# ID: svediakorp-gov112118
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Tvåkammarriksdagen: utredningar
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1910
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: tvåkammarriksdagen, investigations
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 367,431
# sentences: 14,032
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


/ ••
TEXTBILAGOR OCH ANDRA IN STATISTISKA
STOCKHOLM 1909
1SAAC MARCBs’ BOKTRYCKERI*AKTIEBOLAG
i i r
Innehåll.
Sid.
Bilaga A.
Tabell, utvisande förhållandet mellan nuvarande och föreslagna tullsatser,
i procent af värdet, för varor, framställda af spånadsämnen ur djuroch
växtriket..........................................................
Bilaga B:
Redogörelse för de mera anmärkningsvärda svaren å den i kommitténs
frågecirkulär n:r 1 upptagna frågan, huruvida och i hvilken utsträckning
dumping förekommit å den inhemska marknaden........................................
Bilaga C:
Dumping............................................................................
Bilaga 1):
Bestämmelser om dumping i Canadas tulltariff ................................................
Bilaga E:
Förteckning öfver åtskilliga varor, i tullbehandlingsafseende hänförliga till
tulltaxans rubriker: n:r 289, kemiskt-tekniska preparater, ej specificerade,
andra slag, n:r 584, slöjdvaror, i taxan ej nämnda, eller n:r 740, varor,
som icke kunna hänföras under någon af de i tulltaxan upptagna bestämmelser:
mer eller mindre arbetade; alla med tullsats af 15 procent
af värdet ...................................................................
Bilaga F:
Historik rörande § 9 tulltaxeunderrättelserna ...................................................
Bilaga O:
Förteckning öfver de af kungl. generaltullstyrelsen lämnade medgifvanden
af tullrestitution enligt § 9 mom. 5 tulltaxeunderrättelserna under åren
1872-1907
133
IV
Bilaga H:
Sid.
Uppgift å de restitutionsbelopp, som utanordnats enligt hvarje särskildt
moment i § 9 tulltaxeunderrättelserna under åren 1903 — 1905 ................ 157
Bilaga I:
Uppgift å de restitutionsbelopp, som utanordnats för vissa varor enligt § 9
mom. 1 tulltaxeunderrättelserna under åren 1903—1905............................ 159
Bilaga J:
Antal poster, å hvilka restitution enligt § 9 tulltaxeunderrättelserna beviljats
under åren 1903—1905 ................................................................................... 161
Bilaga K:
Tablå med hänvisning till de rubriker i gällande taxa, hvilka helt eller delvis
motsvara de särskilda rubrikerna i taxeförslaget ........................................ 163
Bilaga L:
Promemoria angående lämpligaste formen för skeppsbyggnadsgodtgörelse 201
Bilaga M:
Framställning från handelskammaren i Galle angående godtgörelse af tullmedlen
per ton för inom landet nybyggda fartyg........................................ 231
Bilaga N:
Promemoria angående hufvuddragen af utvecklingen och verkningarna af den
franska lagstiftningen angående premier dels åt skeppsbyggeriet dels åt
rederinäringen .................................................................................................... 247
Bilaga 0:
Yttrande från Kockums mekaniska verkstads aktiebolag angående åtgärder
till upphjälpande
af
skeppsbyggnadsindustrien ............................................ 253
Bilaga P:
Promemoria angående frågan om tullbehandling af talg och oleomargarin
m. m................................................................................................................. 255
Bilaga Q:
Utlåtanden angående
smältpunktema
hos
oleomargarin, premier jus m. m. 259
Bilaga R:
Framställning från åtskilliga margarinfabrikanter angående tullen å margarin
m. m................................................................................................................. 277
Bilaga S:
Sid.
Referat af vissa delar af deputeranden Plichons rapport rörande tullkommissionens
förslag till förändringar af 1892 års järntullar, inkommen
på franska
deputeradekammarens bord i november 1908
291
Bilaga T:
Utlåtanden af maskinverkstädernas tullkommitté angående revision af tulltaxan
jämte förslag till tullsatser å maskiner, redskap och verktyg m. m. 305
Bilaga U:
Professor P. Klasons utlåtande angående särskiljande af olika slag af fernissor
................................................................................................................ 347
n
Bilaga Å.
Tabell,
utvisande förhållandet mellan nuvarande och föreslagna tullsatser, i procent af
värdet, för varor, framställda af spånadsämnen ur djur- och växtriket.
(Afdelning Till.)
Rubrik
i förslaget.
Profvets:
Nuvarande
tullsats:
Föreslagen tullsats:
Varans
beskaffenhet.
n:r.
vikt per
kvm.
Gram.
trådtal
per
cm. i kv.
pris
per kg.
Kr.
per kg.
Kr.
i pro-  cent af
värdet.
per kg.
Kr.
i pro-  cent af
värdet.
i pro-  cent af
medel-  värdet.
(vin A)
342
21
39.3 3
6.—
15.3
10.—
25.4
Sammet.
40
34.88
17.2
28.7
„
17
33.48
18.—
29.9
18
30.45
19.7
32.8
20
30.13
19.9
33.2
»»
42
28.5 7
21.—
35.—
39
28.57
21.—
35.—
65
25.60
2.50
9.8
39.i
„
41
22.86
6.—
26.2
43.7
„
13
22.51
,,
26.7
44.4
Plysch.
3
20.40
,,
29.4
49.—
»»
22
19.84
30.3
50.4
Sammet.
1
19.83
30.3
50.4
Plysch.
35
19.5 8
30.6
51.i
„
7
17.68
33.9
56.6
J»
12
17.17
35.-
58.2
„
37
16.7 5
35.8
59.7
»>
19
16.44
36.5
60.8
Sammet.
5
15.8 7
37.8
63.—
Plysch.
11
15.5 8
38.5
64.2
15
15.36
39.i
65.i
36 |
| 15.—
i 40.—
75
66.7
•>
1*
2
Rubrik
i förslaget.
Profvets:
Nuvarande
tullsats:
Föreslagen tullsats:
Varans
beskatfenhet.
n:r.
vikt per
kvm.
Gram.
trådtal
pris
Per | per kg.
cm. i kv.
Kr.
per kg.
Kr.
i pro-  cent af
värdet.
per kg.
Kr.
i pro-  cent af
värdet.
i pro-  cent af
medel-  värdet.
(VIII A)
342
2
14.—
0.—
42.9
10.—
71.4
Plysch.
9
13.94
43.—
71.7
„
6
13.38
44.8
77
74.7
34
11.57
51.8
77
86.4
”
14
11.44
52.4
77
87.4
J»
8
11.32
53.—
88.3
J>
10
10.58
50.7
94.5
5»
38
10.09
59.5
77
99.i
49.8
J»
343
30
100.40
6.—
5.6
10.—
9.4
51
! 80.—
7.6
12.5
58
[ 79.-
7.6
12.7
1
59
77.60
7.7
12.9
i
28
70.—
7.9
13.2
04
70.—
7.9
13.2
20
70.—
8.6
14.3
56
09.17
8.7
14.5
25
00.6 7
9.—
15.—
52
01.37
9.8
10.3
23
00.—
10.-
77
16.7
27
00.—
10.—
16.7
48
00.—
10.—
16.7
33
57.7 3
10.4
17.3
50
57.5 0
10.4
17.4
29
. *)3.5 7
11.2
77
18.7
49
53.33
11.3
77
18.8
55
53.—
11.3
77
18.9
57
52.11
11.5
77
19.2
32
51.9 2
11.6
77
19.3
31
'' 51.06
11.8
19.6
54
i 50.—
12.—
20.—
46
50.—
12.—
20.—
47
48.4 6
12.4
77
20.6
03
! 48.40
12.4
77
20.7
Öl
i 48.—
12.5
20.8
02
47.-
12.8
77
21.3
53
4o.6 7
13.i
21.9
00
44.6 0
77
13.5
77
22.4
3
Rubrik
i förslaget.
Profvets:
Nuvarande
tullsats:
Föreslagen tullsats:
Varans
beskaffenhet.
I n:r.
vikt per
kvm.
Gram.
trådtal
per
i cm. i kv.
I
pris
1 per kg.
Kr.
per kg.
Kr.
i pro-  cent af
värdet.
per kg.
Kr.
j i pro-  ! cent af
: värdet.
i pro-  cent af
medel-  värdet.
(Vill Å)
343
24
42.—
6.—
14.3
10.-
23.8
43
41.i i
14.6
24.3
45
36.—
n
16.7
27.8
44
26.-
77
23.i
77
38.5
17.4
345
5
53.73
0
2.5 0
4.7
5.—
9.3
12
47.67
5.2
10.5
19
47.6 5
77
5.2
10.5
17
44.2 0
..
5.7
11.8
13
40.-
n
6.2
12.5
4
37.7 5
77
6.6
13.2
14
32.50
77
7.7
15.4
20
31.5 1
77
7.9
15.9
11
31.37
77
8.-
15.9
18
29.8 8
77
8.4
16.7
15
29.03
77
8.6
17.2
3
26.51
77
9.4
18.9
21
21.25
77
11.8
77
23.5
1
20.8 0
77
12.—
24.—
8
19.81
77
12.7
25.2
2
18.9 7
77
13.2
26.4
16
17.92
77
14.—
27.9
10
16.60
77
15.—
30.1
9
14.—
77
17.9
35.7
7
11.54
77
21.7
43.3
1
6
9.03
77
27.7
55.4
22
8.04
77
31.i
77
62.2
18.—
Yllekostymtyg med !
4.9 % silke.
347
105.5 6
6.—
5.7
10.—
9.5
65.5 7
77
9.2
77
15.3
11.7
348
76.60
2.5 0
3.3
5.—
b. 5
58.14
,7
4.3
8.6
46.43
77
5.4
10.s
36.3 6
77
6.9
13.8
32.—
77
7.8
77
15.6
30.—
77
i
8.3
77
16.7
10.7
4
Rubrik
i förslaget.
Pro
''vets:
Nuvarande
tullsats:
Föreslagen tullsats:
Varans
beskaffenhet.
n:r.
vikt per
kvm.
Gram.
trådtal
per
cm. i kv.
pris
per kg.
Kr.
per kg.
Kr.
i pro-  cent af
värdet.
per kg.
Kr.
i pro-  cent af
värdet.
i pro-  cent af
medel-  värdet.
(VIII A)
349
51.16
6.—
11.7
10.—
19.6
50.—
12.—
20.—
30.—
11
20.—
11
33.3
22.9
351
100.—
9.—
9.—
10.—
10.—
100.—
6.—
6.—
11
10.—
60.8 7
9.9
16.4
48.3 9
9.—
18.6
20.7
24.7 7
11
36.3
40.4
15.—
352
236.84
12.—
5.i
12.—
5.1
Spets.
234.2 6
5.i
5.1
203.6 4
5.9
11
5.9
7?
88.06
13.6
..
13.6
5*
84.—
14.3
11
14.3
77
141.57
11
8.5
11
8.5
Spetsväfnad.
56.07
6.—
10.7
11
21.4
„
74.50
11
8.1
11
16.1
8.6
Tyll.
353
136.6 7
9.—
6.6
9.—
6.6
Strumpor.
SO.—
11.3
11
11.3
77
41.83
21.5
21.5
77
30.—
11
30.—
11
30.—
7?
480.—
1.9
1.9
Vantar.
48.6 5
18.5
11
18.5
»7
32.—
28.1
28.1
99
105.—
8.6
11
8.6
.,
sydda.
183.33
4.9
4.9
Muddar.
80.—
11.3
11.3
Schalar.
40.—
22.5
22.5
77
53.13
16.9
11
16.9
Underkläder.
46.2 5
11
19.5
11
19.5
8.6
77
(VIII B)
358
1.—
fri
—
O.io
10.—
0.50
—
20.—
0.45
—
22.2
15.4
o
1
Rubrik
i förslaget.
Pro
f v e t s:
Nuvarande
tullsats:
Föreslagen tullsats:
Varans
beskaffenhet.
n:r.
vikt per
kvm.
Gram.
trådtal
per
cm. i kv.
pris
per kg.
Kr.
per kg.
Kr.
i pro-  cent af
värdet.
per kg.
Kr.
i pro-  cent af
värdet.
i pro-  cent af
medel-  värdet.
(Vill B)
360
8.6 5
0.6 0
6.9
0.9 0
10.4
Polerskifvor.
6.6 5
77
9.—
77
13.5
Broderfilt.
5.62
77
10.7
16.—
5.40
77
11.1
16.7
5.—
77
12.—
18.—
5.—
77
12.—
18.—
Sadelfilt.
5.—
77
12.—
77
18.—
5.—
77
12.—
77
18.—
4.81
77
12.2
77
18.3
Broderfil t.
3.75
,,
16.—
77
24.—
Polerskifvor.
2.81
77
21.3
32.—
2.8 0
77
21.5
77
32.i
17.8
Golffilt.
379
200
667
16.3 3
1.75
10.7
1.75
10.7
75
548
11.91
14.7
14.7
77
472
11.63
15.i
15.i
104
640
11.—
15.9
15.9
105
432
9.53
18.4
18.4
70
976
9.34
18.7
18.7
106
480
9.33
77
18.8
18.8
76
576
9.07
19.3
19.3
73
520
8.7 7
20.-
20.—
80
476
8.63
20.3
20.3
71
672
8.56
20.4
20.4
201
1.029
8.5 7
20.4
20.4
79
936
7.12
24.6
24.6
74
600
6.70
26.1
26.1
72
504
5.8 5
29.9
29.9
78
528
5.51
31.8
31.8
58
560
4.50
77
38.9
77
38.9
19.5
380
10.64
1.75
16.4
1.75
16.4
Pläd.
8.0 4
21.8
21.8
7.50
77
23.3
23.3
6.6 0
26.5
26.5
6.53
77
26.8
77
26.8
5.95
77
29.4
77
29.4
5.78
77
30.3
30.3
5.6 0
77
31.3
77
31.3
24.7
6
Rubrik
i förslaget.
Pro
f v e t s:
Nuvarande
tullsats:
Föreslagen tullsats:
•
Varans
beskaffenhet.
n:r.
vikt per
kvm.
Gram.
trådtal
per
cm. i kv.
pris
per kg.
Kr.
per kg.
Kr.
i pro-  cent af
värdet.
per kg.
Kr.
i pro-  cent af
värdet.
i pro-  cent af
medel-  värdet.
(vin B)
382
no
385
24.33
1.7 5
7.2
1.7 5
7.2
113
387
22.60
n
7.7
77
7.7
112
400
20.51
8.5
11
8.5
116
533
20.3 9
8.6
8.6
117
584
19.—
n
9.2
9.2
114
341
14.60
n
12.—
12.—
40
387
14.25
n
12.3
11
12.3
197
538
13.57
71
12.9
77
12.9
115
642
13.22
13.2
13.2
41
307
12.86
11
13.0
13.6
45
367
12.27
11
14.3
„
14.3
54
672
11.89
..
14.7
14.7
25
355
11.03
15.9
15.9
42
425
10.88
11
16.i
11
16.1
!
in
484
10,66
16.4
16.4
47
434
10.38
16.9
16.9
52
639
10.10
11
17.3
17.3
164
312
10.02
..
17.5
11
17.5
50
381
9.90
,,
17.7
77
17.7
39
553
9.70
11
18.—
,,
18.—
55
552
9.4 3
18.6
18.6
53
568
9.4 1
18.6
11
18.6
64
593
9.2 9
11
18.8
11
18.8
26
451
9.1 8
11
19.i
19.i .
48
420
9.12
19.2
,7
19.2
37
419
8.7 5
20.—
20.—
165
312
8.6 9
11
20.1
11
20.i
44
396
8.56
11
20.4
20.4
4
102
478
8.06
u
21.7
11
21.7
162
313
7.98
..
21.9
21.9
51
660
7.3 5
23.8
11
23.8
118
413
7.0 3
11
24.9
11
24.9
134
336
6.83
25.6
77
25.6
198
346
6.33
11
27.6
11
27.6
199
385
6.30
77
27.7
11
27.7
129
345
6.23
28.i
yi
28.i
36
379
5.40
32.4
32.4
146
329
5.2 2
33.5
33.5
Rubrik
i i förslaget.
Profvets:
Nuvarande
tullsats:
Föreslagen tullsats:
|
Varans
beskaffenhet.
|
n:r.
vikt per
kvm.
Gram.
{rådtal
per
cm. i kv.
pris
per kg.
Kr.
per kg.
Kr.
i pro-  cent af
värdet.
per kg.
Kr.
i pro- |
cent af
värdet.
i pro-  cent af
medel-  värdet.
|
(VIII B)
382
107
560
5.2 1
1.75
33.6
1.75
33.6
142
341
5.—
35.—
77
35.—
38
367
;
4.91
35.6
77
35.6
196
415
4.7 6
36.7
77
36.7
63
586
4.72
37.i
77
37.i
148
318
4.67
37.5
77
37.5
103
500
4.58
„
38.2
77
38.2
67
481
4.5 7
38.2
77
38.2
68
444
4.50
„
38.9
77
38.9
60
590
4.3 9
39.8
39.8
59
461
4.2 3
41.4
77
41.4
57
616
4.23
41.4
41.4
66
561
4.14
42.3
42.3
I
56
511
3.8 7
45.2
45.2
69
654
3.7 1
47.2
77
47.2
i
65
541
3.70
47.3
47.3
19.2
383
214
90
26.il
6.7
2.50
9.6
133
218
19.90
8.8
12.6
131
192
19.5 7
9.—
*7
12.8
132
176
18.8 1
9.3
13.3
■
203
91
18.80
9.3
13.3
l
130
179
18.5 3
9.4
,,
13.5
1
211
132
17.93
9.8
77
13.9
15
94
17.25
10.i
14.5
139
135
17.05
10.3
77
14.7
16
96
14.8 1
11.8
16.9
14
no
13.61
12.9
77
18.4
144
177
13.48
13.—
18.6
202
123
13.33
13.i
77
18.8
143
161
13.3 3
13.i
77
18.8
94
131
13.16
13.3
77
19.—
145
195
13.—
13.5
77
19.2
206
123
12.59
13.9
77
19.9
27
200
12.46
14.i
7;
20.1
13
80
12.27
14.3
20.4
209
164
12.22
14.3
20.5
155
85
12.21
! 14.3
i 20.5
8
i Rubrik
i förslaget.
i
Pro
f v e t s:
Nuvarande
tullsats:
Föreslagen tullsats:
Varans
beskaffenhet.
n:r.
vikt pei
kvm.
Gram.
j trådtal
per
i cm. i kv.
pris
per kg.
Kr.
per kg.
Kr.
i pro-  cent af
värdet.
pr kg.
Kr.
i pro-  cent åt
värdet.
i pro-  cent af
medel-  värdet.
(Vill B)
383
137
139
12.19
1.75
14.3
2.50
20.5
10
85
12.08
14.5
20.7
93
152
12.05
14.5
20.8
156
84
11.88
I 14.7
1 21.1
2
169
11.82
14.8
21.2
8
182
11.70
14.9
j 21.4
154
106
11.68
15.—
21.4
159
119
11.68
15.—
'' 21.4
12
79
11.61
15.1
21.5
213
210
11.34
15.4
22—
7
175
11.27
15.5
22.2
141
223
11.21
15.6
22.3
49
296
11.20
• 1
15.6
22.3
11
161
11.06
15.8
22.6
212
181
11.06
15.8
22.6
24
255
10.9 2
16.—
22.9
204
122
10.91
16—
22.9
97
221
10.81
16.2
23.i
135
150
10.73
„
16.3
23.3
5
105
10.60
16.5
23.6
151
100
10.57
16.6
23.6
88
143
10.50
16.7
23.8
205
150
10.37
16.9
24.1
119
228
10.27
17—
24.3
96
214
10.1 7
„
17.2
24.6 |
157
118
10.—
17.5
25.— i
86
183
10.—
17.5
25—
101
186
:
10.—
17.5
26—
B
158
9.7 6
18—
25.6
158
136
9.67
V)
18.i
25.9
153
101
9.66
18.i
25.9
163
249
9.54
18.3
26.2
207
182
9.50
18.4
26.3 j
152
93
9.49
18.4
26.3
9
108
9.35
18.7
26.7
32
163!
9.30
18.8
26.9 i
92
161
9.n
19.2
27.4
84
178
8.92
19.6
28—
9
Rubrik
i i förslaget.
Pro
f v e t s:
Nuvarande
tullsats:
Föreslagen tullsats:
Varans
beskaffenhet.
n:r.
| vikt per
j kvm.
| Gram.
trådtal
per cm.
1 i kv.*)
i
pris
per kg.
Kr.
per kg.
Kr.
i pro-  j cent af
värdet.
pr kg.
Kr.
i pro-  cent af
värdet.
i pro-  cent af
medel-  värdet.
(Vill B)
383
95
i 196
8.75
1.75
20.—
2.50
28.6
210
232
8.63
20.3
29.—
4
132
8.45
20.7
29.6
85
200
8.21
21.3
30.5
89
157
8.18
•1
21.4
30.6
34
231
8.03
21.8
31.i
83
168
8.—
21.9
31.3
1
115
7.9 6
TT
22.—
31.4
157
118
7.92
22,i
31.6
140
258
7.86
22.3
31.8
90
164
7.83
22.4
31.9
6
168
7.76
22.6
32.2
136
195
7.69
22.8
32.5
29
267
7.60
23.—
32.9
82
138
7.50
23.3
33.3
166
283
7.41
23.6
33.7
18
127
7.3 2
23.9
34.i
31
240
7.30
24.—
34.2
98
196
7.27
24,i
34.4
81
131
7.15
24.5
35.—
91
152
7.05
24.8
35. o
19
134
6.93
25.2
36.i
21
135
6.9 2
25.3
36.i
23
205
6.88
25.4
36.3
35
231
6.77
25.8
37.—
1
100
161
6.67
26.2
37.5
20
120
6.67
26.2
TT
37.5
30
269
6.32
27.7
39.5
87
211
5.93
„
29.5
42.1
33
267
5.73
30.5
43.6
28
290
5.63
31.1
44.4
22
188
5.42
32.3
46.1
138
221
5.22
33.5
47.9
147
282
5.—
35.—
50.—
99
150
4.52
38.7
55.3
23.9
3
341
2.8
20.8 5
2.50
12.—
12.—
1
Kostymväfnader, inne-
2
426
0.8
20.3 3
TT
12.3
TT
12.3
J
hållande silke.
*) De för »kostymvftfnader» i denna kolumn upptagna siffror utvisa viktprocenten af i dem ingående silke.
2*
10
1
Rubrik
j i förslaget.
Pro
f v e t s:
Nuvarande
tullsats:
Föreslagen tullsats:
Varans
beskaffenhet.
n:r.
vikt per
kvm.
Gram.
trådtal
per cm.
i kv. *)
pris
per kg.
Kr.
per kg.
Kr.
i pro-  cent af
värdet.
per kg.
Kr.
i pro-  cent af
värdet.
i pro-  cent af
medel-  värdet.
(Vill B)
Kostymväfnader, inne-
383
i
437
2.i i
19.57
2.50
12.8
2.50
12.8
hållande silke.
13
374
O.i
13.84
18.i
18.1
i
4
378
0.6 !
13.69
n
18.3
18.3
1
11 11
23
413
0.4 !
13.5 2
18.5
18.5
16
361
0.2 1
13.17
19.—
19.—
12
386
0.8
13.02
19.2
19.2
9
402
0.6 i
12.79
19.5
19.5
7
413
0.2
12.26
20.4
11
20.4
5
337
2.7
12.il
20.6
, ^
20.6
14
392
0.7 i
11.93
21.—
21.—
20
399
0.7 :
11.7 1
21.3
21.3
21
391
0.2 |
11.68
21.4
21.4
19
389
0.8
11.55
21.6
„
21.6
|
8
413
0.2 5
11.51
21.7
21.7
11
438
0.6
11.26
22.2
22.2
10
438
0.9
11.26
22.2
22.2
22
473
0.2
11.2 1
22.3
22.3
18
383
0.9
11.11
22.5
22.5
6
321
1.—
11.05
22.6
22.6
17
426
0.1
10.2 0
n
24.5
11
24.5
19.-
ii
ii
389
10.34
1.7 5
16.9
2.—
19.3
7.89
..
22.2
25.5
7.14
24.5
28.—
23.5
| (Vin C)
425
48
7.36
1.—
13.6
1.30
17.7
45
6.i i
11
16.4
11
21.3
19.3
426
76 :
12.50
1.75
14.—
2.25
18.—
70
10.6 3
16.5
21.2
70
10.44
16.8
21.6
77
10.—
17.5
22.5
60 i
8.94
19.6
25.2
54
7.97
22.—
28.—
60
7.92
22.i
28.5
54
7.66
22.8
29.4
23.7
‘) De för >kostymväfnader» i denna kolumn upptagna siffror utvisa viktprocenten af i dem ingående silke.
11
Rubrik
j i förslaget.
Profvets:
Nuvarande
tullsats:
Föreslagen tullsats:
V arans
beskaffenhet.
1
n:r.
vikt per
kvm.
Gram.
trådtal
per
om. i kv.
pris
per kg.
Kr.
per kg.
Kr.
i pro-  cent af
värdet.
per kg.
Kr.
i pro-  1 Pro’ cent af
cent af ; medel-  värdet. ! värdet.
! (viiic)
428
104
9.30
1.50
16.i
1.2 5
13.4 j
86
6.8 8
21.8
103
6.2 3
24.1
20.i j
13
5.93
25.3
77
21.—
17.6
429
67
1.000
27
2.8 6
0.25
8.7
0.2 5
8.7
68
675
29
2.86
..
8.7
77
8.7
69
675
32
2.86
77
8.7
77
8.7 i
70
540
18
2.86
,,
8.7
77
8.7
71
670
19
2.S6
8.7
77
8.7
134
770
28
2.60
77
9.6
77
9.6
127
590
30
2.5 0
77
10.—
77
10.—
133
800
26
2.5 t
10.—
77
10.—
28
715
33
2.09
77
12.—
77
12.—
128
895
26
2.09
77
12.—
77
12.—
1
129
542
20
1.79
14.—
14.—
9.8
430
121
25
3.3 6
0.2 5
7.4
0.3 5
10.4
38
24
2.71
77
9.2
77
12.9
37
20
2.43
77
10.2
77
14.4
74
25
2.27
77
11.—
77
15.4
137
20
2.2 2
77
11.3
77
15.8
65
20
1.98
77
12.6
77
17.7
66
22
1.98
77
12.6
77
17.7
31
25
1.87
13.3
77
18.7
36
17
1.69
77
15.—
77
20.7
25
21
1.60
77
15.6
77
21.9 ,
29
20
1.60
77
15.6
77
21.9
138
16
1.45
77
17.3
77
24.i
16.7
431
22
25
5.28
0.4 0
7.6
0.5 0
9.5
42
24
3.45
..
11.6
14.5
98
19
2.9 5
13.6
16.9
18
21
2.63
15.2
19.—
75
25
2.50
16.—
20.—
27
18
2.22
; is.—
22.5
130
25
2.17
18.4
23.—
99
16
2.1 3
18.8
23.5
17.i
12
Rubrik
i förslaget.
|
Pro
f v e t s:
; Nuvarande
tullsats:
Föreslagen tullsats:
Varans
beskaffenhet.
n:r.
vikt per
kvm.
Gram.
trådtal
per
cm. i kv.
pris
per kg.
Er.
per kg.
Er.
i pro-  cent af
; värdet.
per kg.
Er.
i pro-  cent af
värdet.
i pro-  cent af
medel-  värdet.
(vin c)
432
40
34
3.9 3
0.4 5
11.4
0. 5 5
14.—
34
31
3.8 0
11.8
14.5
43
32
3.7 7
11.9
14.6
135
34
3.68
12.2
14.9
142
32
3.5 9
12.5
15.3
35
33
3.47
13.—
15.8
105
31
2.9 2
15.4
18.8
141
34
2.8 1
16.—
19.6
118
31
2.73
16. 5
20.2
136
30
2.6 1
17.2
21.i
30
26
2.5 9
17.3
21.2
39
28
2.2 9
19.6
24.—
26
30
2.2 5
20.—
24.4
33
28
2.20
20.5
77
25.—
32
33
2.12
21.2
11
25.9
120
28
2.07
n
21.7
11
26.5
18.8
j
433
97
35 i
4.89
0.4 5
9.2
0.7 0
14.3
125
33
4.39
10.3
15.9
89
33
4.24
10.6
16.4
140
30
4.—
11.3
17.5
72
27
4.—
11.3
17.5
76
33
3.7 5
12.—
18.7
77
31
3.7 5
12.—
18.7
41
35
3.57
12.6
J,
19.6
117
29
3.5 1
12.8
„
19.9
119
31
3.51
12.8
19.9
73
32
3.33
13.5
21.—
108
32
3.29
13.7
21.2
106
34 !
3.24
13.9
21.6
100
28
3.05
14.8
23.—
no
29
2.8 5
15.8
24.6
19 i
30
2.6 7
16.s
26.3
1
107
31
2.63
11
17.i
26.6
46
34
2.62
11
17.1
11
26.6
19.9
434
44
39
4.71
1.—
21.2
1.10 !
23.4
45 |
38
4.54
22.—
24.3
123
36
3.92
11
25.5
11 i
28.—
25.1
13
Rubrik
i förslaget.
Profvets:
Nuvarande
tullsats:
Föreslagen tullsats:
*
Varans
beskaffenhet.
n:r.
vikt per
kvm.
Gram.
trådtal
per
cm. i kv.
pris
per kg.
Kr.
per kg.
Kr.
i pro-  cent af
värdet.
per kg.
Kr.
i pro-  cent af
värdet.
i pro-  cent af
medel-  värdet.
(Vill C)
435
61
49
12.96
1.—
7.7
1.30
10—
78
45
9.—
11.1
77
14.4
79
42
8.12
12.3
77
16—
114
48
8.io
12.3
77
16—
80
40
6.50
15.6
20—
113
43
6.41
15.6
20.3
112
41
6.34
„
15.8
20.5
57
46
6.14
7,
16.3
77
21.2
47
42
5.99
16.7
21.7
131
41
5.i i
19.6
25.4
116
42
4.11
24.3
31.6
102
37
3.89
25.7
33.4
124
37
3.77
77
26.5
77
34.5
19.5
437
81
55
15.36
1.75
11.4
2.2 5
14.6
51
59
12.92
13.6
17.4
64
62
12.07
14.5
18.6
58
64
11.64
15.—
19.3
115
52
10.8 9
16.i
20.7
60
52
10.—
17.5
22.5
63
52
9.71
18.—
23.2
50
53
9.30
18.8
24.2
62
51
8.40
20.8
77
26.8
59
53
7.90
22.2
28.5
49
52
7.63
22.9
29.5
48
51
6.85
77
25.5
77
32.8
22—
438
146
79
15—
77
11.7
1.7 5
11.7
439
147
47
8.82
1.50
17.—
1.75
19.8
53
48
8.5 9
17.5
20.4
87
50
7.03
21.3
24.9
15
46
6.35
23.6
27.6
1
3
50
6.32
23.7
27.7
52
48
6.26
24—
28—
|
6
46
6.13
24.5
28.5
|
4
48
5.9 3
25.3
29,5
|
22
47
5.25
28.5
33.3
85
44
5.25
77
28.5
38.3
1
14
!
Rubrik
1 i förslaget.
P r o f v e t s:
Nuvarande
tullsats:
Föreslagen tullsats:
Varans
beskaffenhet.
n:r.
vikt per
kvin.
Gram.
trådtal
per
cm. i kv
pris
i per kg.
Kr.
per kg.
Kr.
i
| i pro-  cent af
värdet.
1
per kg.
Kr.
i pro-  cent af
värdet.
i pro-  cent af
medel-  värdet.
(VIII C)
439
84
41
5.2 5
1.50
28.5
1.7 5
33.3
83
39
5.25
28.5
33.3
20
47
5.io
29.4
34.3
95
1
41
4.3 9
34.2
39.9
82
34
4.38
77
34.2
40.—
122
33
4.27
35.i
41.—
8
36
3.64
77
i 41.i
48.i
10
36
3.6 3
77
41.3
48.2
10
36
3.4 1
n
! 44.—
51.3
109
31
3.4 1
?j
44.—
51.3
j
7
38
3.40
77
44.1
51.5
in
32
3.3 6
77
44.6
52.i
93
37
3.3 1
77
45.3
52.9
96
27
2.98
50.3
58.7
12
23
2.8 3
77
53.—
61.8
11
29
2.8 2
77
53.2
62.i
17
30
2.72
v
55. i
77
64.3
36.3
440
56
61
13.5 8
ll.i
2.5 0
18.4
OO
54
13.31
11.3
18.8
!
56
13.—
v
11.5
19.2
1
64
11.76
77
12.7
21.3
51
11.15
„
13.5
22.4
!
54
51
11.06
77
13.6
22.6
51
11.—
»
13.6
22.7
91
51
6.8 7
77
21.8
36.4
92
51
5.74
77
26.i
43.6
21
57
5.47
»
27.4
77
45.7
24.3
443
2.0 5
0.25
12.2
0.35
17.i
2.03
77
12.3
17.2
''
1.14
77
21.9
30.7
1.11
77
22.5
31.5
1.09
77
22.9
32.i
i
0.7 6
77
32.9
77
46.i
25.7
444
4.4 8
1.50
33.5
2.— j
44.6
i
3.86
38.9
51.8
1
3.5 7
77
42.—
77
i
56.— |
50.4
15
Rubrik
i förslaget.
Profvets:
Nuvarande
tullsats:
Föreslagen tullsats:
Varans
beskaffenhet.
n:r.
vikt per
kvm.
Gram.
trådtal
per
cm. i kv.
pris
per kg.
Kr.
per kg.
Kr.
i pro-  cent af
värdet.
per kg.
Kr.
i pro-  cent af
värdet.
i pro-  cent af
medel-  värdet.
(Vill D)
1
i
465
8 j
5.05
0.45
8.9
0.40 |
7.9
Linneväfn., 25/m tr.
5
■
3.84
0.50
13.—
10.4
Bokbind.-klot.
7
3.5 2
0.9 0
14.2
77
11.4
„
„ med ppr.
I
6 1
3.41
0.90
26.4
77
11.7
yy
yy yy
v
4
3.3 5
0.5 0
14.9
11.9
yy
yy
3
2.90
0.5 0
17.2
77
13.8
yy
yy
2
1.80
0.9 0
50.-
22.2
11.7
Labelklot.
467
246
3.08
0.9 0
29.2
0.9 0
29.2
29.2
469
19
12.-
0.90
7.5
1.60
13.3
18
10.8 8
77
8.3
77
14.7
24
10.7 0
77
8.4
77
15.—
12
10.li
8.9
77
15.8
91
9.7 0
9.3
77
16.5
23
8.1 7
..
11.—
77
19.6
90
7.70
..
11.7
77
20.8
87
7.67
77
11.7
77
20.9
89
7.61
77
11.8
77
21.—
20
7.5 0
12.—
21.3
88
6.58
13.7
77
24.3
17.8
470
58
7.44
1.10
14.8
1.25
16.8
41
4.97
0.9 0
18.i
25.2
45
4.83
18.6
25.9
''
44
4.32
77
20.8
77
28.9
44
4.25
77
21.2
77
29.4
24.2
471
77
; 15.90
1.10
6.9
1.50
9.4
80
12.50
1.75
14.—
12.—
80
11.72
14.9
12.8
74
7.14
0.9 0
12.6
21.—
78
7.—
12.9
21.4
76
!
6.34
77
14.2
77
23.7
1 64
5.89
15.3
25.5
j 79
5.42
16.6
( 27.7
|
66
5.26
77
; i7.i
77
; 28.5
| 17.5
16
Rubrik
| i förslaget.
|
Pro
f v e t s:
Nuvarande
tullsats:
Föreslagen tullsats:
Varans
beskaffenhet.
n:r.
vikt per
kvm.
; Gram.
trådtal
per
cm. i kv.
pris
per kg.
{ Kr.
per kg.
Kr.
i pro-  i cent af
värdet.
per kg.
Kr.
i pro-  cent af
värdet.
i pro-  cent af
medel-  värdet.
(Vin D)
474
295
252
6.10
0.5 0
8.2
0.50
8.2
296
293
5.98
8.4
8.4
299
526
5.85
8.5
8.5
297
369
5.67
8.8
8.8
298
487
5.—
10.—
10.—
86
352
4.13
1.75
42.3
12.1
348
406
3.37
0.5 0
14.8
14.8
300
550
2.9 4
0.20
6.8
17.—
10.2
475
84
292
3.48
1.75
50.2
0.90
25.9
347
429
3.44
0.9 0
26.i
7?
26.1
26—
477
46
162
58
2.99
0.50
16.6
0.5 0
16.6
85
200
19
2.7 9
1.75
62.7
17.9
36
113
56
2.36
0.50
21.2
}>
21.2
18.5
478
93
177
56
8.33
0.9 0
10.8
0. 9 0
10.8
no
162
51
8.11
77
11.1
ll.i
236
103
20
5.—
1.75
35.—
18.-
71
194
58
4.1 2
0.90
21.8
21.8
103
205
55
4.07
22.i
22.1
350
222
35
4.05
1.75
43.1
22.2
245
106
60
4.—
0.9 0
22.5
22.5
15
116
55
3.71
24.2
24.2
351
181
18
3.64
1.75
48.1
24.7
112
236
28
3.51
0.9 0
25.7
25.7
221
106
51
3.ii
0.9 0
28.9
28.9
349
220
14
3.io
1.75
56.5
29—
240
227
57
2.94
0.9 0
30.6
30.6
237
159
53
2.67
33.7
33.7
1
160
59
2.50
36.-
36—
301
143
29
2.26
39.8
n
39.8
22.1
479
81
100
58
4.si
1.10
22.9
1.10
22.9
1521
in
54
4.40
,}
25.—
,7
25—
115
166
53 i
4.2 2
26.i
26.i
148!
150
46
4.io
26.8
26.8
144
124 |
51
4.04
27.2
??
27.2
17
Rubrik
i förslaget.
P rofvets:
Nuvarande
tullsats:
Föreslagen tullsats:
Varans
beskaffenhet.
n:r.
vikt per
kvm.
Gram.
trådtal
per
cm. i kv.
pris
per kg.
Kr.
per kg.
Kr.
i pro-  cent af
värdet.
per kg.
Kr.
i pro-  cent af
värdet.
i pro-  cent af
medel-  värdet.
(Vill D)
479
30
212
34
3.78
0.9 0
23.8
1.10
29.1
116
211
36
3.68
1.10
29.9
29.9
29
206
38
3.57
30.8
30.8
114
161
32
3.54
31.i
31.1
117
214
36
3.35
32.8
32.8
101
146
56
3.21
34.3
34.3
146
183
36
3.17
34.7
34.7
239
235
34
3. —
0.90
30.—
36.7
314
117
52
2.95
1.10
37.3
37.3
153
200
34
2.88
38.2
38.2
113
203
36
2.61
0.9 0
34.5
42.i
313
117
57
2.52
1.10
43.7
43.7
247
100
46
2.30
1.10
47.8
47.8
31.8
480
53
128
105
4.32
0.50
11.5
0.7 5
17.4
43
138
107
4.28
11.7
17.5
57
128
100
4.19
11.9
17.9
54
150
90
3.89
12.8
19.3
58
137
77
3.84
13.-
19.5
44
174
109
3.59
13.9
20.9
45
108
87
3.51
14.2
21.4
39
120
81
3.49
14.3
21.5
41
142
107
3.46
14.4
21.7
50
133
86
3.41
14.6
22.-
40
120
77
3.05
16.4
24.6
52
162
106
3.04
16.4
24.7
38
131
85
2.9 2
17.1
25.7
37
114
73
2.91
17.2
25.8
47
115
86
2.89
17.3
26.—
51
152
80
2.76
18.1
27.2
42
170
78
2.60
19.2
28.8
55
125
69
2.59
19.3
29.-
49
137
74
2.56
19.6
29.3
56
156
80
2.54
11
19.7
11
29.5
22.8
481
105
in
98
9.49
0.90
9.5
1.25
13.2
201
145
96
8.76
11
10.3
11
14.3
3*
18
Rubrik
i förslaget.
Pro
Fv e t s:
Nuvarande
tullsats:
Föreslagen tullsats:
Varans
beskaffenhet.
n:r.
vikt per
kvm.
Gram.
trådtal
per
cm. i kv.
pris
per kg.
Kr.
l>er kg.
Kr.
i pro-  cent af
värdet.
per kg.
Kr.
i pro-  cent af
värdet.
i
i pro-  cent af
medel-  värdet.
(Vill D)
481
202
210
108
8.io
0.9 0
n.i
1.25
15.4
244
115
109
7.74
11.6
n
16.1
274
233
107
7.65
11.7
n
16.3
230
121
97
7.50
12.—
..
16.7
344
186
99
7.53
. ,
12.-
n
16.6
16
100
76
7.—
1.75
25.—
..
17.9
60
121
100
6.89
0.9 0
13.i
..
18.1
59
125
77
6.76
,,
13.3
11
18.5
74
128
107
6.75
13.3
ii
18.5
339
119
80
6.72
n
13.4
ii
18.6
64
125
105
6.70
..
13.4
n
18.7
109
226
105
6.58
13.7
71
19.—
14
no
77
6.45
n
13.9
77
19.4
9
214
98
6.3 7
14.1
71
19.6
108
108
86
6.38
14.1
11
19.6
8
181
93
6.35
14.2
11
19.7
73
164
109
6.31
11
14.3
11
19.8
65
154
106
6.22
14.5
11
20.1
123
101
76
6.20
14.5
11
20.2
210
178
95
6.1 6
14.6
11
20.3
70
104
86
6.0 2
15.—
11
20.8
333
no
62
6.—
15.—
11
20.8
63
146
90
5.99
15.—
11
20.9
343
163
79
5.98
15.i
11
20.9
67
124
86
5.75
..
15.7
11
21.7
76
139
107
5.6 5
15.9
11
22.1
18
145
92
5.63
n
16.—
11
22.2
331
107
78
5.61
,
16.—
11
22.3
208
156
82
5.60
16.—
22.3
78
116
81
5.58
..
16.1
11
22.4
336
112
83
5.5 4
16.2
11
22.6
207
156
98
5.52
16.3
11
22.6
7
175
88
5.50
16.4
11
22.7
79
130
85
5.49
16.4
11
22.8
77
112
81
5.45
* i
16.5
11
22.9
332
134
70
5.45
16.5
11
22.9
62
123
69
5.21
17.3
11
24.—
92
126
69
5.20
17.3
11
24.—
19
Rubrik
i förslaget.
Profvets:
Nuvarande
tullsats:
Föreslagen tullsats:
Varans
beskaffenhet.
n:r.
yikt per
kvm.
Gram.
trådtal
per
em. i kv.
pris
per kg.
Kr.
per kg.
Kr.
i pro-  cent af
värdet.
per kg.
Kr.
i pro-  cent af
värdet.
i pro-  cent af
medel-  värdet.
(Vill D)
481
80
115
73
5.14
0.9 0
17.5
1.25
24.3
i
66
142
82
5.04
17.8
..
24.8
225
120
89
4.92
r
18.3
25.4
68
133
74
4.83
11
18.6
25.9
329
125
88
4.7 6
11
18.9
11
26.3
6
107
84
4.7 0
„
19.1
26.6
127
115
72
4.6 7
11
19.2
26.8
22
115
70
4.67
19.2
11
26.8
61
145
SO
4.58
19.7
27.3
75
164
78
4.5 6
11
19.7
11
27.4
227
146
84
4.5 5
11
19.8
11
27.5
342
no
62
4.5 5
19.8
27.5
337
112
83
4.46
20.2
11
28.—
204
125
SO
4.1 7
21.6
11
30.—
17
125
66
4.13
21.8
30.3
205
156
72
4.05
11
22.2
11
30.9
226
120
76
4.—
22.5
31.3
225
120
62
3.8 9
23.1
32.i
338
121
68
3.81
11
23.7
11
32.8
340
125
63
3.76
11
23.9
11
33.2
128
204
74
3.72
11
24.2
11
33.6
335
125
61
3.72
11
24.2
11
33.6
220
138
73
3.6 4
11
24.7
34.3
i
97
118
70
3.58
25.1
34.9
27
121
68
3.40
26.5
36.8
334
112
65
3.39
26.5
36.9
98
140
73
3.36
26.8
37.2
206
141
65
3.35
26.9
37.3
238
129
69
3.09
11
29.1
11
40.5
22.9
482
345
144
85
8.68
0.9 0
10.4
1.50
17.3
Foderväfnad.
243
100
86
8.—
1.10
13.7
18.8
102
107
88
7.96
13.8
18.8
199
106
89
7.55
14.5
11
19.9
1
324
100
83
7.40
14.9
11
20.3
149
108
90
7.25
15.2
20.7
346
131
87
6.68
0.9 0
13.5
22.5
200
135
78
b. 5 9
1 11
13.7
11
22.8
20
Rubrik
i förslaget.
Pro
f v e t s:
Nuvarande
tullsats:
FM„.ge„ u„»b:
•|
Varans
beskaffenhet.
n:r.
vikt per
kvm.
Gram.
trådtal
per
cm. i kv.
pris
per kg.
Kr.
per kg.
Kr.
i pro-  cent af
värdet.
per kg.
Kr.
i pro-  cent af
värdet.
i pro-  cent af
medel-  värdet.
(VIDD)
!
482
26
112
66
5.9 6
1.10
18.5
1.50
25.2
Foderväfnad.
323
115
65
5.84
:i
18.8
77
25.7
»7
10
119
70
5.42
77
20.3
77
27.7
7»
99
132
78
5.4 1
77
20.3
77
27.7
321
127
63
5.39
rt
20.4
77
27.8
209
126
66
5.12
yi
21.5
77
29.3
”
325
115
72
4.70
77
23.4
77
31.9
„
142
no
67
4.55
0.9 0
19.8
77
33.—
77
151
133
66
4.5 0
1.10
24.4
77
33.s
77
224
126
74
4.2 1
77
26.1
77
35.6
77
320
116
63
4.14
77
26.6
77
36.3
77
322
115
65
4.1 3
77
26.6
77
36.3
242
108
72
4.07
77
27.—
77
36.9
7-,
198
120
66
4.oi
77
27.4
77
37.4
77
100
141
74
4.—
77
27.5
77
37.5
147
144
66
3.93
77
28.—
77
38.2
223
124
64
3.8 7
77
28.4
77
38.8
77
318
129
67
3.7 2
77
29.6
77
40.3
*
315
125
65
3.68
77
29.9
77
40.8
25
152
66
3.6 7
77
30.—
77
40.8
»
i
319
127
69
3.5 8
77
30.7
77
41.9
77
241
113
68
3.54
77
31.1
77
42.4
77
316
112
63
3.48
31.6
77
43.i
77
317
126
68
3.4 5
77
31.9
77
43.5
29.2
77
483
34
76
49
2.79
0.5 0
17.9
0.7 5
26.9
35
86
51
2.43
77
20.5
77
30.9
28.7
484
94
23
18
8.13
1.75
21.5
1.25
15.4
302
33
29
8.—
77
21.9
77
15.6
231
22
15
7.—
77
25.—
77
17.9
303
22
18
6.7 0
77
26.i
77
18.7
158
90
52
5.—
0.90
18.—
77
25.—
219
79
44
4.5 5
77
19.8
77
27.5
304
42
29
4.5 0
77
20.—
77
27.8
96
88
58
4.43
20.3
77
28.2
222
78
56
4.—
77
22.5
77
31.3
28
77
51
4.—
77
22.5
77
31.3
21
1
Rubrik
i förslaget.
Profvets:
Nuvarande
tullsats:
Föreslagen tullsats:
Varans
beskaffenhet.
n:r.
vikt per
kvm.
Gram.
trådtal
per
cm. i kv.
pris
per kg.
Kr.
per kg.
Kr.
i pro-  cent af
värdet.
per kg.
Kr.
i pro-  cent af
värdet.
i pro-  cent af
medel-  värdet.
; (vin D)
484
341
99
51
3.43
0.9 0
26.2
1.25
36.4
233
96
23
2.36
1.7 5
74.1
11
53.—
234
74
20
2.12
-
82.5
11
59.-
25.3
485
33
32
56
25.6 0
1.75
6.8
1.50
5.9
82
81
53
6.26
1.10
17.6
11
24.—
83
72
49
6.1 5
11
17.9
11
24.4
217
93
55
5.14
21.4
*1
29.2
155
85
53
4.85
11
22.7
11
30.9
327
76
54
4.80
11
22.9
11
31.3
142
52
36
4.80
1.7 5
36.5
11
31.3
154
85
47
4.11
1.10
26.7
11
36.5
19.5
487
32
45
70
10.7 4
1.75
16.3
1.50
14.-
124
88
96
9.53
0.9 0
9.4
11
15.7
125
63
76
9.1 7
11
9.8
11
16.4
4
63
66
6.6 1
11
13.6
11
22.7
72
95
87
6.60
i
13.7
11
22.7
330
73
72
6.5 1
,,
13.8
11
23.1
2
70
71
6.40
11
14.-
11
23.4
130
76
82
5.63
1.7 5
31.i
11
26.7
129
67
63
5.1 4
11
34.—
11
29.2
3
86
78
4.61
0.9 0
19.5
11
32.5
21.2
488
328
60
72
12.17
1.10
9.—
1.75
14.4
156
53
66
10.5 0
11
10.5
11
16.7
157
64
72
10.2 1
11
10.8
11
17.i
150
84
67
8.13
11
13.5
11
21.5
11
97
66
3.4 5
11
31.9
11
50.7
19.7
490
141
56
17.57
1.75
10.—
1.50
8.5
197
54
17.03
10.3
11
8.8
134
60
16.36
11
10.7
11
9.2
1
216
62
16.25
11
10.8
11
9.2
1
126
49
16.0 6
10.9
11
9.3
133
61
15.58
11.2
11
9.6
189
59
11.71
11
14.9
11
12.8
139
59
10.24
11
17.1
11
14.7
22
Pro
f v e t s:
Nuva
tulls
rande
sats:
i pro-  cent af
värdet.
"
[ Föreslagen tullsats:
Varans
beskaffenhet.
Rubrik
i förslaget.
i
n:r.
vikt per
kvm.
Gram.
1
trådtal :
pris
Pel'' ; per kg.
cm. i kv.
Er.
per kg.
Kr.
per kg.
Kr.
i pro-  cent af
värdet.
i pro-  cent af
medel-  värdet.
(vin D)
j
490
213
71
10.—
1.7 5
17.5
1.5 0
15.—
182
62
9.76
17.9
,,
15.4
185
70
9.36
,.
18.7
16.-
104
122
9.30
0.9 0
9.7
7?
16.i
211
78
9.09
1.75
19.3
16.5
186
76
9.02
19.4
16.6
135
122
8.80
19.9
17.
192
74
[
8.77
20.—
.,
17.i
190
77
8.5 7
20.4
17.5
229
129
8.50
0.9 0
10.6
17.6
137
73
8.2 7
1.75
21.2
18.i
106
127
8.13
0.9 0
11.1
5)
18.5
196
109
i 7.89
11.4
19.—
107
104
7.89
11.4
19.—
195
104
7.64
11.8
19.6
215
107
7.47
1.7 5
23.4
20.i
193
92
7.43
23.6
20.2
138
108
7.27
r
24.i
20.6
188
93
1
7.23
0.9 0
12.4
20.7
''
132
94
7.19
1.7 5
24.3
20.9
275
292
7.14
0.9 0
12.6
21.—
191
103
7.04
1.75
24.9
21.3
194
109
6.9 7
0.9 0
12.9
21.5
183
91
6.72
1.7 5
26.—
22.3
212
69
6.6 7
,,
26.2
22.5
214
121
6.59
0.9 0
13.6
22.8
140
101
6.53
13.8
„
23.—
168
70
6.5 0
1.7 5
26.9
23.i
184
100
6.38
0.9 0
14.i
1)
23.5 :
ISO
83
6.32
1.75
27.6
23.7
172
80
6.1 5
28.4
24.4
175
75
6.15
1 7
28.4
24.4
95
190
6.04
0.90
14.9
24.8
179
92
5.90
,
15.2
..
25.4
176
85
5.76
1.7 5
30.4
77
26.-
136
86
5.7 2
30.6
26.2
187
120
5.53
0.9 0
16.3
27.i
174
84
5.5 2
1.75
31.7
27.2
23
Rubrik
i förslaget, j
Profvets:
Nuvarande
tullsats:
Föreslagen tullsats:
Varans
beskaffenhet.
1
n:r. j
vikt per
kvm.
Gram.
trådtal
per
cm. i kv.
pris
per kg.
Er.
per kg.
Er.
i pro-  cent af
värdet.
per kg.
Er.
i pro-  cent af
värdet.
i pro-  cent af
medel-  värdet.
i (VIII D) 1
490
163
63
5.2 5
1.75
33.3
1.50
28.6
165
72;
t
5.—
35.—
11
30.—
162
60
5.—
5?
35.—
30.—
171
100
5.—
0.9 0
18.—
SO.—
170
98 i
4.8 4
1.7 5
36.2
11
j
31.—
167
90
4.63
37.8
11
32.4
164
78
4.60
38.—
11
32.6
166
78
4.6 0
ii
38.—
11
32.6
178
118
4.49
0.9 0
20.i
11
33.4 !
161
66
4.4 8
1.7 5
39.i
11
i
33.5
181
107
4.46
0.9 0
20.2
11 j
33.6
j
173
116
4.32
1.75
40.5
11
34.7
i
169
100
4.22
41.5
11
35.5
160
61
4.2 1
ii
41.6
11
35.6
142
196
.
3.84
0.9 0
23.4
11
39.i
159
69
3.7 5
1.7 5
46.7
11
40.—
131
146
3.68
7?
47.5
11
40.8
218
169
3.5 5
0.9 0
25.3
11
42.3
19.9
491
276
251
11.25
0.9 0
i 8--
1.75
15.6
307
302
j 10.47
n
1 8.6
11
16.7
122
64
10.—
1.75
; 17.5
11
17.5
271
128
10.—
0.9 0
9.-
11
17.5
310
266
9.8 2
11
9.2
11
17.8
i 308
335
■
!
9.44
11
9.5
11
18.5
120
95
8.96
..
10.—
11
19.5
121
95
;
1
8.7 0
11
10.4
11
20.i
248
i
120
:
8.2 5
10.9
11
21.2
31
!
103
!
8.17
n
11.—
11
21.4
270
98
8.13
11.1
11
21.5
5
175
8.io
ii
i 11.1
11
21.6
280
250
7.82
..
11.5
11
22.4
!
311
371
7.58
11.9
11
23.i
272
185
6.73
ii
13.4
11
26.—
273
288
6.5 0
ii
13.8
11
26.9
177
79
6.42
1.75
27.3
11
27.3
69
no
6.07
1.10
18.1
11
28.8
I
118
1 no
5.84
0.9 0
! 15.4
11
30.—
1
24
Rubrik
i förslaget.
Profve ts:
Nuvarande
tullsats:
Föreslagen tullsats:
rans
ffenhet.
n:r.
vikt per
kvm.
Gram.
trådtal
per
cm. i kv
1
| Pr>s
J per kg.
Kr.
per kg.
Kr.
i pro-  cent af
värdet.
per kg.
Kr.
i pro-  cent af
värdet.
1 i pro-  cent af
medel-  värdet.
Va
beska
(VIII D)
491
119
130
5.5 2
0.9 0
16.3
1.75
31.7
352
|
217
5. i o
1.75
34.3
34.3
282
274
4.8 9
0.9 0
18.4
35.8
312
333
4.8 1
18.7
36.4
305
557
4.80
18.8
'' 36.4
283
577
4.5 3
19.8
38.6
281
308
3.7 5
! 24.—
46.7
306
304
3.7 5
24.-
1 46.7
309
264
3.5 8
25.i
48.9
in
159
3.36
26.s
52.i
279
308
2.6 6
77
33.8
77
65.8
25.6
492
78.9 5
2.50
3.2
2.50
3.2
Slät tyll.
■
51.72
77
4.8
77
4.8
20.io
77
12.4
77
12.4
5.—
”
493
157.50
4.—
2.5
4.—
2.5
Spels
af bomull.
121.67
2.5 0
2.i
77
3.3
Tyll a. sb
11 11
87.50
4.—
4.6
77
4.6
Spets
„ linne.
68.8 9
77
5.8
77
5.8
„ bomull.
62.5 0
77
6.4
77
6.4
46.4 5
77
8.6
77
8.6
11
44.12
2.50
5.7
77
9.i
Tyll a. sb
37.50
4.—
10.7
77
10.7 |
Spetsväfn.
17
11
1
33.33
77
12.-
77
12.— |
Spets
„ ull.
31.43
2.5 0
8.—
77
12.7
Spetsväfn.
„ bomull.
30.8 3
4.—
13.—
77
13 —
••
28.3 3
77
14.i
77
14.1
Spets
It
11
28.i 8
77
14.2
77
14.2
26.6 7
77
15.—
77
15.—
11
„ idb
26.2 5
2.50
9.5
77
15.2
Spetsväfn.
„ bomull.
25.7 0
77
9.7
77
15.6
20.—
4.—
20.—
77
20.—
Spets
„ idb
20.—
77
20.—
77
20.—
19.58
2.50 I
12.8
77
20.5
Spetsväfn.
„ bomull.
19.50
77
1
12.8
77
i
20.5
11
>’
77
25
Rubrik
i förslaget.
P r o f v e t s:
Nuvarande
tullsats:
Föreslagen tullsats:
Varans
beskaffenhet.
n:r.
vikt per
kvm.
Gram.
trådtal
per
cm. i kv.
pris
per kg.
Kr.
per kg.
Kr.
i pro-  cent af
värdet.
per kg.
Kr.
i pro-  cent af
värdet.
i pro-  cent af
medel-  värdet.
(Vill D)
493
17.36
2.50
14.4
4.—
23.1
Spetsväfn. af bomull.
16.-
15.6
11
25.—
it
it
It
13.38
18.7
11
30.—
tf
tf
tt
12.64
19.8
..
31.6
it
ti
tt
12.50
20.—
;?
32.1 1
it
it
ti
:
10.81
4.—
37.—
11
37.-
Spets
tf
9.63
2.50
26.—
11
41.5
Spetsväfn. „
„
9.—
27.8
71
44.4
it
:t
it
7.43
77
33.6
53.8
11.1
it
>»
it
494
12.40
1.75
14.1
2.25
18.1
Bomull.
8.63
20.3
7?
26.i
Linne.
7.88
22.2
77
28.6
Bomull.
6.76
25.9
33.3
it
6.05
28.9
it
37.2
it
5.76
30.4
11
39.1
it
5.67
30.9
11
39.7
it
5.49
31.9
11
41. -
Ull.
4.56
77
38.4
11
49.3
32.i
Bomull.
495
9.55
1.75
18.3
2.2 5
23.6
Bomull.
9.40
18.6
23.9
Ull.
6.—
77
29.2
77
37.5
27.—
it
496
50. -
3.-
6.-
3.
6.—
Ull.
29.3 5
10.2
10.2
Bomull.
13.89
21.6
77
21.6
Ull.
6.89
43.5
43.5
„
5.87
77
51.1
77
51.1
14.2
Bomull.
497
19.05
1.75
9.2
2.—
10.5
Strumpor.
15.82
11.1
77
12.6
it
! 13.63
12.8
14.7
,
it
12.71
13.8
77
15.7
it
5.83
30.—
77
34.3
it
5.—
71
35.-
11
40.-
! 16.7
it
4*
26
Rubrik
j i förslaget.
Pro
f v e t s:
Nuvarande
tullsats:
Föreslagen tullsats:
Varans
beskaffenhet.
n:r.
vikt per
kvm.
Gram.
trådtal
per
cm. i kv.
pris
per kg.
Kr.
per kg.
Kr.
i pro-  cent af
värdet.
per kg.
Kr.
i pro-  1 cent af
värdet.
i pro-  cent af
medel-  värdet.
(VIII D)
498
65.71
1.75
2.7
2.50
3.8
Vantar.
49.41
3.5
5.i
It
41.67
4.2
6.—
It
1
37.il
77
4.7
7?
6.7
It
35.—
•n
5.—
77
7.i
„ sydda.
32.14
5.4
7.8
It
It
28.7 5
6.i
8.7
It
24.30
7.2
10.3
It
23.54
..
7.4
10.6
It
21.18
8.3
11.8
It
18.9 2
9.2
13.2
It
10.3 3
...
16.9
77
24.2
7.7
„ sydda.
499
25.79
1.75
6.8
1.75
6.8
Schalar.
1
23.13
77
7.6
77
7.6
Muddar.
21.76
8.-
8.-
Schalar.
20.
77
8.8
t1
8.8
Underkläder.
20.—
77
8.8
77
8.8
Blusskyddare.
17.65
77
9.9
77
9.9
16.—
10.9
10.9
Underkläder.
15.91
11.—
11.-
15.—
77
11.7
77
11.7
15.-
77
11.7
77
11.7
Blusskyddare.
13.13
13.3
77
13.3
Underkläder.
8.45
77
20.7
77
20.7
It
6.30
77
27.8
77
27.8
Metervara.
6.—
29.2
29.2
10.9
(VIII E)
504
52.8 8
1.75
3.3
4.-
7.6
Band.
47.12
77
3.7
8.5
45.9 3
77
3.8
77
8.7
43.9 0
17
4.—
9.2
„
i
40.5 3
77
4.3
77
9.9
37.9 6
„
4.6
10.5
34.21
77
5.i
11.7
;
33.13
1
77
5.3
12.1
32.3 7
77
5.4
12.4
32.02
5.5
77
12.5
It
27
1
Rubrik
i förslaget. [
Profvets:
Nuvarande
tullsats:
Föreslagen tullsats:
Varans
beskaffenhet.
:
n:r.
vikt per
kvm.
Gram.
trådtal
per
cm. i kv.!
pris
per kg.
Kr.
per kg. |
Kr.
i pro-  cent af
värdet.
per kg. 1
Kr.
i pro- |
cent af
värdet. ]
i pro-  cent af
medel-  värdet.
s
i
(Vin E) 1
i
1
!
504
>
30.5 3
1.75
5.7
4.—
13.1 i
Band.
29.9 5
5.8
11
13.4
11
29.44
5.9
17
13.6 I
..
25.6 7
6.8
77
15.6
„
23.0 6
7.6
11
17.3 1
16.05
10.9
24.9 !
11
31.35
3.— I
9.6
11 |
12.8 !
Snören.
31.03
9.7
11
12,9 i
11
25.8 5
11.6
- 1
15.5 !
11
25.18
11.9
11 ''
15,9 S
11
23.6 0
..
12.7
• i
17.—
„
23.5 4
12.7
17.— ;
„
22.73
13.2
11
17.6
11
22.6 7
13.2
11
17.6
11
21.68
..
13.8
"
18.5
12.8
”
505
20.25
1.75
8.6
2.—
9.9
Band.
|
19.53
9.—
10.2
11
19.22
9.1
,,
10.4
11
1
14.80
n
11.9
13.5
11
11.76
14.9
11
17.—
11
8.51
20.6
11
23.5
; 6.12
28.6
11
32.7
11
11.12
3.—
27.—
,,
18.—
Snören.
9.9 0
30.3
11
20.2
11
8.18
36.8
11
24.5
15.5
11
! (Vin Gr)
525
i 105.8 8
3.5 0
S 3.3
4.5 0
4.3
j 26.3 9
1.80
6.8
11
17.1
6.8
526
19.13
3.0625
16.—
3.5 0
18.3
Linne.
I
18.44
16.6
11
19.—
11
i
i
17.14
17.9
11
20.4
11
i
16.41
18.7
11
21.3
11
1
16.05
19.1
11
21.8
11
1
15.3 0
20.—
11
22.9
11
15.30
: 20.—
22.9
11
15.08
77
! 20.3
23.2
11
28
Rubrik
i förslaget.
Profvets:
Nuvarande
tullsats:
Föreslagen tullsats:
Varans
beskaffenhet.
n:r.
! vikt per
1 kvm.
Gram.
trådtal
per
cm. ikv.
pris
per kg.
Kr.
per kg.
Kr.
i pro-  cent af
värdet.
per kg.
Kr.
| i pro-  cent af
värdet.
i pro-  cent af
medel-  värdet.
(vin G)
1
1
526
i
14.93
1.575
10.6
3.5 0
23.5
Bomull.
14.69
3.0625
20.9
i 23.8
Linne.
14.59
21 —
| 24—
14.36
1.575
11—
77
24.4
Bomull.
14.32
11—
24.4
13.io
77
12—
26.7
13.io
7?
12—
77
26.7
12.89
3.0625
23.8
77
! 27.2
Linne.
12.75
1.575
12.4
,,
27.4
Bomull.
1
12.52
12.6
28—
12.25
,,
12.9
; 28.6
12.18
3.0625
25.i
28.7
Linne.
12.02
1.575
13.1
29.i
Bomull.
12.—
3.0625
25.5
29.2
Linne.
11.70
1.575
13.5
77
29.9
Bomull.
11.48
3.0625
26.7
30.5
Linne.
11.44
26.8
30.6
11.20
1.575
14.i
31.3
Bomull.
10.75
14.7
32.6
10.60
14.9
33—
10.14
3.0625 i
30.2
34.5
10.04
1.575
15.7
„
34.9
10.—
15.8
.
35—
i
9.76
16.1
35.8
.
9.1 2
3.0625
33.6
38.4
Linne.
9.io
1.575
17.3
77
38.5
Bomull.
1
8.16
19.3
42.9
8.15
19.3
43—
8.oi
19.7
77
43.7
7.93
,,
19.9
44.i !
7.65
3.0625
40—
77
45.8
Linne.
7.63
1.575
20.6
45.9
Bomull.
7.57
1
77
20.8
46.2
7.54
3.06 25
40.6
77
46.4
Linne.
7.39
1.575
|
21.3
47.4
Bomull.
7.29
.. I
21.6
48—
|
6.82
23.i
!)
51.3
1
6.71
77
23.5
77
1
52.2 1
»>
29
1
1
1
Rubrik
i förslaget.
Profvets:
Nuvarande
tullsats:
Föreslagen tullsats:
Varans
beskaffenhet.
1
n:r.
vikt per j
kvm.
Gram. |
trådtal
per
cm. i kv.
I
pris
per kg.
Kr.
per kg.
Kr.
i pro-  cent af
värdet.
per kg. |
Kr.
i pro-  cent af
värdet.
i pro-  cent af
medel-  värdet.
(VIII G)
!
526
6.64
1.925
29.—
3.50
52.7 !
Bomull.
6.43
29.9
„
54.4
»»
6.28
1.57 5 !
25.—
11 1
55.7 !
i
6.12
25.7
- I
57.2 |
„
6.10
25.8
n
57.4
tt
5.48
28.7
j
63.9
yy
4.63
34.—
it
75.6
32.2
ty
527
1
74.—
12.—
16.2
8. -
10.8
58.3 3
ii
20.6
11
13.7
12.1
528
14.34
1.57 5
11.—
2.25
15.7
Bomull.
12.10
13.—
11
18.6
11.66
13.5
11
19.3
It
11.39
13.8
19.8
tf
11.25
1.80
16.—
11
20.—
ty
11.25
1.575
14.—
20.—
yy
11.1 5
n
14.i
11
20.2
yy
11.1 1
14.2
..
20.3
yy
10.78
ii
14.6
11
20.9
yy
10.72
14.7
11
21.—
yy
10.44
15.i
21.6
yy
10.43
15.i
11
21.6
yy
9.9 1
15.9
11
22.7
yy
9.5 6
16.5
23.5
yy
1
9.37
16.8
11
24.—
yy
9.22
17.i
11
24.4
yy
9.1 8
17.2
11
24.5
yy
8.8 6
17.8
11
25.4
yy
8.85
17.8
11
25.4
yy
8.8 3
17.8
11
25.5
yy
8.82
17.9
25.5
8.7 5
18.—
11
25.7
yy
8.66
18.2
11
25.9
yy
8.65
18.2
11
26.—
yy
8.50
11
18.5
11
26.5
yy
8.40
18.8
TI
26.8
yy
''
8.33
n
18.9
11
27.—
yy
30
Rubrik
i förslaget. |
(vin G)
528
i
Profvet-s:
vikt per trådtal
kvm. Per
cm. i kv.[
Gram. |
Nuvarande
tullsats:
Föreslagen tullsats:
V arans
beskaffenhet.
pris
per kg.
Kr.
per kg.
Kr.
i pro-  I cent af
i värdet.
per kg.
Kr.
| i pro-  cent af
j värdet.
i .
; i pro-  cent af
| medel-  | värdet.
8.33
1.575
18.9
2.25
; 27.—
1
Bomull.
8.33
18.9
| 27.—
„
8.21
19.2
1 27.3
8.2 0
19.2
27.4
8.! 7
19.3
27.5
8.1 5
,,
19.3
??
27.6
1
8.i o
1.80
22.2
27.8
„
med broderi.
8.07
1.575
19.5
27.9
8.o i
19.7
28.1
7.9 8
3.0625
38.3
??
28.2
„
gles väfnad.
7.97
1.5 7 5 i
19.8
28.2
7.9 2
19.9
28.4
7.83
20.i
28.7
7.78
20.2
28.9
7.75
20.3
29.—
7.62
20,7
29.5
7.59
20.8
29.6
”
7.5 8
20. s
29.7
7.5 4
20.9
29.8
7.47
1.80
24.i
71
30.i
„
med broderi.
7.41
1.575
21.2
30.4
7.3 6
1.80
24.5
30.6
„
med broderi. !
7.28
1.57 5
21.6
30.9
”
7.2 0
21.9
31.3
7.19
21.9
31.3
7.12
22.i
31.6
7.11
•i
22.2
31.6
7.08
22.2
31.8
7.08
22.2
31.8
7.0 7
,,
22.3
:
31.8
7.07
1.80
25.5
i?
!
31.8
„
med broderi.
6.9 6
1.575
22.6
32.3
6.9 2
22.8
32.5
”
6.8 7
. .
22.9
32.8 !
,,
6.8 2
23.i
33.—1
6.8 1
23.i
33.—
6.7 8
,,
23.2
33.2 !
j
6.6 4
■■
23.7
i?
1
33.9
31
Rubrik
£i förslaget.
Profvets:
Nuvarande
tullsats:
Föreslagen tullsats:
Varans
beskaffenhet.
n:r.
vikt per trådtal |
kvm.
Per
; cm. i kv.
Gram.
pris
per kg.
Kr.
per kg. j
Kr.
i pro-  cent af
värdet.
per kg.
Kr. j
i pro-  cent af
värdet.
i pro-  cent af
medel-  värdet.
(Vill Gr)
528
6.61
1.80
27.2
2.25
34.—
Bomull med broderi.
6.52
1.575
24.i
34.5
6.51
24.i
„ 1
34.6
”
6.50
24.i
11
34.6 1
6.46
24.4
ii
!
34.s
JJ
6.3 8
24.7
35.3 1
Linnekorsettväfn.
6.20
25.4
36.3
Bomull.
5.88
26.8
11
38.3
J»
5.88
26.8
ii
38.s
i
5.87
26.8
38.3
5.82
27.1
38.7
„
5.67
27.8
39.7
Linnekorsettväfn.
5.61
28.i
40.2
Bomull.
5.6 0
28.i
40.2
1
”
I
5.56
28.3
ii
40.5
” 1
1
5.55
28.3
40.5
5.33
11
29.5
42.2
28.x
533
46.38
5.50
11.9
5.50
11.9
45.06
12.2
12.2
j
43.14
12.7
12.7
41.57
13.2
13.2
|
41.54
13.2
11
13.2
39.66
13.9
11
13.9
38.9 8
14.i
14.i
38.24
14.4
11
14.4
38.io
14.4
14.4
37.97
14.5
14.5
37.86
14.5
11
14.5
37.84
14.5
11
14.5
36.84
14.9
11
14.9
36.7 8
15.—
11
15.—
36.7 6
15.-
11
15.—
36.71
15.—
15.—
''
36.62
15. -
11
15.—
| 35.9 4
15.3
11
15.3
i 35.7 1
i 15.4
11
15.4
i 35.48
1 15.5
11
15.5
32
Rubrik
i förslaget.
Profvets:
Nuvarande
tullsats:
Föreslagen tullsats:
Varans
beskaffenhet.
n:r.
vikt per
kvm.
Gram.
trådtal
per
cm. i kv.
pris
per kg.
Kr.
per kg.
•
Kr.
i pro-  cent af
värdet.
per kg.
Kr.
i pro-  cent af
värdet.
i pro-  cent af
medel-  värdet.
(Vill G)
533
35.44
5.50
15.5
5.50
15.5
35.29
77
15.6
15.6
34.64
15.9
15.9
34.43
16.-
16.—
34.29
16.-
16.-
33.9 6
77
16.2
16.2
33.93
77
16.2
16.2
33.9 2
77
16.2
16.2
33.90
77
16.2
16.2
33.33
77
16.5
16.5
32.93
16.8
16.8
32.81
77
16.8
16.8
32.61
77
16.9
16.9
32.56
77
16.9
16.9
32.35
77
17. -
17.—
32.23
77
17.i
17.i
32.20
77
17.i
17.i
32.14
77
17.i
17.i
32.14
77
17.i
17.i
32.14
17.i
17.i
32.08
77
17.i
17.i
32.-
77
17.2
17.2
31.82
77
17.3
17.3
31.55
77
17.4
17.4
31.37
17.5
17.5
31.25
77
17.6
17.6
31.25
77
17.6
17.6
31.25
77
17.6
17.6
31.11
77
17.7
17.7
31.11
7 7
17.7
17.7
31.06
77
17.7
17.7
31.03
77
17.7
17.7
30.9 9
77
17.7
17.7
30.91
77
17.8
17.8
30.7 7
77
17.9
17.9
30.46
18.1
18.i
30.43
77
18.i
18.i
*
.
30.3 4
18.i
n
18.i
33
P r o f v e t s:
Nuvarande
tullsats:
Föreslagen tullsats:
Varans
beskaffenhet.
Rubrik
i förslaget, j
n:r.
vikt per
kvm. j
Gram. j
trådtal ! pris
Per | per kg.
om. i kv.!
Kr.
i pro-  per kg. | cent af
| värdet.
Kr. |
: i pro- i
per kg. j cent af j
j värdet, j
Kr. |
i pro-  cent af
medel-  värdet.
(Vill G)
!
533
30.19
5.50
18.2
5.50
18.2
30.12
..
1 18.3
..
! 18.3
30.-
18.3
18.3
29.8 4
18.4
18.4
29.6 9
18.5
,.
18.5
29.6 3
18.6
,. 18.6
29.6 3
18.6
,, 18.6
29.5 5
18.6
18.6
29.49
18.7
18.7
29.17
18,9
18.9
29.03
18.9
18.9
i
29.03
18.9
„
: 18.9
28.91
19.-
19.-
28.7 7
19.i
19.1
28.7 5
19.i
19.i
28.5 7
19.3
19.3
28.33
„
19-4
„
19.4
28.17
19.5
19.5
28.—
19.6
19.6
27.8 8
19.7
19.7
27.6 6
19.9
..
! 19.9
27.2 7
20.2
„ ! 20.2
26.8 1
20.5
„
: 20.5
26.6 3
20.7
..
; 20.7
26.5 3
..
: 20.7
..
| 20.7
26.4 2
.. 20.8
S 20.8
26.42
„ 20.8
„ ; 20.8
26.3 9
20.8
t 20.8
26.04
„
21.i
v, | 21.1
: 26.—
„ 21.2
» | 21.2
1
1 25.8 3
„
21.3
..
! 21.3
25.67
21.4
„
! 21.4
25.6 4
„
: 21.5
,.
21.5
''
25.51
21.6
:• ! 21.6
!
1 25.32
21.7
21.7
i
| 25.-
„ : 22.-
!
99 _
11
I
! 25.—
„ | 22.-
„ 1 22.-
: 25.—
„ ! 22.-
.. ! 22,-
5*
34
Pro
f v e t s:
Nuvarande
tullsats:
Föreslagen tullsats:
Varans
beskaffenhet.
Rubrik
i i förslaget.
n:r.
vikt per
kvm.
I Gram.
! trådtal
per
cm. i kv.
pris
per kg.
Kr.
per kg.
Kr.
i pro-  cent af
värdet.
i pro-  per kg. i cent af
i värdet.
Kr. j
j i pro-  cent af
medel-  i värdet.
(Vill G)
533
24.-14
5.50
22.5
5.50 | 22.5
24.il
n
22.8
„ | 22.8
22.82
24.i
..
! 24.i
22.82
24.i
„
| 24.1
22.8 1
24.i
„
24.i
22.6 5
24.3
! 24.3
22.12
24.9
i 24.9
20.9 0
ii
26.3
„
1 26.3
20.8 3
26.4
.,
1 26.4
20.7 5
26.5
! 26.5
20.3 7
ii
27.—
„
1 27.-
19.9 1
ii
27.6
.. j 27.6
17.9
534
i
65.71
24.-
36.5
24.—
36.5
Silkesspets ar.
2
94. r> o
12.—
12.7
..
1 25.4
Silkestyll.
1
5
290.3 2
11
4.i
20.—
6.9
Siden.
3
250.—
4.8
„ 8.
6
187.5 0
6.4
| 10.7
7
162.5 o
7.4
12.3
4
87.21
13.8
22.9
8
200. -
6.50
3.3
5.—
2.5
Bomullstyll.
11
140.—
4.6
3.6
9
125.—
5.2
„
4.-
10
90.4 8
7.2
5.5
12
30.—
1
11
21.7
„
16.7
536
26.56
10.50
39.5
8.-
30.i
537
20.il
1.575
7.8
2.25
11.2
18.93
,,
8.3
11.9
18.85
8.4
11.9
13.89
3.0625
22.1
„ 16.2
11.74
26.1
.,
! 19.2
11.67
26.2
,,
19.3
11.35
1.575
13.9
19.8
10.12
15.6
„ 22.2
8.80
3.0625
34.8
25.6
35
Rubrik
i förslaget.
Pro
f v e t s:
Nuvarande
tullsats:
Föreslagen tullsats:
Varans
beskaffenhet.
n:r.
vikt per
, kvm.
Gram.
trådtal
pris
Per | per kg.
. cm. i kv.j
Kr.
per kg.
Kr.
i pro-  cent af
värdet.
per kg.
Kr.
i pro-  1 cent af
i värdet.
i i pro-  cent af
medel-  värdet.
(VIII G)
537
5.—
1.75
35.—
2.25
45.—
Strumpstolsgods.
4.81
36.4
77
46.8
18.3
J>
539
20.-
3.0625
15.3
3.—
15.—
Rock.
16.02
19.i
18.7
10.93
28.—
27.4
:
10.63
77
28.8
28.3
9.81
77
31.2
30.6
9.13
33.5
77
32.9
Kappa.
8.93
34.3
3.—
33.6
Krage.
8.0 3
38.i
77
37.4
Kappa.
8.-
..
38.3
37.5
Rock.
6.43
77
47.7
46.7
27.8
,2
543
; 34. —
3.5 0
10.3
4.—
11.8
Kavaj med sidenfoder.!
30.—
77
11.7
77
13.3
Öfverrock med ,,
!
20.6 0
77
17.—
77
19.4
M
tf
■ 10.42
77
33.6
77
38.4 i
Natt- „ m. silkessnöre.
9.17
77
38.2
77
43.6
19.2
”
»
>»
fj
544
28.5 7
3,0625
10.7
3.—
10.5
Rock åt ylleväfrmd. ,
27.40
77
11.2
77
10.9
Väst „
26.2 5
77
11.7
11.4
Rock ,,
,,
25.3 3
77
12.1
11.8
Sommarrock af „
23.23
77
13.2
77
12.9
Öfverrock
,,
„
21.62
77
14.2
13.9
Hel kostym „
„
20.—
77
15.3
15.—
Rock
„
„
19.77
77
15.5
77
15.2
Hel kostym .. „
19.33
77
15.8
77
15.5
Sommarroek .. „
18.7 5
7?
16.3
77
16.—
Öfverrock
,. „
18.59
77
16.5
16.i
18.40
7?
16.6
77
16.3
Rock
„ „
17.50
77
17.5
17.i
Öfverrock
„ ,,
17.33
77
17.7
,,
17.3
17.25
77
17.8
77
17.4
Rock
„ ,,
; 16.2 5
77
18.8
77
18.5
Väst
„ ,.
16.22
77
18.9
77
18.5
Hel kostym „ „
15.—
77
20.4
20.—
Sportkostym „ „
14.38
■■
21.3
77
20.9
Hel kostym „ „
36
1
Rubrik
i förslaget.
Pro
f v e ts:
Nuvarande
tullsats:
Föreslagen tullsats:
Varans
beskaffenhet.
n:r.
vikt per
kvm.
Gram.
trådtal | pris
Per | per kg.
om. i kv.
Er.
per kg.
| Er.
i pro-  cent af
värdet.
per kg.
Er.
i pro-  cent af
värdet.
i pro-  cent af
medel-  värdet.
(VIII G)
544
13.9 7
3.0625
21.3
3.—
21.5
Rock
af ylleväfnad.
13.68
22.4
11
21.9
Byxor „
„
13.3 3
11
23.
11
22.5
Sommarrock af „
I
13.0 4
23.5
11
23.—
Sportkostym „
„
12.76
24.—
11
23.5
Hel kostym „
„
12.5 3
11
24.4
11
23.9
Rock
„ „
12.50
n
24.5
11
24.-
Byxor
„
„
12.50
ii
24.5
11
24.-
Rock
,.
„
12.40
n
24.7
11
24.2
Väst
,, „
12.17
ii
25.2
n
24.7
Gosskostym „
„
11.97
ii
25.6
ii
25.i
Rock
„ „
11.47
ii
26.7
ii
26.2
Öfverrock
„
„
j
11.08
ii
27.7
ii
27.1
Eostym
„ „
10.9 1
28.2
ii
27.5
Regnkappa ,,
„
j
10.8 3
ii
28.3
ii
27.7
Nattrock
,.
„
10.6 7
ii
28.7
28.i
Väst
„ „
10.6 2
n
28.8
11
28.2
Byxor
„ „
10.—
ii
30.6
11
30.—
Rock
„
8.8 2
ii
34.7
11
34.—
Hel kostym „
„
8.7 5
85. —
11
34.3
Öfverrock
„
7.97
a
38.6
11
37.6
7.5 9
ii
40.4
11
39.6
Byxor
„ „
7.32
n
41.9
n
41.—
Sportkostym „ „
6.88
ii
44.5
ii
43.6
Gosskostym „ „
5.41
ii
56.6
ii
55.5
Byxor
„
„
13.8 6
1.75
12.6
,7
21.6
Eostym af linneväfn.,
47-tr.
8.3 3
3.0625
36.8
11
36.—
af linneväfn.,
mer än 50-tr.
6.29
2.625
41.7
47.7
20.8
af linneväfn.,
asl, obl. och ofärg.
545
16.2 5
1.5 7 5
9.7
2.—
12.3
Väst.
15.—
11
10.5
11
13.3
Herrkostym.
12.50
11
12.6
11
16.—
Rock.
12.27
11
12.8
11
16.3
Gosskostym.
10.—
11
15.8
11
20.—
Herrkostym.
9.2 6
11
17.—
21.6
8.5 7
11
18.4
11
23.3
Rock.
8.5 3
11
18.5
11
23.4
Herrkostym.
37
Profvets:
Nuvarande
tullsats:
Föreslagen tullsats:
i pro-  1 Pro- cent af
per kg. cent af medel-  ! värdet, värdet.
Kr.
Varans
beskaffenhet.
Rubrik
, j
vikt per i tradtal . pris
i förslaget. 1
,
,
°
j n:r.
kvm. , Per 1 per kg.
! cm. i kv.j
Gram.
Kr.
| i pro-  per kg. j cent af
värdet.
Kr.
(vin G)
545
7.35
1.575
21.4
2.—
27.2
Herrkostym.
6.47
24.3
30.9
it
5.—
..
1 31.5
40.--
19.8
Rock.
548
175.
7.—
4.-
7.—
4.—
Blus.
112.50
6.3
6.3
Halsduk.
84.—
..
!
8.3
8.3
Blus.
66.6 7
10.5
10.5
6.4
”
549
[
295.83
12.— |
4.1
20. 6.8
Blus.
105.—
11.4
19.—
It
i 75.—
16.—
26.7
12.6
Kappa.
550
| ISO.—
10.50
7.—
16.—
10.7
Blus.
185.—
7.8
11.9
Underkjol.
108.5 7
9.7
14.8
Halsduk.
98.-
10.7
16.3
Blus.
85.90
.. : 12.2
18.6
Halsduk.
1
85.
.,
: 12.4
.. 18.8
„
79.0 9
13.4
20.2
Mustaschformare.
78.—
!
,.
13.5
!
..
20.5
Halsduk.
1
63.5 0
1
..
16.5
..
25.2
it
61.—
i ..
17.2
.. 26."
,,
44.-
23.9
36.4
Underkjol.
43.4 8
.. j 24.1
36.8
18.6
Kappa.
551
22.7 8
5.— : 22. -
10.
48.9
i
Sofkostym.
552
54.20
4.375 j 8.1
! 8.—
14.8
Halsduk.
50.—
8.7
! .. 16.—
it
48.2 5
.. i 9.—
\ .. 16.6
tf
42.83
10.2
i
..
18.7
tf
42.50
10.3
1 .. 18.8
tf
1
42.-
10.4
1
..
19.i
tf
36.9 0
11.9
!
..
21.7
tf
36.6 7
.. i 11.9
1 .. 21.8
Mans väst.
34.-
12.9
1
..
23.5
Halsduk.
32.55
13.4
!
••
24.6
tf
24.6 5
17.7
!
..
32.5
19.8
it
88
Rubrik
i förslaget.
Profvets:
Nuvarande
tullsats:
i pro-  per kg, cent af
värdet.
Kr.
Föreslagen tullsats:
Varans
beskaffenhet.
vikt per
n:r. | kvm
Gram.
| trådtal
pris
Per
per kg.
! om. i kv.
Kr.
i pro-  per kg. | cent af
; värdet.
Kr. !
1 i pro-  ! cent af
1 medel-  värdet.
(VIII G)
553
16.5 0
1.2 0
7.3
1.60
9.7
Mössa.
!
18.33
9.—
12 —
j 10.7
”
554
175.—
3.5 0
2.__
5.25
3.-
1
Blus.
88.24
3.0625
3.5
5.9
|
63.33
3.50
5.5
8.3
Blus.
60.50
5.8
8.7
Kappa.
59.61
1.5 75
2.6
8.8
Blus.
1
59.21
1.8 0
3.—
8.9
51.20
3.5 0
6.8
10.3
Kappa.
48.13
3.50
7.3
10..9
46.8 7
1.5 7 5
3.4
11.2
,,
Blus.
45.6 5
3.50
7.7
11.5
Klädning.
45.—
1.575
3.5
11.7
Blus.
41.07
8.50
8.4
12.6
Kappa.
, 40.91
1.575
3,9
12.8
Blus.
88.30
3.5 0
9.1
13.7
Klädning.
36.—
9.7
14.6
Kappa.
35.16
1.575
4.5
14.9
Blus.
34.91
3.0625
8.8
15.—
Kappa.
34.15
3.5 0
10.2
15.4
Klädning.
33.02
10.6
j 15.9
Blus.
32.7 3
10.7
16.—
Kappa.
31. S8
11.—
16,5
Förkläde.
i
31.74
11.—
16.5
Blus.
; 81.33
r
11.2
16.8
Kappa.
29.—
..
12.1
18.i
28.31
3.0625
10.8
18.6
27.0 9
11.3
19.4 |
26.6 7
3.5 0
13.1
..
'' 19.7 1
i
26.2 5
3.0625
11.7
.. i 20.—i
26.—
3.5 0
13.5
20.2
26.—
13.5
20.2 j
Klädning.
25.9 8
1.575
6.1
20.2 1
Blus.
. 25.—
3.50
14.—
21.—
Kappa.
24.7 1
3.0625
12.4
.. i 21.2 :
:
! ; 23.85
12.8
.. ; 22.—
|
23.13
3.50
15.i
,.
! 22.7
39
1
Rubrik
[ i förslaget.
Profvets:
Nuvarande
tullsats:
Föreslagen tullsats:
Varans
beskaffenhet
n:r. :
väkt per [
kvm.
Gram.
trådtal j pris
per i per kg.
cm. i kv.;
Kr.
per kg. |
Kr.
i pro-  cent af
värdet.
per kg. 1
Kr. |
i pro- ;
cent af
värdet, i
i pro-  cent af
medel-  värdet.
(VIII G) i
554
21.—
3.0625
14.6
5.25
25.— 1
Klädning.
20.6 7
3.5 0
16.9
25.4
Kappa.
20.5 9
1.57 5
7.6
77
25.5 ,
Blus.
20.—
1.80
9.—
77
26.3
Linne.
i
19.8 0
3.0625
15.5
77
i
26.5 |
Kappa.
j
19.38
3.5 0
18.1
27.i :
Underkjol.
i
18.21
19.2
77
|
28.8 !
Blus.
i
16.89
20.7
77
31.1
Hufvudduk.
i
15.20
1.5 7 5
10.4
77
34.5
Underkjol.
i
15.—
3.0 6 2 5
20.4
35.— i
Kappa.
14.57
1.8 0
.12.4 .
36.—
Linne.
14.—
0.7875
5.6
jj
37.5
Kjol.
13.75
1.80
13.1
77
38,2
Linne.
12.94
3.5 0
27.—
40.6
Mössa.
12.86
1.8 0
14.—
77
40.8
Damkalsonger.
12.80
3.5 0
27.3
77
41.—
Blus.
12.27
1.9 2 5
15.7
77
42.8
11.11
1.80
16.2
77
47.3
Nattröja.
10.4 2
3.5 0
33.6
77
50.4
Mössa.
10.-
1.80
18.—
,,
52.5
Damkalsonger.
9.5 0
3.5 0
36.8
77
55.3
Mössa.
S.io
1.575
22.2
77
64.8
Damkalsonger.
S.io
19.4
77
64.8
Nattröja.
7.66
..
20.6
77
68.5
Damkalsonger.
7.5 0
1.80
24.—
70.—
17.2
Linne.
555
37.-
3.0625
8.3
3.50
9.5
Klädning.
36.6 0
8.4
9.6
Kappa.
i
34.8 4
8.8
77
10.-
)*
34.37
8.9
77
10.2
32.6 0
9.4
77
10.7
Blus.
i
! 29.58
10.4
77
11.8
Kappa.
29.37
10.4
77
; 11.9
!
»t
29.35
10.4
,,
11.9
.
28.31
10.8
77
12.4
:
>>
:
28.07
10.9
77
! 12.5
”
:
i
1
27.75
11.—
77
12.6
Klädning.
!
26.2 5
11.7
! 13.3
Blus.
40
Rubrik
i förslaget.
(Vill G)
555
Pro
f v e t s:
Nuvarande
tullsats:
Föreslagen tullsats:
vikt per
kvm.
Gram.
J trådtal j pris
Per ! per kg.
j cm. i kv. ;
Kr.
i pro-  per kg. \ cent af
: värdet.
Kr.
■ i pro-  per kg. '' cent åt
värdet.
Kr.
i pro-  i cent af
i medel-  i värdet.
i
24.88
3.0625 ! 12.3
3.50; 14.1
23.9 0
12.8
14.6
23.82
12.9
14.7
23.28
13.2
15.—
23.i 7
1.57 5
6.8
15.1
22.5 2
3.0625 ! 13.6
! 21.78
14.1
„
16.1 i
21.7 4
14.i
16.i
21.60
14.2
16.2
21.50
14.2
16.3
21.35
14.3
16-4
21.2 5
14.4
16.4
20.9 2
14.6
16.7
19.34
15.8
18.1
19.0 8
16.—
18.3
18.7 5
16.3
18.7
18.—
17.—
19.4
17.97
1.5 7 5
8.8
19.5
17.93
8.8
19.5
17.27
3.06 2 5
17.7
„
20.3
17.—
18. -
20.6
16.67
18.4
21.—
16.18
18.9
.. 21.6
16.1 2
19. -
21.7
16. -
19.i
21.9
15.51
19.7
22.6
15.50
19.8
22.6
15.2 9
20. -
22.9
15.13
1.575
10.4
23.1
15.—
3.0625
20.4
23.3 i
15.—
20.4
23.3 j
14.44
2.6 2 5
18.2
.,
. 24.2 i
14.18
1.575
11.1
24.7
14......
11.3
25 —
13.91
3.0625 '' 22.—
25.2
13.36
1.925
14.4
26.2
13.3 3
3.0625
23.—
26.3
12.7 8
1.575 '' 12.3
27.4
Varans
beskaffenhet.
Kappa.
Klädning.
Kappa.
Förkläde.
Blus.
Kappa.
Damasker.
Örng&tt.
Damasker.
Skjorta.
Blus.
Kappa.
Underkjol.
Mössa.
tf
Blus.
Damasker.
Kappa.
Skjorta.
Mössa.
It
Bordduk m. servetter.
Blus.
tf
Mössa.
Blus.
Mössa.
41
Profvets:
Nuvarande
tullsats:
Föreslagen tullsats:
Varans
beskaffenhet.
Rubrik
i förslaget. !
n:r.
vikt per
kvm.
Gram.
trådtal j
per
om. ikv.
pris
per kg.
Kr.
per kg.
Kr.
i pro-  cent af
värdet.
per kg.
Kr.
i pro-
1 Pro- cent af
cent åt medel-  värdet. värdet.
| (Vill G)
555
12.78
1.925
15.1
3.50
27.4
Blus.
12.78
1.575
12.3
77
27.4
12.15
13.-
77
28.8
»»
12.06
3.0625
25.4
77
29.—|
Kappa.
12.-
1.575
8.3
77
18.4 j
Mössa.
11.88
1.925
16.2
77
29.5
Blus.
11.32
1.575
13.9
77
30.9
>7
1
i
10.75
3.0625
28.5
77
32.6
Mössa.
10.74
28.5
77
32.6
5»
10.—
30.6
77
35.-
9.81
31.2
77
35.7 ;
1
»»
9.69
3.0625
31.6
77
36.i
Underkjol.
|
9.55
1.925
20.2
77
36.6
Blus.
!
9.39
2.625
28.-
77
37.3
Handduk.
I
9.09
1.575
17.3
77
38.5
Förkläde.
8.50
,,
18.5
77
41.2
Sofkostym.
8.2 6
3.0625
37,1
77
42.4
Mössa.
8.17
77
37.5
77
40.4
Kappa.
1
7.48
40.9
77
46.8
Blus.
6.3 9
1.575
24.6
77
54.8 ! 19.3
Badkappa.
557
17
423.7 3
9.-
2.1
12.—
2.8
16
217.19
4.1
77
5.5
•2
109.7 2
8.2
77
10.9 i
8
106.2 5
8.5
77
11.3 :
1
3
102.86
8.7
77
11.7
9
80.-
11.3
15. -
14
76.15
11.8
77
15.8 1
11
66.6 7
13.5
77
18.—|
12
63.73
14.1
77
18.8 i
4
54.55
16.5
77
: 22.—
7 !
49.4 6
18.2
77
24.3 !
5
47.62
18.9
77
25.2 1
i
15
46.67
19.3
77
25.7 |
i
10
i 41.74
21.6
77
28.8
11.3
563
1
10
26.83
fria
fria
Bast.
7
16.18
77
Bast ocii spån.
!
6*
42
Rubrik
i förslaget.
Profvets:
Nuvarande
tullsats:
i pro-  per kg. cent af
värdet.
Kr.
Föreslagen tullsats:
vikt per
n:r.
kvm.
Gram.
i träd tal
pris
Per
per kg.
! cm. ikv.
Kr.
per kg.
Kr.
i pro-  cent af
värdet.
i pro-  cent af
medel-  värdet.
V arans
beskaffenhet.
(VIII G)
563
5
14.5 4
fria
fria
Halm.
17
14.5 2
,,
77
Spån.
13
j 9.76
77
1
77
Halm och bast.
23
8.05
77
77
Spån.
11
6.89
7?
77
>>
9
3.4 7
77
Halm.
S
3.03
77
77
Halm och spån.
6
2.7 2
77
77
Halm.
565
2
30.3 o
1.-
3.3
1.-
3.3
Halm och bomull.
1
26.47
3.8
3.8
» >>
24
21.5 7
100 kr. 15. —
77
4.6
3.8
Bast och bomull.
566 (349) ;
25
82.3 5
6.—
7.3
10.—
12.2
28
57.5 5
10,4
17.4
16
45.31
13.2
22.1
48
27.29
22.-
77
36.7
18.8
.. (351)
3
80.2 5
9.
11.2
10.—
12.5
41
79.17
2.50
3.2
12.6
14
46.6 2
6. —
12.9
21.5
4
43.48
13.8
23.—
29
: 43.20
13.9
23.2
32
41.53
14.4
24.i
34
40.40
24.8
18
37.16
16.i
26.9
36
| 36.-
16.7
27.8
37
; 27.40
2.50
9.1
36.5
12
27.34
6.—
21.9
36.6
15 1
20.6 5
2.50
12.i
48.5
35
14.33
17.4
69.8
45
13.61
18.4
77
73.5 J
25.4
.. (494)
27
7.58
100 kr. 15.-
2.—
26.4
•, («5)
26
8.8 2 I
1.75
19.9
2.—
22.7
22
5.04 1
34.7
,,
39.7 ;
28.9
43
Pro
fv ets:
Nuvarande
tullsats:
Föreslagen tullsats:
Varans
beskaffenhet.
Rubrik
| i förslaget.
n:r.
vikt per
kvm.
Gram.
trådial
per
cm. ikv.
pris
per kg.
Kr.
per kg.
Kr.
i pro-  cent af
värdet.
per kg.
Kr.
i pro-  cent af
värdet.
i pro-  cent af
medel-  värdet.
i (Vill G)
| 566 (496)
39
25.17
100 kr.
15. -
3.-
11.9
38
24.9 2
1.75
7.—
11
12.—
40
24.—
7.3
11
12.5
30
22.83
100 kr.
15.-
11
13.1
42
18.67
1.75
9.4
17
16.1
31
17.43
100 kr.
15.—
11
17.2
21
13.40
1.75
13.i
11
22.4
33
12.60
100 kr.
15.—
11
23.8
44
8.35
1.75
21.—
11
35.9
20
>
8.06
21.7
11
37.2
19
7.81
22.4
11
38.4
46
7.54
23.2
11
39.8
18.9
1
!>
45
Bilaga B.
Redogörelse för de mera anmärkningsvärda svaren å den i kommitténs
frågecirkulär n:r 1 upptagna frågan, huruvida och i hvilken
utsträckning dumping förekommit å den
inhemska marknaden.
Afdelning)
i taxe-  förslaget. i
Namn och varuslag.
Yttrande.
I.
Aktiebolaget Övedsklostersj
sandstensbrott m. fl.
Arbetad sten för byggnads-:
fasader.
Utlandet exporterar till Sverige
sitt produktionsöfverskott till pris,
obetydligt öfverstigande själfkost-  nadspris.
Norrköpings sodafabrik.
Salt och cement.
Från Tyskland exporteras till
öfverproduktionspri s.
1
i
Aug. Setterwalls tekniska
fabrik.
Isoleringsmassa.
40 procents rabatt å i Tyskland
gängse pris har erbjudits, och torde
vid sådant förhållande förtjänsten
för tillverkarna hafva blifvit mini-  mal.
1
Aktiebolaget Grythytte
skiffer verk''.
Ingen erfarenhet af dumping. j
Aktiebolaget Glafva skiffer-  berg och Hillringsbergs
aktiebolag.
Ingen erfarenhet af dumping.
46
Afdelning
i taxe-  förslaget
Namn och varuslag.
Yttrande.
I.
Uddevalla mekaniska sten-  huggeri och sliperi,
Hebbel & C:o.
Dumping kan ej ifrågakomma
inom stenindustrien.
Aktiebolaget Ernst Ode-  nius maskinaffär.
Isoleringsmateriel.
Dumping förekommer tämligen;
säkert aldrig.
Aktiebolaget Amerikanska
smärgelskiffabriken.
Ingen erfarenhet af dumping.
in.
Styrelsen för svenska träd-  skolägareföreningen.
Fruktträd.
Export till underpris äger rum
från Tyskland och Danmark, för
att produkterna icke skola upptaga
en dyrbar plats i trädskolan.
Jönköpings maltfabrik.
Har ej erfarenhet af dumping,
fastän sådan säkerligen förekommit.
P. Peterson, Bankeberg.
Frö.
Utländskt frö importeras till pris,
understigande den svenska produk-  tionskostnaden.
Stockholms gartnersäll-  skap.
Ingen erfarenhet af dumping.
Sveriges samtliga makaro-  nifabriker.
Italiens öfverproduktion säljes
till Sverige till pris motsvarande
produktionskostnaden.
IV.
36 st. cigarrfabrikanter.
Export från Tyskland sker till
pris, föga eller icke öfverstigande
47
Afdelning
i taxe-  förslaget.
Namn oeh varuslag.
Yttrande.
IV.
Aktiebolaget Malmö Batteri
och köttexport.
Asthers Konservfabrik.
Köttkonserver, tarmar.
Dumping äger rum från Nord-  amerikas förenta stater.
P. C. Rettig & C:o.
Tobaksvaror.
Omöjligt att framlägga bevis
härför, äfven om man skulle hafva
anledning att förmoda tillvaron af
dumping.
1
Åtskilliga handlande i
Malmö och Hälsingborg.;
Färdiga nötpreparater, såsom
granda m. fl., importeras billigare,
än man på prund af tullen på nötter
kan tillverka dem här i landet.
! v.
Svenska garfveriidkareför-  eningen.
Beredda hudar och skinn.
Hemlockläder (sulläder) har be-  tingat högre pris vid försäljning-  för förbrukning i Amerika än vid
export tillj Sverige.
De rehnländska fabrikerna hafva
öfversvämmat världsmarknaden med
mineralgarfvadt läder till pris, hvilka
göra1 hvarje konkurrens otänkbar.
Den inom Sverige förut blom-  strande rossläderfabrikationen har
numera, hufvudsakligen på grund
af tysk konkurrens, så godt som
alldeles uppbörd!.
| Gottfr. Petersons garfveri,
Västervik.
Rossläder har, efter import från
Tyskland, sålts till underpris.
48
Afdelning
i faxe-
Namn och varuslag.
Yttrande
förslaget.
V. F. J. Häleri, Härnösand.
Hudar och skinn.
Svenska remfabriksaktiebolaget.
Läderremmar.
Sveriges Handskfabrikantförening.
(J. V. Klint.
Läder.
H. Eneström, Hudiksvall.
Buffelhud.
Läderfabriksaktiebolaget
Göta.
Finare ofvanläder.
VI. | Gemla leksaksfabriksaktiebolag.
Wienermöbler.
Dumping har ägt rum beträffande
amerikanskt sulläder (hemlock-).
Denna sullädersort bär i New
York utsorterats i 14 kvaliteter, j
De bättre och felfria hafva förbrukats
inom landet och betalts med
så höga pris, att man kunnat till
främmande länder exportera de
sämre kvaliteterna till slumppris.
Sedan midten af 1890-talet har1
förbrukningen inom Sverige till
största delen omfattat amerikanskt
sulläder — ett förhållande, som!
konstateras af importsiffrorna.
Från utlandet förekommer dumping
beträffande s. k. exportvara.
(sekunda kvalitet).
Från Böhmen och Italien har
öfverproduktionen exporterats till
Sverige och sålts till pris, som
obetingadt måste understiga fabrikationskostnaderna.
Ingen erfarenhet af dumping.
Ingen erfarenhet af dumping.
Ingen erfarenhet af dumping.
Sedan s. k. wienermöbler börjat
tillverkas inom landet, hafva de utländska
fabrikanterna högst betyd
-
49
Afdelning
j i taxe-  S förslaget.
1
Namn och varuslag.
Y 11 r a n d e.
VI.
.
ligt sänkt sina pris. Huruvida deras j
försäljning ägt rum utan vinst, är
svårt att afgöra, men prisen i fråga
äro sänkta med 15 å 20 procent,!
trots att i allmänhet desamma höjts j
i andra länder, där konkurrerande J
fabriker ej finnas.
C. 0. A. Widén m. fl.
Möbler.
Utländska möbler torde säljas
till underpris.
F. W. Stillman, Malmö.
Tunnbindararbeten.
Dumpning har förekommit på
grund af låg tull.
Nya aktiebolaget engelska
ångsågverket.
Lådämnen.
Tyska fabriker hafva sålt till
underpris på Sverige.
Aktiebolaget svenska sko-  läst- och stanskniffabri-  ken.
S. k. handskläster exporteras
oftast nog äfven till Sverige till
underpris.
Aktiebolaget Malmö snicke-  rifabrik.
Ingen erfarenhet af dumping.
1
Stockholms borstbinderi-  aktiebolag.
ingen erfarenhet af dumping.
Stocklassa & Molitors borst-  binderiaktiebolag.
Borstbinderivaror.
Ingen erfarenhet af dumping.
VII.
I. Dahlander & C:o.
Tapeter.
Dumping äger säkerligen allt
som oftast rum, ehuru det icke kan
bevisas.
7*
50
i Afdelning
| i taxe- |
Namn och varuslag.
,
Yttrande.
i förslaget.
°
VII. | Svenska wellpapp-, fläsk-;
kyls- & kartong-fabriken.i
'' Wellpapp.
I
Svenska pappersbrukens
tullkommitté.
Tapeter.
| Mauritz Johansson, Borås,
i Papper, klot, litografier
m. in.
Munksjö aktiebolag-.
Takpapp.
Svenska pappersbrukens;
tullkommitté.
Notisböcker, boktrycksstik
tryckplattor m. m.
; Aktiebolaget Kartings litografiska
anstalt,
i
Pappkort.
Dahllöf & Hedlund.
Papper.
l
A. Bohman.
I Spelkort.
Tyska fabrikanter hafva bildat
en ring, hålla högre pris i Tyskland
och sälja till tillverkningspris på
Sverige.
Från Tyskland exporteras pro-1
duktionsöfverskottet till själfkost-1
nadspris.
Från Tyskland exporteras utan
svårighet öfverproduktionen till pris,
understigande den svenska tillverkningskostnaden.
Från Tyskland exporteras öfver- ’
skottet till underpris.
Grundad anledning finnes att
antaga, att dumping praktiseras i
fråga om flere af de artiklar, som
finnas upptagna uti kommitténs förslag
till varurubricering och tullsatser,
men det torde vara svårt att
med fakta styrka utsträckningen
däraf.
Ingen erfarenhet af dumping.
Ingen erfarenhet af dumping.
Ingen erfarenhet af dumping.
51
Afdelning
i faxe- !
Namn och varuslag.
I
Yttrande,
förslaget.!
vin.
Borås band- och hängsle- j Importerade artiklar försäljas til!
fabriksaktiebolag.
'' pris, understigande tillverknings
Aktiebolaget
Borås meka- kostnaden vid nämnda fabriker.
niska gummiväfveri.
Hängselband och hängslen.
Skånska jutefabriksaktie- Försök att praktisera dnmpingj
bolaget.
hafva gjorts.
Gärda fabrikers aktiebolag. Från Tyskland offereras artiklar!
Väfda och flätade band. till pris, understigande svenska till- j
verkningspris.
I. W. Hertzmans hängsel- Åtskilliga omständigheter tala !
och lädervarufabrik. för, att dumping praktiserats, ehuru;
Hängslen, bälten.
bestämda bevis härför ej kunna |
framläggas.
Ystads nya bandfabriks-* Velourband hafva från Tyskland |
aktiebolag.
offererats billigare än svenskt till- :
verkningspris.
Svenska juteväfveriaktie- Tyska fabriker hafva sålt säckar
bolaget.
i (af juteväf) till pris, som måste
| Skandinaviska jutespin-j understiga produktionskostnaden. !
neri- & väfveriaktiebo-J
laget.
| Svenska bindgarnsfabri-j För några år sedan har dumkens
aktiebolag.
j ping förekommit, men ej numera.
! Bindgarn.
Göteborgs förnyade rep-! Varan säljes till pris, som sanno-j
slagen-aktiebolag.
j likt understiger produktionskostna-;
| Tågvirke af manillahampa.j den eller åtminstone ej lämnar någon j
! vinst.
52
Afdelning
i taxe-  förslaget.
Namn och varuslag.
Yttrande.
VIII.
Sveriges repslageriidkare-
Färdigt tågvirke säljes i Sverige1
förening.
(från England, Belgien, Holland och i
Tågvirke.
Tyskland) tullfritt och franko till
ungefär samma pris som oarbetad
råvara betingar inom vårt land.
Jonsereds fabrikers aktie-
Varorna hafva sålts på leverans
bolag.
Linne- och juteväfnader.
till underpris.
7 st. linnefabrikanter.
Ringbildningar i Tyskland,
Garn och väfnad af lin.
Österrike och Belgien (linnegarn) j
hålla fasta priser på inhemska mark-1
naden och praktisera dumping på
Sverige.
Göteborgs textilindustri-
Bomullsgarn, finare än n:r 23,,
förening.
har dumpats från England. Bom-  ullsväf från Tyskland och Frankrike!
*
antages hafva dumpats.
Eduard Jagenburg, Borås.
Merceriseradt bomullsgarn.
Dumping har förekommit.
Karlstads tagelspinneri.
Södra Älfsborgs läns in-  dustri- och handelskam-  mare.
Ingen erfarenhet af dumping.
. !
Bomullsvaror.
Tidvis hafva oblekta väfnader
sålts till pris, som synts med nöd-  vändighet understiga produktions-  kostnaden. Positiva bevis på dum-  ping kunna helt naturligt ej före-  bringas.
Yllegarn m. in.
»Norddeutsche
Wollkämmerei j
und Ivamgarnspinnerei» har, enligt
allmän uppfattning, tidvis dumpat!
betydliga kvantiteter garn.
53
1
Afdelning
i taxe-  [ förslaget.
Namn och varuslag.
Yttrande.
vin.
1
Bomullsgarn.
Afgjordt har under en följd afår
intill senhösten 1904 engelskt garn j
n:r 24 och finare garn till under-  pris sålts till Sverige, hvilket be-!
visas däraf, att utdelningen från
spinneribolagen i Manchester — för ,
22 år räknadt — under 6 år icke;
öfverstigit 2 procent, under 10 år icke
3 procent samt att rörelsen under 6
är drifvits med förlust. Genomsnitts-  utdelningen har varit 4 procent.
Ylleväf.
i
!
Större svenska förbrukare kunna
vid gynnsamma konjunkturer be-  tinga sig pris, som afsevärdt under-
| stiga de i utlandet gällande ochj
mången gång icke ens torde täcka,
garnvärdet. I allmänhet nöja sig
utländska fabrikanter med lägre
pris för exportvaror än för varor;
till försäljning å inhemsk marknad. I
Dalsjöfors Väfveriaktiebo- Erfarenheten gifver vid handen,
lag.
att varor af utländsk tillverkning
Häggådalens mekaniska : sålts hit till landet till pris, som
linneväfveri.
sannolikt understiga produktions
Marks
linnemanufaktur- kostnaden eller åtminstone icke gif- j
aktiebolag.
’ vit vinst.
De tillfälliga ringbildningarna,
särskild! iRhenlandet, omöjliggjorde j
för några år sedan för de svenska j
lingarnsspinnarna försäljningen al:
vissa garnnummer till och med för
enbart produktionskostnaden, så att ;
! en del svenska spinnerier måste upp-:
54
| Afdelning!
1 i faxe- |
Namn och varuslag,
jförslaget.
Yttrande.
;
!
! vin. !
i
i
;
i taga fabrikationen af andra nummer
och till underpris afyttra lagren afl
förstnämnda garner.
A. Ferd. Sjöberg, Gäfle.
Ull, garn, maskiner.
Öfverskott utbjudes ofta till pro-1
duktionspris och därunder.
Wallbergs fabriksaktiebo-  lag.
Filtar.
•
Från Tyskland förekommer för-  säljning till själfkostnadspris för att
få afsättning för öfverproduktion.
| Nordiska Maskinfiltaktie-  bolaget.
Maskinfilt.
Varan har sålts till pris under
svenska produktionskostnaden.
C. J. Schmiedte.
1 Silke.
Dumping har förekommit.
Gust. G. Folcker, Stock-  holm.
'' Silke.
Dumping har förekommit.
•
Casparsson & Schmidt.
Sidenväfnad.
|
Varor hafva från Tyskland ut-  bjudits till pris, som här icke kunna
anses motsvara produktionskostna-  den.
Konfektionsaktiebolaget
J. A. Wettergren & C:o.
! Konfektionsvaror.
!
i
■
;
Enär den svenska säsongen in- i
träffar senare än å kontinenten,!
exporteras öfverskot.tet med fördel i
genom dumping.
Otto Halidéns fabriks- och
handelsaktiebolag.
Konfektionsvaror.
Dumping har praktiserats.
55
i
!
Afdelning]
j i faxe- |
| förslaget, j
Namn och varuslag.
1
|
Y11 r a n d e.
____!
; |
VIII. ■
W. Carlsson & C:o.
Stråhattar.
Dumping kan befaras, om ej
ökadt tullskydd erhålles.
j
j
l
i
i
Aktiebolaget Raaschou &
Munk.
Hattblommor.
Från Tyskland exporteras öfver- ,
produktionen medelst dumping.
:
i
]
;
i
A. Holts.
Guld dragare r b eten.
Ingen erfarenhet af dumping. i
i ;
Göteborgs mössfabrik.
Ingen erfarenhet af dumping.
t
Aktiebolaget Béve & C:os
kappfabrik.
Kläder.
Ingen erfarenhet af dumping. i
W. Borglund, Stockholm.
Strumpor.
Dumping förekommer icke nu- j
j mera.
Aug. Carlsons Eftertr.
Manufaktur.
Ingen erfarenhet af dumping.
1
i
i
i
:
H. S. Josephson.
Väfnader.
Ingen erfarenhet af dumping.
i
4
i
;
H. Eneström, Hudiksvall
Stampad filt.
!
Saknar kännedom om att dum-
ping ännu förekommit.
:
Nils Andersson, Hälsing-  borg.
Väfnader.
Ingen erfarenhet af dumping.
Stensö bandfabrik.
Ingen erfarenhet af dumping.
56
! Afdelning.
| i taxe-  ; förslaget.
|
Namn och varuslag.
! ~ ~ ;
Yttrande.
I
VIII.
|
Ludvig Johansson & C:o.
Korta varor.
Ingen erfarenhet af dumping.
.
i
1
H. Victorin.
Väfnader.
Ingen erfarenhet af dumping.
'' IX.
Trelleborgs gummifabriks-  aktiebolag.
Gummiduk.
Från Tyskland dumpas betyd-  liga kvantiteter gummiduk med väf-  inlägg.
1
1
1
Ryska gummifabriksaktie-  bolaget.
Galoscher.
Galoscher säljas i Ryssland till
så höga pris, att öfverskottet kan
afsättas till fabrikationspris eller
därunder i utlandet.
Svenska gummifabriks-  aktiebolaget.
Gummibollar.
Tyska fabrikanter af gummi- j
bollar hafva bildat ring, hålla pri-  serna uppe inom Tyskland och!
dumpa till Sverige.
X. |
j
i
Minnesbergs tegelbruks-  aktiebolag.
Glaseradt taktegel dumpas från
Tyskland.
j XI.
"
l
o
m
Åtskilliga glasbruk.
1
Dumping förekommer med all
sannolikhet, men bevis härför kunna
ej åvägabringas.
Karlstads glasbruksaktie-  bolag, in. fl.
Fönsterglas.
Belgiskt glas säljes ofta till under-  pris, för att fabrikanterna skola
kunna placera öfverproduktionen.
57
Afdelning
i taxe-  förslaget.
Namn och varuslag.
Y 11 r a n d e.
XI.
1
Kroneströms spegelfabriks-  aktiebolag.
Spegelglas.
Från Tyskland och Belgien dum-  pas ofta öfverproduktionen af facett-1
slipad t glas.
1
Om berg & Anderssons
aktiebolag.
Glas.
Dumping förekommer med all
säkerhet, men dess tillvaro torde
ej kunna bevisas.
Aktiebolaget Fr. Brusewitz.
Glas.
Prismor kunna ej tillverkas inom
landet på grund af de låga utländska
prisen.
R. Grave.
Glas.
Dumping har sannolikt ej före-  kommit.
Surte aktiebolag''.
Glasbuteljer.
Ingen erfarenhet af dumping.
XII.
Mölntorps aktiebolag.
Oljekannor, krattor, såg-  ställ.
Artiklarna importeras till pris,
lägre än svensk tillverkningskost-  nad, hvadan oljekannor och sågställ
öfverhufvud taget icke kunna blifva
föremål för tillverkning och krattor
måste säljas utan avance.
De nya förenade elektriska
aktiebolagen.
Visst slags stål har köpts till
dumpingpris.
Grytgöls bruksaktiebolag.
Dragen järn- och ståltråd.
Enligt allmänna meningen före-  kommer dumping från Tyskland.
i
1
Hugo Henning, Borås.
Ståltrådssolf.
Sedan svensk industri uppstått,
! kan dumping från Tyskland befaras.
8*
58
| Afdelning]
j i faxe- j
Namn och varuslag.
| förslaget.
j
Y11 r and e.
i...........
: XII.
!
Svenska liffjäderfabriken,
Ljungby. ''
Med bestämdhet kan ej påstås, att |
dumping förekommit, men mycket]
antagligt är, att sådant ägt rum.!
;
W. Sonesson & C:o.
Järnvaror m. m.
Dumping förekommer ej ikon-1
kurrens med svenskt fabrikat. Ut-  ländska fabriker exportera dock''
till pris, understigande försäljnings-  prisen inom eget land och kalkylera
vid export blott själfkostnadspris.1
C. W. Dahlgrens fabriks-  aktiebolag, m. fl.
Skridskor.
Från Tyskland säljas skridskor
till sådana priser, att förlust måste
uppstå för säljaren.
!
1
Saxar.
Amerikanska och tyska saxar
säljas utan vinst och t. o. in. till
ännu lägre pris.
Erik Svalling.
Sablar.
Från Tyskland hafva prisen å
dessa varor nedsatts för att döda
den svenska industrien.
Strömsnäs järnverksaktie-  bolag.
Dumping förekommer, synner-  ligast vid fallande marknad, då
; största produktionsöfverskottet förefinnes,
men äfven under normala
förhållanden torde tyskt järn och
I stål i alla former hit försäljas till
| pris, som i bästa fall ej äro vinst|
gifvande för tillverkaren.
Avesta järnverks aktie-] Kändt är, att varan hit exporbolag.
; teras för billigare pris, än den säljes
Järnplåt.
; för inom Tyskland.
59
Afdelning!
i faxe- :
förslaget.
1
Namn och varuslag.
i
Y11 r a n cl e.
i
XII.
i
Uddeholms aktiebolag.
Träskruf.
År 1906 dumpades träskruf från
Tyskland, hvilket framgår bland
annat af den ofantligt stegrade im-  porten.
Kopparfabrikanter i Eskils-  tuna.
Koppararbeten.
Vid vissa tillfällen anses dumping j
kunna förekomma (f. n. dock ej, i
emedan ingen öfverproduktion finnes i
i Tyskland).
1
1
i
Karlskrona lampfabrik.
Lampor och koppararbe-  ten.
Anledning finnes att antaga, att
vissa år lampbrännare hit impor-  terats från Tyskland till pris, hvilka
nämnda fabrik ej anser kunna lämna
någon vinst.
Gu surna bruks- & fabriks-  aktiebolag.
Metalldnk m. m.
För att tillintetgöra den af bo-  laget för några år sedan utvidgade
metallduksindustrien nedsätta de ut-
ländska konkurrenterna (i Tyskland) i
äfven i England och i Frankrike,
; sina priser betydligt under dem i
i eget land beräknade, hvilka ned;
satta pris helt visst lämna ringa
i eller ingen avance och synas stå
| i samband med dumpingsystemet.
Detta gäller särskildt viror.
Beträffande vissa slag af metall- j
I nålar tala åtskilliga omständigheter j
i för tillvaron af dnmping.
| :
Gr. N. Rydman. Jönköping. Dumping förekommer inom denMetallduk.
na industri.
60
Afdelning
: i taxe-  förslaget.
Namn och varuslag.
Y t frände.
XII.
Svenska metallverkens för-
Följande exempel på dumping
säljningsaktiebolag.
anföras:
Koppar- och mässings-
Ett större tyskt koppar- och
varor.
mässingsverk konkurrerade i de-
cember år 1903 med bolaget om
en leverans till telegrafverket af
cirka 438 ton koppartråd. För ifrågavarande
parti uppgick tullen till 10
kronor per 100 kilogram samt frakt
och assurans till 3 kronor per 100
kilogram. Om från det pris, till
hvilket leveransen i fråga verkställdes,
dragés nyssnämnda belopp, tillsammans
13 kronor per 100 kilogram,
hade den tyska firman att räkna med
ett försäljningspris af 3 kronor 90
öre per 100 kilogram för 3 och 4,5
millimeters koppartråd.
Det tyska kopparverkets chef
förklarade sedermera under samtal
med en af bolagets tjänstemän vid
besök på det tyska verket år 1904,
att den samma år i Sverige i kraftträdda
tullsatsen af 15 öre per kilogram
för raka rör, icke spelade
någon roll ifråga om exporten till
Sverige, emedan detta verk, såväl
som andra tyska verk, vid export
till utlandet icke beräknade någon
tillverknings- eller handelsvinst å
sina fabrikater. Exportpriset utgjordes
nämligen af det faktiska
råvaruvärdet med tillägg endast af
de verkliga tillverknings- och administrationskostnaderna.
Den vinst,
61
XII.
Styrelsen för grafiska reproduktionsanstalternas
1
förening.
Klichéer.
Grafiska aktiebolaget
Kliché.
Klichéer m. m.
Guldsmedsaktiebolaget i!
Stockholm m. fl.
Silfverarbeten, kopparar-j
beten.
detta tillvägagångssätt i stort sedtj
medförde, var, att genom upp-:
drifvande af exportsiffran hela anläggningens
tillverkningskapacitet!
skulle kunna utnyttjas och produktionskostnaden
för i Tyskland sälj-;
bart produktionskvantum sålunda
reduceras till ungefär hälften. Verket
var nämligen så pass stort tilltaget,
att det inhemska behofvet,
efter verkets beräknade del i detta, ,
kunde fyllas endast genom dagsproduktion,
men genom tillämpning i
af dumping vid export, där sådant''
visat sig medföra önskadt resultat,;
beräknades rörverket blifva sysselsatt
i sådan utsträckning, att till- j
verkningen genom dag- och natt-!
arbete skulle nära nog fördubblas.
Från Österrike och Danmark gö- i
res reklam för klichéer till pris, som j
med ända till 50 procent understiga |
de här gällande, skäliga och normala.
De utländska fabrikanterna i;
Tyskland och Nordamerikas förenta i
stater kunna exportera till underpris
allt hvad de tillverka, sedan I
deras inhemska omsättning betalat;
förvaltning och dylika kostnader.
Möjligheten torde ej vara utesluten
att dumping förekommer, men
det kan ej med säkerhet bevisas.
Afdelning
i faxe-
Namn och varuslag.
j
Yttrande,
förslaget.
62
.Afdelning
j i taxe-  j förslaget.
Namn och varuslag.
i
Y11 r a n d e.
1
xii. j
Guldsmedsaktiebolaget G.
Dahlgren m. fl.
1
Ingen erfarenhet af dumping.
i
J. E. Åkerberg & Hell-  ströms aktiebolag.
Metaller och legeringar.
!
Mångårig erfarenhet gifver vid
handen, att dumping ej förekommer i
i i denna bransch.
Gunnebo bruk.
Dragen järntråd.
Ingen erfarenhet af dumping.
!
C. W. Dahlgrens fabriks-  aktiebolag.
E skilstun a j är nm anufaktur-  aktiebolag.
Kaffepannor.
Ingen erfarenhet af dumping. |
|
{
i
Gunnebo bruk.
Kedjor och spik.
Ingen erfarenhet af dumping.
; XIII.
Aktiebolaget G. Welander
& Kellners maskinfabrik.
Textilmaskiner.
Enligt ofta förekommande ut-j
talanden har samma vara sålts billi-  gare i Sverige än i Tyskland.
i
1
!
1
Ystads gjuteri och meka-  niska verkstadsaktiebo-
lag.
Maskiner.
Från Nordamerikas förenta stater
dumpas ofta öfverskottet.
Aktiebolaget Malcus Holm-  quist.
Liiderska lyftblock.
Den utländska varan säljes med
ytterst liten vinst. I Tyskland finnes
sammanslutning för att hålla prisen j
uppe på den tyska marknaden.
63
Afdelning
: i taxe-  | förslaget.
Namn och varuslag.
Yttrande.
! XIII.
Hessleholms handels- och
industriförening-.
Maskiner och verktyg.
Dumping har ganska ofta före-  kommit.
Aug. Kullberg, in. fl.
Skördemaskiner m. m.
Skördemaskiner dumpas från
Nordamerikas förenta stater, hvilket
bland annat bevisas däraf, att prisen
på amerikanska maskiner äro högre
i Danmark, Norge, Finland och
Tyskland, där större inhemsk in-  dustri ej finnes.
Åbjörn Anderssons meka-  niska verkstadsaktiebo-  lag.
Maskiner in. m.
Ingen erfarenhet af dumping.
1
XIV.
Aktiebolaget Phyllaterion.
Tekniska smörj fett.
Dumping har delvis förekommit, i
i
18 st. tvålfabrikanter.
Tvål.
Den svenska tvålindustrien hotas
af dumping.
XV.
S. v. Barnekow.
Smörfärg.
Oftast säljes utlandets öfver-  produktion till pris, som icke utan
förlust kunna noteras.
Rudolf Liljeqvist, Bengts-  fors.
Elektrokemiska produkter.
Dumping äger rum från Tysk-  land inom elektrokemiska industrien, j
Prisnedsättning på en gång med
50 procent har förekommit.
1
Skånska superfosfat &
svafvelsyrefabriksaktie-  bolaget.
Superfosfat.
Dumping förekommer inom su-
perfosfatindustrien.
.
1
64
Afdelning
i taxe-  förslaget.
Namn och varuslag.
i ''
Yttrande.
1
XV.
Malmö Kolsyrefabrik.
Flytande kolsyra.
Det låga priset beror på kolsy-  rans framställningssätt. Den er-  hålles dels som naturprodukt dels ock
som biprodukt vid annan tillverk-  ning.
C ar [fors aktiebolag.
Bronspulver.
Då de tyska fabrikerna voro
utan konkurrens, togo de mång-  dubbelt varans värde, men efter de
svenska fabrikernas uppkomst under-  bjöds det svenska priset.
E. J. Ljungberg, Falun.
Kemiska varor.
Vissa kemiska produkter behöfva
skydd mot dumping.
1
K. E. Öhman.
Dumping förekommer ej inom
limindustrien.
1 XVI.
C. H. Billbergs pianofab-  riksaktiebolag.
Tillbehör till pianinon.
Dumping förekommer.
0. F. Svensson, Malmö.
Löfmark & Haglund.
Pianinon.
Dumping förekommer.
1
Åtskilliga pianofabriker.
1
Tyska pianinon säljas till pris,
som nästan understiga kostnaden
för materialierna till ett svenskt1
pianino. (Obs.! Tull är lagd åj
materialierna vid import till Sverige.)
Edv. Nerlien, aktiebolag.
F otografiutensilier.
Ingen erfarenhet af dumping.
j
Aktiebolaget Stockholms
fotografiska magasin.
Ingen erfarenhet af dumping.
65
Afdelning
i taxe-  fö vslaget.
Namn och varuslag.
i
Yttrande.
Helsingborgs handels- och
i
i
Om än nämnden icke har någon j
sjöfartsnämnd.
särskild erfarenhet af att varor afl
utländsk tillverkning sålts hit till;
landet till pris, som sannolikt under- j
stigit produktionskostnaden, så är
dock kändt, att sådant förekommer,
och anser nämnden det därför lämp-  ligt, att Kung! Maj:t skall kunna,
om sådant eljest låter sig göra,
bestämma tullförhöjning på sådana
produkter.
t
Stridsberg & Björk.
Dumping förekommer antag-
Åtskilliga varor.
ligen, men det kan ej bevisas.
9*
1
67
Bilaga C.
Dumping.
A. Dumping i allmänhet.
Med detta system till sitt förfogande — hvarmed afses att ernå
största möjliga omsättning och kontinuerlig fabrikation — kunna främmande
länder tillverka varor till lägsta pris, hålla prisen uppe på den
inhemska marknaden och efter att hafva fyllt det egna behofvet »dumpa»
produktionsöfverskottet på den brittiska marknaden till hvad pris som
kan uppnås, oafsedt tillverkningskostnaden. Det är den brittiska järnoch
stålindustriens oskyddade läge gentemot dumpingangreppen, som
— enligt sakkunnigas åsikt — utgör den största faran för dess säkerhet,
och den åstadkomna utredningen tyder på, att, ehuru somliga affärsgrenar
lida mer än andra, de flesta nu äro utsatta för verkningarna. I
en bilaga hafva vi aftryck! kontrakt och andra dokument, alltför detaljerade
för att här kunna införas, hvilka visa, hur vidtutgrenadt och
allvarligt det onda blifvit. Dock må följande typiska fall här anföras.
En firma, som sysselsätter nära 1,500 arbetare — detta skrefs
i februari månad — uppöfver, att det gängse priset i Tyskland å
basisk! tackjärn då var 58 mark per ton. Det lägsta pris, för hvilket
stålbalkar kunde däraf framställas, understeg icke 31 mark per ton.
Likväl offererades dessa tyska balkar — hvilkas tillverkningskostnad ej
understeg 89 mark — fob Antwerpen för 82 Va mark per ton med
21/2% rabatt. Priset i Tyskland för balkar fritt å banvagn vid tyska
verk var 105 mark. På samma sätt var det gängse priset å tackjärn i
Pittsburg $13 (54 sb. 1 d.); kostnaden för att däraf göra billets kunde
icke vara mindre än $6 Va (27 sh. 1 d.) per ton, hvilket gör tillsammans
81 sh. 2 d. Likväl levererades billets eif hvilken brittisk hamn som
68
helst för 75 sb. per ton, hvilket gör en skillnad af 6 sli. 2 d. per ton
förutom sjöfrakten och frakten från Pittsburg till amerikansk hamn.
Det inhemska priset å dessa billets i Pittsburg var $24 (100 sb.).
Andra fall utvisande stor skillnad mellan inhemska priser och
exportpriser hafva påvisats för oss. Vi hafva t. ex. mottagit en originalnotering
å järnplåt från en tysk firma. Det angifva priset var 5 T 14 sh.
å 6 £ 1 sb., alltefter dimensionerna, levereradt fob Antwerpen, ehuru
varan vid denna tid icke kunde erhållas från brittiska tillverkare för
mindre än 7 £ 12 sb. 6 d. per ton. Om icke särskilda bestämmelser
funnits i försäljningsvillkoren, som förbjudit reimport till Tyskland,
skulle det hafva varit möjligt att under ofvannämnda förhållanden med
vinst reexportera plåt från Storbritannien till Tyskland.
B. Dump ing fördelaktig för tillverkaren.
Det här ofvan först anförda fallet visar, hur förtjänsten uppstår
för tillverkaren. Den beräknade minimitillverkningskostnaden för tyska
balkar var 89 mark. Tilläggas frakt och omkostnader, uppskattade till
2 Va mark, blir
totalkostnaden för exportvara
fob
Antwerpen 91 Va
mark. Med ett
försäljningspris af 81
Va mark
blir
förlusten 10 mark
per ton. Tillverkarens utgifter för varan fritt å banvagn vid
verket uppgå till 90 Va mark. Med ett försäljningspris af 105 mark
blir vinsten 14 Va mark för hvarje ton, som säljes på den inhemska
marknaden. Häraf synes, att tillverkaren utan förlust kan sälja 14 Va
ton efter exportpris för hvarje tiotal ton, som säljes inom landet. Eller
med andra ord, han kan sälja 59 % af hela sin omsättning på utländska
marknader för 82 Va mark per ton utan att göra förlust, förutsatt att
återstoden icke säljes under 105 mark
per ton.
Så
länge exporten är
mindre än 59 %
af hela omsättningen,
kommer
han
att göra vinst.
Lättheten för utländingen att »dumpa» sina varor i vårt land
(= England), icke blott utan förlust utan äfven med ökad vinst ådagalägges
genom de siffror, som meddelats af en engelsk firma. Förra
året (= 1903) tillverkade firman 114,000 ton, och tillverkningskostnaden
per ton under dåvarande förhållanden var 4 £ 15 sh. Vid försäljningtill
ett medelpris af 5 £ per ton blef vinsten 28,500 £. Men om verket
tagit i anspråk hela sin tillverkningsförmåga (152,000 ton), hade tillverkningskostnaden
kunnat nedbringas till 4 £ 10 sb. per ton. Om
denna extra tillverkning af 38,000 ton hade sålts till produktionspris,
skulle vinsten ändock, på grund af den allmänna sänkningen af till
-
69
verkningskostnaden, stigit till 57,00Q £. Häraf framgår, att dessa 38,000
ton kunde hafva sålts betydligt under tillverkningspriset, och vinsten
likväl ökats, om blott lämplig marknad funnits.
Med hänsyn till dessa omständigheter är det enligt vår åsikt
omöjligt att förfäkta den satsen, att »dumpi ng» blott är en tillfällig
nödfallsutväg, ofördelaktig för de länder, som begagna den, och därför
med säkerhet dömd att öfvergifvas. Tvärtom, alla vittnesbörd tyda
därpå, att »dumping» är ett led i ett klokt beräknadt förfaringssätt.
Vidare vittnar allt om att likasom den utländska konkurrensen, hvilken
börjat på lägre stadier af produktionen, gradvis ökats, så måste också
främmande länder oundvikligen finna det fördelaktigt att »dumpa» i den
ena efter den andra af de industrigrenar, som nått större fulländning,
allt eftersom produktionsförmågan ökas.
C. Tillståndet på arbetsmarknaden.
De siffror, på hvilka följande diagram är grundadt, äro upptagna
i tillägget. De ådagalägga, att antalet arbetslösa för närvarande är
större än vid något annat tillfälle under de senaste sex åren, och att
arbetstillgången är 10 % mindre, än medeltalet för dessa sex år utvisar.
-a
o
j anuari—februari
Utstå kvartalet — 1780
57oj 2:dra kvartalet
3:dje kvartalet i
ltsta kvartalet
2:dra
1915
1800
— 1850
3:dje
Itde
ltsta
2 tära
3:dje kvartalet |
4:de „
1000
2500
-940
600
— 4140
3540
ltsta
2:dra
Btdje
4:de kvartalet
— 4310
— 4250
3690
5360
8000
+ 1440 j 3:dje
+ 4930
+ 4260
+ 5250
+ 5230
4:de kvartalet
ltsta
| 2:dra
3:dje
+ 8420
+ 7570
+ 7240
-4- 800] 4:de kvartalet
H) t/l •
(X>
350 KJ
a * ■
Stil
o ®
p tf
O g
^ ©
3 &
Pu
© tf
goo
tf
tf
tf
(SO
''''tf
©
*-s
<
©
o
CO p
g- Hh
£ p
tf c-t*
tfU P
tf
gLgf & 2-
® < _ 2.
^ ® CH? g
g? •T''
®
° + g B’
o
^2.® 3
* tf CJT«—i.
03 ^ -C tf *
© _, t® a
ö tf r_ B
s ^e:§
s?" ® f+> 2-
a
§
4:de kvartalet
ltsta „
2:dra
Tablå öfver arbetstillgången
under de senaste åren.
71
Också påvisa alla firmor, som besvarat frågeformuläret, betydelsen
af denna förlust af tillfälle till arbete.
Förlusten af arbetslön, hänförande sig till inskränkt arbetstid eller
nedlagda verk, har under de senaste åren stigit till betydande belopp.
Denna omständighet är så mycket mer betecknande, som alla inkomna
upplysningar påvisa den ytterliga olägenhet och förlust, som förorsakas
industriidkare genom driftens inställande och afskedande af en inölvad
arbetarestam. Till vår kännedom har kommit, att under åratal verk
hållits i gång med ytterst ringa vinstmarginal af industriidkare, som ej
vilja nedlägga eller försvaga de företag, de skapat.
Åtskilliga af de hörda hafva påpekat, hurusom oregelbundenheten
i sysselsättning medför nedgång i yrkesskickligheten. En framstående
sakkunnig med stor erfarenhet säger: »Jag håller före att i följd af
oregelbundet arbete en märkbar försämring äger rum af arbetarnas
kroppsliga befinnande — en benägenhet att blifva likgiltiga, vårdslösa
och oaktsamma, när de arbeta kortare tid.» Vi skola i ett följande
betänkande taga i betraktande de möjligheter till sysselsättning, som
stå öppna för järn- och stålarbetare, Indika blifvit sysslolösa genom
utländsk konkurrens, men så långt våra undersökningar hittills sträckt
sig, har ingen industri uppstått, som kan anses vara en verklig och
effektiv ersättning för de grenar af järn- och stålindustrien, Indika gått
förlorade eller måst inskränkas.
Det är naturligtvis omöjligt att säga, till huru stor del arbetslösheten
eller inskränkningen i arbetstid måste tillskrifvas »dumping»,
men enligt de industriidkares mening, som besvarat våra frågeformulär,
har under de senaste åren »dumping» varit den hufvudsakliga orsaken
till förlusten af order inom järn- och stålindustrien, och vi hafva erhållit
kännedom om ett stort antal fall, i Indika omöjligheten att konkurrera
med dumpingnoteringar haft till följd inskränkt arbetstid eller fullständigt
nedläggande af afdelningar af verken.
D. Fördelarna.
Alla hörda sakkunniga intyga, att dumping har minskat förtjänsten.
Importen af dumpade varor har tvungit fabrikanterna att drifva tillverkningen
med mycket liten vinstmarginal och stundom med förlust
blott för att kunna behålla sina arbetare. Man har meddelat oss, att
— med ytterst få undantag — inga stålverk göra en vinst, som svarar
mot det i dem nedlagda kapitalet. Detta strider vid första påseende
mot taxeringsuppgifterna, hvilka under de senaste åren ofta visat stor
72
tillväxt i de inkomster, som härröra från järn- och stålverk. Emellertid
äro de hörda sakkunniga eniga därutinnan, att taxeringsuppgifterna
äro absolut vilseledande som mätare af den vinst, som göres inom järnoch
stålindustrien. Åtskilliga betydande och representativa firmor hafva
också benäget ställt till vår disposition siffror, utvisande fördelningen
af vinsten från järn- och stålrörelsen äfvensom från stenkolsgrufvor,
med hvilka deras järn- och stålverk äro förbundna. Af dessa siffror
framgår, att de stora vinster, hvilka synas i taxeringslängderna, ej bero
på järn- och stålindustriens blomstring, utan hufvudsakligen därpå, att
särskilda omständigheter inverkat gynnsamt på järn- och stålfabrikanternas
grufdrift. I de uppgifter, som af firmor af nu nämnda slaglämnas
till taxeringsmyndigheterna, äro icke de båda inkomstkällorna
specificerade.
E. Kapitalsäkerheten.
Det är omöjligt att erhålla säkra uppgifter om storleken af det
kapital, som under en följd af år varit nedlagdt i denna industri, och
de beräkningar, som gjorts, erbjuda icke någon fullt tillfredsställande
grund för jämförelser; beroende detta på de förändringar, som inträdt i
sammanhang med sammanslutningar af olika verk, och på fluktuationerna
i värdet å järn- och stålaktier. Svårigheten att göra en dylik beräkning
ökas också därigenom, att så många af dessa verk hafva egna kol- och
järngrufvor och i vissa fall förädla sitt järn och stål i mycket hög
grad, exempelvis till ångpannor och maskiner eller andra verkstadsarbeten.
Enligt Förenta Staternas förmögenhetsuppskattning var det
därstädes i järn- och stålindustrien år 1900 nedlagda kapitalet 583
miljoner dollar (122 miljoner £), jämfördt med 380 miljoner dollar
(79 miljoner £) år 1890 och 235 miljoner dollar (49 miljoner £)
1880; och ehuru dessa siffror måste upptagas med största försiktighet,
kan det icke vara tvifvel underkastadt, att icke de i sin mån äro ett
värdefullt bevis på den hastighet, hvarmed kapitalet tillflutit denna
industri. I Storbritannien åter kan, om det än är omöjligt att göra
exakta beräkningar, dock så mycket konstateras, att det nedlagda kapitalet
afsevärdt minskats, och alla sakkunniga hålla före, att de rådande förhållandena
hafva åstadkommit en allmän känsla af oro och osäkerhet,
som verkat synnerligen ofördelaktigt med hänsyn till anläggandet af
nya verk, omändring eller utvidgning af gamla samt införande af
moderna förbättringar.
73
F. Inverkan af dumping på handeln i allmänhet.
I betraktande af livad som upplysts om andra industrier, direkt
eller indirekt förbundna med järn- och stålindustrien, finna vi inga
framsteg, som i verkligheten motväga de förluster, järn- och stålindustrien
lider genom dumping. Att döma af inkomna svar och
andra erhållna uppgifter, äro tvärtom fabriksidkarne medvetna om faran
af att på något sätt vara beroende af dumpade varor. Många af dem
uppgifva, att de äro tvungna att köpa sådana varor, när de finnas i
marknaden, ty eljest kunna de ej hålla sig uppe i konkurrensen. Men
de känna faran af att göra affärer på basis af varor, försålda till
konstlade, låga priser, hi är utlandet öfvertagit marknaden, frukta de,
att priserna skola höjas, och att de utländska fabrikanterna skola få
ett stort försprång både på den inhemska och på världsmarknaden.
Att denna förmodan är väl grundad, synes af det faktum, att, sedan
trådspiksindustrien i detta land fördärfvats, fabrikanter i Tyskland och
Förenta Staterna öfverenskommit om ett för vår marknad afsedt pris å
trådspik, hvilket med 15 sh. per ton öfverstiger det pris, hvartill varan
säljes till andra länder. När någon industrigren bragts om lifvet, är
det ytterst svårt att åter få den på fötter. Andra fabrikanter befara,
att därest icke kraftiga åtgärder genast tillgripas, det blir deras tur
härnäst att få känning af dumping. Industriidkare i många andra grenar
äro naturligtvis ifriga att få veta, hvilka åtgärder, som komma att förordas
för järn- och stålindustriens vidkommande; däremot finna vi
ingenstädes något verkligt uppskattande af fördelarna af dumping.
Den allmänna åsikten tyckes vara, att järn- och stålindustrien måste
upprätthållas både såsom grunden för andra viktiga industrier, och emedan
den är nödvändig för landets säkerhet.
Vi finna alltså, att dumpingen har en synnerligen vidtomfattande
karaktär, och att den tvärtemot mångas åsikt, kan vara fördelaktig för de
länder, som utöfva densamma; vidare att dumping, om den icke motarbetas,
troligen kommer att förblifva en bestående företeelse på marknaden;
samt att den redan förorsakat allvarlig förlust af arbetstillfällen och löner,
minskat vinsterna och medfört en känsla af osäkerhet inom hela järnoch
stålindustrien, äfvensom att det icke gifves några fördelar för förbrukare
af dumpade varor, af beskaffenhet att i längden kunna uppväga
den varaktiga skadan för järn- och stålindustrien.
10*
75
Bilaga I).
Bestämmelser om dumping i Canadas tulltariff.
Canadas tulltariff af år 1907 stadgar angående särskild eller
dumping-tull följande.
Om vid export till Canada af något a-äril slag, som tillverkas eller
alstras i Canada, export- eller verkliga försäljningspriset till en importör
i Canada är lägre än gängse marknadspris — vid den tidpunkt exporten
till Canada sker — för samma vara, då den för inhemsk förbrukning
i vanlig ordning säljes i det land, hvarifrån den utföres till Canada,
skall för sådan vara vid importen till Canada, förutom eljest stadgade
tullafgifter, debiteras och erläggas en särskild tull (dumpingtull), motsvarande
skillnaden mellan det gängse marknadspriset vid inhemsk förbrukning
och försäljningspriset vid export, och skall sådan särskild tull
debiteras och erläggas äfven för eljest icke tull]fiktig vara.
Härvid iakttages, att den särskilda tullen icke i något fall får
öfverstiga 15 procent af varans värde;
äfvensom att följande varor skola vara befriade från sådan särskild
tull, nämligen:
a)
varor, för Indika den i öfrig! stadgade tullafgiften motsvarar
50 procent af värdet;
b)
varor, som äro underkastade tillverkningsskatt i Canada;
c)
socker, raffineradt i Storbritannien;
d)
bindgarn eller garn till ^Afbindande skördemaskiner, tillverkadt
af nyzeeländsk hampa, »istle»- eller »tampico»-fiber samt »sizaH- eller
»sunn))-hampa eller af en blandning af två eller flera af dessa, af enkel
snodd och af sådant slag, att icke mer än 600 fot (eng.) gå på ett
engelskt skålpund.
Vidare skall vid beräknandet af marknadspriset hänsyn icke tagas
till för varan utgående tillverkningsskatt, så framt varan får förtullas
efter den brittiska företrädestariffen.
76
Med export- eller försäljningspris afses här exportörens pris å
varan utan de kostnader, som tillkomma efter utskeppningen från den
ort, hvarifrån varan direkt exporteras till Canada.
Om vid något tillfälle — efter anmälan af ministern för tullärenden
— regeringen finner ådagalagdt, att erläggandet af särskild tull, på sätt
i denna del af tullagen stadgas, kringgås genom varas skeppning i
konsignation utan föregående försäljning, äger regeringen förordna om
den åtgärd, som i det förevarande fallet eller under särskildt angifna
förutsättningar pröfvas nödig, för att sådana varor må beläggas med samma
särskilda tull, som skulle erlagts, om varan före skeppningen till Canada
sålts till en importör därstädes.
Därest ifrågakommande särskild tull för importeradt gods icke
blifvit. till sitt fulla belopp debiterad och erlagd, skall debiteringen rättas
och den felande summan, på anfordran af tullverket, inbetalas.
Ministern för tullärendena äger utfärda erforderliga föreskrifter
för tillämpning och verkställighet af bestämmelserna i denna afdelning.
T dessa föreskrifter må rnedgifvas tillfällig befrielse från särskild tull
för viss vara eller visst varuslag, när ministern för tullärendena finner
nöjaktigt ådagalagdt, att sådan vara eller sådant varuslag icke tillverkas
eller säljes i Canada i nämnvärd utsträckning, samt att utbud till salu
sker åt alla köpare på villkor, som med hänsyn till gängse handelsbruk
kunna anses likställda. I dessa föreskrifter må också stadgas befrielse
från särskild tull för viss vara, då skillnaden mellan gängse marknadspris
och försäljningspriset till importören icke uppgår till mer än en ringa
procent af gängse marknadspris.
77
Bilaga E.
Förteckning öfver åtskilliga varor, i tullbekandlingsafseende hänförliga till
tulltaxans rubriker: n:r 289, kemiskt-tekniska preparater, ej specificerade,
andra slag, n:r 584, slöjdvaror, i taxan ej nämnda, eller n:r 740,
varor, som icke kunna hänföras under någon af de i tulltaxan
upptagna bestämmelser: mer eller mindre arbetade;
alla med tullsats af 15 procent af värdet.
N:r 289. Kemiskt-tekniska preparater, ej specificerade, andra slag.
Acetas calcicus, ättiksyrad kalk
Aceton, acetonum, spiritus pyroaceticus
Acetylen
Acidum aconitieum, aconitsyra
—»— alizarinicum, alizarinsyra
—»— amidobenzoicum
—»— amygdalicum
—»— anemonicum, anemonsyra
—»— anisicum, anissyra
—)''»— antimonicum, antimonsyra
—»— arsenicicum, arseniksyra
—»— benzoicum, benzoesyra
—»— borussicum, blåsyra eller cyanväte
—»— bromicuru, bromsyra
—»— butyricum, smörsyra
—:»— camphoricum, kamfersyra
—»— capronicum, capronsyra
—»— carbazoticum, pikrinsyra
—:»— carminicum, karminsyra
—>)— cbloricum, klorsyra
—))— chromicum, kromsyra
—»— chrysamminicum, krysaminsyra
—»— cinnamylicum, kanelsyra
78
Acidum crotonicum, krotonsyra
—:»— cyanato-aceticum, cyanättiksyra
—»— cyanicum, cyansyra
—»— dichloraceticum, diklorättiksyra
—))— formicicum, myrsyra
—»— fumaricum, fumarsyra
—»— gallicum, gallussyra
—»— hippuricum, hippursyra
—))— hydrobromatum, bromvätesyra
—»— hydrocinnamylicnm, kanelvätesyra
—))— hydrofluoratum, fluorvätesyra, fluss- eller flusspatsyra
—))— hydrofluorico-silicicum
—-»— hydrojodatum, jodvätesyra
—»— hydrosilicico-fluoratum, kiselfluorvätesyra
—»— hydro-thionicum, svafvelvätevatten
—»— hyperchloricum, öfverklorsyra
—»— hypermanganicum, öfvermangansyra
—»— hyperosmicum, öfverosmiumsyra
—
»— hyposulphurosum, underfosfor syrlighet
—»— isobutyricum, isossmörsyra
—
»— jodicum, jodsyra
—»■— lacticum, mjölksyra
—»— malicum, äpplesyra
—))— malonicum, malonsyra
—))— molybdamicum, molybdensyra
—»— monochloraceticum, monoklorättiksyra
—-))— mucicum, slemsyra
—))— naphtionicum, naftionsyra
—»— nitrobenzoicum, nitrobenzoesyra
—3>— osmicum, osmiumsyra
—i*— oxalicum, oxalsyra
—))— palmitini, palmitinsyra
—»— phosphorosum, fosforsyrlighet
—»— phospho-molybdasnicum liquidum, flytande molybden-fosforsyra
—»— phospho-wolframicum, wolframfosforsyra
—»— phtalicum, ftalsyra
—)>— picraminicum, pikraminsyra
—»— picro-nitricum, salpeterpikrinsyra
—»— propionicum, propionsyra
—»— pyrogallicum, pyrogallussyra, pyrogallol
Acidum rosolicum, rosolsyra
—»— rufigallicum, rufigallussyra
—»— salicvlicum, salicylsyra
—-)>— salicylosum, salieylsyrlighet eller salicylaldehyd
—»— selenicum, selensyra
—»— selenosum, selensyrlighet
—»— silicicnm, kiselsyra
—— stannicum, tennsyra
—»— stibicum, antimonsyra
—»— suceinicum, bärnstenssyra
—sulpburosum, svafvelsyrlighet
—»— tellnricnm, tellursyra
—»— tellurosum, tellursyrlighet
—»— terephtalicum, tereftalsyra
—)>— thio-aceticum, tbioättiksyra
■—»— titanicum, titansyra
—)>— tolnylicum, tolnylsyra
—»— tricbloraceticum, triklorättiksyra
—-))— uricum, urinsyra
—)>— uvicurn, drufsyra
—»-— vanadinicum, vanadinsyra, vanadinpentoxid
—»— valerianicum, valeriansyra
—»— wolframicum, wolframsyra
Adurol
Aethylamin
Aetbylsulfhydrat
Aethylvinsyra
Aetzbaryt (baryum causticurn eller hydricum)
Agfa-förstärkare
Agfa-försvagare
Albumin
A lbuminatpulver
A Ibumin-maltose
A ldehydum concentratum
Alizarinbeta
Allylalkohol
A lplionaphtylamin
Aluminium aeeticum, ättiksyrad lerjord
—»— calcicum, calciumaluminat
—— chloratum, kloraluminium
so
Aluminium fluoratum, fluoraluminium
—))— natronatum, s. k. emaljsoda
—))— nitricum, aluminiumnitrat, salpetersyrad lerjord
—»— oxalicum, aluminiumoxalat, oxalsyrad lerjord
—»— phosphoricum, fosforsyrad lerjord
Amidoazobenzol
Am idol
Ammoniak, brom-, ammonium bromatum eller brometum ammonicum
—»—, bärnstenssyrad, ammonium succinicum
—1>—, fluor-, ammonium fluoratum eller fluoretum ammonicum
—»—? fosforsyrad, ammonium phosphoricum eller phosphas ammonicus
—»—, klorsyrad, ammonium chloricum eller chloras ammonicus
—»—, surt kromsyrad, ammonium bichromicum
—»—, molybdensyrad, ammonium molybdeenicum eller molybdsenas
ammonicus
—»—, oxalsyrad, ammonium oxalicum eller oxalas ammonicus
—).—, surt oxalsyrad, ammonium bioxalicum
— ■»—, rhodan-, ammonium rhodanatum eller rhodanetum ammonicum
—»—, svafvelsyra, ammonium sulphurosum
—»—, öfversvafvelsyrad, ammonium hypersulphuricum
—»—, vanadinsyrad, ammonium vanadinicum
—»—, vinsyrad, ammonium tartaricum
—»—, ättiksyrad, ammonium aceticum eller acetas ammonicus
Ammoniakpersulfat, ammonium hypersulphuricum eller hypersulphas
ammonicus
Anilinolja (anilinum purum liquidum)
Anilinsalter, såsom chloretum anilinicum och sulphas anilinicus
Anisaldehyd
Anthion
Antisol
Antithermit
Anthracenum
Appreturoel
Aqua baryta;;, barytvatten
—»— calcis, kalkvatten
—»— chlorata, klorvatten
Argentum bromatum, brometum argenticum, bromsilfver
—»— chloratum, chloretum argenticum, klorsilfver
—»— cyanatum, cyanatum argenticum, cyansilfver
81
Argentum jodatum, jodetum argenticum, jodsilfver
—))— oxalicum, oxalsyrad silfveroxid
—»— oxydatum, silfveroxid
—»— tartaricum, tartras argenticus, vinsyrad silfveroxid
Arsenik, gul, konstgjord
Arseniksyra
Asbestos-Retort-Cement, bestående af asbest, natronvattenglas, sand
och krita.
Aurum sulphuratum, sulphnretum auricum, svafvelguld
Azobeuzol
Balcam
Barythydrat
Barytvatten, aqua barytae
Baryum aceticum, acetas baryticus, ättiksyrad baryt
—b— bromatum, brometum baryticum, brombarium
—»— causticum eller hydricmn, barythydrat eller bränd witherit
—
b— carbonicum, carbonas baryticus, konstgjord kolsyrad baryt
—))— chloratum, chloretum baryticum, saltsyrad baryt eller Herbarium
—b— chloricum, chloras baryticus, klorsyrad baryt
—b— cyanatum, cyanbarium
—b— fluoratum, fluorbarium
—
b— hyperoxydatum, bariumsuperoxid
-—b— hyperoxydatum hydrieum, bariumsuperoxidhydrat
—
b— nitrieum, nitras baryticus, salpetersyrad baryt
—
b— oxalicum, oxalsyrad baryt
—b— oxydatum hydrieum, bariumoxidhydrat
—»— sulphuratum, sulphnretum baryticum, svafvelbarium
Belitski, fotografiskt framkallningsmedel
Benzylalkohoi
Benzylklorid
Betainum, betain
Bets, svartfärgande vätska, beredd af svafvel och ättiksyra, färg, lerjord
och järn
Biocitin, ett pulver af 50 å G0 % torrmjölk, torkad ägghvita in. in.
Birrasol, ljuskänslig emulsion
Bismuthum carbonicum, carbonas bismuthieus, kolsyrad vismutoxid
—b— oxydatum, vismutoxid
—b— oxydatum hydrieum, vismutoxidhydrat
—
b— subnitrieum, subnitras bismuthieus, vismutsubnitrat
11*
82
Bisulphis calmus, calicus bisulphurosum, metabisulfit
Bittermandelolja, konstgjord eller klorbaltig benzolaldehyd
Bitumen-Emulsion, en genom upphettning från vatten och lättflyktiga
oljor befriad stenkolstjära
Black Varnislx
Blodalbumin, hsemalbuminum
Blodkol eller blodlutkol
Blyglans, på kemisk väg framställd, plumbum sulphuratum eller sulphuretum
plumbicum, svafvelbly
Blymangan, linoljesyrad
Blyoxid, klorvätesyrad
—»—, salpetersyrad, plumbum nitricum
—»—, undersvafvelsyrlig, plumbum hyposulphurosum
Blynitrat, plumbum nitricum
Blysuperoxid
Blytran, eu sirapliknande vätska
Blåsyra eller cyanvätesyra, acidum borussicum liydrocyanicum
Bläckpulver, kalium bioxalicum eller bioxalas kalicus, syrsalt
Boras manganosus, borsyrad manganoxidul, siccativ
Brenzcatecin, framkallningsmedel
Briggs viaduct solution, stenkolstjära, som genom upphettning befriats
från vatten och lättflyktigare oljor
Brom-ammoniak, ammonium bromatum eller brometum ammonicum
Brom-barium, baryum bromatum eller brometum baryticum
Brom-kadmium, cadmium bromatum eller brometum cadmicum
Brom-kalcium, calcium bromatum eller brometum calcicum
Brom-litium, lithium bromatum eller brometum lithicum
Brom-silfver, argentum bromatum
Brom-strontian, strontium bromatum eller brometum stronticum
Brom-syra, acidum bromicum
Brom-vätesyra, acidum hydrobromatum
Bärnstenssyra, acidum succinicum
Cadmium aceticum, ättiksyrad kadmiumoxid
—»— borowolframicum solution
— » — bromatum,11 bromkadmium
—»— carbonicum, kolsyrad kadmiumoxid
-—»— chloratum, klorkadmium
—»— fluoratum, fluorkadmium
—»— jodatum, jodkadmium
83
Cadmium nitricum, salpetersyrad kadmiumoxid
—»— oxydatum, kadmiumoxid
—»— sulphuricum, svafvelsyrad kadmiumoxid
—»— wolframicum, wolframsyrad kadmiumoxid
Cesium chloratum, klorcesium
Calcaria acetica, acetas calcicus
—»— bisulphurosa, surt svafvelsvrlig kalk
Calcin, lösning af kalciumsulfhydrat
Calcium aceticum, ättiksyrad kalk
—»— aluminicum, kalciumaluminat
—»— arsenicosum, arseniksyrlig kalk
—»— bromatum, bromkalcium
—»— chloratum, klorkalcium
—»— hypermanganicum, öfvermangansyradt kalcium
—»— hyposulphurosum, öfversvafvelsyrlig kalk
—»— jodicum, jodsyrad kalk
—»— nitricum, salpetersyrad kalk
—»— plumbicum, blysyrad kalk
—»— sulphuratum, svafvelkalk
—)>— sulphurosum, svafvelsyrlig kalk
Calomel eller kvicksilfverklorur, hydrargyrum chloratum
Carbonas cupricus, cuprum carbonicum, kolsyrad kopparoxid
—»— lithicus, lithium carbonicum, kolsyrad litium
—»— manganosus, manganum carbonicum, kolsyrad mangan oxidul
—»— niccolicus, niccolum carbonicum, kolsyrad nickeloxid
—»— stronticus, strontium carbonicum, kolsyrad strontian
—j>— zincicus, zincum carbonicum, kolsyrad zinkoxid
Carboneum sulphuratum, kolsvafla
Carborundum
Carminsyra, acidum carminicum
Celleolin
Cerespulver
Chinosol
Chloras baryticus, baryum chloricum
Chloretum aluminicum, aluminium chloratum, kloraluminium
—)>— anilinicum
—»— argenticum, argentum chloratum, klorsilfver
—»— baryticum, baryum chloratum, klorbarium
—»— chromicum, chromium chloratum, kromklorid
—»— cobaltosum, cobaltum chloratum, koboltklorid
84
Chloretum stibicum, stibium chloratum, antimonklorid
—»— sulphuricum, sulphur chloratum, klorsvafvel
Chrom Beize, flytande, ej tillsatt med sprit
Chromium oxydatum nitricum, salpetersyrad kromoxid
Chrom ogen
Citronelle fran§aise
Cobaltum chloratum, koboltklorid
—»— nitricum, salpetersyrad koboltoxid
-—•»— oxalicum, oxalsyrad koboltoxid
—»— sulphuricum, svafvelsyrad koboltoxid
Commercial Wasserfrei Teer, en svart bestrykningsvätska
Corydalinum
Cumarinum
Cumidin
Cuminaldehyd
Cuprum aceticum, ättiksyrad kopparoxid
—»— bichloratum
—>)— -kalium cyanatum, cyankopparkalium
■—))— mono chloratum
—»— muriaticum, kopparklorid, saltsyrad kopparoxid
-—»— nitricum, nitras cupricus, salpetersyrad kopparoxid
—>>— nitroborussicum
Cyanbarium, baryum cyanatum
Cyansilfver, argentum cyanatum
Cyanvätesyra, acidum borussieum hydrocyanicum
Cyanzink, zincum cyanatum
Cycle-enamel, eu från vatten befriad trätjära
Cymol, flytande
Desinfektionsoel Agra
Desinfektol
Diamalt, hufvudsakligen af maltextrakt bestående preparat
Diamantin, kornigt pulver, innehållande järnmineral och kvartssand
Diamidoplienol, framkallningsmedel
Diamido-oxydiphenyl
Diamidoresorcin
Diastasolin, en vätska, innehållande hufvudsakligen maltos och stärkelse
Diphenal
Dinitrobenzolmn
Dinitrotoluolum
85
Di ogen, framkallare
Diphenyl
Diphenylaminum
Dipping-Baking, en svart bestrykningsvätska
Ean de Javelle, underklorsyradt kali
Eau de Labarraque, under klorsyradt natron
Ebenholzbets, flytande, ej innehållande sprit
Eikonogenum
Eisenlack
Elektrit Korn, pulver, liknande earborundum
Emaljsoda
Entwickler, ett gråhvitt pulver, bestående af naftolnatrium med en
ringa inblandning af naftol eller soda
Erukasyra
Extrakt fur Roggenbrot, hufvudsakligen af maltextrakt bestående preparat
Faktis, konstgjord kautschuk
F ermatin
Ferro-ammonium sulphurieum, svafvelsyrad järnoxidulammoniak, Mohrs
salt
Ferrum carbonicum fuscum
—
»— hydricum, järnhy draf
-
— >>— nitricum, nitras ferricus, järnoxid
—»— sesquichloratum, kristalliserad järnklorid
—»— succinicum, barn stens syrad järnoxid
—»— sulphuratum, svafveljärn
—»— sulphurieum oxydatum, svafvelsyrad järnoxid
Finishing Paste, fettämne
Floridinpreparat, medel mot svampbildning
Fluor-aluminium, aluminium fluoratum
Fluor-ammoniak, ammonium fluoratum
Fluor-barium, baryum fluoratum
Fluor-kadmium, cadmium fluoratum eller fiuoretum eadmieum
Fluor-kalium, kalium fluoratum eller fiuoretum kalieum
Fluor-kiselnatron, natrium silicico-fluoratum eller fiuoretum silicico-natricum
Fluor-litium, lithium fluoratum eller fiuoretum lithieum
Fluor-natrium, natrium fluoratum
Fluor-vätesyra, acidum hydrofluoratum
Formalin, formalinum, formaldehyd eller formol
86
Formalith- tabletter
Formias natricus, natrium formicicum, myrsyradt natron
F osforpentaklorid
Fosforsyrlighet
Fosfortriklorid
Furfurol
Galläpplesyra, acidum gallicum
Garflim
Gelantlmm, med lanolin jämförligt preparat
Gloy, en flytande, klibbig vätska, utgörande med klormagnesiumlösning
behandlad stärkelse
Glutrin
Glycin
Goodlin
Hsemalbuminum, lisemalbumin eller blodalbumin
Hsematin-albumin
Harsyra och harsyrade salter
Hartssiccativ
Hartslim
Heliotropinum, heliotropin
Hepar antimonii, spetsglanslefver, af salpeter och spetsglans
Hepar sulphuris, svafvellefver
Holzeisensäure, ej innehållande färg
Holzstoffbleiche
Holzin, flytande
Holzinol, desinfektionsmedel
Holzoel, »rohes Kienoel»
Hydramin
Hydrargyrum aeeticum
—»— bichloratum, kvicksilfverklorid, sublimat
—))— chloratum, kvicksilfverklorur, kalomel
—»— nitricum oxydulatum, salpetersyrad kvicksilfveroxidul
—))— oxy datum rubrum
—»— rhodanatum, rhodankvicksilfver
—»— sulphuricum, svafvelsyrad kvicksilfveroxid
Hydras baryticus eller baryum hydricum, barythydrat, bränd witherit
—))— natricus cura ealce, natronkalk
Hydrochinon
87
Hydrogenium peroxydatum eller superoxydatum
Hydrogenium sulphuratum, vätesvafla
Hydrosulfit conc., ett natronsalt, bestående hufvudsakligen af hydrosvafvelsyrligt
natron
Hydroxylaminum liydrochloratum
Hypermanganas baryticus
—»— calcicus
—»— kalicus, öfvermangansyradt kali, kaliumpermanganat
—»— zincicus
Hypersulphas ammonicus, ammonium hypersulphuricum, ammoniumpersulfat
Hyraldit,
hydrosvafvelsyrligt natron
Imogen-sulflt
Inbrasit
Tsobutylalkohol
Japanlim, stärkelseklister
Jodammoniak, ammonium jodatum
Jodbly, plumbum jodatum
Jodbromid och jodbromur
Jodkadmium, cadmium jodatum
Jodkalcium, calcium jodatum
Jodlitium, lithium jodatum
Jodsilfver, argentan jodatum
J odstrontian, strontium jodatum
Jodsvafvel, sulphur jodatum
Jodsyra, acidum jodicum
Jodvätesyra, acidum hydrojodatum
Jodzink, zincum jodatum
Jodum chloratum, klorjod
Järnbeta
Järnklorid, flytande, liquor ferri sesquichlorati
Järnklorid, kristalliserad, ferrum sesquichloratum
Järnoxid, salpetersyrad, ferrum nitricum
Järnoxid, svafvelsyrad, ferrum sulphuricum oxydatum
Järnoxid, ättiksyrad, flytande, ferrum aceticum technicum liquidum eller
liquor ferri acetici techn.
Järnoxidul, ättiksyrad eller träättiksyradt järn, flytande, liquor ferri
acetici oxydulati
88
Kalciumkarbid, konstgjord
Kali, oxy c h in o 1 in s v afve 1 sy rad i, chinosol
Kalisvafvellefver, kalium sulphuratum
Kalium arsenicosum, arseniksyrligt kali
—»— bioxalicum, sui-t oxalsyradt kali, bläckpulver
—))— bisulphurosum, surt svafvelsyrligt kali eller kaliummetabisulfit
—»— bromicum, bromsyradt kali
—»— fluoratum eller fluoretum kalicum, fluorvätesyradt kali eller fluorkalium
—»—
hypermanganicum, öfvermangansyradt kali
—»— hypersulphuricum, öfver svafvelsyrad! kali
—»— manganicum, mangansyradt kali
—— nitrosum, nitras calicus, salpetersyrligt kali
—»— oxalicum, oxalsyradt kali
—»— phosphoricum, fosforsyrad! kali
—
„— rhodanatum, rhodanetum kalicum, rhodankalium
—»— stibico-tartaricum, kräksalt eller kräkvinsten
—
v— stibicum, antimonsyradt kali
—
)>— sulphuratum, kalisvafvellefver
—»— sulphurosum, svafvelsyrligt kali, metasulfit
—» tartaricum, vinsyradt kali
—»— wolframicum, wolframsyradt kali
Kalk, borsyrad, calcium boricum
—»—, bromvätesyrad, calcium bromatum
—»—, fluorvätesyrad, fälld flusspat, framställd på kemisk väg
—.»—, fosforsyrad, fälld, framställd på kemisk väg, calcium phosphoricum
prsecipitatum
—-»—, jodvätesyi-ad, calcium jodatum
—»—, salpetersyrad, calcium nitricum
—))—, saltsyrad, calcium chloratum, klorkalcium
—»—, svafvelsyrlig, calcium sulphurosum
—»—, surt svafvelsyrlig, calcaria bisulphurosa
—underfosforsyrlig, calcium hypophosphorosum
—»—, vinsyrad, calcium tartaricum
—»—, ättiksyrad, calcaria acetica
Kalkkväfve
Kalksalpeter
Kalkvatten, aqua calcis
Kalomel, hydrargyrum chloratum, kvicksilfverklorur
Kanelalkohol, i kristaller
89
Kamfersyra, acidum camphorieum
Karbidkväfve
Karborundum
Karminsyra, acidum carminicum
Kasinat, kemisk produkt af casein
Kautschuk, konstgjord, s. k. faktis
Kinalim, innehållande klorkalcium, stärkelse och en obetydlig* del minerali
sk a ämnen
Kiselfluorvätesyra, acidum bydrosilico-fluoratum
Kiselsyra, acidum silicicum
Klister, bestående af stärkelse, behandlad med klorkalcium
Kloraluminium, aluminium chloratum
Klorbarium, baryum chloratum
Klorbly, plumbum chloratum
Klorkalcium, calcium chloratum
Klorkvicksilfver, hydrargyrum bichloratum, kvicksilfverklorid
Klorlitium, lithium chloratum
Klorsilfver, argentum chloratum
Klorstrontian, strontium chloratum
Klorsvafvel, sulphur chloratum
Klorsyra, acidum chloricum
Klorvatten, aqua chlorata
Klor zink, zincum chloratum, zinksmör
Koboltklorid, cobaltum chloratum
Koboltoxid, salpetersyrad, cobaltum nitricum
Koboltoxid, svafvelsyrad, cobaltum sulphuricum
Kolsvafla, carboneum sulphuratum, svafvelalkohol
Kolsyra, flytande
Konserveringspulver, semper dulcis
Kopparacetat, cuprum aceticum cryst., ättiksyrad kopparoxid
Kopparklorid, cuprum muriaticum
Kopparoxid, salpetersyrad, cuprum nitricum
—»—, saltsyrad, cuprum muriaticum
—»—, ättiksyrad, cuprum aceticum cryst.
Kopparoxidul, karbolsyrad
Krombets
Kromklorid, chromicum chloratum
Kromoxid, salpetersyrad, chromicum oxydatum nitricum
—»—, svafvelsyrad, chromicum oxydatum sulphuricum
—1>—, ättiksyrad, chromicum oxydatum aceticum
12
90
Kromsyra, acidum chromicum
Kryolit, konstgjord
Kräksalt, tartarus stibiatus, kalium stibico-tartaricum
Kräkvinsten, »
»
»
»
»
Kvicksilfverklorid, hydrargyrum bichloratum, sublimat
Kvicksil fverklorur, hydrargyrum chloratum, kalomel
Kvicksilfveroxid, röd, hydrargyrum oxydatum rubrum
Kväfoxidul, lustgas
Lactalbumin
Lanolin, adeps lame
Leimgallerte, innehållande något finare limämne och afsedt att användas
&
vid papperstillverkning
Lerjord, fosforsyrad, aluminium phosphoricum
—»—, salpetersyrad, aluminium nitricum
—»—, ättiksyrad^ aluminium aceticum
Leyogommin
Linoljesyra
Liquor acidi hypochlorosi, blekvatten
—)>— fena acetici, ättiksyrad järnoxid
—))— ferri acetici oxydulati, järnoxidul
—»— sesquichlorati, järnklorid
Lithium bromatum, bromlitium
—»— carbonicum, kolsyradt litium
—»— chloratum, klorlitium
—))— hydricum, litiumhydrat
Lustgas, kväfoxidul
Maculit
Mandelsyra, acidum amygdalicum
Manganoxid, hartssyrad
—»—, ättiksyrad
Manganum boracicum, borsyrad manganoxidul
—»— carbonicum, kolsyrad manganoxidul
—»— chloratum, saltsyrad manganoxidul eller klormangan
—»— oxalicum, oxalsyrad manganoxidul
—»— sulphuricum, svafvelsyrad manganoxidul
Mattlack, bestående af bets, kaustik ammoniak m. fl. ämnen
Mattolein, flytande
Mesitylen
91
Metabisulfit
Metanitranilin
Metasulfit
Meta-xylidin
Methylamin
Metol
Mjölksyra, acidum lacticum
Mohrs salt, ferro-ammonium sulphuricum
Mollinum, ett med lanoliu och vaselin jämförligt preparat
Molybdsenas ammonicus eller ammonium molybdaenicum, molybdensyrad
ammoniak
—»— natricus eller natrium molybdaenicum
Molybdensyra, acidum molybdaenicum
Molybdensyreanhydrid
Mordant planche pour d’orure, fixérmedel för tapettryck
Munvatten, ej innehållande sprit
Myrsprit, lösning af myrsyra
Myrsyra, acidum formicicum
Mysk, konstgjord, moschus artificialis
Mässingsvatten
Naftalin, naphtalinum
Naftol, naphtolum albissimum resublimatum
Natrium benzoicum, benzoesyradt natron
—))— ferrocy anatum
—''»— hypermanganicum
— »— hyperoxy datum
—»— manganicum
—))— mofybdaenicum, molybdensyradt natron
—»— nitroborussicum
—»— nitrosum, salpetersyrligt natron
—»— oxalicum, oxalsyrad t natron
—»— phosphoricum, fosforsyrad! natron
—»— phosphoricum ammoniatum
—»— plumbicum
—y>— pyrophosphoricum, pyrofosforsyradt natron
—»— salicylosum, salicylsyrligt natron
—»— stannicum, tennsyradt natron
—»— stibicum, antimonsyradt natron
—»— sulphuratum, svalfvelnatrium
92
Natrium superoxidum, natriumsuperoxid
—»— tartaricum, vinsyradt natron
—»— uranicum, uransyradt natron
—))— valerianicum, valeriansyradt natron
—'')>— wolframicum, wolframsyradt natron
Natron, hydrosvafvelsyrligt
Natronkalk, natrium oxydatum hydricum cum calce, hydrat* natricus
Natronsvafveliefver, natrium sulphuratum
Niccolum carbonicum, kolsyrad nickeloxid
—•»— muriaticum, saltsyrad niekeloxid
—»— nitricum, salpetersyrad niekeloxid
—»— oxalicum, oxalsyrad niekeloxid
—»— oxydatum, niekeloxid
))— sulphurieum-ammoniatum eller sulphas niccolo-ammonicus, svafvelsyrad
nickelarnmoniak, nickelammoniumsulfat
Nickelvatten, förnicklingsvätska
Nitras bismuthieus, bismuthum subnitrieum eller salpetersyrad vismutoxid
— »■— ealeieus, salpetersyrad kalk
—»— cobaltosus, cobaltum nitricum, salpetersyrad koboltoxid
—»— plumbieus, plumbum nitricum, salpetersyrad blyoxid
—»— strontieus, strontium nitricum, salpetersyrad strontian
—»— uranieus, uranium nitricum, salpetersyrad uranoxid
Nitris kalmus, salpetersyrligt kali
—»— natricus, salpetersyrligt natron
Octho-oxychinolin
Oleum amygdalarum amanini asthereum artificiale, konstgjord bittermandelolja
Ortol
Ostlöpeextrakt
Oxalas
ammonieus, oxalsyrad ammoniak
—.»— argentieus, oxalsyrad silfveroxid
—"— barytieus, baryum oxalicum, oxalsyrad baryt
—»— cobaltosus, cobaltum oxalicum, oxalsyrad koboltoxid
—»— kalieus, kalium oxalicum
—:»— manganosus, manganum oxalicum
—»— natricus, natrium oxalicum
—),— strontieus, strontium oxalicum
Oxalsyra, acidum oxalicum
Oxgalla, preparerad, upplöst i vatten
Oxiduln argenticum, argentum oxydatum
—»— baryticum hydricum, baryumoxidhydrat
—»— bismuthicum, bismuthum oxydatum
—»— cadmicum, cadmium oxydatum
—»— chromicum nitricum, salpetersyrad kromoxid
—
)>— hydrargyricum rubrum, kvicksilfveroxid, röd
—»■— niccolum, niccolum oxydatum, nickeloxid
—
»— uranicum nigrum technicum, svart uranoxid
Ozonvatten, vattenlösning af klor, blekmedel
Palidol, blekmedel af öfversvafvelsyradt kali
Palladium-chlorur
Palmvin, destillerad palmolja, tillsatt med talg m. m.
Palmitinsyra, acidum palmitini
Panak, ljuskänslig emulsion
Paramidophenol
Perhydrol, solutio hydrogenii peroxydati
Perhy dr olmu n vatten
Phenylhydrazin
Phosgen, klorkoloxid
Phosphorpentachlorid
Phosphortrichlorid
Pikrinsyra, acidum carbazotieum picrinicum eller picroniticum
Piperidin
Piperin
Pirol
Plumbum chloratum, klorbly
—»— hyperoxydatum, blysuperoxid
—)>— hyposulphurosum, undersvafvelsyrlig blyoxid
—v— jodatum, jodbly
—»— nitricum, salpetersyrad blyoxid
—»— sulphuratum, svafvelbly
Preservativ^ Beer Finings, klarmedel för maltdrycker
Propionsyra, acidum propionicum
Propylalkohol, alcohol propylicus
Pulver, gråsvart, innehållande kalkkisel eller s. k. carborundum
Pyridin och pyridinbaser
Pyrogallsyra eller pyrogallol, acidum pyrogallicum
Pyrometol
94
Rapidolextrakt
Raupenleim
Rekordol B, en tjockflytande, klibbig vätska
Resorcinum, desinfektionsmedel
Rhodanammoniak, ammonium rhodanatum
Rhodankvicksilfver
Rhodinal, rhodinalum
Rosolsyra, acidum rosolicum
Rånaftalin
Saffransurrogat
Safrol, framställ dt genom destination af kamferolja
Salicylsyra, acidum salicylicum
Säpo aachenensis, aachenerbadsåpa
Selensyra, acidum selenicum
Selensyrlighet, acidum selenosum
Selterspulver, beredt af eter, natron och vinsyra
Semper dulcis, ett konserveringspulver
Siccativ i fast form
—
»—, linoljesyrad bly mangan
—»—, torkmedel i form af ett hvitt eller ljusrödt pulver, bestående af
borsyrad manganoxidul
Sichel-kleister, bestående hufvudsakligen af förklistrad stärkelse
Silfveroxid, vinsyrad, argentum tartaricum
—»—, oxalsyrad, oxalas argenticus
Siliciumkarbid
Skogsullextralct
Slemsyra, acidum mucicum
Smörsyra, acidum butyricum
Sodapreparat, Washing crystal
Solutio hydrogenii peroxydati, vätesuperoxid
Spetsglanslefver, hepar antimonii
Spinnoel, en med ammoniak ofullständigt mättad oljsyra
Spiritus formicarum, myrsprit
Sprengwasser, preparerad oxgalla
Stibias kalmus, stibium kalicum, antimonsyradt kali
Stibium chloratum
—
)>— kalieo-oxalicum, antimonoxalat
—»— oxydatum, antimonoxid
—
»— perchloratum
95
Strontian, brom-, strontium bromatum
—))—, jod-, strontium jodatum
—y>—, kolsyrad, strontium carbonicum
—))—, mjölksyrad, strontium lacticum
—»—, oxalsyrad, strontium oxalicum
—
»—, salpetersyrad, strontium nitricum
—»—, saltsyrad, strontium chloratum eller muriaticum, klorstrontian
—»—, svafvel-, strontium sulphuratum
—»—, svafvelsyrad, strontium sulphuricum
Subnitras bismuthicus, bismutbum subnitricum
Sulphas anilinicus, anilinsalt
—»— bydrargyricus, bydrargyrum sulphuricum
—»— niccolo-ammonicus och niccolo-kalicus
—»— stronticus, strontium sulphuricum
Sulphis ammonicus, ammonium sulphurosum
—»— kalicus, kalium sulphurosum
Sulphur chloratum, klorsvafvel, svafvelklorur
—))— jodatum, jodsvafvel
Sulphuretum auricum, aurum sulphuratum, svafvelguld
—»— baryticum, baryum sulphuratum, svafvelbarium
—»— calcicum, calcium sulphuratum, svafvelkalk
—»— ferrosum, ferrum sulphuratum, svafveljärn
—
»— jodi, svafveljod
—»— natricum, natrium sulphuratum, svafvelnatrium
Superoxidum baryticum, baryum hyperoxydatum
—»— natricum, natrium hyperoxydatum
—»— plumbicum, plumbum hyperoxydatum
Superstibias kalicus, kalium superstibicum, öfverantimonsyradt kali
Svafvelammonium, ammonium sulphuratum
Svafvelbarium, baryum sulphuratum
Svafvelguld, aurum sulphuratum
Svafveljärn, ferrum sulphuratum
Svafvelkalium, kalisvafvellefver
Svafvelkalk, calcium sulphuratum
Svafvelklorur eller klorsvafvel, sulphur chloratum
Svafvelnatrium
Svafvelstrontium, strontium sulphuratum
Svafvelsyrlighet, acidum sulphurosum
Svafvelvätevatten, hydrogenium sulphuratum, solutio sulphidihydrici
Syrgas, k om prim erad
96
Syror, feta, råa, i fast form
Syrsalt, bläckpulver
Tanolin, ett garfningspreparat, innehållande hufvudsakligen kromklorid,
men ej garfsyra
Tartarus stibiatus, kräkpulver, tartras stibico-kalicus
Tartras ammonieus, ammonium tartaricum
—»— argenticus, argentum tartaricum
—»— cupricus, cuprum tartaricum
—))—- kalicus, kalium tartaricum
—»— natricus, natrium tartaricum
—■»— plumbicus, plumbum tartaricum
Tatriphage, medel mot ängpannstensbildning
Terpineolum, terpineol
Terpinolum, klyfningsprodukt af terpinhydrat
Thermit, ett smältpulver
Thioldin
Thio-ättiksyra, acidum thio-aceticum
Tjära, stenkols-, genom kemisk process befriad från vatten; »Eisenlack»,
»taklack» o. s. v.
Toluidinum, toluidin
Tragantin, ett af gummi m. m. bestående preparat
Trichromas kalicus, kalium trichromicum
Turkrödolja
Ulltvättning, preparat för tvättning af ull
Unal, rhodinal i fast form
U nderfosforsyrlighet
Uranas natricus, natrium uranicum
Uranium aceticum, ättiksyrad uranoxid
—
H— nitricum, salpetersyrad uranoxid
—
»— oxydatum technicum, uranoxid
Urinol
Vanadinsyra, acidum vanadinicum och vanadinsyrade salter
V
aselinläderfett.
Washing crystal, sodapreparat
Wasserlack, ett appreteringsmedel
V
attenglashartslim
Vichyperlen, vichyvattenpastiljer
Vismutoxid
97
Vismutoxidhydrat
Vismutsnbnitrat, bismuthum subnitricum, subnitras bismuthicus
Witberit, bränd, barythydrat
Wolframas natricus, natrium wolframicum
Wolfram syra, acidum wolframicum och wolframsvrade salter
Vätes uperoxid, solutio bydrogenii peroxydati
Vätesvafla, svafvelvätevatten
Xylidin
Zincum aceticum, ättiksyrad zinkoxid
—»— bromatum, bromzink
—))— carbonicum, kolsyrad zinkoxid
—»— chloratum eller muriaticum, kiorzink
—»— cyanatum, cyanzink
—»— hypermanganicum, öfvermangansyrad zinkoxid
— »— jodatum, jodzink
—— lacticum, mjölksyrad zinkoxid
Zinkse thyl
Zinnin, albuminpreparat
Ångpannekomposition, hufvudsakligen bestående af soda och färgämne
Ofverklorsyra, acidum hyperchloricum
Öfvermangansyra, acidum hypermanganicum
Öf verosmiumsyra, acidum hyperosmicum
N:p 584. Slöjdvaror, i taxan ej nämnda (tullsats 15 procent af värdet).
Afdelningsskärmar, där hufvudbeståndsdelen ej kan urskiljas
Almanackor, i form af små tamburiner af papper, metallarbeten och
sidenband
Benskyddare för fotbollspelare, af sammansatta ämnen såsom skinn, tyg
m. m.
Biljardskifvor af sten, klädda och försedda med vidsittande delar af trä
Bleckaskar med däri inlagda tillbehör för reparation af hjulringar till
velocipeder
Blåsbälgar, mindre, af sammansatta ämnen, s. k. pustar
Bläckborttagare, af trä m. m.
Bojar, förtöjnings-, af sammansatta ämnen
13*
98
Bokstafsstämplar: stämpelaskar eller stämpeldosor af järnbleck med
inneliggande tillbehör af kantschukstyper, stämpel, färgflaska
m. m. samt i locket fastsittande stämpeldyna (ej hänförliga till
leksaker)
Bollspel, »badminton»
—»—, »lawn-tennis», bollar, nät, räckets m. m.
Borstar, matt-, inneslutna i därtill hörande blecklådor
Bråckband
Bälten, elektriska, af sammansatta ämnen
Chiffre-apparater, kryptografer, af sammansatta ämnen
Cigarrtändare, elektriska, bestående af i trälåda infattadt elektriskt
batteri och en bredvid lådan anbragt spritbehållare med veke
Dammvippor af sammansatta ämnen
—»—, bestående af delvis upprispade manillahampsnodder och monterade
med väfnad
—»—, bestående af till hälften upprispade manillahampsnodder och monterade
med sidenband
—»—, fjäderviskor af ospritad fjäder, med skaft af trä
Dinappar af kautschuk i förening med glas, skurna korkar, benringar in. m.
Fartygsmodeller af sammansatta ämnen
Fendertar af tågvirke med stoppning af kork
Fodral af trä, för blåsinstrument, klädda utvändigt med skinn och invändigt
med tyg
—»—, violin-, af trä, in- och utvändigt klädda med tyg
Fotografi ställ, där hufvudbeståndsdelen ej kan urskiljas, såsom målade
eller på annat sätt dekorerade glasskifvor; med ställning af trä
med vidfästade konstgjorda blommor; af papp, på framsidan
öfverklädda med halfsiden
Frukter och bär, konstgjorda, af glas eller vax med stjälkar af järntråd
Förseglingsapparater af sammansatta ämnen
Gardiner, »Bambus Perlgardinen»
Gasmätarebälgar af skinn, metall in. in.
Gasslangar af sammansatta ämnen
Glas med figur- eller ornamentmålning, försedda med blyinfattning,
afsedda att insättas i fönster
Glasskifvor, endast målade
99
Glasögon, skydds-, bestående af i metall infattade glas, fastade med skinn
Gungor af sammansatta ämnen
Gymnastikapparater för mediko-mekanisk behandling, af sammansatta
ämnen
Idektografer med diverse tillbehör
Händer, konstgjorda, af trä med mekanism och vidfästadt armfodral af
sadelmakararbete
Hörlurar af sammansatta ämnen
Jalusier, fönster-, tillverkade af trätråd, pärlor m. m.
»Koleralådor)), bakteriologiska apparater af sammansatta ämnen och
med diverse tillbehör
Korkfendertar, runda ballonger af tågvirke, fyllda med kork
Krampor af stål, isolerade, till elektriska ledningar, »Blake Insulated
Staples»
Kruthorn af sammansatta ämnen
Kälkar af järn och trä, med styrinrättning
Lampor, vissa slags elektriska handlampor och delar därtill
Liparin, skoputsningsmedel, i bleckaskar med diverse tillbehör
Lustgasapparater
Mattor af trätråd, kantade med vaxduk, afsedda för matbord
Mimeograf, apparat för mångfaldigande af skrift, och bestående af trälåda
med inredning samt diverse tillbehör
Målarduk, spacklad, uppspänd på träram
Operationsstolar med stoppning, af valnöt, järn, mässing m. m.
Paraplyer, stora, afsedda för artister
Pflanzenleim
Pianoskyltar, bestående af fanerskifvor med däri inlagda metallbokstäfver
Pipslangar, bestående af ståltrådsspiral, omsluten af väfnad och kautschuk
samt ytterst en gles spånflätning
Prydnadsartiklar af glasskifvor, oinfattade, endast målade
Pudervippor af sammansatta ämnen
Räckets till lawntennisspel
Rakstriglar af sammansatta ämnen
Rökfångare till lampor, af glimmer och metall
100
Samaritapotek, diverse förbandsartiklar, oljor m. m., ej hänförliga till
apoteksvaror, allt inneslutet i ett fackinredt skrin af metallplåt
Sanitetsbindor af bomullsgas och medicinsk vadd
Skoklackar af trä, öfverkladda med skinn och försedda med en klacklapp
af läder
Skyltar, målade, ej litografierade, på fönsterglas, och infattade i träramar
Slangar, gas-, spiralslangar af sammansatta ämnen
Solfjädrar med roterande handtag, af papper, trä och järntråd (reklamartikel)
Sängbottnar
af järn och trä, då hufvudbeståndsdelen ej kan utrönas
Säten till järnvägsvagnar, af trä, rottingflätor, resårer m. m.
Tafvel- och fotografiramar af papp eller trä, framtill klädda med silkesplys
eller annan väfnad
Trapetser af sammansatta ämnen
Urställ af papp, prydda med snäckor
»Wells Liglit», belysningsapparat af sammansatta ämnen
Visitkortshållare af sammansatta ämnen
Voltakors af sammansatta ämnen
Väfstolar, små handväfapparater af trä, mässing m. in., utan väfsked,
endast afsedda att nyttjas vid stoppning af strumpor, servetter,
borddukar m. in.
Vågar, decimal-, af trä och järn
N:r 740. Varor, i taxan ej nämnda: mer eller mindre arbetade.
Acetinblau, färgämne, utrördt med glycerin acetat
Adhsesionsfett
Admonitorer, maskinsignalapparater
Afgreningsdosor, af en isolerande massa af lera och asfalt
Agaricus chirurgorum, beredt fnöske
Aiabastine Church’s, pulveriseradt stenämne
Albuminmaltose
Aldehydsyra, blandning af dextrin och saccharater af kalk samt vatten
Alunsten i formstycken, tabletta regina
Alunstift, alunspetsar i träskaft
Amalgamplomber
101
Arnmoniakliniment
Amphibolin Verputzp ulver, blandning af pulveriserad sten och malen krita
Anilin, med tillsats af andra ämnen, hemfärger
Anilin, med tillsats af betningsämne
Anilinlösning, med tillsats af mirbanolja
Anilinlösning i utspädd sprit
Ansjovispasta i tuber
Anthrasolstreupulver, lika delar zinkoxid och talk, utrifvet med omkring
5 procent anthrasol
Antibakterin
Antifrostlösning
Antihydorrhin, medel mot fot- och handsvett
Antilibetholith
Antinonnin
Apelsinskal, saltade
Apfelperlenextractiv, en vattenlösning af citronsyra med svag äpplelukt
Aphanizon, fläckuttagningsmedel
Aphitoxin, bestående hufvudsakligen af tobaksextrakt, till fördrifvande
af ohyra från växter
Appretur, blandning af gummi och stärkelse
Aprikoskärnor, befriade från skalet
Aqva roste eller rosarum, rosenvatten
Arachidm andel i små bitar
Asbestcement, isoleringsmedel
Asbestskifvor, med beslag af järnbleck
Asbestkitt
Asbestskiffer, innehållande, förutom asbest, järn, zink m. m.
Asbestos Fireproof Solution
Asbest-Isolir-Composition
Asbestos Non Conducting Composition, blandning af asbest, lera och
kiselgur
Asfaltplattor, hydrauliskt pressade, till beläggning af trottoarer
Asfaltpapp, på båda sidor tätt beströdd med korkbitar
Aspinalls Paste
Balatakitt till s. k. balataremmar
Bacillol, svartbrun, flytande vätska
Band af bomullsgarn, sammanhållet medelst klister, »bastband:»
Band med tändsats, till elektriska ficklampor
102
Bark, kvillaya-, pulverisera*!
Barnmjöl, farina pro infant ibus
Baron Campo, ett lödpulver
Baryl, bestående af pulveriseradt eldfast tegel och glödgad kaolin eller
af chamottpulver eller kvartstegelpulver
Bast, färgad
Beethanfs Glycerin and Cucumber, hårmedel
Beiersdorfs häftplåster
Benaska, preparerad
Benzin med tillsats af pomeransblomvatten
Benzinoform
Benzinsåpa
Bergvax, ozokerit
Bezetta rubra, sminkflor
Biederts Kandera åkning
Biljardkrita
Biljardbollar af stennöt
Birkefield Filter, till rening af Öl
Björkbalsam
Blancolin,. en gulhvit emulsion med lukt af mirbanolja och ammoniak
Blodpudding
Blyerts och svafvel, en vara, sammansatt häraf
Blyerts, pulveriserad, slammad och hoppressad till fyrkantiga stycken för
putsning af stålvaror m. m.
Blypreparat, blandning af pulveriserad harts och blyglete, med ringa
tillsats af lerjord
ö
Bläckpulver, innehållande, förutom färgämne, betydande mängder främmande
ämnen
Bly ull, till tät ning af skarfvar å rör
Bohemian, grafit, pressad till fyrkantiga stycken
Bohroel, blandning af fet olja och kaustik ammoniak
Borfix, ljusgult eller gulgrått lödpulver
B oi rolja, vattenlöslig, bestående af tvål eller såpa, löst i petroleum
Braständare
Bridal Bouquet Bloom, hudförsköningsmedel (ej parfym)
Brilliant Ofenglanz, blandning af grafit och järnhaitig lera, i formade stycken
Butella, kokossmör, en ljusgul massa af smörkonsistens, blandning af
kokosolja med en mindre mängd annan fet olja, koksalt och
mjölk, med tillsats af färgämne
«
103
Butterpulver Agraria
Bärnsten, pulveriserad
Bönor, tonka-, malna
Bönmjöl med blandning af socker och koksalt
Cacaotine, ej innehållande sprit, afsedd att gifva kakao en viss arom
(halfflytande, med lukt af vanilj)
Calcined flour
Calcium phosphoricum prmcipitatum fälld fosforsyrad kalk
Calypsol Yarn
Camphersurrogat
Camphorin, naftalinkamfer i fyrkantiga stycken
Canton Blue
Carbamid, urea pura
Carbon Vaporeur
Carbosil, en blandning af kiselsyra, natronhydrat och soda
Carniferrinum
Casein
Castorolja, appreteringsmedel vid trådgardintillverkning
Cataplasma artificialis, »Leinmehl-Er satz »
Celloidin
Cement, bestående hufvudsakligen af lerjord och kalksilikat samt ej
hårdnande i vatten
Cement, en vara, bestående af 35,8 procent kiselsyra, 33,3 procent lerjord,
järnoxid och ungefär 25 procent kalk
Cement, flytande, för sammankittning af glas, porslin m. in.
Cementlim
Cerat, glansvax, inkommande i flaskor
Cerebos Nutid tive Table Salt, 95 procent koksalt, 5 procent fosforsyrad kalk
Cerotine
Cerotine-vax, upplöst i terpentinspiritus
Chamotte-grus, finkrossadt, eldfast tegel
Chamotte-kitt
Chamotte-lera
Chamotte-murbruk
Chamotte-Mörtel, blandning af sönderstött, eldfast tegel, vanligt tegel,
krita m. m.
Chartreusefrö, blandning af flera slags kryddor, hufvudsakligen koriander,
i pappaskar med tillbehör af pappersfilter m. m., för beredning
af oäkta chartreuselikör
104
Charta antirheumatica, giktpapper
Chatterton-compound, blandning af kautschuk, jordvax in. in.
Christol A., med asbestliknande mineral uppblandad stenkolstjära
Chromgarfextrakt
Citronté, utgörande torkade strimlor af citronens köttiga del
Coal Tar, svårflyktigaste oljorna i stenkolstjäran, uppblandade med lermärgel
Coal
Tar Oil, blandning'' af stenkolsolja, vatten, hartstvål m. m.
Cocolith, plattor af gips och kokostågor
Cohsesirmasse, blågrått pulver
Colanötter, pulveriserade
Cold cream
Collan-olja (färgad)
Colle végétale, ett slags växtlim
Collectorenfett
Collodium gelatinosum, celloidin, i skifvor
Compositionsolja, Vs bränd kalk och Vs massut
Copra, bestående af den sönderskurna och torkade köttiga delen af
kokosnöten
Cottonoil, »Deglycerined refined Cottonoil», en blandning af feta syror,
som erhållits ur cottonolja
Créme de Simon
Cröme de Muette Flavor, socker med tillsats af pepparmynt, färg m. m.
Crömefärgningsmedel, Rakitis Cream Tint
Cröm efärgningst abletter
Creolin, träkonserveringsmedel
Creosapol medic., en lösning af natronhartstvål i kreosotolja, försatt
med aceton
Cresolinum, kresolin, desinfektionsmedel
Crysophor, polermedel i formade stycken
Dachpix, svart vätska, bestående af stenkolstjära och ett magnesiumhaltigt
silikat, till bestrykning af tak
Degras, konstgjord, sammansatt af olein, tran, talg, kokosnötolja ni. in.
Desinfektionspulver, flera slag under olika benämningar
Diamant Metall Cement i gjutna, svartgrå plattor, en blandning af
smärgel, kol, järn m. in.
Diamantine, polermedel
Diatomit
Drahtziegel, nät, bestående af järntråd och lera
105
Dresdener Ofenglanz
Druckblau R. Paste, en emulsion af färgämne i glycerinacetat
Eau de framboises, hallonvatten
Ean de Luce, ej sprithaltigt
Eau de marasque
Eburin, svart, fast komposition af harts, trämassa in. in., diverse arbeten
däraf såsom plattor till telefonapparater
Eikon ogenp atroner
Eldsläckningsbomber, »Hardengranaten»
Eldsläckningsmassa
Elektrodkol, bestående af kokspulver m. m.
Elektrose, en blandning af kautschuk och ett silikat, samt varor dåra!
Elfenben, konstgjord eller »parisisk marmor»
Emplastrum americanum
Emulsion af schellak i boraxlösning med ringa tillsats af terpentinolja
Erasit
Excelsior Pech
Extractum pini silvestris
Extrakt, Spinnoel
Facklor,
vaxFarina
pro infantibus
Eassgummi, bestående af i petroleumdestillat upplöst guttaperka
F erritcement
Ferrofix, brunt lödpulver
Ferro-somatose, järnsomatos
Ferrum alcoholisatum pulveratum, pulveriseradt järn, fälldt med sprit
Fett, Vegetable tallow, eller Nucolin, växtfett, försatt med socker
Fettstift (säckstift), oinfattade, innehållande fett eller fet olja
Fiber, vulkaniserad, i rör eller stänger
Filtrermassa af diverse olika kompositioner
Fiskmjöl
Fixateur gommeux
Fjäder, ej hänförlig till plymer, ospritad och färgad
Fjädrar, smala, simpla, delvis klippta, omkr. 15 cm. långa och afsedda
till piprensare
Flemmings Cement-Composition, bestående af lera och vegetabiliska
ämnen
14*
106
Fleurs du bouquet de Noce, ett hudförsköningsmedel, ej användbart
som parfym
Flores meliloti pulv.
Floria Kernoel, blandning af harts och fet olja
Flowing Blue, innehållande bland annat koboltoxid
Flugpapper
Flädermos, roob sambuci, succus sambuci inspissatus
Flädermärg, bearbetad, för slipningsändamål
Fnöske, beredt, agaricus chirurgorum
Fnöske, beredt, fungus quercinus
F ormalinpastilj er
Frukter och bär, konstgjorda, af papper med stoppning af bomull (ej
hänförliga till julgransprydnader)
Fruktfärger, sprithaltiga
Fiillmasse, hartsmassa, i kvadratiska kakor
Färg i pulverform, utgörande eu blandning af kalkmärgel, albumin och
något grönt färgämne
Färgstift, krita, försatt med fett, stundom omlindade med papper
Förladdningar af ull, hår m. m.
Galalith, bestående hufvudsakligen af ur skummjölk framställd kasern,
äfvensom arbeten af galalith
Garfextrakt, diverse surrogat, ej hänförliga till garfsyra eller fargningsämnen,
såsom »Tannin B. Extra Kristall»
Garn, affalls-, genomdränkt med något fettämne, afsedt till smörjning
af maskinlager, »Calypsol Yarn»
Garn i bitar, af kokostågor, »kokosbastrep»
Garn, framställdt genom sammansnoning af träfibrer, erhållna vid tillverkning
af kemisk trämassa
Garn, nöthårs-, oblandadt eller med ringa inblandning af ull eller annat
ämne
G.elatin, arbeten däraf
Gelatinpulver, fint sönderdeladt gelatin, utan tillsats af socker, för fruktgeléer
m. m.
Geolin, blandning af tvål, ammoniak, mineral m. m.
Gewerbesalz, blandning af koksalt och svafvelsyrligt natron
Giktpapper, Charta antirheumatica
Gipsbindor, remsor af bomullsgas, belagda med gipspulver
Glaciolin, konserveringsmedel, bestående af borax, borsyra, glycerin,
socker och vatten
107
Glandoline, eu blandning af blyerts och svafvel
Glasmålningar, utan sammansättning
Glasull
Gliricin, råttgift, blandning af sjölök, ärtmjöl och fett
Glitter, blandning af glas, metall m. m.
Glutenmjöl
Glödkroppar till nernstlampor
Glödstrumpor, preparerade och afbrända
Golfplattor af cement
Gomvax
Grafitcylinderolja, blandning af mineralolja, pulveriserad grafit och ett
såpliknande ämne
Grammofonplattor
Granole, en blandning af bröd och finmalna nötkärnor
Gratulations kort i förening med spånadsvara
Grifttal’ af konstgjord massa
Grossalmeroder Glashafenton, eldfast lera, bränd och malen
Ground-Bone, en blandning af fosforsyrad kalk, kolsyrad kalk in. in.
Gräs, dels färgadt, dels torkadt, till s. k. makartsbuketter
Gräs, prydnads-, naturligt, blekt genom konst
Gräs, prydnads-, naturligt, dels blekt, dels färgadt, uppträdt på ståltråd
Guldslagarhinna, sericum animale
Gummi-solution, svart preparat, innehållande benzin m. in.
Gummi-creme
Gummi-Ersatz eller Appretur, blandning af gummi och stärkelse
Gummiin, blandning af harts, ett vaxartadt ämne, olja samt en ringa
kvantitet nitrobenzol
Gummoid
Gut, ett tagelliknande ämne, bestående af naturlig silkessubstans
Gyllenlädersimitation, s. k. lincrusta, en färgad massa
Gåslefverpastej, i bakverk
Haematine, mörkbrun, tjockflytande, uppblandad med fint glimmerpulver
Halmflätor, tjocka, preparerade för diktning af järnrör m. m.
Ha lm ström j Öl
Härd Black Pitch
Hardengranater
Harts, violin- (kolofonium) i formade stycken
Hartsmassa, Fiillmasse, i fyrkantiga kakor
108
Hartspreparat (Varnish-drier)
Hattflätor, tillverkade af s. k. konstgjorda band i förening med andra
ämnen
Heliphor, polermedel
Hofsmörja
Hornborst, äfven af hvalfiskbarder
Hvalraf, färgad
Häftplåster, ntbredt på väf (emplastrum adhsesivitm)
Idin, råttgift i kakor
Inertol, eu svart vätska bestående af kolväten, stenkolstjära och lera
Infusoriejord, terra silicea, beredd
Irismjölk, Lait d’Iris
Isojononum, isojonon, starkt koncentreradt luktämne (i fast form), användes
i likhet med jonon vid tillverkning af parfymer
Isoleringsmedel af asbest och kork
)>
»
asbest och krita
»
»
jordarter och hår
»
»
fiber och fiberaffall
a
>i kork, trämassa m. in., för ångpannor
)>
»
lera, asbest och talk
i>
n
svinhår och fiber
Jalusier, fönster-, tillverkade af fina träspjälor, sammanhållna af något
slags garn
Jaune Indien, preserveringsmedel
Jonon, jononum, artificiell violrotparfyin, koncentreradt luktämne i fast
form
J ulgrans vadd, pre parerad
Jute, impregnerad med asfalt, till mellanlägg i skodon
J ärnkloridb omull
Jästpulver
Kabelhållare af järn, öfverklädda med kautschuk
Kabelvax, komposition af flera ämnen
Kaffeessens, ej sprithaltig
Kalifullung, ett hvitt kristallpulver, lösligt i vatten och utgörande en
blandning af svafvelsyrad magnesia, koksalt, klorkalium och
svafvelsyradt kali
Kalisalpeter, blandad med kolsyrad magnesia
109
Kalk, fosforsur, ren, calcium phosphoricum pur. eller calcaria phospliorica
pur.
Kalk, fosforsyrad
Kalkwasserfarbe, innehållande kasein (surrogat för limfärg)
Kalmusrot, pulveriserad
Kalodont, créme dentifice
Kamfer, naftalinKamfersurrogat
Kapslar,
gelatin-, fyllda med köttextrakt
Karminlösning, sockerhaltig
Kasein eller Lactarin
Katgut, fina strängar af kattarmar, inlagda i karbolsyra
Kautschukslösning
Ivautschuk-Zink-Pflaster, på spolar
Kefir eller Kephyr
Kiselgur och cellulosa i förening, utgörande en pulverformig massa
Kitt för remskifvor
Kittmjöl
Klister, en hvit, klisterliknande massa, utgörande en lösning af klorkalium
och svafvelsyradt natron, blandadt med stärkelse
—»—, skomakar-, torrt, af mjöl, lim, stärkelse m. m.
—))—, hufvudsakligen bestående af i vatten upplöst dextringummi, Glydin
—»—, väfnads-, flera olika slag, af sammansatta ämnen
Klistermjöl, Patent sizing flour, blandning af dextros, mjöl eller stärkelse,
lerjord m. m.
Knallsignaler för järnvägar
Knallsignaler för maskiner och bestående af en kopparcylinder med tändsats
m. m.
Kohlenelektroden, elektrodkol, utgörande stora block af kokspulver m m.
Kokosnötkärnor, pulveriserade
Kokosnötter, arbeten däraf, såsom cigarrkoppar m. m.
Kokosseifenfullung, en blandning af orent natriumkarbonat, natriumacetat
och klornatrium
Kokossmör, Butella, en blandning af kokosolja, annan fet olja, koksalt,
mjölk och färgämne
Kokostågor, garn däraf
Kol, Lindenkohlen
Kolanötter, pulveriserade
Kolofonium i formade stycken, violharts
Kolspetsar för elektrisk belysning
no
Kompositions- eller hemfärger, bestående af alun, dextrin, färgämnen,
vitriol in. m. (inkommande i papperspåsar)
Konserveringsmedel, Panirmehl
Konservsalt, en blandning af borax, koksalt och salpeter
Konstläder, framställdt af vid beredning af hudar uppkommet affall
Kopparvitriolstift, spetsar af kopparvitriol, i träskaft
Korgar af torra råhudar, s. k. spolkorgar
Korkaffall, malet
Korksten till byggnadsmaterial
Kork, arbeten häraf, såsom skifvor till mellanlägg i hattar, skosulor m. m.
Kragstöd, af tunna elastiska skifvor af något cellulosaartadt ämne, tätt
öfverspunna med silke
Kraftsuppenmehl
Kreolin
Kresolin, desinfektionsmedel
Kresollösning, solutolum crudum
Krita, biljard
Krita,
färgad, i smala, runda stänger, tillsatt med något fettämne
Krita, hvit, pressad i stänger (»champagnekrita»)
Krita, skol-, i små härda, runda stänger
Krita, skol-, i fyrkantiga, sågade stänger, omslutna af papper
Krita, skräddar-, af malen krita, piplera och olja i platta, olika färgade
stycken
Krita, slammad, fyrkantiga formstycken häraf
Kryptol patroner
Kumyss, Liebigs kumyssextrakt
Kvassiaved, skuren i små bitar
Kvicksilfverpolerpulver, blandning af kvicksilver, tenn och slammad krita
Köttextrakt i gelatinkapslar, omgifna af stanniol och inlagda i pappaskar,
äfven om dessa senare äro förpackade i hoplödda bleckkanistrar
Köttextrakt
i med papper omklädda porslinsaskar
Köttpulver (malet kött) med tillsats af ananassaft
Lack-Ester, användes vid beredning af fernissa
Lactarin eller Kasern
Lait d’Iris, hudförsköningsmedel
Lait de Lis, hudförsköningsmedel
Lakmn stinktur, färgämne, med ringa tillsats af alkohol
Lakritsrot, pulveriserad
in
Lana vitri eller vitrum laniform., glasull
Lapisspetsar, infattade i träskaft, s. k. lapispennor
Lapis pnmicis artefactus, pimsten, konstgjord
Larflim, ej torkande
Leimarin, desinfektionsmedel
Lemonadpulver, ej innehållande socker
Lera, eldfast, bränd och malen, Grossalmeroder Glashafenton
Lera, kokad och uppblandad med andra ämnen, i stycken, till beläggning
af träramar in. in.
Lera, modell-, Pate plastique
Lessive Phcenix, tvättmedel
Licellagarn, garn af trämassa
Liebigs Kindernahrung
Lignorosin, en mörkbrun, segflytande vätska
Lignossulfit eller Lignumsulfit, tunn, gulaktig vätska, till inandning
som medel mot astma in. m.
Liktornsplåster
Liktornsringar
Liljemjölk, Lait de Lis, budförsköningsmedel
Lime-Juice, af ättika, citronextrakt och kryddor beredd läskedryck
Limonade gazeuse eller Bruus, blandning af citronsyra, socker och
sodavatten
Lincrustatapeter
Lindenkoblen
Linoleumce m en t
Linoleum-Bobnermasse, gill massa med lukt af terpentin, afsedd att
konservera färgtrycket i linoleummattor
Linoleumcement, ej innehållande sprit
Linoleumtjära, preparerad stenkolstjära, blandad med lermärgel och gips
Linotolmjöl, blandning af magnesit, trämjöl, sågspån, marmormjöl och
jordfärg
Linotolmj ölplattor
Lisolin, användes af bokbindare i och för band- eller pressförgyllning
Luffa (japansk badsvamp)
Lutitian cream
Lycodin, konstgjordt ersättningsämne för nikt
Lysoform, desinfektionsmedel
Lysol (lysolum), en tvållösning med kresol
Lädersmörja
Läder svärta
112
Lödpasta
Lödpulver
Lödtenn, bestående af med eu pasta fyllda tennrör
Magnesia, kolsyrad, uppblandad med kalisalpeter
Magnesittegel, krossade
Magnesiumstoft, af hvit massa
Majsskal, malna, blandade med en ringa mängd hela majskorn
Makartsbuketter, af färgadt gräs, mossa m. m.
Malpapper, beredt med naftalinkamfer
Maltextrakt, tjockflytande, ej inkommande i hermetiskt slutna burkar,
under olika benämningar, såsom Bread Malt Extrakt m. fl.
Mandelersättning, bestående af sönderskurna sviskonkärnor
Manganpreparat, flera slag, såsom blandning af pulveriserad brunsten
och harts med ringa tillsats af mangan och lerjord
Mannocitin, skyddsmedel mot rost, bestående af terpentinolja och eu
vaxart, till bestrykning af metallarbeten
Marienglas, impregneradt, Micanit-Papier
Marine Glue, grågul eller svart massa, utgörande blandning af respektive
kolofonium och petroleumbeck med svafvelsyrad baryt
Marine Pitch
Marmor, »parisisk», komposition, något lik elfenben, utgörande en blandning
af gelatin och papier-maché m. in.
M armorkalkpulver
Marmormjöl, innehållande bland annat pulveriserad sandsten
Maschinenpech
Maskinsignaler
Mastic, pulveriserad och uppblandad med pulveriseradt husbloss m. m.
till hopkittning af stenskifvor
Matrizenpulver, bestående af dextrin, talk m. m.
Mattrot-Fritte, porslinsfärg, blandning af kvartssand, soda, krita, brunsten
och någon antimonförening
Mattor, s. k. japanska, af gräs och bomullsgarn
Mattor, lapp- eller trasMattor
af saf med varp af linnegarn
Meghornitplattor
Mejram, pulveriserad
MelilotusSlommor, pulveriserade
Mellins Food
Menthol- eller migränstift
113
Metallweiss, färg, blandad med mirbanolja
Micanitpapper, bestående af impregneradt marienglas
Micanitplåttor och micanitrör, bestående af glimmerblad, förenade medelst
något bindemedel och därefter hoppressade
Micapulp, en grötformig massa af små hvita glittrande fjäll och bestående
af pulveriserad glimmer tillsammans med limlösning
och mirbanolja
Mineralolja, vattenlöslig
Mjöl af arrowrot, liknande potatisstärkelse, med tillsats af socker eller
uppblandadt med koksalt
Mjöl af spannmål, försatt med socker eller till någon ringa del uppblandadt
med koksalt
Mjöl, stek-, af finstötta skorpor in. m.
Mjöl, stek-, af manna, ägg och kräftsmör
Monogram Tafelzout, bordssalt, innehållande 92 procent koksalt samt 7
procent fosforsyrad kalk och magnesia
Montanin, vattenlösning af alun, järn, vitriol m. m.
Mossa, färgad
Mundstiick-Kitt
Muschplåster (emplastrum anglicum, s ser in in adhsesivum)
Mustaschbalsam
Myceli cid, eu pasta mot svampbildning
Mäuse-Pillen, råttgift
Mortel, ChamotteMössor,
sport-, af japansk luffa
Naftalinkamfer, i form af små kulor eller i pulver form, eller i skifvor,
» alabastrinetabletter))
Natron, kaustik!, »Miltzstift», spetsar af kaustik! natron i svarfvade träinfattningar
Neutral
gluten, användes vid tapettillverkning
Nickel Sölv Pulver
Nitrogin, afsedt att, blandadt med vatten, nyttjas till öfversprutning af säd
Noir reduit, blåträextrakt i förening med betningsmedlet järnacetat
Noldeplåster
Nucolin, växtfett, försatt med socker
Nutrose
Nåldynor, anbragta å snäckor
Nåldynor, små, afsedda att insättas i syaskar och bestående af en trä
15*
-
114
skifva, belagd med vadd och öfverdragen dels med halfsiden,
dels med papper
Oakaline, till färgning af skodon
Olein, en blandning af talgkonsistens, afsedd för tillverkning af såpa
och innehållande 57 procent olein och 43 procent stearin
—»—, excelsior, bestående af vatten, oljesyrad ammoniak och en ringa
mängd neutral olein
— ■)>—, vattenlöslig, bestående af 75 procent olein och 25 procent denaturerad
sprit
Oleo Stearin Substitut, blandning af V5 paraffin och Va neutralfett
Olja, brungul, med svag parfymlukt och bestående af vatten, ammoniak
och olein
Opalin, blandning af krossade mineralier, fältspat m. fl. med ett kristall iniskt
preparat
Oriental-kraftpulver, blandning af bönmjöl, socker och koksalt
Ossein, extraheradt benskrot
Ostronskal, preparerade
—»—, pulveriserade
Ozokerit, bergvax
Panirmehl, ett konserveringsmedel
Pann stenslösning, »Antilibetolith», afsedd för upplösning'' af ångpannsten
Pannstenspulver
Papper, impregneradt, Carbon Vaporeur, till fördrifvande af ohyra i
växthus
Paraffinringar
Paralösning, upplöst kautschuk med tillsats af gasolja
Parkettboden-Wichse
Pastej af svinkött och lefver
Pastiljer, formalin
Patent-Isoliermörtel,
utgörande eu blandning af sand, märgel och stenkolstjära
Patent
sizing flour, blandning af dextros, mjöl, lerjord in. in.
Pech Joseph, eu blandning af harts och talg
Pepparm yntvatten
Peptonessens
Petrifying liquid, krita m. fl. ämnen, utrifna med olja
Petroleumbeck, blandadt med grafit,
115
Phanogéne
Phlorogl ricin
Pimsten, pnlveriserad och uppblandad med malen krita o. d.
Pimsten, konstgjord, lapis pumicis artefactus
Piprensare af delvis klippta fjädrar
Plattor af cement, å ena sidan försedda med slingor och ränder af glas
Plomber, amalgam
Plommon,
befriade från kärnor och inkokta, utan tillsats af brännvin,
socker, ättika eller dylikt
Plymer, konstgjorda, af spån
Polerbläck, Lynn Poliertinten, skoputsningsmedel
Potatis, skuren i skifvor och torkad
Praloformin, en brunröd vätska af skarp, stickande lukt och sur reaktion,
utgörande en vattenlösning af myrsyra, kalialun och stärkelsesirap
(ej garfsyra)
Primo Lärd Stearine, konstprodukt af ister, ej såsom sådant användbart
Propylamin (trimethylaminum)
Protector Knife Polish, blandning af järnoxid, korund och fet olja
Puddingpulver
Pulver af eldfast tegel, försatt med kaolin, äfvensom sönderstött eldfast
tegel
Pulver af slammad krita, uppblandadt med albuminartadt ämne
Purimachoscement, blandning af tungspat och vattenglas
Putspomador, tillsatta med fettämnen, under olika benämningar
Putsvadd, impregnerad med kimrök
Putsvatten af med sprit uppslammad stärkelse
Racahout, bestående af arrowrot, choklad, rismjöl, salep och kryddor
Radifix
Radirit
Radium Size, en blandning af vatten, fett, tvål och soda
Radix calami, pulveriserad kalmusrot
—»— glycyrrhizin, pulveriserad lakritsrot
—»— iridis, pulveriserad violrot
—»— salep, pulveriserad saleprot
Raksten, tabletta regina, i formstycken, innehållande alun m. m., till
ingnidning efter rakning
Rasierpulver, blandning af lerjord, kalk, magnesia samt 2 procent feta oljor
Ratin, råttgift
116
Ratten- und Mäuse-Confect Agraria
Remanit, en flätad produkt af affall från väfverier
Remsmörja, blandning af harts, vax, olja m. m.
Reizloses Pilaster
Remvax, i runda stänger
Resorbinum, ett fett, användt till pomador och salfvor
Revetcringsmaterial, bestående af vassrör och metalltråd
Ritkol
Rohsolutoi, solutolum crudum, kresollösning
Roob sambuci, flädermos
Repe Oil, en af mineralolja, fet olja och vatten bestående blandning,
tillsatt med små mängder natrontvål och afsedd att användas
till förberedning af hampa vid tågvirkesfabriker
Rosenvatten, aqua rosa'' eller aqua rosarum
Rostschutzfett, Stern’s, med lukt af vax och terpentin
Royal Gloss, i små runda, hvita kakor med stark lukt af terpentin
Royal Navy Dressing
Ruby Lump, röd glasmassa, för färgning af glas
Rökpulver, mot ohyra på växter
Rör och rördelar af asbest och kautschuk, hopfogade med en fin mässingstråd,
s. k. vulkaniserade asbeströr
Rör och rördelar, tillverkade af en komposition, bestående till ungefär
lika delar af pappersmassa och paraffin
Rötter, kål- och morötter m. fl., skurna i affånga bitar, hvilka därefter
torkats
Saddle-Soap, preparat i bleckaskar för sadlar
Saleprot, pulveriserad
Sanatogen, glycerinfosforsyradt kaseinnatrium
Sand, färgad
Sanitas
Santalin, till fördrifvande af insekter, mal in. in., en tunnflytande vätska
Saponitin, en lösning af klorkalium och natronsulfat
Savon Bi-iodé, en salvliknande massa, bestående af vatten, sprit, flyktig
olja, tvål, (fettsyradt natron) och jodkalium, samt afsedd att
användas mot fetma
Saxolin-tjära, blandning af stenkolstjära och gashaltig lera
Schellak, konstgjord
Schlichte- Leim
Schlitzmörtel
117
Schwarzkörper, ett fint, svart pulver, blandning af kopparoxid och
kromoxid
Schwarz-W achs
Segerkegeln, af kiselsyra och lerjord bestående vara, som användes i
porslinsugnar för att kontrollera temperaturen
Seifenfett, blandning af feta syror
Sellekaryn, skoputsningsmedel
Semen fseni gracer, pulv.
Senapsdeg
Senapspapper
Senapsplåster, utbredt på papper eller val''
Septoform, lösning af såpa i utspädd formalin, tillsatt med ringa mängd
alkohol
Sericum adhmsivum
Sericum animale, guldslagarhinna
Serum, blod-, sterilt, flytande eller stelnadt, inkommande i glasrör, afsedt
till användning uteslutande vid bakteriologiska undersökningar,
ej som läkemedel
Silicate å la glycerin, stärkelse och vattenglaslösning
Siliciacement, blandning af tegelstenspulver och sand
»Silicium, doppelt slammet)), inkommande i små paket
Silkesaffall, färgadt, ej spunnet
Silkestrassel, homogent färgadt (genom en särskild process)
Size, väfnadsklister
Själfantändare för gasglödljus, bestående af platina, kol och asbest
Skolim, lösning af kautschuk i en blandning af gasolja och stenkolsbenzin
Skomakarklister, stärkelseaffall
Skosulor af japansk luffa
—»— af jute, impregnerade med asfalt
—af kork, i förening med skinn eller väfnad
—»— af hoppressadt nöthår, sydda
—»— af tagel, sydda
Skriftaflor, infattade i pärmar
Slaggcement
Slaggull
Smink och sminkflor
Smör, kokos-, Butella
Smörpulver
Snäckor, arbeten däraf
118
Snäckor med därå anbragta nåldynor
Sodaolja
Soklencement
Soblenfarbe, färgningsmedel för skodon
Solutolum crudum, kresollösning
Solveol, kresollösning
Somatose, köttextrakt (ej i hermetiskt slutna kärl)
Spinnoelextrakt, en guihvit, tjockflytande massa, som erhållits på det
sätt, att oljsyra eller olein blifvit emulserad i svagt ammoniakhaltigt
vatten
Spongio piline, bestående af svamp, ull m. m., att användas för bölder
Spån af bok och hassel, afsedd för rening af maltdrycker, ättika m. in.
Spån, trä-, lång, fin, till stoppning af möbler
Stabilit, isoleringsmedel af kautschuk m. m.
Stadolin, ett impregneringsmedel, utgörande en lösning af ullfett eller
dess beståndsdelar i stenkolsolja
Stampfasfalt, en spröd, brunsvart massa, bestående af 25 procent asfalt
och. 75 procent märgel
Star Brand Table Salt, en blandning af koksalt med finslammad krita
Stekmjöl af finstötta skorpor m. m.
Stekmjöl af manna, ägg och kräftsmör
Sten, ''konstgjord, af en gjuten massa, bestående af cement och stenblandadt
grus, äfvensom arbeten däraf
Stenskifvor, opolerade och försedda med mässingsgaller, äfvensom
emaljerade och försedda med en porslinsskifva på midten
Stennöt, ej specificerade arbeten däraf, såsom biljardbollar m. in.
Sternolin, ett medel mot rost
Stokkes Lsedersmprelse
Stove Polish
Stålpasta
Stålull
Suburin, isoleringsmassa
Succus sambuci inspissatus, flädermos
Sulfostéatite cuprique, medel mot ohyra å växter
Superiorfärg, en blandning af lösligt ägghvitämne, sannolikt kasein,
med lerblandad krita och kalk
Svamp, luffa-, japansk badsvamp
Svampvadd, blandning af sugsvamp, ull m. m.
Svetsplåtar af sammansatta ämnen, markerade i små fyrkantiga rutor
och afsedda att användas för svetsning af metaller
119
Syrekultur och syrningsvätska, bägge vätskorna i förening bildande
en syreväckare
Syrupus sambuci eller roob sambuci, flädermos
Sågspån, färgad
Såpa, bensin-, hartsolje-, kalk- m. fl. dylika
Såpextrakt i pulverform
Säckstift
Takskiffer, asbest-, komposition, bestående af cement eller dylika ämnen
med inblandning af asbest i större eller mindre mängd
Takt]''ära, blandning af stenkolstjära och märgel
Tallbarrsextrakt, extractum pini silvestris
Tallkottar, preparerade, för prydnadsändamål
Tamarindextrakt, tillsatt med ringa mängd af sprit
Tand- eller gomvax, Stents Composition, blandning af vax m. m.
Tandpetare af gåspennor
Tandpulver
Tannin B. Extra Kristall, två tredjedelar garfsyra, en tredjedel dextrin
Tapeter af spån och bomullstråd på underlag af papp
Tapioca-Julienne, köttextrakt m. m. i pappaskar
Tar-oil, blandning af stenkolsolja, vatten, hartstvål m. m.
Temperatur, bestående af vatten, linolja, harts och ringa tillsats af
kiselsyradt natron
Terrenit, bestående af karnaubavax, kolofonium nr. nr.
Testa? ostrearum prmp., preparerade ostronskal
The Matchless Metal Polish
The nerv bohemian block black-lead
Thorley’s food for cattle, bestående af groft mjöl, uppblandadt med
kli, något kummin och koksalt
Tobaksextrakt eller tobakssås
Tonfixersalt, bestående af undersvafvelsyrligt natron, krita, guldklorid
och ättiksyrad ammoniak
Tonin, tvättmedel
Torf, preparerad, såsom jodoform- och karboltorf
Träkol, pulveriseradt, blandadt med natronsalter och hoppressadt till
cylindrar
Trämjöl
Träspån, fln, för stoppning af möbler
Träull af slipadt trä, prepareradt med sublim utlösning
Trävaror, spån af bok och hassel
120
Tubera salep
Tusch på flaskor, inneslutna jämte tillhörande mässingsställ i faekinredda
askar af papp
Tvålrot, malen
Tvättmedel, Lessive Phenix
Tänder, konstgjorda
Tändsvamp, preparerad
Tätningsringar till korservburkar, ej innehållande asbest eller kautschuk,
utan eu tredjedel surrogat för kautschuk och två tredjedelar
kalk- eller magnesiahaltig märgel
Ull i längder, liknande tjockt garn, uppvindadt på bobiner af järn
Umbilin, nafvelförband
Uralith Wliite, isoleringsplattor, bestående af kolsyrad kalk, asbest och
lerj ordsföreningar
Urea pura eller Carbamid, urinämne
Vacuum Leather Oil, en blandning af fotogenåterstoden med kimrök
och en mindre del harts eller hartsolja
Varnish-drier, hartspreparat i pulverform
Vaselinbriketter, »Briquette Allright», blandning af trassel och affallsvaselin
Vaselinolja, vattenlöslig
Wasmuths liktornsplåster
Vaxarbeten, ej specificerade
Vaxfacklor af grof bomullsväf, indränkta med stearin och försedda med
skaft
Vegetabiliskt vax i pulverform, till polering af kaffe
Yegetable Tallow, växtfett, försatt med socker
Well’s elastiska cement, blandning af tjära, kiselsyra, zink, kalk m. in.
Viktoriafärg, innehållande kasern, surrogat för limfärg
Vinstenskomposition, i pulverform
Vitrum laniform., glasull
Wolframmetall, pulveriserad, hoppressad till glödfibrer för elektriska
glödlampor
Wolloel, wasserlöslich, utgörande tung mineralolja, tillsatt med eu ringa
mängd sprit och tvål
—■»-—, bestående af råpetroleum, försatt med mirbanolja och ammoniaktvål
-
Wäxtvax
Xylolitplattor af sågspån och magnesiacement
Ympvax, af vax, harts, talg och terpentin
Zebra-pasta
Åggmjöl af kokta, krossade äggulor med tillsats åt socker
öfverfångsglas.
123
Bilaga F.
Historik rörande § 9 tulltaxeiinderrättelseriia.
Mom. 1. För att bereda möjlighet för inhemska näringsidkare,
som förädlade utländska rudimaterie^ att täfla med andra nationer i
världshandeln beslöt 1828—30 års riksdag, att till »Underrättelserna
för tillämpningen å tullafgifterna för inkommande och utgående varor»
skulle fogas det tillägg, att hvar och eu näringsidkare, som exporterade
förädlad vara af utländsk rudimateria, skulle i restitutionsväg återbekomma
den erlagda införseltullen å så stort kvantum af själfva rudimaterie^
som han styrkte hafva åtgått till förfärdigande af de utförda
varorna.
, , .
Öfver detta beslut, som af ständerna underställdes kung!. Majrts
pröfning, inhämtades yttranden af generaltullstyrelsen och kommerskollegium.
Förstnämnda myndighet afstyrkte stadfästelse af stadgandet
under framhållande, bland annat, att de svenska fabrikernas alster icke
kunde fylla det inhemska behofvet; att till underlättande af fabrikernas
utveckling och drift borde ändamålsenligare hjälpmedel mellankomma
än några ringa restitutionspremier; samt att för öfrigt, då det beträffande
ett flertal varor vore svårt att urskilja, huruvida råmaterialet vore al
svenskt eller utländskt, ursprung, ett restitutionsförfarande skulle i sådana
fall fordra så kostsam och vexatorisk kontroll, att olägenheterna däraf
skulle öfverväga fördelarna af tullrestitutionen. Kommerskollegium däremot
ansåg, att stadgandet, som innebure en uppmuntran till drift och
verksamhet vid sådana fabrikationer, som hufvudsakligen använde utländska
råämnen och hvars produkter redan vore eller sannolikt kunde
blifva föremål för en stor export, borde tillämpas på sockerbruken och
tobaksfabrikerna, hvilka af de svenska fabriker, som hufvudsakligen använde
utländska råämnen, vore de enda, som åstadkomma tillverkningar
till något betydligare belopp utöfver rikets eget behof; och föreslog
kollegiet, i anslutning härtill, att restitution med vissa angifna belopp
och under vissa villkor måtte utgå vid export af toppsocker, karduseller
karfvad tobak samt snus.
124
Vid frågans pröfning inför Kungl. Maj:t förklarade den föredragande
statsrådsledamoten sig anse, att den ifrågasatta anstalten icke
borde vid de inhemska fabrikernas dåvarande ståndpunkt vinna en allmännare
tillämpning, och föreslog på grund häraf, under framhållande
af samma skäl, som af kommerskollegium åberopats, att restitution måtte
medgifvas endast för toppsocker och kardus- eller karfvad tobak, för
hvilka artiklar restitutionsbeloppen icke borde sättas högre än till resp.
2 och 4 skilling per skålpund. Det af Kungl. Maj:t i ämnet därefter
utfärdade stadgande, som inflöt i tulltaxeunderrättelserna till 1830 års
taxa, erhöll följande lydelse:
»Vid utförsel al inrikes tillverkade toppsocker, samt kardus- och
karfvad tobak, ifrån alla de stapelstäder, där sockerbruk eller tobaks
-
fabrik linnés, beviljas af tullmedlen:
lör 1 skålpund utfördt toppsocker .................................... 2 sk.
för 1 skålpund kardus- eller karfvad tobak .................. 4 sk.
hvarvid iakttages:
l:o) att minst 100 skålpund al samma vara skola till export angilvas
och på en gång afsändas;
2:o) att vid angifningsinlagan alltid skall bifogas magistratsbevis,
att afsändare!! personligen inför magistraten med ed fästat, att varan
är svensk tillverkning: kommande detta bevis, att biläggas tullkammarejournalen
å den tullplats, hvarifrån varan utföres;
5:o) att sockret och tobaken böra vara behörigen hallstämplade;
4:o) att utförseln skall ske till sådan utrikes ort, där svensk konsul
eller vice konsul finnes anställd; samt
_5:o) ^ konsuls eller vicekonsuls å lossningsorten betyg, att varan
därstädes blifvit lossad, bör företes, för att komma i åtnjutande af förberörda
tullrestitution.»
Under de ^första årtiondena, restitutionsförfarandet tillämpades, var
det ej sällan Kungl. Maj:t, som pa ansökan af vederbörande näringsidkare
medgaf detta förfarandes utsträckning till nya artiklar och därom
utfärdade bestämmelser, hvilka först efter någon tid, ofta ej ens i den
närmast efter medgifvandet utfärdade tulltaxan, inrycktes i de vid taxan
fogade underrättelserna. Ej förrän efter år 1866 har rätten att medgi/va
restitution utölvats af riksdagen ensam. Med beviljandet af restitution
afsågs alltjämt att understödja sådana industrier, hvilkas alster
syntes äga betydelse som exportartiklar. Restitution medgafs emellertid
i allmänhet icke i fråga om artiklar, beträffande hvilka svårighet att
afgöra, huruvida de vore tillverkade af uteslutande importera dt råämne,
kunde gifva anledning till missbruk af restitutionsförmånen.
125
Redan i den taxa. som följde närmast efter den af år 1830, nämligen
1835 års taxa, finnes antalet artiklar, för Indika restitution kunde
erhållas, betydligt ökadt, i det att jämte toppsocker upptagits kandioch
kaksocker, till tobak fogats pressad och rullad tobak samt snus,
äfvensom o ytterligare tillagts segelduk af hampa eller lin och packväf
af lin. År 1841 tillkom hvit bomullsväfnad och år 1845 äfven annan
bomullsväfnad. Påföljande år medgaf Kungl. Maj:t restitution dels för
punsch dels ock för krossadt lumpsocker, men föreskrifter härom inflöto
ej i tulltaxeunderrättelserna förrän, hvad sistnämnda artikel beträffar,
år 1848 och i fråga om punsch först år 1866. Vidare upptog Kungl.
Maj:t i 1851 års taxa restitutionsbestämmelser för af paddy tillverkade
risgryn. Dessförinnan hade dock de artiklar, för hvilka restitution var
tillåten, börjat inskränkas beroende därpå, att tullarna för respektive råvaror
upphäfts eller väsentligen nedsatts. Så hade genom en kungl.
kungörelse af den 18 juli 1850 borttagits rätten att erhålla restitution
vid export af segelduk af hampa eller lin och af packväf af hampa.
År 1854 afskaffades samma rätt beträffande packväf af lin. Sistnämnda
år infördes visserligen restitution för vissa slag af läder, men när år
1857 detta medgifvande på grund af ändrade tullförhållanden i fråga
om hudar och skinn m. m. upphäfdes, och paddy befriades från tullafgift,
så att rätten till restitution för risgryn bortföll, kvarstodo i den
år 1857 utfärdade taxan allenast raffineradt socker, alla slag, arbetad
tobak, alla slag, och bomullsväfnad såsom artiklar, för hvilka tullrestitution
kunde erhållas. Sedermera ökades åter antalet sådana artiklar.
1 1866 års taxa infördes järnte den förut omtalade artikeln punsch
jämväl linneväfnad och jutegarnsväfnad, för hvilka artiklar Kungl. Magt
beviljat restitution redan år 1858; och af 1870 års riksdag medgafs enahanda
förmån för färgadt eller tryckt s. k. flamgarn af bomull eller ull.
År 1873 uteslöts åter jutegarnsväfnad, enär ofärgadt eller oblekt jutegarn
då gjordes tullfritt. Men samma år insattes maskinsydda bomullsoch
linneartiklar såsom skjortor, kragar, manschetter m. fl., hvarmed år
1892, enligt förslag af 1888 års tullkommitté, likställdes för hand sydda
dylika varor. Som villkor föreskrefs dock, att de maskinsydda artiklarna
icke finge hufvudsakligen bestå af lägre tullbeskattad väfnad än oblekt
bomullsväfnad.
För choklad och konfityrer medgafs restitution år 1875. Sedermera
gjordes ingen förändring beträffande antalet enligt § 9 mom. 1
restitutionsberättigade artiklar, förrän vid 1890 års riksdag punsch uteslöts
ur momentet på den grund, att då vid tillverkning af varan ofta
användes svenska spritvaror och svenskt socker, det ansågs lämpligare,
126
att restitutionen bestämdes enligt reglerna i mom. 5 af nämnda paragraf.
År 1891 beviljades restitution vid export af bröd, och under de år från
1893 till 1898, då råsilke var tullbelagdt, fanns möjlighet att enligt
mom. 1 erhålla restitution för väfnader af helsiden, hvilken förmån år
1895 utsträcktes att gälla jämväl dukar af helsiden. Vid den år
1905 beslutade omläggningen af sockerbeskattningen uteslöts artikeln
k eu fi tyr er ur mom. 1; och slutligen blef år 1908 choklad undantagen
från de artiklar, för indika restitution enligt nämnda moment kan erhållas.
Hvad beträffar de grunder, enligt hvilka restitutionsbelöppen fastställts,
må anföras, att till en början syntes man vid afvägande af
restitutionens storlek i de fall, då beloppet ej fixerades till samma
siffra som råvarutullen, icke hafva gått efter fullt bestämda beräkningsgrunder,
utan mera godtyckligt fastställt ett belopp, som icke kunde
antagas öfverskrida den för råvaran erlagda tullafgiften. Men längre
fram böi''jade i allmänhet mera noggranna beräkningar läggas till grund
för restitutionsbeloppets bestämmande. För de artiklar, som finnas
upptagna i nu gällande författning, hafva följande beräkningsgrunder
användts.
För söder bestämdes i 1857 års taxa restitutionens storlek efter
en beräknad afkomst af 80 skålpund raffinad ur 100 skålpund råsocker.
Sedan denna beräkningsgrund år 1867 ändrats därhän, att raffinadrendementet
höjdes till 83 V3 procent, hvari sirap, som ej tillgodonjöt
någon tullrestitution, icke inberäknades, tillämpades denna grund vid sedermera
af förändringar i sockertullen betingade jämkningar i restitutionsbeloppet
för socker, ända till dess i samband med den vid 1905 års
riksdag beslutade nya sockerbeskattningen, ett rendement af 90 procent
lades till grund för restitutionens bestämmande.
Vid 1891 års riksdag sattes restitutionsbeloppet för bröd till 4 öre
per kilogram, och motiverades detta af bevillningsutskottet därmed, att
100 kilogram mjöl, hvarför tull utgick med 4 kronor 30 öre, lämnade
88 å 90 kilogram torkadt bröd, skeppsbröd, den enda brödsort, hvaraf
export egentligen kunde förekomma, men att då möjligheten till annan
brödexport icke vore utelyckt och då restitutionsförmånen borde varsamt
afvägas, beloppet icke borde sättas högre än till ofvannämnda
siffra. När sedan mjöltullen år 1895 höjdes till 6 kronor 50 öre per
100 kilogram, ändrades restitutionsbeloppet till 6 öre per kilogram.
I fråga om tobak verkställdes vid 1875 års riksdag en utredning,
som gaf vid handen, att med den då stadgade tullrestitutionen af 14
öre per skålpund för arbetad tobak, alla slag, endast beträffande fabrikatet
snus, som understundom kunde i vikt uppgå till närmare dubbla
127
vikten af däri använd råvara, en ungefärlig godtgörelse erhölls för den
efter eu tull af 29 öre per skålpund erlagda tullafgiften för det i tobakstillverkningarna
ingående råmaterialet — oarbetad tobak. Med bibehållande
af det gamla restitutionsbeloppet för snus ändrades för öfriga
tobak sfabrikat tullrestitutionen till följande på nedanstående grunder
fastställda belopp. För cigarrer, vid hvilkas tillverkning visserligen afginge
omkring 45 procent af den använda råvaran som affall, men
hvilket dock kunde användas för andra tobakstillverkningar, bestämdes
en restitution af 29 öre per skålpund. För spunnen, hopvriden eller
pressad tobak, äfvensom tobak i stänger, hvilka fabrikat icke blott förekom
me i torr form utan jämväl tillsatta med s. k. såser, i hvilket sistnämnda
fall deras vikt, i likhet med hvad som ägde rum med snus,
förökades i förhållande till den däld ingående råvaran, sattes restitutionsbeloppet
till undvikande af exportpremie icke högre än till 20 öre per
skålpund. Och för andra slag af arbetad tobak, däribland karfvad sådan,
hvilken ansågs vara närmare jämförlig med cigarrer, men likväl förekomme
både torr och fuktad, bestämdes restitutionen med hänsyn till
sistberörda förhållande till 25 öre per skålpund. Vid höjande år 1879
af tullen å oarbetad tobak bestämdes restitutionsbeloppen med ledning
af de beräkningar, som år 1875 utförts, dock ansågs det ur statskassans
synpunkt möta betänklighet att höja restitutionen för arbetad tobak,
andra slag, hvarmed uppgafs förnämligast afses karfvad tobak, hvadan
beloppet i detta fall bibehölls oförändradt. Frånsedt den evakuering, som
skedde år 1880 vid det nya mått- och viktsystemets införande i taxan,
har sedermera ingen förändring vidtagits i restitutionsbeloppen för tobak.
För flamgarn och beträffande linneväfnad efter sistnämnda artikels
upptagande i tulltaxeunderrättelserna hafva restitutionsbeloppen varit
bestämda till samma siffror som tullarna å respektive råvaror eller enkelt
ofärgadt bomullsgarn samt enkelt ofärgadt och oblekt garn af ylle eller
linne. Enahanda har ock förhållandet varit med bomullsväfnad, åtminstone
sedan år 1857.
Då maskinsydda bomulls- och linneartiklar i de flesta fall utgöra
mer eller mindre synbara sammansättningar af olika tullbeskattade väfnader,
som ofta genom tillsats af stärkelse bibragts större tyngd än
vid införseln, ansågs både statens säkerhet emot möjliga missbruk och
den nödvändiga enkelheten vid tullbehandlingen fordra, att restitutionsbeloppet
ej sattes högre än tullen för det lägst tullbeskattade väfnadsslag,
som skäligen kunde antagas komma till användning vid förfärdigande
af dessa arbeten, eller med andra ord tullen för oblekt
bomullsväfnad.
128
Vid en jämförelse mellan den ofvan intagna, i 1830 års tulltaxa
förekommande paragrafen och de i § 9 mom. 1 tulltaxeunderrättelserna
nu inrymda föreskrifterna i ämnet finner man, att förutom beträffande
stadgandenas ingress motsvarighet, äger rum mellan punkten l:o i den
äldre paragrafen och stycket a) i gällande författning, mellan punkten
2:o och stycket b) äfvensom mellan punkterna 4:o och 5:o samt stycket
c) i respektive författningar. Däremot har 1830 års bestämmelse om
hallstämpling, hvilken betingades af dåvarande näringslagstiftning, alldeles
bortfallit. Den upphäfdes år 1863, sedan påbudet om svenska fabriksocb
handtverksvarors stämpling borttagits.
De väsentligaste förändringar ingressen underkastats, ägde rum
dels år 1841, då i ändamål att bereda äfven andra producenter än
fabrikanter i stapelstäder förmånen af restitution, den bestämmelsen
upphäfdes, att utförseln skulle ske från stapelstad, där fabrik för tillverkning
af restitutionsberättigade varor funnes; dels ock år 1845, dä
i ingressen inrycktes uttrycklig föreskrift därom, att de utförda varorna
skulle vara af utländskt råämne inrikes tillverkade artiklar.
Från det i punkten l:o intagna stadgandet om export af en viss
minimikvantitet, hvilken år 1880 bestämdes till 50 kilogram, medgafs
år 1874 på förslag af Kungl. Maj:t undantag, då för beredande af tillfälle
för de svenska handelsplatserna vid Öresund att kunna uppträda
i täflan med de danska om den lönande rörelsen att proviantera den
stora handelsflotta., som passerade genom sundet, intogs den bestämmelse,
som nu återfinnes i senare delen af stycket a) i gällande författning.
Beträffande stadgandena i punkten 2:o är att märka, att redan
år 1835 bestämdes, att den föreskrifna eden, hvilken då medgafs kunna
få afläggas jämväl af tillverkaren af varorna, skulle, utom i fråga om
socker, bestyrka, att varorna vore af utländskt råämne. Då vidare år
1841 restitution medgafs för hvit bomullsväfnad, fastslogs, att i eden
äfven skulle ingå försäkran därom, att varan förfärdigats af utrikes
spunnet garn. Emellertid fann man rätt snart det vara olämpligt och
äfventyrligt att i frågor som dessa fordra ovillkorlig edgång, och på
grund häraf uteslöts år 1845 bestämmelsen om företeende af magistratsbevis
om aflagd ed, hvaremot i stället föreskrefs, att vid angifningsinlagan
skulle fogas tillverkarens under edlig förpliktelse afgifna och
med två vittnen bestyrkta försäkran om riktigheten af de uppgifter, för
hvilkas bekräftande förut kräfts edgång. År 1857 bestämdes, att edlig
försäkran skulle afgifvas jämväl därom, att full införseltull erlagts för
det använda råämnet. Med de förändringar, som föranledts af upp
-
129
tagandet af nya artiklar, har sedermera nu ifrågavarande stadgande
bibehållits i sak oförändradt.
Vidkommande bestämmelserna i punkterna 4:o och 5:o ändrades
dessa första gången år 1835, då medgifvande lämnades, att utförseln
finge ske äfven till annan ort, än där svensk konsul eller vice konsul
var anställd, i hvilket fall lossningsbevis — s. k. ruckattest — skulle
lämnas af »annan vederbörande ämbetsmyndighet». En år 1841 beviljad
lättnad i villkoren för erhållande af restitution af innebörd, att
skeppningen skulle få anses styrkt förutom medelst ruckattest jämväl
genom vederbörligt intyg om bevakning till öppen sjö, på sätt om
nederlagsgods var stadgadt, borttogs åter år 1857. För att bringa förevarande
stadgande i öfverensstämmelse med hvad vid införsel af brännvin
och sprit från Frankrike var föreskrifvet, gafs år 1866 åt dessa
bestämmelser den lydelse, som desamma, inryckta i första punkten af
§ 9 mom. 1 c) ännu äga. Då den med anskaffandet af ruckattest förenade
kostnaden blef allt kännbarare, i den mån handelsomsättningen
blef lifligare och afsättningen sökte sig fram till aflägsnare orter, beslöt
1874 års riksdag på förslag af Kungl. Maj:t, att vid skeppning med
fartyg om 10 nylästers dräktighet eller däröfver — redan år 1877
ändradt till 30 tons dräktighet eller däröfver — finge under vissa villkor
eftergifvas fordran på riickattest (se bevillningsutskottets betänkande
n:o 6 sid. 10). Beträffande dessa villkor föreslog 1888 års tullkommitté,
att de skulle ändras därhän att innefatta ett iakttagande vid utförseln
af den kontroll, som i tullstadgan för reexportgods fanns föreskrifvet;
och blef detta förslag af riksdagen godkändt år 1892. Slutligen
eltergaf, på förslag af Kungl. Maj:t, 1899 års riksdag fordran på
ruckattest eller eventuellt bevakning till öppen sjö vid utförsel med
passagerarångfartyg, som efter förut kungjorda turlistor gjorde reguljära
resor och ägde en dräktighet af minst 30 ton (se bevillningsutskottets
betänkande n:o 25).
Mom. 2. I sammanhang därmed att oblekt jute väfnad belädes
med tull af 10 öre per kilogram och med hänsyn därtill att dylik väfnad
pa, grund af sitt billiga pris begagnades till säckar och omslag för exportvaror,
infördes år 1888 särskilda bestämmelser om restitution med 10
öre per kilogram vid utförsel sjöledes från stapelstad af som emballage
använd, utrikes tillverkad juteväfnad. Rätt att lämna lättnader i de
närmare föreskrifter, som nämnda år fastställdes rörande villkor för restitutionens
erhållande, tillerkände riksdagen år 1889 generaltullstyrelsen.
Sedan stadgandet år 1898 underkastats en mindre förändring i anledning
af den s. k. mellanrikslagens upphäfvande, har detsamma af 1907 års
17*
130
riksdag på förslag af Kung]. Maj:t gifvits sådan affattning, att restitution
numera är medgifven vid export af juteemballage utan binder däraf,
att utförseln af de emballerade varorna icke äger rum från stapelstad.
Mom. 3. Det i afdelningen A) af momentet intagna stadgandet angående
restitution vid export af finsikt ad t mjöl af hvete, råg eller korn samt
af gryn af hvete eller korn tillkom, på förslag af bevillningsutskottet,
vid 1888 års riksdag och var föranledt af de vid nämnda riksdag beslutade
spannmålstullarna (se bevillningsutskottets betänkande n:o 8
punkt 159). De föreskrifter, som då fastslogos af riksdagen eller på
riksdagens begäran utfärdades af Ivungl. Maj:t, hafva sedermera endast
i oväsentliga delar ändrats, nämligen dels år 1889, då bestämmelse meddelades,
att afräkning med tullverket för utbekommande af tullrestitution
kunde äga rum efter hvarje månads utgång i stället för såsom dittills
efter utgången af hvar fjärde månad; dels ock år 1907 i sammanhang
med den nya lagstiftningen om inrättande af frihamnar.
De särskilda bestämmelser om restitution af tullen för oskadadt
ris, användt till framställning af exporteradt risgryn, hvilka återfinnas i
afdelningen B) af nu ifrågavarande moment, infördes på grund åt ett
vid 1903 års riksdag i anledning af eu kungl. proposition fattadt beslut
(se bevillningsutskottets betänkande n:o 50). År 1907 utsträcktes denna
restitutionsförmån att gälla äfven rismjöl, form alt af risgryn, hvarjämte
samma år vidtogs en mindre, af frihamnsinstitutionens införande föranledd
ändring i stadgandet.
Mom. 4. Detta moment erhöll sin nuvarande lydelse år 1898 i
sammanhang med mellanrikslagens upphäfvande (se bevillningsutskottets
betänkande n:o 1). Äfven dessförinnan hade alltsedan år 1857
särskilda bestämmelser i restitutionsafseende varit gent emot Norge
gällande.
Mom. 5. En generell bestämmelse om drawback infördes år 1871
i tulltaxeunderrättelserna. Detta stadgande, som till sin räckvidd i det
närmaste öfverensstämde med nu gällande föreskrift i ämnet, hade föranledts
af två till generaltullstyrelsen gjorda framställningar om tullrestitution,
af hvilka den ena afsåg i Norge tillverkadt vadmal, som för
den där bosatta ägarens räkning i Norrköping undergått s. k. klädesberedning
och därefter sålunda förädladt blifvit till Norge återutfördt,
och den andra rörde tillskurna handskämnen, införda från Köpenhamn till
Malmö för att där färdigsys till handskar och i sådant förädladt skick
återsändas till Köpenhamn. Med anledning af dessa ansökningar hade
nämligen generaltullstyrelsen i en till Kungl. Maj:t afbiten skrifvelse
gjort framställning om utfärdande af i skrifvelsen närmare angifna före
-
131
skrifter om befrielse från tull för varor, som i förädladt skick återutfördes.
Till stöd härför hade af generaltullstyrelsen framhållits, bland annat,
att det syntes styrelsen hvarken lämpligt eller med billighet öfverensstämmande,
att utländsk vara, som vid införseln angåfves såsom ämnad
att efter här i riket undergången förarbetning eller förädling till utlandet
återsändas, och hvars utförsel i förädladt skick sedermera tillförlitligen
styrktes, måste, i likhet med en till förbrukning inom landet
afsedd importartikel, vidkännas den i gällande tulltaxa bestämda införselafgift;
att däremot medgifvandet af tullfrihet i sådana fall antagligen
skulle komma att i sin mån för den inhemska fabriks- och handtverksnäringen
samt husslöjden, särdeles i gränsorterna, medföra gagn
genom beredande af ökade tillfällen till arbetsförtjänst; samt att tullrestitution
enligt § 9 i tulltaxeunderrättelserna redan vore i vissa fall
medgifven. Denna framställning hade af Kungl. Maj:t öfverlämnats till
riksdagens bevillningsutskott, hvarefter riksdagen, på hemställan af
nämnda utskott, hade beslutat, att till § 9 i tulltaxeunderrättelserna
skulle tilläggas ett nytt stadgande af följande lydelse:
Vill någon införa tull underkastade varor i ändamål att desamma
i annorlunda bearbetadt eller förädladt skick, än här ofvan sägs, landeller
sjövägen återutföra och den vid införseln erlagda tullafgiften tillika
återbekomma, må sådant vara tillåtet under villkor, att en dylik afsikt
med införseln redan i sammanhang därmed vid varans angifning till
tullbehandling skriftligen anmäles, samt att varuägaren i öfrigt ställer
sig till efterrättelse de föreskrifter, hvilka generaltullstyrelsen äger meddela
till förekommande af missbruk utaf en sålunda medgifven förmån;
skolande därjämte för tillgodonjutande af denna förmån återutförseln
hafva ägt rum och sådant behörigen styrkas inom natt och år efter det
införseln skedde.
Denna bestämmelse kvarstod sedermera oförändrad — med undantag
dock hvad angår dess tillämplighet å brännvin — till år 1890, då
stadgandet, frånsedt en år 1907 vidtagen mindre jämkning, gafs den
affattning, det ännu äger. De ändringar, som gjordes förstnämnda
år, tillkommo till hufvudsaklig del på förslag af 1888 års tullkommitté
och inneburo i hufvudsak följande. Uttrycklig föreskrift intogs därom,
att tullrestitution enligt detta moment finge åtnjutas för sådana tillverkningar,
som i mom. 1 af § 9 omförmäldes, jämväl då i dem inginge
utländska tullpliktiga ämnen, blandade med inhemska eller utländska,
icke tullpliktiga ämnen, hvarjämte inrymdes befogenhet för
generaltullstyrelsen dels att vägra restitution, såvida tillförlitlig kontroll
icke kunde åstadkommas, dels ock att bevilja restitution äfven af den
132
tull, som belöpte å den del af den införtullade råvaran, som gått förlustig
vid exportvarans framställning. Vidare utbyttes stadgandet om
tid af »natt och år» för företeende af bevisning om återutförsel mot
föreskrift därom, att restitutionsansökningen skulle vara inom samma
tid till generaltullstyrelsen ingifven; och slutligen inrycktes i momentet
åtskilliga af de särskilda villkor, hvilka dittills plägat af generaltullstyrelsen
bestämmas för rätt till restitution enligt mom. 5, och hvilka,
såsom varande af samma allmänna natur, som de i momentet redan
upptagna, ansågos rätteligen böra i författningen inflyta.
Såsom nyss antydts, hade stadgandet om restitution, i hvad det
angick brännvin, ändrats redan före år 1890. På grund af den dryga
tullbeskattning, som hvilade å råbrännvin, hade 1888 års riksdag befunnit
skäligt medgifva, att vid export af förädladt brännvin, tillverkadt
af utländskt råbrännvin, restitution finge medgifvas jämväl för den del
af råvaran, som bortgått vid reningen. Beslutet grundade sig på en
kungl. proposition, däri föreslagits, att förlusten vid reningen skulle
beräknas till högst två procent af råvaran. Riksdagen ansåg emellertid,
att förlusten icke finge beräknas högre än till högst en procent (se
vidare bevillningsutskottets betänkande n:o 8 punkt 157).
Mom. 6. Som ett led i de förändringar af tullagstiftningen, som
nödvändiggjordes af frihamnsinstitutionens införande, tillkom detta
moment år 1907.
Mom. 7. I sammanhang med de ändringar, som år 1890 vidtogos
i mom. 5, infördes enligt förslag af 1888 års tullkommitté den
bestämmelse, som nu återfinnes i förevarande moment. Beköfligheten
af den straffrättsliga föreskrift, detta stadgande innehåller, motiverades
af nämnda kommitté därmed, att, äfven med de mest detaljerade och
strängast tillämpade kontrollföreskrifter i ämnet, det vore svårt att
skydda statsverket mot missbruk af restitutionsförmånen.
Stockholm i december 1908.
II. Themptander.
Bilaga G.
förteckning
öfver de af kung!, generaltullstyrelsen lämnade medgifvande!! af
tullrestitution enligt § 9 inom. 5 tulltaxeunderrättelserna
under åren 1872 - 1907 (t. o. m. augusti månad).
134
Förteckning öfver de af kungl. generaltullstyrelsen lämnade med''
åren 1872—1907 (t. o. m. augusti månad).
Medgifvandets
|
datum.
Sökandens
Den råvara, för hvilken
Exportvarans beskaffenhet
eller den bearbetning,
råvaran undergått.
namn.
restitution medgifvits.
År.
Månad.
Dag.
'' 1872
april
9
Th. Thounard.
Till handskar tillskurna
skinn.
!
Färdigsydda handskar.
1876
april
4
L. 0. Smith.
Brännvin.
Förädling.
1879
juli
1
H. W. Stoopendahl.
Blekt bomullsväfnad (shir-  ting).
Rullgardiner.
1881
mars
22
J. Engström.
Skifvor af horn, afsedda till Rakknifvar.
skaft å rakknifvar.
i
1882
december
29
J. W. Lyckholm & C:o.
Tennkapslar, afsedda att anbringas å buteljer, å hvitkål
öl skulle utföras.
1883
januari
26
Aug. Johansson Mark &
C:o, Göteborg.
Ofärgadt ullgarn.
Färgning.
»
april
20
Wilh. Becker, Stock-  holm.
Zink- o. blyhvitt (tull 5 öre),
engelsk linolja (tull 7 öre),
tungspat (tull 5 öre).
Rifna, hvita oljefärger.
1884
september
22
J. Ekelund, Ystad.
Porslin för målning.
1885
>
februari
augusti
9
17
Forsblad & Strömberg,
Göteborg.
J. A. Gahm, Göteborg.
Oblekt och ofärgad bomulls
väfnad.
Yllemattor och juteväfnad.
Tryckning.
Nattsäckar.
>
augusti
25
H. Krook, Stockholm.
Spritad fjäder.
Ångrening.
*) Denna grund för restitutionens åtnjutande uttryckes här nedan med orden: “kg. mot kg.“
135
Bilaga G.
gifvanden af tullrestitution enligt § 9 mom. 5 tulltaxeunderrättelserna under
.
Den grund, efter hvilken
restitution åtnjutes.
Den tid, för
hvilken med-  gifvandet läm-  nats (om så skett
allenast för ett
visst infördt
varuparti,
angifves detta
med orden
“ett år“).
Anmärkningar.
Uttrycklig bestämmelse saknas.
Tills vidare.
Den myckenhet, som vid undersök-
Tills vidare.
Förädlingsverksamheten skulle stå under ständig tillsyn
ning utrönes vara angifven till ut-
af tullverket; fabrik och magasin vara tillslutna med
försel.
tullverkets läs. Närmare bestämmelser om anordnin-  garna vid fabriken meddelade d. ''/e 1877.
Liknande medgifvande lämnades Karlshamns spritföräd-  lingsakt.-bol. d. ls/7 1883. Detta medgifvande öfver-  flyttades d. ''-°/k 1888 på »The Carlshamn Spint C:o
L:d».
Den i gardinerna ingående väfna-
Tills vidare.
Liknande medgifvande lämnadt annan person d. 22/e 1882.
den, hvars vikt skulle bestämmas
genom profvägning.
Skifvornas utrönta medelvikt.
Tills vidare.
Kapslarnas utrönta medelvikt.
Tills vidare.
För 1 kg. af utförsel varan skulle re-
Tills vidare.
Jfr medgifvande för samma sökande d. 9.''s 1887; d. 2,/s
stil neras tullen för 1 kg. af den
1897 (antecknadt vid (i år da fabrikers akt.-bolags med-
införda varan. ’)
gifvande d. 18/9 1897).
För hvarje kg. färg, som utföres, skulle
Tills vidare.
restitueras 5 öre.
Kg. mot kg.
Tills vidare.
Den vid införseln utrönta vikt å
Ett år.
hvarje stycke.
Den i nattsäckarna ingående väfna-
Tills vidare.
den, hvars vikt skulle bestämmas
genom profvägning.
9/io af den införda fjäderns vikt.
Tills vidare.
136
Medgifvandets
datum.
Sökandens
Den råvara, för hvilken
Exportvarans beskaffenhet
År.
Månad.
Dag.
namn.
restitution medgifvits.
eller den bearbetning,
råvaran undergått.
1886
november
8
Karlshamns spritföräd-  lingsakt.-bol.
Gelatin, lim och kopalfernissa, afsedda att användas till
bestrykning af fat, som skulle påfyllas med förädlad
sprit och därefter utföras.
1887
april
12
G. A. Segerlind, Halm-  stad.
Sirap, bensvärta.
Blanksmörja.
»
augusti
1
Stockholms mjölkförsälj-  ningsakt.-bol.
Träspån, afsedda att användas för tillverkning af askar,
i hvilka ost skulle utföras.
»
augusti
9
Aug. Johansson Mark &
C:o, Göteborg.
Bomulls- och ullgarn.
Tvinning, blekning, färgning,
tryckning, appretering.
| 1888
juli
9
Gunnebo bruks akt.-bol.
Järn.
»Förädling».
november
5
S. Barnekow, Malmö.
Rörsocker.
Kondenserad mjölk, innehål-  lande 38 % rörsocker.
1889
januari
14
Gerdts, Nielsen & C:o,
Malmö.
Väfnad.
Patronhållare.
»
april
8
Oscar Broms, Malmö.
Ylleväfnad.
Kappor.
•
juli
15
Gunnebo bruks nva akt.-  bol.
Järnstänger; järntråd öfver
1.5 mm.
»Förädling».
1890
augusti
8
J. Cederlunds Söner,
Stlilm;
C. A. Lindgren & C:o,
Sthlm;
Svenska spritförädlings-  akt.-bol., Karlshamn;
Hälsingborgs utminute-  rings- och utskänk-  ningsakt.-bol.;
Perssons & Cronzells
akt.-bol., Hälsingborg;
G. Westrup & C:o, Häl-  singborg.
Arrak; socker.
Punsch.
137
Den grund, efter hvilken
restitution åtnjutes.
Den tid, för
hvilken med-  gifvandet läm-  nats (om så skett
allenast för ett
visst infördt
varuparti,
angifves detta
med orden
“ett år“).
*
Anmärkningar.
Den kvantitet, som af tulltjänsteman
å fabriken attesterades hafva blifvit
använd.
Tills vidare.
Medgifvandet öfverflyttades d. 20/12 1888 på »The Carls-  hamn Spint C:o L:d».
5 öre för hvarje kg. blanksmörja, som
utföres.
Askarnas vikt, utrönt genom vågning
af profbitar.
Kg. mot kg.
Tills vidare.
Tills vidare.
Tills vidare.
Liknande medgifvande lämnadt Gehlin & C:o, Göteborg,
d. 10/io 1887.
Jfr medgifvande för samma sökande d. M/i. 1883; d. 27/9
1897 (antecknadt vid Gärda fabrikers aktiebolags med-  gifvande d. I8/s 1897); liknande medgifvande lämnadt
Aug. Werner & C:o i Göteborg d. 12/» 1887, öfver-  flyttadt på Aug. Werner & C:o fabriks- och handels-  akt.-bol. d. 28/2 1905.
Kg. mot kg.
Ett år.
Enahanda medgifvanden lämnade samma sökande vid
flera tillfällen. Jfr medgifvanden d. J5/i 1889, 7/o 1891,
18/, 1892, 18/i 1896.
j Högst 38 % af utförselvarans netto-  vikt med gällande lägsta tullsats å
oraffineraat socker pr kg.
Tills vidare.
| Den i utförselvaran ingående väfna-  dens vikt, utrönt genom vågning
af patronhållare utan beslag.
Kappornas vikt, minskad med vik-  ten af tillbehören, hvilka skulle
profvägas.
Kg. mot kg.
Tills vidare.
Tills vidare.
Ett år
Liknande medgifvande lämnadt Peterson & Ritters Efter-  trädare, Malmö, d. 18/n 1889 och J. A. Wettergren &
C:o, Göteborg, d. 27/ä 1890.
Enahanda medgifvanden lämnade samma sökande vid
flera tillfällen. Jfr medgifvanden d. 8/’ 1888, 7/9 1891,
i8/7 1892, ''7. 1896.
För hvarje exporterad liter utgör resti-  tutionen det belopp, som erhålles,
då sammanlagda tullafgifterna för
de använda varorna divideras med
hela det af dessa varor tillverkade
punschpartiets litertal.
Tills vidare.
De införda varorna skulle förvaras under tullverkets och
ägarens lås; beredning af punschen, tappning, uppmät-  ning och transport däraf försiggå under tullkontroll.
Liknande medgifvanden lämnade:
Ad. Faxe & Söner, Malmö, d. 24/n 1890;
I. N. von Beigen & Son, Karlshamn, d. 21/3 1905.
Liknande medgifvanden, men omfattande råvarorna ar-  rak, socker, sprit och vin, lämnade:
Tegnér & Wilcken, Stockholm, d. "’/« 1903;
Forsgrén & Wilcken, Stockholm, d. 30/ii 1903;
J. D. Grönstedt & C:o, Stockholm, d. 10/r, 1904.
Följande medgifvanden utsträckta att omfatta äfven sprit
(brännvin) såsom råvara:
för J. Cederlunds söner d. 26/6 1903;
för Svenska spritförädlingsakt.-bol. d. V6 1907.
18*
138
Medgifvandets
datum.
Sökandens
Den råvara, för hvilken
Exportvarans beskaffenhet
År.
Månad.
Dag.
namn.
restitution medgifvits.
eller den bearbetning,
råvaran undergått.
1890
november
1
17
Litografiska akt.-bol.,
Norrköping
1
Papper.
Brefkuverter.
1891
j januari
26
Svenska juteväfveriakt.-  bol., Södertälje.
Jutegarn.
Segelgarn, väf och säckar.
april
27
Aug. Johansson Mark &
C:o, Göteborg.
Färgadt och ofärgadt ullgarn.
Trikåvaror.
! september
7
Gunnebo bruks nya akt.-  bol.
Järn.
Spik, tråd och kätting.
»
september
28
Skandinaviska jutespin-  neri- och väfveriakt.-  bol., Oskarsström.
Oblekt och ofärgadt jutegarn.
Juteväfnad med inslag af
utländskt, men varp af
svenskt garn.
november
9
Nässjö stolfabrik.
Yllemattväfnad i tillskurna
stycken.
Gungstolar.
»
december
7
»The United Horse Shoe
& Nåd C:o», Göteborg.
S. k. sömplåt af järn.
Hästskosöm.
1892
juni
20
P. Ericsson & C:o, Göte-  borg.
Segelduk.
Presenningar, hästtäcken,
markiser och tält.
»
juli
18
Gunnebo bruks nya akt.-  bol.
Valsade järnstänger och val-  sad järntråd.
»Förädling».
juli
25
S. Schannong, Västervik.
Polerade granitstenar.
Finpolering.
1893
januari
2
Siefvert & Fornander,
Kalmar.
Angpannetuber af järn.
Maskiner.
maj
23
Aug. Johansson Mark &
C:o, Göteborg.
Ullgarn.
Javastramalj eller s. k. sigurd-  väfnad.
1894
januari
15
Johansson & Carlander,
Göteborg.
Bomullsgarn.
Färgning eller blekning.
»
maj
26
Weinberg, Ankarerona
& C:o, Göteborg.
Kokosbast (tull 15 % af
värdet).
Tågvirke
»
november
29
Fred. Cöster&C:o, Udde-  valla.
Fönsterbeslag af järn, afse
som komme att exporteras
ida att anbringas å fönster,
139
Den grund, efter hvilken
restitution åtnjutes.
Den tid, för
hvilken med-  gifvandet läm-  lats (om så skeft!
allenast för ettl
visst infördt
varuparti,
angifves detta
med orden
“ett år“).
Kg. mot kg.
Tills vidare.
Kg. mot kg.
Tills vidare.
35 öre pr kg. för utförsel vara, ute-j
Tills vidare.
slutanäe af färgadt garn; eljest 20]
öre pr kg.
Kg. mot kg.
Ett år.
6 öre pr kg. af inslagets vikt.
Tills vidare.
Styckenas i packhusattesten anteck-
Tills vidare.
nade vikt.
Kg. mot kg.
Tills vidare.
Kg. mot kg.
Tills vidare.
2 kr. 50 öre pr 100 kg. förädlad vara.
Ett år.
Kg. mot kg.
Ett år.
Erlagd tull för de i maskinerna in-
Tills vidare.
gående tuberna.
Kg. mot kg.
Tills vidare.
Kg. mot kg.
Tills vidare.
Det belopp pr kg. utförselvara
Tills vidare.
som på grund af fördt afräknings
diarium och intyg utrönes hafva
erlagts i tull för råvaran.
Erlagd tull för den återutförda kvan
Ett år.
titeten beslag (hela partiet skulle
utföras på en gång).
Anmärkningar.
Jfr medgifvande för samma sökande d. 2,/sl 1897 (an-|
tecknadt vid Gärda fabrikers akt.-bolags medgifvande!
d. I8/s 1897).
Enahanda medgifvanden lämnade samma sökande vidj
flera tillfällen. Jfr medgifvanden d. 9/i 1888, ls/r |
1889, 13/t 1892, 13/i 1896.
Hela tillverkningen skulle stå under tillsyn af en tylltjänsteman;
såväl det införda garnet som den färdigaj
väfnaden förvaras under ägarens och kontrollantens]
lås; denne skulle attestera vikten af det i utförselvaran
ingående utländska garnet.
Jfr medgifvanden för samma sökande d. 9/i 1888, 16/ii
j 1889, 7/s> 1891, ,3A 1896.
Tuberna skulle efter införseln till insättningen i maskinerna
förvaras under tullverkets lås och insättningen]
I ske under uppsikt af tullbetjänt.
! I afräkningsdiariet skulle upptagas tullen pr kg. af den
införda varan.
! Enahanda medgifvanden lämnade samma sökande vid]
flera tillfällen.
j
1 Liknande medgifvanden lämnade Bark & Warburgs för-]
nyade akt.-bol. vid flera tillfällen.
140
1
Medgifvandets
datum.
''
._
Sökandens
; Den råvara, för hvilken
restitution medgifvits.
1
Exportvarans beskaffenhet
År.
Månad.
Dag.
namn.
eller den bearbetning,
i
råvaran undergått.
1894
! november
29
Drags akt.-bol., Norrkö-  ping.
Ylleväfnad.
| Omfärgning.
I
december
! 6
T. Tibell, Hälsingborg.
| Begagnade filar.
Omhuggning.
! »
december
! 6
•
1
Akt.-bol. Svartviks stär-  kelsefabrik.
1 Risgryn.
Stärkelse.
1895
oktober
j 21
i Stockholms galvanise-  ringsfabrik.
Svart järnplåt.
Galvanisering.
''
1
»
november
i
;
4
Mölnlycke manufaktur-  akt.-bol.
i Oblekt bomullsväfnad.
Appretering och tryckning.
1896
januari
13
Gunnebo bruks nya akt.-  bol.
Järnvaror, s. k. Geschirr.
Bearbetning och användning
till kättingar, tillverkade
af järn, hvarför tullrestitu-
november
tion förut medgifvits.
»
16
Utställningen i Stock-  holm 1897.
S. k. patentrandlister, afsedda att anbringas å reklam-  affischer, som komme att utföras.
»
november
23
Bryggeriakt.-bol. Sten-
Korn.
Malt.
bocken, Malmö.
1897
mars
1
Rosenlunds fabrikers
akt.-bol.
Oblekt bomullsväfnad.
Färgning och tryckning.
»
april
5
D. Thorburn & C:o, Udde-  valla.
Bandjärn, afsedda att anbringas å laggkärl, som komme
att utföras.
1 »
april
26
S. Barnekow, Malmö.
Glaserade stenkärl, afsedda att fyllas med mejeriprepa-
rater och därefter återutföras.
maj
8
Drags akt.-bol., Norrkö-
Kamgarn.
Y äfnader.
pmg.
»
september
13
Göteborgs skonåtlings-
Läder, band och oblekt bom-
Nåtlade öfverdelar till sko-
manufaktur.
ullsväfnad.
arbeten.
141
Den grund, efter hvilken
restitution åtnjutes.
Den tid, för
hvilken med-  gifvandet läm-  nats (om så skett
allenast för ett
visst infördt
varuparti,
angifves detta
med orden
“ett år“).
Anmärkningar.
Den vid införseln erlagda tullen (hela
Ett år.
partiet skulle återutföras på en
Sång)-
Kg. mot kg.
Tills vidare.
Medgifvandet skulle gälla allenast under förutsättning,
100 kg. risgryn ansågos motsvara 70
Tills vidare.
att filarna vid införseln vore i tullbehandlingsafseenae
hänförliga till skrot (då tullbelagdt).
kg. stärkelse.
100 kg. galvaniserad plåt ansågos
Tills vidare.
Liknande medgifvande lämnadt Karlskrona nya galvani-
motsvara 92 kg. svartplåt.
seringsfabrik d. 14/e 1897; öfverflyttades d. 21/s 1900
Kg. mot kg.
Tills vidare.
på akt.-bol. Karlskrona nya galvaniseringsfabrik, som
äfven skulle åtnjuta tullrestitution för plåt, som in-i
förts och anmälts af nämnda firma.
Samma belopp pr kg. af utförsel-
Ett år.
Enahanda medgifvanden lämnade samma sökande vid
varan, som påförts det däri ingående,
lägst tullbeskattade råmaterialet.
flera tillfällen.
Jfr medgifvanden för samma sökande d. v/i 1888,
Listernas vikt, utrönt genom prof-
Ett år.
15A 1889, ''/o 1891, ls/> 1892.
vågning.
100 kg. korn ansågos motsvara 84 kg.
Tills vidare.
Enahanda medgifvande lämnadt Södra maltfabriken,!
malt.
Stockholm, d. 23/4 1900.
Kg. mot kg.
Tills vidare.
Bandjärnens vikt, utrönt genom prof-
Ett år.
Enahanda medgifvande lämnadt samma sökande d. 26/b
vågning.
1899.
De införda kärlens vikt.
Tills vidare.
Samma belopp pr kg. af utförsel-
Tills vidare.
varan, som påförts det däri ingående,
lägst tullbeskattade råmaterialet.
Lädertullen, 65 öre, pr kg. af utförsel-
Tills vidare.
Liknande medgifvanden, afseende flera olika slag af
varans vikt.
nåtlade öfverdelar enligt företedda prof, hvari ingå
en eller flera af följande beståndsdelar, nämligen:
läder, foderväf, halfsidenband, band, andra slag, tryckt
bomullsväfnad och spännen, hafva lämnats:
Albert Davidsohn, Stockholm, d. 8/v 1899, s/s 1903, le/s
1904, 6/i 1906, 6/u 1906 och >/6 1907;
Läderimportakt.-bol., Stockholm, d. 1903 och d. 29/e
1903.
142
Medgifvandets
datum.
Sökandens
Den råvara, för hvilken
Exportvarans beskaffenhet
eller den bearbetning,
råvaran undergått.
År.
Månad.
Dag.
namn.
restitution medgifvits.
1897
september
18
Gftrda fabrikers akt.-bol.
Garn af alla slag.
Förädling genom färgning
eller på annat sätt; eller
bearbetning till trikåvaror
och band.
»
november
22
Landskrona nya meka-  niska verkstad.
Järnrör af vissa uppgifna dimensioner, afsedda att inpassas
i s. k. cementrörkvarnar.
1898
januari
17
Akt.-bol. Svenska gar-  dinfabriken.
Tvåtrådigt bomullsgarn.
Band.
3>
januari
17
C. J ohansson & C:os väfve-  riakt.-bol., Göteborg.
Oblekt bomullsväfnad.
Färgning eller blekning.
februari
14
Hedefors väfveriakt.-bol.
Flertrådigt ofärgadt ullgarn.
Väfnader.
>
februari
14
Svenska stängselnäts-  akt.-bol., Malmö.
Järntråd under 1.5 mm.
Förzinkad jämtrådsväf.
»
mars
14
Akt.-bol. svenska möbel-  tygs- och mattfabriken,
Göteborg.
Ull- och bomullsgarn.
Mattor.
143
Den tid, för
hvilken med-
Den grund, efter hvilken
gifvandet läm-  nats (om så skett
allenast för ett
Anmärkningar.
restitution åtnjutes.
visst infördt
varuparti,
angifves detta
med orden
“ett år“).
I För garn äfvensom för band och trikåvaror
af ett slags garn eller af olika,
men lika tullbeskattade slags gam:
samma belopp pr kg. af utförselvaran,
hvarmed råvaran påförts tull;
eljest samma belopp pr kg. af utförselvaran,
som påförts det däri
ingående, lägst tullbeskattade råmaterialet.
I dessa fall skulle restitutionen utgå med det belopp pr
kg. af utförselvaran, som vid jämförelse mellan tullen
för de i ett par öfverdelar ingående utländska tull-1
pliktiga materialierna och vikten af ett par öfverdelar
beräknats belöpa å ett kg. utförselvara. Restitutionsbeloppen
variera mellan 53 och 72 öre pr kg.
Liknande medgifvande lämnadt skotillverkningsakt.-j
bol. Joseph Äsch & C:o, Landskrona, d. 28/s 1906,
beträffande öfverdelar af utländska (tillskurna skinn)
och svenska materialier i öfrigt; restitution skulle utgå
efter skinnens genom profvägning utrönta vikt.
Tills vidare. | Liknande medgifvanden hafva lämnats:
Nordiska industriakt.-bol., Göteborg, d. 97/9 1897 (detta
medgifvande afsåg jämväl utförd s. k. Sigurdväf);
Aug. Johansson Mark & C:o, Göteborg, d. 87/» 1897,
hvilket medgifvande d. e/n 1899 öfverflyttats på Aug.
Johansson Mark & C:o akt.-bol., som jämväl erhöll
rätt till restitution för garn, som införts och anmälts;
af firman (jfr medgifvanden för samma sökande d.
27i 1883, > 1887, 21/i 1891);
Fabriksakt.-bol. Skandinavien d. 8/io 1900;
Malmö mek. tricotfabriks akt.-bol. d. 21/i 1901; och !
Svenska tricotfabriks akt.-bol., Malmö, d. ,6/ia 1901
(sistnämnda båda medgifvanden afsågo allenast garn
för tillverkning af trikåvaror).
Rörens vid införseln utrönta vikt.
Tills vidare.
Hvarje rör skulle vid införseln beskrifvas till dimensio-  nerna samt förses med outplånlig stämpel; medgifvan-  det utsträcktes d. 7. 1899 till rör af hvilka dimen-  sioner som helst.
Jfr medgifvande för samma sökande d. l6/u 1903.
För hvarje kg. utförsel vara skulle resti-  tueras tullen för ett kg. enkelt, ofär-  gadt bomullsgarn.
Tills vidare.
Kg. mot kg.
Tills vidare.
Medgifvandet utsträcktes d. 21/i 1901 att gälla äfven
tryckning.
Kg. mot kg.
Tills vidare.
Liknande medgifvande lämnadt L. J. Wingqvist, Fritsla,
d. »/a 1898.
100 kg. väf ansågos motsvara 80 kg.
tråd.
Tills vidare.
För mattor af ett slags eller olika,
men lika tullbeskattade slags garn:
kg. mot kg.; eljest pr kg. af utförsel-  varan, tullen för 1 kg. af det däri in-  gående, lägst tullbeskattade garnet.
Tills vidare.
144
Hedgifvandets
datum.
Sökandens
Den råvara, för hvilken
Exportvarans beskaffenhet
År.
Månad.
Dag.
namn.
restitution medgifvits.
eller den bearbetning,
råvaran undergått.
1898
juni
13
Blombacka akt.-bol.
Järn- eller ståltråd.
Järn- eller ståltrådslinor.
1899
februari
6
Akt.-bol. Nymans verk-  städer, Uppsala.
S. k. gummidecken.
Luftringar till velocipeder, j
mars
20
Hults bruk.
Yxskaft af hickoryträ.
Färdiga yxor.
»
juni
2
Malmö handsk- och
srlacéläderfabriks akt.-  bol.
Hvitgarfvade skinn.
Färgning.
juli
3
Akt.-bol.
Stockholms
trådspiksfabrik.
Järntråd.
Trådspik.
»
augusti
28
Akt.-bol. Ferm & Pers-  son, Göteborg.
Folieradt spegelglas under
1/a kvm.
Speglar i ramar.
»
september
25
Svenska
compoboard
akt.-bol.
Papp.
Compoboard.
oktober
19
Svenska cementförsälj-  ningsakt.-bol., Malmö.
Nya tomsäckar af juteväfi
cement och återutföras.
lad, afsedda att fyllas med
»
november
13
Akt.-bol. svenska Naxos,
Baskarp.
Bomullsväfnad.
Smärgelduk.
1900
januari
8
Akt.-bol. svenska spets-  fabriken.
Bomullsgarn.
Trådspetsar.
*
januari
15
Svenska dockfabriken,
Stockholm.
Dockhufvud, dockarmar och
dockben.
Dockor.
»
januari
22
J. F. Wennerstens fa-  briksakt.-bol., Borås.
Oblekt bomullsväfnad.
Mercerisering samt blekning,
färgning eller tryckning.
145
Den grund, efter hvilken
restitution åtnjutes.
Den tid, för
hvilken medgifvandet
lämnats
(om så skett
allenast för ett
visst infördt
varuparti,
angifves detta
med orden
“ett år“).
Anmärkningar.
För linor af ett slags tråd: kg. mot Tills vidare,
kg.; eljest pr kg. af utförselvaran,I
tullen för 1 kg. af den däri ingående,!
lägst tullbeskattade tråden.
Gummideckenas vikt, som pr stycke
skulle utrönas vid införseln.
Den för skaften erlagda tullen.
Den för de införda skinnen erlagda
tullen, med villkor att vikten af utförselvaran
icke med mer än 5 °/°
understege den vid införseln utrönta
vikten.
Tills vidare.
Kg. mot kg.
30 öre pr kg. utfördt spegelglas, ut
rönt genom profvägning.
Pappets vikt i utförselvaran, som
skulle utrönas genom profvägning
af pappskifvor.
10 öre för hvarje kg. af säckarnas
vikt.
Yäfnadens vikt i utförselvaran, soml Tills vidare,
skulle utrönas genom profvägning|
af väfnadsstycken, lika stora med
arken i utförselvaran.
Tills vidare.
Tills vidare.
Tills vidare.
Tills vidare.
Tills vidare.
Ett år.
För hvarje kg. utförselvara skulle
restitueras tullen för 1 kg. enkelt,
ofårgadt bomullsgarn.
Vikten af de i utförselvaran ingående
delarna, utrönt genom profvägning
Kg. mot kg.
Tills vidare.
Tills vidare.
Tills vidare.
Samtliga införda gummidecken skulle hafva samma stor
lek och vikt.
Värdet pr dussin skaft och antalet skaft al hvarje särskild
storlek skulle antecknas vid införseln.
Hvarje på en gång infördt parti skinn skulle beskrifvas
och skinnens antal antecknas samt på en gång utföras.
Enahanda medgifvande för samma sökande i fråga om
sämskade skinn, afsedda att förgås, lämnades 3. -7/
1899.
„
Medgifven viktförlust af 20 °/o d. 13/u 1899; af SO °/°
d. 16/io 1900.
D. 2/s 1905 lämnades enahanda medgifvande för akt.-bol
Compoboard, Göteborg, som öfvertagit svenska com.
poboard akt.-holagets rörelse.
Liknande medgifvande, dock afseende endast förädling
genom färgning, blekning eller tryckning, lämnadt
samma sökande d. 20/4 1903.
“
Jfr medgifvande för samma sökande d. /9^1900.
Liknande medgifvanden lämnade:
''■ ->
''
Svensson & Hagberg, Borås, d. 3/s 190-- ; och
Mölnlycke väfveri akt.-bol. d. 7/s 1907 (detta medgifvande
afsåg äfven förädling genom appretering).
19*
146
Medgifvandets
datum.
Sökandens
Den råvara, för hvilken
Exportvarans beskaffenhet
År.
Månad.
Dag.
namn.
restitution medgifvits.
eller den bearbetning,
råvaran undergått.
1900
februari
12
Akt.-bol. Göteborgs ris-  och valskvarn.
Oskaladt ris eller paddy.
Risgryn eller risgryn och
samtidigt därmed hvitt ris-  fodermjöl, ej öfverstigande
17 °/° af risgrynens vikt.
februari
26
Strömsnäs järnverks-  akt.-bol.
Göt.
Däraf utvalsade järnvaror.
»
april
9
Akt.-bol. svenska möbel-  tygs- och mattfabriken.
Ylle- och jutegam.
Ylleväfnader och förgade
juteväfnader.
>
april
24
W. Lindbergs verkstads
och varfs akt.-bol.
C:a 1,100 lon plåt och vin!
till en flytande skeppsdoc
reljärn, afsedda att användas
ra.
;
maj
14
Akt.-bol. svensk-engel-  ska gummifabriken.
Bomullsväfnad.
Gummiskodon.
i »
oktober
8
Karlskrona tricot fabri k.
Ramiegarn.
Ramieunderkläder.
>
oktober
15
Akt.-bol. A. Wiklunds
velocipedfabrik.
Andlösa remsor af kautschuk
eller af vattentät kaut-  schuksväfnad samt oblekt
bomullsväfnad.
Slitskenor till velocipeder.
1901
mars
1
4
Aktiebolaget
Velox,
Trelleborg.
Vattentät kautschuksväfnad,
järntråd och ventiler.
Gummiringar till velocipeder.
147
Den grund, efter hvilken
restitution åtnjutes.
100 kg. paddy ansågos motsvara 75
kg. utförselvara.
Kg. mot kg.
För väfnader af ett slags eller olika,
men lika tullbeskattade slags garn:
kg. mot kg.; eljest pr kg. af utförselvaran
tullen för 1 kg. af
det däri ingående, lägst tullbeskattade
garnet.
Den för de i dockan ingående materialierna
erlagda tullen.
Den i skodonen ingående väfven,
hvars vikt beräknas till 10 °/o af
utförselvarans nettovikt.
Den tid, för
hvilken medgifvandet
läm
nate (om så skett
allenast för ett
visst infördt
varuparti,
angifves detta
med orden
“ett år“).
A n in ä r k n i n »• a
Ett år.
Ett år.
Tills vidare.
Ett
Tills vidare.
Utbytesprocenten bestämdes genom prof målning; liknande
medgifvanden lämnade:
samma sökande d. 6/g 1900; procenttalen rest). 13 och 77;
Kalmar ångkvams akt.-bol. d. 2S/s 1901; detta medgifvande
afsåg emellertid endast risgryn och utbytesprocenten
bestämdes till 80.
Jfr för öfrigt medgifvande d. 3% 1901.
Dockan skulle utföras i sådana delar, att vikten af de
däri ingående olika materialierna kunde tillförlitligen
utrönas.
Kg. mot kg.
Tills vidare.
Vikten af de i utförelsevaran in- Tills vidare,
gående beståndsdelarna, utrönt genom
profvägning.
Vikten af de i utförselvaran in- Tills vidare,
gående beståndsdelarna, utrönt genom
profvägning.
| Medgifvandet öfverflyttades d. 4/u 1901 pa akt.-bol.
Karlskrona tricotfabrik, som jämväl erhöll rätt till
tullrestitution för garn, hvilket af firman införts och
| anmälts.
J D. 14/e 1904 utsträcktes sistnämnda medgifvande att omfatta
underkläder, försedda med importerade muddar
j af bomullsgarn (= strumpstolsarbeten).
| D. 2l/i 1905 medgafs tullrestitution för garn, hvaraf
bolaget själft tillverkat muddar, som anbragts å kläderna.
Restitution skulle utgå för 97 °/o af utförselvarans
vikt med tullen för ramiegarnet och för öfriga
3 % med tullen för det garn, hvaraf muddarna tillj
verkats.
i Jfr medgifvande för samma sökande d. 21/j 1902.
Enahanda medgifvande lämnades d. 22/i2 1903 akt.-bol.
Bröderna Langborg, Stockholm, beträffande ändlösa
kautschuksremsor, hvaraf förfärdigats slitskenor till
velocipeder.
Medgifvandet utsträcktes d. 25/e 1901 att omfatta restitution
äfven för oblekt och ofärgad bomullsväfnad,
som vid bolagets fabrik öfverdragits med kautschuk
och därefter användts till gummiringar.
Enahanda medgifvande lämnadt Trelleborgs gummiI
fabriks akt.-bol. d. 2a r, 1906.
148
Medgifvandets
datum.
Sökandens
Den råvara, för hvilken
Exportvarans beskaffenhet
eller den bearbetning,
råvaran undergått.
År.
Månad.
Dag.
namn.
restitution medgifvits.
1901
mars
11
Flemminge järnverk.
Göten och s. k. martinbillets.
S. k. söinjärn.
•»
juni
25
Sven Lundquists fabri-  ker, Malmö.
Hvetegryn.
Makaroni.
»
juni
25
Kilsunds akt.-bol., Borås.
Ullgarn.
Ylleväfnader.
augusti
26
Claes Johansson & C:os
väfveriakt.-bol.
Glesa bomullsväfnader.
Färgning eller blekning.
»
september
9
Kommanditbol. J. Fenger
Krog & C:o, Göteborg.
Läskpapper.
Pergam entspåpper.
»
september
30
Akt.-bol. Göteborgs ris-  och valskvarn.
Oskaladt ris eller paddy.
Risgryn.
oktober
7
Johansson & Carlander,
Göteborg.
Bomullsgarn.
Nät utan montering eller
kantning af snören, tåg
eller annat.
»
oktober
21
Akt.-bol. A. Wiklunds
velocipedfabrik Stock-  holm.
Träskenor, träskyddsplåtar
och sadlar.
Velocipeder.
»
november
25
G. M. Hunter.
Ett parti stålspetsar, afsedda att anbringas på snurror,
tillverkade vid svenska fabriker.
»
december
23
Akt.-bol. A. Wiklunds
velocipedfabrik, Stock-  holm.
Frihjulsnaf.
| Velocipeder.
1902
februari
17
Akt.-bol. Karlskrona nya
galvaniseringsfabrik.
Svart järnplåt.
Med zink eller bly öfver-  dragen plåt.
»
juli
21
Akt.-bol. Karlskrona tri-  cotfabrik.
Ramiegarn.
Ramietrikåväf.
»
december
8
Akt.-bol. A. Wiklunds
velocipedfabrik, Stock-  holm.
Velocipedmotorer med till
behör.
Motorvelocipeder.
1903
april
2
Huskvarna vapenfabriks
akt.-bol.
Ämbar af trä.
Glassmaskiner.
149
Den grund, efter hvilken
restitution åtnjutes.
Den tid, för
hvilken med-  gifvandet läm-  lats (om så skett
illenast för ett
visst infördt
varuparti,
angifves detta
med orden
“ett år“).
Kg. mot kg.
Ett år.
Kg. mot kg.
Tills vidare.
Pr kg. af utförselvaran, tullen för 1
kg. af det däri ingående, lägst tull-  beskattade garnet.
Tills vidare.
Kg. mot kg.
Tills vidare.
Kg. mot kg.
Tills vidare.
100 kg. paddy ansågos motsvara 79
kg. risgryn.
Ett år.
Nät af ett slags eller olika, men lika
tullbeskattade slags gam: kg. mot
kg.; eljest pr kg. af utförsel varan,
tullen för 1 kg. af det däri ingående,
lägst tullbeskattade råmaterialet.
Tills vidare.
Vikten af de i velocipederna ingå-  ende delarna, utrönt genom prof-  vägning.
Tills vidare.
De i utförselvaran ingående stålspet-  samas vikt, utrönt genom profväg-  ning.
Ett år.
Nafvens vikt, utrönt genom profväg-  ning.
Tills vidare.
1100 kg. förzinkad plåt ansågos mot-  svara 92 kg. svartplåt; 100 kg. för-  blyad plåt ansågos motsvara 88 kg
svartplåt.
Tills vidare.
Kg. mot kg.
Tills vidare.
Värdet å motorerna i de utförda velo
cipederna.
Tills vidare.
Ambarens vikt.
Tills vidare.
Anmärkningar.
Enahanda medgifvande lämnades d. 30/n 1903 Stockholms
makaronifabrik för makaroni, tillverkade af hvetegryn
eller hvetemjöl; öfverflyttades d. 16/s 1904 på
akt.-bol. Stockholms makaronifabrik, som erhöll rätt
till tullrestitution jämväl för råvaror, som införts och
anmälts af firman Stockholms makaronifabrik.
Enahanda medgifvande lämnades samma sökande den 20/n
1906, men afsåg ylleväfnader, hvari annat garn än af
ull ingick.
Utbytesprocenten bestämdes genom utplockning. Liknande
medgifvanden lämnade samma sökande vid flera
tillfällen; utbytesprocenten vid ett tillfälle 79, eljest 81.
Jfr medgifvande för samma sökande d. 8/io 1900.
150
Medgifvandets
datum.
Sökandens
Den råvara, för hvilken
Exportvarans beskaffenhet
År.
Månad.
Dag.
namn.
restitution medgifvits.
eller den bearbetning,
råvaran undergått.
1903
september
7
J. F. Wennerstens fa-  briksakt.-bol., Borås.
Satin och moaré (oblekt
bomullsväfnad).
Mercerisering samt blekning,
färgning eller tryckning.
»
september
7
Kockums emaljerverk,
Ronneby.
Järnplåt.
Emaljerade kärl, hvari dock
ingå vissa delar af svensk
plåt, nämligen grepar, öron
och skaft.
»
oktober
19
Skandinaviska trådgar-  dinfabriken, Svartvik.
Två eller flertr&digt ofärgadt
bomullsgarn samt bomulls-  band.
Gardiner af bomullstyll, an-  tingen langetterade med
bomullsgarn eller kantade
med bomullsband.
november
16
Landskrona nya mek.
verkstads akt.-bol.
Plåtar, järnaxlar och maskin-  delar.
Maskiner.
»
november
30
J. & C. G. Bolinders
mek. verkstads akt.-  bol.
Stålplåtar, korrugerade eld-  rör, manhålslock och ovala
ramar därtill.
Ångpannor.
1904
mars
1
Munktells mek. verk-  stads akt.-bol., Eskils-  tuna.
Järnplåt, afsedd att använd
och asklådor till lokomob
■
as till ångpannor, skorstenar
ler.
»
april
26
C. Nilsson, Stockholm.
Kartong.
Vykort.
juni
11
Akt.-bol. Åtvidabergs
hjulfabrik.
Nafringar eller nafflänsar af
järn.
Vagnshjul.
151
Den grund, efter hvilken
restitution åtnjutes.
Den tid, för
hvilken med- ]
gifvandet läm- j
iats(omsåskett]
allenast för ett:
visst infördt
varuparti,
angifves detta
med orden
“ett år“).
Anmärkningar.
Viktförlust af 17% för vissa slags väf-  nader och bearbetning medgifven; för
andra väfnader och bearbetning 11%.
Tills vidare.
Enahanda medgifvande lämnades samma sökande d. G/«
1904 i fråga om musslin, battist och s. k. matting af
bomull, afsedda att förädlas på samma sätt. Medgifven
viktförlust 17, 15 och 11 %.
Jfr medgifvande för samma sökande d. ,s/1 1900.
| 70% af de utförda kärlens nettovikt.
Tills vidare.
Hela tillverkningen skulle stå under ständig tillsyn af
en utaf tullstyrelsen förordnad kontrollant, som har
tjänsterum å fabriken; all uppvägning och inpackning
skulle ske i hans närvaro.
För langetterade gardiner 20 öre och
för kantade gardiner 24 öre pr kg.
af utförselvarans vikt.
Tills vidare.
Erlagd tull för de i maskinerna in-  gående utländska materialierna.
i
Ett år.
Hvarje särskild! stycke skulle vid tullbehandlingen förses
med ett instansadt märke och de särskilda styckena,
förtecknas till antal, dimensioner och vikt; vid utför-  sela kontrolleras, att de i maskinerna ingående de-]
lama öfverensstämma med hvad i dessa afseendenj
utrönts vid tullbehandlingen äfvensom att märkena äro;
orubbade.
_ i
Enahanda medgifvanden lämnade samma sökande vid
flera tillfällen i fråga om järnplåtar, järnaxlar, vinkel-  järn, plattjärn, ringar af stål, kugghjul och järnbalkar,
afsedda att inpassas i maskiner.
Jfr medgifvande för samma sökande d. M/u 1897.
Erlagd tull för de i ångpannorna
ingående utländska materialierna.
| Erlagd tull för de i lokoinobilerna
ingående utländska materialierna.
Ett år.
Ett år.
Samma kontrollföreskrifter som de i medgifvandet d. le/u
1903 här ofvan bestämda.
Enahanda medgifvande lämnades samma sökande d. “/i
1907 i fråga om ett parti järnplåtdelar, afsedda till
ångpannor.;
Ungefär samma kontrollföreskrifter som de i medgifvandet
d. ":/u 1903 här ofvan bestämda; tullkammaren skulle
under arbetets fortgång kontrollera myckenheten af de
använda utländska materialierna.
Kg. mot kg.
Tills vidare.
Enahanda medgifvande lämnadt akt.-bol. Oscar E. Kulls
grafiska konstanstalt, Malmö, i fråga om kartong,
som användts till vykort och taflor.
Tullen för nafringarna, utrönt genom
profvägning.
Tills vidare.
Ringarna skulle hafva undergått viss bearbetning; denna
bestämmelse upphäfdes emellertid af Kung!. Maj:t
genom beslut d. -/i? 1904, i följd hvaraf generaltull-  styrelsen d. 2S/n 1904 medgaf bolaget rätt till tullresti-  tution utan nämnda föreskrift.
152
1
Medgifvandets
datum.
1
Sökandens
Den råvara, för hvilken
Exportvarans beskaffenhet
1
namn.
restitution medgifvits.
eller den bearbetning,
råvaran undergått.
År.
j Månad.
Dag.
1905
april
18
Margarinaktiebolaget
Zenith, Malmö.
Oleomargarin och ister.
''
Margarin.
»
juli
i
Akt.-bol. Borås meka-  niska gummiväfveri.
Spännen och stroppskinn.
Hängslen och bälten.
augusti
2
Maskinfabriks akt.-bol.
Scania, Malmö.
Halffärdiga velocipeddelar af
olika slag.
Bearbetning och förnickling.
november
28
Vagn- och maskinfabriks-  akt.-bol., Stockholm.
Hjulsatser och luftbromsar,
järnvägsgodsvagnar.
afsedda att användas till
1906
februari
6
Akt.-bol. The London
Wax Vesta C:o, Göte-  borg.
Stearin.
S. k. vaxtändstickor.
>
februari
27
Akt.-bol. Malmö tak-  pappfabrik.
Råpapp.
Asfaltpapp.
»
april
18
Orgryte kemiska tvätt-  och färgeriakt.-bol.
S. k. yllejava (stramaljtyg).
Pressning.
juni
11
Vagn- och maskinfabriks-  akt.-bol., Stockholm,
Falun.
Fasonjärn, järnstänger, järn-  plåtar och andra tilljära-  vägsmateriel hänförliga
järn- och stålvaror.
Järnvägsgodsvagnar.
>
juni
19
Allmänna svenska elek-  triska akt.-bol., Väs-  terås.
Järnplåt, kopparband och
kopparskenor, mikanitrör.
Elektriska generatorer.
153
f
Den tid, för
hvilken med-  gifvandet läm-  nats (om så skett
Den grund, efter hvilken
restitution åtnjutes.
allenast för ett
visst infördt
varuparti,
angifves detta
med orden
“ett år").
Anmärkningar.
De i margarinen ingående råämnenas Tills vidare,
attesterade vikt.
De i utförselvaran ingående spännenas ; Tills vidare,
och skinnens vikt, utrönt genom
profvägning.
Kg. mot kg.
Tills vidare.
Den vid införseln erlagda tullen, be-  räknad för hjulen efter medelvikten
och för bromsarna efter medelvärdet.
Ett år.
44% af utförselvarans nettovikt.
Tills vidare.
38 % af utförselvarans nettovikt.
Tills vidare.
Kg. mot kg.
Tills vidare.
De använda materialierna.
Ett år.
De använda materialierna.
Ett år.
De införda råvarorna och den färdiga margarinen skulle
förvaras under tullverkets lås ; uppvägning af råvarorna,
beredningen, upp vägningen och inpackningen af
margarinen skulle ske under kontroll af tulltjänsteman.
Medgifvandet utsträcktes d. ”/io 1905 att omfatta äfvem
ringar, knappar, nitar, stropplöpare, kalsong- och!
strumpuppehållare, allt af metall, samt bakstycken och
spännlappar af läder; prof å alla dessa delar skulle]
vid tullbehandlingen uttagas af tullkammaren och utförselvikten
med ledning häraf kontrolleras.
Liknande medgifvande lämnadt Borås band- o. hängslefabrik
d. 21/11 1905.
Antalet införda delar skulle räknas och antecknas, hvarje
slag för sig; hela det införda partiet skulle på en gång
utföras. Vid några tillfällen har på grund åt vederbörande
tullmyndighets utlåtande restitution medgifvits
för hela det införda partiets vikt, ehuru föremålen
I genom bearbetningen blifvit lättare (genom svarfning,
filning o. d.).
De särskilda delarna skulle vid införseln räknas, hvar
för sig mätas, vägas och förses med nummer och tullstämpel
samt förtecknas; under arbetets fortgång skulle
kontrollering af myckenheten af de använda materialierna
verkställas af en tulltjänsteman och dessa materialier
afföras i förteckningen.
Tulltjänsteman skulle attestera vikten af de i generatorerna
insatta materialierna på grund af vågning af
lösa delar; tillträde till fabriken när som helst under
arbetets fortgång finge ej förvägras denne kontrollant.
Liknande medgifvanden, men omfattande äfven instrumenter,
lämnade samma sökande d. 11/9 1906, 27/u 1906,
27/8 1907.
20*
154
Medgifvandets
datum.
Sökandens
Den råvara, för hvilken
Exportvarans beskaffenhet
namn.
restitution medgifvits.
eller den bearbetning,
År.
råvaran undergått.
Månad.
Dag.
1906
november
13
Akt,-bol. svenska textil-  fabriken, Malmö.
Tvåtrådigt, oblekt o. ofargadt
ullgarn;
Halfyllemöbeltyger.
Färgning.
Appretering.
1907
februari
26
Kalmar ångkvarns akt.-
Oskaladt ris eller paddy.
Risstärkelse.
bol.
»
april
9
Akt.-bol. Norrahammars
bruk.
Järnrör, afsedda att användf
is till axlar i fjäderharfvar.
»
april
16
Stolfabriken Buffalo,
Sitsar och ryggstöd af per-
Stolar.
Värnamo.
foreradt trä.
»
maj
28
Munktells mek. verk-
Galvaniserad järnplåt.
Isgeneratorer.
stads akt.-bol., Eskils-  tuna.
»
augusti
6
Malmö mek. trikåfabriks
akt.-bol.
Trikåväfnad och strumpor.
Färgning och pressning.
155
Den grund, efter hvilken
restitution åtnjutes.
Den tid, för
hvilken med-  gifvandet läm-  nats (omså skett
allenast för ett
visst infördt
varuparti,
angifves detta
med orden
“ett år“).
Anmärkningar.
Kg. mot kg.
Tills vidare.
100 kg. paddy ansågos lämna 55 kg.
Tills vidare.
General tullstyrelsens beslut ang. utbytesproeenten öfver-
vattenfri stärkelse.
klagadt hos Kungl. Maj:t af bolaget, som yrkat, att den-
De i harfvarna ingående rörens vikt.
Tills vidare.
samma måtte bestämmas så, att 100 kg. oskaladt ris
skulle anses lämna 48.8 kg. stärkelse af c:a 13 % vatten-  halt; beslut i anledning af dessa besvär har ännu
icke (d. f''/io 1907) kommit styrelsen tillhanda.
Vid tullbehandlingen skulle antecknas vikten och stor-
Den vid införseln utrönta medel-
Tills vidare.
leken af de särskilda rören, som komme att i oför-  ändrad form insättas i harfvarna.
Enahanda medgifvande lämnades samma sökande d. 3/i
1907 i fråga om vinkeljärn, afsedda till ramär i harf-  varna, Indika järn icke komme att undergå annan be-  arbetning än böjning och justering.
vikten af sitsarna och ryggstö-  den.
De i generatorerna ingående plåtar-
Ett år.
Vid tullbehandlingen skulle antecknas vikten och stor-
nas vikt.
leken af plåtarna, som komme att i oförändrad form
Kg. mot kg.
Tills vidare.
insättas i generatorerna.
157
Bilaga H.
Uppgift å de restitutionsbelopp, som utanordnats enligt hvarje särskildt
moment i § 9 tulltaxeundeiTättelserna under åren 1903—1905.
1903.
1904. ,
1905.
Summa.
Kr.
öre
Kr.
öre
Kr.
öre
Kr.
öre
Enligt
inom. 1 .......
18,353
06
23,088
67
16,106
06
57,547
79
77
„ 2 .........
64,182
19
88,033
37
71,331
61
223,547
17
77
„
3 ........
327,977
73
210,757
06
158,163
47
696,898
26
77
v 5 .........
74,209
52
153,024
70
147,289
74
374,523
96
Summa
484,722
50
474,903
80
392,890
88
1,352,517
18
159
Bilaga I.
Uppgift å de restitutionsbelopp, som utan ordnats för nedannämnda varor
enligt § 9 mom. 1 tulltaxeunderrättelserna under åren 1903—1905.
1903.
1901.
1905.
Summa.
Kr.
öre
Kr.
öre
Kr.
öre
Kr.
öre
Bröd ...
......
33
120
1 9
153
19
Karameller och andra kon-  fityrer..............................
54
7 5
15
33
7 5
103
50
Tobak: cigarrer och cigar-  retter
222
56
61
339
,,
malen eller snus
15,038
16
16,115
04
13,935
60
45,088
80
,,
spunnen in. in. ...
1,630
85
791
6 3
810
5 7
3,233
05
Gardiner och mattor.......
-r-
—
—
—
89
10
89
10
Väfnad, bomulls- .............
1,407
BO
6,078
—
1,055
8 5
8,541
15
Summa
18,353
06
23,088
67
16,106
0 6
57,547
79
.
161
Bilaga J.
Antal poster, å hvilka restitution enligt § 9 tulltaxeunderrättelserna
beviljats under åren 1903—1905.
Utförselvaror.
1903.
1904.
1905.
1. Närings- och njutningsmedel.
Bröd.............................................................................................
—
1
1
Gryn, ris-....................................................................................
13
5
12 i
Karameller och andra konfityrer .......................................
3
1
2!
Makaroner ...............................................................................
—
1
Margarin ....................................................................................
—
1!
Mjöl, hvete- ..............................................................................
O
O
6
9
„ råg-.................................................................................
39
42
30)
Punsch .....................................................................................
2
13
15!
Tobak: cigarrer och cigarretter ..........................................
5
1
1
„
malen eller snus .....................................................
18
26
27
„
spunnen, in. m........................................................
9
6
71
2. Metallvaror.
Emaljerade kärl .......................................................................
—
2
1
4
Fönsterbeslag af järn ..........................................................
6
3
—
Järnplåt, valsad......................................................................
—
—
1
„
galvanisera!! ............................................................
7
o
2
Järnrör, dragna........................................................................
2
4
5
Järntråd, valsad, samt stångjärn .......................................
4
6
4
Järnvaror, diverse...................................................................
—
1
4
21*
162
Utför selva r or.
1903.
1904.
1905.
!
3. Textilvaror.
Band.........................................................................
3
1
3
Gardiner och mattor: a) enl. mom. 1 ..............................
—
—
1
It
tt
tt
b) ,,
>5
5 .............................
G äril, bomulls- .....................................................................
1
2
1
11
13
11
» ull-...................................................................................
13
12
12
Nät....................................................................
1
1
1
Trikåvaror, af ramie.................................................
2
2
3
„
andra slag...........................................................
4
3
1
Väfnad, bomulls-: a) enl. mom. 1 ....................................
4
3
2
tt
tt
b) ,,
,,
5 ....................................
4
5
5
tt
jute-..............................................................................
78
121
121
» .vlI,‘-..............................................................................
6
4
—
4. Diverse.
•! Maskindelar......................................................
1
Nåtlade öfverdelar till skodon............................
2
3
4
Papper................................
1
Skinn ..................................
2
1
1
Tunnbindararbeten ..................
->
Velocipeder, motor-.............................................
—
2
—
,,
delar där af......................................
9
2
O
O
Vykort...........................................
—
1
1
163
Bilaga It.
Tablå med hänvisning till de rubriker i gällande taxa, hvilka helt eller
delvis motsvara de särskilda rubrikerna i taxeförslaget.
R u t
riter
Anmärkninga r.
i förslaget.
N:r.
i gällande taxa.
N:r.
1
249, 462, 562
2
462
j
''
9
6
268, 289, 462, 610
289: witherit, bränd.
4
174, 200, 462, 665
Anm.
462
5
173, 174
Anm.
173
6
378
7—9
175
j
10
153, 175
11
349, 740
12
18, 740
13
378, 462, 740
14—15
249, 462, 585, 610, 740
Anm.
355
16
378
17
378, 612
18—19
378
20
251
91
u JL
2, 4, 610
22—23
378, 612
24
378
25
378, 614
26
193, 581, 611, 740
164
R u b
riker
Anmärkningar.
i förslaget.
N:r.
i gällande taxa.
N:r.
27
614
28
613
29
36
30
3, 5, 153, 613, 614
31—32
614
-
33
613, 614
34
49, 249, 331, 562, 647,
740
35
88
Anm.
740
36
740
37
153, 740
38—39
740
Anm. till 36—39.
740
40
1, 462, 583
41
67, 307, 323, 615
|
42
19, 27, 502, 516
Anm.
19
1
43
740
44
76, 610
''
45
77, 613
|
46
391, 450
47
740
48
378, 740
49
324
50
325
51
326
52
327
53
328
54
38, 41, 140, 329
55
124
56
125
57
247
58
343
165
R u b
r i k e r
Anmärkningar.
i förslaget.
N:r.
i gällande taxa.
N:r.
59
344
60
636
61
494, 636
636: på grund af anm. till n:r 6.
62
114
63
115, 116
64
117
65
505
66
227, 338, 468
67
484, 740
68
628
69
230 V,
70
230
71
119
72
73
120
1, 739
1: animaliekt affall.
74
596
75
597
76
598
77
596 V*
78
599
79
463, 600
80
548
81
194
82
195
83
623
84
292
85
133
86
134
87
135
88
136
89
137, 486, 739
90
196, 197, 201, 236
91
196, 197
92
226
166
Rubriker
i förslaget.
N:r.
i gällande taxa.
N:r.
Anmärkningar.
93—94
540
95
740
96
228
97
229
98
90
99—101
555
102
740
103
98, 496, 596
104
330
105
15, 92, 130, 536
106
130, 699
107
104, 130
108
132
109
95, 112, 530, 537, 740
740: saltade apelsin-, citron- och
pomeransskal.
no
319, 550
in
491
112
313
113
280, 492
114
376, 490, 740
115
132, 495, 537
116
739
117
131, 309, 495
118
130
119
601
120—121
130
122
132
123
131, 309
124
629
125—126
48
127
556, 740
128
43
129
45, 238
130
734
167
R u b
rik er
Anmärkningar.
i förslaget.
N:r.
i gällande taxa.
N.t.
131
46, 740
132
739
133
44, 740
.
!
134
45
135
739
136
740
137
504
138
587
139
588
140
247
141
213, 624
142
736, 739
143
118
144
286
145
339
146
315
147
633, 740
148
74, 309
149
75
150
624, 740
151
256
152
259
153
260
154
89
155
257
156
258
157
638
158
591
159
592
160
593
161
594
Anm. 2.
624
162
624
163
340
168
Rubriker
1
.
Anmärkningar.
i förslaget.
N:r.
.
i gällande taxa.
N:r.
164
309
I
165
347
.
166
310
:
167
311
168
568
169
569, 570
170
341
,
171-172
237, 485, 526
173
275, 467
174—175
270
176
13, 141, 318
177
346
■
178
84, 637
,
179
271
180
558, 685
181
68—72
182
73
Anm. 3.
362
183
362
184
695
185
696
186
697
187
374
188
375
189
689
190
644
|
191
645
192
646
t
193
218
194—195
219, 220
196
218, 220
197—198
220
199
740
200
1
169
1
Rnb
r i k e r
Anmärkningar.
i förslaget.
N:r.
i gällande taxa.
N:r.
201
219, 220
202
220
203
219, 220, 557
204
579
205
578
206
578, 580
207
576
208
577
209
205
210
220, 378, 547, 557, 740
557: vissa remmar.
211
473
212
539
213
20, 107, 235, 539, 557
214
107, 483, 539
215
220
Med iakttagande af hvad för kläder
är stadgadt.
216
557, 584
584: vissa rakstrigiar.
217
221
218—219
223
220
222, 223
221
225
222
224, 225
223
225
224
224, 225
225
653, 739
226
1, 653, 740
227
1, 25, 322, 489
228
739
229
653
230
655, 663, 664
''
231
246, 653, 656, 663, 664
246: vissa tangentskifvor.
232
655, 663, 664
233
378, 661, 740
1
234
659
22*
170
R u b
r i k e r
Anmärkningar.
i förslaget.
N:r.
i gällande taxa.
N:r.
235
660
236
658, 663, 664, 683
237
378, 657
238
657
239—240
378
241
378, 630
242—243
293
244
520, 658, 663, 664
245
342
246
658
247
663
248
663, 664
249
662—664
250
661
251
662
252
55, 658 med anm., 663,
664
55: boktryckstilar af trä.
253
658 med anm., 663, 664
Anm. till 248—253
740
254—255
658, 661—664
Med iakttagande af hvad för möbler
är stadgadt.
256
740
257
378, 740
258
378, 584
259
320, 740
Anm. 1
321
Anm. 2
740
260
1, 552, 553
261
553
262
520, 554
263
342
264
378, 380, 554
380: mattor af rotting.
265
26, 111, 552, 554, 653,
661—663, 739
266
316
171
Rubriker
[
i förslaget.
i gällande taxa.
Anmärkningar.
N:r.
N:r.
267
317
268
380, 740
269
380, 708, 709, 740
270
317
271
201
272
202
273
203
274
58, 584
275
58—60
276
60
277
60, 584
278
28, 30, 214, 740
279
30, 33, 215, 217
280
32, 33
281
33, 217, 524. 740
524: gåspennor.
282
484, 541, 542
283
543
284
153, 740
i
285
314
286
544
287
545
i
288
546
i
289
35
290
391, 450
291
85—87, 740
292
87, 153, 378, 740
293
378, 740
294
514, 740
740: filtrermassa i plattor.
295
506, 507
296
506, 507
297
506, 507, 512, 513
298
511
299
62 V.
300, 301
513
172
Rub
r i k e r
1
Anmärkning a r.
1
i förslaget.
Nar.
i gällande taxa.
Nar.
302
308, 508, 509, 512, 513
508, 509: plisseradt papper.
303
512, 513, 740
740: fiugpapper in. m.
304
378
Anm.
740
305
512, 724
För vissa slag af papper i förening
306
510
med metalltråd eller jute, 15
procents värdetull.
Till 295—303:
Anm. 1 och 2.
Papp, sammansatt af två eller flera
Anm. 3.
62 Va, 512, 513, 701
genom bindemedel förenade pap-  persark, tullbehandlas nu såsom
papper.
307—309
515
310
348, 368, 603
311, 312
62, 508
313
6, 6 V*
314
6 V,
315
6 7„ 54, 83
316
6 Vs, 54, 83, 508, 509
317
378, 508, 509, 511
318
508, 509
319
368, 701
Vissa etiketter äfven såsom metall-
320
20, 107,107 V2, 348,539
arbeten.
321
20,107,107Vs, 153,377,
508, 509, 539, 701
508: arbeten, beströdda med glim-
322
20,107,107-V2,153,377,
merbrons, för såvidt de ej äro
förgyllda, försilfrade etc.
701: pappkort för uppklistring af
fotografier.
508, 539, 701
701: pappkort för uppklistring af
323
20, 107, 107Vä, 508,539
fotografier.
173
Rut
riker
Anmärkningar.
i förslaget.
N:r.
i gällande taxa.
N:r.
324
1, 56
325
79
32(5
80
327
56, 78, 81, 82
328
277
329
278
330
191, 279
OOl
öoJL
465, 466
ooJ
56,81,82,348,368,701,
56: bilder utförda i klichétryck. 740:
740
gratulationskort i förening med väf.
1.
56, 701
„ 2.
367
„
4.
368, 508, 509
333
56, 82, 368
368: blanketter med utländsk text.
334
56,81,368,512,513,701
335
472
336
1, 740
oor
oo i
680, 682
338
573
339, 340
573, 574
341
703, 704
Med iakttagande af hvad för klädes-  persedlar etc., försedda med fåll-  ning eller kantning, är stadgadt.
342
703, 704
9 A 9
o4o
703, 704
344
704
345
703, 704
703: guldtyg.
Anm.
704
346, 347
22, 23
348
.
23
Anm. till 346—348
703, 704, 740
349
22 23
350
23
351
22, 23, 589
174
R u
i förslaget.
Nar.
iriker
i gällande taxa.
N:r.
Anm&rkninga r.
Ännu till 346—351
295 V2, 589
I vissa fall såsom slöjdvara af
band eller väfnad.
852
605, 618, 703, 704
353
618, 686
354
231, 672
355
1, 567, 617
356
681
357
682
358
728
359
705
360
378, 706
361, 362
157
363, 364
158
365, 366
159
367, 368
160
369
159
370
160
Anm. till 361—370
158, 160
371
157 — 160
372
740
373
705
374
706
375
706
376
706
Med iakttagande af hvad för mattor
med sömnadsarbete är stadgadt.
877
706
378
706
Med iakttagande af hvad för mattor
med sömnadsarbete är stadgadt.
379—382
707
383
704, 707
384
729
385
730
386
232, 740
387
606, 619, 707
175
R u b
r i k e r
Anmärkningar.
i förslaget.
N:r.
i gällande taxa.
N:r.
388
Se 494—499 I förslaget.
389
24, 707
390
378, 547, 584, 707
391
1, 52, 97, 111,204,250,
366, 682, 739
1
392
681, 682
393
740
394
668
395
167
i
396
168
397
169, 668
398
170, 668
399
668
400
161, 169, 668
668: skördegarn.
CM
O
!-i
O
161, 169
169: ramiegani.
403—405
162, 170
170: rameigarn.
406
169, 649
407
170, 650
668
408, 409
410
Se rubrikerna för garn.
411
169, 668
412
170, 668
413
Se rubrikerna för gam.
414
169
415
170
416
Se rubrikerna för garn.
417
169, 668
418
170, 668
419
708, 709
420, 421
726
422
727
Anm.
713, 718
423
Jämför amu. till rubrik n:r 727 i
nu gällande taxa.
176
R u 1
riker
Anmärkningar.
°
i förslaget.
N:r.
i gällande taxa.
N:r.
424
715
425
711
426
712
427
710—712
428
715
429
708, 710
430
708
431
709
432, 433
710
434, 435
711
436—438
712
439, 440
713—715
Till 428—440:
|
Anm. 2.
715
441
606, 619, 715
442
Se 494—499 i förslaget.
443
24, 708
444
24, 709, 715
445
547, 607
446
378, 489 Vs, 584, 619,
668, 708—710
447
57
448
Se 450, 451 i förslaget.
449
1
450
681, 682
451
682
452, 453
163
454, 455
163, 164
456, 457
165
458, 459
165, 166
460
165
461
165, 166
Anm. till 452—461
Vid mercerisering fästes nu ej af-
seende.
177
R u b
i förslaget.
N:r.
r i k e r
i gällande taxa.
N:r.
Anmärkningar.
462
|
163—166
Anm. till 456—462 !
651
463
165, 166
464
716, 717, 723
465
719, 724, 725
466
723
467
724
468
720, 723
469
720, 724, 725
470
724, 725
471
722, 724, 725
472, 473
722 — 725
474
717, 722, 723
475
722, 724
476
722, 724, 725
i
477
722, 723
478
722, 724, 725
725: pressade valfader.
479
722, 724, 725
480
722. 723
481
722. 724, 725
725: pressade väfnader.
482
722, 724, 725
483
722, 723
484
722, 724, 725
725: pressade väfnader.
485
722, 724, 725
486
722, 723
487
722, 724, 725
725: pressade väfnader.
488
722, 724, 725
489
718, 722, 723
490
''718. 722, 724
491
718. 722, 724, 725
Till 464-491:
Anm. 1.
Vid mercerisering fästes nu ej af-
seende.
492
721
23*
178
R u I
r i k e r
Anmärkninga r.
i förslaget.
i gällande taxa.
N:r.
N:r.
493
606, 619, 721
494
24
Anm.
740 in. fl.
740: s. k. konstgjorda band. Band,
klippta eller skurna af väfnad,
tullbehandlas såsom den väfnad,
hvaraf de bestå.
495
24
496
24, 590
Anm. till 494—496
24, 295 7», 590
497
619
498
619, 687
499
619
500
692
501
163, 378, 489 V2, 619
502
24, 378, 547, 584, 607
503
24, 731
504, 505
24, 590, 731
506
732
507
508, 509
731, 733
Tullbehandlas såsom den väfnad,
hvaraf de bestå.
510
586
511
Motsvarar nu tillämpad praxis.
512
I hufvudsak lika med nuvarande
bestämmelser. Enligt nu gällande
taxa i vissa fall 75 % förhöjning
å väfnadstullen.
513
Lika med nu gällande bestämmelser.
514
732
515
634
516
634 V3
Droppsäckar tullbehandlas såsom
den väfnad, hvaraf de bestå.
517
295 7,, 706, 728, 740
518
234, 235
179
R u b
r i k e r
Anmärkningar.
i förslaget.
N:r.
i gällande taxa.
N:r.
519
235
520
20, 107, 538, 539
521
20, 107, 539
522
107, 483, 539
Klädsäckar såsom slöjdvara af den
523, 524
väfnad, hvaraf de bestå.
Sängkläder beläggas med den tull-
525, 526
295 7-,
afgift, som är bestämd för öfver-  tyget. Soffkuddar tullbehandlas
enligt hvad för kläder är stadgadt;
madrasser, försedda med ramar
och fjädrar, hänföras till rubrik
n:r 740.
527, 528
295 7S
529, 530
212
Hatt- och mössfoder af väfnad utan
531, 532
520 7S
förening med annat material tull-  behandlas såsom väfnad.
533
64
!
534
63, 64 Va
535
64 7*
536
295 7*
537
295 7*, 619
538, 539
295 7a
540
295 V2, 473
541
295 7*
542
618, 619
o 4 o—bo o
295 7S
I vissa fall samma tullsats som å
vin g.
Amu. 1
väfnaden.
Lika med nuvarande bestämmelser.
Anm. 2, 3
Vissa af de i anm. 2—3 angifna
Anm. 4
slag af sömnadsarbeten räknas
för närvarande ej som broderier.
Nu samma tullsats som å väfnaden.
180
R u L
rike r
Anmärkninga r.
i förslaget.
N:r.
i gällande taxa.
N:r.
556
108
557
108, 605, 606, 618, 610,
Paljetter af annat ämne än metall
703, 704, 715, 721
tullbehandlas såsom det ämne,
arbetadt, hvaraf de bestå.
558
Lika med nu gällande bestämmelser.
550
35, 46, 740
Vissa prydnadsfjädrar tullbehandlas
som slöjdvara af eller kläder af
väfnad m. m.
560
35, 47, 740
Anm.
46, 47
561
517
562
518
563
211 V2, 554
564
22, 23, 580, 740
565
24, 203, 317, 590, 740
566
22—24, 580, 500
Hattflätor, tillverkade af i remsor
klippt väfnad, tullbehandlas så-  som väfnaden.
567
207
568
208, 211
560
208, 210
570
207, 208, 210
571
200
572
211
573
210
574
207, 210
575
203, 209, 211, 317
576
209, 210
577
207, 200, 210
578
531
570
532
580
531
581
532
582, 583
224
181
R. u 1
r i k e r
Anmärkning a r.
i förslaget.
N:r.
i gällande taxa.
N:r.
584
595
585
281
586
289, 740
587
284
588
18, 282, 378, 731
589
282—285, 378
590
284, 378, 584, 607
584: spiralslangar af sammansatta!
ämnen.
591
284
592
284, 378, 607
593
547
594
285
595
285, 694
596
239, 285, 584, 740
239: vissa kirurgiska artiklar.
584:
(knappar af sammansatta
ämnen.
740: vissa arbeten af konstgjord
kautschuk.
597
282, 283
284, 285, 378
598
378: vissa packningar.
599
284
600
239, 285
601
1, 281
602
355, 740
603, 604
352, 354 7,, 354 V2, 355,
378
Anm. 1
352
605
354, 361
606
360, 361
607, 608
353
609
354
610
i 360
i
611
361
612
356, 360, 378
182
R u
> r i k e r
Anmärkningar.
i förslaget.
N:r.
i gällande taxa.
N:r.
613
357, 360
614
358, 360, 378
615
360, 361
616
360
617
361
61<3
358
619
358, 359
Anm. till 618—619
359
620
153, 358—361
621
391, 450
I vissa fall såsom porslin eller
galanterivaror.
622
443—445, 460, 461
I vissa fall äfven såsom porslin,
askar af sammansatta ämnen m. m.
623
358, 359
624
359
625
360, 361, 427, 428, 658,
663, 664
626
361,427,428, 658, 663,
664
Amu. till 623—626
Såsom enfärgade tullbehandlas nu
äfven sådana, som invändigt äro
hvita, men utvändigt försedda!
.
med färgad glasyr.
627
739, 740
628
188, 740
629
102
630
180, 181
Amu.
178
i
631
180, 181
I vissa fall såsom arbeten af denj
metall, hvaraf infattningen består.!
632
178
633
180
634
180, 181
635
181
183
i förslaget.
N:r.
i gällande taxa.
N:r.
Anmärkningar.
636, 637
180—183
638, 639
184, 185
640
186, 368
641
153,
180—185,
584,
Vissa arbeten draga tull såsom
602, 740
arbeten af det ämne, med hvilket
de äro sammansatta.
642
176, 177
)
643
176
1
Eventuellt äfven rubr. 187 (dekore-
644
176, 177
rade genom gravyr i formen).
645
178
646
187
Anm. till 642—646
187
647
178, 187
''
Anm.
178, 187
:
648
178
649
179
Angående tullbehandlingen af s. k.
helpressade dioptriska glaslinser]
har praxis varit växlande.
650
179, 740
651
391, 450
11 vissa fall som glas, andra slag
eller galanterivaror, ej specifi-
cerade.
652
153, 187, 443—445
Vissa arbeten hafva hänförts till
askar af sammansatta ämnen
m. fl. rubriker.
653
: 187
654
153,
176—178,
187,
176—178: bunkar. Vissa arbeten
443—445
hafva hänförts till askar af
sammansatta ämnen m. fl. rubriker.
Anm. till 652—654
Motsvarande bestämmelse saknas
i gällande taxa.
655
i 189
656
392
657, 658
392
!
t
184
R u
b r i k
e r
I
Anmärkningar.
i förslaget.
N:r.
i gällande taxa.
N:r.
659
392,
428,
740
660, 661
; 404,
405,
428
1 662
: 378,
404,
405,
428
663
418,
419,
428
>428: smidda eldstad sroster.
664, 665
1419,
420,
427,
428
666
420,
421,
427,
428
667
378,
427
668
378,
428
669
422
670
; 393,
397
|
671, 672
| 394
673
i 428
674
397
675
395
676
395,
395 J
4, 396, 397
Anm.
Nu ingen förhöjning.
677
397
678
397
679—683
397
684
399
685, 686
400
687
1 399,
401
688
1400,
401,
428
689
! 400,
402,
428
690
401-
-403
691
i 401,
402
Anm. till 684—691
Nu ingen förhöjning.
692
378,
406,
428
693
378,
406,
428
694
428
695
426
696
1427,
428
697, 698
428
699, 700
427,
428
t
185
R u b
r i k e r
Anmärkningar.
i förslaget.
N:r.
i gällande taxa.
N:r.
701
406, 428
702
378, 406, 427, 428
703, 704
406
705
405, 406, 428 med anm.
706
397, 407, 408, 428
707
397, 407, 408
708, 709
397, 408
710
397, 407, 428
711, 712
408, 428
Till 706—712:
Anm. 1
Nu ingen förhöjning.
Anm. 3
378, 408 7a, 428
714
276, 427, 428, 529
715
427, 679
Anm.
679
716
519
717, 718
378
719
428, 584
720
428
721
427, 428, 444, 445, 671
722
413, 414, 428
723
413, 414
724
378, 397
725
397
726
398, 415, 428
727
416, 427, 428
728, 729
417, 427, 428
Anm. 1 till 726
398
730
428 med anm.
i
731
410
732
411
733
412, 428 med anm.
734
; 427, 428 med anm.
735
255, 394
24*
186
R u h
r i k e r
i förslaget.
i gällande taxa.
Anmärkningar.
N:r.
N:r.
736
255, 394, 398, 428
255
737
738
255
730
428 med anm.
Anm.
378, 397, 428
740, 741
409
742, 743
378
744, 745
378
746
378, 428
747 — 751
378
752
378, 427, 428, 582
378
753
754—757
631
758—766
378
767, 768
239, 378, 428
769
Öl, 378, 427, 428
770
424, 425
771
425
772
300
773
300, 301, 303, 427, 428
300
774
775
300, 301, 303
776
300
777
301, 303, 378, 428
778
302, 303, 426
770
303, 426, 427, 428
428
780
781
563
782 med anm.
378, 427, 428, 563, 564,
565
783
565
784
566
785
557, 584
786—788
378
187
Rub
i förslaget.
N:r.
r i k e r
Anmärkningar.
i gällande taxa.
N:r.
789
488
790
378, 427, 428, 488, 630
791
488 V2
792
348
793
378
794
423, 427, 428 med amu.
795
427, 428
7 9 6
427, 428 med anm., 444,
445
797
426, 427
798
428
799
427, 428
800
427, 428
801
419, 420, 427, 428
802
427, 428 med anm.
803
427 med anm., 444, 445
804
172, 348, 427, 428 med
anm.
805
399
806
378, 427, 428 med anm.
523, 683
807
392
808—810
378, 428 med anm.
811, 812
378, 428
813—815
378,426—428 med anm.
816, 817
378, 426—428
818
378, 428 med anm.
819—821
378, 428 med anm.
822, 823
378, 428
824—827
378,426—428 med anm.
828, 829
378, 426—428, 620
Anm. till 815—-817,
426 427
426: förgyllda eller försilfrade.
837—829
427:
polerade, förnicklade eller5
\
emaljerade.
188
R u b r i k
e r
Anmärkningar.
i förslaget.
N:r.
i gällande taxa.
N:r.
830
429,
445
831, 832
430
O O Q
O DO
1 378,
431, 445
834
430,
431
835
432,
433
836
; 433
837
429
838
434,
445
839
435,
445
840
444,
445
841
433,
442
842
442
j
843
442,
445
844
436,
443
845
: 437
|
846, 847
440,
441
848
i 439,
441
849
440
850, 851
i 438,
441
Anm. 2
Motsvarande bestämmelse saknas
i gällande taxa.
852
441
853
! 378,
444, 445
|
854
378,
442 Va
855
i 442 ''
/,
856, 857
378
858
445
859
153,
443
|
860
! 153,
444, 445
153: prydnadsartiklar af koppar etc.
861
153,
444, 445
1
i förening med andra ämnen.
862
382
863
: 383,
Co
ce
GC
864
384
|
865
386
866
; 387
1
189
R u b
rike r
•
Anmärkningar.
i förslaget.
N:r.
i gällande taxa.
N:r.
867
388
868
451
869
452, 456
870
740
871
153, 454
153: prydnadsartiklar af tenn i
872
873
153'' 455
153, 456
förening med andra ämnen.
i
874
457
875
458, 461
|
876
461
877
153, 459
)
153: prydnadsartiklar af zink i
878
153 460
^
879
153, 461
J
förening med andra ämnen.
880
Lika med nu gällande bestämmelser.
881
55, 445
445: vissa för bokbinderier afsedda
stämplar.
882—884
293
885
385, 453
886
39
i
887
524
888, 889
378
890
35, 488Va
891
113, 233
I
892
91
893
469
•
894
36
895
389
|
896
390, 391
|
897
469
i
!
898
391
899
448
900
450
901
449
902
450
190
R u b rike r
i förslaget.
N:r.
i gällande taxa.
N:r.
A n märkninga r.
i
903
469
904
450
905
447
906
3t)
907
447
908—911
378, 735
912, 913
378, 427, 428, 735
914, 915
378, 399, 428 med anm.
916—919
378
920—929
735
930—943
378
944, 945
607
946
378, 607
947, 948
378, 419
949—954
378
955
378, 410—412
956—974
378
975
378, 421
976—978
630
979, 980
378
981, 982
421
983—991
378
992—994
252, 253
995, 996
253
997
253, 255
998. 99!»
254, 255
1000
254
1001
254, 255
1002
255, 378
1003—1008
378
1009, 1010
255, 378
1011—1016
378
Till 1015 och 1016:
Anm. 1 och 2.
378
1
191
R u b
riter
i förslaget.
i gällande taxa.
Anmärkningar.
N:r.
N:r.
1017 — 1021
378
1022—1024
378
Vissa af dessa varor tullbehandlas
nu såsom det ämne, arbetad^
hvaraf de bestå.
1025—1029
101
1030
101, 239
239: magnetspolar för ringledningar.
1031, 1032
239, 378
Vissa af dessa varor tullbehandlas
nu såsom det ämne, arbetadt,
hvaraf de bestå.
1033, 1034
100
1035
239. 378, 740
Båglampor och nernstlampor med
tillhörande glober tullbehandlas
nu såsom det ämne, arbetadt, hvar-
1036
358, 442, 445, 740
af de bestå.
1037
740
1038
101
1039
740
1040
239, 378
1041
378
1042, 1043
378
Vissa strömställare tullbehandlas
nu såsom det ämne, arbetadt,
hvaraf de bestå.
1044, 1045
239
1046
239, 740
I
Vissa delar tullbehandlas nu såsom
1047
406, 427, 428, 444. 445,
det ämne, arbetadt, hvaraf de bestå.
508, (509)
Armt.
740
1048
239, 378
1049, 1050
108
1051
693
1052
694
1053
683
1054
694
Till vanliga velocipeder icke använd-
bara delar tullbehandlas nu såsom
det ämne, arbetadt, hvaraf de bestå.
192
Rut
r i k e r
i förslaget.
N:r.
i gällande taxa.
N:r.
1055
683
1056
584, 683
1057
502, 503, 516
1058
379, 688, 740
1059
502, 503
1060
493. 497
1061
no
1062
493, 497
1063
498
1064
499
1065, 1066
498, 499
1067
289,498, (499), 604,608,
636, 648, 739, 740
1068
493
1069
609
1070
192
1071
691
1072
691, 740
1073
740
1074
46, 47, 740
1075
109
1076
no, 144
Anm. 1
no
Anm. 2
289
1077
Ilo
1078
291
1079
370
1080
369, 370
1081
666, 667
1082
667
Anm.
666, 667
loss
289, 632, (667), 740
1084
289, (666), 667, 740
1085
40
Anmärkningar.
193
Rut
riker
Anmärkningar.
i förslaget.
N:r.
i gällande taxa.
N:r,
1086
40, 740
1087
16, 289
16: klorethyl.
1088
126, 626
1089
289, 561
1090
627
1091
559
1092
61, 289, 474
1093
127, 289
1094
737
1095
Lika med bestämmelserna i nu
gällande taxa.
Anm.
Sådant medgifvande äger ej mot-
svårighet i nu gällande taxa.
1096
738
1097
289
1098
93, 267, 289, 700
1099
289
1100
8
1101
261, 475
1102
350, 373
1103
9, 65, 248, 289, 294,
740: cerebossalt.
373, 560, 740
1104
295
1105
262, 476
1106
7, 351, 690
1107
12, 174, 266, 289, 373,
480, 481
1108
265
1109
11
1110
263, 477
1111
10
1112
42, 94, 289
1113
482
1114, 1115
289
1116
264, 289, 478
25*
194
Rubriker
Anmärkningar.
1
i förslaget.
N:r.
i gällande taxa.
N:r.
1117
16, 17, 289
1118
287, 288, 289
1119
702
1120
289, 312, 702
1121
702
1122
51, 190, 289, 639, 640
1123
289
1124
446, 740
1125
572
1126—1129
289
1130
616
1131
289
1132
273, 289, 503
1133
643
1134
21, 206, 641
1135
289
1136
502, 503
1137
642
1138
289, 652
:
1139, 1140
289
1141
332
1142, 1143
150
1144
143, 149, 150, 305, 665
1145
146, 150, (289)
1146
34
1147,11148
66, 289, 462
289: jodbly och wolfram natron.
1149
150
1150
145, 150
1151
145
1152
150, 152
1153, 1154
150
1155
142
1156
150, 289
1157
150
195
R u 1
i förslaget.
N:r.
rike r
i gällande taxa.
N:r.
Anmärkningar.
11.58
740
1159
142, 740
1160
148
1161
144, (151)
1162
144. 147
1163—1165
150
1166
(150), 151
150: gouachefärger på glasburkar.
1167
53, 150, 740
1168
50
1169
50, 333, 740
Blyertspennor, försedda med större
hylsor, tullbehandlas nu såsom
det ämne, arbetadt, hvaraf hylsan
består.
1170
333, 740
1171
500
1172
500, 501
1173
289, 500, 501
1174
487
1175
269, 289
1176
289, 500, 501
1177, 1178
289, 471, 521
1179
535, 740
1180
371, 521
1181
666, 740
•
1182
533
1183
534
Anm.
Ifrågavarande artiklar tullbehandlas
nu i vissa fall såsom parfymer^
1184
289, 521, 534, 740
16, 105, 106, 521
1185
1186
200, 479
1187
289
1188
625
1189
29, 200
196
R u b
i förslaget.
N:r.
r i k e r
i gällande taxa.
N:r.
Anmärkningar.
1190
334
1191
335
1192
336
1193
337
1194
297
1195
445, (522), 584
1196
522, 523
1197
622
1198
669
1199
670
1200
139, 348, 740
740: vissa knallsignaler.
1201
25, 154, 155,. 546 V,
1202
150, 156
1203
156, 289
1204
289
1205
96
Anm.
96, 289, 740
1206, 1207
364
1208
150, 199. 206, 470
150: gummigutta.
1209
363
1210
363, 365
363: husbloss.
1211
684
1212
308
1213
289, 740
1214
289
1215
345
1216
740
1217
740
1218
16
1219
93, 289, 373, 640, 702
702: nickel vitriol (nickelsalt).
1220
99, 239, 378
Stegräknare, cyklometrar samt delar
till åtskilliga af de i denna
rubrik upptagna instrument tull-  behandlas nu såsom det ämne,
arbetadt, hvaraf de bestå.
197
Rubriker
i förslaget.
i gällande taxa.
A n in ä r k ii i ii g a r.
N:r.
i\:r.
1221, 1222
129
1223
128
1224
129
1225
240
Optiska instrument och delar där-
till, inkommande utan tillhörande
optiska glas, tullbehandlas nu
såsom det ämne, arbetadt, hvarå!
de bestå.
1226
138
1227
171,
239,
240 V,
Delar till manometrar och vacuum-
metrar tullbehandlas nu såsom
det ämne, arbetadt, hvaraf de
bestå.
1228
171
1229
241
1230
242
1231
243
1232
244
1233
245
1234—1236
246
1237
239,
740
Särskilt inkommande delar tull-
behandlas nu såsom det ämne.
arbetadt, hvaraf de bestå.
1238
239,
444,
445
Vissa apoteksvågar tullbehandlas
nu såsom det ämne, arbetadt,
hvaraf de hufvudsakligen bestå,
eller, om detta ej kan bestämdt
urskiljas, såsom slöjdvaror af sam-
444,
mansatta ämnen.
1239
445
1240—1242
Tullbehandlas nu lika med det
ämne, arbetadt, hvaraf de hufvud-
sakligen bestå, eller, om detta ej
kan bestämdt urskiljas, såsom
1243
673,
674
slöjdvaror af sammansatta ämnen.
198
R
u b i i l er
- '' -...................
A n m ä r k n i n g a r.
i förslaget.
i gällande taxa.
N:r.
N:r.
1244
i
674
1245
675
1246, 1247
Tullbehandlas nu lika med det ämne.
arbetad!, hvaraf de bestå.
1248
676
1249
677, 677 V2, 678
1250
678
1251
Motsvarar nu gällande bestämmelser, j
1252
1253
679
Motsvarar i hufvudsak nu tillämpad:
1254
571
praxis.
1255
Motsvarar nu gällande bestämmelser. 1
Till strängar apterad metalltråd, icke!
1256
621
öfverspunnen, tullbehandlas nu
som metalltråd.
1257
378
1258
348
Yissa julgransprydnader tullbehand-;
las nu såsom det ämne, arbetadt,!
hvaraf de bestå.
1259
35
1260
298
1261
299
I
1262
31, 216, 426—428, 509
1263
299, 443
1264
299, 444, 445
Knappar, helt och hållet af andra!
oädla metaller än järn, tullbehand-j
las nu såsom arbeten af metaller.
1265
187, 358, 359
1266
| 299, 543
1267
..........................................| Motsvara!'' nu gällande bestämmelser, i
Anm. I till 1260—1267. ..........................................[I knappar förekommande mellan
lägg
af papp- eller pappersskifvor
föranleder nu, att desamma tullbehandlas
såsom sammansatta.
199
Rubriker
i förslaget.
N:r.
,,
,
A n märkni n sr a r.
i gällande taxa.
Nsr.
1268
306, 483
1269
539
1270
20, 107, 107 7,, 539
1271
20, 107 Vä, 539
Vissa artiklar tullbehandla® äfven
nu såsom det ämne, arbetadt,
hvaraf de bestå.
1272, 1273
............... Tullbehandla® lika med det ämne,
arbetadt, hvaraf de hufvudsak-
ligen bestå, eller, om detta ej
kan bestämdt urskiljas, såsom
t slöjdvaror af sammansatta ämnen.
1274
527, 528
1275
528
1276
525
1277
464
1278
36
1279
1, 372, 551, 698
1280
14, 739
1281
740
''
201
Kilaga 1.
Promemoria
angående lämpligaste formen för skeppsbyggnadsgodtgörelse.
Frågan, om godtgörelse i eu eller annan form af det belopp, hvarmed
fartygs byggnad, förbyggnad eller reparation fördyras i följd af
tullar å därvid använda materialier och utrustningspersedlar kan betraktas
och har särskildt hos oss blifvit i den offentliga diskussionen framförd
från två olika synpunkter nämligen dels skeppsbygg eriets, dels rederinäringens.
De medgifvanden, som i detta ämne törekommo i 1800-talets
svenska tullagstiftning före den år 1888 påbörjade omläggningen åt
grunderna för vår tulltaxa, afsågo hufvudsakligen skeppsbyggeriets främjande;
och hade man härvid stegvis framskridit så långt, att från och
med år 1857 full restitution beviljades af erlagda införselafgifter för
materialier och skeppsförnödenheter, som användes till fartygs nybyggnad,
tackling och utredning, ett medgifvande, som år 1868 utsträcktes
att gälla jämväl vid fartygs reparation. Dessa bestämmelser ägde bestånd
intill år i872, då sedan år 1871 tullarne på de flesta viktigare skeppsinventarier
upphäfts, det allmänna stadgandet om restitution utgick ur
tulltaxeunderrättelserna, hvilka sedermera upptogo restitution blott för
segel och segelduk, som jämte åtskilliga mindre betydande skeppsförnödenheter
fortfarande voro fullbelagda.
Samtidigt därmed att vid 1888 års riksdag tullar åsattes dels de
viktigaste materialier och förnödenheter, af hvilka skeppsbyggnadsindust.
rien hade behof, dels ock själfva fartygen, bragtes dock den ofvan
angifna frågan om godtgörelse för tullen å skeppsmaterialier och skeppsförnödenheter
i allmänhet åter på dagordningen. Gifvet var emellertid,
att för skeppsbyggeriet, hvars intressen tillgodosetts genom fartygstullen,
frågan numera hade mindre betydelse. Också var det egentligen
endast såsom lättnad för sjöfartsnäringen, som, alternativt med yrkande
på fartygstullens upphäfvande, tullrestitution för skeppsmaterialier och
26*
202
skeppsförnödenbeter nu ifrågasattes, och det är förnämligast ur sjöfartsnäringens
synpunkt denna fråga sedermera skärskådats.
En riksdagens skrifvelse till Konungen den 14 maj 1888 med
anhållan om undersökning genom Kungl. Maj:ts försorg angående den
svenska sjöfartsnäringens tillstånd och framläggande för riksdagen af
förslag, som af undersökningen kunde föranledas, hade till eu början
•— sedan kommerskollegium i ämnet afgifvit underdånigt utlåtande och
därvid i fråga om lättnader för sjöfartsnäringen berört äfven möjligheten
af tullrestitution — till följd, att den då arbetande tullkommittén
tick i uppdrag att utreda denna särskilda fråga; och algafkommittén
den 9 april 1889 sitt betänkande, hvaröfver sedermera på grund
af nådig remiss kommerskollegium och generaltullstyrelsen inkommo
med underdånigt yttrande den 22 oktober samma år.
Tullkommittén hade vid ärendets behandling tillkallat sakkunniga,
Indika uttalat sig för att, till skeppsbyggnadsindustriens och sjöfartsnäringens
upphjälpande, restitution borde beviljas vid fartygs nybyggnad,
förbyggnad, reparation och utredning; att denna borde vid nybyggnad
och förbyggnad utgå icke pa vanligt sätt genom återbetalning af
tull för utifrån införda tullpliktiga artiklar utan medelst en viss godtgörelse
per ton utan redovisningsskyldighet för använda materialier, alldenstund
svårighet mötte, särskild! i fråga om nybyggnad, att under edsförpliktelse
afgifva de intyg öfver åtgången af material m. in., Indika
vid restitution på vanligt sätt erfordrades, hvartill komme att vanlig
restitution skulle förorsaka ökad användning af utländskt material, under
det att godtgörelse per ton skulle verka i motsatt riktning och därigenom
komma äfven andra svenska industrier till godo; att till grund
för den förordade godtgörelsen borde läggas brutto- och icke nettodräktigheten,
enär den senare varierade alltför mycket allt efter fartygens
inredning för olika ändamål; att den ifrågavarande godtgörelsen
ej borde medgifvas för andra fartyg än sådana, som byggdes för utländsk
räkning eller vore afsedda att användas i utländsk sjöfart, ity att den
vore öfverflödig för svenska fartyg, afsedda, för inrikes sjöfart, dels
emedan till dem svensk plåt in. in. af fartygsägarne föredroges, dels enär i
i fråga om dem konkurrens från utländska verkstäder icke förekomma på
grund af den för dessa fartyg egendomliga typ samt de svenska varfvens
högt uppdrifna skicklighet i byggande af sådana fartyg; att lämpligaste
sättet för godtgörelsens inskränkning till sådana svenska fartyg,
som gånge i utrikes fart, vore att fastställa ett minimitontal för godtgörelsens
beviljande, hvilket tontal lämpligen kunde bestämmas till 400
bruttoton; att godtgörelsen, som borde afse alla för fartygets byggnad
203
och utredning nödiga tullpliktiga materialier, alltså borde utgå med
fulla beloppet af de tulla mgälder, som därför skolat erläggas, i
enlighet med hvilken grund verkställda beräkningar gifvit till resultat,
att beloppet i medeltal uppginge till 20 kronor per bruttoton; att för
fartyg med bordläggning af trä på spant af järn eller stål, s. k. kompositfartyg,
samt träfartyg äfven borde lämnas godtgörelse, ehuru med
mindre belopp; att i fråga om reparation behofvet af ersättning visserligen
ej i och för sig vore lika stort men att, särskild t med hänsyn till
verkstäderna i rikets södra och västra- delar, rätt till restitution äfven vid
reparation vore af vikt, enär reparationsbehöfvande fartyg eljest föranleddes
att söka utländska varf; att i detta senare fall ersättningen borde
utgå såsom vanlig restitution af tull, enär vid reparationsarbetet åtgången
af materialier vore jämförelsevis ringa och alltså den behöflig»
kontrollen lättare att åstadkomma; samt alt då för ångmaskiners värde
arbetskostnaden vore af ojämförligt större betydelse än materialet, någon
tullrestitution för detta ej vore behöflig.
Tullkommittén förbisåg visserligen ingalunda, att äfven tillverkarne
af skeppsmaterialier och fartygsbyggarne hade intresse af huru frågan
ordnades, och kommitténs pluralitet tog i sitt förslag tillbörlig hänsyn
äfven till dessa parters intresse, men åtminstone i motiveringen är det
icke förty sjöfartsiu tres set, som träder i förgrunden; och det är i främsta
rummet till gagn för sjöfartsnäringen eller egentligen sjöfarten på utlandet
som kommittén förordar, att godtgörelse från statens sida i en
eller annan form beredes för de genom tullarne ökade prisen å byggnadsmaterialier,
ehuruväl kommittén såsom ett ytterligare skäl härför
framhåller, att en sådan anordning skulle komma »icke endast sjöfartsnäringen
utan äfven den för vårt land så naturliga skeppbyggnadsindustrien
tillgodo och alltså syntes i dubbelt afseende beaktansvärd». För
att förstå kommitténs resonemang om de olägenheter, som för svenska
fartyg i utrikes fart uppstode af tullarne å skeppsmaterialier, därest tullgodtgörelse
icke erhölles, måste fasthållas, att man då ännu både att
räkna med den nyinförda tullen å fartyg, hvilken drabbade fartygen, så
snart de ankommo till svensk hamn.
Kommitténs pluralitet (5 ledamöter) ställde sig i allt väsentligt på
samma ståndpunkt som de hörda sakkunniga. Kommittén ville sålunda
icke medgifva någon tullgodtgörelse i fråga om fartyg, afsedda för
inhemsk fraktfart, då den förhöjning i anskaffningskostnaden, som tullarne
möjligen framkallade, icke inverkade på dessa fartygs konkurrensförmåga,
enär denna förhöjning drabbade alla ifrågavarande fartyg lika
och dessa därigenom blefve likställda i konkurrensen, och enär, såsom
204
de tillkallade fackmännen framhållit, någon konkurrens från utlandet
vid dessa fartygs byggande ej vore att befara, »helst sedan vid 1888 års
riksdag tull åsatts fartyg». Lika med fackmännen ansåg kommittén,
att man lämpligast skulle vinna syftet att bereda fartyg i utrikes fart
den åsyftade förmånen genom ett stadgande, att godtgörelsen i fråga
skulle tillgodoko mm a sådana för svensk räkning byggda fartyg, som
hölle en viss minimidräktighet brutto, liviken dräktighet dock kommittén.
efter granskning af skeppslaterna funnit lämpligen böra för ångfartyg
sättas till 500 ton. Med den af fackmännen föreslagna gränsen,
400 ton, skulle nämligen, efter h vad sig visat, flertalet af de utomskärs
gående ångare, som trafikerade våra kuster, erhålla den ifrågasatta förmånen.
Högre än 500 ton borde i hvarje fall gränsen ej lämpligen
sättas för att ej utesluta flertalet af de lastångare, som plägade gå
mellan Östersjö- och Nordsjöhamnar. I fråga om segelfartygen ansåg
kommittén däremot, att fackmännens förslag rörande gräns vid 400 ton
borde jämkas så, att gränsen sattes vid 300 ton, enär segelfartyg af så
pass stor dräktighet endast undantagsvis användes i inrikes fart.
I fråga om formen för godtgörelsen anslöt sig kommitténs nämnda
pluralitet obetingadt till fackmännens förslag och åberopade därvid såsom
skäl bland annat Frankrikes och Italiens föredöme, då dessa länder
öfvergått från restitution till bvggnadsgodtgörelse, äfvensom de gynnsamma
verkningarna däraf för Frankrikes del. (Italien hade så nyligen
ändrat system, att uppgift om verkningarna saknades.''.
Beträffande godtgöreisens storlek ansågs det af fackmännen föreslagna
beloppet, 20 kronor per ton, böra nedsättas till 16 kronor. Skälet
härför torde dock knappast stå i full öfverensstämmelse med pluralitetens
inom kommittén utgångspunkt. Hufvudsakliga skälet för nedsättningen
var nämligen, att fackmännens förslag hvilade på beräkning
af tullrestitution för samtliga utländska materialier, som kunde ifrågakomma
vid fartygets byggande, en förutsättning, hvarmed kommittén
ansåg icke böra räknas, då det knappast vore att antaga, »att ej svenska
materialier åtminstone till någon del användes».
För kompositfärtvg föreslogs 10 kronor per ton och för träfartyg
3 kronor per ton.
Lika med fackmännen ansåg kommittépluraliteten någon restitution
för materialier, använda till ångmaskiner ej erfordras, likasom icke
heller restitution för materialier till ångpannor.
Beträffande reparation samt förbyggnad ansågs vanlig tullrestitution
för därvid använda utländska materialier såsom den lämpligaste
formen för godtgörelse. Att kommitténs pluralitet härvid, hvad för
-
205
byggnad angick, skilde sig från fackmännen, hade sin grund däri, att
förbyggnad städse vore förenad med reparation och det naturligen vore
oegentlig! och för öfrig;! outförbar! satt vid arbete å ett och samma
fartyg låta restitution utgå på olika sätt».
Slutligen meddelades en beräkning a de sannolika kostnader för
statsverket, som byggnadsgodtgörelsen skulle medföra.
Två af kommitténs ledamöter voro af afvikande mening i fråga
om godtgörelsens omfattning och sättet för dess utgående vid nybyggnad
samt ansågo den föreslagna fixa godtgörelsen per ton oafsedt materialets
svenska eller utländska ursprung icke kunna förordas, då densamma
skulle kunna åtminstone delvis komma att utgöra en premie för användande
af svenskt material, och då sättet för godtgörelsen dessutom
skulle kunna framkalla anspråk på likartadt understöd från andra näringar,
Indika anspråk mången gång följdriktigt icke skulle kunna tillbakavisas.
Statsverkets uppoffring för godtgörelsen i den föreslagna
formen vore för öfrigt svår att beräkna, och godtgörelsen syntes icke
böra utgå af tullmedlen. Med erkännande af att pluralitet ens förslag
vore enkelt att tillämpa samt fördelaktigt ej blott för skeppsbyggnadsindustrien
utan ock för vissa grenar af den svenska järnhand teringen
(tillverkning af plåt, spantjärn m. m.), funne sig alltså reservanterna
likväl hindrade att biträda något annat förslag i fråga om godtgörelse
vid fartygs nybyggnad, än att för sådana fartyg, som byggdes för utländsk
räkning eller såsom nya såldes till utlandet, äfvensom för sådana
svenska fartyg, för hvilka enligt kommitténs åsikt godtgörelse borde
ifrågakomma, restitution medgåfves för de tullumgälder, som blifvit
verkligen erlagda för till fartygens byggande och utredning använda
utländska materialier och skeppsförnödenheter.
I fråga om den del af kommitténs förslag, hvarom sålunda meningsskiljaktighet
rådt inom kommittén, anförde ämbetsverken i sitt utlåtande,
att med afseende å oegentligheten af eu sådan för vår tulllagstiftning
främmande premiering som den ifrågasatta, hvilken också,
enligt hvad af flera sakkunniga framhållits, »näppeligen skulle komma
att i någon afsevärd mån gagna den näring, för hvars understödjande
den dock egentligen skulle bringas till stånd, utan last hellre hufvudsakligen
komme varf ven eller verkstäderna samt andra näringar till
godo», samt med hänsyn till hvad reservanterna inom tullkommittén
anfört, ämbetsverken ansåge sig icke kunna tillstyrka kommitténs förslag
i förevarande del, utan hemställde ämbetsverken, att godtgörelse
för tullen å de vid fartygs nybyggnad använda materialer icke måtte
utgå i annan form än den dittills hos oss tillämpade nämligen såsom
206
restitution i vanlig ordning af för materialierna bevisligen erlagda tullumgälder,
i likhet med hvad af tullkommittén enhälligt föreslagits vid
fråga om förbyggnad eller reparation af fartyg.
Beträffande tullkommitténs förslag, att byggnadsgodtgörelse eller
tullrestitution för svenska fartyg skulle erhållas allenast för ångfartyg
om 500 tons bruttodräktighet eller därutöfver samt för segelfartyg om
300 tons bruttodräktighet eller mera, hade röster däremot höjts från,
bland andra handels- och sjöfartsnämnderna i våra förnämsta sjöfartsidkande
städer, hvilka nämnder uttalat sig för full likställighet mellan
svenska och utländska fartyg i fråga om rättigheten till restitution
åtnjutande samt velat utsträcka denna rättighet till alla svenska fartyg
utan afseende å deras dräktighet.
Ämbetsverken hade för sin del icke heller kunnat finna de skäl
giltiga, hvilka andragits till stöd för den beträffande svenska fartyg
föreslagna inskränkningen. Då nämligen alla utländska fartyg af hvad
storlek och beskaffenhet som helst ägde rätt till fri konkurrens med
svenska fartyg i fraktfarten till och från Sverige, under det att därjämte
vissa främmande länders fartyg på grund af gällande traktater
ägde rätt till samma konkurrens beträffande fraktfarten inrikes orter
emellan, af hvilka sistnämnda rättighet de äfven begagnade sig, ansåge
ämbetsverken svenska och utländska fartyg böra i förevarande afseende
likställas men en, bland annat af kontrollhänsyn betingad minimigräns för
fartygens storlek böra i hvarje fall bestämmas, hvilken gräns lämpligen
kunde sättas till 40 ton netto, förnämligast med afseende därå, att fartyg
af mindre dräktighet, hvilka för öfrigt endast i mindre omfattning
användes i utrikes fart, vore befriade från erläggande af fyr- och båkafgift
och förty hade lättare att uthärda täflan genom billigare frakter,
för så vidt sådan täflan förekomme.
I fråga om villkoren för tullrestitution hade reservanterna inom
tullkommittén föreslagit, bland annat, att fartyget inom I Va år efter
införseln af de därtill använda materialierna och skeppsförnödenheterna
skulle styrkas vara i full färdigt skick. Ämbetsverken ansågo denna tid
i stället kunna bestämmas till två år.
Riksdagens ofvanberörda skrifvelse den 14 maj 1888 föranledde
vidare tillsättande den 8 januari 1890 af den s. k. sjöfartsnäringskommittén,
som vid fullgörande af sitt uppdrag skulle äga att taga i öfvervägande
jämväl ofvannämnda, af tullkommittén behandlade fråga om
tullrestitution. Sjöfartsnäringskommittén, hvars uppdrag ju alltså afsåg
sjöfartsnäringens fromma, föreslog i sitt den 12 september 1890 afgifna
utlåtande införande af sjö fartspremier såsom ett långt verksammare
207
understöd för den svenska sjöfartsnäringen, än som skulle komma densamma
till del genom byggnadspremier för i Sverige nybyggda fartyg.
Huruvida dylika byggnadspremier komme att lända svenska redare till
någon fördel, blefve nämligen alltid, osäkert, och all garanti saknades
för dess bidragande till svenska sjöfartens utveckling, då intet hinder
kunde möta för att fartygen, sedan byggnadsgodtgörelsen uppburits,
försåldes till utlandet. Genom sjöfartspremier skulle vederbörande redare
i de fall, som vore värda något egentligt afseende, erhålla godtgörelse
för tullen å fartyg, och i ännu högre grad borde dessa premier ersätta
den förhöjning i pris, de införda tullar!)e å materialier för fartygs byggnad
och utrustning kunde medföra för i Sverige byggda fartyg. Denna
godtgörelse skulle dock erhållas, endast om fartygen gånge i utrikes
fart. Om också för fartyg, afsedda till inrikes fart, användes och i
allmänhet måste användas här i landet tillverkade materialier, hindrade
detta dock ej, att det i vissa fall kunde vara nödvändigt eller åtminstone
fördelaktigt att till sådana fartyg begagna utländska materialier
och persedlar.
För dessa fäll syntes det kommittén böra, till skeppsbyggeri^
och sjöfartsnäringens fromma, medgifvas restitution af för sådana artiklar
erlagd tull. Då ångfartyg af 350 tons afgiftspliktig dräktighet
och däröfver samt segelfartyg om 150 tons dylik dräktighet och häröfver
enligt kommitténs förslag skulle vara berättigade till sjöfartspremier,
och då fartyg af denna storlek väl i allmänhet i större eller
mindre utsträckning användes för utrikes fart, ansåg kommittén att
denna rätt till restitution borde medgifvas endast för svenska fartyg
under nämnda storlekar. Med anslutning i öfrigt till ämbetsverkens
utlåtande öfver tullkommitténs förslag hemställde därför sjöfartsnäringskommittén,
under förutsättning att dess förslag om sjöfartspremier godkändes,
att restitution af erlagd tull för materialier och förnödenheter
till fartygs förbyggnad eller reparation, med undantag af husgerådssaker
och proviant, måtte åtnjutas för såväl svenska som utländska fartyg,
hvilka hade en afgiftspliktig dräktighet af mer än 40 ton; samt
att enahanda förmån måtte äga rum vid nybyggnad af nämnda storlek,
om fartygen byggdes för utländsk räkning eller såsom nybyggda såldes
till utlandet, samt, om de byggdes för svensk räkning, därest de understege,
ångfartyg 350 tons afgiftspliktig dräktighet och segelfartyg 150
tons dylik dräktighet.
Den rätt till tullrestitution, hvarom sålunda sjöfartsnäringskommittén,
under förutsättning att dess förslag om sjöfartspremier antoges, hade
hemställt, vore — framhöll kommittén vidare — under motsatt förut
-
208
sättning- uppenbarligen, icke tillfyllest för att bereda sjöfartsnäringens
och skeppsbyggeriets idkare godtgörelse för de olägenheter, tullarne å
fartyg och materialier för fartygs byggande samt å fartygs utrustningspersedlar
onekligen tillskyndade dem, utan ansåge kommittén det från
rederinäringens synpunkt vara, under förutsättning att sjofurtspremier
ej infördes, oeftergiflig!, att tullen å fartyg helt och hållet borttoges,
hvarvid, då sålunda det skydd, man med nämnda tull velat lämna den
svenska skeppsbyggnadsindustrien, förfölle, det blefve så mycket angelägnare
att bereda denna senare lättnader med hänsyn till tullarne å de
artiklar, som för den vore af nöden. I detta afseende ansåg kommittén,
att ^— jämte det den tullrestitution, som enligt gällande lagstiftning
redan kunde erhållas vid fartygs förbyggande och reparation, borde, i
synnerhet under den antagna förutsättningen, medgifvas beträffande
alla fartyg af större afgiftspliktig dräktighet än 40 ton och i lika utsträckning
gälla sä väl svenska som utländska fartyg — vederlag i
lämplig form borde lämnas äfven vid fartygs nybyggnad. Kommittén
framhöll vidare de synpunkter, som gjorde att kommittén för sin del
härvid gaf systemet med byggnadspremier företräde framför tullrestitution
under vanlig form, och anförde i sammanhang därmed att, om
kommittén på de af tullkommittén anförda skäl kunde finna det obehöfligt
att medgifva byggnadspremier för fartyg af smärre dimensioner
— förslagsvis för segelfartyg intill 200 och för ångfartyg intill
500 tons bruttodräktighet —- så hölle dock kommittén före, att några
bindande skäl icke funnes för att sätta denna gräns olika för fartyg,
allt efter som de byggdes för svensk eller för utländsk räkning, utan
att den borde i båda fallen vara densamma.
Kommittén kunde dock icke anse förslaget om byggnadspremier
innebära något verksamt stöd för vår sjöfartsnäring, och då frågan härom
rönt afgjordt motstånd i riksdagen (vid 1890 års riksdag, hvarom se
här nedan) samt betänkligheter mot ett sådant system mötte, så ansåg
sig kommittén icke böra stanna vid detta förslag utan förordade alternativt
tullfri införsel af materialier för skeppsbyggnad och utrustningspersedlar
för fartyg eller, om äfven därför hinder mötte, tullrestitution
för materialier och utrustningspersedlar. I detta senare afseende ville
emellertid kommittén erinra därom, att, för att restitutionen skulle vara
till verkligt gagn, det vore önskligt, att densamma icke gjordes beroende
af allt för stränga villkor och formaliteter, äfvensom att den
industriidkare, som så önskade, kunde erhålla anstånd med tullafgiftens
erläggande, till dess restitutionsfrågan blifvit afgjord, under villkor att
han för tullumgälderna ställde vederhäftig borgen eller annan betryg
-
209
gande säkerhet. Då nämligen hithörande tullafgifter kunde stiga till
ganska höga belopp, innebure tullafgiftens kontanta erläggande, äfven
om restitution sedermera erhölles, både en rätt betydlig ränteförlust och
en ganska kännbar minskning i den enskilda industriidkarens rörelsekapital.
Kommitténs ordförande, landshöfding Bergström, uttalade i afgifven
reservation, att han ingalunda ansåge det bevisligt, än mindre ådagalagdt,
att anordningen med godtgörelse eller premie till vederbörande
skeppsvarf eller verkstad för nybyggnad af fartyg skulle komma att
lända till verkligt eller varaktigt gagn för sjöfartsnäringen eller ens för
skeppsbyggeriet.
Emellertid hade hithörande frågor äfven varit föremål för riksdagens
behandling. Redan vid 1889 års riksdag blef, på grund af en
inom andra kammaren af herr Brodin väckt motion, § 8 i tulltaxeund
errättelserna sålunda ändrad, att vid reparation och förbyggnad af
utländska fartyg af hvilken storlek som helst samt af inhemska ångfartyg
om minst 500 tons bruttodräktighet eller inhemska segelfartyg
om minst 300 tons bruttodräktighet restitution skulle erhållas af erlagd
tull för därvid använda materialier och skeppsförnödenheter, hvilka icke
vore hänförliga till husgerådssaker eller proviant. Vid 1890 års riksdag
yrkade samma motionär, att tullen å så väl fartyg som materialier och
utredningspersedlar, hvilka vore afsedda för byggande eller reparation
af fartyg måtte upphäfvas. Detta afstyrktes emellertid af bevillningsutskottet
och afslogs af riksdagen. Vid sistnämnda års riksdag förekom
ytterligare en motion i ämnet, i det att inom första kammaren
grefve Strömfelt upptog såsom sitt tullkommitténs förslag om fix godtgörelse
per ton vid fartygs nybyggnad. Bevillningsutskottet tillstyrkte
detta förslag med den ändring, att den för rätt till byggnadsgodtgörelse
föreslagna minimidräktigheten af 300 bruttoton för svenskt segelfartyg
af utskottet nedsattes till 200 bruttoton. Härvid hade utskottet hufvudsakligen
tagit hänsyn därtill, att de fartyg, som ombesörjde den utrikes
fraktfarten på Ostersjö- och närmaste Nordsjöhamnar, mestadels
utgjordes af segelfartyg, understigande 300 tons bruttodräktighet. Andra
kammaren afslog förslaget, hvilket på grund häraf förföll. Afslaget
grundades hufvudsakligen på de skäl, som bestämt ämbetsverkens afstyrkande
utlåtande; men därjämte anfördes, att byggnadspremier skulle
innebära ett direkt understöd af svenska staten för fartygs försäljning
till utlandet, hvarigenom de utländska redarne skulle sättas i tillfälle
att för billigare pris förskaffa sig fartyg från Sverige, hvilka fartyg
27* "
210
sedermera skulle kunna med så mycket större framgång'' i den allmänna
fraktmarknaden konkurrera med våra inhemska redares.
Vid 1891 års riksdag blef, på motion af herr Brodin jämte åtta andra
ledamöter af andra kammaren, fartygstullen afskaffad, räknadt från och
med 1892 års ingång. I sitt tillstyrkande utlåtande anförde bevillningsutskottet,
bland annat, att emot den föreslagna tullfriheten kunde, enligt
utskottets åsikt allenast invändas, att därmed det skydd skulle borttagas,
som genom fartygstullen blifvit lämnadt den svenska skeppsbyggeriindustrien.
Utskottet föreslog emellertid med afseende a fartygsmaterialier
så vidsträckta restitutionsförmåner, att i händelse af deras
beviljande, skeppsbyggerinäringen, enligt utskottets förmenande, icke
kunde hafva något att invända mot fartygstullens borttagande.
Vid 1891 års riksdag motionerade herr Brodin äfven därom, att
materialier och utredningspersedlar, afsedda för byggande eller reparation
af fartyg, måtte få tullfritt införas. Bevillningsutskottet, anförde
härom, att förslaget svårligen skulle kunna genomföras, särskildt med
hänsyn till omöjligheten att kontrollera, att hvad som sålunda tullfritt
blifvit infördt verkligen också användes till det uppgifna ändamålei. I
stället föreslog utskottet, som insåg nödvändigheten af att något gjordes
till aflägsnande af den fara för svår utländsk konkurrens, hvilken genom
ett bifall till förslaget om fyrtygstullens borttagande, skulle uppstå för
vår skeppsbyggnadsindustri, tullrestitution för de vid fartygsbyggnad
använda materialier och skeppsförnödenheter och gick därvid, enligt
hvad utskottet antydde, så långt som möjligt vore, utan att statsverket
skulle blottställas för risken att gå förlustigt de tullafgifter, hvilka rätteligen
borde tillkomma detsamma. I sådant hänseende ansågs bland
annat böra bestämmas, att restitution skulle få åtnjutas jämväl för den
råämnesförlust, som vid tillverkningen uppkommit, likasom ock att varfseller
verkstadsinnehafvare borde tillerkännas rätt till anstånd med tullafgiftens
erläggande, till dess restitutionsfrågan blifvit afgjord, under
villkor att för tullumgäldernas riktiga erläggande ställdes af. generaltullstyrelsen
godkänd borgen eller annan säkerhet. Utskottets i enlighet
härmed affattade förslag till lydelse af § 8 tulltaxeunderrättelserna blef
slutligen af riksdagen i gemensam votering bifallet.
Sedan i kungl. proposition till 1892 års riksdag — med. framhållande
af den undantagsställning för en viss klass af näringsidkare,
som genom det nyssnämnda stadgandet om anstånd med tullafgiftens
erläggande tillskapats, och de betänkligheter, som ur olika synpunkter
detta undantag vore ägnadt att väcka — föreslagits sådan ändring i §
8 tulltaxeunderrättelserna, att anståndet med tullens betalning skulle
211
bortfalla, men, detta ändringsförslag fallit, återupptogs frågan om
godtgörelse för tullumgälderna — och nu närmast ur synpunkten af
skeppsbyggerinäringens höjande — af den s. k. handels- och sjöfartskommittén,
som i underdånigt utlåtande den 11 december 1900 meddelade,
hurusom kommittén i ämnet samrådt med två tillkallade sakkunnige,
nämligen chefen för Bergsunds mekaniska verkstad öfveringenjören
W. Jaeobsen och chefen för Finnboda slip ingenjören Kurt von
Schmalensée, samt vidare anförde, att kommittén icke velat förorda
införandet af byggnadspremier, då kommittén hvarken funnit exemplen
i detta afseende från andra länder mana till efterföljd eller kunnat
underlåta att taga hänsyn till de vägande skäl, som vid föregående
tillfällen andragits mot en sådan anordning. Kommittén, som därjämte
funnit, att ett fullständigt upphäfvande af tullen å materialier
och skeppsförnödenheter mera framställts såsom ett önskemål än
såsom ett förslag, hvars snara genomförande vore möjligt att åstadkomma,
inskränkte sig för den skull till en granskning af gällande
tullagstiftning, i hvad densamma hade afseende på den föreliggande
frågan.
Därvid uttalade kommittén med anledning af anmärkningar, som
framställts mot § 8 tulltaxeunderrättelserna i dess dåvarande lydelse,
beträffande först yrkandet, att restitutionsrätten måtte aflösas af fullständig
tullfrihet för materialier och förnödenheter till fartygsbyggnad,
att, om man ej ville för skeppsbyggnadsindustrien införa kreditupplagsrätt
enligt danskt mönster, hvilket man näppeligen kunde hos oss förvänta,
den nödiga garantien för de införda tullpliktiga artiklarnes användning
för uppgifvet ändamål ej torde stå att vinna utan att åtminstone
för skeppsbyggerierna medgåfves partiell fidla ger srätt, hvaraf
skulle följa, att verksamheten förlädes inom de tul l tekniskt. strängt afskeda
områden, som denna rätt förutsatte. Visserligen hade denna utväg
kommitténs stora sympatier, men dels vågade kommittén ej i detta
fäll bygga på ett förestående införande af ifrågavarande institution, dels
vore för öfrigt ej därigenom skeppsbyggeriets behof af materialier utan
pålagd tull i hvarje fall tillgodosedt, ty det vore ej alltid gifvet, att
den, som sysslade med fartygs byggnad och reparation, funne det för
sig lämpligt att anordna ett så stort frilagersområde, som verksamheten
skulle kräfva, och att stadga detta såsom ett villkor för att kunna undgå
tull kunde gifvetvis icke sättas i fråga. Frånsåges således möjligheten
af tullfrihets medgifvande i detta fall och frilagersrätten, kvarstode behofvet
af tullrestitution för ifrågavarande materialier och förnödenheter.
212
Medgifvandet al'' denna senare förmån borde ock, så långt omständigheterna
kräfde och utan olägenhet ske kunde, utsträckas och lättas.
De hufvudsakliga ändringar, som af kommittén i sådant afseende
förordades och upptogos i dess förslag till lydelse af § 8 tulltaxeunderrättelserna,
voro följande. Kommittén, som ansåge medgifvandets inskränkning
till innehafvare af svenskt skeppsvarf eller verkstad oberättigad,
föreslog, att enhvar, som här i riket verkställde det uti ifrågavarande
förf a ttningsrum afsedda arbete, skulle äga åtnjuta den där
medgifna rättigheten. Vidare borde restitutionsförmånen icke ovillkorligen
vara utesluten för husgerådssaker utan utsträckas att gälla för
sådana, till husgerådssaker dittills hänförda artiklar för fartygs inredning
och utrustning, om hvilkas användande för fartyget tvifvel ej
kunde råda, hvaremot ordet »proviantartiklar» saklöst kunde, såsom i
detta sammanhang varande utan all betydelse, utgå. Ytterligare borde
anmälan om varornas tillämnade användning icke nödvändigt kräfvas
redan vid införseln utan först vid deras angifning till förtullning. Tiden,
inom b vilket fartyget skulle vara färdigt, borde utsträckas till tre år
efter varornas angifning till förtullning. Slutligen förordade kommittén,
att i paragrafen måtte upptagas ett nytt moment af innehåll, att enahanda
förmån, hvarom i mom. 1 i fråga om fartyg stadgades, skulle under
där nämnda villkor tillkomma den, som här i riket, vare sig för svensk
eller för utländsk räkning, verkställt nybyggnad, förbyggnad eller reparation
af skeppsdocka, dockport, ponton eller slip.
En af kommitténs ledamöter, herr Brodin, var af afvikande mening
och utvecklade denna i en utförlig reservation, däri till en början framhölls
sambandet mellan rederirörelse och skeppsbyggerihandtering och
att någon lifskraft g utveckling af den förra ej torde blifva möjlig, så
vida ej fartygen kunde byggas och repareras i Sverige till ungefär
samma pris som i utlandet. Reservanten trodde emellertid icke, att
ofvanberörda, af kommittén föreslagna åtgärder, ehuru välbetänkta och
välvilliga, vore tillräckliga för att leda till detta mål. Efter att sedermera
hafva framhållit do omständigheter, som enligt reservantens åsikt
innefattade grundorsakerna till skeppsbyggerinäringens brist på utveckling
i Sverige — tull å vid tillverkningen erforderliga specialmaskiner,
b vilka, måste importeras från England, samt å materialier, hvilka för
närvarande icke kunde tillverkas i Sverige till sådant pris, att det blefve
möjligt använda desamma; vidare frakt och assurans för maskiner och
materialier, hvilka utgifter likaledes orsakade ökad produktionskostnad;
därjämte svårigheten för skeppsbyggeriet under nuvarande förhållanden
på arbetsmarknaden att erhålla och uppfostra yrkesskickliga arbetare
213
samt omöjligheten i följd häraf att i afseende å tillverkningspris täfla
med utländska verkstäder, något som dock i och för ett framgångsrikt
drifvande af ifrågavarande näringsverksamhet vore nödvändigt, då antagligt
icke vore, att en svensk verkstad kunde få tillräckliga beställningar
af svenska redare — betonade reservanten, att kraftigare åtgärder
erfordrades, för att skeppsbyggerinäringen skulle kunna drifvas
under närmelsevis samma förutsättningar som i England och Tyskland,
samt förordade i sådant hänseende för sin del i främsta rummet, »att
tullfri införsel måtte medgifvas så väl af materialier, inventarier m. m.
som äfven af ångmaskiner och ångpannor med tillbehör, behöfliga för
fartygsbyggnader, samt att arbetsmaskiner, nödvändiga för byggandet af
fartyg med ångmaskiner och ångpannor, äfven måtte få tullfritt införas,
på det att därigenom må möjliggöras anläggande af nya, tidsenliga
verkstäder för fartygs byggande samt utvidgning och förbättring af
befintliga sådana verkstäder».
Reservanten förutsåg emellertid möjligheten af, att ett sådant
medgifvande skulle ur tullpolitisk synpunkt anses omöjligt att bifalla,
och framhöll vidare, att för sådant fall andra åtgärder måste vidtagas,
som kunde leda till samma mål. Efter att i detta sammanhang hafva
erinrat om såväl tullkommitténs, som sjöfartsnäringskommitténs förslag
i ämnet, fortsätter reservanten:
»Hvarken tullkommitténs eller sjöfartsnäringskommitténs förslag
ej heller de enskilda motioner, som afgåfvos i samma syfte, biföllos
af riksdagen, och skeppsbyggeriindustrien ligger fortfarande i lägervall.
Genom de stora beställningar på krigsfartyg, som svenska staten gjort
under dd senaste åren, hafva de trenne verkstäder, som därmed hugnats,
fört en dräglig existens, men nybyggnader för handelsflottan hafva ej
i nämnvärd mån förekommit. Om det anses nödigt och önskligt att
få en tidsenlig skeppsbyggeriindustri till stånd, och här ofvan föreslagna
tullfrihet ej kan beviljas, så måste staten gifva godtgörelse för tullarna
i form af byggnadspremier per ton, såsom så väl tullkommittén 1889
som sjöfartsnäringskommittén 1890, föreslagit, men torde af tullkommittén
föreslagna belopp numera vara otillräckliga.»
Genom dylik godtgörelse utgående under tillräckligt lång tid,
exempelvis under en tjuguårsperiod, skulle enligt reservantens mening
skeppsbyggeriet här i landet kunna antagas vinna den omfattning, att
de flesta därför erforderliga materialier skulle kunna tillverkas inom
landet.
Slutligen omförmälde reservanten, hurusom de ofvannämnda, af
kommittén tillkallade sakkunniga, hvilkas yttrande funnits ej höra in
-
214
tagas i kommitténs betänkande, förklarat, efter att hafva erhållit del
af de i reservationen framlagda åsikter, att de i allo delade desamma.
I underdånigt utlåtande den 21 januari 1908 öfver handels- och
sjöfartskommittens förslag tillstyrkte kommerskollegium och generaltullstyrelsen
det af kommitténs pluralitet afgifna förslaget med en
mindre redaktionsförändring.
Beträffande reservationen framhöllo ämbetsverken, bland annat,
att båda de af reservanten förordade alternativ förut varit föremål för
riksdagens pröfning utan att vinna dess godkännande; och enär de
skäl, som därvid anförts emot berörda förslag, fortfarande före funnes,
ansåge ämbetsverken (hvad reservanten hemställt) icke böra vare sig i
ena eller andra fallet vinna afseende.
Med anledning af tvä särskilda, inom kamrarna väckta motioner
och i anslutning till det af handels- och sjöfartskommittén framlagda
förslaget beslöt 1904 års riksdag, på hemställan af bevillningsutskottet,
sådana ändringar i § 8 tulltaxeunderrättelserna, att rättighet att erhålla
restitution skulle få åtnjutas af eu hvar, som här i riket verkställde
det uti berörda författningsrum afsedda arbete; att restitution jämväl
skulle medgifvas för vissa i fartyget fast anbragta husgerådssaker; att
den afsedda användningen skulle anmälas ej vid varornas införsel utan
vid angifningen till förtullning; att tiden, inom hvilken arbetet skulle
vara färdigt, skulle utsträckas till tre år efter varornas angifning till
förtullning; samt att enahanda förmån som i fråga om fartyg skulle
gälla äfven vid nybyggnad, förbyggnad eller reparation af skeppsdocka,
dockport, ponton eller slip.
I syfte af direkt understöd från statsmakternas sida åt rederinäringen
väcktes af herr Brodin vid 1904 års riksdag motion med
yrkande, att rederier och rederiaktiebolag måtte befrias från erläggande
dels af skatt enligt gällande bevillningsförordning dels ock af inkomstskatt.
Motionen afslogs af riksdagen, på hemställan af bevillningsutskottet,
som framhöll, att, ehuru visserligen sjöfartsnäringen för vårt
land ägde den vikt, att densamma från statsmakternas sida påkallade
omvårdnad, det likväl icke syntes möjligt att för detta ändamål tillgripa
en så omfattande åtgärd som att befria rederiaktiebolag och rederier från
den alla enskilda näringar utan undantag åliggande beskattning, hvilken
drabbade den behållna nettovinsten å rörelsen.
215
Såsom af den ofvanstående historiken torde framgå, finnes anledning
att bedöma den föreliggande frågan nr något olika synpunkt
före och efter år 1891, hvithet år deri några år tidigare införda fartygstullen
åter afskaffades. Om, såsom ofvan antydts, skeppsbyggeriet, så
länge fartygstullen bestod och gaf detsamma skydd, hade mindre intresse
i frågan om kompensation för tullen å skeppsmaterialier och skeppsförnödenheter,
och om under denna tid frågan därför förnämligast berörde
rederinäringen, så till vida som denna näring af ifrågavarande kompensation
förväntade den effekt, att svenska varf och verkstäder skulle kunna
utan väsentligt ökad kostnad bygga och reparera fartygen, Indika i
följd däraf icke skulle behöfva stå redarne i mycket högre pris, än före
fartygstullens åsättande, så blef efter denna tulls afskaffande förhållandet
omvändt. Redarne, som därefter hade tillfälle att, i händelse de svenska
varfven och verkstäderna icke kunde hålla samma pris som de utländska,
förskaffa sig sin fartygsmateriel från utlandet utan att, äfven om fartygen
skulle användas i fart på Sverige, nödgas vidkännas några tullumgälder,
och som, åtminstone för så vidt fartygen anlöpte utlandet,
kunde i fall af behof låta dem repareras vid därvarande varf, hade
naturligtvis icke vidare samma intresse af frågan som förut. För skeppsbyggeriindustrien
åter, hvilken numera icke i lagstiftningen äger något
som helst skydd mot den utländska konkurrensen, måste det framstå
såsom en lifsfråga att söka bereda sig något så när likställighet med
utlandet i afseende å produktionsvillkor.
Detta förhållande, att sjöfartsnäringens intressen i det hänseende,
hvarom nu är fråga, blifvit jämförelsevis väl tillgodosedda, och det i
viss mån på skeppsbyggeriets bekostnad, har måhända icke blifvit tillräckligt
framhållet. Rätta förhållandet torde väl vara, att sjöfartsnäringen
numera har endast ett medelbart intresse af frågan, nämligen i den
mån det samband existerar mellan rederirörelse och skeppsbyggerihandtering,
som af lierr Brodin framhållits i hans ofvannämnda reservation
till handels- och sjöfartskommitténs betänkande, ett samband, som föröfrigt
beröres äfven af sjöfartsnäringskommittén, då kommittén på ett
ställe framhåller såsom allmänt enhändt, att, i den mån tullarne å sheppsby
ggn ad s in åt er i aller och fartygs utrustningspersedlar kunde verka hämmande
på det inhemska skeppsbyggeriet, de därigenom jämväl vore till
skada för vår sjöfartsnäring. Men då sålunda frågan dock numera
rörer i. främsta rummet skeppsbyggeriet, lärer man äfven böra fästa
särskildt afseende vid de uttalanden, hvilka förskrifva sig från skeppsbyggerinäringens
företrädare, helst dessa uttalanden synas i allt väsentligt
öfverensstämma.
216
Till en början torde sålunda kunna anses råda full öfverensstämmelse
därutinnan, att andra och kraftigare åtgärder än de hittills
vidtagna erfordras till vår skeppsbyggerinärings höjande, och att detta
mål, som både för vår handelsflotta och ur försvarssynpunkt måste
anses vara af stor betydelse, också genom lämpliga åtgärder kan nås.
Att vårt skeppsbyggeri sedan flera år tillbaka befinner sig i
ett allt annat än lysande tillstånd, särskilt om man bortser från de
inkomster, statens beställningar medfört, torde vara allmänt kändt; och
detta förhållande, likasom ock det, att nybyggnadsverksamheten hufvudsakligen
omfattar mindre fartyg, bestyrkes till fullo af officiella data.
Till närmare belysande af såväl det ena som det andra tillåter
jag mig hitsätta följande tre tabeller, innefattande sammanställningar
ur de*}, officiella statistiken.
Tabell, utvisande dels antalet skeppsvarf och dockor samt båtbyggerier
inom riket dels ock antalet därstädes anställda arbetare och
värdet af där utförd tillverkning under hvart och ett af åren 1896—1905.
År.
Antal
varf etc.
Antal
arbetare.
Tillverkningens
värde.
Kr.
1896
71
4,587
6,159,084
1897
68
4,728
8,534,420
1898
71
5,441
9,710,341
! 1899
72
5,590
9,938,256
1900
72
5,059
10,195,538
1901
76
5,214
11,261,150
1902
76
5,083
13,198,029
1903
82
5,301
11,699,262
1904
78
5,373
11,958,624
1905
79
4,285
8.065,352
217
Tabell, utvisande antal och dräktighet af svenska handelsflottans
fartyg om 20 register ton och däröfver under nedanstående år.
År.
Segelfartyg.
Ångfartyg.
Summa.
Tillväxt i
förhållande till
närmast
föregående år.
Förmedlade
ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Verklig», "gg*
1896
|
2,013
290,855 ,
756
205,964
2,769
496,819
908,747
_
1897
2,002
289,490
786
234,635
2,788
524,126
993,398
84,651
:
1898
2,004
291,392
817
265,994
2,821
557,386
1,089,374
95,976
1899
2,040
289,248 ;
872
298,421
2,912
587,669
1,184,511
95,137
j
1900
2,076
288,687
911
325,105
2,987
613,792
1,264,002
79,491
1901
2,160
298,589
943
341,622
3,103
640,211
1,323,455
59,453
1902
2,035
279,223
952
356,510
2,987
635,733
1,348,753
25,298
1903
1,983
271,852 i
987
375,999
2,970
647,851
1,399,849
51,096
1904
1,950
265,748
1,019
408,12 i
2,969
673,872
1,490,120
90,271
1905
1,915
263,425
1,066
459,664
2,981
723,089
1,642,417
152,297
Amu. Det förmedlade tontalet erhålles genom att sammanlägga segelfartygens verkliga
tontal och tre gånger ångfartygens verkliga tontal.
Jämförande tablå öfver antalet och tontalet af de segel- och ångfartyg,
som hvart och ett af nedannämnda år upptagits såsom nybyggda
inom riket eller förvärfvade från utrikes ort.
Nybyggda
inom riket.
Förvärfvade från
utrikes
ort.
Segelfartyg.
Ångfartyg.
Segelfartyg.
Ångfartyg.
Antal.
Ton.
Antal. 1
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
1896
29
1,740
14
1,479
55 i
12,591
22
27,314
1897
25
2,749
21
3,449
69
17,244
37
35,556
1898
31
3,673
22
2,424
107
24,973
45
39,372
1899
34
3,176
35
5,315
117
19,067
53
46,922
1900
23
1,398
22
3,739
105
19,331
38
31,619
1901
42
3,506
28
3,779
no
23,509 i
22
22,503
1902
42
3,962
25
3,621
54
13,129
21
25,998
1903
31
2,471
22
6,864
46
11,080
31
26,663
1904
31
3,421
21
4,278
45
8,558
27
33,062
1905
38
3,557
27
3,285
59
13,204
54
61,139
28*
218
I sammanhang med närmast förestående tablå må ur kommerskollegii
underdåniga berättelse angående sjöfarten för år 1905 återgifvas följande:
Tillväxten i handelsflottan har under år 1905 i ännu högre grad än
under föregående år skett genom inköp från utländsk ort, under det att de
inom riket nybyggda fartygen visserligen äro till antalet flera än förut
men däremot representera ett lägre tontal än närmast föregående år.
Af de inom Sverige byggda ångfartygen är det endast ett, som
öfverstiger 500 ton, nämligen Manja om 712 ton och 650 hästkrafter,
byggdt vid Lindholmens varf.
Från utlandet hafva inköpts följande ångfartyg om mer än 500 ton:
N a in n.
Häst-
Land, hvarifrån
Bygg-
''Pontak
krafter.
ångfartyget
nadsår.
inköpts.
Otago ......................................................
977
435
Tyskland.
1882
Phyllis ......................................................
944
480
England.
1876
Banco .....................................................
1,862
800
1882
Fryken ......................................................
630
650
Tyskland.
1905
Eros .........................................................
604
384
England.
,,
Titti ........................................................
953
900
Frankrike.
1902
Groveland...................................................
1,591
775
England.
1901
Robert ......................................................
1.237
700
Tyskland.
1882
S:t Patrick ................................................
1.845
972
England.
i 1905
Mimosa......................................................
1,182
560
1888
S:t Eric......................................................
2,126
1,028
1905
Avance......................................................
1,157
600
Tyskland.
1883
Falka..........................................................
1,211
725
England.
1889
Hildur Gertrude.........................................
671
488
Nederländerna.
1883
Nordland ...................................................
2,440
1,450
England.
1905
Jane .........................................................
883
600
1879
Helios ......................................................
1,146
550
,
1886
Dim .......................................................
919
725
1878
Motalaström .............................................
1,035
1,133
520
1883
Lemnos......................................................
560
1880
Kiruna ......................................................
1,455
900
1905
Luna .........................................................
646
675
Norge.
,,
Swanbridge................................................
1,430
800
England.
Gellivare ...................................................
1,459
900
Sydland......................................................
2,467
1,250
Haiti''-.........................................................
2,607
2,000
,,
Loke .........................................................
942
850
,,
Bur............................................................
1,373
900
1901
Gunnar......................................................
920
750
a
Normandie ................................................
893
700
Danmark.
1905
Saga .........................................................
El Dorado ................................................
1.139
700
England.
1890
892
520
ii
Danmark.
1874
Kronprinsessan Victoria ..............................
3,207
1,800
1905
Neva .........................................................
976
600
England.
1883
Bia............................................................
2,601
1,800
1905
Prinsessan Ingeborg ....................................
3,203
1,800
Danmark.
„
O. H. Wiens .............................................
1,988
1,300
England.
Normandie ................................................
1,122
615
1885
Sverige......................................................
1,111
795
Tyskland.
1882
Österland...................................................
3,392
1,500
England.
1905
219
Beträffande möjligheterna för uppehållande af ett tidsenligt ordnadt
skeppsbyggeri inom landet synes vid intet tillfälle under frågans
föregående behandling och från intet håll någon misströstan hafva
uttalats; och denna industris bestånd är för visso ur olika synpunkter
af den vikt och betydelse, att intet medel därför får lämnas oförsökt.
Man har nämligen att taga hänsyn icke allenast till ofvan angifna
särskilda intressen, för hvilka det är påkalladt, att fartyg kunna inom
landet byggas och repareras, utan äfven till de för våra förhållanden icke
obetydliga kapital, som äro nedlagda i skeppsbyggeriföretag, samt till
det ansenliga antal arbetare, som där har sin utkomst, och hurusom
ännu flera skulle kunna vinna sysselsättning inom denna för vårt land
så naturliga näring.
Återstår så frågan om berättigandet af den åsikten, att andra och
kraftigare åtgärder till skeppsbyggeriets understödjande än de hittills
pröfvade lämpligen kunna i vårt land vidtagas. Därvid torde man,
såsom af det ofvanstående lärer framgå, nödgas erkänna, att på den väg,
man hittills inslagit, möjligheterna att komma väsentligt längre måste
anses uttömda. Redan de bestämmelser angående tullrestitution, som
vid 1891 års riksdag antogos, innefattade så pass vidtgående medgifvande]!,
att bevillningsutskottet karakteriserade dem såsom gående så
långt som möjligt vore, utan att statsverket skulle blottställas för risken
att gå förlustig! de tullafgifter, hvilka rätteligen borde tillkomma
det. Utöfver de ytterligare medgifvanden, man sedan dess förmått utfinna
och jämväl fått genomförda, lärer man näppeligen kunna komma.
Och dock hafva dessa medgifvanden, såsom ofvan berörts, ingalunda
visat sig verksamma. Andra utvägar måste sålunda anlitas. I detta
hänseende finnas, såsom äfven af det ofvanstående lärer framgå, endast
två att välja emellan, bägge angifna i herr Brodins reservation vid
handels- och sjöfartskommitténs betänkande. 1891 års bevillningsutskotts
antagande, att restitutionsmedgifvandet skulle för skeppsbyggerinäringen
till fullo uppväga fartygstullen, har ingalunda besannats; och
särskild! torde böra beaktas, att —• af de statistiska uppgifterna för
1905 att döma — de ändringar i § 8 tulltaxeunderrättelserna, som
vidtogos år 1901, icke synas hafva förmått i något afseende förbättra
ställningen.
Den ena af de utvägar, som stå öppna, innefattar beviljande af
tullfrihet för materialier och inventarier till fartyg, den andra är att
finna i den af såväl 1888 års tullkommitté som sjöfartsnäringskommittén
förordade anordningen med bestämd, efter fartygsdräktigheten utgående
byggnadsgodtgörelse.
220
Nyssbeinälde reservant inom handels- och sjöfartskommittén synes,
ehuru han principiellt föredragit den förra utvägen, icke hafva antagit
såsom sannolikt, att man skulle kunna komma att i verkligheten välja
densamma; och kommittén i öfrigt har i detta afseende intagit en-ännu
mera afvisande ställning, då, såsom af den ofvan lämnade redogörelsen
lör kommittébetänkandet framgår, kommittén kommit till det slutresultat,
att man måste frånse möjligheten af sådan tullfrihet utom
till äfventyrs i samband med frilager, därvid emellertid icke heller
syftemålet skulle annat än ofullständigt nås. Handels- och sjöfartskommitténs
uppfattning angående de med ifrågavarande anordning i
kontrollhänseende förenade svårigheter sammanfaller också med 1891
års bevillningsutskotts åsikt om »omöjligheten att kontrollera, att hvad
som sålunda tullfritt blifvit infördt också verkligen användes till det
uppgillra ändamålet».
Gent emot dessa uttalanden skulle man dock möjligen kunna
hänvisa till exemplet från Tyskland, i hvars nya Zolltarifgesetz (af 25
december 1902) § 6 mom. 12 stadgas, att tullfrihet åtnjutes för materialier,
som användas till byggnad, reparation eller utrustning af fartyg. Enligt
de närmare bestämmelser i ämnet, hvilka innehållas i en af förbundsrådet
utfärdad SchifFbau-Zollordnung, gäller, bland annat, att varf
(Schiflfbauanstalt) som vill under anspråk på tullfrihet använda utländska
varor för nyssangifna ändamål, skall stå under tillsyn af tullverket,
hvars tjänstemän äga tillträde till alla lokaler, där ifrågavarande gods
förvaras, bearbetas eller eljest användes, hvarjämte de högre tjänstemännen
hafva rätt att taga del af affärens böcker tillika med räkningar
och likartade papper äfvensom kontrakt och byggnadsritningar. Varfsägare
(Schiffbauunternehmer), som önskar begagna sig af ifrågavarande
förmån, har att ingifva ansökning därom till vederbörande tullförvaltning
samt underkasta sig dels det vilkor, att, oafsedt straff, som i
vanlig ordning kan ådömas för öfverträdelse af förordningen, för hvarje
gång det i fråga om eu såsom skeppsmaterial i förevarande bemärkelse
införd vara anses ådagalagdt, att densamma icke användts för uppgifvet,
ändamål, hos honom får utan sakens förutgående anhängiggörande vid
domstol, allenast efter förordnande af vederbörande tullmyndighet, uttagas
böter intill 300 mark, dels ock förpliktelsen att gälda de kostnader,
som uppstå i och för tillkallande i kontrollsyfte af särskilda sakkunniga
under fartygens byggnad eller reparation eller vid slutbesiktningen.
Vidare skall anmälan göras hos tull förvaltningen rörande
hvarje särskildt ifrågakommande byggnads- eller reparationsföretag,
till hvilken anmälan hänvisas vid hvarje angifning till tullbehandling
221
af varor, afsedda till användning vid det ifrågavarande företaget.
Varornas tullbehandling verkställes i vanlig ordning, därvid nettovikten
»i regel» utrönes medelst, vågning; i fråga om fullfärdiga eller
bearbetade föremål skall äfven stycketalet attesteras och föremålen
förses med erforderliga kännetecken till identitetens bestyrkande. Efter
tullbehandlingen utlämnas varorna till varfsägaren mot skriftligt erkännande
af honom, att han tullfritt utbekommit desamma i och för
byggnad (eller reparation eller utrustning) af det i skeppsbyggnadsanmälan
af viss angifven dag närmare omförmälda fartyg med skyldighet
att styrka varornas behöriga användning eller ock efter tullförvaltningens
anmaning genast inbetala belöpande tull. Tullförvaltningen
äger efter vederbörandes hörande fastställa viss tid, inom hvilken bevisningen
om varornas användning skall fullgöras; och skall, sedan
arbetet tilländaförts och fartyget är fullt utrustadt, slutbesiktning
och slutlig pröfning af ärendet äga rum. För tullbeloppet ställes säkerhet
i enlighet med de allmänna föreskrifterna om tullkredit; och skall för
hvarje särskild! fartyg föras afräkningsbok, upptagande å ena sidan de
i och för detsamma tullfritt utlämnade materialierna och å andra sidan,
hvad häraf såsom bevisligen för fartyget använda fått afskrifvas. För
hvad som icke vid slutpröfningen afskafves eller förut fått afskrifvas
skall tullafgiften inbetalas, så framt det ej på varfsägarens begäran
öfverföres till annan vid samma tullförvaltning förd afräkningsbok
eller lägges på tullupplag eller återutföres eller eljest under tullbevakning
vidare försändes. Under inedgifvandet af tullfrihet inbegripas
icke allenast varor, som i befintligt skick från utlandet införts eller i
allt fall sedermera föga förändrats, utan äfven oförtullade utländska
råämnen till föremål, som inom landet förfärdigats. Sådana föremål
skola före användningen angifvas hos tullförvaltningen och efter verkställd
tullbehandling uppföras i afräkningsboken.
Till underlättande af tullförvaltningens kontroll därå, huruvida de
varor, för Indika anspråk på afskrifning i afräkningsboken göres, återfinnas
i fartyget, är särskild uppgiftssSkyldighet stadgad för varfsägaren
och äro i öfrigt vissa närmare bestämmelser meddelade, i viss mån olika
alltefter som varorna kunna, hvar för sig, i det färdiga fartyget påvisas
eller icke, hvarvid i sistnämnda fall varfsägarens handelsböcker
få anlitas i och för fyllnadsbevisning. Vid varf, hvilkas innehafvare
föra stadgade handelsböcker och åtnjuta myndigheternas förtroende,
läggas i regeln handelsböckerna till grund för pröfningen, huruvida
de tullfritt utlämnade varorna kommit till behörig användning. I fråga
om sådana varf förekommer i allmänhet icke heller någon vågning hos
222
tullförvaltningen af föremål, som inomlands tillverkats af utländska
tullpliktiga materialier, utan vederbörliga anteckningar i afräkningsboken
rörande dessa artiklar verkställes med ledning af handelsböekernas
innehåll.
Uppställer man för sig frågan om lämpligheten af likartade stadganden
för svenska förhållanden, lärer man till en början icke kunna
bortse från, att svenska industriidkare icke äro vana vid sådant intrång
och en så villkorlig behandling från statsmyndigheternas sida,
som härvid skulle ifrågakomma. Frånsedt några få tillverkningsgrenar,
hvilka, såsom brännvins-, maltdrycks- och sockertillverkningen, äro föremål
för särskild beskattning och förty underkastade särskilda restriktiva
bestämmelser, är den svenska industrien i allmänhet icke besvärad
af någon fiskalisk uppsikt. Allra minst förekommer något tvång att
låta statens tjänstemän granska liandelsböckerna eller öfriga, affärsverksamheten
eller det tekniska utförandet rörande handlingar; och möjligheten
att olika affärsföretag af samma art skulle allt efter det olika
förtroende, de hos myndigheterna åtnjöte, tillerkännas eu mer eller
mindre gynnad ställning, skulle säkerligen innebära en för svensk uppfattning
om befogenheten af likställighet äfven inom skattelagstifningen
mindre tilltalande nyhet, hvilken icke torde böra utan starka skäl införas,
helst som dess tillämpning säkerligen blefve förenad med afsevärda
svårigheter. Icke heller torde i svensk rätt lätteligen kunna inpassas
ett stadgande, enligt hvilket böter till afsevärdt belopp skulle
kunna utan vidare af de förvaltande myndigheterna uttagas för en förment
förseelse, hvars verklighet icke blifvit inför vederbörlig myndighet
konstaterad. Under sådana omständigheter och om man därjämte beaktar
de snart sagdt oöfverstigliga svårigheterna i ett flertal fall att
kunna vid en besiktning ombord i fartygen från tullmyndigheternas
sida utöfva någon verksam kontroll å riktigheten af lämnade uppgifter
om åtgången af utländska oförtullade materialier — helst där dessa
ej vidare förefunnes i något så när samma skick som det, hvari de
införts, samt om hänsyn därjämte skulle tagas till vid bearbetningen
fallet skrot eller annan råämnesförlust — så torde man väl snarast vara
böjd att instämma i det ofvan citerade uttalandet af 1891 års bevillningsutskott.
Om sålunda den kontroll, som från tullverkets sida skulle kunna
åvägabringas, måste, trots dess omständlighet och för industrien betungande
karaktär, på förhand bedömas såsom synnerligen otillförlitlig,
och om man redan af detta skäl måste känna sig mindre böjd för att
efterbilda det tyska mönstret, torde en sådan åtgärd äfven ur andra
223
och för vårt land särskild! afsevärda synpunkter möta betänkligheter.
Innan dessa närmare framhållas, torde emellertid uppmärksamheten höra
fästas därå, att de förmåner, som enligt § 8 tulltaxeunderrättelserna
beredts vårt svenska skeppsbyggeri, synas icke egentligen vara mindre
omfattande än de, som den tyska Schiffbau-Zollordnung medgifver,
under det att kontrollföreskrifterna här äro afsevärdt mindre betungande
för skepp sby ggarne och naturligtvis i motsvarande mån mindre betryggande
för statskassan.
Oaktadt sistberörda förhållande hafva ju dock såsom ofvan, erinrats,
bestämmelserna i § 8 tulltaxeunderrättelserna icke visat sig verksamma,
och en anordning efter det tyska mönstret kan sålunda icke antagas
vara ägnad att upphjälpa vårt skeppsbyggeri, icke ens om den — hvilket
dock redan ur kontrollsynpunkt torde vara omöjligt — förenades, på sätt
yrkadt blifvit, med tullfrihet för ångmaskiner och ångpannor med tillbehör.
Förklaringen härtill ligger måhända delvis däri, att de svenska skoppsby
ggarne, i motsats till de tyska, icke kunna till hvarje tid påräkna
beställningar inom landet i den omfattning, som skulle erfordras för att
allenast på grundval af dem tidsenligt ordna sin verksamhet. Men äfven
om förhållandet i detta hänseende vore annorlunda, så torde dock förmånen
af tullfrihet för utländska skeppsmaterialier icke kunna för vår
skeppsbyggnadsindustri återställa den genom 1888 års tullsatser rubbade
jämvikten i produktionsvillkor, åtminstone icke i den omfattning, som
beträffande andra industrier ägt rum genom åsättande af tullar å dessa
industriers egna produkter. Särskild! lärer detta få anses gälla med
afseende å de ökade arbetslönerna, hvilket förhållande i fråga om den
svenska skeppsbyggnadsindustrien får anses äga stor betydelse. Ändå
mera beaktande torde emellertid den omständigheten förtjäna, att systemet
med sådan tullfrihet, som nyss är sagd, uppenbarligen premierar
användningen af utländska materialier framför de inhemska i samma
mån, som dessa senares pris påverkas af tullen å sådana materialier.
För att rätt fatta betydelsen häraf bör man besinna, att de till nutidens
skeppsbyggnad mest använda materialier äro alster af järnhandteringen.
För ett land, som i likhet med Sverige nödgas till största delen afsätta
sitt järn till utlandet i föga förädlad form, ja, som i så stor utsträckningutför
malmen i alldeles oförädladt skick, kan det icke vara annat än af
väsentlig betydelse att tillvarataga hvarje tillfälle till åstadkommande af
ändring i detta förhållande.
Ätt systemet med bestämd byggnadsgodtgörelse, beräknad i förhållande
till fartygens dräktighet, oafsedt i hvad mån de använda
224
materialierna äro svenska eller utländska, är ägnadt icke allenast att
utjämna nyssberörda oförmånliga ställning för de inhemska tillverkarne
af skeppsbyggnadsmaterialier utan rent af att uppmuntra till användning
af svenskt material, detta förhållande, som ju framhölls redan af de
inom 1889 års tullkommitté tillkallade sakkunniga, måste sålunda anses
såsom en fördel vid detta system. Att en ökad användning af svenska
materialier vid de svenska skeppsvarfven är af betydelse ej blott för
tillverkarne af sådana materialier utan ock, medelbart, för det svenska
skeppsbyggeriet, har jämväl åskådliggjorts af herr Brodin i hans förberörda
reservation vid handels- och sjöfartskommitténs betänkande, då
han framhåller, å ena sidan, hurusom därigenom skulle kunna åstadkommas
tillverkning inom landet af ej blott plåt m. m. utan äfven
utrustningsartiklar till så nedsatt pris, att import däraf blefve obehöflig,
samt, å andra sidan, att det nuvarande tillståndet, då dylika materialier
och artiklar icke kunna inom landet erhållas eller åtminstone icke fås
lör tillräckligt billigt pris utan måste importeras, föranleder ränteförlust
i följd af nödvändigheten att under vintern hafva stora lager inneliggande
äfvensom mången gång svårigheter i följd af uteblifven leverans
vid årstid, då sjöfarten upphör.
Denna synpunkt, att den fixa byggnadsgodtgörelsen skulle lända
skeppsbyggeriet till synnerlig nytta, bär också, såsom af det föregående
framgår, varit vid frågans tidigare behandling'' genomgående beaktad,
ehuru förhållandet så länge, som det i främsta rummet gällde att tillgodose
sjöfartsnäringens intresse, snarare betraktades såsom en brist i
systemet än såsom en fördel. Såsom i detta hänseende belysande torde
kunna hänvisas till ämbetsverkens utlåtande öfver tullkommitténs förslag,
i hvilket utlåtande frambålles, såsom ofvan anförts, bland annat, att denna
nyhet i vår tullagstiftning neppeligen skulle i någon afsevärd grad
gagna den näring, för hvars understödjande den dock egentligen skulle
bringas till stånd, utan fast hellre hufvudsakligen komma varf ven eller
verkstäderna samt andra näringar till godo. En liknande tankegång
genomgår äfven delvis sjöfartsnäringskommitténs uttalanden.
Sjöfartsnäringskommittén har dock å andra sidan mycket bestämdt
gendrifvit den anmärkning mot den fixa byggnadsgodtgörelsen, som
hämtats från det förhållande, att godtgörelsen enligt sin natur skulle
utgå äfven om icke utländskt, utan inhemskt material användts och
således någon tullafgift icke influtit, hvilken anmärkning kommittén —
och detta väl med skäl — funnit icke böra tillmätas någon afgörande
vikt, då ju gifVet vore, att om de åsätta tullarne ledde till åsyftad
verkan, eu prisstegring framkallades å de bär i landet tillverkade materi
-
225
»Hjerna, och således fartygsbyggarne, då de Unge vidkännas en sådan
prisstegring, kunde anses vara lika så berättigade till godtgörelse, som
därest de erlagt tullafgift för utifrån inköpta materialier. I sammanhang
härmed torde få framhållas, att, om en sådan godtgörelse som den,
hvarom nu är fråga, finnes böra medgifvas, det i realiteten måste vara
fullkomligt likgiltigt, huruvida ett särskilt anslag därför beviljas, eller
om medgifvande lämnas att omedelbart utanordna ifrågakommande
belopp af viss statens inkomst, och att således den anmärkning, som
framställts mot godtgörelsens utbetalning af tullmedlen icke torde kunna
tilläggas någon betydelse.
Mot det ifrågavarande sättet för godtgörelsen har vidare anmärkts,
att därigenom skulle kunna framkallas anspråk på likartad! understöd
från andra näringar, hvilka anspråk mången gång följdriktigt icke skulle
kunna tillbakavisas. Härtill må genmälas, att man numera hos oss
jämväl på näringslagstiftningens område funnit sig icke böra ovillkorligt
fasthålla vid abstrakta principer, äfven om deras riktighet i regel icke
bestrides, utan att man alltmera funnit sig föranlåten att taga hänsyn
till förhållandena in concreto, såsom exempel hvarpå endast torde behöfva
erinras om, hurusom de svenska statsmakterna under senaste
tiden vid särskilda tillfällen icke ryggat tillbaka för subventionering af
enskilda kommunikationsföretag, oaktadt härvid en sådan invändning
som den nyss anförda med vida större fog kunnat göras gällande; att
några farliga konsekvenser af skeppsbyggeriets understödjande på nu
ifrågavarande sätt i allt fall icke torde vara att motse, då knappast
någon annan industri här i landet torde så fullständigt sakna skydd
mot utländsk konkurrens, på samma gång dess konkurrensförmåga så
afsevärdt påverkas af nuvarande tullsatser i öfrigt, hvartill kommer, att
skeppsbyggeri ju redan nu intager en undantagsställning, då tullrestitution
medgifves utan kraf på den tillverkade varans export, samt
slutligen att för hela landet så viktiga intressen måste anses förknippade
med skeppsbyggerinäringens upprätthållande, att, oafsedt det nyss
sagda, icke så särdeles många näringsgrenar kunna tänkas förekomma
till jämförelse i nu förevarande hänseende.
Handels- och sjöfartskommittén framhöll såsom ett skäl, hvarför
kommittén icke ville förorda den fixa byggnadsgodtgörelsen, att kommittén
icke funnit exemplen från andra länder i detta afseende mana
till efterföljd. Några fakta till stöd för detta omdöme har kommittén
emellertid icke anfört. Såsom ett faktum, hvilket synes peka i
motsatt riktning kan emellertid här förtjäna anmärkas, att enligt gällande
kungörelse om tullafgifter i Norge beviljas vid byggnad af fartyg vid
29*
226
norska skeppsvarf »tullgodtgörelse» för fartyg öfver 50 bruttoregisterton
efter följande skala:
a.
b.
c.
d.
För ångfartyg, försedda med hufvudmaskiner ocli
hufvudpannor, som äro insatta i skrofven vid
norska verkstäder:
1.
af järn eller stål ............ pr reg.-ton brutto: kronor 2: —
2.
af trä............................... »
»
))
»
1: 5 0
För ångfartyg utan hufvudmaskiner eller ]jannor,
förutsatt att fartyget för öfrigt är fullt
utrustadt på vanligt sätt med allt hvad som
icke uteslutande tillhör hufvudmaskiner eller
pannor .......................................... pr
reg.-ton brutto:
»
1:
—
För segelfartyg af järn
eller stål »
»
»
»
1:
so
För segelfartyg af trä.................. .»
»
»
»
1:
—
Med afseende å de låga satser, enligt hvilka godtgörelsen utgår,
må allenast erinras om, hurusom de viktigaste materialier och utrustningspersedlar
för fartyg, såsom t. ex. plåt, spant, fasonjärn, ankare,
kättingar m. m., åtnjuta tullfrihet enligt norska tulltariffen.
Då det icke torde sakna intresse att granska de synpunkter, som
gjorde sig gällande vid ifrågavarande bestämmelsers tillkomst i Norge,
må därom följande här meddelas.
Vid 1897 års storting förelåg förslag om införande af tull å fartyg.
Detta förslag afstyrktes af stortingets förstärkta tullkommitté, hvars
majoritet hemställde om en annan utväg till skeppsbyggerinäringens
främjande och därvid uttalade sig sålunda.
I en säregen ställning stode de norska skepp svar fven, som måste
erlägga tull för flera från utlandet inkommande artiklar, medan de färdiga
fartygen infördes tullfritt. Då kommitténs flertal icke kunde biträda
förslaget om tull på färdigbyggda fartyg, både fråga uppstått,
huruledes man skulle kunna åstadkomma rättelse af detta missförhållande.
Med hänsyn till att tullrestitution skulle medföra en uppfordran till
skeppsbyggarne att taga sina varor från utlandet, ville kommitténs
flertal icke tillråda införandet för det dåvarande af en sådan regel. Och
majoriteten hade därför stannat vid att föreslå en generell godtgörelse per
registerton nybyggdt fartyg, hvilken skulle utbetalas utan någon undersökning
om, huru stort tullbelopp vore erlagdt för i fartyget ingående
material.
227
Kommittén föresloge, att denna godtgörelse sattes lågt, nämligen
för järn ångfartyg till 2 kronor för registerton brutto,
„ andra järnskepp och träångfartyg till 1,5 0 kronor för d:o,
,, segelfartyg af trä till 1 krona för d:o,
och inskränktes till fartyg af öfver 50 registerton brutto.
Tilläggas bör, att i en till stortingets förstärkta tullkommitté
ingifven skrift åtskilliga innehafvare af mekaniska verkstäder hade,
under hänvisning till en skriften bilagd förteckning öfver de från utlandet
införda, viktigaste varor, som vore erforderliga för skeppsbyggerinäringen,
framhållit, att för ett ångfartyg af den gängse storlek, som
vanligen byggdes inom landet, och hvilket betingade ett pris af ungefär
245.000
kronor, skulle enligt det tulltarifförslag, som förelåge till behandling,
tullen å allenast nämnda varor höjas från omkring 600 kronor
till, enligt minimitariffen 5,000 kronor och, enligt maximaltariffen, cirka
11.000
kronor, under det att enligt förslaget tullen å ett färdigt fartyg
af ifrågavarande storlek, 998 ton brutto, skulle belöpa sig till endast
4,990 kronor.
Härvid må erinras, att de anförda siffrorna för materialietullen
hänförde sig till tariffkommissionens förslag, under det att, såsom
framgår af eu särskild kolumn i berörda förteckning, materialietullen,
beräknad efter de modifierade tullsatser, som upptagits i regeringens
proposition, skulle uppgå till allenast 2,080 kronor 49 öre, hvilket
alltså utgjorde ungefär 2 kronor per bruttoton.
I det förslag till ny tulltaxa, som nu senast förelagts.danska riksdagen,
förekommer jämväl ett stadgande, som afser en fix byggnadsgodtgörelse
och som, af stadgandets lydelse och motivering att döma,
icke synes afse att vara inskränkt till de fall, då utländska materialier
använclts. Stadgandet i fråga lyder sålunda:
»Vid nybyggnad af skepp, båtar och fartyg beviljas godtgörelse
för använda tullpliktiga materialier af intill 2 procent af skeppets saluvärde
efter tullstyrelsens närmare afgörande.))
I motiveringen framhålles förslaget om godtgörelsen såsom en af
omtanke om det inhemska skeppsbyggeri föranledd konsekvens af den
föreslagna tullfriheten för fartyg, hvarjämte såsom anledning till den
föreslagna formen för godtgörelsen i fråga anföres »hänsyn till den
vanskliga och mycket besvärande kontroll, som nödvändigt skulle vara
förenad med ett beviljande af sådan tullgodtgörelse, baserad på undersökning
af den mängd olikartade föremål, som åtgå till ett skepps
byggnad och utrustning)). Just hvad här yttras om kontrollen torde
ej mindre än skälfva beräkningsgrunden för godtgörelsen angifva, att
228
här icke fföres någon åtskillnad mellan, inhemska och utländska mate
O
O
rialier.
Principen om byggnadsgodtgörelse med fixt belopp synes sålunda
hafva vunnit insteg äfven i våra grannländer, hvilket väl i sill mån
torde tala för att utlandets erfarenhet af dess tillämping icke varit allt
för afskräckande.
Slutligen hade af reservanterna inom 1888 års tullkommitté såsom
ytterligare ett skäl mot den ifrågavarande godtgörelseformen anmärkte,
att statsverkets utgift för godtgörelsen vore svår att på förhand beräkna,
Detta må nu i och för sig innebära en sanning. Men först och främst
torde det icke möta synnerligen större svårigheter här än i fråga om
en ny utgift eller utgiftsform i allmänhet att göra sig en så pass ungefärlig
föreställning rörande utgiftens sannolika belopp, som för frågans
bedömande ur statsfinansiell synpunkt kan anses erforderligt,
ökningen af tontalet i fråga om fartyg om 20 ton och däröfver
inom svenska handelsflottan utgjorde, i afrundade tusental räknadt för
segelfartyg
ångfartyg
år 1902 ............................................................ 17,000
30,000
år 1903 ........................................................... 13,000
34.000.
Af segelfartygen:
byggdes inom landet respektive 4,000
ton
och
2,000
ton
samt inköptes från utlandet
,,
13,000
,,
,,
11,000
,,
Af ångfartygen:
byggdes inom landet
,,
4,000
,,
,,
7,000
,,
inköptes från utlandet
„
26,000
,,
„
27,000
,,
Dessa siffror lämna ju icke bestämd ledning för besvarande af
frågan, huru stort tontal som under dessa år byggts vid svenska varf
och verkstäder, lika litet som för bedömande af den svenska skeppsbyggnadsindustriens
produktionsförmåga, då uppgifter saknas dels om
nybyggnad för utländsk räkning dels om i hvad mån varf och verkstäder
varit upptagna af reparations- eller annan verksamhet, dels ock i
hvad mån deras produktionsförmåga öfver hufvudtaget kommit till utnyttjande.
Emellertid då segelfartygen väl till största delen utgöras af
träfartyg och således för dem, i den mån de antagas till byggnadsgodtgörelse
berättigade, denna säkerligen skulle uppgå till jämförelsevis
små belopp, och då vidare en stor del af dessa fartyg sannolikt utgöras
af sådana, Indika på grund af sin ringa storlek icke torde komma i
åtnjutande af någon godtgörelse, lära de i detta sammanhang utan
olägenhet kunna lämnas utan afseende.
229
188S års tullkommitté ansåg sig äfvenledes kunna antaga, att utgifterna
för godtgörelse till kompost- och träfartyg ej skulle komma
att blifva nämnvärda, samt anförde för att visa i huru ringa omfattning*
sådana fartyg byggdes, hurusom enligt Lloyds register, hvilket upptoge
endast fartyg af minst 100 tons brutto dräktighet, under år 1887 i hela
världen byggts järn- och stålfartyg till dräktighet af 528,027 ton, men
af komposit- och träfartyg endast 51,752 lön.
Antager man vidare, att såsom en följd af bestämmelserna om
byggnadsgodtgörelse den svenska skeppsbyggerinäringen skulle kunna
uppdrifva sin verksamhet så, att förutom den ökade reparations- och
för byggnads verksamhet, som bände motses under de nya förhållandena,
årlig nybyggnad för svensk och utländsk räkning kunde komma att
omfatta så stort tonnage, som motsvarade ungefärliga storleken för år
af svenska handelsflottans tillväxt, så skulle man måhända kunna räkna
med ett ångbåtstonnage af exempelvis 40,000 ton brutto i årlig nybyggnad
inom landet. Säkerligen är detta dock väl högt beräknadt,
äfven med hänsyn tagen till eu ansenlig följd af år framåt, då det icke
lärer under några omständigheter kunna förutsättas, att godtgörelsen
skulle bestämmas så, att därigenom de svenska skeppsbyggarne sattes
i stånd att vid beställningar från utlandet underbjuda utländska konkurrenter.
Äfven med föga långt gående inskränkningar i afseende å
rätten till restitution — eu minimigräns för dräktigheten finge väl i hvarje
fall bestämmas, hvarförutom vid nybyggnad för kronans räkning byggnadsgodtgörelse
icke behöfde ifrågakomma — torde man kunna nedsätta
det högsta årstonnage, för hvilket byggnadsgodtgörelse kunde tänkas
ifrågakomma, åtminstone till 30,000 ton.
Att man dock sannolikt finge tänka sig en vida lägre siffra, torde
framgå af hvad 1888 års tullkommitté i detta hänseende anfört. Kommittén
omförmälde hurusom kommittén från de viktigaste af do svenska
mekaniska verkstäderna — Kockums mekaniska verkstad i Malmö,
Motala verkstad, Lindholmens verkstad i Göteborg, Göteborgs mekaniska
verkstad samt Bergsunds och Lindbergs mekaniska verkstäder i Stockholm
— inhämtat upplysning om tontalet å så väl för svensk som för
utländsk räkning byggda fartyg år 1882 eller det år, då fartygsbyggandet
vid dessa verkstäder på senare tider varit lifligast, äfvensom uppgift
om det tonnage, som vid desamma ansåges kunna på ett år nybyggas,
i hvilka afseenden meddelats, att vid dessa verkstäder under år 1882
byggts fartyg om 19,911 tons bruttodräktighet, hvaraf fartyg med antagligen
högst 12,000 tons dräktighet skulle efter tullkommitténs förslag
vant berättigade till godtgörelse; samt att de nämnda verkstädernas
230
ny by g g n a cl s fö r in åg a beräknades till 30,000 bruttoton, hvarvid emellertid
kommittén anmärkte, att, då vissa uppgifter lämnats under förutsättning,
att arbetet vid nedlagda varf åter upptoges, och att hela verksamheten
koncentrerades på fartygsbyggnad med åsidosättande af annan
tillverkning, samt då i förenämnda tontal inginge fartyg af alla slag,
äfven sådana som ej föreslagits till erhållande af godtgörelse, så framginge
häraf, att utan fara för allt för låg beräkning det till godtgörelse
berättigade tontalet torde kunna till hälften nedsättas, äfven med inberäkning
af de fartyg, som på andra varf kunde byggas.
Huru härmed än må vara, och äfven med en vida rundligare beräkning
än deri, 1888 års tullkommitté ansåg tillfyllestgörande, synes
det dock otvifvelaktigt, att det belopp, som skulle behöfva utbetalas såsom
byggnadsgodtgörelse efter afräknande åt hvad nu årligen utbetalas såsom
motsvarande tullrestitution ’h, icke, med mindre godtgörelsen sattes afsevärdt
högre än 1888 års kommittéförslag, skulle stiga till högre årligt
belopp än som lomme att motsvara eu del af de bland tullmedlen inflytande
lastpenningarna, till hvilken statsinkomst sjöfartsnäringen ju i
och för sina önskningsmåls tillgodoseende vid upprepade tillfällen hänvisat,
och som, för så vidt sjöfartsnäringen fortfarande har intresse åt
denna fråga, sålunda skulle i viss mån, åtminstone medelbart, komma
denna näring tillgodo. Med beaktande för öfrig! däråt, att i den man
nybyggnadsgodtgörelsen skulle visa sig tilltagen så, att systemets verkningar
sträckte sig längre än afsedt varit, eu reduktion i beloppet eller
andra till minskad utgift föranledande anordningar gifvetvis finge vidtagas,
torde man väl kunna våga påstå, att svårigheten vid att på förhand
närmare fixera statsverkets blifvande utgift i och för en sådan
anordning icke kan innebära något egentligt skäl däremot.
Stockholm i september 1907. *)
*) Enligt eu inom generaltullstyrelsens statistiska afdelning gjord statistisk utredning
hafva under år 1904 i tullrestitution enligt § 8 tulltaxeunderrättelserna utbetalats
tillhopa 252.944 kronor 81 öre. Åi denna summa liar för nybyggnad af fartyg
utbetalts dels ett belopp af 148,173 kronor 54 öre, däri inräknade 49,605 kronor
60 öre för pansarbåten Tapperlieten, dels ock ytterligare ett belopp, som icke kan närmare
angifvas, än att detsamma måste hafva understigit 74,137 kronor 24 öre, hvilken
summa i berörda utredning upptages såsom utgörande restitution för jämte nybyggda
fartyg äfven 124 stycken ombyggda eller reparerade fartyg.
231
Bilaga M.
Till Tulltaxekommittén.
Handelskammaren i Gefle, i hvars uppgift ingår att undersöka
och föreslå de åtgärder, som anses lämpliga och nödiga för industriens
framgångsrika bedrifvande, har fäst sin uppmärksamhet vid, att skeppsbyggerihandteringen,
som i gångna tider var en betydlig industri i
Sveriges sjöstäder, särskildt i Norrland och Gefle, numera snart sagdt
alldeles upphört.
För att utreda orsaken därtill och kunna påvisa medlen för dess
återupplifvande torde vara lämpligt att granska den historiska utvecklingen
af denna industris nedgång.
Under forna tider, särdeles under åren 1850—1880, byggdes
mycket fartyg, hufvudsakligast segelfartyg af trä, i alla Sveriges sjöstäder.
Under åren 1860—1890 började ångfartyg af järn mer och mer användas
och utträngde småningom segelfartygen af trä, så att byggandet af
dylika småningom aftog under åren 1880—1890. Ångfartyg af järn
och stål började i dess ställe byggas, men i mindre omfattning än förut
och endast på några få platser i Sverige.
Under åren före 1888 hade såväl fartyg som fartygsinventarier
varit tullfria; endast segel och segelduk hade varit belagda med tull,
men restitution af tullen beviljades, då de användes till fartyg.
Riksdagen 1888 beslöt, att tull på järnfartyg samt ångfartyg af
trä skulle införas till belopp af 10 % af värdet, och på samma gångborttogs
äfven restitutionen.
Med anledning däraf motionerades i andra kammaren,
dels »att riksdagen måtte besluta, att för hvarje järn-, stål- eller
kompositfartyg, som i Sverige bygges för utländsk räkning eller för svensk
redare, då fartyget skall användas i utländsk fraktfart, en restitution,
beräknad att motsvara tullen å de materialier och inventarier, som ingå
i fartyget, utbetalas af svenska statsverket»,
232
dels »att riksdagen i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhåller, det
Kung!. Maj:t behagade genom sakkunnige män låta undersöka den
svenska sjöfartsnäringens tillstånd samt den verkan införande af tullar
å materialier, maskiner och utredningspersedlar för far tygsbyggnad samt
fartyg kunna antagas utöfva på rederirörelsen och skeppsbyggerihandteringen,
samt att, i sammanhang därmed, inkomma till riksdagen med
de förslag till nämnda näringars understöd, Indika af sagda undersökning
och utredning kunna blifva en följd».
Härofvan först omnämnda motion bifölls ej af riksdagen, men
med anledning af den sist omnämnda motionen anhöll riksdagen i skrifvelse
af 14 maj, »det Kungl. Maj:t behagade genom sakkunnige män
låta undersöka den svenska sjöfartsnäringens tillstånd samt därefter
förelägga riksdagen de förslag, som af undersökningen kunde föranledas».
Denna kommitté, benämnd »Sjöfartsnäringskommittén», afgaf sitt
betänkande den 12 september 1890, hvarom skall redogöras här nedan.
Den år 1888 förordnade tullkommittén, som fått sig anbefalldt
att taga de sålunda föreslagna tullrestitutionerna i öfvervägande, yttrade
i sitt den 9 april 1889 afgifna betänkande, bland annat, att de vid
1888 års riksdag åsätta tullar å materialier för fartygs byggnad val
icke kunde anses medföra någon olägenhet i fråga om fartyg, som
byggdes för den inhemska sjöfarten, men däremot vore till men för de
skeppsvarf, som byggde fartyg för utländsk räkning, och för de redare,
som läte bygga fartyg för den utländska fraktfarten. Billighet och
omtanke om den svenska sjöfartsnäringen fordrade därför, att i de senare
fallen godtgörelse genom tullrestitution bereddes för de ökade prisen å
byggnadsmaterialier; och ansåg kommittén detta vara det lämpligaste
och verksammaste sättet att upphjälpa sjöfartsnäringen.
Lämpligaste formen för tullrestitution vid fartygs nybyggnad vore,
efter tullkommitténs förmenande, att lämna den i form af fix godtgörelse
för ton; och borde därvid, för att af svenska fartyg endast sådana, som
gingo i utländsk fraktfart, måtte erhålla tullrestitution, för rätten därtill
fordras ett visst minimitontal.
Tullkommittén föreslog för den skull en ändring i tulltaxeunderrättelserna
i syfte, att innehafvare af svenskt skeppsvarf eller verkstad,
där fartyg byggas, skulle vid nybyggnad af ångfartyg om 500 tons
bruttodräktighet eller därutöfver samt af segelfartyg om 300 tons bruttodräktighet
eller därutöfver, sedan inför generaltullstyrelsen blifvit styrkt,
att fartyget kommit i fullfärdigt skick, erhålla godtgörelse för hvarje
ton af fartygets bruttodräktighet med följande belopp, nämligen:
233
16 kronor
för fartyg af järn och stål ........................................................
„
med träbordläggning på spant af järn eller stål,
s. k. komposit.............................................................. 10
,
*,7
17 åt tiä.................................................................................... 3
,,
Då fartyg byggdes för utländsk räkning eller såsom nytt såldes
till utlandet, skulle, enligt kommitténs förslag, dylik godtgörelse lämnas
utan afseende på fartygets storlek.
Vid reparation eller förbyggnad af utländska fartyg af hvilken
storlek som helst eller åt inhemska fartyg af nyssnämnda storlekar
skulle, sedan inför generaltullstyrelsen blifvit styrkt, att fartygets förbyggnad
eller reparation blifvit afslutad, restitution af erlagd införseltull
erhållas för de materialier och skeppsförnödenheter, icke hänförliga till
husgerådssaker eller proviant, dem innehafvare af skeppsvarf eller verkstad
genom behöriga intyg visat hafva varit till fartygets reparation eller förbyggnad
använda och för sådant ändamål från utlandet införda.
Från tullkommitténs flertal voro tvänne ledamöter skiljaktiga,
Indika ansågo, att tullrestitutionen borde utgå under samma form nämligen
såsom en verklig restitution af erlagda afgifter, så väl vid nybygnad
af fartyg som vid förbyggnad och reparation.
Genom remiss af 12 april 1889 infordrades gemensamt utlåtande
i frågan från kommerskollegium och generaltullstyrelsen, Indika ämbetsverk,
etter att hafva lämnat så väl handels- och sjöfartsnämnderna i
riket som för saken intresserade skeppsbyggare och skeppsredare tillfälle
att framlägga sina åsikter, i utlåtande den 22 oktober samma år uttalade,
bland annat, att det läge i sakens natur, att de genom tullafgifter framkallade
ökade pris å vissa fartyg och fartygsmaterialier försvårade
möjligheten för den för Sverige lika naturliga som viktiga sjöfartsnäringen
att på fraktmarknaden uthärda täflan med andra nationer
och alltså verkade hämmande på näringens däraf beroende bestånd och
uppblomstring, samt att för den skull uppmärksamheten borde riktas
på åstadkommande af all den lättnad, som genom tullrestitution kunde
och rättvisligen borde sjöfartsnäringen beredas. Den af tullkommittén
i fråga om nybyggnad föreslagna godtgörelse, som skulle utgå med
visst, på förhand bestämdt belopp per bruttoton för vissa fartyg, skulle
emellertid, enligt ämbetsverkens åsikt, kunna komma att utgöra eu, om
också dold premie från tullmedlen för tillgodogörandet af materialier,
för hvillca i verkligheten motsvarande tullafgift icke kommit tullkassan
till godo.
Ämbetsverken föreslogo fördenskull, att restitution af erlagd tull
för materialier och förnödenheter till fartygs nybyggnad, förbyggnad
SO*
eller reparation, med undantag för husgerådssaker och proviant, måtte
få åtnjutas för alla sådana så väl svenska som utländska fartyg, hvilka
hade en afgiftspliktig dräktighet öfver 40 ton.
Vid 1889 års riksdag väcktes i andra kammaren eu motion:
»att riksdagen måtte besluta, att, då fartyg byggas eller repareras
i Sverige för utländsk räkning eller för svensk redare, då fartyget skall
användas i utländsk fraktfart, restitution af tull eller eu restitution,
beräknad att motsvara tullen, å materialier och utredningspersedlar,
som användas till fartyget, utbetalas af svenska statsverket.»
Denna motion afstyrktes af bevillningsutskottet, men sedan frågan
dit återremitterats, hemställde utskottet, att § 8 i tulltaxe-underrättelser
skulle erhålla följande lydelse:
»Mom. 1. Vid reparation eller förbyggnad af utländska fartyg
eller af inhemska ångfartyg om minst 500 tons bruttodrälctighet eller
segelfartyg om minst 300 tons bruttodräktighet erhålles, sedan inför
generaltullstyrelsen blifvit styrkt, att reparationen eller förbyggnaden
afslutats, restitution af erlagd införseltull för de materialier och skeppsförnödenheter,
icke hänförliga till husgerådssaker eller proviant, dem
innehafvarne af skeppsvarf eller verkstad genom behöriga intyg visat
hafva varit till fartygets reparation eller förbyggnad använda och för
sådant ändamål från utlandet införda.
Mom. 2. De skeppsförnödenheter, hvarmed ett svenskt, från
utrikes ort återvändande fartyg under resan blifvit försedt, äro icke
underkastade tull, så länge de förblifva i samma fartygs bruk.»
Denna utskottets hemställan blef ock riksdagens beslut, och infördes
sålunda restitution af tull vid reparationer men ej vid nybyggnader.
Vid 1890 års riksdag väcktes i andra kammaren följande motioner:
dels »att riksdagen måtte besluta, att materialier och utredningspersedlar,
som äro afsedda för byggande eller reparation af fartyg, må
tullfritt införas och att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller, att detta
beslut må genast tillämpas.»
dels »att riksdagen måtte besluta, att den under 1888 införda
tull å fartyg måtte upphäfvas, samt att tillämpningen däraf må fortast
möjligt träda i kraft».
Vid 1890 års riksdag väcktes äfven i första kammaren motion,
att riksdagen skulle besluta, att § 8 i tulltaxe-underrättelser skulle
erhålla den lydelse, som tullkommittén föreslagit, hvilket förslag härofvan
relaterats.
Alla dessa motioner blefvo af riksdagen afslagna.
235
Sjöfartsnäringskommittén, som äfven fått sig- ålagdt att taga i
öfvervägande den af tullkommittén behandlade frågan om tullrestitution,
föreslog i sitt den 12 september 1890 afgifna utlåtande införandet af
sjöfartspremier såsom ett, enligt kommitténs förmenande, långt verksammare
understöd för den svenska sjöfartsnäringen, än som skulle
komma densamma till del genom byggnadspremier för i Sverige nybyggda
fartyg. Genom sjöfartspremier kunde, enligt kommitténs förslag,
vederbörande redare i de fall, som voro värda något egentligt
afseende, erhålla godtgörelse för tullen å fartyg, och i ännu högre grad
borde dessa premier ersätta den förhöjning i pris, de införda tullarna
å materialier för fartygs byggnad och utrustning månde medföra för i
Sverige byggda fartyg. Denna godtgörelse skulle dock erhållas, endast
om fartygen gingo i utrikes fraktfart. Om äfven till fartyg för inrikes
fart användes och i allmänhet måste användas här i landet tillverkade
materialier, hindrade detta dock icke, att det i vissa fall kunde vara
nödvändigt eller åtminstone fördelaktigt att till sådana fartyg begagna
utländska materialier och persedlar. För dessa fall syntes det kommittén
till skeppsbyggeriets och sjöfartsnäringens fromma böra medgifvas
restitution af för sådana artiklar erlagd tull. Då ångfartyg af
350 tons afgiftspliktig dräktighet och häröfver samt segelfartyg om
ISO tons dylik dräktighet och däröfver skulle, enligt kommitténs förslag,
vara till sjöfartspremier berättigade och då fartyg af denna storlek
väl i allmänhet i större eller mindre utsträckning användes för utrikes
fart, ansåg kommittén, att denna rätt till restitution endast borde
medgifvas för svenska fartyg under ofvannämnda storlekar.
Sjöfartsnäringskommittén hemställde därför, under förutsättning,
att dess förslag om sjöfartspremier blefve godkändt:
»att restitution af erlagd tull för materialier och förnödenheter
till fartygs förbyggnad eller reparation, med undantag för husgerådssaker
och proviant, må åtnjutas för såväl svenska som utländska fartyg,
hvilka hafva en afgiftspliktig dräktighet af mer än 40 ton; samt
att enahanda förmån må äga rum vid nybyggnad af fartyg af
nämnda storlek, om de byggas för utländsk räkning eller såsom nybyggda
säljas till utlandet, samt om de byggas för svensk räkning,
därest de understiga, ångfartyg 350 tons afgiftspliktig dräktighet och
segelfartyg 150 tons dylik dräktighet.»
För den händelse att sjöfartspremier icke blefve hos oss införda,
hemställde kommittén:
2B6
»l:o) att gällande tullar å fartyg upphäfvas;
»2:o) att materialier och förnödenheter till fartygs förbyggnad
eller reparation, med undantag af husgerådssaker och proviant, må tullfritt
införas,
heller, därest sådant icke kan medgifvas, att restitution af erlagda
tullafgifter för dylika materialier och förnödenheter beviljas i fråga om
såväl svenska som utländska fartyg, Indika hafva en afgiftspliktig dräkti
ghet af mer än 40 ton;
)>3:o) att vid nybyggnad af ångfartyg af 500 tons bruttodräktighet
eller däröfver samt af segelfartyg af 200 tons bruttodräktighet eller
däröfver må beviljas godtgörelse för hvarje ton af fartygets bruttodräktighet
:
för fartyg af järn eller stål med.................................. 16 kronor
,,
med träbordläggning på spant af järn
eller stål, kompositfartyg, med ............ 10
„
„
,, af trä med ...................................................... 3
„
deller, därest detta ej kan godkännas, att materialier och förnödenheter
till fartygs nybyggnad, med undantag för husgerådssaker och proviant,
måtte få tullfritt införas;
»eller och slutligen, därest icke heller detta sednare kan medgifvas,
att restitution af erlagd tull för ofvannämnda materialier och förnödenheter
måtte få åtnjutas beträffande såväl svenska som utländska fartyg,
hvilka hafva en afgiftspliktig dräktighet af mer än 40 ton.»
Vid 1891 års riksdag motionerades i andra kammaren:
»att riksdagen måtte besluta, att den under 1888 införda tull å
fartyg måtte upphäfvas.»
I gemensam votering bifölls denna motion, och infördes i tulltaxan
bestämmelsen om tullfrihet för fartyg och båtar att gälla från 1892 års
början, hvilken bestämmelse sedan dess fortfarande bestått.
Vid samma riksdag motionerades äfven i andra kammaren:
»att Riksdagen måtte besluta, att materialier och utredningspersedlar,
som äro afsedda för byggande eller reparation af fartyg, må tullfritt
införas, och att Riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller, att detta beslut
må genast tillämpas.»
Med anledning häraf hemställde bevillningsutskottet att § 8 mom.
1 i underrättelserna till tulltaxan skulle erhålla följande lydelse:
237
»1- A id införsel af materialier och förnödenheter till fartygs nybyggnad,
förbyggnad eller reparation, husgerådssaker och proviantartiklar
därifrån undantagna, må restitution af erlagd tull åtnjutas för sådana
svenska och utländska fartyg, hvilka innehafva en afgiftspliktig dräktighet
af öfver 40 tons, under villkor:
»a) att afsikten med de införda materialiernas och skeppsförnödenheternas
användning till förberörda ändamål vid deras införsel till tullbehandling
skriftligen angifves;
»b) att det fartyg, till hvithet materialierna användas, inom två
år efter deras införsel till riket styrkes vara i fallfärdigt skick;
»c) att innehafvaren af eller föreståndaren för det varf eller den
verkstad, där fartyget bygges, när detta är fullt färdigt, till generaltullstyrelsen
aflämnar eu af honom under edlig förpliktelse afgifven och
åt tvänne hans biträden, som med arbetet tagit befattning, bestyrkt
noggrann förteckning öfver myckenheten af alla till fartyget använda
olika materialier och skeppsförnödenheter, materialförlusten vid arbetet
däri inräknad, för hvilka restitution sökes, jämte under samma förpliktelse
afgifven försäkran, att dessa materialier och förnödenheter äro af
utländskt ursprung, och att full införseltull för dem blifvit behörigen
erlagd, eller af generaltullstyrelsen godkänd säkerhet för densamma
ställd, samt uppgift på tiden, då de till riket inkommit, och den lägenhet,
med hvilken införseln skett;
»d) att varfs- eller verkstadsinnehafvaren är förbunden att underkasta
sig all den kontroll i öfrigt, hvilken generaltullstyrelsen kan finna
skäligt föreskrifva.
Varfs- eller verkstadsinnehafvare, som önskar anstånd med erläggande
af tullumgälderna för i detta moment berörda materialier och
skeppsförnödenheter, till dess frågan om dessa umgälders restitution
blifvit afgjord, kan, efter hos generaltullstyrelsen därom gjord anhållan,
erhålla sådant anstånd, om han för tullumgäldernas erläggande ställer
säkerhet, som generaltullstyrelsen finner betryggande.))
Denna bevillningsutskottets hemställan blef ock riksdagens beslut
vid gemensam votering. De nya stadgandena inflöto, med någon jämkning
i redaktionen, i den tulltaxa, som skulle gälla till efterrättelse från
1892 års ingång.
Vid 1892 års riksdag förekom till behandling en • kungl. proposition,
afseende, förutom vissa formella jämkningar i stadgandets
lydelse, borttagande af den rättighet att erhålla anstånd med tullafgiftens
238
erläggande, som sålunda blifvit varf»- och verkstadsinnehafvare medgjfven.
Den kungl. propositionen, som tillstyrktes af bevillningsutskottet,
blef af första kammaren bifallen. Andra kammaren däremot afslog
propositionen, i hvad angick dess sakliga innebörd, och denna kammares
mening segrade i gemensam votering. Då emellertid propositionen antogs
beträffande de formella jämkningarna, gafs åt § 8 af tulltaxeunderrättelserna
följande lydelse, som, promulgerad i tulltaxan af den 8 juni
1892, att gälla från och med den 21 i samma månad, sedermera bestått
till 1904:
»1. Innehafvare af svenskt skeppsvarf eller verkstad, där fartyg
af mer än 40 tons afgiftspliktig dräktighet, vare sig svenskt eller utländskt,
blifvit nybyggdt, förbyggdt eller repareradt, vare berättigad att
för därvid använda, från utrikes ort införda tullpliktiga materialier och
skeppsförnödenheter, som ej äro hänförliga till husgerådssaker eller proviantartiklar,
restitutionsvis återbekomma den erlagda tullafgiften eller
i fall, då tullafgiften icke blifvit erlagd, utan allenast, på sätt bär nedan
sägs, säkerhet för densamma ställts, njuta befrielse från dess gäldande,
under villkor:
»a) att afsikten med de införda materialiernas och skeppsförnödenheternas
användning till förberörda ändamål vid deras införsel och angifning
till tullbehandling skriftligen anmäles;
»b) att det fartyg, till hvilket materialierna och skeppsförnödenheterna
användas, inom två år efter deras införsel till riket styrkes vara
i fullfärdigt skick;
»c) att varfvets eller verkstadens innehafvare eller föreståndare,
när fartyget är fullt färdigt, till generaltullstyrelsen aflämnar en af
honom under edlig förpliktelse afgifven och af två hans biträden, som
med arbetet tagit befattning, bestyrkt noggrann förteckning öfver
myckenheten af alla till fartyget använda olika materialier och skeppsförnödenheter,
materialförlusten vid arbetet däri inberäknad, för hvilka
restitution af eller befrielse från tullafgift sökes, jämte under samma
förpliktelse afgifven försäkran, att dessa materialier och förnödenheter
äro af utländskt ursprung och att full införseltull för dem blifvit behörigen
erlagd eller af generaltullstyrelsen godkänd säkerhet för densamma
ställd, samt uppgift om tiden, då de till riket ankommit, och
den lägenhet, med hvilken införseln skett; samt
:»d) att varfs- eller verkstadsinnebafvaren är förbunden att underkasta
sig all den kontroll i Girigt, hvilken generaltullstyrelsen kan finna
skäligt föreskrifva.
239
»Varfs- eller verkstadsinnehafvare, som önskar anstånd med erläggande
af tullafgiften för materialier och skeppsfömödenheter, som i detta
moment afses, till dess frågan, huruvida befrielse från afgiften må njutas
blifvit afgjord, kan, efter hos generaltullstyrelsen därom gjord anhållan,
erhålla sådant anstånd, om han för samma afgift ställer säkerhet, som
generaltullstyrelsen finner betryggande; skolande angående tullverkets
rätt att, efter utgången af den tid, för hvilken anstånd med tullafgiftens
erläggande beviljats, af sådan säkerhet göra sig betäckt för belöpande
tullafgift, i tillämpliga delar gälla de i § 31 tullstadgan meddelade föreskrifter.
><2. Do skeppsfömödenheter, hvarmed ett svenskt, från utrikes
ort återvändande fartyg under resan blifvit försedt, äro icke underkastade
tull, så länge de förblifva i samma fartygs bruk.»
Handels- och sjöfartskommittén, som i sitt utlåtande och förslag
angående sjöfartsnäringens höjande af den 11 december 1900 äfven
behandlade frågan om skeppsbyggerinäringens höjande, yttrar angående
byggnadspremiers införande:
»Hvad angår förslaget om byggnadspremiers införande, hvilket
förslag intagit ett framstående rum under frågans tidigare behandling,
har kommittén icke velat förorda denna åtgärd, då den hvarken funnit
exemplen i detta afseende från andra länder mana till efterföljd eller
kunnat underlåta att taga hänsyn till de vägande skäl, som vid föregående
tillfällen andragits mot en sådan anordning. Kommittén inskränker
sig för den skull till en granskning af gällande tullagstiftning, i hvad
densamma har afseende på den föreliggande frågan.»
Kommittén ansåg, att en utsträckt tullrestitution samt vidgade
lättnader vid restitutionens erhållande voro nödvändiga förutsättningar
för skeppsbyggerinäringens höjande och utveckling.
Kommittén föreslog alltså:
»att § 8 af tulltaxeunderrättelserna måtte erhålla följande ändrade
lydelse:
»1. Den som här i riket verkställt nybyggnad, förbyggnad eller
reparation åt fartyg af mer än 40 tons afgiftspliktig dräktighet, vare sig
svenskt eller utländskt, äge att för därvid använda, från utrikes ort införda
tullpliktiga materialier och skeppsfömödenheter, däribland inbegripna
sådana i fartyget fast anbragta husgerådssaker, hvilka antingen icke
kunna med bibehållen användbarhet därifrån skiljas eller ock genom
särskild, på varaktigt sätt åstadkommen beteckning äro tydligen utmärkta
såsom för fartyget uteslutande afsedda, restitutionsvis återbekomma den
erlagda tullafgiften eller, i det fall att, enligt medgifvande, som här
240
nedan sägs, tullafgiften icke blifvit erlagd, utan. allenast säkerhet för
densamma ställts, njuta befrielse från dess gäldande under villkor:
»a) att afsikten med de införda artiklarnas användning till förberörda
ändamål vid deras angifning till förtullning skriftligen anmäles;
»b) att det fartyg, till hvilket artiklarna användas, inom tre år
från dagen för deras angifning till förtullning styrkes vara i fullfärdigt
skick;
dc) att den, som verkställt nybyggnaden, förbyggnaden eller reparationen,
när fartyget är fullt färdigt, till generaltullstyrelsen aflämnar
en af honom under edlig förpliktelse afgifven och af två hans biträden,
som med arbetet tagit befattning, bestyrkt noggrann förteckning öfver
myckenheten och beskaffenheten af alla till fartyget använda olika artiklar,
materialförlusten vid arbetet däri inberäknad, för hvilka restitution
af eller befrielse från tullafgift sökes, jämte under samma förpliktelse
afgifven försäkran, att dessa artiklar äro af utländskt ursprung och
att full införseltull för dem blifvit behörigen erlagd eller af generaltullstyrelsen
godkänd säkerhet för densamma ställd, samt uppgift ej
mindre om dagen, då de angifvit-s till förtullning, än äfven därom, huruvida
sådan angifning skett från nederlag eller från transitupplag eller
direkte och i sistnämnda fall jämväl om den lägenhet, med hvilken
införseln skett; skolande hvad husgerådssaker angår, dessutom aflämnas
bevis af tullförvaltning, att de här ofvan beträffande sådana artiklar för
den medgifna förmånen stadgade särskilda villkor vid verkställd besiktning
funnits vara för handen; samt
sd) att den, som verkställer nybyggnaden, förbyggnaden eller
reparationen, är förbunden att underkasta sig all den kontroll i öfrigt,
hvilken generaltullstyrelsen kan finna skäligt föreskrifva.
dVerkställes nybyggnaden, förbyggnaden eller reparationen af
innehafvaren af skeppsvarf eller mekanisk verkstad och önskar denne
anstånd med erläggande af tullafgift för artiklar, som i detta mom.
afses, till dess frågan, huruvida befrielse från afgiften må njutas, blifvit
afgjord, kan han, efter därom hos generaltullstyrelsen gjord anhållan,
erhålla sådant anstånd, om för samma afgift ställes säkerhet, som generaltullstyrelsen
finner betryggande; skolande angående tullverkets rätt
att, efter utgången af den tid, för hvilken anstånd med tullafgiftens
erläggande beviljats, af sådan säkerhet göra sig betäckt för löpande
tullafgift i tillämpliga delar gälla de i § 31 tullstadgan meddelade
föreskrifter.
»2. Enahanda förmån, som i mom. 1 sägs, tillkommer under där
nämnda villkor äfven den, som här i riket för vare sig svensk eller
241
utländsk räkning verkställt nybyggnad, förbyggnad eller reparation af
skeppsdocka, dockport, ponton eller slip.
»3. De skeppsförnödenheter, hvarmed ett svenskt från utrikes ort
återkommande fartyg under resan blifvit försedt, äro icke underkastade
tull, så länge de förblifva i samma fartygs bruk.»
Reservation emot kommitténs förslag afgafs af herr Brodin, som
häruti framförde sin afvikande åsikt.
Vid 1904 års riksdag afgafs motion i första kammaren:
»att Riksdagen ville besluta, att den i § 8 mom. 1 b. af tulltaxeunderrättelserna
omförmälda tid af två år måtte utsträckas till
tre år».
Vid samma riksdag afgafs i andra kammaren motion:
»att Riksdagen behagade besluta, att tiden, inom hvilken omförmälda
restitution får erhållas, utsträckes från två till fyra år samt att
vederbörande tullkammare må kunna taga i faktura eller konossement
uppgifva vikt för god i och för tullbehandlingen, såvida icke särskilda
skäl finnas däremot».
Med anledning af dessa motioner föreslog bevillningsutskottet, att
lydelsen af § 8 i tulltaxeunderrättelser skulle ändras i enlighet med
hvad handels- och sjöfartskommittén föreslagit och här ofvan anförts.
Riksdagen beslöt äfven i öfverensstämmelse härmed.
Af härofvan anförda historik öfver den behandling skeppsbyggerinäringen
erhållit af riksdagen, sedan nuvarande tullsystem infördes,
torde framgå, att densamma blifvit ytterst styfmoderligt behandlad i
jämförelse med alla andra industrigrenar. Till dess skydd infördes tull
på fartyg, men snart visade det sig, att detta var ett stort misstag, då
svenska redare ej kunde med fartyg, som genom tullen fördyrades med
10 %, uppträda konkurrerande på världsmarknaden med andra nationers
fartyg. Tullen på fartyg måste därför snart afskaffas. Sedermera insåges
nödvändigheten af att äfven bevilja restitution af tull för materialier
och utredningspersedlar, som användes till fartygsbyggnad, men många
års erfarenhet har visat, att detta medgifvande ej varit tillräckligt för
att skeppsbyggeriindustrien, som dock måste anses för en den naturligaste
näring i Sverige, kunnat utveckla sig.
Det tydligaste beviset härför är, att många skeppsvarf och verkstäder,
som byggt fartyg, måst nedläggas eller gjort cession, hvarjämte
31*
242
nya bolag, som börjat drifva denna näring, haft samma öde, ocli hafva
härigenom betydliga kapital gått förlorade. Numera är det hufvudsakligast
i Göteborg, Stockholm och Malmö, som färtygsbyggnad bedrifves vid de
verkstäder, som haft förmånen att få bygga örlogsfartyg. Fordringarna
vid byggande af örlogsfartyg äro emellertid så stora, att de ej kunna
tillämpas vid handelsfartygs byggande, utan måste byggandet af handelsfartyg
göras så billigt, att konkurrens med utlandet kan upptagas.
I Göteborg hafva äfven eu del handelsångare byggts, men torde behållningen
därå i de flesta fall varit ringa. I många fall har byggandet
varit förlustbringande, men verkstäderna därstädes, som bruka hafva
många reparationer att utföra, särskilt under vintermånaderna, måste
för detta ändamål hafva en yrkesskicklig arbetarestam, och för att kunna
sysselsätta denna arbetarestam under de tider på året, då reparationer ej
förekomma i större grad, måste kontrakt på nybyggnader tagas, äfven
om de ej kunna beräknas blifva vinstgifvande.
Vid skeppsbyggeidnäringens bedrifvande är det ej allenast de
tullar på materialier, hvarför restitution kan erhållas, som verka hindrande,
utan flera andra faktorer. Sålunda måste 10 °/0 tull betalas på
alla för rörelsens bedrifvande nödiga arbetsmaskiner, hvilka i allmänhet
äro dyrbara specialmaskiner, som måste importeras. Förutom tullen
komma på maskinerna frakt och assurans, som torde gå till detsamma
som tullen. Arbetena fördyras äfven mången gång därigenom, att
från utlandet beställda materialier ej levereras enligt aftal och verkstaden
därigenom tvingas att anskaffa varan i Sverige, hvarigenom den
blir högst afsevärdt dyrare. Då verkstäderna nu, för att få beställningar
på fartyg, måste antaga samma priser, som gälla i utlandet, där
mångenstädes inga tullar verka hindrande, så är det tydligt, att någon
egentlig skeppsbyggnadsindustri ej kan utvecklas under nuvarande förhållanden.
Den svenska rederihandteringen har på senare åren, särskildt
sedan rederilånefonden blef bildad, utvecklat sig ganska afsevärdt, och
alla tecken tyda på, att detta förhållande skall fortfara, särskildt därigenom,
att numera linnas redare, som med intresse ägna sig åt rederinäringens
bedrifvande, ej såsom förr var vanligt i form af biaffär, utan
såsom hufvudaffär. Härigenom hafva ett ganska stort antal redare
inhämtat den erfarenhet, som särskildt vid skeppsrederirörelses drifvande
är svår och dyrbar att erhålla, hvarigenom det är möjligt att
bedrifva denna handtering med utsikt till ekonomisk framgång.
Det förefinnes sålunda goda utsikter för att rederinäringen, som
är en gammal och naturlig näring för Sverige, skall kunna utvecklas
24 S
pa ett nu ej anaclt sätt, men ett hufvudvillkor därför är, att svenska
redare må kunna bygga och reparera sina fartyg i Sverige till samma
priser och villkor som i utlandet. För närvarande låter detta sig icke
göra. Sålunda måste nu redarne, då större ångare skola anskaffas, gå
till utlandet, hufvudsakligast England och Tyskland. Äfven många
fartygsbeställuingar hafva utförts i Danmark och Norge, hvithet bättre
än allt annat torde bevisa, att förhållandena i Sverige för denna rörelses
bedrifvande ärt:» abnorma. Äfven vid omklassning och reparation
af de större fartygen måste svenska redare verkställa denna utomlands,
vanligen i England, hvarest dessa arbeten kunna utföras fortare och
billigare än i Sverige. Detta därför, att tillgången på yrkesskickliga
arbetare där är större, materialierna billigare samt tillgång på dockor
stor. Här i Sverige är tillgången på yrkesskickliga arbetare ytterst
inskränkt på grund af den ringa nybyggnadsverksamheten, hvarjämte
tillgången på dockor är otillräcklig.
Huru relativt obetydlig Sveriges fartygsbyggnad är, framgår af, att
(enl. svensk sjöfartstidning den 7 januari 1908) följande nya fartyg
voro sjösatta i europeiska länder:
1907
1906
fartyg
tons
fartyg
tona
United Kingdom .................
............ 1,825
1,814,961
1,371
2,002,571
Tyskland ................................
............ 507
321,372
364
360,980
Holland ..................................
............ 321
144,991
233
117,942
Frankrike ...................,............
............. 52
113,345
84
85,948
Norge .....................................
............. 74
52,435
76
56,023
Österrike—Ungern ..............
............. 47
41,960
20
19,738
Danmark .............................
............. 40
27,348
16
24,225
Ryssland..................................
............. 13
20,700
12
40,498
Belgien ...................................
........... 41
17,733
18
6,991
Sverige ..................................
............. 30
15,097
21
14,697
Dessa siffror tala sitt tydliga språk, och därvid bör äfven beaktas,
att i det svenska tontalet 1907 ingå för kronans räkning byggda kryssaren
Fylgia jämte mindre krigsfartyg om 4,314 ton, men endast tre
handelsångare med tontal af öfver 1,000 tons.
Då skeppsbyggerinäringen är den naturligaste näring för Sverige,
och då det för skeppsrederinäringens framgång och utveckling är nödvändigt,
att den i Sverige kan bedrifvas så, att det blir möjligt att här
kunna tillverka och sälja fartyg till samma priser som åtminstone i
244
Danmark och Norge, men då detta visat sig omöjligt under nuvarande
tullsystem, så måste kraftigare åtgärder vidtagas för att möjliggöra skeppsbyggnadsindustriens
utveckling. Att detta icke är möjligt genom beviljande
af endast restitution af tull på materialier och utredningspersedlar
till fartygsbyggnad, torde framgå af här ofvan omförmäld a historiska
framställning af Riksdagens beslut i detta afseende. Andra åtgärder
måste tillgripas för att vinna syftemålet.
Enligt handelskammarens uppfattning torde det under nuvarande
förhållanden enda verksamma sättet att söka understödja skeppsbyggerinäringen
i Sverige vara detsamma, som tullkommittén af 1888 föreslog,
nämligen att af tullmedlen utbetalas eu viss godtiiörelse per ton för
nybyggda fartyg. Handelskammaren vänder sig därför till tulltaxekommittén
med en anhållan, att kommittén ville till pröfning upptaga
denna fråga och skänka här berörda förhållanden det beaktande de
kräfva.
Vid upprättande af formligt förslag böra viss detaljspörsmål uppställas
till undersökning och besvarande, och torde därvid, enligt handelskammarens
mening, följande synpunkter förtjäna beaktande:
1.
Denna godtgörelse torde böra utgå per bruttoton för järnocli
stålfartyg, för såväl fartyg som byggas för svensk som utländsk
räkning.
2.
För fartyg, som byggas för utländsk räkning, bör godtgörelse
lämnas för hvarje storlek, men för svenska fartyg böra de, som äro
under 40 registertons, ej hafva godtgörelse, emedan dessa vanligen
byggas för svensk kustfart; om de i några fall användas i utländsk fart,
hafva de fördelen af att ej betala fyr- och båkafgift, hvarjämte de ej
heller hafva skyldighet att använda lots, hvarigenom de kunna anses
hafva motsvarande fördelar.
3.
För fartyg, som byggas åt svenska staten, bör ej dylik godtgörelse
lämnas, då dessa väl böra byggas af svenskt materiel, men då
anbud från utlandet infordras, bör detia vara så mycket lägre, som godtgörelsen
per ton beräknas, för att kunna jämföras.
4.
Godtgörelsen per ton bör lämnas för såväl segel- som ångfartyg
af järn och stål.
5.
För ångfartyg bör särskild godtgörelse lämnas för maskiner
och pannor, motsvarande tidlens belopp eller därefter uträknadt motsvarande
belopp per indikerad hästkraft, som de komma att i vanlig
gång utveckla, hvilket antagligen blir cirka 15 kronor per indikerad
hästkraft.
245
6.
För kompositfartyg, äfvensom träfartyg, är användandet af stål
och järn mycket växlande, så att för dessa bör icke godtgörelse per
ton förekomma, utan endast vanlig restitution för betald tull för materialier,
maskiner, pannor och utredningspersedlar.
7.
De fartyg, som erhålla godtgörelse per ton, böra ej därjämte
hafva rättighet att erhålla någon restitution.
8.
För reparation bör restitution såsom hittills beviljas för tull
på de materialier, som importeras.
9.
Angående storleken af godtgörelse per ton torde en sakkunnig
utredning behöfvas, men antagligen måste den sättas till 50 % högre
belopp än tullkommittén af 1888 föreslog eller till 24 kronor per bruttoton,
om den skall motsvara tullarnas inverkan, så att de, som i Sverige
bygga fartyg, blifva någorlunda likställda med de utländska skeppsbyggare,
som ej äro berörda af tullar.
10.
För att man skall kunna tänka sig, att kapitalister skola vilja
nedlägga penningar i tidsenliga verkstäder, med deras många dyrbara
maskiner, hvilka hvar och en blir en affär på miljoner, måste, om godtgörelse
per ton införes, på samma gång beslutas, att denna skall utgå
en längre tid, till exempel 20 år. Efter den tiden kan godtgörelsen per
ton bortfalla och endast restitution af tull medgifvas. Industrien börda
vara så upparbetad, att den ej behöfver annan godtgörelse än
restitution för utbetalta tullar.
Eu godtgörelse per ton af här antydt slag kommer antagligen
att i många fall, då svenska materialier användas, att verka såsom eu
premiering, men fartygsbyggaren torde ej hafva någon fördel däraf,
utan den tillkommer de industriföretag, såsom järnverk och andra, som
leverera de svenska materialierna. Om flera industrier härigenom kunna
uppblomstra på samma gång som skeppsbyggnadsindustrien utvecklas,
torde med den antydda åtgärden mycket kunna vinnas.
Gefle den 31 januari 1908.
För Handelskammaren i Gefle:
A. Henrik Göransson.
Holger Bosman.
Bilaga N.
P r o in e in o r i a
angående liufvnddragen af utvecklingen och verkningarna af den franska
lagstiftningen angående premier dels åt skeppsbyggeri dels åt
rederinäringen.
Före 1881.
Under denna tid fn nu os ingå premier af ifrågavarande slag. Intill
frihandelssystemets genombrott på 1860-talet åtnjöt rederinäringen ett
kraftigt skydd genom en »surtaxe de pavillon» på alla med utländska
fartyg in- eller utförda varor enligt en lag af 28 april 1816, i allt
väsentligt bibehållen genom en lag af 2 juli 1836. Systemet säges i
hög grad hafva bidragit till den franska sjöfartens återuppblomstring efter
den föregående perioden af oro. Det afskaffades genom en lag af 19
maj 1866, som i stället medgaf tullfrihet för sk eppsbyggnadsmaterialier;
1872 återinfördes visserligen »surtaxe de pavillon», men måste den afskaffa®
nästa år såsom omöjlig att tillämpa i följd af gällande handelstraktater.
1881—1893.
Lagen af 29 januari 1881 (sur la marine marchande) ersatte tullfriheten
för sk eppsbyggnadsmaterialier med skeppshyggnadspvemier (primes
å la construction) för i Frankrike byggda fartyg till belopp per
bruttoton, som beräknats skola i genomsnitt motsvara tullen å materialierna
och sålunda i denna punkt likställa den franska skeppsbyggnadsindustrien
med den utländska, och införde därjämte för de närmaste
10 åren seglationspremier (primes å la navigation) per nettoton och viss
tillryggalagd sträcka med en årlig nedsättning af premiens belopp;
för utomlands byggda fartyg utgingo seglationspremier med hälft belopp
mot för i Frankrike byggda. Denna lag anses på det hela hafva
248
verkat tillfredsställande, och under de år den gällde, ökades franska
handelsflottan, hufvudsakligen ångfartygen, så till antal som tonnage.
Den för utomlands byggda fartyg utgående halfpremie var emellertid
tillräcklig för att i förening med de franska varfvens högre arbetskostnader
framkalla inköp i stor skala af, ofta nog gamla och dåliga, utländska
fartyg, hvarför icke hela nyssnämnda ökning kan anses som
en vinst.
1893—1902.
Lagen af 30 januari 1893 (sur la marine marchande) höjde skeppsbyggnadspvemierna^
beroende på 1892 års tull förhöjningar vid protektionismens
genombrott i Frankrike, af skaffade seglationspvemiema för
utomlands byggda fartyg och omreglerade för de närmaste 10 åren för
i Frankrike byggda fartyg sistnämnda premiers begynnelsebelopp (numera
beräknadt efter bruttoton), som blef högre för segelfartyg än för ångfartyg.
Under de år lagen gällde kan endast en obetydlig ökning i
antalet fartyg och tonnage konstateras, men segelfartygens gynnande i
fråga om seglationspremier framkallade byggandet företrädesvis af stora
segelfartyg af järn, som det lönade sig att låta göra långa resor i
ballast.
1902—1906.
Lagen af 7 april 1902 (sur la marine marchande) rörde icke vid
skeppsbyggnadspremiermi, bibehöll för de närmast följande 12 åren för i
Frankrike byggda fartyg seglationspvexniev enligt 1893 års system, men
med höjning af deras begynnelsebelopp för ångfartyg till det för segelfartyg
bestämda, och införde för de närmast följande 12 åren för utomlands
byggda ångfartyg af järn eller stål utrustningspremier (compensation
d’armement), beräknade per dag och bruttoton enligt en med fartygets
storlek fällande skala. Därjämte fastställdes maxima dels för det
tonnage, för hvilket under hela den tid lagen afsåg, premier finge sammanlagd
t utgå, dels ock för det belopp, som under samma tid finge sammanlagd
t utgå i de olika slagen af premier. Proportionen mellan dessa
maxima befanns emellertid icke vara afvägd på tillfredsställande sätt,
hvilket framkallade en rasning bland såväl redare som skeppsbyggare,
med påföljd att redan den 20 december 1902 hela maximibeloppet tagits i
anspråk för ett anmäldt tonnage, som icke uppgick till hälften af det
beräknade maximitonnaget. Härmed var hvarje möjlighet till vidare
249
gagn _ af lagen utesluten och, livad än värre var, på konstlad väg hade
formligen förberedts en kris till den tidpunkt, då de påbörjade fartygen
skulle blifva färdiga. Eu tillfällig tillväxt af nytt tonnage får emellertid
antecknas på lagens kreditsida;
Efter 1906.
Lagen af 19 april 1906 (sur la in armé marchande), som gäller
för 12 år, skiljer mellan det skeppsbyggnadsindustrien och det rederinäringen
tillämnade understöd. I detta syfte höjer den för fartyg af
järn och stål de förut bestämda skeppsbyggnadspremierim per bruttoton
med ett belopp, som beräknas motsvara den del af de förutvarande seglationspremierna,
som, till följd däraf att samtliga tre närmast föregående
lagar i fråga om understöd åt rederinäringen gynnat i Frankrike
byggda fartyg framför i utlandet byggda, dittills faktiskt kommit,
och äfven varit afsedt att komma den franska skeppsbyggnadsindustrien
tillgodo såsom en indirekt premie till kompenserande af dess högre
produktionskostnader (i andra hänseenden än i fråga om materialier) i
jämförelse med den utländska, särskildt den engelska. Under de första
10 åren sjunka de sålunda höjda premierna med visst belopp per ton
hvarje år för att därefter stanna för segelfartyg vid samma belopp som
i 1893 års lag, men för ångfartyg vid ett ungefär hälften till så stort
belopp som i sagda lag. För fartyg af trä bibehållas de i 1893 års
lag fastställda belopp. För det rederinäringen tillämnade understöd
bortfaller formen af seglationspremier och beviljas i stället, utan åtskillnad
mellan i Frankrike och utomlands byggda fartyg (de senare få emellertid
vid öfvergången i fransk ägo icke vara äldre än 2 år) utrustningspremier
enligt det i 1902 års lag för utomlands byggda fartyg antagna
system men äfven för segelfartyg efter särskild skala. Villkor för dessa
premier är emellertid att vederbörande fartyg i genomsnitt tillryggaiagt
viss sträcka per dag och på viss del af densamma till viss del
fort last. Maxima för det sammanlagda belopp, som får utgå i premier
och för det tonnage, för hvilket premier få utgå, uppställas icke
(frånsedt en öfvergångsbestämmelse). Om verkningarna af denna lag
kan än så länge icke något bestämdt omdöme uttalas. Den mottogs
emellertid med tillfredsställelse af de intresserade.
32*
250
Sammanfattning.
Såsom af det föregående synes, tillämpas fortfarande det 1881
införda system, om ock med åtskilliga, efter många missräkningar däri
vidtagna ändringar. Utbytandet af tullfrihet för skeppsbyggnadsmaterialier
mot en mot denna fördel i rundt tal svarande premie har icke
gifvit anledning till klagomål under de mera än 25 år, detta system
verkat; särskildt har vitsordats, att det belopp, hvartill premien rationellt
bör sättas, låter sig med all nödig noggrannhet beräknas. Däremot
har det, med frånseende af hvad erfarenheten kan komma att utvisa
beträffande 1906 års lag, hittills icke lyckats att finna tillfredsställande
regler för beräknande af de premier, som i öfriga afseenden kunna
vara behöfliga för den franska skeppsbyggnadsindustriens och den franska
rederinäringens likställande ined deras utländska konkurrenter. Alla
försök hafva hittills i något afseende förryckt den önskade utvecklingen.
Från frihandelshåll har framhållits, att det öfverhufvud icke är
möjligt att utfinna dylika regler, hvilket vore ett ytterligare skäl emot
det i sig principiellt förkastliga premiesystemet; om man från detta
håll likväl icke under förberedelserna till 1906 års lag påyrkade öfvergifvandet
af detta system, berodde detta på, att det tvångsläge, som
skapats af 1902 års lag, icke medgåfve ett plötsligt systemskifte; en
öfvergångstid vore af nöden, under hvilken de intresserade borde genom
en lämplig lagstiftning drifvas att efter hand göra sig beredda att undvara
skydd. Å protektionistiskt håll tycktes man däremot finna, att
systemet icke nog ger skydd, och se idealet snarare uti den gamla
»surtaxe de pavillon».
Statistiskt sedt har under åren 1881—1906 den franska ångfartygsflottan
fördubblats så till antal fartyg som tonnage, medan segelfiottan
förblifvit i det närmaste stationär. Denna tillväxt kan dock
ingalunda jämföras med den inom åtskilliga andra handelsflottor, som
åtnjutit långt mindre om ens något afsevärdt understöd. Härmed har
parallellt gått en ökning, absolut taget, af franskt tonnages deltagande
uti sjöfarten på Frankrike själft, och under 1880-talet skedde denna
ökning till och med i något större proportion för den franska flaggans
del än för de utländskas, men därefter blir ökningen proportionsvis
större för de senares del, så att från och med 1890 den franska flaggans
relativa andel (i %) uti sagda sjöfart ständigt nedgått. Detta
ökade deltagande af utländskt tonnage, har icke helt och hållet berott
på, bristande franskt tonnage, ity att samtidigt åtskilligt sådant icke
251
lyckats finna användning. Systemet har således i alla händelser, trots
de betydliga summor, som under årens lopp utgifvits i premier (+
postsubventioner), icke förmått helt öfvervinna verkan af de särskilda
anledningar af olika slag till underlägsenhet i konkurrens med utlandet,
hvarmed den franska sjöfarten har att kämpa.
I hvad män vanan att alltid räkna på statsunderstöd varit ödesdiger
för företagsamhetsandan undandrager sig bedömande.
Paris den 21 september 1908.
■
253
Bilaga 0.
Till tulltaxekommittén.
Då vårt land år 1888 öfvergick till ett utprägladt tullskyddssystem,
erhöll äfven skeppsbyggeriet ett tullskydd af 10 procent å i utlandet
nybyggda fartyg. På yrkande af sjöfartsnäringens representanter och
i deras intresse blef emellertid inom kort detta skydd borttaget. Väl
medgafs under vissa villkor tullrestitution å utifrån införda materialier
för skeppsbyggnad; men dels omfattade denna restitution icke alla de
faktorer, som ingå i fartygsbyggnad, dels kunde den naturligtvis icke
lämna varfven ringaste ersättning för den med systemförändringen inträdda
höjningen af den allmänna prisnivån inom landet.
Man må nu beträffande protektionism eller frihandel hysa b vilka,
åsikter som helst, så måste det dock själfklart erkännas obilligt och
olycksbringande, att, då all annan industri, speciellt all förädlingsindustri,
i, som det hette, det inhemska arbetets intresse genom tullskydd erhållit
gynnsammare villkor gentemot utlandets konkurrens, det moderna fartyget,
detta alster af den mest utvecklade förädlingsindustri och produkten af
ett ofantligt, mångsidigt och flera andra industrier omfattande arbete
samt kanske mer än någon annan produkt utsatt för utländsk konkurrens,
hos oss blifvit tullfri vara, och vårt skeppsbyggeri därmed icke blott
icke, likt landets andra näringar, försatts i ett mera skyddadt, utan
tvärtom i ett orimligt mera blottställdt läge än förut.
Följderna ha icke uteblifvit. Skeppsbyggeriet i Sverige har under
senare år sett sina beställningar minskas och sin ekonomi år från år
försämrad. Det är ingen öfverdrift att påstå, att, om icke staten genom
sina nybyggnader för flottans behof i beaktansvärd mån gifvit sysselsättning
åt våra varf och verkstäder, skulle icke få af dessa nu varit
ruinerade och nedlagda. Ty väl har den privata rederinäringen högst
betydligt ökat sitt tontal, men sina större fartyg har den nästan utan
undantag infört från utlandet, och i de få fäll, då någon svensk verk
-
254
stad erliållit en sådan beställning, har den måst tagas till pris, som i
stället för att lämna skälig vinst i regel medfört direkt förlust.
Närmaste botemedlet mot detta icke blott för ifrågavarande industri
utan för hela landet skadliga, ja farliga sakläge borde nu vara att ifråga
om tullskydd likställa denna näring med landets alla öfriga näringar.
Men då den svenska rederirörelsen, som under senare år tagit en löftesrik
uppblomstring, skulle genom en sådan åtgärd få befogadt skäl att klaga
öfver den ogynnsamma ställning, hvari den därmed skulle försättas i
konkurrensen med utländska fartyg i den allmänna fraktmarknaden, se
vi ingen annan utväg till upphjälpande af eu för landet synnerligen
viktig, men nu i sitt bestånd hotad näringsgren, än den som föreslås
af handelskammaren i Gäfle i dess till kommittén ingifna utlåtande, till
hvilken vi därför i alla delar ansluta oss.
Malmö den 28 december 1908.
Kockums Mekaniska Verkstads Aktiebolag:
Dess styrelse:
(Jarl Her slov:.
F. H. Kockum.
C. Faxe.
G. Abbot.
255
Bilaga P.
Promemoria
angående frågan om tullbehandling af talg och oleomargarin in. in.
i ett af ingenjören Alf. Larson vid landtbruksakademiens sammankomst
den 20 januari 1908 hållet föredrag öfver ämnet »Hvilken ställning
intager margarinindustrien i Sverige?» berördes jämväl frågan
om tullbehandlingen af några för ifrågavarande industri viktiga råämnen
och halffabrikat. Härom yttrades i hufvudsak följande.
För att vid införsel skilja mellan oleomargarin, som droge 20
öre per kilogram i tull, och talg (premier jus), som vore tullfri, hade
förordnats, att vid tullbehandlingen en smältpunktsbestämning skulle
göras å fettet. Vore nu smältpunkten, bestämd på ett visst föreskrifvet
sätt, -}- 37° Celsius eller därunder, så ansåges varan som oleomargarin,
annars som talg. Ister däremot, som hade en smältpunkt af ända till
49°, ansåge man sig känna igen utan undersökning. Då nu neutral
lärd (med omsorg skiradt ister) både eu smältpunkt af upp till 45”
och oleomargarin ner till 23°, vore klart, att det vore en god affär att
i Rotterdam eller Köpenhamn hafva ett smälteri, där dessa bägge tullpliktiga
varor i för margarin till verkning lämpliga proportioner sammanblandades
till eu vara, som hade en smältpunkt af till exempel 38'', och
som sålunda infördes tullfritt, eller att för vissa margarinsorter sammansmälta
premier jus med eu smältpunkt af ända upp till 48° med oleomargarin
eller neutral lärd till en tullfri blandning. Detta påpekades
för tullstyrelsen på sin tid, men lämnades utan afseende. Nu syntes
metoden praktiseras i stor skala. För att vara säker för dylikt borde
man icke använda smältpunkterna som norm, utan stelningspunkterna
hos de feta syrorna af fettet. Den senare metoden vore besvärligare,
men säkrare.
För att bidraga till den af ingenjör Larson sålunda berörda
frågans utredning hölls inom tidltaxekornmittén den 24 april 1908
256
ett sammanträde, till hvilket på kallelse infunnit sig såsom sakkunniga
professorerna P. Klason, H. J. B. Juhlin Dannfelt och T. Ekecrantz,
fil. doktorn Å. G. Ekstrand, ingenjören Larson, godsägaren K. Åkerberg,
grosshandlaren E. Rökig samt tre representanter för margarinindustrien.
Vid nämnda sammanträde förklarade till eu. början en af representanterna
för margarinindustrien, att till hans fabrik icke infördes
några blandningar af oleomargarin och premier j tis eller af oleomargarin
och ister, och att han icke heller kände till, att dylik införsel ägde rum
till någon annan fabrik. De båda öfriga representanterna för margarinindustrien
uttalade sig icke härom.
Härefter. yttrades af professor Klason, på hvilkens förslag den
nu tillämpade smältpunktsbestämningen införts, att faran icke vore stor,
att blandningar af ifrågasatt beskaffenhet blefve införda. Det vore
nämligen ekonomiskt ofördelaktigt att införa med talg uppblandad
oleomargarin, ty den blandade produkten vore en mindervärdig vara,
och skulle därifrån afskiljas talgen, droge detta en icke så alldeles
obetydlig kostnad. Om åter till oleomargarin tillsattes lärd (ister),
måste detta framgå af varans utseende, såvida den icke i syfte att
undgå tull blifvit färgad. Ett sådant förfarande kunde dock med fördel
tillämpas endast af en fabrik, som hade eget smälteld utomlands.
Vidare framhölls vid sammanträdet, att tullfri import af oleomargarin,
blandad med talg, kunde förebyggas, om gradtalet för smältpunkten
höjdes. Häremot invändes dock, att därigenom ginge man
miste om den lättnad vid tullbehandlingen, som den gällande metoden
medförde. Man kunde nämligen nu bestämma, huruvida varans smältpunkt
läge öfver eller under 37°, genom att ett par ögonblick hålla
ett af varan taget prof i munnen. Margarinfabrikanterna förklarade
sig för öfrigt icke vilja vara med om, att gradtalet sattes högre än till
38°, ty de införde premier jus, som hade en smältpunkt af 39°, och de
vore nödgade att taga den vara, som sändes dem af de amerikanska
exportörerna, hvilka icke läte sig föreskrifva, hvad slags premier jus
de borde skicka. Riktigheten af påståendet, att nyssnämnda vara, hvars
smältpunkt angifvits till 39°, vore premier jus, bestreds af ingenjör
Larson, som påstod, att, då premier jus icke kunde hafva lägre smältpunkt
än 44°, måste berörda produkt vara eu blandning af premier jus
och oleomargarin eller af oleomargarin och lärd. — Beträffande möjligheten
att vid tull behandlingen utröna, om i eu talgliknande vara
inblandats lärd (ister), framhölls, att detta vore i många fall svårt, och
att härvidlag den för skiljande mellan oleomargarin och talg tillämpade
257
metoden icke kunde användas. Denna metod hade heller aldrig varit
afsedd att nyttjas för isterblandade varor.
Mot den af ingenjör Larson förordade metoden att till grund för
fettämnenas åtskiljande använda fettsyrornas stelningspunkter i stället
för fettens smältpunkter gjordes gällande, att på grund af den svårutförbara
saponifieringsprocess, som erfordrades vid metodens tillämpande,
vore den mindre lämplig att använda vid tullbehandling, hvilket ock
af ingenjör Larson medgafs. Dessutom anmärktes, att metoden lika
litet som den nu praktiserade innebure säker garanti mot ett kringgående
af tullen å oleomargarin.
Under sammanträdet framfördes från några håll jämväl den meningen,
att man för att undgå alla svårigheter vid tullbehandlingen borde upphäfva
tullen å oleomargarin, hvilken tull syntes sakna större betydelse
för landtbruksnäringen, samt vidtaga en däremot svarande sänkning af
tullen å margarin.
Efter sammanträdet har ingenjör Larson för kommittén meddelat,
att han af en representant för en stor amerikansk exportfirma för fettämnen
erhållit upplysning om, att i Amerika bereddes, i afsikt att utföras
hit till landet och med hänsyn till de svenska tullförhållandena,
blandningar af premier jus och oleomargarin, hvilkas smältpunkter läge
obetjMligt öfver 37°. Blandningar af oleomargarin och ister däremot
framställdes icke i fabriksmässig skala i Nordamerika, där dylika tillverkningar
vore i lag förbjudna.
83*
259
Bilaga Q.
Utlåtanden angående smältpnnkterna hos oleomargarin, premier jus in. in.
Till kungl. tulltaxekommittén.
1 enlighet med vid kommitténs sammanträde den 4 maj 1908
erhållet uppdrag att verkställa undersökning beträffande smältpnnkterna
hos olika slag af blandningar af talg (premier jus) och oleomargarin,
samt att afgifva yttrande rörande lämpligheten af att som norm vid
den smältpunktsbestämning, som för närvarande äger rum för att vid
tullbehandlingen skilja emellan talg och oleomargarin, fastställa ett högre
gradtal än det, som nu är bestämdt, får jag vördsamt anföra följande:
Det viktigaste råmaterialet ur djurriket, som bearbetas inom fettindustrien,
är den råa talgen, sådan den förekommer såsom fett hos
nötkreatur.
Denna talg består af i cellväfnader inneslutet fett. Den i handeln
förekommande talgen är till största delen från Sydamerika och Australien.
Emellertid finns äfven blandad ox- och fårtalg samt talg, uppblandad
med diverse sämre fett, hästfett, ister af sämre kvalitet m. m. Denna
talg är af lösare konsistens och kommer till användning inom såp- och
tvålindustrien.
1 allmänhet är den talg, som finnes i handeln mindre väl utsmält
och ej heller utsmält i färskt tillstånd, hvarför talgen oftast har en
vidrig lukt och smak.
Samlas däremot talgen och utsmältes vid en temperatur af 55° C. i
färskt tillstånd, så fås ett klart fett, premier jus, hufvudsakligen bestående
af triglycerider af stearin-, palmetin- och oljsyra. Detta fett kan i sin
renaste form förvaras i månader utan att härskna.
Ställes premier jus att svalna vid cirka 30° C., så utkristalliserar
en större del af de fasta triglyceriderna, under det att oleomargarinen,
utgörande en blandning åt tri-olein och en mindre del fasta glycerider,
blir kvar flytande. Oleomargarinen skiljes från den fasta delen, presstalgen,
genom pressning i hydraulisk press.
Normaloleomargarinen bör alltså ha en smältpunkt af omkring 30° C.
Professor
P. Klasons
utlåtande.
260
Allt eftersom trycket och temperaturen vid pressningen varit olika,
fås emellertid en oleomargarin med en smältpunkt antingen lägre eller
högre än 30°.
Framställningsgången är sålunda följande.
Råtalg, smält (smältpunkt 44—48°).
Premier jus (smältpunkt 44—48°)
krist, och pressad.
Grefvar.
Oleomargarin (smältpunkt om- Presstalg (smältpunkt omkring 58°).
kring 30°).
Växlingar i priset hos premier jus, oleomargarin och presstalg
kunna ock, såsom kontrollanten för Arboga margarinfabrik i sin skrifvelse
till Konungens befallningshafvande framhållit, föranleda en blandning
af oleomargarin och premier jus, hvarigenom alltså i handeln kunna
förekomma produkter af alla möjliga smältprodukter emellan oleomargarin
och premier jus.
Ett annat råmaterial är det ur svinfett framställda ister eller neutral
lärd. Denna vara kommer hufvudsakligen från Amerika, där den utsmältes
ur råfettet på vattenbad vid en temperatur af 40°—50° C. Den
är hvit till färgen med mild smak. Ehuru neutral lärd har en betydligt
lägre konsistens än premier jus, har den dock ungefär samma smältpunkt
som denna.
Af sätt att bestämma smältpunkten hos fett'' har hittills hufvudsakligen
två metoder kommit till användning.
Pohls metod. Bestämningen utföres sålunda. En termometer neddoppas
ett ögonblick i det något öfver sin smältpunkt upphettade
fettet, så att kulan öfverdrages med en tunn fetthinna. Termometern
får sedan kallna eu längre tid, så att fettet fullkomligt hunnit stelna.
Termometern nedsänkes sedan i ett vidt profrör, och detta i sin tur
nedsänkes i eu bägare med vatten, som långsamt uppvärmes, hvarvid
den temperaturgrad iakttages, då på undre delen af kulan en klar-,
smält fettdroppe visar sig och neddroppar. Denna metod ger ej några
öfverensstämmande värden, då det är mycket svårt att städse öfverdraga
termometerkulan med lika tjockt fettskikt. Dessutom inverkar
ytspänningen hos det smälta fettet samt specifika vikten. Vidhäftningskraften
inverkar äfven. Däremot gör termometerkulans form och storlek
föga inverkan, om blott temperaturen drifves långsamt uppåt.
Bonis’ metod. Här suges det smälta fettet upp i ett tunnväggigt
kapillärrör af glas, hvarpå man låter fettet stelna fullkomligt. Röret
261
lämnas öppet i båda ändar, detsamma anbringas sedan vid termometerkulan
samt nedsänkes i vatten, så att öfre delen af kapillärröret är
ofvan vattenytan. Man iakttager den punkt, då fettpelaren i röret stiger
uppåt, hvilken antages såsom smältpunkt. Kapillärrörets diameter samt
fettpelarens höjd inverka väl något på resultatet, men drifves temperaturen
långsamt uppåt, är det dock ej svårt att få öfverensstämmande resultat.
Med Bonis’ metod får man vanligen något högre värden än vid
Pohls. Bonis’ metod har vid följande undersökningar uteslutande blifvit
använd. En smältpunkt af 37° är enligt gällande förordning gränsmärket
emellan premier jus och oleomargarin.
Genom Konungens befallningshafvande har infordrats prof af vid
fabrikerna använda råvaror, nämligen utländsk och inländsk premier jus,
oleomargarin och neutral lärd, hvilka underkastats nedannämnda undersökningar.
Därjämte har infordrats vissa i skrifvelsen från tulltaxekommittén
till Konungens befallningshafvande angifna statistiska uppgifter,
af hvilka ett sammandrag finnes i en till detta utlåtande fogad
bilaga, hvaraf framgår, att vid margarinfabrikationen användes inhemsk
talg resp. premier jus till ett belopp af cirka 1 miljon kilogram samt
att såsom medeltal kan antagas, att premier jus ger 70 procent oleomargarin
+ 25 procent presstalg och att sålunda förlust vid denna
operation utgör cirka 5 procent.
I.
P> •emier jus.
Ursprung.
Smältpunkt enligt
Bonis.
1 Från Mustad & Son, Mölndal .........................................
46.5° C.
2 »Importerad» från Vänersborgs Margarin fabrik .........
49.5° »
3 Från Arboga Margarinfabrik, Arboga ...........................
45.6° »
4 »Swifts extra oleo stock» från Margarinfabriken
Zenith, Malmö ...........................................................
44.0° »
5 Amerikansk från Agra Margarinfabrik, Stockholm...
49.0° »
6 Från Margarinfabriken Fenix, Hälsingborg ..................
47.0° »
7 »Dansk premier jus» från Margarinfabriken Zenith,
Malmö ....................................................................
47.0° >>
!8 »Fransk premier jus» från Margarin fabriken Zenith
44.0° »
9 Från Pellerins Margarinfabrik, Göteborg .....................
46.2° »
262
II.
Oleomargarin.
Ursprung.
Smältpunkt enligt
Bonis.
1 »Swifts orange king oleo-oib från Margarinfabriken
Zenith, Malmö........................................................
28.6° C.
2 »Harrison oleo-oib) från Margarinfabriken Zenith, Malmö
31.0° »
3 »Importerad» från Vänersborgs Margarinfabrik............
32.5° »
in.
Neutral lärd.
Ursprung.
Smältpunkt enligt
Bonis.
1 »Amerikansk» från Agra Margarinfabrik, Stockholm
42.6n C.
2 »Importerad» från Vänersborgs Margarinfabrik............
48.0° »
3 Från Mastad & Son, Mölndal ......................................
46.0° »
4 »City Packing Brand, Boston» från Margarinfabriken
Zenith, Malmö..................................................
46.5° »
5 »Friedmanns Manufacturing» från Margarin fabriken
Zenith, Malmö ........................................................
45.0° »
6 »Importerad» från Pellerins Margarinfabrik, Göteborg
46.5° »
7 Från Margarinfabriken Fenix, Hälsingborg ................
43.5° »
8
» Arboga Margarinfabrik, Arboga............................
48.3° »
263
Af anförda undersökning framgår, att smältpunkten hos de insända
pr of ven af premier jas ligger emellan 44° och 49.5°, af oleomargarin
åter emellan 28.6 och 32.5 .
Då, såsom närmare framgår af talrika i litteraturen förekommande
uppgifter, kan antagas, att kreaturstalg har, såsom redan antydts, en
smältpunkt af 44—48° och oleomargarin en smältpunkt af omkring 30,
kan man icke påstå, att något enda af de undersökta profven af premier
jus är uppblandadt med oleomargarin.
Hade nu städse den premier jus, som af våra margarinfabriker
användes, samma beskaffenhet som de undersökta profven, torde intet
kunna anmärkas mot den fastställda gränstemperaturen 37°. Att emellertid
så ingalunda är fallet, framgår nogsamt af de vid tulltaxekommitténs
sammanträde den 24 april 1908 lämnade upplysningar 0, enligt hvilka
premier jus af smältpunkt 38° icke synes vara ovanlig. Det var därför
behöfligt att pröfva blandningar af de inkomna profven på deras respektive
smältpunkter.
IV. *)
SmältpunMsbestämning å blandning af:
Premier jus
N:r 4
tab.
I. smältp.
44.0° och
Smältpunkt
enl. Bonis.
Oleomargarin
3)
1
33
II.
33
28.6°
.
44.0° C.
1
90 % A.
och
10 % B..............
2
85 >>
3)
)>
15 33
33 ...............
42.2° 33
3
80 »
33
»
20 33
» ..............
.
42.5° 33
4
75 3»
))
3)
25 33
33 ..............
.
41.5° 33
5
70 »
33
))
30 33
33 ..............
.
40.4° 33
6
65 »
))
33
35 33
33 ..............
. 40.o° 3)
7
60 »
33
33
40 33
3) .............
39.4° 33
8
50 »
33
33
50 33
33
.............
.
37.5° 33
Diff. mellan oblandad premier jus och premier jus, blandad med
50 procent oleomargarin 6.5° C.
*) Se bilaga P.
264
V.
Smältpunkt&bestämning å blandning af:
Smältpunkt
enl. Bonis.
Premier
'' jus
N:r
• 2
tab.
I.
smält}).
49.5° och
Oleomargarin
»
2
»
II.
»
31.0°
1
90
%
A.
och
10
%
B..........
..
48.2°
C
2
85
»
»
»
15
b
" ...........
47.2°
:»
3
80
»
»
»
30
b
:» ...........
47.4°
»
4
75
»
b
25
b
" ...........
46.8°
»
r
o
70
»
»
b
30
b
» ...........
45.2°
»
6
65
»
»
35
»
» ..........
45.6°
»
7
60
»
d
40
D ...........
.
44.8°
))
8
50
b
»
»
50
)> ...........
44.6°
»
9
40
»
b
b
60
))
>» ...........
.
43.8”
B
10
30
b
»
»
70
»
)> ...........
.
42.2°
))
11
20
»
))
80
»
’> ...........
. 40.o”
B
12
10
b
)>
b
90
»
» ...........
.
36.8"
B
VI.
Smältpimktsbestämning å blandning af:
Premie!’
jas
N:r
5
tab.
I. smält}). 49.0° och
Smältpunkt
enl. Bonia.
Oleomargarin
B
3
B
11. b
32.5°
1
90 % A.
och 10 % B...................................
..
47.5" C.
2
85 b
)''
B
15
B B ................................
..
47.3" B
3
80 »
B
B
20
B B ..................................
47.4" B
4
75 b
B
B
25
B B .................................
.
45.4° B
5
70 »
B
B
30
B B ..................................
.
45.4° B
6
65 b
B
B
35
B B ................................
45.0° b
7
60 b
B
B
40
B B ...................................
.
44.7" B
8
50 b
B
B
50
B B ..................................
.
43.4° B
9
40 b
B
B
60
B B ...................................
.
41.4° »
10
30 b
B
B
70
)> B ...................................
40.G" B
11
20 b
B
B
80
B B ...................................
.
38.5° B
12
10 B
B
B
90
B B ...................................
.
36.4" B
265
Af denna undersökning framgår, att en blandning åt 50 procent
premier jas af smältp. 44° och 50 procent oleomargarin med smältp. 28.6°
ger en smältpunkt af 37.5°; vidare att 20 procent premier jus af smältp.
49.5° och 80 procent oleomargarin af smältp. 31° visar eu smältpunkt åt
40", samt slutligen att 20 procent premier jus af smältp. 49" och 80 procent
oleomargarin af smältp. 32.5° ger en smältpunkt af 38.5".
Af anförda undersökning synes utan vidare följa obrukbarheten
af gradtalet 37" såsom gränsmärke, då därvid ända till 75 procent och
mera oleomargarin kan finnas i importerad premier jus, utan att detta
har något inflytande på tullbehandlingen såsom premier jus.
Häraf kan uppenbarligen den slutsats dragas, att den fastställda
tullen, 20 öre per kilogram, å oleomargarin kan göras alldeles ineffektiv,
hvilket, oafsedt den förlust staten lider, ingalunda med säkerhet kommer
allmänheten till godo i form af lägre pris å margarin, alldenstund priset
å margarinet här i landet kan gestalta sig så, att det mera afhänger
af tullen å denna vara än af konkurrensen fabrikerna emellan. Enligt
min mening är det sålunda nödvändigt att höja gränsen från 37° till
lägst 42", högst 43". Högre än till 43" kan man ej gå, alldenstund
bevisligen oblandad premier jus kan ha en smältpunkt af ned till 44°,
och 1° spelrum är det minsta möjliga såsom kompensation för möjliga
fel vid bestämningen. För att emellertid få tillräcklig säkerhet för,
att under inga omständigheter verklig oblandad premier j as kan komma
att tullbehandlas såsom oleomargarin, får jag såsom min mening uttala,
att en smältpunkt af under 42° bör hänföra varan till oleomargarin,
en smältpunkt af 42" och däröfver åter till premier jus. Gränspunkten
42° är ock föreslagen af en af kontrollörerna vid margarinfabrikationen.
Det kan visserligen härvid invändas, att därmed ej förebygges
helt och hållet, att premier jus uppblandas med oleomargarin, i det,
såsom af försöken framgår, man kan uppblanda en högsmältad premier
jus med ända till 50 procent oleomargarin, utan att smältpunkten sjunker
under 44°. Gent emot detta faktum kan dock den erinran göras, att
genom ett sådant förfarande varan dock till sin kvalitet för margarintillverkning
ej kommer att öfverstiga bästa oblandade premier jus.
För den händelse den här uttalade uppfattningen rörande gränspunkten
emellan premier jus och oleomargarin skulle vinna nådig
sanktion, så ber jag få fästa uppmärksamheten på nödvändigheten, att
en från tullteknisk synpunkt tillräckligt på samma gång noggrann och
säker metod utarbetas för smältpunktens bestämmande, alldenstund
enligt nu gällande förordning någon egentlig smältpunktsbestämning
ej behöft göras, alldenstund den fastställda gränspunkten är densamma
266
som kroppstemperaturen, hvarför profvet kunnat utföras genom att hålla
ett litet prof af fettet en stund i munnen. En antagen högre smältpunkt
gör detta prof dock omöjligt.
Stockholm den 5 november 1908.
Peter Klason.
Sammandrag af kontrollörernas år 1908 till Konungens befallningshafvande afgifna
uppgifter rörande margarintillverkningen i landet.
[
Importerad
Förlust vid
Importerad
Inhemsk
premier
jllS.
Producerad oleo-
Producerad press-
oleo-
Fabrik.
premie!* jus.
margarin.
talg.
pressningen.
margarin.
Kg-
Kg.
Kg-
Kg.
Procent.
Kg-
Zenith, Malmö ........
27,683
19,104 = 69 % +
7,634 = 27 %
4
9
71,527
—
—
—
—
428,402
—
308,863 = 70 % +
104,326 = 24 %
—
0 1
Pellerin, Göteborg ....
0
p
77 = 82%
14 = 23%
± 0 (?)
Arboga.........................
230,882
_
159,309 = 69 % +
192,770 = 72 % +
71,573 = 31 %
0
265.935
69,503 = 26 %
2
—
Vänersborg ................
obetydligt
9
?
?
?
?
?
?
1 A er r.............................
150,000
85,500 = 57 % +
70%
24,000 = 16%
12 af råtalgen
—
i
?
26%
4
0
0. Mustad & Son ....
85,675
460,537
435,360 = 80 % +
93,320 = 17 %
3
I Fenix ........................
450,000
150,000
420,000 = 70 % +
165,000 = 27%
3
p
Sålunda användes i margarinindustrien 1,894,169 kilogram premier jus respektive talg. och i medeltal
erhålles därvid 70% oleo +25% presstalg och 5% förlust.
Stockholm den 5 november 1908.
Peter Klason.
268
Till kommittén för revision af gällande tulltaxa.
mannons2vid ^ enlighet med mig genom Kungl. Maj:ts befallningshafvande i
margarin- Malmöhus län tillhandakommen skrifvelse angående importerad premier
fabriken jus och oleomargarin, m. in. har jag äran meddela följande uppgifter
låtande." från margarinfabriken Zenith i Malmö för år 1907.
Under året varmpressades 428,402 kilogram importerad premier
jus, och al denna vanns 308,863 kilogram oleomargarin samt 104,326
kilogram presstalg.
Under samma tid användes 99,210 kilogram inhemsk premier jus,
inköpt från talgsmälteri i Malmö och Hälsingborg. Af denna varmpressades
27,683 kilogram, och häraf erhölls 19,104 kilogram oleomargarin
samt 7,634 kilogram presstalg.
Från margarinfabriken har vidare enligt i skrifvelsen uppgifven
adress afsändts 7 stycken prof å oleomargarin, premier jus och neutral
lärd. Profven togos af mig pa fabriken ur resp. fat, som uppslogos i
min närvaro den 2 dennes kl. 12 midd. och inpackades omedelbart i
metallburkar, hvilkas lock förseglades med mitt sigill (W. E. B.) och
försågos med uppgift å resp. burkars innehåll.
.Af profven utgjordes 2 af oleomargarin (Harrison, oleo-oil och
Swifts Orange Kung oleo-oil, båda från Amerika) 3 af premier jus (Swifts
Extra Oleo Stock från Amerika, E. från Frankrike och C. É. B. från
Danmark) samt 2 af neutral lärd (Friedmanns Manufacturing Extra
Neutral Lärd från Chicago och City Packing Brand Neutral Lärd från
Boston).
Malmö den 4 juli 1908.
Eduard Bohm.
Regementsveterinär och kontrollant vid
margarinfabriken Zenith i Malmö.
Till tulltaxekommittén, nya riksdagshuset, Stockholm.
mannens1 vid Tå, anmodan al Konungens befallningshafvande i Göteborgs och
PeUerins1 Bohuslän enligt skrifvelse af den 27 sistlidne juni får undertecknad i
Sbrtrin °8''eijskap af tillsyningsman öfver tillverkningen vid Pellerins Margarinlåtande.
" fabrik i Göteborg lämna följande upplysningar.
269
Den 3 dennes afsände jag som ilgods under ofvanstående adress
ett paket, innehållande tvänne proflådor å 1 kilogram hvardera, den ena
innehållande premier jus, den andra neutral lärd (ister), båda förseglade
med mitt sigill (E. It.) och på min anmodan och i min närvaro samma
dag tagna ur förråden vid nämnda fabrik. Oleomargarin importeras ej
af fabriken sedan cirka 5 å 6 år, på grund af högre tull. — Premier
jus öfverföres vid fabriken genom varmpressning i oleomargarin till
77—82 procent och i stearin till 18—23 procent. — Talg af inhemskt
ursprung användes ej, enär varan ej kan erhållas i tillräcklig mängd
och af ren och god kvalitet. — Från Amerika importeras hvarken
premier jus eller oleomargarin.
Göteborg den 4 juli 1908.
Ernst Bydelius.
Till tulltaxekommittén, Stockholm.
I anledning af Eder den 20 sistlidne juni till Konungens befallningshafvande
i Västmanlands län afgifna skrifvelse, som till mig öfverlämnats
med anmodan att inkomma med utredning i ämnet i noggrann
öfverensstämmelse med den i skrifvelsen gjorda framställningen, heder
jag härmed få äran afgifva följande yttrande.
Då området för mitt genom instruktion begränsade åliggande såsom
tillsyningsman vid Arboga margarinfabrik icke har den vidd, att jag i
följd däraf kunnat förvärfva tillräcklig kännedom om de detaljer, hvarom
tulltaxekommittén infordrar utlåtande, har jag ansett det vara riktigast
att, till vinnande af mera fullständig utredning i ämnet, sätta mig i
förbindelse med den, som i detta afseende kan och bör anses sitta inne
med fullständigt materiel — eller ägaren till fabriken.
Med förutskickande af denna anmärkning anhåller jag sålunda få
anföra följande.
Af alla margarinfabriker inom landet lärer Arboga vara den, som
i större omfång stöder sin margarinfabrikation på inhemsk råtalg, hvaraf
under förlidet år uppköptes 353,699 kilogram, som lämnade 230,882
kilogram premier jus (talg), hvilken efter gjord pressning motsvarar
159,309 kilogram oleomargarin och 71,573 kilogram presstalg [stearin).
De under samma år importerade 265,935 kilogram amerikansk
premier jus motsvara efter pressning 192,770 kilogram oleomargarin och
69,503 kilogram presstalg.
Tillsyningsmannens
vid
Arboga
margarinfabrik
utlåtande.
270
Sifferdifferenserna motsvara dels affallsprodukter såsom skirad talg
fsåptalg) och »talg-grefvar» (ursmälta hinnor), dels öfrig viktförlust
under bearbetningen genom särskiljande af patologiskt (vanligast tuberkulöst)
förändrade partier, vattenafdunstning o. s. v.
Förutom oljor och neutral lärd hafva nyss specificerade kvantiteter
oleomargarin användts till den vid fabriken framställda margarinen jämte
för vissa ändamål, såsom för bakning, likasom under den varmare årstiden
såsom styfnadsmedel äfven en del af presstalgen (stearinet).
Prof på såväl importerad premier jus som neutral lärd, har jag
nu samtidigt låtit till Eder insända genom härvarande margarinkontors
försorg. Prof på importerad oleomargarin kan ej lämnas, då fabriken
ej importerar sådan vara.
Hvad smältpunlcten för importerad premier jus beträffar, lärer denna
växla högst väsentligt i följd af sättet för produktens tillkomst, som
beror af prisläget för presstalg (stearin) och oleomargarin på världsmarknaden.
Står presstalgen mycket högt i pris, hafva producenterna
af premier jus fördel af att, efter afskiljande af presstalgen från premier
jus afyttra denna presstalg såsom sådan och i den mån, omständigheterna
det medgifva, tillsätta den därvid erhållna oieomargarinen till
annan premier jus. En på dylikt sätt tillkommen premier jus måste
naturligtvis få eu relativt tåg smältpunkt, omkring + 38° å 39° C.
Betingar åter oleomargarin ett högt pris, användes ett motsatt tillvägagångssätt
— och resultatet blir eu premier jus med mycket hög
smältpunkt, + 40° å 47° C.
Dessa svängningar hafva alltså visat sig ligga inom ett förhållandevis
vidsträckt temperaturområde.
Då nu eu smältpunkt af + 38° C. hos premier jus skulle, såsom
ofvan visats, angifva, att efter all sannolikhet denna premier jus blifvit
uppblandad med en icke obetydlig mängd mera lättsmält fett, blir det
under sådana förhållanden alldeles påtagligt, att den i tulltaxan för
närvarande angifna smältpunkten, + 37° C., är en i hvarje fall alltför
tåg siffra för ren, oblandad premier jus. Dock, i förhållande till producenternas
ofvan angifna godtyckliga förfaringssätt vid produktens beredning,
är emellertid å andra sidan siffran +37° C. icke för låg. Ty,
hade den satts högre, skulle härvarande importörer gifvetvis ofta nog
hafva råkat i stor förlägenhet vid tullbehandlingen.
Trots frestelsen att framställa varan af så växlande beskaffenhet,
bör det dock numera, sedan importen däraf vuxit oerhördt och producenterna
i samma mån kommit i större beroende af vår marknad än
förr, antagligen icke möta oöfvervinneliga svårigheter att förmå dessa
271
producenter taga hänsyn till härvarande fordringar och på grund däraf
framställa en verkligt ren, oblandad premier jus.
Kommer så frågan, hvilken smältpunkt anses höra vara gällande
för ren, oblandad premier jus. Det allra mesta af denna produkt lärer
importeras från Amerika, och experterna veta, att i följd af kreatursras,
utfodringssätt och tidig slaktålder m. fl. inverkande orsaker, den amerikanska
talgen är mera lättsmält än t. ex. den europeiska. Den senare
visar en smältpunkt af -J- 44” å 45° C., under det att den förra håller sig
ett par grader lägre. — Enligt min mening bör man icke gå utöfver
+ 42° C.; men någon skada bör icke heller kunna vållas, om + 42° C.
fastställes såsom lägsta smältpunkt för importerad premier jus.
Förslaget att minska tullafgiften för margarin och fullständigt
upphäfva tullen å oleomargarin skulle otvifvelaktigt varda en ganska
vansklig åtgärd. Tullen å margarin måste i hvarje fall anpassas så,
att den utgjorde ett absolut skydd mot import af okontrollerad och i
öfrigt med restriktionerna i vår ganska stränga margarinförordning
med afseende på själfva tillverkningen icke öfverensstämmande utländsk
margarin. —• Äfven om man kunde tänka sig, att enahanda bestämmelser
gjordes för fabrikationen af importerad, som för inhemsk
vara, skulle aldrig fusk och ofog så kunna förebyggas, att kontrollen
vid tullbehandlingen blefve fullt effektiv och betryggande.
Hellre då med bibehållande af tullen på margarin borttaga den
å oleomargarin — icke för att gynna de inhemska fabrikanterna, men
väl för att i kvantitetshänseende bringa fabrikatet äfven här till högsta
utveckling. Erfarenheten har nämligen gifvit vid handen, att oleomargarin,
som redan i Amerika pressats ur färsk premier jus, är vida
öfverlägsen den som pressats ur premier jus, som veckotals och understundom
månadtals varit på väg hit från produktionsorten.
För en proposition till Riksdagen angående en dylik åtgärd finnas
alltså goda, talande skäl. Någon våda för bestående förhållanden torde
den icke innebära. Staten förlorar intet nämnvärdt därpå, ty den har
ingen intäkt af premier jus heller, och importen af oleomargarin lärer
vara minimal. Om skydd för svensk råtalg kan väl ej heller blifva tal,
då de — några få hundratusental kilogram, hvartill den för margarin
dugliga svenska råtalgen kan beräknas — i afla fall utgöra en obetydlighet
mot de miljontals kilogram amerikansk premier jus, som årligen
importeras. Och slutligen torde faran, att margarinen därefter kunde
blifva ännu farligare konkurrent med natursmöret än hittills, vara alldeles
utesluten, ty hur onekligen utmärkt produkt en väl beredd margarin
än månde vara, kan den likväl aldrig taga natursmörets plats.
272
Tillsvningsmannens
vid
Vänersborgs
margarinfabrik
utlåtande.
Hvart och ett af dessa födoämnen komme fortfarande att intaga samma
plats och tjäna samma ändamål, hvartill de nu under ett tjugotal år
användts i hushållen.
Men att vänta, tills ett dylikt förslag vinner Riksdagens förståelse
kräfver nog allt för lång tid, och sedan å andra sidan alternativet om
tullens sänkning å importerad margarin visat sig icke vara till lycka
för frågans lösning, återstår nog endast att tillämpa samma metod som
hittills, d. v. s. den, att lägga smältpunkten till grund för tullbehandlingen,
och i sådant fall, såsom ofvan framhållits, bestämma denna till
högst + 42° G., under hvithet gradtal smältpunkten alltså icke finge ligga
för tullfri premier jus.
Då jag antager, att generaltullstyrelsen utan vidare kan utfärda
order om förändrade bestämmelser angående smältpunkten, bör, för det
fall, att beslut om dylik förändring komme att fattas, noga beaktas,
att tillräcklig frist för dess tillämpande lämnas importörerna, dels för
att varsko producenterna och dels till skydd för redan beordrade och
kanske t. o. m. under väg varande talglaster. För detta ändamål lärer
en frist af 4 å 5 månader vara tillfyllest.
Arboga den 23 juli 1908.
Vördsammast
Carl Wettergren.
Tillsyningsman vid Arboga margarinfabrik.
Till tulltaxekommittén, Stockholm.
Jag får härmed vördsamt meddela dels a) att Vänersborgs margarinfabrik
vid Göteborgs slakthus har ett smälteri, i hvilket importerad
premier jus öfverföres i oleomargarin och presstalg; samt
b) att inhemsk talg endast i obetydlig mängd bearbetas till oleomargarin,
dels att mot postförskott å kronor 3: 0 5 i dag afsändts till Eder
en låda, innehållande äskade prof af importerad premier jus, importerad
oleomargarin och importerad lärd (ister).
Vänersborg den 28 juli 1908.
Birger Högrell.
Legit. läkare;
t. f. Tillsyningsman vid Vänersborgs
margarinfabrik.
278
Till tulltaxekommittén, Stockholm.
Med anledning af framställd begäran om uppgifter angående den
importerade talg (premier jus), som genom varmpressning öfverföres
till oleomargarin in. in. vid Agra Margarinfabrik i Stockholm, får jag
härmed lämna följande upplysningar, hvilka jag förskaffat mig af fabrikens
disponent.
Den från Amerika importerade talgen lämnar vid varm pressning
omkring 70 procent oleomargarin samt 26 procent stearin. Vid denna
operation beräknas alltså viktsförlusten till 4 procent af varans ursprungliga
vikt.
Ifrån xAmerika importeras därjämte neutral lärd (ister), som användes
till råmaterial vid beredningen af s. k. konstister. Några andra
råmaterialier blifva icke från utlandet importerade för fabrikens behof.
Beloppet af så väl importerad talg (premier jus) som lärd eller
ister torde lättast och officiellt kunna uppgifvas från Stockholms tullkammare.
För öfrigt inköpes till Agra margarinfabrik årligen omkring 150,000
kilogram inhemsk råtalg, hvilken vid förarbetningen lämnar omkring
57 procent oleomargarin samt 16 procent stearin, förutom 12 procent
s. k. affallstalg. Viktsförlusten vid denna operation uppgår således till
omkring 15 procent.
Undertecknad har likaledes på begäran den 13 i denna månad vid
Agrafabriken uttagit prof å premier jus och lärd direkt ur de från
Amerika importerade fastagerna. — — — __ — — — — — —
Stockholm den 21 juli 1908.
C. E. Bergstrand.
Tillsyningsman vid Agra margarinfabrik
i Stockholm.
Till tulltaxekommittén, Stockholm.
Åndtligen är jag i tillfälle att genom närlagda bref från aktiebolaget
O. Mustad & Son inkomma med den begärda uppgiften om, i
hvilken omfattning vid margarinfabriken i Mölndal, för hvilken jag är
35*
Tillsyningsmannens
vid
Agra
margarinfabrik
utlåtande.
Tillsyningsmannens
vid
Mustad &
Sons margarinfabrik
utlåtande.
274
tillsyningsman, dels importerad dels inhemsk premier jas genom varmpressning
öfverföres å ena sidan till oleomargarin och å andra sidan
till presstalg.
Äfven har jag i dag öfversändt önskadt prof på importerad premier
jus och importerad neutral lärd (ister) från härvarande fabrik.
Däremot finnes icke importerad oleomargarin för närvarande på lagret.
Allmänt anses, att upphäfvande eller nedsättning af tullen på margarin
skulle gifva dödsstöten åt den inhemska margarintillverkningen.
Firman Mustad & Son t. ex. har fabrik i Norge och skulle säkert icke
ha något emot att koncentrera tillverkningen till fabriken därstädes,
om icke tullen lade hinder i vägen.
Antagligt är, att upphäfvande af tullen på oleomargarin skulle
öka importen af denna, och sålunda det inhemska arbetet vid fabriken
med pressning af såväl importerad som inhemsk premier jus, som ger
många svenska män arbete och bröd, skulle betydligt minskas eller
afstanna. Såsom af närlagd a skrifvelse från fabrikens disponent sos,
importeras nu sällan oleomargarin till fabriken i Mölndal.
Mölndal den 29 juli 1908.
Knut Belfrage.
e. Provinsialläkare.
Konlrollanh vid O. Mustad & Sons margarinfabrik
i Mölndal.
Herr doktor K. Belfrage, Mölndal.
Besvarande ärade af 1 dennes meddelas, att vi under år 1907
■ enligt våra noteringar hafva pressat vid vår margarin!abrik i Mölndal:
Premier jus, importerad ...... 460,537
kg.
d:o inhemsk .......... 85,675 »
546,212 kg.
hvaraf erhållits
oleomargarin............................. 435,360
kg.
presstalg ................................... 93,320
)>
528,680
kg.
Några noteringar öfver huru mycket oleo och presstalg som erhålles
särskildt af importerad och särskildt
af
inhemsk
premier jus
föra vi ej.
275
Önskade prof af importerad premier jus och neutral lärd (ister)
hafva vi anmodat vår fabrik att öfverlämna.
Något prof af importerad oleo kunna vi däremot icke anskaffa,
då sådan mycket sällan importeras af oss, och vi för närvarande icke
heller hafva någon på lager.
Göteborg den 25 juli 1908.
Högaktnings ful It
Aktiebolaget O. Mustad é Son.
Till tulltaxekommittén, nya riksdagshuset, Stockholm.
På grund af anmodan från Kungl. Maj:ts befallningshafvande i
Malmöhus län får jag härmed vördsamt meddela, dels att vid margarinfabriken
Fenix, Paus plantering, Hälsingborg, ungefär 150,000 kilogram
importerad och 450,000 kilogram talg (premier jus) af inhemskt ursprung
årligen bearbetas till margarin — af 1,000 kilogram premier jus erhålles
cirka 700 kilogram oleomargarin och 275 kilogram presstalg,
dels ock att från fabriken Fenix denna dag och under ofvanståeude
adress afsändts 1 kilogram importerad premier jus och 1 kilogram
importerad neutral lärd — importerad oleomargarin finnes för tillfället
icke å fabriken och användes här föga.
Hälsingborg den 30 juni 1908.
Ernfrid Möller.
Regementsläkare.
Kontrollant vid margarinfabriksaktiebolaget Fenix.
Tillsyningsmannens
vid
margarinfabriken
Fenix utlåtande.
277
Bilaga R.
Till kungl. tulltaxekommittén.
Undertecknade margarinfabrikanter finna sig af förhållandena nödsakade
att taga knngl. tulltaxekommitténs välvilliga uppmärksamhet i
anspråk för efterföljande vördsamma framställning.
Det har försports, att inom kommittén ett preliminärt beslut skulle
fattats om ett förslag att sänka den nuvarande margarintullen från 20
till 15 öre per kilogram, därvid tullen å oleomargarin och »lärd» äfvenledes
skulle bestämmas till sistnämnda belopp, hvaremot tullen å natursmör
skulle bibehållas vid dess nuvarande belopp af 20 öre pr kilogram.
Äfven om icke kommitténs beslut skulle i detalj hafva nyssnämnda innebörd,
så är det ju ett af ingen vederbörande bestridt faktum, att detsamma
afser en betydlig nedsättning i den nuvarande margarintullen. Och då en
dylik nedsättning, enligt vår öfvertygelse, skulle vara icke blott högst ödesdiger
för den svenska margarinindustrien, utan äfven nationalekonomiskt
skadlig för landet i dess helhet, så drista vi härmed anhålla, att kommittén,
innan den går att för sin de! definitivt bekräfta sitt ifrågavarande
preliminära beslut, benäget ville beakta och pröfva vissa sakförhållanden
och synpunkter i denna fråga, i hvars hittillsvarande behandling
de, hvilka en eventuell tullnedsättning närmast skulle komma
att drabba, hittills torde lämnats alltför litet tillfälle att därtill behöfligt
förberedda göra sina väl dock på en icke så liten erfarenhet grundade
inlägg.
Hvad som väl närmast ligger till hands såsom en lämplig utgångspunkt
för en utredning af den föreliggande frågan torde vara en jämförelse
med motsvarande tullsatser i andra skyddsvänliga länder. Dels
är ju nämligen en viss reciprocitet i fråga om tullsatserna dylika länder
emellan en faktor, till hvilken på goda grunder alltid en betydande
hänsyn måste tagas vid en klokt afpassad ekonomisk skyddspolitik,
dels är det väl oemotsägligt, att utlandets praxis, särdeles om
278
den är .någorlunda enhällig, härvidlag representerar en samlad fond af
insikter och erfarenhet, hvilken det näppeligen kan vara välbetänkt att
lämna utan hänsyn, när det gäller att åstadkomma det bästa för vårt
eget land.
Och kasta vi en dylik öfverblick öfver förhållandena i andra länder,
faller omedelbart en lika hjärt som öfverraskande belysning öfver såväl
våra nuvarande tullar på berörda artiklar, som framför allt öfver tulltaxekommitténs
förhandenvarande plan att omreglera desamma.
I Norge utgör tullen å natursmör 25 (min. 15), å margarin 25
(min. 15), å oleomargarin 6 (min. 4), å lärd 13 (min. 10) kronor, allt å
100 kilogram. 1 Tyskland utgå samma tullar å 100 kilogram med resp.
30 (min. 20), 30 (min. 20), 12.50 och 12.50 mk., i Österrike-Ungern
med resp. 35, 35, 2.5 0 och 45 österrikiska kronor, i Belgien med 20,
20 francs och oleomargarin samt lärd tullfria, i Frankrike med 30 (min.
20), 35 (min. 25), 35 (min. 25) och 40 (min. 25) francs, i Italien med
natursmör 20 å 15, margarin 30, oleomargarin fritt och lärd 10 lires,
i Schweiz med resp. 20 å 7, 20, 10 och 5 francs, allt per 100 kilogram
o. s. v. I Ryssland råder margarinförbud, Storbrittannien, Nederländerna
och Danmark hylla här som i fråga om andra födoämnen frihandelsgrundsatser.
Af denna sammanställning framgår till en början, att den svenska
margarintullen, jämförd med förhållandena i utlandet, ingalunda kan
anses vara så hög, att redan ur den synpunkten någon jämkning nedåt
skulle vara motiverad. Äfven inom tablån i dess helhet är den af ganska
anspråkslösa dimensioner, och därest jämförelsen endast skulle upptaga
de genomfördt skyddsvänliga tarifferna, tenderar den nästan till minimum.
Vidare framgår såsom en fullkomligt undantagslös regel, att tullen
å margarin är minst lika hög som A natursmör. I vissa länder är den
såsom synes högre. Med de närmare skälen till detta förhållande, hvilket
ju hittills haft sin fulla tillämplighet på vårt land, behöfva vi här ej
sysselsätta oss. Själfva det undantagslösa faktum torde i och för sig
vara ett tillräckligt vältaligt bevis därför, att man allmänt ansett det i
afseende på material och prisförhållanden med natursmöret nära sammanhängande
konstsmöret behöfva minst lika effektivt skydd som det förra
för att upparbeta sig till dess afsedda plats inom de nationella hushållningarna.
Med den genomgående likheten i konsistens och utseende
emellan de bägge ifrågavarande artiklarna torde äfven tungt vägande
tulltekniska skäl föreligga att åsätta dem samma tullsatser, detta äfven
i vårt land, där eljest frestelsen att såsom margarin importera vissa härtill
afsevärd användning komna, utländska billigare smörsorter säkert
279
skulle blifva ganska stark. Vidare är det påtagligt, att en tulldifferens,
exempelvis sådan som kommittén påstås ämna föreslå, till natursmörets
förmån skulle proportionellt afsevärdt fördyra margarinindustriens materialier,
då denna i samband med minskandet af dess eget skydd skulle
för de stora natursmörtillsatserna i dess finare mäi’ken nödgas betala
ett pris, noteradt under ett vida högre skydd än dess eget.
En tulldifferens härvidlag till margarinets nackdel skulle redan
såsom sådan utöfva ett menligt inflytande på marknaden för det sekunda
natursmöret samt försvåra margarinindustriens sträfvanden att genom
ökad margarinkonsumtion stödja natursmörexporten.
Den viktigaste illustrationen till de åtgärder, som nu synas vara
å bane gent emot den svenska margarinindustrien, lämnas emellertid
genom de förhållanden emellan tullarna å margarin och dess ifrågavarande
råvaror, hvarom en jämförelse emellan de olika ländernas tullsatser
bär vittne. Om man undantager Frankrike, där dessa förhållanden
proportionsvis ställa sig ungefär som hos oss för närvarande (ehuru
de ifrågavarande tullarnas, absolut taget, vida högre belopp trots råvarutullarna
där i alla händelser torde göra den inhemska marknaden mera
beroende), är det såsom synes en genomgående regel, att oleomargarinoch
lardtullarna äro högst betydligt lägre än margarintullen. I enskilda
fall råder i någotdera hänseendet tullfrihet eller är tullen synnerligen
oansenlig. I allmänhet taget kan detta äfven sägas om Österrike-LJngern,
där den höga lardtullen kompenseras af en bagatellartad införselafgift
för oleomargarin.
De utländska tulltarifferna gifva i allmänhet det intrycket, att man
afsett att i möjligaste mån göra hvarje land till ett för import praktiskt
taget afstängdt område, hvilket också, äfven ur andra synpunkter än
den handelspolitiska, kan hafva sina goda skäl i fråga om en förbrukningsartikel,
hvars tillverkning och sammansättning behöfver äfven ur
hygienisk synpunkt väl öfvervakas.
Genom hvad förut är nämndt, framträder äfven den verkliga valören
hos den nuvarande skyddstullen i vårt land på margarin i dess
sanna belysning. Det är tydligt, att vid beräkningen af det effektiva
industriskyddet de tullar, som äro åsätta råvarorna, måste afdragas från
tullskyddet å den färdiga industriprodukten. Det är först genom den
lägre tullen å de viktigaste råvarorna, som skyddet såsom sådant blir
effektivt. Och då för närvarande här i landet så hufvudsak!iga ingredienser
i margarinet som oleomargarinet, larden och natursmöret äro
åsätta samma tull som det färdiga margarinet, så är det påtagligt, att
icke så mycket blir öfver såsom sådant verksamt skydd. En jämförelse
280
med andra tullskyddade kulturländer ur denna, för det verkliga skyddsförhållandet
afgörande synpunkt ger genom en lätt verkställd uträkning
vid handen, att ingenstädes m argali d industri ens industriskydd är så obetydligt
som i Sverige. Därest icke eu afsevärd moderation inom den
tulltekniska praxis gjort sig gällande med hänsyn till beräknandet af
talgens smältpunkt (därvid dock är att märka, att tullfritt införd premier
jus före dess användande måste underkastas en kostsam bearbetning)
samt den tullfria införseln af oljor (hvilken emellertid väsentligen neutraliseras
genom det nu införda obligatoriska användandet af den synnerligen
dyrbara sesamoljan), så skulle det verkliga industriskyddet för
margarintillverkningen här i landet ganska betänkligt närma sig nollpunkten.
Detta förhållande jäfvas heller ingalunda af margarinindustriens
hittillsvarande utveckling och utvidgning här i landet. Det ofta
hörda talet om dess snabba framväxande till en blomstrande näringsgren
af storartade dimensioner är en sanning med betydande modifikationer.
I ett par hänseenden står den svenska margarinindustrien synnerligen
högt, nämligen hvad beträffar fabrikernas tekniska inrättning
och drift, som torde stå på höjdpunkten af hvad tiden mäktat åstadkomma,
samt i fråga om de tillverkade varornas kvalitet, hvilken, särskild!
under inflytande af den odlade smaken i ett land, där ej sällan
prima natursmör förekommer äfven på arbetarens bord, uppdrifvits högre
än i något annat land. Men med »storheten» och »blomstängel!» är det
nog både si och så. Hvad den förra vidkommer, så är den svenska
margarinproduktionen ännu ej större, än att den motsvarar cirka 3 kilogram
per år och invånare i landet. När vi kommit fyra gånger så långt,
kan det blifva tal om eu proportionsvis stor svensk margarinindustri.
Och hvad blomstringen beträffar, så finns här noga räknadt endast en
stor fabrik, som genom sin masstillverkning och sina förbindelser redan
Irån början med världens förnämsta firmor i branschen lyckats vinna
ett godt ekonomiskt resultat. Ser man återigen på svenska margarinindustrien
såsom en helhet, har, såsom nedan närmare skall visas, dess
vinst hittills i medeltal varit ganska klen och dess ekonomiska ställning
delvis allt utom lysande.
Med ett kraftigare industriskydd särskildt i form af eu billigare
tull å de nämnda betydelsefulla råvarorna hade margarin tillverkningen
tvifvelsutan både varit vida mera omfattande samt haft att i dess allmänhet
uppvisa vida bättre ekonomiska resultat.
Om kommittén i alla händelser funnit sig af förhållandena föranlåten
att i stället föreslå ett försvagande äfven af det nuvarande skyddet,
som varit en nödvändig förutsättning för att en margarinindustri öfver
-
281
hufvud taget kunnat grundas här i landet, så är det oss en gåta, hvarifrån
kommittén kunnat hämta en på verkliga sakskäl grundad motivering
för ett dylikt förslag. Vi beklaga, att vi ej varit i tillfälle att
bemöta de skäl och grunder, som fört kommittén till dess ifrågavarande
ståndpunkt, och att vi icke heller nu hafva tillgång till deras, som vi
förmoda, redan befintliga skriftliga formulering. Då vi nu gå vidare i
vår framställning, äro vi därför, med hänsyn till tänkbara anmärkningar
emot den svenska margarinindustrien och argumenten för ett
ingripande emot densamma, hänvisade till ett bemötande af de anfall
från andra håll, hvilka under den senare tiden kommit till offentligheten,
i tanke att i någon mån likartade motiv eventuellt influerat på
kommitténs hållning.
Dessa anfall hafva särskildt tagit gestalt i ett af ingenjör Alf Larson
i höstas hållet, emot margarinindustrien synnerligen fientligt föredrag
samt i ett par för någon tid sedan i Svenska Dagbladet och Aftonbladet
införda tidningsartiklar, hvilkas uppgifter och påståenden torde
varit af beskaffenhet att hafva utöfvat afsevärdt inflytande af missvisande
art med hänsyn till opinionen rörande »margarinfrågan s» verkliga
läge.
I dessa artiklar framhölls, hurusom den svenska margarinindustrien
under hägnet af sitt »rikligt tillmätta tullskydd» snabbt utvecklat sig
till en blomstrande näring, som t. o. in. har att glädja sig åt eu hos
oss i liknande fall sällsynt »alltjämt växande export» på utlandet, och
till en »omotiverad välmåga», som t. o. in. i dessa för de flesta andra
industrier så svåra tider gör henne »synnerligen väl lottad», detta tack
vare den af tullförhållandena möjliggjorda »oskäliga beskattning af de
inhemska konsumenterna», genom hvilken margarin fabrikanterna på
grundvalen af oskäligt höga pris alltjämt inhösta orimligt stora vinster.
I den första af artiklarna i fråga, den i Svenska Dagbladet under rubriken
»Margarinmonopol» införda, koncentrerades i öfrig! framställningen
till ett anfall emot den förmenta »trust», som numera ordnat
försäljningsförhåliandena inom margarinbranschen i vårt land. Det
erkännes emellertid där, att det erfordras en »allsidig och opartisk
undersökning» för att utröna »hur mycket som den svenska margarinindustrien
på detta sätt får såsom oskälig premiering och i hvad mån
tullen bör sänkas för att nedbringas till en nr nationalekonomisk synpunkt
rätt af passad nivå». Aftonbladet återigen är utan en sådan undersökning
omedelbart på det klara med »huru margarinfrågan bör lösas».
Sedan där påtagligen i anslutning till ingenjör Alf Larsons förutnämnda
föredrag angifvits, att bland annat med tillhjälp af en kemiskt oriktig
36*
282
tullverksresolution rörande en alltför låg smältpunktsgrad för den tullfria
talgen trots tullsatserna för vissa af råvarorna vid margarintillverkningen,
den största delen af dessa faktiskt blir tullfri, är man genast
färdig med ett detaljrecept för boieinedlet bestående i en allmän omfattande
tullnedsättning ända till 5 öre.
För att finna det rätta botemedlet torde emellertid första förutsättningen
vara att hafva ställt en riktig »diagnos på det onda», som
därmed skulle afhjälpas. Yi hoppas, ehuru de ifrågavarande artiklarna
nästan kunna väcka tvekan om den saken, att man till detta onda icke
räknar den omständigheten, att den svenska margarinindustrien fortfarande
håller sig upprätt trots de dåliga tiderna, detta sistnämnda i
parentes väl ej så alldeles egendomligt i fråga om tillverkningen af eu
speciell sparsamhetsartikel. Utan det förnämsta onda skall väl ligga i
de stora vinster, som margarinfabrikanterna enligt anmärkarnas påstående
inhösta på konsumenterna. Låtom oss ett ögonblick granska de
exceptionellt höga siffror de själfva meddela, och hvilka utgöras af de
3 största fabrikernas under 19Ö6 och 1907 deklarerade inkomst. Bland
dessa siffror finnes onekligen en, som, när ej de närmare omständigheterna
äro kända, förefaller särskild! stor, nämligen Pellerins 1907 deklarerade
inkomst af en miljon kronor. Huru exceptionellt hög denna
siffra är torde bland annat framgå däraf, att under intet föregående år
hela den svenska margarinindustriens sammanräknade inkomst uppgått
till ett så högt belopp. Hvad innebär emellertid denna miljonvinst
proportionellt räknadt för den ifrågavarande fabriken? Jo den innebär
eu fabrikationsvinst af c:a 16 öre per kilogram. Detta är visserligen
mycket. Men när man tar i betraktande, dels att det gäller en enda
fabrik, hvilken såsom artikelförfattaren framhållit representerar bortåt
hälften af hela landets tillverkning och redan därför proportionsvis bör
hafva afsevärdt mindre tillverkningskostnader än sina konkurrenter,
samt dels att det är fråga om ett absolut enstaka undantagsfall med
denna enda fabrik, så förefaller näppeligen ur allmän industriell synpunkt
den ifrågavarande vinsten så svindlande som vid första påseendet.
Därtill kommer, att denna enstaka vinst ingalunda enbart var eu fabrikations
vinst utan delvis en spekulationsvinst på särdeles lyckade råvaruuppköp
före eu hastig stegring i råvaruprisen, hvilken senare ju icke
berör det, som här är fråga om. Och redan året förut—vi inskränka
oss fortfarande till de af anmärkarna själfva meddelade siffrorna —
är ju samma fabriks inkomstsiffra nere på föga mera än halfva beloppet
och således något öfver halfva ofvannämnda vinst per kilogram. De
lör de bägge öfriga fabrikerna meddelade siffrorna representera för de
283
tvänne exceptionellt goda år det gäller i intet fall en så hög vinst per
kilogram som 10 öre men hålla sig i allmänhet till 6 å 7 öre per
kilogram.
För bibringande af en objektivt riktig uppfattning af förhållandena
hade det emellertid varit lämpligt, att anmärkaren utsträckt sina
siffermeddelanden till andra fabriker än de 3 största, samt till en större
tidrymd och äfven till en senare tid. (De för 1906 och 1907 nämnda
deklarationssiffrorna afse gifvetvis inkomsterna under 1905 och 1906.)
Han skulle då nödgats konstatera, att vinsten för de mindre fabrikerna
i allmänhet varit ganska klen, samt att de ofta rent af måst arbeta med
förlust, så att t. o. m. nödtvunget nedläggande af fabriker förekommit.
Och kastar man blicken på år 1907, just det året, under hvars förra
del den så förkättrade »ringen» i dess första mindre fasta form bildades,
sä skall man finna, att trots denna icke heller margarinindustrien varit
oberörd af de dåliga tiderna. De flesta hafva för det året haft klena
eller inga vinster, och flere hafva arbetat med betydande förluster. Uträknar
man för sagda år vinstprocenten genomsnittligt på fabrikernas
sammanlagda omsättning, belöpte den sig till icke fullt 2^, ett resultat,
som enligt hvarje erfaren industrimäns vitsord måste betraktas såsom
ganska betänkligt för en näringsgrens ekonomiska bärighet. Förhållandena
hafva efter 1906 faktiskt varit sådana, att de bokstafligen framtvungo
den ekonomiska sammanslutning som Svenska Dagbladet alldeles
oriktigt benämner ett »margarinmonopol» och till hvilken vi längre
ned återkomma.
öfverblicka vi det senaste decenniet, så komma vi, därest samtliga
fabriker stora och små medräknas, enligt officiella siffror till en
tillverknings vinst af i medeltal c:a 5 öre per kilogram, h vilket väl icke
får anses vara något öfverdrifvet lukrativt för en framåtgående industri,
i hvilken stora kapital äro nedlagda. Skulle denna medeltalsberäkning
endast afse de smärre fabrikerna, blefve siffran ännu mycket lägre.
Nå men de höga försäljningsprisen, hvilka af artikelförfattarna
framställas såsom en genom tullar och trustväsende orimligt uppjagad
»tribut» af svenska folket till margarinfabrikanterna, huru förhåller det
sig då med dem? Jo, såsom höga och konstladt uppjagade existera de
endast i inbillningen. Det är till en början eu oriktig föreställning,
att margarinprisen skulle (genom fabrikanternas åtgöranden) befunnit
sig i ett oafbrutet stigande; de hafva nämligen, beroende på olika
konjunkturer och råvarupris, fluktuerat ganska väsentligt upp och ned.
Det är ganska tendentiöst af artikelförfattaren i Aftonbladet, att just
välja året 1897 med dess medelpris af 72 öre per kilogram till standard
-
284
punkt för sina jämförelser; hade lian tagit året förut, skulle han haft
att meddela 75 öre och ännu längre tillbaka, exempelvis 1893 eller
1892 respektive 89 och 90 öre per kilogram såsom medelpris för margarinet
i vårt land, och det hade då tett sig vida mindre egendomligt, om
det under inflytande af förhållanden, till hvilka vi här nedan återkomma,
under halftannat decennium skulle stigit till det för 1906 meddelade
medeltalet, 111 öre. Icke heller representerar detta sistnämnda
pris »toppen» af en oafbruten utveckling. Så finna vi, enligt officiella
siffror, redan för 1902 ett medelpris af 113 öre per kilogram, hvilket
1904 återigen hunnit sjunka till 98 öre för att sedermera som sagdt
1906 stiga till 111 öre.
Af föregående prislistor från tiden för tullens införande var det
gängse priset å margarin då 40 öre per ti eller 94 öre per kilogram.
Att under de 20 år, som därefter förflutit, priset å det hela stigit väsentligt
är emellertid, såsom af nyss nämnda siffror framgår, obestridligt,
och därtill hafva flere faktorer medverkat. Så har der, för att inom
eu allmänt smörkonsumerande, beträffande födans beskaffenhet ganska
nogräknad nation som den svenska kunna framgångsrikt konkurrera
med det såsom exportvara nationalekonomiskt värdefullare smöret, befunnits
nödvändigt att göra kvalitéerna allt finare och följaktligen
dyrare. Vidare visa råvarorna bland annat i följd af margarinindustriens
allt större utbredning en af blott tillfälliga fluktuationer nedåt
afbruten allmän tendens att stiga i pris. För att nämna ett exempel
bland flera kan anföras, hurusom neutral lärd, af hvilken i tillverkningen
ingår ända till emellan 30 och 40
denna höst kostat 1 krona
65 öre per kilogram. Andra råvaror finnas, som kosta 1,4 o per kilogram
o. s. v. Vidare har den nya lagen föreskrifvit användande till
minst 10 % af den dyra sesamoljan. Och så får man icke glömma
arbetskostnadernas stigning med era 50 ökade kostnader för lokaler,
bränsle m. in., utgifterna för den af staten införda kontrollen o. s. v.
Säkert är, att en ingående och opartisk undersökning har att hänvisa
på helt andra tvingande drifkrafter för den allmänna stegring i margarinpriset,
som anges af ofvannämnda siffror, än den, som utgöres af »Sveriges
margarinfabrikanters förening».
Om eu jämförelse anställes emellan margarinprisets stegring och
den prisstegring, öfriga lifsförnödenheter under de ifrågavarande tjugu
åren fått vidkännas, utfaller denna alldeles säkert till förmån för margarinet.
Och jämför man de svenska margarin sorter na med motsvarande.
kvaliteter i utlandet, så torde äfven den jämförelsen i prisbillighet utfalla
till de svenska fabrikernas förmån. Ått exempelvis i Danmark och
285
i Norge genomsnittspriset på margarin är lägre än här, beror helt
enkelt på att förbrukningen därstädes hufvudsakligen består af vida
simplare kvaliteter än härstädes. Allmogen och framförallt arbetarna
här i landet lefva notoriskt mycket dyrare och bättre än i grannländerna.
Hvad margarinfabrikanternas i Svenska Dagbladet så skarpt angripna
sammanslutning vidkommer, så har den väl äfven af det skälet
varit bra litet i tillfälle att inverka för de förflutna årens öfverklagade
prisstegringar, att den, såsom artikelförfattaren i Sv. 1). själf nämner, i
sin fastare form bildades i våras, och således efter den tid, statistikens
ifrågavarande siffror afse. Sanningen beträffande den ifrågavarande
föreningen är, att densamma i dess nuvarande form framgått såsom
resultatet af de svåra ekonomiska bekymmer, år 1907 medfört för åtskilliga
svenska margarinfabriker och hvilken bokstafligen framtvang
eu fastare sammanslutning för att genom hållbara pris, genom ett mera
köpmannamässigt ordnande af försäljningen, genom ett gemensamt begränsande
af de olika märkena och reklamkostnaderna o. s. v. åstadkomma
en ur alla synpunkter lämplig reglering af industriens förhållanden.
Dylika sammanslutningar på olika områden äro bokstafligen
tidens lösen. Den ena drager den andra efter sig. Och en viss organisation
i det hänseendet torde snart vara en nödvändighet för så godt
som hvarje industri. Det är emellertid att märka, att den sammanslutning,
Sveriges margarinfabriker bildat, ingalunda är någon »trust».
Hvarje fabrik arbetar själfständigt, så att konkurrensen fabrikerna emellan
i verkligheten är mycket skarp. Och då denna konkurrens vid lika
försäljningsvillkor blott kan inriktas på kvaliteten, så ligger häri en
ytterligare förklaring till det faktum, att fabrikernas genomsnittliga
avance trots »ringen» faktiskt varit allt annat än »för stor». Och allraminst
kan »Sveriges margarinfabrikanters förening» såsom författaren i
Sv. D. håller före, anses konstituera något slags »margarinmonopol».
Margarintillverkningen har, såsom författaren i Aftonbladet också mycket
riktigt erinrar om, ännu ej kommit längre, än att, såsom förut nämnts,
konsumtionen på hela nationen räknad utgör c:a 3 kilogram per person
och år, under det att den t. ex. i Danmark utgör 12 kilogram per
person och år eller 4 gånger så mycket. Detta visar, att denna industri
här i landet har ett kolossalt ännu orördt område att bearbeta och att
för framtiden plats finnes för ännu många fabriker. Sa länge den tänkbara
marknaden således ej är på långa håll utnyttjad, kan här gifvetvis
aldrig blifva tal om något formellt eller reellt monopol. Dessa stora
utvecklingsmöjligheter verka genom den eggelse, de måste medföra, för
286
ytterligare konkurrens på den inhemska marknaden alldeles säkert äfven
som en effektiv regulator nedåt i afseende på prisen. Skulle vinsten
vara »orimligt» stor, så komme enligt det ekonomiska lifvets så godt
som med naturnödvändighet verkande lagar nya och åter nya konkurrenter
att uppstå för att under skydd af tullen genom underpris taga
och utvidga marknaden. Att så icke skett i högre grad än hvad som
hittills varit händelsen är ett ytterligare indicum på det af oss förut
påvisade sakförhållandet, att den svenska margarinindustriens såsom en
helhet betraktad tillverkningsförtjänst icke är större än hvad nödigt är
för att fabrikationen skall kunna bära sig. Och dessa pris äro, ställda
vid sidan af priser å smör och andra jämförliga artiklar, visst icke högre,
än att det svenska margarinet just är hvad det, enligt herrar anmärkares
mening bör vara »ett billigt och godt folknäringsmedel».
Att under sådana förhållanden som de här ofvan i olika afseenden
skildrade orda om den svenska margarinindustriens »oskäliga beskattning
af de inhemska konsumenterna» eller om hvad den af tullen tillgodogör
sig »såsom oskälig premiering» är att tala om för densamma obefintliga
värden. Gifvetvis gör tullen — i förening med den nationella
smaken för speciella kvalitetsmärken — en god tjänst genom hämmande
af den utländska konkurrensen. Men det rent ekonomiska understöd,
densamma under vissa förutsättningar skulle kunna bereda de inhemska
producenterna, ätes helt och hållet upp af de till öfver Va miljon kronor
om året uppgående råvarutullarna samt af den prisregulator och den
kvalitetstäflan dessa producenter emellan, som här ofvan omnämnts.
Såsom vi förut framhållit, är det rena industriskydd, som staten
beredt den svenska margarinindustrien, i jämförelse med motsvarande
förhållanden i de flesta främmande länder ganska minimalt, detta därföre
att tullen å de tvänne viktigaste råvarorna är lika hög som å den
färdiga produkten.
Och om tullarna omreglerades i enlighet med tulltaxekommitténs
påstådda förslag, skulle följderna helt säkert icke låta vänta på sig.
Den tullsats, som sedan kvarstode, skulle ej vidare kunna hämma den
utländska importen, vare sig af de finaste eller de gröfre kvaliteterna.
Den minskade omsättningen skulle mycket säkert föra åtminstone de
smärre fabrikernas redan nu så klena och problematiska vinstsiffror
under nollpunkten och efterhand bringa dem ur världen. Och äfven
om vissa af de större fabrikerna kunna bibehålla sig, så vore säkerligen
hvarje framtida utveckling af ifrågavarande industri här i landet afstängd.
Att det skulle gå så är så mycket säkrare, som den utländska industrien
både skulle hafva intresse och, genom sin bättre gynnade ställ
-
287
ning, resurser att, därest så erfordrades, genom s. k. »dumpingspolitik»
vinna det målet, något för hvilket den nuvarande i ocli för sig icke
obetydliga tullsatsen visat sig ganska effektivt skydda. Ställas den
svenska margarinindustriens tullförhållanden allt för ogynnsamma i förhållande
till utlandets, skulle det också kunna hända, att vissa af våra
fabriker funne med sin fördel förenligt att drifva fabrikationen i utlandet
och hit importera det färdiga margarinet till föga fromma för svenskt
näringslif och arbete.
Och månne likväl med allt detta den uppgiften skulle lösas, att
vårt folk i margarinet finge ett billigare och bättre näringsmedel än det
för. närvarande i detsamma äger. Ja, något billigare kanhända, under den
första tiden tills de utländska importörerna väl hade hunnit göra kål på vår
svenska margarin industris utveckling. Sedan kanske det blefve si och
så också med den saken. Men bättre? Vi tro icke, och det tror nog
icke heller någon vid närmare eftertanke, att det utländska okontrollerade
billighetsmargarinet skulle kunna kallas ett i ordets egentliga
mening sundd och godt folknäringsmedel. Med den svenska allmänhetens
smakriktning och anspråk i dylika fall är det ingalunda osannolikt, att
genom underlättande af sådan införsel dess nu efterhand mödosamt till
stor del bortarbetade misstro till margarinet åter komme att tillväxa.
Det torde val också med vår nuvarande lagstiftning rörande kontrollen
vid margarinets tillverkning nästan kunna sättas i fråga, huruvida det
vore rättsligt befogadt att bär införa och försälja margarin, hvilket icke
kurmat underkastas sådan kontroll af våra myndigheter, som margarinförordningen
föreskrifter. I detta sammanhang kan förtjäna erinras
om, att i det land, från hvilket i händelse af tullens nedsättning den
största importen direkt eller indirekt — exempelvis via frihamn —
torde komma att äga rum, nämligen Holland, ingen kontroll vid margarintillverkningen
är stadgad vare sig beträffande råvarorna eller
fabriksdriften.
Och det öde, som den ifrågasatta omregleringen af dess tullförhållanden
komme att medföra för den svenska margarinindustrien, skulle
nationalekonomiskt åstadkomma en icke så liten förlust för landet i det
hela. Vi hafva förut omnänit den halfva miljon kronor som statsverket
årligen inhöstar på industriens råvaror. I skatter, löner, frakter in. fl.
omkostnader torde den svenska margarinindustrien årligen utbetala c:a
3 V2 miljon kronor. Äfven som en direkt kund åt landtbruket är den
icke att förakta. C:a 10 miljoner liter oskummad mjölk afmättes till
högt pris årligen på det hållet och dess konsumtion af talg och ister
är i oupphörligt stigande. Sin största betydelse i nationalekonomiskt
288
hänseende har emellertid margarinindustrien gifvetvis just genom det
utsträckta användandet af detta billigare födoämne i stället för natursmöret.
De till i genomsnitt 60 å 70 öre per kilogram uppgående prisdifferenserna
därvidlag torde för senaste året kunna beräknas till 9 å
10 miljoner kronor, hvilka utgöra eu direkt minskning i utgifterna för
landets konsumtion af födoämnen. Så godt som hela vår nationalekonomiskt
så betydelsefulla smörexport är beroende af tillhandahållandet
bär i landet af do höga, speciellt för den svenska smaken afpassade
margarinkvaliteter, hvilkas vidmakthållande den ifrågasatta omregleringen
af tullarna skulle så godt som omöjliggöra.
För nyssnämnda, i utveckling stadda förmåner, hvilka gifvetvis
till allra största delen bero af eu inhemsk margarinindustri, tro vi att
tullarna å eventuellt importerad margarin skulle utgöra en ganska klen
ersättning.
Fn opartisk pröfning af de verkliga förhållandena ger således vid
handen, att margarinindustrien i vårt land ingalunda är bättre tullskyddad
och ingalunda lindrigare ställd i fråga om råvaruimporten, än hvad förhållandet
är i alla andra länder med ekonomiskt skyddssystem, snarare
tvärtom. Dess ekonomiska läge är ingalunda så fördelaktigt, som man
från vissa håll velat påstå, utan tvärtom i själfva verket sådant, att
äfven en jämförelsevis liten rubbning nedåt af tullskyddet säkerligen
skulle blifva mycket ödesdiger för flertalet fabriker och för den inhemska
margarinindustriens framtid samt därmed äfven för det svenska
landtbruket och det svenska arbetet. För hvar och en vän af dessa
sistnämnda, af en förmånlig handelsbalans samt af ett billigt och hälsosamt
smörsurrogat för de mindre bemedlade klasserna måste det tvärtom
vara en angelägen sak, att åt margarinindustrien bevaras och beskäres
ett sådant ekonomiskt skydd, som erfordras, för att den efterhand i långt
högre grad än som för närvarande är fallet skall kunna intaga den
plats, som rätteligen borde tillkomma tillverkningen af ett dylikt födoämne
i vårt lands hushållning. Vi hafva aldrig satt i fråga att för
detta väl äfven för landet i det hela angelägna ändamål erhålla något
starkare skydd för vår industri, ehuru, såsom af ofvanstående torde
framgå, ur flera synpunkter goda motiv för ett dylikt skulle finnas. Så
skulle ju både i och för sig samt med åberopande af utlandets exempel,
de bästa skäl kunna anföras för införande af så mycket lägre tullar å
oleomargarin och lärd, att vårt industriskydd bereddes en fast effektivitet.
Men vi vilja under nuvarande förhållanden icke yrka därpå. Och vi
skola icke bestrida befogenheten af att det ur kemiskt-teknisk synpunkt
synnerligen låga gradtal i fråga om smältpunkten, som på grund af
289
eu långvarig häfd tillämpas vid förtullningen såsom skiljemärke emellan
talg och oleomargarin, vederbörligen rektificera^. Däremot anse vi oss
vara i vår goda rätt, när vi i det svenska näringslifvets namn begära,
att det anspråkslösa skydd, som genom den nuvarande tullen å margarin
blifvit den svenska margarinindustrien beskärdt, orubbadt må bibehållas.
Vördsammast
p. pr. Agra Margarinfabrik
Arboga Margarinfabrik
Aktiebolaget O. Mustad & Son
Th. Nilsen.
Cocos & Margarin A. 11. Svea
Bagnar L. Jeansson.
N. Delhi.
H. Husberg.
per pro. Pellerin
Olof Hagbom.
Margarinaktiebolaget Zenith
H. Henrichsen.
37*
291
Bilaga S.
Referat af vissa delar af deputcranden Pliehons rapport rörande tnllkomuiissionens
förslag till förändringar af 1892 års järntullar,
inkommen på franska deputeradekammarens bord
i november 1908.
För det vanliga tackjärnet innebure det framlagda förslaget ingen Tackjärn,
förändring i gällande tullbestämmelser.
Beträffande manganjärn af högre manganhalt än 25 % både i förslaget
bibehållits gällande tull åt 5 francs 50 cts per 100 kilogram, men
härförutom hade kommissionen ansett sig böra föreslå tull äfven å
spegeljärn af lägre manganhalt, nämligen med 2 francs för 5—15 procent^
vara och 2 francs 50 cts för 15—25 procentigt järn.
De föreslagna tullsatserna vore afpassade efter den olika procenthalten
af den i legeringen ingående tillsatsen af annat ämne, såsom
kisel, mangan, krom, wolfram, molybden, titan och vanadium.
Järn
legeringar.
De tullsatser, som kommissionen föreslagit för nedannämnda varor, Järn och stil
vore, för göten och smältstycken, 4 francs 50 cts; för ämnen och ställ- 1 8t#n8er''
ger, 5 francs; för småjärn, 10 francs; för hårdt stål af minst 0.5 %:s
kol halt, 10—15 francs; för hardt stål med lägre nickelhalt än 5% 15
—22 francs; lör stål med 5—10 %:s nickelhalt samt stål med mindre
än 5 % :s halt af wolfram eller krom eller bägge i förening, 30—40
francs; för stål med högre nickelhalt än 10% samt för stål af 5%:s
halt af wolfram eller krom eller bägge i förening eller af högre än
0.2 5 %:s halt åt molybden, vanadium och andra liknande dyra metaller,
70—100 francs; för vaxtråd, 6 francs 50 cts; för bandstål af öfver 1
millimeters tjocklek, 6 francs 50 cts samt för tunnare bandstål, 7 francs,
allt per 100 kilogram.
Den från vissa håll påyrkade nedsättningen i tullen å plåt hade Plåt.
kommissionen ej ansett sig kunna förorda med hänsyn därtill, att fabrikanternas
tillverkningskostnader varit i ständigt, stigande alltsedan år
292
Dynamoplåt.
Tråd.
Järnvägs
skenor.
1892, under det att den utländska konkurrensen med hvarje dag ingåfve
större farhågor, hvartill äfven komme, att dumping med all säkerhet
skulle komma att drifva sitt spel, så snart det nuvarande tullskyddet
förminskades.
För öfrig! Unge man ej förglömma, att vid bestämmandet af de
byggnadspremier, hvilka vore tillerkända handelsflottan, vederbörande
beräkningar grundats på gällande tull å plåt.
Till kommissionen inkomna framställningar om höjning åt tullen
ä plåt i tjockleken 1—3 millimeter hade emellertid kommissionen icke
heller velat tillstyrka, enär en dylik tullförhöjning skulle komma att
drabba ett flertal industrier, och ‘ då framställningarna i dylikt syfte
icke synts vara motiverade, hade kommissionen ansett status quo böra
här bibehållas.
Under särskild rubrik i taxeförslaget hade upptagits kallvalsade
band.
För nu nämnda artiklar hade föreslagits följande tullsatser: för
oklippt plåt 7—11 francs, för rektangulärt klippt plåt 7 francs 50 cts
— 12 francs, för plåt, klippt i annan form, 8—13 francs, för glansplåt
samt kallvalsad plåt eller band 15—18 francs, allt per 100 kilogram.
Härtill komme särskilda, efter nickelhalten afpassade tullsatser, för nickelplåt,
uppgående till 8—64 francs per 100 kilogram.
Dynamoplåt hade utbrutits från den allmänna gruppen för plåt,
och vissa närmare bestämmelser lämnades, huru denna plåt skulle skiljas
från annan plåt dels genom magnetisering dels ock genom undersökning
af dess kisel- eller aluminiumhalt.
De föreslagna tullsatserna för dynamoplåt vore, för oklippt plåt
12—14 francs; för rektangulärt klippt plåt 13—15 francs och för annorlunda
klippt plåt 14—16 francs, allt per 100 kilogram.
Beträffande denna artikel hade vissa ändringar föreslagits i gällande
tullbestämmelser, hvilka synts kommissionen oegentliga, och, med
klassificeringen grundad å trådens belastningsförmåga, hade i förslaget
upptagits olika tullsatser, varierande mellan 7 och 60 francs per 100
kilogram.
För vanliga skenor hade gällande tull bibehållits, hvaremot en
tullsats af 25 francs per 100 kilogram föreslagits för skenor af extra
kvalitet, d. v. s. sådana, i hvilka inginge mera än 5 % af mangan eller
annan liknande dyrbar metall.
293
Ingen rubbning hade vidtagits i gällande tullsatser, hvaremot
klassificeringen gjorts mera praktisk och lättfattlig.
Vefaxlar hade ansetts böra draga högre tull än raka axlar och
axlar af specialstål högre tull än axlar af vanligt stål. De för ifrågavarande
artiklar föreslagna tullsatserna vore, för raka axlar af vanligt
stål, 10—13 francs; för vefaxlar af vanligt stål, 18—30 francs; för vefaxlar
af specialstål, 25—45 francs och för axlar, afsedda till automobiler,
af vanligt stål, 25 — 28 francs och af specialstål, 45—50 francs, allt per
100 kilogram.
I rubrik n:r 532 af gällande tulltaxa vore för lösa delar af gjutjärn,
smidesjärn och stål, svarfvade, filade eller ajusterade — med undantag
af element för ångpannor — följande tullsatser stadgade:
för artiklar, vägande
minst 1,000
kilogram
12
francs,
»
200—1,000
»
15
»
och
» y<
» under 200
»
20
»
Eu viss del stålpjäser undginge att tullbehandlas efter dessa bestämmelser,
enär de hänfördes till transmissioner och sålunda, oafsedt
vikten, droge eu tull af endast 10 francs.
Så förtullades gjutjärnskjul, därest de vore afsedda till lokomotiver,
såsom lösa maskindelar, men därest de vore afsedda för vagnar,
såsom transmissioner. Kommissionen hade därför ansett sig böra föreslå,
att transmissioner af gjutjärn hädanefter skulle blifva upptagna
såsom lösa gjutjärnsdelar under rubriken n:r 532. — Det vore dessutom
nödvändigt att här fastslå, att till ifrågavarande rubrik borde
hänföras endast sådana gjutna delar, som bestode af icke smidbart
gjutgods.
1892 års tulltaxa, som gjort åtskillnad mellan vanligt och smidbart
gjutgods, hade däremot icke särskilt omnämnt härdadt gjutgods,
d. v. s. sådant gjutgods, som härdats genom gjutning i kokill. Det
innebure dock eu oegentlighet, att samma tullsats skulle åsättas krossvalsar
af kokillhärdadt järn, värda 100 francs per 100 kilogram, och
icke kokillhärdade valsar, i värde uppgående blott till 35 francs per 100
kilogram.
Med stöd af anförda omständigheter yrkades därför, att rubriken
n:r 532 skulle erhålla följande lydelse:
Hjul och
h julringar.
Järnvägs
axlar.
Lösa delar
af gjutjärn.
294
Maskindelar
etc.
Arbeten, lösa delar af maskiner och transmissioner af icke smidbar!
gjutjärn, svarande, filade eller a justerade:
vägande mer än 1,000 kilogram ......... francs 12: — per 100 kilogram
»
»
»
200—1,000 kilogram
»
15:—
»
»
»
»
»
200 kilogram och därunder
»
20: —
»
»
y>
Valsar för valsverk; cylindrar, tuggare etc. för krossning; kvarncylindrar
af härdadt gjutjärn, svarfvade, filade eller ajusterade, uppsatta
eller icke uppsatta på axlar af järn eller stål:
vägande mer än 1,000 kilogram ......... francs 14: — per 100 kilogram
))
)*
»
200—1,000 kilogram
»
IT:—
»
»
»
))
»
»
200 kilogram och därunder»
22:—
»
»
»
Tullkommissionen hade velat fastslå eu bestämd åtskillnad mellan
å ena sidan fullständiga maskiner och apparater samt å andra sidan
arbeten och lösa delar till maskiner.
Kommissionens förslag innebure därför, att alla arbeten och lösa
delar till maskiner, oalsedt om de vore att betrakta såsom råvaror eller
bearbetade ämnen, skulle hänföras till rubrik n:r 533 och där åsättas
tullsatser, afpassade med hänsyn såväl till råämnets beskaffenhet som
ock till det å varan nedlagda arbetet äfvensom till det ändamål, för
hvilket de vore afsedda. Hittills hade en viss del af dessa artiklar hänförts
till rubriken n:r 525 bis (mekaniska arbeten i allmänhet). I synnerhet
hade så skett under titeln »transmissioner», ty tullverket innefattade
under detta begrepp icke blott färdiga maskiner för kraftöfverföring
utan äfven alla till sådana hörande lösa delar såsom axlar, lagerbockar,
kugghjul etc.
Särskild! i fråga om förenämnde artiklar hade kommissionen funnit
vissa brister i 1892 års tariff. Så tullbehandlades, exempelvis, såsom
transmissioner under rubriken n:r 525, axlar, afsedda till skeppsbyggeri,
hvilka härigenom icke komme att åsättas högre tull än 10 francs per
100 kilogram, och gällde detta såväl raka axlar som vefaxlar, antingen
de vore massiva eller ihåliga.
För de under rubriken n:r 525 bis upptagna mekaniska delar i
allmänhet hade år 1892 stadgats eu gemensam tullsats utan afseende
vare sig å vikt eller å grad af mekanisk bearbetning. Importen af
artiklar, som vid tullbehandlingen hänförts till ifrågavarande rubrik, uppgick
år 1892 till 4.810 ton men hade år 1907 ökats till 21,739 ton.
295
Eu dylik tullsats vore till men för alla grenar af den metallurgiska
industrien, ty begreppet mekaniska delar i allmänhet omfattade för närvarande
de mest skilda artiklar, såsom exempelvis transmissioner, vågar,
fast järnvägsmateriel, signaler, pressar och elevatorer äfvensom icke särskild!
nämnda apparater, drifna af mekanisk motor.
Under rubriken n:r 553 upptoge gällande taxa lösa delar af stål
eller smidbart gjutjärn, bearbetade, vare sig dessa delar vore tillverkade
genom smidning, hajning eller gjutning. Förhållandena på detta område
af industrien både emellertid i hög grad förändrats etter taxans tillkomst.
Användningen af smidbart gjutgods hade betydligt utvecklat sig
sedan år 1892, vid hvilken tid försvarsdepartementena och järnvägarna
hyste betänkligheter rörande denna metalls pålitlighet. Tack vare framstegen
i fabrikationen af stålgjutgods tillverkade man emellertid numera
de mest svårfabricerade artiklar medelst gjutning. Samtidigt härmed
hade man genom förbättrade mekaniska anordningar höjt kvaliteten hos
vissa smidda pjäser, och slutligen hade hejningsarbetet vunnit en snabb
utveckling, särskild! i fråga om tillverkningen af automobiler, vid hvilken
användes högt uppdrifvet handarbete.
Användningen af specialstål hade blifvit allt mer och mer ansenlig.
Det vore i synnerhet för att erhålla den för vissa gjutna, smidda och
hejade delar" oeftergiflig^ hållbarheten och fastheten, som man måste
hafva tillgång till detta stål, hvilket emellertid ytterligare ökade värdet
af dessa artiklar.
Det framginge af hvad ofvan anförts, att 1892 års tulltariff icke
mera stode i öfverensstämmelse med de industriella förhållanden, som
sedan denna tid skapats. Gällande bestämmelser borde därför modifieras
och, för vinnande af enkelhet, under en enda rubrik förenas de
artiklar, som nu — allteftersom de vore arbetade eller ej — hänfördes
till rubrikerna n:r 533 och 557, hvilka rubriker i öfrigt afsåge samma
slags artiklar.
För öfrigt funnes det ett vägande skäl att under en och samma
grupp bibehålla stycken af såväl järn som stål, smidda, gjutna eller
hejade, samt af smidbart gjutgods. Det vore nämligen svart att i praktiken
skilja på dessa olika artiklar, och analysen kunde icke heller gifva
upplysning om tillverkningssättet, på grund hvaraf det för tulltjänstemännen
skulle vara omöjligt att kontrollera, huruvida deklarationerna
vore riktiga eller ej.
*Stålgjutgods, som år 1892 haft ringa användning, vore nu i
allmänt bruk. Tillverkningen af denna artikel kräfde ett betydande
296
handarbete, som vore mycket billigare hos Frankrikes egentliga konkurrenter
i Belgien och Tyskland, än hvad förhållandet vore i Frankrike.
Hvad beträffade aduceradt smidbart gjutgods, kräfde denna artikel,
förutom ett betydande handarbete, äfven eu besvärlig glödning,
genom hvilken procedur densamma erhölle ett värde, jämställdt med
stålets. De nuvarande tullsatserna, som hade blifvit fixerade under en
tid, då dessa produkter varit föga i bruk eller af ett mindre värde, vore
icke numera tillräckliga ur skyddssynpunkt. Från Belgien och Tyskland
importerades ansenliga kvantiteter af denna artikel till pris, som understundom
helt och hållet omöjliggjorde konkurrens.
Enahanda vore förhållandet med de smidda och hejade artiklarna.
8a låga vore nu gällande tullsatser, att man för närvarande vid Frankrikes
portar uppförde verkstäder för tillverkning af dylika artiklar, uteslutande
afsedda att exporteras till Frankrike.
Slutligen vore det nödvändigt att i taxan särskildt för sig upptaga
artiklar af de nya specialstålen, af hvilka det mest använda vore manganstålet.
Detta stål, kändt endast sedan några år tillbaka, vore till
den grad hardt, att det icke kunde användas annat än som gjutet eller
bearbetas annat än med slipsten. Detsamma användes hufvudsakligen
till hjärtplåtar vid spårvägskorsningar. Det nödvändiga råmaterialet,
svårigheten att bearbeta detsamma och det däraf uppstående alfabet
gåfve denna artikel ett högt värde.
Baka axlar till järnvägsmateriel och spårvagnar tullbehandlades för
närvarande under namn af hjulsatser, antingen såsom lösa maskindelar
(rubr. n:r 538 bis), därest de vore afsedda för lokomotiver, eller också
såsom transmissioner (rubr. n:r 525 bis), därest de vore afsedda för
järnvägsvagnar, åkdon eller spårvagnar. En betydande tillverkning ägde
rum af dessa artiklar, hvilka det vore nödvändigt att särskildt omnämna
i taxan. Därvid borde dock angifvas att här afsåges endast raka axlar,
till förhindrande af att tullsatsen för vefaxlar kringginges.
Pressade plåtar, eu fransk uppfinning af stor betydelse för industrien,
vore ej särskildt omnämnda i gällande taxa. Dessa plåtar, som
användes exempelvis vid tillverkningen af järnvägsvagnar, ångpanneeldstäder,
bromsar etc., hade ansetts böra särskildt upptagas i taxan.
De ajusterade eller till ^justering färdiga plåtarna hänfördes nu till gasklockor
och ångpannor, om de vore mera än 1 millimeter tjocka och icke
galvaniserade, samt till plana plåtar, enkelt klippta, om deras tjocklek
understege 1 millimeter. Fasader, lock, domar och eldstäder, förfärdigade
af pressad plåt, tullbehandlades såsom lösa maskindelar (rubr. n:r 533).
Ångpannegaflar af enkelt pressad plåt hänfördes jämväl till sistnämnda
297
rubrik, därest deras vikt uppginge till 300 kilogram eller därutöfver samt
till ej specificerade föremål (rubr. n:r 568}, därest deras vikt understege''
300 kilogram. Ångpannegaflar, som efter pressningen undergått
bearbetning i svart eller hyfvel, hänfördes likaledes till rubrik n:r 568.
Ångpanneringar utan väll hade ej omnämnts i gällande tulltaxa, hvarken
i själfva taxan eller i förklaringarna till densamma, och de. tyska importörerna
sökte att undgå dessa artiklars tullbehandling såsom ovällda
rör. Pressade balkar för tillverkning af automobiler likställdes nu med
järndelar till åkdon (rubr. n:r 558 ter), eller också tullbehandlades de
till och med såsom järnvaror (rubr. n:r 558), ehuru deras värde vore
väsentligt högre, beroende såväl å materialets beskaffenhet som å fabrikationssvårigheter.
Ångpannedelar, vällda i vattengas, hade icke särskildt upptagits i
1892 års taxa. Dessa artiklar hade nämligen vid denna tidpunkt icke
varit föremål för större användning i Frankrike, men i följd af moderna
arbetsmetoder hade desamma alltmera kommit i bruk. Dessa artiklar
vore icke tullskyddade.
Någon industri för pressning af plåt hade icke heller existerat i
Frankrike vid tillkomsten af 1892 års tulltaxa. Den nuvarande tullbehandlingen
af dessa artiklar lände till förfång såväl för staten som
för producenterna. De pressade plåtartiklarna kunde nämligen hvarken
i fråga om pris eller vikt jämställas med de artiklar, i hvilkas ställe de
trädt. Att tillverkningen af dylika varor vunnit sin nuvarande omfattning
vore att söka däri, att föremålen genom pressningen kunde göras
lättare, än hvad fallet vore med andra slag af dylika bearbetningar. Då
tullen utginge efter vikt, komme de lättare och i detta fall dyrare artiklarna
i åtnjutande af mindre tullskydd än de tunga och billiga. Sa vore
exempelvis tullen å en ångpannegafvel för sjöpannor, förfärdigad af
pressad plåt, 15 procent lägre än å eu dylik af annan plåt, under det
att den förras värde vore dubbelt sä högt som värdet å den senare.
Delar till ång- och gasturbiner både icke kunnat beaktas af lagstiftaren
år 1892, tv tillverkningen däraf vore alldeles ny.
Fabrikationen vore förenad med mycket störa svårigheter, enär
artiklarna vanligen vore af stora dimensioner och mycket begränsad
tjocklek samt ofta svängda, hvilket erfordrade eu invecklad och dyrbar
tillverkningsprocedur. Med hänsyn till de fordringar i afseende å fasthet
och styrka, som ställdes å hithörande pjäser, vore det nödvändigt att
vid tillverkningen använda specialstål, hvar jämte den använda metallen
måste vara fullkomligt felfri. Dessa pjäser betingade därför höga pris,
oftast omkring 6 francs men understundom ända till 10 francs per kilo
38*
-
298
gram. På grund häraf liade kommissionen föreslagit, att den för ifrågavarande
artiklar nu utgående tullen af 10 francs per 100 kilogram måtte
förhöjas till 50 francs per 100 kilogram.
Lagerkulor, hvilkas användning varit ytterst ringa år 1892, hade
numera vunnit en större utbredning, och med hänsyn härtill borde desamma
upptagas under särskild rubrik i taxan.
I förslagets rubrik n:r 533 både med stöd af hvad nu relaterats
sammanförts rubrikerna n:r 553 och 557 samt delvis rubriken n:r 525 bis i
gällande tulltaxa.
Fjädrar.
Polerade och ajusterade fjädrar för vagnar och automobiler vore
hittills icke omnämnda i tulltaxan. Med bibehållande af tillämpade tullsatser
hade kommissionen under särskild rubrik i förslaget upptagit
fjädrar, afsedda för vagnar, automobiler, järnvägsvagnar och lokomotiver
med en tull af 12 francs för oarbetade och 25 francs för arbetade, allt
per 100 kilogram.
8*tteto rÖr
förn nu utgående tullen vore för lager och öppet gjutna plåtar
2 francs 50 cts och för rör, balkar, kolonner, rostgaller etc. 3 francs
50 cts, allt per 100 kilogram.
Inom landet tillverkades dubbelt så stor kvantitet gjutna rör —
120,000 å 130,000 ton — som konsumerades inom Frankrike, dess kolonier
och länderna under fransk öfverhöghet — 00,000 å 70,000 ton.
Export af den andra hälften af tillverkningen vore därför nödvändig
till förekommande af ett stillestånd i fabrikationen. Med hänsyn härtill
vore det af behofvet påkalladt att åt gjuterierna bevara dess kunder inom
landet, kolonierna och protektoraten, samtidigt hvarmed afsättningen
genom export borde vidmakthållas under skydd af »admission temporaire».
Detta skydd hade tillika med beaktansvärda ansträngningar från
producenternas sida hittills möjliggjoxh en export af landets halfva produktion.
Tyskland konsumerade för närvarande 350,000 ton gjutna rör,
då däremot dess export däraf endast uppginge till 50,000 ton. Under
det att detta lands konsumtion af dessa artiklar vore fem gånger så
stor som Frankrikes, öfverstege dess export ej den franska.
De tyska tillverkarna finge icke blott af leverantörerna utaf råvarorna
premier för hvarje ton exporterad vara, utan de voro äfven i
stånd att vinna afsättning för sitt öfverskott genom dumping (försäljning
till utlandet mot rabatt), hvars styrka möjliggjordes genom eu inhemsk afsättning,
sex gånger större än exporten. De tyska priserna vore lägre än
299
de franska. Om de också använde samma lothringermalm som de franska
tillverkarna i Meurthe-et-Moselle, så liade de dock tillgång till billigare
bränsle, i fråga om hvilket däremot de inhemska tillverkarna i Meurtheet-Moselle
vore, på grund af bristande tillgång inom landet, hänvisade
till Tyskland.
Oaktadt dessa gynnsamma omständigheter vore emellertid de tyska
tullsatserna högre än de franska. Visserligen hade beträffande rör med
tjockare vägg än 7 millimeter tullen bibehållits oförändrad i 1902 års
tyska tulltaxa, men den hade däremot höjts för tunnare rör från 2 mark
50 pfennig till 4 mark per 100 kilogram, hvilket innebure eu förhöjning
af 60 %, för gjutna balkar, plåtar in. in. från 2 mark 50 pfennig
till 3 mark å 3 mark 50 pfennig, alltefter vikten, samt för gjutna
rördelar från 2 mark 50 pfennig till resp. 4. c och 9 mark, allt efter
vikten.
Tyskland vore den förnämsta utländska konkurrenten, och det vore
med hänsyn härtill nödvändigt att uppställa tullsatser, motsvarande
de tyska.
Det vore af desto större vikt att här uppmärksamma de förändringar,
hvilka sedan år 1892 inträd t i fråga om tillverkningskostnaderna för
gjutna rör, som det här vore fråga om en af de tillverkningar, hvilka
genom storleken af sin export till utlandet bäst ådagalade Frankrikes
lifskraft.
Med stöd af anförda omständigheter hade kommittén alltså föreslagit
en förhöjning i nu utgående tull å gjutna rör, 3 francs 50 cts,
till 4 francs för rör af minst 7 millimeters vägg och till 5 francs för
rör af mindre tjocklek, allt per 100 kilogram.
Nu utgående tullsats för tyngre hithörande pjäser hade bibehållits
oförändrad, hvaremot föreslagits en förhöjning i tullen å lättare gjutgods
till 6 francs och å finare gjutgods samt ornament till resp. 7, 9
och 13 francs, allt per 100 kilogram.
För hithörande artiklar, polerade eller lackerade etc., hade den nu
utgående tullen af resp. 15 och 10 francs per 100 kilogram bibehållits
oförändrad.
Det vore oegentligt att såsom nu likställa dessa artiklar, hvilka
kräfde ett omsorgsfullt handarbete, med vanligt gjutgods. Särskild!
vore detta fallet med de lättare pjäserna. I förslaget hade tullsatsen
4 francs bibehållits för pjäser af högre vikt än 500 kilogram och för
%
Gjutgods för
mekaniska
ändamåi octi
ornament.
Arbeten af
härdadt gjutgods.
300
Värmeappa
rater.
lättare pjäser föreslagits tullsatser af resp. 7, 9 och 11 francs, allt
per 100 kilogram.
Kaloriferer, spisar, kaminer etc., helt och hållet förfärdigade af
gjutjärn — därvid dock intet afseende fästes vid bultar och nitar af
järn — och icke af plåt, lackerade eller emaljerade, droge för närvarande
eu tull af 4 francs. Därest spjallen, asklådorna o. d. bestode af järn,
tullbehandlades förstnämnda artiklar däremot såsom maskiner af plåt
eller af järn och plåt och åsattes en tull af 8 francs likasom ock, enligt
tullstyrelsens utslag, lackerade eller emaljerade värmeapparater.
Särskild! inkommande delar, emaljerade, fernissade eller lackerade
droge en tull af 10 francs per 100 kilogram.
Det vore ej följdriktigt att belägga monterade gjutna apparater
med eu tull af endast 4 francs, detta såväl enär de i fråga om värde i
förhållande till vikten endast i obetydlig grad skilde sig från apparater af
plåt och järn, i hvilka plåten ofta vore en mycket ringa beståndsdel,
som ock med hänsyn därtill, att man tillverkade dylika apparater helt
och hållet af gjutjärn med mycket begränsade tjocklekar. För öfrig!
hade äfven tullstyrelsen insett felaktigheten i dessa bestämmelser och
tillämpat tullsatsen 8 francs, så ofta som i dessa apparater ingått deri
obetydligaste kvantitet järn eller stål.
Lösa delar till dessa artiklar borde äfven åsättas samma tull, tv
om dessa kunde införas under eu lägre tull, skulle man kunna genom
eu mycket enkel och föga kostsam hopsättningsindustri undgå tuilen å
det färdiga fabrikatet.
Detta vore särskild! af vikt till förhindrande af det nuvarande tillvägagångssättet
vid import af apparater med emaljerade delar, då man
mot en tull af 4 francs införde de icke emaljerade delarna, som vore
de hufvudsakligaste, och endast för de emaljerade betalade en tull af
10 francs per 100 kilogram.
Med hänsyn härtill vore det af vikt att hafva eu enhetlig tull för
alla värmeapparater af gjutjärn, af gjutjärn och plåt eller af plåt, ornamenterade
eller icke, men ej polerade, dekorerade eller emaljerade, vare
sig helt eller delvis.
Eu enkel beläggning till skydd mot rost finge dock icke anses
såsom dekorativ fernissning under villkor likväl, att andra länder beviljade
reciprocitet i dylikt hänseende.
Å andra sidan vore det nödvändigt, att för apparater af gjutjärn,
af gjutjärn och plåt eller af plåt, hvilka innehölle emaljerade delar,
301
fastslå en tull, som åtminstone vore lika hög som för lösa delar, emaljerade,
d. v. s. 10 francs per 100 kilogram.
Slutligen erfordrades särskilda tullbestämmelser för apparater,
kalorifer^!'' och spisar, Indika till det yttre helt och hållet vore af dekorerad
plåt. Ifrågavarande kaloriferer innehölle alltid målade eller
emaljerade ornament, och spisarna af emaljerad plåt voro mycket lätta
och på samma gång mycket luxuösa. För dessa artiklar hade kommissionen,
med hänsyn till de i desamma ingående kvantiteterna gjutjärn,
dock icke ansett sig böra föreslå högre tull än 15 francs per 100
kilogram.
Om i apparaterna inginge mera än 5 procent nickel, borde naturligtvis
tullsatsen 1 franc per kilogram fortfarande vinna tillämpning.
Det funnes intet skäl, att buffertar och dragkrokar skulle vara Järntäeäar tils
åsätta en tull af endast 8 francs, vare sig de vore oarbetade eller va9na
arbetade, under det att andra delar till järnvägsvagnar, arbetade eller
icke, droge en tull af 10 francs och lösa arbetade delar af 1 100
kilograms vikt en tull af 25 francs. Stora beställningar hade gått till
utlandet, och buffertar vore inga artiklar, som komme obearbetade från
smedjan, utan de vore fabrikationsalster.
Beträffande hithörande artiklar hade de framsteg, som sedan år
1892 ägt rum i fråga om hejningsarbetet, ledt till hög fulländning och
ytterlig prisförhöjning i synnerhet i fråga om de mindre artiklarna, och
den utveckling, som tillverkningen af järnvägsvagnar och automobiler
utvisade efter år 1892, hade åstadkommit, att dessa artiklar, som förut
varit groft smidda stycken, numera vore verkliga metallpjäser.
Med stöd af dessa omständigheter hade kommissionen funnit sig
böra föreslå tullsatser af resp. 10 och 25 francs per 100 kilogram.
Nu gällande tullsatser vore 15 francs för lås, uteslutande af järn Låstiiiverkoch
20 francs för lås med delar af mässing, allt per 100 kilogram. "m9a "
Detta tullskydd vore otillräckligt för den inhemska tillverkningen.
De tyska fabrikanterna hade i Frankrike en mindre omsättning
af dörrlås, helt och hållet af järn och synnerligen prisbilliga, motsvarande
i kvalitet tillverkningen i Loire och Normandie. Dessa lås
hade ett medelvärde af 1 franc per kilogram.
Hvad som de tyska fabrikanterna i synnerhet arbetade för, vore
emellertid att till Frankrike importera möbellås, såväl af halffin kvalitet
som af en fin kvalitet, benämnd å gorges. Tillverkningen af dessa
artiklar vore med hänsyn enbart till kvaliteten absolut underlägsen.
302
Kablar.
Kedjor.
Låsens yttre beskaffenhet kunde visserligen ibland dölja bristerna, men
dessa framträdde dock vid användningen.
Värdet uppginge för vanliga möbellås af järn med delar af mässing
till 2 francs å 2 francs 50 centimes, för dylika artiklar, å gorges, till
5 å 6 francs, för vanliga lås af öfvervägande mässing till 4 francs 50
centimes å 5 francs och för å gorges af mässing till 10 å 12 francs,
allt per kilogram.
Från de inhemska tillverkarnas sida hade föreslagits eu förändrad
klassificering af hithörande artiklar.
De tyska fabrikanterna införde till Frankrike ett visst slag af lås,
hvilka kunde söndertagas. Af dessa artiklar infördes järndelarna särskild!
för sig mot en tull af 15 francs per 100 kilogram, och tullsatsen
20 francs vunne tillämpning endast å mässingsdelarna. Med hänsyn
härtill vore det nödvändigt, att vissa af tullstyrelsen i ämnet gillra föreskrifter
till förekommande af en dylik tullbehandling noggrant tilllämpades.
De i förslaget upptagna tullsatserna för ifrågavarande artiklar
varierade mellan 15 och 30 francs per 100 kilogram.
De nuvarande tullsatserna från år 1892 vore icke längre tillräckliga
att skydda kablar, afsedda för hög belastning, hvilka allt mer och mer
kommit till användning. Tack vare dessa tullsatser hämtade de flesta
hamnar, hvilka i synnerhet använde kablar för högre belastning än 60
kilogram, sitt behof från England, under det att samtidigt Tyskland
sålde betydande kvantiteter kablar, särskild! för linbanor.
Det mötte svårighet att kunna bestämdt angifva storleken af importen
utaf dessa artiklar, enär det icke funnes särskilda statistiska uppgifter
i dylikt afseende, men man kunde dock för den inhemska industrien
konstatera en betydande förlust såväl i fråga om kabeltillverkning som
tråddragning. Med hänsyn härtill hade kommissionen funnit sig böra
för dessa artiklar föreslå nya tullsatser, varierande mellan 9 och 63
francs per 100 kilogram.
Kedjor af mindre dimensioner tillverkades i allmänhet antingen af
lärlingar, hvilkas antal tyvärr dock minskades dag för dag, eller ock af
ålderstigna arbetare, hvilka på så sätt funne ett mindre hårdt arbete,
genom hvilket de kunde förtjäna sitt lifsuppehälle. Denna tillverkning
vore sålunda af intresse i två olika hänseenden. Tillverkningspriset å
kedjor ökades betydligt i den män länkarnas dimensioner minskades.
303
De i Österrike gällande tullsatserna vore för kedjor, oarbetade,
13 francs 60 centimes — 34 francs 80 centimes och för kedjor, arbetade,
24 francs 15 centimes — 42 francs.
I den tyska taxan hade vidtagits särskild specialisering af dessa
artiklar och för bogseringskedjor upptagits en tull af 1 franc 87 centimes,
för andra kedjor 6 francs 25 centimes och för bearbetade 18
francs 75 centimes.
Kommittén hade emellertid icke ansett sig böra föreslå ändring i
gällande tullsats, 8 francs för kedjor i allmänhet, men hade däremot i
förslaget upptagit en särskild tullsats af 10 francs per 100 kilogram för
kalibrerade kättingar, hvilka vore verkliga maskindelar.
.
i
Bilaga T.
UTLÅTANDE
MASKINVERKSTÄDERNAS TULLKOMMITTÉ
ANGÅENDE
REVISION AP TULLTAXAN JÄMTE FÖRSLAG TILL TULLSATSER
MASKINER,
REDSKAP OCH VERKTYG M. m.
39
Till kung!, tulltaxekommittén.
Det tillfälle, som kung!, tulltaxekommittén genom utsändande af
frågeformulär m. m. beredt idkarne af svensk verkstadsindustri att uttala
sina önskemål och erinringar med anledning af den förestående
revisionen af tulltaxan, har af dem med intresse omfattats.
Inom denna industri, liksom inom andra grenar af näringslifvet,
har man under senare tider icke kunnat undgå att känna olägenheterna
af, att den nuvarande tulltaxan i flera hänseenden föga motsvarar de
förändrade förhållanden, som industriens utveckling och det allt jämt
ökade varuutbytet de olika länderna emellan medfört.
För den mekaniska verkstadsindustrien hos oss ha de tvenne
senaste decennierna varit eu tid af liflig verksamhet och utveckling.
Trots de svårigheter, hvarmed den haft att kämpa, har den efter de
gångna genombrottsåren nått den ställning, att den i fråga om flertalet
maskinartiklar numera kan framvisa en fabrikation, som står jämsides
med och kvalitativt torde öfverträffa utlandets. I följd häraf måste den
anses väl rustad att i hufvudsak kunna tillgodose det egna landets behof
i denna väg, därest den icke af lagstiftningen lämnas utan det stöd och
den uppmuntran, som inom flertalet kulturländer kommer det inhemska
industriella arbetet till del.
Ett sådant skydd är visserligen redan i nu gällande tulltaxa denna
industri beredt. Men dels är det icke konsekvent tillämpadt på alla de
artiklar, som tillverkas vid våra verkstäder, såsom vissa slag af järnvägsmateriel
m. m., dels förtages i många fall verkan af detsamma
genom oegentligheter i den numera föga tidsenliga tulltaxan, ojämnt
afvägda tullsatser, som låta den färdigarbetade varan, t, ex. en del
arbeten af valsadt järn (ångpannor, cisterner etc.) draga eu. lägre tull
än det material, hvaraf den tillverkats o. s. v.
På grund af dessa i korthet berörda skäl har flertalet representanter
för verkstadsindustrien funnit sig böra begagna tillfället att utförligare
änne sin ställning till tulltaxerevisionen i hvad den rör de mekaniska
O
O
808
verkstädernas fabrikation och i detta syfte åt särskilde kommitterade
uppdragit att afgifva utlåtande därom samt i öfrigt framställa de önskemål,
som med ifrågavarande revision äga samband.
Vid fullgörandet af detta uppdrag ha kommitterade i första hand
till pröfning upptagit den fråga, som på senare åren från flera håll förts
fram i den offentliga diskussionen, och som äfven af Riksdagen gjorts
till föremål för en framställning till Kungl. Maj:t, nämligen frågan om
olägenheterna åt värdetullen å maskiner, redskap och verktyg in. in.
samt möjligheten att i större eller mindre utsträckning ersätta densamma
med vikttull.
För vinnande af erforderligt material i frågan ha kommitterade trädt
i förbindelse med de mekaniska verkstäderna i vårt land och genom ett
å ett flertal händer fördeladt arbete lyckats erhålla ett på det hela rikhaltigt
sådant.
Ett närmare skärskådande af detta material visar, att bland representanterna
för våra verkstäder med deras i många stycken olikartade
tillverkningar uppfattningen i icke ringa män växlar, att uttalanden
sålunda —- principiellt sedt — icke saknas till förmån likaväl för den
ena som för den andra förtullningsprincipen, men att gemensamt för
alla till kommitterade ingångna skrifvelser är krafvel på större trygghet
mot missbruk vid införseln af maskinartiklar samt ett mera effektivt
verkande skydd än värdetullen för närvarande erbjuder. Och i valet
mellan de vägar, som för vinnande af detta mål härvid erbjuda sig —
möjligheten att omgärda värdetullen med fullt effektiva kontrollbestämmelser
eller att i största möjliga utsträckning låta vikttullen träda i stället
för värdetullen — synas meningarne otvifvelaktigt luta till förmån för
det senare alternativet.
Att här utförligare ingå på alla de skäl för och emot, som under
diskussionen i denna fråga kommit till synes, torde icke vara erforderligt.
Endast de mera väsentliga, som af de resp. verkstäderna andragits,
anse sig kommitterade böra omförmäla.
Till försvar för värdetullen har sålunda anförts, att den icke kan
frånkännas egenskapen att med högre afgift träffa den dyrbarare artikeln,
å hvilken mera arbete nedlagts, än den gröfre, mindre förarbetade
maskinen och sålunda ur tullbeskattningssynpunkt äger företräde; att
själfva beskaffenheten af vissa artiklar, såsom automobiler, ångturbiner,
finare verktyg m. fl. synes hänvisa till värdetullen såsom den naturligaste;
att den därjämte är ett riktigare uttryck för gällande marknadspris
och under vanliga förhållanden väsentligt underlättar tullbehandlingen
o. s. v.
309
Men med erkännande häraf har å andra sidan med styrka gjorts
gällande, att värdetullen i sin tillämpning leder till svåra och betänkliga
missförhållanden, hvarom erfarenheten nästan dagligen lämnar vittnesbörd.
Affärsintresset och spekulationen ha — framhålles det — förstått
finna utvägar att i viss män kringgå denna tull och för den inhemska
industrien reducera värdet af det skydd den afser att bereda. Det vore
sålunda allt för val kändt, att utländska firmor vid försändandet af
maskinartiklar till sina filialer och agenter i Sverige mången gång upptaga
värdet a. fakturan alltför lågt, ej sällan till själfkostnadspris och
därunder, hvarigenom massimportören oskäligt gynnas framför den enskilde
köparen; att det uppgifna värdet å fakturan ofta är svårt att
kontrollera och att under skyddet af de vanskligheter, kontrollen i detta
fall erbjuder, underslef af den mindre samvetsgranne importören ofta
nog bedrifves till förfång ej endast för de enskilda verkstäderna, utan
äfven för statskassan, som på denna väg torde gå förlustig ej oansenliga
belopp; samt slutligen att som en följd af dessa förhållanden tvist mellan
vederbörande tulltjänsteman och importören angående en varas värde
med däraf för den senare härflytande obehag och kostnader lätt uppstå.
De uttalanden åter, som föreligga rörande vikttullen, synas sammanstämma
daruti, att denna äger det bestämda företrädet framför värdetullen,
att den erbjuder ett bättre skydd mot falsarier än denna senare;
och när från en del verkstäder erinras, att svårigheter äro förenade äfven
med användande af vikttullar i förevarande fall, i det att de — genom
mängden af de olika konstruktioner, som kunna tänkas förekomma å
vissa artiklar — lämna en osäkrare grund för kalkylering af varornas
pris, att mindrevärdiga maskiner komma att draga samma tull som dyrbarare
sådana med den påföljd, att importen af billigare maskiner försvåras
o. s. v., sa genmäles härtill från andra håll, att dessa svårigheter i
hufvudsak komma att afhjälpas genom eu utförlig och med fackmannainsikt
gjord klassificering och specificering af de olika artiklarna efter
deras storlek och ändamål, och att i allt fall den stora fördelen att vinna
eu mot missbruk betryggande kontroll uppväger de med vikttullarna
eventuellt, förbundna olägenheterna.
Till stöd för yrkandet om införande af vikttullar å maskin artiklar
hos oss har äfven åberopats den omständigheten, att Tyskland, Frankrike,
Belgien m. fl. industriländer funnit tidpunkten inne att öfvergå
från värdefull till vikttull, ehuru — såsom å andra sidan framhålles —
någon större erfarenhet icke ännu vunnits, huru tillämpningen af vikttullsystemet
i fråga om dessa artiklar utfallit.
310
Den svårlösta beskaffenheten af den föreliggande frågan har från
första stund varit för kommitterade uppenbar. Med klar insikt härom
ha de underkastat den en omsorgsfull pröfning och därvid för vinnande
af eu tillförlitlig och fullt objektiv grund för omdömet utarbetat en
klassifikation af de olika grupperna af maskinartiklar jämte ett specificeradt
förslag till tullsatser, beräknade efter vikt.
Under fortgången af detta arbete har det visat sig, att lösningen
af denna uppgift visserligen i fråga om en del artiklar varit förenad
med rätt stora svårigheter, men att vikttullprincipen dock i hufvudsak
kunnat genomföras. Endast i de fall, där rent oöfvervinnerliga hinder
mött att uppdraga rimliga viktgränser och noggrant afväga de resp.
tullsatserna, ha kommitterade föreslagit värdetullens bibehållande.
Vid utarbetande af förslaget ifråga ha kommitterade haft till ledning
för sina beräkningar — utom statistiska varuförteckningen — de
från ett flertal verkstäder inkomna uppgifter om de olika fabrikatens
försäljningspris, vikt och förslag till tullsatser.
I första hand ha bemödandena riktats på att för vissa grupper af
maskiner, som tillverkas i mycket olika storlekar och hvilkas vikt naturligen
varierar med storleken, finna lämpliga viktgränser, i det att en
lättare maskin, på hvars olika delar ett relativt större arbete nedlagts,
betingar ett högre pris än en större sådan, för hvars tillverkning kostnaden
för det använda råmaterialet är af långt större betydelse.
Vid genomförandet af ifrågavarande viktindelning har det emellertid
icke kunnat undvikas, att de föreslagna tullsatserna kommit att i
vissa fall öfverskjuta, i andra åter understiga nu gällande värdetull.
I fråga om eu del artiklar såsom explosionsmotorer har en kombination
af värdetuil och vikttull befunnits lämpligast. Svårigheterna
att genomföra en gruppering af dessa efter fullt lämpliga viktgränser
har nämligen visat sig allt för stora. En 20 hästkrafters bensinmotor
kan exempelvis vara försedd med liera eller färre cylindrar, beroende
på de olika konstruktioner, som förekomma. I det ena som det andra
fallet är vikten ungefärligen densamma, medan däremot värdet varierar
till den grad, att skillnaden i värde mellan1 två maskiner med samma
vikt kan uppgå ända till 250 procent.
Äfven för verktyg ha kommitterade sett sig hänvisade till utvägen
att föreslå både vikt- och värdetullar, dels af i hufvudsak samma skäl
som anförts beträffande explosionsmotorer, dels äfven till följd däraf,
att en vikttull, som ungefärligen motsvarar eu 12-procent värdetull,
leder konsekvent genomförd till belopp, som i jämförelse med öfriga
vikttullsatser torde te sig afskräckande höga. (Se bilaga 2.)
311
Delande den uppfattning, som af flera mekaniska verkstäder uttalats,
få kommitterade som ett välgrundadt kraf från maskinverkstädernas
sida framhålla, att spårväxlar och spårkorsningar, som med fördel
kunna tillverkas inom landet och för närvarande införas tullfritt, åsättas
tull. I betraktande af den drygare arbetskostnad, dessa artiklar kräfva,
måste det enligt kommitterades mening vara en oegentlighet att de,
såsom nu är förhållandet, i tullhänseende likställas med järnvägsskenor,
som äro tullfria.
En annan olägenhet, som kommitterade i detta sammanhang vilja
fästa uppmärksamheten på, rör en illojal införsel af båtmotorer. Det
har nämligen under de senare åren kunnat esomoftast konstateras, att
smärre fartyg och båtar, som från våra hamnar, företrädesvis från de
å västkusten belägna, gorå färder till utrikes ort, där inköpa motorer,
som, inmonterade i de resp. fartygen, sedermera passera in tullfritt.
Eu dylik trafik länder gifvetvis de svenska tillverkarne af explosionsmotorer
likaväl som statsverket till skada och bör, synes det, genom
lämpliga kontrollåtgärder från tullverkets sida kunna förhindras.
De tullsatser, som kommitterade tillåtit sig föreslå, innebära någon
höjning af det nu gällande tullskyddet. Med denna förhöjning åsyftas
dock närmast att åt industrien gifva det skydd, som den nuvarande
värdetullen ursprungligen afsett att bereda densamma. Lika med flertalet
mekaniska verkstäder finna nämligen kommitterade erfarenheten
ha till fullo bestyrkt, att den nu gällande tullsatsen, 10 procent af värdet,
under årens lopp af flerahanda skäl förlorat mycket af sin effektivitet.
Ett par af dessa orsaker äro särskildt framträdande: den växande konkurrensen
från industriländer, som intaga eu dominerande ställning å
världsmarknaden, och det tillvägagångssätt, som af dessa alltmera börjat
praktiseras — att inkasta öfverskottet af deras produktion å den svenska
marknaden och dymedelst nedtrycka prisen lör de svenska tillverkarne.
Det torde till belysande af storleken af den maskinimport, som
årligen äger rum till Sverige, böra erinras om, att under 1906 infördes
hit maskiner, redskap och verktyg till ett värde af 21,413,000 kronor
(ångmaskiner och symaskiner ej medräknade).
Kändt är ock, att såväl arbetslöner som priset å flere råmaterialier
under de senaste åren icke oväsentligt stigit i vårt land, en omständighet,
som bidrager att ställa våra industriidkare i ett ogynnsammare läge
än fabrikanterna i de länder, hvilka — såsom Tyskland — äga förmånen
af billigare råmaterialier, högre arbetsintensitet och vidsträcktare
marknad m. nr.
312
Deri tyska tullpolitiken tiar, som man vet, af gammalt riktat sig’
på att kraftigt främja den inhemska industriens utveckling. Oafsedd
förmånen af exportpremier och afsevärda fraktlindringar har den tyska
industrien kommit i åtnjutande af ett skydd, som på det hela är vida
högre än det, som för närvarande kommer den svenska industrien
till de!.
Tager man tillika i betraktande, att den mekaniska verkstadsindustrien
hos oss numera vuxit ut till det omfång, att den kan sägas
vara eu af våra största näringsgrenar, som lämnar utkomst åt ett betydande
antal svenska medborgare och hvars fortbestånd och tillväxt är
af betydelse för hela vårt ekonomiska lif, så synes det kommitterade,
som om mycket talande skäl förelåge för staten att genom ett verksammare
skydd stödja vår i lofvande utveckling stadda maskinindustri
gentemot den hardt påträngande utländska konkurrensen och därigenom
utan nämnvärd prisstegring möjliggöra afsättning af dess alster i långt
större utsträckning å den inhemska marknaden.
För det öfvervägande flertalet artiklar, för hvilka värdetull bibehållits,
har ett skydd af 12 procent ansetts tillfyllest. Endast för ett
fåtal sådana ha kommitterade föreslagit 15 procent på den grund, att
de äro föremål för eu särskildt hård konkurrens och i allmänhet faktureras
så lågt, att endast genom stödet af denna tullsats den inhemska
fabrikationen al dessa artiklar beräknas kunna lämna den afkastning,
som möjliggör dess fortsättande för framtiden.
De maskinartiklar åter, hvilka såvidt känd! icke i allmänhet tillverkas
inom landet, ha kommitterade ansett fortfarande endast böra
draga eu tull af 10 procent.
Samtliga de af kommitterade föreslagna tullsatserna äro — det
önska de särskildt betona — att anse som minimaltullsatser, d. v. s.
de lägsta, som för beredande af ett rimligt skydd, enligt den allmänna
uppfattningen inom verkstadsindustrien, kunna ifrågakomma. Beträffande
motsvarande maximaltullsatser vilja kommitterade yrka, att dessa må
lastställas till de belopp, hvarmed de resp. minimalt ullsatserna utgå,
med tillägg af 25 å 30 procent.
Under åberopande af hvad sålunda anförts få kommitterade hemställa,
att de i hosgående förslag specificerade artiklar må
åsättas minst de af kommitterade föreslagna tullsatser.
(Bilaga 1.)
313
Vid tillämpning af vikttullsystemet i så stor utsträckning som
föreslagits å ifrågavarande maskinartiklar synas för underlättande af
tullbehandlingen vissa föreskrifter böra lämnas, exempelvis den, att
importören skall vara skyldig förete konnossement eller faktura, upptagande
brutto- och nettovikten.
Icke mindre viktigt är att genom skärpta kontrollbestämmelser -—
eventuellt höjda bötesstraff -— söka så långt möjligt förhindra de vid
värdetullens tillämpning förekommande missbruk. Såsom ägnade att
främja detta syfte vilja kommitterade framhålla några åtgärder, hvilka
af packhusinspektionen i Stockholm på sin tid föreslogos, men som icke
synas ha kommit till användning, nämligen att fakturor och konnossement,
som vid tullbehandlingen företes, skola vara behörigen underskrifna
och att godsägarens uppgift om en införd varas värde skall på
tro och heder skriftligen afgifvas m. m.
För kommitterade är det därjämte en angelägen sak att framhålla,
att det här bifogade förslaget till tullsatser — såväl vikt- som värdetullar
— är byggdt på den förutsättningen, att nu gällande tullsatser
å för verkstadsindustrien behöfliga materialier icke höjes, att tullfrihet
för tackjärn, koppar i tackor samt för öfriga metaller, som nu äro fria,
bibehålies. Endast under denna förutsättning kunna nämligen de föreslagna
tullsatserna, såsom af representanterna för våra mekaniska verkstäder
alltmänt vitsordas, bereda det skydd, som med dem afses.
Efter att i ofvanstående framställning ha för kungl. tulltaxekommittén
framlagt det resultat, hvartill kommitterade kommit vid pröfning
af frågan, hvilken förtullningsprincip vid införsel af oftanämnda
varor företrädesvis bör ifrågakomma, öfvergå kommitterade att med
några ord beröra åtskilliga andra synpunkter och önskemål, som de
anhålla måtte komma till beaktande vid det förestående arbetet med
tulltaxans revidering.
Hvad beträffar spörsmålet från Itvilka länder den för de mekaniska
verkstäderna mest besvärande konkurrens härrör, synas meningarna
vara eniga därom, att denna konkurrens i första hand utgår från Tyskland,
därnest från Amerika, England och Danmark i nu nämnd ordning;
vidare från Frakrike (bandsågar, explosionsmotorer, kassaskåp m. fl.
artiklar), Norge (hissar, träbearbetningsmaskiner, maskiner för trämasseindustrien,
ångpannor och turbiner m. in.), Schweiz (elektriska maskiner,
40*
314
ång- och vattenturbiner) samt Holland (elektriska kranar) och Belgien,
ehuru hvad de tvenne sistnämnda länderna beträffar i mindre omfattning.
Såsom förut antydts, pågår tid efter annan från såväl England
som Amerika och Tyskland, icke minst från detta sistnämnda land, en
konkurrens af den art, att det för de svenska verkstäderna gifves ringa
eller ingen möjlighet att med utsikt till framgång möta densamma.
Het har nämligen visat sig, att vid i dessa länder inträffande öfverproduktion
och under rådande mindre goda konjunkturer ett flertal
artiklar här afyttras till belopp, som icke blott understiger det pris,
hvartill de kunna tillverkas i Sverige, utan till och med förefaller att
understiga tillverkningskostnaden i eget land. Hetta är t. ex. förhållandet
med vissa slag af lokomotiv, lokornobiler, tröskverk, slåttermaskiner,
hästräfsor och plogar, spiralborrar, verktygsmaskiner och diverse verktyg
(från England och Amerika), eu del järnvägsmateriel såsom växlar för
järnvägar, spårkorsningar, äfvensom ångpannor, ångmaskiner, velocipeder
(företrädesvis frän Tyskland), värmeledningselement, ång- och vattenledningsarmatur,
ängpumpar m. fl.
Rörande de villkor och bestämmelser, som enligt §§ 8 och 9 tulltaxeunderrättelserna
gälla för åtnjutande af restitution af tull för vissa
materialier och råämnen, Indika dels användas till fartygsbyggnader
m. m., dels efter inom landet undergången förarbetning åter utföras,
ha från flera skeppsvarf och mekaniska verkstäder påyrkats vissa ändringar
och tillägg, hvilka — såvidt de utan större svårigheter ur kontrollsynpunkt
kunna genomföras — skulle för importören medföra fördelen
af minskad kostnad och tidsutdräkt vid tullbehandlingen m. m. samt på
det hela bidraga till främjande af vår icke ännu synnerligen utvecklade
skeppsbyggnadsindustri och exporthandel. I sådant syfte tillåta sig
kommitterade hemställa, att i enlighet med herr 1). Broströms motion
vid 190G års riksdag i § 8 tulltaxeunderrättelserna införes bestämmelse
om att vid import af sådana för byggnad, förbyggnad eller reparation
af fartyg, skeppsdocka, dockport, ponton eller slip afsedda materialier
och skeppsförnödenheter, för Indika restitution af eller befrielse från
tull är medgifven, skall, där tullsatsan är bestämd att utgå efter vikt,
till grund för förtullningen läggas importörens af faktura, konossement
eller annan därmed jämförlig handling bestyrkta uppgift om det införda
godsets vikt.
En annan förändring i de för restitution jämlikt § 8 gällande
villkor, som kommitterade i detta sammanhang anse sig böra påyrka,
rör fartygets afgiftspliktiga dräktighet. I fråga om ångfartygen är
storleken af nettotonnaget, som kandi, mycket varierande och på. förhand
svår att bestämma, beroende som det. är på afdrag, som medgifvas
för hyttinredning, maskinrum, kolboxar och vattenbarlast-tankar m. m.
Allt emellanåt vidtagas ock i skeppsmätningsförordningen. förändringar,
som leda till nästan orimliga proportioner mellan de olika tonnagen,
då däremot bruttotonnaget i regel är ett jämförelsevis konstant matt på
fartygets verkliga storlek och kan med någorlunda säkerhet genast från
ritningen beräknas af konstruktören.
Med anledning häraf tillåta sig kommitterade hemställa, att den
nu gällande bestämmelsen rörande fartygets dräktighet ändras därhän,
att i stället för 40 tons nettodräktighet fastställes 75 tons bruttodräktighet.
Af några mekaniska verkstäder ha i samband med berörda ändring
i restitutionsvillkoren för skeppsbyggnadsmaterialier påyrkats införande
i § 9 tulltaxeunderrättelserna. af bestämmelser därom, att restitution må
medgifvas för af valsad plåt, fasonjärn in. m. utförda arbeten, såsom
pannor, behållare, broar, kranbalkar etc. äfvensom för maskingods i
allmänhet, som i förädladt skick återutföres ur landet,
Enligt hvad kommitterade ha sig bekant, är emellertid en sådan
rätt redan nu enligt § 9 mom. 5 tulltaxeunderrättelserna principiellt
medgifven, »såvidt generaltullstyrelsen finner tillförlitlig .kontroll kunna
åstadkommas». Som emellertid vid verkstäder, som ligga mer eller
mindre aflägset från någon tullkammare, en sådan kontroll lär vara
svår att åvägabringa och möjligheten att i förevarande fall erhålla
restitution visat sig kunna stranda på denna omständighet, ha kommitterade
velat till tulltaxekommitténs bepröfvande hemställa, huruvida icke
för de mekaniska verkstädernas vidkommande restitution af tull för
sådana varor, som i nämnda moment åsyftas, må kunna medgifvas på
enahanda villkor som de, hvilka gälla för restitution af tull för skeppsbyggnadsmater
Laber.
Kommitterade finna sig tillika böra yrka, att utförseln al den
vara, för hvilken tullrestitution lämnas, får äga rum öfver hvilken tullkammare
som helst, oberoende af platsen, där råvaran lörarbetats, samt
att därutöfver den i sistnämnda paragraf och moment tulltaxeunderrättelserna
fastställda tid, inom hvilken — från varans införsel räknadt
— åter utförsel u skall ha ägt ruin och restitution sökts, utsträckes från
1 till 3 år.
Till ofvanstående uttalanden ha kommitterade endast att toga ett
par allmänna erinringar, hvartill en vid flera tillfällen vunnen erfarenhet
af den nuvarande tulltaxan och dess tillämpning ger anledning, och
som vid eu fullständig revision af densamma icke höra förbigås, näm
-
316
ligen krafvet på en utförligare specialisering i tulltaxan af de olika
varu artiklarna — en specialisering, som äfven vid tullbehandling af de
varor, hvit k a förtullas efter värde, synes önskvärd — införandet af ett
enkelt, men fullständigt varuregister med användande af den modärna
handelsteknikens termer och uttryckssätt samt vidtagande af åtgärder
för vinnande af större säkerhet vid tullbehandlingen.
Med öfverlämnande af förestående utredning och förslag, afsedda
att utgöra svar på de i det utsända frågeformuläret framställda frågor,
vilja kommitterade till slut endast ha uttalat, att denna utredning, tillkommen
genom enskildes försorg, gifvetvis icke gör anspråk på att
vara i alla delar uttömmande eller fri från brister. Men kommitterade
våga dock hoppas, att förevarande framställning, vid hvars tillkomst
representanter från ett flertal mekaniska verkstäder med olika fabrikation
medverkat, skall för tulltaxekommittén blifva ett värdefullt material och
särskild! beträffande den fråga, som företrädesvis varit föremål för utredning,
frågan om värdefull eller vikttull å flertalet maskinartiklar,
ange den riktning, i hvilken en revision af tulltaxan enligt kommitterades
förmenande i hufvudsak bör gå.
A maskinverkstädernas tullkommittés vägnar:
I. F. Wallberg.
Ordförande.
317
Bilaga 1.
Föreslagen j
V a r u s 1 a g.
Nettovikt pr st. maskin,
tullsats
kg.
för
för
lOOkg.
100 kr.
kr.
kr.
Fartyg och båtar med eller utan motorer:
af 75 brutto registerton och därunder
(eller af 40 netto registerton och där-  under)
10
ångmudderverk
10
andra
tullfria
j
järnvägs- och spårvägsmateriel:
!
spåranordningar;
spårväxlar och spårkorsningar samt
fjäder och växeltungor
8
vändskifvor och delar däraf
7
rundjärnsstag och omkastare till spår-  växlar, förbindningsjärn eller mellan-  slag, klämplattor, skenskor och öfriga
i en blifvande tulltaxa ej specificerade
delar till spåranordningar
4
signalsäkerhets-, växelförreglings- och
väghomsanordningar;
j
centralställverk, hela eller i delar
16
öfriga delar och tillbehör, ej speci-  ficerade
8
318
i
föreslagen
!
Varuslag.
a
Netto vikt pr st. maskin,
tullsats
för
för
100 kg.
100 krJ
kr.
kr.
Järnvägs- och spårvägsmateriel:
|
i
j
lokomotiv och ej specificerade delar
däraf
10,000 och därunder
25
m. ä. 10,000 t. o. m. 20,000
f! 20
„ 20,000
18
järnvägs- och spårvägsvagnar:
j
!
i förening med motorer tullbehandlas
såsom lokomotiv.
i
utan motorer:
personvagnar äfvensom postvagnar
15
godsvagnar:
tipp- och andra vagnar för flyttbara
järnvägar
7: so
cisternvagnar
10
andra
7: so
tendrar
15
hjulaxlar (ej vefaxlar), fjädrar, hjul,
hjulsatser, hjulband, hjulringar och
hjulcentra samt buffertar och delar
däraf
5
bromsinrättningar samt underreden
till järnvägs- och spårvägsvagnar
15
koppelanordningar, lager, stakfästen
samt andra ej specificerade delar till
järnvägs- och spårvägsvagnar
7: so
319
V a r u s 1 a g.
Föreslagen
Nettovikt pr st. maskin,
, tullsats
för i för
100 kg. 1100 kr.
i kr. ! kr.
Maskiner, redskap och verktyg eller delar
däraf, ej specificerade:
Motorer, ej elektriska:
gas-, petroleum-, bensin- och
andra
explosionsmotorer, äfvensom
varm-
luftsmotorer
500 och därunder
15
m. ä.
500 t. o. m.
1,000
30
„ 1,000
2,500
25
„
2.500
5,000
20
„
5,000
10,000
15
„ 10,000
50,000
12
„
50,000
10
vattenturbiuer, vattenhjul och vatten-
pelaremaskiner
40 och därunder
60
m. ä.
40 t. o. m.
100
40
„ 100
250
25
„
250
„
500
15
„
500
1,000
12
„ 1,000 „
2,500
10
„
2,500
„
5,000
8:5 0
„
5,000
10,000
7
„ 10,000
6
regulatorer för vattenturbiner
40 och därunder
75
m. ä.
40 t. o. m
100
50
„ 100 ,,
250
35
„
250
„
500
25
„
500
1,000
20
„ 1,000 „
2,500
18
2,500
„
5,000
16
,,
5,000
12
320
1
Nettovikt pr st. maskin,
Varuslag.
ka''.
•
o
Föreslagen
tullsats
för ; för
100 kg. j 100 kr.
kr. ; kr.
Maskiner, redskap och verktyg eller delar
däraf, ej specificerade:
motorer, ej elektriska:
vindmotorer:
vingsystem och mekanism
15
stativ och delar däraf
6
för bearbetning af metaller:
svart-, fräs-, såg-, hyfvel-, borr-, gång-,
slip-, och andra maskiner, afsedda
att skära metallen (utom klippmaski-.
ner)
100 och därunder
36
m. ä.
1001, o. m. 250
30
250
„
500
25
„
500
„
1,000
20
„ 1,000 „ 2,000
16
„
2,000
.,
3,000
12
„
3,000
„
5,000
10
„
5,000
.,
10,000
8
10,000 .. 20,000
7 j
„ 20,000
.
5
valsverk, ång-, fjäder- och luftham-
mare, hejare, nit-, press-, stans-, träd-
dragnings-, spik-, hästsko-, smides-,
plåtslageri-, kopparslageri-, blecksla-
geri-, kapsylmaskiner m. fl., sombear-
beta metallen utan att skära den, samt;
klippmaskiner
fl 00 och därunder
25
:m. ä. 100 t. o. in.
250
18
321
Varuslag.
Nettovikt pr st. maskin,
kg.
Föreslagen
tullsats
för ; för
lOOkgJlOO kr.
kr. j kr.
Maskiner, redskap och verktyg eller delar
däraf, ej specificerade:
för bearbetning af metaller:
valsverk, ång-, fjäder- och luftham-
mare, hejare-, nit-, press-, stans-, tråd-
dragnings-, spik-, hästsko-, smides-,
plåtslageri-, kopparslageri-, bleck-
slagen-, kapsylmaskiner m. fl., som
bearbeta metallen utan att skära den,
samt klippmaskiner
m. ä.
250 t. o. m. 500
14
„
500
„
1,000
13
„ 1,000 „ 2,000
12
„ 2,000 „ 8,000
10
„
3,000
„
5,000
8
„
5,000
„
10,000
6
„ 10,000 „ 20,000
5
„
20,000
„
40,000
4
„
40.000
3
valsar för valsverk:
oarbetade
3
bearbetade
6
för bearbetning af trä:
sågramar
5.000 och därunder
9
m. ä. 5,000 t. o. m. 10,000
8
„ 10,000
7
andra sågmaskiner, äfvensom hugg-,
klyf-, bark-, hyfvel-, slip-, svart-,
!
41
322
j
V a r u s 1 a g.
Nettovikt pr st. maskin,
kg.
Föreslagen
tullsats
för
för
100 kg. 1100 kr.
kr.
kr.
Maskiner, redskap och verktyg eller delar
däraf, ej specificerade:
1
för bearbetning af trä:
borr-, stäm-, fräs-, slitsmaskiner in. fl.
samt korkskärningsmaskiner
250 och därunder
25
m. ä. 250 t. o. m. 500
20
„
500
„
1,000
17
„ 1,000 „ 2,000
14
„
2,000
„
3,000
12
i
„
3,000
„
5,000
10
„
5,000
.,
10.000
9
,, 10,000
8
för trämasse- och papperstillverknings-
industrien:
slipverk, raffinörer, kollergångar, utan
i
stenar; desintegratorer, defibrörer och
holländare
7
1
skärpapparater
15
.
papp-, tork- och våtmaskiner för sieb-
cylindrar eller viror
8
trämassekokare:
pressade eller svetsade
10
nitade
6: 5 0
gjutna
4: so
förtrycksvalsar (dandyrullar)
50
328
Varuslag.
i Föreslagen
Nettovikt pr st. maskin,
! tullsats
kg.
1 för
ilOOkg.
kr.
för
100 kr.
| Maskiner, redskap och verktyg eller delar
; däraf, ej specificerade:
kr. j
för trämasse- och papperstillverknings-  industrien:
s. k. viror (ändlösa)
60
sorterapparater, knutsilar (såväl rote-  rande som plan- och skaksilar), nollmas-  safångare, urvattnare, siebcylindrar,
pappersmaskiner, skär- och rullmaski-  ner, kalandrar samt andra, ej specific.
1
12
för förädling af papp och papper,
såsom goffreringsmaskiner, pås- och
kuvertmaskiner, stans-, fals- och häft-  maskiner, prägelpressar, målnings-,
hronserings- och klistringsmaskiner,
kartongmaskiner m. fl.
|
|
10 l
för boktryckeriindustrien
10
för bokbinderiindustrien
10
för tändsticksindustrien
15
för läder-, kautschuk- och limindu-  strier samt hattmakeri
10
för textilindustrien:
maskiner för spånadsämnenas för-  arbetning, såsom ulltvättmaskiner, rif-  maskiner, blandplysar, kardmaskiner
; io
1
1
324
Varuslag.
Nettovikt pr st. maskin,
kg.
Föreslagen
tullsats
för | för
lOOkg. 100 kr.
kr. | kr.
Maskiner, redskap och verktyg eller delar
däraf, ej specificerade:
för textilindustrien''.
spinn- och tvinningsmaskiner samt
väfstolar
appreturmaskiner samt maskiner för;
tvätt och kemisk rengöring, såsom;
rugg-, valk- och surrmaskiner, skärmaskiner,
dekatermaskiner samt an-j
dra ej specificerade
för sädeskvarnsindustrien, såsom förrensnings-,
rens-, tvätt- och torkmaskiner,
valsstolar, skal- och grynmaskiner,
centrifugal- och skaksiktar,
puts-, sorter- och borstmaskiner, aspiratörer
m. fl.
100 och därunder
m. ä.
100 t. o. m.
„
500
„
„
2,500
för oljepressnings-, chokolad-, bagerioch
konfektyrindustrier m. fl., äfvensom
bakugnar
för socker- och stärkelsetillverkning
såsom tvätt-, rif- och urlakningsmaskiner,
filterpressar, vacuum- och kri
-
12
in. fl.
1,000 och därunder
17 i
m. ä. 1,000 t. o. m.
2,500
12
„
2,500
„
,,
5.000
5,000
10
8
30
500: 20
2,500, 15
12
10
325
Varuslag.
Nettovikt pr st. maskin,
Föreslagen
tullsats
för ; för
100 kg. ,100 kr.
I kr. kr.
Maskiner, redskap och verktyg eller delar
j däraf, ej specificerade:
för socker och stärkelsetillverkning :j
betknifvar
ramar för betknifvar
för jäst-, sprit-, maltdrycks- och''
mineralvattentillverkning
för margarinberedning
för jordbruket:
plogar och plogdelar, ej specificerade,
årder, alfluckrare; harfvar och;
andra harfliknande åkerbruksredskap,
äfvensom delar däraf; skördeoch
slåttermaskiner; hästräfsor, hövändare;
ogräsrensare, hästhackor
och andra för sådd eller skörd afsedda,;
ej specificerade (ej handredskap); i
harpor, kastmaskiner, triörer, sädes-l
sorterare och andra, ej specificerade!
för sortering och rensning af säd eller j
frö; rotfruktskärare, sädes- och oljekakskrossare,
hackelsemaskiner och
andra för fodervarors sönderdelning
afsedda maskiner
vältar, sladdar och andra för jordens
beredning afsedda, ej specificerade
redskap (ej handredskap) eller delar,
däraf
120
75
15
10
326
j
Nettovikt pr st. maskin,
Varuslag.
kg-
Föreslagen
tullsats
för i för
lOOkg. 100 kr.
kr. ! kr.
Maskiner, redskap och verktyg eller delar!
1
däraf, ej specificerade:
för jordbruket:
såningsmaskiner eller delar däraf;
gödseispridare;
halmelevator och
j
andra stackningsmaskiner, äfvensom
foderpressar för handkraft
8
tröskverk och stråfoderpressar
1.500 och därunder
10
jm. ä. 1,500
9
ångplogar
5,000 och därunder
10 i
jm. ä. 5,000
8
gröpkvarnar
9
mjölkskumningsmaskiner, alla sy-
stem, såsom mjölkcentrifuger, separa-
torer, radiatorer, äfvensom exsicca- i
1
torer, emulsorer, kärnor m. fl.
40 och därunder
15 1
m. ä. 40 t. o. m. 100
12 j
„ 100 „ 200
10
„
200
„
400
9
„
400
7
mjölkkylare, pastorer, smörältnings-
maskiner, ostpressar, ostkvarnar och
andra ej specificerade maskiner och!
redskap för mejerihandteringen
9
plogbillar och plogvändskifvor, hac-
kelseknifvar samt hästräfspinnar
lösa knifblad till slåtter- och skörde-
maskiner
i
40
327
Nettovikt pr st. maskin,
V a r u s 1 a ar.
,
kg-
Föreslagen
1 tullsats
för 1 för
100 kg.''100 kr.
kr. 1 kr.
i
1
Maskiner, redskap och verktyg eller delar
däraf, ej specificerade:
''
för jordbruket:
delar, ej specificerade till slåtter- och
skördemaskiner, hästräfsor och hö-
vändare
5 och därunder
25
.
in. ä. 5 t. o. m. 40
15
t „
40
1 10
delar till tröskverk, foderpressar,;
j
halmelevatorer och andra stacknings-
maskiner samt andra ej specificerade
1
delar till maskiner och redskap för |
jordbruket
! 15
liar, skåror, halmknifvar och andra |
dylika handredskap
15
skyfflar, spadar och bladhackor
9
grepar, högafflar och liknande större,
gaffelformiga handredskap
11
handräfsor, krattor och dylika hand-
1
|
redskap
12
i
1
gräsklippningsmaskiner
10
andra ej specificerade handredskap i
1
för landtbruket och trädgårds-
skötseln
\2 och därunder
12
m. ä. 2
! 8
828
I
Föreslagen
Varuslag.
1
Netto vikt pr st. maskin,
tullsats
kg.
för
för ]
lOOkg.
100 kr.j
1 -
kr.
kr.
Maskiner, redskap och verktyg eller delar
däraf, ej specificerade:
för jordbruket:
skaft af trä till skyfflar, spadar,
grepar, högafflar, handräfsor och
andra dylika handredskap
5
|
för sten-, ler-, cement- och glasindu-  strien, såsom stenldyfningsmaskiner,
stensågar, stenkrossare, kulkvarnar,
stensorterare, stenslipnings- och poler -  maskiner, pulveriseringsmaskiner, te-  gelmaskiner m. fl. (utom bergborrnings-  maskiner)
250 och därunder
18
m. ä.
250 t. o. m. 1,000
13
„
1,000
„
3,000
9
„
3,000
.,
10,000
6
i
„ 10,000
4
kulor för kulkvarnar
6
bergborrningsmaskiner
15 |
för torfberedning
8
i
för uppfordring och pressning:
j
lyft- och sugpumpar för handkraft,
äfvensom pulsometrar och vädurar
10
centrifugalpumpar, äfvensom fläktar,
ventilatorer och roterande blåsma-
skiner
40 och därunder
40
329
“...............■ ■
Föreslagen
Nettovikt pr st. maskin.
tullsats
Varuslag.
kg.
för
för
100 kg. 100 kr.
kr.
kr.
Maskiner, redskap och verktyg eller delar
däraf, ej specificerade:
för uppfordring och pressning:
centrifugalpumpar, äfvensom fläktar,
ventilatorer och roterande blåsma-
skiner
m. ä. 40 t. o.
m.
100
35
„ 100
250
30
„
250
500
25
„
500
1,000
20
., 1,000
2,500
15
„ 2,500
12
andra pumpar af järn eller annan
metall, äfven i förening med motorer
(utom elektriska), kompressorer samt
blås- och kylmaskiner, ej specifice-  rade
40 och därunder
100
m. ä.
40 t. o.
in. 100
75
100
250
50
„
250
500
40
„
500
1,000
30
„ 1,000 „
2,500
25
„
2,500
5,000
20
„
5,000
..
10,000
15
„ 10,000
50,000
12
,, 50,000
10
elevatorer, transportörer, skopverk,
transportskrufvar och skakrännor
samt linbanematerial (utom linor)
10
handvinschar och handspel
7
42
830
V a r u s 1 a g.
Nettovikt pr st. maskin,
kg.
Föreslagen
tullsats
för j för
100 kg. 100 kr.
kr. \ kr.
Maskiner, redskap och verktyg eller delar
däraf, ej specificerade:
för uppfordring och pressning:
andra vinschar och spel, hissar och
lyftkranar, gräfmaskiner — samtliga
i förening med eller utan motorer
2,500 och därunder
14
m. ä. 2,500 t. o. m. 10,000
12
„ 10,000
9
injektorer och ejektorer
50
i
centrifuger och separatorer, ej speck
ficerade
40 och därunder
15
m. ä. 40 t. o. m. 100
12
„ 100 „ 200
10
„
200
„
400
9
„
400
7
hydrauliska maskiner, ej specifice-
rade
100 och därunder
25
m. ä.
1001, o. m. 250
18
„
250
,,
500
14
„
500
„
1,000
13
„ 1,000 „ 2,000
12
„
2,000
„
3,000
10
„
3,000
„
5,000
8
5,000
„
10,000
6
,, 10,000 ,. 20,000
5
„
20,000
„
40,000
4
„
40,000
3
pneumatiska maskiner, ej specifice-
rade
15
331
! Föreslagen
Nettovikt pr st. maskin,
1 tullsats
V a r u s 1 a g.
i
kg.
för
100 kg. j
kr. ]
för
100 kr.
kr.
Maskiner, redskap och verktyg eller delar i
däraf, ej specificerade:
''
|
1
1
1
för uppfordring och pressning:
smidesässjor och blåsbälgar
10
för gjuterier:
sandmalningsmaskiner, kul-, kox- och
sotkvarnar samt koliergångar
8
formmaskiner, sandblandnings-, sand-  siktnings-, sandblästerapparater och
andra, ej specificerade
12
för andra ändamål:
acetylengasverk
12
formar för industriens behof
10
symaskiner och stickmaskiner för
handkraft utan ställningar, äfvensom
öfverdelar till nämnda maskiner
| 35
symaskiner och stickmaskiner, fast
förenade med ställningar eller för
motordrift
20
1
i
;
ställningar för symaskiner och stick-  maskiner, hela eller i delar, äfven-  som tillhörande bordskifvor och bore
j
! 8
stickmaskinnålar
| 50
882
V a r u s 1 a g.
Nettovikt pr st. maskin,
kg-
Föres
tul
för
100 kg.
kr.
lagen
sats
för i
100 kr.!
kr. j
| Maskiner, redskap och verktyg eller delar
i
!
i däraf, ej specificerade:
för andra ändamål:
symaskinnålar
30
friktionskopplingar, hugg- och skruf-
i
växlar med bearbetade kuggar samt
rull- och kullager
100 och därunder
36
m. ä.
100 t. o. m.
250
30
250
„
500
25
„
500
„
1,000
20
„ 1,000 „ 2,000
16
„
2,000
„
3,000
12
„
3,000
„
5,000
10
„
5,000
„
10,000
8
„ 10,000
n
i
transmissioner (bearbetade, släta ax-
lar; lager, ej specificerade; skruf-
kopplingar; muffar; rem- och lin-
!
skifvor, ej specificerade; kuggväxlar
med oarbetade kuggar)
8
propellrar:
af järn eller stål
40 och därunder
15 !
1
;
m. ä. 40 t. o. m. 100
io
„ ioo
5 i
i
af annan metall
40 och därunder
120
m. ä. 40 t. o. m. 100
60 i
„ 100
BO i
333
---------------------------''--------------
1
Föreslagen
Nettovikt or st. maskin.
tullsats
V a r u s 1 a g.
kg.
för
för
100 kg.
100 kr.
<
1
kr.
kr.
:
Maskiner, redskap och verktyg eller delar
däraf, ej specificerade:
■
:
för andra ändamål:
i
!
materialprofningsmaskiner
10!
ångmaskiner, ej specificerade:
lokomobiler, landsvägslokomotiv och
ångvältar
5,000 och därunder
12
;
m. ä. 5,000
10
ångturbiner
40 och därunder
100
m. ä.
40 t. o. m.
100
75
„ 100 „
250
60
250
„
500
50
„
500
„
1,000
40
„ 1,000 „
2,500
35
1
„
2,500
„
5,000
30
„
5,000
„
10,000
25
„ 10,000
15
andra ångmaskiner
|40 och därunder
100
m. ä.
40 t. o. m.
100
75
! „
ioo „
250
50
1
„
250
„
50C
; 40
„
500
„
1,000
30
| „ 1.000 „
2,500
I 25
!
„
2,500
„
5,000
»1 20
„
5.000
„
10,001
)| 15
„ 10,000 „
50,000
)\ 12
!
„
50,000
| 10
3B4
V a r u s 1 a g.
Maskiner, redskap och verktyg eller
delar däraf, ej specificerade:
för andra ändamål:
ångpannor:
af smidbart järn:
med flera än 10 sinsemellan lika
järnrör af en inre diameter af
300 m/m och därunder
med flera än 10 sinsemellan lika!
rör af annan metall än järn eller;
stål af en inre diameter af 300 m/m!
och därunder
andra, ej specificerade
delar af järn eller stål till ång-j
pannor, såsom ångpanneeldstäder
(korrugerade eller släta, med eller!
utan flänsar); ångpannegaflar, tuber,
i ena ändan slutna, gallo way-|
tuber, domhattar och andra ej speci-j
ficerade
förvärmare (economisers), öfverhet- j
tare, kondensorer:
med järn- eller ståltuber
Nettovikt pr st. maskin,
kg.
Föreslagen
tullsats
för
för
lOOkg. 100 kr.
kr.
kr. !
5,000 och därunder
; ;
l
1
i
!
9
m. ä. 5,000
7
500 och därunder
35
in. ä. 500 t. o. m. 1,500
30
„
1.500
„
5,000
20 ''
„
5,000
15
7
7
10 1
385
Föres
lagen
Netto vikt pr st. maskin,
kg.
tullsats
V a r u s 1 a g.
för
för
100 kg.
100 kr.
Kr.
kr.
Maskiner, redskap och verktyg eller delar
däraf, ej specificerade:
i
för andra ändamål:
med tuber af annan metall
15
eldningsapparater för ångpannor
(stokers)
10
brandsprutor:
för handkraft
30
-
ång- och motorsprutor
45
Anm. Hit räknas endast ång- och
motorsprutor, afsedda att efter be-  hof förflyttas. Andra tullbehandlas
såsom pumpar.
I
armatur för ånga, gas, vatten och syror,
såsom ventiler och kranar, ånghvisslor,
vattenmätare, smörjapparater, afskil-  jare och afledare för kondensations-  vatten, centrifugalregulatorer, bland-  ningsapparater för badinrättningar,
förskrufningar eller rörförbindningar,
flänsar:
helt och hållet eller till öfvervägande
del af järn eller stål
10 och därunder
15
ro. ä. 10
10
336
Anm. Vid tullbehandling af armatur!
etc. lämnas ej afdrag i vikten för!
askar, papper och dylikt omslag.
bojar, gasbehållare, vatten- och
andra behållare samt cylindrar
för fabriker, bryggerier, brännerier
m. fl.:
nitade
pressade eller svetsade
ugnar, ej specificerade, för industri-!
ella ändamål, såsom för kolning, l
torkning, rostning, bränning, väll-1
ning, smältning och gasgenerering:
fasta ugnar:
utan rörelsemekanism
med rörelsemekanism
roterande ugnar
Särskildt inkommande, ej specificerade |
delar till ofvan nämnda maskiner oclfi
V a r u s 1 a g.
Nettovikt pr st. maskin,
Föreslagen
tullsats
kg-
för
lOOkg.
kr.
för
100 kr.
kr.
Maskiner, redskap och verktyg eller delar
däraf, ej specificerade:
för andra ändamål:
helt och hållet eller till öfver-  vägande del af annan metall än
järn eller stål
10 och därunder
m. ä. 10
60
50
6: so
10
4: 50!
6 [
7 !
337
V a r u s 1 a g.
[
Nettovikt pr st. maskin.
Föreslagen
tullsats
**
för
100 kg.
kr.
för
100 kr.
kr.
Maskiner, redskap och verktyg eller
delar däraf, ej specificerade:
j
redskap tullbehandlas efter samma
grunder som den färdiga maskin, till
hvilken de höra, med iakttagande af
att för delar till sådana maskiner, för
hvilka vikttull är bestämd, tullbeloppet
beräknas efter hvarje maskindels egen
vikt.
Maskindelar, samtidigt eller inom
loppet af tre månader inkommande
och bevisligen utgörande delar till
samma maskin, tullbehandlas såsom
färdig maskin.
verktyg:
ambultar och skrufnycklar
8
skiftnycklar, skruftvingar och fäst-  klofvar
15
bilor och yxor
20
hiss- och lyftblock samt andra, ej
specificerade lyftverktyg
14
handskrufpressar och domkrafter
10
borrar och borrsvängar för bearbet-l
ning af trä
so
i
13*
838
■
Varuslag.
Nettovikt pr st. maskin,
kg.
Föreslagen |
tullsats
för ! för i
100kg.; 100 kr.
kr. ; kr. j
Maskiner, redskap och verktyg eller
•
!
delar däraf, ej specificerade:
verktyg;
''
1
borr- eller sparrsockar samt tub-
■
|
pressar
40
rörtänger, rörafskärare och andra
dylika verktyg
20
filar och raspar:
af 16 cm. längd och därunder
40
„ mer än 16 t. o. m. 35 cm. längd
25
,, mer än 35 cm. längd
15
hammare, släggor, stansar, mejslar,
hackor (med undantag af bladhackor)
samt andra handverktyg för sten-
och jordarbeten
0.7so och därunder
30
m. ä. 0.7so t, o. m. 3
15
77
3
10
hyflar af järn för bearbetning af trä
30
i
hyfveljärn, borrar, ej särskildt nämn-
da, hugg- och håljärn, tänger, ej
specificerade, plåt-, skräddar-, träd-
gårds- och ullsaxar, stämjärn och
.
bettlar samt skärcirklar
40
skrufstycken, alla slag
10
klensmidstäd, sparrhorn, ankar- och
bräckjärn
8
339
Varuslag.
Nettovikt pr st. maskin,
Föreslagen
tullsats
j
kg-
för
100 kg.
kr.
för
100 kr.
kr.
Maskiner, redskap och verktyg eller
delar däraf, ej specificerade:
1
i
verktyg:
skaft af trä till hammare, yxor
m. fl. verktyg samt träställningar til]
sågar
5
sågar, sågklingor och sågblad:
klingor till cirkelsågar äfvensom
stick- och andra handsågar
40
blad till bandsågar
70
blad till löfsågar:
af 350 m/m läng och därunder
120
af m. ä. 350 m/m längd, äfven-  som bågar till löfsågar
25
andra sågar och sågblad
20
sågbladsämnen (otandade sågblad);
10
s. k. verktygslådor, innehållande di-  verse verktyg, äfvensom kartor med
därå uppsatta, ej för industriella
ändamål afsedda eller till leksaker
hänförliga verktyg
'' 50
:
pneumatiska verktyg
/
15 |
340
- - -- ■■■■■■ ■■........■■■......~ 1
Föreslagen j
Nettovikt pr st. maskin.
tullsats 1
V a r u s 1 a g.
för
för
lOOkg.
100 kr.!
kr.
kr.
n—
Maskiner, redskap och verktyg eller
! delar däraf, ej specificerade:
verktyg:
spiralborrar för bearbetning af me-
taller, borrhylsor, brotschar (upp-
rymmare), gängtappar, gängkloppor,
fräsar för bearbetning af metaller
och trä, träsnideriverktyg samt
kordongtrissor
15
mätverktyg, såsom mätstockar och
mätband, mikrometrar, tolkar m. fl.
10
andra, ej särskildt nämnda verktyg
2 och därunder
15
m. ä. 2
io''
Anm. Vid tullbehandling af sådana
verktyg, för hvilka vikttull föreslagits,
medgifves ej afdrag i vikten för papper,
askar eller kartor.
1
341
Varuslag.
Nettovikt pr st., kg.
Föreslagen
tullsats
för i för
100 kg. 100 kr.
kr. i kr.
Metaller: C. järn och stål:
stålgjutgods, aduceradt gjutgods och
maskinsmiden, oarbetade eller grof-
arbetade, ej specificerade
5 och därunder
10
m. ä.
5 t. o. in.
25
8
„
25
„
100
6
„ 100 „ 1,000
5
„ 1,000
4
balkar, kolonner, trappor och topp-
steg af icke smidbar! gjutjärn:
o arbetade
4
|
bearbetade
6
rör och rördelar:
af icke smidbar! gjutjärn:
muffrör
tuli
fria
andra:
oarbetade
3
bearbetade
5
rördelar af aduceradt gjutjärn
10
|
1
värme- eller lågtryckspannor, kam-
flänsrör, kaloriferer, radiatorer eller
värmeelement samt delar därtill, allt
af gjutjärn
6
342
“
Föreslagen
Nettovikt pr st., kg.
tullsats
Varuslag.
för
för
100 kg.
100 kr.
kr.
kr-.
Metaller: C. järn och stål:
spisar och ugnar, ej specificerade, samt
kaminer:
af gjutjärn
7
andra, äfvensom gaskök
20
kassaskåp med inredning, uteslutande
bestående af kassafack (boxar)
30
andra kassaskåp, kassahvalf, hela eller
i delar (utom kassafack), arkivinred-  ningar, hela eller i delar, kassakistor
och dokumentskåp
20
I
1
kassafack för kassahvalf, äfvensom
postfack, hela eller i delar samt kassa-  skrin
50
skåp för nycklar till kassahvalf, kassa-  skåp eller kassafack
100
j
s. k. pansarskenor, spiralformiga eller
på annat sätt fasonerade
15
järnkonstruktioner till brobyggnader
och dylikt, takstolar samt lednings-  stolpar (master)
6
|
axlar till åkdon (ej järnvägsmateriel)
hel- och halfpatent, äfvensom enkla,
grofsvarfvade med rall- eller kullager
försedda axlar, jämte därtill hörande
bössor och nät''
20
s. k. komprimerade axlar, utan vidare
bearbetning
2: so
343
Varuslag.
j Föreslagen
tullsats
Netto vikt pr st., kg.
för
100 kg.
kr.
för
100 kr.
kr.
Metaller: D. Koppar
stagbultkoppar, försedd med hål af
högst 5 m/m diameter
20
plåt:
hamrad, bockad, kupad, med upp-  vikta kanter, försedd med hål eller
på annat sätt bearbetad
20
duk, ej specificerad, af tråd
30
Anm. Vid tullbehandling af metaller
göres ej afdrag i vikten för askar,
papper och dylikt omslag.
1
Vagnar och åkdon, ej specificerade,
obegagnade och begagnade, äfvensom
vagnmakarearbeten, ej specificerade
15
i
Velocipeder:
färdiga pr st. 25 kr.
delar däraf
200
:
Vågar, alla slag
15
344
Bilaga 2.
Tullsats
pr 100 kg.
kr.
i
3:dje Sektionens förslag till tullsatser å vissa verktyg.
Spiralborrar för bearbetning af metaller:
i
af 3 mm. yttre diam. och därunder
000
öfver 3 t. o. m. 6 mm. yttre diam.
400
jl
^
11
11
It
It
250
11
15
71
>>
t’
ti
150
„
25 mm. yttre diam.
100
Borrhylsor
40
Brotschar (upprymmare):
af 5 mm. yttre diam. och därunder
1,000
öfver 5 t. o. m. 10 mm. yttre diam.
400
11
10
,,
1^
17
n
11
200
ii
1^
ii
*20
,,
,,
„
150
„ 20
„
30 „
100
,,
30 mm. yttre diam.
50
Gängtappar:
af 3 mm. yttre diam. och därunder
1,000
öfver 3 t. o. m. 6 mm. yttre diam.
500
ii
0
ii
10
ii
ii
ii
300
345
Tullsats j
pr 100 kg. j
kr.
Gängtappar:
öfver 10 t. o. m. 20 mm. yttre diam.
>>
20 v 35
„
,,
„
,,
35 mm. yttre diam.
Gängkloppor, hvilkas gängbackar äro :
af 0 mm. inre diameter och därunder
öfver 6 t. o. m. 12 mm. inre diam.
ii 12
„
25 ,,
„
,,
„ 25 mm. inre diam.
Anm. Lösa gängbackar hänföras under resp. dimensioner.
Fräsar för bearbetning af metaller samt kordongtrissor:
150
60
40
400
200
100
80
med en
nettovikt per stycke af
50
gram och därunder
1,000
55
y>
5 5
5 5
5 5
5 5
50
t. o. in. 100 gram
800
’5
55
55
55
5?
55
100
200 „
600
55
5?
55
55
55
55
200
500
„
300
5?
55
55
*5
5?
55
500
„ 1,000 .,
200
55
55
’*
>5
55
55
öfver 1,000 gram
150
44''
\
347
Bilaga U.
Till kung!, tulltaxekommittén.
På tulltaxekommitténs anmodan att föreslå tulltekniska prof, lämpuga
såsom ledning- vid tullbehandlingen af fernissor och därmed närstående
preparat, för jag härmed vördsamt anföra följande:
Frånsedt spritlackfernissor, kollodium och saponlack indelas fernissorna
och närstående ämnen i
l:o) Feta fernissor, Indika innehålla en fet torkande olja, vanligen
linolja. Man liar häraf följande hufvud slag:
, A .a'' ,!;.a, .inolja är den ur fröen utpressade oljan, som utan upphettning
bhfvit klarad.
''
b) Kokt linolja, också kallad standolja. Den erhålles af den råa
linoljan genom kokning utan tillsats af s. k. siccativ.
jk Oljefernissa erhålles al den råa oljan genom kokning med
siccativ. understundom kallas detta preparat kokt linolja.
d) Siccativ är oljefernissa, försatt med terpentinolja,
i i f-il Oljelackfernissa är kokt linolja, hvari hartser blifvit lösta
Innehåller vanligen äfven terpentinolja eller andra flyktiga oljor.
-j.o) Ugnsfernissor innehålla ing-en fet olja. Dessa delas :
f) _ Asfaltfernissor innehålla naturlig asfalt, löst i terpentinolja och
andra oljor vanligen erhållna ur stenkolstjära.
S) Tjusa ugnslack af samma sammansättning som föregående
med asfalt ersatt mot andra hartser.
h) Black varnish är antingen enbart vattenfri stenkolstjära eller
stenkolsbeck löst i stenkolsoljor.
De prof, som äro tjänliga att skilja de olika slagen från hvarandra
aro hufvudsakligen följande:
I-0) Luktprofvet. Black varnish luktar tydligt stenkolstjära. Alla
preparat som innehålla terpentinolja, lukta mer eller mindre tydligt
darat. Alla preparat, som innehålla linolja, lukta tydligt däraf, så vidt
348
ej samtidigt befintlig terpentinolja eller andra flyktiga oljor täcker
dCima21:ik Smakprof vet. Alla preparat, som innehålla kokt linolja, erhålla
en från, länge vidhängande smak, som vid närvaro af terpentinolja
dock i första ögonblicket ej framträder. Ugnsfermssor hafva sålunda
ej
utföre» sålunda, att privet utbreda»
i ett tunt likformigt skikt på en glasplatta (cirka 1 mgr. af profvet
Vd 1
• torkat iu01ll 24 timmar, kan det antagas, att okokt
olja föreligger, i motsatt fall kokt olja, oljefernissa, siccativ eller olje
lackfem
ackgn
genom detta prof ej säkert skiljas från ra lin
olja,
om ej det därmed öfverdragna föremålet upphettas till omkring
1^0 * ko)^Kalkvattensprofvet. Profvet skakas kraftigt med sill lika
volym kalkvatten, hvarefter blandningen tår sta en stund
ningen sig som en homogen massa (liniment), sa var profvet en ra olja.
År smot blandningen delad i tvenne skarpt begränsade lager åt
vätskor, så föreligger något åt ofriga preparat.
Profvet kan tjäna att kontrollera torknmgsprotvet
5:o) Klibbighetsprofvet. Man tager ett prof emellan tummen och
pekfingret, klibbar profvet därvid, efterhand som terpentmoljan afdunstar,
föreligger eu olj^lackfernissa, såvida lukt- och smakprotven angifva for
handenvaio
^ dessJutom följande prof, som i tvifvelaktiga fall kunna
anlita^ »toomtatrollpro^^ ^
^ droppe af profvet ueddroppa i
en bägare vatten och iakttager därvid droppens form och konsistens.
Bredd” ej droppen genast ut sig, så är sannolikt, att en olja föreligger.
Man later bägZen ftå 5 til) 10 minuter och tager nu med eu, »tatad
och skummar vätskytan. Visar sig liksom vagar pa vattenytan, före
Ugger sannolikt en olja. Fås ett hudliknande öfverdrag »om a,8w
rots med tråden, kan det antagas, att eu oljefernissa ellei oljelacktei
”6Sa Profvef kan ej ensamt vara utslagsgällande och kan ej tillämpas
pa u^f^2^trä.lestrykmngsproMt. Man utstryker profvet pa ett
ändträ. Om öfverdraget efter torkning, sedt i sned stallning, synes har
349
glänsande, föreligger en oljelackfernissa, är det däremot matt och profvet
har inträngt i träet, så föreligger en olja, oljefernissa eller ugnslack.
Vid försöket bör alltid samma slags trä användas. Profvet är rätt
lämpligt att skilja oljelackfernissa från andra hithörande preparat.
8.0). Alkoholprofvet. Profvet skakas i en separertratt med 2—3
gånger sin volym het alkohol. Alkoholen athälles därpå öfre vägen
och afdunstas på vattenbad. Föreligger en oljelackfernissa, återstår efter
al dunsta ingen en seg klibbig massa, som efter afsvalnandet låter drao-a
sig 1 långa trådar.
1 rofvet tjänar samma ändamål som föregående prof.
Stockholm den 10 december 1908.
Peter Klason.
45*
T0LLTAXEK0MM1TTÉNS BETÄNKANDE IIL
STATISTISKA BILAGOK HIL
BIL. I:
Sveriges produktion af jordbruk och industri 1871 (1896)—1907.
BIL. II: Sveriges in- och utförsel, öfversikt efter varugrupper 1871—1907.
BIL. III: Sveriges in- och utförsel, specifikation efter varor 1907.
STOCKHOLM
K. L. BECKMANS BOKTRYCKERI
1909.
Alfabetiskt register till Bil. I—III.
Till produktionsstatistiken (bil. I) hänvisas endast beträffande de rubriker, som omnämnas
i tabellen, medan vid in- och utförsel (bil. II) för åtskilliga ej specificerade varor hänvisning
göres till den grupp, under hvilken de inräknats. Samtliga i bil. III (in- och utförsel 1907)
förekommande rubriker återfinnas i registret.
Förkortningen h. u. betyder: hänföres under.
Bil. I.
Bil. II.
Bil. III.
A.
Sid.
Sid.
Sid.
Absint ....................................
131
422
Acetylengasverk ................ .....
—
—
427
Aekordion ...............................
71
368
411
Ackumulatorer .......................
70
—
424
Adresskort ..............................
—
234
464
Affall, ej speeif........................
—
176
390
Affallssilke ..............................
—
_
449
Affallssten...............................
—
—
452
Afloppstrattar af järn, gjutna....
—
—
434
Afluckrare......................
—
—
425
Agar-agar ...............................
—
—
422
Agat, oarb...............................
—
270
390
» arb................................
—
299
390
Akvavit, på fat........................
—
130
395
»
på andra kärl h. u. Bränn-
vin o. sprit.
Alabaster, oarb........................
—
270
390
»
arb..........................
—
299
390
Album ....................... ............
42
234 f.
390
Albumfabriker .........................
42
_
_
Albumin .................................
—
—
414
Alisarin ..............................
—
258
401
Aloe h. u. Apoteksvaror, ej speeif.
Alpakagarn...........................
—
—
403
Aluminium o. arb. däraf li. u.
Metaller, ej speeif.
Alun.......................................
50
271
390
Alunkakor...............................
—
262
420
Ammoniak...............................
53
282 f.
390
Ammoniakfabriker ...................
53
_
_
Ammunitions- o. patronfabriker.
59
_
_
Amykos b. u. Kem.-tekn. preparat.
Anilin.....................................
—
258
401
Anis ...................................
—
. 117
390
Ankare af järn..................
61
326
432
Ankor..................................
—
82
401
Ansjovis ..........................
9
90 f.
398
Antimonium crudum ................
—
277
390
Antraoitkol (stenkol) ............
45
264 f.
453
Antändningsrör............
59
311
454
Antändningsrörfabriker ............
59
—
—
Bil. I.
Sid.
Bil. II.
Sid.
Bil. III.
Sid.
Apatit.....................................
407
Apelsiner.................................
_
113
390
Apelsinskal..............................
—
114
447
Apoteksvaror, ej speeif.............
—
373 f.
391
Appreteringsverk .....................
23
—
—
Arachidolja, på fat...................
—
—
443
Arbetsknifva.r, gröfre ...............
—
332
417
Arbetsmaskiner............
—
361ff.
424ff.
Arkitektoniska arbeten.............
—
379
392
»
»
af trä....
—
225
459
Armatur till ångpannor och ång-
maskiner m. m....................
—
—
427
Armbultar...............................
—
—
427
Arrak, på fat.....................
—
130
395
»
på andra kärl h. u. Bränn-
vin o. sprit.
Arrakessens h. u. Eterarter.
Arsenik, hvit............
—
290
391
Arseniksyrlighet ......................
—
290
391
Asbest o. arb. däraf .............
—
270
391
Aseptin h. u. Kem.-tekn. preparat.
Asfalt ...........................
—
267
391
Asfaltarbeten................
46
_
’_
Asfaltfilt............
—
_
444
Asfaltgjuterier.......
46
—
Asfaltpapp ........................
—
—
444
Askar af sammansatta ämnen ...
—
383
391
» andra slag, h. u. det ämne,
arb., hvaraf de bestå.
Aspvirlce .............
—
—
457
Automobiler h. u. Yagnaro. åkdon.
Axlar (jämvägsmateriel).......
61
322
412
» till åkdon (ej j ärnv.-materiel)
61
436
B.
Bagerier, fabriks-....................
11.
»
handtverks- ...............
11
—
—
IV
Bil. 1.
Bil. II.
Bil. III.
Bil. I.
Bil. II.
Bil. III.
Sid.
Sid.
Sid.
Sid.
Sid.
Sid.
Baggar....................................
80
418
Bildhuggeriarbeten af trä.........
_
225
459 |
Bajonetter...............................
—
333
434
Billets ....................................
—
—
429 |
Bakelser h. u. Bröd.
Bilor.......................................
—
—
427
B alj växter...............................
3
—
—
Bin.........................................
—
83
392 |
Balkar af järn, gjutna..............
—
324 f.
433
Bindgarn.................................
20
149
404 !
Balkjärn .................................
—
323
429
Bindsulläder...........................
27
177
409
Balsam....................................
—
201
391
Bitsocker.................................
14
no
450
248
448
-.
213
457
Bananer.................................
—
125
400
Blad, naturliga ........................
—
239
392
Band.......................................
24
162
391
Bladguld .................................
355
392
Bandfabriker ...........................
24
—
—
Bladsilfver ..............................
—
555
392
Bandjärn öfver 10 mm. bredd h. u.
Blandsäd.................................
6
99
—
Stänger af järn.
Blanketter till räkningar ..........
72
378
423
»
upp till 10 mm. bredd
Blanksmörja............................
44
261
392
h. u. Valstråd.
Blanksvärta.............................
44
261
392
212
457
Bleck- o. plåtslagerier...............
64
—
—
Bark.......................................
_
249
391
Bleckslagararbeten h.u. det ämne,
Barlastjärn ..............................
—
312
429
arb., hvaraf de bestå.
Barnvagnar (ej leksaker) ..........
—
356
462
Bleckslagerivaror.....................
62
—
—
Barometrar..............................
71
367
411
Blekerier.................................
23
—
—
.
_
441
Block till skoarbeten................
38
225
459
Bast .......................................
—
246 f.
392
Blodiglar.................................
373
392
Bastflätor................................
—
246 f.
392
Blodlutsalt .................. ...........
—
290 f.
392
_
246 f.
392
Blomkål ..................................
—
125
400
_
246 f.
Blommor, naturliga..................
—
239
392 f.
Battens, ohyflade .....................
35
216 f.
458
»
konstgjorda...............
26
172
393
Beck.......................................
32
199
392
»
» fabr. f. tillv. af
26
—
—
Beckolja .................................
32
—
—
Blomsterfrö..............................
—
240
401
Becksömsstöflar........................
—
185
450
Blomsterlökar...........................
—
238
393
Ben, oarb................................
—
175
392
Blomsterställningar af järn.......
—
338
434
» arb..................................
—
188 f.
392
Blomstervaser af järn, gjutna....
—
338
434
Benediktiner............................
—
131
422
Blonder ..................................
24
103
452
Benfett....................................
—
—
456
Bly, oarb................................
65
319
428
Benkol....................................
44
258
392
» arb..................................
—
345ff.
428
Benmjöl ..................................
55
292
392
Blyaska ..................................
—
278
456
Benmjölsfabriker o. benstampar.
55
—
—
Blyerts....................................
so
274
393
Bensin ................................
—
—
444
Blyertspennor...........................
—
302
393
Bensinmotorer.........................
69
362
424
Blygrufvor ..............................
50
—
—
Bensol ....................................
—
—
444
Blyhvitt ..................................
—
259
401
Bensvart .................................
44
258
392
Blysocker ...............................
—
258
393
Benzoe...................................
—
—
407
Blyverk ..................................
65
—
—
Bergmans isoleringsrör af järn..
— .
—
436
Blår .......................................
—
140 f.
393
»
»
af mässing
—
—
439
Blåräf .....................................
—
178 f.
409
»
»
» papper.
—
—
444
Blåsbälgar...............................
—
—
426
Bergsalt (koksalt).....................
—
279
448
Blåsinstrument ........................
71
368
411
Bergverk, div. prod., beredda vid
50 f.
—
—
Biåsmaskiner...........................
—
—
426
240
401
Blåsstål ...................................
60
—
——
Betknifvar...............................
_
426
Bläck, skrif- ............................
54
255
393
13
Bobiner .................................
—
—
425
Betsocker, oraffineradt..............
no
451
Bohvete ..................................
6
97
451
Biblar, bundna ........................
—
375
395
Bohvetemjöl ............................
10
103
451
Bijouterivaror, ej af guld el. silfver
_
353
392
Bokbindarklot..........................
—*
152
466
Bilderböcker med text..............
—
—
396
Bokbinderier o. kontorsbokfabr...
42
—
—
Bildhuggeriarbeten ..................
—
379
392
»
handtverk^-..........
42
—
—
f
*
1
Bil. I.
Bil. II.
Bil. III.
eu. i.
Bil. II
Bil. III.
i
Sid.
Sid.
Sid.
Sid.
Sid.
Sid.
! Bokguld h. u. Bladguld.
Bresilja.................................
44
402
j Bokpärmar ..........................
—
235
393
Bresiljekvamar.....................
44
__
j Boksilfver li. u. Bladsilfver.
Bressling.............................. .
S9
399
j Bokstafsstämplar .....................
67
850
393
Brickor af järn..................
_
435 f.
[ Boktryck.................................
—
375
393
Briketter..........................
_
_
394
| Boktryckerier, större................
72
—
—
Briljantgam ...........
—
_
403
»
mindre...............
72
—
—
Britanniametall o. arb. däraf h. u.
| Boktryeksfärg..........................
—
260
401
Kopparlegeringar.
] Boktrycks stilar ........................
67
350
393
Broddar .........
63
_
] Bollar af kautschuk.................
—
—
420
Broderade arbeten............
164
394
I Bolstervarsväf af linne ............
22
157
465
Brom...,.................
_
290
394
| Bolus......................................
—
—
411
Bromkalium .....................
—
290
394
j Bomolja, på fat........................
—
—
443
Bromnatrium....................
—
290
394
| Bomull....................................
—
138
393
Brons o. arb. däraf h. u. Köp-
j Bomulls affall ...........................
—
176
390
parlegeringar.
Bomullsfrökakor ......................
—
—
443
Bronsfärger____
_
__
402
Bomullsfröolja.........................
—
—
443
Bronspulver ..
_
257
394
Bomullsgarn............................
19
144 f.
404
Bruneller................
„_
115
446
Bomullskrut ...........................
59
308
419
Brunkolsbriketter.................
394
Bomullsremfabriker..................
24
—
—
Brunsten..........
272
440
B omullsspinnerier.....................
19
—
—
Bräder, genomfärgade...............
459 f.
Bomullstrassel .........................
—
—
390
»
hyflade ........................
36
218 f.
459 f.
Bomullstråd ............................
—
148
457
»
ohyflade ..........
35
215ff.
458
B omulls väfnader......................
21
152ff.
466
Brädstump .......................
37
219
458
Bomullsväfverier.......................
21
—
—
Brännmaterial, ej specif............
380
394
Borax .....................................
—
288
441
Brännstål, oräckt..................
60
__
Bord af järn ...........................
—
324 f.
434
Brännvin och sprit ..................
17
130 f.
395
Bordeauxvin............................
—
132 f.
463
Brännvinsbrännerier........
17
Bordsknifvar af sammansatta
Bränslebesparare ..
—
427
ämnen.................................
—
332 f.
417
Bröd........
11
105
395
Bordssalt.................................
—
279
448
Brödkorgar af järn ..................
435 f.
Borrar för metaller..................
—
—
427
Buffertar af järn ..
—
—
412
»
» trä .........................
—
—
427
»
» kautschuk.............
_
_
414
Borrstål ..................................
—
—
430
Bult af koppar m. m. ...
—
340
437
Borrsvängar ............................
—
—
427
»
» zink.....
_
_
440
Borst li. u. Hår, andra slag.
Bunkar af glas
58
304 f.
405
Borstar....................................
28
—
—
Buteljer ..
58
304 f.
405
Borstbindararbeten ..................
28
182
394
Butelj hylsor af halm..............
43
252
407
Borstbinderier, större...............
28
—
—
Byggnadsmaterial af trä .........
—
227
460
»
mindre..............
28
—
—
Byggnadsornament af lera ......
—
296
_
Borstträn.................................
—
—
459
Byggnads sten........
—
—
453
Borsyra ..................................
—
291
394
Byster af järn, giutna ..
—
338
434
Bottenfärger till fartyg (fernissa)
—
— -
398
Bårder ......
42
236
445
»
*>
» (färg) ....
—
—
402
Båtar.............
67
356
397 f.
Bottenplåtar till järnv.-skenor ...
—
322 f-
429
Båtbyggerier, större..........
67
_
_
Bottenstäfver af furu el. gran...
37
220
458
»
mindre
67
—
_
»
» annat än furu
Båtsliaksskaffc____
—
_
457
el. gran ..............................
37
222
458
Bäfver.........................
_
178 f.
409
Bourgognevin...........................
—
132 f.
463
Bälten........
_
168
410
Brandsprutor.....................
68
357
452
» elektriska ....
—
_
450
Brasilianskt kaffe.....................
-
—
412
Bär, ej specif............
—
125
400 f.
Brefkortsalbum........................
42
234 f.
390
» syltade eller kanderade, h. u.
Brefkuverter____
41 i
234
394
Konfityrer.
Brefpapper m. m......................
41
234 j
394
Bärlingar.................................
—
212
457
VI
Bil. I.
Bil. II.
Bil. III.
Bil. I.
Bil. II.
Bil. III.
Sid.
Sid.
Sid.
Sid.
Sid.
Sid.
Bärnsten, oart)........................
201
395
Cirkelsågbladsämnen................
63
366
455
Bärnsten, arb.........................
—
211
395
Cirklar ....................................
—
365
396
Bärsaft h. n. Vin t. o. m. 25 %
Citroner ..................................
—
113
396
alkoholhalt.
Citronskal ...............................
—
114
447
Böcker...................................
—
375
395 f.
Citronsyra ..............................
—
127
396
»
in. inbundet papper ......
—
235
396
Citronsyrade salter ..................
—
■ 127
390
Bönor .....................................
7
99
451
Collanoljefabriker.....................
32
—
—
Cols.......................................
—
249
418
Compoboard ............................
—
—
460
Crépe af siden.........................
—
—
464
Crépepapper ...........................
—
—
445
C.
Cyankalium..............................
290
396
Cakes (käx)..............................
11
105
395
Cassia fistula..........................
—
373
396
»
lignea...........................
—
112
413
TI
Celluloid och arb. däraf............
• -
253
396
!/•
Cellulosakubb...........................
—
221
457
__
_
444
—
113
396
Cement....................................
47
267
396
Decimalvågar...........................
—
—
450
Cementfabriker ........................
47
—
—
Deglar .................................
—
296
421
Cementgjuterier, större ............
47
—
—
Degras....................................
—
—
467
47
_
_
—
87
444
Cementkoppar..........................
—
436
Destilleringsverk......................
17
Centrifuger, andra än mjölk- ....
—
—
426
Dextrin...................................
31
195
396
Ceresin....................................
—
—
445
Dextrinfabriker.......................
31
—
—
Cerium-nitrat...........................
—
—
414
Dextringummi .........................
31
195
396
_
_
467
—
—
402
_
_
420
Dockor (leksaks-) .....................
73
381
420
Champagne h. u. Vin af t. o. m.
Domkrafter..............................
—
365
426
25 % alkoholhalt.
Dosor af sammansatta ämnen...
—
383
391
Champinjoner h. u. Svampar, ätb.
» andra slag h. u. det ämne,
Charkuterivarufabriker .............
9
—
—
arb., hvaraf de bestå.
Chiles alpeter ...........................
—
289
441
Draf, torkad............................
—
—
419
Choklad ..................................
13
109
396
Draggar af järn.......................
—
326
432
Chokladfabriker........................
13
—
—
Dref .......................................
—
141
396
Cider h. u. Vin af t. o. m. 25 %
Drefmat..................................
—
141
396
alkoholhalt.
Dricka ...................................
18
134
423
Cigarrcigarretter......................
16
—
—
Drittelfabriker .........................
38
—
—
Cigarrer ..................................
16
129
456
Drufsocker ..............................
—
—
455
Cigarretter .............................
16
129
456
Dräneringsrör af lera...............
56
296
421
Cigarrfodral h. u. Portföljer.
Duk af järntråd.......................
—
330
432
Cigarrhandtverkerier................
16
—
—
»
» koppar ........................
—
343
438
Cigarrlådsämnen......................
—
—
459
»
» mässing.......................
—
438
Cigarrmunstycken.....................
39
301
446
Dukar, sydda, h. u. Kläder, ej spec.
Cikoriefabriker ........................
13
—
—
»
väfda, h. u. Väfnader.
Cikorierot ..............................
—
123
396
Duktyg h. u. Hushållspersedlar.
»
bränd och malen, h. u.
Dun h. u. Fjäder, spritad.
Kaffesurrogat.
Dyfvelsträck h. u. Apoteksvaror,
Cinober h. u. Färger o. Färga.-
ej specif.
ämnen.
Dynamit h. u. Krut m. m.
Cirkelbestick ...........................
—
365
396
Dynamom askiner .....................
70
363
397
Cirkelsågar..............................
63
366
455
Dörrar af trä..........................
—
227
460
VII
Bil. I.
Bil. II.
Bil. III.
Bil. I.
Bil. II. Bil. III.
Sid.
Sid.
Sid.
Sid.
Sid.
Sid.
E.
Fernissa .................................''
31
194
398
Eau-de-cologne h. u. Luktvatten.
Fernissfabriker ........................
31
_
_
Ejektorer.................................
—
—
420
Ferrosiliciumtackjärn ...............
—
429
Ekbark...................................
_
249
391
74
253
398
Ekollon....................................
—
124
396
» vulcaniserad i plattor eller
Ekträextrakter .........................
—
—
402
skifvor ...............................
_
_
427
Elastiska väfnader h. u. Band.
Fiberfabriker...........................
74
_
Eldredskapsställ af järn............
—
324 f.
434
Fickur
................................
72
370
461 f.
Eldstadsroster .........................
_
324 f.
433
Fikon...........
114
398
Eldstadsrör ..............................
—
427
Filar.......................................
_
427
Elektrieitetsalstrande maskiner..
70
362
397
Filt af ull, stampad..................
_
151
464
Elektricitetsmätare...................
_
358
396
464
Elektricitetsverk .......... ...........
73
152
466
Elektriska bälten .....................
—
450
Filtar af bomull......................
_ ■
152
466
Elektriska glödlampor...............
70
358
390
Filtstumpar till hattar...............
—
—
408
Elektr. ledn.-tråd, fabr. f. öfver-
Fingerborgar, ej af guld el. silfver
—
337
398
klädn. af .............................
70
—
_
Finjärn........................
61
_
Elektriska maskiner..................
70
363
397
Finkelolja..............
395
»
»
o. apparater,
Fisk....".........................
9
8811.
398 f.
fabr. för tillverkn. af...........
70
—
—
Fiskben h. u. Ben.
Elektromotorer ........................
70
363
397
Fiskberedningsanstalter............
9
—
—
Elektrotyper............................
—
—
415
Fiskefartyg med motor.............
67
356
397
Elevatorer ..............................
365
426
55
407
Elfenben, arbeten däraf............
_
188
392
Fiskguanofabriker............
55
Emaljmassa..............................
274
397
95
417
Emalj ögon ..............................
306
405
Fiskmjöl........
467
Emballage ...............................
—
386
397
Fisknätfabriker......
26
_
Emulsionsplåtar........................
_
306
405
Fiskolj ef ab riker.......................
30
_
Enbär ......................
—
124
397
Fiskredskap..............................
70
—
427
Enbärsmos ..............................
—
124
397
Fiskredskapsfabriker................
70
—
—
Espartogräs.............................
—
—
406
Fiskrom, saltad: torskrom, oarb...
—
94
399
Essenser, konjak-, rom- o. arrak-.
»
»
annan, b.u. Kaviar.
h. u. Eterarter.
Fjäder.....................................
—
174 f.
399
Eter .......................................
54
374
397
Fjäderpälsverk, konstgj., h.u. Päls-
Eterarter................................
54
374
397
verk, beredda, hopsydda, af
Etiketter ......
—
378
423
blåräf m. m.
Etsningsfabriker ......................
60
_
_
Fjädrar (järnv.-materiel)............
_
322
412
Etuier.....
42
383
397
»
ur-, h. u. Ur, delar däraf,
Etuifabriker ............................
42
—
—
ej specif.
»
vagns- (ej järnv.-mater.)
—
—
435
Flaskor af glas ........................
58
30411.
405
Flintduk..................................
—
387
450
Flintpapper..............................
'' -
232
444
F.
Flisor......................................
56
—
—
Floretter..................................
—
333
434
Fajans, arb. af ........................
57
422
Flott ............
30
191
411
Fajansfabriker.........................
57
30
Faktis (konstgjord kautschuk) ...
—
414
Flusspat.................................
—
440
Fanerskifvor ...........................
—
224
458 f.
Flyglar....................................
71
308
411
F argaltar.................................
—
81
418
Flyttsaker................................
—
386
399 f.
Farinsocker..............................
14
no
451
_
_
426
Fartyg ....................................
67
356
397 f.
Fläsk........... ....................
9
85
400
Fasadtegel ..............................
56
295
420
Flätor af bast..........................
246 f.
392
Fasonjärn ...............................
61
323
429
»
af halm........................
43
—
407
Vill
Bil. I.
Bil. II.
Bil. III.
Bil. I.
Bil. II.
Bil. III.
•
Sid.
Sid.
Sid.
Sid.
Sid.
Sid.
Flöjter ...................................
71.
368
Färgningsämnen.......................
44
261
401 f.|
Fodral till paraplyer o. parasoller
—
169
446
Färgstift, infattade i trä...........
—
—
393
_
347
428
Färgträ....................................
—
256
402
» af tenn..........................
—
347
439
»
rasp a dt........................
—
—
402
Fonografer h. u. Instrument, fy-
Föl..........................................
8
76
418
siska.
Fönsterglas..............................
58
303 f.
405
Fonografrullar o. -plattor .........
—
—
468
Fönsterramar af trä..................
—
227
460
Formalin..................................
—
414
Förhydningspapp......................
41
231
444
Formar, för industriens behof ...
—
—
427
Förvärmare..............................
—
—
427
»
andra slag, h.u. det ämne,
arb., hvaraf de bestå.
Formtegel h. u. Fasadtegel.
Fortepianon.............................
71
367 f.
411
Fosfater, råa............................
—
292 f.
407
Fosfor.....................................
- -
280
400
G.
Fosforbrons .............................
—
—
436
Fosforsyra...............................
—
280
400
_
_
436
Gafflar ....................................
—
332 f.
417
Fotogen h. u. Lysoljor, renade.
Galanterivara!’, ej specif...........
—
384
402
Fotogenkök af järn.................
—
—
435 f.
Galläpplen...............................
—
256
402
Fotografikanieror.....................
—
360
400
Galläpple syra...........................
—
—
403
Fotografiska arbeten.................
—
378
423
Galoscher.................................
34
211
414
»
framkallningsmedel
—
—
414
Galvaniserings- och etsnings-
-
arm
405
fabriker..............................
66
—
—
Fotskrapor af järn...................
_
324 f.
434
Gardiner af linne- o. bomulls-
Fraktfartyg..............................
67
356
397
väfnad h.u. Hushållspersodlar.
42
234 f.
390
Gardinfabriker........................
24
—
—
Frukter, ej specif......................
125
400 f.
Garfextrakter...........................
—
—
402
»
syltade el. kanderade, h.
Garfskidor...............................
—
256
402
u. Konfityrer.
Garfsyra..................................
—
254
402 f.
Frukteter h. u. Eterarter.
Garfverier, större.....................
27
—
—
Fruktkonserver ........................
—
95
417
»
mindre ...................
27
—
—
Fruktsaft h. u. Vin t. o. in. 25 %
Garn.......................................
19
14211.
403 f.
alkoholhalt.
» af asbest.........................
—
—
391
Fruktskalningsmaskiner af järn..
—
—
434
»
» ej specif. vegetabilier
Fräsar.....................................
—
—
427
(gräsgarn) h. u. Gam,
Frö ........................................
—
240IT.
401
segel- o. bind-.
Fyrapparater............................
—
360
401
»
» kokostågor..................
—
—
468
Fyrverkeriarbeten.....................
—
311
401
Gas........................................
46
—
—
Fåglar, lefvande.......................
—
83
401
Gas, bomulls-...........................
—
—
466
»
preparerade, h. u. Natura-
Gaskol (stenkol).......................
—
264 f.
453
lier.
Gasledningsverlcstäder...............
64
—
—
ii
slaktade, h. u. Kött.
Gasmotorer.............................
69
362
424
Får..........................................
8
80
418
Gasmätare...............................
—
358
404
Fälb af bomull ........................
—
152
466
Gasolja h. u. Lysoljor, renade.
Fälbhattar...............................
—
166
408
Gasverk...................................
46
—
—
Fältspat...................................
48
271
440
Gatsten...................................
48
—
453
Fältspatsbrott...........................
48
—
—
Gelatin...................................
32
—
422
117
401
Gelatinfabriker.........................
32
—
—
Färger ....................................
44
261
401 f.
Gelatinlim ...............................
32
—
422
Färgerier, fabriks-....................
23
—
—
Geléer h. u. Konfityrer.
»
handtverks-...............
23
—
—
Genever..................................
—
130 f.
3(J5
Färgfabriker............................
44
—
—
Getter....................................
8
—
418
Färglådor................................
—
261
402
Gevär, skjut- ...........................
68
333
404
IX
Bil. I.
Bil. II.
Bil. III.
Bil. I.
Bil. II.
Bil. III.
Sid.
Sid.
Sid.
Sid.
Sid.
Sid.
Gevärs delar..............................
333
404
Gryn, andra.............................
10
108
400
Gevärstocksämnen....................
—
—
458
Grytor af järn, gjutna..............
433 f.
Gips........................................
47
268
405
Grålumppapp.........................
—
—
444
Gipsarbeten...........................
—
301
405
Grädde...................................
_
_
467
Gipsfabriker ............................
47
—
—
Gräs .......................................
_
247
406
Gipssten..................................
—
268
405
Gräs o. andra foderväxter.........
_
Gjuterier..................................
62 f.
—
—
Gräsfrö ...............................
242
401
Gjuterilcox . .............................
—
205
418
Gräsgarn k. u. Garn, segel- o.
Gjutgods .................................
GOff.
322IT.
424ff.
bind-.
Gjutsand .................................
—
—
448
Gräsklippningsmaskiner..........
—
—
426
Glacemaskiner af järn...............
—
—
434
Gräsrep...................................
—
247
406
Glacépapper.............................
41
233
445
Grönfoder................................
7
_
_
Glansguld h. u. Bladguld.
Grönsaker................................
—
125
400 f.
Glas........................................
58
303(1.
405 f.
»
syltade, li. u. Konfi-
Glas o. porslinsmålerier............
58
—
—
tyrer.
Glasbruk o. glassliporier...........
58
—
—
Grönsakskonserver ...................
15
95
417
Glasduk..................................
—
387
450
Gröpe......................................
ii
_
_
Glasmästareverkstäder.............
58
—
—
Guld, oarb...............................
65
319
429
Glaspapper...............................
—
232
444
» arb................................
66
654 f.
429
Glaspulver..............................
57
474 f.
406
Guld- o. silfvervarufabriker.......
60
—
—
Glaspulverfabriker....................
57
—
—
Gulddragararbeten ...................
—
355
406
Glaspärlor ...............................
—
307
447
Guldgrufvor............................
50
—
—
Glasrör....................................
—
—
405
Guldklorid..............................
—
291
414
Glassand.................................
—
—
448
Guldmynt................................
—
372
441
Glasskärf.................................
—
275
400
Guldsalter...............................
—
—
414
Glassliperier.............................
58
—
—
Guldsmedsarbeten, handtverke-
Glastakpannor........ .................
—
—
405
rier för...............................
66
_
_
Glasvaruindustri, ej specif. .......
58
—
—
Guldtyg...................................
—
—
464
Glasämnen...............................
—
303
405
Guldverk................................
65
—
—
Glasögon.................................
—
367
410
Gummi, nativt.........................
—
197
406
Glaubersalt.............................
—
280
442
»
elasticum, oarb.............
—
197
413
Glete.......................................
—
276
406
»
»
arb..............
34
210 f.
413 f.
Glimmer.................................
—
272
440
»
flytande, h. u. Lim.
Glober ....................................
—
376
406
Gun imivaruf abriker..................
34
—
''-
Glutenfoder..............................
—
—
419
Gurkor, friska..........................
—
125
400
Glycerin..................................
31
192
406
»
saltade.......................
—
125
400
Glycerinfabriker.......................
31
—
—
Guttaperka, oarb.....................
—
197
413
Glykosfabriker.........................
15
—
—
«
arb.......................
34
210 f.
413 f.
Glödlampfabriker .....................
70
—
—
Gångkläder, brukade.................
—
161
410
Glödlampor, elektriska..............
70
358
390
Gåslefverpastej h. u. Konserver.
Glödstrumpor...........................
—
—
454
Gädda, färsk............................
—
88
399
Gneiss.....................................
—
—
452
Gälbgjuterier...........................
66
—
—
Golfplattor af lera ...................
56
295
420
Gängvei''ktyg......................
—
—
428
Grafvårdar af järn...................
—
—
433
Gäss .......................................
—
82
401
»
» sten, huggen ......
—
—
453
Gödningskalk...........................
—
—
453
Granbark.................................
—
249
391
Gödningsämnen, ej specif..........
55
292 f.
407
Granfrö...................................
—
243 f.
401
»
fabriker för ....
55
—
—
Granit.....................................
—
272
452
Gödselsprid are.........................
—
—
425
Gratulationskort.......................
—
234
464
Gös, färsk ...............................
—
88
399
Grepar....................................
—
362
450
Göten af järn och stål..............
00
312
429
Griiflar....................
—
302
406
Grufstolpar..............................
—
214 f.
457
Gryn af spannmål....................
10
101
451
»
»> ris..............................
10
106
406
II
X
Bil. I.
Bil. II.
Bil. III.
Bil. I.
Bil. II.
Bil. III.
Sid.
Sid.
Sid.
Sid.
Sid.
Sid.
H.
Hjul till andra vagnar..............
—
356
462
_
_
426
Hjulband (järnv.-materiel).........
61
322
412
Hackelsemaskiner.....................
—
361
426
Hjulringar »
»
.........
—
322
412
_
—
428
Hjulsatser
»
»
.........
—
322
412
Hafre......................................
5
96 f.
451
Hjulskenor af trä, tiE velocip....
—
—
463
Hafregryn...............................
10
100
451
Hoffmans droppar.....................
—
—
397
10
102
451
Holländarknifvar......................
—
—
424
279
448
Honung...................................
_
112
408
Hagel af bly............................
67
345
428
»
konstgjord..................
—
—■
455
07
_
_
Horn, oarb...............................
—
175
408
Hakar och hyskor....................
336
410
» arb................................
—
189
408
245
407
Hudar.....................................
—
177
408 f.
» arb................................
43
252
407
Hufvudkål...............................
—
125
400
_
425
Huggjärn................................
—
—
428
Halmflätor...............................
43
—
407
Humle......................................
—
121
409
Halmrep..................................
43
245
407
Hummer.................................
—
93
409
Halmvarufabriker.....................
43
—
—
Hundbröd................................
—
105
395
Halsdukar h. u. Kläder.
Husbloss .................................
—
196
422
Hammare.................................
—
—
428
Hushållsmaskiner af järn..........
—
—
434
Hampa....................................
—
139
407
Hushållspersedlar af linne o. bom-
Hampblår................................
—
140 f.
■ 393
ullsväfnad...........................
—
160
410
_
241
401
Hvalolj ef ab riker.......................
30
—
—
Hampgarn...............................
20
146
404
Hvalraf....................................
—
190
452
Hampolja, på fat, h. u. Oljor, feta,
Hvalrosständer, arb. däraf, h. u.
icke flyktiga, andra slag.
Ben, arb.
Hamp spinnerier.........................
20
—
—
Hvaltran .................................
30
190
456
Hamptråd................................
20
148
457
Hvete......................................
4
96
451
Hampväfnader .........................
22
156 f.
465 f.
Hvetegryn...............................
10
100
451
Hampväfverier.........................
22
—
—
Hvetekli..................................
11
104
415
Handskar.................................
29
186
407
Hvetemjöl...............................
10
102
451
Handskfabriker........................
29
—
—
Hvitbetor.................................
7
122
409
Handsktillverkning, handtverke-
Hvitbetsfrö..............................
—
240
401
rier för...............................
29
''-
—
Hydrauliska maskiner...............
—
365
426
Harfvar...................................
—
361
425
Hyflar.....................................
—
—
428
Harmonier...............................
—
—
411
Hyflerier .................................
35
—
—
Harpojs...................................
—
200
407
Hyfveljärn...............................
—
—
428
Harpor (för jordbruket).............
69
361
426
Hyfvelmaskiner för trä.............
—
363
424
31
200
407
Hyskor....................................
—
336
410
Hartsfabriker...........................
31
Hål järn....................................
—-
—
428
Hasselnötter............................
—
116
442
Hår.........................................
—
174
409 f.
Hattar.....................................
25
166 f.
408
Hår- och tagelspinnerier...........
28
—
—
Hattfabriker ............................
25
—
—
»
» tagelväfverier............
28
—
—
Hattfoder.................................
—
168
408
Hårarbeten..............................
28
180
410
Hattfodral ...............................
—
385
442
Hårnålar .................................
—
337
442
Hattillverkning, handtv. för......
25
—
—
Hårtinktur h. u. Parfymer.
Hattstommar h. u. det ämne., arb.,
Hårväfnader ............................
28
180
467
hvaraf de bestå.
Häktor....................................
—
336
410
468
Hällar af järn, gjutna..............
—
324 f.
433
177
409
Hälleflundra, färsk ...................
_
88
399
76
418
Hängslefab riker.......................
25
Hissar.....................................
—
365
426
Hängslen.................................
25
168
410
365
426
8
77
418
282 ?.
390
_
425
Hjul till järnv.- och spårv.-vagnar
—
322
412
Hästräfsor...............................
—
—
425
XI
Bil. I.
Bil. II.
Bil. III.
Bil. I.
Bil. II.
Bil. III.
Sid.
Sid.
Sid.
Sid.
Sid.
Sid.
Hästräfspinnar.........................
425
Juteväfnader..........................
22
155
466
Hästskor af järn......................
63
—
435
Juteväfverier...........................
22
___
Hästskosöm h. u. Spik af järn.
Juveler, oinfattacke...................
_
299
411
Hö..........................................
7
245
410
Järn o. arb. däraf.....................
60ff.
31211.
42911.
Högafflar................................
—
362
450
Järn- och stålberedning, handtv.
Höns.......................................
—
82
401
för......................................
64
—
Hörnjärn.................................
—
323
429
Järn- och stålvarufabriker.........
62 f.
_
_
Höstsäd .............................
3
—
—
Järnbleck.................................
62
_
_
Hövändare..............................
—
—
425
Järnbruk .................................
60 f.
_
—
Järngrufvor.............................
49
—
—
Järngöten................................
Järnkonstruktioner till brobygg-
60
312
429
nader m. m.........................
—
—
435
I.
Järnmalm......................
49
273
440
Järnskrot.................................
—
312
429
257
402
402
Järnslaggcement .....................
—
267
396
Indigoextrakt..........................
—
257
Järnvaror, arb., i tulltaxan ej
338 f.
257
402
specif..................................
—
—
Ingefära, syltad, h. u. Konfityrer.
»
torr...........................
Injektorer ..............................
Insektpulver.............................
Instrument, alla slag................
71
112
254
367 f.
410
426
410
410 f.
Järnvaruverkstäder, ej specif. ...
Järnvitriol...............................
Järnvägar, flyttbara..................
Järnvägs- o. spårvägsvagnfabr...
Jämvägsgodsvagnar..................
64
50
68
68
276
322 f.
350
464
429
412
Instrumentarbeten, handtv. för...
71
Järnvägsmateriel......................
—
322
411 f.
Instrumentfabriker...................
71
_
Järnvägsskenor .......................
—
322 f.
429
Is...........................................
Isoleringsmassa.......................
73
—
467
468
Jäst.......................................
Jästfabriker ...........................
12
12
104
412
Isoleringsmassefabriker.............
73
—
—
Isoleringsmateriel.....................
—
—
427
Ister........................................
191
411
K.
j
Kabelgarn h. u. Tågvirke, nytt.
J e
Kablar af koppartråd, utan iso-
låring ........................
—
342
438
J aktgevär................................
—
333
404
»
elektriska lednings-.......
—
341 f.
438
Javakaffe.................................
—
107
412
Kaffe.......................................
13
107
412
Jod.........................................
—
290
411
Kaffekvarnar af järn ...............
—
—
434
Jodkalium ..............................
290
411
Kafferosterier...........................
13
-i-
—
Jodnatrium..............................
—
290
411
Kaffesurrogat...........................
13
107
412
263
411
Kaffesurrogat- o. cikoriefabriker
Kainit.....................................
13
Jordens afkastning..................
4 11.
_
407
Jordförbättringar .....................
2
—
—
Kakao.....................................
—
1081.
412
Jordgubbar, friska ...................
—
125
400
Kakaoolja, renad......................
—
—
443
Jordnötskakor ........................
—
—
443
Kakel......................................
57
298
422
Jordnötsolja, på fat .................
—
—
443
Kakel- och lergodstillverkning,
Jord vidd..................................
2
—
—
handtv. för.........................
57
—
—
Julgransprydnader (leksaker)......
73
381
420
Kakelfabriker...........................
57
—
—
Jute........................................
—
140
411
Kakelugnsornament..................
—
—
422
Jutegarn .................................
20
146 f.
404
Kaksocker...............................
14
no
450
Jutespinnerier........................
20
—
Kalciumkarbid.........................
52
—
414
XII
Bil. I.
Bil. II.
Bil. III.
Bil. I.
Bil. II.
Bil. III.
Sid.
Sid.
Sid.
Sid.
Sid.
Sid.
Kalciumkarbidfabriker..............
52
Kassaskåp af järn ...................
63
325
434
Kalfvar...................................
—
79
418
Kastanjer ...............................
—
117
413
Kali .......................................
« -
28411.
412
Kastmaskiner...........................
—
—
426
Kalialun .................................
—
271
390
Kateku....................................
—
—
402
Kaligödning ............................
—
—
407
Katrinplommon........................
—
115
446
Kalisalpeter ............................
—
285
412
Karrtsch.uk,
—
197
413
Kalisalt, 20 % .......................
—
—
407
»
arb.......................
34
210 f.
413 f.
Kalisalter, stassfurter...............
—
292
407
»
konstgjord ............
—
—
414
Kaliumklorid se Klorkalium.
Kautschukstämpelfabriker........
34
—
—
Kalk.......................................
40
266
413
Kaviar...................................
—
94
414
» karbolsyrad .....................
—
195
413
Kedjor af järn ........................
62
326 f.
433
Kalkbruk.................................
46
—
—
»
(bijouterivaror)..............
—
353
392
Kalkérväf af bomull ................
—
—
406
Kemigrafiska anstalter .............
72
—
—
Kalkoner.................................
—
83
401
Kemisk-tekn. fabriker, ej specif.
54
—
—
Kalksandsten, konstgjord ........
—
—
468
»
handtverkeri ....
54
—
—
Kalkspat.................................
—
—
441
»
preparat, ej specif.
54
291
414 f.
Kalksten .................................
—
—
452 f.
Kemiska glas...........................
—
305
405
Kamfer....................................
—
198
413
Kikare ....................................
71
367
410
Kamgarn h. u. Ullgarn.
Kimrök....................................
44
257
402
Kaminer af järn .....................
—
324
433
Kimröksfabriker ......................
44
—
—
Kanariefrö .............................
—
241
401
Kinabark.................................
—
373
415
Kandisocker ...........................
14
no
450
Kinasalter ..............................
—
—
391
Kanel ....................................
—
112
418
Kinin ....................................
—
—
391
Kanelknopp ............................
—
112
413
Kisbränder h. u. Affall, ej specif.
Kanoner .................................
68
—
—
Kiselgur, h. u. Jordarter, ej specif.
Kantsten.................................
48
—
453
Kiselgurfabriker ......................
53
—
—
Kaolin ...................................
52
—
420
Kiseltaekjärn...........................
—
312
429
Kaolinfabriker ........................
52
—
—
Kitt........................................
—
207
415
Kappfabriker...........................
23
—
—
Klensmidstäd...........................
—
—
428
Kappsäckar..............................
—
385
442
Kli..........................................
n
104
415
Kapris ....................................
—
118
413
Klichéanstalter o. stilgjrrterier...
67
—
—
Kapsylfabriker ........................
67
—
Klichéer ................................
67
351
415
Karaffiner af glas h. u. Glas,
Klinkerlera..............................
45
—
—
andra slag.
Klinkertegel ...........................
50
294
421
Karagen .................................
—
373
413
Klippningsmaskiner..................
69
—
—
Karameller k. u. Konfityrer.
Klister....................................
—
—
468
Karamellfabriker .....................
14
—
—
Klor ammonium........................
—
282
390
Karbolineum ..........................
—
—
444
Kloratfabriker ........................
52
—-
—
Karbolsyra..............................
31
195
413
Klorkalium..............................
—
286
415
Karbolsyrefabriker ..................
31
—
—
Klorkalk .................................
—
280
415
Kardborrar.............................
—
358
413
Kloroform .............................
—
—
391
Kardemummor ........................
—
112
413
Klortenn h. u. Tennsalter.
Kardläder för textilindustrien ...
69, 71
304
425
Klorzink .................................
—
—
414
Kardor
»
»
69, 71
364
425
Klosettfabriker .......................
73
—
—
Karduspapper...........................
41
232
444
Kläder, ej specif. ....................
—
160 f.
415 f.
Karkasband.............................
—
335
413
»
af struinpstolsgods h. u.
Karkaser.................................
—
335
413
Strumpor m. m., ej specif.
Karp, färsk...........................
—
88
399
Klädningshållare .....................
—
—
410
Kartongfabriker ......................
42
—
—
Klöfverfrö ..............................
—
242
401
Kartor ....................................
—
370
413
Knallhattar..............................
—
345
410
Kasern.....................
—
—
468
Knappar af ben ......................
73
188
392
Kassakistor af järn ...
63
325
434
»
» horn.....................
73
189
408
Kassakontrollapparater ............
—
—
427
»
» silke.....................
73
381
416
XIII
1
eu. i.
Bil. II
Bil. III
Bil. I.
Bil. II
Bil. III.
Sid.
Sid.
Sid.
Sid.
Sid.
Sid.
! Knappar af stennöt..................
73
416
Kopiepressar af järn................
324 f.
434
”
» tyg ......................
73
—
416
Koppar o. kopparlegeringar, oarb.
—
316 f.
436
»
» sammansätta ämnen
73
353
416
»
»
arb..
_
340 tf.
436ff
1 Knappfabriker.........................
73
—
—
Kopparaska............
,
277
417
Knappnålar..............................
--
337
442
Koppargrufvor ....................
49
Knif skaft af ben .....................
—
188
392
Kopparlegeringar, oarb........
316 f.
436
»
» celluloid...............
—
253
396
»
arb...............
__
340iT.
436ir.i
«
»> horn.....................
—
189
408
Kopparmalm ...............
49
273
440 j
»
» kautschuk.............
—
—
414
Kopparmynt....................
_
372
»
» pärlemor .............
—
187
447
Kopparoxid.................
_
277
417 I
Knifvar ..................................
63
332 f.
417
Kopparrök ..
__
464 i
1 Koaffyrer ...............................
—
163
417
Kopparslagerier............
66
| Kobolt h. u. Metaller, ej specif.
Koppars ticksaftryck......
378
423
Koboltoxid ..............................
51
277
417
Koppartrycksfärg.........
260
401
Koffertar af skinn ...................
—
385
442
Kopparverk...........
65
»
andra slag ...............
—
385
417
Kopparvitriol........................
50
270
464
Kokapparater (redskap) af mäs-
Koppera ..............................
417
}
sing för fotogén m. m..........
—
—
439
Kopra........................
_
417
| Kokkärl af järnplåt, emaljerade
—
—
435
Kor.......................
8
78 f.
418
j Kokosfas li. u. Fiber.
Koraller....................
176
418
Kokosnötter.............................
—
117
442
Korf............
_
87
418
Kokosolja................................
—
—
443
Korgfabriker ..................
43
Kokossmör h. u. Oljor, fela, icke
Korgmakararbeten...
43
250
418
flyktiga, andra slag.
Korgmöbler............................
43
250
418
Kokostågor, mattor af............*
—
251
428
Korgtillverkning, handtverkerier
Koksalt...................................
—•
279
448
för..................
43
_
.
Kol, ben-.................................
—
258
392
Koriander................
118
418
» sten-...............................
—
264 f.
453
Korinter ...... ...
_
115
418
» trä- .................................
—
264
417
Korkaffall ...........................
_
176
390
! Kolbriketter.............................
—
—
394
Korkar, skurna ....................
43
251
418
I Kolelektroder...........................
—
—
468
Korkbark....
249
418
| Kolja, färsk.............................
—
88
399
Korkfabriker ...........................
43
j Kollodium ...............................
—
254
417
Korkformstycken ...............
43
_
427
Kolofonium.............................
—.
—
407
Korkskärning, handtverkerier för
43
_
| Kolonner af järn.......................
_
324
433
43
Kol spetsar...............................
—
468
Korn...............................
5
97
451
Kolsyra, flytande.......................
54
—
414
Kornbrännvin, på fat................
._
130
395
Kompositionslinnefabriker.........
34
—
—
»
på andra kärl h. u.
Kompressorer...........................
—
—
426
Brännvin o. sprit, alla slag.
Konfektfabriker........................
14
—
—
Korngryn................................
10
100 f.
451
Konfityrer.............................
14
126
417
Kornmj Öl....................
10
103
452
Konj ak....................................
—
130 f.
395
Korsettfabriker......................
23
_
_
Konjakessens h. u. Eterarter.
Korsettväf af linne...................
22
157
465
Konserver................................
15
95
417
Kort, adress- ...........................
72
234
464
Konservfabriker.......................
15
—
—
» spel- ..............................
42
236
452
Konstgjorda blommor...............
26
172
393
» visit- ..............................
72
234
464
»
»
fabr.f. till-
Koschenill ...........................
—
257
402
verkn. af............................
26
—
—
Kottonolja, på fat....................
_
443
Konstnärsarbeten....................1
—
379
392
Kox....................................
46
265
418
Konstsilke...............................j
—
136
449
Koxfabriker.............................
46
Konstull .................................i
—
140
448
Koxkol (stenkol) ......................
45
264 f.
453
Kontorsbokfab riker.................|
42
—
—
Kraftfoderfabriker ...................
33
Kopal .....................................|
—
—
407
Kragar af cellrrloid ..................|
—
253
396
XIV
Bil. I.
Sid.
Bil. II.
Sid.
Bil. in.
Sid.
Kragar af linne eller bomulls-  väfn. h. u. Kläder.
444
»
» papper.....................
—
—
Krakmandel.............................
—
114
423
Kravattfabriker........................
25
—
—
Kreatur...................................
8
70 fr.
418
Kreatursfoder..........................
—
240
419
Kreosot...................................
—
195
413
Kreosotolja..............................
—
195
413
Kreosottjära ...........................
—
195
413
Kristallsodafabriker..................
52
—
—
Krita.......................................
47
269
419
Kritbruk och kritfabriker .........
47
—
—
Kritfabriker ............................
47
—
—
Krollhår .................................
—
—
409
Krollsplint ..............................
—
271
406
Kromalun ..............................
—
390
Kromfärger..............................
—
—
402
Kromjärnsfabriker ...................
53
—
429
Kromtackjärn..........................
53
312
Kromtegel...............................
—
—
420
| Krabbor af järn, gjutna............
—
—
4331.
Krukmakargods........................
—
298
422
Krut.......................................
50
308 ff.
419
Krutbruk.................................
59
—
- 1
Kryddmalerier.........................
15
—
Kryddpeppar ...........................
15
113
446
Kryolit ...................................
—
—
440
Kräftor....................................
—
93
419
Kräftstjärtar ...........................
—
83 f.
419
Kulor af bly..........................
67
345
428
»
» stål...........................
—
—
435
Kulör, sprithaltig, h. u. Likör.
»
ej sprithaltig..................
—
128
419
Kummin .................................
—
118 f
419
Kuvertfabriker ........................
41
T"
—
Kvarnar, större........................
10 f.
—
—
»
mindre......................
10
—
—
Kvarnstenar.............................
48
299
453
Kvarts ....................................
—
272
440
Kvartsittegel...........................
—
—
420
Kvartstegel..............................
—
—
420
Kvastar..................................
28
—
—
Kvicksilver............. ...............
—
321
439
Kvistar, naturliga....................
—
239
392
Kålrotfrö.................................
—
—
401
Käpp- och pipfabriker...............
39
—
—
Käppartillparaplyer el. parasoller
39
380
446
»
ej specif.......................
39
380
419
Kärnor....................................
—
—
426
Kättingar af j äril.....................
02
326 f
433
Kättingkrokar af järn...............
—
—
432
Kättingstoppare af järn............
—
326
432
Käx ..................................
Käxfabriker ......................
Köksväxtfrö........................
Körsbär, .friska ..................
Kött ..................................
» (konserver) .................
Köttextrakt b. u. Konserver.
Köttkvarnar af järn.............
JL.
Lack.....................
Lackfabriker .........
Lackfernissa...........
Lagerblad, torkade
Lagerbär, »
gran.
Lakrits ..
u. Konfityrer. *
Lamm.............................
Lampbrännare af mässing.
Lampfabriker...................
Lampglas.........................
Lampkupor af glas ..........
Lampor af järn, gjutna ....
»
» andra ämnen h.
ämne, arb., hvar
bestå.
» glöd-, elektriska ...
Lampvekar......................
ej specif., andra slag.
Lapis................................
Lastångare ......................
Laths ..............................
Lax .................................
Laxöring........................
Ledningskablar, elektriska..
Lefvertran .......................
Leksaker.........................
Leksaksfabriker.................
Lera...............................
Lergodsfabriker................
Lergodstillverkning'', handtverke
rier för ......................
Lerjord............................
Lerjordshydrat.................
Bil. I.
Sid.
Bil. II.
Sid.
bii. m.
Sid.
11
105
395
11
—
—
—
240
401
—
125
400
—
84
419
—
95
417
434
34
200
420
34
—
—
—
194
398
—
119
420
—
119
420
37
220
458
37
222
458
126
420
418
—
—
438 f.
73
—
—
—
—
406
—
—
406
;
338
434
70
358
396
24
172
463
276
449
67
356
397
37
—
—
—
88 f
399
—
88 f
399
—
341 f.
438
30
190
456
73
381
420
73
—
—
. 45
262
420
57
"
—
—
262
420
. —
282
420
XV
Lervaror ..............................
Liar ....................................
Likör....................................
Lilj ekonvalj elökar.................
Lim......................................
Limkokerier och gelatinfabriker
Limläder.................................
Lin.......................................
Lin- och hampspinnerier ..........
Linbl&r....................................
Linfrö ....................................
Linfrökakor ............................
Linfrömjöl...............................
Lingon, friska ........................
» syltade, h. u. Konfityrer.
Linjer för tryckerier ................
Linne- och Hampväfverier ......
Linnefabriker...........................
Linnegarn...............................
Linnetråd................................
Linneväfnader ........................
“
bröd., afsedda till
remsor.............................
Linoleummattor h. u. Väfnader,
vattentäta.
Linolj a...................................
Linor af järntråd....................
»
» koppartråd, utan isole
ring...........................
Lins h. u. Spannmål, andra slag,
ej specif.
Lister ..................................
» belagda......................
Lito- och kemigrafiska anstalter
Litografiska arbeten.................
Litophon .................................
Ljus .....................................
Ljusfabriker ........................
Ljuskronor af järn, gjutna .......
»
andra, h. u. det ämne,
arb., hvaraf de bestå.
Ljusstakar af järn, gjutna ........
Ljusvekar................................
Lod af järn, gjutna..................
» till ur h. u. det ämne, arb.,
hvaraf de bestå.o
Lokomobiler h. u. Ångmaskiner,
ej specif.
Lokomotiv...............................
Luktvatten ..............................
Lumpor ..................................
Lupinfrö ................................
Lustfartyg .................
Bil. I.
Bil. II.
Bil. III
Bil. I.
Bil. II
Bil. III.
Sid.
Sid.
Sid.
Sid.
Sid.
Sid.
57
294ff.
420 f.
Lyftkranar ............
365
426
69
362
426
Lyktarmar af järn ...............
—
—
434
—
131
422
Lyktor h. u. det ämne,arb..hvaraf
—
238
393
de bestå.
—
196
422
Lyktstolpar af järn......
—
—
433
32
—
—
Lysol ........................
—
—
414
—
—
390
Lysoljor, renade ...............
—
204 f.
444
—
138 f.
422
Lådfabriker____
39
_
_
20
—
—
Lådämnen, sågade ...............
—
—
458
—
140 f.
393
»
hyllade............
—
—
460
—
241
401
Lågtryckspannor af järn ...
—
—
433
—
—
443
Lås af järn...,
—
_
435 f.
33
240
—
Läder...................
27
177
409
—
125
400
Läderaffall ...
_
176
390
Läderarbeten, ej specif., h. u. Sa-
—
—
393
delmakararb.
22
—
—
Läderpapp ...................
—
—
444
23
—
—
Läkter ...................................
37
220
458
20
146
403
Läster till skoarbeten . .
38
225
459
20
148
456
Lästfabriker .....
38
22
156 f.
465 f.
Lök ........................................
125
400
—
164
394
33
202
443
M.
63
330
432
Madeira, på fat.._____
_
132
463
—
342
438
Madrasser h. u. Sängkläder.
Magnesia.............................
—
278
423
Magnesiasalter......
—
278
423
37
220
458
Magnesit .................
—
—
440
-.
—
461
Magnesittegel..................
—
—
420
72
—
—
Magnesiumklorid...
_
_
423
72
378
423
Mahogny, oarb...................
—
223
457
—
—
402
Maj olika, arb. af ..
57
—
422
33
207
423
Majs ....................
—
98
451
33
—
—
Majsena (majsstärkelse) ...
12
104
454
—
338
434
Majsgroddkalcor....
—
_
443
Majskakor..............
—
—
443
Majskli....................
11
104
415
—
338
434
Majsmjöl.................
10
103
452
24
172
463
Majsolja, på fat......
—
_
443
—
324 f.
433
Majsstärkelse............
12
104
454
Makadam.................
__
_
452
Makaroner .........
14
_
406
Makaroni- och sagofabriker ...
14
—
—
Makrill, färsk.......
—
88
399
68
357
411
Makulaturpapper .......
41
232
444
—
208
423
Malaga, på fat.............
—
132
463
—
141
423
Malm ..............
49 f.
273
440 f.
—
—
401
Malmgrufvor, ej specif. . .
49 f.
_
67
356
397
Malt ......................................
12
101
451
XVI
Bil. I.
Bil. II.
BiLIII
Bil. I.
Bil. II.
Bil. in.
Sid.
Sid.
Sid.
Sid.
Sid.
Sid.
Maltdrycker ............................
18
134
423
Mejerimaskiuer........................
69
361
426
Maltdrycksbryggerier, större ....
18
—
—
Mekaniska verkstäder...............
68 f.
—
—
»
mindre ...
18
—
—
Melass ...................................
13 f.
in
451
Maltextrakt- o. maltospreparat-
Melassfoder (kreatursfoder) ......
—
246
419
12
_
_
Mentol, i fast form..................
—
—
468
j Maltfabriker............................
12
—
—
Metaller, ej specif., oarb..........
—
316 f.
436
i Maltgroddar ............................
—
—
390
»
»
arb.............
—
340ff.
436£f.
1 Maltospreparatfabriker.............
12
—
—
»
hvita, färdiglegerade...
—
—
436
Maltsocker .............................
—
in
455
Metallvarufabriker, ej specif. ....
66
—
—
| Mandel...................................
—
114
423
Mikroskop h. u. Instrument, op-
i Mangangrufvor........................
50
—
—
tiska.
j Mangantackjärn.......................
—
—
429
Mineralier...............................
—
272 f.
440 f.
I Mangelmaskiner f. textilindustr.
—
364
425
Mineraloljor ............................
204 f.
443
| Manillaliampa...........................
—
139
407
Mineralvatten...........................
—
133
463
! Mannagryn, oäkta (hvetegryn)...
10
100
451
Mirhanolja ..............................
—
—
442
»
äkta .....................
10
106
400
Mjöd h. u. Maltdrycker.
j Manometrar ...........................
71
367
411
Mjöl af spannmål....................
10
102 f.
451 f.
[ Manschetter af celluloid ..........
—
2oo
396
»
» ris .............................
10
106
406
»
o linne el. bomulls-
»
» andra vegetabilier .......
10
124
441
väfn. h. u. Kläder.
Mjölk .....................................
—
—
467
»
» papper .............
—
—
444
» kondenserad, h.u. Konserver.
i Margarin.................................
9
86
450
Mjölkfil terfabriker ..................
74
—
—
9
_
Mjölkkylare............................
—
—
426
Margarinost ............................
9
87
444
Mjölkmjöl ...............................
—
—
468
Marienglas ..............................
—
—
441
Mj ölkskumningsmaskiner .........
69
361
426
Markis- och segelfabriker .........
22
—
—
Mjölksocker .............................
—
in
455
1 Marmelad h. u. Koniityrer.
Mohairgarn..............................
—
—
403
Marmeladfabriker.....................
14
—
—
Morotfrö .................................
—
—
401
Marmor, oarb.........................
—
272
453
Mortlar af järn, gjutna ............
—
—
433 f.
»
arb............................
—
300
453
Mosaikarbeten, oinfattade, h. u.
Masker....................................
—
236
423
Sten, arb.
Maskiner, dynamo-...................
70
363
397
Moselvin .................................
—
132 f.
463
»
elektriska .................
70
363
397
Motorer, elektro- .....................
70
363
397
»
ej specif...................
71
361 IT.
424ff.
»
ej elektriska...............
69
362
424
Maskinfilt af bomull ................
—
152
466
Motorfartyg ............................
67
356
397 f.
»
» ull ......................
—
151
464
Motorvagnar ...........................
68
356
462
Maskinhyfvelj äm för trä ..........
69
—
424
Motorvelocipeder h.u. Vagnar och
Maskinpackning (redskap).........
—
—
427
åkdon.
Maskinremmar af kautschuk......
—
—
414
Mudderfartyg...........................
67
356
398
»
ej specif............
—
187
447
Mufflar af lera ........................
—
296
421
Maskinsmiden af järn, gröfre ...
—
—
435
Munharmonikor........................
71
—
420
Maskinsmörja...........................
31
193
428
Munklikör...............................
—
131
422
Maskinsmörjefabriker...............
31
—
—
Munlack..................................
—
255
441
Mastträ ..................................
—
212
457
Munvatten, ej sprithaltigt, h. u.
Mattor af bast ........................
—
246 f.
392
Kem.-tekn. prep.
»
» bomull.....................
—
152
466
Murarborstar...........................
28
182
394
»
» spån m. in................
—
251
428
Murbruksberedning, handtv. för
48
—
—
»
» ylle .........................
—
151
464
Murbruksfabriker.....................
48
—
—
»
med vattentät massa be-
Murklor h. u. Svampar, ätbara.
lagda .................................
—
158
467
Murtegel.................................
56
294
421
Mattväfnad af linne..................
—
157
465
Musikalier...............................
—
377
441
Medaljer .................................
—
353
428
Muskot....................................
—
113
441
Medvurst.................................
—
87
418
Muskotblomma ........................
—
113
441
XVII
Bil. I.
Bil. II.
Bil. III.
Bil. I.
Bil. II.
Bil. III.
Sid.
Sid.
Sid.
Sid.
Sid.
Sid. I
Musslor, ej specif. .............
_
92
441
Nattsäckar ........................ ...
385
387
113
113
442
442
442
442
441
442
442
433
Muttrar af järn, minst 12 mm. i
diam. ....................
326
430
Naturalier till vetenskapliga sam-
. Muttrar af järn, under 12 mm. i
diam. .................................
J Mynt.......................................
Myrmalmsfyndigheter..........
49
372
435
441
Navigationsinstrument h. u. In-  strument, kirurgiska in. fl.
Nejlikor.................................
Nej likst j ålkar........................
—
Myrobalaner ...........................
Myrra..........
Mysk.........................
—
201
176
402
441
441
Nickel och arb. däraf h. u. Me-  taller, ej specif.
Nickelmalm..............................
Målart) orstar ...................
28
182
394
Nickt...............................
387
195
331
Målarfärger........................
41
260
402
Nitrobensol..............................
Målningar ..............................
j Målskjutningsgevär..................
68
378
333
441
404
Notbindning, handtverkerier för
Nubb af järn...........................
26
63
| Mälterier, handtverks-.....
12
—
_
Nyodling..............................
2
1 Mergling.................................
2
___
_
125
400
1 Mäsk...............................
246
Nysilfver och arb. däraf b. u. Kop-  parlegeringar.
Nålar till stickmaskiner............
Mässing och arb. däraf h. u.
1 Kopparlegeringar.
64
337
455
442
! Mätband h. u. Instrument, mate-
» andra ............................
64
337
matiska.
Nålmakerier ...........................
64
Mätstockar b. u. Instrument, ma-  tematiska.
Mätverktyg (ej instrument) ......
Möbelfabriker..........................
39
428
Näfver...................................
Näsdukar af linne el. bomulls-  väfn., fållade, h. u* Kläder.
Nät, till fiske................'' ....
2G
249
171
442
442
Möbelresårer af järntråd.........
435
461
» andra slag, h. u. Strumpor
Möbelspik ..............................
350
Möbelspånsfabriker ..................
38
Nötliårsfilt ............................
180
407
453
418
442
442
Möbeltvger af ull...................
21
_
4(34
264 f.
78 f.
Möbler af trä..................
39
227
460
Nötkreatur..............................
8
»
» korgmakararbeten.....
43
2Ö0
418
Nötkärnor.............................
116
»
med stoppning .............
Mönja............. . .
—
226
402
Nötter ...................................
—
116 f.
Mössfabriker ......................
25
Mössfoder b. u. Hattfoder.
Mösskärmar .................
74
382
441
Mösskärmfabriker .................
74
O.
Oblater o. oblatskifvor h. u. Mun-  lack.
Ockra b. u. Färger och färgn.-  ämnen, andra.
Ofvanläder till skodon.............
Mössor h. u. Kläder, ej specif.
»
af ^ pälsverk b. u. Hudar
och Skinn.
Mösstillverkning, handtverkerier
för....................
9,5
..............
409
442
Olein.......................................
31
193
Oleinfabriker ...........................
31
N.
Oleomargarin..........................
30
191
442
Oleomargarinfabriker ..............
30
Oliver....................................
114
442
443
Nafta b. u. Lysoljor, renade.
Olivolja ...............................
Naftalin .........................
_
_____
414
Naglar af järn, minst 12 mm.i diam.
—
326
430
Oljefernissa..........................
194
398
443
439
»
»
» under »
»
»
—
—
435
Oljekakor.............................
33
240
Natron.............................
54
28711.
441 f.
Oljekannor af mässing ............
III
XVIII
Oljetryck...............................
Oljeväxtfrö............................
Oljor.....................................
» feta, kokade..................
» finkel- ..........................
» kreosot-.........................
» mirban-.........................
» terpentin-......................
Omslagspapper, glättadt..........
Opium ..................................
Optiska glas, infattade ..........
»
)> lösa o. oinfattade
Orglar ..................................
Ost .................. ...................
Ostfärg...................................
Ostlöpeextrakt h. u. Kem.-tekn.
prep.
Ostpressar ........................
Ostron ...............................
Ostämne ............................
Oxalsyra ............................
Oxar..................................
P.
Packningar af kautschuek.........
Packväf af jute, oblekt o. ofärgad
Paddy ....................................
Palmkärnkakor ........................
Palmolja, på, fat.....................
Pannor af järn, gjutna ............
Papp.......................................
» af asbest .........................
Papp-, pappers- och pappers
massearb.
, ej specif. ............
Papper...................................
Pappersaffall ...........................
Pappersblommor......................
Pappersbruk och pappfabriker...
Pappersindustri, ej specif..........
Pappersknifvar till maskiner ....
Pappersmaskiner......................
Pappersmassa (trämassa) ..........
Papperspås- och kuvertfabriker
Papperspåsar......................
Papperstapeter ...................
Pappersved.........................
Pappfabriker ......................
Pappkort till fotografier m. n
Paraffin .............................
Bil. I.
Bil. II.
Bil. III.
Bil. I.
Bil. II.
Bil. III.
Sid.
Sid.
Sid.
Sid.
Sid.
Sid.
378
423
Paraffinolja h. u. Smörjoljor.
—
—
401
Paraply- och parasollfabriker ...
26
—
—
30 ff.
20211.
443 f.
Paraplyer ...............................
26
169
446
—
_
398
Paraplyställ af järn..................
—
324 f.
434
_
__
395
Paraply tillverkning, handtv. för
26
—
~ |
_
195
413
Parasoller ...............................
26
169
446 I
_
—
442
Parasollfabriker........................
26
—
--- I
32
198
456
Parfymbref h. u. Parfymer.
—
445
Parfymer, ej specif...................
34
208
446 i
—
—
391
Parfymfabriker........................
34
- ,
_
367
410
Parian h. u. Lervaror, arb. af
j
—
306
405
äkta porslin.
1
71
368
411
Parkettgolf..............................
—
460 1
87
444
Parkum af bomull...................
—
152
466 |
_
260
402
Passagerarångare.....................
67
356
397 j
Passare ..................................
—
3 61)
396 |
Pastellkrita............................
—
269
419 i
_
—
42l>
Pastiljer h. u. Konfityrer.
|
_
92
444
Patentglas...............................
—
—
405
_
468
Patroner ................................
59
310 f.
446 t
_
_
414
Patronfabriker ........................
59
—
“ 1
8
78
418
Pelusker .................................
—
—
4ol
Penningbörsar..........................
—
382
447 i
Pennknifvar ............................
63
332
417 :
Pennor, skrif-...........................
63
337
446 1
Pennskaft, ej af guld el. silfver
—
381
446
Penslar....................................
28
182
394
Peppar....................................
—
113
446 j
Pergamentpapper.....................
—
—
445 i
_
_
414
Persiennfabriker......................
39
—
— |
09
155
406
Persikokärnor h. u. Mandel.
_
106
447
Perukmakararbeten h. u. Hår- o.
_
__
443
Tagelarb.
_
_
443
Petroleum h. u. Lysoljor, renade.
... 1
_
_
433 f.
Petroleumaffall ........................
—
—
443
it
231
444
Petrole ummotorer.....................
69
362
424 ’
391
Pianinon .................................
71
367
411
Pianoklaviaturer......................
71
368
411
_
237
444
Piassava h. u. Fiber.
41
232 f.
444 f.
Picldes h. u. Frukter, Bär m. in.,
_
176
390
ej specif.
26
172
393
Pimpstenh.u. Sten, ej specif., oarb.
41
—
—
Pipfabriker..............................
39
—
,T„
42
—
—
Piphufvuden............................
39
301
446
69
363
424
Pipor.......................................
39
301
446
69
363
424
Piskor h. u. Sadelmakararb., ej
40
229 f.
445
specif.
41
_
_
Pistacier .................................
—
—
400
41
234
394
Pistoler ..................................
68
333
404
42
236
445
Pitchpine, oarb.........................
—
—
457
221
457
Pitprops (grufstolpar)......1........
—
214 f.
457
41
_
—
Plankor, ohyflade.....................
35
2151T.
458
__
464
Plankstump..............................
37
219
458
—
192
445
Planschetter (till snörlif) .........
—
336
446
XIX
Bil. I.
!
Sid.
Bil. II
Sid.
Bil. III.
Sid.
Platina och arbeten däraf.........
321
1
439
Platinasalter ...........................
—
—
414
Plattor, fonogram....................
—
—
468
»
af horn........................
—
1S9
408
Plogar ....................................
i 69
361
425
j Plogbillar ...............................
69
—
425
Plogskifvor.............................
69
—
425
Plommon, friska ......................
—
125
400
»
torkade ...................
—
115
446
Plymer....................................
—
181
446
Plysch af bomull .....................
21.
152
466
Plånböcker..............................
42
382
447
Plåt af aluminium...................
—
—
436 f.
»
» bly..............................
—
319
428
»
» järn och stål................
61
313 f.
430 f.
»
» koppar ........................
—
316 f.
436 f.
»
» mässing ......................
—
—
436 f.
»
» nickel .........................
—
—
436 f.
»>
» nysilfver .....................
—
—
436 f.
»
» silfver..........................
—
354
439
»
» tenn ...........................
—
—
440
»
» zink............................
—
318
440 jj
Plåtar, etsade el. graverade för
i
tryck .................................
—
351
415 |
j Plåtkärl af järn, galvaniserade...
—
—
436 P
Plåtsaxar h. u. Verktyg.
| Plåtslagerier ...........................
64
—
—
| Pneumatiska maskiner o. redskap
—
365
426
• Polerjord.................................
—
263
411
Pol erpapper ..........................
41
232
444
Pomada ..................................
—
209
447
Pomeransblomvatten.............
—
209
447
Pomeranser..............................
—
114
447
Pomeransknoppar.................
—
114
447
Pomeransskal...........................
—
114
447
Porslin o. arbeten däraf, oäkta..
57
29X
422 ''
»
»
äkta ...
57
297
421
Porslins- o. fajansfabriker.........
57
—
—
Porslinsmålorier ..
58
._
_
Porter ....................................
18
134
423
Portföljer..........................
42
382
447
Portföljfabriker........................
42
—
—
Portmonäer.......................
42
382
447
Portvin, på fat......................
—
132
463
Positiv...............................
71
368
411
Postpapper.....................
41
233
445
Potatis........
3.7
122
447
Potatismjöl.....................
12
104
454
Potatisstärkelse_____
12
104
454
Pottaska (klorsyr. kali).............
52
284 f.
412
Pottaskefabriker ...................
52
—
—
Preparat, kem.-tekn., ej specif....
54
291
414 f.
Presenning, handtv. för tillverk-
ning af ....................
22
—
- 1
Bil. I.
Bil. II
Bil. III.
Sid.
Sid.
Sid.
Presenningar...........................
22
158
467
Pressduk af ull.........
—
151
464
Pressjärn.................................
—
—
434
Pressjäst.................................
12
—
—
Presspapp ...................
41
231
444
Prustrot h. u. Apoteksvaror, ej
specif.
Pråmar .................
67
356
397
Psalmböcker, bundna ...
—
375
395
Puder .........................
—
—
468
Pudrettfabriker.....................
55
—
_
Pukor .................
71
—
411
Pulsometrar .........................
—
—
426
Pumpar ....................
—
365
426
Punsch.........
17
131
422
Punsehbryggerier............
17
—
—
Putspomada ...................
—
—
468 1
Putspulver .............
—
—
468 |
Pyrit.....................................
—
—
441
Pyrometer h. u. Instruni., fysiska.
Pälsberedning, handtverkerier för
27
—
Päl s varuf ab rik er ...
27
—
Pälsverk ..
27
178 f.
409
Pärlemor, oarb.............
—
176
447
»
arb.........................
—
187
447
Pärlmossa_____
—
373
413
Pärlor, oäkta ...
—
336
447
»
äkta ..............
—
176
447
Pärmar ......
—
235
393
Päron, friska ...............
—
125
400
»
syltade, h. u. Konfityrer.
»
torkade .......................
125
400
Q.
Quebraehoextrakter..................
—
_
402
Quebrachoträ...........................
447
R.
Radiatorer (värmeapparater)______
_
_
433
R.akknifvar...........
03
332
417
Barnår, belagda......
—
—
461
Ramie h. u. Fiber.
Ramiegarn h. u. Garn, segel- o.
bind-.
Ramsågblad ............................
63 |
366
455
XX
Bil. I.
Bil. II.
Bil. III.
EU. I.
Bil. II.|
Bil. III.
Sid.
Sid. 1
Sid.
Sid.
Sid.
Sid.
Ramsågbladsämnen..................
61!
360
455
Rågmjöl..................................
10 !
102
452
Rapsfrö ..................................
—
240 |
401
Råpapp....................................
—
—
444
Rapsfrökakor...........................
—
—
443
Råsocker.................................
13
—
—
Rapsolja .................................
33
202
443
Råsockerbruk...........................
13
—
—
Raspar ...................................
—
—
427
Råstänger ...............................
—
313
429
Redskap, ej specif. ..................
71
3611T.
424ff.
Räfkakor h. u. Apoteksvaror, ej
j Remmar, maskin-, ej specif.......|
—
187 |
447
specif.
_
—
427
j
broderade ...........................
—
164
394
Räkor h. u. Kräftor.
Rensmaskiner för spannmål.....
—
361
426
Rälsspik..................................
. —
314
430
Rensningsmaskiner för j ordbruket
--
361
425
Rödfärg ..................................
44
—
402
Reostater ................................
—
—
424
Rödspetta, färsk.....................
—
88
399
! Rep af bast ............................
—
246 f.
—
Rökelse b. u. Parfymer.
»
» gräs ............................
—
247
406
Rör. vegetabiliska....................
—
248
448
»
» halm............................
43
245
407
»
»
arb. där af......
—
250
448
! Repslagerier, större..................
20
—
—
» (ocli rördelar) af aluminium
—
—
437
»
mindre................
20
—
—
»
»
» bly..........
—
319
428
1 Reseffektfabriker .....................
74
—
—
»
»
» järn o.stål
63
328
432
Retorter af lera.......................
—
296
421
»
»
» kautschuk
—
210
413
1 Reveteringsmattfabriker............
39
—
—
»
»
» koppar ....
—
340
437
j Revolvrar................................
68
333
404
»
»
» lera .........
56
296
421
—
132 f.
463
»
»
» mässing ...
—
—
437
j Ribbor ...................................
37
220
458
»
»
» nickel......
—
—
43.
1 Ricinolja, ej på fat ..................
—
—
443
»
»
» nysilfver..
—
—
437
1 Ridspön h. n. Sadelmakararbeten,
»
»
» tenn........
—
348
439
ej specif.
»
»
» zink.........
—
318
440
1 Ris, oskaladt...........................
—
100
447
Rörafskärare ...........................
—
—
428
10
106
406
13
no
451
Riskli .....................................
11
104
415
Rötter, ej specif. .....................
—
123
448
Rismjöl...................................
10
106
406
Risrötter .................................
—
—
448
Ris stärkelse ............................
12
104
454
Ritningar.................................
378
441
Ritpapper................................
41
233
445
s.
Ritstift, ej af guld el. silfver....
—
381
446
Roddbåtar...............................
67
350
398
Sablar ....................................
—
333
434
Roderjärn ...............................
—
—
432
Sackarin .................................
—
374
391
Roffrö ....................................
—
240
401
Sadelmakararbeten..................
28
183
44S
Roffrökakor ............................
--
—
443
Sadelmakerier, större ...............
28
—
—
Rofolja...................................
33
202
443
»
mindre ............
28
—
Rom .........................................
—
130 f.
395
Saffian....................................
—
—
409
Romessens h. u. Eterarter.
Saffran....................................
—
119
448
Rotationspressar......................
—
363
424
Saft, bär- och frukt-, b. n. Vin al
Rotfrukter...............................
3
—
—
t. o. m. 25 % alkobolbalt.
Rotfruktskärare........................
—
301
426
Saftfabriker ............................
IT
—
—
Rotting...................................
—
248
448
Sagofabriker ...........................
14
—
—
Rottingrör...............................
—
248
448
Sagogryn.................................
14
106
406
__
468
—
—
414
Rullgardiner...........................
24
170
447
Salmiak ..................................
—
282
390
Rullgardinsfabriker ..................
24
—
—
Salongsgevär...........................
68
333
404
Russin . .................................
—
115
447
Salpeter, kali-..........................
—
285
412
Russinstjälkar .........................
—
115
447
Salpetereter b. u. Eterarter.
i Råg........................................
4
90
451
Salpeterkrut ............................
59
308
419
| Rågkli ....................................
11
104
415
Salpetersyra............................
52
280
448
XXI
Bil. I.
Bil. II
Bil. in
Bil. I.
Bil. II
1
Bil. III.
1 Sid.
Sid.
Sid.
Sid.
Sid.
1 Sid.
. 52
Sidventilglas...
!
405
—
27!)
448
Siktar............................
_
449
—
—
423
Silfver, oarb..............
65
320
439
—
279
448
»
arb...............
66
354
439
15
—
Silfver- och blygrafvor...
50
_
_
—
279
448
Silfver- och blyverk....
05
_
_
Silfverglitt..............
—
276
406
Silfvermynt........................
—
372
441
Silfveroxid, salpetersyrad..........
—
276
449
Silfvertyg.....................
—
—
464
—
262
448
Silicinmkarbid..............
_
_
415
—
—
407
Silke............
—
136
449
—
—
453
Silkesaffall ...............
—
176
390
—
91
398
Silkespapper.....
41
233
445
Sill............
9
88 f.
399
Sillguano...
55
_
63
334 f.
448
Sillolja..........
30
_
35
217
458
Sirap.....................
14
in
451
Själ t rån..........................
30
190
456
Sjö- och myrmalmsfyndigheter..
49
_
Sjömansknifvar..........
—
332
417
Sjöstöflar.....................
29
!S5
450
Skaft af trä till redskap..........
—
—
427
»
»
»
» verktyg...........
—
—
428
Skaldjurskonserver...........
—
95
417
Skarfbaltar till järnvägsskenor..
—
326 f.
430
Skarf järn
»
»
—
322 f.
42!)
Skarpsill, kryddad, i tunnor, h. u.
—
200
407
Ansjovis.
—
—
426
Skedvatten................
-
280
448
22
140
448
Skeppsbröd.............................
11
105
395
—
—
Skeppsinventarier, ej speeif.......
386
449
—
87
444
Skeppsknän af j ärn...........
—
—
432
Slreppskronometrar.......
—
369
462
Skeppsvarf och dockor...........
67
—
—
Skiffer li. u. Sten, ej speeif., oarb.
Skinn..........................
27
177
408 f.
Skinnremfabriker......
28
_
_
22
159
449
Skinntröj fabriker...........
29
_
—
Skjortbröst af celluloid....
_ j
253
396
22
—
—
Skjutgevär......................
08 |
333
404
21
153
466
Skodon af kautschuk...
_
_
414
22
—
465
»
ej speeif. ...................
29
184ff.
449 f.
—
—
Skofabriker..................
29
_
_
67
356
397
Skogsbär, friska......
125
400
20
149
404
»
syltade, h.u.Konfityrer.
—
89
399
Skogsmark.........................
2
_
_
15
120 f.
449
Skogsplantering...............
2
—
—
15
—
—
Skogssådd..............
2
_
_
—
361
426
Skolim.......
_
_
468
—
—
443
Skomakerier____
29
_
—
132 f.
463
Skonåtlingsfabriker........
29
_
_
21
—
-
Skopliggfabriker................
39
_
_
21 |
150
464 t
Skostift af järn........................
— I
331
433
Salpetersyrefabriker..........
J Salt, bords-, raffineradt_____
» engelskt....................
» kok-.....i...................
Saltprepareringsverk .........
Saltsyra.................................
Sammet, bomulls-, h. u. Yäfnader.
bomulls-, ej speeif. slag
» silkes-, h. u. Yäfnader
siden-.
Sand......................................
Sandarak................................
Sandsten................................
Sardeller.................................
Saxar, skräddar-, trädgårds-, ull
o. plåt-, h. u. Verktyg.
t andra............................
Scantlings, ohyflade..................
Schalar, på strumpstol tillverkade.
h. u. Strumpor o. strumpstolsarb.
» sydda, h. u. Kläder.
" väfda, li. u. Väfnader.
Schaletter, på strumpstol tillverkade,
h. u. Strumpor
och strumpstolsarb.
» sydda, h. u. Kläder.
» väfda, h. u. Väfnader,
Schellak..................................
Schnitzelknifvar.......................
S clio ddy..................................
Schoddyfabriker.......................
Sclrvveizerost.............................
Scioptikon h. u. Instrument, optiska.
Segel, bärgade från förolyckade
fartyg, h. u. Skeppsinven
tarier, ej speeif.
” nya..............................
Segel o. presenning, handtver
kerier för tillverkn. af........
Segelduk af bomull.................
»
» linne....................
Segelfabriker..........................
Segelfartyg............................
Segelgarn...............................
Sej.........................................
Senap.....................................
Senapsmalerier ......................
Separatorer.............................
Sesamolja, på fat....................
Sherry, på fat .........................
Sidenfabriker..........................
Sidenväfnader.........................
XXIX
“1
Bil. I.
Bil. II.
Bil.III.
Sid.
Sid.
Sid.
Skovax.................. .................
2(51
392
Skridskor af järn.....................
—
—
43.r) j
Skrifbläck...............................
—
255
393
Skrifdon af järn, gjutna...........
—
338
434
Skrifmaskiner...........................
—
—
427
I Skrifpapper..............................
41
233
445
j Skrifpennor..............................
63
33 (
446
Skrifstil, ej af guld el. silfver..
—
381
446
Skriftaflor, infattade i pärmar...
—
—
468
»
andra......................
—
302
450
Skrot af bly............................
—
319
428
i)
» guld ..........................
—
319
429
1
»
» järn ...........................
—
312
429
»
» koppar m. m...............
—
316
436
»
» silfver........................
—
320
439
»
» tenn ..........................
—
320
439
»
» zink...........................
—
318
440
Skrufbultar af järn...................
—
—
436
Skrufnycklar............................
—
—
427
Skrufpressar ............................
—
—
426
Skrufstycken............................
—
—
428
Skrufvar af järn, minst 12 mm.
i diam.......
—
326
430
»
ii » under 12 mm.
i diam.......
—
—
435
320
433
Skräddarsaxar h. u. Verktyg.
Skyfflar...................................
69
362
450
Skyltfabriker............................
74
—
—
Skär diamanter..........................
—
—
428
Skärmaskiner...........................
—
—
424
Sköldpadd h. u. Horn.
Skördemaskiner........................
09
361
42 o
Skördemaskinknifvar.................
—
—
425
Slagg......................................
—
272
450
Slakterier, mindre....................
il
—
—
Slangar af kautschuk...............
—
210
414
Sleepers...................................
—
214
45 i
j Slipmaskiner för trä.................
63
363
424
Slippapper...............................
—
—
444
Slipstenar utan sammansätta. ...
48
299
4i>3
Slitskenor till velocipeder.........
—
—
463
Slåttermaskiner........................
63
361
425
Slåttermaskinknifvar.................
—
—
425
Slädar li. u. Vägnar och åkdon.
Slöjdvaror, ej specif.................
—
379
450
Smedjor, handtverks-...............
64
—
—
Smideskol (stenkol) ..................
—
264 f.
453
Smidesässjor...........................
—
—
426
Smink.....................................
—
—
468
Sminkflor.................................
—
—
468
Smältstycken...........................
60
313
429
Smärgel...................................
53
263
450
Smärgelduk..............................
—
387
450
Bil. I. !
Bil. II. Bil. in.
Sid j
Sid. 1
Sid.
S märgelfabriker........................
53
I
41
232
444 ;
Smärgelskifvor.........................
—
427 |
Smör.......................................
—
86
450
Smörduk af bomull..................
—
—
466
Smörfärg................................
—
260
402
Smörj apparater af mässing.......
—
—
439
Smörjoljor, renade....................
—
205
444
Snickararbeten.........................|
—
2261.
45911.
Snickeri- och möbelfabriker.......
39
—
—
Snickerier, handtverks-.............
39
—
—
Snickerifabriker för tillverkning
af maskiner o. redskap.........
71
—
—
Snus.......................................
16
129
456
Snäckor li. u. Naturalier.
Snällpressar.............................
363
424
Snören af asbest......................
—
—
391
Snörlif h. u. Kläder.
Snörmakararbeten, ej specif......
26
171
450
Snörmakeri, handtverks-........
26
—
—
Snörmakeriabriker...................
26
—
—
Snörpvadar..............................
—
—
442
Socker, oraffineradt.................■
13
ilo
451
»
raffineradt....................
14
no
450 f.
Sockerbagerier, handtverk»-......
14
—
—
Sockerraffinaderier...................
14
—
Soda........................................
52
287
441
—
524 f.
434
15
127
455
Soja- och såsfabriker................
15
_
—
Solf- och väfskedsfabriker.........
70
—
—
Solfjädrar................................
—
384
451
Solrosfrökakor..........................
—
—
443
Spadar....................................
69
362
450
Spannmål................................
4 IT.
96ff.
451 f.
Spanska flugor li. u. Apoteksvaror,
ej specie.
Sparrar....................................
—
214
4;j7
Sparris....................................
—
122
452
Spegelfabriker..........................
58
—
—
Spegelglas...............................
58
303 f.
405
Spegellampetter........................
58
307
4o2
Speglar....................................
58
307
452
—
—
426
Speldosor.................................
71
368
411
Spelkort..................................
42
236
452
Spelkortfabriker.......................
42
—
—
Spermaceti (hvalraf) ................
—
190
452
Spetsar...................................
24
163
452
Spetsfabriker.... .•.......................
24
—
—
Spetsglans...............................
—
277
390
Spik af järn.............................
63
331
433
»
» koppar m. m. öfver 25
ram. läned................
—
340
437
XXIII
i
I
j Bil. I.
Bil. II. Bil. III
Bil. I.
EU. II
Bil.III.
I Sid.
Sid.
Sid.
Sid.
Sid.
Sid.
I Spik af zink............................
318
440
Storax'' h. u. Balsam.
1 Spinnerier o. väfverier, handt
Stramalj af bomull.................
_
_
460 1
verks-......................
1 23
—
—
»
» papper h. u. Papp-
i Spinnerimaskiner.....................
| (ill
364
425
pappers- o. pap-
Spiror..................................
212
457
persmassearb., ej
Spisar af järn.........................
j 324 f
433
speeif.
Spj älved........................
220
458
»
» väfnadli.u. Väfnader
j
Spottlådor af järn...................
1
. —
434
Strips................................
_
_
463
Sprit.........................
17
130 f
395
168
410 |
Spritfernissa......................
194
398
Sprutor........................
68
357
452
| Strumpor, ej speeif..................
25
165
454
Sprängämnen...........................
r>9
308 f.
419
Strumpstickor..........................
_
337
454 |
Sprängämnesfabriker................
511
—
—
Strumpstolsarbeten, ej speeif. ...
—
165
454 :
Spånadsväxter....................
3
—
—
Strutsfjädrar li. u. Plymer, arb.
Spånaskfabrilrer.....................
39
_
_
Spårvägsvagnar.....................
08
356
412
Sträckmetall af järnplåt............
435 |
Spårvägsvagnfabriker...............
68
—
Sträcksten.......
48
Späck af hafsdjur............
—
190
452
Strängar, af metall, icke öfver-
j
» andra slag, h. u. Ister o.
spunna, h. n. Tråd
1
flott.
af motsv. metall.
Spärrsockar............................
—
428
»
andra slag.................
_
176
454 !
Stackningsmaskiner..................
361
425
Stränginstrument h. u. Instru-
Staket af järn..........................
—
—
433
ment, musikaliska.
Stanniol..................................
—
347
439
Strömming........................
_
89
399
Stassfurter-kaiisalter................
—
292
407
Stubin- o. antändningsrörfabriker
59
— !
Stearin....................................
—
192
452
Stuf) inträd................
59
311
454 |
Stearinljus h. u. Ljus, andra än
Stackarbeten h. u. Sten, ej spe-
talg-
eif., arbetad, pol.
Stearinsyra..............................
—
192
452
Studsarur ........................
72
369
402 !
Sten, ej speeif., oarb................
4-8
272
452 f.
Stål och arb. häraf...................
60 fl’.
3121T.
429ff.
»
»
arb...................
48
299 f.
453
Stålberedning, handtv. för.....
64
_
_
Sten- och lergodsfabriker..........
57
—
—
Stålgöten..............
60
312
429
Stenbrott, stenhuggerier o. sten-
Stålsticksaftryck......................
378
423
sliperier..............................
48
—
—
Stålvaror, arb., i tulltaxan ej speeif.
—
338 f.
—
Stenhuggerier..........................
48
—
—
Stålvarufabriker samt gjuterier
62
_
_
Stenkol....................................
45
264 f.
453
Stålvaruverkstäder, ej speeif.....
64
_
_
Stenkols briketter......................
—
—
394
Stångjärn.................. .........
61
_
430
Stenkolsgasverk...............
—
—
427
Stångjämsafhugg....................
61
430
Stenkolsgrufvor..................
45
—
—
Stäfver, lagg- och botten-, af furu
Stenkolstjära......................
46
197
453
el. gran..............................
37
220
Stennötsknappar......................
—
—
416
Stäfver, lagg-och botten-, af annat
Stensliperi©!''............................
48
—
—
än furu el. gran..................
37
222
458 !
Stentrycksfärger.......................
—
260
401
Ställningar till paraplyer el. pa-
Stereotyper..............................
—
351
415
rasoller........ ...........
_
336
446 j
Stereotyperingsmaskiner............
—
363
424
Stämjärn...............
_
428 |
Stickmaskiner..........................
69
366
455
Stänger af aluminium...............
_
_
437
Stilgjuterier..............
67
—
—
»
» hård gummi el. ebonit
_
_
414
Stjälp vägnar..............
—
—
412
»
» järn och stål...........
_
314 f.
430
Stjärnanis............
—
117
390
>’
» koppar....................
—
317
437
Stoft.......................................
—
387
454
»
» mässing.................
—
_
437
Stolar af järn ..................
—
324 f.
4.34
»
» nickel...................
437
Stolsitsar...........
—
—
460
»
» nysilfver..... ...........
_
_
437
Stomatol h. u. Kem.-tekn. prepa-
Stängselduk af järntråd............
_
330
432
rat, andra slag.
Stängseljärn............................
— |
435
XXIV
Bil. I.
Bil. II.
Bil. III.
1
Sid.
Sid.
Sid.
Stängsellinor af järntråd..........
330 1
432
Stärkelse.................................
12
104
454
Stärkelsefabriker......................|
12
—
—
Stärkelsesirap..........................
14
in
454 f.
Stärkelsesirapsfabriker..............
14
—
—
Stärkelsesocker......................• •
Stärkelsesocker o. stärkelsesi-
14
in
454 f
rapsfabriker .......................
14
—
—
Sugpapper...............................
14
233
445
Sugsvamp................................
—
238
4oö
Sulläder...................................
27
177
409
Sumack..................................
—
—
402
Sumacksextrakt........................
—
—
402
Superfosfat..............................
5b
293
455
Superfosfatfabriker...................
55
—
401
Surkål, saltad ..........................
—
125
Svafvel....................................
51
281
455
Svafvelblomma.........................
—
281
455
Svafvelkalium..........................
—
—
415
Svafvelkis................................
—
—
441
S vafvein atr ium.........................
—
—
415
Svafvelsyra..............................
51
281
455
Svafvelsyrad lerjord.................
» “
«
fabr. f. tillv.
Öl
262
420
af.......................................
Öl
—
—
Svafvelsyrefabriker ..................
51
—
—
Svamp, sug- el. tvätt-...............
—
238
455
Svampar, ätbara.......................
—
124
455
Svarfmaskiner för trä...............
—
363
424
Svarfvade varor, handtv. f. tillv. af
38
—
—
Svarfvararbeten af trä, ej specif.
—
225
459
Svartkrut................................
50
308
419
Svin........................................
8
81
418
Svinslakterier...........................
9
—
—
Sviskon...................................
—
115
446
Sydvästar ...............................
—
160
408
Syllar (sleepers)........................
—
214
457
» till järnvägsskenor..........
—
322 f
429
Syltfabriker.............................
14
—
—
Symaskiner..............................
69
366
455
Symaskinsnålar........................
Syndetikon h. u. Lim, flytande.
337
442
Synålar...................................
—
337
442
Syremmar af skinn...................
—
—
409
Syrgas, komprimerad................
—
—
415
Syringar, ej af guld el. silfver...
—
337
398
Sågar......................................
63
360
455
Sågar, handtverks-...................
37
—
—
Sågblad...................................
63
366
455
Sågbladsämnen.........................
63
300
455
Sågverk o. liyflerier..................
35
—
—
»
för trä........................
69
3(53
424
Såll ........................................
—
357
449
Såningsmaskiner......................
60 tf
301
425
Bil. I.
j
Bil. II.
Bil.III.
Sid. 1
Sid.
Sid.
Såp- och. tvålfabriker................
:
33 i
Såpa.......................................
33
200
455 |
Såser.......................................
lo
127
455 1
Såsfabriker..............................
15 !
—
— j
Säckar ....................................
—
159
455
Säckväf af jute, oblekt o. ofärgad
22
155
406
Sädeskrossare...........................
69
361
426
Sädessorterare..........................
09
361
426
Säkerhetsapparater...................
—
424 !
Säkerhetständstickor................
40
228
461
Sämskfabriker..........................
27
—
—
Sängar af järn.........................
53
—
435
Sängbottnar af järntråd............
—
—
436
Sängkläder..............................
—
170
455
Sättmaskiner............................
—
363
424
Sömnadsfabriker.......................
23
—
—
Sömnadshandtverkerier.............
23
T.
Tackjärn..................................
00
312
429
Tafflar.....................................
71
367
- 1
Tafvelramar b. u. det ämne, arb.,
hvaraf de bestå.
Tagel......................................
—
174
409
Tagelarbeten............................
28
ISO
410
] Tagelspinnerier........................
28
—
—
Tagelsurrogat h. u. Gräs, ej specif.
180
407
Tagelväfnader..........................
28
Tagelväfverier..........................
28
—
—
Takpapp..................................
41
231
444
Takspån..................................
37
—
460
Takstickor...............................
37
—
460
Taksticksämnen........................
—
220
458
Taktegel.................................
50
294
421
Talg........................................
30
191
456
Talgljus...................................
33
207
423
Talgraffinaderier.......................
30
—
—
Talk.......................................
—
—
423
Tallfrö....................................
—
242 f.
401
Tamarinder.............................
—
114
450
Tandpulver.............................
—
—
468
Tandtinktur h. u. Parfymer.
188
392
Tangentsk;ifvor af ben.............
—
»
» celluloid......
—
253
390
»
» ebenhols.....
—
224
459
Tannin...................................
—
—
403
Tapeter, pappers-....................
42
236
445
Tapetfabriker..........................
42
—
Tapetpapper............................
41
—
445
Tarmar, saltade.......................
—
—
407
XXY
i
i
Bil. I.
I Sid.
1
Bil. II.
Sid.
1 Te...........................................
107
i Teakträ, oarbetad!....................
—
—
Tegel......................................
50
294ff.
Tegelbruk...............................
56
—
Tegelslagerier, mindre..............
56
—
Telefonapparater......................
70
307
Telefonstolpar..........................
—
213
Telegrafapparater.....................
70
367
Telegrafstolpar.........................
—
213
Tendrar...................................
—
356
Tenn, o ar b...............................
—
320
» ar b................................
34711.
Tennaska.................................
—
278
Tenngjuterier ..........................
Öl
—
Tennsalter............................
—
278
Termometrar ...........................
71
367
Terpentin, nativ el. rå..............
Terpentinolja...........................
32
198
32
198
Terpentinspiritus......................
—
198
Terrakottaarbeten.....................
—
Terralitarbeten.........................
—
-
Timmer...................................
—
212
Timmermanspennor..................
Timotejfrö...............................
—
302
—
242
Tippvagnar..............................
08
Tjurar.................................
8
78
Tjära, asfalt- .....................
—
199
» kreosot-......................
—
195
» stenkols-.......................
40
197
» trä- ..............................
32
199
Tj är b ärma................................
—
199
Tjärfärger...............................
—
—
Tjärolja.............................
32
—
Tjärpapp.................................
Tobak....................................
41
—
10
128 f.
Tobaksfabrikör.........................
10
_
Tomasfosfat.......................
55
292 f.
Tomasfosfatfabriker..................
55
_
Tonfisk ................................
91
Toppsocker..............................
Tops..................................
Torf..................................
14
no
—
45
_
Torfbriketter .....................
_
_
Torffabriker.......................
45
—
Torfgasverk..........................
—
—
Torfmull............................
45
263
Torfmullfabriker.....................
45
___
Torfströ.....................
45
203
Torfströfabrilcer.......................
45
—
Torium-nitrat.........................
_
_
Torrmjölk..................
—
—
Torrplåtar, fotografiska ............
—
300
Torsk, färsk..........................
—
88
Torskrom, saltad......................
—
94
Bil. III
Bil. I.
Bil. II
Bil. III.
Sid.
Sid.
Sid.
Sid.
456
Tran....................................
30
190
1
456
457
Trankokerier...........................
30
_
420 f.
Transformatorer.......................
70
363
397
—
Transparenttvål...................
33
—
461 !
—
Trasselfabriker ......................
22
_
_ j
410
Trikå- och strumpfabriker.........
25
—
~
457
Trikå o. trikåtage h. u. Strumpor
1
410
o. strumpstolsarb., ej speeif.
457
Trippel.................................
—
263
411 1
412
Trötta arsten.....................
—
_
453 |
439
»
af lera..................
—
295
420 j
439 f.
Trummor.................................
71
—
411 l
456
Tryckpapper.........................
41
233
445 !
—
Tryckpressar ...........................
—
363
424 j
450
Tråd af aluminium ..................
—
__
411
»
» bly..............................
—
319
428
456
»
» bomull........................
—
148
457 ;
456
»
» guld ...........................
—
354
429 |
456
»
» hampa ........................
—
148
457 i
422
»
» järn, dragen................
62
330
432 !
422
»
»
» valsad.................
61
314 f.
430
457
»
» kautschuk..................
_
210
413
393
»
» koppar........................
—
3401T.
438
401
»
»
» m. m. öfverdragen
412
el. isolerad.............. ...
—
341 f.
438
418
»
» linne...........................
20
148
456
450
»
» mässing ......................
66
—
438
413
»
» nickel ....
_
_
438
453
»
» nysilfver.....................
—
—
438 !
456
»
» silfver ........................
—
354
431!
456
»
» silke, lin el. bomull, öfver-
401
spunnen m. metall, h. u.
—
G-nlddragararbeten.
444
»
» zink ...........................
—
318
440
450
Trådspik af järn......................
—
331
433
—
Trådstift af järn......................
—
331
433
407
Träde ....................................
3
_
_
—
Trädestillationsverk..................
32
_
_
398
Trädgård................................
2
_
_
450
Trädgårdsfrö ...........................
—
240
401
401
Trädgårdssax&r h. n. Verktyg.
— I
Trädgårdssprntor .....................
68
357
452
394
Trädgårdsurnor.....................
—
338
434
—
Träindustri, ej speeif..............
40
—
_
427
Träkol ..................
45
264
417
456
Träkolsverk......................
45
—
—
—
Trämassa........................
40
229 r.
445
456
Trämassefabriker...............
40
_
_
—
Trämjöl ......................
—
—
468
414
Träolj a...........................
32
—
—
40S
Träsko- och lästfabriker............
38
_
_
405
Träskor .........................
38
225
459
399
Träskotillverkning, handtv. för..
38
_
_
399
Träskrufvar af järn..................
02
329
433
IY
XXVI
Bil. I.
Bil. II.
Bil.III.I
1
Bil. I.
Bil. II.
Bil. III.
Sid.
Sid.
Sid.
Sid.
Sid.
Sid.
Träsnitts aftryck.......................
378
423
Ultramarin h. u. Färger o. färg-
Träsnittstockar........................!
—
351
415
ningsämnen, andra.
Träsprit..................................
32
199
457
Umbra b. u. Färger o. färgnings-
Träull.....................................!
38
—
468
ämnen, andra.
Träull- o. möbelspånsfabriker ...
38
—
—
Underdikning...........................
2
—
—
Trävaror, oart)........................
212ff.
457 f.
Underkläder af strumpstolsgods
—
165
454.
»
arb...........................
35 IT.
22411.
45Sff.
Ungnöt....................................
8
79
418
Tröskverk ...............................
6!>. 71
.361
426
Ur..........................................
72
369 f.
461 f.
Tröskverksbygge, bandtv. för ..
71
—
—
Urdelar, ej specif....................
72
371
462
Tubämnen af järn, massiva......
—
—
429
»
fabr. för tillverkn. af ...
72
—
—
»
»
» ihåliga........
—
—
432
Urfabriker...............................
72
—
—
»
» götmetall............
(il
—
—
Urfjädrar h. u. Ur.
j Tungspat.................................
—
271
461
Urfoder, lösa ...........................
369
462
| Tunnband af trä .....................
—
—
458
Urmakeri^''..............................
72
—
—
38
T’\ f.
459
72
371
462
! Tunnbinderier .........................
38
»
liandtverks- .......
38
—
| Tunnplåt.................................
02
—
—
TTT
j Turbiner, vatten- (motorer).......
69
362
424
ö •
»
ang-.........................
09
357
407
j Tusch h. u. Färger och Färgn.-
Vacuum-metrar........................
—
—
410
j
ämnen, andra.
Vadd ......................................
26
173
462
33
206
461
Vaddfabriker ...........................
20
—
—
j Tvålfabriker............................
33
—
—
Vagn- och maskinsmörjefabriker
31
—
—
I Tvättmaskiner af järn..............
—
—
434
Vagnar och åkdon ...................
68
350
462
Tvättsvamp...............................
—
238
455
Vagnfabriker, järnvägs- o. spår-
i Tygblommor............................
26
172
393
vägs-..................
08
—
—
Tygknappar ............................
73
—
410
»
andra.................
68
—
Tyll af bomull .......................
—
153
466
Vagnmakararbeten...................
68
356
462
»
»
»
bröd., afsedd till
V agnmakerier..........................
68
—
remsor ...............................
—
164
394
Vagnsfjädrar ...........................
—
435
Tågvirke, nytt.........................
—
147
461
»
jämv.-materiel.......
—
322
412
Täljknifvar..............................
—
332
417
Vagnsgummiringar ..................
—
414
Tänder, konstgjorda.................
—
—
468
Vagnshjul (ej järnvägsmater.) ...
—
356
462
Tändstickor.............................
40
228
461
Vagnssmörja ..........................
—
193
428
Tändsticksaskar.......................
39
383
391
Valksåpa .................................
33
—
4.61
Tändsticksfabriker ...................
40
—
— •
V alnötter.................................
—
116
442
Tändstiekspapper....................
—
—
445
Valsmassa...............................
32
201
462
Tändsticksämnen .....................
40
—
400
Valsmassefabriker....................
32
—
—
Tändsticksämnesfabriker ..........
40
—
—
Valstråd af järn ......................
—
315
430
Tänger....................................
—
—
428
V anilin....................................
—
112
462
Tännlikor.................................
—
350
461
Vanilj .....................................
—
1 112
462
Vantar...................................
—
| 164 f
462 f.
*
>>
öfverkladda med skinn
h. u. Handskar, alla slag.
!
Varmluftsmaskiner (motorer) ...
69
362
424
U.
Varor, i tulltaxan ej nämnda...
—
—
467 f.
1
1
Vaselin ..................................
31
193
463
Ugnar af järn .........................
—
324
433
Vaselinfab riker.......................
31
—
—
I Ull.........................................
—
130 f
461
Vaser af glas..........................
—
—
406
! Ullaffall .................................
—
176
390
Vassrör..................................
—
248
448
j Ullgarn....................................
19
142 f
403
Vatten, mineral- .....................
—
133
463
Ullsaxar h. u. Verktyg.
| Vattenaftappning....................
2
—
—
j Ullspinnerier .........................
S is
—
—
| Vattenfiltrerapparatfabriker .....
70
—
—
XXVII
Bil. I.
EU. II.
Bil. III.
Bil. I.
Bil. II.
Bil. III.
Sid.
Sid.
Sid.
Sid.
Sid.
Sid.
Vattenglas ..............................
5::
275
463
Väf af asbest........................
391
Vattenglasfabriker ...................
53
—
—
Väfnader.............................
21 f.
15011.
464ff.
Vattenledningsverkstäder..........
(34
—
—
»
bröd., afsedda till remsor
_
164
394
Vattenmotorer .........................
—
362
424
»
elastiska, h. u. Band.
"V attenm ätare...........................
—
358
404
»
vattentäta .............
22
158
467
Vax ......................................
—
200
463
»>
af hår eller tagel.....
28
ISO
467
j Vaxarbeten..............................
—
_
468
70
j Vaxduk h. u. Väfnader, vattentäta.
Väfskedstillverkning, handtv. för
70
-
1 Vr axtändsticksfabriker...............
34
_
_
Ved af furu eller gran.............
37
221
457
Väfverier, handtverks-.............
23
»
» annat än furu el. gran..;
37
223
457
Väggplattor af lera.............
56
295
420 f.
Vekar, lamp- och ljus- .............
24
172
463
Väggur....................................
72
369
462
Velocipeder..............................
63
359
463
361
425
»
motor-, h. u. Vagnar
Värmeapparater af mässing för
och åkdon.
fotogen ..............................
_
439
Velocipedrör af järn ................
—
—
432
Väskor...........................
—
382
447
Verktyg ..................................
71
365 f.
427 f.
Växter, konstgjorda, h. u. Blom-
Verktygslådor, leksaks- ............
73
381
420
mor, konstgjorda.
»
med användbara
»
lefvande......................
—
238
467
verktyg ..............................
—
365
428
Växttalg .................................
—
_
443
Verktygsstål...........................
-
—
430
Vermiceller.........................
—
—
406
Vermouth................................
—
132 f.
463
Whisky...................................
—
130 f.
395
v
Vicker ............................
6
98
451
-A •
Wienermöbler.........
_
460
Vikter af järn, gjutna...............
_
324
433
Ylleväfnader .........................
21
151
464
Vin af t. o. m. 25 % alkoholhalt
17
132 f.
463
Tlleväfverier ...........................
21
—
—
» af högre alkoholhalt h. u. Likör.
Yttergummi till velocipeder......
—
—
463
Vin- och saftfabriker ......
17
_
_
Yxor h. u. Verktyg.
Vindmotorer...........
69
362
424
Vindraf, torr........................
—
—
463
Vindrufvor ..........................
—
115
464
Vinsten...................................
—
286
412
z.
Vinstenssyra .......... ................
—
127
464
Vinsyra..............................
—
127
464
Zink, oarb. och till en del arb.
65
318
440
Vintinktur, ej sprithaltig..........
—
12S
419
» arb...............................
64
351 f.
440
Violiner ...........................
71
368
411
Zinkgjuterier.....................
64
Virke af asp .......................
—
—
457
Zinkgrufvor .............
40
_
__1
Visitkort ....................
—
234
464
Zinkhvitt..... ....
_
259
40"
Vismut h. u. Metaller, ej specif.
Zinkmalm......
49
273
441 I
Witherit .................
—
441
Zinksmör............
_
—
414 j
Vitriol ..............................
50
276
464
Zinkverk .............................
65
_
Wolframmetall ........................
—
436
Zinkvitriol .....................
50
276
464
YVolframsyra ...............
-
—
415
Wolframtackjärn ...........
—
—
429
Vridmaskiner af järn .............
—
—
434
S
Vykort........................
—
378
423
Åj
.
Vågar, kemiska, h. u. Instrument,
kemiska.
Åkdon ....................................
68
356
462
»
andra, h. u. Slöjdvaror, ej
Åker.......................................
2
—
specif.
Ål, färsk .............................
—
88
399 i
Vårsäd....................................
•>
—
—
Ångfartyg...............................
67
356
397 f.l
Vädurar................
—
426
Ångkol (stenkol) ......................
—
264 f.
453 1
XXVIII
Bil. I.
Sid.
Bil. II.
Sid.
Bil. 11]
Sid.
Ångmaskiner, ej speeif. ............
68 f.
357
467
Ångpannetuber af järn ............
—
—
432
Ångpannor..............................
68
357
46 7
Ångrör af järn ........................
—
—
432
Ångtröskverk...........................
(53
361
426
Ångturbiner ............................
69
337
467
Årder .....................................
—
—
425
Årträ......................................
—
213
457
Årämnen................................
213
457
Ä.
A fyp"
..
...................
—
87
467
Agghvitor, flytande..................
—
—
467
Äggulor,
»
..................
—
—
467
Ägoviddens användning............
3
—
—
Äng........................................
2
—
—
Bil. I.
Bil. II.
Bil. III
Sid.
Sid.
Sid.
Ängsvattning...........................
Äpplen, friska .........................
2
—
—
125
400
»
syltade, h. u. Konfityrer.
»
torkade.......................
—
125
400
Ärter.......................................
7
98
451
Ärtmjöl...................................
10
103
452
Ättika.....................................
17
135
467
Ättiketer h. u. Eterarter.
Ättikfabrikex ...........................
17
—
—
Ättiksyra.................................
17
135
467
ö.
Öfverhettare till ångpannor......
—
—
427
Öfvertyg till paraplyer o. para-
soller ................................
—
169
440
Öl ..........................................
18
134
423
BIL. I.
Sveriges produktion af jordbruk och industr
1871 (1896)—1907.
2
I. Produktion.
1
J o r d v i
d a.
Jordför
tätt
r i n
g a r.
Träd-
gård.
Åker.
Äng.
Summa
inägor. |
Skogs-
mark.
Ny-
odling.
V atten-  rftapp-  ning.
Jnder-
dik-
ning.
Ängs-
vatt-
ning.
Merg-
ling-
Skogs-
sådd.
Skogs-
plante-
ring.
Hektar.
Hektar.
Hektar. 1
Hektar, j
Hektar.
Hektar, j
Hektar.
nektar.
Hektar, j
Hektar.
Hektar.
Hektar.
1
| 1871......
26,353
2,563,276
1,986,146
il
•1,575,775
17,436,980
13,672
9,873
19,167
798
16,866
2,179
1,617
I 1875......
28,323
2,787,065
1,930,103
4,695,491
16,442,971
13,375
4,063.''
30,598
1,228
21,476
2,822
2,040
1880......
32,359
2,917,826
1,945,342
4,895,527
17,142,602
14,332
.”,.271
55,171
1,273
20,181
3,808
2,484
i 1885......1
31,802
3,079,503
1,802,265
4,913,570
18,162,375
13,689
9,460
21,207
1,943
13,499
4,735
4,326
1886......
31,937
8,116,959
1.779,883
!
4,928,779|
18,147,955
14,161
10,997
15,592
1,924
9,794
3,772
3,291
! 1887......
33,125
3,181,842
1,765,910
4,980,877
17,990,875
12,516
7,105
16,755
1,331
9,317
3,759
3,094
1888......
34,276
8,213,787
1,751,632
4,999,645
17,794,608
9,796
3,916
14,922
1,136
7,955
4,146
2,880
1889......
33,915
3,244,404
1,733,050
5,011,369
17,779,073
8,964
4,794
14,701
818
6,139
5,281
4,945
1890......
34,557
3,271,017
1,675,707
4,981,281
18,043,387
7,286
2,997
14,130
846
5,745
6,160
5,276
1891......
34,816
8,309,102
1.687,302
4,981,220
18,177,381
6,960
5,358
lOjOOO
672
4,990
5,593
4,987
I 1892......
35,180
3.353,374
1,608,627
4.992.181''
18.193,216
7,193
4,145
16,409
747
4,622
4,482
5,327
1898......
85,434
3,371,757
1,584,156
4,991,347
18,312,688
7,383
4,457
16,476
594
3,723
5,309
3,601
1894......
35,369
3,388.000
1,527,381
4,950,750
18,884,421
7,453
8,407
16,836
1,148
3,439
6,185
4,169
1895......
35,447
.”,,423,710
1,492,913
4,052,070
19,410,066
7,472
5.792
lö,73o
1,402
2,873
7,355
4,535
1896 .....
35.712
3.433,191
1,486,294
4,955,197
19,530,719
7,845
4,197
15,840
1,308
3,054
7,424
4,680
1897......
35,954
3,453,353
1,485,552
j 4,974,859
( 19,591,121
8,120
7,820
14,899
1,222
2,914
7,207
4,651
1898......
36,507
3,473.958
1,485,902
4,996,367
19,984,829
7,649
0;4od
14,823
1,292
2,783
7,998
10,702
1899......
36,690
3,497,117
1,48.7.972;, 4,971,779
20,290,187
6,783
4,547
14,585
1,417
2,855
8,347
4,505
1900......
37,661
3,519,881
i 1,460,50-
! 5,018,046
20,707,117
6,798
5,824
14,146
3,274
2,715''
8,723
4,738
1901......
88,305
3,540,8,77
1,432,361
5,011,043
20,876,106
5,413
3,964
13,847
2,955
2,873
9,669
4,122
1902.....
88,516
8,552,576
1,441.170
5,032,562
i 20,947,919
4,542
2,505
13,748
329
2,667
9,449
5,417
1908.....
'' 88,861
3,565,280
1,426,137
5,030,287 j 20,984,376
4,564
3,25;
12,168
273
2,782
io,ie;
4,676
: 1904.....
40,089
3.581,18:
1,409,741
1 5,031,0161 21,148,523
4,304
2,521
11,83
402
2,692
11,716
3,672
1 1905.....
40,890
3,592,640
1,394,26;
i 5,027,798 21,210,165
5,076
2,771
13,821
|
358
2,76;
12,392
3,853
I 1906.....
42,812
3,609,411
1 1,367,281
t 5,019,011
21,350,046
5,00;
1,806
13,67<
912
3,156
15,357
3,551
j 1907.....
42,861
3,615,676
1,333,82;
>
4,097,862
21,437,241
5,46c
2,166
12,571
19;
3,211
18,694
3,986
Medeltal
1871-7.’
27,222
2,644,641
1,967,07
4,638,937
17,256,55;
12.214
4,921
23,641
•
932
18,34’
2,58,
1,539
1886—91
''
33,56$
3,205,592
1,741,23
3'' 4,980,391
) 17,951,17;
10,54;
5,962
15,22(
1,211
7,796
4,624
3,897
11901—o;
89,33:
| 3,566,419
1,420,7951! 5,026,541
J 21,033,416
4,781
3,00;
13,08
86;
2,75E
10,67;
)j 4,348
I. Produktion.
I)
en ocllade
ä g o
]■ i d d
ens a
nvändnin
g.
—
Höst-
säd.
Vår-
säd.
Balj-
växter.
j Potatis.
Andra
rot-
frukter.
Spå-
nads-
växter.
Gräs- och andra
foderväxter,
Andra
växt-
slag.
Träde.
Summa.
till
bete.
till
skörd.
Hektar.
Hektar.
Hektar.
Hektar.
Hektar.
Hektar.
Hektar.
Hektar.
Hektar.
Hektar.
Hektar.
1871 ......
404,661
841,094
54,013
143,200
11,522
16,423
134,480
563,628
3,650
388,953
2,561,624
1875 ......
412,172
907,514
55,489
151,034
11,508
13,988
137,910
624,216
2,484
403,868
2,720,183
1880 ......
439,730
984,374
57,227
153,797
11,979
12,645
141,378
675,099
2,782
424,231
2,903,242
1885 ......
434,263
1,053,741
56,980
150,975
16,811
8,484
152,117
764,997
1,885
404,295
3,044,548
! 1886 ......
436,617
1,071,237
55,727
158,552
18,629
7,561
152,976
784,183
1,672
403.861
3,091,015
i 1887 ......
440,591
1,109,748
57,280
155,541
19,985
6,883
153,316
831,224
1,663
405,609
3.181,840
i 1888 ....
443,697
1,120,265
55,357
153,962
20,735
6,586
158,104
845,736
1,384
407.910
3,213,736
1889 ......
447,351
1,130,881
53,889
155,077
22,556
6,139
159,957
857,474
1,103
409,977
3,244.404
1890 ......
450,663
1,137,541
54,398
155,819
24,979
6,301
160,814
868,561
1,360
410,581
3,271,017
i 1891 ......
456,428
1,146,103
54,419
156,496
26,503
6,117
161,224
884,522
1,375
415,915
3,309,102
1892 ...
460,127
1,159,517
54,000
158,611
28,446
6,015
160,759
906,483|
1,408
418,008
3,353,374
1893 ......
462,080
1,164,189
52,265
158,569
31,575
5,642
156,020
922,304
1,321
417,792
3,371,757
j 18!44 ......
462,100
1,164,624
51,974
158,237
36,548
5,382
156,491
933,525
1.159
417,960
3,388,000
1895 ......
462,868
1,178,675
52,263
158,531
37,626
5,127
157,334
949,340
1,022
420,924
3,423,710
1896
466,758
1,170,722
50,729
157,700
42,961
4,948
155,221
962,675
935
420,542
3,433,191
1897 ......
469,536
1,177,594
49,777
158,212
43,425
4,624
154,706
972,146!
994
422,339
3,453,353
1898 ......
471,904
1,182,196
48,872
157,983
43,783
4,465
154,623
987,517
964
421,651
3,473,958
1899 .....
471,488
1,180,940
48,191
157,482
45,302
1,250
156,677
1,011,338!
970
420,479
3,497,117
3909 ......
474,970
1,186,157
46,186
154,645
48,930
3,926
160,971
1,029,435
935
413,906
3,520,061
1901 ......
473,843
1,191,889
45,283
154,603
48,290
3,583
158,395
1,049,023
846
414,619
3,540,377
1802 ......
477,576
1,190,196
43,257
155,119
50,205
3,375
157,991
1,063,951
770
410,136
3,552,576
1903 ......
475,979
1,189,155
42,324
154,866
52,252
2,851
158,997
1,077,328
790
410,746
3,565.288
1904 ......
477,222
1,195,254
41,611
154,049
54,412
2,639
157,109
1,092,042
860
405.985
3,581,183
1905 ......
478,079
1,186,592
41,773
154,052
62,601
2,383
155,703
1,108,716
759
401,982
3,592,640
1903) ......
481,491
1,180,370
41,287
152,217
72,918
2,113
157,826
1,126.019
826
394,344
3,609,411
1907 ......
479,699
1,174,474
41,375
150,727
78,999
1,888
161,216
1,137,628
818
388,852
3,615,676
Medeltal
1871—75
409,344
873,287
54,638
147,417
11,369
15,208
135,534
596,327
3,235
398,220
2,644,559
1886—90
443,784
1,113,934
55,330
155,790
21,377
6,694
157,033
837,436
1,436
407,588
3.200,402
1901—05
476,540
1,190,617
42,850
154,538
53^)52
2,966
157,639
1,078,213;
-805,
408,694
3,566,413
4
I. Produktion
\
J o r
d e n s a
fkastning.
Hvete.
B4g.
Utsäde,
Skörd.
Utsäde.
Skörd.
Hektoliter.
Ton.
Hektoliter.
Ton.
Hektoliter.
Ton.
Hektoliter.
Ton.
1871 ......
140,386
11,230
1,111,860
85,999
957,999
71,850
6,830,540
482,534
1875 ......
165,060
i:'',,200
1,208,890
94,777
955,840
71,690
7,121,430
518,440
1880 ......
172,160
13,770
1,303,050
104,374
1,003,800
75,290
7,633,030
568,661
1885 ......
180,350
14,430
1,436,490
112,477
1,008,960
75,670
7,828,850
564,460
1886 ......
179,210
14,340
1,368,260
109,324
1,008,550
75,640
7,118,860
529,643
1887 ......
179,080
14,330
1,542,610
123,254
1,000,180
75,010
7,898,730
580,552
1888 ......
181,610
14,530
1,359,050
101,249
1,021,700
76,630
7,126,790
508,853
1889 ......
185,283
14,637
1,342,392
106,049
1,018,137
74,324
7,192,020
525,018
1890 ......
186,178
14,522
1,426,947
111,302
1,018,668
72,325
7,603,357
539,838
I 1891 ......
186,352
14,349
1,529,926
117,804
1,028,012
71,961
7,571,435
530,001
1892 ......
• 188,510
14,515
1,530,408
117,841
1,040,550
71,798
8,105,175
559,257
1898 ......
186,777
14,382
1,371,854
105,633
1,046,845
74,326
8,229,551
584,298
1S94 ......
186,268
14,343
1,537,169
118,362
1,041,532
73,949
6,805,602
483,198
1895 ......
187,096
14,406
1,311,696
101,001
1,053,699
73,759
6,759,452
473,162
1896 ......
188,004
14,664
1,657,520
129,287
1,062,275
76,484
8,155,123
587,169
! 1897 ......
190,179
14,834
1,648,370
128,573
1,066,573
76,793
8,100,891
583,264
| 1898 ......
195,616
14,867
1,626,371
123,604
1,072,736
74,019
7,283,312
502,549
1899 ......
199,726
15,579
1,604,805
125,175
1,071,664
75,017
7,153,615
500,753
1900 ......
204,903
16,187
1,895,953
149,780
1,069,633
75,944
8,354,651
593,180
1901 ......
209,572
16,347
1,477,609
115,254
1,072,428
77,215
7,672,118
552,393
! 1902 ......
215,616
15,956
1,676,316
124,047
1,071,276
71,776
7,856,149
526,362
| 1908 ......
212,878
16,392
1,951,600
150,273
1,066,761
73,607
8,231,934
568,003
! 1904 ......
211,809
16,309
1,809,558
139,336
1,068,148
75,839
7,297,283
518,107
1905 ......
218,894
17,074
1,948,419
151,977
1,066,584
75,728
8,596,037
610,319
1906 ......
226,770
17,716
2,343,303
183,071
1,072,468
76,062
9,132,525
647,697
1907 ......
331,575
17,368
2,212,711
165,953
1,061,322
71,109
7,753,106
519,458
Medeltal
1871—75
153,433
12,274
1,178,896
91,026
953,366
71,502
6,868,420
488,614
1886-90
182,272
14,472
1,407,852
110,236
1,013,447
74,786
7,387,951
536,781
1901-05
213,754
16,415
1,772,700
136,177
1,069,039
74,833
7,930,704
555,037
I. Produktion.
5
J
orden
s a f k a
s t n i n
g- (forts.).
Hafre.
Korn.
Utsäde.
Skörd.
Utsäde.
Skörd.
|
Hektoliter.
Ton.
Hektoliter.
Ton.
Hektoliter.
Ton.
Hektoliter.
Ton.
|
2,336,281
116,810
17,872,550
852,473
776,470
50,470
6,023,400
377,372
1871
2,557,265
127,860
17,133,670
815,563
802,840
52,180
5,828,610
374,780
1875
2,866,849
143,340
18,536,680
917,566
776,750
50,490
5,802,310
381,792
1880
3,142,300
157,120
18,633,840
872,064
722,430
46,960
4,428,500
274,124
1885
3,157,893
157,890
19,199,990
959,999
709,190
46,100
5,233,810
345,955
1886
3,253,102
162,660
20,201,760
1,014,129
719,690
46,780
5,361,720
346,367
18S7
3,330,838
166,540
23,082,700
1,036,413
719,560
46,770
5,029,720
303,292
1888
3,334,672
150,060
15,709,431
706,924
705,692
44,459
4,524,523
285,045
1889
3,314,793
152,481
22,351,318
1,028,161
703,632
44,329
5,193,322
327,179
1890
3,315,791
152,526
18,543,247
852,989
699,711
43,382
4,611,539
285,915
1891
3,352,603
157,572
22,732,877
1,068,445
705,672
43,046
4,883,773
297,910
1892
3,362,494
158,037
19,844,227
932,679
698,480
44,004
4,553,020
286,840
1893
3,352,691
160,929
22,340,523
1,072,345
689,725
43,453
5,033,547
317,114
1894
3,383,981
159,046
22,323,787
1,049,218
691,064
43,537
4,909,058
309,271
1895
31329,868
159,834
18,663,108
895,829
682,144
43,657
4,789,194
306,508
1896
3,330,342
159,856
19,088,090
916,228
682,958
43,709
4,820,281
308,498
1897
3,331,053
153,228
22,958,904
1,056,110
687,358
41,929
5,229,632
319,008
1898
3,301,956
151,890
17,806,630
819,105
683,128
42,354
4,392,519
272,336
1899
3,300,887
158,443
22,069,695
1,059,345
669,717
42,862
4,870,332
311,701
1900
3,303,286
155,254
19,502,539
916,619
669,931
42,206
4,494,092
283,128
1901
3,294,017
141,643
20,200,492
868,621
661,587
38,372
4,328,387
251,046
1902
3,296,549
154,938
21,017,314
987,814
658,748
40,842
4,782,081
296,489
1903
3,305,439
158,661
18,175,812
872,439
653,893
41,195
4,740,616
298,659
1904
3,308,322
158,800
20,611,063
989,331
644,244
40,587
4,531,301
285,472
1905
3,292,511
158,294
22,747,327
1,093,621
634,168
39,885
5,049,311
317,567
1906
3,295,098
148,279
22,763,772
1,024,370
616,401
36,368
4,514,699
266,367
1907
Medeltal
2,439,877
121,992
15,279,500
716,855
790,266
51,366
5,404,438
344,259
1871-75
3,278,260
157,926
20,109,040
949,125
711,553
45,688
5,068,619
321,568
1886-90
3,301,523
153,859
19,901,444
926,965
657,681
40,641
4,575,295
282,959
1901-05
6
I. Produktion.
Jord
ens
a f k a s t n
n g (forts.).
Blandsäd.
Vicker.
Ärter.
Utsäde.
Skörd.
Utsäde.
Skörd.
Utsäde.
Skörd.
Hektol.
Ton.
Hektol.
Ton.
Hektol.
Ton.
Hektol.
Ton.
Hektol.
Ton.
Hektol.
Ton.
1871.....
276,639
15,215
2,376,329
129,748
3,525
17,594
8,313
47,443
1875......
284,788
15,663
2,093,761
119,344
—
4,179
—
21,540
—
8,302
—
61,466
1880......
295,606
16,258
2,217,045
127,923
—
4,390
—
21,059
—
8,182
55,956
1885......
343,723
18,905
2,491,992
136,063
—
4,914
—
26,018
—
7,691
43,118
1886......
344,103
18,926
2,714,973
153,396
—
5,165
—
27,886
7,756
—
49,800
1887......
347,428
19,109
2,748,155
151,698
—
5,333
—
25,002
—
7,618
—
49,823
1888......
351,801
19,349
2,856,624
142,431
—
5,131
—
15,180
—
7,318
—
36,444
188»......
352,997
19,062
1,998,971
107,404
58,967
4,423
222,702
16,703
91,442
7,407
448,685
36,344
1890......
369,002
20,664
2,888,278
161,746
61,296
4,536
324,752
24,032
91,705
7,336
511,941
40,955
1891......
377,015
21,113
2,668,573
149,440
60,895
4,567
285,331
21,400
91,120
7,199
461,834
36,485
1892......
390,722
21,880
3,254,126
172,231
63,456
4,696
365,761
27,066
90,616
7,068
582,631
45,445
1893......
399,277
22,360
2,727,571
152,744
62,390
4,679
268,535
20,140
87,364
6,989
459,535
36,763
1S94......
403,797
22,613
3,183,223
178,261
62,866
4,841
318,056
24,490
87,458
6,998
484,061
38,725
1895......
414,680
23,222
3,111,150
174,224
64,603
4,974
290,123
22,340
85.618
6,764
452,417
35,741
1896......
418,797
23,453
2,947,106
165,038
63,156
4,863
263,736
20,308
82,136
6,653
444,716
36,022
1897......
421,966
23,630
3,120,348
174,740
62,947
4,847
283,125
21,801
80,564
6,526
458,764
37,160
1898......
429,516
23,623
3,610,926
198,601
61,946
4,770
297,099
22,877
79,123
6,251
390,138
30,821
1899......
428,968
24,022
2,942,665
164,789
62,104
4,658
245,884
18,441
77,392
6,114
389,457
30,767
1900......
439,628
24,619
3,701,875
207,305
59,052
4,547
291,877
22,475
73,701
5,896
450,056
36,005
1901
450,973
25,255
3,154,880
176,673
56,266
4,333
202,871
15,621
72,265
5,781
307,034
24,563
1902......
457,450
23,787
3,589,028
186,630
52,225
3,760
95,802
6,898
68,624
5,147
118,384
8,879
1903......
458,796
25,692
3,731,674
208,974
52,058
3,904
252,607
18,946
65,819
5,200
410,340
32,417
1904......
470,276
27,276
3,634,759
210,816
55,349
4,262
183,168
14,104
64,670
5,174
338,353
27,068
1905......
480,737
27,401
3,728,769
212,540
56,072
4,205
197,154
14,787
65,674
5,254
415,749
33,260
1906......
511,130
29,207
4,600,134
262,865
59,930
4,506
243,775
18,329
65,822
5,266
458.827
36,706
1907......
Medeltal
521,848
29,537
4,743,471
268,480
64,514
4,606
163,768
11,693
66,036
5,085
290,172
22,343
1871—75
281,581
15,498
2,059,911
113,102
—
4,122
—
18,090
—
8,348
47,113
1886-90
353,066
19,422
2.641,400
143,335
—
4,91b
—
21,760
—
7,487
—
42,673
1901-05
463,646
25,882
3,567,822
199,127
54,394
4,093
186,320
14,071
67,410
5,311
317,972
25,237
I. Produktion,
7
J
o r d e
ii s afkasta
i il g'' (forts.).
Bönor.
Potatis.
Socker-
betor.
Hö från
odlad
jord.
Bohvete.
Utsäde.
Skörd.
Utsäde.
Skörd.
Skörd.
Skörd.
Utsäde.
Skörd.
1
Hektol.
Ton.
Hektol.
Ton.
Hektol.
Hektol.
Ton.
Ton.
Hektol.
Hektol.
1,340
6,432
2,412,094
15,437,400
1,794
1,660,733
1,289
6,602
1871 j
—
1,450
—
10,986
2,532,912
19,706,060
1,572
1,978,085|
1,488
7,589
1875
—
1,226
—
6,106
2,660,490
22,747,190
7
1,936,805
689
3,762
1880
1,220
—
7,420
2,596,944
18,308,460
39,802
2,213,060
657
3,108
1885
—
1,334
—
9,105
2,725,248
19,049,480
54,100
2,038,592
508
2,084
1886
1,074
—
5,281
2,730,246
22,988,670
87,217
1,714,386
648
4,372
1887
—
1,017
—
5,218
2,757,383
15,193,180
93,147
2,105,610
416
1,805
1888
12,360
926
48,379
3,628
2,802,884
22,834,751
166,676
1,835,030
304
1,727
1889
12,028
962
65,969
5,274
2,787,159
12,465,427
224,252
3,758,935
419
2,393
1880
11,755
917
70,324
5,485
2,783,798
16,254,155
261,014
2,321,355
476
2,968
1891
11,887
951
77,105
6,158
2,780,353
18,263,699
314,288
2,734,815
549
3,296
1892
11,919
930
58,506
4,564
2,792,474
20,544,424
411,181
2,319,269
511
2,963
1893
12,137
947
68,342
5,431
2,848,934
16,440,750
563,823
2,804,767
501
2,919
1894
12,044
939
69,078
5,388
2,881,155
18,324,432
565,472
2,793,038
426
2,445
1895
12,385
966
60,899
4,750
2,889,608
20,653,812
770,324
2,747,292
384
2,127
1896 j
12,787
997
62,744
4,894
2,890,954
18,517,576
730,174
2,748,970
422
2,242
1897
12,664
988
84,428
6,585
2,922,306
13,278,938
513,634
3,441,865
412
3,169
1898 i
12,441
995
64,958
5,197
2,930,562
12,096,662
568,722
2,941,060
396
1,943
1899
!
12,198
941
62,239
4,855
2,904,785
20,162,758
819,000
2,868,923
401
2,063
1900 i
12,128
970
73,339
5,867
2,925,208
15,432,581
838,396
2,902,363
299
1,357
1901
12,007
925
71,348
5,494
2,987,546
18,105,032
607,929
2,879,367
316
1,605
1902
11,859
912
84,295
6,491
2,988,043
20,903,231
661,296
3,532,696
298
1,554
1903
11,700
913
50,422
3,932
2,966,354
18,082,998
570,288
2,842,259
275
1,442
1904
11,491
908
69,650
5,502
3,053,267
24,111,788
810,236
2,633,232
240
1,120
1905
11,339
900
75,295
5,976
3,226,182
23,550,456
986,194
3,416,292
199
921
1906
10,792
848
59,848
4,704
3,224,134
20,376,774
826,883
4,105,474
148
645
1907
Medeltal
* -
1,400
—
7,693
2,466,358
17,552,734
4,308
1,858,696
1,092
5,506
1871—75
—
1,063
5,701
2,760,584
18,506,302
125,078
2,090,511
459
2,476
1886-90
11,837
92E
69,811
5,457
2,984,084
19,327,126
697,628
|
2,957,983
286
1,416
1901-05
8
I. Produktion.
A
atal
u n d e
r it å 1 3
ii a 3j
r e a t u r.
Hästar,
Tjurar.
Oxar.
Kor.
Ungnöt.
Får.
Getter.
Svin.
i ålder
öfver
3 år.
i ålder
under
3 år.
Stycken.
Stycken.
Stycken.
Stycken.
Stycken.
Stycken.
Stycken.
Stycken.
Stycken.
1871.....................
392,354
45,736
41,758
271,381
1,265,387
447,804
1,636,201
124,673
382,811
1875.....................
:!98,244
61,053
46,138
296,247
1,361,184
482,131
1,608,687
125,908
415,416
1880.....................
394,590
70,230
47,985
289,071
1,409,236
481,465
1,457,462
107,663
419,197
1885.....................
406,322
74,008
51,267
279,947
1,525,477
509,595
1,442,396
96,891
515,556
1886.....................
410,569
74,316
51,402
271,673
1,551,301
507,091
1,443,676
93,367
548,210
1887.....................
408,946
72,311
48,825
263,479
1,532,690
485,712
1,377,685
90,548
571,114
1888.....................
412,088
70,008
48,814
261,864
1,545,573
492,847
1,349,807
87,077
610,469
1880.....................
412,762
67,230
48,094
254,252
1,542,281
486,806
1,338,193
83,092
621635
1890.....................
419,796
67.633
49,066
253,735
1,578,927
517,763
1,350,804
86,980
644,861
1891.....................
422,664
66,381
49,648
252,185
1,595,315
522,962
1,345,337
79,170
655,073
1892.....................
427,292
66,660
51,136
249,205
1,635,464
547,117
1,352,330
78,501
682,178
1893.....................
428,960
66,483
50,624
243,905
1,647,400
532,052
1,323,978
77,984
717,339
1894.....................
433,200
67,957
51,087
241,837
1,683,116
539,496
1,319,289
76,045
769,192
1895.....................
436,269
69,757
51,640
241,131
1,705,604
541,850
1,313,385
74,327
787,461
1896.....................
441,044
71,362
52,239
235,816
1,724,601
541,921
1,298,732
73,442
788,736
1897.....................
443,377
73,432
52,453
232,656
1,725,355
537,728
1,296,851
76,564
802,859
1898.....................
446,806
76,052
53,275
229,535
1,750,637
548,220
1,291,482
79,179
816,217
1899.....................
448,398
76,858
52,393
224,808
1,766,915
538,949
1,283,786
81,496
810,839
1900.....................
453,249
79,801
51,390
218,932
1,764,819
547,414
1,261,493
79,826
805,805
1901....................
457,547
81,943
51,085
212,284
1,784,421
546,569
1,231,801
77,092
808,790
1902.....................
458,941
83,217
50,214
206,909
1,774,537
545,749
1,195,689
69,393
807,621
1903.....................
461,847
84,560
50,310
201,449
1,782,683
551,762
1,167,473
67,969
816,479
1!M)4.....................
462,462
84,481
49,427
190,319
1,763,176
542,661
1,105,903
66,223
796,572
1905.....................
468,425
86,574
49,444
184,328
1,763,857
552,299
1,074,386
66,560
829,888
1906.....................
475,236
88,318
50,606
178,391
1,792,075
579,079
1,051,119
65,285
872,363
1907.....................
477,271
88,956
51,583
170,645
1,804,473
602,281
1,021,727
65,798
.878,828
Medeltal
1871-75...............
396,063
53,220
44,692
284,618
1,313,327
475,577
1,633,001
121,681
404,116
1886-90 ...........
412,832
70,300
49,240
261,001
1,550,154
498,044
1,372,033
88,213
599,258
1901-05...............
461,844
84,155
50,096
199,058
1,773,735
547,808
1,155,050
69,447
811,870
I. Produktion.
9
1896
......
1897
.......
1898
.......
1899
.......
1900
.......
1901
.......
1902
.......
1903
.......
1904
.......
1905
.......
1906
.......
1907
.......
Medeltal
1901-05 .
Charkuterivaru-
fabriker.
Svinslakterier.
Mindre slakterier.
Antal
fabri-
ker.
| Antal
1 arbe-  tare.1)
Beredda
varor.
Antal
slak-
terier.
1 Antal
arbe-  tare.
Beredt fläsk.
Antal
slaktare
och
kort-
makare.
Antal
arbe-
tare.
Taxerad
inkomst.
Kronor.
Kilogr.
| Kronor.
22
240
2.252,279
8
156
8,353,657
i
j 5,187,353
984
985
1,004,646
23
250
3,067,385
8
112
5,349,811
4,192,318
1,101
1,048
1,''053,982
29
286
3,589,397
9
I 126
4,651,388
3,631,980
1,176
1,147
1,151,367
36
312
3,893,238
10
1
134
4,430,215
3,124,337
1,274
1,223
*,239,427
40
304
4,156,667
9
|
109
2.976,869
2,517,917
1,389
1,253
1,342,894
42
357
4,413,921
8
100
2,943,728
2,644,541
1,917
1,434
1,658,392
45
433
5,074,510
9
108
4,308,796
3,910,303
2,217
1,596
1,907,313
48
469
5.792, in
10
112
4,784,198
4,146,986
2,325
1,717
1,988,489
53
446
7,485,967
10
118 j
5,188,394
4,054,754
2,423
1,825
*,992,983
55
469
7,828,739
11
H
4,723,657
4,176,681
2,665
1,887
2,232,880
59
507
9,438,730
15
135
4,235,953
4,277,436
2,646
2,031
2,330,646
58
484
9,592,208
16
158
6,293,383
5,707,990
2,613
1,972
2,393,687
49 |
435
6,119,050
10
112
4,389,755
3,786,653
2,309
1,692
1,956,01 ij
) De vid dessa fabriker anställda arbetare äro delvis upptagna
inom annan fabriksklass.
Margarinfabriker.
Fiskberedning
sanstalter.''
—
Antal
Antal
Tillverkad
Antal
anstal-
ter.
Antal
arbe-
tare.
Beredda varor.
fabri-
ker.
arbe-
tare.
margarin.
Saltad sill.
Ansjo-
vis.
Annan
fisk.
S limma
Kilo gr.
Kronor.
Kilogr.
| Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
1896 .........
8
139
2,399,709
1,790,872
61
1,051
3,540,640
>35,905
412,600
150,636
799,141
1897 .........
5
153
3,729,562
2,682,780
55
962
3,598,965
310,473
759,775
219,524
1,289,772
1898 .........
7
221
5,510,168
4,439,860
63
1,091
7,050,094
501,065
938,236
242,986
1,632,287
1899 .......
8
350
8,518,987
7,595,118
45
686
1,186,080
221,502
1,139,546
326,788 1,637,836
1900 .........
6
318
10,534,541
10,218,195
47
678
2,406,600
379,320
1,288,966
271,187
1,939,473
1901 .........
8
346
12,198,845
*3,074,739
49
667
2,030,625
330,100
1,208,095
401.266
1.839,461
1902 .........
8
360
12,700,177
14,343,111
44
620
2,065,200
347,800
1,413,355
3*0,643
2,071,798
1903 .........
7
355
12,115,373
*3,157,616
51
738
2,031,000
3*1,940
1,224,836
460,510
1,997,286
1904 .........
7
360
12,832,400
12,669,723
57
839
2,158,240
291,950
1,262,974
461,786
2.016,710
i OOo .........
■ 7
397
12,672,270
13,272,629
54
. 785
1,711,429
439,062
1,245,883
491,301
2,176,246
1906 .........
9
455
14,373,608
*5,996,297
53
814
3,153,793
.
503,917
1,472,453
530,77*
2,507,141
1907 ........
Medeltal
8
471
15,469,011
*6,907,537
47
785
2,141,431
358,800
1,634,207
597,841
2,590,848j
1901-05 ...1
7
364
12,503,813i
*3,303,564
51
730
1,999,259
344,170,
1,271,029
405,101!
2,020,300:
2
10
I. Produktion.
Antal
kvar
nar.
181)8...
1897 ..
1898.. .
1899.. .
1900.. .
1901..
1902.
1900..
1901..
1905..
1906..
1907..
Medeltal
1901—05
1,402
1,339
1,417
1,461
1,445
1,522
1,568
1,694
1,670
1,681
1,557
1,481
1,627
Antal
arbe
tare.
Kvarnar, större.
Beredda gryn.
Hvetegryn.
Hafregryn.
Korngryn.
Risgryn.*)
Gryn, andra slag.
Kilogr. |
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr. |
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr. | Kronor.
130,544
29,593
1,715,297
313,810
2,861,231
463,875
—
—
249,976
56,342
73,500
18,272
2,412,300
488,386
2,748,300
493,556
—
—
138,300
32,978
103,000
25,173
2,716,500
508,975
4,524,500
729,307
—
—
3,381,400
785,097
125,811
30,627
3,745,290
746,175
4,179,293
764,968
6,676,881
1,529,260
2) 144,894
31,504
214,356
53,097
3,381,017
733,085
4,424,857
697,369
12,710,632
2,690,810
99,963
13,422
207,560
48,868
4,862,491
934,653
3,289,083
580,623
10,347,900
2,094,565
23,100
3,580
206,830
49.466
5,415,587
1,029,625
3,570,622
673,588
10,034,452
1,745,867
31,445
3,256
305,866
75J3I
7,497,064
1,458,607
4,089,289
740,840
8,621,486
1,816,162
2,000
200
269,203
66.726
6,835,485
1,370,743
4,394 044
733,292
9,255,077
1,934,865
8,380
1,135
1 245,059
61,064
7,660,571
1,560,047
3,893,736
677.981
8,854,037
1,848,352
2,000
200
1 272,344
66.972
8,136,364
1,708,188
3,956,842
719,808
8,449,503
1,756,313
55,000
5,000
! 218,385
57,576
9,482,926
2,192.319
3,951,406
768,728
j 9,836,642
2,167,025
2,100
423
1 246,904
60.351
6,454,240
1,270,735
3,847,355
681,265
9,422,59C
1 1,887,962
j 13,385
1,674
*) Före 1899 bland gryn, andra slag. 2) Jfr anm. 1.
K v a
r n a r,
stö
r r e (forts.).
Beredt mjöl.
H vetemjöl.
Rägmjöl.
Hafremjöl.
Kornmjöl.
Rismj öl.3)
Mjöl,
andra slag.
Kilogr. I Kronor.
Kilogr. |
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr. |
Kronor.
Kilogr. 1
Kr.
Kilogr.
Kronor.
1896......
120,855.971
23,374,389
128,838,244 17,819,787
8,289,227
798.985
3,765,391
519,374
—
1,865,419
239,394
1897......
131.535,000
28.357,302
137,346,900
19,886,886
8,848,000
9+3430
3,065,800
428,479
—
—
1,125,000
152,824
1898......
131,157,000
30,173,470
158,963,800
26,662.073
9,766,000
986,029
5,129,300
780,777
—
—
2,094,600
286,035
1899......
166,042,937
34,380,773 178,759,140
31,378,043
8,888,439
912.57°
6,978,665
1,153,449
—
—
2,201,557
878,462
i 1900......
174,483,372
35,058,247 175,487,452
29,490,096
9,757,010
1,026,651
6,444,000
1,042,413
—
—
1,976,861
253,808
| 1901......
171,961,619
35.667,161 [154,553,502
24,894,457
8,740,589
975,047
4,943,291
782,723
—
—
1,212,470
171,507
! 1902......
180,503,427
37,5 i°,o93jl90,784,083
31-591.125
7,831,852
875,707
5,763,668
949,254
—
1,263,164
161,765
1 1903
205,919,450
215,565,054
4.2.866.814.189.652.535
31.341,617
8.117,269
808,836
5,864,539
930,176
—
685,120
95,826
1 190-1......
46,586,923
186,488,051
31,607,703
8,995,152
1,017,385
5,845,907
887,076
35,000
8,000
*) 693,231
97,376
1905......
209,673,790
45,694,024(189,223,811
32,262,378
5.438,368
679,549
6,363,982
1,042,592
20,000
4,000
796,946
118,631
1906......
211,137,798
45.138,902-171,933,998
29,582,666
4,562,839
609,946
5,122,462
843,057
26,200
5,520
1,969,714
331,337
1007......
195,681,046
45,3! 8,398; 165,833,840
31.764.658
5.747,316
779,231
4,658,614
888,682
34,000
7,000
1,048,616
154,757
1 Medeltal
| 1901—05
196,724,668
41,665,003)182,140,396|30,339,456
7,824,646
883,305
15,756,277
918,364
—
—
930,186
129,021
3) Före 1904 bland mjöl, andra slag, 4) Jfr anm. 3.
I. Produktion.
11
K
varna]
2, stål
r e (forts.).
Kvarnar, mindre.1)
Beredda
varor.
Förmal-
ningslön.
Antal
mjöl-
nare.
Taxerad
inkomst.
Ej specie malen
spannmål.
Kli, alla slag.
Gröpe.
Antal
arbe-
tare.
Kilo gr.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
i 1891!......
15,741,229
2,119,141
56,579,328
4,283,322
11,416,476
1,015,832
2,256,210
| 1897......
24,000
2,200
64,312,000
5,138,462
13,751,100
1,282,516
2,231,582
1,881
1,152
544,389
j 1898......
652,300
95,736
76,388,700
6,451,118
15,026,700
1,412,981
2,424,290
1,681
1,056
445,499
1899......
433,380
59,138
94,132,062
7,994,500
18,486,378
1,825,659
2.577,488
1,597
952
452,893
i 1900......
—
—
93,863,819
8,587,236
15,782,098
1,574,338
2,356,789
1,569
921
431,512
1901.......
—
—
95,076,727
8,484,284
18,104,424
1.835,886
2,515,08:
1,785
1,064
514,954
1902......
35,800
4,300
99,961,159
9,202,812
16,451,696
1,720,738
2,520,534
1,974
1,181
587,888
1903......
20,000
2,000
110,468,054
9,422,035
18,184,938
1,732,537
2,710,807
2,028
1,209
570,457
1904......
60,900
10,680
124,838,789
11,371,922
19,447,840
1,915,390
2,752,869
2,059
1,135
540,034
1905......
14,000
1,400
114,930,945
10,999,467
20,660,690
2,080,303
2,725,833
2,165
1,195
602,490
1900......
—
—
117,637,334
11,125,106
20,731,768
2,191,783
2,846,515
2,246
1,274
634,008
1907......
—
—
107,039,419
10,940,944
24,648,992
2,543,307
2,942,534
2,227
1,231
644,179
Medeltal
1901—05
26,140
3,676
109,055,135
9,896,104
18,569,918
1,856,971
2,645,025
2,002
1,157
563,165
J) Till fabriksdrift ej hänförliga mindre kvarnar upptagas i den officiella statistiken fr. o. in. år 1897 bland
handtverk.
Fabriksbagerier.
Käxfabriker.
Handtverksb agerier.
Tillverkadt
Tillverkad
Antal
Antal
bröd.
Antal
Antal
Antal
Antal
bagerier.
arbetare.
fabriker.
arbetare.2)
bagare.
arbetare.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
1896......
19
404
2,897,262
3
95
:95,244
1,857
3,639
1.789,310
1897......
22
465
3,900.710
0
71
288,692
1,906
3,871
1,927,798
1898......
29
651
4,777,817
3
107
347,000
1,966
3,817
2,033,919
1899......
32
702
5,597,850
2
134
444,260
2,019
3,933
■ 2,015,485
1900......
33
717
5,597,045
3
240
765,192
2,182
4,172
2,192,459
1901.......
37
811
6,028,607
2
166
990.950
2,317
4,243
2,252,394
1902......
36
853
6,133,588
3
219
1,075.381
2,393
4,263
2,276,591
1903......
45
1,117
8,603,833
4
321 i
1,367,650
2,506
4,295
- 2,409,264
1904......
53
1,297
9,496,599
5
365
1,522,477
2,540
4,230
2,398,268
1905......
50
1,399
10,584,505
5 1
360 !
1,661,221
2,664
4,423
2,460,148
1906......
55 1
1,589
12,0-2,336
5
336 |
1.717,827
2,670
4,674
2,436,792
1907......
67
1,956 1
14,920,400
4
228
1,357,745
2,723
4,578
- 2,571,099
Medeltal
1901-05
44
1,095
8,169,226
41
286
1,323,536
2,484
4,291
2,359,333
2) Jfr sid. 9 anm. 1,
12
I. Produktion.
Jästfabriker
Stärkelsefabriker.
Antal
fabri-
ker.
Antal
arbe-
tare.1)
Antal
fabri-
ker.
Antal
arbe-
tare.
Tillverkad stärkelse.
Tillverkad pressjäst.
Risstärkelse.
Annan stärkelse.
Summa.
Kilo gr.
Kronor.
Kilo gr.
Kronor.
Kilo gr.
Kronor.
Kronor.
1890 .........
11
126
3,261,570
1,391,959
76
426
_
—
—
— 1
1,038,692
1897 .........
11
116
3,331,193
1,786,973
76
425
—
—
—
—
'',054,305
1898 .........
11
146
3,154,987
1,861,156
79
399
406,803
236,858
3,992,045
1,056,162
1,293,020
1899 .........
12
163
3,646,210
2,406,034
78
458
438,771
269,394
5,905,804
1,761,844
2,031,238
1900 .........
11
175
3,839,654
2,644,966
95
533
453,411
266,948
7,127,250
1,648,427
1,915,375
1901 .........
13
179
3,876,991
2,649,335
91
489
491,740
276,566
7,234,822
1,555,314
1,831,880
1902 .........
13
204
4,081,726
2,541,008
89
492
509,443
281,049
6,954,894
1,452,554
1,733,603
1903 .........
13
219
4,616,390
i,995J44
96
549
495,520
285,642
7,839,345
1,670,131
1,955,773
1904 .........
12
186
5,007,068
2,028,876
88
483
444,048
261,503
6,734,718
1,675,286
1,936,789
1905 .........
13
189
5,170,515
2,572,218
95
488
337,203
204,443
9,179,387
2.050,524
2,254,967
1900 .........
14
172
5,279,845
2,812,143
98
507
370,140
218,926
9,864,653
2,105,134
2,324,060
1907 .........
12
148
5,208,466
3,35i,o83
87
487
457,511
270,055
7,395,515
1,923,742
2,193,797
Medeltal
1901-05 ...
13
195
4,550,538
2,357-316
92
! 500
455,591
261,841
7,588,633
1,680,762
1,942,602
*) Jfr sid. 9 anm. 1.
Maltfabriker.
Kandtverksmälterier.
Maltextrakt- och_mal-|
tospreparatfabriker. j
Antal
fabri-
ker.
Antal
arbe-
tare.2)
Tillverkadt malt.
Antal
mäl-
tare.
Antal
arbe-
tare.
Taxerad
inkomst.
Antal
fabri-
ker.
Antal j
arbe-  tare.2)
f
Tillverk-
ning.
Kilo gr.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
1896 .........
120
79
29,767,603
6,121,944
14
16
14,750
3
10
O
0
r)^
ro
CT>
1897 .........
260
500
41,320,489
8,932.760
11
11
17,410
2
7
18,000
1898 .........
289
581
45,838,103
10,191,615
12
14
15,''9°
2
0
O
28,000
1899 .........
322
676
50,004,623
10,898,156
14
17
14,450
2
3
1 ?,ooo
1900 .........
344
666
51,982,068
11,314,666
12
15
15,450
0
O
6
29,200
1901 .........
355
632
53,056,683
11.531,047
23
21
28,530
2
3
28,000
1902 .........
294
640
48,223,893
10,732,275
37
27
31,299
2
7
28,000
1903 .........
287
612
45,240,475
10,031,176
41
27
29,770
2
0
17,500
1904 .........
292
604
46,002,340
10,058,195
35
22
22,239
2
4
27,500
1905 .........
251
646
47,086,167
10,353,896
34
24
27,948
2
3
18,500
1906 .........
252
654
42,796,872
9,529,285
29
14
22,860
2
4
18,500
1907 .........
236
606
45,443,139
10,352,119
28
15
20,510
2
4
20,000
Medeltal
1901—05 ...
296
627
|
47,921,912
10,541,318
34
24
27,957
2
4
23,900
2) Jfr sid. 9 anm. 1.
I. Produktion.
13
Kafferosterier.
KafFesurrogat- och.
cikoriefabriker.
Chokladfabriker.
Antal
Antal
Bostadt
Antal
Antal
Tillverk-
roste-
arbe-
kaffe.
fabri-
arbe-
ning.
fabri-
arbe-
''liiiverkad choklad.
rier.
I tare.1)
ker.
tare.1)
ker.
tare.1)
1
Kronor.
Kronor.
Kilo gr.
Kronor.
1 1896 .........
4
j 17
216,963
15
137
421,661
7
396
747,738
1,281,285
: 1897 .........
4
16
295,750
14
106
362,847
7
396
775,905
1,299,574
1898 .........
5
25
348,610
15
83
320,548
9
470
890,077
1,479,040
! 1899 .........
6
25
436,464
lo
78
259,018
11
440
996,981
1,756,843
1 11100 .........
4
20
655,529
11
80
289,036
12
626
976,590
1,697,943
! 1901 .........
6
23
1,009,130
12
66
242,543
11
523
954,735
I
1,729,074
! 1902 .........
7
25
977,324
11
62
231,688
11
603
990,160
1,873,829
1903 .........
11
49
1,017,631
9
58
214,586
12
601
1,211,758
2,181,846
1904- .........
13
65
1,556,003
8
53
164,667
14
615
1,395,466
2,466,115
! 1905 .........
13
66
1,903,953
8
48
199,783
13
600
1,715,190
3,231,592
1906 .........
13
76 1
2,326,865
6
36
211,840
14
664
1,834,283
3,559,305
1907 .........
13
64
2,691,698
5 1
40 ;
209,877
14
698
1,880,365
3,998,668
Medeltal
1901—05 ...
10
46 ;
1,292,808
10 j
57 !
210,653
12
588
1,253,462
2,296,491
*) Jfr sid. 9 anm. 1.
H, å
s 0 c k e
r b r u i
Antal
arbe-
tare.
Tillverkning.
Antal''
bruk.
Råsocker.
Melass.
Betmassa.
Summa.
Kil 0 gr.
Kronor.
Kil 0 gr.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
Kronor.
1890 .........
15
4,111
63,473,565
25.859,996
16,570,849
461,839
292,218,499
648,156
26,969,991
1897 .........
16
4,328
102,957,167
32,623,091
25,578,912
785,702
487,872,880
1,128,782
34,537,575
1898 .........
16
4,298
88,935,334
31,888,021
20,731,382
791,925
391,507,177
875,430
33,555,376
1899 .........
16
4,560
59,316,286
21,129,476
13,153,677
533,965
269,994,410
624,300
22,237,741
1900 .........
17
4,650
81,046,800
30,408,215
18,255,190
781,671
355,376,920
783,185
31,973,071
1901..........
17
5,111
115,711,257
43,324,563
17,441,393
733,286
478,278,375
983,425
45,041,274
1902 .........
18
5,506
126,228,927
44,239,906
16,635,411
748,272
497,122,725
1,017,806
46,005,984
1908 .........
17
5,438
72,444,237
25,819,588
8,236,881
365,856
295,253,515
599,738
28,785,182
1901 .........
17
5,471
107,199,313
38,317,143
9,812,319
408,406
411,657,960
816.163
39,541,712
1905 .........
18
5,571
84,037,761
33,509,457
6,861,424
321,574
316,862,305
627,974
34,459,005
1906 .........
19
6,017
122,553,057
46,419,932
10,650,003
491,394
455,872,945
923,692
47,835,018
1907 .........
19
4,762
162,240,997
40,609,539
14,676.367
652,152
548,713,126
1,102,183
42,363,874;
Medeltal
1901—05 ...
17
5,419
101,124,299
37,042.131
11,797,486
515,479
399,834,976
809,021
!
38:366,63l|
14
I. Produktion.
Sockerraffinaderier.
Stärkelsesocker- och
stärkelsesirupsfabriker. 1
Antal
raffi-
nade-
rier.
Antal
arbe-
tare.
Tillverkning.
Antal |
fabri- j
ker.
Antal
arbe-
tare.1)
Tillverkadt
socker och
sirap.
Raffmeradt socker.
Sirnp och melass.
Summa
Kilogram.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
Kronor.
Kilo gr.
Kronor.
1896 ......
9
2,054
66,656,854
36,619,049
5,S29,029
235,516
36,854,585
_
_
| 1897 .....
10
2,594
76,449,031
36,951,457
4,379,117
239,372
37,190,829
—
—
—
1898 .....
10
2,782
89,369,601
46,085,557
5,792,027
582,430
46,637,987
1
3
87,000
28,641
1899 ......
9
2,665
81,858,359
43,035,866
3,738,890
213,452
43,249,318
_
_•
—
| 1900 ......
8
2,402
86,472,701
47,338,061
3,348,063
169,225
47,507,286
1
3
48,000
24,000
1 1901 ......
9
2,689
95,344,836
50,013,635
4,802,761
263,757
50,277,392
6
38
1,181,106
427,808
! 1902 ......
9
2,660
94,268,902
46,292,739
4,882,259
250,587
48,543,326
5
8
1,010,007
363,001
1908 ......
9
2,638
97,S89,855
48,888,916
7,531,092
391,060
49,279,976
6
10
1,058,666
382,527
liKM ......
9
2,511
98,249,476
49,719,536
4,968,613
324,513
50,044,049
6
10
1,119,567
411,610
1905 ......
10
2,706
97,809,417
55,131,669
5,129,512
281,160
55,412,829
6
50
1,178,605
433,715
1 1906 ......
10
2,650
119,547,823
62,52,8,030
5,162,832
386,345
62,914,375
6
66
1,335,185
499,965
1907 ......
10
3,612
115,852,777
58,434,418
4,203,840
235,310
58,669,728
7
60
1,579,105
589,206,
medeltal
| 1901—05
9
2,641
96,712,497
50,009,299
5,462,847
302,215
50,311,514
6
|
23
1,109,590
403,732
'') Jfr sid. 9 anm. 1.
1
Karamell-, konfekt-, marmelad-  ock syltfabriker.
Handtverkssoeker-
bagerier.
Makaroni- och.
sagofabriker.
i
|
Antal
fabriker.
Antal
arbe-
tare.2)
Tillverkade varor.
Antal
socker-
bagare.
Antal
arbe-
tare.
Taxerad
inkomst.
Antal
fabriker.
Antal
arbe-
tare.2)
Tillverk-
ning.
Kilogram.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
; 1896 ......
25
264
2,503,853
2,448,807
220
530
359,300
6
56
293,258
1887 ......
29
360
2,832,272
2,400,881
222
520
368,914
6
47
344.776
1898 ......
32
546
3,153,599
2,848,902
227
518
388,299
6
60
407,069
i 1899 ......
34
658
3,771,687
3,449,587
233
586
390,373
6
78
561,694
; ISO» ......
40
466
4,114,449
3,606.382
234
569
392,273
7
82
578,223
i 1801 ......
39
490
3,950,140
3,639,882
271
670
438,019
8
71
540,307
1902 ......
46
548
4,223,514
3,897,008
275
616
444,386
7
83
593,179
S 1903 ......
49
635
4,376,304
4,116,585
299
700
507,126
8
70
550,433
i 1904 ......
50
694
4,781,881
4,532,436
300
696
486,206
8
76
516,556
1905 ......
53
776
5,075,292
4,890,197
313
757
523,244
9
63
524,251
1906 ......
54
907
5,951,238
5,810,437
307
774
506,708
7
61
!
540,238
; 1907 ......
55
959
5,971,564
6,247,438
312
782
523,575
7
58
614,441
! medeltal
| 1901-05
47
629
4,481,426
4,215,222
292
688
1
479,796
8
73
1
544,945''
2) Jfr sid. 9 anm. 1.
I. Produktion.
15
Konservfabriker.
Kryddmalerier.
Senapsmalerier.
Antal
fabriker.
Antal
arbe-
tare.1)
Konser-
verade
grönsaker.
Antal
målerier.
Antal
arbe-
tare.2!
Tillverk-
ning.
Antal
målerier.
Antal
arbe-
tare.1)
Tillverk-
ning.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
1898......
6
87
328,759
1
.
19,500
7
1
119,570
1897......
5
75
216.100
2
—
20,900
5
25
132,156
1898......
5
70
317,326
4
—
28,022
5
26
106,716
1899......
7
118
439,804
0
0
—
37,195
G
26
121,922
1900......
8
139
556,214.
Q
O
—
44,800
6
30
103,340
1901......
7
125
433578
3
—
48.080
6
33
99,394
1902......
8
112
396.783
5
S
55,281
7
28
106,541
1903......
10
183
555.657
4
2
50,280
9
29
122,599
15)04......
13
151
673.814
4
3
67,015
9
42
128,635
1905......
13
127
657,161
4
0
0
65,000
7
34
124,932
| 1908......
13
128
676,947
3
0
0
67,000
7
40
141,503
| 1907......
12
131
927.354
4
3
64,000
7
39
168,932
Medeltal
1901—05
10
140
543,307
4
57,131
8
33
n 6,420
'') J& sid- 0 anm. 1.
2) De vid dessa fabriker anställda arbetare äro helt eller delvis upptagna inom
annan fabriksklass.
Saltprepareringsverk.
Soja-
och. såsfabriker.
G-lykosfabriker.5)
Antal
Antal
Tillverk-
Antal
Tillverk-
Antal
Tillverk-
verk.
arbe-
tare.3)
ning-
fabriker.
arbe-
tare.4)
ning.
fabriker.
arbe-
tare.3)
ning.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
1898......
1
0
0
-3-
1
14,000
2
5
181,235
1897......
1
—
4,500
1
! —
26,000
0
—
229,768
1898......
1
—
4,600
1
—
23,700
4
27
286,262
1899......
1
—
4.300
1
—
16,000
4
—
293,367
1900......
1
—
4,300
2
—
20,900
5
28
306,044
5901.......
1
—
4,500
2
—
56.300
—
_
__
1902......
2
—
33,678
3
—
32,200
—
_
__
1908......
2
—
35,775
2
—
0
0
C)
—
_
_
1904......
2
—
30,778
2
—
18,800
—
_
_
1905......
3
—
38,600
1
—
17,500
6
50
433,715
1908......
3
6
41,609
1
—
19,400
_
_
1907......
1
—
3,500
1
19,000
—
_
_
Medeltal
| 1901-05
2
—
28,666
2
28,800
3) ofvan anm. 2. 4) De vid dessa fabriker anställda arbetare äro upptagna inom annan fabriks
klass.
) Aren 1901—04 oeb 1906—07 räknas dessa fabriker i den officiella statistiken till stärkelsesocker
ocli
stärkelsesirupsfabriker.
16
I. Produktion.
1
o b a k
s f a b r
i k e r.
Tillverkning.
Antal
fabriker.
Antal
arbetare.
Cigarrer
och cigarrcigaretter.
Cigaretter.
Summa
cigarrer och
cigarretter.
Kardustobak.
Stycken.
Kronor.
Kilo gr.
Kronor.
Kronor.
Kilo gr.
Kronor.
1896............
94
4,077
__
_
5,035,475
396,124
770,032
1897............
93
4,380
130,917,879
—
21,695
—
6,177,819
419,121
709,393
1898............
97
4,543
140,162,502
—
31,120
—
6,635.570
420,462
887,863
1899............
97
4,540
142,469,011
—
42,305
—
6,742,125
408,849
866,236
1900............
101
4,499
141,368,777
6,220,058
39,427
381,248
6,601,306
384,635
810,807
1901............
105
4,594
151,844,015
6.558,578
55,130
490.524
7,051,102
372,296
772,700
1902............
109
4,535
150,930,542
6,563,967
58,819
508,299
7,072,268
389,612
822,121
1903............
118
4,621
157,983,832
6,905,473
72,224
667,487
7,572,960
414,125
892,298
1901............
118
4,731
164,328,705
7,178-378
103,881
1,037,965
8,216,343
419,274
923,687
1905............
114
4,591
156,321,153
6,932,412
141,203
1,405,690
8,338.102
367,025
826,240
1906............
in
4,871
169,026,051
7,555.575
173,093
1,961,438
9,517,013
372,504
852,916
1907............
108
5,038
169,549,598
7,997.561
217,173
2,511,667
10,509,228
347,012
806,865
Medeltal
1901-05......
113
4,616
156,281,649
6,827.762
86,251
822,393
7,650,155
392,466
847,409
Tobaksfabriker (forts.).
Cigar rhandtverker ier.
Tillverkning (forts.).
Kull- och presstobak.
Snus.
Antal
cigarr-
makare.
Antal
arbetare.
inkomst.
Kilo gr.
Kronor.
Kilo gr.
Kronor.
Kronor.
1896 ........................
895,876
2,175,874
4,349,031
5,454,214
13
26
12,350
1897 ........................
894,579
2,341,959
4,423,650
5.590,967
17
47
18,600
1898 ........................
901,843
2,172,355
4,549,470
5,775,311
18
51
19,600
1899 ........................
867,936
2,159,731
4,714,419
6,017,102
16
30
16,150
1900 ........................
850,243
2,147,149
4,886,894
6,155,096
13
26
14,300
1901 ........................
795,514
2,126.502
4,938,779
6,273,252
27
50
17,850
1902 ........................
791,840
2,160,982
5,099,390
6,478,641
33
63
31,000
1903 ........................
771,010
2,092,360
5,261,302
6,677,688
32
69
25,540
1901 ........................
754,348
2,039,479
5,416,235
6,825,251
31
55
25,180
1905 ........................
939,935
2,211,523
5,493,437
6,638,585
43
69
28,508
1906 ........................
690,639
1,886,191
5,778,087
7,274,7H
36
82
36,240
1907 ........................
661,893
1,886,881
5,913,864
7,528,133
33
45
29,014
Medeltal
1901-05 ..................
810,529
2,126,169
5,241,829
6,578,683
33
61
25,616
I. Produktion.
17
Brännvinsbrännerie
r.
Destilleringsverk
Antal
bränne-
rier.
Antal
arbetare.
Tillverkadt
råbrännvin.
Antal
verk.
Antal
arbetare.
Tillverkadt renadt
brännvin och sprit.
Liter.
Kronor.
Liter.
Kronor.
1896 .....
122
781
35,716,338
23,079;703
21
166
32.774,375;
23,449,205
1897 .........
126
808
36,917,397
24,274,995
23
213
38,091,759;
27,276.660
1898 .........
130
847
46,464,792
32,337-339
23
228
37,395,916
....
27,747,407!
1899 .........
131
898
45,088,755
30,628,131
22
196
38,532,158
28,799,058''
1900 .........
127
843
45,866,203
31,716,988
21
189
38,700,219
29,414,547
1901..........
137
960
49,335,808
34,508,487
19
190
40,014,681
30.458,553''
1902 .........
136
910
37,293,761
26,919,650
20
204
39,272,274
30,739,130;
1903 .........
137
885
38,035,597
30,460,462
21
216
41,013,833
34,167,403;
1904 .........
130
840
39,118,510
32,303,919
22
209
41,230,702
35,756;795i
1905 .........
128
822
37,095,505
30,041,156
19
194
40,298,603
34,746,193
1906 ...
126
859
45,743,236
37,857,284
20
204
45,732.212
j
39,702,737
1907 .........
Medeltal
124
810
38,312,831
33,859,946
19
233
42,998,345
39,2925559j
1901—05 ...
134
883
40,175,836
30,846,735
20
503
40,366,019
33,173,615!
Punschbryggerier.
Vin-
och saftfabriker.
—
Antal
Antal
Tillverkning.
Antal
Antal
Till-
Antal
brygge-
arbe-
fabri-
arbe-
fabri-
rier.
tare.
ker.
tare.2)
ker.
Liter.
Kronor.
Kronor.
! 180(5 .........
79
170
2,203,377
2,575,737
12
I
32
211,602
15 |
| 1897 .........
81
150
2,390,101
2,856,699
16
24
261306
14
1898 .........
101
193
2,861,702
3,390,752
21
42
275,860
14
1899 .........
105
215
3,016,820
3,637,618
28
65
402,668
14
! 1900 .........
102
223
3,198,034
3,953,039
33
76
593,765
14 1
1901 .........
103
230
3,220,381
3,931,658
38
74
495,544
14
1902 .....
103
254
3,336,089
4,048,935
38
63
504.060
11 i
19051 .........
101
248
3,988,380
5,182,947
42
68
544,800
12
1904 .........
101
212
2,524,130
3,470,910
44
72
581.089
12
1905 .........
102
225
2,319,861
3,420,347
40
74
634,103
11
190(5 .........
103
*>
2,523,847
3,664,528
38
96
563,861
11
1907 ........
97
'')
2,740,327
4,098,246
34
76
659,091
11
Medeltal
1901—05 ...
102
234
3,077,768
4,010,959
40 j
70
551,919
12
Åttikfabriker.
Antal
arbe
tare.
2)
Tillverkning.
Kilogr. Kronor.
Uppgift om antalet arbetare meddelas icke i den officiella statistiken.
97
101
90
86
97
96
85
85
94
85
100
98
j
89 I
Jfr sid.
2,226,845
2,242,369
1,997,384
1,997,466
2,049,574
2,287,450
1,849,507
1,963,139
3.191,815
3,183,040
3,889,545
3,969,038
2,494,99ö|
9 anm. 1.
410,6771
449,S22''
350,428;
411,227!
516,695!
!
480,764!
433,21°
421,576!
464,901;
518,421
601,327
589,481
463,774
3
18
I, Produktion.
Maltdrycksbryggerier, större.1)
Tillverkadt Öl.
Antal
brygge-
rier.
Antal
arbe-
tare.
Tillverkad porter.
Lag
eröl.
Pilsneröl.
Underjästa
specialsorter.
Hektol.
Kronor.
Hektol.
Kronor.
Hektol.
Kronor.
Hektol.
Kronor.
1890......
364
5,511
35,091
1,495,517
_
—
—
1897......
397
5,322
36,394
1,534,400
—
—
- i
1898......
473
5.899
45,317
1,736,799
—
—
—
—
—
- ]
189!)......
538
6,184
44,356
1,920,306
1,082,360
17,971,730
251,643
5,220,987
7,770
128,877;
1900......
556
6,332
43,588
1,877,836
998,765
17,681,707
312,125
6,727,114
5,514
110,490
1901......
601
6,621
43,589
2,116,363
1,000,877
17,759,368
336.075
7,101,204
3,985
86,471
1903......
638
6,561
44,600
2,150.138
945,636
16,857,569
345,488
7,524,122
3,361
73,559;
1903......
717
6,620
50,287
2,404,506
950,522
16,903,819
370,300
8,023,563
2,518
53,679;
1904......
735
6,596
52,478
2,718,945
841,186
16,874,917
358,342
8,693,791
5,774
84,155
1905......
896
6,800
56,748
2,689,498
877,466
18,059,7x7
385,431
9,209,059
16,012
343,300''
1900......
800
6,647
59,005
2,772,471
806,908
16,851,003
407,530
10,109,279
28,676
472,111
1907......
761
6,515
66,371
3,090,439
787,175
17,180,290
423,829
11,131,086
29,118
526,439
Medeltal
1901-05
717
6,640
49,540
2,415,89°
923,137
17,291,078
359,127
8.110,348
6,330
128,033
i) Sedan år 1905 fullständigare redovisade jämlikt Kungl. förordningen den 17 juni 1903,
1896.
1807.
1898.
180!)
1900.
1901.....
1903.....
1903 .....
1904 .....
1905 .....
1900.....
1907.....
Medeltal j
1901-05
Maltdrycksbryggerier, större (forts.).2)
Maltdrycks -
bryggerier, mindre.
Tillverk. Öl (kris.).
Tillverkadt dricka.
Summa
tillverkadt
Öl och dricka.
Antal
bryg-
gare.
Antal
arbe-
tare.
Taxerad
inkomst.
Öfverjäst.
Underjäst.
Öfverjäst.
Hektol.
Kronor.
Hektol. | Kronor.
Hektol.
Kronor.
Hektol.
Kronor.
Kronor.
2,066,838
20,170,800
200
315
209,200
_
_
—
—
—
2,216,357
23,331,676
230
344*
247,450
_
—
—
—
—
—
2,485,322
26,743,717
232
340
206,700
32,895
271,146
291,204
2,516,639
1,248,2354,297,728
2,914,107
30,407,107
247
376
233,720
24,883
283,097
228,072
2,437,05J
1,280,963
4,527,520
2,850,322
31,768,979
278
419
254,885
23,869
266,940
231,176
2,607,214
1,485,442
5,125,51°
3,081,424
32,946,707
372
479
322,067
21,950
248.q68
192,846
2,455,0X0
1,386,891 5,135,999
2,890,172
32,284,227
446
481
327,532
23,000
267,624
210,805
2,824,479
1,454,575 5,224,750
3,011,720
38,297,914
498
646
377,638
! 27,919
342,061
204,227
OJ
''b
0
Oj
oj
1,288,604
5,036,548
2,720,052
34,072,205
355
351
222,962
| 30,953
419,575
201,030
3,403,992
1,611,765
6,228,600
3,122,657
37,664,243
202
207
65,390
i 34,151
460,388
196,959
3,551,036
1,639,351
6,593,344
3,113,395
38,037,181
273
398
91,633
33,234
478,027
192,060
3,614,724
1,520,667
6,266,945
2,986,083
39,197,511
268
380
97,850
i 25,538
309,034
208,017
2,866,286
1,443,455
5,348,281
2,967,005
34,053,059
375
433
263,118
ofvan anm. 1.
I. Produktion.
19
Ullspinn
e r i e r.
■N
Antal
spinnerier.
Antal
arbetare.1}
Tillverkadt garn.
Spinnlön för
främmande
gods.
Ofärgadt och oblekt.
Färgadt, blekt eller tryckt.
Ivilogram.
Kronor.
Kilogram.
|
Kronor.
Kronor.
lm.........
152
1,427
3,662,105
9.529,801
1,435,200
3,658,879
927,939
, 1897 .........
150
2,957
4,437,776
10,182,795
1,911,095
4,649,720
405,109
1898 .........
152
2,824
4,884,730
10,846,125
1,671,326
4,344,763
976,377
j 1899 .........
151
3,290
5,288,498
12,587.781
1,889,093
4,781,833
990,637
i 1900 .........
153
3,196
6,056,359
15,497,043
1,295,578
3,908,071
1,023,485
j 1901 .........
149
3,073
5,449,574
14,915,675
1,385,824
3,650,754
950,190
1902 .........
145
3,214
6,252,237
16,169,097
1,561,383
4,082,088
911,288
1903 ......
142 1
3,409
6,565,620
17,160,682
1,523,026
3,978,341
909,263
1904 .........
143
3,681
7,596,787
19,415,240
1,419,784
3,831,189
1,319,414
1905 .........
136
3,654 ;
7,839,805
21,074,419
1,501,201
4,369,024
1,510,236
1900 .........
131
3,574 1
7,365,818
21,809,461
2,371,524
5,981,692
1,371,912
1907 .........
128
3,633
6,859,912
21,161,017
2,784,747
7,175,183
1,410,872
Medeltal
1SM)1—05 ...
143 i
3,396 I
6,740,805
17,747,023
1,478,244
3,982,279
1,120,078 1
'') Jfr sid. 9 anm. 1,
B 0 m
ullsspj
n n e r £ e r
-------------
—---imjM
Antal
Tillverkadt garn.
Spinnlön för
främmande
spinnerier.
arbetare.2)
Of är
galt.
Färgadt eller tryckt.
gods.
Kilogram.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
j 1896 .........
28
2,888
12,554,502
15,912,090
361,217
532,113
55,223
1897 .........
29
5,443
12,997,839
15,958,975
730,492
4050,729
1898 .........
29
5,471
13,962,812
16,196,020
986,777
1,329,067
_
1899 .........
31
5,934
14,408,853
17,234,809
871,997
h235,840
39,500
| 1900 .........
31
5,783
14,102,591
19,380,728
971,108
4342,153
—
1901 .........
29
5,440
13,434,766
18,303,221
646,919
901,488
190:* .........
29
5,915
14,647,796
19,465,285
619,171
937,089
——
1908 .........
29
5,555
14,273,227
20,359,290
521,563
828,742
_
1901 .........
31
5,358
14,085,679
21,964,103
711,636
1,196,127
54,400
1905 ........
30
5,425
14,476,961
21,164,912
851,747
4333,526
325,397
1900 .........
29
5,376 !
14,152,947
21,819,767
979,226
1,602,183
317,659
1907 .........
30
5,436
17,601,320
24,454,305
1,052,159
1,753,414
378,539
Medeltal
1901-05 ...
30 i
5,539 1
14,183,686
20,251,362
670,207
4039,394
75,959
2) Jfr sid. 9 anm. 1.
20
I. Produktion.
X,
In- och kamp
spinn
e r i e r.
Antal
spin-
nerier.
Antal
arbe-
tare.1)
Tillverkning.
Spinnlön
för fram-
Linnetråd.
O färga dt och oblekt
garn.
Färgadt, blekt eller
tryckt garn.
mande
gods.
Kilogram.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
Kilogram, j
Kronor.
Kronor.
1896......
4
316
10,425
38,120
692,024
869,381
I
206,550 |
410,200
—
1897......
4
457
9,814
35,896
555,707
650,694
462.294 i
7 1
776,647
1898......
5
436
15,758
59,166
752,606
872,817
334,271
599,5x5
—
1899......
4
4G0
12,165
45,178
603,671
6x4,599
485,351
825,479
I
1900......
5
487
9,818
38,207
482,739
608,090
535,222
937,788
29,000
1901......
6
476
10,076
39,158
556,524
771,688
485,779
918,510
77,200
1902......
6
548
12,482
48,583
549,374
729,677
647,261
1,149.779
58,620
1903......
5
560
10,408
40,996
654,208
865,208
676,359
X,195,695
48,235
1904......
5
579
9,913
40,556
411,290
611,037
716,829
1.335,992
65,211
1905......
6
631
6,452
25,338
611,242
788,545
876,930
1,645,194
59,493
1900......
6
656
7,754
32.310
680,353
1,018,778
795,797
1,541,562
63,897
1907......
6
670
11,010
45,303
747,302
1,089,039
778,961
1.569,103
74,391
Medeltal
1901—05
6
559
9,866
38,926
556,528
753,231
680,632
i 1,249,034
!:
1
61,752
0 Jfr sid. 9 anm. 1.
—
J ti t e s p
inner
i e r.
K,epslagerier,
Kepslagerier,
Antal
spin-
nerier.
Antal
arbe-
tare.
Tillverkadt gam.
större.
niinttre.
____
Ofärgadt och oblekt.
Färgadt, blekt
eller tryckt.
Antal
fabri-
Antal
arbe-
Tillverk-
ning.
Antal
repsla-
Antal
arbe-
Taxerad
inkomst.
i
Kilo gr.
Kronor. |
Kilogr.
Kronor.
ker.
tare.8)
Kronor.
gare.
tare.
Kronor.
i 185)6......
3
2)
5,487,895
1,932,264
_
_
29
342
947,115
166
291
120,801''
i 185)7......
3
301
4,671,567
1,606,000
710,815
351,681
31
388
1,000,188
168
289
135,329)
1 185)8......
4
917
5,108,398
2,050,575
815,136
429,290
28
383
1,063,375
170
297
147,140
189!)......
4
780
5,114,720
2,044,023
58,631
38.428
34
381
1,412,380
166
296
141,927
15KM)......
4
789
6,419,218
3,125,763
51,000
35,700
32
456
1,516)878
160
261
125,998
1901......
4
712
5,760,609
2,608,225
54,600
30,490
31
418
1,499,531
164
264
130,147
1902......
4
685
5,866,788
2,780,550
43,900
29.750
32
417
1,482,196
158
231
127,391
19051......
4
709
6,151,512
2,921,249
41,212
28,850
31
421
1,511,293
153
251
120,291
1 1904......
4
737
5,658,286
2,505,955
37,500
22,500
32
462
1,770,359
152
209
112,635
! 1905......
4
732
5,687,720
2,963,530
37,500
24,375
29
448
i,947,570
145
189
II2.322:
unm;......
5
714
5,700,147
3,721,349
38,700
29,000
27
451
2,145,355
142
187
108,642
1907......
5
i 683
5,708,611
3,620,957
178,155
156,482
26
455
2,519,990
146
179
117,755
i
j Medeltal
! 1901—05
4
715
5,824,983
2,755,902
42,942
27,193
31
433
; 1,642,190
154
229
120,557
2) Jfr sid. 15 amu. 4. 3) Jfr sid. 9 anm. 1.
I. Produktion.
21
£
»idenfabri
k e r.
Y 1 1 e v ä f
ferier.
Antal
fabri-
ker.
Antal
arbe-
tare.
[ Tillverkade sidenväf-  Inader, alla slag, med eller
utan inblandning.
Antal
väfve-
l-ier.
Antal
arbe-
tare.1)
Tillverkade väfnader, med
eller utan inblandning af
lin, bomull m. m. (ej silke).
Väflön för
främmande
gods.
1 Kilogram.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
Kronor.
1806......
4
301
7,161
389,309
104
8,994
4,907,142
23,467,499
58,885
! 1897......
3
233
6,501
357,898
104
6,942
5,394,591
25,169,743
69,225
^ 1808......
2
236
6,331
380,018
105
7,457
5,681,249
26,127,440
394,079
1800......
2
217
5,659
351,602
no
7,416
6,071,243
29,088,817
468,104
1000......
2
175
5,327
326,194
113
6,766
5,788,853
28,453,728
526,885
: 1001.......
2
153
4.336
259,528
no
7,289
5,948,540
27,641,920
482,939
j 1002......
2
136
3,150
211,720
113
7,145
6,548,919
30,499,472
500,898
1903......
2
107
2,668
172,744
112
7,001
6,961,488
32,814,251
523,311
1004......
1
98
2,588
160,500
in
7,592
7,511,104
35,056,486
530,155
1005......
1
106
2,649
183,463
109
7,801
8,116,190
37,801,336
534,922
1906......
2
99
2,875
168,333
106
8,158
8,135,863
39,113,805
476,131
1907......
2
88
3,234
179,165
97 i
8,167
8,211,013
42,593,126
423,170
Medeltal
1 1001-05
2
120
3,078
197,591
in ;
7,366
7,017,248
32,762,693
514,445
*) Jfr sid. 9 anm. 1.
\
I
! 0 m. vl 1 1
s v ä f v e
rier.
Antal
väfverier.
Antal
Tillverkade
väfnader.
arbe-
tare.2)
Oblekta, ofärgade och
otryckta.
Blekta eller färgade.
Tryckta eller pressade.
Kilogram.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
1896......
37
6,811
4,538,702
7,969,072
3,904,644
8,603,176
917,100
1,517,915
1897......
43
5,382
5,164,786
8,862,854
4,325,734
9,884,330
1,143,177
1,644,012
1898......
43
5,942
5,609,020
9,412,403
4,372,607
10,036,875
1,099,966
2,008,164
1899......
44
5,723
5,020,631
8,690,567
5,148,881
11,675,065
994,188
1,227,187
1900......
47
6,136
6,211,732
12,987,970
3,903,461
9,142,762
902,377
1,098,742
1901......
44
5,825
5,224,717
io, 593,701
3,403,893
8,680,828
390,564
706,434
1902......
43
6,008
5,278,233
10,513,424
3,513,802
8,919,455
431,550
1,369,927
1903......
41
5,962
5,793,886
12,086,358
3,396,165
9,386,740
285,418
900,068
1904......
43
6,030
5,373,172
10,874,261
4,006,257
11,160,906
498,381
1,246,104
1905......
44
6,266
5,914,107
12,608,831
4,004,501
11,029,723
422,458
1,171,468
1906......
46
6,379
5,133,986
11,497,280
5,369,795
15,015,073
432,331
1,284,652
1907......
47
6,368
5,220,667
12,238,507
5,704,885
16,919,971
308,416
881,941
Medeltal
1901—05
43
6,018
5,516,823
11,353,315
3,664,924
9,835,530
405,674
1,078,800
2) Jfr sid. 9 anm. 1.
I. Produktion.
6)9
L* i*
r
linne- och h&mpväfverier.
Juteväfverier
■
Antal
väfve-
rier.
Antal
arbe-
tare.1)
Tillverkade väfnader,
med eller utan inbland-  ning af bomull eller jute.
Antal
väfve-
rier.
Antal
arbe-
tare.
Tillverkning.
Oblekt och ofärgad
säck- eller packväf.
Andra slag
8 väfnader.
Kilogram.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
18%......
11
615
595,945
1,418,220
5
1,340
4,551,563
2,334,953
28,600
1
44,350
1897......
9
580
683,124
1,407,190
6
1,161
4,398,022
2,192,097
34,100
58,400
1898......
12
695
887,063
1,865,064
7
881
4,743,186
2,479,044
215,600
219,000
189!)......
10
792
907,153
1,979,837
7
709
4,234,610
2,652,383
157,031
200;908
1900......
11
763
872,3S2
1,977,669
7
890
4,976,273
3,151,577
175,570
203,478
1901.......
12
721
981,916
2,201,269
8
823
4,370,068
2,783,03 7
159,645
168,007
1902......
11
796
1,214,152
2,593,256
9
831
4,515,555
2,716,490
134,418
166,588
1903......
11
781
1,168,726
2,564,376
8
866
4,934,641
3,126,479
187,558
241,471
1904
9
780
1,198,882
2,741,480
7
869
4,414,957
2,863,721
203,706
214,812
1805......
10
890
1,317,991
3,092,969
8
854
4,214,317
3.011,419
253,913
286,190
1900......
10
942
1,408,941
3,376,4^2
8
874
4,400,459
4,111,460
313,555
400,820
1907......
11
955
1.459,306
3,744,844
9
865
4,687,731
4,433,363
337,960
455,370;
Medeltal
1901—05
11
794
1,176,333
2,638,670
8
849
4,489,908
2,900.229
187,848
1
215,414
1) Jfr sid. 9 anm. 1.
S choddyfabriker.
Trasselfabriker.
Markis- och segelfata.
samt fata. för tillverka,
af vattentäta väfnader.
Handtverkerier för
tillverkning af segel
och presenning.
Antal
fabri-
ker.
Antal
arbe-
tare.2)
Tillverk-
ning.
Antal
fabri-
ker.
Antal
arbe-
tare.
Tillverk-
ning.
Antal
fabri-
ker.
Antal
arbe-
tare.2)
Tillverk-
ning.
Antal
segel- och
presen-
Antal
arbe-
tare.
Taxerad
inkomst.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
verkare.
Kronor.
1896 .....
18
29
49,119
1
56
72,800
6
154
343,854
35
64
46,800
1897......
14
21
44,750
1
68
100,000
6
in
366,600
34
60
46,620
1898......
13
15
41,345
1
84
172,938
10
136
500,733
38
6S
48,494
1899......
15
19
76,060
1
88
248,421
12
220
814,812
37
71
51,100
l.XX)......
11
30
77A91
1
98
387,019
13
278
1,067,534
36
73
59,850
1901......
14
30
70,479
1
no
372,580
14
186
790,668
38
79
62,050
1902
15
30
|
68,412
1
90
479,505
14
191
903,366
41
77
62,975
1903
13
26
76,614
1
104
538,793
11
188
1,142,823
47
87
66,227
1904
13
19
74,205
1
119
656,684
12
213
1,181,772
41
84
59,318
1«03......
15
42
163,508
1
133
708,968
13
218
1,319,209
41
87
77,502
1906......
9
21
j
65,443
1
112
643,970
13
215
1,387,435
39
88
118,454
1907......
9
46
200,815
1
86
485,198
12
222
1,444,027
45
116
106,372
Medeltal
1901—05
14
29
90,644
1
in
551,306
13
199
1,067,568
42
83
65,614
2) Jfr sid. 9 anm. 1.
I. Produktion.
23
Handtverksspiimerier och
-väfverier.
Fabriksblekerier, -färge
rier, -appretering^verk m. m.
Handtverksfärgerier. ''
Antal
spinnare
och väf-
Antal
arbetare.
Taxerad
inkomst.
Antal
fabriker.
Antal
arbe-
tare.1)
Förädlings-
lön.
Antal
färgare 0.
vadmals-
Antal
arbetare.
Taxerad
inkomst.
vare.
Kronor.
Kronor.
stampare.
Kronor.
i
1898......
6
5
2,700
233
1,714
3,955,070
134
95
90,250
1897......
11
11
3,800
245
2,239
5,148,880
175
109
102,541
1898......
13
14
5,700
250
2,340
5,328,118
180
125
109,703
1899......
22
15
10,210
220
2,739
5,345,966
198
156
131,467
1909......
9
10
4,000
190
2,335
5,300,571
196
190
136,906
1901......
11
10
3,950
'' 194
2,508
5,187,890
234
184
150,791
1902......
47
27
19,290
183
2,655
6,297,658
233
176
153,404
1903.....
30
34
10,375
178
3,101
5,560,308
228
158
163,637
1904 .....
32
43
8,617
166
2,903
5,100,323
228
147
137,806
190.)......
38
36
15,835
154
2,890
5,315,134
203
142
125,492
1909......
34
48
8,633
144
2,672
5,366,809
188
112
111,673
1907......
29
33
8,429
142
2,641
5,224,152
183
121
. 106,084
Medeltal
15)01—05
32
so
11,613
175
2,810
5,492,263
225
161
146,226
l) Jfr sid. 9 anm. 1.
Sömnadsfabriker
(kapp- och linnefabriker m. fl.)
Sömnadshandtverkerier.
Korsettfabriker.
Antal
fabriker.
Antal
arbe-
tare.2)
Tillverk-
ning.
Antal
skräddare
och söm-
Antal
arbetare.
Taxerad
inkomst.
Antal
fabriker.
Antal
arbetare.
Tillverk-
ning.
Kronor.
merskor.
Kronor.
Kronor.
1896......
17
1,816
3,513,425
6,027
5,454
2,450,141
5
219
311,000
1897......
18
1,926
3,589,468
5,985
5,548
2,542,905’
5
270
398,144
1898......
24
1,347
4,073,881
6,110
5,528
2,654,132
7
399
551,532
1899......
31
1,849
5,579,237
6,361
5,882
2,856,098
7
441
644,701
1900......
27
2,134
5,697,976
6,583
5,847
3,063,410
7
458
717,470
1901......
32
2,468
6,302,740
6,758
5,977
3,252,825
6
490
7i6,592
1902......
35
2,452
6,279,037
7,503
6,245
Oj
L/T
0
p
to
OO
5
469
725,708
1903......
44
2,814
7,791,449
7,889
6,655
3,498,297
5
479
782,000
1904......
51
3,073
8,869,895
8,071
7,149
3,547,549
5
514
812,000
1905......
Öl
3,538
9,940,677
8,386
7,548
3,838,025
5
413
803,500
1 1906......
52
3,915
12,134,420
8,358
7,826
4,095,485
5
621
837,000
j 1907......
56
3,795
14,330,589
8,428
|
7,893
4,333,139
5
507
1
962,100
| Medeltal
! 1901-05
43
2,869
7,836,760
7,721
6,715
3.527,365
5
473
767,960
2) Jfr sid. 9 anm. 1.
24
I. Produktion.
,
B a n
d f a b i* i
k e r.
Bomullsremfabriker.
Antal
fabriker.
Antal
arbe-
tare.1)
Tillverkning.
Antal
fabriker.
Antal
arbe-
tare.
Till-
verkning.
Hel- eller half siden-  band.
Andra band
(inkl. lampvekar).
Kilogr.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
Kronor.
1894»............
11
316
113
19,484
128,870
628,742
1897............
12
381
126
21,685
159,018
817,285
1
20
82,732
1898............
18
483
233
25,975
198,959
1,180,014
2
18
201,000
1899............
14
451
170
23,514
298,494
1,321,758
2
18
212,500
1900............
12
398
3,860
68,001
214,107
1,030,003
2
17
134,000
1901............
13
390
129
21,758
196,913
957,528
2
45
220,128
1902............
14
473
124
19,629
239,963
1,141,724
2
46
233,500
1903............
14
488
388
32,472
245,056
1,158,401
2
44
214,000
1901............
13
507
348
37,380
281,506
1,394,462
2
46
224,300
1905............
14
571
147
23,143
285,820
1,414,784
2
54
234,000
1900............
13
479
361
33,205
290,875
1,473,620
O
u
53
264,500
1907............
14
379
459
32,267
263,908
1,220,587
3
65
370,500
Medeltal
1901—05......
14
486
227
26,936
249,852
1,213,380
2
47
225,186
’) Jfr sicl. 9 amu. 1.
Sp etsfabriker.
Gardinfabriker.
EuUgardinsfabriker.
Antal
fabriker.
Antal
arbe-
tare.2)
Till-
verkning.
Antal
fabriker.
Antal
arbetare.
Till-
verkning.
Antal
fabriker.
Antal
arbetare.
Till-
verkning.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
1896............
1
25
40,000
1
186
620,000
4
61
127,580
1897............
1
28
50,000
l
224
1,100,000
4
76
143,377
1898............
2
56
95,000
2
327
1,200,000
3
77
141,145
1899............
0 I
O
60
168,210
2
363
1,420,000
3
79
144,123
1900............
4 ,
84
186,001
3
343
!,453,500
3
66
145,703
1901............
5
71
249,500
2
250
1,050,000
4
67
131,534
1902............
0
0
40
149,000
0
242
1,190,000
4
52
113,615 j
1903............
3 j
40
169,000
2
280
1,400,000
2
35
71,732 |
1904............
3
47
218,000
2
318
1,700,000
1
35
96,2791
1905...........
s
45
209,000
2
312
1,350,000
1
35
109,310 |
1900 ......
3 1
64
239,395
2
333
1,600,000
2
39
178,430
11107............
47
287,600
2
353
1,800,000
2
42
184,930
Medeltal
1901—05......
3
49
198,900
2
280
1,338,000
2
45
104,494
2) Jfr sid. 9 anm. 1
I. Produktion.
25
!
Hattfabriker.
Ktössfabriker.
Handtverkerier för hat-b-  ock. mösstillverknmg.
Antal
fabriker.
Antal
arbetare.
Till-
verkning.
Antal
fabriker.
j Antal
arbe-  1 tare.1)
Till-
verkning.
Antal
hatt- och
möss-
Antal
arbetare.
Taxerad
inkomst.
Kronor.
Kronor.
m åkare.
Kronor.
1S!K> .........
11
898
1,874,420
9
156
406,280
136
181
''43,700
1807 .........
12
1,011
2,203,540
8
130
287,451
144
179
153,697
1898 .........
12
1,095
2,346,567
7
164
324,660
135
175
146,504
1899 .........
14
1,133
2,487,877
10
151
328,336
135
157
145,958
HMMI .........
16
1,234
2,933,792
11
129
370,245
137
154
>53,301
1901 .........
15
1,250
3,094,890
12
129
590,560
149
171
''65,697
1902.........
16
1,062
2,921,492
14
218
504,557
178
205
183,221 ;
1903 .........
16
1,125
3,005,636
15
256
649,870
175
214
''72,750
1904 .........
18
1,214
3,191,377
19
376
801,422
172
209
175,187 i
1905 .........
17
1,280
3,434,705
18
372
1,227,757
177
243
213,893
1908 .........
19
1,172
2,955,864
21
563
1,627,191
172
267
I93J39
1907 .........
21
1,280
3,486,147
23
639
1,931,183
169
243
202,926
Medeltal
1901—05 ...
16
1,186
3,129,620
16
270
754,833
170
208
182,150 1
'') Jfr sid. 9 anm. 1.
Trikå- och strump-  fabriker.
Hängslefabriker.
Kr avattfabr iker.
Antal
fabriker.
Antal
arbe-
tare.
Till-
verkning.
Antal
fabriker.
Antal
arbetare.
Till-
verkning.
Antal
fabri-
ker.
Antal
arbetare.
2)
Till-
verkning.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
1890 .........
36
1,696
3,454,171
1
30
45,063
11
66
373,212
1897 .........
42
2,415
4,893,795
1
22
37,000
9
229
456,646
1898 .........
48
3,317
6,148,813
2
45
151,500
9
283
480,976
1899 .........
52
3,016
7,328,676
4
154
472,088
11
327
661,152
1900 .........
51
3,298
7,405,635
3
133
397,635
12
330
759,709
HM!! .........
58
3,198
7,052,512
3
136
494,098
14
311
672,251
1902 .........
58
2,972
6,879,563
3
139
521,513
14
308
749,759
1903 .........
60
■2,821
7,266,573
3
152
578,294
13
324
780,382
1904 .........
60
2,932
7,963,369
2
149
456,000
9
404
827,485
1905 .........
52
2,993
8,332,561
2
133
440,000
8
399
894,797
1900 .........
48
3,262
9,920,988
3
182
633,506
8
493
1,010,941
1907 .........
Medeltal
48
3,255
10,888,456
.
4
273
938.250
8
481
1,185,267
i 1901-05 ...
58
2,983
1 7,498,916
3
142
497,981
12
349
784,935
2) Jfr sid. 9 anm. 1.
4
26
I. Produktion.
Paraply- och
parasollfabriker.
Handtverkerier för
paraplytillverkning.
Snörm aksri-  fabriker.
Ilandtverks-
snörmakerier.
Antal
fabri-
ker.
Antal
arbe-  tare. 1)
Till-
verk-
ning.
Antal
paraply-
makare.
Antal
arbe-
tare.
Taxerad
inkomst.
Antal
fabri-
ker.
Antal
arbe-  tare. *)
Till-
verk-
ning.
Antal
snör-
ma*
Antal
arbe-
tare.
Taxerad
inkomst.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
kåre.
Kronor.
1886.........
4
19
381.500
4
12
7.800
6
35
118,640
34
78
45,600
1807.........
4
30
471,000
O
O
10
6,800
5
30
88,405
32
54
34,900
1898.........
8
90
729,800
2
7
2.800
5
36
103,450
33
70
43,850
1899.........
5
64
646,000
5
n
5,600
8
59
137,859
31
SO
39,660
1900.........
7
51
532,522
2
5
1,800
7
50
183,565
30
86
42,810
1901.........
7
42
464.307
7
9
6,850
8
48
178,384
35
92
45,746
1902.........
9
53
553.015
13
17
10,850
8
Öl
117,016
40
118
60,350
1903.........
9
88
579,282
11
15
n.700
8
52
139,201
34
80
■
45,366
1904.........
10
101
729.951
14
29
21.225
8
54
166.473
29
72
45,100
1805........
11
135
737.912
12
27
21,600
7
** 53
184,976
29
66
39,884
1906.........
9
154
827.733
10
24
20,769
9
82
296,868
23
59
42,395
1907.........
10
148
898,401
8
20
13,369
9
in
340,305
24
50
34,857
Medeltal
1901-05...
9
84
612,893
11
19
14,445
8
52
157,210
00
DO
85
47,2891
J) Jfr sid. 9 anm. 1.
Fisknåtfabriker.
Handtverkerier för
notbindning.
Fabriker för tillverk-  ning af konstgjorda
blommor.
1
V a&dfabriker.
Antal
Antal
Till-
Antal
Antal
Taxerad
Antal
Antal
Till-
Antal
Antal
Till-
verk-
fabri-
arbe-
ning.
not-
bindare.
arbe-
tare.
inkomst.
fabri-
ker.
arbe-  tare.2)
ning.
fabri-
ker.
arbe-
tare.
ning.
ker.
tare.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
!1898.........
1
24
85.000
_
__
_
1
3
25,000
18
136
382,446
1897.........
2
35
79,686
—
1
—
—
1
6
4.500
15
190
500,5341
1898.........
2
42
167,166
1
1
2,500
1
4
18,000
16
158
469,9661
1889.........
2
50
140,180
1
1
2.500
1
6
10,000
16
208
466,6941
1800.........
1
16
37,731
1
1
3,500
2
34
35,687
14
230
500,746
1901.........
2
45
80,340
2
—
—
2
33
38,962
11
117
325,272
1802........
2
39
74,660
6
2
2.500
2
34
39,724
16
152
540,582
1908.........
2
40
101,389
8
2
2.500
3
48
52,764
14
134
547,389
1901.........
2
40
125.177
6
3
3,000
5
59
80,786
13
170
670,311
1905.........
2
46
150-219
17
0
0
3.500
5
62
93,057
18
171
752,006 !
1900.........
2
101
282,142
11
3
3,000
5
63
89.030
15
155
796,801
1907.........
Medeltal
2
119
366,221
10
2
1.300
6
72
114,334
14
133
676.201 1
1901-05...
2
42
106.357
8
2
2.300
3
47
[ 61,059
14
1 149
567,112 ;
’■) Jfr sid. 9 anm. 1
I. Produktion.
27
Garfverier, större.
Garfverier, mindre.
Antal
garf-
verier.
Tillverkning.
Bered-
ningslön.
Antal
garfvare
och
sämsk-
Taxerad
inkomst.
Antal
arbetare.
Sul-
och bindsulläder.
Läder, andra slag
(smorläder, skinn m. m.).
Antal
arbetare.
Kilogram.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
Kronor.
makare.
Kronor.
18% ......
581
2,346
1,877,114
3,933,H4
1,838,781
3,064,977
691,892
246
225
148,715
185)7 ......
565
2,358
1,900,449
4,096,213
1,473,223
3,403,224
746,365
325
264
198,139
185)8 ......
580
2,417
2,309,711
5,245,855
1,701,873
3,766,438
688,766
310
304
219,699
189» .....
557
2,507
2,826,647
6,468,897
2,319,430
4,453,230
609,031
352
319
231,050
1900 ......
521
2,379
2,816,010
6,422,187
1,568,285
4,056,202
581,547
361
335
254,179
15)0! ......
502
2,301
3,263,144
7,303,456
1,666,121
4,124,661
559,393
444
373
320,679
15)0-2 ......
483
2,321
3,919,261
8,719,285
1,630,280
4,251,750
520,611
417
347
301,870
1903 ......
459
2,270
4,357,111
9,544,773
1,598,073
4,450,735
451,096
472
311
287,627
15)04 ......
441
2,406
5,151,528
11,421,681
1,966,102
5,337,801
404,206
361
210
185,164
1905 ......
S94
2,361
5,825,225
13,037,629
—
6,297,676
351,327
346
208
185,787
1906
337
2,189
6,246,925
H,637,73i
—
7,362,794
288,253
358
215
195,935
15)07 ......
295
2,087
6,690,470
16,014,578
—
7,150,942
287,939
380
223
196,296
Medeltal
1901—05
456
!
2,332
4,503,254
10,005,365
—
4,892,525
457,3.27
408
290
256,225
Sämskfaoriker.
Pälsvarufakriker.
Handtverkerier för
• |
pälsberedning’.
Antal
fabriker.
Antal
arbetare.
Till-
verkning.
Antal
fabriker.
Antal
arbe-  tare. :)
Till-
verkning.
Antal
bunt-  makare 0.
Antal
arbetare.
Taxerad i
inkomst. 1
1
Kronor.
Kronor.
körsnärer.
Kronor. I
18% ......
3
30
118,873
13
484
1,582,736
90
161
140,300
1897 ......
3
34
I49.OOO
15
608
2,138,056
66
143
133,890
1898 ......
4
45
209,000
15
606
2,145,272
66
154
149,592
18% ......
8
37
159,100
16
546
2,371,184
71
170
151,766
190!) ......
3
28
76,100
16
546
2,526,230
66
180
151,540
1901 ......
3
25
77,460
17
576
2,243,593
67
175
155,274
1902 ......
3
24
''JX
Os
O
O
17
512
2,361,860
62
187
143,934
1903 ......
8
13
66,600
19
460
2,639,983
62
185
155,585
1901 ......
3
10
47,500
. 20
497
2,635,185
65
205
182,064
1905 ......
3
17
52,900
23
531
3,410,884
80
254
196,955 1
19% ......
3
12
54.800
25
561
3,829,302
74
265
207,090 !
1907 ......
3
11
49,330
27
585
3,943,195
76
220
1
253,652
Medeltal
1901—05
3
18
O.
O
to
19
515
2,658,301
67
201
166,762
l) Jfr sid. 9 anm. 1.
28
I. Produktion
1
Hår- och. tagelspinnerier.1)
Hår- och tagelväfverier.
Borstbinderi 1%
större.
Borstbin erier,
mindre.
1
Antal
spin-
nerier.
Antal
arbe-
tare.
Tillverkning.
Antal
väf-
verier.
Antal
arbe-
tare.2)
Tillverkning.
Antal
fabri-
ker.
Antal
arbe-
tare.
Tillverk.
borstar,
penslar
0. kvastar.
Antal
borst-  bindare
0. kam-
Antal
arbe-
tare.
Taxerad
inkomst.
Kilogr.
Kronor.
Kilo gr.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
1896......
_
_
_
7
295
704,000
43
62
23,950
1897......
—
—
—
—
—
—
7
339
694,000
60
69
28,350
1898......
—
—
—
—
2
—
25,000
31,500
8
362
742,800
62
63
30,15°
1899......
—
—
—
—
3
3
56,200
67,000
8
398
781,324
55
59
34,550
1900
—
—
—
—
2
—
48,900
66,087
8
372
793,233
63
60
32,300
1901......
—
—
—
—
2
—
36,613
57,780
10
387
840,491
87
87
39,900
1902
i
13
44,803
44,803
4
5
39,463
76,362
11
392
855,240
88
104
44,750
1903
i
15
34,500
34,500
4
17
52,430
79,099
12
401
963,972
87
85
40,269
1901
2
32
81,007
83,937
4
18
62,300
96,060
13
419
965,051
84
89
43,509
1905......
3
36
113,692
118,786
4
22
59,400
87,260
11
532
1,030,049
104
107
52,102
1906......
4
23
93,707
131,045
6
12
100,639
121,758
14
518
1,177,855
90
82
52,561
1907......
2
5
58,837
86,560
6
23
115,610
152,308
15
569
1,334,130
94
82
55,154
Medeltal
11)01—05
2
24
68,501
70,507
4
50,041
79,312
11
426
930,961
90
94
44,106
*) Före 1902 i den officiella statistiken redovisade bland ullspinnerier. 2) Jfr sid. 15 anm. 2.
Skinnremfabriker.
Sadelmakerier, större.
Sadelmakerier,
mindre.
Antal
fabriker.
Antal
arbe-
tare.2)
Tillverkning.
Antal
fabriker.
Antal
arbetare.
Tillverkning.
Antal
sadel-
makare
0. tapet-
Antal
arbetare.
Taxerad
inkomst.
Kronor.
Kronor.
serare.
Kronor.
1898............
9
43
364,811
4
49
119,650
623
661
421,282
1897............
8
50
468,049
3
41
104,500
645
731
442,368
189S............
10
no
404,904
6
85
200,285
883
1,006
724,583
1899............
10
92
503,085
6
72
147,189
928
1,086
796,729
1900............
8
89
615,672
4
48
118,880
1,009
1,194
834,013
1901
8
50
462,130
9
70
157,207
1,032
1,131
880,160
1902............
7
55
419,580
8
59
143,835
1,050
1,134
920,597
1903............
9
53
463,223
6
61
459,492
1,057
1,157
952,427
1904............
9
50
545,471
6
112
525,163
1,101
1,108
927,783
1905............
8
47
648,224
4
87
212,500
1,129
1,150
985,006
1900............
8
49
771,295
6
108
364,300
1,089
1,178
990.,680
1907............
8
44
785,203
7
94
341,900
1,103
1,215
1,026,572
Medeltal
1901—05
8
51
507,726
7
78
299,639
1,074
1,136
933,195
!) Jfr sid. 9 anm. 1
I. Produktion.
29
Skofabriker.
Skonåtlingsfäbriker.
Skomakerier.
Antal
fabriker.
Antal
arbe-  tare. '')
Tillverkning.
Antal
fabriker.
Antal
arbetare.
Tillverkning.
Antal
skoma-  kare och
Antal
arbetare.
Taxerad
inkomst.
Kronor.
Kronor.
skonåtlare.
Kronor.
1896 .........
14
1,193
3J37.394
4
191
827,037
7.908
5,453
2,235,935 1
1897 .........
25
2,136
4,881,117
4
220
942,082
7,686
5,544
2,340,208 I
1898 .........
32
2,949
8,533,093
6
253
1,131,578
8,088
5,457
2,494,053 j
185(9 .........
38
2,963
10,412,646
5
241
998,064
8,175
5,570
2,702,358 |
1900 .........
36
2,700
9,073,316
3
115
735,57°
8.504
5,204
2,841,325
15)01 .........
40
3,250
n,377,273
3
128
757,479
8,641
5,194
3,028,094 1
1902 .........
42
3,185
12,452,936
3
no
594,807
8,766
5,088
3,030,476;
1908 .........
42
3,560
13,270,701
5
138
557,747
8,826
4,932
3,068,936
15(04 .........
50
4,224
16,130,591
0
0
130
546,675
9,144
4,958
3,132,367 ;
1905 .........
57
4,241
17,518,277
0
0
152
567,945
9,281
4,890
3,399,609
15(00 .........
65
5,267
21,765,955
3
122
525,733
8,734
4,676
3,340,474 i
1907 .........
74
5,611
25,933,182
1
2)
21,350
8,820
4,462
3,476,969
Medeltal
1901—05 ...
1
46
3,692
I4,i49,956
3
132
604,931
8,932
5,012
3,131,896
*) Jfr sid. 9 anm. 1.
2) Arbetarne äro redovisade inom annan fabriksklass.
Händskfabriker.
Handtverkerier för
handsktillverkaing.
Sk inntröj fabriker.
Antal
fabriker.
Antal
arbetare.
Tillverkade
handskar.
Antal
handsk-
makare.
Antal
arbe-
tare.
Taxerad
inkomst.
Antal
fabri-
ker.
Antal
arbe-
tare.2)
Tillverk-
ning.
Par.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
1890 .........
19
599
695,562
986,719
33
57
39,050
1
10,000
1897 .........
19
581
749,358
1,083,501
38
64
39,700
2
—
16,488
1898 .........
19
634
784,478
1,134,442
35
74
54,450
3
—
36,732
1899 .........
19
549
798,365
1,076,941
48
71
52,150
O
O
—
59,080
1900 .........
20
596
723,006
1,011,563
50
77
54,100
2
—
90,320
1901 .........
19
460
668,205
950,717
51
81
58,496
2
—
123,682
1902 .........
19
472
707,804
1,004,303
54
80
60,986
2
—
184,331
1903 .........
24
445
687,188
977,906
45
57
44,582
1
42
229,595
1904 .........
22
489
797,400
1,006,754
43
52
45,598
1
39
249,604
1905 .........
23
469
620,783
942,237
39
38
40,692
1
48
292,033
1900 .........
22
426
633,246
1,039,311
40
46
45,018
1
41
275,708
1907 .........
20
421
629,196
1,082,461
43
46
49,974
1
38
285,400
Medeltal
i 1901—05 ...
21
467
696,276
976,383
46
62
50,071
1
| —
215.849
!) Jfr sid. 15 anm. 2.
30
I. Produktion.
Fiskoljefabriker.
Hvaloljefabriker.
Trankokerier.
Antal
Antal
Tillverkad sillolia.
Antal
Antal
Tillverk-
Antal
Antal
Tillverk-
fabri-
arbe-
fabri-
arbe-
ning.
koke-
arbe-
ning.
ker.
tare. ‘)
ker.
tare.2)
rier.
tare.
Kilogr.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
189(5............
17
1,578,293
285,901
1
2
50,000
2
9
106,000
1897............
2
4
145,500
14,800
1
3
131.OOO
i
5
65,400
1898............
12
21
218,033
38,991
1
3
125,000
0
14
51,700
1899............
1
—
16,000
3,200
1
3
50,000
2
14
38,000
lits»!............
2
—
25,565
6,180
1
I
2
30,000
1
15
86,229
1901.............
2
—
24,695
4,935
—
—
—
2
17
33,600
1902............
5
—
61,449
15.978
—
—
—
1
2
4,050
1903............
i
—
13,770
2,304
1
9
10,000
1
2
2,880
1904............
2
—
25,680
5,236
1
2
10,000
2
4
3,840
1905............
2
—
29,380
4,696
—
—
—
—
—
—
190(5............
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1907............
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Medeltal
1901-05......
2
30,995
6,630
—
—
4,000
1
5
8,874
1) Jfr sid. 15 anm. 2. 2) Jfr sid. 9 anm, 1.
Talgraffinaderier.
Flottfabriker.
Qleomargarinfabriker.
Antal
raffina-
derier.
Antal
arbe-
tare.2)
Tillverk-
ning.
Antal
fabri-
ker.
Antal
arbe-
tare.
Tillverk-
ning.
Antal
fabri-
ker.
Antal
arbe-  tare. 2)
Tillverkning.
Kronor.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
189(5............
7
7
215,332
2
1
62,500
1
82,318
53,542
1897............
4
10
259,220
5
O
143,690
2
—
253,531
155,189
1898............
5
—
279,872
8
2
314,150
Q
O
10
554,657
357,011
1899............
8
—
226,349
8
6
387,568
2
12
258,877
199,100
1900............
9
—
400,885
6
7
288.174
1
10
250,000
187,500
1901............
8
—
292,382
4
4
475,439
1
9
250,000
200,000
1902............
7
—
331,933
7
7
613,329
2
13
366,469
301,288
19051............
7
12
491,691
10
9
480.703
2
4
273,143
195,767
1904............
7
8
517,079
8
6
366,217
3
3
229,604
171,342
1905............
7
—
415,275
9
8
497,866
O
13
428,984
277,890
190<;............
7
—
435,351
11
5
833,969
2
14
341,540
259,228
1907............
7
—
440,564
10
O
O
767,466
2
17
383,601
292,292
Medeltal
1901-05......
7
—
409,672
8
7
486,711
9
8
309,640
229.257
2) Jfr sid. 15 anm. 2.
It. Produktion.
§1
Clycer mfabriker.
Vagn.- och. maskin-  smörjefabriker.
Oleinfabriker.
Vaselinfabriker.s)
Antal
Antal
Tillverk-
Antal
Antal
Tillverk-
Antal
Antal
Tillverk-
Antal
Antal
Tillverk-
,
fabri-
arbe-
ning.
fabri-
arbe-
ning.
fabri-
arbe-
ning.
fabri-
arbe-
ning.
ker.
tare.1)
ker.
tare.2)
ker.
tare. 4)
ker.
tare. 4)
1
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor. |
1 1896.........
2
;....... -
84,000
11
20
i3°,857
6
.......I
272,490
-
i
1897.........
2
—
158,250
13
26
156,133
4
—
230,190
—
—
— 1
189S.........
O
O
—
145,500
12
34
143,277
2
—
196,200
5
—
35,180 i
1899.........
3
—
123,138
11
33
i69,753
2
—
249.830
4
—
16,880 |
1900.........
2
—
135,218
9
35
130,202
2
—
365,380
6
—
30,220 |
1901........
2
—
150,743
10
35
126,310
2
—
377,973
4
!
00
co
ci
ro
1902.........
4
—
208,859
11
33
149,294
2
—
327,387
5
— i
40,088
1906.........
4
—
186,602
11
29
188,318
2
—
269,942
4
—
45,545 ■
1904 ........
4
—
201,306
10
33
172,435
9
—
248,714
4
—
48,725
1905.........
3
—
113,644
9
31
188,760
2
—
220 212
4
—
56,554 j
.........
2
—
103,288
9
28
204,102
2
—
300,169
5
—
42,730
15)07.........
3
—
131,189
8
16
177,302
2
—
375,162
3
...30,670 1
Medeltal
1901—05...
q
O
—
172,231
10
32
165,023
2 il -
288,846
41
46,040 j
’) Jfr sid. 15 anm. 4. 2) Jfr sid. 9 anm. 1. s) FörelS9S äro dessa fabriker icke redovisade i den officiella
statistiken.
Fernissfabriker.
Fabriker för till-  verkning af karbol
syra in. in.
Dextrinfabriker.
Hartsfabriker.
Antal
Antal
Tillverk-
Antal
Antal
Tillverk-
Antal
Antal
Tillverk-
Antal
Antal
Tillverk-
fabri-
arbe-
ning.
fabri-
arbe-
ning.
fabri-
arbe-
ning.
fabri-
arbe-
ning.
ker.
ker.
ker.
tare.4)
tare.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
1896.........
14
''
70
514,263
2
10
58,900
6
1
118,683
2
2
22,900
1897.........
15
61
523,883
O
O
22
174,820
5
7
71,703
2
2
30,680
185)8.........
17
79
613,249
2
2
12,806
5
—
96,575
2
2
37,476
185)5).........
16
92
975,390
1
2
10,918
3
—
77,690
2
2
46,100
15)00.........
15
91
993,383
1
2
8,962
3
—
59,890
2
2
43,000
15)01.........
16
93
905,905
1
—
11,000
4
81,493
2
2
42,540
1902.........
19
112
756,528
1
—
2,100
3
—
53?395
2
2
41,205
15)03.........
19
114
816,081
1
—
i,5°o
4
—
87,845
2
2
51,730
1004.........
19
139
851,990
2
—
26,512
0
0
—
67,796
2
2
51,120
15)05.........
17
141
891,635
2
—
34,243
3
—
88.889
2
2
19,260
15)5)0.........
17
146
1,070,214
2
-
13,612
3
—
88,769
2
2
15,950
1907.........
18
121
1,281,237
1
—
18.612
3
—
88,151
1
2
21,000
Medeltal
15)01-05...
18
120
844,428
1
—
13,071
3
—
75,884
2
2
41,171
4) Jfr sid. 9 anm. 1. Jfr sid. 15 anm. 2.
32
I. Produktion.
Limkokerier och. gelatinfabriker.
Collanoljefabriker.
Antal
fabriker
m. in.
Antal
arbe-  tare. 0
Tillverkning.
Antal
fabriker.
Antal
arbe-
tare.2)
Tillverkning.
Kilogram.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
18% ...............
15
11S
_
314,683
1
6
_■
27,000
1807 ...............
13
127
—
441,723
2
6
—
28,393
1898 ...............
13
168
—
507,924
1
3
—
27,000
1899 ...............
13
204
1,224,619
776,144
1
7
29,297
61,523
1900 ...............
13
223
1,904,755
1,120,293
1
—
13,000
19.5001
1901 ...............
16
250
2,447,524
1,060,142
1
5
17,800
35,600
1902 ...............
14
235
2,459,505
841,405
1
4
12,000
21,685
1903 ...............
11
186
2,800,166
872,981
1
6
13,600
22,8481
1801 ...............
14
183
3,662,266
1,103,033
1
4
10,156
16,0001
190-''. ...............
13
207
860,174
828,939
1
4
3,562
7,124
1900 ...............
10
202
1,469.471
890,885
1
4
8,003
16,000
1907 ...............
8
193
1,641,789
994,905
1
5
17,733
39,012
Medeltal
1901-05 .........
14
212
2,445,927
941,300
1
5
11,424
I
20,651 |
*) Jfr sid. 9 anm. 1. 2) Jfr sid. 15 anm. 2.
Trädestillationsverk.3)
V alsmassefabriker.
Antal
arbe-
tare.
Tillverkning.
Antal
fabri-
ker.
Antal
Antal
verk.
Beck och
beckolja.
Tjära och
tj är olja.
Trä-
olja.4)
Träsprit.
Terpentin
och terpen-  tinolja.»)
arbe-
ta-
re.6)
Tillverkning.
i
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
1896 ............
12
24
41,596
___
12,679
9,807
2
_
6,748
11,272
1897 ............
16
43
68,981
—
20,000
19,756
2
—
6,178
12,150
1898 ............
13
55
84,000
—
27,040
27,251
2
—
8,153
15,873
1899 ............
15
35
169,400
—
30,200
20,623
2
—
6,781
13,632
1900 ............
13
35
215,501
—
28,575
24,828
3
—
9,816
18,256
1901 ............
15
55
277,290
—
83,345
37,272
3
—
11,088
22,166
1902 ............
15
43
24,227
124,456''
2,800
142,824
54,052
4
—
9,390
21,028
1903 ............
16
79
2,649
159,335
5,978
153,148
60,381
4
—
9,876
21,096
1904 ............
15
109
773
168,835
5,765
154,727
113,482
4
—
10,287
21,274
1905 ............
16
155
655
222,525
6,220
177,215
117,117
4
—
11,478
23,496
1906 ............
17
199
1,137
253,933
6,428
162,453
118,555
4
—
10,501
21,802
1907 ............
21
150
1,210
327,375.
3,750
239,414
209,799
3
—
10,544
21,708
Medeltal
1901-05 .....
16
97
196,149
5,191
142,252
76,461
4
_
10,424
21,812
8) Före 1902 äro dessa verk i den officiella statistiken redovisade bland resp. beck- ocli tjärkokerier,
träspritfabriker samt terpentin- och träoljefabriker. 4) Före 1902 bland terpentin etc. 5) Jfr anm. 4. 6) Jfr
sid. 15 anm. 4.
I. Produktion.
1
Oljefa/briker, ej specificerade, ock krafifoöerfaforiker.
Antal
fabriker.
Antal
arbe-  tare. *)
Tillverkning.
Feta, icke flyktiga oljor,
Oljekakor och linfrömjöl
m. m.
Fossila eller
mineraloljor
m. m.
lin-, rof-
och raps-.
andra slag.
Kilogram.
Kronor.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
Kronor.
; 1808 .........
11
134
4,239,131
1,691,907
_
9,707,434
920,918
1897 .........
10
148
4,387,575
1,658,026
—
11,723,813
1,212,941
_
i 1898 .........
8
127
3,745,101
1,403,246
—
11,309,809
1,216,193
_
1899 .........
9
157
4,172,521
1,634,455
12,271,144
1,440,831
_
1900 .........
10
142
4,418,153
2-78,530
—
11,735,587
1,446,129
—
i 1901 .........
9
138
4,316,921
2,385,010
—
10,872,765
1,353,005
_
1902 .. ......
16
147
5,116,878
2,840,156
—
13,756,461
1,756,517
130,980
1903 .........
17
Ilo
5,447,808
2,530,864
—
15,021,406
1,804,871
165,777
1904 .........
18
153
5,883,203
2,395,585
12,000
15,414,733
1,770,167
392,039
1905 .........
20
171
6,829,764
2,628,606
8,839
18,848,337
2,328,051
332J33
1906 .........
18
171
6,586,799
2,762,110
70,000
17,421,973
2,270,238
335,885
1907 .........
20
193
7,710,939
3,296,797
133,922
20,228,421
2,642,093
427,226
Medeltal
1901—05 ...
16
151
5,518,915
2,556,044
10,420
14,782,740
1,802,522
255,232
J) Jfr sid. 9 anm. 1.
Sjåp- och tvålfabriker.
ljusfabrikör.
Antal
fabri-
ker.
Antal
arbe-  tare. 2)
Tillverkning.
Antal
fabri-
ker.
Antal
arbe-  tare. 2)
Tillverkning.
Såpa.
Tvål.
Kilogram.
Kronor.
Kilogram. J Kronor.
Kilogram.
Kronor.
1896 .........
39
508
10,623,222
2,413,758
2,834,134
1,640,663
8
271
. 1,963,872
1,734,000
1-897 .........
37
558
11,071,720
2,471,892
3,125,286
1,738,050
3
302
2,292,568
1,780,140
1898 .........
37
529
11,864,722
2,598,396
3,202,305
1,897,794
3
300
2,393,019
1,978,204
1899 .........
39
523
13,061,299
2,876,747
3,346,834
1,968,246
3
304
2,240,000
2,144,420
1900 .........
42
551
12,941,180
3,769,151
3,659,763
2,125,191
3
312
2,385,650
2,391,002
1901 .........
43
533
11,783,312
3,452,496
3,257,425
1,980,259
3
333
2,324,499
2,450,538
1902 .........
47
561
13,079,825
3,639,818
3,317,095
2,079,778
0
O
318
2,048,430
2,235,278
, 190!i ........
48
579
14,364,924
3,898,395
3,797,087
2,346,706
3
313
2,387,002
2,022rqqq
1904 .........
50
653
15,544,465
3,983,392
3,810,258
2,354,38i
3
331
2,572,861
2.696.017
1905 .........
52
672
15,656,576
3,786,837
3,956,470
2,467,958
4
347
2,356,776
2,457,395
1906 ........
55
682
17,446,732
4,299,524
3,964,252
2,681,753
5
379
2,444,325
2,594,633
1907 .........
55
676
18,845,684
5,343,458
4,197,362
2,989,153
5
377
2,620,603
2,993,187
Medeltal
1901-05 ...
48
600
14,085,820
3,752,188
3,627,667
2,245,816
0
328
2,337,914
2,372,445
2) Jfr sid. 9 anm. 1.
5
34
I. Produktion.
Vaxtändsticksfabriker.
Parfymfabriker.
Lackfabriker.
Antal
fabri-
ker.
Antal
arbe-  tare. 1)
Tillverkning.
Antal
fabri-
ker.
Antal
arbe-  tare. l)
Till-
verkning.
Antal
fabri-
ker.
Antal
arbe-  tare. 1)
Tillverkning.
i
Kilogram.
Kronor.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
18% ............
_
20
62
519,753
5
7
—
24,363
iso;............
—
—
—
—
21
87
607,313
6
9
—
135,424
1898 ............
—
—
—
—
22
90
653,865
6
8
_
49,184
1899 ............
—
—
—
—
20
88
756,108
6
10
47,010
46,900 [
1990 ............
—
—
—
—
16
44
756,474
6
. 12
57,752
46,561
1991 ............
—
—
—
—
17
69
777,104
5
9
I 43,190
44,892
1902 ............
—
—
—
—
18
65
895,129
6
10
52,800
57,085
1903 ............
—
—
—
—
21
; 49
730,570
5
9
60,873
64,041
1904 ............
1
114
29,000
25,000
23
60
734,615
5
9
73,413
77,146
1905 ............
1
227
285,000
270,000
22
59
783,956
5
9
72,744
76,511
1906 ............
1
206
189,000
220,000
24
93
928,220
4
6
66,867
59,612
1907 ............
—
—
—
—
21
80
953,806
4
7
76,435
76,805
Medeltal
i90! 05 ......
_
_
—
—
20
60
784,275
5
9
60,604
63.935
Jfr sid. 9 anm. 1.
Guminivarufabriker.
Kompositionslinne-
fabriker.3)
Kautschuks tämpel-  fabriker.
Antal
fabri-
ker.
Antal
arbe-  tare. 2)
Tillverkade varor.
Antal
fabri
ker.
Antal
arbe-
tare.
Till-
verkning.
Antal
fabri-
ker.
Antal
arbe-
tare.
Tillverk-
ning.
Galoscher.
Andra
slag.
Par.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
1890 ............
4
*30
_
2,314,415
—
—
—
3
3
37,3°2j
1897 ............
5
624
1,290,216
2,975,541
235,475
—
—
—
3
5
37,58o
1898 ............
6
1,006
2,006,639
3,462,361
669,367
—
—
—
3
10
40,8211
1899 ............
6
1,013
1,768,212
3,072,359
832,212
—
—
—
2
n
47,°77j
1900 ............
7
931
1,531,956
3.035,934
948,040
—
—
—
3
8
48,096
1901 ............
7
1,058
1,982,558
3,938,8io
1,032,198
—
—
—
4
14
55J37
1902 ............
7
995
1,799,171
3,212,961
986,933
3
20
77,000
5
41
59,oo8
1903 ............
7
1,417
2,644,561
5,087,093
1,038,700
3
17
46,000
4
15
6i,593
1904 ............
6
! 1,331
3,453,183
6,062,841
1,063,439
5
33
142,160
4
9
74,672
1905 ............
7
i 1,404
3,106,700
6,416,738
1,260,440
5
26
122,038
4
10
81,961
190!) ............
7
1,386
2,530,373
6,106,441
1,609,000
3
31
235,161
4
9
90,206
1907 ............
7
1,338
2,977,284
7,027,950
2,102,078
3
49
i 284,268
2
9
97,867
Medeltal
1 1901-05
7
1 1,241
2,597,235
4,943,689
1,076,342
4
24
i 96,800
4
18
66,474
2) Jfr sid. 9 anm. 1.
3) Före 1902 äro dessa fabriker ej redovisade i den officiella statistiken.
I. Produktion.
35
Skärverk och. hyflerier.
Tillverkning af ohyflade
varor.
Antal
Antal
Plankor o.
brädor, 21 cm. o. däröfver breda,
Battons
0. bräder, 15—21 om. breda,
verk.
t are.*)
af furu.
af gran.
af furu.
af
gran.
Kubikm.
Kronor.
Kubikm.
Kronor.
Kubikm.
Kronor.
Kubikm.
Kronor.
1896 .........
992
36,797
_
_
.
1897 .........
981
40,225
—
—
—
—
—
—
—
—
1898 .........
1,019
40,683
—
—
—
—
—
—
—
—
1899 .........
1,066
40,865
—
—
—
—
—
—
—
—
1900 .........
'' 1,148
43,312
—
—
—
—
—
—
—
—
1901 .........
1,175
42,407
-
—
—
—
—
—
—
—
1902 .........
.1,122
40,581
756,613
24,434,438
294,109
8,023,117
944,170
22,631,051
722,427
16,264,997
1903 .........
1,259
42,831
908,743
31,149,725
339,226
9,571,902
1,136,258
29,255,053
877,652
20,922,023
1901 .........
1,370
41,849
762,926
23,715,984
298,995
7,679,869
1,066,679
26,221,360
829,825
18,692,600
1905 .........
1,281
38,568
627,960
17,997,483
257,391
6,634,192
919,437
22,450,440
735,679
16,793,918
1906 .........
1,377
40,347
723,135
22,454,381
285,959
8,100,971
979,612
26,387,629
770,190
19,615,141
1907 .........
1,400
40,912
694,459
22,282,772
276,597
8,019,076
1,050,717
29,743,063
767,841
19,824,018
Medeltal
1901-05 ...
1,241
! 41,247
764,061
24,324,408
297,430
7,977,270
1,016,636
25,139,476
791,396
18,168,385
'') Jfr sid. 9 anm. 1.
Sågverk och hyflerier (forts.).
Tillverkning af ohyflade varor (forts.).
Battens, scantlings o. bräder, under 15 cm.breda,
Ej specificerade
plankor och bräder,
af furu eller gran.
tillverknin
% af ohyflade
lrn eller gran.
af furu.
af
gran.
varor, af fi
Kubikm.
Kronor.
Knbikm. j
Kronor.
Kubikm.
Kronor.
Kubikm. |
Kronor.
1896 .........
_
_
_
_
_
5,465,968
101,802,137
1897 .........
—
—
—
—
—
—
5,398,113
117,909,941
1898 ........
—
—
—
—
—
—
5,299,342
114,246,994
1899 .......
—
—
—
—
—
—
4,986,270
107,412,186
; 1900 .........
—
—
—
—
—
—
5,342,095
130,173,026
1901 .........
—
—
—
—
—
—
4,741,075
107,053,342
1902 .........
672,923
12,713,134
575,154
10,635,059
505,699
11,841,610
4,471,095
106,543,406
1903 .........
804,790
16,589,354
692,602
13,738,688
265,961
5,934,747
5,025,232
127,161,492
1904 .........
836,492
17,030,939
764,658
14,576,466
253,906
5,319,445
4,813,481
113,236,663
1905 .........
718,862
15,012,789
675,569
13,439,419
229,316
4,757,298
4,104,214
97,085,539
1900 .........
851,642
20,005,053
768,655
17,740,973
186,386
4,188,845
4,505,579
118,492,993
1907 .........
Medeltal
885,142
22,213,374
846,314
19,813,347
229,795
4,294,062
4,750,805
126,189,712
1901-05 ...
758,267
15,336,554
676,996
13,097,408
313,721
6,963,275
4,643,019
110,216,088
36
I. Produktion.
Sågverk och hyflerier (forts.).
Tillverkning af hyllade bräder.
21
cm. och däröfver breda,
1''5—21 om. breda,
af furu.
af gran.
af furu.
af gran.
Kubikm.
kronor.
Kubikm.
Kronor.
Kubikm.
Kronor.
Kubikm.
Kronor.
1896 .....................
1897 ....................
_
_
_
_
1898 .....................
_
_
_
1899 .....................
,_
__
__
—
1909
...........
__
_
_
1901 .....................
_
_
_
_
__
—
—
1
1902 .....................
30,977
37,739
39,960
1,189,593
1,406,172
1,214,850
1,440,046.
1,285,910
1,305,311
1,313,165 ■
52,888
57,348
48,662
1,819,142
1,899,479
1,445,019
1,246,133
1.184.. 263
187,765
5,459,952
117,429
3,105,426
1903 .....................
281,545
8.527,747
159,548 .
4,399,511
1904 ...................
239.827
6,829,993
183,136
4,746,892
1995 .....................
45,377
42,392
37,490
47,889
218,661
6,079,561
195,494
4,979,413
1906.........
38,822
39.289
237.228
7,588,019
6,77i,255
200,916
5,728,480
1907 .....................
1,556,190
204,464
217,832
6.648,1308
Medeltal
1901-05 ...............
38,513
50,323
1,602,443
231,950
6,724,313
163,902
4,307,811 t
Sågverk och hyflerier (forts.).
Tillverkning af hyllade bräder (forts.).
Summa
tillverkning af hyflade
bräder, af furu
eller gran.
Under 15
af furu.
cm. breda,
af gran.
Ej specif. bräder,
af furu eller gran.
Kubikm.
Kronor.
Kubikm.
Kronor.
Kubikm.
Kronor.
Kubikm.
Kronor.
1896 .....................
_
_
_
616,950
15,007,269
1897 .....................
—
—
—
—
—
—
743,475
18,875,781
1898 .....................
—
—
_
—
—
—
723,120
18,596,003
! 1899 .....................
—
—
—
—
—
—
875,192
21,735,125
; 1990 .....................
—
—
—
—
—
766,015
21,306,636
1901 .....................
—
—
—
—
—
822,473
21,4x1,152
1902 .....................
134,572
3,127,512
136,100
3,081,084
165,524
4,443,493
825,255
22,228,302
1903 .....................
177,543
4,315,384
165,293
3,924,423
168,739
4,712,156
1,047,755
29,186,872
1901 .....................
174,211
4,183,222
194,117
4,498,509
170,614
4,356,716
1,050,527
27,275,201
1905 .....................
204,572
4,869,445
206,072
4,759,693
115,353
3,001,886
1,027,921
26,376,177 j
; 1906 .....................
189,731
5,060,501
213,097
5,378,475
136,795
3,896,258
1,054,079
30,121,906 !
1907 .....................
212,188
5,990,656
219,758
5,960,942
75,704
2,107,268
1,017,124
30,340,180 |
Medeltal
1901-05 ...............
172,725
4,123,891
175,396
4,065,927
155,058
4,128,563
954,786
25,295,121 [
I. Produktion.
57
Sågverk och. hyherier (forts.).
Tillverkning af åtskilliga
varor af furu eller
gran.
Bräd- och plank-  stump.
Spj Ulved,
takstiekor,
takspån
och laths.
Lister, läkter
och ribbor.
Stäfver, lagg- och
botten-.
Ved.
Andra 0.
ej specif.
slag.
1
Kubikm.
Kronor.
Kronor.
Kubikm.
Kronor.
Kubikm.
Kronor.
Kubikm.
Kronor.
Kronor.
! 1898 ......
371,863
2,388,087
434,326
78,812
1,046.085
136,916
1,092,686
603,270
683,353
2,167,498
181)7 .....
400,320
2,579,746
736,955
91,727
1,412,826
62,926
920,909
796,267
1,024,238
1,388,860
1898 ......
414,088
2,837,667
777,038
94,897
1,094,394
95,445
1,346,472
739,464
926,695
1,325,783
1899 ......
402,081
2,929,451
945,429
81,076
1,038,009
160,033
1,499,952
786,872
1,007,423
1,821,584
1900 .....
405,281
2,845,590
1,744,160
77,021
1,423,535
110,517
1,446,846
831,991
1,284,914
1,813,375
1901 ......
413,442
2,668,234
920,682
79,699
1,206,022
84,866
*,189,637
831,551
1,155,526
1,850,180
1902 ......
379,422
2,418,825
959,035
87,782
1,221,350
77,830
1,141,306
903,289
1,361,588
3,180,015
1903 ......
457,612
2,860,561
1,050,730
99,391
1,513,830
117,254
2,072,545
761,677
1,084,966
2,813,517
1901 ......
389,527
2,473,412
962,436
101,760
1,629,698
107,846
i,639,427
593,133
897,930
2,654,840
1905 ......
390,023
2,477,590
886,567
98,121
1,719,628
96,894
1,640,814
495,743
862,324
2,351,954
1908 ......
409,543
2,839,004
1,270,097
96,302
1,923,408
102,772
1,802,076
755,339
1,271,706
2,470,833
1907 ......
374,255
3,136,410
1,307,122
94,032
2,176,273
147,894
3,068,293
844,918
1,435,710
2,844,051
Medeltal
1901—05
406,005
2,579,724
955,89°
93,351
1,438,106
96,938
1,536,746
717,079
1,072,467
2,570,101
Sågverk och hyfierier (forts.).
Tillverkning af sågade och hyllade varor
träslag än fura och gran.
af andra
Såg- och
hvflings-
Handtverkssågar.*)
Stäfver,
lagg- och botten-.
Ved.
Andra
slag.
lön vid
. sågverk.
Antal
sågare.
" Antal
arbetare.
Taxerad
inkomst.
Kubikm.
Kronor,
Kubikm.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
1896 ......
1,953
38,640
46,120
85,642
158,452
511,301
_
_
1897 ......
5,411
89,619
31,779
77,448
337,521
849,004
707
854
89,048
1898 ......
1,789
86,053
49,972
134,083
399,743
944,748
635
928
100,536
1899 ......
3,190
132,451
33,516
136,801
139,334
913,298
588
965
ii5,5*7
1900 ......
5,624
175,120
24,617
73,498
241 232
953,508
724
818
138,695
11») 1.......
5,269
189,868
21,994
71,021
169,937
843,446
780
865
144,378
1902 ......
3,735
166,740
31,846
122,867
281,746
902,099
808
1,122
143,7*9
1903 ......
3,813
135,644
63,912
341,577
421,150
1,088,289
822
1,275
134,248
1904 ......
4,040
159,457
116,705
357)333
632,247
1,278,044
805
929
124,931
1905 ......
4,301
173,419
79,344
303,057
. 636,033
1,056,839
820
1,170
148,395
1906 ......
5,066
138,412
84,424
331,326
576,182
1,117,027
830
751
164,325
1907 ......
6,294
176,513
89,096
364,457
549,304
1,284,368
911
839
183,453
Medeltal
1901-05
4,232
165,026
62,760
239,171
428,223
1,033,743
807
1,072
i39,i34
1) Till fabriksdrift ej hänförliga sågar upptagas i den officiella statistiken fr. o. m. åi'' 1897 bland
handtverk.
38
I. Produktion.
Träull- och.
möbelspånsfabriker.
Ttumbinderier och
drittelfabriker.
Handtverks-
tunnbinderier.
Antal
fabriker.
Antal
arbetare.
Till-
verkning.
Antal
fabriker.
Antal
arbetare. *)
Till-
verkning.
Antal
tunn-
bindare.
Antal
arbetare.
Taxerad
inkomst.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
1890 ......
9
21
17,010
32
478
1,053,045
203
375
142,960
1897 ......
9
13
22,361
19
357
613,400
209
342
147,025
1898 ......
11
21
28,369
23
440
726,580
214
362
156,160
1899 ......
10
14
45,911
25
400
769,070
192
302
143,515
1900 ......
10
19
43,995
25
484
802,188
205
306
155,900
1901 .....
12
24
44,406
30
421
867,599
217
282
165,452
1902 ......
9
24
61,040
25
387
895,227
258
313
183,139
1903 ......
12
25
58,332
29
349
816,350
254
296
182,119
1904 .....
12
28
77,477
29
317
721,352
267
261
160,061
1905 .....
11
40
76,897
31
368
886,984
278
284
176,855
1900 ......
16
40
126,218
32
408
1,082,199
251
247
162,220
1907 ......
19
42
140,248
33
385
1,065,459
238
223
164,429
Medeltal
1901-05..
11
28
63,630
29
368
837,502
255
287
173,525
*) Jfr sid. 9 anm. 1.
Träsko-
och lästfabriker.
Handtverkerier för
träskotillverkning''.
Handtverkerier för till-  verka af svarfvade varor
Antal
fabriker.
Antal
arbetare. 2)
Till-
verkning.
Antal
träsko-
makare.
Antal
arbetare.
Taxerad
inkomst.
Antal
svarfvare,
block-, läst-  och pump-  makare.
Antal
arbe-
tare.
Taxerad
inkomst.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
18% ......
17
286
430,580
158
96
30,800
215
238
139,777
1897 ......
18
291
507,216
156
115
30,850
202
204
124,000
1898 ......
15
276
503,971
144
116
34,000
205
201
122,863
1899 ......
18
322
546,086
188
123
43,550
209
214
140,170
1900 ......
20
275
519,395
225
108
47,750
225
226
147,820
1901 ......
22
238
559,245
261
137
55,600
259
239
171,512
1902 ......
21
220
512,077
324
143
61,963
254
200
162,909
1903
25
242
605,082
361
191
85,250
255
204
167,309
1904 ......
22
241
641,922
429
193
99,187
296
202
175,275
1905 ......
31
313
789,513
447
214
106,070
298
185
184,701
1900 ......
30
353
1,017,971
422
170
105,452
256
194
170,261
1907 ......
31
361
1,011,904
435
181
113,270
243
180
172,417
Medeltal
1901-05
24
251
621,568
364
176
81,614
272
206
172,341
'') Jfr sid. 9 anm. 1.
I. Produktion.
39
Snickeri- och
möbelfabriker.
Lådfabriker.
Käpp- och
pipfabriker.
Handtverkssnickerier.
Antal
fabri-
ker.
Antal
arbe-  tare. 2)
Till-
verk-
ning.
Antal
fabri-
ker.
Antal
arbe-  tare. *)
Till-
verk-
ning.
Antal
fabri-
ker.
Antal
arbe-  tare. *)
Till-
verk-
ning.
Antal
snickare
och tim-
Antal
arbe-
tare.
Taxerad
inkomst.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
rnermän.
Kronor.
1896 ......
221
5,504
13,523,005
9
191
386,611
3
52
107,500
4,551
3,034
1,648,723
1897 ......
229
7,259
13,954,098
11
210
292,800
3 i
58
153,406
4,712
3,265
1,824,950
1898 ......
280
8,874
18,140,790
9
225
357,400
4:
58
172,200
5,046
3,306
1,942,188
1899 ......
287
9,453
19,613,494
14
361
679,553
3
54
154,427
5,332
3,588
2,168,773
1900 ......
320
10,103
20,043,615
17
617
2,064,283
5
58
183,042
5,880
3,606
2,473,230
1901 ......
347
9,435
18,518,829
15
536
1,919,434
4
62
191,117
6,349
3,661
2,812,288
1902 ......
371
9,683
20,321,515
21
680
2,525,256
4
47
145,500
6,767
3,609
2,873,085
1903 ......
411
11,021
23,345,864
28
701
2,719,309
5
43
117,910
7,087
3,489
2,861,840
1904 ......
441
10,949
23,196,349
57
896
4,688,695
5
49
129,294
7,567
3,520
2,967,968
1905 ......
475
11,400
24,595,028
67
805
5,005,472
5
20
105,200
7,738
3,513
3,237,832
1906 ......
502
11,906
26,346,502
63
853
5,616,598
5
18
141,440
7,467
3,614
3,413,432
1907 ......
Medeltal
512
11,921
28,038,979
59
1,211
7,760,649
5
18
118.515
7,880
3,680
3,687,513
1901-05
409
10,498
21,995,517
38
724
3,371,633
5
44
137,804
7,102
3,558
2,950,603
x) Jfr sid. 9 anm. 1.
Skopliggfabriker.
Persienn-
fabriker.
Reveterings-
mattfabriker.
Spånaskfabriker.
Antal 1
fabri- j
ker. |
Antal
arbe-
tare.
Till-
verk-
ning.
Antal
fabri-
ker.
Antal 1
arbe-  tare.2)
Till-
verk-
ning.
Antal
fabri-
ker.
Antal
arbe-
tare.
Till-
verk-
ning.
Antal
fabriker.
Antal
arbe-  tare. s)
Till-
verkning.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
'' 1896 ......
3 I
34
57,405
4
74
68,300
1
15 1
11,000
2
63
168,650
j 1897 ......
3
33
56,297
4
55 |
150,700
1
14
3,600
9
363
605,385
1898 ......
3
38
54,000
4
73
174,470
3
10
12,870
9
360
649,764
j 1899 ......
3
30
52,463
5
83
i83,°5°
4
12
17,642
11
538
1,011,731
j 1900 ......
3
29
45,200
2
3
83,735
5
17
23,926
9
462
1,073,339
! 1901.......
3
33
48,400
2
3
83,740
4
12
16,45°
10
461
982,755
| 1902 .....
3
42
54,550
2
2
83,812
3
9
20,907
8
232
560,477
1903 ......
3
39
52,700
2
3
85,286
6
24
61,723
9
436
845,036
1904 ......
3
38
49,641
2
4
83,385
7
44
89,450
7
436
908,989
1 1905 ......
4
.37
49,484
2
6
84,800
5
38
68,763
7
361
829,861
j 1906 ......
4
38
50,040
2
5
104,000
6
34
59,444
8
376
905,437
1907 ......
5
50
48,550
2
5
108,297
5
35
72,598
6
330
723,203
Medeltal
1 1901-05
3
38
50,955
2
4
84,205
5
25
51,459
8
385
825,424
2) Jfr sid. 9 anm. 1.
40
I. Produktion.
j
Tändsticksfabriker.
Tändsticksämnes-
fabriker.
Ej specificerad
träindustri.2)
Antal
fabri-
ker.
Antal
arbe-
tare.
Tillverkade tändstickor.
Antal
fabri-
ker.
Antal
arbe-  tare. l)
Till-
Antal
fabri-
ker.
Antal
arbe-
tare.
Till-
Säkerhets-
Andra slag.
verk-
ning.
verk-
ning.
Kilogram.
Kronor.
Kilogram.
1 Kronor.
Kronor.
Kronor.
1896 .........
22
5,283
111,566,409
4,969,836
6,445,805
2,357,240
4
m
256
224,400
1897 .........
23
5,568
ill,831,914
4,831,912
7,525,757
2,783,089
6
51
141,773
—
—
—
1898 ........
22
5,716
12,830,767
5,209,698
7,922,766
2,891,228
5
87
99,147
—
—
_
1899 .........
22
5,816
14,685,239
6,202,618
6,614,427
2,520,714
6
150
258,035
—
—
—
1900 .........
20
6,102
16,713,831
7,163,904
7,293,357
2,781,123
7
61
270,952
—
—
—
1901 .........
20
6,379
16,002,179
6,807,952
9,293,769
: 3,410,503
5
38
197,135
6
198
676,778
1902 .........
18
6,084
14,995,925
6,569,994
8,644,227
3,313,558
4
16
78,250
5
39
59,020
1903 ........
18
5,847
16,111,311
6,865,743
9,196,088
! 3,388,916
5
12
67,067
6
29
58,887
1901 ........
19
5,655
14,789,500
7,338,382
8,244,033
: 3,097-766
4
9
58,285
6
54
68,000
1905 .........
20
5,678
15,384,510
6,775,037
8,471,071
3,273,239
5
8
138,763
9
85
174,964
1806 .........
20
6,018
16,751,127
7,509,227
9,396,193
3,601,407
4
33
286,481
7
96
289,660
1907 .........
21
6,339
18,279,777
8,479,753
10,224,417
4,058,706
3
10
104,325
4
80
278,915
Medeltal
11)01—05
19
5,929
15,456,685
6,871,422
8,769,838
3,296,796
5
17
107,900
6
81
207,530!
11 Jfr sl(l- 9 anm. 1.
2) Före 1901 äro dessa fabriker i den officiella statistiken, sammanförda med
snickeri- och möbelfabriker.
Trämassefabriker.
Antal
fabri-
ker.
Antal
; arbe-  tare. 8y''
Tillverkad trämassa.
Kemisk,
Mekanisk,
torr.
våt.
torr.
vät.
Kilogram. | Kronor.
Kilogram.
Kronor.
Kilogram. | Kronor.
Kilogram.
Kronor.
1896 .........
128
4,959
105,608,000
12,453,488
6,344,704
444,960
73,692,792
3,722,651
82,055,406
2,102,910
1897 .........
125
5,941
101,283,201
11,992,985
37,349,991
2,277,193
64,221,155
3,684,877
111,153,117
3,071,011
1898 .........
124
6,134
114,414,946
r3,937,250
37,016,834
2,420,941
73,167,162
4,029,261
111,111,061
3,026,115
1899 .........
118
6,344
125,299,612
15,384,387
45,937,849
3,151,883
61,945,584
3,736,3n
108,412,107
2,993,900
1900 .........
122
6,910
155,151,081
20,232,218
66,653,654
4,089,466
54,470,270
3,904,545
140,601,870
4,941,076
1901 .........
124
7,400
181,904,634
23,399,185
60,489,154
3,892,579
50,767,415
4,008,677
134,011.815
4,798,572
1902 .........
132
7,587
198,071,173
23,449,293
88,561,076
4,829,466
60,428,450
3,794,236
185,306,451
5,584,798
1903 .........
130
7,711
227,214,451
25,378,690
92,535,708
5,146,335
65,120,257
3,632,574
198,962,467
5,425,546
1904 .........
135
8,333
250,762,611
29,747,640
104,382,506
6,227,028
55,974,596
3,252,357
206,435,091
5,808,350
1905 .........
138
8,897
256,053,115
33,722,953
122,933,473
7,730,460
63,404,078
4,054,78i
244,187,971
7,250,966
1906 .........
138
9,257
288,960,205
37,042,310
141,494,036
8,567,423
57,602,069
3,627,360
261,679,412
8,060,945
1907 .........
143
11,058
344,397,247
43,728,287
202,186,845
11,771,316
66,958,315
4,684,600
298,049,715
9,718,346
Medeltal
1901-05 ...
132
7,986
222,801,197
27,139,552
93,780,383
5,565,174
59,258,959
3,748,525
193,780,759
5,773,646
s) Jfr sid. 9 anm. 1.
I. Produktion.
41
Pappersbruk och pappfabriker.
Antal
Antal
Tillverkadt papper.
bruk
arbe-
Kardus-, makulatur- och
Förgylldt,
försilfradt i
in. m.
tare.
o
annat groft.
och glacé- m. m.
Kilogram.
Kronor.
■Kilogram.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
1SSMS .........
50
5,071
_
_
1&97 .........
53
4,740
30,767
18,460
86,493,137
7,168,103
156,750
63,710
1898 .........
59
5,209
54,000
28,030
43,208,133
8,389,070
427,646
162,505
1899 .........
60
5,513
8,500
3,405
42,948,604
8,619,389
597,893
222,000
1900 .........
63
6,353
135,000
51,500
44,045,035
9,338,477
850,765
357,321
1901 .........
65
6,078
115,190
40,700
45,945,499
9,643,861
1,143,000
400,000
1902 .........
65
6,677
91,000
32,500
53,520,092
10,604,950
1,385,000
450,000
1903 .........
68
6,874
165,000
56,000
59,764,602
11,250,412
1,900,000
594,000
1901 ........
67
7,031
194,000
62,500
68,982,866
13,402,636
2,525,000
780,000
1905 .........
68
7,997
164,000
56,000
S3,466,756
16,781,326
2,700,000
926,000
1908 .........
68
7,949
178,380
62,406
91,592,710
18,746,134
2,322,000
790,000
1907 .........
66
7,725
251,560
81,435
94,267,400
20,288,336
3,853,900
1,170,000
Medeltal
1901-05 ...
67
6,931
145,838
49,540
62,335,963
12,336,637
1,930,600
630,000
Pappersbruk och pappfabriker (forts.).
Tillverk, papper (forts.).
Tillverkadt papp.
Summa
Antal
fabri-
ker.
Antal
arbe-  tare. '')
Tillverk-
ning.
Andra slag (post-,
skrif-, tryck- m. m.).
Förhydnings-, press-  och tak-.
Andra
slag.
tillv. pap-  pero.papp.
Kilogram. |
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
1896 .........
_
_
14,229,879
8
167
682,147
1897 .........
21,288,191
6,040,649
3,343,900
541,680
11,559,767
1,778,957
15,611,559
9
172
694,603
1898 .........
27,691,850
6,940,212
7,815,616
1,270,807
7,030,464
933,535
17,724,159
11
318
876,686
1899 .........
33,323,891
7,847,325
10,590,972
1,853,519
7,907,634
1,062,424
19,608,062
12
288
1,016,715
1900 .........
48,388,837
11,167,607
10,954,473
1,801,124
9,453,687
1,512,246
24,228,275
13
290
1,191,125
1901 .........
53,045,249
12,088,698
8,268,284
1,498,280
8,806,982
1,268,724
24,940,263
14
277
1,219,188
1902 .........
56,554,617
12,474,937
10,670,649
1,984,744
11,088,560
1,608,653
27,155,784
13
266
1,220,727
1903 .........
63,626,539
*3,571,701
9,912,773
1,708,233
14,998,870
2,016,681
29,197,027
11
260
1,162,840
1904 .........
67,557,507
14,246,302
9,730,159
1,842,215
14,228,877
2,143,824
32.477,477
10
268
1,078443
1905 .........
77,562,840
15,693,197
11,162,536
2,088,587
15,149,283
2,275,359
37,820,469
12
303
1,162,139
1906 .........
87,615,931
18,062,919
11,727,099
2,138,219
16,115,673
2,531,207
42,330,885
14
351
1,595,564
1907 .........
95,717,233
19,443,020
14,808,697
2,717,739
16,582,091
2,239,351
45,939,881
18
337
1,722,328
Medeltal
1901-05 ...
63,669,850
13,614,967
9,948,880
1,824,412
12,854,514
1,862,648
30,318,204
12
! 275
1,168,667
Papperspås- och
kuvertfabriker.
x) Jfr sid. 9 anm. 1.
6
42
I. Produktion.
Album-, portfölj-, kartong-  och. etuifabriker.
Bokbinderier
00b koutorsbokfabriker.
Handtverksbokbinderier.
Antal
fabriker.
Antal
arbe-  tare. *)
Till-
verkning.
Antal
fabriker.
Antal
arbe-  tare. '')
Till-
verkning.
Antal bok-  bindare
och
portfölj-
Antal
arbe-
tare.
Taxerad
inkomst.
Kronor.
Kronor.
m åkare.
Kronor.
1896 ...............
15
171
435J06
24
785
1,679,275
325
600
308,696
1897 ...............
20
293
736,887
25
892
1,850,476
320
665
312,170
1898 ...............
24
292
657,764
28
918
2,019,062
• 315
651
309,645
189!) ...............
24
333 !
849,585
48
1,150
2,298,320
326
765
334,354
1900 ...............
25
367
959,887
49
1,251
2,565,992
330
724
352,311
1901 ...............
28
374
879,918
61
1,247
2,857,603
364
765
390,909
190*2 ...............
25
364
907,815
64
1,355
2,885,782
368
701
375,518
1903
29
462
1,153,452
65
1,292
2,913,698
379
729
415,293
1904 ...............
29
534
1,109,961
73
1,522
3,130,492
367
710
400,835
1905 ...............
33
597
1,262,276
62
1,600
3,415,707
377
725
418,966
1909 ...............
38
732
1,401,854
73
1,878
4,104,498
374
730
439,467
1907 ...............
35
818
i,378,7‘7
71
1,954
4,338,613
367
748
420,428
Medeltal
1901—05
29
466
1,062,684
65
1,403
3,040,656
371
726
400,304
>) Jfr sid. 9 anm. 1.
Spelkortfabriker.
Tapetfabriker
Bj specificerad
pappersindustri.3)
Antal
Antal
Till-
Antal
Antal
Tillverkade
Antal
Antal
Till-
fabri-
arbe-
verkning.
fabri-
arbe-
tapeter och bårder.
fabri-
arbe-
verkning.
ker.
tare.2)
ker.
tare.
ker.
tare.2)
Kronor.
Kvantitet.
Kronor.
Kronor.
K-ullar.
1896 ...............
2
11
135,461
5
125
5,821,000
807,893
—
—
—
1897 ...............
2
13
192,203
6
206
7,916,630
1,171,951
—
—
—
1898 ...............
2
10
>74,512
7
221
8,467,810
1,207,342
—
—
—
1899 ...............
3
17
183,388
7
229
8,280,846
1,176,625
—
—
—
1900 ...............
2
10
161,923
7
219
7,738,360
1,232,550
—
—
—
1901 ...............
2
13
128,763
7
229
7,718,378
>,242,338
—
—
—
1902 ...............
3
10
139,440
6
232
7,897,912
1,264,572
—
—
—
Kilogr.
1903
3
8
145,372
6
231
2,764,500
1,308,183
—
—
—
1904 ...............
3
9
140,133
6
226
2,862,902
1,310,133
8
36
438,592
1905 ...............
3
8
143,712
8
245
2,877,955
1,501,836
7
27
442,616
1906 ...............
3
9
212,910
10
273
3,288,400
1,748,274
7
31
703,709
1907 ...............
3
14
229,060
10
265
3,130,850
1,760,414
8
39
885,337
Medeltal
1901-05 .........
3
10
139,484
7
233
—
1,325,412
8
32
440,604
2) Jfr sid. 9 anm. 1. s) Före 1904 äro dessa fabriker ej redovisade i den officiella statistiken.
I. Produktion
43
Halnivarufabriker.
Korgfabriker.
Handtverkerier för korg-  tillverkning.
Antal
fabriker.
Antal
arbe-
tare.
Tillverkning.
Antal
fabriker.
Antal
arbe-
tare.
Tillverkning.
Antal
korg-
makare.
Antal
arbe-
tare.
Taxerad.
inkomst.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
18% .........
5
63
31,167
3
88
177,948
75
78
37,653
1897 .........
5
67
31,134
5
113
216,193
65
74
38,775
1S98 .........
6
70
44,495
5
132
224,315
74
73
40,106
1899 .........
8
101
64,850
5
128
197,279
71
75
38,746
1900 .........
7
88
55,312
6
135
232,412
102
102
68,981
1901 .........
6
68
39,000
6
133
220,029
131
85
59,235
1902 .........
6
61
42,445
7
124
216,485
142
93
57,200
1903 .........
8
80
55,998
7
137
236,804
153
108
67,541
I 1904 .........
7
67
64,338
7
147
263,941
154
88
54,390
j 1905 .........
6
53
56,335
8
159
375,414
168
69
63,953
1906 .........
6
50
48,942
8
185
383,422
204
100
75,330
1907 .........
8
55
63,644
9
175
456,043
194
97
64,362
Medeltal
| 1901-05 ...
7
66
51,623
7
140
262,535
150
89
60,464
Korkfabriker.
Handtverkerier för kork-  skärning.
Antal
fabriker.
Antal
arbetare.
Tillskurna korkar.
Antal
kork-
skärare.
Antal
arbetare.
Taxerad
inkomst.
Stycken.
Kronor.
Kronor.
18% .........
20
476
1,537,220
11
14
4,550
1897 .........
19
453
492,115,500
1,729,678
13
18
8,150
1898 .........
20
408
429,181,210
1,580,915
19
19
9,950
1899 .........
17
412
434,536,510
1,515,971
12
13
8,300
1900 .........
22
443
450,573,928
1,573,501
13
17
10,100
1901 .........
19
415
428,317,428
1,519,337
12
8
6,900
1902 .........
22
441
471,283,581
1,728,656
12
12
8,200
1 1903 .........
20
397
454,239,354
1,581,627
15
11
12,000
j 1904 .........
20
434
509,500,627
1,755,274
13
12
8.000
1905 .........
17
434
453,528,423
1,899,783
12
12
8,750
| 1900 ........
18
443
538,459,653
1,942,095
10
12
6,465
i 1907 .........
17
441
529,415,070
1,898,388
9
10
9,550
| Medeltal
i 1901-05
20
424
463,373,883
1,696,935
13
11
8,770
44
I. Produktion.
Pärgfabriker.
Antal
fabri-
ker.
Antal
arbe-  tare. *)
Tillverkning.
Benkol
och b ens vart.
Blanksmörja
i och. blanksvärta.
Rödfärg.
Andra
färger.
Summa.
Kil o gr.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
i Kilogr.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
i 1896.....................
39
92
202,500
28,700
183,102
111,189
586,622
56,088
354,600
550,677
185>7.....................
45
120
3.500
0
0
215,011
97,683
1,412,885
149,233
571,388
819,004
1898.....................
49
130
50,000
5,000
218,567
130,106
1,213,776
122,350
560,805
818,261
1899.....................
36
118
500,000
50,000
281,567
119,425
1,316,274
134,046
444,496
747,967
1900....................
41
91
50,000
10,000
252,477
137,771
1,238,340
123,380
492,288
763,439
| 1901....................
38
101
100,000
20,000
207,448
105,949
. 1,123,405
128,763
652,695
907,407
1902.....................
45
122
181,810
41,534
257,479
123,724
1,162,887
121,940
801,664
1,088,862
1903.....................
49
119
174,000
43,000
280,897
137,532
1,186,397
130,257
836,237
1,147,026
; 1904......................
47
108
. 37,620
8,276
249,270
140,230
1,362,004
142,760
912,490
1,203,756
1905.....................
46
in
49,225
10,965
230,357
140,118
1,238,669
131,724
961,154
1,243,961
1906...................
42
84
6,224
i,749
207,524
162,185
1,440,291
151,984
1,150,149
1,466,067
1907.....................
43
96
30,820
6,230
101,620
61,248
1,540,710
155.985
1,262,630
1,486,093
Medeltal
1901-05..............
45
112
108,531
24,755
245,090
129,511
1,214,672
131,089
832,848
1,118,202
J) Jfr sid. 9 anm. 1.
Sresiliekvamar.
Himröksfabriker.
Antal
Antal
Tillverkad
Antal
Antal
Tillverkning.
kvarnar.
arbetare.
fabriker.
arbetare.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
1896.....................
4
34
115,846
5
48
841,500
80,650
1897.....................
O
O
23
80,486
4
44
834,421
72,363
1898 ....................
2
16
38,254
4
35
754,300
80,000
1899.....................
2
7
29,564
3
31
621,800
69,870
19311.....................
2
6
28,115
0
0
33
654,590
80,235
1991......................
2
6
24,628
2
29
565,000
67,500
1902.....................
2
8
23,154
2
24
588,629
69,670
1903.....................
2
10
n,8oo
2
29
627,000
76,560
1904.....................
1
6
2I?230
2
32
586,000
71,600
1905 ...................
1
5
55,760
2
33
642,911
77,160
1900....................
1
5
II,OI9
2
33
695,220
81,800
1907.....................
1
4
8,420
2
34
742,570
84,165
Medeltal
1901-05...............
2
7
59,354
2
29
601,908
72,498
I. Produktion.
45
Tcröabriker.
Torfströ-
och. torfmullfabriker.
Träkolsverk.2)
Antal
fabri-
ker.
Antal
arbe-  tare. o
Till-
verkad
torf.
Antal
fabri- :
ker. i
Antal
arbe-
tare.
Till-
verkning.
Antal
verk.
Antal
arbe-
tare.
Tillverkad träkol.
Kronor.
Kronor.
Hektoliter.
Kronor.
1898 .........
9
318
50,384
29
747
247,709
_
__
_
1897 .........
8
412
63,051
31
611
299,851
—
— ,
—
—
1898 .........
9
4-63
62,595
29
540
319,581
415
7,579
28,536,724
9,645,078
1899 .........
10
456
130,639
32
648
288,007
445
6,927
26,160,632
9,841,569
li»0 .........
14
811
180,986
31
646
400,081
504
7,645
28,223,380
14,083,810
1901 .........
27
1,235
283,951
39
746
492,582
485
7,321
28,841,859
12,279,427
11)02 .........
28
1,306
441,613
38
765
508,321
428
7,047
27,315,520
10,159,026
1903 .........
34
1,313
441,347
38
736
449,363
439
6,597
27,173,475
10,099,620
1904 .........
36
1,261
497,238
45
1,233
781,934
475
6,154
27,161,963
11,372,473
1905 .........
31
961
381,957
60
1,319
1,170,968
467
6,043
27,158,591
11,918,043
1906 ........
28
740
311,430
81
1,570
1,588,401
399
6,205
27,684,830
13,121,117
1907 .........
27
766
314,756
88
1,604
1,615,138
393
6,222
28,063,196
13,154,931
Medeltal
1901—05 ...
31
1,215
409.221
44
960
680,634
459
6,632
27,530,282
11,165,718
1) Jfr sid. 9 anm. 1. s) Före 1898 äro dessa verk ej redovisade i den officiella statistiken.
Steakolsgrafg-or.
Antal
arbe-
tare.
Tillverkning.
Antal
Erhållna produkter,
Brytnings-
mängd.
schakt.
stenkol.
eldfast lera.
klinkerlera.
Ton.
Kronor.
Ton.
Kronor.
Ton.
Kronor.
Ton.
1896 .........
12
1,625
1,629
225,848
224,343
1,614,413
1,610,037
120,426
185,357
180,262
25.283
42,708
72,093
431,254
426,000
1897 .........
12
112,283
32,666
1898 .........
13
1,663
236,277
1,725,689
131,391
208,245
43,602
96,139
477,789
1,899 .........
14
1,719
239,344
1,797^80
129,875
204,144
40,312
91,316
485,800
1900 .........
15
1,834
252,320
2,202,884
160,585
249,162
35,843
81,216
532,191
1801 .........
16
2,098
271,509
2,355,228
175,876
306,099
40,408
91,970
571,240
1902 .........
18
2,179
304,733
2,511,228
161,312
285,972
65,024
138,638
608,183
1993 .........
18
2,204
320,390
2,530,337
172,718
328,759
57,321
132,629
625,747
1904 .........
18
2,122
320,9S4
2,426,697
166,888
323,105
56,349
129,989
628,910
1905 .........
14
2,053
322,384
2,364,343
119,947
205,428
67,593
154,411
595,438
1906 .........
14
2,057
296,980
2,164,940
95,556
160,221
59,089
133,387
527,373
1907 .........
15
2,012
305,338
2,569,715
140,065
178,319
60,032
148,387
582,466
Medeltal
1601—05 ...
17
2,131
308,000
2,437,567
159,348
289,873
57,339
129,527
605,904
46
I. Produktion.
Koxfabriker,
Gasverk.
Antal
fabri-
ker.
Antal
arbe-  tare. *)
Tillverkad kox.
Antal
verk.
Antal
arbe-
tare.
Tillverkning.
Gas.
Stenkolstjära.
Hektol.
Kronor.
Kbm.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
'' 1896 ..................
28
49
1,819,217
1,109,058
28
845
31,428,667
4,003,259
7,228,929
153,546
1897 .................
28
51
1,917,884
1,271,856
28
838
34,876,597
4,410,941
7,482,161
158,937
189S ..................
30
53
2,067,814
1,598,491
28
865
37,362,448
4,672,959
7,526,984
167,905
1899 ..................
30
52
2,099,983
1,843,715
27
961
40,700,984
4,971,612
8,311,684
192,135
1900 ..................
30
54
2,366,405
2,682,434
27
993
44,698,606
5,086,268
9,331,168
215,613
1901...................
31
57
2,222,165
2,260,128
27
1,090
46,250,362
5,229,345
8,909,698
199,618
1902 ..................
30
26
2,229,054
1,666,074
27
1,143
48,574,431
5,779,869
10,206,848
219,148
1903 ..................
31
81
2,513,667
2,032,408
27
1,157
51,462,328
5,994,214
9,349,649
199,797
1901 ..................
31
59
3,121,407
2,140,783
27
1,240
54,980,234
6,385,335
10,437,102
226,734
1905 ..................
31
84
2,857,678
2,262,130
28
1,517
58,032,903
6,747,768
10,627,358
245,371
1906 ..................
33
81
3,112,523
2,487,017
29
1,584
61,931,433
7,164,345
10,362,834
287,729
1907 ..................
32
25
3,667,671
2,845,987
29
1,732
67,267,695
7,682,515
10,641,145
303,414
Medeltal
1901-05 ............
31
61
2,58S,794
2,072,305
27
1,229
51,860,052
6,027,306
9,906,131
218,134
'') Jfr sid. 9 anm. 1.
Kalkbruk.
Asfaltgjuterier.
Antal
bruk.
Antal
arbe-
tare.2)
Tillverkad kalk.
Antal
gju-
terier.
Antal
arbe-
tare.2)
Utförda
asfalt-
arbeten.
Osläckt.
Släckt.
Hektoliter.
Kronor.
Hektoliter.
Kronor.
Kronor.
1S9G .................
80
946
1,178,834
1,047,840
77,600
29,703
5
45
354,861
1897 ..................
70
941
1,476,774
1.153,678
57,163
25,250
6
82
505,168
1898 ..................
71
1,047
1,726,764
1,355,899
111,386
37,572
6
80
678,654
1899 ..................
69
1,107
1,793,507
1,584,647
73,589
29,670
7
95
939,862
1900 ..................
61
1,043
1,509,457
1,668,417
65,234
29,611
8
106
620,669
1901 ..................
69
1,164
1,849,118
1,686,942
82,810
34,875
10
102
520,731
1902 ..................
77
1,185
2,062,052
1,809,077
101,094
41,052
10
114
619,384
1903 ..................
73
1,155
1,929,475
1,833,323
132,188
71,274
13
144
665,139
1904 ..................
79
1,357
2,368,738
2,213,184
160,789
91,805
8
117
423,108
1905 ..................
71
1,265
2,266,510
2,175,611
207,883
80,674
9
94
407,159
1900 ..................
74
1,293
2,592,085
2,599,628
152,548
88,921
8
129
490,501
1907 ..................
74
1,398
2,600,093
2,666,643
298,911
141,999
9
117
654,460
Medeltal
1901-05 ............
74
1,225
2,095,179
1,943,627
136,953
63,936
10
114
527,104
2) Jfr sid. 9 anm. 1.
I. Produktion.
47
Cementfabriker.
Cementgjuterier,
C ementgj uterier,
mindre.
Antal
fabri-
ker.
Antal
arbe-
tare.
sporre.
Tillverkad cement.
Antal
gjuta-
Antal
arbe-
Till-
verkning.
Antal
cement-
Antal
arbe-
Taxerad
inkomst.
Kilogram.
Kronor.
rier.
faxe.1)
Kronor.
gjutare.
tare.
Kronor.
1896 ...............
5
1,130
75,041,070
2,181,354
3
323
757,886
9
9
10,600
1897 ...............
5
1,129
81,146,680
2,512,728
6
386
941,326
11
11
11,400
1898 ...............
5
1,288
103,458,750
3,527,993
9
501
1,051,802
9
14
8,700
1899 ...............
5
1,439
122,811,460
4,173,024
11
633
2,385,708
11
17
11,200
1900 ...............
6
1,336
125,958,850
4,213,878
12
729
2,055,009
15
18
18,800
1901 ...............
6
1,172
95,135,040
3,204,477
14
555
2,030,611
26
45
27,393
1902 ...............
7
1,106
84,646,540
2,765,744
17
872
2,330,731
29
19
29,200
1903 ...............
7
1,172
129,047,730
4,192,309
23
1,130
2,797,055
42
56
48,415
1901 ...............
7
1,238
144,362,123
4,210,073
29
1,249
3,091,701
48
71
60,700
1905 ...............
7
1,298
167,611,460
4,874,084
39
1,453
3,767,356
50
104
68,813
1906 ...............
6
1,165
173,920,540
5,122,821
48
1,780
5.357,679
54
120
56,466
1907 ...............
6
1,354
194,395,050
6,402,010
45
1,738
5,965,985
48
119
65,575
Medeltal
1901-05 .........
7
1,197
124,160,579
3,849,337
24
1,052
2,803,491
39
59
46,904
l) Jfr sid. 9 anm. 1
Gipsfabriker.
Xritbruk ock kritfabriker.
Antal
fabri-
ker.
Antal
arbe-  tare. 2)
Tillverkning.
Antal
bruk
m. in.
Antal
arbe-
tare.3)
Tillverkning.
Krita.
Arbeten
af krita.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
Kronor.
1896 ...............
4
7
186,768
10
80
11,026,812
215,183
1897 ...............
3
—
59,390
10
100
11,604,507
167,953
—
1898 ...............
4
40
133,033
10
96
12,315,291
184,954
—
1899 ...............
6
62
188,453
10
83
13,154,403
193,306
—
1900 ...............
5
74
295,839
10
87
17,359,350
222,045
—
1901 ...............
6
70
218,000
10
90
12,386,875
180,407
__
1902 ...............
7
11
135,952
10
113
14,780,800
244,167
—
1903 ...............
9
9
215,060
11
121
13,827,950
250,633
5,219
1904 ...............
9
12
268,085
11
114
14,244,000
255,947
4,900
1905 ...............
12
14
220,713
10
113
15,500,267
280,976
—
1900 ...............
11
8
270,031
n
122
16,446,065
299,200
1,094
1907 ...............
12
36
409,272
10
126
18,291,319
316,301
—
Medeltal
1901—05 .........
9
23
211,562
10
no
14,147,978
242,426
3,373
2) Jfr sid. 15 anm. 2.
3) Jfr sid. 9 anm, 1,
48
I. Produktion.
Murbruksfabriker.
Handtverkerier för mur-  bruksberedning ni. m.
Fältspatsbrott.
Antal
fabri-
ker.
Antal
arbe-
tare.
Tillverk-
ning.
Antal
mur- 00b
bygg-
Antal
arbe-
tare.
Taxerad
inkomst.
Antal
brott.
Antal
arbe-
tare.
Erhållen fältspat.
Kronor.
mästare.
Kronor.
Ton.
Kronor.
1806......
4
68
482,721
1,425
1,634
1,105,431
12
205
12,789
145,989
1897......
3
60
420,098
1,730
2,205
2,137,022
19
258
19,298
199,972
1898......
5
77
609.530
1,846
2,577
2,480,762
24
304
20,737
239,154
1899......
5
112
636,952
2,080
3,219
2,987,473
22
275
16,017
• 185,338
1900......
4
102
492,647
2,312
2,891
2,910,307
22
267
15,228
185,830
1901......
o
O
91
384,156
2,589
3,191
3,024,736
21
217
13,502
163,941
1902......
6
115
595,596
2,824
3,709
3,247,579
29
246
17,960
175,897
1903......
5
158
786,424
3,068
4,241
3,457,686
21
245
19,392
218,944
1904......
7
249
1,066,918
3,311
5,384
4,495,855
24
278
18,021
201,360
1805......
7
270
987,824
3,650
5,701
4,944,808
25
291
19,224
191,982
1900......
6
305
1,221,408
3,650
6,468
5,496,697
27
290
21,014
231,558
1907......
G
253
b''33,495
3,773
6,678
5,299,373
24
178
20,244
241,975
Medeltal
1901-05
6
177
764,184
3,088
4,445
3,834,133
24
255
17,620
190,425
Stenbrott, stenhuggerier och -sliperier.
Antal
brott
m. m.
Antal
arbe-  tare. *)
Tillverkning.
Oarbetad
Gatsten.
Kant och
Slip- och
Andra arbeten,
Summa.
sten.
sträcksten.
kvarnstenar.
polerade.
opolerade.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
1896......
196
8,227
_
_
_
6,037,788
1897......
189
8,713
—
—
—
—
—
—
7,220,818
1898......
206
10,058
—
—
—
—
—
—
8,748,022
1899......
226
11,047
—
—
—
—
—
—
10,653,263
1900......
228
11,697
—
—
—
—
—
—
11,063,288
1901......
229
11,646
—
—
—
—
—
—
11,216,982
1902......
226
11,775
1,796,249
6,220,479
1,400,018
79,715
659,922
2,935,417
13,091,800
Mm
257
11,422
1,817,334
4,868,704
1,177,822
131,305
690,035
3,174,294
11,859,494
1904
273
11,388
2,593,085
3,996,341
1,388,775
162,839
904,481
3,035,725
12,081,246
1905......
299
12,346
2,480,208
5,459,501
1,340,748
176,320
951,968
3,238,131
13,646,876
1900......
300
11,985
3,673,412
5,688,681
1,059,626
2x5,681
1,059,951
3,354,263
14,051,614
1907......
307
11,800
3,369,522
6,159,067
975,233
182,082
957,618
3,606,402
15,249,924
Medeltal
1901-05
257
11,715
2,171,719
5,136,256
1,326,841
137,545
801,602
3,095,892
12,379,280
*) Jfr sid. 9 anm. 1.
I. Produktion.
49
1_
Järngrufvor.
Sjö- och lnyrmalnis-  fyndierheter.
j
Antal
arbe-
tare.
Mutsedlar.
1 Antal
grufvor.
Å nyupp-  täckta fyn-  digheter.
Å förut in-  mut. fyn-  diglieter.
Brutet berg
och malm.
Erhållen skrädd malm.
Erhållen malm.
Antal.
Antal.
Ton.
Ton.
Kronor.
Ton.
| Kronor.
1890......
338
8,439
100
173
3,646,114
2,038,094
9-326,574
925
5,423
1897......
366
8,797
446
408
3,722,756
2,086,119
10,002,390
1,047
4,950
1898......
329
9,274
614
444
3,947,665
2,302,546
io.999,947
368
. 1,645
1899......
321
9,063
504
806
3,992,275
2,434,606
!3,435,247
594
2,528
1900......
341
9,840
614
867
4,453,894
2,607,925
14,952,948
1,575
9,005
1901......
346
10,475
317
536
4,983,281
2,793,566
14,446,501
1,594
7,281
'' 1902......
332
10,496
215
673
5,136,199
2,896,208
14,367.267
408
1,539
1903......
322
10,130 I
136
471
5,884,741
3,677,520
16,625,154
321
1,227
1904......
336
10,060
in
357
6,244,658
4,083,945
21,513,644
702
3,519
1905......
326
10,275 !
112
287
6,682,316
4,364,833
23,263,713
1,134
4.501 j
1906.....
308 !
10,174
205
993 |
7,037,094
4,370,249
25,926,132
941
3,697
1907......
294
9,520
487
691
6,841,974
4,300,350
25,914,595
l,l0O
4,580
Medeltal
1901—05
332
10,287
178 i
465 |
5,786,239
3,563,214
18,043,256
832
3.613
Koppargrufvor.
Zinkgrnfvor.
Antal
gruf-
vor.
Antal
arbe-  tare. l)
Mutsedlar.
Erhållen malm.
Antal
gruf-
vor.
Antal
arbe-  tare. *)
Erhållen malm.
Å nyupp-  täckta fyn-  digheter.
Å förut in-  mut. fyn-  digheter.
Antal.
Antal.
T011.
Kronor.
Ton.
Kronor.
iso»......
19
551
41
56
24,351
307,909
23
1,078
44,041
1,224,956
1897......
29
456
181
119
25,207
343-377
28
1,180
56,636
1,462,007
1898......
19
604
365
159
23,335
309,439
21
1,275
61,627
2,235,730
1899......
51
556
122
159
22,334
409,119
28
1,220
65,159
2,755,069
1900......
12
421
181
219
22,725
370,713
30
1,209
61,044
1,908,135
1901.....
15
375
347
317
23,660
378,188
33
1,054
48,630
1,418,126
1902. ..
30
481
223
152
30,095
320,841
28
1,105
48,783
1.712,169
1908....
22
624
317
299
36,687
331.725
31
1,097 !
62,927
2,233,681
1904......
20
399
87
296
36,834
368,200
29
1,290
57,634
2,461,925
1905.....
25
328
102
147
39,255
43i,i54
18
1,233
56,885
3,006,289
1900......
26
427
458
934
17,815
383,142
18
897
19,591
1,087,889
1907......
32
619
714
1,291
21,536
351,271
22
839
19,428
983,192
Medeltal
—
0
1
1
22
441 |
215
242
33,306
366,022
28
1,156
54,972
2,166,438
De vid ^essa grafvor anställda arbetare äro delvis redovisade inom annan klass.
7
50
I. Produktion.
(Juldgrufvor.
Silfver- och blygrufvor.
Mangangrufvor.
Andra malm- 1
grufvor.
Antal
graf-
vor.
Erhållen malm.
Antal
gruf-
va''.
Erhållen malm.
Antal
gra-
vor.
Erhållen malm.
!
Erhållen malm. i
:
Ton. |
Kronor.
Ton.
|
Kronor.
Ton.
Kronor.
Torn |
Kronor.
1896......
8
736
21,900
43
I
15,381 1
278,710
8
2,056
26,855
1,009
10,794
1897......
7
1,662
34,136
23
10,068
233,791
4
2,749
47,075
517
5,542
1898......
9
2,136
24,300
20
j 6,743
198,632
6
2,358
41,270
386
3,840
1899......
—
_
—
20
5,730
222.480
4
2,622
44,740
650
3,350
SINK!......
—
—
20
5,300
262,137
5
2,651
49,175
179
1,540
1901......
_
—
—
27
11,366
210,767
5
2,271
42,000
1,727
6,050 ;
1902......
—
—
—
25
9,378
165,688
5
2,850
54,959
__
—
1908......
_
—
—
23
9,792
191,005
4
2,244
36,550
7,793
46,000
1904......
—
—
23
I 8,187
174,054
4
2,297
35,500
15,957
159,570
1905......
2
7
189
14
8,397
199,248
4
1,992
30,040
20,766
209,611
1906......
_
_
_
5
4
360
—
1,802
35,712
20,700
227,700
1907.....
—
—
6
85
4,920
—
994
27,560
25,280
303,000
I Medeltal
1 1901-05
1 -
| _
—
22
1
9,424
188,152
4
2,331
39,810
9,249
84,246
!
Diverse vid bergverken beredda produkter.
i
j
Alun.
Blyerts.
Kopparvitriol.
Järnvitriol.
Kilogram.
Kronor.
Kilogram. |
Kronor.
Kilogram. |
Kronor.
Kilogram, j
Kronor.
1896......
333,536
36,480
13,946
1,820
1,506,398
390,000
.
190,556
9,198
1897......
130,648
14,170
99,170
12,000
1,315,357
368,000
231,525
11,982
1898......
153,424
16,827
50,412
6,000
1,164,599
292,000
124,445
6,602
1899......
164,167
18,210
34,893
4,200
1,287,442
400,000
105,120
5,491
! 1900......
167,179
17,610
84,603
11,800
1,264,946
500,000
183,060
9,225
! 1901......
120,515
13,378
56,080
6,800
1,224,040
465,135
140,450
1
’
8,477
1902......
132,339
12,526
63,339
9,500.
1,256,767
395,882
126,750
7,600
1903......
140,465
12,755
24,559
3,685
1,170,914
392,256
61,500
3,444
{ 15)04......
124,930
11,476
54,565
6,550
1,248,303
405,700
147,750
6,648
! 1905......
138,850
13,163
39,683
4,760
1,029,089
349,890
;
143,500
7,175
i:m»;......
166,915
>8,197
537,340
4,480
562,000
224,800
170,000
10,200
| 15)07......
131,115
14,403
32,615
3,495
782,365
390,000
158,550
8,700
I Medeltal
1901-05
131.420
12,660
47,645
6,259
1,185,823
401,773
1
j
123,990
6,669
I. Produktion.
51
Diverse vid bergverken beredda produkter (forts.).
Svafvel.
1
Koboltoxid.
Brunsten, pulverisera!.
Andra produkter.
Kilogram.
Kronor.
[ Kilogram.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
1896......
77,100
6,ooo
_
1897......
—
—
700
9,100
343,000
16,464
_
1898 ......
1899 ......
50,000
6,ooo
3,001
37,500
363,000
16,335
—
—
—
—
1,345
16,800
377,000
17,000
4,782,505
64,304
! 1900......
70,000
7,000
—
—
450,000
20,250
3,573,853
57,766
i 1901......
—
—
—
—
500,000
22,500
5,194,428
84,276
1902......
74,000
7,400
—
—
487,000
22,000
3,946,495
62,009
1903......
—
—
—
—
332,000
13,200
3,298,120
36,941
1904......
34,900
2,792
—
—
174,000
7,000
3,129,050
81,539
1905......
—
—
—
158,000
7,300
235,600
78,785
1906...
—
—
—
130,000
6,500
29,528,705
to
08
O
CO
OO
1907......
Medeltal
—
-
—
—
40,000
2,880
29,254,375
2,558,218
1901—05
21,780
2,038
_
—
330,200
14,400
3,160,739
68,710
Fabriker för tillverkning af svafvel-
_____syrad lerjord.
Svafvelsyrefabriker
{
Antal
fabriker.
Antal
arbe-  tare. '')
Tillverkning.
Antal
fabriker.
Antal
arbe-  tare. 2)
Tillverkning.
Kilogram.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
j 1896......
<
1
24
—
101,200
7
74
(39,566,301
941,568
1897......
1
24
1,590,553
96,000
7
61
36,704,900
901,119
1898......
1
—
1,756,710
105,000
8
63
eS i
.a •
39,030,404
947,337
1899.....
1
—
1,980,480
120,000
7
60
t?
36,037,551
1,016,498
1900......
1
1,770,000
100,000
7
39
fl
35,108,186
988,834
1901.......
1
—
2,484,595
150,000
7
72
73
•JK!
41,147,398
1,006,505
1902......
2
—
1,207,078
61,550
7
66
41,652,290
1,229,568
1903......
2
.
—
2,032,433
109,203
8
67
58,824,357
1,660,947
1904......
2
—
2,596,878
137,781
9
67
47,899,706
1,983,725
1 1905......
2
—
3,726,480
206,935
9
68
wo%
52,584,447
2,121,300
1906......
2
—
4,316,088
240,100
8
64
62%
94,761,256
3,099,017
1907......
Medeltal
2
4,165,441
231,536
8
70
62 % 117,300,004
3,707,922
1901—05
2
—
’
2,409,493
133,094
8
68
—
1,600,409
5 Jfr sid. 15 anm. 2. s) Jfr sid. 9 anm. 1.
52
I. Produktion,
Kloratfabriker.
Salpetersyrefabriker.
Kaolinfabnker.
Antal
fabri-
ber.
Antal
arbe-
tare.
Tillverkning.
Antal
fabri-
ker.
Antal
arbe-  tare. *)
Tillverkning.
Antal
fabri-
ker-
Antal
arbe-  tare. *)
Tillverkning.
Kilo gr.
Kronor.
Kilo gr.
Kronor.
Ton.
Kronor.
1896 ......
1
89
785,713
520,428
3
__
129,800
45,400
—
—
_
—
1897 ......
1
121
953,159
536,296
O
O
—
215,927
85.363
1
“
—
5,000
1898 ......
1
123
1,264,137
687,690
O
O
—
151,035
49,500
—
—
—
1899 ......
1
126
2,522,006
678,240
3
9
231,287
81,708
—
—
—
1900 ......
2
215
1,779,064
796,877
2
7
81,300
27,600
—
—
1901 ......
2
231
2,261,372
1,159,507
4
4
356,553
121.657
-
—
—
1902 ......
2
227
2,475,774
1,100,984
4
O
O
164,575
53,388
1
15,000
200,COO
1903 ......
2
206
1,995,970
843,596
2
—
76,766
30,500
1
10,000
150,000
1901 ......
2
191
2,377,410
1,008,037
2
—
86,112
33,120
1
__
25,000
450,000
1905 ......
2
191
2,363,387
1,151,308
O
O
—
308,827
125,616
1
—
20,000
300,000
1900 ......
2
172
2,478.162
1,282,292
O
O
—
390,217
163,988
2
60
33,483
459,830
1907 ......
2
200
2,702,686
1,433,321
4
-
486,292
227,160
2
—
18.830
260.3OO
Medeltal
1801—05
2
209
1 2,294,783
1,052,686
3
I
—
198,567
72,856
1
—
14,000
220,000
*) Jfr sid. 15 anm. 2.
.
Eristallsodafabriker.
Pottaskefabriker.
Xalcitunkarbidfabriker.
Antal
Antal
Antal
Antal
Tillverkning.
Antal
Antal
Tillverkning.
fabri-
arbe-
fabri-
arbe-
fabri-
arbe-
ker.
tare.2)
ker.
tare.8)
ker.
tare.2)
Kilo gr.
Kronor.
Kilo gr.
Kronor.
Kilogr. 1
Kronor.
! 1898 ......
10
29
6,535,010
238,996
—
—
—
—
—
!
—
! 1897 ......
10
29
6,399,152
236,0(12
—
—
~
—
—
—
1898 ......
10
33
7,997,641
303,108
—
—
—
—
—
—
[ 1899 ......
8
28
9,815,557
395,964
—
—
_
—
1
in
1,000,000
240,000
1900 ......
10
29
9,999,319
455,084
—
~
—
4
254
5,360,091
880,286
1901 ......
9
30
9,183,673
437,426
1
—
277,292
30.580
4
161
2,473,811
462,450
j 1902 ......
11
22
8,498,447
367,472
1
—
115,360
10,285
2
100
3,957,823
791,564
: 1903 ......
10
23
9,417,509
437,254
—
—
—
—
2
132
5,507,805
1.081,887
1904 ......
10
24
10,244,810
481,716
—
—
—
—
2
162
! 7,281,155
1,197,534
: 1905 ......
10
!
23
11,047,406
509,165
—
—
—
—
2
152
6,500,433
1,163,684
1906 ......
12
23
11,388,158
522,808
—
—
—
—
2
189
5,181,712
1,008,117
1007 ......
11
28
11,148,123
504,133
—
—
—
—
* 2
238
10,891,751
2,148,490
Medeltal
1901—05
10
1
24
9,678,369
446,607
—
1 ''
—
—
2
141
| 5,144,205
939,424
2) Jfr sid. 9 anm. 1. 3) Jfr sid. 15 anm. 4.
I. Produktion.
53
V attengrlasfabriker.
Ammoniakfabriker.
Antal
fabri-
ker.
Antal.
arbe-  tare. *)
Till-
verkning.
Antal
fabri-
ker.
Antal
arbe-  tare. *)
Till ve
Svafvelsyrad.
rkad ammoniak.
Kaustik.
Summa
Kronor.
Kilogr.
| Kronor.
Kilogr.
Kronor.
Kronor.
1886............
O
O
—
11,903
6
1
734,970
111,203
18,740
3,370
114,573
1887............
3
—
10,687
7
26
670,500
IOO.034
96,581
19,298
119,332
1888............
3
—
14,568
6
1
868,603
137,977
17,997
2,880
140,857
1888............
3
—
16,357
6
1
894,810
146,992
11,500
3,300
150,292
1800............
3
—
18,072
7
1
846,390
159,679
18,000
3,420
163,099
1801............
3
—
17,397
7
1
1,023,525
192,811
8,086
2,350
195,161
1002............
2
—
10,246
7
1
1,087,514
212,758
8,822
2,293
215,051
1803............
3
—
16,040
10
1
1,192,993
222,587
27,830
8,084
230,671
1904............
O
O
—
18,647
10
1
1,239,351
227,520
30,465
7,795
235,315
1805............
o
O
—
22,709
9
—
1,390,406
261,054
113,141
28,285
289,339
1806.........
3
4
31,067
9
—
1,455,600
306,797
171,449
49,72Q.
356,517
1807............
3
4
30,609
n
4
1,134,193
243,674
344,543
5)6,612
340,286
Medeltal
1801-05......
O
O
—
17,008
9
—
1,186,758
223,346
37,669
9,761
233,107
*) Jfr sid. 15 anm. 2.
Xiselgurfabriker.
Kr omj ärnsfabriker.
Smärgelfabriker.
Antal
fabri-
ker.
Antal
arbe-
tare.
•Till-
verkning.
Antal
fabri-
ker.
Antal
arbe-
tare.
Tillverkning
Antal
fabri-
ker.
Antal
arbe-
tare.2)
Till-
verkning.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
Kronor.
1896............
1
7
4,500
1897............
1
6
8,580
1
8
—
42,000
1
—
4,190
1898............
1
8
6,700
1
4
—
15,600
1
—
6,000
1899...........
1
29
30,000
1
4
12,783
16,614
1
—
5,750
1990............
2
21
15,175
1
6
18,125
29,000
1
—
8,115
1901.............
2
9
9,200
1
4
19,745
19,745
1
_
3,700
i 1902............
-
—
—
_
—
—
1
__
6,000
S 1903............
1
2
1,300
1
4
3,000
3,500
1
—
6,000
'' 1904............
—
—
—
1
10
5,600
8,000
1
—
4,000
1905............
--
—
—
1
8
20,250
30,375
1
—
4,200
11HK>............
I _
—
—
—
1
8
20,000
30,000
1
—
3,767
1907............
1
5
4.300
1
3
2,000
3,000
1
—
5,880
1 Medeltal
1 1901—05......
1
2
2,100
1
5
9,719
12,324
1
_
4,780
2) Jfr sid. 15 anm. 4.
54
I. Produktion.
Kemisk-tekniska fabriker, ej specificerade slag.
Tillverkning.
Antal
fabriker.
Antal |
arbetare. *)''
Aseptin,
stomatol
m. m.
''Bläck.
Eter och
eterarter.
Kolsyra
(flytande).
Kronor.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
Kilogram, j
Kronor.
1896 .........
65
250 1
203,865
181,885
24,298
20,898
148,398
74,000
1897 ........
76
181
203,441
202,837
69,059
67,838
194,232
80,000
1898 ......
82
267
100.823
217,496
60.999
67,007
332,447
147,277
1899 .........
82
343
195,925
218,142
56,648
58,518
390,938
169,656
15)00
.......
83
384
230,108
251,342
55,744
61,155
414,766
179,200
1901
.....
86
384
208,735
265,474
51,676
56,535
478,988
213,546
1902 .........
95
373
184,240
251,151
59,180
69,726
330,362
131,933
1903 ........
101
478
255,708
257,394
66,172
87,999
436,932
140,146
! 190-1 .........
105
546
177,429
265,659
81,693
100,827
596,000
172,750
! 1905 ........
108
553
307,985
254,647
120,871
147,454
651,183
187,164
1SMMJ .........
no
711
| 356,362
259,386
142,435
147,030
760,340
226,189
1997 .........
122
818
544,114
277,889
123,905
141,546
740,876
211,936
Medeltal
15)01-05 ...
99
467
1
226,819
1
258,865
75,918
92,508
498,693
169,108
*) Jfr sid. 9 anm. 1.
Kemisk-tekniska fabriker,
ej specificerade slag (forts.).
Kemisk-tekniska handtverkerier. 0
Tillverkning (forts.).
Natron (svafvelsyrad^.
|
Diverse.
Antal till-  verkare af
åtskilliga
kemisk-tekn.
preparat.
Antal
arbetare.
Taxerad
inkomst.
Kilogram.
Kronor.
Kronor.
1896 .........
28,700
1,500
685,678
•
—
1897 .........
26,898
J-345
635,010
—
1898 .........
122,000
3-340
757,964
8
15
4,575
1899 .........
3,000
150
1.152,849
9
13
4,838
1900 .........
50,000
2,200
1,675,878
5
7
1,150
1901 .........
47,800
2,390
1,793,291
24
12
8,900
1902 .........
44,565
1,970
1.981,948
6
2
I,IOO
1903 .........
—
—
2,271,408
9
5
3,900
1!KM .........
—
—
2.70,830
29
31
11,912
1905 .........
—
--
3,454,614
25
24
9,278
1906 .........
—
—
4,160,598
39
35
15,797
1907 .........
—
—
5,127,430
33
35
18,508
Medeltal
1901—05 ...
18,473
872
2,442,618
19
15
7,018
2) Upptagas först fr. o. m. år 1898 i den officiella statistiken.
I. Produktion.
55
Benmjölsfabriker och
benstampar.
Biskguanofabriker.
Pudrettfabriker.
Antal
fabri-
ker.
Antal
arbe-
tare.1)
Tillverkadt
benmjöl.
Antal
fabri-
ker.
Antal
arbe-  tare. '')
Tillverkad
sillguano.
Antal
fabri-
ker.
Antal
arbe-
tare.
Tillverkning.
Kilo gr.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
189(5 ......
50
106
4,317,680
375,882
17
699
10,818,016
778,008
3
46
12,912,200
64,618
1897 ......
39
82
4,165,430
342,076
O
O
38
574,500
14,950
4
52
10,508,680
76,080
1898 ......
40
54
5,085,488
445,661
13
297
1,524,102
145,611
4
42
13,342,000
86,900
1899 ......
37
80
5,484,889
492,951
6
108
397,500
32,736
5
50
13,029,930
107,559
1900 ......
38
82
7,980,893
659,522
2
32
650,000
67,500
7
61
15,020,800
115,792
1901 ......
37
66
7,671,206
618,607
4
80
963,100
127,782
6
56
15,920,950
123.570
1902 ......
40
50
5,549,647
517,898
6
128
1,408,000
150,684
5
44
13,640,405
100,738
1903 ......
33
39
4,318,939
483,126
4
33
408,279
40,440
7
159
26,017,992
147,242
190-1 ......
31
39
5,309,605
481,482
5
51
567,561
55,256
7
166
26,549,950
162,243
1905 ......
26
51
5,549,781
514,522
5
73
1,620,850
131,660
7
183
25,685,640
166,540
190(5 ......
19
28
5,272,825
472,303
—
—
—
—
5
182
26,449,660
165,936
1907 ......
22
SO
5,755,449
517,206
1
5
30,000
3,000
6
206
28,237,600
187,684
Medeltal
1901—05
33
49
5,679,836
523,127
5
73
993,558
101,164
6
122
21,562,987
140,067
1) Jfr sid. 9 anm. 1.
Tomasfosfatfabriker.
Superfosfatfabriker.
Fabriker för andra
gödningsämnen
(kalkgödning, fältspats-  mjöl m. m.).
Antal
fabri-
Antal
arbe-
Tillverkning.
Antal
fabri-
Antal
arbe-
Tillverkning.
Antal
fabri-
Antal
arbe-
Till-
verkning.
ker.
tare.2)
Kilogr.
Kronor.
ker.
tare.
Kilogr.
Kronor.
ker.
tare.2)
Kronor.
1896 ......
2
10
8,307,000
224,250
6
496
54,367,700
2,749,500
11
53
215,993
1897 ......
3
7
14,653,300
453,000
4
487
52,117,400
2.712.350
16
82
270,805
1898 ......
3
8
15,769,850
527,200
4
479
68,260,000
3,655,045
17
180
407,234
1899 ......
3
8
14,079,200
474,830
4
486
54,425,000
3,335,494
15
157
409,332
1900 ......
0
0
121
13,030,900
442,800
4
478
55,759,400
3,451,no
18
147
497,768
1901 ......
9
U
102
10,369,900
333,100
4
464
61,727,800
3,760,700
17
117
547,615
1902 ......
Q
O
135
10,951,300
346,400
4
466
59,104,900
3,188,310
21
148
751,060
1903 ......
3
21
12,146,150
378,770
5
578
110,762,100
5,726,620
24
no
7*2,233
1904 ......
2
17
11,119,600
333,563
6
701
125,801,400
6,799,064
22
101
481,778
1905 ......
1
.14
9,662,200
280,870
6
811
133,374,000
7,356,120
24
93
525,037
1906 .....
1
17
12,561,000
377,000
6
781
134,073,100
8,020,882
22
102
493,369
1907 ......
1
10
9,017,500
270,500
6
891
176,669,100
10,291,800
24
in
627,009
; Medeltal
| 1901—05
2
58
10,849,830
336,341
5
604
98,154,040
5,366,163
22
114
603,545
2) Jfr sid. 9 anm. 1.
56
I. Produktion.
Tegelbruk.
Antal
arbe-
tare.
Tillverkning.
Antal
bruk.
Eldfast
fasadtege''
tegel,
m. m.
Golf- och. vägg-  plattor (tiles, flisor).
Bör och rördelar.
Kilogram.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
1896 ..................
508
9,048
80,098,593
1,407.249
8,164,331
397,157
19,388,105
286,387
1897 ..................
522
9,617
94,068,678
1,801,159
596,400
20,208
19,389,804
303,464
1898 ..................
536
10,314
96,540,474
2,050,350
558,408
9,397
25,495,511
379,315
1899 ..................
532
11,183
112,151,762
2,206,603
486,280
8,547
23,079,297
413,687
1900 ..................
492
10,337
115,808,384
2,513,271
196,430
3,447
22,560,053
333,568
1901 ..................
477
9,635
102,908,804
2,201,479
251,930
3,516
19,486,910
302,311
1902 ..................
513
10,556
112,467,301
2,131,813
331,529
6,868
19,780,016
333,811
1903 ..................
514
11,412
115,646,630
2,341,201
358,970
6,177
23,988,223
372,974
1904 .................
507
11,516
107,866,449
2,190,784
496,534
8,943
21,421,200
480,040
1905 ..................
489
11,606
99,572,458
2.106,538
945,900
15,021
24,563,491
516,706
1906 ..................
451
11,529
110,930,682
2,353,385
1,252,210
17,723
23,186,763
481,348
1907 ..................
434
11,352
137,513,430
3,092,087
6,507,360
i47,4H
21,993,972
511,632
Medeltal
1901-05 ............
500
10,945
107,692,328
2,194,363
476,973
8,105
21,847,968
401,168
Tegelbruk (forts.).
Tegel,slagerier,
mindre.
Tillverkning (forts.).
Summa
tillverk-
ning.
Antal
tegelsla-  gare och
kalkbrän-  nare.
Antal
arbe-
tare.
Taxerad
inkomst.
Mur- och klinkertegel.
Taktegel.
Stycken.
Kronor.
Stycken.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
1896 ..................
246,666,947
5,406,354
14,965,100
622,670
8.119,817
24
1
5,ioo
1897 ..................
270,527,000
0,472,658
17,144,000
689,394
9,286,883
33
26
8,700
1898 ..................
298,300,394
7,838,680
19,836,960
795,715
11,073,457
44
40
12,300
1899 ..................
319,169,660
7,984,894
18,447,737
849,557
11,463,288
59
137
10,400
1900 ..................
285,994,053
6,527,210
28,018,696
1,035,407
10,411,903
59
139
22,600
1901...................
282,444,142
6,273,429
20,942,522
961,051
9,741,786
85
165
27,620
1902 ..................
330,926,143
7,612,161
20,796,656
944,747
11,029,400
89
95
3i,27S
19! tf ..................
375,164,947
9,077,406
20,637,847
917,143
12,714,901
105
133
40,234
1904 ..................
422,880,053
10,294,953
20,173,680
899,148
13,873,808
107
115
31,699
1905 ..................
400,896,789
10,095,696
21,346,406
970,763
13,704,724
109
168
36,996
1900 ..................
427,254,463
10,352,328
23,470,757
1,092,687
14,297,471
145
169
46,249
1907 ..................
409,140,332
9,869,166
24,012,140
1,157,579
14,777,875
150
178
45,629
Medeltal
1901-05 ............
362,462,415
8,670,729
20,779,422
938,570
12,212,936
99
135
33.565
I. Produktion.
57
Kakelfabriker.
Sten- ock lergodsfabriker.
Handtverkerier för kakel-  och lergodstillverkning.
Antal
fabri-
ker.
Antal
arbetare.
Tillverkning.
Antal
fabri-
ker.
Antal
arbe-
tare.1)
Tillverkade
lerkärl 0. salt-  glaserade rör.
Antal.
kakelugns-  oeli kruk-  makare.
Antal
arbe-
tare.
Taxerad
inkomst.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
| 1896............
45
807
1,099,197
8
372
1,056,663
290
349
231,350
f 1897............
40
803
1,399,328
14
609
1,061,366
303
346
230,600
i 1898............
44
1,129
1,058,456
13
623
1,150,639
338
350
260,531
'' 1899............
43
1,094
1,879,914
13
488
I,I27,°77
335
368
279,270
1900............
41
1,050
1,808,223
10
436
1,238,282
342
. 379
...290,308
1901............
43
1,139
1,665,360
10
489
1,380,267
389
381
328,180
1902..........
41
1,198
1,823,118
10
519
1,013,441
377
366
321,188
1903............
44
1,264
2,135,533
11
441
1,018,350
387
415
360,214
1904............
44
1,375
2,440,965
13
471
I,I°4,579
413
478
375,994
1905............
45
;
1,421
2,562,755
12
564
1,210.044
414
459
395,676
1900............
44
1,480
2,638,558
14
600
1,239,321
383
513
380,306
1907............
44;
1,334
2,447,446
15
621
1,552,171
403
496
.4.06,889
Medeltal
1901—05......
43
1,279
2,125,546
11
497
1,145,336
396
420
356,250
1) Jfr sid. 9 anm. 1.
Porslins-
och fajansfabriker.
Glaspulverfaforiker.
Antal
fabri-
ker.
Antal
arbe-
tare.2)
Tillverkning.
Antal
fabri-
ker.
Antal
arbe-
tare.3)
Äkta
porslin.
fajans.
Tillverkning.
Kronor.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
1896............
4
1,676
332,441
2,534,572
1
7
190,000
11,400
1897............
3
j 1,765
433.790
2,597,524
1
7
165,000
9,900
1898............
4
1,841
538,762
2,772,525
1
—
270,000
.13,500
1899............
4
j 1,833
554,111
2,807,763
1
—
170,000
8,500
1900............
5
2,000
625,504
3,012,089
1
—
128,000
6,400
1901............
6
1,941
616,013
2,796,622
1
—
121,500
6,075
1902............
7
1,819
597,953
2,784,902
1
—
141,000
4,200
1903............
6
1,877
636,674
2,726,184
2
—
190,000
8,279
1904............
6
2,040
777,679
2,905,677
1
—
66,000
3,300
1905............
6
|
2,047
951,189
3,048,288
1
—
75,000
3,700
1906............
6
2,107
1,007,714
3,194,321
2
—
167,000
8,300
1907............
Medeltal
6
2,197
1,131,053
3,515,631
2
—
195,000
10,000
1901-05......
6
1,945
715,902
2,852,335
1
—
118,700
5,III
!) Jfr sid. 9 anm. 1. s) Jfr sid. 15 anm. 2.
8
58
I. Produktion.
Glasbruk och glassliperier.
Antal
bruk
m. in.
Antal
arbetare.
Tillverkning.
Bunkar, burkar, buteljer
och flaskor, oslipade.
Fönster- och spegelglas.
Andra
glasvaror, j
Stycken.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
Kronor.
j
1896 ..................
53
4,560
37,553,709
1.822,891
5,585,600
1,253,221
2,667,251
1897 ..................
52
5,020
42,196,330
2,040,701
5,358,650
1,324,989
3,091,031
1898 ..................
51
4,672
45,481,899
2.315,533
7,610,000
1,755,800
2,740,782
1899 ..................
53
4,805
50,479,808
2.713,621
8,692,320
1,812,231
3,042,149
1900 ..................
56
5,702
56,577,830
3,368,245
9,018,530
1,975,454
3,360,828
1901 ..................
56
5,664
64,350,749
3,860,599
10,175,501
2,052,228
3,382,797
1902 ..................
56
5,480
69,594,413
3,877,218
10,666,145
2,163,391
3,375,761
1903 ..................
56
5,256
56,039,025
3,060,385
9,299,650
1,941,383
3,507,233
1904 ..................
55
5.076
60,066,357
3,181,838
8,088,268
1,716,206
3,492,578
1905 ..................
54
4,908
60,417,279
3,200,034
9,205,270
2,032,208
3-394,132
190(5 ..................
55
4,846
59,159,362
3,101,226
10,781,925
2,519,399
3,494,054
1907 ..................
58
5,396
68,689,377
3,952,838
10,931,558
2,494,362
4,059,939
Medeltal
1901-05 ............
55
5,277
62,093,565
3,436,015
9,486,967
1,981,083
3,430,500
i
Glas- och porslins-  målerier.
Spegelfabriker och ej
specif. glasvaruindustri.
Glasmåstareverkstäder. |
Antal
fabri-
ker.
Antal
arbe-
tare.
Till-
verkning.
Antal
fabri- j
ker.
Antal
arbe-
tare-
Till-
verkning.
Antal |
glasmä-  stare 0.
förgyl-  lare. 1
Antal
arbe-
tare.
Taxerad
inkomst.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
1896 ..................
5
38
71,300
5
58
88,946
109
131
110,180
1897 ..................
5
45
63.500
3
41
69,106
97
no
94,195
1898 ..................
4
44
81.687
4
48
53,313
182
237
232,480
1899 ..................
4
36
70,000
3
19
109,702
169
277
228,055
1900 ..................
3
30
68,443
3
69
159,000
189
305
274,175
1901...................
5
59
147,428
3
39
119,480
197
303
297,000 j
1902 ..................
4
48
200,861
3
56
140,500
219
329
307,350 |
1903 ..................
5
51
159,221
3
55
212,000
215
349
290,108
1904 ..................
4
52
171,000
4
70
221,000
227
331
302,319
1905 ..................
4
54
170,000
5
85
217,100
233
369
342,857
1900 ..................
4
70
179,000
4
106
378,000
221
380
326,381
1907 ..................
4
73
269,000
6
116
387,045
214
371
329,769
Medeltal
1901-05 ............
4
53
169,702
4
61
182,016
218
336
307,927
I. Produktion.
59
'''' '' ...........
Urufrbrnk.
Åmmunitions-  och patronfabriker.
Antal
bruk.
Antal
arbe-  tare. <)
Tillverkning.
Antal
fabri-
ker.
Antal
arbe-  tare. <)
Till-
verkning.
Svartkrut.
Köksvagt krut.
Kilogram.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
Kronor.
1896 ...............
7
117
150,304
133,261
60,368
312,428
2
258
1,139,262
1897 ...............
7
131
174,223
115,963
94,925
473,525
0
O
260
1.360,328
1898 ...............
7
127
189,070
125,306
89,183
435,566
4
280
1,143,725
1899 ...............
7
152
226,658
14:1949
105,850
499,559
4
290
642,168
1900 ...............
7
171
267,829
167,688
210,646
986,026
4
254
575,204
1901................
6
126
193,322
125,170
166,599
1,097,811
5
307
755,278
1902 ...............
6
136
297,875
245,269
166,558
883,807
5
353
1,046,781
1903 ...............
6
187
292,041
234,817
154,460
915,219
6
377
969,397
1904 ..............
5
188
199,217
163,102
180,121
962,985
5
460
1,144,228
1905 ..............
5
233
235,952
197.040
268,974
1,304,701
9
535
2,023,104
1906 ...............
5
192
222,485
I93-565
241,289
1,089,057
8
609
2,684,676
<907 ..............
5
171
223,262
191,820
255,693
1,135,669
8
629
3,049,300
Medeltal
1901—05 .........
6
174
243,681
193,080
187,342
1,032,905
6
406
1,187,758
*) Jfr sid. 9 anm. 1.
:
1
Sprängänmesfabriker.
Stubin- 0. antänd-  ningsrörfabriker.
Antal
fabri-
ker.
Antal
arbe-
tare.
Tillverkning.
Antal
fabri-
ker.
Antal
arbe-
tare.3)
Tillverk-
ning.
1
Bomullskrut.2)
N itrogly cerinför.
sprängämnen.
Andra slags
sprängämnen.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
1 Kronor.
1896 ...............
6
172
24,800
74,400
513,435
738,570
16,920
24,380
4
22
84,600
1897 ...............
6
168
43,500
119,625
617,466
881,954
1,500
2,400
4
26
91,863
1898 ...............
6
182
26,700
74,760
682,569
964,705
1,350
2,700
4
27
83,654
1899 ...............
5
190
73,800
206,640
814,173
<.•149,714
—
—
4
26
85,791
1900 ...............
4
223
128,700
366,795
836,052
1,181,373
—
—
4
16
71,796
1901................
5
321
143,837
402,750
1,038,115
1,705,914
—
_
O
18
70,939
1902 ...............
5
321
56,191
157,335
1,068,362
1,697,261
—
—
1
12
70,500
1903 ...............
5
290
140,000
392,000
1,064,988
1,675,501
—
1
11
74,400
1904 ...............
5
290
69,237
193,863
1,123,674
1,777,417
—
—
1
12
64,300
1905 ...............
6
341
212,223
496,124
1,139,196
1,785,050
—
—
2
15
83,287
1906 ...............
6
352
279,183;
658,048
1,215,508
1,878,725
—
—
1
13
95,000
1907 ...............
6
348
222,052
499,372
1,357,863
2,087,147
—
—
1
14
93,000
Medeltal
1901-05 .........
5
313
124,2981
328,414
1,086,867
1,728,229
—
-
2
14
72,685
2) Under åren 1896—1900 i den officiella statistiken redovisadt vid krutbruk. *) Jfr sid. 9 anm. 1.
60
I. Produktion.
Järnbruk.
Antal
brak.
Antal
arbetare.
Begagnade masugnar.
Tillverkning
vid masugnar.
Antal.
Blåsningstid:
dygn.
Tackjärn.
Gjut
?ods.
Ton.
Kronor.
Ton.
Kronor.
1896......
234
14,971
140
37,955
487,147
29,937,91°
7,271
558,384
1897......
221
15,104
144
41,168
530,893
34,120,503
7,304
575,257
1898......
205
15,039
143
39,847
523,960
34,237,675
7,806
629,446
1899......
203
15,837
141
37,051
489,231
35,586,625
8,496
797,577
1900......
191
16,008
135
38,148
518,787
47,050,893
8,081
901,496
1901......
189
15,367
139
37,854
521,165
41,022,889
7,210
740,146
1902......
186
15,255
136
37,288
530,696
36,951,706
7,417
724,888
1903......
182
15,459
136
34,766
498,282
33,206,534
8,543
817,954
1901......
174
15,727
133
35,012
520,250
34,824,401
8,275
804,086
1905......
171
15,713
129
34,868
530,776
37,229,703
8,661
854,435
1906......
167
16,152
128
37,158
595,195
44,093,371
9,594
998,869
1907......
160
16,628
130
36,425
605,051
45,244,415
10,727
1,097,609
Medeltal
1901—05
180
15,504
135
35,958
520,234
36,647,047
8,021
788,302
Järnbruk (forts.).
Antal här-  dar 0. ug-  nar (inkl.
Tillverkning af mellanprodukter.
Smältstycken och rå-  skenor, ovällda.
Göt.
Skr otadt
gjutgods.
Blåsstål eller oräckt
brännstål.
ståls-)-
Ton.
Kronor.
Ton.
Kronor.
Ton.
Kronor.
j
Ton.
Kronor.
1896......
437
188,396
17,674,359
254,040
24,884,885
2,985
1,028,728
624
126,674
1897......
427
189,632
18,687,795
269,942
27,293,534
4,264
1,658,962
922
200,340
1898......
437
198,923
.20,029,087
259,413
25,747,954
4,560
1,861,711
1,148
258,630
1899......
431
195,331
21,726,021
266,924
28,729,685
5,556
2,334,677
974
225,467
1900......
429
188,455
25,337,693
293,372
36,519,668
6,232
2,840,467
932
00
no
rf
Cl
d
1901......
418
164,850
19,086,824
263,352
29,496,691
5,844
2,279,526
701
166,783
1902......
421
186,076
20,546,491
281,085
29,060,567
5,331
1,988,107
869
207,606
1903......
427
192,342
20,748,316
312,345
31,245,361
5,867
2,117,882
685
153,376
1904......
425
189,246
20,059,367
325,067
31,848,341
7,504
2,701,662
951
220,118
1905......
418
182,640
20,300,765
360,847
35,449,173
7,351
2,043,793
770
177,962
1906......
402
178,298
20,693,664
388,355
38,511,785
9,170
2,476,059
522
125,609
1907......
386
174,405
20,750,877
411,279
42,113,039
8,937
3,254,408
416
97,198
Medeltal
1901-05
422
183,031
20,148,353
■
308,539
31,420,027
6,379
2,226,194
795
185,169
I. Produktion.
61
Järnbruk (forts.).
Tillverkning af gröfre slutprodukter.
Stångjärn och -stål
Stångj ärnsafhugg.
Valstråc
i ringar.
Grof plåt.
smidt.
valsadt.
| Ton.
| Kronor.
Ton.
Kronor.
Ton.
Kronor.
Ton.
Kronor.
Ton.
Kronor.
1896......
37.079
6,065,953
125,171
17,078,627
14,127
1.144.387
23,140
3,161,689
15,441
2.520,049
! 1897......
34,971
6,006,429
105,938
14.806,914
15,082
1,258.546
24,234
3,480,191
16,367
2,704.914
1898......
38,963
6,836,027
117,158
16,424,735
14,253
1.216,295
23,882
3,409.882
16,530
2,704,889
J 1899......
39,790
7,478,o8i
128,487
19,630,403
18,229
1,693,876
27.380
4,202,898
19,688
3,512,393
* 1900......
36,400
7,620.074
128,283
22,922,086
17,129
1.784.978
30,947
5,565,723
18,214
3,463,411
! 1901......
31,023
6,075.444
106,148
16.028,696
15,012
1,443,834
21,932
3,629.330
13,856
2,488,525
1902......
31.131
6,023,638
129,130
19,144,382
13,260
1,193,827
33,173
5,000,027
13,422
2,167,115
| 1903......
CO
—
▼H
6,016,154
133,544
18.767,491
13,546
1.095,806
31,805
4,652,126
14,027
2.157,407
1904......
29,940
5,718.948
137,828
20,576,542
14,007
1,146,436
31,863
4,575,455
16,331
2,481,654
1905......
29,866
5,601,992
153,205
21,209,800
16,472
1,366,773
36,009
5,284,946
14,700
2,279,107
1906......
28.875
5,754,769
158.787
23,329,131
18,462
'',547,784
43,692
6.450,192
21,063
3,305.892
1907......
27,412
5,740.371
149,589
23,161,735
21,532
1,888,082
46,461
6,992,432
21,246
3,159,616
Medeltal
1901—05
30,682
5,905,235
131,971
19,145,382 :
14,459
1,249,335
.",0,956
4,628,497
14,467
2,314,762
Järnbruk (forts.).
Tillverkning
af gröfre slutprodukter (forts.).
Vällda ämnen för
export.
Ej specificeradt
fasonjärn och -stål.
Band-, söm- och ej
specif. finjärn.
Tubämnen
(af götmetall).
Järn vägs!! julband, axlar,
ankare och andra gröfre
smiden.
T011.
Kronor.
Ton.
Kronor.
Ton.
Kronor.
Ton.
Kronor.
Ton.
Kronor.
1896.....
20,678
2,636,947
8,246
1,157,521
70,347
8,989,361
22,827
5,619,578
5,313
1,510,211
1897......
13,705
1.945,090
7,840
1,126,206
74,285
10,923,340
33,660
7,577,020
6,477
1,655,032
1898......
13,499
1,853,558
9,533
1,295,756
77,368
11,246,232
11,692
2,400,680
7,315
1,801,901
1899......
16,728
2,388,880
9,667
1,495,276
76,224
12,217,369
19,201
3,944,366
9,073
2.178.358
1900......
15.226
2,554,831
8,349
1,443,794
70,638
12,778,224
22,993
5,026,291
7,899
2.176,723
1901......
9,470
1,450,444
6,272
961,447
67,203
10,595,513
1 A OQO
JLT, DÖD
2,931434
6,597
1
B79M57
1902......
11,276
1,593,692
7,470
1,055,750
68,490
10,260,954
19,559
3,715,058
7,080
1,609,135
1903......
18,675
1,800,021
7,615
1,044,547
74,823
11,386.234
24,959
4,542,381
7,587
1.884.551
1904......
16,921
2,262,934
9,020
1,213.360
71,113
10,205,111
23,594
4,371,504
7,812
1.992.372
1905......
18.289
2,290,807
9,284
1,261,498
84,837
12,492,333
21,809
4.307,920
5,976
1,567,436
1906.....
19.332
2,477,798
11,965
1,666,267
81.359
12,289,695
28.880
5,451,920
8,837
2,322.867
1907......
19,732
2,575,444
14,042
1,998,243
92,779
14,081,271
44,975
8,553,954
12,607
3,032,939
Medeltal
1901—05
13,926
1,879,580
7,932
I, IO7.32O
73,293
10,988,029
20,851
3,973,599
7,016
1,769,590
62
I. Produktion.
Järn- och stålvarufahriker samt gjuterier.
j
Antal
fabri-
ker.
Antal
arbe-  tare. ’)
Tillverkning.
Gjutg
ods,
Tunnplåt eller järnbleck
framställdt efter tackjärns
omsmältning.
aduceradt.
utan betäckning.
med betäckning.
Kilogram. |
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
i
1896......
499
12,954
56,986,184
10,243,6x6
149,728
76,491
14,148,146
2,491,117
4,332,014
887,635
1897......
522
15,869
66,540,279
11,766.539
148,230
72,138
16,401,532
3,167,649
609,040
170,875 j
1898......
540
17,035
72,117,955
13,032,389
221,800
115,020
18,843,911
3,325,307
629,850
176,479 I
18!»......
555
18,740
77,908,523
15,530,605
219,223
130,080
19,612,303
3,868,768
—
—
1»......
545
19,146
74,878,871
16,016,482
139,400
78,200
19,276,896
4,271,557
372,567
111,770
1901......
572
17,374
66,213,550
13,387,715
136,650
63,300
16,991,515
3,225,408
369,431
110,854
1902......
575
17,427
67,603,476
13,222,023
226,400
98,400
18,972,845
3,331,585
331,132
99,340
i!»:;......
598
18,315
70,690,570
13,908,550
236,600
101,000
20,103,199
3,439,132
460,005
138,001
636
19,509
76,698,417
15,164,944
315,700
130,600
21,218,066
3,500,743
569,483
170,845 1
1 1905......
630
20,700
68,698,669
13,770,711
505,000
202,000
21,368,878
3,664,157
496,145
148,969
1906......
647
23,308
96,524,498
19,752,511
623,185
271,880
21,435,571
3,697,359
580,643
178,413
1907......
636
23,399
108,451,017
22,5x0,724
1,233,030
541,515
21,339,052
3,839,596
1,929,424
444,507
Medeltal
1901—05
602
18,665
69,980,936
13,890,789
284,070
119,060
19,730,901
3,432,205
445,239
133,602
x) Jfr sid. 9 anm. 1.
Järn- och stål var ufabriher samt gjut er ier (forts.).
Tillverkning (forts.).
Plåtkärl.
Blecksla-
gerivaror.
Kedjor och tättingar.
Träskrnfvar.
Dragen tråd.
Kallvalsadt eller kalldraget
järn och stål, annat
än tråd.
Kronor.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
18!»......
1,642,662
969,927
1,457,638
454,553
195,000
97,500
8,524,090
2,112,243
—
—
1897......
2,093,963
1,009,932
1.677,186
518,567
210,030
168,027
8,298,987
1,972,333
—
—
1898......
1,766,862
1,540,437
1,922,617
636,805
268,000
324,280
9,344,022
2,054,789
3,979,926
1,939,973
18!»......
135,700
1,979,486
2,033,094
670,921
2,041,015
713,932
299,050
396,000
9,665,858
2,312,460
11100......
2,525,714
2,336,335
2,198,598
819,807
300,108
392,385
10,263,593
2,672,109
5,567,646
2,992,805
1001......
2,344,857
2,087,412
1,612,895
580,108
289,070
321,650
7,223,385
1,703,547
4,060,166
2,498,513
1902......
2,517,034
2,230,367
1,521,065
509,518
274,632
367,028
8,562,938
2,074,203
5,083,627
3,194,589
1903......
2,715,089
2,542,324
1,805,035
621,154
306,532
396,732
8,832,887
2,048,101
5,134,735
3,020,513
1904......
3,085,752
2,761,109
2,016,463
654,367
322,844
366,516
9,072,806
2,070,197
5,397,222
3,258,781
1905......
2,862,470
2,973,167
1,960,214
634,906
319,872
320,028
11,322,679
2,472,204
7,486,334
3,938,952
1906......
2,128,807
4,537,537
2,187,689
772,208
305,377
305,000
12,127,123
2,730,373
7,908,083
4,568,990
1907......
4,278,655
3,401,088
3,239,965
1,200,283
386,956
381,040
12,580,984
2,987,466
9,831,546
5,339,006
Medeltal
1901—05
2,705,040
2,5x8,876
1,783,134
600,011
292,590
354,391
9,002,939
2,073,650
5,432,417
3,182,270
I. Produktion.
63
Järn- och stålvarufabriker samt gjnterier (forts.).
Tillverkning (forts.).
i
Linor.
I
Spil
Hästskosöm
och bro dd ar.
Hästskor.
Knifvar.
Saxar.
Kilogram.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
1896......
492,530
270,182
12,952,336
2,450,390
2,429,859
972,372
1,839,525
375,847
1,196,595
115,662
1897......
526,663
289,400
13,093,348
2.734,134
1,971,552
665,315
1,783,206
396,612
1,337,500
141,784
1898......
792,283
422,546
14,480,710
2,977,588
2,073,748
789,208
2,269,830
495,572
1,366,470
145,177
1899......
744,761
424.079
15,467,989
3,286,402
2,566,906
1,001,595
2,575,281
638,766
1,505,453
162,822
1900......
655,138
407,401
19,812,894
5,381,355
3,152,966
1,421,307
2,431,615
603,730
1,514,712
130,205
1901.......
749,190
419,000
14,869,741
3,276.645
2,876,028
1.247,961
1,903,193
426,960
1,516,637
119,624
1902......
585,861
376,100
17,986,340
3,704,186
3,237,433
1,218,033
3,145,203
703,386
1,497,995
135,884
1908......
609,507
395,080
20,048,873
4,148,642
3,583,441
1,456,750
2,968,171
666,180
1,535,838
144,624
11MM......
704,764
412,230
19,880,966
4,058,934
4,594,902
1,789,524
2,911,164
645,585
1,684,204
159,783
1905......
772,494
441,350
20,506,684
4,163,787
5,849,733
2,171,701
3,096,072
704,270
1,507,733
142,747
1906......
878,583
528,023
21,022,304
4,238,408
5,999,329
2,229,650
3,472,287
796,918
1,551,356
159,970
15)07......
1,229,648
681,381
20,138,068
4,278,912
6,401,798
2,164,697
3,798,969
867,806
1,657,182
165,966
Medeltal
liKtl—05
684,363
408,752
18,658,521
3,870,439
4,028,307
1,576,794
2,804,761
629,276
1,548,481
140,532
Järn-
och stålvarufabriker samt gjuterier (forts.).
Tillverkning (forts.).
Siakallvalsadt
järn m.m., rör,
Skrif-
pennor.
Sågblad och
sågblads-  ämneli.
Hör af smidbart järn
och stål.
Kassaskåp
och -kistor.
Järn-
sängar.
Veloci-
peder.
Gräs- och
vattenlcdn.-
arbeten.
Div. järn-
manuf. och
reparationer.
gas- 0. vatten-  ledningsarbe-  ten samt div.
Kronor.
Kronor.
Kilogram. |
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor. ''
Kronor.
Kronor.
Kronor.
1896......
70,000
602,000
_
145,796
158,600
531,860
—
—
8,519,946
1897......
51,000
666,700
—
—
154,159
281,500
1,398,142
—
—
10,471,947
1898......
70,000
733,143
1,5 / o,3l0
654,326
299,963
416,374
2,545,813
—
—
12,593,740
1899......
46,973
745,802
5,871,597
1,927,652
376,609
443,954
3,120,726
—
—
15,956,306
1900.....
40,000
792,997
7,125,700
2,632,665
318,855
496,725
1,764,025
—
—
18,673,599
1901......
36,000
663,830
4,717,972
1,797,601
426,594
604,121
1,864,200
—
—
16,893,907
1902......
5,400
586,931
4,466,700
1,5:1,607
357,876
629,724
1,872,540
—
—
17,659,167
1903......
7,000
777,033
5,307,429
1,647,475
432,555
773,883
1,701,020
—
_
18,826,130
1904......
7,000
845,945
6,149,916
1,940,741
463,584
766,857
1,985,995
3,234,233
12,569,510
21,003,265
1905......
7,000
678,312
5,195,641
1,609,691
295,751
707,464
2,140,335
3,275,346
14,198,546
23,022,535
1906......
13,000
942,307
5,737,232
1,779,718
450,535
895,457
3,357,623
3,815,300
18,458,209
28,622,217
1907......
12,500
1,164,057
6,949,824
2,263,594
668,673
857,851
4,750,165
4,688,218
20,744,666
33,035,484
Medeltal
1901—05
12,480
710,410
5,167,532
1,701,423
395,272
696,410
1,912,818
3,254,790
13,384,028
j 19,481,001
64
I. Produktion.
Handtverkerier för järn- och stålberedning.
Smedjor.
Bleck
- och plåtslagerier.
Tenn-
och zink
gjuterier.
Antal
smeder o.
hofslagare.
Antal
arbetare.
Taxerad
inkomst.
Antal bleck-  och plåt-
Antal
arbetare.
Taxerad
inkomst.
Antal tenn-  ocli zink-
Antal
arbetare.!
Taxerad
inkomst.
Kronor.
slagare.
|
Kronor.
gjutare.
Kronor.
189(5.....
4,220
4,064
1,601,760
514
984
468,300
3
1
1,100
1897.....
4,173
3,998
1,646,814
555
1,079
511,013
1
1 i
600
1898......
4,436
4,125
1,723,717
583
1,158
565,450
2
1
500
1899......
4,525
4,142
1,905,053
636
1,301
639,953
1
1 j
500
1900......
4,558
4,236
1,965,655
646
1,260
651,600
1
—
600
1901......
4,724
4,133
2,109,809
690
1,300
719,894
1
—
700
1902......
4,858
4,042
2,171,739
767
1,383
774,159
4
3
2,300
1903......
5,007
4,268
2,179,058
755
1,385
787,716
5
4
4,100
1!KM......
5,183
4,430
2,280,390
736
1,377
813,248
5
5
3,050
1905.....
5,219
4,514
2,461,500
799
1,521
895,548
4
3
2,850
190<i......
5,078
4,481
2,578,739
771
1,595
862,591
3
3
1,600
1907......
5,155
4,327
2,621,834
785
1,617
968,613
3
16
6,200
Medeltal
1901—05
4,998
4,277
2,240,499
749
1,393
798,113
4
-
2,600
Handtverkerier för
järn- och stålberedning'' (forts.).
N ålmakerier.
Gas- 0. vattenledningsverkstäder.
Ätsk. järn
- 0. stålvaruverkstäder.
Antal nål-  makare.
Antal
arbetare.
Taxerad
inkomst.
Antal utf. af
gas-, ring- 0.
Antal
arbetare.
Taxerad
inkomst.
Antal järn-  0. stål-
Antal
arbetare.
Taxerad
inkomst.
Kronor.
vattenledn.
Kronor.
handtv.
Kronor.
1896......
7
9
2,100
3
5
550
39
57
33)55°
1897......
7
11
1,600
7
40
13,000
63
79
49,125
1898......
1
—
600
9
42
14,000
62
91
59,3oo
1899......
—
—
—
11
63
22,350
63
66
46,098
1900......
—
—
—
16
107
62,404
94
81
61,750
1901......
7
15
6,100
29
107
7'', 349
92
47
62,300
1902......
7
12
2,600
38
148
73,850
96
47
70,051
1903......
9
18
9,115
41
228
158,143
104
95
101,033
1904......
3
2
7,200
46
224
134,899
134
113
103,088
1905......
7
15
2,675
42
145
101,781
171
98
162,871
1906......
9
n
4,860
53
304
174,415
92
100
87,197
1907......
10
18
7,302
56
531
183,364
72
85
0“\
CM
''bo
10
00
Medeltal
1901-05
7
■ 12
5,538
39
170
107,804
119
SO
99,869
I. Produktion.
65
Guldverk.
Silfver- ock blyverk.
Antal
verk.
Tillverkning.
Tillverkadt silfver.
Tillverkadt bly.
Slutprodukt.
Halfprodukt.
Slutprodukt.
Halfprodukt.
Slutprodukt.
-Kilogram.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
1896......
3
114.529
284,467
3,148
23,700
2,082
163,949
1,100,482
230,235
1,529,519
281,605
1897.....
3
113.318
279,693
18,536
71,704
2,218
153,596
842,624
178,516
1,479,809
284,727
1898......
4
125.93 7
311,892
17,908
-67,408
2,033
144,025
1,211,260
250,744
1,558,826
342,4581
1899......
3
106.245
263,263
8,365
44,260
2,290
160,783
2,300,174
647,717
1,606,187
395,727
1900......
3
88.483
220,897
6,966
42.212
1,927
143,326
2,170,860
637,420
1,423,874
422,789
1901.......
O
O
62.723
156,687
8,157
41,837
1,557
112,035
1,414,156
332,160
988,396
236,117
1902......
3
94.309
234,804
5,320
27,071
1,365
88,601
1,021,648
222,169
842,693
145,589
1903......
2
50.03 7
125,989
1,023
4,800
1,005
66,047
941,092
169,543
677,924
170,065
1901......
2
60.884
151,594
789
6,000
651
44,863
542,063
116,930
588,725
124,306
1905......
1
55.013
136,981
4,023
12,000
606
45,312
618,120
135,000
575,527
:34,953
1900......
1
20.321
50,500
854
6,250
938
78,000
—
_
752,990
i
229,400 j
1907......
2
28.075
69,700
5,760
10,600
9,288
72,600
—
812,625
284,180 I
Medeltal
1901—05
2
64.713
161,211
3,862
18,342
1,037
71,372
907,416
195,160
734,653
162,206 1
«
Kopparverk.
Hinkverk.
Antal
verk.
Antal
arbe-  tare. ‘)
Tillverkning.
Tillverkning.
Halfprodukt.
Slutprodukt.
Halfprodukt.
Slutprodukt.
Kilogram.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
Kilogram.
Kronor, j
1896......
3
116
495,000
280,000
248,586
210,080
23,000,000
1,196,000
i
- !
1897.....
4
147
1,303,955
598,500
288,595
254,240
24,583,000
1,327,482
__
1898......
5
176
1,185,988
633,387
234,808
221,071
25,250,000
1,641,250
_
1899......
7
181
1,173,405
839,410
178,855
222,326
24,200,000
1,911,800
_
1900......
5
173
1,226,283
963,389
136,007
183,322
26,772,000
1,606,320
—
1901......
6
167
1,329,813
961,644
137,382
166,851
26,160,000
1,334,160
1902......
5
196
1,304,325
683,235
177,987
176,193
27.564,000
1,543,584
_
1903......
5
260
1,723,413
942,625
776,038
789,672
30,429,000
1,900,925
—
- 1
Jwl.....
5
224
1,660,264
1,001,826
533,423
587,228
32,427,500
2,255,715
223,052
O
1
82,200 i
1905.....
7
348
2,835,452
3,275,278
1,385,098
1,871,387
31,216,000
2,522,128
305,000
118,000 j
1906......
7
.427
3,234,877
3,416,611
1,209,130
2,032,830
82,300
23,190
174,600
104,760 j
1907......
7
400
3,411,006
3,610,495
1,577,452
2,703,581
256,000
101,400
289,000
173,400
Medeltal
1901—05
6
239
1,770,653
1,372,922
601,986
718,266
29,559,300
1,911,302
264,026
100,100 ''
) De vid dessa verk anställda arbetare äro delvis redovisade inom annan klass.
66
I. Produktion.
Guld-
och. silfvervaru-
Handtverkerier
Galvaniserings-
1
fabriker.
för guldsmedsarbeten.
och etsningsfabriker.
Antal
Antal
Antal
arbe-
Tillverkning.
guld-
smeder
Antal
arbe-
Taxerad
inkomst.
Antal
fabri-
Antal
arbe-
Tillverkning.
ker.
ture.
0. juve-  lerare.
tare.
ker.
tare.1)
Kronor.
Kronor.
Kronor.
j
18% ..................
12
165
669,000
246
395
395,518
23
591
1,495,5671
185)7 ..................
11
277
885,600
244
404
416,936
23
555
1,599,2571
i 1898 ..................
14
445
1,120,028
252
408
452,633
24
581
1,678,2231
1899 ..................
14
515
1,145,530
249
494
495,650
28
579
2.524,002 |
| 1909 ..................
14
576
1,322,182
248
446
491,865
28
592
2,701,192
190J
...............
14
632
1,311,544
254
433
517,792
27
413
2,105,389
i 1902 ..................
14
607
1,262,748
260
460
541,940
24
438
2,275,020
| 1903 ..................
14
596
1,373,058
251
481
609,874
25
572
2,930,783
! 1901 ..................
15
623
1,447,942
252
493
588,368
26
560
\
3,073,548
1 1905 ..................
16
682
1,728,329
261
515
628,603
27
594
3,483,280
1900 ..................
16
710
2,055,131
254
529
622,924
36
740
4,593,915
1907 ..................
16
820
2,396,134
245
479
644,233
37
772
5,254,441
Medeltal
1901-05 ............
15
628
1,424,724
256
476
1
577>3I5
26
515
2,773,604
*) Jfr sid. 9 anm. 1.
Metallvarufabriker, ej
Gälbsriuterier.
Kopparslagerier.
suecif. (inkl. miissingstrådfabr.).
_
__
—
Antal
Taxerad
Tillverkning.
gälb-
Antal
Taxerad
Antal
Antal
fabri-
arbe-
gjutare
arbe-
inkomst.
koppar-
arbe-
inkomst.
ker.
tare.2)
0. gör-  delm.
ture.
slagare.
tare.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
1896
..........
200
1,642
4,839,721
94
166
83,283
388
426
261,410
1897
191
1,685
5,153,648
92
157
81,570
393
402
268,379
1898 ..................
206
1,828
5,451,704
97
179
98,200
413
426
290,870
1S99 ..................
217
2,534
9,729,353
98
207
104,621
407
408
292,301
1900
...............
222
2,526
13,066,377
94
176
87,350
424
415
298,338 1
190!...................
228
2,781
11,007,424
117
167
104,105
409
437
316,832
1902 ..................
228
3,214
13,213,012
115
171
96,775
440
432
312,920
1903 ..................
240
2,985
13,892,117
130
225
148,211
454
409
310,497
1904 .................
249
2,937
15,240,695
143
257
148,378
428
428
298,935
1905 ..................
253
3,247
16,572,109
135
206
134,097
427
438
3IO,525
1906 .................
252
3,725
23,423,910
121
206
149,463
400
392
315,234
1907 ..................
257
3,905
29,156,168
120
212
141,357
392
413
314,827
Medeltal
11101—05 ............
240
|i
3,033 ||
13,985,071
128
205
126,313
432
429
309,942
2) Jfr sid. 9 amu. 1.
I. Produktion.
67
''
Hagelfabriker.
Kapsylfabriker.
Klichéanstalter och
stilgjuterier.
Antal
fabri-
ker.
Antal
arbe-
tare.1)
Tillverkade hagel
och blykulor.
Antal
fabri-
ker.
Antal
arbe-  tare. b
Tillverkning.
Antal
anstal-  ter,
m. m.
Antal
arbe-  tare. '')
Till-
verkning.
Kilogram.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
1 1896...............
3
12
;
50,108
1
41
80,000
7
101
266.952
1897..............
3
11
—
56,700
1
44
78,495
9
128
313,322
| 1898...............
3
13
—
62,078
1
41
84,000
12
156
411,008
1899...............
O
7
207,664
74,875
2
63
193,169
19
193
399,782
1900..............
|
O
8
167,436
68,400
2
64
209.322
19
180
423,413
j 1901.............
3
8
168,240
66,539
O
O
102
219,200
17
199
502,561
1902...............
3
7
175,500
66,082
3
97
185,952
22
251
588,406
1909..............
5
14
204,275
81,832
2
90
203,431
18
212
550,434
1904............
5
21
207,257
98,085
2
89
246,920
18
232
616,542
i 1907)...............
5 ''
6
166,116
68,126
2
82
226,552
18
249
660,736
1900..............
4
6
171,036
76,434
3 j
87
317,648
20
263
826,938
1907...............
3 i
4
155,514
76,470
4
127
397,332
22
336
990,493
Medeltal
1901—05 ......
4 i
11
184,278
76,133
2
92
216,411
19
229
583,736
’) Jfr sid. 9 anm. 1.
Skeppsvarf och dockor samt
båtbyggerier, större.
Båtbyggerier,
mindre.
Antal
varf m. m.
Antal
arbetare.2)
Tillverkning.
Antal
båt- 0. pråm-  byggare.
Antal
arbetare.
Taxerad
inkomst.
Kronor.
Kronor.
1890..............
71
4,587
6,159,084
17
17
7,150
|
I 1897...............
68
4,728
8,534,420
23
32
14,950
1898...............
71
5,441
9,710,341
36
26
13,730 i
t 1899............
72
5,590
9,938,256
32
41
29,700
!
1900...............
72
5,059
*0,195,538
45
61
42,040
1901...............
76
5,214
11,261,150
61
56
39,650
|
s 1902...............
76 i
5,083
13,198,029
61
65
40,440 i
1903...............
82
5,301
11,699,262
71
53
21,036
1904 ..............
78
5,373
11,958,624
80
66
23,226
•
1905............
79
4,285
8,065,352
75
66 J
25,535
|
1900...............
68
4,549
9,692,144
65
45
26,074
|
1907..............
77 |
4,832
14,608,968
81
51
32,536
Medeltal
1901 05.........
78 i
5,051
;
11,236,483
70
61
29,977
‘) Jfr sid. 9 anm. 1.
68
I. Produktion,
Järnvägs- och spårvägs-  vagnfabriker.
Andra vagnfabriker.
Y agnm åkerier.
1
Antal
fabri-
ker.
Antal
arbe-
tare.
Tillverkning.
Antal
fabri-
ker.
Antal
arbe-
tare.
Tillverkning.
Antal
vagn-
makare.
Antal
arbe- !
tare.
Taxerad j
inkomst. |
Kronor.
Kronor.
Kronor.
1896 ..............
18
218
2,097,124
25
317
813,361
355
350
150.006
!
1897 ...............
23
501
3.784,797
24
264
408,429
340
413
132,340 i
1898 ...............
24
577
5,557,764
26
308
517,054
358
393
164,666
1S99 ...............
28
952
7,974,715
31
395
696,367
378
383
175,353 |
1900 ...............
30
2,380
10,775,801
34
388
709,786
414
397
.
194,560 |
1901 ...............
27
1,953
7.325,637
39
449
863,770
452
413
250,024 i
1992 ...............
25
1,672
6,498,442
40
484
941,702
540
398
256,942
1909 ...............
19
1,506
4,916,968
44
512
986,652
546
414
250,494 I
1904 ...............
21
1,536
7,494,214
49
583
1,448,351
553
381
229,952
1905 ...............
23
1,480
|
3,370,970
43
474
1,524,304
604
387
249,036
1906 ...............
26
1,716
8,116,754
52
569
1,932,840
570
395
246,179
1907 ...............
27
1,629
8,801,546
55
682
1,890,442
577
392
283,279
Medeltal
1991 05 .........
23
1,629
5,921,246
43
500
M52,956
539
399
247,290
Mekaniska verkstäder.
Antal
verk-
Tillverkning.
Antal
arbe-
tare.
Projek-
tiler.
Kanoner.
Gevär.
Sprutor,
Yågar.
Ång-
Ångmaskiner,
stä-
der.
brand- och
trädgårds-.
pannor.
lokomotiv.
lokomo- j
biler. |
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor. |
1896 ...............
296
16,239
339,483
293,650
713,288
210,265
122,675
1,723,538
1,566,900
i
393,597
1897 ...............
291
16,850
267,133
254,900
704,882
174,805
209,059
1,703,876
1,536,765
422,120
1898 ...............
324
19,190
379,924
747,950
871,626
237,833
149,993
2,101.510
2,566,575
455,261''
1899 ...............
352
20,715
441,777
641,560
1,246,449
292,566
237,430
1,998,388
2,774,295
529,634
1900 ...............
351
20,681
1,326,987
1,408,480
1,400,463
438,951
388,527
2,138,896
3,254,200
704,500
1!H)1 ...............
366
19,797
1,294,784
2,227,520
1,409,942
297,873
373,004
1,724,566
4,475,731
747,950
1902 ...............
384
19,533
1,211.769
1,839,285
1,417,406
254,593
401,780
1,839,286
4,248,835
848,347
1908 ...............
408
19,251
543,350
1,2x1,263
1,423.505
224,445
433,100
1,483,346
3,111,975
1,083,155
1904 ...............
424
19,710
857,339
821,550
1.350,725
230,710
419,919
1,820,909
3,062,879
962,326
1905 ..............
124
19,452
2,104,067
2,142.040
1,376,285
224,308
369,344
1,242,312
2,619,874
821,316
1906 ..............
425
21,736
1,989,979
1,802,685
1,560.956
341,044
619,924
1,763,210
3,231,027
1,167,630
1907 ..............
428
24,133
1,090,970
1,749,902
1,715-95°
310,411
549,624
2,216,933
4,577,812
1,243,529
Medeltal
1901-05 ........
401
19,549
1,202,262
1,648,332
1,395,573
246,386
399,429
1,622,084
3,503,859
892,619
I. Produktion.
69
IS! k;
1897..
1898..
1899.
1JMK).
1!M)1.....
1902 ......
1903 ......
1901......
1905......
Mekaniska verkstäder (forts.).
Tillverkn. (forts.).
Andra
ång
maskiner.
1906 ......
1907 ......
Medeltal
886,340
1,690,216
2,711,369
3,199,953
3.301,891
2,686,43 ij
2.442,615
i,64i,533
2,488,575
1,670,910
3,709,733
2,524,075!
Andra
motorer, ej
elektriska
(gas- in. in.).
Kronor.
516,944!
784,080!
670,453!
966,897!
1,077,897
1,261,905!
1,403.30!
1,667,768
2,086,753
1,761,684
3,505,381
6,137,741
Tillverkade arbetsmaskiner och redskap.
För bearbetning
af
metaller.
Kronor.
j För trämasse-,
pap.
, .
. i pers- och
betning _al tändsticka
-
För bearbetning
a:
trä o. d.
Kronor.
in. fl. indU''
strier.
Kronor.
För läder-,
kautschuk
m. fl.industrier
samt
hattmakeri.
Kronor.
För textilindustri,
sy- 0. stick-  maskiner.
andra
slag.
Kronor.
Kronor.
816,283
853,528!
1
1,236,512
1,398,293
1,440,260
612,638
703,725
638,955
756,154
595,819
1,009,311
1,441,361
i,3io,270|
1,878,715
1,965,287
2,395,193
2,477,759
1,754,234
1,692,434
2,191,088
2,346,734
1,919,141
3,006,401
3,158,191
914,439
956,130
T,710,229
1,230,805
1,122,097
1,405497
1,356,393
1,207.077
1,705.400
1,416,333
3,122,350
3,9H,552
5,198
64,220
76,846
54,814
36,824
17,976
50,358
27,530
51,100
26,475 |
50,680 I
57-39“
För sädeskvarns-,
choklad-,
bageri- m. fl.
industrier.
Kronor.
863,591
898,699
897,940
948,000
923,500
851,459
789,090
867.676
934,906
854,721
,007,265
-----6
174,975
190,811
194,108
172,592
205,675
182,167
189,617
196,788
169,643
222,746
170,915
276,110
181,253
187,831
142,205
210,723
204,402
3H,324
297,258
229,553
282,301
161,162
322,411
339,400
För socker-,
sprit-, margarin-
in. fl.
industrier.
Kronor.
1,258,127
417,715
320,741
466,837
479,290
688.980
465,953
388,209
408,948
257,095
442,738
526.981
1901-05
2,186,013
1,636,282
661,458
1,960,726
1,418,140
34,688
859,570
192,192
256,320
441,837
Mekaniska verkstäder (forts.).
Tillverkade arbetsmaskiner och redskap (forts.).
Diverse
För jordbruket,
redskap (ej
hand-) för
jordens
beredning.
sånings-  och skörde-  maskiner.
tröskverk,
harpor
m. m.
maskiner
för skördens
tillgodo-  görande.
mejeri-
maskiner
och
-redskap.
skyfflar,
spadar
m. m.
liar, klipp-  ningsmaski-  ner och ej
specif.
ler-, glas-  ur fl. indu-  strier 0.
torfberedn.
För upp-  fordring 0.
pressning.
maskin-  gods och
reparat.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
1896......
590,402
1,210,087
634,572
145,914
4.675,314
532,176
290,281
420,984
375,959
10,248,683
1897......
783,774
2,223,230
753,665
151,290
5,210,289
522,693
312,453
487,500
530,356
10,670,946
1898......
882,499
1,322,883
932,959
199,403
6,556,651
496,568
343,362
840,172
644,266
14,795,150
1899......
!,°97,775
1,398,932
921,535
124,588
7,717,838
624,818
372,261
681,613
922,398
16,041,260
1900......
796,638
1,198,219
993,492
171,315
8,019,693
601,360
331,922
880,586
751,860
16,953,984
1901......
789,632
1,332,676
1,160. ^28
155,713
8,886,292
498,495
268,995
629,371
916,730
15,746,110
1902.....
1,150,909
1,658,243
1,169,947
107,459
9,444,976
567,932
278,129
667,842
798,006
14,957,406
1903......
1,021,247
1,784,060
1.348,407
147,395
10,424,517
610,036
290,626
646,520
1,391,211
16,043,598
1901.....
1,183,085
2,059,713
1,219,565
196,288
8,930,747
705,410
331,980
1,003,472
1,715,533
17,191,638
1905......
1,122,599
1,879,747
1,129,095
186,985
9,048,819
737,400
315,582
883,809
1,243,566
16,394,922
1906......
1,509,869
2,669,822
1,468,825
283,962
10,337,104
850,392
393,833
1,580,516
2,688,909
22,138,576
11107......
1,603,317
3,799,542
2,158,377
309,408
11,736,747
971,895
372,629
2,599,634
3,552,223
24,311,140
Medeltal
1901-05
1,053,494
1,742,888
1,205,508
158,768
9,347,070
623,855
297,062
766,203
1,213,009
16,066,735
70
I. Produktion.
1
Fabriker för tillverkning af elektriska
maskiner och apparater.
Fabr. för öfverklädn.
af elektr. ledn.-tråd.
Glödlampfabriker.
Antal
fabri-
ker.
Antal
arbe-  tare. ’)
Dynamo-  maskiner,
accumul.
m. m.
.Tillverkning.
Telegraf- oclil
telefonappa-  rater, ring-  ledn. m. ra. |
Summa.
Antal
fabri-
ker.
Antal
arbe-
tare.1)
Till-
verkning.
Antal
fabri-
ker.
Antal
arbe-
tare.
Till-
verkning.
Kronor.
Kronor. |
Kronor.
Kronor.
Kronor.
1896 .........
19
932
_
2,611,700
3
107
486,800
3
194
379,465
1897 .........
14
1,511
—
4,335,474
2
133
606,400
O
O
188
449,755
1898 .........
15
2,140
—
6,311,428
3
164
910,996
2
160
290,535
1899 .........
19
2,528
—
-
8,115,816
2
245
1,201,169
2
156
144,000
1900 .........
20
2,642
—
9,006,926
2
180
1,109,825
1
46
96,104
1901 .........
21
2,315
—
—
7,279,359
0
0
147
939,970
1
54
96,000
1902 .........
23
2,417
—
—
7,907,313
4
166
I5OIO,IOO
1
83
93,750
1!MK» .........
19
2,619
2,688,487
5,811,048
8,499,535
0
0
202
1,123,983
2
107
168,000
1901 .........
23
2,923
3,825,259
6,570,551
10,395,810
0
0
183
1,271,732
4
125
253,000
1905 .........
23
2,698
2,926,783
7,239,570
10,160,353
2
218
1,538,949
3
130
225,100
1900 .........
20
3,395
5,256,512
8.343,039
13.599,551
2
265
1,946,624
2
101
181,500
1907 .........
18
3,829
! 7,762,825
9,037,496
16,800.321
2
253
2,294,365
3
203
410,450
Medeltal
1901-05 ...
j
i 22
i 2,594
3,146,843
6,540,356
8,849,674
3
183
1,176,947
2
100
|
167,170
lj Jfr sid. 9 amu. 1.
Fiskredskaps-
fabriker.
Vattenfiltrerapparat-
fabriker.
Solf-
och väfskeds-  fahriker.
Handtverk*
väfskedstil
irier för
1 verka.3)
Taxerad
inkomst.
Antal
fabri-
ker.
Antal
arbe-
tare.
Till-
verk-
ning.
Antal
fabri-
ker.
Antal
arbe-  tare. *)
Till-
verkning.
Antal
fabri-
ker.
Antal
arbe-
tare.
Till-
verkning.
Antal
väf-  skeds-l
ma-  kare. |
Antal
arbe-
tare.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
I
1896 .........
1
32
68,042
1
_
26,000
2
13
39,375
_
JS97
3
20
46,100
1
19
27,300
2
11
49,555
—
—
—
1898 .........
O
17
29,700
1
14
26,568
2
20
44,000
25
52
—
1899 .........
O
O
18
30,900
1
14
24,7H
2
21
43,800
48
84
1,500
I 1900 .........
3
19
36,000
1
11
22,503
O
O
22
64,605
28
46
550
1901 .........
0
0
17
37,400
1
11
26,000
4
44
63,715
34
53
—
1902 .........
3
17
25,380
1
11
25,116
2
26
55,092
13
27
800
i 1903 .........
3
17
24,522
1
11
18,669
2
33
55,875
16
27
|
1.350
’ 1904 .........
3
14
28.600
1
10
17,418
4
50
78,189
15
14
1,000
| 1905 .........
2
12
24,300
1
11
20,371
4
41
68,645
11
14
800
! 1900 .........
2
H
28,200
1
11
17,317
4
j 45
69,112
12
800
! 1907 .........
i :1
20
43,200
1
7
16,930
4
44
70,760
4
—
'' Medeltal
i 1901—05 ...
0
15
28,040
1
1 11
21,515
O
i 39
64,303
18
i 27
2) Jfr sid. 15 anm. 2.
3) Före 1898 äro dessa handtverkeri icke redovisade i den officiella statistiken.
I. Produktion.
71
Snickerifabriker för tillverkning af maskiner och. redskap.
Tillverkade maskiner och redskap.
För jordbruket.
fabri-
arbe-
För textil-
För kvarn-
redskap för
sånings-
redskap
ej
jordens
maskiner
för skördens
specificerade
beredning.
m. in.
tillgodogör.
maskiner.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
ls% .........
15
673
549.305
18,500
67,750
59,976
8,100
_
1897 .........
17
545
587,000
—
64,955
890
28,505
12,420
—
1898 .........
19
590
623,261
75,000
69,344
—
58,856
4,500
—
189!) .........
18
756
790,273
50,000
124,046
2,035
1,500
44,254
36,575
1900 .........
20
612
878,299
68,000
79,134
1,095
49,909
1,500
8,000
1901 .........
23
608
775,527
193,975
49,123
11,790
65,819
—
2,200
1902 .........
18
533
769,165
—
69,543
—
57,331
—
1,541
1903 .........
19
485
768,589
—
60,967
—
89,403
1,000
17,210
1904 .........
24
742
819,250
2,940
73,728
1,700
83,450
—
15,300
1905 .........
26
754
725,321
3,000
5$,993
4,100
138,124
50
12,079
: 1900 .........
27
823
965.384
6,100
48.860
16,275
129.224
170
15,139
1907 .........
28
835
1,087,685
6,230
50.736
S,4io
256,521
230
14,189
Medeltal
! 1901—05 ...
22
624
771,570
39,983
61,871
3.518
86,825
210
9,666
'') Jfr sid. 9 anm. 1.
Handtverkerier för
itröskverksbygge m.m.
Instrumentfabriker.
Handtverkerier för
instrumenttillverkn.
Antal
trösk-  verks- 0.
kvarn-  byggare.
Antal
arbe-
tare.
Taxerad
inkomst.
Antal
fabri-
ker.
Antal
arbe-  tare. *)
Tillverkade instrument.
Antal
arbe-
tare.
Taxerad
inkomst.
Kirurgiska.
Matemati-  ska, optiska,
fysiskam.fi.
Musika-
liska.
instru-
ment-
makare.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
18% .........
13
19
4,450
55
653
133,000
179,670
1,039,688
78
133
81,275
1897 .........
11
22
2,100
so
651
250,000
158,238
1,042,863
84
170
122,150
1898 .........
14
29
3,400
55
779
239,600
212,739
1,330,349
97
162
125,200
189!) .........
13
20
5,55°
62
878
148,565
331,602
1,443,887
82
138
118,050
1900 ........
16
19
8,300
64
924
265,304
357,404
1,719,066
71
100
99,200
1901..........
24
28
7,500
62
859
283,000
227,034
1,684,764
85
118
129,291
I 1902 .........
35
21
9,000
65
902
355,000
220,934
1,897,835
87
106
121,350
! 1903 .........
40
11
6,495
74
961
290,000
345,574
1,980,951
98
129
134,881
1 1901 .........
45
20
7,400
73
992
405,000
395,351
2,066,469
90
134
111,764
1905 .........
44
25
6,783
72
996
430,000
406,972
2,246,182
109
133
146,868
1900 .........
37
25
11,891
73
1,086
520,000
! 599,754
2,633,645
91
140
•29,437
1907 .........
39
31
8,150
75
1,097
489,700
940,018
2,888,869
92
139
159,317
Medeltal
1901-05 ...
38
21
7,436
69
942
, !
352,6001 319,173
1,975,240
94
124
128,831
s) Jfr sid. 9 amu. 1.
72
I. Produktion.
Urfabriker.
Fabriker för till-  verkning af urdelar.
Urin åkerier.
Antal
fabri-
Antal
arbe-
Till-
verkning.
Antal
fabri-
Antal
arbe-
Till-
verkning.
Antal
unna-
Antal
arbe-
Taxerad
inkomst.
ker.
tare.
ker.
tare. *)
kåre.
tare.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
1890 .........
O
O
84
149,237
2
15
24,050
828
611
636,869
i 1897 .........
Q
O
89
159,437
3
50
60,900
892
640
673,788
j 1898 .........
o
88
143,457
4
24
95,800
875
633
687,619
1899 .........
o
O
89
159,435
5
68
188,068
926
691
754,434
I 1900 .........
4
137
174,418
Q
O
29
144,162
964
714
802,839
j litOl .........
3
85
166,578
7
42
141,045
1)71
702
854,601
; 1902 .........
4
105
166,600
5
49
163,948
1,022
690
862,658
! 1903
4
118
181,942
5
56
174,500
1,098
701
887,431
1904
4
127
207,969
4
57
190,900
1,157
713
961,990 j
1905 .........
4
121
208,034
4
64
247,000
1,161
713
1,019,986
1906 .........
4
no
172.034
4
71
231,600
1,137
678
1,035,281
1907
5
117
231,045
4
75
223,000
1,118
668
1,040,4131
Medeltal
1901-05 ...
4
in
186,225
5
54
183,479
1,082
704
917,333
*) Jfr sid. 9 anm. 1.
Boktryckerier, större.
Lito- och kemigrafiska
anstalter.
Boktryckerier,
mindre.
Antal
trycke-
rier.
Antal
arbe-
tare.2)
Sätt- och
trycknings-  kostnader.
Förbru-  kadt pap-  per.
Antal
anstal-
ter.
Antal
arbe-
tare.
Till-
verkning.
Antal
bok-
tryckare.
Antal
arbe-
tare.
Taxerad
inkomst.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
1896 .........
261
5,169
8,157,304
26
653
1,873,379
54
98
57,790
1897 .........
267
4,834
''5,530,688
2,986,652
26
1,330
1,984,393
50
77
61,162
1898 .........
280
4,863
0,171,698
3.335,012
26
1,420
2,095,656
60
107
68,010
1899 .........
296
5,145
7-069,597
3,721,146
30
1,519
2,179,875
64
113
75,696
1900
305
5,275
7,334,583
3,913,193
29
1,544
2,413,989
61
177
79,900
1901
314
5,284
7,832,532
4.231,481
32
1,570
2,517,553
91
267
132,140
1902
327
5,491
8,243,933
4,633,093
31
1,514
2,534,587
87
112
86,045
1903
339
5,633
8,776,915
4,582,244
36
1,720
2,831,139
112
194
129,373
1904 .........
353
5,841
9.270,745
4,995,116
38
1,678
2,987,252
in
143
80,206
1905 .........
358
6,082
10,024,491
5-493,993
40
1,868
3,550,276
106
150
83,066
1906 .........
368
6,356
10,744,300
5,676,249
38
1,971
3,770,632
124
214
111,452
1907 .........
365
6,443
11,601,611
6,291,159
38
1,975
3,734,094
124
252
m,oi6
Medeltal
1901-05 ...
338
5,666
8,829,723
4,787,185
35
1,670
2,884,161
101
173
102,166
2) Jfr sid. 9 anm. I.
I. Produktion.
73
Elektricitetsverk.
Isoleringsmassefabriker.'')
Eampfabriker.
Antal
Till-
Antal
Antal
Till-
Antal
Antal
Till-
Antal
arbe-
verkning.
fabri-
arbe-
verkning.
fabri-
arbe-
verkning.
tare.
ker.
rare.2)
ker.
tare.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
1896 .........
31
164
1,039,609
4
167
374,000
1897 .....
34
178
2
7
4
204
1898 .........
38
230
1,570,607
5
10
81,670
4
203
675,00,0
1899 .........
49
302
2,200,268
5
16
95JÖO
2
179
440,000
1900 .........
54
363
2,705,799
6
4
61,108
3
189
430,200
1901 .........
63
417
3,365,939
5
8
57,624
3
187
397,000
1902 .........
71
507
3,788,139
7
11
467,220
1903 .........
81
598
4,403,808
9
11
81.766
3
165
445,500
190! .........
80
659
5,147,957
8
9
85,916
0
0
199
795,000
1905 .........
91
755
6,357,568
7
9
74,393
3
240
800,100
1906 .........
102
901
7,939,397
6
14
74,024
Q
O
236
809.650
1997 .........
109
973
9,683,813
5
14
74J''78
3
204
840,766
Medeltal
1901-05 ...
77
587
4,612,682
7
10
73,013
3
191
580,964
*) Före 1897 äro dessa fabriker ej redovisade i den officiella statistiken. 2) Jfr sid. 9 anm. 1.
Xeksaksfabriker.
Knappfabriker.
Klosettfabriker.
Antal
Antal
Till-
Antal
Antal
Till-
Antal
Antal
Till-
fabri-
arbe-
verkning.
fabri-
arbe-
verkning.
fabri-
arbe-
verkning.
ker.
tare.2)
ker.
tare.
ker.
tare.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
1896 .........
8
155
124,666
6
91
214,794
2
15
31,047
1897 .........
9
193
184,358
5
50
191,450
3
16
40,073
1898 .........
8
140
157,847
2
35
69,000
2
15
40,620
1899 .........
10
165
188,956
4
89
99,200
2
19
47,265
1900 .........
10
154
228,694
4
37
191,650
2
17
46,198
1901 .........
7
149
211,242
4
64
301,800
2
19
41,670
1902 .........
9
174
254,148
4
109
344,000
2
15
36,899
1903 .........
11
219
293,224
4
108
349,000
2
18
41,072
1901 .........
12
232
339,312
4
144
387,500
2
18
46,916
1905 .........
11
209
320,946
4
147
427,000
2
15
46,509
1906 .........
11
266
338,457
6
164
471,720
2
16
47,116
1907 .........
13
254
403,794
5
172
582,185
2
18
47,974
Medeltal
1901—05 ...
10
197
283,774
4
114
361,860
2
17
42,613
2) Jfr sid. 9 anm. 1.
10
74
I. Produktion.
Skyltfabriker.•)
Reseffektfabriker.
Mösskärmfabriker.
Antal
Antal
Till-
Antal
Antal
Till-
Antal
Antal
Till-
1
fabri-
arbe-
verkning.
fabri-
arbe-
verkning.
fabri-
arbe-
verkning.
''
ker.
tare.
ker.
tare.
ker.
tare.
i
1
Kronor.
Kronor.
Kronor.
isiw;.........
_
4
114
291,118
„
_
__
1897 .........
—
—
—
3
99
288,414
—
—
—
189S .........
—
—
—
5
149
359,647
1
3
3,600
1899 .........
—
—
—
6
201
539,119
1
3
3,400
1900 .........
—
—
—
7
170
571,628
1
4
3,400
1901..........
O
O
13
22,256
7
196
665,280
1
3
2,400
1902 .........
4
30
103,162
9
184
662,056
1
2
0
0
rf
1908
4
29
142,031
8
181
696,805
—
—
—
1901 .........
4
23
147,986
8
190
661,408
—
—
—
1905
5
30
163,625
9
237
790,500
—
—
—
1900 .........
5
36
185,823
9
271
1,027,918
—
—
—
1907
6
33
173,903
8
264
626,138
—
—
—
Medeltal
1901-05
4
25
115,812
8
198
695,210
—
—
—
*) Före 1901 äro dessa fabriker ej redovisade i den officiella statistiken.
Fiberfabriker.
Mj ölkfilterfabriker.
Antal
fabriker.
Antal
arbetare.
Tillverkning.
Antal
fabriker.
Antal
arbetare.
Tillverkning''.
Kronor.
Kronor.
1896 .....................
-
_
_
1897 .....................
-
—
—
—
—
1898 .....................
—
—
—
—
—
—
1899 .....................
—
—
—
—
—
—
1960 .....................
—
—
—
—
—
1901 .....................
—
—
—
—
—
—
1902 ....................
—
_
—
—
—
—
1903 ....................
—
—
—
—
—
—
1904 .....................
1
10
15,000
1
16
48,000
1905
1
12
46,700
1
14
63,560
1906 .....................
1
14
95,000
1
19
72,000
1907 .....................
2
86
557,000
1
19
90,000
Medeltal
1901-05
—
—
—
—
—
—
BIL. II.
riges in- och utförsel, öfversikt efter
varugrupper 1871—1907.
76
II. In- och. utförsel.
H i n g
stål
T
under
ö 1,
ett år.!)
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
J styck.
kronor.
styck.
kronor.
styck.
kronor.
styck.
kronor.
1871 ..................
|
40
24,500
8
3,200
i 1875 ..................
34
13,600
11
4,400
—
—
—
—
1880 ..............
41
16,400
8
3,200
—
—
—
—
1&S5 .................
168
67,200
77
30,800
—
—
—
—
1886 .................
58
23,200
86
34,400
—
—
_
18S 7 ..........
51
20,400
52
20,800
—
—
—
—
1888 .................
69
27,600
74
29,600
39
1,950
—
—
1889 .................
25
10,000
12
4,800
41
2,050
—
—
1S90 ..................
64
25,600
16
6,400
60
3,000
—
—
1891 ..................
59
23,600
8
3,200
99
4,950
—
—
1892 ..................
80
32,000
12
4,800
99
4,950
1
50
1893 ..................
88
35,200
18
7,200
24
1,200
1
50
1894 ..................
58
87,000
5
2,500
87
8,700
2
200
1895 ..............
103
154,500
* 5
2,500
112
11,200
2
200
1896 .................
106
159,000
8
4,000
162
16,200
4
400
1897 ........''.........
101
156500
10
5,000
247
24,700
3
300
189S ..................
101
156500
12
6,000
203
20,306
—
—
189!) ..................
87
130,500
17
8,500
177
17,700
—
—
1900 ..................
99
148,500
17
8,500
205
20,500
4
400
1901 ..................
99
148,500
1
500
174
17,400
• 2
200
1902 ..................
100
150,000
21
10,500
608
60,800
7
700
1903 .................
81
121,500
4
2,000
258
25,800
10
1,000
1904 ..................
102
153,000
6
3,000
191
19,100
8
800
1905 .................
85
127,500
3
1,500
95
9,500
3
300
1906 ..................
69
io3,5ck>
2
1,000
203
20,300
739
73,900 1
1907 ..................
123
307,500
3
2,400
197
59,100
734
110,100 i
Medeltal
1871-75 ............
42
18,340
53
21,360
—
—
—
—
1886-90 ...........
53
21,360
48
19,200
47
2,333
—
—
1901-05 ............
93
140,100
7
3,500
265
26,520
6
600
’) Före 1888 bland summa hästar.
II. In- och. utförsel.
77
Hästar,
andra slag än föl och hingstar. ’)
Summa
hästar utom hingstar.
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
styck.
kronor.
styck.
kronor.
styck.
kronor.
styck.
kronor.
_
_
_
1,785
609,250
1,012
253,000
1871
—
—
—
—
941
235,250
762
190,500
1875 I
—
—
—
—
2,815
703,750
2,579
644,750
1880
—
—
—
—
2,487
746,100
1,669
500,700
1885 i
—
—
—
—
1,529
458,700
1,694
508,200
1886
—
—
—
—
969
290,700
2,337
701,100
1887
1,093
327,900
3,503
1,050,900
1,132
329,850
3,503
1,050,900
1888
1,418
425,400
3,305
991,500
1,459
427,450
3,305
991,500
1889
1,123
336,900
3,852
1,155,600
1,183
339,900
3,852
1,155,600
1890
718
215,400
4,556
1,366,800
817
220,350
4,556
1,366,300
1891
725
217,500
2,853
855,900
824
222,450
2,854
855,950
1892
794
238,200
2,235
670,500
818
239,400
2,236
670,550
1893
1,142
380,000
1,864
904,000
1,229
338,700
1,866
904,200
1894
1,110
370,250
2,013
963,000
1 Q6>6>
381,450
2.015
963,200
1895
j 1,671
533,950
2,031
962,000
1,833
550,150
2,035
962,400
1896
1,403
477,450
1,929
930,750
1,650
502,150
1,932
931,050
1897
j 1,393
531,300
1,664
813,000
1,596
551,600
1,664
813,000
1898
1,745
676,700
1,484
731,000
1,922
694,400
1,484
731,000
1899
2,106
763,100
1,399
696,500
2,311
783,600
1,403
696,900
1900
1,095
423,900
1,132
562,750
1,269
441,300
1,134
562,950
1901
1,196
433,050
805
376,500
1,804
493,850
812
377,200
1902
2,034
736,700
801
379,250
2,292
762,500
811
380,250
1903
1,961
654,750
1,347
659,250
2,152
673,850
1,355
680,050
1904
1,365
473,550
2,766
1,368,000
1,460
483,050
2,769
1,388,300
1905
1,758
610,300
5,782
2,877,750
1.961
630,600
6,521
2,951,650
1908
2,128
1,702,400
5,057
2,528,500
2,325
1,761,500
5,791
2.638,600
1907
Medeltal
_
—
—
—
1,540
417,700
2,164
541,050
1871-75
1,211
363,400
3,553
1,066,000
1,254
369,320
2,938
881,460
1886-90
1,530
544,390
1,370
669,150
1,795
570,910
1,376
669,750
| 1901-05
l) Före 1888 bland samma hästar.
78
II. In- och utförsel.
!
T j u r a x*.
0
e a r.J)
Kor.1)
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
Införsel
styck.
kronor.
styck.
kronor.
styck.
kronor.
styck.
kronor.
styck.
kronor.
1871.........
7
1,900
120
30,000
i
1
1
j
| 1875.........
20
3,500
196
53,900
—
—
—
—
—
|
1880........
109
19,075
592
133,200
—
—
—
—
—
! 1885.........
;
280
70,000
2,511
602,640
401
80,200
13,861
3,326,640
2,507
376,050
1886........
104
26,000
2,469
617,250
230
46,000
12,671
2,534,200
1,344
201,600
1887.........
184
46,000
2,621
589,725
103
20,600
17,345
3,902,625
1,139
170,850
1888.........
188
47,000
2,296
574,000
539
107,800
16,219
3,892,560
1,664
249,600
! 1889.........
455
113,750
2,605
716,375
486
97,200
11,453
2,977,780
3,335
500,250
1 1890.........
624
156,000
2,456
736,800
854
170,800
7,941
2,104,365
5,282
792,300
1891.........
590
147,500
2,384
596,000
597
119,400
9,599
1,919,800
2,360
354,ooo
1 1892........
226
56,500
2,784
696,000
228
45,600
5,667
1,133,400
1,964
294,600
1893.........
337
84,250
4,129
1,032,250
139
27,800
4,297
859,400
962
144,300
1894.........
323
129,200
4,359
1,307,700
125
25,000
4,090
818,000
1.327
132,700
1895.........
407
162,800
6,021
1,806,300
82
16,400
3,752
750,400
1,392
139,200
1890.........
390
156,000
5,812
1,743,600
30
6,000
4,358
871,600
2,287
228,700
1897.........
377
150,800
4,114
1,234,200
34
6,800
1,962
392,400
1,306
130,600
1898.........
202
80,800
328
98,400
16
3,200
15
3,000
1,692
169,200
1899.........
328
131,200
1,031
309,300
16
3,200
115
23,000
1,608
160,800
1900.........
243
97,200
1,175
352,500
31
6,200
86
17,200
1,401
140,100
1901.........
275
110,000
920
276,000
43
8,600
131
26,200
2,222
222,20oj
1902.........
402
160,800
2,579
773,700
25
5,000
392
78,400
1,008
100,800;
190:}.........
535
214,000
4,601
1,380,300
185
37,000
313
62,600
2,186
218,600!
190!.........
710
284,000
4,587
1,376,100
34
6,800
356
71,200
2,465
246,500;
1905.........
1,064
425,600
5,197
1,559,100
9
1,800
830
166,000
2,429
242,900j
1906.........
850
340,000
3,164
949,200
18
3,600
633
126,600
3,854
385,400!
1907.........
341
238,700
2,394
957,600
21
10,500
360
180,000
4,267
1,280,1001
Medeltal
i
;
1871-75
15
2,830
154
46,072
—
—
—
— i
1886-90...
311
77,750
2,489
646,830
442
88,480
13,126
3,082,306
2,553
382,920!
1901-05...
597
238,8S0
3,577
1,073,040
59
11,840
404
80,880
2,062
2o6,20o|
1 Före 1885 bland summa nötkreatur.
II. In- och utförsel.
79
K c
r.'')
Ungnöt och kalfva^. *)
Summa
nötkreatur utom tjurar.
Utförsel
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
styck.
kronor.
styck.
kronor.
styck.
kronor.
styck.
kronor.
styck.
kronor.
170
40,550
14,156
2,831,200
j
1871
—
—
—
—
—
1,539
184,680
20,067
4,816,080
1875
i —
—
—
—
—
2,064
247,680
33,649
4,290,247
1880
9,389
2,112,525
482
24,IOO
2,823
112,920
3,890
480,350
26,073
5,552,085
1885
8,236
1,235,400
197
9,850
1,624
81,200
1,771
257,450
22,531
3,850,800
1886
8,090
1,213,500
575
28,750
1,788
89,400
1,817
220,200
27,223
5,205,525
1887
15,249
3,049,800
172
8,600
1,905
95,250
2,875
366,000
33,373
7,037,610
1888
20,718
3,729,240
140
7,000
2,637
131,850
3,901
604,450
31,808
6,838,870
1889
24,031
4,806,200
547
27,350
1,951
97,550
0,683
990,450
33,923
7,008,115
1890
16,676
2,501,400
109
5,450
1,782
89,100
3,066
478,850
28,057
4,510,300
1891
!
9,661
1,449,150
140
7,000
1,163
58,150
2,332
347,200
16,491
2,640,700
1892
3,999
599,850
297
14,850
196
9,800
1,398
186,950
8,492
1,489,050
1893
j 5,449
857,800
148
13,320
472
23,600
1,600
171,020
10,011
1,699,400
1894
i 10,715
1,709,750
107
9,630
1,162
58,100
1,581
165,230
15,029
2,518,250
1895
| 12,838
2,088,775
97
8,730
2,138
106,900
2,414
243,430
19,334
3,067,275
1896
8,468
1,361,075
96
8,640
1,928
96,400
1,436
146,040
12,358
1,849,875
1897
1,086
108,600
63
5,670
41
2,050
1,771
178,070
1,142
113,650
1898
1,899
209,175
24
2,160
422
21,100
1,648
166,160
2,430
253,275
1899
!
2,036
1
254,600
97
8,730
523
26,150
1,529
155,030
2,645
297,950
1900
!
1,965
212,925
31
2,790
280
14,000
2,296
233,590
2,376
253,125
1901
7,590
827,775
136
12.240
2,239
111,950
1,169
118,040
10.221
1,018,125
1902
8,364
917,475
107
9,630
3,721
186,050
2,478
265,230
12.398
1,166,125
1903
,
1
7,826
838,925
311
27,990
5,553
277,650
2,810
281,290
13,735
1,187,775
1904
9,446
1,246,625
677
60,930
5,987
299,350
3,115
305,630
16,263
1,711,975
1905
11,202
1,517,175
1,222
109,980
4,978
248,900
5,091
498,980
16,813
1.892,875
1906
:
5,075
1,015,000
96
9,600
3,346
267,680
4,384
1,300.200
8.781
1.462,680
11107
Medeltal
—
—
—
—
647
81,670
19,952
4,983,986
1871-75
15.265
2,806,828
326
16,310
1,981
99,050
3,321
487,710
30,372
6,188,584
1886-90 :
1
7,038
808,745
252
22,716
3,556
177,800
2.374
240,756
10,999
1,087,425
11(01—05 1
J) Före 1885 bland summa nötkreatur.
80
II. In- och utförsel.
Baggar.
Par,
andra slag.
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
styck.
kronor.
styck.
kronor.
styck.
kronor.
styck.
kronor.
1S71 ..................
5
400
750
17,100
347
8,850
16,567
414,175
1875 ..................
10
300
275
5,500
421
4,210
16,433
279,361
1880 ..................
139
4,170
37
888
269
2,690
29,554
664,965
1885 ..................
115
3,450
510
14,280
1,414
28,280
26,867
403,005
1886 ..................
17
510
1,678
50,340
808
16,160
28,608
572,160
1887 ..................
25
750
1,135
34,050
867
17,340
31,267
625,340 i
18S8 .................
10
300
2,150
53,750
804
16,080
37 915
758,300
1889 ..................
83
2,490
3,722
93,050
648
12,960
40,167
803,340
1890 ..................
190
5,700
1,354
33,850
935
18,700
32,952
823,800
1891 ..................
80
2,400
563
16,890
503
10,060
26,604
532,080
1892 ..................
8
240
62
1,860
399
7,980
18,943
378,860
1893 ..................
27
810
2
60
377
7,540
315
6,300
1894 ..................
11
275
9
225
163
2,934
1,546
27,828
1895 ..................
24
600
53
1,325
104
1,872
2,906
52,308
1896 ..................
3
75
7
>75
116
2,088
12,786
230,148
1897 ..................
19
475
—
146
2,628
9,060
163,080
1898 ..................
5
125
—
—
61
1,098
221
3,978
1899 ..................
20
soo
6
>5°
76
1,368
2,949
53,082
1900 ..................
16
400
919
22,975
79
1,422
1,768
31,824
1901 ..................
21
525
1
25
51
918
1,560
28,080
1902 ..................
7
175
154
3,850
57
1,026
2,743
49,374
1903 ..................
79
1,975
134
3,350
198
3,564
3,316
59,688
190! ..................
30
750
95
2,375
273
4,914
4,652
83,736
i »05 ..................
26
650
49
1,225
288
5,184
3,062
55,116
1906 ..................
15
375
101
2,525
158
2,844
2,541
45,738
1907 ..................
51
7,650
298
22,350
89
2,330
1,115
28,730
Medeltal
1871-75 ............
9
320
1,136
27,902
194
3,012
16,592
317,358
1886-90 ............
65
1,950
2,008
53,oo8
812
16,248
34,182
716,588
1901-05 ............
33
815
87
2,165
173
3,121
3,067
55,199
II. In- och utförsel.
81
Fargalta
r.
Svin,
andra slag.
I
1
.
Införsel
[
Utförsel
Införsel
Utförsel
(kilogram
kronor.
kilogram.
kronor.
kilogram.
kronor.
kilogram.
kronor.
—
300
—
40
_
77,330
I
692,160
1871
—
j
IOO
—
j —
—
1x7,780
—
861,366
1875
—
35°
—
IOO
—
141,210
—
1,190,310
1880
i 5,525
3,250
4,505
2,650
742,954
210,270
3,410,232
965,160
1885
i 3,825
2,250
340
200
928,348
262,740
3,387,336
958,680
1880
3,230
1,900
1,870
1,100
1,380,332
390,660
3,934,720
1,113,600
1887
1,095
670
—
‘ —
211,517
148,061
18,756
5,571
1888
783
587
—
—
86,268
60,388
237,121
165,985
1889
i 2,018
'',514
933
700
68,210
47,747
169,256
118,479
1890
1,598
1,199
6,403
4,802
67,691
47,384
334,706
234,294
1891
277
208
14.365
10,774
38,289
26,802
382,190
267,533
1892
242
182
10,163
7,622
29,395
20,577
246,871
172,810
1893
464
I l6
4,735
1,184
18,296
8,233
290,115
130,552
1894
1,342
336
18,620
4,655
9,462
4,258
598,953
269,529
1895
100
25
9,370
2,343
3,409
''•534
1,889,903
850,456
1800
!
875
219
6,540
981
15,104
6,797
769,717
346,373
1897
810
203
—
—
19,079
8,586
—
— ''
189S
164
4i
—
—
12,004
5,402
1,260
567
1899
116
29
—
—
7,766
4,660
2,479
1,487
1900
169
42
—
—
11,313
6.788
890
534
1901
! 1,004
251
—
—
5,451
3,271
25,472
>5,283
1902
496
124
210
32
4,318
2,591
22,674
13,604
1903
95
24
845
12 7
3,377
1,857
9,742
5,358
1904
j 406
102
—
—
6,016
3-9io
9,298
6,044
1905
1,426
357
—
—
14,085
11,268
1,525
1,220
1900
407
712
450
900
6,538
6,538
2,890
5,058
1907
Medeltal
—
150
—
8
—
85,138
883,575
1871-75
2,190
1,384
629
400
534,9oö
181,919
1,549,438
472,463
1880-90
C"
Tfl
IO9
211
32
6,095 1
3,683
13,615
8,165
1901-05
11
82
II. In- och utförsel.
Ankor.
G ä
s s.
H ö
n s.
. i
Införsel
Utförsel
Införsel i
I
Utförsel
Införsel
Utförsel
styck.
kr.
styck.
kr.
styck.
Jkr.
styck.
kr.
styck.
kr.
styck.
kr.
1871.........
13
13
1,541
3,082
;
8|
24
I
21,254
63,762
37
30
6,734
6,734
1875.........
21
21
856
856
2i
6;
12,010
36,030
183
146
612
490
1880.........
3
3
1,530
1,530
12
36
18.478
55,434
204
163
2,876
2,301
1885.........
86
86
1,142
1,142
96
288
12,412
37,236
4,236
3,389
3,046
2,437
| 1880.........
265
265
1,328
1,328
120
360
11,649
34,947
2,543
2,034
4,772
3,818
1887.........
31
3i
1,556
1,556
125
375
10,568
31,704
1,329
1,063
5,095
4,076
! 1888.........
53
53
1,729
1,729
327
981
8,379
25,137
684
547
7,423
5,938
| 1889.........
22
22
659
659
157
47i
8,415
25,245
780
624
7,529
6,023
1890.........
129
129
418
418
562
1,686
9,227
27,681
1,415
1,132
11,303
9,042
1 1891.........
9
9
780
780
26
78
7,133
21,399
672
538
12,430
9,944
1892........
5
5
52
52
5
15
4,831
14,493
844
675
10,026
8,018
1 1893.........
7
7
119
119
14
42
2,689
8,067
432
346
10,956
8,765
| 1894.........
6
6
107
107
6
18
3,050
9,150
1,090
872
11,262
9,010
! 1895.........
1
I
—
—
890
2,670
2,645
7,935
736
589
11,814
9,451
1
180(5.........
42
42
_
_
4,066
12,198
2,157
6,471
1,251
1,001
12,523
10,018
1897.........
81
81
—
—
7,040
21,120
1,164
3,492
3,118
2,494
7,596
6,077
1898.........
27
27
—
—
7,899
23,697
763
2,289
2,169
i,735
2,543
2,034
1899.........
47
47
—
—
8,697
26,091
67
201
1,977
1,582
1,414
1,131
1900.........
23
-3
—
—
18,071
54,213
6
18
2,554
2,043
597
478
1901.........
71
71
27,051
81,153
6
18
1,857
1,486
2,075
1,660
1902........
138
138
__
_
26,344
79,032
—
—
1,349
1,079
3,361
2,689
1903
67
67
_
_
29,014
87,042
—
—
1,419
i,i35
973
778
1904 .....
75
75
_
_
29,185
87,555
8
24
1,021
817
763
610
1905........
19
19
11
II
21,287
63,861
55
165
1,764
1,411
670
536
15)00........
233
443
_
—-
30,959
139,316
—
1,959
i,959
757
757
1907........
282
564
_
—
3,216
11,256
1,002
3,507
399
479
385
462
Medeltal
1871-75
12
12
1,686
1,997
49
146
13,039
39,117
155
124
!
5,183
4,416
1886-90
100
100
1,13g
M3*
25g
775
9,648
28,94:
1,35C
1,08c
7,224
1
5,779
1901-05
74
74
2
l
26,57C
79,729
I
14]
4
1,482
1.18C
|
1,568
1,255
II. In- och utförsel.
83
Kalkoner.
Fåglar,
andra slag.
B
n.
Kräft-  stjärtar. ’)
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
Införsel
styck.
kr.
styck.
kr.
styck.
kr.
styck.
kr.
kr.
kr.
kg.
kr.
T-
_
_
43
43
427
427
_
■
1871
99
594
7
42
193
193
no
no
25
—
—
1875
33
198
27
162
363
363
15
15
153
—
—
—
18S0
37
222
36
216
446
446
114
114
3,495
—
—
—
1885
45
27O
35
210
654
654
163
163
3,415
—
—
—
1880
17
102
—
—
335
335
86
86
1,885
20
—
—
1887
172
1,032
25
150
327
327
315
315
4,268
220
—
—
1888
491
2,946
23
138
732
732
354
354
3,018
54
—
—
1889
228
1,368
2
12
1,065
1,065
405
405
5,068
25
—
—
1890
459
2,754
16
96
744
744
1,430
1,43°
MS»
_
—
1891
412
2,472
—
—
706
706
386
386
381
—
—
1892
1,173
7,038
15
90
713
713
392
392
878
—
4,790
4,790
1893
1,369
8,214
—
—
608
608
314
314
1,297
—
4,519
4,519
1894
1,418
8,508
—
—
3,596
1,596
379
379
1,094
—
4,367
4,367
1895
1,134
6,804
—
—
2,334
2,334
347
347
2,109
—
3,620
3,620
1896
1,005
6,030
—
—
2,621
2,621
231
231
2,238
—
5,504
5,504
1897
|
1,153
6,918
—
—
3,021
3,021
143
143
1,112
—
5,931
5,931
1898
1,195
7,170
—
—
2,931
2,931
220
220
2,040
—
4,973
4,973
1899
1,013
6,078
_
—
2,596
2,596
128
128
1,615
—
4,759
4,759
1900
1,330
7,980
—
—
5,372
5,372
349
349
1,070
—
7,432
7,432
1901
721
4,326
—
—
3,314
3,314
139
139
1,885
—
6,007
6,007
1902
1
360
2,160
—
—
4,538
4,538
518
518
1,673
—
6,838
6,838
1903
201
1,206
7
42
5,887
5,887
23
23
3,214
'' —
4,446
4,446
1904
43
258
—
—
4,200
4,200
136
136
1,941
—
7,488
7,488
1905
4
24
—
—
6,639
6,639
368
368
1,953
11,036
11,036
15(06
18
144
—
—
5,241
2,621
235
118
2,174
13
6,734
10,101
1907
Medeltal
33
197
47
280
251
251
132
132
7
—
—
—
1871-75
191
1,144
17
102
623
623
265
265
3,531
64
—
—
1886-90 |
531
3,186
1
8
4,662
4,662
233
233
1,957
—
6,442
6,442
1901-05 ]
*) Före 1803 bland kött, ej specif. slag.
84
IT. In- ocli utförsel.
Kött.
Af få
gel.
Ej speoif. slag.
Summa
kött alla slag samt kräftstjärtar.
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
1871......
580,526
341,425
88,798
52,225
1875......
—
—
—
—
—
—
—
—
759,823
446,875
120,891
7I,IOO
1880......
—
—
—
—
—
—
—
—
1,408,957
828,650
118,851
69,900
1885......
—
—
—
—
—
—
—
—
1,331,190
1,198,071
211,294
190,165
1886......
_
_
_
—
—
—
—
1,363,827
1,227,444
165,991
149,392
1887......
—
—
—
—
—
—
—
—
1,356,479
1,220,831
171,492
154,343
1888...:..
—
—
—
—
—
—
—
—
1,691,858
1,283,408
174,574
157,117
1880......
148,366
148,366
62,135
02,135
1,467,478
880,487
224,270
134,562
1,615,844
1,028,853
286,405
198,697
1890.....
139,973
139,973
60,374
60,374
1,048,866
629,320
190,277
114,166
1,188,83!)
769,293
250,651
174,540
1801.......
134,388
134,388
61,768
61.768
1,125,433
675,260
298,310
178,986
1,259,821
809,648
360,078
240,754
1892......
118,820
118,820
50,787
50,787
681,050
477,670
288,313
201,819
799,870
596,490
339,100
252,606
1803......
97,722
97,722
51,906
51,906
576,850
403,795
660,027
462,019
679,362
506,307
711,933
513,925
1894......
137,079
137,079
37,716
37,716
629,344
314,672
667,967
333,984
770,942
456,270
705,OSS
371,700
1895......
156,894
156,894
42,280
42,280
745,526
372,763
673,191
336,596
906,787
534,024
715,171
378,876
1896......
146,031
146,031
45,338
45,338
670,506
335,253
411,417
205,709
820,157
484,904
251,047
1897......
210,156
210,156
33,889
33,889
748,054
374,027
462,850
231,425
963,714
589,687
190,739
265,314
1898......
212,378
212,378
27,584
27,584
925,062
462,531
448,071
224,036
1,143,371
680,840
175,655
251,620
1899......
229,101
229,101
24,871
24,871
1,111,193
555,597
136,947
68,474
1,345,267
789,671
161,818
93,345
1900......
309,497
309,497
21,082
21,082
1,199,116
599,558
192,725
96,363
1,513,372
913,814
213,807
117,445
1901......
305,445
305,445
15,069
15,069
1,034,843
517,422
156,105
78,053
1,347,720
830,299
171,171
93,122
1902......
235,449
235,449
25,984
25,984
1,095,747
547,874
1,754,282
877,141
1,337,203
789,330
1,780,266
903,125
1903......
249,023
249,023
13,368
13,368
1,265,873
632,937
1,582,928
791,464
1,521,734
888,798
1,596,296
804,832
1904......
327,399
327,399
5,393
5,393
1,406,260
703,130
1,744,820
872,410
1,738,105
1,034,975
1,750,213
877,803
1905......
301,794
301,794
16,288
16,288
1,387,573
693,787
1,617,779
808,890
1,696,855
1,003,069
1,631,067
825,178
1906......
301,984
301,984
9,883
9,883
2,498,021
1,249,011
1,384,145
692,073
2,811,011
1,562,031
1,391,028
701,958
1907......
Heäeltal
269,546
297,493
4,876
5,680
3,025,200
2,070,179
822,164
508,784
3,301,180
2,377,773
827,010
514,464
1871-75
—
—
—
—
—
—
—
—
738,561
434,370
131,289
77,215
1886-90
144,170
144,170
61,255
61,255
1,258,172
754,904
207,274
124,364
1,443,369
1,105,966
209,823
166,418
1901-05
283,822
283,822
15,220
I 5.220
1,238,059
619,030
1,371,183
685.592
1,528,323
909,294
1,380,103
700,812
II. In- och utförsel.
85
-
Flas
k.
i
Rökt.
Andra slag.
Summa
fläsk alla slag.
Införsel
j
Utförsel
Införsel
Utförsel
|
Införsel
Utförsel
kilogr
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
i
—
—
—
—
—
_
_
3,571,488
3.108,740
137,087
119,325
1871
—
—
—
—
—
—
—
8,912,951
8,911,357
264,568''
264,520
1875
—
—
—
—
—
—
—
14,896,448
11,284,232
143,421
118,090
1880
—
—
—
—
10,182,299
6,618,495
1,242,168
993.734
1885
—
—
—
—
—
—
—
—
9,536,802
6,198,921
1,588,346
1,270,677
1886
~
—
—
—
—
—
—
—
8,032,025
5,060.176
3,125,192
2.500,154
1887
1 —
—
—
—
—
—
-
—
5.447.631
4,884,511
4,734,635
2,982,820
1888 |
7,863
6,290
26,076
23,468
4,790,482
3,113,813
7,440,627
4,836,408
4,798,345
3,120,103
7,406,703
4,859,876
1889
12,255
9,191
3,285
2,957
8,207,578
5,088.698
5,957,953
3,872,669
8,219,833
5,097,889
5,961,238
3,875,626
1890
10,974
8,779
1,354
1,219
6,327,162
3,796,297
5,032,841
3,774,631
6,338,136
3,805,076
5,034,195
3,775.850
1891
7,554
6,421
1,269
1,079
7,313,155
6,289,313
6,663,754
5,331,003
7,320,709
6,295,734
6,665,023
5,332,082
1892
6,233
6,233
662
662
3,654,576
3,471,847
6,577,759
5,788,427
3,660,809
3,478,080
6,578,421 5,789,089
1893 j
5,804
4,643
1,170
936
6,014,222
4,450,524
8,063,197
6,289,294
6,020,026
4,455,167
8,064,367
; 6,290,230
1894
5,933
1
4,746
1,156
925
6,113,770
3,851,675
9,687,789
7,168,964
6,119,703
3,856,421
9,688,945
7,169,889
1895
|
! 5,450
3,8i5
3,909
2,736
12,282,979
5,404,511
7,063,822
3,885,102
12,288,429
5,408,326
7,007,731
1 3,887,838
1896
4,571
3,200
3,086
2,160
4,347,158
2,217,051
4,250,359
2,380,201
4,851.729
2,220,251
4,253,445
2,382,361
1897
4,953
3,467
823
576
10,233,428
5,526,051
3,137,880
1,914,107
10,238,381
5,529,518
3,13S,703
1,914,683
1898
| 5,818
4,305
2,316
1,714
11,481,401
6,544,399
2,421,474
1,549,743
11,487,219
6.548,704
2,423,790
1,551,457
1899
5,594
4,140
99
73
10,669,249
7,361,782
1,221,346
1,172,492
10,674,843
7,365,922
1,221,445
1,172,565
1900
7,184
5,3i6
70
52
10,137,005
7,704,124
1,068,542
1,121,969
10,144,189
7,709,440
1,068,612
1.122,021
15101
7,131
5,277
359
266
5,685,358
4,889,408
2,240,606
2,688,727
5,692,489
4,894,685
2,240,965
2,688,993
1902
6,469
7,763
1,904
2,285
5,133,897
4,415,151
2,722,069
3,266,483
5,140,366
4,422,914
2,723,973
3,268,768
1903
7,218
7,218
100
100
5,058,012
3,641,769
2,613,394
2,613,394
5,065,230
3,648,987
2,613,494
2,613,494
1904
7,070
7,424
—
3,869,331
2,940,692
2,060,717
2,163,753
3,876,401
2,948.116
2,060,717
2,163,763
1905
9,484
n,570
—
7,276,463
6,476,052
523,791
639,025
7,285,947]
6,487,622
523,791
639,025!
1906 i
11,187
11,187
969
1,066
6,578,176
5,131,265
1,736,121
1,710,937
0,589,363
5.142,452
1,737,090
1,712,003
1907
Medeltal 1
—
—
—
—
—
—
—
7,491,106
6,488,611
232,508
204,687
1871—75
10,059
7,74i
14,681
13,213
6,499,030
4,101,256
6,699,290
4,354,539
7,206,927
4,872,320
4,575,223
3,097,831
1886-90
7,014
6,600
4871
541
5,976,721
4,718,229
2,141,066
2,370,865
5,983,785
4,724.828
2,141,552
2,371,406
1901-05
86
II. In- och utförsel.
S m
ö r.
Naturligt.
Konstgjordt (margarin).'')
Summa
smör ooli margarin.
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
kilogr. 1
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr. 1
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
1871......
|
1,756,200
2,685,410
2,904,200
4,440,865
1875......
_
—
—
—
—
—
—
—
1,369,600
2,255,400
3,255,400
6,892,470
1880......
—
—
—
—
—
—
—
—
3,404,600
5,206,175
5,261,700
10,521,555
1885......
2,844,599
3,697,979
11,446,189
20,603,140
813,621
756,668
6,667
10,001
3,658,220
4,454,647111,452,856
20,613,141
1886......
2,852,256
3,422,707
12,063,490
20,507,933
529,748
561,533
2,188
3,282
3,382,004
3,984,240
12,065,678
20,511,216
1887......
2,918,865
3,502,638
13,696,283
24,242,421
523,659
471,293
4,646
6,969
3,442,524
3,973,931
13,700,929
24,249,390
1S88......
2,371,353
2,845,624
14,970,720i27,362,832
471,192
329,834
18,771
28,157
2,842,545
3,175,458
14,989,491
27,390,989
1880......
1,708,175
2,220,628
14,703,701 j27,201,847
595,053
446,290
2,555
3,833
2,303,228
2,666,918
14,706,256
27,205,680
1800......
1,766,454
2,384,713
15,043,336
27,830,172
597,223
477,778
379
569
2,363,677
2,862,491
15,043,715
27,830,741
1801......
1,134,370
i,758,274jl6,629,759
32,428,030
723,318
650,986
51,266
76,899
1,857,688
2,409,260
16,681,025
32,604,929
1802......
833,586
1,333,738 17,129,581
35,458,233
737,975
661,799
67,908
56,601
1,571,561
1,995,537
17,197,489
35,514,834
1808
785,371
1,138,788 20,043,492
40,086,984
656,056
590,450
80,270
72,243
1,441,427
1,729,238
20,123,762
40,159,227
1804......
785,008
1,059,761
22,259,889|4o,o67,8oo
861,355
775,220
60,509
54,458
1,646,363
1,834,981
22,320,398
40,122,258
1805......
713,693
963,486
24,061,147;43,3io,o65
1,004,636
803,709
47,680
38,144
1,718,320
1,767,195
24,108,827
43,348,209
1806......
854,523
1,025,428
24,781,335
44,606,403
1,443,219
1,298,897
76,540
53,578
2,207,742
2,324,325
24,857,875
44,659,981
1807......
770,433
1,101,719
23,662,101
41,408,677
1,776,556
1,154,761
262,354
183,648
2,546,080
2,256,480
23,024,455
41,592,325
1808......
444,401
644,381
23,057,061
39,888,716
1,180,950
826,665
84,085
63,064
1,625,351
1,471,046
23,141,146
39,951,780
1800......
483,730
725,595
20,638,342
39,419,233
1,128,959
925,746
34,944
30,401
1,612,680
1,651,341
20,673,286
39,449,634
1000......
497,450
795,920
19,162,78336,792,543
399,965
339,970
11,950
10,755
807,415
1,136,890
19,174,733
36,803,298
1001......
753,978
1,221,444
18,759,029 36,392,516
236,246
212,621
1,700
1,615
000,224
1,434,065
IS,760,72!)
36,394,131
1002......
521,159
859.912
20,054,909
38,104,327
20,868
18,781
85,523
81,247
542,027
878,693
20,140,432
33,185,574
1003 .....
417,232
688,433
20,070,913
37,131,189
9,710
8,739
199,190
189,231
426,942
697,172
20,270,103
37,320,420
11004......
592.358
1,007,009
19,570,095
35,226,171
4,084
3,676
470,951
447,403
596,442
1,010,685
20,041,046
35,673,574
1905......
413,673
765,295
18,432,320
35,574,378
6,684
6,016
455,568
432.790
420,357
771,311
18,887,888
36,007,168
1006......
596,981
1,122,324
16,199,066
31,912,160
6,296
5,981
658,642
658,642
603,277
1,128,305
16,S57,7Ö8
32,570,802
1007......
Medeltal
679,687
1,155,468
17,339,618
33,638,859
!
3,200
4,000
1,194,841
1,266,531
682,887
1,159,468
18,534,459
34,905,390
1871-75
i -
—
—
—
—
1,517,940
2,394,754
3,154,580
6,097,536
1886-00
2,323,421
2,875,262
14,095,506 25,429,041
543,375
457,346
5,708
8,562
2,866,791
3,332,608
14,101,214
25,437,613
1001-05
539,680
908,419
!l9,377,453 36,485.7i6
55,518
49,967
242,586
230,457
! 505,108
958,385
10,620,040
36,716,173
*) År 1892 äfven oleomargarin.
II. In- och utförsel.
87
Ost.
Ägg-.
Korf
(medvurst).
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
kilogr.
kronor.
kilo gr.
kronor.
styck.
kronor.
styck.
kronor.
kilo gr.
kronor.
kilogr.
kronor.
206,900
170,345
216,700
178,430
35,080
1,053
1,943,260
58,298
23,113
39,148
471
794
1871
1,043,100
613,450
101,100
118,950
901,360
27,041
2,364,940
70,948
46,250
78,338
6,304
10,678
1875
389,200
320,495
244,100
287,150
773,820
23,215
4,784,340
143,530
19,299
36,322
25,335
47,681
1880
535,261
417,504
70,630
70,630
1,533,130
45.994
4,707,770
141,233
20,962
41,924
23,379
46,758
1885
368,121
305,540
92,459
92,459
1,967,240
59,oi7
5,894,990
161,850
16,673
33,346
61,419
122,838
1886
223,397
252,439
336,281
269,025
2,467,650
74,030
6,082,400
182,472
15,461
30,922
62,042
124,084
1887
214,872
214,872
234,806
187,845
4,475,840
134,275
7,558,910
226,767
12,268
24,536
28,857
57,714
1888
216,850
216,850
118,665
100,865
4,349,100
130,473
10,154,410
304,632
15,571
31.142
71,607
143,214
1889
195,036
195,036
143,834
122,259
1,947,790
58,434
16,049,340
481,480
14,307
28,614
79,513
159,026
1S90
167,813
184,594
249,236
211,851
3,784,580
113,537
18,461,880
553,856
12,496
24,992
67,436
134,872
1891
191,442
181,870
188,018
122,212
5,207,790
156,234
15,752,050
472,562
13,845
27,690
79,084
158,168
1892
271,557
285,135
147,091
102,964
5,837,420
175,123
17,227,020
516,811
16,502
33,004
58,257
116,514
1893
236,229
248,040
86,289
77,660
5,364,960
160,949
15,915,250
477,458
14,356
28,712
53,611
107,222
1894
210,493
221,018
129,490
116,541
8,129,845
325,194
14,728,384
589,135
13,295
26,590
87,807
175,614
1895
244,132
256,339
14G,4oO
87,858
10,271,903
410,876
15,979,061
639,162
11,446
14,880
67,994
88,392
18%
365,316
584,506
60,749
30,375
20,133,334
805,333
8,966,755
358,670
11,862
15,421
62,991
81,888
1897
283,3(50
340,032
6,270
4,703
27,351,910
1,094,076
7,215,942
288,638
6,320
8,216
2,007
2,609
1898
290,587
363,234
5,252
3,939
43,886,346
1,755,454
4,206,192
168,248
6,365
8,275
633
823
1899
322,323
402,904
4,155
3,n6
63,770,209
2,550,808
2,901,060
116,042
6,168
8,018
1,046
1,360
1900
360,987
487,332
1,906
1,525
74,806,634
2,992,265
5,586,372
223,455
7,228
9,396
29
38
1901 i
305,355
427,497
1,767
1,414
71,339,446
2,853,578
8,674,755
346,990
7,503
9,754
2,223
2,890
1902 |
301,759
407,375
2,866
2,293
71,123,643
2,844,946
14,044,784
702,239
6,677
8,680
1,988
2,584
1903
321,493
434,016
7,816
6,253
84,704,021
3,388,161
22,757,664
1,137,883
6,660
8,658
5,245
6,819
1904
325,301
432,650
4,956
3,915
69,203,342
2,837,337
32,027,476
1,633,401
6,736
8,757
6,183
8,038
1905
952,049
1,361,430
30,372
25,816
69,806,141
2,862,052
35,721,938
1,821,819
6,926
9,004
395
514
1900
550,337
731,367
2,814
2,950
68,032,370
3,129,489
36,112,479
2,022,299
8,037
12,056
687
859
1907
Medeltal
549,660
414,931
176,060
226,760
204,926
6,148
2,621,136
78,634
36,341
61,555
1,933
3,273
1871-75
243,657
236,947
185,209
154,491
3,041,524
91,246
9,048,010
271,440
14,856
29,712
60,688
121,375
1886-90
322,979
437,774
3,862
3,080
74,235,417
12,983,257
16,618,210
808,794
6,961
9,049
3,134
4,074
1901-05
88
II. In- och utförsel.
Färs
k fisk.
Sill.
Andra slag.
Summa
alla slag. *)
Utförsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
kilogram.
kronor.
kilogram.
kronor.
kilogram.
kronor.
kilogram.
krono!*-
1871 .........
_
_
_
122,800:
21,675
53,500
9,435
1875 .........
—
—
—
—
116,000
20,475
53,300
9,413
1880 .........
—
—
—
—
391,600
69,090
1,116,200
196,950
1885 .........
—
—
—
—
669,735
133,947
12,096,516
2,419,303
1880 .........
—
—
—
—
845,192
169,038
22,131,309
4,426,262
1887 .........
—
—
—
—
886,151
177,230
34,095,987
6,819,197
1888 .........
—
—
—
—
667,927
133,585
59,144,092
7,828,818
1880 .........
—
-
—
—
871,114
174,223
55,806,882
11,161,376
1890 .........
—
—
—
—
1,089,122
217,824
67,818,374
13,563,675
1891 .........
—
—
—
—
1,640,874
328,175
68,127,796
13,625,559
| 1892 .........
—
—
—
—
1,086,422
275,022
90,702,159
22,675,540
1893 .........
—
—
—
—
1,759,983
175,998
77,384,834
7,738,484
i 1891 .........
97,522,377
3,900,895
2,611,982
2,350,784
1,116,773
111,677
100.134,359
6,251,679
! 1895 .........
79,877,077
3495,083
1,731,957
1,558,761
1,477,089
147,709
81,609,034
4,753,844
1898 .........
65,663,730
3,283,187
2,059,487
1,853,538
1,490,408
149,041
67,723,217
5,138,725
1897 .........
20,934,134
1,046,707
2,016,532
1,915,705
1,862,765
186,277
22,950,666
2,962,412
1898 .........
37,800,888
2,268,053
1,868,244
1,774,832
1,949,204
194,920
39,669,132
4,042,885
1899 .........
20,875,918
1,356,935
1,758,527
1,670,601
1,909,530
190,953
22,634,445
3,027,536
15(00 .........
2,794,828
223,586
1,683,002
1.598,852
*3,386,983
338,698
4,477,830
1,822,438
1 1901 .........
8,684,638
911,887
1.594,328
1,514,612
3,905,207
390,521
10,27S,96C
2,426,499
: 1902 .........
3,312,919
397,55°
1,848,933
1,571,593
4,943,194
494,319
5,161,852
1,969,143
15(03 .........
12,400,635
1,116,057
2,099,196
1,637,373
5,069,926
506,993
14,499,831
2,753,430
1901 .........
12,074,575
965,966
1,803,412
1,406,661
5,453,441
545,344
13,877,987
2,372,627
1905 .........
30,767,698
1,846,062
2,425,388
2,061,580
4,554,697
455,470
33,193,086
3,907,642
15(00 .........
33,801,298
2,366,091
2,215,770
2,104,982
6,547,532
720,229
36,017,068
4,471,073
15(07 .........
Medeltal
39,062,478
3,906,248
2,411,244
1,064,059
10,142,920
4,183.742
41,473,722
4,970,307
1871-75 ...
—
—
—
—
127,400
22,479
85,080
I5,0H
1886—90 ...
—
—
—
—
871,901
174,380
47,799,3291
8,759,866
1901—05 ...
13,448,093
!,<H7>5°4
1,954,251
1,638,364
4,785,293
478,529
15,002,344
2,685,868
*) Före 1893 äfven kräftor.
II. In- och utförsel.
89
Fisk, saltad eller inlag
d samt torr eller rökt.
Sill, strömming,
bres sting
m. m.
Sej.
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
kvantitet.
kronor.
kvantitet.
kronor.
kilogram.
kronor.
kilogram.
kronor.
hektoliter.
hektoliter.
220,989
4,838,826
1,743
33,300
2,927,711
781,911
—
—
1871
336,570
7,715,742
8,388
176,275
3,398,737
1,079,406
154,600
32,733
1875
261,875
7,820,408
9,779
221,190
3,496.207
909,691
112,390
tq.66o
1880
kilogram.
kilogram.
29,251,590
5,850,318
3,499,161
874,790
2,630,225
684,113
293,510
88,053
1885
20,502,025
3,133,652
1,191,707
297,927
2,603,617
521,581
168,350
50,505
1886
30,097,282
3,704,035
2,594,710
648,678
2,422,434
606,156
145,973
43,792
1887
27,314,160
4,204,396
5,533,704
1,383,426
3,197,262
800,321
374,443
112,333
1888
28,582,798
4,073,153
20,494,685
5>123,671
3,192,348
798,572
387,814
116,344
1889
26,017,411
3,744,820
23,141,054
1,851,284
3,289,697
827,640
390,728
117,218
1890
28,658,112
5,116,572
31,220,443
3,122,044
2,985,215
839,362
354,258
106,277
1891
34,714,891
5,540,312
31,366,663
2,509,333
3,046,959
855,269
392,303
109,845
1892
36,246,376
6,187,653
29,445,186
i,9i3,937
3,006,562
798,069
403,624
104,942
1893
23,397,599
5,233,571
33,888,426
2.372,190
2,909,175
727,294
402,610
100,653
1894
30,627,428
4,997,066
38,370,824
3,069,666
2,714,381
624,308
272,188
62,603
1895
30,638,496
5,610,465
22,911,201
2,291,120
2,694,414
592,77!
304,504
66,991
1896
48,944,744
8,860,767
8,819,865
1,763,973
2,194,600
570,596
428,674
m,455
1897
45,145,707
7,403,750
16,710,788
3,342,158
3,552,054
959,055
375,570
101,404
1898
1
33,221,641
6,758,112
9,001,351
2,070,3 11
2,913,823
932,433
352,390
112,765
1899
40,393,030
10,251,704
4,473,843
1,252,676
2,728,862
1,036,778
380,316
144,520
1900
39,272,816
10,827,768
4,001,739
1,200,522
2,472,456
988,982
328,610
131,444
1901
48,233,946
00
0
4^
"oo
2,838,306
737,96o
3,223,528
1,224,941
401,625
168,683
1902
46,597,268
11,062,402
3,668,962
953,930
2,684,366
885,841
387,475
H3,366
1903
39,613,391
7,701,097
4,355,880
871,176
2,341,733
749,355
259,406
90,792
1904
88,559,319
10,581,760
5,505,054
i,54i,4i5
.
523,877
209,551
54,240
11,484
1905
45,066,729
12,480,166
4,093,713
1,166,708
1,271,628
610,381
123,508
6i,754
1906
43,099,973
8,717,241
8,821,687
1,648,295
1,475,481
1,008,698
153,435
122,668
1907
Medeltal
—
6,041,348
—
138,619
3,127,420
947,368
54,240
11,484
1871—75
26,502,735
3,772,011
10,591,172
1,860,997
2,941,072
710,854
293,462
88,038
1886—SK)
42,455,348
10,395,576
4,073,988
1,061,001
2,249,192
811,734
295,285
n5,398
1901-05
12
90
II. In- och utförsel.
Fisk, saltad eller inlagd samt torr eller rökt (forts.).
Ansjovis
tunnor.
Ansjovis i
andra kärl.
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
1871 ............
i
1875 ............
—
—
—
—
—
—
_
1880 ............
—
—
—
—
—
_
_
1885 ..........
—
—
—
—
—
—
—
—
1886 ............
_
_
_
_
_
1887 ............
—
—
—
—
_
_
_
1888 ............
—
—
—
—
—
_
_
188!) ............
—
—
—
—
—
_
_
1800 ............
—
—
—
—
—
—
—
1891 ...........
_
_
_
_
_
1892 ............
—
—
—
—
—
_
_
1893 ............
—
—
—
—
—
_
_
1894 ............
—
—
—
—
—
—
_
_
1895 ............
—
—
—
—
—
—
—
| 18% ............
_
_
_
_
_
1 1897 ............
—
—
—
__
—
—
—
—
1898 ...........
2,564,350
461,583
19,785
3,561
6,361
2,036
21,904
7,028
1S99 ............
2,199,005
659,702
14,590
4,377
23,751
8,313
18,094
6,333
1900 ............
2,232,871
714,519
390
I25
26,865
9,940
5,280
1,954
1901 ............
2,170,010
509,952
—
—
8,469
2,795
4,954
1,635
1902 ............
3,058,102
733,944
3,627
1,052
2,381
786
7,716
2,932
1903 ............
2,240,193
560,048
1,202
349
254
86
2,004
782 j
(1901- ............
1,994,478
458,730
6,164
1,664
292
93
5,156
1,908 j
! 1905 ............
1,997,788
639,292
8,307
2,991
299
126
4,327
2,034
1900 ............
1,816,222
581,191
—
—
394
165
53,870
25,319 j
1907 ............
Medeltal
1,526,308
579,997
113,989
49,oi5
86
36
13,441
6,317
1871-75 ......
—
—
—
—
—
__
_
__
1880-90 ......
—
—
—
—
—
—
—
—
1901-05 ......
2,292, ?14
580,393
3,860
1,211
2,339
777
4,831
1,858
II. In- och utförsel.
91
Fisk, saltad eller inlagd samt torr eller r
ökt (forts.).
|
SardeUer
och tonfisk.
Summa
ansjovis, sardeller och tonfisk.
Andra
slag.
Införsel
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
kilogr.
tronor.
kilogr. |
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
!
11,623
7,656
1,415
932
542,864
173.930
273,537
35,705
1871
—
—
2,599
i,712
52,569
34.627
973,424
229,000
94,749
22,290
1875
—
—
344,529
243,153
148,530
104,825
455,681
150,080
187,118
61,628
1880
—
—
370,896
320,154
76,892
54,888
860,112
344,045
264,754
105,902
1885
_
_
253,158
251,645
68,940
49,428
1,148,766
459,506
252,083
100,833
188(5 j
—
—
492,552
501,506
76,752
55.951
676,997
270,799
158,326
63,330
1887
)
—
—
366,617
346,749
94,389
66,165
933,686
373,474
477,513
191,005
1888 |
—
—
1,464,145
1,129,474
102,704
73.835
864,877
345,951
179,135
7i,654
1889
—
—
1,209,739
946,665
107,383
76,001
1,086,952
434,781
434,677
173,871
1890
_
_
879,632
729,256
124,067
88,992
1,055,951
422,380
440,142
176,057
1891
—
—
1,122,995
786,097
124,286
87,000
780,638
312,255
244,266
97,706
1892
—
—
1,641,345
329,018
76,438
15.288
1,142,790
457,116
286,129
H4,452
1893
—
—
1,642,147
411,458
82,752
18,205
994,230
397,692
258,438
103,375
1S94
1,961,643
491,715
77,087
16,959
983,827
393,531
162,533
65,013
1895
_
_
1,723,027
431,847
40,382
8,884
723,348
289,339
126,646
50,658
1896
!
—
—
1,862,027
380,300
108,332
23,117
893,139
357,256
110,171
44,068
1897 i
2,227
5,790
2,572,938
469.409
41,689
10,589
1,850,395
740,158
247,072
98,829
1898
1,770
3,098
2,224,526
671,113
32,684
10,710
1,403,783
561,513
70,216
28,086
1899 I
2,114
3,700
2,261,850
728,159
5,670
2,079
2,776,055
1,165,943
82,583
34,685
1900
2,427
4,247
2,180,906
516,994
4,954
1,635
2,589,303
1,087,507
92,381
38,800
1901
!
3,849
7,3i3
3,064,332
742,043
11,343
3,984
3,342,926
1,337,170
112,188
44,875
1902
2,434
4,625
2,242,881
564,759
3,206
1,131
3,238,868
1,230,770
135,911
51,646
1903
3,426
6,509
1,998,198
465,332
11,320
3,572
2,313,979
879,312
251,243
95,472
1904
3,048
5,944
2,001,135
645,362
12,634
6,025
j 2,561,762
1,024,705
224,159
89,664
1905 i
3,276
6,388
1,819,892
587,744
53,870
25,319
4,445,658
2,000,546
1,627,433
732,345
1906
|
1,801
3.512
1,528,195
583,545
127,430
55,332
3,712,361
2,282,973
752,016
394,177
1907
;
Medeltal
—
—
8,892
5,857
20,969
13,812
627,089
151,345
177,227
27,304
1871—75
_
—
757,242
635,208
90,034
64,276
942,256
376,902
300,347
120,139
1886-90
i 3,037
5,728
2,297,490
687,098
8,691
3,069
2,809,368
1,111,893
1 163,17C
64,091
1901-05
92
II. In? och utförsel.
;
Musslor.1)
Ostron.1)
Summa
musslor och ostron.
Införsel
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
kilo gr.
kronor.
kilo gr.
kronor.
kilo gr.
| kronor.
kilo gr.
kronor.
kilogr.
kronor.
1871...........
_
_
1
i _
3i,m
567
1875............
—
—
—
—
—
—
—
39,401
654
1880............
—
—
—
—
—
—
—
65,758
—
2,170
1885............
—
—
—
—
—
155,728
155,727
1,285
1,285
1880............
—
—
—
—
_
125,093
125,093
654
654
1887............
—
—
—
—
—
—
120,005
120,002
1,771
I,77I
1888............
—
—
—
—
—
—
104,327
104,327
836
836
1889...........
—
—
—
—
—
—
114,959
114,959
677
677
| 1890............
—
—
—
—
—
—
158,572
158,572
535
535
1891............
—
—
—
—
—
—
142,895
142,895
1,211
1,211
1892...........
—
—
—
—
—
—
157,829
139,475
1,002
752
1893............
1,621
811
135,267
101,450
2,036
*,527
136,8S8
102,261
2,036
1,527
1894............
7,268
3,634
175,380
131,535
1,491
1,118
182,648
135,169
1,401
1,118
t 1895 ...........
6,002
3,001
197,224
147,918
1,693
1,270
203,226
150,919
1,693
1,270
i 1890............
15,488
7,744
200,399
150,299
1,5S9
IfI92
215,887
158,043
1,589
1,192
1897............
21,239
10,620
213,862
160,397
1,761
1,321
235,101
171,017
1,761
1,321
1898............
2,327
1,164
231,266
173,450
3,396
2,547
233,508
174,614
3,398
2,547
1899............
69
35
195,098
146,324
2,147
1,610
105,167
146,359
2,147
1,610
1900............
2
I
169,647
127,235
1,579
1,184
160,640
127,236
1,579
1,184
: 15)01...........
401
201
149,408
112,056
883
662
140,800
112,257
883
662
1902............
203
102
137,139
102,854
734
55i
137,342
102,956
734
551
15)03............
61
31
122,165
91,624
545
409
122,226
91,655
545
409
15)04............
146
73
117,062
87,797
751
563
117,208
87,870
751
563-
15)05............
—
—
79,334
59,501
238
179
79,334
59,501
238
179
1900............
1,164
582
83,212
62,409
719
539
84,376
62,991
719
539
15)07............
Medeltal
182
91
48,462
36,347
436
327
48,644
36,438
436
327
1871-75......
—
—
—
—
—
''-
—
40,982
—
418
1880-90......
—
—
—
—
—
—
124,591
124,591
895
895
15)01-05......
162
81
121,022
90,766
630
473
121,184
90,848
630
473:
*) Före 1893 icke särskild! specificerade.
II. In- och utförsel.
93
Hummer.
Kräftor.'')
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
stycken.
kronor.
stycken.
kronor.
stycken.
kronor.
stycken.
kronor.
11,318
1,698
56,509
8,476
1871
21,502
3,225
17,865
2,680
—
—
—
—
1875
11,813
1,772
13,024
1,954
—
—
—
—
1880
33,381
8,345
8,972
2,243
—
—
—
—
1885
33,795
8,449
6,971
1,743
—
—
—
—
1886
20,844
5,211
5,434
1,359
—
—
—
—
1887
22,671
5,668
9,515
2,379
—
—
—
—
1888
27,583
6,896
13,796
3,449
—
—
—
—
1880
40,859
10,215
22,954
5,739
—
—
—
—
1880
27,239
6,810
39,828
9,957
—
—
—
1891
36,243
9,061
44,686
11,172
—
—
—
1892
27,672
6,918
28,740
7,185
727,651
■4,553
706,930
14,139
1893
32,216
16,108
47,182
23,591
479,124
7,187
1,814,200
27,213
1894
26,149
■3,075
41,526
20,763
1,295,931
■9,439
1,456,813
21,852
1895
12,814
6,407
45,335
22,668
1,414,960
21,224
2,620,504
39,308
1896
3,124
1,562
64,727
32,364
1,556,372
23,346
2,087,308
31,310
1897
5,155
3,866
56,976
42,732
1,074,725
16,121
1,220,475
18,307
1898
8,327
6,245
88,145
66,109
933,127
■3,997
1,341,960
20,129
1899
19,514
14,636
152,131
114,098
1,319,080
19,786
2,318,493
34,777
1800
53,385
40,039
264,301
198,226
1,816,361
27,245
4,231,950
63,479
1901
39,668
29,751
275,569
206,677
1,508,680
22,630
4,240,680
63,610
1902
36,106
27,080
229,296
171,972
2,081,884
31,228
3,232,171
48,483
1903
26,346
19,760
241,273
180,955
2,111,944
31,679
2,343,041
35,146
1904
29,574
22,181
274,156
205,617
3,096,979
46,455
2,776,895
41,653
15105
19,284
19,284
326,527
326,527
3,464,071
5i,96i
995,495
14,932
1906
24,483
20,811
345,744
293,882
—
128,375
—
88,348
14)07
Medeltal
12,444
■,867
45,450
6,818
—
—
—
—
1871-75
29,150
7,288
11,734
2,934
—
—
—
—
1886-90
37,016
27,762
256,919
192,689
2,123,170
31,847
3,364,947
50,474
1901-05
‘) Före 1S93 bland färsk fisk.
94
II. In- och utförsel,
!
!
Kaviar.
Saltad torskrom,
oarbetad i tunnor.
Summa kaviar
ock saltad torskrom.
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
1871.........
6,165
31,907
49
253
1875.........
—
—
—
—
—
—
—
—
10,131
52,433
9,192
47,575
1880.........
—
—
—
—
—
—
—
—
7,689
39,794
—
—
1885.........
-
—
—
—
—
— ■
—
—
9,045
47,034
4,951
25,745
’ 1880.........
_
_
—
—
—
—
—
—
12,166
63,263
18,109
94,167
| 1887.........
—
—
_
—
—
—
—
—
11,401
59,337
2,280
11,856
1888.........
—
—
—
—
—
—
—
—
13,447
69,924
24,770
128,804
1880.........
—
—
—
—
—
—
—
—
14,605
75,946
42
218
1890.........
—
—
—
—
—
—
—
—
16,648
86,570
288
1,498
1801
—
—
—
—
—
—
—
—
16,093
83,684
9,999
51,995
1802.........
—
*—
—
—
—
—
—
—
18,254
94,921
249
1,295
1803.........
—
—
—
—
—
—
—
—
21,257
110,536
1,506
7,831
1894.........
—
—
—
—
—
—
—
—
21,768
113,194
2,634
3,951
1895.........
—
—
—
—
—
—
—
—
30,965
161,018
58
87
1890.........
—
—
—
—
—
—
—
31,457
73,431
26
39
1897.........
—
—
—
—
—
—
—
38,339
79,886
154
231
1808.........
7,236
48,200
628
942
38,203
17,191
3,700
1,665
45,480
65,391
4,328
2,607
1800.........
6,468
45,223
215
323
64,206
28,893
8,600
3,870
70,674
74,116
8,815
4,193
1900.........
7,014
48,345
—
—
51,130
26,588
—
—
58,144
74,933
—
1901.........
7,560
53,069
—
—
51,640
30,468
—
—
59,200
83,537
—
1002.........
6,925
47,7I6
—
—
60,700
40,062
210
139
67,625
87,778
210
139
1003.........
6,781
49,855
—
—
56,760
39,732
3,100
2,170
63,541
89,587
3,100
2,170
1901.........
7,885
54,314
—
—
39,006
31,205
—
—
46,891
85,519
—
—
i 1905.........
7,450
51,385
—
—
56,760
47,m
7,050
5,852
64,210
98,496
7,050
5.852
1900.........
9,517
64,746
—
—
57,715
41,555
1,250
9OO
67,232
106,301
1,250
900
1907.........
9,784
H4,i95
658
6,580
61,183
36,710
7,800
4,680
70,967
150,905
8,458
11,260
Medeltal
1871-75...
7,838
40,565
4,423
22,891
1880 - 90...
—
—
—
—
—
—
—
—
13,653
71,008
9,098
47,309
1901-05...
7,320
51,268
—
—
52,973
37,716
2,072
1,632
60,293
88,983
2,072
1,632
II. In- och utförsel.
95
Kons
e r v 8
r.
Kött af nötboskap och får. *
Andra
slag.
Summa
konserver alla slag.
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor. J
kilogr.
kronor.
_
_
_
38,398
90,332
1,449
3,408
1871
—
—
—
—
—
—
—
—
135,186
318,029
2,720
6,400
1875
—
—
—
—
—
—
—
—
159,452
375.115
5,042
11,861
1880
—
—
—
—
—
—
—
—
218,519
546,298
12,379
30,948
1885
—
—
—
—
—
—
—
—
213,161
532,903
16,195
40,488
1886
—
—
—
—
—
—
—
—
192,994
482,485
58,745
146,863
1887
—
—
—
—
—
-
—
—
256,194
640,485
59,270
148,175
1888
—
—
—
—
—
—
—
269,237
673.093
64,226
160,565
1889
—
—
—
—
—
—
—
475,154
839.352
15,926
39,815
185)0
247,727
185,795
_
294,633
736,583
44,153
110,383
.54-2,360
923,378
44,1531 110,383
1891
250,954
188,216
—
—
433,703
867,406
58,078
116,156
684,657
1,055,622
58,078
116,156
1892
240,745
180,559
—
—
349,630
699,260
126,737
253,474
580,375
879,819
126,737
253,474
1893
160,042
120,032
—
—
485,102
970,204
142,208
284,416
645,144
1,090,236
142,208
284,416
1894
141,146
105,860
—
—
595,005
1,190,010
163,753
327,506
736,151
1,295,870
163,753 327,506
1895
157,630
118,223
—
—
731,123
1,170,786
222,981
222,981
888,753
1,289,009
222,981 222,981
1896
160,684
120,513
—
—
815,021
1,355,404
227,321
227,321
975,705
1,475,917
227,321 227,321
1897
273,702
205,277
—
—
696,022
1,387,558
230,074
230,074
969,724
1,592,835
230,074
230,074
1898
447,478
335,609
510
383
793,998
1,556,160
161,525
161,525
1,241,476
1,891,769
162,035: 161,908
1899
373,140
279,855
—
—
775,634
1,511,360
128,355
128,355
1,148,774
1,791,215
128,355
. 128,355
1900
414,888
311,166
12
9
764,399
1,480,528
212,354
212,354
1,179,287
1,791,694
212,366
212,383
1901
311,189
233,392
—
—
759,222
1,490,945
270,665
270,665
1,070,411
1,724,337
270,665
270,665
1902
269,659
202,244
—
—
780,241
1,527,868
270,721
270,721
1,049,900
1,730,112
270,721
270,721
15)03
317,383
238,037
—
—
872,062
1,699,626
258,567
258,567
1,189,445
1,937,663
258,567
258,567
1901
364,337
273,253
—
—
831,324
1,637,612
280,799
280,799
1,195,661
1,910,865
280,799! 280,799
|
1905
139,331
104,498
—
—
904,200
1,787,484
230,711
230,711
1,043,531
1,891,982
230,7111 230,711
15)06
39,649
31,854
322
258
860,626
1,024,788
234,207
141,811
900,275
1,056,642
234,529 142,069
1907
Medeltal
—
—
—
—
—
—
—
—
89,027
209,439
1,675
3.93C
1871—75
—
—
—
—
—
—
—
—
281,348
633,664
42,872 107,181
1886-90
335,491
251,618
2
2
801,450
1,567,316
258,621
1253,621
1,136,941
1,818,934
1 258,024 258,62C
15)01—05
96
II. In- och utförsel.
Hvete,
omalet.
Råg, omalen.
Hafre,
omalen.
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
Införsel
kilogram.
kronor.
kilogram.
kronor.
kilogram.
kronor.
kilogram.
j kronor.
kilogram.
kronor.
1871 ......
2,098.50C
404,80g
11,909,400
2,297,402
10,163,80C
1.594,032
11,449,300
1,795,647
101,500
11,539
1875 ......
949,400
149,644
12,386,700
1,952,384
77,704,10C
9,952,471
662,900
84,900
588,700
85,407
1880 ......
8,628,400
1,623,884
5,786,100
1,088,952
80,093,700 12,561,465
3,592,800
563,472
1,308,900
159,090
1885 ......
47,455,063
6,643,708
1,718,440
257,766
189,351,357 20,828,650
1,058,088
137,551
2,344,263
257,869
1886 ......
32,832,142
3,830,416
; 3,539,916
412,991
130,999,292.12,117,435
854,173
79,012
2,211,289
210,072
1887 ......
37,645,653
4,893,935
1,745,948
226,973
154,124,861
12,843,738
1,705,956
142,162
3,691,146
287,909
1888 ......
48,367,617
7.0I3-3°-
19,580
2,839
130,408,642
12,714,840
260,674
25,415
4,733,993
414,224
1889 ......
54,241,921
6,959,239
30,875
4.733
132,054,136
.12,545,143
122,758
14,731
3,410,185
255765
1890 ......
57,284,137
7,561,507
16,733
2,627
117,537,277j 12,153,354
96,053
12,333
4,384,936
440,248
1891 ......
74,177,278
12,127,985
20,475
3,542
87,631,791
13,013,321
149,689
23,426
1,932,058
198,036
1892 ......
118,187,313
16,487,130
39,457
5,504
75,814,891
9,931,751
95,780
12,547
1,442,613
144,983
1893 ......
121,357,354
14,866,276
35,245
4,318
80,310,425
7,830,266
321,096
31,307
1,551,283
155,128
1894 ......
154,259,363
15,117,418
23,650
2,318
135,432,102
10,685,593
87,285
6,887
2,762,202
256,885
1895 ......
107,538,265
10,753,827
2,975
298
121,708,617
9,432,418
49,945
3,871
3,176,858
254749
1S96 ......
120,012,151
13,501,367
47,625
5,358
91,163,246
7,293,060
44,708
3,577
5,671,407
436,698
1897 ......
110,833,035
13,854,129
14,710
1,839
44,871,748
3,814,099
46,210
3,928
13,925,999
1,253,310
1898 ......
132,339,500
19,189,228
18,576
2,694
92,565,139
9,487,927
45,261
4,639
8,306,910
892,993
1899 ......
156,744,231
18,809,308
30,269
3,632
144,226,792
15,143,813
55,534
5,831
20,176,709
2,068,113
1900
157,907,512
18,948,901
37,177
4,461
132,249,350
13,224,935
27,172
2,717
58,788,800
5,878,880
1901 ......
172,035,690
20,644,283
78,422
9,411
47,719,911
4,533,392
27,423
2,605
16,339,262
1715,623
1902 ......
204,406,613
25,550,827
35,750
4,469
158,249,867 15,824,987
22,565
2,257
50,206,860
5,648,272
1903 ......
224,207,158
28,586,413
45,652
5,821
132.919,430
12,959,644
45,333
4,420
59,861,388
6,135792
1904 ......
219,971,352
29,696,133
50,770
6,854
142,602,999
13,903,792
14,284
1,393
94,279,936
9,663,693
1905 ......
197,454,851
26,162,768
35,288
4,676
93,101,256
10,073,556
27,174
2,940
31,035,096
8,508,685
1906 ......
213,341,978
24,534,327
54,053
6,216
48,692,046
5,550,893
28,723
3,274
70,807,118
7788783
1907 ......
Medeltal
153,955,671
23,093,351
87,745
14,917
39,597,424
5,345,652
83,558
12,116
36,099,920
7,601,491
1871-75
1,192,900
242,892
9,047,840
1,773,999
58,226,980
8,524,183
3,633,440
558,833
407,680
55,570
1886—90
46,074,294
6,051,680
1,070,610
130,033
133,024,842
12,474,902
607,923
54,731
3,686,310
321,644
1901-05
203,615,133
26,128,085
49,176
6,246
114,918,693:
11,459,074
27,356
2,723
30,344,508
5,334,413
II. In- och utförsel.
97
Hafre,
omalen.
Korn, omalet.
Bolivete
, omalet.
Utförsel
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
kilogram.
kronor.
kilogram.
kronor.
kilogram.
kronor.
kilogram.
kronor.
kilogram.
kronor.
257,903,500
29,324,957
1,058,500
133,940
44,470,500
5,604,518
19,341
1,547
85
7
1871
194.316,500
28,189,900
3,625,200
467,029
34,467,200
4,440,357
121,337
9,705
—
—
1875
275,965,900
33,542,745
7,666,400
!,073,528
36,521,300
5,114,108
458,274
36,655
6,376
510
1880
233,323,817
23,332,382
16,569,560
I,1555,322
15,047,689
1,805,723
163,066
22,829
—
—
1S85
245,109,334
23,285,386
4,035,693
423,748
35,473,208
3,724,687
503,033
70,425
—
—
1886
247,666,704
19,318,003
5,041,147
415,895
37,289,390
3,076,375
593,025
83,024
—
—
1887
165,419,586
14,474,210
1,127,554
105,200
25,117,514
2,343,465
91,581
12,821
—
—
1888
114,363,243
9,720,876
889,123
77,799
4,016,244
451,827
339,594
47,543
—
1889
68,135,547
7,522,164
3,492,093
381,686
4,043,823
543,085
278,120
38,937
—
—
1890
175,916,619
19,790,620
999,719
111,968
6,548,577
834,944
393,320
55,065
—
—
1891
106,985,756
10,752,068
9,427,735
1,112,473
4,469,670
527,421
483,077
67,631
100
14
1892
211,761,210
21,176,121
5,897,113
633,940
4,746,034
510,199
473,752
66,325
—
—
1893
135,311,985
12,584,015
17,728,595
1,448,426
3,943,339
322,171
385,678
53,995
—
—
1894
75,183,385
6,014,671
1,999,812
179,983
105,000
9,450
324,141
45,380
—
—
1895
62,125,079
4,783,631
615,486
55,394
5,685
512
257,837
2,7073
—
—
1896
20,557,474
1,850,173
12,018,815
1,141,787
13,585
1,291
353,778
37,147
—
—
1897
39,573,236
4,254,123
2,934,508
264,106
57,375
5,164
372,769
41,937
—
—
189S
38,979,528
3,995,402
367,086
36,709
200,680
20,068
392,282
44,132
—
—
1899
12,596,923
1,259,692
10,370,168
1,192,569
145,708
16,756
190,091
24,237
—
—
1900
30,504,023
3,202,922
256,259
30,751
40,706
4,885
226,918
28,932
—
—
1901
13,286,276
1,295,412
6,646,594
797,591
71,127
8,535
82,235
10,485
—
—
1902
3,129,466
320,770
6,127,490
600,494
55,529
5,442
196,165
23,049
—
—
1903
745,110
76,374
1,159,208
121,717
46,618
4,895
88,038
10,344
—
—
1904
2,788,948
292,840
468,846
49,229
32,696
3,433
126,771
16,353
—
—
1905
6,463,694
711,006
4,192,984
452,842
18,923
2,044
77,290
9,970
3,870
499
1906
13,222,962
1,586,755
752,389
97,811
208,650
31,298
7,796
1,091
—
—
1907
Medeltal
219,412,540
28,289,846
4,634,460
716,207
35,389,420
4,969,875
55,358
4,428
145
12
1871—75
168,138,883
14,864,128
2,917,122
280,866
21,188,036
! 2,027,888
361,071
50,550
—
:
1886-90
| 10,090,765
1,037,664
2,931,679
3i9‘956
49,335
5,438
144,025
17,833
—
| _
1901-05
13
98
II. In- och utförsel.
Vicker,
omalen.
Majs, omalen.
Ärter,
omalda.
Införsel
Utförsel
Införsel
Införsel
Utförsel
kilo gr.
kronor.
kilo gr.
kronor.
kvantitet.
kronor.
kilo gr.
kronor.
kilo gr.
kronor.
1871.........
55,300
7,8°9
90,200
11,568
liter.
3,926
300
93,259
12,964
5,170,119
718,712
1875.........
43,000
7,889
17,500
3,218
228,490
17,462
1,264,159
200,067
1,994,151
315,595
1880.........
41,200
6,392
229,600
35,643
kilo gr.
42,706,110
4,465,200
3,355,637
502,358
2,008,412
300,671
1885.........
12,346
1,728
469,631
65,748
28,020,156
2,942,118
178,599
26,790
2,301,375
345,206
1886.........
8,234
769
396,953
37,049
11,215,140
1,065,439
103,763
11,414
3,875,532
426,308
1887.........
12,064
1,126
425,980
39,757
4,564,515
456,452
99,381
10,682
4,134,771
444,488
1888.........
56,587
5,093
241,745
21,757
172,400
19,826
325,976
35.858
1,501,710
165,188
1889.........
1,149,241
189,625
7,304
1,023
9,336,049
863,587
745,411
102,866
668,119
108,903
1890.........
896,440
125,502
47,148
7)°72
16,427,828
1,724,922
413,194
47.517
479,028
67,064
1891.........
369,202
51,688
77,811
12,450
7,847,315
1,020,151
103,349
12,918
796,290
119,444
1892.........
127,273
21,000
66,972
11,050
18,358,668
1,927,660
• 351,358
50,069
931,727
132,771
1893.........
22,057
3,088
657,214
92,010
9,684,245
934,530
84,950
8,920
136,159
14,296
1894.........
36,963
5,914
859,617
137,539
10,728,321
938,728
66,121
6,672
114,054
11,508
1895.........
26,694
3,203
409,048
49,086
4,944,622
395,570
81,810
8,999
53,636
5,900
1896.........
3,370
404
244,691
29.363
5,240,305
366,821
194,570
21,403
21,030
2,313
1897.........
46,138
5,306
316,903
36,444
7,920,590
594,044
794,480
87,393
8,697
957
1898.........
16,008
1,761
256,435
28,208
27,141,933
2,239,209
421,347
48,455
2,424
279
1899.........
184,315
20,275
211,198
23,232
38,601,493
3,184,623
1,299,296
168,908
291
38
1900.........
843,225
94,863
177,439
19,962
15,974,418
1,517,570
1,620,481
226,867
125,481
17,567
1901.........
235,651
26,511
705,909
79,415
14,878,658
1,487,866
367,566
51,459
51,545
7,216
1902.........
1,767,611
198,856
54,365
6,116
4,875,947
511,974
6,694,284
937,200
5,805
813
1903.........
3,087,355
347,327
34,920
3,929
4,809,888
476,179
4,283,558
599,698
11,878
1,663
1904.........
3,031,010
340,989
68,276
7,681
5,968,914
555,109
3,168,740
443,624
1,782
249
1905
2,388,899
268,751
163,732
18,420
12,472,871
1,141,268
2,562,687
333,149
21,175
2,753
1906.........
4,429,621
498,332
125,267
14,093
14,350,283
1,270,000
834,046
112,596
42,376
5,721
1907.........
4,952,304
669,130
255,360
35,824
8,373,653
962,970
1,717,036
283,311
264,630
43,664
Medeltal
1871-75
94,680
12,925
69,820
9,613
_
23,854
677,968
102,629
2,231,964
325,582
1886-90...
424,513
64,423
223,826
21,332
8,343,186
826,045
337,545
41,667
2,131,832
242,390
1901-05...
2,102,105
236,487
205,440
23,112
8,601,256
834,479
3,415,367
473,026
18,437
2,539
II. In- och utförsel.
99
Bönor, omalda
alla slag.
Spannmål, omalen
ej specificerad (linser, blandsäd m. m.).
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
kilo gr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
167,903
98,748
41,233
24,251
1,178
137
146,100
11,167
1871
600,262
353.033
2,166
1,274
383
45
—
—
1875
857,200
504,145
1,377
810
838
79
50 568
3,866
1880
952,402
247,625
no
66
240
28
2,125
213
1885
895,398
223,850
5,896
3,538
4,205
682
—
1886
1,029,504
257,376
300
180
9,104
1,547
—
—
1887
1,157,403
318,286
—
—
19,769
3,359
—
—
1888
1,463,391
373,165
304
182
1,468
223
—
—
1889
1,226,146
337,190
53
32
411
65
—
—
1890
1,568,895
431,446
82
49
854
130
—
—
1891
1,840,706
437,168
1,725
4IO
432
68
—
—
1892
1,453,003
272,438
1,229,378
230,508
54
8
10,000
1,500
1893
1,356,043
254,258
831,578
155,921
7,585
1,138
325
49
1894
1,699,153
288,856
785,570
133,547
11,822
i,773
—
—
1895
1,675,866
284,897
1,085,049
184,458
17,043
2,556
—
—
1896
1,996,152
339,346
743,668
126,424
61,375
9,206
—
—
1897
2,813,308
471,229
630,580
63,058
17,085
2,563
—
—
1898
3,135,393
525,178
302,172
30,217
21,159
3,174
1,684
253
1899
2,961,054
495,977
340,220
34,022
101,226
14,678
5,000
725
1900
2,189,618
366,761
385,560
38,556
60,441
8,764
19,480
2,825
1901
2,691,798
450,876
177,200
17,720
9,050
1,312
230
33
1902
2,962,415
496,205
101,643
10,164
16,007
2,321
3,150
457
1!K)3
3,177,784
516,390
258,823
25,235
15,704
2,277
—
—
- 1904
2,805,702
423,661
—
—
13,886
2,013
—
1905
2,642,256
412,192
—
—
33,268
4,824
7,700
I,ii7
190(5
2,946,514
500,907
100
II
19,834
2,975
1,085
163
1907
Medeltal
422,102
248,251
9,277
5,456
567
67
30,678
2,363
1871-75
1,154,368
301,973
1,311
786
6,991
i,i75
—
—
1886-90
2,765,463
450,779
184,645
18,335
23,018
3,337
4,572
663
1901-05
100
II. In- och. utförsel.
Hvetegryn.
Hafregryn.
Korngryn.
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
Införsel
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
1871.........
2,800
737
200
55
2,800
594
61,100
12,933
37,700
6,209
1875.........
37,300
9,658
1,000
264
5,400
1,134
11,400
2,412
115,200
18,977
1880.........
17,600
4,554
—
—
2,500
531
84,500
17,901
76,500
12,593
1885.........
43,604
10,901
1,500
375
7,697
1,078
181,932
25,470
19,711
2,957
1886.........
56,741
14,185
—
—
10,002
1,400
220,327
30,846
30,299
4.545
1887.........
43,627
10,907
—
—
14,638
2,049
237,810
33,293
15,401
2,310
1888.........
62,342
15,586
—
—
6,831
956
233,582
32,701
11,510
1,727
1889.........
177,803
44.451
—
—
2,672
374
280,656
39,292
8,345
1,252
1890.........
276,798
69,200
524
131
4,809
673
209,810
29,373
5,770
866
1891.........
339,175
84,794
42
II
7,677
1,075
259,551
36,337
3,515
527
1892.........
384,902
96,226
7,320
1,830
6,190
867
243,365
34,071
17,718
2,658
1893.........
441,072
110,268
22
6
5,641
790
361,095
50,553
13,356
2,003
1894.........
593,141
148,285
9,600
2,400
9,531
1,906
381,767
76,353
8,802
1,320
1895.........
494,720
II3,786
395
91
5,127
923
462,411
83,234
2,357
306
1890.........
542,269
130,145
150
36
12,724
2,163
299,193
50,863
15,838
2,534
1897.........
810,025
194,406
5,625
1,35°
61,469
11,372
73,712
13,637
104,953
17,317
1898.........
741,309
192,740
—
—
121,401
24,280
53,399
10,680
61,736
9,878
1899.........
1,084,632
249,465
—
—
• 199,531
38,909
7,669
1,495
6,670
1,134
1900.........
946,022
217,585
—
—
531,575
100,999
11,630
2,210
17,122
2,740
1901.........
849,128
195,299
—
—
204,367
39,852
6,660
1,299
2,804
463
1902.........
949,715
223,183
100
24
89,163
18,056
303,574
61,474
109,823
18,121
1903.........
1,017,215
241,589
100
24
100,141
19,277
116,143
22,358
185,182
26,481
1904......
1,040,041
260,010
100
25
88,266
16,550
338,974
63,558
50,230
7,535
1905.........
905,919
237,804
—
—
94,619
17,978
458,466
87,109
24,987
3,873
1906.........
.
1,020,900
252,673
—
—
50,507
9,596
89,584
17,021
49,589
7,686
1907.........
1,124,432
281,108
1,500
375
30,672
6,134
127,760
25,552
1,892
303,
Medeltal
1871-75...
14,160
3,670
1,420
370
3,400
720
32,520
6,883
106,460
17,532
1886-90...
123,462
30,866
105
26
7,790
1,090
236,437
33,ioi
14,265
2,HO
1901-05...
952,404
231,577
60
15
115,311
22,343
244,763
47,160
74,605
11,295
II. In- och utförsel.
101
Korngryn.
Gryn, ej specif. slag
(af spannmål: boll vete m. m.).
Malt (äfven krossadt).
Utförsel
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
24,500
4.032
2,720
448
140,976
22,110
3,443
540
1871
16,900
2,786
7,566
1,246
—
—
428,120
67,144
66,975
10,504
1875
29,100
4,788
2,338
385
—
—
1,051,693
164,942
186,094
29,186
1880
31,276
4,691
16,986
2,548
—
—
1,132,924
181,268
41,713
6,674
1885
24,370
3,656
33,878
5,082
2,400
360
1,044,067
167,051
144,241
23,079
1886
47,914
7,187
16,291
2,444
—
—
437,634
70,021
153,502
24,560
1887
125,670
18,851
9,289
1-393
200
30
677,961
108,474
225,728
36,116
1888
30,375
4,556
2,865
430
—
—
1,727,563
276,410
180,017
28,803
1889
4,534
680
3,837
576
—
—
1,485,197
237,632
74,320
11,891
1890
1,000
150
709
106
—
—
1,523,378
243,740
119,891
19,183
1891
4,250
638
7,454
1,118
—
—
525,804
125,404
108,509
25,879
1892
207
31
8,112
1,217
12
2
631,337
129,424
134,640
27,601
1893
—
—
11,082
1,662
100
15
481,871
93,965
245,268
47,827
1894
700
91
225,597
33,840
50
8
285,956
57,191
100,832
20,166
1895
6,000
960
97,680
14,652
—
—
984,768
216,649
115,700
25,454
1896
—
—
197,565
29,635
—
—
1,848,173
415,839
128,800
28,980
1897
—
—
390,857
58,629
—
—
1,600,224
352,049
59,400
13,068
1898
-
—
364,902
54,735
100
15
2,069,861
455,369
15,850
3,487
1899
—
—
366,980
55,047
—
—
1,975,923
444,583
61,200
13,770
1900
—
—
122,493
18,374
—
—
1,562,650
351,596
65,550
14,749
1901
—
—
57,166
8,575
—
—
2.065,975
444,185
19,150
4,117
1902
—
—
55,184
8,278
—
—
6,079,218
1,307,032
14,740
3,169
1903
—
—
74,954
n,243
—
—
3,654,995
785,824
7,579
1,629
1904
—
—
58,409
9,053
—
—
805,670
173,219
46,481
9,993
1905
—
—
77,914
12,077
12,175
1,887
1,160,386
249,483
22,156
4,764
1906
100
16
109,907
13,189
—
—
929,937
205,380
23,252
5,119
1907
Medeltal
23,900
3,937
8,144
3,583
17
3
267,142
41,897
23,709
3,718
1871-75
46,573
6,986
13,232
1,985
520
78
1,074,484
171,918
155,562
24,890
1886-90
—
—
73,641
11,105
—
—
2,833,702
612,371
30,700
6,731
1900-05
102
II. In- och. utförsel.
Hvetemjöl.
Rågmjöl.
Hafremjöl.
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
kilo gr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
1871......
5,990,000
1,690,992
2,348,400
662,952
12,646,000
2,008,118
695,600
110,457
2,300
265
100
IO
1875......
24,122,300
6,526,032
2,823,300
763,819
25,715,600
4,083,513
295,300
46,899
9,200
1,085
—
—
1880......
32,537,400
9,682,917
1,784,200
530,971
18,385,200
2,854,606
128,800
19,998
7,800
915
4,000
470
1885......
39,355,924
8,264,744
6,860,650
1,715,163
32,891,242
4,111,405
4,064,261
609,639
16,720
2,006
11,173
1,341
1886......
38,552,222
7>7I0.444
6,145,594
1,536,399
34,952,824
3,844,811
1,308,151
196,223
9,089
1,091
9,682
1,162
1887......
34,774,554
6,781,038
5,359,994
1,045,199
37,539,479
3,566,250
1,716,664
163,083
4,923
591
10,875
1,305
1888......
21,008,173
4,768,858
2,035,293
468,118
16,909,363
1,640,210
611,829
67,301
9,223
1,107
59,696
7,164
1889......
20,466,181
4,031,838
2,058,611
514,653
16,393,441
1,508,197
503,496
75,524
8,962
1,075
71,140
8,537
1890......
15,409,137
3,074,120
2,532,910
614,231
12,944,479
1,432,954
288,677
44,370
6,507
781
34,273
4,113
1891......
15,569,220
3,612,059
1,543,354
424,422
10,157,816
1,477,962
131,265
24,743
16,546
1,986
95,838
11,501
1892......
21,822,478
4,429,963
1,477,401
299,912
11,747,549
1,697,521
836,779
120,915
9,047
1,086
33,245
3,989
1893......
31,949,209
5,59i,H2
176,262
30,846
17,507,031
1,808,476
63,758
6,586
5,843
701
36,190
4,343
1891......
37,008,664
5.551,300
87,249
13,087
24,015,543
2,041,321
59,676
5,072
12,375
1,733
24,083
3,372
1895......
9,175,908
1,284,627
93,880
13,143
7,483,127
673,481
17,614
1,585
8,384
1,258
25,227
3,784
1890......
9,911,822
1,585,892
807,851
129,256
9,557,493
884,068
124,475
11,514
10,391
1,507
17,704
2,567
1897......
5,258,138
946,465
2,211,162
398,009
6,588,682
658,868
295,665
29.567
9,796
1,518
10,410
1,614
1898......
5,593,554
1,146,679
1,381,686
283,246
2.550,021
306,003
2,270,629
272,475
7,522
1,316
12,065
2,III
1899......
14,200,000
2,485,000
415,106
72,644
6,320,567
774,269
3,544,928
434,254
7,696
1,308
9,845
1,674
1900......
8,668,422
1,516,974
240,259
42,045
6,181,605
726.339
5,614,936
659,755
16,335
2,695
9,370
1,546
1901......
7,692,622
1,346,209
75,416
13,198
1,771,245
199,265
7,383,813
830,679
12,717
2,162
7,942
1,350
1902......
8,745,980
1,574,276
206,213
37,”8
2,537,613
298,170
5,475,279
643,345
14,868
2,639
35,055
6,222
1903......
8,312,030
1,516,945
34,525
6,301
3,531,103
406,077
3,579,448
411,637
19,164
3,210
36,102
6,047
1901......
7,188,084
1,293,855
83,079
14,954
6,637,633
730,140
3,596,180
395,580
29,623
4,962
17,582
2,945
1905......
5,142,091
912,721
80,742
14,332
4,272,307
469,954
2,368,650
260,552
31,678
5,385
29,160
4,957
1906......
7,463,413
1,268,780
22,565
3,836
381,085
42,872
2,818,322
320,436
31,624
5,376
24,366
4,142
1907......
11,150,442
2,118,584
34,281
6,856
407,085
54,956
4,744,911
569,389
33,078
6.781
19,653
4,029
Medeltal
1871-75
15,731,300
4,855,587
2,419,300
748,234
27,914,220
4,543,104
641,860
104,944
12,820
1,507
20
2
1886-90
26,042,053
5,273,260
3,626,480
835,720
23,747,917
2,398,484
885,763
109,300
7,741
929
37,133
4,456
1901-05
7,416,161
1,328,801
95,995
17,181
3,749,980
420,721
4,480,674
508,359
21,610
3,672
25,168
4,304
II. In- och utförsel.
103
Kornmjöl.
Ärtmjöl.
Mjöl, ej speeifieeradt
(af vicker, majs, linser, malt,
bohvete m. m.).
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
54,500
7,698
58,500
8,262
1,910
248
5,483
952
_
_
1871
499,600
70,524
71,600
10,104
—
—
—
—
71,285
12,395
—
—
1875
146,100
20,622
—
—
—
—
|
j
—
39,575
6,875
—
—
1880
1,056,228
147,872
7,046
986
1,280
230
—
160,027
25,736
8,100
1,377
1885
1,540,430
215,660
16,665
2,333
—
—
—
—
25,080
3,948
—
1886
1,083,369
151,672
3,355
470
—
—
—
—
324,663
54,525
—
—
1887
627,154
87,802
970
136
12
2
—
—
2,099
272
—
—
1888
358,470
50,186
4,238
593
—
—
—
—
1,148
138
—
—
1889
767,514
107,452
—
—
953
I72
O
O
72
3,103
481
—
—
1890
467,414
65,438
30
4
191
34
5
I
20,728
3,101
—
—
1891
1,978,965
277,055
144
20
3
I
-
—
44,759
6,578
—
—
1892
2,073,872
290,342
81
II
100
18
100
18
2,072
332
—
—
1893
1,426,203
I7M44
58
7
98
l6
—
—
5,358
00
t-n
^1
—
—
1894
336,818
37,050
_
—
—
—
—
2,611
418
4,960
794
1895
537,885
61,857
—
—
1,002
160
—
212,185
33,95°
422
68
1896
588,816
70,658
—
—
1,291
207
—
—
2,261
362
10
2
1897
129,572
14,901
—
--
in
18
- —
55,407
8,865
—
—
1898
157,779
19,722
100
13
63
II
—
134,253
21,480
—
—
1899
90,951
13,188
—
—
521
IOO
—
—
90,711
14,967
—
—
1900
96,326
14,449
—
—
—
—
—
—
69,814
n,5i9
100
17
1901
414,369
62,155
—
—
137
26
—
—
9,506
1,568
—
—
1902
1,426,282
182,564
—
—
124
24
—
—
11,636
1,920
460
76
1903
1,648,293
197,795
242
29
346
67
—
—
15,886
2,621
2,842
469
1904
427,080
51,25°
—
—
—
—
—
—
42,798
7,062
—
—
1905
420,008
5i,45i
—
—
—
—
—
—
22,255
3,672
—
—
1906
326,798
42,484
—
61
13
—
- 33,880
5,432
1,700
272
1907
Medeltal
240,280
33,919
58,240
8,220
8
I
382
5C
43,562
7,5i9
—
1871—75
875,387
122,554
5,046
70C
193
35
80
M
71,219
11,873
—
1886-90
802,470
101,643
48
C
121
23
1 —
29,928
4,938
680
112
1901-05
104
II. In- och utförsel.
K 1 i,
alla slag.
Jäst,
alla slag.
Stärkelse och. potatismjöl.1)
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
1871......
395,400
23,251
257,901
15,170
115,20!
108,413
272
256
191,802
99,15!
2,457
1,263
1875......
832,600
48,97c
289,90C
17,053
161,04!
151,547
4,342
4,086
803,364
529,181
1,003
519
11880......
6,362,300
374,180
77,701
4,573
55,173
51,918
204,88!
192,802
721,231
424,177
353
208
j1885......
11,717,165
703,03c
3,460,514
207,631
91,79!
91,798
3,401
3,401
1,118,357
536,811
4,598
2,299
1886......
7,445,759
446,746
4,821,433
289,286
60,388
60,388
2,533
2,533
736,097
323,884
8,182
4,091
1887......
9,726,666
583,600
3,009,763
180,586
67,575
67,575
5,138
5,138
375,580
150,232
31,044
15,522
1888......
7,136,171
428,170
2,742,252
164,535
74,403
74,403
3,929
3,929
437,098
144,242
226,423
113,212
188!»......
15,228,650
913,719
2,252,023
135,121
56,200
56,200
1,482
1,482
382,553
145,370
13,315
6,658
1890......
31,861,626
1,911,698
1,007,376
60,443
138,026
138,026
2,251
2,251
366,082
139,111
5,503
2,752
1891.....
5,738,822
344,329
8,174,700
490,482
116,091
116,091
4,343
4,343
191,981
82,552
3,304
1,652
1892......
17,872,826
1,072,370
602,621
36,157
107,212
107,212
1,908
1,908
133,182
61,748
1,683
808
1893
20,256,231
i,2iS,374
2,638,761
158,326
137,692
137,692
1,805
1,305
263,015
115,727
1,514
727
1894......
42,868,421
2,572,105
478,890
28,733
146,798
110,099
15,120
u,340
166,384
71,878
1,720
826
1895......
40,139,686
2,408,381
1,886,372
113,182
128,337
96,253
14,354
10,766
286,598
116,072
1,203
541
1896......
45,191,119
3,163,378
657,555
46,029
80,157
6o,n8
12,070
9,053
95,311
45,463
563,153
298,471
1897......
73,538,722
5,883,098
814,250
65,140
39,891
29,918
5,002
3,752
163,899
78,180
1,492,449
373,112
189S......
59,955,812
5,096,244
262,820
22,340
42,642
31,982
4,143
3,107
198,545
62,542
600
150
1899......
58,133,401
5,057,606
2,374,410
206,574
18,700
14,025
3,825
2,869
206,397
65,015
625
156
1900......
74,409,844
6,920,115
200,840
18,678
26,963
20,222
5,833
4,375
181,021
57,022
765
191
1901......
64,703,789
5,823,341
1,003,430
90,309
33,670
25,253
6,362
4,772
192,250
60,559
66
17
1902......
121,288,045
c 0,915,924
988,720
88,985
50,509
37,882
8,668
6,501
210,309
66,247
—
—
1903......
84,381,861
6,750,549
1,447,657
115,813
83,032
62,274
9,530
7,h8
211,301
73,955
—
—
1904......
132,480,563
11,923,251
1,442,427
129,818
23,739
17,804
6,657
4,993
256,624
87,252
600
165
1905......
L35,056,903
13,505,690
643,819
64,382
20,049
15,037
10,374
7,78i
292,508
99,453
—
—
1906......
[37,541,692
13,547,857
533,310
52,531
24,291
18,218
35,530
26,648
336,914
109,160
_
_
1907......
86,607,348
8,654,051
3,237,029
522,592
64,215
50,162
18,763
14,972
390,915
109,788
200
48
Medeltal
1871—75
546,860
32,164
234,800
13,811
155,008
145,864
1,098
1,033
516,154
297,263
5,288
2,664
1886-90
14,279,774
856,787
»,766,569
165,994
79,318
79,318
3,067
3,067
459,482
180,568
56,893
28,447
1901-05| 107,582,232
9,783,751
[,105,211
97,861
42,200
31,650
8,318
6,239
232,598
77,493
133
36
‘) Före 1893 äfven dextrin.
II. In- och utförsel.
105
B r
ö d.
Finare småbröd
(käx, bakelser m. m.).
Andra
slag.
Summa
bröd, alla slag.
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
kilo gr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
_
_
123,155
72,432
22,040
12,962
1871
—
—
—
—
—
—
—
—
338,767
199,239
31,196
18,348
1875
—
—
—
-
—
—
—
—
454,113
267,077
54,682
32,160
1880
291,160
291,160
—
—
122,265
61,133
41,555
20,778
413,425
352,293
41,555
20,778
1885
214,718
214,718
1,230
1,230
100,778
50,389
45,232
22,616
315,496
265,107
46,462
23,846
1886
187,810
187,810
1,065
1,065
92,096
46,048
46,910
23,455
279,906
233,858
47,975
24,520
1887
237,607
237,607
1,627
1,627
237,131
118,566
35,836
17,918
474,738
356,173
37,463
19,545
1888
172,962
172,962
4,733
4,733
1,362,223
681,112
43,835
21,918
1,535,185
854,074
48,568
26,651
1889
162,695
162,695
10,143
10,143
430,272
215,136
30,673
15,337
592.967
377,831
40,816
25,480
1890
53,194
53,194
4,293
4,293
95,833
47,917
40,914
20,457
149,027
101,111
45,207
24,750
1891
64,633
64,633
4,863
4,863
91,653
45,827
41,123
20,562
156,286
110,460
45,986
25,425
1892
64,677
64,677
8,984
8,984
89,926
44,963
44,875
22,438
154,603
109,640
53,859
31,422
1893
61,142
61,142
15,811
15,811
108,490
54,245
49,584
24,792
169,632
115,387
65,395
40,603
1894
50,399
50,399
14,230
14,230
92,091
46,046
49,089
24,545
142,490
96,445
63,319
38,775
1895
49,497
49,497
13,952
13,952
86,574
43,287
54,164
27,082
136,071
92,784
68,116
41,034
1896
40,687
40,687
22,764
22,764
85,603
42,802
50,899
25,450
120,290
83,489
73,663
48,214
1897
32,665
32,665
7,144
7,144
90,881
45,441
84,483
42,242
123,546
78,106
91,627
49,386
1898
38,959
38,959
2,256
2,256
92,967
46,484
91,940
45,970
131,926
85,443
94,196
48,228
1899
38,104
38,104
2,038
2,038
86,470
43,235
89,168
44,584
124,574
81,339
91,206
46.622
litOO
26,841
26,841
952
952
103,709
51,855
85,847
42,924
130,550
78,696
86,799
43.876
1901
24,875
24,875
1,823
1,823
125,394
62,697
116,297
58,149
150,269
87,572
118,120
59,972
1902
27,343
27,343
1,219
1,219
166,709
83,355
118,603
59,302
194,052
110,693
119,822
60,521
1903
23,460
23,460
821
821
174,867
87,434
139,112
69,556
198,327
110,894
139,933
70,377
1904
22,452
22,452
1,609
1,609
153,357
76,679
139,289
69,645
175,809
99,131
140,898
71,254
1905
31,543
31,543
5,974
5,974
165,932
82,966
140,279
70,140
197,475
114,509
146,253
76,114
1906
36,865
46,472
9,376
11,781
173,917
63,044
108,741
54,247
210,782
109.516
118,117
68,028
1907
Medeltal
—
—
—
—
—
—
—
—
236,599
139,152
29,452
17,322
1871-75
195,158
195,158
3,760
3,760
444,500
222,250
40,497
20,249
689,658 417,409
44,257
24,008
1886-90
24,994
24,994
1,285
1,285
144,807
72,404
119,830
59,915
169,801
97,398
121,1141
61,200
1901-05
14
106
II. In- och utförsel.
K i s,
oskäl adt, eller
paddy.
Risgryn och rismjöl.
Gryn, ej specif. slag
(ej af spannmål: sagogryn m.m.).
Införsel
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
kilo gr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kr.
1871......
1,935,394
591,897
125,527
•
94,497
1875......
76,854
12,656
3,166,799
1,042,962
—
—
225,832
170,008
—
—
1880.....
—
—
6,585,916
1,881,888
—
—
—
—
—
—
1885......
136,818
15.050
8,733,445
2,007,478
—
—
623,465
249,386
3,052
1,221
1886......
339,292
37,322
8,123,930
1,706,025
—
—
573,514
229,406
4,720
1,888
1887......
206,447
22,709
7,633,290
1,602,991
—
—
552,230
220,892
4,232
1,693
1888......
125,647
13,821
9,829,613
2,722,803
—
—
730,621
292,248
—
—
1889......
1,365
150
5,275,105
1,250,200
—
—
167,121
66,848
4,489
1,796
1890......
1,057
Il6
7,013,105
1,732,237
—
—
89,500
35,800
2,340
936
1891......
119
13
8,883,963
2,283,178
—
—
142,005
56,802
4,522
1,809
1892 .....
193
21
9,337,986
2,287,807
—
—
108,166
43,266
19,400
7,760
1893......
—
—
9,299,658
2,092,423
—
—
100,231
40,092
29,060
11,624
1894......
152,494
''6,774
8,915,621
2,050,593
-
—
93,435
28,031
27,874
8,362
1895.....
103,183
",35o
11,820,357
2,127,664
—
—
179,143
53,743
39,888
11,966
1896......
129
''4
5,112,410
869,110
—
—
89,863
26,959
56,290
16,887
1897......
243,983
26,838
8,283,707
1,573,904
. —
—
161,798
48,539
88,426
26,528
1898......
4,401,662
484,183
7,778,329
1,477,883
—
—
178,256
53,477
14,575
4,373
1899......
9,137,268
1,005,099
4,943,552
988,710
—
—
230,134
69,040
—
—
1900......
16,298,334
i,7",325
1,750,191
332,536
1,092,474
207,570
241,239
72,372
4,100
1,230
1901......
12,469,180
1,371,610
1,143,303
228,661
2,437,503
487,501
179,948
53,984
2,876
863
1902......
11,087,504
i,247,344
1,784,455
347,969
2,772,678
540,672
147,931
44,379
2,194
658
1903......
10,020,752
1,227,542
3,575,285
625,675
1,573,508
275,364
128,190
38,457
446
134
1904......
14,018,498
1,682,220
3,060,560
512,644
3,551,968
92,455
132,092
39,628
626
188
1905......
15,852,103
'',98i,5''3
1,881,324
305,715
1,347,016
218,890
149,937
44,981
4,530
1,359
1906 ....
10,034,071
''•354,600
1,417,349
248,036
3,540,609
619,607
106,443
31,933
21,627
6,488
15)07......
Medeltal
13,149.220
1,906,637
2,267,550
521,501
734,688
168,978
105,521
35,833
32,727
11,321
1871-75
38,992
6,421
2,849,533
872,782
—
—
188,598
141,978
—
1886-90
134,762
14,824
7,575,009
1,802,851
—
—
422,597
169,039
3,156
1,263
1901-05
12,689,607
''•502,046
2,288,985
404,133
2,336,535
322,976
147,620
44,286
2,134
640
II. In- och utförsel.
107
Kaffe.
•
Rått.
Brändt och kaffesurro
alla slag.
gat,
T
e.
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
Införsel
kilo gr.
kronor.
kilo gr.
kr.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
1
kilogr. j
kronor.
8,796,410
10,553,804
1,016
382
_
_
42,224
99,334
1871
9,919,988
17,502,731
—
—
45,186
17,008
289
109
50,290
106,477
1875
11,308,958
14,366,574
—
—
356,373
134,140
1,405
529
56,471
185,990
1880
15,460,586
14,529,068
—
—
187,402
74,961
17,287
6,915
90,812
326,923
1885
16,189,492
18,617,9x6
—
—
201,426
80,570
17,999
7,200
76,717
283,853
1886
11,542,052
18,698,124
—
—
221,488
88,595
11,309
4,524
87,489
279,965
1887
12,312,007
19,945,451
—
—
238,960
95,584
22,000
8,800
92,483
272,825
1888
17,336,015
29,991,306
—
—
315,279
126,112
26,048
lo,4I9
123,370
400,953
1880 ;
14,856,946
20,502,585
—
—
226,687
90,675
20,434
8,174
117,448
381,706
1890
16,056,323
26,171,806
—
—
29,420
11,768
12,611
5,044
128,153
320,383
1891
15,844,786
25,034,762
—
—
71,206
28,482
12,316
4,926
136,207
340,518
1892
,
16,371,190
27,012,464
—
—
91,017
36,407
228
91
149,425
373,563
1893
17,087,911
26,998,899
—
—
82,332
41,166
96
48
158,888
476,664
1894
18,067,617
27,101,426
—
—
36,184
18,092
46
23
168,315
403,956
1895 i
19,675,391
26,758,532
—
—
60,337
30,169
—
—
165,615
405,757
1896
25,560,331
26,838,348
—
—
139,440
69,720
2,890
1,445
188,871
462,734
1897
]
25,088,349
22,328,631
—
—
139,400
69,700
204
102
181,978
409,451
1898
25,091,376
20,574,928
—
—
123,041
61,521
332
166
201,509
544,074
1899
1
25,499,664
27,029,644
—
—
78,872
39,436
48
24
216,270
583,929
liK» |
30,970,677
23,228,008
—
—
80,042
40,021
—
—
181,677
545,°3>
1901 j
26,016,171
18,211,320
—
—
90,414
45,207
—
—
201,378
654,479
1902
30,927,752
18,865,929
—
—
74,874
37,437
—
—
212,776
797,910
1903
27,429,263
21,669,118
—
—
69,031
34,516
84
42
227,448
852,930
1904
30,055,538
27,049,984
2,745
2,471
70,751
35,376
—
—
167,629
544,794
1905
35,087,306
29,122,464
19,992
16,593
69,719
34,860
—
—
224,003
660,809
1906 j
32,258,410
24,930,017
13,928
11,456
75,278
63,432
—
—
227,261
477,248
1907
Medeltal
9,468,731
14,947,484
—
14,324
5,391
607
229
44,414
124,295
1871-75
14,447,302
21,551,076
—
—
240,768
96,307
19,558
7,823
99,501
323,86c
1886—90
29,079,880
21,804,872
549
494
77,022
38,511
17
8
198,182
j 679,029! 1901—05
108
IT. In- och utförsel.
Kakao.
Bönor och skal.
Malen eller rifven
•
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
kilogr.
| kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
! 1871 ..................
19,009
22,360
_
! 1875 ..................
44,678
52,554
—
—
—
—
—
—
1880 ..................
63,177
130,791
—
—
—
—
—
—
1885 .................
95,158
171,219
—
—
—
—
—
—
i 1886 ..................
115,124
207,223
—
—
—
—
—
—
1S87 ..................
112,120
201,779
—
—
—
—
—
—
1888 ..................
155,862
233,585
—
—
—
—
—
—
j 1889 ..................
196,244
294,328
—
—
—
—
—
—
1890 ..................
197,785
296,637
—
—
—
—
—
—
! 1891 ..................
. 203,403
305,087
—
—
—
—
—
—
| 1892 ..................
380,949
438,091
—
—
—
—
—
—
1893 ..................
361,573
488,124
—
—
17,735
26,603
614
921
! 1894 ..................
404,765
505,956
—
19,067
40,041
742
1,558
! 1895 ..................
415,218
5I9,°23
5,815
7,269
20,222
42,466
449
943
j 1896 ..................
367,517
459,396
—
—
28,588
60,035
504
1,058
1897 ..................
480,863
649,165
—
—
33,342
73,352
387
851
189S ..................
457,262
640,167
65,516
91,722
38,948
85,686
386
849
1899 ..................
585,693
878,540
47,112
70,668
63,096
148,276
255
599
1 1900 ..................
520,059
780,089
29,803
44,705
65,821
154,679
1,235
2,902
1901 ..................
455,328
682,992
18,150
27,225
74,406
174,854
1,192
2,801
| 1902 ..................
591,673
887,510
8,103
12,155
113,391
266,469
1,454
3,417
j 1903 ..................
774,673
1.007,075
12,800
16,640
132,447
311,250
797
1,873
i 1904 ................
870,914
1,062,515
22,440
27,377
148,236
340,943
817
1,879
j 1905 ................
896,162
1,030,586
12,350
14,203
127,877
294,117
665
1,530
1908 .................
1,057,218
1,480,105
30,155
42,217
171,529
394,517
281
646
1907 ..................
Medeltal
1,000,825
1,598,610
57,194
9,366
236,064
413,112
535
936
1871—75 ............
31,645
37,223
—
—
—
—
—
—
18SG-90 ............
155,427
246,710
—
—
—
—
—
—
1901-05 ............
717,750 I
934,136 1
14,769 ;
19,520
119,271
277,527
985
2.300
II. In- och utförsel.
109
•
Clio
kind.
Summa
kakao, malen eller rifven, samt choklad.
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
kilo gr.
kronor.
kilo gr.
kronor.
kilo gr.
kronor.
kilogr.
kronor.
7,566
22,250
58
171
1871
—
—
—
—
6,726
19,778
13,084
38,476
1875
—
—
—
—
21,159
62,221
20,502
60,289
1880
—
—
—
—
58,423
175,269
66,153
198,459
1885
—
—
—
48,425
145,275
79,736
239,208
1886
—
—
—
—
50,322
150,966
80,375
241,125
1887
—
—
—
—
64,383
193,149
107,536
322,608
1888
—
—
—
60,589
181,767
128,343
385,029
1889
—
—
—
69,421
208,263
156,035
468,105
1890
—
—
—
—
68,532
205,596
169,658
508,974
1891
—
—
—
—
54,873
138,221
158,960
476,880
1892
19,847
59,541
148,942
446,826
37,582
86,144
149,556
447,747
1893
24,156
60,390
157,756
394,390
43,223
100,431
158,498
395,948
1894
27,092
67,730
183,761
459,403
47,314
110,198
184,210
460,346
1895
33,078
82,695
187,664
469,160
61,066
142,730
188,168
470,218
1896
32,394
80,985
58,397
145,993
65,736
154,337
58,784
146.844
1897
30,973
74,335
4,208
I0,099
69,921
160,021
4,594
10,948
1898
33,345
80,028
1,713
4,m
96,441
228,304
1,968
4,710
1899
28,542
68,501
841
2,018
94,363
223,180
2,076
4.920
15100
28,376
68,102
1,163
2,791
102,782
242,956
2,355
5,592
1901
30,400
72,960
3,711
8,906
143,791
339,429
5,165
12,323
15)02
31,282
75,077
3,400
8,160
163,729
386,327
4,197
10,033
1903
34,244
82,186
4,794
11,506
182,480
423,129
5,611
13,385
1904
39,842
95,621
2,105
5,052
167,719
389,738
2,770
6,582
1905
39,505
94,812
732
1,757
211,034
|
489,329
1,013
2,403
1906
40,739
81,478
2,725
5,450
276,863
494,590
1
3,260
6,386
1907
Medeltal
—
—
—
—
8,722
25,647
5,198
15,286
1871—75
—
—
—
—
58,628
175,884
110,405
331,215
1886-90
32,829
78,789
3,035
7,283
152,100
356,316
4,020
9,583
1901-05
no
II. In- och utförsel.
Socker, oraffineradt.
Till färgen icke
mörkare än n:r 18
af gäll.holl. stånd.
Till färgen mörkare.
Socker, raffineradt.
•
Införsel
Införsel
I
Utförsel
Införsel
Utförsel
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
1 kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
1871
124,760
85,126
16,232,461
I
;
9,928,662
6,187,645
4,949,231
5,880
6,639
1875.........
309,966
1 211,460
19,163,904
9,918,271
—
—
11,627,792
6,674,527
4,066
3,443
1880.........
62,869
i 28,102
18,678,898
9,227,930
—
—
13,462,680
7,601,095
4,547
4,279
1885.........
113,692
30,697
25,425,335
8,008,830
—
—
12,707,809
4,701,800
140
84
1886.........
67,519
18,230
26,150,158
8,237,300
—
—
13,489,075
4,990,958
118,036
70,822
1887........
29,975
8,093
28,852,331
9,088,485
—
—
11,198,852
4,143,575
19,798
11,879
1888.........
17,687
5,129
29,124,925
9,756,850
—
—
9,270,894
3,708,358
3,547
2,128
1889.........
8,572
2,572
29,070,228
10,319,931
—
—
11,408,103
4,791,403
—
—
1890.........
31,259
11,305
29,933,705
9,728,454
—
—
11,504,642
4,256,717
346
208
1891.........
1,913
1,052
23,640,421
6,737,520
—
—
8,068,664
2,824,032
1,016
671
1892.........
2,815
929
24,445,630
6,967,005
120,200
34,257
6,703,449
2,480,276
1,899
1,253
1893.........
6,539
2,158
26,576,151
7,839,965
—
—
4,622,403
1,710,289
348.951
237,287
1891.........
5,393
1,780
17,096,992
4,274,248
—
—
4,196,044
1,258,813
2,535
1,420
1895.......
275
66
3,039,754
668,746
—
—
1,447,482
390,820
1,257
339
1896.........
623
168
3,996,361
999,090
—
—
826,137
247,841
412
124
1897........
742
171
653,291
137,191
—
—
237,097
61,645
12
3
1898........
253
62
510,129
109,678
—
—
218,535
57,912
—
—
1899.........
800
200
12,329,539
2,712,499
—
—
296,823
80,142
—
—
1900.........
4,281
1,113
12,492,187
2,873,203
—
—
202,144
56,600
—
—
1901.........
555
133
460,881
92,176
5,000
1,000
208,288
54,155
198
51
1902.........
405
89
337,642
60,776
—
—
394,805
98,701
—
—
1903.........
1,055
232
904,491
162,808
—
—
229,335
57,334
18,353
4,588
1901.........
28
7
4,988,458
997,692
—
—
248,798
67,175
11,693
3,157
1905.........
9,202
2,945
22,171,878
6,208,126
5,000
1,400
1,315,325
460,364
9,076
3,177
190(5.........
696
181
4,410,912
970,401
—
—
421,147
122,133
30,797
8,931
1907.........
Medeltal
208
54
398,784
97,831
—
—
343,427
97,764
18,285
4,923
1871-75...
143,532
97,122
16,768,027
9,626,045
—-
—
8,633,266
5,656,604
3,092
2,925
1886-90...
31,602
9,066
28,626,269
9,426,204)
—
—
11,374,313
4,378,202!
28,345
17,00 7
1901-05..
2,249|
681
5,772,670
1,504,316
2,000
480
479,310
147,546!
7,864
2,195
II. In- och utförsel.
111
Sirap och melass
•
l)
Stärkelsesocker,
malt- och mjölksocker m.
m.2)
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
kilo gr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
2,953,233
972,656
8,258
2,137
1871
4,788,087
1,239,048
3,534
915
—
—
—
—
1875
6,710,920
1,894,509
616
276
—
—
—
—
1880
7,571,952
1,741,549
41,409
12,423
—
—
—
—
1885
8,151,966
1,630,393
557,331
167,199
—
—
—
_
1886
7,600,203
1,520,041
1,317,292
395,188
—
—
—
—
1887
8,571,798
1,971,514
1,991,041
597,312
—
—
_
—
lass
10,577,494
2,538,599
1,420,115
426,035
—
—
—
—
1889
10,587,871
2,329,332
591
177
—
—
—
—
1890
10,228,236
2,045,647
2,411,246
723,374
—
—
—
—
1891
11,001,295
2,200,259
6,369,612
1,273,922
—
—
-
—
1892
11,774,547
2,119,418
4,390,485
219,524
76,421
19,105
—
—
1893
12,253,315
ON
LO
in
O
rf
10,466,408
523,320
65,378
16,345
—
—
1894
13,283,975
2,391,116
6,704,871
201,146
130,758
32,690
—
—
1895
13,882,463
2,637,668
4,443,409
133,302
74,935
18,734
—
—
1896
13,994,695
2,658,992
114,251
3,428
81,918
20,480
—
—
1897
15,555,869
2,955,615
113,955
3,419
51,285
12,821
9,248
2,312
1898
13,763,565
2,752,713
63,283
2,531
219,257
54,814
—
—
1899
15,113,496
3,022,699
80,220
3,209
169,666
42,417
—
—
1900
16,224,142
3,244,828
77,781
3,in
72,252
18,063
—
—
1901
15,756,529
2,836,175
118,083
3,542
73,169
18,292
—
—
1902
15,406,016
2,773,083
91,980
2,759
144,016
36,004
—
—
1903
15,416,888
2,929,209
408,269
12,248
107,936
26,984
—
—
1904
15,862,275
3,172,455
241,702
7,251
94,365
23,591
12,300
3.075
1905
15,918,586
3,183,717
17,391
522
83,892
20,973
5,325
1,331
1!(06
15,783,946
2,445,800
12,390
654
116,322
74,558
1,000
1,200
1907
Medeltal
4,252,470
1,257,511
14,035
3,632
—
—
—
—
1871-75
9,097,866
1,997,976
1,057,274
317,182
—
—
—
—
1886—90
15,733,170
2,991,150
187,563
5,782
98,348
24,587
2,460
615
1901-05
l) Före 1893 endast sirap. 2) Före 1893 bland socker, oraffineradt, mörkare än n:r 18.
112
II. In- och utförsel.
Ii 0 n
ung.
V a n i 1 j
och vanilin.
Ingefära,
(torr).
Kanel,
kanelknopp och
cassia lignea.
Karde-
mummor.
Införsel
Utförsel
Införsel
''Införsel
Införsel
Införsel
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
1871.........
651
459
349
246
137
11,200
32,427
38,142
55,095
123,132
5,643
66,375
1875.........
3,767
2,658
170
120
199
16,415
29,229
34,381
74,567
114,024
9,616
113,110
1880.........
273
193
530
374
723
59.535
38,483
45,267
104,547
9I,OOI
9,736
91,616
1885.........
2,070
2,070
525
525
424
33,920
29,594
29,594
123,703
80,407
22,500
214,320
1886.........
3,998
3.998
1,308
1,308
375
30,000
31,098
36,074
112,901
89,191
20,754
170,183
1887.........
8,553
8,553
1,242
1,242
362
28,960
31,820
31,820
124,502
85,906
21,955
149,294
1888.........
16,089
16,089
686
686
620
49,600
36,342
34,525
131,944
98,958
24,352
189,946
1889.........
12,421
12,421
2,151
2,151
462
36,960
37,680
24,492
135,004
108,003
19,130
168,344
1890.........
16,862
16.862
852
852
512
40,960
33,978
25,484
140,499
105,375
26,297
205,117
1891.........
11,279
11,279
1,009
1,009
701
56,080
26,988
26,988
138,252
76,039
22,116
128,273
1892.........
11,402
11,402
827
827
657
32,850
28,426
35,533
155,978
101,386
31,760
174,680
1893........
14,989
14,989
278
278
634
31,700
32,202
40,253
148,035
96,223
26,023
130,115
1894.........
15,403
13,863
1,083
975
872
43,600
45,666
57,083
156,971
109,880
34,670
190,685
1895.........
8,349
7,5H
907
816
672
33,600
48,241
60,301
156,297
109,408
36,461
200,536
1896.........
14,352
12,917
1,976
1,778
744
37,200
45,700
57,125
153,459
107,421
31,623
173,927
1897.........
13,473
12,126
1,103
993
670
33,500
49,374
61,718
171,840
120,288
29,711
163,411
1898.........
19,253
17,328
—
—
877
43,850
51,958
64,948
174,957
122,470
37,770
207,735
1899.........
26,142
23,528
243
219
857
42,850
41,777
52,221
162,809
113,966
41,738
229,559
1900.........
14,847
13,362
—
—
1,074
53,700
46,738
58,423
178,696
125,087
45,560
250,580
1901.........
9,565
8,609
—
—
982
49,100
43,637
54,546
143,760
100,632
41,595
228,773
1902........
19,910
17,919
—
—
1,126
56,300
41,081
51,351
167,029
116,920
52,526
288,893
1903.........
31,939
28,745
1,145
1,031
1,218
60,900
47,041
58,801
175,015
122,511
56,436
310,398
1904.........
31,545
28.391
439
395
1,219
60,950
68,367
85,459
180,562
126,393
58,358
320,969
1905.........
34,195
30,776
916
824
1,520
76,000
59,734
74,668
180,846
126,592
57,087
313,979
1906.........
27,357
20,518
128
96
2,028
101,400
52,908
66,135
177,438
124,207
56,710
311,905
1907.........
57,609
25,924
177
80
1,584
58,310
45,748
34,311
185,817
157,944
55,668
153,087
Medeltal
1871—75
1,121
79i
238
168
175
14,378
26,620
31,312
69,284
122,965
7,461
87,765
1886-90...
11,585
h,585
1,248
1,248
466
37,296
34,184
30,479
128,970
97,487
22,498
176,577
1901-05.
25,431
22,888
500
45°
1,213
60,650
51,972
64,965
169,442
118,610
53,200
292,602
II. In- och. utförsel
113
Muskot
och muskot-  blomma.
Hejlikor
och nejlik-  stj ålkar.
Peppar.
Apelsiner.
Citroner.
Dadlar.
Införsel
Införsel
Införsel
Införsel
Införsel
Införsel
kilo gr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
2,277
5,356
15,705
11,823
204,314
163,422
174,995
82,336
47,030
15.489
1,794
3,166
1871
3,101
7,293
10,114
7,614
235,420
265,838
255,005
89,986
50,335
16,578
2,563
4,523
1875
3,588
8,439
14,858
10,486
296,478
230,165
283,167
133,230
51,543
18,188
1,521
2,684
1880
4,159
10,398
16,672
11,670
275,886
179,327
602,256
240,902
84,437
33,775
3,329
6,658
1885
4,188
10,470
14,619
10,233
287,006
453,469
598,011
179,403
75,788
30,315
2,201
4,402
1886
2,441
6,103
14,060
9,842
287,830
454.771
652,123
195,637
85,644
34,258
2,728
5,456
1887
4,772
ii,930
20,551
14,386
320,918
507,050
671,786
167,947
87,596
35,038
2,953
5,906
1888
4,942
12,355
19,991
13,994
327,910
524,656
731,575
182,894
97,605
39,042
3,442
6,884
1889
4,731
11,828
23,716
16,601
338,814
508,221
876,197
219,050
100,311
40,124
2,961
5,922
1890
3,914
9,785
22,962
16,073
319,866
351,853
762,423
228,727
92,343
36,937
4,125
8,250
1891
4,453
u,i33
27,922
19,545
326,175
309,866
948,546
284,564
103,156
41,262
4,041
8,082
1892
3,504
8,760
19,289
13,502
339,660
322,677
821,825
246,548
104,617
41,847
4,685
9,370
1893
4,950
27,225
23,388
15,202
367,272
348,908
1,165,075
349,523
111,402
44,561
5,309
10,618
1894
4,278
23,529
28,157
18,302
366,468
348,145
1,332,540
399,762
119,321
47,728
6,282
12,564
1895
3,791
20,851
31,785
20,660
378,009
359,109
1,486,183
445,855
182,989
73,196
5,675
11,350
1896
|
5,529
30,410
42,397
27,558
405,152
384,894
1,796,087
538,826
199,231
79,692
7,620
15,240
1897
}
4,518
24,849
28,589
18,583
362,501
387,876
1,771,098
619,884
168,774
67,510
7,132
7,132
1898
6,316
34,738
29,728
19,323
412,233
441,089
2,801,744
980,610
207,708
83,083
9,050
4,525
1899
6,108
33,594
26,242
17,057
438,121
468,789
2,833,290
1,076,650
219,577
87,831
8,263
3,801
1900
|
5,304
29,172
18,401
11,961
403,549
472,152
3,013,193
1,235,409
255,333
102,133
8,687
3,822
1901
5,376
29,568
27,933
18,156
405,490
498,753
3,546,728
1,418,691
240,874
96,350
8,346
3,672
1902
4,905
26,978
28,671
18,636
390,157
479,893
3,740,274
1,458,707
268,217
107,287
9,476
4,169
1903
6,468
35,574
28,769
18,700
458,810
513,867
4,158,233
1,621,711
318,576
I27>43°
14,955
6,730
1904
6,255
34,403
38,035
24,723
480,866
461,631
4,653,551
1,814,885
350,273
140,109
15,680
6,899
1905
6,669
36,680
32,939
21,410
440,524
387,661
5,093,286
2,037,314
454,501
181,800
17,194
9,113
1900 j
5,907
14,768
34,781
34,781
414,399
329,151
5,020,681
1,255,170
464,453
139,336
16,966
7,635
1907
Medeltal
3,409
8,019
12,107
9,114
218,082
218,396
199,082
74,369
47,268
15,568
2,055
3,626
1871-75
4,215
IO>537
18,587
13,011
312,496
489,633
705,938
188,986
89,389
35,755
2,857
5,714
1886-80
5,662
3i,i39
28,362
18,435
427,774
485,259
3,822,396
1,509,881
286,655
114,662
11,429
5,058
1901-05
15
114
II. In- och utförsel,
Fikon.
Oliver.
Pomeranser.
Pomerans-
knoppar
samt pomerans-,
citron 0. apelsin-  skal, torra.
Tamarinder.
I
Mandel.
Införsel
Införsel
Införsel
Införsel
Införsel
Införsel
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
1871 .........
169,569
59,837
1,765
2,906
1,245
469
54,619
30,848
1.260
741
214,059
292,075
1875 .........
240,859
84,994
1,756
2,891
829
312
67,237
71,033
1,344
790
249,566
381,622!
1880 .........
190,668
67,283
1,951
3,213
380
179
58,718
48,279
871
512
272,701
481,151
1885 .........
175,108
87,554
3,021
5,136
808
402
65,499
52,284
1,899
1,139
292,279
453,033
1886 ........
170,647
85,324
2,302
3,913
508
254
74,283
59,630
2,540
1,524
294,019
379,285
1887 .........
152,936
76,468
2,363
4,017
904
452
74,427
59,413
1,816
1,090
319,696
412,408
1888 .........
187,904
93,952
2,688
4,570
721
361
80,795
64.530
2,918
1/751
308,241
416,125
188!) .........
203,798
101,899
5,279
8,974
1,119
560
68,245
54,477
2,432
i,459
325,365
520,584
1800 .........
202,441
101,221
2,975
5,058
849
425
73,793
58,869
1,617
970
329,526
626,099
1891 .........
203,070
101,535
2,878
4,893
770
385
62,359
49,768
1,659
995
855,369
533,054
1892 .........
201,170
100,585
2,556
4,345
778
389
52,476
41,981
1,298
779
344,965
517,448;
1893 .........
204,864
102,432
3,112
5,290
1,146
573
76,583
61,266
2,945
1,767
412,321
536,017
1891 .........
223,252
60,278
8,830
6,511
2,104
i,05 2
94,574
75,659
1,233
247
411,531
411,531
1895 .........
237,829
64,214
4,910
8,347
1,996
998
79,806
63,845
2,321
464
424,017
424,017
1896 ........
255,061
68,866
3,291
5,595
5,458
2,729
76,285
61,028
2,034
407
502,225
502,225
1897 .........
309,161
105,115
9,123
15,509
2,091
1,046
84,422
67,538
1,531
306
499,867
449,8801
1898 .........
370,964
126,128
4,734
8,048
1,498
749
99,824
79,859
1,486
297
521,062
729,487
1899 .........
401,752
140,613
4,447
7,560
3,384
1,692
84,954
67,963
3,223
645
639,153
1,022,645!
1900 .........
362,398
H9,59i
5,403
9,185
4,503
2,252
90,485
72,388
2,834
567
487,198
974,396
1801 .........
335,693
107,422
5,860
9,962
3,654
1,827
93,603
74,882
1,645
329
625,340
931,757
1902 .........
351,057
129,891
5,626
9,564
4,026
2,013
98,059
78,447
1,723
345
452,185
723,496
1803 ........
340,039
105,412
6,762
11,495
3,787
1,894
79,386
63,509
1,080
216
714;511
1,107,492
1901 .........
355,836
106,751
5,440
9,248
6,393
3,197
92,236
73,789
2,402
480
597,281
955,650
1905 .........
360,167
104,448
5,774
9,816
4,510
2,255
98,583
78,866
1,890
378
753,604
1,055,046;
1806 .........
451,891
135,567
4,882
8,299
2,993
1,497
92,748
74,198
505
IOI
598,519
957,630
1907 .........
465,829
163,040
7,256
10,884
6,083
2,129
72,241
62,095
1,397
349
742,907
1,087,881
Medeltal
1871-75 ...
253,165
89,337
1,520
2,503
831
313
62,069
51,196
1,271
748
229,419
303,840
1886—90 ...
183,545
91,773
3,121
5,306
820
410
74,309
59,384
2,265
1,359
315,369
470,900
1901-05 ...
348,558
110,785
5,892
10,047
4,474
2,237
92,373
73,899
1,748
35°
628,584
954,688
II. In- och utförsel.
115
Vindraf vor.
dussin.
Russin-
stj ålkar.
Plommon,
torkade, samt
bruneller och
sviskon.
Korinter.
Införsel
Utförsel
Införsel
Införsel
Införsel
Införsel
kilogr.
kronor.
kilogr.
kr.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kr.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
6,343
10,416
—
_
684,603
515,374
893
84
407,812
163,096
17,615
7,045
1871
27,779
45,746
—
—
959,616
677,257
806
76
580,837
327,943
19,969
7,986
1875
50,724
83,530
—
—
916,376
474,274
647
6l
551,656
224,622
20,648
9,715
1880
48,638
82,685
50
85
1,009,597
615,854
384
38
692,545
664,843
28,333
14,167
1885
62,821
106,796
—
—
949,223
645,472
122
12
650,136
630,632
26,738
13,369
1886
65,649
111,603
—
—
837,489
468,994
500
50
590,114
731,742
24,028
12,014
1887
60,799
103,358
85
145
1,021,311
592,361
200
20
736,209
692,036
28,935
14,468
1888
58,350
99,195
—
—
968,926
494,152
50
5
673,109
572,143
25,940
12,970
1889
78,322
133,147
—
—
1,214,609
619,451
480
48
640,055
576,05°
25,862
12,931
1890
84,114
142,994
—
—
1,045,527
397,300
374
37
675,942
405,565
23,270
11,635
1891
52,371
89,031
—
—
1,104,722
331,417
53
5
677,312
711,178
29,861
14,931
1892
67,687
115,068
—
—
1,173,548
352,064
—
—
747,654
560,741
31,943
15,972
1893
64,540
64,540
—
—
1,378,147
482,351
844
84
836,764
376,544
30,987
7,747
1894
79,109
79,109
—
—
1,389,882
486,459
56
6
856,087
470,848
38,378
9,595
1895
86,756
86,756
—
—
1,301,087
546,457
1,514
151
919,389
570,021
45,568
11,392
1896
98,106
98,106
—
—
1,504,051
631,701
512
5i
1,018,480
712,936
43,004
24,942
1897
113,705
113,705
—
—
1,655,481
827,741
335
34
1,225,958
735,575
51,802
23,311
1898
157,894
157,894
—
—
1,990,784
1,035,208
1,010
IOI
1,468,423
807,633
55,541
24,993
1899
115,196
115,196
—
—
1,794,070
1,076,442
980
98
1,678,112
872,618
57,209
37,186
1990
148,350
148,350
—
—
2,015,298
1,047,955
300
30
1,224,715
698,088
53,047
29,706
1901
160,662
160,662
—
—
1,670,237
968,737
2,005
201
1,503,244
886,914
62,531
33,767
1902
193,815
193,815
—
—
1,914,960
1,053,228
130
13
1,596,973
926,244
58,446
32,145
1903
234,765
234,765
104
IO4
1,780,296
961,360
227
23
2,104,045
1,220,346
75,636
40,087
1904
238,593
238,593
—
1,554,280
823,768
—
—
1,520,589
851,530
71,224
38,461
1905
260,676
260,676
—
1,667,174
966,961
—
—
1,934,702
1,122,127
86,523
56,240
1906
268,699
! 214,959
2,016,104
846,764
1,680
1,092
2,320,659
1,223,666
100,556
40,222
1907
Medeltal
17,303
28,357
—
—
888,679
572,316
782
74
488,029
293,161
18,201
7,279
1871-75
65,188
110,820
17
29
998,312
564,086
270
27
657,925
640,520
26,301
13,150
1886-90
195,237
195,237
21
21
1,787,014
971,010
532
53
1,589,913
916,624
64,177
34,833
1901-05
116
II, In- och utförsel.
Nötter.
Hassel-, val- och
andra slag.
Kärnor.
Summa
nötter 0. nötkärnor.
Införsel
Införsel
Införsel
Utförsel
•
kilogram.
kronor.
kilogram.
kronor.
kilogram.
kronor.
kilogr.
kronor.
1871 ..................
61,679
24,667
2
I
1875 .................
—
—
—
—
70,836
28,329
241
96
1880 ..................
—
—
—
—
78,149
36,769
—
—
1885 ..................
—
—
—
—
101,284
50,642
—
- —
1880 .................
—
—
—
—
96,416
48,208
15
8
1887 ..................
—
—
—
—
100,213
50,107
64
32
1888 ..................
—
—
—
—
108,184
54,092
—
--
1889 ..................
—
—
—
—
116,051
58,026
—
—
1890 ..................
—
—
—
—
147,522
73,761
40
20
1891 ..................
—
—
—
—
138,363
69,182
4
2
1892 ..................
—
—
—
—
137,996
69,022
85
43
1893 ..................
162,261
81,131
1,302
977
163,563
82,103
—
—
1894 ..................
176,641
88,321
1,597
1,198
178,238
89,519
102
51
1895 ..................
189,615
94,808
6,286
4,715
195,001
99,523
11
6
1896 ..................
205,040
IO2.520
11,859
8,894
216,899
111,414
20
IO
1897 .................
249,869
124,935
15,599
11,699
265,468
136,634
39
20
1898 ..................
278,111
139,056
19,799
14,849
297,910
153,905
—
—
1899 ..................
285,060
142,530
35,097
26,323
320,157
168,853
—
—
1900 ..................
245,062
122,531
39,628
29,721
284,690
152,252
273
137
1901 .................
288,977
144,489
45,562
34,172
334,539
178,661
—
—
1902 .................
273,127
136,564
48,402
36,302
321,529
172,866
—
—
1903 ..................
348,988
174,494
47,402
35,552
396,390
210,046
—
—
1904 ..................
420,141
210,071
61,444
46,083
481,585
256,154
65
33
1905 .................
500,341
250,171
62,111
46,583
502,452
296,754
—
. —
1900 ..................
486,841
24,3,421
82,115
61,586
508,956
305,007
—
—
1907 ..................
Medeltal
480,344
266,474
102,653
76,990
582,997
343,464
30
15
1871—75 ............
—
—
—
—
63,062
25,220
71
28
1886-90 ............
—
— •
—
—
113,677
56,839
24
12
1901-05 ............
366,315
183,158
52,984
39,738
419,299
222,896
13
7
II. In- och utförsel.
117
Nötter,
tf
O
tf
o
n
Kastanjer.
Anis
och stjärnanis.
t
Fä n
kål.
Införsel
Införsel
Införsel
Införsel
stycken.
kronor.
kilogram.
kronor.
kilogram.
kronor.
kilogram.
kronor.
848
339
6,721
4,744
40,629
30,586
44,102
31,125
1S71
1,121
448
9,103
6,424
40,638
30,593
63,368
44,722
1875
2,444
978
10,863
7,667
47,038
44,008
75,619
53,368
1880
1,034
4H
13,985
9,790
33,877
33,877
77,786
62,229
1885
1,296
518
12,358
8,651
34,195
34,195
70,638
56,510
1886
2,470
988
13,510
9,457
31,396
31,396
82,021
65,617
1887
3,459
1..384
12,333
8,633
40,322
40,322
86,443
69,154
1888
3,944
1,578
13,297
9,308
34,821
34,821
76,450
61,160
1889
2,501
1,000
14,883
10,418
36,397
36,397
93,189
74,551
1890
2,885
1,154
13,440
9,408
36,743
36,743
73,019
58,415
1891
3,208
1,283
16,990
11,893
27,285
27,285
73,404
58,723
1892
3,322
1,329
16,496
r i,547
35,812
35,812
83,207
66,566
1893
3,912
1,565
18,431
8,294
48,391
36,293
95,270
76,216
1894
4,677
1,871
17,519
7,884
36,961
27,721
94,910
75,928
1895
5,958
2,383
•16,470
7,412
33,683
25,262
92,566
74,053
1898
6,134
2,454
23,134
IO,4IO
34,237
25,678
87,223
69,778
1897
7,932
3,173
20,193
9,087
34,176
25,632
90,918
72,734
1898
11,822
i,773
19,435
8,746
35,069
26,302
103,216
82,573
1899
9,573
1,436
25,004
11,252
50,615
37,961
91,856
73,485
1900
11,410
1J12
20,217
9,098
35,586
26,690
99,018
79,214
1901
12,715
1,907
22,563
10,153
34,498
25,874
98,448
78,758
1902
17,733
2,660
24,839
11,178
37,265
27,949
100,723
80,578
1803
14,692
2,204
26,725
12,026
42,989
32,242
99,909
79,927
1904
12,347
1,852
23,732
10,679
35,367
26,525
103,271
82,617
1905
12,375
1,856
26,703
12,016
41,403
31,052
99,245
79,396
1906
8,184
1,228
24,178
10,880
38,875
25,269
98,492
49,246
1907
Medeltal
1,848
727
8.327
5,877
43,368
32,648
55,467
39,146
1871-75
2,734
1,094
13,276
9,293
35,426
35,426
81,748
65,398
1886-90
13,779
2,067
23,615
10,627
37,141
27,856
100,274
80,219
1801-05
118
II. In- och utförsel.
*
Kapris.
Koriander.
Kummin.
Införsel
Utförsel
Införsel
Införsel
kilogram.
kronor.
kilogram.
kronor.
kilogram.
kronor.
kilogram.
kronor.
1871 ...............
1,120
4,218
2,606
1,410
6,631
2,652
1875 ...............
1,573
5,920
—
—
1,828
989
6,971
2,788
1880 ...............
2,157
8,122
—
—
3,221
1,743
8,076
3,230
1885 ...............
5,335
21,340
—
—
3,045
1,675
7,014
2,806
1886 ...............
3,170
12,680
—
—
4,449
2,447
4,661
1,864
1887 ...............
3,464
13,856
—
—
3,415
1,878
6,383
2,553
1888 ...............
3,615
14,460
—
—
6,188
3,403
16,010
6,404
188!) ...............
4,242
16,968
—
—
4,615
2,538
18,391
7,356
1890 ...............
5,590
22,360
—
—
5,046
2,775
13,860
5,544
1891 ...............
5,952
23,808
—
—
4,380
2,409
10,412
4,165
1892 ...............
4,370
17,480
—
—
4,494
2,247
11,496
4,598
1893 ...............
6,949
27,796
—
—
4,188
2,094
10,716
4,286
1891 ...............
5,009
8,766
—
—
3,756
1,878
11,081
4,432
1895 ...............
5,914
10,350
792
1,386
5,180
2,590
14,641
5,856
1896 ..............
4,946
8,656
608
1,064
6,966
3,483
12,895
5,158
1897 ...............
7,141
12,497
1,659
2,903
6,338
3,169
16,160
6,464
1898 ...............
5,741
10,047
—
—
8,614
4,307
12,220
4,888
1899 ...............
5,266
9,216
—
—
4,638
2,319
9,738
3,895
1900 ...............
7,001
12,252
—
—
4,542
2,271
10,265
4,106
1901 ...............
4,511
7,89+
—-
—
4,068
2,034
19,148
7,659 j
1902
4,844
8,477
—
—
4,289
2,145
29,249
11,700
1903 ...............
6,424
11,242
—
—
4,903
2,452
24,344
9,738
190! ...............
7,488
13,104
—
—
3,876
1,938
37,844
15,138
1905 ...............
5,392
9,436
—
—
3,844
I.922
30,630
12,252
1906 ...............
6,007
10,512
—
—
6,319
3,160
44,706
17,882
1907 ...............
6,733
10,100
—
—
8,356
3,760
47,781
23,891
Medeltal
1871-75 .........
1,252
4,713
—
—
3,056
1,654
6,249
2,499
1886-90 .........
4,016
16,065
—
—
4,743
GpO
0
rf
11,861
4,744
1901-05
5,732
10,031
—
—
4,196
2,098
28,243
11,297
II. In- och utförsel.
119
Kummin.
!
Lagerblad
och lagerbär, torkade.
Saffran.
Utförsel
Införsel
Införsel
Utförsel
kilogram.
kronor.
kilogram.
kronor.
kilogram.
kronor.
kilogram.
kronor.
58.482
21,369
10,551
2,978
749
39,623
_
_
1871
54,113
21,641
14,941
4,218
1,147
60,728
—
—
1875
76,854
30,736
18,736
5,289
1,075
56,903
—
—
1,880
41,946
16,778
13,272
3,982
1,491
79,023
—
—
1885
16,241
6,496
16,682
5,005
1,111
58,883
—
—
1886
32,716
13,086
20,447
6,134
1,292
68,476
—
—
1887
39,999
16,000
19,273
5,782
1,249
66,197
—
—
1888
75,175
30,070
20,732
6,220
1,327
70,331
—
—
1889
17,605
7,042
17,554
5,266
1.845
97,785
—
—
1890
27,655
11,062
18,526
5,558
1,741
92,273
—
—
1891
6,926
2,770
15,877
4.763
2,025
101,250
—
—
1892
21,600
8,640
14,207
4,262
1,342
67,100
—
—
1893
2,472
989
19,715
5,915
2,102
105,100
—
—
1894
11,235
4,494
15,959
4.788
1,813
90,650
—
—
1895
3,776
1,510
21,550
6,465
1,639
81,950
—
—
1896
8,253
3,301
18,545
5,564
1,322
66,100
-■
—
1897
6,828
2,731
21,875
6,563
1,995
99,750
—
—
1898
11,231
4,492
17,101
5,130
1,704
85,200
—
—
1899
2,219
888
18,316
5,495
2,143
107,150
—
—
1!H)0
—
16,025
4,808
2,378
118,900
—
—
1901
—
— ‘
15,439
4,632
1,956
97,800
—
—
1902
—
—
15,836
4,751
1,420
71,000
—
—
1903
O
ce
43
18,507
5,552
1,981
99,050
—
—
1904
5,082
2,033
18,062
5,419
2,263
113,150
99
4,950
1905
—
—
22,026
6,608
1,559
77,950
—
—
1900
55
28
24,207
4,841
1,923
105,765
—
1907
Medeltal
62,512
25,000
16,116
4,550
992
52,484
—
i
1871-75
36,347
14,539
18,938
5,681
1,865
72,334
—
1 _
1886-90
1,038
415
16,774
5,032
2,000
99,980
20
1
990
1901-05
120
II. In- och utförsel.
Senap.
Omalen.
Malen.
Preparerad.
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
Införsel
kilo gr.
kronor.
kilo gr.
| kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
1871.........
11,151
4,460
1875.........
26,769
10,706
52
20
-
—
—
•—
—
—
1880.........
28,161
11,262
—
—
—
—
—
—
—
—
1885.........
32,144
12.858
—
—
—
—
—
—
—
—
. 1886.........
30,081
12,032
—
—
—
—
_
_
_
1887.........
30,397
12,159
—
—
—
—
—
—
—
_
1888.........
38,830
15,532
—
—
—
—
—
—
—
_
1889.........
''46,140
18,456
—
—
—
—
—
—
—
_
1890.........
65,195
26,078
— •
—
—
—
—
—
—
—
1891.........
46,285
18,514
—
—
—
—
—
_
_
1892.........
58,757
23,503
—
—
—
—
—
—
—
—
1893.........
63,750
25,500
—
—
3,957
3,957
225
225
23,072
34,608
1894.........
49,099
19,640
—
—
5,288
5,288
16
16
25,130
37,695
1895.........
72,207
28,883
—
—
6,099
6,099
—
—
25,483
38,225
1896.........
55,084
22,034
—
—
10,629
10,629
—
—
22,620
33,930
1897 ........
73,497
29,399
—
—
7,966
7,966
—
—
30,288
45,432
1898.........
70,024
28,010
—
—
10,490
10,490
—
—
30,625
45,938
1899........
87,256
34,902
—
—
9,064
9,064
—
—
28,432
42,648
1900.........
59,455
23,782
-----
—
8,578
8,578
—
—
38,756
58,134
1901.........
71,841
28,736
—
—
8,385
8,385
1,651
i.es1
33,543
50,315
1902
82,148
32,859
670
268
9,714
9,714
—
—
36,658
54,987
1903.........
87,043
34,817
288
115
9,967
9,967
—
—
33,448
50,172
1904
76,551
30,620
127
51
11,156
11,156
302
302
40,489
60,734
1905.........
87,015
34,806
—
—
18,013
18,013
320
320
32,991
49,487
1906.........
103,220
41,288
—
—
20,154
20,154
158
158
33,247
49,871
1907
85,745
30.868
—
—
19,610
19,610
991
991
38,240
57,360
Medeltal
1871-75
20,891
8,354
12
5
—
—
—
—
—
—
1886-90...
42,129
16,851
—
—
—
—
—
—
—
—
1901-05
80,920
32,368
217
87
11.447
H-447
455
455
35,426
53,139
II. In- och utförsel.
121
Sena
p (forts.).
H n m
1 e.
Preparerad.
Summa senap,
malen, och preparerad.
Utförsel
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
kilo gr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
9,992
14,104
259
366
174,111
212,992
893
t,827
1871
—
—
13,595
19789
740
5,043
264,483
709,308
1,998
4,089
1875
—
—
15,282
21,571
2,139
3,019
299,424
493,080
3,613
5,950
1880
—
—
25,744
36,042
915
1,281
400,715
561,001
—
—
1885
—
—
26,216
36,702
743
1,040
389,740
545,636
3,450
5.175
1886
—
—
34,676
48,546
OJ
CO
c*
395
357,838
500,973
175
263
1887
—
—
36,079
50,511
—
—
366,235
5I2,729
—
—
1888
—
—
32,390
45,346
6,529
9,141
493,520
690,928
1,051
1,577
1889
—
—
31,566
44,192
2,999
4,199
454,676
1,318,561
3,343
5,015
1890
—
—
34,891
48,847
4,862
6,807
484,128
1,307,146
310
465
1891
—
—
33,484
46,544
4,813
4,813
412,487
1,402,456
1,904
6,474
1892
6,416
9,624
27,029
38,565
6,641
9.849
393,065
1,434,687
734
2,679
1893
7,313
10,970
30,418
42.983
7,329
10.986
580,256
1,972,870
226
768
1894
8,153
12,230
81,582
44,324
8,153
12,230
506,526
1,620,883
1,887
6,038
1895
9,190
13785
33.249
44,559
9,190
13,785
541,725
1,408,485
334
868
1891!
16,803
25705
38,254
53,398
16,803
25.205
544,891
1,634,673
no
330
1897
1,217
1,826
41,115
56,428
1,217
1,823
581,922
2,618,649
4,404
19,818
1898
2,532
3798
37,496
51.712
2,532
3.798
710,916
2,061,656
1,275
3,698
1899
2,886
4.329
47,334
66,712
2,886
4.329
699,545
2,448,408
1,602
5,607
1900
118
177
41,928
58,700
1,769
1.828
696,827
2,090,481
225
675
1901
2,623
3,935
46,372
64.701
2,623
3.935
662,854
2,087,990
—
—
1902
1,750
2,625
43,415
60,139
1750
2,625
651,726
2,932,767
423
1,904
1903
1,392
2,088
51,645
71,890
1,694
2.390
588,842
2,944,210
5,726
28,630
1994
1,216
1,824
51,004
67.500
1,536
2.144
754,126
1,885,315
664
1,660
1905
1,748
2,622
53,401
70,025
1,906
2,780
578,547
2,024,915
727
2,545
1906
947
1,421
57,850
76,970
1,93S
2,412
675,323
1,598,832
970
1,479
1907
Medeltal
—
—
12,669
17,882
265
373
230,408
819,342
2,066
3,496
1871-75
—
—
32.185
45,059
2,111
2,955
412,402
713,765
1,604
2,406
1886—90
1,420
2730
46.S73
64.588
1,874
2,584
670,875
2,388,153
1,408
6,574
1901-05
16
122
II. In- och utförsel.
Potatis,
äfven krossad eller rifven.
H vitbetor.
Sparris.3)
Torkade.
Råa.
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
j kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
| kronor.
kilogr.
kronor.
1871
199,660
6,830
833,748
28,527
_
1875......
9,057,127
309,898
472,417
16,163
74,261
6,115
1,202,453
28,288
—
—
—
—
1880......
3,153,690
107,917
659,079
22,554
—
—
1,043,500
24,548
—
—
—
—
1885......
9,604,115
286,690
230,815
6,890
—
—
—
—
—
—
—
1886......
4,264,818
143,222
137,618
4,108
—
—
—
—
_
_
_
__
1887......
2,678,861
89,962
116,647
3,482
—
—
—
—
—
—
—
—
1888......
1,572,990
80,778
291,181
!0,323
—
—
—
—
—
—
—
—
1889.....
2,920,302
146,015
115,648
5,782
29,575
2,366
—
—
—
—
—
—
1890......
8,363,813
418,191
32,492
1,625
865
69
—
—
—
—
—
—
1891
5,340,505
347,133
94,046
4,702
—
—
—
—
—
—
—
—
1892......
3,395,068
186,729
412,546
22,690
—
—
—
. —
—
—
—
—
1898
3,594,888
161,770
185,026
8,326
_
_
_
_
16,546
16,546
_
_
1894......
1,762,312
79,304
88,478
3,981
—
—
—
—
18,072
18,072
49
49
1895.....
3,152,200
126,088
61,778
2,471
210,200
'') 4,204
200
4
17,569
17,569
64
64
1898......
3,420,787
147,094
196,038
8,430
*) 205
’) 4
—
—
15,699
15,699
70
70
1897......
4,090,100
184,055
64,072
2,883
a) 54,149
2)4,326
—
—
21,969
21,969
103
103
1898......
32,204,884
1,771,269
611,824
33,650
—
—
—
. _
65,008
65,008
80
80
1899
83,471,299
4,423,979
363,593
19,270
—
—
—
—
28,248
28,248
—
—
1900......
54,513,165
2,616,632
366,296
17,582
—
—
—
—
23,542
23,542
—
—
1901......
85,577,986
3,851,009
2,308,589
103,887
—
—
—
—
17,227
17,227
28
28
1902......
92,176,085
3,779,219
385,994
15,826
—
—
—
—
21,951
21,95!
—
—
1903......
24,601,366
1,205,467
876,872
42,967
—
—
—
—
22,683
22,683
—
—
1901......
21,694,906
1,063,050
736,325
36,080
—
—
—
—
27,271
27,271
30
30
1905......
23,996,982
1,079,864
227,994
10,260
—
—
—
—
32,715
32,715
—
—
190(5......
24,698,157
1,358,399
136,121
7,487
—
—
—
—
25,620
25,620
—
—
1907......
Medeltal
18,331,167
1,044,877
351,122
20,014
100
8
40
3
28,761
35,951
53
66
1871—75
6,945,783
237,656
518,647
17,746
17,855
2,896
615,748
14,486
—
—
—
—
1888-90
3,960,157
175,634
138,717
5,064
6,088
487
—
—
—
—
—
—
1901-05
49,609,465
2,195,722
907,155
41,804
—
—
—
—
24,369
24,369
12
12
*) Råa. 2) Torkade och råa. 3) Före 1893 bland grönsaker, friska.
II. In- och utförsel.
123
Kottar, ej specificerade.
Cikonerot.
Ätbara (kål- och morötter,
Andra
slag (viol-, gentiana-,
pepparrot, rädisor m. m.).
lakritsrot).
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kvantitet.
kronor.
kvantitet.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
liektolit.
liektolit.
189,790
357I9
—
. —
19
90
33
155
14,394
16,915
—
—
383,314
72,140
46,759
8,800
125
598
69
329
1,862
1,190
—
—
146,449
27,562
—
—
108
518
580
2,771
1,983
'',437
—
—
24,104
4,821
—
—
165
825
—
—
2,827
2,442
-
—
21,416
4,283
—
521
2,605
• 24
120
2,744
2,541
—
—
151,292
30,258
•
—
289
1,445
56
280
3,275
2,633
—
—
56,803
11,361
_
_
290
1,450
kilogr.
121
605
4,211
3,617
_
_
liektolit.
139,475
27,895
—
—
671
3,355
21
105
3,749
3,240
—
—
123,485
24,697
—
—
788
3,940
24
120
6,168
4,760
—
—
174,444
34,889
—
—
1,169
5,845
24
120
5,341
4,425
—
—
323,343
64,669
—
—
hl. 262
kg. 5,087
} 3,854
kilogr.
54
27
15,881
7,259
—
—
289,821
57,964
—
—
kilogr.
6,891
3,446
2,766
1,383
47,612
19,045
—
—
403,063
80,613
—
—
13,868
6,934
4,580
2,290
71,487
28,595
192
77
405,702
81,140
—
—
7,550
3,775
5,025
2,513
58,309
23,324
—
—
257,640
51,528
—
—
23,407
11,704
2,517
1,259
70,700
28,280
1,200
480
258,804
5i,76i
—
-
8,022
4,on
6,005
3,003
81,580
32,632
49
20
60,554
12,111
—
—
15,060
7,530
1,221
6ll
99,498
39,799
—
—
145,866
29,173
10,000
2,000
40,914
20,457
1,646
823
113,741
45,496
285
114
149,896
29,979
—
—
114,992
57,496
2,072
1,036
125,566
50,226
—
—
110,235
22,047
—
—
57,363
28,682
958
479
214,781
85,912
30,135
12,054
161,497
32,299
—
—
195,741
97,871
15,760
7,880
250,407
100,163
132
53
110,311
22,062
—
—
81,510
40,755
480
24O
249,405
99,762
60
24
88,253
17,651
—
—
171,204
85,602
91,865
45,933
271,601
108,640
2,651
1,060
95,774
19,155
—
—
111,810
55,905
10,829
5,415
267,782
107,113
—
—
80,330
16,066
—
—
88,640
44,320
1,333
667
288,448
115,379
—
—
136,630
16,396
10,968
1,645
220,014
I IO.OO7
359
180
242,757
212,612
2,637
1,331
315,510
59,395
9,355
1.761
—
208
—
6,751
4,513
4,760
845
968
98,494
19,699
—
—
2,559
—
246
4,029
3,358
—
—
113,214
22,643
—
—
123,526
61,763
23,978
11,989
250,795
100.318
6,596
2,638
1871
1875
1880
1885
1886
1887
1888
1889
1890
1891
1892
1893
1894
1895
1896
1897
1898
1S99
1900
1901
1902
15)03
1904
1905
1906
1907
;
Medeltal
1871—75
1886 -90
15)01—05
124
II. In- och utförsel.
Ekollon,
malna och omalna.
Enbär och.
enbärsmos.
Svampar,
ätbara.
Mjöl af
arrowrot 0. a.
till spannm. el.
medicin ej hän-  förliga vegeta-  bilier.
Införsel
Utförsel
Införsel
Införsel
Utförsel
Införsel
kilo gr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
1871 .........
_
_
_
_
0.3
I
416
8.374
767
1,083
1875 .........
—
—
—
—
no
420
768
16,508
-
—
1,069
1,508
1880 .........
—
—
—
—
14
52
2,056
17,613
—
1,728
2,440
1885 .........
712
285
—
—
163
652
2,981
11,924
126
504
2,126
3,189
1886 .........
1,259
504
—
—
29
116
2,370
9,480
85
340
2,711
4,067
1887 .........
9,227
3.691
—
—
16
64
3,599
14,396
44*1
1,764
923
1,385
1888 .........
6,820
2,728
—
—
14
56
2,621
1:0,484
85
340
3.984
5,976
1889 .........
40,021
16,008
—
—
13
52
3,866
15,464
57
228
1,063
1,595
1890 .........
62,372
24,949
—
—
190
760
5,278
21,112
238
952
301
452
1891 .........
50,706
20,282
—
—
23
92
7,608
30,432
169
676
11,654
1
17,481
1892 .........
57,925
23,170
—
—
383
332
12,443
49,772
247
988
10,826
16,239
1893 .........
55,427
22,171
99
40
1,466
733
7,924
31,696
149
596
4,494
6,741
1894 .........
134,291
53,716
301
120
1,865
933
10,588
21,176
155
310
6,011
9,017
1895 .........
294,021
117,608
683
273
3,676
1,838
6,269
12.538
189
378
8,918
13,377
1896 .........
122,536
49,014
—
—
2,086
1,043
20,558
41,116
125
250
4,791
7,187
1897 .........
158,851
63,540
—
—
3,623
1,812
21,375
42,750
—
—
7,834
11 .-751
1898 .........
418,081
167,232
2,376
950
2,549
1,275
22,538
45,076
—
—
5,420
8,130
1899 .........
243,310
97,324
1,502
601
4,267
2,134
18,351
36,702
—
—
4,509
6,764
(!KIO .......
351,879
140,752
900
360
3,547
1,774
12,111
24,222
—
—
847
1,27 1
1901 .........
315,630
126,252
7,700
3,080
3,154
I,577
4,137
8,274
—
—
2,806
4,209
1902 .........
592,681
237,072
1,200
480
4,561
2,281
8,739
17,478
—
—
8,972
13,458
1903 .........
882,800
353,120
—
—
6,747
3,374
2,799
5,598
—
—
7,360
II.O4O
1904 .........
879,346
351,738
-
—
8,302
4,i5i
9,796
19,592
123
246
3,085
4,628
1905 .........
1,082,999
433,200
—
—
5,874
2,937
11.464
22,928
117
234
1,144
1,716
1906 ........
1,210,015
484,006
—
—
8,571
4,286
3,9G9
7,938
—
—
6,178
9,267
1907 .........
Medeltal
1,239,171
277,148
—
—
6,832
2,733
17,940
35,88o
317
634
1,067
373
1871-75 ...
—
—
—
—
25
117
608
13,153
4
8
1,335
1.883
1886-90 ...
23,940
9,576
—
—
52
2IO
3,547
14,187!
181
725
1,796
2,695
1901-05 ...
750,691
300,276
1,780
712
5,728
2,864
7,387
r4,774
48
96
4,673
7,010
II. In- och utförsel.
125
Frukter, bär och grönsaker,
ej specificerade (äpplen, lingon, blåbär
hufvudkål m. m.).
Friska.
Inlagda i brännvin eller ättika.
Torkade eller saltade.
Införsel
Utfö
rsel
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
kilo gr.
kronor.
kilo gr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
i
424,727
98,782
111,017
26,116
4,967
9,038
11
20
10,672
8,431
16
12
1871
459,107
103,965
202,229
47,574
7,957
14,000
16
3°
23,389
18,895
90
80
1875
727,953
166,436
62,996
14,820
6,197
10,459
254
330
21,519
17,n8
5
4
1880
2,484,837
496,967
523,684
104,737
13,504
20,256
—
—
57,354
57,354
124
124
1885
1,075,203
215,030
590,493
118,099
9,067
13,601
—
—
51,023
51,023
529
529
1886
591,695
118,339
633,152
126,630
8,290
12,435
78
117
52,642
52,642
—
—
1887
1,024,601
204,920
1,255,086
251,017
12,253
18,380
—
—
82,605
82,605
2,264
2,264
1888
758,279
151,656
1,182,447
236,489
13,829
20,744
—
—
61,730
6i,73o
386
386
1889
604,511
120,902
2,386,038
477,208
10,170
15,255
—
—
54,203
54,203
80
80
1890
619,832
123,966
1,046,041
209,208
13,117
i9,67ö
25
38
70,410
70,410
277
277
1891
594,713
120,277
2,575,765
515,153
11,343
17,015
—
—
66,214
66,214
339
339
1892
698,707
139,741
3,492,463
698,493
8,811
13,217
-
—
71,278
71,278
1,043
1,043
1893
1,128,627
225,725
832,099
166,420
9,618
14,427
—
—
117,595
H7,595
484
484
1894
682,766
136,553
3,292,916
658,583
8,760
13,140
—
146,407
146,407
302
302
1895
898,500
I79,700
2,254,012
450,802
11,236
16,854
—
—
130,811
130,811
300
300
1890
745,854
149,171
3,502,448
700,490
10,110
15,165
—
—
147,849
147,849
68
68
1897
1,326,475
397,943
4,929,981
1,478,994
8,834
13,251
—
—
211,265
211,265
200
200
1898
2,052,621
615,786
2,904,312
871,294
13,370
20,005
—
—
346,588
346,588
406
406
1899
1,399,993
419,998
6,099,614
1,829,884
12,593
18,890
—
—
473,366
473,366
98
98
1900
1,881,572
564,472
3,216,933
965,080
6,959
io,439
—
—
343,550
343,550
565
565
1901
2,488,895
746,669
5,318,137
1,595,441
12,102
18,153
—
—
565,129
565,129
904
904
1902
3,342,263
1,002,679
10,393,136
3,117,941
8,588
12,882
-
—
658,801
658,801
206
206
1903
2,932,791
879,837
7,969,589
2,390,877
10,262
15,393
528
792
821,669
821,669
701
701
1904
3,038,709
911,613
4,901,007
1,470,302
. 5,123
7,685
—
—
770,249
770,249
612
612
1905
3,397,077
1,019,123
6,130,234
1,839,070
4,170
6,255
—
—
1,033,811
1,033,811
183
183
1906
4,972,896
1,910,329
4,288,375
1,722,246
9,341
14,012
—
—
1,117,139
958,558
375
288
1907
Medeltal
476,551
124,048
195,949
46,095
8,253
14,206
25
41
18,843
14,989
78
67
1871-75
810,858
162,169
1,209,443
241,889
10,722
16,083
16
23
60,441
60,441
652
652
1886—90
2,736,846
821,054
6,359,760
1,907,928
8,607
12,910
106
158
631,880
631,880
598
598
1901-05
126
II. In- och utförsel.
Konfityrer.
lakrits.
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
kilo gr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
1871......
10,620
31,230
1,360
3,999
73,751
107,570
1875......
26,891
79,075
30,317
89,15!
76,188
in,125
—
—
1SS0......
42,286
124,348
5,486
16,131
66,698
94,i45
—
—
; 1885......
83,174
249,522
52,061
156,183
72,257
108.386
—
—
1886......
79,065
237,195
54,518
163,554
68,766
103,149
—
—
1887......
78,218
234,654
65,999
197,997
62,160
93,240
—
—
1888......
86,202
258,606
110,804
332,412
79,747
119,621
—
—
1889.....
80,982
242,946
195,080
585,240
74,667
112,001
—
—
1890......
79,899
239,697
165,403
496,209
80,920
121,380
—
—
1891......
87,416
262,248
26,566
79,698
65,207
97,811
—
—
| 1892......
88,862
266.586
20,179
60,537
73,129
109,694
—
—
1893......
81,740
245,220
14,745
44,235
67,311
100,967
—
—
i 1894......
87,207
261,621
15,621
46,863
78,591
117,887
—
—
1895......
93,893
281,679
25,560
76,680
72,529
108,794
50
75
! 1896......
94.550
283,650
22,577
67,731
81,151
I2I.727
14
21
1 1897......
108,795
326,385
16,641
49,923
71,796
107,694
—
—
1 1898......
127,251
381,753
12,467
37,401
76,032
114,048
150
225
1899......
152,441
457,323
9,833
29,499
93,479
140,218
—
—
1900......
131,034
393,102
9,685
29,055
91,701
137,552
—
—
| 1901......
129,786
389,358
9,556
28,668
66,022
99,033
—
—
1902......
128,212
384,636
4,535
13,605
77,894
116,841
—
- ;
1903......
131,787
395,361
2,774
8,322
88,823
133,235
134
201
190-1......
147,633
442,899
13,838
41,514
96,647
144,971
75
“3
1905......
187,536
562,608
6,343
19,029
97,043
1*45,565
115
173
1906......
251,959
755,877
8,320
24,960
105,411
158,117
—
_
1907......
242,790
368,118
69,872
52,809
129,870
180.970
1,010
1,263
Medeltal
1871-75
20,186
50.360
12,872
37,851
97,398
142,044
—
1886-90
80,873
242,620
118,361
355,082
73,252
109,878
—
■
1901-05
144.991
434,972
7,409
22.228
85,286
127,929
65
97
II. In- och utförsel.
127
Såser och soja.
Vinsyra eller vinstenssyra.1)
Citronsyra och
citronsyracle
salter.'')
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
Införsel
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
7,121
8,376
6
8
_
_
_
_
1871
13.0G0
''5,362
24
28
—
—
—
—
—
—
1875
9,742
11,460
201
237
—
—
—
—
—
18,80
17,501
21,001
—
—
—
—
—
—
—
—
1885
12,185
14,622
—
—
—
—
—
*
—
—
1880
13,257
15,908
—
—
—
—
—
—
—
—
1887
14,082
16,898
—
—
—
—
—
—
—
—
1888
15,023
18,028
. 642
770
—
—
—
•—
—
—
1889
13,815
16,578
389
467
—
—
—
—
—
—
1880
18,449
22,139
878
i,054
—
—
—
—
—
—
1891
15,079
''8,095
660
792
—
—
—
—
—
—
1892
15,955
19,146
1,409
1,691
6,532
13,064
—
—
2,451
9,804
1893
18,742
22,490
533
640
9,570
19,140
—
—
3,172
12,688
1894
13,018
15,622
636
763
10,616
21,292
—
-
3,391
13,564
1895
16,311
''9,573
597
716
9,544
19,088
—
• —
6,431
25,724
1890
16,071
19,285
1,099
i,3''9
11,500
23,000
1,180
2.360
6,821
27,284
1897
16,144
''9,373
161
''93
10,829
21,658
—
—
7,535
26,373
1898
12,601
15,121
295
354
17,264
34,528
—
—
8,148
28,518
1899
13,590
16,308
402
482
18,097
36,194
—
—
12,272
42,952
1900
12,032
14,438
19
23
16,962
33,924
327
654
11,975
41,913
1901
12,745
15,294
489
587
17,133
34,266
—
—
13,055
45,693
1902
16,088
19,306
375
45°
21,669
43,338
—
—
11,010
38,535
1903
13,917
16,700
265
318
32,058
64,116
—
—
17,309
60,582
1904
13,812
''6,574
657
788
52,853
105,706
—
—
10,504
36,764
1905
13,748
16,498
206
247
40,899
81,798
—
—
13,746
48,111
1900
22,882
28,603
129
258
47,985
95,970
—
—
13,072
32,680
1907
Medeltal
9,900
",645
12
''4
—
—
—
—
—
—
1871-75
13,672
16,407
206
247
—
—
—
—
—
—
1880-80
13,719
16,462
361
433
28,135
56,270
65
''3''
12,771
44,697
1801-05
'') Före 1893 bland kem. tekn. preparat.
128
II. In- och utförsel.
Kulör (vintinktur),
ej sprithaltig.'')
Tobak, oarbetad,
blad och stjälk.
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
1871......
-
3,184,521
2,863,532
238
246
1875.........
—
—
—
—
3,106,620
3,786,853
1,245
1,289
1880.........
_
_
_
1,989,252
2,287,091
—
—
1885.........
—
—
—
—
3,445,253
8,613,133
203
406
1886.........
—
—
—
—
3,358,489
8,396,223
—
—
1887.........
—
—
—
—
3,361,080
8,402,700
—
—
1888.........
—
—
—
—
3,497,356
8,7+3,390
—
—
1881).........
—
.
—
—
3,441,581
8,603,953
1,689
3,378
181)0.........
—
—
—
—
3,444,641
8,611,603
—
—
1891.........
—
—
—
—
3,415,965
7,173,527
—
—
1892.........
—
—
—
—
3,339,709
7,013,389
—
—
1893.........
—
—
—
—
3,369,046
7,074,997
35
74
1894.........
—
—
—
—
3,450,630
7,246,323
34
71
1895.........
—
—
—
—
3,438,912
7,221,715
90
189
1896.........
—
—
—
—
3,441,388
7,226,915
47
99
1897.........
—
—
—
—
3,717,447
6,691,405
29
52
1898.........
—
—
—
—
3,687,878
5,900,605
—
—
1899.........
133,069
53,228
—
—
3,736,272
5.978,035
25
40
1900.........
253,988
ioi,595
—
—
3,719,016
5,950,426
—
—
1901........
278,894
111,558
—
—
3,805,830
6,089,328
260
416
1902.........
296,092
118,437
—
—
3,891,449
6,226,318
58
93
1903.........
237,987
95,195
—
—
3,894,298
6,230,877
133
213
1904.........
89,639
35,856
—
—
5,313,389
5,844,728
63
69
1905.........
158,359
63,344
290
Il6
3,275,778
3,603,356
—*
—
1906.........
242,975
97,190
—
—
3,792,871
4,172,158
—
—
1907 ......
Medeltal
265,097
106,039
312
125
4,178,554
4,834,887
400
580
1871-75...
—
—
—
—
3,191,456
3,204,304
979
1,013
1886-90
—
—
. —
—
3,420,629
8,551,574
338
676
1901-05
212,194
84,878
58
23
4,036,149
5,598,921
103
158
*) Före 1899 bland sirap.
II. In- och utförsel.
129
Tobak, arbetad.
Cigarrer och cigaretter.
Andra slag (snus m. m.).
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
kilogram.
kronor.
kilogram.
kronor.
kilogram.
kronor.
kilogram.
kronor.
19,673
323,974
1,743
28,707
21,082
60,072
1,241
3,756
1871
46,513
765,961
949
15,624
37,226
107,202
1,845
5,633
1875
59,684
982,835
489
8,057
96,406
272,158
2,432
6,866
1880
78,488
235,464
899
''3,485
31,694
95,082
6,079
18,237
1885
74,147
222,441
862
12,930
36,502
109,506
3,791
",373
1886
79,892
559,244
234
3,510
35,812
107,436
1,890
5,670
1887
77,892
467,353
292
4,380
27,517
82,551
3,031
9,093
1888
72,097
432,582
371
5,565
26,646
■ 79,938''
2,886
8,658
1889
75,186
451,116
613
9,195
22,658
67,974
3,401
10,203
1890
82,516
825,160
477
7,155
21,558
64,674
4,426
13,278
1891
77,064
770,640
653
6,530
22,091
66,273
4,402
13,206
1892
77,481
774,810
567
5,670
21,546
64,638
4,621
13,863
1893
88,344
883,440
621
6,210
24,067
72,201
5,096
15,288
1894
92,126
921,260
994
9,940
25,365
76,095
7,174
21,522
1895
116,309
1,163,090
437
4,370
25,458
76,374
8,520
25,560
1898
130,060
1,300,600
755
7,5501
26,309
78,927
11,307
33,92i
1897
145,253
1,452,530
392
3,920
27,461
82,383
14,056
42,168
1898
166,865
1,668,650
585
5,850
26,739
80,217
17,035
51,105
1899 i
176,010
1,760,100
1,088
10,8801
28,144
84,432
21,214
63,642
1800
173,199
1,731,990
348
3,480
32,392
97,176
22,898
68,694
1801
188,351
1,883,510
379
3,790
36,144
108,432
31,799
95,397
1902
211,536
2,115,360
642
6,420
33,783
101,349
37,398
112,194
1903
217,238
2,172,380
376
3,7601
36,302
108,906
40,639
3:21,917
1904
226,294
2,262,940
276
2,760
35,539
106,617
34,918
104,754
1905
305,038
3,050,380
506
5,060
35,482
106,446
37,680
113,040
1806
281,270
3,099,830
1,040
11,058
44,945
''47,621
44,583
80,526
1907
32,367
533,007
2,723
44,842
23,870
68,037
1,536
4,632
1871—75
75,843
426,547
474
7, n6
29,827
89,481
3,000
8,999
1886-90
203,324
2,033,236
404
4,042
34,832
104,496
33,530
100,591
1901-05
17
130
II. In- och utförsel.
Brännvin och sprit på fat.
Af säd, potatis eller andra
jordfrukter.
Af ris (arrak).
Af socker (rom).
Af vindrufvor
(konjak).
Af annan frukt.
Införsel
Utförsel
Införsel
Införsel
Införsel
Införsel
liter.
kronor.
liter.
kronor.
liter.
kronor.
liter.
kronor.
liter.
kronor.
liter.
kronor.
1871.........
191,337
54,112
18,897
5,055
1,161,854
932,324
411,714
338,244
847,971
954,187
1,138
i
326:
1875.........
231,649
61,956
9,257
5,306
1,435,352
932,309
322,311
209,351
1,324,658
335,196
7,022
2,010
1880.........
108,284
45,515
6,248,059
3,461,859
613,747
586,307
163,607
125,034
1,496,176
2,192,583
1,031
592:
1885.........
10,098,952
6,059,371
9,094,651
4,547,326
931,480
1,024,628
83,352
75,OI7
1,160,306
1,957,531
1,262
379|
1886.........
27,578,770
1,654,726
25,688,483
2,055,079
848,730
933,603
66,249
59,624
1,032,156
1,745,217
517
414!
1887.........
39,653,755
2,379,225
38,372,244
3,837,224
817,583
899,341
56,234
50,611
820,711
1,385,228
—
—
1888.........
31,173,635
2,182,154
24,621,508
2,462,151
918,090
872,185
56,948
42,711
994,089
1,574,790
—
—
1889.........
19,178,117
1,342,468
18,494,784
1,849,478
708,157
672,749
51,298
38,474
778,123
1,212,025
116
35
1890.........
22,785,725
1,708,929
31,848,191
3,184,819
823,443
782,273
48,101
36,076
869,000
1,349,743
223
67
1891.........
15,455,265
2,163,737
15,145,937
2,423,350
806,106
806,106
53,942
40,457
1,032,174
1,613,849
531
53i
1892.........
220,101
19,809
1,506,434
135,579
766,445
766,445
51,078
38,309
1,211,122
2,119,354
3,100
3,100
1898.........
244,889
41,631
119,217
20,267
750,682
863,285
43,526
32,652
631,850
947,775
806
806
1894.........
293,218
293,218
113,765
19,340
763,601
878,141
44,877
33,658
929,186
1,254,401
319
271
1895.........
295,654
295,654
221,437
37,644
744,146
818,561
25,706
19,280
893,739
1,117,174
1,367
1,025
1896.......
332,429
332,429
106,795
18,155
776,371
931,645
30,129
22,597
947,267
1,184,084
862
647
1897.........
388,246
388,246
274,378
46,644
832,293
998,752
35,275
26,456
1,021,071
1,378,446
971
728
1898.........
407,974
428,373
163,989
29,5l8
828,712
994,454
29,967
22,475
1,090,883
1,472,692
1,776
1,332
1899.........
479,159
498,325
194,855
33,125
920,481
1,104,577
27,290
20,468
1,270,454
i,7i5,”3
1,799
i,349
1900........
477.381
496476
180,825
30,740
951,037
1,141,244
27,501
20,626
1,321,962
1,652,453
1,745
1,309
1901.........
516,967
568,664
216,138
38,905
927,670
1,113,204
26,465
19,849
1,287,994
1,738,792
1,725
1,294
1902.........
474,614
536,314
154,589
29,372
1,005,637
1,206,764
20,971
15,728
1,274,789
1,720,965
1,864
1,398
1903.........
485,480
548,592
23,463
4,458
1,320,553
1,584,664
25,871
19,403
1,413,682
1,908,471
1,520
1,140
1904.........
464,107
496,594
365,143
76,680
606,358
727,630
11,148
8,361
870,222
939,840
1,110
833
1905 ........
469,716
535,476
120,516
27,7t9
673,877
808,652
12,044
9,033
1,037,827
1,193,5°1
6,182
4,637
1906.........
449,234
494,157
241,209
53,o66
761,704
914,045
16,443
12,332
1,130,034
1,299,539
6,279
4,709
1907.........
497,292
367,075
163,981
172,919
783,964
940,757
18,256
13,692
1,231,373
1,416,079
2,254
2,254
Medeltal
1871-75..
1,812,474
375,903
7,20b
2,531
1,397,772
1,165,342
340,300
265,996
1,068,246
911,023
6,161
1,765
1886-90..
28,074,000
1,853,500
27,805,042
2,677,750
823,201
832,030
55,766
45,499
898,816
i,453 40i
171
103
1901-05...
482,177
537-128
175,970
35-427
906,819
1,088,183
19,300
1
14,475
1,176,903
1,500,314
2,480
1,860
II. In- och utförsel.
131
Brännvin och sprit på andra kärl,
alla slag.1)
Likör
(inbegripet absint samt vin af mer än
25 °/o alkoholhalt).
Punsch.
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
Utförsel
liter.
kronor.
liter.
kronor.
liter.
kronor.
liter.
kronor.
liter.
kronor.
—
—
_
30,870
117,960
427
1,630
17,688
23,657
1871
68,565
183,379
58
154
41,664
159,190
1,337
5,ii°
45,185
60,424
1875
141,437
335,048
366
700
20,062
76,640
822
3,140
59,749
79,909
1880
137,746
378,802
496
1,488
32,966
131,864
86
344
61,841
92,762
1885
81,179
170,476
866
2,598
36,697
146,788
127
508
61,817
92,726
1880
87,274
183,275
532
1,596
38,426
153,704
227
908
68,240
102,360
1887
94,057
177,768
4,696
14,088
43,463
•73,852
96
384
61,604
92,406
1888
95,228
179,981
3,411
10,233
49,156
196,624
—
—
58,842
88,263
1889
92.524
174,870
889
2.667
51,916
207,664
—
—
53,675
80,513
1890
108,808
205,647
434
1,302
58,891
235,564
—
—
46,825
70,238
1891
131,745
248,998
2,273
4,296
75,941
303,764
-
—
50,300
75,450
1892
88,290
145,679
1,868
3,082
32,870
131,480
—
—
48,709
73,064
1893
110,222
154,311
520
728
48,615
194,460
55
220
36,587
54,881
1894
112,528
146,286
4,532
5,892
51,032
204,128
635
2,540
43,178
64,767
1895
|
115,149
149,694
2,953
3,839
50,850
203.400
668
3,472
41,936
62,904
1890
122,193
158,851
7,796
•o,i35
58,132
232,528
447
1,788
53,498
80,247
1897
1
135,892
176,660
3,081
4,005
72,238
288,952
500
2,000
58,286
87,429
1898
148,972
193,664
6,352
8,258
74,428
297,712
526
2,104
85,500
128,250
1899
152,929
198,808
5,675
7-378
72,447
289,788
152
608
79,283
118,925
1900
139,824
181,771
3,908
5,080
67,.434
269,736
15
60
87,233
130,850
1901
132,575
172,348
12,493
16,241
66,685
266,740
—
—
91,747
137,621
1902
124,996
162,495
23,652
30,748
69,517
278,068
—
—
119,462
179,193
1903
101,913
132,487
19,233
25,003
55,549
222,196
—
—
141,660
212,490
1904
98,741
128,363
11,004
•4,305
64,881
259,524
—
—
138,622
207,933
1905
107,546
139,810
38,990
50,687
69,879
279,516
—
—
158,340
237,510
1908
129,930
282,222
43,599
43,803
76,051
266,248
10
30
227,357
272,828
1907
Medeltal
13,713
36,676
10
3i
45,261
172,936
1,158
4,426
33,494
44,790
1871-75
90,052
177.274
2,079
6,236
43,932
175,726
90
360
60,836
91,254
1880-90
119,610
155,493
14,058
18,275
64,813
259,253
3
12
115,745
173,617
1901-05
•) Före 1875 bland brännvin på fat.
132
II. In- och utförsel.
Vin af t
0. nr. 25 % alkoliolhalt.
På
andra kärl än fat,
mnsseran.de.
ej musserande.
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
Införsel
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
liter.
kronor.
liter.
kronor.
liter.
kronor.
1871.........
2,031,241
1,750,676
588
533
_
_
—
—
—
—
1875.........
3,155,886
2,469,098
1,278
1,054
—
—
—
—
—
—
1880.........
2,333,750
1,513,489
—
—
—
—
—
—
—
—
1885.........
2,219,246
2,294,894
3,924
3,924
—
—
—
—
—
—
1880.........
1,848,361
1,900,846
4,100
4,100
—
—
—
—
—
—
1887 .......
1,879,540
1,936,223
2,739
2,739
—
—
—
—
—
—
1888.........
1,933,654
1,984,570
1,849
1,849
—
—
—
—
—
—
1889 ........
2,114,003
2,170,939
967
967
—
—
~
—
—
—
1890.........
2,194,146
2,255,061
1,107
1,107
—
—
—
—
—
—
1891.........
3,608,741
3,291,802
860
860
—
—
—
—
—
—
1892.........
4.798.902
4,984,716
257
386
—
—
—
—
—
—
1S93.........
685,242
1,027,863
2,115
3,172
28,646
85,938
6
18
113,404
226,808
1891.........
1,449,204
1,449,204
1,374
i,374
69,288
207,864
—
—
143,673
287,346
1895.........
1,967,832
1,967,832
1,582
1,582
142,122
426,366
—
169,968
339,936
1896.........
2,528,378
2,528,378
1,171
1,171
192,902
578,706
—
—
224,329
448,658
1897.........
2,644,642
2,644,642
1,748
i,748
262,466
787,398
—
—
225,784
451,568
1898 ........
2,888,354
2,888,354
2,051
2,051
298,132
894,396
—
—
261,772
523,544
1899.........
3,179,325
3,179,325
150
150
328,543
985,629
—
—
265,574
531,148
1900.........
3,129,094
3,129,094
350
350
318,542
955,626
—
—
261,181
522,362
1901.........
2,987,480
2,987,480
431
431
335,052
1,005,156
—
—
246,317
492,634
1902.........
2,863,877
2,863,877
615
6t5
304,032
912,096
—
—
225,616
451,232
1903.........
3,199,899
3,199,899
5,546
5,546
331,856
995,568
—
—
246,588
493,176
1901.........
2,393,839
2,393,839
722
722
287,728
863,169
246
738
217,059
434,118
1905.........
2,304,709
2,304,709
6,409
6,409
335,574
1,006,722
100
300
216,849
433,698
1900.........
2,463,383
2,463,383
733
733
384,438
1,153.314
—
—
254,888
509,776
1907.........
2,373,538
2,596.368
3,161
i,933
392,200
1,134,601
9
27
252,247
433,374
Medeltal
1871-75
2,842,031
2,411,159
1,289
1,087
—
—
—
—
—
—
1886-90...
1,993,941
2,049,528
2,152
2,152
—
—
—
—
—
—
1901-05...
2,749,961
2,749,961
2,745
2,745
318,847
956,542
69
208
230,486
460,972
II. In- och. utförsel.
133
Vin af t. o. in. 25 %
alkoholiialt (forts.).
På andra kärl
än fat,
Summa
vin på andra kärl än
fat.
Mineralvatten,
ej musserande.
Utförsel
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
liter.
kronor.
liter.
kronor.
liter.
kronor.
liter.
kronor.
liter.
kronor.
_
356,101
1,286.956
372
1,342
229,684
70,213
20,860
6,377
1S71
—
—
599,218
1,475,736
1,735
6,113
325,551
99,509
7,478
2,286
1875
—
—
525,135
1,295,571
—
—
167,286
51,138
13,328
4,074
1880
—
606,086
1,217,531
2,041
4,082
143,226
42,968
9,961
2,988
1885
_
—
501,784
1,006,845
1,336
2,672
120,800
36,240
6,986
2,096
1886
—
—
480,204
964,193
1,143
2,286
122,014
36,604
9,880
2,964
1887
—
—
499,277
989,717
2,414
4,828
122,798
36,839
5,332
1,600
1888
—
—
641,531
1,258,761
6,165
6,698
133,346
40.004
13,087
3,926
1889
__
—
651,107
1,278,928
9,837
9,456
139,631
41,889
10,151
3,045
1890
—
—
1,101,677
2,166,513
10,562
12,188
127,053
38,116
8,005
2,402
1891
—
—
960,422
1,885,942
3,468
6,936
110,411
33,123
8,158
2,447
1892
2,253
4,506
142,050
312.746
2,259
4,524
90,327
27,098
5,355
1,607
1898
1,991
3,982
212,901
495.210
1,991
3,982
77,805
38,903
12,721
6,361
1894
933
1,866
312,090
766.302
933
1,866
86,818
43,409
19,498
9,749
1895
1,824
3,648
417.231
1,027,384
1,824
3,648
76,817
38,409
35,173
17,587
1896
356
712
488,250
1,238,966
356
712
84,951
42,476
35,604
17,802
1897
799
1,598
559,904
1,417,940
799
1,598
89,334
44,667
29,578
14,789
1898
562
1,124
594,117
1,516,777
562
1,124
87,679
43,840
22,339
11,170
1899
659
1,318
579,723
1,477,983
659
1,318
88,384
44,192
19,697
9,849
1900
305
610
581,369
1,497,790
305
610
102,180
51,090
23,587
11,794
1901
594
1,188
529,648
1,363,S28
594
1,188
68,541
34,271
22,277
11,139
1902
467
934
578,444
1,488,744
467
934
83,273
41,637
20,636
10,318
1903
270
540
504,782
1,297,287
516
1,278
85,195
42,598
15,446
7,723
1904
1,089
2,178
552,423
1,440,420
1,189
2,478
86,120
43,060
19,555
9,778
1905
658
1,316
639,326
1,663,090
658
1,316
87,647
43,824
15,156
7,578
1909
2,457
4,494
644,447
1,567,975
2,466
4,521
79,905
55,934
14,890
10,423
1907
Medeltal
—
—
551,038
!,855,028
897
3090
271,848
82,484
9,450
2,889
1871-75
—
—
554,781
1,099,689
4,179
5,188
127,718
38,315
9,087
2,7261886—90
545
1,090
549,338
1,417,514
614
1,298
85,062
42,531
20,300
io,i5O|lÖ01—05
134
II. In- och utförsel.
Maltdrycke
r.
På,
fat.
På andra kärl (äfven mjöd).
Summa på fat
och. andra kärl.
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
kilo gr.
kronor.
kilogr.
kronor.
liter.
kronor.
liter.
kronor.
kronor.
kronor.
1871............
_
_
_
_
32,482
96,743
1875...........
—
—
—
—
—
—
—
—
98,258
271,053
1SS0............
—
—
—
—
—
—
—
—
157,889
69,588
1885............
145,787
79,434
1,550
775
149,259
121,094
10,842
8,816
200,528
9,591
1886............
188,177
98,098
549
275
127,575
103,792
15,795
12,784
201,890
13,059
1887............
363,700
184,052
1,328
903
79,680
65,596
11,434
9,399
249,648
10,302
1888............
269,494
142,042
7,174
4,533
58,160
48,269
9,978
8,412
190,311
12,945
1889............
440,961
225,068
858
429
68,906
57,032
13,184
10,757
282,100
11,186
1890............
426,497
218,579
3,640
1,820
84,817
70,127
56,949
46,002
288,706
47,822
1891...........
298,766
153,221
6,467
3,234
89,448
73,778
37,040
30,209
226,999
33,443
1892............
231,092
106,951
600
360
58,753
50,680
41,834
37,651
157,631
38,011
1893............
108,084
45,395
260
156
64,676
58,208
12,951
11,656
103,603
11,812
1894............
149,384
62,741
27,203
8,161
53,912
48,521
8,631
3,452
111,262
11,613
1895............
158,041
66,377
35,074
10,522
52,748
47,473
15,838
6,335
113,850
16,857
1896............
180,392
75,765
28,275
8,483
53,521
48,169
24,881
9,952
123,934
18,435
1897............
195,363
82,052
8,990
2,697
53,633
48,270
13,826
5,530
130,322
8,227
1898............
199,688
83,869
1,324
397
61,345
55,211
9,377
3,751
139,080
4,148
1899............
190,492
80,007
2,791
837
45,152
40,637
5,196
2,078
120,644
2,915
1900............
167,659
70,417
10,543
3,163
36,398
32,758
13,367
5,347
103,175
8,510
1901............
164,661
69,158
12,343
3,703
36,547
32,892
33,305
13,322
102,050
17,025
1902............
113,570
47,699
1,761
528
33,476
30,128
58,819
23,528
77,827
24,056
1903............
139,462
58,574
1,377
413
33,591
30,232
101,257
40,503
88,806
40,916
1904............
182,463
76,634
437
131
44,301
39,871
154,312
61,725
116,505
61,856
1905............
201,200
84,504
4,359
1,308
45,047
40,542
187,103
74,841
125,046
76,149
1906............
181,692
76,311
4,331
1,299
34,885
31,397
237,205
94,882
107,708
96,181
1907............
Medeltal
169,958
20,728
7,405
3,460
36,412
14,982
324,479
223,739
35,710
227,199
1871—75......
—
—
—
—
—
—
—
—
68,866
269,965
1886-90......
337,766
173,568
2,710
1,592
83,828
68,963
21,468
17,471
242,531
19,063
: 1901-05......
160,271
67,314
4,055
1,217
38,592
34,733
106,959
42,784
102,047
44,000
II. In- och utförsel.
135
Ättika och. ättiksyra, alla slag.
Summa
På fat.
På andra kärl.
på fat och
andra kärl.
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
_
_
_
_
33,380
9,423
102
29
1871
—
—
—
—
—
—
—
—
37,423
10,565
6,749
1,905
1875
—
—
—
—
—
—
—
—
33,845
9,555
3,741
1,056
1880
—
—
—
—
—
—
—
—
41,765
12,530
176
53
1885
_
—
—
—
—
—
—
—
45,117
13,535
83
25
1886
—
—
—
—
—
—
—
—
38,330
11,499
9,032
2,710
1887
—
—
—
—
—
—
—
—
31,597
10,328
8,259
2,478
1888
30,996
7,749
20,217
5,054
1,877
2,816
127
190
32,873
10,585
20,344
5,244
1889
27,558
6,890
29,249
7,312
1,737
2,606
247
371
29,295
9,498
29,496
7,683
1890
24,537
6,134
51,364
12,841
1,155
1,733
1,472
2,208
25,692
7,867
52,836
15,049
1891
23,893
5,973
66,565
16,641
1,022
1,533
258
387
24,915
7,606
66,823
17,028
1892
22,522
5,631
79,463
19,866
698
1,047
481
722
23,220
6,678
79,944
20,588
1893
30,346
7,587
80,726
20,182
940
470
1,609
805
31,286
8,057
82,335
20,987
1894
21,799
5,450
79,092
19,773
907
454
841
421
22,706
5,904
79,933
20,194
1895
25,606
6,402
94,000
23,500
393
197
32,628
16,314
25,999
6,699
126,628
39,814
1896
26,630
6,658
158,473
39,618
478
239
18,378
9,189
27,108
6,897
176,851
48,807
1897
33,451
8,363
68,311
I7,°78
548
274
3,346
1,673
83,999
8,637
71,657
18,751
1898
27,752
6,938
91,788
22,947
789
395
—
—
28,541
7,333
91,788
22,947
1899
36,175
9,044
111,615
27,904
862
431
—
—
37,037
9,475
111,615
27,904
1900
32,643
8,161
68,887
17,222
684
342
90
45
33,327
8,503
68,977
17,267
1901
32,910
8,228
158,656
39,664
1,012
506
in
56
33,922
8,734
158,767
39.720
1902
36,289
9,072
103,492
25,873
682
341
118
59
36,971
9,413
103,610
25,932
1903
40,231
10,058
29,324
7,33i
971
486
187
94
41,202
10.544
29,511
7,425
1904
39,489
9,872
2,880
720
1,312
656
—
—
40,801
10,528
2,880
720
11105
42,681
10,670
67,212
16,803
640
320
9,777
4,889
43,321
10,990
76,989
21,692
1906
45,785
11,446
4,760
1,190
2,056
1,542
30,229
22,672
47,841
12,988
34,989
23,862
1907
Medeltal
—
—
—-
—
—
—
—
—
35,735
10,088
1,554
439
1871-75
29,277
7,320
24,733
6,183
1,807
2,711
187
281
35,442
11,085
13,443
3,628
1886-90
36,312
9,078
72,648
1 18,162
932
466
101
51
37,245
9,544
72,749
18,213
1901-05
136
II. In- och utförsel.
S i
1 k e.
u 11.
Ratt,
äfven kokadt, ofärgadt.
Färgadt eller blekt.
Ofärgad.
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
Införsel
kilo gr.
kronor.
kilo gr.
kronor
1 kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
1871......
11,532
596,838
3
132
5,824
342,450
128
6,325
1875......
16,288
843,018
—
—
4,831
284,175
88
5,175
—
—
1880......
12,343
580.740
—
—
5,798
335.519
102
5,280
—
—
1885.....
11,804
542,984
—
—
6,768
385,776
—
—
2,061,443
5,668,969
1886......
10,119
465,474
—
_
6,459
368,163
—
—
1,805,017
5,685,804
1887......
7,339
337,594
—
—
5,699
324,843
—
—
1,933,393
6,090,188
1888......
8,480
390,080
—
—
6,713
382,641
—
—
2,076,576
6,541,215
1889......
9,389
431,894
—
—
7,572
439,176
48
2,880
2,591,378
8,162,841
1890......
9,276
426,696
—
—
7,632
435,024
4
240
2,345,307
7,387,717
1891......
9,577
396,488
—
—
7,335
375,552
24
1,440
2,071,335
6,214,005
1892......
8,460
321,480
—
—
8,002
376,094
—
—
2,213,531
3,430,973
1893.....
8,477
322,126
—
—
11,518
541,346
18
846
2,339,825
3,626,729
1894.....
5,283
200,754
—
—
7,718
362,746
92
4,324
2,184,287
4,368,574
1895......
6,760
256,880
—
—
10,880
510,420
10
470
2,718,402
5,029,044
1896......
7,430
282,340
—
—
12,597
592,059
38
1,786
2,207,904
4,084,622
1897......
5,801
220,438
—
—
13,095
615,465
9
423
2,805,895
5,190,906
1898......
18,283
694,754
—
—
19,534
918,098
14
658
3,387,488
6,266,853
1899.....
14,747
575,133
-
—
23,347
1,120,656
254
12,192
4,089,799
10,633,477
1900......
10,840
422,760
—
—
14,528
697,344
978
46,944
4,032,711
9,678,506
15)01.....
6,323
246,597
70
2,730
21,031
1,009,488
541
25,968
3,767,107
7,534,214
1902......
5,273
216,193
—
—
21.701
1,085,050
no
5,500
4,341,921
10,420,610
1903......
6,524
280,532
—
—
23,626
1,228,552
180
9,360
4,457,640
12,258,510
1904......
7,601
326,843
—
—
26,299
1,367,548
340
17,680
4,644,907
14,166,966
1905......
11,384
489.512
—
—
24,099
1,253.148
274
14,248
4,587,887
15,369,421
1906......
9,506
418,264
—
—
28,185
1,493,805
473
25,069
4,902,353
17,403,353
15107......
9,946
394,393
45
2,025
30,737
1,445,238
520
26,260
5,293,979
17,141,281
Medeltal
1871—75
14,844
768.275
1
70
5,419
318,650
129
7,345
_
_
1886—IM)
8,921
410,348
—
—
6,815
389,969
10
624
2,150,334
6,773,553
1901-05
7,421
3H,935
14
546
23,351
1,188,757
289
14,551
4,359,892
11,949,944
II. In- och utförsel.
137
U 1
. (forts.).
Ofärgad.
Färgad.
Summa
0färgad och färgad.
Utförsel
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
kilo gr.
kronor.
kilo gr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
_
_
_
_
_
1,862,513
6,660,043
22,104
79,016
1871
—
—
—
—
—
—
1,394,272
4,592,875
23,755
78,239
1875
—
—
—
—
—
—
1,286,888
3,784,288
10,487
37,005
1880
26,897
80,691
12,153
42,536
—
—
2,073,590
5,711,505
26,897
80.691
1885
25,821
77,463
32,866
115,031
—
—
1,837,883
5,800,835
25,821
77,463
1886
24,520
73,560
31,817
i 11,360
—
—
1,965,210
6,201,548
24,520
73,560
1887
24,941
74,823
32,258
112,903
4,204
14,714
2108,834
6,654.118
29,145
89,537
1888
19,634
58,902
16,714
58,499
5,230
18,305
2,608,092
8,221,340
24,864
77,207
1889
37,873
113,619
29,824
104,384
634
2,219
2,375,131
7,492,101
38,507
115,838
1890
15,799
47,397
32,004
112,014
664
2,324
2,103,339
6,326,019
10,468
49,721
1891
13,520
20,956
56,856
198,996
300
1,050
2,270,387
3,629.969
13,820
22,006
1892
22,055
34,i86
125,305
438,568
120
420
2,465,130
4,085,297
22,175
34,606
1893
32,306
64,612
151,209
378,023
25
63
2,335,496
4,746,597
32,331
64,675
1894
41,140
76,109
107,827
301,916
—
—
2,826,229
5,330.960
41.140
76,109
1895
20,016
37,030
120,505
337,414
—
—
2,328,409
4.422,036
20,016
37,030
1896
30,189
55,850
42,985
120,358
—
—
2.848,880
5,311,284
30,189
55,850
1897
43,231
79,977
19,984
55,955
—
—
3,407,472
6,322,808
43,281
79,977
1898
90,433
235,126
31,600
112,180
—
—
4,121,399
10,745,657
90,438
235,126
1899
61.492
H7,58i
62,246
180,513
—
—
4,094,957
9,859.019
61,492
147,581
1900
60,844
121,688
88,381
212,114
—
—
3.855,488
7,746,328
69,844
121,688
1901
71,716
172,118
107,418
300,770
—
—
4.449,339
10,721,380
71,716
172,118
1902
207,674
571,104
152,847
481,468
—
—
4,610,487
12,739,978
207,674
571.104
1903
129,160
393,938
104,866
361,788
916
3460
4,749,773
14,528,754
130,076
397,098
1904
151,894
508,845
106,494
399,353
—
—
4,694,881
15,768,774
151,894
503,845
1905
99,593
353,555
129,176
510,245
451
1,781
5,031,529
17,913,598
100,044
355,336
1906
95,737
301,524
148,092
678,739
2,230
8,363
i 5,442,071
17,820,020
97,967
309,887
1907
Medeltal
—
—
—
—
_
—
1,752,442
6,319.716
31,768
85,519
1871-75
26,558
79,673
28,696
100,435
2,014
7,048
2,179,030
8,873,938
28,571
86,721
1886—90
124,258
353-539
1 112,001
351,099
183
632
4.471,894 12,301,043
124,441
354,171
1901-05
18
138
IT. In- och utförsel.
B o m u 1
1.
B i
n.
Ofärgad.
Färgad.
Summa
ofärgad ocli färgad.
Ohäcklad!.
Införsel
Införsel
Införsel
Införsel
Utförsel
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
1871............
_
_
_
10,174,554
14,361,955
220,912
259,850
10,924
12,850
1875...........
—
—
—
—
5,981,814
6,695,706
508,892
598,100
37,577
44,200
1880............
—
—
—
—
9,182,604
9,721,019
570,112
670,600
850
800
1885............
11,339,360
11,339,360
721
1,082
11,340,081
11,340,442
539,541
528,750
—
—
1886...........
10,563,447
10,563,447
5,961
8,942
10,569,408
10,572,389
690,326
676,519
—
—
1887............
10,865,666
11,408,949
364
546
10,866,030
11,409,495
306,897
300,759
1,750
2,100
1888............
12,154,228
13,005,024
403
605
12,154,631
13,005,629
664,492
651,202
—
—
1889............
12,180,388
14,251,054
57,399
86,099
12,237,7S7
14,337,153
581,788
570,152
—
—
1890............
12,911,132
15,235,136
1,286
1,929
12,912,418
15,237,065
670,296
656,890
—
—
1891............
14,908,785
13,417,907
7,486
11,229
14,916,271
13,429,136
695,630
417,378
—
—
1892............
13,293,519
10,236,010
40,226
60,339
13,333,745
10,296,349
755,867
642,487
—
—
1898............
11,213,983
9,419,746
131,033
196,550
11,345,016
9,616,296
415,401
353,091
—
—
1894............
17,555,366
11,586,542
5,234
6,176
17,560,600
11,592,718
924,090
924,090
—
—
1895............
13,577,600
8,689,664
4,706
5,459
13,582,306
8,695,123
833,838
625,379
—
—
1896............
13,868,581
9,708,007
13,345
16,281
13,881,926
9,724,288
529,452
403,534
—
—
1897............
17,733,337
11,172,002
25,688
29,027
17,759,025
11,201,029
892,252
621,410
—
—
1898............
18,853,310
10,180,787
9,246
9,616
18,862,556
10,190,403
714,404
452,644
—
—
1899............
15,792,067
9,159,399
15,685
16,940
15,807,752
9,176,339
765,057
547,867
—
—
1900............
17,069,455
14,338,342
8,693
11,649
17,07S,148
14,349,991
381,200
388,767
—
—
1901............
16,585,601
12,605,057
23,960
19,168
16,609,561
12,624,225
1,118,314
1,564,492
—
—
1902............
18,031,767
13,163,190
12,328
9,493
18,044,095
13,172,683
852,847
818,058
—
—
1903............
18,037,795
17,135,905
11,239
11,127
18,049,034
17,147,032
1,192,684
1,284,050
—
—
1904............
17,415,907
18,286,702
14,675
15,996
17,430,582
18,302,698
1,459,458
1,570,624
55,672
61,239
1905............
19,329,983
15,850,586
19,179
16,494
19,349,162
15,867,080
1,116,348
1,237,555
19,692
20,676
1906............
20,642,489
19,816,789
74,228
74,228
20,716,717
19,891,017
1,775,253
1,932,433
—
—
1907............
Medeltal
20,642,640
21,881,198
41,397
45,537
20,684,037
21,926,735
1,757,494
1,675,826
11,500
13,225
1871-75......
—
—
—
—
7,922,056
10,650,244
774,802
514,020
45,338
53,330
1886-90......
11,734,972
12,892,722
13,083
19,624
11,748,055
12,912,346
582,760
571,104
350
420
1901-05......
17,880,211
15,396,288
16,276
14,456
17,896,487
15,422,744
1,147,930
1,294,956
15,073
16,383
II. In- och utförsel.
139
L i
n.
H
a m
P a.
Häckladt.
Ohäcklad.
Häcklad.
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
7,014
14,850
10,882
23,040
1,943,918
800,293
_
8,331
11,760
_
_
1871
1,615
3,420
468
990
1,538,246
1,158,208
128
93
3,911
5,520
—
—
1875
170
360
—
—
1,672,887
1,180,650
12,582
8,880
3,996
5,640
—
—
1880
942
2,072
41
90
1,485,328
816,930
75,500
37,750
11,799
11,799
10,500
10,150
1885
121
2 66
—
—
1,432,280
787,754
1,006
503
15,179
15,179
—
—
1886
2,264
4,981
—
—
1,372,525
754,889
7,500
3,750
5,363
5,363
—
—
1887
1,668
3,670
—
—
1,830,507
1,006,779
25,371
12,686
7,799
7,799
—
—
1888
2,288
5,034
—
—
1,779,859
978,923
32,349
16,175
19,296
19,296
—
—
1889
2,495
5,489
450
990
1,926,218
963,109
3,069
i,535
9,581
9,581
—
—
1890
175
385
—
—
1,998,921
999,461
28,291
14,146
9,357
9,357
—
—
1891
494
741
—
—
2,019,332
1,009,666
14,811
7,406
19,273
14,455
—
—
1S92
1,272
1,908
—
—
1,386,277
693,139
—
—
48,950
36,713
—
—
1893
521
912
—
—
1,615,224
872,221
22,141
”,956
15,747
15,747
—
—
1894
605
696
—
—
2,142,581
1,071,291
—
—
84,538
84,538
—
—
1895
3,315
OJ
''bo
to*
—
—
2,270,372
1,135,186
3,405
1,703
16,279
16,279
—
—
1896
275
316
—
—
2,283,239
1,141,620
—
—
15,664
15,664
—
—
1897
8,163
8,571
—
—
2,261,448
1,130,724
10,503
5,252
13,507
13,507
—
—
1898
16,275
18,716
—
—
2,182,170
1,134,728
—
—
20,141
20,141
—
—
1899
540
756
—
—
2,162,229
1,124,359
9,045
4,703
10,987
10,987
—
—
1900
30,675
49,080
—
—
2,392,958
1,340,056
36,377
20,371
40,663
40,663
—
—
1901
10,962
16,443
—
—
2,404,982
1,274,640
300
159
10,680
10,680
—
—
1902
10,033
16,053
%_
—
2,989,331
1,494,666
7,873
3,937
16,570
16,570
—
—
1903
26
44
330
561
2,508,252
1,178,878
41,254
19,389
24,038
24,038
11,980
11,980
1904
286
458
505
808
2,112,650
1,056,325
19,418
9,709
103,778
103,778
—
—
1905
16,888
28,710
—
—
2,753,430
1,569,455
3,941
2,246
43,997
43,997
—
—
1908
84,119
146,872
—
—
2,557,340
1,577,190
5,700
3,420
135,755
119,112
—
—
1907
Medeltal
2,856
6,048
3,137
6,642
1,938,308
1,331,598
3,834
2,796
6,028
8,508
—
—
1871-75
1,767
3,888
90
198
1,668,278
898,291
13,859
6,930
11,444
11,444
—
■ —
1886-90
10,396
16,416
167
274
2,481,635
1,268,913
21,044
10,713
39,146
39,146
2,396
2,396
1901-05
140
II. In- och utförsel.
Schoddy eller konstull,
alla slag.
Jute. '')
Slår,
hamp- och lin-.
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
Införsel
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
1871 ......
_
_
_
_
_
1,530
540
1875 ......
324,722
381,432
9,984
11,743
—
—
—
—
11,265
4,060
1880 ......
458,190
538,950
5,676
8,012
—
—
—
—
1,998
825
1885 ......
769,571
846,528
5,478
6,574
—
—
—
—
4,964
1,986
1886 ......
909,230
1,091,076
—
—
—
—
—
—
24,409
9,764
1887 ......
949,083
1,138,900
62,842
75,4io
—
—
—
—
53,161
21,264
1888 ......
1,042,485
1,250,982
67,511
81,013
—
—
—
—
70,240
28,096
1889 ......
1,426,116
1,711,339
29,078
34,894
538,098
134,525
—
—
77,454
30,982
1890 ......
1,592,677
1,911,212
1,050
1,260
3,213,150
803,288
—
—
21,753
8,701
1891 ......
1,429,434
1,429,434
5,724
6,869
3.476,630
869,158
—
—
41,104
16,442
1892 ......
1,251,890
1,176,777
1,839
1,729
4,571,998
1,143,000
—
—
72,048
28,819
1893 ......
1,444,791
1,358,104
1,680
1,579
6,090,481
1,522,620
—
—
50,925
20,370
1894 ......
1,775,569
1,349,432
1,200
912
3,831,190
957,798
—
—
79,500
31,800
1895 ......
2,017,210
1,815,489
940
846
6,474,061
1,424,293
—
—
154,368
61,747
1896 ......
1,985,107
1,786,596
8,081
7,273
6,024,412
1,355,493
—
—
284,871
11 i",948
1897 ......
1,983,019
1,685,566
1,621
1,378
8,282,714
1,656,543
—
—
481.757
192,703
1898 ......
2,119,233
1,695,386
3,453
2,762
7,543,254
1,584,083
—
—
423,515
169,406
1899 ......
2,460,344
2,214,310
9,886
8,897
3,580,507
895,127
—
—
679,673
271,869
1900 ......
1,950,118
1,755,106
2,600
2,340
5,058,631
1.315,244
—
—
591,002
236,401
1901 ......
1,356,525
1,085,220
2,210
1,768
5,221,009
1,2,00,832
—
—
190,284
76,114
1802 ......
1,543,919
1,235,135
1,125
900
7,027,518
1,897,430
—
—
269,261
107,704
1803 ......
1,650,551
1,320,441
1,895
1,516
5,601,028
1,456,267
40,180
10,447
597,239
238,896
190-4 ......
2,132,449
1,705,959
1,141
913
7,048,380
1,762,095
—
—
372,082
148,833
1905 ......
2,281,418
1,939,205
2,675
2,274
6,317,092
2,210,982
410
144
582,979
233,192
1906 ......
2,118,037
2,012,135
1,164
1,106
5,813,623
2,441,722
19,058
8,004
640,093
256,037
1907 ......
1,825,109
1,941,653
4,213
4,470
8,898,037
4,537,999
58,708
29,941
1,056,065
541,403
Medeltal
1871-75
222,450
261,351
6,940
8,064
—
—
—
—
44,871
20,650
1886-90
1,183,918
1,420,702
32,096
38,515
750,250
187,563
—
—
49,403
19,761
1901-05
1,792,972
1,457,192
1,809
1,474
6,243.005
1,705,521
8.118
2.118
402,369
160,948
'') Före 1889 bland hampa.
II. In- och utförsel.
141
Blår,
hamp- och lin-
Dref och
drefmat.
I» ti in
por.
Utförsel
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
;
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
—
—
75,919
19,432
_
_
1,122,641
191,509
778,560
132,813
I
1871
1,190
545
146,906
36,391
2,253
291
1,612,702
275,022
737,963
125,802
1875
9,139
4,300
220,912
50,076
4,506
1,166
2,122,149
399,392
2,013,075
295,988
1880
1,900
760
189,944
37,989
11,537
2,307
1,652,478
198,297
1,259,391
188,909
1885
1,090
436
188,484
37,697
8,321
1,664
1,260,690
100,855
1,510,384
226,558
1886
i 200
80
179,851
35,970
10,901
2,180
697,453
55,796
2,167,906
325,186
1887
1,100
440
317,821
63,564
47,589
9,518
883,175
70,654
1,777,979
266,697
1888
10,000
4,000
345,448
69,090
7,929
1,586
1,160,190
92,815
1,730,316
259,547
1880
—
—
239,273
47,855
1,340
268
1,469,137
220,371
1,319,856
65,992
1890
100
40
259,457
51,891
5,805
1,161
1,351,403
202,710
1,373,086
54,923
1891
848
339
210,150
42,030
3,928
786
599,647
23,986
1,678,174
67,127
1892
—
—
195,055
39,011
3,125
625
923,388
36,936
1,448,310
57,932
1898
2,902
1,161
212,319
63,696
4,940
1,482
864,708
34,588
1,756,492
70,260
1894
15,656
6,262
209,604
62,881
19,291
5,787
803,266
32,131
1,074,274
42,97!
1895
69,224
27,690
221,959
66,588
5,979
1,794
731,775
29,271
1,102,065
44,083
1896
1
57,716
23,086
271,736
81,521
5,851
1,755
1,258,671
50,347
981,457
39,258
1897
1,334
534
382,966
114,890
12,452
3,736
1,197,988
47,920
729,238
29,170
1898
—
326,644
97,993
14,148
4,244
1,557,298
62,292
504,995
20,200
1899
1,839
736
299,652
89,896
5,177
1,553
3,199,169
127,967
700,539
28,022
1900
—
254,103
76,231
2,990
897
2,137,108
85,484
1,105,637
44,225
1901
—
—
281,120
84,336
3,167
95°
1,508,281
60,331
1,057,468
42,299
1902
13,946
5,578
276,632
82,990
3,819
1,146
2,358,510
94,340
1,059,121
42,365
1903
2,748
1,099
284,060
88,218
9,599
2,880
3,286,431
131,457
1,091,346
43,654
1904
5,472
2,189
275,352
82,606
62,778
18,833
3,562,110
142,484
1,371,277
54,851
1905
4,299
1,720
283,417
85,025
81,170
24,351
3,161,906
126,476
1,576,769
63,071
1906
23,892
14,080
320,174
112,061
60,876
21,307
3,417,651
1,025,295
1,579,660
236,949
1907
Medeltal
11,264
5,178
274,985
68,375
4,642
943
1,701,087
290,134
803,683
137,064
1871—75
2,478
991
254,175
50,835
15,216
3,043
1,094,129
108,098
1,701,288
228,796
1886-90
4,433
i,773
276,253
82,876
16,471
4,941
2,570,488
102,819
1,136,970
45,479
1901—05 1
142
IT. In- och utförsel.
U
l 1 g
a r
n.
Ofärgadt och oblekt,
Summa
oblekt.
enkelt.
två
eller nertrådigt.
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilo gr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor. |
kilogr.
kronor.
1871......
_
_
!
97,107
685,338
15
108
1875......
_
—
—
—
—
—
—
—
179,132
1,137,812
959
6,771
1880......
—
—
—
—
—
—
—
—
142,300
669,528
477
2,527
1885......
—
—
—
—
—
—
—
— |
650,494
2,081,581
874
3,059
1880......
_
_
_
—
—
—
_
730,894
2,338,861
966
3,38!
1887......
—
—
—
—
—
—
—
—
746,328
2,388,250
406
1,421
1888......
—
—
—
—
—
—
—
—
921,390
2,948,448
3,403
11,911
1889......
—
—
—
—
—
—
—
-
1,098,406
3,734,580
6,182
21,637
1890......
—
—
—
—
—
—
—
—
977,939
3,324,993
11,597
40,590
1891......
_
__
_
_
—
—
—
945,919
3,121,533
4,678
16,373
1892......
—
—
—
—
—
—
—
—
1,020,358
3,417180
10,404
36,414
1893......
363,038
925,747
4,220
10,761
938,061
3,283,214
792
2,772;1,301,099
4,208,961
5,012
13,533
1891......
394,284
985,710
2,538
6,345
1,380,874
4,694,972
612
2,08111,775,158
5,680,682
3,150
8,426
1895......
468,900
1,453,590
2,145
6,650
1,619,987
6,074,951
1,001
3,754 2,088,887
7,528,541
3,146
10,404
1896......
i
544,158 1,686,890
2,177
6,749
jl,649,359
6,185,096
918
3,4432,193,517
7,871,936
3,095
10,192
1897......
678,560
2,103,536
4,141
12,837
1,765,268
6,178,438
1,482
5,187 2,443,828
8,281,974
5,623
18,024
1898......
679,141
2,309,079
1,294
4,400
1,453,883
5,524,755
94
357 2,133,024
7,833,834
1,888
4,757
1899......
786,189
3,262,684
6,986
28,992
1,502,325
6,835,579
732
3,33i
2,288,514
10,098,233
7,718
32,323
1900......
584,487
2,337,948
37,182
148,728
1,090,417
4,797,835
3,144
13,8341,074:,804
1
7,135,783
40,326
162,582
1901......
531,945
1,808,613
2,637
8,966
| 926,802
3,429,167
3,916
14,489
1,458,747
5,237,780
6,553
23,455
1902......
577,959
2,311,836
6,799
27,196
966,783
4,253,845
1,304
5,738
11,544,742
6,535,631
8,103
32,934
1803......
569,317
2,448,063
6,637
28,539
1 897,910
4,220,177
381
i,79i
1,467,227
6,668,240
7,018
30,330
1801......
507,700
2,284,650
1,566
7,047
882,930
4,326,357
1,978
9,692
1,390,630
6,611,007
8,544
18,739
1905......
508,132
2,439,034
2,505
12,02^
758,990
3,908,799
28,859
148,6241,267,122
||
6,347,833
81,864
160,648
1808......
398,652
2,053,063
2,449
12,612
! 744,345
4,093,898
50,051
275,2811,142,998
6,148,981
52,500
287,893
1007.....
408,734
1,373,624
7,010
23,668
835,520
3,227,803
40,196
162,171
1,244,254
4,601,427
47,206
185,839
Medeltal
1871-75
—
—
—
l!
—
—
—
! 142,690
899,780
359
2,533
1886-90
—
—
—
—
—
—
—
—
894,991
2,947,026
4,511
15,788
1901-05
539,011
2,258,439
4,029
16,754
!! 886,683
4,027,669
7,288
36,067
fl,425,694
6,286,103
11,316
52,821
IT. In- och utförsel.
143
U 1
1 g a r n
(forts.).
Pärgadt, blekt eller tryckt,
Summa
enkelt.
två- eller flertrådigt.
färgadt, blekt eller tryckt.
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
—
—
—
—
—
_
_
_
310,606
2,922,828
89
840
1871
—
—
—
—
—
—
—
—
338,643
2,509,501
2,089
19,652
1875
—
—
—
—
—
—
—
—
409,230
2,166,126
180
1,058
1880
—
—
—
—
—
—
—
—
661,936
2,680,841
6,377
25,508
1885
—
—
—
—
—
—
—
—
562,875
2,279,644
37,316
149,264
1886
—
—
—
—
—
—
—
—
463,985
1,879,139
22,630
90,520
1887
—
—
—
—
—
—
—
—
582,654
2,126,687
64,846
259,384
1888
—
—
—
—
—
—
—
—
695,331
2,677,025
51,564
206,256
1889
—
—
—
—
—
—
—
—
571,314
2,''99,559
53,538
214,152
1890
—
—
—
—
—
—
—
—
464,687
1,696,108
55,524
222,096
1891
—
—
—
—
—
—
—
—
409,230
1,563,566
66.447
255,821
1892
97,395
306,794
43,245
136,222
324,529
1,249,437
30,007
”5,527
421,924
1,553,231
73,252
251,749
1893
119,141
357,423
65,872
197,616
342,163
1,300,219
34,588
131,434
461,304
1,657,642
100,460
329,050
1894
148,882
550,863
57,193
211,614
357,841
1,574,500
35,367
155,615
506,723
2,125,303
92,560
367,229
1895
167,223
602,010
55,021
198,076
338,829
1,440,023
38,485
163,561
506,052
2,042,033
93,506
301,637
1896
169,773
611,183
51,178
184,241
377,878
1,511,512
50,311
201,244
547,651
2,122,695
101,489
335,485
1897
232,546
906,929
38,817
''5'',386
349,168
1,501,422
43,349
186,401
581,714
2,408,351
82,166
337,787
1898
185,855
864,226
39,606
184,168
287,726
1,496,175
78,790
409,708
473,581
2,360,401
118,396
593,378
1899
188,333
847,499
57,038
256,671
296,657
1,512,951
85,383
435,453
484,990
2,360,450
142,421
692,124
1900
221,344
863,242
38,085
148,532
244,170
I,°37J723
85,895
365,054
465,514
1,800,986
123,980
513,586
1901
246,725
1,110,263
33,859
152,366
251,956
i,259,78o
82,605
413,025
488,681
2,370,043
116,464
565,391
1902
225,939
1,107,101
20,268
99,313
226,098
1,209,624
98,837
528,778
452,037
2,316,725
119,105
628,091
1903
216,802
1,105,690
20,580
104,958
227,836
1,261,715
105,650
586,358
444,138
2,367,405
126,230
691,316
1904
239,198
1,291,669
14,576
78,710
247,866
1,437,623
105,848
613,918
487,004 2,729,292
120,424
692,828
1905
224,769
1,292,422
26,138
150,294
265,183
1,630,875
118,276
727,397
489,952 2,923,297
144,414
877,691
1906
206,035
807,521
21,340
87,031
319,731
1,414,761
118,028
552,400
525,768
2,222,282
139,368
639,431
1807
Medeltal
—
—
—
''
—*
—
—
—
342,033
2,791,891
629
5,922
1871—75
—
—
—
—
—
—
—
575,232
2,232,411
45,979
183,915
1886-90
230,002
1,095,593
25,474
116,776
; 239,485
1,241,293
95,767
501,427
469,487
2,336,888
121,241
618,202
1801-05
144
II. In- och utförsel.
Bom
u 1 1
S g
a r
n.
Ofäi
galt,
Summa
enkelt.
två- eller fiertrådigt.
ofärgadt.
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
1871.........
_
_
__
__
_
980,502
1,753.053
15,949
70,542
1875.........
—
—
—
—
—
—
—
—
1,844,436
3,124,134
17,587
78,607
1880.........
—
—
—
—
—
—
—
—
1,413,316
2,726,380
75,204
123,843
1885.........
—
—
—
—
—
—
—
—
1,483,689
1,483,689
305,400
458,100
1880........
—
—
—
—
—
—
—
—
1,381,916
1,451,011
387,924
581,886
1887.........
—
—
—
—
—
—
—
—
1,281,357
1,473,561
541,961
812,942
1888.........
—
—
—
—
—
—
—
—
1,577,838
2,192,667
574,546
861,819
1889.........
727,875
1,055,419
287,758
388,473
1,057,742
2,168,371
109,957
236,408
1,785,617
3,223,790
397,715
624,881
1880.........
703,500
1,020,075
245,569
331,518
1,029,411
2,110,293
136,367
293,189
1,732,911
3,130,368
381,936
624,707
1891.........
448,534
605,521
250,667
338,400
1,217,818
2,192,072
132,047
283,901
1,666,352
2,797,593
382,714
622,301
1892.........
486,174
559,100
274,799
316,019
1,297,789
2,206,241
141,200
240,040
1,783,963
2,765,341
415,999
556,059
1893........
595,120
743,900
213,381
266,726
935,567
1,730,799
131,497
243,270
1,530,687
2,474,699
344,878
509,996
1894.........
964,433
964,433
197,849
197,849
1,139,026
1,594,636
154,337
216,072
2,108,459
2,559,069
352,188
413,921
1895.........
1,471,328
1,397,762
216,501
205,676
1,311,646
i»77°j722
177,340
239,409! 2,782,974
3,168,484
393,841
445,085
1890........
1,487,039
1,591,132
229,763
245,846
692,659
1,018,209
169,717
249,48412,179,698
2,609,341
399,480
495,330
1897.........
1,794,294
1,884,00g
284,690
298,925
923,348
1,292,687
245,662
343,927^,717,042
3,176,696
530,352
642,852
1898.........
2,771,606
2,716,174
61,966
60,727
1,445,707
1,922,790
94,137
i25,202!|4,217,313
4,638,964
156,103
185,929
1899.........
2,474,870
2,549,116
80,287
82,696
999,366
1,359,138
86,779
118,019 ''3,474.236
3,908,254
167,066
200,715
1900.........
1,091,847
1,517,667
99,222
137,919
557,234
941,725
76,417
129,145 1,649,081
i
2,459,392
175,639
267,064
1901.........
620,545
788,092
256,078
325,219
464,902
729,896
114,963
180,492
1,085,447
1,517,938
371,041
605,711
1902.........
560,843
757,138
249,001
298,801
639,202
1,022,723
140,914
211,371
1,200,045
1,779,861
389,915
510,172
1903.........
446,893
679,277
241,631
331,034
408,768
723,519
130,637
218,164
855,661
1,402,796
372,268
549,198
1904.........
509,138
840,078
139,053
208,580
387,397
736,054
140,340
252,612
896,535
1,576,132
279,393
461,192
1905.........
636,681
935,921
228,730
301,924
389,934
670,686
172,723
279,811
1,026,615
1,606,607
401,453
581,735
1900.........
821,154
1,395,962
127,124
197,042
433,112
844,568
101,521
187,8141,254,266
2,240,530
228,645
384,856
1907.........
958,341
1,498,774
92,066
161,128
478,694
886,447
114,476
230,042
1,437,035
2,385,221
206,542
391,170
Medeltal
1871-75...
—
—
—
—
—
—
—
—
1,483,989
2,802,060
19,843
78,349
1880-90...
715,688
1,037,747
266,664
359,996 1,043,577
2,139,332
123,162
264,799
1,551,928
2,294,279
456,936
701,247
1901-05...
554,820
800,101
222,899
293,112!
458,041
776,576
139,915
228,490
1,012,861
1,576,677
362,814
521,602
II. In- och utförsel.
145
E
0 in
u 1 1
s gf a r n
(forts.).
Fargalt eller tryckt,
Stimma
enkelt.
två- eller
flertrådigt.
färgadt eller tryckt.
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
kilo gr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
_
_
_
_
_
_
_
_
144,487
883,760
962
5,884
1871
—
—
—
--
—
—
—
—
159,712
323,126
27,374
160,995
1875
—
—
. —
—
—
—
—
—
633,578
1,505,410
13,053
76,768
1880
—
—
—
—
—
—
—
—
251,811
365,126
8,584
17,168
1885
—
—
—
—
—
—
—
—
197,015
295,523
16,818
33,636
1886
—
—
—
—
—
—
—
—
149,722
239,555
62,435
124,870
1887
—
—
—
—
—
—
—
—
128,842
219,321
80,785
161,570
1888
82,710
161,285
28,189
53,559
35,669
87,389
23,017
62,146
118.379
248,674
51,206
115,705
1889
114,744
223,751
32,698
62,126
49,538
121,368
35,299
95,307
164,282
345,119
67,997
157,433
1S80
77,042
138,676
31,125
59,138
66,105
142,126
43,036
116,197
143,147
280,802
74,161
175,335
1891
91,751
155,977
46,171
78,491
62,067
110,479
52,414
93,297
153,818
266,456
98,585
171,788
1892
109,937
203,383
49,121
90,874
51,772
!oo,955
48,758
95,078
161,709
304,338
97,879
185,952
1893
104,166
156,249
60,701
91,052
51,028
89,299
59,671
104,425
155,194
245,548
120,372
195,477
1894
129,677
188,032
60,077
87,112
53,665
99,280
65,123
120,478
183,342
287,312
125,200
207,590
1895
144,570
226,975
51,514
80,877
58,916
116,065
58,516
”5,277
203,486
343,040
110,030
196,154
1896
164,656
255,217
60,004
93,006
69,999
132,998
81,272
154,417
234,655
388,215
141,276
247,423
1897
192,615
285,070
17,433
25,801
83,470
152,750
23,352
42,734
276,085
437,820
40.785
68,535
1898
222,121
339,845
18,397
28,147
82,728
153,874
36,002
66,964
304,849
493,719
54,399
95,111
1899
104,705
197,892
8,272
15,634
56,472
123,674
29,301
64,169
161.177
321,566
37,573
79,803
1009
84,829
150,147
15,293
27,069
46,228
95,692
26,201
54,236
131,057
245,839
41,494
81,305
1801
78,692
145,580
12,806
21,770
50,998
107,096
22,963
45,926
129,090
252,676
35,769
67.696
1902
65,743
132,801
16,139
30,180
43,638
99,058
20,507
44,500
109,381
231,859
36,646
74,680
1903
67,654
145,456
18,163
36,326
51,006
122,414
13,665
31,430
118,060
267,870
31,828
67,768
1904
70,434
138,755
29,252
53,239
55,769
123,807
34,999
74,198
126,203
262,562
64,251
127,437
1905
65,650
144,430
55,091
112,937
60,835
149,046
43,288
101,727
126,485
293.476
98,379
214,684
1906
68,409
126,557
41,531
87,215
66,495
150,017
46,826
112,382
134,i»04
276,574
88,357
199,597
1907
Medeltal
—
—
—
—
—
—
—
—
152,600
628.769
13,977
82,245
1871-75
98,727
192,518
30,444
57,843
42,604
104,379
29,158
78,727
151,648
269,638
55,848
118,643
1886-90
73,470
142,548
18,331
33.717;
49,528
109,613
23,667
50,058
122,998
252,161
41,998
83,775
1901—05
19
140
II. In- och utförsel.
Linne- och hampgarn, enkelt.
Jutegarn, enkelt.
Ofärgadt och oblekt.
Färgad!,, blekt
eller tryckt.
Ofärgadt och oblekt.
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
1871
33,790
111,289
40
133
5,080
23,902
1
3
_
—
_
_
1875......
41,154
135,544
1
4
50,080
200,284
—
—
—
—
—
—
1880......
25,553
54,104
47
111
75,903
232,133
26
90
—
—
—
—
1885......
26,070
50,837
454
999
94,821
260,758
93
279
138,488
166,186
—
—
1886......
25,169
49,080
354
779
123,954
340,874
—
—
142,681
85,609
—
—
18S7......
22,036
42,970
190
418
91,806
252,466
—
—
131,564
78,938
—
—
188S......
19,759
39,518
—
—
81,470
207,748
—
—
139,620
89,107
209
251
1889......
21,078
42,156
26
46
96,931
247,175
—
—
222,234
153,341
2
2''
185)0......
18,288
36,576
87
191
110,746
282,402
—
—
688,630
475,155
3,023
2J21
1891......
11,820
23,640
115
201
153,611
391,708
—
—
335,323
23U373
18,146
16,331
1892......
21,323
38,381
33
59
130,839
235,510
—
—
3,835
2,454
70,106
44,868
1893 .....
38,230
68,814
11
20
100,087
180,157
—
—
5,702
3,649
59,954
38,371
1891......
11,110
19,998
58
IO4
104,510
229.922
—
—
20,757
12,454
112,165
67,299
1895......
22,453
38,170
35
60
93,806
215,754
—
—
34,646
19,055
80,164
44,090
18%......
39,081
70,346
30
54
146,548
351,715
—
—
26,835
H,759
150,984
83,041
1897
60,340
105,595
98
172
148,220
348,317
—
—
23,054
11,527
129,077
64,539
1898......
157,256
220,158
—
—
218,963
437,926
—
—
190,924
99,280
27,681
14,394
1899......
138,382
200,654
—
—
177,684
373,136
—
—
306,340
165,424
72,597
39,202
1900......
89,447
143,115
'' 8,520
13,632
144,818
325,841
—
—
39,770
21,874
64,128
35,270
1991......
106,800
186,900
13,969
24,446
114,983
275,959
—
—
26,541
13,271
109,038
54519
15)02......
172,910
276,656
360
576.!
82,000
184,500
—
—
18,844
10.364
84,229
46,326
| 1903......
127,405
216,589
414
704
43,311
103,946
—
—
365,331
193,625
94,567
50,121
1 1901......
287,295
517,131
406
73i
40,588
101,470
20
50
457,572
205,907
123,056
55,375
; 1905......
108,281
189,492
—
—
76,404
187,190
513
1,257
265,033
145,768
98,229
54,026
! 1906......
119,975
221,954
—
—
60,669
154,706
—
—
100,411
65,267
91,067
59,194
1907......
104,084
158,270
851
1,305
j 59,977
137,380
141
324
297,914
214,498
64,620
24,556
Medeltal
1871-75
51,106
168,319
511
1,684
27,974
112,593
9
36
—
—
—
—
1886-90
21,266
42,060
131
287
! 100,981
266,133
—
—
264,946
176,430
647
595
1901-05
160,538
277,354
3,030
5,291
| 71,457
170,613
107
261
226,664
113,787
101,824
52,073
II. In- och utförsel.
147
Jutegarn
, enkelt (forts.).
Färgadt, blett eller tryckt.
Summa ofärgadt oeli färgadt.
£ a g'' it 1 r jk e , nytt.
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
9,107
21,423
_
_
250,061
205,896
4,666
3,842
1871
—
—
—
—
71,631
67,404
—
—
585,120
481,778
946
779
1875
—
—
—
—
37,651
44,321
-
—
663,067
623,95!
4,611
4.339
1880
532
745
—
—
139.020
186,931
—
—
559,087
419,316
5,256
5,256
1885
1,380
i,932
—
—
144,081
87,541
—
—
504,626
378,470
9,398
9.398
1886
1,558
2,181
—
—
133,122
81,119
—
—
486,488
384,326
4,567
4,567
1887
4,413
5,726
—
—
144,033
94,833
209
S51
660,825
528,660
5,102
5,102
1888
885
770
8
IO
223,119
154,111
10
12
408,289
318,465
1,453
1,453
1889
773
673
—
—
689,403
475,828
3,023
2,721
446,151
347,998
1,416
1,416
1890
7
6
—
—
335,330
231,379
18,146
16,331
392,327
306,015
6,537
6,537
1891
1,246
i,333
—
—
5,081
3,787
70,106
44,888
355,319
277,149
6,632
5.174
1892
101
108
—
—
5,803
3,757
59,954
38,371
320,917
250,315
12,421
9,688
1893
—
—
—
—
20,757
12,454
112,165
67,299
305,917
238,615
2,517
1,963
1894
16
l6
—
—
34,662
19,071
80,164
44,090
339,198
264,574
16,988
13,251
1895
1,292
1,292
—
—
28,127
18,051
150,984
83,041
394,976
308,081
21,909
17,089
1896
63
57
—
—
28,117
11,584
129,077
64,539
454,484
354,498
16,022
12,497
1897
22
20
—
—
180,946
99,300
27,681
14,394
367,612
286,737
3,864
3.014
1898 !
| -
—
—
—
806,340
165,424
72,597
39,202
424,628
331,210
9,209
7483
1899 I
10
IO
—
—
39,780
21,884
64,128
35,370
337,929
263,585
25,575
19,949
1900
2
2
—
—
26,543
13,273
109,038
64,519
355,234
277,083
14,878
11,605
1901
—
—
—
—
;
18,844
10,364
84,229
43,326
318,672
248.564
37,818
29,498
1902
10,494
9,445
—
—
375,825
203,070
94,567
50,121
392,003
305.762
13,617
10,621
1908
15
14
—
j 457,587
205,921
128,056
55,375
402,659
314,074
5,056
3.944
1904
—
—
—
—
265,033
145,768
98,229
54,023
425,248
33!,693
15,668
12,221
1905
_
—
—
—
100,411
65,287
91,067
59,194
516,579
402,932
42,953
33,503
liMKS
182
173
240
216
298,096
214,871
64,860
24,77S
598,672
426,771
30,466
21,34c
1807
Medeltal j
—
—
—
—
i 42,123
55,013
—
539,523
485,391
6,938
5.71:
1871—75
1,802
2,256
2
2i''i 266,748
178,886
648
|
59''
501,276
391,584
4,387
4,38}
1886-80
2,102
1,892
—
228,766
115,879
101,821
i 52,OTC
378,763
295.435
17,407
13,578
1901-05
148
II. In- och utförsel.
Bomullstråd.
Linne- och liamptråd.
Oblekt.
Blekt eller färgad.
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
kilo gr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
1871 .........
54,028
317,725
258
1,520
383
1,800
56
262
41,356
233.498
21
120
1875 .........
82,829
487,140
414
2,430
1,144
5,382
—
—
29,783
168,156
52
288
1880 .........
150,303
813,257
785
5,172
2,247
10,572
—
—
23,431
135,051
—
—
1885 .........
216,272
1,427.395
1,187
7,834
4,143
19,472
—
—
18,613
91,204
—
188(5 .........
218,234
1,222, Ilo
600
3,960
2,757
12,958
—
—
18,770
91,973
—
—
1887 ........
228,173
1,277,769
2,261
''4,923
3,371
15,844
—
—
19,186
94,011
—
—
1888 .........
284,249
1,591,794
6,899
45,533
4,722
22,193
—
—
21,932
85,535
_
—
1889 ........
229,904
1,287,462
1,742
",497
5,704
26,809
—
—
25,043
97,668
—
—
1890 .........
290,719
1,628,026
—
—
7,168
34,160
—
—
24,464
95,410
—
—
1891 .........
234,155
1,077,113
904
5,966
5,233
24,595
—
—
21,201
61,483
—
—
1892 .........
280,097
1,288,446
429
'',"5
5,082
22,361
58
255
23,374
67,785
—
—
1893 .........
327,839
1,671,979
301
1 »535
5,780
25,432
68
299
23,599
86,136
54
197
1894 .........
284,276
1,591,946
245
'',372
6,722
20,166
—
—
21,298
77,738
115
420
1895 ........
345,440
1,934,464
265
1,484
8,494
33,976
80
320
21,575
100,324
45
209
189(5 .........
316,304
1,581,520
125
625
8,683
47,757
88
484
21,022
126,132
301
1,806
1897 ........
279,812
1,399,060
40
200
10,663
53,315
93
465
24,466
134,563
6
33
1898 .........
318,081
1,590,405
152
760
17,745
79,853
110
495
24,673
''23,365
—
—
1899 .........
348,995
2,704,711
—
—
15,920
75,620
—
—
24,305
127,601
—
—
1900 ........
316,235
2,450,821
—
—
11,348
56,740
—
—
20,421
112,316
—
—
1901 .........
301,024
2,332,936
203
1,573
15,858
83,255
24
126
23,316
134,067
—
—
1902 .........
322,079
2.496,112
—
—
18,200
94,640
—
—
23,471
133,785
—
—
1903 .........
362,421
2,808,763
—
—
16,895
89,544
—
—
23,060
132.595
—
—
1804 .........
328,400
3,037,700
50
463
19,618
105-937
50
270
23,313
136.381
—
—
1905 .........
321,934
2,736,439
22
187
19,069
101,066
27
''43
26,916
154,767
—
—
1906 .........
382,630
3,577,591
—
—
23,814
130,977
—
— ;
31,998
190,388
—
—
1907 .........
373,244
2,982.235
44
312
30,136
192,454
44
2 2 0!
35,982
297,637
—
—
Medeltal
1871-75 ...
72,233
424,824
196
1,151
910
0
CO
"''t-
11
52
35,916
202.7S2
53
300
1886-90 ...
250,256
1,401,432
2,300
15,183
4,764
22.393
—
— |
21,879
92,919
—
—
1901-05 . . .|
327,172
2,682.390
55
445
17,928
94,888
20
108]
24,015
138,319
—
—
II. In- och utförsel.
149
S e
g e 1-
och
bin.
d g a
r n.
Ofärgadt och oblekt.
Färgad!, blekt eller tryckt.
Summa
ofärgadt och färgadt.
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
kilo gr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
__
_
_
_
_
_
_
16,217
38,151
26
60
1871
—
—
—
—
—
—
—
—
49,166
115,663
—
—
1875
—
—
—
—
—
—
—
—
73,465
138,260
2,299
4,327
1880
—
—
—
—
—
—
—
—
142,581
213,872
1,666
2,499
1885
—
—
—
—
—
—
—
—
154,411
231,617
3,388
5,082
1886
—
—
—
—
—
—
—
—
156,501
234,752
4,058
6,087
1887
—
—
—
—
—
—
—
—
159,102
212,813
954
1,431
1888
—
—
—
—
—
—
—
—
142,672
198,289
142
156
1889
—
—
—
—
—
—
—
—
149,396
211,416
247
445
1890
—
—
—
—
—
—
• -
—
154,694
219,317
391
704
1891
—
—
—
—
—
—
—
—
148,236
183,356
72
79
1892
133,094
146,403
106
117
4,552
8,194
—
—
137,616
154,597
106
117
1893
110,758
121,834
540
594
8,548
15,386
—
—
119,306
137,220
540
594
1894
125,358
137,894
1,709
1,880
5,192
9,346
—
—
130,550
147,240
1,709
1,880
1895
139,761
153,737
no
121
7,523
13,541
—
—
147,284
167,278
no
121
1896
166,639
166,639
10
IO
5,831
9,330
—
—
172,470
175,969
10
10
1897
116,217
116,217
—
—
5,993
9,589
—
—
122,210
125,808
—
—
1898
66,453
66,453
3,602
3,602
20,123
32,197
—
—
85,576
98,650
3,602
3,802
1899
69,828
69,828
559
559
41,172
65,875
—
—
111,000
135,703
559
559
1900
75,452
75,452
2,770
2,770
38,973
62,357
—
—
114,425
137,809
2,770
2,770
1901
107,465
107,465
1,178
1.178
19,503
31,205
—
—
126,968
138,670
1,178
1,178
1902
104,885
104,885
1,314
1,314
29,240
46.784
—
—
134,125
151,669
1,314
1,314
1903
94,202
94,202
5,223
5,223
28,876
46,202
—
—
123,078
140,404
5,223
5,223
1904
124,664
124,664
609
609
30,454
48,726
310
496
155,118
173,390
919
1,105
1905
114,226
114,226
1,443
1,443
36,141
57,826
—
—
150,367
172,052
1,443
1,443
1906
130,994
163,011
1,317
1,497
28,770
91,735
131
502
159,764
254,746
1,448
1,999
1307
Medeltal
—
—
—
—
—
—
—
—
25,279
59,469
6
13
1871-75
—
—
—
—
—
—
—
—
152,416
217-777
1,758
2,640
1886- 90
101,334
IOI.334
2,219
2,219
29,409
47,055
62
99
130,743
148,388
2,281
2,318
1901 05
150
II. In- och utförsel.
s i a
e n v ä f n a
d e r.
Helsiden.
Halfsiden.
Summa
hel- och halfsiden.
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
kilo gr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
1871.........
16,046
1,328,708
471
39,852
26,897
758,592
171
4,824
42,943
2,087,300
642
44,676
1875........
22,548
1,888,212
2,507
212,328
44,537
1,256,703
695
19,620
67,085
3,144,915
8,202
231,948
1880.........
18,895
1,563,212
2,158
182,772
45,067
1,271,607
213
6,000
63,962
2,834,819
2,871
188,772
1885.........
30,747
2,605,230
1,909
171,810
58,580
1,752,008
223
6,690
89,327
4,357,238
2,132
178,500
1886.........
31,402
2,471,100
2,111
189,990
55,583
1,657,130
162
4,860
86,985
4,128,230
2,273
194,850
1887.........
34,708
2,618,440
2,102
189,180
59,537
1,769,014
208
6,240
94,245
4,387,454
2,310
195,420
1888.........
34,338
2,698,860
1,608
144,720
59,637
1,772,950
1,373
41,190
93,975
4,471,810
2,981
185,910
1889.........
37,862
3,142.580
1,964
176,760
72,727
2,163,202
803
24,090
110,589
5,305,782
2,767
200,850
1890........
40,373
3,285.570
2,087
187,830
70,114
2,083,644
1,292
38,760
110,487
5,369,214
3,379
226,590
1891.........
44,386
3,036,040
2,139
192,510
64,271
1,599,851
1,242
37,260
108,657
4,635,891
3,381
229,770
1892.........
41,885
1,968.595
2,747
137,350
58,510
1,579,770
—
—
100,395
3,548,365
2,747
137,350
1893.........
23,079
1,084,713
—
—
40,663
1,097,901
—
—
63,742
2,182,614
2,263
H3,i50
1894.........
27,824
1,307,728
—
—
43,755
1,181,385
—
—
71,579
2,489,113
2,341
117,050
1895.........
33,127
1.556,969
—
—
50,824
1,372,248
—
—
83,951
2,929,217
2,688
134,400
1896.........
35,572
1,671,884
—
—
62,922
1,698,894
—
—
98,494
3,370,778
2,021
101,050
1897.........
41,054
1,929,538
—
—
83,411
2,252,097
—
—
124,465
4,181,635
2,408
120,400
1898.........
46,132
2,168,204
—
—
108,981
2,942,487
—
—
155,113
5,110,691
981
49,050
1899.........
50,323
2,415,504
—
—
118,000
3,304,000
—
—
16S,323
5,719,504
887
44,350
1800.........
49,305
2,366,640
—
—
91,350
2,557,800
—
—
140,655
4,924,440
186
9,300
1901.........
49,582
2,379,936
—
—
80,403
2,251,284
—
—
129,985
4,631,220
402
20,100
1902.........
50,442
2,421,216
—
—
74,749
2,092,972
—
—
125,191
4,514,188
124
6,200
1903.........
51,286
2,513,014
—
—
75,083
2,177,407
—
—
126,369
4,690,421
. 5
250
1004.........
48,941
2,398,109
—
—
76,615
2,221,835
—
—
125,556
4,619,944
195
9,750
1905.........
63,336
3,103,464
—
—
83,391
2,418,339
—
—
146,727
5,521,803
1,010
50,500
1906 ........
83,344
4,167,200
—
—
85,254
2,557,620
—
—
168,598
6,724,820
642
32,100
1907.........
Medeltal
96,670
4,523.582
889
61,992
92,711
2,781,330
84
2,520
189,381
7,S04,912
973
64,512
1871-75...
19,976
1,662.704
1,430
121,068
39,472
1,113,673
290
8,179
59,449
2,776,377
1,720
129,247
1886-90 .
35,737
2,843,3!°
1,974
177,696
63,520
1,889,188
768
23,028
98,256
4,732,498
2,742
200,724
1901-05...
52,717
2,563,148
—
—
78,048
2,232,367
—
—
130,766
4,795,515
347
17,360
II. In- och utförsel.
151
Y 1 1 e v
ä f n a d e r.
Pressduk och
maskinfilt.
Mattor, stampad
filt m. m.
Andra slag.
Summa alla slag.
Införsel
Införsel
Införsel
Införsel
Utförsel
kilo gr.
kronor.
kilo gr.
kronor.
kil 0 gr. j
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
1,629
9,966
105,274
743.085
1,037,785
10.744,100
1,144,688
11,497,151
31,608
327,063
1871
4.313
26,380
139,754
986,322
1,424,772
14,747,922
1,568,839
15,760,644
64,868
667,657
1875
2,310
13,504
158,251
1,116,870
1,886,057
19,522,791
2,046,518
20,653,165
103,514
1,040,839
1880
17,842
147,834
230,504
1,613,528
2,029,154
20,291,540
2,277,500
22,052,902
81,897
809,073
1885
15,936
132,744
200,007
1,400,049
1,885,688
18,856,880
2.101,631
20,389,673
84,036
827,823
1886
20,256
167,592
178,905
1,252,335
1,731,052
17,310,520
1,930,213
18,730,447
108,279
1,069,185
1887
19,658
170,271
227,147
1,590,029
1,984,929
19,849,290
2,231,734
21,809,590
164,335
1,630,702
1SS8
23,651
200,907
255,402
1,787,814
2,405,692
24,056,920
2,684,745
26,045,611
206,023
2,054,115
1889
27,538
238,311
234,587
1,642,109
2,320,674
23,206,740
2,582,799
25,087,160
230,191
2,293,533
1890
27,983
237,573
213,695
1,495,865
2,220,251
22.202,510
2,461,929
23,935,948
230,865
2,284,989
1891
25,816
129,080
164,775
1,049,760
2,097,475
20,974,750
2,288,066
22,153,590
254,043
2,540,430
1892
24,100
120,500
142,586
855,516
2,454,115
19,027,369
2,620,801
20,003,385
232,945
1,449,986
1893
33,583
167,915
166,922
1,001,532
2,582,624
16,388,942
2,783,129
17,558,389
250,440
1,502,640
1894
43,693
218,465
183,797
1,102,782
2,506,635
16,160,600
2,734,125
17,481,847
333,090
1,998,540
1S95
42,667
213,335
218,655
1,311,930
2,220,611
14,511,303
2,481,933
16,036,563
413,857
2,483,1+2
1896
47,079
235,395
222,227
1,333,362
2,536,830
16,070,280
2,806,136
17,639,037
536,511
3,219,066
1897
57,071
285,355
245,789
1,474,734
1,794,925
14,354,040
2,097,785
16,114,129
75,755
454,530
1898
55,150
275,750
246,002
1,476,012
1,782,529
14,254,727
2,083,681
18,006,489
79,226
475,356
1899
73,965
369,825
205,260
1,231,560
1,450,797
11,600,506
1,730,022
13,201,891
87,184
523,104
1900
78,036
390,180
174,407
1,046,442
1,352,635
>0,815,565
1,605,078
12,252,187
89,914
539,484
1901
79,651
398,255
143,255
859,530
1,304,480
10,429,950
1,527,386
11,687,735
108,703
652,218
1902
82,946
414,730
169,644
1,017,864
1,278,869
10,226,707
1,531,459
11,659,301
106,826
637,956
1903
106,951
534,755
186,766
1,120,596
1,230,817
9,842,466
1,524,534
11,497,817
107,547
645,282
ISMH
1 117,024
585,120
187,199
1,123,194
1,219,389
9,753,382
1,523,612
11,461,896
83,355
5OO.130
1905
108,727
543,635
208,384
1,250,304
1,333,673
10,655,599
1,650,7,84
12,449,538
92,944
557,664
1906
104,138
490,911
352,694
1,525,639
1,417,762
11,441,610
1,874,594
13,458,160
78,431
479,202
1907
Medeltal
2,356
14,409
131,917
931,033
1,465,748
15,172,470
1,600,020
18,117,916
46,033
474,960
1871—75
21,408
181,965
219,210
1,534,467
2,065,607
20,656,070
2,806,224
22,372,502
158,573
1,575,072
1886-90
92,922
464,608
172,254
1 1,033,525
1,277,238
10,213,614
1,542414
11,711,747
99,169
595,014
1801-05
152
II. In- och utförsel.
Somnllsväfnader, specificerade slag.
Bokbindarklot.
Fälb, plys, filtar
och parkum.
Glesa väfnader.
Maskinfilt. *)
Mattor. 2)
Införsel
Införsel
Införsel
Införsel
Införsel
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
1871 ............
3,103
21,915
850
7,948
61,292
679,402
1875 ...........
5,200
36,696
1,827
17,188
66,547
720,148
—
—
—
—
1880 ............
7.400
52,224
1,189
11,184
65,794
711,993
—
—
—
—
1885 ............
10,184
71,288
2,026
20,260
108,344
1,083,440
595
4,165
—
—
1S80 ............
9,204
64,428
1,588
15,880
88,156
881,560
1,518
10,626
—
—
1887 ............
10,279
71,953
1,826
18,260
73,864
738,640
479
3,353
—
—
1888 ............
13,297
93,079
2,049
20,490
69,477
694,770
1,170
8,190
—
—
1889 ............
14,712
102,984
1,862
18,620
73,576
735,760
645
4,515
—
—
1890 ............
17,337
121,359
1,881
18,810
64,834
648,340
1,016
7,112
50
250
1891 ...........
16,573
116,011
2,887
28,870
42,805
428,050
1,831
12,817
92
460
1892 ............
14,598
102,186
7,161
71,610
36,418
364,180
3,220
12,880
356
712
1893 ............
16,814
117,698
2,853
28,530
37,690
376,900
1,986
7,944
23
46
1891 ............
20,344
142,408
5,936
59,360
38,440
384,400
3,176
12.704
106
212
1895 ............
22,060
154,420
13,698
136,980
47,100
471,000
4,657
18,628
1,064
2,128
1890 ...........
21,052
147,364
18,651
186,510
54,595
545,950
3,776
15,104
580
1,160
1897 ............
20,758
145,306
21,285
212,850
67,370
673,700
4,640
18,560
1,249
2,498
1898 ............
31,248
218,736
27,017
270,170
66,533
665,330
5,359
21,436
829
1,658
1899 ............
31,461
220,227
26,403
264,030
67,457
674,570
5,664
22,656
388
776
1900 ............
36,636
256,452
15,375
153,750
73,106
731,060
6,589
26,356
690
1,380
1901 ...........
31,938
223,566
7,778
77,780
69,830
698,300
8,236
32,944
630
1,260
1902 ...........
38,142
266,994
5,606
56,060
73,293
732,930
8,269
33,076
542
1,084
1903 ............
39,060
273,420
3,543
35,430
74,442
744,420
5,138
20.552
352
704
1904 ...........
39,081
273,567
2,393
23,930
92,660
926,600
5,828
23,312
1,409
2,818
1905 ...........
43,330
303,310
3,821
38,210
92,224
922,240
14,397
57,588
468
936
1900 ............
51,271
358,897
4,920
49,200
96,058
960,580
21,223
84,892
904
1,808
1907 ............
59,258
177.774
6,616
45,115
100,630
722,889
40,191
120,573
462
1,155
Medeltal
1871-75 ......
3,921
27,675
1,614
15,179
70,229
763,217
_
_
_
1880—90 ......
12,966
90,761
1,841
18,412
73,981
739,814
966
6,759
50
250
1901-05 ......
88,310
268,171
4,628
46,282
80,490
804,898
8,374
33,494
680
1,360
l) Före 1882 bland ej speoif. slag. 2) Före 1890 bland ej specif. slag.
II. In- och utförsel.
153
Bomullsväfnader, specificerade slag (forts.).
Segelduk.
Tyll.
Summa specificerade slag.
Införsel
Införsel
Införsel
Utförsel
kilogr.
kronor.
kilogr. 1
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr. 1
kronor.
5,696
80,418
70,941
789,683
2,253
10,839
1871
475
1,230
16,850
237,840
90,S99
1,013,102
6,500
19,163
1875
6,761
17,496
20,437
288,474
101,581
1,081,371
17,638
45,854
1880
11,753
35,259
30,034
450,510
102,936
1,664.922
18,186
54,558
1885
8,996
26,988
40,240
603,600
149,702
1,603,082
14,250
43,149
1880
3,314
9,942
56,076
841,140
145,888
1,683,288
14,391
44,510
1887
4,611
13,833
64,076
961,140
154,080
1,791,502
19,151
61,009
1888
7,545
22,635
85,837
1,287,555
184,177
2,172,069
17,542
55,088
1889
13,096
39,288
84,283
1,264,245
182,497
2,099,404
20,958
65,702
1890
16,136
48,408
54,548
818,220
134,872
1,452,836
43,795
435,975
1891
19,414
58,242
51,537
773,055
132,704
1,382,865
—
—
1892
7,493
22,479
61,412
921,180
128,271
1,474,777
73,954
739,540
1893
17,505
35,010
38,157
572,355
123,664
1,206,449
—
—
1894
20,131
40,262
44,688
670,320
153,398
1,493,738
—
—
1895
20,327
40,654
48,975
734,625
167,956
1,671,367
—
—
1896
20,744
41,488
60,628
909,420
196,674
2,003,822
74,457
774,570
1897
27,331
54,662
3,107
46,605
161,424
1,278,597
—
—
1898
28,583
57,166
3,228
48,420
163,184
1,287,845
—
—
1899
29,271
58,542
3,210
48,150
164,877
1,275,690
—
—
1900
24,328
48,656
3,014
45,210
145,754
1,127,716
—
—
1901
20,298
40,596
3,338
50,070
149,488
1,180,810
—
—
1902
19,282
38,564
3,832
57,480
145,649
1,170,570
—
—
1903
16,736
33,472
3,378
50,670
161,485
1,334,369
23,731
237,310
1904
14,697
29,394
4,193
62,895
173,130
1,414,573
12,939
129,390
1905
12,874
25,748
4,404
66,060
191.654
1,547,185
9,404
94,040
1900
14,233
28,466
7,328
109,920
228,718
1,205,892
13,581
37,196
1907
Medeltal
313
8n
11,037
155,789
87,100
962,671
5,122
18,389
1871-75
7,512
22,537
66,102
991,536
163,379
1,869,869
17,258
53,892
1886—90
19,068
38,136
3,551
53,265
155,101
1,245,608
7,334
73,340
1901-05
20
154
II. In- och utförsel.
Bomullsväfnad, er, ej specificerade slag.
Oblekta, ofärgade
otryckta.
och
Blekta eller färgade.
Tryckta eller
pressade.
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
Införsel
kilo gr.
| kronor.
kilo gr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
1871 ......
33,555
157.873
21,661
101,918
235,084
|‘, 659,132
73,424
518,190
241,959
2,‘34,553
1875 ......
238,025
1,119,918
4,402
20,712
507,078
3,578,730
79,261
559,386
303,373
2,676,345
1880 ......
58,080
273,268
102,681
483,120
497,943
3,5‘4,266
98,682
696,453
155,382
1,370,775
1885 ......
136,926
684,630
135,182
675,910
607,532
4,252,724
109,618
767,326
188,312
1,694,808
1886 ......
122,770
613,850
136,699
683,495
562,969
3,940,783
123,019
861,133
190,771
i,7i6,939
1887 .....
119,717
598,585
147,931
739,655
615,819
4,3‘0,733
162,076
1,134,532
204,744
1,842,696
1888 ......
122,026
610,130
258,719
1,293,595
642,559
4,497,913
245,772
1,720,404
229,461
2,065,149
1889 ......
107,769
538,845
215,570
°77,850
756,767
5,297,369
283,212
1,982,484
339,102
3,051,918
1890 ......
120,632
603,160
216,320
1,081,600
769,768
5,388,376
300,502
2,103,514
866,247
3,296,223
1891 ......
113,913
569,565
237,170
1,185,850
710,425
4,972,975
282,580
1,978,060
353,354
3,180,186
1892 ......
104,559
522,795
350,023
‘,750,115
704,445
4,93i,“5
333,424
2,333,968
328,838
2,959,542
1893 ......
178,943
''894,715
326,515
‘,632,575
797,900
5,585,300
295,396
2,067,772
369,532
3,325,788
1891 ......
235,480
470,960
444,341
888,682
926,212
3,241,742
332,714
1,164,499
417,915
2,089,575
1895 ......
293,969
587,938
476,835
953,670
1,056,119
3,696,417
414,769
1,451,692
443,108
2,215,540
1896 ......
277,605
461,261
420,397
840,794
1,012,537
3,236,278
476,710
1,668,485
415,528
1,939,639
1897 ......
288,052
494,697
452,179
904,358
1,151,116
3,733,330
598,846
2,095,961
479,450
2,243,548
1898 ......
413,487
826,613
48,687
97,374
851,719
2,977,549
61,770
216,195
428,323
2,136,792
1899 ......
334,280
668,368
52,059
104,118
889,333
3,108,250
77,239
270,337
427,619
2,134,182
1900 .....
271,593
542,737
34,330
68,660
818,187
2,860.206
59,005
206,518
367,554
1,832,502
1001 ......
327,066
653,283
24,863
49,726
707,558
2,474,355
67,387
235,855
320,806
1,601,597
1902 ......
407,832
815,022
30,902
61,804
769,977
2,692,603
101,741
356,094
305,397
‘,524,778
1903 .....
386,704
771,765
83,464
166,928
775,615
2,71 ‘,959
115,126
402,941
313,241
1,563,281
1904 ......
376,377
744,134
72,250
144,500
805,228
2,814,452
107,058
374,703
354,079
1,768,246
1905 ......
377,088
734,828
42,108
84,216
868,796
3,039,640
81,336
284,676
330,530
1,652,553
1906 ......
380,624
744-564
42,616
85,232
986,585
3,452,054
76,955
269,343
390,455
1,952,227
1907 ......
Medeltal
517,288
1,293,220
21,242
53,105
1,107,363
6,646,602
67,575
37 ‘ ,243
433,858
1,761,368
1871-75
189,458
891,406
9,433
44,383!
422,637
2,982,784
79,658
562,186
317,870
2,804,238
1886-90
118,583
592,914
195,048
975,239
669,576
4,687,035
222,916
1,560,413
266,065
2,394,585
1901-05
375,013
743,806
50,717
‘Öl,435il
785,435
2,746,602
94,530|
330,854!
324,811
1,622,091
II. In- och utförsel.
155
J u t e v ä
f n a d
e r.
Tryckta eller
pressade.
Oblekt 00b
ofärgad säck-  eller packväf.
Andra
slag.
Summa
juteväfnader.
Utförsel
Införsel
Info
■sel
Införsel
Utförsel
kilogr.
kroiior
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor, i
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
32,561
283,470
_
_
_
_ |
—
—
—
1871
38,780
342,113
530,941
624,525
41,640
73,469
572,581
697,994
2,550
3,000
1875
75,973
670,234
599,292
704,924
35,392
62,445
634,084
767,369
2,677
3,149
1880
60,869
547,821
828,583
828,583
82,236
164,472
910,819
993,055
20,104
22,323
1885
51,359
462,231
915,399
915,399
78,925
157,850
994,324
1,073,249
12,492
14,296
1886
39,737
357,633
1,028,990
1,028,990
89,717
179,434
1,118,707
1,208,424
6,575
9,399
1887
49,089
441,801
1,170,493
1,170,493
108,004
216,008
1.278,497
1,386,501
5,696
7,463
1888
35,723
321,507
1,404,523
1,404,523
84,839
169,678
1,489,362
1,574,201
2,712
4,328
1889
25,704
231,336
745,176
745,176
94,709
189,418
839,885
934,594
72,552
99,032
1890
25,108
225,972
424,546
424,546
72,830
145,660
497,376
570,206
566,882
577,513
1891
25,557
230,013
143,072
143,072
73,136
146,272
216,208
289,344
661,365
661,365
1892
35,461
319,149
121,095
121,095
43,353
86,706
164,448
207,801
524,223
524,223
1893
46,634
233,170
300,738
300,738
45,482
90,964
346,220
391,702
224,164
224,164
1894
83,590
417,950
612,883
612,883
53,947
107,894
666,830
720,777
374,971
374,971
1895
115,990
579,950
225,475
124,011
64,596
64,596
290,071
188,607
464,901
278,941
1896
165,713
828,565
490,980
270,039
42,344
42,344
533,324
312,383
336,417
201,850
1897
49,971
249,855
852,142
468,678
16,734
16,734
868,876
485,412
45,144
27,086
1898
29,934
149,670
641,378
352,758
15,861
15,861
657,239
368,619
104,412
62,647
1899
22,233
111,165
796,674
438,171
8,505
8,505
805,179
448,876
133,862
80,317
1900
16,412
82,060
652,167
358,692
8,059
8,059
660,226
366,751
191,286
114,772
1991
12,113
60,565
767,244
421,984
6,555
6,555
773.799
428,539
101,398
60,839
1902
! 19,282
96.410
1,062,619
584,440
4,795
4,795
1,067,414
589,235
64,580
38,748
1908
19,544
97,720
1,560,774
858,426
5,843
5,843
1,500,617
864,268
39,673
23,804
1804
18,299
91,495
1,454,801
800,141
10,940
10,94c
1,465,741
811,081
52,786
31,672
1905
17,444
87,22c
1,417,267
1,105,468
7,508
7,508
1,424,775
1,112,976
58,565
35,139
1906
15,843
64,572
2,234,98c
1,832,688
15,628
20,004
2,250,613
1,852,695
54,912
47,I9C
1907
Medeltal
40,593
375,352
503,641
592,415
46,981
82,90:
550,631
675,32c
1,658
1,86c
1871-75
40,322
362,90:
1,052,916! 1,052,91c
91,231
182,47?
S 1,144,150
1,235,39c
20,005
26,904
1886-90
17,131
85,65c
)1,099,521| 604,737
7,238
7,23*
1,106,758
611,97,
89,945
53,965
1901-05
156
II. In- och utförsel.
Vafnader af lin och hampa samt ej specificerade spanadsämnen.
a) Släta, tvåskaftade och vissa kyprade,
med högst 25
trådar på 1 hvem.,
med
36—50
med
mer än
oblekta,
Summa oblekta
trådar.
trådar.
50
trådar.
ofärgade.
ö
och andra slag.
Införsel
Införsel
Införsel
Införsel
Införsel
Införsel
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor
kilogr.
kronor
kilogr.
kronor.
1871 .....
_
_
_
1875 .....
—
—
—
—
—
_
_
_
__
1880 .....
-
—
—
—
—
—
—
—
_
—
—
_
1885 .....
“
—
—
—
131,687
263.374
73,142
219,426
21,939
87,756
27,38C
136,900
1886 .....
—
—
—
—
129,801
259,602
61,835
185,505
16,659
66,636
22,294
111,470
1887 .....
—
—
—
—
112,738
225,476
52,433
157,299
18,403
73,612
20,178
100,890
1888 ......
—
—
—
—
116,577
233,154
75,932
227,796
24,567
98,268
24,411
>22,°55
1889 ......
—
—
—
—
154,497
308,994
73,196
219,588
20,571
82,28/1
24,024
120,120
1890 ......
—
—
—
141,779
283,558
78,858
236,574
25,384
101,536
22,639
113,195
1891 .....
—
—
—
_
165,014
330,028
78,448
235,344
22,168
88,672
23,837
>19,185
1892 ......
—
—
—
—
171,635
343,270
93,351
280,053
19,614
78,456
23,646
118,230
1893 ......
—
—
—
—
168,483
336,966
82,267
246,801
20,302
81,208
27,652
138,260
1894 .....
—
—
—
178,383
356,766
91,951
275,853
22,588
90,352
25,451
I27,255
1895 ......
—
—
—
240,586
481,172
112,475
337,425
24,957
99,828
27,578
137,890
1896 ......
—
—
—
—
287,705
575,410
101,543
304,629
25,307
101,228
26,395
131,975
1897 .....
—
—
—
—
292,177
584,354
125,986
377,958
28,145
112,580
26,589
>32,945
1898 ......
—
—
—
—
327,478
654,956
114,133
342,399
38,501
154,004
32,238
161,190
1899 ......
—
—
—
—
400,140
800,280
119,405
358,215
38,764
155,056
27,853
139,265
1900 ......
~ I
—
—
311,062
622,124
114,132
342,396
39,742
158,968
29,511
>47,555
1901 ......
—
—
—
—
237,179
474.358
111,219
333,657
34,159
136,636
23,195
U5,975
1902 ......
—
~ 1
—
—
242,245
487,681
136,729
410.187
37,081
148.324
24,886
124,430
1903 ......
164,570
287,998
52,197
130,493
216,767
418,491
200,600
601,800
43,728
174,912
26,741
133,705
1904 ......
159,618
279.332
49,856
124,640
209,474
403,972
168,033
504,099
47.291
189,164
26.198
130,990
1905 ......
139,831
244,704
79,350
198,375
219.181
443,079
178,289
534,867
46,113
184,452
22,482
112,410
1906 ...
151,524
265,167
64,782
161 >955
216,306
427,122
198,318
594,954
46,058
184,232
25,989
>29,945
1907 ......
174,974
374,623
128,480
329,119
303,454
703,742
208,808
532,324
53,288
290,762
23,751
210,993
Medeltal
1871-75
—
—
—
—
—
—
_
_
_
1886—90
—
—
—
—
131,078
262,157
68,451
205,352
21,117
84,467
22,709
113,546
1901—05
154,673
270,678
60,468
151,169
224,969
445,516
158,974
476,922
41,674
166,698
24,700
123,502
II. In- och utförsel.
157
Väfnader af lin och hampa samt ej specificerade
spänadsämnen (forts.).
Summa
släta, tvåskaftade
och kyprade.
Till a) ej
hänförlig
mattväf.
Till a) ej
hänförlig
bolstervar- och
korsettväf.
Andra slag.
Summa
väfnader af lin och hampa
m. m., alla slag.
Införsel
Införsel
Införsel
Införsel
Införsel
Utförsel
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
375,845
1,396,900
4,302
15,672
12,120
105,224
14,030
112,338
406.297
1,630,134
46,459
200,599
1871
366,849
1,716,896
8,882
31,735
34,427
294,650
27,506
237,293
437,664
2,280,574
72,267
341,916
1875
288,356
1,223,591
3,209
11,384
3,675
29,289
35,719
365,555
330.959
1,629,819
55,908
202,586
1880
254,148
707,456
3,484
6,968
4,260
17,040
50,756
507,560
312,648
1,239,024
36,127
144,702
1885
280,589
623,213
1,411
2,822
2,304
9,216
47,094
470,940
281,398
1,106,191
39,500
151,120
1886
203.752
557,277
1,205
2,410
3,039
12,156
50,946
509,460
258,942
1,081,303
36,481
135,690
1887
!
241,487
681,273
700
1,400
1,704
6,816
50,602
506,020
291,493
1,195.509
39,530
154.750
1888 j
272,288
730,986
482
964
3,350
13,400
48,766
487,660
324.886
1,233,010
35,901
158,298
1889
268,660
734,863
839
1.678
12,569
50,276
50,126
501.260
332,194
1,288,077
27,392
I 12,920
1890
289,467
773,229
696
1,392
3,225
12,900
55,430
554,300
348,818
1.341,821
23,934
122,972
1891
308,246
820,009
349
698
5,198
20,792
62,416
624,160
370,209
1,465,659
23,978
239,780
1892
298,704
803,235
379
758
3,553
14,212
67,373
673,730
370,009
1,491,935
24,842
248,420
1S93
318,373
850,226
392
784
2,811
11,244
69,868
419,208
391,444
1,281,462
16,072
96,432
1894
405,596
1,056,315
337
674
3,801
15,204
70,443
422.658
480,177
1,494,851
16,493
93,958
1895
440,950
1,113,242
189
378
9,041
36,164
76,165
392.364
526,345
1,542,148
13,445
53:780
1896
472,897
1,207,837
205
4IO
4,748
18,992
77,695
397,630
555,545
1,624,869
14,700
58,800
1897
512,350
1,312,549
971
1,942
5,660
22,640
79,565
413,671
598.546
1,750,802
10,210
40,840
1898
586,162
1,452,816
797
1-594
8,060
32,240
86,203
443,648
681,222
1,930,298
7,141
28,564
1899
494.447
1,271,043
744
1,488
8,019
32,076
80,648
415,398
583,858
1,720,005
8,381
33,524
13601
405,752
1,060,626
2,770
5,540
5,682
22,728
58,577
303,725
472,781
1,392,619
7,314
29,256
1901
440,941
1,170,622
1,355
2.710
4,858
19,432
44,017
228,880
491,171
1,421,644
5,147
20,588
1902
487,836
1,328,908
1,643
3,286
4,199
16,796
38,452
199,135
532,130
1,548,125
7,172
28,688
1903
450,996
1,228,225
1,291
2,582
3,523
14,092
36,086
190,100
491,896
1.434,999
9,437
37,743
1904
466,065
1,274,803
1,786
3,572
1,918
7,672
39,879
208,474
509,648
1,494,528
7,930
31,720
1905
486,671
1,336,253
797
i,594
1,903
7,612
43,754
229,438
533,125
1,574,897
12,197
48.788
1906
589,301
1,737,821
324
<172
2,442
9,768
42,567
367,460
634,634
2,116,021
10,928
25,788
1907
Medeltal
483,336
!,877,825
7,249
25,89'')
23,290
200.530
25,602
213.651
539,476
2-3i7,904
59,332
274,075
1871-75
243,355
665,522
927
1,855
4,593
18,373
49,507
495,068
298,383
1,180,818
35,761
142,556
1886—90
450,318
1,212,638
1,769
3,538
4,036
16,144
43,402
226,063
499,525
1,458,383
7,400
29,600
1901-05 |
158
II. In- och utförsel.
V a
t t e n
täta
väfnader.
Med kautschuk
Med
annan massa helagda,
Summa
öfverdragna.
mattor
och presenningar.
andra slag.
vattentäta väfnader.
Införsel
Införsel
Införsel
Införsel
Utförsel
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
1871 ......
1,403
13,212
20,602
33.926
24,850
70,652
40,855
117,790
390
1,387
1875 ......
891
8,384
53,921
88,795
27,300
70,645
82,112
167,824
974
1JOO
1880 .....
1,035
9,744
68,583
112,940
33,439
86,532
108,057
209,216
396
673
1885 .....
1,583
14,247
179,484
358,968
47,172
141,516
228,230
514,731
730
2,190
1886 ......
1,412
12.708
163,981
327,962
46,220
138,660
211,013
479,330
625
1,680
1887 ......
1,652
14,868
162,629
325,258
42,237
126,711
206,518
466,837
1,619
3,633
1888 ......
1,993
17,937
186,320
372,640
50,233
150,699
238,540
541,276
1,232
2,799
1889 ......
2,154
19,386
238,048
476,096
62,057
186,171
302,259
681,653
772
2,222
| 1800 ......
2,089
18,801
219,525
439,050
60,430
181,290
282,044-
639,141
2,631
6,146
1891 ......
2,347
21,123
230,488
460,976
66,059
198,177
298,894
680,276
7.806
15,210
1893 ......
3,002
27,018
272,613
545,226
62,119
186,357
337,734
758,601
4,795
9,590
1893 ......
2,712
24,408
283,396
566,792
69,284
207,852
355,392
799,052
4,599
9,198
1891 ......
3,420
30,780
304,859
533,503
80,623
241,869
388,902
806,152
7,249
14,498
1895 ......
3,457
31413
347,059
607,353
88,460
265,380
438,970
903,846
5,601
11,202
1896 ......
4,493
40,437
513,956
899,423
93,790
281,370
012,239
1,221,230
3,396
6,792
1S97 ......
4,598
41,382
651,179
1,139,563
110,652
331,956
706,429
1,512,901
3,118
6,236
1898 ......
6,194
55,746
891,233
1,559,658
140,060
420,180
1.087,487
2,035,584
1,981
3,962
1899 ......
7,205
64,845
909,041
1,590,822
157,023
471,069
1,073,209
2,128,738
2,726
5452
1900 ......
19,790
178,110
1,265,782
2,215,119
179,074
537,222
1,464,646
2,930,451
2,438
4,876
''1901 ......
13,229
119.061
1,151,716
2,015,503
186,484
559,452
1,351,429
2,694,016
20,354
40,708
1902 ......
7,474
67,266
1,275,966
2,232,941
192,416
577,248
1,475,856
2,877,455
3,272
6,544
1903 ......
8,076
72,684
1,252,682
2,192,194
218,968
656,904
1,479,726
2,921,782
4,496
8,992
1904 ......
8,569
77.121
1,502,059
2,628,603
629,737
1,889,211
2,140,365
4,594,935
25,726
51452
| 1905 ......
10,426
93,834
1,853,495
3,243,616
283,857
851,571
2,147,778
4,189,021
13,975
27,950
1906 ......
12,826
115,434
2,294,360
4,015,130
336,355
1,009,065
2,643,541
5,139,629
5,241
10,482
1807 ......
16,985
67,940
3,037,751
2,504,777
432,177
864,354
3,486,913
3,437,071
5,329
13,626
Medeltal
1871-75
1,255
11.814
32,871
56,510
27,043
71,251
01,169
139,575
566
1.118
1886— 90
1,860
16.740
194,101
388,201
52,235
156.706
248,190
561.647
1,376
3,296
1 1801-05
9,555
85,993
]l,407,184
2,462,571
302,292
906,877
1,719,031
3,456,442
13,565
27,129
II. In- och utförsel.
159
Bögel,
nya.
Säcka
r.
Nya, tomma.
Brukade
och.
slitna.
Summa
säckar, nya och
brukade.
Införsel
Utförsel
Införsel
Införsel
Införsel 1
Utförsel
kilo gr.
kronor.
kronor.
kilogr.
kronor.
kronor.
kronor, j
kronor.
_
3,693
347
_
II 5.000
12,134
127.134
6,171
1871
—
3,962
849
—
328,144
35,777
363,921
4,622
1875
—
9,965
—
—
514,319
49,283
583,602
17,658
1880
—
5,751
—
—
760,125
98,220
858,345
8,967
1885
—
11,098
—
—
743,098
102,962
846,060
11,572
1886
—
3,192
—
—
649,218
116,061
765,279
8,400
1887
—
7,418
—
—
828,689
97,357
926,046
9,853
1888
—
3,789
—
—
911,972
275,750
1.187.722
20,341
1889
5,584
1,125
—
345,271
86,355
431,628
59,471
1890
10,631
673
—
89,867
123,306
213,173
193,545
1891
—
4,732
—
—
37,157
120,963
158,120
>72,556
1892
5,118
17,913
—
5,661
6,227
263,642
289,869
159,348
1893
1,831
3,662
160
39,118
43,030
134,910
177,940
152,899
1894
1,016
2,032
200
127,795
140,575
174,589
315,184
120,411
1895
757
1,514
—
21,153
23,268
231,119
254,387
75,260
1896
1,680
3,360
—
19,897
21,887
199,627
221,514
127,640
1897
859
1,718
—
42,040
46,244
282,546
328,790
218,892
1S98
2,230
4,460
—
38,516
42,368
268,547
310,915
94,249
1899
92
184
359
21,973
24,170
265,371
239,541
131,217
1900
423
846
43
7,317
8,049
328,741
336,790
162,218
1901
1,059
2,118
—
40,356
44,392
365.733
410.125
201,544
1902
825
1,650
150
220,839
242,923
466,464
709,387
130,597
1903
1,386
2,772
—
240,731
264,804
461,893
726,697
167,770
1904
163
326
—
90,931
100,024
502,697
602,721
174,205
1905
668
1,336
—-
172,268
189,495
530,744
720,239
222,200
1906
1,251
3,128
18
342,718
384,228
722,797
1,107,025
310,777
1907
Hedeltal
-
4,173
753
—
190,727
17,246
207,973
9,841
1871-75
—
6.216
225
—
695,650
135-697
331,347
2I,92
1886-80
771
1,542
39
120,035
132,038
425,106
557,144
167,267
1901-05
160
II. In- ocli utförsel.
Kläde
r.
Oljade eller
Nya gån
gkläder af linne eller bomull, samt hushålls-  persedlar, alla slag.
fernissade.
endast fållade
och kantade.
med broderier.
andra slag.
Summa
andra än fållade
och kantade.
Införsel
Införsel
Införsel
Införsel
Införsel
kilo gr.
kronor.
kilo gr.
kronor.
kilo gr.
kronor.
kilo gr.
kronor.
kilogr.
kronor.
1871......
_
1,815
_
_
_
_
_ .
_
_
1875......
—
4,296
—
—
—
—-
—
—
—
1880......
—
3,248
—
—
—
—
—
—
—
1885......
—
25,853
—
—
__
—
—
—
—
—
1886......
—
18,555
—
—
—
—
—
—
—
—
1887......
—
17,430
—
—
—
—
—
—
—
—
1888......
—
17,613
—
—
—
—
—
—
—
—
1889......
—
27,477
—
—
—
—
—
—
—
—
1890.....
—
35,524
—
—
—
—
—
—
—
1891......
—
23,585
—
—
—
—
—
—
—
—
1892......
—
23,529
—
—
—
—
—
—
—
—
1893......
4,964
24,820
140,940
704.7OO
—
—
—
—
127,560
1,275,600
1894......
8,665
43,325
150,714
753,570
—
—
—
—
124,210
1,242,100
1895......
10,672
53,360
160,506
802,530
—
—
—
—
141,627
1,416,270
1896......
9,780
48,900
176,286
881,430
6,349
63,490
108,831
816,233
115,180
879,723
1897......
13,487
67,435
199,747
998,735
3,776
37,760
117,484
881,130
121,260
918,890
1898......
184
920
176,303
881,515
4,135
41,350
152,050
1,140,375
156,185
1,181,725
1899......
40
200
203,499
1,017,495
6,131
61,310
167,535
1,256,513
173,666
1,317,823
1900......
89
445
205,168
1,025,840
7,946
79,460
158,349
1,187,618
166,295
1,267,078
1901......
3
15
192,501
962,505
8,315
83,150
134,660
1,009,950
142,975
1,093,100
1902......
27
135
193,989
969,945
8,511
85,110
124,919
936,893
133,430
1,022,003
1903......
4
20
216,928
1,084,640
8,222
82,220
128,315
962,363
136,537
1,044,583
1904......
105
525
249,368
1,246,840
9,023
90,230
136,317
1,022,378
145,340
1,112,608
1905......
64
320
263,872
1,319,360
10,838
108,380
147,283
1,104,623
158,121
1,213,003
1206......
38
190
279,975
1,399,875
14,581
145,810
185,021
*,387,658
199,602
1,533,463
1907......
191
382
—
—
—
—
—
'') 348,502
*) 3,400,387
Medeltal
1871-75
_
3,963
_
_
_
_
_
—
—
1886-90
—
23,320
—
—
—
—
—
—
—
—
1901-05
41
203
223,332
1,116,658
8,982
89,818
134,299
1,007,241
143,281
1,097,059
) För år 1907 ingå häri jämväl fållade och kantade.
II. In- och utförsel.
161
Kläder
(forts.).
Nya gångkläder af annat än
linne eller bomull,
Summa
Brukade
Summa
försedda med
broderier.
andra slag.
nya kläder, utom
oljade 0.fernissade.
gång-
kläder.
kläder, alla slag.
Införsel
Införsel
Införsel
Införsel
Införsel
Utförsel
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr. [
kronor.
kronor.
kronor.
kronor.
_
_
_
1,116,908
12,381
1,131,104
7.745
1871
—
—
—
—
—
1,890,780
39,621
1,934.697
131.902
1875
—
—
—
—
—
3,744,492
61,091
3,808,831
126,351
1880
—
—
—
—
—
5,091,366
88,315
5,205,534
86,598
1885
—
—
—
—
—
4,885,213
97,382
5,001,150
99,515
1886
—
—
—
—
—
4,626,384
81,446
4,725,260
90,663
1887
—
—
—
—
—
5,063,201
89,689
5,170,503
139,627
1888
—
—
—
—
—
6,617,096
134,391
6,778,984
204,789
1889
—
—
—
—
—
6,799,083
185,323
7,019,930
261,690
1890
—
—
—
—
—
6,431,321
176,093
6,630,999
212,198
1891
—
—
—
—
-
4,727,636
138,414
4,889,579
175,934
1892
9,930
148,950
84,482
844,820
362,912
2,974,070
153,355
3,152,245
239,059
1893
14,967
224,505
69,445
694,450
359,336
2,914,625
177,973
3,135.923
256,443
1894
15,169
227,535
63,006
630,060
3S0,308
3,076,395
233,804
3,363,559
320,535
1895
18,017
270,255
56,656
566,560
366,139
2,597,968
439,809
3,086,677
436,607
1896
17,747
266,205
48,199
481,990
386,953
2,665,820
542,260
3,275.515
388,041
1897
18,142
272,130
50,267
502,670
400,897
2,838,040
481,910
3,320,870
224,806
1898
23,002
345,030
58,076
580,760
458,243
3,261,108
633,289
3,894,597
189,013
1899
21,511
322,665
58,895
588,950
451,869
3,204,533
499,544
3,704,522
218,500
1900
20,242
303,630
53,658
536,580
409,376
2,895,815
193,870
3,089,700
173,579
1901
18,829
282,435
61,189
611,890
407,437
2,886,273
189,664
3,076,072
236,346
1902
30,135
452,025
77,860
778,600
461,460
3,359,848
211,508
3,571,376
248,946
1908
32,752
491,280
87,004
870,040
514,464
3,720,768
209,089
3,930,382
231,164
1904
33,036
495,540
104,025
1,040,250
559,054
4.068.153
—
4,068.473
172,724
1905
36,596
548,940
143,169
1,431,690
659,342
4,913,973
—
4,914,163
104,764
1906
—
—
*) 268,284
616,7S6
8,764,205
677,506
9,442,093
349,225
1907
Medeltal
1 _
—
—
—
—
1,571,610
25,783
1,601,356
63,314
1871—75
—
—
—
—
—
5,598,195
117,646
5,739,161
159,257
1886-90
26,999
404,982
I 76,747
767,472
470,358
3,386,171
160,826
3,547,2011
212,552
1901-05
*) Häri ingå äfven »försedda med broderier».
21
162
II. In- och utförsel.
Band.
Silkessammets- och helsiden-.
Halfsiden-.
Andra slag.
Införsel
I
i Utförsel
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
kilogr.
| kronor.
kilogr.
kr.
kilogr.
kronor.
| kilogr.
kr.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
1871......
4,421
416,200
17
1,600
1,382
52,064
_
54,035
572,022
224
2,372
1875......
5,264
495,360
2
200
1,949
73,360
_
—
79,708
843,818
163
1,728
1880......
2,240
200,298
—
—
3,651
137,424
_
—
94,743
1,002,978
145
!,530
1885......
1,914
172,260
—
—
11,608
464,320
—
118,488
1,303,368
—
1880......
1,808
162,720
—
12,194
487,760
—
—
113,302
1,246,322
133
1,463
1887......
2,986
268,740
—
—
15,108
604,320
—
—
113,224
1,245,464
291
3,201
18SS......
3,459
311,310
—
—
15,386
615,440
—
—
124,812
1,372,932
431
4,74i
1889......
4,518
406,620
—
—
20,520
820,800
—
—
134,910
1,484,010
859
9,449
1890......
4,927
443,430
—
18,439
737,560
—
—
126,444
1,390,884
1,482
16,302
1891......
5,035
352,450
—
18,490
647,150
98
3,920
117,570
1,293,270
1,373
15,103
1892......
7,168
336,896
—
19,666
530,982
62
1,674
119,759
1,317,349
4,317
47,487
1893.....
4,490
211,030
7
329
16,884
455,868
15
405
133,616
1,469,776
6,263
68,893
1891......
6,244
262,248
—
18,617
502,659
—
—
140,975
1,550,725
8,922
98,142
1895......
7,006
294,252
25
1,050
22,089
596,403
—
—
131,001
1,441,011
10,955
120,505
1890......
8,728
366,576
—
—
23,901
645,327
—.
—
121,108
1,332,188
13,121
144,331
1897......
8,117
340,914
—
—
26,718
721,386
—
—
128,045
1,408,495
9,987
109,857
1898......
6,740
283,080
—
—
33,973
917,271
—
—
123,723
1,360,953
735
8,085
1899......
8,362
359,566
—
—
31,609
885.052
—
112,196
1,234,156
384
4,224
1900......
6,604
283,972
—
—
25,822
723,016
—
—
85,736
943,096
118
1,298
1901......
7,896
339,528
—
—
26,219
734,132
—
—
73,508
808,588
2,046
22,506
1902......
8,030
345,290
—
—
23,702
663,656
—
—
69,778
767,558
843
9,273
1303......
11,004
473,172
—
—
23,920
669,760
—
—
67,875
746,625
2,012
22,132
1901......
8,023
344,989
—
—
22,979
643,412
27
756
69,474
764.214
3,158
34,738
1905......
11,582
498,026
—
—
22,507
630,196
—
—
67,350
740,850
6,527
71,797
1900......
15,811
695,684
—
— 1
25,429
737,441
—
—
75,496
830,456
4,425
48,675
1907......
24,336
1,157,040
75
2,250;
29,738
981,354
8
264
83,285
844,118
4,109
39,519
Medeltal
1871-75
5,032
473,520
4
400;
2,208
83,130
—
—
74,406
788,643
228
2,411
1880-90
3,540
318,564
— i
16,329
653,176
—
—
122,538
1,347,922
639
7,031
1901- 05
9,307
400,201
—
— I
23,865
668,231
5
151
69,597
765,567
2,917
32,089
II. In- ocli utförsel.
163
s
peta
a r och blond!
r.
Af silke.
Andra slag.
Koaffyrer.
Införsel
i
Utförsel
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
kilogr.
kronor.
kilogr.
| kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kr.
kilogr.
kr.
i
756
79,965
54
5,715
1,353
27,056
29
578
_
1871
1,033
109,395
3
315
4,427
88,528
30
604
—
__
—
__
1875
973
102,960
—
—
6,414
128,248
28
2,925
—
—
—
—
1880
5,973
597,300
—
—
25,022
500,440
97
1,940
2
SO
8
200
1885
4,167
416,700
—
—
28,370
567,400
141
2,820
2
50
—
—
1886
3,722
372,200
—
—
23,729
474,580
140
2,800
1
25
—
—
1887
|
3,078
307,800
—
—
21,117
422,340
162
3,240
—
—
—
—
1888
j 3,913
391,300
37
3,700
23,644
472,880
254
5,080
1
25
—
—
1889
!
3,378
337,800
11
1,100
21,506
430,120
180
3,600
8
200
—
—
1890
3,372
337,200
5
500
18,699
373,980
130
2,600
1
25
—
—
1891
4,252
425,200
2
200
16,628
332,560
122
2,440
2
40
—
—
1892
3,256
325,600
1
IOO
16,864
337,280
138
2,760
1
20
—
—
1893
3,845
384,500
4
400
18,914
378,280
90
1,800
4
80
—
—
1894
3,249
324,900
—
—
16,989
339,780
77
1,540
10
200
—
—
1895
2,348
234,800
—
—
17,181
343,620
84
1,680
1
20
—
—
1896
3,102
310,200
—
—
20,970
419,400
16
320
—
—
—
—
1897
2,874
287,400
—
—
20,703
414,060
—
—
9
180
—
—
1898
2,220
222,000
—
—
20,150
403,000
58
1,160
—
—
—
—
1899
1,279
127,900
—
—
14,719
294,380
—
—
—
—
—
—
1900
907
90,700
—
—
12,350
247,000
418
8,360
1
20
—
—
1901
996
99,600
—
—
11,397
227,940
55
1,100
6
120
—
—
1902
1,490
149,000
—
—
12,848
*256,960
344
6,880
—
—
—
—
1903
1,238
123,800
—
—
14,924
298,480
611
12,220
—
—
—
—
1904
1,195
119,500
—
—
18,248
364,960
138
2,760
—
--
—
—
1905
1,080
108,000
—
—
20,516
410,320
177
3,540
—
—
—
—
1906
1,651
99,060
126
7,560
24,894
772,320
49
2,505
st. 17
340
—
—
1907
Medeltal
965
102,150
46
4,7l6
2,920
58,426
16
325
—
—
—
—
1871-75
3,652
365,160
10
960
23,673
473,464
175
3,508
2
60
—
—
1886-90
1,165
116,520
—
—
13,953
279,068
313
6,264
1
28
—
—
1901-05
164
II. In- och. utförsel
Broderade arbeten, ej specificerade.
Vantar,
Broderade remsor
Summa
ierade arb
hel- eller half-
af b omulls ty 11
m. m.
af bomulls- eller
linneväf.
Andra slag.
bro
eten.
siden-.
Införsel
Införsel
Införsel
Införsel
Utförsel
Införsel
kilo gr.
kronor.
kilo gr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kronor.
kilogr.
kronor.
1871......
_
_
_
_
_
_
_
106,279
14
20
1,248
1875 .....
—
—
—
—
—
—
—
153,679
124
37
2,288
1880......
—
—
—
—
—
—
—
281,007
814
71
4,316
1885......
—
—
—
—
—
—
—
275,582
486
2,372
142,320
1886......
—
—
—
—
—
—
'' —
218,908
426
2,022
121,320
1887......
—
—
—
—
—
—
—
188,852
575
2,838
170,280
1888......
—
—
—
—
—
—
—
116,357
595
2,300
138,000
1889.....
—
—
—
—
—
—
—
147,390
i53
2,183
130,980
1890......
—
—
—
—
—
—
—
144,874
612
2,092
I25,520
1891.....
—
—
—
—
—
—
—
143,332
470
1,540
92,400
1892......
—
—
—
—
—
—
—
130,460
352
1,371
82,260
1898......
—
—
—
—
—
—
11,773
176,595
3,h6
663
39,780
1894......
—
—
—
—
—
—
12,252
612,600
3,291
638
38,280
1895.....
—
—
—
—
—
—
13,705
685,250
20,092
675
40,500
1896......
—
—
—
—
—
—
22,180
1,109,000
4,422
626
37,560
1897......
—
—
—
—
— -
—
26,479
1,323,950
3,i99
681
40,860
1898......
—
—
—
—
—
—
30,483
1,524,150
3,328
455
27,300
1899......
—
—
—
—
—
—
34,582
1,729,100
7,no
565
33,900
1900......
—
—
—
—
—
—
34,552
1,727,600
1,165
373
22,380
1901......
—
—
—
—
—
—
38,826
1,941,300
1,315
294
17,640
1902......
704
47,168
6,824
341,200
14,850
742,500
22,378
1,130,868
540
316
18,960
1908......
698
46,766
13,930
696,500
14,943
747,150
29,571
1,490,416
1,233
443
26,580
1904......
1,533
102,711
14,146
707,300
14,030
701,500
29,709
1,511,511
3,144
728
43,680
1905......
1,822
122,074
15,677
783,850
17,649
882,450
35,148
1,788,374
7,441
1,129
67,740
1906......
3,355
224,785
18,801
940,050
22,984
1,149,200
45,140
2,314,035
7,345
1,419
85,140
1907......
3,670
128,590
19,983
601,010
18,541
731,255
42,194
1,460,855
8,545
1,956
127,140
Medeltal
1871-75
_
_
_
_
_
_
_
139,217
451
35
2,137
1886—90
—
—
—
—
—
—
—
163,276
472
2,287
137,220
1901-05
1,189
79,680
12,644
632,213
15,368
768,400
31,126
1,572,494
2,735
582
34,920
II. In- och utförsel.
165
V antar,
Strumpor och strumpstolsarheten m.
m.
andra slag
utan skinnöfv erklädnad.
Af hel- eller
halfsiden.
Andra
slag.
Införsel
Utförsel
Införsel
Införsel
Utförsel
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
8,596
158,018
4
75
595
28,200
85,286
963,062
2,012
22,723
1871
8,895
156,938
—
—
775
36,480
129,474
1,461,696
4,139
46,742
1875
9,573
168,908
—
—
573
26,980
146,681
1,656,341
3,499
39,509
1880
15,350
230,250
—
—
344
17,200
201,341
2,013.410
7,026
70,260
1885
15,441
231,615
—
—
550
27,500
185,669
1,856,690
9,789
97,890
1886
16,325
244,875
—
—
306
15,300
166,093
1,660,930
9,488
94,880
1887
20,056
300,840
—
—
352
0
0
vq
rC
170,617
1,706,170
12,655
126,550
1888
25,664
384,960
—
—
486
24,300
236,215
2,362,150
18,627
186,270
1889
23,257
348,855
—
—
437
21,850
229,955
2,299,550
28,380
283,800
1890
20,328
304,920
—
—
492
24,600
202,801
2,028,010
26,174
261,740
1891
18,953
284,295
—
—
533
21,320
224,682
2,246,820
23,287
232,870
1892
23,663
354,945
—
—
535
21,400
273,822
2,738,220
32,761
327,610
1893
22,006
330,090
—
—
560
22,400
264,360
1,773,906
34,859
174,295
1894
20,886
313,290
34
510
553
22,120
264,659
1,711,069
36,525
182,625
1895
23,485
352,275
16
240
742
29,680
240,658
1,535,774
51,895
259,475
1896
25,812
387,180
—
—
754
30,160
248,014
1,569,590
64,873
324,365
1897
28,106
421,590
—
—
899
35,960
104,008
829,880
2,952
14,760
1898
31,879
478,185
—
—
771
30,840
93,285
744,426
4,546
22,730
1899
31,148
467,220
—
—
724
28,960
78,776
628,177
9,696
48,480
1900
26,654
399,810
—
—
578
23,120
70,302
560,202
14,167
70,835
1901
28,193
422,895
—
—
763
30,520
65,732
524,086
27,053
135,265
1902
26,752
401,280
—
—
1,266
50,640
64,064
511,435
25,348
126,740
1903
27,523
412,845
—
—
1,389
55,560
72,897
582,048
17,712
88,560
1904
29,115
436,725
—
—
1,127
45,080
99,789
797,889
14,035
70,175
1905
29,138
437,070
—
—
1,272
50,880
112,076
896,446
27,016
135,080
1906
39,570
831,645
247
5,273
1,782
131,540
137,172
1,646,561
12,253
194,440
1907
Medeltal
9,677
172,011
2
38
771
36,296
140,864
1,590,589
3,432
38,750
1871—75
20,149
302,229
—
—
426
21,310
197,710
1,977,098
15,788
157,878
1886-90
27,647
414,711
—
—
1,025
40,984
74,557
595,132
19,663
98,315
1901-05
166
II. In- och utförsel.
H
a t
t a
r.
Monterade fruntimmershattar,
alla slag.
Af hel- eller halfsiden
(inkl. fälbhattar).
Summa
monterade fruntimmershattar
samt hattar af hel- ell. halfsiden.!
Af vaxduk
(inkl.
sydvästar).
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
Införsel
styck.
kronor.
styck.
kronor.
styck.
kronor.
styck.
kronor.
styck.
kronor.
styck.
kronor.
styck.
kr.
1871.........
_
_
_
2,268
28,350
133
1,663
_
_
1875.........
—
—
—
—
—
—
—
—
1,284
16,050
12
150
—
—
1880.........
—
—
—
—
—
—
—
—
2,321
29,013
61
763
—
—
1885.........
—
—
—
—
—
—
—
—
3,256
39,072
—
—
—
—
1886.........
—
—
—
—
—
—
—
—
3,090
37,080
—
—
—
—
1887.........
—
—
—
—
—
—
—
—
3,007
36,084
13
156
—
—
1888.........
—
—
—
—
—
—
—
—
2,385
28,620
—
—
—
—
1889.........
—
—
—
—
—
—
—
—
2,046
24,552
115
1,380
—
—
1890.........
—
—
—
—
—
—
—
—
2,069
24,828
58
696
—
—
1891........
—
—
—
—
—
—
—
—
2,635
31,620
209
2,508
—
—
1892.........
—
. _
—
—
—
—
—
1,733
24,172
141
1,692
—
—
1890.........
1,219
24,380
—
—
756
9,072
960
11,520
1,975
33,462
960
11,520
530
1,060
1894.........
725
8,160
27
324
1,789
17,890
1,480
14,800
2,514
26,050
1,507
15,124
318
636
1895.........
793
9,129
5
60
1,366
13,660
1,932
19,320
2,159
22,789
1,937
19,380
924
i,848
1896........
904
10,380
2
24
1,030
IO.300
1,437
14,370
1,934
20,680
1,439
14,394
855
1,710
1897.........
999
n,6oi
147
1,764
1,435
14.35°
687
6,870
2,434
25,951
834
8,634
1,251
2,502
1898.........
965
ii,526
—
—
1,575
15,750
—
—
2,540
27,276
—
—
106
212
1899.........
835
9,840
—
—
1,833
18,330
—
—
2,6(iS
28,170
—
—
405
810
1900.........
910
10,650
—
—
1,743
17,430
—
—
2,G53
28,080
—
—
8
l6
1901........
1,158
13,743
—
—
1,700
17.OOO
—
—
2,858
30,743
—
—
59
118
1902.........
881
io,S54
—
—
1,729
17.29°
—
—
2,610
27,844
—
—
21
42
1903.........
1,132
13,467
—
—
2,288
22,880
—
—
3,420
36,347
—
—
117
234
1904.........
1,326
15,714
6
72
2,221
22,210
13
130
3,547
37,924
19
202
171
342
1905.........
1,391
16,647
28
336
3,646
36,460
—
—
5,037
53.107
28
336
225
450
1906.........
1,794
21,483
—
—
4,497
44,970
—
—
6,291
66,453
—
—
296
592
1907.........
1,826
36,520
3
60
5,329
37,303
1
7
7,155
73,823
4
67
410
820
Medeltal
1871-75
—
—
—
—
—
—
—
—
2,098
26,225
258
3,225
—
—
1886- 90
—
—
—
—
—
—
—
—
2,519
30,233
37
446
—
—
1901-05
1,178
14,025
7
82
2,317
23,168
3
26
3,494
37,193
9
108
119
237
II. In- och utförsel.
1G7
Hattar
af ej
s p e
c i f i
c e r a
dt ämne.
Med foder, svettrem eller band.
Utan sådant tillbehör.
Summa
hattar af vaxduk samt ej
specificeradt ämne.
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
stycken.
kronor.
stycken.
kronor.
stycken.
kronor. |
stycken.
kronor.
stycken.
kronor.
stycken.
kronor.
_
_
217,004
958,487
264
683
1871
—
—
—
—
—
—
—
—
424,641
1,678,179
9,053
40,991
1875
—
—
—
—
—
—
—
—
453,422
1,794,964
36,263
180,660
1880
—
—
—
—
—
—
—
—
676,788
2,030,364
53,991
161,973
1885
_
_
_
_
—
—
—
—
540,577
1,621,731
57,820
173,460
1886
--
—
—
—
—
—
—
—
474,975
1,424,925
60,266
180,798
1887
—
—
—
—
—
—
—
—
353,466
1,060,398
68,490
205,470
1888
—
—
—
—
—
—
—
—
337,178
1,011,534
79,928
239,784
1889
—
—
—
—
—
—
—
—
349,380
1,048,140
99,672
299,016
1890
1
_
_
_
_
_
—
—
—
313,395
940,185
108,772
326,3x6
1S91
—
—
—
—
—
—
—
—
246,636
727,638
112,441
337,323
1892
155,014
465,042
99,020
297,060
59,590
148,975
17,257
43,143
215,134
615,077
116,277
340,203
1893
167,194
672,449
85,339
173,297
77,455
77,455
49,039
49,039
244,967
750,540
134,378
222,336
1894
183,764
720,556
109,251
225,141
87,477
87,477
98,273
98,273
272,165
809,881
207,524
323,414
1895
227,653
859,118
119,510
243,523
106,587
106,587
10,411
10,411
335.04)5
967,415
129,921
253,934
1896
303,081
1,198,335
80,980
162,428
114,128
114,128
659
659
418,460
1.314.985
81,039
163,087
1897
263,621
1,316,248
413
2,065
157,407
157,407
376
376
421,134
1,473,867
789
2,441
1898
303,213
1,515,600
570
2,661
195,990
195,990
1,220
1.220
499,608
1,712,400
1,790
3,881
1899
324,034
1,619,645
413
2,065
165,246
165,246
277
277
489,288
1,784.907
680
2,342
1900
256,992
1,284,816
531
3,655
177,552
177,552
46
46
434,603
1,462,488
577
2,701
11)01 i
273,493
1,367,312
232
785
194,831
194,831
13,646
13,646.
468,345
1,562,185
13,878
14,431
1902
261,452
1,307,068
168
786
217,949
217,949
6,453
6,453
479,518
1,525,251
6,621
7,239
1903
285,808
1,428,344
58
236
286,666
286,666
13,455
13,455
572,645
1.715,352
13,513
13,691
1904
311,389
1,556,366
231
555
306,582
306,582
11,876
11,876
618,196
1.863.398
12,107
12,431
1905
336,191
1,679,986
460
1,223
296,054
296,054
321
321
632,541
1,976,632
781
1,544
1906
396,680
929,137
95
219
327,221
422,237
—
—
724,311
1,352,194
95
219
1907
|
Medeltal
—
—
—
—
—
—
—
—
387,755
1,626,382
3,672
14,289
1871-75
—
—
—
—
—
—
—
—
411,115
1,233,346
|
73,235
219,706
1886-90
277,827
1,388,781
244
1,003
236,716
236,716
9,095
1 9,095
514,60l|l,825,734
I 9,339
10,099
1901-05
168
II. In- och utförsel.
Kängslen, halten,
strumpeband in, m.
Hattfoder
af väfnad.
Af hel- eller
halfsiden.
Andra slag.
Införsel
Införsel
Införsel
Utförsel
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
1871 ..................
1,030
24,240
149
2,538
14,380
101,487
1875 ..................
816
19.910
28
486
24,831
174,870
15
105
1880 ..................
533
12,530
102
1,747
33,679
237,690
—
—
1885 ..................
407
JO,175
20
340
47,160
330,120
231
.
1,617
1886 ..................
511
12,775
23
391
42,806
299,642
1,320
9,240
1887 ................
777
19,425
15
255
45,489
318,423
1,727
12,089
1888 .................
354
8,850
13
221
51,092
357,644
2,729
19,103
1889 ..................
307
7,675
42
714
66,156
463,092
5,655
39,585
1890 ..................
468
11.700
58
986
61,581
431,067
5,468
38,276
1S91 ..................
478
11,95°
210
3,570
61,650
431,550
4,703
32,921
1892 ..................
358
8,950
262
4,454
74,754
523,278
1,122
7,854
1893 .................
313
7,825
198
3,366
50,947
356,629
1,878
13,146
1891 .................
275
6,875
217
3,689
61,369
429,583
1,845
12,915
1895 ..................
306
7,650
260
4,420
58,376
408,632
1,348
9,436
1896 ..................
327
8,175
311
5,287
59,451
416,157
1,315
9,205
1897 ................
461
u,525
523
8,891
56,549
395,843
2,132
14,924
1898 ..................
551
13,775
588
9,996
23,245
162,715
—
—
1899 ..................
462
u,550
1,204
20,468
20,411
142,877
28
196
11)00 ..................
222
5,550 1
1,063
18,071
21,828
152,796
32
224
1901 ..................
273
6,825
964
16,388
17,681
123,767
—
_
1902
275
6,875
1,334
22,678
16,268
113,876
—
—
1903 ..................
G07
i5,i75
1,043
17,731
15,969
111,783
—
—
1904 ..................
706
17,650
777
13,209
19,576
137,032
—
—
1905 ..................
869
21,725
1,789
30,413
24,874
174,118
3,148
22,036
1906 ..................
914
22,850
1,684
28,628
35,144
246,008
2,050
14,350
1907 ..................
1,119
4,476
1,791
53,730
47,846
546,210
3,959
39,246
Medeltal
1871—75 ............
1,205
28,342
69
1,183
24,050
169,658
5
37
1886-90 ............
483
12,085
30
513
53,425
373,974
3,380
23,659
1901-05 ............
546
13,650
1,181
20,084
18,874
132,115
630
4,407
II. In- och utförsel.
169
F
a r a p 1 y e
r 0 c
1 pa
ras
aller.
Af hel- eller
Summa
halfsiden.
Andra slag.
Delar
däraf.
Fodra], lösa.
paraplyer och parasoller.
Införsel
Införsel
Införsel
Införsel
Införsel
Utförsel
stycken.
kronor.
stycken.
kronor.
kilo gr.
kronor.
kilo gr.
kronor.
stycken.
kronor.
stycken.
kronor.
14,365
89,781
56,988
131,072
_
46,036
_
56
71,353
220,853
1,615
222
1871
25,757
160,981
131,276
301,935
—
63,541
—
112
157,033
462,916
99
323
1875
34,347
214,669
206,588
475,152
—
23,903
—
53
240,935
689,821
—
—
1880
49,195
295,170
209,629
628,887
—
10,242
—
48
258,824
924,057
—
—
1885
42,184
253,104
160,777
482,331
—
2,502
—
—
202,961
735,435
—
—
1886
41,089
246,534
132,473
397,419
—
18,054
—
4
173,562
643,953
—
—
1887
37,451
224,706
124,076
372,228
—
22,339
—
32
161,527
596,934
—
—
1888
33,887
203,322
158,777
476,331
—
24,798
—
9
192,664
679,653
—
—
1889
52,319
313,914
215,566
646,698
—
34,315
—
3
267,885
960,612
174
522
1890
49,129
294,774
172,546
517,638
—
31,918
—
7
221,675
812,412
—
—
1891
38,998
194,990
148,350
296,700
—
76,770
—
971
187,348
491,690
204
1,020
1892
15,664
78,320
69,143
138,286
5,584
167,520
38
380
84,807
216,606
423
1,695
1893
20,746
103,730
114,072
228,144
4,639
139,170
15
150
134,818
331.874
187
848
1894
15,637
78,185
145,095
290,190
3,962
n8,86o
8
80
160,732
368,375
1,128
2,409
1895
12,938
64,690
161,569
323,138
3,349
100,470
22
220
174,507
387,828
68
340
1896
11,934
59,670
178,265
356,530
2,722
81,660
35
350
190,199
416,200
285
651
1897
10,902
54,51°
51,685
103,370
3,324
99,720
24
24O
62,587
157,880
36
72
1898
8,895
44,475
46,678
93,356
2,820
84,600
25
250
55,573
137,831
2
10
1899
6,620
33,100
41,186
82,372
1,919
57,570
9
90
47,806
115,472
—
—
1900
5,533
27,665
40,605
81,210
1,272
38,160
3
30
46,138
108,875
55
275
1901
4,851
24,255
33,126
66,252
1,152
34,560
13
130
37,977
90,507
25
125
1902
4,887
24,435
31,006
62,012
617
18,510
—
—
35,893
86,447
—
—
1903
3,977
19,885
24,885
49,770
703
21,090
11
no
28,862
69,655
3
6
1904
4,850
24,250
20,675
41,350
553
16,590
12
120
25,525
65,600
—
—
1905
5,299
26,495
21,549
43,098
531
15,930
8
80
26,848
69,593
—
—
1906
5,311
15,933
24,406
48,812
1,070
15,580
21
900
29,717
64,745
6
18
1907
Medeltal
19,565
122,281
116,602
268,185
—
48,330
—
78
136,167
390,467
348
133
1871-75
41,386
248,316
158,334
475,001
—
20,402
—
IO
199,720
723,317
35
104
1886-90
4,820
24,098
30,059
60,119
%
859
25.782
8
78
34,879
84,217
17
81
1901-05
22
170
II. In- och utförsel.
Sän
g k 1 ä d e r.
Nya.
Bru-
kade.
Summa
sängkläder.
R u ligardiné
r.
Införsel
Införsel
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
kilogr.
kronor.
kronor.
kronor.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
1871...............
—
12,419
930
13,349
223
8,936
52,555
145
855
1875...............
—
34,563
1,774
36,337
331
14,235
83,723
50
293
1880...............
—
18,277
976
19,253
2,601
9,015
53,018
281
1,655
1885...............
—
12,923
4,025
16,948
1,405
3,067
18,402
1,108
6,648
1886...............
—
9,283
1,228
10,511
1,167
1,735
10,410
532
3,192
1887...............
—
7,876
841
8,717
3,434
1,253
7,518
1,366
8,196
188S...............
—
4,749
1,130
6,879
860
1,591
9,546
1,712
10,272
1889...............
—
5,387
'',159
6,546
3,313
326
1,956
2,234
13,404
1890...............
—
5,953
1,160
7,113
3,574
1,851
n,io6
2,805
16,830
1891...............
—
3,852
7.730
11,682
2.309
1,711
10,266
2,199
13,194
1892...............
—
2,505
1,190
3,695
2,360
357
2,142
3,342
20,052
1893..............
328
1,640
505
2,145
1,240
611
3,666
2,178
13,068
1894...............
1,319
6,595
1,245
7,840
1,630
296
1,776
1,630
9,780
1895...............
585
2,925
628
3,553
1,127
169
1,014
1,683
10,098
1896...............
1,259
6,295
2,251
8,546
2,797
482
2,892
2,769
16,6141
1897...............
1,380
6,900
643
7,643
1,785
340
2,040
3,036
18,216
1898...............
1,097
5,485
854
6,339
2,100
228
1,368
209
1,254
1899...............
1,137
5,685
952
6,637
1,850
114
684
28
168
1900...............
541
2,705
30,799
33,504
2,178
289
1,734
no
660
1901...............
752
3,760
350
4,110
715
219
1,314
—
—
1902...............
9,127
45,635
549
46,184
940
20
120
—
—
1903...............
1,651
8,255
475
8,730
302
—
—
—
—
1904...............
307
1,535
1,230
2,765
1,180
9
54
—
—
1905...............
277
1,385
1,463
2,848
200
153
918
—
—
1906...............
569
2,845
883
3,728
584
—
—
—
—
1907...............
825
3,300
784
4,084
2,652
7
16
21
47
Medeltal
1871-75.........
_
21,216
I 222
22,438
853
12,044
73,187
146
859 |
1886—90.........
—
6,650 j
I. IO4
7,753
2,470
1,351
8,107
1,730
10,379
1901-05.........
2,423
12,1141
813
12,927
667
80
481
—
— |
II. In- och utförsel.
171
1
Snörmakararbeten, ej specificerade.
Nät
till fiske.
Af hel- eller
halfsiden.
Andra slag.
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
kilo gr.
kronor.
kilogr.
kr.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kr.
kilogr.
kronor.
kronor.
2,705
98,642
_
_
11,389
128,602
68
758
—
53
—
1871
5,499
200,508
—
—
23,205
262,037
123
1,392
—
53
—
1875
11,833
431,489
—
—
15,689
177,158
—
—
—
2,700
4,875
1880
11,860
426,960
—
—
13,180
144,980
—
—
—
11,979
882
1885
8,007
288,252
—
—
12,856
141,416
100
I,IOO
—
15,016
861
1880
8,409
302,724
—
—
17,104
188,144
142
1,562
—
8,946
225
1887
10,119
364,284
—
—
20,364
224.004
354
3,894
—
16,727
630
1888
11,207
403,452
—
—
. 26,574
292,314
535
5,885
—
22,139
5,709
1889
12,098
435,528
—
—
32,111
353,221
256
2,816
_
36,093
. 1,345
1890
11,136
400,896
—
—
28,452
312,972
69
759
—
54,049
1,241
1891
8,916
294,228
45
1,485
24,518
269,698
85
935
—
49,681
2,467
1892
3,631
119,823
28
924
12,662
139,282
206
2,266
17,371
43,428
—
1893
3,220
106,260
18
594
17,608
193,688
373
4,103
25,456
63,640
—
1894
3,203
105,699
107
3,531
16,652
183,172
584
6,424
30,980
77,450
375
1895 j
3,640
120,120
23
759
22,159
243,749
1,257
13,827
30,081
75,203
99
1S96
4,785
157,905
—
—
23,324
256,564
1,016
11,1:76
17,454
43,635
1,130
1897
6,223
205,359
—
—
28,254
310,794
949
10,439
25,837
64,593
1,110
1898
1
8,253
272,349
—
—
26,328
289,608
511
5,621
28,796
71,990
—
1899 I
6,628
218.724
—
—
17,180
188,980
540
5,940
7,903
19,758
—
1900
4,713
155,529
8
264
9,360
102,960
200
2,200
23,377
58,443
1,654
1901
3,837
126,621
—
—
6,464
71,104
352
3,872
15,126
37,815
10,128
1902
4,605
151,965
—
—
5,773
63,503
223
2,453
27,553
68,883
8,456
1903
5,967
196,911
—
—
7,563
83,193
718
7,898
19,168
47,920
8,913
1904
5,573
183,909
—
—
6,722
73,942
607
6,677
55,875
139,688
5,714
1905
;
6,259
206,547
129
4,257
7,992
87,912
757
8,327
63,362
158,405
6,486
1906
8,696
434,800
2,914
145,700
8,668
1x0,780
2,238
26,260
96,677
282,535
6,893
1307
:
Medeltal
4,349
158,568
—
—
19,137
216,099
69
780
311
90
1871-75
9,968
358,848
—
21,802
239,820
277
3,051
—
19,784
i,754
1886-90
4,939
162,987
2
53
7,176
78,940
420
i 4,62c
28,220
70,55c
6,973
1901-05
172
II. In- och utförsel.
Blommor, konstgjorda.
Vekar, lamp- och ljus-.
Hela.
Delar
däraf.
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
1871......
850
117,180
_
_
155
10,890
17
2,340
2,403
16,962
2
15
1875......
1,519
214,395
13
1,860
226
15,899
—
—
1,932
13,632
873
5,664
1880......
1,957
276,300
—
—
250
17,640
—
—
3,291
23,226
1,152
8,127
1885......
4,093
573,020
100
14,000
210
14,700
—
—
12,074
84,5l8
—
—
1886......
2,728
381,920
50
7,000
266
18,620
—
—
12,074
84,518
_
_
1887......
2,203
308,420
22
3,080
241
16,870
—
—
11,381
79,667
—
—
1888......
1,901
266,140
72
10,080
166
11,620
—
—
10,588
74,116
—
—
1889......
2,674
374,360
115
16,100
377
26,390
—■
—
13,677
95,739
—
—
1890......
3,765
527,100
41
5,740
273
19,110
—
—
13,397
93,779
—
—
1891......
5,476
766,640
78
10,920
430
30,100
—
—
11,809
82,663
—
—
1892......
4,990
748,500
21
3,150
769
38,450
—
—
8,971
62,797
2
14
1893
1,859
278,850
22
3,300
199
9,950
—
—
10,371
72,597
—
—
1894......
1,910
95,500
96
4,800
135
2,700
—
—
10,051
70,357
—
—
1895......
2,292
114,600
—
—
115
2,300
37
1,850
8,690
60,830
22
154
1896......
2,964
148,200
18
900
254
5,080
—
—
7,037
49,259
—
—
1S97......
3,097
154,850
3
150
194
3,880
—
—
7,135
49,945
—
—
1898......
2,697
134,850
18
900
339
6,780
—
—
6,946
48,622
—
—
1899......
2,058
102,900
—
—
283
5,660
—
—
6,490
45,430
—
—
1900......
2,055
102,750
—
—
276
5,520
—
—
6,281
43,967
—
—
1901......
1,603
80,150
—
—
169
3,380
—
—
4,411
30,877
290
2,030
1902......
2,673
133,650
—
—
187
3,740
—
—
4,173
29,211
1,016
7,112
1903......
3,210
160,500
—
—
224
4,480
—
—
7,671
53,697
2,884
20,188
1904......
3,441
0
1-0
0^
rf
28
1,400
278
5,560
—
—
6,479
45,353
4,044
28,308
1905......
4,173
208,650
162
8,100
289
5,780
—
—
8,359
58,513
4,000
28,000
1906......
4,781
239,050
—
—
270
5,400
—
—
7,159
50,H3
283
1,981
1907......
5,531
186,679
1
35
386
4,632
—
—
7,049
21,147
335
1,005
Medeltal
1871-75
1,193
170,383
8
1,092
192
13,552
3
468
2,318
16,355
409
2,790
1886-90
2,654
371,588
60
8,400
265
18,522
—
—
12,223
85,564
—
—
1901-05
3,020
151,000
38
1,900
229
4,588
—
—
6,219
43,530
2,447
17,128
II. In- och utförsel.
173
V a
d d.
Med lina eller gummi bestruken,
Ej med lim
eller gummi
Summa vadd annan än silkes-  (med gummi bestruken och
ej bestruken).
silkes-.
ej silkes-.
bestruken.
Införsel
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
0,5
5
—
—
—
_
_
_
_
_
441
3,569
850
1,990
1871
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1,691
3,979
1,233
2,900
1875
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
686
1,614
43
IOO
1880
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
4,901
11,762
521
1,250
1885
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
6,615
15,876
1,108
2,659
1S86
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
8,937
21,449
970
2,328
1887
2
25
—
—
—
—
—
—
—
—
11,131
26,714
3,457
8,297
1888
11
138
—
—
—
—
—
—
—
—
13,537
32,489
3,400
8,160
18S9
—
—
*—
—
—
—
—
—
—
—
15,505
37,212
5,100
12,240
1890
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
19,358
46,459
27,934
67,042
1891
3
38
—
—
—
—
—
—
—
—
19,353
54,023
2,885
6,924
1892
—
—
1,095
2,628
4,023
9,655
22,068
66,204
—
—
23,163
68.832
4,023
9,655
1893
—
—
1,656
3,974
4,963
11,911
23,468
70,404
—
—
25,124
74,378
4,963
11,911
1894
*—
—
995
2,388
8,574
20,578
38,013
114,039
—
—
39,008
116,427
8,574
20,578
1895
—
—
428
1,027
10,678
25,627
31,150
93,450
7,080
21,240
31,578
94,477
17,758
46,867
1896
—
—
756
1,814
18,870
45,288
32,419
97,257
—
—
33,175
99,071
18,870
45,288
1897
—
—
819
1,966
27,622
66,293
36,337
109,011
—
—
37,156
110,977
27,622
66,293
1898
—
—
2,432
5,837
23,830
57,192
33,559
100,677
—
—
35,991
106,514
23,830
57,192
1899
—
—
1,108
2,659
21,948
52,675
61,408
184,224
—
—
62,516
186,883
21,948
52,675
1900
—
—
1,034
2,482
13,300
31,920
47,556
142,668
—
—
48,590
145,150
13,300
31.920
1901
—
—
786
1,886
12,689
30,454
70,400
211,200
—
—
71,186
213,086
12,689
30,454
1902
4
50
932
2,237
13,218
31,723
86,148
258,444
—
—
87,0S0
260,681
13,218
31,723
1903
20
250
763
1,831
—
—
92,208
276,624
13,386
40,158
92,971
278,455
13,386
40,158
1904
—
—
1,194
2,866
9,239
22,174
122,261
366,783
3,165
9,495
123,455
369,649
12,404
31,669
1905
—
—
871
2,090
4,768
11,443
101,155
303,465
25,417
76,251
102,026
305,555
30,185
87,694
1906
—
—
1,137
1,706
10,202
15,303
132,502
177,791
46,443
80,189
133,639
179,497
56,645
95,492
1907
Medeltal
3
35
—
—
—
—
—
—
—
—
1,671
4,438
454
1,065
1871-75
3
33
—
—
—
—
—
—
—
—
11,145
26,748
2,807
6,737
1886-90
5
60
942
2,260
9,689
23,254
83,715
251,144
3,310
9,931
84,656
253,404
12,999
33,185
1901-05
174
II. In- och utförsel.
H
å r.
Fjäder,
ospritad.
Tagel.
Andra slag,
ej specificerade.
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
kilo gr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kronor.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
1871............
10,140
21,470
3,459
7,323
65,546
518,100
91,391
96,750
765
810
1875............
28,707
60,781
2,825
5,980
74,889
46,630
308,435
453,500
4,251
4,500
18S0............
34,548
73,148
7,496
15,872
56,340
48,416
399,741
470,200
5,186
8,052
1885............
51,763
113,879
8,548
18,806
44,306
67,779
354,901
248,431
335
335
1886............
35,531
78,168
5,404
11,889
45,281
57,959
258,497
180,948
537
537
1887............
30,650
67,430
11,820
26,004
63,886
40,146
251,633
163,562
5,761
5,761
1888............
45,729
100,604
18,672
41,078
55,108
37,055
430,864
280,062
—
—
188!)............
52,780
116,116
17,851
39,272
76,234
21,830
451,948
293,766
644
644
1890............
50,093
110.205
12,911
28,404
95,697
26,389
349,337
227,069
2,493
2,493
1891............
53,859
118,490
9,140
20,108
97,869
21,934
268,156
174,301
6,355
6,355
1892............
54,616
120,155
15,393
33,865
88,480
17,148
233,720
151,918
9
6
1893............
50,483
111,063
12,152
26,734
87,565
34,007
247,285
160,735
5,310
3,452
1894............
50,123
IIO.271
15,730
34,606
118,108
25,435
266,837
200,128
537
403
1895............
59,371
130,616
17,781
39,118
127,592
26,083
374,151
280,613
7,039
5,2?9
1896............
70,174
154,383
14,960
32,912
140,048
37,010
424,723
318,542
6,993
5,245
1897............
100,270
220,594
17,011
37,424
146,390
39,887
413,467
3IO,IOO
41,487
3I,H5
1898............
105,030
231,066
23,486
51,669
191,705
34,797
502,331
376,748
64,097
48,073
1899............
125,612
276,346
30,772
67,698
199,130
20,076
456,804
342,603
47,502
35,627
1900...........
106,642
234,612
22,005
48,411
264,171
25,403
397,692
298,269
25,896
19,422
1901............
112,131
246,688
31,121
68,466
188,136
30,287
444,840
333,630
53,482
40,112
: 1902............
111,104
244,429
32,503
71,507
167,077
25,704
377,155
282,866
32,369
24,277
1903............
123,527
271,759
21,762
47,876
196,477
30,650
261,339
196,004
25,496
19,122
1904............
138,589
304,896
22,689
49,916
222,745
33,877
258,030
193,523
16,954
12,716
1905............
152,233
334,913
32,213
70,869
195,058
33,331
256,731
192,548
6,621
4,966
1906............
171,139
376,506
42,344
93,157
203,450
50,570
314,145
235,609
1,884
i,4i3
1907............
201,403
418,188
.34,098
70,153
159,539
113,616
346,727
208,036
4,073
2,444
Medeltal
*
1871-75......
20,151
42,666
2,912
6,165
104,197
232,323
272,372
347,536
2,703
2,862
1886-90......
42,957
94,505
13,332
29,329
67,241
36,676
348,456
229,081
1,887
1,887
1901-05 .....
127,517
280,537
28,058
61,727
193,899
30,770
319,619
239,714
26,984
20,239
II. Iii- och utförsel.
175
Fjäder,
spritad.
Horn (inkl. sköldpadd),
oarbetadt eller raspa dt.
Ben, oarbetadt
alla slag. ’)
1
Införsel
1
Utförsel
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
kilo gr.
krön or.
kilo gr.
I kronor.
kilo gr.
kronor.
kilo gr.
kronor.
kilo gr.
kronor.
1 kilogr.
kronor.
''
!
335
1,095
3,574
8,886
11,411
6,928
18,196
10,702
67,418
26,205
136,109
14.40Q
1871
1,150
3,693
594
1,521
21,150
12,933
5,967
3:5 10
54,453
19,655
242,208
28,490
1875
1,969
5,740
—
—
12,144
9,729
23,698
13.937
469,918
49,230
29,033
2,732
1880
4,390
8,780
—
45,253
27,399
42,301
25,381
545,517
43,641
116,170
11,617
1885
2,735
5,470
—
—
100,878
60.626
92,466
55,480
379,355
37,936
306,791
30,679
1886
2,998
5,996
5,907
11,814
12,846
7,806
90,519
54:311
393,595
39,360
392,806
39,281
1887
2,819
5,638
14,088
28,176
6,030
3,816
18,201
10,920
470,432
47,043
367,807
36,781
1888
4,903
9,806
5,674
11,348
30,796
18,478
38,544
23,126
982,758
98,276
264,797
26,480
1889
2,811
5,622
10,290
20,580
28,176
16,906
34,603
20,762
1,086,600
108,660
167,889
16,789
1890
2,707
5,414
708
1,416
365,127
219,076
33,127
19,876
1,487,665
148,767
142,048
14,205
1891
2,537
3,806
4,340
6,510
4,385
2,193
22,805
”,403
1,635,555
148,423
93,963
7,517
1892
2,983
4,475
2,075
3,H3
61,301
30,652
11,812
5,906
1,329,819
106,386
234,925
18,794
1893
2,098
3,357
3,505
5,608
10,918
5,459
66,719
33,360
1,798,107
89,905
237,290
11,865
1894
3,069
4,910
1,588
2,54i
15,853
7,927
21,814
10,907
2,110,281
105,514
114,739
5,737
1895
4,638
7,421
1,591
2,546
5,652
2,826
59,627
29,814
1,604,693
80,235
49,034
2,452
1896
6,909
11,054
359
574
5,275
2,638
75,340
37,670
1,830,469
91,523
26,728
i,336
1897
6,842
10,947
—
—
5,614
2,807
31,539
15,770
2,175,578
108,779
6,415
321
1898
4,116
6,586
24,518
39,229
39,817
19,909
23,455
11,728
3,544,003
177,200
22,570
1,129
1899
4,989
7,982
70
112
15,546
7,773
47,483
23,742
5,405,135
270,257
129,994
6,500
1900
3,926
6,282
—
—
24,242
12,121
29,804
14,902
3,868,771
193,439
19,722
986
1901
4,547
7,275
230
368
7,073
3,537
37,489
18,745
2,456,141
122,807
12,302
615
1902
4,857
7,771
990
1,584
18,950
9,475
54,285
27,143
2,094,247
IO4.7I2
10,343
5i7
1903
7,332
11,731
983
1,573
7,425
3,713
62,658
31,329
3,167,398
158,370
2,180
109
1904
10,745
17,192
796
1,274
4,159
2,080
58,618
29,309
2,105,985
105,299
131,668
6,583
1905
9,914
15,862
200
320
4,042
2,021
55,909
27,955
2,702,551
135,128
14,769
738
1906
13,096
47,859
260
444
8,473
6,778
79,097
63,278
3,969,740
793,948
27,879
4,182
1907
Medeltal
970
3,038
2,497
6,098
35,362
22,504
15,228
8,956
84,185
20,845
246,680
27,652
1871-75
3,253
6,506
7,192
14,384
35,745
21,526
54,867
32,920
662,548
66,255
300,018
30,002
L886-90
6,281
10,050
600
960
12,370
6,185
48,571
24,286
2,738,508
136,925
35,243
t,762
1901-05
J) Före 1893 äfven tangentskifvor.
176
II. In- och utförsel.
Strängar
(ej metall-).
My sk.
Koraller.
Pärlor,
äkta.
Pärlemor,
oarbetad.
Affall,
ej specificeradt.
Införsel
Införsel
Införsel
Införsel
Införsel
Införsel
Utförsel
kilogr.
kronor.
kronor.
kilogr.
kronor.
kronor.
kronor.
kronor.
kronor.
1871.....................
286
26,880
563
85
4,020
_
39
32,408
28,756
1875.....................
246
23,080
457
48
2,220
IOO
39
90,884
43,062
18.80.....................
179
16,800
1,481
92
4,340
—
—
108,342
49,243
1885.....................
282
28,200
4,123
60
3,000
1,467
95
149,396
96,461
1886.....................
373
37,300
1,772
37
1,850
250
—
146,436
161,619
1887.....................
413
41,300
2,903
no
5,500
2.180
25
153,938
190,645
188S.....................
453
45,300
10,132
35
1,750
—
4
165,156
180,595
1889.....................
596
59,600
3,990
43
2,150
—
109
222,174
251,895
1890.....................
472
47,200
9,044
45
2,250
—
39
232,014
286,664
1891.....................
438
43,800
3,354
141
7,050
—
7
239,496
326,318
1892.....................
1,481
148,100
8,521
140
7,000
395
14
197,443
444,043
1893.....................
511
51,100
5,242
76
3,800
432
21
206,946
331,218
1894.....................
724
72,400
5,407
57
2,850
3,000
4
237,351
311,441
1895....................
727
72,700
5,784
332
16,600
544
—
312,907
337,585
1S96.....................
876
87,600
4,489
175
8,750
—
—
329,527
345,162
1897.....................
815
81,500
5,167
54
2,700
620
—
265,652
286,370
1898.....................
1,160
116,000
3,133
182
9,100
900
—
350,924
354,117
1899.....................
1,110
111,000
5,843
34
^-1
0
0
—
35
471,329
457,345
1900.....,...............
927
92,700
8,997
78
3,900
—
—
510,627
616,969
1901.....................
1,035
103,500
5,393
182
9,100
—
—
587,513
625,436
1902.....................
1,035
103,500
8,357
162
8,100
550
—
608,847
742,267
1903.....................
1,011
101,100
8,064
206
10,300
2,000
—
728,296
706,486
1904.....................
1,149
114,900
3,200
102
5,100
6,000
—
1,151,976
1,064,806
1905.....................
1,131
113,100
6,044
208
10,400
3,670
-
1,687,109
1,058,789
1900.....................
1,434
143,400
4,653
172
8,600
3,580
—
1,639,529
1,256,460
1907.....................
1,463
175,560
20,000
179
8,950
620
25
1,832,064
659,448
Medeltal
1871-75...............
257
24,144
629
93
4,352
20
l6
65,408
30,986
1886-90...............
461
46,140
5,568
54
2,700
486
35
183,944
214,284
1901-05...............
1,072
107,220
6,212
172
8,600
2,444
—
952,748
839,557
II. In- och utförsel.
177
Hudar och skinn, ej hänförliga till pälsverk.
Oberedda,
alla slag
Sulläder och bindsulläder.
Beredda, andra slag.
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
kilo gr. |
kronor.
kilo gr.
kronor.
kilo gr.
kronor.
kilogr. I
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr. |
kronor.
3,533,298
5,957,305
438,593
739,491
242,632
570,796
5,618
13,216
64,235
756,351
2,191
25,775
i
1871
2,664,686
4,826,910
695,510
572,670
706,564
2,409,972
4,094
9,631
121,361
1,427,585
2,858
35,240
1875
2,321,300
3,276,402
1,340,093
946,589
1,683,124
4,315,948
7,861
22,192
143,723
1,915,639
8,039
94,560
1880
2,421,425
3,632,136
1,590,289
955,346
2,483,635
5,091,452
5,740
14,350
224,017
2,688,516
4,330
51,960
1885
2,297,013
2,411.861
1,808,085
1,086,488
1,456,677
3,000,755
2,945
7,363
212,196
2,546,365
3,844
46,128
1886
2,123,342
2,229,509
2,188,341
1,313,871
2,000,768
4,121,582
1,894
4,735
231,984
2,783,808
3,167
38,004
1887
3,155,398
3,313,168
1,764,031
1,059,181
2,053,170
4,229,530
2,473
6,183
267,724
3,213,091
4,282
51-384
1888
3,060,460
3,213,479
1,516,913
911,338
2,273,864
4,684,160
4,153
10,383
309,429
3,713,174
7,239
86,868
1889
3,788,335
3-788,335
1,728,720
1,125,019
2,304,590
3,364,701
6,270
15,675
317,543
3,810,516
5,631
67,572
1890
3,821,514
3,248,297
1,873,575
1.219,170
2,350,537
3,079,203
12,675
31,688
316,222
3,795,002
9,038
108,456
1891
2,753,204
2,064,928
1,648,401
824,201
2,128,917
2,682,435
12,755
16,071
333,693
3,650,216
5,564
55,640
1892
2,340,102
1,755,077
1,851,843
925,922
2,287,679
2,882,476
18,848
23,748
421,409
4,214,090
7,318
73,180
1893
3,205,696
2,404,272
2,067,317
826,927
2,755,895
3,444,869
4,961
6,202
509,396
2,546,980
12,823
64,115
1894
3,257,868
3,583,655
2,648,184
2,648,184
2,783,393
5,845,125
3,102
6,514
632,921
3,797,526
17,930
I07,58o
1895
3,333,917
3,333,917
2,817,066
2,535,359
2,841,938
5,399,682
11,946
22,697
552,661
3,243,699
27,542
i65,252
1896
4,249,801
4,674,789
2,974,016
2,676,614
2,986,407
5,375,533
10,503
19,956
705,379
4,167,011
15,310
91,860
1897
5,069,685
5,576,654
3,387,005
3,048,305
2,891,590
5,204,862
1,017
1,932
906,140
5,428,229
6,181
37,o86
1S98
5,488,747
6,037,622
3,620,536
3,258,482
2,406,778
4,332,200
3,244
6,164
822,253
4,928,915
11,723
70,338
1899
5,050,168
5,555,185
4,833,457
4,350,111
1,733,037
3,II9,4Ö7
3,886
7,383
490,850
2,941,311
10,174
61,044
1900
5,833,071
6,416,378
4,997,845
4,498,061
1,699,978
3,059,960
3,733
7,093
739,385
4,430,795
10,059
60,354
1901
7,110,838
7,821,922
5,183,633
4,665,270
1,208,874
2,175,973
2,248
4,496
809,992
4,856,786
25,656
153,936
1902
6,882,044
7,707,889
5,908,200
5,435,544
959,046
1,726,283
12,346
24,692
789,527
4,731,165
32,180
193,080
1903
8,973,328
10,229,594
5,736,915
5,450,069
879,190
1,582,542
1,481
2,962
899,949
5-396,901
15,451
92,706
1904
8,590,934
10,051,393
7,125,697
7,125,697
564,603
1,072,746
38,507
80,865
805,102
6,033,157
23,862
143,r73
1905
9,657,021
12,071,276
7,369,832
7,885,720
503,053
965,862
39,792
87,542
935,763
7,481,808
24,257
157,671
1906
9,235,262
10,768,005
6,001,147
1
5,340,561
391,120
812,455
16,123
32,526
752,176
7,785,923
32,209
166,683
1907
Medeltal
3,659,562
16,342,864
673,661
649,565
642,624
1,680,713
2,946
6,930
104,388
1,228,181
1,829
21,925
1871—75
2,884,910
12,991,270
1,801,218
1,099,179
2,017,814
3,880,146
3,547
8,868
267,775
3,213,391
4,833
57,991
1886-5)0
7,478,043
18,445,435
5,790,458
5,434,928
1,062,338
1,923,501
11,663
24,022
808,791
5,089,761
1 21,442
128,650
1901—05
23
178
II. In- och utförsel.
1
ä 1 s
ver
lr.
Oberedda, alla sia
er.
ö
Beredda, lösa,
af blåräf, bäfver m. m.
andra slag.
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
kilo gr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr. kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
1871......
4,137
63,888
20,346
227,401
_
_
_
_
_
_
_
1875......
46,260
188,321
34,655
97,093
—
—
—
—
—
—
—
—
1880......
50,211
143,898
80,234
208,394
—
—
—
—
—
—
—
—
1885......
57,924
170,801
15,717
63,110
—
—
—
—
—
—
—
—
1880......
64,955
''65,332
31,802
94,159
—
—
—
—
—
—
—
—
1887......
55,934
167,802
8,681
26,043
602
18,060
—
—
21,563
323,445
67
1,005
1888......
45,228
135,684
1,310
3,930
1,129
33,870
—
—
35,449
531,735
527
7,905
1889......
61,362
184,086
14,035
42,105
928
27,840
—
—
67,617
1,014,255
1,005
15,075
| 1890......
71,044
213,132
37,699
H3,097
830
24,900
—
—
71,199
1,067,985
6,236
93,540
! 1891......
61,199
183,597
24,816
74,448
534
16,020
—
—
65,180
977,700
4,360
65,400
! 1892......
144,340
433,020
'' 54,920
164,760
811
24,330
47
1,410
68,114
1,021,710
2,569
38,535
1893......
78,496
235,488
68,854
206,562
833
24,990
82
2,460
. 84,965
*,274,475
3,181
47,715
1894......
97,863
293,589
75,093
225,279
760
45,600
11
660
90,368
r,355,520
4,102
61,530
1895......
87,451
262,353
56,240
168,720
577
34,620
9
540
82,010
1,230,150
5,474
82,1 ro
18945......
100,338
301,014
32,531
97,593
1,074
64,440
—
—
104,622
1,569,330
7,018
105,270
1897......
145,899
437,697
9,761
29,283
1,087
65,220
—
—
133,523
2,002,845
4,253
63,795
1898.....
188,176
564,528
34,671
104,013
869
52,140
—
—
136,633
2,049,495
801
12,015
i 1899......
165,137
495,411
35,024
105,072
1,173
70,380
—
—
120,432
1,806,480
700
10,500
1900......
136,100
408,300
24,654
73,962
1,336
80,160
—
—
120,621
1,809,315
1,306
19,590
1901......
107,911
323,733
23,264
69,792
1,277
76,620
—
—
101,407
1,521,105
835
*2,525
i 1902 .....
88,264
264,792
28,973
86,919
922
55,320
—
—
83,793
*,256,895
3,096
46,440
1903......
85,387
256,161
31,939
95,8i7
1,251
75,060
—
—
114,104
1,711,560
2,321
34,815
1901......
77,024
231,072
31,225
93,675
988
59,280
13
780
87,339
1,310,085
2,294
34,4io
1905......
76,138
228,414
10,891
32,673
1,251
75,060
100
6,000
105,576
1,583,640
9,955
149,325
1900.....
103,749
311,247
15,465
46,395
1,066
63,960
—
—
105,207
1,578,105
11,326
169,890
1907......
66,880
668,800
42,242
211,210
1,835
275,250
193
28,950
94,957
2,373,925
4,789
119,725
Medeltal
1871-75
28,900
190.797
19,009
119.615
—
—
—
—
—
—
'' —
—
1880-90
59,705
173,207
18,705
55,867
872
26,168
—
—
48,957
734,355
1,959
29,381
1901-05
86,945!
260,834
25,258
75,775
1,138
68,268
23
1,3561
98,444
1,476,657
3,700
55,5031-
II. In- och utförsel.
1/9
1
''åls
verk (forts.).
Beredda, hopsydda (jämte fullfärdiga),
Summa pälsverk,
beredda, lösa eller hopsydda
(jämte fullfärdiga).
af blåräf, bäfver m. m.
andra slag.
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
kilogr.
kronor.
kilo gr.
kronor.
kilo gr.
kronor.
kilo gr.
kronor.
kilo gr.
kronor.
kilo gr.
kronor.
—
—
—
—
—
—
—
—
_
470,272
_
31,976
1871
—
—
—
—
—
—
—
—
—
444,259
—
45,996
1875
—
—
—
—
~
—
—
—
—
348,010
—
1,833
1880
—
—
—
—
—
—
—
—
—
548,510
—
20,835
1885
—
—
—
—
—
—
—
—
—
504,188
_
8,578
1886
122
4,880
—
—
20,153
403,060
36
720
42,440
749,445
103
1,725
1887
99
3,960
—
—
21,164
423,280
965
19,300
57,841
992,845
1,482
27,205
1888
92
3.680
—
—
14,662
293,240
1,913
38,260
83,299
1,339,015
2,918
53,335
1889
35
1,400
'' —
—
12,351
247,020
8,758
175,160
84,415
1,341,305
14,994
268,700
1890
31
1,240
—
—
9,395
187,900
15,344
306,880
75,140
1,182,860
19,704
372,280
1891
371
12,614
—
—
9,754
165,818
10,551
211,020
79,050
1,224,472
13,167
250,985
1892
157
5,33»
1
40
8,951
152,167
17,813
356,260
94,906
1,458,970
21,077
406,475
1893
321
20,464
5
375
8,085
137,445
14,860
297,200
99,534
1,559,029
18,978
359,785
1894
217
13,834
2
150
8,785
149,345
17,917
358,340
91,589
1,427,949
23,402
441,140
1895
|
381
24,289
—
—
9,651
164,067
21,068
421,360
115,728
1,822,128
28,080
526,630
1896
509
32,449
—
—
10,946
186,082
29,699
593,980
146,065
2,286,596
33,952
657,775
1897
464
29,580
—
—
10,772
183,124
14,486
289,720
148,738
2,314,339
15,287
301,735
1898
399
25,436
—
—
12,241
208,097
9,669
193,380
134,245
2,110,393
10,369
203,880
1899
155
9,881
—
—
13,780
234,260
5,340
106,800
135,892
2,133,616
6,646
126,390
1900
186
11,858
—
—
10,265
I74,5°5
5,781
115,620
113,135
1,784,088
6,616
128,145
1901
147
9,37i
—
—
9,894
168,198
9,753
195,060
94,756
1,489,784
12,848
241,500
1902
206
13,133
—
—
9,134
155,278
11,041
220,820
124,695
1,955,031
13,362
255,635
1903
125
7,969
5
375
11,568
196,656
14,051
281,020
100,020
1,573,990
16.308
316,585
1904
543
34,6i6
614
46,050
10,786
183,362
13,997
279,940
118,156
1,876,678
24,666
481,315
1905
412
26,265
—
—
9,849
167,433
14,085
281,700
118,534
1.835.763
25,411
451,590
1906
477
119,250
1,617
404.250
10,555
316,650
13,127
393,810
107,824
3,085,075
19,720
948,735
1907
Medeltal
—
—
—
—
—
—
—
—
—
477,713
—
21,881
1871-75
87
3,48o
—
—
17,083
341,650
2,918
58,360
66,999
985,360
4,877
71,917
1886-90
241
15,389
124
9,285
10,329
175,600
10,925
218,492
110152
1,735.914
14,771
284,636
1901-05
180
II. In- och utförsel.
Väfnåder af hår eller tagel.
Hår- och tagelarheten,
Nöthårsfilt, stampad.
och väfd.
Andra
slag.
ej specificerade.
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
kilo gr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
1871......
8,400
8,893
588
622
397
4,437
663
7,401
8
405
—
_
1875......
14,050
14,873
6,045
6,399
641
7,163
—
—
142
7,383
—
—
1880......
11,231
11,889
6,141
6.501
1,687
18,853
—
—
17
820
—
—
1885......
15,825
15,825
5,990
5,990
804
8,844
—
—
41
2,050
—
—
1886......
11,355
11,355
6,045
6,045
1,381
15,191
—
—
57
2,850
—
—
1887......
18,090
18,090
6,961
6,961
362
3,982
—
—
454
22,700
—
—
1888......
20,673
19,795
6,668
6,668
711
6,953
—
—
50
2,500
—
—
1889......
22,670
17,003
5,887
7,359
623
6,775
—
—
62
3,100
—
—
1890......
27,929
20,947
5,994
7,493
992
10,415
500
5,500
56
2,800
—
—
1891......
24,139
18,104
--
—
897
7,566
6,793
8,491
101
5,050
—
—
1892......
25,118
25,118
—
—
376
3,497
9,278
46,390
45
1,800
—
—
1898......
29,844
29,844
—
—
1,076
10,760
4,781
23,905
546
21,840
25
1,250
1894......
94,626
94,626
—
—
697
6,817
1,862
9,310
43
1,720
—
—
1895 .....
29,478
29,478
—
—
1,537
14,129
1,995
9,975
285
11,400
—
—
1896......
27,771
27,771
—
—
1.823
17,465
1,022
5,no
83
3,320
—
—
1897......
35,227
35,227
—
—
607
6,070
1,297
6,485
242
9,680
—
—
1898......
34,110
34,110
—
—
1,267
12,483
—
—
33
1,320
—
—
1899......
32,867
32,867
—
—
461
4,610
2,849
14,245
39
1,560
—
—
1900......
26,147
26,147
—
—
651
6,510
1,120
5,600
40
1,600
—
—
1901.......
36,649
36,649
—
—
664
6,487
—
—
66
2,640
—
—
1902......
26,922
26,922
—
—
860
8,422
—
—
94
3,760
—''
—
1903......
25,654
25,654
12.050
60,250
691
6,910
—
—
73
2,920
—
1904 .....
37,323
37,323
—
—
1,415
14,150
3,634
18,170
59
2,360
—
1905......
43,799
43,799
—
—
2,399
23,990
515
2,575
203
8,120
—
—
1906......
59,124
59,124
—
1,991
19,910
1,983
9,915
256
10,240
—
—
1907.....
Medeltal
85,088
85,095
5,313
5-313
2,591
7,773
7
21
1,064
21,280
85
1,700
1871-75
10,340
10,946
4,028! 4,264
1,300
14,526
133
1,48c
76
3,934
210
3,795
1886—90
20,143
i7,438
6.311
6,905
814
8,663
100
I,IOC
136
6,790
—
—
1901-05
34,069
34,069
2,410
12,050
1,206
11,992
830
4,149
99
3,960
—
—
II. In- och utförsel.
181
P
1 y m e r
Oarbetade.
Arbetade.
Summa
plymer.
Införsel
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
kilo gr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
160
37,478
_ !
—
1871
—
—
—
—
—
—
387
91,017
—
—
1875
—
—
—
__
—
792
186,300
—
1880
—
—
—
—
—
4,416
883,200
—
—
1885
_
—
—
—
—
—
3,545
709,000
—
—
1886
—
—
—
—
—
—
2,673
534,600
—
—
1887
—
—
—
—
—
—
2,593
518,600
—
—
1888
—
—
—
—
—
—
2,243
448,600
27
5,400
1889
—
—
—
—
—
1,699
339,800
69
13,800
1890
_
_
_
_
—
—
1,689
337,800
42
8,400
1891
—
—
—
—
—
—
789
139,600
—
—
1892
24
2,400
466
69,900
—
—
490
72,300
—
—
1893
15
1,500
757
113,550
3
450
772
115,050
3
450
1894
so
3,ooo
864
129,600
5
750
894
132,600
5
750
1895
50
5.000
1,098
164,700
2
300
1,148
169,700
2
300
1896
31
3,ioo
1,100
165,000
2
300
1,131
168,100
2
300
1897
46
4,600
1,067
160,050
1
150
1,113
164,650
1
150
1898
164
16,400
1,404
210,600
—
—
1,568
227,000
—
—
1899
40
4,000
2,040
306,000
—
—
2,OSO
310,000
—
1900
43
4,300
1,763
264,450
—
—
1,806
268,750
—
—
1901
31
3,100
1,247
187,050
—
—
1,278
190,150
—
1902
14
1,400
1,296
194,400
—
—
1,310
195,800
—
—
1903
43
4,300
1,319
197,850
—
—
1,362
202,150
—
—
1904
43
4,300
1,367
205,050
—
—
1,410
209,350
—
—
1905
62
6,200
1,947
292,050
—
—
2,009
298,250
—
—
1906
16
1,600
2,569
353,590
3
240
2,585
355,190
3
240
1907
Medeltal
1 _
—
—
—
—
—
267
62,671
—
—
1871-75
—
—
—
—
—
—
2,551
510,120
19
3,840
1886-90
35
3,480
1,398
209,760
—
—
1,433
213,240
—
—
1901-05
182
II. In- och utförsel.
S 0 r
s t b
i n d
a r a
v h e t e n.
Af fibrer, gräs, rötter m. m.
Af andra ämnen,
samt penslar, målar- och
murarborstar.
med infattn. af opol. trä el. järn.
med annan
infattning.
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
kilo gr.
kronor.
kil 0 gr.
kronor.
kilo gr.
kronor.
kil 0 gr.
kronor.
kil 0 gr.
kronor.
kilo gr.
kronor.
1871.......
1875......
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1880......
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1885......
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1880......
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1887 ......
1888 ......
1889......
185)0......
1891 ......
1892 ......
_
_
_
—
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1893......
22,890
68,670
28,591
85,773
3,338
16,690
30,441
152,205
9,705
97,050
90
900
1894......
17,485
52,455
43,103
129,309
3,242
16.210
20,576
102,880
11,419
114,190
250
2,500
1895......
17,331
51,993
67,955
203,865
3.246
16,230
11,805
59,025
11,246
112,460
—
—
1896......
15,348
46,044
62,337
187,011
3,642
18,210
12,195
60,975
11,826
118,260
40
4OO
1897......
16,916
50,748
61,919
185.757
2,643
13,215
5,206
26,030
12,616
126,160
503
5.030
1898......
23,377
70,131
42,619
127,857
3,702
18,510
1,813
9,065
13,687
136,870
1,598
15,980
1899......
27,510
82,530
43,161
129,483
3,070
15,350
1,903
9,515
16,721
167,210
195
1,950
1900......
25,318
75,954
47,383
142,149
2,313
11,565
1,750
8,750
15,765
157,650
397
3,970
1901.......
18,607
55,821
51,902
155,706
2,026
10,130
1,126
5,630
15,670
156,700
57
570
1902......
20,780
02,340
46,585
139,755
2,232
n,i6o
391
1,955
17,272
172,720
1,382
13.820
1903......
25,578
76,734
23,455
70,365
2.513
12,565
580
2,900
18,057
180,570
47
470
1904......
25,392
76,176
14,484
43452
2,821
14405
52
260
21,682
216,820
11
no
1905......
29,996
89,988
6,139
18417
3,380
16.900
327
1,635
22,733
227.330
36
360
1906......
37,584
112,752
9.277
27,831
5,060
25,300
841
4,205
26,867
268,670
72
720
1907......
51,791
344,955
1,468
8,046
6,849
34,245
183
915
32,849
248,470
346
2,935
Medeltal
1871-75
_
__
_
_
_
_
_
_
_
_
_
_
1886-90
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1901-05
24,071
72,212
28,513
85.539
2,594
12,972
495
2,476
19,083
190,828
307
3,066
II. In- och utförsel.
183
Summa
borstbindararbeten.
Sadelmakararbeten och. läder-  arbeten, ej specificerade.
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr. j
kronor.
5,918
31,808
196
1,139
_
77,210
_
228
1871
|
23,544
101,106
734
2,703
—
117,308
—
2.508
1875
20,956
124,230
1,257
5,767
—
133.740
—
10,422
1S80
16,441
113,249
5,465
29,599
—
174,516
—
15,560
1 $85
13,575
98,370
16,099
82,023
—
I42,5°3
—
14,013
1886
13,118
94,547
18,867
94,365
—
187.993
—
13,616
1887
18,391
129,860
16,362
82,300
—
167,148
—
3,070
1888
25,087
163,559
23,081
115,745
230,953
—
3,065
1SS9
21.841
148,310
32,319
161,881
—
227? 121
—
6.992
1890
29,521
189,049
34,152
178,652
—
191,158
—
9,082
1891
31,810
189,582
35,774
196,745
—
154,063
—
9,635
1892
35,983
182.410
59,122
238,878
20,184
95,874
2,541
12,705
1893
32,146
182.855
63,929
234,689
16,726
79,449
2,620
13.IOO
1894
31,823
180.683
79,760
282,890
18,308
86,963
1,760
8,800
1895
30,816
182,514
71572
.
248,386
20,933
99,432
2,161
10,805
1S96
1
1
32,175
190,123
67,628
216,817
24,009
114,043
5,182
25,910
1897
40,766
225,611
46,030
152.902
29,278
139,071
949
4,745
1898
47.301
265,090
45,259
140,948
27,818
132,136
906
4.530
1899
|
43,396
245,169
49,530
154,869
26,396
125.381
1.172
5,860
1900
36.303
222,651
53,085
161.906
24,929
118,413
1,308
6,540
15(01
40,284
246,220
48,358
155,530
24,982
118,665
3,148
15,740
1902
46,148
289,869
24,082
73,735
27,697
131,561
2,816
14,080
1903
49,895
307,101
14,547
43,822
33,549
159,358
2,191
10.955
15H)4
56,109
334,218
6,502
20,412
32,585
154,779
1,979
9,895
1905
69.511
406,722
10.190
32,756
38,783
184,219
4,061
20,305
1900
!
91,489
627,670
1,997
11,896
39,605
316,840
4,436
35,488
1907
Medeltal j
15,261
71,477
443
1,944
—
97,217
—
2,607
1871—75
18,402
126,929
21,346
107,263
—
191,144
—
8,151
1886-90
l 45,748
276,012
29,315
91,081
28.748
136,555
2,288
11,442
1901-05
184
II. In- och utförsel.
Af annan va
Sko
d 0
n.
1
''nåd än
siden.
Af saffians-, karduans
finare skinn.
- m. fl.
Summa skodon
af annan väfnad än siden samt !
af saffians- m. fl. finare skinn, j
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
j
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
1871 ............
_
_
_
_
_
_
_
984
9,835
i
— i
1875 ...........
—
—
—
—
—
—
—
10,530
105,281
—
— 1
1880 ............
—
—
—
—
—
—
—
14,662
• 146,591
—
—
1885 ............
—
—
—
—
—
—
—
53,428
483,436
—
—
1886 ...........
—
—
—
—
—
—
—
—
37,056
332,910
—
—
! 1887 ............
—
—
—
—
—
—
—
—
41,839
374,770
—
—
1888 ............
—
—
—
—
—
—
—
—
53,018
494,948
—
—
1889 ............
—
—
—
—
—
—
—
—
73,586
687,602
—
—
1890 ............
—
—
—
—
—
—
—
—
87,056
798,830
—
—
1891 ............
—
—
—
—
—
—
—
—
74,677
714,790
—
—
1892 ............
—
—
—
—
—
—
—
—
39,172
384,284
—
—
1893 ............
7,408
37,040
2,154
10,770
2,084
41,680
244
4,880
9,492
78,720
2,398
15,650|
1891 ............
8,081
40,405
4,856
24,280
2,418
48,360
892
17,840
10,499
88,765
5,748
42,120
1895 ............
13.706
68.1; 30
11.860
50.300
2,538
50,760
3,071
61,420
16,244
119.290
14,931
120,720
1896 ............
13,357
66,785
13,262
66,310
3,348
66,960
5,769
115,380
16,705
133,745
19,031
181,690
1897 ............
15,509
77,545
12,815
64,075
2,814
56,280
11,942
238,840
18,328
133,825
24,757
302,915
1898 ...........
15,888
79,440
—
—
4,708
94,160
166
3,320
20,596
173,600
166
3,320
1899 ............
14,780
73,900
—
—
4,973
99,460
—
—
19,758
173,360
—
—
1900 ......
26,776
i33,88o
—
—
3,956
79,120
—
—
30,732
213,000
—
—
1901 ............
16,710
83,550
—
—
3,522
70,440
30
600
20,232
153,990
30
600
1902 ............
23,650
118,250
1,463
7,315
4,608
92,160
85
1,700
28,258
210,410
1,548
9,015
1903 ............
19,695
98,475
17,914
89,570
5,831
116,620
—
—
25,526
215,095
17,914
89,570
1904 ............
16,058
80,290
28,950
144,750
7,287
145,740
2
40
23,345
226,030
28,952
144,790
1905 ............
25,132
125,660
83
415
2,878
57,560
—
—
28,010
183,220
83
415
1906 ............
27,496
137,480
594
2,970
3,529
70,580
120
2,400
31,025
208,060
714
5,370
1907 ...........
15,817
161,646
5,312
32,934
3,405
92,039
2,486
68,782
19,222
253,685
7,798
101,716
Medeltal
1871-75 ......
__
—
—
—
—
—
—
—
6,084
60,823
—
—
1886-90 ......
—
—
—
—
—
—
—
—
58,511
537,812
—
—
1901-&5 ......
20,249
101,245
9,682
48,410
4,825
96,504
23
468
25,074
197,749
9,705
48,878
II. In- och utförsel.
185
Stod
0 n
(forts.)
Med bottnar af trä samt
becksöms- ocli sjöstöflar.
Andra
slag.
Summa skodon af gröfre skinn
(med bottnar af trä, becksöms- och
sjöstöflar samt andra slag).
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
_
_
_
_
_
_
_
24,534
_
_
1871
—
—
—
—
—
—
—
—
—
267,530
—
—
1875
—
—
—
—
—
—
—
—
—
269,314
—
—
1880
—
—
—
—
—
—
—
—
59,673
582,314
—
—
1885
—
—
—
—
—
—
—
—
52,926
579,577
—
—
1880
—
-
—
—
—
—
—
—
67,777
742,238
—
—
1887
_
—
—
—
—
—
—
71,227
833,885
—
—
1888
—
—
—
—
—
—
—
—
76,295
1,144,425
—
—
1889
—
—
—
—
—
—
—
—
101,323
1,519,845
—
—
1890
—
—
—
—
—
—
—
110,901
1,663,515
—
—
1891
—
_
_
—
—
—
—
84,968
1,116,202
—
—
1892
261
783
1,413
4,239
97,767
977,670
23,556
235,560
98,028
978,453
24,909
239,799
1893
109
327
1,854
5,562
123,105
1,231,050
32,981
329,810
123,214
1,231,377
34,835
335,372
1894
71
213
3,020
9,060
123,417
1,234,170
32,329
323,290
123,488
1,234,383
35,349
332,350
1895
146
438
5,095
15,285
117,796
1,177,960
33,343
333,430
117,942
1,178,398
38,438
348,715
1890
231
693
3,231
9,693
76,316
763,160
31,007
310,070
70,547
763,853
34,238
319,763
1897
66
198
400
1,200
36,750
367,500
421
4,210
80,810
367,698
821
5,410
1898
247
741
39
117
30,818
308,180
936
9,360
31,005
308,921
975
9,477
1899
168
504
36
108
19,234
192,340
5,004
50,040
19,402
192,844
5.040
50,148
1900
102
306
89
267
21,469
214,690
5,472
54,720
21,571
214,996
5,501
54,987
1901
205
615
409
1,227
22,674
226,740
7,115
71,150
22,879
227,355
7,524
72,377
1902
554
1,662
—
—
22,995
229,950
4,058
40,580
23,549
231,612
4,058
40,580
1903
535
1,605
—
—
10,840
108,400
4,341
43,410
11,375
110,005
4.341
43,410
1904
649
1,947
740
2,220
10,954
109,540
2,523
25,230
11,003
111,487
3.203
27,450
1905
432
1,296
521
1,563
11,977
119,770
6,550
65,500
12,409
121,066
7,071
67,063
1900
557
1,950
236
826
12,732
190,980
8,522
127,830
13,289
192,930
8,758
128.656
1907
Medeltal
—
—
—
—
—
—
—
—
—
159,417
—
—
1871—75
—
—
—
—
—
—
—
—
73,910
963,994
—
—
1880-90
409
1,227
248
743
17,786
177,864
4,702
47,018
18,195
179,091
4,949
47,761
1901—05
24
186
II. In- och utförsel.
Skodon (forts.).
Handskar
, alla slag.
Af hel- eller
halfsiden.
Summa
skodon, alla slag.
Införsel
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
1871.........
33
1,155
_
35,534
259
4,252
1,498
123,095
1,858
152,985
1875.........
249
8,760
—
381,571
475
8,586
3,281
270,130
2,021
166,425
1880.........
255
9,015
—
424,920
733
12,068
4,688
330,840
530
24,940
1885.........
285
9,405
113,3S6
1,075,155
2,136
32,040
6,626
463,820
476
33,320
1886.........
126
4,158
90,108
916,045
5,568
83,520
7,601
532,070
484
33,880
1887.........
342
11,286
109,958
1,128,294
8,270
118,805
8,327
582,890
526
36,820
1888.........
277
9,141
124,522
1,337,974
10,289
154,335
10,051
703,570
335
23,450
1889.........
356
11,748
150,237
1,843,775
13,762
186,632
13,110
917,700
415
29,050
1890.........
402
13,266
188,781
2,331.941
25,997
368,139
10,658
746,060
588
41,160
.1891.........
270
8,910
185,848
2,387,215
24,216
346,809
9,467
662,690
930
65,100
1892.........
136
3,672
124,276
1,504,158
21,020
192,595
7,047
493,290
1,029
72,030
1893 ........
107
2,889
107,627
1,060,062
27,867
255,449
4,505
315,350
700
49,000
1891.........
190
5,130
133,903
1,325,272
40,588
377,492
5,086
254,300
588
29,400
1895.........
114
3,078
139,846
1,356,751
50,280
453,070
5,013
250,650
905
45.250
1§90.........
154
4,158
134,801
1,316,301
57,469
530,405
5,630
281,500
820
41,000
1897.........
209
5,643
95,079
903,321
58,995
622,678
5,582
279,100
889
44,450
1898.........
199
5,373
57,611
546,671
987
8,730
5,924
296,200
893
44,650
1899.........
255
6,885
51,073
489,166
975
9,477
8,733
436,650
509
25,450
1900.........
195
5,265
50,329
411,109
5,040
50,148
8,314
415,700
1,169
58,450
1901.........
196
5,292
41,999
374,278
5,591
55,587
6,499
324.950
817
40,850
1902.........
147
3,969
51,284
441,734
9,072
81,392
6,973
348,650
759
37,950
1903.........
118
3,186
49,193
449,893
21,972
130,150
7,457
372,850
584
29,200
1901.........
233
6,291
34,953
342,326
38,293
188,200
6,833
341,650
177
8,850
1905.........
151
4,077
39,764
298,784
8,346
27,865
6,420
321,000
177
8,850
1900.........
289
7,803
43,723
336,929
7,785
72.433
11,515
575,750
219
10,950
1907.........
242
3,872
32,753
450,487
16,556
230,372
6,405
256,200
697
27,880
Medeltal
1871-75...
95
3,327
—
223,567
264
4,497
2,455
202,076
2,318
191,248
1886—90...
301
9,920
132,721
1,511,726
12,777
182,286
9,949
696,458
470
32,872
1901-05...
169
4,563
43,439
381,403
14,655
96,639
6,836
341,820
503
25,140
II. In- och utförsel.
187
Hemman af läder,
in. in. *)
Pärlemor, arbetad.
Knifskaft och
ämnen därtill.
Andra slag.
Summa
arbeten af pärlemor.
Införsel
Utförsel
Införsel
Införsel
Införsel
kronor.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
_
_
_
_
_
64
1,500
1871
—
—
—
—
—
—
206
4,840
1875
—
—
—
—
—
—
2,360
55,510
1880
—
—
_
—
—
—
416
10,400
1885
—
—
—
—
—
—
664
16,600
1886
—
—
—
—
—
—
685
. 17,125
1887
—
—
—
—
—
—
2,275
56,875
1888
—
—
—
—
—
—
5,764
144,100
1889
—
—
—
—
—
—
7,367
184,175
1890
—
—
—
—
—
—
6,013
150,325
1891
—
—
—
—
—
—
3,299
77,995
1892
404,322
24,673
26
130
2,165
43,300
2,191
43,430
1893
483,210
37,330
47
235
2,136
42,720
2,188
42,955
1894
600,967
50,381
70
350
3,384
67,680
3,454
68.030
1S95
708,102
53,232
205
1,025
4,708
94,160
4,913
95.185
1896
796,835
57,985
60
300
5,887
117,740
5,947
118,040
1897
1,022,644
59,323
136
680
6,154
123,080
6,290
123,760
1898
1,060,518
56,127
185
925
9,251
185,020
9,436
185,945
1899
1,027,685
63,432
180
900
11,796
235,920
11,976
236,820
1900
771,787
41,252
130
650
10,660
213,200
10,790
213,850
1901
712,898
49,164
322
1,610
10,909
218,180
11,281
219,790
1902
903,887
39,805
181
905
8,967
179,340
9,148
180,245
1903
1,076,366
33,242
212
1,060
5,784
115,680
5,996
116,740
1904
1,079,015
46,449
333
1,665
6,558
131,160
6,891
132,825
1905
1,245,104
51,930
215
1,075
9,980
199,600
10,195
200,675
1906
1,422,079
64,544
425
2,125
12,978
168,714
13,403
170,839
1807
Medeltal
—
—
—
—
—
—
155
3,644
1871-75
—
—
—
—
—
—
3,351
83,755
1886-80
908,791
41,982
236
1,178
8,576
171,512
8,811
172,690
1901-05
Före 1893 bland maskiner och redskap, ej specif.
188
II. In- och utförsel.
Ben, arbetadt.
Tan
sent-
Knappar, ej
specificerade.
Ej specificerade arbeten,
Summa
skifvor, knif-  skaft m. m.1)
af elfenben eller
hvalrosständer.
andra
slag.
arbeten af ben
utom tangent-  skifvor, knifskaft
m. m2)
Införsel
Införsel
Införsel
Införsel
Utförsel
Införsel
kilo gr.
kronor.
kilo gr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
1871 ............
_
_
_
_
_
_
_
_
9,312
52,934
1875 ............
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
9,202
51,916
1880 ............
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
12,829
69,782
1885 ............
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
12,641
74,180
1886 ............
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
11,639
67,270
1887 ............
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
11,842
69,460
1888 ............
-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
12,923
76,565
1889 ............
-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
14,111
83,680
1890 ............
—
—
—
—
—
—
—
—
—
14,002
82,885
1891 ............
—
-
—
—
—
. —
—
—
—
12,489
70,920
1892 ............
—
—
—
-
—
—
—
—
—
—
13,013
66,590
1893 ............
2,068
414
7,672
15,344
357
.10,710
3,654
18,270
278
1,390
11,683
44,324
1891 ............
3,042
608
8,523
17,046
277
8,310
3,623
18,115
—
—
12,423
43,471
1895 ............
4,280
856
8,455
16,910
319
9,570
3,530
17,650
—
—
12,304
44,130
1896 ............
3,797
759
9,086
18,172
292
8,760
3,195
15,975
—
—
12,573
42,907
1897 ............
5,840
1,168
8,798
17,596
363
10,890
4,056
20,280
—
—
13,217
48,766
1898 ............
6,363
1.273
9,261
18,522
452
13,560
4,014
20,070
—
—
13,727
52,152
1899 ............
5,927
1,185
10,590
21,180
425
12,750
4,198
20,990
—
—
15,213
54,920
1900 ...........
6,099
1,220
9,770
19,540
412
12,360
4,583
22,915
—
—
14,765
54,815
‘
1901 ............
5,781
1,156
9,348
18,696
313
9,390
3,557
17,785
—
13,218
45,871
1902
6,054
1,211
9,241
18,482
636
19,080
3,923
19,615
—
—
13,800
57,177
1903
6,073
1,215
7,888
15,776
318
9,540
4,108
20,540
—
—
12,314
45,856
1901 ............
6,529
1,306
11,055
22,110
407
12,210
3,469
17,345
—
—
14,931
51,665
1905 ...........
7,927
1,585
9,793
19,586
311
9,330
4,279
21,395
—
—
14,383
*
50,311
1906 ............
8,435
1,687
9,734
19,468
464
13,920
4,724
23,620
—
—
14,922
57,008
1907 ...........
Medeltal
7,190
2,157
12,384
30,960
407
50,875
4,401
22,005
—
—
17,192
103,840
1871—75 ......
—
—
—
—
—
—■
—
—
—
—
9,663
55,268
1886-90 ......
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
12,903
75,972
1901-05 ......
6,473
1,295
9,465
18,930
397
11,910
3,867
19,336
—
—
13,729
50,176
*) Före 1893 äro tangentskifvor sammanförda med ben, oarbetad!; ooli knifskaft med ben, arbetadt,
ej specie, andra slag. 2) Före 1893 äfven knifskaft.
II. Iii- och utförsel.
189
Ben,arbetadt
(forts.).
Horn
(inkl. sköldpadd),
arbetad t.
; Summa
arbeten af
ben.
!
Plattor och
skifvor samt
knifskaft.
Knappar med eller utan
fernissning.
Andra
slag.
Utförsel
Införsel
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
kilo gr.
kronor.
kilogr. j
kronor. |
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
_
_
264
I
723
19,554
64,404
8
25|
3,493
27,064
_
_
1871
1
i
2
38
311
12,316
40,562
64
210
8,351
69,231
32
247
1875
j
—
87
155
48,121
158,487
—
—
7,749
59,753
—
—
1880
—
—
178
356
33,454
110,398
—
—
10,262
82,672
—
—
1885
—
—
217
!
434I
23,270
76,791
—
—
8,489
68,296
—
—
1886
—
—
128
256
16,692
55,084
—
—
8,724
69,984
—
—
1887
—
—
352
704
20,935
69,086
—
—
10,119
82,104
—
—
1888
—
—
566
1,132
25,323
83,566
—
—
9,100
73,952
—
—
1889
—
—
113
226
15.678
51,737
—
—
9,224
74,368
—
—
1890
—
__
23
46
12,567
41,471
—
—
9,511
77,048
—
—
1891
852
4,260
767
1,534
15,750
55,125
—
—
8,782
52,692
Öl
306
1892
278
1,390
1,044
2,088
20,389
71,362
—
10,883
65,298
_
—
1898
—
—
572
1444
20,102
70,357
—
—
9,569
57,414
309
1,854
1891
—
—
1,328
2,656
21,277
74,470
_
—
9,172
55,032
47
282
1895
—
—
637
1,274
22,179
77,627
—
•—
9,447
56,682
9
54
1896
—
—
1,092
2,184
16,084
56,294
—
—
11,230
67,380
9
54
1897
i
—
3,001
6,002
14,655
50293
—
—
13,576
81,456
5
30
1898
—
—
1,524
3,048
10,354
36,239
—
—
10,879
65,274
—
—
1899
—
—
186
372
9,669
33,842
—
—
10,003
60,018
—
—
1900
—
—
589
1,178
8,655
30,293
—
—
10,533
63,198
—
—
1901
—
—
1,157
2,314
5,781
20,234
—
—
8,892
53,352
—
—
1902
—
—
2,344
4,688
4,596
16,086
—
—
8,814
52,884
—
—
1908
—
—
1,739
3,478
4,923
17,231
—
—
10,339
62,034
1,573
9,438
1901
—
—
1,397
2,794
3,858
13,503
—
—
7,663
45,978
40
240
1905
—
—
1,143
2,286
3,329
11,652
—
—
7,805
46,830
87
522
1906
—
—
1,290
2,580
4,087
16,384
127
sos
7,446
74,460
5,159
51,590
1907
Medeltal
13
60
228
464
19,477
64,147
17
55
6,495
51,197
9
71
1871-75
—
—
275
550
20,380
67,253
—
—
9,131
73,741
—
—
1886-90
j —
—
1,445
2,890
5,563
19,469
—
—
9,248
55,489
823
1,936
1901—05
190
II. In- och utförsel.
Späck,
Tran.
Hvalraf.
af hafsdjur.
alla
slag.
Införsel
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
kilo gr.
kronor.
kilogr.
I kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
1871.....................
12,010
28,254
33,340
16,471
_.
_
531,511
275,086
1,250
676
1875.....................
579
1,361
91,624
75,441
—
—
640,977
482,534
28,404
14,032
1880.....................
548
1,289
230,573
162,728
120,445
113,340
851,275
600,794
131,529
77,356
1885....................
588
1,470
173,287
60,650
—
—
590,394
448,700
63,935
44,755
1888.....................
1,271
3,178
139,538
41,861
—
—
604,423
241.769
53,486
37,440
1887.....................
477
1,193
60,719
18,216
—
—
786,079
353,736
52,855
36,999
1888.....................
501
I,253
233,739
70,122
—
—
921,422
442,283
191,635
134,145
1889.....................
5,840
14,600
91,974
27,592
—
—
797,160
382.637
206,705
144,694
1880.....................
276
690
124,406
37-322
—
—
1,047,632
502.863
331,275
231,893
1891.....................
356
890
153,088
45,926
—
—
921,794
442,461
353,389
247,373
1892.............. ......
412
1,030
248,652
49,730
350
70
1,150,277
552,133
355,790
170.779
1893.....................
689
i,723
27,597
5,519
—
—
1,235,225
592,908
420,844
202,005
1894.....................
1,992
4,980
323,265
64,653
—
—
1,068,692
502,285
490,855
230,702
1895.....................
475
1,188
80,131
16,026
—
—
1,088,820
489,969
748,474
336,813
189G.....................
431
1,078
162,995
32,599
—
—
964,690
434,110
125,605
56,522
1897.....................
419
i,°48
186,430
37,286
—
—
1,328,629
597,883
166,553
74,949
1898.....................
776
1,940
148,421
29,684
—
—
1,019,916
458,962
194,411
87,485
1899.....................
8,803
22,008
101,205
20,241
—
—
1,204,642
542,089
207,831
93,524
1900.....................
33,900
84,750
126,720
25,344
—
—
1,466,210
659,795
143,584
64,613
1901.....................
1,938
4,845
—
—
—
—
1,101,500
495,675
211,445
95,150
1902.....................
416
1,040
5,765
i,i53
—
—
1,345,925
605,666
69,448
31,252
1903.....................
2,921
7,303
19
4
—
—
1,260,261
529,310
52,117
21,889
1904.....................
1,020
2,550
160
32
—
—
1,317,074
553,171
29,411
12,353
1905.....................
1,134
2,835
6,099
1,220
—
—
1,412,070
593,069
31,059
13,045
1908.....................
899
2,248
—
—
—
—
1,398,961
587,564
52,484
22,043
1907.....................
1,245
3,H3
100
20
—
—
1,136,650
437,954
97,937
39,478
Medeltal
1871-75...............
8,763
20,614
105,761
78,066
—
—
659,963
441,788
7,475
3,831
1886-90...............
1,673
4,183
130,075
39,023
—
—
831,343
384,658
167,191
117,034
1901-05...............
1,486
3,715
2,409
482
—
—
1,287,366
555,378
78,696
34,738
II. In- och utförsel.
191
Talg.
Ister och flott
(äfven konstgjord!). *)
Oleomargarin.2
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
kilogr.
kronor.
kilo gr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
1,412,740
1,163,225
88,203
66,400
167,946
138,284
9
7
1871
914,806
731,890
3,953
2,976
488,549
517,194
22,520
18,542
—
—
—
—
1875
1,263,878
891,990
252,665
208,040
1,674,588
1,497,0! 1
2,383
2,242
—
—
—
—
1880
2,300,706
1,380,424
368,889
295,111
1,482,498
963,624
69,417
69,417
—
—
—
—
1885
1,868,572
1,065,086
360,041
288,033
1,466,794
850,741
80,950
80,950
—
_
_
_
1886
845,872
414,477
503,504
402,803
1,403,884
828,292
124,642
124,642
—
—
—
—
1887
971,522
476,046
291,016
232,813
1,675,400
988,486
109,638
109,638
—
—
—
—
1888
1,842,435
902,793
359,107
287,286
378,929
227,357
327,133
327,133
--
—
—
—
1889
2,426,467
1,188,968
452,226
361,781
679,535
407,721
97,134
97,134
—
—
—
—
1S90
2,005,304
1,102,917
428,260
342,608
680,489
374,269
49,349
49,349
—
_
_
1891
2,627,379
1,366,237
183,173
95,250
762,544
457,526
60,948
36,569
—
-
—
—
1892
2,084,412
1,083,894
37,114
19,300
340,430
231,492
29,609
20,134
5,921
4,737
15,937
12,750
1893
1,966,563
943,950
81,745
39,238
388,242
264,005
29,939
20,359
7,932
6,346
5,659
4,527
1894
2,120,471
933,007
186,523
0
rf
00
158,509
87,180
99,648
54,806
2,977
2,382
—
—
1895
2,107,765
927,417
254,931
112,170
36,678
20,173
96,448
53,046
1,643
1,314
2,669
2,135
1896
3,001,803
1,320,793
135,435
59,591
362,673
199,470
48,903
26,897
7,927
6,342
—
—
1897
4,465,334
1,964,747
85,696
37,706
802,091
441,150
63,615
34,988
44,107
35,286
10,370
8,296
1898
6,078,393
2,674,493
181,490
79,856
1,546,193
927,716
35,559
21,335
355,199
284,159
50
40
1899
4,977,309
2,190,016
234,752
103,291
2,075,468
1,452,828
54,825
38,378
674,926
539,941
5,950
4,760
1900
5,260,810
2,314,756
361,503
159,061
2,232,202
1,718,796
756
582
1,404,197
1,123,358
_
_
1901
5,449,154
2,724,577
513,275
256,638
2,000,959
1,740,834
1,338
1,164
1,138,641
910,913
41,442
33,154
1902
6,571,817
3,285,909
374,779
187,390
1,703,117
1,260,307
23,724
j7,556
491,829
393,463
39,396
31,517
1908
6,097,885
3,048,943
312,249
156,125
1,840,882
i,233,39i
2,727
1,827
283,952
227,162
—
—
1904
4,888,878
2,542,217
483,276
251,304
1,941,055
1,339,328
10,162
7,012
255,388
204,310
12,100
9,680
1905
7,737,137
4,642,282
748,958
449,375
2,769,937
2,271,348
42,637
34,962
513,322
410,658
_
_
1906
6,705,619
4,264,435
784,215
408,202
2,478,848
2,131,000
71,399
55,428
482,012
409,710
7,347
6,245
1907
Medeltal
1,527,987
1,222,472
18,873
14,225
416,927
409,419
21,280
i7,52i
—
—
—
1871—75
1,590,974
809,474
393,179
314,543
1,120,908
660,519
147,899
147,899
—
—
—
—
1886—90
5,653,709
2,783,280
409,016
202,104
1,943,643
i,458,53i
7,741
5,628
714,801
571,841
18,588
14,870
1901-05
*) Före 1892 äfven oleomargarin. 2) År 1892 bland margarin, före 1892 bland ister.
192
II. In- ock utförsel.
Stearin (stearinsyra).
Faraffin.
Glycerin.1)
Införsel
Utförsel
1
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel 1
1
kilo gr.
kronor.
kilo gr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kronor.
kronor, j
i 1871.....................
34
43
_
—
_
—
—
—
I
1875.....................
202,547
253,543
151
189
—
—
—
—
—
1880.....................
127,594
165,092
—
—
46,720
27,477
—
—
—
—
1885.....................
180,779
235,013
—
—
938,426
469,213
1,271
636
—
—
1886.....................
200,056
260,073
—
—
947,297
473,649
2,480
1,240
—
—
! 1887.....................
247,973
322,365
—
—
733,901
366,951
10,964
5,482
—
—
1888.....................
209,752
272,678
—
—
778,609
389,305
10,110
5,055
—
—
1889.....................
177,780
231,114
5,040
6,552
831,603
415,802
10,413
5,207
—
! 1890.....................
152,140
197,782
185
241
787,367
393,684
14,694
7?347
—
1891....................
73,553
95,619
100
no
878,805
439,403
25,390
12,695
—
—
1892.....................
34,894
34,894
15
15
863,439
518,063
16,140
9,684
—
—
1898....................
15,195
15,195
20
20
862,261
517,357
19,555
11,733
32,330
—
1891.....................
7,664
7,664
30
3°
778,992
467,395
14,771
8,863
38,851
—
1895.....................
10,804
10,804
80
so
819,664
491,798
21,112
12,667
35,728
56
1896....................
34,315
34,315
20
20
850,843
510,506
24,687
14,812
54,460
—
1897.....................
27,130
27,130
no
no
865,381
519,229
52,500
31,500
77,306
130
1898.....................
4,209
4,209
168,210
168,210
803,022
481,813
10,848
6,509
90,701
108
1899.....................
11,411
11,4H
314,916
314,916
1,044,403
626,642
20,536
12.322
97,426
—
1900.....................
10,511
10,511
175,488
175,488
1,291,135
774,681
35,593
21,356
131,611
9,163
1901.....................
12,401
12,401
351,655
351,655
968,384
581,030
19,052
”,431
166,478
51,374
1902.....................
25,179
25,179
451,909
451,909
1,352,437
811,462
8,780
5,268
215,298
48,629
1908.....................
41,072
41,072
198,157
198,157
1,377,528
826,517
2,699
1,619
170,060
48,206
1904.....................
51,519
5I,5I9
147,453
147,453
1,103,243
661,946
9,604
5,762
380,779
25,405
1905.....................
178,713
178,713
222,315
222,315
1,341,360
804,816
22,927
13,756
317,939
11,235
1900.....................
182,932
182,932
266,886
266,886
1,680,066
1,008,040
1,802
1,081
311,203
74,530
1907.....................
150,407
225,611
302,151
453,227
1,365,639
699,816
3,077
1,460
205,053
6,574
Medeltal
1871-75...............
102,483
127.779
107
133
—
—
—
—
—
—
1886-90...............
197,540
256,802
1,045
1,359
815,755
407,878
9,732
4,866
—
—
1901-05...............
61,777
61,777
274,298
274,298
1,228,590
737,!54
12,612
7,567
250.I II
36,970
'') Före 1893 bland kem. teka. preparat.
II. In- och utförsel.
193
| Maskin- och vagnssmörja.
Olein. >)
Vaselin.2)
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr. j kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
43,61c
20,521
57
27
—
I
_
_
1871
56,414
26.543
3,338
1,571
—
—
—
—
—
—
—
_
1875 !
244,967
161,361
2,142
1,008
—
—
—
—
—
_
_
1880 !
564,921
355,901
5,251
2,626
254,817
127,409
1,744
872
—
—
-
—
1885 |
479,528
124,677
525
263
454,151
I9°,743
—
—
_
1886 !
511,032
132,868
8,199
4,100
600,522
240,209
—
—-
—
_
_
1887
CM
CO
©
N
178,008
36,835
18,418
781,668
312,667
4,418
2,209
—
_
_
1888
441,081
101,449
5,518
2,759
624,704
249,882
166
66
—
_
_
1889 !
236,731
54,448
8,677
4,339
642,932
257,173
—
--
—
—
—
—
1890
" '' 260
30,039
13,003
6,502
570,575
228,230
3,727
1,864
_
1891
194
30,185
21,546
3,016
665,207
246,127
1,379
5io
—
—
—
—
1892
,860
25,615
19,724
2,564
782,283
312,913
600
240
57,808
43,356
—
_
1893 1
254,481
34,609
41,601
6,656
1,021,263
408,505
1,312
525
63,529
47,647
_
_
1.894 I
292,94*5
39,841
39,517
6,323
846,103
338,441
3,277
I,3H
108,547
81,410
627
470
1895
324,657
44,153
37,771
6,043
797,290
318,916
1,621
648
82,504
61,878
453
340
''1896 j
376,435
51,195
21,610
3,458
959,627
383,851
2,590
1,036
92,557
69,418
490
368
1897 1
363,657
49,457
7,198
1,152
948,412
379,365
320
128
115,278
92,222
180
144
1898
418,803
56,957
6,147
984
746,152
298,461
2,537
i,°i5
105,929
84,743
_
1899 !
394,118
53,600
6,965
1,114
1,016,866
406,746
5,608
2,243
141,074
112,859
—
—
1900
412,078
56,043
5,144
823
1,037,065
414,826
3,835
i,534
100,055
80,044
1,349
1,079
1901 1
436,903
59,419
7,929
^269
736,392
294,557
2,722
1,089
134,442
107,554
114
91
1902
491,269
66,813
8,537
1,366
861,617
344,647
1,257
503
153,552
122.842
_
1903
650,411
88,456
6,763
1,082
993,733
397,493
3,300
1,320
172,269
137,815
30
24
1904
610,493
83,027
19,695
3,151
1,045,457
418,183
2,795
1,118
168,484
134,787
~ 1
1905
675,759
91,903
32,049
5,128
1,028,705
411,482
142,9311
57,172
130,069
104,055!
1906
721,636
137,111
43,898
10,097
704,153
387,284
212,142
116,678
139,126
88,552
237
107
1907
Medeltal
55,325
26,033
1,234
580
—
—
—
—
—
—
—
1871-75
476,081
118,290
11,951
5,976
620,795
250,135
917
455
—
—
_
1886—90
520,231
70,752
9,614
1,538
934,853
373,941
2,782
1,113
145,760
116.608
299
239!
1901-05
) Före 1885 bland. tran. 2) Före 1893 bland kem. tekn. preparat.
194
II. In- och utförsel.
T
e r n
lss
a.
Sprit-.
Andra slag.
Summa
fernissa.
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
1871.........
_
_
_
31,085
73427
868
2,042
1875.........
—
—
—
—
—
—
—
—
45,861
107,888
4,515
10,621
1880.........
_
_
—
—
—
—
—
—
104,425
245,663
3,170
7,457
1885.........
—
—
—
—
—
—
—
—
177,239
443,098
18,419
46,048
1886.........
_
_
—
—
—
—
183,935
459,838
26,740
66,850
1887.........
_
_
—
—
—
—
—
—
329,800
824,500
3,629
9,073
1888.........
_
_
—
—
—
—
—
—
250,224
625,560
20,403
51,008
1889.........
_
—
—
—
—
—
—
—
242,"427
606,068
24,878
62,195
1890.........
7,602
26,607
—
—
268,491
671,228
25,803
64,508
276,093
697,835
25,803
64.508
1891.........
4,702
16,457
_
—
435,648
1,089,120
32,251
80,628
440,350
1,105,677
32,251
80,628
1892.........
3,540
12,390
—
—
304,808
762,020
38,819
97,048
308,348
774,410
38,819
97
1893.........
6.217
9,326
2,408
3,612
378,473
163,543
30,200
24,998
384,690
172,868
32,608
28,
1894.........
7,321
10,982
1,490
2,235
309,825
174.348
37,229
40,952
317,146
185,330
88,719
43,187
1895.........
9,057
13,586
633
950
279,857
171,872
37,761
41,537
288,914
185,458
38,394
42,487
1898.........
11,308
16.962
1,395
2,093
194,411
150,963
47,477
52,225
205,719
167,925
48,872
54.318
1897.........
11,364
17,046
2.989
4,484
366,301
224,464
47,869
52,656
377,665
241,510
50,858
57,140
1898.........
11.016
16,524
2,985
4,478
142,066
156,118
45,355
49,891
153,082
172,642
48,340
54,369
1899.........
21,292
31,938
6.462
9,693
160,715
176,086
43,368
47,705
182,007
208,024
49,830
57,398
1900.........
,21,273
349JO
5,308
7,962
186,672
204,811
41,671
45,838
207,945
236,721
46,979
53,800
1901
12,929
19.394
4,613
6,920
193,775
212,541
33,264
36,590
206.704
231,935
37,877
43,510
1902.........
18.144
27,216
2,168
3,252
233,014
256,129
30,984
34,082
251,158
283,345
33,152
37,334
1903.........
16,914
25-371
3,908
5,862
253,142
278,351
31,514
34,665
270,056
303,722
35,422
40,527
1904 .......
16,798
25,197
4,239
6,359
299,071
327,268
30,596
33,656
315,869
352.465
34,835
40.015
1905.........
14,591
21,887
1,508
2,262
286,544
3i3,986
31,617
34,779
301,135
335,873
33.125
37,041
1906.........
11,408
11,112
2,102
3,153
361,824
396,874
24,719
27,191
373,232
413,986
26,821
30.344
1907.........
Medeltal
13,624
16,201
4,446
3,822
345,705
388,199
40,183
20,709
| 359,329
404,400
44,629
24,531
1871-75...
—
—
—
—
—
—
—
—
42,108
99,059
3,147
7,403
1886-90
7.602
26,607
—
—
268,491
671,228
25,803
64,508
256,496
642,760
20,291
50,727
1901-05. .
15,875
23,813
3,287
4,931
253,109
277,655
1 31,595
34,754
268,984
301,468
1 84.S82
39,685
II. In- och utförsel.
195
Karbolsyra, kreosot, karbol-  syrad kalk in. m.*)
Dextrin och dextringummi.2)
Uitrobensol
3)
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
kilo gr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
_
1871
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1875
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
18,80
31,447
31,447
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1885
18,373
lS:373
—
—
—
—
—
—
—
_
_
1886
29,867
29,867
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
1887
17,729
17,729
—
—
—
—
—
—
—-
—
—
_
1888
30,100
30,100
—
-
—
—
—
—
—
_
_
_
1889
12,920
12,920
—
—
. —
—
—
—
—
—
—
—
1890
11,398
11,398
—
—
—
—
—
—
_
_
_
1891
466,707
350,030
2,678
2,009
—
—
—
—
—
—
—
—
1892
818,209
613,657
—
—
14.546
8,728
—
-
38,982
58,473
—
_
1898
1,209,198
906,899
—
—
12,495
7,497
—
—
26,256
39,384
798
1,197
1894
1,112,298
834,224
—
—
6,342
3,805
93
56
15,105
22,658
645
968
1895 i
844,220
633,165
—
—
9,449
5,669
1,050
630
31,344
47,016
_
1896
635,330
476,498
10,578
7,934
7,101
4,261
18,757
''i,254
28,234
42,351
—
—
1897
508,575
381,431
6,910
5,183
5,476
3,286
60
36
20,510
30,765
—
—
1898
812,799
609,599
13,200
9,900
33,359
20,015
949
569
31,680
47,520
—
_
1899
763,114
572,336
9,800
7,350
28,280
16,968
—
—
33,011
• 49,5''7
—
1900
2,489,583
1,867,187
40,750
30,563
6,659
3,995
20
12
30,779
46,169
1901
2,883,519
2,162,639
—
—
8,801
5,281
—
—
63,842
95,763
—
_
1902
2,831,066
2,123,300
60,119
45,089
7,662
4,597
—
—
33,001
49,502
—
_
1903
2,157,888
3,868,416
24,955
18,716
14,028
8,417
300
180
60,261
90,392
_
_
15*04
4,477,686
3.358,265
3,865
2,899
8,002
4,801
—
—
46,730
70,095
—
—
1905
5,576,957
4,182,718
3,485
2,614
13,277
7,966
1,000
600
67,512
101,268
1906
3,563,833
285,060
8,949
716
22,694
8,916
—
—
47,205
25,963
—
—
1907
Medeltal
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1871—75
21,798
21,798
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
1886-90
3,567,948
2,675,961
25,938
19,453
9,030
5,418
64
38
46,923
70,384
—
—
1901-05
l) Före 1893 endast karbolsyra. 2) Före 1893 bland stärkelse. 3) Före 1893 bland kem. tekn. preparat.
196
II. In- och utförsel.
!
h
m.
Husbloss m. in.
Flytande lim. *)
Andra slag.
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
kilo gr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
1871 ......
4,249
»9,955
_
_
70,140
49,502
378
267
1875 ......
5,180
109,683
8
180
—
—
—
—
88,750
62,636
4,885
3,447
1880 ......
6,800
22,230
—
—
—
—
—
—
141,706
100,010
1,594
1,125
1885 ......
7,330
24,189
—
—
—
—
—
—
240,437
168,306
2,999
2,099
1886 ......
16,448
54,2/8
—
—
—
—
—
—
299,263
209,484
2,943
2,060
1887 ......
13,831
43,992
—
—
—
—
—
—
230,087
161,061
86,978
60,885
1888 ......
10,278
33,917
22
121
—
—
—
—
314,185
157,093
8,364
5,855
1889 ......
9,438
3id45
—
_
—
—
—
—
192,505
96,253
2,844
1,991
1880 ......
7,909
26,100
217
1,194
—
—
—
—
207,280
103,640
1,863
954
1891 ......
6,322
14,541
1,383
7,607
—
—
—
—
206,588
92,964
3,124
2,187
1892 ......
5,277
12,137
1,562
3,593
—
—
—
—
217,781
188,133
6,079
6,079
1893
....
4,842
u,i37
1,344
3,091
5,733
8,600
—
—
198,604
198,604
4,592
4,592
1894 .....
5,067
17,228
1,696
5,766
8,671
13,007
—
—
188,667
75,467
3,206
1,282
1895 ......
6,097
20,730
1,214
4,128
6,546
9,819
519
779
205,774
82,310
5,119
2,048
1896 ......
5,423
18,438
2,078
7,065
6,706
10,059
403
605
295,518
177,311
3,772
2,263
1887 ......
5,169
17,575
2,162
7,351
11,315
16,973
1,103
1,655
274,741
164,845
16,628
9,977
1898 ......
5,695
19,363
61
207
4,274
6,411
618
927
138,062
82,837
19,705
11,823
1899 ......
6,247
21,240
83
282
6,438
9,657
626
939
114,527
68,716
17,175
10,305
1900 ......
7,003
23,810
40
136
4,758
7,137
563
845
113,940
68,364
15,676
9,406
1901 ......
6,114
20,788
44
150
4,210
6,315
977
1,466
146,750
88,050
64,145
38,487
1902 ......
6,988
23.759
515
1,751
4,250
6.375
376
564
153,689
92,213
50,827
30,496
1803 .....
7,095
24,123
—
—
4,803
7,205
343
515
155,481
93,289
121,856
73,114
1804 ......
7,361
25,C)27
442
1,503
5,189
7,784
1,715
2,573
171,943
103,166
174,861
104,917
j 1805 .....
5,767
19,608
50
17O
4,929
7,394
429
644
207,041
124,225
30,710
18.426
j 1906 ......
5,931
20,165
—
—
8,615
12,923
261
392
175,285
105,171
28,538
17,123
1907 ......
| Medeltal
5,199
14,857
350
700
6,792
6,792
2,605
1,824
171,266
195,764
92,486
93,292
1871—75
5,839
123,619
15
308
—
—
—
—
127,217
89,784
2,528
1,784
| 1886-90
11,481
37,886
48
263
—
—
—
—
248,664
145,506
20,498
14,349
; 1901-05
6,665
22,661
210
715
4,676
7,015
768
1,152
166,981
100,189
88,480
53,088
l) Före 1893 bland olilia varor.
II. In- och. utförsel.
197
Gummi,
nativt.
Kautschuk eller gummi
elasticum samt guttaperka
oarbetad.
Stenkolstjära.
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
61,990
80,208
__
_
1,397
4,974
__
154,133
5,802
2,338
88
1871
124,976
161,704
7,002
9,060
720
2,587
21
80
1,289,978
48,555
3,571
134
1875
234,979
276,396
—
—
677
2,502
—
—
1,597,180
75,148
71,625
2,696
1889
248,046
297:655
1,968
2,362
484
1,597
—
—
2,195,666
87,827
195,339
7,814
1885
172,884
207,461
1,350
1,620
368
1,214
—
—
2,351,852
94,074
1,086,096
43,444
1886
201,312
241,574
5,902
7,082
2,116
6,983
—
—
2,295,366
68,861
1,113,147
44,526
1887
183,879
220,655
1,264
1,517
141
465
—
—
1,618,580
48,557
1.058,297
42,322
1888
194,015
232,818
2,623
3,148
405
1,337
—
—
2,020,763
60,623
1,298,889
51,956
1889
221,576
265,891
2,629
3,155
1,410
4,653
—
—
1,861,382
55,841
1,464,769
58,591
1899
234,834
281,801
4,785
5,742
7,698
25,403
—
—
1,652,538
82,627
1,337,626
53,505
1891
213,028
255,634
5,312
6,374
44,096
145,517
—
—
1,831,802
91,591
1,797,624
89,881
1892
162,218
194,662
2,363
2,836
76,027
250,889
—
—
1,545,012
46,350
2,310,161
69,305
1893
109,982
131,978
7,199
8,639
124,892
412,144
—
—
1,151,649
28,791
2,862,194
71,555
1894
115,987
139,184
874
1,049
182,538
602,375
—
—
1,927,322
48,183
2,350,881
58,772
1895
138,307
165,968
1,729
2,075
213,043
703,042
_
—
2,041,528
51,038
3,128,398
78,210
1896
220,400
264,480
2,432
2,918
335,926
1,108,556
—
—
2,278,577
56,964
2,945,045
73,626
1897
224,145
302,596
2,146
2,897
370,125
1,369,463
—
—
2,949,527
73,738
3,082,894
77,072
1898
210,862
347,922
1,107
1,827
405,291
1,803.545
—
—
3,717,196
92,930
3,067,009
76,675
1899
209,331
366,329
4,427
7,747
310,112
1,473,032
—
—
3,303,313
82,583
828,145
20,704
1900
276,248
524,871
8,547
16,239
402,791
2,094,513
—
—
2,769,757
69,244
58,720
1,468
1901
248,828
485,215
3,930
7,664
297,134
1,559,954
—
—
2,385,484
59,637
4,170,672
104,267
1902
239,275
478,550
1,554
3,108
510,499
2,935,369
—
—
2,262,746
56,569
1,748,387
43,7io
1903
269,342
457,881
1,907
3,242
634,343
3,647,472
—
—
2,954,363
73,859
1,454,011
36,350
1904
230,078
391,133
9,912
16,850
828,921
4,832,609
—
—
2,999,482
74,987
825,450
20,636
1905
298,567
507,564
3,995
6,792
809,354
4,556,663
—
—
3,739,637
93,491
1,431,240
35,78i
1906
223,747
357,995
7,074
11,318
842,816
6,576,124
l)722,877
'') 442,717
3,130,677
109,574
2,652,088
66,302
1907
Medeltal
104,636
135,386
4,916
6,361
898
3,118
18
70
594,214
22,367
4,829
182
1871—75
194,733
233,680
2,754
3,304
888
2,930
—
—
2,029,589
65,591
1,204,240
48,168
1886-90
252,754
467,530
5,170
9,421
534,738
3,013,983
—
—
2,674,366
66,859
1,651,448
41,286
1901-05
'') Öfvervägande förslitna kautschukvaror.
198
II. In- och utförsel.
Kamfer.
Terpentin, rå.
Terpentinolja och terpentin-  spiritus.
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
kilo gr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
1871.........
9,695
31,930
_
5,605
5,934
_
_
63,350
74,516
1,111
1,307
1875.........
8,454
27,843
—
7,206
7,120
7,954
7,859
167,746
197,313
101
119
1880.........
9,641
31,752
—
—
5,185
5,124
1,620
1,601
238,793
280,882
1,796
2,114
1885.........
14,328
47,282
—
—
6,401
6,401
3,428
3,428
223,196
267,835
—
—
1886.........
14,833
48,949
—
—
2,879
2,879
2,039
2,039
233,411
105,035
—
—
1887.........
12,887
42,527
—
—
4,003
4,003
554
554
275,462
154,259
650
780
1888.........
17,931
59,172
—
—
4,494
4,494
—
—
256,321
187,115
—
—
! 1889.........
15,615
51,530
—
—
4,896
4,896
1,075
1,075
302,713
220,980
—
—
11890........
13,898
45,863
—
—
5,150
5,150
—
—
380,090
220,452
—
—
1891.........
17,197
56,750
—
—
9,339
9,339
—
—
332,116
176,021
922
1,106
1892.........
15,923
52,546
—
—
4,711
4,711
727
727
360,530
173,054
-
—
1898.........
14,463
47,728
—
—
6,229
6,229
160
160
326,585
146,963
—
—
1891.........
21,467
70,841
—
—
7,624
7,624
25
25
333,241
149,958
475
214
1895.........
13,756
45,395
—
—
12,772
12,772
486
486
378,857
170,486
162
73
1896.........
18,359
60,585
—
—
9,782
9,782
—
—
385,178
173,330
—
—
1897.........
19,414
64,066
—
—
12,018
12,018
591
591
425,600
191,520
3,306
1,488
1898.........
19,511
48,778
—
—
31,249
23,437
126
95
472,254
212,514
825
371
1899.........
15,475
38,688
—
—
11,123
8,342
1,985
1,489
435,894
196,152
150
68
1000.........
15,085
37,713
—
—
14,124
10,593
705
529
440,442
198,199
777
350
1901.........
25,735
64,338
—
—
19,967
14,975
—
—
459,748
206,887
190
86
1902........
17,548
43,870
—
—
19,679
14,759
10,877
8,158
407,330
. 183,299
20,970
9,437
1903.........
18,554
46,385
—
—
24,090
18,068
3,067
2,300
412,134
185,460
380
171
1901.........
13,584
33,960
—
—
9,896
7,422
26,212
19,659
453,575
204,109
44,011
19,805
1905.........
14,674
36,685
276
690
26,449
19,837
24,965
18,724
376,825
169,571
18,904
8,507
1906.........
11,983
29,958
—
—
19,131
11,479
38,897
23,338
460,738
207,332
39,684
17,858
1907.........
16,716
125,370
—
—
17,339
5,202
15,987
4,796
477,477
358,108
12,369
9,277
Medeltal
1871-75...
9,317
30,686
_
_
6,635
6,635
4,366
4,314
117,318
137,997
1,444
1,699
1886-90...
15,033
49,608
—
—
4,284
4,284
734
734
289,599
177,568
130
156
1901-05...
18,019
45,048
55
138
20,016
15,012
13,024
9,768
421,922
189,865
16,891
7,601
II. In- och utförsel.
199
Beck. ‘)
Tjära och tjärbärma.
Träsprit.2)
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
25,420
4,485
172,198
30,347
802,671
75,532
10,297,296
968,984
—
—
—
—
1871
387,372
63,784
97,342
18,320
2,277,557
160,740
6,295,673
814,588
—
—
—
—
1875
112,603
20,940
481,186
90,560
849,217
99,890
9,434,307
1,331,664
—
—
—
—
1880
684,316
136,863
83,810
12,572
358,968
43,076
9,467,910
1,420,186
—
—
—
—
1885
674,677
121,442
164,850
29,673
824,800
98,976
5,730,781
573,078
—
—
—
—
1886
560,140
95,224
166,181
24,927
764,568
68,8u
6,381,729
765,807
—
—
—
—
1887
130,379
19,557
50,917
7,638
1,396,579
125,692
4,119,474
411,947
356
445
6,108
7,635
1888
14,014
2,102
11,044
1,657
1,332,094
133,209
3,460,092
415,211
14
18
7,928
9,910
1889
118,156
17,723
8,655
1,298
1,679,634
167,963
7,443,104
893,172
236
295
2,000
2,500
1890
145,064
21,760
49,547
7,432
1,926,884
192,688
4,788,098
526,690
91
114
2,442
3,053
1891
149,213
22,382
58,487
8,773
1,110,558
122,161
6,429,235
771,508
803
I.OO4
3,338
4,173
1892
184,590
27,689
162,892
24,434
2,308,252
253,908
5,343,213
641,185
1,084
1,355
7,067
8,834
1893
309,412
46,412
147,922
22,188
2,007,600
220,836
5,640,694
676,883
64
80
16,768
20,960
1894
348,599
52,290
72,188
10,828
1,231,308
123,131
6,794,075
747,348
155
194
8,712
10,890
1895
200,060
30,009
48,701
7,305
929,643
92,964
5,743,980
631,838
31
39
6,707
8,384
1896
281,726
42,259
78,460
11,769
1,870,978
187,098
4,858,031
534,383
122
153
25,649
32,061
1897
1,129,219
169,383
21,496
3,224
1,517,827
151,783
3,297,604
362,736
104
130
41,379
51,724
1898
1,644,847
246,727
29,354
4,403
2,782,595
333,911
2,605,648
338,734
3,073
3,841
18,853
23,566
1899
782,705
117,406
121,034
18,155
1,718,901
206,268
3,587,340
466,354
7,637
9,546
39,104
48,880
1900
1,338,755
200,813
90,990
13,649
1,737,330
208,480
2,903,853
377,501
2,555
3,194
61,002
76,253
1901
2,232,293
334,844
103,256
15,488
1,223,115
146,774
5,098,713
662,833
2,619
3,274
149,187
186,484
1902
3,679,763
551,964
15,262
2,289
1,204,208
144,505
3,664,382
476,370
28
35
221,214
276,518
1903
3,464,171
519,626
7,727
1,159
1,083,242
129,989
4,179,881
543,385
659
824
189,743
237,179
1904
3,947,052
592,058
10,325
1,549
1,130,422
158,259
5,764,337
864,651
118
148
204,076
255,095
1905
j 4,804,813
720,722
192,225
28,834
1,088,987
152,458
8,467,273
1,270.091
191
239
236,939
296,174
1906
2,527,832
303.340
81,935
12,290
1,029,119
85,359
7,206,419!
916,479
450
494
376,937
244,689
1907
1
Medeltal
155,085
25,525
141,771
31,910
1,715,862
125,173
8,314,844
1,036,605
—
—
—
—
1871-75
299,473
51,210
80,329
13,039
1,199,535
118,930
5,427,036
611,843
202
253
5,345
6,682
1886-90
2,932,407
439,861
45,512
6,827
1,275,663
157,601
4,322,233
584,948
1,196
1,495
165,044
206,306
1901-05
*) Före 1893 äfven beckolja. 2) Före 1888 bland kem. tekn. preparat.
200
II. In- och utförsel.
Harts, harpojs samt
schellak.
Lack.
Vas.
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
1871 ......
829,035
292,548
9,603
3,389
4,934
16,250
13
42
2,185
7,954
9,536
27,256
1875 ......
931,076
328,556
13,537
5,412
9,794
32,257
187
616
4,049
15,164
20,129
58,299
1880 ......
1,146,053
134,806
90,538
14,910
7,527
24,791
564
'',856
7,950
27,593
6,069
18,683
1885 ......
1,512,758
151,276
10,309
1,546
7,110
23,463
30
99
9,020
27,060
15,318
45,954
1886 ......
1,213,419
121,342
12,823
1,923
6,485
21,401
—
—
9,583
28,749
22,338
67,014
1887 ......
1,407,455
140,746
7,712
1,157
6,505
21,467
204
673
7,590
22,770
9,797
29,391
1888 ......
1,535,183
153,518
16,529
2,479
6,688
22,070
114
376
11,969
35,907
11,905
35,715
1S89 ......
1,746,723
209,007
21,890
3,284
7,331
24,192
—
—
5,806
17,418
9,858
29,574
1890 ......
2,219,944
266,393
9,411
1,412
. 7,311
24,126
18
59
5,098
15,294
5,784
17,352
1891 ......
2,078,395
270,191
67,974
10,196
7,309
24,120
44
145
5,867
17,601
7,157
21,471
1892 ......
2,037,981
285,317
43,710
6,119
7,784
25,687
11
36
5,950
17,850
15,568
46,704
1893 ......
1,995,101
279,314
4,604
645
6,869
22,668
—
—
8,117
24,351
11,583
34,749
1891 ......
2,265,052
339,758
8,574
1,286
8,122
26,803
636
2,099
6,041
5,135
11,961
23,922
1895 ......
2,715,757
407,364
22,998
3,450
8,056
26,585
51
168
8,606
7,315
8,779
17,558
1896 ......
2,922,504
438,376
6,056
908
7,273
24,001
226
746
8,740
7,429
5,502
11,004
1897 ......
3,752,211
562,832
14,048
2,W?
9,511
20,924
54
119
11,146
9,47+
6,060
12,120
1898 ......
4,056,258
608,439
20,295
3,044
9,850
21,670
—
—
15,257
12,968
4,194
8,388
1899 ......
2,818,024
422,704
24,303
3,645
7,892
17,362
—
—
14,765
12,550
6,288
12,576
1900 ......
4,374,159
656,124
15,370
2,306
9,550
21,010
—
—
15,980
13,583
5,822
11,644
1901 ......
4,005,991
600,899
35,003
5,250
7,973
17,541
—
—
14,103
11,988
9,029
18,058
1902 ......
5,045,389
756,808
11,924
1,789
7,828
17,222
—
—
11,269
9,579
6,933
13,866
1903 ......
4,508,809
676,321
30,052
4,508
8,139
17,906
310
682
21,680
18,428
8,219
16,438
1901 ......
6,096,579
914,487
43,773
6,566
8,751
19,252
30
66
35,475
30,154
13,304
26,608
1905 ......
5,190,485
778,573
36,702
5,505
8,202
18,044
—
—
28,735
24,425
9,007
18,014
1900 ......
5,946,900
892,035
75,170
11,276
9,547
21,003
218
480
31,898
27,H3
9,253
18,506
1907 ......
6,445,528
1,859,438
87,820
40,384
11,655
17,483
730
1,095
18,357
27,536
4,181
10,453
Medeltal
1871—75
794,981
280,531
20,658
7,417
7,274
23,957
119
392
3,135
11,557
11,993
34,505
1888—JK)
1,624,545
178,201
13,673
2,051
6,864
22,651
67
222
8,009
24,028
11,936
35,809
1901-05
4,969,451
745,418
31,491
4,724
8,179
17,993
68
150
22,252
18915
9.298
''8,597
II. In- och utförsel.
201
TTalsmassa. ‘)
Balsam
(äfven storax).
Bärnsten,
oarbetad.
Sffyrra.2)
Införsel
Utförsel
Införsel
Införsel
Införsel
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kronor.
581
4,098
_
87
_
1871
_
—
—
—
714
4,699
—
8
—
1875
—
—
—
—
514
3.578
—
52
—
1880
—
—
—
—
431
2,939
11
220
—
18S5
_
—
_
—
253
1,653
39
780
—
1886
_
—
—
—
778
5,082
235
4,700
—
1887
_
—
—
—
539
3,599
14
280
—
1888
_
—
—
—
964
5,824
126
2,520
—
1889
—
■ —
—
—
480
3,158
556
11,120
—
1890
__
_
—
764
3,769
228
4,560
—
1891
—
—
—
—
591
4,137
205
4,100
—
1892
7,103
17,758
785
1,963
1,392
9,744
25
500
103
1893
8,189
20,473
813
2,033
1,642
11,494
215
4,300
393
1894
10,056
25,140
415
1,038
1,501
10,507
257
5,140
1,093
1895
10,852
27,130
1,130
2,825
1,125
7,875
108
2,160
142
1896
11,352
28,380
1,241
3,103
1,513
10,591
no
2,200
407
1897
14,692
36,730
1,847
3,368
1,115
7,805
430
8,600
504
1898
13,452
33,630
1,060
2,650
1,020
7,140
239
4,780
223
1899
17,948
44,870
1,177
2,943
1,526
10,682
64
1,280
90
1900
17,339
43,348
1,401
3,503
817
5,719
2
40
49
1901
15,339
38,348
1,090
2,725
1,117
7,819
170
3,400
54
1902
17,942
44,855
1,995
4,988
1.231
8,617
37
740
123
1903
13,415
33,538
1,606
4,015
1,107
7,749
116
2,320
507
1904
14,661
36,653
1,959
4,898
2,036
14,252
51
1,020
405
1905
14,739
36,848
4,186
10,465
2,462
17,234
104
2,080
221
1908
14,065
35,163
3,306
8,265
1,480
7,400
378
7,560
1,424
1907
Medeltal
—
—
—
—
548
3,644
—
53
—
1871-75
—
—
—
—
603
3,863
194
3,880
—
1886 -90
15,739
1 39,348
1,610
4,026
1,262
8,831
75
1,504
228
1901-05
») Före 1893 bland varor, i tulltaxan ej nämnda. 2) Före 1893 bland apoteksvaror, ej specie
26
202
II. In- och utförsel.
Oljor,
feta,
icke flyktiga.
Lin-, rof- och raps-.
Andra slag,
på fat.
på andra kärl.
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
j kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
1871......
_
1875......
—
—
—
—
_
—
—
—
_
_
_
_
1880......
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
-
1885......
1,338,205
843,069
5,592
2,796
3,874,522
3,332,089
20,531
12,319
75,628
94,535
640
800
1886......
1,406,203
703,102
10,401
5,201
3,594,085
3,019,031
115,259
69,155
69,173
86,466
6,126
7,658
1887......
1,318,348
566,890
2,626
1,313
4,052,569
2,431,541
244,115
146,469
67,811
84,764
11,248
14,060
188S......
1,934,556
831,859
3,357
1,679
3,968,364
2,381,018
144,730
86,838
71,694
89,618
1,778
2,223
1889......
1,186,965
534,134
6,247
3,124
6,448,864
3,869,318
103,049
61,829
78,807
98,509
1,215
1,519
1890......
548,372
257,735
49,025
24,513
7,018,751
4,211,251
170,328
102,197
68,878
86,098
869
1,086
1891
945,048
425,272
1,315
658
7,081,266
4,248,760
167,849
100,709
145,900
182,375
681
851
1892......
1,186,478
486,456
460
189
6,809,191
4,085,515
558,664
335,198
78,927
98,659
1,175
1,469
1893......
329,906
135,261
14,556
5,968
6,374,887
3,824,932
567,995
340,797
68,350
85,438
12,523
15,654
1894......
1,291,143
503,546
3,446
1,344
7,826,154
4,695,692
882,617
529,570
73,761
92,201
3,076
3,845
1895......
571,392
222,843
813
317
7,520,955
4,512,573
400,257
240,154
70,007
87,509
2,234
2,793
1896......
991,366
356,892
1,420
667
9,244,885
5,546,931
1,712,831
1,027,699
73,396
91,745
8,138
10,173
1897......
1,128,118
383,560
2,277
77410,868,124
6,520,874
215,922
53,981
82,619
103,274
8,076
10,095
1898......
1,128,820
361,222
1,765
565 11,029,544
6,617,726
365,300
91,325
81,084
101,355
15,464
19,330
189?)......
768,831
261,403
1,364
464''11,361,848
6,817,109
156,299
39,075
100,381
125,476
33,240
41,550
1900......
602,181
289,047
1,785
857 12,329,080
7,397,448
252,976
63,244
95,690
119,613
11,352
14,190
1901......
470,288
244,550
12,633
6,569:13,458,350
8,075,010
162,531
40,633
101,277
126,596
5,343
6,679
1902......
282,553
149,753
4,803
2,546 13,016,117
7,809,670
155,861
38,965
115,613
144,516
3,380
4,225
1903......
489,532
2Io>499
10,192
4,383 13,295,456
6,647,728
172,667
43,^7
140,276
175,345
2,259
2,824
1901......
748,256
321,750
1,146
493 13,252,700
6,626,350
161,352
40,338
130,234
162,793
1,982
2,478
1905......
469,772
211,397
9,229
4,i53
14,513,787
7,256,894
124,424
31,106
164,890
206,113
5,877
7,346
1906......
201,636
98,802
23,983
n,752
14,888,142
8,188,478
178,068
48,969
148,890
193,557
8,153
10,599
1907......
243,826
111,340
5,225
2,108114,815,200
10,280,798
89,818
83,955
141,949
149,403
121,843
296,372
Medeltal
1871-75
—
—
—
- Il
—
—
—
—
—
—
—
_
1886-90
1,278,889
578,746
14,331
7,i66
5,016,527
3,182,432
155,496
93,298
71,273
89,091
4,247
5,309
1901-05
492,080
227,590
7,601
3,629^
13,507,282
7,283,130
155,367
38,842)
130,458
163,073
3,768
4,710
II. In- och utförsel.
203
Oljor, flyktiga, vegetabiliska, ej specif.
Dumma
feta oljor, icke flyktiga.
I kärl af minst 1 kg.
bruttovikt.
I kärl af mindre
bruttovikt.
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
Införsel
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
1,602,109
1,368,438
12,437
8,192
_
_
_
_
_
_
1871
3,105,392
2,537,646
31,508
22,829
—
—
—
—
—
—
1875
4,457,635
3,473,234
119,400
84,268
—
—
—
— |
—
—
1880
5,288,355
4,269,693
26,763
15,915
—
—
—
— |
—
—
1885
5,069,461
3,808,599
131,786
82,014
—
—
—
— !
—
—
1886
5,438,728
3,083,195
257,989
161,842
—
—
—
—
—
—
1887
5,974,614
3,302,495
149,865
90,740
—
—
—
—
—
—
1888
7,714,636
4,501,981
110,511
66,472
—
—
—
— !
—
—
1889
7,636,001
4,555,084
220,222
127,796
—
—
—
—
—
—
1890
8,172,214
4,856,407
169,845
102,218
—
—
—
—
—
—
1891
8,074,596
4,670,630
560,299
336,856
—
—
—
—
—
—
1892
6,773,143
4,045,631
595,074
362,419
—
—
—
—
—
—
1893
9,191,058
5,291,439
889,139
534,759
—
—
—
—
—
—
1894
8,162,354
4,822,925
403,304
243,264
—
—
—
—
—
—
1895
10,309,647
5,995,568
1,722,389
1,038,539
—
—
—
—
—
—
1896
12,078,861
7,007,708
226,275
64,850
—
—
—
—
—
—
1897
12,239,448
7,080,303
382,529
111,220
—
—
—
—
—
—
1898
12,231,060
7,203,988
190,903
81,089
—
—
—
—
—
—
1899
13,026,951
7,806,108
266,113
78,291
—
—
—
—
—
—
1900
14,029,915
8,446,156
180,507
53,881
—
—
—
—
—
—
1901
13,414,283
8,103,939
164,044
45,736
—
—
—
—
—
—
1902
13,925,264
7,033,572
185,118
50,374
—
—
—
—
—
—
1903
14,131,190
7,110,893
164,480
43,309
—
—
—
—
—
—
1904
15,148,449
7,674,404
139,530
42,605
17,968
224,600
116
1,450
496
37,200
1905
15,238,668
8,480,837
210,204
71,320
20,124
251,550
79
988
469
35,175
1906
15,200,975
10,541,541
216,886
382,435
19,134
258,309
flis
’) 39,635
498
37,350
1907
Medeltal
2,434,053
1,947,048
33,151
23,579
—
—
—
—
—
—
1871-75
6,366,688
3,850,267
174,075
105,773
—
—
—
—
—
—
1886-90
14,129,820
7,673,793
166,736
47,181
17,968
224,600
116
1,450
496
37,200
1901-05
l) Här ingå äfven oljor i kärl af mindre bruttovikt.
204
II. In- och utförsel.
. Summa
flyktiga oljor.
Oljor, fossila eller mineraloljor.
Nativa eller råa.
Kenade lysoljor.
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
j kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
1871......
10,096
130,636
297
3,845
551,511
181,642
1,02c
336
1875......
9.386
121,440
462
5,979
876,667
206,238
—
—
—.
_
_
1880......
9,001
116,463
141
1,821
391,494
55,260
*—
—
_
_
_
__
1885......
12,398
161,174
—
1,365,702
218,512
3,557
534
—
—
—
—
1886......
11,197
H5,56i
—
—
1,299,036
1:81,865
_
_
_
_
1887......
12,216
158,808
—
—
1,367,400
164,088
—
—
—
_
_
_
1888......
13,306
172,978
—
—
2,195,881
307,423
—
—
—
—
—
_
1889......
13,580
176,540
24
312
1,827,189
255,806
4,648
697
—
—
—*
_
1890......
13,891
180,583
195
2,535
3,039,344
425,508
9,752
1,463
—
—
—
—
1891
12,552
163,176
1,043
13,559
2,462,166
270,838
1,967
295
_
_
_
1892......
12,828
128,280
1,670
16,700
2,260,123
226,012
10,651
1,065
—
~W
—
_
1893......
14,202
142,020
771
7,710
3,029,032
302,903
4,339
434
—
—
—
_
1S94
15,599
155,990
697
6,970
2,586,832
258,683
619
62
—
—
_
_
1895......
15,933
I59,33°
203
2,030
4,385,686
438,569
1,124
112
—
—
—
1896......
16,103
161,030
603
6,030
2,838,601
283,860
_
_ ‘
1897......
20,602
206,020
73
730
3,800,598
380,060
—
— (
—
—
_
1898......
18,720
187,200
641
6,410
3,378,762
337,876
—
— !
—
—
_
_
1899......
19,836
198,360
1,046
10,460
4,270,885
469,797
—
— 1
—
—
—
—
1900......
18,757
187,570
466
4,660
2,751,289
330,155
—
—
69,759,022
10,602,985
42,654
6,825
1901......
19,757
I97,57°
672
6,720
844,219
92,864
—
— !
64,363,142
8,367,208
325,724
42,344
1902......
18,779
187,790
650
6,500
1,153,718
138,446
—
- i
69,586,493
10,437,974
73,043
9,496
1908......
17,513
175,130
343
3,430
810,324
97,239
—
78,793,811
13,394,948
895,337
116,394
1901......
20,841
639,070
273
5,460
2,182,073
240,028
3,750
41375,470,331
11,320,550
492,895
64,076
1905......
18,464
261,800
11«
1,450
2,014,713
211,545
—
- 86,740,076
12,143,611
384,028
49,924
1906......
20,593
286,725
79
988
2,941,621
323,578
—
—
34,216,858
12,379,878
1,636,980
212,807
1907......
19,632
295,659
413
39,635
2,827,416
325,153
3,025
348:85,029,746
13,604,759
457,614
64,144
Medeltal
1871-75
9,490
122,797
176
2,279
1,021,585
272,314
478
1571
—
—
_
_
1886-90
12,838
166,894
44
569
1,945,770
266,938
2,880
|
432j
—
—
_
_
1901-05
19,071
292,272
411
4,712
L,401,009
156.024I
750
83! 74,990,771 |i 1,132,858
434,205
56,447
II. In- och utförsel.
205
Oljor, fossila eller mineraloljor (forts.).
Renade smörjoljor,
Renade oljor,
fossila,
Summa
renade oljor (lys-, smörj-  och andra slag).
ljusa.
mörka.
andra slag.
Införsel
Införsel
Införsel
Införsel
Utförsel
kilogr.
kronor.
kilo gr.
kronor.
kilo gr.
kronor.
kilo gr.
kronor.
kilogr.
kronor.
_
4,817,389
2,266,601
20,780
9,777
1874
—
—
—-
_
—
- i
8,259,856
2,137.463
4,079
I,9I9
1875
—
—
—
— |
—
12,023,793
2,262,898
—
—
1880
—
—
—
—
—
23,831,829
4,666,366
21,894
4,379
1885 |
—
—
—
—
—
26,501,885
5,035,358
17,879
3,576
1886
—
—
—
—
—
—
26,273,671
3,678,314
7,726
1-545
1887
—
—
—
—
—
—
23,819,586
3,811,134
1,015
203
1888
—
—
—
—
—
— i
43,459,616
7,822,731
18,818
3,764
1889
—
—
—
—
—
35,187,192
6,441,694
56,558
11,312
1890
_
_
.—
—
—-
39,874,579
5,906,187
118,984
23,797
1891
—
—
—
—
—
39,989,613
5,598,546
26,447
3,703
1892
—
—
—
—
—
46,282,937
6,479,611
90,415
12,658
1893
—
—
__
—
_
—
44,417,860
5,996,411
91,169
12,308
1894
—
—
—
—
—
54,492,785
8,173,918
438,867
65,830
1895
_
_
_
—
—
— i
48,851,829
6,839,256
76,571
10.720
1896 1
—
—
—
•
—
62,083,837
8,070,899
32,159
4,181
1897
—
—
—
—
—
60,549,599
8,476,944
55,186
7,726
1898
—
—
—
—
—
70,110,901
11,918,853
50,780
8,633
1899 j
4,800,801
960,160
1,604,832
176,532
791,208
94,945
76,955,863
11,834,622
42,654
6,825
1900 j
7,417,464
1,483,493
8,879,174
426,709
1,138,006
136,561
76,797,786
10,413,971
323,724
42,344
1901 |
8,112,278
1,460,210
3,479,933
347,993
1,333,533
160,024
82,512,237
12,406,201
73 043
9,496
1902 |
9,460,585
1,702,896
4,596,142
459,614
2,462,126
395,455
95,312,614
15,852,913
895,337
116,334
1003 j
10,540,334
1,897,260
6,310,269
631,027
2,065,331
247,840
94,386,265
14.096,677
492,895
64,076
1904
8,789,484
1,670,002
4,978,401
522,732
2,290,501
274,860
102,798,462
14.811,205
384,028
49,924
1905 i
11,571,684
2,545,770
5,762,025
720,253
2,650,808
384,367
104,201,375
10,030,288
1,036,980
212,807
1906
i 11,951,374
2,629,302
5,863,655
762,275
6,601,752
688,781
100,446,527
17,685,117
457,614
64,144
1907
Medeltal
—
—
—
—
—
—
6,670,681
2,315444
17,507
8,237
1871-75
—
—
—
—
—
—
23,048,390
5,357,846
20,399
4,080
1886-90
8,864,019
1,642,772
4,648,784
477,615
1,857,899
222,948
90,361,473
18,478,183
434,203
j 56,447
1901-05
206
II. In- och utförsel.
T v
k 1.
Parfymerad samt i
formade stycken.
Andra slag.
S a p a.
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
1871 ............
4,792
18,038
2,842
10,698
28,136
19,858
3,409
2,005
5,041
2,253
12,984
5,803
1875 ............
5,898
22,200
9,706
36,533
32,156
18,912
52,840
31,077
12,630
5,645
5,801
2,593
1880 ............
19,986
75,227
39,263
147,787
34,091
20,050
5,276
3,103
10,894
S,i26
4,578
2,154
1885 ............
9,357
37,428
57,369
229,476
79,797
47,878
2,290
1,374
83,414
41,707
3,115
1,558
1886 ............
7,715
30,860
77,011
308,044
73,897
44,338
1,782
1,069
85,508
42,754
5,307
2,654
1887 ............
8,029
32,116
100,811
403,244
59,859
35,915
7,982
4,789
88,456
44,228
16,824
8,412
1888 ............
8,665
34,660
107,823
431,292
62,603
37,562
21,442
12,865
92,694
46,347
6,534
3,267
1889 ............
10,520
42,080
130,462
521,848
68,157
40,894
17,819
10,691
174,950
87,475
8,590
4,295
j 1890 ............
10,068
40,272
143,432
573,728
73,526
44,116
7,776
4,666
212,427
106,214
6,424
3,212
1891 ............
10,076
40,304
145,296
581,184
66,410
39,846
2,883
l,7°o
174,437
87,219
5,750
2,875
1892 ............
10,865
43,460
134,000
536,000
70,786
42,472
6,418
3,851
144,498
72,249
4,150
2,075
1893 ............
13,188
52,752
162,710
650,840
62,619
37,571
5,585
3,351
117,365
58,683
6,530
3,265
1894 ............
11,771
47,084
182,376
182,376
62,321
37,393
8,318
4,991
99,109
49,555
27,967
13,984
1895 ............
12,247
48,988
222,856
222,856
66,656
39,994
21,424
12,854
95,329
47,665
48,423
24,212
1896 ............
16,789
67,156
222,943
222,943
56,575
33,945
50,802
30,481
70,947
35,474
57,196
28,598
1897 ............
25,501
102,004
191,524
143,643
70,553
42,332
48,753
29,252
63,597
15,899
18,969
4,742
1898 ............
26,090
104,360
5,817
4,363
94,899
56,939
9,582
5,749
17,494
4,374
10,196
2,549
1899 ............
21,643
86,572
5,119
3,839
86,283
51,770
4,507
2,704
16,749
4,187
12,052
3,013
1809 ............
24,678
98,712
2,649
1,987
87,724
52,634
1,810
1,086
32,481
8,120
10,989
2,747
1901 ............
24,946
99,784
1,419
1,064
105,779
63,467
4,054
2,432
45,236
n,309
5,181
1,295
i 1902 ............
22,151
88,604
1,041
781
122,947
73,768
9,667
5,800
27,738
6,935
6,793
1,698
I 1303 ............
22,848
91,392
1,421
1,066
114,843
57,422
7,776
3,888
13,951
3,488
7,502
1,876
1904 ............
22,372
101,488
921
691
185,256
92,628
15,442
7,721
8,953
2,238
7,579
1,895
1905 ...........
17,748
70,992
4,052
3,039
196,215
98,108
25,770
12,885
11,474
2,869
5,865
1,466
1906 ............
19,115
76,460
4,065
3,049
194,585
97,293
16,829
8,415
8,426
2,107
5,735
1,434
1807 ............
18,973
169,808
6,190
5,314
279,625
276,266
16,285
9,771
8,735
2,184
17,655
4,414
Medeltal
1S71-75 ......
4,991
18,788
6,470
24,352
27,906
17,075
23,148
13,614
9,625
4,302
7,589
3,392
1886—90 ......
8,999
35,998
111,908
447,631''
67,608
40,565
11,360
6,816
130,807
65,404
8,736
4,368
1901-05 ......
22,013
90,452
1,771
1,328
145,008
77,079
12,542
6,545
21,470
5,368
6,584
1,646
II. In- och utförsel.
207
L j
u s.
X i t t.1)
Af talg.
Andra slag.
Införsel
i
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
1,518
1,602
117,982
166,533
33,169
46,818
|
_
1
~
_
1871
728
77°
288,615
407,383
81,740
115,376
—
—
—
—
1875
279
296
590,052
832,866
92,332
130,328
—
—
—
—
1880
12
12
166,992
250,488
100,001
150,002
681
341
—
—
1885
64
64
190,899
286,349
80,284
120,426
1,678
839
—
—
1880
173
173
138,586
207,879
78,098
117,147
1,810
905
—
—
1887
59
59
100,308
150,462
92,500
138,750
3,416
I,7°8
—
—
1888
122
122
80,176
120,264
118,115
177,173
2,160
1,080
—
—
1889
2
2
83,281
124,922
128,828
193,242
4,558
2,279
—
—
1890
20
20
93,076
139,614
110,368
165,552
5,330
2,665
—
—
1891
102
77
95,219
104,741
120,991
133,090
12,530
6,265
—
—
1892
606
455
97,094
106,803
114,280
125,708
5,552
2,776
—
—
1893
582
349
109,006
98,105
115,562
104,006
10,086
5,043
87
44
1884
264
158
106,132
95,519
114,047
102,642
10,169
5,085
148
74
1S95
350
210
134,819
121,337
109,488
98,539
10,350
5,175
—
—
1890
484
290
67,623
60,861
212,356
191,120
17,068
8,534
—
—
1897
767
460
55,101
49,591
5,406
4,865
16,732
8,366
—
—
1898
880
528
59,332
53,399
4,026
3,623
15,801
7,901
—
—
1899
957
574
77,223
69,501
4,063
3,657
31,438
15,719
—
—
1900
932
559
148,063
133,257
3,673
3,306
27,633
13,847
—
—
1901
167
IOO
223,704
201,334
9,980
8,982
36,737
18,369
—
—
1902
230
138
129,825
116,843
13,257
11,931
29,613
14,807
1,639
820
1903
201
121
j 74,611
67,150
12,606
11,345
37,653
18,827
558
279
1904
205
123
50,854
45,769
8,684
7,816
46,454
23,227
—
—
1905
288
t73
1
37,109
33.398
4,801
4,321
46,680
23.340
1,138
569
1900
315
252
32,931
35,455
14,495
15,935
84,422
I 63,317
1,159
869
1907
Idedeltal
963
1,018
209,352
295,502
60,208
84,984
—
—
—
1871—75
84
84
118,650
177,975
,
99,565
149,348
2,724
1,362
—
—
1880-90
347
208
125,411
112,871
9,640
8,676
35,630
17,815
439
220
1901-05
l) Före 1885 bland blybvitt.
208
II. In- och utförsel.
Luktvatten.
^Parfymör.
Summa
luktvatten och parfymer.
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
1871 ............
—
—
—
—
—
_
:
_
9,73c
34,359
129
456
1875 ............
—
—
—
—
—
—
—
—
14,861
52,440
850
2,999
1880 ............
—
—
—
—
—
—
—
16,501
58,230
1,798
6,344
j 1885 ............
20,005
70,018
67c
2,356
1,603
40,075
4,769
119,225
21,608
110,093
5,442
121,581
! 1880 ............
16,762
58,667
1,993
6,976
1,005
25,125
4,124
103,100
17,767
83,792
6,117
110,076
1887 ............
19,580
68,530
1,909
6,682
1,433
35,825
4,940
123,500
21,013
104,355
6,849
130,182
1888 ............
21,916
76,706
1,283
4,491
1,644
4I,IOO
9,148
228,700
23,560
117,806
10,431
233,191
1880 ............
9,221
32,274
2,100
7,350
1,390
34,750
7,723
193,075
10,611
67,024
9,823
200,425
1890 ............
1
12,546
43,911
3,793
13,276
1,138
28,450
9,166
229,150
13,68-4
72,361
12,959
242,426
! 1891 ............
13,295
46,533
939
3,287
1,116
27,900
654
16,350
14,411
74,433
1,593
19,637
| 1892 ............
12,659
44,307
337
1,180
1,753
43,825
1,232
30,800
14,412
83,132
1,568
31,980
! 1893 ............
14,300
50.050
270
945
2,500
62,500
1,518
37,950
16,800
112,650
1,788
33,895
i 1894 ............
14,550
50,925
446
1,561
3,216
80,400
947
23,675
17,766
131,325
1,393
2-5,236
1895 ............
17,712
61,992
599
2,097
2,405
60,125
530
''3,250
20,117
122,117
1,129
15,347
1.8»} ............
20,554
71,939
686
2,401
3,478
86,950
330
8,250
24,032
158,889
1,016
10,651
■ 1807 ............
22,133
77,466
846
2,961
3,951
98,775
1,163
29,075
26,084
176,241
2,009
32,036
! 1898 ...........
i
11,872
41,552
588
2,058
3,679
91,975
671
16,775
15,551
133,527
1,258
18,833
| 1800 ............
6,804
23,814
618
2,163
6,633
''65,825
3,296
82,400
13,437
189,639
3,914
84,563
1900 ............
9,673
33,856
233
816
4,958
123,950
995
24,875
14,631
157,806
1,228
25,091
1001 ............
9,607
33,625
406
1542 i
5,973
149,325
988
24,700
15,580
182,950
1,894
26,121
1 1002 ............
7,655
26,793
219
767
5,483
137,075
451
",275
13,138
163,868
670
12,042
1 1003 ............
10,101
35,354
410
1,467
5,313
132,825
577
14,425
15,414
163,179
896
15,892
1094 ............
5,443
19,05!
317
I,IIO
8,887
222,175
373
9,325
14,380
241,226
690
10,436
1905 ............
7,646
26,761
221
773
4,526
"3,150
4,507
"2,675
12,172
139,911
4,728
113,448
1998 ............
6,874
24,059
354
i,239
6,246
156,150
5,435
135,875
13,120
180,209
5,789
137,114
1907 ............
5,287
63,444
211
4,220
7,535
119,390
3,041
28,696
12,882
182,834
3,252
82,918
Medeltal
1871-75 ......
13,104
46,241
730
2,577
_
_
_
13,104
46,241
730
2,577
1886 -90 ......
16,005
56,018
2,216
7-755
1,322
33,050
7,020
»75,505
17,327
89,088
9,236
183,260
1301-05 ......
8,090
28,317
316
i,io3!
6,036
150,910
1,379
34,480
14,127
179.227
1,686
35,588
II. In- och utförsel.
209
Pomerans-
P
0 m
a d
a.
blomvatten.
I kärl om 3 kg.
och där öfver.
I mindre kärl.
Summa pomada.
Införsel
Införsel
. Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
kilo gr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
__
_
__
_
_
_
3,449
14,602
93
382
1871
2,932
4,483
—
—
—
—
—
—
4,488
18,477
1,127
4,639
1875
1,908
2,917
—
—
—
—
—
—
3,010
12,392
180
742
1880
2,196
3,294
—
—
—
—
—
—
3,103
12,412
—
—
1885
2,351
3,527
—
—
—
. —
—
—
2,390
9,560
—
—
1886
2,091
3,137
—
—
—
—
—
—
2,324
9,296
187
748
1887
1,898
2,847
—
—
—
—
—
—
2,492
9,968
139
556
1888
2,282
3,423
—
—
—
—
—
—
2,195
8,780
159
636
1889
2,330
3,495
—
—
—
—
—
—
3,061
12,244
382
1,528
1890
2,416
3,624
—
—
—
—
—
—
2,754
11,016
219
876
1891
2,463
3,695
—
—
—
—
—
—
2,644! 12,444
235
1,410
1892
2,039
3,059
1,054
4,216
1,229
7,374
175
1,050
2,283 11,590
175
1,050
1893
1,912
IJ2I
863
3,452
1,363
8,178
212
1,272
2,220
11,630
212
1,272
1884
4,019
3,617
1,089
4,356
1,246
7,476
242
1,452
2,335
11,832
242
1,452
1895
2,047
1,842
1,055
4,220
1,450
8,700
114
684
2,505
12,920
114
684
1896
2,557
2,301
1,288
5,152
1,495
8,970
135
810
2,783
14,122
135
810
1897
3,245
2,921
1,288
5,152
1,683
10,098
259
1,554
2,971 15,250
259
1,564
1898
3,006
2,705
2,089
8,356
2,007
12,042
123
738
4,096
20,338
123
738
1899
2,402
2,162
1,912
7,648
1,923
11,538
81
486
3,835
19,186
81
486
1900
2,320
2,088
1,340
5,360
1
2,952
I7JI2
2
12
4,292
23,072
2
12
1901
3,183
10
bo
C\
Cr»
1,078
4,312
:
3,318
19,908
—
—
4,396 24,220
—
1902
3,096
2,786
1,887
7,548
3,218
19,308
—
—
6,105 28,856
—
—
1903
3,745
3,37i
2,257
9,028
3,721
22,326
—
—
5,978
31,354
—
_
1904
3,970
3-573
1,808
7,232
4,051
24,306
58
348
5,859
31,538
58
348
1905
•
3,478
3,130
2,072
8,288
4,846
29,076
—
—
6,918
37,364
—
—
1906
4,430
8,860
2,312
6,936
6,148
43,036
52
624
8,460
49,972
52
624
1907
1,485
2,271
_
i
i
_
_
3,855 15,951
292
1,202
Medeltal
1871-75
j 2,190
3,286
—
—
—
—
—
2,492
9,970
173|
694
1886-90
1
3.262
2,937
1,674
6,696
3,452
20,712
12
72
5,126
1 27,408
12
72
1901-05
27
210
II. In- och utförsel.
Kautschuk- och guttaperkaarbeten.
Tråd, rör, slangar m.
m.
Skifvor af 1 mm. tjocklek
eller däröfver.
Skifvor af
mindre tjocklek.
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
Införsel
kilo gr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
1871............
488
3.734
_
_
_
_
_
—
—
1875............
6,505
41,527
—
—
—
—
—
—
—
__
1880............
6,531
39,194
166
975
—
—
—
—
—
—
1885............
38,393
230,358
—
—
6,904
24,164
—
—
374
1,758
1886 ...........
18,523
111,138
125
750
6,961
24,364
—
—
202
949
1887............
19,504
117,024
169
1,014
5,294
18,529
—
—
191
898
1888............
26,263
157,578
375
2,250
9,413
32,946
—
—
141
663
1889............
29,590
177,540
158
948
11,235
39,323
—
—
195
917
1890............
31,473
188,838
230
1,380
10,665
37,328
—
—
386
1,814
1891............
38,023
228,138
797
■^1
CO
10
14,586
51,051
—
—
226
1,062
1892............
53,046
265,230
1,226
6,130
19,103
66,861
—
—
692
3,252
1898............
74,519
372,595
1,625
8,125
21,022
73,577
—
—
1,289
6,058
1894............
87,966
439,830
3,430
17,150
27,245
95,358
—
—
2,023
9,508
1895...........
91,057
455,285
2,554
12,770
31,591
110,569
65
228
2,508
11,788
1898............
92,570
462,850
3,904
19,520
46,281
161,984
123
431
2,900
13,630
1897............
121,296
606,480
5,570
27,850
39,659
138,807
^ 62
217
2,937
13,804
1898............
139,589
697,945
3,428
17,140
47,160
165,060
—
—
6,393
30,047
1899............
130,242
716,331
5,774
31,757
50,286
226,287
—
—
2,291
11,455
1900............
133,377
733,574
48,232
265,276
71,666
354,747
—
—
4,437
22,185
1991............
118,997
773,48i
5,412
35,178
54,779
295,807
—
—
3,004
18,024
1902............
115,064
747,916
7,767
50,486
63,563
343,240
—
—
4,819
28,914
1903............
112,780
733,070
3,286
21,359
132,691
716,531
—
—
4,474
26,844
1904............
106,023
689,150
5,710
37,H5
120,083
648,448
—
—
837
5,022
1905............
109,237
753,735
4,643
32,037
80,814
484,884
119
714
2,686
17,459
1906............
142,502
983,264
3,896
26,882
118,312
709,872
—
—
1,798
11,687
11)07............
161,405
482,376
6,965
19,787
104,454
340,332
1,275
4,208
6,549
75,786
Medeltal
1871-75......
3,409
22,135
2
13
—
—
—
—
—
—
1886 -itO......
25,071
150,424
211
1,268
8,714
30,498
—
—
223
1,048
1901—05......
112,420
739,470
5,364
35,235
90,386
497,782
24
143
3,164
19,253
IL In- och utförsel.
211
Kautschuk- och guttaperkaarbeten (forts.).
Bärnsten,
arbetad.
Andra slag (galosch^!'' m. m.)
Summa kautschuk- och guttaperka-  arbeten utom tråd och rör m. m.
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
Införsel
kilo gr.
kronor.
kilo gr.
kronor.
kilo gr.
kronor.
kilo gr.
kronor.
kilogr.
kronor.
_
_
_
49,954
309,843
96
58°
18
1871
—
—
—
—
101,715
592,492
651
3,700
—
2
1875
—
—
—
—
129,384
735,171
1,816
10,914
—
175
1880
249,075
1,246,028
236
1,180
256,353
1,271,950
230
1,180
8
800
1885
204,544
1,022,918
433
2,165
211,707
1,048,231
433
2,165
13
1,300
1886
213,016
1,-065,413
326
1,630
218,501
1,084,840
826
1,630
10
1,000
1887
286,465
1,432,906
231
1055
296,019
1,436,515
231
1,155
6
600
1888
353,871
1.769,648
976
4.880
865,391
1,809,888
»76
4,880
3
300
1889
313,308
1,566,666
945
4,725
324,359
1,605,808
945
4,725
7
700
1890
333,576
1,668,155
503
2.515
348,888
1,720,268
503
2,515
9
900
1891
300,267
1,651,469
384
2,112
320,062
1,721,582
384
2,112
2
200
1892
279,091
1,535,001
29,049
159,770
301,402
1,614,636
29,049
159,770
6
600
1893
279,154
1,535,347
59,371
326,541
308,422
1,640,213
59,371
326,541
10
1,000
1894
302,470
1,663,585
113,157
622.364
336,569
1,785,942
113,22*2
622,592
6
600
1895
272,850
1,500,675
140,160
770,880
822,031
1,676,289
140,283
771,311
—
—
1896
254,840
1,401,620
270,800
1,489,400
297,436
1,554,231
270,862
1,489,617
2
200
1897
305,803
1,681,917
126,021
693,116
359,356
1,877,024
126,021
693,116
4
4OO
1898
347,802
2,086,812
75,394
452,364
400,379
2,324,554
75,394
452,364
6
600
1899
347,653
2,085,918
67,486
404,916
423,756
2,462,850
67,486
404,916
3
300
1900
315,814
1,894,884
186,613
1,119,678
373,597
2,208,715
186,613
1,119,678
3
300
1901
271,238
1,627,428
289,225
1-735,35°
339,620
1,999,582
289,225
1,735,350
1
IOO
1902
284,022
1,704,132
482,021
2,892,126
421,187
2,447,507
482,021
2,892,126
1
IOO
1903
285,584
1,713,504
451,114
2,706,684
406,504
2,366,974
451,114
2,706,684
—
—
1904
297,939
1,936,604
781,745
5,o8i,343
381,439
2,438,947
781,864
5,082,057
—
—
1905
271,886
1,767,259
555,555
3,611,108
391,996
2,488,318
555,o55
3,611,108
—
—
1906
310,080
1,454,266
512,277
1,795,191
421,083
1,870,384
513,552
1,799,399
1
50
1907
Medeltal
—
—
—
—
78,611
466,377
395
2,458
—
68
1871-75
274,241
1,371,510
582
2,911
283,177
1,403,056
582
2,911
8
780
1886-90
290,919
1,775,310
438,144
2,707,036
384,469
2,292,345
438,167
2,707,179
1
IOO
1901-05
212
II. In- och utförsel.
Trävaror,
oarbetad e,
af furu eller gran.
Timmer och mastträ. 25 om.
eller mera i lillända!!.
Spiror och mindre timmer.
Bärlingar, bandstakar
m. m.
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
kbm.
kronor.
kbm.
kronor.
kbm.
kronor.
kbm.
kronor.
kbm.
kronor.
kvant.
kronor.
styck.
1871 ......
117
2,231
145,120
2,772,645
7
97
19,837
272,884
—
—
11,770
5,885
1875 ......
2,119
40,485
113,897
2,176,100
1,156
15,904
13,217
181,822
19
360
9,001
4,501
1880 ......
1.528
29,188
122,367
3.740,669
452
6,224
80,770
587,895
—
—
27,054
13,527
kbm.
1885 ......
7,148
214,440
134,646
4,545,649
1,092
27,300
22,004
382,209
—
—
1,342
14,762
1886 .....
1,022
30,660
129,732
4,052,828
444
11,100
31,232
468,480
1
11
1.387
15-257
1S87 ......
7,200
216,000
162,018
2,430,270
52
1.300
28,640
334,228
24
264
553
6,083
1888 ......
8,256
247,680
194,822
6,604,466
984
24,600
34,320
637,666
—
—
801
8,8n
1889 ......
835
25,050
127,091
4.619,758
4,532
113,300
38,932
592.545
—
—
121
1,331
1890 ......
20,017
600,510
164,053
5,741,855
11,721
293,025
28,838
519,084
2
22
174
1,914
1891 ......
5,169
155,070
126,885
3,628,911
5,808
145,200
37,132
356,467
—
—
633
6,963
1892 ......
10,182
343,541
168,436
5,683,031
7,355
71,344
46,364
449,731
—
—
714
7,854
1893 ......
16,551
525,494
118,802
3,771,963
6,916
69,160
47,677
476,770
—
—
691
7,601
1894 ......
20,912
663,956
80,463
2,554,70°
8,359
83,590
47,711
477,110
—
—
567
6,237
1895 ......
31,586
1,160,786
97,638
3,588,197
12,075
147,919
64,042
784.515
—
621
6,831
1896 ......
43,581
1,361,906
97,919
3,059,969
29,162
386,397
65,917
873,400
—
—
420
4,620
1897 ......
91,388
2,997,526
99,656
3,268,717
44,774
626,836
57,425
803,950
—
—
308
3,388
1898 ......
45,449
1,461,185
95,934
3,084,278
76,076
1,076,475
71,426
1,010,678
—
—
580
6,380
1899 ......
28,799
944,607
48,305
1,584,404
43,622
643,425
71,376
1,052,796
—
—
307
3,377
1900 ......
54,639
1,792,159
35,086
1,150,821
53,698
792,046
80,387
1,185,708
—
—
431
4,741
1901 ......
3,777
90,346
43,536
1,041,381
105,335
649,917
58,452
360,649
—
—
124
1,364
1802 ......
3,686
75,563
89,786
1,840,613
80,552
982.734
128,204
1,564,089
—
—
1,971
21,681
1903 ......
4,484
97,975
128,229
2,801,804
111,775
1,352,478
145,367
1,758,941
—
—
313
3,443
1904 ......
1,908
40,488
59,571
1,264,097
62,444
812,396
179,393
2,333,903
—
—
1,671
18.381
1905 ......
572
11,926
37,774
787.588
79,687
1,079,759
156,003
2,113,841
—
—
1,024
n.264
1806 ......
9,201
205,642
53,512
i,i95,993
63,870
1,073,016
193,124
3,244,483
—
—
1,037
11,407
1907 ......
19,139
421,058
104,955
2,309,010
141,145
2,399,465
126,999
2,158,983
—
—
284
4,260
Medeltal
1871—75
1,097
20,957
135,967
2,597,765
941
12,949
17,021
261,660
4
72
—
—
1886-80
7,466
223.980
155,543
4.689,835
3,547
88,665
32,392
510,401
5
59
607
6,679
1901-05
2,885
63,260
71,779
1,547,097
87,959
975,457
133,484
1,626,285
-
_
1,021
n .227.
II. In- och. utförsel.
213
Trävaror, oarbetade,
af furu eller gran
(forts.).
Telegrafstolpar.'')
Årträ eller ämnen
till åror.
Bjälkar, 20 cm. eller mera
midtpå.
Införsel
Utförsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
kbm.
kronor.
kbm.
kronor.
kvant.
kronor.
kbm.
kronor.
kbm.
kronor.
styck.
i
—
—
—
38,938
29,204
18
350
218,540
3,674:348
1871
—
—
—
35,284
26,463
311
5,950
214,814
6,074,220
1875
—
—
—
—
17,361
21,7 01
1,054
20,133
205,333
4:314,938
18.80
—
—
196
2,352
kbm.
315
4,725
875
17,500
139,233
3,088,188
1885
—
—
245
2,940
285
2,679
261
5,220
108,550
2,164,487
1886
—
—
—
—
412
4,128
77
1,540
86,008
1,636,732
1887
—
—
50
600
194
1,884
306
6,120
90,246
1,882,532
1888
—
—
450
5,400
190
1,816
27
540
128,930
2,884,164
1889
—
221
2,652
77
711
589
11,780
102,661
2,328,351
1890
—
—
5,566
66,792
168
941
58
1,160
88,148
2,344,737
1891
_
—
4,989
59,868
191
2,865
726
17,649
83,840
2,038,150
1892
—
—
3,760
45,120
547
8,205
8
206
87,232
2,241,862
1893
2,323
27,876
424
6,360
338
8,687
62,008
i,593,6o6
1894
_
3,202
38,424
325
4,875
—
—
57,640
1,354,540
1895
—
3,910
46,920
146
2,190
34
770
64,214
1,454,447
1896
—
13,233
158,796
636
9,540
8
182
71,384
1,627,555
1897
—
—
5,301
63,612
88
1,320
-
44
I,OI2
67,159
1,544,657
1898
—
—
6,189
74,268
195
2,925
70
1,621
69,767
1,615,106
1899
—
—
966
n.592
538
8,070
—
—
67,241
1,825,593
1900
—
—
3,124
37,488
387
5,805
158
4,904
63,308
1,965,080
1901
—
—
3,516
42,192
282
4,230
107
3,157
67,724
1,997,858
1802
12
144
2,310
27,720
205
3,075
842
27,323
62,044
2,013,328
1903
—
—
6,048
72,576
546
8,190
213
5,685
51,027
1,361,911
1904
290
3,48°
8,759
105,108
733
10,995
220
5,115
56,059
1,303,372
1905
—
_
6,113
73,356
573
8,595
78
2,044
80,537
2,110,069
1906
—
3,853
69,354
839
10,068
70
2,170
54,626
1,693,406
1907
Medeltal
—
—
—
—
—
—
867
16,569
251,526
6,786,547
1871-75
—
193
2,318
232
2,244
252
5,040
103,279
2,179,253
1886-90
60
725
4,751
57,017
431
6,459
308
9,237
60,032
1,728,310
1901-05
!) Före 1885 icke särskild! specificerade.
214
II. In- och utförsel.
Trävaror,
oarbetade, af
furu
eller
gran (forts.).
Sparrar, under 20 om.
midtpå.
Syllar (sleepers).
G-rufstolpar.
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
Införsel
kbm.
kronor.
kbm.
kronor.
kbm.
kronor.
kbm.
kronor.
kbm.
kronor.
1871................
_
_
159,975
2,139,519
_
_
7,524
IIS,OOI
_
_
1875...............
202
3,086
165,118
3,533,275
14,176
216,676
6,389
97,661
790
7,543
1880...............
975
14,900
197,797
2,569,776
331
5,065
13,057
199,574
164
1,649
1885...............
878
13.170
209,860
2,627,447
370
5,550
10,232
97,204
166
1,660
1886...............
225
3,375
141,866
1.458,382
13,545
203,175
10,763
118,393
—
—
1887...............
99
1,485
172,834
2,175,980
179
2,685
7,489
90,018
38
380
188S...............
339
5,085
203,550
2,688,896
300
4,500
13,141
118,269
—
—
1889...............
78
1,170
210,197
2,982,695
—
—
14,116
127,044
27
270
1890...............
240
3,600
162,048
2,286,497
40
600
11,941
122,156
68
680
1891...............
206
3,090
196,166
3,020,957
5
75
6,998
101,471
41
4IO
1892...............
205
3,126
238,637
3,639,214
—
—
4,439
66,585
38
313
1893...............
186
3,013
221,443
3.587,377
—
—
7,861
101,407
38
279
1894...............
321
5,200
238,800
3,868,560
8
103
4.656
60,062
150
1,103
1895...............
166
1,868
227,275
2,556,844
—
—
30,146
479.321
—
—
1896...............
309
3:322
236,823
2,545,847
3
48
34,863
554,322
20
164
1897...............
82
894
223,843
2,439,889
6
98
61,792
1,007,210
4,050
36,450
1898...............
1,147
13,191
251,382
2,890,893
—
—
50,736
791,482
—
—
1899...............
56
700
299,779
3.747,238
—
—
47,951
915,864
84
966
1900...............
1,856
31,366
278,904
4.713,478
5,179
74,578
44,937
647,093
i —
—
1901...............
339
6.II9
222,764
4,020,890
1,657
21,955
31,534
417,826
30
259
1902...............
82
1,402
289,520
4,950,792
889
12,891
34,401
498,815
2
18
1903..............
960
16,560
335,067
5,779,906
171
3,249
38,305
727,795
—
—
1901...............
265
3,821
345,788
4,986,263
5
88
44,000
.770,000
—
—
1905..............
79
1,114
359,430
5,067,963
57
1,026
66,340
1,194,120
-
—
1900...............
248
4,439
374,322
6,700,364
435
8,961
59,510
1,225,906
—
—
1907...............
Medeltal
932
16,776
371,706
6,690,708
200
3,800
63,894
1,213,986
—
—
187! - 75.........
140
2,144
191,808
3,833,443
9,315
142,384
9,659
147,629
192
1,836
1886-90.........
196
2,943
178,099
2,306,490
2,813
42,192
11,490
115,176
27
266
1901-05.........
345
5,803
310,514
4,961,163
556
7,842
42,916
721,711
6
55
II. In- och. utförsel.
215
Trävaror, o
arbetade, af furu eller gran (forts.).
Grufst
Plantor och bräder, obyflade,
21 om. och däröfver breda,
af furu.
af
gran.
Utförsel
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
kbm.
kronor.
kbm.
kronor.
kbm.
kronor.
kbm. j
kronor.
kbm. j
kronor.
166.724
1,592,697
_
_
—
—
—
18.1
193,924
1,852,542
—
—
—
—
—
—
—
—
1875
385,832
2,358,928
—
—
—
—
—
—
—
''—
1880
398,078
3,073,162
—
—
—
—
—
—
—
—
1.885
453,700
3.289,325
—
_
|
—
—
—
—
—
—
1886
441,858
3,534,864
—
—
—
—
—
—
—
1887
456,485
4.345.738
—
—
—
—
—
—
•—
1888
606,957
4,977,047
—
—
-
—
—
—
—
—
1889
609,743
4,560,878
—
—
—
—
—
—
—
1890
661.286
5,455,610
_
—
—
—
—
—
—
1891 j
733,150
6,041,156
—
—
—
—
—
—
—
—
1892
1
713,147
5,241,630
—
—
. —
—
—
—
—
—
1808
1
864,473
6,353,877
—
—
—
—
—
—
—
—
1894 i
752,401
6,395,409
—
—
—
—
—
—
—
1895
1
796,787
6,533,653
—
—
—
—
—
—
—
—
18%
766.293
6,896,637
—
—
—
—
—
—
—
—
1897
793.528
7,300,458
—
—
—
—
—
—
—
—
1898
895,569
10,299,044
—
—
—
—
—
—
—
—
1899
1,104,779
u.213,507
—
—
—
—
—
—
1J100
!
973,885
8,394,889
_
_
—
—
—
—
1901
1,037,048
9,229,727
—
772,097
30,034,573
—
-
235,210
7,244,468
1902
i
1.022.422
10,070,857
—
803,069
34,612,274
—
1 —
236,721
7,480,384
1903
1.073.579
9,286,458
4,484
156,133
585,072
20,395,536
1,836
50,765
222,527
6,152,872
1004
1
721,236
|
4,760,158
3,234
103,488
691,670
22,133,440
393
10,552
253,507
6.806,663
1005
803,766
7,233,894
4,607
162,166
795,336
27,995,827
1,081
33,457
237,113
7,338,647
1906
712.275
6.944,681
2,314
85,618
605,055
22,387,035
1,451
48,605
178,670
5,985,443
1907 I
Medeltal i
245.838
2,348,472
—
—
—
-
—
—
—
—
1871-75
513,749
4,141,570
—
—
—
—
—
—
j -
—
1886—90
965,634
1
8,348,418
3,859
129,810
712,977
i 26,793,956
1,115
130,659
| 236,991
6,921,097
1901-05
216
II. In- och utförsel.
Trävaror, oarbetade, af furu
eller gran (forts.).
Battens och bräder, ohyflade, 15—
21 om. breda,
af furu.
af gran.
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
kbm.
j kronor.
kbm.
kronor.
kbm.
kronor.
kbm.
kronor.
1871...............
1875...............
—
_
—
_
_
1880...............
—
_
_
| _
1885...............
—
—
—
—
—
—
—
1880...............
_
■
1887...............
—
—
—
_
__
1888...............
—
—
_
_
_
1.889 ..............
—
—
—
_
_
1890...............
—
—
—
—
—
—
—
—
1891...............
_
_
1892...............
—
—
_
_
_
1 1893...............
—
—
_
_
_
| 1894...............
—
—
—
_
_
1895..............
—
—
—
—
—
—
—
—
j 1890...............
_
__
1897..............
—
—
_
_
| 1898...............
—
—
—
_
_
| 1899...............
—
—
—
_
_
; 1900...............
—
—
—
—
—
—
—
—
| 1901...............
—
—
—
—
_
_
; 1902..............
—
1,039,852
27,868,034
—
—
716,178
16,543,712
1908...............
— 1
—
1,046,048
30,701,509
—
—
686,102
18,078,788
! 1901..............
8,874
241,550
873,456
23,775,472
662
15,703
669,907
15,890,194
: 1905...............
7,250 1
1
194,663
922,588
24,771,488
268
6,486
723,441
17,507,272
1900...............
5,536
168,848
956,387
29,169,804
1,162
31,723
1
734,069 j
20,040,084
1907...............
7,834
266,356
861,300
29,284,200
2,768
79,580
601,595 |
17,295,856
Medeltal
i
1S71-75.........
—
—
—
—
_
_
1888—90.........
—
—
—
_
_
_
_
1901-05.........
8,062
218,107
970,486 !
26,779, 126
465
11,095
698,907 1
17,004,992
II. In- och utförsel.
217
Trävaror, oarbetade
af furu eller gran (forts.).
Battens, scantlings och bräder
ohyflade, under 15 cm. breda,
Summa plankor, hattens och
af furu.
af
gran.
bräder, ohyflade.
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
kbm.
kronor.
kbm.
kronor.
kbm.
kronor.
kbm.
kronor.
kbm.
kronor.
kbm.
kronor.
—
—
—
—
—
_
_
_
_
1871
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1875
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
-
—
1880
—
—
—
—
—
—
—
—
3,875
100,980
3,264,163
72,513,368
1.885
—
—
—
—
—
—
—
—
3,616
93,585
3,074,541
56,469,070
1880
—
—
—
—
—
—
—
—
3,287
88,855
3,284,189
64,836,902
1887
—
—
—
—
—
—
—
—
4,042
106,460
3,791,541
84,222,784
1888
—
—
—
—
—
—
—
—
6,406
168,800
3,830,713
89,967,652
1889
—
—
—
—
—
—
—
—
13,392
356,295
3,829,014
81,540,768
1890
—
—
—
—
—
—
—
—
12,400
329.350
4,097,464
85,575,411
1891
—
—
—
— ;
—
—
—
—
9,259
191,398
3,705,396
81,688,430
1892
—
—
—
— 1
—
—
—
—
9,731
212,412
3,882,513
86,728,236
1893
—
—
—
— !
—
—
—
—
13,694
310,040
3,880,986
89,677,283
1894
—
—
—
—
—
__
—
11,046
236,632
3,907,925
86,960,307
1895
—
—
— ''
—
—
—
—
17,703
402,177
4,376,714
100,618,947
1896
—
—
—
—
—
—
—
6,514
155,806
4,666,302
116,849,026
1897
—
—
—
—
—
_
—
6,870
168,6ix
4,296,971
111,661,915
1898
—
—
—
—
—
—
—
12,723
293,555
4,261,380
101,852,362
1899
—
—
—
— !
—
~
9,779
256,954
4,257,603
113-371,886
1900
—
—
—
—
—
—
—
10,147
254,040
3,688,539
94,923,334
1901
769,674
14,546,839
—
—
619,492
10,965,008
12,809
303,870
4,152,503
107,202,634
1902
—
762,430
17,459,647
—
—
657,630
14,106,164
28,530
693,686
4.192,000
122.438,766
1903
4,610
101,697
726,951
16,036,539
798
16,215
641,165
13,028,473
21,264
882,063
3,719,078
95.279,086
1904
3,064
69,553
682,962
15,503,237
1,843
38,887
675,612
14,255,413
16,052
423,629
3,949780
100,977.513
1905
2,769
73,932
751,795
20,072,927
2,349
59,665
729,068
18,518.327
17,504
829,791
4,203,768
123,135,616
1906
‘) 3,972
119,160
661,207
19,836,210
*) 2,485
'') 67,095
668,811
18,057,897
20,824
668,418
3,576,688
112,846,641
1907
Medeltal
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1871-75
—
—
—
—
—
—
—
—
6,149
162,799
3,562,000
75,407,435
1886—90
3,837
85,625
735,504
15,886,566
1,320
27,551
648,475
13,''088,765
17,760
45h458
3,940,380
104,164,267
1901-05
*) Häri hafva icke inräknats 1,202 kbm. sågade lådämnen till värde af 26,444 kr., hvilka icke specificerats
efter träslag. 2) Häri hafva icke inräknats 109,320 kbm. sågade lådämnen till värde af 2,405,040
kr., hvilka icke specificerats efter träslag.
28
218
II. In- och utförsel.
Trävaror, oarbetade, af furu. eller gran (forts.).
Bräder, hyflade, 21 cm. och
däröfver breda,
Bräder, liyflade,
15—21 cm. breda,
Bräder, liyflade, under
breda,
15 cm.
af furu.
af
gran.
af furu.
af
gran.
af
furu.
af gran.
-
Utförsel
Utförsel
Utförsel
Utförsel
Utförsel
Utförsel
kbm.
kronor.
kbm.
kronor.
kbm.
kronor.
kbm.
kronor.
kbm.
kronor.
kbm.
kronor.
1871.........
_
1875........
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1880 .......
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1885.........
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
18S6.........
_
_
_
_
_
_
_
—
—
—
—
1887.........
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—*
1888.........
—
—
—
—
—.
—
—
—
—
—
—
—
1889.........
—
—
—
—
—
_
—
—
—
—
—
—
1890.........
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1891.........
__
—
—
_
! —
—
—
—
—
—
—
1892.........
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1893.........
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1894.........
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1895.........
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1896.........
_
_
_
_
_
_
__
_
—
—
—
1897.........
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
189S.........
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1899.........
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1900.........
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1901.........
—
_
—
—
—
—
—
—
—
1902.........
29,460
1,187,238
41,455
1,417,761
187,341
5,845,039
124,442
3,546,597
68,640
1,647,360
87,933
1,864,180
1903.........
24,640
1,011,472
48,829
1,711,456
255,388
8,478,882
146,240
4,482,256
96,297
2,720,390
94,390
2,581,567
1904........
20,229
742,202
43,845
1,351,303
184,262
5,715,807
145,368
4,186,598
70,731
1,883,567
106,927
2,797,210
1905.........
60,113
2,085,921
37,829
1,165,133
171,003
5,164,291
141,760
4,139,392
74,019
2,061,429
100,826
2,591,228
1900.........
44,242
1,667,923
27,324
960,439
177,762
5,892,810
136,437
4,270,478
61,740
1,883,070
97,265
2,621,292
11)07.........
Medeltal
23,699
936,111
29,675
1,068,300
158,860
5,440,955
155,211
5,238,371
73,866
2,363,712
88,074
2,254,146
1871-75...
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1886—90...
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1901-05
33,611
1,256,708
42,990
1,411,413
199,499
6,301,005
139,452
4,088,711
77,422
2,078,186
97,519
2,458,546
II. In- och utförsel.
219
Trävaror,
oarbetade, af furu eller gran (forts.).
Summa
bräder, hyllade.
Summa plankor, b ättens och bräder,
ohyflade och hyflade.
Bräd- ocli plankstump.
Utförsel
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
kbm. |
kronor.
lcbm.
kronor.
kbm.
kronor.
kbm. |
kronor.
kbm.
kronor.
5,532
114,158
2,114,485
45,246,917
1
_
87,605
569,078
1871
—
—
6,380
131,647
2,149,030
68,979,181
23
147
136,556
887,066
1875
—
—
8,173
168,648
2,732,120
73,079,238
139
901
163,700
1,063,395
1880
124,147
3,113,607
3,875
100,980
3388,310
75.626,975
197
1:379
244,379
1,493,113
1885
148,456
3,417,457
3,616
93,585
3,222,997
59,886,527
1,152
8,064
240,828
1,442,560
1886
169,514
3,761,516
3,287
88,855
3,453,703
68,598.418
936
6,552
251,006
1,759,552
1887
188,394
4,651,448
4.042
106,460
3,979,935
88,874,232
296
2.072
258,174
1,706,530
1888
201,065
5,420,712
6,406
168,800
4,031,778
95,388,364
1,232
8,624
329,774
2,258,952
188!)
258,620
6,706,017
13,392
356,295
4,087,634
83,246,735
152
1,064
337,026
2,028,897
1890
274,751
6,154,422
12,400
329,350
4,372,215
91,729,833
149
1,043
350,008
1,785,041
1891
231,077
5,400,269
9,259
191,398
3,936.473
87,088.699
2,193
11,689
363,611
1,938,047
1892
254,298
5,922,600
9,731
212,412
4.136,811
92,650.836
1,338
10,503
317,711
2,494,030
1893
288,711
7,073,420
13,694
310,040
4,169,697
96,750,703
1,643
12,898
362,203
2,843,294
1891
321,131
7.867,710
11.046
236,632
4,229,056
94,828.017
820
4,920
369,256
2,215,536
1895
436,547
II,I75,6o3
17,703
402,177
4,813,261
111,794,550
3,700
23,310
365,300
2,301,390
1896
456,160
12,498,784
6,514
155,806
5,122,462
129,347,810
4,129
27,664
358,692
2,403,236
1897
451,819
12,763,887
0,870
168,611
4,748,7!»
124,425,802
8,299
60,998
396,488
2,914,187
1898
531,785
14,012,535
12,723
293,555
4,793,165
115,864.897
8,677
64,210
340,867
2,522,416
1899
460,139
13,712,142
0,779
256,954
4.717.742
127,084,028
4,099
30,947
398,702
3,010.200
1900
539,000
15,614,830
10,147
254,040
4,227,539
110,538,164
4,700
33>793
395,777
2,845,637
1!»1
539,271
15,508,175
12,809
303,870
4,691,774
122,710,809
3,587
24,392
323,486
2,199,705
1902
665,784
20,988,023
28,530
693,686
4,857,784
143,424,789
1,012
6,831
404,976
2,733,588
1903
571,362
18,676,687
21,264
582,063
4.290,440
111,955,773
2,407
15,934
418,442
2,770,086
1901
585,550
17,207,394
16,052
423,629
4,585,830
118,184,907
46
320
381,739
2,653,086
1905
544,770
17,296,012
17,504
529.791
4,748,538
140,431,628
—
—
418,773
3,161,736
1906
529,385
17,301,595
20,824
666,418
4,106,023
130,148,236
457
4,342
348,121
3,307,150
1907
Medeltal
—
—
6,091
125,684
2,224,759
66,497,212
377
2,189
104,498
678,816
1871—75
193,210
4,791,430
6.149
162,799
3,755,209
80,198,865
754
5,275
283,362
1,839,298
1886-90
580,193
17,198,627
17,760
| 451,458
4,520,573
j 121,362,888
2,350
16,254
384,884
2,640,420
1901-05
220
II. In- och utförsel.
Trävaror, oarbetade, af furu eller gran (forts.).
Spjälved eller taksticks ämnen.
Lister, läkter och ribbor.
Stäfver (lagg- och botten-).
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
kbm.
kronor.
kbm.
kronor.
kvant.
kronor.
kvant.
kronor.
kvant.
kronor.
kvant.
kronor.
styck.
styck.
styck.
styck.
1871......
—
—
9,931
151,790
5,388
1,185
788,785
173,533
2,122
85
17,221,230
570,906
1875......
—
—
7,363
112,544
6,024
1,325
633,603
r39,393
232,712
6.982
23,303,856
712,492
1880......
—
—
7,000
106,992
3,550
781
1.118,318
178,931
90,338
2.712
31,580,138
996,270
kbm.
kbm.
kbm.
kbm.
1885......
—
—
1,238
18,570
355
7,100
11,840
113,664
317
7,925
27,171
679,275
1880......
—
—
1,922
28,830
no
2,200
17,359
347,i8o
1,890
47,250
23,015
575,375
1887.....
—
—
1,049
15,735
in
2,220
21,308
426,160
1,385
34,625
19,318
482.950
1888......
—
—
830
12,450
134
2,680
17,107
342,140
2,841
71,025
44,976
1,124,400
1889......
—
—
1,670
25,050
416
8,320
22,338
335,070
7,322
183,050
48,654
1,216,350
1890......
—
—
—
—
203
4,060
18,353
367,060
5.954
148,850
50,088
1,252,200
1891......
—
—
1,551
23,265
180
3,600
23,672
449,768
4,947
123,675
43,653
1,091,325
1892......
—
—
980
14,700
298
4,688
24,273
381,814
7,203
101,418
33,234
467,935
1893......
—
—
1,378
20,670
575
10,120
28,746
505,930
4,912
85,7r4
49,511
863,967
1894......
30
45°
588
8,820
210
3,696
25,824
454,502
7,545
131,660
40,872
713,216
1895......
—
—
1,223
18,345
308
4,004
30,770
400.010
7,686
84,546
43,963
483,593
1896......
12
180
6,239
93,585
679
11,204
29,886
493,H9
7,716
100,308
49,540
644,020
1897......
—
—
13,030
195,450
151
2,763
41,375
757,163
500
6,500
47,917
622,921
1898......
—
—
14,369
215,535
217
4,080
42,912
806.746
2,223
3L455
45,465
643,330
18!»......
—
—
12,804
192,060
143
2,746
46,888
900,250
2,687
39,096
33,040
480,732
1900......
—
—
21,245
318,675
112
2,470
43,300
954,765
598
9,688
46,484
753,041
1901......
—
—
11,156
167,340
132
2,544
45,762
881,834
6
96
38,233
608,669
1902......
105
i,575
17,687
265,305
350
6.545
69,852
1,306,232
1,594
26,939
50,171
847,890
1903......
—
—
16,185
242,775
477
8,681
72,574
1,320,847
3,099
51,908
71,069
1,190,406
1904......
—
—
11,773
176,595
201
3,232
65,311
1,050,201
2,758
42,473
71,256
1,097,342
1905......
—
—
9,291
139,365
190
3,154
71,863
1,192,926
74
1,206
82,605
1,346,462
1900......
—
—
9,784
146,760
172
3,724
67,919
1,470,446
1,397
28,289
82,138
1,663,295
1907......
2
20
12,183
121,830
209
5,225
55,710
1,392,750
—
—
92,697
2,456,471
Medeltal
1871-75
63
968
12,013
183,610
—
1,164
—
168,778
—
1,420
—
661,829
1886—90
—
—
1,094
16,413
195
3,896
19,293
363,522
3,878
96,960
37,210
930,255
11101—05
21
315
13,218
198,276
270
4,831
65,072
1,150,408
1,506
24,524
62,667
1,018,154
II. In- och utförsel.
221
Trävaror, oar betade, af furu eller gran (forts.).
1
Pappersved (cellulosakubb).
Ved.
Summa
pappersved och annan ved.
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
kbm.
kronor.
kbm.
kronor.
kbm.
kronor.
kbm.
kronor.
kbm.
kronor.
kbm.
kronor.
_
_
_
_
_
_
_
_
5,979
18,278
6,568
20,078
1871
—
—
—
—
—
—
—
—
8,956
27,378
8,824
26,976
1875
—
—
—
—
—
—
—
—
15,355
46,939
8,735
26,704
1880
—
—
—
—
—
—
—
30,946
154,730
9,221
46,105
1885
1 _
—
—
—
—
—
—
—
29,298
146,490
14,553
72,765
18,86
—
—
—
—
—
—
—
—
25,443
127,215
20,568
102,840
1887
—
—
—
—
—
—
—
26,951
134,755
20,757
103,785
1888
—
—
—
—
—
—
—
27,790
138,950
26,803
134,015
1889
—
—
—
—
—
—
—
33,171
165,855
16,514
82,570
1890
—
—
—
—
—
—
—
31,926
159,630
21,806
109,030
1891
—
—
—
—
—
—
—
—
30,088
150,440
24,407
122,035
1892
—
—
15,855
95,130
31,862
159,310
17,828
89,140
31,862
159,310
83,683
184,270
1893
—
—
31,789
190,734
41,459
207,295
19,547
97,735
41,459
207,295
51,336
283,469
1S94
1
—
—
14,108
84,648
40,427
202,135
21,536
107,680
40.427
202.135
35,644
192,328
1895
—
—
17,053
102,318
35,801
89,502
16,464
41,160
35,801
89,502
33,517
143,478
1896
—
—
29,909
179,454
38,348
95,870
13,066
32,665
38,348
95,870
42,975
212,119
1897
—
—
10,420
62,520
43,274
108,185
16,156
40,390
43,274
198,185
26,576
102,910
1898
—
—
29,035
174,210
62,742
156,855
19,131
47,828
62,742
156,855
48,166
222,038
1899
—
—
5,278
31,668
53,976
134,940
30,914
77,285
53,976
134,940
36,192
108,953
1800
—
—
11,240
67,440
42,626
106,565
24,398
60,995
42,626
106,565
35,638
128,435
1901
150
900
27,984
167,904
38,657
96,643
20,677
51,693
38,807
97,643
48,661
219,597
1902
—
—
25,277
151,662
49,073
122,683
18,386
45,965
49,073
122,633
48.668
197,627
1803
—
—
24,839
149,034
49,032
122,580
15,975
39,938
49,032
122,580
40,814
183,972
1904
—
—
11,621
69,726
47,205
118,013
12,909
32,273
47,205
118,013
24,530
101,999
1905
—
—
11,782
70,692
41,279
103,198
13,019
32,548
41,279
103,198
24,SOI
103,240
19041
10
120
16,043
192,516
42,574
340,592
17,972
143,776
42,584
340,712
34,015
338,292
1907
Medeltal
—
—
—
—
—
—
—
—
9,378
28,667
8,305
25,387
1871-75
—
—
—
—
—
—
—
—
28,531
142,653
19,839
99,195
1886—90
30
180
20,192
121,153
45,319
113,297
18,469
46,173
45,849
113,477
38,661
167,326
1801—05
222
II. In- och utförsel.
Trävaror, oarbetade, af furu
eller gran (forts.).
Trävaror, oarbetade, af andra
inhemska träslag än furu och gran.
Andra slag.
Stäfver (lagg
och botten-).
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
kbm.
kronor.
kbm.
kronor.
kvant.
kronor.
kvant.
kronor.
styck.
styck.
1871 .........
—
—
—
59,205
8,590
536
2,136,958
113,959
1875 .........
—
336
—
30,696
99,804
8.374
1,288,397
75,010
1880 .........
—
—
—
1,819
42,296
3,057
1.068,176
54,622
kbm.
kbm.
1885 .........
2,174
21.74O
617
6,170
1,524
45,720
7,965
238,950
1886 .........
45
450
175
1750
5,511
165,330
6,308
189,240
1887 .........
23
230
2,329
23790
8,324
249,720
7,787
233,610
1,888 .........
35
350
5,371
53,710
230
6,900
9,194
275,820
1889 .........
49
490
8,716
87,160
10,430
312,900
6,481
194,430
1890 .........
1
IO
7,459
74,590
1,583
47,490
6,177
185,310
1891 .........
1
IO
5,206
52,060
558
16,74a
5,990
179,700
1892 .........
—
—
18,130
181,300
451
11,275
4,545
113,625
1893 .........
1,845
18,450
6,193
61,930
217
5,425
4,573
114,325
1891 .........
451
4,510
4,894
48,940
618
15,450
5,013
125,325
1895 .........
1,140
11,400
4,952
49,520
276
6,900
2,754
68,850
1896 .........
124
1,240
3,762
37,620
510
12,750
3,803
95,075
1897 .........
—
—
3,952
39,520
393
9,825
3,414
85,350
1898 .........
—
—
6,532
65,320
1,596
39,900
1,807
45,175
1899 .........
7
70
5,696
56,960
541
13,525
2,296
57,400
1900 .........
—
—
3,999
39,990
1,295
32,375
2,466
61,650
1901 .........
2
20
3,329
33,290
567
14775
1,473
36,825
1902 .........
37
370
3,175
31,750
470
11,750
3,225
80,625
1903 .........
37
370
3,407
34,070
614
15,350
4,296
107,400
1904 .........
—
—
5,157
51,570
759
18,975
2,831
70,775
1905 .........
—
—
3,763
37,630
1,595
39,875
2,873
71,825
1906 .........
—
—
6,001
60,010
1,148
28,700
2,702
67,550
1907 .........
—
—
83
8,300
3,938
143,038
2,328
116,400
Medeltal
1871—75 ...
—
202
—
83,387
—
2,764
—
105,044
1886—90 ...
31
306
4,810
48,100
5,216
156,468
7,189
215,682
1901-05 ...
15
152
3,766
37,662
801
20,025
2,940
73,490
II. In- och utförsel.
223
Trävaror, oarbetade, af andra inhemska träslag
furu och gran (forts.).
än
Trävaror,
oarbetade, af
utländska
Ved.
Andra
slag.
träslag,
alla slag.
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
Införsel
kbm.
kronor.
kbm.
kronor.
kbm.
kronor.
kbm.
kronor.
kbm.
kronor.
•
33,751
167,657
41,395
210,511
_
94,148
_
62,630
__
90,237
1871
41,755
207,418
60,102
307,412
—
247,698
—
109,117
—
126,210
1875
50,589
251,312
72,372
369,466
—
156,906
—
46,764
—
79,944
1880
75,201
752,010
69,392
693,920
11,417
171,255
2,406
36,090
2,379
H8.950
1885
70,892
708,920
74,087
740,870
18,883
283,245
3,628
54,420
1,295
64,750
1886
66,401
664,010
71,914
7I9,I4°
23,131
346,965
6,464
96,960
980
49,000
1887
74,937
749,370
76,408
764,080
15,064
225,960
10,156
152,340
1,494
74,700
1888
58,277
582.770
76,888
768,880
20,443
306.645
9,369
140,535
1,929
96,450
1889
57,448
574,480
68,927
689,270
24,406
366,090
5,559
83,385
1,964
98,200
1S90 1
61,528
615,280
72,207
722,070
21,626
324,390
16,749
251,235
1,831
91,550
1891
46,497
464,970
82,404
824,040
18,822
282,330
11,616
174,240
2,123
106,150
1892
56,003
560,030
88,457
884,570
20,796
311.940
11,229
168,435
1,973
98,650
1893 1
84,094
840,940
65,705
657,050
18,094
271,410
8,191
122,865
2,573
128,650
1894
70,673
706,730
61,822
618,220
25,519
382,785
22,930
343,950
2,634
131,700
1895
70,992
354,960
58,524
292,620
25,748
386,220
15,809
237,135
2,343
117,150
1896
69,175
345,875
53,182
265,910
30,209
453,135
10,553
158,295
3,527
176,350
1897
59,543
297,715
55,067
275,335
35,483
532,245
14,231
213,465
4,102
205,100
1898
68,763
343,815
46,102
230,510''
28,983
434,745
19,700
295,500
5,461
273,050
1899
73,171
365,855
54,190
270,950
45,081
676,215
25,809
387,135
4,143
207,150
1909
79,879
399,395
58,850
294,250
45,853
687,795
10,781
161,715
5,374
268,700
1901
76,437
382,185
57,422
287,1 io:
32,302
484,530
32,571
488,565
4,399
219,950
1902
84,240
421,200
50,040
250,200
41,860
627,900
17,952
269,280
3,902
195,100
1903
90,680
453,400
55,521
277,605
72,605
1,089,075
14,737
221,055
4,885
244,250
1904
101,045
505,22?
38,918
194,590
104,863
1,572,945
14,590
218,850
6,049
302,450
1905
81,922
409,610
40,794
203,970
58,595
878,925
21,748
326,220
6,289
314,450
1908
44,000
528,000
36,228
434,736
>) 72,447
2,028,404
15,683
675,392
6,761
1,149,115
1907
Medeltal
41,880
208,038
46,437
233,804
—
213,049
—
91,490
—
106,761
1871—75
65,591
655,910
73,645
736,448
20,385
305,781
7,035
105,528
1,532
76,620
1886-90
86,456
432,281
52,150
260,751
59,497
892,449
18,126
271,893
4,922
246,090
1901—05
l) Till största delen aspvirke.
224
II. In- och utförsel.
Fanerskifvor.
Tangent-
skifver
(af eben-  bolts).
Tunnbindararbeten.
Af furu eller
gran.
Af annat träslag.
Af furu eller
gran.
Andra slag.
Införsel
Införsel
Utförsel
Införsel
Införsel
Införsel
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
1871.........
79,334
171,387
_
56
_
_
_
_
1875.........
61
29
186,001
320,554
—
—
4
—
—
—
—
1880.........
-
126,551
206,382
—
—
54
—
—
—
—*
1885.........
30
15
179,392
396,633
—
—
220
206,868
23,687
19,092
2,864
1880.........
—
—
142,123
318,132
—
—
1,294
746,628
74,663
23,186
3,478
1 1887.........
7
4
112,774
232,118
—
480
396,530
39,653
18,768
2,815
i 1888.........
—
—
145,251
281,733
—
—
685
938,472
93,847
24,279
3,642
; 1889.........
159
80
107,582
210,613
—
—
1,280
1,829,499
182,950
90,955
13,649
1890.........
125
63
154,694
309,388
—
—
1,975
543,527
54,353
12,448
1,867
1891.........
182
9i
157,884
315,768
—
—
1,828
1,450,129
145,013
31,260
4,689
1892.........
—
—
141,097
282,194
—
—
1,850
564,754
56,475
10,206
1,531
1893.........
—
—
176,128
352,256
—
—
646
231,527
23,153
16,493
2,474
1894.........
—
—
190,416
380,832
—
—
1,600
194,770
19,477
15,032
3,255
1895.........
—
—
236,307
472,614
—
—
931
119,815
11,932
15,883
2,382
1896 ........
—
—
231,669
463.338
—
—
!,566
121,680
12.168
57,513
8,627
1897.........
—
—
305,668
611,336
—
—
1,691
7,450
745
34,723
5,208
1898.........
—
—
329,492
658,984
—
—
8,425
20,801
2,080
48,267
7,240
1899.........
—
—
302,669
605,338
—
—
3,014
10,738
1,074
22,882
3,432
1900.........
—
—
298,824
597,648
*
—
—
3,908
6,404
640
51,912
7,787
, 1901.........
—
—
254,629
509,258
—
3.96o
5,710
571
37,988
5,698
1902.........
—
—
262,151
524,302
—
—
3,179
8,791
879
30,514
4,577
1903.........
—
—
337,599
675,198
—
—
3,084
33,646
3,365
54,132
8,120
,1904 .......
—
—
382,411
764,822
—
—
4,539
27,073
2,707
45,596
6,839
190.5.........
—
—
384,687
769,374
13,415
26,830
3,902
32,014
3,201
68,144
10,222
1906.........
—
407,641
815,282
2,640
5,280
4,977
25,636
2,564
52,342
7,851
1907.........
304
91
521,211
509,891
32,931
40,206
8,748
30,959
9,288
55,754
62,130
Medeltal
1871—75...
564
265
111,524
251,254
—
—
202
—
—
—
—
1886 -90...
58
29
132,485
270,397
—
—
1,143
890,931
89,093
33,927
5,090
i 901 —05
—
324.295
648,591
18,145
26,830
3,733
21,447
2,144
47,275
7,091
II. In- och utförsel.
225
Summa
tunnbindararbeten.
Block och. läster
samt träskor.l)
Svarfvar- och bild-  huggeriarbeten,
ej specificerade.
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
kilogr.
kronor.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kronor. ■
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1871
_
_
_
_
_
—
—
—
—
_
187o
1880
255,960
28,851
47,905
—
14,083
—
345
24,938
149,628
49,630
1885
769,814
78,141
18,683
—
13,116
—
311
19,795
118,770
. 35,839
1880
415,298
42,488
25,892
—
12,124
—
370
18,616
111,696
30,014
1887
962,751
97,489
47,015
—
25,317
—
119
20,788
124,728
21,674
1888
1,920,454
196,599
39,114
24,493
24,493
—
—
25,007
150,042
24,036
1889
555,975
56,220
29,516
27,360
27,360
—
52
24,552
147,312
29,433
1890
1,481,889
149,702
82,987
35,673
35,673
—
—
22,532
135,192
76,276
1891
574,980
58,006
66,760
31,083
23,312
—
—
24,245
145,470
221,811
1892
248,020
25,627
144,429
41,151
30,863
—
—
16,570
99,420
304,752
1893
209,802
21,732
165,407
50,923
38,192
—
—
21,077
126,462
328,657
1891
135,198
14,314
106,203
51,174
38,381
—
—
16,370
98,220
267,800
1895
j 179,193
20,795
133,720
50,624
37,968
—
—
25,258
151,548
337,640
1890
42,173
5,953
186,025
76,479
57,359
—
—
21,359
128,154
366,597
1897
69,068
9,320
58,191
90,731
68,048
—
—
26,981
161,886
404,959
1898
33,620
4,506
75,068
80,709
60,532
—
—
31,175
187,050
553,900
1899
58,316
8,427
228,375
61,017
45,763
—
—
29,293
175,758
524,401
1900
1
43,698
6,269
135,302
80,427
60,320
—
—
18,891
113,346
530,936
1901
39,305
5,456
108,341
77,513
53,135
—
—
22,309
133,854
551,902
1902
87,778
11,485
18,163
85,580
64,185
—
—
17,621
105,726
499,996
1903
72,069
9,548
29,202
98,220
73,665
—
—
19,348
116,088
493,212
1904
100,158
13,423
6,201
88,793
66,595
904
678
27,980
167,880
510,975
1905
77,978
10,415
25,866
103,470
77,603
5,053
3,790
25,502
153,012
519,589
1900
86,713
71,418
29,040
129,385
64,717
22,709
12,114
30,037
238,895
700,374
1907
Medeltal
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1871—75
924,858
94,183
32,044
—
20,482
—
170
21,752
130,510
28,199
18S6—90
68,722
9,236
59,442
86,107
64,580
181
136
21,230
127,379
517,404
1901-05
’) Före 1893 endast block och läster.
29
226
II. In- och utförsel.
Möbler med stoppning.
Snickar arb. c
, andra arbetade trävaror.
Utan öfvertyg.
Med öfvertyg.
Summa
med eller utan
Af furu eller gran,
Summa
af furu eller
öfvertyg.
utan betsning.
med betsning.
gran.
Införsel
Införsel
Införsel
Införsel
Införsel
Införsel
kilo gr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
1871 ......
1875 ......
1880 ......
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
lss:,......
—
10,982
—
75,165
—
88,147
548,396
326,038
39,523
29,642
582,91!)
355,680
1886 ......
—
9,586
—
33,408
—
42,994
411,021
246,613
25,157
18,868
436,178
265,481
1887 ......
—
6,954
—
22,847
—
29,801
618,507
371,104
18,098
13,574
636,605
384,678
1888 ......
—
7,202
—
13,024
—
20,226
1,093,114
655,868
29,696
22,272
1.122,810
678,140
1889 ......
—
3,697
—
11,793
—
16,490
1,455,141
873,085
18,587
13,940
1,473,728
887,025
1890 ......
—
1,387
—
10,457
—
11,844
1,799,097
1,079,458
19,127
14,345
1,818,224
1,093,803
1891 ......
—
909
—
10,929
11,838
2,610,233
1,566,140
16,674
12,506
2,626,907
1,578,646
1892 ......
—
268
—
8,956
—
9,224
2,990,674
1,794,404
15,837
11,878
8,096,511
1,806,282
1893 ......
745
894
1,686
4,046
2,481
4,940
2,149,430
1,289,658
14,790
n.093
2,164,220
1,300,751
1894 ......
626
751
3,405
8,172
4,031
8,923
3,647,590
1,100,664
19,203
14,402
8,666,793
1,115,066
1895 ......
406
487
3,653
8,767
4,059
9,254
2,313,485
101,954
23,341
17,506
2,336,826
119,460
1896 ......
715
858
3,039
7,294
3,754
8,152
2,215,124
99,730
28,455
21,341
2,243,579
121,071
1897 ......
294
353
3,207
7,697
8,501
8,C50
1,365,615
74,125
32,309
24,232
1,397,924
98,357
1898 ......
426
511
4,626
11,102
5,052
11,613
128,300
47,303
35,626
26,720
163,926
74,023
189!» ......
517
620
5,281
12,674
5,798
13,294
90,429
23,314
40,165
30,124
130,594
53,438
1900 ......
433
520
4,287
10,289
4,720
10,809
77,728
21,172
43,670
32,753
121,898
53,925 j
u»oi......
630
756
3,539
8,494
4,109
9,250
102,775
24,634
44,768
33.576
147,543
58,210
1902 ......
906
1,087
3,713
8,911
4,01!»
9.998
137,063
39,276
30,416
22,812
167,479
62,088
1908 ......
810
972
4,426
10,622
5,230
11,594
91,626
23,079
33,776
25.332
125,402
48,411
1904 ......
656
787
4,973
11,935
5,02!»
12,722
138,205
34,067
45,625
34,219
183,830
68,286
1!)05 ......
834
1,001
5,365
12,876
0,19!»
13,877
127,793
28,588
57,951
43,463
185,744
72,051
1906 ......
1,538
1,846
6,485
15,564
8,023
17,410
121,896
36,603
46,427
34,820
168,323
71,423
1907 ......
*)
’)
x)
x)
79,519
61,665
52,426
65,533
131,945
127,198
Medeltal
1871—75
1886—JK)
—
5,765
—
18,306
—
24,071
1,075,376
645,226
22,133
16,600
1,097,509
661,825
1001—05
767
921
4,403
10,568
5,170
11,488
119,492
29,929
42,507
31,880
162,000
61,809|
l) Från och med år 1907 ej längre specificeradt.
II. In- och. utförsel.
227
Snickararbeten och. andra arbetade trävaror (forts.).
Af alm, ask,
björk, ek m. fl.
inhemska träslag.
Af päron, valnöt,
mahogny m. fl.
utländska träslag.
Summa
snickar-
arbeten
och
möbler.
Bygg-
nads-
material.
Alla
andra
slag
(möbler
m. m.).
Summa
snickar-
arbeten
och
möbler.
Summa
snickararbeten, möbler,
block och läster, tunn-  bindare svarfvar- och
bildhuggeri arbeten.
Införsel
Införsel
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kronor.
kronor.
kronor.
kronor.
kronor.
kronor.
—
—
—
—
_
—
_
133,470
710,598
1871
—
—
—
—
—
—
400,818
2,934,672
1875
—
—
—
—
—
—
—
517,858
4,700,344
1880
186,177
186,177
132,346
397,038
1,025,042
1,410,406
623,407
2,033,813
1,215,304
2,131,693
1885
144,453
144,453
83,741
251,223
704.151
1,280,493
478,413
1,758,906
914,178
1,813,739
1S86
128,020
128,020
80,429
241,287
783,786
1,459,126
602,107
2,061.233
950,074
2,117,509
1887
99,381
99,381
62,253
186,759
984,506
1,714,337
581,469
2,295,806
1,232,040
2,384.614
1888
82,192
82,192
40,536
121,608
1,106,315
2,322,393
666,844
2,989,237
1,477,449
3.052,387
1889
78,984
78,984
48,340
145,020
1,329,651
2,083,233
754,081
2,837,314
1.560.543
2,898,315
1890
97,246
97,246
58,691
176,073
1,863,803
2,815,242
849,329
3,664,571
2,184.370
3,823,334
1891
77,101
77,101
71,074
213,222
2,105,829
2,848,741
969,261
3,818,002
2,332,617
4,106,573
1892
84,205
84,205
115,035
345,105
1,735,001
2,610,776
1,203,504
8,814,280
1.890,911
4.263,461
1898
80,604
80,604
136,751
410,253
1,614,846
2,652,800
1,641,451
4,294,251
1,801,232
4,788,315
1894
87,321
87,321
158,404
475,212
691,247
3,193,571
1,811,225
6,004,790
842,162
5,378,799
1895
90,796
90,796
138,227
310,644
530,663
4,136,148
2,995,736
7,131,884
740,974
7,603,244
1890
117,368
117,368
175,866
392,406
616,181
4,573,939
2,976,704
7,550.643
807,647
8,103,265
1897
141,031
141,031
63,067
185,760
412,427
5,070,290
2,671,646
7,741,938
651,881
8.205,086
1898
176,933
176,933
70,024
208,670
452,335
5,501,973
3,767,660
9,269,633
704,423
9,898,601
1899
145,983
145,983
60,725
181,391
392,108
5,339,515
5,528,262
10,867,777
622,066
11,620,553
1900
154,962
154.962
58,996
175,947
398,389
4,588,297
4,586,543
9,174,840
578,304
9,841,078
1901
148,244
148,244
57,958
171,925
392,255
5,530,616
4,658,498
10,189,114
589,700
10,849,357
1902
209,019
209,019
62,951
187,822
456,846
8,176,594
5,424,214
13,600,808
638,242
14,118,967
1903
191,428
191,428
65.697
195,172
467,608
6.541,500
5,650,996
12,192,498
666,907
12,714,910
1904
219,262
219,262
67,805
201,998
507,188
5,559,092
5,015,434
10,574,526
755,086
11,092,380
1905
203,096
203,096
73,284
218,351
510,280
5,071,037
6,169,688
i 11,240,725
751,310
11,789,970
1906
U871,066
i) 716,729
45,707
263,475
2) 1,314,672
5,956,294
s)3,987,323
9,943,617
1,689,702
10,685,145
1907
Medeltal
—
—
—
_
—
—
—
—
^93,338
i,682,6So
1871-75
106,606
106,606
63,060
189,179
981,682
1.771,916
616,583
2,388,499
1,226,857
2,448,913
1886-90
184,583
184,583
62,681
186,573
444,453
: 6,079,220
5,067,137
[ 11,146,357
645,648
11,723,338
1901-05
!) Häri Uro inräknade 1,624,647 kg. tunnband till värde af 243,682 kr., hvilken vara icke för 1907 kunnat återföras på någon af
de i det föregående upptagna rubriker, men i den offic. statistiken för 1907 är särskild! specificerad. 3) Utom de i det föregående
omnämnda grupper äro här inräknade gevärstocksämnen m. fl. varor till sammanlagdt värde af 207,270 kr., hvilka i den offic. statistiken
för 1907 upptagits under särskilda rubriker. 3) Häri äro bl. a. inräknade byflade lådämnen till värde af 1,286,790 kr. Indika i den
offic. statitiken för 1907 kafva särskilt specificerats.
228
II. In- och utförsel.
T
ä n
d s
t i
c k
0 r.
Af trä.
Andra än af trä.
Summa
tändstickor.
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
kilo gr.
kronor.
kilo gr.
kronor.
kilo gr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
1871 ...
_
_
_
2,291
1,347
3,549,822
2,087,757
1875 ...
—
—
—
—
—
—
—
—
701
413
8,836,979
5,197,293
1880 ...
—
—
—
—
—
—
—
—
4,365
2,567
9,716,711
6,857,628
1885 ...
—
—
—
—
—
—
—
—
2,044
1,226
13,860,434
9,702,304
1886 ...
_
_
_
—
—
—
—
—
3,335
2,001
14,997,670
10,498,369
1887 . .
—
—
—
—
—
—
—
—
2,902
i,74i
12,599,843
8,819,890
1888 ...
—
—
—
—
—
—
—
—
2,986
1,792
13,231,261
9,261,883
1889 ...
—
—
—
—
—
—
—
—
4,372
2,842
11,385,090
6,831,054
1890 ...
—
—
—
—
—
—
—
—
2,984
1,790
13,117,966
7,870,780
1891 ...
—
—
—
—
—
—
—
—
1,862
1,117
13,460,966
9,422,676
1892 ...
—
—
—
—
—
—
—
—
2,436
1,822
15,398,006
10,778,604
1893 ...
767
460
13,096,422
7,857,853
350
525
—
—
1,117
985
13,096,422
7,857,853
1894 ...
4,804
2,642
13,367,331
7,352,032
902
1,353
—
—
5,706
3,995
13,367,331
7,352,032
1895 ...
3,408
1,704
15,202,190
7,601,095
449
674
—
—
3,857
2,378
15,202,190
7,601,095
1896 ...
1,260
567
12,954,718
5,829,623
681
1,022
—
—
1,941
1,589
12,954,718
5,829,823
1897 ...
4,291
1,931
14,885,202
6,698,341
652
978
—
—
4,943
2,909
14,885,202
6,698,341
1898 ...
1,308
589
15,958,335
7,179,001
443
665
—
—
1,751
1,254
15,953,335
7,179,001
1899 ...
1,296
583
17,355,444
7,809,950
824
1,236
—
—
2,120
1,819
17,355,444
7,809,950
1900 ...
851
383
18,801,477
8,460,665
613
920
—
—
1,464
1,303
18,801,477
8,460,665
1901 ...
3,108
1,399
17,600,588
7,920,265
486
729
—
—
3,594
2,128
17,600,588
7,920,265
1902 ...
1,718
773
17,290,330
7,780,649
69
IO4
—
—
1,787
877
17,290,330
7,780 649
1903 ...
950
428
18,648,105
8,391,647
445
668
—
—
1,395
1,096
18,648,105
8,391,647
1904 ...
13,464
6,193
16,951,447
7,797,666
115
173
—
—
13,579
6,366
16,951,447
7,797,666
1905 ...
5,137
2,363
18,685,337
8,595,255
725
1,088
200
300
5,862
3,451
18,685,587
8,595,555
1906 ...
3,295
1,648
20,033,417
10,016,709
237
356
—
—
3,532
2,004
20,033,417
10,016,709
1907 ...
2,142
1,153
21,772,803
11,280,775
611
917
—
—
2,753
2,070
21,772,803
11,280,775
Medeltal
1871-75
—
—
—
—
—
—
—
—
1,319
776
6,188,671
3,639,744
1886-90
—
—
—
—
—
—
—
—
3,316
2,033
13,066,366
8,656,395
[1901—05
4,875
2,231
17,835,161
8,097,096
368
552
40
60
5,243
2,784
17,835,201
8,097,156
II. In- och utförsel.
229
T r
ä m a s s
a.
Kemisk,
Mekanisk,
torr.
våt.
torr.
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
Införsel
kilogr.
kronor.
kilo gr.
kronor.
kilo gr.
kronor.
kilogr. j
kronor.
kilogr.
kronor.
1871
_
_
_
—
—
—
—
—
—
—
1875
_
_
—
—
—
—
—
—
—
—
1880
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1885
_
__
_
_
_
_
_
1886
_
_
_
—
—
—
—
—
—
—
1887
_
_
_
—
—
—
—
—
—
—
1888
_
_
_
—
—
—
—
—
—
—
1889
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1890
_
_
_
_
_
—
—
1891
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1892
106,232
19,122
36,869,048
6,636,429
—
—
13,589,355
1,223,042
145
12
1893
55,600
8,340
35,038,134
5,255,720
4,000
300
13,203,206
990,240
22,720
1,590
1894
136,639
19,129
59,748,483
8,364,788
30
2
9,120,482
638,434
13,791
827
1895
86,042
11,185
76,934,016
10,001,422
60,100
3,907
7,790,568
506,387
318
18
1896
223,375
32,389
80,062,261
11,609,028
—
—
8,349,781
609,534
21,547
1,465
1897
441,998
59,670
77,603,371
10,476,455
—
—
7,930,110
531,317
18,304
1,190
1898
405,738
56,803
110,763,023
15,506,823
190,697
13,349
4,558,010
319,061
152,458
10,367
1899
769,601
115,440
132,880,701
19,932,105
454,700
34,103
10,425,570
781,918
233,816
21,043
1900
931,247
130,375
143,425,616
20,079,586
1,420,000
99,400
10,320,440
722,431
115,065
9,781
1901
1,209,768
145,172
178,332,641
21,399,917
1,238,162
74,290
10,540,557
632,433
22,845
1,553
1902
1,652,690
198,323
224,810,760
26,977,291
518,340
31,100
18,017,180
1,081,031
116,164
6,970
1903
2,323,044
325,226
232,275,182
32,518,525
763,933
53,475
20,415,312
1,429,072
30,417
2,281
1904
2,249,005
326,106
239,614,441
34,744,094
657,831
47,693
22,980,304
1,666,072
—
1905
2,444,862
354,505
253,786,747
36,799,078
261,755
18,977
23,677,786
1,716,639
65,284
4,766
1906
2,471,798
353,467
321,470,274
45,970,249
1 130,503
9,135
35,763,960
1 2,503,477
8,184
737
1907
Medeltal
_
_
—
—
| -
—
—
—-
—
1871—75
—
—
—
—
I -
—
—
—
—
—
1886-90
1,673,151
225,04c
203,691,72*
27,143,88;
| 919,65*
61,192
16,454,752
1,106,20*
56,89*
4,117
1901—05
230
II. In- och utförsel.
T r ä m a s
S a (forts.).
Mekanisk (forts.),
Summa
torr.
våt.
trämassa.'')
Utförsel
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
kilogr.
| kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
1871......
_
_
1875......
—
—
—
—
—
—
51,774
12,180
5,152,134
1,212,050
1880......
—
—
—
—
—
—
14,538
3,420
9,478,897
2,229,930
1885......
—
—
—
—
—
—
2,125
531
15,822,013
1,582,201
1886......
—
—
—
—
—
—
239,002
59,751
25,630,431
3,844,565
1887......
—
—
—
—
—
—
408,872
102,218
28,571,992
2,857,199
1888......
—
—
—
—
—
—
56,593
14,148
38,472,794
7,694,559
1880......
—
—
—
—
—
—
—
—
52,197,311
7,307,624
1890......
—
—
—
—
—
—
17,868
4,467
64,395,555
8,049,444
1891......
—
—
—
—
—
—
1,070
86
86,346,032
8,940,827
1892......
—
—
—
—
—
«—
59,635
5,346
73.536,781
9,423,608
1893......
27,868,991
2,229,519
—
—
20,781,755
831,270
100,377
19,134
81.923,594
10,920,260
1894......
32,409,992
2,268,699
—
—
22,707,867
794,775
80,320
10,230
85,408.063
9,309,484
1895......
33,248,897
1,994,934
215
6
49,679,552
1,490,387
150,553
19,984
122,397,397
12,488,543
1
1890......
35,975,400
2,086.573
183,000
5,124
65,641,908
1,837,973
207,910
20,234
149,025,054
14,432,356j
1S97......
39,791,430
2,705,817
854,500
28,199
54,715,908
1,805,625
072,172
62,053
151,380,536
16,730,004=1
1898......
47,098,771
3,061,420
345
IO
48,841,353
1,465,241
400,475
60,870
153,087,874
15,534,433
1899......
52,303,306
3,556,625
301,440
9,646
41,996,286
i,343,88i
804,205
90,165
180,343,477
20,726,390
1900...
48,402,786
4,356,251
100,070
4,503
36,833,614
1,657,513
1,280,.802
175,089
204,913,079
26,727,787
1901......
42,058,256
3,574,952
457,600
17,389
35,635,831
i,354,i62
1,985,112
256,946
208,462,008
25,731,131
1902......
36,348,431
2,471,693
8,068
258
61,585,865
1,970,748
1,855,728
221,273
250,744,283
26,474,791
1903......
48,734,376
2,924,063
279,108
7,815
67,141,450
i,879,96t
2,107,578
244,208
310,124,451
32,862,346
1904......
58,442,101
4,383,158
20,626
722
81,391,558
2,848,705 2,745,741
381,704
341,55»,718
41,179,460
1905......
48,734,741
3,655,106
77,442
2,710
72,506,625
2,537,732
2,010,042
376,509
330,092,047
42,603,004
1906......
53,950,027
3,938,352
803,318
265,095
83,396,341
2,752,079
3,042,083
643,343
361,273,838
45,206,148)
1907......
59,366,288
5,342,966
424,927
18,272
114,246,432
4,912,597
2,757,097
381,611
455,841,758
58,729,289
Medeltal
1871-75
—
—
—
—
—
—
36,386
8,560
4,656,997
1,095,568
1886-90
—
—
—
—
—
—
144,467
36,117
41,853,617
5,950,678
1901-05
46,863,581)
3,401,794
168,569
5,779
63,652,266
2,118,262
2,274160
296,128
25»,002,821
33,770,146
0 För de år, för Indika specifikation i torr och våt trämassa föreligger, hafva i summorna kvahtitetsuppgiftema
rörande den våta trämassan reducerats med 50 %.
II. In- och utförsel.
231
P a p
p.
Förhydnings-, press- och. tak
Andra slag.
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
44,227
n,445
36,111
9,345
19,470
5,038
12,985
4,887
1871
208,352
53,917
418,975
108,421
31,980
8,276
76,038
19,677
1875
397,197
102,785
130,632
33,805
46,260
11,971
1,043,014
269,908
1880
526,155
157,847
128,208
38,462
51,876
41,501
1,597,559
1,278,047
1885
552,346
i65,704
170,799
51,240
36,346
29.077
1,683,133
1,346,506
1886
596,996
179,099
382,236
114,671
81,750
65,400
1,096,686
877,349
1887
791,541
237,462
410,389
123,117
70,447
56,358
2,019,627
1,615,702
1888
364,042
109,213
543,075
162,923
105,326
84,261
2,245,893
1,796,714
1889
1,087,060
326,118
124,914
37,474
141,168
112,934
2,536,722
2,029,378
1890
674,174
202,252
60,209
18,063
169,873
135,898
2,420,685
1,936,548
1891
552,704
165,811
85,745
25,724
149,467
119,574
2,617,318
2,093,854
1892
580,698
174,209
34,387
10,316
93,489
74,791
2,672,080
2,137,664
1893
832,019
249,606
19,292
5,788
45,847
36,678
3,084,049
555,128
1894
1,038,718
311,615
37,879
11,364
108,754
87,003
3,154,471
567,805
1895
1,442,748
432,824
123,272
36,982
127,072
101,658
4,442,375
799,628
1896
2,260,687
678,206
191,801
57,540
145,373
116,298
7,278,487
1,310,128
1897
2,576,748
773,024
166,244
49,873
120,072
96,058
6,409,369
1,153,686
1898
3,848,906
1,154,672
271,755
81,527
118,467
94,774
7,904,213
1,422,758
1899
1
2,660,501
798,150
423,235
126,971
137,117
109,694
8,103,685
1,458,663
1900
2,670,247
801,074
297,023
89,107
87,169
69,735
7,185,246
1,293,344
1901
2,758,849
827,655
358,395
107,519
129,412
103,530
8,767,815
1,578,207
1902
2,498,865
749,660
310,685
93,206
144,537
115,630
9,857,471
1,478,621
1903
1,870,887
561,266
258,452
77,536
109,644
87,715
10,999,790
1,649,969
1904
1,596,745
479,024
254,405
76,322
117,459
93,967
12,801,246
1,920,187
1905
2,108,892
632,668
142,662
42,799
108,712
86,970
13,190,472
1,978,571
1896
3,136,217
602,113
1,866,243
364,580
126,171
15,774
16,025,141
1,959,214
1897
Medeltal
288,456
74,646
• 178,713
46,247
23,239
6,014
27,442
7,407
1871-75
678,397
203,519
326,283
97,885
87,007
69,606
1,916,412
1,533,130
1886—90
2,279,119
683,736
295,792
88,738
117,644
94,115
9,922,314
1,584,066
1901—05
232
II. In- och utförsel.
P a p
per
■
Poler-,
smergel-, glas- och flint-.
Kardus-
makulatur- och annat groft.
Summa poler-, smergel-, kardus-  och. makulaturpapper.
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
1871 ...
—
—
—
I
—
—
_
_
30,479
21,511
56,896
40,155
1875 ...
—
—
—
—
—
—
—
—
139,572
98,504
361,232
254,942
1880 ...
—
—
—
—
—
—
—
70,331
49,637
1.119,960
790,418
1885 ...
55,011
33,007
2,411
1,447
37,708
18,854
2,106,200
1,053,100
92,719
51,861
2,108,611
1,054,547
1886 ...
49,726
29,836
694
416
27,737
13,869
2,228,079
1,04,040
77,468
43,705
2,228,773
1,114,456
1887 ...
61,330
36,798
3,265
1,959
41,549
20,775
2,832,908
1,416,454
102,879
57,573
2,836,173
1,418,413
1888 ...
80,495
48,297
—
—
43,895
21,948
2,875,920
1,437,960
124,390
70,245
2,875,920
1,437,960
1889 ...
91,421
54,853
337
202
17,850
8,925
1,894,298
947,149
109,271
63,778
1,894,635
947,351
1890 ...
91,354
54,8i2
1,050
630
125,468
62,734
2,942,870
1,471,185
216,822
117,548
2,943,420
1,471,815
1891 ...
81,639
48,983
355
213
56,871
28,436
6,128,120
3,064,060
138,510
77,419
6,128,475
3,064,273
1892 ...
90,782
54,469
336
202
20,879
10,440
4,177,773
2,088,887
111,661
64,909
4,178,109
2,089,089
1893 ...
75,391
45,235
20
12
20,640
10,320
2,363,324
1,181,662
96,031
55,555
2,363,344
1,181,674
1994 ...
86,187
51,712
3,570
2,142
25,386
6,347
6,767,903
1,691,976
111,573
58,059
6,771,473
1,694,118
1895 ...
97,438
58,463
561
337
34,811
8,703
6,554,759
1,638,690
132,249
67,168
6,555,320
1,839,027
1896 ...
99,876
59,926
248
149
129,717
25,943
7,038,044
1,407,609
229.593
85,869
7,038,292
1,407,758
1897 ...
99,758
59,855
2,302
1.381
17,185
3,437
413,263
82,653
116,943
63.292
415,565
84,034
1898 ...
88,930
53,358
7,722
4,633
20,127
4,025
246,697
49,339
109,057
57,383
254,419
53,972
1899 ...
91,145
54,687
9,700
5,820
34,277
6,855
988,833
197,767
125,422
61,542
998,533
203,587
1900 ...
97,930
58,758
12,709
7,625
33,109
6,622
2,165,851
433,170
131,039
65,380
2,178,560
440,795
1901
88,901
53,341
7,455
4,473
29,448
5,890
2,389,345
477,869
118,349
59,231
2,396,800
482,342
1902
169,775
101,865
2,463
1,478
14,930
2,986
9,174,103
1,834,821
184,705
104,851
9,176,566
1,836,299
1903 ...
—
40,271
—
13,167
22,894
4.579
10,904,052
2,180,810
—
44,850
—
2,193,977
1904
—
61,798
—
10,896
32,677
6,535
9,598,075
1,919,615
—
68,333
—
1,930,511
1905 ...
—
63,487
—
3,631
90,546
18,109
14,992,514
2,998,503
—
81,596
—
3,002,134
1906 ...
—
64,611
—
25,758
132,998
26,600
18,106,541
3,621,308
—
91,211
--
3,647,066
1907 ...
Medeltal
149,035
91,297
35,836
19,086
138,371
27,674
40,566,096
9,249,978
287,406
118,971
40,601,932
9,269,064
1871-75
—
—
—
—
—
—
—
—
109,357
77,179
168,532
08,943
1886-90
74,865
44,919
1,069
641
51,300
25,650
2,554,715
1,277,358
126.165
70.569
2,555,784
1,277,999
1901-05
—
64,152
—
6,729
38,099
7,620
9,411,618
1,882,324
_
71,772
—
1,889,053
II. In- och utförsel.
233
P a
P P e r
(forts.).
Förgylla, försilfradt
Ej specificerade slag (sug-,
silkes-,
Summa förgylldt, försilfradt och
och glacé
in. m.
tryck-, rit-, skrif- och post-).
glacépapper samt ej specif. slag.
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
kilogr.
kronor.
kilogr.
kr.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr. 1
kronor.
kilogr.
kronor.
_
_
_
_
_
_
175,589
267,657
1,851,395
1,821,540
1871
—
—
—
—
—
—
—
—
957,343
1,251,455
2,620,557
2,509,974
1875
_
—
—
—
—
—
—
—
711,374
1,109,547
5,844,304
5,545,149
1880
70,797
247,790
11
39
960,147
1,440,221
5,728,566
8,592,849
1,030,944
1,688,011
5,728,577
8,592,888
1885
63,458
222,103
7
25
1,016,868
1,525,302
6,368,392
9,552,588
1,080,326
1,747,405
6,368,399
9,552,613
1886
69,352
242,732
—
—
1,074,389
1,611,584
6,964,889
‘0,447-334
1,143,741
1,854,316
6,964,8S9
10,447,334
1887
91,399
319,897
—
—
1,328,394
1,992,591
8,392,386
12,588,579
1,419,793
2,312,488
8,392,386
12,588,579
1888
101,084
353,794
—
—
1,533,211
2,299,817
9,408,101
14,112,151
1,634,295
2,653,611
9,408,101
14,112,151
1889
94,983
332,441
—
—
1,682,968
2,524,452
2,564,554
18,846,831
1,777,951
2,856,893
2,564,554
18,846,831
1890
112,174
392,609
—
—
2,517,695
3,776.543
13,232,342
19,848,513
2,629,869
4,169,152
13,232,842
19,848,513
1891
139,570
488,495
13
46
2,952,652
4,428,978
16,915,570
25,373,355
3,092,222
4,917,473
16,915,583
25,373,401
1892
159,890
559,615
90
315
2,908,993
2,514,981
16,174,800
24,262,200
3,068,883
3,074.596
16,174,890
24,262,515
1893
171,449
600,072
—
—
2,744,543
1,679,383
17,268,688
4,3i7,i72
2,915,992
2,279,455
17,268,688
4,317,172
1894
197,084
689,794
—
—
2,841,969
1,679,758
18,348,047
4,587,012
3,039,053
2,369,552
18,348,047
4,587,012
1895
213,695
747,933
—
—
3,634,789
1,529,145
21,286,959
5,321,740
3,848,484
2,277,078
21,286,959
5,321,740
1896
303,620
1,062,670
—
—
3,391,398
1,623,821
28,291,722
7,072,931
3,695,018
2,686,491
28,291,722
7,072,931
1897
283,087
990,805
—
—
1,651,750
1,233,361
31,128,188
7,782,047
1,934,837
2,224.166
31,128,188
7,782,047
1898
270,500
946,750
—
—
1,637,504
1,224,987
38,162,978
9,540,745
1,908,004
2,171,737
38,162,978
9,540,745
1899
246,212
861,742
—
—
1,693,733
1,267,073
47,883,881
11,970.970
1,939,945
2,128,815
47,8S3,881
11,970,970
1900
214,171
749,599
—
—
1,630,159
1,218,519
55,941,242
i3,985.3“
1,844,330
1,963,118
55,941,242
13,985,311
1901
251,630
880,705
—
—
1,547,242
1,157,898
60,907,543
15,226,886
1,798,872
2,038,603
60,907,543
15,226,886
1902
249,277
872,470
1,446
5,061
1,678,216
1,256,474
71,428,184
14,285,637
1,927,493
2,128,944
71,429,630
14,290,698
1903
259,466
908,131
100
350
1,771,351
1,325,459
81,630,669
16,326,134
2,0130,817
2,233,590
81,630,769
16,326,484
1904
265,833
930,416
393
1,376
1,924,651
1,439,992
93,415,199
18,683,040
2,190,484
2,370,408
93,415,592
18,684,416
1905
312,500
1,093,750
1,378
4,823
2,111,869
1,580,857
106,050,881
21,210,176
2,424,369
2,674,607
106,052,259
21,214,999
1906
346,811
426,227
1,467
3,499
2,303,677
1,067,553
87,478,383
19,128,966
2,650,488
1,493,780
87,479,850
19,132,465
1907
Medeltal
—
—
—
—
—
—
—
—
538,558
742,317
2,204,420
2,119,083
1871—75
84,055
294,193
1
5
1,327,166
1,990,749
6,739,664
13,109,497
1,411,221
2,284,943
6,739,666
13,109.502
1886-90
248,075
868,26/]
388
1,357
1,710.324
1,279,668
72,664,567
15,701,402
1,958,399
2,147,933
1 72,664,955
15,702,759
1901—05
30
234
II. In- och utförsel.
Brefkuvert, brefpapper,
papperspåsar ni. m.
Visit-, adress- och
gratulationskort m. m.
Album
eller delar däraf.
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
Införsel
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
1871.........
19,210
42,932
2,705
6,045
153
720
20,212
106,988
1875........
48,793
109,047
584
1,305
1,042
4,904
—
—
23,721
125,559
| 1880.........
58,876
96,954
66,791
109,989
4,656
21,906
—
—
22,203
117,527
1 1885.........
130,956
196,434
19,948
29,922
13,884
69,420
—
—
42,746
213,730
j 1888.........
143,633
215,450
21,676
32,514
10,678
53,390
—
—
32,054
160,270
j 1887.........
158,014
237.021
10,411
15,617
13,243
66,215
—
—
32,673
163,365
I 1888.........
180,124
270,186
7,558
11,337
13,158
65,790
94
470
32,211
161,055
1889.........
155,103
232,655
9,668
14,502
13,508
67,540
15
75
19,955
99,775
1890.........
142,181
213.272
34,090
51,135
12,901
64,505
—
—
17,631
88,155
1891.........
127,564
191,346
56,776
85,164
16,560
82,800
117
585
15,315
76,575
1892........
121,748
182,622
40,750
61,125
20,532
102,660
53
265
14,467
73,335
1893.........
87,537
131,306
57,039
85,559
27,734
138,670
838
4,190
17,477
87,385
1894.........
85,742
128,613
63,068
94,602
31,548
157,740
1,430
7,150
9,541
47,705
1 1895.........
81,895
122,843
112,628
168,942
36,627
183,135
2,698
13,490
6,623
33,HS
1896.........
88,544
132,816
144,424
216,636
35,995
179,975
2,113
10,565
4,516
22,580
: 1897.........
87,751
131,627
117,428
176,142
40,106
200,530
1,274
6,370
7,770
38,850
i 1898.........
93,528
140,292
13,406
20,109
48,423
145,269
64
192
2,859
14,295
j 1899.........
90,934
136,401
39,114
58,671
56,392
169,176
1,403
4,209
2,891
14,455
1900.........
99,125
148,688
42,369
63,554
54,739
164,217
181
543
4,958
24,790
1901.........
70,564
105,846
57,066
85,599
51,077
153,231
232
696
4,146
20,730
1902.........
85,054
127,581
59,819
89,729
48,969
146,907
595
1,785
4,891
24,455
| 1903.........
86,918
130,377
46,033
69,050
55,559
166,677
3,383
10,149
3,017
15,085
1904.........
102,309
153,464
44,694
67,041
71,804
215,412
2,355
7,065
3,118
15,590
1905........
106,202
159,303
55,591
83,387
71,815
215,445
453
1,359
4,246
21,230
1806.........
118,707
163,462
49,775
74,663
71,242
213,726
2,375
7,125
5,028
17,750
1907.........
136,775
194,048
29,582
38,673
65,089
258,873
2,150
2,404
4,453
12,470
Medeltal
1871-75...
29,848
66,708
1,683
3,760
427
2,007
_
22,838
120,885
1886-90...
155,811
233,717
16,681
25,021
12,698
63,488
22
109
26,905
134,524
1901-05...
90,209
135,314
52,641
78,961
59,845
179,534
1,404
4,211
3,884
19,418
II. In- och utförsel.
235
Album
eller delar däraf.
Böcker med inbundet papper,
rent eller linjeradt.
Bok-
och andra pärmar.
Utförsel
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
—
_
_
39,952
_
1,476
_
_
_
_
1871
Öl
270
—
85,846
—
2,316
1,746
6,161
30
105
1875
—
—
—
112,650
—
6,126
2,921
10,308
1,522
5,370
1880
—
—
—
123,753
—
4,359
4,137
14,480
—
—
1885
—
—
—
99,023
—
5,325
3,126
10,941
50
175
1886
—
—
—
93,148
—
6,371
2,835
9,923
82
287
1887
—
—
—
102,856
—
7,619
1,817
6,360
105
368
1888
29
145
54,654
109,308
—
4,086
1,284
4,494
275
963
1880
—
—
52,828
I05,656
5,029
10,058
3,246
11,361
198
693
1890
—
—
42,161
84,322
5,667
11,334
4,608
16,128
19
67
1891
—
—
31,066
62,132
4,141
8,282
3,643
10,929
576
1,728
1892
—
—
30,833
61,666
—
—
3,191
9,573
1,331
3,993
1893
6,446
32,230
31,084
62,168
—
—
3,868
11,604
904
2?712
1894
7,650
38,250
27,238
54,476
—
4,215
12,645
1,140
3,420
1895
14,404
72,020
25,198
50,396
—
—
4,926
14,778
1,786
5,358
1896
39,766
198,830
26,627
53,254
—
—
5,527
16,581
1,079
3,237
1897
2,514
12,570
31,102
62,204
—
—
4,784
14,352
68
204
1898
1,554
7,770
34,427
68,854
—
—
4,848
14-544
312
936
1899
7
35
33,717
67,434
4,571
13,713
11
33
1900
—
—
30,906
61,812
-
-
4,367
13,101
5
15
1901
—
—
31,897
63,794
—
—
4,352
13,056
255
765
1902
366
1,830
22,301
44,602
—
—
4,525
13,575
139
417
1903
90
450
23,404
46,808
—
—
3,830
11,490
1,251
3,753
1901
1,195
5,975
20,380
40,760
—
4,548
13,644
1,244
3,732
1905
428
2,140
17,772
35,544
6,363
19,089
893
2,679
1906
508
1,823
17,830
35,66o
142
284
6,644
12,860
1,291
2,275
1907
Medeltal
37
197
—
71,792
—
1,943
827
2,918
23
82
1871-75
6
29
—
101,998
—
6,692
2,462
8,616
142
497
1880—90
330
1,651
25,778
5*,«555
—
—
4,324
12,973
579
1,736
1901-05
236
II. In- och utförsel.
Spelkort.
Masker.
Papperstapeter
och bårder.
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
kvantitet.
kronor.
kortlekar.
kronor.
stycken.
kronor.
styck.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
1871 ......
_
,
3,888
2,160
9,759
4,880
_
_
60,205
226,614
10,345
38,944
1875 .....
—
—
9,504
5,280
5,065
2,533
—
—
88,986
334,947
51,927
195,453
1880 ......
kortlekar.
14
8
5,328
2,960
9,241
4,621
—
—
73,370
276,166
32,882
123,768
1885 ......
69
69
9,740
9,740
10,282
—
—
77,519
310,076
68,507
274,028
1886 ......
253
253
10,980
10,980
9,736
4,868
—
—
75,122
300,488
53,381
213,524
1887 ......
520
520
8,329
8,329
9,454
4,727
—
—
75,733
302,932
94,517
378,068
1888 ......
1,363
1,363
11,036
11,036
5,956
2,978
—
—
84,158
336,632
99,899
399,596
1889 ......
625
625
11,012
11,012
1,216
608
—
—
82,711
330,844
119,928
479,712
1890 ......
779
779
6,834
6,834
1,826
9J3
—
—
51,263
205,052
183,488
733,952
j 1891 ......
949
949
9,744
9,744
2,104
1,052
—
—
57,691
230,764
150,249
600,996
1892 ......
1,641
821
6,348
3,174
2,998
i,499
—
—
88,771
355,084
175,246
700,984
1893 ......
165
83
7,452
3,726
1,337
669
70
35
80,386
321,544
289,673
1,158,692
1894 ......
496
248
5,040
2,520
1,088
544
—
—
91,364
251,251
320,196
880,539
1895 ......
946
473
4,356
2,178
2,178
1,089
—
—
103,375
284,281
255,895
703,711
1896 ......
2,859
i,430
3,744
1,872
1,907
954
—
—
147,687
272,802
372,254
372,254
1897 ......
7,245
3,623
1,548
774
1,094
547
—
—
205,399
362,238
462,629
462,629
1898 ......
24,241
12,121
72
36
1,576
788
—
—
145,045
384,459
276,888
276,888
1899 .....
80,670
40,335
—
—
2,841
1,421
—
-
141,720
373,331
223,825
223,825
1900 ......
114,299
57,150
—
—
2,004
1,002
—
146,140
392,558
228,445
228,445
1901 ......
160,564
CO
O
In)
OO
10
_
_
2,374
1,187
_
149,684
387,273
182,850
182,850
1902 ......
kilogr.
6,913
48,391
—
—
1,421
711
—
—
127,689
347,673
260,305
260,305
1903 ......
5,936
41,552
—
—
942
471
—
—
156,335
418,758
320,397
160,199
1904 ......
6,143
43,001
—
—
1,025
513
—
—
173,437
473,062
272,517
136,259
1905 ......
4,387
30,709
—
—
1,322
661
—
—
190,478
523,582
330,551
165,276
1906 ......
4,148
29,036
—
—
3,151
1,576
—
221,711
609,436
317,665
158,833
1907 ......
3,471
13,809
—
—
3,354
1,677
—
—
214,482
233,041
298,136
167,251
Medeltal
1871—75
_
_
7,476
4,!6o
7,126
3,564
_
_
95,249
358,521
34,974
131,643
1886—90
—
708
9,638
9,638
5,638
2,819
—
—
73,797
295,190
110,243
440,970
! 1901-05
—
48787
—
—
1,417
709
1
—
159,505
430,070! 273,324
180,978
II. In- och utförsel.
237
Papp-, pappers- och. pappersmassearheten, ej specificerade.
Olackerade.
Lackerade, bronserade m.
in.
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
12,313
40,552
4,383
14,435
10,152
57,317
427
2,410
1871
30,970
102,001
5,151
16,965
14,611
82,493
44
250
1875
21,491
70,715
2,876
9,474
11,896
67,164
144
8u
1880
50,899
152,697
15,922
47,766
35,205
176,025
457
2,285
1885
47,317
141,951
2,743
8,229
26,564
132,820
445
2,225
1886
54,952
164,856
2,398
7,194
26,969
Ui
•f*
''bo
-4*
c-n
3,635
18,175
1887
70,964
212,892.
3,187
9,561
28,990
i44,95o
495
2,475
1888
103,588
310,764
5,204
15,612
35,319
176,595
799
3,995
1889
99,816
299,448
4,607
13,821
41,868
209,340
2,912
14,560
1890
96,085
288,255
9,968
29,904
48,707
243,535
3,954
19,770
1891
87,207
261,621
14,421
43,263
35,724
178,620
3,195
15,975
1892
82,497
247,491
19,066
57,198
14,007
70,035
668
3,340
1893
81,412
244,236
19,419
58,257
14,122
70,610
1,284
6,420
1894
76,008
228,024
19,711
59,133
15,408
77,040
497
2,485
1895
87,712
263,136
22,187
66,561
14,592
72,960
1,713
8,565
1896
110,181
330,543
60,861
182,583
14,682
73,4io
935
4,675
1897
117,993
353,979
22,796
68,388
18,180
90,900
2,599
12,995
1898
122,161
366,483
48,962
146,886
15,609
78,045
3,170
15,850
1899
120,529
361,587
31,682
95,046
14,904
74,520
1,442
7,210
1900
114,204
342,612
22,871
68,613
14,721
73,605
1,883
9,415
1901
112,113
336,339
23,437
70,311
16,685
83,425
4,375
21,875
11X12
124,472
373,416
14,084
42,252
14,676
73,38o
8,098
40,490
1903
149,500
448,500
7,624
22,872
21,182
105,910
14,680
73,400
1904
187,121
561,363
5,735
17,205
23,898
119,490
978
4,890
1905
197,660
592,980
33,403
100,209
24,976
124,880
1,232
6,160
1996
188,410
357>325
36,831
81,498
29,172
116,688
1,895
7,580
1907
Medeltal
30,800
101,442
3,620
11,922
16,336
92,232
132
747
1871—75
75,327
225,982
3,628
10,883
31,942
159,710
1,657
8,286
1886-90
137,482
412,446
14,750
44,251
18,232
91,162
6,003
30,014
1901—05
238
II. In- och utförsel.
Växter, lefvande,
alla slag.
Blomster-
lökar.
Svamp,
sug- eller tvätt-.
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kronor.
kronor
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
1871 ............
_
33,987
_
2,775
15,586
441
4,693
49,680
1,465
15,507
1875 ............
—
69,180
—
7,ioi
39,311
86
4,047
42,845
784
8,298
1880 ............
—
93,921
—
4,893
46,925
64
5,163
54,666
370
3,920
1885 ............
—
138,523
—
8,055
76,196
285
3,910
31,280
—
—
1886 ............
—
118,933
—
9,385
74,284
257
4,286
34,288
—
—
1887 ............
—
146,005
—
6,100
86,645
586
5,412
43,296
—
—
188S ............
—
368,825
—
4,56i
90,498
871
4,149
33,192
—
—
188!) ............
104.707
523.535
5,361
26,805
99,553
530
3,963
31,704
—
—
1890 ............
111,974
559.870
8,839
44,i95
121,926
1,234
4,000
32,000
—
—
1S91 ............
100,824
504,120
7,693
38,465
113,596
2,107
3,572
28,576
—
—
1S92 ............
109,476
547,380
10,541
52,705
102,846
2,761
3,168
25,344
—
—
1893 ...........
158,427
237,641
15,250
22,875
111,552
2,112
3,367
26,936
—
—
1894 ............
178,779
178,779
21,364
21,364
132,506
3,455
5,253
105,060
—
—
1895 ............
205,960
205,960
13,472
13,472
147,578
5,550
5,687
113,740
—
—
1896 ............
287,346
287,346
19,501
19,501
187,500
2,651
8,177
163,540
—
—
1897 ............
290,998
290,998
16,644
16,644
193,787
6,215
6,264
125,280
—
—
1898 ............
323,893
323.893
21,722
21,722
226,024
4,441
7,501
150,020
—
—
1899 ............
384,410
384,410
26,577
26,577
218,317
7,440
8,082
161,640
—
—
1900 .........
403,607
403,607
48,652
48,652
300,441
4,043
5,687
113,740
—
—
1901 ............
382,086
382,086
16,252
16,252
362,868
4,029
5,644
112,880
—
—
1902 ............
442,559
442,559
15,353
15,353
359,252
4,117
7,114
142,280
—
—
1903 ............
486,087
486,087
26,179
26,179
380,052
4,730
7,524
150,480
—
—
1904 ............
520,128
520,128
15,810
15,810
414,052
5,725
6,891
137,820
26
520
1905 ............
588,846
588,846
15,308
15.308
527,767
6,208
8,668
173,360
3,559
71,180
1906 ..........
620,480
620,480
17,091
17,09!
562,091
5,620
10,837
216,740
3,619
72,380
1907 ............
738,706
476,894
9,399
8,759
733,210
3,357
10,606
212,120
3,732
74,640
Medeltal
1871-75 ......
—
54,292
—
5,540
28,756
184
5,282
55,904
1,598
16,917
1886-90 ......
43,336
343,434
2,840
18,209
94,581
696
4,362
34,896
—
—
1901-05 ......
483,941
483,941
17,780
17,780
408,798
4,962
7,168
143,364
717
14,340
II. In- och utförsel.
239
Blommor, naturliga (äfven kvistar
och blad).
Till prydnad
blommor.
Till prydnad:
kvistar och blad.
Andra slag.
Summa
blommor.
Införsel
Utförsel
Införsel
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
kilo gr.
kronor.
kilo gr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kronor.
kronor.
kronor.
kronor.
—
—
—
—
—
—
_
1,886
81
1871
|
—
—
—
--
—
—
—
—
4,597
—
1875 i
—
—
_
—
—
—
—
—
6,316
—
1880
''—
—
—
—
—
—
—
—
26,929
349
1885
—
—
—
—
—
—
—
40,980
5,360
1886
— .
—
—
—
—
—
—
—
39,920
5,350
1887
—
—
—
—
—
—
—
—
43,830
1,180
1888
—
—
—
—
—
—
—
—
44.IIO
—
1889
w>
O
1—4
o
30,100
—
—
23,316
116,580
3-389
—
150,069
—
1890
|
3,022
30,220
—
—
22,989
114,945
1,663
—
148.828
290
1891
2,712
27,120
—
—
26,811
134,055
2,886
—
164,081
99
1892
2,780
27,800
—
—
22,893
114,465
6,101
—
148,366
137
1893
3,413
34,!3o
—
—
27,217
136,085
6,419
—
176.634
3,720
1894
3,953
39,530
—
—
27,974
139,870
3,825
—
133.225
645
1895
5,234
5-,340
—
—
33,350
166,750
6,783
—
225,873
486
1896
6,552
65,520
—
—
40,946
122,838
6,386
—
194,744
351
1897
8,886
88,860
—
—
43,842
131,526
6,797
—
227,183
129
1898
7,391
73,9io
44
440
45,304
135.912
5,163
134
214,985
574
1899
7,632
76,320
40
400
57,174
171,522
5,566
191
i 253,408
591
1900
8,114
81,140
27
270
45,043
135,129
8,265
97
224,534
367
1901
10,451
104,510
7
7°
56,846
170,538
13.584
191
! 288.632
261
1902
9,554
95,540
—
—
61,372
184,116
13,180
269
292,836
269
1903
11,401
114,010
195
1,950
68,534
205,602
14.548
—
334,160
1,950
1904
9,321
93,210
243
2,430
78,505
235,515
15,377
—
344,102
2,430
1905
14,209
142,090
113
1,130
77,884
233,652
29.188
—
404,930
1,130
1908
23,653
114,669
389
1,945
77,455
99,817
32,378
72
246,864
2,017
1907
Medeltal
—
—
~
—
—
—
—
—
4.216
94
1871-75
3,010
30,100
—
—
23,316
116,580
3,389
—
61,782
2,378
1886—90
9,768
97,682
94
944
62,060
186,180
I 12,991
III
298,853
1,055
1901-05
I
240
II. In- och utförsel.
F
r ö.
Blomster- och annat
trädgårdsfrö.
Hvithetsfrö.
Rof- och
rapsfrö.
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
kilogr.
kronor.
kilogr.
kr.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kr.
kvant.
kronor.
kvant.
kronor.
! 1871......
40,152
472,295
120
1,410
23,812
33-611
850
1,200
liter.
1,034,762
177,930
liter.
178,977
30,776
1 1875......
44,016
516,560
459
5,405
6,869
9,696
3,091
4,363
679,687
116,874
217,944
37,476
1880......
44,535
523,345
66
765
10,882
15.360
362
511
959,863
174,220
41,453
9,504
1885......
76.7S6
767,860
801
8,010
49,048
73-572
—
—
kilogr.
1,146,377
286,594
kilogr.
47,219
11,805
1880......
89,279
892,790
644
6,440
54,191
Si,287
—
—
458,887
105,544
37,353
9,338
1887......
79,738
797.380
567
5,670
67,886
101,829
—
—
452,690
86,on
48,395
12,099
! 1888......
48,907
489,070
222
2,220
104,187
156,281
—
—
963,135
207,074
12,648
3,162
1889......
55,382
553,820
1,124
11,240
118,415
177,623
—
—
362,733
97,938
1,500
375
| 1890......
79,758
797,580
1,100
10,000
156,017
234,026
—
—
575,942
132,467
—
—
! 1891......
72,461
724.610
653
6,530
256,309
384,464
—
—
770,325
200,283
—
—
1892......
54,980
186,932
3,062
10,411
292,611
204,828
—
—
633,596
164,735
—
—
| 1898......
67,047
50,285
9,324
6,993
297,261
193,220
—
—
725,299
188,578
200
52
| 1894......
69,206
51,905
320
240
531,039
345,175
—
—
158,359
28,505
—
—
1895......
102,870
77-153
618
464
548,299
356,394
500
325
712,929
128,327
120
22
1890......
119,386
89.540
3,086
2,315
720,529
468,344
—
—
1,094,835
197,070
—
—
; 1897......
92,640
69,480
1,429
l,°72
675,126
438,832
—
—
236,288
42,532
—
—
j 1898......
103,520
82,816
705
564
625,880
406,822
1,142
742
477,490
95,498
—
—
1899......
103,977
93,579
7,052
6,347
688,885
516,664
7,500
5,625
654,734
157,136
1,588
381
! 1900.....
104,053
98,850
376
357
782,968
563,737
—
—
704,842
183,259
212
55
1901......
131,031
121,859
4,218
3,923
807,904
484,742
1,375
825
913,864
255,882
213
60
1902.....
118,138
124,045
1,221
1,282
747,480
448,488
—
—
649,477
188,348
115
33
1908......
143,044
150,196
8,876
9,320
782,263
469-358
8,181
4,909
590,556
171,261
—
—
tf KM......
161,337
169,404
1,561
1,639
957,620
574,572
4,394
2,636
949,734
332,407
140
49
1905......
104,905
104.905
6,895
6,895
911,360
546.816
3,348
2,009
1,076,248
376,687
6,100
2,135
1906......
135,159
135,159
5,251
5,251
1,010,512
636,623
3,185
2,007
1,184,670
414,635
9,407
3,292
1907......
96,941
127,884
4,621
6,083
’)
*)
'')
*)
2)2,312,053
2ii,075,897
2) 3,660
2) 2,008
Medeltal
1871-75
48,109
565,657
305
3,580
18,227
25.728
3,755
5,300
_
127,213
—
40,554
1880-90
70,613
706,128
731
7,114
100,139
150,209
—
—
562,677
125,807
19,979
4,995
1901-05
131,691
134,082
4,554
4,612
841,325
504,795
3,460
2,076
835,976
264,917
1,314
455
*) Se rof- och rapsfrö. 2) Uppgiften omfattar äfven hvithetsfrö.
II. In- och utförsel.
241
Frö (forts.).
Hampfrö.
Linfrö.
Kanariefrö.
Införsel
Införsel
Utförsel
Införsel
kvantitet.
kronor.
kvantitet.
kronor.
kvantitet.
kronor.
kilogr.
kronor.
liter.
hektoliter.
hektoliter.
25,047
38,280
54,118
827,096
4,504
68,840
38,884
14,636
1871
4,410
6,740
71,448
1,091,940
1,244
19,008
19,091
7,186
1875
14,259
19,068
70,630
674,663
2,420
41,607
45,369
21,346
1S80
kilo gr.
kilogr.
kilogr.
73,914
95,528
38,211
6,148,287
1,229,657
22,174
59,725
29,863
1885
105,790
17.984
6,874,195
1,443,581
20,348
6,104
79,527
39,764
1886
95,425
15,268
7,083,433
1,239,600
3,730
1,119
75,162
37,581
1887
109,619
25,212
8,361,354
1,588,657
—
—
99,570
49,785
1888
59,918
13,182
7,125,087
1,567,519
450
135
67,472
33,736
1889
65,451
10,472
9,884,165
2,174,516
—
—
83,376
41,688
1890
113,966
17,095
10,709,504
2,570,281
550
165
78,031
39,016
1891
148,592
29,718
9,185,975
2,204,634
500
120
64,709
32,355
1892
143,133
28,627
9,491,599
2,277,984
300
72
100,156
50,078
1893
119,187
23,837
8,864,158
1,684,190
—
—
69,583
20,875
1894
135,247
27,049
11,108,758
2,110,664
32,900
6,251
80,226
24,068
1895
103,839
20,768
14,512,971
2,757,464
—
—
80,267
24,080
1896
66,091
13,218
10,972,028
2,084,685
—
—
80,002
20,001
1897
82,642
16,528
13,169,223
2,502,152
—
—
77,090
19,273
1898
114,527
22,905
13,006,340
2,601,268
—
—
73,238
21,971
1899
96,877
21,313
12,363,602
2,967,264
—
—
76,629
21,456
1900
61,625
14,790
12,489,487
3,247,267
—
—
62,671
18,175
1901
89,636
23,305
17,370,377
4,863,706
—
—
74,179
20,028
1902
111,088
29,994
17,479,098
5,068,938
—
—
74,255
20,791
1903
71,346
21,404
19,647,606
5,894,282
—
—
53,344
24,005
1904
76,647
22,994
20,303,695
7,106,293
—
—
85,259
46,892
1905
114,735
28,684
20,298,035
6,089,411
69,660
20,895
101,247
45,561
1906
93,732
23,433
24,116,984
5,064,567
—
—
93,794
32,828
1907
Medeltal.
—
22,242
—
1,339,464
—
23,573
34,237
12,887
1871-75
87,241
16,424
7,865,647
1,602,775
4,906
1,472
81,021
40,511
1886-90
82,068
22,497
17,458,053
5,236,097
—
69,942
25,978
1901-05
31
242
II. In- och utförsel.
Frö (forts.).
Klöfver- och ej specif. gräsfrö.
Timotejfrö.J)
Tallfrö.
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
Införsel
kilo gr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
1871 ......
671,581
7 ioj959
163,404
172,985
_
_
_
_
_
_
1875 ......
1,241,332
1,284,914
41,612
68,525
—
—
—
—
—
—
1880 ......
1,298,783
1,680,477
98,486
173,767
—
—
—
—
—
—
1885 ......
1,420,093
1,150,275
315,302
375,209
—
—
—
—
~
—
1886 ......
1,654,128
1,240,596
169,632
195,077
—
—
—
—
—
—
1887 ......
2,509,561
2,082,936
282,042
259,479
—
—
—
—
—
—
1888 ......
2,379,650
1,903,720
174,387
136,022
—
—
—
—
—
—
1889 ......
1,296,455
1,011,235
64,668
53,028
571,678
360,157
41,120
18,504
—
—
1890 ......
1,756,001
i,93i,6oi
143,098
143,098
214,713
85,885
62,068
37,241
—
—
1891 ......
1,305,512
1,305,512
141,487
169,784
148,358
59,343
37,924
18,962
—
—
1892 ......
1,230,930
1,600,209
270,203
351,264
132,777
53,m
23,821
9,528
—
—
1893 ......
1,303,433
1,889,978
189.599
274,919
172,056
80,866
24,203
11,375
—
—
1894 ......
1,371,796
1,714,745
51,427
64,284
648,008
343,444
28,268
14,982
—
—
1895 ......
1,484,299
1,855,374
53,670
67,088
679,199
359,975
40,251
21,333
—
—
1896 ......
1,889,554
2,36i,943
100,768
125,960
292,305
154,922
62,170
32,950
—
—
1897 ......
1,426,461
1,640,430
195,724
225,083
176,102
88,051
65,886
32,943
—
—
1898 ......
1,299,018
1,428,920
159,770
175,747
95,966
46,064
35,910
17,237
—
—
1899 ......
2,246,637
2,471,3oi
85,373
93,910
655,207
294,843
23,325
10,496
610
3,050
1900 ......
2,010,843
2,312,469
123,414
141,926
629,374
314,687
29,149
14,575
1,210
6,050
1901
1,855,039
2,096,194
260,250
294,083
590,553
324,804
20,982
n,54i
312
1,872
1902
1,919,064
2,302,877
227,197
272,636
878,917
588,874
29,173
19,546
1,570
10,205
1903 ......
2,497,209
3,046,595
159,753
194,899
1,471,374
985,821
54,694
36,645
159
1,034
1904 ......
2,511,155
3,264,502
171,576
223,049
668,656
401,194
25,304
15,182
283
2,264
1905 ......
2,228,705
3,120,187
140,276
224,442
497,643
298,586
64,043
38,426
480
3,840
1906 ......
2,314,285
2,777,142
121,378
169,929
930,322
465,161
18,083
9,042
722
5,776
1907
Medeltal.
1,999,174
1,628,939
198,661
174,957
915,386
512,616
70,642
45,917
95
760
1871-75
1,175,191
i,i93,5n
81,413
91,081
—
—
—
—
—
—
1886-90
1,919,159
1,634,018
166,765
157,341
393,196
223,021
51,594
27,873
—
—
1901—05
2,202,234
2,766,071
191,810
241,822
821,429
519,856
38,839
24,268
561
3,843
'') Före 1889 se summa frö (sid. 244).
II. In- och utförsel.
243
Frö
(forts.).
Tallfrö.
Granfrö.
Summa
tall- och granfrö.*)
Utförsel
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
—
—
—
_
_
_
_
_
_
1871
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1875
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
18S0
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1885
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1886
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1887
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1888
—
—
—
—
—
—
3,279
5,738
119
00
0
n
1889
—
—
—
—
—
—
2,132
3,731
452
791
1890
■-
—
—
—
—
—
4,822
8,439
180
315
1801
—
—
—
—
—
—
4,780
8,366
—
—
1892
—
—
—
—
—
—
6,647
11,632
—
—
1893
—
—
—
—
—
—
12,438
21,767
—
—
1894
—
—
—
—
—
—
3,860
6,755
50
88
1S95
—
—
—
—
—
—
2,672
4,676
—
—
1896
—
—
—
—
—
—
2,873
8,619
—
—
1897
—
—
—
—
—
—
2,810
9,835
15,294
53,529
1898
219
i,°95
324
648
50
IOO
934
3.698
269
1.195
1899
—
—
2,670
5,340
115
230
3,880
11,390
115
230
1900
246
1,476
433
866
2,015
4,030
745
2,738
2,261
5,506
1901
—
—
281
562
—
—
1,851
10,787
—
—
1902
—
—
347
798
—
—
506
- 1,832
—
—
1903
—
—
2,140
6,206
—
—
2,423
8,470
—
—
1904
30
240 ]
459
i,377
100
300
939
5,217
130
540
1905
222
i,776 |
476
1,428
12
36
1,198
7.204
234
1.812
1906
|
15
225
414
1,242
—
—
509
2,002
15
225
1907
Medeltal !
—
— 1
—
—
—
—
—
'' —
—
—
1871-75
—
—
—
—
—
—
2,705
4,735
285
499
1886 -90 1
55
343
732
1,962
423
866
1,293
5,805
478
1,209
1901-05 j
*) Före 1889 se summa frö (sid. 244).
244
II. In- och utförsel.
r r
i (forts.).
Andra slag, ej specificerade.
Summa frö, timotej-, tall-, gran-  och ej specificerade slag.
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
1871 ............
_
_
_
23,828
56,057
973
2,920
1875 ............
—
—
—
—
167,373
393,748
288
678
1880 ............
—
—
—
—
118,590
278,987
21,730
51,122
1885 ............
—
—
—
—
110,329
275,823
35,407
88,518
1886 ............
—
—
—
—
104,160
260,400
22,390
55,975
1887 ............
—
—
—
—
55,009
137,523
10,147
25,368
188S ............
—
—
—
—
159,476
322,621
689
1,723
188!» ............
91,262
228,155
15,793
39,483
666,21!)
594,050
57,032
58,195
1890 ............
67,547
168,868
21,052
52,630
284,392
258.484
83,572
90,662
1891 ............
46,335
115,838
15,711
39,278
199,515
183,620
53,815
58,555
1892 ............
67,367
168,418
22,234
55,585
201,921
229.895
46,055
65,113
1893 ............
63,935
159,838
22,238
55,595
242,638
252,336
16,141
66,970
1894 ...........
97,076
242,690
10,789
26,973
757,522
607,901
39,057
41,955
1895 ............
96,923
242,308
18,529
46,323
779,982
609,038
58,830
67,744
1896 ............
55,263
138,158
11,793
29,483
350,210
297,758
73,963
62,433
1897 ............
78,707
118,061
6,883
10,325
257,682
214,731
72,769
43,268
1898 ............
68,955
103,433
31,037
46,556
167,731
159,332
82,211
117,322
1899 ............
117,661
176,492
16,094
24,141
773,802
475,033
39,688
35,832
1900 ............
68,924
103,386
23,630
35,445
702,178
429,463
52,894
50,250
15)01 ............
67,517
101,276
38,127
57,191
658,815
428,818
61,370
74,238
1902 ............
81,403
122,105
50,430
75,645
962,171
721,746
79,603
95,191
1903 ............
81,729
122,594
*
37,933
56,900
1,553,609
1,110,247
92,627
93,545
1904 ............
167,589
251,384
27,844
41,766
838,ees
661,048
53,148
56,948
1905 ............
184,987
277,481
9,629
14,444
683,569
581,284
73,802
53,410
1906 ............
420,274
630,411
20,631
30,947
1,351,791
1,102,776
88,948
41,801
1907 ............
635,606
228,461
16,080
16,080
1,551,501
743,079
86.737
62,222
medeltal
1871—75 ......
_
_
,_
_
75,717
178,127
1,728
4,191
1886 -90 ......
79,405
198,512
18,423
46,057
253,851
314,616
34,766
46,385
1901-05 ......
116,645
174,968
32,793
49,189
939,367
700,629
72,110
74,666
II. In- och utförsel.
245
H ö.
Halm, oarbetad,
och halmrep.
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
200,000
10,584
220,600
11,678
2,400
50
107,500
2,277
1871
416,800
22,064
2,900
*55
24,100
510
300
6
1875
197,000
10,427
37,400
1,982
13,100
278
900
18
1880
365,260
25,568
1,305
91
23,376
468
425
8
1885
701,361
49,095
1,039
73
56,314
1,126
—
—
188(5
998,726
69,911
—
—
41,212
824
12,775
236
1887
1,748,600
122,402
1,325
93
839,539
16,791
435
9
1888
521,012
36,471
6,750
473
53,168
1,063
895
18
1889
641,132
44,879
—
—
15,646
313
850
17
1890
312,743
21,892
29,404
2,058
8,747
175
960
19
1891
482,642
33,785
161,498
11,305
29,972
899
2,633
79
1892
1,015,566
71,090
806,567
56,460
25,732
772
17,690
531
1893
419,768
29,384
8,030
562
18,463
554
1,119,417
33,583
181)4
492,394
34,468
17,640
1,235
6,538
196
53,776
1,613
1895
1,560,614
109,243
120
8
27,361
821
1,042,295
31,269
1896
398,403
27,888
300
21
29,639
889
354,727
10,642
1897
1,682,093
117,747
60
4
64,308
1,929
600
18
1898
1,054,904
73,843
—
—
338,983
10,169
3,559
107
1899
884,559
61,919
—
—
360,133
10,804
121,726
3,652
1900
3,596,027
251,722
15,040
1,053
56,881
1,706
26,010
780
1901
7,423,504
519,645
62,280
4,360
139,218
4,177
1,453,383
43,6oi
1902
5,419,687
379,378
175,866
12,311
332,918
9,988
1,600,711
48,021
1903
5,632,052
394,244
1,967,718
137,740
269,718
8,092
2,498,538
74,956
1904
6,694,314
468,602
2,304,523
161,317
2,466,718
74,002
3,657,311
109,719
1905
18,981,986
1,328,739
139,011
9,731
7,194,255
215,828
277,397
8,322
1900
3,782,979
226,979
1,154,449
69,267
287,658
387,754
694,261
22.200
1907
Medeltal
411,680
21,791
45,680
2,419
17,020
360
21,620
458
1871-75
922,166
64,552
1,823
128
201,176
4,023
2,991
60
1886-90
5,753,117
402,718
905,085
63,356
653,091
19,593
1,847,191
55,415
1901-05
246
II. In- och utförsel.
0 1 j e k
a k 0 r.
Kreatursfoder, ej specif.
(linfrömjöl, mäsk m. m.).
Bast,
bastrep och
bastmattor.
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
Införsel
kilo gr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
1871 .........
3,302,756
407,915
2,068,250
255,444
76,811
20,788
1875 .........
6,976,135
1,312,920
2,461,700
463,296
94,400
6,660
—
—
27,715
6,123
1880 .........
17,148,884
2,017,155
1,003,859
159,408
350,200
24,717
2,600
183
22,189
6,201
1885 .........
19,189,952
2,686,593
800,952
120,143
557,329
39,013
17,103
1,197
27,768
7,441
1886 .........
16,367,879
2,209,663
1,120,003
168,000
322,967
23,308
9,470
663
23,913
5,967
1887 .........
14,965,603
1,758,458
2,307,220
346,083
510,128
35,709
—
—
35,393
9,625
188S .........
16,286,417
2,117,235
1,725,440
258,816
1,011,988
70,839
—
—
31,771
8,107
188!) .........
20,163,758
2,621,289
1,320,077
198,012
675,903
47,313
—
—
14,314
3,487
1890 .........
26,087,180
3,391,333
1,372,765
205,915
1,222,831
85,598
4,150
291
300,311
88,689
1891 .........
28,468,442
3,416,213
1,747,161
227,131
1,390,152
97,311
55,000
3,850
27,572
7,204
1892 .........
28,945,837
3,401,136
1,042,554
130,319
984,822
68,938
300
21
28,184
7,046
1893 .........
30,109,630
3,537,882
440,192
56,126
323,040
22,613
42
3
37,216
9,304
1894 .........
28,805,336
3,168,587
1,571,455
172,860
324,543
22,718
37,275
2,609
48,683
12,171
1895 .........
26,100,010
2,871,001
588,217
64,704
668,320
46,782
640
45
45,324
11,331
1896 ........
29,363,311
3,229,964
1,175,128
129,264
1,364,531
95,517
13,090
916
51,845
12,961
1897 .........
33,723,725
3,878,228
130,322
14,987
2,693,137
188,520
67,790
4,745
30,482
7,621
1898 .........
32,413,503
4,051,688
220,057
27,507
5,156,712
360,970
79,538
5,568
48,461
12,115
1899 .........
37,894,330
4,812,580
10,359
1,316
3,129,095
219,037
255,090
17,856
46,753
ix,688
DKK) .........
41,947,880
5,369,329
92,000
11,776
4,730,892
331,162
413,397
28,938
43,936
10,984
1901..........
54,368,211
7,067,867
67,180
8,733
3,617,978
253,258
182,618
12,783
45,019
n,255
1902 .........
64,431,296
8,053,912
210,565
26,321
8,416,258
589,138
1,171,623
82,0x4
45,966
11,492
1903 .........
74,359,193
8,551,307
258,409
29,717
8,143,117
570,018
1,339,499
93,765
52,829
13,207
1904 .........
99,751,198
12,169,646
549,630
67,055
15,086,871
1,056,081
1,283,099
89,817
62,952
!5,738
1905 .........
102,681,774
12,835,222
277,011
34,626
16,715,263
1,170,068
1,214,204
84,994
49,335
12,334
1906 .........
120,152,380
16,220,571
95,008
12,826
25,064,959
1,754,547
1,076,481
75,354
43,729
10,932
1907 .........
144,154,009
17,446,278
163,482
16,396
17,080,603
2,075,528
1,376,866
137,699
43,630
38,621
Medeltal
1871-75 ...
5,702,420
857,134
2,522,605
384,052
49,260
3,476
4,480
317
56,016
14,668
1886-90 ...
18,774,167
2,419,596
1,569,101
235,365
748,763
52,553
2,724
191
81,140
23,175
1901-05 ...
79,118,334
9,735,591
272,559
33,290
10,395,897
727,713
1,038,209
72,675
51,220
12,805
II. In- och utförsel
247
Bast,
■bastrep och
bastmattor.
G r
t S, ej specificeradt.
Oarbetad!, samt gräsrep.
Färgadt, tränsadt eller
upprispadt.
Utförsel
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
kilo gr.
kronor.
kilo gr.
kronor.
kilo gr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
128
36
33,964
799
_
_
52,941
62,273
_
—
1S71
680
192
95,855
2,255
10,244
241
169,741
199,660
8,726
10,265
1875
—
—
58,320
1,372
—
—
227,735
64,290
—
—
1880
—
—
140,191
14,019
60
6
339,631
101,889
—
—
1885
—
—
150,902
15,090
—
—
285,235
85,571
—
—
1886
1,000
300
114,471
11,447
—
—
262,219
80,766
—
—
1887
—
—
108,440
10,844
—
—
255,327
76,598
26,013
7,804
1888
—
—
113,129
11,313
—
—
337,541
101,262
75,246
22,574
1889
—
—
124,661
12,466
—
—
356,659
106,971
8,321
2,496
1890
245
74
105,836
10,584
—
—
317,396
95,219
28,642
8,593
1891
229
57
115,804
10,288
5,256
420
301,638
90,491
18,622
5,587
1892
270
68
154,453
12,356
7,364
589
338,518
101,555
934
280
1893
340
85
113,179
9,054
4,542
363
366,524
109,957
946
284
1894
1,411
353
112,295
8,984
1,873
150
362,527
108,758
28,593
8,578
1895
1,870
468
114,644
9,172
3,158
253
425,979
127,794
1,331
399
1896
96
24
83,368
6,669
2,054
164
502,660
150,798
580
174
1897
312
78
83,499
6,680
1,676
134
462,350
138,705
2,186
656
1898
2,030
508
120,243
9,619
948
76
519,563
155,869
1,171
351
1899
1,257
3i4
128,143
10,251
450
36
612,739
183,822
1,255
377
1900
2,814
704
90,899
7,272
943
75
549,465
164,840
18,234
5,470
1901
408
102
126,571
10,126
1,029
82
560,544
168,163
208
62
1902
200
50
108,896
8,712
365
29
595,699
178,710
403
121
1903
355
89
118,888
9,511
319
26
530,564
159,169
54
l6
1904
—
108,343
8,667
—
—
673,129
201,939
—
—
1905
2,700
675
82,114
6,569
—
—
684,106
205,232
—
—
1906
2,632
1,388
36,801
8,277
63
II
701,882
77,780
580
64
1907
Medeltal
952
269
59,179
1,392
3,103
73
113,960
134,047
1,745
2,053
1871-75
200
60
122,321
12,232
—
—
299,396
90,234
21,916
6,575
1886—90
755
189
110,719
8,858
531
42
581,880
174,564
3,780
1,134
1901-05
248
II. In- och. utförsel.
H, 0
i-, V
e g e t a b i
1 i s k
a.
Bambu-, spanska m. in.,
utan bearbetning.
Polerade, lackerade
m. m.
Summa
rör, vegetabiliska.
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
kilo gr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
1871 .........
_
_
_
_
16,578
1875 .........
—
—
—
—
—
—
—
—
—
22,138
—
2,412
1880 .........
—
—
—
—
—
—
—
_
—
25,641
—
—
1885 .........
—
—
—
—
—
—
—
—
—
36,255
—
3,400
1886 .........
—
—
—
—
—
—
—
—
—
38,944
—
26
1887 .........
—
—
—
—
—
—
—
—
—
29,704
—
—
1888 .........
—
—
—
—
—
—
—
—
—
38,403
—
—
1889 .........
—
—
—
—
—
—
—
—
—
49,476
—
—
1890 .........
—
—
—
—
—
—
—
—
—
59,666
—
—
1891 .........
—
—
—
—
—
—
—
—
—
49,646
_
_
1892 .........
—
—
—
—
—
—
—
—
—
68,049
—
75
1893 .........
154,763
77,382
—
—
8,013
12,020
—
—
162,776
89,402
—
—
1894 .........
144,981
72,491
—
—
7,205
10,808
—
—
152,186
83,299
—
—
1895 .........
159,168
79,584
—
—
9,713
I4,57°
—
—
168,881
94,154
—
—
1896 .........
152,507
76,254
—
'' —
17,222
25,833
—
—
169,729
102,087
—
—
1897 .........
195,247
97,624
—
—
16,016
24,024
—
—
211,263
121,648
—
—
1898 .........
209,305
104,653
—
—
13,273
19,910
—
—
222,578
124,563
—
—
1899 ........
202,919
101,460
—
—
38,380
57,570
307
614
241,299
159,030
307
614
1900 .........
240,811
120,406
—
—
16,987
25,481
—
—
257,798
145,887
—
—
1901 .........
219,818
109,909
—
—
20,433
30,650
—
—
240,251
140,559
—
—
1902 .........
198,095
99,048
—
—
18,928
28,392
—
—
217,023
127,440
—
—
1903 .........
200,811
100,406
—
—
21,885
32,828
—
—
222,696
133,234
—
—
1904 .........
260,986
130,493
300
150
28,968
43,452
150
225
289,954
173,945
450
375
1905 .........
274,810
137,405
5,550
2,775
16,388
24,582
—
—
291,198
161,987
5,550
2,775
1906 .........
261,425
130,713
—
—
19,890
29,835
—
—
281,315
160,548
—
_
1907 .........
Medeltal
297,549
215,039
3,094
2,290
20,490
28,083
295
369
318,039
243,122
3,389
2,659
1871—75 ...
—
—
—
—
—
—
—
—
—
23,56i
—
663
1886-90 ...
—
—
—
—
—
—
—
—
—
43,239
—
5
11)01—05 ...
230,904
115,452
1,170
585
21,320
31,981
30
45
252,224
147,433
1,200
630|
II. In- och utförsel.
249
alla
B a
slag, ej
r k,
specificerade.
Korkbark
samt s. k. cols.
N ä f ''
7 e r.
Införsel
Utförsel
Införsel
Införsel
Utförsel
kvantitet.
kronor.
kvantitet.
kronor.
kilo gr.
kronor.
kilo gr.
kronor.
kil 0 gr.
kronor.
hektoliter.
15
15
hektoliter.
46,544
61,940
528,922
311,075
_
__
536
25
1871
2
3
70,154
80,059
669,580
393,800
—
—
5,756
271
1875
178
185
109,887
124,583
1,312,167
926,070
672
32
—
—
1880
181
181
145,954
145,954
1,426,508
970,025
—
—
513
26
1885
224
224
137,452
137,452
1,008,816
685,995
732
37
2,191
no
1886
300
300
187,098
187,098
1,016,540
691,247
3,140
157
240
12
1887
1,804
1,804
153,779
153,779
1,472,950
1,001,606
1,855
93
—
—
1888
1,834
1,834
123,022
123,022
1,562,156
1,062,266
2,550
128
326
l6
1889
1,431
1,431
282,558
282,558
1,463,921
995,466
3,775
189
1,690
85
1890
126
126
166,876
166,876
1,772,347
1,205,196
5,095
255
882
44
1891
413
413
132,247
132,247
1,905,748
1,295,909
6,278
314
2,085
IO4
1892
660
660
133,811
i33,8h
1,698,146
1,154,739
8,460
423
—
—
1893
769
769
149,946
149,946
1,583,778
1,076,969
8,166
408
175
9
1894
1,319
1,319
143,851
143,851
2,087,610
1,419,575
4,847
242
40
2
1895
1,555
1,555
162,170
162,170
2,612,916
1,776,783
8,490
425
1,812
91
1896
2,000
2,000
174,736
174,736
2,270,827
1,158,122
3,503
175
9,814
491
1897
3,373
3,373
156,885
156,885
2,243,431
1,144,150
56,879
2,844
31,749
1,587
1898
2,725
2,725
182,916
182,916
1,912,412
975,330
38,255
1,913
17,266
86
1899
4,039
4,039
86,065
86,065
2,352,675
1,199,864
18,534
927
1,908
95
1900
5,152
5,152
55,245
55,245
1,890,191
963,997
38,271
1,914
865
43
1901
6,528
6,528
94,312
94,312
2,278,473
1,162,021
52,435
2,622
—
—
1902
10,438
10,438
102,405
102,405
2,218,090
1,131,226
6,777
339
844
42
1903
16,049
16,049
104,139
104,139
2,458,430
1,253,799
18,348
917
2,467
123
1904
39,007
39,007
112,577
112,577
2,471,886
1,260,662
40,328
2,016
—
1905
21,270
21,270
67,920
67,920
2,155,477
1,099,293
52,704
2,635
—
—
1906
kg.1,556,373
296,600
kg. 3,090,332
306,788
2,561,694
1,280,847
18,241
1,824
193
19
1907
hektoliter.
2,640
2, §51
hektoliter.
50,522
59,365
719,926
423,410
3
—
1,270
60
Medeltal
1871-75
1,119
1,119
176,782
176,782
1,304,877
887,316
2,410
121
889
45
1886-90
15,435
15,435
93,736
93,736
2,263,414
1,154,341
31,232
1,562
835
42
1901-05
32
250
II. In- och utförsel.
Korgmakararbeten.
Rör-, vegetabiliska,
arbeten däraf,
ej specificerade.
Af oskalade kvistar och
gröfre spån.
Andra
slag.
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
kilo gr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
1871 ......
5,423
1,276
2,084
490
1,575
8,149
205
1,063
136
318
_
_
1875 ......
1,845
434
5,156
1,213
8,111
41,980
37
189
456
1,074
—
1880 ......
2,128
501
2,408
567
8,810
45,597
349
1,806
605
1,423
—
1885 ......
1,919
• 480
23,040
5,760
19,526
97,630
2,175
!0,875
4,715
11,788
—
—
1886 ......
579
145
32,320
8,080
20,979
104,895
737
3,685
4,051
10,128
—
—
1887 ......
764
191
25,247
6,312
20,454
IO2.270
3,066
15,330
5,266
13,165
—
—
1888 ......
657
164
88,692
22,173
16,688
83,440
3,163
15,815
6,265
15,663
—
—
1889 ......
294
74
104,637
26,159
17,866
89,330
2,336
11,680
8,854
22,135
—
—
1890 ......
1,243
311
140,022
35,006
18,948
94,740
7,587
37,935
6,877
17,193
—
—
1891 .....
137
34
243,109
60,777
19,745
98,725
7,674
38,370
7,788
19,470
—
—
1892 ......
514
129
311,770
77,943
15,734
78,670
5,969
29,845
3,908
8,902
—
—
1898 ......
248
62
385,264
96,316
16,541
82,705
26,397
131,985
2,650
5,300
—
—
1894 ......
528
132
414,175
103,544
20,981
104,905
41,455
207,275
2,216
4,432
43
86
1895 ......
415
104
423,713
105,928
18,710
93,550
39,026
195,130
1,836
3,672
6
12
1896 ......
2,321
580
646,655
161,664
22,072
110,360
14,579
72,895
1,578
3,156
—
—
1897 ......
2,616
654
547,388
136,847
22,362
m,8io
6,313
31,565
1,588
3,176
131
262
1898 ......
1,776
444
492,438
123,110
26,704
133,520
6,449
32,245
1,859
3,718
—
—
1899 ......
1,381
345
504,049
126,012
30,087
150,435
9,773
48,865
2,278
4,556
—
—
1900 .....
1,358
340
517,239
129,310
33,487
167,435
10,412
52,060
1,007
2,014
—
—
1901 ......
2,869
717
477,705
119,426
30,725
153,625
10,845
54,225
963
1,926
65
130
1902 ......
1,147
287
657,553
164,388
23,277
116,385
10,366
51,830
1,475
2,950
—
—
1903 ......
2,366
592
632,376
158,094
23,511
117,555
7,423
37,H5
961
1,922
—
—
1904 ......
1,537
384
622,775
155,694
29,942
149,710
8,623
43,H5
1,342
2,684
—
—
1905 ......
4,701
1,175
712,374
178,094
35,429
177,145
13,838
69,190
2,758
5,516
—
—
1906 ......
2,860
715
784,606
196,152
38,201
191,005
21,054
105,270
1,257
2,514
—
—
1907 ......
2,787
12,210
584,549
566,697
46,648
118,960
15,235
39,72i
1,231
2,462
5
IO
Medeltal
1871-75
4,657
1,096
10,273
2,417
5,491
28,419
733
3,796
255
599
4
IO
1886—90
707
177
78,184
19,546
18,987
94,935
3,378
16,889
6,263
15,657
—
—
1901-05 1
2,524
631
620,557
155,139
28,577
142,884
10,219
51,095
1,500
3,000
13
26
II. In- och utförsel.
251
Mattor af spån. gräs.
Korkar,
skurna.
strå m. m.
Utan beslag, äfvensom korksulor.
Med beslag.
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
Införsel
kilo gr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
18,349
17,191
2,134
2,008
9,841
9,260
11,167
11,822
69
648
1871
38,097
35,725
668
628
15,210
14,313
8,039
7,564
286
2,696
1875
21,317
19,260
2,369
2,229
17,040
16,035
7,652
7,201
197
1,852
1880
32,517
32,191
2,015
2,015
11,480
11,480
23,840
23,840
697*
6,622
1885
23,023
20,682
1,578
1,578
12,748
15,307
33,784
33,784
745
7,078
1886
24,043
23,456
653
653
19,392
21,096
20,557
20,557
2,099
19,941
1887
30,832
30,097
2,956
2,956
18,074
20,861
52,826
52,826
677
6,432
1888
32,380
30,536
2,445
2,445
27,529
31,165
25,391
25,391
783
7,439
1889
33,146
28,480
2,131
2,131
27,835
30,437
18,959
18,959
1,154
10,963
1890
38,528
33,101
2,206
2,206
21,787
23,378
39,570
39,570
1,419
13,481
1891
35,607
33,931
2,751
2,751
15,879
24,321
51,316
76,974
1,343
13,430
1892 i
40,012
40,012
2,560
2,560
18,968
28,452
63,121
94,682
1,077
10,770
1893
37,969
37,969
3,178
3,178
18,089
90,445
26,677
133,385
639
6,901
1891
49,503
49,503
2,227
2,227
28,429
142,145
48,892
2^4,460
852
9,202
1895
57,420
57,420
1,584
1,584
32,407
162,035
66,558
332,790
1,229
13,273
1896
77,571
77,571
1,436
1,436
42,094
210,470
48,358
241,790
2,094
22,615
1897
92,079
92,079
79
79
50,622
253,110
21,192
105,960
2,774
29,959
1898
|
100,866
100,866
2,596
2,596
84,655
423,275
27,663
138,315
2,076
22,421
1899
96,253
96,253
1,870
1,870
84,789
423,945
22,760
113,800
1,535
16,578
1900
93,678
93,678
275
275
72,725
363,625
44,251
221,255
1,045
11,286
1901
1
80,647
80,647
261
261
64,765
323,825
80,707
403,535
1,272
13,738
1902
|
100,069
100,069
1,228
1,228
76,415
382,075
63,766
318,830
1,159
12,517
1903 I
114,199
114,199
244
244
60,215
301,075
40,545
202,725
795
8,586
1901
|
125,547
125,547
—
—
35,537
177,685
43,027
215,135
1,296
13,997
1905
152,937
152,937
—
—
33,924
169,620
73,484
367,420
1,160
12,528
1906
171,673
128,755
46
35
29,390
154,057
53,128
37,190
1,938
15,504
1907
Medeltal
30,711
28,765
3,726
3,506
15,445
14,533
7,601
7,415
130
1,219
1871—75
28,685
26,650
1,953
1,953
21,116
23,773
30,303
30,303
1,092
10,371
1886-90
102,828
102,828
402
402
61,931
309,657
54,459
272,296
1,113
12,025
1901—05
252
II. In- och utförsel.
H
alm,
arbetad.
Buteljhylsor, lösa.
Andra arbeten, ej specif.
Summa
halmarbeten.
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
kilo gr.
{ kronor.
kilo gr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
1871 ........
—
—
_
_
_
2,470
29,050
3
35
1875 ........
—
—
—
—
—
—
—
—
3,700
43,520
40
465
1880 .........
—
—
—
—
—
—
—
—
4,103
48,255
—
—
1885 .........
—
—
—
—
—
—
—
—
16,415
180,565
—
—
1886 .........
—
—
—
—
—
—
—
—
16,720
183,920
556
6,n6
1S87 .........
—
—
—
—
—
—
—
—
19,763
217,393
349
3,839
1888 .........
—
—
—
—
—
—
—
—
26,712
293,832
3,610
39,710
1889 .........
—
—
—
—
—
—
—
—
27,494
302,434
19,300
212,300
1890 .........
—
—
—
—
—
—
—
—
25,125
276,353
11,741
129,151
1891 .........
—
—
—
—
—
—
—
—
18,707
205,777
16,925
!86,i75
1892 .........
—
—
—
—
—
—
—
—
23,699
179,671
7,849
39,245
1893 .........
616
62
11,326
1,133
22,663
113,315
874
4,370
23,279
113,377
12,200
5,503
1891 .........
574
57
19,532
1,953
27,700
138,500
75
225
28,274
138,557
19,607
2,178
1895 .........
342
34
23,341
2,334
33,234
166,170
6
30
83,576
166,204
23,347
2,364
1890 .........
—
—
19,985
1,999
39,631
198,155
81
405
39,631
198,155
20,066
2,404
1897 .........
263
26
18,476
1,848
48,773
243,865
187
935
49,036
243,891
18,663
2,783
189S .........
48
5
1,160
116
72,191
360,955
—
—
72,239
360,960
1,160
116
1899 .........
—
—
350
35
42,367
211,835
7
35
42,367
211,835
357
70
1900 .........
290
29
50
5
53,360
266,800
7
35
53,650
266,829
57
40
1901 .........
152
15
—
—
53,082
265,410
26
130
53,234
265,425
26
130
1902 .........
2,938
294
—
—
56,014
280,070
550
2,750
58,952
280,364
550
2,750
1903 .........
7
I
2,200
220
46,706
233,530
—
—
46,713
233,531
2,200
220
1991 .........
—
—
7,622
762
69,290
346,450
35
175
69,290
346,450
7,657
937
1905 .........
—
—
3,481
348
90,971
454,855
692
3,460
90,971
454,855
4,173
3,808
1906 .........
—
—
825
83
51,056
255,280
—
—
51,056
255,280
825
83
1907 .........
—
-
7,345
1,102
248
186
68
51
248
186
7,413
1.153
Medeltal
1871-75 ...
—
—
—
_
—
_
_
_
3,509
41,272
18
207
1886-90 ...
—
—
—
—
—
—
—
—
23,163
254,786
7,111
78,223
1901—05 . . .|
619
62
2,661 1
266
63,213
316,063
261
1,303
63,832
316,125
2,921
1,569
II. In- och utförsel.
253
Fiber,
c
e 1 1 a
10 i a.2)
•ej specif., af bast, blad
Arbetad,
eller stjälk. ’)
Oarbetad.
•
tangentskifvor
samt knifskaft 0.
ämnen därtill. *}
andra slag.
Införsel
Utförsel
Införsel
Införsel
Införsel
Utförsel
kilo gr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
_
1871
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1875
—
—
—
—
—
—
—
_
—
—
—■
—
1880
__
—
—
--
481
241
—
—
1,394
6,970
—
—
1885
—
—
—
—
363
182
—
—
8,361
41,805
—
—
1886
—
—
—
—
532
266
—
—
2,146
!0,730
—
—
1887
—
—
—
—
588
294
—
—
753
3,765
—
—
1888
—
—
—
—
1,084
542
—
—
1,516
7,58o
—
—
1889
—
. —
—
—
1,005
503
—
—
1,025
5,125
—
—
1890
—
—
—
—
1,334
667
—
—
5,874
29,370
—
—:
1891
—
—
—
—
913
457
—
—
11,213
55,846
—
1892
37,352
37,352
16
16
691
346
369
738
25,964
129,820
—
1893
54,696
54,696
—
—
584
2,628
222
1,554
26,954
247-977
—
—
1894
53,189
53,i89
115
115
406
1,827
1,235
8,645
24,808
228.234
55
506
1895
58,636
58,636
—
—
572
2,574
941
6,587
18,187
167,320
—
—
1896
63,632
63,632
—
—
483
2,174
529
3,703
18,077
166,308
—
—
1897
72,638
72,638
—
—
1,403
6,314
171
1,197
18,326
168,599
—
—
1898
64,552
64,552
—
—
957
4,307
788
5,516
15,756
144,955
—
—
1899
78,566
78,566
—
—
4,078
18,351
766
5,362
16,210
149,132
—
—
1900
103,956
103,956
—
—
12,074
54,333
219
1,533
16,111
148,221
—
—
1901
112,032
112,032
—
—
14,319
64,436
1,178
8,246
17,055
156,906
—
—
1902
145,096
145,096
—
—
10,461
47,075
957
6,699
22,431
206,365
—
—
1903
149,1^2
149,152
976
976
10,781
48,515
1,105
7,735
28,543
262,596
24
221
1904
148,602
148,602
1,423
1,423
13,617
61,277
1,044
7,308
30,039
276,359
2,701
24,849
1905
187,316
187,316
8,167
8,167
18,216
81,972
•
1,192
8,344
38,663
355,700
5,946
54,703
1906
282,726
164,415
511
289
34,246
154,107
1,922
9,610
46,950
592,791
7,370
90,410
1907
Medeltal
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1871-75
—
—
—
—
714
357
—
—
2,760
13,801
—
1S86—JK)
131,768
131,768
480
480
12,250
55,127
901
6,304
22,836
210,089
545
5,014
1901-05
*) Före 1893 bland varor, i tulltaxan ej nämnda. 2) Före 1885 bland kem. tekn. preparat. 3) Före 1893
bland andra slag.
254
II. In- och utförsel.
* Garfsyra. ’)
Kollodium.2)
Insektpulver.
Införsel
Utförsel
•
Införsel
Införsel
Utförsel
kilo gr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kvant.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
1871............
_
_
_
_
_
1875............
—
—
—
—
—
—
1,012
2,379
20
48
1880............
—
—
—
—
—
—
2,454
5,774
—
—
1885............
—
—
—
—
—
—
6,958
17,395
—
—
188(5............
—
—
—
—
—
—
6,535
16,338
—
—
1887............
—
—
—
—
—
—
6,929
17,323
—
—
1888............
—
—
—
—
—
—
5,572
13,930
—
—
1889...........
—
—
—
—
—
—
10,709
26,773
—
—
liter
1890............
—
—
—
—
833
1,666
10,385
25,963
—
—
1891............
_
_
_
_
790
1.580
8,742
21,855
_
_
1892............
—
—
flit. 167
\kg 494
961
7,771
19,428
—
—
kilogr.
1893...........
307,042
307,042
—
—
867
I,IOI
9,396
23,490
—
—
1894............
427,312
427,312
1,028
1,028
769
1,569
10,718
26,795
—
—
1895............
387,733
387,733
2,919
2,919
1,051
2,144
13,061
32,653
37
93
1896............
351,054
351,054
5,125
5,125
1,293
2,638
8,880
22,200
—
—
1897............
560,453
560,453
6,260
6,260
1,228
2,505
11,744
29,360
—
—
1898............
991,375
991,375
—
—
1,572
2,672
10,660
23,985
—
—
1899............
1,408,013
1,408,013
—
—
1,348
2,292
9,481
21,332
—
—
1900............
1,277,860
1,277,860
9,506
9,506
1,857
3,157
8,310
18,698
—
—
1901............
1,991,029
1,991,029
897
897
1,663
2,827
11,979
26,953
—
—
1902............
2,479,219
2,479,219
—
—
2,132
3,624
9,637
21,683
—
—
1908............
2,390,855
2,390,855
800
800
3,381
5,748
7,740
17,415
—
♦
1904............
4,051,196
4,051,196
7,647
7,647
3,557
6,047
8,002
18,005
—
—
1905............
4,611,901
4,611,901
3,379
3,379
3,891
6,615
9,272
20,862
—
—
190Ö............
4,624,179
4,624,179
156,261
156,261
4,102
6,973
8,909
20,045
—
—
1907............
6,204,814
1,607,458
426,526
106,490
3,906
3,320
13,288
23,254
—
—
Medeltal
1871—75......
—
—
—
—
—
—
536
1,260
4
IO
1886-90......
—
—
—
—
—
333
8,026
20,065
—
—
1901—05......
3,104,840
3,104,840
2,545
2,545
2,925
4,972
9,326
20,984
—
—
*) Före 1893 bland kem. tekn. preparat. 2) Före 1890 bland kem. tekn. preparat.
II. In- och utförsel.
255
Mimlack.
Skrifbläck.
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
kilo gr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
796
3,746
10
48
7,426
4,368
774
456
1S71
814
3,828
—
—
10,456
6,150
2,741
1,613
1875
619
2,912
—
—
7,169
4,217
8,417
4,950
1880
1,083
5,415
—
—
11,566
6,940
34,505
20,703
1885
840
4,200
—
—
7,480
4,488
33,047
19,828
1886
932
4,660
—
—
5,955
3,573
37,386
22,432
1887
1,278
6,390
—
--
7,946
4,768
38,873
23,324
1888
1,092
5,460
—
—
7,980
4,788
43,779
26,267
1889
1,186
5,930
—
—
6,450
3,870
46,588
27,953
1890
1,295
6,475
—
—
7,531
4,519
57,550
34,530
1891
1,096
5,48o
—
—
4,625
2,775
54,500
32,700
1892
1,165
5,825
—
—
7,764
4,658
56,573
33,944
1898
1,760
8,800
—
—
7,110
4,266
58,488
35,093
1894
1,764
8,820
—
—
5,928
3,557
80,332
48,199
1895
1,349
6,745
—
—
7,865
4,719
70,288
42,173
1896
1,628
8,140
—
—
8,707
5,224
77,162
46,297
1897
3,248
12,992
—
—
6,766
4,060
82,401
49,441
1898
1,940
7,760
—
—
8,352
5,011
94,049
56,429
1899
2,118
8,472
—
—
9,068
5,441
94,035
56,421
1900
2,070
8,280
—
—
10,503
6,302
77,376
46,426
1901
2,121
8,484
—
—
10,086
6,052
83,506
50,104
1902
2,139
8,556
—
—
11,579
6,947
99,997
59,998
1903
2,025
8,100
—
—
10,312
6,187
94,519
56,711
1904
1,507
6,028
—
—
9,859
5,915
87,891
52,735
1905
2,280
9,120
—
—
13,386
8,032
114,676
68,806
1906
1,738
6,952
—
—
16,016
12,012
97,976
88,178
1907
Medeltal
815
3,836
2
12
8,855
5,208
2,075
1,221
1871-75
1,066
5,328
—
—
7,162
4,297
39,935
23,961
1886-90
1,972
7,890
—
—
10,468
6,281
88,658
53,195
1901-05
256
II. In- och utförsel.
Färgträ.
Garfskidor.
Galläpplen.
Införsel
Införsel
Utförsel
l
Införsel
1
Utförsel
kilo gr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr. I
kronor.
1S71..................
1,423,324
120,542
I
13,968
3,615
_
_
15,395,
32,596
I
_ 1
—
1875..................
953,063
80,716
10,296
2.664
—
—
10,614:
22.473
—
—
1880..................
1,274,845
107,968
6,733''
1,742
—
—
12,068!
25,552
—
—
1885..................
1,551,962
155,196
24,056:
6,014
—
—
35,055
7OJIO
—
1886..................
2,487,121
248,712
27,784
6.946
—
—
12,910
25,820
—
—
1887..................
1,467,311
146,731
24,641
6,160
—
—
14,933j
29,866
—
—
1888..................
1,991,944
199,194
125,986 j
31,497
—
—
23,095
46.190
—
—
1889..................
2,544,813
254,481
41,072
10,268
—
—
17.190;
34,380
—
—
| 1890..................
992,716
99,272
15,626
3,907
—
16.551
33.102
800
1,600
| 1891..................
794,913
79,491
12,224
3,056
—
—
15,432
30,864
—
! 1892..................
1,458,322
145,832
31.672
7.918
—
—
16,176
32.352
—
j 1893..................
1,011,681
101,168
45,686
11,422
400
IOO
23,013
46,026
1,530
3,060
1 1894................
1,363,405
136,341
80,048
20,012
—
22,235
27,794
1,543
1,929
! 1895..................
1,409,521
140,952
64,492
16,123
—
18,139
22,674
2,040
2,550
1896..................
1,426,387
142,639
189,128
47,282
—
_
22,714
28,393
—
1897..................
1,290,942
129,094
183,031
45,758
—
—
18,506
23733
1,900
2,375
1898.................
1,207,407
120,741
479,552
119,888
—
—
25,108
31,385
1,800
2,250
1899..................
1,227.255
122,720
90,014
22,504
—
—
21,836
27795
2,250
2,813
1900 .................
1,171,913
117,191
387,962
96,991
—
—
19,784
24,730
2,800
3,500
1901..................
575,593
57,559
228,800
57,200
—
—
22,922
28,653
2,700
3,375
1902.................
398,987
39,899
611,937
152,984
—
—
24,842
31,053
2,880
3,600
1903.................
478,624
47,862
662,176
165.544
3,000
75c
18,620
23,275
6,490
8713
1904.................
746,990
74,699
849,889
212,472
—
—
13,245
16,556
248
310
1905.................
944,439
94,444
1,057,789
264,447
—
—
18,218
22,773
3,397
4,246
1900.................
181,830
18,133
1,319,829
329,957
—
15,985
19,981
3,040
3,800
1907.................
Medeltal
114.749
11,474
1,657,743
241,061
—
17,422
17,422
3,40C
3,400
1871—75...........
1,353,05:
1,896,781
628,92"
114,591
189,67?
62,89;
18.958
4,906
—
29,487
62,432
—
1S86—90...........
47,022
11756
_
16,936
33,872
16C
320
ii>oi-os...........
682,118
170,529
60(
15c
19,569
24,462
3,14;
3,929
II. In- och. utförsel.
257
Bronspulver.
Indigo, indigoextrakt,
indigokarmin och. koschenill.
Kimrök.
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
—
—
—
43,785
524,005
_
_
1,476
694
113,341
53,327
1871
1,298
7,633
12
70
67,186
485,342
—
—
3,596
1,692
217,199
102.193
1875
2,770
16,292
-
—
50,351
470,287
7,115
3,348
80,555
37,901
1880
6,588
39,528
-
—
85,174
557,890
—
7,679
3,840
342,828
171,414
1885
7,280
43,680
—
73,283
480,004
—
6,738
3,369
291,760
145,880
1880
10,888
62,328
—
74,407
487,366
—
—
11,119
5,560
363,024
181,512
1887
10,655
63,930
—
—
70,822
623,234
—
—
13,225
6,613
328,456
164,228
1888
14,604
87,624
—
—
118,837
1,099,242
—
—
19,627
9,814
268,882
134,441
1889
11,322
67,932
—
—
100,653
931,040
--
_
13,515
6,758
334,758
167,379
1890
11,344
68,064
—
—
74,819
603,789
—
—
18,425
9,213
348,983
174,492
1891
9,526
57,156
—
—
89,595
716,760
—
22,789
11,395
308,632
154,316
1892
12,384
74,304
119
714
84,853
933,383
13
143
19,137
9,569
368,744
184,372
1893
13,038
78,228
—
91,530
1,006,830
—
—
21,932
6,580
360,404
108,121
1894
11,953
71,718
102
612
95,765
1,053,415
225
2,475
45,920
13,776
385,740
115,722
1895
16,573
99,438
—
—
89,647
986,117
—
—
34,241
10,272
441,488
132,446
1896
24,883
149,298
-----
—
78,648
865,128
693
7,623
38,940
11,682
453,491
136,047
1897
17,195
103,170
—
—
67,170
537,360
941
7,528
63,594
15,899
396,856
99,214
1898
16,138
96,828
936
5,616
55,727
445,816
1,288
10,304
33,546
8,387
353,146
88,287
1899
15,160
90,960
513
3,078
61,237
489,896
1,255
10,040
44,888
11,222
277,718
69,430
1900
13,725
82,350
616
3,696
59,408
475,264
770
6,160
51,289
12,822
212,070
53,018
1901
11,152
66,912
388
2,328
80,567
644,536
612
4,896
46,331
11,583
246,579
61,645
1002
13,011
78,066
461
2,766
69,151
553,208
137
1,096
83,755
20,939
216,034
54,009
1903
17,748
106,488
811
4,866
52,721
421,768
375
3,000
64,880
16,220
205,789
51,447
1901
11,247
67,482
1,355
8,130
45,672
365,376
529
4,232
74,564
18,641
233,783
58,446
1905
14,577
87,462
555
3,330
47,014
329,098
350
2,450
78,185
19,546
273,788
68,447
1906
13,931
48,759
761
2,664
80,633
330,739
429
1,099
59,585
20,855
355,078
46,160
1907
Medeltal
528
3,103
6
33
59,827
619,515
—
—
3,065
1,442
154,073
72,492
1871-75
10,850
65,099
—
—
87,600
724,177
—
—
12,845
6,423
317,376
158,688
1886-90
13,377
80,260
726
4,357
61,504
492,030
485
3,877
64,164
16,041
222,851
55,713
1991—05
33
258
II. In- och utförsel.
Ålisarin samt anilin m. in.1)
Benkol och. bensvart.
Blysocker.
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
kilo gr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
1871 .........
-
312,686
66,204
21,169
4,482
28,480
30,149
35
33
1875 .........
_
_
—
174,749
36,999
50,031
10,593
31,518
29,659
224
2IO
1880 .........
—
—
—
115,493
27,170
59,893
14,090
49,249
46,333
—
—
1885 .........
—
—
363,436
90,859
41,202
11,051
48,383
48,383
—
—
1886 .........
_
_
—
—
213,438
53,360
71,780
17,945
61,564
61,564
—
—
1887 .........
—
—
—
—
208,983
52,246
44,293
11,073
65,224
65,224
_
—
1888 .........
—
—
—
—
494,003
123,501
37,639
9,410
66,937
66,937
—
1889 .........
—
387,292
—
—
293,834
73,459
15,109
3,777
91,951
91,951
—
—
1890 .........
—
386,269
—
—
442,950
110,738
28,809
7,202
72,842
72,842
—
—
1891 .........
—
486,291
—
1,669
501,745
125,436
36,148
9,037
82,098
82,098
—
—
1892 .........
—
443,606
—
—
534,022
133,506
27,527
6,882
68,177
47,724
—
—
1893 .........
213,349
1,066,745
—
—
500,718
125,180
2,250
563
73,732
51,612
—
—
1891 .........
270,856
1,354,280
—
—
595,106
148,777
63,188
15,797
63,727
44,609
~
—
1895 .........
350,100
1,750,500
139
695
179,549
44,887
172,367
43,092
61,210
42,847
—
1896 .........
332,141
1,660,705
1,764
8,820
377,584
94,396
136,630
34,158
70,365
49,256
—
—
1897 .........
467,046
2,335,230
483
2,415
346,766
86,692
203,086
50,772
42,612
29,828
—
—
1898 ........
501,916
2,509,580
1,072
5,360
371,832
55,775
2,259
339
62,269
34,248
—
—
1899 .........
529,156
2,645,780
588
2,940
334,274
50,141
5,985
898
62,830
34,557
—
~
1900 .........
566,547
2,832,735
74
370
334,140
50,121
3,350
503
39,376
21,657
1,684
926
1901 .........
482,523
2,412,615
1,080
5,400
395,436
59,315
5,544
832
52,230
28,727
—
_
1902 .........
555,216
2,776,080
4,845
24,225
360,699
54,105
197,603
29,640
59,867
32,927
—
—
1908 .........
608,999
3,044,995
1,692
8,460
303,814
45,572
39,740
5,961
76,657
42,161
—
—
1904 .........
674,320
3,371,600
1,270
6,350
222,950
33,443
15,138
2,271
67,975
37,386
—
—
1905 .........
839,209
4,196,045
2,624
13,120
214,554
32,183
123,060
18,459
64,832
35,658
—
—
1906 .........
778,260
3,113,040
1,849
7,396
319,249
47,887
206,378
3°;957
73,896
40,643
—
—
1907 .........
772,012
1,930,031
7,435
18,588
160,304
19,236
76,255
19,064
81,879
45,033
—
—
Medeltal
1871-75 ...
_
_
329,289
69,719
49,827
10,550
25,933
25,073
73
68
1886-90 ...
154,712
—
—
330,642
82,661
39,526
9,881
71,704
71,704
—
—
1901-05 ...
632,053
3,160,267
2,302
11,511
299,491
44,924
76,217
11,433
64,312
35,372
—
—
J) Före 1889 bland andra färger och färgningsämnen.
II. In- och utförsel.
259
Blyhvitt.
Zinkhvitt.
Summa
blyhvitt och zinkhvitt.
j
Införsel
|
Utförsel
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
kil o gr.
kronor.
kilo gr.
kronor
kilogr.
| kronor.
kilogr.
! kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
I kronor.
—
~
—
—
—
—
_
I
580,694 286,88c
3,825
1,980
1871
|
—
—
—
—
—
—
767,26o| 451,248
2,884
M93
1875
~~
—
—
—
—
—
—
1,070,871 428,272
31,613
14,874
1880
—
—
1,215,958! 547,181
27,104
13,552
1885
—
—
—
—
—
—
1,157,031 520,664
25,282
12,641
1886
—
—
—
—
—
—
—
1,316,126
592,257
6,064
3,032
1887
—
—
—
—
—
—
—
—
1,379,537
620,792
6,678
3,339
1888
—
—
—
—
—
—
1,206,425
482,570
73,928
36,964
1889
1
-
~
—
—
—
—
1,271,124
508,450
63,563
31,782
1890
—
—
—
—
—
—
—
—
1,191,802
464,803
21,401
10,701
1891
1 —
—
—
—
—
—
—
—
1,330,150
592,009
14,578
5.394
1892
282,633
98,922
22,181
7,763
1,169,728
584,864
9,585
4,793
1,452,361
683,786
31.766
12,556
1893
318,737
95,621
7,579
2,274
1,312,566
525,026
8,885
3,554
1,631,303
620,647
16.464
5,828
1894
!
278,786
83,636
2,470
741
1,345,528
403,658
4,959
1,488
1,624,314
487,284
7,429
2,229
1895
319,656
95,897
7,666
2,300
1,561,339
468,402
21,784
6,535
1,880,995
584,299
29,450
8,835
1896
384,892
108,157
8,251
2,558
1,536,956
476,456
8,386
2,600
1,921,848
584,613
16,637
5,153
1897
343,698
113,420
11,034
3,641
1,866,928
616,086
7,090
2,340
2,210,626
729,506
18,124
5,981
1898
; 378,923
128,834
2,624
892
1,925,010
770,004
12,762
5,105
1,303,933
898,838
15,388
5.997
1899 j
365,253
146,101
7,234
2,894
1,888,087
755,235
10,117
4,047
2,253,340
901,338
17,351
6,941
1900
321,852
114,257
4,733
1,680
2,112,541;
728,827
18,435
6,360
2,434,393
843,084
23,16S
8,040
1901
470,010
136,303
6,389
1,853
2,338,550
830,185
18,088
6,421
2,808,560
966,488
24,477
8,274
1002
515,161
H9,397
17,413
5,050
2,521,808
958,285
27,775
10,555
3,036,964,1,107,682
45,188
15.605
1003
511,253
153,376
12,687
3,806
3,032,939:
1,243,505
17,307
7,096
3,544,192 1,396,881
29,994
10,902
1904
512,832
179,491
10,468
3,664
3,090,787 1,375,400
13,948
6,207
3,603,6191,554,891
24,416
9,871
1905
558,946
195,631
22,563
7,897
3,690,950:1,642,473
37,672
16,764
4,249,8% 1,838,104
60,235
24,661
1808
557,820
223,128
29,724
11,890
3,844,763
1,526,957
52,576
17,655
4,402,583:1,750,085
82,300
29,545
1907
Medeltal
—
—
—
—
—
695,206
377-796
5,174
2,678
1871—75
—
—
~ 1
—
—
—
—
1,266,049
544,947
35,103
17,552
1886-90
466,222
i46,5ö5
10,338,
3,211
2,619,324! 1,027,240!
19,111
7,328
3,085,546
1,173,805
29,449
10,538
1901-05
260
II. In- och utförsel.
Bok-, sten- och koppar-  trycksfärg.
Smör- och ostfärg. *)
Målarfärger,
beredda med olja.2)
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
kilogr. j
kronor.
kilogr.
kr.
kilogr. j
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
1871......
24,104
39,696
53
'' 88
_ i
_
—
—
—
-
i
—
1875......
—
—
—
—
—
—
—
—
. —
I
—
1880
_
_
_
—
— 1
—
—
—
— j
—
—
1885......
56,990
113,980
954
1,908
—
_
—
—
69,504
139,008]
—
—
1886......
67,024
134,048
659
1,318
—
- 1
—
—
49,416
98,8321
26,592
53,184
1887......
68,560
137,120
2,479
4,958
—
-
—
—
61,780
123,560
40,482
80,964
1888......
57,437
114,874
1,303
3,258
—
—
—
—
41,128
82,256
35,284
70,568
1
1889......
42,296
84,592
3,491
6,982
_ 1
—
—
59,608
119,216
21,729
43,458 (
1890......
54,027
108,054
2,482
4,964
—
—
—
68,369
I36,738j
35,263
70,526
s
1891.......
54,459
108,918
6,217
12,434
_
—
—
—
64,231
128,462
17,423
34,8461
1S92......
48,915
97,830
9,875
19,750
—
-
—
62,059
124,118
30,868
61,736
1893.....
44,746
89,492
1,306
2,6x2
17,193
17,193
7,661
7.661
61,839
123,678
30,539
6i,078j
1894......
62,727
125,454
923
1,846
15,486
19,358
13,194
16,493
75,036
22,511
27,503
8,251
1895......
74,169
148,338
1,202
2.404
15,871
19,839
12,420
15,525
80,333
24,100
30,398
9,H9
1896......
62,781
125,562
1,135
2,270
23,364
29,205
18,825
23,531
82,785
24,836
28,232
8,47°
1897......
67,544
135,088
2,553
5,io6
23,360
29,200
8,902
11,128
72,459
21,738
15,744
4,723:;
1898......
84,793
169,586
5,159
10,318
20,127
25,159
20,461
25,576
116,849
35,055
9,899
2.970
1899......
85.271
170,542
3,155
6,310
17,472
21,840
10,480
13,100
75,915
22,775
8,350
2,5051
1900......
85.341
170,682
2,205
4,4io
20,888
26,110
310
388
96,592
28,978
4.562
1,369!
i 1901.....
86,192
172,384
8,117
16,234
17,126
21,408
—
86,135
25,841
3,013
904
11)02.....
90,802
181,604
6,444
12,888
16,787
20,984
—
—
103,473
31,042
17,380
5,214
1903.....
82,580
165,160
3,597
7,194
17,948
22,435
—
—
100,780
30,234
20,666
6,200
1904.....
! 102,511
205,022
5,314
10,628
15,042
18,803
33
41
120,277
36,083
17,657
5,297
1905.....
108,399
216,798
6,977
13,954
12,227
15,284
—
103,675
31,103
17.220
5,166
i 1906.....
125,013
250,026
10,877
21,754
14,127
17,659
—
—
130,496
41,759
21,085
6,747
1907.....
112,320
220,255
19,398
36,837
11,831
15,380
26,988
35,o8<
120,126
108,447
17,207
6,143
j Medeltal
i 1871—73
24,249
39,933
149
24(
—
—
—
—
—
—
i 188Ö-9C
57,869
115,738
2,083
4,29«
—
—
—
56,066
112,120
31.87C
63,740
1901-03
94,097
188,192
6,090
12,18c
15,826
19,783
7
102,866
30,861
15,187
4,556
J) Före 1893 bland andra färger och färgningsämnen. 2) Före 1885 specificerade efter råämnet.
II. In- och utförsel.
261
Blanksmörja, hlanksvärta
och skovax.1)
Färglådor,
med tillbehör.
Ändra färger
och färgnings-
ämnen.
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
i kilo gr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kronor.
kronor.
i
i
_
|
_
_
__
3,081
10,149
_
_
775,600
50,751
1871
—
—
—
2,224
7,325
—
—
1,063,061
132,746
1875
—
—
—
—
2,924
9,629
—
—
1,093,756
114,499
1880
90,625
67,969
575
431
6,287
22,005
—
—
1,094,461
202,659
1885
77,011
57,758
1,754
1,316
4,910
17,185
—
—
1,068,419
1:07,858
1886
65,748
49,311
1,988
1,491
5,586
19,551
14
49
1,060,515
115,672
1887
83,190
62.393
3,614
2,711
5,823
20,381
—
-
1,162,480
124,561
1888
43,727
32,795
3,054
2,291
5.826
20,391
—
—
1,374,469
131,743
1889
53,232
39,924
3,417
2,563
6,201
21,704
—
—
1,468,256
108,532
1890
51,203
38,402
1,939
1,454
6,109
21,382
30
105
1,573,776
83.985
1891
39,598
29,699
6,554
4,916
5,766
17,298
—
—
1,274,893
77,088
1892
21,585
16,189
7,076
5,307
5,182
15.546
—
—
1,104,587
80,877
1893
21,859
16,394
3,592
2,694
5,668
17,004
—
—
1, >34,588
I IO.742
1894
15,151
11,363
5,095
3,821
6,272
18,816
—
—
1,205,861
120,669
1895
16,738
12,554
4,723
3,542
6,107
18,321
—
—
1,206,884
124,370
1896
18,703
14,027
3,849
2,887
6,423
19,269
—
—
i,i73,i75
158,433
1897
20,912
15,684
2,203
1,652
7,497
22,491
—
—
i,344,o65
106,388
1898
21,407
16,055
3,737
2,805
7,318
21,954
—
—
i,3i7,47i
100,934
1899
17,978
13,484
7,930
5,948
8,681
26,043
—
—
1,305,142
119,926
1900
26,021
19,516
6,278
4,709
7,651
22,953
—
—
1,248,087
91.087
1901
64,079
48,059
2,832
2,124
8,826
26,478
—
—
1.364,623
70,856
1902
128,530
96,398
2,100
1,575
9,013
27,039
—
—
1,433,549
70.787
1903
169,421
127,066
1,871
1,403
9,719
29,157
6
18
1,648,416
62,294
1904
1 173,496
130,122
3,631
2,723
10,258
30,774
—
—
i,553,88i
48,523
1905
176,749
132,562
2,192
1,644
13,794
41,382
—
—
1,406,536
80,489
1906
174,623
68,806
2,627
1,546
12,604
3i,5io
16
40
1,407,034
86,174
1907
Medeltal
—
—
—
2,974
9,794
—
—
992,137
82,828
1871-75
64,582
48,436
2,765
2,074
5,669
19,842
3
IO
1,226,828
117,673
1886-90
112,309
84,232
3,342
2,507
9,093
27,280
1
4
1,449,7”
68,709
1901-05
*) Före 1885 dels bland slöjdvaror, ej specif., dels bland kem. tekn. preparat.
262
II. In- och utförsel.
Lera.
I. e r j ord.
Sand.
Ren, samt
lerjordshydrat.*)
Svafvelsyrad, samt
s. k. alunkakor.2)
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
kronor.
kronor.
kronor.
kronor.
kilo gr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kronor.
kronor.
1871 ........
128.116
9,835
2,690
30
! 1875 .........
176,508
38,265
—
—
—
—
—
—
27,360
*53
1880 .........
177.067
32,308
—
—
—
—
—
—
28,423
3,654
; 1885 .........
216,791
37,786
—
—
—
—
—
—
35,062
340
'' 1886 .........
122.038
37,134
—
—
—
—
—
—
53,400
—
| 1887 .........
162.476
62,699
—
—
—
—
—
—
35,659
—
1888 .........
I53.500
51763
—
—
—
-
—
—
44,053
—
! 1889 .........
I93.-751
68,340
—
—
387,669
*5,503
—
—
38,570
—
1890 .........
205,981
69,492
—
—
556,813
22,273
5,465
219
64,761
2,275
1 1891 ........
221,830
53,939
—
—
730,924
29737
725
29
51,720
4,105
! 1892 .........
226,438
57,052
—
—
648,008
32.400
1.620
81
52,613
4,99*
i 1893 .........
I79.384
47,546
2,268
932
287,853
*4,393
—
—
47,945
1,903
1894 .........
254,978
64,298
4,495
—
265,969
13,298
10,000
500
52,080
2,291
1895 .........
256,215
64.293
4,978
—
348,416
17.421
5,665
283
57,184
1,892
| 1S9Ö ........
295,019
106,884
957
—
629,188
3 * ,459
1,640
82
1x2,698
8,267
1 1897 .........
296.332
144,188
19,360
_
733,064
36,653
980
49
72,254
3,590
1898 .........
406,436
159,282
6,258
2.780
968,495
48.425
835
42
108,033
*2.335
1899 ........
357,711
172,551
422
835
866,514
43,326
—
—
132,771
7,146
1900 .......
5i3r539
184,853
4.040
—
1,197,470
59,874
—
—
*33,533
7,532
1901..........
425.173
139,270
1,369
—
1,192,426
59,621
15,430
772
126,237
4,670
1902 .........
394,837
139,697
6.948
3.580
1,430,460
71,523
200
IO
94,210
13,070
1903 .........
499,710
169,580
21,345
6.079
1,081,724
54,086
153,100
7,655
104,930
7,475
1904 .........
435.557
262,198
25,427
17,109
1,244,922
62,246
126,200
6,310
97,652
12,989
1905 .........
447750
268,571
24,486
5,978
1,127,230
56,362
201,155
10,058
95,192
8,208
1906 .........
491,180
289,293
9,406
305
1,730,089
86,504
—
—
91,293
4,892
1907 .........
899793
568,417
189,712
3,880
1,553,196
108,915
—
—
244,482
24,704
Medeltal
1871-75 ...
170,881
23,243
—
—
—
—
—
—
13,191
201
1886-90 ...
167,549
57786
—
—
472,191
18,888
2,733
no
47,289
455
1901-05 ,.|
440.605
195,863
15,915
6,729!
1,215,352
60,768
99,217
4,961
103,644
9,282
1) Före 1893 bland varor, i tulltaxan ej nämnda. 2) Före 1889 icke särskild! specificeradt; före 1893
hänfördes s. k. alunkakor bland kem. tekn. preparat.
II. In- och utförsel.
263
Sm är g el.
*
Jordarter,
ej specif. (trippel, polerjord m. m.).
Torfmull och torf strö. *)
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
kilo gr.
kronor.
kilo gr.
kr.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kr.
kilogr.
kronor.
10,734
4.793
74
33
7,781
3,H9
4
3
—
—
—
—
1871
14,878
6,650
68
30
12,579
5.048
1,966
1,156
—
—
—
—
1875
24.244
10,837
196
88
29,123
8,437;
85
50
—
—
—
—
1880
46,351
23,175
—
—
169,088
43,798
2,000
500
—
—
—
1885
43,833
21,9 ll
—
—
52,680
18,519
2
I
—
—
■
1886
42,486
21,243
—
—
112,399
30.242
—
—
—
—
—
—
1887
44,710
22,355
—
—
29,605
9,851
—
—
—
—
—
—
1888
64,938
32,469
—
—
134,654
35,272
—
—
339,345
3-393
256,703
2,567
1889
83,368
41.684
—
—
79,786
22.023
—
—
484,784
4,848
640,504
6.405
1890
80,658
40,329
—
--
20,742
7,768
—
—
109,177
1,092
680,832
6.808
1891
87,556
43,773
—
—
249,388
27,385
11,947
1,195
205,674
2,057
829,741
8,297
1892
75,100
37,550
—
—
299,938
29,994
10,657,016
1.065,702
53,298
533
1,698,584
16,986
1898
70,688
35,344
—
—
114,081
11,408
2,661,400
26,614
25,405
254
1,411,117
i4,m
1894
124,623
62,312
1,138
569
161,572
16,157
847,604
8.476
24,724
247
1,143,200
11,432
1895
103,731
51,866
11,566
5.783
446,669
44,667
1,058,859
10,589
53,229
532
1,451,756
14,518
1896
128,119
64,060
1,047
524
310,645
31,065
352,895
3,529
7,031
70
1,815,694
18.157
1897
130,734
65,367
155
78
410,335
41,034
3,961,560
39,616
65,137
651
1,616,326
16,163
1898
125,199
62,600
840
420
354,569
35,457
26,073
261
184,385
1,844
1,978,609
19.786
1899
136,292
68,146
887
444
581,358
58,136
1,028,720
10.287
8,265
83
3,843,033
38,430
1900
90,093
45,047
311
156
115,675
11,568
52,582
526
1,910
19
3,063,974
30,640
1901
147,033
73,517
153
77
207,408
2O.74I
433,450
4,335
18,200
182
3,620,112
36,201
1902
131,793
65,897
317
159
163,009
16,301
1,242,668
12.427
74,500
745
3,216,598
32,166
1903
220,598
110.299
1,258
629
291,290
29,129
377,265
3,773
90,226
902
4,211,942
42,119
1904
270,946
135,473
719
360
666,105
66,6n
86,315
863
348,475
3,485
5,157,169
51,572
1905
283,801
141,901
1,191
596
236,327
23,633
10,615
106
5,510
55
6,531,180
65,312
1906
335,848
40,302
5,954
714
350,428
48,897
313
40
2,384
36
6,523,551
97,853
1907
Medeltal
17,126
7,655
31
14
22,024
6,546
1,024
603
—
—
—
1871-75
55,867
27,934
—
81,825
23,181
—
—
412,065
4,121
448,604
4,486
1886-90
172,093
86,047
552
27C
288,697
28,870
438,456
4.385
106,662
1,067
3,853,9591 38,540
1901-05
*) Före 1889 bland varor, i tulltaxan ej nämnda.
264
II. In- och utförsel.
|
Träkol.
Steuk
O 1.
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
hektoliter.
kronor.
hektoliter.
kronor.
kvantitet.
kronor.
kvantitet.
kronor.
1871 ............
1,679
770
413
189
1875 ............
1,064
488
1,887
865
— ■
—
—
—
1880 ............
62,711
Cl
»O
od''
n
13,202
6,053
—
—
—
—
1885 ............
132,945
66,473
25,639
12,820
hektoliter.
13,969,580
16,065,017
hektoliter.
2,271
2,725
1886 ...........
76,109
38,055
24,394
12,197
13,606,603
14,967,263
3,948
4,738
1887 ............
75,724
37,862
18,801
9,401
13,948,397
15:343,237
1,097
1,316
1888 ............
24,724
12,362
29,948
14,974
15,613,210
19,516,513
2,388
2,866
1889 ............
30,577
15,289
23,038
”,519
18,087,650
26,227,092
5,127
6,152
1890 ............
111,637
55,819
75,474
37,737
18,536,826
30,585,763
1,295
1,554
1891 ............
57,768
28,884
56,584
28,292
19,511,628
29,267,442
1,394
1,673
1892 ............
74,850
37,425
46,552
23,276
19,665,304
24,581,630
431
539
1893 ............
21,715
10,858
30,617
15,309
19,396,808
24,246,010
461
576
1894 ............
7,597
3,799
33,961
16,981
24,148,786
32,600,861
421
568
1895 ............
12,814
6.407
46,706
23,353
23,895,370
31,063,981
519
675
1896 ............
80,062
40,031
58,890
29,445
24,896,994
3i, 121,243
1,760
2,200
1897 ............
196,730
98,365
74,967
37,484
28,003,094
36,404,022
927
1,205
1898 ............
334,229
167,115
100,861
50,431
29,905,639
44,858,459
6,206
9,309
1899 ............
361,531
180,766
70,353
35,177
30,095,220
60,952,352
9,519
15,230
1900 ............
496,667
248,334
81,829
40,915
37,923,562
79,639,480
11,079
23,265
1901 ............
408,659
204,330
97,580
48,790
34,916,358
55,866,173
8,945
14,312
1902 ............
279,826
139,913
121,104
60,552
36,391,072
54,586,608
10,824
16,236
1903 ............
416,739
208,370
121,375
60,688
39,912,370
59,868,555
6.362
9,543
1904 ............
922,495
461,248
108,976
54,488
42,097,820
59,778,904
7,562
10,738
1905 ............
934,883
467,442
120,422
60,2 ii
41,218,558
47,401,342
5,315
6,112
1906 ............
965,033
482,517
136,938
68,469
46,486,046
55,783,255
16,897
20,276
1907 ............
878,850
351,540
136,237
54,495
lön 4,146,785
69,599,345
ton 2,925
65,626
Medeltal
1871-75 ......
3,672
1,684
1,278
586
hektoliter.
hektoliter.
1886-90 ......
63,754
31,877
34,331
17,166
15,958,537
21,327,974
2,771
3,325
1901-05 ......
592,520
296,261
113,891
56,946
38,907,236
55,500,316
7,802
11,388
II. In- och utförsel.
265
K o x.
Summa
stenkol och. kox.
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
j kvantitet.
kronor.
kvantitet.
kronor.
kvantitet.
kronor.
kvantitet.
kronor.
|
hektoliter.
hektoliter.
—
—
—
—
5,886,810
6,748,346
2,570
3,146
1871
—
—
—
—
9,381,150
15,414,198
3,220
3,932
1875
I
—
—
—
—
11,412,140
15,262,707
2,300
3,512
1880
hektoliter.
946,162
851,546
—
—
14,915,742
16,916,563
2,271
2,725
1885
959,106
863,195
—
—
14,565,709
15,830,458
3,948
4,738
1886
855,935
770,342
—
—
14,804,332
16,113,579
1,097
1.316
1887
1,216,277
1,216,277
—
~~
16,829,487
20,732,790
2,388
2.866
1888
1,472,059
1,766,471
—
19,559,709
27,993,563
5.127
6.152
1889
liektohter.
1,187,281
1,543,465
1,800
1,620
19,724,107
32,129,228
3,095
3,174
1890
|
1,408,997
1,690,796
5,125
4,613
20,920,625
30,958,238
6,519
6.286
1891
1,121,804
1,233,984
—
—
20,787,108
25,815,614
431
539
1892
1,398,981
1,398,981
6,925
6,925
20,795,789
25,644,991
7,386
7.501
1893
1,302,669
1,367,802
582
6ll
25,451,455
33,968,663
1,003
1,179
1894
1
1,397,881
1,397,881
_
—
25,293,251
32,461,862
519
675
1895
J 1,459,802
1,459,802
—
26,356,796
32,581.045
1,760
2,200
1896
1,492,036
1,715,841
2,980
3,427
29,495,130
38,119,863
3,907
4,632
1897
1
1,633,901
2,205,766
4,580
6,183
31,539,540
47,064,225
10.786
15,492
1898
2,191,965
1
3,726,341
2,562
4,355
32,287,185
64,678,693
12,081
19,585
1899
2,394,021
5,386,547
2,434
5,477
40,317,583
85,026,027
13,513
28,742
1900
j 1,925,061
3,176,351
208
343
36,841,419
59,042,524
9,153
14.655
1901
1,811,401
2,807,672
5,729
8,880
38,202,473
57,394,280
16,558
25,116
1992
2,366,565
3,549,848
200
300
42,278,935
63,418,403
6,562
9,843
1903
2,834,753 !
1
4,025,349
383
544
44,932,573
63,804,253
7,945
11.282
1904
2,836,299 j
2,552,669
—
—
44,054,857
49,954,011
5,315
6,112
1905
3,432,148
3,432,148
—
—
49,918,194
59,215,403
16,897
20,276
1906
j ten 254,770
5,837,640
ton 215
4,655
ton 4,401,555
75,436,985
ton 8,140
70,281
1907
hektoliter. ''
hektoliter.
hektoliter.
hektoliter.
Medeltal
—
—
—
7,441,900
13,452,087
3,370
4,123
1871—75
1,138,132 I
1,231,950
360
324
17,096,669
22,559,924
3,131
3.649
1886-90
2,354,816
3,222,3781
1,304 i
2,013
41,262,051
58,722,694
9,106
13,402
1901-05
34
266
II. In- och utförsel.
K a
1 k.
Osläckt.
Släckt.
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
kvantitet.
kronor.
kvantitet.
kronor.
kvantitet.
kronor.
kvantitet.
kronor.
hektoliter.
hektoliter.
hektoliter.
hektoliter.
| 1871......
750
1,386
86,090
100,224
230
131
2,710
2,592
| 1875......
1,780
2,060
174,710
130,619
1,410
8u
32,620
28,042
1880......
13,060
10,066
291,570
231,891
1,050
1,325
26,580
20,311
! 1885......
7,145 i
14,290
26,312
52,624
1,651
1,651
18,353
; 18,353
5 1886......
4,098
8,196
22,887
45.774
1,540
1,540
7,001
7,001
| 1887......
4,261
8,522
24,914
49,828
882
882
7,394
7,394
1888......
4,919
9,838
32,343
64,686
1,934
1,934
5,855
5,355
1889......
4,257
8,514
27.896
55,792
1,241
1,241
14,238
14,238
I 1890......
3,466
6,932
27,230
54,460
3,529
3,529
16,884
16,884
1891.......
5,035
10,070
26,467
52,934
478
478
25,472
25,472
1892.....
3,658
7,316
17,696
35,392
735
735
17,007
17,007
1893......
4,665
9,330
19,978
39,956
922
922
4,240
4,240
1894......
4,640
6,960
22,339
33,510
1.360
1,020
11,833
8,875
1895......
3,603
5,405
26,163
39,245
833
625
14,124
io,593
1896......
5,168
7,752
42,661
63,992
2,600
1,950
60,126
45,095
1897......
16,437
24,656
51,601
77,402
3,613
2,710
54,452
40,839
1898......
20,001
30,002
75,569
113,354
3,078
2,309
48,370
36,278
1899......
18,656
27,984
45,236
67,854
15,687
11,765
34,917
26,188
1900......
25,047
37,571
48,456
72,684
1,641
1,231
35,786
26.840
1901.......
11,396
17,094
50,451
75,677
808
606
18,549
13,912
1902......
6,388
9,582
46,931
70,397
191
143
34,865
26,149
1903......
6,301
9,452
45,281
67,922
148
in
18,589
13,942
1904......
11,137
16,706
41,471
62,207
2,251
1,688
14,946
11,210
11)05......
15,513
23,270
54,941
82,412
586
440
58,761
44,071
1906......
9,864
14.796
69,624
104,436
714
536
20,238
15,179
1907.....
kg. 759,851
15,197
kg.5,032,124
100,642
kg. 84,002
840
kg. 404,423
4,044
Medeltal
hektoliter.
hektoliter.
hektoliter.
hektoliter.
1871-75
1,040
1,387
122,760
104,478
1,130
780
19,010
15,087
1886-96
4,200
8,400
27,054
54,108
1,825
1,825
10,174
10,174
1901-05
10,147
15,221
47,815
71,723
797
598
29,142
21,857
cn ox
II. In- och utförsel.
267
Införsel
kilogr.
kronor.
148,692
223,547
1,013,806
1,915,621
1,784,049
1,354,787
2,424,767
3,306,283
3,419,067
2,381,678
1,981,483
1,966,753 |
2,632,927 j
3.255.669
4.091.670
|
,458,015 |
,409,238 j
6,286,388 j
5,676,431
4,524,454 I
5,779,221
5,957,301
6,243,411
4,759,896
7,133,620
8,213,129
217,333
2,457,791
5,452,857
3,498
5,259
95,4oo
134,093
124,883
81,287
145,486
198,374
205,144
142,901
79,259
78,670
105,317
130,227
163,667
218,321
216,370
251,456
227,057
180,978
231,169
238,292
249,736
190,396
285,345
338,761
5,113
i5i,035
218,114
t,
Ogjord.
C e m <
3 n t.
Utförsel
Införsel
Utförsel
kilogr.
kronor.
kvantitet.
kronor.
kvantitet.
J kronor.
hektoliter.
hektoliter.
j
723
17
15,970
152,575
90
850
1871
12,242
288
27,750
265,120
12,480
119,198
1875 -
292,835
6,889
23,990
183,332
36,270
207,885
1880 :
19,554
1,564
46,161
369,288
33,890
•
271,120
1885
225,717
18,057
51,026
395,452
24,327
194,616
1888
35,333
2,827
64,859
486,443
40,611
324,888
1887
21,494
1,720
/hl. 26,797
\kg. 4,484,838
} 388,444
30,760
246,080
1888
kilogram.
kilogram.
54,810
4,385
6,415,991
263,056
7,300,407
292,016
1889
99,037
7,927
5,756,894
264,817
14,131,905
494,617
1890 1
75,033
6,003
895,573
41,196
14,321,572
572,863
1891 !
—
—
719,775
33,110
25,127,967
1,005,119
1892
—
852,251
34,942
41,399,434
1,448,980
1893 j
300
12
2,425,275
84,885
29,896,384
896,892
1894 1
85
3
4,270,325
149,461
31,028,780
930,863
1895 1
7,408
296
2,900,623
101,522
22,991,089
689,733
1898
1,250
50
1,826,308
63,921
27,112,460
813,374
1897
—
—
1,656,256
57,969
28,676,086
860,283
1898
66,320
2,653
1,362,639
47,692
31,100,877
933,026
1899
24,625
985
1,940,627
67,922
42,564,255
1,276,928
1900
10,000
400
2,867,834
100,374
17,793,848
533,815
1901
—
—
9,821,698
284,829
19,449,193
505,679
1902
—
%
11,144,570
323,193
21,318,680
554,286
1903
—
10,526,410
289,476
27,509,236
715,240
1904
—
—
10,999,018
302,473
38,503,586
1,001,093
1905
—
—
13,136,395
361,251
45,959,754
1,194,954
1906
1,830
65
17,800,792
533,619
18,052,781
540,935
1907
medeltal
9,233
217
—
267,6201
—
26,421
1871-75
87,278
6,983
—
359,642
—
310,443
1886-90
2,000
80
9,071,906
260,0691
24,914,909
662,023
1901-05
268
II. In- ock utförsel.
G i 1
S.
Bränd och malen.
Andra slag (inkl. gipssten).
Summa
gips och gipssten.
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr. 1
kronor.
kilogr. |
kronor.
kilogr. j
kronor.
kilogr.
kronor.
1871 ...
1
!
_
131,859
21,870
1,998
235
1875 ...
—
— 1
—
— 1
—
—
—
366,373
45,868
7,991
2,224
1880 ...
_
— !
— ''
—
—
—
“ I
-
446,117
58,699
—
—
18S5 ...
—
—
—
—
—
—
—
2,287,304
274,476
20,293
2,435
1S86 ..
_
_
_ ;
___
—
—
—
1,459,199
175,104
5,864
704
1887 ...
— i
—
—
—
—
—
1,504,037
180,484
10,525
1,263
1888 ...
—
_
—
—
—
—
—
3,563,552
84,415
10,547
1,266
1889 ...
1,638,990
81,950
3,140
157
1,993,500
19,935
—
—
3,632,490
101,885
3,140
157
1890 ...
1,755,467
87,773
29,726
1,486
1,998,700
19,987
—
—
3,754,167
107,760
29,726
1,486
1891 ...
1,331,253
66,563
8,100
405
1,621,955
16,220
101,600
1,016
2,953,208
82,783
109,760
1,421
1892 ...
1,207,066
60,353
3,225
l6l
1,819,951
18,199
—
—
3,027,017
78,552
3,225
161
1893
1,221,017
61,051
6,744
337
2,590,860
25,909
—
—
3,811,877
86,960
6,744
337
1894 ...
1,666,087
83,304
880
44
1,912,245
19,122
—
—
3,578,332
102,428
880
44
1895 ...
1,781,808
89,090
550
28
2,330,600
23,306
4,350
44
4,112,408
112,396
4,900
72
1896 ...
2,789,918
139,496
129
6
2,141,132
21,411
—
—
4,981,050
160,907
129
6
1897 ...
3,220,371
161,019
490
25
4,013,822
40,138
—
—
7,234,193
201,157
490
25
1898 ...
4,133,756
206,688
24,484
1,224
3,845,020
38,450
—
—
7,978,776
245,138
24,484
1,224
1899 ...
4,449,279
222,464
6,883
344
2,007,741
20,077
—
—
6,457,020
242,541
6,883
344
1900 ...
4,793,735
239,687
83,400
4,170
2,002,608
20,026
21,075
211
6,796,343
259,713
104,475
4,381
1901 ...
3,432,850
171,643
43,490
2,175
3,156,626
31,566
9,690
97
6,589,476
203,209
53,180
2,272
1902 ...
3,493,464
174,673
101,739
5,087
3,260,494
32,605
11,250
113
6,753,058
207,278
112,989
5,200
| 1903 ...
5,063,692
253,1S5
105,520
5,276
3,730,817
37,308
12,018
120
8,794,509
290,493
117,538
5,396
: 1904 ...
6,494,737
324,737
161,931
8,097
2,373,589
23,736
—
—
8,868,326
348.473
161,931
8,097
1905 ...
6,008,375
300,419
23,695
1,185
5,261,899
52,619
131,250
1,313
11,270,274
353,038
154,945
2,498
1906 .
! 8,512,730
425,637
2,790
140
4,983,457
49,835
1,575
l6
13,496,187
475,472
4,36t
156
1907 ..
Medeltal
ilO,335,819
310,075
4,940
148
4,701,174
70,518
627
9
15,036,993
380,593
5,567
157
1871-75
1 -
—
—
—
—
—
—
—
265,537
35,225
9,20C
i,357
1886-96
1,697,229
84,862
16,433
822
1,996,100
19.961
—
—
2,782,689
129,93c
11.96C
975
1901-05
1 4,898,624
244,93!
87,275
4,364
3,556,685
35,567
32,842
32c
8,455,30?
280,498
120,117
4,693
II. In- och utförsel.
269
Krita.
Hvit,
Bod och. svart samt pastell-.
omalen.
malen eller slammad.
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
kvant.
kronor.
kvant.
kronor.
kil 0 gr.
kronor. |
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
hektol.
liektol.
2,501
4,778
9,715
18,562
29,075
958
245,396
8,082
14,071
4,812
47
12
1871
3,464
6,618
11,296
21,582
153,367
5,051
134,962
4,445
6,123
2,875
417
108
1875 j
2,104
4,020
260
497
191,964
6,322
3,020,037
99,466
21,523
8,45°
828
214
1880 |
4,540
9,080
642
1,284
337,132
10,114
2,649,485
79,485
6,221
1,866
400
120
1885 |
1,466
2,932
232
464
449,320
13,480
2,004,051
60,122
14,666
4,400
—
—
1886
4,895
9,790
246
492
106,985
3,210
3,278,132
98,344
13,930
4,179
—
—
1887
5,105
10,210
337
674
76,935
2,308
3,643,949
109,318
8,659
2,598
1,596
479
1888 |
2,522
5,044
1,474
2,948
77,359
2,321
5,763,502
172,905
11,874
3,562
1,575
473
1889 |
2,073
4,146
2,853
5,706
58,213
I,746
5,993,302
179,799
20,057
6,017
995
299
1890 .
3,448
6,896
2,095
4,190
61,662
1,850
6,637,406
199,122
13,678
4,103
1,040
312
1891
2,788
4,182
23,379
35,069
58,139
i,744
4,643,280
139,298
7,792
2,338
630
189
1892
1,970
2,955
194
291
113,482
3,404
4,254,466
127,634
10,745
3,224
—
—
1893
2,254
902
244
98
96,117
1,922
3,354,154
67,083
4,240
1,272
942
283
1894
. 4,466
1,786
in
44
95,723
1,914
3,450,423
69,008
13,115
3,935
2,256
677
1895
6,148
2,459
164
66
141,308
2,826
4,381,368
87,627
4,687
1,406
1,085
326
1896
14,368
5,747
1,188
475
138,423
2,768
4,420,238
88,405
3,975j
1,193
2,012
604
1897
7,016
2,806
365
146
299,054
5,981
4,843,195
96,864
8,613j
2,584
685
206
1898
16,079
6,432
616
246
73,263
1,465
5,386,660
107,733
12,431
3.729
5,701
I,7I°
1899
12,059
4,824
195
78
52,723
1,054
5,311,526
106,230
10,811
3,243
1,309
393
1900
13,569
5,428
940
376
52,102
1,042
5,192,452
103,849
4,458
1,337
783
235
1901
11,583
4,633
2,573
1,029
95,665
1,913
5,152,940
103,059
5,042
1,513
821
246
1902
41,868
16,747
107
43
63,317
1,266
5,320,665
106,413
2,102
631
1,090
327
1903
10,115
4,046
2,206,692
882,677
72,890
1,458
3,516,020
70,320
9,830
1
2,949
1,144
343
1904
13,305
5,322
771
308
59,214
1,184
6,828,383
136,568
3,642
1,093
340
102
1005
10,777
4,311
—
—
67,648
1,353
7,226,682
144,534
11,232
3,370
660
198
1908
kg.859,978
12,900
kg.264,062
3,96i
101,030
2,526
8,107,780
162,156
5,757
17,271
925
2,775
1907
hektol.
liektol.
Medeltal
2,835
5,417
11,536
22,041
101,380
3,339
148,581
4,894
10,965
4,358
231
60
1871-75
3,212
6,424
1,028
2,057
153,762
4,613
4,136,587! 124,098
13,837
4,151
833
250
1886-90
18,088
7,235
442,217
176,887
68,638
1,373
5,202,092) 104,042
5,015
1,505
836
251
1901—05
270
II. In- och utförsel.
A gråt,
oarbetad.1)
Alabaster
oarbetad.
9
Asbest,
oarbetad och arbetad.2)
Införsel
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kr.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
1871............
19
23
—
1875 ..........
—
17
20
—
—
—
—
—
—
1880............
-
-
261
307
—
—
—
—
—
—
1885............
-
—
25
30
—
—
—
—
—
—
1886............
—
—
—
_
—
—
—
''_
_
1887............
—
—
300
360
—
—
—
—
—
—
( 1888............
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1.889...........
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1890............
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1891............
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_ 1
1892............
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1893............
—
—
—
—
—
—
51,784
51,784
370
370
1894............
—
—
33
40
—
—
68,085
68,085
14,032
14,033
1895............
—
—
—
—
67,697
67,697
28
28
1896............
—
178
214
—
—
116,325
116,325
2,040
2.O4O
1897............
—
—
—
—
—
—
119,079
II 9,079
1,348
1,348
1898............
—
—
4
5
—
—
112,441
112,441
1,055
1,055
1899 ...........
—
—
—
—
—
—
567,390
567,390
2,812
2,812
11100............
—
—
5
6
—
—
763,494
763,494
2,436
2,436
1901............
2
16
80
96
_
_
177,592
''177,592
2.179
2,179
1902............
—
—
152
182
—
—
213,285
213,285
1,864
1,864
1903............
—
—
—
—
—
—
216,840
216,840
15,357
15,357
1904............
—
—
6
7
300
360
355,922
355,922
16,339
16,339
1905............
453
3,624
—
—
—
—
139,546
139,546
2,386
2.386
1906............
—
—
—
—
—
—
287,267
287,267
1,510
1,510
1907............
1
8
1
I
—
—
671,671
526,909
5,608
8,635
Medeltal
1871- 75......
_
8
9
1886-90......
—
—
60
72
—
—
—
—
—
—
1901—05......
91
728
48
57
60
72
220,637
220,637
7,625
7,625
*) Före 1901 bland sten, ej specificerad, oarbetad. 2) Före 1893 bland varor, i tulltaxan ej
nämnda.
II. In- och utförsel.
271
Å 1
U XI.
Tungspat.1)
Fältspat.2)
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
Utförsel
1
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kr.
kilogr.
kronor.
i 219,467
35,815
268,946
31,635
_
I
1871
1 525,309
86,506
264,397
55,980
—
—
—
—
—
—
1875 i
619,728
94,764
199,191
28,116
—
—
—
—
—
—
1880
i 584,663
87,699
94,344
u.321
—
—
—
—
—
—
1885
| 691,577
82,989
134,402
16.128
—
—
—
—
_
_
1886
83,783
12,567
74,501
8,940
—
—
—
—
—
—
1887
368,217
55,233
108,832
13,060
—
—
—
—
—
.—
1888
14,115
1,518
131,576
15,789
187,201
37,440
—
—
—
—
1889
28,788
4,318
112,305
13,477
168,659
33,732
500
IOO
—
—
1890
83,785
9,007
55,909
5,591
122,982
24,596
—
—
—
—
1891
112,190
IO,939
64,134
7,696
175,621
35,124
500
IOO
_
—
1893
87,598
8,541
82,399
9,064
201,028
40,206
—
—
—
1898
89,572
9,853
77,250
8,498
172,462
34,492
'' —
—
_
—
1894
92,916
10,221
38,395
4,223
239,617
47,923
—
—
—
—
1895
74,808
8,229
39,870
4,386
297,850
59,570
—
—
—
1890
103,442
“,379
54,020
5,942
270,282
54,056
—
—
1S97
135,887
14,948
31,878
3,507
298,886
59,777
—
—
1898
157,850
17,364
25,980
2,858
292,811
58,562
5,000
1,000
—
—
1899
132,942
14,624
24,033
2,644
440,655
88,131
400
80
—
—
1900
345,664
38,023
55,644
6,I2_I
295,472
59,094
—
—
15,585,400
233,781
1901
249,557
27,451
20,456
2,250
294,883
58,977
2,916
583
20,957,400
314,361
1902
301,630
33,179
21,948
2,414
325,929
65,186
—
—
19,255,900
288,839
1903
87,218
9,594
8,918
981
392,266
78,453
—
—
22,220,186
333,308
1904
105,919
11,651
12,107
1,332
264,033
52,807
1,055
211
19,961,535
299,423
1905
140,002
15,400
10,581
1,164
559,255
111,851
10,000
2,000
23,085,297
311,652
1900
145,501
41,367
7,073
1,045
609,506
30,475
6,020
301
23,272,919
465,458
1907
Medeltal
375,827
49,150
439,724
68,506
—
—
—
—
—
-
1871-75
237,296
31,325
112,323
13,479
177,930
35,586
250
50
—
1886—90
217,998
23,980
23,815
2,620
314,517
62,903
794
159
19,596,084
293,942
1901-05
*) Omalen: före 1889 bland sten, ej specif.; malen: före 1882 bland andra färger oeli
färgningsämnen, därefter till 1889 bland blyhvitt. 2) Före 1901 ej särskilt specifieeradt.
272
II. In- och. utförsel.
Kvarts. '')
Sten, ej specie,
oarbetad (mar-  mor, granit,
pimpsten m. in.).
Slagg.'')
Mineral,
ej specificerade
(brunsten, glimmer
m. m.)
Utförsel
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
Införsel
kilogr.
kronor.
kronor.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
1871 .........
_
120,123
253,187
_
_
—
—
44,307
1875 .........
—
—
312,408
410,198
—
—
—
—
74,184
1SSO .........
—
231.IOO
0 J
233,544
—
—
—
—
—
19,483
1885 .........
_
—
234,359
277,398
_
—
—
203,194
31,077
1886 .........
—
—
164,243
250,868
—
—
-
—
384,693
47,419
1887 .........
—
163,494
321,705
—
—
—
977,138
83,261
1888 .........
—
—
222,314
379,275
—
—
—
977,436
162,765
1889 .........
—
—
287,031
425,812
—
—
-
—
96,782
106,021
J890 .........
—
—
220,361
438.285
—
—
_
519,661
66,2241
1891 .........
—
—
322,047
625,915
—
—
633,915
i
127,870
1892 .........
—
—
322,254
925,790
—
—
—
—
843,369
89,247
1898 .........
—
—
1,165,834
779,205
—
-
24,398,920
487,978
3,973,157
198,6581
1891 .........
—
—
165,488
750,802
455
9
20,013,412
400,268
18,908,912
945,446
1895 .........
—
—
247,969
784,668
—
—
17,727,534
354,551
19,796,162
593,884
1896 .........
—
—
273,541
924,134
3,100
62
22,754,524
455,090
22,682,506
680,475
1897 .........
—
—
355,798
1,654.817
—
—
17,364,715
347,294
26,455,135
793,654
1898 .........
—
—
382,446
2,490,507
—
—
14,758,444
295,169
25,484,631
1,274,232
1899 .........
—
—
365,363
2,286,112
40,200
804
29,935,896
598,718
29,728,476
1,189,139
1900 .........
—
—
348,881
2,535,364
518,243
10,365
28,294,525
565,891
26,507,925
1,060,317
1901 .........
3,070,475
23,029
287,706
2,191,945
—
_
21,425,892
428,518
34,500,079
1,380,003
1902 .........
3,810,424
28,578
288,605
2,212,380
4,556
91
23,193,605
463,872
33,276,497
1,331,060
15103 .........
3,408,726
26,015
330,367
2,223,662
4,940
99
23,706,750
474,135
38,972,584
9,558,903
1904 ........
4,375,329
32,815
371,209
2,617,518
50,083
1.002
27,767,263
555,345
54,508,130
2,180,325
1905 .........
4,973,950
37,305
332,586
3,274,505
15,080
302
20,480,188
409,604
90,587,858
3,623,514
1906 .........
9,451,190
70,884
356,066
2,961,942
93,725
1,875
26,768,025
535,361
83,327,791
3,333,112
1907 .........
Medeltal
7,307,278
54,805
691,947
3,591,909
36,943
1,847
45,671,923
456,719
95,851,313
2,738,209
1871-75 ...
—
—
236,480
340,991
—
—
—
—
—
41,334
1886—00 ...
—
—
211,489
363,189
—
—
—
—
591,142
93,138
1901—05 ...
3,927,781
29,548
322,095
2,504.002
14,932
299
23,314,740
466,295
50,369,030
3,614,761
*) Före 1901 ej särskild! specificeradt. 2) Före 1893 ej särskild! specificeradt.
II. In- och utförsel.
273
M i
n e r a 1
(forts.).
Järnmalm.
Kopparmalm.
Zinkmalm.
Annan malm.
Ej specif.
mineral.
Utförsel
Utförsel
Utförsel
Utförsel
Utförsel
kilo gr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
11,895,454
139,922
480,634
33,921
14,027,508
660,000
459,295
32,415
359,912
63,503
1871
27,198,402
319,924
379,423
26,778
14,437,919
679,310
651,089
45,951
314,088
55,418
1875
29,662,143
348,904
—
—
18,165,835
854.710
1,402,241
98,964
188,393
33,240
1880
25,816,914
258,169
1,500
105
28,054,846
1,402,742
3,459,106
208,158
173,749
26,062
1885
19,288,017
192,880
50,000
3,500
25,279,838
1,263,992
5,197,342
312,293
181,391
27,200
1886
41,985,615
419,856
91,819
6,427
26,423,229
1.321,161
6,777,459
407,065
153,364
23,005
1887
117,349,603
1,173,496
32,910
2,304
25,322,429
1,266,121
10,524,539
631,732
126,270
18,941
1888
118,572,708
1,185,727
30,750
2,153
24,018,471
1,200,924
15,285,134
924,067
108,844
16,327
1889 j
187,732,232
1,877,322
1,619
113
31,903,025
1,595,151
11,484,231
695,210
284,442
42,666
1890
174,148,155
1,741,482
181,148
12,680
31,167,829
1,558.391
8,847,912
531,310
218,727
32,809
1891
320,071,420
3,200,714
162,238
11,357
29,482,292
1,474,115
8,784,952
527,097
140,594
7,030
1892
484,055,011
4,840,550
203,602
14,252
26,772,236
1,338,612
6,309,773
378,586
52,472
2,624
1893
831,395,309
5,819,767
—
—
24,821,900
1,241,095
4,384,500
263,070
719,378
35,969
1894
800,452,154
5,603,165
978,391
68,487
33,075,410
1,157,639
5,207,640
312,458
211,582
6,347
1895
1,150,694,701
7,939,793
1,094,175
27,354
41,400,650
1,697,427
2,699,267
161,956
4,678
140
1896
1,400,801,255
10,295,889
464,875
12,784
44,424,992
1,954,700
327,440
19,646
14,742
442
1897
1,439,860,294
10,899,742
1,002,107
27,558
49,597,295
2,678,254
2,407,066
144,424
189,072
5,672
1898
1,628,011,083
12,617,086
314,791
8,657
45,634,500
2,920,608
1,774,039
106,442
197,174
5,915
1S99
1,619,901,720
I3,056,408
447,640
12,310
40,878,530
1,921,291
1,494,952
89,697
287,937
8,638
1900
1,761,257,375
13,984,384
601,861
16,551
41,247,915
1,608,669
734,752
44,085
145,121
4,354
1901
1,729,302,800
14,007,353
845,362
23,247
43,813,250
1,927,783
941,235
56,474
183,799
5,514
1902
2,827,427,761
22,195,308
1,555,021
42,763
45,388,650
2,360,210
2,143,786
128,627
57,666
1,730
1)H)3
3,065,522,039
24,861,384
784,650
20,588
44,259,100
2,633,416
1,429,311
85,759
611,561
!8,347
1904
3,316,626,410
27,295,835
2,136,530
58,755
51,764,779
3,494,123
1,015,648
60,939
1,137,243
34,ii7
1905
3,661,218,235
31,742,762
1,841,231
50,634
45,379,860
3,108,520
917,194
55,032
757,254
22,718
1906
!
3,521,717,000
30,638,938
882,000
37,044
41,236,000
2,680,340
2,011,000
100,550
1,182,003
54,847
1907
Medeltal
21,378,764
251,470
219,101
15,463
11,777,504
554,136
536,514
37,865
229,165
40,423
1871-75
96,985,635
969,856
41,420
2,899
26,589,398
1,329,470
9,853,741
594,073
170,862
25,630
1886-90
2,540,027,277
20,468,853
1,184,685
32,381
45,294,739
2,404,840
1,252,946
75,177
427,078
12,812
1901-05
35
274
II. In- och utförsel.
Blyerts.
Emalj mass
a.
Glaspulver.l)
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
Införsel
kilo gr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
1871............
383
25
16,365
1,059
—
—
—
—
—
1875............
2,465
160
1,403
91
—
—
—
—
—
1880............
15,855
1,026
—
—
—
180
—
—
—
—
1885............
81,820
5J27
1,251
88
10,330
7,313
—
—
—
—
1886............
64,895
4,543
1,754
123
7,915
5,549
—
—
—
—
1887............
89,477
6,263
6,267
439
22
15
—
—
—
—
1888............
95,034
6,652
1,830
128
8
6
—
—
—
—
1889 ...........
127,216
128,290
8,905
8,980
750
53
21,170
14,819
—
—
—
__
1890............
1,200
84
41,588
29,112
—
—
17,146
2,572
1891............
113,796
7,966
1,944
136
38,541
26,979
—
—
30,465
4,570
1892............
117,625
8,234
2,406
168
51,045
35,732
—
—
11,838
1,776
1893
118,859
8,320
2,043
143
58,250
40,775
—
—
3,788
568
1894............
132,834
26,567
4,336
867
63,109
44,i76
—
—
3,730
560
1895............
134,154
26,831
9,749
1,95°
55,807
39,065
—
—
3,062
459
1896............
135,397
27,079
3,500
700
47,435
33,205
—
—
1,466
220
1897............
157,752
31,550
7,215
. i,443
74,439
52,107
—
—
19
3
1898............
166,817
33,363
9,108
1,822
82,951
58,066
—
—
983
147
1899............
161,650
32,330
16,664
3,333
88,545
61,982
—
—
1,316
197
1900............
212,700
42,540
97,719
19,544
96,589
67,612
—
—
41,834
6,200
1901............
179,577
35,915
16,761
3,352
83,157
58,210
—
—
738
III
1902
172,570
34,514
5,420
1,084
83,775
58,643
—
29
4
; 1903...........
172,916
34,583
8,744
1,749
79,108
55,376
—
—
40
6
1904............
213,038
42,608
7,026
1,405
85,573
59,9U
80
56
1,899
u/->
CO
Cl
1905............
204,750
40,950
23.483
4,697
91,370
63,959
—
—
—
—
1906............
254,602
50,920
12,089
2,418
95,707
66,995
—
—
—
—
1907............
Medeltal
374,669
74,934
7,837
1,567
118,669
83,068
10,039
703
1871—75......
1,751
114
4,004
259
—
222
—
—
—
—
1886 -90......
100,982
7,069
2,360
165
14,141
9,900
—
—
17,146
2,572
1901-05......
188,570
37,714
12,287
2,457
84,597
59,220
16
II
541
81
l) Före 1890 bland glasskärf.
II. In- och. utförsel.
275
Glaspulver.'')
Glas
skår
f.
Vätte
n g 1 a
s.
Utförsel
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
—
—
80,807
4,277
8,502
450
8,040
1871
—
—
366,883
19,420
893
47
—
4,635
—
—
1875
—
—
630,345
33,365
29,755
1,575
—
35,223
—
—
1880
—
—
742,420
37,121
50,145
2,507
—
36,911
—
—
1885
—
—
411,175
20,559
29,752
1,488
—
27,135
_
_
1886
i
—
—
449,502
22,475
36,700
1,835
—
14,960
—
—
1.887
—
—
695,166
65,572
—
—
—
12,698
—
—
1888
—
—
568,849
68,262
3,455
415
—
14,747
__
—
1889
—
—
425,460
21,273
39,087
1,954
__
9.413
1890
6,220
933
698,953
34,948
—
8,964
1891
—
—
993,699
49,685
60,600
3,030
97,854
16,323
415
50
1892
6,000
900
768,712
38,436
49,850
2,493
149,500
17,940
—
—
1893
3,600
540
857,400
42,870
67,000
3,350
226,049
11,302
1,549
77
1894
—
—
622,500
31,125
73,000
3,650
179,866
8,993
1,572
79
1895
6,600
99°
790,102
39,505
71,000
3,550
193,305
9,665
436
22
1896
|
1,991
299
1,429,564
71,478
100,315
5,016
184,450
9,223
397
20
1897
14,300
2,145
1,208,247
60,412
96,655
4,833
238,183
11,909
2,995
150
1898
2,400
360
1,036,470
5'',824
53,500
2,675
192,529
9,626
6,496
325
1899
9,040
1,356
2,559,923
127,996
37,168
1,858
208,820
10,441
1,317
66
1900
10,800
1,620
1,420,863
71,043
42,387
2,119
209,516
1 °,47 6
1,035
52
1901
9,400
1,410
2,030,658
101,533
75,100
3,755
283,319
14,166
1,823
9i
1902
11,760
1,764
1,580,126
79,006
83,130
4,157
345,696
17,285
4,050
203
1903
10,950
1,643
2,146,515
107,326
165,752
8,288
358,140
17,907
10,048
502
1904
9,630
1,445
1,552,274
77,614
225,730
11,287
384,724
19,236
2,077
104
1905
20,700
3,105
1,940,224
97.OII
101,220
5.061
528,061
26,403
_
_
1906
12,900
903
633,627
9,504
351,090
5,266
384,384
26,907
6,560
459
1907
Medeltal
—
—
225,885
12,857
4,429
235
—
10,273
—
6
1871-75
—
—
510,030
39,628
21,799
1,138
—■
15,791
—
- i
1886-90
10,508
1,576
1,746,087
87,304
118,420
5,92i
316,279
15,814
3,807
190 |
1901-05
*) Före 1891 bland glasskärf.
276
II. In- och. utförsel.
V
i t i- i o
alla slag.
Glete (silfverglitt),
alla slag.
Lapis
(salpeter-
syrad
silfver-
oxid).1)
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
Införsel
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr. 1
kronor.
kronor.
1S71 .........
239,152
39,383
89,623
14,759
35,639
13,415
60
22
—
1S75 .........
566,936 *
93,361
247,433
40,746
49,581
18,663
436 j
164
| 1880 .........
729,328 j
120,103
190,367
3U349
37,848
17,808
1,298
6ll
_ |
! 1885 .........
870,407 |
130,561
149,200
22,380
41,740
20,870
5,704
2,852
—
1880 .........
443.395 |
66,509
106,333
15,950
40,245
20,123
636
318
—
1887 .........
1,019,723 i
152,958
226,432
33,965
33,649
16,825
—
—
—
1888 .........
336,849
50,527
196,895
29,534
51,098
25,549
—
—
—
1889 .........
324,674
48,701
422,775
63,416
70,523
35,262
—
—
—
1890 .........
637,087
95,563
512,024
76,804
50,877
25,439
23,382
11,691
—
1891 .........
649,419
97,413
518,695
77,804
47,656
23,828
6,613
3.307
—
189-2
.......
284.492
61,736
19,493
570,013
85,502
65,302
32,651
—
—
—
1893 .........
—
160,003
80,681
40,341
20
IO
2,255
1891 .........
—
45,230
—
166,208
93,412
46,706
—
—
3,199
I 1895 ........
—
16,866
—
335,188
116,737
58,369
785
393
2,382
1896 .........
40,845
—
450,090
149,643
74,822
—
—
2,670
1897 .........
—
21,500
—
360,922
199,443
99,722
—
—
10,612
1898 .........
—
24,117
—
341,450
159,938
79,969
2,350
1,175
7,866
1899 .........
—
41,489
—
443,246
177,169
88,585
1,300
650
9,910
1990 .........
—
18,380
—
461,099
147,954
73,977
1,490
745
19,442
j 1901 .........
_
17,880
—
395,914
169,429
84,715
4,239
2,120
14,659
1902 .........
—
18,419
—
422,265
172,577
86,289
5,040
2,520
14,740
! 1903 .........
| —
18,632
—
342.751
236,990
118,495
2,679
1,340
16,143
| 11)04 ........
17,400
—
349,004
249,586
124,793
11,144
5,572
17,242
| 1905 ........
—
23,766
—
491,548
229,668
114,834
19,963
9,982
18,001
■ 1900 ........
_
17,628
—
235,221
212,337
106,169
5,560
2,780
27,819
i 1907 ........
495,292
35,109
415,015
208,876
210,196
84,078
6,963
2,785
26,400
Medeltal
1 1S71—75 ..
365,871
60,250
136,305
22,446
47,018
17,698
1,072
404
—
1886-90 ..
552,346
82,852
292,892
43,934
49,278
24,640
4,804
2,402
1901-05 ..
—
19,219
—
400,296
211,650
105,825
8,613
4,307
16,157
‘) Före 1893 bland kem. tekn. preparat.
II. In- och utförsel.
277
Antimonium crudum
(spetsglans).
Koboltoxid.'')
Kopparaska
och kopparoxid.2)
“!
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
19,695
13,900
_
_
_
1871
46,926
33,118
1,076
759
—
—
—
—
—
—
—
_
1S75
36,573
25,811
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1880 j
50,626
35,438
—
— ■
—
—
—
—
15
8
—
—
1885
58,725
41,108
2,417
1,692
—
—
—
—
165
83
118,057
59,029
1886 !
31,582
22,107
—
—
—
—
—
—
63
32
—
—
1887
24,014
16,810
813
569
—
—
—
—
223
112
250
125
1888 I
38,236
26,765
592
414
—
—
—
—
1
I
800
400
1889
|
50,033
35,023
—
—
—
—
—
—
215
108
—
—
1890
|
57,091
39,964
—
—
—
—
—
—
_
_
4,661
2.331
1891
|
58,098
40,669
—
—
—
—
—
—
71
IO7
—
_
1892
1
40,996
28,697
2,260
1,582
441
8,820
321
6,420
778
1,167
10
15
1898
60,480
42,336
1,218
853
325
6,500
628
12,560
381
572
—
—
1894
80,603
56,422
2,332
1,632
340
6,800
130
2,600
573
860
241
362
1895''
62,552
43,786
762
533
388
7,760
250
5,000
1,755
2,633
35
53
1896
58,482
40,937
825
578
478
6,214
100
1,300
808
1,212
3,529
5.294
1897
52,604
36,823
4,740
3,318
535
6,955
20
260
1,512
2,268
—
—
1898
59,103
41,372
2,632
1,842
470
6,no
—
—
245
368
97,750
146,625
1899
85,457
59,820
4,657
3,260
839
10,907
—
—
963
'',445
40
60
1900
50,284
35,199
1,782
1,247
1,296
16,848
—
—
1,132
1,698
_
_
1901
59,356
41,549
4,090
2,863
1,325
17,225
—
—
798
1,197
—
—
1902
54,113
37,879
3,473
2,431
2,118
27,534
—
—
5,044
7,566
—
—
1903
67,366
47,156
3,810
2,667
2,238
29,094
—
—
1,320
1,980
3,125
4,688
1!H)4
67,463
47,224
3,147
2,203
2,149
27,937
—
—
1,093
1,640
2,268
3,402
1905
93,647
65,553
4,584
3,209
2,158
28,054
—
—
1,136
1,704
_
_
1906
119,776
191,642
4,485
7,176
2,653
58,366
40
880
2,070
4,140
13,805
27,610
1907
Medeltal
28,689
20,248
513
362
—
—
—
—
—
—
—
—
1871—75
40,518
28,363
764
535
—
—
—
—
133
67
23,821
11,9"
1886—90
59,716
41,801
3,260
2,282
1,825
23,728
—
—
1,877
2,816
1,079
1,618
1901-05
’) Före 1893 bland kem. teka. preparat. 2) Före 1885 bland skrot af koppar.
278
II. In- och utförsel.
Tenn- och. blyaska.
Tennsalter.
Magnesia och inagnesia-  salter. '')
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
kilo gr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
1871...........
170
802
6,359
11,967
-
_
19,397
4,563
_
—
1875...........
21
IOO
—
—
10,711
20,159
-
—
13,241
3,115
86
23
1880............
72
340
—
—
7,348
13,830
—
—
10,587
2,491
—
—
1885............
2,618
12,305
—
—
6,755
12,835
—
—
26,282
6,571
—
—
1886............
457
2,148
7,089
33,318
13,707
26,043
—
—
19,020
4,775
—
—
18S7...........
11
52
—
6,914
13,137
—
13,744
3,436
—
—
1888............
1,431
6,726
—
—
5,660
10,754
—
28,064
7.016
—
—
1889............
57
268
11,360
53,392
6,838
12,992
—
—
16,762
4,191
-
—
1890...........
10,942
51,427
10,376
48,767
5,803
11,026
—
—
35,492
8,873
—
—
1891............
10,923
51,338
1,728
8,122
5,158
9,800
—
—
23,308
5,827
—
—
1892............
2,703
10,812
32,644
130,576
2,974
4,461
—
—
27,632
13,030
—
—
1898............
3,034
12,136
9,888
39,552
3,944
5,916
—
—
39,318
19,659
—
—
1894............
3,088
12,352
1,835
7,340
3,982
3,982
—
—
54,605
27,303
1895...........
6,699
26,796
7,634
30,536
4,091
4,091
124
124
76,224
38,112
—
1896............
11,233
44,932
7,590
30,360
4,437
4,437
—
—
118,078
59,039
—
—
1897...........
17,599
70,396
1,700
6,800
3,823
3,823
24
24
129,709
64,855
—
1898............
25,421
101,684
15,753
63,012
3,874
3,874
—
—
175,781
87,891
—
—
1899............
8,059
32,236
20,566
82,264
5,404
5,404
—
—
101,137
50,569
—
1900............
17,868
71,472
11,928
47,712
3,243
3,243
—
—
272,276
136,138
1901...........
9,254
37,oi6
22,402
89,608
2,334
2,334
—
—
139,612
69,806
—
1902............
26,316
105,264
14,919
59,676
1,652
1,652
—
—
176,602
88,301
1903............
30,445
121,780
31,187
124,748
1,467
1,467
—
—
231,892
115,946
—
1904............
73,748
294,992
6,260 25,040
1,460
1,460
—
—
264,253
132,127
3,742
1,871
1905............
37,400
149,600
22,231! 88,924
1,727
1,727
—
—
458,559
229,280
4,500
2,250
1900............
44,854
179,416
!
67,953j 271,812
2,102
2,102
—
—
1,233,429
616,715
4,176
2,088
1907 ...........
51,567
128.918
225,835
225,835
6,117
12,234
—
—
1,415,036
105,423
9,388
747
Medeltal
1871-75......
13,765
64,763
206
968
9,023
16,981
—
—
15,737
3,701
20
5
1886—90......
2,580
12,124
5,765
27,095
7,784
14,790
—
—
22,616
5,658
—
—
1901-05......
35,433
141,730
19,400
77,599
1,728
1.728
—
—
254,184
127,092
1,648
824
1) Före 1893 endast inagnesiasalter.
II. In- och utförsel.
279
Koksalt,
alla slag.
Bordssalt,
raffinerad!.
Saltsyra.
Införsel
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
hektol.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
51,723
991,129
6,978
985
123
17
249,716
11,749
1,775
84
1871
70,366
1,481,069
6,357
897
399
56
415,391
19,544
225
II
1875
66,924
1,537:708
156,053
22,027
—
—
262,109
12,332
946
45
1880
782,643
i,565,286
705,155
I05,773
3,005
451
636,654
31,833
15,225
761
1885
845,320
1,606,108
1,114,850
167,228
—
—
500,600
25,030
—
—
1886
759,610
1,443,259
1,065,713
159,857
—
—
645,350
32,268
1,192
60
1887
870,195
!,653,371
2,282,854
342,428
—
—
773,626
38,681
—
—
1888
1,068,733
2,137,466
1,553,084
232,963
205
31
721,209
36,060
—
—
1889
874,641
1,967,942
1,932,854
289,928
3,606
541
1,030,638
51,532
—
—
1890
1,042,290
1,824,008
3,622,131
543,320
121
18
1,208,485
60,424
970
49
1891
984,586
1,772,255
3,082,822
462,423
408
6l
1,204,035
60,202
—
—
1892
959,375
to
JCT\
"bo
^1
OM
2,144,076
321,6x1
145,183
21,777
1,183,821
59,191
1,090
55
1893
953,960
1,430,940
1,922,153
288,323
1,781
267
1,396,978
111,758
1,052
84
1894
1,101,242
1,651,863
2,535,429
380,314
1,661
249
1,284,150
102,732
326
26
1895
872,459
1,177,820
3,672,952
550,943
830
125
1,609,732
128,779
3,450
276
1896
896,619
1,524,252
3,055,125
549,923
1,424
256
1,877,123
150,170
320
26
1897
878,823
1,493,999
2,187,917
393,825
216
39
1,808,708
144,697
—
—
1898
1,014,610
1,521,915
3,166,340
569,941
no
20
1,938,380
155,070
—
—
1899
724,671
1,159,474
3,097,665
557,58o
407
73
1,868,597
149,488
—
—
1900
814,820
1,303,712
3,072,373
553,027
1,556
280
2,170,082
173,607
14,075
1,126
1901
849,883
1,359,813
3,036,556
546,580
1,945
350
2,133,737
170,699
18,470
1,478
1902
908,645
1,453,832
3,418,820
615,388
—
—
2,014,532
161,163
—
—
1903
868,421
1,389,474
4,615,301
830,754
1,883
339
2,007,590
160,607
—
—
1904
903,888
1,355,832
3,888,971
661.125
—
—
2,417,756
193,420
—
—
1905
910,730
1,366,095
3,699,658
628,942
8,652
1,471
2,794,378
223,550
—
—
1906
835,190
1,503,342
18,820,669
564,620
4,452
134
3,198,242
207,886
1,563
102
1907
Medeltal
69,707
1,477,473
5,059
714
136
19
285,389
13,427
604
29
1871—75
883,700
1,761,629
1,589,871
238,481
762
114
734,285
36,714
238
12
1886-90
869,131
1,373,533
3,606,404
641,375
1,077
194
2,148,739
171,899
6,509
521
1901-05
280
II. In- och utförsel.
Salpetersyra
(skedvatten).
Fosfor.
Fosforsyra.1)
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
i
kilo gr.
kronor.
kilo gr.
kronor.
kilo gr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
!
1871............
36,971
22,614
15
9
14,591
77,231
64
338
_
__
_
_
1875............
70,782
43,294
2,056
1,257
30,553
161,721
—
—
—
—
—
—
1880............
25,283
15,465
138
85
55,093
298,099
—
—
—
—
—
—
1885............
47,678
28,607
—
59,104
295,520
836
4,180
—
—
—
—
1886............
96,337
57,802
—
71,662
286,648
1,206
6,030
—
—
—
—
1887............
80,677
48,406
—
—
75,483
301,932
1,154
5,770
—
—
—
—
1888............
76,036
45,622
—
—
88,594
398,673
3,545
17,725
—
—
—
1889............
27,450
16,470
—
—
68,894
310,023
1,795
8,975
—
—
—
—
1890............
29,738
17,843
—
81,618
310,148
830
4,150
—
—
—
_
1891............
31,207
18,724
—
85,847
300,465
1,185
5,925
—
—
—
—
1892............
22,813
7,985
—
—
169,622
763,299
1,150
5,175
—
—
—
—
1893............
22,174
7,761
—
—
61,753
277,889
1,225
5,513
—
4,729
—
—
1891............
26,038
7,811
no
33
56,658
254,961
1,585
7,133
—
8,319
—
—
1895............
36,208
10,862
—
—
71,407
321,332
885
3,983
—
8,014
—
—
1890............
31,777
9,533
—
—
52,482
236,169
1,510
6,795
—
7,621
—
—
1897............
40,552
12,166
121
36
57,972
260,874
1,627
7,322
—
8,792
—
—
1898............
34,418
12,046
—
—
66,466
299,097
4,085
18,383
—
8,027
. —
—
1899............
77,285
27,050
—
—
59,989
269,951
1,890
8,505
—
8,976
—
—
1900
66,410
23,244
—
—
67,557
304,007
875
3,938
—
7,710
—
901
1901............
39,894
13,963
100
35
70,672
318,024
1,254
5,643
—
9,994
—
—
1902............
44,488
15,571
—
—
68,441
307,985
1,290
5,805
—
>1,653
—
—
1903............
214,485
75,070
—
—
112,659
506,966
300
1,350
--
5,101
—
—
15)04-
196,914
68,920
—
—
47,421
213,395
1,994
8,973
—
7,559
—
405
1905...........
239,238
83,733
—
—
69,526
312,867
34,388
154,746
—
2,928
—
432
1900............
338,534
118,487
—
—
79,048
355,716
700
3,150
—
3,289
—
—
1907............
260,445
70,320
838
251
77,936
272,776
—
—
9,426
4,728
—
—
Medeltal
1871-75
58,911
36,033
1,389
850
21,536
104,380
42
224
_
—
_
—
1886-90......
62,048
37,229
—
—
77,250
321,485
1,706
8,530
—
—
—
—
| 1901-05......
147,004
51,451
20
7
73,744
331,847
7,845
35,303
—
7,447
-
419
*) Före 1893 bland kem. tekn. preparat.
II. In- och utförsel.
281
1
Svafvel och svafvelblomma.
Svafvelsyra.
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
:
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
102,724
20,157
120,375
28,319
355,959
54,431
74,346
12,243
1871
479,023
92,498
4,860
1,676
896,060
126,480
58,108
6,835
1875
1,518,980
181,776
9,171
1,782
378,870
49,022
9,182
1,080
1880
1,044,447
162,369
9,005
1,351
614 356
73,723
22,054
2,646
1885
1,604,589
198,161
7,084
1,063
490,861
58,903
4,850
582
1886 |
1,469,900
180,202
10,072
1,511
385,338
46,241
5,338
641
1&S7
|
3,098,067
377,854
8,065
1,210
508,505
61,021
2,045
245
1888
4,594,772
559,523
18,493
2,774
398,257
47,791
2,701
324
1889
5,597,703
684,244
9,905
1,486
611,404
73,368
2,551
306
1890
4,530,146
610,641
6,990
1,049
896,406
107,569
2,632
316
1891
7,416,157
889,939
4,860
583
706,658
74,199
2,411
289
1892
8,876,142
798,853
11,574
1,042
420,112
37,810
2,718
326
1893
8,141,981
732,778
16,114
1,450
418,355
31,377
2,850
285
1894
7,139,558
642,560
11,150
1,004
772,241
57,918
3,128
313
1895
11,368,923
1,023,203
8,825
794
615,086
46,131
6,587
659
1896
!
9,723,007
875,071
10,610
955
1,417,708
106,328
7,597
760
1S97
10,837,066
975,336
11,204
1,008
1,741,860
130,640
2,825
283
1898
13,504,737
1,215,426
67,506
6,076
2,557,852
191,839
2,700
270
1899
20,151,580
1,813,642
19,500
1,755
2,471,727
185,380
16,574
1,657
1900
* 20,714,616
1,864,315
11,914
1,072
1,950,149
146,261
6,325
633
1001
23,001,820
2,070,164
14,660
1,319
1,887,351
141,551
62,801
6,280
1902
1
24,577,098
2,211,939
21,725
1,955
2,619,656
196,474
174,477
17,448
1903
18,247,709
1,642,294
3,900
351
2,001,178
150,088
1,670
167
1904
18,631,334
1,676,820
4,015
361
3,424,454
256,834
—
—
1905
22,744,740
2,047,027
12,025
1,082
2,535,277
190,146
—
_
1906
25,455,758
2,204,284
950
Il6
2,628,370
273,254
28,739
732
15)07
Medeltal
319,010
62,820
19,170
8,831
419,363
59,227
72,535
10,210
1871-75 1
3,273,006
399,997
10,724
1,609
478,873
57,465
3,497
420
1886-90
21,034,515
1,893,106
11,243
1,012
2,376,558
178,242
49,055
4,906
1901-05
36
282
II. In- och utförsel.
A
in m
0 n i
a k.
Kaustik. *)
Klorammonium.
(Salmiak).
Kolsyrad
(hjorthornssalt).*)
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
Införsel
kilo gr.
kronor.
kilo gr.
kronor.
kilo gr.
kronor.
kilo gr.
kronor.
kilo gr.
kronor.
1871............
14,537
11,627
—
1
i
—
1875..........
—
—
—
24,459
19,564
55
44
_
—
1880............
I
—
—
32,431
25,940
638
510
—
—
1885............
—
-
—
38,481
30,785
—
—
—
—
1880............
.—.
—
—
39,782
31,826
—
—
—
—
1887............
—
—
—
67,089
53,671
—
— •
—
—
1888...........
—
—
—
49,035
39,228
—
—
—
—
1889............
—
—
44,544
35,643
—
—
—
—
1890...........
—
—
—
54,515
43,612
—
—
—
—
1891............
—
—
_
49,257
39,406
—
—
-
1892............
—
—
—
—
50,940
40,752
—
—
—
—
1893...........
42,082
12,625
62
19
64,510
51,608
290
232
49,197
39,358
1894............
63,515
19,055
50
15
56,620
45,296
1,378
1,102
64,875
51,900
1895............
75,891
22,767
—
—
84,171
67,337
1,559
1,247
74,282
59,426
1896............
81,223
24-367
—
—
87,884
70,307
1,244
995
79,234
63,387
1897............
59,314
20.760
—
—
110,437
77,306
507
355
108,552
75,986
1898............
104,614
36,615
—
—
101,420
70,994
405
284
99,063
69,344
1899............
109,956
38,485
—
—
111,979
78,385
1,133
793
89,421
62,595
1900............
141,056
49,370
—
—
98,813
69,169
689
482
100,121
70,085
1901.............
131,177
45,912
—
—
113,485
79,440
1,760
1,232
91,705
64,194
1902............
130,107
45,537
—
—
145,238
101,667
250
175
127,236
89,065
1903............
150,169
52,559
—
—
132,596
92,817
1,378
965
113,296
79,307
1904............
115,495
40,423
—
—
207,605
145,324
2,056
1,439
154,455
108,119
1905...........
70,022
24,508
—
—
169,915
118,941
1,192
834
141,629
99,140
1900............
46,192
16,167
—
—
183,660
128,562
797
558
171,854
120,298
1907............
Medeltal
58,287
25,999
96,040
33,614
208,273
104,137
2,407
1,204
138,121
75,967
1871-75......
—
—
—
—
20,171
16,134
60
48
—
—
1886-90.....
—
—
—
—
50,993
40,796
—
—
—
—
1901-05.....
119,394
41,788
—
—
153,768
107,638
■
1,327
929
125,664
87,965
'') Före 1893 bland kem. tekn. preparat.
II. In- och utförsel.
283
A
m in 0
nia
k (forts.).
Kolsyrad
(hjorthornssalt).1)
Salpetersyrad. '')
Svafvelsyrad. 2)
Utförsel
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
—
—
—
—
—
—
_
_
1871
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1875
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1880
—
4—
—"
—
—
—
—
—
—
—
1885
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1886
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1887
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1888
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1889
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1890
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1891
—
—
—
—
—
—
--
—
—
1S92
112
90
103
*55
400
600
98,369
29,511
10,000
3,000
1893
100
8o
158
237
400
600
265,239
79,572
41,274
12,382
1894
50
40
10,514
15,771
600
900
38,673
11,602
—
—
1895
—
—
11,379
17,069
—
—
88,053
26,416
100,466
30,140
189G
—
—
41,726
33,381
10,000
8,000
67,201
16,800
180,000
45,000
1897
—
—
11,885
9,508
—
—
81,149
20,287
36,900
9,225
1898
—
—
11,855
9,484
—
—
181,047
45,262
1,830
CO
m
1899
—
—
5,227
4,182
—
—
226,625
56,656
10,000
2,500
1900
—
—
1,170
936
—
—
284,942
71,236
154,000
38,500
1901
—
—
13,278
10,622
—
—
241,313
60,328
174,000
43,500
1902
—*
—
47,241
37,793
—
—
196,716
49,179
300
75
1903
205
144
40,836
32,669
100,000
80,000
254,392
63,598
218,500
54,625
1904
—
—
26,152
20,922
—
—
189,171
47,293
445,100
1 u,275
1905
—
42,785
34,228
—
—
338,479
84,620
30,400
7,600
1906
49
27
7,394
5,546
—
—
263,413
60,585
100
21
1907
Medeltal
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1871-75
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1886-90
41
29
25,735
20,588
20,000
16,000
233,307
58,327
198,380
49,595
1901-05
) Före 1893 bland kem. tekn. preparat. 2) Före 1893 dels bland kem. tekn. preparat, dels bland gödningsämnen.
ö
284
II. In- och utförsel.
K a
1 i.
Kaustikt. *)
Klorsyradt.
Kolsyrad!
(pottaska) och
surt kolsyrad!.
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
Införsel
kilo gr.
kronor.
kilo gr.
kronor.
kilo gr.
kronor.
kilo gr.
kronor.
kilo gr.
kronor.
1871...........
88,089
165,785
149
280
544,862
222,675
; 1875............
--
—
—
—
262,746
494,493
11,644
21,914
1,258,140
542,420
1880............
—
—
—
—
389,613
458,286
5,101
9,600
1,491,507
486,643
1885............
—
—
—
—
608,343
608,343
9,066
9,066
1,306,854
467,279
| 1886............
_
_
—
—
733,404
733,404
11,885
11,885
1,360,028
446,844
1887............
—
—
—
—
613,259
613,259
9,541
9,541
1,486,953
489,956
1888............
—
—
—
—
584,873
584,873
6,120
6,120
1,545,043
508,480
1889............
—
—
—
—
604,524
544,072
5,240
5,240
1,470,327
484,682
1890............
—
—
—
—
726,998
668,838
12,095
12,095
1,428,351
498,168
1 1891............
_
—
—
—
621,299
528,104
13,396
13,396
1,472,496
552,694
1892............
—
—
—
—
688,083
825,700
26,235
31,482
1,696,011
621,162
1893............
51,403
61,684
—
—
699,631
979,483
13,265
18,571
1,857,814
650,235
1894............
57,787
69,344
—
—
573,723
573,723
72,303
72,303
1,744,291
610,502
! 1895............
90,734
108,881
—
—
561,477
421,108
436,428
327,321
1,979,036
692,663
1890............
284,619
341,543
—
—
240,784
168,549
253,747
177,623
1,933,205
676,622
1897............
1,381,303
1,519,433
—
—
363,069
217,841
462,510
277,506
1,432,494
501,373
i 1898...........
1,451,281
1,596,409
—
—
171,291
102,775
506,424
303,854
1,112,368
389,329
| 1899............
1,266,093
1,392.702
13,158
14,474
225,100
135,060
334,930
200,958
1,230,618
430,716
I 1900............
1,914,570
2,106,027
82,735
91,009
363,858
218,315
930,761
558,457
1,256,513
439,780
1 1901............
1,435,289
1,578,818
128,841
141,725
259,599
155,759
707,893
424,736
1,266,028
443,110
1 1902............
1,720,474
1,892,521
466,960
513,656
221,628
132,977
1,114,032
668,419
1,238,057
433,320
1 1903............
2,034,360
2,237,796
159,205
175,126
245,492
147,295
790,269
474,161
1,150,287
402,600
1904............
2,233,854
2,457,239
89,192
98,111
214,301
128,581
1,265,940
759,564
1,183,679
414,288
1905............
2,251,076
2,476,184
267,515
294,267
139,049
83,429
1,499,369
899,621
1,133,124
396,593
1906............
2,485,843
2,734,427
208,828
229,711
173,195
103,917
856,996
514,198
1,082,123
378,743
1907............
Medeltal
2,483,867
548,110
157,791
37,974
150,607
90,364
1,753,036
876,518
1,268,602
456,697
1871-75......
—
—
—
—
176,763
332,672
7,019
13,210
935,150
415,107
1886 -90......
—
—
—
—
652,612
628,889
8,976
8,976
1,458,140
485,626
1901-05......
1,935,011
2,128.512
222,343
244,577
216,014
129,608
1,075,501
645,300
1,194,235
417,982
*) Före 1893 bland kem. tekn. preparat.
II. In- och utförsel.
285
K a
L i (forts.).
Kolsyrad!
(pottaska) och
surt kolsyrad!.
Kromsyradt och surt
kromsyradt.
Salpetersyrad!
(kalisalpeter). 2)
Svafvelsyrad!
och surt
svafvelsyradt. s)
Utförsel
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
Införsel
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
18,148
6,585
_
_
_
_
1871
20,276
9,540
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1875
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1880
13,182
5,273
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1885
1,090
436
—
—
—
—
—
—
—
—
_
_
1886
1,041
! ’
416
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1887
—
—
—
—
—
—
_
—
—
—
1888
21,090
6,327
—
—
_
—
—
—
—
—
—
—
1889
1,260
504
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1890
1,344
538
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1891
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1892
—
—
104,074
104,074
1,120
1,120
246,765
111,044
100
45
1,247
624
1893
5,069
1,774
107,396
107,396
—
—
283,852
127,733
2,450
1,103
1,920
960
1894
8,235
2,882
117,197
117,197
1,579
1,579
245,925
100,829
2,917
1,196
6,399
3,200
1895
21,000
7,350
98,841
98,841
1,618
1,618
188,985
77,484
400
164
69,696
34,848
1896
4,975
1,741
106,613
95,952
1,811
1,630
443,570
177,428
8
3
11,349
3,405
1897
8,604
3,on
166,290
149,661
1,826
1,643
288,742
115,497
—
—
8,327
2,498
1898
15,499
5,425
117,822
106,040
988
889
311,714
124,686
—
—
50,452
15,136
1899
41,589
14,556
104,015
93,614
3,531
3,178
309,748
123,899
—
—
22,213
6,664
1900
9,611
3,364
81,446
73,301
2,519
2.267
234,213
93,685
—
—
18,508
5,552
1901
12,545
4,391
100,685
90,617
1,032
929
1,516,005
606,402
—
—
9,248
2,774
1902
6,854
2,399
85,273
76,746
—
—
373,084
149,234
2,145
858
32,861
9,858
1903
19,652
6,878
90,373
81,336
130
”7
414,751
165,900
1,450
580
8,646
2,594
1901
18,122
6,343
108,123
97,311
1,240
1,116
236,922
94,769
1,403
561
1,309
393
1905
13,525
4,734
113,697
102,327
1,975
1,778
212,739
85,096
—
—
1,249
375
1906
| 186,187
67,027
1102,655
59,540
1,174
681
474,673
204,109
—
—
5,637
902
1907
Medeltal
15,133
6,645
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1871-75
4,896
1,537
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1886-90
13,357
i 4,675
93,180
83,862
984
886
554,995
221,998
1,000
400
14,114
4,234
1901-05
‘) Före 1893 bland färger, ej speeif. 2) Före 1893 bland salpetersyrad! natron. 3) Före 1893 bland
kem. tekn. preparat.
286
II. In- och. utförsel.
Kali (forts.).
Klorkalium
Surt vinsyrad!
(vinsten).
(kaliumklorid). ’)
K I 0 r k a 1 k.
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
1871.........
32,647
50,010
2,536
3,877
_
_
199,084
65,569
_
_
!1875.........
43,068
67,056
16
24
—
—
—
—
646,368
212,883
—
—
1880.........
29,449
51,985
—
—
—
—
—
—
902,661
148,64-
—
—
1885.........
36,170
64,127
—
—
—
—
—
-
1,272,786
190,918
—
—
1880.........
45,473
71,446
—
—
—
—
—
—
916,318
137,448
—
—
1887.........
43,218
68,667
—
—
—
—
—
—
974,567
146,185
6,250
1,250
1888.........
27,022
40,533
—
—
—
—
—
—
1,135,813
170,372
—
—
1889.........
51,275
87,041
—
—
—
—
—
938,071
I4°,711
—
—
1890.........
38,197
59,552
725
1,088
—
—
—
—
1,100,560
165,084
—
—
1891.........
34,938
55,887
—
—
—
—
—
—
1,127,521
180,403
10,000
2,000
1892.........
25,730
39,951
—
—
—
—
—
—
1,083,548
162,532
12,685
1,903
1893.........
33,027
49,541
650
975
90,970
45,485
—
—
1,072,153
182,266
—
—
1894.........
25,522
38,283
—
—
300,701
150,351
—
—
1,101,922
176,308
—
—
1895.........
r
27,470
41,205
900
1,350
462,195
231,098
—
—
1,249,582
199,933
—
—
11890.........
20,759
31,139
—
—
635,589
317,795
—
— .
1,599,901
255,984
—
—
1897.........
18,046
27,069
—
—
309,071
123,628
—
—
1,675,658
268,105
—
—
i 1898.........
41,112
61,668
—
—
259,313
103,725
—
—
1,667,786
266,846
—
—
1899.........
42,925
64,388
—
—
833,290
333,316
—
—
2,402,236
384,358
—
—
1900.........
18,913
28,370
—
—
376,446
150,578
5,615
2,246
2,943,199
470,912
—
1901.........
18,490
27,735
~
—
1,406,977
562,791
—
—
1,521,987
243,518
—
—
1902.........
17,902
26,853
—
—
1,715,032
686,013
—
—
1,958,005
313.281
—
—
i 1903........
17,065
25,598
—
—
1,169,281
467,712
—
—
2,689,936
430,390
117,204
18,753
1904.........
24,170
36,255
—
—
1,594,419
637,768
—
—
1,618,099
258,896
—
—
1905........
18,923
28,385
—
—
1,296,065
518,426
300
120
2,728,601
436,576
—
—
1900.........
23,732
35,598
—
—
1,985,719
794,288
—
—
2,454,518
392,723
—
—
1907.........
29,652
26,687
1,325
1,193
1,840,239
276,036
—
—
2,778,759
250,088
10,404
936
Medeltal
1871-75...
40,879
62,806
519
793
__
_
_
_
895,730
130,335
60
20
1886-90...
41,037
65,448
145
218
—
—
—
—
1,013,086
151,960
1,250
250
j 1901-05...
19,310
28,965
—
—
1,436,355
574,542
60
24
2,103,326
336,532
23,441
3,751
1) Före 1893 dels bland kem. tekn. preparat, dels bland gödningsämnen.
II. In- och utförsel.
287
Hat
r 0 n.
Kaustikt.
Kolsyrad! (soda) och. surt
kolsyrad!.
Summa
kaustikt och. kolsyradt (soda).
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
kilogr.
kronor,
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
_
3,520,012
351,938
7,439
744
1871
—
—
—
—
—
—
—
—
5,695,211
669,905
99,935
9,992
1875
—
—
—
—
—
—
—
—
6,591,951
566,031
—
—
1880
—
—
—
—
—
—
—
—
9,676,016
1,548,163
11,161
1,116
1885
—
—
—
—
—
—
—
—
9,230,891
1,476,942
8,343
834
1886
—
—
—
—
—
—
—
—
9,105,073
1,456,811
29,659
2,966
1887
—
—
—
—
—
—
—
—
10,594,939
1,589,241
46,959
4,696
1888
—
—
—
—
—
—
—
10,488,571
1,573,286
70,691
7,069
1889
—
—
—
—
—
—
—
—
11,120,506
1,668,077
1,305,285
130,529
1890
—
—
—
—
—
—
—
—
12,257,628
1,716,068
1,610,206
161,021
1891
—
—
—
—
—
—
—
—
11,228,916
919,827
1,491,303
104,391
1892
143,662
30,169
—
—
13,004,033
910.282
822,539
57.578
13,147,695
940,451
822,539
57,578
1893
244,849
48,970
—
—
12,565,190
879,563
871,878
61,031
12,810,039
928,533
871,878
61,031
1894
1,042,951
208,590
—
—
12,711,119
889,778
959,162
67,141
13,754,070
1,098,388
959,162
67,141
1895
908,344
181,669
—
—
11,424,965
799,748
772,415
54,069
12,333,309
931,417
772,415
54,060
1896
625,257
125,051
—
—
14,625,252
1,023,768
686,227
48,036
15,250,509
1,148,819
686,227
48,038
1897
575,263
115,053
—
—
11,916,942
834,186
508,896
35,623
12.492,205
949,239
508,896
35,623
1898
928,732
185,746
5,450
1,090
13,323,057
932,614
227,435
15,920
14,251,789
1,118,380
232,885
17,010
1899
1,037,657
207,531
—
—
12,680,330
887,623
20,591
1,441
13,717,987
1.093,154
20,591
1,441
1900
800,196
160,039
—
—
13,669,171
956,842
16,750
1,173
14,469,367
1,116,831
16,750
1,173
1901
1,622,552
324,510
—
—
9,955,501
696,885
62,170
4,352
11,578,053
1,021,395
62,170
4,350
1902
1,425,744
285,149
—
—
10,100,417
707,029
9,835
688
11,526,161
992,178
9,835
688
1903
2,111,775
422,355
6,604
1,321
11,898,328
832,883
44,905
3,143
14,010,103
1,255,238
51,509
4,464
1904
1,489,201
297,840
4,303
861
13,591,628
951,414
28,658
2,006
15,080,829
1,249,254
32,961
2,867
1905
1,478,179
295,636
4,412
882
14,974,072
1,048,185
12,951
907
16,452,251
1,343,821
17,363
1,789
1906
1,628,400
310,989
23,282
1,268
14,969,679
1,347,271
39,436
3,549
16,598,079
1,658,260
62,718
4,817
1907
Medeltal
—
—
—
—
—
—
—
—
4,825,718
534,505
46,129
4,612
1871-75
—
—
—
—
—
—
—
—
10,107,996
1.552,871
292,187
29,219
1886-90
1,489,894
297,979
2,181
436
11,843,009
829,011
32,464
2,272
13,332.903
1,126,989
34,645
8,709
1901-05
288
II. In- och utförsel.
2J a
tron
(forts.).
Surt borsyradt (borax).‘)
Klorsyradt.2)
Kromsyradt och surt
kromsyradt. s)
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
1871 ..........
JL875 ............
—
—
—
—
_
—
_
_
_
1880 ............
—
—
—
—
_
_
_
_
_
1885 ............
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1886 ............
_
_
_
1887 .........
—
—
—
_
—
_
_
_
_
1888 ............
—
—
—
—
_
_
_
_
_
1889 ............
—
—
—
—
_
_
_
_
1890 .......
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1891
_
_
__
_
1892 ............
—
—
—
—
—
. —
—
—
—
—
—
.—
1898 ............
106,496
61.768
2,765
1,604
5,795
5,795
—
—
13,342
13,342
420
420
1891 ............
107,890
53,945
1,725
863
1,250
1.250
—
—
13,811
13,811
—
—
1895 ............
111,099
55,550
517
259
21,816
21,816
no
no
12,045
12,045
—
—
1896 ............
127,725
63,863
817
409
3,273
3,273
—
_
12,231
12,231
_
1897 ...........
175,482
70.193
2,363
945
5,004
3,503
—
—
6,334
4,117
—
—
1898 ............
195,812
78,325
722
289
1,301
911
151,252
105,876
14,041
9,127
1,018
662
1899 ............
190,084
76,034
2,792
i,H7
2,894
2,026
91,525
64,068
4,753
3,089
—
—
1900 ..........
193,984
77,594
4,940
1,976
4,441
3,109
236,914
165,840
16,131
10,485
6,299
4,094
1901.............
252,663
101,065
4,924
1.970
3,343
2,340
236,550
165,585
12,204
7,933
--t
__
1902 ............
242,440
96,976
6,109
2,444
3,095
2,167
478,524
334,967
7,054
4,585
—
—
1903 ............
239,864
95-946
1,284
514
2,934
2,054
543,860
380,702
7,676
4,989
—
—
1901 ...........
299,158
119,663
1,281
512
2,468
1.728
438,758
307,131
8,828
5,738
—
—
1905 ............
293,955
117.582
685
274
3,078
2,155
402,566
281,796
12,740
8,281
—
—
1900 ...........
320,686
128,274
9,932
3,973
3,096
2,167
463,340
324,338
13,535
8,798
—
__
1907 ............
490,146
137,241
21,947
6,145
809
485
661,282
396,769
10,922
5,461
—
—
Medeltal
1871-75 ......
6,158
7,243
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1880—90 ......
126,151
79,556
-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1901-05 ......
265,616
106,246
2,857
i,i43
2,984
2,089
420,052
294,036
9,700
6,305
—
—
*) Före 1893 bland borsyra (sid. 291). 2) Före 1893 bland kem. tekn. preparat. 3) Före 1893 bland färger, ej speeif.
II. In- och. utförsel.
289
Natron
(forts.).
Salpetersyradt (chilesalpeter). *)
Svafvelsyrad! (glaubersalt) och
surt svafvelsyrad!.
Svafvelsyrligt,
surt svafvel-  syrligt m. m. 3)
Ättiksyradt. 2)
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
Införsel
Införsel
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
514,090
290,258
19,976
14,099
17,215
2,835
_
_
_
_
_
_.
1871
752,688
345,290
223
158
33,019
5,437
—
—
—
—
—
—
1875
719,130
304,518
695
294
30,137
4,963
—
—
—
—
—
—
1880
2,147,865
859,146
562
225
1,125,757
168,864
1,587
238
—
—
—
—
1885
1,871,499
748,600
3,289
1.316
1,174,379
117,438
120,000
12,000
—
—
—
—
1886
1,912,459
764,984
781
312
1,181,179
118,118
10,115
1,012
—
—
—
—
1887
2,927,120
878,136
—
—
2,307,483
230,748
—
—
—
—
—
—•
1888
3,475,525
1,042,658
—
—
2,460,030
246,003
10,065
1,007
—
—
—
—
1889
3,054,962
916,489
—
—
2,203,346
220,335
15,678
1,568
—
—
—
—
1890
4,491,463
1,347,439
3,196
1,278
2,470,984
247,098
9,489
949
—
—
—
—
1891
5,954,577
2,244,602
1,249
562
3,501,468
350,147
25,340
2,534
—
—
—
—
1892
4,986,497
947,434
10,800
2,052
3,773,956
377,396
9,300
930
181,796
181,796
2,061
824
1893
8,152,468
1,548,969
2,549
484
4,642,241
464,224
10,337
1,034
46,067
46,067
1,675
670
1894
9,142,203
1,554,175
200
34
7,419,697
741,970
12,880
1,288
60,037
60,037
1,879
752
1895
12,328,969
2,095,925
3,685
626
8,485,972
848,597
6,824
682
63,742
63,742
6,016
2,406
1896
12,087,222
2,054,828
825
14O
11,383,969
569,198
3,373
969
252,491
151,495
4,994
1,998
1897
15,130,121
2,572,121
10,000
1,700
11,432,753
571,638
5,130
257
111,684
67,010
4,731
1,892
1898
14,694,648
2,498,090
1,613
274
15,139,563
756.978
13,250
663
99,074
59,444
15,214
6,086
1899
13,935,076
2,368,963
1,200
204
15,568,360
778,418
148,981
7,449
95,888
57,533
8,742
3,497
1900
17,613,651
2,994,321
—
—
15,494,043
774,702
18,925
946
154,166
92,500
18,478
7,391
1901
15,553,081
2,644,024
—
—
18,768,051
938,403
2,868
143
156,195
93,717
24,566
9,826
1902
20,616,403
3,504,789
1,330,801
226,236
15,349,650
767,483
1,042
52
770,492
462,295
28,340
11,336
1903
19,360,796
3,291,335
350
60
17,596,361
879,818
550
28
395,753
237,452
34,457
13,783
1904
22,945,983
3,900,817
—
—
16,934,527
846,726
221,400
11,070
180,949
108,569
54,845
21,938
1905
27,173,613
5,434,723
3,512
702
19,947,718
997,386
15,930
797
226,143
135,686
41,931
16,772
1906
26,180,695
5,236,139
100
20
21,486,420
859,457
48,482
485
207,309
20,731
39,787
23,872
1907
Medeltal
814,708
384,784
8,515
4,548
61,314
10,097
—
—
—
—
—
—
1871—75
2,648,313
870,173
814
326
1,865,283
186,528
31,172
3,117
—
—
—
—
1886-90
19,217,983
3,267,057
266,230
45,259
16,828,526
841,426
48,957
2,448
331,511
198,907
32,137
12,855
1901-05
’) Före 1893 äfven kalisalpeter. 2) Före 1893 bland kem. tekn. preparat.
37
290
II. In- och utförsel.
Brom, broiu-  kalium och
brom-  natrium. *)
Cyan-  • kalium.s)
Jod, jodka-  lium och jod-  natrium. 3)
Arseniksyr likhet
(hvit arsenik).
Blodlutsalt.4)
Införsel
Införsel
Införsel
Införsel
Utförsel
Införsel
kilogr.
krono!.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
1871 ......
5,205
1,837
_
_
_
_
1875 ......
—
—
—
—
—
10,009
3:532
—
—
—
—
1880 ......
—
—
—
—
—
—
5,908
2,085
—
—
—
—
1885 ......
—
—
—
—
—
15,381
6,152
—
—
—
—
1880 ......
—
—
—
—
—
—
13,806
5,522
—
—
—
—
1887 ......
—
—
—
—
—
—
15,155
6,062
—
—
—
—
1888 ......
—
—
—
—
—
—
17,150
6,860
—
—
—
—
1889 ......
—
—
—
—
—
—
19,832
7,933
—
—
—
—
1890 ......
—
—
—
—
—
—
20,796
8,318
—
—
—
—
1891 ......
—
—
—
—
—
—
29,511
11,804
—
—
—
—
1892 ......
—
—
—
—
—
—
21,328
8,531
—
—
—
— J
1893 ......
2,987
8,961
1,101
3,303
1,423
28,460
18,081
7,232
—
—
11,337
34,011|
1894 ......
3.977
11,931
1,315
3,945
1,534
30,680
24,108
9,643
—
—
14,289
42,867!
1895 ......
3,999
11,997
1,457
4,371
1,689
33,780
36,202
14,481
—
—
14,823
44,469
1890 ......
4,334
13,002
2,122
6,366
1,737
34,740
33,212
13,285
—
—
30,856
92,568
1897 ......
5,549
16,647
2,922
8,766
2,076
41.520
32,622
13,049
—
—
41,660
124,980
1898 ......
5,401
21,064
2,604
6,510
2,105
46,310
32,517
16,259
—
—
8,951
26,853
1899 ......
4,914
19,165
2,313
5,783
2,401
52,822
12,161
6,081
—
—
8,650
25,950:
1SKM) ......
6,084
23,728
2,127
5,318
1,957
43,054
22,463
11,232
—
—
22,008
66,024
1901 ......
6,602
25,748
2,658
6,645
2,280
5°,160
12,322
6,161
—
—
31,559
94,677
1902 ......
7,278
28,384
2,950
7,375
2,354
51,788
13,939
6,970
—
—
24,953
74,859
1903 ......
7,419
28,934
3,294
8,235
2,726
59,972
20,607
10,304
—
—
24,555
73,665
15)04 ......
10,128
39,499
3,237
8,093
2,514
55,3o8
17,463
8,732
so
40
15,088
45,264
1905 ......
18,788
73,273
3,437
8,593
2,807
6i,754
16,467
8,234
—
—
17,187
51,561
1990 ......
9,908
38,641
4,106
10,265
3,303
72,666
20,279
10,140
—
21,480
64,440
1907 ......
Eleöeltal
6,784
6,784
4,150
6,225
3,215
—
21,044
16,835
—
—
15,085
16,594
1871—75
—
—
—
—
—
—
9,417
3,323
—
—
—
—
1886—90
—
—
—
—
—
—
17,348
6,939
—
—
—
—
1901—05
10,043
39,168
3,115
7,788
2,536
55,796
16,160
8,080
16
8
22,668
68,005
'') Före 1893 bland apoteksvaror, ej speeif. 2) Före 1893 biand kem. tekn. preparat. s) Före 1893 dels
bland apoteksvaror, ej specie, dels bland kem. tekn. preparat. 4) Före 1893 bland färger, ej speeif.
II. In- och utförsel.
291
Blodlut-
Kemisk-tekniska preparat,
ej specificerade.
salt.
försyra.L)
Af cerium
m. m.2)
Guldklorid
m. in. 3)
''Andra
slag.
Alla
slag.
Utförsel
Införsel
Utförsel
Införsel
Införsel
Införsel
Utförsel
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kronor.
kilogr.
kronor.
kronor.
kronor.
_
__
34,965
38,185
18
19
_
_
_
245-413
11,835
1871
—
—
43,157
45,696
3,677
3,893
—
—
—
708,636
103,201
1875
—
—
50,847
53,829
—
—
—
—
—
508,102
87,353
1880
—
—
125.226
''
125,226
—
—
—
—
—
692,131
112,250
1885
—
—
135,236
89,256
—
—
—
—
—
657,317
120,908
1886
—
—
98,475
64,994
—
—
—
—
—
709,873
208,516
1887
—
—
131,718
79,031
—
—
—
—
—
797,307
184,520
1888 j
—
—
129,089
80,035
—
—
—
—
—
502,803
215,592
1889
—
—
136,235
84,466
—
—
—
—
—
499,050
254,221
1890
—
—
101,107
62,686
—
—
—-
—
—
566,372
191,862
1891
—
—
127,995
IOO.419
—
—
—
—
—
■*) 802,143
181,701
1892
—
—
34,176
23,581
—
—
—
—
—
5) 234,090
210,062
1893
—
—
63,692
38,215
—
—
—
—
—
238,002
150,469
1894
85
255
53,541
32,125
168
IOI
—
—
—
259,119
146,913
1895
|
—
72,883
43,730
—
—
—
—
325,314
127,896
1896
__
—
55,591
33,355
—
—
—
—
—
370,447
149,450
1897
—
—
74,517
44,710
—
—
—
—
—
390,738
297,694
1898
—
65,405
39,243
1,740
1,044
461
—
—
450,940
462,772
1899
_
—
66,316
39,790
160
96
1,449
—
482,696
1,126.464
1900
—
—
68,196
40,918
—
—
6,390
—
—
534,742
1,196,376
15M)1
—
70,816
42,490
—
—
7,506
9
10,800
570,707
1,081,795
1902
—
71,051
42,631
922
553
18,938
46
55,200
546,646
1,217,547
1903
—
77,004
46.202
70
42
19,983
25
30,000
572,590
1,920,383
1994
415
1,245
81,878
49,127
250
150
57,232
61
73,200
791,748
1,634,779
1995
335
1,005
79,352
47,611
_
—
29,537
31
37,200
758,630
1,352,394
1906
85,217
38.348
50
23
98,021
18
6,300
867,375
2,199,451
1907
Medeltal
. —
—
42,711
45,940
1,292
1,368
—
—
—
567,857
33?555
1871—75
—
—
126,151
79,556
—
—
—
—
—
633,270
196,751
1886-90
83
249
73,789
44,274
248
149
22,010
35
42,300
603,287
1,410,176
1901-05
*) Före 1893 äfven borax. 2) Före 1899 bland andra slag. 8) Före 1902 bland andra slag. 4) Däri inräknade
varor för 396,422 kr., ivilka införts efter den 21 juni och i officiella statistiken uppförts under
egna rubriker- 5) Då flera varor frånskildes 1892, äro siffrorna före och efter denna tid ej jämförliga.
292
II. In- och utförsel.
Gödningsämnen, ej specificerade.
Benmjöl.
•
Råa fosfat.
Stassfurter-
kalisalter.
Tomasfosfat.
Andra
slag.
Införsel
Utförsel
Införsel
Införsel
Införsel
Införsel
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
1871............
307,075
39,732
2,125
275
_
—
—
—
—
—
—
—
1875............
299,466
38,748
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1880............
2,998,826
388,014
340
44
—
—
—
—
—
—
—
—
1885............
5,951,252
892,688
4,079
612
6,779,734
677,973
13,393,263
535,731
—
—
—
—
1880............
4,382,516
657,377
3,000
4OO
12,178,614
1,004,736
14,032,921
561,317
—
—
—
—
1887............
5,337,387
587,h3
28,950
4,343
14,527,535
871,652
16,238,776
568,358
—
—
—
—
1888............
6,757,281
675,728
400
60
14,279,193
713,960
21,330,771
746,577
—
—
—
—
188!)............
7,721,312
772,131
14,750
2,213
16,982,196
i,i88,754
21,382,532
748,389
—
—
—
—
1890........
5,590,658
614,972
11,000
1,650
20,163,022
1,411,412
24,722,433
865,285
—
—
—
—
1891.............
6,166,944
678,364
5,100
765
28,391,326
i.987,393
21,661,689
758,159
—
—
—
—
189*2............
8,185,425
736,688
5,050
455
26,110,589
1,436,082
22,506,028
787,711
—
—
—
—
1893............
8,169,413
735,247
348
31
24,437,086
1,344,040
36,365,151
1,272,780
28,996,136
1,087,355
2,568,071
462,253
1894............
8,598,395
773,856
—
—
20,153,800
1,108,459
35,651,657
1.247,808
24,645,336
739,360
1,162,295
197,590
1895............
8,658,690
779,282
—
—
28,631,200
1,145,248
38,463,477
1,346,222
18,505,964
555,179
1,902,753
323,468
1890............
8,298,927
580,925
—
—
23,623,455
826,821
41,391,180
1,448,691
24,245,713
775,863
1,855,570
315,447
1897............
12,442,216
808,744
—
—
29,578,518
946,513
48,480,505
1,745,298
29,790,678
893,720
2,051,972
307,796
1898............
14,408,337
1,008,584
1,480
IO4
25,702,889
899,601
53,260,946
1,917,394
36,149,459
1,265,231
1,235,382
160,600
1899............
10,843,807
759,066
6,104
427
28,607,940
1,258,749
43,859,275
1,578,934
31,568,810
1,104,908
1,856,535
241,350
1900............
10,039,633
682,695
11,200
762
25,101.113
1.104,449
50,765,469
1,827,557
28,059,076
982,068
651,489
84,694
1901............
10,983,185
669,974
—
—
29,886,983
1,344,914
57,304,386
2,062,958
37,242,187
1,340,719
2,136,544
277,751
1902............
11,513,034
759,860
77,130
5,091
37,448,525
1,685,184
60,674,703
2,184,289
34,550,339
1,243,812
678,136
88,158
1903............
9,829,156
648,724
19,454
1,284
46,526,543
2.093,694
51,524,249
1,854,873
22,981,063
804,337
696,985
90,608
1904............
9,107,160
637,501
29,010
2,031
66,401,319
2,988,059
59,750,470
2,151,017
27,032,567
675,814
260,956
33,924
11)05............
9,928,381
744,629
13,600
1,020
73,279,213
3,297,565
71,102,247
2,559,681
27,919,729
837,592
426,814
55,486
1906............
12,468,293
997,463
30,673
2,454
71,769,172
3-229,613
75,857,898
2,730,884
30,811,070
1.078,387
201,591
26,207
1907............
Medeltal
11,532,706
922,616
8,300
747
92,577.534
4,628,877
80,271,282
5,112,129
42,586,078
1,490,513
82,874
3,320
1871-75......
317,821
41,123
1,479
191
—
—
—
—
—
—
—
—
1886—90......
5,957,831
661,464
11,620
1,733
15,626,112
1,038,103
19,541,487
697,985
—
—
—
—
1901—05......
10,272,183
692,136
27,839
1,885
50,708,517
2,281,883
60,071,211
2,162,564
29,945,177
980,455
839,887
109,185
II. In- och utförsel.
293
Gödningsämnen,
ej specificerade (forts.).
Summa
Summa
tomasfosfat och
andra slag.
Summa
gödningsämnen,
alla slag.
Superfosfa
t.
*
gödningsämnen
jämte superfosfat.
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
—
—
_
_
_
_
_
10,337,934
2,091,537
124,420
25,!72
—
—
—
—
—
—
—
—
23,388,702
4,731,926
447,180
90,472
—
—
—
—
—
—
—
28,415,481
4,679,360
916,337
150,899
2,126,939
361,580
1,443,764
352,010
11,261,524
900,922
2,862,484
286,248
83,561,400
2,476.206
4,306,248
638,258
1,987,380
417,350
281,144
65,276
9,747,774
682,344
2,995,671
299,567
37.946.6SS)
2.665,747
3276,815
364,843
3,639,150
655,047
443,038
95.644
9,784,191
684,893
1,899,731
189,973
44,189,652
2,779,950
2,342,769
285,617
9,420,819
1.695,748
644,980
152.615
13,056,697
913,969
1,139,756
113,976
58,087,4,SO
4,070.254
1,784,736
266,591
20,146,386
3,626,349
178,735
36,114
16,103,772
1,368,821
712,667
71,267
74.614,886
6,932,313
Sill .402
107,381
20,257,277
3,646,310
615,327
151,232
19,355,057
1,645,180
666,031
66,603
84,497,789
7,568.187
1.281,358
217,835
11,357,111
2,044,280
617,138
146,085
16,995,884
1,444,650
547,513
54,751
78,406,010
6,234,482
1,164,651
200,836
21,320,596
3,837,707
2,605,613
369.082
23,253,072
1,395,184
276,068
16,564
93,190,285
7.456,684
2,881,681
385,646
31,564,207
1,549,608
3,428,533
613,246
11,965,429
658,099
281,923
15,506
104,331,873
4,824,527
3,710,456
628,752
25,807,631
936,950
7,926,666
876,937
14,569,065
801,299
104,651
5,756
%,182,153
4,094,516
8,031,317
882,693
20,408,717
878.647
6,654,178
798,456
14.162,181
566,487
436,900
17,476
101.665.575
3.936.604
7.001.078
815.932
26,101,283
1.091,310
11,225,807
1,114,448
17,889,730
715,589
2,398,525
119,926
109,005,648
4,082,411
13,624,332
1,234,374
31,842,650
1,201,516
997,735
97,849
25,822,976
1,032,919
200,218
8,009
135,724,649
4,926,246
1,197,953
105,858
37,384,841
1,425,831
568,878
56,888
36,683,108
1,650,740
103,700
4,667
153,031,784
5,893,566
'' 672,578
61,555
33,425,345
1,346,258
439.891
23.369
22,829,190
1.369,751
157,500
9,450
128,721,750
5,553,692
597.391
32.819
28,710,565
1,066,762
96,573
10,539
20,771,906
1,246,314
6,100
366
125,349,053
5,245,082
102,673
10,905
39,378,731
1,618,470
1,057.011
98,208
24,713,138
1,532,215
17,560
1,089
151,283,238
6,558,557
1,074,571
99,297
35,228,475
1,331,970
1,060,068
114,084
31,770,618
1,969,778
21,000
1,302
165,122,321
7,171,221
1,081,068
115,386
23,678,048
894,945
417,148
42,675
28,932,358
1,735,941
198,700
11,922
150,661,198
6,579,453
615,848
54,597
27,293,523
709.738
1,522,633
87,033
11,060,153
641,489
1,500
87
164,505,465
6.490.303
1,524,133
87,120
28,346,543
893,078
1,826,047
200,865
5,110,912
316,877
50,400
3,125
177,838915
7,067,201
1,876,447
203,990
31,012,661
1,104,594
230,611
21,575
2,202,369
143,154
4,553,270
295,963
180,842,100
7,208,245
4,783,881
317,538
42,668,952
1,493,833
820,859
48,387
4,551,408
318,599
21,606,400
1,512,448
220,069,176
11,553,438
22,427,259
1,560,835
—
—
—
—
—
—
—
—
13,854,467
3,510,537
367,614
74,374
11,090,202
2,008,161
432,645
100,176
13,609,498
1,059,041
1,482,771
148,277
59,867,299
4,803,290
1,915,416
248,453
30,785,064
1,089,640
1,176,581
108,573
20,317,436
1,239,260
57,832
3,505
161,882,227
6,773,347
1234,413
112,078
1871
1875
1880
1885
1886
1887
1888
1889
1890
1891
1892
1893
1894
1895
18%
1897
1898
1899
1900
1901
1902
1903
1904
1905
1906
1907
Medelt.
1871-75
1886-90
190105
294
II. In- och utförsel.
L
e r v a r 0
r: tegel.
•
Tak- (äfven glaseradt).
Mur- och
danker- samt andra slag,
ej speoif.
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
stycken.
kronor.
stycken.
kronor.
stycken.
kronor.
stycken.
kronor.
1871 .........
461,150
13,835
66
2
1,153,174
23,063
2,747,120
54,942
1875 ........
580,050
17,402
20,500
615
7,420,459
148,409
4,264,362
85,287
1880 .........
754,017
22,621
3,700
III
4,869,144
97,383
4,696,933
93,939
1885 .........
1,432,543
42,976
1,907
57
13,630,650
272,613
23,976,933
479,539
1886 .........
1,255,303
37,659
6
—
12,957,606
259,152
10,782,700
215,654
1887 .........
1,156,997
34,710
—
—
13,713,791
274,276
10,390,700
207,814
1888 .........
1,470,515
44,115
—
—
10,179,337
203,587
20,560,479
411,210
1889 .........
1,665,050
49,952
17,000
510
8,243,786
164,876
21,446,750
428,935
1890 .........
1,788,082
53,642
26,500
795
3,791,142
75,823
22,874,338
457,487
1891 .........
1,827,047
39,811
42,200
1,266
1,681,391
33,628
25,620,194
512,404
1892 .........
1,404,816
42,144
91,070
2,732
3,287,813
65,756
29,550,895
591,018
1893 .........
1,539,512
46,185
49,284
1,479
3,938,300
78,766
24,798,812
495,976
1894 .........
2,052,122
61,564
54,256
1,628
5,146,578
102,932
20,899,113
417,982
1895 .........
1,782,139
106,928
45,200
2,712
5,591,337
167.740
25,283,553
758,507
1896 .........
1,599,081
95-945
36,325
2,180
8,919,845
267.595
24,934,601
498,692
1897 .........
1,724,246
103,455
37,750
2,265
13,501,891
540,076
22,860,007
685,800
1898''.........
1,420,587
85,235
16,000
960
21,214,218
848,569
29,353,071
880,592
1899 .........
838,380
50,303
38,650
2,319
15,330,388
613,216
32,964,266
988,928
1900 .........
1,097,407
65,844
42,110
2,527
6,964,197
278,568
41,231,159
1,236,935
1901 .........
1,089,389
65,363
18,340
I,IOO
13,318,147
532,726
39,926,694
1,197,801
1902 .........
1,290,194
77,412
13,708
822
22,816,975
912,679
52,293,389
1,568,802
1903
1,501,236
90,074
94,820
5,689
34,932,698
1,397,308
46,845,657
1,405,370
1904 .........
1,810,877
114,085
74,800
4,712
30,977,533
1,301,056
27,146,734
868,695
1905 ........
2,149,669
139,728
222,150
14,440
32,887,565
1,315.503
29,276,262
878,288
1906 .........
—
172,753
138,990
9,034
—
736,536
42,527,020
1,275,811
1907 .........
2,876,007
142,352
478,692
21,949
—
607,068
—
1,234,823
Medeltal
1871-75 ...
558,344
16,751
7.091
213
5,645,049
112,901
2,837,329
56,747
1886-90 ...
1,467,189
44,016
8,701
261
9,777,132
195,543
17,210,993
344,220
1901-05 ...
1,568,273
97,332
84,764
5:353
26,986,584
1,091,854
39,097,627
1,183,791
II. In- och utförsel.
295
I. e
r v a r
0 r:
teg
e 1 (forts.).
Eldfast,
äfvensom
s. k. fasadtegel
Golf-
och väggplattor
*
Summa eldfast te
gel samt gröfre
samt trottoarsten.
af minst 3 cm tjocklek.
golf- och väggplattor.
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kr.
kilogr.
kr.
kvantitet.
kronor.
kvantitet.
kronor.
stycken.
stycken.
—
—
—
—
—
—
—
—
685,782
61,720
309,058
27,815
1871
—
—
—
—
—
—
—
—
1,349,048
121,414
243,524
21,917
1875
—
—
—
—
—
—
—
—
412,249
32,980
4,224,491
337,959
1880
—
—
—
—
—
—
—
—
727,588
59,360
5,009,511
400,761
1885
—
—
—
—
—
—
—
—
415,685
33,450
4,510,253
360,820
1886
_
_
_
_
—
—
—
—
414,077
34,685
4,906,353
392,508
1887
_
___
st. 66.342
kg. 3,218,194
} 103,245
5,832,776
466,622
1888
kilogram.
kilogram.
—
—
—
—
—
—
—
—
6,641,916
199,257
20,839,742
6io,i92_
1889
—
—
—
—
—
—
—
—
6,770,098
203,103
23,110,346
693,310
1890
_
—
—
—
.—
—
—
—
6,303,573
189,107
23,186,429
695,593
1891
—
—
—
—
—
—
—
—
7,298,114
171,929
22,106,417
442,128
1892
4,412,231
88,245
22,368,314
447,366
15,526
776
—
—
4,427,757
39,021
22,368.814
447,336
1893
5,511,230
220,449
22,168,937
886,758
28,655
1,433
2,600
130
5,539,885
221,882
22,171,537
886,888
1894
4,868,542
146,056
25,727,810
514,556
98,310
4,916
—
—
4,986,852
150,972
25,727,810
514,556
1895
i 11,198,254
335,948
27,513,328
550,267
458,942
22,947
660
33
11,657,196
358,385
27,513,988
550,300
1896
10,355,544
3x0,666
40,437,059
808,741
196,394
9,820
—
—
10,551,938
320,486
40,437,059
808,741
1897
112,245,305
367,359
37,390,603
747,812
128,515
6,426
4,100
205
12,873,820
373,785
37,394,703
748,017
1898
10,025,304
300,759
35,827,217
716,544
102,120
5,106
—
—
10,127,424
305,865
35,827,217
716,544
1899
| 9,780,678
293,420
36,857,950
737,159
90,030
4,502
—
—
9,870,708
297,922
36,857,050
737,159
1900
6,079,015
182,370
31,618,600
632.372
57,324
2,866
10,575
529
6,136,339
185,236
31,629,175
632,901
1901
7,887,928
236,638
36,717,815
734,356
119,573
5,979
12,100
605
8,007,501
242,817
36,729,915
734,961
1902
8,445,260
253,358
34,754,390
695,088
224,413
11,221
9,000
450
8,669,673
264,579
34,763,390
695,538
1903
8,998,727
269,962
36,879,047
737,581
79,308
3,965
1,400
70
9,078,035
273,927
36,880,447
737,651
1904
7,838,277
235,148
42,710,603
854,212
129,680
6,484
—
—
7,967,957
241,632
42,710,603
854,212
1905
! 8,855,783
265,673
37,048,858
740,977
171,937
8,597
17,250
863
9,027,720
274,270
37,066,108
741,340
1906
8,591,080
362,345
51,853,852
1,277,606
76,416
3,821
76,400
3,820
8,667,496
i 366,168
51,930,252
1,281,426
1907
Medeltal 1
—
1 -
—
_
—
—
—
—
—
125,253
—
28,028
1871—75
i
—
—
—
—
—
—
—
—
—
114,748
504,690
1886-90
| 7,849,841
235,495
36,536,091
730,722
122,060
6,103
6,61c
33i
7,971,901
241,598
36,542,706
731,054
1901—05
296
II. In- och utförsel.
I
Lervaror: tegel (forts.).
Lervaror (forts.).
:
Tunnare plattor äfvensom
byggnadsornament, oglaserade.
Deglar, mufflar
ock retorter. >)
Kör och rördelar. >)
Införs el
Utförsel
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kronor.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
1871 ............
1875 ............
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1880 ............
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1885 ............
216,490
32,474
248
37
—
—
—
—
—
i
1886 ............
126,222
18,933
3,929
589
—
—
—
—
—
1887 ............
88,901
>3,335
10,613
1,698
—
—
—
—
—
_
1888 ............
84,269
10,076
—
—
—
—
—
—
—
1889 ...........
93,930
9,393
—
—
. —
—
—
—
—
—
1890 ............
54,205
S,42i
—
—
—
—
—
—
—
1
| 1S91 ............
73,382
7,338
—
—
—
—
—
—
—
1892 ............
30,975
3,098
—
—
—
—
—
—
—
1893 ...........
45,953
4,595
—
—
66,134
—
88,066
5,284
7,321,213
439,273
1894 ............
33,753
3,375
—
—
62,075
—
171,528
IO.292
8,669,253
520,155
1895 ............
83,905
8,391
—
—
66,508
4,617
154,023
9,241
6,085,570
365,134
1896 ............
52,757
5,276
—
—
79,902
976
117,978
7,079
9,238,778
554,327
1897 ............
114,608
11,461
—
—
90,245
1,203
197,130
11,828
12,479,132
748,748
1898 ............
234,259
23,426
—
—
116,082
720
158,750
9,525
11,040,205
662,412
1899 ............
206,149
20,615
—
—
159,851
2.563
327,518
19,651
10,094,274
605,656
1900 ............
170,376
17,038
—
—
135,452
1,059
176,118
10,567
12,102,293
726,138
1901 ............
149,174
>4,917
—
—
117,915
1,443
160,102
9,606
9,163,392
549,803
1902 ............
170,493
17,049
—
—
188,708
4,818
53,898
3,234
9,399,909
563,995
1 1903 ............
215,340
21,534
—
—
100,513
3,095
83,496
5,010
11,353,256
681,195
1904 ............
199,968
19,997
—
—
144,489
7,665
82,034
4,922
11,070,466
664,228
1905 ............
191,228
>9,123
—
—
140,708
9,613
214,774
12,886
12,062,777
723,767
*
1906 ............
297,219
29,724
• —
—
171,680
18,208
258,625
12,931
9,963,200
498,160
1907 ............
Medeltal
518,175
42,142
100
>5
243,250
57,287
304,235
18,214
12,618,816
1,247,522
1871-75 ......
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1886-90 ......
89,505
n,432
2,908
457
—
—
—
—
—
—
1901-05 ......
185,241
18,524
—
—
138,467
5,327
118,861
7,132
10,609,960
636,598
>) Före 1893 bland maskiner och redskap, ej speeif.
II. In- och. utförsel.
297
Lefva
ror (forts.).
Porslin, äkta,
hvita eller enfärgade arbeten.
förgyllda, målade
m. m. arbeten.
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
11.747
14,647
84
104
59,253
139,393
163
383
1871
14,555
18,148
1,600
1,994
89,658
210,922
1,275
2,999
1875
21,582
30,463
34
49
83,309
195,985
4,130
9,715
1880
22,177
33.266
338
507
106,014
266.535
8,163
20,408
1885
25,337
38,006
377
566
87.700
219,250
20,447
51,118
1886
26,304
39,456
59
89
85,797
214,493
16,093
40,233
1887
36,726
55,089
686
1.02g
95,972
239,930
30,834
77,085
1888
41,849
62,774
333
500
139,377
348,443
52,904
132,260
1889
53,160
79,740
324
486
143,140
357,850
30,342
75,855
1890
41,051
61,577
3,356
5,034
179,443
448,608
17,885
44.713
1891
48,363
96,726
2,342
4,684
202,223
606,669
18,498
55,494
1892
39,669
79,338
1,357
2,714
178,555
535,665
28,663
85,989
1893
55,172
110,344
815
1,630
179,736
539,208
29,471
88,413
1894
49,401
98,802
1,817
3,634
227,601
682,803
24,092
72,276
1895
62,568
125936
1,125
2,250
264,310
792,930
102,286
306,858
1896
71,612
143,224
226
452
290,264
870.792
30,372
91,116
1897
104,608
209,216
1,389
2,778
193,930
581,790
6,333
18,999
1898
133,025
266,050
292
584
213,338
640,014
4,155
12,465
1899
154,723
309,446
271
542
227,706
683,118
3,309
9,927
1900
164,137
328,274
838
1,676
222,167
666,501
4,438
13,314
1901
194,524
389,048
597
1,194
187,298
561,894
2,480
7,440
1902
227,309
454,618
516
1,032
177,295
531,885
4,224
12,672
1903
209,488
418,976
528
1,056
186,374
559,122
791
2,373
1904
210,736
421,472
1,314
2,628
205,546
616,638
2,442
7,326
1905
258,099
516,198
1,948
3,896
228,325
684,975
2,937
8,8n
1906
237,669
159,304
7,352
5,615
273,951
290,946
15,596
18,047
1907
Medeltal
15,549
19,388
620
773
76,561
180,110
782
1,838
1871—75
36,675
55,013
356
534
110.397
275,993
30,124
75-310
1886-90
201,239
402,478
759
1,517
195,736
587,208
2,875
8,623
1901-05
38
298
II. In- cell utförsel.
I, e
rvar
O r (forts.).
Arbeten, ej specificerade,
. 11
förgyllda, försilfrade, målade
Summa lervaror,
ej specif. (kakel,
eller tryckta.
oäkta porslin, krnkmakararbeten).
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
kilo gr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr. 1
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
1871........
_
_
_
152,273
96,647
44,345
26,203
1875........
—
—
—
—
—
—
—
—
172,179
108,359
129,183
62,104
1880.........
—
—
—
—
—
—
—
—
884,911
222.919
199,556
IO2.979
1885.........
—
■ —
—
—
—
—
—
—
619,267
462,014
384,109
332,609
1886.........
—
—
—
—
—
—
—
— |
625,071
478,241
432,911
355,501
1887.........
—
—
—
—
—
—
—
— |
524,500
401,497
583,553
506,382
1888.........
—
—
—
—
—
—
—
—
550,975
410,695
704,510
603,941
låsa.........
—
—
—
—
—
—
—
—
658,358
492,884
673,831
602,650
183».........
—
—
—
—
—
—
—
—
616,978
476,682
565,866
491,063
1801.........
—
—
—
—
—
—
—
649,308
496,891
484,616
435,753
1892.........
—
-
—
—
—
—
—
—
540,891
380,753
545,549
318,698
1893.........
399,333
199,667
376,380
188,190
234,469
175,852
182,853
137440
683,802
375,519
559,233
325,330
1894.........
280,815
140,408
545,281
272,641
320,010
240,008
215,190
161,393
600,825
380,416
760,471
434.034
183)5.........
445,439
222,720
516,369
258485
289,247
216,935
274,804
206,103
734,686
439.655
791.178
464,288
183)6.........
470,394
152,296
424,830
127,449
365,888
228.622
277,675
138,838
836.282
380,918
702,505
288,287
1897.........
551,304
178,263
526,995
158,099
401,045
264,761
270,028
135,014
952,349
443,024
797,023
293,113
183)8.........
114,541
56,818
49,022
14,707
326,758
244,552
83,184
41,592
441.299
301,370
132,206
56,299
1899.........
198,307
96,531
36,743
n.023
353,688
264,928
75,979
37,990
551,995
361,459
112,722
49,013
1900.........
190,243
94,980
44,572
13,392
420,871
315455
101,550
50,775
611.114
410,435
146,122
64,167
13)01.........
199,383
99,662
24,915
7475
374,748
280,553
48,810
24405
574,131
330,215
73,725
31,880
1902.........
162,975
81,287
108,456
32,537
302,538
226,470
92,522
46,261
465,513
307,757
200,978
78,798
13)03.........
202,896
101,390
73,333
22,000
314,778
235,915
76,806
38403
517.()74
337,305
150,139
60,403
1904.........
267,155
133,430
78,213
23,464
349,489
261,813
153,019
76,510
616,644
395,243
231,232
99,974
1905.........
363,922
181,933
60,318
18,095
439,363
329446
63,417
31,70?
803,285
511,379
123,735
49,804
1906.........
392,964
196,305
67,519
20,256
470,622
352,714
85,672
42,836
868,586
549,019
153,191
63,092
13)07.........
524,393
270,514
43,491
27,884
564,456
387,736
66,434
48,427
1,088,849
658,250
109,925
76,311
Medeltal
1871-75
—
—
— ''
—
—
—
—
—
170,203
110,581
97,912
50,071
1886-90...
—
—
—
—
—
—
—
—
595,176
452,000
592,134
511,907
1901-05...
239,266! 119,540
69,047
20,714
356,183
266,839
86,915
43,458
595,449! 388,380
155,962
64,172
II. In- och utförsel.
299
Agat,
Juveler,
Alabaster,
Sten, ej specificerad, arbetad.
arbetad.
oinfattade.
arbetad.
Litogra-
fisk.
Slip- 0. kvarnstenar,
utan sammansättning
med annat ämne.
Införsel
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
Införsel
Införsel
Utförsel
kil o gr.
kronor.
kronor.
kronor.
kilogr.
kronor.
kronor.
kronor.
kronor.
kronor.
—
519
435
_
• _
502
_
_
_
_
1871
—
1,430
22,400
—
—
10,155
750
—
—
—
1875
—
315
795
—
—
7,660
—
—
—
—
1880
20
900
18,467
—
90
450
—
—
—
—
1885
15
675
545
—
no
550
—
—
''
—
1886
42
1,890
—
—
61
305
—
—
—
—
1887
20
900
309
—
135
675
—
—
—
—
1888
7
315
1,804
—
83
415
—
—
—
—
1889
1
45
720
—
105
525
—
—
—
—
1890
15
675
8,788
—
248
1,240
—
—
—
—
1891
24
1,200
2,820
—
358
1,790
—
—
—
—
1892
39
9950
918
—
348
1,740
—
—
—
—
1893
43
2,150
618
17,000
555
2,775
—
—
—
—
1894
47
2,350
244
—
567
2,835
—
—
—
—
1895
8
400
402
—
672
3,360
—
—
—
—
1896
11
550
348
—
3,616
18,080
—
37,021
206,688
53,128
1897
48
2,400
492
—
5,973
29,865
—
17,105
196,487
53,896
1898
90
4,500
2,970
—
6,501
32,505
—
26,923
211,634
48,173
1899
436
21,800
9985
_
4,290
21,450
—
17,192
206,220
46,432
1900
74
3,700
—
—
8,898
44,490
22,159
210,628
62,750
1901
13
650
3,450
—
11,955
59,775
—
19,224
167,441
50,924
1902
10
500
6,044
—
5,931
29,655
—
24,794
205,985
44,844
1903
4
200
3,489
_
4,978
24,890
—
25,295
209,796
40,164
1904
71
3,550
3,760
—
4,060
20,300
—
31,736
222,587
61,972
1905
;
3
150
2,720
—-
9,084
45,420
_
25,458
209.7 H
70,502
1906
25
1,250
1,720
—
8,498
42,490
3°P
42,367
290,433
85,236
1907
Medeltal
—
608
5989
—
—
6,750
155
—
—
—
1871-75
17
765
676
—
99
494
—
—
—
—
1886-90
34
1,720
3949
—
7,164
35,822
—
24,642
203,287
52,131
1901-05
300
II. In- och utförsel.
Sten, ej specificerad, arbetad (forts.).
Andra arbeten,
Summa
sten, ej specificerad,
arbetad.
polerade.
andra slag.
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kronor.
kronor.
kronor.
kronor.
1871 ......
_
_
_
_
—
—.
37,564
12,658
1875 ......
—
—
—
—
—
—
97,703
70,073
1880 ......
—
—
—
—
—
—
229,955
702,085
1885 ......
54,714
io,943
58,199
11,640
■45,363
1,391,246
156.306
1,402,886
1886 ......
65,822
■3,i64
97,258
■9,452
163,363
1,339,689
176,527
1,359,141
1887 ......
51,580
10,316
106,515
21,303
140,239
1,557,196
150,555
1,578,499
1888 ......
35,368
7,074
41,274
s°
''Vj
c-n
Öl
223,146
1,949,815
230,220
1,958,070
1880 ......
25,800
5,i6o
51,108
10,222
339,662
2,524,524
344,322
2,534,746
1890 ......
25,911
5,182
8,673
i,735
302,893
3,247,341
308,075
3,249,076
1891 ......
51,241
10,248
15,738
3,148
268,838
3,890,618
279,086
3,893,766
1892 ......
38,546
7.709
69,166
13,833
159,030
3,860,971
166.739
3.874,804
1893 ......
22,697
4,539
38,339
7,668
109,165
4,055,130
113.704
4,062,798
1894 ......
35,379
7,076
14,545
2,909
128,483
4,521,434
135,559
4,524,343
1895 ......
54,392
10,878
8,254
■,651
120,096
4,474,801
130,974
4,476,452
1S96 ......
54,289
10,858
89,571
i7,9H
169,396
4,979,368
180,254
4.997,282
1897 ......
93,478
18,696
112,518
22,504
224,303
5,900,678
486,708
5,976,310
1898 ......
24,562
4,912
152,467
30,493
199,093
6,261,163
417,597
6,345,552
1899 ......
46,898
9,38o
299,332
59,866
200,899
7,294,178
448,838
7,402,217
1900 ......
47,592
9,5i8
241,968
48,394
285,761
7,757,198
518,691
7,852,024
1901 ......
29,797
5,959
204,997
40,999
210,796
7,842,331
449,542
7,946,080
1902 ......
20,358
4,072
265,564
53,n3
308,330
8,282,019
499,067
8,386.056
1903 ......
14,195
2,839
306,289
61,258
279,880
8,328,044
513,498
8,434,146
1904 ......
21,982
4,396
270,108
54,022
369,124
7,571,618
608,611
7,665,804
1905 ......
26,669
5,334
240,304
48,061
305,035
9,479,805
564,692
9,589,838
1906 ......
15,498
3,100
292,527
58,505
387,231
8,518,807
625,500
8,647,814
1907 ......
147,854
43,656
673,927
253,016
214,435
7,893,478
590.891
8,231,730
Medeltal
1871-75
_
_
_
_
_
_
86,335
34,624
1886 -90
40,896
8,179
60,966
12,193
233,861
2,123,713
242,040
2,135,906
1901-05
22.600
4,520
257,452
5i,49i
294,633
8,300,763
527,082
8,404,385
II. In- och utförsel.
301
Piphufvuden, pipor och cigarrmunstycke!!.
tripsaroeten,
ej specmcerade.
Af sjöskum, äkta
eller oäkta.
Andra
slag.
Införsel
Utförsel
Införsel
Införsel
Utförsel
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
—
5,675
_
55
782
6,904
8,993
42.312
_
_
1871
—
21,972
—
542
983
7,845
12,302
57,878
432
2,032
1875
—
17,801
—
—
589
5,190
22,578
106,226
—
—
1880
12,817
38,451
665
1,995
878
7,024
19,560
97,800
277
1,385
1885
10,657
31,971
380
1,140
890
7,120
15,796
78,980
92
460
1888
5,690
17,070
416
1,248.
938
7,504
16,581
82,905
—
—
1887
5,264
15,792
842
2,526
911
7,288
15,607
78,035
—
—
1888
5,175
15,525
348
1,044
854
6,832
23,994
119,970
—
—
1889
16,525
49,575
2,696
8,088
992
7,936
21,206
106,030
—
—
1890
11,636
34,908
799
2,397
610
4,880
15,351
76,755
—
—
1891
8,356
25,068
52,312
156,936
429
3,432
15,984
79.920
—
—
1892
4,325
12,975
5,145
15,435
481
3,848
13,873
69,365
3
15
1893
6,934
20,802
26,292
78,876
624
62,400
16,701
167,010
378
3,780
1894
10,137
30,411
15,112
45,336
612
61,200
15,456
154,560
5
50
1895
9,324
27,972
9,178
27,534
599
59,900
17,408
174,080
293
2,930
1896
25,873
77,619
9,062
27,186
464
46,400
16,395
163,950
32
320
1897
10,786
32,358
2,813
8,439
500
50,000
18,456
184,560
29
290
1898
10,796
32,388
1,423
4,269
564
56,400
16,610
166,100
—
—
1899
9,066
27,198
10,176
30,528
433
43,300
14,193
141,930
—
—
1900
8,213
24,639
1,274
3,822
402
40,200
14,738
147,380
10
IOO
1901
9,911
29,733
4,093
12,279
407
40,700
14,264
142,640
—
—
1902
17,691
53,073
1,041
3,123
394
39,400
16,814
168.140
—
—
1903
14,964
44,892
679
2,037
364
36,400
22,310
223,100
—
—
1904
15,498
46,494
1,502
4,506
384
38,400
19,312
193,120
— •
—
1905
12,799
38,397
1,197
3,591
345
34,500
23,441
234,410
—
—
liWO
15,823
3,956
10,722
2,681
448
13,440
20,198
121,188
15
90
1907
Medeltal
11,410
—
376
923
7,976
15,199
71,510
142
666
1871—75
8,662
25,987
936
2,809
917
7,336
18,637
93,184
18
92
1886—90
13,255
39,766
1,718
5,153
390
39,020
17,488
174,876
2
20
1901-05
302
II. In- och utförsel.
''
1
G-rifilar, af sten,
infattade eller oinfattade.
ej
Sferiftaflor,
infattade i pärmar.
Blyertspennor,
alla slag.
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
kilo gr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
i 1871.........
21,489
6,066
49,178
18,511
9,256
37,018
j 1S75.........
18,419
5,200
13
4
—
19,865
9
3
9,615
38,451
—
—
1880.........
28,394
6,68o
—
—
28.580
—
—
15,104
60,404
—
—
'' 1885.........
37,096
9,274
—
—
66,486
26,594
—
—
18,044
72,176
—
—
! 188G.........
38,541
9,635
—
—
53,860
21,544
—
—
15,343
61,372
—
—
i 1887.........
24,446
6,112
—
—
55,899
22,360
—
—
16,030
64,120
—
—
1888.........
34,565
8,641
—
—
75,551
30,220
—
—
20,325
81,300
—
—
1889.........
42,805
IOJOI
—
—
90,444
36,178
—
—
23,712
94,848
—
—
; 1890.........
34,327
8,582
—
—
79,954
31,982
—
—
22,816
91,264
—
—
1801.........
31,820
7,955
—
—
71,957
28,783
240
96
18,982
75,928
—
—
! 1892.........
28,179
7,045
—
—
47,974
19,190
290
Il6
21,474
85,896
—
-
1898.........
37,930
9,483
430
108
66,614
26,646
—
—
23,806
95,224
—
—
1894.........
45,293
11,323
—
—
90,566
36,226
125
50
28,628
114,512
—
—
1895.........
47,223
11,806
61
15
99,183
39,673
—
—
26,632
106,528
32
128
1890.........
23,205.
5,8oi
—
78,154
31,262
—
—
27,457
109,828
—
—
1897.........
36,034
9,009
—
—
67,910
27,164
20
8
32,415
129,660
—
_ |
1898.........
36,713
9,178
—
—
67,775
20,333
—
—
35,071
140,284
—
_ i
1899.........
37,106
9.277
—
71,144
21343
—
—
39,039
156,156
—
—
1900.........
35,209
8,802
—
_
104,779
31,434
~
—
37,679
150,716
—
—
1801.........
32,373
8,093
—
—
84,491
25,347
—
36,108
144,432
—
!
1902.........
33,875
8,469
—
—
104,686
31,406
—
37,102
148,408
—
— |
1803.........
32,221
8,055
—
—
92,877
27,863
—
38,757
155,028
—
1004.........
33,461
8,365
—
—
100,108
30,032
—
44,973
179,892
9
36
1905.........
26,650
6,663
—
—
81,251
24,375
—
—
43,646
174,584
45
180
1909........
31,276
7,819
—
—
85,664
25,699
—
—
48,666
194,664
—
—
1907........
15,174
3,794
—
—
49,131
17,566
20
7
52,189
249.172
1
Medeltal
1871-75...
22.719
6,414
217
6l
-
21,030
107
40
•9,848
39,385
2
6
1880 -90...
34,987
8-734
—
—
71,142
28,457
—
—
19,645
78,581
—
—
1801-05...
31,716
7,929
—
—
92,683
27,805
—
—
40,117
160,469
n
43
II. In- och utförsel.
303
Glas:
f Ö 51 3
ter- 0
e h s p
! g 6 1 g 1 & 3,
Ofolierade,
mattslipade el. slipade o. polerade,
Ofolierade och oslipade (inkl. s. k.
glasämnen),
af t. o. m. l/> kvm.
af större
af t. 0. m. Va kvm.
af större
Summa ofolierade
yta.1)
dimensioner.x)
yta.
dimensioner.
och oslipade. ■)
Införsel
Införsel
Införsel
Införsel
Införsel
kilogr.
kronor.
kilo gr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
—
—
—
—
_
_
_
1871
-
—
—
—
—
—
—
—
—
1875
—
—
—
—
—
—
—
—
1880
7,959
5,571
121,465
97,172
—
—
—
—
1,802,521
594,832
1885
8,646
6,052
104,855
83,884
—
—
—
—
1,860,166
744,066
1886
8,260
5,782
94,119
75,295
—
—
—
—
1,781,587
712,635
1887
33,625
23,538
89,383
71,506
—
—
—
—
1.362,278
544.9”
1888
5,209
3,646
111,061
88,849
—
—
—
—
1,370,186
548,074
1889
8,086
5,660
97,174
77,739
—
—
—
—
1,032,327
412,931
1890
12,959
9,071
110,616
88,493
—
—
—
—
1,074,394
429,758
1891
17,346
12,142
94,627
75,702
—
—
. —
—
835,706
341,934
1892
15,076
10,553
95,314
76,251
493,520
197,408
228,663
114,332
722,183
311,740
1893
25,999
18,199
98,173
78,538
380,453
152,181
199,650
99,825
580,103
252,006
1894
17,469
12,228
115,309
92,247
572,037
228,815
166,431
83,216
738,468
312,031
1895
36,261
25,383
142,971
H4,377
444,752
177,901
298,543
149,272
743,295
327,173
1890
42,521
29,765
210,301
168,241
491,089
196,436
333,809
166,905
824,898
363,341
1897
52,562
36,793
249,282
199,426
880,990
352,396
631,124
315,562
1,512,114
867,953
1898
61,478
43,035
332,993
283,044
513,183
205,273
511,567
281,362
1,024.750
486,635
1899
62,914
44,040
304,025
258,421
233,213
93,285
475,109
261,310
708,322
354,595
1909
45,037
31,526
225,274
191,483
117,424
46,970
213,554
”7,455
330,978
164,425
1901
62,929
44,050
285,776
242,910
155,264
62,106
312,940
172,117
468,204
234,223
1902
75,881
53,117
318,869
271,039
373,592
149,437
509,382
280,160
882,974
429,597
1903
88,565
61,996
338,833
288,008
409,028
163,611
599,305
329,618
1,008,333
493.229
1904
100,674
70,472
404,400
343,740
364,628
1+5,851
714,834
393,159
1,079,462
539,010
1905
98,575
69,003
511,707
434-951
746,826
298,730
865,154
475,335
1,611,980
774,565
1906
108,814
59,848
538,167
430,534
861,198
138,273
1,111,566
194,214
1,972,764
332,437
1907
Medeltal
—
—
—
“
—
—
—
—
—
—
1871—75
12,765
8,936
99,318
79,455
—
—
—
—
1,481,309
592,523
1880—90
1
74,617
52,232
314,630
267,436
283,987
113,595
470,003
258,502
753,990
372,097
1901-95
‘) Föra 1885 se summa fönster- och spegelglas (sid. 304).
304
II. In- och utförsel.
Glas: fönster- och spegelglas (forts.).
Glas
(forts.).
Fotbräde,
Summa
fönster- och spegelglas.
Bunkar, flaskor
m. m., oslipade,
af t. o. m.
>/ä kvm. yta.
af större
dimensioner.
af mörkgrön
eller brun massa.
af annan
massa.
Införsel
Införsel
Införsel
Utförsel
Införsel
Införsel
kilo gr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
1871.........
115,455
>3i,545
8,719
2,418
_
_
_
—
1875.........
—
—
—
1,384,411
473,573
14,101
3,460
—
—
—
—
1880.........
—
—
—
2,233,657
973,551
7,099
2,505
—
—
—
—
1885.........
45,910
41.319
56,974
85,461
2,034,829
824,355
. 1,624
650
—
—
—
—
1880.........
41,793
37.614
36,231
54.347
2,051,691
925,963
1.817
727
_
__
_
—
1.887.........
43,075
38,768
81,501
47-252
1,958,542
879,732
2,786
1,114
—
—
—
—
1888.........
46,233
41,610
44,426
66,639'' 1,575,945
748.204
63,908
25,563
—
—
—
—
1889.........
60,033
54.030
41,001
61,502
1,587,490
756.101
31,087
>2,435
28,315
5,663
52,876
13,219
185(0........
62,220
55,998
41,920
62,880; 1,241,727
615.208
3,144
i,258
22,281
4,456
55,901
>3,975
1891..........
65,751
59,176
33,824
50,736 1,297,544
637,234
7,549
3,020
18,939
3,788
57,503
14,376
1892.........
62,202
55,982
33,151
49.727
1,043.032
535,487
43,700
21,850
27,574
5,515
56,325
14,081
1893.........
63,649
57,284
39,572
59.358
935,794
515,186
2,930
1,465
25,962
5,192
55,872
13,968
1894.........
70,941
63,847
33,249
49,874
808,465
462,464
2,579
1,290
31,120
6,224
66,773
16,693
1895.........
84,194
75,775
37,752
56,628
993,192
548.909
9,671
4,836
12,133
2,427
46,669
11,667
1896........
81,363
73,227
28,684
43,026
1.032,574
583,186
5,469
2,735
25,831
5,166
60,752
15,188
1897.........
91,827
82,644
38,090
57435
1,207,637
701,126
2,252
1,126
33,739
6,748
55,186
>3,797
1898........
111,934
100,741
50,516
75,774
1,976,408
1,080.692
3,747
1,874
26,166
5,233
78,632
19,658
1899.........
112,943
101,649
43,419
65,129
1,575,583
979,492
7,313
3,657
40,709
8,142
94,753
23,688
11)00.........
97,908
88,117
39,936
59.904
1,213.105
805.077
581
291
28,918
5,784
29,908
7,477
1901
113,175
101,858
37,294
55,941
751,758
545,233
162,110
81,055
26,173
5,335
41,107
10,277
1902.........
104,329
93,896
36,357
54,536
957,595
669.615
34,157
17,079
39,929
7,986
46,535
11,634
1903........
110,008
99,007
37,724
56,586
1,425,456
909.346
52,021
26,011
36,015
7,203
24,595
6,149
1904.........
106,540
95,886
40,462
60,693
1,582,733
999,812
76,625
38,313
26,286
5,257
45,117
11,279
1905.........
116,848
105,163
42,630
63,945
1,744,014
1,122,330
153,606
76,803
35,975
7,195
79,745
19,936
1900
131,160
118,044
52,319
78,479
2,405,741
1,475,042
145,552
72,776
40,740
8,148
76,203
19,051
1907.........
152,902
183,482
55,475
77,665
2,828,122
1,084.016
191,893
33,763
34,218
6,109
88,854
21,973
Medeltal
1871-75...
—
—
—
—
991,239
358,205
14,564
3,609
—
—
—
—
1880—90...
50,671
45,604
39,016
58,524
1,683,079
785,042
20,548
8,219
25,298
5,060
54,389
>3,597
1901-05
110,180
99,162
38,893
58,340
1,292,311
849,267
95,704
47,852
32,876
6,575
47,420
n,855
II. In- och utförsel.
305
G
1 a
S (forts.).
Summa
oslipade bunkar, flaskor
m. m.
Bunkar och flaskor m. m. med
slipade kanter samt kemiska
m. fl. glas.
Su
bunkar, flaskor
mina
och kemiska glas.
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
kilogr.
kronor.
kilo gr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
j kilogr.
kronor.
kilogr.
1 kronor.
—
—
—
—
—
—
—
—
—
24,018
_
190,990
1871
—
—
—
—
—
—
—
32,215
—
45W2
1875
—
—
—
—
—
—
—
42,103
—
820,608
1880
~
—
—
—
—
—
—
137.515
I
53,750
4,000,649
1,000,162
1885
—
—
—
—
—
—
—
—
116,540
45,354
2,549,501
637,375
1886
—
—
—
—
—
—
—
66,869
35,441
3,830,049
957,512
1887
—
—
—
—
—
—
—
—
54,001
21,273
3,624,621
908,=;qo
1888
81,191
18,882) 4,536,443
907,484
15,233
9,281
309
139
96.424
28.163
4,536,752
907,623
1889
78,182
18,431
4,950,991
990,456
19,678
12,869
—
—
97,860
31,300
4,950,991
990,456
1890
76,442
18,164
5,607,639
1,121,570
16,845
10, n6
4,881
2,196
93,287
28,280
5,612,520
1,123.766
1891
83,899
19,596
5,284,795
1,321,199
18,470
9,683
—
—
102,869
29,279
5,284,795
1,321,199
1892
81,834
19,160
5,863,901
1,465,975
17,285
8,643
—
—
99,119
27,803
5,863,901
1,465,975
1S93
97,893
22,917
6,027,679
1,506,920
17,491
8,746
—
—
115,384
31,663
6,027,679
1,506,920
1894
58,802
14,094
5,578,607
1,394,652
25,691
12,846
—
—
84,493
26,940
5,578,607
1,394,652
1895
86,583
20,354
9,191,798
2,297,950
31,142
15,571
—
—
117,725
35,925
9,191,798
2,297.950
1896
88,925
20,545
8,227,345
2,056,836
35,549
I7,775
—
—
124,474
38,320
S,227,345
2,056,836
1897
104,798
24,891
8,820,851
2,205,213
43,184
21,592
—
—
147,982
48,483
8,820,851
2,205,213
1898
135,462
31,830
8,142,587
814,259
55,782
27,891
—
—
191,244
59,721
8,142.587
814.259
1899
58,826
13,261
8,809,542
880,954
43,593
21,797
—
—
102,419
35,058
8,809,542
880,954
1900
67,2.80
15,512
11,758,817
1,175,882
56,811
28,406
—
124,091
43,918
11,758,817
1,175,882
1901
86,464
19,620
13,420,752
^342,075
54,324
27,162
—
_
140,788
46,782
13,420,752
1,342,075
1902
60,610
13,352
11,248,089
1,124,809
66,688
33,344
—
127,298
46,696
11,248,089
1,124,809
1903
71,403
16,536
12,506,303
1,250,630
73,448
36,724
—
144,851
53,260
12,508,303
1,250,630
1904
115,720
27,131
11,636,388
1,163,639
96,592
48,296
—
212,312
75,427
11,636,388
1,163,639
1905
116,943
27,199
10,832,690
1,083,269
117,032
58,516
—
—
233,975
85,715
10,832.690
1,083,269
1906
123,072
28,082
13,933,710
1,290,448
146,128
110,789
4,607
3,593 i
269,200
138,871
13,938,317
1,294,041
1907
Medeltal
—
—
—
—
—
'' -
—
—
84,819
—
296,726
1871—75
79,687
18,657
4,743,717
948,970
17,455
n,075
155
7°
86,339
32,306
3,898,383
880,311
1886—90
80,295
18,430
12,114,070
1,211,407
69,573
34,786
—
“ 1
149,868:
53,217
12,114,070
1,211,407
1901—05
39
306
II. In- och utförsel.
Glas (forts.).
Optiska glas, lösa och
oinfattade, samt emalj ögon.
Fotografiska torrplåtar
(emulsionsplåtar). *)
Andra slag, ej specif., karaffiner
och pressade eller slipade flaskor
därunder inbegripna.
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
1871 ......
156
3:312
_
_
_
_
109,144
203,249
7,316
12,726
1875 ......
354
7,497
58
1,224
—
—
—
—
257,848
468,769
72,652
128,186
1880 ......
185
3,924
4
90
—
—
—
—
285,718
518.568
52,553
92,725
1885 ......
584
11,680
—
—
—
—
—
—
338,620
677,240
121,807
243,614
1886 ......
528
10,560
—
—
—
—
—
—
294,820
589,640
133,467
266,934
1887 ......
1,297
25,940
—
—
—
—
—
330,950
661,900
173,474
346,948
1888 ......
408
8,160
—
—
—
—
—
—
435,309
870,618
352,545
705,090
1889 ......
826
16,520
—
—
—
—
—
—
493,229
986,458
338,929
677,858
1890 ......
2,012
40,240
—
—
—
—
—
—
480,999
961,998
333,027
666,054
1891 .....
798
15,960
—
—
—
—
—
—
470,011
940,022
464,309
928,6x8
1892 ......
1,173
23,460
—
—
—
—
■ —
—
435,166
870,332
620,819
1,241,638
1893 ......
1,045
20,900
—
—
—
—
—
—
389,314
778,628
1,128,026
2,256,052
1891 ......
1,175
23,500
—
—
—
—
—
—
474,407
948,814
1,339,919
2,679,838
1895 ......
853
17,060
—
—
—
—
—
—
504,932
1,009,864
1,561,941
3,123,882
1896 ......
1,348
26,960
_
48,891
110,005
_
—
451,466
790,642
1,399,471
2,798,942
1897 ......
1,048
20,960
—
—
69,533
156,449
—
—
440,563
814,119
1,069,427
2,138,854
189S ......
1,213
24,260
—
—
82,011
184,525
—
—
305,048
609,102
1,013,191
2,026,382
1899 ......
966
19,320
—
—
85,898
193,271
—
—
303,514
606,561
1,044,534
1,984,615
1900 ......
1,077
21,540
—
—
91,818
206,591
—
—
279,438
558,408
1,190,160
2,261,304
1901 ......
1,433
28,660
—
—
114,756
258,201
—
—
244,329
488,163
1,080,981
2,053,864
1902 ......
1,436
28,720
—
—
119,183
268,162
—
—
215,216
430,048
1,285,442
2,442,340
1903 ......
1,425
28,500
—
—
121,274
272,867
—
—
226,208
451,925
1,148,044
2,181,284
1904 ......
2,075
4b500
—
—
118,623
266,902
137
308
256,381
5ii,828
1,159,024
2,202.146
1905 ......
1,956
39,120
—
—
126,401
284,402
206
464
261,004
521,395
998,803
1,897,726
1906 ......
1,869
37,380
—
—
136,620
307,395
300
675
285,909
571,359
958,750
1,821,625
1907 ......
2,033
48,820
60
30,000
142,827
242,806
284
483
304,440
597,682
990,607
1,929,024
Medeltal
1871—75
265
5,602
12
254
_
_
_
—
194,316
357,819
27,477
48,459
1886—90
1,014
20,284
—
—
—
—
—
—
407,061
814,123
266,288
532,577
1901-05
1,665
33,300
—
—
120,047
270,107
69
154
240,628
480,672
1,134,459
2,155,472
*) Före 1896 bland glas, andra slag.
II. In- och utförsel.
307
Speglar och spegellampetter.
Glaspärlor.
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
kilo gr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
18,146
32,016
17
31
4,182
9,837
1871
26,799
47,285
—
—
5,899
13,878
21
49
1875
26,722
47,147
49
86
4,710
11,079
—
—
1880
22,741
45,482
155
3IO
1,694
4,066
—
—
1885
20,544
41,088
74
148
1,896
4,550
—
_
18S6
22,021
44,042
—
—
2,824
6,778
—
—
1887
23,594
47,188
426
852
1,190
2,856
—
—
1888
28,831
57,662
315
630
995
2,388
—
—
1889
30,294
60,588
99
198
1,061
2,546
—
—
1890
31,058
62,116
661
1,322
2,708
6,499
_
_
1891
30,114
60,228
498
996
2,143
5,143
—
—
1892
24,233
48,466
79
158
1,550
3,720
—
—
1898
26,449
52,898
234
468
1,482
3,557
—
—
1894
33,355
66,710
641
1,282
2,339
5,614
—
—
1895
31,559
63,118
54
108
3,132
7,517
_
_
1896
35,177
70,354
489
978
2,830
6,792
—
—
1897
44,019
88,038
377
754
3,445
8,268
—
—
1898
51,093
102,186
459
918
5,032
12,077
—
—
1899
|
37,129
74,258
300
600
3,147
7,553
—
—
1900
38,372
76,744
96
192
4,762
11,429
_
_
1901
30,266
60,532
60
120
5,289
12,694
—
—
1902
32,257
64,514
—
—
5,857
14,057
—
—
1903
42,338
84,676
183
366
5,087
12,209
—
—
1904:
35,110
70,220
—
—
7,094
17,026
—
—
1905
37,941
75,882
463
926
6,646
15,950
_
_
1906
44,763
67,145
435
653
9,996
39,984
—
—
1907
Medeltal
24,739
43,649
112
199
5,217
12,274
4
IO
1871—75
25,057
50,114
183
366
1,593
3,824
—
—
1886—90
35,669
71,337
68
136
5,618
13,483
—
—
1891-05
308
II. In- och utförsel.
Krut och andra sprängämnen.
!
Vanligt krut, salpeterkrut
(s. k. svartkrut).
Bomullskrut.
Köksvagt krut.
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kr.
kilogr.
kr.
1871.........
_
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1875.........
—
—
—
—
—
—
—
—
—~
1880.........
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
~
1885.........
—
—
—
—
—
—
—
—
-
1886.........
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1887.........
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1888.........
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1880.........
—
— .
—
—
—
—
—
—
—
—
1890.........
—
—
—
—
—
—
—
—
1891..........
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1892.........
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1893.........
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1894
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1895.........
—
—
—
—
—
—
—
1S96.........
_
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1897.........
43,842
26,347
7,100
12,780
21
79
7,449
27,934
6
38
10,775
67,344
1898.........
10,085
6,125
4,640
8,352
55,842
m.684
5,595
11,190
458
2,863
13,625
85,156
1899.........
8,787
5,393
5,780
10,404
498
996
5,614
11,228
430
2,688
9,884
61,775
1900.........
5,356
3,2X4
—
—
—
—
7,515
15,030
35
219
5,127
32,044
1901.........
24,321
14,595
775
1,395
—
—
7,116
14,232
613
3,831
5,537
34,606
1902.........
15,768
9,461
—
—
7
14
5,658
11,316
73
456
5,034
31,463
1903........
9,637
5,786
—
—
490
980
4,739
9,478
416
2,600
7,035
43,969
1904.........
11,727
7,357
105
189
6
12
4,474
8,948
428
2,675
10,885
68,031
1905........
8,682
5,212
—
—
—
—
25,037
50,074
625
3,906
6,445
40,281
1900........
9,371
5,629
10,002
18,004
307
614
39,915
79,83c
6,027
37,669
10,890
68,063
1907.......
Medeltal
14,251
17,814
1,000
1,000
—
10,461
31,383
4,705
30,583
4,535
27,210
1871—75..
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1886-90..
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1901-05..
14,027
Cl
OO
Tt*
00''''
176
317
101
201
9,405
18,81c
431
2,694
6,987
43,670
II. In- och utförsel.
309
Krut och andra sprängämnen (forts.).
Andra slag.
Summa
krut, alla slag. *)
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
kilogram.
kronor.
kilogram.
kronor.
kilogram.
kronor.
kilogram.
kronor.
—
—
—
—
—
—
_
_
1871
—
—
—
—
—
—
—
—
1S75
—
—
—
—
—
—
—
—
1880
—
—
—
—
37,553
93,883
33,566
83,915
1885
—
—
—
—
32,616
81,540
11,505
28,763
1886
—
—
—
—
35,757
89,393
21,423
53,558
1887
—
—
—
—
40,859
102,148
16,586
41,465
1888
—
—
—
—
30,481
76,203
16,252
40,630
1889
—
—
—
—
33,769
84,423
21,260
53,150
1890
—
—
—
—
49,107
122,768
61,748
154,370
1891
—
—
—
—
42,385
42,385
52,522
52,522
1892
!
—
—
—
—
31,030
31,030
31,502
31,502
1893 j
—
—
—
—
43,452
43,452
37,240
37,240
1894 j
—
—
—
—
82,911
82,911
87,263
87,263
1895
|
—
—
—
—
52,748
52,748
64.446
64,446
1896
2,468
3,702
33,600
50,400
46,337
30,166
58,924
158,458
1S97
987
1,481
49,800
74,700
67,372
122,153
73,660
179,398
1898
142
213
18,863
28,295
9,857
9,290
40,141
111,702
1899
76
114
15,759
23,639
5,467
3,547
28,401
70,713
1900
28
42
24,620
36,930
24,962
18,468
38,048
87,163
1901
1,074
1,611
94,834
142,251
16,922
11,542
105,526
185,030
1902
|
2,457
3,686
23,755
35,633
13,000
13,052
35,529
89,080
1903
1,329
i,994
11,432
17,148
13,490
12,038
26,896
94,316
1904
152
228
20,782
31,173
9,459
9,346
52,264
121,528
1905
73,768
110,652
5,650
8,475
89,473
154,564
66,457
174,372
1906
1,541
2,774
10,750
19,350
20,497
51,171
26,746
78,943
1907
Medeltal
—
—
—
—
—
—
—
1871-75
—
—
—
—
34,696
86,741
17,405
43,513
1886-90
1,008
12
35,085
52,627
15,567
12,889
51,653
115,423
1W1-05
*) Före 1885 bland summa krut och patroner (sid. 311).
310
II. In- och utförsel.
p
a t r
0 n e r.
Laddade.
Oladdade eller endast försedda
med tändsats.
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
kilogram.
kronor.
kilogram.
kronor.
kilogram.
kronor.
kilogram.
kronor.
1871 .........
1875 .........
—
—
— •
—
—
—
—
—
1880 .........
—•
— ''
—
—
—
—
—
—
1885 .........
9,523
19,046
—
—
14,075
42,225
—
188(5 .........
8,443
16,886
—
—
11,479
34,437
—
1887 .........
14,250
28,500
—
—
13,390
40,170
—
—
18S8 .........
22,489
44,978
—
—
14,737
44,211
—
—
1889 .........
11,185
22,370
—
—
15,573
46,719
—
—
1S90 .........
16,914
• 33,828
—
—
15,042
45,126
—
—
1891 .........
12,304
24,608
_
24,030
72,090
—
—
1892 .........
12,480
24,960
48
96
16,476
49,428
50
150
18951 .........
12,337
24,674
10
20
21,647
64,941
1,130
3,390
1891 ......
12,512
25,024
—
—
17,746
44,365
—
—
1895 ....... .
12,531
25,062
15
30
20,908
52,270
312
780
189(5 .........
19,472
38,944
24
48
28,839
72,098
119
298
1897 .........
10,589
21,178
3,000
6,000
81,411
78,528
1,609
4,023
1898 .........
14,107
28,214
1,720
3,440
33,280
83,200
8,856
9,640
1899 .........
23,679
47,358
120
24O
41,874
104,685
1,933
4,833
1909 .........
19,709
39,418
614
1,228
41,738
104,345
2,616
6,540
1901 .........
26,726
53,452
101
202
48,954
122,385
771
1,928
1902 .........
29,044
58,088
764
1,528
48,493
121,233
790
1,975
1908 .........
24,723
49,446
169
338
36,573
91,433
977
2,443
1904 .........
34,868
69,736
366
732
52,557
131,393
217
543
1905 .........
41,194
82,388
214
428
52,005
130,013
—
—
1906 .........
56,807
113,614
950
1,900
64,639
161,598
—
—
1907 .........
Medeltal
59,528
107,150
2,493
4,986
56,268
123,790
589
1,473
1871-75 ...
-
—
—
—
—
—
—
—
1886-90 ...
14,656
29,312
—
—
14,044
42,133
—
—
1891-05 ...
31,311
62,622
323
646
47,716
119,291
551
1,3781
II. In- och utförsel.
311
Summa
krut och patroner.
Stubintråd
och antändningsrör.'')
Fyrverkeriarbeten.
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kr.
kilogr.
kr.
25,272
59,454
12,062
28,375
_
_
_
_
452
1,064
1S71
28,149
66,221
9,607
22,601
—
—
—
—
288
677
—
1875
16,144
37,980
11,058
26,015
—
—
—
—
298
700
—
—
1880
61,151
155,154
33,566
83,915
—
—
—
—
532
1,330
—
—
1885
52,588
132,863
11,505
28,763
—
—
—
—
738
1,845
—
_
1880
63,897
158,063
21,423
53,558
—
—
—
—
866
2,165
—
—
1887
78,085
191,337
16,586
41,465
—
—
—
—
439
1,098
—
—
1888
57,239
145,292
16,252
40,630
—
—
—
—
1,464
3,660
—
—
1889
65,725
163,377
21,260
53,150
—
—
—
—
1,157
. 2,893
582
I,455
1890
85,441
219,466
61,748
154,370
—
—
—
—
1,292
3.230
215
538
1891
71,341
116,773
52,620
52,768
—
—
—
—
779
1,948
—
—
1892
65,014
120,645
32,642
34,912
33
30
4,249
3,824
403
1,008
—
—
1893
78,710
112,841
37,240
37,240
179
l6l
3,007
2,706
497
1,243
—
—
1894
116,350
160,243
87,590
88,073
357
321
1,990
1,791
688
1,720
—
1895
101,059
163,790
64,589
64,792
691
622
4,749
4,274
861
2,153
—
—
1896
88,337
129,872
63,533
168,481
1,356
1,220
6,609
5,948
1,132
2,830
—
1897
114,759
233,567
79,236
192,478
1,032
929
9,620
8,658
945
2,363
—
—
1898
75,410
161.333
42,194
116,775
5,049
4,544
22,514
20,263
1,263
3,158
1,000
2,500
1899
66,914
147,310
31,631
78,481
14,171
12,754
1,574
1,417
1,225
3.063
1,305
3,263
1900
100,642
194,305
38,920
89,293
12,737
11,463
996
896
1,210
3,025
—
—
1901 i
94,459
190,863
107,080
188,533
14,396
12,956
457
411
1,398
3.495
—
—
1902
74,296
153,931
36,675
91,861
16,384
14,746
1,700
1,530
2,278
5,695
—
—
1908
100,915
213,167
27,479
95,591
29,007
. 26,106
425
383
1,548
3,870
—
—
1904
102,658
221,747
52,478
121,956
32,185
28,967
—
—
2,463
6,158
—
—
1905
210,919
429,776
67,407
176,272
32,739
29,465
—
—
2,466
6,165
—
_
1906
1
136,293
282,111
29,828
85,402
35,350
28,280
—
—
5,718
17,154
—
—
1907
1
Medeltal j
50,270
118,262
9,332
17,953
—
—
—
—
488
1,148
1
20
1871—75
63,397
158,136
17,405
43,513
—
—
-
—
933
2,332
116
29I
1886—90
94,594
194,803
52,526
117.447
20,942
18,848
716
644
1,779
4,449
—
—
1901—05 1
*) Före 1893 bland varor, i tulltaxan ej nämnda.
312
II. In- och utförsel.
Tack- och. barlastjärn.
Järnskrot.
Göten af järn och stål.'')
.
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
kil o gr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
1871......
7,236,511
510,174
41,107,319
2,898,066
323,228
38,020
4,809,705
565,969
_
_
_
1875......
17,943,404
1,265,010
48,795,191
4,013,404
626,222
73,660
2,919,677
343,430
—
—
—
—
1880......
15,989,319
1,127,247
61,651,404
3,984,222
635,701
74,775
9,465,125
1,114,788
—
—
—
—
1885......
21,982,000
1,099,100
47,526,836
3,208,061
4,060,730
243,644
6,069,544
364,173
7,654
765
3,175,426
317,543
18S6......
22,518,036
1,013,311
58,138,986
3,488.339
5,018,583
301,115
11,235,433
674,126
1,089,275
108,928
4,109,912
410,991
1887......
18,071,127
722,845
49,284,547
2,661,365
2,445,715
146,743
24,362,898
1,218,145
403,676
40,368
4,525,847
425,430
1888...
31,132,313
2,179,262
49,099,367
2,602,268
2,081,411
124,885
5,533,166
260,060
499,402
49,940
6,449,171
532,056
las»......
24,466,766
1,712,674
79,377,711
4,532,468
3,058,121
183,487
21,896,915
1,861,238
364
36
8,528,711
1,279,307
1890......
31,389,247
2,197,247
60,125,030
4,100,527
2,066,540
123,992
11,478,906
545,248
29,125
2,913
7,967,498
796,750
1891......
28,139,315
1,969,752
63.095,734
3,785,744
2,600,766
156,046
11,120,770
500,435
51,009
5,101
4,406,761
352,541
1892......
32,575,330
1,895,884
57,501,761
3,346,602
2,172,682
92,339
24,523,969
1,042,269
677
54
4,653,797
372,304
1893.....
20,781,683
1,209,494
59,836,496
3,482,484
398,885
16,953
22,434,346
953,460
2,008
l6l
4,246,935
339,755
1894......
27,678,918
1,245,551
67,025,759
4,189,110
764,465
15,289
10,375,630
466,903
852
72
5,041,513
428,529
1895......
30,959,583
1,393,181
86,368,023
5,398,001
2,549,036
50,981
11,343,521
510,458
202
15
7,381,051
627,389
i 1896......
23,575,942
1,060,917
71,342,998
4,494,609
1,339,399
26,788
5,429,989
271,499
694,027
53,093
5,729,466
572,947
1897
58,195,039
2,473,289
72,468,398
5,072,788
19,383,696
581,511
8,674,011
433,701
682,151
54,572
6,762,390
811,487
1S98......
50,812,165
2,159,517
91,719,319
6,420,352
12,843,906
385,317
8,260,437
413,022
613,529
49,082
9,007,720
1,080,926
189!)......
52,647,909
2,237,536
93,895,435
7,981,112
4,278,586
128,358
12,944,607
776,676
4,006
320
10,486,978
1,468,177
1900......
50,931,573
3,437,881
84,476,946
10,137,234
14,789,904
591,596
10,586,737
741,072
1,364,772
150,125
8,974,019
1,346,103
1901......
38,181,261
2,290,876
84,821,022
8,482,102
15,148,689
454,461
8,138,743
427,284
250,862
20,069
6,082,529
729,903
1902......
43,827,770
2,629,666
73,402,825
6,606,254
19,301,287
579,039
10,154,044
482,317
7,181
574
8,148,726
896,360
1903......
49,411,447
2,964,687
70,787,922
4,955,155
26,740,706
802,221
8,906,396
445,320
5,379
430
8,530,339
853,034
1904
53,690,988
3,221,459
88,123,759
6,168,663
36,409,937
1,092,298
6,549,046
327,452
639
5i
9,683,540
968,354
1905......
45,756,848
2,745,411
110,213,700
8,817,096
42,086,061
1,262,582
10,773,588
646,415
7,959
637
15,039,160
1,804,699
1906......
66,441,754
3,986,505
112,718,651
9-581,085
41,752,689
1,252,581
13,563,934
813,836
—
—
15,865,956
1,903,915
1907......
77,418,168
9,338,780
129,834,386
13,072,127
87,756,319
2,076,598
9,631,694
626,060
5,084
712
11,275,804
1,578,613
Medeltal
1871—75
13,450,400
948,253
54,181,175
5,711,619
770,629
90,646
4,747,804
721,709
—
—
—
—
1886—90
25,515,498
1,565,068
59,205,128
3,476,993
2,934,074
176,044
14,901,464
911,763
404,368
40,437
6,316,228
688,907
1901— 05
46,173,663
2,770,420
85,469,846
7,005,854
27,937,336
838,120
8,904,363
465,758
54,404
4,352
9,496,859
1,050,470
1) Före 1885 bland summa göten, smältstycken m. m. (sid. 315).
II. In- och utförsel.
313
Smältst.vcken ocli råsten crpv
Plåtar af järn och stål.
af järn och stål
’)
Utan slipning, polering eller
ytbetäckning,
Slipade, polerade, målade m. in.,
åt minst 3 mm.
tj ocklek.
af mindre
tjocklek.
af minst 1/i mm
tjocklek.
af mindre
tjocklek.
Inf(
jrsel
Utförsel
Införsel
Införsel
Införsel
Införsel
kilogr.
kronor.
kilo gr.
kronor.
kilo gr.
kronor.
kilogr.
j kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
—
—
—
—
—
_
—
—
_
_
1871
—
—
—
—
—
—
—
1875
—
—
i___—
—
—
—
—
—
—
—
_
1880
1,339
147
8,830,896
971,399
—
—
—
—
—
—
—
—
1885
2,954
325
10,578,704
1,057,870
—
—
—
_
_
1886
529,154
58,207
10,683,903
'' 961,551
—
—
—
—
—
—
_
_
1887
639
70
14,535,566
1,162,845
—
—
—
—
—
—
_
_
■1888
311
34
15,593,313
1,462,653
—
—
—
—
—
—
—
_
1889
12,991,072
649,554
—
—
—
—
—
—
—
—
1890
82
9
11,139,194
1,113,919
—
—
—
—
—
_
_
1891
1,615
162
9,201,784
920,178
411,556
123,467
322,573
112,901
366,749
275,062
17,392
13,914
1892
—
9,768,145
976,815
918,835
275,651
356,113
124,640
419,042
314,282
7,380
5,904
1893
212
20
11,121,406
h056,533
623,854
74,862
366,700
58,672
458,507
343,880
8,645
6,916
1894
16,658,960
1,632,578
954,085
114,490
483,602
77,376
729,801
547,351
31,606
25,285
1895
—
_
27,267,202
2,999,392
2,753,602
330,432
978,099
156,496
862,863
647,147
14,852
11,882
1896
210
—
19,068,995
2,288,279
2,418,559
278,134
1,563,239
234,486
944,676
188,935
57,287
17,186
1897
18
17,611,790
2,069,385
3,558,290
409,203
1,082,669
162,400
1,391,213
278,243
54,539
16,362
1898
2,219
195
20,506,415
2,870,898
1,437,620
165,326
1,350,528
202,579
1,092,886
218,577
19,473
5,842
1899
6,559
787
21,896,615
3,284,492
4,765,406
548,022
1,733,660
260,049
1,193,026
238,605
37,421
11,226
1900
1,010
91
18,198,402
2,092,816
4,208,568
483,985
1,269,455
190,418
987,342
197,468
77,960
23,388
190ä
539
49
20,379,079
2,547,385
5,242,844
602,927
1,948,945
292,342
903,203
180,641
109,025
32,708
1902
1,037
93
22,869,002
2,858,625
5,758,000
662,170
3,271,529
490,729
576,033
115,207
98,970
29,691
1903
802
72
18,077,173
1,988,489
5,531,452
636,117
3,420,743
513,111
1,023,492
204,698
121,233
36,370
1904
2,642
238
28,789,437
3,598,680
6,895,433
792,975
3,038,351
455,753
1,053,388
210,678
205,405
61,622
1905
—
—
27,216,242
3,470,071
6,139,263
706,015
4,799,174
719,876
525,932
105,186
250,549
75,i65
1900
6,880
894
32,057,317
4,449,897
5,852,339
756,783
5,261,323
777,151
813,252
339,396
226,573
112,460
15)07
Medeltal
106,612
—
—
—
—
—
—
—
_
1871-75
11,727
12,876,512
1,058,895
—
—
—
—
—
—
_
_
1880—90
1,20b
109
21,662,619
2,617,199
5,527,259
635,635
2,589,805
388,471
908,692
181,738
122,519
36,756
1901-05
‘) i öre 1885 bland summa göten, smältstycken m. m. (sid. 315).
40
314
II. In- och utförsel.
Plåtar af järn och stål (forts.).
Järn och stål i stänger
och gröfre tråd.
Med tenn öfver-  dragna.
Summa
plåtar af järn och stål.
Stänger, valsade
eller smidda, tråd
och rälsspik. '')
Stänger,
valsade eller smidda.2)
Införsel
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
kilo gr.
kronor.
kilo gr.
kronor, j
kilo gr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
1871
_
_
—
—
—
—
—
—
1875 ......
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1880 ......
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1S85 ......
—
—
6,207,090
2,482,836
3,350,473
1,340,189
10,396,072
1,559,426
177,316,300
26,597,445
1880 ......
_
5,726,087
1,431,522
3,169,526
1,267,810
9,081,614
1,090,509
165,066,753
23,109,345
1887 ......
_
—
5,381,833
538,183
3,640,284
684,373
9,437,155
943,716
193,738,337
25,185,984
1888 ......
_
—
5,428,320
2,315,077
5,785,859
1,093,520
9,739,868
1,357,652
188,005,043
22,842,610
188» ......
_
—
3,454,159
1,774,859
5,768,690
1,096,051
2,712,389
379,734
200,426,087
27,738,970
18!» ......
—
3,162,296
1,558,620
7,015,203
1,210,223
1,706,304
238,883
185,134,720
27,122,236
1801 ......
—
—
3,527,532
1,818,078
3,786,938
681,649
1,719,157
240,682
175,901,402
24,186,443
j 1892 ......
2.529.487
1,264,744
3,647,757
1,790,088
3,290,626
592,313
1,768,468
241,396
179,388,433
24,486,521
! 1893 ......
2.307,743
1,153,87-
4,009,113
1,874,349
3,355,852
604,053
1,813,705
235,782
162,716,833
21,153,188
1 1894 ......
2,819,194
789,374
4,276,900
1,273,704
3,140,728
471,109
1,480,083
185,010
150,270,178
18,783,772
1895 ......
2,954,177
827,170
5,158,271
1,591,672
3,869,114
580,367
1,920,183
216,021
177,086,129
22,312,852
1890 ......
2,861,829
801,412
7,471,245
1,947,269
4,050,541
607,581
1,468,462
165,202
180,371,689
24,350,178
1897 ......
3.673,705
1,028.647
8,657,466
1,747,378
2,888,622
433,293
2,687,722
403,158
160,282,388
23,641,652
1898 ......
3,715,561
1,040,357
9,802,272
1,906,565
3,018,844
452,827
2,759,893
413,984
162,861,630
23,207,782
1899 ......
4.466.497
Cr»
O
*08
VO_
8,367,004
1,842,943
2,932,884
439,933
3,609,579
541,437
167,847,429
26,855,589
J 1900 ......
4,626,047
1,295,293
12,855,560
2,353,195
2,441,221
366,183
3,508,704
526,306
165,583,417
32,288,766
1901.......
3,224.763
902,934
9,768,088
1,793,193
1,544,633
231,695
2,780,794
417,119
141,782,381
21,976,269
1902 ......
5,389,104
1.508.949
13,593,121
2,617,567
2,368,864
355,330
3,477,145
52I,572
175,386,757
27,184,947
1903 ......
4,946,302
1.384,965
14,650,834
2,682,762
2,030,716
304,607
4,045,471
606,821
181,045,496
27,156,824
1 l!K(i ......
5.397,170
1.411,208
15,494,090
2,901,504
2,434,095
365,114
3,330,431
499,565
174,537,242
24,435,214
! 1905 ......
5,721,865
1,602,122
10,914,442
3,123,150
2,565,726
384,859
4,342,547
651,382
192,178,814
28,826,822
1906 .....
5,880,923
1.646.648
17,595,841
3,252,900
2,862,362
429,354
3,624,544
543,682
194,560,263
30,643,241
1907 .....
6,215,692
2,610,591
18,369,179
4,596,381
2,261,348
602,578
2,627,799
501,797
170,023,769
28,906,009
Medeltal
1871—75
—
! —
—
—
—
—
—
—
—
1880-90
—
1 4,630,539
1,523,652
5,075,912
1,070,395
6,535,466
802,099
186,474,188
25,199,829
1901—05
4,935,841
11,382,036
1 14,084,115
2,624,635
2,188,807
328,321
3,595,278
539,292
172,986,138
25,916,015
») Före 1889 äfven balk-, hörnjärn m. m., jfr sid. 323. 2) Före 1893 d:o
II. In- och utförsel.
315
Järn och stål i stänger och gröfre tråd (forts.)
Summa
---
" ................
Stång] ärns-  afhugg.
Vaxtråd.
Summa
stänger, stångjärns-  afhugg och
vals tråd.
göten, smältstycken, plåtar,
stänger och gröfre tråd
af järn och stål.
Utförsel
Utförsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
| kronor.
—
—
—
—
—
—
5,311,282
1,367,026
177,704,680
30,594,339
1871
—
— .
—
—
—
—
11.733,713
2,747,600
107,411,902
37,162,507
1875
—
—
—
—
—
—
10.308.518
2,650,017
199,154,355
35,912,206
1880
2,639,645
263,965
4,200,813
1,050,203
184,156,758
27,911,613
16.612,155
4,043,174
199,513,553
30,540,744
1885
2,939,110
293,911
5,374,512
1,343.628
173,380,375
24,746,884
15,899,930
2,631,284
191,238,517
27,483.555
1886
3,022,134
302,213
5,589,154
1,397,289
202,349,625
26,885,486
15,751,818
1,580,474
221,199,659
28,956,840
1887
2,993,847
299,385
1,962.419
490,605
192,861,309
23,632,600
12,517,782
3,344.685
219,731,905
26,421.021
1888
6,008,830
600,883
4,107,862
1,026,965
210,542,779
29,366,818
6,167,223
2,154,663
240,433,493
33,204,829
1889
3,966,782
396,678
4,930,192
h232,548
194,031,694
28,751,462
4,897,725
1,800,416
222,005,467
31,407,989
1890
1,945,248
194,525
5,248,179
1.312,045
1^3,094,829
25,693,013
5,297,780
2,063.870
202,427,722
27,341,122
1891
2,638,986
263,899
4,605,313
667,770
186,632,732
25,418,190
5,418,517
2,031,700
203,778,939
27,302,985
1893
2,979,727
297,973
1,713,343
222,735
167,409,903
21,673,896
5,824,826
2,110,292
184,780,835
23,594,519
1898
3,694,683
332,521
1,782,446
231,718
155,747,307
19,348,011
5,758,047
1,458,806
175,050,954
21,304,182
1894
5,425,057
501,818
3,734,399
485,472
186,245,585
23,300,142
7,078.656
1,807,708
214,154,710
26,140,476
1895
4,222,401
422,240
5,709,164
799,283
190,303,254
25,571,701
9,633,734
2,165,564
227,850,463
29,751,621
1896 I
3,008,299
345,954
6,358,487
953,773
169,649,174
24,941,379
12,027,339
2,205,108
198,369,181
28,474,438
1897
3,926,554
451,554
4,780,710
JIJ.IOJ
171,568,894
24,376,443
13,175,904
2,369,649
201,207.248
27,979,581
1898
6,363,589
827,267
5,764,957
980,043
179,975,975
28,682,899
11,982,808
2,384,895
213,902,252
33,441,907
1899
5,073,239
710,253
5,142,645
1,028,529
175,799,801
34,027,548
17,235,595
3,030,413
209,111,156
39,024,326
1900
3,168,988
348,589
4,406,052
704,968
149,357,421
23,029,826
12,800,754
2,235,472
175,182,985
26,084,240
1901
2,563,658
282,002
5,956,563
938,159
183,906,978
28,405,108
17,077,086
3,139,762
214,803,647
32,204,183
1902
2,869,217
315,614
4,887,092
757,499
188,801,805
28,229,937
18,702,721
3,290,106
222,231,862
32,248,203
1903
2,178,321
217,832
4,763,083
690,647
181,478,646
25,343,693
18,825,962
3,401,192
211,673,454
28,665,650
1904
4,741,912
545,320
5,615,464
8/0,397
202,536,100
30,242,539
21,267,590
3,775,407
248,930,513
36,030,777
1905
6,243,764
780,471
6,268,645
1,018,655
207,072,672
32,442,367
21,220,385
3,796,582
253,017,232
-
38,245,707
1906
6,567,209
853,737
23,697,115
4,589,170
200,288,093
34,348,918
l) 22,194,688
‘) 5,253,678
245,882,562
40,980,004
1807
Medeltal
—
—
—
—
—
—
8,788,833
2,112,483
142,697,299
36,757,307
1871-75
3,786,141
378,614
4,392,828
1,098,207
194,653,156
26,676,650
11,046,896
2,302,304
218,921,808
29,494,847
1886—90
3,104,419
341,871
5,125,6511
792,334
181,216,208
27,050,221
17,735,003
3,168 388
214 564,492
31,046,211
1901—05
'') Häri äro inräknade 8,348 kg. stång,]''ämsafliugg till värde af 835 kr. och 1.177,378 kg. vaxtråd till
värde af 153,059 kr.
316
II. In- och utförsel.
Koppar och kopparlegeringar, äfvensom ej specif. metaller,
oarbetade eller till eu del arbetade,
enkla och sammansatta.
Oarbetade, äfvensom skrot.
Plåt, valsad.
Plåt,
hamrad,
bockad
m. m.
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
Införsel
kilo gr.
kronor.
kilo gr.
kronor.
kil 0 gr.
kronor.
kilo gr.
kronor.
kronor.
1871 ......
_
68,481
_ •
2,065,632
_
_
—
—
—
1875 ......
69,075
128,029
787,470
1,109.708
—
—
—
—
—
1880 ......
—
282,642
904,519
1,048,935
—
—
—
—
—
1885 ......
225,976
352,736
232,247
378,854
—
—
—
—
—
1886 ......
246,128
386,942
121,587
104,433
—
—
—
—
—
1887 ......
202,380
318,780
364,867
354,335
—
—
—
—
—
1888 ......
134,135
190,456
439,272
556,228
—
—
—
—
—
1889 ......
455,091
728,241
98,153
88,921
—
—
—
—
—
1890 ......
331,532
521,834
290,564
334,889
—
—
•
—
—
1891 ......
491,391
766,250
127,540
131,591
—
—
—
—
—
1892 ......
576,772
648,113
662,569
596,312
—
—
—
—
—
1893 ......
1,006,126
754,595
345,828
259.371
—
—
—
—
—
1894 ......
1,476,123
1,180,898
321,459
257,167
—
—
—
—
—
1895 ......
1,916,142
1,532,914
722,684
578,147
—
—
—
—
—
1896 ......
2,614,218
2,091,374
494,246
395,397
—
—
—
—
—
1897 ......
3,255,328
2,604,262
603,111
482,489
—
—
—
—
— •
1898 ......
3,491,790
2,793,432
1,297,937
1,038,350
—
—
—
—
—
1899 ......
3,182,777
2,546,222
1,194,257
955,406
—
—
—
—
—
1900 ......
4,745,365
4,745,365
1,971,981
1,971,981
—
—
—
—
—
1901
3,995,946
5,194,730
1,192,876
1,550,739
—
—
—
—
—
1902 ......
5,802,560
7,543,328
1,446,780
1,808,475
—
—
—
—
—
1903 .....
5,012,544
6,766,934
1.812,695
2,356,504
—
—
—
—
—
1904 ......
6,806,632
9,444,202
1,354,780
1,808,631
560,113
896,181
40,875
65,400
183,627
1905 ......
5,673,846
9,i34,S92
2,585,718
4,007,863
668,912
1,230,798
68,544
126,121
95,617
1906 ......
7,870,969
14,828,906
2,594,695
4,709,371
838,974
1,761,845
67,379
141,496
116,897
1907 ......
Medeltal
6,945,309
ii,84b493
1,933,297
2,910,791
956,974
1,772,583
74,928
131,323
143,558
1871—75
_
103,198
—
1,605,480
—
—
—
—
—
1886—90
273,853
429,251
262,889
287,761
—
—
—
—
—
1901—05
5,458,306
7,616,817
1,678,570
2,306,442
614,513
1,063,490
54,710
95,761
139,622
II. In- och. utförsel.
317
Koppar och kopparlegeringar, äfvensom ej specif. metaller,
oarbetade eller till en del arbetade,
enkla och sammansatta (forts.).
Stänger, valsade, dragna e''
runda, fyrkantiga
eller sexkantiga.
ler smidda,
af annan
genomskärning.
S n m m a
plåt och stänger. *)
Införsel
Utförsel
Införsel
Införsel
Utförsel
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
—
—
—
_
—
_
337,298
583,317
10,372
19,872
1871
—
—
—
—
—
—
715,446
1,278,839
15,473
28,342
1875
—
—
—
—
—
—
611,897
1,081,190
31,456
54,420
1880
—
—
—
—
—
—
995,186
1,788,911
365,029
198,100
1885
—
—
—
—
—
—
873,312
1,625,839
316,080
179,613
1S86
—
—
—
—
—
—
837,448
1,084,462
406,559
228,975
1887
—
—
—
—
—
—
896,189
1,440,210
465,068
273,162
1888
—
—
—
—
—
—
1,206,184
1,672,825
416,135
235,929
1889
—
—
. —
•
—
—
1,148,601
1,663,499
389,158
220,785
1890
—
—
—
—
—
—
1,113,601
1,549,449
345,338
227,729
1891
—
’ —
—
—
—
1,070,402
1,210,094
32,254
33,221
1892
—
—
—
—
—
—
1,150,440
1,173,449
43,300
44,166
1893
—
—
—
—
—
—
1,671,024
1,704,444
43,994
44,874
1894
—
—
—
—
—
—
1,214,511
1,202,317
41,608
41,608
1895
—
—
—
—
—
—
1,430,378
1,419,481
38,189
38,009
1896
—
—
—
—
—
—
1,688,480
1,677,968
49,491
49,481
1897
—
—
—
—
—
—
1,736,476
1,728,067
48,346
47,456
1898
—
—
—
—
—
—
1,556,978
1,548,312
35,827
35,792
1899
—
—
—
—
—
—
1,404,517
1,397,142
39,877
39,876
1900
—
—
—
—
—
—
1,156,994
M47.386
50,450
50,441
1901
—
—
—
—
—
—
1,087,487
1,078,063
69,696
69,696
1902
—
—
—
—
—
—
1,096,716
1,088,650
45,264
45,264
1903
151,462
212,047
710
994
18,194
33,659
—
1,328,514
41,585
66,394
1904
132,963
214,070
_
—
6,026
12,775
—
1,553,260
68.544
126,121
1905
150,678
278,754
1,585
2,932
38,034
92,042
—
2,249,538
68,964
144,428
1906
225,344
395,163
15,190
31,642
45,113
117,791
—
2,429,095
2) 92,856
2) 170,201
1907
Medeltal
—
—
—
—
542,023
955,106
33,857
70,880
1871-75
—
—
—
—
—
—
992,347
h497,367
398,600
227,693
1886—90
142,213
213,059
355
497
12,110
23,217
—
!,238,575
55,108
71,583
1901-05
Före 1895 äfven spik och bult samt rör, jfr sid. 340. 2) Häri äro inräknade 1,677 kg.
hamrad plåt till värde af 4,273 kr. och 1,061 kg. valsade stänger af annan genomskärning till
värde af 2,963 kr.
°
318
II. In- och utförsel.
Z i n
k.
Oarbetad, äfvensom skrot.
Plåt,
spik och tråd, samt
och. rördelar.
rör
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
1871 .........
366,416
172,400
8,119
3,820
71,625
37,913
4,888
2,588
1875 .........
863,499
406,280
25,547
12.020
87,863
46,508
383
203
1880 .........
1,198,415
563,960
22,908
10,780
3,103
1,643
1,190
630
1885 .........
458,283
229,142
26,660
13,330
1,669,282
667,713
13,643
7,504
1886 .........
514,507
138,917
31,684
15,842
1,465,137
512,798
6,108
3,359
1887 .........
615,914
197,092
135,663
67,832
1,328,350
518,057
9,598
5,270
1888 .........
451,470
148,985
27,187
‘3,594
945,746
378,310
4,138
2,276
188» .........
664,202
239,113
11,235
5,6i8
1,028,920
473,303
5,644
3404
1890 .........
630,561
227,002
20,872
10,436
1,180,923
596,367
7,841
4,313
1891 .........
772,504
339,902
16,744
8,372
1,186,151
593,076
6,880
3,784
1892 .........
828,336
360,295
29,445
11,778
1,152,173
598,561
22,977
11,489
1893 .........
770,744
231,223
72,677
10.902
1,050,153
441,064
40,086
16,836
1894 .........
822,734
238,593
83,029
‘2,454
960,703
374,674
33,163
12,934
1895 .........
1,083,299
292,491
99,725
13,962
1,133,015
441,876
25,167
9,815
1896 .........
977,019
302,876
141,851
25,533
1,269,712
495,188
41,376
16,137
1897 .........
1,268,405
418,574
119,840
23,968
1,252,243
488,375
12,863
5,017
1898 .........
1,542,124
601,428
166,775
43,362
1,487,473
669,363
17,212
7,745
18!» .........
1,471,880
662,346
152,279
45,684
1,357,403
610,831
2,804
1,262
1900 .........
1,573,423
582,167
128,763
30,903
1,339,162
602,623
26,838
12,077
1901 .........
1,638,221
524,231
85,059
16,161
1,261,588
567,715
14,963
6,733
1902 .........
1,905,158
647,754
47,902
10,059
1,350,175
607,579
15,157
6,821
1903 .........
1,825,427
693,662
325,371
8i,343
1,486,947
669,126
24,833
“,175
1904 .........
2,143,110
878,675
314,199
87,976
1,562,086
702,939
17,903
8,056
1905 .........
2,280,363
1,071,771
280,338
95,315
1,484,532
816,493
13,735
7,554
1906 .........
2,668,503
1,320,909
386,848
139,265
1,815,151
1,089,091
22,930
13,758
1907 .........
3,636,727
1,454,225
495,442
163,611
1,736,323
954,990
27,147
14,931
Medeltal
1871-75 ...
578,733
272,296
17,139
8,064
79,625
42,147
1,156
612
1886-90 ...
575,331
190,222
45,328
22,664
1,189,815
495,767
6,666
3,664
1901-05 ...
1,958,456
763,219
210,574
58,171
1,429,066
672,770
17,318
8,068
II. In- och utförsel.
319
B 1
y.
Guld.,
Oarbetad!, äfvensom skrot.
Plåt
och tråd, rör och
rördelar. *)
oarbetad!,
äfvensom skrot.
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
Införsel
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kr.
kilogr.
kronor.
235,875
83,235
114,260
40,320
_
_
605
1,210,655
1871
619,421
218,580
127,438
44,970
—
—
—
—
2,113
Öl
''b
0
1875
429,284
161,584
13,262
5,616
—
—
—
—
1,213
2,999.848
1,880
393,266
117,980
154,261
38,565
337,552
168,776
—
—
476
I,I75,72o
1885
322,973
96,892
256,532
64,133
298,975
149,488
—
—
1,602
3,956,940
1886
338,554
101,566
141,039
35,260
296,684
148,342
—
—
1,091
2,694,77°
1887
436,993
131,098
110,363
29,798
375,323
187,662
—
—
494
1,220,180
1S88
735,060
205,817
73,954
21,447
612,666
306,333
—
—
1,655
4,087,850
1889
517,294
144,842
335,463
97,284
617,318
308,659
—
—
81
200.070
1890
545,890
!47,390
196,098
49,025
998,567
499,284
2,987
1,494
54
133-380
1801
411,559
90,543
191,306
42,087
750,245
328,870
2,900
1,160
81
200,070
1892
523,494
109,934
986,734
207.214
969,485
387,794
18,459
7,384
71
175,370
1893
478,683
95,737
757,568
151,514
1,271,746
508,698
7,051
2,820
1,633
4,033,510
1894
527,094
115,961
1,375,620
275,124
1,096,477
438,591
3,971
1,588
89
219,830
1895
603,539
138,814
1,171,813
246,081
1,241,041
496,416
3,753
1,501
89
219,830
1896
507,365
126,841
1,465,886
337,154
1,591,007
636,403
1,906
762
3,043
7,53i,425
1897
560,774
140,194
559,680
128,726
1,578,607
631,443
613
245
2,693
6,678,640
1898
500,107
150,032
811,742
227,288
1,624,885
649,954
3,924
1,570
158
391,840
1S99
438,538
140,332
1,196,758
359,027
1,628,674
651,470
12,345
4,938
3,263
8,092,240
1900
438,848
I07,957
1,020,397
234,691
1,552,577
621,031
5,197
2,079
1,328
3,293,440
1901
780,718
175,662
538,718
118,518
1,727,785
691,114
5,212
2,085
945
2,343,600
1902
781,895
187,655
516,660
118,832
1,861,878
744,751
6,135
2,454
179
443,920
1903
805,384
189,265
260,748
58,668
2,043,907
817,563
9,745
3,898
194
481,120
1904
774,939
201,484
508,506
127,126
2,047,912
819,165
3,425
1,370
1,765
4,377,200
1905
1,123,716
370,826
527,235
168,715
2,332,986
933,194
3,794
1,318
1,035
2,566,800
1906
1,166,517
408,055
490,403
157,712
2,074,417
826,807
21,869
8,610
750
1,648,500
1907
Medeltal
480,974
169,725
137,265
48,438
—
—
—
—
1,639
3,278,258
1871-75
470,175
136,043
183,470
49,584
440,193
220,097
—
—
985
2,431,962
1886-90
716,357
172,405
569,006
I3i,567|
1,846,812
738,725
5,943
2,377
882
2,187,856
1901—05
*) Före 1885 hänfördes plåt till bly, oarbetad!, samt träd, rör och rördelar till bly, arbetad!,
utan ytbetäckning.
320
II. In- och utförsel.
Silfver,
oarbetad!, äfvensom skrot.
Tenn,
oarbetad!, äfvensom skrot.
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
1871 .........
18,798
2,962,879
146
23,027
96,917
193,800
3,613
7,225
1875 .........
1,030
162,374
1
210
205,439
410,805
1,445
2,890
1880 .........
1,945
306,536
69
10,854
143,506
259,952
—
—
1885 .........
183
28,914
—
—
245,459
392,734
5,171
10,342
1886 .........
321
50,718
215
33,970
210,165
367,789
8,295
16,590
1887 .........
664
104,912
—
—
187,651
375,302
4,400
8,800
1888 .........
746
117,868
22
3,476
277,280
748,656
8,969
17,938
1889 .........
874
138,092
—
—
315,471
596,240
6,202
12,404
1890 .........
1,776
280,608
602
95,116
259,375
490,219
8,316
16,632
1891 .........
1,044
164,952
2,058
325,164
250,587
448,55!
6,887
13,774
1892 .........
3,209
501,886
4,878
731,700
280,254
496,049
7,911
14,002
1893 .........
3,456
518,400
3,981
597,no
354,971
575,053
10,591
"17,157
1894 .........
2,535
190,125
2,579
193,425
412,598
598,267
18,426
26,718
1895 .........
3,050
244.OOO
751
58,954
461,781
600,315
13,341
17,343
1896 .........
5,426
434,080
819
64,292
504,612
630,765
18,866
23,583
1897 .........
18,703
1,402,725
329
23,688
493,698
592,438
25,632
30,758
1898 .........
21,361
1,580,714
130
9,230
594,948
832,927
20,081
28,113
1899 .........
9,277
695,775
367
26,424
486,350
1,094,288
8,841
19,892
1900 .........
9,128
689,164
296
21,993
629,662
1,511,189
21,504
51,610
1901 ........
4,476
325,405
179
12,799
540,552
1,156,781
20,439
43,739
1902 .........
4,853
313,019
no
6,963
644,087
1,384,787
25,542
54,915
1903 .........
11,259
747,598
484
31,508
654,998
1,506,495
43,254
99,484
1904 ........
16,110
1,130,922
115
7,970
719,463
2,014,496
45,626
127,753
1905 .........
11,067
818,958
10
731
594,680
1,784,040
33,910
101,730
1906 .........
15,253
1,253,797
77
6,252
818,612
3,069,795
50,956
191,085
1907 .........
21,245
1,423,041
160
4,000
891,168
2,495,198
67,917
177,663
Medeltal
1871-75
9,964
1,570,582
6,054
954,175
135,200
270,368
3,443
6,885
1886-90 ...
876
138,440
168
26,512
249,988
515,641
7,236
14,473
1901—05 ...
9,553
667,180
180
11,994
630,756
1,569,320
33,754
85,524
II. In- och utförsel.
321
Platina,
oarbetad och arbetad.
Kvicksilfver.
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
kilogr.
kronor.
kilogr.
j kronor.
kilogr.
I kronor.
kilogr.
J kronor.
4,2G
2,486
—
—
1,850
7,834
1871
5,96
4,526
—
—
2,192
9,281
—
—
1875
5,95
3,717
106,27
87,500
1,187
5,027
—
—
18.80
3,955
—
3,942
16,556
—
—
1,885 j
—
5>232
—
1,680
7,056
—
—
1886 !
10,770
—
—
2,173
9,127
—
— .
1887 i
~
6,2 17
—
—
2,776
11,659
—
—
1888
~
7,772
—
—
2,515
!0,563
—
—
188!) i
15,240
—
2,434
10,223
1
4
1890 j
—
9,072
—
—
3,078
12,928
—
_
1891
18,604
—
—
3,055
12,831
—
—
1892
6
4.200
'' -
—
3,069
12,890
—
—
1893 i
14
9,800
—
5,896
24,763
30
126
1.894 J
42
29,400
—
—
6,318
26,536
~
—
1895
34
23,800
—
—
5,194
21,815
_
1896 i
63
44,100
—
—
3,125
13,125
50
2IO
1897
49
34,300
—
—
2,631
11,050
—
—
1898
59
41,300
—
—
4,210
17,682
—
_
1.899
99
69,300
—
—
3,629
15,242
—
—
1900
172
120,400
—
—
5,958
25,024
_
__
1901
130
91,000
—
—
4,866
20,437
—
_
1902
116
81,200
—
—
5,043
21,181
—
_
1903
84
58,800
—
-
5,768
24,226
4
17
1904
105
73,500
—
—
4,609
19,358
—
—
1905
133
93,100
—
—
5,535
23,247
__
|
1906
109
490,000
—
—
8,930
35-720
34
136
1!»7
Medeltal
lu
7.316
—
—
2,042
8,646
—
I
1871—75
9,046
—
—
2,316
9,726
-- |
I
1886-90 |
121 j
84,980
—
—
5,249 |
22,045 i
1 1
3
1901—05 |
41
322
II. In- och utförsel.
Järnvägsskenor,
Järnvägsmateriel (utom lokomotiv och vagnar).
flyttbara järn
-
'' j|
Axlar, fjädrar, hjul och
hjulband.
|
Andra slag, ej
specificerade.
vägar samt
bottenplåtar,
Summa
Syilar 0. skarfj ärn
järnvägsmateriel.
till järnvägs-
skenor.
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
_
Införsel
Utförsel
Införsel
kilo gr. J
kronor. J
kilogr. |
kronor.
kronor.
kronor.
kronor.
kronor.
kilogr. J
kronor.
i 1871 .
_
—
24O
—
10,044,600
1,181,505
! 1875 .
_
—
—
—
—
—
197,564
—
54,843,300
6,451,005
1880 .
_
—
—
—
—
—
69,107
—
9,970,900
1,172,835
1885
—
—
—
—
—
—
155,116
81,998
34,534,953
4,144,194
1886 .
_
_
—
—
—
115;516
20,490
34,428,231
4,131,388
1887
_
—
—
—
—
—
300,908
183,028
33,800,652
4,056,078
1888
_
—
—
—
—
—
129,330
77,866
23,644,935
2,744,982
i 1889
40,165
90,165
96,010
96,010
25,101
41,854
115,266
137,864
23,293,192
2,562,251
’ 1890
74,483
74,483
171,556
171,556
28,447
25,688
102,930
197,244
14,089,440
1,690,733
1891
109,343
109,343
78,948
78,948
26,695
—
136,038
78,948
26,219,470
3,146,336
1 1892
140,093
140,093
87,459
87,459
44,659
1,160
184,752
88,619
42,478,465
5,097,416
| 1893
155,914
155,914
38,464
38,464
62,744
810
218,658
39,274
42,070,997
5,048,520
! 1891
233,320
69,996
3,648
1,094
77,112
675
147,108
1,769
21,664,702
1,733,176
j 1895
374,229
112,269
44,024
13,207
62,351
637
174,620
13,844
15,252,666
1,296,477
1 1896
465,941
139,782
88,422
26,527
86,040
3,300
225,822
29,827
40,554,566
3,447,138
! 1897
1,026.122
307,837
38,608
11,582
96,896
1,428
404,733
13,010
35,081,969
3,157,377
i 1898
1,652,473
495,742
6,995
2,099
347,644
3,750
843,386
5,849
55,013,937
4,951,254
i 1899
1,964,287
589,286
2,940
882
258,718
200
848,004
1,082
87,453,219
9,444,948
'' 1900
2,266,902
680,071
37,853
11,356
285,214
10,775
965,285
i 22,131
45,424,051
5,678,006
j 1901
908,057
272,417
86,053
25,816
226,417
1,280
498,834
1
27,096
. 56,873,119
5,459,8x9
i 1902
693,946
208,184
24,942
7,483
142,730
2,230
350,914
9,713
60,172,934
5,866,861
i 1903
695.260
208,578
18,225
5,468
154,789
—
363,367
5,468
59,358,804
5,787,483
; 1994
2,208,300
662,490
13,522
4,057
261,448
744
923,938
4,801
58,288,525
5,245,967
| 1905
2,528,237
758,471
26,530
7,959
198,656
—
957,127
1
7,959
57,449,255
5,170,433
1 1906
1,543,721
463,116
53,052
15,916
306,662
5,683
769,778
21,599
35,358,867
3,535,887
1907
1,891,908
479,963
416,584
135,078
326,799
9,878
806,762
144,956
29,730,669
3,294,918
| Medeltal
1871—75
_
_
—
—
127,22;
38,008,820
4,470,826
1886-
-IM)
57,324
i 82.324
133,783
133,783
26,774
33,771
I52,79C
123,298
25,851,290
3,037,086
1901-
-05
1,406,760
j 422,028
33,854
10,157
196,808
851
618,831
11,007
58,428,527
5,506,113
II. In- och utförsel.
323
Järnvägsskenor,
Balk-, hörn- och annat till järnvägsskenor ej
flyttbara järn-__ hänförligt s. k. fasonjärn.l)
vägar samt
bottenplåtar,
syllar o. skarf-  järn till järn-  vägsskenor.
Af minst 20 kg.
pr meter.
1 Af mindre vikt.
Summa
balk-, hörn- och annat till
järnvägsskenor ej hänförligt
s. k. fasonjärn.
Utförsel
Införsel
Införsel
Införsel
Utförsel
kilogr.
1 kronor.
kilogr.
l kronor.
kilogr.
| kronor.
kilogr.
j kronor.
kilogr.
I kronor.
10,70(
125,925
_
_
1871
591
6,955
—
—
—
—
—
—
_
1875
49''
5,845
—
—
—
—
—
—
—
_
1880
13,1241
1,575
—
—
—
—
—
—
—
1
1885
21,517
2,582
—
—
—
—
—
_
1886
10,783
1,294
—
—
_
—
—
—
_
1887
65,562
7,867
—
—
—
—
—
1 —
_
1888
140,478
16,857
5,472,654
656,718
827,574
107,585
0,800.228
764,303
_
_
1889
600,975
72,117
6,371,053
764,526
648,154
84,260
7,010,207
843,786
—
—
1890
15,794
1,895
4,559,274
547,113
635,974
82,677
5,195,248
629,790
1891
330,669
113,158
39,680
4,244,620
509,354
529,977
68,897
4,774,597
578,251
—
—
1892
13,579
5,440,174
652,821
648,297
84,279
6,088,471
737,100
15,762
2,049
1893
77,801
7,002
6,942,163
833,060
922,608
119,939
7,864,771
952,999
19,103
2,483
1894
262,418
34,114
7,224,158
866,899
777,553
101,082
8,001,711
967,981
54,255
7,053
1895
102,377
13,309
11,979,730
h437,568
1,943,591
252,667
13,923,321
1,690,235
56,707
7,372
1896
1,037,177
134,833
16,185,574
1,659,021
2,202,338
231,245
18,387,912
1.890,266
50,664
6.586
1897
1,082,081
140,671
16,394,954
1,680.483
2,646,260
277,857
19,041,214
1,958,340
57,583
7,486
1898
1,899,102
246,883
18,090,816
1,854,309
1,875,118
196,887
19,965,934
2,051,196
26,815
3,486
1899
604,037
78,525
15,041,127
1,541,716
3,165,688
332,397
18,206,815
1,874,113
127,245
16,542
1900
10,791
1,403
12,994,734
1,331,960
2,711,302
284,687
15,700,036
1,616,647
14,199
^846
1901
21,107
2,744
16,952,720
1,737,''654
3,277,581
344,146
20,230,301
2,081,800
24,242
3,15!
1902
43,263
5,624
22,173,040
2,272,737
4,108,298
431,371
26,281,838
2,704,108
59,821
7,777
1903
84,695
11,010
25,112,144
2,573,995
4,670,713
490,425
29,782,857
3,064,420
23,801
3,094
1904
31,291
4,068
23,259,956
2,384,145
4,209,263
441,973
27,469,219
2,826,118
76,179
9,903
1905
114,071
14,829
29,404,013
3,oi3,9n
5,509,839
578,533!
34,913,852
3,592,444
203,373
26,438
1906
82,709
9,139
39,709,134
4,963,642
7,724,870
1,004,233
47,434,004
5,967,875
94,806
13,805
1907
Medeltal
4,880
57,401
—
—
~
—
—
—
—
—
1871—75
167,863
20,143
5,921,854
710,622
737,864
95,923
6,659,718
806,545
—
_
1886—90
38,229
4,970
20,098,519
2,060,0981
3,795,431
398,520
23,893,950
2,458,619
39,648
5,154
1901-05
*) Före 1889 resp. 1893 bland stänger, valsade och smidda, jfr sid. 314.
324
II. In- och utförsel.
Spisar, ugnar, kaminer,
kolonner in in
Gjutna kalkar,
eldstadsroster,
hällar, lod och
vikter-
Bord, soffor,
stolar, fot-  skrapor m- m.
Eopiepressar,
eldredskaps-  och paraply-  ställ m m.
Införsel
Utförsel
Införsel
Införsel
Införsel
ldlogr.
kronor.
kilo gr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
1871.......
1
_I
_
—
—
—
—
—
1
—
1875 ......
—
—
—
—
—
1880 ......
_ j
—
—
—
—
—
—
1885 ......
149,028
37,257
145,970
36,493
127,881
15,346
130,279
39,084
32,392 I
12,957
1886 ......
92,238
23,060
191.667
47,917
126,132
15,136
87,663
26,299
31,584
12,634
1887 ......
87,379
21,845
158,094
39,524
85,862
10,303
86,605
25,982
36,420
14,568
1888 ......
127,565
31,891
151,375
37,844
128,041
15,365
88,801
26,640
38,202
15,281
1889 ......
168.190
42.048
198,216 i
49,554
191,202
22,944
111,507
33,452
48,154
19,262
1890 ......
138,201
34,550
167,080
41,770
244,873
29,385
83,306
24,992
35,649
14,260
1891 ......
127,600
31,900
217,663
54,416
277,939
33,353
76,325
22,898
37,901
15,160
1892 ......
148,820
37,205
160,533
40,133
201,580
24,189
55,568
16,670
44,761
17,904
1898 ......
79.477
19,869
167,777
41,944
195,763
23,492
46,380
13,914
55,046
22,018
1891 ......
232.156
58,039
190,234
47,559
200,427
24,051
56,577
16,973
59,096
23,638
1895 ......
149,822
37,456
200,703
50,176
207,859
24,943
53,134
15,940
63,498
25,399
1S90 ......
266.686
66,672
237,089
59,272
232,390
27,887
55,953
16,786
74.242
29,697
1897 ......
266,181
53,236
179,311
44,828
189,110
22,693
67,813
20,344
88,153
44,077
1898 ......
452,704
90,541
131,409
32,852
224,791
26,975
80,464
24,139
104,510
52,255
1899 ......
733,905
146,781
182,181
45-545
181,512
21,781
101,604
30,481
100,207
50,10
1900 ... .
689,278
137,856
169,950
42,488
165,962
19,915
79,223
23,767
95,107
47,55
1901 .....
551,604
II0.32I
143,786
35,947
107,644
12,917
75,407
22,622
102,415
51,20
1902 .....
550,219
1x0,044
378,000
94,500
157,017
18,842
68,165
20,450
83,455
41,72
l‘.K)8 .....
811,717
162,343
453,871
113,468
197,889
23,747
75,525
22,658
95,046
47,52
1901 .....
1,216,844
243.369
208,046
52,012
141,809
17,017
73,760
22,128
111,957
55,97
1905 .....
1,942,451
388,490
205,006
51,252
189,247
22,710
72,058
21,617
106,661
53,33
1900 .....
2,956,926
591,385
273,631
68,408
158,141
18,977
59,878
17,963
110,239
55,i2
1907 .....
4,674,222
997,059
443,869
139,296
175,995
23,094
67,174
22,160
134,313
153,44
Medeltal
1871-75
_
—
—
—
—
38,002
—
1880-90
122.71C
30,679
j 173,286
43,322
155,222
18,627
91,576
27,473
15,20
1901-05
1.014,567
202,913
277,742
69,436
158,721
19,047
72,983
21,895
99,907
49,95
II. In- och. utförsel.
325
Summa
gjutna balkar, bord
kopiepressar m. m.
Summa
gröfre gjutgods (balkar, bord,
kopiepressar, spisar m. m.).
Kassaskåp och
kassakistor.
Utförsel
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
kilo gr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
1 kronor.
kronor.
kronor.
—
—
220,137
54410
99,091
23,566
4,809
15
1871
—
—
215,661
52,184
132,920
34989
40,889
1,209
1875
1 .
—
253,304
61,409
303.874
73.161
] S£|)
86,416
13,139
439,580
104,644
232,386
49,632
68,641
3,866
1885
37,644
6,032
337,617
77,129
229,311
63,949
53,761
5,005
1886
21,524
4,615
296,266
72,698
179,618
44,139
65,697
5,066
1887
26,315
5,540
382,609
89,177
177,690
43,384
86,302
3,732
1888
28,878
5,762
519,053
117,706
227,094
55,316
97,424
5,959
1889
30,357
5,149
502,029
103,187
197,437
46,919
126,020
6,097
1890
52,383
8,076
519,765
103,311
270,046
62,492
104,114
I5,°7I
1891
31,544
9,463
450,729
95,968
192,077
49,596
73,686
10,625
1892
142,685
42,806
370,666
79,293
310,462
84.750
16,802
2,103
1893
138,898
41,669
548,256
122,701
329,132
89,228
n.976
770
1894
290,573
00
to
474,313
103,738
491,276
137.348
9,038
3,557
1895
477,390
143,217
629,271
141,042
714479
202,489
22,836
11,218
1896
286,292
85,888
611,257
140,350
465,603
130,716
11,952
2,909
1897
351,276
105,383
862,469
193,910
482,685
138,235
I2,323
2,873
1898
309,951
92,985
1,117,228
249,147
492,132
138.530
50,193
2,150
1899
373,879
112,164
1,029,570
229,092
543,829
154,652
9.021
700
1900
553,629
166,089
837,070
197,068
697,415
202,036
8,433
15)01
902,333
270,700
858,856
191.064
1,280,333
365.200
n,944
_
1902
1,128,217
338,465
1,180,177
256,271
1,582,088
451,933
12,050
_
1903
969,189
290,757
1,544,370
338,493
1,177,235
342,769
10,298
6,170
15)04
1,107,529
332,259
2,310,417
486,148
1,312,535
383,511
8,891
4,485
1905
1,165,098
349,529
3,285,1S4
683,445
1,438,729
417,937
16,687
6,535
1906
596,321
626,199
5,051,704
1,195,761
1,040,190
765,495
14,780
20,176
1907
Medeltal
—
218,068
51,202
91,476
21,870
20,581
853
1871—75
28,944
5,420
407,515
91,979
202,230
48,741
85,841
5,172
1886-90
932,179
279,654
1,346,178
293,809
1,209,921
349,090
10,323
2,131
1901-05
326
II. In- och utförsel.
Skarfbultar samt muttrar,
skrufvar och naglar,
minst 12 mm. i diameter.
Ankare, draggar,
kättingstoppare m. m.
Kedjor och kättingar
med länkjärn af
minst 25 mm.
diameter.
6—25 mm.
diameter.
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
Införsel
Införsel
kilo gr. |
kronor.
kilo gr.
kronor.
kilo gr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kr.
1871 ......
_
_
—
—
—
—
—
-
1875 ......
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1880 ......
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1885 ......
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1880 ......
—
—
—
—
—
-
—
—
—
—
—
—
1887 ......
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1888 ......
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1889 ......
101,852
66,204
65,251
48,938
50,509
20,204
—
—
121,268
60,634
122,367
85,657
1890 ......
116,559
75,763
66,317
49,738
53,796
21,518
—
113,093
56,457
131,169
91,818
1891 ......
125,198
81,379
35,247
26,435
45,558
18,223
—
98,805
49,403
117,443
82,210
1892 ......
135,227
67,614
33,917
16,959
28,436
11,374
—
—
55,103
29,552
95,940
67,158
1893 ......
104,632
52,316
19,876
9,938
32,591
13,036
14,716
5,886
114,157
57,079
90,999
63,699
1894 ......
110,732
55,366
43,972
21,986
24,138
7,241
1,691
676
73,264
36,632
80,716
56,501
1895 ......
51,476
23,164
37,430
18,715
19,606
5,882
17,921
7,1:68
25,916
12,958
102,547
71,783
1896 ......
93,195
41,938
34,084
17,01:7
32,048
9,6x4
4,940
1,976
30,938
15,469
99,269
69,488
1897 ......
46,619
16.317
108,583
54,292
24,626
6357
750
300
86,797
26,039
88,571
31,886
189S ......
54,909
19,218
98,835
49,41 s
42,449
10,612
2,016
806
38,989
11,697
133,407
48,027
1899 ......
77,330
27,066
58,ö55
29,278
63,570
15,893
1,986
794
80,573
24,172
131,075
47,187
1900 ......
94,194
32,968
25,164
12,582
53,154
13,289
7,618
3,047
37,736
11,321
93,012
33,484
19)1 ......
101,151
35,403
12,339
6,170
32,569
8,142
4,398
1,759
53,417
16,025
81,988
29,5l6
1902 ......
56,743
19,860
9,582
4,791
59,782
14,946
1,160
464
84,782
25,435
97,976
35,271
1903 ......
95,711
33,499
6,929
3,465
59,575
14,894
2,022
809
137,579
41,274
109,629
39,466
1904 ......
101,098
35,384
42,155
21,078
60,122
15,031
670
26S
116,992
35,098
104,843
37,743
1905 ......
217,359
76,076
2,410
1,205
40,194
10,049
1
_
—
66,56C
19,968
86,385
31,099
1906 ......
255,861
89,551
7,049
3,525
61,729
15,432
7,499
3,00c
115,238
34,571
133,089
47,912
1907 ......
442,778
115,122
20,927
6,697
55,720
25,079
3,301
2,601
71,461
15,007
138,296
40,106
Medeltal
1871-75
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1880-90
109,206
70,984
65,784
49,338
52,153
20,861
—
—
117,180
58,546
126,768
88,738
1901-05
114,412
40,044
14,683
7-342
50,448
12,612
1,650
66c
91,866
27,560
96,164
34,619
II. In- och utförsel.
327
Kedjor och kättingar (forts.)
med länkjärn af
Summa
skarfbultar in. in., ankare
m. m., kedjor och kättingar.
| mindre än 6 mm.
diameter.
Summa
kedjor och kättingar.
Införsel
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
| kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
—
—
—
—
—
_
985,800
371,149
77,400
30,731
1871
—
—
—
—
—
—
799,200
382,169
38,200
14,868
1875
—
—
—
—
—
—
527,423
245,204
55,945
37,834
18S0
—
—
—
—
—
—
303,444
135,840
159,810
67,451
1885
—
—
—
—
—
—
254,567
123,023
264,955
120.427
1886
—
—
—
—
—
—
203,059
101,692
290,837
122,057
1887
-
—
—
—
—
325,809
166,827
284.005
131,210
1888
5,283
4,755
248,918
151,046
—
—
401,279
237,454
290,827
139,168
1889
6,255
5,630
250,517
153,905
—
—
420,872
251,186
274,059
132,835
1890
4,397
3,957
220,645
135,570
—
—
391,401
235,172
337,358
147,279
1891
4,209
3,788
155,252
100,493
—
—
318,915
179,486
376,872
154,141
1892
4,035
3,632
209,191
124,410
356,481
213,889
346,414
189,762
391,073
229,713
1893
4,731
4,258
158,711
97,391
420,961
294,673
293,581
159,998
466,624
317,335
1894
35,886
32,297
164,349
117,038
456,407
319,483
235,431
146,084
511,758
345,366
1895 j
10,446
9,401
140,653
94,358
563,143
394,200
265,896
145,910
(»2,117
413,193
i
1896
15,274
7,637
190,642
65,562
333,778
233,645
261,887
88,036
443,111
288,237
1897
13,886
6,943
186,282
66,667
386,700
270,690
283,640
96,497
487,551
320,914
1898
19,350
9,673
230,998
81,032
348,263
243,784
371,898
123,991
408,804
273,856
1899
18,012
9,006
148,760
53,811
330,354
231,248
296,108
100,068
363,136
246,877
1900
12,403
6,202
147,808
51,743
148,288
103,802
281,528
95,288
165,025
111,731
1901
15,522
7,761
198,280
68,467
277,168
194,018
314,805
103,273
287,910
199,273
1902
15,973
7,987
263,181
88,727
244,476
171,133
418,467
137,120
253,427
175,407
1903
13,703
6,852
235,538
79,693
265,733
186,013
35(6,758
130,108
308.558
207,359
1904
19,105
9,553
172,050
60,620
168,748
118,124
429,603
146,745
171,158
119,329
1005
24,143
12,072
272,470
94,555
244,039
170,827
590,060
199,538
258,587
177,352
190(5
26,824
14,753
236,581
69,866
513,893
245,818
735,079
210,067
538,121
255,116
1907
Medeltal
—
—
—
—
—
—
934,140
408,745
62,120
23,324
1871-75
5,769
5,193
249,718
152,476
—
—
321,117
176,036
280,937
129,139
1886-90
15,341
7,671
203,371
69,850
220,883
154,618
86S.232
122,507
237.216
162,620
1901-05 |
328
II. In- och utförsel.
Stör och
rördelar, af järn och stål. ’)
Gjutna,
af mer än 15 om.
inre diameter.
af mindre dia-  meter.
eller dragna.
rör- och rördelai
af järn och stål.
Införsel
Införsel
Införsel
Införsel
Utförsel
kilo gr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
1871 ......
_
_
1875 ......
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1880 ......
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1885 ......
—
—
—
—
--
—
—
—
—
—
1886 ......
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1887 ......
—
—
—
—
—
—
—
—
1888 ......
—
—
—
—
—
—
—
—
—
lss!» ......
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1890 ......
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1891 ......
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1892 ......
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1893 ......
2,312,989
254,429
1,799,182
179,918
3,218,557
804,639
7,330,728
1,238,986
423,015
42,302
1894 ......
1,992,279
219,151
3,437,747
343,775
3,735,598
933,900
9,165,624
1,496,826
858,580
94,444
1895 ......
2,290,344
183,228
2,413,562
193,085
3,885,026
1,087,807
8,58S,932
1,464,120
2,991,085
1,196,434
1896 ......
3,061,317
244,905
3,088,287
247,063
■
5,275,510
1,477,143
11,425,114
1,969,111
5,785,869
2,314,348
1897 ......
5,114,300
434,716
3,383,592
304,523
5,755,895
1,611,651
14,253,787
2,350,890
8,040,183
3,216,073
1898 ......
7,257,095
616,853
5,033,017
452,972
6,277,431
1,757,681
18,567,543
2,827,506
3,158,718
1,263,487
1899 ......
8,469,777
719,931
3,682,124
331,391
6,183,132
1,731,277
18,335,033
2,782.599
7,862,496
3,144,998
1900 ......
7,280,728
618,862
2,990,935
269,184
5,344,925
1,496,579
15,616,588
2,384,625
7,545,189
3,018,076
1901 ......
7,742,074
658,076
2,921,317
262,919
5,717,434
1,600,882
16,380,825
2,521,877
5,956,970
2,382,788
1902 ......
13,950,526
1,185,795
3,747,475
337,273
5,744,111
1,608,351
23,442,112
3,131,419
6,395,611
2,558,244
1903 ......
8,102,101
688,679
3,736,412
336,277
6,615,855
1,852,439
18,454,368
2,877,395
8,638,329
3,455,332
1904 ......
7,019,326
596,643
4,502,836
405,255
7,038,731
1,970,845
18,560,893
2,972,743
10,081,154
4,032,462
1905 ......
7,505,923
638,003
5,350,197
481,518
7,674,135
2,148,758
20,530,255
3.268,279
11,045,961
4,418,384
li)00 ......
6,055,456
514,714
5,443,544
489,919
9,906,567
2,773,839
21,405,567
3,778,472
13,889,564
5,555,826
1007 ......
7,163,395
680,523
6,598,178
692,809
12,082,576
3,609,939
25,844,149
4,983,271
18,795,390
4,825,877
Medeltal
1871-75
_
_
1886—90
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1901—05
8,863,990
753,439
4,051,647
364,648
6,558,053
1,836,255
19,473,691
2,954,343
8,423,605
3,369,442
'') Före 1893 bland maskiner och redskap, ej specif.
II. In- och. utförsel.
329
Träskrufvar.
j Af minst 12 mm
diameter.
Af 8—12 mm.
diameter.
Af mindre än 8 mm
diameter.
Summa
träskrufvar, alla slag. J)
Införsel
Införsel
Införsel
Införsel
I
Utförsel
! kilogr.
1 kronor.
kilogr.
I kronor.
kilogr.
j kronor.
kilogr.
j kronor.
| kilogr.
kronor.
—
—
—
—
—
! —
_
j 1871
“
—
—
—
| —
—
1 _
—
1875
—
—
—
—
I
—
—
1880
—
—
1885
—
—
—
—
—
—
i —
—
1SS6
—
—
—
—
_
—
1887
~
—
—
—
—
—
—
—
1888
—
—
—
—
—
132,047
38,940
—
—
1889
—
—
—
88,453
25,947
—
—
1890
—
—
—
—
—
85,788
25,269
—
_
1891
—
—
—
—
—
97,315
97,651
_
1892
4,576
4,576
4,710
6,594
82,995
145,241
92,281
156,411
160
200
1893
8,031
8,031
4,366
6,112
75,701
132,477
88,098
146,620
845
1,183
1894
7,692
7,692
4,185
5,859
76,746
134,306
88,623
147,857
4,095
5,733
1S95
11,141
11,141
5,603
7,844
95,855
i67,74ö
112,599
186,731
1,915
2,681
1896
33,286
24,965
4,947
4,947
101,252
126,565
139,485
156,477
2,983
4,176
1897
64,150
48,113
5,643
5,643
116,280
145,350
186,073
199,106
2,511
3,013
1898
15,293
11,470
10,404
10,404
181,621
227,026
207,318
248,900
245
294
1899
20,842
15,632
1
5,968
5,968
88,066
110,083
114,876
131,683
3,369
4,043
1900
7,336
5,502
3,953
3,953 !
105,632
132,040
116,921
141,495
607
728
1901
14,224 !
10,668
4,263 j
4,263
124,240
155,300
142,727
170,231
2,290
2,748
1902
33,011
24,758
4,955
4,955
132,449
i65,56i
170,415
195,274
1,930
2.316
1903
15,337
11,503
7,017
7,017
163,267
204,084
185,621
222,604
1,855
2,226
1904
14,958
11,219
12,429 |
12,429
187,082
233,853
214,469
257,501
2,007
2,408
1905
23,974
17,981
8,003
8,003 i
282,657
353,321
314,634
379,305
442
530
1906
5,820
2,328 i
5,333 I
2,933
162,879
105,871
174,032
111,132
1,541
1,397
1907
Medeltal
— 1
- |
—
—
—
—
—
—
1871—75
—
—
—
—
—
110,250
32,444
—
_
18,86-90
16,973
12,730
6,523 i
6,523 1
142,534
178,168
166,031
197,421 i
1,738
2,085
1901-05
J) Före 1889 bland järn- och stålvaror, arbetade, ej specif.
42
330
II. In- och utförsel.
Träd, af järn och. stål.
Dragen,
j
Arbeten däraf,
linor och duk.
Summa
af minst 1,5 men ej
öfver 10 mm. tjocklek.
af mindre
jj
tjocklek.
träd och trådarheten af järn och stål.
Införsel
Införsel
Införsel
Införsel
Utförsel
kilogr.
i kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
1871 ......
1
I
1
60,700
28,571
95,900
45,142
1875 ......
_
_ !
—
—
248,100
116,736
857,800
403,579
1880 ...
_
_
— I
—
—
174,600
82,168
1,272,600
598,786
1885 ......
—
—
—
—
—
1,500,386
266,993
614,102
307,051
1886 ......
_
_
1
—
2,201,518
383,145
1,279,933
179,191
1887
...
_
_
—
—
—
1,672,227
218,983
873,428
436,714
1888 ......
—
—
—
—
—
—
2,105,650
1,002,066
1,369,338
684,669
188!) ......
_
—
—
—
—
—
654,055
266,444
1,266,066
543,481
1890 ......
—
—
—
—
—
622,412
253,457
731,246
312,256
1891 ......
_
—
—
935,482
380,676
666,696
295,592
1892 ......
_
—
—
—
—
337,319
168,515
855,188
427,594
1893 ......
234,970
93,988
14,865
8,919
255,040
191,280
504,875
294,187
744,498
372,249
1894 ......
264,863
105,945
14,236
8,542
294,090
220,568
573,189
335,055
858,988
515,393
1 1895 ......
388,055
155,222
19,105
11,463
294,633
220,975
701,798
387,660
582,733
349,640
1896 ......
648,084
259,234
19,287
11,572
180,298
135,224
847,009
406,030
906,018
543,611
! 1897 ......
814,781
244,434
87,677
43,839
236,590
165,613
1,189,048
453,886
680,500
408,300
! 1898 ......
901,826
270,548
279,683
139,842
130,058
91,041
1,311,507
501,431
749,822
262,438
1899 ......
865,942
259,783
83,821
41,911
266,901
186,831
1,210,004
488,525
1,190,432
416,651
| 1900 .....
905,841
271,752
150,444
75,222
231,427
161,999
1,287,712
508,973
861,693
301,593
1901 .....
626,250
187,875
83,451
41,726
137,270
96,089
846,971
325,690
933,336
326,668
| 1902 .....
1,104,650
331,395
142,128
71,064
158,226
110,758
1,405,004
513,217
1,631,785
571,125
1 1908 .....
1,616,244
484,873
196,498
98,249
183,072
128,150
1,995,814
711,272
1,666,590
583,307
1904 .....
2,830,481
849,144
189,364
94,682
226,507
158,555
3,246,352
1,102,381
1,824,903
638,716
1905 .....
1,392,194
417,658
71,087
35.544
161,367
112,957
1,624,648
566,159
1,581,676
553,587
1906 .....
891,026
267,308
89,412
44,706
| 249,089
174,362
1,229,527
486,376
2,747,858
961,750
1907 .....
1,205,143
247,294
249,589
52,815
240,974
121,569
1,695,706
421,682
2,510,513
770,008
Medeltal
1871—75
_
_
211.00C
99,286
539,080
253,639
1886—90
_
j
_
—
—
—-
—
1,451,172
424,819
1,104,002
431,262
1901-05
1,513,964
1 454,189
136,506
!
68,25;
1 173,286
121,302
1.828,758
643,744
1,527,65g
534,681
II. In- och utförsel.
331
S p i It,
af järn och
stål.
|
Af minst 45 mm.
längd.
Af mindre längd,
äfvensom nubb,
tråd- och skostift.
Summa
spik.
Införsel
Införsel
Införsel
Utförsel
kilo gr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
—
—
—
140,614
51,901
802,600
283,321
1871
—
-
—
—
875,672
311.559
1,169,502
412,971
1875
—
-----
—
—
1,682,782
597,903
1.259.100
444,360
18,80
1,407,-860
563,144
41,924
19,455
1,449,784
582,599
2,201,490
881,991
1885
1,075,789
430,320
53,063
24,522
1,128,852
454.842
2,407,091
977,446
1886
1,154,770
461,908
36,423
7,011
1,191,193
478,919
2,593,204
781,348
1887
1,497,174
598,870
46,902
22,686
1,544,076
621,556
2,582,258
559,367
1888
1,601,921
640,768
53,360
26,680
1,655,281
667,448
2,510,489
663,071
1889
1,924,174
769,670
83,334
41,667
2.007,508
811,337
2,642,497
!,197,893
1890
1,471,572
588,629
58,623
29,312
1,530,195
617,941
3,368,089
1,364,885
1891
1,617,522
647,009
33,782
16,891
1,651,304
663,900
2,820,039
1.144,710
1S92
1,504,327
601,731
42,759
21,380
1,547,086
623,111
2,678,948
I,Q7I.576
1893
1,636,090
654,436
61,805
30,903
1,697,895
685,339
2,368,306
r.184,153
1894
1,837,317
734,927
90,380
45,r90
1,927,697
780,117
2,701,011
1.350,506
1,895
2,462,701
496,805
74,078
37,039
2,536,779
533,844
2,348,738
1,171,449
1896
2,453,251
491,397
107,981
53,991
2,501,232
545,388
2,272,362
1,133,566
1S97
1,406,166
282,659
95,820
47,910
1,501,986
330,569
2,662,498
625,760
1S98
707,864
143,261
110,287
55,144
818,151
198,405
2,559,430
601,466
1899
683,021
174,178
87,703
43,852
770,724
218,030
2,766,411
760,763
19*00
154,583
33,360
99,169
49,585
253,752
82,945
2,990,212
612,993
1901
160,526
32,504
84,001
42.001
244,527
74,505
3,830,791
708,696
1902
149,053
30,396
57,582
28,791
206,635
59,187
4,327,714
789,808
1903
138,196
29,718
79,552
39,776
217,748
69,494
4,171,183
750,813
1904
104,129
22,682
61,484
30,742
165,613
53,424
5,374,121
967,342
1905
68,302
14,440
71,761
35,88i
140,063
50,321
5,933,376
1,097,675
1906
40,024
5,898
95,719
1
24,675
135,743
30,573
7,180,018
1,556,602
1907
Medeltal
—
—
_ !
—
448,191
161,520
1,570,375
554,273
1871—75
1,450,766
580,307
54,616 !
26,513
1,505,382
606,820
2,547,108
835,825
1886-90
141,297
29,732
76,358 j
38,179
217,655 ]
67,911
4,138,804
765,930
1901—05
332
II. In- och utförsel.
; 1871 ......
1875 ......
1880 ......
1885
......
1886
......
1887 .....
I 1888 ......
| 1889 ......
: 1890 ......
I 1891 ......
j 1892 ......
| 1893 ......
i 1891 ......
{ 1895 ......
1896
......
1897
......
1898
......
1899
......
! 1900 ......
| 1901 ......
1902 ......
| 190:}......
1901
1905
1906
......
1907
......
Medeltal
| 1871—75
| 1886-90
1901-05
K n i f v a r.
Tälj-, sjömans- och gröfre
arbetsknifvar.
Rak- och pennknifvar.
Bords- och andra slag,
samt gafflar,
med skaft af silfver, elfenben,
pärlemor eller porslin m. m.
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
kilogr. kronor.
kilogr. kronor.
kilogr. kronor.
kilogr. kronor.
kilogr. kronor.
kilogr. kronor.
4,305
8,609
194
!
388
3,357|
I
37,891
10,283
20,562
367
734
4,744
56,854
4,022
8,043
16
31
2,822:
33,740
2,820
5,64o
82
164
3,215
40,763|
3,000
6,000
757
i,5h
3,337
42,725j
2,850
5,700
272
554
2,094
26,678
2,102
4,204
30
60
1,291
16,389
2,162
4,324
5,140
10,280
1,317
16,471
2,754
5,508
1,656
3,312
1,409
17,717
1,856
3,7i2
7
14
1,591
19,865
1,297
2,594
74
hs
1,156
13,872:
877
i,754
51
102
624
7,488
822
1,644
927
1,854
616
7,3921
812
1,624
1,941
3,882
496
5,952)
1,512
3,024
1,178
2,356
730
8,760
1,880
3,76o
893
1,786
617
7,404
1,068
2,136
2,755
5,510
705
8,460
1,428
2,856
1,301
2,602
1,384
16,608)
1,487
2,974
1.476
2,952
1,619
19,428
1,693
3-386
1,921
3,842
2,195
26,340
1,256
2,512
4,661
9,322
2,075
24,900
1,122
2,244
1,414
2,828
2,948
35,376
1,937
3,874
2,005
4,010
3,012
36,144
1,666
3,332
1,050
2,100
3,929
47,H8
1,667
3,334
2,770
5,540
4,484
53,808
1,542
5,397
36,510
164,295
5,945
173,435
8,692
17,388
134
267
4,796
55,002
2,574
5,147
1,571
3,144
1,890
23,996
1,535
3,070
2,210
4,420
2,832
33,982
I
918
9J20
_
—
3
40
968
10,251
—
—
50
575
1,317
13,946
—
288
3,214
209
2.090
—
—
88
982
247
2,470
—
—
74
928
173
I,73°
—
—
275
3,281
155
i,550
—
—
1,418
18,162
251
2,510
—
—
378
4,838
182
1,820
—
—
78
858
132
1,320
—
315
3,78o
509
5,090
—
—
217
2,604
815
8,150
—
—
5,004
60,048
833
8.330
—
—
9,167
110,004
885
8,850
17
170
7,284
87,408
1,208
O
OO
q
rf
520
5,200
379
4,548
1,372
13,720
—
279
3,348
2,250
22,500
—
496
5,952
1,835
18,350
—
-
126
1,512
1,418
14,180
—
~~
646
7,752
1,705
17,050
—
—
3,011
36,132
1,049
10,490
—
—
3,403
40,836
848
8,480
—
—
3,386
40,632
1.184
11,840
—
—
4,451
53,412
1,496
14,960
—
—
4,507
54,084
2,190
21,900
—
9,153
399,280
2,868
22,944
832
9,984
1
16
1,263
13,370
1
i
13
447
5,638
202
2,016
2,979
35?753
!
1,256
12,564
i
II. In- och utförsel.
333
Xnifvar (forts.).
Floretter, sablar, värjor,
bajonetter in. fl. vapen
samt delar däraf.'')
Skjutgevär samt färdiga
gevärsdelar.
Bords- och
samt
andra slag,
gafflar,
med skaft af andra ämnen.
Förgyllda eller
försilfrade.
| Andra slag.
Införsel
Utförsel
Införsel
Införsel
Införsel
Utförsel
kilogr.
kronor.
kilo gr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
38,436 126,591
176
381
_
_
_
4,825
59,588
17,727
218,941
1871
71,115
234,219
2
7
—
—
—
—
12,546
154,954
4,531
55,960
1875
31,746
104,556
303
997
—
_
—
7,414
91,565
19,095
235,841
1880
14,826
44,478
137
411
—
—
—
—
12,758
127,580
4,400
44,000
1885
14,144
42,432
2,107
6,321
—
—
—
—
11,299
112,990
2,439
24,390
1886
8,616
25,848
6,850
20,550
—
—
—
8,425
84,250
2,200
22 000
1887
8,996
26,988
9,443
28,329
—
—
—
—
10,459
104,590
4,816
48,160
1888
I 9,964
29,892
12,342
37,026
—
—
—
—
6,413
64,130
2,579
25,790
1889
8.530
i
25,590
2,377
7,131
—
—
—
—
7,546
75,460
3,058
30,580
1890
|
6,919
1
20,757
193
579
—
—
—
7,927
79,270
£,454
24,540
1891
4,793
14,379
in
333
—
—
—
9,276
92,760
15,314
153,140
1892
2,702
8,106
1,384
4,152
14
280
140
I,400
9,192
9I}920
13,887
138,870
1893
1,845
5,535
3,058
9,174
78
1,560
423
4,230
6,216
62,160
8,167
81,670
1894
1
1,856
5,568
758
2,274
15
300
489
4,890
7,395
73,950
933
9,330
1895 i
2,618
7,854
1,472
4,416
93
1,860
490
4,900
11,012
110,120
740
7,400
1896
3,482
10,446
539
1,617
20
4OO
476
4,760
13,987
139,870
1,606
16,060
1897 I
2,985
8,955
1,433
4,299
21
420
412
4,120
17,958
179,580
2,278
22,780
1898
3,658
10,974
1,816
5,448
68
1.360
421
4,210
17,469
174,690
2,144
21,440
1899 I
3,520
10,560
3,876
n.628
161
3,220
538
5,380
16,885
168,850
2,852
28,520
1900
4,180
12,540
1,715
5,145
3
60
335
3,350
18,206
182,060
2,141
21,410
1901
5,753
17,259
12,710
38,130
79
1,580
525
5,250
16,867
168,670
5,387
53,870
1902
1
5,985
17,955
9,617
28,851
210
4,200
855
8,550
14,812
148,120
1,734
17,340
1903
1
6,237
18,711
9,418
28,254
335
6,700
642
6,420
20,550
205,500
1,714
17,140
1904
7,056
21,168
4,599
13,797
318
6,360
631
6,310
29,054
290,540
2,392
23,920
1905
10,522
31,566
6,548
19,644
183
3,660
1,319
13,190
34,763
347,630
5,454
54,540
1906
!
12,995
62,376
28,948
167,898
314
597
1,190
1,428
41,923
663,338
3,823
61,880
1907
Medeltal
61,330
201,994
58
152
-
—
—
—
9,970
123,164
12,734
157,272
1871—75 |
10,050
30,150
6,624
19,871
—
—
—
—
8,828
88,284
3,018
30,184
1886—90
5,842
17,527
7,612
22,835
189
3,780
598
5,976
19,898
198,978
2,674
26,736
1901-05 1
*) Före 1893 bland järn- och. stålvaror, ej speeif.
334
II. In- och utförsel.
Sax
a r, ej specificerade.
Opolerade,
Polerade,
af mer än 15
om. längd.
af mindre än
15 cm. längd.
Summa
opolerade saxar.
af mer än 15
om. längd.
Införsel
Utförsel
Införsel
Införsel
Utförsel
Införsel
kilo gr.
kronor.
kil 0 gr.
kronor.
kil 0 gr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
1871 ......
5,332
25,090
20
94
_
—
1875 ......
—
—
—
—
—
4,858
22,856
—
—
—
—
1880 ......
—
—
—
—
—
5,974
28,108
—
—
—
—
1885 ......
—
—
—
—
—
“
4,972
24,860
—
—
—
—
1886 ......
—
—
—
—
—
—
3,140
15,700
—
—
—
—
1887 ......
—
—
—
—
—
—
2,666
13,330
—
—
—
—
1888 ......
—
—
—
—
—
—
2,090
10,450
—
—
—
—
1889 ......
—
—
—
—
—
—
3,017
15,085
—
—
—
—
1890 ......
—
—
—
—
—
—
3,910
19,550
—
—
—
—
1891 ......
—
,—
—
—
—
—
3,787
18,935
—
—
—
—
1892 ......
—
—
—
—
—
—
2,363
13,391
403
2,418
—
—
1893 ......
2,023
12,138
—
—
92
1,380
2,115
13,518
—
—
85
1,020
1894 ......
2,377
14,262
—
—
73
1,095
2,450
15,357
—
—
90
1,080
1895 ......
2,665
15,990
—
—
113
1,695
2,778
17,685
—
—
129
i,548
1896 ......
3,150
18,900
—
—
339
5,085
3,489
23,985
—
—
202
2,424
1897 ......
2,901
17,406
25
150
366
5,490
3,267
22,896
25
150
223
2,676
1898 ......
2,265
13,590
—
—
261
3,915
2,526
17,505
—
—
205
2,460
1899 ......
246
1,476
—
—
151
2,265
397
3,741
—
—
496
5,952
1900 ......
195
1,170
—
—
210
3,150
405
4,320
—
—
749
8,988
1901 ......
470
2,820
—
—
224
3,360
694
6,180
—
—
676
8,112
1902 ......
400
2,400
—
—
162
2,430
562
4,830
—
—
451
5,4i2
ms......
672
4,032
—
—
194
2,910
866
6,942
—
—
517
6,204
1904 ......
675
4,050
—
—
234
3,510
909
7,560
—
—
718
8,616
1905 ......
784
4,704
—
—
118
i,770
902
6,474
—
—
1,365
16,380
1906 ......
599
3,594
764
4,584
169
2,535
768
6,129
764
4,584
1,156
13,872
1907 ......
826
5,782
*) 287
'') 2,247
294
2,646
1,120
8,428
287
2,247
1,580
23,700
Medeltal
1871-75
_
_
___
_
_
_
5,198
24,456
5
21
—
—
1886-90
—
—
—
—
—
—
2,965
14,823
—
—
—
—
1901-05
600
3,601
—
—
186
2,796
787
6.397
—
—
745
8,945
*) För år 1907 äfven opolerade saxar af mindre längd.
II. In- och utförsel.
335
Saxa
r, ej specificerade (forts.).
Karkaser
och. karkas-
band.
Polerade,
af mer än 15
cm. längd.
af mindre än 15 cm.
längd.
Summa
polerade saxar.
Utförsel
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
Införsel
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
—
—
—
—
—
—
650
5,352
I
_
19,761
46,488
1871
|
—
—
—
—
—
—
425
3,479
9
77
1,790
4,211
1875 j
—
—
—
—
—
—
128
1,075
—
—
950
2,235
1SS0
—
—
—
—
—
—
1,706
13,648
—
—
9,971
24,928
1885
—
—
—
_
—
—
*
1,543
12,344
—
—
7,132
17,830
1886
—
—
—
—
—
—
994
7,952
—
—
25,373
63,433
1887
—
—
—
—
—
—
935
7,480
—
—
9,634
24,085
1888
*—
—
—
—
1,053
8,424
—
—
5,626
14,065
1889
—
—
—
—
1,034
8,272
—
—
7,909
I9,773
1890
—
—
—
—
1,213
9,704
—
—
12,771
31,928
1891
—
—
—
_
—
—
1,022
10,270
—
—
14,432
36,080
1892
—
—
186
5,580
—
—
271
6,600
—
—
17,423
43,558
1893
457
5,484
198
5,940
335
10,050
288
7,020
792
15,534
22,625
56,563
1894
127
1,524
236
7,080
—
—
365
8,628
127
1,524
23,246
58,115
1895
—
—
329
9,870
—
—
531
12,294
—
—
13,221
33,053
1896
—
—
281
8,430
—
—
504
11,106
—
—
4,561
11,403
1897
—
—
390
11,700
—
—
595
14,160
—
—
4,111
10,278
1898
—
—
437
13,110
—
—
933
19,062
—
—
3,270
8,175
1899
—
—
660
19,800
—
—
1,409
28,788
—
—
2,151
5,378
1900
—
—
584
17,520
—
—
1,260
25,632
—
—
3,420
8,550
1901
—
— !
440
13,200
—
—
891
18,612
—
—
3,476
8,690
1902
—
—
349
10,470
—
—
866
16,674
—
—
5,105
12,763
1903
—
—
396
n,88o
—
—
1,114
20,496
—
—
4,321
10,803
1904
—
~
556
16,680
—
—
1,921
33,060
—
—
7,516
18,790
1905
—
—
612
18,360
—
—
1,768
32,232
—
8,696
21 >74°
1906
224
3,36o
799
22,372
221
6,188
2,379
46,072
445
9,548
10,163
13,212
1907
Medeltal
—
—
—
—
—
—
540
4,652
2
15
16,038
37,730
1871—75
— j
—
—
—
—
—
1,112
8,894
—
—
11,135
27,837
1888—90
—
—
465
13,950
—
—
1,210
22,895
—
—
4,768
11,919
1901-05
336
II. In- och utförsel.
Planschetter
(till snörlif).'')
Ställningar till paraplyer
(sammansatta).
Häktor
, hakar och hyskor.
Pärlor,
oäkta.
Införsel
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
Införsel
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr. j
kronor.
kilogr. |
kronor, j
kilogr. j
kronor.
kilogr. |
kronor.
1871 ......
5,622
26,454
■
4,315
43,142
170,
1.7°°
60
980
1875 ......
—
—
8,125
38,226
—
—
4,748
47,473
154
1,530
133
2,177
1880 ......
—
—
4,834
22,744
—
—
4,772
47,715
— J
—
139
2,289
18S5 ......
—
—
10,782
53,910
—
8,681
86,810
9
—
—
81
1,2151
1886 ......
_
—
10,415
52,075
—
—
12,216
122,160
—
—
106
1,590
1887 .....
—
—
16,296
81,480
—
—
12,468
124,680
115
1,150
139
2,085
1888 ......
—
—
20,386
101,930
—
—
13,662
136,620
—
—
59
885
18S9 ......
—
—
26,401
132,005
—
—
12,409
124.090
—
—
53
795
1890 ......
—
—
37,901
189,505
—
—
10,655
106,550
—
17
255
1891 ......
—
—
35,794
178,970
—
—
7,984
79,840
—
18
270
1892 ......
—
—
43,781
218,905
—
—
7,044
56,352
20
160
13
195
1893 ......
—
—
55,023
275,115
102
510
8,730
69,840
—
—
10
150
1891 ......
—
—
57,159
285,795
1,048
5,240
6,950
55,600
—
—
32
480
1895 ......
—
—
57,008
285,040
1,346
6,730
7,662
61,296
137
I.096
15
225
1896 ......
—
—
44,534
222,670
1,432
7,160
7,009
56,072
14
112
6
90
1897 ......
—
—
20,539 102,695
25
125
7,525
60,200
36
288
3
45
1898 ......
—
—
19,434
97,170
—
—
6,635
13,270
—
—
5
75
1899 ......
—
—
17,382
86,910
10
50
5,559
u,ii8
—
—
62
930
1900 ......
18,165
27,248
16,291
81,455
50
250
4,143
8,286
—
—
203
3,045
1901 ......
23,029
34,544
12,259
61,295
—
—
2,803
5,606
138
276
5
75
1902 ......
25,210
37,815
10,605
53,025
—
—
2,271
4,542
—
—
30
450
1903 ......
21,039
31,559
10,302;
51,510
—
—
2,469
4,938
—
—
26
390
1904 ......
17,420
26,130
13,190
65,950
6,637
33,185
2,610
5,220
—
—
18
270
1905 ......
17,336
26,004
13,195
65,975
450
2,250
2,929
5,858
—
—
117
1,755
1900 ......
17,941
26,912
15,765:
78,825
482
2;4IO
3,376
6,752
—
—
349
5,235
1907 ......
18,446
33,203
16,467
57,635
1,183
4,141
4,853
7,734
300
463
98
4,900
Medeltal
1871-75
_
_
6,360
29,921
_
_
4,742
47,417
128
1,274
102
1,674
1886-90
—
—
22,280
m,399
—
—
12,282
122,820
23
230
75
1,122
1901—05
1 20,807
31,210
11,910
1 59,551
1,417
7,087
2,616
5,233
28
55
39
588
*) Före 1900 bland slöjdvaror m. m., ej specif. (sid. 379).
II. In- och utförsel.
337
Skrifpennor.
Fingerborgar
och. syringar.
ej
Hålar,
af guld eller silfver,
alla slag.
Strtsmp-
stickor.
Införsel
Utförsel
Införsel
Införsel
Utförsel
Införsel
kilo gr.
kronor
kilo gr.
kronor.
kilo gr.
krön or.
kilogr.
kronor.
kilogr.
J kronor.
kilogr.
kronor
5,11c
15,04c
—
—
2,361
11,958
10,28''
72,60c
7(
495
5,128
7,84*
1871
4,605
I3,S34
—
—
1,377
6,966
13,31
93,954
321
2,262
4,571
6,995
1875
6,266
18,42;
—
2,15£
10,890
21,881
154,428
181
1,281
8,292
12,68c
18.80
6,963
20,885
—
—
2,301
11,505
15,511
108,633
—
6,374
9,561
1885
7,418
22,254
—
1,704
8,520
16,051
1*2,357
472
3.304
6,572
9,858
1880
7,U6ö
21,195
—
—
2,109
IO,545
21,418
149,926
311
2,177
6,740
IO?IIO
1887
8,078
24,234
—
—
2,194
10,970
19,479
*36,353
496
3,472
7,712
”,568
1888
8,614
25,842
—
—
2,578
12,890
20,862
146,034
448
3,136
7,704
”,556
1889
7,064
21,192
—
—
2,262
11,310
21,081
147,567
357
2,499
7,553
”,330
1890
7,380
22,140
—
—
2,975
14,875
20,138
140,966
555
3,885
6,646
9,969
1891
7,354
22,062
60
180
2,351
”,755
21,950
153,650
238
1,666
6,808
10,212
1892
8,034
24,102
—
—
2,289
”,445
23,915
167,405
249
1,743
4,888
7,332
1893
7,669
61,352
22
176
2,735
*3,675
28,208
*97,456
383
2,681
6,300
9,450
1894 i
10,666
85,328
2,379
19,032
2,737
*3,685
31,339
2*9,373
431
3,017
6,491
9,737
1895
5,464
43,712
2,856
22,848
2,693
13,465
32,530
227,710
102
7*4
6,808
10,212
1890 i
5,656
45,248
2,872
22,976
3,265
*6,325
36,183
253,281
375
2,625
6,067
9,101
1897
6,887
55,096
2,432
19,456
3,717
18,585
31,365
2*9,555
14
98
6,412
9,618
1898
7,328
58,624
1,286
10,288
3,618
18,090
34,682
242,774
—
—
6,095
9,143
1899
7,914
63,312
1,560
12,480
3,084
*5,420
36,872
258,104
—
—
5,591
8,387
1900
1
8,311
66,488
963
7,704
3,349
*6,745
39,127
273,889
10
7°
4,973
7,460
1901
9.042
72.336
303
2,424
2,719
*3,595
39,251
274,757
8
56
5,872
8,808
1902
9,941
79,528
37
296
3,120
15,600
40,890
286,230
—
—
4,762
7,143
1903
10,613
84,904
—
—
2,835
14,175
43,756
306,292
—
—
6,138
9,207
1904
11,270
90,160
30
240
2,638
13,190
46,821
327,747
—
—
4,994
7,49*
1905
13,033
104,264
—
—
3,682
18,410
51,082
333,953
—
—
6,358
9,537
1900
13,111
131,110
—
—
3,368
21,892
54,634
369,396
22
50
5,545
8,3*8
1907
Medeltal
5,235
15,396
1
4
2,132
10,786
12,484
88,103
204
1.442
4,999
7,644
1871-75
7,648
22,943
—
—
2,169
10,847
19,778
138,447
417
2,918
7,256
10,884
1880-90
9,835
78,683
267
2,133
2,932
14,661
41,969
293,7831
5
25
5,348
8,022
1901-05
43
338
II. In- och utförsel.
Timre, ej specificeradt gjutgods,
såsom blomstervaser, byster,
lampor m. m.
I tulltaxan ej specificerade,
arbetade järn- och stålvaror.
Förgyllda
eller försilfrade.
Förnicklade, polerade,
bronserade, emaljerade
eller lackerade.
Införsel
Utförsel
Införsel
Införsel
i
.
kilo gr.
kronor.
kilo gr.
kronor.
kilo gr.
kronor.
kilo gr. J
kronor.
1871 .........
4,900
8,6o8
1
200
302
—
- i
—
i
1875 .........
8,500
15,077
30
6l
—
!
1880 .........
36,600
64,673
200
335
—
1885 .........
102,372
307,116
1,414
4,242
1886 .........
84,258
252,774
3,189 |
9,567
—
—
—
—
1887 .........
85,969
257,907
4,164
12,492
—
1888 .........
111,528
334,584
2,137
6,411
—
1880 ........
138,919
416,757
8,351
25,053
—
1890 .........
128,656
385,968
10,419
31,257
1891 .........
142,336
427,008
13,859
41,577
—
—
—
—
1 Cft
21,243
42,486
—
—
1898 .........
116,310
O 1 / Jj
348,930
10,229
20,458
1,367
6,835
211,118
844,472
1894 .........
131,741
395,223
12,934
25,868
567
2,835
248,303
993,212
1895 .........
125,646
376,938
23,677
47,354
696
3.480
285,568
1,142,272
1896 .........
129.572
194,358
39,149
78,298
1,583
7,915
280,230
1,120,920
1897 ........
129,143
193,715
74,402
148,804
1,842
9,21°
1
336,767
1,347,068
1898 .......
38.529
57,794
36,686
73,372
1,444
7,220
|
398,187
1,592,748
| 1899 ........
31,384
47,0/6
33,224
66,448
1,441
7,205
423,654
1,694,616
1900 ........
24,408
36,612
25,278
50,556
1,656
8,280
i
422,423
1,689,712
| 1001 ........
22.041
33,062
18,242
36,484
2,527
12,635
449,881
1,799,524
i 1902 ........
18,319
27,479
42,396
84,792
2,117
10,585
i!
461,526
1,846,104
■ 1908 ........
13.388
20.082
93,041
186,082
2,338
11,690
jj
529,113
2,116,452
1 1004 ........
11,570
17,355
62,349
124,698
3,158
15,790
645,189
2,580,756
1 1905 ........
11,173
16,760
6,400
12,800
2,653
13,265
!j
631,042
2,524,168
:
j 1906 ........
11,905
17,853
4,096
8,192
3,151
15,755
726,987
2,907,948
1907 ........
13,237
18,224
16,498
18,855
5,309
8,494
945,779
1,571,302
j Medeltal
1871—75 .
6,380
11,274
78
141
1886—90 .
109,866
329,598
5,652
16,956
—
1901—05 .
15,298
22,948
44,486
88,971
2,559
12,793
||
543,350
2,173,401
II. In- och utförsel.
339
I tulltaxan ej specificerade, arbetade järn- och stålvaror (forts.).
Andra slag.
Alla
slag.
Summa
i tulltaxan ej specificerade, arbetade
järn- och stålvaror.
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
I
kronor.
kilogr.
kronor.
—
—
—
—
263,483
297,157
1,083,663
406,844
1871
—
—
—
358,550
343.337
889,600
392,662
1875
—
—
—
!
418,094
383,156
242,478
154,199
1880
853,195
2,698,912
360,893
1,097,122
1885
—
—
—
—
835,624
2,635.590
347,232
I,.056,323
1886
—
—
796,000
2,514,672
724,297
2,189.942
1887
—
—
—
1,062,713
3-329.341
875,771
2,643,478
1888
—
—
1,027,661
3,279,689
1,101,678
3,329,471
1889
;
—
1,056,669
3,353,410
985,442
2,918,752
1890
—
—
—
—
1,082,602
3,432,728
849,154
2,570,070
1891
—
—
—
—
1,013.410
3.233.004
2,357,547
593,932
''jSOé.SOa
1,781,796
1,517,415
1892
1893
502,080
1,506,240
505,805
!,-517,415
*) 714,505
570,960
1,712,880
852,318
2,556,954
819,880
2,708,827
852.318
2,556,954
1894
612,917
1,580,791
997,964
2.993,892
899,181
2,726,543
997,964
2,993,892
1895
1,040,179
2,832.313
798,013
2,394,039
1,321,992
3,931,148
798.013
2.394,039
1896
968,531
2,556,669
1,085,426
3.256,278
1,807,140
3,912,947
1,085,426
3,258,278
1897
997,069
2,937,593
1,063,626
3,190,878
1,393,700
4,537,561
1,063,626
3,190,878
1898
949,990
2,810,522
957,030
2,871.090
1,376,085
4,512,343
957,030
2,871,090
1899
1,517,935
4,521,019
1,732,244
5,196,732
1,942,019
6,219,011
1,782,244
5,196,732
1900
942,820
2,802,392
1,176,171
3,528,513
1,895,228
4,614,551
1.170.171
3,528,513
1901
865,306
2,561,800
1,868,932
5,606,796
1,828,949
4,418,489
1,868,932
5,606,796
1902
1,534,727
4,576,059
2,234,252
6,702,756
2,066,178
6,704,201
2,234,252;
6,702,753
1903
1,725,994
5,139,948
2,368,325
7,104,975
2,374,841
7,738,494
2,368,825
7,104,975
1904
1,439,723
4,213,087
3,160,919
9,482,757
2,073,418
8,750.520
3,160,919
9,482,757
1905
1,996,303
5,957,923
3,705,520
11,116,560
2,726,441
8,881,626
3,705,520
11,116,560
1906
2,317,490
1,408,014
3,567,138
7,945,395
3,268,578
2,987,810
3,567,138!
7,945,395
1907
Medeltal
i
372,413
417,231
988,206
358,006
1871—75
1,301,714
—
—
— ''
955,733
3,022,540
802,884
2,427,593
1886—90
3.858,657
2,161,720
6,485,1591
1,847,623
6,044,851
2,161,720
6,485,159
1901—05
Då flera varor frånskildes 1892 ftro siffrorna före och efter denna tid ej fullt jämförliga.
340
II. In- och. utförsel,
Koppar och kopparlegeringar samt ej specif. metaller,
arheten däraf.
Tråd,
Spik öfver 25 mm. i längd
äfvensom bult. *)
Rör valsade, dragna, namracie eller
gjutna i raka längder.*)
förgylld eller
försilfrad.
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
1
Införsel
kilo gr. J
kronor.
kilo gr. 1
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr. |
kronor.
kilogr. 1
kronor.
1871............
_
_
—
—
—
60
3,500
1875............
—
—
—
—
—
—
—
—
6
350
18.80............
—
—
—
—
—
—
—
—
4
250
1885............
—
—
—
—
—
—
—
—
5
300
1886 ...........
_
—
—
—
—
—
—
—
278
16,680
1887 ..........
—
—
—
—
—
—
—
—
65
3,900
1888............
—
—
—
—
—
—
—
—
54
3,240
1889............
—
—
—
—
—
—
—
—
112
6,720
1890............
—
—
—
—
—
—
—
84
5,040
1891............
_
_
—
—
—
—
—
90
5,400
1892............
—
—
—
—
—
—
—
135
5,980
1893............
—
—
—
—
—
—
—
—
105
2,100
1891............
—
—
—
—
—
—
—
—
162
3,240
1895............
27,712
33,254
1,069
1,283
206,843
268,896
5,373
6,985
160
3,200
1896............
26,075
31,290
1,032
1,238
314,370
408,681
6,783
8,818
279
5,580
1897............
14,836
17,803
9,798
11,758
347,850
452,205
5,120
6,656
146
2,920
1898............
54,562
65,474
16,235
19,482
426,165
554,015
11,326
14,724
178
3,560
1899............
11,745
14,094
4,997
5,996
374,618
487,003
13,563
17,632
195
3,900
1900............
15,222
18,266
3,024
3,629
408,838
531,489
13,765
17,895
216
4,320
1901............
16,200
19,440
4,694
5,633
312,449
406,184
9,359
12,167
714
14,280
1902............
18,214
21,857
11,520
13,824
306,344
398,247
22,381
29,095
446
8,920
1903............
11,289
13,547
10,271
12,325
326,275
424,158
18,043
23,456
64
1,280
1901............
5,116
8,441
15,981
26,369
229,434
573,585
16,572
41,430
62
1,240
1905............
5,762
10,948
18,917
35,942
192,114
528,314
29,245
80,424
98
1,960
1906...........
3,571
7,678
40,317
86,682
278,608
863,685
21,000
65,100
146
2,920
1907...........
1,923
4,797
27,526
57,455
316,105
632,72c
19,290
37,540
122
Oj
“0
in
_o_
Medeltal
203
11,935
1871—75.....
—
—
—
—
—
—
—
—
1886—90.....
—
—
—
—
—
—
—
—
119
7,116
1901—05.. ..
11,316
14,847
12,277
i8.8ic
273,322
466,091
19,120
37,314
1
277
5,536
*) Före 1895 bland plåt m. m., jfr sid. 317.
II. In- och utförsel.
341
Koppar och kopparlegeringar samt ej specif. metaller,
arbeten däraf (forts.).
Träd (forts.),
öfverspunnen med endast
textilämne. *)
öfverdragen med gummi
m. m., samt elektr. lednings-  kablar, sålunda isolerade.
ompressad med bly eller armerad
med järn, samt elektr. lednings-  kablar, sålunda isolerade.
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
kilo gr.
I kronor.
kilo gr.
kronor.
kilogr.
1 kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
I kronor.
—
—
—
—
—
_
_
_
! _
1871
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1875
—
—
—
—
—
—
—
1
—
—
—
—
—
1880
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1885
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1886
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1887
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1888
—
—
—
—
-
—
—
—
—
—
—
—
1889
—
—
—
—
—
—
—
—
—
— ■
—
—
1890
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1891
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
1892
1,191
29,775
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1893
581
14,525
99
2,475
—
—
—
—
—
—
—
1891
1,638
40,950
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1895
1,622
16,220
76
760
33,151
132,604
286
1,144
626,259
1,565,648
1896
1,306
13,060
—
—
59,186
236,744
—
—
889,918
2,224,795
—
—
1897
996
7,968
—
—
5,827
23,308
—
—
1,353,103
3,382,758
—
—
1898
1,407
11,256
—
—
42,601
195,965
—
—
728,458
1,821,145
3,283
8,208
1899
2,572
20,576
1,671
13,368
6,772
31,151
—
—
1,137,064
2,842,660
—
—
1900
507
4,056
2,649
21,192
4,188
19,265
—
—
1,007,317
2,518,293
29,473
73,683
1901
468
3,744
2,706
21,648
881
4,053
—
—
1,852,514
4,631,285
216
540
1902
1,451
11,608
2,038
16,304
1,661
7,641
—
—
2,566,948
6,417,370
1,150
2,875
1903
2,904
23,232
2,987
23,896
11,622
53,461
—
—
1,650,614
4,126,535
1,455
3,638
1901
3,776
30,208
1,770
14,160
107,286
493,516
266
1,224
1,865,977
4,664,943
6,415
16,038
1905
1.471
11,768
496
3,968
9,946
45,752
798
3,671
1,962,432
4,906,080
3,753
9,383
1906
3,437
34,370
13,167
131,670
895
3,133
6,659
23,307
4,592,238
5,173,595
1,925
1,952
1907
Medeltal
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1871—75
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1886—90
1,821
14,570
2,430
19,440
25,128
115,587!
53
245
1,788,674
4471,685
7,742
19,355
1901—05
*) Före 1893 bland maskiner och redskap, ej specif.
342
II. In- och utförsel
Koppar och kopparlegeringar samt ej
arbeten dåra! (forts.).
specif. metaller,
Tråd (forts.),
på annat sätt iso-  lerad, samt andra
elektr. ledn.-kablar.
vriden till linor
eller kablar utan
isolering.
Summ a
träd, öfverdragen med
annat än textilämne
äfvensom kablar.1)
andra slag.
Införsel
Utförsel
Införsel
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
kronor.
kronor.
kilo gr.
kronor.
kronor.
kronor.
kilo gr.
kronor.
kilo gr.
kronor.
1871.........
_
-
23,155
45.309
1,070
1,889
1875 .........
—
—
—
— j
—
— :
28,031
54,673
920
1,624
1880 .........
—
—
__
—
—
—
42;108
82,489
681
1,202
1885 .........
—
—
—
—
—
—
72,578
149,592
1,811
3,622
1880 .........
_
—
—
— ''
—-
—
70,082
143,692
8,436
16,872
1887 .........
—
—
—
—
— .
—
75,000
152,468
1,367
2,734
1888 .........
—
—
—
—
—
—
68,010
137,436
1,542
3,084
1889 .........
—
—
—
—
—
—
196,382
392,764
8,568
17,136
1890 .........
—
—
—
—
—
—
209,118
418,236
5,786
11,572
1891 .........
_
—
—
—
—
—
319,729
639,458
3,356
6,712
1892 .........
—
—
—
—
—
—
386,569
520,384
8,680
8,680
1893 .........
—
—
—
—
2)1,066,758
—
215,186
215,186
24,183
24,183
1894 .........
—
—
—
—
2)1,148,523
4,530
102,889
102,889
8,794
8,794
1895 .........
—
—
—
—
2)1,787,532
34,350
252,206
252.206
13,520
13,520
1896 .........
207,474
4,862
4,600
6,900
1,912,626
6.008
274,362
274,362
4,868
4,868
1897 .........
259,343
11,582
13,150
19,725
2,740,607
11,582
403,741
403,741
20,727
20,727
1898 .........
247,464
3,871
4,764
7,146
3,660,676
3,871
587,642
587,642
40,091
40,091
1899 .........
395,585
7,467
10,059
18,106
2,430,801
15,675
382,912
382,912
29,323
29,323
1900 .........
483,020
7,883
5,091
9,164
3,365,995
7,883
323,550
323,550
30,463
30,463
1901..........
208,373
13.921
446
803
2,746,734
87,604
359,127
359,127
31,333
31,333
1902 .........
394,749
30.353
2,082
3,748
5,033,835
30,893
208,250
208,250
155,660
155,660
1903 .........
473,414
65,522
11,858
21,344
6,919,769
68,397
185,430
185,430
23,301
23,301
j 1904 .........
523,128
88,673
10,402
18,724
4,721,848
92,311
331,095
331,095
25,032
25,032
1905 .........
683,307
80,600
13,901
25,022
5,866,788
97,382
273,509
273,509
34,269
34,269
1906 .........
759,259
94,334
7,970
15,143
5,726,234
107,388
313,923
565,061
14,353
25,835
1907 .........
878,678
35,561
27,890
58,569
6,113,975
3) 75,888
614,358
1,203,307
16,861
33,736
Medeltal
1871—75 ...
_
_
29,175
57.508
685
1,209
1886-90 ...
—
—
—
—
—
—
123,718
248,919
5,140
10,280
1901-05 ...
456,594
55,814
7,738
13,928
5,057,795
75,413
271,482
271,482
53,919
53,919
r; Före 1893 bland maskiner och redskap, ej specif. 2) Den officiella statistikens värdesiffror för elektriska
ledningskablar 1893—1895 hafva betydligt reducferats till jämförelse med 1896 och följande års riktigare
värdesiffror. s) Häri ingår äfven utförd tråd, vriden till linor etc. till värde af 15,068 kr.
II. In- och utförsel
343
Koppar och. kopparlegerinsjar samt ej specif. metaller
arbeten (Häraf (forts.).
Dnlr.
Andra arbeten, ej specificerade,
förgyllda eller försilfrade.
fömicklade, fernissade
m. m.
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1871
1875
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1880
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1885
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1886
1887
1888
1889
3890
1891
1892
—
—
—
—
—
—
-
—
—
—
18,261
73,044
—
—
27,658
221,264
1,310
10,480
104,002
624,012
2,823
16,938
1893
21,850
87,400
627
2,508
26,848
214,784
919
7,352
120,441
722,646
2,018
12,108
1894
28,964
115,856
398
1,592
28,607
228,856
753
6,024
163,889
983,334
4,545
27,270
1895
28,713
114,852
1,048
4,192
27,008
216,064
1,157
9,256
176,085
1,''056,510
5,136
30,816
1896
29,483
H7,932
142
568
31,500
252.OOO
416
3,328
202,426
1,214,556
5,957
35,742
1897
33,934
135,736
155
620
36,830
294,640
1,026
8,208
255,819
1,534,914
3,446
20,676
1898
31,282
125,128
522
2,088
40,095
320,760
703
5,624
299,941
1.799,646
606
3,636
1899
34,967
139,868
199
796
38,195
305,560
707
5,656
284,715
1,708,290
266
1,596
1900
17,704
70,816
517
2,068
38,682
309,456
1,134
9,072
271,160
1,626,960
1,230
7,380
1901
9,515
38,060
532
2,128
34,514
276,112
489
3,912
259,379
1,556,274
8,688
52,128
1902
9,771
39,084
107
428
38,093
304,744
264
2,112
274,432
1,646,592
3,217
19,302
1903
14,132
56,528
183
732
44,613
356,904
181
1,448
357,414
2,144,484
904
5,424
1964
12,943
51,772
389
1,556
47,038
376,304
703
5,624
384,169
2,305,014
3,439
20,634
1905
12,772
51,088
5,083
20,332
53,007
424,056
1,073
8,584
397,752
2,386,512
3,458
20,748
1966
12,421
57,538
1,716
7,781
59,771
537,939
1,305
n,745
415,187
2,228,839
10,293
51,607
1907
Medeltal
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1871-75
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1886-90
12,813
5V52
346
1,382
40,588
324,704
554
4,434
309,311
1,855,865
.‘1,496
20.974
1901—05
344
II. In- och utförsel.
1
Koppar och kopparlegeringar samt ej speeif. metaller,
arbeten där af (forts.).
Andra arbeten, (forts.
5
andra slag.
Summa
ej specificerade arbeten.
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
1871 .........
_
_
—
188,892
847,562
9,520
23,687
1875 .........
—
—
—
—
341,992
1,423,805
21,577
44,349
1880 .........
—
—
—
—
310,011
1,370,937
26,911
48,595
1885 ........
—
—
—
—
291,638
1,846,857
13,270
82,553
1886 .........
—
—
—
—
268,909
1,693,545
9,786
59,797
1887 .........
—
—
274,514
1,717,426
7,860
49.OO9
1888 .........
_
—
—
323,641
2,025,328
11,638
83,020
1880 .......
—
—
—
393,908
2,471,977
12,489
79,287
1800 .........
—
—
—
-
432,638
2,701,387
11,457
71,986
1801 .........
—
—
—
415,907
2,610,320
25,721
158,155
1892 .........
—
—
—
—
363,960
2,414,715
14,392
64,696
1893 .........
190,339
761,356
20,733
82,932
321,999
1,608,632
24,866
110,350
1894 ........
193,075
772,300
28,418
113,672
840,364
1,709,730
31,855
133,132
1895 .........
210,141
840,564
81,386
325,544
402,637
2,052.754
86,684
358,838
1891! ........
239,160
956,640
211,127
844,508
442,253
2,229,214
217,420
884,580
1897 .........
267,103
1,068,412
238,018
952,072
501,029
2.534,968
244,891
991.142
1898 .........
281,073
1.124.292
248,480
993,920
578,722
2.953,848
252,952
1,022,804
1899 .........
304,531
1,218,124
231,092
924,368
644,567
3,338,530
232.401
933,628
1900 .........
254,348
1,017,392
239,668
958,672
577,258
3,031,242
240,641
985,924
1901..........
258,471
1,033,884
211,145
844,580
568.313
2.970,300
213,509
861,032
1002 .........
306,149
1,224,596
246,807
987,228
600,042
3,056,982
255,984
1,043,288
1903 .........
301,892
1,207,568
242,145
968,580
614,417
3,158,904
245,626
989,994
1901 ........
362,177
1,448,708
232,476
929,904
764,204
3,950,086
233,561
936,776
1905 .........
397,239
1,588,956
455,140
1,820,560
828,446
4,270,274
459,282
1,846,818
1» .........
464,449
1,857,796
643,386
2,573,544
915,208
4,668,364
647,917
2,602,876
1907 .........
441,959
1,698,868
729,808
2,914,996
916,917
4,465,646
741,406
2,978,348
Medeltal
1871—75 ...
—
—
—
—
279,846
1,197,440
18,960
35,045
1886—90 ...
—
—
—
—
338,722
2,121,933
10,646
68,620
1901—05 ...
325,186
1,300,742
277,543
1,110,170
675,084
3,481,311
281,592
1,135,578
II. In- och utförsel.
345
Knallhattar.
Bly, arbe t a dt.
Hagel och kulor l).
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
| kronor.
5,194
30,545
—
—
874
370
3,636
1,540
1871
8,236
48,440
—
—
28,336
11,999
3,887
1,646
1875
8,068
47,450
743
4,368
72,252
33,995
5,203
2,448
1880
9,831
58,986
236
1,416
90,516
45,258
6,539
3,270
1885
9,189
55,i34
209
1,254
68,660
34,330
8,927
4,464
1886
10,089
60,534
245
1,470
44,146
22,073
10,075
5,038
1887
10,028
60,168
247
1,482
29,789
14,895
1,745
873
1888
9,531
57,i86
—
—
31,093
15,547
5,395
2,698
1889
9,099
54,594
292
1,752
29,846
14,923
6,212
3,106
18!»
10,659
63,954
187
1,122
31,942
15,971
6,442
3,221
1891
13,397
80,382
358
2,148
27,026
13,514
6,387
3,194
1892
10,284
61,704
142
N
to
OO
55,340
27,670
4,440
2,220
1893
9,561
57,366
132
792
37,702
18,851
3,360
1,680
1894
10,617
63,702
—
—
39,238
19,619
4,525
2,263
1S95
12,113
72,678
—
—
59,279
29,640
5,561
2,781
1896
11,668
70,008
109
654
111,707
55,854
4,391
2,196
1897
13,675
82,050
272
1,632
35,358
17,679
9,059
4,530
1898
12,743
76,458
77
462
46,339
23,170
1,760
880
189!»
12,418
74,508
647
3,882
41,979
20.990
3,077
1,539
1900
16,736
100,416
214
1,284
72,635
36,318
2,110
1,055
1901
19,233
115,398
68
408
71,364
35,682
966
483
1!»2
17,236
103,416
105
630
79,031
39,516
282
141
1903
19,430
116,580
85
5io
99,902
49,951
2,413
I,2°7
1904
19,742
118,452
27
162
125,423
62,712
400
200
1905
23,205
139,230
88
528
121,478
60,739
695
348
1906
22,512
146,328
369
2,399
125,348
65,181
728
379
1907
Medeltal
7,434
43,721
14
80
10,102
4,278
4,911
2,080
1871—75
9,587
57,523
199
1,192
40,707
20,354
6,471
3,236
18S6—90
18,475
110,852
100
599
89,671
44,836
1,234
617
1901—05
'') Före 1893 endast hagel.
44
346
II. In- och utförsel.
B 1
7, ar
b e t a d t (forts.).
Andra arbeten (utom folier),
förgyllda eller
försilfrade.
förnicklade, fernissade
m. m.
utan ytbetäokning. *)
Införsel
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
kilo gr.
kronor.
kilo gr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
1871 .........
51
72
_
1,061
749
43
30
1875 .........
—
—
30
42
—
—
1,067
753
52
36
1880 .........
—
—
29
41
—
—
2,408
1,700
—
—
1885 .........
—
—
37
44
—
—
10,796
7,557
—
—
1886 .........
_
_
25
30
71
85
16,728
11,710
—
—
1887 .........
—
—
94
113
—
—
17,544
12,281
1,088
544
1888 .........
—
—
15
18
—
—
22,910
16,037
8,060
4,030
1889 .........
—
-
102
122
—
—
28,273
19,791
3,656
1,828
1890 .........
—
—
238
286
—
—
30,925
21,648
3,777
1.889
1891 .........
—
—
37
44
—
—
38,710
27,097
—
1892 .........
—
—
38
39
—
—
32,391
22,128
—
—
1893 .........
—
—
38
38
—
—
6,739
3,370
149
75
1894 .........
—
—
36
36
—
—
6,265
3,133
173
87
1895 .........
—
—
12
12
80
80
6,712
3,356
740
370
1896 .........
9
14
151
151
_
_
6,588
3,294
1,127
564
1897 .........
2
3
61
6l
—
—
7,790
3,895
1,203
602
1898 .........
1
2
32
32
—
—
10,615
5,308
333
167
1899 .........
1
2
no
no
—
—
18,487
9,244
145
73
1900 .........
15
23
196
196
—
—
7,643
3,822
—
—
1901 .........
—
—
43
43
—
—
6,748
3,374
2,730
1,365
1902 .........
—
—
204
204
—
—
7,091
3,546
1,088
544
1903 .........
—
—
69
69
—
—
9,421
4,711
1,210
605
1904 .........
7
11
117
117
—
—
9,202
4,601
1,400
700
1905 .........
—
—
553
553
—
—
12,604
6,302
1,934
967
1906 ........
—
—
1,391
1,391
—
—
16,926
8,463
250
125
1907 ........
11
18
877
965
109
120
17,252
9,489
5,855
3,220
Medeltal
1871-75 ..
193
273
_
_
1,185
836
601
424
1886-90 ..
—
—
95
114
14
17
23,276
16,293
3,316
1,658
| 1901—05 ..
1
2
197
197
—
—
9,013
4,507
1,672
836
l) Före 1893 äfven kulor.
II. In- och. utförsel.
347
Bly, ar Iset ad t (forts.).
Tenn, arbetadt.
Summa
tenn- och blyfolier.
Folier.
Folier eller stanniol.
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
kilo gr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
—
-
—
—
—
—
—
—
1,852
5,665
1871
—
I —
—
—
—
—
—
—
3,125
9,558
32
98
1875
—
—
—
—
—
—
—
—
3,344
10,227
—
—
1880
1 _
—
—
—
—
13,030
39,090
—
—
1885
—
—
—
—
—
—
—
12,950
38,850
—
—
1886
—
—
—
—
—
—
—
—
14,981
44,943
—
—
1887
—
—
—
—
—
—
—
_
17,736
53,208
65
195
1888
—
—
—
—
—
—
—
23,176
69,528
—
—
1889
—
—
—
—
—
21,085
63,255
—
—
1890
—
—
—
—
—
—
—
18,921
56,763
—
—
1891
—
—
—
—
—
—
—
12,709
37,857
—
—
1892
—
—
—
—
15,404
46,212
38
114
15,404
46,212
38
114
1893
359
898
15
38
15,511
46,533
114
342
15,870
47,431
129
380
1894
203
508
—
—
15,531
46,593
102
306
15,734
47,101
102
306
1895
444
I,IIO
—
—
19,433
58,299
56
168
19,877
59,409
56
168
1896
999
2,498
—
—
22,084
66,252
25
75
23.083
63,750
25
75
1S97
2,000
5,000
—
—
24,996
74,988
—
—
26,990
79,983
—
—
1898
1,151
2,878
—
—
20,222
60,666
—
—
21,373
63,544
—
—
1899
252
630
—
—
28,545
85,635
—
—
28,797
86,265
—
—
1900
922
2,3°5
—
—
27,682
83,046
481
1,443
28,604
85,351
481
1,443
1901
302
755
—
—
30,931
92,793
—
—
31,233
93,548
—
—
1902
203
508
—
—
23,226
69,678
—
—
23,429
70,186
—
—
15)03
8
20
—
—
11,341
34,023
—
—
11349
34,043
—
—
1904
204
510
—
—
12,131
48,524
—
-
12,885
''
49,034
—
—
1905
—
—
—
—
9,105 j
45,525
—
—
9,105
45,525
—
—
1906
12 !
9
—
—
10,146
44,642
1,166
5,130
10,158
44,651
1,166
5,130
15)97
1
Medeltal
—
—
—
— I
—
i
—
2,745
8,421 I
15
46
1871-75
—
—
—
—
— |
—
—
17,986
53,957
13
39
1886-90
328
820
—
—
21,062
65,613
96
289
21,390
68,432 |
96
239
1901-05 {
348
II. In- och utförsel.
Tenn arbetadt (forts.).
Andra arbeten,
Rör och. rördelar. *)
förgyllda eller
försilfrade.
förnieklade, fernissade m
m.
Införsel
Utförsel
Införsel
Införsel
Utförsel
kilo gr.
kronor.
kilo gr.
kronor.
kilo gr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
1871..........
_
_
_
_
_
_
_
—
—
— .
| 1875 .........
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1880 .........
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1885 .........
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1880 .........
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1887 .........
—
—
—
—
—
—
—
-
—
—
1888 .........
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1889 .........
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1890 .........
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1891
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1892 .........
—
—
—
—
—
—
—
—
—
■ —
1893 .........
49
86
—
—
35
14O
2,876
8,628
—
—
1894 .........
574
1,005
74
130
18
72
1,882
5,646
69
207
1895 .........
|
50
88
—
—
3
12
3,086
9,258
25
75
1890 .........
352
616
49
86
6
24
6,396
19,188
25
75
1897 .........
437
765
24
42
50
200
5,973
17,919
1,786
5,358
1898 .........
338
592
—
—
113
452
4,611
13,833
155
465
1899 .........
293
513
—
—
13
52
5,587
16,761
127
381
1900 .........
614
1,075
—
—
36
144
5,682
17,046
102
306
1901..........
602
i,054
—
—
135
540
7,791
23,373
1,225
3,675
1902 .........
1.113
1,948
—
—
172
688
6,142
18,426
634
1,902
1903
1,319
2.308
—
—
104
416
4,049
12,147
735
2,205
1904
1,052
1,841
—
—
207
828
5,818
17,454
831
2,493
1905 .........
1,588
4,764
—
—
68
340
7,241
28,964
—
—
1900 .........
1,196
4,784
—
275
1,650
10,553
52,765
—
—
1907 .........
1,347
5,U9
—
—
271
i,49i
15,149
78,775
410
2,132
Medeltal
1871-75
_
_
_
_
_
_
—
—
—
1880-90 ...
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1901-05
1,135
2,383
—
—
137
562
6,208
20,073
685
2,055
*) Före 1893 bland summa maskiner, redskap och verktyg (sid. 366).
II. In- och utförsel.
349
Tenn arbetadt (forts.).
Summa
tennarbeten, förgyllda, försilfrade,
fömicklade m. m.
Andra slag (utan ytbetäckning).
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
3,564
10,481
_
_
11,270
26,511
1
3
1871
5,911
17,381
—
—
16,966
39.911
44
103
1875
9,022
26,531
—
—
23,809
56,012
133
311
1880
16,978
67,912
—
—
44,935
134,805
—
—
1885
17,673
70,692
—
—
30,933
92,799
—
_
1886
14,826
59,304
—
—
28,645
85,935
1,124
3,372
1887
10,429
41,716
—
—
20,329
60,987
—
_
1888
3,249
12,996
—
—
11,977
35,931
—
—
1889
1,583
6,332
—
—
13,548
40,644
1,056
3,168
1890
2,162
8,648
153
612
7,783
23,349
161
483
1891
3,084
9,902
—
—
10,794
28,487
93
186
1892
2,911
8,768
—
—
8,988
17,976
534
1.068
1893
1,900
5,718
69
207
6,018
12,036
517
1,034
1894
3,089
9,270
25
75
9,002
18,004
659
1,318
1895
6,402
19,212
25
75
10,580
21,160
2,866
5,732
1896
6,023
18,119
1,786
5,358
7.352
14,704
5,278
10,556
1897
4,724
14,285
155
465
8,738
17,476
1,108
2,216
1898
5,600
16,813
127
381
9,873
19,746
906
1,812
1899
5,718
17,190
102
306
8,433
16,866
1,419
2,838
1900
7,926
23,913
1,225
3,675
8,389
16,778
6,404
12.808
1901
6,314
19,114
634
1,902
6,987
13,974
969
1-938
1902
4,153
12,563
735
2,205
8,561
17,122
3,158
6.316
1903
6,025
18,282
831
2,493
9,804
19,608
2,648
5,296
1904
7,309
29,304
—
—
10,381
31,143
654
1,962
1905
10,828
54,415
—
—
15,067
60,268
353
1,412
1906
15,420
80,266
410
2,132
16,124
77,685
942
4,707
1907
4.903
Medeltal
H,4I9
—
—
16,768
39,447
29
68
1871-75
9,552
38,208
—
—
21,086
63,259
436
1,308
1886-90
6,345
20,635
685
2,055 1
8,824 !
19,725
2,767
5,664
1901-05
350
II. In- och utförsel.
Tännlikor (möbelspik).
Bokstafsstämplar och boktrycks -  stilar.
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
kilogram.
kronor.
kilogram.
kronor.
kilogram.
kronor.
kilogram.
kronor.
1871 ..............
969
2,965
_
_
_
—
—
1875 ...............
1,733
5.300
—
—
—
—
—
—
1880 ...............
2,243
6,861
—
—
—
—
—
—
1885 ...............
2,642
7,926
180
540
—
—
—
—
1880 ...............
2.233
6.699
—
—
—
—
—
—
1887 ...............
3,834
n 502
—
—
—
—
—
—
1888 ...............
4,832
14,496
—
—
—
—
—
—
1889 ...............
6,694
20,082
—
—
57,768
115,536
2,708
5,416
1890 ...............
5,338
16,014
—
—
59,034
118,068
2,155
4,310
1891 ...............
5,989
17,967
—
—
56,412
112,824
2,479
4,958
1892 ...............
6,850
20,550
—
—
39,508
79.016
4,676
9,352
1893 ...............
8,428
,''d-
00
d
d
—
—
56,007
112.OI4
5,660
11,320
1894 ...............
8,344
25,032
20
60
46,607
93,214
3,234
6,468
1895 ...............
7,969
23,907
—
—
74,095
148,190
6,831
13,662
1890 ...............
9,964
29,892
—
—
69,385
138,770
5,418
10,836
1897 ...............
11,806
35,418
—
—
75,239
150,478
9,876
19,752
1898 ...............
12,511
37,533
—
—
66,877
133,754
6,639
13,278
1899 ...............
13,408
40,224
—
—
96,910
193,820
5,910
11,820
1300 ...............
12,607
37,821
—
—
85,011
170,022
10,278
20,556
1901 ...............
24,363
73,089
—
—
86,477
172,954
6,087
12,174
1902 ...............
8,509
25,527
—
—
83,051
166,102
9,135
18,270
1903 ...............
8,779
26,337
—
—
120,834
241,668
8,798
17,596
1904 ...............
9,127
27,381
—
—
104,947
209,894
9,665
19,330
1905 ...............
9,799
29.397
639
1,917
122,063
244,126
9,466
18,932
1906 ...............
11,675
35,025
—
—
118,304
236,608
9,937
19,874
1907 ...............
Medeltal
11,884
59,420
41
205
134,634
797,633
9,154
54,220
1871-75 .........
1,592
4,869
—
—
—
—
—
—
1886-90 .........
4,586
13,759
—
—
58,401
116,802
2,432
4,863
1901-05 .........
12,115
36,346
128
383
103,474
206,949
8,630
17,260
II. In- och utförsel.
351
Klischéer, stereotyper
Mi. Ml.
Summa
bokstafsstämplar,
Mischéer m. in.
Sink, arbeten, ej specif.
Förgyllda eller försilfrade.
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
kronor.
kronor.
kronor.
kronor.
kilogram.
kronor.
kilogram.
kronor.
—
—
25,005
3,554
128
473
—
—
98,093
3,415
298
1,038
—
—
—
—
81,744
5,351
232
816
—
—
—
247,271
I5,259
317
I,IIO
—
—
—
—
161,198
31,687
397
1,390
_
. .
—
—
201,655
12,280
483
1,691
—
—
—
!87,556
8,032
476
1.666
36,476
9,438
152,012
14,854
445
1,558
_
47,096
8,285
165,164
12,595
383
1,341
—
—
41.626
6,968
154,450
11,926
132
462
52,670
8,272
131,686
17,624
236
826
_
_
50,758
in
O
CO
''d-
182,772
16,125
20
70
5
18
44,on
3,017
137,225
9,485
70
245
_
_
35,199
4,672
183,389
18,334
45
158
—
—
54,974
3,478
193,744
14,314
61
214
44,H7
7,869
194,595
27,621
4
14
_
_
56,395
11,797
190,149
25,075
14
49
_.
_
82,950
19,415
276,770
31,235
23
81
_
_
71,212
13,841
241,234
34,397
9
32
—
—
62,893
4,858
235,847
17,032
123
431
79,634
6,635
245,736
24,905
34
119
_
67,587
9,288
309,255
26,884
4
14
_
_
77,155
19,438
287,049
38,768
29
102
_
58,232
7,875
302,358
26,807
74
266
—
—
62,310
14,799
298,918
34,673
44
IÖI
220,079
39,456
1.017,712
93,676
132
264
—
—
—
—
53,690
2,737
295
I.O4I
41,786
8,862
173,517
15,890
437
1,529
—
_
69,100
9.619
276,049
26,879
53
186
—
—
1871
1875
1880
1885
1886
1887
1888
1889
1890
1891
1892
1893
1894
1895
1896
1897
1898
1899
1900
1801
1992
1903
1904
1905
1906
1907
Medeltal
1871—75
1886—JK)
1901-05
352
II. In- och utförsel.
Zink, arheten, ej specificerade (forts.).
Förnicklade, fernissade m. m.
Andra
slag.
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
kilogram.
kronor.
kilogram.
kronor.
kilogram.
kronor.
kilogram.
kronor.
1871 ...............
22,572
53,ioi
376
884
3,330
3,916
—
—
1875 ..............
52,106
122,581
410
965
8,728
10,267
24
28
1880 ...............
52,147
122,676
264
620
8,121
9,552
—
—
1885 ...............
45,046
io8,no
462
1,109
17,182
20,618
1,408
1,690
1886 ...............
33,473
80,335
390
936
13,749
16,499
21
25
1887 ...............
49,612
119,069
800
1,920
16,605
19,926
653
784
1888 ...............
35,734
85,762
2,811
6,746
16,614
19,937
207
248
1889 ...............
37,378
89,707
2,672
6,413
14,653
17,584
20
24
1890 ...............
32,718
78,523
2,602
6,245
14,385
17,262
—
—
1891 ...............
32,538
78,091
13,980
33,552
16,216
19,459
—
—
1892 ...............
17,718
43,466
5,618
8,427
15,817
20,704
—
—
1893 ...............
14,291
35,728
3,712
9,280
16,306
24,459
390
585
1894 ...............
16,659
41,648
497
1,243
17,333
26,000
374
561
1895 ...............
16,076
40,190
482
1,205
17,332
25,998
204
306
1896 ...............
14,595
36,488
427
1,068
13,527
20,291
604
906
1897 ...............
15,558
38,895
1,560
3,900
14,488
21,732
322
483
1898 ..............
15,972
39,930
52
130
14,469
21,704
915
1,373
1899 ...............
13,935
34,838
113
283
8,911
13,367
1,412
2,118
1900 ...............
12,487
31,218
153
383
9,083
13,625
798
1,197
1901 ..............
13,262
33,155
40
IOO
8,588
12,882
443
665
1902 ...............
10,055
25,138
—
—
8,910
13,365
386
579
1903 ...............
17,169
42,923
—
—
6,370
9,555
1,208
1,812
1904 ...............
11,312
28,280
—
—
10,272
15,408
362
543
1905 ...............
9,771
25,405
—
—
14,198
22,717
775
1,240
1906 ...............
12,586
33,353
—
—
17,842
29,439
245
404
1907 ...............
19,462
29,193
2,329
3,494
14,073
14,410
3,381
3,468
Medeltal
1871-75 .........
41,076
96,614
189
445
5,770
6,787
23
28
1886-90 .........
37,783
90,679
1,855
4,452
15,201
18,240
180
216
1901-05 .........
12,314
30,980
8
20
9,668
14,785
635
968
II. In- och utförsel.
353
Bijouterivaror
af annat ämne än guld och silfver.
Knappar
af sammansatta ämnen.
Medaljer,
alla slag.
Införsel
Utförsel
kilo gr.
kronor.
kilo gr.
kronor.
19,741
185,764
55
520
25,835
243,108
179
1,688
29,136
274,172
232
2^76
42,376
423,760
—
—
39,963
399,630
191
I,9io
34,350
343,500
258
2,580
30,630
306,300
598
5,980
38,264
382,640
1,271
12,710
38,338
383,380
1,592
15,920
32,361
323,610
1,170
11,700
26,736
267,360
326
3,260
24,965
249,650
no
1,100
28,483
284,830
904
9,040
31,084
310,840
28
280
35,323
353,230
118
1,180
38,922
389,220
128
1,280
40,342
403,420
181
1,810
44,236
442,360
5
50
43,006
430,060
196
1,960
46,980
469,800
40
400
44,046
440,460
43
430
40,277
402,770
—
—
40,501
405,010
159
1,590
41,071
410,710
40
400
50,241
502,410
245
2,450
56,862
682,344
336
7,392
28,304
266,342
67
627
36,309
363,090
782
7,820
42,575
425,750
56
564
Införsel
Utförsel
kil 0 gr.
kronor.
kil 0 gr.
kronor.
21,194
99,716
7
32
39,444
185,584
213
1,002
75,332
354,532
207
974
91,820
459,100
—
—
94,896
474,480
—
_
86,520
432,600
—
—
95,438
477,190
—
—
114,811
574,055
445
2,225
103,209
516,045
222
I,IIO
97,945
489,725
120
600
94,849
441,809
964
3,856
90,605
362,420
2,445
9,780
82,117
328,468
697
2,788
75,595
302,380
210
840
73,198
292.792
1,454
5,816
71,996
287,984
1,870
7,480
73,280
293,120
10
40
73,551
294,204
86
344
67,484
269,936
48
192
57,100
228,400
97
388
67,126
268,504
26
IO4
66,769
267,076
229
916
82,131
328,524
27
108
73,176
292.704
478
1,912
83,156
333,624
3,641
14,564
92,497
584,694
6,574
36,175
34,682
163,181
173
814
98,975
494,874
133
667
69,260
277,042
171
686
Införsel
Utförsel
kronor.
kronor.
3,082
75
1871
3,335
1S75
1,240
— 1880
3,252
-
1885
2,704
~ 1886
2,684
—
1887
3,239
— 1888
2,342
5,000
1889
2,471
—
1890
3,202
—
1891
900
—
1892
525
—
1893
Cn
OO
Oj
-
1894
6,408
1895
1,062
—
1896
1,560
1897
i,456
—
1898
1,129
1899
3,970
—
1900
2,615
—
1901
4,039
1902
5,683
—
1903
3,467
—
1904
3,769
—
1905
4,044
-
1908
2,700
—
1907
Medeltal
i,953
15
1871-75
2,688
1,000 1886—90
3,915
—
1901-05
45
354
II. In- och utförsel.
Silfver, arbetad!;.
Guld,
arbetadt,
Summa
guld- och
•
Andra arbeten,
silfvertråd
Plåt och tråd.'')
äfven förgyllda och. med
Tråd.
samt plåt.
infattade stenar m.
m.
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
Införsel
Införsel
kilogr. |
wonor.
kilogr.
tronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
cremor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
1871 .........
365
98,821
11
3,048
—
—
2
488
1875 .......
_
—
—
—
598
161,708
7
1,990
—
—
17
3,503
1880 .........
_
_
—
—
414
111,884
112
30,213
—
—
2
450
1885 .........
—
—
—
—
811
218,970
27
7,290
—
—
8
1,600
1880 .........
_
_
582
157,140
71
19,170
—
—
23
4,600
1887 ........
_
_
—
—
535
144,450
73
19,710
—
—
18
3,600
1888 .........
_
—
—
—
680
183,600
86
23,220
—
—
9
1,800
1889 .........
_
_
—
—
707
190,890
227
61,290
—
—
7
1,400
1890 .........
—
—
—
—
653
176,310
50
13,500
—
—
3
600
1891 .........
__
—
—
830
224,100
66
17,820
—
—
2
400
1892 .........
_
_
606
II5,I4°
20
4,000
—
—
9
21,000
1893 .........
—
—
—
—
949
180,310
25
5,000
—
—
1894 .........
_
_
—
—
1,201
228,190
6
1,200
4
10,400
4
10,400
1895 .........
5
CO
er»
—
—
1,538
292,220
10
2,000
56
145,600
61
146,475
1890 .........
11
1,925
_
—
1,938
368,220
14
2,800
8
20,800
19
22,725
1897 .........
11
1,925
—
—
1,843
350,170
119
23,800
1
2,600
12
4,525
1898 .........
335
58,625
—
—
2,011
382,090
238
47,600
13
33,800
348
92,425
1899 .........
101
17,675
—
—
2,187
415,530
258
51,600
63
163,800
164
181,475
1900 .........
238
41,650
—
—
2,193
416,670
103
20,60c
6
15,600
244
57,250
1901 .........
288
50,400
_
—
2,712
515,280
9
1,80c
24
62,400
312
112,800
1902 .........
83
14.525
—
—
2,584
490,960
506
I0I,20C
5
13,000
88
27,525
1903 .........
68
11,900
—
—
2,647
502,930
195
39,00c
—
—
68
11.900
1904 ........
154
26,950
—
—
2,770
526,300
69
13,80c
4
10,400
158
37,350
1905 .........
141
24,675
5
875
3,217
611,23c
72
14,40c
—
—.
141
24,675
1900 ........
381
66,675
7
1,225
3,386
643,340
129
25,80c
10
26,000
391
92,675
1907 ........
567
43-430
21
1,590
5,022
753,3oc
31
4,96c
25
55,000
592
98,430
Medeltal
1871—75 ..
_
_
675
182,56!
8
2,12''
—
—
10
2,014
1886-90 ..
_
_
—
—
631
170,47^
101
27,37
—
—
12
2,400
1901-05 ..
147
25,690
5
CO
er»
2,786
529,34c
170
34,04
D
7
17,160
153
42,850
i) Införsel: före 1S93 bland summa guld- ocli silfvertråd; utförsel: före 1905 bland andra arbeten,
II. In- och. utförsel.
355
Guld, arbetadt (forts.).
Gulddragararbeten,
Ej specif. arbeten, äfven med
infattade stenar m. m.
ej specif., äkta och
oäkta.
äkta och oäkta,
V Vi ,
samt glansguld.
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
—
121,618
—
—
187
30,773
_
_
273
4,209
77
1,261
1871
—
155,023
—
1,751
150
24,778
—
—
765
11,300
44
725
1875
—
225,675
—
—
314
51,628
—
—
710
10,432
—
—
1880
83
332,000
—
—
1,407
239,190
—
—
1,104
16,473
86
1,462
1885
18
72,000
—
—
1,229
208,930
—
—
963
14,941
64
1,088
1886
24
96,000
—
—
971
165,070
—
—
936
14,567
47
799
1887
26
104,000
—
—
1,148
195,160
—
—
703
11,236
—
_
1888
32
128,000
—
—
1,477
251,090
—
—
910
14,385
—
—
1889
21
84,000
1
4,000
1.342
228,140
16
2,720
823
13,061
—
—
1890
17
68,000
—
—
2,613
444,210
22
3,740
910
14,385
_
1891
27
97,200
—
—
1,740
121,800
21
M7°
1,002
12,020
—
_
1892
36
129,600
—
—
1,527
106,890
39
2,730
1,170
II.7OO
—
_
1893
35
126,000
—
—
1,208
84,560
49
3,430
1,247
12,470
—
___
1894
36
129,600
—
—
1,099
76,930
43
3,010
1,307
13,070
—
—
1895
23
82,800
—
—
1,041
72,870
53
3,7io
1,626
16.260
1896
31
m,6oo
—
—
1,192
83,440
68
4,760
2,065
20,650
—
_
1897
41
147,600
—
—
1,251
87,570
4
280
1,897
18,970
—
_
1898
141
507,600
—
—
1,348
94,360
—
—
2,331
23,310
—
_
1899
96
345,600
—
—
1,393
97,510
—
—
2,432
24,320
—
—
1900
102
367,200
—
—
2,814
196,980
—
—
2,309
23.O9O
1901
105
378,000
—
—
1,187
83,090
—
—
2,266
22,660
—
_
1!N)2
89
320,400
—
—
1,232
86,240
—
—
2,056
20,560
—
_
1903
104
374,400
—
—
1,098
76,860
—
—
2,195
21,950
_
_
1904
128
460,800
—
—
1,515
106,050
—
—
2,439
24,390
—
—
1905
181
651,600
—
—
1,796
125,720
—
—
2,737
27,370
_
1906
162
534,600
2,070
82.800
12
480
2,559
76,770
—
—
1907
Medeltal
190,964
—
510
204
33,634
1
166
502
7,753
44
725
1871-75
24
96,800
—
800
1,233
209,678
3
544
867
13,638
22
377
1886—90
106
380,160
—
—
1,569
109,844
—
—
2,253
22,530
—
1901-05
356
II. In- och utförsel.
Fartyg och båtar.
Vagnar och åkdon
samt vagnmakar arbeten, ej specif.
Ångfartyg.
Andra slag.
Summa
fartyg 0. båtar.
Vagnar och
åkdon, ej specif.,
m. m.
Järnvägs- och
spårvägsvagnar
samt tendrar. |
Summa
vagnar och
åkdon.
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel!
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
kronor.
kronor.
kronor.
kronor.
kronor.
kronor.
kronor.
kronor.
kronor.
kronor, j
kronor.
kronor.
1871 ...
155,396
165
_
—
—
_
64,380
27,935
1875 ...
_
—
—
—
410,219
300
—
—
—
—
351,429
21,800
1880 ...
_
_
—
144,355
219,475
—
—
—
—
60,811
61,850
1885 ...
—
—
—
—
419,236
10,300
—
—
~
—
62,630
267,600
1886 ...
_
_
—
230,864
977,941
—
—
—
—
59,853
7,600
1887 ...
_
_
—
—
162,475
581,095
—
—
—
—
60,533
4,750
1888 ...
—
— 1
—
—
789,320
108,125
—
—
—
—
805,263
9,800
1880 ...
984,859
68,800
322,103
4,375
1,308,962
73,175
—
—
—
—
92,649
32,575
1890 ...
742,220
2,052,805
539,941
15-700
1,282,161
2,083,505
—
—
—
—
100,189
81,777
1891 ...
57,678
974,060
317,062
2,840
374,740
976,900
—
—
—
—
167,716
14,275
1892 ...
3,013,945
834,380
831,808
694,200
_
—
3,013,945
831,808
—
—
—
—
134,916
11,352
1893 ...
172,107
137,875
1,006,487
832,075
62,271
7,505
65,8x4
151,700
128,085
159,205
1894 ...
535,500
1,683,190
270,118
30,047
805,618
1,713,237
56,245
9,202
33,616
525
88,881
9,727
1895 ..
1,176,587
326,000
271,521
5,400
1,448,108
331,400
76,692
10,138
24,353
—
101,045
10,138
1896 ...
1,45!,290
70,000
270,069
19,790
1,721,359
89,790
118,667
8,575
131,277
300
249,944
8,875
1897 ...
3,857,674
0
0
On
tO
OO
10
309,200
11,115
4,166,874
597,015
111,385
23:597
47,200
2,173
158,585
25,770
1898 ...
6,882,820
824^500
556,764
7,745
7,439,584
832,245
134,291
17,019
128,705
1,915
282,996
18,934
1899 ...
7,695,707
1.303,400
634,260
39,595
8,329,967
1,342,995
186.788
16,131
303,285
2,075
490,073
18,206
1900 ...
6,209,448
173,619
626,916
28,150
6,836,364
201,769
157,467
16,477
114,994
1,700
272,401
18,177
1901 ...
3,275,500
440,500
744,301
27,390
4,019,801
467,890
166,145
14,777
67,684
3,980
233,829
18,757
1902 ...
5,818,905
699,800
553,376
72,990
6,372,281
772,790
166,083
43,931
107,994
5,500
274,077
49,431
1903 ...
4,776,138
727,350
328,972
126,875
5,105,110
854,225
214,136
34,629
199,275
6,800
413,411
41,429
1904 ...
16,620,287
470,700
546,691
34,390
7,166,978
505,090
353,394
67,150
81,351
540
434,745
67,690
1905 ..
!
9,5H,275
68,000
328,926
44,830
9,840,201
112,830
561,599
169,052
142,083
—
703,682
169,052
1906 ..
6.^84.010
133-35°
445,116
31,551
6,829,128
164,901
1,098,063
157,791
126,405
22,000
1,224,468
179,791
1907 ..
8,385,739
44,466
565,269
151,770
8,951,008
196,236
1,861,437
120.728
177,986
18,930
2,039,423
139,658
Medeltal
232,067
19,821
1871—75
—
—
—
—
340,090
188
—
—
—
1886-90
863,540
1,060,803
431,022
10,038
754,356
761,768
—
—
—
223,697
27,300
1901-05
6,000,421
481,270
500,453
61,295
8,500,874
542,565
292,271
65,908
119,677
3,364
411,949
69,272
II. In- och utförsel.
357
Xsokomotiv.
Ångmaskiner
(utom lokomotiv)
och ångpannor.
Summa
ångmaskiner
och lokomotiv.
Brand- och
trädgårds -  sprutor.
Siktar och såll.
I
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
kronor.
kronor.
kronor.
kronor.
kronor.
kronor.
kronor.
kronor.
kilo gr.
| kronor.
kilo gr.
kronor.
—
—
—*
—
38,229
32,355
43,583
_
207
682
1871 j
—
—
—
—
1,045,999
23,825
215,373
2,233
468
1,541
—
—
1875
—
—
—
—
370,422
33,340
54,471
43,981
418
1,376
—
_
1880
—
—
—
414,538
69,275
44,957
57,017
257
771
—
—
1885 j
—
—
—
—
261,082
283,893
34,320
16,566
233
699
—
—
1886
—
—
—
—
235.306
88,255
35,212
32,587
202
606
___
—
1887
—
—
—
—
676,870
173,568
44,916
24,975
215
645
—
1888
—
—
—
—
331,729
141,381
67,699
50,976
395
1,185
—
—
1889
~
—
—
448,751
63,780
61,822
42,175
449
1,347
65
195
1890
—
—
—
—
433,588
113,990
44,401
19,630
484
1,452
—
_
1S91
—
—
—
—
362,509
147,978
39,758
32,621
349
1,047
1,026
1892
12,611
—
95,548
91,319
108,159
91,319
39,688
18,521
342
20
60
1893
80,407
—
280,730
222,277
361,137
222,277
40,636
19,291
227
681
325
975
1894
121,547
—
237,051
279,199
358,598
279,199
53,652
14,400
104
312
193
579
1895
139,636
120,000
171,669
456,544
311,305
676.544
47,182
21,315
264
792
401
1,203
1896 ;
28,347
387,000
498,352
489,195
526,699
876,195
34,868
22,807
442
1,326
463
1,389
1897 1
164,789
80,000
784,775
690,294
949,564
770,294
32,986
25,523
315
945
310
930
1898 |
1,441,275
—
903,393
638,291
2,344,668
638,291
55,548
71,098
609
1,827
171
513
1899 |
553,235
11,000
398,019
1,058,507
951,254
1,069,507
74,535
60.503
587
!,76i
107
321
1900
214,546
—
467,983
533,876
682,529
533,376
71,259
51,869
605
1,815
205
615
1901 1
86,099
25,000
329,098
599,234
415,197
624,234
57,341
28,949
171
5i3
660
1,980
1902
7,744
0
vo
rC
254,664
432,027
262,408
439,977
55,167
23,325
269
807
177
531
1903
77,895
—
353,425
723,889
431,320
723,839
80,967
37,26i
437
1,311
105
315
1904
113,416
82,500
644,021
436,461
757,437
518,961
73,348
3 2,508
490
1,47°
—
1905
93,665
22,074
630,481
444,819
724,146
466,893
82,380
65,933
992
2,976
_
_
1906
206,597
134,000
1,021,504
578,304
1,228,101
712,304
76,810
54,338
546
1,638
258
774
!
1907
Medeltal!
—
—
—
—
721,988
70,346
99,000
1,019
345
i,i35
—
1871-75
—
—
—
—
390,748
150,175
48,794
33,456
299
896
13
39
1886-90
99,940
23,090
409,838
545,097
509,778
568,187
67,616
34,782
394
1,183!
229
688
1901-05|
358
II. In- och utförsel.
1
1
Kardborrar
Gas- och
vattenmätare.
Elektricitets-  mätare. '')
Elektriska glödlampor.2)
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
kilogr. 1
kronor.
kilogr.
kronor.
kronor.
kronor.
kronor.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
1871 ......
48,174
56,665
_
_
29,758
_
—
—
—
—
■ —
—
1875 ......
26,285
30,918
880
1,035
26,067
750
—
—
—
—
—
—
1880 ......
7,237
8,513
—
—
22,942
—
—
—
—
—
—
—
1885 ......
28,554
28,554
1,534
1,534
63,950
—
—
—
—
—
-
1886 ......
29,255
29,255
2,110
2,110
65,602
—
—
—
—
—
—
—
1887 ......
29,858
29,858
1,000
1,000
42,376
—
—
—
—
—
—
—
1888 .....
18,641
18,641
—
—
47,419
—
—
—
—
—
—
—
1889 ......
22,722
22J22
1,707
1,707
70,239
2,000
—
—
—
—
—
—
1890 ......
30,478
30,478
290
29O
98,045
660
—
—
—
1891
26,250
26,250
1,350
1,350
122,013
500
—
—
—
—
—
—
1892 ......
29,351
29,351
—
—
110,498
2,303
—
—
—
—
—
—
1893 ......
29,055
29,055
669
669
86,388
1,715
35,449
—
—
—
—
—
1894 ......
18,554
18,554
150
150
111,070
30,898
—
—
—
—
—
1895 .....
22,775
22,775
28,878
420
420
99,611
562
63,353
—
—
—
—
—
1896 ......
28,878
720
720
116,034
78,048
950
4,408
72,732
21,178
349,437
1897 ......
19,399
33,948
220
385
132,795
1,012
78,487
4,920
5,863
96,740
10,831
178,712
1898 ......
24.394
42,690
569
996
135,098
4,400
120,155
330
8,477
139,871
5,426
89,529
1899 ......
19,698
34,472
219
383
241,713
595
165,875
220
9,862
162,723
4,475
73,838
1900 ......
27,844
48,727
—
—
225,159
990
169,466
80
18,841
249,643
5,109
67,694
1901
15,573
27,253
—
—
202,623
225
177,425
220
9,477
125,570
7,128
94,446
1902 ......
21,550
37,713
—
—
139,928
790
216,673
768
15,460
204,845
11,542
152,932
1903 ......
23,473
41,078
2,627
4,597
166,286
3,651
342,337
455
22,387
296,628
3,274
43,381
1904 ......
28,843
50,475
—
—
193,495
2,855
397,489
1,525
25,504
337,928
12,314
163,161
1905 ......
20,527
35,922
—
—
291,099
6,894
327,942
2,115
27,155
359,804
7,568
100,276
1906 ......
30,215
52,876
—
—
277,780
696
341,197
795
35,583
471,475
6,868
91,001
1907 ......
Medeltal
19,619
19,619
1,045
1,045
350,710
2,204
495,321
2,767
24,188
152,384
12,550
125,500
1871-75
43,392
5F-040
401
471
30,220
341
—
—
—
—
1886-90
26,191
26,191
1,021
1,021
64,736
532
—
—
—
—
—
1901-05
21,993
38,488
525
919
198,686
2,883
292,373
1,017
19,997
264,955
8,365
110,839
*) Före 1893 ej särskild! specificerade. 2) Före 1896 bland glas, andra slag (sid. 306).
II. In- och utförsel.
359
V e 1
0 c i
p e d
e r.
Färdiga.
Delar däraf.
Simm a
velocipeder och
velocipeddelar. *)
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
styck.
krön or.
styck.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kronor.
kronor.
1871
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1875
—
—
—
—
—
—
—
'' —
—
—
1880
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1885
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1886
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1887
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1888
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1889
—
—
—
—
—
—
—
—
25,971
2,537
1890
—
—
—
—
—
—
—
—
82,826
1,135
1891
—
—
—
—
—
—
—
•—
309,177
3,245
1892
—
—
—
—
—
—
—
—
579,612
2,344
1893
—
—
—
—
—
—
—
—
844,756
18,238
1894
—
—
—
—
—
—
—
—
871,633
25,265
1895
—
—
—
—
—
—
—
—
1,337,274
58,225
1S96
—
—
—
—
—
—
—
—
2,361,403
106,976
1897
—
—
—
—
—
—
—
—
7,611,602
54,799
1898
8,224
904,640
598
65,780
73,657
235,702
4,490
14,368
1,140,342
80,148
1899
14,277
1,570,470
477
52,470
86,349
276,317
3,589
11,485
1,846,787
63,955
1!M)0
12,618
1,387,980
245
26,950
104,676
334,963
1,824
5,837
1,722,943
32,787
1901
7,673
844,030
255
28,050
109,637
350,838
3,456
11,059
1,194,868
39,109
1902
4,324
475,640
201
22,1 IO
103,617
331,574
5,513
17,642
807,214
39,752
1903
4,323
475,530
275
30,250
119,339
381,885
3,495
11,184
857,416
41,434
1904
5,316
584,760
317
34,870
132,915
425,328
20,883
66,826
1,010,088
101,696
1905
6,322
568,980
265
23,850
145,680
582,720
15,216
60,864
1,151,700
84,714
1906
7,024
491,680
467
46,700
194,998
837,716
17,971
74,393
1,329.396
121,093
1907
Medeltal
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1871-75
—
—
—
—
—
—
—
—
25,971
2,537
1886-90
6,771
753,588
259
28,446
114,037
364,918
7,034
22,510
1,113,506
50,956
1901-05
'') Före 1890 bland i tulltaxan ej specif., arbetade järn- och stålvaror (sid. 339).
360
II. In- och utförsel.
1
Fotograf
k a m
eror
*)
Fyrapparater,
Vägande 5 kg. och däröfver.
Af mindre vikt.
ej specificerade.2)
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
kilo gr.
kronor.
kilo gr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kronor.
kronor.
1871...............
_
_
_
_
_
_
_
_
_
_
1875...............
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1880...............
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1885...............
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1886..............
—
—
—
—
—
—
—
_
—
—
1887...............
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1888...............
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1889...............
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1890...............
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1891...............
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1892...............
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1893..............
—
—
—
—
—
—
—
—
7,666
4,600
1894...............
—
—
—
—
—
—
—
—
1,142
—
1895...............
—
—
—
—
—
—
—
—
365
—
1896...............
—
—
—
—
—
—
—
—
16,239
30
1897...............
—
—
—
—
—
—
—
—
31,061
—
1898..............
—
—
—
—
—
—
—
—
6
4,000
1899..............
—
—
—
—
—
—
—
—
1,066
—
1900............
—
—
—
—
—
—
—
—
51,755
—
1901...............
—
—
—
—
—
—
—
—
11,156
—
1902...............
—
—
—
—
—
—
—
—
2,060
—
1903...............
284
4,544
—
—
1,426
35,650
178
4,450
24,774
1,000
1904............
849
13,584
—
—
2,541
63,525
300
7,500
6,575
8,908
1905...........
797
12,752
95
1,520
3,220
80,500
68
1,700
38,729
9,000
1906.............
729
11,664
108
1,728
3,639
90,975
95
2,375
45.290
4,800
1907..............
Medeltal
1,127
13,524
29
348
3,911
195,550
128
6,400
3,167
64,900
1871—75.........
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1886-90.........
—
—
—
— .
—
—
—
—
—
.—
1901-05 ........
643
10,293
32
507
2,396
59,893
182
4,550
16,659
3,782
*) Före 1903 bland instrument, optiska (sid. 367). 2) Före 1893 specificerade efter ämnet.
II. In- och utförsel.
361
Arbetsmaskiner och redskap: för jordbruket.1''
För jordens bered-  ning, ss. plogar,
karfvar m. m.
För såning eller
skördande.
För säd eller frö,
ss. tröskverk,
harpor m. m.
För skördens
tillgodogörande,
ss. rotfruktskärare,
sädeskrossare m. m.
Mej erimaskiner
och -redskap.
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
kronor.
kronor.
kronor.
kronor.
kronor.
kron<?r.
kronor.
kronor.
kronor.
kronor.
—
_
_
_
1871
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1875
—
—
—
—
—
—
—
—
■ —
—
1880
14,356
244,702
85,352
92,938
131,351
68,035
10,387
12,408
28.764
160,692
1885
13,397
59,700
75.J99
83,523
106,159
50,372
9,154
8,737
26,659
76,254
1886
11,594
53,673
37,375
54,920
58,345
23,980
5,551
6,454
19,114
184,698
1887
40,971
75,896
59,055
67,584
83,647
40,341
6.470
8,359
55,509
297,008
1888
18,364
105,845
134,693
64,201
120,182
25,875
8,858
9,605
35,260
372,337
1889
28,994
95,481
165,764
140,471
137,203
21,570
11,624
10,557
85,652
407.719
1890
47,360
85,976
396,340
84,330
188,453
20,151
21,774
7,503
151,831
483,688
1891
32,192
107,940
425,190
81,202
140,873
10,584
8,798
17,302
73,294
596,458
1892
25,399
”5,117
322,425
50,226
95,152
4,907
5,898
3,827
14,101
1,525,047
1893
46.780
70,455
413,014
87,753
92,245
63,469
9,227
6.489
44,571
2,304,522
1891
58,325
92,921
600,067
46,493
92,572
26,290
17,566
”,774
61,506
3,012,136
1895
146,891
135,201
647,074
125,667
106,768
28,492
20,553
8,391
41,516
3,694,331
1896
132,158
188,964
765,484
135,710
137,283
31,296
18,715
26,365
37,424
3,309,019
1897
175,192
269,784
1,031,871
105,069
171,379
36,966
31,953
33,639
72,559
3,692,082
1898
161,826
169,784
1,586,692
147,062
155,996
35,345
28,971
14,749
91,388
4,453,863
1899
174,852
150,982
M95,”5
210,399
63,366
66,840
34,053
16,467
69,734
5,862,387
1900
192,964
145,385
i,i43,730
267,859
116,418
26,521
17,588
16,480
50,327
7,427,025
1801
202,325
213,912
1,210,391
438,235
105,985
89,990
14,684
17,560
97,516
7,280,610
1902
276,884
86,101
966,044
457,885
129,005
145,371
68,734
9,728
159,633
8,634,854
1903
276,296
100,820
959,156
599,829
98,753
256,899
18,010
17,979
144,389
8,652,058
1901
396,886
253,481
1,145,664
399,850
81,703
122,174
21,455
14,384
97,050
8,460,311
1905
424,411
372,170
i,354,i69
566,388
94,766
131,625
39,152
14,996
165,348
10,724,494
1906
438,665
534,270
1,759,284
1,607,542
257,729
372,870
46,179
29,967
125,375
”,543,448
1907
Medeltal
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1871—75
22,664
78,119
94,4i7
82,140
101,107
32,428,
8,331
8,742
44,439
267,603
1886—90
269,071
159,940
1,084,997
432,732
106,373
128,191!
28,094
15,2261
109,783
8,090,972
1901-05
‘) Före 1835 bland summa maskiner, redskap och verktyg, ej specif. (sid. 366).
46
362
II. In- och utförsel.
Arbetsmaskiner och redskap:
för jordbruket (forts.).*)
Motorer,
Elektricitets-
alstrande
Liar, m. fl.
ej speeif.
handredskap.
Skyfflar, spadar,
grepar och högafflar
med eller utan skaft.
Summa liar m. m.
samt skyfflar,
spadar m. m.
ej elektriska.2)
arbetsmaskiner
och redskap.
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
kronor.
kronor.
kronor.
kronor.
kronor.
kronor.
kronor.
kronor.
kronor.
kronor.
1871
_
__
_
_
1875 ......
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1880 ......
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1885 ......
—
—
—
—
179,364
87,335
—
—
—
—
1.886 ......
—
—
—
_
117,176
52,297
—
—
—
—
1887 ......
—
—
—
—
78,379
79,930
—
—
—
—
1888 ......
—
—
—
—
71,040
53,155
—
—
—
—
1889 ......
—
—
. —
—
105,343
112,132
—
—
—
—
1890 ......
—
—
—
—
102,203
118,342
—
—
—
—
1891 ......
—
—
—
—
96,520
80,664
—
—
—
—
1892 ......
—
—
—
—
81,592
64,181
—
—
—
—
1893 ......
15,624
20,682
28,384
24,162
44,008
44,844
—
—
—
—
1894 ......
9,301
27,676
40,428
22,156
49,729
49.832
143,220
37,388
—
—
1895 .....
14,958
23,110
52,877
44,552
67,835
67.662
144,172
54,073
—
—
1896 ......
29,640
26,527
63,326
46,100
92.966
72,627
148,899
58,113
—
—
1897 ......
14,388
38,745
89,407
50,563
103,795
89,308
231,139
57,658
—
—
1898 ......
22,276
51,243
80,996
51,798
103,272
103,041
375,381
108,599
—
—
1899 ......
15,314
34,783
94,500
51,177
109,814
85,960
304,754
155,310
—
—
1900 .....
15,872
19,115
62,726
23,771
78,598
42,886
266,591
188,115
—
—
1901.......
16,153
27,747
64,986
22.302
81,139
50,049
149,783
62,790
—
—
1902 ......
21,109
68,139
69,101
97,091
90,210
165,230
232,419
41,653
—
—
1903 ......
27,332
102,919
63,667
99,148
90,999
202,067
231,920
78,455
—
—
15)04 ......
21,884
111,585
89,811
115,304
111,695
226,889
323,076
130,138
918,511
249,298
1905 ......
35,144
154,731
61,715
137,820
96,859
292,551
328,032
592,240
538,418
184,194
1906 ......
50,345
146,558
75,944
141,536
126,289
288,094
539,719
540,062
1,061,352
278,795
1907 ......
Medeltal
49,618
158.788
130,972
166,292
180,590
325,030
677,343
1,459,966
1,394,479
311,085
1871—75
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1886—5)0
—
—
—
—
94,828
83,171
—
—
—
—
1901-05
24,324
93,024
69,856
94,333
94,180
187,357
253,046
181,055
728,465
216,746
'') Före 1885 bland summa maskiner, redskap och. verktyg, ej speeif. (sid. 366). 2) Före 1893 bland
summa maskiner, redskap och verktyg (sid. 366).
II. In- och utförsel.
363
Elektriska
dynamomaskiner,
Summa
maskiner för elek-
Arbetsmaskiner och. redskap (forts.).1)
elektromotorer o.
transformatorer.
dynamomaskiner,
elektromotorer 0.
transformatorer.*)
För bearbetning
af metaller.
För bearbetning
af trä.
För trämasse-,
pappers-, boktryckeri-  m. fl. industrier.
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
kronor.
kronor.
kronor.
kronor.
kronor.
kronor.
kronor.
kronor.
kronor.
kronor.
1871
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1875
—
—
—
—
—■
—
—
—
—
—
1880
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1885
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1886
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1887
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1888
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1889
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1890
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1891
—
—
—
—
—
—
—
—
-
—
1892
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1893
—
—
222.215
50,677
498,664
270,456
159,757
70,506
1,082,079
52,395
1891
—
—
293,176
71,249
712,292
147,565
124,941
161,151
895,614
97,223
1895
—
—
315,685
68,688
1,549,044
121,969
135,791
300,989
999,304
122,780
1896
—
—
761,458
62,738
1,964,825
404,570
237,365
230,614
1,488,727
129,282
1897
—
—
892,750
210,029
2,361,544
350,006
219,151
482,755
1,838,072
128,793
1898
—
—
1,737,464
145,434
3,674,138
247,162
324,176
832,178
2,000,583
109,706
1899
—
—
1,157,034
173,872
2,919,448
339,804
211,337
439,692
1,850,180
168,829
1900
—
—
1,355,791
447,429
1,308,631
238,032
76,980
592,277
1,809,003
130,166
1901
—
—
1,105,585
357,664
1,375,016
196,888
79,279
637,148
1,821,762
284,283
1902
—
—
1,857,413
486,576
1,305,442
135,402
101,579
647,984
1,799,329
363,817
1903
323,206
500
1,241,717
249,798
1,705,300
101,378
116,787
821,351
3,101,902
251,134
1901
646,878
97,939
1,185,296
282,133
1,765,456
227,159
147,800
630,119
2,948,022
449,199
1905
1,015,287
287,101
2,076,639
565,896
2,274,512
215,966
133,682
1,256,681
2,654,272
1,035,607
1906
1,453,514
1,547,346
2,847,993
1,858 431
3,196,568
523,727
257,699
1,299,154
2,954660
620,482
1907
Medeltal
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1871-75
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1S86—90
485,042
49,219
i,349,i6o
364,720
1,491,969
179,772
104,485
665,776
2,296,004
295,720
1901—05
*) Före 1894 bland summa maskiner, redskap och verktyg (sid. 366).
364
II. In- och utförsel.
Arbetsmaskiner och redskap (forts.).l)
För läder-,
För sädeskvarns-,
För socker-,
För sten-, ler-
kautschuk-, lim-  m. fl. industrier.
industri.
oljepressnings-  m. fl. industrier. l)
stärkelse-  m. fl. industrier.
m. fl. industrier
samt torfberedning.
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
kronor.
kronor.
kronor.
kronor.
kronor.
kronor.
kronor.
kronor.
kronor.
kronor.
1871 ......
_
_
_
_
_
_
_
_
_
_
1875 ......
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1880 ......
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1885 ......
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1886 ......
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1887 ......
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
188S ......
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
188!) ......
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1890 ......
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1891 ......
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1892 ......
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1893 ......
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1894 ......
94,994
4,105
1,354,250
462,826
125,091
13,790
2,171,242
5,372
40,266
56,444
1895 ......
70,454
1,990
2,160,969
356,733
279,531
14,800
753,103
7,836
32,691
86,720
1896 ......
H3,450
3,090
2,667,028
504,549
303,392
17,273
2,889,824
27,941
94,021
185,112
1897 ......
265,157
2,350
3,474,364
450,839
322,447
14,961
1,312,641
28,497
68,412
247,203
1898 .....
392,917
13,395
3,399,317
551,380
500,252
13,879
1,558,344
20,581
174,663
241,378
1899 ......
333,549
1,160
3,483,506
808,845
377,410
12,286
1,184,263
35,315
426,959
182,088
1900 ......
159,725
5,065
2,298,933
721,277
210,831
8,464
1,374,394
57,668
171,011
283,898
1901 ......
176,622
4,725
1,746,573
722,362
364,098
6,535
1,648,327
22,439
74,439
182,695
1902 .....
203,987
6,720
1,858,342
854,515
291,620
9,473
1,271,251
18,757
195,982
169,351
1903 ......
218,619
3,640
2,175,284
757,417
380,740
16,474
1,263,958
*7,728
187,590
*52,726
1904 ......
353,855
3,801
2,883,394
694,521
660,780
9,425
1,137,129
15,671
183,070
255,787
1905 ......
361,440
8,021
2,658,236
598,088
426,009
14,997
1,176,015
32,050
354,903
228,252
1906 ......
505,372
7,247
2,459,660
704,278
470,109
6,211
816,765
12,775
405,669
461,510
1907 ......
Medeltal
989,322
43,985
2,934,780
938,047
483,807
16,812
1,266,146
69,692
1,150,633
615,137
1871—75
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1886—90
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1901-05
262,905
5,381
2,264.366
725,381
424,649
11,381
1,299,336
21,329
199,197
197,762
‘) Före 1894 bland summa maskiner, redskap och verktyg (sid. 360).
II. In- och utförsel.
365
Arbetsmaskiner och redskap (forts.).J)
Cirklar,
För uppfordring och
pressning, ss. lyftkranar,
pumpar m. m.
För andra ändamål.
Verktyg. *)
passare och
cirkelbestick.J)
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
Införsel
kronor.
kronor.
kronor.
kronor.
kronor.
kronor.
kilo gr.
kronor.
1 _
—
_
_
_
1871
—
—
—
—
—
—
—
—
1875
—
—
—
—
—
—
—
—
1880
—
—
—
—
—
—
—
—
1885
—
—
—
_
—
—
—
—
1886
—
—
—
—
—
—
—
—
1887
—
—
—
—
—
—
—
—
1888
—
—
—
—
—
—
—
—
1889
—
—
—
—
—
—
—
—
1S90
—
—
—
—
—
—
—
—
1891
—
—
—
—
—
—
—
—
1892
—
—
—
—
—
—
—
—
1893
273,949
21,728
1,421,128
392,816
485,245
94,245
1,662
16,620
1894
|
301,585
50,262
1,442,176
622,502
592,574
135,476
1,864
18,640
. 1895
395,842
43,470
2,196,970
694,114
683.385
224,430
2,057
20,570
1896
472,320
40,757
2,898,213
887,379
774,203
246,232
2,197
21,970
1897
635,770
39,433
3,535,418
718,031
917,585
318,641
2,378
23,780
1898
995,0I9
55,320
4,026,814
1,078,130
1,052,500
276,410
3,173
31,730
1899
1,290,045
48,174
3,687,560
962,198
935,004
368,415
2,476
24,760
1800 |
960,943
44,257
2,888,414
1,184,473
699,383
314,142
2,977
29,770
1901
574,145
69,217
3,056,971
1,535,643
667,092
384,304
2,164
21,640
1902 I
626,445
41,051
3,653,441
b579,611
705,824
409,697
2,900
29,000
1903
816,178
38,906
4,373,213
b607,763
831,765
395,792
2,945
29,450
1904 i
786,629
118,056
4,660,924
974,760
862,898
643,589
3,187
31,870
1905
1.011,170
219,615
5,580,091
1,438,243
1,072,716
918,851
5,001
50,010
1906
1,645,319
295,483
6,014,848
891,665
1,299,915
744,181
4,487
112,175
1007 i
Medeltal
—
—
—
—
-
—
—
—
1871-75
—
—
—
—
—
—
—
—
1886-90
752,868
62,297
3,726,593
1,376,450
753,392
429,505
2,834
28,346
1901-05
'') Före 1894 bland summa maskiner, redskap och verktyg (sid. 366).
366
II. In- och utförsel.
1
Symaskiner
och
stickmaskiner.‘)
Sågar, sågblad
och
sågbladsämnen. *)
Summa
maskiner, redskap
och verktyg
för annat än
jordbruket.2J
Summa
maskiner, redskap
och verktyg,
ej specificerade.4)
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
Införsel j
Utförsel
Införsel
Utförsel
kronor.
kronor.
kronor.
kronor.
kronor. j
kronor.
kronor.
kronor.
1871 ...............
_
-
_
4,390,717
440,467
1875 ...............
—
—
—
—
—
—
14,523,555
1,3x6,864
1S80 ...............
—
—
—
—
—
4,782,075
2,456,795
1885 ...............
—
—
—
—
8,918,523
1,245,973
9,388,097
1,912,083
1886 ...............
—
—
—
—
7,625,642
2,091,420
7,973,386
2,422,303
1887 ...............
—
—
—
—
6,735,102
1,825,788
6,945,480
2,229,443
1888 ...............
—
—
—
—
8,259,909
1,989,861
8,576,601
2,532,204
1886 ...............
—
—
—
—
11,808,495
1,846,414
12,231,195
2,536,409
j 1890 ...............
—
—
—
—
13,982,873
2,230,567
14,514,313
3,024,707
1801 .............
—
—
—
—
13,018,209
2,385,635
13,920,487
3,147,947
1892 ...............
—
—
—
—
3) 12,835,576
2,247,133
13,597,515
3,124,800
1893 ...............
—
—
—
—
5,800,069
1,891,539
6,307,052
3,635,507
! 1894 ...............
808,104
77,548
49,795
52,280
8,946,619
1,662,576
9,602,185
4,245,096
i 1895 ...............
981,453
80,986
61,080
55,832
8.864.451
1,944,398
9,762,322
5,201,674
1896 ...............
1,014,968
98,633
75,558
74,378
13.603,731
2,545,529
14,659,499
6,610,238
1897 ..............
1,142,952
''32,544
78.640
84,875
15,514,833
3,020,499
16,709,692
6.801,161
1898 ...............
1,408,162
161,475
102,149
97,349
18,335,255
3,455,724
19,921,481
7,698,305
1899 ...............
1.567.096
''35-506
98,171
100,510
21,618,132
4,175,360
23,752,819
9,082,123
1900 ...............
1,409,822
II 1,902
111,285
89,510
18,077,980
3,986,883
19,693,678
10,316,844
1901 ...............
1,300,482
109,002
88,742
72,998
14,677,981
4,134,322
16,280,147
12,067,641
1902 ...............
1,274,511
127,660
61,532
93,859
14,091,134
4,787,135
15,812,245
12,992,672
1903 ...............
1,262,870
193,964
82,238
175,260
15,881,692
5,059,802
17,572,991
14,595,808
1901 .....;.........
1,685.057
202,197
109,427
160,604
19,552,100
4,933,266
21,160,399
14.792,740
| 1905 ...............
1.478.825
233,592
142,961
127,805
19,315,316
5,160,060
21,154,933
14,702,811
1906 ...............
2,011,306
192,114
87,428
181,163
22,149,120
7,756,219
24,353,255
19,853,988 .
1907 ...............
2,359,007
284,555
170.384
387,033
28,360,599
10,048,350
31,168,421
24,461,527
Medeltal
1871—75 .........
__
_
_
_
_
_
11,306,681
1,082,015
1886—90 .........
—
—
—
—
9,682,404
1,996,810
10,048,191
2,549,013
1901—05 .........
1,400,349
173.283
96.980
126,105
16,703,645
4.815,917
18,396,143
13,830,335
J) Före 1894 bland summa maskiner, redskap och verktyg. 2) Samtliga här ofvan sid. 3G2—3G6 specificerade varor samt före
1893 dessutom läderremmar, metall- och lerrör, deglar, öfverspunnen koppartråd, penslar, kirurgiska, matematiska och fysiska instrument
m. fl. artiklar, som före den 21 juni 1892 hänförts till maskiner, redskap och verktyg, i tulltaxan ej specificerade. Siffrorna före
och efter 1892 äro därför ej sinsemellan jämförliga. 3) Däri inräknade varor för 3,167,865 kr., hvilka införts etter den 21 juni 1892 och
i den officiella statistiken upptagits under egna rubriker. 4) Utgör summan af de sid. 361—366 upptagna varor. Då gruppen »maskiner,
redskap och verktyg, i tulltaxan ej specificerade» växlat i omfattning under olika tider, äro siffrorna ej fullt jämförliga sinsemellan.
Särskildt borttogos år 1892 en mängd varor, så att före och efter denna tid ingen jämförelse är möjlig (jfr not 2). Af de varor, som
inräknats i föreli gande summor, äro grupperna skyfflar (sid. 362), elektriska dynamomaskiner (sid. 363), cirklar (sid. 365), symaskine
II. In- och utförsel.
367
las
t r u
men
t.
Kirurg., matemat.,
Musikaliska,
fysiska, kemiska
m. m.,
ej specif. '')
Optiska, ej specit. (kikare, glasögon,
termometrar, barometrar m. m.).2)
fortepianon, äfven begagnade:
tafflar och pianinon.
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
kronor.
kronor.
kilo gr.
kronor.
kilogr.
kronor.
styck.
kronor.
styck.
kronor.
_
_
_
_
_
_
122
48,800
9
3,600
1871
—
—
—
—
—
—
428
171,200
29
n,6oo
1875
—
—
—
—
—
—
554
221,600
13
5,200
1880
—
—
6,763
507,225
—
—
745
298,000
4
1,600
1885
—
—
6,470
-£*
00
Ui
0
134
10,050
517
206,800
7
2,800
1886
—
—
6,202
465,150
255
19,125
453
181,200
6
2,400
1887
—
—
7,718
578,850
121
9,075
525
210,000
11
4,400
1888
—
—
9,796
734,700
1,453
108,975
409
163,600
4
1,600
1880
—
—
10,219
766,425
2,548
I9I,IOO
370
148,000
3
1,200
1890
—
—
10,433
782,475
1,659
124,425
304
121,600
3
1,200
1891
—
—
i 12,358
958,365
818
65,440
272
108,800
6
2.4OO
1892
211,123
213,266
14,907
1,192,560
604
48,320
302
120,800
9
3,600
1893
207,322
366,456
14,004
1,120,320
842
67,360
274
109,600
5
2,000
1891
347,647
513,402
17,183
1,374,640
1,433
114,640
277
no,8oo
11
4,400
1895
259,723
674,216
16,413
1,313,040
1,657
132,560
332
166,000
12
6,000
1896
349,224
1,103,410
17,239
1,379,120
1,633
130,640
481
240,500
15
7,500
1897
459,894
1,770,178
19,386
678,510
901
31,535
536
268,000
1
500
1898
597,883
2,323,547
20,812
728,420
488
17,080
536
268,000
2
1,000
1899
625,736
2,432,517
21,990
769,650
829
29,015
510
255,000
9
4,500
1900
559,710
2,025,703
23,930
837,550
637
22,295
415
207,500
—
—
1901
515,025
2,081,972
|
25,550
894,250
710
24,850
381
■190,500
5
2,500
1902
575,635
2,631,600
20,005
700,175
1,576
55,160
370
185,000
9
4,500
1903
773,382
3,368,654
23,151
810,285
741
25,935
399
199,500
11
5,500
1904
810,614
3,639,554
23,900
836,500
1,481
51,835
448
224,000
9
4,500
1905
1,082,906
4,275,019
24,425
1,079,145
1,500
52,500
479
239,500
11
5,500
1906
1,124,100
3,410,496
30,493
467,713
1,562
27,180
702
386,100
7
3,850
1907
Medeltal
—
—
—
—
—
—
298
119,280
21
8,400
1871-75
—
—
8,081
606,075
902
67,665
455
181,920
6
2,480
1886—90
646,873
2,749,497
;
23,307
8i5,752
1,029
36,015
403
20i,30o[
7
3,400
1001—05
*) Före 1893 bland summa maskiner m. m., ej specif. 2) Före 1885 bland summa maskiner m. m., ej
specif.
368
II. In- och utförsel,
1
n s
t r u
m e
H t
(forts.).
Musikaliska (forts.),
•
fortepianon,
äfven begagnade:
flyglar.
positiv,
äfven
begagnade.
speldo
delar
3or ock
däraf.
ackordion
ock delar däraf.
andra slag
(flöjter m. in.)
samt musikaliska
tillbehör, ej specif.
Införsel
Utförsel
Införsel
Införsel
Införsel
Införsel
Utförsel
styck.
kronor.
styck.
kronor.
styck.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kronor.
kronor.
1871 ......
22
18,700
_
_
37
833
624
14,670
_
_
31,664
764
1875 ......
76
64,600
2
1,700
—
—
2,337
54,990
—
—
112,928
16,240
1880 ......
55
46,750
2
l,7°o
—
—
726
17,090
—
—
103,148
4,388
1885 ......
46
39,100
—
—
—
—
1,185
29,625
34,937
139,748
160,322
7,518
1886 ......
40
34,000
3
2,550
—
_
816
20,400
27,947
111,788
160,172
7,896
; 1887 ......
33
28,050
—
—
—
—
823
20,575
25,619
102,476
156,398
15,946
1888 ......
29
24,650
1
850
47
2,350
1,278
31,950
28,527
114,108
188,194
25,358
j 1889 ......
32
0
0
c^
rC
Cl
—
—
43
2,150
1,078
26,950
26,398
105,592
201,964
20,437
j 1890 ......
36
30,600
—
—
109
5,450
1,474
36,850
33,872
135,488
234,924
15,350
1 1891 ......
35
29,750
1
850
138
6,900
1,881
47,025
34,046
136,184
242,418
36,880
1892 ......
34
28,900
1
850
70
3,500
2,142
50,873
28,178
112,712
192,483
19,322
1896 ......
21
17,850
—
—
77
3,850
2,833
63,743
28,314
113,256
195,643
18,416
! 1894 ......
23
19,550
2
1,750
159
7,95o
3,478
78,255
33,607
134,428
223,873
22,047
1895 ......
22
18,700
2
1,700
86
4,3oo
3,835
86,288
32,901
131,604
236,333
24,973
1896 ......
21
17,850
—
—
121
6,050
4,133
92,993
39,850
159,400
270,012
28,665
| 1897 ......
27
22,950
1
850
112
5,600
2,380
53,550
44,910
179,640
380,836
19,911
1898 ......
32
27,200
2
i,7°o
114
5,700
6,548
147,330
45,836
183,344
378,464
21,212
1899 . ...
34
28,900
3
2,550
60
3,000
5,608
126,180
46,507
186,028
412,944
18,773
| 1900 ......
44
37,400
—
—
97
4,850
o,2o3
118,193
49,446
197,784
387,459
22,742
1 1901 ......
24
20,400
—
—
46
2,300
2,752
61,920
52,593
210,372
381,407
17,789
! 1902 ......
33
to
00
b
L/\
0
3
2,550
43
2,150
1,901
42,773
41,318
165,272
350,695
22,002
1903 ......
31
26,350
1
850
40
2,000
1,583
35,618
44,062
176,248
412,868
21,799
1004 ......
55
46,750
2
1.700
35
1,750
1,546
34,785
61,645
246,580
407,399
28,628
1905 ......
76
64,600
—
—
24
1,200
1,364
30,690
61,264
245,056
448,254
36,078
1906 ......
71
60,350
3
2,550
16
800
1,694
38,115
82,761
331,044
487,292
45,715
1907 ......
102
112,200
1
1,100
44
1,760
2,042
40,840
105,024
315,072
579,380
39,473
Medeltal
1871—75
40
34,340
1
1,020
43
972
1,491
35,086
-
—
79,235
4,876
1886—90
34
28,900
1
680
40
1,990
1,094
27,345
28,473
113,890
188,330
16,997
1901-05
44
37,230
1
1.020
38
1,880
1,829
41,157
52,176
208,706
400,125
25,259
II. In- och utförsel,
369
Skepps-
Vägg- och studs ar ur samt lösa urfoder.
kronometrar.
Af metall, alabaster eller porslin.
Af trä eller annat ämne.
Införsel
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
styck.
kronor.
kilo gr.
kronor.
kilo gr.
kronor.
kilo gr.
kronor.
kilo gr.
kronor.
4
1,000
1,230
14,465
_
59,121
305,980
in
572
1871
9
2,250
3,009
35,385
73
850
128,484
664,976
949
4,913
1875
1
250
5,432
63,905
—
—
81,955
424,160
165
849
1880
—
—
16,556
198,672
155
1,860
120,104
600,520
376
1,880
1885
—
—
14,381
17^572
30
360
82,871
414,355
257
1,285
1886
—
—
14,664
175,968
—
—
57,106
285,530
291
1,455
1S87
4
1,000
18,641
223,692
286
3,432
102,513
512,565
192
960
1888
2
500
25,902
310,824
85
1,020
147,744
738,720
416
2,080
1889
3
750
36,116
433,392
—
—
145,554
727,770
773
3,865
1890
8
2,000
43,232
518,784
—
—
147,478
737,390
414
2,°7°
1891
6
1,500
48,477
581,724
—
-
110,354
551,770
280
I;40 0
1892
16
4,000
19,495
233,940
—
—
78,289
391,445
523
2,615
1893
5
!,25°
27,883
334,596
—
—
81,886
409,430
231
1,155
1894
—
—
34,238
410,856
33
396
76,319
305,276
45
180
1895
2
600
33,297
399,564
132
1,584
59,203
236,812
599
2,396
1896
4
1,200
36,347
436,164
586
7,032
53,316
213,264
945
3,780
1897
7
2,100
37,923
455,076
65
780
69,803
279.212
303
1,212
1898
7
2,100
33,262
399,144
220
2,640
58,310
233,240
300
1,200
1899
1
300
24,969
299,628
—
—
34,455
137,820
2,045
8,180
1900
2
600
21,165
253,980
—
—
43,785
175,140
403
1,612
1901
7
2,100
14,485
173,820
—
—
27,131
108,524
80
320
1902
4
1,200
15,749
188,988
1,908
22,896
29,016
116,064
379
1,516
1903
1
300
18,380
220,560
671
8,052
42,251
169,004
350
1,400
1904
2
600
22,140
265,680
414
4,968
37,963
151,852
791
3,164
1905
8
2,400
48,248
578,976
124
1,488
51,683
206,732
602
2.408
1906
4
2,800
64,716
263,226
215
860
64,659
193,977
1,056
3,i68
1007
Medeltal
10
2,500
2,535
29,815
29
341
119,548
618,728
383
1,980
1871—75
2
450
21,941
263,290
80
962
107,158
535,788
386
1,929
1886—90
3
960
18,384
220,606
599
7,1831
36,029
144,117
401
1.602
1901-05
47
370
II. In- och utförsel.
F i c
k u
r.
Med boett af guld.
Med boett af annat ämne.
Summa
fickur.
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
styck.
kronor.
styck.
kronor.
styck.
kronor.
styck.
kronor.
styck.
kronor.
styck.
kronor.
1871 ......
_
_
6,835
136,700
1
20
1875 ......
—
—
—
—
—
—
—
—
55,532
1,386,640
129
3,740
18,80 ......
—
—
—
—
—
—
—
—
28,895
799,460
—
—
1885 ......
6,553
393,180
—
50,264
1,005,280
28
560
56,817
1,398,460
28
560
1886 ......
4,829
289,740
—
41,134
822,680
7
14O
45,963
1,112,420
7
140
1887 ......
5,084
305,040
—
—
31,434
628,680
—
—
36,518
933,720
—
—
1888 ......
5,256
315,360
—
—
35,199
703,980
275
5,500
40,455
1,019,340
275
5,500
1889 ......
6,181
370,860
—
—
60,033
1,200,660
—
—
66,214
1,571,520
—
—
1890 ......
6,973
418,380
—
—
67,829
1,356,580
—
—
74,802
1,774,960
—
—
1891 ......
6,489
389,340
—
—
70,162
1,403,240
123
2,460
76,651
1,792,580
123
2,460
1892 ......
6,109
366,540
—
—
66,459
1,329,180
193
3,860
72,568
1,695,720
193
3,860
1893 ......
7,216
432,960
—
—
90,442
1,808,840
59
1,180
97,658
2,241,300
59
1,180
1894 ......
7,454
447,240
8
480
96,172
1,923,440
220
4,400
103,626
2,370,680
228
4,880
1895 .....
!
7,763
388,150
21
1,050
109,503
1,095,030
180
1,800
117,266
1,483,180
201
2,850
1896 ......
8,464
423,200
1
50
109,391
1,093,910
182
1,820
117,855
1,517,110
183
1,870
1897 ......
14,485
724,250
50
2,500
111,134
1,111,340
—
—
125,619
1,835,590
50
2,500
1898 ......
12,352
617,600
—
—
160,411
1,604,110
192
1,920
172,763
2,221,710
192
1,920
189!) ......
14,423
721,150
—
—
174,434
1,744,340
206
2,060
188,857
2,465,490
206
2,060
1900 ......
16,279
813,950
—
—
143,894
1,438,940
263
2,630
160,173
2,252,890
263
2,630
1901 ......
14,418
720,900
167
8,350
124,926
1,249,260
449
4,490
139,344
1,970,160
616
12,840
1902 ......
9,788
489,400
51
2,550
85,984
859,840
264
2,640
95,772
1,349,240
315
5,190
1903 ......
9,716
485,800
Q
O
150
100,887
1,008,870
28
280
110,603
1,494,670
31
430
1904 ......
8,396
419,800
1
50
102,465
1,024,650
250
2,500
110,861
1,444,450
251
2,550
1905 ......
8,955
447,750
—
—
103,060
1,030,600
96
960
112,015
1,478,350
96
960
1906 ......
12,301
615,050
—
—
148,461
1,484,610
128
1,280
160,762
2,099,660
128
1,280
1907 ......
Medeltal
14,114
522,218
—
—
155,514
1,456,234
253
1,687
169,628
1,978,452
253
1,687
1871—75
—
—
—
—
—
—
—
—
28,544
626,084
66
1,538
1886-90
5,665
339,876
—
—
47,126
942,516
56
1,128
52,790
1,282,392
56
1,128
1901-05
10,255
512,730
44
2,220
103,464
1,034,644
217
2,174
113,719
1,547,374
262
4,394
II. In- och: utförsel.
371
Lösa urverk.
Till
fickur.
Till vägg- och. studsarur,
äfvensom ej specif. delar till ur.
Summa
lösa urverk, äfvensom
ej specif. delar till ur.
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
styck.
kronor
styck.
kronor.
kilo gr.
kronor.
kilo gr.
kronor.
kilogr.
J kronor.
kilogr.
kronor.
—
—
—
—
—
—
—
—
95S
45,140
1
40
1871
—
—
—
—
—
—
—
—
1,706
80,260
—
1875
—
—
—
—
—
—
—
—
1.774
83,480
—
1880
—
—
—
—
—
—
—
—
8,325
416,250
—
—
1885
—
—
—
—
—
—
—
—
9,467
473-350
—
—
IS,86
—
—
—
—
—
—
—
—
12.609
630,450
—
—
1887
—
—
—
—
—
—
—
—
4,792
239,600
—
—
1888
,—
—
—
—
—
—
—
—
2,653
132,650
—
1889
—
—
—
—
—
—
—
2,954
147.700
—
—
1890
—
—
—
—
—
—
2,547
127.350
—
—
1891
—
—
—
—
-
_
6,407
31U930
_
_
1892
650
16.500
—
—
3,424
171,200
—
—
—
187,700
—
—
1893
495
14,850
—
—
11,585
579,250
—
—
—
594.100
—
—
1894
122
610
—
—
19,361
290,415
1,341
20,115
—
291,025
—
20,115
1895
49
245
—
— j
30,458
456,870
60
900
—
457,115
-
900
1890
99
495
—
—
35,855
537,825
194
2.910
—
538,320
—
2,910
1897
218
1,090
—
—
61,561
923,415
119
1,785
—
924,505
—
1,785
1898
180
900
—
— i
51,719
775,785
100
1,500
—
776,685
—
1,500
1899
44
220
—
—
52,865
792.975
89
1,335
—
793,195
—
1,335
1900
7
35
—
— |
49,667
745,005
98
1,470
—
745,040
_
1,470
1901
11
55
—
—
51,231
768,465
80
I,200j
—
763,520
—
1,200
1902
12
60
—
—
57,672
865,080
—
—
—
865,140
—
—
1903
90
45°
—
—
62,825
942,375
—
—
—
942,825
—
—
1904
—
—
729
3,645
63,363
950,445
—
—
—
950,445
—
3,645
1905
—
—
—
—
68,168
1,022,520
131
1,965
—
1,022,520
■_
1.965
1906
84
672
177
1,416
55,168
165,504
1,364
4,0921
—
168,176
—
5,508
15)07
Medeltal
—
—
—
—
—
—
—
2,028
95,408
125
5,872
1871-75
—
—
—
—
—
—
— 1
—
6,495
324,750
—
—
1886—90
24
120
146
729
56,952
854,274
36 I
534;
—
854,394
—
1,263
1901—05
372
II. In- och utförsel
Guldmynt.
Silfvermy&t.
Kopparmynt.
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
kronor.
kronor.
kronor.
kronor.
kronor.
kronor.
3871..............................
247,322
_
1,440.878
2,054,000
165
185
1875..............................
2.113,426
2,644.500
1,045.721
143.724
421
—
1880..............................
7.849,473
128.000
240,630
62,000
1,24°
—
1885..............................
1,604.137
—
427,780
119,500
12,735
200
1880..............................
846,307
—
534,130
171,000
1,082
1,400
1887..............................
3.436,805
—
461,052
110,000
6,474
1,020
1888..............................
310,137
—
530.670
129,000
304
—
1889..............................
15,649
—
358,395
134,000
314
—
1890..............................
9.060
—
633,662
128,000
337
—
1891..............................
13,012
—
910,615
196,000
2,844
—
1892..............................
3.955
—
580,365
216.100
1,060
—
1898..............................
2,284
—
380,209
—
6,292
—
1891..............................
1,966,382
—
54,826
—
210
—
1895..............................
42,987
—
423,481
720
887
—
1896..............................
2,253
—
758,113
—
1,035
-
1897..............................
3,487
—
506,751
50
—
5,500
1898..............................
8,882
—
710,244
—
326
—
1899..............................
3.620
—
580,396
—
1,355
—
1900..............................
366.315
—
230.795
—
484
—
1903..............................
2,729.340
—
290,428
—
2,449
—
1902..............................
667
—
279,202
—
8,512
—
1908..............................
3,602,036
—
337,185
-
4,3io
—
1904..............................
4,504,429
—
321,8x7
—
2,275
—
1905.............................
2,777,811
—
305,999
—
294
—
1906.............................
I.7M,942
—
348,112
—
i,453
—
1907.............................
5,003,767
—
194,306
—
336
—
Medeltal
1871-75.......................
2,678,088
932,934
1,172,170
1,382,131
150
41
1886—90.......................
923,592
—
503,582
134,400
1,702
484
1901—05.......................
2,722,857
i
-
306,926
—
3,568
! —
II. In- och utförsel.
373
Apoteksvaror (i andra grupper ej upptagna).
•
Blod]
glar.
Karagen
eller pärlmossa.
Cassia fistula.
Kinabark.
Införsel
Utförsel
Införsel
!
Införsel
Införsel
styck.
kronor.
styck.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
| kronor.
kilogr.
kronor.
52,315
5,755
100
II
_
j
1871
74,004
8,140
—
—
138
112
403
190
43
4OO
1875
73,645
8,101
—
—
139
114
CO
CO
0
250
154
1,444
1880
99,200
19,840
3,275
655
506
405
;
722
361
282
2,679
1885
90,110
18,022
500
IOO
640
512
359
180
791
7,515
1886
82,941
16,588
100
20
1,044
835
735
368
443
4,209
1887
81,592
16,318
—
—
580
464
1,449
725
222
2,109
1888
85,493
17,099
1,000
200
768
614
1,463
732
513
4,874
1889
84,758
16,952
—
—
1,220
976
945
473
361
3,430
1890
80,416
16,083
—
—
1,090
872
1,470
735
305
2,898
1891
82,966
16,593
50
IO
1,415
1,132
2,307
V54
840
4,200
1S92
65,259
13,052
—
—
1,675
1,340
1,346
673
328
1,640
1893
72,905
14,581
—
—
1,759
1,407
856
428
240
1,200
1894
66,851
13,370
—
—
1,772
1,418
794
397
390
1,950
1895
64,531
12,906
—
—
1,580
1,264
1,060
530
196
980
1896
51,872
io,374
—
—
1,297
1,038
1,555
778
606
3,030
1897
43,870
8,774
’
—
1,774
1,153
1,445
867
1,925
12,128
1898
56,832
11,366
—
—
2,353
!,529
472
283
1,611
10,149
1899
51,404
10,281
—
—
1,749
1,137
1,877
1,126
802
5,053
1900
46,740
9,348
—
—
2,413
1,568
540
324
438
2,759
1901
43,380
8,676
—
—
2,603
1,692
1,192
715
599
3,774
1902
52,030
10,406
—
—
2,797
1,818
1,959
i,i75
576
3,629
190:}
28,475
5,695
—
—
2,798
1,8x9
877
526
770
4,851
1904
31,528
6.306
—
—
3,081
2,003
1,357
814
685
4,3i6
1905
31,622
6,324
—
— j
4,494
2,921
899
539 I
879
5,538
1901}
34,277
2,057
—
—
7,134
3,567 i
2,679
1,072
813
i,34i
1907
61,281
Medeltal
6,741
20
2
1,024
842 1
769
382 S
87
812
1871—75
t84,979
16,996
320
64
850
680 1
990
496 !
466
4,427
1886—90
40,431 |
8,086
—
—
2,738
1,780 j
1,185
711
614
3,866
1901-05
374
II. In- och utförsel.
Apoteksvaror
li andra grupper e.i upptagna)
(forts.).
Eter.
Eterarter.
Sackarin.
Ej specificerade slag.
Införsel
Införsel
Utförsel
Införsel
Införsel
Utförsel
kronor.
kronor.
kronor.
kvantitet.
kronor.
kvantitet.
kronor.
kilo gr.
krön or.
liter.
liter.
1871 ..............
—
290,756
3,350
8,076
11,573
—
—
—
—
1875 ...............
—
327,426
8,991
13,165
18,863
1,693
1,294
—
—
1880 .......
_
316,075
317,762
13,568
4,003
8.200
n.749
2,070
1,582
—
—
1885 ...............
—
11,839
17,759
6,050
4,538
—
—
188(5 ...............
—
330,793
2,826
5,618
8,427
6,216
4,662
—
—
1887 ...............
—
325.370
3,284
3,979
5,969
4,499
3,374
—
—
1888 ...............
—
383,157
5,045
4,312
6,468
4,353
3,265
—
—
1889 ...............
—
367,840
9,270
1,320
1,980
6,167
4,625
—
—
1890 ...............
—
427,558
7,174
585
878
5,059
3,794
—
—
1891 ...............
_
441,27!
5,448
1,436
2,154
4,256
3,192
—
—
1892 ...............
—
414,028
5,505
lit. 89
kg. 346
}
722
lit. 2,284
kg. 2,574
|
6,089
—
—
kilo gr.
kilo gr.
1893 ...............
—
402,962
12,089
1,233
2,096
4,873
8,284
—
—
1891 ...............
—
456,569
9,640
776
989
5,122
6,531
—
—
1895 ...............
—
493,395
698
1,025
1,307
5,639
7,190
115
173
189(5 ...............
—
485,199
956
339
432
5,596
7,135
168
252
1897 ...............
—
509,922
4,397
576
734
5,373
6,851
196
294
1898 ...............
69,878
512,825
5,465
236
250
6,358
8,106
436
654
1899 ..............
166,612
481,642
4,905
490
521
7,709
9,830
561
842
1900 ...............
86,412
578,042
9,108
337
357
7,255
9,250
354
531
1901 ...............
87,306
625,352
7,465
311
330
8,442
10,764
346
519
1902 ...............
115,925
612,204
7,104
360
382
9,534
12,156
102
153
1903 ..........
58,438
2,706
528,384
586,084
5.475
7,189
306
324
7,611
9,704
261
392
1901 ...............
321
340
8,334
10,626
13
20
1905 ...............
7,681
808,387
4,380
443
470
6,912
8,813
264
396
190(5 ..............
24,427
704,368
7,721
428
455
7,231
9,220
260
390
1907 ..............
35,235
842,738
12,046
644
419
9,127
6,591
252
315
Medeltal
1871—75 .........
_
314,120
366,944
4,491
. _
17.847
—
1,206
—
—
1886—90 ........
—
5,520
—
4,744
—
3,944
—
—
1901-05 .........
54,411
632,082
6,323
348
369
8,167
10,413
197
296
IT. In- och utförsel.
375
Böcker på svenska språket.
Böcker
på främ-  mande
språk
samt böcker
för blinda.
Summa
böcker.
Boktryck,
ej specifi-  ceradt.
Summa
böcker och.
boktryck,
på svenska och
främmande .språk.
Bundna.
Om-
bundna.
Biblar och psalmböcker,
Andra
slag.
i pappers-  eller klotband
utan guldsnitt.
i samma slags
band med guldsnitt
eller i andra band.
Införsel
Införsel
Införsel
Införsel
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
kilo gr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kronor.
kronor.
kronor.
kronor.
kronor.
kronor.
kronor.
kronor.
—
—
—
—
—
—
_
_
_
293,738
167,127
1871
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
531,209
368,708
1875
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
499,691
495,136
1880
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
594,230
304,475
1885
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
585,750
364,445
1886
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
615,068
353,oox
1887
—
—
_
—
—
—
—
—
—
—
692,070
325,640
1888
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
577,537
366,952
1889
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
665,635
394,165
1890
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
757,421
435,382
1891
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
748,907
424,691
1892
74
592
347
4,164
37,658
67,451
448,403
353,187
245,528
17,990
803,796
371,177
1893
10
8o
270
3,240
42,102
78,159
480,194
365,214
295,753
1x6,204
399,528
481,418
1894
14
112
285
3,420
53,143
42,720
557,788
488,823
238,958
187,926
896,141
676,749
1895
66
528
1,228
14,736
58,669
57,888
565,920
466,156
300,155
401,153
997,896
867,309
1890
7
56
231
2,772
27,367
97,665
622,031
468,751
248,816
205,942
998,707
674,693
1897
13
IO4
271
3,252
25,427
38,118
680,761
570,569
267,384
161,616
1,015,046
732,185
1898
31
248
417
5,004
29,162
31,212
721,389
604,945
287,249
150,135
1,074,264
755,080
1899
27
216
121
1,452
15,769
47,595
915,131
610,787
337,376
146,327
1,317,539
757,114
1900
20
160
99
1,188
16,101
52,840
979,173
694,908
255,330
144,086
1,304,792
838,994
1901
31
248
90
1,080
19,703
56,246
956,986
765,074
249,007
189,131
1,283,270
954,205
1902
42
336
72
864
10,892
59,225
965,129
766,935
297,886
221,737
1,334,332
988,672
1903
42
336
354
4,248
11,008
49,807
963,967
750,458
228,729
246,876
1.258,096
997,334
1904
44
352
54
648
49,247
22,921
1,001,063
748,865
270,794
191,696
1.345,025
940,561
1905
67
536
56
672
33,925
17,844
927,325
873,709
314,902
199,427
1,295,204
1,073,136
1906
325
2,113
167
1,336
209,698
105,375
1,465,717
1,390,905
454,780
197,870
2,239,019
1,588,805
1907
Medeltal
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
389,796
240,443
1871—75
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
627,212
360,841
1886—90
36
286
134
1,606
21,390
48,208
973,264
745,248
260,349
198,705
1.305,103
943,953
1901—05
376
II. In- och utförsel.
K a
r t 0
r.
Med svensk text,
Summa
Glober.
i exemplar
eller häftade.
kartonerade, bundna
eller på väf uppfordrade.
kartor.
Införsel
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
kilo gr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kronor.
kronor.
kronor.
kronor.
kronor.
kronor.
1871......
_
_
11,826
2,668
52
175
1875......
—
—
—
—
—
—
—
—
6,621
900
305
—
1880......
—
—
—
—
—
—
—
—
9,025
2,347
1,609
157
1885......
—
—
—
—
—
—
—
—
10,264
2,181
1,041
—
1886......
—
—
—
—
—
—
—
—
5,996
2,951
1,345
—
1887......
—
—
—
—
—
—
—
—
14,141
1,636
1,415
—
1888......
—
—
—
—
—
—
—
—
7,359
12,565
1,126
—
1889......
—
—
-
—
—
—
—
—
8,830
1,139
1,025
—
1890......
215
2,150
21
315
—
—
7,719
1,565
10,184
1,565
1,522
—
1891......
147
1,470
18
270
—
—
15,122
1,190
16,862
1,190
1,845
—
1892......
4
40
2
30
—
—
6,013
1,553
6,083
1,553
1,257
—
1893......
6
60
2
30
—
—
11,079
2,126
11,169
2,126
2,476
—
1894......
5
50
2
30
—
—
9,009
1,642
9,089
1,642
3,238
—
1895......
i
IO
2
30
—
—
17,515
2,736
17,555
2,736
2,546
—
1896......
246
2,460
5
75
—
—
6,516
3,134
9,051
3,134
3,711
—
1897......
186
1,860
2
30
—
—
5,964
3,618
7,854
3,618
2,909
—
1898......
44
440
1
15
225
3,375
138,444
12,371
138,899
15,746
1,530
—
1899......
287
2,870
1
15
—
—
15,271
4,168
18,156
4,168
1,437
—
1900......
63
630
4
60
—
—
8,793
2,189
9,483
2,189
1,790
—
1901......
441
4,410
92
1,380
—
—
26,935
1,853
32,725
1,853
1,755
— :
1902......
3,157
31,570
180
JO
0
0
—
—
7,930
1,670
42,200
1,670
1,425
—
1903......
2,449
24,490
546
8,190
—
—
10,755
1,655
43,435
1,655
6,856
—
1904......
1,560
15,600
543
8,145
—
—
13,859
744
37,604
744
2,800
—
1905......
400
4,000
187
2,805
—
—
32,942
702
39,747
702
10,977
—
1906......
552
5,520
54
810
—
—
40,249
467
46,579
467
16,077
580
1907......
1,118
2,236
8
20
204
510
8,608
296
10,864
806
5,633
—
Medeltal
1871—75
_
_
__
_
_
_
_
_
9,808
2,884
392
105
1886—90
215
2,150
21
315
—
8,377
3,971
9,302
3,971
1,287
—
1901—05
1,601
16,014
310
4,644
—
18,484
1,325
39,142
1,325
4,763
—
II. In- och utförsel.
377
M u
s i k a
1 i e r.
Bundna.
Andra sias:.
Summ a
musikalier.
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kronor.
kronor.
kronor.
kronor.
—
—
—
—
—
_
18,999
1,900
1871
—
—
—
—
—
—
30,958
3,609
1875
—
—
—
—
—
—
61,448
4,025
1880
—
—
—
—
—
—
68,163
6,688
1885
—
—
—
—
—
—
78,913
7,759
1886
—
—
—
—
—
—
83,490
8,379
1887
—
—
—
—
—
—
65,991
3,715
1888
85
1,275
—
—
72,992
3,003
74.267
3,003
1889
73
1,095
—
—
65,374
2,337
66,469
2,337
1890
70
1,050
—
—
78,444
4,226
79,494
4,226
1891
71
1,065
—
—
70,522
2,884
71,587
2,884
1892
146
2,190
—
—
70,745
3,063
72,935
3,063
1893
140
2,100
—
—
78,424
3,439
80,524
3,439
1894
116
1,740
—
—
90,121
2,097
91,861
2,097
1895
84
1,260
—
—
88,806
3,968
90.066
3,968
1896
57
855
—
—
126,590
3,802
127.445
3,802
1897
86
1,290
—
—
110,647
10,648
111,937
10,648
1898
275
4,125
13
195
94,765
3,869
98,890
4,064
185)9
73
1,095
—
—
95,892
3,846
96,987
3.846
15)00
214
3,210
—
—
93,909
3,925
97,119
3,925
1901
66
990
—
—
87,022
2,950
88,012
2,950
15)02
92
1,380
—
—
106,486
2,995
107,866
2,995
1903
149
2,235
—
—
105,105
4,175
107,340
4,175
1901
290
4,350
—
—
95,498
5,150
99,848
5,150
1905
201
3,015
—
—
105,169
6,913
108,184
6,913
1906
678
2,712
330
1,320
212,805
8,435
215,517
9,755
1907
Medeltal
—
—
—
—
—
—
24,634
2,756
1871—75
79
1,185
—
—
69,183
2,670
73,826
5,039
1886—5X)
162
2,433
—
—
97,604
3,839
100,037
3,839
1901—05
48
378
II. In- och utförsel.
Litografiska och fotografiska arbeten,
oljetryck, kopparsticksaftryck m. m., omfattade.
Målningar och
ritningar,
oinfattade.
Tillhörande
tryckta verk.
Andra slag (etiketter m. m.).
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
kronor.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kronor.
kronor.
1871 .....................
640
30,102
_
24,690
17,336
45,182
1875 .....................
—
—
—
41,966
—
24,272
37,609
15,950
1880 .....................
—
—
—
121,077
—
52,856
46,428
13,241
1885 .....................
28,623
—
82,781
475,661
49,066
245,330
264,414
106,341
1886 .....................
35,782
—
92,243
570,755
35,568
177,840
in,955
21,645''
1887 .....................
20,644
—
82,032
481,213
57,374
358,924
173,667
142,010
1888 ....................
28,415
—
93,919
544,912
32,184
234,297
137,621
31,703
1889 .....................
10,465
—
104,307
615,949
23,593
152,834
122,056
123,940
1890 .....................
10,075
—
95,268
546,949
28,231
187,811
80,668
66,158
1891 .....................
12,095
—
100,959
577,910
34,327
220,464
109,456
67,084
1892 .....................
12,665
—
99,314
496,570
32,422
162,110
108,244
284,735
1893 ...................
15,320
• —
90,020
450,100
52,804
264,020
79,881
35,067
1894 .....................
9,757
—
98,818
494,090
80,257
401,285
106,204
27,558
1895 .....................
n,oo6
—
110,359
551,795
29,296
146,480
96,483
196,765
1896 .....................
11,950
—
117,992
589,960
50,094
250,470
86,172
37,187
1897 .....................
8,291
—
159,142
795,710
43,265
216,325
153,362
261,422
1898 .....................
6,051
—
138,895
694,475
14,403
72,015
130,231
105,045
1899 .....................
6,510
—
154,334
771,670
32,300
161,500
107,833
15,743
1900 .....................
5,130
—
180,978
904,890
18,288
9M4°
110,253
74,026
1901 .....................
6,405
—
184,413
922,065
30,531
152,655
123,265
65,893
1902 .....................
3,452
—
255,050
1,275,250
20,411
102,055
183,834
38,332
1903 .....................
7506
—
298,069
1,490,345
15,262
76,310
180,909
90,358
1904 .....................
4,620
1,252
320,408
1,602,040
29,177
145,885
126,392
15,763
1905 .....................
4,783
—
324,368
1,621,840
57,062
285,310
229,374
49,687
1906 .....................
4,256
—
281,950
1,409,750
53,990
269,950
148,724
247,237
1907 .....................
3,170
1,620
315,854
2,358,658
42,348
233,079
200,610
96,291
Medeltal
1871—75 ...............
764
48
_
42,790
—
22,634
25,206
17,360
1886—90 ...............
19,076
—
93,554
551,956
35,390
222,341
125,193
77,091
1901—05 ...............
5,353
250
276,462
1,382,308
30,489
152,443
168,755
52,007
II. In- och utförsel.
379
Bildhuggeri- och arkitektoniska arheten.
Slöjdvaror eller
Konstnärsarbeten.
Andra slag
(ej af trä eller andra, såsom arb., specif.
ämnen).
fabriks- m. fl. varor,
ej specificerade.
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
kronor.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kronor.
kronor.
268
154
_
_
_
_
182,617
19,312
1871
872
27,000
—
—
—
—
259.540
20,967
1875
4,323
—
9
33
—
—
197,458
335,117
1880
64,499
1,200
76
266
—
—
282,693
1,010,885
1885
38,140
12,150
6
21
—
—
262,749
1,079,653
1886
72,600
—
70
245
—
—
233,697
1,232,345
1887
19,820
—
104
364
—
—
169,790
1,279,156
1888
21,640
—
144
504
—
—
225,190
1,150,972
1889
14,181
25,965
229
802
—
—
235,183
1,247,285
1890
21,846
4,100
288
1,008
—
—
247,598
5,584,751
1891
63,332
1,300
394
1,182
—
—
203,445
927,144
1892
21,001
—
150
450
408
1,224
172,865
673,520
1893
21,406
402
122
366
—
—
167,812
587,332
1894
50,624
—
30
90
—
—
175,193
609,007
1895
97,948
—
530
1,590
—
—
184,687
727,445
1896
51,990
—
123
369
—
—
173,076
245,756
1897
33,836
10,360
175
525
—
—
189,709
108,238
1898
98,150
500
300
900
—
—
252,424
93,176
1899
48,544
—
91
273
—
—
210,190
127,075
1900
61,441
—
2,213
6,639
—
—
242,786
315,279
1901 j
93,791
—
385
1,155
—
—
238,263
139,087
1902
77,338
11,000
860
2,580
—
—
233,042
142,718
1908
103,908
2,900
815
2,445
—
—
242,476
117,057
1904
95,336
107,000
1,220
3,660
—
—
250,746
147,582
1905
104,606
—
1,516
4,548
—
—
275,943
78,499
1906
120,774
4,695
436
1,308
40
120
342,419
58,258
1907
Medeltal
2,113
5,431
1,455
5,282
—
—
279,254
20,406
1871-75
33,276
7,623
in
387
—
—
225,322
1,197,882
1886—90
86,363
24,180
1,099
3,296
—
—
241,463
172,345
1901—05
380
II. In- och utförsel.
K ä p
par.
Till paraplyer eller parasoller. *)
Ej specificerade.
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
kilo gr.
kronor.
kilo gr.
kronor.
kilo gr.
kronor.
kilo gr.
kronor.
1871 .....................
_
1,529
7,194
63
296
1875 .....................
—
—
—
—
4,465
21,008
in
522
1.880 .....................
—
—
—
—
3,556
16,732
21
IOO
1885 .....................
—
—
—
—
4,226
21,130
36
180
1886 .....................
—
—
—
—
1,748
8,740
62
310
1887 .....................
—
—
—
—
1,088
5,440
544
2,720
1888 .....................
—
—
—
—
648
3,240
694
3,470
1889 .....................
—
—
—
—
939
4,695
1,190
5,950
1890 ....................
—
—
—
—
1,036
5,180
932
4,660
1891 .....................
—
—
—
—
767
3,835
1,372
6,860
1892 .....................
—
—
—
—
410
2,050
3,537
17,685
1893 .....................
—
—
—
—
728
3,640
1,149
5,745
1894 .....................
—
—
—
—
678
3,390
4,317
21,585
1895 .....................
—
—
—
—
985
4,925
2,674
13,370
1896 ....................
6,622
29,799
166
747
860
4,300
3,356
16,780
1897 .....................
13,612
61,254
720
3,240
1,228
6,140
5,822
29,110
1898 .....................
31,202
140,409
—
—
1,036
5,180
870
4,350
1899 .....................
28,503
128,264
—
—
1,337
6,685
171
855
1900 .....................
25,524
114,858
—
—
1,059
5,295
76
380
1901 .....................
17,989
80,951
—
—
1,033
5,165
12
60
1902 .....................
15,779
71,006
—
—
792
3,960
—
—
1903 .....................
16,573
74,579
—
—
1,134
5,670
—
—
1904 ...............
22,736
102,312
—
—
1,896
9,480
95
475
1905 ....................
16,898
76,041
—
—
2,091
10,455
490
2,450
i 1906 .....................
23,059
103,766
—
—
2,109
10,545
—
—
! 1907 ....................
Medeltal
29,717
148,585
6
30
3,398
20,388
1,865
11,190
| 1871-75 ...............
—
—
—
—
3,121
14,685
140
661
; 1886—90 ...............
—
—
—
—
1,092
5,459
684
3,422
1 1901—05 ..............
17,995
80,978
—
—
1,389
6,946
119
597
J) Före 1896 bland ställningar till paraplyer (sid. 336).
II. In- och utförsel.
381
Pennskaft, rit- och skrifstil,
ej af guld eller silfver.
Leksaker.
Knappar
af silke. lj
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
Införsel
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
—
_
_
_
33,855
87,630
843
2,182
1871
1,836
i°,785
—
—
46,107
119,314
460
1,189
—
—
1875
2,575
15.130
—
—
66,163
171,214
632
1,636
—
—
1880
4,572
27,432
—
—
57,889
144.723
707
1,768
—
—
1885
3,721
22,326
—
—
48,013
120,033
1,231
3,078
—
—
1886
4,485
26,910
—
—
50,240
125,600
6,041
15,103
—
—
1887
4,644
27,864
—
—
45,081
112,703
3,072
7,680
—
—
1888
4,908
29,448
—
—
54,763
136,908
1,212
3,030
—
—
1889
5,227
31,362
—
—
64,330
160,825
2,070
5,175
—
—
1890
4,342
26,052
—
—
56,956
142,390
2,038
5,095
—
—
1891
5,277
31,662
47
282
61,511
184,533
2,311
6,933
—
—
1892
4,135
24,810
5
3°
63,304
189,912
3,712
11,136
381
1,905
1893
4,260
25,560
20
120
83,489
250,467
1,877
5,631
565
2,825
1894
4,260
25,560
146
876
92,172
276,516
5,683
17,049
630
3,150
1895
5,024
30,144
5
30
100,775
302,325
9,541
28,623
736
3,680
1896
6,226
37,356
8
48
108,289
324,867
9,771
29,313
711
3,555
1897
6,201
37,206
50
300
114,890
344,670
2.547
7,641
934
4,670
1898
6,232
37,392
—
—
116,430
349,290
11,423
34,269
1,580
7,900
1899
5,596
33,576
—
—
117,208
351,624
9,304
27,912
1,009
5,045
1900
5,472
32,832
—
—
119,030
357,090
4,300
12,900
1,157
5,785
1901
5,466
32,796
—
—
104,378
313,134
3,967
11,901
1,429
7,145
1902
7,401
44,406
—
—
102,895
308,685
4,818
14,454
1,414
7,070
1903
7,392
44,352
76
456
134,270
402,810
2,309
6,927
1,387
6,935
1904
7,847
47,082
—
—
155,141
465,423
4,759
14,277
1,966
9,830
1905
7,512
45,072
—
—
192,394
577,182
9,445
28,335
1,810
9,050
1906
8,450
76,122
—
—
246,685
762,446
7,304
58,715
2,458
24,580
1907
Medeltal
2,358
13,854
—
—
43,546
112,691
608
1,569
—
—
1871—75
4,597
27,582
—
—
52,485
131,214
2,725
6,813
—
—
1886—90
6,716
40,294
15
91
123,143
369,428
4,031
12,092
1,471
7,353
1901—05
*) Före 1893 ej särskild! specificerade.
382
II. In- och. utförsel.
Portföljer, plånböcker, väskor in. in.
)
Af hel- eller
halfsiden.
Af annat ämne
än siden.
losskarmar.
Införsel
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
kilo gr.
kronor.
kilo gr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
1871 .........
19,205
113,675
1,880
11,066
_
_
_
1875 .........
266
3,906
42,202
248,198
2,781
16,358
—
—
_
—
1880 .........
284
4,175
37,286
219,290
166
975
—
—
—
1885 .........
765
11,475
53,517
321,102
1,087
6,522
6,086
24,344
—
—
1886 .........
690
10,350
47,751
286,506
794
4,764
5,401
21,604
—
—
1887 .........
570
8,550
47,790
286,740
771
4,626
6,398
25.592
—
—
1888 ........
418
6,270
51,198
307,188
1,089
6,534
7,587
30,348
—
—
188» .........
440
6,600
61,825
370,950
2,654
15,924
8,858
35,432
—
—
1890 .........
640
9,600
58,740
352,440
6,604
39,624
8,625
34,500
10
40
1891 .........
540
8.100
52,843
317,058
3,128
18.768
9,659
38,636
—
—
j 1892 .........
458
6,870
46,695
280,170
2,735
16,410
10,613
42,452
—
—
i 1893 .........
347
5,205
39,415
236,490
4,063
24,378
11,033
44,132
48
192
1891 .........
410
6,150
43,826
262,956
3,629
21,774
15,046
60,184
—
—
1895 .........
235
3.525
47,817
286,902
4,700
28,200
18,035
72,140
—
—
1896 ........
753
11,295
53,907
323,442
6,891
41,346
17,041
68,164
—
—
1897 .........
127
1,905
66,543
399,258
5,940
35,640
18,091
72,364
—
—
189S .........
146
2,190
78,146
468,876
836
5,016
18,745
74,980
—
—
1899 .........
205
3,075
85,964
515,784
105
630
13,103
52.412
—
—
1900 .........
307
4,605
73,925
443-55°
58
348
16,835
67,340
—
—
1901 .........
125
1,875
69,553
4i7,3i8
127
762
15,961
63,844
—
—
1902 .........
190
2,850
62,947
377,682
154
924
15,012
60,048
—
—
1903 .........
230
3,450
63,375
380,250
194
1,164
15,552
62,208
—
—
1901 .........
179
2,685
74,488
446,928
258
1,548
19,642
78,568
—
—
1905 .........
232
3,480
79,714
478,284
115
690
18,950
75,800
_
—
1900 .........
267
4,005
98,478
590,868
—
—
21,875
87,500
—
—
1907 .........
521
10,420
104,497
940,473
32
288
22,478
89,912
—
—
Medeltal
1871-75 ...
157
2,303
33,876
199,378
3,004
17,669
_
_
_
_
1886-90 ...
552
8,274
53,461
320,765
2,382
14,294
7,374
29,495
2
8
1901-05 ...
191
2,868
70,015
420,092
170
1,018
17,023
68,094
—
—
*) Före 1885 ej särskild! specificerade.
II. In- och utförsel.
383
Åskar och dos
af sammansatta eller ej specif.
0 r,
ämnen.
Ett
e r.
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
kilo gr.
kronor.
kilo gr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
4,007
9,426
3
8
6,272
66,389
83
869
1871
5,871
13,811
127
299
10,398
110,070
5
50
1875
6,931
16,305
—
—
9,729
102,987
—
—
1880
15,013
30,026
—
—
13,675
136,75°
—
—
1885
13,700
27,400
—
—
10,792
107,920
—
—
1886
13,784
27,568
—
—
10,189
101,890
—
—
1887
15,200
30,400
—
—
15,262
152,620
—
—
1888
18,327
36,654
—
—
20,743
207,430
—
—
1889
21,203
42,406
—
—
20,593
205,930
—
—
1890
23,318
46,636
—
—
18,463
184,630
141
i,410
1891
20,821
41,642
—
—
14,015
140,150
—
—
1892
12,020
24,040
—
—
12,169
121,690
346
3,460
1893
12,873
25,746
—
—
13,531
i35,3io
112
1,120
1894
13,303
26,606
2,508
5,oi6
13,956
139,560
134
1,340
1895
12,668
25,336
47,114
94,228
13,946
139,460
223
2,230
1896
13,674
27,348
1,638,352
491,506
15,829
158,290
71
710
1897
16,418
32,836
1,613,747
484,124
16,452
164,520
33
330
1898
17,049
34,098
1,982,360
594,708
49,232
492,320
14
140
1899
14,824
29,648
1,477,176
443,153
17,588
175,880
92
920
1900
13,733
27,466
1,293,352
388,006
15,247
152,470
128
1,280
1901
!
11,075
22,150
978,293
293,488
14,537
145,370
—
—
1902
10,112
20,224
1,558,449
467,535
13,983
139,830
—
—
1903
11,761
23,522
1,516,607
454,982
14,709
147,090
120
1,200
1904
17,508
35,016
1,532,160
459,648
15,627
156,270
—
—
1905
14,278
28,556
1,545,648
463,694
18,820
173,165
_
_
1900
17,276
136,543
1,807,758
994,554
22,469
207,305
33
165
1907
Medeltal
5,312
12,496
221
5i8
9,264
98,066
22
227
1871—75
16,443
32,886
—
—
15,516
155,158
—
—
1886-90
12,838
25,676 i
1,375,772
412,732
14,821
148,206
50
496
1!M)1—05
384
II. In- och utförsel.
Galanterivaror
ej specificerade.1)
f
Solfjädrar.
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
kilo gr.
kronor.
kilo gr.
kronor.
kilo gr.
kronor.
kilo gr.
kronor.
1871 ...............
_
_
_
_
_
1S75 ...............
—
—
—
—
212
11,228
—
—
1880 ...............
—
—
—
—
730
38,610
—
—
1885 ..............
20,398
407,960
989
19,780
1,468
73,400
—
—
1886 ...............
21,820
436,400
713
14,260
1,086
54,300
—
—
1887 ...............
28,264
565,280
209
4,180
1,686
84,300
—
—
1888 ...............
21,655
433,100
—
—
1,528
76,400
—
—
1889 ...............
4,149
82,980
204
4,080
1,237
61,850
—
—
1890 ...............
2,639
52,780
—
—
1,296
64,800
—
—
1891 ...............
1,825
36,500
—
958
47,900
—
—
1892 ...............
3,483
69,660
—
_
770
38,500
—
—
1S93 ...............
3,893
77,860
103
2,060
419
20,950
—
—
1894 ...............
7,631
152,620
—
641
32,050
—
—
1895 ...............
6.827
136,540
1,341
26,820
645
32,230
—
—
1896 ...............
8,821
176,420
578
11,560
680
34,000
—
—
1897 ...............
8,040
160,800
206
4,120
611
30,550
—
—
1898 ...............
7,919
158,380
376
7,520
584
29,200
—
—
1899 ...............
7,362
147,240
199
3.980
608
30,400
—
—
1900 ...............
6,834
136,680
30
600
433
21,650
—
—
1901 .............
5,682
113,640
21
420
554
27,700
—
—
1902 ...............
4,779
95,580
392
7,840
354
I7,7°°
—
—
1903 ...............
4,289
85,780
120
2,400
320
16,000
—
—
1904 ...............
4,235
84,700
90
1,800
342
17,100
8
400
1905 ...............
5,710
114,200
183
3,660
370
18,500
—
—
1906 ...............
5,223
104,460
341
6,820
608
30,400
—
—
1907 ...........
Medeltal
6,942
55,536
120
1,200
481
7,215
—
1871-75 .........
—
—
—
—
203
10,746
—
—
1886-90 .........
15,705
314,108
225
4,504
1,367
68,330
—
—
1901-05 .........
4,939
98,780
161
3,224
388
19,400
2
so
J) Föi^ 1885 ej särskild! specificerade.
II. In- och utförsel.
385
andra
Koffertar,
än af läder och skinn.
Nattsäckar, kappsäckar
och hattfodral samt
koffertar af läder
och skinn.
Summa
koffertar och kappsäckar
m. ni. *)
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
kilo gr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
| kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
—
—
—
—
—
—
—
_
13,414
39,445
_
1871
—
—
—
—
—
—
—
—
32,944
96,878
44
130
1875
~
—
—
—
—
—
—
—
28,366
83,414
332
975
1880
■—
—
—
—
—
—
—
—
8,675
26,025
9,470
28,410
1885
—
—
—
—
—
—
—
—
5,439
16,317
6,514
19,542
1886
—
—
—
—
—
—
—
—
5,928
17,784
9,785
29,355
1887
—
—
—
—
—
—
—
—
5,170
15,510
21,319
63,957
1888
—
—
—
—
—
—
—
—
5,366
16,098
28,440
85,320
1889
—
—
—
—
—
—
—
—
4,004
12,012
47,677
143,031
1890
—
—
—
—
—
—
—
—
3,428
10,284
48,764
146,292
1S91
—
—
—
—
—
—
—
—
1,935
5,377
53,008
159,024
1892
1,807
3,6X4
27,263
54,526
1,730
5,190
31,827
95,481
3,537
8.804
59,090
150,007
1893
1,899
3,798
29,447
58,894
1,249
3,747
25,495
76,485
3.148
7,545
54,942
135,379
1894
2,377
4,754
32,730
65,460
1,585
4,755
23,009
69,027
8,962
9,509
55,739
134,487
1895
3,820
7,640
41,308
82,616
1,584
4,752
29,274
87,822
5,404
12,392
70,582
170,438
1896
4,298
8,596
46,179
92,358
1,819
5,457
28,199
84,597
6,117
14,053
74,378
176,955
1897
3,636
7,272
1,125
2,250
1,103
3,309
85
255
4,739
10,581
1,210
2,505
1898
5,233
10,466
1,588
3,176
1,417
4,251
—
—
6,650
14,717
1,588
3.176
1899
6,108
12,216
2,122
4,244
1,724
5,172
—
—
7,832
17,388
2,122
4,244
1900
4,899
9,798
1,120
2,240
1,847
5,541
—
—
6,746
15,339
1,120
2,240
1901
4,671
9,342
2,040
4,080
1,391
4,173
159
477
6.062
13,615
2,199
4,557
1902
2,587
5,174
2,217
4,434
787
2,361
—
—
3,374
7,535
2,217
4,434
1903
5,855
11,710
838
1,676
908
2,724
22
66
6,763
14,434
860
1,742
1904
4,951
9,902
921
1,842
937
2,811
—
—
5,888
12,713
921
1.842
1905
6,546
13,092
1,099
2,198
1,783
5,349
180
540
8,329
18,441
1,279
2,738
1906
6,894
20,682
390
1,170
2,193
17,544
3
24
9,0S7
38,226
393
1,194
1907
Medeltal
—
—
—
—
—
—
—
—
27,380
80,515
9
26
1871—75
—
—
—
—
—
—
—
—
5,181
15,544
22,747
68,241
1886-90
4,593
9,185
1,427
2,854
1,174
3,522
36
109
5,766
12,707
1,463
2,963
1901-05
*) Före 1893 hänfördes koffertar under slöjdvaror m. m., ej specif. (sid. 379).
49
386
II. In- och utförsel.
Emballage
Skeppa-
Plyttsa
k e r.
Bränn-
(särskild! inkom-  mande resp.
utgående). -1)
inventarier,
ej specif. samt
sj Oskadade.
Reseför-  nöden-  heter.
Brukade
husgeråd,
af
ägaren
medförda.
Andra
slag,
ej
specif.
Summa
flyttsaker.
material,
ej specif.
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
Införsel
Införsel
Införsel
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
kronor.
kronor.
kronor.
kronor.
kronor.
kronor.
kronor.
kronor.
kronor.
kronor.
kronor.
1871 .................
16,060
7,945
_
_
_
111,203
82,819
—
—
1875 ..................
_
—
31,266
4,834
—
—
—
244,841
95,440
—
—
1880 ..................
—
—
29,329
3,365
—
—
—
271,463
127,918
—
—
1885 ..................
_
—
45,845
3,000
—
—
—
364,428
873,961
—
—
1886 ..................
—
—
16,878
1,260
—
• —
—
386,886
394,643
—
—
1887 ..................
—
—
15,987
4,138
—
—
—
419,248
234,737
—
—
1888 ..................
—
—
13,476
2,950
—
—
—
338,731
226,893
—
—
1889 .................
—
—
39,602
3,840
509
271,233
65,684
337,428
276,488
—
—
1890 .................
_
52,735
3,977
1,601
338,729
45720
388,050
330,145
—
—
1891 ..................
44,854
3,m
580
341,424
51,771
393,775
570,180
—
—
1892 ..................
—
—
26,092
2,622
1,580
386,127
34719
421,826
229,278
—
—
1893 ..................
35,779
—
27,954
5,925
1,062
421,228
30,864
453,154
201,468
580
—
1894 ..................
71.201
472,268
33,242
11,313
1,692
363,119
51,378
416,189
216,920
9,608
—
1895 ..................
89,027
567,394
17,968
9,387
3,160
432,413
47725
482,698
329,688
19,287
—
1896 ..................
115,561
720,273
23,596
13,680
2,703
314,623
103,165
420,491
290,796
5,804
1897 ..................
116,202
824,288
26,463
11,448
5,329
449,135
49,520
503,984
404,890
102,348
1898 ..................
149,444
719,896
43,766
14,648
5,048
477,974
46,704
529,726
591,696
32,087
—
1899 ..................
125,965
801,394
58,291
15,808
3,754
746,493
83,220
833,467
522,781
417,606
—
1900 ..................
42,025
697,754
30,783
465
1,695
692,549
59,568
753,812
510,339
60,745
4,850
1901 ..................
56,881
745,134
18,192
5,555
1,423
738,296
66,798
806,517
357,662
9,567
530
1902 ..................
73d94
768,733
27,088
10,050
242
813,624
57,202
871,068
487,433
34,381
1,580
1903 ..................
73,971
890,377
25,518
5,750
4,488
776,487
76757
857,132
486,476
31,913
1,185
1904 ..................
104,932
942,385
24,903
IOO
9,671
1,004,952
78,127
1,092,750
505,283
54,890
9,773
1905 ..................
55,966
921,560
6,295
5,900
2,387
774,825
82,250
359,462
557,678
84,575
5,787
1906 ..................
81,621
817,643
32,711
680
481
959,562
80,113
1,040,156
779,546
32,754
1,991
1907 ..................
128,968
1,035,214
14,147
3,525
9,723
953,536
144,903
1,108,182
663,083
42,605
868
Medeltal
1871—75 ............
_
_
38,884
12,164
—
—
—
145,624
104,653
—
—
1886-90 ............
—
—
27,736
3,233
1,055
304,981
55,702
373,668
292,581
—
—
1901—05 ............
72,989
853,638
20,399
5,471
3,642
821,637
72,107
897.386
478,906
43,065
3,77i
*) Före 1893 ej särskild! specificerad!.
II. In- och utförsel.
387
Naturalier
till
vetenskapi.
samlingar.
N i
k t.
Smärgeldufc,
glasduk
och. flintduk.1
Stoft.
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
kronor.
kronor.
kilo gr.
kronor.
kilo gr.
kronor.
kronor.
kronor.
kilogr.
kronor.
kilogr.
kronor.
17,127
745
_
_
_
_
_
_
594
2,093
1871
21,288
1,990
202
950
—
—
—
—
663
2,340
9
3°
1875
29,120
2,271
61
286
—
—
—
—
902
3485
—
—
1880
20,374
1,965
451
2.120
—
—
—
—
1,090
3,815
—
—
1885
26,488
2,405
301
1,415
—
—
—
—
431
1,509
—
—
188G
30,699
5,082
853
4,009
—
—
—
—
794
2,779
—
—
1887
23,212
5,538
575
2,703
—
—
—
—
720
2,520
—
—
1888
29,761
4,027
1,439
6,763
—
—
—
—
737
2,580
—
—
1889
27,520
3,030
1,461
6,867
—
—
—
—
798
2,793
—
—
1890
21,172
3,283
1,895
8,907
—
—
—
—
1,901
6,654
—
—
1891
34,368
4,950
962
4,810
—
—
—
—
1,508
5,278
—
—
1892
61,178
1,325
1,433
7,165
1,036
5,180
—
—
949
3,322
—
—
1893
39,225
2,708
1,525
7,625
270
1-35°
—
—
1,792
6,272
—
—
1891
18,033
1,760
1,152
5,760
240
1,200
—
—
2,419
8,467
—
—
1895
j 66,896
894
2,853
14,265
10
50
—
—
1,436
5,026
—
—
1896
47,172
1,552
2,210
11,050
—
—
—
—
1,150
4,025
—
—
1897
42,840
975
4,057
I2,I7I
—
—
—
—
1,291
4,519
—
—
1898
34,643
2,500
4,165
12,495
—
—
—
—
1,962
6,867
—
—
1899
104,546
610
5,015
15,045
—
—
—
—
2,602
9,107
—
—
1900
38,754
1,030
5,474
16,422
15
45
—
—
2,247
7,865
—
—
1901
54,290
2,150
7,595
22,785
—
—
—
—
1,420
4,970
—
—
1902
37,763
130
4,606
13,818
—
—
26,712
i,733
1,898
6,643
—
—
1903
54,672
1,845
5,059
15,177
22
66
46,394
1,013
1,873
6,556
—
—
1904
60,862
445
5,747
17,241
—
—
57,363
1,990
4,057
14,200
—
_
1905
74,307
360
7,166
21,498
—
—
53,459
743
2,537
8,880
—
—
1906
54,406
298
8,961
38,084
95
404
35,610
4,946
1,777
6,220
—
—
1907
Medeltal
20,619
944
142
670
—
—
—
—
579
2,043
176
620
1871—75
27,536
4,016
926
4,351
—
—
—
—
696
2,436
—
—
1886—90
49,268
1,120
5,696
17,089
7
22
26,094
947
2,299
8,047
—
—
1901-05
l) Före 1903 bland maskiner, redskap ock verktyg, ej specif.
BIL. IIL
Sveriges in- och utförsel, specifikation
efter varor 190?.
390
III. In- och utförsel 1907.
.......
Varuslag.
Införsel
|
Utförsel
kilogram.
kronor.
kilogram.
kronor.
Affall, ej speoifioeradt:
läder-, Hälläder m. m.........................
254,895
•10,196
2,630,046
105,202
bomulls-, bomullstrassel .....................
1,849,576
1,109,746
259,015
77,705
ull- .................................................
338,712
423,390
72,947
58,358
silkes-...............................................
2,315
2,315
—
—
pappers-.................. ..........................
253,772
7,613
336,409
6,728
kork- ..............-.................................
178,304
10,698
1,214,441
97,J55
kisbränder..........................................
4,790,750
143,723
36,063,626
108,191
maltgroddar.......................................
80,838
7,275
—
—
annat................................................
1,850,567
117,108
4,881,829
206,109
Agat:
oarbetad............................................
1
8
—
—
arbetad .............................................
25
1,250
—
;—
Alabaster:
oarbetad......................................... ••
1
I
—
—
j
arbetad, ej specificerad.......................
8,498
42,490
60
O
0
ro
| Album eller delar däraf:
frimärksalbum....................................
1,934
3,481
—
—
brefkortsalbum...................................
494
889
95
171
andra album......................................
2,025
8,100
413
1,652
Alun:
kali-..................................................
9,204
1,012
1,720
189
krom- ...............................................
132,475
39,743
—
—
annan................................................
3,822
612
5,353
856
Ammoniak:
1
kaustik: komprimerad ........................
4,868
7,302
—
— j
annan ...................................
53,419
18,697
96,040
33,614
klorammonium (salmiak) .....................
208,273
104,137
2,407
1,204
kolsyrad (hjorthornssalt).....................
138,121
75,967
49
27
salpetersyrad .....................................
7,394
5,546
—
—
svafvelsyrad.......................................
263,413
60,585
100
21
Anis och St]ärnanis.................................
38,875
25,269
—
—
Antimonium crudum eller spetsglans.........
119,776
191,642
4,485
7,176
Apelsiner................................................
5,020,681
1,255,170
—
III. In- ock utförsel 1907.
391
Varuslag.
Införsel
Utförsel
kilogram.
kronor.
kilogram.
kronor.
Apoteksvaror, ej specificerade:
kloroform...........................................
8,287
16,574
—
—
kinin, kinasalter in. m........................
3,022
8i,594
—
—
säck arin.............................................
3,915
35,235
—
—
opium ...............................................
288
11,520
—
—
andra................................................
133,320
733,050
8,623
12,046
ArseniksyrJigliet eller invit arsenik............
21,044
16,835
—
—
Asbest:
oarbetad.................... ......................
362,846
181,423
2,167
1,084
arbeten däraf: papp............................
183,919
49,658
377
102
väf.............................
9,242
20,795
13
29
snören och garn ..........
13,455
19,510
198
287
andra arbeten..............
102,209
255,523
2,853
7,133
Asfalt:
nativ ................................................
5,648,038
197,681
1,800
63
konstgjord.........................................
2,565,091
141,080
30
2
Askar och Dosor:
tändsticksaskar..................................
222
III
1,795,668
897,834
andra ...............................................
17,054
136,432
12,090
96,720
Balsam, nativ, alla slag...........................
1,480
7,400
—
—
Band:
silkessammets-....................................
1,992
39,840
50
1,000
helsiden- ...........................................
22,344
1,117,200
25
1,250
halfsiden- .........................................
29,738
98i,354
8
264
andra slag: ylle-.................................
12,919
77,517
306
1,836
linne-..............................
5,761
43,208
367
2,753
bomulls-: sammetsband......
3,456
44,928
761
9,893
andra ...............
43,670
436,700
2,442
24,420
elastiska................^.........
16,046
240,690
31
465
andra ..............................
1,433
i,07S
202
152
Bark:
ek- ...................................................
146,146
14,615
2,594,498
259,450
gran- ................................................
400
20
345,524
17,276
annan................................................
1,409,827
281,965
150,310
30,062
392
III. In- och utförsel 1907.
Varuslag.
Införsel
Utförsel
kilogram. *)
kronor.
kilogram.
kronor.
Bast, Bastmattor in. m.:
bast..................................................
20,625
20,625
144
144
bastflätor .........................................
333
6,660
—
—
bastmattor.........................................
22,672
11,336
2,488
1,244
Beck
..................
2,527,832
303,340
81,935
12,290
3en:
oarbetad!, alla slag ...........................
3,969,740
793,948
27,879
4,182
arbetadt: benmjöl ..............................
11,532,706
922,616
8,300
747
tangentskifvor, knifskaft m. m.
7,190
2,157
—
—
knappar, ej specificerade ......
12,384
30,960
—
—
ej specif. arbeten: af elfenben
407
50,875
—
—
andra slag
4.401
22,005
—
—
Benkol och Bensvart................................
1-60,304
19,236
76,255
19,064
Bijouterivaror, ej af guld eller silfver ......
56.862
682,344
336
7,392
Bildhuggeri- och arkitektoniska arbeten:
konstnärsarbeten af marmor...............
—
80,012
—
1,720
» metall.................
—
30,957
—
1,800
andra .....................
—
9,805
—
>,175
andra slag: af arbetadt, i tulltaxan ej
specif. ämne....................................■
436
1,308
40
120
Bin......................................................
—
2,174
—
13
Bladguld och Bladsilfver (inkl. glansguld)..
2,559
76,770
—
—
Blanksmörja, Blanksvärta och Skovax.
blanksmörja och blanks vårta...............
164,192
65,677
2,529
1,517
skovax...............................................
10,431
3,129
98
29
Blodiglar ............................................
St. 34,277
2,057
—
—
Blodlutsalt, gult och rödt.........................
15,085
16,594
—
—
Blommor:
naturliga, äfvensom kvistar o. blad:
till prydnad användbara:
blommor: friska .................... ......
20,057
100,285
389
1,945
torkade, inpregner. m. m.
3,596
14,384
—
—
kvistar och blad: friska ...............
40,915
45,007
100
no
torkade, inpreg-
nerade m. m....
36,540
54,810
41
62
*) Dä kvantitetsgrunden Er en annan än kilogram, är denna för resp. varuslag stirskildt angifven
i kolumnen.
III. In- och utförsel 1907.
393
Varuslag.
Införsel
Utförsel
kilogram.
kronor.
kilogram.
kronor.
Blommor (forts.):
andra slag: för industriens behof.....
4,407
3,305
—
_
» medicinskt bruk ......
34,360
27,488
—
—
andra ...........................
1,585
1,585
72
72
konstgjorda: af tyg ..........................
5,312
185,920
1
35
» papper.......................
102
408
—
—
» andra dylika ämnen....
117
351
—
—
delar till konstgjorda blommor............
386
4,632
—
—
Blomsterlökar:
lilj ekonval j elökar................................
103,537
113,891
100
no
andra slag................................
688,132
619,319
3,608
3,247
Blyerts..........................
374,669
74,934
7,837
1,567
Blyertspennor:
timmermanspennor....................''.........
5,571
11,142
—
—
i trä infattade färgstift....................
2,470
17,290
—
—
andra...............................
44,148
220,740
—
—
Blysocker ...............................................
81,879
45,033
—
—
Blår:
hamp-................................................
461,178
184,471
1,277
511
lin-....................................................
594,887
356,932
22,615
13,569
Bläck, skrif- ..........................
16,016
12,012
97,976
88,178
Bokpärmar, lösa, äfvensom andra pärmar:
bokpärmar, lösa .................................
2,893
7,233
338
845
pärmar till infattning af bref m. m.....
3,751
5,627
953
1,430
Bokstafsstämplar och Boktryeksstilar:
bokstafsstämplar.................................
4,883
146,490
338
10,140
boktryeksstilar.................
127,363
636,815
8,816
44,080
linjer af mässing................................
2,388
14,328
—
—
Boktryck, ej specificeradt:
på svenska språket.............................
55,574
69,468
134,106
167,633
» främmande språk...........................
350,284
385,312
27,488
30,237
Bomull:
ofärgad.....................................
20,642,640
21,881,198
164,140
173,988
färgad eller blekt ............................
41,397
45,537
17,523
19,275
50
394
III. Ib- och utförsel 1907.
Varuslag.
Införsel
Utförsel
kilogram.
kronor.
kilogram.
kronor.
Borstbindararbeten:
af fibrer el. andra vegetabiliska ämnen
10,976
13,720
533
666
penslar .............................................
33,595
302,355
728
6,552
murar- oeli målarborstar.....................
7,220
28,880
207
828
af andra ämnen:
med infattning af opoleradt trä el. järn
6,849
34,245
183
915
»
»
» poleradt trä...........
12,351
104,984
342
2,907
»
»
» ben el. andra ämnen
20,498
143,486
4
28
Borsyra...................................................
85,217
38,348
50
23
Brefkuvorter och Papperspåsar:
brefkuverter .....................................
97,126
135,976
26,617
37,264
papperspåsar .....................................
15,085
15,085
2,700
945
Brefpapper, Brefkort och Brefkuverter i
askar m. m. af papper, papp eller trä...
24,564
42,987
265
464
Broderade arbeten:
broderade remsor af bomullstyll:
utan annat sömnadsarbete...............
3,520
123,200
56
1,960
med
»
»
...............
89
3,560
—
—
broderad bomullstyll, afsedd till remsor
61
1,830
—
broderade remsor af annan bomulls-
eller linneväfnad:
utan annat sömnadsarbete ...............
19,607
588,210
4
120
med
»
)>
...............
340
11,900
—
—
broderade väfnader, afsedda till remsor
36
900
—
—
andra slag: på hel- el. halfsidenväfnad
1,615
242,250
—
—
» ylle väfnad..................
4,318
107,950
153
3,825
» linneväfnad................
1,044
36,540
—
’ —
» bomullsväfnad............
9,155
320,425
64
O
TT
rf
» andra ämnen .............
2,409
24,090
40
4OO
Brom, Bromkalium och Bromnatrium.........
6,784
6,784
—
—
Bronspulver.............................................
13,931
48,759
761
2,664
Brännmaterial ej specif.
briketter: af stenkol...........................
908,344
18,167
—
—
» brunkol..........................
1,415,290
24,060
—
—
» torf................................
4,164
83
43,355
867
andra slag........................................
14,725
295
73
I
III. In- och. utförsel 1907.
395
Varuslag1.
Införsel
Utfö
r s e 1
kilogram. *)
kronor.
kilogram.
kronor.
Brännvin och Sprit:
på fat, större eller mindre:
af säd: akvavit..........................
lit. 31.056
io;559
—
—
genever ..........................
lit. 23,966
7,669
—
—
kornbrännvin..................
lit. 28,111
7.590
lit. 17,200
4,644
whisky............................
lit. 361,226
325,103
—
—
annat.............................
lit.
3,251
1,626
lit. 8,727
4,364
af potatis ..................................''
lit. 46,010
10,122
lit. 1,790
394
finkelolja....................................^
lit.
3,672
4,406
lit. 136,264
163,517
af ris (arrak)............................."
lit. 783,964
940,757
—
—
» socker (rom)...........................
lit. 18,256
13,692
—
—
» vindrufvor (konjak) ................
lit. 1,231,373
1,416,079
lit.
12
h
andra slag .................................
lit.
2,254
2,254
lit.
30
30
på andra kärl:
genever .........................................
lit.
1,257
453
—
—
konjak ...........................................
lit. 91,064
227,660
lit.
119
298
rom................................................
lit.
1,119
1,119
—
—
whisky..........................................
lit. 32,999
49,499
lit.
49
74
andra slag ....................................
lit.
3,491
3,491
lit. 43.431
43,431
Bröd:
finare småbröd: käx ...........................
27,448
37,055
6,870
9,275
andra ........................
9,417
9,417
2,506
2,506
andra slag: kanelbröd .......................
113,503
34,051
151
45
skeppsbröd ......................
12,140
4,856
931
372
andra ..............................
48,274
24,137
107,659
53,830
Bärnsten:
oarbetad ...........................................
378
7,560
—
—
arbetad .............................................
1
5°
—
—
Böcker:
på svenska språket tryckta:
ombundna.......................................
19,159
105,375
169,931
934,621
bundna:
biblar och psalmböcker:
i band af papper eller klot utan
.
guldsnitt ..............................
325
2,113
4,454
28,951
i andra band äfvensom m. guldsnitt
1G7
1,336
2,499
19,992
■*) Då kvantitetsgrunden är en annan än kilogram, är denna för resp. varuslag särskild angifven
i kolumnen.
396
III. In- och utförsel 1907.
Varuslag.
Införsel
Utförsel
kilogram.
kronor.
kilogram.
kronor.
Böcker (forts.):
andra slag:
bilderböcker o. d......................
9,290
37,i6o
2,283
9,132
andra .......................................
23,005
''72,538
46,755
350,663
på främmande språk tryckta:
bilderböcker o. d............................
940
2,820
17
51
andra .............................................
292,535
1,462,675
9,499
47,495
med upphöjda bokstäfver för blinda....
74
222
—
—
med inbundet rent eller linjeradt papper
17,830
35,660
142
284
Cassia fistula..........................................
2,679
I,°72
—
—
Celluloid:
oarbetad ...........................................
34,246
154,107
559
2,516
arbetad: tangentsskifvor och knifskaft
1,922
9,610
—
—
andra slag:
kragar, manchetter o. skjort-
bröst..............................
5,853
58,530
5,400
64,800
andra arbeten....................
41,097
534-261
1,970
25,610
Cement:
järnslaggcement.................................
202,629
5,674
324,375
9,083
annat................................................
17,598,163
527,945
17,728,406
531,852
Choklad ................................................
40,739
81,478
2,725
5,450
Cikorlerot ..............................................
136,630
16,396
10,968
1,645
Cirklar, Passare och Cirkelbestick ............
4,487
"2,175
31
775
Citroner .................................................
464,453
139,336
35
II
Citronsyra och Citronsyrade salter ...........
13,072
32,680
18
45
Cyankallum.............................................
4,150
6,225
—
—
Dadlar ...................................................
16,966
7,635
—
—
Dextrin eller Dextrlngumml:
fast...................................................
14,054
6,324
—
—
flytande.............................................
8,640
2,592
—
—
Dref och Drefmat....................................
320,174
112,061
60,876
21,307
Ekollon:
malna................................................
586,258
146,565
—
—
omalna .............................................
652,913
130,583
—
—
Elektricitetsmätare...................................
56,196
495,321
524
2,767
Elektriska glödlampor..............................
24,188
152,384
12,550
125,500
I
III. In- och utförsel 1907.
397
Varuslag.
Införsel
Utförsel
kilogram. *)
kronor.
kilogram. x)
kronor.
Elektriska maskiner:
dynamomaskiner och delar däraf.........
325,595
469,211
805,888
830,048
elektromotorer
»
»
»
459,708
785,674
700,754
687,023
transformatorer »
»
»
153,230
198,629
36,643
30,275
Emaljmassa, äfven pulveriserad ............
118,669
83,068
—
—
Emballage, särskildt inkommande resp. ut-
gående ..................
~
128,968
—
1,035,214
Enbär och Enbärsmos ...
6,832
2,733
—
—
Eter och s. k. Hoffmanns droppar ............
644
419
—
—
Eterarter, sammansatta:
salpeter-, attik- och frukteter .............
6,965
4,527
—
—
konjak-, rom- och arrakessens ............
656
558
—
, —
andra ........................
1,506
1,506
252
315
Etuier, af sammansatta, ej specif. ämnen:
öfverkladda med skinn eller spånads-
varor.....
andra.......
18,992
3,477
Fartyg och Eåtar:
fraktfartyg:
segelfartyg och pråmar: af trä....
» j ärn ..
fartyg försedda med motor:
för ångkraft: lastångare..........
passagerareångare ...
fiskefartyg...............
för annan drift: passagerareångare
fiskefartyg ..........
lustfartyg: segelfartyg........................
[st.
[ton
[st.
[ton
[st.
[ton 46,362
fst.
3
38
4,285
2
232
28
ton
[st.
[ton
[st.
[ton
[st.
[ton
[st.
[ton
98
8 I*
618 ![
2
j)
5 1/
6
217
7
3
189,920
17,385
244,545
58,040
8,124,189
65.900
130,650
n,366
73,425
41.900
5st.
4
ton 1,391
''st.
ton
jst.
\ton
2 \
141 /
1 I*
54 |J
[st.
[toi
[st.
[toi
1
29
2
5
165
52,900
28,666
10,800
) Da kvantitetsgrunden är eu annan än kilogr., är denna för resp.
kolumnen.
80,000
3,800
varuslag särslcildt angifven i
398
III. In- och utförsel 1907.
Varuslag.
Införsel
Utförsel
kilogram. *)
kronor.
kilogram. *)
kronor.
1 st.
23
!
i
jst.
3
|
12,800
(ton
44
j
73,564
)
(ton
3
jst.
1
}■
6 5.000
(st.
1
I
5,000
(ton
289
Jst.
1
(ton
89
1
|
7,000
(ton
8
i
1
— ;
j
st.
188
55:429
st.
9
2,270
1,978
1,978
1,144
1,144
8,515
6,386
2,987
2,240
37
102
70
193
3,094
7,735
245
245
218,923
328,385
1,901
1,806
95,852
47,926
35,122
17,561
7,083
3,542
2,363
1,063
23,847
8,346
797
279
8,297
2,904
I
-
—
194,519
97,260
400
200
3,237
2,913
; —
—
76,673
61,338
in
89
465,829
163,040
—
—
3,368
21,892
1,526,308
579,997
113,989
49,015
86
36
13,441
6,317
1,801
3,512
—
1 _
Fartyg och Båtar (forts.):
lustfartyg (forts.):
andra fartyg med motor: för annan
drifkraft än ånga................
mudderfartyg, ång-.........................
andra slag..............
roddbåtar......................................
Fernissa:
sprit: denaturerad:
bottenfärger till fartyg ......
annan................................
icke denaturerad:
bottenfärger till fartyg ......
annan................................
andra slag: lackfernissa .................
oljefernissa.................
oljor, feta, kokade........
andra..........................
I *
iber:
kokosfas____
piassava ____
ramie......
andra slag.
Fikon ............
silfver).............
Fisk:
saltad eller inlagd:
annan...........
sardeller och tonfisk ..
'') Då kvantitetsgrunden är en annan än kilogr., är denna för resp. varuslag särskild! angifven i
kolumnen.
III. In- och utförsel 1907.
399
V a r u s 1 a
Fisk (forts.):
lax ocli laxöring.........................
sill.....................................
strömming ocli bressling.............
sej............................................
andra slag.........................
torr eller rökt:
I
lax och laxöring........................
sill.........................................
strömming och bressling.............
sej...........................................
andra slag.......................
färsk:
gädda.....................................
gös............................................
hälleflundra.......................
karp .........................
kolja..........................
lax och laxöring.........................
makrill............................
rödspätta........................
sill...............................
strömming och bressling...............
torsk..............................
ål........................................
andra sl^g....................
Fiskrom, saltad: torskrom, oarbetad, i tunnor
Fjäder:
ospritad ....................
spritad ...................
dun..............
Flyttsaker:
reseförnödenheter, af ägaren medförda
brukade husgerådspersedlar, af ägaren
medförda (ej handelsvaror) ............
Införsel
Utf
ö r s e 1
kilogram.
j
kronor.
kilogram.
kronor.
694,598
694,598
25,724
25,724
42,882,714
8,656,916
8,651,073
1,600,449
199,094
55-746
I 166,082
46,503
80,463
32,185
200
So
2,759,770
I,379,885
710,166
355,083
11,996
23.992
1,020
2.040
17,409
4.552
332
83
756
227
4,200
1.260
1,395,018
976,513
153,235
122.588
245,997
184,498
j
15,106
”,330
298,467
223,850
114,444
85,833
431
647
50,843
76,265
656,117
459.282
3,405
2.384
499
624
65,068
97,602
16,779
4,698
12,598
2,016
173,199
346,398
.35,200
79,200
135,406
47.392
546,378
191,232
1,151,342
921,074
5,070
2,535
5,711,012
1 »427,753
39,062,478
3,906,248
285,212
62,747
125
28
1,073,320
429,328
10,016
2,003
30,914
46,371
524,961
524,961
610,222
213,578
1,043,136
365,098
61,183
36,710
7,800
4,680
346,727
208,036
4,073
2,444
6,826
10,239
248
372
6,270
37,620
12
72
—
9,723
—
21,050
—
953.536 t
—
471,439
400
III. In- och utförsel 1907.
V a r u s 1 a g.
Införsel
Utförsel
kilogram.
kronor.
kilogram.
kronor.
\
Flyttsaker (forts.):
öfriga brukade husgerådspersedlar, ej
speeif.............................................
—
144,903
—
170,594
Fläsk:
rökt..................................................
11,187
11,187
969
1,066
andra slag: saltadt.............................
6,574,065
5,127,771
1,635,384
1,635,384
annat..............................
4,111
3,494
100,737
75,553
\ Fosfor....................................................
77,936
272,776
—
—
] Fosforsyra..............................................
9,426
4,728
—
—
Fotografikameror och delar däraf:
vägande per st. minst 5 kg................
1,127
13,524
29
348
»
»
» mindre än 5 kg..........
3,911
195,550
128
6,400
Frukter, Bär och Grönsaker, ej speeif.:
finska: frukter: päron........................
708,610
318,875
693
312
äpplen......................
2,421,099
968,440
20,768
8,307
bananer...................
455,255
182,102
—
—
plommon...................
51,014
22,956
55
25
andra........................
82,657
82,657
681
681
bär: lingon............................
2,084
834
4,249,361
1,699,744
andra skogsbär...............
1,053
527
10,831
5,416
körsbär..........................
60,349
36,209
—
—
jordgubbar.....................
786
1,258
3,527
5,643
andra ...........................
1,849
1,849
1,213
1,213
grönsaker: lök........................
1,010,270
131,335
735
96
hufvudkål o. blom-
kål.....................
94,538
47,269
—
—
gurkor ..................
27,103
17,617
78
51
andra ...................
56,229
98,401
433
758
inlagda i brännvin el. ättika...............
9,341
14,012
—
—
torkade: nypon .................................
12,522
12,522
200
200
pistaeier..............................
1,335
10,680
—
—
.
päron..................................
44,990
49,489
—
—
äpplen.................................
908,511
726,809
—
andra slag...........................
114,497
143,121
—
saltade: gurkor.................................
29,824
14,912
175
88
III. In- och utförsel 1907.
401
Varuslag.
Införsel
Utförsel
kilogram. *)
kronor.
kilogram. *)
kronor.
j Frukter, Bär och Grönsaker (forts.):
saltade (forts.): surkål........................
4,488
539
—
—
andra slag......... .......
972
486
—
—
Frö:
kanarie-.............................................
93,794
32,828
—
—
tall-...................................................
95
760
15
225
gran-.................................................
414
1,242
—
—
|
timotej-.............................................
915,386
512,616
70,642
45,917
andra slag, ej specif.:
gräs-, ej specif...............................
712,690
213,807
80,948
24,284
hamp-............................................
93,732
23,433
—
—
klöfver- ..........................................
1,286,484
1,415,132
117,713
150,673
lin-................................................
24,116,984
5,o64,567
—
—
lupin-.............................................
473,424
66,279
—
—
raps- och andra oljväxt-..................
778,337
155,667
470
94
rof-, morot-, kålrot- och het-............
1,533,716
920,230
3,190
1,914
trädgårds-: blomsterfrö ...................
26,829
40,244
1,226
1,839
köksväxtfrö...................
70,112
87,640
3,395
4,244
andra slag .....................................
162,182
162,182
16,080
16,080
Fyrapparater och delar däraf...................
273
3,167
21,460
64,990
Fyrverkeriarbeten....................................
5,718
17,154
—
_
Fåglar, lefvande:
1
ankor................................................
(M
OO
c-)
''tf''
564
—
_ l
gass..................................................
St. 3,216
11,256
st.
1,002
3,507 j
höns..................................................
st.
399
479
st.
385
462
kalkoner............................................
st.
18
144
—
_
andra slag.........................................
st. 5,241
2,621
st.
235
n8
Fänkol....................................................
98,492
49,246
—
—
Färger och Färgningsämnen:
alisarin ............................................
65,935
164,838
658
1,645
anilin- och andra tjärfärger................
706,077
1,765,193
6,777
16,943
blyhvitt............................................
557,820
223,128 j
29,724
11,890 j
hok-, sten- och koppartrycksfärger:
svarta................. ....................... ...
91,610
137,415
16,302
24,453
kulörta..........................................
20,710
82.840 j
3,096
12,384
9 Då kvantitetsgrunden är en annan än kilogr., är denna för resp. varuslag särskildt angjfven i
kolumnen.
51
402
III. In- och utförsel 1907.
Varuslag.
Införsel
Utförsel
kilogram.
kronor.
kilogram.
kronor.
Färger och Fäi-gningaämnen (forts.):
indigo: naturlig................................
27,072
216,576
70
560
konstgjord.............................
22,442
67,326
—
indigoextrakt, indigokarmin.................
31,049
46,574
359
539
kimrök..............................................
59,585
20,855
355,078
46,160
kochenill............................................
70
263
—
målarfärger, beredda med olja:
bottenfärger till fartyg ...................
102,159
102,159
401
261
andra.............................................
17,967
6,288
16,806
5,882
smör- och ostfärg ''..............................
11,831
15,380
26,988
35,084
zinkhvitt: lithophon...........................
1,015,933
253,983
30,020
7,505
annat ...............................
2,828,830
1,272,974
22,556
10,150
andra slag, ej specif.:
brons- och kromfärger.....................
103,290
30,987
28,446
8,534
cinober ..........................................
25,380
25,380
1,539
1,539
färgträ, raspadt: bresilja.................
224,579
24,704
3,574
393
annat...................
313,271
62,654
49
IO
kateku...........................................
241,878
96,751
700
280
mönja.............................................
874,985
306,245
5,976
2,092
rödfärg .........................................
573,454
45,876
207,725
24,927
sumack och sumacksextrakt.............
41,100
10,275
—
—
andra.............................................
2,869,063
804,162
100,577
48,399
Färglådor, med tillbehör .........................
12,604
31,510
16
40
Färgträ, alla slag....................................
114,742
11,474
—
—
Galanterivaror, ej specif..........................
6,942
55,536
120
1,200
Galläpplen .............................................
17,422
17,422
3,400
3,400
Garfskidor:
dividivi.............................................
752,860
150,572
—
—
myrobalaner.......................................
836,146
83,615
—
—
andra................................................
68,737
6,874
—
—
Garfsyra:
garfextrakter (ej hänförl. till färger):
ekträextrakter .................................
907,378
190,549
42,360
8,896
quebrachoextrakter .........................
2,314,322
509,151
11,320
2.49O
andra: fasta...................................
53,493
16,048
200
60
flytande..............................
2,755,895
551,179
361,158
72,232
III. In- och utförsel 1907.
403
Varuslag.
Införsel
Utförsel
kilogram.
kronor.
kilogram.
kronor.
Garfsyra (forts.):
tannin (galläpplesyra).........................
27,885
48,449
655
1,146
andra slag.........................................
146,041
292,082
10,833
21,666
Garn:
ull-, alla slag:
enkelt:
ofärgadt och. oblekt:
kamgarn...................................
293,233
1,026,316
1,770
6,638
alpaka- och mohairgarn.............
3,221
10,468
—
—
annat,.......................................
112,280
336,840
5,240
<7,030
färgadt, blekt eller tryckt:
kamgarn...................................
172,302
689,208
14,012
59,551
alpaka- och mohairgarn.............
986
3,698
—
—
annat.......................................
32,747
<14,615
7,328
27,480
tvåtrådigt:
ofärgadt och oblekt:
kamgarn .................................
514,396
2,057,584
20,264
86,122
alpaka- och mohairgarn.............
37,950
<43,313
—
—
annat.......................................
72,211
252,739
16,721
62,704
färgadt, blekt eller tryckt:
kamgarn ..................................
266,939
1,201,226
23,905
113,549
alpaka- och mohairgarn.............
2,583
10,978
177
752
annat.......................................
20,859
83,436
9,771
41,527
tre- eller flertrådigt:
ofärgadt och oblekt:
kamgarn ..................................
178,733
670,249
2,608
11,084
alpaka- och mohairgarn ............
679
2,377
—
—
annat.......................................
31,551
102,541
603
2,261
färgadt, blekt eller tryckt:
kamgarn ..................................
16,703
70,988
77,672
368,942
alpaka- och mohairgarn.............
1,077
4,308
33
132
annat.......................................
11,220
42,075
6,470
27,498
s. k. briljantgarn..........................
350
1,750
—
—
linne-, enkelt: ofärgadt och oblekt......
79,850
143,730
662
1,192
färgadt, blekt el. tryckt
59,599
137,078
141
324
404
III. In- och utförsel 1907.,
Varuslag.
Införsel
Utförsel
kilogram.
kronor.
kilogram.
kronor.
Garn (forts.):
hamp-, enkelt: ofärgadt och oblekt.....
24,234
14,540
189
113
färgad!, blekt el. tryckt
378
302
—
—
bomulls-:
enkelt: ofärgadt och oblekt ............
891,613
1,382,000
68,987
117,278
blekt..................................
66,728
116,774
23,079
43,850
färgadt el. tryckt................
68,409
126,557
41,531
87,215
tvåtrådigt: ofärgadt och oblekt.......
413,033
764,111
104,304
208,608
blekt.............................
19,671
41,309
381
819
färgadt el. tryckt ..........
29,211
64,264
44,503
106,807
tre- eller flertrådigt: ofärgadt o. oblekt
31,770
54,009
4,627
9,254
blekt.................
14,220
27,018
5,164
11,361
färgadt el. tryckt
37,284
85,753
2,323
5,575
jute-, enkelt: ofärgadt och oblekt.......
297,914
214,498
64,620
24,556
färgadt, blekt el. tryckt
182
173
240
216
ramie-:
ofärgadt och oblekt: enkelt.............
117
351
—
__
två- el. flertråd.
1,694
5,929
30
105
färgadt, blekt el. tryckt: enkelt..........
13,124
55,777
—
—
två- el. flertråd.
1,538
7,690
83
382
segel- och hind-:
ofärgadt och oblekt: af hampa el. lin
108,806
141,448
775
1,008
» jute ............
20,377
15,283
512
384
färgadt, blekt el. tryckt: af hampa el. lin
9,440
23,600
48
120
» jute ...........
4,668
4,668
—
—
Gas- och Vattenmätare:
gasmätare .........................................
85.605
226,123
351
564
vattenmätare.....................................
29,505
124,587
565
1,640
Gevär, skjut-:
pistoler och revolvrar samt delar häraf
6,011
132,242
657
14,454
gevär och delar dåra!'':
jakt-..............................................
31,094
497,504
1,977
39,540
målskjutnings-.................................
2,462
22,158
518
4,662
salongs-..........................................
2,010
10,050
540
2,700
andra.............................................
346
1,384
131
524
III. In- och utförsel 1907.
405
Varuslag.
Införsel
U tförsel
kilogram.
kronor.
kilogram.
kronor.
Gips:
bränd ocli malen................................
10,335,819
310,075
4,940
148
andra slag (inkl. gipssten)...................
4,701,174
70,518
627
9
Gipsarbeten, ej specificerade....................
15,823
3,956
10,722
2,681
Glas:
buteljer, oslipade:
af mörkgrön eller brun massa .........
14,099
2,205
13,232,514
1,190,926
» annan massa..............................
3,429
617
458,048
50,385
bunkar och flaskor, oslipade:
af mörkgrön eller brun massa .........
19,519
3,904
232,997
46,599
» annan massa..............................
85,425
21,356
10,151
2,538
bunkar och flaskor med slipning.........
73,130
54.848
4,152
3114
kemiska glas ....................................
10,770
10,770
359
359
glasrör ..............................................
19,201
24,001
96
120
patentglas..........................................
27,200
10,880
—
—
glastakpannor....................................
7,943
5,560
—
—
sidventilglas.......................................
7,884
4,730
—
—
optiska glas, lösa och oinfattade.........
2,016
40,320
—
—
emalj ögon..........................................
17
8,500
60
30,000
fönster- och spegelglas:
oslipade och ofolierade:
af t. o. m. V2 kvm. yta:
fönsterglas ...............................
759,334
121,493
64,010
10,242
spegelglas.................................
1,663
748
815
367
glas ämnen.................................
100,201
16,032
—
—
af större dimensioner:
fönsterglas ...............................
750,945
135,170
126,547
22,778
spegelglas....................... .........
3,056
1,834
416
250
glasämnen................................
357,565
57,210
—
-
ofolierade, mattslip. eller slip. och pol.:
af t. 0. m. V2 kvm. yta................
108,814
59,848
—
—
» större dimensioner ..................
538,167
430,534
—
—
folierade: af t. 0. m. Va kvm. yta ....
152,902
183,482
105
126
» större dimensioner.......
55,475
77,665
—
—
fotografiska torrplåtar (emulsionsplåtar)
142,827
242,806
284
483
406
III. In- och utförsel 1907.
Införsel
Utförsel
Varuslag.
kilogram.
kronor.
kilogram.
kronor.
Glas (forts.):
andra slag: för hushållsbruk...............
66,715
333)575
947,102
1,894,204
» prydnadsändamål, ss.
vaser m. m.............
59,309
148,273
1,913
4,783
» belysningsändamål:
lampglas.................
lampkupor...............
45,228
55,444
25,529
52,215
22,614
41,583
25,529
26,108
1,022
5,356
15,803
19,411
511
4,017
15,803
9,706
annat..............................
Glaspulver................................
10,039
703
12,900
903
Glasskärf................................................
633,627
9,504
351,090
5,266
Glete eller Silfverglitt..............................
210,196
84,078
6,963
2,785
Glober...................................................
—
5,633
—
—
Glycerin:
rå.....................................................
35,259
25,058
11,480
6,574
renad ................................................
223,778
179,995
—
—
Grifflar, infattade eller oinfattade............
15,174
3,794
—
—
Gryn (ej af spannmål):
risgryn..............................................
2,266,379
521,267
734,688
168,978
rismjöl..............................................
andra slag:
1,171
234
—
makaroner och vermiceller...............
91,194
3i,9i8
31,102
10,886
sagogryn........................................
9,138
2,74i
1,100
330
mannagryn, äkta............................
342
205
—
—1
andra............................................
4,847
969
525
105
Gräs, ej specificeradt:
24,784
9,086
6,196
909
32
8
annat................................
31
3
gräsrep .............................................
2,931
1,172
—
—
färgadt eller upprispadt.....................
3,017
905
—
—
tränsadt (krollsprint)...........................
698,865
2,070
76,875
82,800
580
64
480
Gulddragararbeten.................................
12
Gummi, nativt, alla slag..........................
223,747
357,995
7,074
11,318
III. In- och utförsel 1907.
407
Varuslag.
Införsel
Utförsel
kilogram.
kronor.
kilogram.
kronor.
| •
| Gödningsämnen, ej specificerade:
råa fosfater:
apatit.............................................
5,317,152
265,858
—
—
andra.............................................
87,260,382
4,363,019
274,000
13,700
stassfurter kalisalt:
kaligödning....................................
22,595,173
2,485,469
—
—
20 % kalisalt..................................
29,610,520
1,628,579
250
14
kainit.............................................
27,434,172
960,196
—
—
andra............................................
631,417
37,885
62,400
3,744
tomasfosfater.....................................
42,586,078
1,490,513
203,500
7,123
fiskguano...........................................
50
7
125,770
17,608
andra slag ........................................
82,824
3,313
154,939
6,198
Halm:
oarbetad.........................:..................
207,128
6,214
693,985
20,820
halmrep.............................................
4,398
880
—
--
halmflätor..........................................
76,132
380,660
276
1,380
buteljhylsor, lösa...............................
—•
—
7,345
1,102
andra arbeten, ej specificerade............
248
186
68
51
!
Hampa:
ohäcklad: manilla-.............................
537,239
349,205
—
—
nyseländsk.........................
159,244
111,471
—
—
andra slag..........................
1,860,857
1,116,514
5,700
3,420
häcklad:
manilla-............................
19,862
19,862
—
—
nyseländsk........................
26,141
27,448
—
—
andra slag.........................
89,752
71,802
—
—
Handskar, alla slag.......!........................
6,405
256,200
697
27,880
Harts och Harpojs:
harts: benzoe ....................................
80,515
281,803
5,850
20,475
kolofonium..............................
269,159
53,832
225
45
kopal.......................................
352,315
211,389
—
—
sandarak ................................
8,877
11,540
—
—
schellak .................................
159,046
286,283
1,189
2,140
annan, ej specificerad...............
5,541,305
997,435
70,482
12,687
harpojs .............................................
34,311
17,156
10,074
5,037
408
III. In- och utförsel 1907.
Varuslag.
Införsel
Utförsel
kilogram. *)
kronor.
J kilogram. *)
kronor.
Hattar:
fruntimmers-, monterade, alla slag......
St. 1,826
36,520
st.
3
60
andra slag, färdiga eller lialffärdiga:
af hel- eller halfsiden, inkl. fälbhattar
st. 5,329
37,303
st.
1
7
» vaxduk, inkl. s. 1c. sydvästar........
st.
410
820
—
» annat ämne:
försedda med foder eller annat till-  behör:
af filt................
st. 318,533
796,333
St.
73
183
» halm eller bast.....................
st. 62,333
109,083
st.
12
21
andra ......................................
St. 15,814
23,721
st.
10
15
utan sådant tillbehör:
af filt....................
st. 99,993
149,990
—
—
filtstumpar, ämnade till hattar ...
st. 18,904
14,178
—
—
af halm eller bast.........
åt. 198,980
248,725
—
—
andra .............................
st.
9,841
9,34+
—
—
Hattfoder, i förening med annat material .
1,119
4,476
—
—
Honung...........
57,609
25,924
177
80
Horn:
oarbetadt eller raspadt.................
8,473
6,778
79,097
63,278
arbetadt:
plattor samt knifskaft och ämnen där-
till................
1,290
2,580
—
—
knappar..........................................
4,087
16,384
127
508
andra slag......................................
7,446
74,460
5,159
51,590
Hudar och Skinn:
ej hänförliga till pälsverk:
oberedda:
af nötkreatur: färska eller saltade
6,752,931
7,428,224
5,162,520
4,388,142
torra ..................
1,746,202
2,444,683
339,438
509,157
kalkbestrukna.........
359,742
467,665
10,200
13,260
af häst: färska eller saltade .........
52,640
42,112
268,844
213,475
torra ..............................
4,956
5,452
959
1,055
af get, får el. lam: färska el. saltade
89,382
53,629
129,802
77,881
torra ...............
117,610
147,013
58,872
73.590
l) Då kvantitetsgrundon Ur eu annan än kilogr., är denna för resp. varuslag säi-shildt angifven i
kolumnen.
III. In- och utförsel 1907.
409
Varuslag.
Införsel
Utförsel
kilogram. *)
kronor.
kilogram. *)
kronor.
Hudar ocli Skinn (forts.):
af andra djur: färska eller saltade
88,742
133,113
II
2,047
3,071
torra ..................
23,057
46,1 14
30,465
60,930
beredda:
sulläder: hemlocks-....................
187,670
356,573
10,285
19,542
annat ...........................
161,989
356,376
5,138
11,304
bindsulläder.............
41,461
99,506
700
1,680
andra slag: barkade ................
27,777
[66,662
1,180
7,080
hvitgarfvade...............
13,527
!4S,797
576
6,336
färgade .....................
527,797
6,333,564
5,018
60,216
lackerade ..................
32,847
427,011
100
1.300
saffian.......................
6,128
61,280
120
1,200
sämskade ..................
11,308
113,080
285
2.850
ofvanläder till skodon.
23,102
150,163
85
553
syremmar..................
2,901
11,604
381
1-524
andra .....................
106,789
373-762
24,464
85.624
pälsverk:
oberedda, alla slag................
66,880
668.800
42,242
211,210
beredda, lösa:
blåräf-, bäfver- m. in...................
1,835
275,250
193
28,950
andra slag....................................
94,957
2,373.925
4,789
119,725
beredda, hopsydda:
blåräf-, bäfver- m. m. ..................
477
119,250
1,617
404,250
andra, slag.........
10,555
316,650
18,127
393.810
Humle:
böhmisk;............................................
227,071
613,092
20
54
bayersk.............................................
348,179
835,630
—
—
annan.........................................
100,073
150,110
950
1,425
Hummer...............................
st. 24,483
20,811
st. 345,744
293,882
H vitbetor, sönderskurna och torkade.........
100
8
40
3
Hår:
tagel: ofärgadt ..................................
25,848
51,696
1
31,957
63,914
färgadt eller tränsadt ...............
36,274
108,822
1,981
5.943
krusadt (krollhår) .....................
139,281
257,670
160
296
) Dä krantitetsgrunden Hr en annan än kilogr., är denna för resp. varuslag siirshilät angifven i
52
410
III. In- och. utförsel 1907.
Varuslag.
Införsel
Utförsel
kilogram. |
kronor.
kilogram.
kronor.
Här (forts.):
andra slag, ej specif.: borst................
33,695
134.780
8,815
35,260
annat...............
24,759
24:759
78,356
78,356
Hår- och Tagelarbeten, ej specif................
1,064
21,280
85
I.7°°
Bakför, Hakar och Hyskor:
af järn ..............................................
3,900
4,875
250
313
» annan oädel metall ........................
953
2,859
50
150
Hängsien, Bälten m. m.
af hel- eller halfsiden ........................
1,791
53,730
—
—
andra slag: hängsien och delar däraf...
10,487
104,870
3,701
37,010
bälten och delar däraf......
35,617
427,404
13
516
strumpeband, klädningshål-
lare m. m......................
1,742
13,936
215
1,720
Hd .........................................................
3,782,979
226,979
1,154,149
69,267
Ingefära, torr..........................................
45,748
34,311
—
—
Insektpulver ..........................................
13,288
23,254
—
—
Instrument:
kirurgiska, matematiska m. m., ej specif.:
kirurgiska.......................................
2,075
73,705
1,587
8,100
matematiska....................................
32,766
170,378
1,384
'' 15,146
fysiska: telefonapparater..................
3,831
16,826
526,573
3,299,243
telegrafapparater................
3,193
23,913
197
2,924
fonografer m. m.................
42,024
157,862
1,294
8,963
vacuum- och pyrometer ....
18,593
15,546
104
562
andra.................................
251,175
625,339
41,842
68,072
kemiska: vågar...............................
876
9,311
—
—
andra...............................
202
1,819
1,103
I;9°0
navigations-....................................
1,363
29.401
658
5,586
optiska, ej specif.:
kikare och mikroskop ......................
[7,459
186,475
270
6,750
glasögon och andra infattade optiska
glas............................................
4,809
57,708
25
300
scioptikon.......................................
407
4,070
113
1,130
andra ............................................
1,429
71,450
229
11,450
III. In- och utförsel 1907.
411
Varuslag.
Införsel
Utförsel
kilogram. *)
kronor.
kilo
gram. *)
j
kronor.
Instrument (forts.):
barometrar .......................................
4,442
66,630
manometrar...............................
1,443
28,860
195
3,900
termometrar.......................................
10,504
52,520
730
3,650
musikaliska:
fortepianon: pianinon......................
st.
702
386,100
st.
7
3,850
flyglar.........................
St.
102
112,200
st.
1
1,100
positiv ..........................................
st.
44
1,760
st.
50
2,000
speldosor och delar däraf ...............
2,042
40,840
25
500
ackordion och delar däraf ...............
105,024
315,072
19
57
andra slag:
violiner och andra stränginstrument
st. 22,402
146,711
st.
258
8.042
blåsinstrument: af trä..................
st. 2,135
19,468
st.
15
325
» metall.............
st. 2,531
39.360
st.
9
553
trummor och pukor...................
st.
568
5,438
—
—
orglar och harmonier..........
st.
37
10.342
st.
144
28,416
andra instrument....................
st. 1,954
28,408
st.
1,003
1,130
pianoklaviaturer............................
st.
995
39,745
st.
1
100
särskildt inkom. resp. ugtående de-  lar till musikinstrument ............
89,510
289,908
255
908
Ister och Flott:
naturligt ...........................................
2,471,493
2,125,484
5,014
4,312
konstgjordt ......................................
7,355
5,5161
66,385
51,116
Jod, Jodkallum och Jodnatrium
3,215
57,870
—
—
Jordarter, ej specif.:
bolus .....................
7,815
1.016
no
14
kiselgur ............
174,043
5,221
120
4
polerjord ...................
10
7!
13
1
trippel..........................
10,261
3,078 i
70
21
andra, ej specif. (utom kritjord) .........
158,299
39,575
—
—
Jute.......................................................
8,898,037
4,537,999
58,708
29,941
Juveler, oinfattade ..................
-
1,720
__
_
Järnvägsmateriel:
lokomotiv..........................................
St.
23
206,597
st.
6
134,000 |
) Då kvantifcetsgrunden är en annan än kilogr., är denna för resp. varuslag särskildt angifven i
kolumnen.
412
III. In- och utförsel 1907.
Varuslag.
Införsel
Ut f ö
r s e 1
kilogram. *)
kronor.
kilogram. *)
kronor.
Järavägsmateriel (forts.):
j äxnvägsgodsvagnar:
s. k. tipp- och stjälpvagnar ............
st. 1,318
134,548
st.
32
10,755
andra............................................
st.
42
31,399
st.
40
8,175
spårvägsvagnar, med motor ................
st.
2
5,360
—
—
tendrar .............................................
st.
1
6,679
—
—
axlar................................................
67,292
26.917
33,837
13,535
fjädrar...............................................
3.961
1,268
365.167
116,853
hjul, lösa .........................................
258,767
77,630
281
84
hjulsatser ..........................................
508,875
142.485
13,340
3,735
hjulband och hjulringar .....................
1,053,013
231,663
3,959
871
andra slag, ej specie, samt delar däraf:
buffertar och delar däraf.................
11,535
5,970
—
—
andra ...........................................
497,916
320,829
14,529
9,878
Jäst:
för bryggeriändamål...........................
5,716
6,288
5,997
5.397
andra slag ........................................
58,499
43,874
12,766
9,575
Kaffe:
java-..................................................
1.813,223
2,266,529
33
41
brasilianskt .......................................
21,532,638
14,642,194
4,955
3.369
annat................................................
8,912,549
8,021,294
8,940
§,046
brändt...............................................
55,535
55,535
—
—
kaffe surrogat .....................................
19,743
7,897
—
—
Kakao:
bönor................................................
999,018
1,598,429
2,431
3,890
skal...................................................
1,807
181
54,763
5,476
malen eller rifven..............................
236,064
413,112
535
936
Kali:
kaustikt: i fast form...........................
10,372
3,941
20,374
7,742
i flytande form.....................
2,473,495
544,169
137,417
30,232
klorsyradt..........................................
150,607
90,364
1,753,036
876,518
kolsyrad! (pottaska) och surt kolsyradt
1,268,602
456,697
186,187
67,027
kromsyradt och surt kromsyradt .........
102,655
59,540
1.174
681
salpetersyradt (kalisalpeter)..................
474,673
204,109
—
—
svafvelsyrad! och surt svafvelsyrad! ...
5,637
902
—
—
|
surt vinsyrad! (vinsten) ....................
29,652
26,687
1,325
1,193
'') Då kvantitetsgrunden är en annan Un kilogr., är denna för resp. varuslag särsMldt angifven i
kolumnen.
III. In- och utförsel 1907.
413
Varuslag.
Införsel
Utförsel
kilogram.
1
j
kronor.
kilogram.
kronor.
Kalk:
osläckt.............................................
759,851
15,197
5,032,124
100,642
släckt...............................................
84,002
840
404,423
4,044
Kamfer, oraffinerad och raffinerad.......
16,716
125,370
—
—
Kanel, Kanelknopp och Cassia lignca.........
185,817
157,944
—
—
Kapris .........................
6,733
10,100
—
—
Karagen eller Färlmossa............
7,134
3,567
100
50
Karbolsyra och Karbolsyrad kalk:
karbolsyra, kreosot,kreosotolja o.kreosot-  tjära .....................................
3,562,262
284,981
8,949
716
karbolsyrad kalk..........................
1,571
79
—
—
Kardborrar ...........................
19,619
I9,6i9
1.045
1,045
1 Kardemummor...................
55,668
00
0^
ro
»0
64
176
Karkaser och Karkasband........................
10,163
13,212
—
_
J Kartor:
med svensk text:
i exemplar eller häftade..............
1,118
2,236
19
38
kartonnerade el. på väf uppfodrade ...
8
20
204
510
andra slag........................... . .
4,304
8,608
148
296
Kastanjer....................
24,178
10,880
—
—
j Kautschuk eller Gummi elasticum samt
Guttaperka:
oarbetad ......................................
819,044
6,552,352
1,215
9,720
förslitna kautschukvaror.....................
23,772
23.772
721,662
432,997
arbetad, i skifvor utvalsad:
af minst 1 mm. tjocklek:
med väfinlägg........................
37,638
O
to
323
355
utan
»
: af hårdgummi.........
31,666
158,330
45 |
225
annan ...................
35,150
140,600
907
3,628
af mindre tjocklek än 1 mm.:
utan väfinlägg: af hårdgummi ......
934
8,406
48
432
annan..................
5,615
67,380
98
1,176
träd: af hårdgummi...........................
1,374
6,870
51
255
annan ......................................
6,490
25,960
2
8
rör ......................
9,118
31,913
97
340
414
III. In- och utförsel 1907.
Varuslag.
Införsel
Utförsel
kilogram.
kronor.
kilogram.
kronor.
Kautschuk m. m. (forts.):
slangar: spiral....................................
17,407
39,166
1,254
2,822
andra: med väfinlägg ............
43,411
108,528
1,493
3,733
utan
»
............
54,895
192,133
1,195
4,183
buffertar...........................................
644
3,542
23
127
maskinremmar...................................
1,517
6,068
795
3.180
packningar........................................
24,726
61,815
2,054
5,135
knifskaft och ämnen därtill.................
1,823
6,381
1
4
andraslag: skodon (galoscher).............
218,854
1,039,557
510,566
1,786,981
stänger af hårdgummi .....
2,290
13.740
68
408
vagnsgummiringar ............
42,090
147,315
325
1,138
formgjorda kautschuksvaror
19,424
116,544
74
444
andra ..............................
27,422
I37,110
1,244
6,220
Kavlar ...................................................
9,784
H4,i95
658
6,580
Kemisk-telmiska preparat, ej specif.:
af sällsynta jordartsmetaller:
eerium-nitrat...................................
16
720
—
—
torium-nitrat..................................
3,563
96,201
—
—
andra.............................................
22
1,100
183
9,150
guldklorid m. fl. guld- och platinasalter
18
6,300
—
—
andra slag:
albumin..........................................
1,968
8,187
250
900
amykos, aseptin o. a. munvatten......
146
225
3,315
11,856
faktis (konstgjord kautschuk)...........
27,346
21,373
109
157
formalin........................................
24,184
17,557
1,068
590
fotografiska framkallningsmedel........
3,741
20,743
16
132
kalciumkarbid.................................
26,422
18,338
8,989,574
1,703,554
klorzink (zinksmör)..........................
80,982
17,430
—
—
kolsyra, flytande..............................
1,747
2,926
19,086
5,092
lanolin...........................................
18,380
h,695
31
90
lysol ............................................
1,905
i,457
—
—
naftalin ..........................................
60,663
13,000
55
40
ostlöpeextrakt.................................
73,445
40,544
78,480
53,879
oxalsyra ..................................
55,551
30,110
—
-
salicylsyra.......................................
4,830
9,943
] -
■ — ''
III. In- och utförsel 1907.
415
Varuslag.
Införsel
Utförsel
kilogram.
kronor.
kilogram.
kronor.
Kemisk-tekniska preparat (forts.):
1
siliciumkarbid........
14,018
5,ii9
2,000
6,000
svafvelkalium och svafvelnatrium....
431,211
45,76o
800
IOI
syrgas, komprimerad...............
6,546
5-651
1,057
2,221
wolframsyra..................
1,926
665
—
_
andra.........................
1,116,167
596,469
1,791,808
405,689
Kinabark......
813
i,34i
—
_
Kitt, alla slag ..............
84,422
63,317
1,159
869
Kli:
hvete-..............................
80,391,276
8,039,128
371,018
37702
råg-..................................................
5,002,183
500,218
3,974,378
397,438
majs- ........................
496 660
49,666
—
—
ris- .................
668,393
60,155
111,120
IO.OOI
andra slag*..............
48,836
4,884
780,513
78,051
Klischéer, Stereotyper m. m. för tryck:
klischéer ..
7,923
79,330
1,262
12.620
stereotyper ......................................
5,041
20,164
4.059
16,236
elektrotyper...........................
119
I-785
_
_
träsnittstockar..............................
160
800
_
plåtar, etsade eller graverade för tryck
2,362
118,100
212
10,600
Klorkalium .....
1,840,239
276,036
—
_
Klorkalk ...
2,778,759
250,088
10,404
936
Kläder, ej specificerade:
mans- och gosskläder:
af ylleväfnad......... ........................
32,542
520,672
2,730
43,680
» linneväfnad.................................
2,082
16,656
47
376
» bomullsväfnad.............................
23,772
237,720
88
880
andra slag......................................
19,753
237,036
5,113
61,356
fruntimmers- och flickkläder:
af helsidenväfnad ...........................
7,216
649,440
69
6,210
» halfsidenväfnad...........................
985
78,800
24
1,920
» ylleväfnad .................................
96,186
2,404,650
422
10,550
» linneväfnad.................................
9,810
73,575
23
173
» bomullsväfnad ...........................
24,435
610,875
427
10,675
andra slag......................................
1,013
30,390
245
7,350
416
III. In- och utförsel 1907.
Varuslag.
Införsel
Utförsel
kilogram.
kronor.
kilogram.
kronor.
Kläder, ej speoif. (forts.):
underkläder:
10
snörlif: af ylleväfnad.......................
227
2.27O
IOO
» linneväfnad.....................
531
38
228
» bomullsväfnad.................
8,332
66,656
445
3,560
andra: af ylleväfnad.......................
2,515
37-725
85
1,275
* linneväfnad.....................
2,542
30,504
15
180
» bomullsväfnad..................
11,451
114,510
93
930
kragar, manschetter in. m: af linneväfnad
15,216
197,808
547
7,in
» bomullsväfn.
92,437
831,933
199
1,791
halsdukar: af hel- eller halfsiden.........
4,838
169,330
10
350
andra................................
8,820
105,840
38
456
näsdukar, fållade: af linneväfnad.........
6,154
55,386
9
81
» bomullsväfnad.....
76,492
458,952
147
882
hushållspersedlar, sydda: af linneväfnad
15,099
150,990
410
4,100
»bomullsväfn.
24,927
199,416
7,161
c_n
lo
00
ce
andra kläder:
af helsidenväfnad............................
2,409
96,360
12
480
» halfsidenväfnad...........................
1,857
3b569
—
—
» ylleväfnad...................................
56,932
740,116
106
1,378
» linneväfnad.................................
4,796
47,960
—
—
» bomullsväfnad.............................
30,426
304,260
895
8,950
» juteväfnad .................................
6,891
13,782
—
—
» vattentät väfnad:
med kautschuk öfverdragen......
11,412
114,120
18
180
vaxduk....................................
5,054
35,378
—
—
oljade och fernissade ...............
191
382
—
—
andra slag.......................................
9,634
96,340
3,317
33,170
gångkläder, tillh. sjöfarande el. resande
—
677,506
—
83,565
Knallhattar.............................................
22,512
146,328
369
2,399
Knappar, ej specificerade:
af silke .............................................
2,458
24,580
—
» sammansatta eller ej specif. ämnen:
stennötsknappar ...........................
54,999
384,993
.SO
210
tygknappar...................................
13,077
65,385
55
275
andra............................................
24,421
134,316
6,489
35,690
III. In- och utförsel 1907.
417
Varuslag-,
Införsel
Utförsel
kilogram. *)
kronor.
kilogram. *)
kronor.
Knifvar:
rak-...................................................
1,395
46,035
3,316
165,800
penn-..........................
4,550
127,400
5,837
233,480
talj-, sjömans- in. m...........
1,542
5,397
36,510
164,295
bords- och andra slag, samt gafflar:
med skaft af silfver, förgylld eller för-
silfracl metall, pärlemor m. m.......
2,868
22,944
832
9,984
med skaft af andra ämnen ......
12,995
62,376
28,948
167,898
Koaffyrer, med konstgjorda blommor eller
plymer ........................
st.
17
340
_
Koboltoxid
2,653
58,366
40
880
Koffertar, ej af läder eller skinn.........
6,894
20,682
390
1,170
Kol, trä-.......
hl. 878,850
351,540
hl. 136,237
54,495
Kollodium.......
3,906
3,320
_
Xonfityrer:
geléer.................
ingefära, syltad..............
2,215
6,824
3,323
11,942
—
—
karameller.......
33,361
41,701
544
680
lakrits med tillsats af socker...............
45,673
91,346
68
136
marmelad............
25,775
25,775
12
12
pastiljer.............................................
14,856
23,770
53
85
skogsbär, syltade ..............................
1,158
869
69,195
51,896
andra ...............
112,928
169,392
_
Konserver:
kött: af nötboskap.................
38,974
31,179
322
258
» får .......................................
675
675
- .
andra slag: fisk och skaldjurskonserver
426,344
468,978
230,628
138,377
fraktkonserver..................
132,665
79,599
182
IO9
grönsakskonserver............
176,264
141,011
117
94
gåslefverpastej...................
19,999
159,992
13
IO4
köttextrakt.......................
18,847
94,235
_
mjölk, kondenserad...........
13,835
8,301
349
209
andra ..............................
72,672
72,672
2,918
2,918
Kopparaska och Kopparoxid..................
''
2,070
4,140
13,805
27,610
Kopra eller Koppera................................
3,230
9691
—
1) Då kvantitetsgrunden är en annan än
kolumnen.
kilogram, är
denna för resp. varuslag säl-skildt angifven
53
418
III. In- och utförsel 1907.
Varuslag.
Införsel
Utförsel
kilogram. *)
kronor.
kilogram. *)
kronor.
Koraller, äkta, oinfattade ........................
179
8,950
—
—
Korf ......................................................
8,037
12,056
687
859
Korgmakararbeten:
af oskalade kvistar ............................
1,155
578
35,705
17,853
» gröfre spån....................................
1,632
1,632
548,844
548,844
andra slag: möbler.............................
4,680
14,040
3,266
9,798
andra ..............................
41,968
104,920
11,969
29,923
Koriander................................................
8,356
3,76o
—
—
Korinter ................................................
100,556
40,222
—
—
Korkar, skurna:
utan beslag.......................................
29,311
153,883
53,128
37,190
korksulor ..........................................
79
174
—
—
med beslag .......................................
1,938
15,504
282
2,256
Korkbark, äfvensom s. k. Cols..................
2,561,694
1,280,847
54,043
27,022
Kox:
gjuterikox.........................................
ton
148,448
3,711,200
ton
71
1,775
andra slag .........................................
ton 106,322
2,126,440
ton
144
2,880
Kreatur:
hästar: föl under ett år .....................
st.
197
59,ioo
st.
734
110,100
hingstar.................................
st.
123
307,500
st.
3
2,400
andra slag.............................
st.
2,128
1,702,400
st.
5,057
2,528,500
nöt: tjurar.........................................
st.
341
238,700
st.
2,394
957,600
oxar ..........................................
st.
21
10,500
st.
360
180,000
kor............................................
st.
4,267
1,280,100
st.
5,075
1,015,000
ungnöt och kalfvar.....................
st.
96
9,600
st.
3,346
267,680
får: baggar.......................................
st.
Öl
7,650
st.
298
22,350
lamm.........................................
st.
34
680
st.
472
9,440
andra slag .................................
st.
55
1,650
st.
G43
19,290
fst.
10
)
| st.
6
)
svin: fargaltar....................................
712
900
ikg.
407
1
w
450
1
(st.
730
)
| st.
94
1
andra slag ................................
ta
6,538
6,538
w
2,890
j-
5,058
andra slag: getter...............................
st.
35
700
st.
44
660
andra ..............................
st,
1,827
27,405
st.
41
615
*) Då kvantitetsgrunden Ur en annan Un kilogram, Ur denna för resp. varuslag stirslcildt angifven
i kolumnen.
III. In- och utförsel 1907.
419
Varuslag.
Införsel
Utförsel
kilogram.1)
kronor.
kilogram.1)
kronor.
Kreatursfoder, ej specificera^:
melassfoder.....................
2,881,897
288,190
14,000
1,400
glutenfoder ........................
12,292,163
1,597,981
400
52
draf, torkad................................
64,887
5,191
—
—
annat...........................
1,841,656
184,166
1,362,466
136,247
Krita:
hvit: omalen.......................
859,978
12,900
264,062
3,961
malen eller slammad..................
101,030
2,526
8,107,780
162,156
röd och svart samt pastellkrita...........
5,757
17,271
925
2,775
Krut och andra sprängämnen:
vanligt krut, salpeterkrut (s. k. svartkrut)
14,251
17,814
1,000
1,000
bomullskrut.................
—
—
10,461
31,383
röksvagt krut ....................................
4,705
30,583
4,535
27,210
andra slag.........................................
1,541
2,774
10,750
19,350
Kräftor:
kräftor.................
st. 1,543,505
46,305
st. 2,085,056
83,402
räkor ...............
102,588
82,070
6,182
4,946
Kräftstjärtar............................................
6,734
10,101
466
699
Kulör eller s. k. Vintinktur, ej sprithaltig..
265,097
106,039
312
125
Kummin
.....
47,781
23,891
55
28
Käppar, ej specificerade.....................
3,398
20,388
1865
11,190
Kött:
af fågel: vildt....................
111,787
139,734
3,217
4,021
annat.............................
157,759
157,759
1,659
1,659
» nötkreatur: färskt ..........
1,551,027
1,163,270
524,476
367,133
rökt...........................
1,569
1,569
830
830
saltadt..................
402,829
181,273
155,493
69,972
» häst: färskt....................
41,078
12,323
79,530
23,859
rökt...............................
23,289
19,796
1,585
1,347
saltadt ...........................
170,422
102,253
253
152
» får: färskt .....................
329,669
263,735
11,734
n,734
rökt............................
7,766
9,708
600
900
saltadt...........................
373,610
224,166
1,600
1,120
» andra djur: färskt......................
55,424
41,568
32,034
24,026
rökt.........................
54,199
43,359
2,321
1,857
saltadt........................
14,318
7,159
11,708
5,854
1) Då kvantitetsgrunden är en annan än kilogram, är denna för resp. varuslag stirskilät angifvea
i kolumnen.
420
III. In- och utförsel 1907.
Varuslag.
Införsel
Utförsel
kilogram.
kronor.
kilogram.
kronor.
Lack......................................................
11,655
17,483
730
1,095
Lagerblad och Lagerbär, torkade...............
24,207
4,841
—
—
Lakrits, osockrad:
i stänger eller oformad massa ............
105,027
131,284
1,010
1,263
annan................................................
24,843
49,686
—
—
Leksaker:
bollar af kautschuk ...........................
2,035
20,350
5,330
53,300
dockor ..............................................
38,683
116,049
—
—
julgransprydnader..............................
7,104
31,968
5
23
munharmoniker .................................
37,109
118,749
—
—
verktygslådor ....................................
344
5l6
—
—
andra: af trä ....................................
18,833
47,083
1,031
2,578
» annat ämne........................
142,577
427,731
938
2,814
Lera:
eldfast lera: kaolin ............................
4,917,120
147,514
9,130,487
182,610
annan ............................
8,271,225
H5,797
20,384,739
203,847
andra slag ........................................
12,717,640
635,882
3,639,190
181,960
Lerjord:
ren ...................................................
731,918
73,192
38,800
3,880
lerjordshydrat....................................
466,079
116,520
—
—
svafvelsyrad.......................................
786,152
62,892
—
—
s. k. alunkakor ..................................
767,044
46,023
—
—
Lervaror, ej specificerade:
tegel:
eldfast: chamottetegel ......................
2,767,721
83,032
42,826,683
856,534
kvarts-, kvartsit- m. m........
3,017,637
150,882
106,415
5,321 ■
magnesittegel.....................
425,444
21,272
2,700
135
kromtegel............................
19,507
975
—
—
andra.................................
505,394
25,270
7,401,532
370,077 ;
fasadtegel och därtill hör. formtegel:
oglaserade...................................
1,632,079
65,283
142,145
4,264
glaserade ....................................
223,298
15,631
2,200
no
trottoarsten....................................
—
—
1,372,177
41,165
golf- och väggplattor:
af minst 3 cm. tjocklek................
76,416
3,821
76,400
3,820
III. In- och utförsel 1907.
421
Införsel
Utförsel
Varuslag.
kilogram. *)
kronor.
kilogram. *)
kronor.
Lervaror (forts.):
tegel: golf- och väggplattor (forts.);
af mindre tjocklek än 3 cm.:
oglaserade: enfärgade...............
328,905
13,156
—
—
flerfärgade..............
2,699
405
100
15
glaserade: enfärgade................
182,604
27,391
—
—
flerfärgade..............
3,967
1,190
—
—
taktegel: oglaseradt ........................
fst. 2,369,655
|
105,755
fst. 398,862
18,068
[kg. 5,287,769
[kg. 903,394
glaseradt...........................
fst. 506,352
[kg. 1,219,903
|
36,597
fst. 79,830
[kg. 129,351
]•
3,881
murtegel: oglaseradt........................
fst. 14,705,500
jkg.38,706,130
J 580,592
fst. 23,534,591
jkg.54,370,993
|
815,565
glaseradt ........................
Jst. 22,200
Ikg. 59,490
|
1,785
fst.
6,000
(kg.
15,500
465
klinker: oglaserade .........................
fst. 68,700
W 159,870
|
4,796
fst. 8,912,053
fkg.20,394,310
|
407,886
glaserade ............................
—
—
jst. 19,700
jkg. 53,800
|
2,690
andra slags tegel: oglaserade ..........
994,738
19,895
409,635
8,193
glaserade ............
—
—
118
24
deglar: af blyerts ..............................
276,828
207,621
2,748
2,061
andra slag..............................
42,308
10,577
7,978
1,995
mufflar och. delar däraf .....................
655
66
—
—
retorter »
»
»
.....................
227,148
24,986
483,920
53,231
rör och rördelar:
dräneringsrör .................................
237,797
11,890
43,025
1,936
andra: oglaserade ...........................
7,996
480
266,515
14,658
glaserade ............................
58,442
5,844
12,309,276
1,230,928
arbeten af äkta porslin:
hvita el. enfärgade: för husbällsbruk
124,948
74,969
4,011
2,808
prydnadssaker...
4,106
2,874
648
518
andra................
108,615
81,461
2,693
2,289
förgyllda, försilfr. m. m.: f.hushållsbruk
199,473
199,473
11,589
12,748
prydnadssaker
53,493
64,192
3,557
4,624
andra ...........
20,985
27,281
450
675
*) Då kvantitefcsgrunden är en annan än kilogram, är denna för resp. varuslag scirshildt angifven
i kolumnen.
422
III. In- och utförsel 1907.
Varuslag.
Införsel
Utförsel
kilogram. J)
kronor.
kilogram. *)
kronor.
Lervaror (forts.):
andra arbeten af lera:
kakel och kakelugnsomament:
hvita eller enfärgade.....................
30,314
30,314
9,464
11,830
förgyllda, försilfrade m. m.............
1,096
2,192
2,395
5,988
krukmakargods:
hvitt eller enfärgadt....................
68,703
13,741
6,042
1,208
förgylldt, försilfradt m. m.............
4,663
1,166
1,146
287
terrakotta- och terralitarbeten:
hvita eller enfärgade.....................
1,471
2,207
47
71
• förgyllda, försilfrade m. in...........
3,952
7,904
—
—
arbeten af majolika och fajans:
hvita eller enfärgade:
för hushållsbruk........................
88,955
40,030
22,525
11,263
prydnadssaker...........................
13,155
7,235
138
83
andra slag ...............................
321,795
176,987
5,275
3,429
förgyllda, försilfrade m. m.:
för hushållsbruk........................
410,191
266,624
62,730
42,029
prydnadssaker..........................
86,619
69,295
142
IO7
andra slag ...............................
57,935
40,555
21
16
Likör (inkl. absint, äfvensom vin af mer än
25 % alkoholhalt):
punsch.............................................''.
lit.
53
64
lit. 227,357
272,828
munk- (benedektiner) ........................
lit. 38,190
152,760
—
—
andra slag ........................................
lit. 37,808
113,424
lit.
10
30
Lim:
husbloss .........................................
343
5,i45
—
—
gelatin i tunna folier .........................
4,856
9,712
350
7OO
flytande lim, syndetikon .....................
6,792
6,792
2,605
1,824
. andra slag: gelatinlim........................
25,395
38,093
522
783
agar-agar ........................
4,720
16,520
218
763
annat ..............................
141,151
141,151
91,746
91,746
Lin:
Tyskt: ohäcklad!.................................
1,381,169
1,243,052
—
—
häckladt.................................
1,349
2,024
■-
—
andra slag: ohäckladt ........................
376,325
432,774
11,500
13,225
häckladt...........................
82,770
144,848
—
—
*) Då kvantitetsgrunden Ur en annan än kilogram, är denna för resp. varuslag särsTcildt angifven
i kolumnen.
III. In- och utförsel 1907.
423
Varuslag.
Införsel
Utförsel
|
kilogram. *)
kronor.
kilogram. *)
kronor.
|
Litografiska o. Fotografiska arbeten, Kop-  parsticks-, Stålsticks- o. Träsnittsaftryek
äfvensom Oljetryck:
oinfattade:
tillhörande tryckta verk ..................
634
3,170
324
1,620
andra slag: vykort ..........................
126,541
316,353
24,182
60,455
etiketter af papper .........
55,195
275,975
5,334
26,670
blanketter till räkningar o.d.
14,216
56,864
4,214
16,856
oljetryck ........................
7,241
19,551
14
38
andra..............................
112,661
1,689,915
8,604
129,060
infattade ...........................................
373
831
679
1,273
Ljus:
talg...................................................
315
252
—
—
andra slag: stearin- ...........................
25,236
27,760
14,398
15,838
andra .............................
7,695
7,695
97
97
! Luktvatten, alla slag...............................
5,287
63,444
211
4,220
Lumpor...................................................
3,417,651
1,025,295
1,579,660
236,949
1 Magnesia och Magnesiasalter:
magnesia: kolsyrad (talk) ...................
302,816
21,197
6,388
447
svafvelsyrad (engelskt salt)..
99,369
11,924
—
—
magnesiumklorid ...............................
724,583
43,475
—
—
andra magnesiasalter .........................
288,268
28,827
3,000
300
Maltdrycker:
på fat: porter....................................
1,880
564
6,595
3,298
Öl..........................................
167,947
20,154
810
162
andra slag..............................
131
IO
—
—
på andra kärl: porter.........................
lit. 3,430
2,573
lit. 268,475
201,356
Öl ...............................
lit. 27,752
lit. 5,230
11,101
lit. 55,877
lit.
127
22,351
andra slag ..................
1,308
32
Mandel:
kräk- ...............................................
75,657
87,006
—
—
skalad...............................................
667,250
1,000,875
—
—
Masker.... i..............................................
st.
8,354
1,677
—
—
*) Då kvantitetsgrunden är en annan än kilogram, är denna för resp. varuslag särskilät angifven
i kolumnen.
424
III. In- och utförsel 1907.
Varuslag.
Införsel
Utförsel
kilogram.
kronor.
kilogram.
kronor.
Maskiner, Redskap ock Verktyg eller delar
däraf, ej specificerade:
motorer, ej elektriska:
1
gas-...............................................
375,375
293,479
23,661
15,368
petroleum- och bensin-....................
89,805
288,189
693,663
1,128,481
vind-............................................
25,347
11,310
3,069
2,692
vatten- (turbiner) ......
82,524
56,504
105,135
77,694
varmluftsmaskiner............
5,245
5,164
5,423
17,192
andra ...............
15,357
22,697
147,885
218,539
arbetsmaskiner och redskap:
för elektricitets användning:
ackumulatorer...............
783,769
507,592
12,529
18,920
reostater, säkerhetsapparater, m. fl.
ej fysiska instrument .............
405,912
886,887
220,907
292,165
för bearbetning af metaller..............
4.136,010
3,196,568
442,756
523,727
för bearbetning af trä och därmed jäm-  förliga ämnen:
sågverk och maskiner för sågning
och huggning af trä..............
132,007
102,606
717,260
706,743
hyfvel-, slip-, svart- m. fl. maskiner
156,293
152,211
491,634
537,037
maskinhvfveli ärn .........
562
2,882
19,755
55.374
för trämas seindustrien........................
1,193,208
916,125
98,842
75,004
för pappersindustrien:
pappers-, skär- m. fl. maskiner......
441,141
531,158
34,355
27,785
pappers- och s. k. holländarknifvar
23,005
16,578
7,310
9,122
för boktryckeriindustrien:
tryckpressar: rotationspressar........
220,210
230,876
5,130
510
snällpressar ............
369,989
414,079
713
2,628
andra ......................
87,822
125,270
5,307
11,934
stereotyperingsmaskiner....
2,888
5,455
300
610
sättmaskiner.................................
56,606
415,449
3,902
7,517
andra ..........................................
48,189
90,761
7,055
17,404
för b okbinder iindustri en .....................
63,262
no,544
2,050
4,270
för tändsticksindustrien ......................
66,095 1
98,365
227,449
463,698
III. In- och utförsel 1907.
425
Varuslag.
Införsel
Utförsel
kilogram.
:
|
kronor.
kilogram.
kronor.
kiner, Redskap och. Verktyg (forts.):
för läder-, kautschuk- och limindustriei
samt hattmakeri........................
474,167
989,322
48,844
43,985
för textilindustrien:
väfstolar......................................
1,557,745
1,076,705
109,350
112,135
spinnerimaskiner...........................
1,162,293
827,323
50,071
47,984
mangelmaskiner...........................
100,509
48,718
4,512
2,775
bobiner ......................................
141,797
134,721
2,070,737
691,464
kardor och kardläder....................
91,411
!22,374
1,279
2,654
andra ......................................
810,004
724,939
99,822
81,035
för sädeskvarns-, oljepressnings-, choko-
lad-, bageri- och konfityrindustrier....
628,023
483,807
27,964
16,812
för socker- och stärkelsetillverkning.....
998,149
773,285
31,972
39,878
för jäst-, sprit-, maltdrycks- o. mineral-
vattentillverkning ...........................
346,107
463,368
26,043
29,779
för margarinberedning........................
37,339
29,493
70
35
för jordbruket:
plogar och årder..........................
683,851
307,474
238,889
121,419
plogskifvor och plogbillar.............
25,338
11,236
48,140
40,748
harfvar .......................................
70,778
42,055
757,967
347,599
afluckrare, vältar m. fl. ej specif.
redskap för jordens beredning (ej
handredskap).............................
171,976
77,900
43,675
24,504
såningsmaskiner............................
353,624
213,745
266,574
178,776
skördemaskiner.....
1,844,298
921,584
945,400
446,336
skördemaskinknifvar...............
25,058
18,071
608
425
slåttermaskiner..........................
747,647
374,215
■ 1,518,341
804,366
slåttermaskinknifvar .....................
40,193
28,009
5,181
4,030
hästräfsor och hövändare..
77,714
26,202
290,168
157,483
hästräfspinnar..............................
99
139
20,032
7,363
ogräsrensare, hästhackor m. fl. ej .
specif. redskap för sådd el. skörd
(ej handredskap)........................
125,631
71,154
9,354
8,381
gödselspridare...
209,915
106,165
490
382
halmelevatorer o. a. stacknings-
maskiner ........................
215,747 ,
129,423
6,911 |
2,046
54
426
III. In* och utförsel 1907.
Varuslag.
Införsel
Utförsel
kilogram.
kronor.
kilogram.
kronor.
Maskiner, Redskap och Verktyg (forts.):
iör jordbruket (forts.):
ångtröskverk................................
öfriga slag af tröskverk ...............
harpor, kastmaskiner m. fl. maskiner
och redskap för sortering och
rensning af säd eller frö............
rotfrnktskärare, hackelsemaskiner
m. fl. maskiner och redskap för
fodervarors sönderdelning .........
hackelseknifvar.............................
betknifvar (schnitzelknifvar) .........
separatorer och andra mjölkskum
ningsmaskiner.
..........................
kärnor, mjölkkylare, ostpressarm. m.
andra ej speeif. mejerimaskiner och
redskap ....................................
liar .............................................
gräsklippningsmaskiner m. fl. ej specificerade
handredskap för landtbruk
och trädgårdsskötsel ........
för sten-, ler-, cement- o. glasindustrier
för torfberedning ..............................
för uppfordring och pressning (inkl.
biåsmaskiner):
pumpar, pulsometrar, vädurar.......
elevatorer....................................
hissar, lyftkranar samt spel..........
hissblock (utan kättingar).............
biåsmaskiner................................
fläktar .........................................
skrufpressar och domkrafter.........
injektorer, ejektorer.....................
centrifuger, andra än mjölk-.........
kompressorer, hydrauliska samtpneumatiska
maskiner och redskap ...
smidesässjor, blåsbälgar................
159,750
84,086
213,981
134,532
11,824
5,i85 |
408,803 i
206,361
36,924
39,035
92,842
29,931
60,639
32,940
56,044
25,392
1,693
2,100
9,880
4,575
2,315
n,i39
—
—
8,983
7,982
3,088,157
11,307.895
61,092
88,275
72,651
148,336
33,852
29,118
62,051
87,217
840
960
114,290
155,244
74,557
48,658
6,590
3,544
1,731,588
1,122,859
1,427,849
610,122
36,940
27,774
7,536
5,oi5
525,725
551,844
103,993
151,405
132,871
106,389
11,376
6,048
1,096,811
566,905
115,010
88,304
52,836
39,475
11,342
6,528
39,989
30,444
950
2,550
61,994
61,269
8,148
7,837
34,325
29,273
1,581
1,627
3,987
20,826
143
1,085
31,548
3h744
10,831
17.260
268,015
198,435
14,125
16,034
16,683
8,715
3,940
5,305
III. In- och utförsel 1907.
427
Varuslag.
1
Införsel
Utförsel
j kilogram.
kronor.
kilogram.
kronor.
Maskiner, Redskap och Verktyg (forts.):
för ffjuterier ....................................
81,525
62,743
7,355
5,210
för andra ändamål:
acetylengasverk ............
4,851
S,i73
1,263
2,910
stenkols- och torfgasverk .. .
517,191
174,143
2,935
1,352
armatur till ångpannor och ång-  maskiner in. m. ...............
320,586
202,794
85,217
131,877
smärgelskifvor m. fl. redskap för
slipning....................................
151,175
217,086
11,996
13,218
maskinpackning, hänförlig till red-  skap ..................
103,340
218,146
10,259
66,978
korkformstycken(isoleringsmateriel)
30,366
8,708
43
30
fiskredskap .....................
14,130
91,455
1,107
2,648
formar för industriens behof.........
122,996
157,957
10,552
9,099
kassakontrollapparater .........
17,335
156,317
72
999
skrifmaskiner...............................
31,059
401,788
462
3,604
räknemaskiner..............................
7,998
164,639
884
4,643
delar, ej specif., till ångpannor och
ångmaskiner:
eldstadsrör: korrugerade............
147,785
69,312
100
250
släta, flänsade .......
55,650
20,441
210
US
, andra..........
497,213
301,172
99,076
101,944
förvärmare eller bränslebesparare..
1,079,589
260,552
3,583
1,896
öfverhettare till ångpannor...........
159,790
79,093
800
600
skaft af trä till handredskap.........
57,148
18,387
40,940
22,240
fiber, vulkaniserad, i plattor eller
skifvor.....................................
22,243
39,047
971
1,405
andra maskiner och redskap .........
3,974,464
3,359,895
650,106
520,647
verktyg:
armbultar, skrufnycklar m. m..........
50,409
77,546
16,323
19,238
bilor och yxor...............
16,709
17,450
178,245
163,883
borrar och borrsvängar för träbearbet-  ning ...........................................
41,044
129,879
3,514
7,844
borrar o. fräsar för metallbearbetning
30,908
200,784
4,235
9,757
iilar och raspar ..........
29,785
83,061
37,142
7h429
428
III. In- och utförsel 1907.
Varuslag.
Införsel
Utförsel
kilogram.
kronor.
kilogram.
kronor.
1 Maskiner, Redskap och Verktyg (forts.):
skärdiamanter för tekniska ändamål
865
23,705
gängverktyg....................................
26,139
100,971
2,462
8,957
hammare, hackor m. fl. verktyg för
sten- och jordarbeten...................
26,524
37,734
304,482
109,212
hyflar.............................................
32,999
60,627
2,457
2,149
hyfveljäm, hugg- och håljärn m. m.
6,676
23,897
15,379
38,485
klensmidstäd ..................................
758
942
384,485
138,550
. mätverktyg (ej hänförliga till instru-  ment, matematiska)......................
6,827
22,890
189
5,612
skaft af trä till hammare, yxor in. fl.
verktyg.......................................
100,327
58,195
1,228
1,235
skrufstycken....................................
61,385
46,200
8,233
10,491
skräddar-, trädgårds-, ull- o. plåtsaxar
14,318
29,331
3,246
5,656
stämjärn ........................................
888
3,031
129
305
tänger, spärrsockar och rörafskärare
22,100
47,744
24,593
51,127
verktygslådor (ej leksaks-)................
3,118
7,328
894
s
1,413
andra slag .....................................
127,777
328,600
72,774
98,838
Maskin- och Vagnssmörja ........................
721,636
i37,m
43,898
10,097
Mattor af spån, strå, kokostågor el. rotting
171,673
128,755
46
35
Medaljer, alla slag ..................................
—
2,700
—
—
Metaller, och ej specif. arbeten däraf:
A. Bly:
oarbetadt ...................................
1,161,995
406,698
211,827
74>I39
skrot .........................................
4,522
1,357
278,576
83,573
arbetadt:
plåt..........................................
1,185,172
462,217
17,825
6,952
tråd...........................................
295,049
120,970
—
—
rör och rördelar........................
594,196
243,620
4,044
1,658
hagel och kulor........................
125,348
65,181
728
379
folier.......................................
12
9
—
-
andra arbeten:
förgyllda eller försilfrade .......
11
18
—
-
förnicklade, fernissade m. m....
877
965
109
120
andra slag ............................
17,252
9,489
5,855
3,220
III. In- och utförsel 1907.
429
Varuslag.
Införsel
Utförsel
kilogram.
kronor.
kilogram.
kronor.
Metaller (forts.):
B. Guld:
oarbetad ............
747
1,643,400
skrot ..................
o
O
5,100
11
11,000
arbetadt: tråd.......
25
S5,ooo
_
andra arbeten ...............
162
534,6oo
_
C. Järn och Stål:
tackjärn:
i stycken: kisel-........................
2,446,637
831,857
2,477,108
842,217
mangan-........''...........
3,993,888
1,996,944
566,443
283,222
krom- ............
38,071
22,843
—
wolfram- ..................
8,764
65,730
152,466
1,143,495
ferrosilicium.............
1,445,349
491,419
59,597
20,263
andra slag........... .
67,903,961
5,771,837
124,996,484
10,624,701
granuleradt ..............................
50,928
5,093
283,008
28.301
barlastjärn ...................
1,530,570
153,057
1,299,280
129,928
skrot ..........................................
37,756,319
2,076,598
9,631,694
626,060
järn- och stålgöten ......................
5,084
712
11.275,804
1,578,613
smältstycken ..........
6,880
894
13,227,628
1,719,592
råstänger ...............
—
—
18,829,689
2,730,305
billets, (välldt ämnesjärn och välldt
el. ovälldt ämnesstål om mer än
70 mm. fyrkant)..........
11,029,621
1,875,036
tubämnen, runda, massiva......
—
—
7,813,652
1,250,184
j ärnvägsskenor:
vägande minst 20 kg. pr löpande
meter...........................
20,295,245
2,181,73g
67,585
7,265
af mindre vikt pr löpande meter
7,137,930
803,017
7,443
837
bottenplåtar, syllar och skarfjäln
till järnvägsskenor.........
2,036,134
274,878
6,911
933
flyttbara järnvägar .........
261,360
35,284
770
IO4
balk-, hörn- o. a. till järnvägsskenor
ej hänförligt s. k. fasonjäm:
vägande minst 20 kg. pr löpande
meter..........
39,709,134
4,963,642
45,958
5,745
af mindre vikt pr löpande meter
7,724,870
1,004,233
48,848
8,o6o
430
III. In- och utförsel 1907.
Varuslag.
Införsel
Utförsel
kilogram.
kronor.
kilogram.
kronor*
Metaller (forts.):
C. Järn och Stål (forts.):
andra valsade eller smidda stänger:
varmvalsade eller smidda (inkl.
handjärn öfver 10 mm. bredd):
af vällmetall..........................
1,417,978
177,247
94,523,678
15,596,407
» götmetall: borrstål.............
smidt verktygsstål
i 246,200
76,322
f 3,179,324
1,367,062
667,658
751,884
andra slag .........
kallvalsade el. kalldragna (inkl.
bandjäm öfver 10 mm. bredd):
af vällmetall...........................
» götmetall...........................
1
|
937,097
243,645
{ 48,435,586
f 273,183
1 2,883,251
7,749,694
57,368
864,975
vaxtråd: af vällmetall ...............
» götmetall................
| 1,177,378
153,059
f 4,292,928
i 19,404,187
708,333
3,880,837
dragen tråd öfver 10 mm. i dia-  meter (i stänger el. ringar):
af vällmetall..........................
|
8,458
1,692
J 408,888
65,422
» götmetall...........................
i 109,524
27,381
rälsspik....................................
18,066
2,891
15,410
3,390
stångjämsafhugg ......................
8,348
835
6,567,209
853,737
skarf bultar med muttrar till järn-  vägsskenor ...............................
62,178
16,166
540
173
andra, ej specif. muttrar, skrufvar
och naglar, minst 12 mm. i dia-  meter .......................................
380,600
98,956
20,387
6,524
plåtar, valsade eller smidda:
utan slipning eller polering och
utan öfverdrag af annan metall
af minst 3 mm. tjocklek:
af rätvinklig form..............
5,330,513
613,009
1,222,692
244,538
» annan än rätvinklig förn
180,768
24,404
167,190
40,126
böjda, med hål försedda elle]
med uppvikta kanter........
341,058
H9,370
49,092
27,001
III. In- och. utförsel 1907.
431
Varuslag.
Införsel
Utförsel
kilogram.
kronor.
kilogram.
kronor.
Metaller (forts.):
plåtar, utan slipning m. m. (forts.):
af mindre tjocklek:
af rätvinklig form...............
4,136,495
578,969
438,732
92,134
af annan än rätvinklig form
1,078,961
178,029
155,070
37,217
böjda, med liål försedda eller
med uppvikta kanter.........
46,867
20,153
20,673
I2,8i7
slipade, polerade, m. m. äfvensom
med annan oädel metall än zink
eller tenn öfverdragna:
af minst V4 mm. tjocklek:
af rätvinklig form ...............
107,349
91,247
52,018
62,422
» annan än rätvinklig form
4,795
4,555
4,150
6,018
böjda, med hål försedda eller
med uppvikta kanter.........
46,776
72,503
2,239
5,821
af mindre tjocklek:
af rätvinklig form..............
199,794
105,891
4,771
4,294
» annan än rätvinklig form .
500
425
116
139
böjda, med hål försedda eller
med uppvikta kanter.........
2,248
3,597
med zink öfverdragna (galvanisera:
af minst V4 mm. tjocklek:
plana, utan vidare bearbeta.
132,316
30,433
88,482
34,503
korrugerade.....
486,775
126,562
2,997
i,i39
på annat sätt böjda, med hål
försedda eller med uppvikta
kanter..............
35,241
14,096
503
292
af mindre tjocklek:
plana, utan vidare bearbeta.
8,138
1,790
6,903
2,416
korrugerade ...... .................
18,141
4,354
720
3io
på annat sätt böjda, med hål
försedda eller med uppvikta
kanter..............
2,087
i,357
med rent eller blyhaltigt tenn
öfverdragna ..........................
6,215,692
2,610,591
40,665
26,432
432
III. In- och utförsel 1907.
Varuslag.
Införsel
Utförsel
kilogram.
kronor.
kilogram.
kronor.
Metaller (forts.):
C. Järn och Stål (forts.):
rör och rördelar:
gjutna: af mer än 15 cm. inre
diameter...................
7,163,395
680,523
67,695
9,477
» högst 15 cm. diameter
6,598,178
692,809
47,291
7,094
smidda .....................................
4,719,770
1,415,931
184,552
64,593
valsade eller varmdragna:
tubämnen, runda, ihåliga.........
396,717
67,442
12,490,284
3,247,474
andra: med väll.....................
j 6,668,953
2,000,686
J 331,278
112,635
utan väll.....................
1 4,692,928
938,586
kalldragna: ångpannetuber o. ång-  rör..........................
187,148
59,887
847,679
339,072 ■
velocipedrör o. andra
rör..........................
; 109,988
65,993
133,683
106,946
träd:
af minst 1,5 mm. tjocklek (inkl.
bandjärn upp till 10 mm. bredd):
med ytbeläggning ..................
654,780
170,243
131,632
46,071
utan ytbeläggning...................
550,363
77,051
562,566
112,513
arbeten häraf:
linor ..................................
43,383
19,522
71,586
50,110
stängsellinor med eller utan
taggar..............................
9,813
2,551
4,230
1,481
Stängselduk och annan duk...
29,210
8,179
4,553
1,821
af mindre tjocklek:
med ytbeläggning ..................
29,017
8.705
42,611
19,175
utan ytbeläggning...................
220,572
44,114
1,634,315
490,295
arbeten däraf:
linor ..................................
143,821
86,293
48,540
43,686
stängsellinor med eller utan
''
taggar..............................
4,578
>,465
5,822
2,620
stängselduk och annan duk...
10,169
3,559
4,658
2,236
ankare och draggar......................
55,667
25,050
795
596
kättingstoppare och kättingkrokar
53
29
—
—
roderjäm och skeppsknän .............
—
—
2,506
2,005
III. In- och utförsel 1907.
433
Varuslag.
;
Införsel
Utförsel
kilogram.
kronor.
kilogram.
kronor.
Metaller (forts.):
kedjor och kättingar med länkjäm
i diameter af:
minst 25 mm............................
71,461
i5>°°7
191,166
63,085
från 6 till 25 mm......................
138,296
40,106
244,590
110,066
under 6 mm.....................
26,824
H,753
78,137
72,667
spik:
af minst 45 mm. längd:
hästskosöm.....................
32,021
4,483
5,708,663
1,141,733
annan: smidd ................
3,491
733
618,855
198,034
klippt eller pressad......
2,832
396
352,702
70,540
träd-..................
1,680
286
19,319
4,637
af mindre längd:
hästskosöm ................
514
98
424,791
123,189
annan: smidd ........................
606
170
32,359
12,944
klippt eller pressad......
9,310
i,676
4,489
1,122
träd-...........................
2,966
504
2,244
539
nubb, trådstift och skostift........
82,323
22,227
1,186
474
träskrufvar:
af minst 12 mm. i diameter.......
5,820
'' 2,328
150
90
» 8 till 12
»
»
»
5,333
2,933
97
78
under
8
»
»
»
162,879
105,871
1,294
1,229
balkar, gjutna..............................
131
14
3,857
617
eldstadsroster, gjutna...................
154,166
20,042
12,096
2,177
hällar, lod och vikter, gjutna.........
21,698
3,038
8,817
1,763
spisar och ugnar: radiatorer......
3,147,677
661,012
11,968
2,872
lågtryckspannor.
751,244
180,299
2,983
1,342
andra ...............
586,912
117,382
262,248
91,787
kaminer.......................................
93,674
24,355
51,299
20,520
kolonner och lyktstolpar
70,627
8,475
102,901
17,493
staket och grafvårdar...................
87
27
7,166
3,583
gjutna grytor och pannor, utan yt-  betäckning.................
22,942
5,277
4,957
1,586
gjutna mortlar och krubbor, utan
ytbetäckning...........
303
73
36
13
55
434
III. In- och utförsel 1907.
Varuslag.
Införsel
Utförsel
kilogram.
kronor.
kilogram.
kronor.
Metaller (forts.):
C. Järn och Stål (forts.):
gjutna afloppstrattar, utan ytbetäck-
ning.........................................
756
i59
311
IOO
bord, soffor och stolar .?................
12,270
3,926
6,382
3,191
fotskrapor, spottlådor m. m..........
508
152
308
154
lyktarmar ....................................
1,299
208
2,555
639
press- och strykjärn.....................
11,037
3,3n
133,893
66,947
gjutna grytor och pannor, med yt-  betäckning................................
30,765
n,075
14,315
7,873
gjutna mortlar och krubbor, med
ytbe täckning..............................
1,241
472
—
gjutna afloppstrattar, med ytbetäck-  ning..........................................
10,054
3,016
490
196
ltopiepressar.................................
8,504
2,211
4,644
1,858
eldredskaps- och paraplyställ.........
268
102
15,731
10,225
blomsterställn. o. trädgårdsurnor ...
136
82
4,328
4,338
kaffe- och köttkvarnar..................
31,651
20,573
295,165
295,165
glacemaskiner ..............................
156
203
55,254
110,508
tvätt- och vridmaskiner för hus-  håll sbruk ..................................
62,962
59,814
1,528
2.292
fruktskalnings- och andra hushålls-  maskiner ..................................
30,636
70,463
36,958
118,266
finare, ej specif. gjutgods:
blomstervaser, byster m. in.......
38
99
218
872
lampor och ljuskronor ...............
3,151
2,048
15,145
15,145
ljusstakar, skrifdon m. m...........
10,048
16,077
1,135
2,838
kassaskåp ....................................
18,370
14,747
27,225
20,176
kassakistor ..................................
27
33
—
—
floretter, sablar, bajonetter o. delar
däraf:
förgyllda eller försilfrade ..........
314
597
_
andra slag.................................
1,190
1,428
3,748
7,496
andra, ej-specif. (till Järnvägsmateriel
eller Maskiner, Redskap och Verk-  tyg ej hänförl.) järn-o. stålvaror:
förgyllda eller försilfrade ..........
5,309
8,494
6,471
15,530
III. In- och utförsel 1907.
435
Varuslag.
Införsel
Utförsel
kilogram.
kronor.
kilogram.
kronor.
Metaller (forts.):
andra, ej specif. varor (forts.):
förnicklade, polerade m. m.:
sängar......................................
3,238
3,238
53,611
85,778
skridskor................................
2,194
8,776
341
rf
briokor och brödkorgar.............
133,520
240,336
3,509
8,773
kokkärl af järnplåt ...................
3,540
2,832
333,499
433,549
lås...........................................
22,406
51,53+
954
3,339
kulor af stål............................
11,070
33,210
—
—
fotogenkök...............................
292
146,
65,492
52,394
andra.......................................
769,519
1,231,230
1,130,863
2,600,985
andra slag:
af icke smidbart gjutgods..........
99,909
109,900
293,311
586,622
» smidbart gjutgods, med netto-  vikt pr styck af:
mer än 25 kg............................
34,391
17,196
73,163
62,189
»
» 3 t. o. m. 25 kg..............
19,917
13,942
3,341
3,675
högst 3 kg...............................
10,238
5,733
3,734
2,987
annat:
♦
stängseljärn af valsadt, vridet
plattjärn............................
609
00
to
—
—
s. k. sträckmetall af plåt.........
4,381
1,840
220
143
möbelresårer af järn- el. ståltråd
1,097
823
1,409
1,761
sängbottnar »
»
»
»
1,868
2,242
21,065
42,130
vagnsfjäder (ej järnvägsmater.)
2,943
1,913
29,751
28,263
hästskor................................
482
125
291,065
93,141
muttrar, skrufvar och naglar un-
der 12 mm. i diam., ej specif
36,704
8,809
12,613
4,036
gröfre maskinsmiden, till vefvar
axlar m. m..........................
2,663
506
287,127
80,396
järnkonstruktioner till brobygg-
nader m. m..................... ...
49,632
4,715
1,300
182
sängar...............................
1,304
587
5,411
3,788
skridekor..............................
22,559
33,839
—
1 -
436
III. In- och utförsel 1907.
Varuslag.
Införsel
Utförsel
kilogram.
kronor.
kilogram.
kronor.
Metaller (forts):
C. Järn och Stål (forts.):
andra, ej specif. varor, andra slag:
annat (forts.):
brickor och brödkorgar..........
36,224
21,734
737
884
plåtkärl, galvaniserade............
36,803
20,242
35,215
28,172
lås........................................
137,216
150,938
6,161
11,706
axlar till åkdon (ej järnvägs-  materiel) jämte därtill hörande
!
bössor och naf...................
6,274
i,757
51,390
20,556
s.k. Bergmans isoleringsrör....
126,690
88,683
326
228
fotogenkök.............................
1,635
572
18,137
11,7891
skrufbultar.....................~.....
12,259
2,329
788
221
1
andra, ej specif. artiklar.........
1,671,692
9i9,43i
696,745
557,396 |
J>. Koppar och Kopparlegeringar samt
ej specif. metaller, enkla el. sammans.:
oarbetade:
koppar: elektronisk ...................
2,426,615
4,125,246
1,712
2,910
cementkoppar..................
2,531
4,176
6,747
11,133 [
annan ...........................
3,791,363
6,255,749
30,186
49,807
mässing.......................................
20,255
27,344
9,858
13,308
aluminium...................................
48,693
109,559
1,224
2,754 i
nickel..........................................
52,183
182,641
1,401
4,904
fosforbrons och fosfortenn............
7,589
24,664
632
2,054
wolframmetall..............................
12,493
124,930
—
—
färdiglegerade hvita metaller.........
141,180
211,770
16,260
24.390
annan..........................................
333,007
666,014
3,230
6,460
skrot...........................................
109,400
109,400
1,862,047
2,793,071
arbetade:
plåt:
valsad: af koppar.....................
381,314
743,562
21,454
41,835
» mässing..................
448,511
717,618
50,454
80,726
» aluminium ...............
24,958
68,635
18
5°
» nickel......................
5,302
19,883
1,079
4,046
» nysilfver..................
64,457
CO
O
Cn
474
1,043
annan .........................
32,432
81,080
1,449
3,623
III. In- och utförsel 1907.
437
I
Varuslag.
Införsel
Utförsel
*
kilogram.
kronor.
kilogram.
kronor.
i
j Metaller (forts.):
plåt, hamrad, bockad, kupad m. m.:
af koppar..............................
41,325
96,309
875
2,124
» mässing ...........................
4,481
11,591
537
954
>> aluminium .......................
96
1,159
3
115
» nickel...............................
528
1,484
252
1,050
" nysilfver..........................
958
30,767
10
30
annan....................................
848
2,248
—
—
stängel'', valsade, dragna el. smidda:
af rund, fyrkant, el. sexkant,
genomskärning:
af koppar ...........................
56,921
113,842
3,543
7,086
» mässing.........................
160,070
256,112
6,831
10,930
» aluminium .....................
903
2,483
3,468
9,537
» nickel.............................
21
no
20
105
i) nysilfver........................
1,315
4,274
—
—
andra.................................
6,114
18,342
1,328
3,984
fasonerade:
af koppar ...........................
39,798
105,465
48
127
» mässing.........................
5,198
11,696
717
1,613
a aluminium .....................
27
85
148
466
a nickel...........................
72
468
75
488
.» nysilfver........................
15
68
33
149
andra .................................
3
9
40
120
spik, öfver 25 mm. längd..............
1,902
4,755
4,805
12,013
bult.............................................
21
42
22,721
45,442
rör, valsade, dragna el. gjutna i raka
längder:
af koppar................................
179,894
386,772
8,052
17,312
» mässing...............................
135,760
244,368
11,238
20,228
» aluminium ...........................
101
429
—
—
» nickel..................................
36
198
—
—
» nysilfver..............................
22
77
—
—
andra....................................
292
876
—
—
438
III. In- och utförsel 1907.
Varuslag.
Införsel
Utförsel
kilogram.
kronor.
kilogram.
kronor.
Metaller (forts.):
D. Koppar m. m. (forts.):
tråd:
förgylld eller försilfrad..............
122
3,050
—
—
vriden till linor el. kaviar utan isol.
27,890
58,569
7,175
15,068
öfverspunnen med silke el. annat
textil ämne..............................
3,437
•
34,370
13,167
131,670
öfverdragen uteslut, med gummi-
el. guttaperkamassa, samt elektr.
ledningskablar på såd. sätt isol.
895
3,133
6,659
23,307
ompressad med bly el. armerad
med järn äfven i förening med
annat material.......................
322,976
904,333
15
42
elektriska ledningslcablar, blyom-
pressade el. järnarmerade.......
4,269,262
4,269,262
1,910
I,9IO
på annat sätt isolerade..............
201,646
626,001
1,160
4,449
andra elektriska ledningskablar...
98,694
252,677
9,536
31,112
andra slag: af koppar...............
436,215
828,809
10,597
20,134
.. .
» massmg..............
105,733
174,459
4,936
8,144
» aluminium .........
17,433
50,556
16
46
j> nickel................
4,378
22,985
775
4,069
» nysilfver ............
8,444
21,110
12
30
annan.....................
42,155
105,388
525
1,313
duk: af koppar ...........................
3,685
18,425
183
915
» mässing...........................
8,337
37.517
1,468
6,606
annan .................................
399
1,596
65
260
andra arbeten:
förgyllda el. försilfrade .............
59,771
537,939
1,305
11,745
förnicklade, fernissade m. m.:
af koppar .............................
17,621
79,295
998
4,491
» mässing: lampor o. ljuskronor
45,262
248,941
2,089
11,490
lampbrännare______
3,362
16,810
64
320
andra..................
331,688
1,824,284
3,115
17,133
» aluminium ........................
593
2,372
—
—
» nickel...............................
944
6,608
1,238
8,666
» nysilfver...........................
1,310
6,550
283
i,4i5
» britanniametall..................
758
3,032
574
2,296
andra....................................
13,649
40,947
1,932
5,796
III. In- och utförsel 1907.
439
Införsel
Utförsel
Varuslag.
kilogram.
kronor.
kilogram.
kronor.
Metaller (forts.):
andra arh. (forts.): andra slag:
af toppar.................................
10,626
42,504
6,245
24,980
• » mässing: lampor o. ljuskronor
12,875
51,500
329,916
1,319,664
lamphrännare .........
61,856
216,496
10,459
36,607
tok- o. värmeappa-  rater för fotogen,
sprit m. m.............
oljekannor och andra
2,167
8,668
352,365
1,409,460
smörjapparater......
s. k. Bergmans iso-
1,662
6,648
293
1,172
leringsrör.............
23,938
38,301
89
142
andra.....................
224,378
897,512
20,645
82,580
» aluminium...........................
4,427
13,281
847
2,541
» nickel..................................
26,605
159,630
3,838
23,028
» nysilfver..............................
49,192
196,768
319
1,276
» britanniametal] .....................
6,977
24,420
1,565
5,478
andra ......................................
17,256
43,140
3,227
8,068
E. Kvieksilfver....................................
8,930
35,720
34
136
F. Platina:
oarbetad........................................
1
4,000
—
—
arbetad..........................................
108
486,000
—
—
G. Silfver;
oarbetad!.......................................
21,223
1,421,941
—
—
skrot.............................................
22
1,100
160
4,000
arbetadt:
plåt.........................................
386
28,950
18
1,350
tråd.........................................
181
14,480
3
240
5,022
753,300
31
4,960
H. Tenn:
890,925
2,494,590
60,970
170,716
skrot..............................................
243
608
6,947
6,947
arbetadt:
rör och rördelar.......................
1,347
5,II9
—
—
folier af stanniol .....................
10,146
44,642
1,166
5,130
440
III. In- och utförsel 1907.
Varuslag.
Införsel
Utförsel
kilogram.1)
kronor.
kilogram.1)
kronor.
Metaller (forts.):
H. Tenn (forts.):
arbetadt (forts.):
andra arbeten:
förgyllda el. försilfrade .........
271
i,49i
förnicklade, fernissade in. m, ...
15,149
78,775
410
2,132
andra slag:
plåt....................................
3,669
15,410
4
17
andra ej specif. arbeten.......
12,455
62,275
938
4,690
I. Zink:
oarbetad.....................................
3,632,062
1,452,825
187,230
71,147
skrot ......................................
4,665
1,400
308,212
92,464
arbetad:
plåt................................
1,735,854
954,720
27,147
14,931
spik.......................................
70
42
—
—
tråd.................................
255
153
—
—
rör och rördelar.....................
144
75
—
—
andra arbeten:
förgyllda el. försilfrade........
132
264
förnicklade, fernissade m. m.:
lampor och ljuskronor......
3,878
5,8i7
1,849
2,774
andra........................
15,584
23,376
480
720
andra slag:
lampor och ljuskronor......
1,123
1,460
291
378
bult (öfver 10 mm. i diameter)
2,930
2,930
1,607
1,607
andra..............................
10,020
10,020
1,483
1,483
Mineralier, ej specif., i stycken el. pulveriser.:
brunsten............................................
195,015
9,751
139,473
6,974
flusspat.................................
1,626,138
48,784
100,175
3,005
fältspat....................
44,608
892
23,272,919
465,458
glimmer.........................
24,963
149,778
524
3,144
kryolit ....................
56,872
5,687
—
—
kvarts...................................
60,660
455
7,307,278
54,805
magnesit...........................................
1,336,752
133,675
19,900
1,393
malm: järn-.............................. t
on
1,069
9,300 it
on 3,521,717
30,638,938
koppar-............................... t
on
1,660
69,720 |t
on
882
37,044
0 kyantitetsgrunden är eu annan än kilogram, är denna för resp, varuslag surskildt angifven
i kolumnen.
III. In- och utförsel 1907.
441
V a r it s 1 a g.
Införsel
Utförsel
kilogram.1)
kronor.
kilogram.1)
kronor.
Mineralier (forts.):
malm (forts.): nickel-..........................
ton
134
1,608
—
—
zink- ............................
ton
17
i,i05
ton 41,236
2,680,340
andra slag....................
ton 2,672
133,600
ton 2,011
100,550
marienglas.........................................
1,899
380
—
—
svafvelkis (pyrit)................................
91,606,104
2,290,153
610,000
9,150
kalkspat......''......................................
855
86
309,600
30,9601
witherit (baryt, kolsyrad)...................
17,835
1,427
600
48
andra slag.........................................
984,880
98,488
1,731
173
Mjöl, af arrowrot o. a. vegetabilier (ej
spannmål el. hänförl. till medicinalier)
1,067
373
—
—
Munlack.................................................
1,738
6,952
—
—
Musikalier:
bundna..............................................
678
2,712
330
1,320
andra slag.........................................
42,561
212,805
1,687
8,435
Muskot och Muskotblomma...................
5,907
14,768
—
—
Musslor, ej specif. ..............................
182
9i
15
8
Mynt:
guld-.................................................
—
5,003,767
—
—
silfver- ............................................
—
194,306
—
—
koppar- ............................................
—
336
—
—
Myrra..........................................
356
1,424
—
—
Mysk.............................
8
20,000
—
—
Målningar och Ritningar:
oinfattade.........................................
—
200,610
—
96,291
infattade............................................
595
31,465
10,754
76,300
Möss-skärmar, alla slag .....................
22,478
89,912
—
—
Natron:
surt borsyradt (borax) ........................
490,146
137,241
21,947
6,145
kaustikt: i fast form...........................
1,536,580
307,316
2,108
421
i flytande form.....................
91,820
3,673
21,174
847
klorsyradt..........................................
809
485
661,282
396,769
kolsyradt (soda) och surt kolsyradt......
14,969,679
1,347,271
39,436
3,549
kromsyradt och surt kromsyradt.........
10,922
5,461
—
—
|
salpetersyradt (chilesalpeter)...............
26,180,695
5,236,139
100
20
9 Då kvantitetsgrunden är en annan än kilogram, är denna för resp. varuslag särsUldt angifven
i kolumnen.
56
442
III. In- och utförsel 1907.
Varuslag.
Införsel
Utförsel
kilogram.1)
kronor.
kilogram.
kronor.
Natron (forts.):
svafvelsyradt (glaubersalt) och surt svaf-  velsyrad ........................................
21,486,420
859,457
48,482
4*
00
Cn
svafvelsyrligt, surt svafvelsyrligt och
undersvafvelsyrligt..........................
207,309
20,731
_
_
ättiksyradt.........................................
39,787
23,872
—
—
Nattsäckar, Kappsäckar och Hattfodral samt
Koffertar af läder eller skinn..............
2,193
17,544
3
24
Naturalier till vetenskapliga samlingar.....
—
54,406
—
298
Nejlikor och Nejlikstjälkar.......................
34,781
34,781
—
—
Nikt ......... ..........................
8,961
38,084
95
404
Nitrobensol eller Mirbanolja....................
47,205
25,963
—
—
Nålar, af annat ämne än guld eller silfver
(ej hänförliga till bijouterivaror):
synålar .............................................
8,172
122,580
symaskinsnålar ................................
1,851
m,o6o
—
—
andra slag: knappnålar ......................
16,137
44,377
—
—
hårnålar...........................
6,624
14,904
22
50
andra..............................
21,850
76,475
—
-
Näfver....................................................
18,241
1,824
193
19
Nät, till fiske:
af bomullsgarn..................................
81,727
245,!8i
485
i,455
» linne- eller hampgarn:
snörpvadar för hafsfiske .............
43
86
2,000
4,oo°
andra.........................................
14,907
37,268
575
1,438
Nötkärnor...............................................
102,653
76,990
—
—
Nötter:
kokos-...............................................
st. 8,184
1,228
hassel- ..............................................
357,711
178,856
30
15
val-..................................................
91,009
59,156
—
—
andra slag.........................................
31,624
28,462
—
—
Olein......................................................
704,153
387,284
212,142
116,678
Ole omargarin..........................................
482,012
409,710
7,347
6,245
Oliver...............................................
7,256
x 0.884
—
—
1 Då kvantitetsgrunden år en annan än kilogr., är denna för resp. varuslag särslrildt angifven i
kolumnen.
III. In- och utförsel 1907.
443
Varuslag.
Införsel
Utförsel
kilogram.
kronor.
kilogram.
kronor.
Olj ekakor:
jordnötskakor....................................
56,957,986
7.119,748
12,350
1,543
linfrökakor........................................
17,760,911
2,308,918
5,450
709
majskakor och majsgroddkakor ..........
2,289,347
228,935
—
—
raps- och. roffrökakor.........................
16,252,433
1,869,030
10,000
1,150
solrosfrökakor....................................
35,885,285
4,485,661
—
—
bomullsfrökakor.................................
13,363,694
1,269,551
114,831
10,909
palmkärnkakor...................................
569,390
56,939
—
—
andra slag.........................................
1,074,963
107,496
20,851
2,085
Oljor:
feta, icke flyktiga (okokade):
lin- ................................................
203,361
91,512
5,025
2,010
rof- och raps-.................................
40,465
19,828
200
98
andra slag:
på fat: arachid- (jordnötsolja).......
573,849
459,079
185
148
bom- (olivolja)..................
498,675
369,020
3,352
2,480
hamp- ..............................
16,531
14,051
—
—
kokos-..............................
2,369,257
1,729,558
7,752
5,659
kotton- (bomullsfröolja)......
2,546,206
1,196,717
8,481
3,986
majs-...............................
4,162,901
1,914,934
—-
—
palm-...............................
1,387,652
832,591
1,400
840
sesam-..............................
1,304,263
1,043,410
43,778
35,022
växttalg...........................
471,915
495,511
3,300
3,465
andra...............................
1,483,951
2,225,927
21,570
32,355
på andra kärl: oliv- .....................
52,324
39,243
120
150
ricin- ...................
32,970
32,970
8
12
kokos-, renad........
9,138
5,483
62,367
62,367
kakao-, renad........
431
1,078
56,982
227,928
andra...................
47,086
70,629
2,366
5,915
flyktiga, vegetabiliska, ej specif.:
i kärl, vägande brutto minst 1 kg—
19,134
258,309
109
1,635
»
» af mindre bruttovikt..............
498
37,350
304
38,000
fossila eller mineraloljor samt genom
torr destination framställda:
nativa eller råa: petroleumaffall......
1,209,996
139,150
—
—
andra slag ...........
1,617,420
186,003
!
3,025
348
444
III. In- och utförsel 1907.
Varuslag.
Införsel
Utförsel
kilogram.
kronor.
kilogram.
kronor.
Oljor (forts):
renade: lysoljor..............................
85,029,746
13,604,759
175,952
24,633
smörjoljor: ljusa..................
11,951,374
2,629,302
173,766
22,590
mörka...............
5,863,655
762,275
57,306
7,736
bensin................................
1,620,729
259,317
24,162
3,866
bensol.................................
81,303
22,765
3,855
939
karbolineum........................
3,234,257
323,426
21,503
4,301
andra slag .........................
1,665,463
83,273
1,570
79
Ost:
schweizer-..........................................
345,842
518,763
295
443
dessert- .............................................
47,319
118,298
—
—
margarin- ..........................................
806
484
30
18
annan................................................
156,370
93,822
2,489
2,489
Ostron ...........................................
48,462
36,347
436
327
Papp:
förhydnings-.......................................
361,342
57,815
112,315
17,970
press- ................................................
37,558
22,535
272,903
54,581
tak-: grålumppapp eller råpapp...........
2,007,248
401,450
1,373,743
274,749
asfaltpapp och tjärpapp .............
691,152
no.584
95,407
14,311
asfaltfilt............................................
38,917
9,729
11,875
2,969 i
andra slag: läderpapp ........................
31,664
4,433
1,809,888
253,384
annan..............................
94,507
Ji,34i
14,215,253
1,705,830
Papp-, Pappers- och Pappersmassearbeten,
ej specificerade:
olackerade:
kragar, manschetter m. m.:
endast af papper..........................
2,655
5,3io
10,854
21,708
i förening med bomullsväfnad.......
119
357
8,000
24,000 I
s. k. Bergmans isoleringsrör............
28,020
36,426
234
304 S
andra slag......................................
157,616
315,232
17,743
35.486
lackerade, bronserade m. m................
29,172
116,688
1,895
7,5801
Papper:
poler-, smärgel-, glas- och flint-...........
149,035
91,297
35,836
19.0861
kardus-, makulatur- o. annat groft papper
(ej till skrifning el. tryckning):
af mekanisk ttämassa (slippapper)....
» kemisk trämassa (eellulosapapper)
>
138,371
27,674
f 10,810,061
( 29,756,035
1,513,409
7,736.569
III. In- och utförsel 1907.
445
Varuslag.
Införsel
Utförsel
kilogram.
kronor.
kilogram.
kronor.
Papper (forts.):
förgyll dt, försilfradt m. m...................
20,779
15,584
72
54
annorlunda än i massan färgadt.........
171,750
68,700
—
—
glacépapper .......................................
91,174
45,587
692
242
papper i förening m. b omull s- el. linneväfn.
4,919
5,411
80
88
fotografiskt papper (ljuskänsligt) .........
58,189
290.945
623
3,H5
andra slag:
crépe-.............................................
61,156
67,272
50,565
55,622
omslags-: glättadt på en sida...........
28,431
6,823
22,787,600
5,469,024
"
» bägge sidor ....
42,123
10,952
5,508,328
1,432,165
pergament- ....................................
228,836
148,743
536
348
post- .............................................
169,965
127,474
42,850
OO
ro
rf
ro
rit- ................................................
88,689
88,689
500
<_n
O
O
silkes-.............................................
114,733
91,786
1,229,988
614,994
skrif- .............................................
370,004
259,003
165,009
66,004
sug-................................................
66,015
39,609
13,404
8,042
tapet- ............................................
4,940
889
4,457,157
802,288
tryck-.............................................
467,273
93.455
50,975,042
10,195,008
tändsticka- (ej kardus- el. makulatur-)
7,937
2,143
47,880
12,928
annat.............................................
653,575
130,715
2,199,524
439,905 j
Pappersmassa (trämassa):
kemisk: torr.......................................
2,471,798
353,467
321,470,274
45,970,249
våt .......................................
130,503
9,135
35,763,960
2,503,477
mekanisk: torr...................................
8,184
737
59,366,288
5,342,966
våt...................................
424,927
18,272
114,246,432
4-912,597
Papperstapeter och Bårder:
papperstapeter:
bottentapeter(å ej i massan färg. papper)
108,779
119,657
22,664
16,998
naturelltapeter (å i massan färg. pap-
per) förgyllda, försilfrade m. m......
69,761
52,321
207,758
83,103
andra slag ......................................
31,353
54,868
65,834
65,834
bårder................................................
4,589
6,195
1,880
1,316
Paraffin:
oraffinerad ........................................
379,410
151,764
1,550
620
raffinerad ..........................................
958,099
526,954
1,527
840
ceresin ............................................
28,130
21,098
—
—
446
III. In- och utförsel 1907.
Varuslag.
Införsel
Utförsel
kilogram. *)
kronor.
kilogram. *)
kronor.
Paraplyer och Parasoller:
af hel- eller halfsiden ........................
St.
5,311
15,933
st.
6
18
andra slag ........................................
st. 24,406
48,812
—
—
delar däraf:
ställningar, sammansatta..................
16,467
57,635
1,183
4,141
käppar till paraplyer eller parasoller
29,717
148,585
6
30
öfvertyg: af hel- eller halfsiden.......
976
14,640
—
—
» annan väfnad...............
94
940
—
—
fodral: af hel- eller halfsiden .............
15
750
—
—
» af annan väfnad ................
6
150
—
—
Parfymer, ej specificerade:
hårtinktur........................................
3,248
14,616
1,473
11,048
tandtinktur .......................................
153
918
1,421
14,210
parfymbref o. d. torra parfymer .........
142
2,556
in
1,998
andra................................................
4,052
101,300
36
1,440
Patroner:
laddade med krut el. annat sprängämne
59,528
107,150
2,493
4,986
oladdade el. endast försedda med tändsats
56,268
123,790
589
1,473
Pennor, skrif-.........................................
13,111
131,110
—
—
Pennskaft samt Rit- och Skrifstil (ej af
guld eller silfver) ..............................
8,458
76,122
—
—
Peppar:
krydd- ..............................................
245,681
135,125
—
—
annan................................................
168,718
194,026
20
23
Pipor, Pipliufvuden och Cigarrmunstycken:
af sjöskum, äkta eller oäkta...............
448
13,440
—
—
andra slag ........................................
20,198
121,188
15
90
Plauschetter (till snörlif)..........................
18,446
33,203
—
—
Plommon, torkade:
katrinplommon ..................................
1,643,107
1,068,020
—
—
sviskon .............................................
671,179
i54,37i
—
—
bruneller ..........................................
6,373
1,275
—
Plymer:
oarbetade ..........................................
16
1,600
—
—
arbetade: strutsfjäder.......................
871
217,750
—
—
andi’a.................................
1,698
135,840
3
240
*) Då kvantitetsgrunden är en annan än kilogram, är denna för resp. varuslag scirskildt angifven
i kolumnen.
III. In- och utförsel 1907.
447
Varuslag.
Införsel
Utförsel
kilogram.
kronor.
kilogram.
kronor.
Pomada:
i kärl, vägande brutto minst 3 kg.......
2,312
6,936
50
165
»
» af mindre bruttovikt ...............
6,148
43,036
52
624
Pomeransblomvatten...............................
4,430
8,860
—
—
Pomeranser.....;.......................................
6,083
2,129
—
—
Pomeransknopp ar o. Pomeransskal m. m. torra:
pomeransknoppar...............................
953
1,906
—
—
pomeransskal ...................................
70,128
59,609
—
—
apelsin- och citronskal........................
1,160
580
—
—
Portföljer, Cigarrfodral, Penningbörsar, Plån-  böcker, Portmonäer och Väskor:
af hel- eller halfsiden ........................
521
10,420
—
—
andra slag ........................................
104,497
940,473
32
288
Potatis, äfven krossad eller rifven............
18,331,167
1,044,877
351,122
20,014
Pärlemor:
oarbetad ..........................................
7
25
—
—
arbetad: knifskaft och ämnen därtill..
425
2,125
—
—
andra slag ........................
12,978
168,714
—
—
Pärlor:
äkta omfattade .................................
—
620
—
—
oäkta: glas- .....................................
9,996
39,984
—
—
andra slag..............................
98
4,900
—
—
Quebrachoträ:
i block ............................................
3,259,691
244,477
—
—
raspadt ............................................
3,631,501
326,835
168,700
15,183
Eemmar, maskin-, ej specificerade:
af läder, hopsydda eller hopnitade ......
151,394
716,298
2,015
5,814
» linne eller bomull ........................
130,147
370,675
24,347
45,976
andra ................................................
112,290
335,106
4,206
12,754
Ris, oskaladt, eller Paddy........................
13,149,220
1,906,637
12,100
1,755
Kullgardiner, af bomulls-, linne- eller hamp-
väfnad ..............................................
7
16
21
47
P.ussin ...................................................
2,016,104
846,764
30
13
Kusslnstj ålkar..........................................
1,680
1,092
—
—
448
III. In- och utförsel 1907.
Varuslag.
Införsel
Utförsel
kilogram. *)
kronor.
kilogram. *)
kronor.
Rör, vegetabiliska:
bambu- .............................................
79,774
39,887
53
27
spanska ............................................
3,952
23,712
—
—
vass- ...............................................
28,175
7,044
36
9
rotting- .............................................
165,009
123,757
3,005
2,254
andra slag ........................................
20,639
20,639
—
—
polerade, lackerade in. m...................
2,470
5,558
—
—
klufven eller skalad rotting................
18,020
22,525
295
369
ej specificerade arbeten däraf.............
1,231
2,462
5
IO
Rötter, ej specificerade:
åtbära...............................................
220,014
110,007
359
180
andra slag: risrötter...........................
119,054
136,9x2
18
21
för medicinskt behof.........
27,697
27,697
—
—
andra...............................
96,006
48,003
2,619
1,310
Sadelmakararbeten, ej specificerade .........
39,605
316,840
4,436
35,488
Saffran ...................................................
1,923
105,765
—
—
Salpetersyra eller Skedvatten....................
260,445
70,320
838
251
Salt, kok-:
oraffineradt: bergsalt..........................
hl. 387,483
697,469
hl. 3,205
5,769
hafssalt...........................
hl. 447,707
805,873
hl. 3,267
5,881
raffineradt..........................................
18,820,669
564,620
4,452
134
Saltsyra .................................................
3,198,242
207,886
1,563
102
Sand:
gjut- .................................................
1,689,791
67,592
520,250
20,810
glas- ..............................................
11,738,838
176,083
210,875
3,163
annan................................................
807,356
807
730,950
731
Saxar (ej hänförliga till maskiner, redskap
och verktyg):
opolerade: af mer än 15 om. längd......
826
5,782
168
1,176
» högst 15 om. längd........
294
2,646
119
1,071
polerade:
af mer än 15 om. längd......
1,580
23,700
224
3,360
» högst 15 cm. längd.........
799
22,372
221
6,188
Sehoddy eller konstull:
färgad ..............................................
1,165,441
1,281,985
2,570
2,827
ofärgad .............................................
659,668
659,668
1,643
1,643
*) Då kvantitetsgrunden är en annan än kilogram, är denna för resp. varuslag särskilt angifven
i kolumnen.
III. In- och utförsel 1907.
449
Varuslag.
Införsel
Utförsel
kilogram.
kronor.
kilogram.
kronor.
Segel, nya...............................................
1,251
3.128
7
18
Senap:
omalen ..............................................
85,745
30,868
—
—
malen................................................
19,610
19,610
991
991
preparerad.........................................
38,240
57,36o
947
1,421
Siktar och Såll .......................................
546
1,638
258
774
Silfyeroxid, salpetersyrad (lapis) ...............
485
26,400
—
—
Silke:
rått, ofärgadt:
äkta: väfsilke .................................
6,291
283,095
45
2,025
sysilke...................................
2,269
90,760
—
—
affalla-: väfsilke ..............................
1,302
19,530
—
—
sysilke................................
55
660
—
--
konst-: väfsilke................................
19
228
—
—
sysilke.................................
10
120
—
—
färgadt eller blekt:
äkta: väfsilke .................................
4,131
239,598
55
3,190
sysilke: i härfvor el. dockor....
3,617
180,850
459
22,950
på rullar el. spolar.. ..
17,352
902,304
—
affalls-: väfsilke ..............................
893
19,646
—
—
sysilke: i bärfvor el. dockor
342
7,524
—
—
på rullar el. spolar
1,819
43,656
—
—
konst-: väfsilke ...............................
2,209
44,180
1
20
sysilke: i härfvor el. dockor..
143
2,860
—
—
på rullar el. spolar...
231
4,620
5
IOO
Skeppsinventarier, ej specif. och ej hänför-  liga till husgerådssaker el. beklädnads-
artiklar .............................................
—
14,147
—
3,525
Skodon, ej specificerade:
af hel- eller halfsiden ........................
242
3,872
—
—
» linne- eller bomullsväfnad:
med kautschuksulor .....................
1,212
6,666
4,636
25,498
» andra sulor...........................
3,254
35,794
676
7,436
» annan väfnad................................
11,351
119,186
—
—
» s allians- eller karduansskinn...........
18
198
—
—
57
450
III. In- och utförsel 1907.
Varuslag.
Införsel
Utförsel
kilogram.
kronor.
kilogram.
kronor.
Skodon (forts.):
af färgade skinn.................................
2,502
70,056
2,368
66,304
» pressade skinn ..............................
245
5:145
118
2,478
» lackerade skinn..............................
640
16,640
-
—
med bottnar af trä, äfvensom becksöms-
och sjöstöflar .................................
557
1,950
236
826
andra slag.........................................
12,732
190,980
8,522
127,830
Skriftaflor (ej infattade i pärmar):
i träramar..........................................
46,668
16,334
20
7
andra ...............................................
2,463
1,232
—
—
Skyfflar, Spadar, Grepar och Högafflar:
skyfflar och spadar ............................
162,538
72,878
175,862
110,844
grepar och högafflar...........................
87,920
58,094
65,584
55,448
Slagg, ej hänförlig till gödningsämnen......
36,943
1,847
45,671,923
456,719
Slöjdvaror, i tulltaxan ej nämnda:
decimalvågar .....................................
14,823
9,604
22,728
22,809
s. k. elektriska bälten och delar däraf
541
17,435
449
2,073
andra ................................................
102,354
315,380
51,162
33,376
Smärgel .................................................
335,848
40,302
5,954
714
Smärgelduk, Glasduk och Flintduk............
44,513
35,610
6,182
4,946
Smör:
naturligt ...........................................
679,687
1,155,468
17,339,618
33,638,859
lconstgjordt (margarin)........................
3,200
4,000
1,194,841
1,266,531
Snörmakararbeten, ej specificerade:
af hel- eller halfsiden.........................
8,696
434,800
2,914
145,700
andra slag: af bomull........................
4,579
45,790
1,579
15,790
» ull.............................
731
14,620
117
2,340
elastiska...........................
731
10,965
—
—
andra ..............................
2,627
39,405
542
8,130
Socker:
raffineradt: topp- ..............................
87,484
23,621
15,746
4,251
bit- .................................
5,556
1,556
1,239
347
kandi-..............................
172,859
55,315
—
—
käle-...............................
879
237
—
—
III. In- och utförsel 1907.
451
Varuslag.
Införsel
Utförsel
kilogram.
kronor.
kilogram.
kronor.
Socker (forts.):
raffineradt (forts.): krossadt el. pulveriser.:
farin-.....................
5,752
1,438
1,300
325
annat.....................
70,897
15,597
—
—
oraffineradt:
a) till färgen icke mörkare än n:o 18:
rörsocker .................................
199
52
—
—
betsocker...................................
9
2
—
—
b) till färgen mörkare än n:o 18:
rörsocker.................................
132,363
33,091
—
—
betsocker .................................
266,421
64,740
—
—
sirap .................................................
15,776,453
2,445,350
320
50
melass...............................................
7,493
450
12,070
604
Solfjädrar................................................
481
7,215
—
—
Spannmål:
omalen: råg.......................................
39,597,424
5,345,652
83,558
12,116
hvete...................................
153,955,671
23,093,351
87,745
14,917
kom.....................................
752,389
97,811
208,650
31,298
majs ....................................
8,373,653
962,970
—
—
ärter ....................................
1,717,036
283,311
264,630
43,664
bönor....................................
2,946,514
500,907
100
II
hafre ....................................
66,099,920
7,601,491
13,222,962
1,586,755
vicker ..................................
2,457,200
294,864
247,980
34,7r7
pelusker ...............................
2,495,104
374,266
7,380
1,107
malt: i hela korn ..................
771,178
169,659
22,550
4,961
krossadt ......................
158,759
35,721
702
158
bohvete.................................
7,796
1,091
—
—
andra slag, ej specif. ............
19,834
2,975
1,085
163
malen: gryn: hafre- ...........................
30,672
6,134
127,760
25,552
hvete- (oäkta mannagryn)
1,124,432
281,108
1,500
375
korn- ..........................
1,892
303
100
l6
andra slag....................
109,907
13,189
—
—
mjöl: bohvete- .......................
455
84
—
—
hafre- ..........................
33,078
6,781
19,653
4,029
hvete- ..........................
11,150,442
2,118,584
34,281
6,856
452
III. In- och utförsel 1907.
Varuslag.
Införsel
Utförsel
kilogram.
kronor.
kilogram.
kronor.
Spannmål (forts.):
mjöl (forts.):
i
kom- ...........................
326,798
42,484
—
—
majs- ............................
20,710
3,314
500
80
Tåg- ..............................
407,085
54,956
4,744,911
569,389
ärt- ..............................
61
13
—
—
andra slag, ej specif.......
12,715
2,034
1,200
192
Sparris ...................................................
28,761
35,951
53
66
Speglar och Spegellampetter......................
44,763
67,145
435
653
Spelkort:
i lekar ..............................................
3,396
13,584
—
—
målade och tryckta ark, afsedda till
spelkort..........................................
75
225
—
—
Spermaceti eller Hvalraf...........................
1,245
3,113
—
—
Spetsar och Blonder:
silkes-................................................
1,651
99,060
126
7,56o
andra slag: af lin ..............................
603
45,225
O
O
225
» bomull ........................
23,734
712,020
1
30
» ull ..............................
511
12,775
—
—
» andra ämnen, ej specif.
46
2,300
45
2,250
Sprutor, brand- och trädgårds-:
brand-: för ångkraft...........................
15,845
34,917
5,306
22,950
» handkraft.........................
15,477
36,660
16,112
30,619
trädgårds-..........................................
2.282
5,233
384
769
Späck, af hafsdjur ..................................
100
20
—
—
Stearin (stearinsyra)................................
150,407
225,611
302,151
453,227
Sten, ej specificerad:
oarbetad eller pulveriserad:
granit, gneis och liknande hårda sten-  sorter :
ämnesblock, råa...........................
2,597,048
33,972
63,507,443
2,797,399
makadam ....................................
83,232
6,133
50,997,606
219,009
affallssten....................................
1,400,949
24,019
23,174,984
35,140
skiffer.............................................
236,959
28,613
180,310
5,698
kalksten, obränd: i stycken ............
21,861,181
184,950
132,636,191
379,7I3
III. In- och. utförsel 1907.
453
Varuslag. ■
Införsel
Utförsel
kilogram.1)
kronor.
kilogram.1)
kronor.
Sten (forts.):
kalkst. obränd(forts.): malen (gödn.-kalk)
209,850
2,250
7,151,980
68,903
marmor, i block eller skifvor ............
2,838,580
288,691
443,731
64,429
sandsten o. a. ej specif. mjuka sten-  sorter:
i block el. skifvor........................
2,655,564
72,500
1,011,572
20,406
pulveriserade...............................
789,755
50,819
8,430
1,212
arbetad:
litografisk.......................................
118,489
42,367
7,300
920
slip- och kvarnstenar: slipstenar ......
2,238,304
272,235
1,999,518
70,591
kvarnstenar....
145,908
18,198
60,845
14,645
andra arbeten:
polerade:
af granit o. a. hårda stensorter...
12,390
6,195
289,825
144,913
» sandsten o. a. mjuka
»
14,606
5,842
4,147
1,659
slipade:
af granit o. a. hårda
»
14,046
4,916
114,555
40,094
» sandsten o. a. mjuka
»
106,812
26,703
265,400
66,350
andra slag:
af granit o. a. hårda
»
gatsten.................................
811,930
12,024
619,153,948
6,577,666
kant- o. trottoarsten m. m. ...
99,650
1,136
52,763,775
717,438
byggnadssten och grafvårdar .
309,751
37,049
27,726,100
576,243
af kalksten...............................
435,500
4,068
587,000
11,570
» marmor.................................
293,307
34,129
29,931
5,035
» sandsten o. a. ej specif. mjuka
stensorter .........................
1,273,515
126,029
254,617
5,526
Stenkol:
antracitkol........................................
ton 128,910
3,996,210
ten 1,109
34,379 |
gaskol och koxkol...............................
ton 271,996
4,351,936
—
—
smideskol och nötkol...........................
ton 412,108
6,593,728
ton
168
2,688
ångkol: stora.....................................
ton2,792,267
47,468,539
ton 1,306
22,202
små.......................................
ton 520,164
6,762,132
ton
69
897
andra slag..........................................
ton 21,340
426,800
ton
273
5,460
Stenkolstjära...............................
3,130,677
109,574
2,652,088
66,302
) Då kvantitetsgraden är en annan än kilogr., är denna för resp. varuslag särskild angifven i
kolumnen.
454
III. In- och utförsel 1907.
Varuslag.
Införsel
Utförsel
kilogram.
kronor.
kilogram.
kronor.
Stoft, ofärgadt eller färgadt.....................
1,777
6,220
—
—
Strumpor och Strumpstolsarbeten, ej specif.:
af hel- eller halfsiden.:
strumpor.........................................
664
46,480
—
—
underkläder.....................................
336
16,800
193
9,650
glödstrumpor...................................
212
16,960
320
25,600
andra...................... .......................
570
51,300
485
43,650
andra slag:
strumpor: af bomull........................
35,680
356,800
318
3,180
» lin eller andra vegetabil.
spånadsämnen...........
165
-,475
—
—
» ull..............................
51,301
615,612
900
10,800
underkläder: af bomull.....................
8,357
75,213
3,075
27,675
» ramie......................
568
6,816
923
11,076
» lin eller andra vege-
tab. spånadsämnen
62
620
—
—
» ull..........................
7,358
88,296
3,692
44,304
glödstrumpor...................................
2,727
68,175
2,270
83,990
andra: af bomull.............................
9,147
109,764
900
10,800
» ramie...............................
6
90
—
—
» lin eller andra vegetabil.
spånadsämnen...............
240
2,400
—
—
» ull...................................
20,938
314,070
173
2,595
» annat ämne......................
623
6,230
2
20
Strumpstickor..........................................
5,545
8,318
—
—
Strängar (ej af metall).............................
1,463
i75,56o
—
—
Stumptråd, och Antändningsrör..................
35,350
28,280
—
—
Stärkelse:
hvete-................................................
188,854
45,325
200
48
majs- (majsena)..................................
31,597
9,479
—
—
potatis- (potatismjöl)............................
34,584
6,917
—
—
ris-....................................................
87,440
39,348
—
—
annan................................................
48,440
8,719
—
—
Stärkelsesocker ock Stärkelsesirap:
stärkelsesocker...................................
12,165
4,866
—
—
III. In- och utförsel 1907.
455
Varuslag.
Införsel
Utförsel
kilogram.
kronor.
kilogram.
kronor.
Stärkelsesocker m. m. (forts.):
drufsocker..........................................
32,595
14,668
—
—
mjölksocker........................................
33,104
39,725
1,000
1,200
maltsocker.........................................
2,291
1,146
—
—
stärkelse sirap.....................................
29,890
11,956
—
—
konstgjord konung..............................
6,277
2,197
—
—
Superfosfat...............................................
4,551,408
318,599
21,606,400
1,512,448
Svafvel och. Svafvelblomma:
svafvel: rått.......................................
18,852,138
1,602,432
450
38
raffineradt.............................
6,535,193
588,167
200
18
. svafvelblomma....................................
68,427
13,685
300
60
Svafvelsyra:
rykande .............................................
525,107
126,026
628
I7O
icke rykande......................................
2,103,263
147,228
28,111
562
Svamp, sug- eller tvätt-...........................
10,606
212,120
3,732
74,640
Svampar, ätbara......................................
17,940
35,880
317
634
Sy- och Stickmaskiner eller delar däraf:
symaskiner.........................................
1,806,857
2,120,585
124,040
230,150
stickmaskiner.....................................
68,842
198,446
20,176
54,405
nålar till stickmaskiner.......................
2,711
39,976
—
—
Sågar, Sågblad och Sågbladsämnen (otand.
sågblad):
ramsågblad och ramsågbladsämnen......
8,283
25,301
72,044
91,594
cirkelsågar och cirkelsågbladsämnen ....
5,725
15,693
46,514
94,661
andra................................................
58,831
129,390
113,826
200,778
Såpa......................................................
8,735
2,184
17,655
4,414
Såser och Soja.........................................
22,882
28,603
129
258
Säckar, tomma:
tydligen brukade och slitna.................
—
722,797
—
233,412
andra: af oblekt och ofärgad jutesäckväf
339,702
373,672
70,277
77,305
» annan väfnad...:...................
3,016
10,556
17
60
Sängkläder:
nya...................................................
825
3,300
638
3,552
brukade.............................................
—
784
—
IOO
456
III. In- och utförsel 1907.
Varuslag.
Införsel
Utförsel
kilogram.
kronor.
kilogram.
kronor.
Talg:
för margarintillverkning......................
5,867,032
3,813,571
273,643
177,868
benfett...............................................
69,056
27,622
336,533
134,613
annan................................................
769,531
423,242
174,039
95,721
Tamarinder...........................................
1,397
349
—
—
Te........................................................
227,261
477,248
25
53
Tenn- och Blyaska...................................
51,567
128,918
225,835
225,835
Tennsalter, alla slag................................
6,117
12,234
—
-
Terpentin, nativ eller rå..........................
17,339
5,202
15,987
4,796
Terpentinolja och Terpentinspiritus............
477,477
358,108
12,369
9,277
Tjära och Tjäröärma:
tjära: trä-..........................................
321,771
38,613
6,663,243
866,222
asfalt-.......................................
584,907
29,245
272,828
12,277
annan, ej specif.........................
105,130
15,770
218,899
32,835
tjärbärma...........................................
17,311
1,731
51,449
5,145
Tobak:
oarbetad: blad....................................
3,132,386
4,541,960
400
580
stjälk..................................
1,046,168
292,927
—
—
arbetad: cigarrer................................
143,565
1,722,780
329
3,948
cigarretter ...........................
137,705
1,377,050
711
7,no
andra slag: spunnen ............
10,017
32,555
2,935
9,539
karfvad .............
30,140
105,490
4,229
14,802
snus .................
1,296
2,592
37,306
55,959
annan ...............
3,492
6,984
113
226
Torfmull och Torfströ............................
2,384
36
6,523,551
97,853
Tran:
själ-...................................................
529,025
211,610
27,658
11,063
hval- ...............................................
460,150
161,053
1,450
508
lefver-: för medicinskt bruk................
25,205
16,383
1,498
974
annan....................................
5,962
2,385
46,662
18,665
andra slag..........................................
116,308
46,523
20,669
8,268
Tråd:
linne-: oblekt......................................
29,156
189,514
44
220
blekt eller färgad.....................
34,340
291,890
—
—
III. In- och. utförsel 1907.
457
V a r u s 1 a. g.
Införsel
Utförsel
kilogram.1)
kronor.
kilogram.1)
kronor.
Tråd (forts.):
tamp-: oblekt.....................................
980
2,94°
blekt eller färgad....................
1,642
5,747
—
—
bomulls-: oblekt..................................
3,717
26,019
40
0
00
blekt eller färgad.................
369,527
2,956,216
4
32
Träsprit:
rå......................................................
116
93
296,622
148,311
renad..................................... ............
334
401
80,315
96,378
Trävaror:
oarbetade och bilade:
af furu eller gran:
timmer och mastträ af minst 25 om.
diam. i lilländan........................
kbm. 19,139
421,058
kbm. 104,955
2,309,010
spiror, timmer och mastträ af mindre,
intill 5 cm. diam. i lilländan......
kbm. 141,145
2,399,465
kbm. 126,999
2,158,983
bärlingar, bandstakar och båtshaks-  skaft af högst 5 cm. diam. i lilländan
kbm.
284
4,260
telegraf- och telefonstolpar............
—
—
kbm. 3,853
69,354
årämnen .....................................
—
—
kbm.
839
10,068
bjälkar af minst 20 cm. tjocklek
midtpå ....................................
kbm.
70
2,170
kbm. 54,626
1,693,406
sparrar af mindre tjocklek än bjälkar
kbm.
932
16,776
kbm. 371,706
6,690,708
syllar (sleepers) ...........................
kbm.
200
3,800
kbm. 63,894
1,213,986
grufstolpar (pitprops) ...................
—
—
kbm. 712,275
6,944,681
pappersved (cellulosakubb) af minst
12 cm. diam. i toppändan och
mindre längd än 19 dm.............
kbm.
10
120
kbm. 16,043
192,516
ved.............................................
kbm. 42,574
340,592
kbm. 17,972
143,776
af andra inhemska träslag: aspvirke ..
kbm. 63,107
1,388,354
kbm.
286
6,292
ved.........
kbm. 44,000
528,000
kbm. 36,228
434,736
andra slag
kbm. 2,418
120,900
kbm. 11,879
475,i6o
» utländska träslag: mahogny.........
kbm. 1,251
187,650
kbm.
39
7,410
teakträ............
kbm.
121
27,225
kbm.
37
io,i75
pitchpine........
kbm.
453
36,240
—
—
andra slag ......1
kbm. 1,115
133,800
kbm.
268
37,520
x) Då kvantitetsgmnden är en annan än kilogr., är clenna för resp. varuslag särskildt angifven i
kolumnen.
58
458
III. In- och utförsel 1907.
Varuslag.
Införsel
Utförsel
kilogram.1)
kronor.
kilogram.1)
kronor.
Trävaror (forts.):
sågade:
af fura eller gran:
plankor o. bräder, ohyflade, minst
21 cm. breda:
af fura.....................,...............
kbm.
2,314
85,618
kbm. 605,055
22,387,035
» gran ....................................
kbm.
1,451
48,609
kbm. 178,670
5,985,443
battens o. bräder ohyflade, 15—21
cm. breda:
af furu ....................................
kbm.
7,834
266,356
kbm. 861,300
29,284,200
» gran....................................
kbm.
2,768
79,580
kbm. 601,595
17,295,856
battens, scantlings o. bräder, ohyfl.,
under 15 om. breda:
af furu.....................................
kbm.
3,972
119,160
kbm. 661,207
19,836,210
» gran....................................
kbm.
2,485
67,095
kbm. 668,811
18,057,897
brud- och plankstump af högst 2
meters längd............................
kbm.
457
4,342
kbm. 348,121
3,307,150
spjälved el. taksticksämnen ..........
kbm.
2
20
kbm. 12,183
121,830
lister, läkter och ribbor................
kbm.
209
5,225
kbm. 55,710
1,392,750
lådämnen, sågade ........................
kbm.
1,202
26,444
kbm. 109,320
2,405,040
af andra inhemska träslag...............
kbm.
6,922
519,150
kbm. 3,354
167,700
» utländska träslag........................
kbm.
3,821
764,200
kbm.
416
83,200
andra mer eller mindre arbetade:
stäfver, lagg- och botten-: af bok.....
kbm.
738
36,900
kbm. 1,628
81,400
» ek......
kbm.
908
45,400
kbm.
700
35,000
» andra
träslag
kbm.
2,292
60,738
kbm. 92,697
2,456,471
tunnband .......................................
1,624,547
243,682
2,612
392
gevärstocksämuen............................
193,243
57,973
44
13
fanerskifvor af högst 7 mm. tjocklek:
af furu el. gran...........................
304
91
532
160
» björk, ek och andra inhemska, ej
specif. träslag:
genomfärgade........................
8,095
12,143
14,366
21,549
andra ...................................
163,667
130,934
13,464
8,752
af päron och valnöt .....................
124,896
137=386
495
693
*) Då kvantitetsgrunden är en annan än kilogram, är denna för resp. varuslag särsTcildt angifven
i kolumnen.
III. In- och utförsel 1907.
459
Varuslag.
Införsel
Utförsel
kilogram.1)
kronor.
kilogram.1)
kronor.
Trävaror (forts.):
fanerskifvor (forts.): af mahogny o. a.
utländska träslag.........................
85,345
170,690
4,606
9,212
till cigarrlådor ämnade träskifvor af
högst 7 mm. tjocklek:
af andra inhemska träslag än furu
och gran ................................
72,443
25,355
» utländska träslag.....................
66,765
33,383
—
—
tangentskifvor af ebenholts..............
2,187
8,748
—
—
block och läster till skoarbeten........
128,221
64,111
2,191
1,096
träskor ...........................................
231
139
7,590
4,554
borstträn.........................................
933
467
12,928
6,464
svarfvararbeten, ej specif. ...............
21,285
63,855
1,400,347
700,174
bildhuggeri- och arkitektoniska ar-  beten, ej specif............................
8,752
175,040
10
200
tunnbindararbeten: af furu el. gran
30,959
9,288
88,580
26,574
» andra inhemska
träslag...........
30,716
24,573
2,130
1,704
» utländska trä-  slag ...............
25,038
37,557
508
762
snickararbeten samt alla andra mer
el. mindre arb. trävaror, ej specif.:
af furu eller gran:
utan betsning, målning m. m.:
bräder: genomfärgade............
fkg. 1,305
(kbm.
2
|
20o|
kg. 33,857
kbm.
83
|
8,300
hyflade:
minst 21 cm. breda:
af furu................
» gran ...............
fkg.
1,281
Ikbm.
4
Jkg.
652
j kbm.
2
} ,58|
1 H
kg.11,375,520
kbm. 23,699
kg.13,798,875
kbm. 29,675
|
936,111
|
1,068,300
15—21 om. breda:
af furu................
» gran................
Jkg.
824
Ikbm.
2
Jkg.
4,407
ikbm.
10
} M
} 338
kg.76,252,800
kbm. 158,860
kg.72,173,115
kbm. 155,211
| 5,440,955
| 5,238,37!
J) Då kvantitetsgrunden är en annan än kilogram, är denna för resp. varuslag särskildt angifven
i kolumnen.
460
III. In- och utförsel 1907.
Varuslag.
Införsel
Utförsel
kilogram. *)
kronor.
kilogram. *)
kronor.
Ikg. 3,105
{kbm.
11
} H
kg.35,455,680
kbm. 73,866
1 2,363,712
[kg. 15,042
[kbm.
34
}
986j
kg.40,954,410
kbm. 88,074
| 2,554,146
[kg. 1,878
[kbm.
2
1 s
kg.22,768,495
kbm. 42,893
| 1,286,790
249
55
16,767,783
3,807,850
293
190
519,319
151,128
3,000
60
26,519,849
1,104,312
—
—
632,413
165,555
1,428
368
3,970,929
727,449
1,682
1,682
206,297
206,297
74,654
59,723
307,952
246,362
2,922
3,653
570,404
713,005
49,504
61,880
43,804
54,755
[kg.
421
[kbm.
1
,6°{
kg. 166,122
kbm.
164
|
26,240
68
IO
922,212
138,332
69
55
207,800
166,240
30,448
25,881
18,938
16,097
21,715
32,573
5,953
8,930
26,772
80,316
173,486
520,458
167,026
334,052
179,313
358,626
4,249
21,245
9,843
49,215
6,518
32,590
337
1,685
19,800
118,800
9,607
57,642
15,140
90,840 1
222
1,3321
Trävaror (forts.):
snickararbeten m. m., bräder (forts.):
under 15 cm. breda:
af furu ..................
lådämnen, liyflade .......
byggnadsmaterial: dörrar.....
fönsterramar
takstickor o
takspån
compoboard
andra.....
möbler ..............................
alla andra slag ..................
med betsning, målning m. m.:
möbler ..............................
andra slag..........................
af björk, ek och andra inhemska, ej
specif. träslag:
bräder, genomfärgade.............
tändsticksämnen........................
parkettgolf och delar däraf.........
stolsitsar ..................................
möbler: s. k. Wienermöbler........
andra ...........................
andra slag.................................
af päron och valnöt:
möbler .....................................
andra slag.................................
af mahogny o. a. utländska träslag:
möbler.....................................
andra slag.................................
l) Då hvarititetsgruliden är en annan än kilogram, är
i kolumnen.
denna för resp. varuslag särskildi angifven
III. In- och utförsel 1907.
461
Varuslag.
Införsel
Utförsel
kilogram. *)
kronor.
kilogram. *)
kronor.
Trävaror (forts.):
snickararbeten m. m. (forts.):
försedda med förgyllning ............
10,102
30,306
780
2,340
ramar, lister m. m., belagda:
med massa utan målning eller
ytbetäckning ....................
6,601
33,005
10,774
53,870
med färgad eller förgylld massa
28,662
85,986
6,621
19,863
Tungspat.................
609,506
30,475
6,020
301
Tvål:
parfymerad ...............................
15,462
154,620
3,505
2,629
i formade handstycken, kulör m. m.....
2,939
11,756
2,685
2,685
s. k. transparenttvål.......................
572
3,432
—
—
andra slag: s. k. valksåpa ................
8,398
5,039
361
217
annan ..............................
271,227
271,227
15,924
9,554
Tågvirke, nytt:
kabelgarn ..........................................
153,997
115,498
275
206
annat: tjäradt.............................
54,948
38,464
1,116
781
otjäradt .................................
389,727
272,809
29,075
20,353
Tändstickor:
af trä: säkerhetständstickor...............
1,889
1,039
14,830,142
8,156,578
andra.....................................
253
114
6,942,661
3,124,197
andra slag..........................................
611
917
—
—
Tännlikor och EEöbelspik..........................
11,884
59,420
41
205
Ull :
af får: ofärgad: kammad (s. k. tops) ...
2,685,211
9,398,239
42,889
150,112
annan ......................
2,586,593
7,759,779
48,093
144,279
färgad: kammad (s. k. tops)....
98,812
494,060
—
—
annan ......................
49,211
184,541
2,230
8,363
af andra djur ofärgad.......
22,175
33,263
4,755
7,133
färgad ........................
69
138
—
—
Ur:
fickur: med boett af guld..................
St. 14,114
522,218
—
—
» silfver...............
st. 127,255
1,272,550
St.
12
120
» annat ämne.......
st. 28,259
183,684
st.
241
1,567
h Då kvantitetsgrunden är en annan än kilogram, är denna för resp. varuslag särskilt angifven
i kolumnen.
462
III. In- och utförsel 1907.
Varuslag.
Införsel
Utförsel
kilogram. *)
kronor.
kilogram. *)
kronor.
Ur (forts.):
fickur (forts.): urverk, lösa..................
st.
84
672
St.
177
1,416
skeppskronometrar..............................
st.
4
2,800
—
—
vägg- och studsarur i foder samt urfoder,
lösa:
af metall.......................................
63,989
255,956
215
860
» alabaster eller porslin.................
727
7,270
—
—
» trä eller andra ämnen.................
64,659
193,977
1,056
3,168
lösa verk till vägg- eller studsarur samt
delar af ur, ej specif. ......................
55,168
165,504
1,364
4,092
Vadd:
med lim eller gummi bestruken, andra
slag än silkes-.................................
1,137
1,706
10,202
15-303
annan: för medicinskt behof beredd....
120,194
156,252
2,414
3,138
andra slag..............................
12,308
21,539
44,029
77,051
Vagnar och Åkdon, ej specif., äfvensom Vagn-
makararbeten, ej specif.:
vägnar och åkdon:
försedda med motor:
för personbefordran .....................
st.
383
1,338,152
st.
13
62,090
» godsbefordran ........................
st.
24
269,771
st.
7
7,240
andra: för personbefordran:
hel- eller halftäckta............
st.
92
66,874
st.
4
2,200
öppna .............................
st.
173
44,902
St.
571
6,830
barnvagnar (ej leksaker) ...
st. 3,325
35,603
st.
36
253
för godsbefordran ...............
st.
415
36,004
st.
180
17,798
vagnmakararbeten, ej specif.: hjul.......
11,875
29,596
24,387
22,857
andra.....
19,144
40,535
3,065
1,460
Valsmassa .............................................
14,065
35,163
3,306
8,265
Vanilj och Vanilin:
vanilj..............................................
1,010
35,350
—
—
vanilin ............................................
574
22,960
—
—
Vantar:
hel- eller halfsiden-...........................
1,956
127,140
—
—
andra slag: af ull .............................
13,029
231,493
64
1,088
*) Då kvantitetsgrunden är en annan än kilogram, är denna för resp. varuslag särskild angifven
i kolumnen.
III. In- och utförsel 1907.
463
Varuslag.
Införsel
Utförsel
kilogram. *)
kronor.
kilogram. *)
kronor.
Vantar (forts.):
af linne...........................
97
1,940
8
160
» bomull ........................
26,444
608,212
175
4.O25
Vaselin:
i fat........................................
64,997
29,249
237
IO7
» andra kärl .........................
74,129
59,303
—
—.
Vatten, mineral-....................
lit. 79,905
55,934
lit. 14,890
10,423
Vattenglas..........
384,384
26,907
6,560
459
Vax, alla slag, utom ympvax och skovax ..
18,357
27,536
4,181
10,453
Vekar, lamp- och ljus-.......................
7,049
21,147
335
1,005
Velocipeder:
färdiga.......................................
st. 7,024
491,680
st.
467
46,700
delar däraf: hjulskenor af trä.............
13,210
39.630
99
322
yttergummi: färdigt (slit-
skenor)....
42,642
213,210
1,033
6,715
omonteradt
(s. k. strips)
2,572
38,580
—
—
andra............ .................
136,574
546,296
16,839
67,356
Vin, af t. o. m. 25 % alkoholhalt:
på fat: bordeaux, rödt eller hvitt.....
363,342
327,008
76
68
bourgogne-, rödt eller hvitt.....
75,351
67,816
—
—
portvin........................
634,790
952,185
135
203
spanskt (sherry, malaga m. fl.)...
565,969
565,969
—
—
madeira ...........................
247,600
321,880
—
—
rhenskt och mosel-..................
227,898
170,924
—
—
bär- och fruktsaft..................
13,422
6,711
2,204
1,102
andra slag..............................
245,166
183,875
746
560
på andra kärl:
musserande: franskt ...............
lit. 350,201
1,050,603
lit.
9
27
andra slag............
lit. 41,999
83,998
—
—
icke musserande: bordeaux ...
lit. 62,786
156,965
lit.
792
1,980
rhenskt och
mosel-......
lit. 93,437
186,874’
lit.
33
66
vermouth.....
lit. 51,906
23,358
—
—
andra slag...
lit. 44,118
66,177
lit. 1,632
2,448
Vindraf, torr ........
8
2
—
—
) kvantitetsgrunden. är en annan än kilogram, är denna för resp. varuslag särskildt angifven
i kolumnen.
464
III. In- och. utförsel 1907.
Varuslag.
Införsel
Utförsel
kilogram.
kronor.
kilogram.
kronor.
Vindrufvor..............................................
268,699
214,959
—
—
Vinsyra eller Vinstenssyra........................
47,985
95,970
—
—
Visitkort och Adresskort m. m.:
visitkort ...........................................
17,002
17,002
905
905
adresskort..........................................
8,928
5,357
1,165
699
gratulationskort.................................
21,436
214,360
80
800
pappkort till fotografier, matsedlar m. m.
17,723
22,154
—
—
Vitriol:
koppar-.............................................
8,640
4,108
407,063
208,318
järn-..................................................
472,616
22,435
7,588
0
0
1-0
zink- (kopparrök) ...............................
5,918
1,165
364
58
andra slag.........................................
8,118
7,40i
—
—
Väfnader:
helsiden-: sammet..............................
32,217
1,159,812
3
108
crepe.................................
6,642
239,112
4
144
guld- och silfvertyg............
179
12,530
—
—
andra slag..........................
57,632
3,112,128
882
61,740
halfsiden-.........................................
92,711
2,781,330
84
2,520
ylle-: pressduk...................................
19,853
69,486
1,142
3,997
maskinfilt, ändlös, förfabriksbehof
84,285
421,425
37,536
187,680
mattor: plyschartade.................
154,210
655,393
218
927
andra...........................
122,174
488,696
1,967
7,868
stampad filt..............................
76,310
38i,550
1,554
7,770
andra slag: väfd filt..................
4,488
26,928
848
5,088
möbeltyger:
sammet- o. plysch-
artade...............
38,903
389,030
127
1,270
andra ..................
13,977
104,828
4,840
36,300
andra:
ofärgade o. oblekta
7,283
43,698
7,683
46,098
blekta, färgade el.
väfda af blekt,
tryckt eller fär-
gadt garn ........
1,326,992
10,615,936
21,478
171,824
tryckta ..............
26,119
261,190
1,038
10,380
III. In- och utförsel 1907.
465
Varuslag.
Införsel
Utförsel
/
kilogram.
kronor.
1
kilogram.
kronor.
Väfnader (forts.):
af lin, hampa eller andra ej specif. spå-  nads ämnen:
a) släta, tvåskaft, och säd. kyprade,
hvilkas yta är till väfnadssättet lik-  art. (utom satin eller atlasväfnad):
som på 1 kvcm. innehålla tillsamin.
högst 25 varp- o. inslagstrådar:
oblekta och ofärgade..............
123,374
271,423
6,141
13,510
andra slag..............................
114,397
297,432
526
1,368
segelduk: oblekt och ofärgad...
51,600
103,200
2,273
4,546
andra slag...............
som på 1 kvcm. innehålla tillsamm.
26—35 varp- o. inslagstrådar:
14,083
31,687
730
1,643
''
oblekta och ofärgade...............
167,594
418,985
no
275
andra slag..............................
som på 1 kvcm. innehålla tillsamm.
36—50 varp- o. inslagstrådar:
41,214
113,339
490
1,348
oblekta och ofäi''gade...............
14,483
57,932
—
—
andra slag..............................
som på 1 kvcm. innehålla tillsamm.
öfver 50 varp- o. inslagstrådar:
38,805
232,830
oblekta och ofärgade...............
922
5,532
—
—
andra slag..............................
22,829
205,461
40
360
b)
till a) ej hänförlig mattväfnad....
c)
till a) ej hänförlig bolstervars- och
324
972
“
s. k. korsettväf........................
d) andra slag:
mönsterväfnader (randiga, rutiga
m. fl.):
2,442
9,768
130
520
oblekta och ofärgade ..............
760
4,560
45
270
andra slag..............................
31,676
316,760
5
50
59
466
III. In- och utförsel 1907.
Varuslag.
Införsel
Utförsel
kilogram.
kronor.
kilogram.
kronor.
| Väfnader (forts.):
d) andra slag (forts.):
väfnader, med en af öglor eller
plyschart. lugg bildad j''ta på eu el.
båda sid.(dammlianddukarm.m.):
mönstrade: oblekta o. ofärgade
79
3x6
—
andra slag ..........
4,490
22,450
—
—
ej mönstr.: oblekta o. ofärgade
848
2,544
—
—
andra slag............
2,740
10,960
292
1,168
andra ........................ ..............
1,974
0
CO
146
730
bomulls-: maskinfilt, ändlös, för fabriks-
behof..............................
40,191
120,573
6,031
18,093
segelduk.............................
14,233
28,466
6,520
13,040
mattor ...............................
462
i,i55
120
300
bokbindarklot.....................
59,258
177,774
—
—
fälb och plysch ..................
1,345
13,450
—
filtar..................................
4,778
ii,945
—
parkum ..............................
493
19,720
_
—
tyll....................................
7,328
109,920
18
270
gas ...................................
5,756
23,024
267
1,068
stramalj..............................
12,524
62,620
—
~ !
smörduk.............................
1,379
2,069
10
15
andra glesa väfnader...........
74,675
597,400
360
2,880 j
täta, tvåskaft, väfnader, som
på 1 hvem. innehålla minst
80 varp- o. inslagstrådar .
G,296
37,776
255
1,530 ''
andra slag:
oblekta, ofärgade o. otryckta
517,288
1,293,220
21,242
53,105
blekta: kalkerväf.............
9,173
55,038
4,004
24,024
andra ..................
200,691
1,003,455
35,779
178,895
färgado: sammet .............
67,705
609,345
524
4,716
andra ...............
829,794
4,978,764
27,268
163,608!
tryckta el. pressade: sammet
3,242
38,904
150
1,800 i
andra...
430,616
1,722,464
15,693
62,772
jute-: oblekt och. ofärgad säck- eller pack-
väf .......................................
2,234,985
1,832,688
52,855,
44,927
andra slag.................................
15,628
20.004
2,057
2,263 i
III. In- ocli utförsel 1907.
467
Varuslag.
Införsel
Utförsel
kilogram.
kronor.
kilogram.
I
kronor.
i Väfnader (forts.):
hår- eller tagel-: nöthårsfilt, stampad...
85,075
85>°75
5,313
5,313
väfd .......
13
20
—
—
andra slag...............
2,591
7:773
7
21
vattentäta: med kautschuk öfverdragna
m. m............................
16,985
67.940
27
108
med annan vattentät massa
belagda, (vaxduk):
mattor: linoleum............
2,997,388
2.397,9*0
672
538
andra ...............
14,222
28,444
313
626
presenningar..................
26,141
78;423
3,720
11,160
andra slag.....................
432,177
864,354
597
1,194
Växter, lefvande:
j
i kruka, balja eller korg, med jord......
336,709
235,696
2,134
1,494
andra ................................................
401,997
241,198
7,265
7,265
; Ångmaskiner, ej specie, och Ångpannor:
j
lokomobiler ......................................
438,136
325,613
326,080
194,760
ångfcurbiner .......................................
115,485
161,677
56,114
189,569
|
andra ångmaskiner ...........................
150,966
118,913
180,764
153,840
ångpannor..........................................
603,182
4i5,30i
60,512
40,135
Ägg ......................................................
3,266,097
3,129,489
2,551,453
2,022.299
Ättika och Ättiksyra, alla slag:
på fat................................................
45,785
11.446
4,760
IJI9°
s andra kärl ....................................
2,056
i,542
30,229
22,672
Varor, i tulltaxan ej nämnda:
oarbetade:
mjölk och grädde ...........................
261,986
31,438
442,872
53,145
is...................................................
1,956,000
3,912
69,000
138
tarmar, saltade ..............................
763,533
763,533
230,316
172,737
äggulor och ägghvitor, flytande .......
96,216
72.162
631
473
andra ............................................
—
176.824
—
37,335
mer eller mindre arbetade:
chamottemurbruk ...........................
244,089
21,367
1,628
34
degras ............................................
173,730
59-289
1,461
613
fiskmjöl..........................................
2.143
1,039
—
—
468
III. In- och utförsel 1907.
Varuslag.
Införsel
Utförsel
!
kilogram.
kronor.
kilogram.
kronor.
j
Varor, i tulltaxan ej nämnda (forts.):
mer eller mindre arbetade (forts.):
garn af kokostågor ........................
66,311
24,808
i
i
''
liemfärger.......................................
21,236
33,044
650
50 :
isoleringsmassa af blandade, olikartade
ämnen ........................................
210,254
43,020
18,551
4,581
kalksandsten, konstgjord..................
1,683
2,432
156,720
1,828 >;
kasern (ostämne)..............................
123,455
65,715
975
3,348 |
klister.............................................
202,012
70,909
8,618
1,790 j
kolelektroder ..................................
248,709
64,625
58,251
15,467 ;
kolspetsar.......................................
114,370
97445
737
3,104 !
mentol, i fast form ........................
650
10,481
—
puder.............................................
2,760
7,851
—
j
putspulver och putspomada ...........
HS,825
65,528
2,975
2,739 |
rullar och plattor till fonografer......
44,896
165,361
415
1,830 |
skolim............................................
68,569
44,505
—
—
skriftaflor, infattade i pärmar .........
553
1,559
—
—
smink och sminkflor........................
866
5,542
—
—
tandpulver......................................
85
728
30
175
torrmjölk (mjölkmjöl) .....................
1,178
2,508
527,617
170,997
trämjöl ..........................................
141,562
11,989
9,000
s°:
tränll.............................................
12,670
2,896
536,995
42,073!
tänder, konstgjorda ........................
273
118,885
—
— j
vaxarbete^ ej specif. .................!...
1,175
6,655
5
20!
andra...........................................
2,582,233
1,388,295
159,489
43,332
Rättelser till Bil. II.
Sid. 101
nedersta
raden
står
1900—05;
skall
vara
1901—05.
» 307
»
»
»
1891—05;
»
»
1901—05.
» 310
»
»
»
1891—05;
»
»
1901—05.
tulltaxekommittMs betänkande iy.
STATISTISKA BILAGOR IV—T.
BIL. IY: Sveriges handel med särskilda länder (vissa varor) 1904-1906
enligt svensk och utländsk statistik.
BIL. Y: Användningen af olika länders handelsflottor vid Sveriges
utrikeshandel 1904.
STOCKHOLM
K. L. BECKMANS BOKTRYCKERI
1909.
Sveriges handel med särskilda länder
(vissa varor) 1904—1906 enligt svensk och
utländsk statistik.
Amu ä r k n i n gar.
De länder, som upptagits till jämförelse med Sverige, äro Norge, Finland, Ryssland, Danmark
med Köpenhamn, Tyska riket med Hamburg, Nederländerna, Belgien, Storbritannien och
Frankrike. Öfriga länder, sammanslagna under rubrik »öfriga länder», äro endast redovisade
enligt svensk statistik.
Uppgifterna äro hämtade från resp. länders statistiska berättelser om handeln, för Nederländerna
därjämte för år 190G svenske konsulns i Amsterdam årsberättelse.
De afse, där ej annorlunda angifvits, den s. k. generalhandeln, som ansetts närmast jämförlig
med den i svensk statistik redovisade.
Streck (—) utan anmärkning under resp. varurubrik för Norge, Byssland och Nederländerna
afser, att ingen handel med varan enligt dessa länders statistik synes hafva förekommit
med Sverige, samt beträffande Finland, Belgien, Storbritannien och Frankrike handel i
ej angifven utsträckning. I finsk statistik specificeras nämligen ej varuposter under 500 finska
mark och i de tre sistnämnda ländernas statistik ej mindre varukvantiteter på alla länder.
Därest en vara enligt svensk statistik saknat motsvarighet i resp. lands statistik, beroende
på att varan i den utländska statistiken sammanförts med andra varor under en större gemensam
rubrik, har detta särskildt anmärkts.
Norge.
Vid export från Norge till Sverige (import till Sverige) afses norsk vara, därest ej varan
särskildt angifvits såsom »frommed».
Finland och Ryssland.
Uppgifterna afse endast specialhandeln. Generalhandeln redovisas ej i handelsstatistiken.
Danmark med Köpenhamn.
Uppgifterna för Köpenhamn enligt dansk statistik afse både tullområdet och frihamnen.
Samtliga siffror för staden - endast kvantitetssiffrorna äro upptagna — äro inräknade i Danmarks
siffror.
Tyska riket med Hamburg.
Uppgifterna för Hamburg afse både tullområdet och frihamnen, hvilkas handel dock ej
särskiljas. Handeln på tullområdet och sedan den 1 mars 1906 jämväl frihamnens handel inräknas
i Tyska rikets handel. Med den inskränkning, som betingas af detta förhållande, böra
sålunda siffrorna för Tyska riket och Hamburg sammanställas vid jämförelse med den svenska
siffran.
Nederländerna.
Uppgifterna afse i åtskilliga fall specialhandeln, som är mer specificerad än generalhandeln.
Värdesiffror upptagas i den nederländska statistiken endast för specialhandeln, och äro för
generalhandeln upptagna värdesiffror beräknade med ledning af dessa.
Storbritannien.
Vid export från Storbritannien till Sverige (import till Sverige) afses brittisk vara. därest
ej varan särskildt angifvits såsom »foreign and colonial merchandise».
Register till Bil. IT
V arusla g.
Bomull...................................
Bomullsgarn och bomullstråd ..
Bomullsväfnader ....................
Cement...................................
Fartyg...............................
Fläsk ....................................
Frukter m. m., friska ..............
Glas ......................................
Hafre ....................................
Hampa...................................
Hudar och skinn''....................
Humle ...................................
Hvete ...................................
I Hvetemjöl .............................
Hästar...................................
Jute ......................................
Juteväfnader..........................
Järnmalm .............................
Järnrör och -rördelar.............,
Kaffe, rått .............................
Kautschuk, oarbetad ..............
» arbetad..................
Kli..........................................
Koppar, oarbetad.....................
Kopparmalm ...........................
Kox .......................................
Lin.........................................
Linfrö ....................................
Linne- och liampväfnader.........
Majs.......................................
Bil. IV, 1.
Sid.
Bil. IV, 2.
Sid.
Varuslag.
Bil. IV, 1.
Sid.
Bil. IV, 2.
Sid.
14—17
_
Malm, annan ...............
52—53
18—19
40—41
»
summa ......................
_
52—53
20—23
42—43
Nötkreatur ..................
_
36—37
—
48—51
Oljekakor ......................
26—29
32—33
Papper...........................
28—29
_
2—3
Potatis............... .....
12—13
_
—
38—39
Pälsverk................
24—25
44—45
30—31
52—55
K&g .......................................
4—5
4—5
-
Bågmjöl ............
6—7
__
16—17
Sidenväfnader .................
20—21
_
24—25
42—45
Silke.............
12—15
_
12—13
—
Smör, naturligt........................
36—37
2—5
>
konstgjord!..................
—
36—39
6—7
—
Snickararbeten ...........
_
46—47
—
36—37
Socker .........
8—11
16—19
—
Stenkol.....................
30—31
_
22—25
50—51
Tack- och barlastjärn........
Tjära och tjärbärma.............
54—55
44—45
—
50—57
Tobak, oarbetad ........
10—11
8—9
»
arbetad ...............
10—13
_
26—27
—
Trämassa....................
4S—49
26—27
8—9
44—47
Trävaror, oarbetade, sågade eller
tillhuggna, af furu eller gran
46—47 i
—
54—55
Tändstickor ...........
_
48—49
—
50—51
Ull.......................
14—15
38—41
30—31
—
Ullgarn .............
18—19
40—41
16—17
—
Ylleväfnader ................
20—21
40—43
28—29
—
Zinkmalm .................
50—51
22—23
4—7
—
Ägg .......................................
2—3
38—39
IV, 1.
Sveriges införsel från särskilda länder 1904—1906.
1
2
IY, 1. Införsel från
1 9
0 4
1 9
Enligt
Enligt
Enligt
svensk
statistik
utländsk
statistik
svensk
statistik
kilogram.
kronor.
kilogram.
kronor.
kilogram.
kronor.
Fläsk.
Norge ..............................
1,543,311
1,111,306
») 1,571,380
1,105,500
677,091
514,614
Finland..............................
6,138
4,454
—
—
5,399
4,137
Kyssland...........................
136
136
—
—
214
181
Danmark...........................
423,271
305,258
322,595
208,000
431,214
328,051
j
Däraf Köpenhamn.............
—
—
322,500
—
—
—
| Tyska riket........................
2,837,800
2,043,957
13,200
13,350
1,083,138
824,015
Hamburg..........................
—
—
2) 2,784,000
2,160,128
—
—
Nederländerna....................
—
—
—
—
2,877
2,187
Belgien..............................
3,362
2,421
—
—
—
—
Storbritannien....................
251,176
181,419
4) 276,160
230,504
160,876
123,030
Frankrike...........................
—
—
—
—
—
—
Öfriga länder.....................
Ägg.
36
Stycken.
36
Stycken.
1,515,592
Stycken.
1,151,901
Norge ..............................
99,744
3,990
—
124,113
5,089
Finland............................
22,659,837
906,393
368,435
13,264
3,401,413
»39,458
Ryssland..........................
52,236,770
2,089,471
48,380,000
1,903,085
58,611,048;:
2,403,053
Danmark ...........................
5,914,496
236,580
5,424,820
313,000
4,932,863
202,248
Däraf Köpenhamn ... .........
—
—
4,665,960
Kilogram.
—
—
80,869
Tyska riket........................
3,792,911
151,716
65,100
50,730
1,972,415
Hamburg..........................
—
—
2,018
161,090
—
—
Storbritannien ...................
263
II
—
—
3,030
124
Öfriga länder.....................
Hvete.
Kilogram.
158,460
Kilogram.
6,496
Norge ..............................
101,124
13,652
—
—
—
—
Finland..............................
—
—
—
—
624,080
82,691
Ryssland ...........................
72,593,136
9,800,073
63,248,253
6,979,405
74,737,197
9,902,679
Danmark...........................
13,774,993
1,859,624
11,987,317
1,535,000
4,976,907
659,440
Däraf Köpenhamn .............
—
—
6,825,239
—
—
—
Tyska riket........................
109,180,430
14,739,358
75,765,500
9,440,230
100,356,308
13,297,211
Hamburg ........................
—
—
46,312,700
5,798,848
—
—
») »Fremmed Vare». 2) »Gesalzenes nnd geräuchertes Fleisch». s) Nödig specificering saknas i 1906 års
särskilda länder.
3
0 5
1 9
O 6
Enligt
Enligt
Enligt
utländsk
statistik
svensk
statistik
utländsk statistik
kilogram.
kronor.
kilogram.
kronor.
kilogram.
kronor.
Fläsk.
‘) 1,468,490
1,079,300
957,826
852,492
l) 1,737,380
1,459,400
Korge.
1,650
1.388
19,977
17,802
10,080
7,983
Finland.
—
61
74
—
—
Kyssland.
663,900
479,000
149,962
134,468
3,214,551
1,261,000
Danmark.
663,600
—
—
—
3,214,551
—
Däraf Köpenhamn.
16,700
15,130
388,702
346,779
9,100
9,790
Tyska riket.
3) 1,063,500
840,543
—
—
8) -
—
Hamburg.
—
—
2,689
2,393
—
—
K ederländerna.
—
—
16,858
15,023
'' -
_
Belgien.
4) 252,335
196,617
67,627
61,054
4) 902,804
785,376
Storbritannien.
~
—
23
20
—
—
Frankrike.
5,682,222
5,057,517
—
—
Ofriga länder.
Stycken.
Stycken.
Stycken.
Ägg-
—
—
67,279
2,758
—
—
Korge.
475,895
17,132
778,025
31,899
296,880
10.688
Finland.
43,291,000
1,731,535
55,575,876
2,278,611
40,917,000
1,695,055
Kyssland.
495,416
272,000
4,442,434
182,140 |
4,611,160
281,000
Danmark.
473,980
Kilogram.
71,000
62,300
7,988,069
327,511 !
4,126,420
Kilogram.
63,700
56.070
Däraf Köpenhamn.
Tyska riket.
151,200
139,338
—
— |
533,000
405,529
Hamburg.
—
—
436
18 i
—
—
S10 rb r i t anni en.
954,022
39,1151
—
—
(Kriga länder.
Kilogram.
Hvete.
—
109
121
—
—
Korge.
—
—
—
—
—
—
Finland.
69,860,935
8,130,198
39,178,804
4,505,562
29,753,105
3,423,884
Kyssland.
5,114,191
668,000
12,966,874
1,491,190
20,072,564
2,549,000
Danmark.
1,464,327
—
—
—
16,139,220
—
Däraf Köpenhamn.
82,665,700
10,565,190
109,182,468
12,555,983
89,479,500
10,925.640
Tyska riket.
24,641,300
3,282,489
—
—
—
—
Hamburg.
statistik. 4) »Foreign and colonial merchandise».
4
IY, 1. Införsel från
1 9
0 4
1 9
Enligt
Enligt
Enligt
svensk statistik
utländsk statistik
svensk statistik
kilogram.
kronor.
kilogram.
kronor.
kilogram.
kronor.
Hvete.
Nederländerna ..................
—
—
—
—
—
—
Belgien..............................
10,983,181
1,480,030
10,160,350
1,280,204
599,963
79,495
Storbritannien ...................
483,334
65.250
l) 484,601
55-533
96,875
12,836
Frankrike...........................
—
—
—
—
696,432
92,277
Öfriga länder.....................
12,875,154
1,738,146
—
—
15,367,089
2,036,139
Råg.
Norge ..............................
606,123
59,097
2) 462,410
47,600
19,218
2,079
Finland..............................
1,178,216
114,876
1,164,840
167,737
831,411
89,959
Eyssland...........................
35,002,851
3,412,778
31,055,493
2,742,912
24,336,013
2,633,157
Danmark ...........................
6,948,597
677,488
6,336,124
616,000
2,185,569
236,478
Däraf Köpenhamn..............
—
—
6,246,124
—
—
—
Tyska riket........................
96,118,615
9,371,565
94,340,200
8,732,680
63,727,798
6,895,348
Hamburg ........................
—
—
4.116,800
375,665
—
—
Storbritannien ...................
30,000
2,925
—
—
—
—
Öfriga länder.....................
2,718,597
265,063
—
—
2,001,247
216,535
Hafre.
Norge ..............................
590,390
60,515
500,180
50,000
818,668
85,960
Finland..............................
5,488,451
562,566
5,251,054
491,499
7,730,433
811,695
Eyssland...........................
18,092,490
1,854,480
21,210,921
1,605,385
30,339,321
3,185,629
Danmark..........................
2,268,434
232,515
2,027,877
208,000
2,814,910
295,566
Däraf Köpenhamn .............
—
—
1,294,775
—
—
—
Tyska riket........................
67,493,711
6,918,105
62,025,000
5,807,250
39,221,885
4,118,298
Hamburg .......................
—
—
225,500
25,472
—
Nederländerna ..................
216,100
22,150
215,250
25,830
—
—
Storbritannien ..................
130,360
13,362
—
—
109,879
11,537
Öfriga länder.....................
—
—
—
—
—
Majs.
Norge ..............................
24,384
2,268
—
—
17,397
1,592
Danmark...........................
1,478,215
137,474
1,485,134
134,000
8,063,656
737,824
Däraf Köpenhamn .............
—
—
925,886
-
—
—
x) »Foreign and colonial mercliandise». 2) »Fremmed Vare».
särskilda länder.
5
0 5
1 9
0 6
Enligt
Enligt
Enligt
utländsk
statistik
svensk statistik
utländsk
statistik
kilogram.
kronor.
kilogram.
kronor.
kilogram.
kronor.
Hvete.
—
—
169,353
19,476
—
—
Nederländerna.
1,372,500
175,406
299,861
34,484
1,649,560
201,906
Belgien.
J) 92,714
14,891
607,693
69,885
>) 511,069
63,994
Storbritannien.
—
—
7,299
840
—
—
Frankrike.
—
—
50,929,517
5,856,895
—
—
Ofriga länder.
Råg.
■) 236,220
26.700
3,844
438
—
—
Norge.
872,193
125,596
800,145
91,217
827,943
119,124
Finland.
19,429,684
1,799,069
19,224,523
2,191.596
19,647,945
1,820,972
Byssland.
2,406,189
260,000
2,645,108
301,542
4,603,776
505,000
Danmark.
2,406,189
—
—
—
4,603,776
—
Däraf Köpenhamn.
58,087,800
6,097,390
23,655,631
2,696,742
23,090,200
2,361,170
Tyska riket.
1,387,700
133,803
—
—
2,117,900
209,729
Hamburg.
—
—
288,502
32,889
_
—
Storbritannien.
—
—
2,074,293
236,469
-
—
Öfriga länder.
Hafre.
735,540
74,300
1,559,172
171,509
1,637,710
176,900
Norge.
6,516,499
656,863
7,160,305
787,633
7.125,514
743,904
Finland.
44,438,591
3,598,593
16,614,588
1,827,605
19,359,737
1,639,634
Byssland.
2,133,890
231,000
2,306,615
253,728
1,599,925
182,000
Danmark.
1,289,055
—
—
—
1,238,950
—
Däraf Köpenhamn.
34,885,100
3,933,800
43,129,233
4,744,215
40,942,700
4,521,200
Tyska riket.
49,500
6,052
—
—
—
—
Hamburg.
—
—
—
—
—
—
Nederländerna.
—
—
37,125
4,084
52,072
10.944
Storbritannien.
—
—
80
9
—
—
Ofriga länder.
Majs.
—
—
14,031
I.242
.....
—
Norge.
8,079,513
760,000
10,596,527
'' 937,793
11,430,952
1,063,000
Danmark.
5,907,713
—
—
—
4,338,900
—
Däraf Köpenhamn.
6
IV, 1. Införsel från
1 9
O 4
1 9
Enligt
Enligt
Enligt
svensk statistik
utländsk
statistik
svensk
statistik
kilogram.
kronor.
kilogram.
kronor.
kilogram.
kronor.
Majs.
Tyska riket........................
4,466,051
415,343
1,086,800
106,800
3,128,634
286,270
Hamburg.........................
—
—
4,505,200
369,403
—
—
Nederländerna...................
—
—
—
—
624,305
57,124 j
Belgien..............................
—
—
—
—
—
_
Storbritannien ...................
264
24
—
—
2,020
185 |
Öfriga länder.....................
—
—
—
—
636,859
58,273 1
Hretemjöl.
Norge1).............................
441,720
79,510
2) 639,710
123,800
100,302
17,804
Finland..............................
45,898
8,262
—
—
6.618
1,175
Ryssland ...........................
85,758
15,436
111,063
25,254
837
148
Danmark ...........................
1,293,552
232,839
1,292,397
234.OOO
713,474
126,642
Däraf Köpenhamn .............
—
—
1,161,397
—
—
—
Tyska riket........................
4,073,660
733,259
861,900
145,960
1,152,147
204,506
Hamburg .........................
—
—
3,550,300
507,211
—
—
57,324
10,318
75,775
877,655
34,098
145,343
3,868
85,800
15,229
871,023
137,153
156,784
24,688
150,585
26,729
Storbritannien ...................
r'',; 18,238
177,247
31,461
Frankrike..........................
181,996
32,759
—
—
427,353
75,855
Öfriga länder.....................
—
—
—
—
2,327,728
413,172
Rågmjöl.
Norge *)..............................
458,843
50,473
■ ö) 1,847,830
232,700
359,631
39,560
Finland..............................
3,836
422
—
—
1,786
196
Danmark...........................
109,182
12,010
65,098
10,416
32,675
3.594
Däraf Köpenhamn .............
—
—
65,098
10,416
—
—
Tyska riket.......... .............
6,058,351
666,419
6,266,200
683,520
3,855,256
424,078
Hamburg....................... .
—
—
29,600
5,340
—
—
2,497
274
*
3
_
_
_
_
Storbritannien....................
24
—
—
809
89
Frankrike...........................
4,900
539
—
—
2,450
270
Öfriga länder.....................
—
—
—
—
19,700
2.167
*) Skillnaden mellan ''hvetemjÖl, rågmjöl och kli enligt norsk och svensk statistik synes bero på, att å hvarifrågavarande
varuslag. 2) Däraf 587,160 kg. med ett värde af 114,000 kr. »fremmed Vare». 3) Däraf 243,710
5) »Foreign and colonial merchandise». 6) Däraf »fremmed Vare» 456,440 kg. med ett värde af 58,700 kr.
kr. »fremmed Vare».
särskilda länder.
7
0 5
1 9
O 6
Enligt
Enligt
Enligt
utländsk
statistik
svensk
statistik
utländsk statistik
kilogram.
kronor.
kilogram.
kronor.
kilogram.
kronor.
■
Majs.
380,000
40,940
2,518,365
222,875
775,000
57,850
Tyska riket.
2,062,000
179,282
—
—
2,324,900
186,580
Hamburg.
200,000
19,500
—
—
—
—
Nederländerna.
—
—
195
17
—
—
Belgien.
—
-
192,794
17,062
—
—
S torbritannien.
—
—
1,028,371
9I,OII
—
—
Ofriga länder.
Hvetemjöl.
3) 280,150
50,900
55,241
9,391
4) 119,640
20,800
Norge.l)
—
—
2,709
460
—
—
Finland.
—
—
2,693
458
—
—
Hyssland.
1,373,129
250,000
680,S75
115,749
2,663,004
455,000
Danmark.
1,863,129
—
—
—
2,663,004
—
Däraf Köpenhamn.
1,108,000
184,230
1,734,907
294,934
2,154,900
301,710
Tyska riket.
2,469,700
404,372
—
—
3,268,600
496,406
Hamburg.
482,000
216,900
42,871
7,288
126,850
57,083
Nederländerna.
573,270
99,997
28,496
4,844
—
—
Belgien.
5) 41,099
7,391
110,611
18,804
211,235
43,178
Storbritannien.
—
—
176,297
29,970
—
—
Frankrike.
~
—
4,628,713
786,882
—
Öfriga länder.
Rågmjöl.
7) 1,657,560
218,700
174,877
19,617
s) 517,420
71,800
Norge.
—
—
614
69
5,007
649
Finland.
54,550
8,728
23,385
2,631
38,950
6,232
Danmark.
44,550
—
—
—
38,950
—
Däraf Köpenhamn.
3,434,500
391,600
182,709
20,555
1,068,400
125,490
Tyska riket.
46,800
8,455
—
—
—
—
Hamburg.
—
—
—
—
—
—
Nederländerna.
—
—
—
—
-
Storbritannien.
—
—
—
—
—
Frankrike.
—
—
—
—
—
Ofriga länder.
derå sidan olika principer gjort sig gällande vid afgörandet, om en vara varit att hänföra till det ena eller andra af
kg. med ett värde af 44,500 kr. »fremmed Vare». 4) Däraf 98,400 kg. med ett värde af 17,200 kr. »fremmed Vare».
7) Däraf »fremmed Vare» 569,690 kg. med ett värde af 71,800 kr. 8) Däraf 81,700 kg. med ett värde af 11,600
8
IY, 1. Införsel från
1 9
O 4
1 9
Enligt
Enligt
Enligt
svensk
statistik
utländsk statistik
svensk
statistik
kilogram.
kronor.
kilogram.
kronor.
kilogram.
kronor.
Kli.
Norge..............................
6,020,339
541,831
3,951,910
284,500
3,523,405
352,340
Finland..............................
510,340
45,931
—
—
620,082
62,008
Ryssland...........................
42,720,822
3,844,874
24,007,830
1,757,620
16,894,778
1,689,478
Danmark...........................
20,646,257
1,858,163
26,949,952
2,869,000
8,873,184
887,318
Däraf Köpenhamn .............
—
—
23,941,102
—
—
—
Tyska riket........................
10,328,297
929,547
4,028,300
337,310
12,135,216
1,213,522
Hamburg.........................
—
—
5,381,500
419,077
—
—
Nederländerna ...................
516,858
46,517
—
—
728,275
72,828
Belgien..............................
3,975,235
357,771
3,734,000
349,200
1,231,312
123,131
Storbritannien....................
47,417,621
4,267,586
44,562,891
3,224,441
82,336,659
8,233,666
Frankrike...........................
344,794
31,031
634,100
56,880
104,960
10,496
Öfriga länder.....................
—
—
—
—
8,609,032
860,903
Kaffe, rått.
Norge...............................
244,675
193,293
2) 222,800
168,400
202,938
182,644
Finland..............................
7,054
5,573
—
—
10,347
9,312
Danmark ...........................
3,592,963
2,838,440
3,274,050
2,293,835
3,479,389
3,131,450
Däraf Köpenhamn .............
—
—
3,268,966
—
—
—
Tyska riket........................
18,563,769
14,665,378
1,924,700
1,721,260
15,905,312
14,314,780
Hamburg .........................
—
—
15,538,100
11,519,228
—
—
Nederländerna ...................
2,600,638
2,054,504
2,450,502
1,617,332
2,615,716
2,354,144
Belgien..............................
303,572
239,822
378,000
278,640
117,574
105,817
Storbritannien ..................
909,142
718,222
s) 995,518
948,079
1,974,195
1,776.776
Frankrike...........................
1,207,434
953,873
1,401,400
1,028,880
786,417
707,775
Öfriga länder.....................
—
—
—
—
4,963,650
4,467,286
Socker.
Norge ...............................
74,328
17,059
2) 152,750
40,000
57,661
14,999
Finland..................... ........
90
24
—
—
—
—
Kyssland...........................
44
12
—
—
24
8
Danmark ...........................
8,895,162
1,691,029
8,450,248
1,103,352
4,178,102
836,075
Däraf Köpenhamn .............
—
—
8,410,074
—
—
—
*) Se anm. 1 under hvetemjöl och rågmjöl. 2) »Fremmed Vare». s) »Foreign and colonial merchandise».
särskilda länder.
9
0 5
1 9
O 6
Enligt
Enligt
Enligt
utländsk
statistik
svensk
statistik
utländsk
statistik
kilogram.
kronor.
kilogram.
kronor.
kilogram.
kronor.
Kli.
2,357,900
188,600
4,374,558
430,894
2,669,280
213,500
Norge. *)
—
—
424,920
41,855
—
—
Finland.
10,761,973
850,080
13,894,968
1,368,654
12,452,934
974,148
Ryssland.
8,107,436
762,000
12,303,710
1,211,915
11,480,408
1,034,000
Danmark.
5,885,682
—
—
—
9,546,638
—
Där af Köpenhamn.
4,379,100
370,240
26,164,166
2,577,170
9,161,100
817,020
Tyska riket.
8,841,600
757,915
—
—
22,947,400
2,015,458
Hamburg.
146,250
65,813
22,500
2,216
—
—
N e derländerna.
1,458,000
146,880
1,129,770
111,282
378,000
38,160
Belgien.
77,159,448
5,993,873
64,696,729
6,372,628
62,948,323
5,098,690
Storbritannien.
—
—
215,845
21,261
—
—
Frankrike.
—
—
14,314,526
1,409,982
—
*—
Ofriga länder.
Kaffe, rått.
2) 278,200
233,600
61,806
51,299
''-) 138,940
113,800
Norge.
—
—
332
276
—
—
Finland.
3,557,660
2,561,515
3,173,036
2,633,620
3,530,104
2,541,675
Danmark.
3,553,186
—
—
—
3,526,634
—
Däraf Köpenhamn.
1,352,500
1,257,570
14,193,894
11,780,932
9,499,600
6,837,870
Tyska riket.
20,498,400
15,084,646
—
—
24,999,800
18,702,683
Hamburg.
2,736,343
1,805,987
2,865,739
2,378,563
2,648,272
1,747,860
N ederländerna.
124,000
95,76o
113,002
93,792
353,000
264,240
Belgien.
3) 2,215,886
2,000,506
1,927,944
1,600,194
3) 1,766,440
1,606,748
Storbritannien.
783,200
586,800
1,121,813
931,105
1,373.300
1,028,160
Frankrike.
—
11,629,740
9,652,683
—
—
Ofriga länder.
Socker.
s) 100,040
28,300
24,722
5,703
- 52,400
12,100
Norge.
-
—
—
—
—
—
Finland.
—
—
31
9
590
346
Ryssland.
8,131,302
1,026,083
359,279
72,037
8,612,194
1,027,338
Danmark.
8,096,023
—
—
—
7,890,236
—
Häraf Köpenhamn.
•2
10
IY, 1. Införsel från
1 9
O 4
1 9
Enligt
Enligt
Enligt
svensk
statistik
utländsk
statistik
svensk
statistik
kilogram.
kronor.
kilogram.
kronor.
kilogram.
kronor.
Socker.
Tyska riket........................
5,247,295
1,045,960
6,372,000
1,149,880
22,063,074
6,197,273
Hamburg .........................
—
—
1,518,900
257,477
—
—
Nederländerna ...................
87,176
23,293
94,572
70,950
91,836
32,143
Belgien..............................
76,363
20,618
62,000
16,560
1,155,742
326,520
Storbritannien ...................
6,250,206
1,191,258
‘) 6,437,744
900,188
6,381,455
1,296,888
Frankrike...........................
1,749
472
—
—
597,037
167,265
Ofriga länder.....................
21,759
4,352
—
—
4,833,749
972,719
Tobak, oarbetad.
Norge ...............................
3,776
4,154
4) 2,350
2,700
5,943
6,537
Finland..............................
50,981
56,079
—
—
48,081
47,390
Ryssland...........................
62
68
—
—
113
124
Danmark ...........................
403,250
443,575
130,172
113,000
292,220
321,442
_
_
129,333
3,137,300
_
_
—
Tyska riket........................
3,971,058
4,368,164
3,669,470
2,324,021
2,556,423
_
_
612,400
5) 10,054
744,752
7,541
_
—
Nederländerna ...................
348,170
382,987
197,956
217,752
16.296
17,926
571-775
_
_
4,864
214,450
5,350
Storbritannien ...................
519,796
°) 10,424
13.181
235,895
Frankrike...........................
—
—
—
11
12
Öfriga länder.....................
—
—
—
~
193,119
212,431
Tobak, arbetad.
Norge...............................
6,273
22.711
4) 9.770
25,600
5,675
18,201
Finland..............................
62,754
624,467
12,201
118.594
8,649
85,510
Ryssland.........................
2,189
21,841
r) 88,000
1,501
63,048
624,459
Danmark...........................
62,334
477,950
41,398
275.953
48,315
367,734
_
_
40,738
104,500
_
_
—
Tyska riket.......................
97,759
947-679
777,860
85,411
817,794
Hamburg.........................
—
-
10) 1,500
2,946
—
—
j Nederländerna ..................
16,463
151,834
5} 28,511
159,066
22,326
205.781
1 Belgien..............................
1,982
19,540
1 —
—
1,991
19,910
*) Häraf 201,888 kg. med ett värde af 36,798 kr. »foreign and colonial mercliandise». 2) Häraf 367,096 kg.
kr. »foreign and colonial mercliandise». 4) »Fremmed Yare». 5) Specialhandeln. G) »Foreign and colonial mer1,
260 kr. 9) Dessutom 1,359,000 cigaretter med ett värde af 16,848 kr. 10J Härtill komma 4,312,000 st. cigarrer
komma 5,290,000 st. cigarrer med ett värde af 275,019 kr.
ärskilda länder.
11
5
19 0 8
Enligt
utländsk statistik
Enligt
svensk statistik
Enligt
utländsk statistik
kilogram.
kronor.
kilogram.
kronor.
kilogram.
kronor.
Socker.
17,065,400
3,319,700
3,456,261
772,337
4,310,000
671.060
Tyska riket.
6.900,100
1,401,519
—
—
1,331,100
254,140
Hamburg.
108,190
77,300
137,676
39,879
135,707
102,000
Nederländerna.
1,276,000
261,360
588,842
133,473
730,000
j»5'' 94,898
Belgien.
2) 5,535,244
927,435
7,338,835
1,474,098
s) 7.124,182
1,157,212
Storbritanien.
1,046,100
218,880
441,532
97,741
682,172
117,879
Frankrike.
—
—
8,404,163
1,681,155
—
—
Öfriga länder.
Tobak, oarbetad.
4) 6,510
8,200
1,747
1,921
*j 2,250
2,900
Norge.
—
—
77,578
85,336
—
_
Finland.
—
—
781
859
7,765
1,816
Byssland.
161,246
135,000
73,496
80,846
378,252
378,000
Danmark.
160,358
—
—
—
378,953
B är af Köpenhamn.
2,793,300
3,452,310
2,345,514
2.580,065
1,785,600
1,343,0x0
Tyska riket.
397,800
531,846
—
—
642,600
595-757
Hamburg.
18,192
13,643
224,322
246,754
—
—
Nederländerna.
—
—
6,341
6,975
17,233
3i,oi9
Belgien.
°) 977
618
164,347
180,782
6) 1.173
2,509
Storbritannien.
—
—
1,337
1,471
—
—
Frankrike.
—
897,408
987,149
—
—
Öfriga länder.
Tobak, arbetad.
4) 7,350
22,685
5,205
17,897
4) 6,890
20,892
Norge.
11,327
110,099
15,068
148,678
17,482
169,864
Finland.
oo
ce
582
87,379
868,988
8) 197
1.018
Byssland.
24,200
252,478
47,162
35*1465
42,502
302,039
Danmark.
23,749
—
—
—
42,029
—
Bäraf Köpenhamn.
85,600
752,940
94,862
921,446
104,000
1,019,050
Tyska riket.
”) 3,500
6,764
—
—
12) 45,000
165,371
Hamburg.
6) 39,493
226,573
58,094
560,353
5) 48,210
289,260
Nederländerna.
—
—
2,939
29,012
—
—
Belgien.
ed ett värde af 78,883 kr. »foreign and colonial mercliandise». 3) Häraf 388,484 kg. med ett värde af 71,357
handise». b Stycken cigaretter. 8) Dessutom 2,000 st. cigarrer ock 99,000 st. cigaretter med ett värde af 58, resp.
ed ett värde af 227,084 kr. 11) Härtill komma 4,382,000 st. cigarrer med ett värde af 213,467 kr. Härtill
12
IV, 1. Införsel
19 0 4
1
Enligt
svensk statistik
Enligt
utländsk statistik
Enligt
svensk statistik
kilogram.
kronor.
kilogram.
kronor.
kilogram.
kronor.
Tobak, arbetad.
Storbritannien...................
3,718
14,619
2,655
9,145
4,336
18,384
Frankrike..........................
Bl
610
—
—
412
3,980
Öfriga länder.....................
7
35
—
—
21,675
207,804
Potatis.
Norge ..............................
536,684
26,297
177,200
4,784
593,688
26,716
Finland..............................
509,360
24,959
657,172
28,390
1,019,139
45,861
Ryssland ...........................
1,832,300
89,783
887,064
3M17
3,470,425
156,169
Danmark ...........................
2,888,420
141,533
1,989,000
102,000
6,690,308
301,064
Däraf Köpenhamn .............
—
—
376,000
—
—
—
Tyska riket........................
15,486,729
758,849
14,268,600
761,840
9,902,219
445,600
Hamburg .......................
—
—
—
—
—
—
Nederländerna ..................
391,103
19,164
J) 331,575
4,974
145,890
6,565
Belgien.............................
4,000
196
—
—
1,449,328
65,220
Storbritannien ...................
46,310
2,269
—
—
725,425
32,644
Frankrike...........................
—
—
—
—
—
—
Öfriga länder.....................
—
—
—
—
560
25
Humle.
Norge ..............................
2,211
11,055
-) 1,370
6,800
470
1,175
Finland..............................
2,016
10,080
230
828
981
2,453
Ryssland ...........................
7,836
39,180
3,964
n.368
15,428
38,570
Danmark ...........................
2,193
10,965
556
1,401
512
1,280
Däraf Köpenhamn .............
—
—
556
—
—
—
Tyska riket........................
548,710
2,743,550
402,800
1,614,460
659,885
1,649,7x2
Hamburg ........................
—
—
44,800
173-737
—
—
Nederländerna ..................
—
—
—
—
—
—.
Belgien..............................
184
920
—
—
to
H—''
ce
2.370
Storbritannien ...................
25,692
128,460
26,569
87,646
69,868
174,670
Öfriga länder.....................
—
—
—
—
6,034
15,085
Silke.
Norge ..............................
—
—
—
—
—
—
Finland..............................
30
1,290
—
—
—
—
*) Specialhandeln. 2) »Fremmed Vare».
särskilda länder.
13
0 5
1 9
O 6
Enligt
Enligt
Enligt
utländsk statistik
svensk statistik
utländsk statistik
kilogram.
kronor.
kilogram.
kronor.
kilogram.
kronor.
Tobak, arbetad.
2,442
7.617
6,213
35,789
—
Storbritannien.
—
—
291
2,910
—
-
Frankrike.
—
—
23,307
220,288
—
—
Ofriga länder.
Potatis.
88,000
1.760
184,676
10,157
65,220
2,087
Norge.
974,205
35,071
855,020
47,026
839,865
30-235
Finland.
2,178,427
90,478
2,153,270
118,430
1,248,855
34,477
Ryssland.
4,340,000
176,000
3,848,350
211,659
2,731,000
101.000
Danmark.
1,516,000
—
—
—
311,000
—
Däraf Köpenhamn.
8,846,500
425,420
17,650,566
970,781
18,025,100
866,860
Tyska riket.
—
—
—
—
17,300
2,964
Hamburg.
>) 113,796
1,707
5,064
279
—
—
Nederländerna.
2,358,599
138,573
—
—
—
—
Belgien.
—
—
701
39
—
—
Storbritannien.
—
—
285
16
—
—
Frankrike.
—
—
225
12
—
—
Ofriga länder.
Humle.
'' 2) 2,190
6.100
758
2,653
2) 1,130
3,600
Norge.
■ —
—
—
—
—
—
Finland.
11,155
23,658
14,348
50,218
7,257
14,972
Byssland.
10,341
3,721
605
2,118
2,337
4,673
Danmark.
10,341
—
—
—
2,337
—
Däraf Köpenhamn.
414,700
807,230
540,142
1,890,497
263,400
623,000
Tyska riket.
71,000
171,245
—
—
61,600
146,174
Hamburg.
—
—
80
280
—
—
Nederländerna.
—
—
—
—
—
—
Belgien.
63,807
91,754
10,232
35,812
10,008
22,034
Storbritannien.
—
—
12,382
43,337
—
—
Öfriga länder.
Silke.
—
—
7
371
—
—
Norge.
—
—
1
53
—
—
Finland.
14
IY, 1. Införsel från
V
X 9
0 4-
1 9
Enligt
Enligt
Enligt
svensk
statistik
utländsk statistik
svensk
statistik
kilogram.
kronor.
kilogram.
kronor.
kilogram.
kronor.
Silke.
Danmark ..........................
3,916
202,966
41
2,670
2,380
123,760
Däraf Köpenhamn............
—
—
41
—
—
—
Tyska riket........................
26,205
1,296,987
27,300
485,050
25,485
1,241,475
Hamburg ........................
—
—
860
11,677
—
—
Nederländerna ..................
—
—
—
■ —
—
—
Belgien..............................
—
—
—
—
553
28,756
Storbritannien ..................
3,732
192,264
—
—
2,967
154,284
Frankrike...........................
17
884
—
—
211
10,072
Öfriga länder.....................
—
—
—
—
3,887
184,313
Ull.
Norge ..............................
5,451
16,626
1,190
1,726
6,958
23,309
Finland..............................
602
1,836
2) 343
988
561
1,879
Kyssland...........................
—
—
—
—
—
—
Danmark ..........................
338,804
1,033,685
3) 347,894
743,000
294,641
987,164
Däraf Köpenhamn .............
—
—
246,796
—
—
—
Tyska riket........................
1,358,066
4,146,767
610,000
1,929,520
1,076,689
3,610,877
Hamburg .......................
—
—
598,800
893,729
—
—
Nederländerna ..................
16,170
52,338
J) 13,260
36,119
1,650
5,527
Belgien..............................
355,518
1,084,890
344,005
742,713
224,609
753,4H
Storbritannien ..................
2,661,340
8,150,034
4) 3,774,502
7,445,219
2,372,600
7,985,223
Frankrike........................
13,822
42.578
13,100
28,800
112,314
376,719
Öfriga länder.....................
~
—
—
—
604,359
2,024,665
Bomull.
Norge ..............................
1,844
1,936
—
—
—
—
Finland..............................
15,354
16,122
—
—
—
—
Danmark ...........................
2,285,723
2,400,024
2,739,123
2,972,000
43,906
36,044
Däraf Köpenhamn .............
—
—
2,617,377
—
—
—
Tyska riket........................
9,167,172
9,625,899
2,644,500
2,942,340
1,616,575
1,326,062
Hamburg ........................
—
—
5,719,900
5,366,406
—
—
Nederländerna ...................
468,602
492,032
852,934
767,640
128,527
105,392
J) Specialhandeln. 2) »Ull, ylleaffall». 3) »Uld, kradsuld m. m.» 4) Däraf 61,937 kg. med ett värde af
colonial merchandise».
6) Däraf 43,701 kg. med ett värde af 80,465 kr. »foreign and colonial merchandise».
särskilda länder.
15
0 5
1 9
O 6
■ -
Enligt
Enligt
Enligt
utländsk
statistik
svensk
statistik
utländsk statistik
kilogram.
kronor.
kilogram.
I
kronor.
kilogram.
kronor.
i
Silke.
42
2,688
2,483
131,599
26
1,632
Danmark.
42
—
—
—
28
—
Däraf Köpenliamn.
23,900
461,910
24,516
1,255,599
11,000
194,020
Tyska riket.
1,000
15,148
—
—
2,900
29,940
Hamburg.
—
:
2
106
—
—
Nederländerna.
—
—
_
—
—
Belgien.
—
—
3,496
183,731
—
—
Storbritannien.
—
—
618
27,813
—
—
Frankrike.
—
6,568
312,797
—
—
Ofriga länder.
•
Ull.
4,720
7,080
4,410
15,656
1,530
4,284
Norge.
2) 3,205
9,230
652
2,315
2) 281
1,124
Finland.
—
—
160
568
—
—
Ryssland.
3) 388,686
808,000
346,821
1,231,302
3) 368,342
830,000
Danmark.
255,572
—
—
—
285,945
—
Däraf Köpenhamn.
901,300
2,994,850
1,078,236
3,834,877
408,200
1,358,140
Tyska riket.
613,200
1,058,691
—
—
834,700
1,523,217
Hamburg.
—
—
6,711
24,181
—
—
Nederländerna.
380,994
867,583
189,299
673,642
366,471
923,517
Belgien.
6) 3,590,236
7,972,894
2,698,718
9,619,396
6) 3,576,223
9,157,757
Storbritannien.
16,000
38,160
161,514
576,2181
7) 48,000
149,040
Frankrike.
_
—
545,008
1,935,443
—
—
Ofriga länder.
Bomull.
—
—
54
52i
—
—
Norge.
—
—
—
—
—
—
Finland.
3,119,439
2,262,000
19,647
18,8611
1,385,385
1,413,000
Danmark.
3,053,371
—
—
—
1,373,304
—
Däraf Köpenhamn.
1,857,100
1,679,430
1,750,550
1,681,8271
4,268,800
4,174,100
Tyska riket.
7,424,300
6,038,258
—
— j
7,655,400
6,953,570
Hamburg.
1,272,116
1,144,902
—
—!
1,018,000
916,200
Nederländerna.
110,480 kr. »foreign and oolonial merchandise». 5) Däraf 74,333 kg, med ett värde af 144,149 kr. »foreign and
7) »Laines et déchets de laine».
16
IY, 1. Införsel från
1 9
O 4
1 9
Enligt
Enligt
Enligt
svensk statistik
utländsk
statistik
svensk
statistik
kilogram.
kronor.
kilogram.
kronor.
kilogram.
kronor.
Bomull.
Belgien..............................
858,240
901.174
1,096,756
1,026,564
18,799
15,431
Storbritannien ................
4,627,692
4,859,259
'') 4,460,221
4,m,86o
1,911,847
1-567,954
Frankrike...........................
5,955
6,252
80,700
86,400
—
—*
Öfriga länder.....................
—
—
—
—
15,629,508
12,816,197
Lin.
Norge ........... .................
40
60
—
—
—
—
Byssland ...........................
1,030,938
927,844
616,318
361,534
692,999
623,699
Danmark...........................
65,334
98,006
2)-
—
1,162
1,692
Tyska riket........................
45,565
68,347
52,100
55,180
82,143
119,143
Nederländerna ..................
228,576
342,864
3) 184,331
204,345
282,626
409,808
Belgien..............................
19,261
28,892
—
—
12,520
18,154
Storbritannien ..................
69,770
104,655
'') 71,123
62,648
44,168
64,044
Frankrike...........................
—
—
—
—
—
Öfriga länder....................
—
—
—
1,016
1,473
Hampa.
Norge ..............................
5,359
2,718
—
—
353
227
Finland..............................
46,500
21,855
—
—
271
135
Byssland ...........................
645,685
306,122
552,204
260,911
445,272
260,235
Danmark ...........................
381,824
180,598
4)-
—
83,113
41,748
Tyska riket........................
1,054,270
499,487
569,200
280,350
1,180,963
596,425
Hamburg .......................
_
—
196,000
84,737
—
N ederländerna ..................
1.000
470
—
—
1,260
630
Belgien..............................
95,323
44,801
97,894
59,911
26,281
13,140
Storbritannien ...................
257,434
122,584
l) 340,025
186,794
222,319
111,159
Frankrike...........................
3,900
1,833
—
—
20,320
10,160
Öfriga länder.....................
40,995
22,448
—
—
236,276
126,244
.Inte.
Norge ..............................
180
45
—
—
—
—
Danmark ...........................
382
96
‘) -
—
7,680
2,688
1) »Foreign and colonial mereliandise». 2) Den svenska varurubrikén saknar motsvarighet (lin och linblår i den
saknar motsvarighet (hampa, jute m. m. i den danska handelsstatistiken sammanförda under gemensam rubrik).
särskilda länder.
17
0 5
1 9
O 6
..............
Enligt:
Enligt
Enligt
utländsk statistik
svensk
statistik
utländsk statistik
kilogram.
kronor.
kilogram.
kronor.
kilogram.
kronor.
Bomull.
247,970
214,246
25,571
24,563
363,566
327,201
Belgien.
’) 4,246,852
3,537,060
2,874,246
2,760,931
’) 7,280,610
6,846,515
Storbritannien.
73,000
70,560
11,000
10,560
110,900
u 1,600
I Frankrike.
“
16,035,649
15,394,223
—
—
..
| Ofriga länder. -
Lin.
—
—
92
138
—
—
Norge.
761,094
411,064
1,328,411
1,262,235
799,360
362,899
Kyssland.
2)~
—
594
911
*)-
—
Danmark.
5,000
5,340
64,192
96,288
109,800
97,900
Tyska riket.
») 285,908
303,459
338,801
510,465
3) 190,036
''99,538
Nederländerna.
—
—
35,716
54,604
59,555
77,i83
Belgien.
r) 58,931
51,849
14,207
21,310
'') 73,155
65,103
Storbritannien.
—
—
10,128
15,192
—
—
Frankrike.
—
—
—
Ofriga länder.
16,225
Hampa.
—
—
9,291
—
Norge.
—
—
94
54 j
—
—
Finland.
605,114
278,642
1,121,939
642,083
978,945
432,588
1
Byssland.
*) —
—
251,370
144,718
4)-
—
Danmark.
798,200
386,260
927,855
537,094
575,100
293,700
Tyska riket.
151,000
83,883
—
—
88,700
46,494
Hamburg.
—
—
—
—
—
—
Nederländerna.
37,688
23,065
27,050
15,419
46,523
31,822
Belgien.
l) 364,385
190,153
228,756
130,391
'') 328,184
186,236
Storbritannien.
~
—
11,504
6,557
—
—
Frankrike.
—
—
212,634
127,845
—
—
Ofriga länder.
Jute.
—
—
—
—
— .
—
Norge.
4) -
—
580
244 !
4)- 1
—
Danmark.
danska handelsstatistiken sammanförda under gemensam rubrik). 3) Specialhandeln. 4) Den svenska varurubriken
3
I
IY, 1. Införsel från
r
1 9
0 4
1 9
Enligt
Enligt
Enligt
svensk statistik
utländsk
statistik
svensk statistik
kilogram.
kronor.
kilogram.
kronor.
kilogram.
kronor.
Jute.
Tyska riket........................
6,181,592
1,545,398
130,000
33,820
4,707,025
1,647,458
Hamburg ........................
—
—
5,672,200
1,439,353
—
-
Nederländerna ..................
—
-
—
—
—
— !
Belgien..............................
545
136
—
—
—
|
Storbritannien ..................
865,681
216,420
-) 737,905
198,670
1,045,296
365,854 :
Öfriga länder .,...................
Ullgarn.
557,091
194,982 |
Norge ..............................
3,054
14,133
2,032
7,400
4,638
22,341 1
Finland..............................
15
.69
—
—
3
14 i
Danmark ...........................
148,988
752,662
2,745
9,748
32,992
171,031
Däraf Köpenhamn .............
—
—
2,745
—
, -
—
Tyska riket........................
878,803
4,313,163
846,100
4,479,370
1,071,215
5,595,416
Hamburg ........................
—
—
103,700
571,291
—
i
Nederländerna ..................
7,829
36,794
*) 20
139
8,353
40,182 •
Belgien..............................
143,335
674,506
159,000
600,480
93,782
462,092
Storbritannien ..................
652,744
3,187,085
643,613
2,007,261
490,550
2,525,849
Frankrike...........................
—
—
13,642
49,111
49,007
241,973
Öfriga länder.....................
—
—
—
—
3,573
17,851
I
Bomullsgarn och
bomullstråd.
Norge .............................
414
1,056
37
46
1,184
2,668
Danmark ........................ ..
125,338
668,018
26,679
50,178
42,378.
174,995
Däraf Köpenhamn .............
—
—
26,526
—
—
—
Tyska riket........................
347,384
1,076,921
396,300
1.124,070
334,769
1,010,775
Hamburg ........................
—
--
40,700
120,746
1
—
Nederländerna. ..................
8,041
74,379
—
—
93
790
1 Belgien..............................
22,520
160,333
15,000
24.480
11.480
74.120
Storbritannien ..................
839,582
2,898,072
931,093
3.037,569
950,118
3,141,397
Frankrike...........................
316
2,923
—
—
113,216
166,7x2
Öfriga länder.....................
i
-
-
—
—
21,514
34,151
*) Specialliandeln. 2) »Foreigu and colonial mercliandise».
särskilda länder.
19
0 5
1 9
0 Q
Enligt
Enligt
Enligt
utländsk
statistik
svensk statistik
utländsk statistik
kilogram.
kronor.
kilogram.
kronor.
kilogram.
kronor.
Jute.
437,400
149,520
3,091,245
1,298,323
*) 51,800
23,140
Tyska riket.
4,669,100
1,232,365
—
5,038,000
1,493,812
Hamburg.
—
-
2.115
888
—
—
N ederländema.
—
—
—
—
Belgien.
2) 763,280
258,907
1,338,942
562,356
2) 1,132,894
511,512
Storbritannien.
—
1,380,741
579,9H
—
—
Ofriga länder.
Ullgarn.
3,679
13,100
2,753
14,249
2,089
8,200
Norge.
—
—
53
277
—
—
Finland.
8,841
38,721
30,052
168,326
3,108
13,684
Danmark.
8,821
—
—
—
3,108
—
Häraf Köpenhamn.
876,100
4,869,190
891,305
5,005,665
716,800
4,319,170
Tyska riket.
122,900
368,416
—
—
113,800
459,560
Hamburg.
—
—
402
2,266
—
—
Nederländerna.
154,000
614,160
96,810
523,195
119,000
523,440
Belgien.
468,387
1,680,000
528,193
2,905,150
484,913
2,021,925
Storbritannien.
10,247
33,831
62,711
337,h8
2,550
8,996
Frankrike.
~
—
20,671
114,012
—
—
Ofriga länder.
Bomullsgarn och
bomullstråd.
28
31
1,569
3,404
56
67
Norge.
23,828
48,372
56,829
196,998
99,726
200,000
Danmark.
22,228
—
—
—
99,000
—
Häraf Köpenhamn.
417,200
1,123,180
395,701
1,459,260
437,800
1,209,510
Tyska riket.
O
—-  CO
CO
238,654
—
—
80,300
224,876
Hamburg.
—
—
462
4,285
—
—
N ederländerna.
8,000
12,240
4,874
29,957
7,000
10,800
Belgien.
947,394
3,365,118
1,077,719
4,028,199
1,107,912
4,065,175
Storbritannien.
15,843
51,559
212,226
362,769
87,877
393,156
Frankrike.
—
—
14,001
26,725
—
—
Öfriga länder.
20
IY, 1. Införsel från
1 9
O 4
1 9
Enligt
Enligt
Enligt
svensk
statistik
utländsk statistik
svensk
statistik
kilogram.
kronor.
kilogram.
kronor.
kilogram.
kronor.
Sideimfnader.
18
662
Norge...............................
23
947
—
—
Finland.............................
1
49
—
—
—
Ryssland..........................
—
—
—
—
9
441
Danmark...........................
17,940
677,520
1,390
45,000
8,566
315,514
Däraf Köpenhamn .............
—
—
1,302
—
—
—
Tyska riket........................
97,550
3-564,650
87,026
2,741,200
108,732
3,985,448
Hamburg.........................
—
—
10,100
187,007
23
—
Nederländerna...................
—
—
—
—
687
Belgien..............................
1,8G0
61,600
3,322
120,079
415
13,975
Storbritannien...................
8,016
309,824
4) 65,633
2) 74,593
10,763
437,407
Frankrike...........................
166
5,354
—
—
9,572
369,528
Öfriga länder......................
—
"
8,629
398,141
Ylleväfnader.
Norge ...............................
15,197
74,646
—
—
22,390
111,281
Finland.............................
558
3,940
—
252
1,840
Ryssland ..........................
356
2,142
7,011
6,626
1,367
8,744
Danmark...........................
222,288
1,714,287
91,837
694,782
170,534
1,317,308
Däraf Köpenhamn .............
—
—
84,860
—
—
—
Tyska riket........................
1,017,905
7,861,689
1,150,800
7,389,670
1,042,197
8,054,634
Hamburg .........................
—
—
225,800
1,791,339
—
—
Nederländerna ...................
719
3,822
3) 18
108
267
2,078
Belgien..............................
27,298
214.763
43,000
257,760
5,241
41,510
Storbritannien ...................
234,958
1,592,749
4) 521,071
1,644,279
243,108
1,660,299
Frankrike...........................
5,255
29.77g
--
—
26,199
187,116
Öfriga länder.....................
—
—
—
—
12,057
76,886
Bomullsväfnader.
I
Norge ...............................
25,364
56.386
—
—
41,909
71,608
Finland..............................
58
211
-
109
412
Ryssland...........................
—
—
1 —
—
— j
i) Meter. 2) Dessutom sidenväfnader för 35,196 kr. Titan angifven kvantitet. 3) Specialhandeln. 4) Meter.
Denna kvantitet afser endast ett värde af 1,268,331 kr.; för det öfriga värdet ingen kvantitet upptagen. 6) Meter.
särskilda länder.
21
0 5
1 9
0 6
Enligt
Enligt
Enligt
utländsk statistik
svensk statistik
utländsk
statistik
kilogram.
kronor.
kilogram.
kronor.
kilogram.
kronor.
Sidenväfnader.
—
—
6
240
—
—
Norge.
—
—
8
300
—
—
Finland.
1
—
6
220
—
—
Ryssland.
1,263
44,000
9,146
360,880
1,625
55,000
Danmark.
1,183
—
—
—
1,496
—
Däraf Köpenhamn.
87,781
2,556,970
105,729
3,996,250
87,000
2,556,970
Tyska riket.
9,100
187,238
—
—
10,400
203,659
Hamburg.
—
—
39
1,750
—
—
Nederländerna.
2,245
94,412
357
11,850
2,710
130,231
Belgien.
*) 64,543
73,356
k;,601
737,690
*) 101,709
127,098
Storbritannien.
—
—
20,772
862,240
—
—
Frankrike.
15,934
753,400
—
—
Öfriga länder.
Ylleväfnader.
—
17,764
83,375
99
—
Norge.
—
—
151
1,016
—
—
Finland.
3,063
3,034
1,020
6,512
3,735
1,882
Ryssland.
86,185
707,986
162,057
1,252,097
95,995
817,614
Danmark.
77,685
—
—
—
91,416
—
Däraf Köpenhamn.
1,159,200
8,635,670
1,135,430
8,771,241
1,233,200
9,068,210
Tyska riket.
225,900
1,873,859
—
—
242,600
2423,469
Hamburg.
3) 12
72
1,615
JO
*<!
4*
4-
—
—
Nederländerna.
30,000
206,640
1,132
9,034
27,000
192,960
Belgien.
5) 574,733
1,826,351
287,882
2,012,306
6) 439,725
2,038,542
Storbritannien.
28,800
154,800
24,900
182,613
48,000
149,040
Frankrike.
—
—
18,833
118,600
—
—
Öfriga länder.
Bomullsviifnader.
—
—
35,949
59,789
—
—
Norge.
—
—
143
465
—
-
Finland.
—
—
25
‘25
213
157
Ryssland.
Denna kvantitet afser endast ett värde af 1,117,530 kr.; för det öfriga värdet ingen kvantitet upptagen. 5) Meter.
Denna kvantitet afser endast ett värde af 1,391,479 kr.; för det öfriga värdet ingen kvantitet upptagen.
22
IV, 1. Införsel från
1 9
O 4
1 S
Enligt
Enligt
Enligt
svensk statistik
utländsk
statistik
svensk statistik
kilogram.
kronor.
kilogram.
kronor.
kilogram.
kronor.
BomullsYäfnader.
Danmark ...........................
177,416
750,919
—
131,914
573,118
Tyska riket........................
538,002
2,370,389
537,000
2,061,240
565,661
2,481,610
Hamburg .........................
—
—
183,300
900,938
—
—
Nederländerna ...................
5,173
23,872
s) 2,756
12,263
1,990
9,296
Belgien..............................
13,291
54,277
39,000
182,880
2,784
10,512
Storbritannien....................
937,767
3,403,710
—
s) 5,604,185
947,080
3,498,370
Frankrike...........................
98
437
13,300
74,160
37,157
115,880
Öfriga länder.....................
—
— 1
—
“
20,940
80,788
Linne- och liamji-  väfnader.
Norge ...............................
2,849
6,681
e) 27,100
45,500
4,882
10,720
Finland..............................
2,505
7,692
2,421
6,972
3,559
13,877
Ryssland ...........................
17
68
—
—
31
54
Danmark ...........................
37,060
105,191
7) 715,063
472,000
20,658
58,825
Däraf Köpenhamn .............
—
—
7) 703,406
—
—
—
Tyska riket........................
358,612
1,031,382
323,000
946,960
339,423
1,015,151
Hamburg .........................
—
—
49,800
225,330
—
—
Nederländerna ...................
63
258
-
—
113
357
Belgien..............................
17,005
49,185
8)~
—
15,089
41,752
Storbritannien ...................
73,494
233,431
—
423,455
116,699
327,673
Frankrike...........................
291
I,III
—
—
5,110
16,554
Öfriga länder.....................
—
—
—
"
4,084
9,563
Juteväfnader.
Norge ...............................
135,493
74,532
c) 97,280
160,586
27,205
14,963
Finland..............................
3,822
2,102
—
—
—
—
Danmark ...........................
31,773
18,290
ö)
—
13,666
9,007
Tyska riket........................
337,251
186,540
188,100
112,140
52,877
31,251
Hamburg.........................
—
—
">)-
—
—
—
Nederländerna ...................
—
—
—
—
1,157
636
*) Den svenska varurub riken saknar motsvarighet (»Bomulds-» och »Linnedvarer», »Pos. 144
150», sammanförda
meter; för det öfriga värdet ingen kvantitet upptagen. 4) Häraf 3,312,396 kr. värdet å en uppgifven kvantitet
kvantitet 8,837,649 meter; för det öfriga värdet ingen kvantitet upptagen. 6) »Fremmed Vare». 7) »Raat linnedh
andels statistiken ej särskilda från juteväfnader). °) Juteväfnader i den danska handelsstatistiken ej sårskildt rubricerade,
stik sammanförda under gemensam rubrik).
särskilda länder.
23
O 5
1 9
O 6
Enligt
Enligt
Enligt
utländsk
statistik
svensk
statistik
utländsk
statistik
kilogram.
kronor.
kilogram.
kronor.
kilogram.
kronor,
Bomullsväfnader.
—
128,351
560,469
—
Danmark.
558,700
2,168,040
669,619
2,950,058
688,700
3,284,100
Tyska riket.
251,500
1,202,595
—
—
278,100
1,425,166
Hamburg.
2) 1,115
5,018
1,801
9,822
—
—
Nederländerna.
53,000
164,160
2,765
10,465
32,000
123,120
Belgien.
—
4) 5,953,003
1,041,848
3,861,857
—
5) 7,082,601
Storbritannien.
25,900
62,640
45,655
147,925
37,800
95,040
Frankrike.
—
—
23,162
95,055
—
—
Öfriga länder.
Linne- och hamp-
yäfnader.
6) 24,980
44,600
2,748
6,269
0) 210
500
Norge.
3,063
11,027
922
3,562
615
2,214
Finland.
—
'' —
1
5
—
—
Hyssland.
7) 1,076,750
710,000
20,879
61,106
7) 945,130
617,000
Danmark.
7) 1,061,998
—
—
—
7) 933,605
—
Däraf Köpenhamn.
321,200
953,190
389,451
1,156,003
525,700
1,456,040
Tyska riket.
46,100
208,518
—
—
401,200
451,666
Hamburg.
s) 206
371
441
1,384
—
—
Nederländerna.
s -
—
18,312
45,221
8>ri
—
Belgien.
—
419,205
90,440
273,923
—
422,067
Storbritannien.
—
—
3,774
12,352
—
—
Frankrike.
—
■ —
6,157
15.072
—
—
Öfriga länder.
,
Jnteyäfnader.
6) 63,300
101,200
19,517
15,243
164,630
112,400
Norge.
—
—
15
15
—
—
Finland.
—
12,876
10,354
9) _
—
Danmark.
45,900
45,390
80,051
62,916
123,200
113,920
Tyska riket.
10\_
)
—
—
—
—
Hamburg.
—
—
4,533
3,538
—
—
Nederländerna.
under gemensam rubrik). 2) Specialhandeln. 8) Häraf 3,452,927 kr. värdet å en uppgifven kvantitet 8,748,800
8,200,956 meter; för det öfriga värdet ingen kvantitet upptagen. 5) Häraf 3,989,110 kr. värdet å en uppgifven
gods af Hör og Kamp». 8) Den svenska varurubriken saknar motsvarighet (linne- och hampväfnader i den belgiska
10) Den svenska varurubriken saknar motsvarighet (jute- och kamp-, spec. manilahampväfnader i Hamburgs stati
-
24
IV, 1. Införsel från
1 9
0 4
1 9
Enligt
Enligt
I
Enligt
svensk statistik
utländsk
statistik
svensk
statistik
kilogram.
kronor.
kilogram.
kronor.
kilogram.
kronor.
Juteväfnader.
Belgien..............................
—
—
1)--
—
605
605
Storbritannien....................
1,058,278
582.805
2) 4,271,213
583,778
1,109,013
610,932
Frankrike...........................
—
—
—
—
202
128
Ofriga länder.....................
—
—
—*
—■
261,016
143,559
Hudar och skinn.
Norge...............................
718,299
849,798
r>) 103,260
148,500
655,034
788,428
Finland..............................
107,857
124,203
94,361
159,662
117,835
138,276
Ryssland...........................
—
—
16
38
5
6
Danmark ............................
2,784.290
4,406,114
8) 2,401,734
3,074,000
1,676,243
2,863,073
Däraf Köpenhamn .............
—
—
8) 2,130,251
—
—
—
Tyska riket........................
5,503,080
8,737,267
2,960,200
6,999,950
5,323,676
9,369,586
Hamburg .........................
—
—
4,398,300
5,089,527
—
—
Nederländerna ...................
58,450
204,544
9) 50,576
295,556
52,307
161,637
Belgien..............................
667,453
774,583
650,000
720,720
505,525
603,302 j
Storbritannien ...................
772,612
1,910,822
—
io) 1,706,114
376,961
I,i33,i37 1
Frankrike...........................
138,139
199,099
117,000
139,680
193,298
277,676 |
Ofriga länder.....................
2,287
2,607
—
—
1,059,755
1,822,175
Pälsverk.
|
Norge................................
26,902
90,344
2,462
73,860
18,437
57,993
Finland..............................
23,681
71,711
13)20
720
41,889
127,105
Ryssland ...........................
153
501
—
—
—
Danmark...........................
58,848
670,787
lö''*_
—
33,422
419,989
Tyska riket........................
62,311
892,721
58,700
881,990
86,742
1,325,858
Hamburg...................... ...
—
—
3,000
66,946
—
—
Nederländerna ...................
—
—
—
—
—
—
Belgien..............................
4,413
67,705
—
—
2,823
55-215
Storbritannien ...................
274
4,325
—
—
153
3,427
Frankrike...........................
462
6,968
—
—
5,558
84,407
Ofriga länder.. ..................
—
--
—
—
5,270
31,092
T) Ben svenska varurubriken saknar motsvarighet (juteväfnader i den belgiska handelsstatistiken ej särskilda
kvantitet med ett värde af 189.181 kr., hvaraf 146,658 kr. »foreign and colonial merchandise». a) Meter »jute
115,316 kr. »foreign and colonial merchandise». 4) Meter »jute manufactures piece goods», dessutom juteväfnader,
Varer» 36,290 kg. med ett värde af 68,300 kr. 6) Häraf 22,390 kg. »fremmede Varer» med ett värde af 41,500
handeln. 10) Häraf 687,211 kr. (m. angifven kvantitet 360,847 kg.) »foreign and colonial merchandise». n) Häraf
gifven kvantitet 180,551 kg.) »foreign and colonial merchandise». 13) »Kalfskinn». 14) »Pelterier». 15) Se anm. 8.
särskilda länder.
25
0 5
1 9
O 6
|
Enligt
Enligt
Enligt
utländsk
statistik
svensk
statistik
utländsk
statistik
kilogram.
kronor.
kilogram.
kronor.
kilogram.
kronor.
Juteväfnader.
—
1,885
1,578
*)-
—
Belgien.
3) 3,916,033
620,702
986,537
769,981
4) 3,783,503
693.222
Storbritannien.
—
—
675
675
—
Frankrike.
318,686
248,676
—
Ofriga länder.
!
Hudar och skinn.
®) 101,119
147,112
679,758
872,813
7) 116,080
151,613
Norge.
185,244
293,504
239,352
301,829
249,422
339,216
Finland.
33
288
25,844
32,318
30,731
28,274
Ryssland.
8) 1,716,849
2,605,000
1,653,789
2,922,431
8) 1,962,061
2792.OOO
Danmark.
8) 1,503,669
—
—
—
8) 1,649,123
—
Där af Köpenhamn.
3,243,000
7,898,750
6,007,971
11,669,462
3,657,900
9,699,220
Tyska riket.
4,289,600
5,207,693
—
—
5,522,700
7,512,490
Hamburg.
9) 62,159
345,728
48,421
185,946
9) 54,472
380,652
Nederländerna.
459,000
527,760
775,699
978,977
644,437
858,390
Belgien.
—
") 1,176,586
539,938
1,438,650
—
12) 1,078,329
Storbritannien.
130,400
172,080
72,510
124,831
—
—
Frankrike.
—
—
1,052,555
1,991,689
—
—
Ofriga länder.
Pälsverk.
1,235
10,194
52,387
161,116
—
—
Norge.
—
—
38,874
118,820
14) 125
12,031
Finland.
—
23
6
129
1,654
634
Ryssland.
15)-
—
40,753
521,719
15)_
—
Danmark.
71,400
1,093,810
80,216
1,230,055
51,300
1,315,420
Tyska riket.
5.100
89,320
—
—
4,400
120,755
Hamburg.
—
—
499
•^3
4-
00
<_/1
—
—
N ederländerna.
—
—
1,154
17,181
—
Belgien.
—
—
990
15,347
—
—
Storbritannien.
—
—
4,103
67,786
—
—
Frankrike.
—
—
1,301
7,362
—
—
Ofriga länder.
från Hane- och hampväfuader). 2) Meter »jate manufactures pieee goods», dessutom juteväfnader utan angifven
manufactures pieee goods», dessutom juteväfnader utan angifven kvantitet med ett värde af 153,565 ler., hvaraf
»foreign and colonial merchandise», utan angifven kvantitet med ett värde af 242,430 kr. 6) Häraf »fremmede
kr. 2) Häraf 22,620 kg. med ett värde af 44,465 kr. »fremmede Varer». 8) Inclusive pälsverk. 9) Special348,
781 kr. (m. angifven kvantitet 183,091 kg.) »foreign and colonial merchandise». 12) Häraf 334,985 kr. (m. an
-
4
26
IV, 1. Införsel från
1 9
0 4
1 9
Enligt
svensk statistik
Enligt
utländsk statistik
Enligt
svensk statistik
Kautschuk in. in.
kilogram.
kronor.
kilogram.
kronor.
kilogram.
kronor.
oarbetad.
Norge ..............................
—
—
—
—
—
—
Ryssland..........................
—
—
—
—
84,597
493,201
Danmark ...........................
28-1,744
1,637,278
''-0 9,647
20,248
80,035
466,604
Däraf Köpenhamn .............
—
—
3) 9,478
—
—
—
Tyska riket.....................
258,739
1,487-749
176,900
1.177,470
277,547
1,618,099
Hamburg ........................
—
—
283,300
1,399,810.
...
—.
Nederländerna ...................
14,300
82.225
s) 14,700
30,870
9,403
54,819
Belgien..............................
20,450
117,622
26,905
154,973
15,343
89,450
Storbritannien ...................
56,104
322,598
4j 258,532
1,139,885
307,605
1,793,337
Frankrike...........................
—
—
—
5,800
38,814
Ofriga länder....................
—
—
—
48,591
283,285
Kautschuk, arbetad.
Norge ...............................
1,824
n-353
951
6,490
Finland..............................
21,303
127,818
—
—
4
26
Ryssland...........................
188,212
1,129,365
280,394
857,887
212,770
1,383,059
Danmark ..........................
98,333
558,092
24,288
85,000
22,614
145,899
Däraf Köpenhamn.............
—
—
24,269
—
—
—
Tyska riket........................
167,826
1.017,503
307,900
1,863,020
185,950
1,211,964
Hamburg........................
—
—
39,500
146,165
—
—
Nederländerna ...................
311
2,018
—
—
24
158
Belgien..............................
317
i,9H
—
—
101
656
Storbritannien ...................
34,110
206,318
—
280,663
46,253
300,857
Frankrike...........................
291
1,746
—
—
1,518
9,879
Ofriga länder.....................
—
—
—
—
20,491
133,694
Öl j ekakor.
Norge ........................!......
1,401,235
170.950
771,800
,92.600
1,196,211
149,526
Finland..............................
—
—
5)-
—
—
—
Ryssland ...........................
15,709,332
1,916.539
20,073,064
1,752,029
12,900,990
1,612,624
Danmark ...........................
16,185,955
1,974,687
15,621,420
1,625,000
17,560,052
2.195,006
Däraf Köpenhamn .............
—
10,661,370
—
—
—
Tyska riket.......................
28,099,030
3.428,082
27,033,400
2,766,120
33,662,837
4,207,855
Hamburg.........................
—
5,737,800
704,373
—
—
*) »Förslita kautschukvaror». 2) »Anden Herpiks og Gummi, raa eller oplöst; Balsamer». 3) Specialoch
kraftfoder andra slag» sammanförda under gemensam rubrik i den finska handelsstatistiken).
särskilda länder.
27
0 5
1 9
O 6
Enligt
Enligt
Enligt
utländsk
statistik
svensk
statistik
utländsk
statistik
kilogram.
kronor.
kilogram.
kronor.
kilogram.
kronor.
Kautschuk in. in.
oarbetad.
—
—
100
563
—
—
Norge.
‘) 819
480
153,684
865,241
—
—
Ryssland.
2) 96,878
182,000
25,663
144,483
2) 33,549
69,000
Danmark.
2) 96,488
—
—
—
2) 32,736
_
Där af Köpenhamn.
228,900
1,659,850
262,153
1,475,921
215,400
1,222,860
Tyska riket.
286,100
1,661,114
—
—
280,900
1,562,341
Hamburg.
3) 2,800
8,400
17,563
98,880
3) 5,355
16,065
Nederländerna.
44,686
289,575
3,647
20,533
28,260
203,472
Belgien.
1
4) 298,462
1,345,783
269,151
1,515,320
4) 299,428
1,559,353
Storbritannien.
7,800
54,000
5,069
28,538
5,700
41,760
Frankrike.
-
—
72,324
407,184
—
—
Öfriga länder.
Kautschuk, arbetad.
—
—
905
6,186
—
—
Norge.
_
—
122
827
—
—
Finland.
239,769
806,052
134,153
871,996
201,372
689,856
Ryssland.
67,510
192,000
17,784
116,950
42,145
149,000
Danmark.
67,121
—
—
—
42,091
—
Däraf Köpenhamn
299,700
1,998,050
224,841
1,466,601
253,300
1,350,700
Tyska riket.
37,900
126,469
—
—
74,600
255,430
Hamburg.
—
—
251
1,594
—
—
N ederländerna.
—
—
93
607
—
—
Belgien.
—
401,487
93,738
600,580
—
452,827
Storbritannien.
—
—
3,217
20,915
—
—
Frankrike.
—
—
59,394
385,826
—
—
Öfriga länder.
Oljekakor.
624,320
74,800
1,150,440
155,309
526,910
68,500
Norge.
5) —
—
58,700
7,924
5)
—
Finland.
14,871,606
1,464,641
26,342,738
3,556,270
24,209,283
2,442,457
Ryssland.
15,915,201
1,804,000
18,714,886
2,526.510
20,605,151
2,534,000
Danmark.
39,525,007
—
—
—
14,053,497
—
Däraf Köpenhamn.
30,887,800
3,573,350
27,348,436
3,692,039
24,423,300
2,826,640
Tyska riket.
8,450,500
!,052,389
—
—
10,114,900
1,256,627
Hamburg.
handeln. 4) »Foreign and colonial mercliandise». 5) Den svenska varurubriken saknar motsvarighet (»oljekakor
28
IV, 1. Införsel från
1 9
O 4
1 9
Enligt
Enligt
Enligt
svensk
statistik
utländsk
statistik
svensk
statistik
kilogram.
kronor.
kilogram.
kronor.
kilogram.
kronor.
Oljekakor.
Nederländerna ..................
121,375
j
14,808
4) 158,975
14,307
871,668
108,959
1
Belgien.............................
599,282
73,112
664,935
90,963
400,590
50,074
Storbritannien ...................
382,850
46,708
—
—
861,295
107,661
Frankrike...........................
37,252,139
4,544,76°
2) 6,648,100
641,520
33,930,791
4,241,349
Öfriga länder.....................
—
—
—
1,297,340
162,168
Linfrö.
Finland..............................
400
120
3)-
—
3,525
1,234
Ryssland ...........................
593,910
178,173
290,992
46,330
1,393,840
487,844
| Danmark...........................
389,076
116,723
324,370
52,000
22,224
7,779
Däraf Köpenhamn .............
—
—
324,370
—
—
—
Tyska riket.......................
3,974,157
1,192,247
188,400
33,820
1,006,175
352,161
Hamburg................... .....
—
—
4) 3,513,200
526.346
—
—
Nederländerna ...................
700
210
—
—
500
175
Belgien..............................
2,255,026
676.508
1,994,997
316,007
819,858
286,950
Storbritannien ...................
3,636,136
1,090,841
5) 302,424
660,660
881,983
308,694
Frankrike...........................
1,500
450
—
—
292
102
Öfriga länder.....................
8,796,701
2,639.010
—
—
16,175,298
5,661,354
Papper.
Norge ...............................
9,604
3,858
190
25
13,286
3,997
Finland..............................
4,751
3-037
4,094
1,500
5,633
3,822
j Ryssland...........................
1.443
''
1,407
16
25
—
—
Danmark ...........................
160,737
191,046
130,274
31,500
107,332
132,796
Däraf Köpenhamn .............
—
—
129,131
—
—
. —
1 Tyska riket........................
1,062,419
1,277,049
1,307,200
758,280
1,420,843
1,511,457
Hamburg.........................
—
—
714,200
475,331
—
—
| Nederländerna ...................
327,697
260,037
449,346
419,260
249,893
188,407
1
! Belgien..............................
314,179
265,467
289,000
105,120
176,484
191,034
Storbritannien....................
169,785
226,836
224,494
173,355
174,863
240,465
! Frankrike...........................
12,879
n.388
—
41,172
35,561
| Öfriga länder.....................
—
—
—
_
91,524
80,978
Specialhandeln. 2) »Tourteanx de graines oléagineuses». Den stora differensen mellan siffrorna enligt
gått via Antverpen och Hamburg och i fransk statistik upptagits såsom export till Belgien och Tyskland. s) Den
gemensam rubrik). 4) »Lein- und Dottersaat». 5) »Poreign and colonial merchandise». 6) Däraf 990 kg. med ett
särskilda länder.
29
0 5
1 9
O 6
Enligt
Enligt
Enligt
utländsk
statistik
svensk
statistik
utländsk
statistik
kilogram.
kronor.
kilogram.
kronor.
kilogram.
kronor.
Oljekakor.
’) 1,310,988
203,367
55,105
7,439
—
—
Nederländerna.
428,191
61,659
490,040
66,155
300,700
43,301
Belgien.
—
—
337,206
45,523
—
—
Storbritannien.
2) 7,531,000
813,600
41,310,552
5,576,925
2) 9,354,200
1,110,960
Frankrike.
—
—
4,344,277
586,477
—
—
Ofriga länder.
Linfrö.
3)-
—
—
—
(3 -
—
Finland.
1,384,670
208,863
2,292,006
687,602
2,605,693
409,023
Ryssland.
178,760
29,000
218,735
65,621
1,163,550
247,000
Danmark.
178,760
—
—
—
1,163,550
—
Däraf Köpenhamn.
19,700
4,450
6,871,888
2,061,567
497,600
105,910
Tyska riket.
*) 3,527,100
563,281
—
—
4) 6,110,500
I;I5°)948
Hamburg.
-
—
200
60
—
—
N ederländerna.
807,287
142,379
552,715
165,814
400,248
75,503
Belgien.
6) 163,557
390,204
1,246,561
373,968
5j 110,571
331,821
Storbritannien.
—
—
2,000
600
—
—
Frankrike.
—
—
9,113,930
2,734,179
—
—
Ofriga länder.
Papper.
8,790
1,260
13,067
3,570
6) 1,950
393
Norge.
4,836
4,352
19,282
13,016
19,187
12,310
Finland.
—
—
—
—
—
—
Ryssland.
105,146
31,000
111,422
125,130
188,936
41,000
Danmark.
102,237
—
—
—
157,204
—
Däraf Köpenhamn.
1,363,000
751,160
1,596,034
1,780,494
1,636,400
1,408,870
Tyska riket.
671,500
1,314,325
—
—
773,000
468,282
Hamburg.
•) 201,036
134,151
328,920
239,879
*) 210,969
144,816
Nederländerna.
286,000
112,320
104,056
136,843
248,000
102,960
Belgien.
212.708
202,266
191,486
234,721
222,259
217,615
Storbritannien.
—
—
65,529
57,439
17,900
25,920
Frankrike.
—
—
127,571
110,115
—
—
Ofriga länder.
svensk och fransk statistik beror sannolikt på att en stor del af exporten från Frankrike till Sverige med oljekakor
svenska varurubriken saknar motsvarighet (lin- och liampfrö i den finska handelsstatistiken sammanförda under
värde af 238 kr. »fremmed Vare».
30
IV, 1. Införsel från
1 9
0 4
1 9
Enligt
Enligt
Enligt
svensk
statistik
utländsk
statistik
svensk
statistik
h ektoliter.
kronor.
hektoliter.
kronor.
hektoliter.
kronor.
Kox.
i
Norge ...............................
14,550
20,661
1)-
—
27,629
24,866
1 Danmark...........................
SB.471
122,789
19,770
18.979
13,006
11,705 j
Däraf Köpenhamn .............
—
—
1,429
—
—
- |
Tyska riket........................
838,992
1,191,368
1,193,688
679.960
1,208,472
1,087,625 I
Hamburg .........................
—
—
112,495
68,494
—
“ 1
Nederländerna ...................
353,959
502,622
2) 351,625
105.488
184,282
165,854 j
Belgien..............................
5,892
8,367
—
—
—
-
Storbritannien ...................
1,472,145
2,090,446
1,640,588
842,825
1,370,590
1,233,531 j
Frankrike...........................
62,744
89,096
78,283
37,440
32,320
29,088 1
Stenkol.
Norge ...............................
1,035,420
1,470,296
1)-
—
649,255
746,643 i
Danmark ...........................
17,531
24,894
132,406
258,000
43,447
49,964
Däraf Köpenhamn.............
—
—
76,964
—
—
—
Tyska riket........................
66,990
95,i“6
289,667
404,950
63,165
72,640
Hamburg.........................
—
—
—
—
—
—
Nederländerna ...................
—
—
23,571
39,600
11,988
13,786
Storbritannien ...................
40,630,442
57,695,228
29,301,799
29,664,888
40,430,383
46,494,941
Ofriga länder.....................
347,437
493,360
—
20,320
23,368
Glas.
Kilogram.
Kilogram.
Kilogram.
Norge ...............................
4,405
3,637
3)240
200
3,617
2,672
Finland..............................
1,643
689
—
—
1,139
450
Byssland...........................
—
—
—
—
—
—
Danmark...........................
363,964
342,996
159,260
114,770
197,103
187,453
Däraf Köpenhamn .............
—
—
150,810
—
—
—
Tyska riket........................
527,013
718,846
573,500
459,240
704,311
852,034
Hamburg .........................
—
—
141,300
151,113
—
—
Nederländerna ...................
7,171
4,H7
8,749
—
5,313
3,700
Belgien.............................
1,120,178
718,078
1,301,000
367,200
1,185,795
751,352
Storbritannien ...................
75,484
81,098
—
—
181,955
150,658
Frankrike...........................
4,765
3,76i
—
—
45,332
67,063
Ofriga länder.....................
40
So
—
—
21,112
27,292
1) För till Sverige exporterad kox och. stenkol saknas i den norska handelsstatistiken särskilda uppgifter,
med ett värde af 43 kr. och 690 kg. andra glasvaror (transitvaror) af ej angifvet värde. 5) Däraf 610 kg. med ett
särskilda länder.
31
0 5
1 3
O 6
Enligt
Enligt
Enligt
utländsk statistik
svensk
statistik
utländsk
statistik
hektoliter.
kronor.
hektoliter.
kronor.
hektoliter.
kronor.
Kox.
'') -
—
28,710
28,710
v-
—
Korge.
9,048
7.bOO
22,313
22.213
16,684
15,349
Danmark.
1,048
—
—
—
1,796
—
Däraf Köpenhamn.
1,365,740
777,860
1,771,161
1,771,161
2,016,133
1,195,270
Tyska riket.
119,963
77,127
—
—
42,055
25,570
Hamburg.
245,750
73,725
98,967
98,967
2) 296,001
62,160
Kederländerna.
—
—
4,652
4,652
—
—
Belgien.
1,725,555
791,975
1,506,345
1,506,345
1,767,137
822,027
Storbritannien.
—
—
—
—
—
Frankrike.
Stenkol.
*) -
—
276,949
332,338
*) -
—
Korge.
170,731
3x9,000
24,794
29,753
186,952
366,000
Danmark.
111,939
—
—
—
114,939
—
Däraf Köpenhamn.
388,898
542,900
93,775
112,530
165,896
237,630
Tyska riket.
—
—
—
—
—
—
Hamburg.
2) 46,741
78,525
—
2) 39,018
65,550
Nederländerna.
28,832,693
28,397,669
46,090,528
55,308,634
32,418,336
32,846,170
Storbritannien,
—
—
—
—
—
—
Ofriga länder.
Kilogram.
Kilogram.
Kilogram.
Glas.
4) 55,660
50,100
3,283
2,429
5) 909
661
Korge.
—
—
557
419
—
—
Finland.
—
—
5
IO
—
—
Ryssland.
196,321
66,746
260,630
219,487
309,253
102,985
Danmark.
196,289
—
—
—
309,060
—
Däraf Köpenhamn.
666,900
504,630
840,496
965,216
1,064,000
1,594,880
Tyska riket.
148,000
164,632
—
—
134,200
147,989
Hamburg.
3,998
—
10,850
7,450
--
—
Nederländerna.
1,305,000
365,760
1,686,947
1,007,591
2,017,000
601,920
Belgien.
—
—
204,145
175,910
—
—
Storbritannien.
—
—
33,477
68,846
—
—
Frankrike.
-
—
23,724
29.533
—
—
Ofriga länder.
2) Specialhandeln. 3) Härtill tomma 811 st. buteljer med ett värde af 63 tr. 4) Härtill tomma 575 st. buteljer
värde af 549 kr. transitvaror.
32
IV, 1. Införsel från
1 9
0 4
1 9
Enligt
Enligt
Enligt
svensk
statistik
utländsk
statistik
svensk
statistik
stycken.
kronor.
stycken.
kronor.
stycken.
kronor.
Fartyg.
Norge ...............................
_
301,724
_
317,400
_
356,509
Finland..............................
—
8,261
—
12,276
—
41,364
Ryssland...........................
—
12,000
—
—
—
—
Danmark..........................
—
508,518
—
184,300
—
ni,6oo
Däraf Köpenhamn .............
—
—
—
69,500
—
—
Tyska riket........................
—
811,330
—
567,820
—
1,362,132
Nederländerna ..................
—
764,700
—
*) 360,000
—
77,000
Storbritannien ...................
—
4,445,445
—
3,376,235
—
7,654,385
Frankrike...........................
—
—
—
—
—
232,000
Öfriga länder.....................
—
315,000
—
—
—
5,211
*) Specialhandeln.
särskilda länder.
33
0 5
1 9
0 6
1
Enligt
Enligt
Enligt
utländsk
statistik
svensk
statistik
utländsk
statistik
stycken.
kronor.
stycken.
kronor. |
stycken.
kronor.
Fartyg.
_
164,600
—
181,369
—
111,000
Norge.
—
73,962
—
27,676
—
19,642
Finland.
_
_
—
20,000
—
—
Ryssland.
_
2,175,800
—
291,754
—
489,500
Danmark.
_
1,725,400
—
—
—
209,400
Däraf Köpenhamn.
_
721,790
—
382,123
—
137,950
Tyska riket.
_
_
—
924,315
—
*) 997,500
Nederländerna.
_
7,316,555
—
4,971,829
2,408,123
Storbritannien.
___
411,840
—
—
Frankrike.
_
-
—
30,060
—
—
Öfriga länder.
5
IT, 2.
Sveriges utförsel till särskilda länder 1904—1906.
\
36
IY, 2. Utförsel till
1 9
O 4
1 9
Enligt
Enligt
Enligt
svensk statistik
utländsk statistik
svensk statistik
stycken.
kronor.
stycken.
kronor.
stycken.
kronor.
Hästar.
Norge ...............................
62
15,55°
71
32,800
61
15,100
Finland..............................
11
5,5oo
9
8,993
11
4,700
Danmark...........................
1,279
637,500
1,374
427,000
2,649
1,324,500
Däraf Köpenhamn .............
—
—
1,194
—
—
—
Tyska riket........................
6
3,000
6
5,340
47
23,500
Hamburg .........................
—
—
—
—
—
—
Belgien .............................
—
—
—
—
—
—
Storbritannien ...................
3
1,500
—
4
2,000
Nötkreatur.
Norge................................
12,509
1,708,250
13,921
1,693,000
9,531
I.317.OOO
Finland..............................
18
3,025
17
5,075
23
4,300
Danmark ...........................
5,795
852,600
5,494
998,000
11,906
1,949,775
Däraf Köpenliamn .............
Smör, naturligt.
Kilogram.
5,415
Kilogram.
Kilogram.
1 Norge................................
43,413
78,143
50,940
76,400
33,444
64,547
Finland .............................
—
—
—
—
—
—
Danmark ..........................
9,300,310
16,740,558
8,475,728
15,426,000
7,258,176
14,008,280
Däraf Köpenhamn .............
—
—
7,176,761
—
—
—
Tyska riket........................
20,732
37,3i8
19,800
35,600
301,436
581,772
Hamburg .........................
—
—
15,500
32,868
—
—
Nederländerna...................
—
—
‘) 44
6
—
—
Belgien..............................
15,783
28,409
—
—
14,914
28,784
1 Storbritannien..... ..............
10,189,789
18,341,620
10,505,417
19,292,330
10,823,770
20,889,876
| #
i Frankrike...........................
G8
123
—
—
580
1,119
Ofriga länder.....................
—
—
—
—
—
—
Smör, konstgjord!
Norge................................
1,626
i,544
—
—
614
583
Danmark............................
469,305
445,840
404,298
252,000
454,084
431,380
Däraf Köpenhamn .............
—
—
404,283
—
—
*) Specialhandeln. 2) Däraf 139,557 kg. »sibiriskt» smör.
särskilda länder.
37
0 5
1 9
0 6
Enligt
Enligt
Enligt
utländsk
statistik
svensk statistik
utländsk
statistik
stycken.
kronor.
stycken.
kronor.
stycken.
kronor.
Hästar.
54
26,100
54
13,350
59
28,300
Norge.
17
15,120
9
4,500
9
5,918
Finland.
2,705
973,000
6,093
2,786,900
5,674
2,612,000
Danmark.
2,460
—
—
—
4,954
—
Däraf Köpenhamn.
61
45,390
357
142,900
149
60,520
Tyska riket.
—
—
—
—
—
—
Hamburg.
—
—
1
500
—
—
Belgien.
—
—
9
4,500
—
—
Stort, ritannien.
Nötkreatur.
12,757
2,294,800
9,673
1,319,150
10,685
1,767,200
Norge.
22
5,544
14
2,200
10
6,138
Finland.
11,942
2,183,000
10,290
1,520,525
9,968
1,8x5,000
Danmark.
11,436
—
—
—
9,723
—
Däraf Köpenhamn.
Kilogram.
Kilogram.
Kilogram.
Smör, naturligt.
35,800
55,400
26,123
51,462
26,100
39,200
Norge.
—
—
—
—
2) 143,477
211,772
Finland.
8,081,966
15,031,708
5,389,910
10,618,123
6,148,935
12,052,000
Danmark.
6,724,235
—
—
—
4,869,675
—
Däraf Köpenhamn.
269,300
503,740
37,129
73,144
117,600
217,160
Tyska riket.
114,400
231,320
— ''
—
17,200
35,378
Hamburg.
—
—
290
571
—
—
Nederländerna.
—
—
10,920
21,512
—
—
Belgien.
9,561,412
i8,552,310
10,733,994
21,145,969
9,286,776
18,846,079
Storbritannien.
—
—
—
—
—
—
Frankrike.
—
—
700
i,379
—
—
Ofriga länder.
Smör, konstgjord!
—
—
843
843
280
252
Norge.
440,501
348,000
631,425
631,425
571,899
458,000
Danmark.
425,176
—
—
—
559,919
—
Däraf Köpenhamn.
38
IY, 2. Utförsel till
1 9
O 4
1 9
Enligt
Enligt
Enligt
svensk statistik
utländsk
statistik
svensk
statistik
kilogram.
kronor.
kilogram.
kronor.
kilogram.
kronor.
Smör, konstgjord^
Tyska riket.........................
—
—
—
—
—
—
Hamburg .........................
—
—
—
—
—
—
Storbritannien....................
20
19
—
—
870
827
Ägg''.
Stycken.
Stycken.
Stycken.
Norge................................
225,720
11,286
>) 10,875
10,875
269,528
13,746
Finland .............................
5,026
251
12,520
1,803
6,480
330
Ryssland ...........................
—
—
—
—
—
—
Danmark ...........................
15,692,138
784,607
16,179,660
944,000
5,037,620
256,919
Däraf Köpenhamn .............
—
—
15,498,320
—
_
—
Tyska riket........................
—
—
*) 200
—
5,760
294
Hamburg .........................
—
—
—
—
—
—
Storbritannien....................
6,834,780
341,739
9,067,440
498,474
26,708,088
1,362,112
Frukter in. in.,
friska.
Kilogram.
Kilogram.
Kilogram.
Norge ...............................
58,728
17,619
8,260
3,304
17,297
5,189
Finland..............................
2,074
622
11,263
5,518
366
no
Ryssland ...........................
21
6
590
394
—
—
Danmark ...........................
1,811,657
543,497
2) 1,629,249
407,000
624,415
187,325
Däraf Köpenhamn ............
—
—
2) 234,767
—
—
Tyska riket........................
5,801,737
1,740,521
8,091,700
1,584,200
4,194,653
1,258,396
Hamburg ........................
—
—
369,700
85,182
—
—
Nederländerna ...................
224,750
67,425
243,473
91,290
22,044
6,613
Belgien.............................
—
—
—
—
—
—
Storbritannien....................
70,622
21,187
—
—
42,172
12,651
Frankrike...........................
—
—
—
—
60
18
Ofriga länder.....................
—
—
—
—
—
—
Ull.
Norge ...............................
3,728
n,370
—
—
632
2,117
Finland.............................
5
15
—
—
500
1,675
1) Kilogram. 2) Dessutom 66, däraf för Köpenhamn 61, Tdr »iEbler og Pserer» med ett värde af 1,847 kr.
med ett värde af 896 kr. 4) Mest »Tyttebser» i transit till Tyskland. Dessutom 519, däraf för Köpenhamn 516, Tdr
särskilda länder.
39
0 5
1 9
0 6
Enligt
Enligt
Enligt
utländsk
statistik
svensk
statistik
utländsk statistik
kilogram.
kronor.
kilogram, j
kronor.
kilogram.
kronor.
Smör, konstgjord!.
—
—
100
IOO
—
—
Tyska riket.
—
—
—
—
—
—
Hamburg.
—
—
26,274
26,274
—
—
Storbritannien.
Stycken.
Stycken.
Stycken.
Ägg-
») 12,239
12.239
190,551
9,718
■j 8,652
8,652
Norge.
13,948
1,507
21,800
1,112
11,493
1,241
Finland.
—
193
—
—
—
—
Byssland.
20,801,160
1,213,000
4,057,723
206,944
21,527,800
1,367,000
Danmark.
9,054,480
—
—
—
19,327,780
—
Häraf Köpenhamn.
*) 200
—
2,900
148
—
—
Tyska riket.
>) 3,400
3,151
—
—
!) 2,200
1,736
Hamburg.
14,001,240
789,960
31,448,964
1,603,897
16,973,400
995,955
Storbritannien.
Frukter in. in.,
Kilogram.
Kilogram.
Kilogram.
friska.
1,460
584
9,008
2,702
3,480
1,392
Norge.
3,846
2,572
3,668
1,100
10,169
5,136
Finland.
—
—
—
—
—
—
Eyssland.
3) 1,049,930
263,000
278,585
83,576
*) 2,411,444
771,000
Danmark.
3) 178,961
—
—
—
‘) 150,930
—
Däraf Köpenhamn.
4,756,100
1,016,380
5,653,131
1,695,939
5,924,000
1,581,530
Tyska riket.
158,900
41,189
—
—
305,400
85,502
Hamburg.
26,295
9,860
119,448
35,835
—
—
N ederländema.
—
—
28
8
—
—
Belgien.
—
—
53,154
15,946
—
—
Storbritannien.
—
—
36
II
—
—
Frankrike.
—
—
13,176
3,953
—
—
Ofriga länder.
Ull.
—
—
1,245
4,422
—
—
Norge.
2,440
7,027
—
—
8,339
27,019
Finland.
3) Mest »Tyttebser» i transit till Tyskland. Dessutom för 896 kr. 32, (lära!'' för Köpenhamn 29, Tdr »iEbler og Pserer»
med ett värde af 12,436 kr. »iEbler og Pserer».
40
IT, 2. Utförsel till
1 9
O 4
1 9
Enligt
Enligt
Enlig-!
i
svensk
statistik
utländsk
statistik
svensk
statistik
kilogram.
kronor.
kilogram.
kronor.
kilogram.
kronor.
Ull.
Kyssland ...........................
—
—
—
—
—
_
Danmark ...........................
116,675
355,859
127,809
141,000
84,343
282,549
Däraf Köpenhamn .............
—
—
127,736
—
—
—
Tyska riket........................
9,268
28,634
12,500
26.700
64,079
214,665
Hamburg ........................
—
—
7,400
7,618
—
—
Storbritannien ...................
Ullgarn.
400
1,220
2,340
7,839
\ orge ...............................
92,233
501,949
95,570
399,200
69,000
394,447
Finland..............................
34,320
189,525
37,103
186,582
44,112
255,629
Kyssland ...........................
321
1,782
246
1,089
—
—
Danmark ...........................
2,803
14,322
3,400
14,889
34,390
179,472
Däraf Köpenhamn .............
—
—
1,507
—
—
—
Tyska riket........................
97
477
200
890
4,254
23,567
Hamburg .........................
—
—
100
—
—
—
Belgien..............................
—
—
—
—
—
—
Storbritannien ...................
—
—
—
—
32
l6l
i
Bomullsgarn och
bomullstråd.
Norge ...............................
246,497
425,525
246,262
454,600
343,822
517,362
Finland..............................
—
1,671
10,441
118
372
Hys sland ...........................
—
131
614
—
—
Danmark ...........................
61,892
98,226
69,892
126,284
102,036
155,317
Däraf Köpenhamn ............
—
—
51,634
—
—
—
Tyska riket........................
2,377
4,279
300
890
1,489
2,670
Hamburg .........................
—
—
—
—
—
—
Belgien.............................
—
—
—
—
65
86
Storbritanien .....................
505
1,381
—
—
18,066
33,380
Ofriga länder.....................
—
--
—
—
130
172
Ylleväfnader.
Norge ...............................
64,767
388,602
79,741
535,965
38,892
233,352
Finland..............................
549
3,294
4,240
33,114
1,977
11,862
särskilda länder.
41
0 5
1 9
O 6
Enligt
Enligt
Enligt
utländsk
statistik
svensk
statistik
utländsk
statistik
kilogram.
kronor.
kilogram.
kronor.
kilogram.
kronor.
Ull.
20,066
37,190
—
—
9,600
19,000
Eyssland.
132,668
212,000
62,959
223,676
97,402
195,000
Danmark.
131,195
—
—
—
84,937
—
Däraf Köpenhamn.
37,800
62,300
26,069
92,551
64,300
114,816
Tyska riket.
43,600
56,951
—
—
22,400
35,013
Hamburg.
—
—
9,771
34,687
—
—
Storbritannien.
j
(
Ullgarn.
78,047
341,700
90,531
548,713
97,748
486,297
Norge.
77,250
404,256
31,868
195,495
42,137
231,399
Finland.
j
—
—
—
—
—
—
Eyssland.
31,546
134,000
66,433
374,832
148,780
319,000
Danmark.
27,453
—
—
—
112,089
—
Däraf Köpenhamn.
300
1,780
7,339
42,332
8,100
35,600
Tyska riket.
2,000
6,319
—
—
—
—
Hamburg.
—
—
193
1,187
—
—
Belgien.
—
—
550
3,025
-
—
Storbritannien.
Bomullsgarn ocli
bomullstråd.
348,422
564,500
235,622
409,525
253,167
451,800
Norge.
1,910
13,752
1,039
2,231
4,335
28,509
Finland.
672
4,426
—
-
82
221
Eyssland.
106,492
201,415
47,202
91,308
20,052
39,620
Danmark.
67,058
—
—
—
9,390
—
Däraf Köpenhamn.
200
—
1,197
2,553
—
—
Tyska riket.
—
—
—
—
—
—
Hamburg.
—
—
—
—
—
—
Belgien.
—
—
41,964
93,903
—
—
Storbritannien.
—
—
—
—
—
—
Ofriga länder.
Ylleväfnader.
55,352
367,267
50,826
304,956
51,125
353,992
Norge.
7,766
76,252
1,371
8,226
6,146
57,118
Finland.
6
42
IV, 2. Utförsel till
1 9
O 4
1 9
Enligt
Enligt
Enligt
svensk statistik
utländsk
statistik
svensk
statistik
kilogram.
kronor.
kilogram.
kronor.
kilogram.
kronor.
Ylleväfnader.
Ryssland ...........................
—
—
—
—
—
—
Danmark ...........................
33,618
201,708
16,959
100,414
33,908
203,448
Däraf Köpenhamn..............
—
—
14,148
—
—
—
Tyska riket........................
5,037
30,222
6,700
49,840
3,077
18,462
Hamburg .........................
—
—
3,000
15,166
—
—
Belgien..............................
900
5,400
—
—
—
—
Storbritannien ...................
2,676
16,056
—
—
5,339
32,034
Frankrike...........................
—
—
—
—
62
372
Ofriga länder....................
—
—
—
—
100
600
BomullsTiifuader.
Norge ...............................
188,718
688,718
216,535
600,500
113,942
408,474
Finland..............
38
289
1,134
6,935
2,439
21,889
Ryssland ...........................
—
—
—
—
—
—
Danmark ...........................
26,228
104,461
*)-
—
33,403
127,939
Tyska riket............
2,153
12,395
1,300
4,450
2,056
11,395
Hamburg ..
—
—
2,400
9,692
—
—
Nederländerna .......
962
9,620
—
2) 5,677
185
1,850
Belgien..............................
3,897
33,877
—
—
1,151
11,510
Storbritannien ..............
587
4,873
—
8,748
1,392
6,380
Frankrike...............
—
—
—
—
114
340
Hudar och skinn.
Norge ...............................
381,235
366,612
453,066
714,215
597,544
619,319
Finland..............................
281,408
274,213
329,295
420,286
350,084
360,394
Ryssland ..........
—
—
1,425
4,650
3,145
3,145
Danmark ...........................
1,706,103
1,671,042
3) 1,680,611
3,571,528
1,119,961
1,206,304
Däraf Köpenhamn .............
—
—
3) 1,601,945
—
—
—
Tyska riket........................
2,157,013
2,064,359
1,633,200
2,408,340
2,494,397
2,527,223
Hamburg .........................
—
—
962,500
1,185,130
—
—
Nederländerna ...................
45,764
43,476
55,320
58,100
109,239
109,239
Belgien.............................
60,212
57,2oi
133,000
138,960
111,452
111,452
Storbritannien ................
750,758
716,048
667,336
505,736
791,161
799,450
*) Den svenska varurubriken saknar motsvarighet (»Bomulds-» och »Linnedvarer, Pos. 144—150», sammanförda
särskilda länder.
43
0 5
1 9
0 6
Enligt
Enligt
Enligt
utländsk
statistik
svensk
statistik
utländsk
statistik
kilogram.
kronor.
kilogram.
kronor.
kilogram.
kronor.
Ylleväfnader.
819
8,484
152
912
200
5,000
E-yssland.
17,565
145,180
18,723
112,338
13,429
110,418
Danmark.
9,214
—
—
—
7,668
—
Däraf Köpenhamn.
8,900
72,090
7,776
46,656
4,000
36,490
Tyska riket.
O
o
T—i
13,357
—
—
11,400
32,645
Hamburg.
—
—
—
~~
—
—
Belgien.
—
—
13,739
82,434
—
—
Storbritannien.
—
—
57
342
—
—
Frankrike.
—
—
300
1,800
—
—
Ofriga länder.
Bomullsväfnader.
148,613
419,100
89,566
306,674
104,813
298,000
Norge.
6,103
37,162
3,216
28,100
—
—
Finland.
1,654
28,438
—
—
—
—
Ryssland.
1) _
—
42,169
164,791
—
Danmark.
1,500
5,340
9,850
24,829
5,300
5,340
Tyska riket.
3,100
13,403
—
—
2,100
7,770
Hamburg.
—
*) 2,171
1,227
8,074
—
—
Nederländerna.
—
—
191
1,910
2,000
1,440
Belgien.
—
4,878
200
1,457
—
—
Storbritannien.
—
f
—
—
—
—
Frankrike.
Hudar och skinn.
676,081
971,021
873,361
939,989
1,040,800
1,630,593
Norge.
408,301
521,423
348,038
382,327
462,865
649,095
Finland.
119,443
71,294
3,848
4,117
'' 98
221
Ryssland.
3) 1,691,168
3,832,607
817,666
923,319
3) 1,249,167
1,444,093
Danmark.
s) 1,496,014
—
—
—
s) 1,025,361
—
Däraf Köpenhamn.
2,089,200
3,336,610
2,703,163
2,969,108
4,038,900
3,792,290
Tyska riket
1,515,600
1,661,915
—
—
1,628,050
1,786,533
Hamburg.
177,465
186,330
73,799
78,965
2) 107,159
11:2,517
Nederländerna.
136,000
146,880
20,384
21,811
25,000
33,120
Belgien.
1,479,205
1,000,580
1,168,177
1,283,227
1,590,919
1,299,688
Storbritannien.
under gemensam rubrik). 2) Specialhandeln. 3) Inclusive pälsverk.
44
IY, 2. Utförsel till
1 9
0 4
1 9
Enligt
Enligt
Enligt
svensk statistik
utländsk
statistik
svensk
statistik
Hudar ocli skinn.
kilogram.
kronor. j
kilogram.
kronor.
kilogram.
kronor.
Frankrike...........................
371,354
353,786
437,200
624,240
423,181
425,306
Ofriga länder.....................
—
—
—
—
1,187,902
1,187,902
Pälsverk.
Norge ...............................
4,132
33,234
566
21,350
1,730
13,104
Finland..............................
4,077
81,540
3,244
76,777
5,341
144,300
Kyssland ...........................
—
—
33
806
—
—
Danmark ...........................
13,067
206,884
l)~
—
14,278
210,452
Tyska riket........................
25,647
86,607
1,800
10,680
13,988
141,732
Hamburg .........................
—
—
—
—
—
—
Belgien..............................
36
108
—
—
—
—
Storbritannien ...................
629
1,887
—
—
—
—
Öfriga länder.....................
—
—
—
—
220
4,400
Tjära ocli tjärbärma.
Norge ...............................
418,491
54,404
587,270
79.300
408,914
61,337
Finland.............................
32,800
4,264
3,264
507
300
45
Kyssland ...........................
236,000
30,680
2''!-
—
—
—
Danmark ...........................
33,041
4,295
■s)-
—
449,071
67,361
Tyska riket........................
1,054,863
137,132
1,121,600
76,540
963,237
144,486
Hamburg .........................
—
—
104,400
15,691
—
—
Nederländerna ...................
538,600
70,018
550,261
61,905
1,358,370
203,756
Belgien..............................
670,490
87,164
5)-
—
847,844
127,177
Storbritannien ...................
35,115
4,565
—
—
270,644
40,596
Frankrike...........................
1,147,271
149,145
1,147,400
145,440
1,373,657
206,048
Ofriga länder.....................
13,210
1,718
—
—
92,300
13,845
Kautschuk, arbetad.
Norge ...............................
71,656
430,525
73,261
302,526
55,248
359,607
Finland..............................
5,937
36,857
3,961
24,466
3,186
21,084
Kyssland ...........................
—
—
—
—
—
—
Danmark ...........................
164,090
985,061
6) 203,665
972,985
63,243
411,804
Dliraf Köpenhamn ............
—
—
203,323
—
—
—
Tyska riket........................
9,347
56,482
98,400
483,270
391,282
2,543,455
Hamburg.........................
—
—
1,700
3,711
—
—
1) Inräknadt bland, hudar och skinn. 2) Den svenska varurubriken saknar motsvarighet (tjära och beck i den
(tjära, tjärbärma och stenkolstjära i den danska handelsstatistiken sammanförda under gemensam rubrik). 4) Spe~
sammanförda under gemensam rubrik). 6) Hufvudsakligen transitvaror. J) Afser blott specialhandeln. Till friÖfver
Köpenhamns gamla hamn omlastades 156,000 kg. gummi och gummivaror från Sverige.
särskilda länder.
45
O 5
1 9
O 6
......
Enligt
Enligt
Enligt
utländsk
statistik
svensk
statistik
utländsk
statistik
kilogram.
kronor.
kilogram.
kronor.
kilogram.
kronor.
Hudar och stinn.
445,400
591,840
571,471
613,140
674.700
946,800
Frankrike.
—
—
853,974
914,930
_
—
Ofriga länder.
Pälsverk.
428
25,895
2,120
15,276
146
23,400
Norge.
3,794
73,033
6,869
114,295
4,139
119,768
Finland.
82
571
—
—
—
—
Byssland.
») —
—
13,780
253,186
—
Danmark.
300
7,120
17,750
112,147
25,800
454,790
Tyska riket.
—
—
—
—
1,600
5,954
Hamburg.
—
—
130
2,400
—
—
Belgien.
—
—
227
681
—
—
Storbritannien.
—
—
—
—
—
—
Ofriga länder.
Tjära och tj ärbar ma.
729,360
109,400
993,946
149,092
1,181,090
189,000
Norge.
—
—
505
76
—
—
Finland.
2)-
—
11,600
1.740
—
Byssland.
s)-
—
337,947
50,692
3)-
—
Danmark.
1,749,000
112,140
1,853,559
278,034
2,369,400
252,760
Tyska riket.
85,300
17,008
—
—
251,000
37,914
Hamburg.
4) 1,640,309
184,535
1,698,151
254,723
4) 1,563,815
i/5,929
Nederländerna.
5) —
—
1,047,854
157,178
5) -
—
Belgien.
—
—
590,549
88,582
—
—
Storbritannien.
1,456,800
239,760
1,855,936
278,390
2,341,800
326,160
Frankrike.
—
—
77,226
11,584
—
—
Ofriga länder.
Kautschuk, arbetad.
59,797
n
00
LO
cd
40,702
265,301
69,410
320,139
Norge.
4,802
29,274
2,138
14,468
4,095
31,394
Finland.
66
332
—
—
600
3,000
Byssland.
6) 483,927
2,115,000
81,568
530,276
7) 43,992
312,000
Danmark.
482,300
—
—
—
43,421
—
Däraf Köpenhamn.
219,100
1,074,230
220,467
1,433,143
115,600
564,260
Tyska riket.
3,400
10,004
—
—
158,300
435,513
Hamburg.
ryska handelsstatistiken sammanförda under gemensam rubrik). 3) Den svenska varurubriken saknar motsvarighet
cialhandeln. °) Den svenska varurubriken saknar motsvarighet (tjära, beck m. m. i den belgiska handelsstatistiken
hamnen infördes till förtullning eUer vidare försändelse 185,000 kg. galosclier och andra gummivaror från Sverige.
46
IY, 2. Utförsel till
1 9
0 4
1 9
Enligt
Enligt
Enligt
svensk statistik
utländsk
statistik
svensk
statistik
kilogram.
kronor.
kilogram.
kronor.
kilogram.
kronor.
Kautschuk, arbetad.
Nederländerna ...................
1,670
10,025
—
—
4,344
28,253
Belgien..............................
132,204
793,224
109,884
188,554
78,913
512,996
Storbritannien ...................
223
1,443
—
—
2,109
13,713
Frankrike...........................
71,697
430,182
64,400
370,800
35,843
. 232,980
Öfriga länder.....................
Trävaror,
oarbetadé, sågade eller till-  huggna, af furu eller gran.
Kubikmeter.
Kubikmeter.
152,339
Kubikmeter.
990,202
Norge ...............................
366,981
6,605,532
J) 237,256
4.389,200
258,913
4-752.945
Finland..............................
329
4,986
—
—
18
460
Ryssland ...........................
16
353
—
—
—
—
Danmark ...........................
547,889
12,291,990
439,560
11,286,000
594,727
13,282,974
Däraf Köpenhamn .............
—
—
121,648
—
—
—
Tyska riket........................
714,195
15,948,340
1,081,547
28,423,040
801,316
18,008,836
Hamburg .........................
—
—
46,497
1,217,493
—
—
Nederländerna ...................
465,673
10,530,810
498,489
10,886,988
524,948
11,999,588
Belgien..............................
164,920
3,916,768
2) 302,988
19,595,699
172,563
4,208,178
Storbritannien ...................
3,069,431
54,402,589
6,038,051
76,104,825
2,833,022
53,467,188
Frankrike...........................
823,327
20,952,834
s) 909,746
36,074,880
810,207
20,465,975
Öfriga länder.....................
Snickeriarbeten.
512,725
12,738,116
Kilogram.
520,765
12,824,640
Norge ...............................
—
95,265
1,364,725
119,295
—
131,673
Finland..............................
—
118,523
110,271
77-360
—
43,523
Ryssland ...........................
—
49,291
639
2,024
—
56,348
Danmark ...........................
—
612,215
°) 901,906
194.OOO
--
490,656
Däraf Köpenhamn ............
—
-
c) 729,435
—
—
—
Tyska riket........................
—
3,665,309
7) 13,585,600
4,139,390
—
2,837,814
Hambnrg .........................
—
—
—
—
—
—
Nederländerna ...................
—
534,873
—
8) 398,205
—
275,772
Belgien..............................
—
232,955
6) 738,435
141,348
—
139,750
Storbritannien ...................
—
5,663,858
—
°) 3-758,848
—
4,650,407
Frankrike...........................
—
60,985
*°) 285,400
108,000
—
95,350
Öfriga länder....................
—
1,159,222
—
—
1,853,233
J) »Trselast». 2) »Bois de construction autres que de cliéne et de noyer». 3) »Bois communs». 4) Däraf »Bygbindararbeten,
hvilka i svenska handelsstatistiken särskiljas från snickeriarbeten. 7) Häri ingå äfven svarfvararbeten,
of: Furniture, Housefråmes etc. and other sorts (including Wood Ware and Wood Turnery).» 10) »Menbles et
särskilda länder.
47
0 5
1 9
O 6
Enligt
Enligt
Enligt
utländsk statistik
svensk
statistik
utländsk statistik
kilogram.
kronor.
kilogram.
kronor.
kilogram.
kronor.
—
-
1,734
11,271
I
~
Kautschuk, arbetad.
Nederländerna.
66,3«ö
140,223
16,966
110,331
7,178
12,683
Belgien.
46,100
—
21
144
—
—
Storbritannien.
264,960
57,597
374,38i
414,000
238,320
Frankrike.
—
138,258
898,675
—
—
Ofriga länder.
Kubikmeter.
'') 226,105
3,979,400
Kubikmeter.
327,762
6,620,180
Kubikmeter.
'') 230,781
4,800,200
Trävaror,
oarbetade, sågade eller till-  huggna, af furu eller gran.
Norge.
—
—
261
7,605
—
—
Finland.
—
—
—
—
—
Byssland.
480,308
12,498,000
717,347
i8,5H,35i
577,483
17,327,000
Danmark.
144,299
—
—
—
195,642
_
Däraf Köpenhamn.
1,140,084
32,708,390
912,861
23,833,656
1,212,101
35,585,760
Tyska riket.
63,913
1,705,525
—
—
79,973
2,662,827
Hamburg.
581,723
12,704,832
501,341
13,017,659
582,279
12,716,970
Nederländerna.
2) 268,535
17,411,068
185,060
4,856,433
2) 207,252
!3,429,930
Belgien.
5,788,524
74,214,160
2,953,114
63,262,005
6,308,604
86,943,378
Storbrittanien.
s) 921,667
36,095,760
801,513
23,219,227
3) 828,732
35,821,520
Frankrike.
—
531,189
15,510,066
—
—
Ofriga länder.
Kilogram.
311,017
86,326
237,187
Kilogram.
4) 158,887
66,415
Snickeriarbeten.
N orge.
192,390
II5.220
—
42,792
98,788
72,302
Finland.
5) 278
1,152
—
21,633
—
—
Byssland.
°) 1,326,924
362,000
—
345,923
°) 1,587,024
316,412
Danmark.
6) 1,133,722
—
—
—
°) 1.429,577
—
Däraf Köpenhamn.
’) 11,874,700
3,614,290
—
2,752,017
7) 10,904,000
3,390,900
Tyska riket.
—
—
—
—
—
Hamburg.
—
s) 270,345
—
294,011
~
8) 218,447
Nederländerna.
6) 822,547
272,706
—
191,387
612,527
171,355
Belgien.
—
°) 3,692,999
—
5,309,855
—
9) 3,923,426
Storbritannien.
10) 328,100
121,680
—
92,745
I0) 300,400
142,560
Frankrike.
~
—
—
1,953,175
—
—
Ofriga länder.
nings sne dkerarb eide »
livilka i den svenska
ouvrages en bois».
122,450 kg. med ett värde af 24,400 kr. (i transit). 5) Möbler m. m. 6) Häri
handelsstatistiken särskiljas från snickeriarbeten. 8) »Houtwerk» (specialhandeln).
ingå äfven tunn9)
»Manufactures
48
IY, 2. Utförsel till
1
1 9
O 4
1 9
Enligt
Enligt
Enligt
svensk statistik
utländsk
statistik
svensk statistik
kilogram.
kronor.
kilogram.
kronor.
kilogram, j
kronor.
Trämassa.
Norge ...............................
39,032,088
4,034.037
39,601,740
3,484,900
15,396,391
950,003
Finland..............................
66,065
9,^49
65,055 |
18,736
—
Ryssland ...........................
—
—
921,022
129,112
—
Danmark ...........................
18,909,403
1,593,604
18.068,805
1,151,000
13,821,754
1,096,778
Däraf Köpenhamn .............
—
—
8,668,255
—
—
—
Tyska riket........................
39,814,913
4,572.903
19,795,500
2,630,840
31,791,698
4,014,973
Hamburg .........................
—
—
28,613,200
4,153,817
—
—
Nederländerna ...................
12,823,455
740,773
'') 12,400,235
2,232,042
12,372,340
936,604
Belgien..............................
22,495,190
2,507,538
26,179,072
3,628,419
21,597,206
2,604,065
Storbritannien ...................
181,573,760
21,140,585
175,079,380
20,536,109
210,005,681
25,518,477
Frankrike...........................
60,102,119
4,771-667
63,448,700
6,742,080
49,549,651
4,172,111
Öfriga länder.....................
17,707,160
1,809,104
—
—
29,301,390
3,309,993
Tändstickor.
5.168
Norge ...............................
20,967
9,645
12,830
5,774
2,377
Finland..............................
280
129
—
—
—
Danmark ...........................
188,091
86,522
2) 300,776
150,000
12,775
5,877
Däraf Köpenhamn .............
—
—
2) 300,758
—
—
Tyska riket........................
3,928,987
1,807,334
129,600
62,300
771,434
354,860
Hamburg .........................
—
—
3,934,800
2,049,341
—
—
Nederländerna ...................
992,900
456,734
—
s) 289,240
499,650
229,839
Belgien.............................
1,636,515
752,797
445,572
169,969
421,450
193,867
Storbritannien ..................
10,046,448
4,621,366
Askar
809,358,624
5,563,588
7,028,002
3,232,881
Frankrike..........................
42,534
19,566
Kilogram.
—
780
359
Öfriga länder....................
94,725
43,573
—
—
9,946,078
4,575,195
Cement.
2,677
Norge ..............................
550
14
111,840
3,354
70
Finland.............................
6,951,320
180,734
5,380,738
154,966
7,293,920
189,642
(Ryssland ..........................
7,889,400
205,124
5,767,259
270,365
10,260,000
266,760
Danmark ..........................
12,025,166
312,654
9,940,653
279,000
18,069,236
469,800
Däraf Köpenhamn ............
—
—
7,597,886
—
*) »Lump, däribland trämassa» (specialhandeln). 2) Hufvudsakligen i transit. 3) »Korta varor, däribland tänd
särskilda länder.
49
0 5
1 9
O 6
Enligt
Enligt
Enligt
utländsk
statistik
svensk
statistik
utländsk
statistik
kilogram.
kronor.
kilogram.
kronor.
kilogram.
kronor.
Trämassa.
46,544,600
4,421,700
17,342,040
1,340,124
42,980,190
4,298,100
Norge.
—
—
—
—
—
—
Finland.
349,877
53,926
15,000
2,175
397,400
64,000
Ryssland.
17,776,975
1,200,000
18,360,623
1,461,009
22,050,950
1,701,000
Danmark.
9,50-1,675
—
—
—
9,820,800
—
Däraf Köpenhamn.
13,200,800
1,702,570
32,757,297
3,864,017
17,107,000
2,296,200
Tyska riket.
36,870,000
5,302,246
—
—
41,530,200
5,988,766
Hamburg.
*) 11,951,602
2,151,288
13,660,581
1,034,093
>) 5,959.651
1,072,737
N e derländerna.
27,217,060
3,960,409
15,736,933
2,132,126
17,025,000
2,601,360
Belgien.
180,034,610
22,056,682
193,289,922
23,571,985
170,142,368
21,561,916
St orbrit annien.
50,569,300
6,034,320
84,203,636
6,986,998
75,008,500
9,337,680
Frankrike.
—
—
39,444,869
4,813,621
—
—
Ofriga länder.
Tändstickor.
5,030
2,264
815
408
2,610
1,175
Norge.
—
—
1,092
546
—
—
Finland.
2) 283,775
142,000
17,124
8,562
2) 377,869
18 T, OOO
Danmark.
2; 283,775
—
—
—
2) 377.869
—
Däraf Köpenhamn.
127,500
63,190
446,750
223,375
177,300
82,770
Tyska riket.
4,520,200
2,349,716
—
—
4,834,600
3,393,428
Hamburg.
451,278
320,922
586,437
293,219
—
3) 374,366
Nederländerna.
678,706
237,779
450,996
225,498
622,804
196,364
Belgien.
Askar.
Askar.
905,582,160
6,657-983
7,097,955
3,548,978
899,893,872
6,607,721
Storbritannien.
Kilogram.
Kilogram.
117,000
75,600
4,792
2,396
—
—
Frankrike.
—
—
11,427,456
5,713,727
—
—
Ofriga länder.
Cement.
9,360
268
5.880
153
4,630
141
Norge.
5,654,637
162,854
14,326,730
372,495
12,916,195
371-987
Finland.
7,979,369
376,074
9,838,200
255,793
2,987,700
141,000
Ryssland.
15,179,397
427,000
11,223,019
291,799
10,238,606
304,000
Danmark.
10,554,464
—
—
—
6,878,371
—
Däraf Köpenhamn.
stickor» (specialliandeln).
50
IV, 2. Utförsel till
1 9
O 4:
1 9
Enligt
Enligt
Enligt
svensk
statistik
utländsk
statistik
svensk
statistik
kilogram.
kronor.
kilogram.
kronor.
kilogram.
kronor.
Cement.
Tyska riket........................
54,250
i,4ii
200
—
649,173
16,878
Hamburg.
—
—
—
—
—
—
Belgien..............................
1,750
46
—
—
—
—
(Kriga länder.....................
586,800
15,257
—
—
2,228,580
57,943
Järnmalm.
Norge ..............................
1,229,989,800
9,975,217
1,182,422,000
9,459,400
1,472,088,700
12,115,290
Finland..............................
12,592,000
102,121
12,455,016
197,288
12,039,500
99,085
Danmark...........................
295
2
2)~
—
—
—
Tyska riket 3).....................
496,670,629
4,027,999
1,587,198,300
22,601,550
976,119,200
8,033,461
Hamburg ........................
—
—
—
—
—
—
Nederländerna ..................
976,250,800
7,917,394
>) 976,906,160
8,792,156
578,344,000
4,759,771
Belgien..............................
84,605,000
686,147
102,008,384
689,459
59,591,010
490,434
Storbritannien ..................
247,313,515
2,005,713
4) 242,079,604
3,294,889
218,444,000
1-797,794
Frankrike...........................
2,600,000
21,086
33,968,900
269,034
—
—
(Kriga länder.....................
15,500,000
125.705
—
—
—
—
Kopparmalm.
Norge ..............................
—
—
13,536,000
609,100
—
—
Tyska riket 3).....................
125,000
3,438
133,600
34,710
445,500
12,251
Hamburg ........................
—
—
50,700
37,825
—
—
Nederländerna ..................
—
—
—
—
594,100
16,338
Belgien..............................
—
—
b)~
—
275,000
7,563
Storbritannien ..................
623,650
17,150
739,683
113,461
821,930
22,603
Öfriga länder.....................
—
—
—
—
—
—
Zinkmalm.
Norge .............................
2,400
143
—
—
—
—
Tyska riket 3).....................
3,095,000
184,152
3,489,500
279,460
6,352,390
428,786
Hamburg ........................
—
—
11,900
2,866
—
—
Nederländerna ..................
4,683,000
278,639
!) 4,683,000
351,225
4,136,889
279,240
Belgien ............................
27,838,700
1,656.402
5)-
—
34,398,500
2,321,899
Frankrike...........................
8,640,000
514,080
9,896,000
1,781,280
6,877,000
464,198
J) Specialhandeln. 2) De olika malmslagen i den danska handelsstatistiken ej specificerade. 3) Den beaktanssvensk
statistik blott upptar den omedelbart till t5''ska hamnar bestämda järnmalmen, under det att den hufvud»chrome
ores. 5) Kopparmalm och zinkmalm in. m. i den belgiska handelsstatistiken utan särskillnad sammanförda
särskilda länder.
51
O 5
1 9
O 6
Enligt
utländsk statistik
Enligt
svensk statistik
Enligt
utländsk statistik
kilogram.
kronor.
kilogram.
kronor.
kilogram.
kronor.
Cement.
368,400
8,ooo
1,264,445
32,876
>) 96,400
2,670
Tyska riket.
—
—
—
—
—
—
Hamburg.
—
—
—
—
—
—
Belgien.
—
—
9,301,480
241,838
—
—
Ofriga länder.
Järnmalm.
1,493,379,000
12,693,700
1,558,695,070
13,513,886
1,649,948,000
14,849,500
Norge.
11,658,660
184,674
15,771,200
136,736
15,764,369
249,708
Finland.
2) -
—
70
I
2)-
—
Danmark.
1,644,999,400
24,888,850
1,143,163,247
9,911=225
2,361,190,400
37,824,1x0
Tyska riket. s)
—
—
—
—
91,100
11,472
Hamburg.
*) 991,562,760
8,924,606
694,607,835
6,022,250
‘11,123,616,611
10,112,550
Nederländerna.
68,181,364
446,919
18,341,258
159,019
55,903,537
1,016,524
Belgien.
‘) 194.190,219
2,716,492
204,161,441
1,770,080
4) 226,069,731
3,437,856
Storbritannien.
44,241,100
286,682
26,400,000
228,888
60,920,400
394,764
Frankrike.
—
—
78,114
677
—
—
Ofriga länder.
134,000
7,800
Kopparmalm.
Norge.
5,419,500
1,688,330
598,886
16,469
1,492,500
167,320
Tyska riket. 3)
480,300
203,766
—
—
412,200
149,226
Hamburg.
'') 2,335,000
560,400
—
—
—
—
Nederländerna.
5)-
—
99,000
2,723
5)-
—
Belgien.
608,613
175,273
164,745
4,530
604,549
152,991
Storbritannien.
—
—
978,600
26,912
—
—
Ofriga länder.
Zinkmalm.
—
—
20,900
1,432
—
—
Norge.
4,182,500
334,640
12,853,810
880,486
14,053,700
1,346,570
Tyska riket. 3
31,100
7,262
—
—
—
—
Hamburg.
*) 4,098,000
307,350
2,888,000
197,828
*) 2,903,000
217,725
Nederländerna.
8)-
—
20,270,150
1,388,505
5)-
—
Belgien.
6,210,000
1,475,280
9,347,000
640,269
7,557,000
1,904,400
Frankrike.
varda skillnaden mellan från Sverige exporterad malm, spec. järnmalm, enligt svensk ocli tysk statistik beror på, att
sakliga svenska järnmalmexporten går öfver norska, nederländska ocli belgiska hamnar till Tyskland. 4) Inclusive
under samma rubrik.
52
IV, 2. Utförsel till
■■
1 Q
0 4
1 9
Enligt
Enligt
Enligt
svensk
statistik
utländsk statistik
svensk
statistik
kilogram.
kronor.
kilogram.
kronor.
kilogram.
kronor.
Malm, annan.
| Norge ..............................
18,565
i,U4
—
—
40,100
2,406
Finland..............................
825,757
49,546
—
—
—
—
Danmark...........................
—
—
—
—
—
—
Tyska riket........................
989
59
l) 142,000
75,650
69,548
4,173
Hamburg ........................
—
—
2) 3,800
5,on
—
—
Belgien........................ .....
584,000
35,040
—
—
906,000
54,360
Storbritannien ..................
—
—
—
—
—
—
Malm, summa.3)
(Järnmalm, kopparmalm,
zinkmalm och. malm, annan.)
Norge ..............................
1,230,010,765
9,976,474
1,195,958,000
10,068,500
1,472,128,800
12,117,696
Finland..............................
13,417,757
151,667
12,455,016
197,288
12,039,500
99,085
Danmark...........................
295
2
—
—
—
—
Tyska riket........................
499,891,618
4,215,648
1,590,963,400
22,991,370
982,986,638
8,478,671
Hamburg ........................
—
—
66,400
45,702
—
—
Nederländerna ..................
980,933,800
8,196,033
—
—
583,074,989
5,055,349
Belgien.............................
113,027,700
2,377,589
102,008,384
689,459
95,170,510
2,874,256
Storbritannien ..................
247,937,165
2,022,863
242,819,287
3,408,350
219,265,930
1,820,397
Frankrike...........................
11,240,000
535,166
43,864,900
2,050,314
6,877,000
464,198
Ofriga länder.....................
15,500,000
125,705
—
—
—
—
Glas.
Norge ..............................
54,336
84,045
62,460
55,097
8,978
12,730
Finland .............................
4,667
8,163
9,275
11,213
7,350
11,374
Ryssland ...........................
734
1,395
3,440
7,379
1,012
1,923
Danmark ...........................
634,483
314,678
168,594
52,083
244,542
226,968
Däraf Köpenhamn..............
—
—
163,034
—
—
—
*) Kobolt och nickelmalm, se för öfrigt anm. 3 under järnmalm, kopparmalm och zinkmalm. 2) Kobolt och
särskilda länder.
53
0 5
1 9
O 6
Enligt
utländsk statistik
Enligt
svensk statistik
Enligt
utländsk statistik
kilogram.
kronor.
kilogram.
kronor.
kilogram.
kronor.
Malm, annan.
—
—
10,125
608
—
—
Norge.
—
—
—
—
—
—
Finland.
—
—
10,600
636
—
—
Danmark.
») 1,000
890
997
60
—
—
Tyska riket.
2) 3,500
2,866
—
—
—
—
Hamburg.
—
—
595,472
35,728
—
—
Belgien.
300,000
18,000
Storbritannien.
Malm, summa.
(Järnmalm, kopparmalm,
zinkmalm och malm, annan.)
1,493,513,000
12,701,500
1,558,726,095
13,515,926
1,649,948,000
14,849,500
Norge. ,
11,658,650
184,674
15,771,200
136,736
15,764,369
249,708
Finland.
—
—
10,670
637
—
—
Danmark.
1,654,602,300
26,912,710
1,156,616,940
10,808,240
2,376,736,600
39,338,000
Tyska riket.
514,900
213,894
—
—
503,300
160,698
Hamburg.
—
-
697,495,835
6,220,078
—
—
Nederländerna.
68,181,364
446,919
39,305,880
1,585,975
55,903,587
1,016,524
Belgien.
194,798,832
2,891,765
204,626,186
1,792,610
226,674,280
3,590,847
Storbritannien.
50,451,100
1,761,962
35,747,000
869,157
68,477,400
2,299,164
Frankrike.
"
1,056,714
27,589
—
—
Öfriga länder.
Glas.
4) 134,350
141,082
4,753
6,144
4) 101,800
107,782
Norge.
8,527
10,975
9,488
9,508
11,525
11,807
Finland.
7,311
12,243
2,957
5,618
—
10,000
Byssland.
127,216
34,472
299,159
233,075
45,143
15,836
Danmark.
121,854
—
—
—
35,828
—
Däraf Köpenhamn.
nickelmalm. 3) Afeer endast generalhandeln. 4) Hufyudsakligen transifc.
54
IV, 2. Utförsel till
1 9
O 4
1 9
Enligt
Enligt
Enligt
svensk
statistik
utländsk
statistik
svensk
statistik
kilogram.
kronor.
kilogram.
kronor.
kilogram.
kronor.
Glas.
Tyska riket........................
532,542
104,979
6,700
7.120
221,780
144,759
Hamburg ........................
—
—
573,200
141,635
—
—
Nederländerna ..................
1,394
2,649
8,090
—
1,425
908
Belgien..............................
233,965
4B546
—
—
347,058
36,772^
Storbritannien ...................
11,963,235
2,898,647
*)-
1,261,085
9,955,573
2,447,673
Frankrike...........................
—
—
—
—
100,275
10,523
Ofriga länder.....................
316,733
35,295
—
—
1,901,010
245,002
Tack- och barlastjärn.
Norge ..............................
2,167,343
I5B7H
2,416,630
175,200
2,610,889
208,871
Finland..............................
3,117,235
218,206
3,069,258
176,789
2,246,069
179,686
Byssland...........................
757,542
53,028
1,214,356
80,772
1,059,784
84,783
Danmark ...........................
574,957
40,247
2)-
—
64,129
5,130
Tyska riket........................
3,762,560
263,379
14,784,700
1,337,670
18,500,587
1,480,047
Hamburg ..........!.............
—
—
—
—
—
—
Nederländerna ..................
14,490,493
i,oi4,335
3) 16,542,955
2,233,299
12,851,686
1,028,135
Belgien.............................
1,992,703
139,489
1,622,793
7°,I05
852,675
68,214
Storbritannien ..................
53,557,080
3,748,996
61,402,425
5,843,107
61,517,527
4,921,402
Frankrike...........................
6,789,446
475,26i
6,801,200
362,368
6,387,894
511,031
Ofriga länder.....................
914,400
64,008
—
—
4,122,460
329,797
Koppar, oarbetad.
Norge ..............................
31,560
42,132
27,810
30,600
124,432
192,870
Finland..............................
48,623
64,912
64,497
74,300
66,924
103,732
Byssland ...........................
—
—
—
—
2,560
3,968
Danmark..........................
104,030
138,880
4)-
—
86,859
134,631
Tyska riket........................
910,426
1,215,419
5) 200
—
1,538,184
2,384,185
Hamburg ........................
—
—
—
—
—
—
Nederländerna ..................
15,500
20,693
—
—
7,546
11,696
Belgien..............................
106,488
142,161
—
—
57,511
89,142
Storbritannien ..................
138,153
184,434
194,880
190,952
697,989
1,081,883
Ofriga länder.....................
—
—
—
—
3,713
5,756
1) Kvantiteten, angifven dels i kilogram, dels i stycken, liär ej upptagen. 2) Särskild varurubrik »tackoarbetad»
saknas i den danska handelsstatistiken. 5) »Kupfer, rohes».
särskilda länder.
55
0 5
1 9
O 6
Enligt
Enligt
Enligt
utländsk
statistik
svensk
statistik
utländsk statistik
kilogram.
kronor.
kilogram.
kronor.
kilogram.
kronor.
Glas.
39,100
17,800
360,671
340,939
103,900
53,400
Tyska riket.
601,400
''75,401
—
—
1,017,400
246,566
Hamburg.
—
—
40,761
11,746
—
—
N ederländerna.
—
—
612,799
62,538
—
—
Belgien.
'') -
944,665
8,415,249
2,044,449
x)~
1,517,557
Storbritannien.
—
—
510
69
—
—
Frankrike.
—
—
2,190,945
264,259
—
—
Ofriga länder.
Tack- och häriastjära.
3,919,990
301,900
892,354
75,850
1,186,400
103,200
Norge.
2,174,994
125,280
1,316,314
111,887
1,324,530
85,829
Finland.
1,091,663
72,H7
421,291
35,810
192,149
10,220
Byssland.
2) -
—
118,575
10,078
—
—
Danmark.
19,311,400
1,879,680
21,697,879
1,844,319
32,506,800
3,255,620
Tyska riket.
—
—
—
—
10,695,600
1,039,894
Hamburg.
3) 19,788,854
2,671,496
15,887,788
1,350,462
3) 26,341,338
3,556,080
Nederländerna.
1,385,751
60,164
491,984
41,819
987,049
49,747
Belgien.
69,062,630
6,576,499
56,796,831
4,827,731
64,115,696
6,125,297
Storbritannien.
7,131,600
379,371
10,039,501
853,358
10,104,200
545,627
Frankrike.
—
—
5,056,134
429,771
—
—
Ofriga länder.
Koppar, oarbetad.
14,270
18,600
224,637
407,716
67,290
IO7.7OO
Norge.
88,521
140,217
35,660
64,723
68,552
138,201
Finland.
—
—
1,175
2,133
—
—
Byssland.
4) -
—
139,884
253,889
4) -
—
Danmark.
|
6) 187,000
239,4io
1,635,560
2,968,541
3) 374,500
590,070
Tyska riket.
-
—
—
—
1,251,860
1,238,364
Hamburg.
3) 8,122
7,919
24,642
44,725
3) 77,290
75,359
Nederländerna.
68,543
89,670
184,461
334,797
58,151
99,438
Belgien.
—
—
348,676
632,847
99,573
152,530
Storbritannien.
—
—
■ —
—
—
—
Ofriga länder.
och barlastjärn» saknas i den danska handelsstatistiken. 3) Specialhandeln. 4) Särskild varurubrik »koppar
56
IV, 2. Utförsel till
1 9
0 4
1 9
Enligt
Enligt
Enligt
svensk
statistik
utländsk
statistik
svensk
statistik
kilogram.
kronor.
kilogram.
kronor.
kilogram.
kronor.
Järnrör och -rördelar.
Norge ..............................
165,387
66,155
*)-
—
74,773
29,909
Finland..............................
180,474
72,190
131,821
23,728
292,968
1x7, 187
Byssland ...........................
74,885
29,954
21,327
16,230
85,226
34,090
Danmark ...........................
87,937
35,175
2)-
—
44,250
17,700 .
Tyska riket........................
1,724,966
689,986
4,182,100
671,950
3,521,625
1,408,650
Hamburg ........................
—
—
64,100
31,088
—
—
Nederländerna ..................
58
23
- —
—
8,990
3,596
Belgien..............................
2,217,111
886,844
—
—
1,124,200
449,680
Storbritannien .................
5,630,336
2,252,135
4)-
—
5,623,527
2,249,411
Frankrike...........................
—
—
—
—
250,916
100,366
Of riga länder.....................
—
—
—
—
19,486
7,795
Den svenska varurubriken saknar motsvarighet (»Jernror, Bjselker, Söder o g Stolper» sammanförda under
statistiken sammanförda med andra järnvaror). 8) Specialhandeln. 4) Före år 1906 i statistiken redovisade under
and Fittings, wrouglits».
särskilda länder.
57
0 5
1 9
O 6
Enligt
Enligt
Enligt
utländsk
statistik
svensk
statistik
utländsk
statistik
kilogram.
kronor.
kilogram.
kronor.
kilogram.
kronor.
Järnrör och -rördelar.
5 -
—
246,449
98,580
'')-
—
Norge.
114,<J15
20,998
209,272
83,709
82,738
15,207
Finland.
169,386
83.332
78,078
31,231
103,500
73,000
Ryssland.
8) -
—
109,088
43,635
2) -
—
Danmark.
4,721,000
778.750
4,431,718
1,772.687
6,164,000
1,344,790
Tyska riket.
64,200
36,161
—
—
—
—
Hamburg.
3) 20,980
7,868
1,050
420
—
—
N ederländerna.
—
—
1,362,413
544,965
4,296,653
2,026,302
Belgien.
4) -
—
6,495,898
2,598,359
5) 2,143,844
465,317
Storbritannien.
—
—
4,094
1,638
—
—
Frankrike.
-
951,504
380,602
—
—
Ofriga länder.
gemensam rubrik). 2) Den svenska, varurubriken saknar motsvarighet (Järnrör och järnrördelar i danska handelsrubrik
»Metals and Ores: Iron and Steel, unenumerated». 5) »Metals and Ores: Iron and Steel: Tubes and Pipes
8
Användningen af olika länders handelsflottor
vid Sveriges utrikes handel 1904.
V.I.
Till Sverige ankomna fartyg och laster 1904.
Slummer
2
V, 1. Ankomna fartyg
Land, hvarifrån
fartyg ankommit,
samt fartygens
laster.
Svenska segel- och ångfartyg.
Norska segel-
Under 100 ton.
100 ton och däröfver.
Summa
fartyg.
Under 100 ton.
Till
eu hamn.
Till
liera hamnar.
Till
en hamn.
Till
flera hamnar.
Till
en hamn.
Till
flera hamnar.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Från Norge.
Affall ...........................
22
556
—
—
3
581
—
—
25
1,187
20
757
—
—
Benmjöl ........................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2
G0
—
—
Bröd ............................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
i
50
Emballage .....................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2
65
—
—
Fartyg: roddbåtar............
—
—
—
—
1
451
—
—
i
451
—
—
—
—
Fisk: färsk.....................
96
771
—
—
—
—
—
—
93
771
J) 77
682
—
—
saltad: sill ............
—
—
—
—
16
4,542
5
1,883
21
6,425
2) 31
1,083
5
341
torkad ..................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
4
176
3
158
inlagd: ansjovis......
17
516
i
86
—
—
—
—
18
602
8
226
—
—
Flyttsaker....................
2
16
—
—
—
—
—
—
2
16
1
29
—
—
Glasskärf ......................
1
17
—
—
—
—
—
—
i
17
5
146
—
—
Hummer........................
9
68
—
—
—
—
—
—
9
68
—
—
—
—
Ilo .........................
5
49
—
—
—
—
—
—
5
49
-
—
—
—
Is ..............................
27
401
—
—
—
—
—
—
27
401
i
40
—
—
Kli ..............................
3> 7
100
4)i
99
—
—
—
—
8
199
3
102
—
—
Lera ..........................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
3
117
—
—
Lervaror: tegel ...............
1,680
25,485
—
—
—
—
—
—
1,680
25,485
5) 97
2,668
—
—
Metaller: järnskrot ..........
—
—
—
—
1
241
—
—
1
241
16
536
—
—
järnvägsskenor ...
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
6) 2
52
—
—
andra järnvaror ..
8
175
—
—
—
—
—
—
8
175
1
27
—
—
tenn ................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
39
—
—
Mineralier: järnmalm. .......
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
andra ............
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
27
—
—
Oljor ............................
11
235
—
—
—
—
—
—
11
285
1
36
—
—
Potatis .........................
22
184
—
—
—
—
—
—
22
184
—
—
-
~
Salt.............................
—
—
—
—
1
225
—
—
i
225
1
28
—
—
Spannmål ....................
i
Öl
—
—
—
—
—
—
i
51
—
—
—
—
Sprängämnen: krut ..........
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
40
—
—
Sten, oarbetad och arbetad..
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
5
177
1
56
Stenkol ........................
i
15
—
—
1
260
—
—
2
275
i
24
—
—
i Svafvelkis......................
—
—
—
—
11
8,577
—
—
n
8,577
—
—
—
—
| Trävaror: bilado och sågade
382
3,795
__
—
—
—
—
—
382
3,795
7) 10
551
—
—
ved ................
1,378
13,19.''
_
—
—
—
—
—
1,378
13,195
1 4
52
—
—
Af fartygen under 100 ton hafva följande varit ångfartyg:
*) 1 om 63 ton. 1; 2 om 168 ton
3) 1 om 23 ton. 4) 1 om
och laster 1904
3
och. ångfartyg.
Danska segel- och ångfartyg.
Nummer.
100 ton och däröfver.
Summa
fartyg.
Under 100 ton.
100 ton och däröfver.
Summa
fartyg.
cn
Till
hamn.
flera
Till
hamnar.
en
Till
hamn.
Till
flera hamnar.
en
Till
hamn.
Till
flera hamnar.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
i
271
21
1,028
6
325
6
325
i
—
—
—
2
(SO
—
—
—
—
—
—
___
_
_
_
2
—
—
—
—
i
50
—
—
—
—
—
—
_
_
_
3
i
208
—
—
3
273
—
—
—
—
—
—
—
—
_
4
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
5
—
—
—
—
77
682
1
12
—
—
—
—
—
—
i
12
6
12
3.317
2
469
50
5,210
—
—
—
—
—
—
—
__
_
7
—
—
—
—
7
384
—
—
—
—
—
—
—
_
_
•_
8
—
—
—
—
8
226
—
—
—
—
—
—
_
_
_
_
9
~
—
—
—
1
29
—
—
—
—
—
—
—
_
_
__
10
—
—
—
—
5
146
—
—
—
—
—
—
-T-
—
—
_
11
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
12
—
—
—
_
—
—
TTT-
13
—
- ''
—
—
i
40
1
10
—
—
—
—
—
—
i
10
14
—
—
—
—
3
102
—
—
—
—
—
—
—
_
_
.
15
—
—
—
—
3
117
—
—
—
—
—
_
_
_
_
16
7
3,545
—
—
104
6,213
—
—
—
—
—
—
_
__
17
4
1,186
—
—
20
1,722
—
—
—
—
—
—
_
__
_
18
1
356
—
—
3
408
—
—
—
—
—
—
_
__
_
19
—
—
—
—
1
27
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
20
''-
—
—
—
1
39
—
—
—
—
—
—
—
—
_
_
21
5
3,505
—
—
5
3,505
—
—
—
—
—
—
—
—
_
_
22
*-
—
—
—
1
27
—
—
—
—
'' —
—
—
—
—
_
2 3
1
192
—
2
228
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
24
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
25
—
—
—
—
i
28
,_
_
~~
26
.
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
_
27
—
—
—
—
i
40
—
—
—
—
—
_
_
_
_
28
3
675
—
—
9
908
1
59
—
—
—
—
—
—
i
39
29
—
—
—
_
1
24
_
—
30
14
8,004
—
—
14
8,004
—
—
—
—
—
—
—
_
_
_
31
1
343
—
—
17
894
1
50
—
—
—
—
—
—
i
SO
32
_
4
£2
—
—
—
—
83
99 ton. 5) 1 om 36 ton. 6) 1 om 28 ton. 1 om 15 ton.
Nummer.
4
Y, 1. Ankomna fartyg
Land, hvarifrån
fartyg ankommit,
samt fartygens
laster.
Finska, Ryska, Tyska och Engelska segel- och ångfartyg.
Under 100 ton.
100 ton och däröfver.
Till
en hamn.
Till
flera hamnar.
en
Till
hamn.
Till
flera hamnar.
fartyg.
Till
en hamn.
Till
flera hamnar.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
.
_
_
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
'' -
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
I
I
_
_
• _
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
_
_
_
—
—
—
—
—
—
—
\
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
-
—
:
—
—
—
_
_
_
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Summa
Öfriga nationers
Under 100 ton.
Från Norge.
Affall ....................
Benmjöl .................
Bröd .....................
Emballage ..............
Fartyg: roddbåtar.....
Fisk: färsk..............
saltad: sill .....
torkad ...........
inlagd: ansjovis
Flyttsaker................
Glasskärf ................
Hummer..................
Hö ........................
Is..........................
Kli ........................
Lera ......................
Lervaror: tegel .........
Metaller: järnskrot ____
järnvägsskenor ...
andra järnvaror...
tenn ................
Mineralier: järnmalm .......
andra ............
Oljor ............................
Potatis..........................
Salt..............................
Spannmål ......................
Sprängämnen: krut ..........
Sten, oarbetad och arbetad..
Stenkol .........................
Svafvelkis......................
Trävaror: bilade och sågade
ved.................
och laster 1904,
5
segel
och ångfartyg.
Samma segel- och ångfartyg.
Nummer.
100 ton och däröfver.
Summa
fartyg.
Under 100 ton.
100 ton och däröfver.
Summa
fartyg.
Till
cn hamn.
Till
flera hamnar.
en
Till
hamn.
flera
Till
hamnar.
en
Till
hamn.
flora
Till
hamnar.
Antal
Ton.
Antal
Ton.
Antal
Ton.
Antal
Ton.
Antal.
Ton.
Antal
Ton.
Antal
Ton.
Antal
Ton.
48
1,638
4
852
52
2,490
1 |
—
—
—
—
—
2
60
_
—
—
—
—
'' - —
O
60
|
2
—
—
—
—
—
—
—
—
i
50
_
—
—
—
1
50
3
—
—
—
—
—
—
2
65
—
i
208
—
3
273
1
! 4
—
i—
—
—
—
—
—
—
—
i
451
1
451
5
—
*—
—
—
—
—
174
1,465
—
—
—
—
—
—
174
1,465
6
—
—
—
—
—
—
31
1,083
5
341
28
7,859
7
2,352
71
11,635
7
—
—
—
—
—
4
176
3
158
—
—
—
—
7
334
8
t _
—
—
—
—
—
25
742
1
86
—
—
—
26
828
9
—
—
—
—
—
—
O
y
45
-
—
—
—
—
—
3
45
10
—
—
—
—
—
—
6
163
—
—
—
—
—
—
6
163
11
~
—
—
—
—
—
!)
68
—
—
—
—
—
—
9
68
12
—
—
—
—
—
—
5
49
—
—
—
—
—
—
5
49
13
—*
—
—
—
—
—
29
451
—
—
—
—
—
—
29
451
14
—
—
—
—
—
—
10
202
1
99
—
—
—
—
ii
301
15
—
—
—
—
—
—
3
117
—
—
—
—
—
—
3
117
16
—
—
—
—
—
—
1,777
28,153
—
—
7
8,545
—
—
1,784
31,698
17
--
—
—
—
—
—
10
536
—
—
5
1,427
—
—
21
1,5)63
18
—
—
—
—
—
—
2
52
—
—
1
856
—
—
3
408
19
—
—
—
—
—
—
9
202
—
—
—
—
—
9
202
SO
—
—
—
—
—
—
1
39
—
—
—
—
—
—
1
89
21
—
—
—
—
—
—
—
—
—
5
3,505
—
—
5
8.505
22
—
—
—
—
—
1
27
—
—
—
—
—
—
1
27
23
—
—
—
—
—
12
271
—
—
1
192
—
—
13
488
24
—
—
—
—
—
—
22
184
—
—
—
—
—
—
22
1S4
25
—
—
—
—
—
—
1
28
—
—
1
225
—
—
21
258
26
—
—
—
—
—
1
ol
—
—
—
—
—
—
1
51
27
—
—
—
—
—
—
1
40
—
—
—
—
—
—
1
40]
28
—
—
—
—
0
236
1
56
3
675
—
—
10
967
29
—
—
—
—
2
39
—
—
1
260
—
—
3
299
30
—
—
—
—
—
—
—
—
25
16,581
—
—
25 j
16,581
31
—
—
—
—
—
399
4,396
—
—
1
843
—
—
400
4,739
32
—
—
- 1
—
—
1,382
13,247
—
—
—
—
—
—
1,382]
13,247
33
6
V, 1. Ankomna fartyg:
Nummer.
Land, hvarifrån
fartyg ankommit,
samt fartygens
laster.
Svenska segel- och. ångfartyg.
Norska segel-
Under 100 ton.
100 ton och däröfver.
Summa
fartyg.
Under 100 ton.
Till
en hamn.
Till
flera hamnar.
Till
cn hamn.
Till
flera hamnar.
Till
en hamn.
Till
flera hamnar.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Från Norge. (Forts.)
34
Trävaror och sågspån .......
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
6
150
—
—
35
D:o och tegel ..........
158
1,499
—
—
—
—
—
—
158
1,499
—
—
—
—
36
Styckegods .....................
47
1,095
2) 7
693
—
—
18
8,319
72
10,107
3) 56
1,532
—
—
37
D:o
och passagerare.
4) 69
1.402
—
—
37
11,755
196
43,112
302
56,269
5) 97
2,522
—
—
38
Passagerare....................
•)11
228
—
—
1
174
—
—
12
402
7)246
5,864
—
—
39
Fartyg på släp ...............
8) 1
9
—
—
—
—
—
1
9
9) 15
416
—
—
40
Barlastade eller tomma......
10) 112
3.014
—
—
20
12.754
-
—
132
15,768
u)423
10.341
—
—
Summa
4,067
52,876
»
878
92
39,560
219
53,314
4,387
146,628
1,147
28,565
10
(505
Från Finland.
1
Emballage .....................
1
80
—
—
—
—
—
—
1
SO
—
—
—
—
2
Fisk: färsk.....................
31
280
—
—
—
—
—
—
31
280
—
—
—
—
3
D:o, kött och smör.........
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
4
D:o och ved..................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
5
Hö ..............................
—
—
—
—
4
444
—
—
4
444
—
—
—
—
6
Kreatur.........................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
7
D:o, kött och smör ......
—
—
—
—
—
—
30
4,800
30
4,800
—
—
—
—
8
Maskiner, gamla..............
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
9
Potatis .........................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
10
Smör och ved ................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
11
Spannmål ......................
—
—
—
—
2
356
—
—
2
356
—
—
—
—
12
D:o
och styckegods ..
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
13
Sten, oarbetad och arbetad..
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
14
Tjära ...........................
—
15
Träkol...........................
1
92
—
—
68
14,245
—
—
69
14,337
—
—
—
—
16
Trävaror: timmer ............
ls) 85
1,492
—
—
—
—
—
—
85
1,492
—
—
—
17
aspvirke ..........
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
18
ved ...............
2
138
—
1
112
—
—
3
250
—
—
—
—
19
andra ..............
—
—
—
—
19
5,961
—
—
19
5,961
1
33
—
—
20
Ull och ved..................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
21
Styckegods och passagerare
—
—
—
30
3,811
—
—
30
8,811
—
—
—
22
Fartyg på släp ..............
u) 12
260
—
—
—
—
—
—
12
260
_
—
—
23
Barlastade eller tomma......
15) 31
1.151
—
—
19
6,943
—
50
8,094
1
40
—
—
Summa
163
3,493
| -
] 143 31,872
|
30
4,80(1
| 38(
|
40,165
j 2
73
—
Af fartygen under 100 ton hafva följande varit ångfartyg: *) 43 om 1,025 ton. 2) 7 om 693 ton. 3) 52 om 1,356 ton. 4) 69 om
n) 173 om 2,182 ton. 12) 1 om 34 ton. ls) 77 om 1,091. 14) 12 om 260 ton. 16) 22 om 718 ton.
och laster 1904
7
och ångfartyg.
Danska segel- och ångfartyg.
100 ton och däröfver.
Summa
Under 100 ton.
100 ton och däröfver.
Summa
O
a
Till
Till
fartyg.
Till
Till
Till
Till
fartyg.
eu
hamn.
flera
hamnar.
en
hamn.
flora hamnar.
en
hamn.
flera
hamnar.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
6
ISO
34
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
35
—
—
—
—
5(>
1,532
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
3G
—
—
—
—
97
2,522
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
37
—
—
—
—
246
5,864
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
38
—
—
—
—
15
416
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
39
217
90,005
—
—
640
100,346
12) 3
60
—
—
O
(J
482
—
—
5
542
40
267
111,607
2
469
1,426
141,246
13
516
—
—
2
482
—
—
15
998
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
_
_
_
_
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
_
3
4
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
5
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
_
7
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
8
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
9
. —
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
10
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
11
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
12
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
13
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
14
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
15
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
16
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
17
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—•
—
—
—
—
—
—
18
—
—
—
—
1
33
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
19
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
20
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
21
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
22
11
7,099
—
—
12
7,139
2
174
—
—
4
1,134
—
—
6
1,308
23
11
7,099
—
—
13
7,172
2
174
-1
4
1,134
—
6
1,308
1,402 ton. 5) 97 om 2,522 ton. 6) 11 om 228 ton. ’) 246 om 5,864 ton. *) 1 om 9 ton. 9) 15 om 416 ton. 10) 6 om 169 ton.
8
Y, 1. Ankomna fartyg
Nummer.
Land, hvarifrån
fartyg ankommit,
samt fartygens
laster.
Finska segel-
och. ångfartyg.
Ryska segel-
Under 100 ton.
100 ton och däröfver.
Su
fai
mina
Under 100 ton.
Till
en hamn.
Till
flera hamnar.
Till
en hamn.
Till
flera hamnar.
tyg-
Till
en hamn.
Till
flera hamnar.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Från Norge. (Forts.)
34
Trävaror och sågspån .......
35
D:o och tegel..................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
36
Styckegods......................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
37
D:o och passagerare..........
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
38
Passagerare.....................
—
—
—
—
39
Fartyg på släp................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
40
Barlastade eller tömma......
—
—
—
—
i
1,767
—
—
i
1,767
—
—
—
—
Summa
—
—
—
—
i
1,767
—
—
i
1,767
—
—
—
—
Från Finland.
3
Emballage......................
1
99
—
—
—
—
—
—
i
09
—
—
—
—
2
Pisk: färsk............
77
1,289
—
—
—
—
—
—
77
1,289
—
—
—
—
3
D:o, kött och smör ....
27
510
—
—
4
700
—
—
81
1,210
—
—
—
—
4
D:o och ved ...................
88
2,016
i
27
—
—
—
—
SO
2,048
—
—
—
—
5
Hö...............................
—
—
—
—
1
533
—
—
i 1
533
—
—
—
—
6
Kreatur.........................
i
26
—
—
—
—
—
—
1
26
—
—
—
—
7
D:o, kött och smör..........
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
8
Maskiner, gamla..............
—
—
—
—
2
741
—
—
2
741
—
—
--
—
9
Potatis...........................
17
405
2
54
_
_
_
_
1!)
450
—
—
—
—-
10
Smör och ved.................
1) 21
698
—
—
—
—
21
698
—
—
—
—
11
Spannmål.......................
7
407
—
—
5
1,188
—
—
12
1,505
—
—
—
—
12
D:o och styckegods ..........
—
—
—
—
8
2.823
—
—
8
2,823
—
—
—
—
13
Sten, oarbetad och arbetad..
2
164
—
—
—
—
—
—
2
164
—
—
—
—
14
Tjära ............................
2)1
78
—
—
—
—
—
—
i
78
—
—
—
—
15
Träkol...........................
—
—
—
—
10
4.310
—
—
10
4,310
—
—
—
—
16
Trävaror: timmer.............
s) 53
916
—
—
—
—
—
—
53
916
—
—
—
17
aspvirke...........
1
28
—
—
1
157
—
—
2
185
—
—
—
—
18
ved.................
368
19,450
1
27
46
6,299
—
—
415
25,776
—
—
—
—
19
andra..............
30
1,438
—
—
8
1,107
—
—
38
2,545
1
26
—
—
20
Ull och ved....................
10
425
—
—
1
137
—
11
562
—
—
—
—
21
Styckegods och passagerare.
—
—
—
—
271
112,458
—
—
271
112,458
—
—
—
—
22
Fartyg på släp................
4) 9
177
—
—
—
—
—
—
0
177
—
—
—
—
23
Barlastade eller tomma......
5) 10
252
—
—
18
7.717
—
—
28
7,969
—
—
—
—
Summa
723
28,378
4
108
375
138,170
—
11,102 166,656
1
t
26
!
1 -
Af fartygen under 100 ton hafva följande varit ångfartyg: *) 1 om 99 ton. 2) 1 om 78 ton. 3) 53 om 916 ton. 4) 9 om
och. laster 1904.
och. ångfartyg.
Tyska segel
och ångfarty
3*
100 ton och däröfver.
Summa
Under 100 ton.
100 ton och däröfver.
Summa
Szl
£
B
en
Till
hamn.
flora
Till .
hamnar.
fartyg.
cn
Till
hamn.
Till
flera hamnar.
en
Till
hamn.
flera
Till
hamnar.
fartyg.
B
o
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
_
34
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
— .
—
—
35
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
36
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
37
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
38
—
—
—
—
—
—
—
—
—
-
—
—
—
.....—
—
—
39
—
—
—
—
—
—
i
jL
28
—
—
1
309
—
—
2
337
40
—
—
—
i
28
—
—
1
309
—
—
2
337
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
2
3
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
I
_
:
—
4
5
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
6
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
7
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
_
I
8
9
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
10
—
—
—
—
—
-■
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
11
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
12
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
13
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
14
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
15
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
16
17
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
18
1
.105
—
—
2
131
i
71
—
—
—
—
—
—
i
71
19
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
20
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
21
—
—
—
—
—
—
°) 2
126
_
7
5.339
9
5.465
22
23
1
ior>
-
_
2
131
3
1971
—
—
7|
5.339
|
- |
ioj
5,586
177 ton. 5) 2 om 37 ton. 6) 2 om 120 ton.
2
10
Y, 1. Ankomna fartyg
Nummer.
Land, hvarifrån
fartyg ankommit,
samt fartygens
laster.
Engelska segel
■ och ångfartyg.
Öfriga nationers
Under 100 ton.
100 ton och däröfver.
Summa
fartyg.
Under 100 ton.
Till
en hamn.
Till
flera hamnar.
Till
en hamn.
Till
flera hamnar.
Till
en hamn.
Till
flera hamnar.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Från Norge. (Forts.)
34
Trävaror och sågspån .......
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
35
D:o och. tegel..»...............
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
i
36
Styckegods......................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
37
D:o och passagerare..........
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
38
Passagerare.....................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
! 39
Fartyg på släp................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
40
Barlastade eller tomma......
—
—
—
—
3
4,353
—
—
3
4,353
—
—
—
—
Summa
—
—
—
—
8
4,353
—
3
4,353
—
—
—
—
Från Finland.
1
Emballage......................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
2
Fisk: färsk.....................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
3
D:o, kött och smör...........
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
4
I):o och ved...................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
5
Ilo...............................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
6
Kreatur.........................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
7
D:o, kött och smör..........
—
—
—
—
—
--
—
—
—
—
—
—
—
—
8
Maskiner, gamla..............
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
9
Potatis...........................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
10
Smör och ved.................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
11
Spannmål.......................
—
—
12
D;o och styckegods ..........
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
13
Sten, oarbetad och arbetad..
—
—
—
—
14
Tjära ............................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
15
Träkol...........................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
"
16
Trävaror: timmer.............
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1-
17
aspvirke...........
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
18
ved.................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
19
andra ..............
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
20
Ull och ved....................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
21
Styckegods och passagerare.
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
‘
~
22
Fartyg på släp................
-
—
—
—
—
—
—
—
•-*
—
—
23
Barlastade eller tomma......
i —
—
—
—
6
7,175
—
(i
7,175
—
—
—
—
Summa
-
—
(>j 7,175
-
—
6
7,175
1 -
! -
—
och laster 1904,
11
segel-
och. ångfartyg.
Summa segel- och ångfartyg.
100 ton och däröfver.
Summa
Under 100 ton.
100 ton och däröfrer.
Summa
g
|
en
Till
hamn.
flora
Till
hamnar.
fartyg.
en
Till
hamn.
Till
flera hamnar.
en
Till
hamn.
flera
Till
hamnar.
fartyg.
ro
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
o
ISO
6
ISO
34
—
—
—
—
—
—
158
1,499
—
—
—
—
—
—
158
1,499
35
—
—
—
—
—
—
103
2,627
7
693
—
—
18
8,319
128
11,639
36
—
—
—
—
—
—
166
3,924
—
—
37
11.755
196
43,112
399
58,791
37
—
—
—
—
—
—
257
6,092
—
—
1
174
—
—
258
6,266
38
—
—
—
—
—
—
16
425
—
—
—
—
—
—
16
425
39
—
—
—
—
—
—
53!)
13.443
—
—
244
109.670
—
—
783
123.113
40
—
—
—
—
—
—
5,228
81,985
19
1,483
366
158,078
221
53,783
5,834
295,329
—
—
—
— ''
—
—
2
179
_
_
_
_
_
_
2
179
1
—
—
—
—
—
—
108
1,569
—
—
—
—
—
—
10S
1.569
2
—
—
—
—
—
—
27
510
—
—
4
700
—
—
31
1,210
3
—
—
—
—
—
—
88
2,016
1
27
—
—
—
—
89
2,043
4
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
5
977
—
—
5
977
5
—
—
—
—
—
—
1
26
—
—
—
—
—
—
1
26
6
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
SO
4,800
30
4,800
7
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2
741
—
—
2
741
8
—
—
—
—
—
—
17
405
2
54
—
—
—
—
19
459
9
—
—
—
—
—
—
21
698
—
—
—
—
—
—
21
698
10
—
—
—
—
—
—
7
407
—
—
7
1,544
—
—
14
1,951
11
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
8
2,823
—
—
S
2,823
12
—
—
—
—
—
—
2
164
—
—
—
—
—
—
2
164
13
—
—
—
—
—
—
i
78
—
—
—
—
—
—
i
78
14
—
—
—
—
—
—
i
92
—
—
78
18,555
—
—
79
18,647
15
—
—
—
—
—
—
138
2,408
—
—
—
—
—
—
138
2,408
16
—
—
—
—
—
—
1
28
—
—
1
157
—
—
2
185
17
—
—
—
—
—
—
370
19,588
i
27
47
6,411
-
—
418
26,026
18
—
—
—
—
—
—
33
1,568
—
—
28
7,173
—
—
61
8,741
19
—
—
—
—
—
—
10
425
—
—
1
137
—
—
11
562
20
-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
301
116,269
—
—
801
116,269
21
—
—
—
—
—
—
21
437
—
—
—
—
—
—
21
437
22
4
3,111
—
—
4
3,111
hi
1,743
—
—
69
38,518
--
—
115
40,261
23
i
3,111
—
4
3,111
894
32,341
4
108
551
194,005
30
4,800
1,479
231,254
12
Y, 1. Ankomna fartyg
Land, hvarifrån
fartyg ankommit,
samt fartygens
laster.
Svenska segel- och ångfartyg.
Norska segel-
Nummer.
Under 100 ton.
100 ton och däröfver.
Summa
Under 100 ton.
Till
en hamn.
Till
flera hamnar.
Till
en hamn.
Till
flera hamnar.
fartyg.
Till
en hamn.
Till
flera hamnar.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.l
1
Ton.
Antal.
Ton.
1
Från Ryssland.
Benmjöl ........................
3
1,003
2
548
j
5
1,551
*
2
Gödningsämnen ...............
2
159
—
—
4
1,164
444
7
1,767
—
—
—
—
3
Kli ..............................
—
—
—
—
54
15,439
4
1,320
58
16,759
—
—
—
—
4
D:o och oljekakor............
—
—
—
—
24
6,951
5
2,234
20
9,185
-
—
—
—
5
Lera ............................
—
—
—
—
0
0
592
1
221
4
813
—
—
—
6
Oljor............................
2
166
—
—
5
638
1
196
8
1.000
—
—
—
—
7
Olj ekakor ......................
—
—
—
—
7
1,723
—
7
1,723
i
70
—
—
8
D:o
och styckegods ...
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
9
Potatis .........................
10
Spannmål ......................
—
—
—
—
155
45.746
•
5
2,495
160
48,241
—
—
—
—
11
D:o och oljekakor.....
—
—
—
—
1
247
1
258
2
505
—
—
—
—
12
D:o
och styckegods ...
—
—
—
—
2
442
—
—
2
442
—
—
—
—
13
Sten, oarbetad ................
—
14
Trävaror: aspvirke ..........
—
—
—
72
32,216
—
—
72
32,216
—
—
—
—
15
ved. ................
—
—
16
andra .............
—
—
—
—
3
1,016
—
—
3
1,016
—
—
—
—
17
Styckegods .....................
—
—
—
—
12
5,747
1
284
13
6,031
—
—
—
—
18
Barlastade eller tomma......
—
—
—
—
15
14,722
—
—
15
14,722
—
—
—
—
Summa
4
325
—
—
360
127,646
21
8,000
385
135,971
i
70
—
—
1
Från Finland och
Ryssland.
Kreatur och styckegods......
2
Oljekakor och styckegods...
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
3
Potatis och fisk...............
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
4
D:o och spannmål .......
5
Spannmål och styckegods ...
—
6
Styckegods och passagerare
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Summa
—
—
—
—
—
-
—
—
—
—
—
1 -
—
och laster 1904
13
och ångfartyg.
Danska segel- och ångfartyg.
100 ton och däröfver.
Summa
Under
100 ton.
100 ton och däröfver.
Summa
<D
a
Till
Till
fartyg.
Till
Till
Till
Till
fartyg.
en hamn.
flera hamnar.
en hamn.
flera hamnar.
en hamn.
flera hamnar.
Antal
Ton.
Antal
Ton.
Antal
Ton.
Antal
Ton.
Antal
Ton.
Antal
Ton.
Antal
Ton.
Antal
Ton.
i
j
130
—
i
130
1
2
643
-
2
643
1
60
—
—
7
1,364
i
181
9
1,605
2
3
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
5
1,457
—
5
1,457
4
—
—
—
—
—
—
—
—
-
—
—
—
—
—
—
_
5
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
_
_
6
—
—
—
—
i
70
11
856
—
—
6
752
—
—
17
1,608
7
—
—
—
—
—
—
—
—
—
~
—
—
—
—
—
—
8
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
9
8
3,381
—
—
s
3,381
2
132
—
—
4
4,085
i
1,124
7
5,341
10
—
—
—
—
—
—
-
—
—
—
1
811
—
—
1
811
11
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
12
1
396
—
—
1
396
—
—
—
—
—
_
_
I
I
13
14
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
15
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
16
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
_
_
17
28
31,437
—
—
28
31,437
—
—
—
—
18
20,642
—
—
18
20,642
18
39
3oj8o71
40
35,927
14;
1,048
u>
29,241
2
1,305
58
31,594
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
3
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
4
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
5
—
—
—
—
—
—
—
-
—
— 1
—
—
—
—
—
_
6
—
— 1
- 1
—
— |
- |
- I
— i
-1
- j
-1
—
—
—
14
Y, 1. Ankomna fartyg
Finska segel
och ångfartyg.
Ryska segel-
Nummer.
Land, hvarifrån
fartyg ankommit,
Under 100 ton.
100 ton och däröfver.
Summa
Under 100 ton.
samt fartygens
laster.
Till
en hamn.
Till
flera hamnar.
Till
en hamn.
Till
flera hamnar.
fartyg.
Till
en hamn.
Till
flera hamnar.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Vntal.
Ton.
intal.
Ton.
intal.
Ton.
intal.
Ton.
intal.
Ton.
1
Från Ryssland.
Benmjöl ........................
_
i 2
Gödningsämnen ...............
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
3
Kli ..............................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
4
364
—
—
4
D:o och oljekakor............
; 5
Lera ............................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
c
Oljor ...........................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
7
Oljekakor ......................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
3
288
—
—
8
D:o
och styckegods ...
—
—
—
—
3
1,161
—
—
o
o
1,161
— ''
—
—
—
9
Potatis .........................
8
193
—
—
—
—
—
—
8
193
—
—
—
—
• 10
Spannmål ......................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
32
1,269
—
—
! 11
D:o och oljekakor.....
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
12
D:o och styckegods ...
—
—
—
—
3
1,519
—
—
3
1,519
—
—
—
—
! 13
Sten, oarbetad ................
14
Trävaror: aspvirke ..........
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
4
152
—
—
15
ved ................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2
43
—
—
16
andra .............
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
17
Styckegods .....................
—
—
—
—
40
16,480
—
—
40
16,480
—
—
—
—
18
Barlastade eller tomma......
—
—
—
—
1
616
—
—
1
616
1
37
—
Summa
S
193
—
47
19,776
—
—
55
19,969
46
2,153
—
i
1
Från Finland och
Ryssland.
Kreatur och styckegods.....
i
258
1
258
—
o
Oljekakor och styckegods ..
—
—
—
—
1
422
—
1
422
_
—
—
—
8
Potatis och fisk..............
4
96
—
—
—
—
—
—
4
9(
—
—
— :
4
| I):o och spannmål ......
2
52
_
—
—
—
—
—
2
52
_
—
—
—
- 5
i Spannmål och styckegods ..
—
—
—
—
6
2,290
—
(l
2,29fi
—
—
—
—
6
| Styckegods och passagerare
—
—
—
49
20,306
7
1,806
Sfi
22,112
_
—
—
Summa
f
148
—
56
23,018
8
2,064
| 7C
25,236
—
—
—
Af fartygen under 100 ton hafva följande varit ångfartyg: l) 1 om 88 ton.
•och. laster 1904
15
och ångfartyg.
Tyska segel
och ångfartyg.
100 ton och däröfver.
Summa
Under 100 ton.
100 ton och däröfver.
Summa
B
a
en
Till
hamn.
flera
Till
hamnar.
fartyg.
en
Till
hamn.
flera
Till
hamnar.
en
Till
hamn.
flera
Till
hamnar.
fartyg.
c*
£
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
6
732
—
—
10
1,086
—
—
—
—
2
413
—
—
2
413
i
o
3
4
45-4
—
—
4
454
—
—
—
—
2
580
i
540
3
1,120
4
8
4,921
—
—
8
4,821
—
—
—
_
1
2,315
__
_
1
2,315
5
G
7
3,706
i
186
11
4,1,SO
—
—
—
—
—
—
—
—
—
7
8
7
855
—
—
38
1 2 1
©1
—
—
—
16
7,283
i
1,194
17
8,477
9
10
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
12
—
—
—
—
—
—
1
18
—
—
—
—
—
—
1
18
13
1
366
—
—
O
518
—
—
—
—
2
671
—
—
2
671
34
—
—
—
—
2
43
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
15
3
369
—
—
8
369
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
16
2
900
—
—
3
937
‘)8
88
_
_
11
16,482
I
I
13
16,570
17
18
38
12,303
i
186
85
14,642
8
106
34
27,744
2
1,734
88
28,584
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
3
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
4
~
—
—
—
—
-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
5
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
- —
—
6
—
—
—
—
—
—
- 1 -
—
—
—
—
—
—
_
16
V, 1. Ankomna fartyg
-
Land, hvarifrån
fartyg ankommit,
samt fartygens
laster.
Engelska segel- och ångfartyg.
Öfriga nationers
s
a
a
Under
100 ton.
100 ton och däröfver.
Summa
Under
100 ton.
£
Till
en hamn.
flera
Till
hamnar
en
Till
hamn.
Till
flera hamnar.
fartyg.
Till
en hamn.
Till
flera hamnar.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
1
Från Ryssland.
Benmjöl ........................
2
3
Kli .............................
i
943
1
943
4
D:o och. oljekaka*............
i
2,156
_
__
1
2,156
5
Lera ............................
6
Oljor ...........................
_
7
Oljekakor ......................
i
2,194
1
2,194
i
78
8
9
D:o
och. styckegods ...
Potatis .........................
10
Spannmål ......................
4
7,273
i
1,502
5
8,775
11
12
13
D:o
och olj ekakor.....
D:o
och styckegods ...
Sten, oarbetad ................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
14
Trävaror: aspvirke ..........
_
2
1,000
2
1.006
_
_
_
_
15
ved ................
IG
_
„
_
_
_
_
_
_
17
Styckegods .....................
_
_
_
_
18
Barlastade eller tomma......
—
—
—
45
72,310
—
45
72,310
—
—
—
—
Summa
—
—
—
33
84,933
2
•2,445
55
87,378
i
78
—
—
1
2
3
Från Finland och
Ryssland.
Kreatur och styckegods......
Oljekaka* och styckegods...
Potatis och fisk...............
—
—
—
— j
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
4
5
6
D:o och spannmål .......
Spannmål och styckegods ...
Styckegods och passagerare
Summa
- |
—
—
—
—
—
—
—
-
-
—
och laster 1904.
17
segel- ock ångfartyg.
Summa segel- och ångfartyg.
100 ton och däröfver.
Summa
fartyg.
Under 100 ton.
100 ton och däröfver.
Summa
fartyg.
Till
en hamn.
Till
flera hamnar.
Till
en hamn.
Till
flera hamnar.
Till
en hamn.
Till
flera hamnar.
Antal
Ton.
Antal
Ton.
Antal
j Ton.
Antal
Ton.
Antal
Ton.
Antal
1 Ton.
I
Antal
Ton.
Antal
Ton.
|_
i
i
4
i
1,133
2
i
548
6
1,681
—
—
—
—
—
—
0
159
—
—
4
1,164
i
444
7
1,767
—
—
—
—
—
—
5
424
—
71
18,591
6
2,444
82
21,459
—
—
—
—
—
—
—
—
_
3(
11,598
6
j 2,774
42
14,372
—
—
—
—
—
—
—
_
—
—
3
592
1
221
4
813
—
—
—
—
—
—
2
166
—
14
7,874
1
196
17
8.236
—
—
—
—
i
78
16
1,292
—
—
21
8,375
1
186
38
9,853
—
—
—
—
—
—
—
—
-
—
3
1,161
—
—
3
1,161
—
—
—
—
—
—
8
193
—
—
—
—
—
—
8
193
—
—
—
—
—
—
34
1,401
—
—
194
68,623
8
6,815
236
76,339
—
—
—
—
—
—
—
—
2
1,058
1
258
3
1,316
—7
—
—
—
—
—
—
—
5
1,961
—
—
5
1,961
—
—
—
—
—
—
1
18
—
—
—
—
—
i
18
—
—
—
—
—
—
4
152
—
—
78
34,649
—
—
82
84,801
—
—
—
—
—
—
2
43
—
—
—
—
—
—
2
43
| —
—
—
.—
—
—
—
—
—
—
6
1,385
—
—
6
1,385
1
102
—
—
i
102
—
—
—
—
53
22,323
1
2.84
54
22,613
8
9,724
—
—
8
9,724
8
125
—
—
128
166,833
—
_
131
166,958
9
9,826
10
9,904
77
3,973
622
347,326
28
18,670
727
364,969
1
258
1
258
—
—
—
— 1
—
—
—
—
—
—
1
422
—
—
1
422
—
—
—
—
—
—
4
96
—
—
—
—
—
—
4
96
—
—
— |
—
—
2
52
—
—
—
—
—
— |
O
52
—
—
—
—
—
—
—
—
— |
6
2,290
—
— :
0
2,290
—
—
—
— |
—
—
--
_ |
—
~ 1
49
29,306
7
1,806!
5G
22,112
—
—
—
-I
— |
-i
«l
148
—
i
56
23,018|
8|
2,084
70|
25,230
Nummer.
18
Y, 1. Ankomna fartyg
©
a
Svenska segel- och ångfartyg.
Norska segel-
Land, hvarifrån
fartyg ankommit,
Under 100 ton.
100 ton och
däröfver.
Summa
1
Under 100 ton.
3
samt fartygens
Till
Till
Till
Till
fartyg.
Till
Till
2;
laster.
en hamn.
lera hamnar.
en hamn.
lera hamnar.
en hamn.
[lera hamnar.
Vntal.
Ton.
Vntal.
Ton.
Vntal.
Ton.
Vntal.
Ton. i
Vntal.
Ton.
Vntal. j
Ton. 4
ntal.
Ton.
Från Danmark.
I
1
1
Affall ...........................
33
603
—
—
1
258
—
—
84
861
—
—
—
—
2
Ammoniak .....................
5
50;
—
—
—
—
—
—
5
59
—
—
—
—
3
Ben, oarbetad! ...............
3j
156;
—
— !
—
_
—
—
3
156
—
—
—
—
4
Bomull .........................
2
44!
—
—
2
484:
—
—
4;
528
—
—-
—
—
i 5
Cement .........................
13
418
—
—
2
319
1:
117
16
854
1
30!
—
—
G
Emballage .....................
») 13
193
—
—
—
—
—
—
13
190
—
—
—
7
Fisk: färsk ...................
a)79
735
—
—
1
119
—
—
SO
.854
-
—
—
8
4
145
—
—
__
—
—
—
4
14o
—
—
—
—
9
Flyttsaker .....................
3
29
—
—
—
—
—
—
3
29
—
—
—
—
10
Gödningsämnen ...............
13
437
—
1
116
—
—
14
553
—
—
—
—
11
Hampa .........................
1
16
_
—
—
—
—
4
16
—
—
—
—
12
Hudar*..........................
1
14
—
—
—
—
—
1
14
—
—
—
13
Ilo ..............................
6
195
_
—
—
—
—
C
195
—
—
—
—
14
Kalk ............................
2
17
_
—
—
—
—
2
17
—
—
—
—
i 15
Kli ..............................
52
1.974
—
1
147
—
—
53
2,121
—
—
—
—
| IG
D:o och oljekakor............
—
—
—
—
—
—
—
—
—
IT
Kreatur ........................
i 18
Kreatursfoder..................
—
—
—
—
—
—
—
—
i 19
D:o
och styckegods
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1 20
Krita ...........................
5
187
—
—
1
124
i
—
6
311
—
—
—
—
1 21
Lera ............................
I 7
296
—
—
3
555
-
—
10
;
säl
—
—
—
»
Lervaror: tegel ...............
i
33
—
—
1 —
—
1
88
—
—
—
! 23
Maskiner........................
—
| —
—
—
—
1 ^
—
—
—
—
—
2d
Metaller: tackjärn...........
0
44
—
—
i -
—
—
41
—
—
—
2 5
järnskrot .........
39
1,987
—
It
2,960
—
—
51
j 4,917
—
—
2G
järnvägsskenor ..
1
4C
—
—
—
—
—
—
: i
It
—
—
—
2 7
järnplåt ...........
—
'' —
—
—
—
—
i
~
—
—
2S
andra järnvaror.
f
j 22E
£
26c
—
I “
t
t
48J
—
—
—
29
koppar, oarbetad.
—
! —
—
—
—
—
—
—
—
—
SO
Natron ........................
!
24
—
—
—
[
—
—
5
2:
—
—
—
—
31
Oljekakor .....................
61
L 2,13"
—
—
1
ir
—
—
6:
5
2,254
-
—
—
—
32
Oljor...........................
10113(
5
2,131
-
—
i!
45^
—
139
2,581
1 ’
i —
—
—
—
33
Potatis ........................
7
L 1,231
—
S
3
331
—
—
78''
1,5&
l —
—
—
—
| 34
Eötter: ätbara ...............
L1
38! —
—
L
11(
—
i —
21 1!
•i —
—
—
—
Af fartygen under 100 ton hafva följande varit Ångfartyg: *) 3 om 24 ton. 2) 2 om 51 ton. 3) 4 om 172 ton. 4) 3 om 217 ton.
•och laster 1904
19
och ångfartyg.
Danska segel- och ångfartyg.
100 ton och däröfver.
j
Summa
Under 100 ton.
100 ton och däröfver.
Summa
O
3
Till
Till
fartyg.
Till
Till
Till
Till
fartyg.
£
eu ii amn.
flera hamnar.
cn
hamn.
flera
hamnar.
cn
hamn.
flora
hamnar.
Antal
Ton.
Antal
Ton.
| Antal.
j Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal,
Ton.
Antal.
Ton.
i
2
76
—
2
76
i
■
—
—
1 -
—
—
—
—
—
—
—
2
—
—
—
—
i
9
—
—
—
—
i
9
3
—
—
“
—
—
—
—
—
—
5
753
2
368
7
1,121
4
-—
—
i
ao
14
453
—
—
—
—
14
453
5
—
—
—
j —
—
1
9
—
| —
—
—
—
1
9
G
—
—
—
—
—
124
1,387
—
—
—
—
—
—
124
1,087
7
—*■
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2
320
2
320
8
—
—
—
—
—
_
_
1
116
—
—
i
116
9
-
-
—
—
—
-
«)9
409
—
—
—
1
2,256
10
2,665
10
j —
—
-
—
—
_
—
—
—
—
—
11
—
—
—
—
—
—
—
—
—
12
~~
"
7-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
—
13
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
14 !
—
—
—
—
—
—
5)10
414
—
—
4
497
—
—
14
911
15
—
—
—
—
—
—
3
132
-
—
—
—
—
—
3
182
IG |
—
—
—
—
6) 2
in
—
1
123
—
—
3
234
17 1
—
—
—
—
—
-
—
1
179
—
—
1
179
18 i
—
—
;—
—
—
—
__
—
—
—
—
2
838
2
838
19 :
—
—
—
—
—
—
5
147
—
—
—
—
—
—
5
147
20 1
—
—
—
—
—
~
9
315
—
—
—
—
—
—
9
315
21 i
—
—
—
—
-
—
1
20
—
—
—
-
—
—
1
20
22 1
—
—
-
—
7 1
78
-
—
—
—
1
78
23 j
—
—
—
—
—
—
—
—
—
24
~
—
—
—
5
86
—
—;
1
145
—
—
6
281
25 j
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
26 ]
—
—
—
—
—
8)1
78
—
—
—
—
—
—
I
78
27 !
—
—
—
—
1
36!
— ‘
—
—
—
—
—
1
36
28 !
-
—
—
—
1
45
—
-
—
—
—
1
45
29 |
- j
—
—
—
— !
— ;
-j
—
-
—
—
—
—
—
30 i
!
—
—
—
—
°;28,
922;
—
3
493
—
31
1,415
81
—
—
—
—
7;
553i
— j
15
3,516
_
—
22
4,669
32 1
- !
—
—
—
48
530:
—
—
—
—
—
48
530
33 j
~~ 1
~ 1
\
—
—
-
— 1
— i
—
_ i
_
—
—
—
34 1
l) 1
88 ten. «) 1 om 78 ton. 1 om 78 ton. *) 1 om 78 ton. *) 1 om 78 ton. “) 1
9 ton.
20
Y, 1. Ankomna fartyg;
'' Land, hvarifrån
fartyg ankommit,
samt fartygens
laster.
Finska segel- och ångfartyg.
Under 100 ton.
100 ton och däröfver.
Summa
fartyg.
Under 100 ton.
Till
en hamn.
Till
flera hamnar.
Till
en hamn.
Till
flera hamnar.
Till
en hamn.
Till
flera hamnar.
Antal,
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
I
_
_
—
—
—
—
—
—
_
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
I
I
_
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
:
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
—
—
—
:
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
'' —
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
■ —
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
-
—
—
—
—
—
—
—
—
—’
—
—
—
—
—
—
—
—
■—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—1
Ryska segel
-
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
I 17
I
!18
I 19
I 20
I 21
! 22
| 83
24
25
26
27
28
29
30
81
32
83
34
Från Danmark.
Affall ......................
Ammoniak ................
Ben, oarbetad^ ...........
Bomull ....................
Cement ....................
Emballage ................
Fisk: färsk ..............
saltad .............
Flyttsaker ................
Gödningsämnen ..........
Hampa ....................
Hudar......................
Hö .........................
Kalk .......................
Kli .........................
D:o och oljekakor.......
Kreatur ...................
Kreatursfoder.............
E:o och styckegods
Krita ..........................
Lera ...........................
Lervaror: tegel ..............
Maskiner.......................
Metaller: tackjärn...........
järnskrot .........
järnvägsskenor ..
järnplåt...........
andra järnvaror.
koppar, oarbetad
Natron ........................
Oljekakor .....................
Oljor...........................
Potatis ........................
Rötter: ätbara ...............
■och laster 1904
21
och ångfartyg.
Tyska segel
• ock ångfartyg.
100 ton och däröfver.
Summa
Under 100 ton.
100 ton ock däröfver.
Summa
o>
9
Till
Till
fartyg.
Till
Till
Till
Till
fartyg.
cn
hamn.
flera
hamnar.
on
hamn.
flera
hamnar.
en
hamn.
flera
hamnar.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
—
—
—
—
—
—
i
34
—
—
—
—
—
—
1
34
1
2
3
4
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
i
316
—
—
1
316
5
■6
7
8
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
10
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
11
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
12
■ —
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
13
—
—
—
—
—
—
i
38
—
—
—
—
—
—
1
38
14
—
—
—
—
—
—
5
212
—
—
—
—
—
—
5
212
15
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
16
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
17
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
18
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
19
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
20
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
. —
—
—
—
21
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
22
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
23
—
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
24
3
996
—
—
3
996
2
150
—
—
—
—
—
—
2
150
25
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
__
27
—
—
—
—
—
—
3
169
—
—
—
—
—
—
3
109
28
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
29
—
—
—
—
—
—
•
—
—
—
—
—
—
—
—
—
30
—
—
—
—
—
—
ii
438
—
—
—
—
—
—
11
438
31
1
117
—
—
1
117
—
—
—
—
—
—
—
—
—
[ -
• 2
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
33
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
34
22
V, 1. Ankomna fartyg
-
Land, hvarifrån
fartyg ankommit,
samt fartygens
laster.
Engelska segel- och ångfartyg.
Öfriga nationers
O
Q
Under 100 ton.
100 ton och däröfver.
Summa
Under 100 ton.
ll
Till
en hamn.
Till
flera hamnar.
Till
en hamn.
Till
flera hamnar.
fartyg.
Till
en hamn.
Till
flera hamnar.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
1
Från Danmark.
Affall ...........................
2
Ammoniak .....................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
3
Ben, oarbetad^ ...............
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
4
Bomull ........................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
5
Cement ........................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
6
Emballage .....................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
7
Fisk: färsk ...................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
8
saltad...................
—
9
Flyttsaker .....................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
10
Gödningsämnen ...............
—
11
12
Hampa .........................
Hudar...........................
_
_
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
13
Hö ..............................
14
Kalk............................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
15
Kli ..............................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
74
—
—
16
D:o och oljckakor............
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
17
Kreatur ........................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
18
Kreatursfoder..................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
19
D:o
och styckegods
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
20
Krita ...........................
21
Lera ............................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
22
Lervaror: tegel ...............
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
23
Maskiner.......................
24
Metaller: tackjärn............
25
järnskrot ..........
26
järnvägsskenor ...
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
27
järnplåt ............
_
—
—
—
. —
—
—
—
—
—
—
—
—
—
28
andra järnvaror ..
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
58
—
—
29
koppar, oarbetad..
—
—
—
30
Natron .........................
—
—
—
—
31
Oljekakor......................
>
32
Oljor ...........................
33
Potatis .........................
34
Kötter: ätbara ................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
och laster 1904
23
segel-
och. ångfartyg.
Summa segel- och ångfartyg.
Nummer.
100 ton och däröfver.
Summa
fartyg.
Under 100 ton.
100 ton och däröfver.
Summa
fartyg.
en
Till
hamn.
flora
Till
hamnar.
en
Till
hamn.
flera
Till
hamnar.
en
Till
hamn.
flora
Till
hamnar.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
36
713
1
258
37
071
i
—
—
—
—
—
—
5
50
—
—
—
—
—
—
5
50
2
—
—
—
—
—
—
4
165
—
—
—
—
—
—
4
165
3
—
—
—
—
—
—
2
44
—
—
7
1,237
2
368
11
1,640
4
—
—
—
—
—
—
28
001
—
—
2
319
i
117
31
1,337
5
—
—
—
—
—
—
14
202
—
—
~
—
—
—
14
202
6
—
—
—
—
—
—
203
2,122
—
—
i
119
—
—
204
2,241
7
—
—
—
—
—
—
4
145
—
—
i
316
2
320
7
781
8
—
—
—
—
—
—
3
29
—
—
i
116
—
—
4
145
9
—
—
—
—
—
—
22
846
—
—
i
116
i
2,256
24
3,218
10
—
—
—
—
—
—
i
16
—
—
—
—
—
1
16
11
—
—
—
—
—
—
i
14
—
—
—
—
—
—
1
14
12
—
—
—
—
—
—
6
105
—
—
—
—
—
6
195
13
—
—
—
—
—
—
3
55
—
—
—
—
—
—
3
55
14
—
—
—
—
i
74
68
2,674
—
—
5
644
—
—
73
3,318
15
—
—
—
—
—
—
3
132
—
—
—
—
—
—
3
132
IG
—
—
—
—
—
—
2
in
—
—
i
123
—
—
3
234
17
i
125
—
—
i
125
—
—
—
—
2
304
—
—
2
304
18
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2
838
2
838
19
—
—
—
—
—
—
10
334
—
—
i
124
—
—
n
458
20
—
—
—
—
—
—
16
611
—
—
3
555
—
—
19
1,166
21
—
—
—
—
—
—
2
53
—
—
—
—
• —
—
2
53
22
—
—
—
—
—
—
i
78
—
—
—
—
—
—
i
78
23
—
—
—
—
—
—
2
44
—
—
—
—
—
—
2
44
24
—
—
—
—
—
—
46
2,223
—
—
19
4,101
—
—
65
6,324
25
—
—
—
—
—
—
1
40
—
—
—
—
—
r —
1
40
26
—
—
—
—
—
—
1
78
—
—
—
—
—
—
1
78
27
—
—
—
—
i
58
11
488
—
—
2
263
—
—
13
751
28
—
—
—
—
—
—
1
45
—
—
—
—
—
—
1
45
29
—
—
—
—
—
—
2
24
—
—
—
~
—
2
24
30
—
—
—
—
—
—
100
3,497
—
—
4
610
—
—
104
4,107
31
—
—
—
—
—
—
143
2,682
—
—
19
4,087
—
—
162
6,769
32
—
—
—
—
—
—
no
1,761
—
—
2
333
—
—
121
2,094
33
—
—
—
—
—
—
1
38
—
—
i
no
—
—
2
148
34
24
V, 1. Ankomna fartyg
Nummer.
Land, hvarifrån
fartyg ankommit,
samt fartygens
laster.
Svenska segel- och ångfartyg.
Norska segel-
Under 100 ton.
100 ton och däröfver.
Summa
fartyg.
Under 100 ton.
Till
en hamn.
Till
flera hamnar.
Till
en hamn.
Till
flera hamnar.
Till
en hamn.
Till
flera hamnar.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Från Danmark. (Torts.).
35
Sand............................
6
175
—
—
—
—
—
—
6
175
—
—
—
—
36
Spannmål ......................
76
3,006
—
—
7
1,631
—
—
83
4,637
5
291
—
—
37
D:o och styckegods ...
—
—
—
—
i
128
—
—
1
128
—
—
—
—
38
Sten, oarbetad ................
19
1.331
—
—
38
4,523
i
109
58
5,968
—
—
—
—
39
Stenkol.........................
22
348
—
—
—
—
—
—
22
348
—
—
—
—
40
D:o och styckegods......
—
—
—
—
—
—
i
187
i
187
—
—
—
—
41
Svafvel .........................
1
32
—
—
—
—
—
—
i
32
—
—
—
—
42
Svafvelkis .....................
1
32
—
—
—
—
—
—
i
32
—
—
—
—
43
Syror ...........................
11
257
i
15
—
—
—
—
12
272
—
—
—
—
44
Tjära ..........................
26
396
—
—
—
—
—
—
26
396
—
—
—
—
45
Tran ............................
1
14
—
—
—
—
—
—
1
14
—
—
—
46
Trävaror.......................
6
254
—
—
1
120
—
—
7
374
—
—
—
—
47
Ull ..............................
1
47
—
—
—
—
—
—
1
47
—
—
—
—
48
Styckegods .....................
2) 29
870
—
—
191
54,338
90
27,082
310
82,290
—
—
—
—
49
D:o
och passagerare..
—
—
—
—
1,351
549,230
—
—
1,351
549,230
—
—
—
—
50
Passagerare och post .......
4) 18
426
—
—
254
71,819
—
—
272
72,245
—
—
—
—
51
Fartyg på släp ...............
°) 63
815
—
—
—
—
—
—
03
815
—
—
—
—
52
Barlastade eller tomma......
3,860
117,715
—
—
620
162,001
—
—
4.480
279,716
9) 3
107
—
—
Från Färöarna.
53
Barlastade eller tomma......
—
—
—-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Summa
4,702
139,115
i
15
2,499
850,149
93
27,495
7,295
1,016,774
9
428
—
—
Från Danmark och
Tyska riket.
1
Spannmål och styckegods...
—
—
—
—
5
1.219
1
225
6
1,444
—
—
—
—
2
Stenkol .....................
—
—
—
—
1
307
—
—
1
307
—
—
—
—
3
D:o och styckegods......
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
4
Styckegods .....................
—
—
—
—
32
9,005
137
40,400
169
49.405
—
—
—
—
Summa
—
—
—
—
38
10,531
138
40,625
176
51,156
—
—
—
-
Af fartygen under 100 ton hafva följande varit ångfartyg:
4) 4 om 255 ton. 2) 1 om 54 ton. 3) 1 om 78 ton. 4) 14 om 350
och laster 1904.
25
och ångfartyg.
Danska segel- och ångfartyg.
1
|
100 ton och däröfver.
Summa
fartyg.
Under
100 ton.
100 ton och däröfver.
Summa
fartyg.
Nummer.
en
Till
hamn.
flera
Till
hamnar.
en
Till
hamn.
flera
Till
hamnar.
en
Till
hamn.
flera
Till
hamnar.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
j Ton.
i
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
40
1,486
40
1,486
35
—
—
—
5
291
l) 154
5,33£
—
—
—
—
—
—
154
5,339
36
~
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
37
—
—
—
—
—
6
163
—
—
4
620
—
—
1 10
783
38
—
—
—
—
—
9
262
—
—
—
—
—
—
9
262
39
"
—
—
—
—
~
—
—
14
2,243
—
—
14
2,243
40
—
—
—
—
—
—
—
—
—
41
—
—
—
—
—
—
—
—
—
42
~
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
43
—
—
—
—■
—
1
9
—
—
—
—
—
—
1
9
44
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
45
—
—
—
—
o
53
—
—
—
—
—
—
2
53
46
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
47
4
1,431
3
1,058
7
2.489
3) 16
426
—
—
1,086
223,916
15
7,099
1,117
231,441
48
—
—
—
—
—
—
—
—
—
3.110
899,637
—
—
3,110
899,637
49
—
—
—
—
—
5) 21
579
—
—
1,549
404,941
—
—
1,570
405,520
50
—
—
—
—
—
—
9 149
3,323
—
—
—
—
_•
149
3,323
51
125
66,606
128
66,713
1?771
52,051
—
—
122
73,186
—
—
1,893
125,237
52
—
—
—
—
1
58
1
no
2
168
53
129
68,037
Q
O
1,058
141
69,523
2,443
69,559
__
—
5,917
1,610,475
22
10,881
8,382
1,690,915
—
—
—
—
—
_
_
1
388
1
388
1
—
—
—
—
—
—
—
—
1
254
—
—
1
254
2
—
—
—
—
—
—
—
1
242
_
—
1
242
3
~~
—
—
—
—
—
—
—
-
—
93
21,944
—
_
93
21.944
4
“ 1 “ 1
- 1
—
—
—
~ i
—
- i
_
i
96
22,828
—
—
96
22,828
ton. 8) 17 om 553 ton. 6) 63 om 815 ton. ") 149 om 3,323 ton. ») 79 om 1,285 ton. °) 3 om 107 ton. «>) 91 om 4,989 ton.
26
Y, 1. Ankomna fartyg''
Nummer.
Land, hvarifrån
fartyg ankommit,
samt fartygens
laster.
Finska segel- och ångfartyg.
Hyska segel-
Under 100 ton.
100 ton och däröfver.
Summa
fartyg.
Under 100 ton.
Till
en hamn.
Till
flera hamnar.
Till
en hamn.
Till
flora hamnar.
Till
en hamn.
Till
flera hamnar.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
i
!
Från Danmark. (Forts.).
35
Sand............................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
36
Spannmål ......................
- i
—
—
- i
—
—
—
—
—
—
—
37
D:o och styckegods...
—
—
—
—
—
— j
—
—
—
—
38
Sten, oarbetad ...............
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
39
Stenkol ........................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
''
40
D:o och styckegods......
—
—
—
—
—
—
—
—
41
Svafvel ........................
—
—
—
—
—
—
—
—
42
Svafvelkis......................
—
—
—
—
—
—
—
—
43
Syror ...........................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
~
44
Tjära ...........................
—
—
—
—
—
—
—
—
45
Tran ............................
-
—
—
—
—
—
—
—
—
46
Trävaror........................
—
--
—
—
—
—
—
—
—
47
Ull..............................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
-
48
Styckegods .....................
—
—
—*
—
—
—
—
—
~
49
D:o
och passagerare..
—
—
—
—
—
—
~
50
Passagerare och post........
—
—
—
—
—
—
—
—
51
Fartyg på släp ...............
—
—
—
—
i —
—
—
—
—
—
—
52
Barlastade eller tomma......
1
96
—
—
1 5
1,715
—
(i
1,811
3
276
Från Färöarna-
53
Barlastade eller tomma......
_
—
—
—
| -
—
—
—
—
! -
—
—
—
Summa
1
96
—
_
5
1,715
—
—
tH
3
276
—
Från Danmark och
''
Tyska riket.
1
Spannmål och styckegods ..
-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
j
—
—
—
3
D:o och styckegods.....
—
—
—
—
j —
—
—
! —
-
—
—
—
—
—
Styckegods ....................
—
—
| _
—
—
—
—
—
II -
—
—
Summa
—
—
| —
I -
—
—
i _
i
—
—
—
—
—
—
Af fartygen under 100 ton hafva följande varit ångfartyg: J) 13 om 422 ton.
och laster 1904.
och ångfartyg.
Tyska segel- och ångfartyg.
100 ton och däröfver.
Summa
Under 100 ton.
|
100 ton och däröfver.
Summa
O
Till
en hamn.
Till
flera hamnar.
fartyg.
en
Till
hamn.
Till
flera hamnar.
en
Till
hamn.
Till
flera hamnar.
fartyg.
£
|
Antal
1
Ton.
Antal
Ton.
Antal
Ton.
Antal
Ton.
Antal
Ton.
Antal
Ton.
Antal
Ton.
Antal.
Ton.
I
1 _
.
''I
i
{
1
j
35
—
—
—
—
—
9
362
—
—
i
122
. —
10
484
36
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
37
—
—
—
—
—
—
4
212
—
—
—
—
—
—
4
212
38
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
39
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
40
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
41
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
42
“
—
—
—
—
—
—
—
43
—
—
—
—
_
:
1
OD
I <?
—
—
—
—
—
—
1
38
44
45
46
.
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
47
—
—
—
—
—
2
74
_
:
:
—
—
—
2
74
n* tf*-
5©
CO
—
—
—
_
_
:
:
—
—
—
—
—
—
—
50
51
38
8,071
1
41
8,347
9377
15,138
—
25
8,645
—
—
402
23,783
52
_
-
j
53
42
9.184
45
9,460
416
16,865
27
9,083
''
443
25,948
—
—
—
:
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
2
—
—
—
-
—
—
—
—
—
— 1
—
—
—
—
—
—
3
—
—
—
—
—
—
—
—
— 1
—
—
—
—
—
—
4
—
—
—
-1
—
—
- i
—
—
-!
—
—
-1
—
—
—
Nummer.
28
Y, 1. Ankomna fartyg
Land, hvarifrån
fartyg ankommit,
samt fartygens
laster.
Engelska segel- och ångfartyg.
Öfriga nationers
Under 100 ton.
100 ton och däröfver.
Summa
fartyg.
Under 100 ton.
Till
en hamn.
Till
flera hamnar.
Till
en hamn.
Till
flera hamnar.
Till
en hamn.
Till
flera hamnar.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
I
—
—
—
—
—
—
—
120
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
_
_
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
—
—
_
_
_
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
5
389
—
—
55
35,582
—
—
60
35,971
44
2,760
—
—
_
_
5
389
—
1
55
35,582
_
—
60
35,971
48
3,012
_
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
--
—
—
—
—
—
—
—
-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1 “
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
| -
| -
—
1! -
—
(
1 ~
—
| —
—
—
—
t -
t -
Från. Danmark. (Forts.)
D3
Sand............................
Spannmål ......................
D:o och styckegods ...
Sten, oarbetad ................
Stenkol .........................
D:o och styckegods ......
Svafvel.........................
Svafvelkis .....................
Syror ...........................
Tjära ..........................
Tran ...........................
Trävaror.......................
Ull .............................
Styckegods....................
D:o och passagerare.
Passagerare och post ......
Fartyg på släp ..............
Barlastade eller tomma.....
Från Färöarna.
Barlastade eller tomma.
Från Danmark och
Tyska riket.
Stenkol...................
1):o och styckegods
Styckegods...............
och laster 1904.
29
segel
- och. ångfartyg.
Summa segel- och ångfartyg.
100 ton ocli däröfver.
Samma
Under 100 ton.
100 ton och däröfver. .
Summa
<ä>
a
a
Till
1
en hamn.
Till
flera hamnar.
fartyg.
en
Till
hamn.
flera
Till
hamnar.
en
Till
hamn.
Till
flera hamnar.
fartyg.
I Antal
Ton.
Antal
Ton.
Äntå]
Ton.
Antal
Ton.
Antal
Ton.
Antal
Ton.
Antal
Ton.
Antal.
Ton.
46
l
1,661
46
1
1,661
35
—
—
—
—
2
120
246
9,118
—
8
l,7oe
—
254
10.871
36
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
128
—
—
1
128
37
—
—
—
—
—
—
29
1,706
—
—
42
5,143
i
109
72
6,958
38
—
—
—
—
—
—
31
(ilo
—
—
—
—
—
—
31
610
39
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
14
2,243
i
187
15
2,430
40
—
—
—
—
—
—
1
32
—
—
—
—
—
—
1
32
41
—
—
—
—
—
—
1
32
—
—
—
—
—
—
1
32
42
—
—
—
—
—
—
11
257
i
15
—
—
—
—
12
272
43
—
—
—
—
—
—
27
405
—
—
—
—
—
—
27
405
44
—
—
—
—
—
—
i
14
—
—
—
—
—
—
1
14
45
—
—
—
—
—
—
9
345
—
—
1
120
—
10
465
46
—
—
—
—
—
—
1
47
—
—
—
—
—
—
1
47
47
—
—
—
— I
—
—
47
1,370
—
—
1,281
279,685
108
35,239
1,436
316,294
48
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
4,461
1,448,867
—
—
4,461
1,448,867
49
—
—
—
—
—
—
39
1,005
—
—
1,803
476,760
—
—
1,842
477,765
50
—
—
—
—
—
—
212
4,138
—
—
—
—
—
—
212
4,138
51
14
8,268
58
11,028
6,064
188,532
''
1,004
364,074
—
7,088
552,606
52
-
1
58
1
no
2
108
53
|
15
8,393
~\
63
11,405
7,627
229,740
i
is|
8,689
2,592,618
118
39,434
16,435
2,861,807
J
6
1,607
1
225
7
1,832
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2
561
—
—
2
561
»
—
—
—
— i
—
—
—
—
—
—
i
242
—
—
i
242
3
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
125
30,949
137
40,400
262
71,349
4
—
—
-II -
—
- |
—
—
— i
134
33,359
138
40,625
272
73,984
Nummer.
30
Y, 1. Ankomna fartyg
Land, hvarifrån
Svenska segel- och ångfartyg.
Norska segel-
fartyg ankommit,
samt fartygens
laster.
Under 100 ton.
100 ton och däröfver.
Summa
Under 100 ton.
I
Till
en hamn.
Till
flera hamnar.
Till
en hamn.
Till
flera hamnar.
fartyg.
Till
en hamn.
Till
flera hamnar.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Från Tyska riket.
Affall ...........................
3
170
—
—
—
—
—
—
3
170
—
—
—
Asfalt...........................
1
57
—
—
1
207
—
—
2
264
—
—
—
Ben, oarbetad! ...............
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Benmjöl ........................
—
—
—
—
1
317
—
—
i
317
—
—
—
—
Bomull och spannmål .......
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
D:o och styckegods......
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Brännmatcrialier .............
13
673
—
—
—
—
—
—
13
673
—
—
Cement ........................
24
1,260
—
—
22
10,682
—
—
46
11,942
i
40
D:o och syror............
1
36
1
40
—
—
—
—
2
76
—
—
—
Emballage ....................
—
—
—
—
5
867
—
—
5
867
—
—
—
—
Fisk, färsk.....................
2
83
—
—
—
—
—
—
2
83
—
—
—
—
Fosfor...........................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Frö..............................
1
24
—
—
3
951
—
—
4
975
—
—
—
—
Gips ............................
2
155
—
—
—
—
—
—
2
155
—
—
—
—
Gödningsämnen ...............
85
5,088
4
303
39
7,669
2
495
130
13,555
2
103
—
—
D:o
och styckegods
—
—
—
—
1
317
4
859
5
1,176
—
—
—
—
Hudar...........................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Kalisalpeter ...................
—
—
—
—
1
274
1
342
2
616
—
—
—
Kem. tekn. preparater ......
2
183
1
36
—
—
—
—
3
219
—
—
—
Kli ..............................
4
277
—
—
4
579
—
—
8
856
—
—
—
Lera ...........................
9
516
—
—
2
431
—
—
11
917
—
—
—
—
Lervaror: tegel..............
20
934
—
—
3
368
—
—
23
1,392
—
—
—
retorter............
3
in
—
—
—
—
—
—
3
in
—
—
—
Lumpor ........................
1
97
—
—
—
—
—
—
1
97
—
—
—
—
Maskiner........................
—
—
—
—
2
1,171
1
100
3
1,271
—
—
—
Metaller: tackjärn............
—
—
—
—
2
365
—
2
365
—
—
—
—
järnskrot ..........
36
2,351
—
—
20
3,780
—
—
56
6,131
1
64
—
—
andra järnvaror..
4
256
—
—
4
702
—
—
8
958
1
56
—
—
zink................
—
—
—
—
1
245
—
—
1
245
—
—
—
—
Mineralier .....................
6
214
—
—
—
—
—
—
6
214
—
—
—
Natron .........................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Oljekaka* .....................
65
3,838
2
127
20
5,677
2
352
89
9,994
2
125
—
—
Oljor..........................
6
340
—
—
11
1,650
1
184
18
2,174
—
—
—
Papp och papper ............
—
—
—
1
540
—
—
1
546
—
—
—
—
•cell laster 1904.
31
%
cell ångfartyg.
Danska sega
■ och ångfartyg.
100 ton och rläröfVer.
Summa
Under 100 ton.
100 ton och däröfver.
Summa
<5
a
en
Till
hamn.
flera
Till
hamnar.
fartyg.
en
Till
hamn.
Till
flera hamnar.
en
Till
hamn.
flora
Till
hamnar.
fartyg.
ö
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
1
49
i
49
1
—
““
—
—
—
—
~
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
3
—
—
—
—
—
—
4
220
—
—
i
121
—
—
5
341
4
. —
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
5
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
G
—
—
—
—
1
40
—
—
—
. -
—
_
_
_
I
I
7
8
—
—
—
—
—
--
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
9
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
10
—
—
—
—
—
—
1
10
—
—
—
—
—
—
i
10
11
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
12
--
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
13
—
—
—
—
—
—
1
37
—
—
—
—
—
—
i
37
1 4
—
—
—
—
2
103
23
968
—
—
—
—
—
—
23
908
15
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
17
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
_
-_
18
19
_
—
—
—
—
—
i
60
—
—
i
121
—
—
2
181
20
—
—
—
—
—
—
3
122
—
—
_
—
—
—
O
O
122
21
—
—
—
—
—
—
10
478
1
38
—
—
—
—
11
516
22
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
23
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
24
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2 5
—
—
—
—
i
<14
12
050
—
—
_
_
I
12
650
26
27
—
—
—
i
50
— ''
—
—
—
—
—
—
—
—
—
28
—
—
—
—
—
3
113
—
—
—
—
—
—
3
113
29
SO
—
—
—
—
2
125
53
2,430
—
—
—
—
—
_
53
2,430
31
32
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
i
188
—
—
1
188
33
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
34
32
Y, 1. Ankomna fartyg
-
Land, hvarifrån
fartyg ankommit,
samt fartygens
laster.
Finska segel- och ångfartyg.
Ryska segel-
ö
B
B
Under 100 ton.
100 ton och däröfver.
Summa
Under 100 ton.
&
Till
en hamn.
Till
flera hamnar.
en
Till
hamn.
Till
flera hamnar.
fartyg.
Till
en hamn.
Till
flera hamnar.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
i
Från Tyska riket.
Affall .........................
2
Asfalt...........................
Ben, oarhctadt .........
4
Benmjöl.......................
5
6
7
Bomull och spannmål ......
D:o och styckegods......
Brännmaterialier .............
8
Cement .........................
—
9
_
_
_
_
10
11
Fisk, färsk ..................
1
18
1
18
_
_
12
Fosfor...........................
_
_
13
Frö..............................
_
_
14
_
_
15
_
_
_
_
_
_
_
16
17
D:o
och styckegods
Hudar...........................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
18
Kalisalpeter ...................
„
_
_
_
_
—
19
20
Kem. tekn. preparater ......
Kli ..............................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
21
22
23
24
_
_
_
_
_
_
—
25
Maskiner ......................
_
__
_
_
_
_
_
_
_
_
—
—
26
_
_
__
_
_
_
_
—
—
27
i
161
_
_
1
161
_
_
_
—
28
29
andra järnvaror..
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
30
31
__
_
_
_
_
_
_
32
Olj ekakor ......................
i
156
1
156
1
50
_
_
33
_
__
_
_
_
34
Pann och papper ............
och laster 1904
33
och. ångfartyg.
Tyska segel- och ångfartyg.
1
100 ton och däröfver.
Summa
Under
100 ton.
100 ton och däröfver.
Summa
<D
3
en
Till
hamn.
flera
Till
hamnar.
fartyg.
en
Till
hamn.
♦ flera
Till
hamnar.
en
Till
hamn.
flera
Till
hamnar.
fartyg.
å
Antal
Ton.
Antal
Ton.
Antal
Ton.
Antal
Ton.
Antal
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
—
—
—
—
1
34
50
91
—
—
—
—
—
—
i
34
50
!)1
1
2
—
—
—
—
—
—
2
—
—
_
__
—
,_
1
2
4
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
3
1,952
3
1,952
5
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
4
1,873
4
1.873
6
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
3
1,776
—
—
8
1,776
8
—
—
—
—
—
—
1
50
—
—
—
—
—
—
1
—
50
9
ro
—
—
—
—
—
—
2
113
—
—
—
—
—
—
2
113
11
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2
956
—
—
2
956
12
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
957
1
478
2
1,435
13
—
—
—
—
—
—
1
89
—
—
—
—
—
i
89
14
2
409
—
—
2
409
10
397
—
—
2
856
—
—
12
1,253
15
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
5
4,621
5
4,621
16
—
—
—
—
—
1
49
—
—
—
—
—
—
i
49
17
18
_
_
—
_
:
_
6
350
—
—
1
101
:
—
7
451
19
20
—
—
—
—
—
—
1
49
—
—
—
—
—
—
i
49
21
_
—
—
—
—
—
3
181
1
28
—
—
—
—
4
209
22
23
24
2
220
—
—
2
220
9
494
—
—
3
1,597
—
—
12
2,091
25
26
27
—
—
—
—
—
2
99
—
—
—
—
—s
—
2
99
28
—
—
—
— •
—
—
6
243
—
__
1
473
—
_
7
716
29
30
1
178
—
—
1
178
—
—
—
—
—
—
—
—
—
31
—
—
—
—
1
56
58
2,284
1
63
2
332
—
—
si
2,679
32
—
—
—
—
—
—
—
—
—
■N_
2
877
—
—
2
877
33
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
34
5
Nummer
34
Y, 1. Ankomna fartyg
Land, hvarifrån
fartyg ankommit,
samt fartygens
laster.
Engelska segel- och ångfartyg.
Öfriga nationers
Under 100 ton.
100 ton och däröfver.
Summa
Under 100 ton.
Till
eu hamn.
Till
flera hamnar.
Till
en hamn.
Till
flera hamnar.
fartyg.
Till
en hamn.
Till
flera hamnar.
ntal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
_
_
_
_
_
i
G3
_
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
i
57
—
—
__
_
_
_
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
i
54
—
—
—
—
—
:
:
—
—
_
:
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
I
I
—
—
3
204
/
—
—
—
—
— V
—
—
—
—
—
4
259
—
—
3
238
—
_
_
—
—
—
—
—
—
—
—
2
177
—
—
—
—
—
1
535
—
—
1
535
2
161
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
77
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
5
345
i
59
—
—
—
—
i
61
—
''
Från Tyska riket.
Affall ........................
Asfalt........................
Ben, o arbeta dt ............
Benmjöl .....................
Bomull och spannmål ....
D:o och styckegods ...
Brännmaterialicr ..........
Cement ......................
D:o och syror .........
Emballage ..................
Fisk, färsk ................
Fosfor........................
Frö...........................
Gips .........................
Gödningsämnen ............
D:o och styckegods
Hudar .......................
Kalisalpeter .................
Kem. tckn. preparater ....
Kli ............................
Lera ..........................
Lervaror: tegel .............
Tätorter ..........
Lumpor ......................
Maskiner......................
Metaller: tackjärn..........
järnskrot .......
andra järnvaror
zink .............
Mineralier ..................
Natron ......................
Olj ekakor ...................
Oljor.........................
Papp och papper .........
■och laster 1904
35
segel-
och ångfartyg.
Summa segel
- och ångfartyg.
Nummer.
100 ton och däröfver.
Summa
fartyg.
Under 100 ton.
100 ton och däröfver.
Summa
fartyg.
en
Till
hamn.
liera
Till
hamnar.
en
Till
hamn.
flera
Till
hamnar.
en
Till
hamn.
liera
Till
hamnar.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
4
219
/
4
219
1
—
—
—
—
—
—
2
91
—
—
1
207
—
—
3
298
2
—
—
—
—
i
IS
2
113
—
—
—
—
—
—
2
113
3
—
—
—
—
i
57
7
368
—
—
2
438
—
—
9
806
4
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
3
1,952
3
1,952
5
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
4
1,873
4
1,873
6 1
—
—
—
—
—
—
13
073
—
—
—
—
—
—
13
673
7
—
—
—
—
i
54
20
1.354
—
—
25
12,458
—
—
Öl
13,812
8 I
—
—
—
—
—
—
1
36
i
40
—
—
—
—
2
70
9
—
—
—
—
—
—
1
50
—
—
5
867
—
—
6
917
10 1
—
—
—
—
—
—
0
224
—
—
—
—
—
—
(>
224
11 1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2
950
—
—
2
,956
12
—
—
—
''-
—
—
1
24
—
—
4
1,908
1
478
6
2,410
13
—
—
—
—
—
—
4
281
—
-r
—
—
—
—
4
281
14
2
226
—
—
5
430
123
6,760
4
303
45
9,160
2
495
174
16,718
15
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
317
9
5,480
10
5,797
IG
—
—
—
—
—
—
1
49
—
—
—
—
—
—
1
49
17
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
274
1
342
2
616
18
—
—
—
—
—
—
2
183
1
36
—
—
—
—
o
«
219
19
i
149
—
—
5
408
15
946
--
—
7
950
—
—
22
1.896
20
—
—
—
13
087
—
—
2
431
—
—
15
1,118
21
i
103
—
4
341
30
1,831
2
06
4
471
—
—
42
2,368
22
—
| -
—
—
—
—
3
in
—
—
—
—
—
—
3
in
23
—
—
— •
—
—
—
1
97
—
—
—
—
—
—
1
97
24
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2
1,171
1
100
o
ö
1,271
25
—
—
—
—
2
177
2
177
—
—
2
365
—
—
4
542
26
—
—
—
—
2
101
60
3.720
—
—
27
6,293
—
—
87
10,013
27
—
—
■ —
—
—
—
7
411
—
4
702
—
—
11
1,113
28
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
245
—
—
1
245
29
—
—
— ■
—
i
77
10
047
—
—
1
473
—
—
17
1,120
30
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
178
—
—
1
178
31
i
135
—
—
7
539
184
9,072
4
249
24
0,300
2
352
214
15,973
32
—
—
—
—
—
—
(i
340
—
—
14
2,715
1
184
21
3,239
33
—
—
—
—
i
an
1
01
—
—
1
540
—
—
2
601
34
36
V, 1. Ankomna fartyg
Nummer.
Land, hvarifrån
fartyg ankommit,
samt fartygens
laster.
Svenska segel- och ångfartyg.
Norska segel-
Under 100 ton.
100 ton och däröfver.
Summa
fartyg.
Under 100 ton.
Till
en hamn.
Till
flera hamnar.
Till
en hamn.
Till
flera hamnar.
Till
en hamn.
Till
flera hamnar.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Från Tyska riket. (Forts.)
35
Potatis .........................
2
69
—
—
10
3,118
—
—
12
3,187
—
—
—
—
36
Salt .............................
69
3,875
—
—
43
9,335
i
277
113
13,487
—
—
—
—
37
Sand ............................
10
486
—
—
—
—
—
—
10
486
—
—
—
—
38
Socker, oraffineradt .........
3
197
—
—
2
284
—
—
5
481
—
—
—
— .
39
Soda och salt ................
—
—
—
—
1
272
—
—
i
272
—
—
—
—
40
Spannmål .....................
270
15,235
i
63
200
54,146
8
2,564
479
72,008
o
152
—
—
41
D:o
ock styckegods...
—
—
—
—
19
5,924
21
7,540
40
13,464
—
—
—
—
42
Sten, oarbetad ...............
9
438
—
—
2
244
—
—
11
682
—
—
—
43
Stenkol och kox .............
9
584
—
—
60
13.531
—
—
69
14,115
2
120
—
—
44
D:o och styckegods......
—
—
—
—
2
740
2
507
4
1,247
—
—
—
—
45
Syror ...........................
27
1,477
—
—
3
558
—
—
30
2,035
—
—
—
—
j 46
Tobak ...........................
—
—
—
—
1
140
1
140
2
280
—
—
—
—
47
Trävaror: aspvirko ...........
1
50
—
—
—
—
-
—
i
50
—
—
—
—
48
andra...............
—
—
—
—
1
206
—
—
i
208
—
—
—
—
49
Styckegods .....................
24
1,447
—
—
405
138,740
369
116,611
798
256,798
i
56
—
—
50
D:o
och passagerare
—
—
—
—
240
148,309
—
—
240
148,309
—
—
—
—
| 51
Passagerare och post........
—
—
—
—
105
51,829
—
—
105
51,829
—
—
—
—
52
Fartyg på släp ...............
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
53
Barlastade eller tomma.....
540
35,302
—
—
672
229,480
—
—
1,212
264,782
7
413
—
—
Summa
1,253
75,823
o
569
1,909
693,648
413
129,971
3,583
900,011
19
1,129
—
—
Från Nederländerna.
i
Benmjöl ........................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
i 2
Kox..............................
2
192
—
—
9
1,859
—
—
11
2.051
—
—
—
—
3
D:o och styckegods .........
—
—
—
—
30
12,518
1
745
31
13,263
—
—
—
4
Kreatur ........................
—
-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
5
D-.o och styckegods ....
—
—
—
—
—
—
2
1,398
2
1,398
—
—
—
6
Lera ............................
—
—
—
—
2
570
—
—
2
570
—
—
—
—
7
Metaller: järnvägsskenor ...
—
—
—
—
1
1,264
—
1
1,264
—
—
—
8
järnvaror o. styckegods
—
—
—
—
—
2
1,490
2
1,490
—
—
—
—
9
Sand ...........................
—
—
—
—
1
549
—
i
549
—
—
—
—
10
Spannmå ...................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
11
Trävaror.......................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
12
Styckegods ....................
—
—
—
—
3C
13,799
28
16,326
!
58
30,125
—
—
—
—
13
Barlastade eller tomma.....
i
9C
—
| —
2f
52,589
—
—
28
52,679
—
—
—
—
Summa
4
282
_
| -
1
83,1481
3S| 19.959 136
| 103,389
—
1 -
1 -
—
och laster 1904
37
och ångfartyg.
Danska segel
■ och ångfartyg.
100 ton och däröfver.
Summa
Under 100 ton.
100 ton och däröfver.
Summa
Till
Till
fartyg.
Till
Till
Till
Till
fartyg.
en
hamn.
flera
hamnar.
en
hamn.
flora hamnar.
en
hamn.
flera
hamnar.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
''lön.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
i
39
1
39
—
—
—
—
—
—
22
979
—
—
4
759
—
—
26
1,738
—
—
—
—
—
—
5
249
—
—
—
—
—
—
5
249
—
- -
—
—
—
—
2
83
—
—
1
152
—
—
3
285
8
2,736
i
532
n
3,420
299
13,960
_
_
15
3,011
_
_
314
16,971
10
3,637
—
—
10
3,637
—
—
—
—
2
776
—
■ —
2
776
4
1,553
—
—
6
1,673
2
76
—
—
3
506
1
139
6
721
—
—
—
—
—
—
1
58
—
—
—
—
—
—
1
58
—
—
i
532
2
588
5
259
—
—
13
3,304
—
—
18
3,563
72
60.758
—
—
79
61.171
55
3,190
—
—
53
48.180
—
—
108
51.370
94
68,684
2
1,064-
115
70,877
604
24,030
i
38
94
57,118
1
139
600
81,325
4
1,649
—
—
4
1,649
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2
933
—
—
2
933
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
3
1,521
—
—
q
o
1,521
—
—
—
—
—
—
—
-4-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2
196
—
—
—
—
—
— ''
2
190
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
_
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
46
22,471
—
—
46
22,471
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
19
47,275
—
—
19
47,275
—
—
—
—
6
8,437
—
—
6
8,437
i 74
73,849
__
74
73,849)
2
196
—
_
6
8,437
—
—
8
8,633
£h
O
B
B
å
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
52
53
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
38
Y, 1. Ankomna fartyg
Land, hvarifrån
fartyg ankommit,
samt fartygens
laster.
Finska segel- och ångfartyg.
Hyska segel-
CD
a
a
Under 100 ton.
100 ton och däröfver.
Summa
Under 100 ton.
EJ
£
Till
en hamn.
Till
flera hamnar.
Till
cn hamn.
Till
flera hamnar.
fartyg.
Till
en hamn.
Till
flera hamnar.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Från Tyskariket. (Forts.)
36
Salt..............................
_
_
_
37
Sand ............................
_
_
38
Socker, oraffineradt .........
_
_
39
Soda och salt.................
_
_
40
41
42
Spannmål .....................
2
157
D:o
och styckegods..
Sten, oarbetad ..............
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
43
Stenkol och kox .............
2
1.960
_
2
1,960
1
86
_
—
44
45
D:o och styckegods......
Syror ..........................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
46
_
_
_
_
_
47
Trävaror: aspvirke ..........
_
_
_
_
48
_
_
49
Styckegods ....................
_
_
_
_
_
_
—
50
51
D:o och passagerare..
Passagerare och post........
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
-
—
—
52
Fartyg på släp ...............
__
_
_
_
_
_
—
53
Barlastade eller tomma......
1
96
_
—
22
7,605
—
—
23
7,701
1
67
—
—
1
Summa
Från Nederländerna.
Benmjöl ...............
2
114
—
—
26
9,882
—
—
28
9,986
5
360
2
_
_
_
_
_
—
—
—
—
3
D:o och styckegods .........
_
_
_
_
_
—
—
—
4
_
_
_
_
_
_
—
5
G
D:o och styckegods.....
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
7
8
9
Metaller: järnvägsskenor ...
järnvaror o. styckegods
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
10
_
_
_
_
—
—
—
—
—
11
_
_
_
_
—
—
—
—
—
12
_
_
_
_
—
—
—
—
—
—
13
Barlastade eller tomma......
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
''
Summa
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Af fartygen under 100 ton hafva följande varit ångfartyg:
*) 18 om 792 ton. 2) 18 om 894 ton,
och laster 1904
39
och ångfartyg.
Tyska segel
och ångfartyg.
100 ton och däröfver.
Summa
Under 100 ton.
100 ton och däröfver.
Summa
O
en
Till
hamn.
flora
Till
hamnar.
fartyg.
. en
Till
hamn.
flora
Till
hamnar.
en
Till
hamn.
Till
flora hamnar.
fartyg.
Antal
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
_
3
5,026
3
5,026
35
—
—
—
—
—
—
8
378
—
—
1
100
—
—
9
478
36
—
—
—
—
—
—
1
46
—
—
—
—
—
—
1
46
37
—
—
—
—
—
—
2
86
—
—
1
147
—
—
3
233
38
2
435
—
—
4
592
294
12,749
i
55
35
12,779
2
1,679
332
27,262
40
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
13
6,991
13
8,974
26
15,965
41
5
1,313
—
—
6
1,399
14
578
—
—
34
10,965
—
—
48
11.543
43
—
—
—
—
—
—
3
190
—
—
—
—
—
—
♦>
O
190
44
45
46
_
_
_
:
:
—
—
—
—
—
2
426
—
—
2
426
47
48
—
—
—
—
—
—
13
725
—
—
in
60,328
151
73,918
275
134,971
49
—
—
—
—
—
—
—
—
—
235
132,622
—
—
235
132,622
50
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
115
65,311
—
—
115
65,311
51
—
—
—
—
—
—
J) 18
792
—
—
—
—
—
—
18
792
5 2
13
1,830
—
—
14
1,957
2) 162
3,401
—
—
260
242,519
—
—
422
245,920
53
25
4,445
—
—
30
4,805
619
23,518
3
146
827
545,139
179
93,495
1,628
662,298
1
333
—
1
333
1
49
—
—
1
792
—
—
2
841
1
2
3
_
:
:
:
—
—
—
--
—
—
—
—
—
4
5
1
245
—
—
1
245
—
—
—
—
, —
—
—
—
—
—
6
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2
3,442
—
—
2
3,442
7
—
—
—
—
—
_
_
_
:
I
—
—
—
—
—
8
9
—
—
—
—
—
:
—
—
—
—
—
—
—
—
10
11
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
12
—
—
—
—
—
—
—
—
—
4
10,807
—
—
4
10,807
13
2
578
-i -
2
578
1
49
—
7
15,041
8
15,090
40
V, 1. Ankomna fartyg
Land, hvarifrån
fartyg ankommit,
samt fartygens
laster.
Engelska segel- och ångfartyg.
Öfriga nationers
O
g
g
Under
100 ton.
100 ton och. däröfver.
Summa
Under 100 ton.
A
Till
en hamn.
Till
flera hamnar.
Till
en hamn.
Till
flera hamnar.
fartyg.
Till
en hamn.
Till
flera hamnar.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
35
Från Tyska riket- (Forts.)
36
Salt..............................
_
2
144
_
_
37
Sand............................
38
3 9
Soda och salt.................
40
10
669
_
41
42
D:o
och. styckegods...
—
—
—
—
1
550
—
—
i
550
—
—
—
—
43
Stenkol och kox .............
13
912
_
_
44
45
D:o och styckegods......
Syror ...........................
—
—
46
_
47
t
48
49
2
2,223
2
2,223
2
127
_
_
50
51
D:o
och passagerare..
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
52
_
_
_
_
_
__
_
_
53
Barlastade eller tomma......
—
—
—
—
66
70,986
—
—
66
70.986
2
147
—
—
Summa
—
—
—
—
70
71291
—
—
70
74,294
53
3.035
1
59
1
Från Nederländerna.
i
71
2
2
140
_
_
4
5
6
D:o och styckegods......
1
86
7
8
9
Metaller: järnvägsskenor ...
järnvaror o. styckegods
10
1
98
_
11
1
62
___
12
13
Barlastade eller tomma......
3
138
—
—
Summa
—
_
-
—
—
—
—
—
—
9
595
-
—
/
■och. laster 1904
41
segel- och. ångfartyg.
Summa segel- och ångfartyg.
100 ton och däröfver.
Summa
Under 100 ton.
100 ton och däröfver.
Summa
©
a
Till
Till
fartyg.
Till
Till
Till
Till
fartyg.
0
cn
hamn.
flora
hamnar.
en
hamn.
flora hamnar.
en
hamn.
flera hamnar.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
3
108
13
8,144
16
8,252
35
—
—
—
—
2
144
101
5,870
—
—
48
10,194
i
277
ISO
15,847
36
—
—
—
—
—
—
16
781
—
—
—
—
—
—
16
781
37
—
—
—
—
—
—
7
366
—
—
4
583
—
—
11
949
38
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
272
—
—
1
272
39
—
—
—
—
10
669
877
42,922
2
118
260
73,107
n
4,775
1,150
120,922
40
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
45
17,878
34
16,514
79
34,392
41
--
—
—
—
—
—
9
438
—
—
2
244
—
—
11
682
42
4
512
—
17
1,424
41
2,856
—
—
112
30,340
1
139
154
32,835
43
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2
740
2
507
4
1,247
44
—
—
—
—
—
—
SO
1,667
—
—
3
558
—
—
90
OO
2,225
45
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
140
i
140
2
280
46
—
—
—
—
—
—
2
108
—
—
—
—
—
—
2
108
47
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
3
632
—
—
3
632
48
—
—
—
—
2
127
45
2.614
—
—
531
204,595
521
191,061
1,097
398,270
49
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
475
280,931
—
—
475
280,931
50
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
220
117,140
—
—
220
117,140
51
—
—
—
—
—
—
18
792
—
—
—
—
—
18
792
52
19
23,394
—
—
21
23.541
768
42,016
—
—
1.177
684,812
—
—
1,945
727.428
53
28
24,519
—
—
82
28,273
2,454
128,669
14
812
3,073
1,477,729
595
224,669
6,136
1,831,879
—
—
—
—
1
71
1
71
_
_
_
_
_
_
1
71
1
5
1,719
—
—
7
1,859
O
381
—
—
20
6,352
—
—
25
6,733
2
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
32
13,451
1
745
33
14,196
3
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
3
1,521
—
3
1,521
4
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2
1,398
2
1,398
5
—
—
—
—
i
86
3
282
—
—
O
O
Slö
—
—
6
1,097
6
—
—
—
—
—
—
—
—
—
8
4,706
—
3
4,706
7
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2
1,490
2
1,490
8
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
549
—
—
i
549
9
1
106
—
—
2
204
1
98
—
—
1
106
—
—
2
204
10
—
—
—
—
i
62
1
62
—
—
—
—
—
—
i
62
11
1
106
—
—
i
106
—
—
—
—
77
36,376
28
16,326
105
52,702
12
61
240,013
—
—
64
240.151
5
228
—
—
116
359,121
—
-
121
359,349
13
68
241.944
„„
u
242,539
16
1.122
—
-
256
422,997
83
19,959
805
444,078
6
42
Y, 1. Ankomna fartyg
-
Land, hvarifrån
fartyg ankommit,
samt fartygens
laster.
Svenska segel- och. ångfartyg.
forska segel-
O
Under
100 ton.
100 ton och däröfver.
Summa
Under 100 ton.
iz;
Till
en hamn.
Till
flera hamnar.
en
Till
hamn.
Till
flera hamnar.
fartyg.
Till
en hamn.
Till
flera hamnar.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
1
Från Storbritannien
oeli Irland.
Brännmaterialier .............
2
Fisk, saltad ..................
bi
70
—
—
1
199
—
—
2
269
—
—
—
—
3
Frö: lin- ......................
—
—
—
—
3
2,097
—
—
3
2,087
—
—
—
—
4
Glasskärf ......................
5
Gödningsämnen ...............
—
—
—
—
13
3,979
16
8,060
29
12,039
—
—
—
—
C
Kem. tekn. preparater.......
—
—
—
—
4
762
—
—
4
762
—
—
—
—
7
Kli ..............................
—
—
—
—
24
12,784
3
1,454
27
14,238
—
—
—
—
8
D:o och stenkol...............
—
—
—
—
7
6,147
—
—
7
6,147
—
—
—
—
9
Kreatursfoder..................
—
10
Kreosot ........................
—
—
—
—
1
780
—
—
1
780
—
—
—
—
11
Lera ............................
—
—
—
—
20
5,017
—
—
20
5,017
—
—
—
—
12
Metaller: tackjärn............
13
järnskrot .............
—
—
—
—
2
402
—
—
2
402
—
—
—
—
14
järnvägsskenor.......
—
—
—
—
,8
6,402
—
—
8
6,402
—
_
—
—
15
andra järnvaror ......
—
—
—
—
8
4,414
5
7,375
13
11,789
—
—
—
—
16
koppar: telegrafkabl.
17
Mineralier: fältspat .........
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
18
Natron .........................
—
—
—
—
6
1,446
—
—
(i
1,446
—
—
—
—
19
Oljor ...........................
—
—
—
—
2
465
—
—
2
465
—
—
—
—
20
Salt.............................
—
—
—
—
7
1,674
i
298
8
1,972
—
—
—
—
21
Sirap ...........................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
—
—
22
Slagg ...........................
—
—
—
—
1
614
—
—
1
614
—
—
—
—
23
Spannmål ......................
—
—
—
—
2
646
—
—
o
646
—
—
—
—
24
D:o
och styckegods ...
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
25
Sten, oarbetad ...............
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
26
Stenkol.........................
17
1,611
—
—
1,668
1,177,695
10
5,680
1,695
1,184,986
—
—
—
—
27
D:o och tegel .............
—
—
—
—
8
6,335
—
—
8
6,335
—
—
—
—
28
B:o och tackjärn.........
—
—
—
—
30
22,584
13
12,022
43
34,606
—
—
—
—
29
D:o järnrör o. styckegods
—
—
—
—
26
25,339
2
2,305
28
27,644
—
—
—
—
30
X):o och styckegods ......
—
—
—
—
137
108,356
16
10,647
153
119,003
—
—
—
—
31
Stenkolstjära .................
—
—
—
—
—
—
—
-
—
—
—
—
—
—
32
Styckegods .....................
—
—
—
—
94
94,757
9
5,887
103
100,641
—
—
—
—
33
Barlastade eller tomma......
2) 3
180
_
—
122
98,035
—
125
98,215
—
—
—
—
Summa
21
1,861
—
—
2,194
1,580,929
75
53,728
2,290
1,636,518
—
—
—
-
Af fartygen under 100 ton hafva följande varit ångfartyg: *) 1 om 70 ton. 2) 1 om 65 ton.
och laster 1904.
43
och ångfartyg
Danska segel- och ångfartyg.
100 ton och däröfver.
Summa
Under 100 ton.
100 ton och däröfver.
Summa
U
<x>
a
g
en
Till
hamn.
Till
flera hamnar.
fartyg.
en
Till
hamn.
flera
Till
hamnar.
en
Till
hamn.
flera
Till
hamnar.
fartyg.
3
£
i
j Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
i
391
—
i
i
391
—
—
—
—
—
—
_
_
_
i
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
_
_
_i
_
3
1 -
—
—
—
—
—
—
—
—
—
6
826
—
—
6
826
4
4
2,003
—
—
4
2,003
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
5
| —
—
—
—
—
—
i
95
—
—
5
868
—
—
6
JK!!}
6
! 7
2,365
—
—
7
2,365
—
—
—
—
5
1,248
—
—
5
1,248
7
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
155
i
133
2
288
8
9
! -
—
—
—
—
—
—
—
—
10
1,545
—
—
10
1,545
11
—
—
—
—
—
—
i
94
_
_
4
629
_
_
5
723
13
4
2,208
—
—
4
2,208
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
14
15
2
1,454
_
—
2
1,454
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
16
17
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
5
707
—
—
5
707
18
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
19
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
225
—
—
i
225
20
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
21
—
—
—
—
—
—
i
57
—
—
—
—
—
—
i
57
22
23
2
421
—
—
2
421
—
_
_
_
_
_
i
120
i
120
24
25
327
250,558
—
—
327
250,558
7
602
—
— ^
88
49,520
—
—
95
50,122
26
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
27
2
1,664
—
—
2
1,664
—
—
—
—
1
574
—
—
1
574
28
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
29
8
7,398
—
—
8
7,398
—
—
—
—
—
—
2
646
2
641!
30
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2
260
—
—
2
260
31
7
5,160
3
2,562
10
7,722
—
—
—
—
4
1,070
20
6,460
24
7,530
32
106
74,367;
—
■—
106
74.367
—
—
—
—
16
6,992
—
—
16
6,992
33
470
347,98!)
3
2,562
473
350,5511
10
848
—
—
148
64,619]
24:
7,359
182
72,826
Nummer.
44
Y, 1. Ankomna fartyg
Land, hvarifrån
fartyg ankommit,
samt fartygens
laster.
Finska segel- och ångfartyg.
Under 100 ton.
Till
en hamn.
Antal,
Ton.
Till
flera hamnar
Antal.
Ton.
Antal. Ton.
3,p0 ton och däröfyer.
Till
en hamn.
Till
flera hamnar.
Antal. Ton.
Summa
fartyg.
Antal.
Ton.
Ryska segel
-
Under 100 ton.
Till
en hamn.
Antal. Ton.
Antal. Ton.
Till
flera hamnar,
Från Storbritannien
och Irland.
Brännmaterialicr .............
Fisk, saltad ...................
Frö: lin-.......................
Glasskärf ....................
Gödningsämnen ..............
Kem. tekn. preparater......
Kli .............................
D:o och stenkol..............
Kreatursfoder.................
Kreosot .......................
Lera ...........................
Metaller: tackjärn...........
järnskrot..............
järnvägsskenor ......
andra järnvaror.....
koppar: telegrafkahl.
Mineralier: fältspat .........
Natron .........................
Oljor ...........................
Salt.............................
Sirap ..........................
Slagg ..........................
Spannmål .....................
D:o och styckegods ..
Sten, oarbetad ...............
Stenkol .........................
D:o och tegel .............
D:o och tackjärn .........
I):o järnrör o. styckegods
D:o och styckegods......
Stenkolstjära..................
Styckegods .....................
Barlastade eller tomma......
Summa
8
14,225‘
186!
4,1971 —
41; 18,(SOS;
82
14,i
ISO
4.197
98!
50 —
41!
18,608|
148| -
och. laster 1904,
45
och ångfartyg.
Tyska sege]
■ och ångfartyg.
100 ton och däröfver.
Summa
Under 100 ton.
100 ton och däröfver.
Summa
Nummer.
en
Till
hamn.
flera
Till
hamnar.
fartyg.
en
Till
hamn.
flera
Till
hamnar.
en
Till
hamn.
Till
flera hamnar.
fartyg.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
_
| -
—
_
I
:
3
210
—
—
—
—
—
—
3
210
1
2
3
4
2
428
—
—
2
428
—
—
—
—
—
—
i
548
1
548
5
2
307
—
—
2
307
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
6
i
175
—
—
i
175
—
—
—
—
5
1,564
—
—
5
1,564
7
8
i
124
—
—
i
124
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
9
10
11
—
—
—
—
—
1
83
—
—
1
590
—
—
2
673
12
—
—
—
—
—
1
97
—
—
—
—
—
—
i
97
13
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
630
—
_
i
630
14
15
IG
2
328
—
—
3
426
1
85
—
—
—
—
j
—
i
85
17
18
19
20
21
:
—
—
—
—
_
1
40
—
—
_
—
_
—
i
40
22
23
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
24
60
15.125
—
—
61
15,175
2
—
120
—
—
Öl
47,447
—
—
63
4 rf ,»07
25
j
26
27
28
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
1,196
—
—
1
1,196
29
30
31
32
\ 1
291
—
—
1
201
—
—
—
—
1
1,895
—
—
1
1,895
33
69
16,778
—
71
16,926
9
635
—
—
70
53.322
i
548
SO
»4,505
46
Y, 1. Ankomna fartyg
. Nummer.
Land, hvarifrån
fartyg ankommit,
samt fartygens
laster.
Engelska segel- och ångfartyg.
Öfriga nationers
Under 100 ton.
100 ton och. däröfver.
Summa
fartyg.
Under 100 ton.
Till
en hamn.
Till
flera hamnar.
Till
en hamn.
• Till
flera hamnar.
Till
en hamn.
Till
flera hamnar.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Från Storbritannien
och Irland.
1
Brännmaterialier .............
—
—
—
—
—
--
—
—
—
—
—
—
—
—
2
Fisk, saltad ..................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
3
Frö: lin-......................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
4
Glasskärf ......................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
5
Gödningsämnen ...............
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
6
Kem. tckn. preparater.......
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
7
Kli ..............................
—
—
—
—
3
2,536
—
—
3
2,536
—
—
—
—
8
D:o och stenkol...............
—
—
—
—
2
1,885
—
—
2
1,885
—
—
—
—
9
Kreatursfoder..................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
10
Kreosot ........................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
11
Lera ............................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
12
Metaller: tackjärn............
—
—
—
—
1
873
—
—
i
873
—
—
—
—
13
järnskrot...............
—
—
—
—
1
1,329
—
—
i
1,329
—
—
—
—
14
järnvägsskenor .......
—
—
—
—
9
8,338
—
—
9
8,338
—
—
—
—
15
andra järnvaror......
—
—
—
—
1
596
i
535
2
1,131
—
—
—
—
16
koppar: telegrafkabl.
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
62
—
—
17
Mineralier: fältspat .........
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
18
Natron .........................
19
Oljor............................
—
—
—
—
—
20
Salt..............................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
21
Sirap ...........................
—
—
—
—
1
1,196
—
—
1
1,196
—
—
—
22
Slagg ...........................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
23
Spannmål ......................
24
D:o
och styckegods____
—
—
—
—
2
1,802
6
5,306
8
7,108
—
—
—
—
25
Sten, oarbetad ................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
76
—
26
Stenkol.........................
—
—
—
—
163
159,750
1
868
164
160,618
—
—
—
—
27
D:o och tegel.............
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
28
D:o och tackjärn.........
29
D:o jernrör o. styckegods
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
30
D;o och styckegods .....
—
—
—
—
133
168,780
20
19,301
153
188,081
-
—
—
—
_
_
_
__
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
3(
42,501
4C
34,617
7<
77,121
—
—
—
—
33
Barlastade eller tomma.....
—
—
-
—
7
10,394
1 —
—
7
10,394
—
—
—
—
Summa
—
—
1 -
—
35!)| 399,983)
68
60,627
427
KiO,61oj 2
138
1 -
■och. laster 1904
47
segel- och ångfartyg.
Summa segel- och ångfartyg.
Nummer.
100 ton och däröfver.
Summa
fartyg.
Under 100 ton.
4
100 ton och däröfver.
Summa
fartyg.
en
Till
hamn.
flora
Till
hamnar.
en
Till
hamn.
flera
Till
hamnar.
en
Till
hamn.
Till
flera hamnar.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal,
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
_
1
391
i
391
i
—
—
—
—
—
—
i
70
—
—
1
199
—
—
2
269
2
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
3
2,097
—
—
3
2,097
3
—
—
—
—
—
—
3
210
—
—
6
826
—
9
1,036
4
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
19
6,410
17
8,608
36
15,018
5
—
—
—
—
—
—
1
95
—
—
11
1,937
—
—
12
2,032
6
i
108
—
—
i
108
—
—
—
—
46
20,780
3
1,454
49
22.234
7
—
—
—
—
—
—
—
—
—
~
9
8,032
—
—
9
8,032
8
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
1
133
2
28S
9
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
780
—
—
i
780
10
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
31
6,686
—
—
31
6,686
11
—
—
—
—
—
1
83
—
—
2
1,463
—
—
3
1,546
12
—
—
—
—
—
—
2
191
—
—
7
2,360
—
—
9
2,551
1.8
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
22
17,578
—
—
22
17,578
14
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
9
5,010
6
7,910
15
12,920
15
—
—
—
—
i
02
1
02
—
—
—
—
—
—
1
62
16
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2
1,454
—
—
2
1,454
17
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
n
2,153
—
—
ii
2,153
18
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2
465
—
—
2
465
19
—
—
—
—
—
—
2
183
—
10
2 227
1
298
13
2,708
20
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
1,196
—
—
1
1,196
21
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
614
—
—
1
614
22 !
—
—
—
—
—
—
2
97
—
—
2
646
—
—
4
743
23
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2
1,802
Ö
5,306
8
7,108
24
—
—
—
—
i
7 8
i
76
—
—
2
421
1
120
4
617
25!
18
22,099
—
—
18
22,099
27
2,383
—
2,417
1,736,419
11
6,548
2,455
1,745,350
26
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
8
6,335
—
—
8
6,335
27
—
—
—
—
—
—
-
—
—
—
38
24,822
18
12,022
46
36,844
28
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
28
25,339
2
2,305
28
27,644
29
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
278
284,534
38
30,594
316
315,128
3 0
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
3
446
—
—
8
446
31
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
142
144,687
72
49,526
214
194,218
3_2
6
6,345
—
—
6
6,345
3
180
—
—
267
202,516
—
_
2 70
202.«
83
25
28,552
—
—
27
28,690
44
3,030
—
3,376)2,510,780
171
124,824
3,591
2,639,234
Nummer.
48
Y, 1. Ankomna fartyg
Svenska segel- och ångfartyg.
Land, hvarifrån
fartyg ankommit,
samt fartygens
laster.
Under 100 ton.
100 ton och däröfver.
Summa
Under 100 ton.
Till
Till
Till
Till
fartyg.
Till
Till
en hamn.
derå hamnar.
en hamn.
flera hamnar.
en hamn.
flora hamnar.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
3
1,425
3
1,425
_
_
_
—
—
—
—
1
797
i
797
—
—
—
—
_
_
—
—
2
1,194
—
—
2
1,194
—
—
—
—
—
—
—
—
1
427
—
_
i
427
—
—
—
—
I
_
_
_
—
3
2,480
3
2,480
—
—
—
—
_
—
-T-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
, _
—
—
—
—
1
140
1
140
—
—
—
—
_
_
_
—
1
238
—
—
1
238
—
—
—
—
—
—
—
—
5
2,784
—
—
5
2,784
—
—
—
—
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
—
—
—
i
516
9
7,491
10
8,007
—
—
—
—
_
—
—
—
i
516
—
—
1
516
—
—
—
—
—
—
—
—
40
22,798
31
25,359
71
48,157
—
—
—
—
_
—
—
—
lo
32,869
—
—
13
32,869
—
—
—
—
—
—
—
—
67
62,767
45
36,267
112
99,034
—
—
—
—
_
_
1
564
—
—
1
5(14
—
—
—
—
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
—
—
—
1
803
-
—
1
803
—
—
—
—
_
_
—
—
1
191
—
—
1
191
—
—
—
—
_
_
—
—
3
737
—
—
3
737
i
99
—
—
—
—
—
—
1
326
—
—
1
326
—
—
-
—
_
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
_
_
—
6
3,878
—
—
6
3,878
—
—
—
—
_
_
—
—
23
15,741
16
12,084
39
27,825
—
—
—
—
_
_
—
—
10
4,093
—
—
10
4,093
—
—
—
—
—
—
—
—
46
26,333
16
12,084
62
38,417
i
99
—
—
5
1,920
1
485
6
2,405
—
—
—
—
_
_
—
—
4
3,005
1
681
5
3,686
—
—
—
_
_
—
'' -
5
4,095
—
—
5
4,095
—
—
—
—
_
—
1
955
—
—
i
955
—
—
—
—
_
| -
-
15
9,975
i 2
1,166
17
11,141
—
—
—
—
Norska segel)-
Från Belgien.
Gödningsämnen .........
D:o och styckegods
Kox och styckegods .......
Lera .........................
Metaller: järnvägsskenor .
d:o och styckegods
Mineralier ....................
Natron ........................
Sand ...........................
D:o och styckegods ........
Spannmål och järnvaror ...
D-.o och styckegods...
Sten, oarbetad................
Styckegods .....................
Barlastade eller tomma......
Summa
Från Frankrike.
Gips ............................
Kli .............................
Kox..............................
Krita ..........................
Olj ekakor ....................
Sand ...........................
Stenkol........................
D:o och styckegods.....
Styckegods ....................
Barlastade eller tomma.....
Summa
Från Portugal.
Salt.............................
D:o och kork.................
Vin och kork................
Barlastade eller tomma.....
Summa
och laster 1904
49
och ångfartyg.
Danska segel- och ångfartyg.
100 ton och däröfver.
Summa
fartyg.
Under 100 ton.
100 ton och däröfver.
Summa
fartyg.
en
Till
hamn.
flera
Till
hamnar.
en
Till
hamn.
flora
Till
hamnar.
en
Till
hamn.
Till
flera hamnar.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
—
—
2
1,761
2
1,701
—
—
—
—
—
—
—
—
_
—
i
672
—
—
1
672
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
100
—
—
i
100
i
990
—
—
1
990
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
:
—
—
—
_
:
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
_
_
2
1,221
4
3,184
0
4,405
—
—
—
—
—
—
—
_
_
—
—
—
—
—
—
'' —
—
—
i
1,701
—
_
i
1,701
4
2,883
6
4,945
10
7,828
—
—
—
—
2
1,801
—
—
2
1,801
1
1,004
—
—
1
1,004
_
i
168
i
168
1
143
—
—
1
143
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
___
_
_
8
5,321
—
—
9
5,420
—
—
—
—
ii
1,703
5
4,534
16
6,237
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
__
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
—
—
._
—
—
—
—
—
10
3,686
—
— i
10
3,686
—
—
—
—
6
936
_
6
936
20
10,154
—
—
21
10,253
—
—
—
—
18
2,807
5
4,534
23
7,341
2
719
O
1,130
4
1,849
3
243
—
—
9
1,673
i
591
13
2,507
—
—
—
__
_
—
—
--
—
—
2
719
2|
1,130]
±1
1,849
3
243) -
—
9
1,673
i
59l|
13
2,507
7
Nummer.
50
Y, 1. Ankomna fartyg
Nummer.
Land, hvarifrån
fartyg ankommit,
samt fartygens
laster.
Finska segel
och ångfartyg.
Ryska segel-
Under 100 ton.
100 ton och däröfver.
Summa
fartyg.
Under 100 ton.
Till
en hamn.
Till
flera hamnar.
Till
en hamn.
Till
flera hamnar.
Till
en hamn.
Till
flera hamnar.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Från Belgien.
1
Gödningsämnen ...............
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2
D:o
och styckegods
—
3
Kox och styckegods .........
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
4
Lera ............................
—
—
5
Metaller: järnvägsskenor ...
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
6
d:o och styckegods
—
—
7
Mineralier .....................
—
8
Natron .........................
—
—
—
9
Sand ............................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
10
D:o och styckegods.........
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
11
Spannmål och järnvaror ...
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
12
D:o och styckegods ...
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
13
Sten, oarbetad.................
—
14
Styckegods .....................
—
15
Barlastade eller tomma......
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Summa
Från Frankrike.
1
Gips ............................
2
Kli ..............................
—
—
—
3
Kox..............................
—
4
Krita ...........................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
5
Olj ekakor .....................
-
—
—
—
i
392
—
—
i
392
—
—
—
—
6
Sand............................
—
—
—
—
—
_
—
—
—
—
—
—
—
—
7
Stenkol .........................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
8
D:o och styckegods ......
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
9
Styckegods .....................
—
10
Barlastade eller tomma______
—
—
—
—
4
1,257
—
—
4
1,257
—
—
—
—
Summa
—
—
—
—
5
1,649
—
—
5
1,649
—
—
—
—
Från Portugal.
1
Salt..............................
—
—
—
—
1
399
—
—
1
399
—
—
—
—
2
D:o och kork..................
3
Vin och kork..................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
4
| Barlastade eller tomma......
—
—
—
Summa
—
—
—
—
1
399
—
—
1
399
1 -
— | —
—
och laster 1904
51
och. ångfartyg.
Tyska segel-
och ångfartyg.
100 ton och däröfver.
Summa
Under 100 ton.
100 ton och däröfver.
Summa
O
g
Till
Till
fartyg.
Till
Till
Till
Till
fartyg.
CS
en
hamn.
flora
hamnar.
en
hamn.
flera
hamnar.
en
hamn.
flera
hamnar.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2
—
—
—
—
—
—
—
_
—
—
—
—
-
—
—
—
3
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
4
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
5
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
G
—
—
''—
—
—
—
—
_
_
_
__
_
_
_
8
1
248
—
—
i
248
—
—
—
—
—
—
—
—
__
—
9
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
10
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
11
12
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
-
—
13
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
_
_
_
_
__
I
1 4
15
1
248
i
248
1
6
1,459
—
—
6
1,459
—
—
—
2
1,842
i
1,109
3
2,951
2
3
4
5
—
—
—
—
—
—
_
—
—
—
1
132
—
—
1
132
6
7
8
9
10
(i
1,459
—
—
(i
1,459
—
—
—
—
*>
fJ
1,974
i
1,109
4
3,083
5
1,407
—
—
5
1,407
—
—
—
—
—
_
—
—
—
1
2
3
4
5
1,407
—
—
5
1,407
—
-
-
! —
-
-1
1 ~
—
52
Y, 1. Ankomna fartyg
-
Nummer.
Land, hvarifrån
fartyg ankommit,
samt fartygens
laster.
Engelska segel- och ångfartyg.
Öfriga nationers
Under 100 ton.
100 ton och däröfver.
Summa
fartyg.
Under 100 ton.
Till
en hamn.
Till
flera hamnar.
Till
en hamn.
Till
flera hamnar.
Till
en hamn.
Till
flera hamnar.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Från Belgien.
1
Gödningsämnen ...............
—
2
D:o och. styckegods......
—
—
—
—
—
3
Kox och styckegods .........
—
—
—
—
—
4
Lera ...........................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
5
Metaller: järnvägsskenor...
—
—
—
—
—
—
2
1,796
2
1,796
—
—
—
—
6
d:o och styckegods
—
—
—
—
—
—
2
1,796
2
1,796
—
—
—
—
7
Mineralier .....................
—
—
—
—
—
8
Natron .........................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
9
Sand............................
10
D:o och styckegods.........
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
11
Spannmål och järnvaror .. .
—
—
—
12
D:o
och styckegods...
—
—
—
—
—
—
2
1,796
2
1,796
—
—
—
—
13
Sten, oarbetad.................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
14
Styckegods .....................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
15
Barlastade eller tomma......
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Summa
—
—
—
—
—
—
(i
5,888
6
5,388
—
—
—
—
Från Frankrike.
1
Gips ............................
2
Kli ..............................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
3
Kox..............................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
4
Krita ...........................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
5
Oljekakor ......................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
0
Sand............................
7
Stenkol ........................
—
8
D:o ocli styckegods......
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
9
Styckegods .....................
10
Barlastade eller tomma......
—
Summa
—
—
—
—
—
—
—
—
—
— »
_
—
—
Från Portugal.
1
Salt..............................
—
—
—
—
— .
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2
D:o och kork..................
3
Yin och kork..................
—
—
4
Barlastade eller tomma......
Summa
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
och laster 1904.
59
segel
och ångfartyg.
Summa segel- och ångfartyg.
Nummer.
100 ton och däröfver.
Summa
fartyg.
Under
100 ton.
100 ton och däröfver.
Summa
fartyg.
er
Till
hamn.
Till
flera hamnar.
en
Till
hamn.
Till
flera hamnar.
en
Till
hamn.
flora
Till
hamnar.
Antal
Ton.
Antal
Ton.
Antal
Ton.
Antal
Ton.
Antal
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
«3
1,425
3
1,425
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
3
2,55£
3
2,558
2
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2
1,194
—
2
1,194
3
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
i
427
—
—
1
427
4
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
i
672
2
1,796
3
2,468
5
—
—
3
2,061
3
2,061
—
—
—
—
—
—
8
6,337
8
6,337
6
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
i
100
—
—
1
100
7
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
140
1
140
8
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
3
1,476
—
—
3
1,476
9
—
—
—
—
—
—
—
—
—
5
2,784
—
—
5
2,784
10
i
687
—
—
1
687
—
—
—
—
1
687
—
—
1
687
11
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
516
11
9,287
12
9,803
12
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
516
—
—
1
516
13
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
42
24,019
35
28,543
77
52,562
14
i
3,141
—
—
1
3,141
-
—
—
—
15
37,711
—
—
15
37,711
15
2
3,828
3
2,001
5
5,889
—
—
—
—
76
71,527
60
48,661
136
120,18S
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
3
1,736
_
_
3
1,736
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
143
—
—
1
143
2
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
803
—
-•
1
803
3
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
191
—
—
1
191
4
3
3,320
5
5,313
8
8,633
i
99
—
—
34
14,774
11
10,956
46
25,829
5
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2
458
—
—
2
458
6
—
—
1
1,248
1
1,248
—
—
—
—
—
—
1
1,248
i
1,248
7
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
6
3,878
—
—
6
3,878
8
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
28
15,741
16
12,084
89
27,825
9
2
1,821
—
—
2
1,821
—
—
—
—
32
11.793
—
—
32
11.793
10
O
5,141
6
6,561
11
11,702
i
99
—
—
103
49,517
28
24,288
132
73,904
—
—
—
— 1
—
—
3
243
—
—
22
6,118
4
2,206
29
8,567
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
4
3,005
1
681
5
3,680
2
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
5
4,095
—
—
5
4,095
3
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
955
—
—
i
955
4
—
—
—
-II
—
—
3
243
—
—
32
14,173
5
2,887
40
17,303
Nummer.
54
Y, 1. Ankomna fartyg
-
Land, hvarifrån
fartyg ankommit,
samt fartygens
laster.
Svenska segel- och. ångfartyg.
Norska segel*
Under 100 ton.
100 ton och däröfver.
Summa
Under 100 ton.
Till
Till
Till
Till
fartyg.
Till
Till
en hamn.
flora hamnar.
en hamn.
flera hamnar.
en hamn.
flora hamnar.
Antal.
Ton.
Intal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
—
—
—
—
3
1,849
i
524
4
2,373
—
—
—
—
—
—
—
—
i
689
i
68»
—
—
_
_
_
—
—
1
296
—
—
i
2%
—
— ■
—
—
—
—
—
—
4
2,145
2
1,213
6
3,358
—
—
—
—
B
2,467
_
_
3
2,467
—
—
—
—
_
—
—''
—
1
1,067
1
1,305
2
2,372
—
—
—
—
—
—
—
—
1
991
—
—
1
091
—
—
—
—
—
—
—
—
5
4,525
1
1,305
6
5,830
—
—
—
—
17
15,275
47
15,275
_
_
—
—
—
—
—
17
15,275
17
15,275
—
—
—
—
i
1,373
_
_
1
1.373
—
—
—
—
—
—
—
—
i
1,373
—
—
1
1,373
—
—
—
—
_
_
_
—
—
—
—
—
_
_
—
—
i
2,664
—
—
1
2,664
—
—
—
—
—
—
—
—
i
2,664
—
—
1
2,664
—
—
—
—
_
_
_
_
—
—
—
—
—
_
—
—
—
i
132
—
—
1
132
—
—
—
—
—
—
—
—
i
132
—
1
132
—
—
—
—
_
_
_
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
—
—
—
I —
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Från Spanien.
Gödningsämnen ...............
Mineralier: järnmalm .......
Salt..............................
D:o och oljekakor............
Svafvelkis .....................
Styckegods .....................
Barlastade eller tomma......
Summa
Från Italien.
Salt..............................
Svafvel.........................
Styckegods ....................
Summa
nisn, Portugal och
Italien.
Styckegods ,
Summa
Från Rumänien.
Spannmål ..................
Summa
Från Algeriet.
Gödningsämnen .........
Kork ....................
Summa
Från Tunis.
Salt........................
Barlastade eller tomma
Summa
Från Ostindien.
Gödningsämnen..........
Bis .........................
Summa
och laster 1904
55
och ångfartyg.
Danska segel- och ångfartyg.
100 ton och däröfver.
Summa
Under 100 ton.
100 ton och däröfver.
Summa
a
a
Till
Till
fartyg.
Till
Till
Till
Till
fartyg.
£
en
hamn.
flera
hamnar.
en
hamn.
flora
hamnar.
en
hamn.
flera
hamnar.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
2
3,239
—
—
2
3,239
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
2
3
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
578
—
—
i
57S
5
G
7
2
8,239
—
—
2
3,239
—
—
—
—
1
578
—
—
i
578
4
2,365
_
_
4
2,365
_
_
_
_
_
_
_
_
.
_
1
4
3,529
i
993
5
4,522
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2
3
8
5,894
i
993
9
6,887
1
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
2
2
2,554
—
—
2
2,554
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
2
2
2,554
—
—
2
2,554
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
_
_
_
1
4,298
_
_
i
4,298
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
2,875
—
—
i
2,875
2
. —
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2
7,173
—
—
2
7,173
5 G
Y, 1. Ankomna fartyg
Nummer.
Land, hvarifrån
fartyg ankommit,
samt fartygens
laster.
Finska segel- och ångfartyg.
Ryska segel-
Under 100 ton.
100 ton och däröfver.
Summa
fartyg.
Under 100 toa.
Till
en hamn.
Till
flera hamnar.
Till
en hamn.
Till
flera hamnar.
Till
en hamn.
Till
flera hamnar.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
1
2
3
4
5
6
7
1
2
3
1
1
1
2
1
2
1
2
Från Spanien.
Mineralier*, järnmalm .......
Salt..............................
D:o och oljekakor ........
Svafvelkis ..
Styckegods .......
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Barlastade eller tomma......
Summa
Från Italien.
Salt.........
Svafvel...........
Styckegods ____
Summa
Från Frankrike, Spa-  nien, Portugal och
Italien.
Styckegods ...
Summa
Från Rumänien.
Spannmål ......................
Summa
Från Algeriet.
Gödningsämnen ...............
Kork .........................
Summa
Från Tunis.
Salt..............................
Barlastade eller tömma......
Summa
Från Ostindien.
Gödningsämnen ...............
Itis ..............................
Summa
|
och laster 1904
57
och ångfartyg.
Tyska segel- och ångfartyg.
Nummer.
100 ton och däröfrer.
|
Summa
fartyg.
Under 100 ton.
100 ton och deröfver.
Summa
fartyg.
Till
en hamn.
Till
flera hamnar.
Till
en hamn.
Till
flera hamnar.
Till
en hamn.
Till
flera hamnar.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
1
1,109
9G6
—
—
rH rH
Mlll
1,109
966
1
2
3
4
5
6
7
1
2
3
1
1
1
2
1
2
1
2
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2
2,075
—
—
2
2,075
*
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
i
4,702
—
—
1
4,702
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
i
4,702
—
—
1
4,702! —
—
—
—
—
—
—
—
—
—
3
Nummer.
58
Y. 1. Ankomna fartyg
-
Land, hvarifrån
fartyg ankommit,
samt fartygens
laster.
Engelska segel- och ångfartyg.
Under 100 ton.
Till
en hamn.
Antal. Ton.
Till
flera hamnar.
Antal. Ton.
100 ton och däröfver.
Till
en hamn.
Antal. Ton.
Till
flera hamnar.
Antal. Ton.
Summa
fartyg.
Antal. Ton.
Öfriga nationers
Under 100 ton.
Till
en hamn.
Antal. Ton,
Till
flera hamnar.
Antal. Ton.
Från Spanien.
Gödningsämnen .............
Mineralier: järnmalm .....
Salt...........................
D:o och oljekakor..........
Svafvelkis ...................
Styckegods ...................
Barlastade eller tomma......
Summa
Från Italien.
Salt..............................
Svafvel .........................
Styckegods....................
Summa
Från Frankrike, Spanien,
Portugal och
Italien.
Styckegods.....................
Summa
Från Rumänien.
Spanmål.......................
Summa
Från Algeriet.
Gödningsämnen ...............
Kork ...........................
Summa
Från Tunis.
Salt..............................
Barlastade eller tomma......
Summa
Från O stindi en.
Gödningsämnen ...............
Bis...... ......................
Summa
1,019
3,111
912
1,931
2 3.111
5,399
5,399
5,541
5,541
4,130
912
5,042
5,541
5,399
10,949
och. laster 1904
59
segel- och ångfartyg.
Summa segel- och ångfartyg.
100 ton och däröfver.
Summa
fartyg.
Under 100 ton.
100 ton och däröfver.
Summa
fartyg.
en
rm
hamn.
flora
Till
hamnar.
en
Till
hamn.
flora
Till
hamnar.
en
Till
hamn.
flera
Till
hamnar.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
2
2,226
2
2,226
3
3,335
3
3,335
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
966
—
—
i
966
1
1,124
—
—
i
1,124
—
—
—
—
7
7,281
3
3,635
10
10,866
1
1,389
—
—
i
1,389
—
—
—
—
i
1,389
—
—
i
1,389
1
1,081
—
—
i
1,081
—
—
—
—
3
2,571
—
—
8
2,571
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
689
1
689
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
296
—
—
1
296
5
5,820
—
—
5
5,820
—
—
—
—
16
15,788
4
4,324
20
20,112
7
4,832
_
_
7
4,832
i
1,348
—
—
i
1,848
—
—
• —
—
6
5,944
2
2,298
8
8,242
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
991
—
—
1
991
i
■
1,848
—
—
i
1,348
—
—
—
—
14
11,767
2
2,298
16
14,065
17
15,275
17
15,275
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
17
15,275
17
15,275
_
1
1,373
_
_
1
1,373
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
1,373
—
—
1
1,373
i
1,664
i
1,664
1
1,664
_
* _
1
1,664
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
2,664
—
—
1
2,004
i
1,664
—
_
i
1,664
—
—
—
—
2
4,328
—
—
2
4,328
_
2
2,554
_
_
2
2,554
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
132
—
—
i
132
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
3
2,686
—
—
3
2,686
_
2
9,000
2
5,541
4
14,541
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
3
8,274
—
—
3
S.274
—
—
—
—
—
—
—
—
1 5
17,274
2
5,541
7
22,815
Nummer.
Nummer.
60
Y, 1. Ankomna fartyg
Land, hvarifrån
fartyg ankommit,
samt fartygens
laster.
Svenska segel- och ångfartyg.
Norska segel-
Under 100 ton.
100 ton och däröfver.
Summa
fartyg.
Under 100 ton.
Till
en hamn.
Till
derå hamnar.
Till
en hamn.
Till
flera hamnar.
Till
en hamn.
Till
flera hamnar.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Från Australien.
Spannmål ............
Summa
Från Brittiska Nord-  amerika.
Stenkol ..........
Summa
Från Amerikas
Förenta Stater.
Gödningsämnen .
Oljor ........
—
—
—
5
12,023
_
_
5
12,023
_
_
_
_
5
12,023
5
12,023
Summa
Från Uruguay.
—
Talg ............................
Summa
Från Argentina.
Frö: lin-...............
Spannmål ....... ...........
Talg och horn .......
Styckegods.....................
‘
Summa
Från Chile.
Salpeter........................
Summa
Summa Summarum
10,213
273,775
19
1,462
7,479
3,539,420
1,105
405,202
18,816
4,219,859
1,179
30,364
10
605
och laster 1904
61
och ångfartyg.
Danska segel- och ångfartyg.
100 ton och däröfver.
Summa
Under 100 ton.
100 ton och däröfver.
Summa
Till
Till
fartyg.
Till
Till
Till
Till
fartyg.
en hamn.
flora
hamnar.
en
hamn.
flera hamnar.
en
hamn.
flora
hamnar.
Antal
Ton.
Antal
Ton.
Antal
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
i
1,387
i
1,387
i
1,387
i
1,387
—
—
—
—
—
—
—
i
2,826
—
—
i
2,826
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
i
2,826
—
i
2,826
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
i
3,385
1
3,385
2
2,717
—
—
2
2,717
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
9
mi
2,717
—
—
2
2,717
—
—
—
—
i
3,385
—
—
1
3,385
—
—
\
—
—
_
_
_
_
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
4
2,957
4
2,957
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
i
1,641
—
—
1
1,641
—
—
~
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
i
682
—
—
1
682
4
2,957
—
4
2,957
—
—
—
—
2
2,323
—
—
2
2,323
_
_
_
_
i
1,239
i
1,239
-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
1,239
—
_
i
1,239
1,130
748,452
19
1
12.221
2,338
791,642
2,991
96,614
i
38
t
6,3451,815,313
55
24,809 9,392
1,936,774
1
2
1
2
1
2
1
2
3
4
Nummer.
62
Y, 1. Ankomna fartyg
Land, hvarifrån,
fartyg ankommit,
Finska segel- och ångfartyg.
Ryska segel-
Nummer.
Under 100 ton.
100 ton och däröfver.
Summa
Under 100 ton.
samt fartygens
laster.
Till
en hamn.
Till
flera hamnar.
Till
en hamn.
Till
flera hamnar.
fartyg.
Till
en hamn.
Till
flera hamnar.
intal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal. 1
Ton.
1
Från Australien.
Spannmål ......................
Summa
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
Från Brittiska Nord-  amerika.
Oljor ............................
•
2
Stenkol.........................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Summa
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
Från Amerikas
Förenta Stater.
Gödningsämnen ...............
2
Oljor............................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Summa
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
Från Uruguay.
Frö: lin-........................
—
2
Talg.............................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Summa
—
—
1
Från Argentina.
Frö: lin-........................
—
—
2
Spannmål ......................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
3
Talg och horn ................
—
—
—
—
1
656
—
—
1
656
—
—
—
4
Styckegods .....................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Summa
—
—
—
—
1
(>56
—
—
1
656
—
—
—
1
Från Chile.
Salpeter ........................
Summa
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Summa Summarum
740
28,920
4
108
558
215,640
8
2,064
1,310
246,741
57
2,963
—
och laster 1904,
63
och ångfartyg.
Tyska segel-
och ångfartyg.
100 ton och däröfver.
Summa
Under 100 ton.
100 ton och däröfver.
Summa
O
B
a
0
Till
Till
fartyg.
Till
Till
Till
Till
fartyg.
en
hamn.
flera
hamnar.
en
hamn.
flora hamnar.
en
hamn.
flera
hamnar.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
-
1
4
8,383
4
8,383
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2
"
—
—
—
—
—
—
—
4
8,383
—
—
4
8,383
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
5
10,496
2
3,713
7
14,209
2
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
5
10,496
2
3,713
7
14,209
—
—
—
—
—
—
_
_
_
_
_
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
_
_
_
_
i
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
1,710
—
—
1
1,710
2
—
—
_
_
_
:
:
—
—
—
—
—
—
3
4
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
1,710
—
—
1
1,710
—
—
_
_
_
_
l
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
190
51.209
i
186
248
54,358
1,052
41,398
3
146
9S8
680,615
185
100,599
2,228
822,758
Nummer.
64
Y, 1. Ankomna fartyg
Land, hvarifrån
fartyg ankommit,
samt fartygens
laster.
Engelska segel- och ångfartyg.
Öfriga nationers
Under 100 ton.
100 ton och däröfver.
Summa
fartyg.
j
Under 100 ton.
Till
en hamn.
Till
flera hamnar.
Till
en hamn.
Till
flera hamnar.
Till
en hamn.
Till
flera hamnar.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Från Australien.
Spannmål ......................
Summa
Från Brittiska Nord-  amerika.
Stenkol .........................
Summa
Från Amerikas
Förenta Stater.
10
3
SO,649
6,235
10
3
20,649
6,235
Oljor ...........................
Summa
Från Uruguay.
13
26,881
13
26,884
Talg ............................
Summa
Från Argentina.
Frö: lin- ......................
—
—
Styckegods .....................
Summa
Från Chile.
Salpeter........................
Summa
Summa Summarum
5
380
563
640,534
so
77,112
648
718,035
113
7,518
i
50
och laster 1904
65
segel-
och. ångfartyg.
Summa segel- och ångfartyg.
Nummer.
100 ton och däröfrer.
Summa
fartyg.
Under 100 ton.
100 ton och däröfrer.
Summa
fartyg.
en
Till
hamn.
flora
Till
hamnar.
en
Till
hamn.
Till
flera hamnar.
en
Till
hamn.
flera
Till
hamnar.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
1
1,387
-
1
1,387
1
"
i _
—
—
—
—
—
i
1,387
—
1
1,387
—
—
—
_
_
4
8,383
4
8,383
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
6
14.849
—
—
6
14,849
2
—
—
'' —
—
—
10
23,232
—
—
10
23,232
_
_
_
11
24,034
11
24,034
1
i
310
—
—
i
310
—
—
—
—
11
19,758
2
3,713
13
23,471
2
i
310
_
—
i
310
—
—
—
—
22
43,792
2
«vl
_ 03
24
47,505
2
725
—
—
2
725
_
2
725
2
725
1
1
498
—
—
1
498
—
—
—
—
i
498
—
—
i
498
2
3
1,223
—
—
3
1,223
—
—
—
—
3
1,223
—
—
3
1,223
—
—
—
—
—
—
_
_
_
4
2,957
4
2,957
1
—
—
i
2,294
1
2,294
—
—
—
—
2
3,351
i
2,294
3
5,645
2
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
i
656
—
—
1
656
3
- 1
(330
—
—
1
630
—
—
—
—
2
1,312
—
_
1,312
4
1
<530
i
2.294
2
2924-
—
—
—
—
9
8,276
i
2,294
10
10,570
—
—
—
—
—
_
_
1
1,239
1
1,239
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
1.239
—
—
1
1,239
16S
330,309
10
10,916
292
354,802
16,350
481,950
38
2,418
17,421
8,027,492
1,463
<533,109
35,272
9,144,969
9
''
Från Sverige afgångna fartyg ocli laster 1904.
68
Y, 2. Afgångna fartyg
Nummer.
Land, hvartill
fartyg afgått, samt
fartygens laster.
Svenska segel- och ångfartyg.
Norska segel
Under 100 ton.
100 ton och däröfver.
Summa
fartyg.
Under 100 ton.
Från
eu hamn.
Från
liera hamnar.
Från
en hamn.
Från
flera hamnar.
Från
en hamn.
Från
flera hamnar.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Till Norge.
1
Emballage......................
18
524
—
—
2
461
—
—
20
985
13
354
—
—
2
Fisk: färsk....................
20
199
—
—
2
410
—
—
22
009
1
12
—
—
3
saltad...................
24
220
-
—
—
—
—
—
24
220
1
8
—
—
4
D:o och styckegods........
—
—
—
—
—
13
1,923
13
1,923
—
—
—
—
5
Flyttsaker......................
16
234
—
—
1
225
—
—
17
459
4)2
134
i
29
6
Hudar och styckegods ......
—
—
—
—
—
—
7
1,215
7
1,215
—
—
—
—
7
Hummer........................
28
377
—
—
—
—
—
—
28
377
1
12
—
—
8
Hö ..............................
—
—
9
Korkbark.......................
1
8
—
—
—
—
—
—
1
8
—
—
—
—
10
Kreatur.........................
2) 49
1,287
—
—
—
—
—
—
49
1,287
3) 17
424
—
—
11
D:o och styckegods......
4) 3
135
3) 3
297
—
—
47
8,864
53
9,290
—
—
—
—
12
Lera ............................
3
217
—
—
2
501
—
—
5
718
1
65
—
—
13
Lervaror: tegel ...............
9
305
—
—
4
3,408
—
—
13
3,713
11
457
—
—
14
tegel och lera ...
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
6) 17
745
—
—
15
tegel, rör och lera
16
763
—
—
1
241
—
—
17
1,004
26
1,118
—
—
16
rör.................
—
7) 20
829
—
—
17
Lumpor ........................
1
8
—
—
—
—
—
—
1
8
—
—
—
—
18
Maskiner.......................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
8)1
61
—
—
19
Metaller: järnskrot...........
6
47
—
—
—
—
—
—
6
47
2
32
—
—
20
järn och styckegods
—
—
—
—
—
—
14
6,458
14
0,458
—
—
—
—
21
Papper och styckegods......
9) 17
391
10) 6
138
—
-
—
—
23
529
—
—
—
—
22
Pappersmassa..................
1
13
—
—
—
—
—
—
1
13
—
—
—
—
23
Salt..............................
1
16
-
—
—
—
—
—
1
10
1
26
—
—
24
Sand ............................
2
19
—
—
—
—
—
—
2
19
—
—
—
—
25
Spannmål ......................
8
180
—
—
—
—
—
—
8
180
1
40
—
—
26
D:o och styckegods ...
—
—
—
—
—
—
2
635
2
035
—
—
—
27
Sten, oarbetad och arbetad
23
436
—
—
4
707
—
—
27
1,143
u)170
6,576
—
—
28
D:o slipstenar...............
—
—
—
—
—
—
-
—
—
—
1
29
—
—
29
Trävaror .......................
4
81
—
—
—
—
—
—
4
81
21
607
—
—
30
Styckegods.....................
lä) 20
523
—
—
8
2,496
127
32,763
155
35,782
13) 6
168
—
—
31
D:o
och passagerare.
—
—
—
—
—
—
14
4,914
14
4,914
I4) 29
754
—
—
32
Passagerare ....................
15) 14
307
—
—
13
2,120
—
—
27
2 427
16)321
8,657
—
—
33
Barlastade eller tomma......
17)3,822
49,147
—
—
62
33,378
—
—
3,884
82,525
18)595
8,984
—
—
Summa
4,106
55,487
9
485
99
48,947
224 50,772
4,438
150,591
1,258| 30,092
i
29
Af fartygen under 100 ton hafva följande varit ångfartyg: *) 1 om 70 ton. 2) 49 om 1,287 ton. 3) 16 om 416 ton. 4) 3 om
62 ton. 12) 19 om 513 ton. 1S) 4 om 120 ton. 14) 29 om 754 ton. 15) 14 om 307 ton. 16) 321 om 8,657 ton. l7) 44 om 959 ton.
och laster 1801,
69
och ångfartyg.
Danska segel- och ångfartyg.
<
100 ton och däröfver.
Summa
Under 100 ton.
100 ton och däröfver.
Summa
0
1
en
Från
hamn.
flera
från
hamnar.
fartyg.
Från
en hamn.
Från
flera hamnar.
Från
en hamn.
Från
flera hamnar.
fartyg.
&
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
i
192
—
—
M
1
1
3
546
12
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
2
—
—
—
—
163
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
4
5
6
i
1,185
—
1
1
12
1,185
—
—
—
—
:
—
—
7
8
—
—
—
—
17
424
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
10
3
718
—
—
4
783
i
49
—
_
5
804
—
—
6
853
12
1
305
—
-
12
762
2
84
—
—
—
—
—
2
84
13
1
z 403
—
—
18
1,148
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
14
2
328
—
—
28
1,446
7
287
—
—
—
—
—
—
7
287
15
—
—
—
—
20
829
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
16
—
—
—
—
1
(SI
_
_
_
_
_
—
_
—
—
—
18
—
—
—
—
2
32
—
—
—
:
—
:
—
—
—
19
20
—
—
—
i
26
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
21
22
23
—
—
—
—
i
40
2
96
—
—
—
—
—
—
2
96
24
25
89
16,914
i
121
2(>0
23,611
—
_
_
_
1
187
_
—
i
187
26
27
—
—
—
—
1
29
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
28
10
2,030
4
1,907
35
4,544
1
54
—
—
1
200
—
—
2
254
29
1
165
—
—
7
333
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
30
'' —
—
—
—
29
754
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
31
—
—
—
—
321
8,657
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
32
90
44,844
—
—
685
53,828
19) 3
113
—
__
7
2,535
—
—
10
2.648
33
199
67,0S4
5
2,928
1,463
99,233
16
683
—
_
14
3,726
— j —
30
4,409
135 ton. 5) 3 om 297 ton. 6) 2 om 72 ton. 7) 2 om 72 ton. 8) 1 om 61 ton. 9) 17 om 391 ton. 10) 0 om 138 ton. n) 1 om
18) 274 om 3,111 ton. 19j 1 om 34 ton.
70
Y, 2. Afgångna fartyg
Finska segel
och. ångfartyg.
Ryska segel-
©
s
B
Land, hvartill
fartyg afgått, samt
Under 100 ton.
100 ton och däröfver.
Summa
Under 100 ton.
1
fartygens laster.
Från
en hamn.
Från
flera hamnar.
Från
en hamn.
Från
flera hamnar.
fartyg.
Från
en hamn.
Från
flera hamnar.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
i
Till Norge.
Emballage .....................
2
Fisk: färsk....................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
3
saltad...................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
4
D:o och styckegods........
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
5
Flyttsaker......................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
6
Hudar och styckegods.......
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
7
Hummer........................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
8
Hö ........................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
9
Korkbark ......................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
10
Kreatur.........................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
11
D:o och styckegods ......
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
-
12
Lera ............................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
13
Lervaror: tegel ...............
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
14
tegel och lera ....
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
15
tegel, rör och lera
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
16
rör..................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
17
Lumpor.........................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
18
Maskiner.......................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
~
—
—
19
Metaller: järnskrot...........
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
20
järn och styckegods
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
21
Papper och styckegods ......
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
22
Pappersmassa..................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
23
Salt..............................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
24
Sand.............................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
25
Spannmål ......................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
26
I):o och styckegods ...
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
27
Sten, oarbetad och arbetad
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
28
D:o slipstenar...............
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
29
Trävaror .......................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
30
Styckegods.....................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
«
31
l):o
och passagerare .
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
32
Passagerare....................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
33
Barlastade eller tomma.....
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Summa
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
cell laster 1904
71
och ångfartyg.
Tyska segel-
och ångfartyg.
100 ton och däröfver.
Summa
Under 100 ton.
100 ton och däröfver.
Summa
<J>
a
a
Från
en hamn.
Från
flera hamnar.
fartyg.
Från
en hamn.
Från
liera hamnar.
Från
en hamn.
Från
flera hamnar.
fartyg.
£
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
_
i
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
3
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
4
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
5
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
6
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
7
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
8
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
9
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
10
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
11
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
12
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
13
—
—
—
—
—
—
-*
—
—
—
—
—
—
—
—
—
14
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
15
—
—
—
—
—
—
i
66
—
—
—
—
—
—
i
66
16
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
17
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
18
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
; —
—
—
—
—
—
19
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
20
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
; —
—
—
—
—
—
21
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
22
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
23
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
—
—
—
24
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
25
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
| —
—
—
—
—
—
26
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
! —
—
—
—
—
—
27
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1 —
—
—
—
—
—
28
i
200
—
—
i
200
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
29
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
30
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
! —
—
—
—
—
—
31
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
32
2
560
—
—
2
560
—
—
—
—
4
1,391
—
—
4
1,391
33
3
7(50
—
—
3
760
i
66
—
—
4
1,391
—
—
5
1,457
72
Y, 2. Afgångna fartyg
-
Engelska segel- och ångfartyg.
Öfriga nationers
rH
CD
0
a
Land, hvartill
fartyg afgått, samt
Under 100 ton.
100 ton och däröfver.
Summa
Under 100 ton.
£
fartygens laster.
Från
en hamn.
Från
flera hamnar.
Från
en hamn.
Från
flera hamnar.
fartyg.
Från
en hamn..
Från
flera hamnar.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Till Norge.
1
Emballage......................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2
Fisk: färsk....................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
’ -
3
saltad................. .
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
''—
—
4
D:o och styckegods........
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
5
Flyttsaker......................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
6
Hudar och styckegods.......
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
7
Hummer........................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
8
Hö ..............................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
*—
—
—
9
Korkbark ......................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
10
Kreatur.........................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
11
13:o och styckegods......
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
12
Lera ............................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
13
Lervaror: tegel...............
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
14
tegel och lera____
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
15
tegel, rör och lera
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
16
rör.................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
17
Lumpor.........................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
18
Maskiner.......................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
—
—
19
Metaller: järnskrot...........
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
20
järn och styckegods
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
21
Papper och styckegods......
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
22
23
Pappersmassa..................
Salt..............................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
24
25
Sand.............................
Spannmål ......................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
26
D:o och styckegods ...
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
27
Sten, oarbetad och arbetad
—
—
—
—
4
1,665
—
—
4
1,665
—
—
—
—
28
D:o slipstenar...........
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
29
Trävaror .......................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
30
Styckegods.....................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
31
13:o
och passagerare .
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
32
Passagerare....................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
33
Barlastade eller tomma......
—
—
—
—
2
1,202
—
—
2
1,202
3
247
—
—
Summa
-1
-1
-1
—
6
2,867
- 1 -
6
2,867
3
247
—
—
och. laster 1904
73
segel-
och ångfartyg.
Summa segel- och ångfartyg.
100 ton och däröfver.
Summa
Under 100 ton.
100 ton och däröfver.
Summa
O
Från
Från
fartyg.
Från
Från
Från
Från
fartyg.
en
hamn.
flera
hamnar.
en
hamn.
flera
hamnar.
en
hamn.
flera hamnar.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
31
878
3
653
34
1,531
1
—
—
—
—
—
—
21
211
—
—
2
410
—
—
23
621
2
—
—
—
—
—
—
25
228
—
—
—
—
—
—
25
228
3
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
13
1,923
13
1,923
4
—
—
—
—
—
—
18
368
i
29
i
225
—
—
20
622
5
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
7
1.215
7
1.215
6
—
—
—
—
—
—
29
389
—
—
—
—
—
—
29
389
7
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
i
1,185
—
—
1
1,185
8
—
—
—
—
—
—
1
8
—
—
—
—
—
—
1
S
9
—
—
—
—
—
—
60
1,711
—
—
—
—
—
—
66
1,711
10
—
—
—
—
—
3
135
3
297
—
47
8,864
53
9,296
11
—
—
—
—
—
—
5
331
—
—
10
2,023
—
—
15
2,354
12
—
—
—
—
—
—
22
.846
—
—
5
3,713
—
—
27
4,559
13
—
—
—
—
—
—
17
745
—
—
i
403
—
—
18
1,148
14
—
—
—
—
—
—
49
2,168
—
—
3
569
—
—
52
2,737
15
—
—
—
—
—
—
21
895
—
—
—
—
—
—
21
895
IG
—
—
—
—
—
—
1
8
—
—
—
—
—
—
1
8
17
—
—
—
—
—
—
1
(il
—
—
—
—
—
—
1
61
18
—
—
—
—
—
—
8
79
—
—
—
—
—
—
8
79
19
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
14
6,458
14
6,458
20
—
—
—
—
—
—
17
391
6
138
—
—
—
—
23
529
21
—
—
—
—
—
—
1
13
—
—
—
—
—
—
1
13
22
—
—
—
—
—
—
2
42
—
—
—
—
—
—
O
42
23
—
—
—
—
—
—
2
19
—
—
—
—
—
—
2
19
24
—
—
—
—
—
—
ii
316
—
—
—
—
—
—
ii
316
25
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2
635
2
635
2 6
—
—
—
—
—
—
193
7,012
—
—
98
19,473
i
121
292
26,(506
27
—
—
—
—
—
1
29
—
—
—
—
—
—
1
29
28
—
—
—
—
—
—
26
742
—
—
12
2,430
4
1,907
42
5,079
«
_
—
—
—
—
—
26
osa
—
—
9
2,66!
127
32,763
162
36.115
SO S
—
—
—
—
—
—
29
754
—
—
—
—
14
4,914
43
5,668
31
—
—
—
—
—
—
335
.8,964
—
—
13
2,120
—
—
348
11,084
32
2
787
—
—
5
i,o:m
4,423
58,491
—
—
169
84,697
—
—
4,592
143.188
33
2
7S7
—
—
5
1,034
5,384
86,525
10
464
327
120,562
229
58,800
5,950| 266,351
10
74
Afgångna fartyg
V, 2.
Svenska segel- och ångfartyg.
forska segel-
CD
a
s
Land, hvartill
fartyg afgått, samt
fartygens laster.
Under 100 ton.
100 ton och däröfver.
Summa
Under 100 ton.
t?
Från
en hamn.
Från
flera hamnar.
Från
en hamn.
Från
flera hamnar.
fartyg.
Från
en hamn.
Från
flera hamnar.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Till Finland.
1
Bark ............................
1
99
_
_
i
09
_
_
_
_
2
Cement ........................
5
464
11
1,781
16
2.245
3
13
2
2,080
367
3
480
16
2,560
3!X>
5
») i
23
3
_
_
6
_
_
_
_
7
Kalk.............................
7
450
5
639
12
1.089
2
76
_
8
Kem. teka. preparater .....
1
99
—
—
i
123
—
—
2
222
—
—
—
—
9
Kreatur ........................
_
_
_
_
_
_
_
_
_
_
—
_
—
1 0
Krita............................
1
84
i
625
2
70!)
11
Lera.............................
3
373
0
O
0170
040
_
_
_
_
12
_
_
_
_
_
13
tegel och lera____
—
—
—
—
2
476
—
—
2
476
—
—
—
—
14
tegel och rör____
8
734
—
—
17
2,580
_
—
25
3,314
—
—
—
—
15
Maskiner......................
_
_
_
_
2
440
_
_
2
440
_
_
_
_
IG
Metaller: tackjärn............
_
17
3
542
3
542
1 8
stångjärn ..........
1
79
1
79
19
andra järnvaror...
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
20
_
_
_
_
_
_
_
_
_
—
—
—
—
—
21
fältspat..........
_
_
_
_
_
22
_
_
23
Sand............................
1
192
1
102
_
_
24
Sprängämnen: dynamit......
1
70
—
—
—
—
1
70
—
—
—
25
Sten, oarbetad och arbetad.
—
—
—
—
2
403
—
—
2
403
—
—
—
—
26
124
3
124
_
_
_
_
27
1
111
1
in
_
_
_
28
Talg .................;..........
4
640
4
640
_
_
_
29
Tjära ...........................
1
160
1
160
_
_
_
30
7
287
2
976
1
160
10
1,423
_
_
_
31
Styckegods och passagerare
—
—
4
493
1
160
5
653
—
—
—
—
32
!) 10
3) 132
227
_
_
.
_
_
_
10
227
_
_
_
—
83
Barlastade eller tomma......
2.383
—
—
183
69,624
—
—
315
72,007
—
—
—
—
Summa
178
5,123
—
—
253 81,825
10
1,600
| 441
88,548
1 2
1
76! —
—
Af fartygen under 100 ton hafva följande varit ångfartyg: *) 1 om 23 ton. 2) 10 om 227 ton. 3) 89 om 1,522 ton.
och laster 1904
75
och. ångfartyg.
Danska segel- och ångfartyg.
100 ton och däröfver.
Summa
Under
100 ton.
100 ton och däröfver.
Summa
CD
g
cn
Från
hamn.
flora
Från
hamnar.
fartyg.
en
Från
hamn.
flera
Från
hamnar.
eu
Från
hamn.
flera
Från
hamnar.
fartyg.
1
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
6
985
—
i 6
985
2
—
—
—
—
1 —
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
3
—
—
—
—
! —
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
4
—
—
—
—
! —
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
5
—
—
—
—
2
76
i
50
—
—
—
—
—
—
1
50
6
7
—
—
—
—
I —
—
—
—
-
—
—
—
—
—
| _
8
9
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
10
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
11
—
—
—
—
—
i
99
—
—
1
212
—
—
2
311
12
1
229
—
—
i
229
—
—
—
—
1
112
—
—
i
112
13
—
—
—
—
—
—
2
185
—
—
3
420
—
—
5
(»5
14
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
15
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
16
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
17
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
18
1
516
—
—
i
516
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
19
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
20
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
21
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
22
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
23
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
24
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
-
—
—
—
—
25
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
26
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
27
—
—
—
—
—
-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
28
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
-
—
29
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
30
—
—
—
—
—
—
—
-
—
1
146
—
—
1
146
31
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
_
3 2
39
31,847
—
—
3!)
31,847
3
280j
—
—
13
7,480
—
—
16
7,760
33
411
32,592
—
—
43
32.068]
7
611|
—
—
251
9,355
-
—
32
9,969
76
Y, 2. Afgångna fartyg
Nummer.
Land, hvartill
fartyg afgått, samt
fartygens laster.
Finska segel
och ångfartyg.
Kyska segel-
Under 100 ton.
100 ton och däröfver.
Summa
fartyg.
Under 100 ton.
Från
en hamn.
Från
flera hamnar.
Från
en hamn.
Från
flera hamnar.
Från
en hamn.
Från
flera hamnar.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
j
Till Finland.
I i
Bark.............................
—
—
—
—
—
2
Cement ................... .....
—
—
—
—
2
419
—
—
2
419
—
—
—
—
3
Fisk: färsk....................
3
62
—
—
—
—
—
—
3
(52
—
—
—
—
4
saltad...................
1
24
—
—
2
433
—
—
3
457
—
—
—
—
5
Flyttsaker .....................
—
—
—
—
—
—
—
— |
—
—
—
—
—
—
6
Gödningsämnen ...............
1
27
—
—
—
—
—
—
1
27
—
—
—
—
7
Kalk ............................
10
525
—
—
4
508
—
— i
14
1,033
—
—
—
—
1 8
Kem. tekn. preparater ......
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
9
Kreatur.........................
—
—
—
—
1
485
—
—
1
485
—
—
—
—
10
Krita............................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
11
Lera ............................
4
255
—
—
1
234
—
—
5
489
—
_
—
12
Lervaror: tegel...............
5
212
—
—
1
269
—
—
(i
481
—
—
—
—
13
tegel och lera____
—
—
—
—
1
115
-
—
i
115
—
_
—
14
tegel och rör____
—
—
—
—
1
172
—
—
i
172
—
—
—
—
15
Maskiner.......................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
16
Metaller: tackjärn............
21
1,127
—
—
2
270
—
—
23
1,397
—
—
—
17
järnskrot ..........
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
18
stångjärn...........
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
19
andra järnvaror...
‘) 2
54
—
—
2
862
—
—
4
916
—
—
—
20
Mineralier: järnmalm .......
60
4,780
—
—
13
1,659
—
—
73
6,439
—
—
—
21
fältspat .........
2
126
—
—
—
_
—
—
2
126
—
—
—
22
andra ............
1
37
—
—
—
—
—
—
i
37
—
—
—
—
23
Sand ............................
—
—
—
-
i
238
—
—
i
238
—
—
—
—
24
Sprängämnen: dynamit......
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
25
Sten, oarbetad och arbetad
5
386
—
—
i
143
—
—
6
529
2
52
—
—
26
D:o slipstenar...............
i
32
—
—
—
—
—
—
1
32
—
—
—
—
27
Stenkol .........................
4
117
—
—
—
—
—
—
4
117
—
—
—
—
28
Talg.............................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
- 1
29
Tjära ...........................
7
408
—
—
2
279
—
—
9
(>87
1
30
—
—
30
Trävaror ......................
1
68
—
—
2
350
—
—
3
418
—
—
—
—
31
Styckegods och passagerare
1
38
—
—
247
108,388
—
—
248
108,426
—
—
—
—
32
Fartyg på släp ...............
c) 7
139
—
—
—
—
—
—
7
139
—
—
—
—
33
Barlastade eller tomma......
4) 602
20,081
—
—
102
24,142
—
—
794
44,223
2
63
—
—
Summa
788
28,498j —
-
385
188,966
— 1 -
1,123
| 167,464
5
145
Af fartygen under 100 ton hafva följande varit ångfartyg: 1) 1 om 28 ton. 2) 1 om 60 ton. 3) 7 om 139 ton. 4) 65 om
och laster 1904
77
och ångfartyg.
Tyska segel
och ångfarty
er
D*
fn
100 ton och däröfyer.
Summa
Under 100 ton.
100 ton och deröfver.
Summa
s
Från
cn hamn.
Från
flera hamnar.
fartyg.
Från
en hamn.
Från
flera hamnar.
Från
en hamn.
Från
flera hamnar.
fartyg.
£
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal
Ton.
Antal,
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
1
1
139
—
i
139
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
3
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
4
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
5
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
6
1
124
—
—
i
124
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
7
1
198
—
—
i
198
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
8
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
9
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
10
2
397
—
—
2
397
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
11
—
—
—
—
—
i
36
—
—
—
—
—
—
1
36
12
4
877
—
—
4
877
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
13
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
14
~
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
15
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
16
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
17
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
18
—
—
. —
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
19
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
20
—
—
—
-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
21
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
22
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
23
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
24
—
—
—
—
2
52
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
25
—
—
—•
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
26
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
27
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
28
—
—
—
—
i
SO
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
29
—
—
—
—
—
—
a)i
60
—
—
—
—
—
—
1
60
30
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
31
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
32
3
702
—
—
5
765
5) 5
253
—
—
12
8,010
—
—
17
8,263
33
12
2,437
-
17
2,582
7
349
—
1 12
8,010
—
—
19
8,359
1,066 ton. 5) 1 om 25 ton,
78
V, 2. Afgångna fartyg
Engelska segel- och ångfartyg.
Öfriga nationers
Under 100 ton.
100 ton och däröfver.
Summa
Under 100 ton.
Från
en hamn.
Från
flera hamnar.
Från
en hamn.
Från
flera hamnar.
fartyg.
Från
en hamn.
Från
flera hamnar.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
_
i
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
. —
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
■ —
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
_
_
J
_
_
_
_
_
_
_
_
_
— 1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
_
_
_
_
_
_
_
_
_
_
—
—
—
—
—
—
—
17
20,398
—
—
17
20,398
—
—
—
—
—
—
—
— 1
17
20,398
—
17
20,398
—
—
—
—
Land, hvartill
fartyg afgått, samt
fartygens laster.
Till Finland.
Bark......................
Cement ..................
Fisk: färsk .,.........
saltad............
Flyttsaker ..............
Gödningsämnen ........
Kalk ......................
Kem. tekn. preparater
Kreatur ..................
Krita.....................
Lera ......................
Lervaror: tegel.........
tegel och lera____
tegel och rör____
Maskiner.......................
Metaller: tackjärn............
järnskrot ..........
stångjärn...........
andra järnvaror...
Mineralier: järnmalm........
fältspat .........
andra ...........
Sand ............................
Sprängämnen: dynamit......
Sten, oarbetad och arbetad.
D:o slipstenar...............
Stenkol .........................
Talg ............................
Tjära ...........................
Trävaror ......................
Styckegods och passagerare
Fartyg på släp ...............
Barlastade eller tomma......
Summa
och laster 1904
79
segel- och ångfartyg.
Summa segel- och ångfartyg.
100 ton och däröfver.
Summa
fartyg.
Under
100 ton.
100 ton och däröfver.
Summa
fartyg.
Nummer,
cn
Från
hamn.
flora
Från
hamnar.
en
Från
hamn.
flera
Från
hamnar.
en
Från
hamn.
Från
flera hamnar.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
i
99
-
1
9!)
1
—
—
—
—
—
—
5
464
—
—
20
3,324
—
—
25
3,788
2
—
—
—
—
—
—
3
62
—
—
—
—
—
—
3
62
3
—
—
—
—
—
—
1
24
—
—
15
2,513
3
480
19
3,017
4
—
—
—
—
—
—
1
o»
—<>
—
—
2
367
—
—
3
390
5
—
—
—
—
—
—
1
27
—
—
—
—
—
—
1
27
G
—
—
—
—
—
—
•20
1.101
—
—
10
1,271
—
—
30
2,872
7
—
—
—
—
—
—
1
99
—
—
2
321
—
—
3
420
8
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
i
485
—
—
1
485
9
—
—
—
—
—
—
1
8-4
—
—
i
625
—
—
t)
ad
709
10
—
—
—
—
—
—
i.
255
—
—
6
1,004
—
—
10
1,259
11
—
—
—
—
—
—
7
347
—
—
2
481
—
—
9
828
12
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
9
1,809
—
—
9
1,809
13
—
—
—
—
—
—
10
919
—
—
21
3,172
—
—
31
4,091
14
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2
-440
—
—
2
440
15
—
—
—
—
—
21
1.127
—
—
2
270
—
—
23
1,397
IG
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
3
542
—
—
3
542
17
—
—
—
—
—
—
1
79
—
—
—
—
—
—
1
79
IS
—
—
—
—
—
—
2
54
—
—
3
1,378
—
—
5
1,432
19
—
—
—
—
—
—
60
4,780
—
—
13
11159
—
—
73
6,439
20
—
—
—
—
—
2
126
—
—
—
—
—
—
2
126
21
—
—
—
—
1
87
—
—
—
—
—
—
i
37
22
—
—
—
_
—
—
—
—
—
—
O
430
—
—
2
480
23
--
—
—
—
—
—
1
70
—
—
—
—
—
i
70
24
—
—
—
—
—
—
7
438
—
—
•>
546
—
—
10
984
25
—
—
—
—
—
4
156
—
—
—
—
—
—
4
156
26
—
—
—
—
—
—
4
117
—
1
in
—
—
5
228
2 7
—
—
—
—
—
—
—
—
—
4
640
4
M0
28
—
—
—
—
—
—
8
43S
—
—
2
279
1
160
11
877
29
—
—
—
—
—
—
;>
415
—
—
4
1,326
1
160
14
1,901
30
—
—
—
—
—
i
as
—
—
252
109,027
1
160
254
109,225
31
—
—
—
—
—
17
366
—
—
—
—
—
—
17
366
32
G
6,017
—
—
6
6,017
744
23,060
—
—
375
168,220
—
—
1,119
191.280
33
6
6,0171 —
—
(i
6.017
937
34,805
— i
—
751
299,600
10
1,600
1,698
336,005
BO
Y, 2. Afgångna fartyg
Svenska segel- och ångfartyg.
Norska segel-
CD
i
Land, hvartill
fartyg afgått, samt
fartygens laster.
Under 100 ton.
100 ton och däröfver.
Summa
Under 100 ton.
£
Från
en hamn.
Från
flera hamnar.
Från
en hamn.
Från
flera hamnar.
fartyg.
Från
en hamn.
Från
flera hamnar.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Till Ryssland.
t
_
_
_
_
14
4,372
2,866
i
274
15
4,040
2,866
_
_
_ ''
_
o
10
10
_
_
_
„
_
3
742
3
742
_
_
4
i
71
3
919
4
990
_
_
__
5
Kli ..............................
1
282
1
6
Krita ........................
_
1
197
_
_
1
197
_
_
_
_
i 7
_
1
289
_
_
1
289
_
_
_
_
i
! 8
3
284
8
1,453
_
_
11
1,737
_
_
_
_
! 9
tegel och lera ...
—
—
—
—
1
297
—
—
1
297
—
—
_
—
1 10
tegel, rör och lera
—
—
—
—
2
461
—
—
2
461
—
—
_
—
1 11
_
_
9
630
_
_
2
630
—
—
—
—
12
1
267
i
267
_
_
13
9
2,020
5
705
14
2,725
_
_
_
14
järn och maskiner
—
—
—
—
—
—
i
284
1
284
—
—
_
—
15
j ärn och styckegods
—
—
—
—
2
665
—
—
2
665
—
—
''
—
! 16
Mineralier: järnmalm........
i 17
2
130
_
_
7
1,347
_
_
o
1.477
—
—
—
—
1 18
5
1,115
_
__
5
1.115
_
_
_
L
_
1
247
_
_
i
247
_
_
_
1 20
Sten, oarbetad och arbetad
1
90
—
—
12
2,868
—
—
13
2,958
—
—
_
—
21
_
_
_
1
116
_
_
1
ne
_
_
_
—
22
_
_
_
2
337
_
_
2
337
_
_
_
—
23
_
_
_
_
3
505
i
282
4
787
_
_
_
—
| 24
Barlastade eller tomma.....
1
97
—
—
285
112,390
—
—
286
112,487
L 1
37
—
—
Summa
8
672
_
—
370
133,876
12
2,554
890
136,602
1
37
—
—
Till Finland och
Ryssland.
25
Fisk, saltad och emballage
—
—
26
Metaller: järn och emballage
27
järn och styckegods
28
29
Styckegods och passagerare
30
D:o
och emballage ...
Summa
!
'' 1
-
Af fartygen under 100 ton hafva följande varit ångfartyg:
1) 1 om 37 ton.
och laster 1904.
81
och ångfartyg.
Danska segel- och ångfartyg.
100 ton och däröfver.
Summa
Under 100 ton.
100 ton och däröfver.
Summa
8
a
a
s§
Från
?rån
fartyg.
Från
Från
Från
Från
fartyg.
en
hamn.
flera
hamnar.
en
hamn.
flera hamnar.
en
hamn.
flera hamnar.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
—
_
—
—
—
—
_
_
—
_
—
—
1
2
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
_
3
4
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
5
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
-
—
—
6
—
—
—
—
—
—
3
260
—
—
7
860
—
_
10
1,120
7
8
—
—
—
—
—
—
4
283
—
—
—
—
—
—
4
283
9
—
—
—
—
—
—
1
93
—
—
—
—
—
—
1
93
10
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
11
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
12
—
—
—
—
—
—
—
—
_
—
—
—
—
—
—
—
13
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
14
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
15 i
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
16
—
—
—
—
—
—
2
171
—
_
i
121
—
3
292
17
—
—
—
—
—
—
1
50
—
—
—
—
1
50
18
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
19
—
—
—
—
—
—
7
478
—
—
—
—
—
7
478
20
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
21
—
—
—
— ,
—
—
—
—
—
i
225
_
I
1
225
22
23
10
5,626
—
—
ii
5,663
3
266
—
—
29
17,763
—
-
32
18,029
24
10
5,626
n
5,668
21
1,601
38
18,969
—
59
20,570
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
25
26
27
~~
~~
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
28
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
29
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
30
—
—
—
—
! —
—
—
-
—
—
i ~
—
—
—
—
—
11
82
V, 2. Afgångna fartyg
Nummer.
Land, hvartill
fartyg afgått, samt
fartygens laster.
Finska segel
och ångfartyg.
Ryska segel-
Under 100 ton.
100 ton och däröfver.
Summa
fartyg.
Under 100 ton.
Från
en hamn.
Från
flera hamnar.
Från
en hamn.
Från
flera hamnar.
Från
en hamn.
Från
flera hamnar.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Till Ryssland.
i
Cement .........................
—
—
—
—
2
Emballage .....................
—
—
—
—
2
516
1
258
3
774
1
97
—
—
3
Pisk: färsk....................
—
—
—
—
—
—
_
—
—
—
—
— j
4
saltad...................
i
18
—
—
1
258
—
2
276
—
-
5
Kli ..............................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
6
Krita............................
7
Lera ............................
_
—
—
-
—
—
—
—
—
1
67
—
—
8
Lervaror: tegel...............
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
95
—
—
9
tegel och lera ...
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
78
—
—
10
tegel, rör och lera
_
—
—
—
—
—
-
—
—
—
—
—
—
■—
11
Maskiner.......................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
12
Metaller: tackjärn............
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
13
järnvaror ..........
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
~~
14
järn och maskiner
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
— !
15
järn och styckegods
—
—
—
—
—
—
2
516
2
516
—
—
—
—
16
Mineralier: järnmalm........
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
17
fältspat..........
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
- .
—
—
—
18
kvarts............
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
19
Papp............................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
20
Sten, oarbetad och arbetad
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
9
653
—
—
21
Tjära............................
22
Trävaror........................
—
—
—
—
'' -
—
—
—
—
—
—
'' 23
Styckegods .....................
—
_
—
—
26
10,195
—
—
26
10,195
—
—
—
I 24
Barlastade eller tömma......
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
30
1,030
—
Summa
i
18
_
—
29
10,969
3
774
33
11,761
43
2,020
—
—
Till Finland och
Ryssland.
'' 25
Fisk, saltad och emballage
—
—
—
—
--
1
258
1
258
—
—
—
—
26
Metaller: järn och emballage
—
—
—
—
—
—
6
1,548
6
1,548
—
—
—
—
27
järn och styckegods
—
—
—
—
1
552
—
—
| 1
552
—
—
—
—
28
Trävaror .......................
—
—
—
—
1
258
—
—
1
258
—
—
—
—
29
Styckegods och passagerare
—
—
—
—
72
31,401
—
—
72
31,401
—
—
—
—
30
D:o och emballage ...
—
—
—
—
—
—
1
258
1
258
—
—
—
—
Summa
—
—
—
71
32,211
8
2,064
82
34,275
—
—
—
Af fartygen under 100 ton hafva följande varit ångfartyg:
5 om 277 ton.
och laster 1904.
83
och ångfartyg.
Tyska segel
och ångfartyg.
100 ton och däröfver.
Summa
Under
100 ton.
100 ton och däröfver.
Summa
O
en
Från
hamn.
flera
Från
hamnar.
fartyg.
en
Från
hamn.
flera
Från
hamnar.
en
Från
hamn.
flora
Från
hamnar.
fartyg.
(Antal
Ton.
Antal
Ton.
Antal
Ton.
Antal
Ton.
Antal
Ton.
Antal
Ton.
Antal
Ton.
Antal
Ton.
1
1
192
1
192
_
_
1
1
126
—
—
2
223
—
—
—
—
-
—
—
—
—
2 1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
-
—
—
—
—
—
»
|
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
4 j
! —
—
—
—
—
—
—
—
_
_
_
_
5
6
1 8
1,573
—
-
9
1,640
—
—
—
—
—
—
—
_
_
_
7
9
1,128
—
—
10
1,223
—
—
—
—
—
—
_
_
_
_
8
6
810
—
—
7
88S
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
9
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
10
11
12
—
—
—
. —
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
13
14
15
1
115
—
—
1
115
i
58
—
—
—
—
—
i
58
16
17
1
104
—
—
1
IM
—
—
—
—
—
—
—
-
—
—
18
n
1,514
—
—
20
2,167
—
—
—
—
—
—
—
—
19
20
21
! —
—
—
_
_
_
—
—
—
2
1,220
—
2
1,220
22
23
31
10,572
—
—
61
11,602
*) 6
357
—
—
30
22,180
—
—
36
22,537
24
69
16,134
—
—
112
18,154
7
415
—
—
32
23,400
—
—
39
23,815
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
_
_
_
25
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
26
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
27
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
28
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
29
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
30
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
—
—
—
—
84
Y, 2. Afgångna fartyg
Engelska segel- och ångfartyg.
Öfriga nationers
Nummer.
Land, hvartill
fartyg afgått, samt
fartygens laster.
Under 100 ton
100 ton och däröfver.
Summa
Under 100 ton.
Från
cn hamn.
Från
flera hamnar.
Från
en hamn.
Från
flera hamnar.
fartyg.
Från
en hamn.
Från
flera hamnar.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
1
Till Ryssland.
Cement .........................
1
_
J
i
1
i
_
i
i
1
_
_
—
2
Emballage .....................
—
—
—
—
—
—
—
j
—
—
—
—
3
Fisk: färsk...................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
" [
—
—
—
4
saltad...................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
— l
—
—
—
5
Kli ..............................
—
—
—
6
Krita ...........................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
7
Lera.............................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
8
Lervaror: togel...............
—
—
—
—
—-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
9
tegel och lera ...
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
10
tegel, rör och lera
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
11
Maskiner.......................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
12
Metaller: tackjärn............
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
—
—
13
järnvaror ..........
14
järn och maskiner
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
15
j äril och styckegods
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
—
—
16
Mineralier: järnmalm........
-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
17
fältspat..........
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
18
kvarts............
—
19
Pajip...........................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
20
Sten, oarbetad och arbetad
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
21
Tjära ............................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
22
Trävaror........................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
23
Styckegods ....................
24
Barlastade eller tomma......
—
—
—
—
16
17,534
—
16
17,534
—
—
—
Summa
—
—
—
—
16
17,534
—
1 Ci
17,534
_
—
—
25
Till Finland och.
Ryssland.
Fisk, saltad och emballage
26
Metaller: järn och emballage
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
27
järn och styckegods
28
Trävaror ......................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
29
Styckegods och passagerare
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
~
30
D:o och emballage ..
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Summa
—
—
—
—
—
I -
—
—
—
—
—
—
—
—
och laster 1904.
85
segel- och ångfartyg.
Summa segel- och ångfartyg.
100 ton och däröfver.
Summa
fartyg.
Under
100 ton.
100 ton och däröfver.
Summa
fartyg.
Nummer.
Från
cn hamn.
flera
Från
hamnar.
en
Från
hamn.
flera
Från
hamnar.
en
Från
hamn.
flora
Från
hamnar.
Antal
Ton.
Antal
Ton.
Antal
Ton.
Antal.
Ton.
Antal
Ton.
Antal
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
—
1
_
_
_
1
15
I
l
4,564
i
274
16
I
4,838
1
—
—
—
—
—
i
97
—
13
3,508
i
258
15
3,863
2
—
—
—
—
—
—
—
—
_
—
—
—
3
742
3
742
3
—
—
—
—
—
—
2
89
—
4
1,177
—
—
6
1,266
4
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
282
—
—
1
282
5
—
■-
—
—
—
—
—
—
_
—
1
197
—
—
1
197
6
—
—
—
—
—
—
i
67
—
9
1,862
—
—
10
1,929
7
i
125
—
—
i
125
7
6519
—
25
3.560
—
—
32
4,205
8
—
—
—
—
—
—
5
361
_
—
7
1,107
—
—
12
1,468
9
—
—
■—
—
—
—
i
93
—
—
2
461
—
—
3
554
10
—
—
—■
—
—
—
—
—
—
—
2
030
—
—
2
<80
11
—
—
—
—
• —
—
—
—
—
—
—
—
1
267
i
267
12
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
9
2,020
O
705
14
2,725
13
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
—
1
284
1
284
14
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2
ees
*)
516
4
1,181
15
i
1,064
—
—
i
1,664
—
—
—
—
i
1,664
—
—
1
1,064
16
—
—
—
—
—
—
5
359
—
—
9
1,583
—
—
14
1,942
17
—
—
—
—
—
—
i
50
—
—
6
1,219
—
—
7
1,209
18
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
247
—
—
1
247
19
—
—
—
—
—
—
17
1.221
—
—
23
4,382
—
—
40
5,603
20
—
—
—
—
—
—
—
-
—
—
t
116
—
—
1
116
21
—
—
—
—
—
—
—
—
—
— |
2
337
—
—
2
337
22 1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
32
12,145
1
282
33
12.427
23
i
1,059
—
—
t
1,059
41
1,787
—
— 1
402
187,124
—.
_
443
188.911
24
3
2.848
—
—
3
2,848
81
4,763
—
567
228,856
15
3,328
663
236,947
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
_
1
258
1
258
25 i
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
6
1,548
6
1,548
26 :
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
552
—I
—
1
552
27
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
258
—
—
1
258
28 i
—
—
—
—
—
—
—
—
—
72
31,401
—
—
72
31,401
29
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
— .
—
1
258
1
258
30.
—
- 1 -
—
—
—
—
—
—
—
74
32,211
;8
2,064
82
34,275
86
Y, 2. Äfgångna fartyg
Nummer.
Land, hvartill
fartyg afgått, samt
fartygens laster.
Svenska segel
• och ångfartyg.
Norska segel-
Under 100 ton.
100 ton och däröfver.
Summa
fartyg.
Under 100 ton.
Från
en hamn.
Från-
flera hamnar.
Från
en hamn.
Från
flera hamnar.
Från
en hamn.
Från
flera hamnar.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
intal.
Ton.
Antal.
Ton.
intal.
Ton.
Till ''Danmark.
1
Affall............................
10
293
—
—
—
—
—
—
10
293
—
—
—
—
2
Bark.............................
15
515
—
—
1
no
—
—
16
625
—
—
—
—
9
Cement..........................
136
5,025
—
—
—
—
—
—
136
5,025
—
—
—
■ —
4
Emballage.....................
70
755
—
—
1
123
—
—
71
878
—
—
—
—
5
Fisk: färsk....................
26
300
—
—
—
—
—
—
26
300
—
—
—
—
6
salta!...................
6
54
—
—
—
—
—
—
6
54
—
- i
—
—
7
Fläsk ...........................
—
—
—
—
6
714
—
—
6
714
—
—
—
—
8
Frukter och bär: lingon ....
—
—
—
—
1
119
—
—
1
119
—
—
—
—
9
Gips............................
1
24
—
—
—
—
—
—
1
24
—
—
—
—
10
Glas: buteljer.................
1
15
—
—
—
—
—
—
1
15
i
34
—
—
11
Gödningsämnen................
11
284
—
—
—
—
—
—
11
2S4
—
—
—
—
12
Hudar...........................
—
—
—
—
1
119
—
—
1
119
—
—
—
—
13
Hummer........................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
14
Korn. tekn. preparater.......
-
15
Kork...........................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
16
Kreatur.........................
—
—
—
—
1
205
—
—
1
205
—
—
—
—
17
Kött.............................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
18
Lera.............................
5
41
—
—
1
119
—
—
6
160
—
—
—
19
Lervaror: tegel...............
839
10,391
—
—
—
—
—
S39
10,391
__
—
—
—
20
tegel och lera....
*)1
88
—
—
7
833
—
—
8
921
—
—
—
—
21
rör.................
—
—
—
—
1
119
—
—
1
119
—
—
—
—
22
tegel, rör och lera
83
1,393
—
—
—
—
—
—
83
1,398
—
—
—
23
Maskiner........................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
24
Metaller: järnskrot...........
1
15
—
—
—
—
—
—
1
15
—
—
—
—
25
stångjärn............
35
1,797
—
—
2
371
i
251
38
2,419
—
—
—
—
26
järn o.pappersmassa
—
—
—
—
—
3
873
3
879
_
—
—
—
27
järn o. trävaror...
—
—
—
-
2
277
—
—
o
277
—
—
—
28
järn o. styckegods
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
29
Mjölk...........................
—
—
—
—
1C
1,190
—
—
k
1,191
—
—
—
—
30
Papper.........................
—
—
—
—
—
—
-r
—
—
—
31
Pappersmassa.................
C
484
—
42
5,390
6
99C
5S
6,864
—
—
—
32
D.*o och sten................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
-
33
D:o och trävaror ...........
—
—
—
—
1
116
S
474
4
5!K
—
—
—
—
34
D:o och styckegods........
—
—
—
—
—
—
F
92c
5
922
—
—
—
—
Af fartygen under 100 ton hafva följande varit ångfartyg:
*) 2 om 176 ton. 2) 1 om 88 ton. *) 3 om 168 ton. 4) 1 om 88 ton.
och laster 1904
87
och ångfartyg.
Danska segel- och ångfartyg.
100 ton och däröfver.
Under 100 ton.
100 ton och däröfver.
O
s
a
cn
Från
hamn.
flora
Från
hamnar.
fartyg.
Från
en hamn.
Från
flera hamnar.
Från
en hamn.
Från
flera hamnar.
.fartyg.
il
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
9 4
194
4
194
l
—
—-
—
—
—
—
6
220
—
—
—
—
—
—
6
220
2
—
—
—
—
—
—
CO
987
—
—
—
—
—
—
85
987
3
—
—
—
—
—
—
1
24
—
—
—
—
—
—
i
24
4
i
188
—
—
i
lss
30
458
i
12
7
1,150
—
—
38
1,620
5
—
—
—
—
—
—
1
6
—
—
4
645
—
—
5
651
6
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
4
420
—
—
4
420
7
8
—
—
—
—
i
84
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
9
10
—
—
—
—
—
—
8
246
—
—
—
—
—
—
8
246
11
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
163
—
—
1
163
12
—
—
—
—
—
—
8
96
—
—
—
—
—
—
8
96
13
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
4
404
—
—
4
404
14
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2
330
—
—
2
330
15
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
101
—
—
i
101
17
—
—
—
—
—
—
2
26
—
—
—
—
—
—
2
26
18
—
—
—
—
—
—
3) 193
6,220
—
—
—
—
—
—
193
6,220
19
—
■ —
—
—
—
—
4
87
—
—
—
—
—
—
4
87
20
—
—
—
—
—
—
6
172
—
—
2
202
—
—
8
374
21
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
4
4,472
—
—
4
4,472
23
—
—
—
—
—
—
1
7
—
—
—
—
—
—
1
7
24
i
356
2
729
3
1,085
—
—
—
—
4
2,357
3
1,358
7
8,715
25
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
3
1,209
3
1,209
26
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2
499
2
499
27
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
523
3
1,028
4
1,551
28
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
132
—
—
1
132
30
—
—
—
—
—
—
3
116
—
—
—
—
—
—
3
116
31
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
324
1
824
33
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
34
88
Y, 2. Afgångna fartyg
Finska segel
och ångfartyg.
Byska segel-
O
B
a
Land, hvartill
fartyg afgått, samt
Under 100 ton.
100 ton och däröfver.
Summa
Under 100 ton.
&
fartygens laster.
Från
en hamn.
Från
flera hamnar.
Från
en hamn.
Från
flera hamnar.
fartyg.
Från
en hamn.
Från
flera hamnar.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
1
Till Danmark.
Affall............................
2
Bark.............................
—
—
—
—
—
-
—
—
—
—
—
—
—
—
3
Cement.........................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
4
Emballage .....................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
5
Fisk: färsk....................
6
saltad...................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
7
Fläsk............................
—
8
Frukter och här: lingon____
9
Gips.............................
10
Glas: buteljer.................
11
Gödningsämnen................
12
Hudar...........................
13
Hummer........................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
14
Kom. tekn. pr ep ar åter ......
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
15
Kork............................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
16
Kreatur.........................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
17
Kött.............................
18
Lera.............................
19
Lervaror: tegel................
20
tegel och lera____
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
21
rör.................
22
tegel, rör och lera
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
23
Maskiner........................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
24
Metaller: järnskrot...........
25
stångjärn............
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
90
—
—
2 6
järn o.pappersmassa
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
~
27
järn o. trävaror____
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
28
järn o. styckegods
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
29
Mjölk...........................
30
Papper..........................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
31
Pappersmassa..................
32
D:o och sten.................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
33
D:o och trävaror............
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
I 34
D:o och styckegods.........
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
och laster 1904
89
och ångfartyg.
Tyska segel- och ångfartyg.
100 ton och däröfyer.
Summa
Under 100 ton.
100 ton och däröfver.
Summa
en
Från
hamn.
flora
Från
hamnar.
fartyg.
en
Från
hamn.
flera
Från
hamnar.
en
Från
hamn.
flora
Från
hamnar.
fartyg.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal
Ton.
Antal.
Ton.
Antal
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
•—
—
—
—
—
—
—
_
_
I
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
i
69
—
—
—
—
—
—
1
69
—
—
—
_
_
:
—
—
—
—
—
—
—
i
158
—
—
i
158
i
71
—
—
—
—
—
—
1
71
—
—
—
—
—
—
—
—
_
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
. —
—
—
—
—
_
_
—
—
—
—
i
90
i
66
—
—
—
—
—
—
1
66
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
:
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
i
38
—
—
—
—
—
—
1
as
~~
~~
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
— I
—
—
—
—
—
12
Nummer.
Nummer
90
V, 2. Afgångna fartyg
Land, hvartill
fartyg afgått, samt
fartygens laster.
Engelska segel- och ångfartyg.
Under 100 ton.
Från
en hamn.
Antal. Ton.
Från
flera hamnar.
Antal. Ton.
100 ton och däröfver.
Från
en hamn.
Antal. Ton.
Från
flera hamnar.
Antal. Ton.
Antal.
Samma
fartyg.
Ton.
Öfriga nationers
Under 100 ton.
Från
en hamn.
Antal. Ton.
Antal. Ton.
Från
flera hamnar.
Till Danmark.
Affall ...........................
Bark............................
Cement..........................
Emballage......................
Fisk: färsk....................
saltad...................
Fläsk............................
Frukter och bär: lingon ....
Gips.............................
Glas: buteljer................
Gödningsämnen...............
Hudar..........................
Hummer......................
Korn. tekn. preparater......
Kork..........................
Kreatur .......................
Kött............................
Lera ...........................
Lervaror: tegel...............
tegel och lera...
rör................
tegel, rör och lera
Maskiner...............
Metaller: järnskrot..
stångjärn ...
järn o.pappersmassa
jämo. trävaror____
järn o. styckegods.
Mjölk.........................
Papper .................
Pappersmassa.........
D:o och sten........
D:o och trävaror...
D:o och styckegods
och laster 1904
91
segel-
och. ångfartyg.
Summa segel- och ångfartyg.
100 ton och däröfver.
Summa
Under 100 ton.
100 ton och däröfver.
Summa
r—1
<u
£
Från
Från
fartyg.
Från
Från
Från
Från
fartyg.
£
en
hamn.
flera
hamnar.
en
hamn.
flera
hamnar.
en
hamn.
flera
hamnar.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
14
487
14
487
i
—
—
—
—
—
—
21
785
—
—
i
no
—
—
22
845
2
—
—
—
—
—
—
171
0,012
—
—
—
—
—
—
171
6,012
3
—
—
—
—
—
—
71
779
—
—
i
123
—
—
72
902
4
—
—
—
—
—
—
50
758
i
12
8
1,338
—
—
65
2,108
5
—
—
—
—
—
—
7
00
—
—
4
645
—
—
n
705
6
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
10
1,134
—
—
10
1.134
7
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
119
—
—
1
119
8
—
—
—
—
—
—
1
24
—
—
—
—
—
—
1
24
9
—
—
—
—
—
—
2
49
—
—
—
—
—
—
2
49
10
—
—
—
—
—
—
19
530
—
—
—
—
—
—
19
530
11
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
o
282
—
—
2
282
12
—
—
—
—
—
—
8
90
—
—
—
—
—
8
96
13
—
—
—
—
—
—
1
09
—
—
4
404
—
—
5
473
14
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2
330
—
—
2
330
15
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
i
205
—
—
i
205
16
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
i
101
—
—
i
101
17
—
—
—
—
—
—
S
138
—
—
2
277
—
—
10
415
18
—
—
—
—
—
—
1,032
10,011
—
—
—
—
—
—
1,032
16,611
19
—
—
—
—
—
5
175
—
—
7
833
—
—
12
. 1,008
20
—
—
—
—
—
—
0
172
—
—
8
321
—
—
9
493
21
—
—
—
—
—
—
83
1,393
—
—
—
—
—
—
83
1,393
22
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
4
4,472
—
—
4
4.472
23
—
—
—
—
—
—
2
22
—
—
—
—
—
—
2
22
24
—
—
—
—
—
—
37
1,953
—
—
7
3,084
0
2,338
50
7,375
2 5
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
0
2,082
6
2,082
26
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2
277
2
499
4
776
27
—
—
-
—
—
—
—
—
—
—
i
523
3
1,028
4
1,551
28
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
10
1.190
—
—
10
1,190
29
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
132
—
—
1
132
30
—
—
—
—
—
—
12
000
—
—
43
5,390
0
990
61
6,980
31
—
—
—
—
—
—
1
38
—
—
—
—
—
—
1
38
32
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
116
4
798
5
914
33
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
5
923
5
923
34
92
Y, 2. Afgångna fartyg
Svenska segel- och ångfartyg.
Norska segel-
u
<D
|
Land, hvartill
fartyg afgått, samt
fartygens laster.
Under 100 ton.
100 ton och däröfvér.
Summa
Under 100 ton.
!zi
Från
en hamn.
Från
flera hamnar.
Från
en hamn.
Från
flera hamnar.
fartyg.
Från
en hamn.
Från
flera hamnar.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
1
35
Till Danmark. (Forts.)
Potatis........... ..............
1
13
i
13
36
Öljekakor ......................
—
—
—
—
i
247
—
—
i
247
i
70
—
—
37
Oljor............................
1
48
—
—
i
202
—
—
2
250
—
—
—
—
38
Kör: vegetabiliska ...........
39
Salt..............................
1
40
—
—
—
—
—
—
i
40
—
—
—
—
40
Sand.............................
9 10
279
—
—
—
—
—
—
10
279
—
—
—
—
41
Smör ...........................
—
—
—
—
4
476
—
—
4
476
—
—
—
—
42
Spannmål ......................
—
—
—
—
1
119
—
—
1
119
—
-
—
—
43
Sprängämnen: krut...........
D 2
60
—
—
—
—
—
—
2
(JO
—
—
—
—
44
dynamit......
3
29
—
—
—
—
—
—
3
29
—
—
—
—
45
Sten, oarbetad och arbetad.
ce
~
v—1
•*}<
30,413
—
—
3
507
—
—
1,406
30,920
—
—
—
—
46
D:o järn och styckegods...
—
—
—
—
3
680
35
7,275
38
7,955
—
—
—
—
47
Stenkol och kox .............
—
—
—
48
Svafvelkis......................
3
42
—
—
—
—
—
—
3
42
—
—
—
—
49
Trävaror: ved .................
280
8,717
i
32
—
—
—
—
281
8,749
—
—
—
—
50
ved och bark ....
51
pappersved .......
11
287
—
—
—
—
—
—
11
287
—
—
—
—
52
andra .............
8) 898
52,201
21
1,384
270
58,361
10
2,013
1,199
113,959
21
1,386
—
—
53
hs............................
—
—
—
—
1
119
—
—
1
119
—
—
—
—
54
Styckegods .....................
17
400
—
—
152
53,116
47
16,749
216
70,265
1
63
—
—
55
D:o och passagerare..
—
—
—
—
1,384
566,323
—
—
1,384
5Bt>,823
—
—
—
—
56
Passagerare ...................
") 17
259
—
—
—
—
—
—
17
259
—
—
—
—
57
D:o
och post.......
—
—
—
—
300
58,818
—
—
300
58,818
—
—
—
—
58
Fartyg på släp ...............
13) 113
992
—
—
—
—
—
—
113
992
—
—
—
—
59
Barlastade eller tomma......
>5) 317
4,690
—
—
46
16.501
—
—
363
21,191
1G)7
376
—
—
60
Till Island.
Trävaror...................
—
—
—
—
1
485
—
1
485
—
—
—
—
61
Till Färöarna.
Lervaror: tegel......
62
Trävaror ..........
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
69
—
—
Summa
4,826
119,944
22
1,416
2,245
765,759
no
29,548
6,703
916,667]
32
1,998
—
Af fartygen under 100 ton hafva följande varit ångfartyg: *) 3 om 153 ton. 2) 2 om 104 ton. 3) 2 om 60 ton. 4) 1 om 57 ton.
12) 17 om 528 ton. 13) 113 om 992 ton. 14) 128 om 2,973 ton. 15) 22 om 730 ton. le) 3 om 163 ton. 17) 69 om 2,277 ton.
och laster 1904.
93
och ångfartyg.
Danska segel- och ångfartyg.
100 ton och däröfver.
Summa
Under
100 ton.
100 ton och däröfver.
Samma
Från
Tran
fartyg.
Trän
Från
Från
fartvsr.
en
hamn.
flera
hamnar.
en
hamn.
flera
hamnar.
en
hamn.
flera
hamnar.
Antal.
Ton.
Antal
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
_
2
12
1
1
163
3
175
—
—
—
—
i
70
—
—
—
—
1
1,092
—
1
1,092
~
—
—
—
—
—
—
—
—
1
163
—
1
163
—
—
—
—
—
—
1
4
—
—
—
—
—
—
1
4
—
—
—
—
—
—
2
66
—
—
—
—
—
2
00
—
—
—
—
—
2) 7
197
—
—
—
—
—
—
7
197
—
—
—
—
—
—
—
—
379
39,639
—
—
37»
39,639
—
—
—
—
2
51
—
—
1
1.415
—
—
3
1,466
)
—
—
—
—
—
1
118
—
—
1
118
i
692
—
—
i
692
5) 615
10,588
e) 21
1,586
33
4,619
—
—
669
16,793
—
—
—
—
—
—
7) 24
553
—
—
—
—
—
—
24
553
—
—
j—
:
—
—
166
3,972
—
—
—
—
—
—
166
3972
7
2,096
—
—
28
8,482
9) 464
15,542
6
220
6
865
—
—
470
16,627
1
373
—
—
2
436
10)10
226
—
—
605
165,857
3
896
618
166,979
~
—
—
—
—
—
—
—
4,162
1,235,459
—
—
4,162
1,235,459
12) 21
556
—
—
434
69,303
—
—
455
69,859
—
—
—
—
—
—
14)128
2,973
—
—
_
I
128
2,973
9
3,441
16
3,817
17;433
11,397
—
67
19,902
—.
—
500
31,299
2
731
—
—
2
781
3
264
—
6
981
—
—
9
1.245
—
—
—
—
—
_
1
69
1
69
—
—
i
143
2
212
3
246
—
3
622
6
868
22
7,877
8
872
57
10,747|
2,184
55,575
28
1.818
5,735
1,551,097
15
5,314
7,962) 1,613,804
''
35
36
37
38
39
40
41
42
j
43
|
44
|
45
46
47
J
6) 12 om 860 ton. «) 20 om 1,560 ton. 7) 4 om 208 ton. 8) 1 om 38 ton. ») 15 om 998 ton. “) 1 om 34 ton. “) 8 om 178 ton.
94
Y, 2. Afgångna fartyg
-
—
Nummer.
Land, hvartill
fartyg afgått, samt
fartygens laster.
Finska segel
och ångfartyg.
Ryska segel-
Under 100 ton.
100 ton och däröfver.
Summa
fartyg.
Under 100 ton.
Från
en hamn.
Från
flera hamnar.
Från
en hamn.
Från
flera hamnar.
Från
en hamn.
Från
flera hamnar.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal,
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Till Danmark. (Forts.)
35
Potatis........................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
36
Oljekakor ......................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
37
Oljor............................
—
—
—
—
—
-
—
—
—
—
—
—
—
38
llör: vegetabiliska............
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
39
Salt..............................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
| 40
Sand ............................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
41
Smör............................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
j 42
Spannmål ......................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1 43
Sprängämnen: krut...........
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1 44
dynamit......
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
!
45
Sten, oarbetad och arbetad.
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
4G
D:o järn och styckegods...
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
! 47
Stenkol och kox .............
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
48
Svafvelkis......................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
49
Trävaror: ved .................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—1
—
—
50
ved och bark____
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
51
pappersved .......
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
52
andra ..............
i
96
i
96
3
923
—
—
5
1,115
2
177
—
—
53
Ägg..............................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
54
Styckegods.....................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
55
D:o
och passagerare..
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
56
Passagerare ...................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
57
D:o
och post .......
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
58
Fartyg på släp ...............
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
59
Barlastade eller tomma......
—
—
—
—
—
Till Island.
60
Trävaror........................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Till Färöarna.
61
Lervaror: tegel ...............
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
62
Trävaror .......................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Summa
i
|
96
| i
91
3
923
—
5
1
1,115
1
3
267
1 -
—
Af fartygen under 100 ton hafva följande varit ångfartyg: *) 1 om 88 ton. 2) 4 om 123 ton.
och laster 1904,
95
och ångfartyg.
Tyska segel- och ångfartyg.
100 ton och däröfver.
Summa
Under
100 ton.
100 ton och däröfver.
Summa
CD
Från
Från
fartyg.
Från
Från
Från
Från
fartyg.
£
en
hamn.
flera hamnar.
en
hamn.
flera hamnar.
en hamn.
flera hamnar.
Antal
Ton.
Antal
Ton.
Antal
Ton.
Antal
Ton.
Antal
Ton.
Antal
Ton.
Antal
Ton.
Antal
Ton.
L
35
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
36
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
37
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
38
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
39
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
40
—
—
—
—
—
—
—
—
—
41
—
—
—
—
—
—
—
—
—
42
—
—
—
—
—
—
—
—
-
—
43
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
44
i
in
;
i
in
7
246
—
—
i
407
—
—
8
653
45
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
46
47
—
~
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
48
—
—
—
—
—
—
4
142
—
—
—
—
—
—
4
142
49
—
—
—
-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
50
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Öl
i
125
—
—
3
302
9 13
634
—
—
i
278
i
616
15
1,528
52
—
—
—
'' -
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
53
—
—
—
—
—
—
1
50
—
—
4
682
—
—
5
732
54
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
55
—
—
—
—
—
- •
—
—
—
—
—
—
—
—
—
56
—
—
—y
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
57
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
58
3
7,930
3
7,930
2) 29
1,065
9
2,588
—
31
3,653
59
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
60
—
—
—
—
—
—
—
—
_
—
_
_
61
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
62
6
8)324j
-1
9|
8,5911
5sj
2,381
—
—
8
3,9551
i|
616
67
6,952
96
Y, 2. Afgångna fartyg
Engelska segel
■ och ångfartyg.
Öfriga nationers
<X>
g
Land, hvartill
Under 100 ton.
100 ton och däröfver.
Summa
Under 100 ton.
Från
Från
fartyg.
Från
Från
tz
fartygens laster.
en hamn.
flera hamnar.
en hamn.
derå hamnar.
en hamn.
flora hamnar.
Antal.
Ton.
\.ntal.
Ton.
Intal.
Ton.
Intal.
Ton.
Antal.
Ton.
Intal.
Ton.
Intal.
Ton.
Till Danmark. (Forts.)
1 35
Potatis .........................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
| 86
Oljekakor ......................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
37
Oljor............................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
38
Rör: vegetabiliska............
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
39
Salt..............................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
40
Sand.............................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
41
Smör ..........................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
42
Spannmål ......................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
143
Sprängämnen: krut...........
—
—
—
—
—
—
—
—
—
. -
—
““
! 44
dynamit......
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
! 45
Sten, oarbetad och arbetad.
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
46
I):o järn och styckegods...
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
47
Stenkol och kox .............
—
—
—
-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
48
Svafvelkis......................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
75
_
—
49
Trävaror: ved ................
—
—
-
—
—
—
. —
—
—
—
—
—
—
—
50
ved och bark ____
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
57
—
—
51
pappersved .......
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
53
—
—
52
andra .............
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
3
199
—
—
t 53
Ägg..............................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1 54
Styckegods .....................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
-
55
D.o och passagerare..
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
56
Passagerare ...................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
57
D:o
och post ......
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
58
Fartyg på släp...............
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
59
Barlastade eller tomma.....
—
—
—
—
6,371
—
O
!
*J
6,371
*)8
158
Till Island.
60
Trävaror......................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Till Färöarna.
i
61
Lervaror: tegel..............
—
—
—
—
-
—
—
—
-
-
—
—
—
62
Trävaror .....................
—
—
—
—
1 —
—
—
—
1 -
1 -
—
—
1 -
Summa
—
| -
—
—
3
6,371
—
—
1! <
t| 6,371
542| -
1 -
Af fartygen under 100 ton hafva följande varit ångfartyg: *) 1 om 84 ton.
och. laster 1904
97
segel-
ocli ångfartyg.
Summa segel- och ångfartyg.
100 ton ocli däröfver.
Summa
Under 100 ton.
100 ton och däröfver.
Summa
O
g
Från
Från
fartyg.
Från
Från
från
Från
fartyg.
S
en
hamn.
flera
hamnar.
en
hamn.
flora
hamnar.
en
hamn.
flora
hamnar.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal
Ton.
3
25
1
K»
4
188
35
—
—
—
—
—
—
i
70
—
—
2
1,339
—
—
3
1,409
36
—
—
—
—
—
—
i
48
—
—
2
365
—
—
3
413
3 7
—
—
—
—
—
—
i
4
—
—
—
—
—
—
1
4
38
—
—
—
—
—
—
3
106
—
—
—
—
—
—
3
106
39
—
—
—
—
—
—
17
476
—
—
—
—
—
—
17
476
40
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
ase
40,115
—
—
383
40,115
41
—
—
—
—
—
—
2
51
—
—
2
1,534
—
—
4
1,585
42
—
—
—
—
—
—
2
60
—
—
i
118
—
—
3
178
43
—
—
—
—
—
—
3
29
—
—
—
—
—
—
3
29
44
—
—
—
—
—
—
2,025
41,247
21
1,586
39
6,336
—
—
2,085
49,169
45
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
3
680
35
7,275
38
7,955
46
—
—
—
—
—
—
24
553
—
—
—
—
—
—
24
553
47
—
—
—
—
i
75
4
117
—
—
—
—
—
—
4
117
48
—
—
—
—
—
—
450
12,831
1
32
—
—
—
—
451
12,863
49
—
—
—
—
i
57
1
57
—
—
—
—
—
—
1
57
so
—
—
—
—
i
53
12
340
—
—
—
—
—
—
12
340
51
—
—
—
—
3
199
1,402
70,235
28
1,700
288
62,648
ii
2,629
1,729
137,212
52
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
119
—
—
1
119
53
—
—
—
—
—
—
29
739
—
—
762
220,028
50
17,615
841
238,412
54
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
5,546
1,,SOI,782
—
—
0,546
1,801,782
55
—
—
—
—
—
—
38
815
—
—
434
69,303
—
—
472
70,118
56
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
300
58,818
—
—
300
58,818
57
—
—
—
—
—
—
241
3,965
—
—
—
—
—
—
241
3,965
58
2
158
788
17,686
"
130
56,783
—
—
918
74,419
59
—
—
—
—
—
—
3
264
—
—
9
2,197
—
—
12
2,461
60
—
—
—
_
_
_
1
69
1
69
61
—
—
—
—
—
—
4
315
—
—
3
622
1
143
8
1,080
62
- 1
—
-
— 1
8
512
6,612
180,803
51
3,330
8,022
2,344,306
129
36,350
14,814
2,564,789
13
98
Y, 2. Afgångna fartyg
Nummer.
Land, hvartill
fartyg afgått, samt
fartygens laster.
Svenska segel
och ångfartyg.
Norska segel-
Under 100 ton.
100 ton och däröfver.
Summa
fartyg.
Under 100 ton.
Från
cn hamn.
Från
flera hamnar.
Från
en hamn.
Från
flera hamnar.
Från
en hamn.
Från
flera hamnar.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Till Danmark och
Tyska riket.
1
Trävaror........................
—
—
—
—
2
689
—
—
2
689
—
—
—
—
2
D:o, järn och styckegods
—
—
—
—
4
1,176
—
—
4
1,176
—
—
—
—
3
Styckegods .....................
—
—
—
—
52
14,529
5
1,375
57
15,904
—
—
—
—
4
Barlastade eller tomma......
—
—
—
—
4
985
—
—
4
985
—
—
—
—
Summa
—
—
—
—
62
17,379
5
1,375
67
18,754
—
—
—
—
Till Tyska riket.
1
Affall............................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2
Emballage och styckegods ..
2
36
—
—
—
—
—
—
2
36
—
—
—
—
3
Fisk: färsk....................
—
—
—
—
17
3,238
9
1,815
26
5,053
—
—
—
—
4
saltad...................
2
100
—
—
3
844
—
—
5
944
—
—
—
—
5
D:o och styckegods........
—
—
—
—
—
—
3
887
3
887
—
—
-
—
6
Gödningsämnen ...............
10
727
—
—
2
286
—
—
12
1,013
i
63
—
—
7
Kalk.............................
5
220
i
38
1
317
—
—
7
575
—
—
—
—
8
Kem. tekn. preparater.......
—
—
—
—
1
294
—
—
1
294
—
—
—
—
9
Kli...............................
2
99
—
—
1
407
—
—
3
506
—
—
—
—
10
Kreatursfoder..................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
11
Krita............................
1
34
—
—
1
359
—
—
2
393
—
—
—
12
Lera.............................
1
61
—
—
—
—
—
—
i
61
—
—
—
—
IS
D:o och styckegods..........
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
14
Lervaror: tegel................
9
396
—
—
—
—
—
—
9
396
—
—
—
15
tegel och lera ...
4
192
—
—
—
—
—
—
4
192
i
25
—
.-
16
tegel och rör.....
8
543
—
—
—
—
—
—
8
543
—
—
—
17
rör och lera......
2
176
—
—
1
106
—
—
3
282
—
—
—
18
Lin..............................
—
—
—
—
1
297
—
—
1
297
—
—
—
—
19
Maskiner och redskap ......
—
—
—
—
1
541
1
251
2
792
—
—
—
20
Mineralier: järnmalm........
—
—
—
—
122
114,145
2
996
124
115,141
—
—
~
21
d:o och tackjärn
—
—
—
—
9
7,525
—
—
9
7,525
—
—
—
—
22
zinkmalm........
—
—
—
—
5
805
—
—
5
805
—
—
—
—
!
23
fältspat ..........
68
3,861
i
65
10
1,502
—
—
79
5,428
3
122
—
24
d:o och järn...
—
—
—
—
—
—
2
558
2
558
—
—
—
—
25
d:o och kvarts
3
152
—
-
—
—
—
—
3
152
_
—
—
—
26
kvarts............
7
381
—
—
1
236
—
8
617
—
—
—
27
gasreningsmassa
—
—
—
1
114
—
1
114
—
—
—
__
28
Metaller: tackjärn...........
3
134
—
2
899
—
—
5
1,03;:
_
—
—
—
29
järnskrot..........
2
150
—
—
—
—
2
15C
—
—
—
—
■cell laster 1904
99
och ångfartyg.
Danska segel
och ångfartyg.
100 ton och däröfver.
Summa
Under 100 ton.
100 ton och däröfver.
Summa
3
a ■
Från
en hamn.
Från
flera hamnar.
fartyg.
Från
en hamn.
Från
flera hamnar.
Från
en hamn.
Från
flera hamnar.
fartyg.
b
Antal,
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Vntal.
Ton.
Antal.
Ton.
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
102
28,842
—
—
102
28,842
1
2
3
4
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
102
28,842
—
—
102
28,842
—
—
—
—
—
—
i
40
—
—
—
—
—
1
40
1
3
552
—
—
3
552
9
142
3
33
—
—
—
—
12
175
2
3
4
—
—
—
—
1
<53
7
381
—
— i
—
—
—
—
7
381
5
6
7
—
.
—
—
—
—
2
85
—
— i
—
—
—
—
2
85
8
9
1
326
—
—
1
326
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
10
—
—
—
—
—
—
8
339
—
—.
—
—
—
—
8
339
11
12
—
—
—
—
—
—
98
3,595
1
34
_
_
_
_
09
3,629
13
14
—
—
—
—
1
25
11
462
—
—
—
—
—
—
11
462
15
—
—
—
—
—
:
2
78
:
:
—
—
—
2
78
16
17
1
2,826
—
—
1
2,826
—
—
—
5
11,280
1
1,934
6
13,214
18
19
20
21
—
—
—
—
3
122
19
967
—
—
2
358
_
21
1,32a
22
23
24
—
—
—
—
—
—
8
454
—
—
—
—
—
8
451
25
26
r 27
—
—
—
—
'' —
—
—
—
—
—
i
261
—
—
1
261
: 28
, -
—
—
—
—
—
—
—
—
—
i —
—
—
—
—
—
29
100
Y, 2. Afgångna fartyg
-
Land, hvartill
fartyg afgått, samt
fartygens laster.
Finska segel- och ångfartyg.
Under 100 ton.
Från
en hamn.
Antal. Ton.
Från
flera hamnar.
Antal. Ton.
100 ton och däröfver.
Från
en hamn.
Antal.
Ton.
Från
flera hamnar.
Antal. Ton.
Summa
fartyg.
Antal. Ton.
Ryska segel
-
Under 100 ton.
Från
en hamn.
Antal. Ton.
Från
flera hamnar.
Antal. Ton.
Till Danmark och
Tyska riket
1
Trävaror........................
2
D:o, järn och styckegods
3
Styckegods.....................
4
Barlastade eller tomma......
Summa
1
Till Tyska riket.
Affall...........................
2
Emballage och styckegods ..
3
Fisk: färsk....................
4
saltad...................
5
D:o och styckegods........
6
Gödningsämnen ...............
7
Kalk ............................
8
Kem. tekn. preparater.......
9
Kli...............................
10
Kreatursfoder..................
11
Krita ...........................
12
13
D:o och styckegods .........
14
Lervaror: tegel ...............
15
tegel och lera....
16
tegel och rör.....
17
rör och lera......
18
19
Maskiner och redskap.......
20
Mineralier: järnmalm........
21
d:o och tackjärn
22
zinkmalm........
23
fältspat ..........
24
d:o och järn...
25
d:o och kvarts
26
kvarts............
27
gasreningsmassa
28
Metaller: tackjärn............
järnskrot...........
''cell laster 1904
101
och ångfartyg.
Tyska segel-
och ångfartyg.
100 ton och däröfver.
Summa
Under 100 ton.
100 ton och däröfrer.
Summa
<X>
a
a
T! o
hr an
en hamn.
Från
flera hamnar.
fartyg.
Från
en hamn.
Från
flera hamnar.
Från
en hamn.
Från
flera hamnar.
fartyg.
£
Antal.
Ton,
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
jTon.
Antal,
Ton.
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
—
—
—
1
2
3
4
—
—
—
—
i
86
8
349
—
—
3
1,043
:
11
1,392
1
8
3,280
8
3.280
2
—
—
—
—
—
—
109
1,252
34
465
—
—
143
1,717
3
—
_
—
—
—
—
—
—
—
—
1
419
—
—
1
419
4
—
—
—
—
—
—
7
314
—
—
1
384
—
—
8
698
6
7
—
—
:
:
3
134
—
—
1
143
—
4
277
8
9
10
11
—
_
_
_
_
_
2
72
I
I
I
__
_
_ ,
2
72
—
—
—
—
—
—
14
490
—
—
1
147
—
— ;
15
637
12
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2
752
2
752
13
—
—
—
—
—
—
146
5,380
—
—
! -
—
''-
—
146
5,380
14
—
—
—
—
—
—
29
1,179
—
—
—
—
—
—
29
1,179
15
—
—
—
:
:
7
305
—
—
:
—
7
305
16
17
18
19
20
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
79
122,689
192
—
—
79
122,689
—
—
—
—
—
—
11
649
—
—
i
—
12
841
21
22 •
23
24
—
—
—
'' —
i
56
4
—
166
—
—
—
—
—
4
16(
25
26
27
:
:
:
—
—
—
—
—
—
—
—
—
--
28
29
102
Y, 2. Afgångna fartyg
-
Engelska segel- och ångfartyg.
Öfriga nationers
u
0>
a
s
Land, hvartill!
fartyg afgått, samt
Under 100 ton.
100 ton och däröfver.
Summa
Under
100 ton.
É
fartygens laster.
Från
eu hamn.
Från
flera hamnar.
Från
en hamn.
Från
flera hamnar.
fartyg.
Från
en hamn.
TI o
kran
flera hamnar.
Antal.
Ton.
Antal.
''Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal
Ton.
Antal
Ton.
1
Till Danmark och
Tyska riket.
Trävaror................
2
D:o, järn och styckegods
3
Styckegods.....................
—
—
—
~
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
4
Barlastade eller tomma......
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Summa
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
~
1
Till Tyska riket.
Affall.......
4
217
2
Emballage och styckegods ..
—
—
—
3
Fisk: färsk.................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
4
saltad................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
5
D:o och styckegods........
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
—
—
6
Gödningsämnen................
7
Kalk.............................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
8
Kem. tekn. preparater.......
9
Kli...............................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
10
Kreatursfoder..................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
11
Krita ...........................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
98
—
—
12
Lera.............................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
4
253
—
—
13
D:o och styckegods..........
14
Lervaror: tegel ...............
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
3
195
—
—
15
tegel och lera.. .
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
4
239
—
—
16
tegel och rör.....
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
17
rör och lera......
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
18
Lin..............................
—•
—
19
Maskiner och redskap.......
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
20
Mineralier: järnmalm........
—
—
—
—
2
3,900
—
—
2
3,900
—
—
—
—
21
d:o och fackjärn
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
22
zinkmalm........
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
23
fältspat..........
24
d:o och järn...
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
25
d:o och kvarts
26
kvarts............
27
gasreningsmassa
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
28
Metaller: tackjärn............
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
62
—
—
29
järnskrot ..........
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
och laster 1904,
103
segel-
och ångfartyg.
Summa segel- och ångfartyg.
100 ton och däröfver.
Summa
Under 100 ton.
100 ton och däröfver.
Summa
<D
B
Från
Från
fartyg.
Från
Från
Från
Från
fartyg.
en
hamn.
flera
hamnar.
en
hamn.
flera
hamnar.
en
hamn.
flera hamnar.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
2
689
2
689
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
4
1,176
—
—
4
1,176
2
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
154
43.371
5
1,375
159
44,746
3
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
4
9Sb
—
—
4
985
4
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
164
46,221
5
1,375
169
47,596
—
_
_
—
4
217
14
692
_
_
3
1,043
_
_
17
1,735
1
—
—
—
—
—
—
2
36
—
—
—
— ,
8
3,280
10
3,316
2
—
—
—
—
—
—
118
1,394
37
498
20
3,790
9
1,815
184
7,497
3
—
—
—
—
—
—
2
100
—
—
4
1,263
—
—
6
1,363
4
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
3
887
3
887
5
—
—
—
—
—
—
25
1,485
—
—
3
670
—
—
28
2,155
6
—
—
—
—
—
—
5
220
1
38
1
317
—
—
7
575
7
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
294
—
—
1
294
8
—
—
—
—
—
—
7
318
—
—
2
550
—
—
9
868
9
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
i
326
—
—
1
326
10
1
106
—
—
2
204
4
204
—
—
2
465
—
—
6
669
11
—
—
—
—
4
253
27
1,143
—
—
2
247
—
—
29
1,390
12
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2
752
2
752
13
—
—
—
—
3
195
256
9,566
1
34
—
—
—
—
257
9,600
14
—-
—
—
—
4
239
49
2,097
—
—
—
—
—
—
49
2,097
15
—
—
—
—
—
—
17
926
—
—
—
—
—
—
17
926
16
—
—
—
—
—
—
2
176
—
—
i
106
—
—
3
282
17
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
i
297
—
—
1
297
18
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
i
541
i
251
2
792
19
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
209
254,840
3
2,930
212
257,770
20
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
9
7,525
—
—
9
7,525
21
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
5
805
—
—
5
805
22
—
—
—
—
—
—
101
5,599
1
65
13
2,052
—
—
115
7,716
23
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2
558
2
558
24
—
—
—
—
—
—
3
152
—
—
—
—
—
—
3
152
25
—
—
—
—
—
—
11
547
—
—
1
236
—
—
12
783
26
—
—
—
—
—
—
9
504
—
—
1
114
—
—
10
618
27
—
—
—
—
1
62
4
196
—
—
3
1,163
—
—
7
1,359
28
—
—
—
—
—
—
2
150
—
—
—
—
—
—
2
150
29
104
Y, 2. Åfgångna fartyg
Svenska segel- och ångfartyg.
Norska segel-
CD
B
Land, hvartill
fartyg afgått, samt
Under 100 ton.
100 ton och däröfver.
Summa
Under 100 ton.
&
te
fartygens laster.
Från
en hamn.
Från
flera hamnar.
Från
en hamn.
Från
flera hamnar.
fartyg.
Från
en hamn.
Från
flera hamnar.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
30
Till Tyska riket. (Forts.)
Metaller: stångjärn...
i
57
i
122
2
179
31
järn och korkaffall
—
32
d:o och trävaror
—
—
—
—
2
1,445
—
—
2
1,445
—
—
—
—
33
d:o och styckegods
—
—
—
—
15
3,588
67
23,929
82
27,517
—
—
—
—
34
Papper ..........................
—
—
—
—
4
1,268
—
—
4
1,268
—
—
—
—
35
D:o och järn...............
3G
D:o, järn och styckegods
37
Pappersmassa..................
6
342
—
—
10
2.828
—
—
16
3,170
—
—
—
—
38
D:o och järn..............
—
—
—■
—
—
—
2
491
2
491
—
—
—
—
39
D:o och sten... .
1
60
—
—
—
—
—
—
i
60
—
—
—
—
40
D:o och trävaror.........
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
41
D:o och styckegods......
—
—
—
—
—
—
3
844
3
844
—
—
—
—
42
D:o, trävaror och järn...
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
43
Slagg............................
7
331
—
—
10
2,251
6
2,023
23
4,605
—
—
—
—
44
Spannmål.......................
—
—
—
—
1
121
—
—
1
121
—
—
—
—
45
Sten, oarbetad och arbetad.
966
51,106
ii
687
352
75,411
55
10,334
1,384
137,538
ii
644
—
—
46
D:o och styckegods .........
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
47
D:o, styckegods och trävaror
—
—
—
—
—
—
38
13,752
38
13.752
—
—
—
—
48
Stenkol.......
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
49
Svafvelkis..........
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
50
Torf och smör................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
51
Trävaror: snickararbeten...
—
—
—
—
1
207
6
1,945
7
2,152
—
—
—
—
52
andra..............
415
29,657
14
940
503
108,851
45
16,536
977
155,984
2
143
—
—
53
D:o och kalk.............
4
167
—
—
—
—
—
—
4
167
—
—
—
—
54
D:o och sten......
—
—
—
—
—
—
1
106
1
106
—
—
—
—
55
D:o och styckegods____
—
—
—
—
4
964
45
15,875
49
16,839
—
—
—
—
56
D:o, styckegods och järn
—
—
—
—
1
353
79
26,668
80
27,021
—
—
—
— ;
57
Tjära ...........................
—
—
—
—
3
619
—
—
3
619
—
—
—
—
58
Ull ..............................
—
—
—
—
1
121
—
—
1
121
—
—
—
—
59
Styckegods .....................
2
137
—
—
576
240,952
192
56,601
770
297,690
—
—
—
—
60
I):o
och passagerare..
—
—
—
—
—
—
6
1,812
6
1,812
—
—
—
—
61
Passagerare och pojt.......
—
—
—
—
146
94,451
—
—
140
94,451
—
—
—
—
62
Fartyg på släp .
‘)2
103
—
—
—
—
—
—
2
103
—
—
—
—
63
Barlastade eller tomma......
2) 18
985
—
—
144
51.697
—
—
162
52,682
—
—
—
— 1
Summa
1,551
90,207
27
1,730
1,953
717.164
562
175,423
4,093
984,524
18
997
—
--
Af fartygen under 100 ton hafva följande varit ångfartyg: *) 2 om 103 ton. 2) 2 om 89 ton. 3) 19 om
: ,722 ton.
•och laster 1904
105
och ångfartyg.
Danska segel- och ångfartyg.
100 ton och däröfver.
Summa
Under 100 ton.
100 ton och däröfver.
Summa
©
3
a
Från
cn hamn.
Från
flera hamnar.
fartyg.
Från
en hamn.
Från
flera hamnar.
Från
en hamn.
Från
flera hamnar.
fartyg.
S3
Antal, j
Ton.
Antal. |
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal,
Ton.
Antal.
Ton.
i
814
1
814
30
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
31
—
—
i
1,119
1
1,119
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
32
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
33
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
34
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
35
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
36
—
—
—
—
—
—
4
168
—
—
—
—
—
—
4
168
37
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
38
i
326
—
—
1
326
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
39
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
40
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
41
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
42
—
—
—
—
—
—
2
81
—
—
—
—
—
—
2
81
43
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
44
61
30,120
2
931
74
31,695
476
20,325
4
193
it
1,915
—
—
491
22,433
45
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
46
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
47
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
48
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
49
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
50
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
51
13
6,783
9
7,495
24
14,421
39
2,018
1
98
7
2,362
1
130
48
4,608
52
—
—
—
—
—
—
—
—-
—
—
—
—
—
—
—
—
53
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
54
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
55
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
56
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
57
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
58
l
284
—
—
1
284
3
113
—
1
224
—
4
337
59
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
60
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
61
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
62
7
2,129
1 —
7
2,129
3) 53
3,074
—
9
4,462
—
62
7,537
63
88
43,346
! 12
|
9,543
118
58,88S| 742|
32,322
9
358l|
37
| 21,681
>| £
i| 2,064
l| 790
56,424
1
4
106
V, 2. Afgångna fartyg
-
Nummer.
Land, hvartill
fartyg- afgått, samt
fartygens laster.
Finska segel- och. ångfartyg.
Ryska segel-
Under
100 ton.
100 ton och däröfver.
Summa
fartyg.
Under 100 ton.
Från
en hamn.
Från
flera hamnar.
Från
en hamn.
Från
flera hamnar.
Från
en hamn.
Från
flera hamnar.
Antal
Ton.
Antal
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Till Tyska riket. (Forts.)
30
Metaller: stångjärn...........
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
31
järn och korkaffall
32
d:o och trävaror
33
d:o och styckegods
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
34
Papper..........................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
35
D:o och järn...............
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
36
D:o, järn och styckegods
37
Pappersmassa.................
38
D:o och järn..............
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
39
D:o och sten..............
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
40
D:o och trävaror.........
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
41
D:o och styckegods......
42
D:o, trävaror och järn...
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
43
Slagg ...........................
44
Spannmål ......................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
45
Sten, oarbetad och arbetad
—
—
—
—
1
627
—
—
i
627
3
227
—
—
46
D:o och styckegods.........
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
47
D:o, styckegods och trävaror
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
48
Stenkol..........................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
49
Svafvelkis......................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
50
Torf och smör................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
51
Trävaror: snickararbeten ...
52
andra.........
—
—
—
—
22
7,711
1
395
23
8,106
—
—
—
—
53
D:o och kalk............
—
—
—
—
—
—
—
—
—
- ''
—
—
—
—
54
D:o och sten ...........
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
55
D:o och styckegods......
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
56
D:o, styckegods och järn
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
57
Tjära ............................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
58
Ull..............................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
59
Styckegods .........
60
D:o
och passagerare..
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
61
Passagerare och post........
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
62
Fartyg på släp................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
63
Barlastade eller tomma......
—
—
—
—
2
601
—
—
2
601
—
—
—
—
Summa
—
26
9,039
1
395
27
9,434
5
363
—
—
Af fartygen under 100 ton hafva följande varit ångfartyg: !) 1 om 63 ton. 2) 11 om 527 ton. 3) 28 om 1,255 ton.
och läster 1904
107
och angiartyg
jLysiia bt/gtji* uoii diigidii/ygi
Nummer.
100 ton och däröfver.
Summa
fartyg.
Under 100 ton.
100 ton ocli däröfver.
Summa
fartyg.
eu
Från
hamn.
liera
Från
hamnar.
en
Från
hamn.
Från
flera hamnar.
en
Från
hamn.
Från
flera hamnar.
Antal.
Ton.
Antal
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
14
7,181
9
4,543
23
11,724
30
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2
1,022
—
—
2
1,022
31
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
448
9
7.326
10
7.774
32
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
24
12,936
11
4,803
35
17,739
33
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
353
—
—
1
353
34
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
4
1,493
— ;
—
4
1,493
35
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
353
10
4,717
11
5,070
36
—
—
—
—
—
—
3
158
—
—
3
1,117
—
—
6
1,275
37
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
6
3,622
7
3,618
13
7,240
38
I
_
_
_
_
_
IT"
_
__
_
_
3
2,465
3
2,465
39
40
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
3
1,375
3
1,375
41
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
4
1,762
19
10,697
23
12,459
42
—
—
—
—
—
—
2
115
—
—
10
4,625
8
3,762
20
8,502
43
7
855
10
1,082
457
20,428
2
103
102
25,336
4
930
565
46,797
45
—
—
—
1
478
18
8,009
19
8,487
46
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
47
_
_
—
—
_
4
162
—
_
—
_
_
—
4
162
48
49
—
—
—
—
—
—
2
72
—
—
—
—
—
—
2
72
50
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
192
—
—
1
192
51
8
1,339
—
—
8
1,339
9 38
2,139
—
—
54
28,592
36
24,925
128
55,656
52
—
—
—
—
—
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
53
—
—
—
—
—
—
—
—
1
40
—
—
—
—
1
40
54
—
—
—
—
—
—
—
—
_
—
—
—
—
—
—
—
55
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
526
4
2,757
5
3,283
56
—
—
—
—
—
—
1
59
—
—
—
—
—
—
1
59
57
—
—
—
—
—
—
9
393
—
—
287
159,322
26
10,728
322
170,443
59
_
—
—
_
—
_
—
_
—
_
114
61,142
—
—
114
61,142
61
—
—
—
—
—
—
2) 11
527
—
—
—
—
—
—
11
527
62
1
319
—
—
1
319
3) 86
3,534
—
—
44
20,441
—
—
130
23,975
63
16
2,513
-1
—
21
2,876
953
37,877
37
608
761
455,958
177
94,687
1,928
589,130
108
V, 2. Afgångna fartyg
Engelska segel- och ångfartyg.
Öfriga nationers
s
a
a
Land, hvartill
fartyg afgått, samt
Under 100 ton.
100 ton och däröfver.
Summa
Under 100 ton.
B
fartygens laster.
Från
en hamn.
Från
flera hamnar.
Från
en hamn.
Från
flera hamnar.
fartyg.
Från
en hamn.
Från
flera hamnar.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
30
Till Tyska riket. (Forts.)
Metaller: stångjärn..........
31
järn och korkaffall
82
eko och trävaror
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
33
d:o och styckegods
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
34
Papper..........................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
35
D:o och järn...............
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
36
D:o, järn och styckegods
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
v —
—
—
—
37
Pappersmassa..................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2
122
—
—
38
D:o och järn..............
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
39
D:o och sten..............
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
40
D:o och trävaror.........
—
—
—
—
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
41
D:o och styckegods......
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
42
D:o, trävaror och järn...
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
43
Slagg............................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
44
Spannmål ......................
—
45
Sten, oarbetad och arbetad
—
—
—
—
i
453
—
—
i
453
21
1,356
—
—
46
D:o oeh styckegods..........
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
47
D:o, styckegods och trävaror
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
48
Stenkol .........................
—
—
—
—
i
596
—
—
i
598
—
—
—
—
49
Svafvelkis......................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2
125
—
—
50
Torf och smör................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
51
Trävaror: snickararbeten ...
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
52
andra ....’..........
—
—
—
—
i
1,121
—
—
i
1,121
31
2,102
i
61
53
D:o och kalk.............
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
54
D:o och sten .............
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
55
D:o och styckegods......
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
56
D:o, styckegods och järn
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
57
Tjära............................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
58
Ull ..............................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
59
Styckegods
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
60
D:o
och passagerare..
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
61
Passagerare och post........
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
62
Fartyg pä släp................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
63
Barlastade eller tomma......
—
—
—
—
8
10,213
—
—
8
10,213
1
77
—
—
Summa
—
—
—
-
13
16,283
—
—
13
16,283
71
4,846
i
61
och laster 1904.
109
segel-
och ångfartyg.
Summa segel- och ångfartyg.
100 ton och däröfver.
Summa
Under 100 ton.
100 ton och däröfver.
Summa
é
a
a
en
Från
hamn.
flora
Från
hamnar.
fartyg.
en
Från
hamn.
Från
flera hamnar.
en
Från
hamn.
Från
flera hamnar.
fartyg.
:3
£
Antal,
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
1
57
16
8,117
9
4,543
26
12,717
30
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2
1,022
—
—
2
1,022
31
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
3
1,893
10
8,445
13
10,338
32
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
39
16,524
78
28,732
117
45,256
33
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
5
1,621
—
—
5
1,621
34
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
4
1,493
—
—
4
1,493
35
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
353
10
4,717
n
5,070
36
—
—
—
—
2
122
15
790
—
—
13
3,945
—
—
28
4,735
37
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
6
3,622
9
4,10!)
15
7,731
38
—
—
—
—
—
—
1
60
—
—
1
326
—
—
2
386
39
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
3
2,465
3
2,465
40
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
6
2,219
(>
2,219
41
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
4
1,762
19
10,697
23
12,459
42
—
—
—
—
—
—
11
527
—
—
20
6,876
14
5,785
45
13,188
43
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
121
—
—
1
121
44
3
701
—
—
24
2,057
1,984
94,086
17
983
538
135,418
61
12,195
2,550
242,682
45
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
478
18
8,009
19
8,487
46
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
38
13,752
38
13,752
47
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
596
—
—
1
596
48
—
—
—
—
2
125
6
287
—
—
—
—
—
—
6
287
49
—
—
—
—
—
—
2
72
—
—
—
—
—
—
2
72
50
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2
399
6
1,945
8
2,344
51
9
237
1
124
85
2,524
525
36,059
16
1,099
610
156,996
93
49,605
1,244
243,759
52
—
—
—
—
—
—
4
167
—
—
—
—
—
—
4
167
53
—
—
—
—
—
—
—
—
1
40
—
—
1
106
2
146
54
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
4
964
45
15,875
49
16,839
55
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2
879
83
29,425
85
30,304
56
—
—
—
—
—
—
1
59
—
—
3
619
—
—
4
678
57
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
121
—
—
1
121
58
—
—
—
—
—
—
14
643
—
—
865
400,782
218
67,829
1,097
468,754
59
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
6
1,812
6
1,812
60
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
260
155,593
—
—
260
155,593
61
—
—
—
—
—
—
18
630
—
—
—
—
—
—
13
630
62
i
1,451
—
—
2
1,528
158
7,670
—
—
216
91,314
—
—
374
98,9.84
63
7
2.495
1
124
83
7,526
8,343
166,612
74
2,757
2,90lil,268,478
755
282,238
7,073
1,720,085
no
Y, 2. Afgångna fartyg
Nummer.
Land, hvartill
fartyg afgått, samt
fartygens laster.
Svenska segel- och ångfartyg.
Norska segel-
Under 100 ton.
100 ton och däröfver.
Summa
fartyg.
Under 100 ton.
Från
en hamn.
Från
flera hamnar.
Från
en hamn.
Från
flera hamnar.
Från
en hamn.
Från
flera hamnar.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Till Storbritannien
och Irland-
i
Affall ...........................
—
—
—
—
4
1,085
—
—
4
1,085
—
—
—
—
2
Bark............................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
3
Emballage .....................
—
—
—
—
1
199
—
—
1
199
—
—
—
—
4
Fisk: färsk....................
—
—
—
—
3
792
—
—
3
792
—
—
—
—
5
Glas: buteljer.................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
6
Hö ..............................
—
—
—
—
1
303
1
800
2
1,103
—
—
—
—
7
Kalk.............................
—
—
—
—
1
102
—
—
i
102
—
—
—
—
8
Kem. tekn. preparater......
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
9
Metaller: järn.................
—
—
—
—
1
402
—
—
i
402
—
—
—
—
10
d:o och styckegods
—
—
—
—
1
663
1
1,612
2
2,275
—
—
—
—
11
Mineralier: järnmalm........
—
—
—
—
41
60,262
—
—
41
60,262
—
—
—
—
12
d:o och järn
—
—
—
—
1
1,103
1
738
2
1,841
—
—
—
—
13
fältspat...........
—
—
—
—
1
199
—
—
1
199
—
—
—
—
14
Olj ekakor ......................
1
67
—
—
1
140
—
—
2
207
—
—
—
—
15
Papper och järn..............
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
16
D:o och trävaror .........
—
—
—
~
1
663
3
2,111
4
2,774
—
—
—
—
17
D:o, järn och trävaror...
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
18
Pappersmassa .................
—
—
—
—
40
18,605
13
10,619
53
29,224
—
—
—
—
19
D:o och järn..........
—
—
—
—
2
935
8
3,897
10
4,832
—
—
—
—
20
D:o, järn och papper
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
21
D:o, järn och trävaror
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
22
D:o och sten..........
—
—
—
—
—
—
5
2,911
5
2,911
—
—
—
—
23
D:o och. trävaror.....
—
—
—
—
—
—
__
, —
—
—
—
—
—
—
24
D:o och styckegods..
—
—
—
—
—
—
3
2,164
3
2,164
—
—
—
—
25
Slagg ...........................
—
—
—
—
1
314
—
—
1
314
—
—
—
—
27
D:o och styckegods.........
—
—
—
—
2
1,688
15
10,810
17
12,498
_
_
_
_
28
Sten, oarbetad och arbetad
—
—
—
—
38
17,858
7
3,749
45
21,607
—
—
—
—
29
Trävaror .......................
22
2,109
—
—
1,039
472,772
122
117,672
1,183
592,553
—
—
—
—
30
D:o och järn............
—
—
—
—
17
13,095
83
76,225
100
89,320
—
—
—
—
31
D:o och sten............
—
—
—
—
1
780
3
1,380
4
2,It»
—
—
—
—
32
D:o och styckegods____
—
—
—
—
—
—
17
12,818
17
12,818
—
—
—
—
33
Styckegods.....................
—
—
—
—
332
271,520
4
2,001
336
273,521
—
—
—
—
34
Barlastade eller tomma......
—
—
—
—
236
214,804
—
—
236
214,804
—
—
—
—
Summa
23
2,176
—
—
1,765
1,078,284
286
249,507
2,074
1,329,967
—
—
—
och laster 1904.
111
och ångfartyg.
Danska segel- och ångfartyg.
100 ton och däröfver.
Summa
Under 100 ton.
100 ton och däröfver.
Summa
O
a
B
en
Från
hamn.
Från •
flera hamnar.
fartyg.
Från
en hamn.
F^rån
flera hamnar.
F^rån
en hamn.
Från
flera hamnar.
fartyg.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
1
212
i
212
i
—
—
—
—
—
—
2
154
—
—
1
113
—
—
3
267
2
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
3
i
208
—
—
i
208
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
4
—
—
—
—
—
—
6
525
—
—
29
3,920
—
—
35
4,445
5
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
6
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
7
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2
215
—
—
2
215
8
—
—
—
—
—
—
1
85
—
—
—
—
—
—
i
85
9
—
—
—
—
—
'' —
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
10
19
31,968
—
—
19
31,968
—
—
—
—
1
2,256
—
—
i
2,256
11
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
12
—
-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
13
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
14
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
15
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
16
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
17
19
10,575
4
3,668
23
14,243
—
—
—
—
1
1,194
2
2,135
3
3,329
18
2
2,007
2
2,007
4
4,014
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
19
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
20
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
21
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
545
—
—
1
545
22
—
—
2
2,007
2
2,007
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
23
1
817
—
—
i
817
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
24
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
126
—
—
1
126
25
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
651
—
—
1
651
26
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
21
6,740
—
—
21
6,740
27
32
13,772
8
4,302
40
18,074
8
663
—
—
12
3,110
—
—
20
3,773
28
315
186,082
37
21,350
352
207,432
21
1,732
—
—
128
26,568
2
1,947
151
30,247
29
1
727
3
2,706
4
3,433
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
30
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
31
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
32
10
7,858
—
—
10
7,858
4
285
—
—
9
1,328
1
323
14
1,936
33
9
21,321
—
—
9
21,321
—
—
—
—
5
5,832
—
—
5
5,832
34
409
275,335
56
36,040
465
311.375
42
3,444
—
—
213
52,810
5
4,405
260
60,659
112
Y, 2. Afgångna fartyg
-
Nummer.
Land, hvartill
fartyg afgått, samt
fartygens laster.
Finska segel- och ångfartyg.
Hyska segel»
Under
100 ton.
100 ton och deröfver.
Summa
fartyg.
Under 100 ton.
Från
en hamn.
Från
flera hamnar.
Från
en hamn.
Från
flera hamnar.
Från
en hamn.
Från
flera hamnar.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Till Storbritannien
och Irland.
i
Affall ...........................
2
Bark............................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
4
Fisk: färsk....................
_
_
—
—
—
—
■-
—
—
—
—
—
—
—
5
Glas: buteljer.................
6
Hö ..............................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
7
Kalk ............................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
8
Kem. tekn. preparater ......
9
Metaller: järn................
—
10
d:o och styckegods
11
Mineralier: järnmalm .......
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
12
d:o och järn
13
fältspat..........
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
14
Olj ekakor ......................
15
Papper och järn..............
16
D:o och trävaror.........
17
D:o, järn och trävaror...
18
Pappersmassa .................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
19
D:o och järn..........
20
D:o, järn och papper
21
D:o, järn och trävaror
22
D:o och sten..........
23
D:o och trävaror.....
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
24
D:o och styckegods..
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
--
—
—
—
25
Slagg ...........................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
26
Smör............................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
27
D:o och styckegods.........
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
28
Sten, oarbetad och arbetad
29
Trävaror........................
—
—
—
—
SO
15,079
1
923
31
16,002
1
98
—
—
30
D:o och järn.............
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
31
D:o och sten.............
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
~
—
—
32
D:o och styckegods.....
33
Styckegods.....................
34
Barlastade eller tomma......
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Summa
—
—
—
—
30
15,079
1
923
31
16,002
1
98
—
—
och laster 1904
113
och ångfartyg.
Tyska segel- och ångfartyg.
Nummer.
100 ton och däröfver.
Summa
Under
[00 ton.
100 ton och däröfver.
Summa
fartyg.
en
Från
hamn.
flera
Från
hamnar.
fartyg.
en
Från
hamn.
flera
Från
hamnar.
en
Från
hamn.
Från
flera hamnar.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
—
_
i
452
1
452
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
__
3
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
_
_
4
—
—
—
—
—
—
7
532
—
—
—
—
—
—
7
532
5
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
6
—
—
—
—•
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
7
—
—
—
—
—
—
1
50
—
—
—
—
—
—
i
50
8
—
—
—
—
—
—
—
—
—
i
486
—
—
1 1
486
9
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
10
—
—
—
—
—
—
—
—
—
i
580
1
199
2
779
11
—
—
—
_
—
—
—
12
~
—
—
—
—
—
—
—
—
_
—
—
—
—
13
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
14
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
15
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
10
~
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
17
~
—
—
—
—
—
—
—
6
3,249
1
522
7
3,771
18
—
—
—
—
—
—
—
—
1
568
6
3,408
7
3,976
19
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
20
~
—
—
—
—
—
—
—
5
2,990
1
522
6
3,512
21
—
—
_
_
_
—
—
—
—
22
—
—
—
- ''
—
—
—
—
—
23
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
24
—
—
■—
—
—
_
_
—
—
25
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
26
—
—
—
—
—
'' —
—
—
—
—
—
—
_
_
27 1
i
124
—
—
i
124
1
78
—
—
6
1,867
_
7
1,945
28 |
74
16,4öG
2
1,386
77
17,950
—
—
—
—
28
21,752
10
8,665
38
30,417
29 i
—
—
—
—
—
—
—
—
1
598
—
—
1
598
30
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
31
2
493
—
—
2
493
1
50
_
:
—
1
50
32
33
2
741
—
-
2
741
—
—
—
—
12
17,802
12
17,802
34
7»|
17,824
2
1,384»)
82
19,308
10!
710
—
—
62
50,344
19
13.316
91
64,370
15
Nummer.
114
Y, 2. Afgångna fartyg
Land, hvartill
fartyg afgått, samt
fartygens laster.
Engelska segel- och ångfartyg.
Under 100 ton.
Från
(in hamn.
Från
flera hamnar.
100 ton och däröfver.
Från
en hamn.
Från
flera hamnar.
Summa
fartyg.
Öfriga nationers
Under 100 ton.
Från
eu hamn.
Från
flera hamnar.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal. 1
Ton.
intal.
Ton.
Antal. |
Ton.
Antal, i
Ton.
Antal.j
Ton.
1
Till Storbritannien
ocii Irland
Affall ...........................
_
_
_
_
—
2
Bark ............................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
3
Emballage .....................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
4
Fisk: färsk....................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
5
Glas: buteljer.................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
6
7
Hö ..............................
Kalk.............................
—
—
■
:
_
_
_
—
—
—
—
—
—
8
Kem. tekn. preparater ......
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
i
62
—
—
9
Metaller: järn.................
—
—
—
—
6
6,547
—
—
(i
(>,547
—
—
—
—
10
d:o och styckegods
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
11
Mineralier: järnmalm........
—
—
—
—
21
36,027
—
—
21
36,027
—
—
—
—
12
d:o och järn
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
13
fältsnat..........
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
14
Olj ekakor ......................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
15
Papper och järn..............
—
—
—
—
1
1,058
5
4,683
(>
5,741
—
—
—
—
16
D:o och trävaror.........
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
17
D:o, järn och trävaror...
—
—
—
—
1
1,021
ii
10,176
12
11,197
—
—
—
—
18
Pappersmassa .................
—
—
—
13
11,083
12
9,863
25
20,946
—
—
—
—
19
D:o och järn..........
—
—
—
8
7,956
8
7,956
—
—
—
—
20
D:o, järn och papper
—
—
—
3
2,610
9
8,662
12
11,272
—
—
—
—
21
D:o, järn och trävaror
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
22
D:o och sten..........
—
—
—
—
—
—
• —
—
—
—
—
—
—
23
E:o och trävaror.....
—
—
—
1
943
11
8,727
12
9,070
—
—
—
—
24
D:o och styckegods..
—
—
—
—
1
734
1
862
2
1,596
—
—
—
—
25
Slagg ...........................
—
—
—
—
1
817
—
—
1
817
—
—
—
—
26
Smör............................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
27
D:o och styckegods ........
—
_
—
—
3
2,307
16
12,304
19
14,611
—
—
—
—
28
Ston, oarbetad och arbetad
3
i 292
—
17
7,539
7
4,381
27
12,212
—
—
—
—
29
Trävaror .......................
li 78
—
—
112
92,710
41
47,044
154
139,832
—
—
—
30
D:o och järn.............
—
—
—
-
—
—
17
16,410
17
16,410
—
—
—
—
31
D:o och sten............
—
—
—
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
32
D:o och styckegods____
—
—
—
—
—
—
8
6,060
8
—
—
—
—
3 3
Styckegods .....................
—
—
—
—
161
207,931
2
1,538
163
209,468
—
—
—
—
34
Barlastade eller tomma......
—
—
—
—
38
54,978
—
38
54,978
—
—
1 —
Summa
4
S7(
—
—
378
426 305
148
138,66É
| 531
505,3411
1
| 62
| _
i
och laster 1904
115
segel-
och ångfartyg.
Summa segel- och ångfartyg.
100 ton och deröfver.
Summa
Under 100 ton.
100 ton och däröfver.
Summa
<D
§
Från
Från
fartyg.
Från
Från
Från
Från
fartyg.
Jzj
eu
hamn.
liera
hamnar.
en
hamn.
liera
hamnar.
en
hamn.
liera
hamnar.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Tern.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
6
1,749
6
1.749
i
—
—
—
—
—
—
2
154
—
—
1
113
—
—
3
267
2
—
—
—
—
—
—
~
—
—
1
199
—
—
1
199
3
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
4
1,000
—
—
4
1,000
4
3
350
—
—
3
350
13
1,057
—
—
32
4,270
—
—
45
5,327
5
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
303
i
800
2
1,103
6
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
102
—
—
1
102
7
—
—
—
—
1
(12
vJJ
112
—
—
2
215
—
—
4
327
8
—
—
—
—
—
—
i
85
—
—
8
7,435
—
—
!)
7,520
9
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
663
i
1,612
2
2,275
10
2
6,282
—
—
2
6,282
—
—
—
—
85
137,375
i
1!»
86
137,574
11
i “
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
1,103
i
738
2
1,841
12
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
199
—
—
i
190
13
—
—
—
—
—
—
i
67
—
—
1
140
—
—
9
207
14
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
1,058
5
4,083
6
5,741
15
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
663
3
2,111
4
2,774
16
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
1,021
11
10,176
12
11,197
17
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
79
44,706
32
26,807
in
71,513
18
—
—
—
—
—
—
—
—
—
5
3,510
24
17,268
29
20,778
19
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
o
*>
2,(ilo
9
8,662
12
11,272
20
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
5
2,9!»
1
522
6
3,512
21
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
i
545
5
2,911
6
3,456
22
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
i
943
13
10,734
14
11,677
23
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2
1,651
4
3,026
6
4,577
24
—
—
—
—
—
—
—
—
~
—
3
1,257
—
—
3
1,257
25
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
651
—
—
1
651
26
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
26
10,735
31
23,114
57
33,849
27
—
—
—
—
—
—
12
1,033
—
106
44,270
22
12,432
140
57,735
28
7
5,165
1
492
8
5,657
45
4,017
—
—
1,733
836,594
216
199,479
1,994
1,040,090
29
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
19
14,420
103
95,341
122
109,761
30
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
780
3
1,380
4
2,160
31
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
25
18,878
25
18,878
32
—
—
—
—
—
—
5
335
—
—
514
489,130
7
3,862
526
493,327
33
3
3,154
—
—
3
3,154
—
—
—
—
305
318,632
—
—
305
318,632
34
15
14,951
1
492
17
15,505
81
6,860
—
—
2,952
1,930,932
518
444,735
3,551
2,382,527
116
Y, 2. Afgångna fartyg
Nummer.
Land, hvartill
fartyg afgått, samt
fartygens laster.
Svenska segel- och ångfartyg.
Norska segel-
Under 100 ton.
100
ton och däröfver.
Summa
fartyg.
Under 100 ton.
Från
en hamn.
Från
flera hamnar.
Från
en hamn.
Från
flera hamnar.
Från
en hamn.
Från
flera hamnar.
Antal.
Ton. 1
1
Antal.
Ton.
Antal.
1
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal. |
Ton.
Antal.
Ton.
Till Nederländerna.
i
1
Krita ...........................
—
—
—
—
2
342
—
—
2!
342
—
_
—
—
2
Lervaror: tegel och lera ...
—
—
—
—
—
—
—
—
-
—
—
—
—
—
3
Metaller: järn och trävaror
—
__
—
—
5
3,437
30
24,803
35
28,241)
—
—
—
—
4
d:o och styckegods
—
—
—
—
G
3,914
—
6
3,914
—
—
—
—
5
Mineralier: järnmalm .......
—
—
—
—
45
86,102
2
2,981
47
89,083
—
—
—
—
d:o, tack- och
6
stångjärn......
7
d:o ochjärnskrot
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
8
d:o,järno.papper
—
—
—
—
17
19,192
—
—
17
19,192
—
—
—
—
9
d:o och papper
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
10
zinkmalm........
—
—
—
__
1
1,174
—
—
1
1,174
—
—
—
—
11
fältspat..........
12
Pappersmassa..................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
13
D:o
och järn........
—
—
—
—
—
5
3,633
5
3.633
—
—
—
—
14
D:o
och trävaror...
—
—
—
—
—
—
1
465
i
465
—
—
—
-
15
Sten, oarbetad och arbetad
i
95
—
—
6
2,098
2
893
9
3,081
—
—
—
—
16
Tjära ...........................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
17
Trävaror........................
i
97
—
—
44
25,896
41
41,248
86
67,241
—
—
—
—
18
Styckegods .....................
—
—
—
—
48
19,243
—
—
48
19,243
—
—
—
—
19
Fartyg på släp ...............
20
Barlastade eller tomma......
—
—
—
—
2
1,146
—
—
2
1,146
—
—
—
—
Summa
2
192
—
—
17(5
162,539
81
74,023
259
236,754
—
—
—
—
Till Frankrike.
1
Emballage .....................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2
Metaller: järn.................
—
—
—
—
7
6,190
—
—
7
6,15)0
—
—
—
—
3
d:o och trävaror
—
—
—
—
—
—
19
15,379
19
15,379
—
—
—
—
4
Mineralier: j ärnmalm........
—
—
—
—
1
956
—
—
1
956
—
—
—
—
6
Oljor: fota.....................
6
Pappersmassa..................
—
—
—
—
13
8,926
4
2,617
17
11,543
—
—
—
—
7
D:o och järn..............
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
6
D:o, järn oeh trävaror...
—
—
—
—
—
—
1
630
1
630
—
—
—
—
9
Tjära ...........................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
10
Trävaror........................
—
—
—
’ —
47
34,211
73
69,058
120
103,269
—
—
—
—
11
Styckegods.....................
—
—
—
—
32
21,287
—
—
32
21,287
—
—
—
—
12
Barlastade eller tomma......
—
—
—
—
2
1,751
—
—
2
1,751
—
—
—
—
Summa
~
—
—
102
73,321
97
87,684
190
161,005
—
—
—
—
och laster 1904
117
och ångfartyg.
Danska segel- och ångfartyg.
f-t
o>
C
&
100 ton och däröfver.
Summa
fartyg.
Under 100 ton.
100 ton och däröfver.
Summa
fartyg.
cn
Från
hamn.
Från
flera hamnar.
Från
en hamn.
flera
Från
hamnar.
en
Från
hamn.
Från
flera hamnar.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
24
1
7
45
4
54,028
465
6,054
21,959
3,407
i
6
512
7,784
24
i
i
13
45
4
54,028
465
512
13,838
21,959
3.407
i
i
99
97
—
—
6
1
1
3
5
12,783
149
139
377
3,488
—
~
6
1
1
2
3
5
12,783
iK)
149
236
377
3,488
1
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
81
85,913
7
8,296
88
94,209
2
196
—
—
16
16,936
—
—
18
17,132
1
822
—
—
1
822
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
2
1
1,048
—
—
1
1.048
—
—
—
—
—
—
—
_
—
—
3
4
—
—
—
—
—
—
~
—
—
—
1
131
—
—
1
131
5
1
1,004
2
1,767
3
2,771
—
—
—
—
1
200
i
414
2
614
6
2
1,352
1
1,131
3
2,483
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
7
1
1,131
1
1,131
2
2 262
—
—
—
—
—
—
—
—
'' T—
—
8
—
—
—
—
—
—
3
280
—
4
492
—
__
7
772
9
52
35,269
33
26,482
85
61,751
—
—
—
—
99
39,669
40
41,068
139
80,737
10
ii
8,638
—
—
11
8,638
—
—
—
—
1
332
—
—
1
332
11
3
1,989
—
—
3
1.989
—
—
—
—
1
200
—
—
1
200
12
72
51,253
37
30,511
109
81,764
3
280
—
107
41,024
•41
41,482
151
82,786
118
V, 2. Afgångna fartyg
Finska segel
och ångfartyg.
<V
£
Land, hvartill
fartyg afgått, samt
Under 100 ton.
100 ton och deröfver.
Summa
£
fartygens laster.
Från
en hamn.
Från
flera hamnar.
Från
en hamn.
Från
flera hamnar.
fartyg.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
1
Till Nederländerna.
Krita ...........................
o
Lervaror: tegel och lera ...
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
3
Metaller: järn och trävaror
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
4
d:o och styckegods
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
5
Mineralier: järnmalm .......
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
6
d:o, tack- och
stångjärn......
_
__
_
_
—
—
—
—
—
—
7
d:o och järnskrot
—
-
—
—
—
—
—
—
—
—
8
d:o,järno. papper
—
—
—
—
—
—
—
—
—
~
9
d:o och papper
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
10
zinkmalm........
—
—
—
—
—
—
—
—
—
11
fältspat.........
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
12
Pappersmassa..............
—
—
—
—
—
—
—
_
_
—
13
D:o
och järn .......
—
—
—
—
—
—
—
—
14
D:o
och trävaror...
-
15
Sten, oarbetad och arbetad
—
-
—
—
—
—
—
—
—
—
16
Tjära ...........................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
17
Trävaror........................
—
—
—
—
—
—
—
—
18
Styckegods .....................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
19
Fartyg på släp ...............
—
—
—
—
—
—
—
—
—
20
Barlastade eller tomma......
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
Summa
Till Frankrike.
Emballage .....................
:
:
:
2
Metaller: järn.................
—
—
—
—
i —
—
—
—
—
—
3
d:o och trävaror
—
—
—
i ~
—
—
—
—
—
4
Mineralier: järnmalm........
—
—
—
—
—
—
~
—
—
—
5
Oljor: feta.....................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
6
Pappersmassa..................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
7
l):o och järn .............
—
—
—
—
—
—
--
—
—
—
8
D:o, järn och trävaror...
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
9
Tjära ...........................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
10
Trävaror........................
—
—
—
—
8
2,511
i
543
9
3,054
11
Styckegods .....................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
12
Barlastade eller tomma......
—
—
—
—
1
329
—
—
1
329
Summa
. * —
—
—
—
9
2,840
i
548
10
3,383
Ryska segel
-
Under 100 ton.
Från
eu hamn.
Antal. Ton,
Från
flera hamnar.
Antal. Ton,
Af fartygen under 100 ton hafva följande varit ångfartyg: l) 2 om 108 ton.
och laster 1904
119
och ångfartyg.
Tyska segel-
och ångfartyg.
100 ton och däröfver.
Summa
Under 100 ton.
100 ton och däriifver.
Summa
O
s
| en
i’rån
hamn.
Från
flera hamnar.
fartyg.
en
"rån
hamn.
Från
flera hamnar.
Från
en hamn.
Från
flera hamnar.
fartyg.
é
1 Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2
2,160
2
2,160
3
-r-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
4
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
15
29,004
—
—
15
29,004
5
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
6
—
—
—
—
-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
7
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
8
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
9
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
10
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
147
—
—
i
147
11
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
54S
—
—
i
548
12
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
13
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
-
—
—
14
—
—
—
—
—
—
-
—
—
—
1
342
—
—
i
342
15
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
16
1
265
—
—
i
265
—
—
—
—
26
17,718
12
10,151
38
27,860
17
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
18
—
—
—
—
—
—
9 2
108
—
—
—
—
—
—
2
10S
19
—
—
—
—
—
—
—
—
_
—
3
2,650
—
—
3
2,650
20
1
265
—
—
i
265
2
108
—
47
50,409
14
12,311
63
62,828
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
3
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
4
—
—
—
—
I —
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
5
—
—
—
—
! —
—
—
—
—
—
16
8,506
1
526
17
9,032
c
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
5
2,630
5
2,630
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
4
2,104
4
2,104
8
—
—
—
—
i —
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
9
1
126
—
—
1
126
—
—
—
5
3,787
8
5,SOS
13
9,595
10
1
1,785
—
i
1,785
—
—
—
—
—
—
—
—
—
11
—
—
—
—
—
__
—
—
—
—
1
493
—
1
493
12
2
1,911
—
2
1,911
—
-
—
—
22
12,786
18
11,088
40
23,854
120
Y, 2. Afgångna fartyg
Nummer.
Land, hvartill
fartyg afgått, samt
fartygens laster.
Engelska segel- och ångfartyg.
Öfriga nationers
Under 100 ton.
100 ton och däröfver.
Summa
fartyg.
Under 100 ton.
Från
en hamn.
Från
flera hamnar.
Från
en hamn.
Från
flera hamnar.
Från
en hamn.
Från
flera hamnar.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Till Nederländerna.
1
Krita ...........................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
3
176
—
—
2
Lervaror: tegel och lera ...
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
i
66
—
—
3
Metaller: järn och trävaror
—
4
d:o och styckegods
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
5
Mineralier: järnmalm........
—
—
—
—
31
52,648
—
—
31
52,648
—
—
—
—
d:o, tack- och
6
stångjärn.....
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
*—
—
7
d:o och järnskrot
8
d:o,järno. papper
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
9
d:o och papper
10
zinkmalm........
11
fältspat.........
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
12
Pappersmassa..................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
13
D:o
och järn........
14
D:o
och trävaror...
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
15
Sten, oarbetad och arbetad
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
10
711
—
—
16
Tjära ...........................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
17
Trävaror........................
—
—
—
—
3
2,724
2
2,931
5
5,655
7
530
—
—
18
Styckegods .....................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
• —
—
19
Fartyg på släp ...............
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
20
Barlastade eller tomma......
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Summa
—
—
—
—
34
55,372
2
2,931
36
58,303
21
1,483
—
—
Till Frankrike.
1
Emballage ....................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2
Metaller: järn.................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
3
d:o och trävaror
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
4
Mineralier: järnmalm ......
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
5
Oljor: feta....................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
6
Pappersmassa..................
—
—
—
--
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
7
D:o och järn..............
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
8
D:o, järn och trävaror...
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
9
Tjära ..........................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
10
Trävaror
.......
—
—
—
—
4
4,571
7
6,840
11
11,411
—
—
—
—
11
Styckegods .....................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
12
Barlastade eller tomma......
—
—
—
—
~
—
—
—
—
—
—
_
__
—
Summa
—
—
—
-
4
4,571
7
6,840
11
not
—
- 1 -
—
och laster 1904.
121
segel-
och ångfartyg.
Summa segel- och ångfartyg.
5
Nummer.
100 ton och däröfver.
Summa
fartyg.
Under 100 ton.
100 ton och däröfver.
Summa
fartyg.
cn
Från
hamn.
flora
Från
hamnar.
en
Från
hamn.
flera
Från
hamnar.
cn
Från
hamn.
flera
Från
hamnar.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
3
176
3
176
2
342
5
518
1
—
—
—
—
i
60
i
66
—
—
—
—
—
—
i
66
2
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
5
3,437
32
26,963
37
30,400
3
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
6
3.914
—
_-
6
3,914
4
43
178,910
—
—
43
178,910
—
—
—
—
164
413,475
2
2,981
166
416,456
5
6
22,082
—
—
(i
22,082
—
—
—
—
6
22,082
_•
_
6
22,082
6
1
3,477
—
—
1
3477
—
—
—
—
1
3,477
—
—
1
3.477
7
9
30,285
—
—
9
30,285
—
—
—
—
26
49,477
—
_
26
49,477
8
2
8,528
—
—
2
8,528
—
—
—
2
8,528
__
—
2
8,528
9
—
—
—
—
—
—
—
—
—
i
1.174
—
—
i
1.174
10
—
—
—
—
—
—
i
99
—
—
i
147
—
—
2
246
31
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
3
1,162
—
3
1,162
12
—
—
—
_
—
—
—
—
—
—
—
5
3,633
5
3,633
13
—
— •
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
i
465
i
465
34
4
546
—
—
14
1,257
12
903
—
—
12
3,120
3
1,405
27
5,428
35
—
—
—
—
—
—
—
3
377
—
—
3
till
3 G
19
12,800
9
8,783
35
22,113
8
627
—
—
105
68,945
70
70,897
183
140,469
17
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
93
41,202
—
—
93
41,202
18
—
—
—
—
—
—
2
108
—
—
-
—
—
—
2
108
19
6
3.789
—
—
(i
3,789
—
—
—
—
15
10,992
—
15
10.992
20
90
2(10,417
!)
8,783
120
270,683
27
1,979
—
—
445
631,851
113
106,344
585
740,174
—
—
—
—
—
—
—
—
-
1
822
_
1
822
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
7
6,190
—
7
6.190
2 !
—
—
1
1,377
1
1,377
—
—
—
—
—
—
20
16,756
20
16,756
3 j
—
—
—
—
—
—
—
—
—
o
md
2.004
—
2
2,004
*
—
—
—
—
--
—
—
—
—
—
1
131
—
—
i
131
5
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
31
18,636
8
5,324
39
23,960
G
—
— ''
—
—
—
—
—
—
—
—
2
1.352
6
3,761
8
5,113
7
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
i
1,131
(i
3,865
7
4,996
8
—
—
—
—
—
—
3
280
—
—
4
492
—
—
7
772
9
3
3,332
8
12,601
11
15,933
—
—
—
—
219
123,476
170
162,400
389
285,876
10
—
—
—
--
—
—
—
—
—
—
45
32,042
_
—
45
32.042
11
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
8
4,762
-
- •
8
4762
12
3
3,332
9
13,978
12
17,310
3
280
_
—
321
191,038
210
192,106
534
383,424
16
122
Y, 2. Afgångna fartyg
Nummer.
Land, hvartill
fartyg afgått, samt
fartygens laster.
Svenska segel- och ångfartyg.
Norska segel-
Under 100 ton.
100 ton och däröfver.
Summa
fartyg.
Under 100 ton.
Från
eu hamn.
Från
flera hamnar.
Från
en hamn.
Från
flera hamnar.
Från
en hamn.
Från
flera hamnar.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Till Belgien.
1
Lervaror: tegel och lera____
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2
Metaller: järn ................
—
—
—
—
6
4,864
i
964
7j
5,828
—
—
—
—
3
clio och papper ...
—
—
—
—
—
—
i
964
i]
9i>4
—
—
—
—
4
d:o o. pappersmassa
—
—
—
—
2
1,642
i
882
*>
o
2,524
—
—
—
—
5
d:o, pappersmassa
i
och trävaror____
—
—
—
—
—
—
7
5,895
71
5,895
—
—
—
—
6
d:o och trävaror..
—
__
—
—
2
1,481
15
30,916
17i
32,897
—
—
—
—
7
d:o och styckegods
—
—
—
—
3
2,313
2
1,816
5
4,129
—
—
—
—
8
Mineralier: järnmalm........
—
—
—
—
18
36,844
1
971
19
37,815
—
—
—
—
5)
d:o, järn ochpap-
J
persraassa ____
—
—
—
—
—
—
2
1,642
2
1,642
—
—
10
d:o och trävaror
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
-(
—
—
11
zinkmalm........
—
—
—
—
3
1,934
—
—
3
1,984
—
—
—
—
12
d:o och järn____
—
—
—
—
2
626
—
—
2
028
—
—
—
—
13
fältspat o. trävar.
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
14
IVppersmassa .................
—
—
—
—
i
433
i
327
2
7<M)
—
—
—
—
15
D:o
och trävaror..
—
_
--
—
i
882
—
—
i
882
—
—
—
—
16
Sten, oarbetad och arbetad
—
—
—
—
2
1,120
—
—
2
1,120
—
—
—
—
17
Tjära ...........................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
'' —
—
18
Trävaror........................
—
—
—
n
6,457
6
5,903
17
12,360
—
—
—
—
19
Styckegods.....................
—
—
—
—
58
33,077
—
—
58
33,077
—
—
—
—
20
Barlastade eller tomma......
—
—
—
—
1
797
—
—
1
797
—
—
—
—
Summa
—
—
—
—
no
92,470
37
50,280
147
142,750
—
—
—
—
;
Till Spanien.
i i
Metaller: järn.................
—
—
—
—
i
886
—
—
1
886
—
—
—
—
1 2
Pappersmassa..................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
3
D:o
och trävaror..
—
—
—
—
—
—
1
1,105
1
1,105
—
—
—
—
4
Sten, oarbetad och arbetad
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
5
Trävaror .......................
—
—
—
—
9
3,36C
3
1,834
12
5,194
—
—
—
—
6
D:o och järn ............
—
—
—
—
—
—
2
1,370
2
1,370
—
—
—
—
7
Styckegods.....................
—
—
—
—
1
272
—
—
i
272
—
—
—
—
8
Barlastade eller tomma......
—
—
—
—
( 1
318
—
—
i
818
—
—
—
Summa
—
—
—
—
12
4,830
6
4,309
18
9,145
—
—
—
—
Till Italien.
1
Trävaror .......................
—
—
—
—
1
436
—
—
1
436
—
—
—
Summa
—
—
—
—
1
|
436
| _
1
436
—
—
—
*) Till Gibraltar.
och laster 1904.
123
och ångfartyg.
Danska segel- och ångfartyg.
1
100 ton och där öfver.
Summa
Under 100 ton.
100 ton och däröfver.
Summa
O)
B
2
en
Från
hamn.
liera
Från
hamnar.
fartyg.
en
Från
hamn.
flera
Från
hamnar.
Från
en hamn.
Från
liera hamnar.
fartyg.
s
£
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
—
—
—
—
—
—
i
k
146
—
—
i
146
1
2
3
—
--
i
796
i
7540
—
—
—
—
—
■ —
—
—
—
—
—
4
5
6
7
8
—
—
3
2,723
*>
o
2,723
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
9
10
11
1
385
—
—
i
—
385
—
:
—
:
:
:
—
_
_
—
12
13
2
1,930
1
990
Q
O
2,070
—
—
—
—
—
—
—
—
_
_
15
i
212
—
—
1
212
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
16
—
—
—
—
1
99
—
—
3
370
—
—
4
469
17
6
4,977
5
3,914
11
8,891
—
—
—
—
5
3,926
i
760
0!
4,686
18
2
930
—
—
2
930
—
—
—
—
—
—
—
—
—
19
20
12
8,484
10
8,428
22
16,907
1
ost
—
—
9
4,442
i
760
11
5,301
1
-
847
1
806
2
1,653
—
—
—
:
1
1,508
2
2,096
8
3,604
1
2
—
*) 1
403
1
403
—
_
_
_
_
_
_
_
_
I
3
4
3
1,244
4
5,291
7
6,535
—
—
—
—
7
4,415
2
2,961
!)
7,37(>
5
—
1
1,370
1
1,370
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
6
7
6,089
—
—
7
6,089
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
7
8
11
8,180
r
i
7,870
18
16,050
—
—
—
—
8
5,923
4
5,057
12
10,980
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
1,194
1
1,194
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
1,194
1
1,194
Nummer.
124
Y, 2 Afgångna fartyg
Land, hvartill
fartyg afgått, samt
fartygens laster.
Antal. Ton.
Finska segel* och ångfartyg.
Under 100 ten.
Från
en hamn.
Från
liera hamnar.
Antal. Ton
Från
eu
hamn.
Antal.
Ton.
100 ton och deröfver.
Från
flera hamnar.
Antal.! Ton.
Antal. Ton.
Summa
fartyg.
Antal. Ton,
Ryska segel
-
Under 100 ton.
Från
en hamn.
Från
flera hamnar.
Antal.
Ton.
Till Belgien.
Lervaror: tegel och lera ...
Metaller: järn.................
d:o och papper ...
d:o o. pappersmassa
d:o, pappersmassa
och trävaror..
d:o och trävaror
d:o och styckegods
Mineralier: järnmalm....
d:o, järn och pappersmassa
...
d:o och trävaror
zinkmalm.......
d:o och järn...
fältspat o. trävar
Pappersmassa...............
D:o
och trävaror
Sten, oarbetad och arbetad
Tjära........................
Trävaror....................
Styckegods.................
Barlastade eller tomma .
Summa
Till Spanien.
Metaller: järn.................
Pappersmassa..................
l):o
och trävaror...
Sten, oarbetad och arbetad
Trävaror .......................
D:o och järn............
Styckegods.....................
Barlastade eller tomma......
Summa
Till Italien.
Trävaror ................
Summa
682
380
1,062
082
380
2 1.002
och laster 1904
125
och ångfartyg.
Tyska segel
och ångfartyg.
Nummer.
100 ton och däröfver.
Summa
fartyg.
Under 100 ton.
100 ton och däröfver.
Summa
fartyg.
en
Från
hamn.
Från
flera hamnar.
en
Från
hamn.
Från
flera hamnar.
Från
en hamn.
Från
flora hamnar.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
526
—
—
i
526
3
4
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
5
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
7
8
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
526
—
—
i
526
9
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
11
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
12
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
13
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
i
405
i
405
14
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
16
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
17
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
7
6,012
5
4,010
12
10,022
18
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
19
'' -
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
20
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
o
7,064
()
4415
15
11.479
—
—
—
—
—
—
—
—
_
_
—
—
—
—
—
1
2
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
3
1
248
—
—
i
248
—
—
—
—
5
3,252
1
797
0
4,049
4
5
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
6
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
7
~
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
8
1
248
—
—
i
248
—
—
—
—
5
3,252
1
797
o
4,019
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
i
1,310
_
_
i
1,310
1
—
—
—
—
—
—
—
—
-
i
1,310
—
—
i
1,310
Nummer
126
Y, 2. Afgångna fartyg
Engelska segel- och. ångfartyg.
Land, hvartill
fartyg afgått, samt
fartygens laster.
Öfriga nationers
Under 100 ton.
100 ton och däröfver.
Summa
fartyg.
Under 100 ton.
Från
en hamn.
Från
flera hamnar.
Från
en hamn.
Från
flera hamnar.
Från
en hamn.
Från
flera hamnar.
Antal,
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
—
—
—
—
—
--
—
—
—
_
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
_
_.
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
__
—
2
1,796
2
1,706
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
:
:
:
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
627
2
1,525
2,152
—
—
—
~
_
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
627
4
3,321
5
3,948
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
:
—
. —
—
—
—
—
—
:
_
_
_
—
—
—
—
—
2
2,196
4
5,277
6
7,473
—
—
—
—
I
_
_
—
—
—
—
—
—
—
—
__
—
—
—
1
1,338
—
—
1
1,338
—
—
—
—
—
—
—
—
3
3,534
-
4
-
5,277
7
8,811
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Till Belgien.
Lervaror: tegel och lera..
Metaller: järn...............
(l:o och papper .
d:o o. pappersmassa
d:o, pappersmassa
och trävaror...
d*.o och trävaror.
d:o och styckegods
Mineralier: järnmalm..
d:o, järn och pappersmassa
d:o
och trävaroi
zinkmalm ......
d:o och järn...
fältspat o. trävar
Pappersmassa.................
D:o
och trävaror .
Sten, oarbetad och arbetad
Tjära.......................
Trävaror ..................
Styckegods ................
Barlastade eller tomma.
Summa
Till Spanien.
Metaller: järn.................
Pappersmassa..................
D:o
och trävaror..
Trävaror........................
D:o och järn.............
Styckegods.....................
Barlastade eller tomma......
Summa
Till Italien.
Trävaror........................
Samma
och laster 1904.
127
segel-
och ångfartyg.
Summa segel- och ångfartyg.
100 ton och däröfver.
Summa
Under 100 ton.
100 ton och däröfver.
Summa
O)
Från
Från
fartyg.
Från
Från
Från
Från
fartyg.
en
hamn.
liera
hamnar.
en
hamn.
flera
hamnar.
en
hamn.
flera
hamnar.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
1
146
i
146
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
6
4,864
1
964
7
5,828
O
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
964
i
i)64
3
3
2,469
i
659
4
3,128
—
—
—
—
0
4,637
2
1,541
8
6,178
4
3
1,977
—
—
3
1,977
—
—
—
—
3
1,977
7
5,895
10
7,872
5
1
659
i
687
2
1,346
—
—
—
—
3
2,140
19
34,195
22
36,335
6
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
*>
♦>
2,313
2
1,816
5
4,129
7
2
6,282
—
—
6,282
—
—
—
—
20
43,126
i
971
21
44,097
8
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
526
2
1,642
3
2,168
9
—
~
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
3
2,723
3
2,723
10
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
3
1,934
—
—
3
1,334
11
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2
626
—
—
2
626
12
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
i
385
—
—
i
885
13
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
i
433
2
732
3
1,165
14
—
—
--
—
—
--
—
—
—
—
3
2,862
i
990
4
3,852
15
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
3
1,332
—
—
3
1,332
16
—
—
—
—
—
—
i
99
—
—
3
370
—
—
4
469
17
5
3,168
3
1,950
8
5,118
—
—
—
—
35
25,167
22
18,062
57
43,229
18
—
—
—
—
—
—
—
—
60
34,007
—
—
60
34,007
19
1
687
—
—
1
687
—
—
—
—
<7>
1,484
—
—
2
1,484
20
15
15,242
5
3,296
20
18,538
i
99
—
—
156
128,329
63
70,495
220
198,923
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
886
_
__
1
886
1
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2
2,355
3
2,902
5
5,257
2
—
—
—
—
_
—
—
—
—
—
—
—
1
1,105
i
1,105
3
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
403
i
403
4
3
3,276
4
4,829
7
8,105
—
—
—
—
31
18,673
18
20,989
49
39,682
5
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
3
2,740
3
2,740
6
—
—
-
—
—
—
—
—
—
9
6,741
—
—
9
6,741
7
1
1,305
—
—
i
1,305
—
—
—
—
3
2,961
—
—
3
2,961
8
4
4581
4
4,829
8
9,410
—
—
—
—
46
31,616
26
28,139
72
59,755
i 2
925
—
2
925
—
-
_
_
4
2,671
1
1,194
5
3,865
t
1 2
1)25
!• 2
925
—
-!
4
2,671
1
1,194
5
3,865
128
Y, 2. Afgångna fartyg
Svenska segel- och ångfartyg.
Norska segel-
<D
a
a
Land, hvartill
fartyg afgått, samt
Under 100 ton.
100 ton och däröfver.
Summa
Under 100 ton.
fartygens laster.
Från
en hamn.
Från
flora hamnar.
Från
en hamn.
Från
flera hamnar.
fartyg.
Från
en hamn.
Från
flera hamnar.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
1
Till Portugal.
Kork och korkaffall . .
i
911
i
911
2
Metaller: järn..................
! 3
d:o och trävaror
—
—
—
—
i
911
4
3,414
5
4,325
—
—
—
—
! 4
Trävaror........................
—
—
—
—
i
420
—
—
i
420
...
—
—
—
5
Styckegods ............
—
—
—
—
i
420
—
—
i
420
—
_
—
—
Summa
—
_
_
4
2.662
4
3.414
8
6,076
—
—
—
—
i
i
Till Grekland.
Trävaror ........................
-
2
755
2
755
_
Summa
—
—
—
_
2
755
—
—
755
—
-
—
i
Till Egypten.
Trävaror.......................
i
1,795
5
10,901
<>
12,696
_
I
Summa
_
—
—
i
1,795
5
10.901
12,696
—
—
—
—
i
Till Tunis.
Trävaror ........................
i
1,876
1
1,876
_
Summa
—
—
—
—
i
1.876
—
i
1,876
—
—
—
—
1
Till Algeriet.
Trävaror........................
—
_
_
—
2
1,858
—
2
1,858
—
—
—
—
2
Barlastade eller tomma......
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Summa
—
—
—
2
1.858
—
—
2
1.858
—
—
—
—-
1
Till Marocko.
Trävaror____
2
Styckegods .....................
-
Summa
1
Till Kanariska öarna.
Trävaror.........
_
_
_
_
1
1,466
_
i
1.466
_
_
—
—
2
Styckegods .....................
—
—
—
—
1
1,215
_
—
i
1.215
—
—
—
—
Summa
—
—
—
—
2
2,681
—
—
2
2.681
—
—
—
—
1
Till Öfriga Afrika.
Sten, arbetad...............
_
_
_
_
_
_
_
_
_
_
_
_
_
—
2
Trävaror.......
—
—
—
—
10
11,484
2
5,310
12
16,75)4
—
—
—
—
3
Styckegods ...
—
—
—
—
14
14.144
—
1 14
14144
—
—
—
—
Summa
_
_
—
_
24
25,628
2
5.310
26
30,938
—
—
—
—
1
Till Ostindien.
Styckegods . .
-
-
-
Summa
i
— ’
och laster 1904.
129
och ångfartyg.
Danska segel- och ångfartyg.
100 ton och däröfver.
Summa
Under 100 ton.
100 ton och däröfver.
Summa
r~i
©
a
B’rån
Från
fartyg.
Från
Från
Från
Från
fartyg.
en
hamn.
flera hamnar.
en
hamn.
flera
hamnar.
cn
hamn.
flera
hamnar.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
_
_
_
_
—
—
—
—
—
—
2
986
_
986
1
2
2
1,518
2
1,968
4
3,4S6
—
—
—
—
i
269
—
—
i
269
4
5
2
1,518
2
1,968
4
3,486
—
—
—
—
3
1,255
—
—
o
1 t ^
1,255
i
496
—
- 1
1
496
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
i
i
496
—
_ 1
1
49(5
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
4
8,148
12
29,791!
16
37.939
—
—
—
—
3
6,039
6
14,998
9
21,037
1
4
8,148
12
29,791
16
37,939
—
—
—
—
3
0,039
6
14,988
9
21,037
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
1,030
3
3,529
4
4,559
1
1
2,035
—
-
1
2,035
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2
1
2,035
—
-
1
2,035
—
—
—
—
1
1,030
3
3,529
4
4,559
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
144
—
—
1
144
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
120
—
—
1
120
2
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2
204
—
—
2
264
2
1,484
—
—
6>
ial
1,484
■ —
—
—
—
—
—
—
_
—
—
1
3
3,107
—
—
3
3,107
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2
5
4,591
—
5
4,591
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
19
15,272
2
1,597
21
16,869
:
1
161
:
:
i
161
1
2
3
2,408
—
—
3
2,408
—
—
—
—
3
3,403
—
3
3,403
3
22
17,680
2
1,597
24
19,277
—
—
—
—
4
3,564
—
—
4
3,564
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
4,298
—
—
1
4,298
1
—
—
—
—
—
—
—
—
1
4,298
—
—
1
4,298
17
130
V, 2. Afgångna fartyg
Finska segel
och ångfartyg.
Ryska segel-
<D
a
c~j
Land, hvartill
fartyg afgått, samt
Under 100 ton.
100 ten och däröfver.
Summa
Under 100 ton.
CJ
£5
fartygens laster.
Från
cn hamn.
Från
flera hamnar.
Från
en hamn.
Från
flera hamnar.
fartyg.
Från
en hamn.
Från
flera hamnar.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
l
Till Portugal.
Kork och korkaffall .........
2
Metaller: järn..................
3
d:o och trävaror
4
Trävaror........................
5
Styckegods .....................
Summa
1
Till Grekland.
Trävaror........................
i
363
i
363
Summa
—
—
—
i
363
—
—
i
363
—
—
—
1
Till Egypten.
Trävaror........................
Summa
1
Till Tunis.
Trävaror........................
Summa
1
Till Algeriet.
Trävaror........................
_
_
2
Barlastade eller tomma......
Summa
1
Till Marocko.
Trävaror.......................
2
Styckegods .....................
Summa
1
Till Kanariska öarna.
Trävaror........................
2
Styckegods .....................
Summa
1
Till Öfriga Afrika.
Sten, arbetad .................
2
Trävaror........................
—
—
—
—
i
984
—
—
i
984
—
—
—
—
3
Styckegods .....................
—
—
—
—
i
1,767
—
—
i
1,767
—
—
—
—
Summa
—
—
_
2
2,751
—
—
2
2,751
—
—
—
—
| i
Till Ostindien.
Styckegods .....................
-
Summa
och laster 1904,
131
och ångfartyg.
Tyska segel- och ångfartyg.
Nummer.
100 ton och däröfver.
Summa
fartyg.
Under 100 ton.
100 ton och däröfver.
Summa
fartyg.
Från
en hamn.
Från
liera hamnar.
Från
en hamn.
Från
liera hamnar.
Från
en hamn.
Från
flera hamnar.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal. | Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
i
1,164
i
1,164
1
2
3
4
5
1
1
1
1
2
1
2
1
2
1
2
3
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
*-
—
i
1,164
i
1,164
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
: :
—
■—
—
1
1,122
—
—
i
1,122
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
1,122
—
—
i
1,122
—
—
-
—
—
—
—
—
—
:
—
i
1,122
i
1,122
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
i
1,122
i
1,122
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
2
2,850
i
i
1,985
1,624
i
3
1,985
4,474
—
—
—
—
—
- I 2
2,800
2
3,609
4
6,459
—
-1 -
—
-1
1 -
|
—
—
—
—
-| -
—
132
Y, 2. Afgångna fartyg
Engelska segel- och. ångfartyg.
Öfriga nationers
i
a
a
Land, hvartill
fartyg afgått, samt
Under 100 ton.
100 ton och däröfver.
Summa
Under 100 ton.
£
fartygens laster.
Från
en hamn.
Från
flera hamnar.
Från
en hamn.
Från
flera hamnar.
fartyg.
Från
en hamn.
Från
flera hamnar.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
1
Till Portugal.
Kork och. korkaffall .........
2
Metaller: järn.......
8
d:o och trävaror
4
Trävaror........................
—
—
—
—
1
1,328
i
1,336
2
2,664
—
—
—
—
5
Styckegods ...
-
1
Summa
Till Grekland.
Trävaror........................
—
—
—
—
1
1,328
i
1,336
o
2,664
—
—
—
—
1
Summa
Till Egypten.
Trävaror........................
1
1,733
6
12,986
7
14,719
1
Summa
Till Tunis.
Trävaror........................
—
—
—
—
1
1,733
(i
12,986
7
14,719
—
—
—
—
1
Summa
Till Algeriet.
Trävaror.........
1
1,268
1
1,268
2
Barlastade eller tomma......
1
Summa
Till Marocko.
Trävaror ........................
—
—
—
—
—
—
1
1,268
1
1,268
—
—
—
—
2
Styckegods ......
1
Summa
Till Kanariska öarna.
Trävaror ........................
2
Styckegods .....................
1
Summa
Till Öfriga Afrika.
Sten, arbetad......
1
2,924
1
2,924
2
Trävaror ........................
—
—
—
—
2
3,343
—
—
2
3,343
—
—
—
3
Styckegods .....................
—
—
—
1
2,538
—
—
i
2,538
—
—
—
—
1
Summa
Till Ostindien.
Styckegods .....................
—
—
-—
—
3
5,881
1
2,924
4
8,805
—
—
—
—
Summa
■
och laster 1904
133
segel
och ångfartyg.
Summa segel- och ångfartyg.
Nummer.
100 ton och däröfver.
Summa
fartjrg.
Under
100 ton.
100 ton och däröfver.
Summa
fartyg.
en
Från
hamn.
flora
Från
hamnar.
en
Från
hamn.
flera
Från
hamnar.
en
Från
hamn.
flora
Från
hamnar.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
—
_
_
_
_
_
_
_
i
911
i
911
i
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2
986
—
—
2
986
2
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
i
911
4
3,414
5
4,325
3
—
—
i
828
i
8*2S
—
—
—
—
5
3,535
5
5,296
10
8 831
4
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
i
420
1
420
5
—
—
i
828
i
828
—
—
—
—
10
6,763
9
8,710
19
15,473
i
573
-
i
573
—
—
—
_
5
2,187
_
5
2.187
1
i
578
i
573
—
—
—
—
5
2,187
—
—
5
2,187
—
—
3
6,654
3
6,654
—
—
—
—
9
17,715
32
75.330
41
93,045
1
—
—
3
6,654
3
(>,654
—
—
—
—
9
17,715
32
75,330
41
93,045
—
—
—
—
—
—
—
—''
—
—
2
2.998
_
_
2
2,998
1
—
—
—
—
—
—
—
—
2
2,998
—
—
2
2,998
i
1,269
—
—
1
1,269
—
—
—
4
4,157
4
4,797
8
8,954
1
—
—
—
—
—
-
—
—
—
1
2,035
—
—
1
2,035
2
i
1,269
—
—
1
1,269
—
—
—
—
5
6,182
4
4,797
9
10,989
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
144
1
1,122
2
1,266
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
120
—
1
120
2
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2
264
1
1,122
3
1,886
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
3
2,950
—
--
3
2,950
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
4
4,322
—
—
4
4- S82
2
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
7
7,272
_
7
7,272
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2
4,909
2
4,809
1
4
4,397
—
—
4
4,397
—
—
—
—
39
38,491
5
8,531
44
47,022
2
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
22
24,260
—
22
24,260
3
4
4,397
—
—
4
4,397
—
—
—
-
61
62,751
7
13,110
68
76,191
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
1
4,298
_
_
1
4.298
1
—
-
—
—
—
—
—
—
-1
1
4,298
—
-1
1
4,298
134
Y, 2. Afgångna fartyg1
Svenska segel- och ångfartyg.
Norska segel-
oi
a
a
Land, hvartill
fartyg afgått, samt
Under 100 ton.
100 ton och däröfver.
Summa
Under 100 ton.
B
fartygens laster.
Från
en hamn.
Från
lera hamnar.
Från
en hamn.
Från
flera hamnar.
fartyg.
Från
en hamn.
Från
lera hamnar.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal. |
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
i
Till Australien.
Mineralier: järnmalm ......
i
2,769
i
2,769
2
Trävaror ......................
—
—
—
—
i
1,495
i
1,460
2
2,955
—
—
—
—
3
Styckegods.....................
Summa
—
—
—
—
2
4,264
i
1,460
3
5,724
—
—
—
—
1
Till Brittiska Nord-  amerika.
Mineralier: järnmalm ......
2
5,538
2
5,53S
2
Barlastade eller tomma ....
—
—
—
—
2
1,192
—
—
2
1,192
—
—
—
—
Summa
—
—
—
—
4
6,730
—
—
4
6,730
—
—
—
—
1
Till Amerikas
Förenta Stater.
Passagerare ...................
2
D:o
och styckegods
3
Styckegods.....................
4
Barlastade eller tomma ....
Summa
1
Till Mexiko.
Pappersmassa ................
Summa
1
Till Brasilien.
Trävaror ......................
Summa
1
Till Argentina.
Pappersmassa ................
_
_
—
—
1
1,672
2
3,749
3
5,421
—
—
—
—
2
D:o
och styckegods
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
3
Trävaror och styckegods ...
—
—
—
—
—
—
1
2,769
1
2,769
—
—
—
4
Styckegods.....................
• -
—
—
—
1
3,377
—
1 “
1
3,877
—
—
—
—
Summa
—
—
—
—
2
5,049
3
i 6.518
5
11,567
—
—
—
1
Till Chile.
Styckegods....................
Summa
—
|
-
Summa summarum
10194
273,751
58
3,581
7,192
3,224,634
! 1,445
i 760,678
18,8894,262,644
1,311| 33,200
i
29
och laster 1904
135
och ångfartyg.
Danska segel- och ångfartyg.
Nummer.
100 ton och däröfver.
Summa
fartyg.
Under 100 ton.''
100 ton och däröfver.
Summa
fartyg.
en
Från
hamn.
flera
Från
hamnar.
Från
cn hamn.
Från
flera hamnar.
Från
en hamn.
Från
flera hamnar.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
tf
3,431
—
—
3
8,431
—
—
—
—
—
_
_
_
_
2
1
979
—
—
i
979
—
—
—
—
i
1,125
—
—
i
1.125
3
4
4,410
—
4
4.410
—
—
—
—
i
1,125
—
i
1,125
—
—
—
—
—
—
—
_
_
_
_
i
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
2
—
. —
—
—
—
—
—
—
—
-
—
—
~
—
—
1
2
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
_
1
1,477
—
—
1
1,477
—
—
—
—
—
—
—
—
_
_
4
1
1,477
—
1
1,477
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
_
1
3
1,359
e
1,359
:
—
—
—
—
—
—
—
1
3
1,359
—
“
3
1,359
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
:
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
2
—
—
—
-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
3
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
_
4
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
— |
—
—
—
—
_
_
i
401
i
401
1
—
—
—
—
—
—
—
—
i
401
—
—
i
401
988
627,404
153
136,941
2,453
797,574
3,018
94,814
37
2,176
6,320
1,772,780
78
78,803
9,453
1,948,573
136
V, 2. Afgångna fartyg
Finska segel- och ångfartyg.
Ryska segel-
©
a
Land, hvartill
fartyg afgått, samt
fartygens laster.
Under 100 ton.
100 ton och däröfver.
Summa
Under 100 ton.
!=*
Från
en hamn.
Från
flera hamnar.
Från
en hamn.
Från
flera hamnar.
fartyg.
Från
en hamn.
Från
lera hamnar.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
1
2
3
Till Australien.
Mineralier: järnmalm.......
Trävaror ............
Styckegods.....................
1
2
Summa
Till Brittiska Nord-  amerika.
Mineralier: järnmalm ......
Barlastade eller tomma ....
i
798
1
798
1
2
3
Summa
Till Amerikas
Förenta Stater.
Passagerare ...................
D:o
och styckegods
i
798
1
798
4
Barlastade eller tomma ____
1
Summa
Till Mexiko.
Papporsmassa ................
—
—
1
Summa
|Till Brasilien.
Trävaror ......................
—
—
—
—
—
—
"
1
2
3
4
Summa
Till Argentina.
Pappersmassa ................
D:o
och styckegods
Trävaror och styckegods ...
Styckegods ...................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
Summa
Till Chile.
Styckegods.....................
—
—
—
—
—
"
Summa
—
—
—
—
—
Summa summarum
740
28,612
i
96
562
215.001
14
4,699
1,317
248,408
57
2,898
—
och laster 1904
137
och ångfartyg.
Tyska segel- och ångfartyg.
100 ton och däröfver.
Summa
fartyg.
Under 100 ton.
1
en
00 ton och däröfver.
Summa
fartyg.
en
Från
hamn.
liera
Från
hamnar.
Från
en hamn.
Från
flera hamnar.
''Tån
hamn.
flora
Från
hamnar.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
i
1,110
—
—
i
1,110
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
~
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
i
1,110
—
i
i
1,110
—
—
—
—
—
—
_
_
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
-
_
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
! —
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
_
i
3,464
i
8,464
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
i
3,464
i
3,464
2
6,928
—
—
—
—
_ —
—
—
—
—
—
—
_
2
8 296
2
8,296
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
5
15,024
—
-
0
15.024
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
6
18,488
4
15,224
10
88.712
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
_
-
—
—
—
—
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
1,765
1
l,76öj
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
-i
1
1,895
1
1,895
—
—
—
—
—
—
—
—
- :
—
—
2
8,660
2
3,660
—
—
—
—
—
—
—
- |
_
_
_ |
_
—
—
—
—
-
—
—
—
—
-
—
-
— ;
—
—
18»
50,416
2:
1,8,86
248;
54:,005
1,038
41,006
on\
608
973
641.440
246
161,989
2.294
845,952
1
2
3
1
2
1
2
3
4
1
1
1
2
i
3
4
1
18
Nummer.
138
Y, 2. Afgångna fartyg
Engelska segel- och ångfartyg.
Öfriga nationers
O
§
Land, hvartill
fartyg afgått, samt
fartygens laster.
Under 100 ton.
100 ton och däröfver.
Summa
Under 100 ton.
il
Från
en hamn.
Från
flera hamnar.
Från
en hamn.
Från
flera hamnar.
fartyg.
Från
en hamn.
Från
flera hamnar.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal,
Ton.
Antal.
Ton.
1
Till Australien.
Mineralier: järnmalm ......
2
Trävaror ......................
—
—
—
—
1
899
—
—
i
899
—
—
—
—
3
Styckegods.....................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
'' —
—
—
—
Summa
—
—
—
1
899
—
—
i
899
—
—
—
—
1
Till Brittiska Nord-  amerika.
Mineralier: järnmalm ......
_
_
o
Barlastade eller tomma ____
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Summa
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
Till Amerikas
Förenta Stater.
Passagerare...................
2
l):o
och styckegods
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
! 8
Styckegods....................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
4
Barlastade eller tomma ____
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Summa
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
Till Mexiko.
Pappersmassa.................
-
_
_
_
—
—
Summa
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
Till Brasilien.
Trävaror.......................
■
-
__
_
—
—
Summa
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
Till Argentina.
Pappersmassa.................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2
D:o
och styckegods
3
Trävaror och styckegods ...
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
4
Styckegods.....................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Summa
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
Till Chile.
Styckegods.....................
_
_
_
—
Summa
—
_
—
—
—
-
—
—
—
—
—
—
—
Summa summarum
4
370
—
482
563,703 174
175,549
660
739,622
107
7,180
1
01
och laster 1904.
189
segel-
och ångfartyg.
Summa segel
- och ångfartyg
Nummer.
100 ton och däröfver.
Samma
fartyg.
Under 100 ton.
100 ton och däröfver.
Summa
fartyg.
Från
cn hamn.
Från
flera hamnar.
1
en
''rån
hamn.
Från
flera hamnar.
Från
en hamn.
Från
flera hamnar.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
Antal.
Ton.
i
2,769
2.769
i
1
—
—
—
—
_
—
—
—
—
6
6,935
1
1,460
t
8,395
3
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2
2.104
—
2
2.104
3
—
—
—
—
—
—
-
—
—
9
11,808
1
1,460
10
13.268
O
mi
5,538
-
2
o,o38
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
3
1,990
—
-
3
1,990
o
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
5
7,528
—
—
5
7,528
1
3,464
i
3,464
1 j
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
i
3,464
1
3,464
2
6,928
i
2 ''
—
__
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2
8.296
o
8,296
3 j
—
—
_
—
_
—
—
—
—
6
16,501
-
6
16,501
4
—
—
—
—
—
—
__
—
7
19,965
4
15.224
11
85,189
1
i
1,863
_
_
i
1.863
_
_
_
_
1
1,863
1
1,863
1
i
1,863
—
—
i
1,863
—
—
—
1
1,863
_
1
1,863
_
_
_
_
_
_
_
_
_
3
1,359
—
Q
(1
1,359
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
3
1,359
9
♦>
1,859
_
_
_
__
_
_
_
_
_
_ ■
1
1,672
Q
O
5,514
4
7,186
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
1,895
1
1,895
2
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
2,769
1
2,769
3
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
3,377
—
1
3,377
4
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2
5,049
5
10,178
7
15.227
—
—
_
_
-
_
_
_
_
_
t
401
-
i
401
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
i
401
-
—
i
401
154
319,697
33
38,984
295
365,922
16,469
482,726
135
6,551
16,.86017,415.084
2,145
1,359,029
35,609[9,263,390
