytande medel eller med andra ord icke vidare åtnjuta
inkomst däraf. Förutsättningen för en sådan åtgärd skulle väl åter
vara ett allmänt rusdrycksförbud. Ett sådant ansåge öfverståthållareämbetet
emellertid vara ett våldsamt och oberättigadt ingrepp i den
enskildes frihet. Så länge rusdrycker förekomme, måste de emellertid,
såsom nog i alla länder skedde, drabbas af en skatt, som måste tillfalla
stat eller kommun. Det syntes ock befinnas vara en synnerligen
vansklig uppgift att genom nya skatteformer uppbringa de omkring
femtio miljoner kronor, som nu inflöte å tillverknings- och försäljningsafgifter
samt tull för brännvin, Öl och vin. Då öfverståthållareämbetet
således icke ansåge sig kunna godkänna förutsättningen för
det föreliggande förslaget, ansåge sig öfverståthållareämbetet ej heller
böra förorda detsamma.
Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Södermanlands län. Med hänsyn
till afsikten med den utredning, som af Kungl. Maj:t blifvit åt
kommittén uppdragen, ansåge äfven Kungl. Maj:ts befallningshafvande
det vara önskvärdt och lämpligt, att kommunernas ekonomiska beroende
af ifrågavarande medel ej ökades under den tid, som denna
utredning och däraf följande åtgärder kunde taga i anspråk, och
Kungl. Maj:ts befallningshafvande hade därför icke något att erinra
mot den af kommittén föreslagna begränsningen af landsbygdskommunernas
andel af brännvinsmedlen.
Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Jönköpings län. I likhet med
kommittén ansåge Kungl. Maj:ts befallningshafvande, att med hänsyn
till möjligheten att göra kommunerna ekonomiskt oberoende af rusdryckshandteringen,
vägande skäl talade för, att den ökning af inkomster
från brännvinsförsäljningen, som en del kommuner enligt gällande
brännvinsförsäljningsförordnings bestämmelse i sista punkten i 25 §
samt öfvergångsstadgandena i samma förordning skulle få till och med
år 1920, undvekes genom en begränsning ef de belopp, som af statskontoret
fördelas mellan kommunerna.
Mot den af kommittén föreslagna begränsning af nämnda belopp
till 50 öre för invånare äfvensom i fråga om användning af uppkommande
öfverskott hade Kungl. Maj:ts befallningshafvande icke något
att erinra.
Kungl. Majts befallningshafvande i Kronobergs län. Inkomstökningen
92
för landskommunerna ledde uppenbarligen, om den finge fortgå, därhän
att kommunerna blefve för hvarje år alltmera ekonomiskt beroende af
ifrågavarande inkomst. Vid sådant förhållande syntes den af kommittén
föreslagna begränsningen vara välbetänkt, och då det icke torde vara
att befara, att landskommunerna redan gjort sig ekonomiskt beroende
af en blott sannolik ökning af inkomsten från brännvinsförsäljningsmedlen,
syntes begränsningen kunna genomföras, utan att densamma
ledde till några vidare ekonomiska svårigheter för dessa kommuner.
Landshöfdingeämbetet ansåge sig på grund häraf böra tillstyrka
kommitténs förevarande förslag.
Kungl. Maj.-ts befallningshafvande i Gottlands län. Då det syntes
Kungl. Maj:ts befallningshafvande vara angeläget, att kommunerna icke
gjordes än mer beroende i ekonomiskt hänseende af de från brännvinsförsäljningen
härflytande medlen, än för närvarande vore fallet — något
som skulle inträffa, därest förordningens nuvarande bestämmelser fortfarande
tillämpades — funne Kungl. Maj:ts befallningshafvande kommitténs
förslag i denna del synnerligen välbetänkt.
Emot hvad kommittén i öfrigt föreslagit, hade Kungl. Maj:ts
befallningshafvande ej heller något att erinra.
Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Blekinge län. För kommitténs
förslag att till 50 öre per invånare inskränka ifrågavarande tillskott
talade vägande skäl. Därigenom skulle å ena sidan hindras, att landsbygdskommunerna
i än högre grad än nu vore fallet ställdes i beroende
af brännvinsförsäljningsmedlen; och å andra sidan kunde beredas medel
att användas till det allmännas frigörande från dylikt beroende.
Kungl. Maj:ts befallningshafvande ville därför tillstyrka hvad
kommittén i förevarande hänseende föreslagit, därvid Kungl. Maj:ts
befallningshafvande likväl — med hänsyn till möjligheten att brännvinsförsäljningsmedlen
komme att icke oväsentligt ökas — ej ville underlåta
att uttala, det Kungl. Maj:ts befallningshafvande äfvenledes skulle
hafva biträdt ett förslag om begränsning jämväl utaf städernas andelar
af samma medel, därest kommittén varit oförhindrad att aflåta förslag
härom.
Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Kristianstads län. I likhet med
kommitterade ansåge Kungl. Maj:ts befallningshafvande önskvärdt, att
en ökning af kommunernas inkomster från rusdryckshandteringen förhindrades,
och möjligen kunde det synts lämpligt, att härom infördes
något stadgande afseende såväl lands- som stadskommuner.
Det remitterade förslaget innebure emellertid endast en begränsning
af landskommunerna tillkommande andelar i brännvinsförsäljnings
-
93
medlen, och då genom den af statskontoret verkställda utredning
syntes ’få anses ådagalagdt, att under den i förordningen afsedda
öfvergångstid endast landskommunerna kunde komma i åtnjutande
af ökade inkomster från dessa medel, syntes någon sådan begränsning
för stadskommunernas vidkommande icke vara af beliofvet påkallad.
Kungl. Maj:ts befallningshafvande, som i öfrigt icke hade något att
erinra mot kommitterades förslag, tillstyrkte detsamma.
Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Malmöhus län. Kommitterade
syntes hafva tillskrifvit brännvinsförsäljningsmedlen större betydelse för
landskommuns budget, än de i verkligheten hade, äfven om de skulle
ökas till det dubbla. Om emellertid den föreslagna ändringen i brännvinsförsäljningsförordningen
ansåges nödig och nyttig, hade Kungl.
Maj:ts befallningshafvande icke något att i sak erinra mot förslaget.
Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Hallands län. Ehuru Kungl.
Maj:ts befallningshafvande, som i likhet med kommittén funne det
vara önskvärdt, att kommunernas ekonomiska beroende af brännvinsförsäljningsafgifterna
i möjligaste mån inskränktes, icke ansåge sig
hafva något att erinra mot den förändrade lydelse af förenämnda lagparagraf,
som af kommittén föreslagits, hade det dock icke undgått
Kungl. Maj:ts befallningshafvandes uppmärksamhet, att den föreslagna
ändringen kunde medföra afsevärda ekonomiska olägenheter och ur
rättvisans synpunkt vara mindre lämplig för sådana kommuner, hvilka
efter utfärdandet af nu gällande brännvinsförordning den 9 juni 1905
för allmännyttiga ändamål iklädt sig förbindelser att infrias under eu
lång följd af år och därvid tagit i beräkning den ökning i afgifterna
för brännvin, som jämlikt Kungl. Maj:ts förenämnda förordning borde
kommunen tillkomma. Rättvisa och billighet syntes därför fordra, att
åt dylika kommuner bereddes vederlag för de utgifter, som kommuner
iklädt sig just med tanke på denna ökning.
På grund häraf funne sig Kungl. Maj:ts befallningshafvande böra
ifrågasätta, huruvida icke föreskrift borde utfärdas därom, att dessa
kommuner kunde beredas ersättning för sina utgifter af ifrågavarande
slag.
Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Göteborgs och Bohus lön. Att
med beträdande af den partiella reformens väg redan nu såsom eu
förberedande åtgärd till den ändrade lagstiftning, som åsyftades med
den åt kommittén anförtrodda utredning, bestämma en viss begränsning
för de till landskommunerna i riket enligt 25 § i brännvinsförsäljningsförordningen
och öfvergångsbestämmelserna däri utgående andelar
af brännvinsförsäljningsmedlen skulle visserligen kunna låta sig
94
göra, men Kungl. Maj:ts befallningshafvande ansåge sig dock böra
ifrågasätta lämpligheten af ett dylikt tillvägagående. Det syntes nämligen,
som om resultatet af kommitténs utredning borde afvaktas och
först därefter tagas under ompröfning, om och hvilka lagstiftningsåtgärder
skulle vidtagas med anledning af utredningen. Det skulle ju
kunna inträffa, att utredningen ansåges icke böra medföra någon ändrad
lagstiftning i ämnet eller att, äfven om förslag till sådan lagstiftning
framlades, densamma dock icke komme till stånd. Om redan nu en
viss begränsning gjordes i landskommunernas andelar af bränn vinsförsäljningsmedlen,
skulle i sådant fall den förutsättning, som lades till
grund för denna åtgärd, icke blifva verklighet, och åtgärden skulle
således sakna berättigande. Landskommunerna hade emellertid därigenom
beröfvats den ökade inkomst af brännvinsförsäljningsmedlen,
som eljest skulle hafva dem tillfallit, och detta vore så mycket mera
betänkligt, som dessa kommuner mer och mer betungades af ökade
utgifter för sina behof och därför alltför väl skulle hafva behöft och
säkerligen äfven påräknat att få vara i okvald besittning af dem enligt
gällande bestämmelser tillkommande andelar af brännvinsförsäljningsmedlen.
Då kommittén icke ansåges behöfva taga i anspråk någon
längre tid för sin utredning, skulle det å andra sidan, om utredningen
komme att medföra åsyftad lagstiftning, vara af mindre betydelse, att
landskommunernas inkomst af brännvinsförsäljningsmedlen under tiden
fått tillväxa i enlighet med gällande bestämmelser, hvilka ju lämnade
rum för endast en mindre afsevärd ökning årligen af dessa inkomster.
Skulle det emellertid anses, att redan nu en begränsning borde
göras i landskommunernas andelar af brännvinsförsäljningsmedlen,
syntes Kungl. Maj:ts befallningshafvande icke vara något att erinra
mot det förslag, som i sådant syfte framlagts af kommittén.
Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Älfsborgs län. Då resultatet
af kommitténs arbete ännu icke nått sin fullbordan och således ej
heller kunnat underställas statsmakternas pröfning, syntes på sakens
nuvarande ståndpunkt med skäl kunna ifrågasättas lämpligheten af en
lagändring uti ifrågavarande hänseende.
Därest Kungl. Maj:t emellertid ansåge anmärkta förhållandet icke
utgöra hinder för den projekterade lagstiftningsåtgärden, hade Kungl,
Maj:ts befallningshafvande icke något att erinra emot ordalydelsen i
kommitténs ändringsförslag.
Kungl. Maj ds befallningshafvande i Örebro län. Under förutsättning
att den beräkning finge anses giltig, hvarå kommittén grundat
sitt förslag om fördelningsgrundens fastställande till 50 öre för hvarje
95
invånare i riket, och att denna fördelningsgrund af Kungl. Maj:t och
Riksdagen blefve gillad och antagen, hade Kungl. Maj:ts befallningsliafvande
icke något att i sak erinra emot det af kommittén framlagda
förslaget.
Kungl. Majds befallningshafvande i Västmanlands län. Visserligen
syntes den af statskontoret verkställda beräkningen af kommunernas
vinstandelar per invånare, hvad den numera verkställda fördelningen
af 1909 års vinstmedel vidkomme, icke öfverensstämma med det verkliga
förhållandet; men då antagligt vore, att, med bibehållande af paragrafens
nuvarande lydelse, en afsevärd ökning af landskommunernas
vinstandelar komme att inträlfa, samt, med hänsyn till syftemålet att göra
kommunerna oberoende af inkomsten från rusdryckshandteringen, det
icke kunde vara lämpligt, att landskommunernas inkomster häraf ökades,
syntes en begränsning i förevarande afseende vara välbetänkt.
Äfven syntes det lämpligt, att det belopp, som sålunda skulle komma
landskommunerna till del, bestämdes till högst 50 öre för invånare eller
ungefär det belopp, som af statskontoret senast fördelades mellan samtliga
kommuner i riket.
Kungl. Maj ds befallningshaf vande i Västerbottens län. Af de 24
landskommunerna inom Västerbottens län, hvilka, sedan de därtill
lämnats tillfälle, afgifvit yttranden i ärendet, hade hälften af dem obetingadt
tillstyrkt det föreliggande ändringsförslaget, hvaremot af den
återstående hälften en del hemställt, att lydelsen af 25 § af åberopade
förordningen måtte förblifva i oförändradt skick, under det att andra
kommuner tillstyrkt en begränsning af det belopp, som finge af brännvinsförsäljningsmedlen
användas till bestridande af kommunens årligen
återkommande utgifter och således beräknas vid upprättandet af dess
årliga stat, men att det öfverskjutande beloppet af dessa medel uti
annat afseende skulle komma hvarje kommun till godo.
Ändamålet med den af kommittén föreslagna ändring af § 25 i
brännvinsförsäljningsförordningen eller att kommunerna skulle frigöras
från ekonomiskt beroende af från rusdryckshandteringen härflytande
medel, syntes, enligt Kungl. Maj:ts befallningshafvandes förmenande,
icke vinnas endast därigenom, att den kommunerna tillkommande del
af berörda medel begränsades till 50 öre för invånare och att det
öfverskjutande beloppet indroges till statsverket. Ty vid ett sådant
förfarande syntes likaväl kommunerna, när den tid möjligen inträffade,
då genom rusdryckshandteringens borttagande äfven den nu ifrågasatta
begränsade utdelning af däraf härflytande medel upphörde, komma
96
i ekonomiskt trångmål, i den mån berörda medel ingått i deras beräknade
tillgångar för de nödiga utgifternas bestridande.
För att icke öka kommunernas beroende af brännvinsmedlen
syntes det visserligen Kungl. Maj:ts befallningshafvande vara klokt att
begränsa den del af dessa medel, som finge till utgifternas bestridande
årligen användas, så att detta belopp icke finge öfverstiga förslagsvis
angifna 50 öre för hvarje invånare, men då kommunerna behöfde tillgångar
för att möta ständigt växande behof, samt genom fondering
af återstoden utaf andelen i brännvinsmedel skulle kunna uti räutemedlen
från dessa fonder finna en godtgörelse, som gjorde dem af fortsatta
bidrag allt mera oberoende, syntes det vara att förorda en bestämmelse,
enligt fivilken det belopp, som öfverstege nyss angifna 50
öre för hvarje invånare, skulle för hvarje kommun användas till att
däraf bilda en fond, hvilkens afkastning ej skulle få användas, förrän
kommunen genom rusdryckshandteringens upphäfvande gått förlustig
all vidare inkomst af nämnda handtering. En sådan användning af
de öfverskjutande medlen syntes vara både behöfligare och lämpligare
än att indraga öfverskottet till statsverket; och gqnom en sådan fondbildning
skulle kommunerna ej helt och hållet komma att sakna ersättning
för förlorad tillgång i årliga brännvinsförsäljningsmedel, äfven
om den sålunda bildade fondens afkastning icke mer än till någon del
komme att uppväga förlusten.
Då framdeles en gång beslut fattades om rusdryckshandteringens
upphäfvande, syntes böra till pröfning upptagas frågan, om icke under
öfvergångstiden eller de år, som torde komma att förflyta emellan
berörda besluts fattande och den tidpunkt, då beslutet skulle träda i
full verkställighet, äfven det belopp, som nu ifrågasattes att få såsom
inkomst ingå i kommunens årliga stat eller högst 50 öre för invånare,
borde årligen successivt minskas, samt större afsättning till kommunens
fond äga rum.
Genom ett dylikt förfarande skulle icke allenast den ifrågasatta
fonden i någon mån hastigare ökas, utan äfven — hvilket syntes vara
af största betydelse — förlusten af den från rusdryckshandteringen härflytande
inkomst blifva mindre kännbar.
Mot det föreliggande förslaget till ändrad lydelse af de till
gällande brännvinsförsäljningsförordning hörande öfvergångsstadganden
hade Kungl. Maj:ts befallningshafvande däremot ej något att erinra.
Kontrollstyrelsen 3) afstyrkte den gjorda framställningen. Styrelsen
fann nämligen de af Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Älfsborgs samt *)
*) Styrelsens chef deltog icke i detta ärendes behandling inom styrelsen.
97
Göteborgs och Bohus län mot förslaget uttalade betänkligheter välgrundade
och ansåge lika med Kungl. Maj:ts befallningshafvande i
Malmöhus län, att betydelsen af den ifrågasatta begränsningen vore
för landskommunerna skäligen ringa.
Enligt hvad chefen för finansdepartementet i en till kommittén
ställd, den 10 februari 1911 dagtecknad skrifvelse meddelat, har Kungl.
Maj:t vid föredragning af ifrågavarande ärende funnit kommitténs framställning
ej till någon Kungl. Maj:ts åtgärd föranleda.
Kungl. Maj*s
beslut.
13
98
Y. Kommitténs yttrande och förslag.
Af den redogörelse, kommittén här ofvan lämnat rörande det allmännas
inkomster af beskattningen å rusdrycker inhämtas, att de
uppgå till ansenliga belopp. Statens direkta inkomster af ifrågavarande
handtering utgjorde nämligen, enligt hvad tabellen å sid. 75 utvisar,
under tioårsperioden 1901—1910 i medeltal 29,059,849 kronor,
hvaraf tullinkomster 5,003,795 kronor, samt under sjuårsperioden 1904—
1910 i medeltal 31,128,435 kronor, hvaraf tullinkomster 4,935,400
kronor. Dessa belopp utgöra ock en betydande andel af statens ordinarie
inkomster och bevillningar, hvilka i 1910 års riksstat upptagits
till 209,125,000 kronor. Förutom omförmälda statsinkomster märkas
vidare de försäljningsafgifter och vinstmedel, som fördelas mellan kommuner,
landsting och hushållningssällskap och hvilka för åren 1901—
1910 belöpte sig till i medeltal 13,603,341 kronor. Det allmännas
direkta årliga inkomster af beskattningen å rusdrycker utgöra alltså
1
rundt tal 45,000,000 kronor.
Utom dessa direkta inkomster hämta stat och kommuner äfven
på annat sätt ganska väsentliga intäkter genom tillverkningen af och
handeln med rusdrycker. Betydliga belopp inflyta nämligen i skatter
och utskylder ej allenast från de olika slag af rörelse, om hvilka här
är fråga, utan äfven från deras innehafvare och hos dem anställda
personer. Ensamt försäljningsbolagens utskylder utgöra sålunda omkring
2
milljoner kronor. Det skulle onekligen vara af intresse att i sådant
afseende erhålla fullständiga och tillförlitliga beräkningar, men då en
dylik utredning otvifvelaktigt blefve mycket besvärlig och tidsödande
och den icke synes vara för kommitténs arbete nödvändig, har kommittén
afstått från densamma. Kommittén vill emellertid erinra, att
kommittén, för att vinna kännedom om de kapital, som nedlagts
i industrier, hvilka hafva sammanhang med tillverkning och försäljning
af alkoholhaltiga drycker, samt om inkomsterna af dylik rörelse
införskaffat vissa uppgifter i berörda afseenden, hvilka sammanställts i
den å sid. 82—83 här ofvan intagna tabellen. Af denna inhämtas sålunda,
att år 1909 sammanlagda taxeringsvärdet å fastigheter, använda
för här ifrågavarande slag af rörelse, utgjorde ej mindre än 68,364,720
99
kronor, hvartill kornrao inventarier med ett värde af 33,737,186 kronor.
Den bevillningstaxerade inkomsten af dylik rörelse belöpte sig i medeltal
för åren 1907 — 1909 till 25,151,961 kronor. Man får ej heller förbise
de skatter, som betalas af den uti ifrågavarande rörelse anställda
personalen, hvilken livad angår ensamt arbetarna uppgick till öfver
7,000 personer.
Det är sålunda uppenbart, att stat, kommuner, landsting och
hushållningssällskap äro för sin ekonomi i hög grad beroende af hvad
de äga att uppbära från rusdryckshandteringen och att denna inkomstkällas
upphörande utan motsvarande ersättning skulle medföra de mest
vidtgående och betänkliga följder. Då man emellertid anser önskvärdt
och söker verka för att minska förbrukningen af rusdrycker, så har
detta sträfvande till naturlig följd en nedgång af rusdrycksmedlen; och
denna inkomstkälla skulle helt och hållet utsina, i händelse den förhoppning
man inom vida kretsar hyser om införande af rusdrycksförbud
skulle kunna realiseras. Det har därför varit en naturlig och
riktig tanke, att man borde vidtaga åtgärder till sådant ordnande af
de ekonomiska förhållandena, att rusdrycksmedlen skulle kunna minskas
eller upphöra, utan att de ofvan berörda olägenheterna vore att befara.
Det har framhållits, att den ekonomiska förlust, som genom införande
af ett rusdrycksförbud skulle drabba det allmänna, borde kunna
i väsentlig grad motvägas därigenom, att vissa utgifter, som nu hårdt
betunga samhället, komme att betydligt minskas, om missbruket
af alkohol kunde bringas ur världen. Därmed afser man i främsta
rummet kostnaderna för fattigvård, sjukvård, fångvård och polisväsen.
Kommittén, som införskaffat vissa uppgifter till belysande af frågan,
i hvilken mån en minskning af dessa utgifter vore att i sådant fall
förvänta, har redan förut påpekat de svårigheter, som måste vara förenade
med en undersökning af angifna förhållanden, äfvensom att de
utredningar, som kunnat erhållas, icke lämna säkra hållpunkter för
ett tillfredsställande svar på frågan, med hvilka belopp eller procenttal
omförmälda utgifter skulle minskas, därest allmänt rusdrycksförbud
genomfördes. Klart är i alla händelser, att afsevärda besparingar på
ifrågavarande områden skulle kunna vinnas, men det är å andra sidan
gifvet, att dessa besparingar endast kunde motsvara en mindre del af
de rusdrycksmedel, som nu tillföras det allmänna, och att de särskildt
under en öfvergångsperiod, då ännu följderna af alkoholmissbruket
måste göra sig gällande, icke kunna få så stor betydelse. Äfven vid
införande af allmänt rusdrycksförbud vore man därför nödsakad att för
beredande af ersättning för rusdrycksmedlen anlita nya inkomstkällor,
100
och innan ett sådant förbud kommer till stånd och fått verka en längre
tid, torde man icke kunna taga någon hänsyn till de ofvan antydda
besparingarna i det allmännas utgifter.
Då riksdagens kamrar enades om den skrivelse till Kungl. Maj:t,
som gifvit anledning till kommitténs tillsättande, hyste man inom
riksdagen ganska olika åsikter och önskningar med afseende å den
omfattning, i hvilken ett frigörande från beroende af rusdrycksmedlen
kunde och borde åstadkommas. Under det att man från den ena
sidan ansåg, att fullständigt frigörande från ett sådant beroende icke
vore möjligt och att man därföre borde inskränka krafvet till att
gälla endast kommuner, landsting och hushållningssällskap, ville man
från den andra sidan, att frågan skulle utredas med hänsyn till allmänt
rusdrycksförbud och rusdrycksmedlens fullständiga upphörande
såsom ett mål, hvilket borde kunna vinnas utan allt för långt uppskof.
Det är på grund häraf för kommittén angeläget att i första rummet
angifva sin ståndpunkt till den principiella frågan, i hvilken omfattning
man nu bör söka frigöra det allmänna från beroende af rusdrycksmedlen.
Enär, enligt hvad af det sagda framgår, en utredning rörande
statens, kommunernas, landstingens och hushållningssällskapens frigörande
i större eller mindre mån från ekonomiskt beroende af rusdrycksmedlen
kan hafva ett tvåfaldigt syfte, skulle det måhända kunna
ifrågasättas, att kommittén borde behandla den kommittén förelagda
frågan ur båda här ofvan angifna synpunkter och följaktligen afgifva
alternativa förslag.
Hvad då först angår ett förslag, byggdt på förutsättningen af
lagstadgadt förbud mot all tillverkning och försäljning af rusdrycker
inom landet, är uppenbart, att ett sådant förslag måste innehålla anvisning
på nya inkomstkällor för stat, kommuner, landsting och hushållningssällskap
såsom ersättning för mistade inkomster af rusdrycksmedlen.
För uppgörande af ett dylikt förslag möta emellertid enligt kommitténs
mening synnerligen stora svårigheter. Ty först och främst märkes, att
det icke ens blifvit ifrågasatt, att ett allmänt rusdrycksförbud, därest
ett sådant infördes, skulle träda i kraft förr än efter en jämförelsevis
lång öfvergångsperiod; och under sådana förhållanden lärer man icke
nu kunna vare sig angifva någon tidpunkt, när förbudet skulle börja
tillämpas, eller beräkna de belopp, för hvilka, enligt hvad ofvan nämnts,
med nödvändighet ersättning måste beredas. Och hvad vidare beträffar
denna ersättning, är uppenbart, att det icke låter sig göra att nu
förutse de olika möjligheter till nya skatter eller andra inkomstkällor,
101
som kunde stå till buds vid en tidpunkt, då ett allmänt rusdrycksförbud
skulle börja tillämpas, den tidpunkten må nu vara mer eller
mindre långt aflägsen. Härvidlag får icke heller förbises, att hvad
staten vidkommer frågan om nya skatter icke bör lösas fristående utan
med nödvändighet bör ställas i samband med en granskning af skattelagstiftningen
i öfrigt. Och det lärer med fog kunna ifrågasättas,
huruvida en dylik uppgift, i hela den omfattning den gifvetvis måste
erhålla för att kunna rätt lösas, kan anses ligga inom ramen af det
kommittén lämnade uppdraget. Under sådana förhållanden har kommittén
icke funnit sig kunna eller böra upprätta ett dylikt förslag.
Men frånsedt nu berörda omständigheter tala äfven andra skäl
för riktigheten af denna uppfattning. Det lärer nämligen icke kunna
bestridas, att frågan om det gagneliga och berättigade i en åtgärd
sådan som ett allmänt rusdrycksförbud är af så oviss och omtvistlig
natur, att ett förslag i ofvanberörda syfte, äfven om det läte sig
utföras, icke kan sägas vara af de nuvarande förhållandena betingadt.
Det är väl lcändt, att meningarna i denna fråga äro synnerligen delade.
Ä ena sidan framhålles, att ett rusdrycksförbud innebär ett mycket
starkt och ur många synpunkter förhatligt ingrepp i den enskildes
handlingsfrihet, enär det drabbar ej blott det skadliga missbruket utan
äfven och i mycket större omfattning det från det allmännas synpunkt
oskadliga bruket af alkohol. Vidare har framhållits, att i främmande
länder införda förbud mot tillverkning och försäljning af rusdrycker
ej allestädes kunnat upprätthållas utan i många fall åter upphäfts.
Det vore äfven att befara, att icke heller i vårt land ett rusdrycksförbud
skulle kunna upprätthållas under någon afsevärd tid. Klokheten
syntes därför bjuda, att mindre våldsamma åtgärder tillgrepes
för dryckenskapens hämmande och utrotande. Lagstiftningen hade
ock hittills varit inriktad på att söka bekämpa det gängse missbruket
af rusdrycker och hade därvid erhållit ett synnerligen kraftigt stöd i
det gagnerika nykterhets- och upplysningsarbete, som sedan länge
påginge här i landet och hvilket redan burit goda frukter.
Å andra sidan har man med styrka framhållit, hurusom dryckenskapen
tagit sådana former, att den både moraliskt, fysiskt och ekonomiskt
fördärfvade massor af medborgare samt följaktligen undergräfde
nationens hälsa och krafter. Med hänvisning härtill har man förty
gjort gällande, att berörda missförhållanden vore af sådan art, att det
vore ett oafvisligt kraf att söka utrota dem och att man för vinnande
af omförmälda syfte måste underkasta sig den minskning i det all
-
102
mannas inkomster och den inskränkning i den enskildes frihet, som
blefve en följd af ett rusdrycksförbud.
Nu anförda olikheter i uppfattningen i förening med de svårigheter,
som, enligt hvad ofvan framhållits, mött för uppgörande af
förslag uti ifrågavarande syfte, hafva gjort, att kommittén afstått från
hvarje försök att framlägga något förslag att ej blott för kommuners,
landstings och hushållningssällskaps utan äfven för statens vidkommande
ersätta rusdrycksmedlen. med andra inkomstkällor. Kommittén har för
öfrigt trott sig kunna för denna mening hämta ett ytterligare stöd uti
ordalydelsen af Riksdagens här ofvan intagna skrivelse, däri Riksdagen
förklarat sig finna det föga antagligt, att det allmänna kunde helt
frigöras från det ekonomiska beroendet af rusdrycksmedlen.
Däremot måste det för alla vara ett eftersträfvansvärdt mål att
söka åstadkomma sådan förändring i bestämmelserna rörande rusdrycksmedlens
användning och fördelning, att ordnandet af rusdrycksförsäljningen
ur ordnings- och nykterhetssynpunkt icke motverkas af ekonomiska
hänsyn. Detta gäller företrädesvis i fråga om kommunerna, hvilka
med nuvarande lagstiftning genom stegrad konsumtion af rusdrycker
erhålla ökade inkomster. Och hvad särskildt stadskommunerna angår, äro
dem tillfallande inkomster af brännvinshandeln i hög grad beroende ej
blott på konsumtionen inom landet i sin helhet utan äfven och framför
allt på försäljningen af brännvin inom den egna kommunen. Då,
såsom förut framhållits, gällande brännvinsförsäljningsförordning åt de
kommunala myndigheterna inrymmer en ganska vidsträckt befogenhet
i fråga om ordnandet af rusdrycksförsäljningen inom kommunen, föreligger
också onekligen för dem en ganska stor frestelse att vid utöfvandet
af denna befogenhet låta sig påverkas af ekonomiska hänsyn. För undanröjande
af dessa missförhållanden lärer enligt kommitténs mening någon
annan fullt effektiv åtgärd icke kunna ifrågasättas, än att samtliga
brännvinsförsäljningsafgifter och vinstmedel indragas till statsverket och
lämplig ersättning beredes kommunerna i en eller annan form.
Kommittén vill i detta sammanhang erinra därom, att, enligt
hvad jämväl den föregående historiska framställningen gifver vid handen,
förslag i nyssberörda syfte vid flera föregående tillfällen förelegat till
behandling men icke ledt till något positivt resultat. De skäl, som
därvid anförts mot en dylik åtgärd, hafva hufvudsakligen varit af
principiell natur. Det har nämligen framhållits, hurusom då en allmän
försäljningsafgift vid 1853—1854 års riksdag infördes den principen
fastslagits, att berörda afgift borde afses för kommunala ändamål,
därvid tillika bestämdes, att afgiften skulle tillfalla de kommuner,
103
inom hvilka rörelsen bedrefves, samt till viss del äfven hushållningssällskapen.
Och i sammanhang med landstingens inrättande år 1862
beslöts, att jämväl dessa skulle komma i åtnjutande af viss andel af
omförmälda afgift. Sedan dess hafva ock kommuner, landsting och
hushållningssällskap alltjämt bekommit försäljningsafgifter och vinstmedel
i det närmaste oafkortade, ehuruväl som kändt ändrade grunder
för fördelningen vid flerfaldiga tillfällen antagits. Redan vid 1862 —
1863 års riksdag framställdes med anledning af klagomål öfver de stora
inkomster städerna erhöllo af försäljningsafgifterna och i syfte att borttaga
frestelsen för de enskilda kommunerna att befrämja brännvinskonsumtionen
förslag, att samtliga afgifter borde indragas till statsverket
samt att städerna i ersättning för den inkomst, de förut haft af dessa
afgifter, skulle i likhet med landsbygden få sina styres- och uppbördsmän
aflönade af staten. Liknande förslag hafva flera gånger sedermera
framkommit men icke vunnit afseende. Att märka är vidare det förslag,
som väcktes vid 1870 års riksdag, nämligen att tillverkningsoch
försäljningsafgifterna skulle sammanslås till en förbrukningsskatt
och att såsom ersättning skulle till fördelning mellan kommunerna
anvisas 17 procent af den sammanslagna skatten, dock att berörda
ersättningsbelopp icke finge öfverstiga visst maximum. Det belopp
hvarmed de 17 procenten öfverstege nämnda maximum, skulle öfverlämnas
till en amorteringsfond under riksgäldskontorets förvaltning.
Men icke heller detta förslag vann Riksdagens bifall.
, Äfven kommunalskattekommittén, som jämväl upptog till behandling
frågan om brännvinsmedlens fördelning, intog samma ståndpunkt
i fråga om försäljningsmedlens öfverlämnande till kommuner, landsting
och hushållningssällskap. Och ej nog härmed. Sagda kommitté föreslog
dessutom, att till fördelning mellan nämnda institutioner skulle
anvisas en särskild tillverkningsafgift af 20 öre per liter tillverkadt
brännvin. Härvid bör dock anmärkas, att kommunalskattekommittén med
hänsyn till den uppgift den erhållit uppenbarligen skärskådat frågan
öfvervägande ur synpunkten af kommunernas ekonomiska intresse och
förty saknat anledning ägna någon särskild uppmärksamhet åt faran
att binda detta intresse starkt vid brännvinsförbrukningen.
Kommittén har redan i den föregående framställningen haft
anledning uttala, hvarför kommittén ej funnit sig kunna eller böra
afgifva något förslag, byggdt på förutsättningen af lagstadgadt allmänt
rusdrycksförbud. Hvad för öfrigt beträffar statens intresse i rusdryckshandteringen,
lärer man visserligen med hänsyn till nu rådande förhållanden
hafva grundad anledning antaga, att vid behandling af
104
spörsmål, som afse åtgärder till befrämjande af nykterheten, en mera
omfattande och från enskilda intressen frigjord uppfattning skall
komma att göra sig gällande hos statsmakterna än hos kommunerna.
Likväl vore det enligt kommitténs mening välbetänkt, att en lagbestämd
begränsning skedde af de staten tillfallande rusdrycksmedel,
hvilka skulle få användas för statsregleringens behof och att blifvande
öfverskott afsattes till en särskild fond. Om så blefve fallet, skulle
alltså någon ökning af denna inkomsttitel för budgeten icke få ifrågakomma
och härigenom skulle åter en ur nykterhetssynpunkt. mera
effektiv förhöjning af rusdrycksbeskattningen kunna äga rum utan att
man därigenom ökade budgetens beroende af rusdrycksmedlen. Det
läte äfven tänka sig, att vissa grenar af rusdryckshandteringen, som
nu handhafvas af enskilda och bereda dem ekonomiska fördelar, skulle
kunna i syfte att vinna en mera effektiv kontroll omhändertagas af
staten, likaledes utan fara för att statens ekonomiska beroende af
nämnda handtering ytterligare ökades. Kommittén vill längre fram
återkomma till det sätt, hvarpå kommittén tänkt sig en dylik begränsning
af staten tillkommande rusdrycksmedel.
Kommittén har redan förut framhållit, hurusom förutsättningen
för kommuners, landstings och hushållningssällskaps frigörande från
ekonomiskt beroende af rusdrycksmedlen vore, att samtliga brännvinsförsäljningsmedel
indroges till statsverket. Under sådana förhållanden
måste man emellertid frångå den sedan lång tid tillbaka erkända och
tillämpade principen, att försäljningsmedlen skulle användas för kommunala
ändamål. Nyssnämnda åtgärd torde likväl ej vara ägnad att
väcka några betänkligheter, därest, såsom för öfrigt billighet och rättvisa
kräfva, kommuner, landsting och hushållningssällskap tillerkännas
ersättning för de inkomster, som de därigenom komme att förlora.
Vid bedömande af denna fråga synes det icke vara ur vägen att ånyo
erinra om de skäl, som ursprungligen föranledt statsmakterna att låta
kommuner och öfriga ofvannämnda institutioner komma i åtnjutande
af försäljningsmedlen.
Af den här ofvan intagna historiska framställningen rörande
brännvinsmedlens fördelning finner man, att vid införande af de s. k.
försäljningsafgifterna den åsikten allmänt gjorde sig gällande, att billigheten
fordrade, att, då statsverket erhölle den vida större tillverkningsskatten
odelad, försäljningsafgifterna eller en större del af dessa komme
menigheterna till godo för att användas till behof, hvartill de skattskyldiga
eljest på annat sätt måste sammanskjuta medel. Enighet
syntes ock råda därom, att dessa medel borde antingen direkt tillfalla
105
den kommun, där de uppburits, eller för hvarje län ingå till en gemensam
kassa och från denna utdelas på de särskilda kommunerna.
Det förslag, som framställdes vid 1853—54 års riksdag innebar
ock, att af försäljningsafgifterna endast en tiondedel skulle gå till statsverket
och öfriga nio tiondedelar tillfalla kommunerna eller kommunala
inrättningar dels omedelbart och dels medelbart. Af dessa nio
tiondedelar skulle en tiondedel afsättas till en för hvarje län gemensam
kassa för att användas till länet gagnande företag och borde denna
kassa ställas under hushållningssällskapets förvaltning. Af de afgifter,
som influtit i stad, skulle återstående åtta tiondedelar tillfalla den stad,
där de uppburits, under det att af de från landskommunerna inflytande
afgifterna åtta tiondedelar skulle aflämnas till landtränteriet, hvarifrån
det för hela länet sammanlagda beloppet skulle fördelas på samtliga
socknar efter folkmängden. De medel, som tillfölle kommunerna, skulle
användas till kommunala behof. Med förslaget att sammanslå de från
socknarna ingående afgifterna till en för hela länet gemensam kassa
åsyftades att undanröja den frestelse, som eljest skulle kunna uppstå
för de kommunala myndigheterna att af nit att bereda kommunen
inkomst på hvarjehanda sätt befordra afsättningen af brännvin i stället
för att motverka dess spridning. De genom försäljningen erhållna
medlen komme ju endast delvis den egna kommunen till godo, under
det att det mesta tillfölle andra. Under sådana förhållanden borde
benägenheten att på ett nykterheten motverkande sätt söka uppdrifva
inkomsterna af försäljningen ej blifva så stor. Hvad städerna anginge,
betonades den vana och häfdvunna rätt, de hade att hvar för sig
omedelbart njuta inkomsterna af starka dryckers försäljning.
I afseende å det sålunda framställda förslaget yppade sig emellertid
ganska olika meningar och man stannade omsider vid det beslut,
att en femtedel af afgifterna, såväl i stad som å landet, skulle insättas
i landtränteriet för hushållningssällskapets räkning. Af de i stad inflytande
afgifterna skulle återstående fyra femtedelar tillfalla staden,
hvaremot af afgifterna från landssocknarna fyra femtedelar skulle, på
sätt ofvan blifvit nämndt, fördelas efter folkmängden. Stockholms
stad skulle få behålla hela afgiften. Sådana voro bestämmelserna i
1855 års förordning.
Som kändt framkommo emellertid snart nog förslag till ändrade
fördelningsgrunder. Särskild! riktades anmärkningar mot att allt för
rikliga inkomster tillföllo städerna, där naturligen brännvinshandeln
mer och mer koncentrerade sig. Från nykterhetshåll framhölls den
stora frestelse, som förefanns för städerna att låta det ekonomiska
14
106
intresset träda framför det sedliga och till men för nykterhetssträfvandena
befordra afsättningen för att därigenom öka sina inkomster. Det
vore för öfrigt äfven att befara, att, därest ej en förändring skedde,
landskommunerna i stället för att, såsom redan i stor utsträckning
skett, begagna sin rätt att hindra försäljning inom kommunen skulle
söka att genom ökad brännvinsafsättning tillförsäkra sig en ökad inkomst.
Det betonades ock, att då största delen af det brännvin, som
försåldes i städerna, ginge till landsbygdens invånare, landskommunerna,
b vilka icke kunde undgå att röna skadligt inflytande af brännvinsförsäljningen,
äfven borde erhålla del af de afgifter, som tillfölle städerna.
Från städernas sida åter framhölls bland annat, att brännvinshandeln
för städerna medförde betydligt ökade utgifter för fattigvård,
för polisbevakning in. in.
En minskning i städernas andelar skedde emellertid vid 1862—63
års riksdag, då beslut fattades, att en femtedel af samtliga afgifter, äfven
af dem, som influtit i stad, skulle ställas till landstingens förfogande. I
de därpå följande redan förut berörda förslagen rörande dels indragning
till statsverket af försäljningsafgifterna dels ock sammanslagning af försäljningsafgifter
och tillverkningsskatt har städse den grundsatsen gjort
sig gällande, att, då afgifterna fördelades mellan kommuner, landsting
och hushållningssällskap enligt lagligen fastställda grunder samt
dessa institutioner kunde åberopa dels gammal häfd och dels lagligen
bestämd rätt för åtnjutande af försäljningsafgifterna eller en mot dem
svarande inkomst, rättvisa och billighet fordrade, att ifrågavarande
institutioner erhölle en ersättning, hvilken så noggrant som möjligt
motsvarade hvad de genom afgifternas indragning förlorade.
Hvad särskildt städerna angår, är det uppenbart, att brännvinsförsäljningen
drager med sig afsevärda kostnader såsom för fattigvård,
sjukvård och polisväsen m. in. Verkningarna af nämnda försäljning
göra sig gifvetvis icke lika märkbara på landsbygden, om man bortser
från en och annali kommun i närheten af de större städerna och det
har därför synts rättvist att låta städerna erhålla större andelar i
brännvinsmedlen än landsbygden, hvars intressen likväl under tidernas
lopp allt mer och mer blifvit tillgodosedda. Brännvinshandeln medför
dessutom för städerna och i all synnerhet för de största af dem en
själfbeskattning, enär städernas innevånare i relativt högre grad än
landsbygdens bidraga till inkomsterna af denna handel.
Vidare är det klart, att städerna vid åtagande af ekonomiska
förbindelser och vid utförandet af nya företag räknat med fortsatt
inkomst från brännvinsmedlen. Det måste under sådana förhållanden
107
och i betraktande af att städerna genom antagande af nu gällande
försäljningsförordning redan fått vidkännas en högst afsevärd minskning
af ifrågavarande inkomster, vara angeläget tillse, att icke sådana
åtgärder vidtagas, hvarigenom den ekonomiska bärkraften inom städerna
skulle komma att väsentligt rubbas. Detta skulle onekligen blifva
fallet, därest försäljningsmedlen indroges till statsverket, utan att
ersättning bereddes städerna för hvad de därigenom komme att förlora.
Hvad här blifvit sagdt om städerna synes kommittén i hufvudsakliga
delar gälla jämväl i fråga om landskommunerna, hvilka äfven de haft
att räkna med ifrågavarande inkomster såsom en säker inkomstkälla.
Beträffande landskommunerna bör ock särskildt framhållas, hurusom,
på sätt kommittén redan i sina tidigare här ofvan återgifna framställningar
erinrat, enligt nu gällande grunder deras andelar komme att ej
oväsentligt ökas.
Hvad vidare angår landstingen, har redan i det föregående erinrats,
hurusom till förmån för dessa år 1862 inrättade institutioner 1862—
1863 års Riksdag fann sig böra vidtaga viss ändring uti då gällande
grunder för brännvinsmedlens fördelning. För att landstingen skulle
kunna kraftigt verka för sitt ändamål utan att behöfva redan från
början pålägga dryga afgifter eller upptaga lån, hvilket lätt kunde
framkalla missbelåtenhet med dessa nya inrättningar, ansågs nämligen
lämpligt, att åt dem lämnades viss andel af de afgifter, som inflöte
inom deras områden både i städerna och på landsbygden. De ifrågavarande
institutionerna hafva alltså varit i åtnjutande af andelar af
försäljningsafgifterna, alltsedan de inrättades; och gifvet är, att med de
utgifter, som åligga landstingen, det måste anses i hög grad betänkligt
att utan vidare frånhända dem den ifrågavarande inkomstkällan. De
förbindelser de iklädt sig skulle under sådana förhållanden icke kunna
regleras utan att landstingsskatten i synnerlig grad ökades; och lämpligheten
häraf lärer ur många synpunkter kunna ifrågasättas. Förutom
det att billighet och rättvisa tala för att ersättning beredes landstingen
för hvad de genom afgifternas indragning till statsverket skulle
förlora kräfver alltså äfven hänsyn till deras ekonomi med nödvändighet
en dylik ersättning.
Vidkommande slutligen hushållningssällskapen är att märka, att
den ojämförligt största delen af deras inkomster utgöras af andelar
i brännvinsförsäljningsmedlen. Öfriga inkomster äro, förutom ledamotsafgifter.
räntor, hyror och arrenden, hufvudsakligen bidrag af staten
och landstingen.
Sedan en lång följd af år har ett fruktbärande samarbete till
108
höjande af landets jordbruksnäring och husdjursskötsel utvecklat sig
mellan staten och hushållningssällskapen. En stor del af de medel
staten anslagit för ifrågavarande ändamål har nämligen ställts till
hushållningssällskapens förfogande mot villkor i de flesta fall att sällskapen
för det afsedda ändamålet ansloge enahanda belopp som staten.
Då det af många skäl torde vara synnerligen önskvärdt, att detta
samarbete fortfar i samma utsträckning som hittills, måste uppenbarligen,
därest hushållningssällskapens andelar i brännvinsmedlen borttagas,
dessa andelar ersättas med statsmedel. Någon annan möjlighet att öka
inkomsterna lärer icke stå sällskapen till buds än att höja ledamotsafgifterna
och en dylik åtgärd torde svårligen kunna tillgripas, då
sällskapens ledamöter, utgörande för närvarande omkring 77,000, till
ojämförligt största delen bestå af mindre jordbrukare.
Af det här ofvan anförda och af hela den historiska utvecklingen
med afseende å brännvinsmedlens fördelning synes kommittén framgå,
att någon tvekan icke bör råda därom, att vid en indragning till
statsverket af brännvinsmedlen, kommuner och de institutioner, som
hittills åtnjutit dessa medel, erhålla en ersättning, hvilken synes böra
så nära som möjligt anpassas efter hvad de hittills uppburit. Med
den föreslagna indragningen af försäljningsmedlen till staten afses icke
heller att bereda staten ökade inkomster, hvadan äfven häraf följer,
att staten i utbyte mot omförmälda nya inkomster bör lämna ersättning
åt dem, som förut varit i åtnjutande däraf.
Det har visserligen, på sätt äfven inhämtas af den historiska
redogörelsen, städse rådt synnerligen olika meningar, huru ifrågavarande
medel rättvisligen böra fördelas; och hafva meningsskiljaktigheterna
särskildt framträdt i afseende å förhållandena mellan land och stad.
De förhandlingar, som föregingo det slutliga antagandet af gällande
bestämmelser i detta ämne, synas dock motivera, att någon afvikelse
därifrån icke bör komma ifråga. Kommittén har förty ansett erforderliga
ersättningsbelopp böra bestämmas i förhållande till de andelar,
kommuner och öfriga institutioner äga åtnjuta enligt bestämmelserna i
1905 års brännvinsförsäljningsförordning.
Inom kommittén har icke heller rådt någon tvekan därom, att
de bestämmelser, enligt hvilka kommuner, landsting och hushållningssällskap
sålunda böra tillerkännas ersättning för mistade brännvinsmedel,
böra fastslås i en af Kungl. Maj:t och Riksdagen antagen förordning.
Därigenom vinnes nämligen större trygghet mot oftare återkommande
rubbningar i grunderna för de fastställda ersättningsbeloppen.
Kommittén har därför utarbetat förslag till förordning i ämnet.
109
Kommittén öfvergår härefter till att yttra sig rörande de ersättningar,
som, enligt hvad förut nämnts, under ofvan angifna förutsättning
böra tillerkännas kommuner, landsting och hushållningssällskap.
En dylik ersättning kan tänkas utgå under två olika former,
antingen såsom ett direkt statsanslag, eller ock på det sätt, att staten
i stället för att lämna kontanta anslag öfvertager någon kommuner
eller öfriga institutioner åliggande utgift.
Det senare sättet för ersättningens bestämmande medför den stora
fördelen, att förhållandena då blifva ordnade en gång för alla, så att
frågor om förändringar af ersättningens storlek ej kunna sedermera
förekomma, och synes därför vara att föredraga i de fall, då det kan
användas utan särskilda svårigheter. Kommittén har ansett denna
form för ersättningen kunna och böra väljas för den del af brännvinsförsäljningsmedlen,
som fördelas mellan landets samtliga primärkommuner
efter folkmängden, och har trott sig kunna framlägga ett
förslag i sådant afseende, som tillfredsställer det viktiga krafvet på
likställighet emellan kommunerna. Däremot synes ersättningen för
städernas och vissa andra kommuners direkta andelar af brännvinsförsäljningsmedlen
icke kunna lämnas i annan form än kontanta anslag
af statsmedel, då dessa ersättningar, enligt hvad kommittén redan i det
föregående uttalat, böra bestämmas i förhållande till de andelar, kommuner
och öfriga institutioner äga åtnjuta enligt föreskrifterna i nu
gällande brännvinsförsäljningsförordning, och således icke komma att
stå i förhållande till de särskilda kommunernas storlek eller till deras
utgifter af olika slag. Att en del af landstingens och hushållningssällskapens
utgifter öfvertoges af staten, kunde möjligen låta sig göra, men
då det synes både för staten och allmänheten bäst, att de förvaltningsuppgifter,
som nu tillhöra landstingen och hushållningssällskapen, fortfarande
handhafvas af dessa institutioner, har kommittén äfven i fråga
om dem ansett sig böra föreslå, att ersättning lämnas genom direkta
statsanslag.
Då kommittén ansett önskvärdt, att ersättning för de till kommunerna
efter folkmängd utgående brännvinsförsäljningsmedlen beredes
genom statens öfvertagande af någon utgift, som nu åligger kommunerna,
har det gällt att finna en sådan kommunal utgift, som utgår
inom alla kommuner och som drabbar dem i förhållande till deras
folkmängd. Det är därför icke möjligt att föreslå öfverflyttande på
staten af större eller mindre del af väghållningsbesväret, ehuru staten
redan lämnar bidrag för berörda ändamål och ehuru lättnad i denna
tunga är för landsbygden särdeles eftersträfvansvärd. Och enär städerna
Ilo
icke. deltaga i utgifter för väghållningen, stöter man på den stora
svårigheten att för städernas del finna en motsvarande pålaga, hvars
borttagande skulle gifva städerna samma lättnad, som bereddes landskommunerna.
Men dessutom är att märka, att väghållningsbesväret
drabbar synnerligen ojämnt i olika delar af landet och icke heller
träffar de skattskyldiga inom samma kommun likformigt.
Kommittén har ej heller kunnat föreslå, att staten skall öfvertaga
någon del af kommunernas utgifter för fattigvården. Visserligen
har den åsikt numera börjat göra sig gällande, att omvårdnaden om
de fattiga och orkeslösa i samhället icke vore blott och bart en kommunal
angelägenhet utan ock bör tillhöra statens verksamhetsområde
och därför kunde göra anspråk på understöd från statens sida. Frågan
om förändrad lagstiftning angående fattigvården är emellertid som
kändt för närvarande föremål för utredning af en särskild kommitté,
och det torde redan af denna anledning få anses mindre lämpligt att
föreslå några åtgärder, ägnade att föregripa omförmälda utredning,
hvartill kommer, att fattigvårdsförhållandena stå i visst samband med
den föreslagna ålderdomsförsäkringen.
I fråga om skolväsendet föreligga enligt kommitténs uppfattning
icke samma betänkligheter, som göra sig gällande beträffande väghållningsbesväret
och fattigvården. De kostnader, som i detta afseende
åligga kommunerna, utgöra en ganska väsentlig anpart af deras utgiftsstat.
Staten har också, erkännande att ifrågavarande angelägenhet
vore såväl ett stats- som ett kommunalt intresse, redan funnit sig
manad att kraftigt understödja densamma, nämligen i form af bidrag till
folkskollärares och småskollärares aflöning. Under sådana förhållanden
och då här föreligger en utgift, som träffar både lands- och stadskommuner,
har kommittén ansett den del af brännvinsmedlen, som
enligt hvad ofvan blifvit sagdt fördelas efter folkmängden mellan samtliga
kommuner i riket, kunna ersättas genom en höjning af statens
bidrag till folkskollärares och småskollärares aflöning.
Det torde ligga i sakens natur, att detta statens bidrag, som
utbetalas med samma belopp för lärare inom olika kommuner utan
hänsyn därtill, att aflöningsbeloppen inom en del kommuner, särskildt
städerna, betydligt öfverstiga begynnelselönen, skall utgå tämligen nära
i förhållande till kommunernas folkmängd, då behofvet af lärarkrafter
inom skoldistrikten måste vara beroende af befolkningens antal. Det
visar sig också, att det i stort sedt äfven förhåller sig så. Visserligen
förekomma skiljaktigheter såväl mellan olika trakter inom landet som
in
ock mellan kommuner i samma trakt, men de äro ej så betydande,
att de böra utgöra hinder för den nu ifrågavarande förändringen.
Nedanstående tabell angifver för år 1910 folkmängd och statsbidrag
till folkskollärares och småskollärares aflöning för hvarje län
jämte beloppet af samma bidrag per invånare räknadt:
|
Nuvarande
Belopp pr I
bidrag
Folkmängd
invånare i
Kr.
Kr.
|
Stockholm ................................
024,490-15
341,986
1*83
Stockholms län ...........................
499,586-50
228,987
2-0 5
Upsala län .................................
264,254*51
128,153
2-06
Södermanlands län .....................
384,226-2 7
178,577
2-45
|
Östergötlands „
.....................
566,947*33
294,177
1-93
Jönköpings
„
.....................
414,748-0!)
214,460
1-93
I
Kronobergs
„
....................
270,881-0 9
157,968
1-71
Kalmar län .................................
399,798-9 5
228,150
1-75
Gottlands län..............................
126,236-
55,219
lO
t*
«0
] Blekinge „ ..............................
260,611-3 7
149,377
1*7 4
Kristianstads län ........................
476,928-16
228,321
2-09
Malmöhus
„
........................
1,035,335-51
457,247
2-26
Hallands
„
.......................
297,796-40
147,231
2-0 2
Göteborgs och Bohus län ............
691,656-83
381,279
1-81
Alfsborgs län .............................
537,299-46
287,700
1*87
Skaraborgs län ...........................
433,997-48
241,260
l-so
Värmlands „
..........................
509,179-—
260,140
1-96
Örebro
„
...........................
443,034-68
207,038
2*14
Västmanlands län ........................
333,308-40
155,925
2-44
Kopparbergs „
........................
544,718-9 7
233,874
2-33
Gäfleborgs
„ ........................
517,817-32
253,775
2-04
Västemorrlands län .....................
454,362"0i
250,517
1-81
Jämtlands län... .......................
229,598-06
118,117
1-94
Västerbottens län ........................
280,122-55
161,372
1-74
Norrbottens
„
........................
324,439-50
161,093
2-01
Hela riket .................................
10,891,374-53
5,521,943
|
V97
112
Att i vissa län den siffra, som angifver statsbidragets förhållande
till folkmängden, ställer sig högre än i andra, beror gifvetvis hufvudsakligen
därpå, att lärarpersonalen där är talrikare i förhållande till
folkmängden. Inom dessa kommer i anledning häraf ersättningen för
de mistade brännvinsmedlen att ställa sig fördelaktigare än inom andra
län, där statsbidraget för närvarande är jämförelsevis lägre. Dessa
skiljaktigheter äro dock i allmänhet ej större än 10 procent af det
angifna medeltalet och synas ej vara af den betydelse, att de böra
väcka betänkligheter emot ett godkännande af förslaget.
Vid öfvervägande, i hvilken mån statens bidrag till lärarnas aflöning
bör ökas för att motsvara de nu utgående brännvinsförsäljningsmedlen,
har kommittén kommit till det resultat, att staten bör höja
sitt bidrag till begynnelselönen från två tredjedelar till nio tiondedelar
samt åtaga sig hela kostnaden för ålderstillägg.
Man hade väl kunnat ifrågasätta, att staten skulle betala hela
begynnelselönen, men kommittén anser, att man bör hålla fast vid
principen, att folkskolan är i första rummet en kommunens angelägenhet
och att kommunen därför icke bör helt och hållet befrias från deltagande
i kostnaderna för lärarnas aflöning. Denna uppfattning torde
delas af den allmänna meningen, ej minst bland dem, som räknas
såsom folkskolans målsmän.
Kommittén har nu att redogöra för, huru det föreslagna ökade
statsbidraget till lärarnas aflöning förhåller sig till de brännvinsförsäljningsmedel,
som skulle indragas till staten.
Därvid må till en början erinras om gällande bestämmelser
rörande aflöning åt lärare vid folkskolor och småskolor äfvensom angående
statsbidrag till berörda aflöning. Enligt dessa bestämmelser
skall ordinarie folkskollärare i årlig lön åtnjuta minst 900 kronor samt
tre ålderstillägg, hvart och ett å 150 kronor för manlig lärare och
100 kronor för kvinnlig efter resp. 5, 10 och 15 års oförvitlig tjänstgöring.
För småskollärare är den årliga lönen 500 kronor med tre
ålderstillägg å 60 kronor hvartdera. Härjämte skall lärare af skoldistrikten
förses med tjänlig bostad och nödigt bränsle eller ersättning
därför. Yidare är föreskrifvet, att till aflönande af lärare vid folkskolor
och småskolor skoldistriktet äger att af statsmedel bekomma
ett årligt bidrag, motsvarande två tredjedelar af den minimibegynnelselön,
läraren, förutom husrum och vedbrand eller ersättning därför,
åtnjuter. Den återstående tredjedelen betalas alltså af skoldistrikten.
Hvad ålderstilläggen vidkommer, bestridas dessa, såvidt angår minimibeloppen,
till en tredjedel af skoldistrikten, därest de utgå med lika
113
belopp för manliga och kvinnliga lärare, hvaremot staten ensam vidkännes
clen del af de manliga lärarnes ålderstillägg, hvarmed dessa
öfverstiga de kvinnligas.
Statsbidraget till folkskollärares och småskollärares aflöning är i
riksstaten för år 1912 upptaget till 10,650,000 kronor.
En uträkning rörande utgifterna under år 1910 för ifrågavarande
ändamål har på kommitténs begäran verkställts inom ecklesiastikdepartementets
statistiska afdelning, och befinnas berörda utgifter hafva
UPP§^^ till sammanlagdt 10,891,374 kronor 53 öre. En höjning af
ifrågavarande statsbidrag till att motsvara 90 procent af minimilönen
samt hela ålderstillägget, skulle, enligt verkställd beräkning, medföra
en ökad utgift af 3,811,981 kronor 9 öre.
Det nu uppförda förslagsanslaget borde alltså höjas med i rundt
tal 3,900,000 kronor.
Enligt hvad kommitténs här ofvan intagna underdåniga skrivelse
den 10 september 1910 gifver vid handen, utgjorde det belopp af brännvinsmedlen,
som utdelades till kommunerna under år 1910 och afsåg
fördelning för år 1909, 2,732,744 kronor 6 öre, motsvarande 49,9 öre
per invånare. Emellertid skall enligt 1905 års förordning beloppet
årligen intill år 1920 ökas och enligt uppgift från statskontoret utdelades
sålunda vid den fördelning, som ägde rum under år 1911 och
hvilken afsag 1910 ars medel, ej mindre än 71 öre för invånare.
Beräknadt efter folkmängdssiffran den 31 december 1910, eller 5,521,943
personer, motsvarade detta ett belopp af 3,920,579 kronor 53 öre.’
Den ökade statsutgiften för höjning af bidraget till folkskollärarnas
aflöning, här ofvan beräknad till 3,811,981 kronor 9 öre, skiljer
sig således från det belopp af brännvinsförsäljningsmedel, som utdelades
till kommunerna under år 1911, endast med något öfver 100.000
kronor.
I afseende å kommitténs nu framställda förslag må erinras, att
de till kommunerna utgående brännvinsmedlen enligt grunderna i
1905 års förordning under de närmaste åren komma att växa utöfver
de nu utgående, men gent emot denna erinran kan framhållas, att
kostnaderna för läi’arnas aflöning och följaktligen statens utgifter för
detta ändamål äfven äro stadda i oupphörlig stegring. Att ökning å
båda dessa områden är att förvänta, kan i själfva verket anses utgöra
ett stöd för lämpligheten af det förslag, kommittén ansett sig böra
framlägga. Otvifvelaktigt torde vara, att ökadt statsbidrag till folkskollärares
och småskollärares aflöning skall för framtiden blifva för
flertalet kommuner ekonomiskt fördelaktigare än den ökning af bränn
15
-
114
vinsmedlen, som skulle kunna komma kommunerna till del enligt nu
gällande bestämmelser.
De inom ecklesiastikdepartementets statistiska afdelning verkställda
beräkningarna återfinnas tillika med uppgifter å de till kommunerna
efter folkmängden utdelade brännvinsmedlen i särskild vid
utlåtandet fogade tabell (Bilaga 7.)
Vidkommande härefter den ersättning, som bör beredas stadskommunerna
för den till dem direkt utgående andelen af brännvinsförsäljningsmedlen,
torde till en början böra erinras, att städerna af
de i hvarje stad direkt inflytande försäljningsafgifter och vinstmedel
uppbära tjugunio hundradedelar äfvensom under den s. k. öfvergångstiden
för första försäljningsåret ytterligare nitton hundradedelar, hvilken
andel successivt minskas till en hundradedel för det tolfte försäljningsåret.
De uppbära således
för år
J?
??
??
y>
?5
5?
5?
r)
5?
5?
1914
1915
1916
1917
1918
1919
30/
/100
34/
/J00
33/
/100
32/
/100
87,oo
30/
/lOO
Vidare är att märka, att för tiden till och med år 1925 med
afseende å inkomst af brännvinsförsäljningsmedlen till städerna räknas
de öfriga orter, där under försäljningsåret 1904—1905 minuthandel
med och utskänkning af brännvin varit öfverlåtna åt bolag. r)
Enligt hvad den redan förut omförmälda, vid kommitténs utlåtande
fogade statistiken rörande bland annat kommunernas inkomster
(bil. 1) gifver vid handen, inflyta ifrågavarande medel synnerligen olika
i de olika orterna.
I följd häraf blir det naturligtvis omöjligt att här bereda ersättning
för bränn vinsm edlens indragning till staten genom statens öfvertagande af
någon kommunal utgift. Olikheten i jdetta afseende är så stor, att beloppen
variera exempelvis för år 1909 från mindre än 1 krona ända till öfver
60 kronor per invånare och öfver 20 kronor per bevillningskrona.
ISTu anförda förhållanden utgöra således ett ytterligare skäl för
kommitténs ofvan föreslagna lösning af frågan om ersättning åt
J) Dessa orter äro Eslöf, Trollhättan och Arvika, hvilka numera erhållit stadsrättigheter,
samt följande köpingar: Sundbyberg, Malmköping, Ljungby (Kronobergs län),
Mönsterås, Nybro, Mörbylånga, Båstad, Hässleholm, Hörby, Vara, Seffle och Sollefteå.
115
städerna eller att, med bibehållande som nämndt af den nu stadgade
fördelningsgrunden, dessa årligen erhålla på lämpligt sätt beräknade
kontanta belopp att från statsverket utbetalas såsom direkta anslag.
Vid bestämmande af dessa belopp blir första frågan, huruvida
man till grund för beräkningen skall lägga förhållandena under det
senaste år, för hvilket uppgifter äro tillgängliga d. v. s. år 1910, eller
om man ock skall göra afseende å förhållandena under föregående år.
En inom kommittén uppgjord, vid betänkandet fogad tabell (bilaga 8)
öfver i städer och vissa köpingar influtna försäljningsmedel visar, att
dessa medel influtit mycket ojämnt under den senaste tioårsperioden, beroende
detta på flera omständigheter såsom konsumtionens storlek, förhållandet
mellan de försålda varornas inköps- och försäljningspris, den
större eller mindre sparsamheten vid bolagens förvaltning samt det tillfälliga
förbud mot brännvinsförsäljning, som år 1909 utfärdades i anledning
af den då pågående arbetsinställelsen. För de tre senaste åren har
ytterligare en omständighet tillkommit, nämligen att genom 1905 års
förordning de privilegierade gästgifvarnes rättighet att sälja brännvin
blef inskränkt till utskänkning samt att sedermera ett flertal af
dessa gästgifvare mot ersättning afstått äfven från sin utskänkningsrätt.
Härigenom har omsättningen hos åtskilliga bolag och därmed
äfven det allmännas inkomst rätt betydligt ökats. Under år 1910
höjdes på visst sätt försäljningspriset på brännvin, därigenom att det
föreskrefs, att bolagen ej finge hålla mer än ett pris å hvarje
brännvinssort oafsedt den myckenhet, som såldes, eller med andra ord,
den rabatt, som förut plägat lämnas vid försäljning af 20 liter och
däröfver, borttogs. Under dessa förhållanden är det tydligen ej lämpligt
att vid bestämmande af städernas ersättning utgå från vare sig det
senaste eller de tre senaste åren, utan har kommittén ansett de sista
tio årens medeltal böra läggas till grund för ifrågavarande beräkning,
dock att för de städer och köpingar, som ej haft försäljningsbolag alla
dessa år, medeltalet beräknas allenast å det antal år, bolag där funnits.
Därest under dessa tio år försäljningsmedlens fördelning hela
tiden skett efter samma grunder, låge det nämiast till hands att beräkna
medeltalet af de belopp, som verkligen tillfallit hvarje särskild
stad. Men så har icke varit fallet. Af de under försäljningsåren 1900
—1901 t. o. m. 1906—1907 inflytande medlen erhöllo de flesta städerna
50 hundradedelar, men några — som icke öfverlåtit brännvinshandeln åt
bolag — endast 40 och de, som ej tillhörde landsting, 70 hundradedelar;
af de under året 1907—1908 influtna medlen erhöllo städerna 48
hundradedelar samt af de medel, som inflöto 1909 och 1910, resp. 46 och
116
44 hundradedelar. Det blir därför nödvändigt att för hvarje särskild
stad och med stad i detta afseende likställd kommun beräkna medeltalet
för de tio senaste åren af de inom staden eller kommunen influtna
försäljningsafgifter och vinstmedel samt härå tillämpa bestämmelsen,
att staden däraf skall erhålla 29 hundradedelar äfvensom under en
öfvergångsperiod, hvaraf nu återstå åtta år, ytterligare vissa bråkdelar,
lämpade i enlighet med öfvergångsbestämmelserna i 1905 års förordning.
De medel, som inflyta under ett år, blifva icke tillgängliga förr
än under påföljande år och således inträffar det enligt gällande förordning
först år 1921, att städerna bekomma endast 29 hundradedelar
af de under föregående år influtna medlen. Då enligt kommitténs
förslag städernas ersättningar skulle beräknas såsom vissa procent af ett
en gång för alla bestämdt belopp, kan man ej längre tala om städernas
andelar af de under ett visst år influtna medlen, utan blir det riktigare
att fastslå de belopp, som årligen skola utbetalas till städerna.
Enligt nu gällande förordning skola städerna erhålla 86 hundradedelar
af de för år 1914 inflytande medlen. I öfverensstämmelse härmed skola
städerna enligt kommitténs förslag år 1915 erhålla 36 hundradedelar
af det för hvarje stad fastställda beloppet.
Kommittén har emellertid formulerat bestämmelsen härom på
ett annat sätt, i det att kommittén i sitt förslag till förordning
angående ersättning till städer och vissa köpingar, landsting och hushållningssällskap
för till statsverket indragna brännvinsförsäljningsmedel
intagit det stadgande, att de i förordningen omförmälda städer och
köpingar årligen erhålla där angifna ersättningsbelopp, motsvarande 29
procent af ofvan omförmälda medeltal, samt i öfvergångsstadgande till
samma förordning intagit den bestämmelsen, att de städer och köpingar
tillerkända ersättningsbelopp nedannämnda år skola ökas med
år
1915............................................... 7
tjuguniondedelar
.,
1916................................................ 5
„
1917................................................ 4
„
1918................................................ 3
„
1919............................................... 2
..
1920................................................ 1
tjuguniondedel.
På sätt inhämtas af den vid betänkandet fogade tabellen, bil. 8,
skulle de föreslagna ersättningarna till städer och vissa köpingar nedannämnda
år komma att uppgå till följande belopp:
117
år 1915 .............................
» 1916 ''............................
» 1917 ..............................
> 1918 .............................
» 1919 ..............................
» 1920 .............................
»
1921 och följande år
kronor 4,600.584
»
4,344,996
»
4,217,202
»
4,089.408
»
3,961,614
3,833,820
;
3,706,026
Då kommittén sålunda, enligt livad af det föregående framgår,
ansett viss ersättning böra lämnas åt stadskomrrmnerna för dem frånhända
bränn vinsmedel, har det synts kommittén riktigast, att denna ersättning
utgår, oafsedt om brännvinsförsäljning äger rum inom kommunen
eller ej. Det låter nämligen tänka sig, att försäljningsrättigheter
nedläggas i någon eller några städer, såsom för öfrigt redan skett i
städerna Gränna och Säter. Den omständigheten, att hädanefter inga
försäljningsrättigheter finnas inom staden, synes emellertid icke rimligen
böra verka därhän, att staden beröfvas en densamma tillförsäkrad ekonomisk
fördel.
Som nämndt skola till och med år 1925 med afseende å inkomst
af brännvinsförsäljningsmedlen till städerna räknas de öfriga orter, där
minuthandel med och utskänkning af brännvin varit jämlikt 1895 års
brännvinsförsäljningsförordning öfverlåtna åt bolag. Nu kan det emellertid
inträffa, att en dylik kommun före utgången af år 1925 förvärfvar
stadsrättigheter. Om så sker, synes det ock vara riktigt, att sådan
kommun härigenom kommer i åtnjutande af stad i allmänhet tillkommande
förmåner och således erhåller den i förordningen bestämda
ersättningen. Hvad däremot angår andra kommuner, som efter förordningens
trädande i kraft förvärfva stadsrättigheter, torde dessa icke
böra härigenom komma i åtnjutande af några ökade andelar i brännvinsförsäljningsmedlen
eller däremot svarande ersättningsbelopp, vare sig
hos dem brännvinsförsäljning varit tillåten eller icke. Därest vidare
i något undantagsfall kommun före år 1926 varder med stad inkorporerad,
torde billigheten fordra, att staden erhåller den kommunen eljest
tillerkända ersättningen.
På sätt förut framhållits, har kommittén ansett ifrågavarande
ersättningsbelopp böra fastslås i särskild af Kungl. Maj:t och Riksdagen
antagen förordning. I förordningen hafva upptagits alla de städer och
köpingar, som skulle komma i åtnjutande af den af kommittén föreslagna
ersättningen, äfvensom de belopp, tjugunio hundradedelar af ofvan omförmälda
medeltal, som från och med år 1921 komma att utdelas till
118
dessa städer och köpingar. I den förut omnämnda tabellen, bil. 8, äro
motsvarande belopp uträknade för samtliga föregående år från och
med år 1913, hvarjämte tabellen upptager de under försäljningsåren
1900/01—1910 i städer och köpingar influtna brännvinsmedlen äfvensom
medeltalen däraf i jämna, hundratal kronor.
Vid öfvergångsperiodens slut skulle alltså, som nämndt, städer
och med den likställda köpingar erhålla 29 procent af förberörda
medeltalssiffror, och skulle denna ersättning utgå, till dess annorlunda
förordnades. Det förtjänar emellertid framdeles tagas under öfvervägande,
huruvida nu ifrågavarande ersättning till städerna äfven efter
öfvergångsperiodens slut fortfarande bör utgå i form af direkta anslag.
En reglering af hithörande förhållanden kan måhända då genomföras
på det sätt, att staten öfvertager vissa kommunala utgifter, som
utgå för ändamål, hvilkas tillgodoseende kunna anses snarare tillhöra
staten än kommunerna. Såsom sådana vill kommittén framhålla rättsväsendet
och polisväsendet. Kommittén har emellertid icke ansett
sig hafva anledning att härom göra något uttalande, då det icke är
möjligt att nu bedöma, huru förhållandena komma att ställa sig efter
öfvergångstidens slut och- då denna fråga för öfrigt står i samband
med dels eu eventuell omläggning af de kommunala skatteförliällandena,
livarom utredning för närvarande pågår, dels ock en väntad reglering
af rättsväsendet.
Vidkommande härefter landstingen och de städer, som ej deltaga
i landsting, äfvensom hushållningssällskapen, erhålla dessa för närvarande,
de båda förstnämnda ett belopp, motsvarande en femtedel, och hushållningssällskapen
ett belopp, motsvarande en åttondedel af samtliga
brännvinsförsäljningsmedlen.
Till grund för fördelningen dels mellan landstingen och städer,
som ej deltäga i landsting, dels ock mellan hushållningssällskapen skall
läggas i det förra fallet landstingsområdenas och nämnda städers, i
det senare fallet hushållningssällskapsområdenas folkmängd.
Vid bestämmande af den ersättning, som, enligt hvad förut nämnts,
bör tillerkännas ifrågavarande institutioner, kunna, liksom beträffande
ersättningen till kommunerna, olika möjligheter tänkas. Det har
emellertid synts kommittén, att med hänsyn till de uppgifter, som
. åligga landsting och hushållningssällskap, ersättningen bör utgå i form
af direkta statsanslag, som årligen till dem utbetalas, och icke ske
under den form, att staten åtager sig bestridandet af vissa utgifter.
119
Hvad härvid angår de belopp, som i sådant hänseende må fastslås,
torde man äfven här lämpligen utgå från den senaste tioårsperioden,
hvarigenom onekligen tillförlitligare grundval erhålles för själfva ersättningens
bestämmande. Samma skäl, som anförts här ofvan i fråga
om ersättningen till stadskommunerna, gälla nämligen äfven här.
Men icke heller i detta fall synes det vara lämpligt att utgå
från hvad landsting och hushållningssällskap faktiskt erhållit, utan
har kommittén ansett det vara riktigare att, med fasthållande af nu
gällande bestämmelser rörande dessa institutioner tillkommande andelar,
å medeltalet af samtliga försäljningsmedel under de tio sista åren beräkna
för landstingen en femtedel och för hushållningssällskapen en
åttondedel. Likasom förut vid beräkning af stadskommuners och
köpingars ersättningar synes emellertid, hvad beträffar försäljningsåret
1907—08, reduktion böra ske med en femtedel.
Enligt hvad tabellen här ofvan å sid. 77 utvisar, uppgingo under
omförmälda period försäljningsmedlen med iakttagande af nyssnämnda
reduktion till sammanlagdt 132,155,815 kronor, hvarå medeltalet
blifver 13,215,581 kronor. Häraf utgör en femtedel 2,643,116 kronor,
hvilket belopp afrundadt till 2,650,000 kronor alltså skulle blifva
den ersättning, som skulle tillfalla landstingen jämte de fem städer,
som ej tillhöra landsting, nämligen Stockholm, Göteborg, Malmö, Norrköping
och Gäfle. Till grund för fördelningen skulle, såsom nu är
fallet, läggas landstingsområdenas samt nämnda städers folkmängd.
Hvad angår hushållningssällskapen, skulle med iakttagande af nu
omförmälda beräkningsgrund dessa erhålla en ersättning af 1,651,948
kronor, hvilket belopp torde böra afrundas till 1,650,000 kronor, livarjämte
till grund för fördelningen skulle likasom för närvarande läggas
hushållningssällskapsområdenas folkmängd. I
I den skrivelse, hvarmed 1905 års Riksdag anmälde sitt beslut
om antagande af ny brännvinsförsäljningsförordning, anförde Riksdagen,
bland annat, hurusom Riksdagen icke ansett, att synpunkten af eu
jämnare fördelning mellan stad och land bort vara den enda afgörande
vid en omreglering af sättet för brännvinsförsäljningsmedlens fördelning,
utan hade Riksdagen funnit äfven den grundsats böra därvid vinna
beaktande, att någon del af brännvinsförsäljningsmedlen ansloges till
åtgärder för dryckenskapens bekämpande. I sådant syfte hade Riksdagen
beslutit, att ett belopp, motsvarande en procent af samtliga
brännvinsförsäljningsmedlen för hela riket, skulle af den till statskontoret
inlevererade behållningen af ifrågavarande medel årligen af
-
120
sättas för att användas till befrämjande af nykterhet och motarbetande
af dryckenskapens följder. Riksdagen hade ock genom formulering af
ifrågavarande bestämmelse antydt de ändamål, för hvilka medlen borde
användas. Af dessa medel borde anslag kunna utgå till anordnande af föreläsningar
i nykterhetsfrågor, till föreningar med nykterhetsundervisning
såsom ändamål, till undervisning af lärare och lärarinnor i och för
ett tillfredsställande ordnande af den dem ålagda undervisningen om
rusdryckerna och deras verkningar jämte andra nykterhet främjande
ändamål. Motarbetandet af dryckenskapens följder syntes åter kunna
ske genom anslag för upprättande af stats- eller kommunasyler för
alkoholister samt i form af understöd åt privata alkoholistasyler in. m.
Enligt hvad den här ofvan å sid. 77 intagna tabellen rörande
fördelningen af försäljningsafgifter och vinstmedel utvisar, hafva under
de tre första försäljningsår, gällande förordning tillämpats, för ofvanberörda
ändamål afsetts följande belopp, nämligen
för försäljningsåret 1907—08 kronor 193,929: G5,
hvilket belopp af förut angifven orsak torde böra
reduceras med en femtedel och därför utföres med kronor 155,143: 7 7
för försäljningsåret 1909 ........................................... 128,860: 29
„
„
1910 .............................................. '',
168,317: 08
eller i medeltal för berörda tre år.............................. kronor 150,773: 70.
Då enligt kommitténs förslag samtliga försäljningsafgifter och
vinstmedel skola indragas till statsverket, synes den förändring böra
vidtagas, att för ifrågavarande ändamål hädanefter årligen anvisas
särskildt anslag.
Beträffande storleken af nämnda anslag torde detsamma i hvarje
fall icke böra sättas under här ofvan angifna medeltal för de sista 3
åren, hvilket skulle blifva fallet, om procenten beräknades å medeltalet
af de under de tio sista åren influtna brännvinsförsäljningsmedlen.
Detta uppgick nämligen till 13,215,581 kronor, hvarå en procent utgör
132,156 kronor.
Det förtjänar emellertid framhållas, att 1911 års Riksdag af de
för ifrågavarande ändamål disponibla medel anvisat ett belopp af
169,300 kronor. Kommittén har under sådana förhållanden och då
fråga är om anslag till ett synnerligen behjärtansvärdt ändamål icke
velat beräkna lägre belopp än senast omförmälda, hvilket för jämnhetens
skull synes böra afrundas till 170,000 kronor.
121
Enligt förut gällande brännvinsförsäljningsförordning innefattade
rätten till utskänkning — d. v. s. rätt till försäljning till förtäring
på stället — äfven rätt till utminutering. Förordningen af år 1905
upphäfde emellertid detta samband, så att rättigheten till utskänkning
i och för sig endast innebär rätt till försäljning till förtäring
på stället. Följaktligen upphörde i och med den nya förordningens
trädande i kraft för de gästgifvare, som afses i förordningens 10 §,
rätten att sälja brännvin till af hämtning. Detta föranledde åtskilliga
framställningar, i syfte att viss öfvergångstid måtte stadgas för ikraftträdandet
af den nya bestämmelsen om inskränkning i gästgifvares
försäljningsrätt eller ock att gästgifvare skulle förklaras berättigad att,
om han afstode äfven från rätten till utskänkning, erhålla visst vederlag.
Frågan om beredande af ersättning till dessa gästgifvare upptogs
af Kungl. Maj:t, som aflät proposition i ämnet till 1907 års
Riksdag. Nämnda års Riksdag beslöt ock med bifall till Kungl. Maj:ts
framställning medgifva, att, därest ägare af gästgifveri, hvilken på
grund af bestämmelserna i 10 § brännvinsförsäljningsförordningen vore
berättigad att fortfarande efter den 1 november 1907 utskänka brännvin,
afstode från den honom sålunda tillkommande utskänkningsrättigheten,
finge till honom under vissa villkor utbetalas efter vissa grunder
bestämd ersättning. Därjämte förklarade Riksdagen, att ifrågavarande
ersättningsbelopp skulle, utan hinder af den i 25 § brännvinsförsäljningsförordningen
meddelade föreskriften om insättning i statskontoret af
vissa andelar af brännvinsförsäljningsmedlen, utgå af nyss omförmälda
andelar, innan inleverering däraf till statskontoret ägde rum.
Med anledning af detta Riksdagens beslut utfärdades den 12 juli
1907 kungörelse med föreskrifter i ämnet.
Enligt uppgift från kontrollstyrelsen hafva hittills för ifrågavarande
ändamål utbetalts:
år 1908 ............................................... kronor 162,533: 6 3
„ 1909 ............................................... „
109,569:n
„ 1910 ............................................. „
93,653:91.
Då kommittén föreslagit brännvinsförsäljningsmedlens indragning
till statsverket, erfordras uppenbarligen äfven här ett särskildt anslag
för ändamålet, hvilket anslag, med hänsyn därtill att omförmälda ersättningar
småningom sjunka, icke torde behöfva sättas högre än till
80,000 kronor.
I den ofvan omförmälda kungörelsen af den 12 juli 1907 torde andra
ändringar ej erfordras, än att det i 6 § uttryckligen bör uttalas, att
16
122
ersättningen utgår af statsmedel, hvarjämte 8 § synes böra uteslutas.
I detta sammanhang må äfven erinras, att, sedan den i 7 § samma
kungörelse omförmälda ersättning till ägaren af Skillingaryds gästgifveri
redan utbetalts, berörda § jämväl synes böra uteslutas.
Hvad härefter beträffar den tidpunkt, då de föreslagna bestämmelserna
skola träda i kraft, lära erforderliga förslag ej hinna framläggas
förr än vid 1913 års riksdag. Följaktligen torde förändringarna
i brännvinsförsäljningsförordningen ej lämpligen böra träda i kraft
förr än den 1 januari 1914. Försäljningsmedlen för år 1913 synas
alltså böra fördelas efter då gällande bestämmelser, ehuru fördelningen
faktiskt icke kan äga rum förr än år 1914. Däremot böra i afseende
å försäljningsmedlen för år 1914 de nya föreskrifterna tillämpas, så att
dessa medel tillfalla statsverket år 1915, då de nya bestämmelserna
redan trädt i kraft. Likaså komma i sådant fall ersättningarna från
staten att utbetalas från och med år 1915.
Fn sammanfattning af de utgifter för ersättningar, som enligt
kommitténs förslag från och med år 1915 skulle af statsverket utbetalas.
gifver följande resultat:
ökadt bidrag till folkskollärares och små-  skollärares aflöning ...............................................
kronor
3,900,000: —
ersättning till städer och vissa köpingar för
mistade direkta andelar af brännvinsförsäljnings-  medlen..............................................................................
4,600,584: —
ersättning till landsting och städer, som ej
deltaga i landsting ....................................................
2,650,000: —
ersättning till hushållningssällskap ............
1,650,000: —
anslag till nykterhetens befrämjande och
motarbetande af dryckenskapens följder..............
170,000: —
vederlag för nedlagda utskänkningsrättig-  heter ..............................................................................
80,000: —.
Summa kronor
13,050,584: —.
Hvad beträffar den ökade inkomst, som skulle tillföras statsverket
genom indragning af försäljningsafgifter och vinstmedel, må erinras,
att medeltalet af samtliga under de tio sista åren influtna brännvins
-
123
försäljningsmedlen utgör 13,603.341 kronor (sid. 98); för år 1910 uppgingo
dessa medel efter afdrag af uppbördsprovision till ej mindre än
16,828,744 kronor. Äfven om denna siffra skulle anses vara undantagsvis
bög, kan man likväl med skäl ifrågasätta, huruvida icke förenämnda
medeltalssiffra är alldeles för låg och man torde utan fara för
öfverdrift kunna påstå — naturligen under förutsättning att ej någon
afsevärd minskning i konsumtionen inträder — att inkomsten af ifrågavarande
medel kan beräknas till omkring 15,000,000 kronor. Det får
emellertid icke förbises, hvad utgifterna angår, att ersättningen till
städerna för deras mistade direkta andelar årligen minskas, så att,
enligt hvad förut omförmälda tabell (bil. 8) utvisar, berörda ersättning
år 1921 eller det år, då den stannar vid 29 procent, uppgår till
3,706,026 kronor, hvilket alltså utvisar en minskning af 894,558 kronor
eller i rundt tal 900,000 kronor. Å andra sidan skulle däremot, såsom
förut nämnts, ökning komma att uppstå med afseende å bidraget till
folkskollärares och småskollärares aflöning. Ehuru man nu ej kan
beräkna denna ökning, torde man likväl kunna förutse, att densamma
redan före år 1921 skall hafva uppgått till åtminstone samma belopp
som minskningen i de till städerna utgående kontanta ersättningsbeloppen
eller till omkring 900,000 kronor.
Man kan alltså beräkna sammanlagda beloppet af dels det ökade
bidraget till folkskollärares och småskollärares aflöning dels ock de
till städer och vissa köpingar, landsting och hushållningssällskap utgående
ersättningarna till 12,800,000 kronor. Såsom redan nämnts,
kommer statsverkets bidrag till folkskollärares och småskollärares aflöning
säkerligen att växa utöfver här förut omförmälda belopp, men
någon anledning att de ökade kostnaderna skola bestridas af brännvinsförsäljningsmedlen
synes icke förefinnas, utan torde erforderliga
medel därtill böra, såsom hittills, utgå af statsverkets inkomster i
allmänhet.
Hvad däremot angår vederlagen för nedlagda utskänkningsrättigheter
äfvensom anslagen till befrämjande af nykterhet och motarbetande
af dryckenskapens följder — till hvilket sistnämnda ändamål sannolikt
betydliga belopp komma att erfordras — torde dessa böra utgå af de
till statsverket inflytande försäljningsmedlen. Återstoden af dessa medel
synes emellertid icke böra få användas till statsverkets utgifter i allmänhet
utan, på sätt redan blifvit antydt, afsättas till en särskild fond.
Såsom af det föregående framgår, har kommittén utgått från den
förutsättningen, att tillverkningen af alkoholhaltiga drycker kommer
124
att fortfara här i landet och att staten, såsom hittills, bör få åtnjuta
de ekonomiska fördelarna däraf. Kommittén har emellertid redan framhållit,
hurusom, i syfte att äfven för statens vidkommande åtminstone
söka minska dess beroende af inkomsterna från rusdryckshandteringen,
det enligt kommitténs mening vore välbetänkt, att en lagbestämd
begränsning skedde af de staten tillfallande rusdrycksmedel, hvilka
skulle få användas för statsregleringens behof. Kommittén har redan
angifvit de synpunkter, som därvid varit för kommittén bestämmande,
och öfvergår nu till att redogöra för det sätt, hvarpå kommittén ansett
en dylik begränsning af staten tillkommande rusdrycksmedel böra ske.
Statens nuvarande direkta inkomster utgöras, såsom förut erinrats,
af brännvinstil]verkningsskatt, maltskatt, punschskatt samt tullafgifter
för tullpliktiga alkoholhaltiga drycker.
Hvad först angår tullen å alkoholhaltiga drycker, finner man
att, enligt hvad tabellen å sid. 75 utvisar, tullen å brännvin, sprit
och likör år 1901 utgjorde i rundt tal 2,890,000 kronor och år 1910
stigit till 2,940,000 kronor. För vin vore motsvarande siffror år 1901
2,190,000 kronor och år 1910 2,230,000 kronor samt för maltdrycker
år 1901 18,000 kronor och år 1910 47,000 kronor. Tullafgifterna för
ifrågavarande drycker finnas icke upptagna under särskild titel i riksstaten
utan inbegripas under tullmedlen i allmänhet och redovisas
icke särskildt. Af denna anledning synes det vara förenadt med
svårigheter att i fråga om beloppet af inflytande tullafgifter föreslå
sådan begränsning, som här afses. Härtill kommer, att inkomsterna
af dessa tullafgifter under senare tider icke varit föremål för någon
afsevärd stegring utan hvad de sista tio åren angår i stället influtit
tämligen jämnt. Af de å sid. 85 intagna tabellerna finner man, att
under den nyssnämnda tidsperioden införseln rent kvantitativt sjunkit
för samtliga ifrågavarande drycker med undantag för maltdrycker.
Under sådana förhållanden har kommitttén ansett tullmedlen böra
lämnas åsido vid den begränsning för statsregleringens behof, hvarom
här är fråga.
Beträffande härefter öfriga skatter märkes först brännvinstillverkningsskatten.
Denna har i medeltal under de sista tio åren gifvit
i rundt tal 23,600,000 krön or, därifrån likväl böra afgå utgifter för
restitution för denatureradt brännvin, som i medeltal för samma period
utgjort i rundt tal 2,300,000 kronor; återstående inkomst har således
utgjort 21,300,000 kronor. Restitutionen för denatureradt brännvin
har visserligen under tioårsperioden stigit betydligt, men detta har
för ifrågavarande beräkning ingen betydelse, enär brännvinstillverk
-
ningen i sin helhet stiger, i den mån behofvet af denatureradt brännvin
blifver större.
Maltskatten har, sedan den här infördes, i medeltal inbragt
3,390,000 kronor. Att den för år 1910 influtit med ej mindre än
omkring 5,367,000 kronor har sin orsak i den skatteförhöjning, som
vidtogs vid 1909 års riksdag. I sammanhang med nyssnämnda skatteförhöjning
medgafs rätt för skattepliktiga bryggerier med blandad tillverkning
att med viss begränsning erhalla restitution af skatt för malt,
som omedelbart användts för tillverkning af svagdricka. Enligt kapitalkontot
till rikshufvudboken restituerades på grund häraf under år
1910
214,691 kronor; enligt hvad kommittén inhämtat utgjorde år
1911
motsvarande belopp 241,915 kronor.
Hvad angår punschskatten, har denna i medeltal influtit med i
rundt tal 1,500,000 kronor.
Nu omförmälda skatter hafva i riksstaten för år 1912 beräknats
till följande belopp:
brännvinstillverkningsskatten............ till
kronor
21,500,000:
—
maltskatten............................................. ,,
,,
5,000.000:
punschskatten ...................................... ;!
1,500.000:
eller
tillsammans till
kronor
28,000,000:
—.
Då kommittén ansett sig hvarlcen böra eller kunna föreslå några
nya skatter eller andra inkomster, som skulle kunna ersätta statens
nuvarande inkomster af berörda skatter och då det för öfrigt icke kan
vara med sund finanspolitik öfverensstämmande att använda någon
större del af dessa skatter till fondbildning, anser kommittén sig icke
kunna gå längre än att föreslå, att det belopp, hvarmed nämnda skatter
tillsammans öfverstiga 28,000,000 kronor, skall afsättas till den redan
omnämnda fonden.
De medel, som således skulle få användas för statsregleringen,
skulle vara förutom hvad som åtgår till vederlag för nedlagda utskänkningsrättigheter
jämte anslag till främjande af nykterhet och
motarbetande af dryckenskapens följder dels 12,800,000 kronor dels
ock 28,000,000 kronor eller tillhopa 40,800,000 kronor.
Att öfverskottet å brännvinstillverkningsskatten, maltskatten och
punschskatten ej blir alldeles obetydligt synes däraf, att under år 1910
berörda skatter enligt rikshufvudboken influtit med
brännvinstillverkningsskatten .................. kronor
24,413,891:
99
maltskatten .............................  ,,
5,367,759:
9i
punschskatten........................................ ,,
1,693,655:
34
eller tillhopa kronor 31,475.307: 24.
126
15 $.
Härifrån bör afräknas restitution för
denatureradt brännvin och för malt, användt
till svagdricka, utgörande tillhopa ............... kronor 2,984,773: 0 2
då skillnaden blifver kronor 28,490,534: 2 2.
Öfverskottet uppgick alltså till nära 500,000 kronor.
Och hvad angår det öfverskott, som kan förväntas uppkomma å
brännvinsförsäljningsmedlen, framgår redan af hvad ofvan blifvit anfördt,
att man torde kunna beräkna detsamma till minst 1,500,000 kronor.
Summan af de öfverskottsmedel, som sålunda skulle kunna påräknas
för den ifrågavarande fonden, skulle alltså komma att utgöra minst
omkring 2,000,000 kronor årligen.
Beträffande de ändamål, för hvilka den föreslagna fonden eller
dess afkastning skulle få användas, har kommittén icke funnit sig böra
afgifva något annat förslag, än att det synes böra tillkomma Kungl.
Maj:t och Riksdagen att gemensamt däröfver besluta.
I onden torde böra göras räntebärande och förvaltas af statskontoret
enligt de särskilda föreskrifter, som Kungl. Maj:t meddelar.
Tills vidare synes den årliga afkastningen efter afdrag af förvaltningskostnaderna
böra tilläggas fondens kapital och lika med detta
förräntas.
P ör genomförande af kommitténs förslag om brännvinsförsäljningsmedlens
indragning till statsverket erfordras vissa ändringar i 15, 21,
24 och 25 §§ gällande brännvinsförsäljningsförordning, hvarjämte de
till förordningen hörande öfvergångsstadgandena synas böra upphäfvas.
Kommittén har i följd häraf utarbetat härvid fogade förslag till dessa
ändringar och går nu att närmare redogöra för desamma.
Mom. 1. I detta moment hafva uteslutits orden »utöfver den
vinst, som enligt denna förordning kan tillkomma densamma». Denna
ändring är en omedelbar följd af förslaget att försäljningsafgifter och
vinstmedel hädanefter skola ingå till statsverket och torde icke tarfva
någon vidare motivering.
Mom. 3. I detta moment har kommittén föreslagit den förändring,
att bolag icke skulle få inköpa fastighet eller utföra större ändringsarbete
inom redan förvärfvad fastighet utan kontrollstyrelsens och
Kungl. Maj:ts befallningshafvandes samtycke. Det torde nämligen ligga
i sakens natur, att, då enligt kommitténs förslag försälj ningsafgifter
och vinstmedel skola tillfalla statsverket, kontrollen öfver bolagens
127
verksamhet bör öfverföras till någon för ändamålet lämplig statsmyndighet.
I sådant afseende har kommittén ansett, att kontrollstyrelsen,
som redan nu har en viss befattning med dessa bolag, bör i främsta
rummet komma i fråga. Då likväl kontrollstyrelsen svårligen lärer få
anses äga den ingående kännedom, som erfordras för bedömande af
dessa mera lokala frågor, har det synts kommittén ligga nära till
hands, att Kungl. Maj:ts befallningshafvande, som onekligen måste anses
vara mer än kontrollstyrelsen förtrogen med ortsförhållandena, tillerkännes
beslutanderätt jämte sistnämnda myndighet. Det får emellertid
icke förbises, att vederbörande kommunala myndigheter ur ren
ordningssynpunkt måste hafva stort intresse af att frågan erhåller en
för kommunen tillfredsställande lösning, och har vid sådant förhållande
kommittén ansett, att, innan ärendet afgöres af statsmyndigheterna,
de kommunala myndigheterna böra afgifva yttrande däri. Sådant
yttrande skulle alltså infordras från stadsfullmäktige eller allmän rådstuga
i stad och kommunalstämma på landet. Däremot synes kommittén
anledning icke vidare förefinnas att åt vare sig landsting eller hushållningssällskap,
såsom icke mer ekonomiskt intresserade af bolagens
vinstmedel, inrymma någon befogenhet i det afseende, hvarom här är
fråga.
Enligt kommitténs mening synes det lämpligaste tillvägagångssättet
för erhållande af samtycke till här ifrågavarande åtgärd vara
det, att bolaget först hos Kungl. Maj:ts befallningshafvande begär tillstånd
till åtgärden, hvarefter bemälda myndighet inhämtar stadsfullmäktiges,
rådstugans eller kommunalstämmans yttrande och, sedan
detta inkommit, meddelar beslut i ärendet. Innefattar Kungl. Maj:ts
befallningshafvandes beslut afslag, fullföljes ej ärendet. Varder däremot
åtgärden bifallen af Kungl. Maj:ts befallningshafvande, har bolaget att,
med bevis härom, jämväl hos kontrollstyrelsen begära samtycke till
åtgärden.
Mom. 4. Beträffande antalet styrelseledamötei'' har kommittén
icke funnit skäl att föreslå någon förändring, utan skulle detta såsom
förut vara fem. Icke heller har kommittén ansett någon ändring böra
ske, hvad angår de tre ledamöter, som utses af bolaget. Vidkommande
däremot öfriga styrelseledamöter har kommittén föreslagit den förändring,
att den af dessa, som nu utses af hushållningssällskapets föivaltningsutskott,
hädanefter skulle utses af Kungl. Maj:ts befallningshafvande.
Det torde nämligen få anses riktigt, att, sedan samtliga
försäljningsafgifter och vinstmedel indragits till statsverket, en ledamot
af bolagets styrelse tillsättes af någon statsmyndighet och torde därvid
128
knappast någon befinnas vara för ändamålet iner lämplig än Kungl.
Maj:ts befallningshafvande. Att kommittén under sådana förhållanden
uteslutit hushållningssällskapen och icke landstingen finner sin naturliga
förklaring däri, att landstingen, oaktadt de icke hafva något direkt
ekonomiskt intresse af bolagens skötsel, likväl fortfarande, enär de bidraga
till utgifter för fattigvård, sjukvård och ordningsväsen, måste
anses hafva det intresse af bolagens förvaltning, att de icke böra frånkännas
det inflytande, som kan anses ligga i rätten att utse en ledamot
i styrelsen. Så kan däremot icke sägas vara fallet med hushållningssällskapen,
hvilka, sedan de förlorat det ekonomiska intresset af bolagens
förvaltning, med hänsyn till den speciella verksamhet de utöfva, icke
vidare böra tillerkännas något inflytande med afseende å handhafvandet
af bolagens angelägenheter.
Då enligt kommitténs förslag en styrelseledamot hädanefter skulle
utses af Kungl. Maj:ts befallningshafvande, synes, på sätt hittills ägt
rum, något särskildt ombud för utöfvande af tillsyn öfver bolagens
verksamhet icke vidare behöfva ifrågakomma. Bestämmelserna härom
hafva därför uteslutits.
Kommittén har slutligen ansett lämpligt föreslå, att suppleanter
utses till samma antal och på enahanda sätt som ledamöter i styrelsen.
Mom. 6. Enligt nu gällande bestämmelser skola för granskning
af bolagens förvaltning och räkenskaper utses fem revisorer, däraf två
i stad af stadsfullmäktige eller allmän rådstuga och å landsbygden af
kommunalstämman, en af landstinget, en af hushållningssällskapets förvaltningsutskott
samt en af Kungl. Maj:ts befallningshafvande.
Af orsak, som ofvan nämnts, synes icke vidare erforderligt, att
hushållningssällskapen deltaga i revisorernas tillsättande, och då det
icke utan skäl ifrågasatts, huruvida icke redan nu antalet revisorer
vore väl högt, har kommittén ansett detta antal lämpligen kunna
minskas med ytterligare en eller den ene af de utaf vederbörande
kommun utsedda revisorerna.
Det har jämväl ansetts erforderligt, att suppleanter utses till
samma antal och i enahanda ordning som revisorerna.
Mom. 8. Detta moment innehåller bestämmelser angående de
myndigheter, som hafva att besluta om ansvarsfrihet för bolagen. Med
hänsyn därtill att ifrågavarande medel hädanefter skulle tillfalla statsverket,
har det synts kommittén nödigt föreslå, att den synnerligen
viktiga frågan om ansvarsfrihet anförtros åt någon statsmyndighet, som
kan behandla dylika frågor efter enhetliga grunder, och har kommittén
i sådant afseende föreslagit kontrollstyrelsen. Då det emellertid lärer
129
vara af betydelse för kontrollstyrelsen att före ärendets afgörande erhålla
yttrande, hvilket synes böra afgifvas före september månads utgång,
från landsting och vederbörande kommunala myndigheter, har
kommittén jämväl inrymt bestämmelser i sådant syfte.
Samtliga öfriga föreslagna förändringar äro af rent redaktionell
art och torde icke tarfva någon särskild motivering.
I denna paragraf hafva inga andra förändringar föreslagits än de, ti §.
som hafva omedelbart samband med förslaget, att försäljningsafgifter
och vinstmedel hädanefter skola tillfalla statsverket, och har därvid
jämlikt numera gällande föreskrifter föreslagits, att medlen ifråga skola
insättas på statsverkets giroräkning i riksbanken. Paragrafen har därjämte
undergått några mindre väsentliga redaktionella förändringar.
Ur denna paragraf hafva såsom icke vidare behöfliga uteslutits äi §.
bestämmelserna om rätt för landsting, hushållningssällskap och vederbörande
kommunala myndigheter att öfverklaga taxeringsnämnds beslut
rörande beräkning af det litertal brännvin, för hvilket försäljningsafgift
skall erläggas, samt bestämmandet i vissa fall af sådan afgift. Däremot
har uttrycklig föreskrift intagits därom, att förutom den skattskyldiga
äfven kronans ombud äger att öfverklaga pröfningsnämnds beslut.
Samtliga bestämmelser om fördelning af försäljningsafgifter och a §■
nettovinst hafva ur paragrafen uteslutits och paragrafen innehåller
enligt kommitténs förslag endast att berörda afgifter och vinst jämte
det öfverskott, som kan uppkomma vid bolags upplösning, skola tillfalla
statsverket.
På sätt kommittén redan uttalat, torde de nya bestämmelserna
böra träda i kraft den 1 januari 1914. Då emellertid val af de styrelseledamöter,
som skola fungera under år 1914, måste äga rum redan
föregående år samt några bolag välja revisorer för granskning af 1914
års räkenskaper redan år 1913, synes det vara nödigt att meddela
särskild föreskrift därom, att dessa val skola ske enligt de nya bestämmelserna.
I afseende ,å försäljningsåret 1913 är vidare att märka, att såväl
granskning af bolags förvaltning och räkenskaper samt beslut om ansvarsfrihet
som ock fördelning af brännvinsförsäljningsmedlen för nämnda
år äga rum först under år 1914. Dessa åtgärder synas likväl böra
ske i enlighet med bestämmelserna i nu gällande förordning.
17
130
Erforderliga föreskrifter i nu omförmälda afseenden hafva intagits
såsom öfvergångsstadganden.
Hvad slutligen angår de till förordningen hörande öfvergångsstadgandena
erfordras icke vidare de föreskrifter däri, som hafva
afseende å brännvinsförsäljningsmedlens fördelning, hvarför de torde
böra uteslutas. Öfvergångsstadgandena innehålla vidare bestämmelser
om dels tiden för 1905 års förordnings trädande i kraft, dels fördelning
i visst fall af bolags nettovinst, dels ock tiden för afslutandet af
första försäljningsåret. Dessa föreskrifter, likasom den jämväl förekommande
bestämmelsen om godtgörelse åt två numera aflidna personer
för afstående af utskänkningsrättigheter, torde likaledes böra uteslutas.
Yid sådant förhållande lära öfvergångsstadgandena i dess helhet böra
upphöra att äga tillämpning; och synes detta böra ske samtidigt därmed
att de af kommittén föreslagna förändringarna i brännvinsförsäljningsförordningen
träda i kraft.
o
Åberopande hvad sålunda blifvit anfördt får kommittén i underdånighet
hemställa,
att Eders Kungl. Maj:t ville föreslå Riksdagen att
l:o) dels besluta, att de i förordningen den 9
juni 1905 angående försäljning af brännvin omförmälda
försäljningsafgifter och vinstmedel skola ingå
till statsverket;
dels antaga härvid fogade förslag (bilaga A.)
till ändrad lydelse af 15, 21, 24 och 25 §§ nyssnämnda
förordning jämte öfvergångsstadganden;
dels ock besluta, att de till 1905 års bränn vinsförsälj
ningsför ordning hörande öfvergångsstadgandena
skola upphöra att äga tillämpning;
2: o) dels antaga härvid fogade förslag (bilaga B.)
till förordning angående ersättning till städer och
vissa köpingar, landsting och hushållningssällskap för
till statsverket indragna brännvinsförsäljningsmedel;
dels bevilja erforderliga medel till gäldande af
de i förordningen bestämda ersättningsbelopp;
131
3: o) dels medgifva vidtagande af sådan ändring
i gällande grunder rörande statsbidrag till aflönande
af de i §§ 1 och 2 af gällande kungörelse angående
aflöning åt lärare vid folkskolor och småskolor omnämnda
lärare, att till'' gäldande af där fastställda
aflöningsförmåner skoldistrikt må af statsmedel bekomma
ett årligt bidrag, motsvarande nio tiondedelar
af den kontant utgående minimibegynnelselönen jämte
ersättning för samtliga minimiålderstilläggen;
dels ock höja det under riksstatens åttonde
hufvudtitel uppförda förslagsanslaget till lönetillskott
åt lärare vid folkskolor och småskolor med därför
erforderligt belopp;
4:o) till beredande af ersättning för hvad jämlikt
25 § förordningen den 9 juni 1905 angående
försäljning af brännvin skall afsättas för att användas
till främjande af nykterhet och motarbetande af
dryckenskapens följder, anvisa ett årligt anslag af
170,000 kronor;
5:o) till gäldande af de ersättningsbelopp, hvilka
jämlikt kungörelsen den 12 juli 1907 angående ersättning
till gästgifvare, som afstå från dem jämlikt
10 § i förordningen den 9 juni 1905 angående försäljning
af brännvin tillkommande rätt till utskänkning
af brännvin, skola utgå af brännvinsförsäljningsmedlen,
årligen anvisa därför erforderligt belopp;
6:o) besluta, att till en särskild fond, som ställes
under statskontorets förvaltning och öfver hvilkens
användning Eders Kungl. Maj:t och Riksdagen gemensamt
besluta, skall afsättas den summa, hvarmed
sammanlagda beloppet af följande statsverkets inkomster
öfverskjuter 40,800,000 kronor, nämligen:
a)
brännvinstillverkningsskatt, efter restitution
för denatureradt brännvin;
b)
maltskatt, efter restitution för malt, som
användts för tillverkning af svagdricka;
c)
punschskatt;
d)
brännvinsförsäljningsmedel efter afdrag af
vederlag för nedlagda utskänkningsrättigheter och af
Riksdagen beslutade utgifter för främjande af nykterhet
och'' motarbetande af dryckenskapens följder.
133
Bil. A.
Förslag
till
förändrad lydelse af 15, 21, 21 och 25 §§ i brännvinsförsäljningsförordningen.
15 §.
1.
Bolag, som i 12 och 14 §§ omförmäles, skall hafva till
ändamål endast att i sedlighetens intresse ordna och handhafva detaljhandel
med brännvin och må icke afse att bereda vare sig delägarna
vinning utöfver årlig ränta med högst fem procent å de af delägarna
tillskjutna kontanta medel eller kommun någon ekonomisk fördel.
2.
Vid utminutering må bolag icke hålla mer än ett försäljningspris
å en och samma varusort af brännvin, oafsedt om större eller
mindre myckenhet försälj es. Hvad sålunda är stadgadt äger dock ej
tillämpning, då sprit, som innehåller minst 92 volymprocent alkohol,
försäljes för tekniska eller likartade ändamål.
3.
Bolag må icke inköpa fastighet eller inom redan förvärfvad
fastighet vidtaga annan mera omfattande förändring än den, som
påkallas af fastighetens underhåll eller rörelsens behöriga utöfvande,
utan samtycke af kontrollstyrelsen och Kungl. Maj:ts befallningshafvande,
sedan stadsfullmäktige eller, där sådana ej finnas, allmän rådstuga samt
å landet kommunalstämman afgifvit yttrande.
Bolag må icke förhyra andra lägenheter än dem, hvilka äro
behöfliga för den rörelse, som bolaget själft utöfvar, icke ingå hyreseller
andra affärsaftal med enskilda styrelseledamöter i bolaget, ej heller
låta aflöningen vare sig till styrelsen eller till de hos bolaget anställda
personer vara beroende på omsättningen af brännvin, vin eller maltdrycker
eller utgå med viss del af vinsten.
4.
Bolags delägare skola vara minst nio, af hvilka åtminstone
134
sex böra vara boende å den ort, där bolagets styrelse har sitt säte.
Bolags styrelse skall bestå af fem ledamöter, af hvilka tre utses af
delägarna i bolaget, en af Kungl. Maj:ts befallningshafvande och en
af landstinget, dock att i stad, som icke deltager i landsting, stadsfullmäktige
utse den ledamot, som eljest skulle af landstinget väljas.
På enahanda sätt utses jämväl fem suppleanter. Därest å landet eller
i stad, som deltager i landsting, nytt bolag bildas å tid, då landstinget
icke är samladt, må ordföranden i landstinget äga att utse en person
att under tiden, till dess styrelseledamot blifvit af näst sammanträdande
landsting utsedd, vara ledamot i styrelsen.
Af Kungl.. Maj:ts befallningshafvande, landsting eller stadsfullmäktige
utsedd styrelseledamot må icke vara delägare i bolaget.
5.
Bolags räkenskaper skola föras enligt föreskrifter och formulär,
som utfärdas af kontrollstyrelsen.
6.
Granskning af bolags förvaltning och räkenskaper skall
hvarje år i mars eller april månad å dag, som af Kungl. Maj:ts
befallningshafvande bestämmes, ske för näst föregående försäljningsår
af tre revisorer, af hvilka en utses, i stad af stadsfullmäktige eller,
där sådana ej finnas, allmän rådstuga och å landsbygden af kommunalstämman,
en af landstinget samt en af Kungl. Maj:ts befallningshafvande.
I stad, som icke deltager i landsting, utse stadsfullmäktige-jämväl den
revisor, som eljest skulle af landstinget väljas. På enahanda sätt utses
jämväl tre suppleanter. Bevisorerna skola antingen ibland eller utom
sig utse två personer att å deras vägnar deltaga i inventering af
bolagets tillgångar vid löpande försäljningsårets slut. Öfver revisionen
afgifva revisorerna berättelse, hvilken, utom redogörelse för bolagets
ekonomiska ställning och förvaltning samt hvad öfrigt revisorerna
kunna finna skäl omnämna, skall innehålla dels yttrande, huruvida
bolaget förvaltats i öfverensstämmelse med det i 1 mom. här ofvan
angifna syfte, dels till- eller afstyrkande af ansvarsfrihet. Af revisionsberättelsen,
vid hvilkens affattande de föreskrifter skola iakttagas, som
meddelas af kontrollstyrelsen, skola, sedan bolagets styrelse lämnats tillfälle
att förklara sig öfver i berättelsen möjligen gjorda anmärkningar,
före maj månads utgång revisorerna öfversända exemplar till Kungl.
Maj:ts befallningshafvande, landstinget, stadsfullmäktige eller allmänna
rådstugan eller kommunalstämman samt kontrollstyrelsen; och skall
inom samma tid revisionsberättelsen jämte af bolagets styrelse möjligen
afgifven förklaring på bolagets bekostnad offentliggöras i någon af
ortens tidningar. Bolagets styrelse må äfven till nämnda myndigheter
insända sin förklaring.
135
Granskning af bolags förvaltning och räkenskaper må äfven när
som helst företagas af chefen för kontrollstyrelsen eller af person, som
nyssnämnda styrelse förordnat.
7.
Revisorerna samt deras här ofvan nämnda ombud äga att af
bolaget åtnjuta ersättning efter tredje klassen i gällande resereglemente.
Enahanda ersättning utgår för resor till styrelsens sammanträden till
styrelseledamot, som icke har sitt hemvist å den ort, där bolagets
styrelse har sitt säte.
8.
Om ansvarsfrihet för bolag beslutar kontrollstyrelsen, sedan
landsting och i stad stadsfullmäktige eller allmänna rådstugan samt på
landet kommunalstämman afgifvit yttrande i ärendet. Sådant yttrande
skall till kontrollstyrelsen afgifvas före september månads utgång.
Erfordras åtgärd i följd af vägrad ansvarsfrihet eller gifver
revisionsberättelsen eljes därtill anledning, äger kontrollstyrelsen meddela
erforderliga föreskrifter.
9.
Bolag vare pliktigt ställa sig till efterrättelse jämväl de föreskrifter
Kungl. Maj:ts befallningshafvande kan meddela i anledning af
framställning från kontrollstyrelsen eller någon af de i nästföregående
mom. nämnda kommunala myndigheter. Tredskas bolaget fullgöra
sålunda meddelade eller af kontrollstyrelsen enligt nyssnämnda moment
gifna föreskrifter, äger Kungl. Maj:ts befallningshafvande förelägga
lämpligt vite eller återkalla bolagets rättighet till detaljhandel med
brännvin att upphöra med löpande försäljningsårs utgång.
21 §.
Bolag, som jämlikt 12 § eller 14 § fått öfvertaga all detaljhandel
med brännvin inom kommun, åligger att inom mars månads utgång
efter försäljningsårets slut hafva å statsverkets giroräkning i riksbanken
insatt dels utan afdrag de afgifter, hvilka bolaget uppburit på grund
af öfverlåtelse af försäljningsrättighet enligt 17 § 2 mom., dels ock
hela den nettovinst, som uppkommit af all den rörelse bolaget idkat.
Då bolag upplöses, skall, där ej annorledes i laga ordning bestämts,
på enahanda sätt förfaras med det öfverskott af bolagets tillgångar,
som kan uppstå, sedan bolagets samtliga skulder blifvit guldna samt
de af delägarna tillskjutna medel återbetalats.
24 §.
1. Öfver beslut, som taxeringsnämnd jämlikt 19 § 1 eller 2 mom.
meddelar i fråga om beräkning af det litertal brännvin, för hvilket för
-
136
säljningsafgift skall erläggas, eller jämlikt 23 § rörande bestämmandet
af sådan afgift, äger skattskyldig att hos pröfningsnämnd anföra besvär
inom den tid och i den ordning, som för Överklagande af taxeringsnämndens
beslut i allmänhet äro bestämda. Pröfningsnämnd tillkommer
att, ehvad dylikt beslut blifvit öfverklagadt eller ej, däri vidtaga förändringar,
som finnas skäliga; och må vidare klagan öfver pröfningsnämnds
beslut, i den ordning förördningen angående taxeringsmyndigheter
och förfarandet vid taxering i allmänhet bestämmer, fullföljas af
den skattskyldige äfvensom af kronans ombud.
2. Utan hinder af förd klagan skall försäljningsafgiften utgå
efter det af pröfningsnämnd bestämda litertal, intill dess förändring
däri blifvit vidtagen genom beslut, som vunnit laga kraft.
25 §.
De afgifter, som enligt denna förordning inflyta för rättigheterna
till detaljhandel med brännvin, äfvensom den i 21 § omförmälda nettovinst
af bolags rörelse jämte vid bolags upplösning uppkommet öfverskott
tillfalla statsverket.
öfvergångsstadganden.
Dessa bestämmelser träda i kraft den 1 januari 1914, dock att
val af styrelseledamöter och revisorer för år 1914 verkställes i enlighet
med de nya föreskrifterna.
Granskning af bolags förvaltning och räkenskaper samt beslut
om ansvarsfrihet för försäljningsåret 1913 ske enligt föreskrifterna i
kungl. förordningen den 9 juni 1905 angående försäljning af brännvin.
Försäljningsafgifter och bolags nettovinst för försäljningsåret 1913
fördelas enligt föreskrifterna i nyssnämnda förordning.
137
Bil. B.
Förslag
till
Förordning
angående ersättning till städer och vissa köpingar, landsting och hushåll
ningssällskap för till statsverket indragna brännvinsförsäljningsmedel.
Sedan samtliga brännvinsförsäljningsmedel indragits till statsverket,
skall till städer och vissa köpingar samt landsting och hushållningssällskap
af statsmedel utbetalas ersättning på sätt här nedan stadgas.
§ 1.
Nedannämnda städer och köpingar erhålla årligen följande ersättningsbelopp:
Kronor.
Kronor.
Stockholm........................... 742,545
Torshälla.............................. 4,408
Södertälje .......................... 34,684
Eskilstuna........................... 55,245
Norrtälje.............................. 10,817
Mariefred ........................... 5,684
Sigtuna................................ 4,379
Trosa.................................... 6,496
Östhammar ....................... 6,699
Malmköping........................ 15,689
Öregrund ........................... 1,653
Linköping........................... 65,975
Vaxholm............................. 9,976
Norrköping ........................ 93,235
Sundbyberg ........................ 18,415
Söderköping........................ 7,424
Uppsala ............................. 59,740
Vadstena........................  7,279
Enköping ........................... 20,967
Skänninge.......................... 5,423
Nyköping ........................... 32,045
Motala ................................. 14,268
Strängnäs ........................... 10,411
Jönköping.......................... 45,240
18
138
Kronor.
Eksjö................................. 16,907
Gränna ............................. 1,218
Växjö ................................ 41,209
Ljungby ............................. 6,641
Kalmar................................. 52,867
Västervik ........................... 14,732
Vimmerby........................... 10,382
Oskarshamn........................ 25,636
Borgholm ........................... 7,018
Mönsterås ........................... 7,221
Mörbylånga....................... 6,409
Nybro..........................  12,325
Visby.................................... 25,810
Karlskrona........................... 48,575
Karlshamn......................... 23,113
Sölvesborg........................... 10,005
Ronneby............!................ 14,123
Kristianstad........................ 42,369
Simrishamn ........................ 4,350
Ängelholm.......................... 17,313
Båstad ................................. 4,553
Hässleholm ........................ 18,473
Malmö .. ........................... 133,342
Landskrona ........................ 23,403
Hälsingborg....................... 76,821
Ystad.................................... 24,418
Lund .................................... 37,729
Trälleborg........................... 14,935
Skanör med Falsterbo ...
1,247
Eslöf .................................... 15,080
Hörby.................................. 6,235
Laholm ............................. 12,267
Halmstad.............................. 40,890
Falkenberg ....................... 20,242
Varberg .............................. 23,751
Kungsbacka....................... 14,442
Göteborg.............................. 349,682
Kungälf................................. 12,528
Kronor.
Marstrand........................... 6,786
Uddevalla ........................... 40,397
Strömstad ........................... 15,051
Lysekil................................. 21,373
Vänersborg ........................ 21,054
Borås................................... 46,690
Alingsås .............................. 13,659
Ulricehamn ........................ 10,237
Åmål ..........  9,976
Trollhättan ...................... 20,068
Mariestad .......................... 25,346
Lidköping........................... 28,797
Skara.................................. 21,083
Sköfde ................................ 30,334
Falköping .......................... 23,780
Hjo ...................................... 8,439
Vara .................................... 14,500
Karlstad .............................. 53,882
Kristinehamn..................... 29,232
Filipstad.............................. 24,969
Arvika ................................ 23,490
Säffle ................................... 9,193
Örebro ................................ 93,844
Askersund ........................... 10,382
Nora ................................... 9,628
Lindesberg........................... 14,471
Västerås .............................. 54,781
Arboga................................ 12,963
Köping................................. 19,488
Sala....................................... 37,439
Falun................................... 50,402
Hedemora .......................... 18,038
Säter ................................... 2,523
Gäfle .................................... 64,583
Söderhamn........................... 24,041
Hudiksvall.......................... 28,855
Härnösand........................... 34,626
Sundsvall............................. 59,595
139
Kronor.
Kronor.
Örnsköldsvik ............
......... 18,937
Skellefteå ...............
............ 13,311
Sollefteå .....................
.......... 25,636
Luleå.......................
........... 27,086
Östersund ................
......... 42,688
Piteå .......................
............ 7,801
Umeå...........................
.......... 29,000
Haparanda..............
........... 10,614
2 §•
Landstingen och de städer, som ej deltaga i landsting, erhålla
årligen tillhopa 2,650,000 kronor.
3
§.
Hushållningssällskapen erhålla årligen tillhopa 1,650,000 kronor.
4
§■
Till grund för fördelningen dels mellan landstingen och städer,
som ej deltaga i landsting, dels ock mellan hushållningssällskapen skall
läggas i det förra fallet landstingsområdenas och nämnda städers, i det
senare fallet hushållningssällskapsområdenas folkmängd.
5 §•
Statskontoret skall hvarje år låta till vederbörande utbetala de i
1 § föreskrifna ersättningsbeloppen under april månad samt de i 2 och
3 §§ föreskrifna, så snart folkmängdsuppgifterna blifvit tillgängliga.
Öfyergångsstadganden.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1915.
Det ersättningsbelopp, som enligt 1 § utgår till stad eller köping,
skall nedannämnda år ökas med
140
år 1915
„ 1916
„ 1917
„ 1918
„ 1919
„ 1920
7 tjuguniondedelar
/ 7
1 tjuguniondedel
Till de i 1 § omförmälda köpingar utgår ersättning sista gången
år 1926, dock att köping, som före utgången af nämnda år erhållit
stadsrättiglieter, äfven därefter erhåller förut bestämd ersättning.
Därest köping inom samma tid inkorporeras med stad, skall den
köpingen tillkommande ersättningen tillfalla staden.
RESERVATIONER.
Reservation af herr Odelberg.
Om jag ock kunnat biträda kommitténs förslag att till statsverket
indraga och enligt angifna grunder med statsmedel ersätta de andelar
af brännvinsförsäljningsmedlen, hvilka enligt nu gällande bestämmelser
tillfalla kommuner, landsting och hushållningssällskap, har jag däremot
ej kunnat ansluta mig till förslaget om en lagstadgad begränsning af
de staten tillfallande rusdrycksmedel, hvilka skulle få användas för
statsregleringens behof. En sådan begränsning synes mig nämligen ur
nykterhetssynpunkt helt och hållet obehöflig, ty om man möjligen hvad
vissa kommuner beträffar skulle kunna befara, att ekonomiska hänsyn
skulle göra sig alltför mycket gällande vid ordnandet af rusdrycksförsäljningen
ur ordnings- och nykterhetssynpunkt, torde dock ej kunna
ifrågasättas, att staten skulle låta sig påverkas af en sådan hänsyn.
Då kommittén icke desto mindre föreslagit, att af statsverkets
inkomster af rusdrycksbeskattningen endast ett visst belopp årligen
skulle få användas för statsregleringens behof och uppstående öfverskott
fonderas, har kommittén därför ej angifvit några skäl utan
endast anfört att, om så blefve förhållandet, skulle någon ökning af
denna inkomsttitel för budgeten icke få ifrågakomma och härigenom
skulle åter en ur nykterhetssynpunkt mer effektiv höjning af rusdrycksbeskattningen
kunna äga rum utan att man därigenom ökade budgetens
beroende af rusdrycksmedlen.
För ett sådant beroende hyser jag dock ej någon farhåga utan
anser fastmer, att rusdryckshandteringen är ett för staten synnerligen
lämpligt skatteobjekt, af hvilket staten allt fortfarande som hittills
bör kunna hämta afsevärda inkomster. Det torde för öfrigt kunna
ifrågasättas, huruvida det är förenligt med en sund statshushållning
att för ej klart insedda ändamål årligen afsätta betydande belopp,
under det att nya skattekällor måste uppsökas för att erhålla medel
till bestridande af statens nödvändiga utgifter. Det har visserligen
143
framhållits, att afsevärda belopp vore behöfliga, då en gång ett allmänt
rusdrycksförbud, om hvars förverkligande mången hyser förhoppning,
skulle i vårt land genomföras och att man därföre i tid borde vidtaga
åtgärder för samlande af medel.
Då jag emellertid ej anser möjligt att genomföra ett allmänt
rusdrycksförbud och ej -heller tror på nyttan eller gagnet af ett sådant
förbud, hvars berättigande nationens flertal ej skulle kunna inse, utan
håller före, att helt andra medel måste användas för att fostra vårt
folk till nykterhet och sedlighet, har jag ej kunnat biträda kommitténs
under punkt 6 sid. 131 och 132 gjorda hemställan.
Särskild mening af herr Hegardt.
I hufvudsak ense med kommitténs flertal i dess förslag liar jag
i nedannämnda afseenden en afvikande uppfattning, beträffande:
Ofvergångsstadganden vid kommitténs förslag till förändrad lydelse
af 15, 21, 24 och 25 §§ i brännvinsförsäljningsförordningen.
För vinnande af större tydlighet anser jag dessa bestämmelser
böra gifvas följande lydelse:
» Ofvergångsstadganden.
Dessa bestämmelser träda i kraft den 1 januari 1914, med iakttagande
likväl af:
att val af styrelseledamöter och revisorer jämte suppleanter skola,
därest valen afse tidsperiod, som tilländagår efter sistnämnda dag, ske
i enlighet med de nya föreskrifterna;
att för granskning af bolags förvaltning och räkenskaper för år
1913 samt beslut om ansvarsfrihet för denna förvaltning, skall gälla
hvad i dessa afseenden föreskrifves i kungl. förordningen den 9 juni
1905 angående försäljning af brännvin; samt
att försäljningsafgifter och bolags vinstmedel för försäljningsåret
1913 skola fördelas enligt föreskrifterna i sistnämnda förordning)).
Förordning angående ersättning till städer m. fl. för indragna brännvinsför
säljning smedel.
Enär ersättningen till stadskommunerna för dessa medel utgår
ej blott uti direkta anslag, på sätt den föreslagna förordningen innehåller,
utan äfven i form af den af kommittén föreslagna höjning af
statens bidrag till folkskollärarnes aflöning, anser jag denna omständighet
böra på något mera stadigvarande sätt än blott och bart i
kommitténs motiver markeras och föreslår därför: att ingressen till
nyssnämnda förordning erhåller följande lydelse:
145
»Sedan samtliga brännvinsförsäljningsmedel indragits till statsverket
samt för de andelar af dessa medel, hvilka enligt kungl. förordningen
den 9 juni 1905 angående försäljning af brännvin fördelats emellan
rikets samtliga kommuner efter folkmängden, ersättning beredts genom
höjning af statens bidrag till aflöning åt folkskollärare och småskollärare,
skall till städer och vissa köpingar samt landsting och hushållningssällskap
af statsmedel utbetalas ytterligare ersättning på sätt
här nedan stadgas.»
Motiverna till ifrågavarande förordning anser jag därjämte hafva
bort något fullständigas.
Sålunda finner jag hafva bort framhållas, att 1905 års brännvinsförsäljningsförordnings
bestämmelser om fördelning af försäljningsmedlen
afsett endast en lämpligare proportion vid fördelningen emellan
stads- och landskommuner men ingalunda att beröfva någotdera slaget
af dessa kommuner all andel i medlen. I den successiva nedskrifning
af städernas andel, som föreskrifvits uti öfvergångsstadgandena vid 1905
års förordning, kan alltså icke hämtas något hållbart stöd för nedskrifning
eller borttagande af den ersättning, som enligt kommitténs
förslag skulle tillerkännas stadskommunerna. Huruvida och i hvilken
omfattning en reglering framdeles skall ske af sagda ersättning, synes
böra göras beroende af statsmakternas framtida beslut.
Vidare anser jag motiveringen för den s. k. kommunandelens
(den emellan samtliga rikets kommuner enligt 1905 års förordning
fördelade andelen i brännvinsförsäljningsmedlen) ersättande genom det
höjda statsbidraget till folkskollärarnes minimilöner, hafva bort innehålla
ett påpekande af att denna form af ersättning är relativt ogynnsam
för de största stadskommunerna, enär dels genom dessas relativt
starka folkökning kommunandelen varit för dem i starkare tillväxt
än för kommunerna i allmänhet, dels ock den föreslagna ökningen i
nämnda statsbidrag är af vida större relativ nytta för smärre, glest
befolkade kommuner med ett lägre lärjungeantal per lärare och en
lärareaflöning, som sammanfaller med eller föga afviker från den lagstadgade
minimimilönen, än för de stora, tätt befolkade kommunerna,
där lärarelönerna äro höga och lärjungeantalet per lärare relativt stort.
Undersökningen af alkoholbrukets inverkan på fattigvårdskostnaderna.
Om de utredningar, hvilka på begäran af ledamöter inom kommittén,
som anslutit sig till krafvet på rusdrycksförbud, af kommittén
föranstaltats till ledning för bedömande af frågan, i hvad mån samhällets
utgifter för fattigvård, sjukvård och fångvård kunde vara be
19
-
146
roende på bruket af rusdrycker, har kommittén visserligen redan yttrat,
att dessa utredningar icke lämnade några säkra hållpunkter för vinnande
af ett tillfredsställande resultat i åsyftadt hänseende. Då kommittén
emellertid, med uttalande att utredningarne icke kunde frånkännas
ett visst värde, fogat dem vid sitt betänkande, och då desamma
tvifvelsutan komma att ofta och mångenstädes, icke minst i
pressen och vid offentliga förhandlingar, åberopas såsom i viss mån
officiella och i hufvudsak tillförlitliga, anser jag mig böra framhålla
de skäl, som göra, att jag för min del finner särskildt de utredningar,
som afse alkoholbrukets inverkan på fattigvårdskostnaderna, icke tjänliga
att ligga till grund för ett tillförlitligt omdöme i denna fråga.
Vid denna utredning har följts
ett formulär, som väsentligen
upptager följande hufvuduppgifter:
Procenttal
Procenttal fattig-
fall.
vårdskostnader.
Alkoholbruk hufvudsak............
0/
0
»/''
lo
»
biorsak..................
%
%
Summa
°/."
%
Annan orsak................................
0''
10
0/
JO
Obestämbara................. ......
0/
JO
%
Summa summarum
100 °/o
100 %
Min första anmärkning mot detta förfaringssätt är, att »bruket»
och icke »missbruket» af alkoholhaltiga drycker upptagits såsom orsak.
(I förbigående vill jag framhålla den tendentiöst oriktiga benämningen
»rusdrycker» på alkoholhaltiga drycker, en benämning, som
utgår från dessa dryckers missbruk och användes äfven på sådana svagt
alkoholhaltiga drycker, hvilka snart sagdt aldrig nyttjas med rus såsom
resultat.)
Genom att »bruket» af alkoholhaltiga drycker skall angifvas såsom
orsak till fattigvårdsbehof, har gifvetvis äfven det måttliga bruket af
sådana drycker måst medtagas, äfven om det faktiskt icke inverkat på
den försörjningspliktiges vare sig förmåga eller vilja att fullgöra sagda
plikt. Ett sådant måttligt bruk har icke dryckenskap ens skador i följd.
Den enskilde förbrukarens kostnader för en måttligt använd måltidsdryck
af alkoholhaltig art behöfva icke vara större än för annan inköpt
dryck och i hvarje fall icke så afse vård. att fattigvårdsbehof däraf
kan grundläggas.
147
Trots den betydliga utvidgning af hithörande fattigvårdsorsak,
som erhållits genom användandet af ordet »bruk» i stället för »missbruk»,
har planen för undersökningen medfört ytterligare en sådan
utvidgning genom att upptaga icke endast de fall då »bruket» varit
hufvudorsak, utan äfven de fall, då det varit bidragande orsak till fattigvården.
Denna orsak har ytterligare försvagats genom att alla försörjningspliktiges
»bruk» af alkoholhaltiga drycker medtagits, exempelvis
ända därhän att en icke hemmaboende sons måttliga ölförbrukning
kunnat rubriceras som en bidragande orsak till fattigvård åt fader
eller moder, som kanske aldrig nyttjat alkoholhaltiga drycker.
Genom att i tabellerna utsätta summan af fattigvårdsfall, orsakade
af alkoholbruk, vare sig denna orsak varit den hufvudsakliga
eller endast bidragande, har sannolikt åstadkommits, att denna summa,
ej det tal, som anger alkoholbruket såsom hufvudorsak, åberopas,
då i framtiden utredningens resultat anföres. Så har också redan skett
vid ett före utgifvandet af kommitténs betänkande hållet och i pressen
refereradt offentligt möte.
Att åberopa nämnda summa utan att tillika angifva, att ett stort
antal af de i summan ingående fallen haft annan hufvudorsak än alkoholbruk,
synes mig emellertid icke riktigt. Formuläret för undersökningen
leder också lätt till ensidighet. Den däri upptagna rubriken
»annan orsak» kommer ej att, såsom sig bör, omfatta äfven de fall, då
alkoholbruket varit endast bidragande orsak, för att ej tala om att »annan
orsak» ofta är bidragande orsak, då alkoholbruket varit hufvudorsak.
Till det föregående bör läggas: att undersökningen omfattat endast
eu del af rikets kommuner och framför allt de största städerna, där
fattigvårdsförhållandena i förevarande afseenden te sig äfven relativt
ogynnsamma och att uppgifterna om alkoholbrukets inverkan på fattigvårdskostnaderna
år 1909, åtminstone icke i Stockholm, grundats på
någon personlig undersökning af de ifrågakomna fallen. Vid bedömandet
af de vid undersökningarna framkomna uppgifterna bör såsom själfklart
framhållas, att likhetstecken ej får sättas emellan de uppgifna
kostnaderna för fattigvård, helt eller delvis förorsakad af alkoholbruk,
och de besparingar i fattigvårdsutgifter, som kunna beräknas uppkomma
genom ett förbud mot tillverkning och försäljning inom landet af drycker
med viss alkoholhalt.
Det synes mig tydligt, att ett tillförlitligt svar på frågan om
alkoholens helt visst betydande och sorgliga inverkan på fattigvårdsbehofvet
förutsätter en mera omfattande, allsidig och ingående undersökning,
där äfven andra orsaker till sagda behof än missbruket af
148
alkoholhaltiga drycker tillerkännas berättigad vikt, såsom ej blott hufvudorsaker
utan äfven — om sådana öfverhufvudtaget skola med —
bidragande orsaker, hvarjämte, med hänsyn till de starka meningsskiljaktigheterna
i alkoholfrågan, synnerlig vikt lägges på undersökningens
ledande i strängt opartisk riktning.
Att kommittén icke kunnat föranstalta om en undersökning i nu
nämnda omfattning, beror gifvetvis uteslutande på den stora tidsutdräkt
och de högst betydande kostnader, som därmed hade varit förenade.
149
Reservation af herr Lindeberg.
Kommittén har i sitt förslag till förordning angående ersättning
till städer och vissa köpingar, landsting och hushållningssällskap för
till statsverket indragna brännvinsförsäljningsmedel äfven uppta*git
ersättning åt städerna Gränna och Säter, oaktadt i dessa städer ingen
detaljhandel med brännvin förekommit efter den 1 oktober 1907. Då
stadsfullmäktige i dessa städer frivilligt beslutat brännvinshandelns
upphörande och därmed afstått från de ekonomiska fördelar, som
kunnat af sådan handel uppstå, har jag ansett det vara oegentligt att
föreslå, att äfven dessa två städer skola få ersättning för medel, som
de för flera år sedan afstått.
150
Reservation af lierr Östberg.
Kommittén har föreslagit den förändring af 15 § 8 mom. af
brännvinsförsäljningsförordningen, att kontrollstyrelsen skall besluta om
ansvarsfrihet för bolagen. För närvarande tillkommer denna befogenhet
stadsfullmäktige, kommunalstämma, landsting och hushållningssällskaps
förvaltningsutskott, med rätt för Konungens befallningshafvande att i
sista hand afgöra frågan. Det är naturligt, att om bolagens vinstmedel
ingå till statsverket, rätten att besluta om ansvarsfrihet uppdrages
uteslutande åt en statsmyndighet, men då Konungens befallningshafvande
på grund af kännedom om ortsförhållandena enligt min mening bör
äga större förutsättningar än kontrollstyrelsen att säkert bedöma därvid
förekommande frågor, har jag ansett, att rätten att besluta om ansvarsfrihet
för bolagen bör tillkomma Konungens befallningshafvande, så
mycket mer som denna myndighet redan nu har sådan befogenhet i
de fall, då ansvarsfrihet vägrats af kommuner, landsting eller hushållningssällskaps
förvaltningsutskott.
Såsom en konsekvens af kommitténs ofvannämnda förslag har
föreslagits, att såväl kontrollstyrelsen som Konungens befallningshafvande
skola äga att lämna bolagen föreskrifter beträffande deras förvaltning.
Att'' bolagen sålunda komme under kontroll af tvänne olika myndigheter,
vore i och för sig ganska oegentligt, och man torde kunna befara,
att detta förhållande skulle gifva anledning till konflikter, då olika
meningar gjorde sig gällande. Enligt min mening borde det endast
tillkomma Konungens befallningshafvande att lämna bolagen föreskrifter.
151
Särskild! yttrande af herrar Ekman, Ericsson och Kvarnzelius.
I flere afseenden hafva vi haft en från kommittémajoriteten afvikande
uppfattning både med hänsyn till den förebragta motiveringen
och i fråga om de af kommittén framlagda förslagen.
Hvad motiveringen först beträffar, hafva vi i flere punkter hyst
skiljaktiga meningar och i enlighet med dessa framställt yrkanden i
kommittén. Då det emellertid skulle blifva för vidlyftigt att i detalj
utveckla hvarje särskild punkt samt då vi instämma i kommitténs
slutyrkanden i punkterna 1, 3, 4 och 5, vilja vi här, utöfver hvad vi
nedan anföra beträffande de mera principiella skillnaderna mellan vår
och kommittémajoritetens uppfattning, endast anmäla reservation mot
vissa delar af motiveringen i öfrigt.
Å sid. 98—99 från »Utom dessa direkta inkomster —--»
till och med »uppgick till öfver 7,000 personer», har kommittémajoriteten
velat framhålla, att utom inkomster af de direkta rusdrycksmedlen
(tillverknings- och försäljningsafgifter), det allmänna äfven
erhåller betydande intäkter genom skatter och utskylder, ej allenast
från de olika slagen af rusdryckshandtering, utan äfven från innehafvare
af sådan handtering och från personer, som hafva anställning
i densamma. Den belysning, som kommittémajoriteten gifvit åt detta
förhållande är emellertid ensidig och ofullständig. Då nämligen kommittén
omedelbart därpå i det första stycket å sid. 99 anför, att det
sålunda är uppenbart »att stat, kommuner, landsting och hushållningssällskap
äro för sin ekonomi i hög grad beroende af hvad de äga att
uppbära från rusdryckshandteringen och att denna inkomstkällas upphörande
utan motsvarande ersättning skulle medföra de mest vidtgående
och betänkliga följder», synes kommittén utan vidare hafva
gifvit stöd åt den meningen, att det allmännas beroende af rusdryckshandteringen
består icke allenast i den direkta rusdrycksbeskattningen
utan äfven i beskattningen af rusdryckshandteringen såsom näring eller
152
rörelse betraktad och af innehafvare af sådan näring samt af personer,
anställda i densamma. Emot denna uppfattning hafva vi inom kommittén
framställt en afvikande mening och yrkat, att ifrågavarande
stycke skulle i detta sammanhang utgå.
Af de uppgifter, som af kommittén infordrats rörande taxeringsvärdet,
inventarievärdet samt den bevillningstaxerade inkomsten för
brännerier, bryggerier, utskänkningsbolag, destilleringsverk och allmänna
brännvinsnederlag samt mälterier, och som meddelats å sid. 82—83 af
kommitténs betänkande, framgår, att taxeringsvärdet för dessa industrier
och näringar belöpte sig till 68,364,720 kronor och inventarievärdet till
33,737,186 kronor eller sammanlagdt 102,101,906 kronor, samt att den
bevillningstaxerade inkomsten uppgick till 25,151,961 kronor, hvaraf
för utskänkningsbolagen ensamt till 16,454,799 kronor. Af de å sid.
84 meddelade uppgifterna framgår, att den i viss rusdryckshandtering
anställda personalen omfattade 7,180 personer. Ehuruväl de infordrade
uPPgifterna aro ofullständiga och i flere afseenden bristfälliga — bland
annat hafva ej uppgifter erhållits från alla slag af rusdryckshandtering
och ej heller äro de erhållna uppgifterna i önskvärd grad specificerade —
kunna dock med ledning af dessa uppgifter vissa mera allmänna uttalanden
göras särskild! i fråga om betydelsen af beskattningen å rusdryckshandteringen.
Till en början vilja vi framhålla, att vid minskning i eller upphörande
af rusdrycksförbrukningen och en i följd häraf inträdande
minskning af rusdryckshandteringens omfång eller dess fullständiga
upphörande tydligen icke det i rusdryckshandteringen nedlagda kapitalet
kan betraktas såsom utan vidare förloradt. Om man utgår därifrån
att rusdrycksförbrukningen af olika anledningar efter hand kommer
att minskas tills densamma upphör, torde det i rusdryckshandteringen
placerade kapitalet så småningom, allt eftersom detsamma ej med fördel
får användning i denna näring, komma att göras räntebärande på annat
håll. Detta gäller gifvetvis främst i fråga om allt i handteringen place- %
radt löst rörelsekapital och äfven i allt väsentligt om det kapital, som
för närvarande är placeradt i fastigheter, inom hvilka rusdryckshandtering
bedrifves. Endast i undantagsfall torde tomtens värde med rusdryckshandteringens
upphörande undergå värdeminskning. I stort sedt
torde äfven de till fastigheterna hörande byggnaderna behålla sitt värde
och kunna användas till andra ändamål. Hvad åter beträffar de i rusdryckshandteringen
använda inventarierna, torde vid rusdrycksförbrukningens
aftagande en värdeminskning inträda, hvars omfattning det
emellertid är omöjligt att nu med någon säkerhet precisera. I det
153
stora hela torde kunna sägas, att samma kapital, som för närvarande
är placeradt i rusdrycksindustrien, för det fall, att rusdrycksförbrukningen
successivt minskas och i en framtid praktiskt sedt upphör, alltefter
hand göres räntebärande i andra näringar och företag. En gifven
följd häraf är, att det i rusdryckshandteringen för närvarande placerade
kapitalet ej i en framtid vid minskning i eller upphörande af
rusdrycksförbrukningen undandrages staten såsom beskattningsobjekt.
Utöfver hvad vi här hafva anfört, vilja vi endast påpeka ett i
samband härmed stående, efter vår mening anmärkningsvärdt förhållande.
Af den till cirka 25 miljoner uppgående bevillningstaxerade inkomsten
af rusdryckshandteringen voro ej mindre än 16 Va miljoner bevillningstaxerad
inkomst från utskänkningsbolagen. Det torde kunna sättas i
fråga, huruvida en affärsverksamhet, sådan som utskänkningsbolagens,
öfverhufvud bör beskattas. Dessa bolag hafva ju i sin hand att beskatta
den konsumerande allmänheten till förmån för kommuner,
landsting och hushållningssällskap och deras inkomster utgöras väsentligen
af medel, som tillgodogöras det allmänna. Inkomstbeskattningen
af och bevillningen från dessa bolag blir faktiskt därför en beskattning
af beskattningen, livars lämplighet kan ifrågasättas. Inkomstbeskattningen
af och bevillningen från bolagen utgör i stort sedt endast
ett upptagande på annat sätt af inkomster, som i livarje fall skulle
komma det allmänna tillgodo.
Yi hafva ofvan sökt göra gällande, att i det stora hela samma
kapital, som för närvarande är placeradt i rusdryckshandteringen, i en
framtid vid minskning i eller upphörande af rusdrycksförbrukningen
blir öfverfördt till andra näringar och sålunda fortfarande blir beskattningsbart.
Samma förhållande gäller efter vår mening också i fråga
om beskattningen af den i rusdryckshandteringen anställda personalens
arbetsförtjänst. I och med att kapitalet söker sig andra vägar för att
göras fruktbärande ökas gifvetvis också förvärfsutsikterna för dem,
som för närvarande innehafva anställningar i rusdryckshandteringen,
men som efterhand skulle komma att förlora dessa. Beskattningen för
inkomst af arbete skulle sålunda ej heller komma att minskas, och det
torde rent af kunna ifrågasättas, huruvida icke denna beskattning skulle
komma att inbringa ökade inkomster till statsverket. Allmänt bekant
är, att rusdryckshandteringen såväl i förhållande till det däri nedlagda
kapitalet som i förhållande till tillverkningens värde sysselsätter ett
mindre antal arbetare än det öfvervägande flertalet andra industrier
med motsvarande kapital. Skulle det i rusdryckshandteringen för närvarande
placerade kapitalet i en framtid komma att göras ränte
20
-
154
bärande i andra industrier, synes den slutsatsen ligga nära, att ett
förhållandevis större antal arbetare än hvad nu är fallet därigenom
skulle få arbetstillfällen. Ehuru vi icke kunna meddela några uttömmande
och exakta uppgifter rörande denna mindre beaktade sida af
spörsmålet, synas oss dock följande ur Afd. D. af Bidrag till Sveriges
officiella statistik, Fabriker och haridtverk hämtade uppgifter rörande
arbetarnas antal i vissa industrier och den för bevillning uppskattade
inkomsten af fabriksrörelsen gifva stöd för vår nyss uttalade uppfattning,
att arbetstillfällena och i följd däraf också den beskattning underkastade
arbetsinkomsten skulle genom rusdrycksförbrukningens minskande
eller upphörande efter hand ökas.
Fabriker, antalet arbetare på hvarje 10,000 kr. af den bevillningstaxerade
inkomsten m. m.
Fabriksgrupper, med öfver 14 miljoners
tillverkningsvärde år 1907.
Antal
fabriker.
Antal
arbetare.
För bevillning
uppskattad in-  komst af fabriks-  rörelse.
Antal arbetare
på 10,000 kr.
af den bevill-  nings taxerade
inkomsten.
Skeppsvarf, dockor och båtbyggerier......
77
4,832
356,943
135
Stenbrott och stenhuggerier..................
307
11,800
1,142,516
103
Spinnerier ..........................................
169
10,422
1,137,099
91
Snickeri- och möbelfabriker ..................
512
11,921
1,454,659
82
Skofabriker .......................................
74
5,611
737,830
76
Tegelbruk .......................................
434
11,352
1,702,850
67
Järn- och stålvarufabriker samt gjnterier
636
23,399
3,799,545
62
Väfverier.............................................
Riö
16,443
3,078,527
53
Sömnadsfabriker .................................
Sfi
3,795
747,893
51
Pappersbruk och pappfabriker...............
60
7,725
1,965,805
39
Mekaniska verkstäder........................
428
24,133
7,419,775
33
Bagerier ...........................................
67
1,956
606,588
33
Metallvarufabriker ..............................
257
3,905
1,390,540
28
Sågverk och hyflerier...........................
Boktryckerier.......................................
1,400
40,912
15,824,294
26
365
6,443
2,901,036
22
Mjöl- och grynkvarnar ........................
Trämassefabriker................................
1,481
143
4,264
11,058
2,152,548
5,470,115
20
20
Fabriker för tillverkning af elektriska ma-
skiner .............................................
18
3,829
2,176,892
18
Garfverier ..........................................
295
2,087
1,261,042
17
Brännvinsbrännerier .........................
124
810
546,960
15
Råsockerbruk ....................................
19
4,762
3,464,907
14
Maltdrycksbryggerier ...........................
761
6,515
5,671,637
11
Sockerraffinaderier ..............................
10
3,612
3,977,629
9
Destilleringsverk .................................
Margarinfabriker ................................
19
233
551,889
4
8
471
1,437,690
3
155
I detta sammanhang anse vi oss också böra meddela några ur
afd. V. af bidrag till Sveriges officiella statistik, Brännvins tillverkning
och försäljning, hämtade uppgifter rörande den afsevärda minskning
som sedan början af 1870-talet ägt rum af den vid brännerierna anställda
personalen. Oaktadt personalen för närvarande är mindre än
en fjärdedel af hvad den var under tillverkningsåret 1873—1874, har
icke någon häraf förorsakad arbetslöshet försports. Förklaringen härutinnan
torde utan tvifvel ligga däri, att denna minskning inträdt så
småningom och att de personer, som mistat sina anställningar, sökt
sig öfver till närstående, t. ex. kemiskt-tekniska, industrier. Samma
förhållande kommer gifvetvis i fortsättningen vid en minskning i rusdrycksförbrukningen
att göra sig gällande. Farhågorna för att arbetstillfällena
skola minskas vid en nedgång i rusdryckstillverkningen och
för att beskattningen å inkomst af arbete skulle sjunka äro därför
efter vår bestämda mening obefogade.
Antalet arbetare anställda vid brännerierna och dagsverken för åstadkommande
af 1,000 liter brännvin af normalstyrka.
!
j Tillverk-  nings-  år.
Antalet arbetare.
Dags-
verken
Antalet arbetare.
Dags-  verken
för 1,000
liter
brännvin.
Hösten.
Våren.
Somma-
ren.
för 1,000
liter
brännvin.
nings-
år.
Hösten.
Våren.
Somma-
ren.
1873-74
4,896
3,991
44
10-o
1892-93
992
841
140
3*6
1874- 75
4,889
4,556
46
9-7
1893-94
953
894
165
3-6
1875-76
4,538
4,412
54
9-2
1894-95
886
860
173
3*5
1876-77
4,631
4,065
88
9-2
1895-96
900
864
189
3*5
1877-78
4,078
3,505
99
9.7
1896-97
891
871
204
3*4
1878-79
4,006
3,370
106
8-6
1897-98
935
209
3*2
1879-80
3,058
2,638
137
8*2
1898-99
1,008
231
3*o
1880-81
2,938
2,689
119
7*1
1899-1900
1,014
243
2*s
1881-82
2,791
2,395
114
7* G
1900-01
1,012
251
2*9
1882-83
2,318
1,550
82
6*5
1901-02
1,107
271
2*s
1883-84
2,131
1,488
116
7*1
1902-03
1,093
290
3i
1884-85
1,895
1,527
90
5*7
1903-04
1,108
249
2* i)
1885-86
1,715
1,545
97
5*4
1904-05
1,022
249
2*s
1886-87
1,484
1,408
120
5*5
1905-06
1,031
256
2*9
1887-88
1,331
1,300
108
5*5
1906-07
1,033
248
2* 3
1888-89
1,173
999
124
4*9
1907-08
989
231
2*8
1889-90
1,137
1,009
108
4*7
1908-09
1,062
221
2*5
1890-91
1,026
924
124
4.1
1909-10
1,049
207
2*9
1891-92
1,022
874
130
4*o
156
I kommitténs utlåtande äro på sid. 78—81 omnämnda vissa undersökningar
rörande det allmännas omkostnader i följd af bruket af rusdrycker.
Kommittén har därvid bland annat uttalat att »kommittén
ansett sig icke kunna eller böra i det afseende, hvarom nu är fråga,
göra något uttalande». Efter vår mening återfinnes emellertid å sid.
99—100 i betänkandet icke desto mindre ett uttalande af sådan innebörd.
Där säges nämligen, att det är »gifvet», att de besparingar,
som skulle för det allmänna uppstå, om ingen rusdrycksförbrukning
förekomme, »endast kunde motsvara en mindre del af de rusdrycksmedel,
som nu tillföras det allmänna». Till en sådan slutsats synes
oss undersökningarnas resultat icke gifva anledning. Vi äro ense med
kommittén därutinnan, att undersökningsmaterialet icke är i allo tillfredsställande,
men å andra sidan äro dock de erhållna uppgifterna,
exempelvis rörande fattigvårdsförhållandena, resultatet af ett i flera
afseenden grundligt och opartiskt arbete. Och om man med det »allmänna»
syftar på den institution, som i hvarje särskildt fall har att ansvara
för de utgifter, undersökningarna afse, så visar exempelvis undersökningen
af fattigvårdsfall, hvad Stockholm angår, att de fattigvårdsfall,
ifråga om hvilka alkoholbruk ansågs utgöra liufvudorsak, under år
1909, dragit en kostnad af 518,836 kronor 47 öre, och de fall, ifråga
om hvilka alkoholbruket varit bidragande orsak, dragit en kostnad
af 418,036 kronor 98 öre. Då Stockholms stads direkta inkomst af
brännvinsförsäljningsmedlen nämnda år uppgick till 1,456,189 kronor 9
öre, så framgår häraf, att, äfven om vederbörlig hänsyn tages till svårigheten
att särskildt ifråga om sistnämnda utgiftspost komma till bestämda
siffror, de af rusdrycksbruket vållade utgifterna i endast berörda
afseende motsvara en betydande del af stadens inkomster af
rusdrycksmedel.
I kommitténs betänkande, under kap. Y sid. 98 och följande
sidor har kommittén sökt uppvisa obehöfligheten och olämpligheten af
en fullständig afskrifning af rusdrycksmedlen med en framställning af
det totala rusdrycksförbudets olämplighet och omöjlighet. Ur flere
synpunkter kunna vi ej godkänna majoritetens motivering härutinnan.
Först och främst kan den af kommittén verkställda utredningen
rörande förbudslagstiftningen näppeligen anses vara tillräckligt grundlig
och uttömmande för att kunna bilda underlag för ett vederhäftigt
omdöme om totalförbudets lämplighet och genomförbarhet. Vi sakna
af skäl, som nedan framgår, anledning att ingå på kommittémajoritetens
uppfattning af totalförbudet i dessa afseenden. Men när kommittén
mot det här i Sverige framställda krafvet på totalförbud (d. v. s. för
-
bud för såväl tillverkning och försäljning som import och transport af rusdrycker)
anför, att i främmande länder införda förbud för tillverkning och
försäljning af rusdrycker ej allestädes kunnat upprätthållas, så vilja vi
framhålla att dessa båda förbud till sin effektivitet uppenbarligen icke
kunna jämföras. Härutöfver kan tilläggas, att under senare tider den meningen
med stor styrka gjorts gällande, att man ej ur den i främmande
stater förefintliga lagstiftningen med förbud för tillverkning och försäljning
af rusdrycker kan på grund af de olikartade samhällsförhållandena
di''aga några som helst slutsatser rörande verkan af en totalförbudslagstiftning
i Sverige.
Efter vår mening har kommittémajoriteten med hänsyn till kommitténs
uppdrag saknat anledning att ingå på någon provning af det
totala förbudets lämplighet. I enlighet med det kungl. brefvet den
20 augusti 1909 skulle kommittén hafva att verkställa »en allsidig
utredning rörande statens, kommunernas, landstingens och hushållningssällskapens
frigörande i större eller mindre omfattning från deras ekonomiska
beroende af från rusdryckshandteringen härflytande medel?.
Detta synes svårligen kunna uttolkas därhän, att kommitténs uppgift
bestod däri att först ingå på en undersökning af olika lagstiftningsåtgärders
lämplighet och möjlighet och att, sedan någon eller några sådana
ej befunnos hålla måttet, på grund däraf bestämma den omfattning som
utredningen skulle komma att erhålla. Med hänsyn till allt hvad som
i frågan förekommit, innan 1909 års kommitté tillsattes, synes oss
kommitténs uppgift rätteligen bestå däruti, att utredning skulle verkställas
och förslag framläggas till sådana ekonomiska anordningar, att
såväl de lagstiftande, som de verkställande myndigheterna vore oförhindrade
att vidtaga de åtgärder, som de i hvarje särskildt fall funno
lämpliga, utan att det inverkade störande på de allmänna instutionernas
regelbundna verksamhet. Den omfattning, i hvilken det allmännas
frigörande från dess ekonomiska beroende af rusdryckshandteringen
kan äga rum, bör därför ej göras beroende af vissa uppfattningar rörande
ifrågasatta lagstiftningsåtgärder i nykterhetssyfte, utan enbart
följa ur de möjligheter att åstadkomma en mer eller mindre fullständig
afveckling af det allmännas beroende, som de förhandenvarande förhållandena
erbjuda.
Härvid framställer sig då först den frågan, huruvida det allmänna
skulle kunna på en gång fullständigt frigöras, emedan härigenom, om
det befunnes lämpligt och möjligt, utan tvifvel den enklaste lösningen
af det föreliggande spörsmålet skulle vinnas. Med hänsyn till
den nuvarande rusdrycksbeskattningen komme ett sådant tillvägagångs
-
158
sätt att innebära, antingen att den skulle pa en gång i det närmaste
upphöra, eller att den skulle komma att fortfarande bestå ungefärligen
i samma omfattning som för närvarande. Oafsedt huruvida eu
beskattning å rusdryckerna kan anses; hafva inflytande å förbrukningen
af sådana drycker och sålunda i större eller mindre grad främja
nykterheten, torde det i hvarje fall vara klart, att det med ett upphörande
af alla å rusdryckshandteringen pålagda skatter och afgifter förorsakade
starka prisfallet å rusdrycker skulle i ej oväsentlig grad öka förbrukningen
och därmed ogynnsamt inverka på nykterheten. Vid sådant
förhållande torde ett fullständigt och samtidigt afskrifvande af samtliga
rusdrycksskatter och afgifter vara att anse som en olämplig eller rent
af skadlig åtgärd. Skulle en fullständig frigörelse från det allmännas
beroende af rusdrycksmedlen på en gång böra genomföras torde detta
därför kunna äga rum endast under förutsättning af att rusdrycksbeskattningen
kvarstode. Vid en sådan principiell lösning af frågan skulle
emellertid betydande olägenheter komma att uppstå. Det skulle nämligen
befinnas nödvändigt att pålägga nya skatter till ett belopp af
öfver 40 miljoner kronor, tullmedlen inberäknade, och detta komme
att möta svårigheter af olika slag, icke minst med hänsyn därtill, att
den nuvarande rusdrycksbeskattningen ej vore aflyftad.
Vi hafva därför funnit den enda antagliga lösningen af det förevarande
principiella spörsmålet vara ett successivt frigörande af det
allmännas beroende af rusdrycksmedlen och vi fatta också denna lösning
såsom stående i närmaste öfverensstämmelse med kommitténs uppdrag
att framlägga förslag rörande det allmännas frigörande i större
eller mindre omfattning från dess ekonomiska beroende af rusdrycksmedlen.
Af den från kommittémajoriteten afvikande uppfattning, som vi
hysa om utredningens innebörd, följer, att vi icke kunnat biträda
majoritetens förslag, dels i fråga om den till stadskommunerna och
vissa köpingar utgående ersättningen, dels i fråga om maximibeloppet
af de till staten inflytande rusdrycksmedlen, hvilket skulle få användas
till de ordinarie statsbehofvens fyllande, dels ock slutligen i fråga om
sättet för fonderingen af Överskjutande rusdrycksmedel och användningen
af dessa medel. 1
1. Ersättningen till stadskommunerna och vissa köpingar.
I fråga härom har kommittémajoriteten föreslagit, att de statsbidrag,
som städer och vissa köpingar skola erhålla i stället för de till
statsverket indragna brännvinsförsäljningsmedel, skola successivt minskas
159
till ett belopp motsvarande 28 j0o af de under åren 1901—1910 i medeltal
inflytande försäljningsmedlen, livilket skulle komma att äga rum
först år 1921, hvarefter ingen ytterligare afskrifning skulle ske. Detta
förslag hafva vi icke kunnat biträda utan hafva inom kommittén
yrkat, att afskrifningen af de till städerna och vissa köpingar utgående
bidragen skulle fortgå äfven efter år 1921 till dess att någon ersättningsskyldighet
till dessa kommuner icke längre ålåge staten.
Först härigenom skulle frågan om städernas och vissa köpingars
ekonomiska frigörelse vinna en slutgiltig lösning. Visserligen blifva
ifrågavarande kommuner frigjorda från deras direkta ekonomiska beroende
af rusdryckshandteringen därigenom att ersättning utgår oberoende af
huruvida brännvinsförsäljning inom kommunen äger rum eller icke.
Men det har icke synts oss lämpligt, att, sedan staten från visst försäljningsområde
upphört att erhålla inkomster, likväl statsbidrag i
evärderlig tid skall utgå till sådan kommun såsom ersättning för en
rättighet, som kommunen en gång haft. Kommunernas nuvarande beroende
af rusdrycksmedlen skulle visserligen upphöra med kommitténs
förslag, men ett ökadt beroende skulle komma att påhvila staten för
all framtid genom den dessa kommuner tillförsäkrade ersättningen.
En fortsatt successiv afskrifning af det föreslagna statsbidraget
till städer och vissa köpingar äfven efter 1921 lärer ej möta hinder
af från dessa kommuner eventuellt framställda rättsanspråk. Det
torde nämligen framgå af den under kap. II lämnade redogörelsen
rörande de ofta skeende förändringarna i lagstiftningen i fråga om
brännvinsförsäljningsmedlen, att städerna icke hafva någon sig tillförsäkrad
evärdelig rätt till vinstmedlen. Särskildt är att märka, att den
år 1905 beslutade afsevärda nedsättningen i städernas andelar ägde rum,
utan att därvid kunde göras gällande, att Riksdagen gjorde intrång på
någon städernas rätt. En närmare undersökning, huruvida likställigheten
mellan land och stad fordrar, att staten öfvertager någon eller
några af de utgifter, som nu åligga städerna, men hvilka kunna anses
mera böra åligga staten,, äfvensom däraf påkallad utjämning torde sannolikt
komma till stånd inom den tidrymd, under hvilken vi föreslå, att
den successiva afskrifningen skall äga rum.
För att icke skilja vårt förslag i detta afseende mer än nödigt
från kommittémajoritetens, hafva vi ansett oss böra biträda dess förslag
i fråga om den successiva afskrifning till dess 27ioo af det tioåriga
medeltalet blifvit nådt med år 1921, fastän vi hålla före, att lämpligare
hade varit, om afskrifningen ägt rum med 2 procent årligen äfven
efter 1916. Däremot anse vi, att från och med 1922 afskrifningen bör
160
äga rum med samma procent, 2 procent, som före 1917, hvarigenom
ersättningen skulle komma att upphöra med år 1936, efter följande
plan:
1921 ....................
....................29
hundradedelar.
1922 ....................
....................27
»
1923 ..................
...................25
»
1924 ...................
...................23
»
1925 ..................
...................21
»
1926 .................
....................19
»
1927 ...................
...................17
>
1928 ...................
....................15
1929 ....................
.................13
»
1930 ..................
.................. 11
»
1931 ...................
.................... 9
»
1932 .................
.................... 7
»
1933 ...................
.................... 5
»
1934 ...................
................... 3
»
1935 ...................
................... 1
hundradedel
Vid uppgörandet af vårt förslag hafva vi äfven haft uppmärksamheten
fästad på nödvändigheten af att afskrifningen af statsbidragen
äger rum på sådant sätt, att inga större ekonomiska svårigheter uppstå
för de ifrågavarande kommunerna. Äfven om 2 procents nedsättning
per år kan synas vara icke så obetydligt, torde dock den jämförelsevis
långa afskrifningstiden af 15 år, utöfver den af kommittémajoriteten
föreslagna tiden, lämna kommunerna tillfälle att på tillfredsställande
sätt ordna sin ekonomi. Af den till kommitténs betänkande fogade
statistiken (bil. 1) torde jämväl framgå, att detta skulle utan svårighet
låta sig göra, äfven om afskrifningen ägde rum under en kortare tidsperiod
än den af oss föreslagna.
Såsom förut framhållits vinner på detta sätt frågan om kommunernas
ekonomiska frigörande en fullständig och slutgiltig lösning, hvilken
måste anses vara i hög grad värdefull ur nykterhetssynpunkt. För att
underlätta möjligheten af vårt förslags antagande hafva vi låtit utarbeta
en plan för den successiva afskrifningen af de till städerna och vissa
köpingar utgående ersättningsbeloppen och vidtagit de häraf betingade
ändringarna i kommittémajoritetens »förslag till förordning angående
ersättning till städer och vissa köpingar, landsting och hushållningssällskap
för till statsverket indragna brännvinsförsäljningsmedeh.
161
På grund af att kommunerna genom de af oss föreslagna anordningarna
blifva fullständigt frigjorda hafva vi ansett oss kunna gifva
vårt förslag formen af en förordning. Däremot kunna vi ej under
några omständigheter biträda majoritetens mening att gifva dess förslag
formen af förordning, emedan därigenom sistnämnda, efter vår uppfattning
otillfredsställande, förslag skulle kunna för lång framtid hindra
statens och kommunernas fullständiga frigörelse.
Det af oss utarbetade förslaget till förordning är af följande
lydelse:
Förslag
till
Förordning
angående ersättning till städer och vissa köpingar, landsting och hushållningssällskap
för till statsverket indragna brännvinsförsäljningsinedel.
Sedan samtliga brännvinsförsäljningsinedel indragits till statsverket,
skall till städer och vissa köpingar samt landsting och hushållningssällskap
af statsmedel utbetalas ersättning på sätt här nedan stadgas.
1 §•
Nedan omförmälda städer och köpingar erhålla under nedannämnda
år följande ersättningsbelopp.
21
162
1915
1916
1917
1918
1919
1920
1921
1922
1923
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Stockholm .....................
921,780
870,570
844,965
819,360
793,755
768,150
742,545
691,335
640,125
Södertälje .....................
43,058
40,664
39,468
38,272
37,076
35.880
34,684
32,292
29,900
Norrtälje ........................
1 .''W28
12,682
12,309
11,936
11,563
11,190
10,817
10,071
9,325
Sigtuna ........................
5,436
5,134
4,983
4,832
4,681
4,530
4,379
4,077
3,775
Östhammar.....................
8,316
7,854
7,623
7,392
7,161
6,930
6,699
6,237
5,775
Öregrund........................
2,052
1,938
1,881
1,824
1,767
1,710
1,6*3
1,539
1,425
Vaxholm ........................
12,384
11,696
11,352
11,008
10,664
10,320
9,976
9,288
8,600
Sundbyberg.....................
22,860
21,590
20,955
20,320
19,685
19,050
18,416
17,145
15,875
Uppsala ........................
74,160
70,040
67,980
65,920
63,860
61,800
59,740
55,620
51,500
Enköping........................
26,028
24,582
23,859
23,136
22,413
21,690
20,967
19,521
18,075
Nyköping........................
39,780
37,670
36,465
35,360
34,255
33,150
32,045
29,835
27,625
Strängnäs .....................
12,924
12,206
11,847
11,488
11,129
10,770
10,411
9,693
8,975
Torshälla........................
5,472
5,168
5,016
4,864
4,712
4,560
4,408
4,104
3,800
Eskilstuna .....................
68,580
64,770
62,865
60,960
59,055
57,150
55,245
51,435
47,625
j Mariefred........................
7,056
6,664
6,468
6,272
6,076
5,880
5,684
5,292
4,900
j Trosa ...........................
8,064
7,616
7,392
7,168
6,944
6,720
6,496
6,048
5,600
Malmköping ..................
19,476
18,394
17,853
17,312
16,771
16,230
15,689
14,607
13,525
Linköping .....................
81,900
77,350
75,075.
72,800
70,525
68,250
65,975
61,425
56,875
Norrköping.....................
115,740
109,310
106,095
102,880
99,665
96,450
93,235
86,805
80,375
Söderköping ..................
9,216
8,704
8,448
8,192
7,936
7,680
7,424
6,912
6,400
Vadstena........................
9,036
8,534
8,283
8,032
7,781
7,530
7,279
6,777
6,275
i Skänninge ....................
6,732
6,358
6,171
5,984
5,797
5,610
5,423
5,049
4,675
Motala...........................
17,712
16,728
16,236
15,744
15,252
14,760
14,268
13,284
12,300
Jönköping .....................
56,160
53,040
51,480
49,920
48,360
46,800
45,240
42,120
39,000
Eksjö ...........................
20,988
19,822
19,239
18,656
18,073
17,490
16,907
15,741
14,575
Gränna...........................
1,512
1,428
1,386
1,344
1,302
1,260
1,218
1,134
1,050
Växjö ...........................
51,156
48,314
46,893
45,472
44,051
42,630
41,209
38,367
35,525
Ljungby ........................
8,244
7,786
7,557
7,328
7,099
6,870
6,641
6,183
5,725
Kalmar...........................
65,628
61,982
60,159
58,336
56,513
54,690
52,867
49,221
45,575
Västervik........................
18,288
17,272
16,764
16,256
15,748
15,240
14,732
13,716
12,700
Vimmerby .....................
12,888
12,172
11,814
11,456
11,098
10,740
10,382
9,666
8,950
Oskarshamn ..................
31,824
30,056
29,172
28,288
27,404
26,520
25,636
23,868
22,100
Borgholm........................
8,712
8,228
7,986
7,744
7,502
7,260
7,018
6,534
(5,050
Mönsterås .....................
8,964
8,466
8,217
7,968
7,719
7,470
7,221
6,723
6,225
Mörbylånga.....................
8,956
7,514
7,293
7,072
6,851
6,630
6,409
5,967
5,525
Nybro ...........................
15,300
14,450
14,025
13.600
13,175
12,750
12,325
11,475
10,625
Visby ...........................
32,040
30,260
29,370
28,480
27,590
26,700
25,810
24,030
22,250
Karlskrona .....................
60,300
56,950
55,275
53,600
51,925
50,250
48,575
45,225
41,875
Karlshamn .....................
28,692
27,098
26,301
25,504
24,707
23,910
23,113
21,519
19,925
Sölvesborg .....................
12,420
11,730
11,385
11,040
10,695
10,350
10,005
9,315
8,625
Ronneby ........................
17,532
16,558
16,071
15,584
15,097
14,610
14,123
13,149
12,175
Kristianstad ..................
52,596
49,674
48,213
46,752
45,291
43,830
42,369
39,447
36,525
Simrishamn ..................
5,400
5,100
4,950
4,800
4,650
4,500
4,350
4,050
3,750
Ängelholm .....................
21,492
20,298
19,701
19,104
18,507
17,910
17,313
16,119
14,925
Båstad..........................
5,652
5,338
5,181
5,024
4,867
4,710
4,553
4,239
3,925
Hässleholm.....................
22,932
21,658
21,021
20,384
19,747
19,110
18,473
17,199
15,925
Malmö...........................
165,528
156,332
151,734
147,136
142,538
137,940
133,342
124,146
114,950
Landskrona.....................
29,052
27,438
26,631
25,824
25,017
24,210
23,403
21,789
20,175
Hälsingborg ..................
95,364
90,066
87,417
84,768
82,119
79,470
76,821
71,523
66,225
Yslad ...........................
30,312
28,628
27,786
26,944
26,102
25,260
24,418
22,734
21,050
Lund .......................
46,836
44,234
42,933
41,632
40,331
39,030
37,729
35,127
32,525
Trälieborg .....................
18,540
17,510
16,995
16,480
15,965
15,450
14,935
13,905
12,875
Skanör med Falsterbo......
1,548
1,462
1,419
1,376
1,333
1,290
1,247
1,161
1,075
Hörby ...........................
7.740
7,310
7,095
6,880
6,665
6,450
6,235
5,805
5,375
163
1924
Kr.
1925
Kr.
1926
Kr.
1927
Kr.
1928
Kr.
1929
Kr.
1930
Kr.
1931
Kr.
1932
Kr.
1933
Kr.
1934
Kr.
1935
Kr.
588,915
537,705
486,495
435,285
384,075
332,865
281,655
230,445
179,235
128,025
76,815
25,605
27,508
25,116
22,724
20,332
17,940
15,548
13,156
10,764
8,372
5,980
3,588
1.196
, 8,579
7,833
7,087
6,341
5,595
4,849
4,103
3,357
2,611
1,865
1,119
373
3,473
3,171
2,869
2,567
2,265
1,963
1,661
1,359
1,057
755
453
151
5,313
4,851
4,389
3,927
3,465
3,003
2,541
2,079
1,617
1,155
893
231
1,311
1,197
1,083
969
855
741
627
513
399
285
171
57
7,912
7,224
6,536
5,848
5,160
4,472
3,784
3,096
2,408
1,720
1,032
344
14,605
13,335
12,065
—
—
—
_
_
_
47,380
43,260
39,140
35,020
30,900
26,780
22,660
18,540
14,420
10,300
6,180
2.060
16,629
15,183
13,737
12,291
10,845
9,399
7,953
6,507
5,061
3,615
2,169
723
25,415
23,205
20.995
18,785
16,575
14,365
12,155
9,945
7,735
5,525
3,315
1,105
8,257
7,539
6,821
6,103
5,385
4,667
3,949
3,231
2,513
1,795
1,077
359
3,496
3,192
2,888
2,584
2,280
1,976
1,672
1,368
1,064
760
456
152
43,815
40,005
36,195
32,385
28,575
24,765
20,955
17,145
13,335
9,525
1,905
4,508
4,116
3,724
3,332
2,940
2,548
2,156
1,764
1,372
980
588
196
5,152
4,704
4,256
3,808
3,360
2,912
2,464
2,016
1,568
1,120
672
994
12,443
11,361
10,279
—
—
__
_
_
52,325
47,775
43,225
38,675
34,125
29,575
25,025
20,475
15,925
11,375
6,825
2,275
73,945
67,515
61,085
54,655
48,225
41,795
35,365
28,935
22,505
16,075
3''215
5,888
5,376
4,864
4,352
3,840
3,328
2,816
2,304
1,792
1,280
768
256
5,773
5,271
4,769
4,267
3,765
3,263
2,761
2,259
1,757
1,255
753
251
4,301
3,927
3,553
3,179
2,805
2,431
2,057
1,683
1,309
935
561
187
11,316
10,332
9,348
8,364
7,380
6,396
5,412
4,428
3,444
2,460
1,476
492
35,880
32,760
29,640
26,520
23,400
20,280
17,160
14,040
10,920
7,800
4^680
1,560
13,409
12,243
11,077
9,911
8,745
7,579
6,413
5,247
4,081
2,915
1,749
583
966
882
798
714
630
546
462
378
294
210
126
42
32,683
29,841
26,999
24,157
21,315
18.473
15,631
12,789
9,947
7,105
4,263
1,421
5,267
4,809
4,351
—
—
—
_
_
.
41,929
38,283
34,637
30,991
27,345
23,699
20,053
16,407
12,761
9,115
5,469
1.823
11,684
10,668
9.652
8,636
7,620
6,604
5,588
4,572
3,556
2,540
1,524
508
8,234
7,518
6,802
6,086
5,370
4,654
3,938
3,222
2,506
1,790
1,074
358
20,332
18,564
16,796
15,028
13,260
11,492
9,724
7,956
6,188
4,420
2,652
884
5,566
5,082
4,598
4,114
3,630
3,146
2,662
2,178
1,694
1,210
726
242
5,727
5,229
4,731
—
_
_
_
_
.
5,083
4,641
4,199
—
_
_
_
_
9,775
8,925
8,075
—
_
__
—
__
20,470
18,690
16,910
15,130
13,350
11,570
9,790
8,010
6,230
4,450
2,670 1
890
38,525
35,175
31,825
28,475
25,125
21,775
18,425
15,075 |
11,725
8,375
5,025 1
1.675
18,331
16,737
15,143
13,549
11,955
10,361
8,767
7,173
5,579
3,985
2,391
797
7,935
7,245
6,555
5,865
5,175
4,485
3,795
3,105
2,415
1,725
1,035
345
11,201
10,227
9,253
8,279
7,305
6,331
5,357
4,383
3,409
2,435
1,461
487
33,603
30,681
27,759
24,837
21,915
18,993
16,071
13,149
10,227
7,305
4,383
1,461
3,450
3,150
2,850
2,550
2,250
1,950
1,650
1,350
1,050
750
450
150
13,731
12,537
11,343
10,149
8,955
7,761
6,567
5,373
4,179
2,985
1,791
597
3,611
3,297
2,983
—
—
_
_
_
_
14,651
13,377
12,103
—
_
_
_
-
_
105,754
96,558
87,362
78,166
68,970
59,774
50,578
41,382
32,186
22,990
13,794
4,598
18,561
16,947
15,333
13,719
12,105
10,491
8,877
7,263
5,649
4,035
2,421
807
60,927
55,629
50,331
45,033
39,735
34,437
29,139
23,841
18,543
13,245
7,947
2,649
19,366
17,682
15,998
14,314
12,630
10,946
9,262
7,578
5,894
4,210
2,526
842
29,923
27,321
24,719
22,117
19,515
16,913
14,311
11,709
9,107
6,505
3,903
1,301
11,845
10,815
9,785
8,755
7,725
6,695
5,665
4,635
3,605
2,575
1,545
515
989
903
817
731
645
559
473
387
301
215
129
43
4,945
4,515
4,085
—
—
—
—
—
_
164
1915
Kr.
1916
Kr.
1917
Kr.
1918
Kr.
1919
Kr.
1920
Kr.
1921
Kr.
1922
Kr.
1923
Kr.
Eslöf..............................
18,720
17,680
17,160
16,640
16,120
15,600
15,080
14,040
13,000
Laholm ........................
15,228
14,382
13,959
13,536
13,113
12,690
12,267
11,421
10,575
Halmstad .....................
50,760
47,940
46,530
45,120
43,710
42,300
40,890
38,070
35,250
Falkenberg...................
25,128
23,732
23,034
22,336
21,638
20,940
20,242
18,846
17,450
Varberg ......................
29,484
27,846
27,027
26,208
25,389
24,570
23,751
22,113
20,475
Kungsbacka ..................
17,928
16,932
16,434
15,936
15,438
14,940
14,442
13,446
12,450
Göteborg ........................
434,088
409,972
397,914
385,856
373,798
361,740
349,682
325,566
301,450
Kungälf ........................
15,552
14,688
14,256
13,824
13,392
12,960
12,528
11,664
10,800
Marstrand .....................
8,424
7,956
7,722
7,488
7,254
7,020
6,786
6,318
5,850
Uddevalla .....................
50,148
47,362
45,969
44,576
43,183
41,790
40,397
37,611
34,825
Strömstad .....................
18,684
17,646
17,127
16,608
16,089
15,570
15,051
14,013
12,975
Lysekil ........................
26,532
25,058
24,321
23,584
22,847
22,110
21,373
19,899
18,425
Vänersborg.....................
26,136
24,684
23,958
23,232
22,506
21,780
21,054
19,602
18,150
Borås ..........................
57,960
54,740
53,130
51,520
49,910
48,300
46,690
43,470
40,250
Alingsås ........................
16,956
16,014
15,543
15,072
14,601
14,130
13,659
12,717
11,775
Ulricehamn .....................
12,708
12,002
11,649
11,296
10,943
10,590
10,237
9,531
8,825
Åmål..............................
12,384
11,696
11,352
11,008
10,664
10,320
9,976
9,288
8,600
Trollhättan .....................
24,912
23,528
22,836
22,144
21,452
20,760
20,068
18,684
17,300
Mariestad........................
31,464
29,716
28,842
27,968
27,094
26,220
25,346
23,598
21,850
Lidköping .....................
35,748
33,762
32,769
31,776
30,783
29,790
28,797
26,811
24,825
Skara ...........................
26,172
24,718
23,991
23,264
22,537
21,810
21,083
19,629
18,175
Sköfde ...........................
37,656
35,564
34.518
33,472
32,426
31,380
30,334
28,242
26,150
Falköping .....................
29,520
27,880
27,060
26,240
25,420
24,600
23,780
22.140
20,500
Hjo ..............................
10,476
9,894
9,603
9,312
9,021
8,730
8,439
7,857
7,275
Vara..............................
18,000
17,000
16,500
16,000
15,500
15,000
14,500
13,500
12,500
Karlstad ........................
66,888
63.172
61,314
59,456
57,598
55,740
53,882
50 166
46,450
Kristinehamn ..................
36,288
34,272
33,264
32,256
31,248
30,240
29,232
27,216
25,200
Filipstad ........................
30,996
29,274
28,413
27,552
26,691
25,830
24,969
23,247
21,525
Arvika...........................
29,160
27,540
26,730
25.920
25,110
24,300
23,490
21,870
20,250
Säffle..............................
11,412
10,778
10,461
10,144
9,827
9,510
9,193
8,559
7,925
Örebro ...........................
116,496
110,024
106,788
103,552
100,316
97,080
93,844
87,372
80,900
Askersund .....................
12,888
12,172
11,814
11,456
11,098
10,740
10,382
9,666
8,950
Nora..............................
11,952
11,288
10,956
10,624
10,292
9,960
9,628
8,964
8,300
Lindesberg .....................
17,964
16,966
16,467
15,968
15,469
14,970
14,471
13,473
12,475
Västerås .......................
68,004
64,226
62,337
60,448
58,559
56,670
54,781
51,003
47,225
Arboga...........................
16,092
15,198
14,751
14,304
13,857
13,410
12,963
12,069
11,175
Köping...........................
24,192
22,848
22,176
21,504
20,832
20,160
19,488
18,144
16,800
Ssla ............................
46,476
43,894
42,603
41,312
40,021
38,730
37.439
34,857
32,275
Falun ...........................
62,568
59,092
57,354
55,616
53,878
52,140
50,402
46,926
43,450
Hedemora .....................
22,392
21,148
20,526
19,904
19,282
18,660
18,038
16,794
15,550
Säter ...........- ............
3,132
2,958
2,871
2,784
2,697
2,610
2,523
2,349
2,175
Gäfle ...........................
80,172
75,718
73,491
71.264
69,037
66,810
64,583
60,129
55,675
Söderhamn ..................
29,844
28,186
27,357
26,528
25,699
24,870
24,041
22,383
20,725
Hudiksvall ....................
35,820
33,830
32,835
31,840
30,845
29,850
28,855
26,865
24,875
Härnösand ....................
42,984
40,596
39,402
38,208
37,014
35,820
34,626
32,238
29,850
Sundsvall .....................
73,980
69,870
67,815
65,760
63,705
61,650
59,595
55,485
51,375
Örnsköldsvik ..................
23,508
22,202
21,549
20,896
20,243
19,590
18,937
17,631
16.325
Sollefteå ....................
31,824
30,056
29,172
28,288
27,404
26,520
25,636
23,868
22 100
Östersund ....................
52,992
50,048
48,576
47,104
45,632
44,160
42,688
39,744
36,800
Umeå ..
....................
36,000
34,000
33,000
32,000
31,000
30,000
29,000
27,000
25,000
...............
16,524
15,606
15,147
14 688
14,229
13,770
13,311
12,393
11,475
Luleå .............,•............
33,624
3L756
30,822
29^888
28,954
28,020
27,086
25,218
23,350
Piteå ............................
9,684
9,146
8,877
8,608
8,339
8,070
7,801
7,263
6,725
Haparanda ....................
13,176
12,444
12,078
11,712
11,346
10,980
10,614
9,882
9,150
165
1924
Kr.
1925
Kr.
1926
Kr.
1927
Kr.
1928
Kr.
1929
Kr.
1930
Kr.
1931
Kr.
|
1932
Kr.
1933
Kr.
1934
Kr.
1
1935 i
Kr.
i
11,960
10,920
9,880
8,840
7,800
6,760
5,720
4,680
3,640
2,600
1,560
520 1
9,729
8,883
8,037
7,191
6,345
5,499
4,H5B
3,807
2,961
2,115
1,269 j
4-:1 !
32,430
29,610
26,790
23,970
21,150
18,330
15,510
12,690
9,870
7,050
4,230 l
1,410 i
16,054
14,658
13,262
11,866
10,470
9,074
7,678
6,282
4,886
3,490
2,094 1
698
18,837
17,199
15,561
13,923
12,285
10,647
9,009
7,371
5,733
4,095
2,457
819!
11,454
10,458
9,462
8,466
7,470
6,474
5,478
4,482
3,486
2,490
1,494
498 1
277,334
253,218
229,102
204,986
180,870
156,754
132,638
108,522
84,406
60,290
36,174
12,058 |
9,936
9,072
8,208
7,344
6,480
5,616
4,752
3,888
3,024
2,160
1,296
432 i
5,382
4,914
4,446
3,978
3,510
3,042
2,574
2,106
1,638
1,170
702
234 :
32,039
29,253
26,467
23,681
20,895
18,109
15,323
12,537
9,751
6,965
4,179
1.393J
11,937
10,899
9,861
8,823
7,785
6,747
5,709
4,671
3,633
2,595
1,557
519 j
16,951
15,477
14,003
12,529
11,055
9,581
8,107
6,633
5,159
3,685
2,211
737 j
16,698
15,246
13,794
12,342
10,890
9,438
7,986
6,534
5,082
3,630
2,178
729 I
37,030
33,810
30,590
27,370
24,150
20,930
17,710
14,490
11,270
8 050
4,830
1,610 i
10,833
9,891
8,949
8.007
7,065
6,123
5,181
4,239
3,297
2,355
1,413
471 i
8,119
7,413
6,707
6,001
5,295
4,589
3,883
3,177
2,471
1,765
1.059
353
7,912
7,224
6,536
5,848
5,160
4,472
3,784
3,096
2,408
1,720
1,032
344
15,916
14,532
13,148
11,764
10,380
8,996
7,612
6,228
4,844
3.460
2,076
692
20,102
18,354
16,606
14,858
13,110
11,362
9,614
7,866
6,118
4,370
2,622
874
22,839
20,853
18,867
16,881
14,895
12,909
10,923
8,937
6.951
4,965
2,979
993
16,721
15,267
13,813
12,359
10,905
9,451
7,997
6,543
5,089
3,635
2,181
727
24,058
21,966
19,874
17,782
15,690
13,598
11,506
9,414
7,322
5,230
3,138
1,046
18,860
17,220
15,580
13,940
12,300
10,660
9,020
7,380
5,740
4,100
2,460
820
6,693
6,111
5,529
4,947
4,365
3,783
3,201
2,619
2,037
1,455
873
291
i 11,500
10,500
9,500
—
—
—
—
—
—
—
—
1 42,734
39,018
35,302
31,586
27,870
24,154
20,438
16,722
13,006
9,290
5,574
1,858
23,184
21,168
19,152
17,136
15,120
13,104
11,088
9,072
7,056
5,040
3,024
1.008
19,803
18,081
16,359
14,637
12,915
11,193
9,471
7,749
6,027
4.305
2,583
861
18,630
17,010
15,390
13,770
12,150
10,530
8,910
7,290
5,670
4,050
2,430
810
7,291
6,657
6,023
—
—
—
—
—
—
—
—
74,428
67,956
61,484
55,012
48,540
42,068
35,596
29,124
22,652
16,180
9,708
3,236
8,234
7,518
6,802
6,086
5,370
4,654
3,938
3,222
2,506
1,790
1,074
358
7,636
6,972
6,308
5,644
4,980
4,316
3,652
2,988
2,324
1,660
996
332
11,477
10,479
9,481
8,483
7,485
6,487
5,489
4,491
3,493
2,495
1,497
499
43,447
39,669
35,891
32,113
28,335
24,557
20,779
17,001
13,223
9,445
5,667
1,889
10,281
9,387
8,493
7,599
6,705
5,811
4,917
4,023
3,129
2,235
1,341
447
15,456
14,112
12,768
11,424
10,080
8,736
7,392
6,048
4,704
3,360
2,016
672
| 29,693
27,111
24,529
21,947
19,365
16,783
14,201
11,619
9,037
6,455
3,873
1,291
5
39,974
36,498
33,022
29,546
26,070
22,594
19,118
15,642
12,166
8,690
5,214
1,738
!
14,306
13,062
11,818
10,574
9,330
8,086
6,842
5,598
4,354
3,110
1,866
622
1 2,001
1,827
1,653
1,479
1,305
1,131
957
783
609
435
261
87
1
51,221
46,767
42,313
37,859
33,405
28,951
24,497
20,043
15,589
11,135
6,681
2,227
19,067
17,409
15,751
14,093
12,435
10,777
9,119
7,461
5,803
4,145
2,487
829
| 22,885
20,895
18,905
16,915
14,925
12,935
10,945
8,955
6,965
4,975
2,985
995
| 27,462
25,074
22,686
20.298
17,910
15,522
13,134
10,746
8,358
5,970
3,582
1,194
47,265
43,155
39,045
34,935
30,825
26,715
22,605
18,495
14,385
10,275
6,165
2,055
15,019
13,713
12,407
11,101
9,795
8,489
7,183
5,877
4,571
3,265
1,959
653
20,332
18,564
16,796
—
—
—
—
—
—
—
—
-
33,856
30,912
27,968
25,024
22,080
19,136
16,192
13,248
10,304
7,360
4,416
1,472
23,000
21,000
19,000
17,000
15,000
13,000
11,000
9.000
7,000
5,000
3,000
1,000
10,557
9,639
8,721
7,803
6,885
5,967
5,049
4,131
3,213
2,295
1,377
459
21,482
19,614
17,746
15,878
14,010
12,142
10,274
8,406
6,538
4,670
2,802
934
6,187
5,649
5,111
4,573
4,035
3,497
2,959
2,421
1,883
1,345
807
269
8,418
7,686
6,954
6,222
5,490
4,758
4.026
3,294
2.562
1,830
1,098
366
166
2 §•
Landstingen och de städer, som ej deltaga i landsting, erhålla
årligen tillhopa 2,650,000 kronor.
3 §•
Hushållningssällskapen erhålla årligen tillhopa 1,650,000 kronor.
4 §•
Till grund för fördelningen dels mellan landstingen och städer,
som ej deltaga i landsting, dels ock mellan hushållningssällskapen skall
läggas i det förra fallet landstingsområdenas och nämnda städers, i det
senare fallet hushållningssällskapsområdenas folkmängd.
•
5 §.
Statskontoret skall hvarje år låta till vederbörande utbetala de i
1 § föreskrifna ersättningsbeloppen under april månad samt de i 2 och
3 §§ föreskrifna, så snart folkmängdsuppgifterna blifvit tillgängliga.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1915.
167
I öfvergångsstadgandena till kommitténs förslag till förordning
finnes inryckt den bestämmelsen, att köping, som enligt nämnda förslag
är berättigad till ersättning ocli, som före utgången af år 1926 erhåller
stadsrättigheter, äfven därefter skall erhålla ersättning, och att, om
sådan köping inom samma tid inkorporeras med stad, skall den köpingen
tillkommande ersättningen tillfalla staden. Detta förslag hafva vi ej
heller kunnat biträda af följande skäl. Såsom framgår af kommitténs
redogörelse för af kommittén till Kungl. Maj:t förut afgifna framställningar,
hade kommittén i sammanhang med förslag om begränsande
af landskommunernas andelar af brännvinsförsäljningsmedlen ansett sig
böra fästa uppmärksamheten därå, att kommuner, som eventuellt förvärfvade
stadsrättigheter, härigenom skulle komma att erhålla större
andelar af brännvinsförsäljningsmedlen än tillförne. Då emellertid detta
icke enligt kommitténs mening syntes stå i öfverensstämmelse med den
af kommittén redan då föreslagna begränsningen af landskommunerna
tillkommande andelar i brännvinsförsäljningsmedlen, hade kommittén,
till förebyggande af en dylik ökning, jämväl funnit sig böra föreslå,
att kommuner, kvilka därefter erhöllo stadsrättigheter, skulle uti ifrågavarande
afseende likställas med landskommuner. Denna efter vår
mening riktiga af kommittén förut intagna ståndpunkt har sålunda
nu öfvergifvits med framläggandet af det ofvannämnda förslaget till
öfvergångsbestämmelse, utan att något nytt skäl tillkommit, som bort
kunna föranleda kommittén att frångå den till grund för 1910 års
förslag liggande uppfattningen. Då »de öfriga orter», som i 1905
års förordning angående försäljning af brännvin tillerkänts likställighet
med städerna till och med år 1925, äga tillfälle att under den jämförelsevis
långa öfvergångsperioden ordna sin ekonomi, så att de icke
äro beroende af inkomsten af brännvinsförsäljningsmedlen för längre
tid än 1905 års förordning tillförsäkrat dem dylika medel, anse vi välgrundade
skäl föreligga för en sådan anordning, att köpingar, som förvärfva
stadsrättigheter efter 1911 års utgång, icke erhålla ersättning
längre än till och med år 1926.
I fråga om de af kommittén framlagda förslagen rörande ändring
af bolagsstyrelses sammansättning hafva vi hyst den uppfattningen, att
det allmänna bort beredas öfvervägande inflytande och afgörande inom
dessa styrelser. Då emellertid frågan om försäljningsförordningarnas
revidering är föremål för särskild utredning och därvid äfven frågan om
bolagens förvaltning måste komma under öfvervägande, hafva vi afstått
från att framställa yrkande på förändring, i hvad kommittén föreslagit.
168
II, Begränsningen af till staten inflytande rusdrycksmedel, som få
användas för statsregleringsändamål.
Kommittémajoriteten har föreslagit att af de till statsverket inflytande
rusdrycksmedel, nämligen brännvinstillverkningsskatt, efter
restitution för denatureradt brännvin, maltskatt, efter restitution för
malt, som användts för tillverkning af svagdricka, punschskatt och
brännvinsförsäljningsmedel, efter afdrag af vederlag för nedlagda utskänkningsrättigheter
och af Riksdagen beslutade utgifter för främjande
af nykterhet och motarbetande af dryckenskapens följder, ett
belopp af 40,800,000 kronor skall användas för statsverkets behof, men
att det eventuellt Överskjutande beloppet skall fonderas.
Af hvad som ofvan yttrats framgår, att vi äro eniga med majoriteten
ifråga om den af majoriteten föreslagna metoden att för framtiden
begränsa statsverkets beroende af rusdrycksinkomsterna. Men då
vi ej kunna dela kommittémajoritetens uppfattning ifråga om den
förutsättning, »att tillverkningen af alkoholhaltiga drycker kommer
att fortfara här i landet och att staten, såsom hittills, bör få åtnjuta
de ekonomiska fördelarna däraf», hvarom talas å sid. 123—124 af
kommitténs betänkande, utan anse kommittéuppdragets innebörd bestå
i att, såvidt görligt, åstadkomma en verksam begränsning eller ett
frigörande af det allmännas beroende, hafva vi icke kunnat biträda
kommitténs förslag i fråga om begränsningens belopp.
Af kommitténs motivering å sid. 125 framgår, att kommittén vid
fastställandet af detta belopp utgått från den summa, hvartill brännvinstillverkningsafgiften,
maltskatten och punschskatten sammanlagdt uppgå
efter beräkningen vid uppgörandet af 1912 års riksstat. Gent emot detta
förfaringssätt vilja vi anmärka, att kommittén vid framläggandet af
förslaget rörande ersättning till stadskommuner och vissa köpingar
utgått från tioårigt medeltal för perioden 1900/01—1910, och att intet
blifvit inom kommittén anfördt, som är ägnadt att ådagalägga, att
man ifråga om begränsningen af statsverkets beroende af rusdrycksmedlen
bör lämna denna princip. Under åren 1901 —1910 har det allmänna
i inkomster af rusdrycksmedel, med afdrag för tullinkomster,
under 4 år haft belopp, som öfverstiga den af kommittén föreslagna
begränsningen, men under 6 år haft belopp, som ibland rätt väsentligt
understiga begränsningen, såsom framgår af följande tablå:
169
Det allmännas inkomster af rusdryckshandteringen 1901—1910
med afdrag för tullinkomster.
År.
Kr.
1901 ...................................
31,942,519.01
1902 ....................................
28,599,754.50
1903 ....................................
31,199,023.28
1904 ..................................
38,331,665.0 7
1905 ....................................
38,100,845.22
1906 ....................................
41,510,567.30
1907 ....................................
41,048,555.4 2
1908 ....................................
44,449,449.0 6 *)
1909 ....................................
35,711,374.55
1910....................................
44,325,832.45
S:a
375,219,586.76
Nu har kommittén utgått därifrån, att de inflytande rusdrycksmedien
skulle komma att ej oväsentligt öfverstiga de beräknade inkomsterna
(sid. 125). Då emellertid förhoppningar för närvarande kunna
hysas, att staten genom en effektivare nykterhetslagstiftning skall kunna
nedbringa rusdrycksförbrukningen synes oss en sådan förutsättning som
den, att inkomsterna af rusdrycksbeskattningen skola inflyta mer än
som beräknats, d. v. s. att rusdrycksförbrukningen skulle blifva större
än som beräknas, vara minst sagdt olämplig att uppställa vid framläggandet
af en plan för begränsning af statens beroende af rusdrycksmedlen
i afsikt att röja vägen för lagstiftaren att fritt bestämma vid
valet af restriktioner.
Härtill kommer ytterligare en omständighet, som i motiveringen
ej gifvits den betydelse, som den förtjänar. Kommittémajoriteten har
nämligen föreslagit, att de af Riksdagen beslutade utgifter för främjande
af nykterhet och motarbetande af dryckenskapens följder samt
vederlagen för nedlagda utskänkningsrättigheter, tillsammans beräknade
till omkring 250,000 kronor, skola direkt bestridas af influtna brännvinsförsäljningsmedel.
Enligt kommittémajoritetens förslag skulle således
afsättningen till fonden göras, af hvad som af influtna rusdrycksmedel
öfverskjuter 41,050,000 kronor, ett inkomstbelopp, som endast
uppnåtts under 3 år under tioårsperioden 1901 —1910. Med en sådan
anordning kan det icke sägas, att någon maximisiffra fastslagits, där
fondbildningen börjar, i all synnerhet som det är sannolikt, att anslaget 1
1 Häri ingå 5 kvartals brännviusförsäljningsmedel.
22
170
till främjande af nykterhet och motarbetande af dryckenskapens följder
inom en snar framtid kommer att ej obetydligt ökas — afsevärda kostnader
lärer det nu under statsmakternas pröfning varande förslaget om internering
af alkoholister komma att draga. På så sätt kan den af
majoriteten föreslagna fondbildningen af rusdrycksmedel blifva fullständigt
illusorisk.
Af hvad som ofvan anförts torde framgå, att kommittén, genom
att frångå den i förslagen annorstädes tillämpade principen om tioåriga
medeltal, erhållit en maximisiffra för begränsningen, så högt tilltagen,
att konsumtionen skulle ökas utöfver den beräknade, för att
siffran skulle öfverskridas. Yidare framgår, att den af majoriteten i
utsikt ställda fonderingen skulle blifva högst obetydlig eller ingen
alls, i betraktande af de starkt ökade anspråk, som förväntas inom
kort komma att ställas på anslaget till motarbetande af dryckenskapens
följder. Vid sådant förhållande synes oss kommittémajoritetens förslag
innebära icke ens en början till ett statens frigörande, utan på sin
höjd ett försök att hindra fortsatt ökning af statens hittillsvarande
beroende af rusdrycksmedlen.
För att åtminstone i någon omfattning åvägabringa ett statens
frigörande i merberörda afseende måste en lägre maximisiffra för begränsningen
ovillkorligen utsättas, än den af kommittén föreslagna, och
i anslutning till de ofvan anförda skälen mot kommittémajoritetens
förslag anse vi, att maximisiffran för begränsningen bör sättas lika
med årsmedeltalet af det allmännas inkomster af rusdryckshandteringen
under åren 1901 —1910 med afdrag för tullinkomsterna eller i afrundadt
tal nedåt 37,000,000 kronor.
Vid pröfning af de olika sätt, hvarpå statens frigörande från
ekonomiskt beroende af rusdryckshandteringen kan äga rum, bör också
tagas under öfvervägande, huruvida detta frigörande icke kunde åstadkommas
genom ett successivt nedbringande af det belopp, som årligen finge
användas för statsregleringsändamål. Härvid kunde så tillgå, att den
årliga inkomst af rusdrycksmedel, som finge användas till de ordinarie
statsbehofvens fyllande, minskades med t. ex. en tjugondedel af dessa
medels sammanlagda summa enligt af oss här ofvan angifvet medeltalsbelopp,
37,000,000 kronor. Genom en sådan anordning blefve det
allmännas ekonomiska beroende fullständigt aflöst på 20 år.
En sålunda årligen skeende minskning af det disponibla beloppet
rusdrycksmedel för statsregleringsändamål skulle underlätta öfverförandet
af denna beskattning till en annan mera rättvis beskattningsform.
Vid en jämförelse med rusdrycksmedlens belopp i förhållande till
171
riksstaten för tioårsperioden 1901 —1910 framgår, att den sistnämnda
under ifrågavarande tid ökats med icke mindre än 100 miljoner kronor
eller nära 3 gånger det belopp, hvartill medeltalet af rusdrycksmedlen
under samma tid uppgå.
Nedanstående tablå åskådliggör detta förhållande:
i ■
i
År
1
2
Kolumn 1
i procent af
kolumn 2
Statens in-  komster af
rusdrycks-
handteringen
Statens ordi-  narie inkomster
och bevillningar
(incl. utdel-  ningar å aktier
och andel af
riksbankens
vinst) enligt
riksstaterna
1901 ..................,...........
24,647,201
118,341,000
20. SS
1902 ..............................
22,131,620
131,978,000
16.7 7
1903 .............................
25,920,527
156,552,200
16.56
1904 .............................
30,582,542
166,903,000
18.8 2
1905 ..............................
30,516,264
173,975,000
17.54
1906 ..............................
33,339,890
172,080,000
19-8 7
1907 ..............................
32,963,527
189,720,000
17.3 7
1908 .............................
30,165,744
194,860,000
15.4S
1909 ..............................
27,609,866
206,220,000
13.89
1910 ..............................
32,721,215
218,648,000
14.97
Årligen utgör riksstatens ökning i rundt tal tio miljoner kronor,
hvilket belopp är nära 5 x/ä gånger större än den summa af 1,850,000
kronor, hvarmed rusdrycksmedlen för statsregleringsändamål, enligt ofvan
angifna afvecklingsplan, årligen skulle minskas. Någon oöfverkomlig
svårighet ur statsregleringssynpunkt skulle en sålunda skeende successiv
utveckling icke komma att medföra. Härför torde icke erfordras, att
anvisning på nya inkomstkällor redan på förhand lämnas. Med den
snabba utveckling och de täta förändringar, som vår skattelagstiftning
är underkastad, skulle det för öfrigt visa sig i hög grad vanskligt, att
för någon längre tid framåt draga upp gränserna för ett skattesystem,
uteslutande med tanke på den minskning i inkomsten, som ett antagande
af ofvannämnda afvecklingsplan skulle förorsaka statsverket, då
det ju är tydligt med stöd af hittills vunnen erfarenhet, att dessa
172
1,850,000 kronor endast komma att utgöra en mindre del af det belopp,
hvarmed riksstaten årligen kommer att ökas.
Det måste emellertid under hvarje förhållande tillses, att den del
af rusdrycksmedlen, som icke ingår i statsregleringen, icke disponeras
på sådant sätt, att staten på andra områden ånyo blir beroende.
För sådant ändamål utom det, hvartill fonden gifvetvis i främsta
rummet bör användas, nämligen till en ekonomisk reglering af rusdryckshandteringen,
finnas många utvägar att välja, såsom att använda
fonden till minskande af statsskulden, för nya kommunikationsleders öppnande,
för inköp af skogsmark eller ock, hvilket väl torde ligga närmast
till hands, för att vid införandet af ålderdomsförsäkring göra det möjligt
för den nu lefvande generationen af landets folk att komma i åtnjutande
af den fördel, som en sådan försäkring innebär.
Som ofvan nämnts, skulle här skisserade afvecklingsplan, realiserad
under en tidrymd af 20 år, fullständigt på de områden, hvilka i kommitténs
uppdrag angifvits, undanröja de ekonomiska hinder som möta vid
införandet af ett rusdrycksförbud.
Då vi likväl icke nu upptaga detta förslag, så beror detta dels
därpå, att vi icke vilja skilja oss mera, än som vi ansett vara oundgängligen
nödvändigt, från det af kommittémajoriteten framlagda förslaget,
dels därpå, att vi tro oss hafva funnit en annan och närmare
liggande lösning, som efter vår mening är nödvändig som komplement
till hvarje förslag om en maximibegränsning. Dessutom kan en dylik
successiv nedsättning när som helst antagas och tillfogas vårt nu framlagda
förslag, utan att i detta sistnämnda någon större rubbning behöfver
ifrågakomma.
En af principerna i den moderna nykterhetslagstiftningen är att
i så stor utsträckning som möjligt öfverlämna åt folket själft, organiseradt
i kommuner, län eller ännu större enheter, att bestämma, huruvida
rusdrycksförsäljning skall förekomma eller icke. I den mån genom
fortsatt upplysningsarbete nationens flertal kommer till insikt om rusdryckshandteringens
skadlighet och folket genom effektiva och väl
afvägda lagstiftningsåtgärder får makt att minska rusdrycksförbrukningen,
i den mån komma gifvetvis också rusdrycksmedlen att mindre
rikligt inflyta i statskassan. Med en sådan utveckling skulle äfven den
af oss föreslagna maximisiffran i en framtid blifva så hög i förhållande
till de inflytande rusdrycksmedlen, att någon fondering aldrig kom
att äga rum. Yi anse därför, att maximisiffran bör ställas i en sådan
relation till nykterhetens framsteg bland befolkningen, att statens genom
maximisiffran uttryckta minskade beroende af rusdrycksmedlen blef en
173
direkt och automatiskt inträffande följd af rusdrycksförbrukningens
minskande. I enlighet härmed föreslå vi att, om under något år rusdrycksmedlen
skulle komma att understiga 37,000,000 kronor, denna
mindre summa sedermera skall blifva det maximibelopp, som staten
äger använda för statsregleringsändamål, tills eventuellt åter en mindre
inkomstsumma uppstår, då denna därefter i sin ordning blir maximibeloppet,
och så undan för undan.
III. Sättet för fonderingen af öfverskjutande rusdrycksmedel och
användningen af dessa medel.
Ifråga härom har kommittén föreslagit, att den summa, hvarmed
sammanlagda beloppet af rusdrycksmedlen öfverstiger 40,800,000 kronor,
skall afsättas till en fond, som ställes under statskontorets förvaltning,
och öfver hvilkens användning Kungl. Maj:t och Riksdagen gemensamt
besluta. I motiveringen sid. 126 har kommittémajoriteten anfört, att
den icke ansett sig böra föreslå några särskilda ändamål, för hvilka
fonden eller dess afkastning skulle få användas.
Inom kommittén hafva vi intagit en principiellt helt annan ståndpunkt
och yrkat, att i en särskild förordning skulle fastställas regler
för fondens bildande och användning. Om majoritetens förslag skulle
realiseras, kommer det otvifvelaktigt att föreligga en stor frestelse för
statsmakterna, att under tider med dåliga konjunkturer anlita fonden
för täckande af möjligen uppkommande brist i statsregleringen. Vid
sådant förhållande kan det med skäl ifrågasättas, om staten genom
majoritetens förslag kan sägas i någon större utsträckning hafva frigjorts
från det ekonomiska beroendet af rusdrycksmedlen. Liksom de
medel, hvaraf fonden bildas, ej få användas till statsregleringsändamål,
bör ej heller fonden eller dess afkastning få användas härtill, utan i
främsta rummet vid sådana uppgifter för nykterhetslagstiftningen, som
förutsätta en ekonomisk reglering. Vid en framtida reglering och afveckling
af rusdryckshandteringen komma afsevärda belopp troligen
att erfordras för olika ändamål och naturligast är att för dessa ändamål
använda den fond, som under tiden förut samlats af öfverskjutande
rusdrycksmedel.
Fonden förvaltas af statskontoret under namn af »Statsverkets
fond af rusdrycksmedel». Räntan af fondens kapital bör årligen tillföras
fonden.
På grund af hvad här anförts, få vi därför framlägga följande:
174
Förslag
till
Förordning angående statsverkets fond af rusdrycksmedel.
§ i
Af
statsverkets inkomster af brännvinstillverkningsskatt, maltskatt,
punschskatt och brännvinsförsäljningsmedel skall, efter restitution för
denatureradt brännvin och för malt, som vid skattepliktigt bryggeri
omedelbart användts för tillverkning af svagdricka, till en särskild
fond afsättas hvad som för hvarje år öfverskjuter ett belopp af
37,000,000 kronor.
Skulle ofvannämnda inkomster något år understiga 87,000,000
kronor, skall därefter årligen hvad som öfverskjuter denna mindre
summa afsättas till samma fond. På enahanda sätt förfares, om därefter
ytterligare minskning i ofvannämnda inkomster uppstår.
§ 2.
Fonden, som benämnes »Statsverkets fond af rusdrycksmedel»,
skall i främsta rummet användas för ekonomisk reglering af rusdryckshandteringen.
§ 3.
Fonden göres räntebärande och förvaltas af statskontoret i enlighet
med de närmare föreskrifter, Kungl. Maj:t meddelar.
§ 4.
Fondens af kastning skall, efter afdrag af förvaltningskostnaderna,
läggas till kapitalet.
175
§ 5.
Tillskott, som enligt Riksdagens beslut kunna tillgodokomma
fonden, utöfver hvad i § 1 stadgas, skola tilläggas fondens kapital.
§ 6.
Om sättet för fondens användning besluta Kungl. Maj:t och Riksdagen
gemensamt.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1915.
Under hänvisning till ofvanstående motivering och förslag hafva
vi yrkat:
att i fråga om kommitténs förslag under punkt 2, mom. 1, det
framlagda förslaget till förordning angående ersättning till städer och
vissa köpingar, landsting och hushållningssällskap för till statsverket indragna
brännvinsförsäljningsmedel måtte erhålla den lydelse, som det af
oss å sidd. 161 — 166 härom framställda förslaget till förordning innehåller;
samt
att beträffande punkt 6 denna måtte erhålla följande lydelse:
besluta, att till en särskild fond, som ställes under statskontorets förvaltning
skall afsättas den summa, hvarmed sammanlagda beloppet
af brännvinstillverkningsskatt, maltskatt, punschskatt och brännvinsförsäljningsmedel,
efter restitution för denatureradt brännvin och
för malt, som vid skattepliktigt bryggeri omedelbart användts för tillverkning
af svagdricka, öfverstiger 37,000,000 kronor och att antaga
det förslag till förordning för denna fond, som å sidd. 174—175 här
ofvan blifvit framställdt.
BILAGOR.
Bilaga 1.
Statistiska tabeller öfver kommuners och landstings
utdebitering, inkomster och utgifter samt
tillgångar och skulder.
De uti kommitténs ifrågavarande tabeller upptagna siffror äro
hämtade ur Sveriges officiella statistik, Afd. U), Kommunernas fattigvård
och finanser.
Vidkommande stadskommunerna, därtill räknas köpingar, som bilda
egna kommuner, hafva siffrorna hämtats väsentligen från tabell 7 sålunda
att i kommitténs tabell:
kol. 2 erhållits genom hopsummering af kol. 11—15.
»
6
»
från kol. 5 och 6 (i vissa fall från noter) och från
primäruppgifter.
>7
» från kol. 26 med afräkning af utskylder och bidrag.
>
10
»
genom
summering af kol.
18
13
från
60.
17
>
»
67.
>
20
»
»
70.
Siffrorna rörande landskommunerna äro från tabell 6 och beträffande
landstingsområdena från tabell 9.
Vid uträkning pr innevånare hafva följts de i tab. 2 och 3 förekommande
folkmängdsuppgifterna.
I den officiella statistiken rörande städer och köpingar förekomma
ej uppgifter om Ljungby och Båstads köpingar samt Trollhättans
kommun, hvilken sistnämnda först nyligen blifvit stad. Frånvaron af
dessa uppgifter inverkar dock ej nämnvärdt på resultatet af ifrågavarande
statistik.
Af tabellerna ifråga inhämtas i hufvudsak följande, därvid tabellrubrikerna
tagas hvar för sig.
179
Influtna utskylder och bidrag.
Stadskommuner. För samtliga dessa har inträdt en höjning från
kr. 17.80 år 1900 till kr. 34.60 år 1909 eller med kr. 16.80, allt pr
innevånare.
Endast några mindre kommuner visa någon sänkning under tioårsperioden.
De största kommunerna företedde ökning: Stockholm
från kr. 21.49 till kr. 55.81, Göteborg från kr. 21.04 till kr. 36.67,
Malmö från kr. 18.86 till kr. 40.06, Norrköping från kr. 17.34 till
kr. 27.84 och Gäfle från kr. 20.92 till kr. 31.18.
Landskommuner. Äfven för dessa visar sig en väsentlig förhöj -  ning pr innevånare om än proportionsvis mindre än för städerna eller
från kr. 5.9 7 år 1900 till kr. 8.99 år 1909. Intet län visar sänkning.
Påfallande är skillnaden i utskyldsbeloppen pr innevånare för stadsoch
landskommuner.
Landstingsområden. Sammanlagda beloppet af influtna landstingsoch
sjukvårdsafgifter pr innevånare i alla dessa områden ökades från
kr. 0.5o år 1900 till kr. 1.2 0 år 1909, alltså proportionsvis en ännu
starkare ökning än för stads- och landskommunerna.
Utdebiteringen pr bevillningskrona.
Stadskommuner. 1 regel har denna utdebitering ökats under tioårsperioden.
De största städerna visa följande siffror:
år 1900:
år 1909:
Stockholm ........................ kr.
4.61 ........................ kr.
6.50
Göteborg ........................ »
5.4 3 ........................ >
6.4 6
Malmö ............................. »
5.15 ....................... >
6.92
Norrköping ..................... >
5.8 0 ........................ »
7._
Gäfle ............................... »
6.40 ..................... »
7.20 I
I 27 kommuner utvisar det utdebiterade utskyldsbeloppet eu större
eller (vanligen) ringare minskning.
Uppgifter, som icke omfatta mera än tre år för en och samma
kommun, äro härvid icke medtagna.
Landskommuner och landstingsområden. Enär utdebiteringen af
utskylder inom landskommunerna väsentligen sker annorledes än pr
180
fyrk, har det ej ansetts lämpligt i tabellerna intaga specificerade uppgifter
härutinnan.
Fördelar man emellertid de utdebiterade och influtna utskylderna
på fyrktalet '' å landsbygden och bevillningen i städerna, kommer på
h varje fyrk eller bevillningskrona:
å landsbygden:
i samt!, stadskommuner:
år
1900
........... 52.1
öre
år
1900
... 4.54
kr.
>
1901 ...
.......... 53.8
»
1901 ..........
... 4.65
>
»
1902
.......... 54.4
1902 ...........
.... 4.83
»
1903 ...
........... 56.1
»
1903 .........
.... 5.14
>
>
1904 ...
.......... 54.8
»
1904 .........
.... 4.73
>
1905 ...
........... 54.8
»
»
1905
... 4.71
>
1906 ...
........... 58.0
1906 ..........
... 5.21
»
»
1907 ...
............ 56.0
1907 ..........
.... 4.89
>
>
»
1908
58.0
»
»
1908 ..........
.... 5.35
1909 ..
............ 56.6
1909 ..........
.... 5.70
»
På
samma
sätt uträknad landstingsskatt var
år 1900
: 29.3 öre
>
»
D
D
»
> 1909
: 58.6
»
Dessa siffror äro dock för låga, enär summa för afskrifningar och
restantier ej finnes för landsbygd och samtliga städer.
För samtliga städer återfinnas i den officiella statistiken särskilda
uppgifter för på inkomsten utdebiterade kommunalutskylder åren 1907
—1911, (se Stat. tidskrift 1911 nr 2) och utgöra: år 1907: 5.58,
1908: 5.80, 1909: 6.20, 1910: 6.51 och 1911: 6.40. I denna beräkning
äro ej köpingskommunerna inräknade.
Inkomster.
(Utom influtna utskylder och bidrag).
Stadskommuner na. Samtliga kommuner visa här en ökning pr
innevånare från kr. 32.60 år 1900 till kr. 49.93 år 1909 men däremot
en minskning pr bevillningskrona från kr. 8.9 5 år 1900 till kr. 8.6 8
år 1909. Äf de största städerna visa följande minskning, nämligen
Stockholm från kr. 9.42 till kr. 8.92, Göteborg från kr. 8.96 till kr.
6.9 5 och Gäfle från kr. 11.38 till kr. 10.47. Ökning förete däremot
Malmö från kr. 10.70 till kr. 12.34 och Norrköping från kr. 8.98 till
181
kr. 9.7 6. Af öfriga städer och köpingar visa 65 ökning och 47
minskning (härvid frånsedt dem, om hvilka uppgifter lämnats för
endast tre år eller därunder).
Landskommunerna förete tillsammans en ökning af ifrågavarande
inkomster under tioårsperioden såväl pr innevånare från kr. 2.7!) till
kr. 4.7 0 som äfven, ehuru i ringa mån pr fyrk, från 34 till 36 öre.
Landstingsområdena visa jämväl ökning i förevarande afseende,
dels pr innevånare från 68 öre till 1 kr. 18 öre samt dels pr bevillningskrona
från 65 till 68 öre. Ökning förekommer beträffande 16
landstingsområden och minskning beträffande 9
Brännvinsförsäljningsmedel.
Stadskommunerna förete någon, ehuru ringa ökning under tioårsperioden
pr innevånare, nämligen från kr. 6.10 till kr. 6.33, men
däremot en minskning pr bevillningskrona från kr. 1.6 8 till kr. l.io.
Denna inkomst har emellertid under hvarje år af perioden öfverstigit
bevillningen och bör rätteligen sättas något högre än anförda medeltalssiffror,
enär dessa omfatta äfven brännvinsmedel för köpingar och
städer, som icke haft något brännvinsförsäljningsbolag. 1905 års brännvinsförsäljningsförordning
trädde som bekant i kraft för städerna den 1
oktober och för landsbygden den 1 november 1907. Den däri bestämda
nedsättningen af städernas direkta andelar, hvilken fortgår successivt
från och med försäljningsåret 1907—1908 till och med år 1920, motväges
dock i någon män af den s. k. kommunandelen eller den andel
af ifrågavarande medel, som fördelas på samtliga rikets kommuner efter
folkmängden och hvilken andel samtidigt är i stigande.
Vid bedömandet af de i tabellen upptagna siffror bör jämväl
bemärkas, att försäljningsåret 1907—1908 för städerna omfattade ett
och ett fjärdedels år samt att år 1909 företedde en relativt ringa
brännvinskonsumtion i följd af försäljningsförbud under den s. k. storstrejken.
Sistnämnda förhållande har emellertid i relativt mindre grad
inverkat å tabellens siffror, enär däri intagna belopp af brännvinsmedel
i regel afse hvad som i stadskassan influtit under året ifråga, ej de
afgifter och vinstmedel, som under samma år intjänats. Således upptagas
för de flesta städer såsom brännvinsmedel, t. ex. för 1909, de
medel, som afse försäljningsåret 1907—1908 men influtit 1909, hvaremot
de medel, som intjänats 1909, icke för dessa städer återfinnas i tabellen.
Undantag från detta förfaringssätt förete emellertid några städer,
182
hvaribland Göteborg. Dessa synas, i likhet med kontrollstyrelsen,
i sin statistik hafva angifvit de brännvinsmedel, som intjänats det år,
iippgiften afser. Dessa och andra ojämnheter förringa visserligen i
någon mån tabellens värde i denna del, men i hufvudsak torde den
dock kunna för sitt ändamål användas.
För kommitténs vidkommande lärer beträffande brännvinsmedelsstatistiken
hufvudvikten böra läggas å dessa medels belopp pr bevillningskrona.
Gör man detta, erhåller man för de största städerna en
minskning från första till sista året i perioden:
för Stockholm
,, Göteborg
,, Malmö
„ Gäfle........
från
kr.
1.49
till kr.
0.35
>>
>>
1.40
0.67
n
5 J
1.19
>5
0.66
?>
1.61
?? ::
1.32,
hvaremot för Norrköping förekommer en ökning från kr. 1.4 9 till
kr. 1.62.
Af öfriga städer och köpingar visa något öfver ett 40:tal en större
eller mindre ökning, som dock i flera fall beror af den relativt höga
inkomsten 1909 af nästföregående försäljningsårs brännvinsmedel. Alla
de öfriga visa minskning. För de största städerna är minskningen
äfven relativt större än för de öfriga i allmänhet.
De inkomster af brännvinsmedel pr bevillningskrona, hvilka under
någotdera af åren 1900, 1908 och 1909 öfverstego fyra kronor, utgjorde
i:
år 1909.
år 1908.
år 1900.
kronor.
kronor.
kronor.
Mörbylånga .............
............. 22.45
16.74
0.29
Malmköping ............
............ 14.75
11.23
11.971)
Östhammar ..............
............ 8.86
0.18*)
5.23
Yara .......................
8.38
5.54
9.93
Sundsvall...................
............. 8.3 5 s)
1.38
1.61
Nybro..........................
............. 8.2 4
5.04
11.15
*) För &r 1902.
2) Anledningen till den låga siffran för 1908 är att söka däri, att Östhammar
saknade brännvinsförsäljningsbolag under försäljningsåret 1906—1907.
a) Den höga siffran för 1909 beror däraf, att i 1909 års brännvinsmedel ingå
655,700 kronor “reserverade vinstandelar, motsvarande 20 procent af staden Sundsvalls
andel, som enligt aftal emellan utskänkningsbolaget och staden till större delen användts
till uppförande af byggnader för utskänkningsbolagets behof, hvilka fastigheter och
medel först under år 1909 öfverlåtits till staden" (ur en not i den officiella statistiken).
183
år 1909.
år 1908.
år 1900.
kronor.
kronor.
kronor.
Kungsbacka
....................V...
8.22
4.92
6.11
Kungälf .......
......................... 6.87
5.02
5.43
Hedemora ....
........................ 6.72
4.04
O.io
Hässleholm
.......................... 6.39
3.10
0.291)
Skänninge . .
......................... 6.32
2.22
1.47
Sigtuna..........
......................... 6.20
4.50
4.72
Trosa .............
....................... 6.12
4.5 4
7.5 2
Laholm ........
........................ 5.72
2.77
3.45
Sollefteå ......
........................ 5.43
4.8 3
0.2 i 2)
Ulricehamn
....................... 5.13
2.94
2.95
Borgholm
.................... 5.03
3.46
5.68
Yarberg ......
......................... 4.13
1.83
2.32
Sala ..............
...................... 4.07
2.91
4.60
Strömstad ....
....................... 3.99
2.61
4.29
Askersund ..
........................ 3.7 9
2.87
4.55
Vimmerby ....
................... 3.65
2.73
4.29
Mariestad ....
......................... 3.51
3.32
4.46
Mönsterås ....
........................ 3.13
0.16
5.75
Lysekil .........
....................... 3.oo
3.07
4.7 5
Haparanda
....................... 2.90
2.5 3
4.6 2
Ronneby .......
....................... 2.23
4.15
2.73
Sundbyberg ..
......................... 2.01
4.03
0.13
Arvika..........
..................... 1.48
2.26
4.38
Falkenberg .
......................... 0.23
5.14
2.87
Brännvinsmedel,
understigande en krona per
bevillningskrona,
förekommo under någotdera af förutnämnda tre år
i följande städer:
år 1909.
år 1908.
år 1900.
kronor.
kronor.
kronor.
Karlshamn....
....................... 0.96
1.75
1.98
Lund .............
........................ 0.94
0.72
0.81
Simrishamn
...................... 0.92
1.29
0.89
Trälleborg ....
........................ 0.83
0.72
1.18
Uppsala.........
....................... 0.82
1.42
1.45
Hälsingborg
......................... 0.76
0.87
1.13
Göteborg.......
........................ 0.67
1.18
1.40
>) För år 1901.
*) För år 1903.
184
år 1909.
år 1908.
år 1900.
kronor.
kronor.
kronor.
Malmö ......................
.......... 0.6 G
0. 7 0
1.19
Landskrona ...........
............. 0.61
0.63
0.98
Piteå ..........................
............ 0.52
1.21
2.9 5
Stockholm ...............
............. 0.3 5
0.5 9
1.49
Falkenberg ..............
.............. 0.2 3
5.14
2.87.
Landskommuner. Beloppet pr innevånare ökades under tioårsperioden
från 36 till 73 öre samt pr bevillningskrona från 4 till 6 öre.
Härvid är dock att märka, att 1909 års siffror i regel omfatta inkomsterna
för försäljningsåret 1 oktober 1907—31 december 1908 eller
fem kvartal, bvadan siffrorna 73 ocb 6 rätteligen böra i motsvarande
grad reduceras.
Från texten till den officiella statistiken, afd. U) torde jämväl böra
uppmärksammas följande siffror, angifvande brännvinsmedlens procenttal
af lands- och stadskommunernas samtliga inkomster, nämligen: I
Lands-
Stads-
kommuner.
kommuner.
%
%
år 1900 ..........................
........................ 4.2
12.1
„ 1901
........................ 4.1
10.9
.. 1902 ..........................
........................ 4.0
10.3
„ 1903 ...........................
......................... 3.8
8.9
., 1904 .........................
......................... 3.7
9.7
., 1905 .........................
......................... 3.7
9.5
., 1906 ...........................
......................... 3.5
8.7
.. 1907 .........................
........................ 3.1
7.6
„ 1908 ..........................
....................... 2.6
7.4
., 1909 ..........................
..................... 5.3
7.5.
I sagda statistik finnas följande uttalanden rörande landskommunernas
brännvinsmedel för åren 1908 och 1909.
Minskningen af landskommunernas andelar i de år 1908 influtna
brännvinsförsäljningsmedlen är af tillfällig art och torde hufvudsakligen
bero därpå, att, sedan jämlikt förordningen den 9 juni
1905 angående försäljning af brännvin bolag för utskänkning och
minutering bildats inom åtskilliga landskommuner och i samband
härmed antalet af de på auktion inropade rättigheterna högst betydligt
nedgått, största delen af de för brännvinsförsäljning på landsbygden
185
inflytande medlen numera utgöres af bolagsvinst, hvilken först efter
försäljningsårets slut kunnat till fördelning öfverlämnas, hvadan dessa
medel senare än förut varit fallet kommit kommunerna till godo.
Den betydande ökningen af landskommunerna år 1909 tillfallna
inkomster af influtna brännvinsförsäljningsmedel, torde hufvudsakligen
bero dels därpå, att det försäljningsår, till hvilket större delen af de
i 1909 års räkenskaper bokförda brännvinsförsäljningsmedlen hänför
sig, omfattar 15 månader, dels på förändrade grunder förfördelningen
af dessa medel. Härtill kommer, att beloppet af de för näst föregående
år upptagna medlen af ifrågavarande slag var af skäl, som anförts i
1908 års berättelse (se ofvan) lägre än det normala.
Landstingsområdena visa en ökning af brännvinsförsäljningsmedel
från 43 öre år 1900 till 71 öre år 1909 pr innevånare, livaremot
beloppet pr bevillningskrona är oförändradt 41 öre vid periodens början
) och slut. Här gäller dock samma anmärkning som ofvan beträffande
siffrorna för 1909, hvilka, såsom afseende hU år, böra reduceras till de
belopp, som belöpa å ett kalenderår.
Utgifter.
Stadskommunerna visa eu stegring i utgifter från kr. 62.2 5 år
1900 till kr. 98.53 år 1909 pr innevånare samt pr bevillningskrona
från kr. 17.10 till kr. 17.14. Därvid märkes, att utgifterna pr bevillningskrona
under hvart och ett af åren 1905—1908 varit högre än
1909, sannolikt beroende däraf att sistnämnda år i relativt mindre
grad förekommit sådana större utgifter, som vanligen pläga täckas af
lånemedel.
En synnerligen viktig siffra föreligger i utgifternas procenttal i
förhållande till inkomsterna (utskylder oberäknade). Detta tal ökades
under perioden från 190.9 år 1900 till 197.3 år 1909 men var hvart
och ett af åren 1905—1908 större än 1909. För 1908 var procenttalet
222.7.
Procenttalet utgjorde för:
ill- 1900.
år 1908.
år 1909.
Stockholm .............
............ 177.5
201
197.5
Göteborg ...................
.......... 168.0
254.9
224.1
Malmö ........................
........... 207.3
203.6
147.7
Norrköping................
............... 199.2
219.6
237.7
Gäfle............................
............... 196.0
159.9
190.s
24
186
Af samtliga öfriga hithörande kommuner visade ett 40:tal ökning
och de öfriga en minskning från 1900 till 1909 i utgifter pr bevillningskrona.
Tages till jämförelse år 1908 i stället för 1909, ökas den förra
siffran till närmare 70.
Landskommunerna tillsammans förete eu om än ringa minskning
i utgifter pr fyrk, nämligen från kr. 1.12 år 1900 till kr. l.io år 1909.
För år 1908 var siffran kr. 1.17. Pr innevånare räknadt hafva utgifterna
ökats från kr. 9.12 till kr. 14.16.
Procenttalet utgifter i förhållande till inkomster (utskylder frånräknade)
nedgick för dessa kommuner från 327.2 år 1900 till 301.1
år 1909. Minskningen gäller dock nästan uteslutande år 1909. Hithörande
siffra för 1908 var 332.9.
Landstingsområden. För dessa förekommer liksom för städerna
en stegring i utgifter såväl pr innevånare som pr bevillningskrona. I
förra fallet från kr. 1.3 0 till kr. 2.2 8 och i senare fallet från kr. 1.2 3
till kr. 1,31. Utgiftsprocenten visar jämväl ökning, nämligen från 189.4
år 1900 till 193.7 år 1909.
I fråga om såväl utgiftsbeloppet pr bevillningskrona som utgifternas
procenttal i förhållande till inkomsterna visar dock 1909 —
liksom för lands- och stadskommunerna — exceptionellt låga siffror.
Berörda utgiftsbelopp utgjorde exempelvis för 1907 kr. 1.7 0 och för
1908 kr. 1.45. Procenttalet var för 1907 — 255.5 och för 1908 — 246.
Tillgångar.
Stadskommunernas tillgångar hafva under tioårsperioden ökats från
kr. 268.57 till kr. 462.68 pr innevånare samt från kr. 73.75 till kr.
80.4 7 pr bevillningskrona. Ökningen i senare afseendet utgjorde för
de största kommunerna:
för
Stockholm ......
...... från
kr.
65.7 9
till
kr. 70.50
??
Göteborg
......
75.13
J?
„
91.46
??
Malmö
......
...... >?
84.54
?>
„
94.17
Norrköping......
......
?>
53.32
?>
„
112.47
JJ
Gäfle
......
...... ??
V
73.96
„
114.95
Af öfriga städer och köpingar visade i sistnämnda afseende något
mera än halfva antalet ökning och de öfriga minskning.
Landskommunerna förete likaledes en ökning i tillgångar pr innevånare
från kr. 23.61 år 1900 till kr. 36.03 år 1909, hvaremot till
-
187
gångarna pr fyrk samtidigt nedgått något eller från kr. 2.9 0 till kr. 2.7 9,
kvilken nedgång uteslutande beror på ökadt fyrktal. För år 1908 var
motsvarande siffra kr. 2.9 6.
Landstingsområdenas hithörande siffror visa pr innevånare kr. 4.0 6
år 1900 och kr. 7.5 9 år 1909 samt pr bevillningskrona kr. 3.8 6 år 1900
och kr. 4.3 6 år 1909, alltså äfven här ökning.
Den officiella kommunalstatistiken är som bekant grundad på
de uppgifter, som årligen afgifvas till statistiska centralbyrån från
ordförandena i stadsfullmäktige samt kommunal- och kyrkostämmor.
Om, såsom sannolikt är, man om dessa källuppgifter kan våga det uttalandet,
att de icke äro så tillförlitliga som önskligt, beroende på
saknaden af bestämda grunder för kommunernas bokföring m. m., gäller
detta i alldeles särskild grad i fråga om uppskattningen af kommunernas
tillgångar. Dessa utgöras nämligen till omkring tre fjärdedelar af fastigheter
och inventarier; och särskildt i fråga om fastigheter inköpta för
stadsregleringsändamål eller tomtförsäljning kunna härvid naturligtvis
användas och användas också olika beräkningsgrunder på olika orter.
Äfven i fråga om värderingen af återstoden af tillgångarna, hufvudsakligen
bestående i fordringar och värdehandlingar (exempelvis järnvägsaktier),
förekomma gifvetvis olika förfaringssätt. Vid tillgångarnas
värdering torde nog mångenstädes hänsyn tagas till önskan att visa
kommunens solvens vid eventuella låneansökningar.
Skulder.
I olikhet med hvad nyss anförts beträffande den officiella statistikens
värdesättning af tillgångarna, torde de i samma statistik upptagna
kommunala skulderna få anses angifna med relativt tillförlitliga
belopp.
Stadskommunernas skulder hafva under tioårsperioden ökats i ännu
högre grad än tillgångarna nämligen pr innevånare från kronor 187.77
år 1900 till kr. 363.90 år 1909 samt pr bevillningskrona från kr. 51.57
år 1900 till kr. 63.29 år 1909. Ökningen pr bevillningskrona är
för Stockholm
från
kronor
48.3 6
till kronor
66.13
„ Göteborg
JJ
>>
55.15
V
67.33
,, Malmö
? J
77.14
}?
78.63
„ Norrköping
5?
24.78
72.26
„ Gäfle
5?
61.79
J?
r>
79.48
188
Af samtliga städer och köpingar visa i sistnämnda hänseende
flertalet eller nära ett 70-tal ökning och de öfriga minskning.
Landskommunernas skulder ökades äfven väsentligt under tioårsperioden,
nämligen pr innevånare från kr. 8.44 år 1900 till kr. 15.50
år 1909 samt pr fyrk samtidigt från kr. 1.0 4 till kr. 1.2 0. Sistnämnda
siffra var för år 1908 kr. 1.2 7.
Landstingsområdena visade en i än högre grad ökad skuldsättning.
Denna uppgick år 1900 pr innevånare till kr. 1.3 6 och pr bevillningskrona
till kr. 1.2 9. Motsvarande siffror utgjorde för år 1909 kr. 3.0 9
och kr. 1.7 8.
Behållning.
Hvad ofvan anförts rörande osäkerheten i de statistiska uppgifterna
om kommunernas tillgångar gäller själffallet äfven kommunernas,
af tillgångarnas värdesättning beroende behållningar.
Stadskommunernas behållning pr innevånare ökades från kr. 80.8 0
år 1900 till kr. 98.78 år 1909, dock gick behållningen för 1908 åtskilligt
högre eller till kr. 119.8 4. Skillnaden emellan siffrorna för
1908 och 1909 beror på en relativt större skuldsättning år 1909.
Behållningen pr bevillningskrona utgjorde år 1900 kr. 22.18, år 1908
kr. 22.46 och nedgick år 1909 till kr. 17.18.
För de största städerna utgjorde behållningen pr bevillningskrona:
år 1900
år 1908
för Stockholm kronor 17.43 kronor 19.14
,,
Göteborg
,,
Malmö
,,
,.
Norrköping
,,
,,
Gäfle
,,
19.98
55
24.48
7.40
55
12.29
28.54
55
16.57
12.17
55
36.54
år 1909
kronor 4.37
55
55
55
55
24.13
15.54
40.21
35.47
Den betydliga sänkningen för Stockholm från år 1908 till år 1909
beror väsentligen af skuldernas ökning år 1909 med något öfver 31
miljoner.
För öfriga städer och köpingar visar behållningen pr bevillningskrona
från år 1900 till 1909 en höjning hos något mindre än halfva
antalet och sänkning hos flertalet. I några få kommuner öfverstego
skulderna tillgångarnas värde, sannolikt beroende af en mindre lämplig
189
bokföring. Detta förhållande belyser i sin mån den ofvan framhållna
otillförlitligheten hos ifrågavarande statistiska uppgifter rörande tillgångarna.
Landskommunernas behållning har under tioårsperioden ökats pr
innevånare från kr. 15.17 till kr. 20.53 men minskats pr fyrk från kr.
1.86 till kr. 1.5 9. År 1908 uppgick behållningen pr fyrk till kr. 1.6 9.
Landstingsområdenas behållning pr innevånare ökades under tioårsperioden
pr innevånare från kr. 2.70 till kr. 4.50 och pr bevillningskrona
från kr. 2.5 7 till kr. 2.58. I senare afseendet var behållningen
år 1908 något större eller kr. 2.71.
190
Utskylder, utdebitering, inkomster och utgifter
1
2
3
4
5
5
Stader (köpingar)
och år.
1
Influtna utskylder
och bidrag.
Utdebitering pr
bevilln.-krona.
Summa.
Pr inv.
Till
kom-
mun.
Till
kyrka.*)
Summa.
Stockholm......... 1900
6,461,257
21-49
3-oo
1*01
4-ni
1901
6,915,608
22-80
3-oo
1-5 7
4*5 7
1902
7,569,751
24-7 5
3-2 5
1-59
4-8 4
1903
9,420,128
30-29
4-oo
1-6 0
5-60
1904
9,060,695
28-50
3-2 5
1-54
4-79
1905
9,628,805
29-6 7
4-io
0-50
4-60
1906
10,868,787
32-66
4-40
0-4 7
4-8 7
1907
13,391,905
39-68
5*10
0*50
5*oo
1908
15,811,322
46* 5 c
5-so
0-51
6-oi
1909
19,076,341
55-81
6-oo
0*50
6-50
Södertälje
1900
132,295
16-12
3-80
2-40
5*70
1901
157,579
18-98
3-30
2-oo
5-30
1902
161,796
18-92
3-30
1-80
5*io
1903
158,209
18-06
3-30
1-80
5*io
1904
172,312
19-32
3-30
1-80
o*io
1905
177,179
19-16
3-3 0
1-95
5*25
1906
179,812
18-09
3-3 0
2-20
5*50
1907
208,888
21-03
3-so
2-25
5*5 5
1908
250,485
24-3 0
3-30
2-3 0
5-6 0
1909
299,328
28-44
3*3 0
2-70
6-oo
Vaxho lin ........... 1900
21,926
12-88
2-5 4
1*30
3-90
1901
19,178
10-8 2
1-56
1-3 9
2-95
1902
26,729
12-47
2*f)0
1-65
4-20
1903
28,608
13-12
1-96
1*6 5
3-61
1904
27,187
12-16
1*91
1-09
3-oo
1905
29,776
13*31;
1-91
0-8 0
2-71
1906
33,831
15-19
2-44
1-26
3-70
1907
33,686
14-77
2"60
1-60
4-20
1908
35,920
14-66
2-6 7
1-53
4-20
1909
38,264
24-58
2-30
1-90
4-20
Norrtälje ......... 1900
38,364
12-80
4-04
1-58
5-02
1901
46,314
14-29
4-5 4
1-61
6-1*5
1902
43,804
12-89
3-9 0
1-7 3
5-63
1903
48,052
13-45
4*08
f 2-18
6-26
1 1''68
5''76
1904
49,945
13-83
4-09’
1 1-95
6-0 4
I 1''4B
Ö''S4
8
Inkomster
(utom influtna utskylder
och bidrag).
Summa. Pr inv.
Pr
bev.-kr.
10
11
12
D ä r a f
bränn vinsförsäljningsmedel.
Summa. Pr inv.
Pr
bev.-kr.
14,409,917
14,174,365
15,307,185
16,918,905
18,017,017
18,704,927 1
20,280,118 j
22,567,713
24,436,764 j
27,876,745 |
148,421
138,589
148,010
203,018
174,501
229,273
336,877
288,650
343,265
420,527
14,643
23,942
20,817
22,638
28,502
26,419
24,692
25,026
30,547
30,768
56,199
47,740
49,261
48,992
43,586
47''9 8
46-7 3
50-05
54-89
56- 60
57- 0 4
60-90
66-88
71-96
81-55
18-08
16- 7 0
17- 81
23- 17
19-5 7
24- so
34-88
26-og
33-so
39-95
8-00
13- 51
9-70
10- 38
12-75
11- 85
11- 09
10-97
12- 47
19-76
18- 02
14- 78
14-50
13- 71
12-07
9-42
8- 6 5
9- 12
9-99
9-08
8-6 2
8-7 6
8-91
8-0 7
8-92
7-66
5- 7 3
5*54
7- 85
6- 3 0
8- 30
12-11
8- 74
8*55
9- 60
3- 42
5- 24
4- 25
3- 25
4- io
3-n
3-oi
3- 49
4- 34
4- 3 4
8-so
6- oi
6-58
6-20
5- 16
2,278,864
1,700,998
2,024,479
1,810,695
2.115,854
2,305.174
1,975,574
1,497,080
1,674,777
1,105,395
42,504
45,933
50,108
44,161
45,650
49,647
55,121
54,870
68,384
102,894
8,160
14,153
13,836
14,919
20,827
18,585
17,165
15,623
17,928
21,198
15,724
16,051
15,358
12,158
12,178
/ *5 8
5- 61
6- 0 2
5- 82
6- 6 5
7- 10
5-94
4-4 4
4- 93
3- 28
5- 48
5*53
5"86
5-04
5-12
5-3 7
5-7 0
5- 02
6- 63
9-78
4- 79
7- 99
6-44
6- 8 4
9-3 2
8- 3 4
7- 71
6- 85
7- 3 2
13-61
5- 0 4
4-9S
4-0 2
3-40
3-3 7
1-49
1-0-1
1-21
1-07
1- 07
1-06
0-85
0-59
0-59
0- 3 5
2- 19
1- 90
1-88
1-71
1-65
1-80
1-98
1*6 6
1- 70
2- so
1- 91
3- 10
2- 8 2
2-ll
2-99
2-19
2-09
2-18
2-55
2-99
2"46
2-22
2-05
1-54
1-44
Anttt. Då utskyldsbeloppet pr bev.-kr. är olika för fastighet och inkomst, afse de kursiva siffrorna utdebitering
V Beträffande Stockholm afses medeltal för stadens alla församlingar, hvilka hafva olika utdebitering.
191
samt tillgångar och skulder i kronor.
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
Utgifter.
Tillgång
a r.
S k
il 1 d e
r.
B e h å
1 1 n i
n g-
Summa.
Pr inv.
Pr
bev.-kr.
i °/o nf
inkom-  sterna i
kol. 7.
Summa.
Pr inv.
Pr
bev.-kr.
Summa.
Pr inv.
Pr
bev.-kr.
Summa.
Pr inv.
Pr
bev.-kr.
25,572,082
85''06
16-7 2
177-5
100,631,316
334-7 4
65-7 9
73,979,385
246-09
48*36
26,651,931
88-65
17-43
25,242,557
83-21
15-40
178-1
112,498,112
370-S4
68-35
85,228,970
280-95
52-01
27,269,142
89-89
16-6 4
26.925,682
88-0 4
16-05
175-9
127,782,245
417-84
76-17
96,457,206
315-41
57-50
31,325,039
102-43
18-6 7
34,942,608
112-3 4
20-64
206-5
139,877,168
449-7 0
82-63
107,192,113
344-62
63-3 2
32,685,055
105-08
19-31
29,380,683
92-40
14-81
163-1
142,682,407
448-6 7
71-89
105,523,422
331-87
53-18
37.138,985
116-80
18-71
42,139,753
129-87
19-4 2
225-3
165,674,690
510-57
76-3 7
128,112,374
394-81
59-05
37,562,316
115-76
17-3 2
41,360,689
124-80
17-87
203-9
178,558,082
536-03
77-13
137.481,483
413-18
59-3 9
41,076,599
123-45
17*74
44,945,143
133-19
17-75
199-2
201,530,283
597-20
79-61
153,474,248
454-7 9
60-63
48,056,035
142-41
18-98
49,115,659
144-6 4
17-43
201-0
229,173,067
674-87
81-32
175,242,296
516-os
62-18
53,930,771
158-82
19-11
55,053,673
161-06
17*62
197-5
220,225,819
614-28
70-so
206,575,847
604-8 5
6613
13,649,972
39-93
4-3 7
389,559
47-4 7
20-10
262-4
1,447,093
176-3 2
74-6 6
825,136
100-5 4
42-5 7
621,957
75-78
32-09
281,932
33-96
11-66
203-4
1,485,316
178-93
61-45
825,868
99-49
34-17
659,448
79-44
27-28
341,077
39-89
12-7 7
230-4
1,925,992
225-23
72-12
845,527
98-88
31-66
1,080,465
126-3 5
40-46
390,630
44-39
15-10
192-4
2,002,926
228-62
77-43
878,340
100-26
33-9 6
1,124,586
128-36
43-48
579,186
64-9 5
20-91
331-9
2,264,206
253-9 2
81-73
1,115,075
125-05
40-25
1,149,131
128-87
41-48
466,592
50-4 7
16-88
203-5
3,894,757
421-28
140-9 2
1,172,229
126-so
42-41
2,722.528
294-48
98-51
1,155,062
119-4 2
41-51
342-9
4,518,350
467-15
162-3 8
1,822,050
188-38
65-48
2,696.300
278-7 7
96-90
862,992
86-89
26-14
299-0
4,821.146
485-42
146-0 2
2,188,581
220-36
66-2 9
2,632,565
265-06
79-7 3
i 1,147,710
111-35
28-57
334-4
5,537,807
537-28
137-86
2,757,883
267-5 7
68-66
2,779,924
269-71
69-20
885,901
79-42
19-09
198-8
5,652,417
537-04
129-06
2,894,629
275-02
66-09
2,757,788
262-02
62-9 7
33,740
19-82
7-8 9
230-4
103,724
60-94
24-24
45,958
27-oo
10-7 4
57,766
33-94
13-50 j
37,583
21-21
8-22
157-0
168,818
95-27
36-92
105,513
59-54
23-08
63,305
35-73
13-84
43,120
20-os
8-80
207-1
170,282
79-31
34-76
102,550
47-76
20-93
67,732
31-55
13-S3
42,136
19-3 3
6-oo
186-1
171,930
78-87
24-71
95,089
43-6 2
13-67
76,841
35-2 5
11-04
49,035
21-94
7-05
172-0
173,083
77-14
24-88
89,617
40-io
12-88
83,466
37-34
12-00
52,178
23-41
6-15
197-5
172,552
77-12
20-33
85,070
38-17
10-0 2
87,482
39-25
10-31
54,027
24-20
6-5 8
218-8
191,804
86-13
23-3 7
80,887
36-3 2
9-86
110,917
49-81
13-51
61,852
27-12
8-02
247-2
191,691
84-04
26-70
83,915
36-7 9
11-09
107,776
47-25
15-oi
75,927
30-99
10-8 0
248-6
254,584
103-91
36-20
92,215
37-64
13-11
162,369
66-2 7
23-09
70,449
45-2 5
9-93
229-0
261,376
167-87
36-81
94,385
60-62
13-30
166,991
107-25
23-54;
94,211
30-2 2
14-75
167-6
204,724
65-60
32-04
382,315
122-6 2
59-8 4
-177,591
— 56-96
-27-8 0
74,628
23-03
10-34
156-3
208,537
64-36
28-89
365,974 |
112-95 1
50-7 0
-157,437
-48-59
-21-81 :
81,129
23-88
10-84
164-7
213,288
62-7 7
28-51
363,628 1
107-01
48-60
-150,340
—44-24
—20-o;i
83,816
23-46
10-60
171-1
210,856
59-01
26-66
348,399 ;
97-51
44-05
-137,543
—38-50
-17-39
80,644
22-33
9-54
185-0
195,768
54-20
23-16
329,954
91-3 5 !
39-03
-134,186
-37-15
— 15-87 !
för fastighet.
192
1_
1
2 j 3
Influtna utskylder
och bidrag.
Stader (köpingar)
och år.
Summa. Pr inv.
1
Norrtälje (forts.) 1905
54,346
14-U8
1906
61,187
16-02
1907
64,580
16-45
1908
71,611
18-43
1909
79,407
20-51
Östhammar ...... 1900
7,016
8-90
1901
7,308
9-38
1902
8,033
10-17
1903
8,572
10-07
1904
9,288
11-08
1905
9,371
11-14
1906
10,037
11-75
1907
10,730
13-13
1908
10,660
12-78
1909
11,071
13-47
Öregrund .
.
1900
7,583
7-48
1901
7,804
7-17
1902
9,174
8-3 5
1903
8,428
7*55
1904
9,661
8-30
1905
9,786
8-26
1906
11,928
10-10
1907
11,735
10-28
1908
14,406
12-77
1909
14,563
12-83
Sigtuna ............ 1900
10,876
19-15
1901
10,609
18-oi
1902
11,236
20’si
1903
10,930
19-28
1904
11,096
21-71
1905
10,186
18-19
1906
10,727
18-43
1907
12,363
19-14
1908
12,846
19-09
1909
13,566
19-71
4
5
6
7
8
9
10
12
Utdebitering pr
Inkomster
(utom influtna utskylder
D ä r a f
brännvinsförsaljnings-
och bidrag)
•
medel.
Till
kom-
"mun.
Till
kyrka.
Summa.
Summa.
Pr inv.
Pr
bev.-kr.
Summa.
Pr inv.
Pr
bev.-kr.
4-is
( 2*18
\ 1''68
6*3 6
5''86
45,095
12-18
5-15
11,243
3-04
1-28
4-3 2
i 2-05
( J-«5
/ 2-18
1 1''68
6*37
5*87
45,179
11-88
4-0 7
11,009
2-88
1*14
4-04
6*22
52,673
13-41
5-08
14,193
3-oi
1*3 7
4-48
1 2-0 2
) l''B>
6-50
6''<»
60,630
15-01
5"40
24,916
6-41
2-24
4-30
1-44
5-74
76,429
1974
6-17
38,818
10-03
3*14
l-oo
2-30
3-30
22,321
28-33
13-35
8,743
11-10
5*23
l-oo
3-oo
4-oo
22,470
28-84
15-oo
7,570
9-7 2
5*05
l-oo
3-oo
4-oo
20,381
25-80
12-09
6,418
8-12
4-oo
1''00
3''uo
4-oo
82,160
102-3 2
45-24
6,636
8-26
3-0 5
l-oo
3-oo
4-oo
24,109
28-7 7
12-0 2
7,212
«-ci
3-78
1''00
3*oo
4-oo
25,608
30-45
12-99
7,884
9-8 7
4-oo
l-oo
3-oo
4-oo
25,306
29-03
12-12
7,900
9"25
3-78
1''00
3-oo
4-oo
22,294
27-29
9-80
4,236
5-18
1-87
l-oo
3-oo
4-oo
17,265
20-7 0
7-35
416
0-50
0-18
1''00
3-oo
4-oo
38,529
46-87
15-54
21,965
26-7 2
8-86
3-oo
1 1*50
4*50
26,019
25*6 6
20-62
3,348
3-3 0
2-05
3-oo
2-oo
5-oo
17,970
16*50
12-67
3,359
3-08
2-3 7
•3-oo
2-oo
5-oo
14,488
13-18
9-11
3,782
3-44
2-38
3-oo
1-62
4-52
12,722
11-39
8-22
3,126
2-80
2-02
3-oo
2-25
5-25
11,164
9-67
7-05
3,138
2-72
1''98
3-oo
1-80
4-86
11,542
9-74
6*77
3,188
2-09
1-87
4-oo
2-15
6-15
10,602
8-98
6-20
2,792
2-36
1-05
4-oo
po o
5*co
12,119
10,517
10-02
6-07
2,517
2-21
1-38
5-ou
1''60
6-eo
9-32
5-50
2,086
1-85
1*10
4-7 0
1*42
6-12
15,036
13-24
7-13
4,173
3-68
1-98
2-27
2-25
4-52
12,311
21-07
11-05
5,263
9-2 7
4*72
2-34
2-io
4-50
15,071
26-44
12-97
5,559
9 75
4-78
2*50
1-94
4-50
14,697
27-22
11-3 8
6,079
11-20
4-71
2-70
2-50
5*20
14,542
25-0 5
10-67
5,712
10-07
4-19
2-7 9
2-21
5-oo
21,499
42-0 7
15*44
6,924
13-55
4-97
1-87
2-03
4-50
40,860
72-96
30-50
6.736
12-03
5*0 4
2-oo
2-50
4-50
15,883
27-29
11-92
6,347
10-91
4*7 7
1-80
3-2 0
5-oo
16,655
25-7 8
11-18
7,134
11-04
4-7 9
2-50
2-50
5-oo
23,385
34-7 5
13-85
7,595
11-29
4-50
2-50
2-50
5-oo
23,454
34-09
11-98
12,132
17-63
6-20
193
13
14 |
15 1
16 |
17
18 |
19
20 1
21
22
23
24
25
U t g i f t e r.
Tillgång
a r.
S k u
1 d e r.
B e h å
1 1 n i
n g-
Summa-
Pr inv.
Pr
bev.-kr.
i °/„ af
inkom-  sterna i
kol. 7.
Summa.
Pr inv.
Pr
bev.-kr.
Summa.
Pr inv.
Pr
bev.-kr.
Summa.
Pr inv.
Pr
bev.-kr.
86,734
23-42
9-91
192-3
219,797
59*36
25-11
322,338
87-05
36-82
-102,541
—27-69
-11-71
82,382
21-57
8-52
182-3
199,082
52-13
20-59
303,027
79-35
31-34
-103,945
_07 *22
-10-75
164,074
41-78
15-81
311-5
201,350
51-37
1941
350,124
89-16
33*7 5
—148,774
— 37-89
-14*8 4
156,117
40-18
14-06
257*5
331,283
85-27
29-84
392,262
O
O
ID
-1
35*33
- 60,979
-15-70
— 5-49
124,005
32-03
10-0 2
162-2
333,822
86-22
26-96
360,587
03*13
29-12
— 26,765
— 6-91
— 2-16
28,154
35-73
16-84
126-1
147,000
186*55
87-92
44,962
57-06
26-89
102,038
129-49
61-03
27,935
35-86
18-65
124-3
148,967
191-23
99-44
42,331
54-34
28-26
106,636
136-89
71-18
24,985
31-63
15-56
122-6
149,665
189-.45
93-19
40,028
50-6 7
24*92
109,637
138-78
68-2 7
27,114
33-77
14-93
33-o
215,718
268-6 4
118-79
36,744
45-7 6
20-23
178,974
222''8 s
98-56
38,311
45-72
20-06
158" 9
220,508
263-13
115-45
33,568
40-06
17-57
186,940
223-07
97-88
27,529
32-73
13-9 7
107-5
224,982
267-52
114-15
30,553
36-33
15-50
194,429
231-19
98-6 5
30,441
35-65
14-58
120-3
229,979
269-3 0
110-14
27,308
31-98
13-08
202,671
237-32
97-06
41,432
50-71
18-32
185"8
236,833
289-88
104-7 5
36,577
44-7 7
16-18
200,256
245"ll
88-57
29,128
34-113
12-39
168-7
222,951
267-33
94-8 7
32,832
39-3 7
13-97
190,119
227-96
80-90
36,813
44-78
14- S 4
95-5
232,559
282-30
93-7 7
21,020
25-57
8-48
211,539
257*33
85-29
50,914
50-21
40-3 4
195-7
82,813
81-67
65-6 2
41,801
41-22
33-12
41,012
40*45
32*50
40,268
36-08
28-40
224-1
83,202
76-40
58-68
56,659
52-03
39-96
26,543
24-3 7
18-7 2
23,231
21-14
14-61
160-3
78,393
71-33
49-30
51,417
46-7 9
32-34
26.976
24-54
16-96
20,960
18-76
13-54
164-8
78,659
70-4 2
50-81
51,461
46-0 7
33-24
27,198
24-85
17-57
20,630
17-86
13-0 2
184-8
78,532
67-99
49-58
51,130
44-2 7
32-28
27,402
23 72
17-30
19,549
16-50
11-47
169-4
80,552
67-98
47-24
51,377
43-3 6
30-13
29,175
24-6 2
1711
21,530
18-23
12-7 2
203-1
80,512
68-17
47*56
50,336
42-6 2
29-73
30,176
25*55
17-83
23,676
20-7 5
13-0 2
195-4
170,287
149-24
93-6 7
50,485
44-2 5
27-7 7
119,802
104-99
65*90
23,322
20-68
12-33
221-8
174,970
155-12
92-53
54,689
48-48
28-92
120,281
106-6 4
63-61
26,335
23-20
12-19
175-3
177,340
156-25
84-13
56,613
49-88
26-86
120,727
106*3 7
57-27
18,742
33-oo
16-82
152-2
91,485
161-06
82-12
8,927
15-72
8-01
82,558
145-34
74-11
21,769
38-18
18-73
144-4
94,481
165" 7 6
81-31
8,090
14-19
6-96
86,391
151-57
74-35
21,090
39-06
16-34
143-5
97,790
181-09
75-75
6,583
12-19
5*io
91,207
168-90
70-65
20,278
35-76
14-88
139-4
101,805
179-55
74-69
5,694
10-0 4
4-18
■ 96.111
169-51
70-51
28,341
55-46
20-36
131-8
120,065
234-96
86-25
19,725
38-60
14-17
100,340
196*36
72-08
61,416
109-67
45"94
150-3
110,347
197-0 5
82-53
20,378
36-39
15-2 4
89,969
160-66
67-29
34,839
59-86
26-16
219-3
129,290
222-15
97-06
20,754
35-6 6
15*58
108,536
186-49
81-48
24,970
38-65
16-76
149-8
157,667
244-0 7
105-82
43,385
67-16
29-12
114,282
176-91
76-70
78,157
116-13
46-30
334-2
162,101
240-86
96-03
41,924
62-29
24-84
120,177
178-57
71-19
64,675
94-oo
33-08
275-8
201,977
293-55
10.3-15
67,704
98-40
34-58
134,273
195-15
68-57
25
194
]
2
1 3
4
i 5
1 6
7
1 8
1 9
10
i 11
12
Städer (köpingar)
och ar.
Influtna utskylder
och bidrag.
Utdebitering pr
bevilln.-krona.
Inkomster,
(utom influtna utskylder
och bidrag).
D ä r a f
brännvinsförsäljnings-
medel.
Summa.
Pr inv.
Till
kom-
mun.
Till
kyrka.
Summa
Summa.
Pr inv.
Pr
bev.-kr.
Summa.
Pr mv.
Pr
bev.-kr.
Sundbyberg»
köping.
1900
1901
17,284
17,588
8-20
7-41
4-oo
4-oo
/ 3*80
1 .?*60
/ 3-10
1 3-20
7*30
7*6*0
7-10
7*20
6,190
5,948
2*94
2*51
1*10
0*99
747
1,022
0*35
0*43
0*13
0*17
1902
14,393
5*41
3oo
/ 2-8 5
1 3oo
0-85
6*oo
18,090
6*80
2*78
6,709
2*52
1*03
1903
13,343
4-40
2*70
/ 2*85
1 .9*00
5*55
5*7 0
24,650
813
3*77
9,507
3*14
1*46
1904
17,850
5*44
2*70
1 2*60
( 2''80
5*30
5*50
25,612
7*81
2*81
17,069
5*20
1*87
1905
20,689
5*86
2*6 0
1 2-co
1 2-70
5*20
5 30
34,129
9*6 7
3*02
21,273
6*03
1*88
1906
23,302
6*02
2*70
2-60
5-30
38,886
1005
2*69
22,585
5*83
1*56
1907
29,401
7*13
2*70
2*co
5*30
79,221
19*22
5*48
23,799
5*7 8
1*65
1908
33,877
7*75
2*70
3*oo
5-70
90,612
20-7 2
5*27
69,364
15*86
4*03
1909
66,982
15*08
2*50
2*60
5*io
94,506
21-28
4-38
43,369
9*76
2-oi
Djursholms
1901
19,174
12*87
1*57
/ 0*G 7
2*27
2L37
2,001
1*34
0*16
396
0*27
0*03
köping.
1902
28,536
18*02
2*36
/ 0*70
3*06
2,386
1*51
0*17
474
0*3 0
0*03
1903
48,829
27*79
3-60
/ 0-70
1 0*80
4*80
4''40
11,530
6*56
0*83
440
0*25
0*03
1904
49,306
23*8 2
2*90
f 0*55
3*45
16,789
8-u
0*97
500
0*24
0*03
1905
78,396
33*08
2*80
0-50
3*30
22,072
9-31
0*89
561
0*24
0*02
1906
83,163
32-12
2*80
0*50
3*30
28,333
10-94
1*08
708
0*27
0*03
1907
105,889
37*30
2*80
0*50
3*30
27,821
9-80
0*83
777
0*27
0*02
1908
130,146
42*20
2*80
0*70
3*50
51,259
16*62
1*31
1,021
0*33
0*03
.
1909
146,940
43*76
2-80
0*70
3*50
35,244
10-50
0-78
2,856
0-85
0*06
/ 1-00
/ 3 oo
0l2
Saltsjöbadens
1909
44,279
20*9 7
2-oo
1 1''20
1 3*20
7,570
3-59
—
—
—
köping.
Uppsala
. 1900
383,986
16*80
3*50
2*oo
5-6 0
302,055
1322
4*34
101,028
4*42
1*45
1901
397,141
16*09
3*59
1*91
5*50
348,592
14*65
4*S4
99,507
4*18
1*38
1902
418,373
17*58
3*58
1*92
5*50
295,690
12-42
3*88
94,276
3*98
1*24
1903
434,672
18*22
3*49
2-01
5*50
284,771
11-94
3*61
87,470
3*6 7
1*11
1904
453,108
18-70
3*58
1-92
5*50
316,646
1311
3*85
89,367
3*70
1*09
1905
505,784
20*78
3*8 7
1*98
5*80
417,574
17-16
4*81
92,847
3*81
1*07
1906
536,628
21*95
3*97
1*98
5*90
321,707
13*16
3*50
100,378
4*ll
1*09
1907
584,207
23*71
4*oo
2*06
606
556,982
22*61
5*71
100,519
4*08
1*03
1908
625,804
24-7 2
4*oo
2*05
605
505,019
19-95
4*80
149,496
5*91
1*42
1909
682,566
26*6 4
3-88
1-97
5-S5
811,155
31*66
6*76
98,312
3-84
0*8 2
195
13
1.....M
1 15
1 16
17
i 18
1 19
| 20
1 21
1 22
|
23
24
i 25
Utgifter.
Till
ging
a r.
S k
u 1 (1 e
r.
Behållni
n g-
Summa.
Pr inv.
li »/o af
Pr | inkom-  i bev.-kr. stema
t kol. 7.
Summa.
Pr inv.
; Pr
bev.-kr.
Summa.
1
Pr inv.
Pr
bev.-kr.
Summa.
j
Pr inv.
Pr
bev.-kr.
20,638
9''7»
3-68
333-4
21,846
10-36
|
3-89
21,819
I 10-35
3-89
27
0-oi
0‘00
80,018
33-73
13-26
1,345-3
103,641
43-69
17-18
110,721
46*08
18-35
— 7,080
— 2-99
-1-17
40,606
15-37
6-23
224-5
86,460
32-52
13-27
91,662
34-4 7
14-07
— 5,202
— 1-95
— 0-8 0
35,430
11*69
5*43
143-7
80,239
26-4 7
12-29
82,877
27-3 4
12-6 9
— 2,638
— 0-S 7
— 0-40
44,848
13-67
4''92
175-1
83,275
25-38
9-13
81,767
24-92
8-9 7
1,508
0-46
0-16
68,782
19-30
6-09
201-5
104,304
29-50
9-23
95,763
27-14
8-48
8,541
2*4 2
0*75
188,853
48-79
13-07
485-7
264,543
68-34
18-31
237,456
61-34
16-44
27.087
7*oo
1-87
145,309
35-26
10*06
183-4
328,088
79-61
22-71
296,174
71-87
20-50
31,914
7-74
2-21
162.827
37-23
9-46
179-7
399,677
91-38
23-23
325,319
74-38
18-91
74,358
17-00
4-32
186,682
42-03
8-66
197-5
599,343
134-9 2
27-so
467,743
105-ao
21-70
131,600
29-62
6-io
14,287
|
9-39
1*17
714-0
—
_
11,296
7-58
0-92
— 11,296
— 7*58
— 0-92
32,102
20-27
2-31
1,345-4
438,361
276-74
31-48
448,783
283-32
32-22
— 10,422
— 6-58
-0-74
57,220
32-57
4*11
496-3
442,543
251-S7
31-78
445,655
253-04
32-00
— 3,112
- 1-77
—0-22
103,797
50-14
6-01
618-2
476,395
230-14
27-00
483,359
233-51
28-oi
— 6,964
- 3-3 7
— 0-41
96,819
40-86
3-90
438-7
504,987
213-07
20-34
506,830
213-S5
20-41
— 1,843
— 0-78
— 0-07
147,835
57"10
5-03
521-8
564,653
218-10
21-50
551,394
212-98
20-9 9
13,259
5*12
0-51
200,389
70-58
5-98
720-3
620,654
218-0 2
18-51
638,860
225-03
19‘05
— 18,206
— 6-41
— 0-54
473,267
153-46
12-11
923-8
880,195
285-41
22-53
934,391
302-98
23-92
— 54,196
—17*57
— 1-39
586,289
174-59
13-04
1,663-5
1,263,773
376-3 4
28-u
1,362,831
405-84
30-31
- 99,058
—29-50
— 2-20
167,789
79-48
9-3 8
2,216-5
52,911
25-og
2-96
118,294
56-03
6-02
- 65,383
-30-97
— 3''66
643,871
28-17
9-26
213-2
3,245,786
142-02
46-0 7
1,914,156
83-75
27-52
1,331,630
58-27
19-15
721,656
30-3 2
10-01
207-o
3,380,651
142-08
46-91
2,029,809
85-28
28-16
1,350,842
56-7 5
18-75
752,764
31-62
9-89
254-6
3,510,379
147-48
46-10
2,109,219
88-61
27-70
1,401,160
58-8 7
18-40
823,739
34-53
10-43
289-3
3,613,274
151-45
45-76
2,243,702
94-04
28-41
1,369,572
57"4i
17-85
926,642
38-3 7
11-28
292-6
4,181,307
173-14
50-88
2,749,080
113-83
33-45
1,432,227
59''Si
17-43
1,564,192
64-27
18-0 2
374-6
4,896,154
201-16
56-41
3,311,587
136-06
38-15
1,584,567
65" lo
18-26
1,012,225
41-40
11-02
314-6
4,699,512
192-21
51-16
3,027,120
123-si
32-96
1,672,392
68‘40
18-20
1,329,063
53-95
13-62
238-6
5,612,922
227-84
57-53
3,679,826
149-3 7
37-71
1,933,096
78-4 7
19-82
1,342,525
53-04
12-76
265-8
6,026,464
238-10
57-2 7
3,991,067
157-68
37-93
2,035,397
80-42
19-34
1,716,158
66-99
14-31
211-6
6,523,613
254-63
54-3 9
4,452,839
173-80
37-12
2,070,774
80-83
17-27
196
i
i
2 1
3
4 !
5
5 1
V !
8 1
9 i
10 |
n !
12 |
Städer (köpingar)
och år.
Influtna utskylder
och bidrag.
Utdebitering pr
bevilln.-krona.
Inkomster
(utom influtna utskylder
och bidrag).
D ä r a f
brännvinsförsäljnings-
medel.
Summa.
Pr inv.
Till 1
kom- i
mun. j
Till
kyrka.*)
Summa.
Summa.
Pr inv.
Pr
bev.-kr.
1
Summa. !
Pr inv.
Pr
bev.-kr.
Enköping
... 1900
42,719
10-17
2-7 0
l-oo
3-70
90,832
21-62
9-22
31,440
7*48
3-19
1901
47,715
ll-oo
2-85
1-19
4-04
90,047
20-7 5
8-20
32,100
7*40
2-9 2
1902
47,439
10-79
2-9 7
0-93
3-90
90,999
20-71
8-io
32,246
7*34
2-87
1903
59,510
13-48
3-48
1*29
4-77
82,462
18-68
7*3 4
27,981
6-34
2*49
1904
74,447
16-58
4-15
1*57
5*7 2
88,586
19-78
7*59
28,679
6-3 9
2-46
1905
67.110
14-34
3-6 2
1-10
4-78
119,737
25-59
9-82
31,864
6-81
2-61
1906
73,647
15-28
3-52
1-48
5-oo
154,627
32-os
11-46
31,947
6-63
2-3 7
1907
72,791
14-68
3-3 2
1-6 2
4-94
134,981
27*2 2
9-6 9
33,553
6*7 7
2-41
1908
80,933
16-00
_
—
l) 5" 05
139,756
27-63
9-18
34,019
6-72
2-23
1909
88,599
17-3 2
3-3 2
1-73
5-05
160,162
31-31
9-41
55,830
10- 9 1
3*28
Nyköping
.... 1900
106,745
14-47
2-6 8
1-7 1
4-42
201,039
27-26
9-23
55,767
7 *5 tf
2-56
1901
117,761
15-36
2-7 3
1-68
4-41
213,627
28-24
8-79
61,780
8-17
1902
125,629
16-36
2-7 8
1-60
4-38
211,403
27-52
8-03
58,893
7*37
2-2 4
1903
128,774
16*7 5
2-74
1*77
4-51
213,555
27-7 7
8-30
48,478
6-30
1*8S
1904
136''631
17-17
2-8 9
1*10
4-38
248,476
31-28
8-41
46,032
5-71)
1*50
1905
148,749
17-79
3-13
1*75
4-88
275,700
32-9 7
9-81
50,003
5-08
1*78
1906
155,430
18-12
2-97
1*01
4-88
291,050
33-98
9-97
47,934
5-59
1-64
1907
207,008
23-49
3-8 9
1-98
5-8 7
335,640
38-09
10-12
51,012
5-79
1*54
1908
225,637
24-7 4
3-90
1-96
5-8 6
387,605
42-50
10-44
49,166
5-39
1-3 2
1909
235,794
25-02
3-93
1-98
5-91
396,446
42-07
10-3 4
78,784
8-36
2-06
Eskilstuna
... 1900
242,506
17-75
3*6 8
1-84
5*50
273,384
20-01
6-67
101,999
7*47
2-49
1901
269,519
19-85
3-7 0
1-80
5*50
350,250
25-so
7*44
100,244
7-3 8
2-13
1902
284,614
20-8 9
3*8 7
1-89
5*56
363,060
26-6 5
7*55
84,734
6-22
1-76
1903
299,532
22-10
4-21
2-04
6*2 5
446,749
33-06
9-89
75,737
5-60
1-68
1904
324,125
23-91
3-96
2-04
6-oo
429,353
31-6 7
8-52
82,966
6-12
1-6 5
1905
341,273
25-7 7
3-99
1-95
5-94
471,651
35-6 2
8-65
88,995
6-7 2
1-63
1906
371,259
27-8 0
4-0 7
1-93
6-00
617,867
46-3 7
10-5 2
89,476
6-70
1*52
1907
600,130
21-87
3-68
2-76
6-44
870,286
31-71
9-48
95,902
3-49
1*04
1908
562,486
20-29
3*58
2-18
5-76
620,746
22-89
6-2 4
100,554
3-63
1*01
1909
648,869
23-36
3* 6 5
2-30
5*95
804,631
28-9 7
7*3 4
141,933
5-u
1-29
Torshälla
... 1900
19,868
10*50
2-55''
2-20
4-7 5
19,435
10-2 7
5*30
9,644
5*09
2-63
1901
21,345
11-79
1-95
2-80
4-7 5
17,123
9-45
4-6 7
8,590
4-7 4
2*3 4
1902
22,232
12-29
2-05
2-95
5-oo
16,186
8-95
4-42
6,357
3*51
1-74
1903
24,949
13-9 9
3-45
2-80
6-25
15,366
8-62
4*54
6,403
3-59
1-89
1904
23,626
12-95
3-40
2-85
6-25
15,601
8-49
4-84
7,432
4-0 7
2-3 2
1905
24,124
12-9 5
3-65
2-60
6-25
16,049
8-61
4-62
7,055
3-7 9
2-03
1906
• 23,921
12-8 7
3-50
2-50
6-oo
17,717
9-58
4-98
7,379
3-9 7
2-07
1907
24,405
12-48
3-3 5
2-50
5-85
18,659
9-54
5*17
8,335
. 4-26
2*31
1908
26,051
14-10
3-50
2-15
5-65
19,506
10-56
4-56
7,339
3-97
1-71
1909
30,457
16-38
3*50
2-oo
5*50
23,715
12-76
4-84
12,049
6-48
2-46
l) Kan ej fördelas.
*) Beträffande Nyköping afses medeltal för Östra och Vä3tra församlingen, hvilka hafva olika utdebitering.
197
13
''n
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
Utgifter.
Tillgång
a r.
Skulder.
B e h å 1 1 n i
n g-
-
Summa.
Pr inv.
Pr
bev.-kr.
i °/°
inkom-  sterna i
kol. 7.
Summa.
Pr inv.
Pr
bev.-kr.
Summa.
Pr inv.
Pr
bev.-kr.
Summa.
Pr inv.
Pr i
bev.-kr. i
;
136,171
32-41
13-83
149-9
1,168,648
278-18
118-6 7
557,479
132-7 0
56-01
611,169
145-48
62-og
145,752
33-09
13-27
161-9
1,175,055
270-81
106-99
564,156
130-0 2
51-3 7
610,899
140-79
55-6 2
131,413
29-90
11-70
144-4
1.265,741
288-00
112-71
606,204
137-93
53-98
659,537
150-07
58-73
142,119
32-20
12-00
172-3
1,317,210
298-42
117-29
720,607
163-20
64-17
596,603
135-17
53-12
193,323
43-05
16-57
218-2
1,533,584
341-48
131-42
970,209
216-03
83-14
563,375
125-45
48-28
275,391
58-sc
22-59
230-0
1,464,935
313-09
120-18
972,678
207-88
79-79
492,257
105-21
40-3 9
215,705
44-7 5
15-98
139-5
1,466,460
304-24
108-66
867,146
179-91
64-25
599,314
124-33
44-41
239,265
48-25
17-is
177-3
1,550,913
312-75
111-36
898,671
181-22
64-53
652,242
131-53
46-83
193,433
38-24
12-70
138-4
1,571,648
310-co
103-21
885,772
175-09
58-17
685,876
135-5 7
45-04
435,304
85-08
25-09
271-8
1,530,285
299-n
89-95
1,071,406
209-4 2
62-9 8
458,879
89-09
26-9 7
33-4,875
45-41
15-3 7
166-0
1,492,597
202-3 9
68-52
731,124
99-14
33-50
761,473
103-25
34-96
352,327
46-57
14-50
164-9
1,527,366
201-87
62-80
737,924
97-53
30-3 7
789,442
104-34
32-4 9
337,470
43-94
12-83
159-0
1,572,561
204-73
59-7 7
738,578
96-10
28-0 7
833,983
108-57
31-70
415,997
54-10
16-17
194-8
1,611,566
209-57
62-64
876,594
113-99
34-07
734,972
95-58
28-57
600,168
75-44
20-3 2
241-5
1,739,685
218-06
58-90
1,055,230
132-63
35-73
684,455
86-03
23-17
542,760
64-90
19-31
196-9
1,886,972
225-03
67-12
1,189,848
142-27
42-3 2
697,124
83-30
24-so
739,929
86-20
25-34
254-2
2,183,601
254-50
74-7 8
1,472,173
171-62
50-41
711,428
82-94
24-3 7
776,924
88-18
23-44
231-5
2,576,760
292-45
77-73
1,740,571
197-54
52-50
836,189
94-91
25-23
808,661
88-0 7
21-7 9
208-0
2,746,208
301-12
74-oo
1,865,181
204-52
50-20
881,027
96-00
23-74
831,179
88-20
21-68
209-7
2,964,896
314-os
77-3 4
2,075,745
220-28
54-15
889,151
94-3 5
23-19
529,511
38-7 5
12-9 2
193-7
2,279,904
166-8 7
55-02
1,822,861
133-42
44-17
457,043
33-45
11-15
1,262,607
92-99
26-82
360-5
2,825,186
208-07
60-oi
2,492,016
183-53
52-93
333,170
24-54
7-08
696,183
51-u
14-48
191-8
3,368,241
247-26
70-oo
2,574,914
189-02
53-50
793,327
58-24
16-50
857,868
63-48
19-00
192-0
3,544,093
262-23
78-49
2,680,608
198-3 4
59-3 7
863,485
63-8 9
19-12
1,207,287
89-00
23-90
281-2
4,061,666
299-6 2
80-59
3,155,378
232-7 7
62-oi
906,288
66-85
17-98
913,461
68-98
16-70
193-7
4,485,017
338-7 0
82-2 7
3,286,941
248-22
60-29
1,198,076
90-4 8
21-98
930,428
69-0 7
15-84
150-0
4,704,446
352-29
80-0 9
3,247,686
243-20
55-29
1,456,760
1O9-0S
24-80
1,640,598
59-7 8
17-87
188-5
6,051,630
220-51
65-9 2
4,110,179
149-7 7
44-77
1,941.451
70-7 4
21-15
2,470,711
89-13
24-85
398-0
7,276,399
262-50
73-17
5,475,133
197-52
55-06
1,801,266
64-98
18-11
1,530,547
55-10
13-90
190-2
7,679,356
276-4 6
70-03
5,657,746
203-68
51-59
2,021.610
72-78
18-44
■ 66,025
34-88
18-01
339-7
150,083
79-28
40-95
61,455
32-46
16-77
88,628
46-82
24-18
48,203
26-0 2
13-15
281-5
148,90-4
82-2 2
40-6 3
66,384
36-60
18-11
82,520
45-56
22-52
41,416
22-89
11-3 2
255-9
146,068
80-7 5
39-92
66,956
37-01
18-30
79,112
43-74
21-62
37,172
20-so
10-99
241-9
150,294
84-29
44-43
65,707
36-8 5
19-42
84,587
47-4 4
25-01
40,048
21-94
12-51
258-4
150,879
82-6 7
47-13
07,401
36-93
21-06
83,478
45-74
26-0-
35,800
19-22
10-30
223-1
147,085
78-95
42-30
65,089
34-94
18-72
81,996
44-01
23-58
38,933
20-94
10-95
219-7
148,274
79-7 6
41-68
62,427
33-58
17-55
85,847
46-18
24-13
41,828
21-40
11-00
224-2
151,320
77-40
41-96
60,600
31-oo
16-80
90,720
46-40
25-16
44,885
24-29
10-49
230-1
152,460
82-50
35-6 2
59,869
32-40
13-99
92,591
50-10
21-63
48.343
26-oo
9-80
203-8
163,880''
88-15
33-4 2
58.801
31-03
11-99
105.079
56*52
21 43
198
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
‘ 11
12 |
Influtna utskylder
och bidrag.
Utdebitering pr
bevilln.-krona.
1 Inkomster
(utom influtna utskylder
och bidrag).
D ä r a f
brännvinsförsäljnings-
medel.
j
Städer (köpingar)
Till
kom-
mun.
och år.
[
Summa.
Pr inv.
Till
kyrka.
Summa.
Summa.
Pr inv.
Pr
bev.-kr.
Summa.
Pr inv.
Pr
bev.-kr.
|
Strängnäs.......
. 1900
40,402
17-7 5
4*54
1-20
5*74
44,786
19-68
6-78
15,219
6-69
2-30
1901
39,381
17-03
4-59
1-38
5-97
67,295
29-09
10-9 7
15,008
6-49
2-45
1902
42,562
17-53
4-59
1-40
5"99
35,638
14-68
5 34
13,147
5*41
1*97
1903
44,221
17-72
4-59
1-3 9
5-98
40,025
16-04
5*81
17,436
6-99
2" 5 3
1904
43,628
39,544
17-81
4-2 5
1*23
5-48
43,497
17-73
5-82
16,924
6-91
2-2 7
1905
15-59
3-60
1-08
4-68
47,486
18-7 2
6-10
16,778
6*6 2
2-16
1900
40,149
15-78
3*50
0-98
4-48
44,650
65,881
1754
5*41
1,002
0-39
0-12
1907
49,603
18-76
4*32
1-18
5-50
24-92
7-72
17,274
6-53
2*0 2
!
1908
56,780
20-78
4-75
1*05
5-80
92,073
33-69
10-01
17,421
6-37
1*89
1909
65,812
22-93
4*74
1-06
5-so
107,186
37-83
10-oi
27,421
9-55
2-56
Mariefred .......
. 1900
13,057
10*95
1-12
1-43
2-55
15,065
12-64
6-0 9
8,961
7-52
3*02
1901
14,623
12-36
1*79
1-26
3*0 5
12,581
10-6 3
4*73
8,270
6-99
3-11
!
1902
16,557
14-03
2-49
1-90
4-3 9
14,211
12-04
5*43
9,294
7*88
3’ 5 5
1903
18,103
15-23
2-8 7
1-50
4-3 7
17,466
14-6 9
6-47
9,463
7*96
3*51
1904
18,501
15-73
3-oo
1-57
4-57
16,183
13-76
5*49
8,482
7-21
2-88
i
1905
20,205
18-66
3-31
1-34
4-65
17,262
18,362
14-23
5*55
9,417
7*76
3-03
1900
19,850
16*46
2-97
1-44
4-41
15-28
5-91
10,330
8-57
3-33
1907
23,027
18-32
3-0 9
1-38
4-4 7
23,349
18-5S
6-90
9,754
7-76
2-8S
1908
23,749
18-11
/ 2-93
t 4-3.1
1-58
( 4-16
i 5"86-
24,636
19-10
6*8 4
10,804
8-38
3-oo
1
''
1
1909
25,758
19-62
( 3-07
1. 4t3
1-62
( 4-6 9
1 6os
14,917
11-36
3-9 7
4,798
|
3-65
1-28
Trosa
. 1900
9,165
12-73
2-90
2''60
5*50
19,521
27-11
13-07
11,221
15-58
7*52
1901
8,517
11-67
2-85
2-15
5-oo
18,620
25-51
11-90
11,741
16-08
7*54
1902
8,636
10-84
2-79
2-21
5-oo
20,042
20,705
25*15
13-25
11,529
10,584
14-47
7-62
1903
9,286
11-75
3-oo
2"oo
5-oo
26-21
12-42
13-40
6*3 5
1904
10,528
14-0 7
1*67
333
5-oo
17,972
24-02
9-44
9,513
12-72
5-oo
1905
9,947
13-3 2
2-50
2-50
5-oo
18,448
24-69
9-88
10,129
13-56
5-48
1906
10,605
10,560
13-68
2‘S5
2-15
5-oo
18,896
24-38
10-oi
10,081
13-01
5-3 4
1907
12-69
2-63
2-38
5*01
19,352
23-26
9-74
10,039
12-07
5-05
1908
11,661
13*95
2-86
2-14
5-oo
19,899
23-80
9-12
9,892
11-83
4-54
1909
13,402
14-76
2-86
2-14
5-oo
26,010
28-6 4
9-70
16,407
18-07
6-12
Malmköpings
1 2*55
( 2" 60
l)2-55
ä'' SO
köping
. 1902
238
0-41
—
26,580
45*7 5
14-87
21,390
36-81
11-97
1903
242
0-40
—
I 2-35
1)2''3 5
26,029
43-0 2
15*9 5
20,275
33*51
12-42
1904
246
0-40
_
2-50
») 2-50
28,080
25,462
45-36
15-71
20,517
33-15
11-18
1905
983
1-49
0-6 0
2-40
3-oo
38-52
14-60
21,901
33-is
12-56
1906
891
1-41
0*50
2-50
3-oo
26,502
41-80
14-87
21,885
34-52
12*28
1907
1,093
1-64
0*50
2-50
3-oo
31,850
47-82
14-54
25,173
26,422
37-80
11-49
1908
577
0-84
0-3 0
2-70
3-oo
35,318
51-63
15-01
38-63
11-23
i
1909
—
—
-
3-10
‘) 3-io
50,695
70-90
18-81
39,755
55-60
14-75
'') Hela utdebiteringen utgår till kyrka och skola.
199
13
14 |
15 I
16
17
18 !
19 1
20
21 |
22 |
23
24
„_25 i
U
i
t g i f t e r.
Tillgång
a r.
Skulder.
Behållning.
i
|
I Summa, i
!
1
Pr inv. |
i
Pr
bev.-kr.
t
i °/0 af
inkom-  sterna i
kol. 7.
Summa.
Pr inv. j
Pr
bev.-kr.
Summa.
Pr inv. ]
Pr
bev.-kr.
Summa.
Pr inv.
Pr ,
bev.-kr.
i
84,999
37*3 5
12-87
189-8
725,356
318-69
109-82
470,033
206*51
71-16
255,323
112-18
38-66 i
95,508
41-29
15-57
141-9
722,899
312-53
117-88
456,434
197-33
74-43
266,465
115-20
43-45
86,148
27-24
9-90
185" 6
722,616
297-62
108-19
446,896
184-os
66-ai
275,720
113-56
41-28
69,518
27-86
10-0 9
173-7
729,449
292-36
105-81
434,711
174-23
63-07
294,738
118-13
42-7 7
71,609
29-23
9-59
164-6
536,986
219-is
71-88
429,247
175-20
57-46
107,739
43-98
14-12
98,638
38-89
12-08
207-7
564,442
222-57
72-56
444,048
175-10
57-09
120,394
47-47
15*47
90,228
35-45
10-94
202-1
604,032
237-31
73-2 5
490,636
192-7 s
59-50
113,396
44*50
13-7 5
138,514
52-39
16-21
210-2
634,896
240-12
74-12
504,169
190-08
59-09
130,727
49-14
15-33
137,814
50-42
14-98
149-7
728,608
266-59
79-21
502,176
183-7 4
54-69
226,432
82-s 5
24-62
177,298
61-75
16-56
165-4
762,760
265-68
71*2 5
509,522
177-47
47-59
253,238
88*21
23-66
25,988
21*80
10-51
172-5
54,608
45* si
22-09
94,558
79-33
38-2 5
-39,950
-33-52
-16-16 j
23,292
19-69
8*7 5
185-1
67,651
57*19
25*41
92,462
78-10
34-73
-24,811
-20-97
-9-32
26,698
22-63
10-21
187-9
69,263
58-7 0
26-18
90,005
76-27
34-41
-20,742
-17-57
—7*93 1
32,566
27-3 9
12-07
186-5
93,449
78-59
34-61
87,986
74-oo
32-61
5,463
4-59
2-03
35,821
30-46
12-16
221-3
67,564
57-15
22-91
86,489
73*55
29-37
-18,925
-16-10
— 6-43 j
38,437
31-69
12-36
222*7
68,798
56-72
22-is
84,946
70-03
27-32
-16,148
-13-31
— 5-19 j
30,934
25-65
9-96
168-5
74,427
61-71
23-96
83,299
69-0 7
26-82
-8,872
— 7*36
—2-86 j
45,312
36-05
13-39
194-i
74,031
58*89
21-87
101,839
81-02
30-09
-27,808
— 22-13
— 8-22
64,429
49-94
17-88
261-5
84,374
65-11
23-12
164,627
127-62
45-6 9
-80,253
-62-21
— 22*2 7 t
47,389
36-09
12-62
317-7
110,731
84-33
29-19
174,359
132-7 9
46-13
-63,628
— 48*46
-16-91
27,000
37*50
18-08
138-3
79,102
109-86
52-98
60,435
83-93
40-48
18,667
25*93
12*50
29,193
39-99
18-75
156-8
76,150
104-31
48-91
59,538
81-56
38-2 4
16,612
22-7 5
10-67
30,180
37-8 7
19-95
150-6
86,142
108-os
56*93
60,534
75-95
40-oi
25,608
32-13
16-92
28,233
35-7 4
16-91
136-4
85,433
108-u
51-25
58,360
73-8 7
35-oi
27,073
34-27
16-24
32,079
42-88
16-86
178-5
86,522
115-66
45-47
62,252
83-22
32-71
24,270
32-44
1276
25,704
.34-41
13-77
139-3
94,674
126-73
50-71
60,280
80-6 9
32-29
144,394
46-04
18-42
29,696
38-32
15-73
157-2
105,228
135-7S
55-7 4
71,637
92-43
37-94
33,591
43-3 5
17-80
29,129
35-01
14-67
150-5
106,800
128-36
53-78
69,849
83*95
35-17
36,951
44-11
18-61
31,359
37-51
14-38
157-6
107,085
128-os
49-10
70,103
83-85
32-14
36,982
44-23
16-96
35,310
38-89
13-17
135-8
109,016
120-06
40-66
67,451
74-28
25-16
41,565
45’7 8
15*50
55,252
95-0 9
30-92
207-9
136,083
234*21
76-15
-
-
136,083
234-21
76*15 [
11,629
19-22
7-13
44-7
150,723
249- n
92-3 5
—
—
—
150,723
249-11
92-35 I
10,761
17-38
6-02
38-3
166,684
269-28
93-2 7
—
—
_
166,684
269-28
93-27
270,102
408-61
154-87
1,060-s
315,529
477-33
180-92
149,298
225*36
85-01
166,231
251-47
95-31
19,248
30-36
10-80
72-6
322,225
508-21
180-82
147,848
233-19
82-97
174,377
275-02
97*85
63,666
95*59
29-0 7
199-9
365,671
549-06
166-97
176,333
264-76
80-52
189,338
284-30
86-45
27,778
40-61
11-81
78-7
373,604
546* 17
158-77
169,751
248-16
72-14
203,853
298-01
86-63
1
32,764
''
45-82
12-16
64-e
206,619
288-98
76*67
163,099
228-n
60-52
43,520
;
60-3 7
1615
200
1
2
|
3
4
i 5
1 6
i 7
i 8
1 9
10
I n
1 12
Städer (köpingar)
och år.
j Influtna utskylder
och bidrag.
Utdebitering pr
bevilln.-krona.
Inkomster
(utom influtna utskylder
och bidrag).
D ä r a f
brännvinsförsäljnings-
medel.
Summa.
Pr inv.
Till
kom-
mun.
Till
kyrka.
i
Summa.
Summa.
i Pr inv.
I
Pr
bev.-kr
Summa.
Pr inv.
| Pr
bev.-kr.
Linköping
.. 1900
190,363
13-17
3-24
1-65
4-89
287,329
19-88
7-80
93,766
6-49
2-58
1901
204,655
13-97
3-2 9
1-53
4-82
313,490
21-39
8-oo
105,760
7-22
2-70
1902
218,159
14-75
3-41
1''54
4-95
318,189
21-51
7-09
109,652
7*41
2*65
1903
228,943
15-28
3-40
1*4 7
4-87
316,349
21-12
7*33
109,505
7*31
2-54
1904
254,376
16-50
3-48
1*47
4-95
349,774
22-69
7*25
115,210
7-47
2-8 9
1905
261,800
16-24
3-37
1-58
4-9 5
329,328
20-42
6-02
107,203
6-05
2-15.
1906
307,401
18-4 7
3-78
1*68
5-46
337,983
20-31
6-32
106,262
6-3 9
1-99
1907
336,673
19-55
4-04
1-72
5-76
437,128
25-38
7*82
104,411
6-oo
1-87
1908
356,811
20-2 5
3-98
1-83
5-7 6
502,133
28-49
8-49
107,220
6-08
1-81
1909
413,120
23-05
4-17
1-59
5-76
524,669
29-28
7*60
152,257
8-50
2-20
Norrköping ...
.. 1900
711,224
17-3 4
3-05
2*7 5
5-80
1,122,585
27-3 7
8-98
186,761
4-55
1-49
1901
753,150
18-13
3-30
2-44
5-80
1,140,210
27-4 4
8-47
195,365
4-70
1-45
1902
751,482
17-88
3-2 7
2-53
5-80
1,289,339
30-6 7
9-5 4
164,743
3-92
1-22
1903
769,519
17-79
3-33
2-4 7
5-80
1,430,713
33-07
10-30
193,774
4-48
1-39
1904
838,534
18-90
3-33
217
5*50
1,503,042
33-8 7
9-31
226,052
5-09
1-40
1905
878,914
19-64
3*55
2-15
5-7 0
1,625,915
36-83
9-0 7
240,237
5-8 7
1-43
1906
939,997
20 6 5
3-C9
2-21
5*90
1,696,876
37-2 7
9-7 8
233,509
5-13
1-35
1907
1,096,816
24-26
4-16
2-3 4
6-50
1,619,483
35-83
8-78
246,529
5-45
1*3 4
1908
1,239,085
27-38
4-69
2-31
7-oo
2,062,896
45-42
10-82
228,857
5-04
1-20
1909
1,265,975
27-84
4-65
2-3 5
7*oo
1,948,026
42-8 4
9-70
324,350
7*13
1-62
Söderköping .
.. 1900
24,813
12-90
3-79
1*79
5-58
31,833
16-50
7*82
10,629
5f53
2-61
1901
27,263
14-05
3-98
1-97
5*95
32,958
16-98
7''75
11,184
5-70
2-63
1902
30,894
16-12
4-42
1-86
6-28
32,660
17-04
7-24
11,302
5-8 9
2-51
1903
35,275
17-7 7
5-oo
2-oo
7-oo
31,568
15-90
6-52
7,026
3-54
1*45-
1904
35,552
17-2 7
3-96
2-3 4
6-30
33,634
16-34
6-33
9,308
4-52
1-75
1905
37,026
17-94
4-04
2-52
6*56
31,907
15-40
5*90
7,475
3-6 2
1-38
1906
38,968
18-97
3-80
2-45
6-25
50,012
24-3 5
8-30
13,999
6-82
2-3 2
1907
37,812
18-07
3-45
2-55
6-00
44,640
21-33
7-15
13,002
6-21
2-08
1908
41,152
13-70
3*55
2-55
6-10
51,965
17-so
7-58
17,113
5-70
2-50
1909
45,023
21-61
3*9 5
2-50
6*45
48,746
23-40
6-98
16,514
7-98
2-3 5
Motala...........
.. 1900
47,669
15-64
4-63
1-61
6-24
39,484
13-08
4-83
13,284
4-30
1*6 1
1901
51,720
17-11
4-69
j 1-31
1 T 67
6-oo
6"2B
42,615
14-10
4-co
14,253
4*71
1-54
1902
57,685
19-59
4-78
/ 1-22
1 1''31
6-oo
6-09
40,448
13-7 4
4-oi
13,978
4*7 5
1*3 9-
1903
58,769
19-82
tf*-
oo
u>
1 1-18
1 1‘33
6-oo
6 15
42,730
14-41
4-0 2
11,361
3-83
1-07
1904
61,081
20-75
4-86
i x-14
1 l''S6
6-oo
6''m
38,372
13-0 4
3-52
11,782
4-oo
1-08
1905
66,971
22-87
/ 4-84
( 5"o»
1-16
/ 6*oo
42,884
14-05
3*47
11,166
3-81
0-90
1906
49.847
16-88
3-92
1-08
5-oo
66,349
22-47
6-2 6
27,781
9-41
2-02
1907
50,057
16-92
3-77
1-23
5*oo
70,896
23-87
6''40
33,068
11-18
2-98
1908
57,679
19-20
3-80
1-14
5*oo
133,296
44-3 7
10-69
31,938
10-03
2-56
1909
66,549
22-58
4-02
0-98
5*oo
89,735
80-38
6-3 4
45,478
15-40
3-21
201
13
! M
1 IS
1 16
1
17
1 18
| 19
| 20
1 21
j 22
i
23
I 24
| 25
Utgifter.
Till
gång
a r.
S k u 1 d e
r.
B e h å 1 1 n i
n g.
Summa.
Pr inv.
Pr
bev.-kr.
i °/° af
inkom-  sterna
i kol. 7.
Summa.
Pr inv.
Pr
bev.-kr.
Summa.
Pr inv.
Pr
bev.-kr.
Summa.
Pr inv.
.
Pr
bev.-kr.
1
861,332
59-fio
23-66
299-8
2,763,796
191-2 4
75-93
1,497.651
103-65
41-15
1,266,145
87-ci
34-78
526,879
35-96
13-45
168-1
2,794,350
190-70
71-31
1,542,558
105-3 7
39-3 7
1,251,792
85-43
31-94
485,576
32-82
11-73
152-0
2,823,981
190- oo
68-23
1,491,107
100-so
36-os
1.332,874
90-io
32-20
530,969
35-45
12-30
167-8
3,044,204
203-23
70-51
1,527,878
102-oo
35''39
1,516,326
101-33
35-12
693,687
45-oo
14-38
198-3
3,107,599
201-01
64-4 2
1,646,209
106-so
34-12
1,461,390
94-si
30-30
643,708
39-92
12-94
195-5
3,314,270
205-5 4
66*6 2
1,755,742
108-ss
35-2 9
1,558,528
96* f» 6
31-33
822,190
49-41
15-37
243-3
3,538,105
212-01
66-15
1,899,190
114-is
35-51
1,638,915
98-4 s
30-6 4
1,159,558
67-3 2
20-7 4
265-3
4,098,936
237-98
73-30
2,296,787
133-3 5
41-07
1,802,149
104-63
32-23
1,180,634
66-99
19-95
235-1
4,587,565
260-32
77-53
2,670,779
151-55
45-11
1,916,786
108-77
32-3 9
1,410,491
78-71
20-42
268-s
5,144,712
287-Ji
74-49
3,191,241
178-09
46-20
1,953,471
109 0 2
28-29
2,236,199
54-53
17-88
199-2
6,667,474
162-5 9
53-3 2
3,098,461
75-56
24-7 8
3,569,013
87-03
28-54
2,195,646
52-84
16-31
192-6
7,579,440
182-42
56-30
•3,850,660
92-6 s
28-co
3,728,780
89-7 4
27-70
2,399,954
57-10
17-77
186-1
8,089,138
192-45
59-88
4,291,650
102-io
31-7 7
3,797,488
90-3 5
28-u
. 2,745,096
63*45
19-76
191-9
11,169,066
258-15
80-38
5,246,213
121-30
37-7 5
5,922,853
136-89
42-63
4,132,609
93-12
25-60
274-9
11,328,822
255*2 8
70-18
6,665,188
150-19
41-2 9
4,663,634
105-09
28-89
3,195,968
71-40
19-01
196-6
11,699,863
261-30
69-50
7,338,452
163*9 5
43-65
4,361,411
97-44
25-94
3,175,576
69-7 5
18-2 9
187-1
13,417,038
294-7 0
77*29
8,968,638
196-9 9
51*6 7
4,448,400
97-71
25-62
3,491,171
77-23
18-93
215-6
12,473,901
275-95
67-62
8,787,804
194-n
47-04
3,686.097
81-54
19-98
4,530,243
99-7 5
23-76
219-0
13,553,410
298-43
71-0 9
10,393,253
228-85
54*52
3,160,157
69-58
16-57
4,630,933
101-84
23-19
237-7
22,456,757
493-87
112-47
14,428,886
317-3 2
72*20
8,027,871
176*55
40-21
52,309
27-2 2
12*85
164-3
398,654
207-4 2
97-95
’ 81,306
42-30
19-98
317,348
165-12
77*97
64,476
33-22
15-16
195-6
396,821
204-44
93-3 0
82,022
42-36
19-29
314,799
162-18
74-01
59,702
31-14
13-23
182-8
403,285
210-3 7
89-40
78,600
41-oo
17-42
324,685
169-3 7
71-98
78,733
39-og
16-27
249-4
409,170
206-13
81-57
89,200
44-91
18-41
319,970
161-19
66‘is
93,562
45-46
17*0 2
278-2
460,037
223-53
86*6 2
116,600
56-06
21-95
343,437
166-S7
64-67
109,815
53-20
20-so
344-2
493,812
239-2 5
91-2 9
152,852
74-oo
28-20
340,960
165-19
63-03
120,858
58-84
20-06
241-7
526,951
256*5 5
87*-i 7
160,389
78-09
26-0 2
366,562
178-46
60-85
73,856
35-29
11-82
165-4
521,955
249-3 8
83*55
„ 151,366
72-33
24-23
370,589
177-06
59-3 2
104.130
34-06
15-20
200-4
535,792
178-3 5
78-20
175,768
58-51
25*00
360,024
119-84
52-54
198,739
95-41
28-34
407-7
616,851
296-13
87*6 4
270,054
129-61
38-3 7
346,797
166-49
49-2 7
75,747
24-sc
9-19
190-1
422,404
138-63
51-26
316,389
103-si
38-39
106,015
34-79
12-8-
94,897
31-39
10-24
222-7
429,695
142-14
46-3 7
316,933
104-S4
34-20
112,762
37-so
12-17
75,091
25-51
7*45
185-6
437,844
148-7 2
43-43
298,104
101-26
29-57
139,740
47-46
13-80
75,631
25"5i
7-11
177-0
417,691
140-8 7
39-29
276,351
93-20
25-99
141,340
47* t; 7
13-30
88,495
30-0 7
8-11
230-o
411,776
139-91
37-76
267,163
90-7 8
24-50
144,613
49-13
13-26
228,579
78-0 7
18-48
533-0
567,349
193-7 7
45-88
406,627
138-87
32-88
160,722
54-90
13-oo
87,279
29-56
8-2 4
131-5
569,902
192-09
53-81
389,494
131-89
36-7 8
180.408
61-10
17-03
?»8,314
33*24
8-8 7
138-7
559,950
189-so
50*51
383,526
129-65
34-60
176,424
59-6 5
15-91
106,850
35-57
8-5 7
80-2
635,761
211-63
50-9 9
384,670
128-0 5
30-85
251,091
83-58
20*14
115,283
39-03
8-15
128-5
648,895
219-ce
45-85
379,485
128-16
26-si
269,410
91-20
19-04
26
202
1 1
2
3
4 !
5 !
6
i l
8 1
9 II
10 1
11 1
12 !
Influtna utskylder
och bidrag.
Utdebitering pr
bevilln.-krona
Inkomster
1
(utom influtna utskylder
och bidrag).
D ä r a f
brännvinsförsäljnings- j
medel.
Städer (köpingar)
och år.
Summa.
Pr inv.
Till
kom-
mun.
Till
kyrka.
Summa.
1
Summa.
Pr inv.
Pr 1
bev.-kr.j
!
Summa.
Pr inv.
|
•
Pr 1
bev.-kr.|
i
Vadstena ......... 1900
42,140
18-10
5*70
1-70
7-40
36,499
15-68
7-45
8,001
3-44
f
1-63
1901
45,231
19-37
5-8 2
1*73
7*55
36,443
15-61
7*03
7,073
3-03
1-36
1902
49,675
20-86
5*81
2-09
7*90
36,602
15-39
6-73
9,222
3-88
1-70
1903
47,381
20-14
5-80
1-82
7*62
42,169
53,097
17-92
7-78
10,250
10,125
4-36
1-82
1904
49,935
21-80
5-60
1-95
7*55
23-18
9-0 9
4-42
1*73
1905
49,139
21-19
5"40
1-90
7*30
40,761
17-58
6-80
10,906
4-70
1-82
1906
48,695
20-02
5-16
1-60
6-76
43,147
45,089
18-2 7
6-69
12,810
5*43
1-99
1907
53,096
55,524
22*2 2
5-16
1-80
6-96
18-8 7
6-50
14,096
20,275
5-90
2-03
1908
22-70
5-io
1-60
6-70
51,264
21-01
6-84
8-31
2-71
1909
60,803
24-63
5-oo
1-60
6-60
47,123
19-0 9
5-71
14,846
6-oi
1-80
Skänning-e......... 1900
20,021
15-32
5-oo
1*48
6-48
23,840
18-48
11-04
3,165
2-45
1*47
1901
21,048
15-47
5-oo
1*68
6*68
27,826
20-45
12-01
5,882
4-32
2-54
1902
20,713
15-31
4*55
1*58
6-13
29,400
21-7 3
12-43
6,630
4-90
2-80
1903
20,822
15-08
5-oo
1-58
6*58
28,760
20-83
11-80
6,473
4-69
2-66
1904
22,187
16-88
4-61
1-85
6-40
31,581
24-03
12-53
7,067
5-38
2-80
1905
16,183
16,543
12-3 7
3-70
2-30
6-oo
34,326
28,563
26-34
13-83
6,773
5,955
5-18
2-63
1906
12-59
3*50
2-30
5-so
21-7 4
10-S8
4-53
2*2 7
1907
18,608
14-10
4-oo
2-49
6-49
31,768
24-0 7
11-82
5,762
4-3 7
2-14
1908
19,845
15-36
4-20
2-13
6-33
30,553
23-96
10-59
6,404
5-02
2*22
1909
20,690
15-21
4-20
2-oo
6-20
42,827
31-54
13-98
19,369
14-26
6-3 2
Jönköping......... 1900
333,044
14-39
3-40
2-19
5*59
303,554
13-12
5*26
66,922
2-89
1-16
1901
359,087
390,759
15-2 7
3-43
2-17
5*60
313,376
13-32
5-09
78,187
3-32
1-2 7
1902
16-88
3-46
2-14
5-60
322,995
315,092
13*95
4-80
82,788
3-58
1''23
1903
410,620
17-74
3-69
2-31
5-90
13-61
4-08
67,542
2-92
l-oo
1904
430,798
18-54
3*6 5
2-05
5-70
325,104
13-9 9
4-38
69,825
3-oo
0-91
1905
435,435
18-68
3-55
2-05
5*60
472,085
20-2 5
6-18
70,060
3-oi
0-92
1906
437,070
18-36
3-47
2-03
5-50
603,387
25-30
7-72
73,333
3-08
0-94
1907
457,309
504,339
18-92
3-44
2-11
5-55
828,613
34-28
10-2 5
84,174
3-48
1-04
1908
20-56
3*50
2*20
5-70
1,044,292
42-57
12-0 7
97,628
3-98
1-13
1909
561,534
22-6 3
3-40
2" 20
5-60
1,035,050
41-S3
10-47
118,079
4-7 7
1-19
Eksjö ............... 1900
48,429
12-70
4-25
1-12
5-3 7
50,652
109,629
13-2 8
5-8 9
22,643
5-94
2-63
1901
47,802
12-48
2-90
1-09
3-99
28-63
11-04
22,475
5*8 7
2-26
1902
47,837
64,128
12-46
2-90
1*01
3-91
77,405
20-16
7*71
19,939
19,939
5-19
1-99
1903
16-38
4-00
1-50
5-50
78,470
19-92
7-82
5*06
1-99
1904
71,608
16-99
4*05
1-23
5-28
107,858
25-59
9-18
22,667
5*3 8
1-93
1905
66,892
14-82
—
—
4) 4-50
94,468
20-93
8-04
26,308
5-83
2*24
1906
67,033
14-3 7
3-30
1-06
4-36
95,174
20-26
7-3 5
27,104
28,110
5-7 7
2-10
1907
85,068
17-2 9
4-13
1*18
5*30
112,901
22-94
''8-17
5*71
2-os
1908
91,884
17-86
3-70
1’36
5*06
111,410
21-66
7-17
24,209
4-71
1*56
1909
1) Kan ej fördelas
105,013
19-50
3-78
1-32
5-oo
141,545
26-28
8-2 4
!
52,022
9-66
3-03
203
13
14
15
16
17
18
19
20
21 j
22
23
j 24
1
25 J
Utgifter.
i_____ ___________ . _ .
......... ............. ,
Tillgång
a r.
S k u
1 d er.
B e h å 1 1 n i
1
11
j
i Summa.
Pr inv.
Pr
bev.-kr.
i °/o af
inkom-  sterna i
kol. 7.
Summa.
Pr inv.
Pr
bev.-kr.
Summa.
Pr inv.
1
Pr
bev.-kr.
!
Summa, i Pr inv.
Pr i
bev.-kr.i
76,102
32-69
15-53
208*5
710,234
305-08
144-94
527,446
226-56
107-64
182,788!
78-52
37-30
84,512
36-19
16-30
231-9
714,464
305-0 8
137-s 4
532,261
227-0 5
102-60
182,203
78-03
3515
80,159
33-71
14-7 4
213-2
713,854
300-19
131-27
527,358
221-76
96-98
186,496 1
78-43
34-2 9
79,301
33-70
14-6 3
188-1
719,779
305-89
132-7 5
524,099
222-73
96-66
195,680
83-16
36-09
75,389
32-91
12-90
142-0
740,936
323-41
126-83
518,706
226-41
88-70
222,2301 97-oo
38-04
74,725
32-22
12-46
183-3
748,490
322-78
124-81
512,869
221-16
85-52
235,621
101-60
39-29
77,420
32-7 9
12-00
179-4
754,186
319-43
116-92
506,034
214-33
78-45
248,152 105-10
38-47
115,923
48-52
16-70
257-1
796,718
333-49
114-77
525,544
219-08
75-7 0
271,174 113-51
39-07
119,112
48-82
15-89
232-4
833,848
341-74
111-25
552,764
226-54
73-7 5
281,0841 115-20
37-50
92,019
37-27
11-15
195-3
947,790
383-S 7
114-81
535,479
216-ss
64-86
412,3111 166-99
49-95
40,961
31-7 5
18-96
171-8
215,973
167-42
99-90
130,797
101*39
GO-55
85,176'' 66-03
39-44
48,232
35-44
20-82
173-3
223,288
164-or,
96-3 7
131,118
96-3 4
56-39
92,170;
67-72
39-78
46,613
34-45
19-71
158-r,
224,641
166-08
94-9 s
126,701
93-6 4
53-58
97,940
72-3 9
41-40 I
52,840
38-26
21-68
183-7
231,815
11)7-86
95-08
130,874! 94-7 7
53-68
100,9411 73-09
41-40
46,875
35-6 7
18-59
148-4
236,799
180-21
93-03
125,983
95-8 s
49-07
110,816!
84-33
43-96 1
!
41,342
31-61
16-0 5
120-4
239,669
183-23
93-04
119,686
91-50
46-46
119,983
91-73
46-58
39,200
29-83
14-93
137-2
240,316
182-89
91-51
114,430
87-08
43-5 7
125,886
95-si
47-9 4
42,218
31-98
15-71
132-9
236,522
179-18
88-02
109,379
82-81'',
40-71
127,1431 96-32
47-31
43,082
33-79
14-93
1410
237,238
186-0 7
82-23
103,669
81-31
35-03
133,569 | 104-76
46-30
49,848
36-71
16-27
116-4
250,947
184-7 9
81-90
104,159
76-7 0
33-9 0
146,788
108-0 9
47-91
969,209
41-88
16-79
319-3
3,524,529
152-2 9
61-06
2,401,699
103-7 s
41-61
1,122,830 j -18-51
19-45
668,927
28-44
10-86
213»
3,512,783
149-38
57-0 2
2,412,619
102-5 8
39-16
1,100,164 ;
46-78
17-86
611,497
26-41
9-09
189-3
3,647,430
157-55
54-2 0
2,499,505
107-97
37-u
1,147,925 i 49-58
17-06
600,101
25-92
8-92
190-5
3,662,716
158-20
54-13
2,455,550
106-06
36-49
1,207,166 !
5214
17-94
695,504
29-93
9-38
213-n
3,646,145
156-89
49-17
2,415,745
103-95
32-58
1,230,400 i 52-94
1659
929,545
39-88
1217
196-d
3,874,473
166-21
50-71
2,546,269
109-23
33-38
1,328,2041
56-98
17-38
2,188,777
91-06
27-99
362-7
5,740,773
241-20
73-42
4,233,061
177-8 5
54-14
1,507,712 i 63-35
19-28
1,258,126
52-04
15-56
151-8
5,475,179
226-49
67-73
3,886,991
160-70
48-os
1,588,1881
65-7 0
19-65
2,009,162
81-80
23-21
192-4
6,998,369
285-29
80-86
4,853,401
197-S5
56-0 7
2,144.968 j 87-44
24-79
1,768,408
71-45
17-88
170-9
6,696,628
270-56
67-71
4,654,808
188-06
47-oe
2,041,820
82-50
206 5
91,002
23-S 6
10-59
179-7
765,278
200* G 5
89-03
365,849
95-0-2
42-56
399,429! 104-73
46-47
129,773
33-89
13-0 7
118-4
794,940
207-61
80-06
364,408
95-17
36-70
430,532 112-44
43-36
122,136
31-81
12-17
157-8
628,925
163-78
62-6 7
361,504
94-M
36-02
267,421
69-6 4
26-65
247,079
62-73
24-6 2
314-9
808,440
205-24
80-56
493,787
125-36
49-21
314,6531 79-88
31-85
343,914
81-59
29-2 7
318-9
888,936
210-so
75-67
608,970
144-17
51-84
279,9661
66-42
23-83
154,941
34-33
13-19
164-0
942,326
208-so
80-21
628,181
139-10
53-47
314,145
69-61
26-74
161,129
34-3 0
12-51
169-3
956,204
203-58
74-21
639,543
13616
49-63
316,661 |
67-42
24-58
169,619
34-47
12-2 7
150-2
1,002,196
203-66
72-49
662,226
134-57
47-90
339,970
69-09
24-59
169,784
33-01
10-92
152-4
1,066,230
207-28
68-3 7
711,709
138-36
45-7 7
354,521 ! 68-92
22-80
208,994
38-81
1217
147-7
1,070,184
198-73
62-3 0
692,486
128-50
40-Di
377,6981 70-14
21-99
204
1
2
1 3
1 4
5
6
7
8
9
10
11
12
Städer (köpingar)
och år.
Influtna utskylder
och bidrag.
Utdebitering pr
bevill.-krona.
Inkomster
(utom influtna utskylder
och bidrag).
D ä r a f
bränn vinsförsäljnings-  medel.
Summa.
jPr inv.
Till
kom-
mun.
Till
kyrka.
Summa.
Summa.
Pr inv.
Pr
bev.-kr.
Summa.
Pr inv.
Pr
bev.-kr.
Gränna ............ 1900
21,497
18-oo
4-38
1-40
5-7 8
15,257
12-78
8-35
2,960
2-48
1-62
1901
20,601
17-65
4-12
1 14
5-26
14,769
12-66
7*64
2,934
2-51
1-52
1902
22,747
19-49
4-20
1-33
5-53
22,761
19-50
11-46
2,924
2-51
1*47
1903
26,837
23-04
4-13
2-30
6-43
20,186
17-33
9-99
3,090
2-65
1-53
1904
24,038
21-25
3-50
1-50
5-oo
24,878
22-oo
10-90
4,203
3-7 2
1*8 4
1905
26,355
23-12
4-09
1*74
5-83
20,584
18-oe
9-02
2,706
2-37
1*19
1906
27,093
23-70
4-25
1-66
5*91
17,660
15-45
7*25
1,048
0-9 2
0-43
1907
28,228
24-0 2
4-28
1-72
6-oo
22,750
19-3 0
9-17
240
0-2 0
0-lo
1908
32,037
28-35
5-10
1-50
6-co
17,381
15-38
6-21
—
—
—
1909
36,159
31-64
5*02
1-38
7-oo
22,738
19-8 9
7-16
772
0-68
0-24
Tranås köping... 1900
10,510
5-81
3*50
1-3 5
4-85
2,225
1-23
0-77
601
0-33
0-21
1901
10,239
5-65
3-40
1-50
4-90
3,131
1*7 3
1-08
702
0-39
0-24
1902
11,322
6-04
3-20
2-40
5-60
3,895
2-08
1*21
638
0-34
0-2 0
1903
13,499
7-io
3-50
2-oo
5-50
3,445
1*81
0-93
712
0-3 7
0-19
1904
14,509
7*59
3-40
1-70
5-io
3,792
1-98
0-88
738
0*3 9
0-17
1905
15,981
8-06
3-40
1-70
5-io
23,616
11-92
5-03
879
0-44
0-19
1906
16,626
8-0 G
3-20
1-80
5-oo
15,165
7-3 5
2-98
818
0*40
0-7 0
1907
18,915
8-03
3-io
1-65
4-7 5
53.830
24-57
9-25
913
0-42
0-16
1908
19,577
8-»i G
2-90
1-83
4-7 3
23,931
10-59
3-54
613
0-27
0-0 9
1909
23,608
10-30
2-90
1-75
465
25,822
11-27
3-04
1,561
0-6 8
0-18
Värnamo köping 1900
9,162
10-15
3-90
0-86
4-7 6
8,108
8-98
3*45
298
0-33
0-13
1901
10,711
11-70
4-50
0-85
535
23,296
25-5 7
9-24
351
0-39
0-14
1902
10,241
10-23
3-80
0-70
4-50
11,693
11-68
4-34
328
0-33
0-12
1903
9,051
8’G 6
3-90
O-oo
4-50
7,348
7-03
2-73
376
0-36
0-14
1904
11,179
10-6 7
3-90
0-72
4-62
10,719
10-23
3-30
407
0-39
0-13
1905
13,702
13-29
3-90
0-89
4-79
10,331
10-02
2-94
412
0-40
0-12
1906
13,220
12-01
3-6 7
1-33
5-oo
11,857
10-7 7
3-29
401
0-36
0-11
1907
13,647
12-05
3-60
1-40
5-oo
13,957
12-3 2
3-68
492
0-43
0-13
1908
16,493
13-69
3*60
1*40
5-oo
9,577
7-95
2-09
322
0-2 7
0-07
1909
21,533
18-87
4-20
1-80
6-oo
11,401
999
2*22
832
0-73
0-16
Baskrarna köping 1907
48,528
9-83
1-50
2-08
3-53
86,281
17-47
5*7 4
800
0-16
0-05
1908
62,570
12-02
1-45
2-26
3-70
37,474
7*20
2-16
2,102
0-40
0-12
1909
73,751
13-0»
1*85
2-io
3-95
52,156
9-25
2-68
3,594
0-64
0-18
Hretlanda köping 1909
22,844
9-30
3-30
2-80
G*io
46,285
19S6
6-44
1,561
0-6 7
0-22
205
ce
rH
14 i
15 |
16 j
17
:
18 |
19 I
20 1
21 |
22 |
23
24
25
U
t g i f
ter.
T i 1 1 g
å n g
a r.
S k u
1 d e r
B e h å
1 1 n i
n g-
i % åt
|
]
1
Pr
bev.-kr.
Pr
bev.-kr.
Summa.
Pr inv.
Pr
bev.-kr.
inkom-
sterna
Summa. !
Pr inv. j
Pr
bev.-kr.
Summa. Pr inv. !
1 1
Summa. :
Pr inv.
kol. 7.
i
.
i
44,540
37-30
24-38
292-0
146,451
122-66
80-16
60,798
50-92
33-2 8
85,653
71-74
46-88
40,335
34-56
20-88
273-1
149,578
128-17
77-42
63,987
54-83
33-12
85,591
73-34
44-30
37,970
19-12
166-8
181,255
155-33
91-27
59,132
50-6 7
29-7 7
122,123
104-65
61-50
41,895
35-86
20-7 4
207-5
196,825
168-95
97-44
58,826
50*49
29-12
137,999
118-46
68-32
41,950
37-09
18-3 7
168-g
199,432
176-33
87-36
54,973
48-61
24-08
144,459
127-72
63-28
53,645
47-06
23-50
260-6
211,780
185-7 7
92-76
59,965
52-60
26-27
151,815
133-17
66-49
56,831
49-72
23-34
321-8
215,061
188-15
88-32
62,411
54-60
25-63
152,650
133*55
62-69
49,433
42*07
19-93
217-3
215,325
183-2 5
86-s 2
61,267
52-14
24-70
154,058
131-n
62-12
48,252
42-70
17-23
277-6
222,783
197-15
79-56
60,883
53-88
21-74
161,900
143-27
57-82
52,496
45-03
16-53
230-9
228,605
200- oo
71-98
59,233
51-82
18’65
169,372
148-18
53-33
18,270
10-10
6-30
821-1
48,519
26*83
16-7 4
36,895
20-40
12-73
11,624
6-42
4*oi
20,815
11-48
7*17
664-8
56,361
31-09
19-43
44,344
24-40
15-29
12,017
6-63
4-14
15,403
8-21
4-80
395-5
56,949
30-3 7
17-7 5
45,496
24-26
14-18
11,453
6-11
3-57
14,504
7*63
3-98
424-7
54,415
28-6 3
14-7 5
43,581
22-92
11-81
10,834
5*70
2-9 4
15,405
8-06
3-57
406-s
54,329
28-43
12-5 7
39,859
20-8 G
9-2 2
14,470
V*57
3-35
270,479
136-47
57*56
1,145-2
310,603
156-71
66-10
276,910
139-71
58-93
33,693
17-oo
7-17
132,581
64-27
26-09
874-3
408,683
198-10
80-43
374,997
181-77
73-80
33,686
16-33
6-63
43,803
19-89
7*52
81-4
424,463
193-78
72-91
345,055
157-49
59-2 7
79,408
36-2 4
13-64
42,102
18-63
6-22
175-9
422,567
186-9 7
62-45
341,754
151-22
50* 51
80,813
35-75
11-94
69,413
30-28
8-18
268-8
403,473
176-04
47-55
342,346
149-3 7
40-3 5
61,127
26-6 7
7*20
13,494
14-94
5*7 4
166-4
101,342
112-33
43-14
102,730
113-76
43-73
—1,388
—1-53
— 0*59
15,657
17-19
6-21
67-2
90,282
99-00
35"8S
88,000
96-39
34-92
2,282
2*50
0-91
16,054
16-04
5*96
137-3
86,737
86-65
32-is
85,370
85-28
31-68
1,367
1*37
0-50
15,599
14-93
5"80
212-3
87,014
83-2 7
32-3 5
83,120
79-54
30-90
3,894
3-7 3
1-45
18,546
17-70
5-72
173-0
87,736
83-7-2
27-0 5
80,490
76-80
24-si
7,246
6*92
2*2 4
21,707
21-05
6-18
210-1
80,846
78-42
23-01
77,857
75-52
22-16
2,989
2-90
0-85
20,235
18-38
5-62
170-7
90,977
82-63
25-26
79,683
72-3 7
22*12
11,294
10-26
3-14
29,334
25*89
7-7 4
210-2
97,094
85-70
25-61
78,886
69*63
20-81
18,208
16-07
4-80
163,710
135-86
35-7 4
1,709-4
206,607
171-46
45-10
189,417
157-19
41-35
17,190
14-27
3-75
''61,016
53-48
11-90
535-2
249,991
219-10
48-76
233,803
204-91
45*60
16,188
14-19
3-16
323,202
65*45
21-52
374-6
609,300
123-3 9
40-57
273,886
55*46
18-23
335,414
67*93
22*34
203,650
39-18
11-71
543-4
562,815
108-14
32-3 7
324,849
62-42
18-68
237,966
45-7 2
13-69
260,005
46-18
13-36
498-5
635,193
112-70
32-63
472,875
83-90
24-29
162,318
28-so
8-3 4
177,980
76-89
24-76
384-5
590,727
253’ 5 8
82-18
464,308
199-2 7
64-59
126,419
54-36
17*59
206
—
1
! 2
8
I 4
1 3
1 B "
7
1 B
! 9
10
U
12
Stälder (köpingar)
och år.
Influtna utskylder
och bidrag.
Utdebitering pr
bevilln.-krona.
Inkomster
(utom influtna skylder
och bidrag).
D ä r a f
brännvinsförsiiljnings-
medel.
Summa.
Pr inv.
Till
kom-
mun.
Till
kyrka.
Sunnna.
Summa.
Pr inv.
Pr
bev.-kr.
Summa.
1
IPr inv.
Pr
bev.-kr.
Växjö
. 1900
82,170
11-16
2"20
1-45
3*6 5
188,062
25*53
8-69
63,195
8-58
2*92
1901
91,585
12-21
2-50
1-47
3-97
213,982
28-53
9-31
71,775
9-57
3-12
1902
103,233
13-71
2-50
1*45
3*9 5
215,443
28-ea
8''62
69,895
9-28
2-80
1903
111,596
14-60
2-60
1-45
4-05
220,543
28-s e
8-46
60,061
7*86
2-30
1
1904
113,248
14-71
2-60
1-40
4-oo
215,796
28-04
7-S4
61,342
7-97
2-23
1905
122,891
15-7 2
2''60
1*50
4-10
245,228
31-8 7
8-3 5
64,754
7*90
2''21
j
1906
129,705
16-19
2-60
1-55
4''15
255,215
31*85
8-3 5
66,304
8*2 7
2-17
1907
132,611
16-50
2-60
1-50
4-io
330,267
41-08
10-38
68,413
8-51
2-15
1908
137,255
16-88
2-60
1*50
4-10
300,140
36-so
8-60
73,223
8-98
2-10
1909
147,730
18-01
2-60
1*55
4-15
330,101
40-32
8-86
109,807
13-41
2-95
Almhnlts köping 1901
6,608
7*09
3-60
1-70
5-30
10,176
10-92
5*54
326
0-25
0-18
1902
5,420
5-71
2-50
/ 1-80
1 1''90
4-30
4''40
2,849
3''0i
1-29
222
0-23
0-io
1903
6,696
6-78
2-60
1''30
3-90
5,350
5*42
2-0 7
318
0-3 2
1-23
1904
10,866
10-62
2-60
/ 1-85
1 2oo
4-45
4 60
3,785
3-7 0
1-48
348
0-3 5
0-13
1905
13,191
12-87
3-50
/ 1*45
t l''so
4-95
5''oo
6,676
6*51
2‘30
371
0-3 6
0*13
1906
12,363
11-50
3-oo
1-30
4-30
6,860
6-38
2-30
372
0-35
0-12
1907
15,028
14-88
3-50
1-80
4-80
5,235
5*01
1-63
407
0''39
0-13
1908
14,035
12-91
3-io
1-30
4-7 0
4,219
3''89
1-22
260
0-24
0-08
1909
15,814
14-26
3-20
1*20
4-40
5,839
5*2 7
1-48
751
0-68
0-19
Kalmar
1900
148,601
11-68
3-oo
1-55
4-55
342,228
26-9 3
11-19
83,258
6*55
2-72
1901
164,135
12-7 4
3-25
1*43
4-68
348,108
27-01
10-4 7
82,603
6-41
2-49
1902
174,087
13-18
3''25
1-34
4-59
410,539
30-9 7
11-32
85,761
6-47
2''36
1903
185,682
13-7 5
3-25
1-45
4-70
426,993
31-61
11-69
84,247
6-24
2-31
1904
198,563
1415
2’7 5
1-35
4-io
450,700
32-7 9
9-91
98,731
7*18
2-17
1905
203,560
14-68
2*7 5
1*41
4-1 c
477,088
34-29
10-u
83,221
5*98
1-76
1906
223,611
15-70
3-10
1-52
4''6 2
491,356
34-50
10-20
72,745
5*11
1-51
1907
269,726
18-54
3-80
1-50
5*30
594,989
40-oo
11-99
80,592
5*54
1-62
1908
316,674
21-85
4-oo
1-90
5*90
614,239
41-40
11-34
85,802
5-78
1-58
1909
320,395
21-27
4-oo
1*81
5-81
707,562
46-98
12-5S
134,201
8-91
2-3 9
Oskarshamn.....
. 1900
74,102
10-47
_
_
J) 4''10
159,450
22-53
10''20
37,593
5*31
2-40
1901
99,165
13-69
—
—
1) 5-oo
178,037
24-57
9’49
44,396
6-13
2-3 7
1902
101,089
13-78
—
—
l) 5''oo
286,411
38-91
15-05
46,277
6-29
2-48
1903
100,863
13-61
—
—
*) 5-50
209,699
28-29
10-44
41,131
5-55
2‘05
1904
116,578
15''46
—
—
*) 5-50
201,768
26-76
10''0 5
39,073
5*18
1-95
1905
137,146
17-80
—
—
!) 5-75
223,843
29-05
9''81
41,122
5-84
1-80
1906
119,371
15-38
—
—
>) 5-00
223,378
28-69
988
39,352
5-os
1*74
1907
124,107
15-86
—
—
]) 5-00
254,469
32-52
10''86
43,356
5*54
1-85
1908
167,766
21-19
—
—
*) 6-oo
280,647
35*45
10-62
43,665
5*52
1*6 5
1909
168,544
21-24
—
—
l) 6-25
392,203
49-44
14-7 5
75,059
9-46
2-82
J) Kan ej fördelas.
207
13
! 14
1 15
i
n
1 18
! 19
20
1 21
! 22
23
! 24
! 25
Utgifter.
Till
gång
a r.
S k
u ] d e
r.
B e li å
] 1 n i
n 3■
Summa.
Pr inv.
Pr
bev.-kr.
i % af
inkom-  sterna
i kol. 7.
Summa.
1
Pr inv.
1 Pr
bev.-kr.
Summa.
! Pr inv
;
i Pr
| bev.-kr.
Summa.
Pr inv.
Pr
bev.-kr.
280,283
38-05
12-96
149-0
1,708,882
232-01
78-99
1,083,494
147-u
50-08
625,388
84-90
28-91
262,121
34-95
11-41
122-5
1,737,028
231-63
75-58
1,106,817
147-59
48-ie
630,211
84-04
27-42
301,863
40-10
12-0 7
140-1
1,903,072
252-79
76-n
1,231,717
163-61
49-26
671.355
89-18
26-85
275,855
36-09
10-58
125-1
1,992,176
260-66
76-3 8
1,249,684
163-51
47-91
742,492
97-15
28-47
313,832
40-7 7
11-41
145-1
2,034,685
264-35
73-96
1,213,707
157-6 8
44-12
820,978
106-6 7
29-s 4
340,841
43-60
11-61
139-0
2,092,435
267-66
71-28
1,248,178
159-6 7
42-52
8-14,257
107-9 9
28-7 6
303,068
37-82
9-91
118-8
1,936,402
241-64
63-33
993,732
124-01
32-50
942,670
117-03
30s3
625,503
77-si
19-6 7
189-4
2,131,202
265-10
67-01
1,155,489
143-73
36-33
975,713
121-3 7
30-68
541,502
66-40
15-52
180-4
2,646,907
324-56
75-84
1,300,023
159-41
37-25
1.346,884
165-15
38-59
395,634
48-3 2
10-62
119-9
2,929,320
357-79
78-6 2
1,397,504
170-69
37-51
1,531,816
187-10
41-11
9,788
10-50
5*33
96-2
20,296
21-7 8
11-04
8,060
8-65
4-3 8
12,236
1313
6 *6 6
12,183
12-85
5*3 2
427-6
24,635
25-98
10-7 7
11,391
12-01
4-98
13,244
13-97
5-7 9
21,423
21-70
8-28
400-4
41,351
41-89
15-98
29,852
30-2 4
11-54
11,499
11-05
4-44
17,797
17-40
6*73
470-2
55,920
54-66
21-14
30,804
30-11
11-65
25,116
24 55
9-49
18,627
18-17
6-57
278-2
59,137
57-69
20-87
30,493
29-7 5
10-76
28,644
27-94
10-11
16,771
15-60
5*62
244-5
57,047
53-0 7
19-12
28,920
26-90
9*69
28.127
26-17
9-43
21,780
20-s 4
6-79
416-0
51,853
49-62
16-17
28,583
27-3 5
8-9 2
23,270
22*2 7
7-25
27,543
25-39
7-98
652-s
83,054
76-55
24-05
33,651
31-01
9-74
49,403
45-54
14-31
21,443
19-3 4
5-45
367-2
57,578
51-92
14-6 4
32,784
29-56
8-33
24,794
22-36
6-31
|
468,740
36-86
15-32
137-0
3,443,088
270-79
112-55
2,300,553
180-93
75-21
1,142,535
89-86
37-3 4
500,390
38-83
15-06
143-7
3,482,003
270-19
104-76
2,354,809
182-7 3
70-85
1,127,194
87-4 7
33-91
502,889
37-94
13-86
122-5
3,628,006
273-6 9
100-0 2
2,290,276
172-7 7
6314
1,337,730
100-92
36-88
549,826
40-70
15-00
128-8
3,774,532
279-43
103-38
2,303,599
170-54
63-0 9
1,470,933
108-89
40-29
649.418
47-24
14-27
1441
3,872,984
281-75
85-13
2,242,528
163-14
49-29
1,630,456
118-61
35-84
649,094
46-65
13-75
136-1
4,494,426
322-99
95-21
2,450,376
176-09
51-91
2,044,050
146-90
43-30
687,855
48-30
14-28
140-0
5,134,619
360-55
106-59
2,927,600
205-57
60-7 7
2,207.019
154-98
45-82
897,721
61-7 2
18-08
150-9
6,160,315
423-50
124-10
3,822,036
262-7 5
76-99
2,338,279
160-75
47-11
938,085
63-23
17-32
152-7
7,150,660
482-01
132-04
4,881,808
329-0 7
90-15
2,268,852
152-94
41-89
955,852
63-40
17-00
135-1
7,050,530
468-10
125-38
4,911,214
326-0 7
87-34
2,139,316
142-os
38-04 j
433,513
61-26
27-7 3
271-9
1,342,454
189-69
85-8 7
1,035,168
146-2 7
66-21
307,286
43-42
19-66 1
461,895
63-75
24-63
259-4
1,223,068
168-81
65-22
1,086,201
149-92
57-92
136,867
18-89
7-30
450,365
61-19
23-66
157-2
1,333,458
181-16
70-0 7
1,209,049
164-20
63-53
124,409
16-90
6-54
258,640
34-89
12-88
123-3
1,340,512
180-82
66-7 5
1,182,550
159-51
58-88
157,962
21-31
7*S7
293,717
38-95
14-63
145-6
1,384,760
18365
68-9 5
1,183,431
156-95
58-93
201,329
26-70
10-02
487,165
63-2 2
21-36
217-6
1,572,623
204-10
68-9 4
1,333,209
173-02
58-44
239,414
31-08
10-50
404,449
51-95
17-88
181-1
1,587,346
203-89
70-18
1,354,827
174-03
59-90
232,519
29-86
10-28
360,186
46-03
15-3 7
141-5
1,602,910
204-84
68-3 9
1,386,805
177-2 2
59-17
216,105
27-62
9-2 2
390,837
49-3 7
14-79
139-3
1,590,573
200-92
60-19
1,390,594
175-66
52-6 2
199,979
25-26
7-57
401,592
50-6 2
15io
102-4
1,858,219
234-23
69-8 7
1,569,101
197-79
59-oo
289,118
36-44
10-87
208
1
1
2 |
B 1
4 i
5 1
« i
7
|
8 !
» II
10 |
11 1
12 |
Influtna utskylder
och bidrag.
Utdebitering pr
bevilln-.kr.
Inkomster-  (utom influtna utskylder |
och bidrag).
D ä r a f
bränn vinsfÖ rsäljnings-  medel.
Städer (köpingar)
Till
kom-
mun.
1
I
och år.
Summa.
Pr inv.
Till
kyrka.
Summa.
Summa.
Pr inv.
Pr
bev.-kr.
Summa.
Pr inv.
Pr
bev.-kr.
Västervik .......
. 1900
71,744
8-61
3*41
1-59
5''oo
124,491
15-00
9-62
16,074
1-91
1*24
1901
81,282
9-51
352
1*48
5-oo
140,496
16*45
9-95
18,098
2-12
1-28
1902
80,482
9-21
3-51
1*49
5-oo
139,619
132,645
15-98
9-18
19,890
2-28
1*31
1903
84,345
9-68
3-46
1-54
5-oo
15-22
8-79
19,424
2-23
1-29
1904
85,139
112,574
9-69
3-3 0
1-76
5-06
149,884
17-oe
9oo
22,663
2-58
1-36
1905
12-45
3-76
1-3 4
5-io
128,273
14-18
5-76
18,780
2-08
0-81
1906
99,289
10-84
4-00
1-56
5*56
132,528
14-17
7*50
22,154
20,595
2-12
1*25
1907
121,451
1306
4-53
1*47
6-oo
136,408
14-6 7
6-80
2*21
1*03
1908
138,028
14-48
4-76
1-44
6*20
146,275
191,863
15-81
6-58
22,108
2-3 2
0-99
1909
143,624
14-8 7
5-41
1-44
(.)• 8 5
19-8 7
8-os
46,208
4-78
1*9 5
Vimmerby .......
.. 1900
7,191
325
—
1-08
1-08
35,769
16-15
10-91
14,078
6-36
4-29 i
1901
7,441
3-31
—
1*13
1-13
38,257
17-ot
10-61
16,684
16,756
7-13
4-611
1902
8,561
376
—
1*14
1-14
38,805
17-06
9-22
7*3 7
3-98
1903
9,209
4-05
—
1-21
1*21
41,930
18-15
9-18
14,269
6-28
3-12
1904
14,914
6-4 5
l-oo
1*42
2*42
36,378
15*72
7-96
14,795
6-39
3-21
1905
21,797
9-38
2-50
1*42
3-92
39,243
16-70
8-18
16,537
7-01
3-45
1906
26,032
10-7 2
3-oo
1*46
416
45,782
18-86
8-84
17,063
7*03
3-80 |
1907
35,122
13-51
4-50
1-46
5-96
58,302
22-12
10-89
18,687
7-19
319
1908
44,678
17-oo
5-50
1-64
7*14
58,235
22-16
9-79
16,260
6-19
2-73
1909
46,009
17-48
5-27
1-73
7*oo
77,756
29-15
11-97
23,736
8-99
3-65
Borgholm .......
.. 1900
7,884
8-51
/ 1-03
1 ilo
1-72
( 2-75
1
2 83
32,977
35-61
16-3 7
11,451
12-37
5*68
1901
7,706
8-15
l-oo
1-73
2-73
33,178
35-11
16-7 4
10,551
11-17
5*3 2
1902
7,335
10,548
7-45
1*04
1-48
2-47
37,493
38-10
17-26
10,024
10-19
4*8 2
1903
10-52
2-oo
1-73
3-78
33,114
33-01
14-21
8,829
8-80
3*79
1904
11,358
10-94
1*55
1*7 5
3-30
36,596
35-26
12-11
10,613
10-22
3-60
1905
10,293
9-40
1*2 7
1*40
2-6 7
37,817
34-85
1339
10,707
9-87
3*7 9
1906
16,076
14-52
3-61
1-3 4
4-95
46,014
41-57
15-68
10,439
9-13
3*56
1907
11,951
10-4 7
1*63
1*13
2-75
42,011
36-82
12-69
13,105
11-49
3-96
1908
22,243
19-68
4-55
1-05
, 5-oo
42,967
38-02
11-78
12,602
11-15
3-46
1909
21,558
19-18
3-94
1*51
5*45
45,182
40-20
12-08
18,790
16-72
5-03 j
Mönsterås köping 1900
5,480
4-56
2-50
/ 1-35
\ I so
3-85
4oo
24,927
20-7 2
11-37
12,600
10-17
5*7 5
1901
5,948
4-80
2-50
/ 1-65
1 1''SO
4-15
4''30
60,659
49-00
25-50
14,652
11-81
6*16
1902
6,312
4-90
2-50
1 1-65
1 l''S0
4-15
4''30
26,368
20-19
10-11
14,893
11-57
5-90
1903
6,528
5-04
2-50
j 1-25
( I so
3-75
3 so
28,242
21-81
10-82
13,209
10-20
5-06
1904
7,334
5-47
2-50
/ 1-50
t iso
4-oo
4io
27,217
20-31
9-28
13,890
10-3 7
4*7 4
1905
11,027
7*88
3*50
/ 1-50
( 1''SO
5-oo
5io
28,316
20-23
8-99
12,445
8-89
3*95
1906
12,141
8-72
4-00
1-40
5" 40
29,300
21-05
9-50
13,926
14,098
10-oo
4-51
1907
14,607
10-89
4-50
l-io
5-«o
29,141
21-73
8-79
10-51
4-25
1908
18,319
13-58
5-oo
1-20
6-20
14,727
10-92
3-88
603
0-15
0-16
1909
22,044
16-45
7-00
1-70
8-70
23,480
17-52
6-86
10,724
8-oo
3-13
209
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
Utgifter.
T i 1 1 g
ånga
r.
S k
lider.
B e h å 1 1 n i
11 g-
j Summa.
Pr inv.
Pr
bev.-kr
i °/o af
inkom-  sterna i
j kol. 7.
Summa.
Pr inv.
Pr
bev.-kr.
Summa.
Pr inv.
Pr
bev.-kr.
Summa.
.
Pr inv.
Pr
bev.-kr.
210,720
25-39
16-28
169-3
1,648,583
198-6-1
127-3 9
300,194
36-17
23-20
1,348,389
162-4 7
104-19
208,491
24 -11
14-7 6
148-4
1,657,842
194-0 7
117-40
285,945
334 7
20-2 5
1,371,897
160-60
97-15
272,707
31-22
17-93
195-3
1,524,543
174-54
100-2 2
274,680
31-45
18-06
1,249,863
143-0 9
82-16
241,268
27-68
15-98
181-9
1,544,020
177-15
102-28
269,076
30-8 7
17-82
1,274,944
146-28
84-4 6
291,173
33-14
17-49
194-3
1,573,692
179-10
94-54
269,258
30-64
16-18
1,304,434
148-46
78-3 6
360,501
39-85
16-19
281-0
1,217,389
134-58
54-68
296,735
32-80
13-33
920,654
101-78
41-35
371,092
40-52
21-01
280-o
1,006,201
109-88
56-96
439,141
47-95
24-so
567,060
61-93
32-10
805,030
86-56
40-10
592-2
1,514,243
162-83
75-43
986,808
106-u
49-16
527,435
56-7 2
26-2 7
488,108
51-20
21-94
333-7
1,760,150
184-64
79-13
1,258,205
131-99
56-56
501,945
52-65
22-5 7
520,365
53-8 s
21-91
271-2
2,038,294
211-07
85-81
1,496,530
154-9 7
63-00
541,764
56-10
22-81
43,334
19-56
13-22
121-1
453,294
204-6 5
138-28
5,544
2-50
1-69
447,750
202-15
136-59
63,611
28-33
17-68
166-3
433,339
193-02
120-4 7
4,669
2-08
1-30
428,670
190-94
119-17
70,131
34-80
18-80
203-9
403,756
177-55
95-93
5,216
2-29
1-24
398,540
175-26
94-69
52,337
23-03
11-45
124-8
419,464
184-51
91-79
3,669
1-61
0-80
415,795
182-98
90-99
132,808
57-3 9
29-06
365 1
474,375
205-oo
103-80
128,012
55-8 2
28-01
346,363
149-68
75-7 9
163,853
69-7 2
34-15
417-5
476,569
202-7 9
99-33
234,024
99-58
48-78
242,545
103-21
50-55
199,185
82-04
38-47
435-1
525,220
216-32
101-45
363,645
149-7 7
70-2 4
161,575
66-55
31-21
196,973
75-7 6
36-80
337-8
862,697
331-81
161-16
470,465
180-95
87-89
392,232
150-86
73-2 7
176,870
67-30
29-73
303-7
893,804
340-u
150-2 4
546,297
207-88
91-83
347,507
132-23
58-41
123,989
46-96
19-09
159-5
921,900
349-20
141-94
535,833
202-96
82-5 0
386,067
146-24
59-44
37,481
40-48
18-60
113-7
154,422
166-7 6
76-64
66,190
71-48
32-85
88,232
95-28
43-79
38,670
40-9 2
19-51
116-6
159,579
168-8 7
80-51
65,336
69-14
32-96
94,243
99-73
47-55
49,231
50-03
22-6 7
131-3
173,027
175-84
79-66
72,354
73-53
33-31
100,673
102-31
46-3 5
37,933
37-8 2
16-28
114-6
187,114
186-55
80-81
74,743
74-52
32-os
112,371
112-03
48-23
41,883
40-35
14-21
114-4
215,289
207-41
73-03
97,310
93-7 5
33-01
117,979
113-66
40-0 2
63,656
58-6 7
22-5 4
168-3
289,618
266-93
102-56
188,115
173-38
66-ei
101,503
93-55
35-95
79,410
71-73
27-06
172-6
339,975
307-n
115-83
204,159
184-43
69-50
135,816
122-68
46-2 7 I
134,471
117-85
40-61
320-1
397,367
348-26
120-01
304,938
267-25
92-io
92,429
81-01
27-91
176,623
156-3 0
48-44
411-1
432,046
382-3 4
,118-50
361,778
320-16
99-23
70,268
62-18
19-2 7
82,980
73-82
22-19
183-7
430,594
383-0 9
115-16
389,297
346-3 5
104-12
41,297
36-74
11-04
42,558
35-38
19-41
170-7
95,926
79-74
43-76
3,000
2-49
1-37
92,926
77-25
42-39
31,479
25-43
13-23
51-9
258,159
208-53
108-51
130,000
105-01
54-6 4
128,159
103-52
53-8 7
31,346
24-3 6
12-41
118-9
333,966
259-49
132-26
204,000
158-51
80-7 9
129,966
100-98
51-47
52,877
40-83
20-2 5
187-2
340,200
262-70
130-29
209,288
161-61
80-16
130,912
101-09
50-13
29,695
22-16
10-12
109-1
345,404
257-70
117-76
206,325
153-9 7
70-3 4
139,079
103-7 9
47-4 2
26,138
18-6 7
8-30
92-3
238,779
170-56
75-78
317,450
226-7 5
100-7 4
—78,671
—56-19
—24-96
34,507
24-7 9
11-19
117-8
242,151
173-96
78-49
314,103
225-6 5
101-81
—71,952
—51-69
—23-3 2
40,607
30-2 8
12-25
139-s
239,109
178-31
72-13
303,025
225-9 7
91-41
—63,916
—47-66
—19-28
42,451
31-47
11-19
288-3
234,712
173-99
61-86
312,583
231-71
82-39
—77,871
—57-7 2
—20-53
34,743
25-93
10-15
148-0
234,019
174-64
68-3 9
306,252
228-54
89-49
—72,233
—53-90
-21-10
27
210
1
j
2
3 1
4
5
6 1
7
8
8 1
10
11
12
Influtna utskylder
och bidrag.
Utdebitering pr
bevilln.-krona.
Inkomster
(utom influtna utskylder
och bidrag).
D ä r a f
brännvinsförsäljnings-
medel.
Städer (köpingar)
och år.
Summa.
Pr inv.
Till
kom-
mun.
Till
kyrka.
Summa.
Summa.
Pr inv.
Pr
bev.-kr.
Summa.
Pr inv.
Pr
bev.-kr.
Flgeholms köping 1901
1,343
3-44
\
1*20
8oo
2*55
2se
3*75
10'' 56
5,300
13*59
19*78
119
0*31
0*44
1902
1,320
3-3 4
1*20
8oo
3*oo
3l5
4*20
U''15
4,102
10*88
15*31
105
0*27
0*3 9
1903
1,816
4-73
(
2*oo
14-00
2*80
285
4*80
16-85
5,898
15*36
20*8 4
109
0*28
0*3 8
1904
1,590
4''25
1*80
13-70
2*90
3*60
4*70
1670
6,056
16*19
25*7 7
113
0*30
0*48
1905
1,383
3''61
1*50
12-50
3*oo
3io
4*50
15-60
5,346
13*96
26*21
113
0*30
0*55
1906
1,392
3''64
1*70
1250
2*90
j 4*60
\ 15-40
6,469
16*93
32*2 2
no
0*29
0*55
1907
1,642
4-33
2*oo
14''oo
3*30
1 5*30
1 17-30
7,213
19*03
31*64
in
0*29
0*49
1908
1,735
5-oe
2*50
12oo
3*oo
1 5*50
1 15-00
9,629
28*0 7
39-14
142
0*41
0*58
1909
1,656
4*7 9
( 2*80
13 oo
3*80
/ 6*60
\ 16-80
7,557
21*84
38*95
237
0*6 8
1*22
Nybro köping .
. 1900
4,977
6*33
2*oo
1 1*75
''l 2io
3*7 5
4-19
28,382
36*81
17*44
18,144
23*08
11*15
1901
5,934
7*42
2*oo
.1 1*50
1 1''07
3*50
3*70
50,458
63*0 7
28*97
20,005
25*01
11*48
1902
4,100
5*06
2*oo
1 0*60
l Iso
2*60
3so
29,124
35*91
13*84
20,898
25*7 7
9*93
1903
4,099
5*0 7
2*oo
1 0*55
1
0''8O
2*5 5
280
39,858
49*33
19*22
18,275
22*6 2
8*81
1904
4,724
5*68
2*oo
1 0*50
t 0‘90
2*50
2-90
41,570
49*96
17*59
18,671
22*44
7*90
1905
5,250
6*12
2*oo
/ 0*20
1 0''30
2*20
230
41,951
48*89
15*78
17,569
20*48
6*61
1906
5,635
6*44
2*oo
0*20
2*20
30,296
34*62
10*31
17,443
19*93
5*94
1907
6,100
6*83
2*oo
0*3 0
2*3 0
45,873
51*37
14*68
27,290
30*56
8*7 4
1908
10,200
10*76
2*18
1*32
3*50
50,646
53*42
14*80
17,248
18*19
5*04
1909
11,322
12*15
2*oo
1*4Ö
3*45
60,579
65*00
15*98
31,228
33*50
8*24
Mörbylånga
1900
429
2*45
1*00
2*30
3*80
6,169
35*25
33-90
52
0*30
0*29
köping.
1901
336
1-84
0*50
2*30
2*80
6,628
36*22
106*90
65
0*36
1*05
1902
649
2*89
0*15
2*80
2*95
6,233
32*80
42*7 2
61
0*2 7
0*3 4
1903
703
3*55
1*00
3*20
4*20
6,736
34*02
26*84
165
0*83
0*66
1904
618
2*96
1*00
/ 3*80
i 4''30
4*80
5-30
6,998
33*48
42*41
283
1*35
1*72
1905
737
3*86
1*00
/ 2*40
i 3oo
3*40
4''oo
8,326
43*59
33*85
288
1*51
1*17
1906
930
4*82
1*00
1*90
2*90
16,043
83*12
35*81
7,693
39*86
17*17
1907
1,250
6*13
1*20
2*20
3*40
16,813
82*42
37*20
8,181
40*lo
18*10
1908
1,289
5*44
1*20
2*oo
3*20
32,188
46,388
135*81
56*17
9,589
40*46
16*74
1909
1,809
6*13
1*20
2*oo
3*20
157*25
55*7 5
18,682
63*33
22*45
211
13
1 14
1 15
1
15
1
17
1 18
1 19
20
21
| 22
|
23
24
1 25
U t g i f
ter.
Till
gång
a r.
S k
u 1 d e
r.
B e h
å 1 1 n
n g.
I
Ii °/o af
i
Summa.
Pr inv.
Pr
bev.-kr
inkom-  sterna
j kol. 7.
Summa.
Pr inv
Pr
bev.-kr.
Summa.
Pr inv
Pr
bev.-kr
Summa.
Pr inv
Pr
bev.-kr.
7,496
19-22
27-9 7
145-2
18,698
47-94
69-7 7
1,097
2-si
4-09
17,601
45-13
65" 6 8
5,001
12-go
18-66
121-9
18,436
46-6 7
68-7 9
696
1-76
2-60
17,740
44-91
66-19
6,938
18-07
23-92
117-6
21,257
55-86
73-30
2,101
5-47
7-24
19,156
49-89
66-06
8,387
22-42
35*6 9
138-5
20,790
55* 5 9
88-4 7
2,250
6-02
957
18,540
49-5 7
78-90
6,805
17-77
33-36
127-3
20,029
52-29
98-18
1,621
423
7-95
18,408
48-06
90-23
6,363
16-eo
31-69
98-4
20,933
54-80
104-25
1,025
2-68
5-lo
19,908
52-12
99-15
8,190
21-fll
35-92
113-5
22,392
59-0 8
98-21
700
1-85
3-0 7
21,692
57-28
95-14
11,448
33-38
46-54
118-9
23,765
69-28
96-60
2,058
6-oo
8-3 7
21,707
63-28
88-23
36,873
106-5 7
190-0 7
487-9
61,295
177-15
315-9 5
31,789
91-87
163-86
29,506
85-28
152-09
25,315
32-21
15-56
89-2
197,821
251-6 7
121-58
6,514
8-29
4-oo
191,307
243-3 8
117-58
66,955
83-69
38-44
132-8
193,200
241-50
110-91
7,971
9-96
4-58
185,229
231-54
106-33
27,673
34-12
13-15
95-o
205,353
253-20
97-55
2,419
2-98
1*15
202,934
250-22
96-40
35,575
44-oa
17-15
89-s
211,888
262-28
102-16
2,367
2-93
1*14
209,521
259-3 0
101-02
81,725
98-23
34*5 9
196-6
251,787
302-62
106-55
39,348
47-29
16-65
212,439
255-33
89-90
72,192
84-14
27-16
172-1
271,564
316*59
102-19
64,256
74-89
24-17
207,308
241-70
78-02
47,520
54-31
15-17
156-9
296,658
339-0 2
100-9 7
80,000
91-42
27-23
216,6.58
247* fio
73*7 4
55,734
62-41
17-84
121-5
316,892
354-86
101-44
80,000
89-58
25-61
236^892
77,593
81-85
22-68
153-2
297,985
314*31
87-08
105,100
110-86
30-71
199,885
57,767
61-98
15-24
95-4
309,721
332-3 0
81*70
88,190
94-6 2
23-26
221,531
237-68
58-44
4,153
23-78
22-82
67-3
86,269
492-96
474-01
7,004
40-02
38-48
79,265
4,275
23-8 6
68-9 5
64-5
87,270
476-88
1,407-58
7,004
38-2 7
112-97
80,266
438-fil
1,294*^1
8,397
44-19
56-74
134-7
85,696
451-03
579-02
8,646
45-51
58-42
77,050
6,709
33-88
26-73
99-6
86,427
436*50
344-33
8,469
42-7 7
33-7 4
77,958
393-73
310-59
14,706
70''3 6
89-13
2101
85,217
407-73
516-47
16,992
81-30
102-98
68,225
326-43
413-49
5,571
29-17
22-6 5
66-9
90,386
473-2 2
367-42
16,868
88-31
68-5 7
73,518
384-91
298-85
7,929
48,162
14,033
66,015
41-08
236-09
59-21
223-78
17-70
106*5 5
24-49
79-3 4
49-4
286-5
43-6
142-3
99,668
63,537
140,024
152,070
516-41
311-45
590-8 2
515-49
222-47
140-56
244-3 6
182-7 7
16,868
16,868
16,868
17,868
87-40
82-6 9
71-17
60-57
37-6 5
37-32
29-44
21-48
82,800
46,669
123,156
134,202
429-01
228-76
519-65
454-92
184-82
103-24
214-92
161-29
212
1
2 1
3 1
4 |
5 1
6
7
8 1
9
10 1
11 1
12
Influtna utskylder
och bidrag.
Utdebitering pr
bevilln.-krona.
Inkomster
(utom influtna utskylder
och bidrag).
D ä r a f
brännvinsförsäljnings-
medel.
Städer (köpingar)
Till
kom-
mun.
och år.
Summa.
Pr inv.
Till
kyrka.
Summa.
Summa.
Pr inv.
Pr
bev.-kr.
Summa.
Pr inv.
Pr
bev.-kr.
Visby ............... 1900
118,769
14''18
2-98
2m 2
5-io
185,682
22-16
8-16
39,911
4-78
1-75
1901
158,185
18-8 7
3-97
2-43
6-40
187,209
22-33
7.63
43,013
5-13
1*75
1902
173,834
20-16
4-69
2-11
6-80
183,447
181,303
21-28
7*23
39,406
33,510
4-57
1*55
1903
162,665
18-7 5
4-os
2''20
6-28
20''89
7-08
3-86
1-81
1904
171,378
19*53
4-io
1''94
6-04
185,969
21-20
6-53
34,430
3-92
1*21
1905
178,435
1982
4-18
1‘98
6-16
219,805
24-41
7-49
36,164
4-02
1-23
1906
185,595
20-13
4-16
2-04
6-20
250,269
27-15
8-26
33,130
3-59
1-09
1907
193,567
20-4 5
4-oo
2-14
6’14
267,328
28-2 4
8-38
35,115
3-71
l-io
1908
215,079
22-6 6
4*18
2-13
6-31
292,807
30-84
8-46
48,842
5*15
1-41
1909
229,745
23-11
3-92
2-15
6-0 7
354,286
35-64
7-95
86,093
8-6 6
1‘93
Karlskrona ...... 1900
330,366
13-79
4-oo
*) 1-81
1
)5-8i
336,977
14-0 7
6-oo
56,262
2-3 5
1''00
1901
335,228
13-6 2
4-oo
1-72
5-72
348,397
14-16
6-01
61,874
2*51
1-0 7
1902
356,019
13-99
4-oo
1-65
5-65
351,577
13-82
5-60
68,818
2-70
no
1903
382,973
14-7 5
4-oo
1-75
5-75
380,336
14-65
5-62
62,084
2-39
0-9 2
1904
367,166
14-08
3-20
1*55
4-75
423,786
16-25
5-50
93,305
3’58
1*21
1905
387,884
14-5 4
3-2 5
1-40
4-65
481,108
18-04
5-81
89,391
3''3 5
1-08
1906
481,681
18-20
4-oo
1-62
5''62
465,453
17-59
5-46
76,467
2-89
0''9 0
1907
543,804
20-68
4-25
2-04
6-29
601,378
22-87
6-78
89,667
3-41
1-00
1908
586,361
21-78
4-50
2-3 2
6-82
694,012
25-78
7-68
84,952
3-16
0''94
1909
599,189
21-82
4-50
2-42
6-92
754,824
27-49
8-28
133,074
4-85
1*46
Ronneby............ 1900
67,890
21-54
1 4-50
l B''3å
1-34
( 5''84
) 6-S9
71,122
22-56
12-oo
16,184
5*18
2-73
1901
80,628
25-8 7
f 4*50
1 6-29
1''44
5- 94
6- 73
81,267
25-5 7
9''7 4
16,339
5-14
1-96
1902
86,040
26-91
/ 4-50
l 5-27
1’58
6*08
6''80
80,054
25-04
9-26
16,264
5-09
1-88
1903
90,550
28-01
1 4-50
A Ö''22
1-59
6-09
6-81
87,688
27-12
9-49
18,608
5-76
2-01
1904
95,924
29-48
/ 4*50
1 5''16
1-58
6-08
6-74
116,485
35-7 4
11-99
18,367
5-6 4
1-89
1905
100,527
30-3 9
1 4-50
l 6"25
1-53
6''03
K78
122,107
36-91
11-30
18,251
5-52
1-69
1906
103,570
31-02
/ 4-50
t 5 27
1-26
5- 76
6- 53
121,815
36-48
W72
20,177
6-04
1-78
1907
110,325
32-51
1 4-50
) 5''27
1*2 7
5''7 7
136,930
40-3 4
11-50
15,278
4-50
1-28
1908
119,014
34-65
1 4*50
\ b''22
1-19
5- 6 9
6- 41
178,375
51-93
13-17
56,246
16-3 7
4-15
1909
122,362
35-8 6
4-50
1-15
5-65
155,651
44-98
11-18
31,083
8-98
2-23
*) Talen gälla stadsförsamlingen.
I amiralitets församlingen för inkomst
år
1900—
31
öre mera.
»
1901-
42
»
»
1902—
27
»
»
»
1903-
5
»
år
1904—
16
öre
mera.
>
1905 -
36
.»
»
»
1906 -
45
»
»■
1907-
13
»
■»
»
1908—
19
»
mindre.
»
1909—
6
»
213
13
14
15
16
17
18
19
20
21
| 22
23
24
25
Utgifter.
Tillgång
a r.
S k u 1 d e
r.
Behållni
“ g-
Summa.
Pr inv.
Pr
bev.-kr.
i 0 ''0 af
inkom-  sterna
kol. 7.
Summa.
Pr inv.
Pr
bev.-kr.
Summa.
Pr inv.
Pr
bev.-kr.
Summa.
Pr inv.
Pr
bev.-kr.
486,773
58-u
21-88
262-2
1,113,970
132-99
48-94
1,097,018
130-96
48-19
16,952
2-03
0-75
446,802
53-so
18-20
238-7
1,156,880
138-02
47-12
1,184,428
141-30
48-24
—27,548
—3-2 8
—1*12
399,911
46-3 9
15-74
218-0
1,672,814
194-05
65’9 2
1,235,051
143-2 7
48-6 7
437,763
50-78
17-25
408,909
47-12
15-97
225-5
1,775,712
204-68
69-86
1,332,598
153-57
52-05
443,114
51-06
17-31
513,059
58-48
18-01
275-9
1,931,654
220-17
67-81
1,454,013
165-73
51-04
477,641
54-44
16-7 7
564,848
62-74
19-24
257-0
2,103,309
233-61
71-65
1,624,781
180-46
55-3 5
478,528
53* 15
16-30
393,917
42-73
13-00
157-4
2,160,389
234-84
71-29
1,609,799
174-61
53-12
550,590
59-73
18-17
431,432
45-58
13-5 2
161-4
2,189,678
231-84
68-63
1,610,817
170-18
50-49
678,861
61-16
18-14
492,156
51-84
14-21
168-1
2,193,996
231-12
63-8 5
1,606,910
169-27
46-40
587,086
61-85
16-95
603,017
60-6 7
13*53
170-2
2,296,581
231-06
51-55
1,657,634
166-7 7
37-21
638,947
64-2 9
14-34
634,399
26-48
11-29
188-3
3,035,097
126-70
54-00
2,357,808
98-43
4195
677,289
28-2 7
12-05
643,323
26-14
11-10
184-7
3,065,762
124-59
52-89
2,337,447
94-99
40-3 2
728,315
29-60
12-5 7
716,943
28-18
11-43
203-9
3,281,763
128-99
52-31
2,572,309
101-10
41-oo
709,454
27-S9
11-31
704,280
27-13
10-40
185-2
3,555,631
136-9 7
52-53
2,779,397
107-06
41-06
776,234
29-91
11-47
1,115,217
42-7 7
14-4 7
263-2
3,728,717
143-00
48-3 s
3,262,397
125-12
42-33
466,320
17-88
6*05 J
1,264,081
47-3 9
15-27
262-7
4,009,857
150-33
48*45
3,703,950
138-86
44-7 5
305,907
11-47
3-70 I
1,133,257
42-83
13-2 9
243-5
4,922,352
186-01
57-7 4
4,623,519
174-7 2
54-24
298,833
11-29
3*50
1,194,107
45-42
13-36
198-6
6,510,875
247-68
72-87
5,225,507
198-7 4
58-48
1,285,368
48-89
14-3 9 1
2,450,025
91-0 2
27-10
3o3*o
6,937,538
257-74
76-7 4
5,648,760
209-86
62-48
1,288,778
47-88
14-26
1,220,893
44-46
13-40
161-7
7,062,231
257-18
77-49
5,674,475
206-6 4
62-2 7
1,387,756
50-04
15-22
221,307
70-21
37-34
311-2
726,528
230-49
122-57
468,867
148-7 5
79-10
257,661
81-74
43-4 7
220,738
69-46
26-4 7
271-6
765,419
240-85
91-78
522,964
164-56
62-71
242,455
76-29
29-0 7
167,318
52-34
19-36
209-o
1,061,104
331-90
122-7 9
816,359
255-8 5
94-4 7
244,745
76*55
28-3 2
169,460
52-42
18-33
193-3
1,175,722
363-66
127-19
919,036
284-2 7
99-42
256,686
79-39
27-77
576,437
176-87
59-3 2
494-9
1,197,815
367-54
123-2 7
903,527
277-24
92-98
294,288
90-30
30-29
206,061
62-29
19-07
168-s
1,269,222
383-6 7
117-47
916,018
276-90
84-78
353,204
106-77
32-69
309,386
92-66
27-2 2
254-0
1,330,617
398-51
117-07
970,740
290-73
85-41
359,877
107-78
- 31-66
268,833
79-21
22-57
196-3
1,337,563
394-09
112-32
955,324
281-47
80-2 2
382,239
112-62
32-10
273,010
79-48
20-15
153-1
1,383,430
402-7 4
102-11
974,852
283-80
71-95
408,578
118-94
30-16
261,167
75-48
18-77
167-8
1,415,197
409-01
101-69
976,753
282-2 9
70-18
438,444
126-7 2
31-61 i
214
1
2
3
4
5
6
7
t 8
9
10
11
12
Influtna utskylder
och bidrag.
Utdebitering pr
be villn .-krona.
Inkomster
(utom influtna utskylder
och bidrag).
D ä r a f
brännvinsförsäljnings-
medel.
Stader (köpingar)
Till
kom-
mun.
och &r.
Summa.
Pr inv.
Till
kyrka.
Summa.
Summa.
Pr inv.
Pr
bev.-kr.
Summa.
Pr inv.
Pr
bev.-kr.
Karlshamn.......
.. 1900
96,783
13-65
2-48
1*34
3-82
504,585
71-16
21-34
46,862
K* 6 1
1-98
1901
94,466
94,348
13-27
2-io
1*42
3-52
593,295
83-3 6
23-78
47,136
6-62
1-89
1902
13-28
1*91
1*41
3-3 2
987,063
138-90
37-44
44,517
6-26
1-69
1908
123,496
17-41
2-76
1-58
4-3 4
285,037
40-17
10-56
35,566
5-oi
1-32
1904
163,152
22-7 7
3-68
1-56
5-24
334,577
46-69
11-19
30,619
4-27
1-02
1905
163,090
22-40
3*6 5
1-35
5-oo
332,824
45-7 0
10-66
38,015
5-22
1-22
1906
153,078
166,706
20-9 7
3-75
1*25
5-oo
360,373
49-3 6
12-26
39,220
5*3 7
1-33
1907
23-01
3-90
1-39
5-29
404,560
55-85
13-33
38,590
57,268
5-38
1*2 7
1908
192,604
26-48
3-84
1-82
5-66
375,386
51-51
11-44
7-86
1*75
1909
212,385
29-0 2
3-97
1-88
5-80
366,270
50-os
10-3 2
33,936
4''64
0-96
Sölvesborg ....
.. 1900
32,698
34,568
16-88
3-45
0-78
4-18
51,792
26-7 4
6-95
14,127
7-29
1-89
1901
17-08
3-60
0-86
4-46
56,931
28-04
7-73
15,252
7*51
2-07
1902
36,545
16-99
3-85
1*10
4-95
59,716
27-76
8-59
13,896
6-46
2-oo
1903
39,472
17-88
4-3 5
1-09
5*44
66,735
30-24
9-68
14,593
6-6 4
2-12
1904
34,964
15-31
3-55
0-94
4-49
74,953
32-82
lO-oo
16,551
7-25
2-21
1905
46,808
19-oo
3-97
1-22
5-19
92,918
37-71
10-54
16,332
6-63
1-85
1906
50,629
19-so
4-05
1-60
5-65
78,466
89,355
30-6 9
8-98
16,314
6-38
1-87
1907
52,347
19-59
3-95
1-66
5''61
83*4 4
9-7 9
15,488
5-80
1-70
1908
57,574
20-39
3-65
1-60
5-25
137,448
48-6 7
12-80
287
0-io
0-03
1909
68,052
23-43
3-70
1*75
5-45
92,258
31-76
7-5 7
29,405
10-12
2-41
Kristianstad...
.. 1900
117,589
11-40
/ 1*26
1''92
( 3-18
\ 4-oi
( 3-17
l 3''7H
547,903
53-io
15-04
55,807
5-41
1-53
1901
121,998
11-68
/ 1-2 7
1 1''88
1-90
642,045
61-46
16-80
61,411
5-88
1*61
1902
128,779
12-2 5
1-37
1-96
3-33
613,780
600,571
58-8 8
15-43
62,484
5*94
1*57
1903
143,764
13-42
1-56
2-30
3-86
56-08
14-73
54,866
5*12
1-35
1904
192,558
17-92
2-27
2-19
4-46
553,234
611,183
51-49
11-80
57,042
5*31
1-22
1905
203,351
209,385
18-64
2-13
2-0 7
4-20
56-08
12-18
60,041
5-50
1*20
1906
19-04
2-18
2-03
4-21
650,579
59-17
12-6 5
61,862
5-63
1-20
1907
212,865
19-08
2-21
2-03
4-24
635,526
56-96
11-97
66,466
5-96
1*25
1908
235,841
20-71
2-32
1-98
4*2 5
694,225
60-97
11-76
70,159
6-16
1*19
1909
256,578
22-18
2-33
1-93
4-26
743,908
64-3 0
11-23
130,107
11-25
1-96
Simrishamn ....
.. 1900
27,139
13-16
3-44
0-85
4-29
55,009
26-68
9-89
4,971
2-41
0-89
1901
29,157
14-15
3-44
0-7 8
422
67,862
32-94
10-90
4,625
4,693
2-25
0-74
1902
32,070
15-64
3-38
0-88
4*21
50,800
24-7 8
7-3 9
2-29
0-68
1903
31,820
15-36
3-3 5
l-oo
4-3 5
53,968
26-06
8''04
5,915
2-86
0-88
1904
31,667
15-28
3-3 2
1’00
4-3 2
54,098
26-11
8-io
6,448
3-u
0-9 7
1905
36,010
1742
( 3-32
\ 5-67
1-00
4*3 2
6-57
64,233
31-08
8-94.
6,915
33 5
0-96
1906
39,549
18-90
/ 3-50
l
1-15
4-65
6''72
102,166
48-81
13-49
7,894
3-77
1''04
1907
41,435
19-51
/ 3-30
l 5-37
1-15
4-45
6sa
160,515
75-5 7
20-0 7
7,530
3*55
0-94
1908
46,773
22-21
3-80
1-25
4-55
147,385
69-98
16-10
11,812
5-61
1-29
1909
50,158
23-57
3-8 0
1*17
4-47
75,720
35-58
7-eo
9,197
4-32
0-92
215
13
14 |
15
16
17
|
18
19
20
21 |
22 |
23
24
25
Utgifter.
T i 1 1 g
å n g
a r.
Skulder.
Behållning.
Summa.
Pr inv.
Pr
bev.-kr.
i °/0 af
inkom-  sterna i
kol. 7.
Summa.
Pr inv.
Pr
bev.-kr.
Summa.
Pr inv.
Pr
bev.-kr.
Summa.
Pr inv.
Pr
bev.-kr.
781,284
110*18
33*05
154*8
4,360,543
614*92
184*46
2,310,561
325*84
97*74
2,049,982
289*0 8
86*7 2
1,076,824
151*29
43*17
181*5
4,395,539
617*57
176*20
2,534,550
356*10
101*60
1,860,989
261*47
74*60
512,706
72*15
19*41
51*9
4,990,674
702-29
189*2 8
2,560,889
360*3 7
97*12
2,429,785
341*9 2
92*16
458,911
64*68
17*01
161*0
4,697,506
662*0 7
174*0 7
2,210,409
311*54
81*91
2,487,097
350*53
92*16
479,338
66*89
16*04
143*8
4,637,326
647*0 9
155*15
2,147,394
299*6 5
71*85
2,489,932
347*44
83*30
388,486
53*8 5
12*14
116*7
4,461,467
612*65
142*89
2,071,722
284*49
66*3 5
2,389,745
328* 16
76-54
407,057
55* 7 6
13*85
113*0
4,569,183
625*89
155*41
2,026,287
277*56
68*92
2,542,896
348*33
86*49
630,503
87*03
20*7 7
155*8
4,955,874
684*11
163*2 5
2,297,825
317*19
75*69
2,658,049
366*9 2
87-56
813,380
111*60
24*7 9
216*7
5,342,952
733*11
162-81
2,421,751
332*29
73-80
2,921,201
400*8 2
89-01
897,252
122*6 2
25*2 7
245*0
5,433,881
742*59
153*0 4
2,457,078
335*7 8
69*20
2,976,803
406*81
83*84
121,795
62*88
16*33
235*2
783,807
404*6 5
105*11
555,500
286* 7 8
74*49
228,307
117*87
30*62
161,666
79*61
21*94
284*0
786,363
387*3 7
106*73
625,661
308*21
84*9 2
160,702
79*16
21*81
102,193
47*51
14*71
171*1
786,058
365*44
113*12
619,120
287*88
89*09
166,938
77*61
24*03
113,163
51*27
16*42
169*6
935,435
423*85
135*7 5
690,287
312*77
100*17
245,148
111*08
35’ 5 8
106,198
46*50
14*17
141*7
751,837
329*17
100*28
690,176
302*17
92*06
61,661
27*oo
8-2 2
186,915
75*86
21*21
201*2
839,636
340*7 6
95*2 6
740,694
300*60
84*0 4
98,942
40*16
11*22
114,298
44*70
13*08
145*7
866,630
338*9 2
99*15
714,189
279*31
81*71
152,441
59*61
17*44
120,268
45*01
13*18
134*6
813,893
304*60
89*18
647,038
242*15
70*90
166,855
62*45
18*2 8
225,453
79*83
21*oo
164*0
835,002
295*6 7
77*7 9
669,017
236*90
62*3 3
165,985
58*7 7
15*46
189,630
65*28
15*56
205*6
898,760
309*38
73*7 4
705,996
243*03
57*9 2
192,764
66*3 5
15*82
812,695
78*76
22*31
148*3
3,406,814
330*18
93*53
2,615,199
253*46
71*80
791,615
76*7 2
21*73
1,116,357
106*8 7
29-21
173*9
3,946,050
377*76
103*24
3,047,892
291*7 7
79*7 4
898,158
85*99
23*50
1,296,706
123*88
32*6 0
211*3
4,226,073
401*95
106*2 5
3,622,164
344*51
91*07
603,909
57*44
15*18
819,981
76*5 7
20*10
136*5
4,529,376
422*95
111*05
3,781,397
353*10
92*7 2
747,979
69*8 5
18*33
811,761
75*55
17*3 2
146*7
5,087,612
473*53
108*56
3,991,480
371*51
85*17
1,096,132
102*0 2
23*3 9
886,862
81*30
17*68
145*1
5,012,408
459*47
99*93
3,923,243
359*63
78*2 2
1,089,165
99*84
21*71
797,016
72*19
15*49
122*5
5,011,800
455*8 2
97*13
3,834,611
348*7 6
74*54
1,177,189
107-os
22* s 9
1,089,203
97*62
20*51
171*4
6,366,824
570*60
119*92
3,902,726
349* 7 7
73*51
2,464,098
220*83
46*41
1,369,294
120*21
23*20
197*2
6,909,867
606*7 6
117*06
4,383,860
384*9 5
74*2 7
2,526,007
221*81
42*79
1,210,214
104*60
18*27
162*7
7,153,736
618*30
107*98
4,566,162
394*6 5
68*92
2,587,574
223-65
39*06
71,859
34*85
12*92
130*6
477,319
231*48
85*83
175,489
85*ii
31*56
301,830
146*3 7
54*2 7
78,653
38-18
12*63
115*9
499,162
242*31
80-17
167,670
81*39
26*94
331,492
160*92
53*23
75,631
36*89
11*00
148*9
505,277
246*47
73*4 7
161,491
78*7 8
23*48
343,786
167*69
49*9 9
74,826
36*18
11*15
138*6
513,349
247*8 7
76*17
162,285
78*36
24-17
351,064
169-51
52*3 0
69,028
33*81
10*31
127*6
527,196
254*44
78*93
159,981
77*21
23*95
367,215
177*23
54*9 8
95,044
45*98
13*21
148*0
520,508
251*82
72*48
150,877
72*99
21*01
369,631
178*83
51*47
304,648
145*5 5
40*23
298*2
572,961
273*7 5
75*66
283,171
135*2 9
37*3 9
289,790
138*46
38*27
256,524
120* 7 7
32*0 7
159*8
687,788
323*81
85*99
430,964
202*90
53*88
256,824
120-91
32*11
279,887
132*90
30’5 7
189*9
746,984
354*69
81*59
526,417
249*96
57*50
220,567
104*73
24*0 9
141,253
66*38
14*18
186*5
815,662
383*30
81*86
639,047
300*3 0
64*13
176,615
83*oo
17*73
216
1
2
3
4
5
3
7
8
9
10
1 11
1 12
Influtna utskylder
och bidrag.
Utdebitering pr
bevilln.-krona.
Inkomster
(utom influtna utskylder
och bidrag).
D ä r a f
brännvinsförsäljnings-
medel.
Städer (köpingar)
Till
kom-
mun.
och år.
Summa.
Pr inv.
Till
kyrka.*)
Summa.
Summa.
Pr inv.
Pr
bev.-kr.
Summa.
Pr inv.
Pr
bev.-kr.
Ängelholm ......
. 1900
32,697
11-74
( 2-30
) 2-60
( 2-3 0
0-7 5
3-05
\ 3 36
33,986
12-21
3-41
17,928
6-44
1-80
1901
28,553
9-81
0-7 8
( 3-08
35,249
12-10
3-82
19,168
6*58
2-08
\ 2-60
| 3''38
1902
42,551
13-60
f 2*40
^ 2''7()
0-86
( 3-26
44,175
14-12
3-78
19,508
6-28
1-65
1903
46,946
14-44
f 2-60
( 290
0-89
( 3-49
|
279
45,833
14-10
3-55
19,618
6-03
1-52
1904
59,412
17-53
j 2-56
( 2s6
1 2-io
( 2éo
/ 2-47
( 277
( 2-48
( 2''78
1-36
j 3*92
1 4''22
49,416
14-58
3-48
21,811
6-44
1*54
1905
55,023
15-66
1-82
/ 3-92
| 4e2
61,252
17-48
4-66
23,267
6-62
1-77
1906
71,660
19-84
1-47
f 3-94
i 4''24
55,281
15-30
3-28
24,244
6-71
1*42
1907
81,888
21-61
1-46
/ 3-94
) 4''24
61,505
16-23
3-12
24,225
6-3 9
1-23
1908
87,402
22-84
1 2-20
1, 2bo
/ 3-3 4
( 3 64
2-24
/ 4-44
\ 4''74
68,550
17-52
3-66
26,452
6-76
1-41
1909
116,319
29-3 9
1*61
/ 4-9 5
( fria
109,363
27-63
4-81
63,519
16-05
2-81
Hässleholms
köping.
1901
1902
12,020
11,170
5-ll
4-80
2-70
2-7 0
/ 2-20
i. 2so
1-80
4-90
3 20
4-50
30,698
3,899
13-06
1-67
6-74
0-86
1,305
682
0-56
0-29
0-29
0-15
1903
12,346
5-3 7
2-oo
1-50
3-50
19,233
8-3 7
3-08
15,643
6-81
2-46
1904
13,657
5-78
2-oo
0-90
2-90
29,163
12-85
3-86
19,015
8*05
2-52
1905
15,151
6-42
2-oo
1-20
3-20
21,307
9-03
2-81
16,354
6-98
2-16
1906
16,057
6-61
2-oo
/ 1*95
3*95
35,283
14-52
4-39
17,587
7-24
2-19
1907
22,447
8-79
2-60
( 2-20
1 2.40
4-80
5''oo
33,563
13-15
3-86
26,340
10-3 2
3-03
1908
25,543
9-56
3-oo
1-90
4-90
40,394
15-u
4-49
27,856
10-42
3-10
''
1909
41,640
14-86
2-oo
2’oo
4-oo
100,938
36-01
8-94
72,199
25-76
6*8 9
Åhus köping.....
. 1905
8,006
5-91
2-65
2-20
4-ss
2,606
1-92
0-86
1,316
0-97
0-43
1906
6,744
4-77
2-oo
3-20
5-20
2,018
1-43
0"60
726
0-51
0-21
1907
7,262
4-99
l-oo
3-90
5-80
2,164
1-49
0*55
801
0-55
0*20
1908
9,585
6-67
1-90
4-50
6-40
1,459
1*01
0-28
494
0-3 4
0-io
1909
12,916
8*7 9
2-20
3-50
5-70
1,797
1-22
0-3 0
992
0-6 8
0-17
217
13
14
15
16
17
18
19
20
21
J 22
23
24
25
Utgifter.
Tillgång
a r.
Skulder.
B e h å 1 1 n i
n s-
Summa.
Pr inv.
Pr
bev.-kr.
i °/o af
inkom-  sterna i
kol. 7.
Summa.
Pr inv.
Pr
bev.-kr.
Summa.
Pr inv.
Pr
bev.-kr.
Summa.
Pr inv.
Pr
bev.-kr.
54,353
1952
5-45
159-9
289,491
103-98
29-05
71,079
25''5 3
7''13
218,412
78-45
21-92
70,224
2411
7-62
199-2
299,667
102-91
32-50
88,981
30-56
9-65
210,686
72-35
22-S5
216,293
69-13
18-25
489-6
472,231
150-9 2
39-84
228,893
73-15
1931
243,338
77-7 7
20-53
89,262
27-46
691
194-8
519,182
159-70
40-17
282,720
86-96
21-88
236,462
72-74
18-29
201,214
59-3 7
1418
407-2
713,605
210-56
50-2 7
450,824
133-02
31-76
262,781
77*54
18-51
124,449
35''41
9-17
203-2
721,892
205-43
54-91
471,639
134-21
35-87
250,253
71-22
19-04
125,449
34-73
7-32
226-9
727,292
201-3 5
42-17
481,171
133-21
28-10
246,121
68-14
14-3 7
366,128
96-60
18-59
595-3
940,209
248-0 7
47-7 5
700,814
184-91
35-59
239,395
63-16
12-16
677,930
173-29
36-2 4
989-0
1,515,208
387-3 2
80-99
1,232,153
31496
65''86
283,055
72-36
15-13
283,871
71-72
12-57
259-6
1,582,760
399-88
70-u
1,339,581
338*4 5
59-3 4
243,179
61-43
10-7 7
28,959
12-3 2
6-35
94-3
23,826
10-14
5-23
2,500
1-06
0‘55
21,326
9-08
4-6S
33,573
14-43
7-44
861-1
7,716
3-31
1*71
2,250
09 7
0*50
5,466
2-3 4
1*21
27,222
11-85
4-29
141-5
20,082
8*7 4
3-16
2,260
141,809
0-98
0-36
17,822
7‘ 7 6
2-80
183,660
104,956
77-76
24-30
629-8
89,570
37-92
11-85
60-04
18-76
—52,239
_22* 12
—6-91
44-4 7
13-84
492-6
102,358
43-3 7
13-50
220,579
93-46
29-09
—118,221
—50-09
—15-59
71,262
29-43
8-88
202-o
176,494
72-68
21-98
270,000
111-11
33-63
—93,506
—38-4 s
—11-65
145,926
57-16
16-80
434-8
246,521
96-56
28-3 7
318,015
124-56
36-6 0
—71,494
—28-oo
—8-23
61,165
22-88
6-80
151-4
266,999
99-89
29-7 0
322,088
392,264
120-50
35-ss
—55,089
—20-61
—6-13
159,626
56-95
14-13
158-1
411,725
146-89
36-45
139-9 4
34-73
19,461
6-95
1*72
8,419
6-21
2-78
323 1
19,813
14-62
6-53
18,511
1366
6-io
1,302
0''96
043
8,329
5-89
2-47
412-7
19,385
13-7 2
5‘7 5
17,648
12-49
5''23
1,737
1-23
0-52
13,383
9-20
3-41
618-4
18,326
12-59
4-67
16,742
23,685
11-51
4''2 6
1,584
1-08
041
32,281
22-48
6-31
2,212-5
24,896
25,933
17-34
4-87
16-49
4-63
1,211
0-85
0-24
12,114
8-25
2-05
674-1
17-65
4-3 9
21,792
14-83
369
4,141
2-82
0*7 0
28
218
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
Städer (köpingar)
och år.
Influtna utskylder
och bidrag.
Utdebitering pr
bevilln.-krona.
Inkomster
(utom influtna utskylder
och bidrag).
D 8 ra f
bränn vinsförsälj nings-  medél.
Summa.
Pr inv.
Till
kom-
mun.
Till
kyrka.
Summa.
Summa.
Pr inv.
Pr
bev.-kr.
Summa.
Pr inv.
Pr
bev.-kr.
Malmö .............. 1900
1,148,012
18-86
3-22
1-93
5-15
2,451,106
40-2 7
10-70
271,594
4-46
1*19
1901
1,542,416
24-50
4-3 7
2-oi
6-3 8
2,586,448
41-08
10-3 4
264,369
4-20
1-06
1902
1,540,325
23-82
4-05
1-84
5-89
2,918,360
45-14
10-73
222,607
3-44
0-8 2
1903
1,590,010
23-60
4-26
1-83
6-09
3,140,375
46*60
11-52
253,008
3-75
0-93
1904
1,577,411
22-28
3-59
1-80
5-3 9
3,308,873
46-73
10-81
285,981
4-0 4
0-93
1905
1,570,983
21-68
3-io
1-79
4-89
3,779,958
52-16
11-19
290,127
4-oo
0-86
1906
1,950,201
25-76
3-88
1*61
5-49
3,924,713
51-85
10-52
374,745
4-90
l-oo
1907
1,947,832
24-40
3-43
1-73
5-16
4,940,651
61-90
12-24
410,121
5-14
1-02
1908
2,321,490
28-6 2
3*57
1-76
5-38
5,452,604
67-21
11-80
321,601
3-96
0*70
1909
3,251,593
40-06
5-09
1-83
6-92
6,189,883
76-2 5
12-3 4
329,364
4-06
0-66
Lund .............. 1900
353,935
21-29
3-63
1*59
5-22
362,916
21-83
6-08
48,925
2-94
0-81
1901
375,932
22-19
3-78
1-62
5"40
374,696
22-11
5-98
73,548
4-3 4
1*16
1902
394,158
22-99
3-73
1-63
5-36
400,008
23-3 4
5-69
68,771
4-01
0-98
1903
393,820
22-2 7
3-57
1-60
5-17
374,072
21-15
5-49
50,837
2-87
0-75
1904
415,322
22-5 7
3-83
1*4 7
5-30
406,179
22-0 7
5-7 7
60,047
3-26
0-85
1905
449,082
23-93
3-92
1*42
5-34
464,471
24-75
6-io
70,413
3-75
0-93
1906
530,403
27-67
4-3 2
1-54
5-86
490,774
25-60
5*95
68,705
3-58
0-83
1907
587,685
30-19
4-65
1-70
6-3 5
543,408
27-9 2
6-3 9
65,509
3-37
0-7 7
1908
664,805
33-79
4-7 7
1-70
6-4 7
575,145
29-23
6-04
68,896
3-50
0-7 2
1909
730,176
36-89
4-92
1-77
6-69
642,866
32-48
6-30
96,173
4-86
0-9 4
Landskrona ...... 1900
186,424
12-95
2-25
1-75
4-oo
379,266
26-3 4
8-7 4
42,699
2-97
0-98
1901
212,554
14-5 2
2-51
1-93
4-44
384,797
26-2 9
8-56
38,537
2-63
0-86
1902
275,495
18-56
3-21
1-90
5-u
502,261
33-83
9-7 2
30,689
2-07
0-59
1903
256,363
16-98
2-87
1-95
4-8 2
651,312
43-13
12-82
36,608
2-42
0-7 2
1904
258,741
16-97
2-74
2-26
5-oo
645,916
42-36
13-09
35,989
2-36
0-73
1905
283,203
18-37
2-88
2-12
5-oo
730,119
47-35
13-27
33,537
2-17
0-6 4
1906
309,846
19-66
2-89
2-u
5-oo
692,634
43-9 5
11-50
42,302
2-68
0’ 70
1907
340,922
21-90
2-96
2-04
5-oo
850,563
54-63
12-83
57,732
3-71
0-87
1908
372,987
23-19
3-18
1-99
5-17
831,260
51-69
11-82
44,159
2-75
0-63
1909
439,158
27-22
3-83
2-17
5-50
759,599
47-0 9
9-69
48,181
2-9 9
0-61
Hälsingborg..... 1900
424,130
17-19
2-31
2-19
4*50
984,715
39-92
10-74
103,649
4-20
1*13
1901
464,226
18-15
2-30
2-30
4-60
829,047
32-95
8-28
107,087
4-26
1-07
1902
543,021
21-16
2-4 2
2-33
4-7 5
993,225
38-70
8-87
99,914
3-89
0-89
1903
559,317
21-38
2-53
2-22
4-75
1,156,865
59-38
10-82
122,132
4-66
1-06
1904
579,278
21-26
2-67
2-08
4-75
1,156,942
42-45
9-64
122,628
5*50
1-02
1905
633,381
20-91
2-77
1-98
4-75
1,196,934
39*51
8-99
140,228
4-63
1-05
1906
714,869
22-7 6
2-83
1-92
4-75
1,290,744
41-10
8-57
151,223
4-82
l-oo
1907
778,145
24-11
2-86
2-04
4-90
1,288,510
39-9 7
8-06
157,315
4-88
0-98
1908
998,440
30-7 8
3-56
1-94
5*50
1,368,074
42-18
7-43
160,000
4-93
0-87
1909
1,106,325
33-7 7
3-56
1-94
5-50
1,284,607
39-21
6-2 7
156,064
4-76
0-76
219
13
1 14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
Utgifter.
Tillgång
a r.
S k
ilder.
B e h å i 1 n i
n g-
Summa.
Pr inv.
Pr
bev.-kr.
i o/o af
inkom-  sterna i
kol. 7.
Summa.
Pr inv.
Pr
bev.-kr.
Summa.
Pr inv.
Pr
bev.-kr.
Summa.
Pr inv.
Pr
bev.-kr.
5,081,685
83-50
22-17
207-3
19,375,241
318-3 7
84-54
17,677,477
290-4 8
77-14
1,697,764
27-89
7-40
5,045,760
80-15
20-16
195-1
23,664,439
375-90
94-56
21,531,624
342-0 2
86-0 4
2,132,815
33-88
8-52
5,200,527
80-4 4
19-13
178-2
26,214,992
405-47
96-4 2
22,430,806
346-9 4
82-51
3,784,186
58-59
13-91
4,773,314
70-84
17-51
152-0
26,637,440
395-31
97-70
22,076,591
327-0 2
80-9 7
4,560,849
67-69
16-73
5,757,088
81-32
18-80
174-0
27,593,288
389-7 3
90-13
22,885,577
323-25
74-7 5
4,707,711
66-50
15-3 8
6,388,458
88-17
18-91
169-0
29.335,553
404-83
86-84
25,933,435
357-90
76-78
3,402,118
46-9 5
10-06 i
7,252,281
95-81
19-44
184-s
32,788,509
433-19
87-91
27,963,774
369-45
74-98
4,824,735
63-74
12-93
9,736,842
121-99
24-13
197-1
39,224,531
491-43
97-21
33,869,208
424-3 4
83-94
5,355,323
67-09
13-2 7
11,099,772
136-83
24-03
203-6
44,513,538
548-74
96-3 5
38,832,556
478-71
84-oe
5,680,982
70-os
122 9
9,145,344
112-67
18-22
147-7
47,253,810
582-12
94-17
39,459,515
486-10
78-63
7,794,295
96-02
15-54
779,966
46-93
12-96
214-9
3,535,247
212-69
58-73
2,580,359
155-2 4
42-8 7
954,888
57-15
15-86
862,729
50-92
13*65
230-2
3,686,184
217-56
58-3 2
2,710,147
159-96
42-8 7
976,037
57-6 0
15-45
710,373
41-44
10-10
177-6
3,703,781
216-07
52-6 5
2,629,855
153-42
37-38
1,073,926
62-6 5
15-2 7
840,236
47-51
12-34
224-6
4,241,656
239-86
62-29
3,174,838
179-53
46-6 3
1,066,818
60-33
15-66 !
924,669
50-25
13-15
227-7
4,343,555
236-0 5
61-76
3,257,678
177-04
46-3 2
1,085,877
59-01
15-44 |
1,051,720
56-03
13-82
226-4
4,621,313
246-21
60-7 2
3,482,964
185-56
45-7 7
1,138,349
60-65
14-95 |
l 1,485,419
77-49
18-00
302-7
5,766,901
300-85
69-80
4,257,611
222-u
51-60
1,509,290
78-7 4
18-29
1,656,418
85-10
19-48
304-8
6,320,005
324-70
74-33
4,746,326
243-8 5
55-8 2
1,573,679
80-85
18-51
1,553,718
78-97
16-31
270-1
6,972,695
354-39
73-20
5,455,076
277-25
57-2 7
1,517,619
77-11
15-93
1,463,125
73-98
14-33
227-6
7,122,562
359-89
69-76
5,370,958
271-38
52-6 0
1,751,604
88-51
17*16
709,755
49-29
16*36
187-1
5,018,340
348-5 2
115-65
2,376,873
165-0 7
54- 7 8
2,641,467
183-45
60-87
750,559
51-28
16-70
195-1
5,193,901
354-so
115-60
2,569,255
175-55
57-18
2,624,646
179-3 4
58-42
757,675
51-04
14-6 7
150-9
5,433,719
366*00
105-21
2,659,919
179-17
51-50
2,773,800
186-83
53-71
1,009,304
66*84
19-87
155-0
6,770,273
448-3 6
133-27
3,966,209
262-6 0
78-0 7
2,804,064
185-7 0
55-20
1,033,937
67-81
20-96
160-1
6,748,961
442-6 4
136-7 9
3,909,495
256-41
79-2 4
2,839,466
186-23
57-55
1,001,052
64-9 2
18-19
137-1
6,798,588
440-8 9
123-54
3,870,946
251-03
70-3 4
2,927,642
189-86
53-20
1,299,782
82-47
21-58
187-7
7,338,602
465-6 4
121-84
4,412,205
279-96
73-2 5
2,926,397
185-68
48-59
1,319,559
84-7 6
19-91
155-1
7,572,208
486-3 6
114-23
4,555,991
292-63
68-73
3,016,217
193-73
45-58 ]
1,477,527
91-87
21-01
177-7
7,657,860
476-14
108-92
4,537,556
282-13
64-54
3,120,304
194-01
44-33 j
1,229,567
76-22
15-69
161-9
7,754,781
480-7 0
98-9 7
4,579,266
283-86
58-44
3,175,515
196-81
40-50 !
2,471,784
100-19
26-9 7
251''0
14,390,281
583-31
157-01
9,126,311
369-98
99-58
5,263,970
213-38
57-43
1,790,488
71-15
17-88
216-0
14,882,154
591-40
148-60
9,790,646
389-0 7
97-7 6
5,091,508
202-33
50-S4 !
1,745,014
67-99
15-58
175-7
14,836,755
578-0 4
132-50
9,668,092
376-6?
86-3 4
5,168,663
201-3 7
46-16 1
2,597,230
99-0 6
22-19
224-5
16,636,522
634-52
144-0 8
11,369,566
433-6 4
98-4 7
5,266,956
200-88
45-61
3,158,888
115-91
26-33
273-0
17,653,919
647-7 8
147-17
12,173,391
446-os
101-48
5,480,528
201-io
45-69 !
2,253,950
74-10
16-92
188-3
18,511,885
611-07
138-98
12,826,113
423-39
96-3 0
5,685,772
187-68
42-68
2,377,587
75-71
15-7 9
184-2
19,666,117
626-23
130-58
13,694,628
436-08
90-93
5,971,489
190-15
39-65 1
3,267,448
101-35
20-4 4
253''6
24,868,844
771-41
155-60
14,903,439
462-2 9
93-2 5
9,965,405
309-12
62-5 5
3,287,597
101-37
17-86
240-s
26,290,851
810-65
142-83
16,115,617
496-91
87-55
10,175,234
313-74
55-28
4,348,945
132-74
21-24
338-5
28,364,662
865-7 5
138-5 5
18,460,801
563-46
90-17
9,903,861
302-29
48-38 1
220
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
Influtna utskylder
och bidrag.
Utdebitering pr
bevilln .-krona.
Inkomst
(utom influtna uts
och bidrag
e r
kylder
•
D ä r a f
brännvinsförsäljnings-
medel.
Städer (köpingar)
och år.
''
Summa.
Pr inv.
Till
kom-
mun.
Till
kyrka.
Summa.
Summa.
Pr inv.
Pr
bev.-kr.
Summa.
Pr inv.
Pr
bev.-kr.
Ystad ............... 1900
141,458
14''3 4
2-50
1-07
3-57
379,474
38-47
11-05
28,892
2-93
0-8 4
1901
150,988
15-14
2-50
l-oi
3-51
319,932
32-08
8-56
32,445
3-25
0-8 7
1902
169,321
16-86
2-70
1-06
3-76
343,476
34-20
9-23
29,678
2-95
0*80
1903
309,834
306 9
3-oo
1-01
4-01
365,782
36-24
5-15
33,325
3-30
0-50
1904
177,070
17-39
2-85
0-82
3-67
383,157
37-62
8-97
34,196
3-36
0*80
1905
262,685
25-33
4-65
0-82
5-4 7
445,710
43-si
10-0 7
38,420
3-73
0-87
1906
259,428
24-66
4-6 5
0-97
5-62
433,141
41-18
11-20
43,111
4-io
1*01
1907
294,990
312,463
27-63
4-65
0-97
5‘6 2
478,750
522,566
44-8 5
9-77
47,685
4-47
0-97
1908
28-7 7
4-85
1-27
6-12
48-12
10-97
66,931
52,570
6-16
1*41
1909
336,985
30-25
4-85
1-23
6-08
533,771
47-9 2
10-2 4
4-7 2
1*01
Trälleborg........ 1900
91,382
30-09
4*50
0-57
5-0 7
118,433
140,541
39-00
7*48
18,621
22,153
6-13
1*18
1901
104,691
34*52
4-50
0-58
5-08
46-3 4
7-63
7*30
1-20
1902
125,218
41-08
4-50
0-68
5-18
157,329
51-62
7*ig
22,156
7-2 7
1*01
1903
124,614
39-26
4-50
0-7 6
5-26
173,502
54-66
8-3 9
19,872
6-26
0’96
1904
122,113
126,396
38-17
4-50
0*90
5-40
204,874
64-04
10-41
22,645
7-08
1*15
1905
39-01
4-50
0-81
5-31
270,728
83-56
12-90
28,012
8*6 5
1-33
1906
121,570
36-52
3-50
0''7 4
4-24
192,769
57-91
7-62
27,147
8-15
1-07
1907
155,965
46-59
4-50
1*01
5-51
182,680
231,566
54-55
7-22
29,332
8-84
1*16
1908
192,453
20-98
3-47
1-03
4-50
25-24
647
26,632
2-90
0-72
1909
Skanör med
222,557
23-29
3-51
1-49
5-oo
297,263
31-11
7-06
34,984
3-66
0-83
Falsterbo ...... 1900
9,543
10-2 2
2-30
S.2-45
F. 4-oo
S.4-75
F.6''30
9,173
9-83
6-96
359
0-38
0-27
1901
10,036
10-65
1-50
S. 3*20
F.3‘45
S. 4-70
F. 4-95
12,700
13-48
8-19
464
0-49
0-30
1902
9,251
10-02
1*50
S. 2-50
F.3-00
S. 4-00
F.4-50
15,033
16-29
10-12
322
0-3 5
0-22
1903
9,855
10-82
1-60
S. 2-20
F.3-20
S. 3-80
F.4-80
10,103
11-09
6-12
232
0-25
0-14
1904
9,519
10-3 9
1-40
S. 2-65
F.3-15
S. 4-05
F" 4*55
11,491
12-54
6-33
240
0-26
0-13
1905
9,398
10-33
1-05
S. 2-90
F.3-50
S. 3*95
F 4* 5 5
12,325
13-54
6-82
931
1-0 2
0-52
1906
9,866
10-44
l-oo
S. 2-90
F.2-65
S. 3-90
F-3-6 5
12,871
13-62
6-31
1,593
1-69
0‘78
1907
9,424
10-18
0*50
S. 3-10
F.2-25
S. 3-60
F-2-75
22,026
23-79
9-83
1,165
1-26
0-52
1908
10,382
10-59
0*50
S. 3-20
F.2-10
S. 3-70
F.2-60
32,560
33-22
12-26
475
0-48
0-18
1909
13,763
13-71
l-oo
S.4-00
F.2-0 5
S. 5-oo
F. 3-05
43,523
43-3 6
15-13
7,412
7-3 8
2-58
221
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24 |
25
Utgifter.
Tillgång
a r.
Skulder.
Behållning.
1
Summa.
Pr inv.
Pr
bev.-kr.
i % af
inkom-  sterna i
kol. 7.
Summa.
Pr inv.
Pr
bev.-kr.
Summa.
Pr inv.
Pr
bev.-kr.
Summa.
1
i
Pr inv. 1. ^r,
; bev.-kr.
562,839
57-07
16-3 9
148-3
3,164,307
320-83
92-M
1,865,651
189-16
54-3 2
1,298,656
131-67
37-s 2
488,827
49-01
13-06
152-8
3,609,483
361-92
96*45
1,829,329
183-43
48-88
1,780,154
178-49
47-5 7
591,641
58-90
15-91
172-3
3,849,707
383-2 8
103-51
2,042,619
203-3 7
54-92
1,807,088
179-91
48-59
477,048
47-26
6*72
130-4
3,977,471
394 04
56''04
1,960,380
194-21
27-62
2,017,091
199-83
28-42
556,860
54-68
13-03
145-3
3,971,706
389-99
92*9 5
1,926,860
189-20
45-09
2,044,846
200-7 9
47*86
492,336
47-85
11-12
110-5
4,187,152
406-91
94-61
1,914,706
186-0 7
43-26
2,272,446
220- s 4
51-35
529,052
50-29
13-45
122-1
4,546,992
432-26
107-04
1,949,292
185-s l
45-89
2,597,700
246-95
61-15 1
706,938
66-2 2
14-43
147-7
4,818,594
451-3 9
98-36
1,993,699
186-7 6
40-70
2,824,895
264-63
57*66 j
1,483,988
136’65
31-16
284-0
5,297,956
487-84
111-25
2,802,907
258-09
58-86
2,495,049
229-7 5
52*3 9
789,650
70-89
15-15
147-9
5,450,026
489-2 7
104-56
2,858,503
256*6 2
54-8 4
2,591,523
232-6 5
49-72 I
233,137
76-76
14-73
196-9
1,651,065
543*6 5
104-33
1,180,006
388-54
74-56
471,059
155" ii
29-77 i
225,121
74-2 2
12-22
160-2
1,664,041
548-63
90-31
1,169,825
385*6 9
63-49
494,216
162-94
26-82
395,124
129-63
17-98
2511
1,817,035
596-13
82-69
1,405,254
461-03
63-95
411,781
135-10
18-74
370,549
116-74
17-92
213-6
1,747,118
550’is
84-4 7
1,395,774
439-71
67-49
351,344
110-69
16-98
266,187
83-21
13-52
129-9
1,822,536
569-71
92-57
1,399,441
437*15
71-08
423,095
132-2 6
21-49 !
386,568
119-31
18-4 2
142-8
1,939,400
598-58
92-40
1,414,627
436-61
67*10
524,773
161-97
25-oo
348,478
104-68
13-78
180-8
2,137,025
641''9 4
84-51
1,563,770
469-74
61-84
573,255
172-20
22-67
338,713
101-06
13-3 9
185-4
2,080,599
620-14
82-24
1,565,337
466*56
61-87
515,262
153*58
20-3 7 |
819,382
89-3 2
22-88
353-8
3,090,058
336-85
86-2 9
2,191,746
238-92
61-20
898,312
97-93
25-0 9
867,972
90-84
20-60
292-0
3,595,178
376-27
85-33
2,617,743
273-97
62-13
977,435
102-30
23-20 1
16,048
17-20
12-18
174-9
39,618
4216
30-06
11,687
12-53
8-87
27,931
29-93
21-19
18,751
19-90
12-10
147-6
42,665
45-29
27-52
10,810
11-47
6-9 7
31,855
33*8 2
2055;
17,567
19-03
11-83
116-9
48,307
52-34
32-54
9,710
10-52
6*51
38,597
41-82
26-oo j
18,567
20-3 8
11-25
183-8
49,018
53-80
29-69
9,081
9-97
5*50
39,937
43-83
24-19
19,287
21-06
10-63
167-8
50,362
54-98
27-75
8,827
964
4-86
41,535
45-34
22-89
28,254
31-05
15-64
229-2
61,914
68-04
34-26
15,448
16-98
8-55
46,466
51-06
25* 71
24,237
25-66
11-89
188-3
59,865
63*3 5
29-36
14,899
15-77
7*31
44,966
47*58
22-os
22,962
24-80
10-25
104-2
68,407
73-8 7
30-52
14,199
15-33
6-3 4
54,208
58-54
24-18
25,015
25-53
9-42
76-8
112,122
114-41
42-21
14,723
15-02
5*51
97,399
99-3 9
36-6 7
25,684
25-58
8-93
59"0
135,314
134-7 7
47-05
7,313
7-28
2-54
I
128,001
127-49
44*51
222
1
2
f 3
1 4
1 5
i ......6 ''
7
1 8
| 9
10
11
12
Stader (köpingar)
och år.
Influtna utskylder
och bidrag.
i
Utdebitering pr
bevilln.-krona.
Inkomster
(utom influtna utskylder
och bidrag).
D a r a f
bränn vin sförsäljnings-  medel.
j Summa.
Pr inv.
Till
kom-
mun.
Till
kyrka.
Summa
Summa.
Pr inv.
Pr
bev.-kr
Summa.
Pr inv.
Pr
bev.-kr.
Eslöfs köping ... 1900
17,938
9''15
1-50
0-97
2-47
20,877
10-65
2-96
17,752
9-05
2-52
1901
17,591
8-71
1*50
0-95
2-45
24,627
12X9
3-49
17,165
8-50
2-43
1902
24,331
11-80
2-oo
0-94
2-94
24,555
11-91
3-io
20,578
9-98
2-60
1903
28,626
13*55
2-50
0-82
3-32
23,078
10-92
2-20
19,926
9-48
1-95
1904
32,172
15-38
2-50
0-7 2
3-22
27,856
13-82
2-73
24,423
11-67
2-8 9
1905
38,294
17-21
2-75
0-70
3-45
37,268
16-78
3-40
21,946
9-88
2-oo
1906
43,165
18-41
2-80
0"70
3-50
33,037
14-0 9
2-70
22,581
9-63
1-84
1907
52,873
22-7 5
3-03
0-65
3-88
29,281
12-70
2-02
24,390
10-59
1-68
1908
72,360
31-81
3-27
1-26
4-58
49,481
21-41
3-0 7
24,681
10-68
P53
1909
103,355
20-23
3-80
0-85
4-6 5
93,804
18-3 0
3-88
40,010
7-83
1''66
Hörby köping ... 1900
4,008
3-02
1-50
3-20
4-70
1,130
0-85
0-17
670
0-58
0-28
1901
12,491
8-70
5-oo
2-90
7-90
1,203
0-84
0-45
486
0-3 4
0-18
1902
12,238
8-42
4-50
3-io
7-00
3,207
2-21
1*14
1,079
0-74
0-3 8
1903
10,803
7-4 7
3-60
2-40
6-oo
2,495
1-72
0-82
842
0-58
0-28
1904
9,548
6-83
2-90
2-60
5*50
11,680
8*3 6
345
10,851
7-77
3-20
1905
8,716
6-21
3-oo
2*55
5*55
12,080
8-63
356
10,812
7-73
3-19
1906
11,080
7-69
3-oo
2-50
5-50
12,957
8-99
3-6 4
8,992
6-24
2-52
1907
11,129
7-79
3-10
2-40
5-50
23,634
16-55
6-3 0
9,242
6-4 7
2-47
1908
11,056
7-62
3-io
2-40
5-50
14,734
10-15
3-93
9,591
6-61
2-56
1909
9,573
6-49
2-40
2-10
4-50
17,191
11-65
4-07
13,673
9-27
3-24
Limhamns köping 1906
96,109
11-24
2-70
2-80
5*50
39,672
4-64
2-20
5,346
0-63
0''3 0
1907
117,149
12-80
2-70
2-80
5-50
44,366
4-85
2-io
6,065
0-66
0-29
1908
143,204
15''3 8
3-io
2-40
5-50
50,918
5-47
1*91
3,739
0*40
0-14
1909
168,769
17-98
3-0 5
2-45
5*50
85,393
9-07
2-60
6,525
0-69
0*20
Halmstad ......... 1900
230,800
15-02
3-50
2-oo
5-50
360,534
23-4 7
9-15
47,370
3-08
1-20
1901
238,621
15-33
3-40
2-io
5-50
369,719
23-75
9-03
48,592
3-12
1*19
1902
240,516
15-12
3-20
2-30
5-50
442,757
27-84
10-8 7
45,002
2-83
1-05
1903
272,952
16-85
3-90
2-20
6-10
496,242
30-6 4
11-07
48,323
2-98
1-os
1904
325,112
19-43
4-40
2-20
6*60
675,309
40-3 7
13-79
53,048
3-17
1-os
1905
362,286
21-08
4-80
2-20
7-oo
681,860
39-68
13-09
58,817
342
1*13
1906
380,649
22-05
4-80
2-20
7-oo
739,411
42-83
13-2 7
71,735
4-16
1-29
1907
391,721
21-91
4-40
2-20
6-60
775,644
43-3 8
13-03
76,561
4-28
1-29
1908
446,255
24-78
4-60
2-40
7*00
770,275
42-7 7
11-43
86,343
4-7 9
1-28
1909
478,848
26-12
4-90
2-io
7*oo
783,633
42-7 5
10-8 7
123,504
6-74
1*71
Laholm ........... 1900
19,328
10-50
1*50
1*10
2-60
27,211
14-7 8
7-58
12,392
6-78
3-45
1901
25,613
14-19
2-oo
2-70
4-70
26,430
14-61
7*40
10,994
6-09
3-08
1902
22,280
12-38
2-oo
1-50
3*50
29,104
16-18
7*7 7
13,479
7*49
3-60
1903
21,267
11-79
1-50
1-60
3io
28,953
16*05
7*13
12,811
7-io
3* 15
1904
21,497
12-02
1-50
1*50
3-oo
28,697
16-05
6-81
12,108
6-77
2-87
1905
22,254
12-34
1-50
1-50
3-oo
41,171
22-82
9-84
13,288
7-37
3-18
1906
24,101
13-43
1-60
1*50
3-oo
34,116
19-01
7-22
15,739
8''7 7
3-33
1907
24,448
13-35
1-50
1-50
3-oo
61,123
33-38
12-34
19,362
10-5 7
3-91
1908
29,332
15-81
1-50
1-50
3-oo
55,206
29-76
7-23
21,157
11-41
2-77
1909
28,753
15*00
1-50
1-50
3-oo
76,912
40-12
10-59
41,581
21-69
5*72
223
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
|
23
24
25
Utgifter.
Tillgång
a r.
Skulder.
B e h å 1 1 n i
n g-
Summa.
Pr inv.
Pr
bev.-kr.
i % af
inkom-  sterna i
kol. 7.
Summa.
Pr inv.
Pr
bev.-kr.
Summa.
Pr inv.
Pr
bev.-kr.
Summa.
Pr inv.
Pr
bev.-kr.
49,661
25-27
7-03
237-4
179,786
91-08
25*52
102,040
52-03
14-48
77,746
39*65
11-04
66,419
32-88
9-40
269-7
207,653
102-so
29-3 9
133,420
66-05
18-ss
74,233
36* 7 5
10-51
48,333
23-44
6-10
196-8
212,673
103-14
26-85
136,975
66-43
17-29
75,698
36-71
9-56
46,448
21-98
4*55
201-3
209,810
99-20
20-57
134,043
63*4 4
13-14
75,767
35* s 5
7*43
58,047
27-7 5
5-69
208-4
215,190
102-86
21-10
133,129
63-64
13-05
82,061
39-2 2
8-05
70,403
31-70
6-43
188-9
241,963
108-04
22-08
163,292
73-52
14-90
78,671
35-4 2
7*18
92,835
39-59
7*58
281-0
260,394
11104
21-27
199,645
85-13
16-31
60,749
25-91
4-96
131,954
56-88
9-11
450-6
339,272
146-18
23-43
261,128
112-46
18-0 3
78,144
33-7 2
5*40
122,488
53-00
7*60
247-5
707,827
306-28
43-94
630,496
272-82
39-14
77,331
33*4 6
4-80 |
499,229
97-73
20-6 5
532-2
1,090,624
213-51
45-n
1,006,215
196-99
41-62
84,409
16*52
3-49 !
4,128
3-11
1*73
365-3
3,188
2-40
1-3 4
2,994
2-26
1-26
194
O-ii
0-os 1
12,583
8-76
4-75
1,046-0
3,250
2-26
1-23
2,000
1-39
0* 7 5
1,250
0-87
0"4S 1
10,937
7-53
3-90
340-o
10,759
7-40
3-83
7,700
5-30
2-7 4
3,059
2-io
1-09 |
32,607
22-58
10-6 9
1,306-9
15,024
10-38
4-93
31,478
21-75
10-3 2
—16,454
—11-37
—5*3 9
12,939
9-26
3-82
110-8
15,503
1110
4-57
41,093
29-41
12-12
—25,590
—18-31
—7*55 •
21,542
15-40
6-35
178-3
13,359
9-55
3-94
40,816
29-17
12-03
—27,457
—19-6 2
—8-09
17,100
11-87
4-80
132-0
12,927
8-97
3-63
34,663
24-05
9-73
—21,736
—15-os
—6-io i
72,202
50-56
19-26
305-5
51,818
36-29
13-8 2
72,419
50-71
19-32
—20,601
—14-12
—5*50 |
21,824
15-04
5*82
148-1
52,944
36-49
1412
68,456
47-18
18-26
—15,512
—10-69
—4*14
19,624
13-30
4-6 5
114-2
51,313
34-7 9
12-15
61,317
41-57
14-52
— 10,004
—6-7 8
—2-37 !
188,266
22-0 2
10-43
474-6
434,259
50-7 8
24-0 5
353,550
41-34
19-58
80,709
9-44
4*47
182,112
19-90
8-6 2
410-5
442,629
48-3 8
20-95
374,275
40-91
17-7 2
68,354
7*47
3-23
626,657
67-2 9
23*54
1,230-7
882,070
94-7 2
3314
861,418
92-50
32-36
20,652
2''22
078
355,679
37-7 9
10-84
416-5
926,685
98-46
28-2 3
920,855
97-84
28-0 6
5,830
0-6 2
0-17 1
1,080,399
70-33
27-43
299-7
3,398,719
221-24
86-2 9
1,779,174
115-82
45’i?
1,619,545
IOS''4 2
41-12 i
753,715
48-42
18-41
203-9
3,659,552
235-08
89-3 8
1,902,097
122-19
46-46
1,757,455
112-89
42-93 1
688,179
43-2 7
16-12
155-4
3,531,493
222-0 6
82-7 2
1,886,089
118-60
44-is
1,645,404
103-46
38*54 !
880,124
54-3 4
19-6 4
177-4
5,106,975
315-30
113-94
3,357,934
207-3 2
74-9 2
1,749,041
107-98
39-02 I
1,207,091
72-16
24-66
178-7
4,893,481
292-51
99-9 5
3,204,476
191-5 5
65-4 5
1,689,005
100-96
34*50 i
1,078,454
62-7 6
20-7 0
158-2
4,987,651
290-2 7
95-73
3,151,163
183-3 9
60-48
1,836,488
106-ss
35-25 !
1,218,025
70-56
21-86
164-7
5,750,687
333-14
103-2 0
3,478,059
201-49
62-4 2
2,272,628
13165
40-78 1
1,457.433
81-52
24-48
187-9
6,185,631
345-9 7
103-8 9
3,706,719
207-3 2
62-26
2,478,912
138-6 5
41-63
1,749,205
97-13
25-96
227-1
6,618,569
367-51
98-23
4,245,128
235- 7 2
63-oi
2,373,441
131-79
35-22 j
1,121,640
61-18
15*55
143-1
6,886,002
375-62
95*50
4,157,738
226-80
57-60
2,728,264
148-82
37-84
62,834
34-13
17-51
230-9
277,211
150-58
77-26
40,811
22-17
11-37
236,400
128-n
65-89
46,088
25*53
12-91
174-4
280,242
155-26
78-48
33,990
18-83
9-52
246,252
136-43
68-96
40,950
22-76
10-93
140-7
286,558
159-29
76-52
29,840
16*59
7*97
256,718
142-70
68-55
44,593
24-7 2
10-9 8
154-0
293,313
162*59
72-21
32,348
17-93
7*96
260,965
144-66
64-25
46,477
25-99
11-03
162-0
295,539
165-29
70-15
30,024
16-79
7*13
265,515
148-50
63-0 2
44,850
24-86
10-7 2
108-9
329,530
182-6 7
78-76
34,593
19-18
8-2 7
294,937
163-49
70-49
50,166
27-95
10-61
146-8
336,571
187-50
71-22
31,242
17-40
6-61
305,329
170-io
64*61
82,656
45-14
16-69
135-2
346,091
189-01
69-8 7
23,989
13-10
4-84
322,102
175-91
65-03
77,444
41-75
10-13
140-3
357,542
192-7 4
46-81
21,738
11-72
2-85
335,804
181-02
43-96 i
88,062
45-94
12-12
114-5
405,471
211-51
55-8 2
17,574
9-17
2-42
387,897
202-3 4
53*40 !
224
1
2
8
4
5
«
7
8
9 1
10
11
12
Influtna utskylder
och bidrag.
Utdebitering pr
bevilin.-krona.
Inkomster
(utom influtna utskylder
och bidrag).
D ä r a f
brännvinsförsäljnings- 1
medel.
Städer (köpingar)
och år.
Summa.
Pr inv.
Till
kom-
mun.
Till
kyrka.
Summa.
Summa.
Pr inv.
Pr
bev.-kr.
Summa.
Pr inv.
Pr
bev.-kr.
Falkenberg ...... 1900
33,986
13-ro
3-oo
1*90
4-90
81,660
32-4 9
12-7 0
18,435
7*27
2-87
1901
45,682
17-69
4-oo
2-oi
6''0i
100,568
38-93
14-36
19,031
7*3 7
2-7 2
1902
43,454
16-os
3-50
1-86
5-36
108,732
40-24
14-6 2
17,949
6-64
2-41 j
1903
50,542
17-10
4-oo
1*92
5*9 2
115,996
39-94
14-57
21,772
7*50
2-74
1904
53,678
16-4 9
4-oo
1-79
5-79
107,896
136,863
33-44
12-41
21,989
6-75
2-53
1905
60,722
16-96
4-oo
1-90
5*90
38-2 2
14-14
27,071
7*56
2-80
1906
70,946
18-31
4-oo
2-o;;
6-03
199,717
51-54
17-91
33,229
8-58
2-98
1907
84,060
21-01
4-oo
2-02
6-02
178,350
44-58
13-4 2
26,666
6-06
2-oi
1908
99,699
23-10
4-50
1*87
6-3 7
247,922
57-44
16-32
78,168
18-41
5*14
1909
111,220
25-5 7
4-30
1''69
5-99
202,687
46-5 9
11-30
4,121
0-95
0-23
Varberg............ 1900
73,952
12-29
_
!) 5-50
163,110
27-lo
12-6 7
29,808
4''95
2*3 2
1901
81,238
13-25
—
—
1) 5*50
197,424
32-21
14-10
40,191
6*06
2-87
1902
89,878
14-3 7
—
4) 5-50
186,559
29-83
13-38
10,750
1-7 2
0-7 7 |
1903
86,155
13-58
—
J) 5-90
202,001
31-85
14-43
1,759
0-28
0-13
1904
96,743
14-88
—
—
*) 5-75
191,286
29-48
11-96
35,297
31,566
5-43
2*2 1
1905
94,284
14-08
—
—
>) 5-50
192,351
28-7 2
11-42
4-71
1-87
1906
103,509
15-28
—
—
4) 5-50
205,778
250,272
30-3 7
11-18
31,218
4-61
1-70
1907
105,108
15-0 7
—
—
•) 5-50
35-89
12-7 8
41,059
40,628
5-89
2-10
1908
117,710
16-71
—
—
!) 5-60
240,582
34-16
10-81
5-77
1-83
1909
123,784
17-27
—
—
>) 5-80
318,035
44-3 7
13-8 0
95,117
13-2 7
4*13
Kungsbacka ...... 1900
7,790
8-u
l-oo
0-81
1*81
35,786
37-2 4
10-89
20,078
20-89
6-11
1901
7,801
8-13
1''00
0-76
1*76
34,907
36-8 6
10-03
19,360
20-17
5*56
1902
8,229
8-22
l-oo
0-95
1-95
37,204
54,611
37*17
10-04
22,515
22-49
6-07
1903
8,560
8-33
1''00
0-88
1-88
53-12
13-59
19,421
18-89
4-83
1904
12,209
11-69
1-7Ö
1''05
2-80
45,111
43-21
10-80
21,765
20-85
5-21
1905
14,123
13-7 2
2-oo
1-29
3"29
52,451
50-9 7
12-7 7
21,938
21-32
5*3 4
1906
15,900
15-26
2-oo
1-11
3-41
51,239
49-17
11-43
20,269
19-46
4-52
1907
17,097
16-81
2-oo
1-40
3-40
50,115
49-28
10-48
22,743
22,398
22-86
4-75
1908
16,224
15-63
2-oo
1-50
3-50
54,280
52-29
11-93
21-58
4-92
1909
17,066
15-61
2-oo
1''32
3-3 2
91,740
83-93
17-82
42,314
38-71
8-22
Göteborg ......... 1900
2,748,772
21-04
5-oi
0-42
5-43
4,562,564
34-93
8-96
713,347
5-46
1-40
1901
2,921,869
22-12
5-06
0-3 8
5''44
4,520,428
34-2 2
8-35
645,974
4-89
1*19
1902
3,508,277
26-25
5-7 5
0-39
6-14
4,728,231
35-8 8
8-29
653,379
4-8 9
1-45
1903
3,332,649
24-68
5-51
0"40
5-91
5,320,330
39-3 2
9-49
671,365
4-96
1-20
1904
3,582,461
25-95
5-28
0-36
5*64
5,270,544
38-18
8-30
801,596
5-81
1*27
1905
3,833,164
27-21
5-23
0-3 7
5-60
6,027,248
42-7 9
8-80
923,460
6*uG
1-35
1906
4,202,191
26-78
5-28
0-40
5-68
6,113,582
38-96
8-27
983,972
6*2 7
1-33
1907
4,874,684
30-36
5*64
0*40
6-0 4
6,605,415
41-14
8-19
1,077,156
6-71
1-33
1908
5,127,509
31-57
5-49
0-4C
5-95
6,960,331
42-85
8-07
1,014,440
6-25
1-48
1909
*) Kan ej fördelas.
6,011,823
36-07
5-99
0-4 7
6-46
6,476,604
39-50
6-95
624,468
3-si
0-6 7
225
13
-
»
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25 |
Utgifter.
Till?
; å n g
a r.
S k
i 1 d e
r.
B e b å 1 1 n i
11 g-
Summa.
Pr inv.
Pr
bev.-kr.
i % af
inkom-  sterna i
kol. 7.
Summa
Pr inv.
Pr
bev.-kr.
Summa.
Pr inv.
Pr
bev.-kr.
Summa.
Pr inv.
Pr ;
bev.-kr.
i
200,748
79-13
31-21
245-8
1,289,187
508-15
200-43
774,638
305-33
120-43
514,549
202-82
1
80-oo
214,981
83-23
30-7 0
213-8
1,356,072
524-99
193-6 4
841,490
325-7 7
120-16
514,582
199-2 2
73-48
447,259
165-53
60-14
411-3
1,676,151
620-33
225-3 7
1,158,591
428- 7 s
155-7S
517,560
191-55
69-59
405,996
139-80
51-01
350-0
1,938,827
667-0 4
243-61
1,398,534
481-59
175-73
540,293
186-0 5
67-88
284,153
87-2 7
32-08
263-4
2,119,668
650-99
243-7 6
1,678,744
484-s 6
181-56
540,924
166-is
62-20
295,176
82-43
30-51
215-7
2,389,111
667-10
246-91
1,854,346
517-83
191-65
534,765
149-33
55-26 !
278,165
71-78
24-94
139-3
2,330,649
601-45
208-9 7
1,793,828
462-9 3
160-84
536,821
138-53
48-13 S
305,293
76-3 0
22-9 7
171-2
2,414,057
603-3 5
181-go
1,906,394
476-4 7
143-41
507,663
126-88
38-19
321,883
74-58
21-18
129-8
2,513,309
582-31
165-40
1,959,489
453-99
128-96
553,820
128-3 2
36-44 l
372,854
85-71
20-7 9
184-0
2,429,805
558-56
135-46
1,943,500
446-7 7
108-3 5
486,305
111-79
27-n
241,075
40-0 5
18-73
147-s
2,457,794
408-34
190-91
1,386,324
230-3 2
107-6 s
1,071,470
178-0 2
83-23
291,630
47-5 7
20-83
147-7
2,534,395
413-44
181-06
1,429,300
233-16
102-11
1,105,095
180-28
78-9 5
314,644
50-3 2
22-48
168-7
2,721,727
435-26
194-43
1,599,797
255-84
114-29
1,121,930
179-12
80-14
343,877
54-21
24-5 7
170-2
2,903,353
457-71
207-41
1,916,096
302-0 7
136-88
987,257
155-6 4
7053
272,166
41-87
17-01
142-3
2,883,102
443-54
180-21
1,736,724
267-18
108-50
1,146,378
176-3 6
71-65
267,210
39-89
15-86
138-9
2,882,759
430-3 7
171-12
1,703,207
254-2 7
101-10
1,179,552
176-10
70-02
271,586
40-09
14-7 5
132-0
3,027,082
446-80
164-43
1,815,010
267-90
98-5 9
1,212,072
178-90
65-8 4
388,499
55-71
19-83
155-2
3,149,402
451-0 0
160-7 7
1,883,310
270-09
96-14
1,266,092
181-57
64-63
382,200
54-26
17-18
158-9
3,524,281
500-38
153-38
2,269,278
322-19
101-98
1,255,003
178-19
56-40
418,054
58-32
18-14
131-4
3,684,883
514-04
159-92
2,442,717
340-76
106-01
1,242,166
173-28
53-91
49,890
51-91
15-18
139-4
249,324
259-42
75-85
37,515
39-03
Ull
211,809
220-3 9
64-41
67,664
70-48
1944
193-8
260,681
271-53
74-89
56,300
58-6 4
16-17
204,381
212-89
58-7 2
65,010
64-94
17-54
174-7
269,049
268-7 8
72-5 7
75,939
75-so
20-1 s
193,110
192-9 2
52-09
197,385
192-01
49-11
361-4
447,352
435-17
111-29
213,268
207-46
53-0 6
234,084
227-7 1
58-23
81,196
77-7 7
19-43
180-0
471,013
451-16
112-73
235,324
225-4 1
56-3 2
235,689
225-7 5
56-41
79,356
77-12
19-32
151-3
488,565
474-7 9
118-90
248,535
241-53
60-51
240,030
233-26
58-4 5
64,929
62-31
14-48
126-7
492,732
472-8 7
109-88
248,780
238-7 5
55-4 8
243,952
234-12
54-40
64,598
63-52
13-50
128-9
494,820
4S6-55
103-43
245,847
241-74
51-38
248,973
244-si
52-os
58,564
56-42
12-S 7
107-9
493,488
475-12
108-46
231,354
222-88
50-85
262,134
252-5 4
57-61
74,688
68-33
14-51
81-4
537,419
491-6 9
104-41
211,754
193-74
41-14
325,665
297-95
63-2 7
7,690,367
58-88
15-10
168-6
38,249,881
292-84
75-13
28,079,889
214-9 8
55-15
10,169,992
77-86
19-98
8,316,219
62-9 5
15-36
184-0
39,747,554
300-8 6
73-43
29,284,531
221-66
54-10
10,463,023
79-20
19-33
9,649,844
72-22
16-92
204-1
46,516,801
348-n
81-58
34,662,306
259-40
60-7 9
11,854,495
88-71
20-7 9
9,706,681
71-73
17-3 2
182-4
47,964,046
354-46
85-6 0
34,535,408
255-2 2
61-63
13,428,638
99-2 4
23-97
8,951,721
64-85
14-20
169-8
49,244,734
356-7 7
78-12
34,901,550
252-86
55-3 7
14,343,184
103-91
22-75
11,739,176
83-3 4
17-13
194-8
56,886,075
403-8 7
83-03
38,637,375
274-31
56-39
18,248,700
129-56
26-6 4
17,979,758
114-57
24-31
294-1
68,108,867
434-oo
92-0 9
48,628,968
309-88
65-7 5
19,477,899
124-12
26-34 i
13,951,740
86-91
17-29
211-2
74,004,056
461-02
91-71
53,713,261
334-61
66-5 7
20,290,795
126-41
25-14 i
17,739,644
109-22
20-56
254-9
81,018,705
498-83
93-92
59,901,764
368-81
69-4 4
21,116,941
130-02
24-is ;
14,512,596
88-51
15-5 7
224 1
85,264,287
520-0 4
91-46
62,767,927
382-83
67-33
22,496,360
137-21
24-13 !
29
226
1
2
3
4
5
1 6
1
7
8
9
10
! it
1 12
Städer (köpingar)
och år.
Influtna utskylder
och bidrag.
Utdebitering pr
bevilln.-krona.
Inkomster
(utom influtna utskylder
och bidrag).
D ä r a f
brännvinsförsäljnings-
medel.
Summa.
Pr inv.
Till
kom-
mun.
Till
kyrka.
Summa.
Summa.
Pr inv.
Pr
bev.-kr.
Summa.
Pr inv.
Pr
bev.-kr.
Knngälf
.... 1900
10,535
9''49
1*15
1-38
2-53
32,330
29-13
10-2 9
17,069
15-3 8
5-48
1901
10,540
8-80
1-15
0-9 5
2-io
34,812
29-08
10-11
18,678
15-60
5-43
1902
11,822
9-81
115
1-08
2-23
40,281
33*54
10-76
17,703
14-74
4-73
1903
12,404
9-97
1-20
1-26
2-46
36,666
29-47
9-56
19,428
15-6 2
5-06
1904
11,784
8-89
1-20
0-99
2-19
40,033
30-21
1044
18,755
1415
4-89
1905
12,579
9-4 9
_
_
1) 2-25
49,032
37-oo
12-3 2
21,989
16-59
5-52
1906
13,327
9''92
_
—
1) 2-25
51,274
38-18
1212
21,188
15-78
5-oi
1907
17,852
12-70
_
—
J) 3-50
57,219
40-70
14-18
20,598
14-6 5
5-10
1908
14,911
9-98
_
—
4) 2-50
60,165
40-2 7
13-98
21,615
14-17
5*02
1909
15,629
10-41
*) 2-50
68,391
44-2 4
14-15
33,176
21-46
6-87
Marstrand
.... 1900
31,669
19-62
4-3 6
1 2-81
1 2-87
7-17
7''23
30,558
18-93
7-93
9,205
5-70
2-39
1901
34,149
21-63
4-98
1 2-96
( 3-09
7*94
8 oo
46,908
28-88
12-68
8,401
5-17
2-26
1902
: 32,789
20-64
509
1 2-8 7
\ 2*9
7-96
7-98
37,954
23-78
10-48
9,494
5*9 5
2-62
1903
30,835
20-18
5-03
) 2-7 8
1 2so
7-si
7’83
35,923
23-51
10-2 2
9,433
6-17
2-68
1904
31,162
20-19
5-08
1 2-53
\ 257
7-61
7''cs
42,991
27-99
10-91
11,759
7*66
2-98
1905
30,804
19-68
3*7 5
1 2-83
) 290
6*58
665
41,793
26-70
9-34
11,670
7*46
2-Gl
1906
29,861
19-55
3-31
< 2-45
\ 2 54
5-76
S’85
41,713
27-32
8-42
12,821
8-40
2-59
1907
29,867
18-41
329
i 2-28
\ 238
5-57
5 67
45,308
27-93
8-92
12,158
7-50
2-3 9
1908
32,270
18-11
3-24
/ 2-30
\ 241
5*54
41,793
23-45
7-25
1,176
0''70
0-20
1909
35,426
19'' 00
3-3 8
1-87
5-25
59,072
31-69
9-16
16,314
8-75
2-53
*) Lysekil.......
.... 1900
32,630
10-21
'') 4-50
64,357
20-14
8-88
34,423
10-7 7
4-75
1901
35,660
11-12
—
—
4) 4-oo
62,350
19-44
7-45
34,301
10-69
4-io
1902
34,070
10-3 7
_
—
4) 4-oo
65,262
19-87
7-60
36,756
11-19
4-28
1903
39,072
11-52
_
—
4) 4-50
59,458
17-53
6-87
32,764
9-66
3-78
1904
44,431
13-02
_
—
4) 5-oo
69,157
20-27
7-oi
33,750
9-89
3-42
1905
49,717
13-78
—
—
*) 5*50
81,214
22-51
8-35
29,012
8-04
2-98
1906
48,379
12-69
_
—
4) 5-50
94,778
24-87
9-81
30,910
8-u
3-20
1907
61,448
15-40
_
—
4) 5-50
132,867
33-31
11-00
43,041
10-7 9
3-56
1908
85,258
21-22
—
—
4) 5-50
121,532
30-25
8-06
46,284
11-52
3-07
1909
95,291
23-13
—
—
■) 5-50
124,450
30-21
7-38
50,652
12-30
3-oo
J) Kan ej fördelas.
3) Köping före 1903.
227
13
1 14
15
1 16
i
17
1 18
1 19
20
1 21
| 22
23
24
25
U tgifter.
!
Till
gång
a r.
S k
u 1 d e
r.
Behållni
n g-
Summa.
Pr inv.
Pr
bev.-kr
i °/° af
inkom-  sterna
kol. 7.
Summa.
Pr inv.
Pi
bev.-kr.
Summa.
Pr inv
Pr
bev.-kr
Summa.
Pr inv.
Pr
bev.-kr.j
71,009
63-9 7
22-59
219-6
100,989
90-98
32-18
16,518
14-ss
5*2 5
84,471
!
76-10
1
26-88 i
38,4«1
32- lä
11-18
110-5
123,007
102-76
35-7 4
32,678
27-30
9-49
90,329
!
75*46
1
26*2 5 j
43,984
36-6 2
11-75
109-2
128,905
107-33
34 44
31,081
25-ss
8-3 0
97,824
81-45
i 26-14 I
47,508
38-19
12-39
129-6
128,804
103*54
33-58
29,185
23-46
7*61
99,619
80-os
25*97
49,303
37-21
12-86
123-2
463,998
350-18
121-02
29,060
21-93
7*58
434,938
328-25
113*44 (
50,499
38-11
12-69
103-o
525,369
396-50
132-00
49,928
37-68
12-54
475,441
358-82
119*46 1
61,136
45-52
14-45
119-2
540,829
402-70
127-82
48,927
36-43
11-56
491,902
366-2 7
116*26 1
73,816
52-50
18-30
129o
472,459
336-08
117-12
35,264
25-08
8-74
437,195
108*38
72,113
48-27
16-76
119-9
465,845
311-81
108-2 6
35,218
23-5 7
8-18
430,627
288-24
100*06 ■
77,463
50-11
16-03
113-3
481,730
311-60
99-69
71,914
46-52
14*88
409,816
265*08
84-81 |
1
66,460
41-18
17-25
217-5
239,604
148-45
62-18
157,606
97-65
40-90
81,998
50" so
21-28 |
65,348
40-24
17-60
139-3
236,236
145-46
63-6 2
139,665
86-oo
; 37-61
96,571
59-46
26-01 j
62,143
38-94
17-15
163-7
234,045
146-64
64-60
129,149
80-92
35-65
104,896
65-72
28-95 I
58,606
38-3 5
16-68
163-1
240,422
157-34
68-12
121,149
79-29
34-47
119,273
78-05
33-95 1
58,921
38-3 6
14*95
137-1
248,132
161-54
62-9 7
110,639
72-03
28-08
137,493
89-51
34-89
65,084
41-59
14-54
155-7
234,567
149-ss
52-40
99,804
63-7 7
22-30
134,763
86-n
30-18 !
65,707
43-03
13-2 7
157-5
235,708
154-36
47-60
95,234
62-3 7
19-23
140,474
91-90
28-3 7 j
77,176
47-58
15-19
170-8
229,186
141-30
45-u
90,161
55*59
17*75
139,025
85-71
27-36 |
81,829
45-92
14-20
195-8
216,180
121-81
37-52
85,181
47-so
14-78
130,999
73*51
22-74
119,355
64-03
18-51
202-1
245,393
131-65
38-0 5
111,456
59-7 9
17-28
133,937
71-S6
20-7 7
148,346
46-43
20-47
230-5
332,285
104-00
45-s 5
155,454
48-65
21-45
176,831
24*40
138,957
43-31
16-60
222-9
317,588
99-oo
37-94
168,307
52-46
20-11
149^281
17-83
108,908
33-16
12-68
166-9
331,808
101-04
38-63
259,943
79-15
30-2 6
71 ''865
91 *89
8*37
203,458
60-oo
23-50
342-2
426,692
125-88
49-29
357,725
105-49
41-32
68,967
20*34
476,367
139*65
48-30
688-8
794,837
233-01
80-5 9
738,282
216-43
74-85
219,268
60-79
22-54
270-0
860,059
238-48
88-4 2
835,836
231-72
85-93
24^223
6*7 1
2*49
167,349
43-91
17-33
176-6
913,964
239-81
94-65
876,877
230-08
90-Sl
37^087
9-73
3*84
185,252
46-44
15-33
139-4
993,188
248-9 7
82-20
890,926
223-34
73-74
102^262
207,781
51-71
13-78
171-0
1,044,565
259-9 7
69-26
829,578
206-46 !
55*oo
214^987
14*26
222,277
53-96
13-18 1
178-6
1,106,978
268-7 4
65* G 4
832,421
202-09 |
49-36
274,557
66-65
16-2S
228
1
2
8 1
4 1
5 1
6
7
8
9
10 |
11 1
12
Städer (köpingar)
och år.
Influtna utskylder
och bidrag.
Utdebitering pr
bevilln.-krona.
Inkomster
(utom influtna utskylder
och bidrag).
D ä r a f
brännvinsförsäljnings-
medel.
Summa.
Pr inv.
Till
kom-
mun.
i
Till
kyrka.
Summa.
Summa.
Pr inv.
Pr
bev.-kr.
Summa.
Pr inv.
Pr
bev.-kr.
Uddevalla ......
... 1900
148,310
15-71
6-0 8
1-15
7-53
153,441
16-2 5
7-74
37,914
4-02
1-91
1901
156,086
16-oo
5*53
1*47
7*oo
181,256
18-58
7-97
41,623
4-27
1-83
1902
143,405
14-io
4-50
1*51
6-oi
252,839
24-86
10-2 2
68,632
6-7 5
2-7 7
1903
145,401
13-71
4-61
1-30 !
6-oo
269,939
25-46
10-5 7
60,372
5-6 9
2-3 6
I
1904
139,911
12-bs
3-7 7
1-23
5-oo
289,834
26-26
9-70
58,493
5-so
1-96
|
1905
150,210
13-io
3-90
1-35
5*2 5
323,785
28-88
10-17
63,943
5-7 0
2-02
1906
161,145
14-08
4-U
1-89
5-50
308,211
26-93
9-53
61,851
5-40
1-91
1907
197,395
16-7 2
4-59
1-66
6’2 5
335,995
28-47
9-57
66,395
5-63
1-89
1908
217,354
18-02
4-7 9
1-66
6-15
477,537
39-60
12-97
76,445
6-3 4
2-08
1909
233,290
19-oo
4-86
1-77
6-68
482,667
39-31
12-3 5
103,612
8-44
2-65
| Strömstad
... 1900
23,023
8-09
1-98
1*52
3-50
49,245
17-30
8-33
25,346
8-90
4-29
1901
25,598
9-07
2-09
1-66
3-75
65,152
23-09
10-34
26,743
9-48
4-24
1902
26,664
9-30
2-17
1-58
3-75
55,554
19-38
8-71
26,429
9-22
4-14
1903
27,652
9-17
2-30
1-70
4-oo
61,629
21-11
9-58
23,962
8-21
3-73
1904
28,261
9-08
2-03
1-97
4-oo
53,765
18-42
7-89
26,012
8-91
3-82
i
1905
44,032
14-88
3*15
1-60
4-7 5
70,669
23-88
9-68
24,932
8-42
3-41
1906
36,759
12-3»
3-40
1-60
5-oo
70,438
23-7 4
8-91
25,300
8-53
3-2 0
1907
38,699
12-98
3-36
1-61
5-oo
68,199
22-88
7-99
24,785
8-3 2
2-90
1908
42,743
14-21
312
1-58
5-oo
74,127
24-Ö5
8-54
22,648
7-53
2-61
1909
53,152
17-82
4* 4 a
1*57
6-oo
102,873
34-4 9
11-31
36,257
12-15
3-99
Vänersborg
... 1900
85,215
13-32
3*70
1*52
5*22
94,508
14-78
6-29
32,778
5-12
2''18
1901
87,048
13-18
3-50
1-38
4-88
82,009
12-41
5-17
54,070
5-16
2*15
1902
98,700
14-11
3-95
1-3 7
5*3 2
100,398
14-69
5-75
31,643
4-63
1-81
1903
101,861
14-58
4-oo
1-38
5-38
100,381
14-3 7
5''68
29,860
4-27
1-69
1904
107,560
15"25
3-92
1-10
5-3 2
158,720
22-51
8-12
29,679
4-21
1-52
1905
107,968
15-09
4-oo
1-15
5*4 5
134,688
18-82
7-02
37,860
5-29
1-97
1906
109,888
15-85
3-60
1-42
5-02
111,101
15-52
5-26
35,095
4-90
1-66
1907
113,275
15-76
3-85
1-55
5*40
113,759
15-82
5-52
34,094
4*7 4
1-65
1908
139,165
19-02
4-0 8
1-68
5-76
110,128
15*05
4-65
34,541
4-72
1-46
1909
144,258
19-11
3-90
1-60
5*50
174,569
23-49
6-6 7
53,759
7-23
2-05
Alingsås........
.... 1900
33,133
10-oi
_
l) 4-oo
72,032
21-82
9-oi
20,690
6-27
2-59
1901
34,774
10-81
3-09
1-25
4-34
57,114
16-94
6-84
21,765
6’45
2-61
1902
37,339
10-67
2-93
1-33
4-26
43,204
12-34
5*18
20,060
5-73
2-40
1903
40,341
11-16
3-io
1-35
4-75
45,000
12-45
5-27
21,124
5-84
2-47
1904
45,780
12-30
3-io
1-40
4-50
72,043
19-35
7-25
21,938
5-89
2-21
1905
46,346
11-88
3-10
1-20
4-30
72,011
18-45
6*65
20,395
5-23
1-88
1906
48,596
11-77
3-10
l-io
4-20
75,906
18-38
6-36
19,157
4-04
1*61
1907
54,949
12-10
3-io
1-05
4-15
79,724
18-00
6-03
24,281
5-48
1-84
1908
67,956
14-51
3-eo
1-20
4-80
83,179
17-76
5-76
26,876
5-74
1-86
1909
87,529
18-3 7
4-3 2
1-22
5-51
93,984
19-73
5''7 4
33,365
7-oo
2-04
1) Kan ej fördelas.
229
13
14
15 1
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
Utgifter.
Tillgång
a r.
Skulder.
Bebållni
n g-
Summa.
Pr inv.
Pr
bev.-kr.
i % af
inkom-  sterna i
kol. 7.
Summa.
Pr inv.
Pr
bev.-kr.
Summa.
Pr inv.
Pr
bev.-kr.
Summa.
Pr inv.
Pr
bev.-kr.
396,861
42-03
20-0 2
258"6
2,049,029
216-99
103-3 7
1,076,603
114-01
54-31
972,426
102-98
49-06
366,457
37*56
16-u
202-2
2,127,657
218-os
93-55
1,089,140
111-64
47-89
1,038,517
1064 4
45-66 !
377,290
37-09
15''25
149-2
2,149,939
211-36
86-9 2
1,103,206
108*46
44-6 0
1,046,733
102-90
42-32 !
476,032
44-90
18-64
176-3
2,263,666
213-49
88-66
1,102,119
103-9 4
43-17
1,161,547
109-55
45-49 j
430,931
39-04
14-4 2
148-7
2,299,588
208-3 5
76-94
1,110,522
100-02
37-16
1,189,066
107-73
39-78 i
571,540
50-98
17-96
176-5
2,569,230
229-17
80-71
1,302,625
116-19
40-9 2
1,266,605
112-98
39-79
745,022
65-0 9
23-05
241-7
2,780,425
242-91
86-01
1,529,645
133-04
47-32
1,250,780
109-27
38*6 9
619,266
52-4 7
17-63
184-3
2,979,161
252'' 41
84-83
1,719,759
145-70
48-97
1,259,402
106-71
35-86 |
745,497
61-82
20-24
156-1
3,222,162
267-20
87-48
1,952,710
16193
53-02
1,269,452
105-2 7
34-46 •
929,727
75-73
23-7 9
192-6
3,257,971
265-3 7
83-3 s
2,017,713
164-3 5
51-64
1,240,258
10P02
31-74 i
158,897
55-81
26-8 9
322-7
349,701
122-83
59-19
184,676
64-86
31-26
165,025
57-97
27-93 1
143,302
50-7 8
22-7 4
220-o
405,669
143-7 5
64-3 7
236,931
83-60
37-44
169,738
60-15
26-93 ;
1
120,507
42-05
18-89
216-a
450,547
157-20
70-61
276,891
96-ei
43-40
173,656
60-59
27-21 |
93,896
32-17
14-60
152-4
447,147
153-18
69-54
274,329
93-9 s
42-66
172,818
59-20
26-88 !
i
102,169
35-00
15-oo
190-0
402,459
137-87
59-os
295,332
101-17
43-35
107,127
36-7 0
15-73 1
i 102,810
34-74
14-os
146-5
407,252
137-68
55-7 7
293,655
99-24
40-21
113,597
38-39
15-56 i
112,608
37-95
14-2 4
159-9
436,935
147-26
55-26
299,167
100-83
37-83
137,768
46-43
17*43 i
116,239
39-01
13-68
170-4
459,762
154-2 8
53-90
319,249
107-13
37-12
140,513
47-15
16-48 !
122,010
40-5 7
14-0 7
164-6
473,157
157-3 5
54-34
329,714
109-6 5
38-01
143,443
47-70
16-53 j
156,771
52-55
17-28
152-4
524,759
175-91
57-08
363,902
121-99
40-oo
160,857
53-9 2
17-68
162,452
25-40
10-81
171-9
1,474,862
230-62
98-11
961,596
150-36
63-9 7
513,266
80-26
34-14
171,474
25-90
10-81
209-1
1,568,246
237-38
98-89
997,465
150-99
62-90
570,781
86-39
35-99 1
174,057
25-48
9-97
173-4
1,561,747
228-45
89-42
966,189
141-33
55-3 2
595,558
87-12
34-10 j
188,232
26-94
10*6 4
187-5
1,532,775
219-40
86-6 7
923,499
132-19
52-22
609,276
87-21
34-45
249,597
35-39
12-7 7
157-3
1,592,430
225-si
81-4 7
907,953
128-7 5
46-45
684,477
97-06
85-02
199,541
27-89
10-40
148-2
1,597,919
223-8 2
83-28
870,163
121-61
45-35
727,756
101-71
37-93 i
246,000
34-30
11-64
221-4
1,627,399
227-31
77-oo
894,245
124-91
42-31
733,154
102-40
34-69
543,041
75*54
26-3 4
477-4
1,871,370
260-si
90-7 8
1,155,371
160-71
56-0 4
715,999
99-60
34-74
256,206
35-02
10-82
232-6
1,893,208
258-76
79-94
1,184,213
161-80
50-oo
708,995
96-90
29-94
291,579
39-28
11-14
167-0
2,254,369
303-83
86-09
1,161,863
156-33
44-3 7
•
1,092,506
147-00
41-72
227,424
68-89
28-46
315-7
437,533
132-54
54-7 5
198,120
60-02
24-79
239,413
72-52
29-96
153,825
45''6 2
18-48
269-3
530,993
157-47
63-63
260,160
77-15
31-18
270,833
80-32
32-45
145,153
41-47
17-39
336-0
605,216
172-92
72-53
324,580
92-74
38-90
280,636
80-18
33-63
115,638
31-99
1355
257-0
733,942
203-02
86-00
426,001
117-84
49-91
307,941
85-18
36-09
104,523
28-0 7
10-52
145-1
634,533
170-44
63-8 7
414,818
111-42
41*7 5
219,715
59-02
22-12
112,510
28-83
10-3 9
156-2
655,865
168-os
60-58
426,379
109-2 7
39-3 8
229,486
58-si
21-20
108,828
26-3 5
9-12
143-4
630,110
152-57
52-80
422,628
102-33
35-41
207,482
50-24
17-39
180,271
40-09
13*64
226-1
704,789
159-09
53-32
471,650
106-46
35*68
233,139
52-63
17-64
216,110
46-14
14-9 6
259-8
800,957
171-00
55-46
528,856
112-90
36*6 2
272,101
58-10
18-84
244,188
51-20
14-9 2
259-8
848,675
178-14
51-87
585,993
123-00
35-81
262,682
55-14
16-06
230
1
2
! 3
1 4
5
6
7
8
9
10
It
12
Influtna utskylder
och bidrag.
Utdebitering pr
bevilln.-krona.
Inkomster
(utom influtna utskylder
och bidrag).
D ä r a f
bränn vinsförsäljnings-  medel.
Städer (köpingar)
Till
kom-
mun.
och år.
Summa.
Pr inv.
Till
kyrka.
Summa.
Summa.
Pr inv.
Pr
bev.-kr.
Summa.
Pr inv.
Pr
bev.-kr.
Borås .............. 1900
255,213
16-11
( 3-98
| 4''99
1-39
f 5-3 7
| 6’38
1 6-2 9
281,774
17-79
6-41
70,106
4-43
1-59
1901
312,553
19-53
f 4*57
1*72
182,119
11-38
3-86
78,759
4-9 2
1*67
1902
308,475
18-88
( 4-64
\
0''M
1-67
''( 6-31
| 7si
189,403
11-50
4’lo
72,770
4-44
1*57
1903
338,465
19-71
f 5-55
1 Sos
1-67
f 7*22
( 7''69
167,036
9-74
3-6 9
62,941
3-67
1-39
1904
308,524
17-39
f 4-41
1
4''47
1-64
/ 6*05
249,211
13-9 7
4-17
63,904
3*58
1-07
1905
370,832
20-oo
/ 4-41
1 4-4 7
1-64
( 6-05
304,028
16-40
5*08
68,409
3-69
1*14
1906
399,661
20-43
f 4*23
1-83
1 6-06
401,426
20-52
6-34
71,246
3-64
1*12
1907
459,754
22-5 7
/ 4*49
\
Ö''17
1-93
f 6-42
1
7’ io
348,534
17-u
5-06
72,749
3-57
1-06
1908
486,274
23-6 2
( 4-27
\ 4''99
2-05
f 6-3 2
1
6 97
451,346
21-93
6-09
79,762
3-87
1-08
1909
585,736
27-91
1 4-7 7
t 5’si
2-oo
i 6-7 7
1 7''21
549,494
26-18
6*54
131,108
6-2 5
1-56
Ulricehamn ...... 1900
21,841
15-82
6*2 5
0-63
6-88
19,817
25,562
14-35
6-22
9,408
6-81
2-95
1901
23,377
16-01
6-oo
0*56
6-56
17-51
7*3 7
11,017
7*55
3-18
1902-
22,964
15-11
5-60
0-58
6-18
25,176
24,374
16-56
6-83
13,086
8-61
3-55
1903
25,067
16-31
5*50
0-7 4
6-24
15-86
6-33
13,742
8-94
3-5 7
1904
27,295
16-58
5-oo
0-55
5-55
73,653
44-61
15-58
14,537
8-80
3-0 7
1905
28,233
16-55
5-oo
0*60
5-60
28,387
16-6 4
5-69
14,680
8-60
2-94
1906
30,904
17-12
5-oo
0-6 5
5-65
28,616
16-13
5-31
13,292
7-49
2-47
1907
31,971
35,384
17-27
5-oo
0-80
5-80
34,445
18-61
6-3 8
13,611
7*3 5
2-52
1908
18-15
5-20
0-81
6-oi
36,318
18-63
6-08
17,592
31,483
9-08
2-94
1909
34,541
17-00
4-70
0-93
5-63
59,179
29-14
9-65
15*50
5-13
Åmål ............... 1900
45,522
13-58
4-88
2-04
6-92
38,452
11-47
6-62
15,223
15,923
4-54
2-62
1901
45,288
44,925
13-35
4-43
1-82
6-25
42,910
12-65
6-65
4-69
2-47
1902
12-60
4-26
1-98
6-24
92,744
26-01
14-23
15,423
4-33
2-37
1903
49,791
13-43
4-30
1-88
6-18
124,604
33-6 2
17-05
16,323
4-40
2-23
1904
53,757
14-30
4-48
2-19
6-67
49,994
13-30
6-29
19,123
5-09
2-41
1905
58,367
15-13
4-48
1-66
6-14
55,545
14-40
6-3 2
16,323
17,223
4-23
1-86
1906
58,827
15-07
4-7 9
1-56
6-35
71,619
18-3 5
8-u
4-41
1-95
1907
62,097
15-38
4-79
1*71
6*50
78,007
19-32
8-28
18,776
4-65
1-99
1908
71,141
17-27
5-13
1-8 7
6-50
88,130
21-39
8-64
22,296
5-41
2-19
1909
79,560
17-65
4-82
1*43
6-25
97,383
21-60
8-oi
17,028
3-78
1-40
Melleruds köping 1908
7,880
10-41
3-oo
0-90
3-90
16,191
21-41
6-16
382
0*50
0-15
1909
11,856
15-76
2-85
0-85
3*7 0
3,080
4-io
0-89
523
0-7 0
0-15
231
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
Utgifter.
Tillgång
a r.
Skulder.
Behållni
n g-
Summa.
Pr inv.
Pr
bev.-kr.
i % af
inkom-  sterna i
kol. 7.
Summa.
Pr inv.
Pr
bev.-kr.
Summa.
Pr inv.
Pr
bev.-kr.
Summa.
Pr inv.
Pr
bev.-kr.
774,821
48-92
17-63
275-0
3,473,842
219-85
79-03
3,342,516
211-06
76-04
131,326
8-39
2-99
761,248
47-3 7
16-14
418-0
3,496,818
218-50
74-14
3,311,964
206-94
70-2 2
184,854
11-56
3-92
731,366
44-64
15-81
386-1
3,650,286
222-81
78-93
3,479,673
212-39
75-24
170,613
10-4 2
3-69
731,177
42-6 5
16-17
437-7
3,581,832
208-91
79-22
3,466,232
202-17
76-66
115,600
6-74
2-56 i
750,249
42-0 3
12-55
301-o
3,567,005
199-92
59-6 5
3,482,658
195-19
58-24
84,347
4*73
1-41
843,976
45-32
14-11
277-6
3,749,951
202-2 7
62-71
3,616,724
195-09
60-48
133,227
7*18
223
1,294,343
66''15
20-44
311-2
4,320,885
220-84
68-23
4,132,501
211-21
65*25
188,384
9-63
2-98
1,430,342
70-31
20-7 7
410-4
5,241,831
257-2 9
76-12
5,051,415
247-94
73-36
190,416
9-3 5
2*76
1,116,562
54*24
15-08
247-4
6,141,198
298-33
82-93
6,265,712
304-3 s
84-61
—124,514
—6-05
—1-68
1,199,870
57-17
14-28
218-3
6,331,293
301*6 5
75-33
6,467,263
308-13
76-95
—135,970
—6-48
—1-62
31,243
22''62
9-81
157-7
138,590
100-35
43-51
117,782
85-29
36-98
20,808
15-06
6*53
40,839
27-97
11-77
159-7
139,660
95-66
40-2 6
112,146
76-81
32-33
27,514
18-85
7*93
36,561
24-05
9-92
145-2
162,666
107-01
44-14
101,950
67-0 7
27-6 7
60,716
39-94
16-47
75,046
48-83
19-48
307-9
196,715
127-9 8
51-0 7
127,726
83-10
33-16
68,989
44-88
17-91
76,671
46-44
16-22
104-1
272,744
165-20
57-70
152,142
92-15
32-19
120,602
73-05
25*51
51,767
30-3 4
10-3 7
182-4
264,439
155-00
52-98
145,800
85-46
29-21
118,639
69*54
23-77
50,074
28-28
9-29
175-0
261,309
147-30
48-49
139,207
78-47
25-83
122,102
68-83
22-66
72,227
39-0 2
13-87
209-7
288,857
156*05
53-47
153,292
82-81
28-38
135,565
73-24
25-09
61,920
31-7 7
10-3 7
170-5
293,409
150*54
49-14
140,264
71-97
23-49
153,145
78-5 7
25-6 5
90,499
44-56
14-7 5
152-9
390,734
192-38
63*7 0
231,772
114-12
37-7 8
158,962
78-26
25-92
73,969
22-07
12-74
192-4
459,133
137-01
79-10
236,039
70-44
40-6 7
223,094
66*5 7
38-43
85,756
25-29
13-29
199-9
468,969
138-2 9
72-67
236,442
69-7 2
36-64
232,527
68-57
36-03
175,994
49-3 7
27-oo
189-3
471,209
132-17
72-2 9
279,352
78-36
42-86
191,857
53-81
29-43
376,775
101-66
51-37
302-4
764,372
206-25
104-6 2
485,744
131-07
66*48
278,628
75-18
38-14
293,719
78-13
36-9 7
587-5
960,703
255-57
120-91
685,385
182-33
86-26
275,318
73-24
34*65
129,839
33-6 5
14-78
233-s
966,458
250-50
109-99
684,376
177-39
77-89
282,082
73-u
32-10
226,599
58-06
25-65
316-4
1,069,613
274-0 5
121-0 7
801,572
205-3 7
90-73
268,041
68-68
30-34
131.254
32-51
13-93
168-3
1,055,959
261-56
112-06
788,504
195-31
83-08
267,455
66-25
28-38
170,552
41-89
16-72
193-5
1,073,565
260-56
105-2 4
806,345
195-71
79-05
267,220
64-85
26-19
173,450
38-48
14-26
178-1
1,065,577
236-39
87-61
789,749
175-20
64-93
275,828
61-19
22-68
i
9,494
12*55
3-61
58-6
12,911
17-07
4-91
___
12,911
17-07
4-91 1
20,293
26-98
5-84
658-9
23,055
30-66
6-63
—
—
—
23,055
30-66
6-63 1
232
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
Städer (köpingar)
och år.
Influtna utskylder
och bidrag.
Utdebitering pr
bevilln.-krona.
Inkomster
(utom influtna utskylder
och bidrag).
D ä r a f
brännvinsförsäljnings-
medel.
| Summa.
Pr inv.
1
Till
kom-
mun.
Till
kyrka.
Summa.
Summa.
Pr inv.
Pr
bev.-kr.
Summa.
Pr inv.
Pr
bev.-kr.
Mariestad ......... 1900
35,675
9-51
1-55
1*54
3-09
129,409
34-63
13-11
44,058
11-79
4-46
1901
48,893
12-«7
2-oo
1-85
3*85
117,210
30-85
10-96
40,123
10-56
3-75
1902
49,564
12-86
2-oo
1*84
3-84
112,275
29-14
10-08
32,123
8-3 4
2-S8
1903
57,300
14-51
2-94
1-54
4-48
103,027
26-0 9
9-29
25,623
6-49
2-31
1904
54,575
13-40
2-30
1-51
3*81
129,854
31-88
10-56
48,123
11-81
3.91
1905
58,350
14-0 9
2-3 5
1-77
4-12
148,797
35-03
11-88
37,123
8*9ö
2*96
1906
68,007
16*25
2-75
1-80
4*55
123,321
29-4 7
9-27
37,123
8-87
2-79
1907
77,881
18*3 4
3-20
1-67
4-8 7
160,173
37-71
11-10
56,786
13-3 7
3-93
1908
80,(196
18-64
3-oo
1-64
4-64
162,367
37-64
10-12
53,207
12-3 4
3-3 2
1909
87,128
19-24
3-io
l-ös
4-98
191,880
42-3 7
11-35
59,359
13*11
3-51
i Lidköping......... 1900
69,209
12-71
4-46
1*54
6-oo
90,939
16-70
7-78
37,134
6*82
3-18
V
1901
71,684
12-98
4-47
1-53
6-oo
93,418
16-9 2
7*74
35,921
6*50
2-98
1902
87,050
15-88
5-8 7
1-63
7-oo
95,177
17-30
7*63
32,906
5-98
2-64
1903
85.230
15-48
4-64
1-6 5
6-29
101,458
18-42
7-94
36,647
6-65
2-87
1904
82,279
13-9 7
4-40
1-6 0
6-oo
117,080
19-88
8-62
37,647
6-3 9
2-7 7
1905
91,127
14-90
4-38
1*17
5*50
159,165
26-02
9-44
41,647
6-81
2-47
1906
90,370
14-16
3-9 5
1-05
5*oo
180,828
28-34
9-53
48,786
7-64
2-57
1907
98,437
14-90
3*7 6
1*24
5-oo
208,485
31-57
9-80
52,058
7-88
2*45
1908
104,876
15-7 5
3-88
1-17
5-oo
239,598
35*97
10-27
57,999
8-71
2-49
1909
109,805
16-15
3-7 7
1-23
5*oo
328,450
48-3 0
13-54
79,295
11-66
3-27
Skara............... 1900
56,895
12-73
3-80
1*2 4
5*04
58,810
13-27
5*79
29,756
6-72
2-93
1901
57,942
12-94
3-so
1*18
4-98
68,895
15-39
6*59
28,774
6-43
2-75
1902
58,562
12-65
3-80
1-20
5-oo
61,600
13-30
5-79
32,738
7*0 7
3-08
1903
60,765
12-65
3-so
1-22
5*0 2
65,700
13-68
6-02
31,641
6-59
2-90
1904
65,736
13-52
3-80
1-33
5-13
71,766
14-76
5-98
35,945
7-3 9
3-oo
1905
69,810
14-10
3-80
1-44
5*24
108,277
21-87
8-64
35,497
7-17
2-83
1906
76,543
14-7 5
3-80
1''40
5*20
112,341
21-65
7-95
33,439
6-44
2-3 7
1907
82,704
15-70
3-80
1-42
5-22
135,369
25-6 9
9-07
37,226
7-06
2-49
1908
93,238
17-42
3-80
1-60
5*40
135,164
25-2 5
8-13
39,748
7-43
2-3 9
1909
100,483
18-62
3-80
1-51
5*31
185,873
34*45
10-23
49,172
9-11
2-71
Sköide ............ 1900
62,816
12-89
2-3 5
0-93
3-28
63,488
13-03
4-04
40,435
8-30
2-58
1901
67,759
13-93
2-80
1*05
3-85
64,118
13-18
3-88
39,693
8-16
2-3 7
1902
70,505
14-2 5
2-80
l-oo
3-80
76,767
15-52
4-6 7
40,848
8-26
2-48
1903
75,871
14-96
2-80
1-04
3-84
96,362
19-00
5-64
40,736
8-03
2-3 8
1904
79 057
15-io
2-84
1-04
3-88
111,676
21-32
5-99
47,450
9-06
2-55
1905
85,392
15-06
2-84
0-96
3-80
106,112
18-71
5-23
46,429
8-19
2-29
1906
104,783
17-3 5
3*25
1-09
4-34
146,933
24-33
6-61
51,256
8-49
2-30
1907
109,232
17-49
2-90
l-oo
3-90
93,481
14-9 7
3-64
1,557
0-25
0*06
1908
117,035
18-23
2-80
l-oo
3-80
179,152
27-91
6*25
63,439
9-88
2-21
1809
126,087
19-41
2-80
l-oo
3-80
209,965
32-3 2
6-79
78,212
12-04
2-53
233
13
14
~ 15
16 1
17
~Ts |
19 i
20
21
22
23
24
25
Utgifter.
T i 1 1 g
äng
a r.
S k u
1 (1 e r.
B e h å 1 1 n i
n g-
Summa.
Pr inv.
Pr
bev.-kr.
i °/o af
inkom-  sterna i
kol. 7.
1
!
Summa. !
Pr inv.
Pr
bev.-kr.
Summa.
Pr inv.
Pr
bev.-kr.
Summa, j
Pr inv.
Pr
bev.-kr.
212,639
56*00
21-54
164-3
1,108,731
296-68
112-30
560,814
150-0 7
56-so
547,917
146-si
55-50
140,479
36-98
13-13
119-9
1,095,437
288-34
102*40
537,160
141-39
50-21
558,277
146-9 5
52-19
!
183,468
47''fll
16-4S
163-4
1,101,068
285-7 6
98-88
517,949
134-42
46-51
583,119
151-34
52-3 7
j
203,592
51-55
18-36
197-6
1,123,066
284-3 8
101*28
546,910
138-4 9
49-3 2
576,156
145-s 9
51-96 j
244,647
60-06
19-90
188-4
1,129,759
277-3 7
91-90
575,717
141-34
46-83
554,042
136-03
45-07
178,685
43-is
14-27
120-1
1,155,517
279-os
92-2 6
568.282
137-23
45-3 7
587,235
141-80
46-S9 ;
189,349
45''2 5
14-24
153-5
1,178,763
281-72
88-63
566.146
135-31
42-5 7
612,617
146-4 1
46-06 i
321,448
75-69
22-2 7
200-7
1,268,639
298-71
87-91
653,743
153-93
45-so
614.896
144-7 8
42-61
I
426i561
98-90
26-59
26P7
1,495,970
346-84
93-2 6
963,320
223-3 5
60-05
532,650
123-49
33-21 :
316,189
69-88
18-71
164-8
1,544,523
341-10
91-40
946,297
208-98
56-oo
598,226
132-12
35-40
130,855
24-03
11*20
143-9
1,187,046
217-96
101-57
765,562
140-5 7
65-51
421,484
77*3 9
j
36*06
280,856
50*86
23-2 8
300-6
1,424,723
258-00
118-09
979,774
177-43
81-21
444,949
80-57
36-ss i
738,830
134-83
59-20
776-3
1,600,350
290-96
128-23
1,143,570
207-91
91-63
456,780
83-05
36-60 !
199,612
36-24
15*63
196-7
1,613,951
293-06
126-3 7
1,159,762
210-59
90-so
454,189
82-47
35-57
220.879
37*50
16-27
187-7
1,681,741
285-si
123-S8
1,186,342
201-40
87-ss
495,399
84-u
36-50 |
268,234
43-86
15-92
168-5
1,807,816
295-flS
107-27
1,208,889
197-65
71*73
598,927
97-93
35-54 |
273,523
42-86
14-41
151-3
2,131,615
334-01
112-2 8
1,475,667
231-8 5
77-73
655,948
102-7 9
34-55 ;
536,000
81-16
25-20
257-1
2,375,206
359-(iö
111-07
1,709,911
258-91
80-3 9
665,295
100-74
3128 !
549,304
82-48
23*5 5
229-3
2,760,001
414-11
118-3 4
2,059,536
3(19-2 4
88-31
700,465
105-17
30-03 !
|
463,757
68-20
19-11
141*2
2,841,140
417-so
117-09
2,094,560
308-01
86-3 2
746,580
109-7 9
30-7 7
* 134,471
30*3 5
13*24
228-7
1,269,404
286-48
124-95
842,775
190*20
82-96
426,629
96-2 8
41-99
141,791
31-6 7
13-56
205-8
1,286,073
287-2 6
122-9 7
843,359
188-3 7
80-6 4
442,714
98-89
42*33 |
120,240
25-9 7
11-31
195-2
1,294,653
279-62
121-78
842,929
182-06
79-29
451,724
97-56
42-49
128,276
26-71
11-76
195-2
1,305,575
271-82
119-72
836,205
174-10
76-68
469,370
97*7 2
43 04
120,452
24-7 7
10-05
167-8
1,313,508
270-10
109-54
817,248
168-0 5
68-15
496,260
102-0 5
41*39 ;
154,294
31-17
12-3 2
142-5
1,301,658
262-96
103-90
808,119
163-26
64-50
493,539
99-7 0
39-40 j
193,300
37-25
13-68
172-1
1,353,546
260-84
95-82
842,404
162-3 4
59-63
511,142
98-50
36-19 ;
163,363
31-oo
10-95
120-7
1,417,223
268-9 6
94-96
846,196
160*59
56-70
571,027
108-3 7
38-26 ,
349,706
65-33
21-03
258-7
1,550,092
289-5 7
93-24
1,002,991
187-3 7
60-3 3
547,101
102-ao
32-91 i
272,016
50-42
14-97
146-3
1,701,793
315-43
93-63
1,057,762
196-06
58-19
644,031
119-37
35-44
330,395
67-81
21-04
520" 4
943,062
193-56
60-06
628,191
128*9-1
40-oi
314,871
64-6 2
20-05
242,199
49-so
14-48
377-7
1,043,378
214-55
62-38
744,028
152-99
44-49
299,350
61*56
lrso
327,631
66-24
19-92
426-8
1,223,107
247-2 9
74-36
928,728
187-77
56-46
294,379
59-52
17-90
169,980
33*51
9-95
176-4
1,251,228
246-69
73-24
937,639
184*86
54-8 8
313,589
61-83
18-36
235,325
44-93
12-63
210-7
1,429,304
272-91
76-71
1,101,804
210-3 8
59-13
327,500
62-53
17-58
172,886
30-49
8-52
162-9
1,294,836
228-3 6
63-80
1,117,169
197-02
55-04
177,667
31-3 4
8-76
320,012
52-98
14-3 9
217-8
1,501,058
248-51
67-49
1,264,276
209-31
56-84
236,782
39-20
10-6 5
526,788
84-3 5
20-52
563-5
1,750,827
280-3 4
68-2 0
1,563,648
250-3 7
60-91
187,179
29-97
7*29
360,850
56-22
12-58
201-4
1,821,930
283-87
63-53
1,619,435
252-32
56-4 7
202,495
31-55
/ *06
454,476
69-96
14-7 0
216-5
2,102,454
323-65
67-99
1,855,069
285-5 7
59-99
247,385
38-o s
8-oo
30
234
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
Influtna utskylder
och bidrag.
Utdebitering pr
bevilln.-krona.
Inkomster
(utom influtna utskylder
och bidrag).
D ä r a f
brännvinsförsäljnings-
medel.
Städer (köpingar)
Till
kom-
mun.
och år.
Summa.
Pr inv.
Till
kyrka.
Summa.
Summa.
Pr inv.
Pr
bev.-kr.
Summa.
Pr inv.
Pr
bev.-kr.
HJo ................
. 1900
17,324
10''39
3-oo
l-oo
4-oo
22,717
13-62
6-17
7,058
4-23
1-92
1901
14,933
8-54
2-50
0*86
0''89
3-36
3\?»
21,817
12-4 7
5*92
8,555
4-89
2*32
1902
15,653
8''93
2-50
( 0-87
i 0''69
3-17
319
24,010
13-7 0
5*84
8,540
4-87
2-08
1903
17,627
9-72
2-50
0-70
3-2 0
25,785
14-21
5-51
9,314
5-13
1-99
1904
17,062
9-17
2-50
0-65
3-15
26,264
14-11
5-6 7
10,245
5-50
2-21
1905
22,268
11-29
2-50
0-85
3-3 5
28,408
14-40
4-81
10,201
5*17
1-73
1906
22,961
11-37
2-50
1*19
3-69
30,803
15-25
5*84
5,484
2-71
1-04
1907
21,255
10-29
3-oo
1*19
4-19
27,328
13-23
4-84
579
0-28
0-io
1908
33,153
15*59
3-oo
1-08
4-08
47,656
49,534
22-41
7-45
19,014
8-94
2-9 7
1909
30,724
14-15
3-oo
0-94
3-9 4
22-7 7
7-u
25,155
11-57
3-61
Falköping .......
. 1900
55,542
17-7 2
5*50
0-98
6-43
39,033
12-45
4-95
20,748
6’62
2-63
1901
55,558
17-30
5-oo
0-97
5*97
47,370
14-7 5
5*58
26,174
8-15
3-08
1902
54,323
16-78
4-50
0-89
5-3 9
50,492
15-60
5*52
24,606
7-60
2-69
1903
51,609
14-88
4-oo
0-88
4-88
67,832
19-56
7-16
28,880
8-38
3-05
1904
51,570
14-^2
3-oo
1-29
4-2 9
69,290
18-97
6*58
36,671
10-04
3-48
1905
50,219
12-80
2-60
1-33
3-93
85,032
21-68
7*3 7
36,660
9-35
3-18
1906
56,449
13-92
2-50
1-36
3-sg
74,240
18-30
5*74
36,302
44,235
8-95
2-81
1907
61,984
14-3 9
2-50
1-56
4-06
96,253
22-35
7*oi
102 7
3-22
1908
65,261
14-54
—
—
x) 4-08
114,937
25-61
7-68
50,712
11-30
3-39
1909
77,544
16-83
2*50
1-48
3-98
159,372
34-59
8-89
65,724
14-2 7
3-fc7
Vara köping.....
. 1900
3,639
6-33
1-50
0"80
2é30
24,663
42-89
10-17
24,083
41-88
9-93
1901
3,835
6-19
1*50
1-40
X''80
2-90
3''30
28,406
45-82
11-11
25,575
41-25
10-00
1902
3,920
5-88
1-50
0’7 0
0‘90
2-20
2éO
43,683
65-49
1672
20,945
31-40
8-oi
1903
4,393
6-09
1-50
1
1-20
1-40
2-7 0
2-so
43,565
60-42
14-87
21,916
30-40
7-48
1904
4,966
6-56
1-50
1
1-05
1''40
2-55
2-90
31,272
41-31
9-44
22,562
29-so
6-81
1905
5,159
6-61
1-50
1
0- 75
1- oo
2-25
2bo
32,173
41-25
9-35
21,955
28-15
6-38
1906
5,337
652
1-50
0"80
2-30
29,087
35-52
8-17
19,628
23-9 7
5-52
1907
5,695
6-85
1-50
0-70
2-20
37,646
45-3 0
9-92
22,769
27-40
6-oo
1908
6,237
7-31
1*50
1*10
2-60
34,179
46,968
40-07
8-22
23,051
27-02
5-54
1909
6,323
7-45
1-50
0-so
2-30
55*3 2
11-14
35,343
41-63
8-3 8
l) Kan ej fördelas.
235
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25 j
Utgifter.
Tillgång
a r.
Skulder.
B e h å 1 1 n i
n g-
Summa.
Pr inv.
Pr
bev.-kr.
i °/°
inkom-  sterna i
kol. 7.
Summa.
Pr inv.
Pr
bev.-kr.
Summa.
Pr inv.
Pr
bev.-kr.
Summa.
Pr inv.
I
Pr
bev.-kr J
!
30,071
18-03
8-17
132-4
182,421
109-36
49-56
103,751
62-20
28-18
78,670
47-16
21-38 j
48,274
27-60
13-10
221-3
166,830
95-38
45-26
100,118
57*24
27-16
66,712
38-14
18-io |
39,842
22-74
9-69
165" 9
163,027
93-05
39-64
97,081
55-41
23-60
65,946
37-64
16-04 1
39,366
21-70
8-41
152-7
167,477
92-3 2
35-7 8
93,229
51-39
19-92
74,248
40-93
15-86
40,105
21-55
8-66
152-7
167,232
89-86
36-09
90,774
48-78
19-59
76,458
41-08
16*50
90,346
45-7 9
15-so
318-0
189,727
96-16
32-14
107,262
54-3 6
18-17
82,465
41-80
13-97
187,793
92-96
35-59
609-7
432,713
214-21
82-00
339,459
168-04
64-33
93,254
46-17
17-67
65,770
31-88
11-66
240-7
371,869
179-99
65-93
286,180
138-52
50-74
85,689
41-47
15-19
76,285
35-88
11-92
160-1
374,364
176-09
58-49
282,706
132-97
44-17
91,658
43-12
14-32
107,824
49''5 7
15-4 7
217-7
365,373
167-99
52-41
301,968
138-84
43-3 2
63,405
29-15
9-09
106,770
34-07
13*54
273-5
430,310
137-so
54-58
342,724
109-36
43-47
87,586
27-94
11-11
91,354
28-45
10-7 6
192-9
430,835
134-17
50-7 4
332,992
103-70
39-22
97,843
30-47
11-52 j
147,487
45-56
16-14
292-1
450,892
139-2 9
49-3 4
376,781
116-40
41-23
74,111
22-89
8-u 1
180,605
52-08
19-06
266-3
569,989
164-3 6
60-14
438,736
126-54
46-29
131,253
37-S5
13*85
181,034
49-5 7
17-20
261-3
627,433
171-80
59-61
492,254
134-79
46-7 7
135,179
37-01
12-84
144,566
36-s 6
12-54
170-0
655,190
167-05
56-81
503,881
128-47
43-69
151,309
38*58
1312 1
170,154
41-95
13-16
229-2
682,972
168-38
52-si
546,267
134-6 8
42-24
136,705
33-70
10-57 !
154,284
35-83
11-24
160-3
712,759
165-52
51-95
559,564
129-9 5
40-78
153,195
35-5 7
1117 ''
166,488
37-09
11-13
144-8
/ 35,151
163-80
49-13
547,345
121-95
36-58
187,806
41-85
12*55 j
183,959
39-93
10-27
115-4
758,331
164-60
42-3 2
500,566
108-6 5
27-94
257,765
55*95
14-3 8 |
40,624
70*65
16-7 5
164-7
44,482
77*3 6
18-34
22,323
38-82
9-20
22,159
38-54
9-14 ''
101,625
163-91
39-7 6
357-8
122,260
197-19
47-83
103,186
166-43
40-3 7
19,074
30*76
7*46 ''
100,939
151-33
38-63
231-1
144,067
215-99
55-13
156,522
234-66
59-90
—12,455
— 18-67
—1*7 7
61,166
84-83
20-88
140-4
153,951
213-51
52-56
172,136
238-73
58-7 7
—18,185
—25-22
—6-21
35,755
47-23
10-80
114-3
163,189
215-5 7
49-29
172,992
228-52
52-25
—9,803
—12-9 5
—2-96
23,384
29-9 8
6-80
72-7
163,988
210-23
47-6 8
162,861
208-79
47-36
1,127
1*44
0-3 2
29,201
35-6 5
8-21
100-4
169,947
207-51
47-7 6
161,507
197-20
45-3 9
8,440
10-31
2-3 7
28,918
34-80
7*6 2
76*8
172,432
207-49
45-42
146,685
176-51
38-64
25,747
30-98
6-78
30,864
36-18
7*42
90-3
166,883
195-64
40-13
136,814
160-3 9
32-90
30,069
35-25
7-23
23,140
27-25
5-49
49-3
168,356
198-29
39-94
108,135
127-36
25-6 5
60,221
70-93
14-29
236
1
2
3
4 1
5
6
7
8
9
10
11
12
Städer (köpingar)
och år.
Influtna utskylder
och bidrag.
Utdebitering pr
be villn.-krona.
Inkomster
(utom influtna utskylder
och bidrag).
D ä r a f
bränn vinsförsäljnings-  medel.
Summa.
Pr inv.
Till
kom-
mun.
Till
kyrka.
Summa.
Summa.
Pr inv.
Pr
bev.-kr.
Summa.
Pr inv.
Pr
bev.-kr.
Tidaholms köping
1900
33,575
8-66
1-70
/
1
2*30
2"70
4-oo
4''40
6,382
1-64
0-78
1,021
0-26
0*13
1901
34,725
8''18
1-90
r
(
2-io
4-oo
7,559
1-85
0-91
1,216
0*30
0* 15
1902
38,324
8''98
1-90
(
(
2*40
4-3 0
4''70
8,785
2-05
0-92
1,224
0-29
0-13
1903
46,360
10''57
2-40
/
(
2*09
218
4-49
4‘58
9,030
2-og
0-88
1,293
0-29
0-12
1904
53,619
12-n
3-30
2-oo
5-30
11,381
2-57
113
1,450
0*38
0-14
1905
56,073
12-59
5-io
2-io
7-20
14,542
3-2 7
1*70
1,530
0-34
0-18
1906
52,874
11-51
4-io
2-40
6-50
17,200
3-7 4
2-09
1,512
0-33
0-18
1907
53,535
11-48
3-90
1*60
5*50
13,476
2-88
1*42
1,793
0*3 8
0-19
1908
63,365
13-so
4-20
l-so
6-00
15,722
3-3 0
1-48
1,275
0-2 7
0-12
1909
66,040
13*85
4*50
1*50
6*oo
23,393
5*5 4
2-05
3,292
0*69
0*26
Grästorps köping
1900
1,291
2-91
1-72
/
1
2-90
3''40
4-6 2
5 12
3,928
8*S5
5*S4
118
0*2 7
0-18
1901
1,596
3*29
2-oo
1
\
3*35
5-85
6''40
6,833
14-09
8"o 5
139
0-29
0-17
1902
2,031
4-25
2-oo
/
1
3-7 0
4''io
5-70
6 io
6,525
13*65
6-42
134
0*28
0-13
1903
2,350
4-89
2-oo
/
\
2-90
4*90
5-90
6,882
14-31
6*28
144
0-3 0
0-13
1904
2,637
5*48
2-oo
i
\
2-90
4-90
5''90
6,437
13-88
4*85
—
—
—
1905
2,632
5-19
2-oo
1
\
2*70
4-70
16,296
32-14
12-38
159
0-31
0-12
1906
2,895
5-70
2-oo
2-60
4-60
10,951
21-56
7*56
166
0-33
0-11
1907
2,903
5-7 0
2-oo
4-oo
6-oo
12,759
25-07
8-79
172
0-3 4
0-12
1908
4,611
8-94
2-80
2-7 0
5-50
10,790
20-91
6*55
198
0-3 8
0-12
1909
9,190
16-99
5*40
5*60
11*00
13,005
24*0 4
7*16
495
0*91
.
0*2 7
Töreboda köping
1909
7,287
9-72
—
—
!) 3*90
2,579
3-44
1*03
553
0-7 4
0*2 2
Karlstad............
1900
176,584
14-88
1-90
2-07
3-97
276,353
23-2 8
8-0 7
78,118
6*58
2-28
1901
211,526
17-27
2-68
2-oc
4*7 4
308,321
25-17
8-46
84,955
6*94
2*33
1902
249,362
19-47
3-17
1-82
4-99
354,916
27-71
8-n
81,486
6-36
1-86
1903
280,120
20-64
3-oo
2-oo
5-oo
365,364
26-92
7*93
80,621
5*94
1-75
1904
322,320
22-42
3-18
1-82
5-oo
452,471
31*4 7
9-02
84,108
5-85
1-68
1905
334,208
22-58
3-18
1-87
5-oo
416,577
28-08
8-02
94,925
6-40
1-83
1906
319,583
20-83
3-oo
2-oo
5-oo
486,908
31-73
9-18
92,998
6*06
1-75
1907
390,387
24-28
3*6 8
2-12
5-80
509,529
31-69
8-80
99,746
6-20
1-72
1908
537,800
32-79
3-99
1*76
5* 7 5
546,168
33-80
6*33
120,811
7*3 7
1-40
1909
585,521
34*93
4*6 2
2*3 s
7*oo
593,929
35*43
7-48
131,478
7*84
1-65
x) Kan ej fördelas.
237
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
Utgifter.
Tillgång
a r.
Skulder.
Beh&llni
n g-
Summa.
Pr inv.
Pr
bev.-kr.
i °/o af
inkom-  sterna i
kol. 7.
Summa.
Pr inv.
Pr
bev.-kr.
Summa.
Pr inv.
Pr
bev.-kr.
Summa.
Pr inv.
Pr
bev.-kr.
35,151
9-07
4-32
550-8
61,549
15-87
7*56
28,983
7*47
3-56
32,566
8-40
4oo
40,102
9-80
4-82
530-5
59,341
14-50
7-13
24,592
6-oi
2-95
34,749
8-49
4*18 i
48,882
11-40
5-12
556-4
71,531
16-68
7-49
25,033
5-S4
2-62
46,498
10-S 4
4-87 |
54,363
12-40
5-29
602-o
87,924
20-06
8*56
25,313
5-77
2-46
62,611
14-2 9
6-io
113,383
25-61
11-25
996-2
152,991
34-56
15-17
77,002
17-39
7*64
75,989
1717
7*53 |
125,076
28-09
14-62
860-1
217,767
48-91
25-45
128,081
28-7 7
14-97
89,686
20-14
10-48
83,455
18-17
10-14
485-2
237,434
51-6 9
28-84
140,631
30-62
17-08
96,803
21-07
11*76
69,637
14-86
7-88
516-7
247,365
52-80
26-02
142,541
30-42
15-oo
104,824
22-38
1102 j
207,275
43-50
19-50
1,318-4
373,274
78-33
35-12
271,403
56-96
25*54
101,871
2137
9*58 j
94,324
19-78
7-31
357-4
332,421
69-72
25-7 7
274,877
57*65
21-31
57,544
12-0 7
4-46
4,983
11-22
7*40
126-9
204
0-16
0-3 0
—
—
—
204
0-46
0*30
8,494
17-51
10-3 S
124-3
141
0-29
0-17
—
—
—
141
0-29
0-17
5,789
12-11
5*7 0
88-7
2,809
5-88
2-76
—
—
—
2,809
5*88
2-76
39,667
82-4 7
36-23
576-4
34,932
72-62
31-90
31,348
65* 17
28-63
3,584
7*45
3-27
27,919
58-04
21-02
433-7
42,000
87-32
31-63
42,261
87-86
31-82
—261
—0-54
—0-19
15,611
30-79
11-86
95" s
42,000
82-81
31-91
38,945
76-81
29-59
3,055
6-03
2-32 i
8,816
17-85
6-09
80-5
42,000
82-68
29-01
33,849
66-63
23-38
8,151
16-05
0 63
10,873
21-36
7-49
85-2
42,000
82-51
28-95
29,150
57-2 7
20-09
12,850
25-24
8-86 j
17,331
33-59
10-52
160-6
45,930
89-01
27-89
31,080
60-23
18-8 7
14,850
28-78
9-02 !
22,688
41-94
12-49
174-5
37,593
69-49
20-6 9
28,715
53-08
15-80
8,878
16-41
4-89 ’
!
13,596
18-13
5-41
527-2
27,911
37-21
11-10
3,045
4-06
1*21
24,866
33*15
1
9-89
!
474,154
39-95
13-84
171-6
2,169,673
182-80
63-33
839,163
70-70
24-50
1,330,510
112-10
38-83 i
999,948
81-63
27-43
324-3
2,638,296
215-3 7
72-36
1,541,241
125-81
42-2 7
1,097,055
89-56
30-09 |
1,187,459
92-7 2
27-12
336-5
3,433,260
268-08
78-42
2,004,789
156-54
45-79
1,428,471
111-54
32-63 1
879,336
64-79
19-09
240-7
3,882,820
286-09
84-31
2,359,947
173-88
51-24
1,522,873
112-21
33-07 !
978,891
68-09
19-51
216-3
4,104,795
285-61
81-80
2,400,268
166-95
47-83
1,704,527
118-56
33-97 !
1,097,284
73-98
21-12
263-4
4,726,229
318-62
90-99
2,944,661
198-52
56*6 9
1,781,568
120-10
34-30
1,326,168
86-43
25-oo
272-4
5,894,497
384-18
111-11
3,905,212
254-53
73-61
1,989,285
129-65
37-50
1,637,757
101-87
28-28
321-4
7,319,136
455- 2 5
126-8 9
5,282,333
328-56
91-22
2,036,803
126-69
35-17
1,642,620
100-17
19-05
300-8
7,063,845
430-75
81-92
5,075,277
309-49
58-86
1,988,568
121-26
23-06
1,311,581
78-25
16-41
220-9
7,325,627
437-03
91-67
5,301,865
316-30
66-34
2,023,762
120-73
25-33 i
238
1
2
1 3
1 4
1 5
1 3
1
7
8
9
10
1 11-
12
Stader (köpingar)
och år.
Influtna utskylder
och bidrag.
Utdebitering pr
bevilln.-krona).
Inkomster
(utom influtna utskylder
och bidrag.
D ä r a f
brännvinsförsäljnings-
medel.
Summa.
Pr inv.
Till
kom-
mun.
Till
kyrka.
Summa.
Summa.
Pr inv.
Pr
bev.-kr.
Summa.
Pr inv.
Pr
bev.-kr.
Kristinehamn .
. 1900
88,786
13-xo
3-05
1 1*53
4*58
108,938
16-os
5-99
49,903
7-3 7
2-74
1901
94,550
13-7 2
3-60
/ 1-67
5*2 7
5''37
127,038
18-43
7*46
55,592
8-0 7
3-26
1902
103,612
14-70
3-55
/ 1*60
5*15
5''20
117,252
16-63
6-17
53,153
7-54
2-80
1903
100,899
14-19
3-62
/ 1-63
1 1''72
5-2 5
5 34
105,062
14-7 7
5*70
45,970
6-46
2-49
1904
113,581
14-94
3-72
/ 1-43
1 Iso
5-15
ö''23
117,038
IS''40
5*54
49,896
6-56
2-86
1905
121,580
15-40
3-77
/ 1-65
( 1''76
5*42
5''53
116,375
14-74
5*36
50,549
6-40
2-33
1906
131,825
16-21
4-10
j 1*58
5*68
124,313
15-28
5-44
49,532
6-09
2-17
1907
177,156
21-28
4-35
1-70
6-05
133,017
15-94
4-56
51,754
620
1-77
1908
197,787
23-0 8
4-20
1-35
5*55
153,870
17-96
4-27
54,828
6-40
1-52
1909
175,404
20-23
4-5 2
1-38
5-90
445,268
51-36
14-57
77,147
890
2-53
Filipstad ........
. 1900
27,645
7-82
1-87
1-63
3-50
73,577
20-83
7*63
29,171
8-26
3-03
1901
37,968
10-46
2-60
1-72
4-32
81,825
22-54
7-94
34,533
9-51
3-35
1902
40,404
10-85
2-78
1-40
4-18
85,148
22-86
8-11
37,454
10-06
3-57
1903
39,265
10-43
2-26
1‘22
3-48
78,057
20-74
6-08
36,140
9-60
2-81
1904
41,522
10-70
2-33
1*24
3*57
90,109
23-21
7-02
35,074
9-03
2-73
1905
42,698
10-87
2-3 4
1-17
3-51
79,116
20-14
6"07
33,987
8-65
2-61
1906
42,953
10-7 9
2-77
1-16
3-93
95,450
23-96
7-24
35,842
9-oo
2-72
1907
47,731
11-80
2-58
1-28
3-81
106,542
26-3 4
7-71
39,211
9-69
2-84
1908
51,365
12-20
2-58
1*42
4-oo
112,469
26-71
7*55
47,704
11-38
3-20
1909
61,433
14-39
t»
2''8 2
1*18
4-oo
172,857
40-49
9-56
64,852
15-19
3-59
Arvika köping..
. 1900
23,812
7-72
x) 3-oo
119,691
38-82
13-05
40,202
13-04
4-38
1901
25,549
7-6 7
—
—
!) 3-oo
60,999
18-30
6-13
42,172
12-65
4-23
1902
31,697
8''9 7
—
—
*) 3-oo
70,906
20-06
6-19
37,197
10-52
3-25
1903
33,656
9-06
—
—
O
©
ce
H
94,855
25-53
8-28
35,835
9-6 5
3-13
1904
38,075
10-15
—
—
J) 3-oo
114,310
30-46
8-3 8
37,797
10-0 7
2-77
1905
44,555
11-38
—
—
!) 3-00
112,036
28-50
7-26
35,962
9-15
2-83
1906
40,844
9-89
—
—
>) 3-oo
114,838
27-81
7-41
44,674
10-82
2-88
1907
43,111
9-82
—
—
J) 3-oo
100,873
22''99
5-93
42,191
9-61
2-48
1908
61,216
13-43
—
—•
J) 3-oo
127,611
27-99
6-04
47,720
10-47
2-26
1909
76,835
16-58
—
—
^3-so
133,589
28-83
5-93
33,211
7-17
1-48
*) Kan ej fördelas.
239
13
14
1 15
16
17
1 18
1 19
20
21
22
23
| 24
25
Utgifter.
Till
g å n g
a r.
S k u 1 d e
r.
B e h å
1 1 n i
i
n g- j
Summa.
Pr inv.
Pr
bev.-kr
i % af
inkom-  sterna
kol. 7.
Summa.
Pr inv.
Pr
bev.-kr.
Summa.
Pr inv.
Pr
bev.-kr
Summa.
Pr inv.
i
Pr
bev.-kr.
182,118
26-88
10-02
167-2
658,397
97-ls
36-2 2
214,676
31-69
11-81
443,721
I 65*49
24-41 |
198,680
28-83
11-67
156"4
708,895
102-S5
41*68
208,898
30-81
12-2 7
499,997
!
72-34
29-36 |
328,870
46-63
17-30
280-5
751,501
106*39
39*54
222,114
31*50
11-69
529,387
75-09
27-85 j
239,524
33-68
12-99
228-0
914,881
128-6 5
49-61
343,724
48-33
18-64
571,157
80-32
30-9 7 !
672,708
88*51
31-88
574-s
1,243,194
163*5 7
58-83
617,982
81-31
29-24
625,212
82-26
29-59
550,265
69-70
25-3 4
472-8
1,590,908
201-52
73-25
990,801
125-50
45-62
600,107
76-02
2/ *68
354,468
43-58
15-52
285-1
1,642,406
201-9 2
71-90
1,055,323
129-7 4
46-20
587,083
72-is
25-70
317,443
38-04
10-88
238-6
1,680,774
201-43
57-61
1,064,707
127-59
36*50
616,067
73-84
21-11
556,687
64-96
15-44
361-8
1,817,376
212-07
50-40
1,251,734
146-06
34-72
565,642
66-01
15-68
662,978
76-47
21-70
148-9
2,481,676
286-36
81-24
1,288,234
148-6 0
42-17
•
1,193,442
137-66
39-0 7
99,192
28-08
10-29
134-8
723,616
204-81
75-08
203,082
57-48
21-07
520,534
147*33
54-01 j
115,865
31-91
11-24
141-6
688,352
189-58
66-80
194,544
53-58
18-88
493,808
136-00
47-92 j
112,766
30-28
10-74
132-4
728,311
195-5 7
69-3 6
211,233
56-72
20-12
517,078
138-85
49-24
107,514
28-56
8-3 7
137-7
745,841
198-15
58-08
260,577
69-23
20-29
485,264
128-92
37-79
145,235
37-41
11-81
161-2
777,753
200-34
60-56
235,482
60-66
18-34
542,271
139*6 8
42*22
129,886
33-06
9-96
164-2
773,835
196-05
59-35
220,238
56-os
16-89
553,597
140-90
42-46 1
196,475
49-33
14-91
205-8
835,209
209-69
63-36
283,238
71*11
21-49
551,971
138-58
41-87 I
243,453
60-18
17-62
228-5
925,826
228-8 7
67-02
371,038
91-72
26-86
554,788
137-15
40-16 j
173,466
41-19
11-64
154"2
956,993
227-26
64-24
399,576
94-89
26-82
557,417
132-3 7
37-42 j
215,359
50-45
11-92
124-6
984,360
230-5 s
54-47
406,326
95-18
22-48
578,034
135-40
31-99 |
58,343
18-92
6-3 6
48-7
666,377
216-14
72-65
219,445
71*18
23-93
446,932
144-96
48-72
137,715
41-32
13-83
225-8
686,159
205-87
68-90
225,035
67-52
22-60
461,124
138-3 5
46-30
104,448
29-55
9-ll
147-3
703,303
198-95
61-36
228,188
64-55
19-91
475,115
134-40
41-45
212,862
57-30
18-57
224-4
808,932
217-74
70-57
314,230
84-58
27-41
494,702
133*16 j
43-16
175,006
46-63
12-84
153-1
857,519
228-49
62-90
349,736
93-19
25-65
507,783
135-30
37-25
165,981
42-22
10-75
148-1
979,569
249-18
63-46
430,762
109-58
27-91
548,807
139-60
35-55
131,050
31-73
8-46
114-1
994,195
240-72
64-16
421,713
102-11
27-21
572,482
138-61
36-95
172,345
39-2 8
10-13
170-9
1,105,081
251-84
64-98
427,277
97-3 7
25-12
677,804
154-47
39-86
165,997
36-41
7*86
130-1
1,114,397
244-43
52-7 8
429,272
94-16
20-33
685,125
150-2 7 |
32-45
153,579
33-15
6-82
115-0
1,079,545
233-01
47-96
383,847
82-85
17-05
695,698
150-16 |
30-911
240
1
2
3
4
5
6
7
8
9 !
10 |
ii !
12
t
Städer (köpingar)
och år.
Influtna utskylder
och bidrag.
Utdebitering pr
bevilln.-krona.
Inkomster
(utom influtna utskylder
och bidrag).
D ä r a f
bränn vinsförsäljnings-  medel.
Summa.
Pr inv.
Till
kom-
mun.
Till
kyrka.
Summa.
Summa.
Pr inv.
Pr
bev.-kr.
Summa.
Pr inv.
Pr
bev.-kr.
! Säffle köping
.. 1900
5,054
3-51
1-30
1-50
2-80
14,001
9-72
3-60
9,417
6*54
2*42
190]
5,439
3-46
1*40
1*30
2-90
17,681
11*25
4*55
12,317
7*84
3*17
1902
7,585
4 79
1-50
1-30
2*80
19,577
12*3 7
3-86
12,922
8*1 7
2*55
I
1903
11,008
6*9 7
2*oo
no
3-lo
20,305
12-86
3*68
13,576
8-60
2*46
1904
12,580
7*56
) 2*13
1
2-25
1-20
8*33
3‘45
20,769
12-4 7
3*52
15,958
9-58
2*71
1905
31,078
17-95
/ 5-13
\ 5ss
1-90
7-03
7-15
25,157
14*53
4-17
14,619
8*45
2*42
1906
23,023
13-8 2
4-2 0
1*70
5*90
19,292
1116
3-44
11,763
6-80
2-09
j
1907
21,329
11-76
3*70
1*80
5-50
24,101
13*2 9
4*13
14,908
8-22
2*56
1908
19,942
10-73
3-2 0
1-90
5''io
26,697
14-3 7
■4*28
17,821
9*59
2*86
1909
19,739
10-15
3-20
2-40
5-60
29,645
15 25
4*81
21,223
10*92
3*44
Örebro ..........
.. 1900
382,239
17-36
/ 4-13
\ 4''39
1-87
6-oo
6''as
419,747
19-07
6*58
138,261
6-28
2-17
1901
411,677
17-99
) 3-96
\ 4''30
2-04
6-oo
6 st
503,440
22-00
7-21
143,279
6-26
2*05
1902
412,045
17-53
4-08
1*9 2
6-oo
602,636
25-64
8*51
146,242
6-22
2-0 7
1903
446,732
18-44
4-0 5
1*95
6-oo
604,712
24-96
7-92
140,438
5*80
1*84
1904
606,399
23-98
5-66
1-59
7-25
564,023
22-80
6-3 5
140,360
5-55
1-58
1905
630,475
24-49
5-53
1-57
7-io
620,522
24-10
6*58
151,485
5*88
1*61
1
1906
657,379
24-7 5
5-17
1-93
7-10
628,442
23-66
6-3 4
151,472
5*70
1*53
1
1907
723,777
25-78
4-9 2
1-98
6‘90
727,307
25-90
6*88
161,165
5*74
1*52
1908
754,836
26-41
4-90
2-oo
6-90
1,079,405
37*76
9-08
177,391
6-21
1*49
1909
821,579
28-2 3
4*85
205
6-90
1,248,380
42-89
9*46
278,358
9*56
2*11
Askersund.......
.. 1900
24,433
13-70
3-40
2-oo
5*40
32,640
18-30
7-83
18,968
10*63
4*55
1901
23,929
13-41
3-oo
2-oo
5-oo
26,703
14-97
6-26
13,361
7-49
3-13
1902
25,037
14-19
2-60
2-50
5-io
25,047
14-20
5*81
10,997
6-23
2-55
1903
28,789
16-14
3-42
2-25
5-6 7
34,327
19-24
7-67
19,230
10*78
4*30
1904
29,636
16-22
3-60
2-25
5-8 5
30,739
16-82
6-76
17,234
9-43
3-79
1905
30,041
15-7 9
3-80
2-oo
5-80
33,974
17-85
7*01
18,482
9-71
3-81
1906
31,151
16-11
3-9 5
2-0 5
6-oo
36,542
18-89
7*3 5
17,983
9-30
3-62
1907
37,116
18-48
4-80
2-0 7
6-87
36,066
17-96
6-84
16,559
8-2 5
3-14
1908
39,705
19-81
4-10
2-30
6-40
39,244
19-58
6-85
16,436
8-20
2*87
1909
46.163
23-12
4-6 5
2*20
6*85
56,646
28-3 7
9*0 5
23,714
11*87
3*79
Nora ............
.. 1900
20,405
12-15
2-7 2
0-88
3-60
49,598
29*54
9*72
12,784
7*61
2-51
1901
18,537
11*10
2-49
0-73
3-22
49,913
29-89
9*85
12,290
7-36
2*43
1902
18,321
11-05
2-24
0-82
3-06
50,156
30*25
8*3 7
11,796
7*11
1*97
1903
16,265
9-88
2*2 2
1*3 8
3-60
136,146
82-71
26-0 2
11,796
7*17
2-25
1904
19,044
11*11
—
—
l)/3*70
t 4''70
56,418
32*92
10*04
11,796
6-ss
2-io
'') Kan ej fördelas.
241
1 13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
1 24
25
Utgifter.-
Tillgång
a r.
Skulder.
B e h å
1 1 n i
11 g-
Summa.
Pr inv.
Pr
bev.-kr.
i % af
inkom-  sterna i
kol. 7.
Summa.
Pr inv.
Pr
bev.-kr.
Summa.
Pr inv.
Pr
bev.-kr.
Summa.
Pr inv.
Pr
bev.-kr.
18,655
9-18
3*51
97-5
50,919
35-36
13-10
51,601
35-83
13-27
—682
—0-47
-0-17 j
15,216
9''68
3-92
86-1
50,078
31-86
12-89
43,138
27-4 4
ll-io
6,940
4*42
1-79
28,917
18-28
5*70
147-7
44,306
28-01
8-74
36,550
23-io
7-21
7,756
4-91
1-53
33,495
21-21
6-08
165-0
59,206
37-50
10-74
52,041
32-96
9-44
7,165
4*54
1-30
38,691
23-24
6-56
186-3
63,510
38-14
10-7 7
59,815
35-9 2
10-14
3,695
2*22
0-6 S
43,209
24-96
7-16
171-s
112,087
64-7 5
18-5 7
45,915
26*53
7*61
66,172
38-2 2
10-96
39,280
22-7 2
6-99
203-6
108,761
62-90
19-3 7
41,617
24-0 7
7*41
67,144
38-83
11-96 j
31,466
17-85
5*40
130-6
110,599
60-9 7
18-96
35,983
19-84
6*17
74,616
41-13
12-7 9 1
79,729
42-91
12-79
298-6
123,546
66-19
19-82
44,112
23-7 4
7*08
79,434
42-75
12-74 i
37,150
19-11
6-02
125-3
124,723
64-16
20-22
32,634
16-7 9
5*29
92,089
47*3 7
14-93 ;
1,243,163
56-4 7
19-50
296-2
5,626,052
255-5 7
88-24
4,589,156
208-4 7
71-0S
1,036,896
47-10
16-26 |
1,405,656
61-42
20-13
279-2
6,488,381
283-49
92-94
5,524,519
241-38
79-13
963,862
42-n
13-si |
1,662,781
70-7 6
23-48
275-9
6,883,471
292-91
97-20
5,872,181
249-8 s
82-9 2
1,011,290
43-03
14-2S
1,553,201
64-12
20-3 5
256-8
7,530,320
310-86
98-6 4
6,401,749
264-2 7
83-S6
1,128,571
46*59
14-76 I
1,375,466
54-89
15-47
243-9
7,894,906
312-20
88-82
6,634,577
262-3 6
74-61
1,260,329
49-si
14-18 |
1,146,157
44-52
12-15
184-7
7,876,726
305-91
83-49
6,542,118
254-10
69-3 5
1,334.608
51-84
14-14 I
1,808,157
68-0 9
18-24
287-7
9,114,005
343-20
91-94
7,119,962
268-n
71*83
1,994,043
75*09
20-11 !
2,204,422
78-51
20-86
303-1
9,754,327
347-10
92-28
7,932,116
282-50
75*04
1,822,211
64-90
17*24 I
4,075,834
142-60
34-29
377-6
11,058,296
386-88
93-02
9,049,831
316-62
76-13
2,008,465
70-26
16*89 S
2,731,769
93*85
20-70
218-8
11,551,690
396-86
87-52
9,786,111
336-21
74-14
1,765,579
60*6 5
13-38
113,392
63-56
27 21
347-4
315,123
176-6 4
75-60
177,530
99-51
42-59
137,593
77*13
33*o 1
58,413
32-74
13-69
218-s
333,430
186-90
78-14
182,421
102-25
42-7 5
151,009
84-6 5
35*3 9
62,820
35-61
14-58
250-8
457,104
259-13
106-08
196,190
111-22
45''5 3
260,914
147-91
60-55
54,751
30-6 9
12-23
159-5
337,238
189-03
75-3 6
188,012
105-3 9
42-oi
149,226
83-64
33-35
56,062
30-6 9
12-34
182-4
347,288
190-0 8
76-43
184,783
101-14
40-6 7
162,505
88-94
35-76
93,430
49-10
19-28
275-0
394,006
207-04
81-3 2
214,036
112-47
44-17
179,970
94-5 7
37-15
82,109
42-46
16-52
224-7
408,375
211-15
82-15
227,724
117-75
45-si
180,651
93-40
36-3 4
82,223
40-95
15-60
228-0
408,276
203-3 2
77-48
237,869
118-46*
45-14
170,407
84*86
32-3 4
191,992
95-80
33* 5 2
489-2
532,210
265-5 7
92-93
362,196
180-7 4
63-24
170,014
84-83
29-6 9
93,187
46-66
14-89
164-5
542,115
271-46
86-04
347,054
173-79
55*4 7
195,061
97-67
31-17
73,780
43-94
14-46
148-8
632,411
376-66
123-93
265,010
157-S4
51-93
367,401
218-82
72-oo
80,818
48-3 9
15-95
161-9
647,818
387-91
127-85
272,271
163-0 4
53-73
375,547
224-87
74-12
56,785
34-25
9-48
113-2
659,114
397-58
109-9S
263,308
158*81
43-91
395,806
238-7 2
66*0 4
71,225
43-28
13-61
52-3
738,065
448-40
141-0 7
259,324
157*55
49-56
478,741
290-s 5
91-51
72,140
42-09
12-84
127-9
644,968
376-29
114-76
356,360
207-91
63-41
288,608
168-3 s
51-3 5
31
Ö42
1
2
3
4
0
6
7
8
9
10
11
12
Influtna utskylder
och bidrag.
Utdebitering pr
bevilln.-krona.
inkomster
(utom influtna utskylder
och bidrag''.
D ä r a f
brännvinsförsäljnings-
medel.
Sttlder (köpingar)
Till
kom-
mun.
och år.
Summa.
Pr inv.
Till
kyrka.
Summa.
Summa.
Pr inv.
Pr
bev.-kr.
Summa.
Pr inv.
Pr
bev.-kr.
Nora (forts.) . ..
. 1905
20,081
11-32
_
_
1)J3*70
\ 4''70
44,161
24-8 9
8-oo
11,796
6-05
2-4 4
1906
1
19,977
10*32
—
—
■)/3-6 5
\4-65
51,211
27-7 4
9-is
11,796
6-3 9
2-4 4
1907
21,433
10-so
—
—
MI3-55
i 4''os
56,646
28-81
9-43
6,060
3-08
1*01
1908
21,320
11-04
—
—
l) 13*50
69,435
35-94
10-42
10,243
5-3 0
1-54
1909
25,860
12-88
—
-
x) (3* 5 5
l 4‘25
75,240
37-47
10-2 7
18,336
9-13
2-50
Lindesberg ....
. 1900
37,975
19-68
—
_
*)4-50
37,003
19-17
5-6 7
16,707
8-ee
2-50
1901
41,545
21-93
—
—
])4-oo
35,431
18-71
5-61
16,886
8-92
2-6 7
1902
48,730
23-78
—
—
*) 4-50
34,872
17-02
5*52
17,066
8-33
2-70
1903
48,451
21-84
—
—
J) 4-50
34,646
15-6 2
5-81
17,066
t«9
2-86
1904
50,062
21-6 7
—
—
1) 4-50
37,073
16-05
5*56
16,647
7-2 4
2-50
1905
48,137
20-09
—
—
*) 4-50
36,506
15-24
5-12
16,227
6-7 7
2-28
1906
54,105
21-22
—
—
*) 5-00
41,827
34,592
16-40
5-42
16,227
6*36
2-40
1907
62,004
23-48
—
—
x) 5-oo
13-10
4-28
8,330
3-15
1-03
1908
70,310
26-20
—
—
>) 5-2 5
48,052
17-90
5*31
20,261
7-55
2-2 4
1909
77,129
27-85
4)5-2 5
57,581
20*79
5-81
29,261
10-57
2-95
Hallsbergs
1908
15,883
8-80
3-oo
s)3-60
2) 6-fio
22,518
12-48
4-09
486
0-27
0-0 9
köping.
1909
17,873
10-0 2
2-50
9) 3*4 5
2) 5-95
14,502
8-13
2-03
1,246
0-70
0-47
Kopparbergs
1-86
0-3 7
500
0-31
0-06
köping .......
. 1908
20,719
12-91
2-63
2-3 8
5-oi
2,986
1909
30,523
19-52
3-66
2-34
6-oo
10,090
6-15
1-21
500
0-3 2
0*o c
Västerås..........
. 1900
140,644
• 11-72
3-0 2
1-79
4-81
299,084
24-93
9-94
94,321
7-86
3-43
1901
151,256
12-12
2-60
2-16
4-76
365,950
29-3 2
10-87
112,266
8-99
3-34
1902
167,360
13-29
3-08
1-92
5-oo
332,562
26-41
8-89
102,064
8-li
2-73
1903
186,780
14-05
3-44
2-16
5-60
351,947
315,628
26-48
9-59
82,628
6-22
2-25
1904
231,809
16-29
3-84
2-16
6-oo
22-18
7-40
73,757
5-18
1*73
1905
244,986
16-18
3*55
2-4 5
6-oo
375,967
24-83
8-36
88,897
5-87
1-98
1906
266,418
16-68
3-71
2-29
6-oo
524,846
32-86
10-39
88,043
5-54
1*74
1907
279,934
16-84
3-36
2-6 4
6-oo
616,753
37-10
11-54
83,842
5-04
1*57
1908
446,682
469,917
26-2 7
4-88
2-12
7*oo
652,801
38-3 9
9-04
86,344
5-08
1-20
1909
26-69
4-79
2-11
6-90
723,199
41-08
9-12
131,572
7-47
1*66
'') Kan ej fördelas.
2) Medeltal för de till Hallsberg och Kumla hörande delarna.
243
13
14
15
I 16
1
17
18
19
20
1 21
22
23
24
25
Utgifter.
Tillgång
a r.
S k u 1 d e
r.
B e h å
1 1 n i
n g-
Summa.
Pr inv.
Pr
bev.-kr.
i °/°
inkom-  sterna i
kol. 7.
Summa.
Pr inv.
Pr
bev.-kr.
Summa.
Pr inv.
Pr
bev.-kr.
Summa.
''
Pr inv.
Pr
bev.-kr.
■
75,602
42-6 2
13-70
171-2
635,470
358-21
115-16
430,224
242-51
77-97
205,246
115-70
37-19
71,129
38-58
12-75
138-9
626,043
339-18
112-19
359,709
194-86
64-46
266,334
144-3 7
47*73
72,964
37-n
12-15
128-8
628,186
319-52
104-59
345,106
175*53
57-40
283,080
143-99
47-13
107,366
55-57
16-u
154-6
623,889
322-92
93-60
345,219
178-68
51-79
278,670
144-24
41-81
87,078
43-8 6
11-89
115-7
648,340
322-8 7
88-52
326,344
162-5 2
44-56
321,996
160-35
43-96
74,682
38-69
11-46
201-5
330,257
171-12
50-64
41,884
21-70
6-42
288,373
149*42
44-2 2
72,313
38-18
11-45
204-1
345,231
182-28
54-68
46,606
24-61
7-38
298,625
157-6 7
47-30
87,771
42-84
13-90
251-7
350,775
171-19
55-36
51,361
25-07
8-14
299,414
146-12
47-42
76,181
34-3 5
12-7 8
219-9
362,381
163-3 8
60-7 7
46,572
21-oo
7*81
315,809
142-38
52-96
80,817
34-99
12-13
218-0
366,393
158-sl
55-00
43,438
18-80
6-52
322,955
139-si
48-48
79,421
33-15
11-15
217-6
364,168
151-99
51-10
35,761
14-93
5*02
328,407
137-06
46-os
273,637
107-31
35-44
654-2
380,994
149-41
49-34
213,154
83*59
27-61
167,840
65*82
21-73
87,443
33-u
10-82
252-8
396,342
150-0 7
49-04
209,126
79-18
25-88
187,216
70-89
23-16
226,261
84-30
25-01
470-9
580,810
216-89
64-21
315,918
117-70
34-92
264,892
98-69
29-29
127,070
45-89
12-82
220-7
584,764
211-18
58-99
312,551
112-8 7
31-53
272,213
98*31
27-46
33,960
18-82
6-16
150-8
133,088
73-7 7
24-14
132,727
73-5 7
24-08
361
0-20
0-06
32,846
18-41
4-59
226-5
135,695
76-oe
18-98
133,197
74-6 6
18-63
2,498
1*40
0*3 5
163,808
102-oc
20-3 9
5,485-9
176,454
109-94
21-96
156,292
97-3 8
19-45
20,162
12-56
2*51 !
34,537
22-08
4-13
342-3
221,214
141-44
26-46
165,060
105-54
19-7 4
56,154
35-90
6-72 !
641,684
53-48
21-3 2
214-5
2,975,475
247-98
98-85
1,756,132
146-3 6
58-3 4
1,219,343
101-62
40-51
728,225
58-3 4
21-63
199-0
3,256,730
260-91
96-7 5
1,973,459
158-10
58*63
1,283,271
102-81
38-12
632,867
50-26
16-93
190-3
3,705,832
294-80
99-12
2,418,329
192-05
64-6 8
1,287,503
102-25
.34-44
944,336
71-05
25-7 4
268-3
3,356,175
252-50
91-49
2,372,048
178-46
64-66
984,127
74-04
26-83
820,025
57-63
19-23
259-8
3,573,370
251-12
83-so
2,570,854
180-66
60-29
1,002,516
70-46
23-51
1,139,733
75-27
25-33
303-1
4,559,776
301-13
101-33
3,468,432
229-06
77-os
1,091,344
72-07
24-25
1,213,310
75-97
24-0 2
231-2
4,969,714
311-19
98-41
3,964,555
248-25
78-50
1,005,159
62-94
19-91
1,431,315
86-10
26-7 7
232-1
5,801,043
348* 9 5
108-51
4,511,246
271-36
84-3 8
1,289,797
77*59
24-13
1,439,179
84-64
19-94
220-5
6,133,031
360-68
84-9 7
4,921,191
289-41
68-18
1,211,840
71-27
16-79
1,478,398
83-9 7
18-65
204-4
6,488,617
368-54
81-85
5,188,997
294-7 2
65-45
1,299,620
73-82
16-40
244
1
... ^
3
4
5
6 “
Influtna utskylder
Utdebitering pr
och bidrag.
bevilln.-kronn.
Städer (köpingar)
och år.
Till
Till
kyrka.
Summa.
Summa.
Pr inv.
kom-
mun.
Sala..................
1900
•
78,871
11-96
3-oo
2-20
5*20
1901
71,898
10-59
2-30
2-30
4-60
1902
78,607
11-18
2-8 0
2-70
5*oo
1903
107,015
14-86
4-20
2-80
7*oo
1904
119,081
16-88
4-20
2-80
7*oo
1905
119,008
16*56
4*20
2-80
7*oo
1906
124,465
16-87
4-2 0
2-80
7*oo
1907
131,148
17-12
4-10
2-90
7*oo
1908
151,886
19-82
4-io
2-90
7*oo
1909
170,984
22*3 2
4-20
2-so
7*oo
Köping ............
1900
77,404
16-62
2-84
1*63
4-4 7
1901
92,182
19-71
2-8S
2-oi
4-89
1902
82,321
17-51
2-75
1*91
4''66
1903
95,174
19-89
3-86
2-60
5*96
1904
110,275
23-01
3’9ä
2-18
6-11
1905
107,215
22-67
3-78
2-19
5*9 2
190(1
110,079
23-59
3-8 2
2-08
6-oo
1907
109,541
23-58
3-49
2-48
5*97
*
1908
120,725
26-oo
3-09
2-S1
6-oo
1909
128,928
26*85
3-6 2
2-38
6-oo
Arboga ............
1900
81,978
15-60
4-13
2-12
6*25
1901
85,261
16-17
4-07
2-18
6-2 5
1902
97,309
18*6 5
4-3 5
2-15
6-50
1903
98,886
18-9 7
4-7 0
2-08
6-78
1904
103,016
19-78
4-5 7
2-33
6-90
1905
109,107
21-86
5*0 2
2-08
7*10
1906
108,597
21-88
5*03
2-0 7
7*io
1907
115,781
22-14
5-14
1-96
7*io
1908
128,190
133,804
24-78
5*20
1-80
7*oo
1909
26-12
5-25
1*75
7*oo
Kungsörs köping
1908
15,183
10-99
4-20
4-oo
8-20
1909
17,184
11-85
4-20
3-80
8-oo
Falun ...............
1900
175,225
204,329
18-24
2-62
5-lS
1901
20-18
3-41
1*44
4-85
1902
226,465
21-01
3-58
/ 1-45
i 1''50
5*03
5*08
1903
218,465
21-15
3*36
1 1-51
1 1''Sé
4-8 7
4''90
1904
246,043
23-12
3*61
f 1-45
\
1''8S
5*06
5‘46
7
8
9
......1"
11
12
Inkomster
(utom influtna utskylder
och bidrag''.
D ä r a f
bränn vinsförs&ljnings-  medel.
Summa.
Pr inv.
Pr
bev.-kr.
Summa.
|Pr inv.
Pr
bev.-kr.
118,677
18-oo
8-60
62,130
9''42
4-50
128,287
18-90
8-59
67,986
10-02
4-55
160,701
22-82
10''50
67,481
■9-58
4-41
162,371
22-55
10-31
57,545
7*99
3-6 5
159,664
22-3 7
9-oo
54,115
7-58
3-05
172,946
24-0 7
9-80
61,041
8-50
3*46
186,731
25-3 2
10-71
54,930
7*45
3-15
183,973
24-43
10-36
57,627
7*65
3-25
200,089
26-n
9-70
59,956
7*82
2-91
219,743
28-08
9-3 0
96,079
12*54
4-07
149,216
32-04
9-26
38,172
8-20
2-3 7
155,899
33-8 3
8-84
36,118
7-72
2-0 5
169,661
36* 14
10-3 2
31,841
6-7 8
1-94
169,611
35-45
11-3 2
27,420
5*73
1*83
150,253
31-3 5
8-82
25,645
5*3 5
1-51
152,994
32-3 4
9-04
30,664
6-48
1*81
153,892
32-9 7
8-90
27,123
5*81
1*57
171,232
36* 8 5
9-9 2
30,494
6*56
1*77
164,624
35-40
8-63
36,336
7*83
1-90
184,621
38 45
9-07
40,516
8-44
1-99
105,412
20-06
8-41
22,115
4-21
1-76
96,427
18-29
7*28
22,625
4-29
1*71
100,987
19-36
7-11
22,444
4-30
1-58
95,516
18-32
7-08
20,158
3-87
1*49
99,881
19-13
7*06
18,907
3-6 2
1*34
93,902
18-38
6-46
18,827
3*6 9
1*29
95,243
18-70
6-3 4
19,649
3-80
1-3 1
104,656
20-28
6-59
21,122
4-09
1*33
107,627
20-76
600
20,574
3-9 7
1-15
119,128
23-2 5
6-3 5
34,296
6-09
1-83
5,913
4-28
1*64
465
0-3 4
0-13
14,913
10-28
3-65
1,312
0''9 0
0-3 2
141,379
14-7 2
4*25
74,470
7*7 5
2-2 4
151,445
14-96
3*7 5
77,648
7*67
1-92
152,666
14-5 7
3-48
64,518
6-16
1-47
228,336
22-11
5*17
75,112
7-2 7
1*70
156,885
14-9 4
3-24
71,915
6*85
1-48
24ö
13
14 .
15
16
17 ~
18
19
20
21
22
23
24
25
Utgifter.
Tillgång
n r.
S k u I d e
1*.
B e li å
Ilning.
Siunma.
Fr inv.
i i °/o af
Pr : inkom-  bev.-kr. sterna i
| kol. 7.
Summa.
Pr inv.
Pr
bev.-kr.
Summa.
Pr inv.
Pr
bev.-kr.
Summa.
3r inv.
Pr
jev.-kr.
180,623
27-40
13-09
152-2
960,416
145-6 7
69-59
336,137
50-os
24-3 6
624,279
94-60 j
45-23 1
229,520
33-82
15-86
178-9
1,018,051
ISO-oo
68-u
376,106
55-12
25-17
641,945 !
94-58 !
42-0 7
505,597
71-78
33-03
314-6
1,799,774
255-53
117-59
1,118,278
158-7 7
73-0 7
681,496
96-76
44-5 2
521,209
72-40
33-oa
321-0
1.917,714
266-3 7
121-7 5
1,302,601
180-98
82-70
615,113
85-14
39-05
347,641
48-70
19-50
217-7
2,049,711
287-11
115-so
1,296,877
181-68
73-08
752,834 1
105-46
4212
277,068
38-56
15-70
160-2
2,049,954
285-2 9
116-11
1,273,443
177-23
72-15
776,511
108-06 1
43-90
276,639
37-50
15-86
148-1
2,059,433
279-20
118-n
1,252,959
169-86
71-86
806,474
109-31
46-25
321,524
42-70
18-11
174-s
2,099,386
278-so
118-25
1,267,955
168-3 8
71-42
831,431
110-43
46-83 !
333,941
43-58
16-19
166-0
2,168,785
283-05
105-13
1,295,316
169-05
62- 7 9
873,469
114-00
42-31
299,305
39-07
12-67
136-2
2,254,211
294-21
95-4 2
1,234,303
161-u
52-2 5
1,019,908
133-ls 1
43-17
351,339
75-44
21-81
235-5
1,056,955
226-9 6
65-60
■ 749,849
161-0 2
46-51
307,106
65-91 j
19-06 ;
372,832
79-7 2
21-M
239-1
1,160,545
248-u
65-8 2
898,348
192-08
50-9 5
262,197
56-0C 1
14-S7
289,648
61-70
17-62
170-7
1,160,973
247-32
70-64
841,671
179-30
51-21
319,802
68-02 S
19-43
287,811
60-15
19-21
169-7
1,088,361
227-45
72-65
868,233
181-11
57-96
220,128
46-ul
14-60 i
224,234
46-7 9
13-16
149-2
1,061,294
221-17
62-31
835,172
11 -4* 2 8
49-03
226,122
47-19
13-2 8
269,191
56-91
15-90
175-9
1,208,092
255-10
71-3 7
957,610
202-15
56-5 7
250,182 j
52-95 j
14-80
294,463
63-0 9
17-08
191-3
1,248,631
267-51
72-23
958,099
205-29
55-43
290,532
62-3 5 1
16-80
315,522
67-91
• 18-28
184-3
1,311,506
282-28
75*98
992,850
213-6 9
57-5 2
318,656
68-59 .
18-46
470,549
101-34
24-66
285-8
1,517,540
326-ss
79-54
1,174,583
252-9 7
61-57
342,957 |
73-86 j
17-97
382,313
79-63
18-78
207-1
1,639,131
341-10
80- 5 2
1,248,282
259*99
61-3 2
390,849
81-11 ''
19-20
j
215,274
40-9 7
17-19
204-2
955,830
181-92
76-31
796,567
151-6 1
63-59
159,263
30-31
12-72
202,545
38-41
15-29
210-1
966,553
183-30
72-96
808,890
153-10
61-00
157,663
29-90
11-90
176,981
33-9 2
12-16
175-3
970,885
186-10
68-36
791,583
151-73
55-7 1
179,302 1
34-5 7
12-62
178,014
34-u
13-20
186-1
1,014,934
194-6 5
75-26
795,358
152-51
58-98
219,576
12-u
16-28
189,024
36-20
13-35
189-2
1,154,321
221-01
81-55
778,791
149-13
55-02
375,530
71*91 j
26-53
198,071
38- 7 7
13-02
210-9
1,158,639
226-78
79-6 7
775,998
151-89
53-3 6
382,641
74-89
26-31
190,233
37-30
12-6 7
199-7
1,181,632
232-0 5
78-71
765,081
150-25
50-96
416,551
81-S0 ,
27-75
214,340
41-51
13-50
204-8
1,211,601
234-80
76-31
763,751
148-01
J8-io
447,850
86-79;
28-21
211,954
40-89
11-81
196-9
1,253,704
241-88
69-85
740,580
142-ss
41-2 6
513.124 !
99-oo
28-so
241,367
47-11
12-87
202-6
1,312,994
256-28
70- 00
733,006
143-os
39-0 8
579,988 :
113-20
30-92
28,478
20-61
7*ÖS
481-«
59,401
42-98
16-11
51,870
37-58
14-8 5
7,531 i
5‘4ö :
2-09
68,011
46-90
16-6 2
456-1
60,230
41-51
14-72
93,439
64* i i
22-81
- 33,209 |
—22-90
— 8-12
282,247
29-3 8
8-19
199; 6
1,595,712
166-u
48-01
835,919
87-0 2
25-15
759,793
79-00 i
22-86
902,240
89-18
22-86
595-s
1,732,246
171-12
42-91
932,602
92-is
23-12
799,644
78-09 |
19-82
501,155
47-83
11-13
328-3
1,842,003
175-80
42-0 2
1,042,939
99-5 4
23-7 9
799,064 j
76-2 6 ]
18-23
630,484
61-01
14-2 7
276-1
1,877,379
181-76
42-18
1,176,234
113-88
26-6 1
701,145 i
67* ss !
15-8 7
464,209
41-10
9-58
295-9
1,833,475
174-55
37-82
1,158,847
109* so
23-7 0
680,128 |
64-75
14-03
246
Städer (köpingar)
och år.
I
I
8
9
Influtna utskylder
och bidrag.
Summa.
Pr inv.
Utdebitering pr
bevilln.-krona.
Till
kom
mun.
Till
kyrka.
Summa
Inkomster
(utom influtna utskylder
och bidrag).
Summa.
Pr inv.
Pr
bev.-kr
10
11
12
D ä r a f
bränn vinsförsäljningsmedel.
Summa.
Pr inv.
Pr
bev.-kr,
Falun (forts.)...... 1905
1906
1907
1908
1909
Säter
Hedemora
1900
1901
1902
1903
1904
1905
1906
1907
1908
1909
1900
1901
1902
1903
1904
1905
1906
1907
1908
1909
Borlänge köping 1900
1901
1902
1903
1904
1905
1906
1907
1908
1909
296,895
308,320
329,880
376,242
394,697
18,044
19,028
21,721
22,198
19,416
20,411
23,096
26,703
31,215
34,328
21,528
22,514
21,356
32,327
33,872
37,929
36,969
41,627
51,238
54,176
17,620
19,771
22,298
18,864
21,165
22,039
23,572
23,760
23,781
26,805
28-05
28-2 9
30-22
33-96
35-01
28- 7 7
27-30
30-25
29- 52
25-51
25-6 7
25- 44
26- 70
27- 85
30- 98
12-00
12- 03
11-30
17-16
17-20
17- 96
15- 59
16- 91
16-19
21-17
13- 08
16-54
18- 98
16- 32
18-80
19- 91
19-7 7
18- 78
17- 68
19- 51
3- 89
4- 16
4-23
4-19
4-71
4-75
4- 75
5- oo
5"00
3-25
3-6 7
3-90
3- 66
4- 21
4-21
2- 25
1- 50
1*50
3- oo
3-oo
3-oo
3-oo
3-oo
I 3-35
) 4''oo
/ 3-8 5
( 4''oo
2- 90
3- io
4- oo
3-50
3-50
3''50
3-50
3-30
3-oo
2-90
1-32
1''72
1-42
1-65
1-73
1*71
1-40
1-40
1-30
1-30
1-75
1-33
1-40
1-35
1- 79
2- 29
0-86
1''04
1-46
1''64
1-14
1''26
1-36
1-25
1-45
1''30
1-30
1-35
1- 15
2- 50
3'' io
2-30
2-80
2-30
2-80
1-50
1''90
1-55
1''90
1-65
2"oo
1-55
1-75
1-20
1-50
5-21
5-61
5-58
5-88
5- 92
6- 42
6-15
6-15
6-3 0
6-30
5"oo
5-oo
5-30
5- oi
6- oo
6-50
3- u
3" 29
2-96
3u
2-64
276
4- 3 6
4-2 5
4-45
4-30
4''30
4-70
5''3ö
4- 50
Ö''15
5- 40
6''oo
5- 40
5''90
6- 30
6''8U
5"oo
5''40
5-05
5''40
5-15
5''so
5-05
5-05
4-20
4-40
157.863
173,495
355,331
205.864
190,839
14,135
15,875
18,860
13,272
14,946
18,421
25.296
22,921
18,967
23,151
42,400
72,471
62,787
60,734
57,298
61,499
86,222
95,227
103,585
137,515
6,290
11,701
6,350
4,003
11,011
10,703
21,094
23,328
26,309
27.297
14-9 2
15*92
32*55
18- 58
16- 93
22-54
22- 78
26- 2 7
17- 65
19- 64
23- 17
27- 86
22- 92
16- 92
20- 86
23- 63
38-73
33-2 2
32-24
29-10
29-12
36- 3 5
38-69
37- 04
53-74
4- 6 7
9-7 9
5- 40
3-46
9-78
9-6 7
17- 70
18- 44
19- 56
19-87
2- 99
3- 26
6- 54
3-29
3-06
11-13
11-49
11-58
7- 64
8- 5 7
8-28
9- 72
7-42
6-10
6-71
9-3 8
15*40
11- 24
10- 71
9-21
9-77
12- 64
11- 86
11-17
13- 19
2- 07
3- ll
1- 67
1-02
2- 43
2-36
4- 48
4-63
4-55
4-21
72,780
82,627
91,834
104,602
79,385
548
450
5,710
3,131
1,472
3,637
4,420
6,685
2,000
1,359
449
28,923
23,844
13,596
10,423
11,660
27,195
31,000
37,444
70,044
520
558
455
428
437
490
483
533
288
1,021
6-88
7- 58
8- 41
9- 44
7-04
0-8 7
0- 6 5
7-95
4-16
1*93
4-57
4- 87
6- 69
1- 78
1-22
0-25
15*46
12-62
7- 2 2
5- 29
5"52
11- 40
12- 60
12-06
27-8 7
0-3 9
0-4 7
0-39
0-8 7
0-3 9
0-44
0*40
0-42
0-21
0-74
1-38
1*55
1-69
1-67
1-27
0-43
0- 33
3- 50
1- 80
0- 84
1- 63
1‘70
2- 16
O''6 4
0- 8 9
0*40
6-15
4- 2 7
2- 40
1*68
1- 85
3- 99
3- 86
4- 04
6-7 2
0-17
0-15
0-12
0-11
0-10
0-u
0-io
0-14
0-05
0-16
247
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
j
U t g uf t e r.
Till
gång
a r.
S k u 1 d e
r.
B e h å
1 1 n i
n s*
i
Summa.
Pr inv.
Pr
bev.-kr.
i °/o af
inkom-  sterna i
kol. 7.
Summa.
Pr inv.
Pr
bev.-kr
Summa.
Pr inv.
Pr
bev.-kr.
Summa.
Pr inv.
Pr
bev.-kr.
1
402,832
38-06
7*64
255-2
2,074,911
196-04
39-34
1,356,584
128-17
25*7 2
718,327
67"S7
13-6 2
663,152
61-04
12-48
383-4
1,792,569
164-50
33-63
1,411,203
129-30
26-47
381,366
35*00
7-16
900,482
82-49
16-58
253-4
1,880,018
172-2 2
34-61
1,683,917
154-26
31-00
196,101
17-96
3-61 ä
467,636
42-21
7-46
227-2
2,268,682
204-7 5
36-21
1,772,797
160-oo
28-30
495,885
41-75
7*91 j
481,482
42-71
7-73
252-3
2,196,093
194-81
35*2 5
1,665,109
147-71
26-73
530,984
47-10
8*5 2
31,250
49-84
24-61
221-1
217,709
347-2 0
171-42
48,694
77-66
38-3 4
169,015
269-54
133-os
35,313
50-66
25*55
222-4
212,370
304-6 9
153-6 7
46,624
66-89
33-7 4
165,746
237-so
119-93
49,830
69-40
30-59
264-2
214,427
298-63
131-63
41,510
57*81
25-48
172,917
240-82
106-15
39,912
53-07
22-98
300-7
273,027
363-04
157-18
41,250
54.83
23-75
231,777
308-19
133-43
36,223
47-60
20-7 7
242-4
278,632
366*12
159-76
66,974
88-oo
38-40
211,658
278-12
121-36
58,314
73-34
26-20
316-6
305,023
383-66
137-03
90,346
113-64
40*59
214,677
270-02
96-44
39,031
42-98
15-oo
154-8
270,279
297-66
103-s 7
107,398
118-28
41-2 7
162,881
179''SS
62-eo
52,589
52-59
17-02
229-4
271,503
271-50
87-89
111,855
111-85
36-21
159,648
159"63
51"6S
51,095
45-58
16-44
269-4
227,736
203-15
73-2 7
67,889
60-56
21-84
159,847
142-59
51*43
53,791
48*46
15*59
232-3
227,287
204-7 6
65-8 s
70,027
63-09
20-3 0
157,260
141-6 7
45-58
127,185
70-89
28-14
300-o
462,432
257-7 6
102-33
269,487
150-21
o9*63
192,945
107-55
42-70
103,282
55-20
21-95
142-5
474,766
253-7 5
100-90
265,582
141-95
56-44
209,184
111*80
44*ic i
120,064
63-53
21-49
191-2
513,236
271-55
91-86
299,332
158-38
53-5 7
213,904
113-17
38-29 |
121,961
64*73
21-50
200-8
541,545
287-44
95-4 7
339,507
180-20
59-s 6
202,038
107-24
35"6i
132,887
67*4 9
21-38
231-9
570,145
289-56
91-72
367,103
186-44
59-06
203,042
103-12
32-66 !
135,336
64-08
21-50
220-1
617,070
292-17
98-04
402,977
190-80
64-02
214,093
101-37
34-02
138,345
58" 3 2
20-29
160-5
640,311
269-04
93-90
411,068
173-30
60*2 8
229,243
96-61
33-62 I
|
130,173
52-s 9
16-21
136-7
652,107
264-9 7
81-21
405,200
164-6 4
50-46
246,907
100-33
30-75 |
139,292
50-68
15-02
134-5
652,212
253-64
70-33
405,693
157-60
43*7 5
246,519
96-04
26*58 !
165,337
64''«l
15"S6
120-2
753,481
294-44
72-30
497,978
194-59
47-7 8
255,503
99-85
24-52
40,546
30-10
13-36
644*6
70,887
52" G 3
23-3 6
56,683
42-os
18-68
14,204
10*55
4*68
52,801
44-18
14-05
451-3
96,673
80-90
25-73
78,115
65-3 7
20-7 9
18,558
15*53
4-94
27,447
23-8 6
7-23
432-2
111,649
95-02
29-41
79,069
67-29
20-83
32,580
27-73
8-5S
25,766
22-2 9
6-56
643-7
111,838
96-7 4
28-48
82,721
71-56
21-06
29,117
25‘is
7*42
52,412
46*55
11-57
476-0
131,907
117-14
29-11
102,324
90-87
22-58
29,583
26-2 7
6*53
113,523
102-55
25-0 5
1,060-7
236,132
213-31
52-11
202,146
182-61
44-61
33,986
30-70
7*50
102,422
85-92
21-7 5
485-0
319,101
267-70
67-76
277,913
233-15
59-01
41,188
34'' 5 5
8-75
50,914
40-2 5
10-12
218-3
313,233
247-61
62-24
268,155
211-9S
53*2 9
45,078
oO*63
8-95
55,917
41-57
9-68
212-5
315,245
234-3 8
64*55
266,155
197-88
46-0 5
49,090
36*50
8-50
63,906
46-51
9-85
234-1
326,152
237-8 7
50-2 7
273,787
199-26
42-20
52,365
38-11
8-07
248
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
Städer (köpingar)
och år.
Influtna utskylder
och bidrag.
Utdebitering pr
bevilln.-krona.
Inkomster
(utom influtna utskylder
och bidrag).
D ä r a f
brännvinsförsäljnings-
medel.
Summa.
Pr inv.
Till
kom-
mun.
Till
kyrka.
Summa.
Summa.
Pr inv.
Pr
bev.-kr.
Summa.
Pr inv.
Pr
bev.-kr.
Avesta köping ... 1907
54,278
12-21
2-86
2* 7 G
5*6 2
13,610
3-06
1*46
1,390
0-31
0*15
1908
62,333
13-74
2-86
2-94
5"80
14,211
3-18
1-33
1,254
0-28
0-12
1909
70,826
15*55
2-7 4
2-86
5"60
18,029
3-96
1*42
3,102
0-68
0-24
Morastrands
1908
16,762
14-23
3-oo
3-10
6-io
1,544
1*31
0-27
köping
1909
18,120
14-84
3-oo
2-04
5-04
3,365
2-70
0-55
828
0-68
0’13
Gäfle ............... 1900
617,508
20-9 2
4-28
2-12
6-40
1,146,278
38-83
11-38
161,691
5*48
1-61
1901
664,555
22-0 4
4-27
2-13
6-40
1,140,068
37-82
10-18
177,986
5-90
1-64
1902
744,332
24-3 7
4*57
2-25
6-82
1,182,974
38-78
9-81
168,143
5*51
1-39
1908
732,606
23-99
4*55
2-25
6-80
1,153,569
37-7 7
9-9 7
134,948
4-12
1*17
1904
734,929
23-88
4*55
2-25
6-80
1,119,127
36-88
9-76
138,943
4-51
1*21
1905
771,635
25-0 2
4-52
2-88
6-90
1,293,807
41-95
10-87
147,285
4-78
1-21
1906
850,851
27-46
4-68
2''62
7-30
1,362,314
43-96
10-99
142,659
4-60
1-15
1907
893,268
28-48
4-57
2-73
7-30
1,496,478
47-71
11-61
144,077
4-59
1-12
1908
983,089
31-11
4-56
2-84
7*40
1,564,356
49-51
11-04
156,539
4-9 5
1*10
1909
995,614
31-18
4-60
2-60
7-2(1
1,584,433
49-6 2
10-47
200,158
6-27
1-32
Söderhamn ...... 1900
218,516
19-41
4-25
2-0 5
6-30
276,562
24-5 7
8-2 3
44,797
3-98
1*34
1901
241,230
20-99
4-2 5
1*85
6-10
280,964
24-15
7*23
53,015
4"61
1-36
1902
258,093
22-52
4-2 5
1*91
6* 16
324,139
28-28
7*8 2
51,796
4-52
1-25
1903
240,284
21-2 4
4*3 5
1-95
6-30
465,909
41-18
12-33
38,819
3-13
1-03
1904
242,739
21-51
4-80
1*65
6-45
290,856
25-7 7
7*99
46,923
4-16
1-29
1905
282,276
25" 15
5*05
1-70
6-7 5
299,203
26-06
7*3(5
38,427
3-42
0-95
1906
266,546
23-9 7
5-20
1-65
6-85
312,805
28-13
8-31
37,852
3-40
1*01
1907
280,880
25-04
5-20
1-64
6-84
349,026
31-u
8-81
41,573
3-71
1*05
1908
296,338
26-21
5-20
1-64
6-84
412,703
36-50
9-82
42,900
3-79
1*02
1909
316,009
27-78
5-23
l-64
6-87
391,497
34-n
8-6 2
60,137
5-29
1-32
Hudiksvall......... 1900
94,339
19-24
3-50
1-82
5*3 2
169,865
34-6 5
10-11
52,982
10-81
3-15
1901
107,227
22-02
3*50
1-84
5*3 4
177,646
36* 4 8
9-23
60,751
12-47
3*15
1902
110,364
22-75
3*50
1-77
5*2 7
179,252
36-91
8-89
54,731
11-28
2*7 2
1903
111,357
22-63
3-50
2-08
5-58
178,272
36*23
9-12
47,981
9-75
2-43
1904
110,219
21-84
3-oo
1-81
4-sl
220,943
43-7 8
10-18
55,481
10-99
2*54
1905
119,870
23-01
3-oo
1-90
4-90
216,061
41-17
9-12
54,981
10*55
2-32
1906
142,206
24-52
3-50
2-56
6-06
231,295
39-88
10-06
51,481
8-88
2-24
1907
158,409
26-98
4-25
2*2 7
6*52
194,035
33*05
8-14
52,626
8-96
2-21
1908
162,094
27-74
3-50
2-5 5
6-05
187,080
32-01
7*05
51,1.11
8-75
1-93
1909
169,706
29''13
3-75
2-38
6*13
196,448
33-7 2
6-91
57,027
9-79
2-oi
Bollnäs köping .. 1906
19,110
19-05
4-oo
2-40
6-40
1,289
1-29
0-26
284
0''2S
0''06
1907
22,520
22-08
4-15
2-70
6-85
1,473
1-14
0-2 7
278
0-27
0-05
1908
23,490
22-89
3-85
2-70
(3*55
1,814
1*77
0-8 0
356
0-3 5
0"06
1909
25,708
26-04
4-oo
3-io
7-io
2,772
2-81
0-41
710
0-7 3
0-11
249
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25 1
Utgifter.
Tillf
; å n g
a r.
S k ii
lider.
Behållni
n g-
Summa.
Pr inv.
Pr
bev.-kr.
i % af
inkom-  sterna i
kol. 7.
Summa.
Pr inv.
Pr
bev.-kr.
Summa.l
Pr inv.
Pr
bev.-kr.
Summa.
Pr inv.
Pr
bev.-kr.
123,553
27-70
13-80
907-s
153,435
34-32
16-52
181,261
40-7.s
19-52
—27,826
—6-26
—3-oo
76,199
16-7 0
7-u
536-2
154,493
34-04
14-42
180,838
39-85
16-87
—26,345
—5-81
—2-45 !
89,218
19-56
7-01
494-9
161,471
35-14
12-69
178,790
39-24
14-06
—17,319
—3-80
-1-37 ''
18,195
15-45
3-18
1,178-4
196,219
166-ei
34-28
122,171
103-76
21-35
74,048
62-8 s
12-93
20,162
16-51
3-2 7
599-2
207,932
170-30
33-68
132,987
108-9 2
21-54
74,945
61-38
12*14
2,253,905
76-3 5
22-38
196-6
7,448,094
252-29
73-96
6,222,040
210-7 6
61-70
1,226,054
41-53
12-17
2,510,201
83-2 7
23-09
220-2
11,952,269
396-17
109-92
6,937,981
230-14
63-81
5,014,288
166-3 3
46-n
2,483,412
81-32
20-60
209-9
13,478,368
441-83
111-78
8,362,589
273-8 2
69-35
5,115,779
167-51
42-43
2,917,737
95-54
25-22
252-9
14,445,730
473-01
124-8 5
9,290,061
304-19
80-29
5,155,669
168-82
44-56
2,559,148
83-15
22-3 2
228-7
15,014,915
487-88
130-98
10,049,871
326-55
87-64
4,965,044
161-33
43-29
2,589,574
83-96
21-36
200-2
15,498,338
502-31
127-81
10,668,799
345-92
87-98
4,829,539
156-59
39-83
2,510,407
81-01
20-26
184-3
16,163,968
521-62
130-44
11,145,459
359-6 7
89-9 5
5,018,509
161-95
40-49
2,678,920
85-41
20-79
179-0
16,538,850
527-2 7
128-3 7
11,526,902
367-49
89-4 7
5,011,948
159-7 8
38-90 -
2,500,623
79-15
17-65
159-9
16,688,310
528-19
117-78
11,511,493
364-3 5
81-24
5,176,817
163-S1
36-54
3,023,709
94 70
19-98
190-8
17,397,260
544-83
114 95
12,029,289
376-7 4
79-1S
5,367,971
168-11
35-4 7
627,241
55-71
18-7 1
226-8
2,707,994
240-31
80-7 8
1,626,507
144-17
48-52
1,081,487
96-07
32-26
721,743
62-80
18-58
256-9
2,998,737
260-94
77-2 0
1,829,233
159-17
47-09
1,169,504
101-77
30-11
714,661
62-36
17-23
220-5
3,206,285
279-78
77-3 2
1,980,558
172-82
47-76
1,225,727
106-96
29-56
776,376
68-62
20-54
166-e
3,500,617
309-41
92-61
2,072,306
183-16
54-82
1,428,311
126-2 5
37-79
564,150
49-00
15-49
194-o
3,571,023
316-44
98-04
2,090,557
185-2 5
57-3 9
1,480,466
131-19
40-65
602,191
53-66
14-82
201-3
3,685,562
328-12
90-71
2,117,576
188-7 0
52-12
1,567,986
139-7 2
38-59
640,659
57-02
17-02
204-8
3,728,494
335-8 6
99-05
2,186,684
196-os
58-od
1,541,810
138-68
40-96
618,366
55-12
15-61
177-2
3,892,983
347-03
98-26
2,312,971
206-is
58-3 8
1,580,012
140-85
39-88
736,925
65- is
17-53
178-6
4,280,846
378-63
101-85
2,542,236
224-86
60-19
1,738,610
153-7 7
41-3 6
712,344
62-61
15-6 9
182-0
4,331,617
380-73
95-42
2,474,703
217-52
54-51
1,856,914
163-21
40-91
239,719
48-00
14-2 7
141-1
1,054,187
215-04
62-74''
592,942
120-95
35-29
461,245
94-09
27-45
250,162
51-3 7
12-9 9
140-s
1,117,038
229-36
58-01
570,140
117-07
29-61
546,898
112-29
28-40
409,471
84-39
20-3 2
228-4
632,109
130-2 8
31-8 7
698,182
143-90
34-61
—66,073
—13-62
—3-2 7
431,293
87-64
22-06
241-9
1,499,053
304-6 2
76-07
844,448
171-60
43-19
654,605
133-02
33-4 s
414,185
82-0 6
18-98
187-5
1,525,594
302-2 7
69-93
844,124
167-2 5
38-6 9
681,470
135-02
31-24
344,495
66-12
14-54
159-4
1,554,759
298-40
65-63
859,507
164-9 7
36-2 8
695,252
133-43
29-3 5
392,153
67-62
17-06
169-5
1,930,647
332-92
83-98
1,191,293
205-43
51-82
739,354
127-49
32-16
550,567
93-7 7
23-10
283-7
2,235,345
380-7 2
93-80
1,241,347
211-43
52-0 9
993,998
169-29
41-71
520,721
89-10
19-61
278-3
2,192,834
375-22
82-60
1,285,599
219-08
48-42
907,235
155-2 4
34-18
575,711
98-83
20-26
293-1
2,513,566
431-30
88-45
1,496,060
256-83
52-6 4
1,017,506
174-6 7
35-S1
19,852
19-79
4*06
1,540-1
18,140
18-0 9
3-71
3,108
3-io
0-64
15,032
14-99
3-0 7
23,566
23-10
4-3 4
1,599-9
21,662
21-24
3-99
3,812
3-74
0*70
17,850
17-50
3-29
33,640
32-7»
5*55
1,864-7
29,364
28-6 2
4-84
12,507
12-19
2-06
16,857
16-43
2*78
25,586
25-9 2
3-70
923-0
32,392
32-8 2
4-81
10,486
10-63
1-56
21,906
22-19
3''25
32
250
1
Städer (köpingar)
och år.
Härnösand......... 1900
1901
1902
1903
1904
1905
1906
1907
1908
1909
Sundsvall ......... 1900
1901
1902
1903
1904
1905
1906
1907
1908
1909
Örnsköldsvik ... 1900
1901
1902
1903
1904
1905
1906
1907
1908
1909
Sollefteå köping 1903
1904
1905
1906
1907
1908
1909
2
3
4
1 5
i 6
1
7
8
9
10
It
12
Influtna utskylder
och bidrag.
Utdebitering pr
bevilln.-krona.
Inkomster
(utom influtna utskylder
och bidrag).
D ä r a i
brännvinsförsälj
medel.
nings-
Summa.
Pr inv.
Till
kom-
mun.
Till
kyrka.
Summa.
Summa.
Pr inv.
Pr
bev.-kr.
Summa.
Pr inv.
Pr
bev.-kr.
180,826
22- 9 2
4-50
1*19
5*6 9
196,910
24-96
6-23
63,023
7*99
1-99
193,388
23''9 7
4-50
1-35
5"85
220,139
27-2 8
6-76
67,651
8-3 8
2-08
196,363
23-81
4-50
1-34
5’84
206,211
25-01
5-99
64,483
7*82
1-87
199,743
23-20
4-50
1-34
5*84
221,818
25-7 7
6*45
51,589
5-9 9
1-50
211,507
23-82
4*75
1-28
6-03
253,448
28-54
7*17
59,663
6-72
1-69
223,639
25-0 4
4-50
1-32
0*82
296,175
33-ie
7*6 5
69,100
7-74
1''78
247,132
268,027
27-22
4-75
1-60
6-35
235,584
25''9 ö
5-8ö
52,491
5" 7 8
1-30
28''si
5-oo
1-38
6-3 8
311,687
33-51
7*2 4
68,287
7-34
1-59
305,679
33-28
5-oo
1-28
6*28
256,776
27-9 2
5-02
72,381
7-87
1-41
285,925
30*55
5*50
1 52
7-02
270,261
28-88
6-05
70,807
7*5 7
1-59
373,566
25-19
4-86
1*6 4
6-oo
538,359
36-ao
8-80
98,464
6*64
1*61
407,339
27-oo
4-40
1*60
6-oo
500,795
33-19
7*50
100,808
6*6 8
1-51
430,902
27-50
4-8 9
1*61
6-oo
508,216
32-48
7*2 0
101,853
6*50
1-44
440,469
27-89
4-58
1*72
6*25
532,175
33*6 9
7-08
77,566
4-91
1*12
464,878
29-29
4-56
1-69
6-25
547,010
34-46
7-18
81,247
5-12
l-u
473,098
29-46
4-41
1-59
6-oo
616,338
38-88
7*95
83,794
5-2 2
1-08
474,812
505,896
29-26
4-11
1-59
6-oo
571,913
35-24
7*3 5
76,602
4-7 2
0-98
30*9 5
4-3 7
1-68
6-oo
618,876
37-86
7-45
104,561
6-40
1-26
558,216
34-2 9
4-19
1*51
6-oo
673,897
41-40
7-33
127,016
7*80
1-38
567,242
34-8 6
( 4-4 7
1 4-65
1*53
/ 6-oo
1 6‘18
1,383,397
83-80
14-82
779,164
47-20
8-3 5
42,826
16-16
2-50
1-30
3-80
112,395
42-41
9-05
43,230
16-31
3-48
63,451
23-59
3-50
J 2-12
'' 2"40
l 1-55
1''80
5*6 2
5''90
123,633
45-90
8-70
40,035
14-88
2-82
57,525
21-08
3*50
5*05
Ö‘30
100,695
36-90
6*84
29,907
10"96
2-03
68,494
24-18
4-oo
J 1-70
>
1-90
5-70
5-90
120,283
42-8 7
8*6 5
33,768
11-89
2*43
60,603
20-7 7
3-50
1 1-70
1 Zon
5*20
5*50
148,858
51-01
10''SO
31,436
10-77
2-29
67,267
22-41
4-oo
/ 1*55
\ 1’70
5*55
129,226
43-12
8-79
29,917
9-9S
2-0 4
67,101
20-88
4-oo
1*65
5*6 5
105,059
32-61
7*2 2
32,593
10-12
2-24
76,049
22-7 0
4-oo
1-90
5*90
113,448
33-86
7*48
39,250
11-72
2-59
94,507
26-8 8
4-oo
2-oo
6''oo
110,783
31-51
6-3 8
34,883
9-02
2-oi
87,477
24-82
4-oo
1-95
5-oö
123,080
34-9 2
7"09
26,299
7-46
1*64
25,984
20-44
4-oo
2-55
6*55
86,759
68-26
13*8 6
1,379
1-08
0-21
15,295
11-05
2-oo
2-oo
4-oo
52,237
37-74
6-7 6
47,287
34-17
6*12
15,489
10-26
2-oo
/ 1-75
( 7-so
2-14
3*75
43,724
28-96
5*65
30,674
20-31
3-96
16,216
10-6 7
2-oo
4*14
55,479
36-50
6"S4
33,400
21-9 7
4*12
20,288
12-48
2-40
2-40
4-80
68,806
42-32
7*97
42,580
26-19
4-93
24,066
14-41
2-40
2-80
5*20
71,848
84,113
43-02
7*ol
49,500
29-64
4-83
24,597
14-61
2-40
2 *55
4-9 5
49-98
7*4 4
61,450
36-51
5*13
251
13
|
14 I
15
16 |
17
18
19
20
21
22 |
23
24
25 !
u
j
t g i f t e r.
T i 1 1 g
å n g
a r.
S k u
1 il c r,
Behållning.
Summa.
Pr inv.
Pr
bev.-kr.
i % af
inkom-  sterna i
kol. 7.
Summa.
I
I
Pr inv. |
Pr
bev.-kr.
Summa.
Pr inv.
Pr
bev.-kr.
i
Summa.
i
Pr inv.''
Pr
bev.-kr. j
392,262
49-71
12-41
199-2
2,263,506
286-8 s
71-59
1,062,436
134-6 5
33-60
1,201,070
152-23
37-99
431,735
53*50
13-2 7
196-1
2,380,768
295-05
73-16
1,084,422
134-8 9
33-8 2
1,296,346 i
160-66
39-8 4
497'',094
60-2 8
14-45
241-1
2,530,830
306-91
73-5 5
1,181,028
143-22
34-3 2
1,349,802
163-69
39-23 ;
1,067,508
124-01
31-0 2
481-3
2,232,731
259-8 8
64-89
1,827,095
212-25
53-io
405,636
47-13
11-79
''526,202
59-26
14-89
207-6
2,782,170
313-30
78-7 2
1,347,501
151-71
38-13
1,434,669
161-36
40-59
552,353
61-84
14-2 6
186-5
2,897,960
324-48
74-81
1,377,647
154-2 3
35-0 7
1,520,313
170-20
39-2 1
723^541
79-71
17-96
307-1
3,197,157
352-20
79-35
1,622,000
178-68
40-26
1,575,157
173-32
39-09 ,
764''738
82-21
17-77
245-4
3,484,324
374-56
80-96
1,811,875
194-78
42-io
1,672,449
179-78
38-86
616^439
67-02
12-04
240-1
3,309,934
359-85
64-65
1,864,375
202-6 9
36-11
1,445,559
157-16
28-2 4
876^277
93-64
19-62
324-2
4,564,204
487-73
102-21
2,190,625
234-09
49-og
2,373,579
253-61
53-15
917,873
61-89
15-01
170-5
4,206,196
283-61
68-7 9
4,071,752
274-51
66-59
134,444
9-07
2-20 1
939^155
62-25
14-07
187-5
4,247,212
281-51
63-63
4,092,661
271-2 7
61-3 2
154,551
10-2 1
2*31
948''290
60-51
13-43
186-s
4,398,895
280-70
62-28
4,207,956
268-52
59-58
190,939
12-18
2*70 ''
882,971
55*90
12-74
165-9
4,315,178
273-20
62-25
3,747,055
237-23
54-06
568,123
35-9 7
8*19
894,832
56-3 8
12-23
163-6
4,445,529
280-09
60-76
3,677,930
231-72
50-2 7
767,599
48-3 7
10-49 !
994,054
61-90
12-82
161-3
4,583,946
285-42
59-10
3,620,382
225-13
46-6 7
963,564
59-99
12*43
948''437
58-45
12-19
165"8
4,919,310
303-15
63-22
3,842,549
236-so
49-3 s
1,076,761
66-3 5
13-84
1,587^643
97-12
19-u
256* 5
5,249,267
321-u
63-19
4,070,005
248-9 7
48-99
1,179,262
72-14
14-20
1,372,679
84-33
14-93
203-7
6,850,359
420-83
74-51
4,242,409
260-62
46-11
2,607,950
160-21
28-3 7
1,887,679
114-35
20-22
136-5
7,777,106
471-n
83-3 2
4,403,755
266-76
47-is
3,373,351
204-3 3
36-14
121,434
45-82
9-7 7
108-0
967,116
364-di
77-85
846,661
319-19
68-15
120,455
45-13
9-7 0
135,019
50-19
9-50
109-2
971,845
361-2 7
68-3 9
783,102
291-u
55-u
188,743
70-ic
13-28
138,962
50-92
9-44
138-0
982,706
360-09
66-7 6
807,907
296-01
54-s 8
174,799
64-0 3
11-88
173,793
61-2 2
12-49
144-5
1,006,147
354-10
72-33
792,926
279-20
57-00
213,221
75-u
:
15-33
219,375
75-18
16-oo
147-4
1,039,416
356-21
75-83
822,517
281-ss
60-oi
216,899
74*33
15-S2
201,312
67-17
13-70
155''8
1,098,564
366-55
74-7 7
839,205
280-01
57-12
259,359
86-34
17*65
181,350
56-28
12-17
172-6
1,114,084
345-7 7
76-59
848,396
263-31
58-32
265,688
82-46
:
18-2 7
262^592
78-3 8
17-32
231-5
1,206,084
360-02
79-5 5
921,492
275-0 7
60-78
284,592
84-9 3
18-7 7
311,102
88-48
17-90
280''S
1,341,076
381-42
77-18
1,064,857
302-so
61-2 8
276,219
78-36
;
15-00
53lj539
151-64
33-40
434-3
1,555,222
441-19
97-18
1,394,375
395-56
87-13
160; 847
45-63
10-05
80,900
63-6 5
12-45
93-2
134,059
105-17
20-61
21,366
16-bi
3-29
112,693
88-66
17-35
465/113
335-9 9
60-19
890-2
433,726
313-38
56-14
322,734
233-19
41-77
110,992
80-19
1
14-3 7
51,901
34-3 7
6-71
118-7
484,159
320-63
62-56
371,703
246-16
48-03
112,456
74-47
14-53
174,165
114-58
21-48
313-9
542,469
356-88
66-oo
419,343
275-88
51-7 2
123,126
81-00
15-18
93463
57-66
10-8 6
136-3
572,556
352-12
66-31
425,771
261-85
49-33
146,785
90-2 7
17-01
61,002
36-53
5*95
84-9
468,272
280-40
45-69
443,196
265-3 9
43-2 1
25,U7 tf
15-01
2-4 5
77475
45-8 6
6-82
91-8
774,569
460-22
68-17
719,533
427-52
63-60
55,036
32-70
4-S7
252
l
Städer (köpingar)
och år.
Östersund ......... 1900
1901
1902
1903
1904
1905
1906
1907
t
1908
1909
Umeå ............... 1900
1901
1902
1903
1904
1905
1906
1907
1908
1909
Skellefteå......... 1900
1901
1902
1903
1904
1905
1906
1907
1908
1909
| 2
3
L i
1 5
6
1
7
1 8
9
1 10
i 11
12
Influtna utskylder
och bidrag.
Utdebitering pr
be villn.-krona.
Inkomster
(utom influtna utskylder
och bidrag).
D 1 r a f
brännvinsförsäljnings-
medel.
Summa.
Pr inv
Till
kom-
mun.
Till
kyrka.
1
-
Summa
Summa.
Pr inv.
! Pr
j bev.-kr.
Summa.
j Pr inv
Pr
j bev.-kr.
i
122,949
1
17-91
1 3*53
\ 4''37
1-17
5-oo
ö''84
121,421
1 i *6 8
4-92
60,778
8*85
2-16
140,686
20-os
f 8*63
\ 4’93
1-37
5*oo
6''30
129,036
18-42
4-77
68,263
9-74
2*52
150,861
21-48
( 3*52
\ *37
1*48
5-oo
5''8S
139,254
19-83
4*65
67,764
9*6 5
2-2 6
155,094
22-oa
| 3-75
\ 4-57
1-25
5-oo
5’82
134,794
19-20
4-2 9
60,778
8"6C
1-93
172,108
24-24
1 3-80
1 4''07
1*20
5-oo
5''27
136,890
19-28
4-02
63,273
8-91
1**86
193,050
26-4 s
( 3.79
1 4 79
1-21
5-oo
6 DO
138,666
19-02
3.68
65,768
9-02
1-75
197,087
26.80
1 3* 7 3
1 4’73
1-27
5-oo
6''oo
156,181
20-sl
4-04
70,259
9-38
1-82
201,413
26-il
) 4-28
1 5''äs
1-34
5*6 2
6‘6S
179,367
23-5 5
4* 2 2
77,012
lo-u
1-81
240,397
29-7 5
1 3-75
1 4''8S
1-25
5*oo
6’07
193,171
23-91
4-0 9
90,143
11-16
1*91
. 238,577
29-06
/ 3-6 9
l 4''73
1*31
( 5-oo
1
6 04
191,510
23-38
4-04
97,728
11-90
2-06
100,655
25*9 2
4-19
1-81
6*30
140,020
36*06
8-90
55,973
14-u
3*56 !
111,758
27-01
5*03
1-97
7-oo
148,520
35-89
8-95
51,135
12-36
3-08
122,438
121,714
28-00
5-21
1*79
7*oo
126,001
28-81
7*06
43,862
10-03
2-16
26-09
5*3 2
1-68
7*oo
159,815
34-26
8-91
52,354
11*2 2
2-93
132,785
27-50
5*2 8
1-72
7*oo
190,266
39-40
9-70
49,205
10-19
2-51 ''
130,205
25-s 7
4-13
2-07
6''50
186,329
37-08
9-11
42,497
8-15
2-08 i
131,800
25-04
4-51
1*76
6-3 0
208,761
39*06
9-31
38,286
7*2 7
1*71
131,912
24-88
4-io
1-90
6-oo
232,320
42-94
9-88
53,894
9-06
2* *2 0
157,956
28-eo
4*51
1*49
6-oo
236,337
42- 7 9
8-83
54,316
9-83
2-03 !
149,755
25-68
4*3 4
1-66
6''oo
270,556
46-40
9-17
64,578
11''07
2-26 [
16,517
12-ox
2-oo
( 0-53
1 0''70
2*53
2 70
46,675
36-49
5*56
23,273
18-20
2*77
17,186
13-49
2-oo
/ 0-84
1 1''26
2-84
3" 26
53,614
42-os
6-13
29,744
23-3 5
3-io
17,114
12-69
2-oo
/ 0-84
1 lSS
2*84
3-25
55,343
41-02
6*0 7
29,455
21-83
3-3 9
22,110
15*92
3-oo
1 1-31
1
1''49
4*21
4-49
49,708
35" 7 9
6*46
22,409
16-13
2-91
27,770
20-6 3
3-50
( 1-20
1 1-67
4- 70
5- 47
48,192
35" SO
5*88
21,404
15''90
2-61
31,065
22-7 7
3*50
f 0-94
1 tlO
4*41
4’go
47,621
34-91
5*11
13,400
9-S2
1-14
29,371
21-92
3-50 j
1 0-94
\ 7''jo
2-03
444
51,591
38* 5 0
5*98
21,386
15-96
2-40 t
30,077
21-67
3-70
5-73
54,940
39-58
6-22
23,202
16-72
2-63 |
37,908
26-56
3-70
1.96
5-66
60,410
42-83
5*9 0
21,187
14-85
2-07
40,943
29-56
3-70
2-07 I
5-77
189,735
136-99
17-15
26,497
19-13
2-39 1
253
13
14
15
16
i 17
18
19
20
21
22
23
24
25
1 ■
Utgifter.
Tillgång
a r.
Sk»
1 d e r.
B e b å
1 1 n i
11 g-
Summa.
Pr iav.
Pr
bev.-kr.
i »/o af
inkom-  sterna i
kol. 7.
Summa.
Pr inv.
Pr
bev.-kr.
Summa.
Pr inv.
Pr
bev.-kr.
Summa.
Pr inv.
Pr
bev.-kr.
201,789
29-39
8-18
166-2
1,161,431
169-15
47-09
737,431
107-40
29-90
424,000
61-75
17*19
237,255
33-87
8-77
183-9
1,188,676
169-0 S
43-94
717,933
102-4 8
26-54
470,743
67-20
17-40
231,669
32-99
7-7 1
166-4
1,219,489
173-63
40-73
809,660
115-28
27-oe
409,829
58-3 3
13-69
336,736
47-9 7
10-71
249-s
1,074,442
153-05
34-18
820,820
116-93
26-11
253,622
36-12
8-0 7
278,865
39-28
8-2 0
203-7
1,235,679
174-oe
36-8 2
903,914
127-33
26-57
331,765
46-73
9-75
311,103
42-6 7
8-20
224-4
1,313,158
180-10
34-85
947,630
129-9 7
25-15
365,528
50-13
9*70
313,004
41-77
8-09
200-4
1,235,639
164-88
31-95
911,886
121-08
23-58
323,753
43-20
8-3 7
362,484
47-59
8-53
202-1
1,258,332
165-19
29-61
892,960
117-23
21-01
365,372
47-96
8-60
j
394,193
48-79
8-3 4
204-1
1,425,777
176-47
30-18
897,886
111-18
19-01
527,891
65-3 4
11-17
463,429
56-45
9-79
242-0
1,495,265
182-14
31-57
1,013,919
123-51
21-41
481,346
58-6 3
10-16
268,693
69-20
17-08
"l9P8
1,809,016
465-88
114-97
1,840,394
473-96
116-96
—31,378
—8-08
— 1-99
288,080
69-6 2
17-36
194-0
1,798,428
434-61
108-3 8
1,864,785
450-6 4
112-3 8
—66,357
—16-03
—4-00
247,625
56-6 2
13-87
196-5
1,840,845
420-95
103-11
1,866,238
426-75
104-53
—25,393
—5-80
—1-42
238,071
51-03
.13-3 2
149-0
1,857,840
398-25
103-95
1,839,108
394-23
102-90
18,732
4*02
1-05
295,187
61-13
15-05
155-1
1,913 971
396-3 4
97-60
1,815,649
375-98
92-5 s
98,322
20-36
5*02
289,013
57-43
14-17
155-1
1,945,294
386-57
95-40
1,837,513
365-15
90-12
107,781
21-12
5-28
318,885
60-58
14-2 2
152-8
2,007,666
381-3 8
89-55
1,863,131
353-92
83-10
144,535
27-46
6-45
297,028
54-90
12-68
127-9
2,037,603
376-63
86-6 2
1,827,869
337-86
77-71
209,734
38-7 7
8-91
316,598
57-3 2
11-83
134-0
2,014,294
364-71
75-27
1,805,631
326-98
67-47
208,663
37-7 8
7-80
550,414
94-3 9
19-26
203-4
2,235,807
383-42
78-24
1,974,279
338-5 7
69-0 9
261,528
44-85
9-15
73,205
57-24
8-7 2
156-8
419,160
327-7 2
49-93
158,907
124-24
18-93
260,253
20.3-4 s
31-00
63,754
50-04
7’2 9
118-9
420,629
330-16
48-08
156,862
123-12
17-93
263,767
207-04
30-15
105,760
78-40
12-16
191-1
472,688
350-3 9
54-3 7
190,734
141-3 9
21-94
281,954
209-oo
32-4 3
97,270
70-03
12-65
195-7
481,947
346-9 7
62-68
251,420
181-01
32-70
230,527
165-96
29-98
95,130
70-6 s
11-61
197-4
499,839
371-3 5
60-9 9
218,168
162-09
26-0 2
281,671
209-2 6
34-3 7
104,904
76-91
11-25
220-3
536,595
393-3 9
57-54
251,740
184-56
26-99
284,855
208-83
30-55
252,246
188-2 4
28-98
488-9
716,561
534-74
82-31
432,972
323-u
49-7 4
283,589
211-03
32-57
583,830
420-63
66-10
1,062-7
1,260,230
907-95
142-6 7
934,503
673-2 7
105-so
325,727
234-68
36-87
1,020,052
714-82
99-57
1,688-5
2,230,647
1,563-17
217-73
1,860,418
1,303-73
181-59
370,229
259-44
36-14
481,351
347-55
43-51
253-7
2,500,565
1,805-46
226-01
2,155,451
1,556-28
194-S2
345,114
249-18
31-19
r)
1900
1901
1902
1903
1904
1905
1906
1907
1908
1909
1900
1901
1902
1903
1904
1905
1906
1907
1908
1909
1900
1901
1902
1903
1904
1905
1906
1907
1908
1909
1900
1901
1902
1903
1904
1905
1906
1907
1908
1909
lelas.
2
3
4
5
6
7
8
9
Influtna utskylder
och bidrag.
Utdebitering pr
bevilln.-krona.
Inkomster
(utom influtna utskylder
ocli bidrag).
Summa.
Pr inv.
Till
kom-
mun.
Till
kyrka.
Summa.
Summa.
Pr inv.
Pr
bev.-kr.
;
117,229
12-36
^3-os
372,452
39-2 7
10*58
170,882
17-74
3-55
2-0 5
5-60
363,114
37-69
8-78
199,886
21-25
3-3 8
2-6 2
6-oo
405,730
43-18
9-43
248,108
28-08
4-15
2-35
6-50
423,544
47-94
9-66
237,388
26-44
3-78
2-22
6-oo
467,194
52-04
10-71
235,334
26-42
4-oo
2-34
6-84
448,710
50-3 7
10-6 5
237,320
26-03
4-oo
2-34
6-34
432,360
47-43
10-35
247,963
26-6 8
4-19
2-31
6-50
401,843
43-23
9-52
292,010
31-83
4-58
2-02
6-60
401,541
43-7 8
8''03
299,196
33-14
5-24
2-51
7*75
496,988
55*05
10-55
31,342
11-80
2-2 5
1-40
3-65
66,898
25-20
8-12
36,247
13-39
2-45
1-25
3-70
65,361
24-15
7*64
36,374
13-46
2-20
1-75
3.95
62,204
23-0 2
6-85
41,121
15-14
2-20
1*75
3*95
67,571
24-88
7*22
47,359
17-36
2-80
1-80
4-60
62,785
23-01
6-47
47,336
17-13
2-80
1-80
4-60
81,943
29-66
8-44
47,892
17-10
2-95
1-so
4-75
77,216
27-58
8-3 2
50,251
17-86
2-95
1-80
4-75
81,404
28-94
8-81
54,908
19-57
2-95
1-85
4-80
78,599
28-0 2
8-07
69,060
25-2 7
3-15
1-85
5*oo
78,637
28-7 7
7-44
14,235
9-08
0-93
no
2-03
59,094
37-69
9-08
23,235
17-43
2-03
0-97
3-oo
62,467
46-83
8-6 9
22,352
16-73
—
—
3-oo
54,873
41-07
7*48
18,939
13-98
—
—
1) 3-oo
55,808
41-19
8-19
18,003
13-64
—
—
J) 3-oo
52,347
39-66
7-72
23,465
17-64
—
—
4-oo
46,650
35-07
7-21
22,700
16-70
—
—
x) 4-oo
47,967
35-86
7-49
24,911
18-33
2-70
1-42
4-12
43,332
31-88
6-63
27,535
20''61
3-oo
1*86
4-36
48,384
36-22
7-12
27,926
20-69
3-oo
1-46
4''46
52,003
38-52
7*3 6
20,083,200
17-80
36,782,287
32-60
8-95
22,082,847
19-16
—
—
—
37,386,254
32-45
8-42
24,053,001
20-55
—
—
—
40,408,154
34-53
8-66
26,484,027
22-20
—
—
—
43,444,484
36-41
9-17
27,077,106
22-17
—
—
—
45,236,254
37-08
8-54
28,862,046
23-08
—
—
—
48,841,612
39-05
8*54
31,776,039
24-3 5
—
—
—
51,851,768
39-7 4
8*51
36,775,724
27-u
• —
—
—
58,296,587
42-9 7
8-7 8
42,108,135
30-3 4
—
—
—
63,154,130
45" 50
8-53
48,814,639
34-60
—
-
-
70,435,002
49-93
8-68
255
13
~14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25 i
Utgifter.
Tillgång
a r.
S k .
1 (l e r.
B e b å 1 1 n i
n g.
Summa.
Pr inv.
Pr
bev.-kr.
i °/o af
inkom-  sterna i
kol. 7.
Summa.
Pr inv.
Pr
bev.-kr.
Summa.
Pr inv.
Pr
bev.-kr.
Summa.
Pr inv.
Pr
bev.-kr.
996,577
105-os
28-3 2
267-6
1,871,430
197-32
53-17
1,869,702
197-11
53-13
1,728
0''is
0"0 4
1,278,651
132-7 5
30-93
352-1
1,904,918
197-77
46-os
2,344,608
243-12
56-7 2
—439,690
—45-65
—10-64
727,067
77-29
16-91
179-3
2,897,796
308-og
67-3 9
2,472,793
262-8 s
57-50
425,003
45-1 s
9-S9 :
1,209,425
136-89
27-58
285-5
3,506,750
396-a 3
79-98
3,112,005
352-2 5
70-98
394,745
44-68
9-oo
819,897
91-32
18-7 9
175-5
3,625,455
403-80
83-09
3,175,364
353-6 7
72-7 7
450,091
50-13
10-3 2 |
1,025,956
115-18
24-3 6
228-6
4,014,521
450-63
95-30
3,632,101
407-70
86-22
382,420
42-93
9-os |
935,688
102-8-1
22-3 9
216-4
4,210,815
461-88
100-7 6
3,856,907
423-06
92-3 0
353,908
38-82
8*4c ;
908,676
97-76
21-53
226-1
4,446,226
478-3 7
105-38
4,148,238
446-31
98-2 7
297,988
32-og
7*06 1
1,103,928
120-3 5
22-0 7
274-9
4,821,389
525-63
96-3 8
4,551,610
496-22
90-99
269,779
29-41
5*3 9 i
1,184,194
131-16
25-13
238-s
5,158,864
571-10
109-19
4,948,144
548-06
105-02
210,720
23-34
t-,;
96,693
36-42
11-74
144-5
505,228
190-29
61-3 2
204,567
77-05
24-83
300,661
113-24
36-4 9
109,154
40-3 2
12-76
167-0
493,174
182- is
57-6 7
202,385
74-76
23-6 6
290,789
107-4 2
34-oi
123,059
45-54
13-56
197-8
499,396
184-S2
55-02
220,170
81-18
24-2 G
279,226
103-8 4
30-7 6
127,983
47-12
13-68
189-4
536,736
197-62
57-3 7
275,786
101-51
29-is
260,950
96-0 s
27-89
142,873
52-3 7
14-7 2
227-6
766,108
280-8 2
78-93
434,487
159-2 7
44-7 7
331,621
121-55
34-ig
105,778
38-28
10-90
129-1
915,793
331-11
94-3 5
579,830
209-85
59-71
335,963
121-59
34-61
101,072
36-10
10-SO
130-9
970,739
346-69
104-59
563,051
201-09
60-66
407,688
145-60
43-93 |
117,461
41-76
12-71
144-3
992,769
352-92
107-3 9
568,075
201-91
61-15
424,694
150-98
45-94
131,747
46-9 7
13-52
167-6
990,087
352-9 7
101-60
569,489
203-oa
58-11
420,598
149-95
43-16
126,100
46-14
11-93
160-4
1,023,236
374-39
96-8 2
514,250
188-16
48-66
508,986
186-23
48-16 i
201,952
128-79
31-03
341-7
534,882
341-12
82-17
247,064
157-5 7
37-96
287,818
183-55
44-21 j
85,618
64-18
11-90
137-1
536,397
402-09
74-58
247,064
185-20
34-3 5
289,333
216-89
40-23 ]
105,136
78-6 9
14-3 4
191-6
563,051
421-11
76-7 8
265,000
198-35
36-11
298,051
223-09
40-64 i
67,389
49-73
9-90
120-8
564,076
416-29
82-83
294,519
217-36
43-25
269,557
198-93
39-58 !
71,206
53-94
10-50
136-0
556,540
421-6 2
82-05
291,235
220-63
42-91
265,305
200-99
39-u
61,770
46-44
9-55
132-4
561,197
421-9 5
86-7 6
287,803
216-3 9
44-19
273,394
205-56
42-27
71,078
52-3 0
11-10
148-2
558,163
410-71
87-19
285,185
209-8 5
44-55
272,978
200-86
42-64
73,296
53-93
11-21
169-1
• 549,330
404-21
84-03
280,480
206-3 9
42-90
268,850
197-82
41-13
71,228
53-31
10-48
147-2
556,189
416-31
81-80
276,539
206-99
40-6 7
279,650
209-3 2
41-13 j
63,376
46-95
8-97
121-9
568,910
421-11
80-19
272,434
201-so
38-51
296,476
219-61
41-95 1
70,231,834
62-25
17-10
190-9
302,993,494
268-5 7
73-75
211,836,807
187-77
51-57
91,156,687
80-so
22-is
72,662 685
63-0 6
16-3 7
194-4
333,016,880
289-01
75-01
236,246,503
205*03
53-21
96,770,377
83-98
21-80
75,923,321
64-88
16-2 8
187-9
369,731,028
315-96
79-26
262,319,726
524* i7
56-23
107,411,302
91-79
23-03 !
86,498,164
72-50
18-25
199-1
399,238,027
334-6 2
84-21
284,249,491
238-21
59-98
114,988,536
96-3 8
24-20
85,270,591
69-81
16-01
188-5
413,571,187
338-59
78-05
291,427,807
238-59
55-0 0
122,143,380
lOO-oo
23-05
100,460,983
80-3 2
17-56
205-7
458,364,419
366-17
80-11
329,894,209
263-7 6
57-68
128,470,210
102-71
22-4 6
111,683,368
85-60
18-3 4
215-4
504,509,430
386-6 8
82-85
366,025,717
280-51
60-n
138,483,713
106-14
22-74:
121,643,556
89-6 7
18-33
208-7
564,128,335
415-86
85-oo
408,235.387
300-di
61-51
155,892,948
114-92
23-49 :
140,656,772
101-34
18-99
222-7
628,868,919
453-10
84-90
462,540,069
333-26
62-11
166,328,850
119-84
22-46
139,001,280
98-53
17-14
197''S
652,732,434
462-68
80-17
513,372,895
363-90
63-2 9
139,359,539
98-7 s
17-18 [
256
Utskylder, inkomster och utgifter samt
1
2
3
4
5
6
7
8
9
Län.
(Landsbygden).
Influtna utskylder
och bidrag.
Inkomster
(utom influtna utskylder
och bidrag).
D ä r a f
brfinnvinsförsäljnings-
medel.
Summa.
Pr inv.
Summa.
Pr inv.
Pr
fyrk.
Summa.
Pr i liv.
Pr
fyrk.
Stockholms län .................. 1900
1,063,409
6-8 5
487,124
3-14
0-27
41,535
0-2 7
0*0 2
1901
1,089,345
6-9 5
509,585
3-2 5
0-28
42,792
0-2 7
0''02
1902
1,135,848
7-12
519,924
3-26
0-28
47,887
0-3 0
0*03
1903
1,171,140
7-21
523,351
3-22
0-28
43,643
0-27
0*0 2
1904
1,317,042
7*05
637,654
3*85
0-29
47,343
0-29
0*0 2
1905
1,388,937
8*23
622,259
3-69
0-2 5
49,258
0''2 9
0*02
1906
1,470,170
8-47
645,490
3-7 2
0-24
51,319
0-3 0
0*02
1907
1,599,520
8-87
721,083
4-oo
0-25
51,724
0-2 9
0*02
1908
1,812,980
9-70
973,295
5*21
0''2 8
64,895
0-3 5
0*02
1909
2,114,709
11-03
1,033,068
5*39
0-23
171,339
0-89
0*04
Uppsala län........................ 1900
633,408
6-54
250,590
2-59
0-24
30,160
0-31
0*03
1901
636,037
6*56
278,099
2-8 7
0*28
33,635
0-35
0*03
1902
643,477
6-65
278,905
2-88
0''26
29,544
0-31
0*03
1903
643,608
6-84
284,107
2-93
0-29
29,836
0-31
0*03
1904
674,861
6-96
298,167
3-08
0-28
30,976
0-8 2
0*03
1905
690,822
7-15
335,965
3-48
0-3 0
32,200
0-33
0*03
1906
730,806
7*60
333,315
3-47
0-3 0
31,771
0-33
0*03
1907
767,015
8-05
373,433
3*92
0-34
30,102
0-3 2
0*03
1908
802,266
8-36
399,417
4-lc
0-33
33,988
0-8 3
0*03
1909
873,957
9-03
473,137
4-89
0-38
70,049
0-72
0*06
Södermanlands län............... 1900
912,759
6-50
443,499
3-16
0-34
57,653
O-il
0*04
1901
971,751
6-91
466,160
3-31
0-3 5
65,490
0-4 7
0*05
1902
987,378
7*04
473,089
3-3 7
0-3 4
39,935
0-28
0*03
1903
1,009,026
7-17
453,931
3-23
0-33
40,501
0-29
0*03
1904
1,056,681
7-51
464,692
3-80
.
0-31
41,290
0''2 9
0*03
1905
1,083,914
7*69
509,045
3-61
0-8 2
44,177
0-31
0*03
1906
1,136,665
8-06
512,111
3-63
0-31
42,970
0-30
0*08
1907
1,106,809
8-67
565,119
4-43
0-38
49,309
0-8 9
0*03
1908
1,179,796
9-15
552,488
4-28
0-34
41,381
0-8 2
0*08
1909
1,290,880
9-85
642,149
4-90
0-3 6
93,507
0-71
0*05
Östergötlands län............... 1900
1,334,917
6-20
617,013
2-87
0-3 4
73,695
0-31
0*04
1901
1,400,745
6-46
646,143
2-98
0-3 4
82,261
0-38
0*04
1902
1,417,827
6-52
677,414
3-u
0-3 5
74,122
0-3 4
0*04
1903
1,438,038
6-62
669,099
3-08
0-35
82,585
0-3 8
0*04
1904
1,508,328
6-92
710,216
3-20
0-3 4
94,875
0-41
0*05
1905
1,575,769
7-23
720,967
3-31
0-33
89,454
0-41
0*04
1906
1,630,971
7*50
804,061
3-7 0
0-36
79,290
0-3 0
0*04
1907
1,744,511
8-02
881,295
4*05
0-3 8
74,035
0-8 4
0*08
1908
1,847,276
8-4 7
931,546
4-2 7
0-3 8
87,473
0-4 0
0*04
1909
1,940,538
8-85
1,023,536
4-6 7
0-3 7
151,198
0-G9
0*0 5
tillgångar och skulder i kronor,
257
10
1 11
12
13
14
1 15
16
17
18
19
20
i 21
! 22
Utgifter.
Tillgång
a r.
S k u 1 d e
1*.
B e h å 1 1 n i
n g-
Summa.
1
| Pr inv.
! Pr
fyrk.
i “/o af
inkom-  sterna i
kol. 4.
Summa.
Pr inv.
Pr
fyrk.
Summa.
Pr inv.
Pr
fyrk.
Summa.
Pr inv.
Pr
fyrk.
1,532,598
9-8 7
0-85
314-6
4,588,822
29-51
2-55
1,851,705
11-92
1-03
2,737,117
17-62
1-52
1,781,345
11-3 7
0-99
349-6
4,834,648
30-86
2-70
2,045,093
13-0 5
1*14
2,789,555
17''S1
1-56
1,776,424
11-14
0-95
341-7
4,959,768
31-10
2-66
2,106,947
13-21
1-13
2,852,821
17-89
1''53
1,780,548
10-96
0-94
340-2
5,237,049
32-23
2-7 7
2,290,547
14-10
1*21
2,946,502
18-13
1-56
2,162,587
13-oc
0-99
339-1
5,745,430
34-70
2-62
2,623,699
15*85
1-20
3,121,731
18-85
1*42
2,316,400
13-73
0-93
372-8
6,038,571
35-80
2-12
2,923,034
17-33
1-17
3,115,537
18-47
1*25
2,373,198
13-68
0-90
367-7
6,448,674
37-16
2-il
3,179,767
18-33
1-20
3,268,907
18-83
1*24
2,637,162
14-6 2
0*90
365-7
6,848,604
37-9 7
2-33
3,477,078
19-2 8
1*18
3,371,526
18-69
1-15
3,041,505
16-28
0-8 7
312-5
7,760,364
41-51
2-22
4,057,406
21-7 2
1*16
3,702,958
19-82
1-06
3,743,082
19-53
0-85
362-3
8,581,646
44-78
1-95
4,692,889
24-49
1''07
3,888,757
20-29
0-88
904,418
9-31
0-85
360-9
2,718,978
28-0 9
2*55
602,848
6-23
0-57
2,116,130
21-86
1-98
904,706
9-31
0-90
325-3
2,784,362
28-73
2-76
606,010
6-25
0''60
2,178,352
22-48
2-16
930,981
9-63
0-8 7
333-8
2,875,272
29-73
2-69
614,973
6-30
0-58
2,260,299
23-3 7
2-li
886,798
9-15
0*90
312-1
2,910,949
30-03
2-9 7
621,391
6-41
0-63
2,289,558
23-62
2-3 4
1,028,726
10-6 2
0-98
345-0
2,979,337
30-75
2''81
694,780
7*17
0-66
2,284,557
23*58
2-18
1,156,366
11-97
1‘02
344-2
3,080,578
31-89
2’72
784,642
8-12
0-6 9
2,295,936
23-7 7
2-03
1,119,534
11-65
1-02
335-9
3,216,406
33-17
2-91
874,441
9-10
0-80
2,341,965
24-3 7
2-14
1,167,026
12-25
1-06
312-5
3,333,880
35-00
3-os
932,632
9-70
0-85
2,401,248
25-21
2-18
1,287,968
13-42
1-06
322-5
3,479,089
36-25
2-86
1,020,870
10-64
0-84
2,458,219
25-61
2-02
1,475,828
15-21
1*19
311-9
3,674,670
87*95
2-97
1,239,843
12-so
l-oo
2,434,827
25" 15
1-9 7
1,511,829
10-7 7
1*17
340-9
4,772,718
34-02
3-6 9
1,669,905
11-90
1*29
3,102,813
29*1 3
2-40
1,633,802
11-61
1*21
350-5
5,025,812
35-72
8*73
1,861,957
13-23
1-38
3,163,855
22-49
2-35 i
1,645,611
11-74
1-20
347-8
5,091,357
36-31
3-70
2,103,701
15-oo
1-53
2,987,656
21-31
2-17
1,504,704
10-70
1-08
331*5
5,160,220
36-6 8
3-71
2,124,676
15-10
1-53
3,035,544
21-58
2-18 •
1,714,904
12-19
1*13
368-s
5,469,854
38-8 7
3-61
2,370,904
16-85
1*57
3,098,950
22-02
2-04
1,996,866
14-17
1-26
392-3
5,817,309
41-2 7
3-68
2,720,308
19-30
1*72
3,097,001
21-0 7
1''9C
1,797,682
12-7 4
1-os
351"0
5,997,958
42-51
8*61
2,849,530
20-20
1*72
3,148,428
22-31
1*S9
1,912,582
14-9 9
1-2 7
338-4
5,845,542
45-81
3-88
2,699,822
21-16
1*79
3,145,720
24-6 5
2"oo
'' 1,934,018
15-oo
1-18
350-1
6,227,579
48-28
3-78
2,849,188
22-09
1*73
3,378,391
26-19
2-05
2,204,996
16-83
1-22
343-1
6,499,037
49-61
3-co
3,103,190
23-69
1*72
3,395,847
25-9 2
1-88
2,048,439
9-51
1-13
332-0
6,647,879
30-88
3-68
1,524,588
7*08
0‘S4
5,123,291
23-80
2-S4
2,134,508
9-85
1*13
330-3
6,812,266
31-12
3-60
1,597,907
7-3 7
0-84
5,214,359
24-0 5
2*76
2,215,083
10-18
1-16
327-0
6,959,077
31-98
3-61
1,767,212
8-12
0-93
5,191,865
23-86
2-71
2,248,452
10-3 5
1*18
336-0
7,238,446
33-3 2
3-78
1,995,935
9-19
1-04
5,242,511
24-is
2-74
2,359,805
10-83
1*12
332-3
7,755,144
35-60
3-6 8
2,151,164
9-88
1-02
5,603,980
25-72
2*66
2,342,567
10-7 5
1''08
324-9
7,891,346
36-21
3-6 5
2,235,292
10-26
1-03
5,656,054
25-95
2''62
2,575,162
11-84
1-15
320-s
8,225,710
37-si
3-08
2,412,046
11-09
1-08
5,813,664
26-7 2
2-60
2,786,637
12-81
1*19
316-2
8,515,092
39-15
3-6 2
2,589,243
11-90
1*10
5,925,849
27-25
2-52
3,320,591 1
15-23
1-34
356*5
9,410,460
43-16
3-80
3,233,579
14-83
1-31
6,176,881
28-33
2*40
3,130,158 1
14- 2 S
1*13
303*8
9,679,641
44-15
3-18
3,567,742
16-27
1-28
6,111,899
27-ss
2*20
33
258
1
2 1
3
4
5
6 i
7
1
8 |
_9_|
Län.
(Landsbygden
•)
Influtna utskylder
och bidrag.
Inkomster
(utom influtna utskylder
och bidrag).
Dlraf
brännvinsförsäljnings-
j
medel.
Summa.
Pr inv.
Summa.
Pr inv. i
Pr
fyrk.
Summa.
Pr inv. I
Pr ;
fyrk.
Jönköpings län .........
......... 1900
809,530
4*70
415,841
2*12
0*40
58,652
0*34
0*06 i
1901
846,028
4*90
442,016
2*:. e
0*40
67,141
0*39
0*06
1902
870,457
5*05
418,449
2*43
0*3 7
60,414
0*35
0*03
1903
886,612
5*14
467,358
2*71
0*41
65,028
0*38
0*oo i
1904
969,620
5*59
467,239
2*70
03 7
66,319
0*88
0*05
•
1905
1,013,779
5*82
467,231
2*08
0*36
66,421
0*88
0*05
1906
1,080,762
6*18
489,952
2*80
0*36
67,688
0*39
0*03 1
1907
1,116,633
6*51
565,111
3*8 1
0*42
66,051
0*6 9
0*05
1908
1,222,517
7*11
570,845
3*8 2
0*38
45,917
0*27
0*03 1
1909
1,288,147
7*56
695,129
4*08
0''41
128,069
0*7.''.
0*08 i
Kronobergs län ........
......... 1900
705,462
4*65
266,055
1*73
0*33
51,455
0*34
0*06
1901
740,020
4*91
281,140
1*86
0*83
55,429
0*3 7
0*0 7
1902
785,308
5*2 5
283,517
1*00
0*88
49,805
0*33
0*06
1903
786,712
5*27
310,179
2*os
0*36
50,596
0*34
0*06
1904
827,599
5*54
305,762
2*o»
0*31
52,590
0*3 5
0*05
1906
865,913
5*82
330,159
2*22
0*82
55,482
0*3 7
0*03
1906
905,142
6*09
354,659
2*39
0*33
54,354
0*3 7
0*0 5
1907
963,825
6*50
392,050
2*63
0*33
54,179
0*3 7
0*05
1908
1,015,737
6*84
445,304
3*oo
0*3 7
40,890
0*28
0*03
1909
1,105,109
7*12
519,969
8*49
0*3 7
101,014
0*(!S
0*0 7 1
Kalmar län .............
......... 1900
976,366
5*0 2
410,737
2*il
0*3 7
55,428
0*2 9
0*05
1901
1,011,729
5*22
449,953
2*3 2
0*39
62,015
0*3 2
0*0G
1902
1,043,336
5*42
454,907
2*36
0*39
54,231
0*28
0*03
1903
1,058,390
5* o 3
486,618
2*54
0*42
54,603
0*29
0*05
1904
1,120,793
5*88
471,002
2*4 7
0*8 7
56,105
0*2 9
0*04
1905
1,170,851
6*16
511,762
2''(i 9
0*40
57,741
0*3 0
0*04
*
1906
1,197,774
6*38
530,703
2*81
0-3 9
57,730
0*31
0*0 4 |
1907
1,262,553
6*7 2
588,254
3*18
0*48
63,025
0*3 4
0*05 |
1908
1,370,501
7*26
667,479
3*58
0*4 4
56.973
0*30
O*04 :
1909
1,470,603
7*7 9
786,999
4*17
0*48
133,119
0*71
0*08 i
(•ottlands län...........
........ 1900
279,215
6*2 9
134,747
3*08
0*3 7
14,159
0*3 2
0*04 j
1901
306,551
6*90
157,997
3*35
0*48
15,621
0*3 3
0*05 j
1902
.312,631
7-01
145,562
3*26
0*48
13,961
0*31
0*0 4 j
1903
318,435
7*lfi
162,539
3*65
0*48
16,502
0*3 7
0*05
1904
334,035
7*52
192,178
4*83
0*55
15,783
0*36
0*05
1905
343,891
7*75
160,899
3*62
0*48
16,049
0''36
<»*04 i
1906
339,173
7*6 5
178,806
4*08
0-46
16,450
0*3 7
0*04
1907
358,137
8*07
192,246
4*33
0*49
17,914
0''40
0*03
1908
390,402
8*7 4
210,951
4*72
0*50
14,123
0*3 2
0*03
1909
399,241
8*89
201,422
4*35
0''47
30,967
0*69
0*07
259
10
11
1 12
13
1 11
I 15
16
1
n
18
1 1»
20
21
22
Utgifter.
Till
5“H
a r.
S k
u 1 d e
1*.
B e h u
1 1 n i
n g-
Summa.
Pr inv.
Pr
fyrk.
i °/o af
inkom-  sterna i
kol. 4.
Summa.
Pr inv.
i
A
Summa.
Pr inv.
Pr
fyrk.
Summa.
Pr inv.
Pr
fyrk.
1,172,570
6-81
l-ll
282-0
3,498,407
20-32
3-33
628,656
3-65
0''6 0
2,869,751
16’G7
2-73
1,309,381
7-59
1-20
296-2
3,624,578
21-oi
3-8 2
754,966
4*3 8
0-69
2,869,612
16-63
2-63
1,432,533
8-31
1-27
342-3
3,677,916
21-33
3-27
848,770
4-9 2
0-7 3
2,829,146
16-41
2-52
1,433,732
8-31
1*26
306-s
3,785,177
21-04
3-84
913,069
5-20
0*80
2,872,108
16-65
2-54
1,473,758
8-50
1*18
315-4
3,926,688
22-06
3-13
1,018,119
5*8 7
0-81
2,908,569
16-7 9
2-3 2
1,561,639
8*96
1*20
334-2
4,032,088
23-15
3-10
1,074,054
6-17
0-83
2,958,034
16-9S
2-2 7
1,655,331
9''40
1*21
337-9
4,247,019
24-2 7
3-09
1,160,084
6-oa
0-85
3,086,935
17-64
2-24
1,885,663
11-04
1-41
333-7
4,538,678
26-57
3-40
1,349,988
7-90
l-oi
3,188,690
18-6 7
2-3 9
1,947,647
11-33
1-31
341-2
4,790,338
27-87
3-28
1,546,763
9-oo
1*04
3,243,575
18-8 7
2-19
2,078,930
12-21
1-24
298-9
5,028,861
29-53
3-oo
1,698,799
9-98
1*01
3,330,062
19-55
1-99
1,050,635
6*92
1*29
394-9
2,213,990
14-59
2*71
1,069,049
7-04
1-31
1,144,941
7-55
1*40
1,036,254
6-87
1*27
368-6
2,310,230
15-3 2
2-84
1,126,998
7-47
1*39
1,183,232
7*85
1-45
1,147,662
7-67
1-38
404-8
2,476,273
16-55
2*87
1,189,143
7*05
1-3 8
1,287,130
8-60
1-49
1,126,084
7-55
1-31
363-0
2,573,565
17-25
2*99
1,250,087
8-3 8
1-45
1,323,478
8-87
1-54
1,136,778
7-G1
1*17
371-8
2,625,103
17-59
2-70
1,257,331
8-42
1-29
1,367,772
9-17
1-41
1,266,723
8-52
1-23
383-7
2,731,007
18-36
2-6 5
1,362,477
9-16
1-32
1,368,530
9-20
1-33
1,241,011
8-36
1-14
349-9
2,949,534
19-86
2-72
1,409,135
9-49
1*3 0
1,540,399
10-3 7
1-42
|
1,405,131
9-48
1*20
358-4
3,150,312
21-26
2*69
1,473,513
9-94
1-26
1,676,799
11-3 2
1-43
1,621,429
10-91
1-35
364-1
3,302,925
22-23
2-7 4
1,617,325
10-89
1-8 4
1,685,600
11-34
1-40
1,640,509
11-02
1*17
315-5
3,542,834
23-7 9
2-5 2
1,662,201
11-ie
1*18
1,880,633
12-63
1*34
1,471,095
7-57
1-32
358-2
3,464,394
17-84
3-12
1,320,013
6-80
1-19
2,144,381
11-04
1-93
1,491,656
7-70
1-28
331-5
3,559,986
18-38
3-06
1,367,697
7-06
1-18
2,192,289
11-32
1-88
1,537,323
7-98
1-30
337-9
3,667,832
19-04
3-u
1,392,276
7-33
1-18
2,275,556
11-81
1-93
1,609,329
8-11
1-39
330-7
3,870,099
20-21
3-83
1,495,912
7-sl
1-29
2,374,187
12-40
2-04
1,734,630
9-09
1-38
368-3
4,135,342
21-68
3-2 9
1,634,776
8-57
1*30
2,500,566
13-11
1-99
1,992,819
10-49
1-54
389-4
4,638,572
24-12
3-59
2,048,306
10-78
1*58
2,590,266
13-64
2*oi
1,780.071
9-41
1-29
335-4
4,892,924
25-8 7
3-56
2,158,455
11-41
1-57
2,734,469
14-46
1-99
2,02i;i08
10-76
1-47
343-6
5,085,452
27-0 7
3''69
2,323,493
12-3 7
1-09
2,761,959
14-70
2*oo
2,578,878
13-66
1-71
386-1
5,494,225
29-io
3-63
3,016,579
15-98
1-99
2,477,646
13-12
1-64
2,212,673
11-72
1-35
281-2
5,882,562
31-17
3-59
3,027,802
16-04
1*85
2,854,760
15-13
P74
679,722
15-31
1-87
504-4
1,588,807
35-7 8
4*3 8
585,222
13-18
1-61
1,003,585
22-60
2*7 7
470,068
10-58
1-42
297-5
1,633,485
36-7 5
4-95
597,072
13-48
1*81
1,036,413
23-3 2
3-14
457,974
10-2 7
1-35
314-6
1,673,148
37-53
4*92
616,911
13-84
1-81
1,056,237
23-69
3-ii
524,884
11-80
1-56
322-9
1,750,116
39-34
5*20
674,616
15-17
2-oi
1,075,500
24-17
3-19
520,231
11-72
1-49
270-7
1,790,743
40-33
5*13
685,913
15-45
1*97
1,104,830
24-88
3-16
471,832
10-63
1-25
293-2
1,879,497
42-33
4-99
690,450
15-35
1*83
1,189,047
26-78
3-16
499,531
11-27
1-29
279-4
1,918,319
43-2 8
4-9 6
689,943
15-37
1-79
1,228,376
27-71
3-17
672,157
15-14
1*70
349-6
2,004,842
45-17
5-0 7
818,778
18-43
2-0 7
1,186,064
26-7 2
3-oo
587,764
13-17
1-41
278-6
2,171,772
48-65
5-20
830,802
18-61
1-9 9
1,340,970
30-04
3-21
558,926
12-45
1*30
273-5
2,207,943
49-16
5*12
806.928
17-97
1*87
1,401,015
31-19
3-25
260
1
2
3 1
4
5 t
6 II
7
8
9
Län.
(Landsbygden.)
Influtna utskylder
och bidrag.
Inkomster
(utom influtna utskylder
och bidrag).
Däraf
bränn vinsförsäljnings-  medel.
Summa.
Pr inv.
Summa.
Pr inv.
Pr
fyrk.
Summa.
Pr inv.
Pr
fyrk.
Blekinge län .............
....... 1900
440,573
4-oo
204,002
1*85
0*36
36,727
0*38
0*06
1901
472,550
4*3 o
266,580
2*43
0*46
41,967
0*38
0*0 7
1902
481,617
4-39
235,889
2*15
0*41
39,001
0*36
0*0 7
1903
495,293
4*53
251,617
2*30
0*43
38,040
0*3 5
0*0 7
1904
536,374
4''91
245,283
2*2 5
0*3 8
37,127
0*34
0*06
1905
538,295
4-94
264,721
2*43
0*42
38,682
0*3 5
0*06
1906
545,324
5*02
281,523
2*59
0*45
38,350
0*35
0*o«
1907
590,970
5-46
314,378
2*91
0*49
45,610
0*42
0*0 7
1908
639,181
5-90
227,153
2*10
0*32
36,717
0*3 4
0*05
1909
654,294
6*03
382,741
3*53
0*48
75,230
0*69
0*09
Kristianstads län .......
....... 1900
1,216,490
5-97
605,591
2*9 7
0*43
101,223
0*30
0*0 7
1901
1,256,011
6’23
646,123
3*21
0*44
86,935
0*43
0*o«
1902
1,286,091
6-40
675,817
3*3 0
0*4 7
99,001
0*49
0*0 7
1903
1,318,953
6*58
678,476
3*3 9
0*45
89,165
0*45
0*06
1904
1,391,183
6*94
707,486
3*58
0*43
104,113
0*52
0*06
1905
1,407,866
7-05
791,591
3* 9 G
0*47
117,537
0*59
0*07
1906
1,447,884
7*23
785,025
3*92
0*45
107,938
0*54
0*0 G
1907
1,511,702
7*32
852,370
4*2 4
0*47
112,246
0*56
0*06
1908
1,618,411
7*98
844,332
4*16
0*43
67,287
0*33
0*03
1909
1,775,411
8*6 s
972,824
4*76
0*43
140,241
0*6 9
0*06
Malmöhus län.............
........ 1900
2,060,207
7*47
905,047
3*28
0*26
134,668
0*49
0*04
1901
2,182,346
7*90
993,460
3*60
0*2 7
144,633
0*52
0*04
1902
2,290,766
8*26
1,030,503
3*72
0*2 7
152,591
0*5 5
0*04
1903
2,314,494
8*33
1,076,135
3*8 7
0*2 8
154,912
0*56
0*04
1904
2,370,908
8*54
1,057,357
3*81
0*27
137,769
0*50
0*03
1905
2,447,233
8*8 7
1,154,568
4*18
0*27
177,762
0*64
0*0 4
1906
2,486,509
9*29
1,173,304
4*3 9
0*2 7
178,806
0*6 7
0*04
1907
2,556,478
9*35
1,361,283
5*08
0*31
187,709
0*70
0*04
1908
2,729,566
10*34
1,296,031
4*91
0*2 8
102,276
0*39
0*02
1909
3,034,644
11*51
1,533,843
5*82
0*29
187,955
0*71
0*04
Hallands län .............
........ 1900
667,688
5*80
309,356
2*69
0*48
52,042
0*4 5
0*08
1901
655,864
5*73
357,640
3*12
0*55
68,722
0*60
0*11
1902
683,069
6*oi
354,104
3*11
0*54
71,819
0*63
0*11
!
1903
704,541
6*20
382,249
3*30
0*5 7
76,552
0*6 7
0-11
1904
744,412
6*55
393,498
3*46
0*51
80,402
0*71
0*lo
1905
729,250
6*43
399,646
3* 52
0*51
74,180
0*6 5
0*09
1906
790,632
6*95
418,243
3*68
0*52
72,665
0*64
0*09
1907
840,320
7*3 9
460,169
4*05
0*56
74,846
0*66
0*09
1908
'' 896,373
7*84
450,722
3*94
0*50
40,553
0*35
0*04
1909
971,784
8*47
555,446
4*8 4
0*52
79,193
0*6 9
1
0*07
261
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
t 20
21
22
Utgifter.
Tillgång
a r.
S k
i 1 (1 e
r.
B e li å
1 1 n i
11 g-
Sumnm.
Pr inv.
Pr
fyrk.
i °/0 af
inkom-  sterna i
kol. 4.
Summa.
Pr inv.
Pr
fyrk.
Summa.
Pr inv.
Pr
fyrk.
Summa.
Pr inv.
Pr
fyrk.
663,633
6-02
1*17
325-3
1,981,923
17-99
3-49
1,075,240
9*76
1-89
906,683
8-23
1-60 1
742,528
6-76
1-29
278-3
2,062,908
18-78
3-58
1,100,900
10-02
1-91
962,008
8-76
1-67
752,655
6-8(1
1-31
319-1
2,114,437
19-28
3-69
1,146,675
10-16
2-oo
967,762
8''S2
1-69
760,039
6-95
1-31
302-1
2,175,864
19-90
3-75
1,179,612
10-79
2-03
996,252
9-n
1-72
899,123
8-24
1-40
366-6
2,331,325
21-3 5
3-6 4
1,303,920
11-95
2-04
1,027,405
9-40
1-60
894,971
8-21
1-41
338-1
2,484,207
22-7 9
3-91
1,393,282
12-76
2-19
1,090,925
10-01
1-72
851,428
7-84
1-86
302-4
2,603,721
23-9 7
4*15
1,402,729
12-92
2-21
1,200,992
11-05
1-91
951,237
8-79
1-48
302-6
2,708,294
25-08
4*20
1,472,836
13-61
2-28
1,235,458
11-42
1-9 2 ''
1,001,515
9-23
1-43
440-9
2,861,688
26-48
4*0 7
1,572,808
14-53
2-24
1,288,880
11-90
1-83
1,064,050
9-81
1*3 4
278-0
2,916,155
26-88
3-6 7
1,566,575
14-14
1-9 7
1,349,580
12-44
1-70
2,041,602
10-02
1*45
337-1
6,068,426
29-78
4-30
2,482,712
12-is
1-76
3,585,714
17-co
2-54
1,937,260
9-0 2
1-32
299-8
6,346,488
31-50
4-84
2,527,520
12-55
1-73
3,818,968
18-93
2-61
2,075,856
10-33
1-44
307-2
6,576,093
32-7 2
4-55
2,615,737
13-01
1*81
3,960,356
19-71
2-74
2,059,651
10-28
1*3 7
303-6
6,742,635
33-66
4*48
2,645,523
13-21
1-76
4,097,112
20-45
2-7 2
2,027,499
10-12
1-24
286*6
6,870,446
34-28
4-19
2,610,379
13-03
1-59
4,260,067
21-25
2-60
2,354,530
11-79
1-39
297-4
7,025,943
35-19
4-14
2,782,384
13-94
1-61
4,243,559
21-25
2-50
2,485,648
12-40
1-43
316-6
7,306,932
36-46
4*20
2,927,311
14-61
1*68
4,379,621
21-85
2-52
2,636,918
13-12
1-45
309-4
7,506,985
37-3 6
4-13
3,183,807
15-81
1*75
4,323,178
21-52
2*36
2,684,289
13-23
1*3 8
317-9
7,677,003
37-85
3-94
3,373,685
16-63
1-73
4,303,318
21-22
2-21
2,776,118
13*37
1*22
285-4
7,884,007
38-55
3-47
3,337,429
16-3 2
1*47
4,546,578
22-23
2-oo
3,310,825
12-01
0-9 7
365-8
9,571,420
34-72
2-80
3,516,595
12-76
1*03
6,054,825
21*96
1-77
3,454,229
12-30
0-95
347-7
9,937,235
35-96
2-75
3,747,140
13-56
1*04
6,190,095
22-40
1-71 i
3,436,835
12-39
0''89
333-5
10,045,159
36-22
2-60
3,768,876
13-59
0-98
6,276,283
22-63
1-62
3,402,548
12-25
0-88
316-2
10,278,259
36-99
2-6 5
3,758,738
13-53
0-9 7
6,519,521
23-46
1*68
3,548,643
12-7 9
0-89
335-6
10,596,419
38-19
2-06
3,902,102
14-06
0-98
6,694,317
24-is
1-68
3,790,283
13-71
0-89
328-3
11,036,325
39-99
2-60
4.189,944
15-18
0-99
6,846,381
24-si
1-61
3,785,476
14-13
0-88
322-6
10,963,328
40-98
2-55
4,192,875
15-6 7
0-9 7
6,770,453
25-31
1*58
4,316,191
16-12
0-98
317-1
11,403,471
42-59
2-60
4,524,235
16-90
1*03
6,879,236
25-69
1*57
4,564,346
17-30
0-99
352-2
11,935,414
45-23
2-58
4,895,426
18-55
1*06
7,039,988
26-68
1-52
4,807,380
18-23
0-92
313-4
12,786,421
48-48
2-46
5,355,849
20-31
1-03
7,430,572
28-17
1-43
994,837
8-04
1-38
321-6
2,675,111
23-28
4*13
1,101,241
9-56
1*70
1,573,870
13-67
2-43
1,089,846
9-52
1-69
304-7
2,773,645
24-2 2
4-30
1,175,429
10-26
1*82
1,598,216
13-96
2-4 8
1,350,031
11-87
2-0 5
381-3
3,089,433
27-17
4-6 9
1,449,108
12-71
2-20
1,640,325
14-43
2-4 9
1,162,874
10-28
1*74
304-2
3,270,287
28-7 7
4*90
1,547,290
13-61
2-3 2
1,722,997
15-16
2-58
1,223,205
10-7 7
1*57
310-9
3,462,591
30-48
4-45
1,659,247
14-61
2-13
1,803,344
15-87
2-32
1,308,942
11-54
1*67
327-5
3,662,655
32-80
4*68
1,783,981
15-73
2-28
1,878,674
16-57
2-40
1,326,101
11-66
1-66
317-1
3,780,544
33-23
4*73
1,886,921
16-59
2-36
1,893,623
16-64
2-3 7
1,452,448
12-77
1-76
315-6
3,962,035
34-85
4*81
2,045,029
17-99
2-18
1,917,006
16-86
2-33
1,493,713
13-0 7
1-63
331-4
4,203,095
36-78
4-66
2,196,474
19-22
2-13
2,006,621
17-56
2-23
1,744,717
15-21
1-63
314-1
4,548,408
39-6 5
4*2 0
2,596,530
22-6 4
2-43
1,951,878
17-01
1-82
262
1
2
3 !
4
5
« 1
7
1
8
9
Influtna utskylder
och bidrag.
Inkomster
(utom influtna utskylder
och bidrag).
D ä r a f
bränn vinsförsäljnings-  medel.
Län.
(Landsbygden.)
Summa.
Pr inv.
Summa.
Pr inv.
Pr
fyrk.
Summa.
Pr inv. ;
Pr !
fyrk. !
i
Göteborgs och Bohus län...... 1900
1,259,214
6-69
464,733
2*47
0*29
87,445
0*46
0*05
1901
1,311,405
6-91
522,886
2*76
0*38
76,487
0*40
0*0 5
1902
1,311,304
6-86
488,971
2*5 G
0*31
56,416
0*29
0*0 4
1903
1,364,066
7-08
505,254
2*62
0*3 2
68,103
0*85
0*04
1904
1,478,514
7-61
518,555
2*6 7
0*2 7
65,314
0*8 4
0*03
1905
1,498,448
7-GU
561,422
2*S7
0*30
67,724
0*8 5
0*04
1906
1,413,743
7-68
510,135
2*77
0*29
63,567
0*3 5
0*04
1907
1,527,041
8-23
595,157
3*21
0*3 2
66,632
0*8 6
0*04
1908
1,614,086
8* G 2
578,578
3*09
0*29
52,916
0*28
0*03 j
1909
1,677,698
8-90
777,242
4*12
0*8 7
135,655
0*7 2
0*06 |
Älfsborgs län ..................... 1900
1,227,301
4-92
626,475
2*51
0*43
135,137
0*54
0*09 i
1901
1,267,766
5* os
733,747
2*9 4
0*48
140,112
0*3 G
0*09 |
1902
1,316,325
5*31
649,548
2*6 2
0*41
110,403
0*45
0*0 7
1903
1,327,277
5*38
705,366
2*86
0*43
112,598
0*4 G
0*0 7 !
1904
1,426,482
5*7 8
682,835
2*7 7
0*3 8,
107,083
0*43
0*0 G
1905
1,458,559
5*95
709,945
2*89
0*39
114,848
0*47
0*06
1906
1,527,458
62 4
711,365
2*91
0*3 9
127,132
0*52
0*0 7 |
1907
1,669,533
6-81
827,162
3*3 8
0*43
118,051
0*48
0*0G j
1908
1,753,880
7-14
871,729
3*55
0*44
111,209
0*4.3
0*06
1909
1,944,785
7*89
1,089,613
4*42
0*17
237,039
0*96
0*lo
Skaraborgs län .................. 1900
1,029,842
4-84
460,688
2*17
0*36
58,957
0*2 8
0*05
1901
1,063,501
5*0 2
515,161
2*43
0*3 9
67,213
0*82
0*05
1902
1,071,727
5*08
506,719
2*40
0*38
58,014
0*2 7
0*04
1903
1,079,493
5* 14
521,000
2*48
0*3 9
63,301
0*30
0*0 5
1904
1,143,586
5*48
517,941
2*48
0*36
69,358
0*33
0*0 5
1905
1,135,870
5*50
541,958
2*62
0*3 7
71,889
0*3 5
0*05
1906
1,209,540
5*88
571,342
2*78
0*38
70,231
0*3 4
0*05
1907
1,240,967
6*0 7
631,695
3*09
0*4 4
73,490
0*36
0*05
1908
1,314,609
6*44
615,456
3*oi
0*89
58,945
0*2 9
0*04
1909
1,403,366
6*89
751,142
3* G 9
0*43
142,119
0*70
0*08
Värmlands län .................. 1900
1,311,363
5*7 9
493,875
2*48
0*3 4
64,311
0*28
0*04
1901
1,407,644
6*23
546,933
2*42
0*8 3
71,449
0*32
0*0 4
1902
1,488,245
6*62
538,570
2*3 9
0*31
62,505
0*2 8
0*04
1903
1,476,506
6*G2
555,225
2*49
0*32
63,276
0*28
0*04
1904
1,582,115
7*10
569,720
2*56
0*29
64,824
0*29
0*03
1905
1,585,399
7*15
609,153
2*75
0*32
67,097
0*30
0*03
1906
1,650,967
7*47
506,225
2*29
0*26
66,700
0*80
0*08
1907
1,783,109
8*09
793,161
3*60
0*38
74,192
0*34
0*04
1908
1,940,536
8*76
759,274
3*43
0*33
66,887
0*30
0*03
1909
2,135,227
9*62
880,262
3*9 7
0*3 2
153,020
0*69
0*06
263
10
u
11
12 |
13
14
15
16 1
17
18
19 1
20
21
22
t g i f t e r.
T i 1 1 g
å n g
a r.
S k u 1 d e r.
B e h å
1 1 n i i
i g-
Summa.
Pr inv.
Pr
fyrk.
i % af
inkom-  sterna i
kol. 4.
Summa.
Pr inv.
Pr
fyrk.
1
Summa. 1
Pr inv.
Pr
fyrk.
]
Summa.
Pr inv. i
Pr
fyrk.
1,665,722
8''81
1*05
358-1
3,511,714
18-64
2-21
1,742,376
9-25
l-io
1,769,338
9*39
1-11
1,863,337
9-82
1-16
356-1
3,631,223
19-14
2-2 7
1,836,020
9-6 S
1-15
1,795,203
9*46 |
1*12
1,993,075
10-12
1-24
407-6
3,967,876
20-7 4
2-48
2,090,447
10-08
1-30
1,877,429
9-sl
1*1 b
1,962,758
10-19
1-26
388-5
3,967,573
20-60
2-55
2,129,574
11-05
1-37
1,837,999
9*55
1*18
2,010,717
10-31
1*06
387-8
4,124,596
21-2 2
2-1S
2,245,212
11-55
1-19
1,879,384
9-6 7
0-99
2,226,890
11-38
ris
396-7
4,336,492
22-17
2-29
2,401,072
12-2 8
1-2 7
1,935,420
9’sii
1-02
2,065,327
11-21
1-19
404-9
3,966,978
21-54
2-2 9
2,258,240
12-26
1-3 0
1,708,738
9-2 8
0‘99
2,176,726
11-71
1-18
365-7
4,222,203
22-7 7
2-29
2,312,098
12-4 7
1-26
1,910,105
10-30
1''03
2,320,896
12-10
1-17
401-1
4,421,035
23-61
2*23
2,447,407
13-07
1-24
1,973,628
10-54
0''99
2,437,222
12-93
1-15
313-6
4,912,861
26-0 7
2-33
2,666,000
14-15
1-26
2,246,861
11-9 2
1*07
1,997,213
1-37
318-s
4,391,953
17-61
3-oi
1,856,845
7-15
P27
2,535,108
10-16
1-74
1,975,551
7-92
1-30
269-2
4,553,436
18-26
2-99
1,899,964
7-62
1*2 5
2,653,472
10-6 4
1*74
2,060,719
8-31
1-31
317-s
4,660,296
18-79
2-9 7
1,948,228
7-85
1-24
2,712,068
10-94
1*73
2,121,780
8-60
1-3 7
300-8
4,748,941
19-2 5
3-06
2,009,423
8-14
1-2 9
2,739,518
11-11
1*77
2,301,615
9-33
1-28
337-1
4,979,221
20-19
2-78
2,237,665
9-07
1-2 5
2,741,556
11-12
1*33
|
2,311,955
9-12
1*28
325-7
5,142,772
20-96
2-84
2,396,935
9-7 7
1-32
2,745,837
11-19
1*52
2,400,964
9-81
1-3 2
337-5
5,307,231
21-69
2-91
2,518,932
10-2 9
1*38
2,788,299
ll-io
1*53
2,610,505
10-63
1-36
315-6
5,427,218
22-14
2-83
2,630,041
10-78
1*37
2,797,177
11-41
1*46
2,940,920
11-98
1*48
337-4
5,978,679
24-3 5
3-oo
3,057,559
12-45
1-53
2,921,120
11-90
1*47
3,167,042
12*85
1-36
290-7
6,520,370
26-46
2-81
3,215,597
13*05
1-38
3,304,773
13-41
1*43
1,453,926
6-83
1-13
315*6
4,185,582
19-6 7
3-2 4
901,715
4-2 4
0*70
3,283,867
15-43
2-54
1,572,537
7-12
1-20
305"8
4,092,359
19-31
3-12
918,936
4-34
0*70
3,173,423
14-9 7
2*42
1,621,582
7*68
1-22
320-o
4,144,836
19-63
3-12
962,653
4-56
0-72
3,182,183
15-07
2*40
1,641,340
7*82
1-22
315-0
4,230,295
20-16
3-14
993,512
4-73
0-74
3,236,783
15-43
2*40
1,660,869
7*95
1-15
320-7
4,414,228
21-14
3-06
1,043,921
5-oo
0-7 2
3,370,307
16-14
2-3 4
1,747,117
8-15
1-18
322-4
4,537,960
21-96
3-08
1,108,946
5*3 7
0-75
3,429,014
16-59
2*33
1,797,533
8-71
1-21
314-6
4,633,699
22-54
3-12
1,130,282
5-50
0-76
3,503,417
17-04
2*3 6
1,916,874
9-38
1-26
303-4
4,764,281
23-32
3-12
1,213,500
5-94
0-79
3,550,781
17-38
2*33
2,119,421
10-3 8
1-33
344-1
4,916,707
24-0 7
3-09
1,398,413
6-85
0-88
3,518,294
17-22
2*21
2,337,796
11-17
1-33
311-2
5,373,276
26-3 7
3-09
1,673,171
8-21
O-oo
3,700,105
18*16
2*13
1,943,937
8-59
1*23
393-6
3,856,180
17-03
2-43
1,436,944
6-35
0*90
2,419,236
10-68
1-53
1,976,794
8-74
1’20
361-4
3,988,885
17-6 4
2-43
1,490,475
6-59
0-91
2,498,410
11-05
1*52
2,050,780
9-12
1*17
380-8
4,198,872
18-67
2-40
1,623,051
7-22
0-93
2,575,821
11-45
1*47
2,301,235
10-3 2
1-32
414-5
4,688,382
21-02
2-69
1,962,058
8-80
1-12
2,726,324
12-22
1*57
2,163,014
9-71
1''09
379-7
5,010,704
22-43
2-52
2,008,286
9-oi
l-oi
3,002,418
13-4 7
1*51
2,424,893
10-93
1-26
398-1
5,315,348
23-97
2-75
2,230,777
10-06
1-16
3,084,571
13-91
1*59
2,577,181
11-66
1-35
509-1
5,765,420
26-08
3-0 2
2,529,773
11-44
1*3 2
3,235,647
14-64
1*70
2,913,849
13-21
1*41
367-4
6,218,149
28-20
3-oi
2,840,759
12-88
1-37
3,377,390
15-3 2
P64
3,056,527
13-80
1-33
402-6
6,703,354
30-26
2-91
3,189,126
14-40
1*3 S
3,514,228
15-86
1*53
3,195,205
14-10
1-16
363-0
7,232,194
32-60
2-63
3,422,637
15-43
1-25
3,809,557
17*17
1*38
264
1
2
! 8
4
1 5
I 6
7
1 8
1 9
Län.
(Landsbygden
)
; Influtna utskylder
och bidrag.
Inkomster
(utom influtna utskylder
och bidrag).
D ä r a f
brännvinsförsfiljnings-
medel.
1
Summa.
[
Pr inv.
Summa.
Pr inv.
Pr
fyrk.
Summa.
Pr inv.
1
Örebro län ................
........ 1900
1,217,412
7''22
423,106
2-51
0-23
47,814
0-28
0*03
1901
1,310,905
7-74
461,879
2-73
0-23
55,322
0-33
0*03
1902
1,290,885
7*61
457,131
2-6 9
0-24
46,705
0-2 7
0*0 2
1903
1,245,387
7*35
496,818
2-93
0-2 7
49,228
0*29
0*03
1904
1,318,184
7''79
527,476
3-12
0''27
50,155
0-3 0
0*03
1905
1,345,626
7*9 5
550,712
3*25
0-2 7
51,409
0*30
0*03
1906
1,419,928
8*40
589,856
3-49
0-28
50,703
0*30
0*02
1907
1,564,044
9*2 7
667,191
3-95
0-2 9
56,180
0-83
0*02
1908
1,627,062
9*73
666,492
3-99
0-29
54,983
0-83
0*02
1909
1,656,572
9*8 7
769,786
4*58
0*31
114,771
0*68
0*05
|
Västmanlands län .......
....... 1900
923,942
7*71
328,771
2*7S
0-2 7
43,204
0*86
0*04
1901
957,033
7*9 7
391,053
3-26
0-3 0
35,095
0-29
0*03
1902
1,010,115
8*14
364,997
3*05
0-2 7
40,128
0-34
0*03
1903
952,144
8*oi
376,272
3-17
0-3 0
39,489
0-88
0*03
1904
1,003,607
8*50
367,372
3*11
0-2 7
31,940
0''27
0*02
1905
1,042,944
8*92
394,207
3-37
0-29
42,135
0*36
0*03
1906
1,094,646
9*44
389,171
3-36
0-28
38,955
0-3 4
0*03
1907
1,156,084
10*01
454,374
3-93
0-31
45,034
0-39
0*03
1908
1,198,452
10-40
450,925
3-98
0-29
39,126
0-34
0*03
1909
1,317,225
11-32
549,461
4-72
0''31
87,482
0-75
0*05
Kopparbergs län .......
....... 1900
1,258,739
6-ig
1,529,504
7*49
0-77
78,319
0-38
0*04
1901
1,321,514
6-40
1,553,965
7-53
0-74
84,995
0-41
0*04
1902
1,395,123
6-75
1,342,597
6-49
0-6 0
78,774
0-3 8
0*04
1903
1,339,955
6-49
1,660,073
8-04
0-78
74,030
0-36
0*03
1904
1,446,357
6-97
1,348,715
6-50
0-53
77,245
0-3 7
0*03
1905
1,507,326
7*20
1,497,475
7-45
0-56
78,902
0-3S
0*08
1906
1,533,772
7*27
1,538,960
7-29
0-57
79,316
0-3 8
0*03
1907
1,605,494
7*70
1,671,290
8-02
0-61
73,671
0-3 5
0*03
1908
1,694,899
8-10
1,771,252
8-46
0-38
51,637
0-23
0*02
1909
1,832,523
8*70
1,836,379
8*7 2
0-55
142,076
0*G 7
0*04
Gäfleborgs län.............
....... 1900
1,364,275
7-09
437,752
2-28
0-22
50,076
0-26
0*03
1901
1,468,828
7-54
479,249
2-46
0-23
53,740
0-28
0*03
.
1902
1,466,538
7-49
507,087
2-59
0-23
50,537
0-26
0*02
1903
1,456,037
7-43
497,233
2-54
0-28
52,308
0-2 7
0*02
1904
1,545,627
7-84
526,684
2-6 7
0-22
49,862
0-25
0*02
•
1905
1,673,969
8-42
628,952
3-io
0-2 5
55,331
0-28
0*02
1906
1,743,769
8-7 7
624,815
3-14
0-25
56,263
0-28
0''02
1907
1,800,214
9-oi
717,957
3-59
0-2 8
63,125
0''3 2
0*02
1908
1,974,463
9-81
727,712
3-6 2
0-26
57,011
0-28
0*02
1909
2,118,351
10-46
894,780
4-42
0*20
138,773
0*69
0*04
265
10
11
12
13
I W
1 15
r i6
1
17
1 18
1 is
20
1 21
I 22
Utgifter.
Till
gång
a r.
S k
u 1 d e
1*.
B e h å
1 1 n i
n g-
r
j Summa.
Pr inv.
Pr
fyrk.
i °/o af
inkom-  sterna i
kol. 4.
Summa.
Pr inv.
Pr
fyrk.
Summa.
Pr inv.
:
Pr
fyrk.
Summa.
Pr inv.
Pr
fyrk.
1,633,435
9’(>8
0-89
386 1
4,595,525
27-2 i
2-81
1,287,181
7-63
0*70
3,308,344
19-61
1*81
1,726,905
10-19
0-87
373-9
4,909,232
28-9 7
2-47
1,331,868
7*86
0-6 7
3,577,364
21-n
1*80
1,802,529
10-98
0-93
394-3
5,139,360
30-3 0
2-65
1,509,196
8-90
0-78
3,630,164
21-io
1*87
2,071,602
12-22
1-12
417-0
5,413,449
31-93
2-93
1,748,545
10-31
0-95
3,664,904
21-62
1-98
1,962,567
11-59
0-99
372-1
5,591,665
33-08
2-83
1,887,925
11-15
0-95
3,703,740
21-88
1-88
2,022,902
11-95
1-00
367-2
5,825,273
34-40
2-88
1,983,904
11-71
0-98
3,842,179
22-69
1-90
1,915,768
11-83
0-9 2
324-8
5,970,053
35-30
2-87
1,964,431
11-62
0-95
4,005,622
23-68
1''92
2,231,183
13-2 2
0-97
334-4
6,271,120
37-16
2-73
1,958,712
11-61
0-85
4,312,408
25-55
1-88
2,313,269
13-84
l-oo
347-1
6,401,048
38-29
2-75
2,018,643
12-08
0-8 7
4,382,405
26-21
1*88
2,506,738
14-93
l-oo
325-6
6,704,579
39-98
2-66
2,142,064
12-76
0*85
4,562,515
27-17
1-81
1,354,324
11-31
1-12
411-9
3,672,516
30-66
3-04
1,377,345
11-50
1*14
2,295,171
19-16
1-90
1,370,295
11-41
1-04
350-4
3,902,217
32-49
2-96
1,457,491
12-14
l-u
2,444,726
20-3 5
1-85
1,446,650
12-09
1-0 7
396-3
4,127,441
34-50
3-06
1,516,102
12-68
1-12
2,611,339
21-82
1*94
1,565,329
13-18
1-26
416-0
4,239,513
35-6 9
3-41
1,785,110
15-03
1-43
2,454,403
20-66
1-98
1,543,586
13-08
1*18
420-2
4,495,295
38-09
3-30
1,898,501
16-09
1-39
2,596,794
22-oo
1-91
1,573,405
13-45
1*15
399-1
4,612,880
39-48
3-38
1,961,620
16-77
1*44
2,651,260
22-66
1-9 4
1,553,930
13-40
i-ii
399-3
4,797,879
41-39
3-41
2,029,079
17-50
1-44
2,768,800
23-89
1-97
1,670,462
14-47
1*15
367-e
5,021,117
43-48
3-45
2,124,933
18-40
1*46
2,896,184
25-08
1*99
1,646,040
14-3 G
1-06
365"0
4,920,232
42-93
3-18
2,131,250
18-60
1*38
2,788,982
24-33
1*80
1,887,338
16-21
1-06
343-5
5,116,823
43-96
2-88
2,213,713
19-02
1-25
2,903,110
24-91
1*68
2,764,220
13*53
1-39
180-7
7,212,205
35-80
3-6 2
3,509,878
17-18
1-76
3,702,327
18-12
1-86
3,992,178
19-35
1-89
256-9
7,963,227
38-59
3-7 8
5,110,208
24-7 7
2-42
2,853,019
13-82
1-3 6
2,963,516
14-33
1-33
220-7
8,864,059
42-87
3-98
5,619,978
27-18
2-52
3,244,081
15-69
1-46
2,896,791
14-03
1-35
174-5
9,376,832
45-42
4*3 8
5,804,307
28-n
2-71
3,572,525
17-31
1-67
3,105,263
14-9 6
1-28
230-2
9,909,415
47-73
3-91
6,095,238
29-3 6
2-41
3,814,177
18-3 7
1-50
2,879,874
13-76
1-08
192-3
11,723,472
56*01
4*40
6,043,001
28-8 7
2-2 7
5,680,471
27-11
2-is
2,884,516
13-6 7
1-07
187-4
12,089,800
57-2 9
4-4 7
6,328,568
29-90
2-3 4
5,761,232
27-3 0
2-13
3,043,205
14-60
1*12
182-1
12,431,531
59-62
4-56
6,169,254
29-59
2-26
6,262,277
30-03
2-30
3,608,697
17-24
1-19
203-7
12,942,155
61-84
4-2 7
6,322,577
30-21
2-0 9
6,619,578
31-63
2-18
3,471,765
16-49
1-03
189-1
13,644,323
64-80
4-06
6,437,033
30-5 7
1-91
7,207,290
34-23
2-15
1,720,214
8-94
0-8 7
393-0
5,894,973
30-64
2-97
1,750,889
9-io
0-88
4,144,084
21-54
2-0 9
1,839,664
9-44
0-8 7
383-9
6,145,401
31-53
2-90
1,778,195
9-12
0-84
4,367,206
22-11
2*06
1,985,997
10-14
0-88
391-6
6,779,120
34-6 2
3-oi
2,291,018
11-70
1*02
4,488,102
22-9 2
1-99
2,011,651
10-26
0-95
404-6
7,028,493
35-85
3-31
2,384,850
12-16
1-12
4,643,643
23-69
2-19
2,047,338
10-3 9
0-8 7
388-7
7,514,540
38-12
3-20
2,423,283
12-29
1*03
5,091,257
25-83
2-17
2,224,751
11-19
0-89
353-7
7,874,182
39-59
3-18
2,610,558
13-13
1-04
5,263,624
26-4 6
2-09
2,443,642
12-28
0-98
391-1
8,290,494
41-68
3-31
2,913,513
14-65
1-16
5,376,981
27-03
2-15
2,762,145
13-82
1-06
384-7
8,860,968
44-38
3-41
3,162,203
15-82
1-22
5,698,765
28-51
2-19
2,755,793
13-69
0-9 7
378-7
9,055,215
45-oo
3-19
3,264,499
16-22
1-15
5,790,716
28-7 8
2-oi
3,025,045
14-94
0-89
338-1
9,699,268
47-89
2-S7
3,414,300
16-86
l-oi
6,284,968
31-03
1*86
34
266
1
2
8
4
5
« 1
7
8 1
9 !
Län.
(Landsbygden.)
Influtna utskylder
och bidrag.
Inkomster
(utom influtna utskylder
och bidrag).
D ä r a f
brännvinsförsäljnings-
medel.
Summa.
Pr inv.
Summa.
Pr inv.
Pr
fyrk.
Summa.
Pr inv.
Pr ''
fyrk.
Västernorrlands län............ 1900
1,414,131
6*83
571,573
2*76
0*2 9
86,431
0*42
0*04
1901
1,512,585
7-23
537,648
2*57
0*26
68,446
0*33
0*03
1902
1,571,117
7-19
606,478
2*89
0*2 8
148,936
0*71
0*0 7 !
1903
1,577,246
7*56
538,847
2*59
0*27
72,777
0*3 3
0*04
1904
1,640,537
7*82
544,422
2*60
0*2 5
56,009
0*2 7
0*03 i
1905
1,737,858
8*22
551,775
2*61
0*23
63,054
0*3 0
0*03
1906
1,770,894
8*31
617,410
2*90
0*27
61,074
0*2 9
0*08
1907
1,929,421
9*oo
700,140
3*2 7
0*29
63,722
0*30
0*03
1908
2,131,233
9*86
703,641
3*35
0*2 6
64,897
0*30
0*02
1909
2,245,614
10*33
869,676
4*oo
0*28
155,744
0*7 2
0*05
Jämtlands län
1900
583,383
5*58
237,645
2*37
0*42
24,947
0*2 1
0*04
1901
618,996
5*85
303,907
2*8 7
0*52
29,938
0*28
0*0 3
1902
639,133
6*0 2
279,533
2*69
0*46
26,397
0*2 3
0*0 4
1903
667,137
6*3 2
273,938
2*59
0*45
26,985
0*2(1
0*04
1904
754,747
7*14
308,874
2*9 3
0*3 7
27,070
0*2 6
0*03
1905
789,585
7*45
285,994
2*7 0
0*34
29,718
0*29
0*03
1906
810,516
7*63
307,524
2*90
0*36
28,501
0*2 7
0*03
1907
855,130
8*02
359,827
3*88
0*41
31,955
0*30
0*04
1908
918,161
8*53
438,767
4*0 7
0*46
29,036
0*27
0*08
1909
1,028,589
9*45
578,412
5*3 2
0*53
73,875
0*68
0*07
Västerbottens län ............... 1900
629,021
4*31
247,577
1*79
0*29
33,756
0*24
0*04
1901
695,755
4*93
255,962
1*82
0*28
39,426
0*28
0*04
1902
757,359
5*33
279,945
1*97
0*30
34,765
0*2 4
0*04
1903
744,418
5*20
312,618
2*18
0*3 6
37,893
0*26
0*04
1904
785,395
5*42
341,598
2*86
0*33
38,098
0*28
0*04
1905
826,446
5*6 5
371,950
2*54
0*3 4
43,164
0*29
0*04
1906
786,751
5*3 2
386,327
2*61
0*38
41,729
0*2 8
0*04
1907
838,746
5*6 2
408,793
2*71
0*41
50,157
0*3 4
0*0 3
1908
924,714
6*12
425,493
2*83
0*3 7
37,917
0*25
0*U3
1909
973,339
6*86
533,544
3*48
0*42
104,718
0*38
0*08
Norrbottens län.................. 1900
598,159
4*94
307,590
2*54
0*34
41,758
0*o 4
0*05
1901
676,537
5*41
387,503
3*io
0*3 7
46,395
0*3 7
0*04
1902
689,864
5*3 9
433,105
3*38
0*39
64,851
0*3 4
0*06
1903
747,913
5*69
467,042
3*56
0*43
89,893
0*68
0*08
1904
800,895
5*95
474,726
3*53
0*39
83,769
0*6 2
0*07
1905
888,182
6*47
504,840
3*68
0*40
64,394
0*47
0*05
1906
955,721
6*8 7
531,556
3*82
0*3 4
40,014
0*29
0*03
1907
1,065,217
7*59
530,356
3*78
0*3 2
45,608
0*3 2
0*03
1908
1,189,768
8*33
694,139
4*86
0*30
36,660
0*26
0*0 2
1909
1,289,395
8*87
771,617
5*31
0*38
100,577
0*15 9
0*04
267
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21 |
22
Utgifter.
Till
a r.
S k i
Ide r.
B e h å
1 1 n i
11 g-
! Summa.
Pr inv.
Pr
fyrk.
i °/o åt
inkom-  sterna i
kol. 4.
Summa.
Pr inv.
Pr
fyrk.
Summa.
Pr inv.
Pr
fyrk.
Summa.
Pr inv.
Pr
fyrk.
1,890,542
9-U
0-94
330-8
3,414,329
16-50
1*71
822,292
3-9 7
0-41
2,592,037
12-53
1-30
1,989,052
9-51
0-94
370-0
3,824,625
18-29
1*82
883,189
4-22
0-42
2,941,436
14-0 7
1-40
2,205,261
10-Öl
l-oi
363-6
4,047,133
19-28
1-85
980,513
4-6 7
0-45
3,066,620
14-61
1*10
2,196,018
10-53
1-11
407-5
4,238,617
20-3 2
2-14
1,035,860
4*9 7
0-52
3,202,757
15-3 5
1-62
2,113,775
10-08
0-99
388-3
4,383,119
20-90
2-0 4
1,017,885
4*So
0-4 7
3,365,234
16-05
1-57
2,237,094
10-58
0-9 2
405-4
4,607,822
21-80
1-89
1,078,300
5-io
0-44
3,529,522
16-70
1-45
2,476,566
11-63
1-09
401-1
4,952,418
23-2 5
2-17
1,236,960
5-81
0-54
3,715,458
17-44
1-63
2,843,294
13-27
1*17
406-1
5,401,088
25-21
2-22
1,505,349
7-03
0-6 2
3,895,739
18-16
1*60
3,150,125
14-5 7
1*15
447-7
5,690,186
26-3 3
2-o s
1,755,458
8-12
0-6 4
3,934,728
18-20
1-44
3,095,090
14-28
1-01
355-9
6,157,162
28-31
2-oi
1,884,112
8*66
0-61
4,273,050
19-05
1-40
820,802
7-85
1.46
345-4
1,681,806
16-09
2-98
458,291
4*3 8
0-81
1,223,515
11-71
2-17
957,372
9-05
1-6 4
315-0
1,866,724
17-6 5
3-19
596,789
5*65
1*02
1,269,935
12-oo
2-17
1,088,701
10-26
1*78
389-5
1,921,572
18-10
3-15
753,320
7-io
1-23
1,168,252
11-00
1-92
QQ4 Qf*X
9-12
1-62
363-2
1,979,461
18-7 4
3-22
744,590
7-0 5
1-21
1,234,871
11-69
2-oi
1,073,502
10-15
1-29
347-6
2,062,928
19-51
2-4S
775,746
7-31
0-93
1,287,182
12-17
1-55
1,130,000
10-6 7
1-32
395-1
2,187,522
20-6 5
2-56
815,511
7-70
0-96
1,372,011
12-95
1-60
1,157,061
10-80
1-35
376-3
2,310,849
21-76
2-70
843,371
7-94
0-99
1,467,478
13-82
1-71
1,254,426
11-77
1-43
348-6
2,450,305
22-9 s
2-79
928,786
8-71
1-06
1,521,519
14-2 7
1-73
1,404,890
13-05
1*47
320-2
2,761,248
25-65
2-89
1,019,290
9-4 7
1-07
1,741,958
16-18
1*82
1,518,328
13-05
1-10
262-5
3,100,940
28-50
2-85
1,079,163
9-9 2
0-99
2,021,777
18-58
1-86
862,995
6-23
1-01
348-6
1,205,940
8-70
1-41
254,598
1-84
0-3 0
951,342
6-86
1-11
992,338
7-06
1-09
387-7
1,315,865
9-3 6
1-45
286,485
2-04
0-3 2
1,029,380
7-3 2
1-13
1,015,500
7-n
1''07
362-7
1,379,006
9-70
1-46
304,963
2-15
0-3 2
1,074,043
7-55
1-14
1,128,882
7-88
1-81
361-1
1,462,170
10-21
1*70
372,732
2-60
0-43
1,089,438
7-61
1-27
1,131,058
7-80
1-11
331-1
1,515,397
10-45
1-48
367,610
2-53
0-36
1,147,787
7-9 2
1-12
1,149,420
7-S5
1-07
309-o
1,610,314
11-00
1-49
336,945
2-30
0-31
1,273,369
8-70
1-18
1,119,509
7-57
1-11
289-s
1,694,608
11-45
1-69
343,271
2-3 2
0-34
1,351,337
9-13
1-35
1,177,861
7-80
1-17
288-1
1,785,664
11-97
1*78
341,144
2-29
0-3 4
1,444,520
9-68
1-44
1,309,880
8-6 7
1-13
307-8
1,897,633
12-56
1-63
332,372
2-20
0-29
1,565,261
10-36
1*34
1,438,742
9-40
1-14
269-7
2,067,626
13.50
1-64
301,475
1-97
0-2 4
1,766,151
11-33
1*40
1,082,734
8-04
1-18
352-0
1,234,387
10-20
1-35
1,011,258
8-3 5
1-11
223,129
1-85
0-2 4
1,257,155
10-06
1-21
324-4
1,329,592
10-64
1-2 7
1,184,720
9-48
1-14
144,872
1-16
0-13
1,319,P32
10-30
1-19
304-6
1,421,437
11-09
1-28
1,343,262
10-49
1-21
78,175
0-60
0-0 7
1,351,018
10-2 9
1-24
289-3
1,495,377
11-38
1-3 7
1,415,766
10-78
1-30
79,611
0-60
0''0 7
1,495,741
11-11
1-23
315-1
1,823,355
13-55
1-50
1,667,729
12-3 9
1*3 7
155,626
1-16
0-13
1,485,110
10-82
1-17
294-1
1,888,386
13-76
1-49
1,747,036
12-73
1-38
141,350
1-03
0-u
1,537,249
11-05
0-98
289-2
2,040,711
14-6 7
1-3 0
1,862,144
13-39
1-19
178,567
1-28
0-11
1,578,864
11-25
0-9 5
297-3
2,201,813
15-68
1-3 2
1,912,251
13-6 2
1-15
289,562
2-06
0-17
1,820,186
12-75
0-79
262-2
2,349,887
16-16
1*02
1,922,182
13-46
0-83
427,705
3-oo
0-19
2,059,822
14-17
0''S8
266-9
2,716,417
18-6 8
1-16
1,923,181
13-23
0-S2
793,236
5*45
0-3 4
268
1
2
3
4
5
. 6
7
8
9
Län.
(Landsbygden.)
Influtna utskylder
och bidrag.
Inkomster
(utom influtna utskylder
och bidrag).
D ä r a f
brännvinsförsäljnings-
medel.
Summa.
Pr inv.
Summa.
Pr inv.
Pr
fyrk.
Summa.
Pr inv.
Pr
fyrk.
Samtliga län ..................... 1900
23,916,806
5‘9 7
11,178,891
2*79
0*34
1,459,552
0*86
0*04
(Landskommuner.)
1901
25,181,446
6* 2 G
12,184,789
3*03
0*86
1,535,259
0*38
0*05
1902
25,945,540
6-41
12,002,761
2*98
0*34
1,510,742
0*3 7
0*04
1903
26,122,821
6''48
12,655,345
3*14
0*8 7
1,491,844
0*3 7
0*04
1904
27,777,882
6-88
12,679,452
3*14
0*38
1,485,419
0*8 7
0*04
1905
28,746,732
7-11
13,477,196
3*83
0*34
1,568,608
0*39
0*04
1906
29,679,517
7-36
13,891,878
3*45
0*34
1,523,516
0*38
0*04
1907
31,453,473
7*8 2
15,623,894
3*89
0*8 7
1,588,567
0*40
0*04
1908
33,806,869
8*3 6
16,373,021
4*05
0*3 5
1,293,697
0*3 2
0*03
1909
36,542,001
8*99
19,125.477
4*7 0
0*36
2,947,730
0*73
0*06
269
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
Utgifter.
Tillgång
a r.
Skulder.
B e Ii d
1 1 n i
n g-
Summa.
Pr inv.
Pr
fyrk.
i °/o åt
inkom-  sterna i
kol. 4.
Summa.
Pr inv.
Pr
fyrk.
Summa.
Pr inv.
Pr
fyrk.
Summa.
Pr inv.
Pr
fyrk.
36,572,267
9-12
1*12
327-2
94,647,985
23-61
2-90
33,837,386
8-44
1*04
60,810,599
15" 17
1-86 i
39,498,761
9*82
1*16
324-2
99,228,429
24-66
2-92
37,283,029
9-26
1*10
61,945,400
15-40
1-82 1
40,312,310
10-01
1-15
335-9
103,856,773
25-78
2-96
40,563,060
10-0 7
1-15
63,293,713
15-71
1-81
40,742,912
10-11
1*18
321-9
107,861,769
26-78
3-14
42,883,723
10-6 5
1*25
64,978,046
16-13
1-89
42,438,934
10-51
l-u
334-7
113.512,885
28-10
2-96
45,581,335
11-28
1*19
67,931,550
16-82
P77
44,867,349
11-09
1*12
332-9
119,980,521
29-6 7
3-oo
48,701,949
12-04
• 1-22
71,278,572
17-63
1-78
45,419,419
11-26
1*12
326-9
124,371,209
30-84
3-06
51,101,801
12-6 7
1*26
73,269,408
18-17
1-80
50,023,654
12-14
1*18
320-2
129,958,644
32-3 2
3-08
53,989,484
13-43
1*28
75,969,160
18-89
1-80
54,510,307
13-49
1*17
332-9
137,351,331
33*98
2-96
59,069,681
14-6 2
1*2 7
78,281,650
19-36
1''69
57,577,500
14-16
1*10
301-1
146,478,024
36-08
2-79
63,028,223
15-50
1-20
83,449,801
20-53
1-59
270
Landstingens utdebitering, inkomster och utgifter
1
2
3
1
4
5
6
7
1 8
1 9
io........
11
Landstingsområde.
Landstingsskatt.
Utdebitering pr
bev.-krona
iire.
Influtna lands-  tings- och sjuk-  vårdsutgifter.
Inkomster
(utom influtna landstings-  och sjukvårdsafgifter).
Däraf brännvins-  försäljningsmedel.
För
jordBr.-
fastighet.
För öfriga
beskatt-  nings-  föreinål.
Summa.
Pr inv.
Summa.
Pr inv.
Pr bev.-  kr.
! Summa.
Pr inv.
Pr bev.-  kr.
Stockholms län...... 1900
20
20
75,258
0-14
97,777
0*5 7
0*45
55,229
0*3 2
0*26
1901
20
20
79,019
0-45
104,938
0*60
0*45
62,618
0*36
0*27
1902
21
21
80,817
0-45
112,029
0*62
0*46
63,163
0*3 5
0*26
1903
21
21
85,400
0*46
113,248
0*61
0*45
6^,992
0*3 4
0*2 5
1904
21
21
94,925
0-50
126,902
0*6 7
0*44
69,788
0*3 7
0*24
1905
25
25
116,693
0*iu
130,814
0*68
0*3 9
73,349
0*38
0*22
1906
35
35
157,432
0''7 0
148,716
0*75
0*43
95,686
0*48
0*2 7
1907
35
35
172,069
0*84
134,156
0*05
0*3 4
60,910
0*3 0
0*16
1908
40
40
501,850
2*3 5
256,248
1*20
0*55
99,820
0*4 7
0*21
1909
40
40
342,193
1*55
256,890
1*17
0*43
153,254
0*70
0*26
Uppsala län ......... 1900
24
24
66,822
0*54
96,320
0*7 8
0*5 3
66,037
0*53
0*86
1901
24
24
65,926
0*53
98,993
0*7 9
0*55
70,028
0*56
0*39
1902
25
25
69,640
0*56
96,008
0*7 7
0*50
67,421
0*54
0*3 5
1903
*) 32
*) 32
74,591
0*60
93,919
0*7 5
0*50
63,856
0*51
0*34
1904
*) 31
*) 31
78,509
0*68
98,664
0*7 9
0*50
61,879
0*49
0*31
1905
*) 42
*) 42
106,500
0*85
105,895
0*84
0*5 0
04,598
0*51
0*31
1906
*) 65
*) 65
147,914
1*18
108,700
0*8 7
0*51
65,797
0*52
0*31
1907
*) 78
*) 78
163,603
1*31
117,162
0*94
0*53
72,825
0*58
0*83
1908
*) 78
*) 78
317,722
2*31
142,877
1*13
0*5 9
99,355
0*79
0*44
1909
*) 78
*) 78
146,155
1*15
144,456
1*18
0*56
90,676
0*7 4
0*3 6
Södermanlands län 1900
112,209
0*io
146,497
0*88
0*72
108,015
0*6 5
0*53
1901
—
—
32,433
0*49
151,233
0*90
0*69
113,268
0*6 7
0*52
1902
—
—
32,526
0*19
142,761
0*85
0*63
102,830
0*61
0*46
1903
>) 16
>) 16
55,776
0*33
136,374
0*S1
0*61
“94,015
0*56
0*42
1904
s) 42
*) 42
111,819
0*6 (i
149,310
0*88
0*61
. 98,312
0*58
0*40
1905
2) 41
2) 41
113,719
0*8 7
162,457
0*96
0*04
103,250
0*61
0*40
1906
2) 36
•-) 36
105,552
0*6 3
162,004
0*9 5
0*60
102,283
0*60
0*38
1907
2) 44
2) 44
131,993
0*7 7
233,048
1*36
0*80
106,737
0*6 2
0*3 7
1908
2) 50
2) 50
318,056
1*84
174,579
1*01
0*55
111,072
0*64
0*36
1909
52
2) 52
210,782
1*30
190,607
1*08
0*54
127,949
0*73
0*3 7
271
samt tillgångar och skulder i kronor.
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24 1
Utgifter.
Tillgång
a r.
Skulder.
B e h å 1 1 n i
i
n S*
Summa.
Pr inv.
i °/o ^
Pr I inkom -  bev.-kr. sterna i
| kol. 6.
Summa.
Pr i liv.
Pr
bev.-kr.
Summa
Pr inv.
Pr
bev.-kr.
Summa.
Pr inv.
Pr
bev.-kr.
156,270
0*90
0*72
159*s
363,767
2*10
1*6 7
8,765
0*05
0*04
355,002
2*05
1*03 i
164,687
0*93 **''
0*70
156*9
383,156
2*17
1*68
8,787
0*05
0*04
374,369
2*12
1*59
196,660
1*09
0*80
175*5
405,771
2*2 5
1*65
9,836
0*05
0*04
395,935
2*20
1*61
235,349
1*28
t 0*94
207*8
407,145
2*21
1*62
1,147
0*oi
0*o o
405,998
2*20
1*62
226,076
1*20
0*78
178*2
410,704
2*is
1*41
4,727
0*03
0*0 2
405,977
2*15
1*39
243,108
1*26
0*78
185*8
419,972
2*18
1*2 G
2,998
0*02
0*oi
416,974
2*16
1*25
307,181
1*55
0*8 7
206*6
477,774
2*ii
1*36
4,567
0*02
0*oi
473,207
2*3 9
1*35
637,085
3*09
1*01
474*9
966,217
4*69
2*45
350,885
1*70
0*89
615,332
2*99
1*56 I
330,957
1*55
0*71
129*2
1,272,389
5*96
2*73
245,693
1*15
0*53
1,026,696
4*81
2*20 |
532,003
2*42
0*90
207*1
1,332,403
6*0 5
2*20
236,884
1*08
0*40
1,095,519
4*97
1*86 j
138,258
ri2
0*75
143*5
99,840
0*81
0*54
99,840
0*81
i
0*54 |
216,453
1*7 3
1*19
218*7
82,394
0*oo
0*45
34,088
0*2 7
0*19
48,306
0*3 9
0*26
215,484
1*78
1-12
224*4
83,468
0*6 7
0*4 3
85,000
0*68
0*44
—1,532
— 0 Öl
— 0*01 |
224,745
1*79
1*21
239*3
443,899
3*55
2*38
150,000
1*20
0*SO
293,899
2*35
1*58 1
275,303
2*19
1*40
279*0
587,821
4*6 8
2*9 8
300,000
2*3 9
1*52
287,821
2*29
1-46 1
1 260,822
2*08
1*24
246*3
591,464
4*71
2*81
290,000
2*31
1*38
301,464
2*40
1*43 1
232,046
1*85
1*09
213*5
607,433
4*85
2*8 5
280,000
2*23
1*31
327,433
2*02
1*54 1
258,507
2*07
1*18
220*6
634,954
5-09
2*S9
270,000
2*16
1*23
364,954
2*93
1*66 i
267,097
2*n
i*ii
186*9
794,581
6*2 9
3*30
260,000
2*08
1*08
534,581
4*23
2*22 i
318,247
2*49
1*23
220*3
808,716
6*3 4
3*12
250,000
1*96
0*98
558,716
4*38
2*16 ''
182,561
1*09
0*90
124*0
494,207
2*95
2*43
5,300
0*03
0 03
488,907
2*92
2*40 1
214,694
1*28
0*99
142*0
462,289
2*75
2*12
4,411
0*03
0*02
457,878
2*7 2
2*10 j
205,640
1*22
0*91
144*0
455,636
2*71
2*08
28,130
0*17
0*13
427,506
2*54
1*90 I
281,758
1*67
1*20
206*6
683,233
4*05
3*04
117,919
0*70
0*53
565,314
3*35
2*51!
305,519
1*81
1-24
204*o
776,767
4*59
3*io
188,762
1*12
0*77
588,005
3*4 7
2*39
354,989
2*09
1*3 9
218*5
844,051
4*98
3*80
262,836
1*55
1*03
581,215
3*43
2*27 1
295,867
1*74
1*10
182*0
857,420
5*04
3*18
282,273
1*66
1*05
575,147
3*38
2*13
459,712
2*69
1*57
197*3
981,295
5*73
3*3 G
364,648
2*13
1*25
616,647
3*60
2*ii j
424,628
2*4 5
1*33
243*2
1,289,978
7*45
4*03
464,989
2*68
1*45
824,989
4*77
2-58 1
398,520
2*2 7
1*14
209*1
1,357,146
7*7 2
3*88
503,083
2*86
1*44
854,063
4*88
2*4 4
272
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
Landstingsområde.
Landstingsskatt.
Utdebitering pr
bev.-krona
öre.
Influtna lands-  tings- och sjuk-  vårdsafgifter.
Inkomster
(utom influtna landstings-  och sjukvårdsutgifter).
Däråt brännvins-  försäljningsmedel.
För
jordbr.-
fastighet
För öfriga
beskatt-  nings-  föremål.
Summa.
Pr inv.
Summa.
Pr inv.
Pr
bev.-kr.
Summa.
Pr inv.
Pr
bev.-kr.
Östergötlands län 1900
25
25
105,080
0*44
135,210
0*37
0*38
85,890
0*36
0*3 7
1901
25
25
108,753
0-45
146,927
0*64
0*6 0
94,472
0*39
0*39
1902
35
35
135,551
0-56
151,096
0*63
0*60
95,836
0*40
0*38
1903
35
35
136,805
0-5 7
159,580
0*66
0*63
99,655
101,265
0*41
0*3 9
1904
35
35
147,267
0’61
166,557
0*69
0*59
0*42
0*36
1905
40
40
163,351
0*6 7
172,465
0*71
0*6 0
93,934
0*3 9
0*33
1906
50
50
197,440
0*81
183,451
0*7 6
0*6 2
98,034
0*40
0*33
1907
70
70
270,580
1*11
204,433
0*84
0*6 3
109,310
0*45
0*3 5
1908
70
70
574,616
2*8 5
189,044
258,852
0*7 7
0*57
97,489
0*40
0*2 9
1909
6) 65
c) 65
312,546
1*2 7
1*05
0*69
175j467
0*7 4
0*47
Jönköpings län
1900
40
40
106,449
0*52
106,525
0*52
0*61
67,625
0*33
0*3S
1901
40
40
108,952
0*53
117,042
0*57
0*63
72,711
0*36
0*3 9
1902
60
60
150,608
0*7 4
117,491
0*58
0*60
71,750
0*3 3
0*3 7
1903
55
55
142,209
0*70
119,934
0*39
0*61
65,692
0*8 2
0*33
1904
73
73
196,125
0*96
125,003
0*61
0*38
68,444
0*33
0*32
1905
70
70
195,885
0*95
138,800
0*6 7
0*61
70,215
0*3 4
0*31
1906
65
65
191,663
183,515
0''92
142,343
0*69
0*60
71,210
0*3 4
0*30
1907
57
57
0*88
152,191
0*73
0*60
79,454
0-38
0*31
1908
52
52
400,573
1*90
145,980
0*69
0*52
73,490
0*3 5
0*26
1909
60
60
134,355
0*63
234,765
1*10
0*7 2
151,717
0*71
0*47
Kronobergs län ... 1900
10
10
39,245
0*25
70,172
0*44
0*6 9
50,735
56,387
0*3 2
0*50
1901
13
13
42,141
0*26
79,181
0*30
0*7 6
0*33
0*54
1902
24
24
55,821
0*3 5
75,261
0*48
0*6 7
52,987
0*3 4
0*47
1903
31
31
64,207
0*41
76,329
0*48
0*6 7
49,642
0*31
0*44
1904
32
32
67,906
0*43
79,163
0*3o
0*6 4
51,506
0*33
0*41
1905
39
39
79,528
0''50
81,127
0*51
0*61
53,215
0*34
0*40
1906
40
40
80,301
0*31
82,647
0*52
0*3 9
53,506
0*3 4
0*3 8
1907
44
44
96,244
214,272
0*61
82,385
0*52
0*36
51,847
56,153
0*33
0*36
1908
58
58
1*36
99,700
0*63
0*6 4
0*38
0*36
1909
53
53
72,081
0*46
166,616
1*05
0*93
113,158
0*7 2
0*63
Kalmar läns Norra
och Södras) ...... 1900
30
30
88,287
0*3 9
139,545
0*61
0*79
105,159
0*48
0*80
1901
34
34
97,044
0*43
151,880
0*6 7
0*80
113,800
0*30
0*60
1902
33
33
94,324
0*41
155,246
0*08
0*7 9
112,998
0*50
0*5 7
1903
33
33
93,867
0''41
150,409
0*6 6
0*77
107,156
0*4 7
0*5 5
1904
44
44
126,430
0*56
170,487
0*75
0*78
115,187
0*31
0*53
1905
45
45
• 133,905
0*59
163,904
0*72
0*71
112,818
0*30
0*49
1906
47-5
47-5
143,026
0*63
158,409
0*7 0
0*6 7
109,114
0*48
0*48
1907
66''ä
66*5
186,125
0*82
206,593
0*91
0*85
114,854
0*31
0*47
1908
75
75
308,251
1*35
213,622
0*94
0*8 0
119,278
163,473
0*52
0*45
1909
75
75
225,085
0*99
249,979
1*10
0*8 8
0*7 2
0*58
273
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
Utgifter.
Till
gång
a r.
S k u 1 d e
r.
B e h å
1 1 n i
n g*
Summa.
Pr inv.
Pr
bev.-kr.
i°/o åt
inkom-  sterna i
kol. 6
Summa.
Pr inv.
Pr
bev.-kr.
Summa.
Pr inv.
Pr
bev.-kr.
Summa.
Pr inv.
„
bev.-kr.
221,828
0-93
0*96
164*1
155,822
0*05
0*0 7
238,526
1*00
1*03
—82,704
—0*35
—0*36
249,784
1''04
1*02
170*o
136,037
0*57
0*56
230,868
0*90
0*94
—94,831
—0*39
—0*38
258,672
1-07
1*03
171*2
148,194
0*61
0''59
226,329
0*94
0*9 0
—78,135
—0 33
—0*31
266,171
l-io
1*05
166*s
154,694
0*6 4
0*oi
216,781
0*90
0*86
—62,087
—0*26
—0*25
288,156
1*19
1*02
173*0
156,636
0*65
0*56
208,384
0*86
0*74
—51.748
— 0*21
— 0*18
327,418
1-35
1*14
189*8
165,015
325,021
0*68
05 7
224,062
0*9 2
0*78
—59,047
—0 24
— 0*21
422,254
583,564
1*74
1*42
230*2
1*3 4
1*09
441,390
1*82
1*49
—116,369
—0*48
—0‘40
2-40
1*87
285*5
439,146
1*80
1*44
685,176
2*81
2*19
—246,030
—1*01
—0*78
658,830
2-70
1*98
348*6
508,408
2*08
1*53
674,521
2*76
2*03
— 166,113
—Oms
—0*50
676,55b
2-7 5
1*81
261*4
363,257
1*48
0*97
663,320
2*70
1*78
—300,063
—1*22
—0*si
277,891
1-8 7
1*58
260*9
961,564
4*74
0*46
618,985
3*05
3*52
342,579
1*69
1*94
222,250
1*09
1*20
189*9
1,056,288
5*18
5*71
715,077
3*51
3*87
341,211
1*67
1*84
6b 1,402
3*io
3*24
537*4
1,179,860
5*80
6*05
833,483
4*io
4*2 7
346,377
1*70
1*78
308,19b
1*51
1*57
257*0
1,274,840
6* 20
6*49
885,805
4*3 5
4*51
389,035
1*91
1*98
300,505
1*47
1*38
240*4
1,325,424
1,333,149
6*4 7
6*10
882,398
4*31
4 06
443,026
2*16
2*04
294,591
1*48
1*30
212*2
6*47
5*90
856,935
4*16
3*80
476,214
2*31
2*io
2*09
314,260
1*51
1*33
220*8
1,332,473
6*41
5 83
838,043
4*03
3*54
494,430
2*38
318,154
1*52
1*26
209*o
1,451,424
6*93
5*7 5
827,348
3*95
3*28
624,076
2*98
2*47 i
841,858
1*61
1*22
233*8
1,688,946
7*99
6*oo
864,815
4*09
3*io
824,131
3*90
367,495
1*7 2
1*13
156*5
1,585,365
7*44
4-S9
763,501
3*58
2*3 5
821,864
3*S6
2*54
113,206
0*71
i*n
161*3
371,515
2*33
3*66
13,263
0*08
0*13
358,252
2*25
157,298
0*99
1*51
198*7
377,125
2*3 7
3*6 2
52,263
0*33
0*30
324^862
2*04
201,071
213,975
1*27
'' 1*80
267*2
522,869
3*31
4*08
115,263
0*73
1*03
407,606
2*58
1*86
1*89
280*3
626,747
3*97
5*5 4
176,662
1*12
1*56
450,085
2*85
148,627
159,330
0*94
1*19
187*7
712,439
4*51
5*72
171,189
1*08
1*37
54l''250
3*43
4*3 5
roi
1*20
196*4
733,175
4*0 5
5*31
175,654
1*11
1 32
557,521
198,674
1*26
1*43
240*4
787,295
5*oo
5*63
211,314
1*34
1*52
575^981
3*66
4*13
181,54b
ris
1*22
220*4
779,473
4*96
5*21
204,210
1*30
1*36
575,263
3*66
192,506
1*22
1*23
193*1
899,756
5*70
576
195,222
1*24
1*25
704,534
4*46
4*5 1
217,26b
1*37
1*22
130*4
933,426
5*90
5-23
183,320
1*16
1*03
750,106
4*74
4*2 0
211,625
0*93
1*20
151*7
558,637
2*45
3*16
34,582
0*13
0*20
524,055
2*30
277,610
t *22
1*47
182*8
526,487
2*31
2*78
32,826
0*14
0*17
493,661
2*17
2-fii !
233,771
1*03
1*18
150*6
531,243
2*33
2*69
24,699
0*41
0*13
506j544
2*22
239,619
1*06
1*22
159*3
530,718
2*3 4
2*71
22,808
0*io
0*12
507,910
2*24
264,465
1*17
1*21
155*1
557,708
2*46
2*30
22,864
0*io
0*10
534^844
2*36
310,814
1*37
1*34
189*3
559,588
2*4 7
2*41
32,560
0*14
0*14
527^028
2*33
2*2 7
349,614
1*54
1*47
220*7
566,574
2*50
2*3 9
90,928
0*40
0 38
475^646
2*10
922,227
4*08
3*79
446*1
1,021,121
4*52
4*20
672,117
2*9 7
2 76
349^004
771,564
1*55
543,762
2*39
2*03
254*5
1,568,229
6*89
5*85
796,665
2*9 7
3*3 9
484,998
2*13
1*71
194*0
1,467,042
6*43
5*17
758,118
3*3 2
2*6 7
708^924
3*11
2*50
35
274
1 1
2 1
3
4
5
6
7 |
8 _|
9
10 I 11
brännvins-
lingsmedel.
1
Landstingsområde.
i
Landstingsskatt.
Utdebitering pr
bev.-krona
öre.
Influtna lands-  tings- och sjuk-  vårdsafgifter.
Summa. Pr inv.
1
In]
(utom influ
och sjuk
Summa.
.omster
tna landstings- j
vårdsafgifter). j
Däraf
försälj]
För
jordbr.-
fastighet.
För öfriga
beskatl-  nings-  föremål.
Pr inv.
Pr ;
bev.-kr.
1
Summa.
Pr inv.
Pr
bev.-kr.
[ Gottian ds län......... 1900
16
14,617
0''2S
50,796
0*9G
0*87
22,714
0-43
0*3 9
1901
46
30
31,810
0*60
44.960
0*85
0‘79
24,814
0-47
0*44
1902
61
45
41,273
0''78
41,615
0-7 8
0-71
22,469
0-42
0*38
1903
97
80
61,990
1-17
74,439
1-40
1-27
19,881
0*3 7
0*34
1904
*) 104
*) 88
70,773
1*83
52,086
0-98
0-83
21,821
0*41
0*3 5
1905
*) 114
•) 98
79,609
1-49
43,780
0-82
0*66
21,376
0*40
0*3 2
1906
*) 106
*) 90
75,755
1-42
54,022
l-oi
0*79
21,465
0*40
0*31
1907
*) 126
*j no
92,164
1-71
50,765
0-91
0-72
22,637
0*42
0*3 2
1908
*) 136
*) 120
192,669
3-56
56,357j
1*04
0*74
25,480
0-4 7
0*34
1909
*) 128
*) 115
90,603
1-65
103,474
1-89
1-29
38,859
0*71
0*48
Blekinge län
1900
30
30
68,099
0-47
112,745
0-77
0*7 5
69,400
0*47
0*16
1901
30
30
70,109
0-48
117,391
0-8 0
0*7 5
7(5,300
0*52
0*49
1902
40
40
86,646
0-59
119,198
0-81
0-74
77,800
0*53
0*48
1903
40
40
89,705
0*G4
117,904
0-80
0*7 0
73,025
04 9
0*43
1904
40
40
97,644
0''6G
133,286
0-90
0-71
83,350
0* 5 6
0*44
1905
*) 76
*) 76
156,045
1-05
133,549
O-oo
0-68
81,200
0*55
0*41
1906
*) 77
*) 77
157,079
1‘06
137,761
0-93
0-70
78,728
0*53
0*40
1907
*) 105
*) 105
204,214
1-88
157,942
1-07
0*7 7
87,572
0*59
0*43
1908
*) 103
*) 103
261,855
1*76
137,274
0 92
0-63
76,345
0*51
0*8 5
1909
*) 103-5
*) 103-5
216,858
1-45
212,882
1-42
0*92
106,765
0*7 4
0*46
Kristianstads län . 1900
25
25
88,691
0-41
105,788
0-48
0-5 G
72,475
0*33
0*3 8
1901
35
35
109,418
0*50
116,824
0'' 5 3
O-G0
/8,7ö3
0*3 G
0*40
1902
40
40
122,381
0-56
110,882
0-51
0*5 5
74,588
0*3 4
0*3 7
1903
52
52
150,103
0-69
112,345
0-5 4
0-53
75,010
0*3 4
0*3 5
1904
50
50
157,557
0-72
142,784
0-6 5
0*G 1
87,913
0*40
0*37
1905
50
50
163,225
0-7 4
147.468
0’6 7
0-GO
89,499
0*41
0*36
1906
50
50
168.412
0*70
147,423
0-(i7
0.5 7
89,301
0*40
0*84
1907
45
45
163,565
0-7 4
169,407
0*7 G
0-G2
103,078
0*4 G
0*38
1908
50
50
185,589
0 88
150,118
0-6 7
0-51
81,856
036
0*28
1909
50
50
209,872
0-98
230,735
1*02
0’GS
161,205
0*7 1
0*48
Malmöhos län ........ 1900
*) 31
*) 31
237,792
0’68
269,512
0-7 7
0*4G
161,671
0*46
0*2 7
1901
*) 50
*J 50
356,958
1-03
311,375
0*89
0-50
178,007
0*51
0*2 S
1902
*} 48
*) 48
364,900
1-04
312,140
0-89
0-4 G
175,100
0*50
0*2G
1903
*) 50
*) 50
389,136
l-io
516,097
1-46
0-72
162,600
|
0*40
0*23
1904
*) 57
*) 57
435,973
1-22
381,181
1*07
0-5 4
190,033
0*58
0*2 7
1905
•) 62
i •)
62
493,809
1-38
376,232
1-05
0-49
200,400
j 0*5 G
0*2 G
1906
*) 59
*) 59
509,800
1-41
398,406
1*10
0-49
207,000
|
0*37
0*25
1907
*) 57
i *) 57
515,521
1*42
419,007
1-15
0''49
219,989
j
0*61
0*2 tf
1908
*) 57
*) 57
530,536
1-45
393,190
1*0 7
0-42
189,933
0*52
0*20
1909
*) 71-a
*) 71-5
717,689
1-94
478,718
1-29
0-45
261,559
:
0*71
0*25
17
! 18
19
1 20
1 21
| 22
| 23
''«ng
Pr inv.
a r.
S k
u 1 d e
1*.
B e b
1 1 1 n i
Pr inv
Pr
bev.-kr
Summa.
Pr inv
j Pr
i bev.-kr
1
Summa.
7*48
6-75
297,333
5*63
1
5*08
97,696
i
i 1*85
7*52
6*98
294,211
5-5 7
5*17
103,135
1*95
9*78
8*81
413,499
7*77
7*04
104,333
1*96
9* 4
:
8*74
431,592
8*12
''
7*3(1
81,114
1
1*5 2
9*60
8*15
429,337
8*0 7
6*80
80,946
1*53
9* 9 0
8*02
447,835
8*39
6-76
83,839
På 7
10*3 5
8*12
467,669
8*74
6*85
86,669
I 1*61
10*98
8*30
499,724
9*28
7*0 7
91,524
1*70
12*07
9*0 7
495,300
1
9*15
6*55
190,843
I 3*52
13*12
9*17
487,614
i 8*8 9
6*08
248,351
I 4*53
5-78
5*03
513,000
''
3*51
3*43
332,950
1
2*2 7
5*88
5*33
496,000
3*38
3*18
367,639
j 2*50
6*6 7
6*09
584,000
3*96
3*61
100,688
1
2*71
7*48
6*5 7
694,000
4*70
4*13
411,328
!
2*78
7*58
5*90
784,000
5*30
4*18
334,255
2*26
10*13
7*oo
1,169,000
7*86
5*9 4
338,036
2*2 7
9*43
7*0 9
1,185,770
8*oo
6*0 2
212,252
1*43
9*35
6*7 4
1,143,244
7*74
5*38
238,046
1*61
9*51
tf *51
1,113,913
7*49
5*13
300,173
2*0 2
9*03
6*28
1,097,257
7*3 3
4*7 4
344,103
2*3 0
3-02
1*19
413,325
1*89
2*18
379,922
1*73
3*32
3*94
419,052
1*91
2*14
352,457
1-61
3*09
3*98
388,276
1*7 7
1*91
419,873
1-92
3*7 2
3*82
375,498
1*72
1*76
438,430
2*oo
3*9 2
3*6 5
387,384
1*77
1*05
170,107
2-13 !
4*04
3*oo
377,267
1*72 |
1*33
510,118
2*3 2
4*09
3*51
355,535
1*61 !
1*38
547,245
2-48
4*10
3*40
351,054
1*58
1*29
571,576
2*38
4*06
3*12
333,248
1*49 i
1*14
577,664
2*57
4*80
2*88
318,832
Pa j
0*94
654,501
2*89
4*u
2*oi
350,943
1*01
0*60
1,185,092
tf* 40
4*7 9
2*08
425,513
1*22 !
0*68
1,252,397
3*5 7
5*09
2*0 4
494,738
1*40 I
0*73
1,299,516
tf* 6 9
4*97
2*45
449,459
1*27 !
0*6 2
1,312,942
8*7 0
tf*13
3*08
475,292
1*33 1
0*6 7
1,709,571
4-80
6*94
3*20
528,432
1*4 7 j
0*6 9
1,959,767
5*47
Ho 7
2*91
450,611
1*23 |
0*53
1,958,222
5*4 2
6*91
2*9 2
551,529
1*32 !
0*64
1,954,174
5*3 9
7*80
2*85
775,767
2*12 j
0*83
1,897,048
5*18 ,
7*51
2*0 4
686,593
1*8(1 !
0*65
2,093,776 1
5*65
12
13
14
15
U t
Summa. Pr
f t
i 7» af
inv. , Pr. ir''kom-.
bev.-kr. sterna i
kol. 6.
16
Summa.
n g
-
Pr
bev.-kr.j
132,983
225,662 !
244,314
153,345
126,012
145,344 i
152,473 !
168,747
160,709
179,053
146,675
152,875
244,255 j
281,556
290,343 j
388,810 i
449,992 |
349,707 I
338,163 ;
373,792 !
496,524
328,276 i
263,157 j
248,988 ,
256,458 |
288,258 |
300,267 !
317,178
343,520 i
389,064 !
652,068 j
596,485 !
658,372 i
915,052 |
899,949 !
872,680 !
1,028,166
848,840 I
1,129,598 j
1,099,919
3*09
4*2 7
4*59
2*88
2*8 7
2*72
2*85
3*18
2*97
3*26
1*00
1*04
r««
1*90
1*96
2*oi
3*08
2* tf 7
2*2 7
2*Ö0
2*2 7
1*50
1*20
1*14
1*17
1*81
1*36
1*43
1*58
1*7 2
1*8 7
1*70
1*8 7
2*58
2*53
2*43
2*85
2*84
3*08
2*97
2*7 9
3*98
4*18
2*81
2*oi
2*19
2*23
2*3 9
2*12
2*28
0*98
0*98
1*51
1*8 7
1*55
1*98
2*28
1*71
1*58
J-.u
2''(i 2
P«8
1*80
1*17
1‘0»
1-17
Pl7
1-17
1*18
1-15
1*11
0*95
0*97
1*27
1*27
1*14
1*25
0*99
1*20
1*04
320*9
501*9
587*1
206*o
241*9
332*0
282-2
332-4
285-2
17.3*0
130*1
130*2
204*9
238*8
217*s
291*1
326*i;
221*4
246*8
175*o
469*4
281*o
237*9
221*0
179*0
195*5
203*7
187*2
228*a
168*0
241*9
191*o
210*9
177*3
236*1
232*0
258*1
202*o
287*o
229*s
395,029
397,346
517,832 :
512,706
510,283
531,674
554,338 |
591,248 |
686,143
735,965
845,950
863,639 |
984,688
1,105,328 i
1,118,255
1,507,036
1,398,022 !
1,381,290
1,414,086
1,441,360
793,247
771,509
808,149
813,928
857,491
887,385
902,780
922,630
910,912
973,333
1,536,035
1,677,910
1,794,254
1,762,401
2,184,863
2,488,199
2,408,833
2,505,703
2,672,815
2,780,369
1-6 7
1*81
1*77
1*3 S
1*29
1-26
1*27
1*29
2*32
3*09
2*2 2
2*8 5
2*48
2*44
1*78
1*72
1*07
1*10
1*38
1*19
2*01 |
l*so :
2*07 j
2*00 :
2*oo ;
2*0 7 I
2*18 |
2*ii i
1*98
1*94 I
2*di
2*00
1*91
1*88
2*41
2*57
2*39
2*28
2*02"
1*99''
276
1 1
2 1
. 3
4 1
5
6
v !
8 |
9 1
10 I
11
Landstingson) rå
|
Landstingsskatt.
Utdebitering pr
bev.-krona
öro.
Influtna lands-  tings- och sjuk-  vårdsafgifter.
Inkomster
(utom influtna landstings-  och sjukvårdsafgifter).
Däraf brännvins-  försäljningsmedel.
de.
För
jordbr.- i
fastighet.
För öfriga
beskatt-  nings-  föremål.
Summa.
Pr inv.
Summa.
Pr inv.
Pr
bev.-kr.
Summa, i
Pr inv.
Pr
bev.-kr.
Hallands län
.. 1900
1901
10
25
10
25
39,300
55,600
0*28
0-3 9
138,507
151,001
0*98
1*07
1*0 7
1*14
73,217
84,596
0*52
0*60
0*5 7
0*64
1902
28.500
0*20
142,800
1*01
1*04
75,075
0*53
0*55
1903
20
20
54,801
0*3 9
133,928
0*94
0*95
68,129
0*48
0*48
1904
25
25
64,846
0*45
161,588
1-13
1*02
85,025
0*60
0*54
1905
15
15
47,655
0*33
160,601
1*12
0*98
85,664
0*60
0*52
1906
10
10
44,087
0*31
177,750
1-23
1*03
89,207
0*6 2
0*52
1907
30
30
79,048
0*54
195,157
1*34
1*06
102,486
0*70
0*56
i
1908
''50
50
198,226
1*35
184,472
1*26
0*90
91 403
0*6 2
0*44
|
1909
25
25
235,083
1*59
190,626
1*2 9
0*83
106,416
0*7 2
0*46
Göteborgs och
Bohus län
.. 1900
50
50
126,499
0*61
128,003
0*6 2
0*6 7
80,071
0*3 9
0*42
1901
50
50
128,192
0*6 2
121,409
0*38
0*60
83,004
0*40
0*41
1902
50
50
131,893
0*03
137,628
0*65
0*66
98,260
0*4 7
0*47
1903
76
75
178,160
0*84
120,614
0*5 7
0*69
80,289
0*38
0*39
1904
75
75
204,568
0*95
132,093
0*6 2
0*54
88,861
0*41
0*36
1905
75
75
207,681
0*96
145,778
0*6 7
0*60
91,727
0*42
0*38
1906
75
75
217,477
1*06
140,134
0*6 8
0*54
89,814
0*44
0*3 5
1907
75
75
209,273
1*01
149,089
0*72
0*61
101,038
0*49
0*41
1908
75
75
523,458
2*30
147,202
0*70
0*55
94,536
0*45
0*36
1909
90
90
289,421
1*40
241,684
1*14
0*85
150,386
0*71
0*53
Älfsborgs län
... 1900
4) 32-5
4) 32-5
122,010
0*44
159,717
0*57
0*73
110,254
0*3 9
0*50
1901
40
40
140,715
0*50
170,186
0''6 1
0*74
121,722
0*43
0*53
1902
40
40
151,115
0*54
162,381
0*58
0*69
103,420
0*3 7
0*44
1903
42
42
158,297
0*3 7
181,254
0*65
0*77
115,035
0*41
0*49
1904
4) 37
4) 37
166,477
0*39
177,933
0*63
0 65
107,713
0*38
0*40
1905
4) 42-5
4) 42-5
163,712
0*38
185,705
0*66
0*66
116,312
0*41
0*41
1906
'' 40
’ 40
172,787
0*61
180,471
0*64
0*62
114,278
0*41
0*3 9
1907
‘) 43
4) 43
192,067
0-68
214,783
0*76
0*70
123,528
0*44
0*40
1908
4) 77-5
4) 77-5
619,420
2*17
221,163
0*7 8
0*6 7
119,009
0*4 2
0*36
1909
80
’ 80
364,402
1*27
289,217
1*01
0-7 7
204,463
0*71
0*54
Skaraborgs län
... 1900
50
50
136,700
0*57
187,263
0*7 8
0*97
105,704
0*4 4
0*55
1901
55
55
152,300
0*63
190,942
0*7 9
0*96
111,724
0*46
0*56
1902
53
53
151,400
0*63
201,815
0*8 4
0*98
109,341
0*45
0*53
1903
53
53
153,900
0*64
201,642
0*84
0*96
112,879
0*47
0*54
1904
40
40
134,000
0*56
214,135
0*89
0*9 5
123,564
0*51
0*55
1905
40
40
135,700
0*57
231,248
0*97
0*98
127,785
0*53
0*54
1906
30
30
113,800
0*48
223,368
0*93
0*9 2
126,505
0*33
0*52
1907
40
40
143,700
Ooo
243,530
1*02
0*94
139,342
OSS
0*54
1908
65
65
223,000
0 98
255,180
1*06
0*92
148,917
0*62
0*54
1909
50
50
194,000
0*81
272,267
1*18
0*8 9
172,170
0*7 2
0*56
277
12
1 13
1 14
1 15
16
1 17
| 18
19
! 20
! 21
22
|
23
1
24
Utgifter.
Till
gäng
a r.
S k
u 1 d e
r.
B e h
Summa.
A 1 1 n i
n g-
Summa.
Pr inv.
Pr
bev.-kr.
i °/o af
inkom-;
sterna i
kol. 6.
Summa.
1 Pr inv.
,
! Pr
bev.-kr.
Summa.
, Pr inv.
.
Pr
bev.-kr.
i
Pr inv.
Pr
bev.-kr.
202,405
1*43
1*56
146*1
1,344,499
9*47
10*38
3,627
0*03
0*03
1,340,872
9*44
10*35
236,696
1-67
1*79
156*8
1,452,356
10*26
10*96
7,609
0''05
0*06
1,444,747
10*21
10*90
159,827
1-18
1*17
111*9
1,464,621
10*36
10*7 0
6,183
0*04
0*o.;
1,458,438
10*3 2
10*6 5
206,867
1-46
1-47
154*3
1,484,516
10*4 6
10*55
4,638
003
0*03
1,479,878
10*43
10*52
201,572
1*41
1*27
124*7
1,514,573
10*60
9*53
10,511
0*07
0*07
1.504,062
10*53
9*46
204,787
1*43
1*25
127*5
1,523,126
10*60
9*3 0
15,065
0*10
0*09
1,508,061
10*50
9*21
232,014
1*61
1*34
130*5
1,522,270
10*53
8*79
13,669
0*08
0*08
1,508,601
10*44
8*71
276,857
1''90
1*51
141*9
1,533,781
1055
8*3 7
19,215
0*13
0*10
1,514,566
10*42
8*2 7
357,939
2-44
1*74
194*0
1,634,523
11*15
7*94
23,246
0*16
0*11
1,611,277
10*99
7*83
300,607
2*04
1*31
157*6
1,813,831
12*29
7*89
25,575
0*17
0*11
1,788,256
12*12
7*78
303,318
1*47
1*58
237*0
897,156
4*34
4*06
9.727
0*05
0*05
887,429
4*29
4*61 j
219,582
1-05
1*09
180*9
992,837
4*7 7
4*91
75,528
0*3 6
0*3 7
917,309
4-41
4*54 I
304,612
1’45
1*45
221*3
1,092,411
5*19
5*21
210,529
1*00
1*00
881,882
4*19
4*21
456,752
2-15
2*2 2
378*7
1,341,887
6*3 2
6*.'') 3
585,108
2*76
2*83
756,779
3*56
3*6 8 1
i 629,249
2*93
2*58
476*4
1,388,381
6*47
5*70
924,367
4*31
3*79
464,014
2*16
1*91
353,776
1*8 4
1*45
242*7
1,594,023
7*3 7
6*53
1,130,737
5*23
4*63
463,286
2*14
1*90
635,274
3*09
2*47
453*8
1,753,975
8*54
6*81
1,437,729
7*00
5*68
316,246
1*54
1*23
|
925,155
4*4(i
3*76
620*5
1,159,383
5*59
4-71
1,228,063
5*93
4*99
- 6&680
— 0*3 4
— 0*28
1 1,083,253
5*17
4*0 7
735*9
1,549,329
7*39
5*83
1,895,162
9*04
7*13
- 345,833
— 1*65
— 1*30
|
721,488
3*42
2*55
298*5
1,704,450
8*0 7
6*01
2,230,000
10*66
7*87
— 525,550
— 2*49
— 1*86
253,303
0*91
1*16
158*6
1,938,471
6*93
8*s«
870,972
3*11
3*98
1,067,499
3*82
4*88
308,509
1*10
1*84
181*3
1,971,513
7*04
8*55
860,724
3*07
3*78
1,110,789
3*97
4*S2
280,722
1*00
1*19
172*9
1,975,334
7*06
8*3 6
841,651
3*oi
3*56
1,133,683
4*05
4*80
292,756
1*05
1*24
161*5
1,994,067
7*13
8*48
815,998
2*92
3*47
1,178,069
4*21
5*oi
309,943
1*10
1*14
174*2
1,988,940
7*09
7*30
789,935
2*81
2*90
1,199,005
4*28
4*40
340,027
1*21
1*21
183*1
2,001,991
7-14
7-11
771,096
2-75
2*7 4
1,230,895
4*3 9
4*37 i
339,340
1*21
1*17
188*0
1,761,517
6*26
6*0 8
756,199
2*69 -
2*61
1,005,318
3*5 7
3* 4 7 |
518,444
1*83
1*69
241*4
2,493,670
8*81
8*15
1,534,409
5*42
5*oi
959,261
3*39
3*14 i
710,157
2*49
2*17
321*i
2,970,259
10*42
9*06
1,506,703
5*29
4*60
1,463,556
5*13
4*46
699,827
2*44
1*86
242*0
3,195,646
11*15
8*48
1,493,579
5*21#
3*9 7
1,702,067
5*94
4-51 !
1
277,079
1*15
1*43
148*0
1,325,490
5*50
6*84
435,235
1*81
2*25
890,255
3*6 9
4*59 i
296,810
1*23
1*49
155*4
1,363,780
5‘(J6
6*84
412,395
1*71
2*07
951,385
3*95
4*77 j
307,187
1*28
1*50
152*2
1,378,391
5*73
6*71
388,503
1*62
1*89
989,888
4-ii
4*82 j
351,425
1*46
1*67
174*3
1,365,151
5*69
6*50
366,367
1*53
1*74
998,784
4*16
4*76 |
302,260
1*26
1*34
148*1
1,389,803
5*7 9
6*16
341,702
1*42
1*51
1.048,101
4*3 7
4*65 |
338,875
1*42
1*44
146*5
1,438,663
6-oi
6-11
314,650
1*32
1*34
1,124,013
4*69
4*77
324,234
1*85
1*88
145*2
1,452,807
6*07
5*96
287,196
1*20
1*18
1,165,611
4*8 7
4*78 |
305,561
1*28
1*18
125*5
1,496,741
6*26
5*80
264,744
1*11
1*03
1,231,997
5*15
4*7 7 ;
406,627
1*70
1*47
159*3
1,542,726
6*43
5*58
243,636
1*02
0*88
1,299,090
5*41
4*70
377,795
1*57
1*24
138-s
1,593,310
6*6 2
5*23
199,895
0*83
0*66
1,393,415
5*79
4*57 ;
278
Landstingsområde.
I
2
3
4
5
6
7
10
»r
•åde.
Landstingsskatt.
Utdebitering pr
bev.-krona
are.
För F,ör
jordbr, be?katt-  fastighet. j =
Influtna lands-  tings- och sjuk-  vård saf gifter.
Summa. : Pr inv.
I
Inkomster
(utom influtna landstings-  och sjukvårdsutgifter .
Summa. Pr inv. i j,ev *kr
i
1
Däraf
försälj
Summa.
brännvins-
ningsmedel.
Pr ’nV'' j bev!-kr.
.... 1900
25
25
102,726
0*41
154,248
0-61
0*06
112,640
0*4.4
0*48
1901
25
25
104,868
0-41
171,770
0''68
0*72
126,019
0*50
0*52
1902
25
25
110,140
0-43
171,876''
0''68
O’!! 6
1.21,433
0*48
0*40
1903
8
8
68,163
0-2 7
164,255
0* (>5
0*0 2
116,682
0*46
0*44
1904
8
8
70,439
0-23
165,568
0*6 5
O-50
120,377
0*47
0*41
1905
27
27
125,384
0-411
172,706
0*88
0*58
1.26,008
0*50
0*42
1906
28
28
134,739
0-53
203,246
0-80
0-68 i
123,432
0*49
0*41
1907
28
28
135,432
0-53
451,964
1-7 7
1-8 7 I
140,544
0*55
0*43
1908
20
20
123,152
0*4 8
213,765
0*83
0*54
143,300
0*50
0*36
1909
23
23
143,866
0*56
254,930
0*9 9
0-59
185,341
0*7 2
0*43
.... 1900
38,820
0'' 20
153,980
0-7 9
!
0-co
101,267
0*52
0*3 9
1901
10
10
65,979
0-33
143,934
0-73
0*51 i
103,811
0*53
0*3 7
1902
15
15
78,886
0-1 o
145,805
0-73
0-53 I
100,654
0*51
0*80
1903
15
15
79,269
O" 40
145,229
0-73
0*53
102,159
0*51
0*3 7
1904
15
15
83,102
0-41
149,954
0*7 5
0-50
101,205
0*50
0*34
1905
10
10
70,091
0-35
149,985
0*7 5
0*48
107,628
0*54
0*3 5
1906
15
15
86,283
0-43
151,315
0*7 5
0-4 7
107,340
0*53
0*33
1907
15
15
91,274
Om 3
163,086
0*80
0-47
109,442
0*54
0*31
.1908
15
15
148,458
0-7 2
153,142
0*7 4
0*40
101,353
0*49
0*27
1909
17*5
17-5
132,944
0-71
198,459
1*05
0*47
146,931
0*7 8
0*35
... 1900
20
20
66,256
0-45
147,878
1-00
0-7 7
104,617
0*71
0*55
1901
*) 36
*) 36
85,997
0-56
160,030
1*07
0*7 7
115,890
0*78
0*56
1902
*) 50
*) 50
116,421
0*7 3
149,445
l-oo
0*89
107,402
0*72
0*49
1903
*) 50
*) 50
110,686
0-74
148,362
0*99
0*73
93,228
0*62
0*40
1904
*) 50
*j 50
118,278
0-7 9
140,064
0-9 4
0-62
87,679
0*59
0*39
1905
•) 62
*) 62
147,453
0*99
147,099
0-99
0*6 5
99,201
0*6 7
0*14
1906
*) 65
*) 65
158,126
1*03
146,848
0-9 9
0*62
95,741
0*64
0*40
1907
*) 95
*) 95
224,037
1-50
156,110
1*04
0*03
101,196
0*68
0*41
1908
*) 85
*) 85
396,551
2*6 4
189,398
1-26
0*oo
102,373
0*6 8
0*30
1909
*) 62
•) 62
26,480
1-73
209,802
1*3 7
0*6 5
109,551
0* 7 2
0*34
... 1900
34
34
123,130
0*57
105,829
0-49
0*44
63,436
0*2 9
0*20
1901
26
26
109,571
0*50
124,403
0*5 7
0*48
81,095
0*3 7
0*8 1
1902
25
25
109,563
0*50
127,172
0*58
0*48
71,309
0*3 2
0*20
1903
40
40
145,855
0-66
127,960
0-58
0*48
69,315
0*31
0*20
1904
36
36
150,497
0*08
129,621
0*58
0*42
67,350
0*80
0*22
1905
41
41
1.74,178
0-78
139,162
0*62
0*42
70,061
0*31
0*21
1906
44
44
186,327
0*82
141,266
0-62
0*42
90,789
0*3 6
0*2 4
1907
47
47
202,724
0*89
131,013
0*57
0*3 7
47,018
0*21
0*13
1908
42
42
446,105
1-93
218,756
09 5
0*85
101,374
0*44
0*25
1909
50
50
203,390
0-87
265,697
1*14
0*ei
168,477
0*7 2
0*3 9
Värmlands län
Örebro län
j Kopparbergs län
279
1 12
13 |
14 |
15 |
16 |
17 |
18
19
20 |
21
22
23 |
24 j
Utgifter.
T i 1 1 g
å n g
a r.
Skulder.
B e h å 1 1 n i
I
''
n g-
Summa, i
Pr inv. i
Pr
bev.-kr.
i °/o af
inkom-  sterna i
kol. 6.
Summa.
Pr inv. |
i
Pr
bev.-kr.
|
Summa, j
.
Pr inv. |
Pr
bev.-kr.
1
Summa.
Pr inv.
Pr
bev.-kr. j
i
262,032
1-04
1*13
170*6
726,645
2*87
3-13
110,103
0-44
0-47
616,542
2-43
2‘6 G :
226,128
0*8 9
0*94
131*6
741,196
2*9 2
3-09
58,688
0-23
0-24
682,508
2*69
2-85 j
••182,056
1-51
1 * 4 6
222*3
826,602
3*2 6
3-ig
202,402
0-80
0-7 7
624,200
2-46
2-39
470,890
l''S6
1*78
286*7
1,156,578
4*57
4-36
402,559
1*59
1*52
754,019
2-98
2-84
558,788
2*20
1*89
337*5
1,457,102
5-73
4-94
703,684
2-77
2*39
753,418
2-96
2-34
639,957
2*52
2*14
370*5
1,815,471
7*15
6-og
1,018,102
4oi
3-40
797,369
3-14
2-66
301,796
1*19
l-oi
148-5
1,426,815
5*61
4-76
996,421
3-9 2
3*38
430,394
1''69
1*43
307,395
1-20
0*93
68*o
1,439,869
5*6 4
4-3 8
736,003
2-88
2-24
703,866
2*76
2-14
328,304
1*28
0*83
153*6
1,439,556
5*60
3-66
731,460
2-84
1-86
708,096
2*76
1-80 |
403,999
1-57
0*94
158*5
1,431,009
5*54
3-32
736,292
2-85
1-70
694,717
2*69
1*6 2 :
212,857
l-oo
0-83
138*2
582,469
2*9 7
2-26
129,992
0*6 6
0*50
452,477
2-31
1*76
240,660
1-22
0*8Ö
167*2
639,156
3-23
2-28
156,787
0-7 9
0-56
482,369
2-44
1*72 |
192,703
0''97
0*70
132*2
624,383
3-14
2-25
116,900
0*59
0*42
507,483
255
1*83
220,947
1-11
0*81
152*1
688,846
3*45
2*52
140,594
0-71
0-51
548,252
2-74
2-01 1
223,183
1-11
0*74
148*8
717,709
3-58
2-3 9
131,773
0*66
0-44
585,936
2’92
1-95
191,214
0-95
0''G 2
127-5
721,831
3-5 9
2-33
110,634
0*55
0-3 G
611,197
3-04
1*97 1
!
231,997
1-15
0*7 2
153-3
695,892
3*45
2*17
89,895
0*45
0-28
605,997
3-oo
1*89
1
230,798
1-13
0*6 G
141-5
702,990
3-4G
2*oi
81,003
0*40
0-23
621,987
3-06
1*7S 1
249,570
1-21
0*65
163*o
761,575
3*70
1-99
79,025
0-3 S
0*21
682,550
3-3 2
1*78 1
i
416,635
2-21
0*99
209-9
899,837
4-7 8
2-14
168,403
0-89
0*40
731,434
3-89
1*74 I
176,643
1*19
0*93
119-5
617,176
4-16
3*23
87,551
0-59
0*4 G
529,625
3*57
2*77 |
221,285
1*48
1*06
138-2
653,200
4-3 7
3*13
80,975
0-54
0-39
572,225
3-83
2-74 j
292,479
1''96
1*3 6
195-7
658,565
4-4 2
3-0 5
74,152
0-50
0-3 4
584,413
3-92
2*71 1
320,352
2-15
1*58
215-9
738,056
4-04
3-64
128,298
0-86
0*63
609.758
4os
3*oi
285,094
1*91
1-27
203*5
862,958
5*78
3-83
167,075
1*12
0''74
695,883
4''66
3*09 j
262,452
1-76
ris
178*4
900,957
6-04
3*9G
161,109
1''08
0-71
739,848
4-96
3*25 |
306,586
2''0ii
1*29
208*8
898,639
6-08
3-78
153,083
1-03
0*6 4
745,556
5*oo
3*14 !
332,434
2-22
1*3 5
212-9
943,387
6*31
3*8 2
129,258
0-87
0*52
814,129
5*44
3*30 I
369,000
2-45
1*29
194-s
1,167,751
7*76
4-09
43,491
0*2 9
0*15
1,124,260
7-47
3*94 |
488,676
3-19
1*52
232-9
1,235,884
8-0 s
3*86
224,296
1*47
0*7 0
1,011,588
6-61
3*16 i
193,592
0-89
0*80
182-9
982,076
4*51
4-08
309,690
1*42
1-29
672,386
3-09
2*79
220,762
Poo
0*85
177-5
863,875
3-92
3-33
298,731
1-36
1-15
565,144
2*56
2*18
233,065
1*0 5
0*84
183*8
960,794
4-3 5
3*46
272,767
1-23
0-98
688,027
3-12
2*48
269,086
1-22
1*01
210*3
1,033,558
4*6 0
3-87
268,603
1-22
1*01
764,955
3-4 7
2-86
234,891
1''06
0*75
181*2
1,072,881
4-83
3*44
263,122
1*19
0-8 4
809,759
3-64
2*60
233,213
1-04
0*71
167*6
1,136,571
5''08
3*44
246,996
l-io
0*7 5
889,575
3*98
2*69
380,647
1*68
1*13
269-5
1,166,412
5-15
3*48
213,674
0*94
0-64
952,738
4-21
2*84
345,915
1*51
0*99
264*0
1,193,435
5*2 2
3*41
218,497
0''9G
0-6 2
974,938
4-26
2-79
389,285
1*68
0*9 7
178*0
1,511,290
6-54
3*7 8
205,126
0-89
0-51
1,306,164
5*65
3*2 7
357,612
1*54
0*82
134*6
1,853,392
7-97
4*25
443,114
1*90
1-os
1,410,278
6*07
3*23
280
]
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
Landstingsområde.
Landstingsskatt.
Utdebitering pr
bev.-krona
öre.
Influtna lands-  tings- och sjuk-  vårdsafgifter.
Inkomster
(utom influtna landstings-  och sjukvårdsafgifter).
Däraf brännvins-  försäljningsmedel.
För
jordbr.-
fastighet.
För öfriga
beskatt-  nings-  föremål.
Summa.
Pr inv.
Summa.
Pr inv.
Pr bev.-  kr.
Summa.
Pr inv.
Pr bev.-  kr.
Gäfleborgs län6) ... 1900
165,768
0-79
159,025
0*76
0*6 4
71.216
0*34
0*29
1901
—
—
188,537
0-89
165,173
0*78
0*61
71,219
0*34
0*28
1902
—
—
186,196
0-88
152,493
0*72
0*53
59,956
0*28
0*21
1903
—
—
203,688
0-96
188,880
0*89
0*7 0
66,815
0*3 4
0*25
1904
—
- ''
227,139
1-06
318,479
1*49
1*09
66,757
0*31
0*23
1905
—
—
244,103
1-18
214,344
1*00
0*68
63,510
0*3 0
0*20
1906
—
—
253,918
1-17
217,424
1*00
0*69
65,119
0*30
0*21
1907
—
—
251,313
1-15
238,512
1*09
0*73
71,855
0*33
0*2 2
1908
—
—
324,933
1-48
232,312
1*06
0*6 5
25,948
0*12
0*07
1909
—
—
352,153
1-60
368,548
1*67
0*88
157,492
0*71
0*38
Västernorrlundw län 1900
25
25
125,658
0*54
205,869
0*89
0*6 7
124,487
0*54
0*41
1901
25
25
125,235
0-53
213,690
0*91
0*6 6
128,064
0*56
0*40
1902
30
28
135,636
0-57
203,247
0*86
0*60
124,910
0*53
0*3 7
1903
47
43
180,677
0‘76
190,882
0*81
0*59
103,045
0*43
0*3 2
1904
53
50
210,194
0-88
304,193
1*27
0*89
106,942
0*4 5
0*31
1905
78
71
312,010
1-30
222,214
0*9 2
0*58
124,723
0*52
0*33
1906
78
72
305,353
1*26
247,882
1*02
0*6 7
115,052
0*47
0*31
1907
80
78
343,302
1*40
266,401
1*09
0*68
131,737
0*54
0*3 4
1908
106
103
1,092,754
4*43
310,271
1*26
0*70
129,638
0*58
0*29
1909
123
120
569,904
2* *2 9
361,586
1*45
0*77
177,121
0*71
0*38
Jämtlands län6) ... 1900
_
_
118,200
1*06
63,554
0*37
0*80
37,802
0*3 4
0*48
(
1901
—
—
124,891
1*11
69,718
0*62
0*83
42,340
0*3 8
0*50
1902
—
—
124,975
1*40
76,758
0*68
0*86
40,351
0*3 6
0*45
1903
—
—
147,743
1*3 1
76,004
0*67
0*83
37,881
0*3 4
0*41
1904
—
—
153,800
1*36
88,080
0*78
0*7 7
39,240
0*3 5
0*34
1905
—
—
166,800
1*47
90,190
0*80
0*73
40,784
0*3 6
0*3 4
1906
—
—
146,900
1*29
94,169
0*83
0*77
42,254
0*3 7
0*3 6
1907
—
—
169,935
1*49
102,949
0*90
0*81
44,822
0*39
0*35
1908
—
—
212,323
1*83
97,824
0*85
0*70
53,725
0*46
0*38
1909
—
—
175,198
1*50
126,053
1*08
0*83
83,082
0*71
0*55
Västerbottens län . 1900
6)
s)
90,405
0*63
85,004
0*39
0''7S
48,808
0*34
0*45
1901
s)
5)
96,139
0*66
85,987
0*59
0*74
51,816
0*3 6
0*45
1902
59
59
94,540
0*64
87,772
0*59
0*73
46,606
0*3 2
0*39
1903
96
96
129,574
0*87
86,123
0*58
0*7 8
48,236
0*3 2
0*43
1904
88
88
135,762
0*90
95,743
0*63
0*7 4
47,566
0*31
0*3 7
1905
98
98
157,144
1*03
86,943
0*5 7
0*64
42,435
0*28
0*31
1906
114
114
169,613
1*10
85,635
0*55
0*6 5
44,120
0*29
0*33
1907
142
142
205,842
1*3 2
117,312
0*76
0*S9
55,535
0*36
0*42
1908
132
132
426,999
2*70
113,973
0*72
0*75
48,425
0*31
0*32
1909
125
125
246,094
1*53.
184,469
1*15
1*11
113,445
0*71
0*68
281
12
13
14
15
16 I
17 |
18 |
19
20
21
22
B e li
23
24
|
Utgifter.
Tillgång
a r.
Skulder.
å 1 1 n
i n g.
i
Summa.
Pr inv.
Pr
bev.-kr.
i °/o af
inkom-  sterna i
kol. 6.
Summa.
Pr inv.
Pr
bev.-kr.
Summa.
Pr inv.
Pr
bev.-kr.
Sumina.
Pr inv.
Pr
bev.-kr.
280,919
1-3 5
1*13
176*7
1,413,734
6*7 8
5 66
366,440
1*76
1*47
1,047,294
5*02
4*19
286,091
1-3 5
1*06
173*2
1,453,592
6*88
5*36
341,211
1*62
1*26
1.112,381
5*26
4*io
309,877
1-46
1*08
203*2
1,460,625
6*89
5*08
322,709
1*52
1*12
1,137,916
5*3 7
3*96
377,308
1É78
1*40
199*8
1,711,523
8*06
6*33
505,736
2*38
1*87
1.205,787
5*68
4*46 ]
471,312
2-21
1*61
148*0
1,931,684
9*0 5
6*62
582,413
2*73
2*oo
1,349,271
6*8 3
4*62 j
419,883
1*96
1*34
195*9
2,030,500
9*43
6*46
573,943
2*6 7
1*83
1,456,557
6*76
4*63
420,861
1*94
1*34
193*6
2,097,179
9*6 7
6*68
562,029
2*5 9
1*79
1,535,150
7*03
4*89
765,852
3*51
2*34
321*1
2,411,108
11*06
7*3 7
844,924
3*88
2*5 8
1,566,184
7*18
. 4*7 9
478,218
2*18
1*34
205*9
2,467,027
11*24
6*90
806,871
3*68
2*26
1,660,156
7*56
4*64
508,308
2*30
1*22
137*9
2,622,703
11*88
6*28
770,728
3*49
1*85
1,851,975
8*3 9
4*43
307,940
1*33
1*01
149*6
1,113,459
4*79
3*65
213,960
0*92
0*7 0
899,499
3*87
2 95
352,898
1*50
1*09
165*1
1,064,901
4*53
3*2 9
193,868
0*83
0*60
871,033
3*70
2*69
394,711
1*6 7
1*16
194*2
1,009,843
4*27
2*97
203,915
0*86
0*60
805,928
3*41
2*3 7
383,173
1*62
1*19
200-7
886,216
3*7 4
2*75
161,776
0 68
0*50
724,440
3*06
2*25
442,403
1*85
1*80
145*4
1,009,786
4*28
2*96
219,066
0*92
0*64
790,720
3*31
2*3 2
571,803
2*3 7
1*50
257*3
1,201,686
4*99
3*16
277,506
1-15
0*73
924.180
3*84
2*43 j
974,858
4*01
2*0 5
393*3
1,050,115
4*3 2
2*8 5
608,816
2*50
1*65
441,299
1*82
1*20
1,157,010
4*7 2
2*90
434*3
1,986,368
8*11
5*09
1,263,828
5*16
3*24
722,540
2*95
1*85 ;
894,705
3*6 2
2*oi
288*4
3,030,075
12*2 7
6*82
1,337,147
5*42
3*oi
1,692,928
6*85
3*81
794,487
3*20
1*69
219*7
3,345,461
13*46
7*ii
1,424,447
5*78
3*03
1,921,014
7*73
4*08
409,494
3*68
5*18
644*3
279,267
2*54
3*54
1,124,000
10*09
14*23
—844,733
—7*58
—10*69 j
155,759
1*38
1*85
223*4
305,217
2*71
3*6 2
1,113,000
9*8 7
13*19
-807,783
—7*16
—9*57 ;
201,642
1*78
2*25
262*7
296,867
2*6 2
3*31
1,092,860
9*66
12-19
—795,993
—7*04
—8*88
201,474
1*79
2*20
265*1
636,196
5*65
6*96
1,049,756
9*32
11*48
—413,560
—3*6 7
—4*52 !
229,207
2*03
2*oo
260*2
588,301
5*21
5*12
995,304
8*82
8*6 7
—407,003
—3*61
—3*55 !
184,942
1*63
1*53
205-1
600,519
5*30
4*97
938,377
8*29
7*77
—337,858
—2*99
—2*80
188,862
1*66
1*55
200*6
678,678
5*97
5*58
863,584
7*59
7*u
—184,906
—1*62
—1*53
216.606
1*90
1*70
210*4
697,373
6*ii
5*46
813,366
7*12
6*3 7
—115,993
—1*01
—0*91 j
279,305
2*41
1*99
285*5
744,953
6*44
5*81
775,605
6*70
5*53
—30,652
—0*26
—0*22
198,857
1-70
1*30
157*8
768,842
6*57
5*05
695,100
593
4*56
73,742
0*6 4
0*49 !
152,004
1*06
1*39
178*8
182,113
1*27
1*6 7
40,000
0*29
• 0*»7
142,113
0*98
1*30
149,874
1*03
1*30
174*3
201,730
1*38
1*75
25,000
0*17
0*2 2
176,730
1*21
1*53
157,923
1*07
1*81
179*9
222,624
1*51
1*84
20,285
0*14
0*17
202,339
1*3 7
1*67
171,496
1*15
1*54
199*1
259,428
1*74
2*33
15,005
0*10
0*13
244,423
1*64
2*20
305,061
2*0 2
2*36
318*6
209,778
1*39
1*62
39,126
0*26
0*30
170,652
1*18
1*32 j
239,535
1*6 7
1*75
275*5
213,738
1*40
1*56
36,726
0*2 4
0*27
177,012
]*16
1*29 |
273,589
1*77
2*0 7
319*5
230,962
1*49
1*75
30,519
0*20
0*23
200,443
1*29
1*52
765,422
4*91
5*8 4
652*5
935,398
6*00
7*lo
448,727
2*88
3*41
486,671
3*42
3*69 1
342,106
2*16
2*24
300*2
1,093,538
6*92
7*17
435,142
2*75
2*85
658,396
4*17
4*32
374,207
2*33
2*26
202*9
1,144,497
7*14
6*90
442,137
2*76
2-67
702,360
4*38
4*23
36
282
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10 j
11
Landstingsområde.
Landstingsskatt.
Utdebitering pr
bev.-krona
öre.
Influtna lands-  tings- och sjuk-  vördsafgifler.
Inkomster
(utom influtna landstings-  och sjukvårdsafgifter).
Däraf brännvins-  försäljningsmedel.
För
jordbr.-
fastighet.
För öfriga
beskatt-  nings-  föremål.
Summa.
Pr inv.
Summa.
Pr inv.
Pr bev.-j
kr. i
Summa.
Pr inv.
Pr bev.-  kr.
-
Norrbottens län6)... 1900
92,079
0*«s
109,413
0*si
0*79
66,889
0*50
0-48
1901
—
—
106,882
0-7 7
115,530
0*8.7
0*7 3
70,415
0-51
0-44
1902
—
—
103,753
0-7 8
124,350
0*88
0*74
73,628
0‘52
0-44
1903
—
—
133,427
0-1)2
172,709
1*20
1*03
70,252
0-49
0-42
1904
—
• -
119,452
0*s.l
176,736
1-20
0*98
65,146
0*44
0*3 G
1905
—
—
156,053
1-04
138,728
0*112
0-7.7
48,685
0-32
0*2 G
1
1906
—
-
149,355
0*98
165,270
1*0S
0*7 8
42,602
0-2S
0*20
1907
—
—
185,939
1-21
120,732
0*78
0*54
48,318
0-81
0-22
1908
—
—
183,823
1*18
132,296
0*85
0*45
41,674
0*2 7
0-14
1909
—
—
179,155
1*13
171,144
1*08
0*57
103,851
0*36
0*3 5
i Samtliga lands*
1 tingsomräden...... 1900
—
—
2,270,100;
2,587,469
0-öo
3,129,177
0* 6 8
<)*(*. 5
: 1,965,358
0*43
0*41
1901
—
—
0-56
3,324,517
0*7 2
o-o r.
2,132,883
0*46
0-42
1902
—
—
2,757,505
0-6 0
3,317,269
3,608,420
0*7 2
0-8 2
2,049,287
0*44
0*88
1903
—
. -
3,088,029
0*6 7
0*7 3
0*8 8
1,956,469
0-42
0-3 7
1904
—
—
3,423,482
0-73
3,879,610
0*83
0-66
2,056,923
0*44
0-8 5
1905
—
—
3,910,233
0-84
3,741,194
0*80
0*8 1
2,108,377
0*4 5
0-34
1906
—
—
4,073,139
0''8 7
3,898,660
0*83
0*61
2,128,377
0*45
0-33
1907
—
—
4,613,479
0-98
4,477,727
0*95
0*68
2,246,074
0*48
0*33
1908
—
—
8,725,191
1-83
4,428,743
0*93
0-59
2,231,946
0*47
0-30
1909
—
—
5,790,309
1*20
5,662,456
1*18
0*8 8
3,422,808’
0-71
0*41
*) I städerna utgick landstingsskatten med annat belopp pr bevilln.-krona.
1) Nyköping och Eskilstuna deltogo ej i utdebiteringen pr bevilln.-krona.
I Nyköping och Eskilstuna utgick landstingsskatten med annat belopp pr bevilln.-krona.
3)
Utdebiteringen pr bevilln.-krona utgör medeltal för olika utdebitering inom Norra och Södra landstingsområdet.
4)
Medeltal för olika utdebitering inom Norra och Södra sjukvårdsdistriktet.
5)
Landstingsskatten utgick med olika belopp pr bevilln.-krona inom olika områden och distrikt.
c) I Linköping och Motala utgick landstingsskatten med annat belopp pr bevilln.-krona.
Anm. I afseende å 1908 års utskylder, tillgångar och behållning märkes, att den betydande ökningen beror
afgift upptagits i årets räkenskaper. Detsamma gäller delvis äfven 1909 års motsvarande siffror.
283
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
Utgifter.
Till
gång
a r.
S k u 1 d e
r.
B e Ii å
1 1 n i
11 §•
Summa.
Pr inv.
Pr
bev.-kr.
I °/o af
inkom-  sterna i
kol. 6.
Summa.
Pr inv.
Pr
bev.-kr.
Summa.
Pr inv.
Pr
bev.-kr.
Summa.
Pr inv.
Pr
bev.-kr.
|
135,117
l*oo
0*98
123*5
587,623
4*36
4*26
5,293
0*04;
0*04
582,330
4*32
4-J
245,232
1-77
1*54
187*7
561,481
4*05
3*54
5,916
0*04
0*04
555,565
4*oi
3*50
272,200
1*92
1*61
218*9
528,778
3*74
3*13
13,483
0*lo
0*0 8
515,295
3*64
3*05
391,032
2-71
2*33
224*4
734,027
5*09
4*3 7
168,577
1*17
1*00
565,450
3*92
3*3 7
242,251
1*61
1*35
137*1
875,577
5*93
4*8 7
154,246
1*04
0*80
721,332
4*S9
4*oi
239,615
1*60
1*30
172*7
1,041,720
6*93
5*66
147,451
0*98
0*80
894,269
5*95
4*86
279,473
1*83
1 1*31
169*1
1,042,144
6*84
4*90
117,148
0*7 7
0*55
924,996
6*0 7
4*35 1
245,726
1*60
1*10
203*5
1,079,348
7*02
4*84
99,585
0*6 5
0*45
979,763
6*3 7
4*3 9
273,606
1*75
0*92
206*8
1,110,315
7*ll
3*75
83,735
0*64
0*28
1,026,580
6*57
3*47
289,740
1*88
0*9 7
169*3
1,149,891
7-25
3*85
74,478
0-47
0*25
1,075,413
6*7 8
3*60
5,927,497
1*30
1*23
189*4
18,565,791
4*06
3*86
6,200,612
1*36
1-29
12,365,179
2*70
2*57 1
5,966,360
1*30
1*17
179*5
18,999,014
4*13
3*73
6,343,528
1*38
1*25
12,655,486
2*75
2*48 j
6,841,802
1*48
1*28
206*2
19,931,802
4*31
3*72
6,969,592
1*51
1*30
12,962,210
2*80
2*42 |
7,482,318
1*61
1*40
207*4
22,345,688
4*82
4*18
8,134,686
1*76
1*52
14,211,002
3*oc
2*6 6 1
7,816,577
1*68
1*33
201*5
24,205,864
5*20
4*13
9,176,660
1*97
1*57
15,029,204
3*23
2*56
7,865,743
1*68
1*27
210*2
26,281,504
5*61
4*25
10,109,971
2*ig
1*6 4
16,171,533
3*45
2*61 I
8,940,325
1*90
1*40
229*3
25,995,368
5*54
4*0 7
10,738,062
2*29
1*68
15,257,306
3*25
2*39 |
11,438,439
2*42
1*70
255*5
29,747,352
6*30
4*41
13,601,557
2*ss
2*02
16,145,795
3*42
2*39
10,893,203
2*28
1*45
246*0
34,729,160
7*28
4*6 2
14,386,482
3*02
1*91
20,342,678
4*26
2*71 j
10,969,145
2*28
1*31
193*7
36,537,135
7*59
4*36
14,876,566
3*09
1*78
21,660,569
4*50
2*58 |
därpå, att, till följd af den ändrade tiden för uppbördsstämmorna, i ett flertal fall två års landstingsskatt och sjukvårds
-
/
285
Bilaga 2.
Till kommittén för utredning rörande statens, kommunernas m. fi.
frigörande från ekonomiskt beroende af rusdrycksmedlen.
%
Med anledning af kommitténs skrivelse af 14 november 1910 får
jag äran meddela, att den af kommittén ifrågasatta undersökningen,
dels i hvilken utsträckning bruket af alkohol orsakat fall af fattigunderstöd,
dels ock bvilka kostnader däraf föranledts, nu blifvit verkställd,
såväl hvad Stockholm som äfven hvad Göteborg, Norrköping, Helsingborg,
Sundsvall och Halmstad beträffar. Därjämte ha tabeller jämförande
dessa städers förhållanden blifvit uppgjorda. Jag tillåter mig
nu här nedan redogöra för det sätt, hvarpå denna undersökning i Stockholm
utförts.
För undvikande af betydliga kostnader och tidsutdräkt har genom
direktörens för Stockholms stads statistiska kontor, doktor J. Guinchard,
tillmötesgående, hela 1909 års material af primäruppgifter till fattigvårdsstatistiken
(1909 års kartoliner), från kontoret erhållits till lån, och
legat till grund för vidfogade tabell I. Dessa kartoliner ha försetts
med nummer hänvisande till motsvarande så kallad personalhandling i
fattigvårdsnämndens register, hvarefter de sorterats i nummerordning.
Därefter har för hvarje kartolin personalhandlingen framtagits, och däri
befintliga undersökningsrapporter genomlästs, för att konstatera om förevarande
fattigvård sfall helt eller delvis förorsakats af alkoholbruk. Sålunda
ha cirka 12,000 personalhandlingar blifvit genomgångna.
Sedan nu konstaterats om alkoholbruk förelegat eller ej, har i
hvarje särskildt fall utskrifvits en ny kartolin enligt något af följande
3 formulär:
Arbets tcU t.
Särskilda
kartoliner.
286
N:o
A. Hemunderstödda äldre med tillhörande barn:
Exempel.
N:o 000
A. Familjeunderstödda.
A. Familjeunderstödda.
Hufvudmannens namn:
Födelseår
Födelseort
Gift, ogift, änkling, änka, frånskild.
Understöd med hustru och
Antal kam
äkta
oäkta
f fadern
modern
| båda
( annan försörjn.-pliktig
Alkoholbruk bidragande orsak
Annan orsak ...............................
Kostnad .......................................
fadern
modern
båda
annan försörjn.-  pliktig
Understödets art
Kr.
öre
...............................
Summa
Hufvudmannens namn:
Andersson, Karl Erik
Födelseår 1873
Födelseort Vexiö
Gift, ogift, änkling, änka, frånskild.
Understöd med hustru och
Antal barn
äkta
3
oäkta
Alkoholbruk bufvudorsak
fadern
modern
båda
annan försörjn.-pliktig
Alkoholbruk bidragande orsak
Annan orsak
fadern
modern
båda
annan försörjn.-  pliktig
Kostnad
Understödets art
Summa!
Anmärkningar:
Anmärkningar:
287
B. Hemunderstödda äldre utan larn:
N:o
Exempel.
N:o 000
B. Äldre personer.
(Öfver 15 år).
B. Äldre personer.
(Öfver 15 år.)
Understödstagarens namn:
Födelseår
Födelseort
Gift, ogift, änkling, änka, frånskild.
Understöd med hustru
( mannen
Alkoholbruk hufvudorsak > ^‘”nan
| bada
{ annan för t örjn. -pliktig
Alkoholbruk bidragande orsak
mannen
Jcvinnan
båda
annan försörjnpliktig
-
Annan orsak
Kostnad
Understödstagarens namn:
Erikson, Johanna
Födelseår 1&37
Födelseort Sthhn
Gift, ogift, änkling, änka, frånskild.
Understöd med hustru
| mannen
Alkoholbruk hufvudorsak
bada
I annan försörjn.-pliktig
(mannen
kvinnan
.uavLuiui un. umi ogauu,.
^ båda
''
annan försörjn.-
{ pliktig sonen
Annan orsak ........................................................
Kostnad ................................................................
Understödets art
Kr.
öre
....................!...........j
•
Summa
Anmärkningar:
Understödets art
Kr.
öre
8/m 7, 09- 7, 10
96
i —
ved 2 ggr
C)
.......................................................
.........................................................................
Summa
102
—
Anmärkningar: Sonen skulle kunna försörja
modern, om han ej vore alkoholbrukare.
288
C. Anstaltsvårdade äldre eller på annat sätt helt omhändertagna
(såväl äldre som barn):
Exempel.
N:o ............ N:o 000
C. Anstaltsvårdade.
C. Anstaltsvårdade.
Namn:
Namn; Lundström, Johan
Födelseår ....................
Anstalt.
Födelseår 1851
Anstalt.
Allm. Förs.-inr.
Födelseort ....................
...................................... Födelseort Trosa
Gift, ogift, änkling, änka, frånskild. Barn: ä. oä.
Alkoholbruk hufvudorsak............................
Alkoholbruk bidragande orsak ................
Annan orsak ................................................
Kostnad ........................................................
Understödets art
Summa
Gift, ogift, änkling, änka, frånskild. Barn: ä. oä.
Alkoholbruk hufvudorsak............................
Alkoholbruk bidragande orsak ................
Annan orsak ................................................
Kostnad ........................................................
Understödets art
Kr.
öre
å Förs.-inr. 4/g —4/4
39
_
37
70
Summa
70
Anmärkningar: periodsupare
Anmärkningar:
289
Å dessa kartoliner ha då upptagits bland annat:
1)
om alkoholbruk förekommit eller ej,
2)
hvem alkoholbrukaren varit,
3)
fattigvårdskostnaderna.
Om alkoholbruk förelegat eller ej, har ofta varit mycket svårt att Svdrt ««
afgöra, då naturligtvis vederbörande tillsyningsman vid en vanlig undersökning
rörande fattigvårdsbehofvet hufvudsakligen lägger märke till
och angifver de orsaker, som närmast föranleda ansökan om understöd.
Därvid är då att märka, att alkoholbruket i ett mycket stort antal fall
visserligen är orsak, ehuru liggande längre tillbaka i tiden eller så att
säga bakom de närmaste orsakerna, och sålunda icke blir af tillsy ningsmannen
angifvet, såvida han ej såsom vid den specialundersökning, som
utförts under januari—mars 1911, har sin uppmärksamhet riktad hufvudsakligen
härpå. _ Det totalförbud, som utfärdades under 1909 års storstrejk,
torde möjligen äfven inverkat på resultatet af föreliggande undersökning.
Som en följd häraf kunna de siffror, som uppgifvas i tabell 1,
anses som minimisiffror. Härtill kommer, att, då en familj endast har
naturaunderstöd, som beviljas af vederbörande fattigvårdsstvrelse utan
delegerades för beviljande af fattigvård hörande, äfvensom för en stor
del af utackorderingsbyrån vårdade personer och för en del sedan många
år å anstalt intagna, ingen undex-sökningsrapport alls förekommer i
personalhandlingen. Alla dessa ha måst föras under rubriken »obestämbara»,
utgörande 707 fall till en kostnad af kronor 101,926: 9G.
Uteslutna från möjligheten att undersöka och därför äfven vid vriua underutredningen
icke medtagna äro de fall, där understöd beviljats i form af
ved, s. k. sjukpersedlar (bråckband, glasögon, proteser o. d.) eller skodon
till barn i skolåldern, utan att familjen dessutom haft annat understöd,
som förorsakat undersökning i vanlig ordning.
Enbart skounderstöd, som sålunda måst uteslutas, utgjorde år
1909 skodon åt 3,349 barn i skolåldern till eu medelkostnad af kronor
4:50 per par = kronor 15,070:50.
1 attigvårdskostnaderna ha för en del understöd icke kunnat an- Kvstnudsi.égifvas
fullt exakt utan endast efter vissa medelpriser sålunda:
rakningar.
understöd i
form
af
ved ................................................... 3
kronor
ii ii
ii
ii
mat ................................................... 20
öre per
portion
ii n
ii
„
mjölk ............................................... 16
„
„
liter
ii ii ii ii skodon ............................................. 4: 5 o per par
samt hvad anstalterna beträffar medelkostnaderna enligt fattigvårdsstatistiken
för 1909 in. m.:
37
290
Annan metod
för ntackorderingebynIn.
Annan metod
för fört.-inr.
och arb.-inr.
Barnuvdrdi’
nämnden.
Tabell I.
understöd å
arbetsinrättningen ......................................... 75
öre
per
dag
„
„
försörjningsinrättningen................................ 130
„
„
„
„
„
ålderdomshem ....................  67
„
„
„
„
„
asylerna för husvilla...................................... 75
„
„
„
„
„
utackorderingsbyråns
barnhem .................. 65
„
„
„
„
„
barnhärbärget .................................................. 100
„
„
„
„
„
uppfostringsanstalten
vid Skrubba .......... 200
„
„
„
„
„
„
för flickor................ 150
„
„
„
Det sålunda framställda nya kartolinmaterialet har sedan användts
för utarbetande af tabell 1. För utackorderingsbyråns, försörjningsinrättningens
och arbetsinrättningens understödstagare har ett annat
tillvägagångssätt dock varit nödvändigt. Sålunda har för utackorderingsbyrån
statistiska kontorets kartoliner icke användts som utgångspunkt,
utan ha uppgifter hämtats från å utackorderingsbyråns expedition förda
diarier och direkt upptecknats å kartolin C. med angifvande af utackorderingsafgifter
efter byråns betalningslistor.
I flertalet personalhandlingar rörande å försörjnings- och arbetsinrättningarna
vårdade personer saknas fullständigt undersökningsrapporter,
enär personer ditremitterats endast på grund af läkarebetyg
och rotemansbetyg eller genom polisremiss samt egna uppgifter
om'' saknad af arbete o. d. Detta förhållande har omöjliggjort livarje
försök till undersökning rörande dessa två stora anstalters understödstagares
förhållanden under år 1909. Andra utvägar ha därför måst
anlitas för att kunna beträffande dessa kategorier ernå ett så vidt möjligt
tillfredsställande resultat. Man bär då utgått därifrån, att proportionerna
af de fall, där alkoholbruk förekommit som orsak, och de fäll, där så
ej varit förhållandet, från det ena året till det andra ej fluktuera något
nämnvärdt, synnerligast då man rör sig med så stora siffror som bär
ifrågavarande. På den grund ha de procenttal, som framkommit vid
den här nedan omtalade specialundersökningen för 1911 års tre första
månader, användts för utarbetande af grupp 3, allmänna försörjningsinrättningen
och arbetsinrättningen i tabell 1.
De kostnader, som allmänna fattigvården fått vidkännas för af
barnavårdsnämnden omhändertagna barn, ha upptagits och antecknats
å kartoliner af typ C. efter barnavårdsnämndens räkningar.
Tabell I upptager 1909 års understöd och understödstagare efter
ofvan angifna grunder och undantag. Tabellen har uppdelats i 3
grupper I, 11 och III, och torde de olika gruppernas omfattning anges
af öfverskrifterna. Dessutom finnes ett »Hufvudsammandrag» af alla
tre grupperna.
291
Grupp I, som anger antalet helt omhändertagna barn (sålunda ej
antalet understödda familjer), är uppdelad i två afdelnigar, en för äkta
barn och en för oäkta. Grupp IT, som anger antalet understödda familjer,
är delad i tva hufvudafdelningar omfattande den ena s. k. extra understöd,
d. v. s. hemunderstöd åt äldre personer utan barn, den andra s. k.
barnhjälp, d. v. s. hemunderstöd åt familjer med tillhörande, i hemmet
vårdade barn. Dessa hufvudafdelningar'' ha uppdelats hvardera i två
underafdelningar: gitta personer och icke gifta (ogifta, änkor, änklingar
och frånskilda). Grupp III, anstaltsvårdade äldre, är uppdelad i 9 afdelningar,
en för hvar och en af fattigvårdens 8 anstalter samt en för
Barnavårdsnämnden.
För tydlighets skull ha alla procenttal angifvits med kursiverade
siilror och alla sammandrag samt hufvudsammandragen med feta siffror.
Dessa beteckningar återkomma äfven i tabellerna II och III.
Som var att vänta, har det högsta procenttalet där alkoholbruk
utgjort orsak, 78,6 procent, förekommit vid arbetsinrättningen, och de
lägsta vid extra understöd 8,6 procent samt vid Sabbatsbergs och
Rosenlunds ålderdomshem respektive 3,7 och 5,2 procent,
Som ofvan angifvits, kan resultatet af 1909 års undersökning icke
anses fullt tillfredsställande, liksom öfver hufvud aldrig en undersökning
af föreliggande art kan blifva fullt exakt, då den ju rör sig med förhållanden,
för hvilka det är ytterligt svårt att uppställa någon definitiv
norm. För att emellertid erhålla ett material, som i möjligaste måtto
motsvarar verkligheten och med hänsyn särskildt till frågan om alkoholbruk
som orsak till fattigvårdsbehofvet, har under 1911 års tre första
månader en specialundersökning verkställts, hvars resultat framlägges i
bifogade tabell II. Denna undersökning bär tillgått sålunda:
Den personal, som insamlat primäruppgifterna, har utgjorts af 14
tillsyningsmän, en läkare vid allmänna försörjningsinrättningen samt eu
person vid arbetsinrättningens kontor. För’ dessa personer jämte den
personal, som utfört arbetet vid nämndens expedition höll fil kandidat
Einar Thulin ett orienterande föredrag rörande de principer, som böra
följas vid undersökningar af donna art. Dessförinnan hade utarbetats
eu P. M. för tillsyningsmännen, hvilken till alla delar sammanfaller med
de af föredragshållaren framställda synpunkterna, För undersökningens
utförande har användts följande kartolintyp:
Högsta och
lägsta procéuttalen.
Special under •
sökn''ng.
Primär uppgifternas
insamlare.
292
N:o
Undersökningen af fattigdomsorsakerna i Stockholm.
Undersökare .................................................... den /
19
(anstalt.)
Serien A
Serien B (utackorderade).
Serien C (i hem understödda).
Namn: ............................................................
Kön: ............ Född år ........ ålder ........
Födelseort: Stockh., Landsorten, Utrikes, Obekant
Öfver 15 år:
Ogift
Gift
Frånskild
Änkling Änka
Yrke:
Under
äkta
Fadern : Modern
1 lelver ; / lefver
i är död ; j är död
Faderns yrke:
15 år:
oäkta
“»(Si
Moderns yrke:
Straffad.
Vagabond.
Prostituerad.
Fattigvårdsbehofs orsak.
I. Eget alkoholbruk.
1. Alkoholbruk hufvudorsak.
Biorsaker: ........................
2. Alkoholbruk biorsak.
Hufvudorsak: .............
II. Andrån alkoholbruk.
Mannens, Hustruns, Föräldrars, Målsmäns, Andras än dessa.
1. Alkoholbruk hufvudorsak. 2. Alkoholbruk biorsak.
Biorsaker: ....................... Hufvudorsak: ..............
III. Annan orsak än alkoholbruk.
Alkoholfallets historia.
Sjukdom eller lyte:
Fattigunderstödda
anförvanter:
Kostn.
Under månaderna januari, februari och mars 1911 har en sådan
kartolin af tillsyningsmännen ifyllts och bifogats hvarje inkommen ansökan
om nytt eller förnyadt understöd, och sedan har å densamma
antecknats det understöd, som af delegerade för beviljande af fattigvård
blifvit beviljadt. Dessutom ha äfven alla understöd i form af s. k.
hyreshjälp (2 kronor i månaden), mat och mjölk blifvit på enahanda
sätt undersökta. Å allmänna försörjningsinrättningen ha de under
kvartalet nyintagnas förhållanden blifvit föremål för undersökning enligt
samma formulär. Å arbetsinrättningen såväl de vid årsskiftet 1910—
1911 kvarvarande som de under kvartalet nyintagna likaledes.
293
N:0 3,678
Exempel :
Undersökningen af fattigdomsorsakerna i Stockholm.
Undersökare E- ZUén
den »/, 19^-
(anstalt.)
Serien A
Serien B (utackorderade).
Serien C (i hem understödda).
Öfver 15 år:
Ogift
Gift
Frånskild
Änkling Anka
Yrke: 9rofarb.
Barn Under 15 år: i hemmet
3 äkta
j
oäkta
Fadern 1 Modem!
, ,
1 lefver (lefver ! Modern ; „e ''Tf.
jär död |\ är död
lärdöt
Faderns yrke: ; Moderns yrke:
Namn: Gustafsson, Karl August
h. h. »
, Anna Berta
Kön: ............ Född år 3863 ålder 48
»
» 1870
»
41
Födelseort: Stockh., Landsorten, Utrikes, Obekant
Straffad. Böter
för fylleri.
Vagabond.
Prostituerad.
Fattigvårdsbehofs orsak.
L Eget alkoholbruk.
1. Alkoholbruk hufvudorsak.
Diorsaker: Hustrun Sjuklig
2. Alkoholbruk biorsak.
Hufvudorsak:
II. Andras alkoholbruk.
Mannens, Hustruns, Föräldrars, Målsmäns, Andras än dessa.
1. Alkoholbruk hufvudorsak.
.Biorsaker:
2. Alkoholbruk biorsak.
Hufvudorsak:
III. Annan orsak än alkoholbruk.
Alkoholfallets historia.
Mannen, som bor i hemmet,
uppträder, då lian är rusig,
brutalt mot hustrun och barnen.
Han lär använda större delen
af sina inkomster på rusdrycker.
Sjukdom eller lyte:
Fattigunderstödda
anförvanter:
Kostn. :6/s 11 bev.e Del:e 10/m ''/s—''/e 11. 2 port. mat dagligen.
Resultatet af denna undersökning vid allmänna försörjningsinrättningen
och arbetsinrättningen ligger, som ofvan nämnts, till grund för
beräkningen rörande dessa anstalter i tabell 1.
Efter utgången af mars månad hafva samtliga dessa primärupp- Pnmäruppgifter
bearbetats enligt i hufvudsak samma grunder som år 1909 med ^Xeumdc."
kartolintyperna A., B. och C., och föreligger resultatet i bifogade
tabell II.
Då undersökningen endast omfattar eu tidsperiod af 3 månader, rabeii n.
ha för de helt omhändertagna barnen samt de till anstalt remitterade
äldre någon kostnadsberäkning icke kunnat förekomma, enär omöjligt är
294
Kostnads ■
beräkning
inom grupp IT.
Ej medtagna
nndertlSdsjorm
er.
Procenttalen
är 1911 högre
än 1909.
Specialunder»ökningen
tilllämpad
på dr
1909.
Tabell 1J1.
att konstatera understödets varaktighet. På grund liäraf ha endast antalet
understödsfall kunnat bearbetas inom grupperna I och III med
undantag af allmänna försörjningsinrättningen och arbetsinrättningen.
För dessa anstalter, hvilkas understödstagare oupphörligen gå in och ut,
har kostnaden beräknats efter den tid de varit å anstalten under första
kvartalet 1911 intagna.
Vid beräknandet af kostnaderna för de i grupp II upptagna hemunderstödda,
har man utgått från den åsikten, att förhållandena under
årets olika kvartal praktiskt taget äro likartade, och således procenttalen
för alkoholfall och icke alkoholfall ställa sig ungefärligen lika. Understöd
enbart i form af ved, sjukpersedlar och skodon ha icke heller vid
denna undersökning kunnat medtagas på grund af såväl tids- och kostnadshänsyn
som understödens i allmänhet ringa värde.
Som var att vänta, visa de i tabell II uträknade procenttalen afsevärdt
högre siffror än motsvarande i tabell I, beroende på den grundläggande
undersökningens större noggrannhet med afseende å alkoholbruk
som orsak till fattigvårdsbehofvet. Emellertid ha inom grupp III
Sabbatsbergs ålderdomshem och utackorderingsbyrån att uppvisa en
abnormt hög alkoholprocent, respektive 20 och 50 procent, tydligen
beroende därpå, att man vid utarbetandet af denna tabell haft att röra
sig med så få fall för dessa anstalter, respektive 25 och 10 fall, och
det ju är nödvändigt, att ha ett större material att bearbeta för att
kunna få fram rättvisande procenttal.
Då man ju kan anse, att förhållandena inom en så stor stad som
Stockholm icke variera i någon afsevärd mån från det ena året till det
andra, ha de i tabell II framkomna procenttalen användts för bearbetande
af de uppgifter öfver antal understödsfall och fattigvårdskostnader under
år 1909, som finnas upptagna i tabell I. Härigenom framkommer då
en bild åt alkoholens inverkan på fattigvårdsbehofvet under år 1909,
sådan den skulle tett sig, om en så ingående undersökning som ofvannämnda
specialundersökning legat till grund för densamma.
Tabell III kan kallas för en jämförande tabell och har framkommit
genom följande förfarande:
Hela antalet fall och summan kostnader inom hvarje grupps afdelningar
å tabell I ha insatts på motsvarande platser å tabell III, och
dessa siffror ha sedermera bearbetats med de i tabell II framkomna
procenttalen, hvarigenom uppstått afdelningstabellerna (i grupp II förekommande
underafdelningar ha för jämförelses skull bearbetats på samma
sätt, men ligga icke till grund för hufvudafdelningarna inom denna
grupp, utan ha som sagdt dessa bearbetats direkt utan anlitande af
295
resultatet af underafdelningarna). Dessa afdelningar ha sedan sammanförts
till gruppsaminandragen, hvilka i sin tur ligga till grund för
hufvudsammandraget. Då i tabell II inga kostnader kunnat anges inom
grupp I och III (med undantag för förs.- och arbetsinr:a) ha kostnaderna
inom dessa grupper i tabell III fördelats efter samma procenttal som
framkommit i tabell II för antalet fall. Slutsummorna i hufvudsammandraget
afvika något från motsvarande siffror å tabell I beroende därpå,
att under 1911 års första kvartal inga öfveråriga remitterats till uppfostringsanstalten
vid Skrubba, uppfostringsanstalten för flickor och barnavårdsnämnden,
hvarföre dessa afdelningar inom grupp III ej kunnat
medtagas i jämförelsetabellen.
Som ofvan nämnts, torde procenttalen i tabell II för Sabbatsbergs
ålderdomshem och utackorderingsbyrån inom grupp III vara något missvisande,
och torde möjligen på grund af materialets ringa omfång samma
förhållande gälla för öfriga anstalter inom samma grupp med undantag
af allmänna försörjningsinrättningen och arbetsinrättningen, för hvilka
senare det bearbetade materialet varit tillräckligt stort för erhållande af
tillförlitliga procenttal. Då tänkbart är, att sagda förhållande inverkar
på hufvudsammandraget å tabell III, har å såväl tabell I som tabell III
ett ytterligare sammandrag utarbetats omfattande grupperna I och II
samt af grupp III endast allmänna försörjningsinrättningen och arbetsinrättningen.
Arbetet, som ursprungligen afsåg endast utarbetande af tabell I
och beräknades vara färdigt på en tid af 6 månader, börjades den 8
december 1910, och har trots den betydliga utvidgning i omfattning,
som orsakats genom utarbetande af tabellerna II och III, blifvit färdigt
endast 6 dagar efter den bestämda tiden eller den 14 dennes. Särskild
kostnadsräkning vidfogas.
För att åstadkomma likformighet och öfverensstämmelse i undersökningarna
har undertecknad besökt samtliga ofvannämnda ställen med
undantag af Sundsvall, dit biträdet vid dessa undersökningar kontorsskrifvaren
K. A. Blomquist för samma ändamål afrest.
Från städerna Göteborg, Norrköping, Hälsingborg, Sundsvall och
Halmstad inkomna tabeller bifogas, äfvensom tabeller utgörande sammanställning
af dessa. Då tabellen från Halmstad icke uppställts efter samma
formulär som från öfriga städer, har sammanställningen icke kunnat bli
fullt lika.
Stockholm den 15 juni 1911.
Sammandrag
af grupperna
/ och II tamt
Fört.- och
Arb.-inr.a.
A. Lindblom.
296
Tabell I.
(trupp I. Direkt understödda miiider
-
Orsak.
Barn inom äktensk
a p.
Fadern alk.-brukare. Modern alk.-brukare.
Båda alk.-brukare. Antal barn.
Mk. I Kvk. Kostnad. Mk. Kvk.
I I I !
Kostnad.! Mk. I Kvk. Kostnad. Mk. i Kvk.
1:1
|
ll0Pa
-
o/o
Summa
kostnad.
! Alk.-br.hufvudorsak 292 ! 197 150,225151 51 ( 33 j 7,728! 5s| 65 j 54
Alk.-br. biorsak ...j 110 j 79 I 19,658 7 8 10 1 8 i 1,992 921 2 ! 2
Summa'' 402 j 276 j 69,884:29J 61 j 41 j 9,721:so 67
i Annan orsak
Obestttmbara
Summa
408
122
284
692 36‘a
89 ! 211 U i
! |
68,747 e r 34-i
22,745 TSll-a
530
373 | 903 47-t
91,493 39 [45-3
624
22
330
25
954 50-1
471 2-s
[
107,25201
2,878 91
1''5
646
355
1,001 52-6
110,130 92
54-7
1,176
728
l,904[700|201,624|3l
100
297
Stockholm år 190‘J.
åriga barn. (Helt omhändertagna.)
Barn
utom
äktenskap.
Fadern alk.-brukare.
Modem alk.-brukare.
Båda alk.-brukare.
Antal barn.
1
Summa
;»/»
kostnad. |
1
i Mk.
I
Kvk. Kostnad.
Mk.
Kvk.
Kbstnad.
Mk.
Kvk. j Kostnad.
Mk.
I ......I “/o
“ lh™l
i
i 61
1
42 | 11,174
Öl
21
27
6,419 so
12 i
17 |
3,764
29
94
86
180 17-s
21,357 86 143
!
75
73 ! 21,181
os
5
4
2,210 loa
— 1 —
—
80
77
157 15-a
23,391 16 15-6
136
j
115 j 32,355
09
26
31
8,629 6 4
12 |
17 |
3,764
29
174
163 | 337 32?
44,749 |02\2949
370
983 1 fiä.3 ''«.?■»
■!
i
i
109 133 s: CÄ-i
17 i 42 '' 4''o
9 J.9Q Ui!
.
395
300 ''
396 fi''7-,
101 fil fi
569
463 1,032 1100
149.365 {131100
Sammandrag1.
Orsak.
|
Summa barn
i
Summa
kostnad.
Mk.
1
.
7°
Kvk. T*11''
hopa. |
Kr.
7°
ö.
''Alk.br.
502
370
872 2 9 7
90,105
! 1
so 25''7
Alk.-br. biorsak...............
202
166
368 12s
46,136
91,13 1
Summa
704
536 1,240 422
136,242
1138 s
Annan orsak .................
994
613 1,607 54 7
209,438
58 59 7
Obestämbara .................
47 i
42
89 ! 3l
5,308
45 T5
Summa
1,041 !
655 1,696 57 s
214,747
03 61 2
S:a summarum
1,745!
1,191 2,936 100
350,989 44j 100
38
298
Tabell 1
Grupp II. Fa miljö
-
Orsak.
E x
t r a
under
Gifta personer.
Ogifta, ankor, änklingar, från-
Man-
nen
alk.-br.
Kvin-
t. o . Annan
nan
törs. pi.
alk.-br.; alk-br-1 alk.-br.
Antal
fall. ! >
|
, 1
Summa
kostnad. /0
Man- Kvin-  nen
nan
alk.-br. alk.-br.
Buda
alk.-br.
Annan
förs. pl.
alk.-br.
j
Antal
fall. | >
1
■ Alk.-br. hufvudorsak
52
1 6 ; 1
60 11-3
4,547''4.0i 81
21 i 18
—
12
51 2i
Alk.-br. biorsak......
28
5 |
2
11
46 | 87
4,436 -1 82
18 i 23
—
68
109 4-2
Summa
80
6 | 8 | 12
106 \20''o
8,983
i CO
I ZC
4-
-
80
160 6''a
1
4-04 76 t
j 1
43,448 7 5 80''o
*
2,356 92-3
Obeslämbara ......................................................
21 »o
1,888 50 3-4
37; l i
Summa
425
45,337 2ä|83-4
2,393 93-7
S:a summarum
531 U00
54,320 0 5 100
2,553'' 100
Grupp II. Familjc
-
Barn-
Orsak.
Ogifta, änkor, änklingar, från-
Mannen
alk.-br.
Kvinnan
alk.-br.
Båda
alk.-br.
Annan förs. pl.
alk.-br.
Tillhörande barn.
Antal;
fall !
inom
äkt.-sk.
utom
äkt.-sk.
inom
äkt.-sk.
utom
äkt.-sk.
inom
äkt.-sk.
utom
äkt.-sk.
inom | utom inom
äkt.-sk.1 äkt-sk. äkt.-sk.
7»
utom 1 0,
äkt.-sk. ''°
Alk.-br. hufvudorsak
107
62
4
3
3
3
1
_
277
lTi
147 22-a
182 IT i
Alk.-br. biorsak......
61
99
3
2
1
i
2 ! -
192
11-8
146 22-9
169 16i
Summa
168
161
7
5
4
4
2 | -
469 28 u
293 ''4fr s
351 ]33'' s
Annan orsak.........
1,116
68 s
309 48-3
|
661 63ä
Obeslämbara.........
37
2-3
38
5-9
34 ! 3j i
Summa
1,153
71-i
347 54-s
695 66''g i
S:a summarum
t,622
100
640 100
1,046 100
Stockholm År 1009
299
understödda.
stöd.
B a
r n h j ä 1 p.
skilda.
S:a an-  tal fall.
>
S:a
kostnad.
Kr. ö.
7»
Gift
i personer.
i Summa
kostnad.
7»
Man-
nen
alk.-br.
Kvin-
nan
alk.-br.
Båda
alk -br.
Annan
fors. pl.
alk.-br.
S:| °/o
Antal 0;
fall. j
[
1
Kostnad, j <y,
i
I
4,157
70
•
l8
in
3-s
8,705 Ilo
So
281
5
»
—
860 26''i
(
289 29''7
41,322 jas 28*9 j
|
9,010
85
3s
155
5''o
13,446 lss
4''u
97
1
2
370 \ll''4
100 10''3
15,794 ii U t j
13,168
55
5-6
266
8'' ö
22,151 |ss
7''u
378
6
3
2
1,230 ^37‘s
389 40''o
57,117 it lO-o i
219,680
88
93-e
2,760
89-5
I
263,129 6 3
91''i
1
1,452 :44''s
432 44''s
1 ! 1
64,636 6 0 4.5''2 j
j 1,685
-
0-8
58
1-9
3,573 [so
1''3
578 i 17-7
153 157
21,079 so 14''s
221,365
88
94''i
2,818
91''4
266,703 1 it 924
..........................................
2,030 02-i
585 60''n
85,716 10 60''o !
I 234,534
43
100
3,084
100
288,855 W 100
974 ! 100
i 1
142,833 Ug 100
understödda. (Forts.)
h j a 1 p.
Sammandrag.
skilda.
I
1
j Kostnad, j °/°
|
Summa tillhörande
barn.
S:a an-  tal fall.
7«
S:a kostnad.
7»
S:a an-  tal fall.
i
1
7»
Summa
kostnad.
1 |
7° |
i
! i
inom
utom
]
i
äkt.-sk.
Jo
äkt.-sk.
7°
i
j I
i 25,580 i jo'' 20''o
1,137
23''3
147
22o
471
22a
66,903
1
53
24'' 7
582
114
75,608
i
«S 135
19,673 12 o 15''4
562
Ilo
146
22’9
269
13''3
35,467
i 7 3
13''2
424
8''3
48.914
58
8''S
45,253 ;bo! 35''i
1,699
34''s
293
45S
740
36'',i
102,371
2 0
37''g
1,006
19 7
124,523
fn 223
'' 1 1
79,012 in 61''g
2,568
52-s
309
48-3
1,093
54''i
143,648
1
72
53i
3.853
75s
406,778
85 72 7
i
3,378 5oj 2-7
615
12-8
38
Ö''9
187
0''3
24,458
—
9o
245
4-8
28,031
so So
82,390 61 64''o
3,183
66''3
347
.04-2
1,280
63-4
168,106
17 2
62i
4,098
803
434,809
86, 77 7
127,6-44 61 100
4,882
100
640
100
2,020
100 i
270,477
98
100
5,104
100
659,333
o« 100
300
Tabell I
Grupp IIT. Anstalts
-
1
Orsak.
I
Allm. försörjningsinrättn. !
Arbetsinrättning.
Sabbat
s b e r
g s
Antal
fall.
7»
Kostnad.
Kr.
ö.
Mankön.
M a n k ö
n.
°/0 | Antal
| fall.
7»
Kostnad.
Kr. ö.
7“
Eget Andras alk.-br.
alk.-br. hustr. annan.
Antal
fall.
Kostnad.
Alk.-br. hufvudorsak
i
893 20s
I !
i
186,527 15 J8-? |
636
44-7 1
77,344 8 2
40-o
|
2
__
2
326
60
Alk.-br. biorsak.....
395
8" .9
92,302 |io
9-s \
483 ! 3.3''9 !
68,256 8l!35\i
4 i
3
7
1,490
40
Sumina
1,288
278,829 I25 28-o !
1,119
78-e
145,601 63
75-3
6 | -
3
9
1,817
_
Annan orsak ........
3,145
70-9
|
720,450 93
72-o *) 305
1
21é i
47,760 ! 43
24-7
Obestämbara ........
!
Summa
-
— !—
- 1
- !
-1-
S:a summarum
4,433 100
999,280 18
100 *1 1,424
100
193,362 | o 6
100
Grupp III. Anstalts
-
Orsak.
R o s e
n 1 u n d
s ålderdomsh
e in.
Asyler
Kvinnkön.
.
Antal
fäll.
7»
Kostnad.
Kr.
ii.
7 -
Mankön.
Eget
alk.-br.
Andras alk.-br.
mannen, annan.
Antal
fall.
Kostnat
Eget
alk.-br.
Andras alk.-br.
hustr. annan.
Alk.-br. hufvudorsak
1
2
|
; i
4
980
—
6
OS
1,470
_
O-ö
2
_
Alk.-br. biorsak......
7
10
21
38
8,484
66
62
4-7
14,088
46
S''g
i
1 i
Summa
8
12
; 22
42
9,464
66
68
5’2
15,558
46
5-7
3
- ! i
Annan orsak .........
1,163
87'' y
232,108
Kfi-g
Obestämbara ........................................................................
92
6-9
21,388
38
8''n
Summa
1,255
94s
253,497
3-1 ''94-3
S:a
summarum
1,323
100,
269,055
80
100
.................................
*) Dessutom 140 understödstagare öfver SO år, hvilka rätteligen borde vara intagna å försörjningsinrättning, hvarför
Stockholm år 1909
301
vårdade äldre.
ålderdomshem.
Kvinnkön.
----Antal < 0.
Eget LAndrasJ^:J Antal j Kostnad, i fall. !
alk.-br. mannen, annan. fält]I .
[
Kostnad.
Kr. ö.
Rosenlunds ålderdomshem.
Mankön.
Andras alk.-br. ; . . .
,
Eget -----------------j Antal , Kostnad.
alk.-br. hustr. I annan.
12
23
490
5,410
4
30
! 0-4
\ 33
816 J 6 o
6,900 so
0-4
3-4
1
18
:
2 |
490
24 ! 5,603
12
25
5,900 !2oj 34 [ 3-7 I 7,717 !jo| 3s
687
75''s : 162,340 76
189
20 a 1
35,401 ,76 17s
79''o i
876 196-3 [ 197,742 so 96 s |
910 \100\ 205,459 [7 2; 100
19
—
26
6,093 >o
vårdade äldre. (Forts.)
för husvilla.
Utackorderingsbyrån.
Kvinnkön.
j .
Kostnad.
Kr. ö.
Mankön.
Kvinnkön.
An-!
Kostnad. ! .,
‘ >
Kr. 0.
i t. . : Andras alk.-br. tal
Eget
----- fall.
alk.-br. mannen, annan.
7»
7»
t, . ! Andras alk.-br.
Eget [----;----
alk. br.!
p. ^ Andras alk.-br.
alk.-br. mannen. annan.
tal °/°
fall.
31
7
49 21‘s \ 1,619
— 30''o
Tf
CO
Tf
4118''a
1,089 »6 18-h
10 ;
35
41
90 407,
2,708
1
107 47''e
2812-4
2,518 so 45-i
351 —; 6 4
.................................
135 60-O
2,875|80i57''ö !
225 100
5,584|6 6 \l00\
10
2
21
6
2
o
57 10''7
16 3-0
! i
9,737 S8[ Ss
2,780 05j 2\-
27
27
1313-7 : 12,517 93 12-3
397 74''s
i
I 64 72-0
77,531 3 8 76 ö
11,259 87 11g
461 86-3
88,791,25 87''t
534 100 till .309 i 8 100
de ej bår upptagits utan öfverförts till Allm. Försörjningsinrättningen.
302
Tabell I
Grupp III. Anstalts
-
Orsak.
S k r u b b a. *)
Uppfostringsanstalten för ilickor.
Mankön.
°/o
Kostnad.
Kr. ö.
*
Kvinnkön.
An-
tal
fall.
7°
Kostnad.
Kr. ö.
7»
Eget
alk.-br.
Fadern Modern
alk.-br.j alk.-br.
Båda M
alk.-br. fal1''
Fadern
alk.-br.
Modem Båda
alk.-br. ■ alk.-br.
Alk.-br. hufvudorsak
Alk.-br.biorsak ......
Summa
Annan orsak ........
1
1
9
-
3 |
-
1
3
12
! 4
Ö0o
167
1
6,702'' -  2,390 -
62s
18ti
6
1
_ i _
1
6
2
m-o
16-t
2,520 50 48''r
723 -
1
12 | -
3 | 16
66-7
9,092| —
70 8
7
1
8
66-7
3,243
50
6Z7
33 3
|
8,742:-
29-2
4
333
1,931
-
_
37-3
Obestämbara ........
...................................1
........................................!
S:u sun
Summa —
1
imarum 24
100
12,834-| 100
12
100 5,174
50
100
*) Stockholms stads uppfostringsanstalt för mindre vanartade gossar.
Stockholm år 1909
303
vårdade äldre. (Forts.)
B a r n a v fi
r d s n
ti m n
den.
Sammandrag.
Man
kön.
K v i n n k ö n.
Antal
fall.
7°
Kostnad.
Kr. ö.
®/°
S:a antal 0,
fall. 1
/0
I
]
I
S:a kostnad. 0
i /0
Kr.
ö.
Eget i Fadern
alk -br. j
Modern Båda
alk.-br. alk.-br.
Fadern
alk.-br.
Modern
alk.-br.
Båda
alk.-br.
— ! 11
1
3
2
4
4
2
26
50''o
897
2 2
36s
1,689 189
I |
287,635 17 16o
1
3
1
—
,
o
9-6
251
|
7 2 10’3
1,038
116
188,782 &s'' 101
1
14
3 |
2
-
5
4
2
31
59ä
1,148
94
47-i
2,727 30 s
476,417 1is\2&s\
21
40 i
1,290
16
52-9
5,837 653
1.249,674 it69’
|
i
_
_
_
_
_
373 | 4 2
68,407 |oij 3''S
_
_
_
6,210 69 S
1,818,081 \ta\ 73 s
52
100
2,439
10
100
8,937 100
1 794 499 19 100
Hufrudsammandrag’.
Orsak.
Sammandrag af
Grupp I, 11, III.
Sammandrag af Grupp I,
samt Förs.- och Arb.-inr.
It
:a.
i
S:a an- o/„
tal fall. ''
S:a kostnad^ 0,
S:a an-  tal fall.
0/- ;S:a kostnad
°/o
Kr. ö.
Kr.
ö.
Alk.-br. bufvudorsak...
3,143 185
453,349 so 16 8
2,983
i
;
215, 429,586 10 20 *
Alk.-br. biorsak.........
1,830 i 10 s
283,834 08 105
1,670
12 o 255,610 40
122
Summa
4,973 29.3
737,183 38 27-3
4,653
33 s 685.196 so 326
Annan orsak ...........
|
1
il
11,297 66 s 1,865,891 35 69 O
8,910
\
641 1,384,428 2»
65s
Obestämbara ............
707
4 2
101,746 oti 3 2
7434
24
33,339 95
16
Summa
12,004 7 0 7 1,967,638 |si 72 2
9,244
66 s 1,417,768 24
674
S:a summarum
16,977 | 100 2,704,821!«»! 100
13,897
100 2,102,964 ; 4
100
304
Tabell II. Stockholm
Grupp I. Direkt understödda mindor
-
Orsak.
fadern
alk.-br.
B a
modern
alk.-br.
r n inom
båda alk.-br.
mk.
kvk.
mk. kvk.
i
1
mk.
kvk.
Alk.-br. hufvudorsak
.......................................
36
40
1
1 i -
9
5
Alk.-br. biorsak.....................................................
21
15
2
—
Summä
55
_1 J_ -
11_
5
Annan orsak..
S:a summarum
Grupp II. Familje
-
0 r s a k.
E x
t r a
it n d e r-
Gifta personer.
Ogifta, änkor, änklingar och från-
Man-
nen
alk.-br-
Kvin-
nan
alk.-br.
[ Annan
Båda i förs. Antal
alk.-br. 1 plikt. fall.
alk.-br.
7°
Kostnad.
Kr. ö.
7»
Man-
nen
alk.-br.
Kvin- Båda
nan
i, ,
alk.-br.; alk-br''
Annan
förs.
plikt.
alk.-br.
Antal „,
fall. /*
Alk.-br. hufvudorsak
42
i
1
|
4
48
23-t
3,644
40 197
30
6 ! 1
32
69 »a
Alk.-br. biorsak......
35
4
9
1 48
23-,
4,063
40i 21a
40
16
49
105 13g
Summa
77
5
1 |
13 | 96
46s
7,707
80141‘B
70
22 j 1
81
174 122-s
Annan orsak .........
a»
10,849
73
W;
601
S:a summarum 205
100
18,557
53
100
775 1100
305
år 1911. l:sta kvartalet.
åriga barn (helt omhändertagna).
ä k t e
n s k
a p
Bär
n u
; o m
ä k t
e n s k a p.
Sammandrag.
antal barn
7o
fadem
alk.-br.
modern
alk.-br.
båda alk.-br.
antal barn
7»
j
Summa barn
!
mk.
kvk.
till-
hopa..
mk.
kvk.
mk.
kvk.
mk.
kvk.
mk. kvk.
till-
hopa.
mk.
kvk.
1 w JO 1
till-
|
hopa.
1
46
45
91
39 4
16
20
_
2
2
18 22
40
19o
64
67
131 297
23
15
38
1&4
25
21
—
1
1
—
26 22
48
22o
49
37
86
195
69
60
129
55-s
41
41
—
1
3
2
44 |
44
88
41-9
113
104
217 49 2
1
59
43
102
44s
I
65 I 57
122
58-1
124
100
224 508
1 128
103
231
100
109 | 101
210
100
| 237
204
441 | 700
understödda.
stöd.
B a
r n h j
ä 1 p.
■
skilda.
S:a an-  tal fall.
7o
S:a
kostnad.
Kr. ö.
7»
Gifta person
e r.
Kostnad
Kr.
ö.
7»
Man-
nen
alk.-br.
Kvin-
nan
alk.-br.
Båda
alk.-br.
Annan
förs.
plikt,
alk. br.
Tillh.
barn.
7»
Antal
fall.
7»
Kostnad.
Kr. ö.
7«
5,166
70
7s
117
11-9
8,811
10
9-9
138
3
2
—
445
29-o
143
33-2
11,519
37
35 8
8,732
80
12-3
153
15-7
12,796
20
14-3
103
—
—
—
404
26s
103
23-9
7,541
so 23s
13,899
so 19-e
270
27e
21,607
30
241
3
2
—
849
55-3
246
57-i
19,061
17
59-3
56,848
sn 80''4
710
72-4
'' 67,698
0 3
75-8
685
44-7
185
429
13,097
6 0
40 7
70,747
80
100
980
100
89,305
33
100
1,534
100
431
100
32,158
77
100!
39
306
Tabell II. Stockholm
Grupp II. Familje
-
B a r ii
-
Ogifta, änkor, änklingar och från
-
Orsak.
Fadern
alk.-br.
Modem
alk.-br.
Båda
alk.-br.
Annan
förs. plikt,
alk.-br.
Tillhörande barn
.
An-
tal
fall.
7»
inom
äkt.-sk.
utom
äkt.-sk.
inom
äkt.-sk.
utom
äkt.-sk.
inom
äkt.-sk.
utom
äkt.-sk.
inom
äkt.-sk.
utom
äkt.-sk.
inom
äkt -sk.
7»
utom
äkt.-sk.
»/o
Alk.-br. hufvudorsak
76
45
—
—
4
—
—
164
23s
102
45''3
124
30o
Alk.-br. biorsak......
51
35
2
—
—
—
4
—
140
20s
60
2&7
92
22-3
Summa
126
80
2
—
—
4
4
—
304
43 a
162
72o
216
523
Annan orsak ..........
391
m*
63
28-o
197
47-7
S:a summarum
695
100
225
100
413
100
Grupp III. Anstalts
-
Orsak.
Allm. Försörjningsinrättningen.
Arbetsinrättningen.
Sabbatsbergs
Antal
fall.
7»
Kostnad.
Kr. ö.
7»
Mankön.
Mankön.
Antal
fall.
7»
Kostnad.
Kr. ö.
7»
Eget
alk.-br.
Andras
hustr.
alk.-br.
annan.
Antal
fall.
Alk.-br. hufvudorsak......
Alk.-br. biorsak............
Summa
Annan orsak ...............
S:a summarum
144
63
20-2
8-9
6,552
3,255
2 0
18-7
9-3
560
425
44''7
339
28,403
25,066
25
70
40"o
3.rr:i
1
1
—
—
1
1
207
29-i
9,807
20
28-0
985
7»e
53,469
95
75s
2
—
—
2 i
504
70-9
25,338
50
72-o
*) 268
21-4
17,567
25
24-7
711 | 100
35,142 17 o| 100
*) 1,253
100
71,037
20
100
'') Dessutom 166 understödstagare öfver 60 år, hvilka rätteligen borde vara intagna å försörjningsinrättning, hvarför
år 1911. l:sta kvartalet,
307
understödda. (Forts.)
hjälp.
(Forts.)
J
Sammandrag.
skilda.
S:a
kostnad.
Summa
kostnad.
1
Kostnad.
7»
Summa tillhörande
barn.
S:a an-  tal fall.
o/o
7»
S:a an-  tal fall.
7»
7» |
Kr.
ö.
Kr.
ö.
Kr.
ö.
inom
äkt.-sk.
o/o
utom
äkt.-sk.
o/o
9,081
20
29-7
609
27-3
102
45 3
267
31-e
20,600
57
32g
384
i
29,411 g;
19 4
6,654
80
218
544
24-4
60
26-7
195
23i
14,196
60
22-7
348
19 J
26,992 so
17 7
15,736
—
öls
1,153
51-7
162
72o
462
54-7
34,797
17
55-e
732
402
56,404 j 4 7
371
14,763
30
48-b
1,076
48-3
63
28-o
382
45s
27,860
90
44-s
1,092
59s
JR
1
co
ca
629
30,499
30
100
2,229
100
225
100
844
100
62,658
07
100
1,824
100
151,963 14 o
100
vårdade äldre.
å 1 d e r d o m
s h e m.
R
o s e n
1 u n
ds ålderd
o m s h
e m.
K v i n n k ö n.
An-
tal
Mankön.
K v i n n k ö n.
An-
tal
Eget
alk.-br.
Andras alk.-br.
An-
O/o
Eget
alk.-br.
Andras alk.-br.
An-
Eget
alk.-br.
Andras alk.-br.
An-
o/o
man-
nen.
annan.
tal
fall.
fall.
hustr.
annan.
tal
fall.
man-
nen.
annan.
tal
fall.
fall.
_;
_
_
—
1
4''o
—
—
—
—
—
_
—
—
_
_
—
3
—
O
O
4
16o
—
—
—
—
—
—
2
2
2
83
—
3
—
3
5
20 o
—
—
—
—
—
2
2
2
8-3
20
80-o
22
i
91-7
..........
25
100
24
100
de ej här upptagits; utan hafva 21 st., motsvarande under l:sta kvartalet nyintagna, öfverfÖrts till Allm. Försörjningsinr.
308
Tabell II. Stockholm
Grupp III. Anstalts
-
Orsak.
''
A s
y 1 e r
för
husvill
a.
1
M
ankön.
Kvinnkön.
Antal
fall.
°/0
Eget
alk.-br.
Andras alk.-br.
Eget
alk.-br.
Andras alk.-br.
hustr.
annan.
Man-
nen.
annan.
Alk.-br. hufvudorsak....................................
—
—
2
9
it
22
24-s
Alk.-br. biorsak ..........................................
1
—
—
i
5
24
31
34-i
Summa
1
-
3
14
35
53
58-s
38
41-7
S:a summarum
91
100
år 1911. l:sta kvartalet
309
vårdade äldre. (Forts.)
1
U t a
ekor
deringsbyrå
n.
S p ä d b ar
n s h e m in e t.
Sammandrag.
Mankö
n.
Kvinnkön.
An-
tal
Kvinnkön.
An-
tal
Sta
antal
Eget
alk.-br.
Andras alk.-br.
m _ '' Andras alk.-br.
%
Eget
alk.-br.
Andras alk.-br.
»/o
i 7»
hustr.
annan.
e,gei |
alk.-br. man-  | nen.
annan.
fall.
man-
nen.
annan.
fall.
fall.
_
i
1
- 1 ■
_
2
20o
—
i
1
10o
730
34 -i
1
_
i
- 1 1
—
3
30 o
—
—
2
2
20 o
530
24-9
1
-
2
- 1 2
—
5
50 o
—
3
3
30-o
1,2(50
593
5
50''o
7
70o
864
40 7
.................................................................
10
100
10
100
2,124
! loo
Hufvudsammandrag.
Sammandrag af
grupp I, II, III.
Orsak.
Sta antal
fall.
O/o
1,245
964
28-4
22o
Summa
2,209
504
2,180
49 6
Sta summarum
4,389
100
310
Tabell III. (Tabell I bearbetad
Grupp I. Direkt understödda minder
-
Orsak.
Barn
Tillhopa.
inom
*
750
39''4
312
16''4
Summa
1,062
55-8
842
j
44-z
S:a summarum
1,904
ioo !
Grupp II. Familje''
Orsak.
E
X
t
r a
u n d
e
r
S t
ö
d.
B a
r n-
Gifta personer.
Ogifta, änkor, änklingar
och frånskilda.
S:a
antal
fall.
7®
Summa
kostnad.
Kr. ö.
7°
Gifta
personer.
An-
tal
fall.
7»
Summa
kostnad.
7»
An-
tal
fall.
7»
Summa
kostnad.
7»
Till-
hör.
barn.
7»
An-
tal
fall.
7»
Summa
kostnad.
7®
Alk.-br. hufv.-orsak
124
234
10,701
17
197
227
89
17,121
01
7-3
367
11-0
28,596
65
9-9
946
29o
323
33-a
51,134
38
35s
Alk.-br. biorsak ...
124
234
11,841
90
218
347
13-6
28,847
74
12a
484
13 7
41,306
28
14-3
857
26 a
233
23v
33,565
86
23b
Summa
248
46s
22,543
07
41b
574
22b
45,968
75
19-6
851
27e
69,902
93
24-s
1,803
55-a
556
57-i
84,700
24
69 a
Annan orsak ......
283
53-s
31,777
58
58b
1,979
77 b
188,565
68
80-4
2,233
724
218,952
15
75-s
1,457
44-7
418
42S
58,133
2 2
497
S:a summarum
531
100
54,320
65
100
2,553) 100
234,534
43
100
3,084
100
288,855
08
100\3,260
100
974
100\ 142,833
46
100
311
med procenttal från tabell II.)
åriga barn (helt omhändertagna).
äktenskap.
Barn
utom
äktenskap
Sammandrag.
j
Summa
kostnad.
Tillhopa
7»
Summa
kostnad.
Tillhopa.
7»
Summa
kostnad.
Kr.
ö.
|
°/o
79,439
97
196
19o
28,379
38
946
322
107,819
35
30 7
33,066
39
236
22-g
34,204
61
548
18-7
67,271
19 2
112,506
36
432
41-g
62,583
99
1,494
509
175,090
35
499
89,117
96
600
58i
86,781
14
1,442
491
175,899
09
50-i
201,624
31
1,032
100
149,365
13
2,936
100
350,989
44
100 |
understödda.
hjälp.
I
Sammandrag.
Ogifta, änkor, änklingar och frånskilda.
Summa tillhörande
barn.
S:a
antal
fall.
o/o
Summa
kostnad.
Kr. ö.
7*
S:a
anlal
fall.
■
7»
Summa
kostnad.
Kr. ö.
o/o
Tillhörande barn.
An-
tal
fall.
7°
Summa
kostnad.
«/o
inom
ä.-sk.
0/
/O
utom
ä.-sk.
0/
lo
314
233
30-o
22s
37,910
27,826
42
SO
29-r
21s
inom! o, utom
ä.-sk. | > ä.-sk.
7»
638
467
31b
23i
88,716
61,398
78
50
32s
227
1,005
951
19?
186
117,313 48
102,704 78
209
18*\
381
329
23 b
20-3
290
171
45-3
26-7
1,333
1,191
27s
24-4
290
171
45-3
26-7
710
43s
461
72o
547
52s
65,736
92
51‘b
2,524
51’7
461
720
1,105
64-7
150,115
28
55 b
1,956
38 M 220,018,21
393
912
56-2
179
28-o
499
47-7
61,907
59
48b
2,358
48s
179
28o
915
45 3
120,362
70
44-b
3,148
! !
617 j 339,314 85
607\
1,622
100
640
100
1,046
100
127,644
61
100
4,882
100
640
100
2,020
100
270,477
98
100
5,104; 100 559.333 og
100
312
Tabell
Grupp IIL Anstalts*
Allm. Försörjnings-  inrättningen.
Arbetsinrättningen.
Sabbatsbergs ålder- j
domshem.
Orsak.
Mankön.
An-
tal
fall.
Antal
fall.
7 •
Kostnad.
Kr. ö.
7»
Antal
fall.
7o
Kostnad.
Kr. ö.
7°
°/o
Kostnad.
Kr. ö.l
Alk.-br. hufv.-orsak
893
20-2
186,527
15
18-r
636
44.-7
77,344
82
40-o
36
4-o
8,218
39
Alk.-br. biorsak ...
395
»9
92,302
10
9-3
483
68,256
81
35''3
146
16-o
32,873
55
Summa
1,288
291
278,829
25
28-o
1,119
78-e
145,601
63
75-3
182
20-o
41,091
94
Annan orsak........
3,145
70-9
720,450
93
72-o
305
21-é
47,760
43
24-7
728
80-o
164,367
78
S:a
summarum
4,433
100
999,280
18
100
1,424
100
193,362|o6
100
910
100
205,459
72
in
313
vårdade äldre.
Rosenlunds ålderdoms
hem.
Asyl
er för husvilla.
Utackorderingsbyrån.
Sammandrag.
I
Antal
fall.
o/o
Kostnad.
Antal
fall.
O/o
Kost-
nad.
Antal
fall.
o/o
Kostnad.
S:a
an-
tal
7»
Summa
kostnad.
0/0 ''
Kr.
ö.
Kr.
ö.
Kr.
ö.
fall.
Kr.
ö.
_
_
_
_
54
24-s
1,351
49
107
20-o
20,261
84
1,726
19 s
293,703
69
16 6
no
8s
22,331
63
77
34;
1,904
36
160
30 o
30,392
75
1,371
15 5
248.061
20
14 0
no
»3
22,331
63
131
583
3,255
85
267
50''o
50,654
5 9
3,097
35 o
541,764
89
30 6
1,213
91-7
246,724
17
94
41;
2,328
so
267
50-o
50,654
59
5,752
65 o
1,232,286
70
69 4
1,323
100
269,055
80
225
100
5,584
65
534
100
101,309
18
8,849
100
1,774051
59
100
Hufvudsammandrag.
Orsak.
Sammandrag af
Grupp I, II, III.
Sammandrag af grupp I, II
samt förs.- och arb.-inr.
S:a
antal
fall.
o/o
Summa
kostnad.
Kr. ö.
°/o
S:a
antal
fall.
7»
Summa
kostnad.
Kr. ö.
7»
Alk.-br. hufvudorsak ...
3,677
21-a
518,836
47
194
3,480
25o
489,004
75
25s
Alk.-br. biorsak .........
2,870
17-0
418,036
98
15 6
2,377
171
330,534
69
157
Summa
6,547
38 a
936,873
45
35o
5,857
42-1
819,539
44
39o
Annan orsak ............
10,342
61-2
1,747,500
64
650
8,040
579
1,283,425
so
6T0
S:a summarum
16,889
100
2,684,374
09
100
13,897
100\ 2,102,964''! *
100
40
314
Göteborg
Utredning angående alkoholens
Grupp A. Direkt understödda barn
1 ~ ----------------------------------------------
Barn inom
Orsak.
Fadern
super.
Modem
super.
Båda supa.
Alkoholbruk hufvudorsak...................
167
38
15
„
bidragande orsak ...................................................
50
24
7
''
Summa
217
62
22
Annan orsak ...........................................................................
189
Grupp B. Äldre personer utan eller med
Orsak.
Extra understöd.
Gifta par.
Icke gifta.
Mannen
super.
! Öfver-  Kvinnan åriga
super.
barn
supa.
Kostnad.
Mannen
super.
Kvinnan
super.
Öfver-
åriga
barn
supa.
Kostnad.
Alkoholbruk hufvudorsak .........
„
bidragande orsak...
Summa
Annan orsak ...........................
66
70
4
4
11
30
4,090
5,568
ii
19
8
16
42
64
4,219
7,034
136
8
41
9,658
30
24
106
11,253
460
aa,714 1
1,823
130,397
Grupp G. Anstaltsvårdade äldre.
Orsak.
Gibraltar.
Landalahemmet.
Ivarsbergshemmet.
Summa
kostnad.
Män.
Kvin-
nor.
Kostnad.
Män.
Kvin-
nor.
Kostnad.
Män.
Kvin-
nor.
Kostnad.
Alkoholbruk hufvudorsak.........
699
: 98
145,651
2
308
4
6
2,470
148,429
„
bidragande orsak...
314
68
75,203
7
3
1,540
6
9
3,768
80,511
Summa
1,013
166
220,854
9
3
1,848
10
15
6,238
228,940
Annan orsak ........................
627
757
267,621
19
26
6,136
29
48
16,635
290,392
315
är 1909.
inflytande på fattigrårdsbehofvet.
under 15 år (helt omhändertagna).
äktenska
P-
Barn
utom ä k t
e n s k a p.
Summa
kostnad.
i Antal om-  händertagna
barn.
Kostnad.
Barnfadem
super.
Modem
super.
Båda supa.
Antal om-  händertagna
barn.
Kostnad.
295
16,886
18
14
37
2,847
19,733
136
8,497
20
44
3
in
7,926
16,423
1
431
25,383
38
58
3
148
10,773
36,156
353
26,089
313
454
31,263
57,352
j
tillhörande barn (öppen fattigvård).
Barnhjälp.
Gifta par.
Ogifta, änklingar, änkor och frånskilda.
Summa
kostnad.
Mannen
super.
Kvinnan
super.
Båda
supa.
Öfver-
åriga
barn
supa.
Till-
hörande
barn.
Kostnad.
Barn-
fadem
super.
Modem
super.
Öfver-
åriga
barn
supa.
Till-
hörande
barn.
Kostnad.
155
61
1
2
5
1
414
148
13,118
3,862
33
24
2
5
1
9
86
84
3,672
3,598
25,099
20,062 J
216
3
5
3
562
16,980
57
i
10
170
7,270
45,161 i
344
712
24,106
525
1,183
54,913
233,133
316
Norrköping
Utredning angående alkoholens
Grupp A. Direkt understödda larn
Barn inom
Orsak.
Fadern
Modem
Båda supa.
super.
super.
Alkoholbruk hufvudorsak............................................................
21
6
13
„
bidragande orsak ...................................................
9
5
2
Summa
30
11
15
Annan orsak ..........................................................................
15
22
—
Grupp B. Äldre personer utan eller med
Orsak.
Personer utan barn.
Gifta par.
Kostnad.
Icke gifta.
Kostnad.
Man-
nen
super.
Kvin- ! Annan
nan ! förs.
super, j plikt.
Män.
Kvinnor.
Eget
alk.-br.
Andras
alk -br.
Eget
alk.-br.
Andras
alk.-br.
Alkoholbruk hufvudorsak ............
41
1
1 1
5
4,950
05
26
2
8
17
4,102
40
„
bidragande orsak ......
30
4 |
7
3,868
08
24
2
11
14
3,710
45
Summa
71
5 |
12
8,818
13
50
4
19
31
7,812
85
Annan orsak ..............................
—
- |
123
12,850
10
—
88
—
751
73,665
60
Grupp C. Anstaltsvårdade äldre (sluten fattigvård).
Arbets- och försörjningsanstalten.
Orsak.
Mankön.
Kvinnkön.
Eget
alk.-br.
Andras
alk.-br.
Eget
alk.-br.
Andras
alk.-br.
lAostnaa-
119
1
9
4
23,701
24
„
bidragande orsak .................................
104
14
—
24,344
85
Summa
223
1
23
4
48,046
09
Annan orsak .........................................................
—
67
—
173
48,856
69
317
år 1909.
inflytande på fattigvårdsbehofvet.
under 15 år (helt omhändertagna).
äktenskap.
Barn
utom äktenskap.
—
Summa
kostnad.
Antal om-  händertagna
barn.
Kostnad.
Barnfadern
super.
Modem
super.
Båda supa.
Antal om-  händertagna
barn.
Kostnad
50
3,843
2 5
18
6
6
38
3,315
75
7,159
27
2,155
70
27
11
3
48
4.409
05
6,564
75
77
5,998
95
45
17
9
86
7,724
80
13,723
75
73
5,256
75
—
in
—
163
|
13,907
721|
19,164
47
tillhörande larn (öppen fattigvård).
Man
nen
super.
Personer med barn.
Gifta par
Kvin
nan
super.
,,, , Tilla
[ hörande
suPa’; barn.
Kostnad.
Ogifta, änklingar, änkor och frånskilda.
Barnfadern
super.
inom | utom inom utom
äkt.-sk.l äkt.-sk.l äkt.-sk. äkt.-sk.
Modem
super.
Tillhörande
barn.
inom utom
äkt.-sk.| äkt.-sk
Kostnad
Summa
kostnad.
66
62
181
195
9,461
6,497
26
20
23
44
4
11
73
49
64
no
6,177
7,171
24,692
20,248
118
376
14,959 H
45
67
15
122
174 | 13,349 8$
44,940 jeii
110
371
13,858 ] 7 7
16
88
54
239
82 | 16,380 15 2
116,754 jas»;
318
Hälsingborg
Utredning angående alkoholens
Grupp A. Direkt understödda barn
Barn inom
Orsak.
Fadern
Modern
Båda supa.
super.
super.
Alkoholbruk, hufvudorsak ............................................................
32
4
8
„
bidragande orsak.....................................................
16
1
—
Summa
48
5
8
S:a summarum
48
5
8 1
Grupp B. Äldre personer utan eller med
Orsak.
E x
tfa
unders
töd.
Gifta par.
Kostnad.
Icke gifta.
Kostnad.
Mannen
super.
Kvinnan
super.
Män.
Kvinnor.
Alkoholbruk, hufvudorsak.................................
10
500
10
12
2
373
22
„
bidragande orsak ........................
8
—
402
54
6
3
425
60
Summa
18
—
902
64
18
5
798
82
Annan orsak ................................................
40
50
5,259
82
34
244
21,980
14
S:a summarum
58
50
6,162
46
52
249
22,778
96
Grupp C. Anstaltsvårdade äldre (sluten fattigvård).
Orsak.
Fattigvårds- och arbetsinrättningen.
Mankön.
Kvinnkön.
Kostnad.
Alkoholbruk, hufvudorsak ............................................................
63
7
. 9,734
47
„
bidragande orsak......................................................
39
6
15,818
25
Summa
102
13
25,552
72!
Annan orsak .............................................................................
65
108
68,009
49
S:a summarum
167
121
93,562
211
319
år 1909.
inflytande på fattigrårdsbehofvet.
under 15 år (helt omhändertagna).
äktenskap.
Barn
utom ä k t
e n s k a p.
Summa
kostnad.
! Antal om-  händertagna
barn.
Kostnad.
Barnfadern
super.
Modem
super.
Båda supa.
Antal om-  händertagna
barn.
Kostnad.
44
i
B,166 j
70
4
8
1
13
774
73
3,941
43
17
1,255 !
—
3
1
—
4
280
—
1,535
—
61
4,421 I
70
7
9
1
17
1,054
73
5,476
43
73
4,860 1
44
—
65
4,224
05
9,084
49
134
9,282 !
14
7
9
1
82
5,278
78
14,560
92
tillhörande barn (öppen fattigvård).
[•
B
a r n h j
ä 1 p.
Gifta
pal*.
Ogifta, änklingar, änkor och frånskilda.
I
Till
Barnfadern
Modern
Tillhörande
kostnad.
Mannen
Kvinnan
Båda
super.
super.
barn.
super.
super.
supa.
inom
utom
inom
utom
inom
utom
äkt.-sk.
äkt.-sk.
äkt.-sk.
äkt.-sk.
äkt.-sk.
äkt.-sk.
81
2
328
3,742
09
2
n
2
3
30
226
18
4,841
59
15
—
i
57
1,313
33
2
i
—
—
8
—
256
63
2,398
10
96
—
3
385
5,055
42
4
12
2
—
11
30
482
81
7,239
69
61
73
—
269
3,640
39
2
—
59
18
157
30
6,363
06
37,243
41
157
73
3
654
8,695 !si
6
12
61
18
168
60
6,845
8 7(| 44,483
10
320
Sundsvall
Utredning angående alkoholens inflytande
Grupp A. Direkt understödda larn
Orsak.
Barn inom
Fadern
super.
Modem
super.
Båda supa.
Alkoholbruk, hufvudorsak.........................................................
„
bidragande orsak ...........................••......................
,
Summa
Annan orsak..............................................................................
11
2
—
1
1
13
—
2
_ | _
—
Grupp B. Äldre personer utan eller med
Orsak.
Extra understöd.
Gifta par.
Kostnad.
Icke gifta.
Kostnad.
Mannen
super.
Kvinnan
super.
Män.
Kvinnor.
Alkoholbruk, hufvudorsak.................................
„
bidragande orsak .......................
12
5
i
783 26
448 |86
9
4
6
4
905 18
1,388 25
Summa
17
i
1,232 |l2
13
10
2,293 14.3
Annan orsak ...............................................
33 |
33
4,996 3 2
37
165
24,335 13 3
Grupp C. Anstaltsvårdade äldre (sluten fattigvård).
Orsak.
Försörjningsinrättn.
Arbetsinrättningen.
Ålderdomshemmet.
Summa
kostnad.
Man-
kön.
Kvinn-
kön.
Kostnad.
Man-
kön.
Kvinn-
kön.
Kostnad.
Man-
kön.
Kvinn-
kön.
Kostnad.
Alkoholbruk, hufvudorsak......
„
bidragande orsak
Summa
Annan orsak .....................
26
28
4
1
6,119 28
7,014 5 7
23
3
1
5
5,822 29
2,674 51
—
—
—
i
11,941 57
9,689 08
54
5
13,133 85
26
6
8,496jso
- 1 -
—
—
21,630|6 5
48
51
28,206 58
—
8
| 2,647|58
- | 26
4,603
40
35,457| 56
321
år 1909.
på fattigvårdsbehofvet.
under 15 år (helt omhändertagna).
äktenskap.
Barn
utom ä k t
e n s k a p.
Summa
kostnad.
Antal barn.
Kostnad.
Barnfadern
super.
Modem
super.
Båda supa.
Antal barn.
Kostnad.
14
1,248
83
18
_
15
46
4,073
69
5,322 ! 52
6
844
09 1
14
—
4
19
1,546
88
2,390 I 97
20
2,092
92 1
32
—
19
65
5,620
57
7,713 | 49
36
2,258
1-0 I
_
—
—
68
5,956
81
8,215 | 21
tillhörande barn (öppen fattigvård).
B
a r n h
j ä 1 p.
I
Summ
kostna
|
Gifta par.
Kostnad.
Ogifta, änklingar och
frånskilda.
Kostnad.
a
i.
Mannen
super.
Kvinnan
super.
Båda
supa.
Tillhöran-  de barn.
Barn-
fadern
super.
Modem
super.
Tillhöran-  de barn.
35
—
5
103
6,757
91
2
i
6
373
88
8,820
23
18
—
5
79
3,860
93
9
8
38
2,454
94
8,152
98
53
-
10
182
10,618
84
11
9
44
2,828
82
16,973
21
1
2
31
147
4,046
62
1
45
125
8,578
83 |! 41,957
10
Halmstad 1909.
1
1
Understödets beskaffenhet.
Antal
under-  stödda
personer
år 1909.
F attigvårdsbehof
på grund af
alkoholbruk.
Fattigvårds-  kos tnader
år 1909.
Kostnader i följd af
understödstagarnas
alkoholbruk.
Antal.
°/° af
under-
stöds-
tagare.
Kr.
ö.
Kr.
ö.
°/o af
fattig -  vårdsut-  giflerna.
1 Anstaltsvårdade: Män ..............................
138
80
58
)
Kvinnor...........................
152
38
25
30,270
8 5
15,020
46
Barn ..............................
50
28
56
1
I enskilda hem vårdade: Barn ..................
129
44
34
12,863
14
3,069
24
Familjeunderstödda: Män ........................
102
57
56
)
Kvinnor.....................
323
66
21
J 38,392
77
14,284
_
37-2
Barn ........................
520
224
43
f
Isjukvårdsanstalt vårdade: Män..................
26
6
23
_
_
Kvinnor..................
26
—
_
_
_
Barn .....................
18
—
—
—
—
—
- j
Summa
1,484
543
37
81,526
76
32,373
—
39-7 1
41
322
Grupp I. Direkt understödda barn under 15 år. (Helt omhändertagna).
Barn
inom
äktenskap.
Barn utom äktenskap.
Summa.
Stockholm. *)
Antal.
7».
Kostnad.
7».
Antal.
>.
Kostnad.
%■
Antal.
°/o.
Kostnad.
°/0.
Alkoholbruk, hufvudorsak ......
750
39-4
79,440
196
19-o
28,379
—
946
32.2
107,819
30-7
„
bidragande orsak
312
16-4
33,066
—
236
22-9
34,205
—
548
18.7
67,271
19-2
Summa
1,062
55-8
112,506
—
432
41-9
62,584
—
1,494
50''9
175,090
49-9
Annan orsak ........................
842
44-2
89,118
—
600
58-1
86,781
—
1,442
49-1
175,899
50-1
Summa
1,904
100
201,624
—
1,032
100
149,365
—
2,936
1001
350,989
100
Göteborg.
.
Alkoholbruk, hufvudorsak ......
295
37-c
16,886
32-8
37
6*2|
2,847
6-8
332
24-o
19,733
21-1
„
bidragande orsak
136
17-4
8,497
16-a
in
18-4
7,926
18-9
247
17-8
16,423
17-«
Summa
431
55-o
25,3831 49-4
148
24-6
10,773
25-7
579
41-8
36,156
38-7
Annan orsak .......................
353
45-o
26,089 50-6
454
75‘l
31,263
74-3
807
58-2
57,352
61-3
Summa
784
100
51.472
100
602
100
42,036
100
1,386
100
93,508
100
Norrköping.
Alkoholbruk, hufvudorsak ......
50
33-8
3,843
34-1
38
15-3
3,316
15-3
88
22''l
7,159
21-8
„
bidragande orsak
27
18-0
2,156
19-2
48
19-3
4,409
20-4
75
18-8
6,565
20-o
Summa
77
51-3
5,999
53-8
86
34-6
7,725
35-7
163
40-9
13,724
41-8
Annan orsak .......................
73
48-7
5,257
46-7
163
65-4
13,908
64-8
236
59-1
19,165
58-2
Summa
150
100
11,256
100
249
100
21,633
100
399
100
32,889
100
Hälsingborg.
Alkoholbruk, hufvudorsak ......
44
32-8
3,167
34-1
13
15-s
775
14-7
57
26-4
3,941
27-1
bidragande orsak
17
12-7
1,255
13-s
4
4*9
280
5*3
21
9*7
1,535
10*5
Summa
61
45-5
4,422
47-6
17
20-7
1,055
20-o
78
36-1
5,476
37-6
Annan orsak ..........''............
73
54-5
4,860
52-4
65
79-3
4,224
80-o
138
63-9
9,084
62-4
Summa
134
100
9,282
100
82
100
5,279
100
216
100
14.560
100
Sundsvall.
Alkoholbruk, hufvudorsak ......
14
25-o
1,249
28-7
46
34‘G
4,074
35-2
60
31-7
5,323
33-1
„
bidragande orsak
6
10-7
844
19-4
19
14-3
1,546
134
25
13-2
2,390
15-o
Summa
20
35-7
2,093
48-1
65
48-9
5,620
48-6
85
44-9
7,713
48-4
Annan orsak ........................
36
64-8
2,258
51-9
68
51-i
5,957
51-4
104
55’i
8,215
51-6
Summa
56
100
4,361
100
133
100
11,577
100
189
100
15,928
100
Halmstad.
1
Alkoholbruk, hufvudorsak .....
—
—
—
I -
—
—
—
—
71
39-7
4,358
—
„
bidragande orsak
—
—
1 -
—
1 -
1 —
—
1
0*5
25
—
Summa
1 -
72
40- 2
4,383
Annan orsak .......................
—
—
j
—
—
—
—
107
59-8
—
Summa
-
1
- I -
- I-I -
179
100
—
—
*) År 1909 med procenttalen från 1911 års specialundersökning (Tab. III).
323
Grupp II. Öppen fattigvård. (Hemunderstöd).
Understöd åt äldre
utan barn.
Barnhjälp.
..............'' 1
Summa.
Antal
fall.
7»
Kostnad.
7»
Antal
fall.
7»
Tillh.
barn.
7»
Kostnad.
>
1 S:a
; fall.
7«
Summa
kostnad.
>
utöc/tftöwM. )
Alk.-br. hufvudorsak
367
11-9
28,597
9-9
638
31-6
1,623
29-4
88,717
32-s
1,005
19-7
117,313
20-:>
Alk.-br. biorsak ...
484
15-7
41,306
14-3
467
23-1
1,362
24-7
61,398
22-7
951
18-6
102,705118-4
Summa
851
27-(i
69,903
24-2
1,105
54-7
2,985
54-1
150,115
55-5
1,956
38-3
220,018 39-3
Annan orsak.........
2,233
72-4
218,952
75-s
915^
45-3
2,537
45-9
120,363
44-ö
3,148
61-7
339,31ö| 60-7
S:a summarum
3,084
100
288,855
100
2,020
100
5,522
100
270,478
100
5,104
100
559,333
100
Göteborg.
Alk.-br. hufvudorsak
142
5-4
8,309
4*8
197
16-s
500
19-o
16,790
16-3
339
8-f
25,099
9*0,
Alk.-br. biorsak ...
203
7*7
12,602
7-2
104
8-9
232
8-s
7,460
7*2
307
8-1
20,062
7*2
Summa
345
13-i
20,911
12-o
301
25-7
732
27-8
24,250
23-s
646117-o
45,161
16-2
Annan orsak.........
2,283
86-9
154,111
88-0
869
74-3
1,895
72-3
79,019
76’5
3,152| 83-o
233,133
83* ö
S:a summarum
2,628
100
175,022
i»
1,170
100
2,627
100
103,269
100
3,798
100
278,294
100
Norrköping.
Alk.-br. hufvudorsak
100
8-7
9,052
8-8
127
23-9
318
23-3
15,640
26-7
227
13-5
24,692
15*3
Alk.-br. biorsak
92
8-0
7,579
7-3
135
25-4
354
26-o
12,670
21-e
227
13-5
20,249
12-3
Summa
192
16-7
16,631
16-1
262
49-3
672
49.3
28,310j 48-3
454
27''0
44,941
27-s
Annan orsak.........
962
83-s
86,516
83-9
269
50-7
692
50-7
30,239: 51-7
1,231
73-o
116,755
72-2,
S:a summarum
1,154
100
103,147
10(^
1
531
100
1,364
100
58,549
100
1
1,685
100
161.696
100
; Helsingborg.
.
i Alk.-br. hufvudorsak
24
18-3
873
3-o
98
29-7
361
40-9
3,968
25-3
122
26-3
4.S41
10-9|
|AIk.-br. biorsak ...
17
12-9
828
2-8
19
5*7
65
7*4
1,570
10-1
36
7*S
2,398
5*4 j
Summa
41
31-2
1,701
5*8
117
35‘4
426
48-s
5,538
35*6
158
34-s
7,239
16-3 i
Annan orsak.........
90
68-s
27,240
94-2
213
64-e
456
51*7
10,004! 64-4
303
65’i
37,244
83-7|
S:a summarum
131
100
28,941
100
330
100
882
100
15,542
10Ö
461
100
44.483
100
Sundsvall.
;
Alk.-br. hufvudorsak
28
10-1
1,688
5*i|
43
26-4
109
21-9
7,132
27-4
71
16-2
8.820
15-o|
Alk.-br. biorsak ...
13
4*7
1,837
5*6
40
24-5
117
23*5
6,316
24-3
53
12.1
8,153
13-8
Summa
41
14-8
3,525
10-7
83
50-9
226
45-4
13,448
51-6
124
28-3
16,973
28-8 i
Annan orsak.........
235
85-2
29,332
89-a
80
49-1
272
54-c
12,625
48-4
315
71-7
41,957
71-2
S:a summarum
276
100
32,857
100
163
100
408
100
26.073
100
439
100
5S.930
100
Halmstad.
II
l
Alk.-br. hufvudorsak
19
—
1,952
40
—
143
27-s
8,546
59
—
10,498
27*3 i
; Alk.-br. biorsak ...
7
—
636
—
22
—
81
15''c
3,150
29
—
3,786
9-91
Summa
26
—
2,588
—
62
—
224
43-1
11,696
-
j
88
14,284
37*2]
j Annan orsak.........
—
—
—
—
—
—
296
56*9
—
-
—
—
24,109
62"»
S:a summarum
—
—
_
—
—
520
100
—
-
| _
—
38 393 100
*) Ai- 1909 med procenttalen från 1911 års specialundersökning (Tab. III).
824
Grupp III. Anstaltsvårdade äldre.
S u in m a.
Summa.
Antal
fall.
7»
Kostnad.
7»
Antal
fall.
7»
Kostnad.
7»
Stockholm. *)
Norrköping.
Alkoholbr. hufvudorsak......
1,726
19-5
293,704
16-6
Alkoholbr. hufvudorsak......
133
27-1
23,701
24-5
„
bidrag, orsak ...
1,371
15-5
248,061
14-o
„
bidrag, orsak ...
118
24''fi
24,345
25u
Summa
3,097
35-0
541,765
30-6
Summa
251
51-1
48,046
49-6
Annan orsak ..................
5,752
65‘0
1,232,286
69-4
Annan orsak ..................
240
48-9
48,857
50-4
Summa
8,849
100
1,774,051
100
Summa
491
100
96,903
100
Göteborg.
Hälsingborg.
Alkoholbr. hufvudorsak......
809
29-7
148,429
28-6
Alkoholbr. hufvudorsak......
70
24-3
9,735
10-4
„
bidrag, orsak ...
407
15-0
80,511
15-5
„
bidrag, orsak ...
45
15-6
15,818
16-9
Summa
1,216
44-7
228,940
44-1
Summa
115
39-9
25,553
27-aj
Annan orsak ..................
1,506
55-3
290,392
55''9
Annan orsak ..................
173
60l
68,009
72-71
Summa
2,722
100
519,832
100
Summa
288
100
93,562
100
Sundsvall.
Alkoholbr. hufvudorsak......
„
bidrag, orsak ...
Summa
Summa.
Halmstad.
Alkoholbr. hufvudorsak.....
„
bidrag, orsak
Summa
Summa.
Antal
fall.
7»
Röst- o/a
nåd. i
Antal
fall.
7 •
Kost-
nad.
7o
54
37
24-1
16-5
11,941
9,690
20-9
17-o
81
37
27-9
12-8
9,434
4,272
-
91
133
40-6
59-4
21,631
35,458
37-9
62-1
118
172
40-7
59-3
13,706
—
Summa
Summa
224
100
57,089
100
290
100
—
—
*) År 1909 med procenttalen från 1911 års specialundersökning (Tab. III).
325
Sammandrag af grupperna I, II och III.
Antal
Kostnad.
j
Antal
„
i
Kostnad. 1
fall.
/»
1 Kr.
ö.
7°
fall.
°/o
Kr.
7°
ö.j
Stockholm 1909.
Hälsingborg.
Alkoholbr. hufvudorsak..
3,143
18-5
453,349
30
16-8
Alkoholbr. hufvudorsak..
249
25-8
18,517
— 1 12-2
„
biorsak .....
1,830
10-8
283,834
08
10-5
„
biorsak ......
102
10-6
19,751
— 12-9
Summa
4,973
29-3
737,183
38
27-3
Summa
351
36*4
38,268
- 25’i
Annan orsak ...............
12,004
70''7
1,967,638
31
72-7
Annan orsak ...............
614
63-u
114,337
—! 74-9
S:a summarum
16,977
106
2,704,821
69
100
S:ma summarum
965
100
152,605
-j 100
Stockholm 1911. *)
*
Sundsvall.
Alkoholbr. hufvudorsak..
3,677
21-8
518,836
47
19-4
Alkoholbr. hufvudorsak..
185
21-7
26,084
—'' 19-8
„
biorsak ......
2,870
17-o
418,036
98
15-6
„
biorsak ......
115
13-5
20,233
—i 15-3
Summa
6,547
38''.s
936,873
45
35-o
Summa
300
35’2
46,317
—! 35-1
Annan orsak ...............
10,342
61-2
1,747,500
C4
65" o
Annan orsak ...............
552
64-s
85,630
—| 64-9
S:a summarum
16,889
100
2,684.374 09
100
S:a summarum
852
100
131.947
— 100
Göteborg.
Halmstad.
Alkoholbr. hufvudorsak..
1,480
18-7
193,261
_
21-7
Alkoholbr. hufvudorsak..
|
543
32,373
— 39-7
„
biorsak ......
961
12-2
116,996
—
13-1
.,
biorsak ......
1
Summa
2,441
30-9
310,257
—
34-8
Summa
543
36*6
32,373
—! 39-7
Annan orsak ..............
5,465
69-i
580,877
—
65-2
Annan orsak ...............
9411 63-4
49,153
76 j 60-3
S:a summarum
7,906
100
891,134
—
100
S:a summarum
1,484
100
81,526
7fii 100
Norrköping.
Alkoholbr. hufvudorsak..
448
17-4
55,552
—
19-1
„
biorsak ......
420
16-3
51,159
—
17-3
Summa
868
33-7
106,711
—
36-6
Annan orsak ...............
1,707
66-3
184,777
—
63-4
S:a summarum
2,575
100
291,488
—
100
*) År 1909 med procenttalen från 1911 års specialundersökning (Tab. III).
327
Bilaga 3.
Till kommittén för utredning rörande statens, kommunernas m. fl.
frigörande från ekonomiskt beroende af rusdrycksmedlen.
I kommitténs skrifvelse af den 14 november 1910 anmodades
undertecknad företaga en undersökning inom 15 namngifna landsbygdsoch
stadskommuner rörande dels i hvilken utsträckning bruket af
alkobol orsakat fattigvårdsunderstöd, dels ock hvilka kostnader däraf
föranledts. Sedan denna undersökning nu blifvit slutförd, får jag
härmed öfverlämna resultatet af densamma samtidigt med att jag tilllåter
mig redogöra för det sätt, hvarpå undersökningen företagits.
Af ofvannämnda 15 kommuner måste tvänne aiföras från undersökningen,
den ena därför att vederbörande kommunalnämnd icke besvarade
de framställningar jag i och för undersökningen riktade till
densamma, den andra därför att fattigvården var ordnad enligt rotesystemet,
hvilket omöjliggjorde en undersökning af ifrågavarande slag.
De kommuner, hvilkas förhållanden blefvo föremål för undersökning,
voro därför följande: Städerna Arboga, Lidköping och Eslöf samt landtkommunerna
Dunker och Bettna i Södermanlands län, Västra Ryd i
Östergötlands län, Oppmanna i Kristianstads län, Farhult i Malmöhus
län, Myckleby i Göteborgs och Bohus län, Munktorp i Västmanlands
1
328
län, Ore i Kopparbergs län, Sveg i Jämtlands län samt Skön i Västernorrlands
län. Undersökningen försiggick i hvarje fall på samma sätt.
Vederbörande kommunalnämnd eller fattigvårdsstyrelse sammanträdde
tillsammans med mig, hvarvid upplysningar, så långt ske kunde, af de
närvarande lämnades om samtliga understödstagares förhållanden, särskildt
deras ställning till alkoholfrågan. Alla därvid inhämtade upplysningar,
som endast i undantagsfall kunde kontrolleras genom protokoll
och journaler, nedskrefvos, hvarefter jag med ledning af materialet
utarbetat medföljande statistik.
Under undersökningens fortgång framträdde vissa svårigheter för
ett fullt rättvist behandlande af den föreliggande frågan, svårigheter
som icke kunnat fullständigt öfvervinnas och som otvifvelaktigt kommit
att inverka på resultatet af undersökningen. Det visade sig sålunda
svårt att kunna erhålla fullt säkra uppgifter om en del af understödstagarnes,
särskildt de äldre och inflyttades, ställning till alkoholfrågan
och i åtskilliga fall måste densamma lämnas obesvarad. Särskildt var
detta fallet, där fattigvårdsstyrelsens ledamöter voro unga eller nyligen
tillträdt sina befattningar. Ändå svårare var att i en del fall erhålla
klarhet om understödstagarnes alkoholbruk var af sådan omfattning,
att det väsentligt medverkat till deras fattigdom. Detsamma gäller i
åtskilliga fall äfven understödstagarnes anhöriga, särskildt när dessa
lämnat kommunen. Bland fattigvårdsstyrelsernas ledamöter rådde ock
olika uppfattning om alkoholens betydelse såsom vållande till fattigdom.
På vissa håll öfverdrefs denna betydelse medan å andra platser man
säkerligen underskattade densamma. I brist på samlade uppgifter om
understödstagarnes föregående vandel samt under inflytande af subjektiva
omdömen hos dem som meddelat uppgifterna har det säkerligen icke
kunnat undvikas, att en del misstag blifvit begångna, hvarjämte bör
påpekas, att en jämförelse mellan kommunerna i fråga om alkoholen
såsom vållande till fattigdomen gifvetvis måste ske med en viss försiktighet,
då det ej kunnat undvikas, att olika synpunkter och uppfattningar
spelat in vid uppgifternas aflämnande.
För att erhålla möjligast korrekta resultat har jag tillvägagått
så, att när styrelsemedlemmarne varit delade i frågan om en persons
bruk af alkohol eller fullt säkra uppgifter om arten af detsamma ej
kunnat inhämtas, personen i fråga förts under kolumnen »alkohol
bidragande orsak». Om inga underrättelser kunnat inhämtas om vederbörandes
alkoholbruk, har personen förts under rubriken »annan orsak».
I öfrigt har följts den P. M. som utarbetats vid undersökningen i
Stockholm. I förteckningen å kommunernas »alkoholfall» hafva i regel
829
införts uppgifter om arten af alkoholbruket och därvid hafva ofta meddelarnes
egna uttryck användts''). I Sköns kommun, där antalet alkoholfall
uppgick till 448, medhanns ej att uppteckna uppgifter om hvarje fall.
I regel hafva ålder och yrke samt familjeförhållanden uppgifvits, men
i några kommuner kunde noggranna upplysningar härom ej erhållas.
En annan svårighet bestod i att erhålla fullt exakta uppgifter
om understödstagarnes antal samt fattigvårdsutgifterna. Vid hvarje
sammanträde antecknade jag dessa efter såväl muntliga som skriftliga
uppgifter, men vid en sedermera gjord jämförelse med den officiella
statistiken angående kommunernas fattigvård och finanser för år 1909,
hvars ena del utkom våren 1911 och hvars andra del ännu icke
utkommit, ehuru jag i statistiska centralbyrån lyckats inhämta en del
uppgifter äfven från denna del, visade sig, att i flera fall rätt väsentliga
olikheter förefunnos mellan de officiella och de af mig inhämtade
uppgifterna. I regel äro de i den officiella statistiken meddelade’siffrorna
väsentligt högre, hvilket måhända beror på att i utgifterna för fattigvården
medtagits dels åtskilliga kostnader, som icke lämpligen kunna
hänföras till fattigvården, dels ersättningar till andra kommuner för
under föregående år lämnad fattigvård m. in. Den del af fattigvårdens
kostnader enligt den officiella statistiken, som falla under rubriken »vård
och underhåll af fattiga», motsvarar i de flesta fall den uppgift om
den verkliga fattigvårdskostnaden, som jag erhållit under mina besök.
Likaså motsvarar den officiella statistikens »direkta understödstagare»
i de flesta fall det antal understödstagare, som för mig uppgifvits. De
äldre personer »tillhörande barn» äro sålunda ej medräknade i antalet
understödstagare. I och för jämförelse äro emellertid såväl de officiella
uppgifterna som de af mig vid sammanträdena inhämtade uppgifterna
i det följande anförda.
På grund af lokala skäl ha en del afvikelser från den i öfrigt
följda metoden måst göras. Så gälla uppgifterna för Oppmanna år
1911, i Skön äro samtliga understödstagarne, äfven »tillhörande barn»
medtagna, i Arboga äro allenast fullt försörjda understödstagare medräknade
och i Myckleby endast de ständiga, ej tillfälliga understödstagarne
upptagna.
’) Denna förteckning har i manuskript aflämnats till kommittén men ej ansetts behöfva
tryckas.
42
330
Resultatet af undersökningen föreligger i följande sammandrag.
Antal under-
stödstagare.
Fattigvårds-
kostnad.
Alkoholbruk
hufvudorsak.
Alkoholbruk bidra-  gande orsak.
S u
m m
a.
1
Antal
fall.
7»
Kostnad.
o/o
Antal
fall.
7»
Kostnad.
«/o
Antal
fall.
7»
Kostnad.
7»
Arboga.........
118 *)
23,900
45
38-1
6,720
—
28-1
1
0*8
152
—
O.u
46
38*9
6,872
—
28*7
Lidköping......
225
16,524
72
32
5,509
—
33''s
14
6*2
1,127
—
6-8
86
38*2
6,636
—
40*1
jEslöf............
68
6,740
15
22
1,248
—
18-5
8
11-8
876
-
13
23
33*8
2,124
—
31*5
Farhult.........
15
2,083
7
46*7
815
—
39-0
1
6*7
251
—
12-1
8
53*4
1,066
—
51*1
Oppmanna ...
47
4,705
3
6*4
264
—
5*8
8
17-o
793
—
16-7
11
23*4
1,057
—
22*5
Munktorp......
44
6,511
4
9-1
885
-
13-o
7
15-9
881
—
13-5
11
25
1,766
—
27*1
Västra Ryd ...
63
4,682
11
17-4
736
—
15*7
18
28-6
1,016
—
21-7
29
46’ ö
1,752
—
37*4
Dunker.........
42
8,025
6
14-3
1,493
—
18-6
12
28-3
1,840
—
22-9
18
42*8
3,333
—
41*5
Skön............
656* 2)
64,724
339
51-6
25,826
—
39-9
109
16-6
7,494
—
11*5
448
68*2
33,320
—
51*4
Ore ............
53
5,480
14
26-4
1,199
—
21-8
9
17-o
1,395
—
25*3
23
43*4
2,594
—
47*3
Sveg............
60
6,207
26
43-8
3,497
-
56" s
7
11-7
554
—
8*9
33
55
4,051
—
65*2
Bettna .........
58
4,257
5
8-5
525
-
12*5
8
13''9
707
—
16*0
13
22*4
1,232
—
28*9
Myckleby......
613)
5,000
6
10- o
324
—
6*4
5*4
8-o
534
—
16*8
11
18
1,158
—
23*2
Beträffande resultatet af undersökningen må först nämnas, att,
såsom väl kunnat förutses, de kommuner där jordbruket är hufvudnäringen
såsom Bettna, Munktorp och Oppmanna, ha att uppvisa en
mera underordnad roll af alkoholen såsom orsak till fattigdomsbehof.
Ett undantag utgör visserligen Farhult, men då antalet understödstagare
är så ringa som 15 och uppgifterna om fattigvårdens kostnader
äro sväfvande, kunna procentsiffrorna från denna kommun ej tillmätas
någon betydelse. Att Yästra Ryd uppvisar så betänkliga siffror ifråga
om alkoholeländet kan åtminstone delvis tillskrifvas den omständigheten,
att i dessa trakter i äldre tider brännvin ingick som en del af
jordbruksarbetarnes stat. Att å andra sidan Myckleby i bohuslänska
skärgården kommit att intaga en så fördelaktig ställning torde icke
uteslutande kunna tillskrifvas dess från rusdryckshandeln afskiljda läge,
utan äfven det förhållandet, att fullt säkra uppgifter om åtskilliga
x) Afser endast fullt försörjda personer.
2)
Afser såväl direkta som indirekta understödstagare.
3)
Afser endast ständiga, ej tillfälliga understödstagare.
331
understödstagares omständigheter, ej kunde erhållas. Förhållandena lära
för öfrigt väsentligt förbättrats inom denna kommun, sedan en inom
pastoratet belägen krog blifvit nedlagd. Det tydligaste sammanhanget
mellan alkohol och fattigvårdsbehof är att finna i Sveg, Ore och Skön.
I de två förstnämnda är skogsafverkningen hufvudnäringen, hvaraf
följer att en hel del löst folk dragés till dessa trakter, ofta medförande
dåliga vanor och ej sällan kvarstannande, ruinerade till kropp och
själ af alkoholen. Själfva skogsarbetet är ock sådant, att det frestar
till alkoholbruk. Under vinterarbetet är ju lifvet ytterst enformigt
och försakelsefylldt för skogsarbetarne och det är lätt att förstå, att
mången mindre stark karaktär vill »taga skadan igen» genom att
under den lediga tiden lefva i sus och dus, helst som den rikliga
arbetsförtjänsten och sysslolösheten nästan inbjuder härtill. Betänkligt
är ock att iakttaga hur stort antalet oäkta barn är i dessa trakter.
Hvad Sköns stora kommun angår, råda ju där tämligen exceptionella
förhållanden. Trävaruindustrien dominerar fullständigt och till densamma
dragas massor löst folk. Då socknen är ytterst tätt befolkad
och omsluter staden Sundsvall, är ock tillgången till rusdrycker nästan
obegränsad.
De tre städerna visa ganska olika siffror ifråga om den fattigvårdskostnad,
som kan tillskrifvas alkoholbruket. Att Arboga intager
en relativt gynnsam ställning kan emellertid delvis förklaras däraf, att
i fattigvårdskostnaden medräknats såväl den, som härrör från fullständigt
understödda, som ock de delvis försörjda, medan i summorna
för den fattigvårdskostnad, som härrör helt eller delvis af alkoholbruket,
allenast de helt understödda medtagits.
En del uppgifter om de undersökta kommunerna lämnas i en
vidfogad bilaga.
Stockholm den 31 augusti 1911.
G. H. von Koch.
332
Bilaga.
Uppgifter angående de undersökta kommunerna.
Arboga.
(Västmanlands län.)
**
Antal innevånare 1909 5,123.
>
„
„
1880 3,833.
Inom samhället finnas såväl brännvins- som ölutskänkningslokaler.
Järnvägsstation.
Antalet understödstagare enligt 1909 års statistik 282, hvaraf
235 äldre personer med 67 tillhörande barn. Af dessa vårdades i
fattighus 63 äldre med 15 tillhörande barn, 29 personer voro" utackorderade
och i sina hem understöddes 114 personer med 52 tillhörande
barn. Fattigvårdskostnaden uppgick enligt samma års statistik till
kronor 28,151, hvaraf för vård och underhåll af fattiga kronor 23,397.
Vid undersökningen bestämdes antalet fullt försörjda understödstagare
— om hvilkas förhållanden undersökningen rör sig — till 118
och fattigvårdskostnaderna till kronor 23,900.
Lidköping.
(Skaraborgs län.)
Antal innevånare 1909 6,800.
„
„
1880 4,734.
Inom staden finnas brännvins- och ölförsäljningsställen. Järnvägsstation.
Antalet understödstagare enligt 1909 års statistik är 283, hvaraf
235 direkta understödstagare med 48 tillhörande barn. Fattigvårdskostnaden
enligt samma statistik kronor 20,211, hvaraf 14,455 vård
och underhåll af fattiga. I fattighus vårdades 40, utackorderade voro
29 barn, i sina hem understöddes 107 äldre personer med 40 tillhörande
barn.
333
Vid undersökningen bestämdes antalet understödstagare till 225
och fattigvårdskostnaden till kronor 16,524.
Eslöf.
Antal innevånare 1909 5,108.
Brännvins- och ölförsäljning inom samhället. Knutpunkt för järnvägarna.
Antalet understödstagare enligt 1909 års statistik 103, hvaraf
69 äldre med 34 tillhörande barn. Af dessa vårdades i fattiggård 23,
7 voro utackorderade och 36 äldre personer med 34 tillhörande barn
understöddes i sina hem. Fattigvårdskostnaderna uppgingo enligt samma
års statistik till kronor 6,579 (uppgiften föreligger blott i manuskript
och är ej definitiv).
Vid undersökningen beräknades antalet understödstagare till 68
och fattigvårdskostnaden till 6,740 kronor.
Farhult.
(Luggude härad, Malmöhus län.)
Antal innevånare 1909 1,196.
„
„
1880 1,522.
„
emigranter 1881—1900 267.
Närmaste bränn vinsförsäljningsställen Höganäs och Ängelholm,
cirka 1 mil.
Jordbruk uteslutande näring, nästan uteslutande bondgårdar.
Goda kommunikationer.
Fyrktal för i mantal satt jord 10,762, utdebitering 60 öre.
Antalet understödstagare enligt 1909 års statistik 23, hvaraf 15
äldre personer med 8 tillhörande barn. Af understödstagarne vårdades
9 i fattiggården. Fattigvårdskostnaden enligt samma statistik 4,312,
hvaraf 2,083 kronor vård och underhåll af de fattiga.
Vid undersökningen bestämdes antalet understödstagare till 15
och fattigvårdskostnaden till 2,083 kronor.
Enligt ordförandens skriftligen lämnade uppgifter uppgick nettoutgiften
för fattiggården till kronor 1,153: 0 4 samt utgifterna för de
delvis försörjda till kronor 401: 05, summa 1,554: 09. Kostnaden är
emellertid i ofvanstående undersökning upptagen till kronor 2,083
under förutsättning att skillnaden uppkommit genom att tillfälliga
understöd ej medräknats i de till mig lämnade uppgifterna.
334
Oppmanna.
(Villands härad, Kristianstads län.)
Folkmängd 1909 1,659.
„
1880
1,855.
Antal emigranter 1881—1900 309.
Fyrktal för i mantal satt jord 6,685. Utdebitering för i mantal
satt jord 67 öre.
Närmaste utskänkningsställe Kristianstad.
,, ölkrog Fjelkinge, 2 mil.
Inom socknen är belägen Arkelstorps station å Kristianstads—
Elmhults järnväg.
Jordbruket är inom socknen dominerande.
Antal direkta understödstagare enligt 1909 års statistik 46 äldre
och 7 barn. Antalet direkta understödstagare år 1911 (undersökningen
afsåg detta år) 47. Utgifter för vård och underhåll af fattiga år 1909
kronor 4,101, enligt af fattigvårdsstyrelsen lämnade uppgifter 4,705.
Munktorp.
(Snefringe härad, Västmanlands län.)
Antal innevånare 1909 2,961.
„
„
1880 3,321.
,,
emigranter 1881—1900 151.
Närmaste brännvinsförsäljningsställe är Arboga. Järnvägsstation
inom kommunen.
Antalet understödstagare utgör enligt 1909 års statistik 75, hvaraf
9 barn och 58 äldre med 8 tillhörande barn; 29 personer vårdades i
fattiggården och 14 voro utackorderade. Enligt samma års statistik
voro fattigvårdsutgifterna 7,676 kronor, hvaraf 6,121 kronor vård och
underhåll af fattiga.
Vid undersökningen bestämdes antalet understödstagare till 44
och fattigvårdskostnaden till kronor 6,511. Förutom den kommunala
finnas fyra enskilda fattigvårdssamhällen, hvilkas understödstagare äro
medräknade i det antal understödstagare, som är uppgifvet i den officiella
statistiken.
335
Västra Ryd.
(Ydre härad, Östergötlands län.)
Folkmängd 1909 1,328.
„
1880 1,515.
Antal emigranter 1881—1900 273 personer.
Närmaste stad och järnvägsstation samt utskänkningsställe är
Eksjö, 3 mil.
Fyrktal för i mantal satt jord 8,356. Utdebitering 43 öre.
Jordbruk och boskapsskötsel äro allenahärskande, jorden mager.
Antalet understödstagare enligt 1909 års statistik 73, hvaraf 5
barn och 58 äldre personer med 10 tillhörande barn. 45 voro fullt
försörjda, 14 intagna å socknens fattighus och 10 utackorderade.
Fattigvårdskostnaden enligt samma års statistik 5,269 kronor, hvaraf
4,682 kronor vård och underhåll af de fattiga.
Vid undersökningen är antalet direkta understödstagare beräknadt
till 63, vården af de fattiga till 4,682 kronor.
Dunker.
(Villåttinge härad, Södermanlands län.)
Folkmängd 1909 1,950.
„
1880 1,984.
Antal emigranter 1881—1900 60.
Närmaste brännvinsförsäljningsställe är Malmköping. Järnvägsstation
inom socknen.
Fyrktal för i mantal satt jord 10,543, utdebitering 85 öre.
Antalet understödstagare enligt 1909 års statistik 47, hvaraf 5
barn och 37 äldre personer med 5 tillhörande barn. Af dessa voro
30 vårdade i ålderdomshem och 2 utackorderade. Fattigvårdskostnaden
uppgick enligt samma års statistik till 10,989 kronor, hvaraf 7,014
för vård och underhåll.
Vid undersökningen beräknades understödstagarnas antal till 42,
fattigvårdskostnaden till kronor 8,025.
336
Skon.
Antal innevånare 1909 11,577.
„
„
1880 6,922.
,,
emigranter 1881 —1900 2,356.
Närmaste utskänkningsställe är Sundsvall.
Fyrktal för i mantal satt jord 8,820. Utdebitering 30 öre.
Trävarubandtering hufvndnäring.
Antalet understödstagare enligt 1909 års statistik 656, hvaraf
101 barn och 326 äldre personer med 229 tillhörande barn. 146 personer
vårdas i anstalt, 101 äro utackorderade. Fattigvårdskostnaden
enligt samma års statistik 64,724 kronor, hvaraf 54,608 kronor vård
och underhåll af fattiga.
Vid undersökningen inberäknades alla understödstagare, såväl
direkta som indirekta, nämligen 656. Fattigvårdskostnaden bestämdes
till 64,724 kronor.
Ore.
(Rättviks tingslag, Kopparbergs län.)
Antal innevånare 1909 3,088.
„
„
1880 2,889.
,,
emigranter 1881—1900 304.
Närmaste utskänkningsställe Falun; Öl erhålles å gästgifvargården.
Järnvägsstation inom kommunen.
Fyrktal för i mantal satt jord 37,732. Utdebitering 51 öre.
Jordbruk och skogsskötsel hufvudnäringar.
Antalet understödstagare enligt 1909 års statistik 67, hvaraf 9
barn samt 44 äldre med 14 tillhörande barn. 13 äro fullt försörjda;
ingen anstalt. Fattigvår ds utgifterna enligt samma års statistik 5,680
kronor, hvaraf 5,480 kronor vård och underhåll.
Vid undersökningen beräknades antalet understödstagare till 53
och utgifterna till 5,480.
337
Sveg.
(Svegs tingslag, Jämtlands län.)
Antal innevånare 1909 2,362.
„
„
1880 1,658.
„
emigranter 1881—1900 319.
Falun och Hudiksvall närmaste utskänkningsplatser. Ölförsäljning
i bryggeri i Sveg. Järnvägsstation inom kommunen.
Fyrktal för i mantal satt jord 13,955. Utdebitering 38 öre.
Jordbruk och skogsskötsel hufvudnäringar.
Antalet understödstagare enligt 1909 års statistik 111, hvaraf
3 barn och 57 äldre personer med 51 tillhörande barn. Fullt försörjda
11. Ingen anstalt. Enligt samma års statistik var fattigvårdskostnaden
6,207 kronor, hvaraf vård och underhåll 5,752 kronor.
Vid undersökningen beräknades antalet understödstagare till 60
och fattigvårdskostnaden till 6,207 kronor.
Bettna.
(Oppunda härad, Södermanlands län.)
Folkmängd 1909 1,949.
„
1880 1,918.
Antal emigranter 1881—1900 57.
Närmaste utskänkningsställe Nyköping.
Järnvägsstationen inom kommunen.
Fyrktal för i mantal satt jord 9,265. Utdebitering 68 öre.
Jordbruk hufvudnäring.
Antalet understödstagare enligt 1909 års statistik 58, hvaraf 12
barn och 46 äldre personer. Kostnad för vård och underhåll af fattiga
4,257 kronor.
Vid undersökningen är antalet understödstagare beräknadt till 58
och fattigvårdskostnaden till kronor 4,257.
Myckleby.
(Orusts östra härad, Göteborgs och Bohus län.)
Antal innevånare 1909 2,075.
„
„
1880 2,564.
„
emigranter 1881—1900 107.
43
338
Närmaste utskänkningsställe: Uddevalla. För en del år sedan
fanns krog i Asmundröd, Torps socken. Kommunikationer med fastlandet
dåliga vintertiden.
Antalet understödstagare enligt 1909 års statistik 129, hvaraf
19 barn och 84 äldre personer med 26 tillhörande barn. Af dessa
vårdades 7 i anstalter, 46 voro utackorderade. 56 voro fullt försörjda.
Enligt samma års statistik voro fattigvårdsutgifterna 6,736 kronor,
hvaraf 6,653 kronor vård och underhåll af fattiga.
Vid undersökningen kunde endast ständiga understödstagare uppgifvas.
Antalet var 61. Kostnaden för samtliga understödstagare som
kommo under ompröfning var cirka 5,000 kronor.
339
Bilaga 4.
Uppgifter för år 1909 angående de å rikets samtliga hospital, lasarett och öfriga därmed jämförliga,
med allmänna medel underhållna sjukvårdsanstalter, intagna sjuka, hvilkas sjukdom med större
sannolikhet kan antagas hafva förorsakats af bruket af spritdrycker.
Anstalt.
1.
2.
3.
4.
5.
|
6.
Antal vårdade patienter,
hvilkas sjukdom med
större sannolikhet kan
antagas hafva förorsakats
af bruket af spritdrycker.
Antal underhållsdagar
för de i punkt l:o
afsedda sjuka.
Antal underhåll
dagar för samtliga å
sj uk vårdsanstalten
vårdade sjuka.
Medelkostnaden
per sjuk och dag.
Antal underhålls-  dagar för de i punkt l:o
afsedda sjuka, uttryckt
i procent.
Beräknad kostnad å
sjukvårdsanstalten
för de i punkt l:o
afsedda sjuka.
Kr.
7»
Kr.
ö.
Stockholms hospital .....................
23
5,867
90,670
2-42
6*5
14,198
14
Uppsala hospital och asyl...............
21
7,192
459,715
1-53
1*5
11,003
76
Nyköpings hospital........................
11
3,721
65,650
1''80
5*6
6,697
80
Vadstena hospital och asyl- ............
24
7,944
291,527
1''37
2*7
10,883
28
Växjö hospital ..............................
4
1,366
129,337
2-12
1*1
2,895
92
„
kriminalafdelning..................
9
2,463
36,289
2''12
6*7
5,221
56
Visby hospital ..............................
0
0
—
—
0
0
Lunds hospital och asyl..................
24
7,770
430,878
1*48
1*8
11,499
60
Malmö asyl*).................................
3
1,095
45,218
1*65
2*4
1,806
75
Göteborgs hospital ........................
6
574
99,227
2*09
0*5
1,199
66
Vänersborgs hospital och asyl.........
15
3,933
370,993
1-33
1
5,230
89
Kristinehamns hospital ..................
4
1,285
254,562
1-47
0*5
1,888
95
Härnösands hospital .....................
9
1,923
93,238
1*79
2
3,442
17
Piteå hospital och asyl ..................
14
4,321
135,240
1*82
3*2
7,864
22
Serafimerlasarettets kirurgiska afd—
17
180
72,398
2*81
0*25
505
80
„
medicinska
„ *)
—
—
—
—
—
—
—
„
gynekologiska „
0
0
—
—
0
0
„
oftalmiatriska „ ...
1
39
10,911
2*81
0 4
109
59
„
nerv
„ ...
4
217
6,650
2*81
3*2
609
77
Norrtälje länslasarett .....................
3
50
15,647
2*3 6
0*3
118
—
Löwenströmska lasarettet ...............
5
85
14,975
2
0*G
170
—
Östhammars länslasarett ...............
4
132
7,240
0*57
1*8
75
24
Södertälje
„
..................
15
465
12,001
2*64
3*9
1,227
60
'') Se under Anmärkningar.
340
Anstalt.
1. ! 2.
3.
4.
5.
6.
lAntal vårdade patienter,
hvilkas sjukdom med
större sannolikhet kan
antagas hafva förorsakats
af bruket af spritdrycker.
Antal underhållsdagar
för de i punkt l:o
afsedda sjuka.
Antal underhålls-
dagar för samtliga å
sjukvårdsanstalten
vårdade sjuka.
Medelkostnaden
per sjuk och dag.
Antal underhålls-  dagar för de i punkt l:o
afsedda sjuka, uttryckt
i procent.
Beräknad kostnad å
sjukvårdsanstalten
för de i punkt l:o
afsedda sjuka.
Kr.
7»
Kr.
ö.
Akademiska sjukhusets i Uppsala
medicinska
afdeln. *)......
14
405
31,788
2*49
1*2
1,008
4 5
kirurgiska
„
......
6
103
44,461
2’49
0*2
256
47
obstetrisk-gynekologiska „
......
0
0
—
—
0
0
oftalmiatriska
„
......
0
0
—
—
0
0
afdeln. för hröstsjuka ...............
0
0
—
—
0
0
Nyköpings
länslasarett .........
8
132
23,986
2-0 4
0*5
269
38
Eskilstuna
„
.........
l) 5
108
18,903
1*9 5
0’G
210
so;
Flens
„
.........
1
21
18,586
2-oi
0*1
42
21
Linköpings
„
.........
8
136
34,653
2*9 7
0*4
322
32
Vadstena
„
.........
3
59
31,491
1*90
0*2
112
10
Söderköpings *)
„
.........
5
118
23,939
1*83
0*5
215
94
Kisa
„
.........
9
491
9,784
1*77
5
869
07
Finspongs
„
.........
0
0
—
—
0
0
Jönköpings
„
.........
5
161
42,731
2*70
0*4
434
70
Ulfsparre-Hägerflychtska lasarettet i
Eksjö.......................................
4
52
31,230
2*3 (i
0*2
122
7 2
Växjö
länslasarett.........
4
69
35,586
2*30
0*2
158
70
Ljungby
„
.........
4
128
12,211
2*53
1
323
84
Kalmar -'')
„
.........
4
161
24,232
3*2 5
0*7
523
25
Västerviks a)
„
.........
—
—
—
—
—
—
—
Borgholms
„
.........
0
0
—
—
0
0
Oskarhamns
„
.........
8
252
10,106
2*29
2*5
577
08
Visby
„
.........
17
405
28,770
2*57
14
1,040
85
*) Se under Anmärkningar.
’) Af dessa 5 äro 4 olycksfall, som under inflytande af rus uppkommit.
3) 2 af de i punkt 1 upptagna fallen aro kronisk alkoholism; 2 galla yttre skador, uppkomna under
rusets inflytande.
3) Uppgift har ej erhållits.
341
Anstalt.
.
l.
2.
|
3.
4.
5.
6. 1
Antal vårdade patienter,
hvilkas sjukdom med
större sannolikhet kan
antagas hafva förorsakats
af bruket af spritdrycker.
Antal underhållsdagar
för de i punkt l:o
afsedda sjuka.
Antal underhålls-
dagar för samtliga å
sj ukvårdsanstalten
vårdade sjuka.
Medelkostnaden
per sjuk och dag.
Antal underhålls-  dagar för de i punkt l:o
afsedda sjuka, uttryckt
i procent.
Beräknad kostnad å
sjukvårdsanstalten
för de i punkt l:o
afsedda sjuka.
Kr.
7°
Kr.
Ö.
Karlskrona
länslasarett.........
7
105
32,828
2’8«
0-3
300
30
Karlshamns ’)
it
.........
17
580
30,524
2,80
1*9
1,624
—
Kristianstads
ii
.........
14
354
51,530
2-07
0-7
732
78
Simrishamns
ii
.........
4
80
20,265
3''0l
0’4
240
SO
Angelholms
it
.........
12
392
23,203
2-70
1-7
1,058
40
Malmöhus läns sjukvårdsinrättningars
•
i Lund medicinska afdeln.............
23
335
40,777
2-70
0''S
934
65
D:o kirurgiska
,,
............
11
265
52,624
2''7 8
0-5
736
70
D:o oftalmiatriska „
............
0
0
—
—
o
0
D:o pediatriska
„
............
!)
—
—
—
D:o obstetrisk-gynekologiska afd.
0
0
—
—
0
0
:
Ystads
länslasarett..................
2
170
15,266
3‘51
1
596
70
Hälsingborgs n)
)) ..................
9
102
42,017
2-62
0-2
267
241
Landskrona
J)
..................
9
458
15,397
2*92
3-4
1,337
36!
Hörby
ii
..................
5
143
12,720
3*6 6
1-1
523
38!
Trälleborgs 3 4)
a
..................
—
—
—
—
—
—
—
Halmstads
>» ..................
19
440
28,878
2’50
1-5
1,100
Varbergs
9
204
21,208
2
1
408
—!
Uddevalla
>> ..................
11
250
37,456
2''60
0-7
650
—
Strömstads
ii
..................
7
93
7,226
3-74
1''3
347
82
Kungälfs
>> ..................
2
12
10,315
2-16
0-2
25
92
Vänersborgs
ii
..................
*) 9
225
29,972
2-85
0-7
641
25
Borås
»» ..................
8
107
37,842
2-78
0-3
297
46
Mariestads
- ..................
0
0
—
—
0
0
*) Af de i punkt 1 upptagna hade 2 varit utsatta för olycksfall under rusets inflytande. Dessutom hade
3 personer (män), hvilka för öfrigt ej ledo af sjukdom orsakad af spritmissbruk, i berusadt tillstånd råkat
ut för olycksfall.
*) »Okändt».
3)
I ofvanstående uppgift ej innefattade, de å sjukhuset vårdade olycksfall, som inkommit berusade,
utan siffrorna 9 och 102 omfatta blott sjukdomsfall.
4)
Uppgift har ej erhållits.
rj Däraf 2 med 73 underhållsdagar på grund af skador uppkomna i sammanhang med rus (slagsmål).
342
1.
2.
3.
4.
5.
6.
Anstalt.
Antal vårdade patienter,
hvilkas sjukdom med
större sannolikhet kan
antagas hafva förorsakats
af bruket af spritdrycker.
j
j Antal underhållsdagar
för de i punkt l:o
afsedda sjuka.
Antal underhålls-
dagar för samtliga å
sjukvårdsanstalten
vårdade sjuka.
Medelkostnaden
per sjuk och dag.
Antal underhålls-  dagar för de i punkt l:o
afsedda sjuka, uttryckt
i procent.
Beräknad kostnad &
sjukvårdsanstalten
för de i punkt l:o
afsedda sjuka.
Kr.
7»
Kr.
ö.
Falköpings länslasarett..................
4
35
37,408
2-41
0*1
84
35
Lidköpings
„
..................
16
435
29,981
2-33
1*4
1,013
55
Karlstads
„
..................
16
630
55,910
2-49
1*1
1,568
70
Filipstads *)
„
..................
0
0
—
—
0
0
Örebro
„
..................
8
181
52,566
2*4 4
0*3
441
G 4
Västerås1)
„
..................
5
108
37,040
2
0*8
216
—
Sala
„
..................
5
141
14,303
2*73
1
384
93
Köpings *)
„
..................
3
28
15,271
2*38
0*2
66
64
Norbergs
..................
0
0
—
—
0
0
Falu länslasaretts medicinska afd. ...
14
221
61,581
2*6 7
0*4
590
07
„
„
kirurgiska „
*)
6
272
36,767
2*6 7
0*7
726
24
Smedjebackens länslasarett ............
1
66
8,065
2*3 5
0*8
155
10
Gäfle
„
............
18
401
48,406
2*60
0*8
1,042
60
Söderhamns 2)
„
............
4
30
29,234
2*83
01
84
60
Hudiksvalls
,,
............
») 10
154
33,925
0*96
0*5
147
84
Härnösands
,.
............
4
104
30,692
2*99
0*3
310
96
Sundsvalls
,,
............
11
244
55,013
2*26
0*4
551
44
Örnsköldsviks
„
............
7
176
29,818
0*fi8
0*6
119
68
Umeå
„
............
8
257
33,841
2*94
0*8
755
58
Skellefteå
„
............
0
0
—
—
0
0
Luleå
,,
............
1
30
24,048
2*36
0*1
70
80
Piteå
„
............
5
127
7,916
2*80
1*6
355
60
Haparanda
„
............
0
0
—
—
0
0
Sahlgrenska sjukhusets medicinska afd.
79
1,999
57,228
2*43
|
0*3
■1,857
57
*) Se under Anmärkningar.
x) Dessutom hafva under år 1909 här vårdats 6 stycken olycksfall uppkomna under rusets inflytande
med tillsammans 96 underhållsdagar.
5) Utom uppgifna fyra patienter hafva tre patienter vårdats under sammanlugdt 101 dagar för skador
ådragna under rusets inflytande.
'') »Af dessa tre olycksfall och ett själfmordsförsök under fylla.»
343
Anstalt.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
Antal vårdade patienter,
hvilkas sjukdom med
större sannolikhet kan
antagas hafva förorsakats
af bruket af spritdrycker.
Antal underhållsdagar
för de i punkt l:o
‘afsedda sjuka.
Antal underhålls-
dagar för samtliga å
sjukvårdsanstalten
vårdade sjuka.
Medelkostnaden
per sjuk och dag.
Antal underhålls-  dagar för de i punkt l:o
afsedda sjuka, uttryckt
i procent.
Beräknad kostnad å
sj uk vårdsanstalten
för de i punkt l:o
afsedda sjuka.
Kr.
>
Kr.
ö.
Sahlgrenska sjukhusets kirurgiska afd.
10
231
58,304
2-43
0*4
561
33
Sollefteå länslasarett .....................|
3
53
22,009
2*94
0''2
155
82
Backe
11 ........................
1
43
8,238
3*3 8
0*5
145
34
Östersunds
fl
........................
12
426
34,544
2*6 5
1*2
1,128
90
Sjukstugan
i Vaxholm ..................
2
116
1,842
3
6*3
348
—
11
i Enköping ..................
5
316
10,326
1*91
3*1
603
5 G
11
vid Löfsta bruk ............
0
0
—
— ''
0
0
11
i Strängnäs..................
1
14
8,568
2*38
0*2
33
32
1
11
i Mariefred ..................
0
0
—
—
0
0
„
i Trosa ........................
0
0
—
—
0
0
„
i Rejmyre.....................
0
0
—
—
0
0
»
i Åtvidaberg ...............
0
0
—
—
0
0
11
i Gislaved .................
0
0
—
—
0
0
11
i Hvetlanda.................
0
0
—
—
0
0
11
i Säfsjö '')....................
—
—
—
-
• —
—
—
>5
i Tranås ....................
1
12
3,866
1*99
0*3
23
88
11
i S. Unnaryd ..............
1
35
2,498
2*18
1*4
76
30
11
i Värnamo .................
2
14
6,521
2*23
0*2
31
2 2
11
i Lerhofda .................
0
0
—
—
0
0
11
i Tingsryd .................
2
>) 75
3,964
1*77
1*9
132
75
11
i Vimmerby.................
i
187
2,649
2*87
7*1
536
69
11
i Högsby...................
2
14
735
2*47
1*9
34
58
11
i Mönsterås.................
8)3
23
5,048
2*88
0*3
66
2 41
11
i Söderåkra.................
1
18
883
2*50
2
45 |—
*) Uppgift har ej erhållits.
2) 54 dagar på ett olycksfall, under akut rus och 21 å envanesupare, som led af värk, som möjligen
kan hafva sin orsak i en kronisk alkoholintoxikation (neurit?).
s) Däraf 2 olycksfall under "rus.
344
Anstalt.
1.
1 2.
3.
4.
5.
6.
Antal vårdade patienter,
bvilkas sjukdom med
större sannolikhet kan
antagas hafva förorsakats
af bruket af spritdrycker.
Antal underhållsdagar
för de i punkt l:o
afsedda sjuka.
Antal underhålls-
dagar för samtliga å
sjukvårdsanstalten
vårdade sjuka.
Medelkostnaden
per sjuk och dag.
Antal underhålls-  dagar för de i punkt l:o
afsedda sjuka, uttryckt
i procent.
Beräknad kostnad å
sj ukvårdsanstalten
för de i punkt l:o
afsedda sjuka.
|
Kr.
°/o
Kr.
ö.
Sjukstugan
i Sölvesborg ...
3
26
1,143
1-72
2*3
44
72
Falkenbergs sjukstuga ......
3
271
17,497
2-21
1*6
598
91
Kungsbacka
„
......
1
99
3,885
2-47
2*5
244
58
Laholms
it
......
2
69
2,785
2-92
2*5
201
48
Sjukstugan
i Mölndal.........
0
0
_
_
0
0
Majornas s
jukhus...............
8
102
9,089
2-41
1*1
245
82
Sjukstugan
i Billingsfors ...
0
0
—
_
0
0
It
i Svenljunga ...
1
10
3,063
2-52
0*3
25
20
it
i Ulricehamn ...
1
56
3,457
l-95
1*6
109
20
it
i Åmål............
4
no
4,776
2*2 5
2*3
247
50
i Arvika .........
2
18
3,768
2*6 4
0-5
47
52
»
i Dalby............
1
34
2,143
2*05
1*6
100
30''
it
i Kristinehamn
1
14
7,068
•2*49
0*2
34
S6
it
i Silbodal.........
0
0
—
_
0
0
ii
i Sunne.............
...........
1
43
3,406
0*66
1*3
28
38
ii
i Torsby* ..........
...........
0
0
_
_
0
0
ii
i Uddeholm *) ....
4
181
4,407
1*66
4*1
300
46
it
i Askersund ....
2
45
3,086
3*3 4
1*5
150
30
ti
i Gryth ytte .......
i
17
2,089
2*60
0*8
44
20
it
i Karlskoga.......
..........
i
9
5,868
2*3 7
0*2
21
33
it
i Lindesberg ....
2
114
7,142
1*80
1*6
205
20
it
i Ljusnarsberg ...
...........
i
28
8,483
1*90
0’3
53
20
it
i Nora .............
4
129
7,304
2*12
1*8
273
48
it
i Ramsberg .......
0
0
—
—
0
0
a
i By ................
6
98
1,840
2*89
5*3
283
2 2
}•
i Grangärde.......
..?.......
0
0
—
—
0
0
ii
i Grängesberg....
0
0
—
_
0
0
V
i Hedemora.......
4
83
2,627
2*2 5
|
3*2
186
75
'') Se under Anmärkningar.
345
Anstalt.
1.
2t
3.
4.
5.
6.
Antal vårdade patienter,
hvilkas sjukdom med
större sannolikhet kan
antagas hafva förorsakats
af bruket af spritdrycker.
Antal underhållsdagar
för de i punkt bo
afsedda sjuka.
Antal underhålls-
dagar för samtliga å
sjukvårdsanstalten
vårdade sjuka.
Medelkostnaden
per sjuk och dag.
Antal underhålls-  dagar för de i punkt bo
afsedda sjuka, uttryckt
i procent.
Beräknad kostnad å
sjukvårdsanstalten
för de i punkt bo
afsedda sjuka.
Kr.
7«
Kr.
ö.
Sjukstugan
i Husby (Långshyttan)...
0
0
—
—
0
0
1
D
i Leksand.....................
1
2
2,707
1-85
0*1
3
7°j
11
i Lima ........................
2
17
2,273
1*84
0*7
31
|
28
11
i Malung ....................
0
0
—
—
0
0
i
11
i Vara .......................
2
(38
2,333
2-06
2*9
140
08
>»''
i Nås...........................
i
3
2,324
1*76
0*1
5
28
„
i Orsa ........................
5
150
3,846
2-35
3*9
382
50
It
i Svärdsjö .................
0
0
—
—
0
0
It
i Älfdalen.....................
2
(59
3,706
2''2 6
1*9
155
94
It
i Loos ........................
a
24
841
2*7S
2*9
66
72!
11
i Hede ......................
0
0
—
0
0
1
It
i Ström........................
2
67
3,145
2*89
2*1
160
isj
„
i Sveg ........................
0
0
—
0
0
It
i Burträsk ..................
1
6
1,430
2*30
0*4
13
80
11
i Byske........................
2
17
783
4*15
2*2
70
55''
fl
i Degerfors .................
0
0
—
_
0
0
11
i Lycksele ..................
0
0
—
0
0
It
i Nordmaling ...............
1
6
5,281
2
0*4
12
_.
11
i Norsjö .....................
0
0
—
—
0
o
11
i Nysätra.....................
1
15
2,014
2*18
0*7
32
70|
t)
i Åsele........................
2
109
3,915
1*88
2*8
204
9“
•»
i Gällivare ..................
4
62
5,813
2*54
1*1
157
48;
..
i Jockmock ..................
1
365
2,856
3*66
12*7
1,335
90
It
i Neder-Kalix *) ............
0
0
—
_
0
0
Sjukhuset
S:t Görans afd. för medi-
cinska och veneriska sjukdomar
0
0
—
0
0
D:o tuberkulosafdeln. *) ................!
0
0
—
—
0
0
“) Se under Anmärkningar.
44
346
Anstalt.
1.
2.
3
4.
5.
6.
Antal vårdade patienter,
hvilkas sjukdom med
större sannolikhet kan
antagas hafva förorsakats
af bruket af spritdrycker.
Antal underhållsdagar
för de i punkt l:o
afsedda sjuka.
Antal underhålls-
dagar för samtliga å
sjukvårdsanstalten
vårdade sjuka.
Medelkostnaden
pr sjuk och dag.
Antal underhålls-  dagar för de i punkt l:o
afsedda sjuka, uttryckt
i procent.
Beräknad kostnad å
sjukvårdsanstalten
för de i punkt l:o
afsedda sjuka.
Kr.
°/o
Kr.
ö.
Södra sinnessjukhuset i Stockholm...
208
9,562
82,743
2-48
10*3
23,713
76
Sabbatsbergs sjukhus.....................
127
2,701
125,914
2*6 3
2*1
7,103
63
Epidemisjukhuset i Stockholm.........
1
1
92,266
2*79
0*ooi
2
79
Provisoriska sjukhuset i d:o .........
87
1,793
27,482
3*7 6
6*0
6,741
68
Maria sjukhus
„
.........
62
1,029
55,313
3*07
1*8
3,159
03
„ upptagningsanstalt „
.........
289
809
1,929
3*70
41*9
2,993
30
Sjukhuset vid Långbro ..................
18
204
1,633
’)
12*5
—
—
Epidemisjukhuset i Göteborg .........
0
0
—
—
0
0
Hemmet för lungsotssjuka i d:o ......
0
0
—
—
0
0
Malmö arbets- och försörjningsinrätt-
nings sjukafdelning..................
46
8,930
82,248
’)
10*7
—
—1
Tuberkulospaviljongen i Malmö ......
0
0
• —
—
0
0
Norrköpings sjukhus ....................
33
550
39,014
2*64
1*4
1,452
Fattigvårdens sjukhus i Norrköping
29
3,169
39,036
0''82
8*1
2,598
58
Gäfle stads (attigvårdsinrättning.....
35
3,966
32,238
0*99
12*2
3,926
34
Gäfle stads paviljong för sinnessjuka
3
86
14,383
1*16
0*6
125
56
Summa
1,792
100,290
| 5,186,271
]
1*9
180,462
jo 7
*) Kan ej uppgifvas.
Anmärkningar.
Malmö asyl.
»Angående samtliga 3 sjuka gäller, att äfven andra orsaker till deras sinnessjukdom
finnas angifna, särskilt beträffande 2 af dem, att de äro neuropatiskt
belastade. Jag är därför benägen att i fråga om dessa anse det neuropatiska
anlaget vara det hufvudsakliga orsaksmomentet och deras alkoholism såsom ett
utslag eller yttring af deras ärftliga påbrå.»
Axel Bjerkén.
347
Serafimerlasarettets medicinska afdelning.
»Till kungl. kommittén för utredning rörande statens in. fl. frigörande från
deras beroende af medel från rusdryckshandteringen.
Uti skrivelse af den 24 jan. 1910 till öfverläkaren vid Serafimerlasarettets
medicinska afdelning har kungl. medicinalstyrelsen anmodat denne, att till kommittén
insända ifyllda blanketter rörande antalet vårdade pat., hvilkas sjukdom kan
antagas hafva förorsakats af bruket af spritdrycker, äfvensom att ange antalet
underhållsdagar för desse; och får jag till fullgörandet häraf vördsamt anföra
följande.
Den uppgift, kungl. kommittén med sin anmodan gifvit resp. läkare, är
enligt min tanke å ena sidan mycket maktpåliggande ur social och ekonomisk
synpunkt, men å den andra, i den form, den lämnats sjukhusläkaren, olöslig. Sjukhusets
journaler lämna nämligen ej några pålitliga eller fullständiga upplysningar i
berörda hänseenden. Ur vetenskaplig synpunkt måste det ännu anses outredt, med
afseende å de flesta sjukdomsformer, huruvida och i hvad mån de orsakats af
alkoholbruk eller missbruk, om man undantager alkoholcirrhosen äfvensom sjukdomsformerna
akut och kronisk alkoholism. Alkohol såsom sjukdomsorsak plägar
f. ö. ej antecknas, därest ej sjukdomsbilden akut eller kronisk alkoholism föreligger
i sina tydligaste former. Därest nu å blanketterna endast lefvercirrhos och
alkoholism antecknades såsom sjukdomar, orsakade af alkohol, skulle statistiken bli
i hög grad missvisande, då det gäller att utröna de utgifter, som stat och kommun
har för pat., hvilkas sjukdomar orsakats af alkohol. Ändamålet med kommitténs
utredning skulle genom eu dylik statistik fullständigt förfelas. Af dessa skäl anser
jag mig ej kunna lämna de begärda uppgifterna. Och uppgifter i den föreslagna
formen skulle näppeligen infordrats från sjukhusläkare, därest kommitténs blankett
blifvit uppsatt af sakkunnig person.
Då med hänsyn till frågans vikt för samhället ett dylikt negativt svar å
kommitténs anmodan är föga tillfredsställande och det är i hög grad önskvärdt,
att en utredning kommer till stånd af frågan, hvilka utgifter alkoholbruket orsakar
samhället genom att framkalla sjukdomar, så tillåter jag mig att ange de vägar,
på hvilka man möjligen kan lösa den framställda svåra uppgiften. Ingen lösning
af densamma kan enligt min mening bli exakt, knappt ens approximativ, enär väl
alltid resultatet kommer att i hög grad bero på den undersökande läkarens subjektiva
uppfattning, om och i hvad mån en föreliggande sjukdom beror på alkohol
eller ej. Genom granskning af patientens lefnadssätt — särskildt hans konsumtion
af alkohol — och sjukdomssymtomen torde man dock kunna komma lösningen af
frågan så pass nära, som det f. n. är möjligt. En mera exakt lösning torde bli
framtiden förbehållen.
Två vägar stå för frågans lösning till buds. Det ena är, att det lämnas
sakkunnig erfaren läkare i uppdrag att granska de vid de kliniska anstalterna
sedan flera årtionden förda utförliga s. k. kliniska sjukberättelserna och med
ledning af dem söka att afge ett svar. Dessa berättelser innehålla i regel uppgifter
om den sjuke brukat eller missbrukat alkohol — uppgifter, som ej kunna frånkännas
en viss grad af trovärdighet.
848
Den andra vägen är att likaledes åt sakkunnige läkare lämnas i uppdrag
att under begränsad tid t. ex. en vintermånad och en sommarmånad examinera alla
inneliggande pat. i afseende å förhandenvarande alkoholbruk resp. missbruk och
deras sjukdomar. Därest en dylik undersökning anställdes vid ett antal af våra
största sjukhus, särskildt de kliniska anstalterna, i olika delar af landet, äfvensom
vid de större försörjningsanstalterna, i Stockholm, Göteborg och Malmö, städse
efter enhetlig plan, så skulle lätt nog erhållas primär uppgifter af värde för frågans
bedömande.
Dessa undersökningar kunna ej göras utan omkostnader, ity att uppdraget
lämpligast lämnas åt särskilda läkare, enär man ej lär kunna påräkna, att resp.
öfverläkare äga tillräcklig tid att för ändamålet disponera.
Stockholm d. 2 maj 1910.
S. E. Henschen,
Medic. professor.
Öfverläkare.»
Akademiska sjukhusets i TJppsala medicinska afdelning.
»I nedanstående uppgifter äro endast intagna de patienter, som äro direkt
behandlade för alkoholism. Frågan i hvilken utsträckning alkoholmissbruk kan
hafva haft mtiologisk betydelse för andra sjukdomsformer låter sig ej med sådan
visshet afgöra, att jag på en mer eller mindre grundad förmodan härom kan
basera statistiska uppgifter.»
Karl Petrén.
Söderköpings länslasarett.
»Enär befintliga anteckningar om alkoholen som estetiskt moment för en
del sjukdomar, som möjligen kunna anses såsom följder af alkoholmissbruk, äro
bristfälliga, kunna ofvanstående uppgifter ej tillmätas någon nämnvärd betydelse.»
Nils Hellström.
lilipstads länslasarett.
»Af diagnoser och anteckningar öfver de till den 15/n 1911 intagna patienterna
synes framgå, att hos ingen af dem ''sjukdomen med större sannolikhet förorsakats
af spritdrycker’, och beträffande de patienter, som intagits ,5/n—81/i_> 1909, under
hvilken tid undertecknad skötte lasarettsläkartjänsten, har det ej med någon varit
förhållandet.»
Carl Fredga.
349
Köpings länslasarett.
»De ofvan antecknade 3 patienterna hade skadat sig under rusets inflytande,
en hade i rusigt tillstånd förfrusit alla sina tår och afled efter två dagars vård i
tetanus (stelkramp), de öfriga två hade, likaledes i rusigt tillstånd, ådragit sig
stötsår. Utom dessa tre har under år 1909 ingen vårdats här för alkoholism eller
någon sjukdom, som med större sannolikhet kunnat anses bero på bruket af spritdrycker.
»
Wilhelm Schmidt.
Falu länslasaretts kirurgiska afdelning.
»Ofvanstående fall äro sådana, om hvilka säkert minnes, att åkomman (i alla
fallen skador) orsakats genom rus, i ett af dem genom åverkan af annan berusad
person, i ett af fallen genom annan persons själfförsvar mot den berusade. Endast
i tre af dessa fall finnes antecknadt, att skadan tillkommit under rus. Då naturligtvis
å journalen, som hänger vid patientens säng, ej plägar göras anteckning om
fylleri, spritbruk och inga särskilda efterforskningar brukat göras om spritbruk i
samband med tillkomsten af skador m. m., hvarför patienten här intagits, så bli
ofvanstående uppgifter särdeles ofullständiga och för ändamålet på det hela värdelösa.»
N. V. Åkerblom.
Sjukstugan i Uddeholm.
»1 man vårdad för nephritis chronica i 49 dagar.
2 män, som under rus blifvit liggande ute och ådragit sig frostskador i
fotterna, vårdade resp. 9 och 76 dagar.
Beträffande öfriga intagna finnes alls ingen anledning antaga spritmissbruk
såsom orsak till deras lidanden.»
Yngve Sahlin.
Sjukstugan i Neder-Kalix.
»Enär jag tillträdde befattningen som sjukstugeläkare i november, har jag
ingen personlig kännedom om de förut under året intagna, men har jag vid genomgåendet
af journalen icke funnit tillräcklig anledning föreligga till antagandet, att
bruket af spritdrycker varit orsaken till någon af de sjukdomar, för hvilka patienter
vårdats å sjukstugan.»
Magnus Aman.
350
Sjukhuset S:t Görans tuberkulosa fdelning.
»Oaktadt intet af de intagna sjukdomsfallen i egentlig mening förorsakats
genom bruket af spritdrycker utan samtliga genom smitta med tuberkelbacillen,
så anser jag mig dock skyldig framhålla, att det armod och den hygieniska liknöjdhet,
som superiet alstrar, utgör en miljö, i hvilken tuberkulosen särdeles väl
frodas. Att i siffror uppskatta superiets andel i framkallandet och utvecklingen af
tuberkulosen låter sig för närvarande ej göra.
Bland de under 1909 intagna 155 männen finnas för 74 anteckningar om
alkoholförbrukning och ansågos af dessa 24 kunna betecknas som supare. 23 af
samma 74 individer uppgåfvo, att fadern varit supare.
För de under år 1909 intagna kvinnorna finnas inga uppgifter i denna fråga.
Af de för närvarande inneliggande 74 kvinnorna ha 7 uppgifvit, att mannen
är supare och 18, att fadern var supare.»
Israel Holmgren.
351
Bilaga 5.
Till kommittén för utredning rörande statens och kommunernas m. m.
frigörande från ekonomiskt beroende af rusdrycksmedel.
Till besvarande af kommitténs skrifvelse den 15 dennes får kungl.
fångvårdsstyrelsen erinra, hurusom tydligen icke finnes någon möjlighet
att exakt angifva, i hvilken utsträckning användningen af rusdrycker
föranledt förbrytelser och förseelser samt fall af lösdrifveri här i landet,
ej heller hvilka statsverkets årliga kostnader för omförmälda slag af
brottslingar och lösdrifvare må vara.
Emellertid har styrelsen sedan en följd af år låtit verkställa
undersökningar till utrönande af rusdryckernas inverkan å brottsligheten
på sådant sätt, att de vid rikets fängelser anställde predikanter
enligt dem gifvet tjänsteåliggande ur rannsakningshandlingarna eller
genom egna undersökningar vid samtal med de dömde sökt utforska,
huruvida brottet föröfvats under rusets inflytande eller om den dömde
före brottets föröfvande varit begifven på dryckenskap. De sålunda
inhämtade upplysningarna hafva sammanförts i fångvårdsstyrelsens årsberättelser,
ur hvilka meddelas följande utdrag i fråga om antalet
straffarbets- och fångelsefångar, som nedannämnda år den 31 december
funnos intagna i rikets straffanstalter:
352
År.
Begått brottet
i rusigt tillstånd.
Före brottets be-  gående begifne
på dryckenskap.
Öfriga straff-  arbets- och fin-  gelsefångar.
Summa.
1889...
1,148
331
834
2,313
1890 ...
1,127
304
830
2,261
1891 ...
1,145
270
790
2,205
1892...
1,078
294
732
2,104
1893...
1,032
227
686
1,945
1894...
1,038
234
689
1,961
1895...
999
235
625
1,859
1896 ...
1,006
209
619
1,834
1897 ...
968
217
572
1,757
1898 ...
946
220
568
1,734
1899 ...
907
238
584
1,729
1900...
1,038
264
578
1,880
1901 ...
982
247
581
1,810
1902...
915
239
592
1,746
1903...
934
218
557
1,709
1904...
772
200
638
1,610
1905...
829
223
530
1,582
1906 ...
751
197
572
1,520 ''
1907 ...
746
213
689
1,648
1908 ...
907
208
675
1,790
Summa
19,268
4,788
12,941
36,997
Denna tablå utvisar, att under tjuguårsperioden 1889—1908 af
hela antalet straffarbets- och fängelsefångar — de s. k. bötesfångarna
häruti ej inräknade — som vid årens slut höllos i förvar i rikets
fängelser, i medeltal 52‘08 procent föröfvat sitt brott i rusigt tillstånd
samt 12’9 procent före brottets begående varit begifna på dryckenskap,
således tillhopa 65’7 procent.
För de s. k. bötesfångarna, d. v. s. sådana som dömts till böter,
men på grund af bristande tillgång till deras gäldande förklarats
skola i stället undergå fängelsestraff, finnes motsvarande statistik icke
genomförd.
Emellertid visar rättsstatistiken att af alla med böter belagda
förseelser mot strafflagen, frånsedt således de gröfre och ringare brotten,
fylleriförseelserna intaga det utomordentliga rum, att de utgjorde år
1895: 90''2 procent, år 1904: 95''i procent och år 1907: 84 procent.
Under antagande, att ungefärligen samma proportionsförhållande
äger rum i afseende å spritdryckernas inverkan å de ringare brotten,
som beläggas med böter, därom utredning dock saknas, skulle häraf
kunna dragas den slutsats, att då ju de till dryckenskap hemfallna
individerna i regel snarare än andra torde sakna medel till erläggande
af böter, de i fängelserna förvarade bötesfångarna till ännu högre
procent begått sina förseelser i följd af rusdryckers missbrukande.
Sannolikt torde procenten böra sättas till omkring 90.
Beträffande lösdrifvarne saknas likaledes genomförd statistik. Dock
inhämtas af beräkningar, som predikanterna vid tvångsarbetsanstalterna
företagit, att åtminstone 80 procent af de där intagna lösdrifvarna
genom dryckenskap råkat i det förfall, som fört dem dit. Denna
siffras riktighet vinner bekräftelse af iakttagelserna i andra länder,
såsom i Frankrike, där 79''4 procent af lösdrifvarne beräknas vara
alkoholister.
Jämte nu omförmälta fångkategorier finnas häktade, som ännu
icke blifvit slutligen dömde, s. k. rannsakningsfångar. Då största antalet
af dessa dömas till straffarbete, fängelse eller tvångsarbete, kan i
fråga om rusdryckernas inverkan å deras brottslighet beräknas samma
procent som för de till dylik påföljd dömda fångarna. För att icke
procenten må sättas för hög, torde rannsakningsfångarna böra sammanställas
med straffarbets- och fängelsefångarna.
Efter beräkning af fångantalet vid 1908 års utgång ställa sig i
enlighet härmed siffrorna sålunda:
Rannsak-
nings-
fångar.
Straff-
arbets-
fångar.
Fängelse-
fångar.
Summa.
Bo tes-  fångar.
Tvångs-
arbets-
fångar.
Summa
summa-
rum.
310
1,570
220
2,100
383
592
3,075
Vid brottets begående ru-
.
siga eller begifna på
dryckenskap:
antal........................
-
-
-
1,379
344
474
2,197
procent.....................
—
—
65-7 o/o
90 °/°
80 °/o
71*5 °/o
Enligt denna beräkning skulle således 71-5 procent af alla de vid
fångvårdsanstalterna intagna individerna direkt eller indirekt kunna
anses bragta i sin för samhället betungande belägenhet genom rusdryckernas
inverkan. Visserligen må beaktas, att åtskilliga med all
sannolikhet skulle begått sitt brott, äfven om ej rusdryckerna spelat
45
354
in; men å andra sidan måste bemärkas, att många af dem, som befolka
fångvårdsanstalterna, utan att vara inräknade i deras antal, som begått
brottet i rusigt tillstånd eller varit begifna på dryckenskap, likväl i
följd af dessas inverkan inträdt i lagöfverträdarnes led. Degeneration
i följd af föregående släktleds missbruk af spritdrycker, fattigdom och
elände i föräldrahemmet till följd däraf, m. in. sådant, inverka ock
helt visst i synnerlig grad å brottsligheten. Och därför torde i sådant
hänseende ofvan angifna siffra snarare vara för låg än för hög.
Då det gäller att beräkna, hvilka statsverkets årliga kostnader
må vara för de fångar, som användningen af rusdrycker ledt till brott
eller lösdrifveri, skulle ju icke utan skäl kunna sägas, att dessa kostnader
måste af fångvårdskostnaderna i deras helhet utgöra enahanda
procent som omförmälta fångar af hela fångantalet.
Enligt räkenskaperna för år 1908 utgjorde samtliga utgifter för
fångvården efter afdrag af inkomsterna 2,403,597 kronor 92 öre. 71*5
procent häraf utgöra 1,718,572 kronor 51 öre.
Emellertid torde förvisso en så stor besparing icke kunna beräknas
inträda, allra minst omedelbart därmed att fångvårdsanstalterna frigjordes
från ifrågavarande fångar. Först efter det hela fångvårdsväsendet
omlagts efter de nya förhållandena, förvaltningen i öfverensstämmelse
därmed förenklats och obehöfliga anstalter nedlagts, skulle
kostnadsminskningen komma att närma sig nämnda summa. Gifvet är,
att med hänsyn till transportförhållandena i vårt vidsträckta land det
allt fortfarande måste blifva nödvändigt att upprätthålla ett större
antal fångvårdsanstalter än fångantalet i och för sig behöfde betinga,
och att således ej heller efter en fullständig omläggning af fångvårdsväsendet
kostnaderna kunna nedbringas i fullständig relation till antalet
fångar.
Kungl. styrelsen vill dock tro, att besparingen skulle så småningom
komma att uppgå till åtminstone 50 procent.
För den närmaste tiden efter ett effektivt rusdrycksförbuds genomförande
och sedan fångantalet i följd däraf nedgått i enlighet med ofvan
gjorda beräkning, lärer besparingen knappast kunna beräknas till högre
belopp än som motsvarar förplägnings- och beklädnadskostnaden för
omförmälta 71''5 procent af fångantalet äfvensom någon mindre del af
fångtransportkostnaderna.
Utgifterna till förplägning och beklädnad uppgingo år 1908 till
46''5 öre för hvarje fånge per dag, således för 2,197 fångar under helt
år till 372,885 kronor 82 öre.
Fångtransportkostnaderna i sin helhet belöpte sig för samma år
355
till 192,061 kronor 31 öre. Då större delen af nu anordnade ordinarie
transportförbindelser, som afgå mellan de olika orterna i regel en gång
i veckan, måste bibehållas äfven i. händelse fångantalet på angifvet
sätt skulle nedgå, kan icke minskningen i transportkostnader sättas
till samma höga procent som minskningen i fångantal men skulle möjligen
kunna beräknas till 50 procent eller således till 96,030 kronor
65 öre.
Besparingen i fångvårdsutgifter torde sålunda under angifna förutsättningar
kunna beräknas till ett belopp, som närmar sig sammanlagda
summan af nyssnämnda två poster, 468,916 kronor 47 öre, om året.
Sedan en fullständig omorganisation af fångvårdsväsendet genomförts,
kunde möjligen den årliga besparingen komma att småningom
stiga till förut i sådant hänseende ifrågasatta procentsiffra eller 50
procent af samtliga fångvårdskostnader, således till omkring 1,201,798
kronor 96 öre.
Mycket antagligt torde dock vara, att dessa beräkningar skola
komma att korsas dels i följd af lagstridiga försök att, rusdrycksförbudet
till trots, tillfredsställa spritbegäret, dels ock, därest sagda förbud
verkligen skulle kunna göras effektivt, genom uppsökande af andra
njutningsmedel, hvilka äfven de skola gifva upphof till brott om ock
måhända icke i samma omfattning som de nu anlitade rusdryckerna,
dock så, att dessas förbjudande icke kommer att åtföljas af den minskning
i brott, som eljest kunnat påräknas.
Stockholm den 21 januari 1910.
SIGFRID WIESELGREN.
Viktor Almquist.
N. Sandell.
356
Bilaga 6.
“P. M.
Genom skrivelse den 31 december 1909 har herr statsrådet och
chefen för kungl. finansdepartementet uppdragit åt kungl. statskontoret
att skyndsamt verkställa och till Kungl. Maj:t inkomma med utredning
angående de belopp af brännvinsförsäljningsmedlen, som dels landskommunerna
och dels stadskommunerna redan uppburit under de år
förordningen den 5 juni 1905 angående försäljning af brännvin varit
gällande samt, under förutsättning att någon nedgång i brännvinsförsäljningsmedlens
totalsumma icke ifrågakomme, kunde beräknas komma
att åtnjuta under de närmast följande åren.
Enligt kungl. förordningen den 9 juni 1905 hafva brännvinsförsäljningsmedel
hittills utdelats allenast en gång, den 16 juni 1909.
Därvid förelågo till fördelning 10,207,303 kronor 36 öre, levererade
till kungl. statskontoret eller till kungl. statskontoret rapporterade
såsom insatta å kungl. statskontorets giroräkning i riksbanken före
den 1 maj 1909. Enligt beräkning på grundval af då föreliggande
uppgifter utgjorde motsvarande bruttobelopp, uppbördsprovisioner oberäknade,
19,392,965 kronor 6 öre.
Fördelningen ställde sig sålunda:
nykterhetsverksamheten.................................................. kr.
landstingen och städerna, som ej deltaga i landsting ,,
hushållningssällskapen....................................................... ,,
samtliga kommuner:
vid fördelningen utanordnade (68''3
öre per invånare) ..................... kr. 3,708,416: so
för underlättande af detalj distribueringen
till nästa fördelning
reserverade .................................. „
2,243: 2 7
kr. 10,207,303: 36.
Såsom här förut antydts, omfattade den sålunda försiggångna
fördelningen ej blott medel för försäljningsåret Vio, resp. Va 1907—
1908 V, utan äfven medel för försäljningsåret 1909, hvilkas brutto dock
!) Den omfattade ej alla det försäljningsårets medel, t. ex. ej från Stockholms
stad senare levererade 21,016 kronor 21 öre, motsvarande ett bruttobelopp af 53,203
kronor 66 öre.
193,929: 6 5
3,878,593: o i
2,424,120: 63
3,710,660: 07
357
sannolikt ej besteg sig till mer än 3- å 400,000 kronor. För kalenderåret
1908 belöpande bruttoförsäljningsmedel antagas, efter inhämtande
af upplysningar i kungl. kontrollstyrelsen, bestiga sig till i rundt tal
15,000,000 kronor. Med samma belopp bruttoförsäljningsmedel skall
enligt den af Kungl. Maj:t gifna förutsättningen också räknas för hvart
och ett af de närmast följande åren.
Det uppdrag, som genom ofvannämnda skrivelse från herr statsrådet
och chefen för kungl. finansdepartementet gifvits kungl. statskontoret,
torde sålunda få anses fullgjordt genom en utredning, huru
enligt bestämmelserna i kungl. förordningen den 9 juni 1905 ett
bruttoförsäljningsbelopp, uppbördsprovisioner oberäknade, af 15,000,000
kronor, efter afdrag af vederlag för nedlagda brännvinsförsäljningsrättigheter,
med hänsyn till folkmängden vid 1908 års slut fördelar
sig för kalenderåret 1908 och hvart och ett af de närmast därpå följande
åren, exempelvis till och med år 1913, på å ena sidan landskommunerna
och å andra sidan stadskommunerna.
Af de 15,000,000 kronorna torde få anses hafva influtit, resp.
skola inflyta, i städerna 14,500,000 kronor och på landsbygden 500,000
kronor.
Enligt upplysning från kungl. kontrollstyrelsen uppgick utbetalda
vederlaget för nedlagda försäljningsrättigheter under försäljningsåret
1907—08 till 162,533 kronor 63 öre, och torde det för hvart och ett
af de här ifrågakommande åren få anslås till 130,000 kronor.
De folkmängdssiffror} som hafva betydelse för fördelningen, äro:
städerna, som ej deltaga i landsting .................................
öfriga riket ..............................................................................
städerna och enligt förordningens öfvergångsstadganden
för tiden till och med år 1925 till städerna räknade
andra orter:
städerna................................................ 1,322,097 inv.
andra orter (se kungl. kontrollstyrelsens
tab. nr 6 för försäljningsåret
1907—08).................... 34,980 ,,
landskommunerna med nyssnämnda undantag för
vissa orter ..................................................................
hela riket.............................................................................
Bruttoförsäljningsmedlen, provisioner oberäknade, fördela sig för
åren 1908—1913 samt för år 1920, första året efter den i 1905 års
författning stadgade öfvergångstid, sålunda:
660.193 inv,
4,769,407 „
1,357,077 „
4,072,523 „
5,429,600 „
358
År
Vederlag för
nedlagda
rättigheter.
Nykterhets-
verksamheten.
Landstingen.
Hushållnings-
sällskapen.
1908 ..........................................
130,000
_
150,000
7~~
2,635,225
62
1,875,000
1909 ..................................
180,000
150,000
£ 685 295
1 675 000
1910 ..........................................
130,000
—
150,000
—
2,635,225
6 2
1,875,000
—
1911 ..........................................
130,000
-
150,000
-
2,635,225
6 2
1,875,000
—
1912 .........................................
130,000
—
150,000
—
2,635,225
62
1,875,000
—
1913 .........................................
130,000
-
150,000
—
2,635,225
6 2
1,875,000
—
1920 ..........................................
130,000
-
150,000
-
2,635,225
62
''
1,875,000
—
Af kommunernas andelar komma på livarje invånare ungefärligen
1910 63’8 öre, för år 1911 69''2 öre, för år 1912 74-5 öre, för år 1913
Summakolumnen för stadskommunerna och kolumnen för landsmativt
de belopp, hvilkas uträknande anbefallts.
Stockholm och kungl. statskontoret den 21 februari 1910.
359
Stadskommunerna (städerna och med dem likställda andra orter).
Lands-
kommunerna.
Summa.
Direkt till-  kommande medel.
Af de landstingen
och därmed lik-  ställda städer till-  kommande medel.
Af de kommu-  nerna i allmänhet
tillkommande
medel.
Summa
för stads-  kommunerna.
6,960,000
364,774
38
721,078
38
8,045,852
76
2,163,921
62
15,000,000
— j
6,670,000
_
364,774
38
793,561
12
7,828,335
50
2,381,438
88
15,000,000
6,380,000
—
364,774
38
866,043
87
7,610,818
25
2,598,956
13
15,000,000
6,090,000
—
364,774
38
938,526
02
7,393,301
-
2,816,473
38
15,000,000
_•
5,800,000
—
364,774
38
1,011,009
37
7,175,783
7 5
3,033,990
63
15,000,000
i
5,510,000
_
364,774
38
1,083,492
12
6,958,266
50
3,251,507
88
15,000,000
_ I
4,205,000
—
364,774
38
1,409,664
•19
5,979,438
87
4,230,335
51
15,000,000
—il
följande belopp: för år 1908 53''i öre, för år 1909 58‘5 öre, för år
79''8 öre samt för år 1920 10S''9 öre.
kommunerna i ofvanstående tabell angifva efter mitt förmenande approxi
-
Arvid Vide.»
360
Statsbidrag till aflönande af lärare och lärarinnor vid folkskolor
inängden utdelade bränn
-
Län.
Landsbygd, (inberäknadt samtliga köpingar).
Nuvarande
bidrag till lön
och ålderstillägg.
»)
Föreslaget
bidrag till lön
och ålder,stillägg.
s)
Ökning.
Brännvins
försäljnings
medel.
Kr.
ö.
Iir.
ö.
Kr.
| ö.
Kr.
ö.
425,438
SO
574,342
38
148,903
58
148,931
73
212,582
9]
286,986
93
74,404
02
68,909
76
285,267
47
385,111
08
99,843
61
94,586
91
436,725
62
589,579
59
152,853
97
156,667
18
350,551
GO
473,244
66
122,693
06
128,411
31
257,294
46
347,347
52
90,053
06
106,256
47
341,554
9G
461,099
20
119,544
2 4
135,490
01
108,099
39
145,934
18
37,834
7 9
32,133
18
194,531
84
262,617
98
68,086
14
76,890
87
444,854
93
600,554
16
155,699
23
149,539
49
701,341
58
946,811
13
245,469
55
200,295
97
230,727
19
311,481
71
80,754
52
80,944
97
354,446
—
478,502
10
124,056
10
134,948
99
464,675
83
627,312
37
162,636
54
175,384
91
376,955
96
508,890
55
131,934
59
146,114
45
454,542
47
613,632
33
159,089
S6
163,133
86
379,511
99
512,341
19
132,829
2 0
120,779
52
269,252
53
363,490
92
94,238
39
84,485
03
519,758
2 0
701,673
57
181,915
37
155,129
32
413,749
07
558,561
24
144,812
17
143,744
47
396,054
47
534,673
53
138,619
06
156,608
96
215,691
43
291,183
43
75,492
—
77,995
63
270,322
2 G
364,935
05
94,612
79
109,390
41
293,696
25
396,489
94
102,793
69
105,136
80
,397,627
21
11,336,796
74
2,939,169
53
2,951,910
20
Stockholms stad .......................................
Stockholms län..........................................
Uppsala ............................................
Södermanlands län ....................................
Östergötlands
,,
....................................
Jönköpings
„
....................................
Kronobergs
„ ....................................
Kalmar
„
....................................
Gottlands
„
....................................
Blekinge
.....................................
Kristianstads
„
....................................
Malmöhus
„
...................................
Hallands
„
....................................
Göteborgs o. Bohus län..............................
Älfsborgs
län .....................................
Skaraborgs „ ......................................
Värmlands „ ......................................
Örebro
„ .......................................
Västmanlands „ ......................................
Kopparbergs „ .......................................
Gäfleborgs „ .......................................
Västemorrlands „ .......................................
Jämtlands „ .......................................
Västerbottens „ .......................................
Norrbottens „ .......................................
Summa
Anm. Då Skellefteå stad tillsammans med Skellefteå landsförsamling bildar ett skoldistrikt och
’) Statens bidrag till de kontanta lönerna och ålderstilläggen för lärare och lärarinnor vid folkundantag
däraf att de belopp, hvarmed ålderstilläggen för lärarne vid folkskolorna öfverskrida ålderstilläggen
alltså något mer än 2/s af de lagstadgade kontanta lönerna och ålderstilläggen.
2) Beloppen i denna kolumn hafva erhållits sålunda, att talen i närmast föregående kolumn delats
beloppen uppförts i kolumnen. Då emellertid, såsom i not *) angifves, de i närmast föregående kolumn upptalen
utgöra något mer än 90 procent af den i lag fastställda kontanta aflöningsförmånen. Men då tabellen
växa, torde detta förhållande för här ifrågavarande beräkning snarare vara till fördel än till nackdel.
361
Bilaga 7.
och småskolor år 1910, älVensom de för samma år efter folkvinsförsäljnings
medlen.
S t
ä
der.
Hela
r
k e t.
Nuvarande
bidrag till lön
och ålders-  tillägg. ■)
Köreslaget
bidrag till lön
och ålders-  tillägg 2).
Ökning.
Brännvins-
försäljnings-
medlen.
Nuvarande
bidrag till lön
och ålders-  tillägg.J)
Köreslaget
bidrag till lön
och ålders-  tillägg. 2)
Ökning.
Brännvings-
försäljnings-
medel.
Kr.
ö.
Kr.
ö.
Kr.
ö.
Kr.
ö.
Kr.
ö.
Kr.
o.
Kr.
ö.
Kr.
ö.
624,490
15
843,061
70
218,571
55
242,810
06
624,490
15
843,061
70
218,571
55
242,810
06
44,147
70
59,599
40
15,451
70
13,649
04
469,586
50
633,941
78
164,355
28
162,580
77
51,671
60
69,756
66
18,085
06
22,078
87
264,254
51
356,743
59
92,489
08
90,988
63
98,958
80
133,594
38
34,635
5 8
32,202
7 6
384,226
27
518,705
46
134,479
19
126,789
67
130,221
71
175,799
31
45,577
60
52,198
49
566,947
33
765,378
90
198,431
57
208,865
67
64,196
49
86,665
26
22,468
77
23,855
2 9
414,748
09
559,909
92
145,161
83
152,266
60
13,586
63
18,341
95
4,755
3 2
5,900
81
270,881.
09
365,689
47
94,808
38
112,157
28
58,243
99
78,629
38
20,385
39
26,496
49
399,798
95
539,728
58
139,929
63
161,986
50
18,136
61
24,484
42
6,347
81
7,072
31
126,236
—
170,418
60
44.182
60
39,205
49
66,079
53
89,207
37
23,127
84
29,166
80
260,611
3 7
351,825
3 5
91,213
98
106,057
6 7
32,073
23
43,298
86
11,225
63
12,568
42
476,928
16
643,853
02
166,924
86
162,107
91
333,993
93
450,891
81
116,897
88
124,349
40
1,035,335
51
1,397,702
94
362,367
43
324,645
3.7
67,069
21
90,543
43
23,474
22
23,589
04
297,796
40
402,025
14
104,228
74
104,534
01
337,210
83
455,234
62
118,023
79
135,759
10
691,656
83
933,736
7 2
242,079
89
270,708
09
72,623
62
98,041
89
25,418
27
28,882
09
537,299
45
725,354
26
188,054
S1
204,267
—
57,041
52
77,006
05
19,964
53
25,180
15
433,997
48
585,896
60
151,899
12
171,294
60
54,636
53
73,759
32
19,122
79
21,565
54
509,179
_
687,391
65
178,212
65
184,699
40
63,522
64
85,755
56
22,232
92
26,217
46
443,034
63
598,096
7 5
155,062
12
146,996
98
64,055
87
86,475
42
22,419
55
26,221
72
333,308
40
449,966
34
116,657
94
110,706
7 5
24,960
77
33,697
04
8,736
27
10,921
22
544,718
97
735,370
61
190,651
C 4
166,050
54
104,068
25
140,492
14
36,423
89
36,435
78
517,817
32
699,053
38
181,236
06
180,180
25
58,307
54
78,715
18
20,407
64
21,258
11
454,362
01
613,388
71
159,026
70
177,867
07
13,906
63
18,773
95
4,867
32
5,867
44
229,598
06
309,957
3 S
80,359
32
83,863
07
9,800
29
13,230
39
3,430
10
5,183
71
280,122
55
378,165
44
98,042
89
114,574
12
30,743
25
41,503
39
10,760
14
9,239
2-3
324,489
50
437,993
33
113,553
83
114,376
OS
2,493,747
32
3,366,558
j 88
872,811
156
j 968,669
lss
| 10,891,374 153
14,703,355
J 6 2
3,811,981 ;09
3,920,579
53
Skellefteå stad häraf utgör den mindre delen, har hela skoldistriktet förts till landsbygden.
skolor, mindre folkskolor och småskolor utgår med !/3 af de i lag bestämda kontanta aflöningsbeloppen, med
lör lärarinnorna vid folkskolorna, utgöras af staten ensam. De i kolumnen upptagna statsbidragen utgöra
med 2, hvarefter den därigenom erhållna kvoten tillagts förstnämnda tal och 90 procent af de härvid erhållna
tagna beloppen utgöra mer än 2/s af de lagliga kontanta lärarelönerna, blir följden den, att de här upptagna
afser år 1910 och statsbidragen till lärarelönerna med lärarekårens ständigt fortgående ökning år för år till
-
46
Bilaga 8.
Tabell, utvisande
dels de i städer och vissa köpingar influtna
brännvinsförsäljiiiiigsmedlen
för försäljningsåren 1900—1901 till och med 1910 jämte medeltalet
för samma år enligt de från länsstyrelserna till
kontrollstyrelsen insända uppgifterna dels ock de
af kommittén föreslagna ersättningsbeloppen
till dessa städer och köpingar.
Anm. Enär försäljningen re t 1907—1908 omfattade 15 månader, faafra de för detta är inflatna
medlen minskats med en femtedel.
364
1900-1901
1901-1902
1902-1903
1903-1904
1904-1905
1905-1906
1906- 1907
Vid 1907-  8l/» 1908
Kr.
ö.
Kr.
ö.
Kr.
Ö.
Kr.
Ö.
Kr.
Ö.
Kr.
ö.
Kr.
Ö.
Kr.
ö.
Stockholms stad.
1
Stockholm....................
2,519,690
11
2,324,555
85
2,658,012
21
2,639,637
01
2,577,061
04
2,765,956
19
1,922,118
78
2,745,769
94
Stockholms län.
.
1 Södertälje .....................
| Norrtälje .....................
100,450
—
88,418
75
91,481
25
99,482
25
110,491
2 5
110,462
50
140,463
75
160,175
01
29,941
75
24,064
98
24,378
82
22,100
—
22,100
—
29,463
—
51,220
72
60,802
48
| Sigtuna ........................
12,281
40
12,609
34
13,914
37
13,480
34
12,795
80
13,874
11
16,263
52
19,662
66
! Östhammar ..................
21,851
25
16,076
25
16,622
03
16,492
25
19,748
75
19,788
75
19,767
50
36,177
06
I Öregrund .....................
7,017
76
6,489
7 2
6,646
99
6,410
18
5,390
62
6,175
02
5,540
42
5,702
20
1 Vaxholm........................
27,227
27
29,759
28
41,728
5 7
36,967
44
33,847
05
31,099
23
37,283
05
33,243
39
j Sundbyberg ..................
13,443
88
19,051
07
34,206
01
43,532
3 4
45,108
11
46,787
44
138,726
42
67,617
45
212,213
31
19«,4(59
39
228,978
04
238,464
80
249,481
58
257,650
05
409,265
38
383,380
25
Uppsala län.
Uppsala........................
; Enköping ...................
199,026
25
188,565
00
174,953
26
178,746
45
185,706
02
200,768
93
202,104
98
250,070
88
64,523
08
55,882
69
57,331
01
63,712
81
63,886
92
67,514
06
68,964
3S
87,512
54
I
263,550
23
244,448
29
232,284
27
242,459
26
249,592
94
268,282
99
271,069
31
337,583
42
Södermanlands län.
Nyköping .....................
118,041
39
97,057
25
92,305
04
100,169
38
96,060
20
103,243
63
101,481
18
121,259
11
Strängnäs .....................
30,112
12
26,358
57
34,896
45
33,875
50
33,518
02
34,742
8 7
36,281
S8
42,978
45
Torshälla .....................
11,747
92
11,303
39
14,893
56
14,139
39
14,786
41
16,730
43
16,056
06
18,036
34
Eskilstuna.....................
169,843
01
151,695
11
166,301
78
178,314
ÖS
179,321
79
193,020
57
204,031
30
205,375
49
Mariefred .....................
19,466
OS
18,591
2 7
18,963
40
17,639
69
19,722
15
19,978
91
19,555
7 9
22,629
86
Trosa ...........................
23,104
10
21,209
16
19,063
31
20,298
20
20,202
28
20,145
59
21,174
21
26,468
50
Malmköping ..................
42,641
65
40,179
86
41,116
17
43,889
89
43,856
86
50,796
80
53,662
68
65,760
71
414,956
33
366,394
61
387,540
37
408,326
79
407,467
71
438,658
31
452,243
70
502,508
46
. Östergötlands län.
Linköping .....................
219,817
30
219,186
17
230,523
25
214,723
18
211,357
37
208,054
75
219,152
03
234,737
40
| Norrköping ..................
234,639
75
275,665
28
322,917
24
343,867
07
333,088
93
354,948
22
333,224
89
337,578
93
Söderköping ..................
22,412
48
19,192
91
23,317
50
23,317
50
23,317
50
28,054
37
26,523
—
29,242
88
V adstena .....................
14,174
10
18,481
SO
20,542
20
20,290
07
22,023
87
25,670
07
28,248
56
34,060
79
Skeninge .....................
13,286
54
12,971
51
14,162
18
13,573
21
11,932
56
11,896
26
13,859
72
30,850
92
Motala .......................
28,083
14
22,750
—
23,628
71
22,375
69
55,673
75
66,511
44
65,650
87
72,830
49
532,413
31
568,247
67
635,091
jOb
[ 638,14b
72
657,393|9S
j 695,143| n
686,658
157
739,300
91
365
Af vi
d s t å
ende
m e d e
1 t a 1
e r h å
11 e r
1909
1910
Afrundadt
1913 j
1914 i
1915
1
1916 1
1917 1
1918
1919
1920
1921
40 %>.
38 °/o. !
36 °/o.
34 °/o.
33 •/..
32 °/o.
31 °/o.
30 «/»•
29 °/o.
Er.
ö.
Kr.
ö.
Kr.
ö.
Kr. |
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
2,390,831
75
3,061,488
3 2
2,560,500
1,024,200
972,990
921,780
870,570
844,965
819,360
793,755
768,150
742,545
121,979
38
172,181
90
119,000
47,840
45,448
43,056
40,664
• 39,468
38,272
37,076
35,880
34,684
47,227
86
61,562
17
37,300
—
14,920
14,174
13,428
12,682
12,309
11,936
11,563
11,190
10.817
16,305
19
20,035
76
15,100
—
6,040
5,738
5,436
5,134
4,983
4,832
4,681
4,530
4,3791
25,839
68
38,284
44
23,100
—
9,240
8,778
8,316
7,854
7,623
7,392
7,161
6,930
6,699''
4,303
64
3,648
95
5,700
—
2,280
2,166
2,052
1,938
1,881
1,824
1,767
1,710
1,653
31,397
30
41,051
51
34,400
—
13,760
13,072
12,384
11,696
11,352
11,008
10,664
10,320
9,976;
82,502
16
143,969
74
63,500
—
25,400
24,130
22,860
21,590
20,955
20,320
19,685
19,050
18,415:
329,555
21
480,734
47
298,700
—
119,480
113,506
107,532
101,558
98,571
95,584
92,597
89,610
86,623;
195,395
34
285,150
02
206,000
82,400
78,280
74,160
70,040
67,980
65,920
63,860
61,800
59,740
81,216
98
112,617
81
72,300
-
28,920
27,474
26,028
24,582
23,859
23,136
22,413
21,690
20,967]
276,612
32
397,767
83
278,300
—
111,320
105,754
100,188
94,622
91,839
89,056
86,273
83,490
80.707]
112,001
49
163,286
18
110,500
44,200
41,990
39,780
37,570
36,465
35,360
34,255
33,150
!
32,0451
37,760
48
48,137
39
35,900
—
14,360
13,642
12,924
12,206
11,847
11,488
11,129
10,770
10,411
15,084
15
19,346
29
15,200
—
6,080
5,776
5,472
5,168
■
5,016
4,864
4,712
4,560
4,408:
191,627
31
265,138
88
190,500
—
76,200
72,390
68,580
64,770
62,865
60,960
59,055
57,150
55,245]
17,970
90
21,949
22
19,600
—
7,840
7,448
7,056
6,664
6,468
6,272
6,076
5,880
5,684:
21,277
58
30,792
25
22,400
_
8,960
8,512
8,064
7,616
7,392
7,168
6,944
6,720
6,496]
72,289
30
86,600
61
54,100
—
21,640
20,558
19,476
18,394i
17,853
17,312
16,771
16,230
15,689
468,011
16
635,260
82
448,200
—
179,280
170,316
161,352
152,388
147,906
143,424
138,942
134,460
129,978
244,386
48
272,680
89
227,500
91,000
86,450
81,900
77,350
75,075
72,800
70,525
68,250
65,975]
258,071
83.
421,398
38
321,500
—
128,600
122,170
115,740
109,310
106,095
102,880
99,665
96,450
93,2351
31,651
72
29,116
68
25,600
—
10,240
9,728
9,216
8,704
8,448
8,192
7,936
7,680
7,4241
28,647
13
39,024
77
25,100
—
10,040
9,538
9,036
8,534
8,283
8,032
7,781
7,530
7,279]
26,316
95
38,552
02
18,700
—
7,480
7,106
6,732
6,358
6,171
5,984
5,797
5,610
5,423]
56,762
36
78,167
72
49,200
—
19,680
18,696
17,712
16,728
16,236
15,744
15,252
14,760
14,268]
645,836
47
878,940
46
667,600
-
267,040
253,688
240,336
226,984
220,308
213,632
206,956
200,280
193,604
366
1900-1901
Kr. ö.
1901—1902
Kr. ö.
1902—1903
Kr. ö.
1903—1904
Kr. ö.
1904—1905
Kr. ö.
1905—1906
Kr. ö.
1906—1907
Kr. ö.
»/in 1907—
•''/it 1908
Kr. ö.
Jönköpings län.
Jönköping.....................
166,355
24
135,278
76
140,063
56
140,895
74
i
146,874 46
169,798
04
198,974
50,344
68
|
169,411 88
81,006 02
Eksjö...........................
45,020
17
39,956
45
45,424
20
52,720
48
54,315 71
56,971
60
67
Gränna ........................
5,859
46
5,172
53
4,937
76
4,050
—
4,050
—
4,050
—
1,200
—
—
—
217,234
87
180,407
7 4
190,425
52
197,666
2 2
205,240
17
230,819
64
250,519! 3 5
250,417
85
Kronobergs län.
Växjö...........................
140,520
121,262
79
122,928
59
129,765
86
132,874
14
137,920
49
''
148,917 04
173,915
23
Ljungby........................
13,546
15
15,021
76
16,853
21
13,764
01
13,841
01
15,496
37
15,471145
46.207
54
154,066
15
136,284
55
139,781
80
143,529
87
146,715
15
153,416
86
164,388] 49
220,122
77
Kalmar län.
Kalmar ........................
171,530
30
167,829
65
197.147
67
166,460
85
145,199
56
161,520
66
176,153
69
207,136
15
Västervik .....................
39,883
50
38,883
75
45,741
25
37,085
60
44,116
50
41,882
50
46,489
59
66,313
20
Vimmerby.....................
33,515
—
28,540
—
29,592
—
33,075
34,130
—
37,725
—
33,545
—
36,590
40
Oskarshamn ..................
93,158
92
82,268
02
77,871
04
81,549
02
78,878
75
87,649
26,454
35
89,609
14
116,074
25
Borgholm .....................
20,049
64
17,656
27
21,229
27,055
67
21,191
07
20,430
66
30
25,840
07
30,405
16,369
62
Mönsterås.....................
29,250
—
25,550
—
—
24,012
50
27,050
—
28,031
25
23,612
50
93
Mörbylanga .................
—
—
—
—
—
—
15,559
96
15,433] 8 e
16,016
12
19,539
95
31,035
06
Nybro...........................
41,352
10
36,092
18
34,852
0 6
36,623
96
34,354! 13
42.286
06
46,250
83
50,912
31
428,739
76
396,819
87
433,488
69
415,557
86
399,593
46
441,565124
461,040
77
554,736
92
Gottlands län.
Visby...........................
78,SOt)
56
66,897
28
68,122
32
72,147
68
66,226
26
70,942 81
81,552
22
133,447
06
Blekinge län.
Karlskrona.....................
137,911
—
124,419
99
186,984
12
181,389
44
157,740
19
180,802 59
175,542
26
192,190
58
Karlshamn.....................
94,284
08
89,046
66
71,367
40
61,247
62
76,040
70
79,051 3 9
78,894
Öl
97,088
52
Sölvesborg.....................
30,507
18
27,795
80
29,221
2 6
33,087
87
32,667
97
32,631
04
31,328
58
45.955
01
Ronneby........................
32,710
58
32,559
65
37,247
89
36,766
19
36,534
82
40,385
89
37,727
87
94,344
94
295,412
84
273,822
10
324,820
66
312,491
12
302,983jo 8
332,870
91
323,493
22
429,579
05
Kristianstads län.
Kristianstad ..................
125,217
94
109,932
64
114,312
03
120,510!3ö
123,991j47
134,934
15
145,900 71
204,044
85
Simrishamn .................
9,531
16
9,404
20
11,854
12
12,921 U »
14,083 49
15,819
41
15,559,39
20,088
05
Ängelholm.....................
39,094
19
39,146
90
43,726
24
46,419 89
48,212:9 7
49,374
79
54,848] 09
101,676
23
Båstad ........................
9,385
20
8,508
31
13,928
72
11,83318 7
12,146184
16,877
26
18,056Uo
25,946
46
Hessleholm ..................
—
31,363
54
37.620
85
31,9081 J 5
35,243| 5 7
53,369
29
57,534] 42
117,554
33
183,228
49
198,358
59
221,441
96
223,593
25
233,678
34
270,374
90
291,899
01
469,309
92
Malmöhus län.
Malmö ........................
382,523
62
318,856
79
362,148
10
409,380
04
415,280
88
536,440
91
592,888
79
540,760
64
Landskrona ..................
82,003
05
61,500
75
73,362
69
72,346
02
67,207
75
84,771
91
116,473
48
83,324
32
Hälsingborg ..................
214,582
90
199,796
49
244,753
73
245,747
31
280,793
07
303,051
64
316,738
21
312,746
46
Ystad...........................
64,912
51
59,378
80
65,175
16
68,421
10
76,644
58
86,251
70
101,128
66
112,957
49
Lund ...........................
136,917
90
100,114
09
120,317
03
141,108
42
137,685
55
131,306
33
145,377
81
138,024
47
Trälleborg.....................
44,401
90
39,825
17
45,364
2 8
56,154
06
54,402
50
59,482
68
52,603
02
47,346
40
Skanör med Falsterbo ...
1,162
50
1,031
25
581
25
600
—
675
—
3,990
—
1,882
50
11,706
22
Hörby...........................
—
—
—
—
21,745
33
21,666
22
18,018
69
18,998
84
19,806
78
21,420
70
Eslöf ...........................
41,236
98
39,931
11
48,718
90
43,535
2 2
45 £52
73
49,344
62
50,415
08
61,281
95
967,741
s
820,434
46
982,166
47
1,058, Ö58|8S|1,095,960
7 5
1,273,638
58
1,397,314
33
1,329,568|6 5
367
j
Af T
idstående
med
eltal
e r h å
ller
—
1909
1910
Alrunaadt
medeltal.
1913
1914
1915
1916
1917
1918
1919
1920
1921
40 °/o.
38 °/o.
36 °/o.
34 °/o.
33 »/o.
32 °/o.
31 °/o.
30 7». ;
29 7o.
Kr.
ö.
{
Kr.
ö.
Kr.
ö.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
f
124,727
78
168,044
156,000
62,400
59,280
56,160
53,040
51,480
49,920
48,360
46,800;
45,240
74,866
89
82,638
1 1
58,300
—
23,320
22,154
20,988
19,822
19,239
18,656
18,073
17,490]
16.907
—
—
—
—
4,200
—
1,680
1,596
1,512
1,428
1,386
1,344
1,302
1,260]
1,218
199,594
67
250,682
11
218,500
—
87,400
83,030
78,660
74,290
72,105
69,920
67,735]
65,550]
1
63,365
;
132,842
8 5
179,768
41
142,100
__
56,840
53,998
51,156
48,314
46,893
45,472
44.051
42,630]
41,209
|
34,768
95
44,029
Öl
22,9001—
9,160
8,702
8,244
7,786
7,557
7.328
7,099
6,870i
6,641
]
167,611
30
223,797
42
165,000
—
66,000
62,700
59,400
56,100]
54,450
52,800
51,150
49,500:
47,850
195,009
12
234,777
56
182,300
_
72,920
69,274
65,628
61,982
60,159
58,836
56.513
54,690
52,867)
58,532
23
89,525
85
50,800
—
20,320
19,304
18,288
17,272
16,764
16,256
15,748
15.240
14,732
38,352
—
52,616
64
35,800
—
14,320
13,604
12,888
12,172
11,814
11,456
11,098
10.740
10,382
79,456
85
97,666
40
88,400
—
35,360
33,592
31,824
30,056
29,172
28,288
27,404
26,520
25,636
25,452
26
33,227
98
24,200
—
9,680
9,196
8,712
8,228
7,986
7,744
7,502
7,260
7,018
21,469
09
27,075
24
24,900
—
9,960
9,462
8,964
8,466
8,217
7,968
7,719
7.470
7,221
27,572
43
29,538
59
22,100
—
8,840
8,398
8,956
7,514
7,293
7,072
6,851
6,630
6,409
45,723
28
56,660
50
42,500
—
17,000
16,150
15,300
14,450
14,025
13,600
13.175
12.750
12,325
491,567
]
21
621,088
76
471,000
—
188,400
178,980
169,560
160,140
155,430
150,720
146,010
141.300,
136,590
]
108,915
17
143,152
58
89,000
—
35,600
33,820
32,040
30,260
29,370
28,480
27,590
!
26,700
1
25,810!
J
j 155,459
29
182,458
50
167,500
67,000
63,650
60,300
56,950
55,275
53,600
51,925
50,250]
i
48.575)
|
62,960
10
87,210
68
79,700
—
31,880
30,286
28,692
27,098
26,301
25,504
24,707
23,910
23,113!
36,264
09
45,849
81
34,500
—
13,800
13,110
12,420
11,730
11,385
11,040
10,695
10,350]
10,005]
62,473
92
75,779
95
48,700
—
19,480
18,506
17,532
16,558
16,071
15,584
15,097
14,610
14,123
|
317,157
40
391,298
94
330,400
—
132,160
125,552
118,944
112,336
109,032
105,728
102,424
99,120
95,816]
175,052
50
206,699
55
146,100
_
58,440
55,518
52,596
49,674
48,213
46,752
45,291
j
43,830;
42,369!
1
17,878
57
22,891
32
15,000
—
6,000
5,700
5,400
5.100
4,950
4,800
4,650
4,500
4,350)
77,696
50
96,842
71
59,700
—
23,880
22,686
21,492
20,298
19,701
19,104
18,507
17,910
17.313!
22,868
83
17,405
07
15,700
—
6,280
5,966
5,652
5,338
5,181
5,024
4,867
4,710
4.5531
95,164
80
113,168
90
63,700
—
25,480
24,206
22,932
21,658
21,021
20,384
19,747
19,110
18,473|
|
388,661
2 0
457,007
66
300,200
—
120,080
114,076
108,072
102,068
99,066
96,064
93,062
90,060
87,0581
469,609
78
569,735
66
459,800
183,920
174,724
165,528
156,332
151,734
147,136
142,538
137,940
133,342
69,781
14
96,168
52
80,700
—
32,280
30,666
29,052
27,438
26,631
25,824
25,017
24,210;
23,403
233,875
15
297,205
97
264,900
—
105,960
100,662
95,364
90,066
87,417
84,768
82,119
79,470
76,821
98,163
26
108,524
30
84,200
—
33,680
31,996
30,312
28,628
27,786
26,944
26,102
25,260
24,418]
112,204
68
137,837
33
130,100
—
52,040
49,438
46,836
44,234
42,933
41,632
40,331
39,030
37,729
48,665
13
66,508
06
51,500
—
20,600
19,570
18,540
17,510
16,995
16,480
15,965
15,450
14,935
10,290
63
11,401
14
4,300
—
1,720
1.634
1,548
1,462
1,419
1,376
1,333
1,290]
1,247
21,001
33
29,222
72
21,500
—
8,600
8,170
7,740
7,310
7,095
6,880
6,665
6,450
6,235
61,554
06
78,380
62
52.000
—
20,800
19,760
18,720
17,680
17,160
16,640
16,120
15,600
15,080
1,125,145]
16|
1,394,984
32
1,149,000]—
459,600]
436,620]
413,640,
390,660)
379,170
367,680
556,190
344,700;
333,210
368
1900—1901
Kr. ö.
1901—1902
Kr. ö.
1
!
1902-1903
Kr. ö.
1903—1904
Kr. ö.
i
1904—1905
Kr. ö.
1905—1906
Kr. ö.
1906—1907
Kr. ö.
''/io 1907—
“/» 1908
Kr. ö.
Hallands län.
1
Laholm ........................
27,011
15
25,673
03
24,262
7 4
26,627
93
31,540
f» 5
39,144 90
42,952
10
67,606
7 2
Halmstad .....................
97,520
65
90,184
49
96,840
18
106,308
68
117,420 71
143,756(7 3
154,480
12
203,257
26
Falkenberg ..................
38,1.-18
67
35,969
95j
43,030
01
44,065
02
51,709
49
*>4,723; 7 8
54,023
—
129,856
65
Varberg ........................
3,825
—
50,257
50
70,661
49
61,022
23
62,110
23
83,317 93
83,758
73
150,775
37
Kungsbacka ..................
45,120
11
38,919
31
43,617
15
43,963
62
40,(520
61
43,810
2 5
45,535
88
69,897
—
211,615
58
241,004130
279,011
57
281,987
48
303,401
6 2
374,753
58
380,749
83
621,393
—
Göteborgs och Bohus län.
Göteborg .....................
924,208
91
935,026
20
960,790
23
1,147,281
S 7
1,321,872
41
1,408,124
83
1,553,738
95
1,384,876
07
Kungälf ........................
34,511
3 2
38,961
37,908
37
43,982
59
42,379
17
41,666] 15
44,309
44
53,804
98
Marstrand .....................
16,809 44
18,994
45
18,873
53
23,525
83
23,347)90
25,649
92
24,140
76
25,129
62
Uddevalla ....................
136,786(36
121,257 36
116,828
95
127,899
87
123,753
7 5
133,616)6 5
157,901149
159,665
76
Strömstad .....................
52,865] oc
47,930 0 7
52,252
61
50,300
68
50,623 o i
50,024
24
47,022
70
57,035
07
Lysekil ........................
73,165 43
65,534]60
67,686
94
58,359
89
61,856| 8 8
86,165
93
94,845(48
80,162
58
1,238,346
52
1,227,703168
1,254,340 68
1,451,350
72
1,623,833] is
1,745,247
21
1,921,958182
1,760,674
98
Alfsborgs län.
Vänersborg ..................
64,414
94
60,841(3 6
61,550
59
76,871
53
71,3311 o o
70,981
6 5
73,980 23
81,710
63
Borås ...........................
145,519
34
125,878 03
127,812
39
136,787
50
142,496
—
146,098
8 2
160,750 12
195,163
86
Alingsås .....................
40,135
11
42,263
60
43,892
11
44,438
58
43,979 61
49,032
04
55,119 94
50,306
0 2
2fi 177
27 487
‘29 077
‘29 329
26,554
65
27,476
88
36.898 7 7
50,470
84
Amål ...........................
3L850
30,850
32,650
38,250
32,650
34,450
38.250
—
37,520
Trollhättan ..................
52,927
79
47,666
6 5
51,013
02
55,249
29
52,240
52
57,918
49
72,190117
107,816
93
361,02412 0
334,987
17
345,995
25
380,926
40
369,252
68
385,957
88
436,989
23
522,988
28
Skaraborgs län.
! Mariestad .....................
77,015 97
67,051
44
77,152
31
77,506
11
80,314
—
86,994
20
99,767
77
109,870
37
Lidköpinsr ...................
78,800 —
73,318
75
75,300
—
83,300
—
97,577
50
105,041
21
118,344
91
123,968
44
Skara...........................
65,480!s2
63,285
95
71,893
73
70,861
56
66,882
67
74,904
40
80,865
32
75,890
83
SkOfde
.....................
79,3941 e s
81,704
06
85,000
SO
94,906
2 5
92,863(16
102,518
—
129,058(05
123,281
90
Falköping .....................
49,217
78
57,989
90
73,646
2 9
73,323
70
72,608Uo
89,022
31
103,226] 81
104,550
20
Hjo..............................
21,431
25
21,393
75
21,412
50
25,665
—
25,552
50
25,557] so
39,117
58
39,463
41
Vara ..........................
41,89l|39
43,826] 2 6
45,126
3 4
43,912
3 9
39,257
19
45,889! 53
47,128] 3 0
57,957
54
413,231
3 4
1 408,570] u
449,531
97
469,475]oi
475,055
42
529,927
15
617,508
74
634,982
6 9
Värmlands län.
,
Karlstad........................
163,243
61
161,772:3 4
168,871
93
190,267
95
186,371
11
200,300
95
243,839
OS
200,788
17
Kristinehamn ...............
106,518
35
92,124(34
99,992
83
101,263
18
99,300
45
104,183
10
111,244
34
118,855
01
Filipstad........................
75,058
04
72,426! 0 4
70,288
3 9
68,109
78
71,828
2 5
79,045
63
88,662
95
103,529
58
Arvika ........................
85,924
04
74,395
—
71,671
9 2
75,596
85
71,925
40
89,350
—
84,794
87
80,059
54
Sellie ...........................
26,345
96
27,206
70
31,979
19
29,297
70
23,573
52
30,110
7 5
36,613
11
35,801
82
457,090
i—
427,924
142
442,804
26
464,535
4b
452,99817 o
502,990] 43
565,154(3 5
539,034
12
Örebro län.
1
!
Örebro
292,571
lss
280,496(8 8
276,890
63
303,134
38
302,984 as
324,956
25
359,400
—
431,953
98
Askersund.....................
!
42,325
38,537
50
34,537
50
37,037
50
36,037
50
33,537
60
33,537
50
37,475
—
Nora ..........................
1
30,787
50
29,550
—
29,550
—
29,550
—
29,550
—
29,550
—
29,550
—
45,274
56
Lindesberg.....................
|
41,850
42,750
—
42,750
—
42,750
—
40,650
—
40,650
40,650
—
79,324
58
! 407,534] s 8
391,334
38
383,728
13
| 412,471
188
I 409,221|88| 428,693(75
463,137
50
| 594,028|la
369
j
1909
Kr.
ö.
1910
Kr.
ö.
Afrundadt
medeltal.
Kr.
Ii.
A f v
i d s t ä
ende
m e d
eltal
e r h å
ler
1913
40 °/o.
Kr.
1914
38 "/o.
Kr.
1915
36 °/o.
Kr.
!
1916
34 °/o.
Kr.
1917
33 o/o.
Kr.
1918 1
32°/o. j
Kr.
1919
31 “/o.
Kr.
1920
30 °jo.
Kr.
1921
29 •/«.
Kr.
I
64,931 65
73,244
Öl
42,300
_
16,920
| |
16,074!
15,228
14,382
13,959
13,536
13,113
12.690
12.267
189,773
18
210,820
13
141,000
—
56,400
53,580
I 50,760
47,940
46,530
45,120!
43,710
42,300
40,890
110,215
62
125,707
88
69,800
—
'' 27,920
26,524
25,128
23,732
23,034!
22,336
21,638-
20,940
20,242
108,087
2 4
145,556
98
81,900
—
32,760
31,122
29,484
27,846
27,027
26,208!
25,389
24.571
23,751
57,524
97
68,728
49
49,800
—
19,920
18,924
17,928
16,932
16,434
15,936;
15,438
14,940
14,442
530,532
66
624,057
49
384,800
153,920
146,224! 138,528
130,832
126,984
123,136!
119,288)
115,440
111,592
1,030,745
98
1,391,420
37
1,205,800
482,320
''458,204
434,088
409,972
397,914
1
385,856!
■
373,798!
361,740
349,682
40,521
17
53,848
71
43,200
—
17,280
16,416!
15,552
14,688
14,256
13.824:
13,392
12.960
12,528
24,881
99
32,728
43
23,400
—
9,360
8,892 [
8,424
7,956
7,722
7,4881
7,254
7,020
3,786
133,233
40
182,416
7 5
139,300
—
55,720
52,934
50,148
47,362
45,969
44,576!
43,183
41,790
40.397
49,911
15
60,606
21
51,900
—
20,760
19,722
18,684
17,646
17,127
16,608!
16,089
15,570
15,051
!
64,458
99
84,473
06
73,700
—
29,480
28,006!
26,532!
25,058
24,321
23,584!
22,847
22,110
21.37;;
1,343,752
68
1,805,493
53
1,537,300
_
614,920
584,174
553,428
522,682| 507,309
491,980!
476,563
461,190
445,817
70,008
68
94,564! 5 5
72,600
29,040
27,588
26,136
24,684
23,958
23,232;
22,506)
21,780
21,054!
180,700
12
249,156
12
161,000
64,400
61,180
57,960
54,740
53,130
51,520!
49,910,
48,300!
46,690.
47,223
0 5
54,855
11
47,100; —
18,840
17,898
16,956
16,014
15,543
15,072!
14,601!
14,130
13,659
46,300
11
52,973
73
35,300
_
14,120
13,414
12,708
12,002
11,649
11,296 j
10,943!
10,590
10,237
30,900
36,900
—
34,400
—
13,760
13,072
12,384
11,696
11,352
11,008|
10,664!
10,320
9,976
89,051
59
106,022
18
69,200
_
27,680
26,296
24,912
23,528
22.836
22,144!
21,452:
20,760
20,068
464,183
55
594,471
69
419,600
—
167,840
159,448
151,056
142,664
138,468
184,272
130,076!
125,880
121,684
89,001
45
109,055
89
87,400
34,960
33,212
31,464
29,716
28,842
27,968,
27,094
26,220
25,346
110,581
3 9
127,161
79
99,300
39,720
37,734
35,748
33,762
32,769
31,776j
30,783:
29,790
28,797
69,356
2
87,930
20
72,700
29,080
27,626
26,172
24,718
23,991
23,264;
22,537
21,810
21,083
115,780
63
141,862
96
104,600
41,840
39,748
37,656
35,564
34,518
33,472
32,426
31,380
30,334
89,265
77
106,693
87
82,000
-
32,800
31,160
29,520
27,880
27,060
26,240
25,420
24,600
23,780
30,793
83
40,393
71
29,100
—
11,640
11,058
10,476
9,894
9,603
9,312
9,021:
8,730
8,439
60,361
37
74,165
69
60,000
_
20,000
19,000
18,000
17,000
16,500
16,000
15,500
15,000
14,500
565,140
66
687,264
11
525,100
—
210,040
199,538
189,036
178,534
173,283
168,032:
162,7811
157,530
152,279
140,767
14
201,790
71
185,800
74,320
70,604
66,888
63,172
61,314
59,456''
57,598
55.740
53,882
74,546
35
99,603
24
100,800
—
40,320
38,304
36,288
34,272
33,264
32,256!
31,248;
30,240
29,232
91,130
9 9
140,819
90
86,100
-
34,440
32,718
30,996
29,274
28,413
27,552
26,691
25,830
24,969!
73,216| 5 i
103,066
39
81,000
—
32,400
30,780!
29,160
27,540
26,730
25.920!
25,110
24,300
23,490
32,777! si
43,187
31
31,700
-
12,680
12,046
11,412
10,778
10,461
10,144!
9,827,
9,510
9,193
412,438
83
588,46715 5
|
485,400
—
194,160
184,452
174.744
■
165,036
160,182
155,328!
150,4741
145,620
140,766)
284,946
51
378,378 05
323,600
129,440
122,968
116,496
110,024
i
106,788,
103,552''
:
100,316:
97.080:
93,844:
31,175
—
33,675
—
35,800
—
14,320
13,604
12,888
12,172
11,814
11,456!
11,098
10,740
10,382;
34,675
43,675
—
33,200
—
13,280
12,616
11,952
11,288
10,956
10,624!
10,292
9,960,
9,628
56,876
26
71,211|50
49,900
—
19,960
18,962
17,964
16,9661
16,4671
15,968
15,469
1 4,979
14,471
!
407,672
77
626,939|5 5
442,500
-1
O
O
o
168,150
159,3001
150,450)
146,025;
141,600;
137,175;
132,750!
128,325.
47
370
1900-1901
1901-1902
1902-1903
1903—1904
1904-1905
1905—1906
1906-1907
Vio 1907—
ai/u 1908
Kr.
ö.
Kr.
ö.
Kr.
ö.
Kr.
ö.
Kr.
ö.
Kr.
ö.
Kr.
ö.
Kr.
ö.
204,118
62
165,207
20
147,579
56
177,804
36
176,114
28
169,233
09
176,307
27
200,283
90
44,893
53
40,322
24
37,820
86
37,659
11
39,304
01
43,283
62
43,758
63
51,250
22
63,688
10
54,846
08
51,296
59
61,783
34
58,476
82
64,858
89
67,773
51
82,484
21
134,742
04
114,646
45
108,235
58
122,312
44
110,314
40
115,910
94
121,054
6 3
151,397
49
447,442
29
375,021
97
344,932
59
399,559
2 5
884,209
51
393,286
54
408,894
04
485,415
82
155,290
22
129,044
07
150,230
69
143,836
63
145,566
22
165,261
24
184,773
20
258,331
02
47,466
45
26,744
20
20,847
96
23,321
09
54,392
74
62,352
47
75,569
17
113,777
77
13,419
04
5,812
92
2,943
50
6,983
06
8,864
99
14,066
28
8,973
66
—
—
216,175
71
161,601
19
174,022
15
174,140
78
208,823
95
241,679
99
269,316
03
372,108
79
242,290
193,225
198,753
75
211,775
204,229
208,362
50
230,843
75
260,007
01
103,799
60
77,794
—
94,034
50
77,006
91
75,855
70
83,388
30
89,126
22
87,416
17
109,462
50
95,962
50
110,962
50
109,962
50
102,962
50
105,962
50
103,962
50
86,950
455,552
10
366,981
50
403,750
75
398,744
41
383,047
20
397,713
30
423,932
47
434,373
18
129,533
72
103,839
02
119,354
21
137,870
85
104,781
03
137,237
86
139,946
20
107,656
74
252,852
30
191,984
10
201,187
70
207,555
03
189,573
78
184,430
64
190,204
32
234,665
a r
o o
80,072
12
59,841
01
67,563
60
62,874
9 7
59,724
46
65,188
64
79,077
32
58,408
14
—
-
-
-
—
—
61,350
—
68,150
—
84,350
-
100,350
—
100,675
462,458
14
355,664
13
388,105
51
469,650
85
422,229
27
471,207
14
509,577
84
501,405
23
135,800
121,800
126,800
131,800
140,800
154,800
181,800
_
153,907
115,612
01
104,916
62
99,057
20
86,062
59
76,705
71
108,227
85
109,862
50
101,765
14
54,027
70
44,906
87
52,219
2 6
45,503
18
42,857
60
46,738
2 7
42,965
28
42,581
84
169,639
71
149,823
49
151,276
46
131,565
77
119,563
31
154,966
12
152,827
78
144,346
98
147,892
76
114,409
74
90,321
43
54,538
60
60,758
09
74,921
59
82,906
07
105,659
46
43,912
14
31,439
91
35,840
32
27,856
69
26,430
46
25,854
77
26,881
66
22,609
21
57,363
75
39,466
55
35,992
3 2
30,424
56
28,077
10
24,522
62
35,765
09
32,658
61
249,168
65
185,316
20
162,154
07
112,819
S5
115,265
65
125,298
98
145,552
8 2
160,927
28
11,493,126
—
10,520,872)
93
11,408,606)
73|
11,870,006;
82)
11,999,097;
Ö0
13,105,841
66113,188,962
58
15,021,310
67
Västmanlands
län.
Västerås............
Arboga ..... ......
Köping ............
Sala.................
Kopparbergs län.
Falun...............
Hedemora ........
Säter ...............
Gäfleborgs län.
Gäfle ...............
Söderhamn ......
Hudiksvall ......
Västernorrlands
län.
Härnösand ......
Sundsvall .........
Örnsköldsvik ...
Sollefteå............
Jämtlands län.
Östersund.........
Västerbottens
län.
Umeå...............
Skellefteå .........
Norrbottens län.
Luleå ...............
Piteå ...............
Haparanda ......
371
1909
Kr.
ö.
1910
Kr.
ö.
Afrundadt
medeltal.
Kr.
ö.
A f v i
d s ti
ende
m e d e
1 t a 1
erhåller
j
1913
40 °/o.
Kr.
1914
38 0/o.
Kr.
1915
36 °/o.
Kr.
1916
34 °/o.
Kr.
1917
33 °/o.
Kr.
1918
32 °/o.
Kr.
1919
31 %•
Kr.
1920
30 °/o.
Kr.
1921
!
29°/o.
Kr.
196,320
99
276,490
08
188,900
75,560
71,782
68,004
64,226
62,337
60,448
58,559
56,670
54,781
46,360
53
62,087
31
44,700
—
17,880
16,986
16,092
15,198
14,751
14,304
13,857
13,410
12,963
68,744
08
97,846
03
67,200
—
26,880
25,536
24,192
22,848
22,176
21,504
20,832
20,160
19,488
137,439
81
175,414
64
129,100
-
51,640
49,058
46,476
43,894
42,603
41,312
40,021
38,730
37,439
448,865
11
611,838
06
429,900
"
171,960
163,362
154,764
146,166
141,867
137,568
133,269
128,970| 124,671
176,078
03
229,165
45
173,800
69,520
66,044
62,568
59,092
57,354
55,616
53,878
52,140
50,402
83,368
36
114,293
30
62,200
—
24,880
23,636
22,392
21,148
20,526
19,904
19,282
18,660
18,038
—
—
—
—
8,700
-
3,480
3,306
3,132
2,958
2,871
2,784
2,697
2,610
2,523
259,446
3 9
343,458
75
241,700
97,880
92,986
88,092
83,198
80,751
78,304
75,857
73,410
70,963
196,349
38
280,672
52
222,700
_
89,080
84,626
80,172
75,718
73,491
71,264
69,037
66,810
64,583,1
46,999
46
93,336
86
82,900
33,160
31,502
29,844
28,186
27,357
26,528
25,699
24,870
24,041;
71,612
50
97,535
—
99,500
39,800
37,810
35,820
33,830
32,835
31,840
30,845
29,850
28,855;
314,961
34
471,544
38
405,100
162,040
153,938
145,836
137,734
133,683
129,632
125,581
121,530
117,479;
78,117
40
135,392
02
119,400
47,760
45,372
42,984
40,596
39,402
38,208
37,014
35,820
34,626
156,073
15
246,314
69
205,500
—
82,200
78,090
73,980
69,870
67,815
65,760
63,705
61.650
59,595
51,950
94
68,606
6»
65,300
-
26,120
24,814
23,508
22,202
21,549
20,896
20,243
19,590
18,937
92,909
3 8
111,025
_
88,400
-
35,360
33,592
31,824
30,056
29,172
28,288
27,404
26,520
25,636
379,050
87
561,338
40
478,600
—
191,440
181,868
172,296
162,724
157,938
153,152
148,366
143,580
138,794
150,917
50
173,908
75
147,200
58,880
55,936
52,992
50,048
48,576
47,104
45,632
44,160
42.688
82,350
29
115,162
50
100,000
40,000
38 000
36,000
34,000
33,000
32,000
31,000
30,000
29,000
32,111
55,036
93
45,900
—
18,360
17,442
16,524
15,606
15,147
14,688
14 229
13,770
13,311
114,461
29
170,199
43
145,900
—
58,360
55,442
52,524
49,606
48,147
46,688
45,229
43,770
42,311
79,018
60
123,863
82
93,400
37,360
35,492
33,624
31,756
30,822
29,888
28,954
28,020
27,086
9,067
67
19,050
49
26,900
—
10,760
10,222
9,684
9,146
8,877
8,608
8,339
8,070
7,801
25,745
36
56,383
69
36,600
-
14,640
13,908
13,176
12,444
12,078
11,712
11,346
10,980
10,614
113,831
63
199,298
00
156,900
—
62,760
59,622
56,484
53,346
51.777
50,208
48,639
47,070
45,501
12,414,754
60
16,294,473; 20
12,779,400
—
5,111,760^,856,172
4,600,584|4,344,996|4,217,202|4,089,408|3,961,614;3,833,820.3,706,026
