# ID: svediakorp-gov112073
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Tvåkammarriksdagen: utredningar
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1908
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: tvåkammarriksdagen, investigations
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 20,842
# sentences: 564
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


BETÄNKANDE
MED FÖRSLAG TILL BESTÄMMELSER OM
FOLKS KOLEUNDERVISNINGEN
I VISSA STÄDER
AFGIFVET DEN 30 OKTOBER 1907
AF
DÄRTILL FÖRORDNADE KOMMITTERADE
STOCKHOLM
KUKGL. BOKTRYCKERIET. P. A. NORSTEDT & SÖNER
1907
2204/07
INNEHÅLLSFÖRTECKNING.
Sid.
Skrifvelse.
Förslag till lag angående folkskoleväsendet i vissa städer......... L
Förslag till ändrad lydelse af § 2 i lagen angående uppfostran åt vanartade
och i sedligt afseende försummade barn den 13 juni 1902 .......
5.
Förslag till folkskolestadga för vissa städer, i hvilka folkskoleväsendet hand
hafves
af stadsfullmäktige......................
Motiv:
Allmän motivering.......................33.
Särskild motivering till lagen angående folkskoleväsendet i vissa
städer..........................4®.
Förslaget till ändrad lydelse af § 2 i lagen angående uppfostran åt
vanartade och i sedligt afseende försummade barn den 13 juni
1902 ........................... 51-
Förslaget till folkskolestadga för vissa städer..........52.
Särskild mening.............................39.
2804/07
1
Till HERR STATSRÅDET och CHEFEN
FÖR KUNGL. ECKLESIASTIKDEPARTEMENTET.
Sedan Kung!. Maj:t den 14 juni 1907 medgifvit, att Chefen för
Kungl. Ecklesiastikdepartementet finge inkalla högst tre sakkunniga personer
för att inom departementet biträda vid utredning af frågan om öfverflyttning
på stadsfullmäktige i vissa större städer af vården om folkskoleväsendet
därstädes, har Herr Statsrådet den 11 sistlidne juli uppdragit åt
undertecknade att deltaga i beredningen af denna fråga.
Enligt Herr Statsrådets föreskrift sammanträdde kommitterade första
gången den 3 nästlid ne september; och få kommitterade efter fullgjordt
uppdrag härmed öfverlämna
dels förslag till lag angående folkskoleväsendet i vissa städer,
dels förslag till ändrad lydelse af § 2 i lagen angående uppfostran
åt vanartade och i sedligt afseende försummade barn den 13 juni 1902,
dels ock förslag till folkskolestadga för vissa städer, i hvilka folkskoleväsendet
handhafves af stadsfullmäktige
jämte till dessa förslag hörande motiv.
Särskild mening är af undertecknad Edlund uttalad och här bifogad.
Stockholm den 30 oktober 1907.
JOHAN ÖSTBERG.
K. E. EDLUND.
ALFR. FRIDEN.
Förslag till lag
angående folkskoleväsendet i vissa städer.
Med ändring’ af hvad i andra författningar kan finnas stridande mot
o
O
här nedan meddelade föreskrifter förordnas som följer:
§ 1.
1 stad, där stadsfullmäktige finnas och Konungen på framställning
af vederbörande därom förordnat, skola folkskoleundervisningen och dithörande
anstalter jämte församlingsbibliotek, hvilka kunna bestå af eller
i sig innefatta skolbibliotek, samt uppfostran åt vanartade och i sedligt afseende
försummade barn utgöra en för hela staden gemensam angelägenhet,
hvilken staden såsom kommun har att genom stadsfullmäktige vårda; skolande
i följd häraf kostnaderna för dessa ändamål beslutas och utgöras på
sätt om kommunalutskylder är stadgadt.
§ 2.
1.
Där denna lag träder i tillämpning, öfvertager staden omedelbart
de rättigheter, stadens församling eller, där dessa äro flera, stadens församlingar
gemensamt hafva till egendom och medel, som anslagits till eller
användas för folkskoleundervisningen och öfriga i § 1 omförmälda ändamål,
samt ikläder sig skyldighet att fullgöra de förbindelser i fråga om dessa
angelägenheter, för hvilka församlingen eller församlingarna gemensamt häfta.
2.
De före nyssnämnda tidpunkt i vederbörlig ordning fattade beslut
rörande aflönings- och pensionsförhållanden skola äga samma giltighet,
som om besluten fattats af stadsfullmäktige.
3.
Angående dispositioner och testamentsanslag med afseende å de
i § 1 omförmälda ändamål, hvilka före angifna tidpunkt blifvit eller därefter
blifva ställda under förvaltning af styrelse för folkskolan, gäller hvad
särskilt är eller varder stadgadt med den ändring, att skolstyrelse, hvarom
nedan sägs, inträder i skolråds ställe.
2
§ 3.
Folkskoleundervisningen i stad, som i § 1 afses, ordnas enligt en af
Konungen utfärdad särskild stadga.
§ 4.
Närmaste vården af folkskoleväsendet i stad, där denna lag äger
tillämpning, handhafves af en skolstyrelse.
§ 5.
Där ej för särskild stad Konungen annorlunda förordnat, utgöres
skolstyrelsen af stadens kyrkoherde eller, där flera kyrkoherdar finnas, af
den bland dessa, vederbörande domkapitel utser, samt ett jämnt antal af
minst åtta och högst tjugo andra ledamöter, hvilka utses till hälften af
stadsfullmäktige och till andra hälften å kyrkostämma med församlingen
i staden eller, där kyrkoförsamlingarna äro flera, å gemensam kyrkostämma
med dessa.
Stadsfullmäktige bestämma antalet ledamöter i skolstyrelsen, och skola
de ledamöter, hvilka väljas af stadsfullmäktige, utses bland stadens vid
fullmäktigeval röstberättigade inbyggare, som uppnått tjugofem år, samt
de, hvilka väljas å kyrkostämma, bland de å kyrkostämman röstberättigade,
som uppnått tjugofem års ålder.
Då domkapitlet utser ledamot i skolstyrelsen, gäller valet för fyra
år i sänder.
Val till öfriga ledamöter i skolstyrelsen skola likaledes afse en tid
af fyra år, dock att halfva antalet af dessa ledamöter eller, om detta icke
är jämnt, det antal, som är närmast under hälften, utträder efter lottning
vid slutet af andra året ifrån det denna lag vunnit tillämpning. Afgår
vald ledamot under den tid, för hvilken han blifvit utsedd, väljes annan
ledamot för den tid, som återstått för den afoånome.
Stadsfullmäktige och kyrkostämma må jämväl, om de så finna erforderligt,
hvar för sig utse suppleanter i skolstyrelsen till halfva det antal,
som motsvarar de af dem utsedda ledamöterna eller, då antalet af
dessa icke är jämnt, till det antal, som är närmast öfver hälften. I afseende
å valbarhet till suppleant gäller hvad om ledamot är stadgadt.
Tjänstgöringstid för suppleant är två år.
Kvinna, som blifvit utsedd till ledamot eller suppleant i skolstyrelsen,
äger att när som helst afsåga sig uppdraget.
§ 6.
Skolstyrelsen, som inom si# utser ordförande och vice ordförande
för hvarje kalenderår, sammanträder på ordförandens kallelse, sä ofta han
det nödigt finner eller då minst halfva antalet af ledamöterna därom gör
framställning.
Ärende må icke företagas till afgörande, därest icke mer än hälften
af ledamöternas hela antal är tillstädes, dock att skolstyrelsen äger att åt särskilda
inom densamma utsedda delegerade eller nämnder öfverlämna att
i enlighet med de föreskrifter, som af skolstyrelsen meddelas, med skolstyrelsens
rätt fatta beslut i frågor om beviljande af tjänstledighet åt
lärare, om förordnande af vikarier för dessa, i ärenden, som röra tillämpning
på enskilda fall af bestämmelser antagna af skolstyrelsen, om åtgärder
mot vanartade skolbarn eller tredskande föräldrar och målsmän samt
i sådana ärenden af ekonomisk natur, som skolstyrelsen finner vara af den
beskaffenhet, att de lämpligen kunna af delegerade eller nämnd afgöras;
börande dock, för att delegerades eller nämnds beslut skall vara bindande,
minst tre hafva deltasåt i beslutet och samtliga tillstädesvarande varit om
beslutet ense.
Skolstyrelsen må ock åt särskilda delegerade eller särskild nämnd
uppdraga att hafva den vård och förvaltning af församlings- och skolbibliotek,
som eljest skulle tillkomma skolstyrelsen.
§ 7.
Vid val till ordförande och vice ordförande i skolstyrelsen samt,
där så äskas, vid öfriga val sker omröstning med slutna sedlar, och lotten
skiljer mellan dem, som erhållit lika antal röster.
I öfrigt verkställes omröstning öppet, och blifver den mening gällande,
hvarom de flesta förena sig. Äro rösterna för olika meningar lika
delade, gäller den mening, som af ordföranden biträdts.
§ 8.
Vid skolstyrelsens sammanträden föres protokoll, hvilket skall antingen
genast eller sist vid nästa sammanträde justeras; dock kan, särskildt
för hvarje gång, uppdragas åt två eller flera af ledamöterna att jämte
ordföranden verkställa justeringen.
§ 9-
Skolstyrelsens ordförande ombesörjer med det biträde, som är ställdt
till hans förfogande, skolstyrelsens skriftväxling, mottager alla till skol
-
4
styrelsen ställda skrifvelser och framställningar samt tillser, att räkenskaperna
öfver de medel, som skolstyrelsen omhänderhar, ordentligt föras i
enlighet med gifna föreskrifter. Han är ock skyldig vårda skolstyrelsens
handlingar samt öfver dem hålla register.
§ 10.
Skolstyrelsen utser för hvarje kalenderår inom eller utom sig en
kassaförvaltare.
§ 11.
1.
Skolstyrelsen intager med afseende på handhafvandet af densamma
tillhörande ärenden till stadsfullmäktige enahanda ställning, som åt de af
fullmäktige utsedda förvaltande verk och styrelser, hvar inom sitt område,
finnes anvisad.
2.
Skolstyrelsen tillsätter och afskedar folkskolelärare äfvensom öfriga
lärare vid de under dess förvaltning stående skolor.
3.
Beträffande skolstyrelsens åligganden och verksamhet skola, utom
föreskrifterna i denna lag, lända till efterrättelse bestämmelserna uti den
i § 8 omförmälda stadga samt i tillämpliga delar, hvad som finnes föreskrifvet
om skolråd i förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och
skolråd den 21 mars 1862 och i andra allmänna författningar.
§ 12.
För Stockholms stad gäller hvad särskild! är stadgadt.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 19......
Från och med det år, då denna lag för någon stad träder i tillläinpning,
skall skolstyrelsen hafva den sammansättning, som af denna lag
betingas, i följd hvaraf val till ledamöter skola ske före nästföregående
årets utgång.
Skolväsendets räkenskaper för sistberörda år granskas enligt förut
gällande bestämmelser.
Folkskoleläraretjänst, som är förklarad ledig, då denna lag träder i
tillämpning, tillsättes i dittills stadgad ordning.
Förslag till ändrad lydelse af § 2 i lagen angående uppfostran
åt vanartade och i sedligt afseende försummade
barn den 13 juni 1902.
§ 2.
I hvarje -— — —- — — —
''
—
—
—
—
—
— utgör skolstyrelse.
I stad, där folkskoleväsendet handhafves af stadsfullmäktige, äger
skolstyrelse, som är barnavårdsnämnd, utse inom sig minst fem ledamöter
att handlägga i denna lag afsedda ärenden, dock att framställningar till
stadsfullmäktige skola afgöras af skolstyrelsen.
aaM/07.
2
6
Förslag till folkskolestadga
för vissa städer, i hvilka folkskoleväsendet handhafves af
stadsfullmäktige.
KAP. i.
Skolor för folkundervisningen.
§ l.
1.
I hvarje stad, för hvilken denna stadga gäller, skola finnas fasta
folkskolor till det antal behofvet klöfver.
2.
Af lärarne vid folkskola skola minst tre fjärdedelar vara anställda
såsom ordinarie, på sätt i §§ 19—21 af denna ''stadga föreskrifves.
Ofriga lärare skola . vara extra ordinarie, dock må, om det kan ske utan
men för folkskolan, i stället för dylik folkskollärare, biträdande lärare användas.
För undervisning i öfningsämne må ock särskild lärare kunna
antagas.
'' § 2.
1.
Där folkskolan har till föremål endast de mera försigkomna barnens
undervisning, böra för meddelande af det första förberedande kunskapsmåttet
åt nybörjare småskolor inrättas till det antal, som finnes behöfligt.
2.
Småskollärare anställes på sätt här nedan i § 24 stadgas, skol
styrelsen
dock obetaget att besluta, att för uppehållande af undervisningen
i småskola eller sådan skola motsvarande klasser i folkskola må användas
ordinarie eller extra ordinarie folkskollärare, tillsatt i den ordning, som i
§§ 19
21 eller § 24 af denna stadga sägs.
7
§ 3.
Där stadsfullmäktige därtill bevilja medel, må folkskolan utvidgas
med en högre afdelning. 1 sådan afdelning skall den hufvudsakliga undervisningen
meddelas af antingen ordinarie eller extra ordinarie folkskollärare.
§ 4.
För de lärjungar, som genomgått de för folkskolan fastställda lärokurser
samt icke öfvergå till den i § 3 omforma,Ida högre afdelning eller
annan läroanstalt, bör tillfälle beredas att efter bestämd plan under lärarens
ledning dels underhålla redan förvärfvade kunskaper, dels ock däruti
ytterligare förkofra sig.
För denna fortsatta undervisning må, där sådant finnes lämpligt,
inrättas särskild fortsättningsskola enligt de grunder, som omförmälas i
särskild författning samt i §§ 12, 16 och 45 af denna stadga.
§ 5.
För de lärjungar, som af skolstyrelsen erhållit tillstånd att lämna
folkskolan under de i § 48 angifna villkor, bör jämväl, där förhållandena
sådant medgifva och stadsfullmäktige bevilja därtill erforderliga medel,
tillfälle beredas att i ersättningsskola underhålla förvärfvade kunskaper och,
så vidt möjligt är, däri förkofra sig.
KAP. 2.
Skoldistrikt och skolstyrelse.
§ 6.
Stad, där folkskoleväsendet handhafves af stadsfullmäktige, utgör ett
skoldistrikt.
§ 7.
1. Distriktets skolstyrelse, om hvars sammansättning och allmänna
åligganden är särskilt stadgadt, utgör styrelse för alla stadens skolor,
hvilka afse att meddela sådan undervisning, som denna stadga föreskrifver.
8
2. Skolstyrelsen skall äfven hafva inseende öfver de inom distriktet
jämlikt § 62 inrättade enskilda skolor för samma ändamål och vaka öfver
den undervisning i hemmen, som här nedan i § 38 omförmäles.
§ 8.
1.
Skolstyrelsen skall hafva sorgfällig vård om distriktets skolor,
noggrant iakttaga hvad gällande författningar angående folkundervisningen
stadga och distriktets reglemente föreskrifver och vaka däröfver att lärarne
fullgöra hvad deras viktiga kall af dem krafvel- samt att barnen flitigt
begagna det tillfälle till undervisning, som blifvit dem beredt.
2.
Skolstyrelsen åligger att åt lärare, senast inom trettio dagar
efter det skriftlig begäran därom framställts, utfärda tjänstgöringsbetyg.
Detta skall innehålla dels uppgift om tjänstgöringens art och tjänstgöringstiden,
dels ock vitsord öfver lärarens ådagalagda undervisningsskicklighet,
öfver hans förmåga att i skolan upprätthålla ordning och att i öfrigt leda
ungdomens uppfostran, öfver hans nit samt öfver hans vandel. Tjänstgöringsbetyg
må ock, där skyndsamhet är af nöden, utfärdas af skolstyrelsens
ordförande jämte de ledamöter, som skolstyrelsen därtill utsett.
3.
Vid bedömande af undervisningsskicklighet, af förmåga att i
skolan upprätthålla ordning och att i öfrigt leda ungdomens uppfostran
samt af nit skola användas vitsorden: berömlig, med utmärkt beröm godkänd,
med beröm godkänd, med nöje godkänd, godkänd och försvarlig,
samt vid bedömande af vandel vitsorden: hedrande och mindre hedrande.
4.
Därest stadsfullmäktige därtill bevilja medel, äger skolstyrelsen
att för viss tid till sitt biträde antaga en folkskoleinspektör med de skyldigheter,
som i en särskild för honom utfärdad instruktion angifvas. Under
samma förutsättning må ock skolstyrelsen för viss tid utse erforderligt
antal öfverlärare, hvilkas skyldigheter likaledes upptagas i en för dem ansedd
instruktion.
Där särskild folkskoleinspektör finnes anställd, äger han att vid skolstyrelsens
sammanträden vara tillstädes och i öfverläggningarna men ej i
besluten deltaga, med rätt för honom att, där han så önskar, få sin uttalade
mening antecknad i skolstyrelsens protokoll.
Instruktionen för såväl folkskoleinspektör som öfverlärare utfärdas
af skolstyrelsen men skall för att blifva gällande fastställas af vederbörande
domkapitel.
5.
En gång under hvarje läsår sammanträde, på kallelse af skolstyrelsens
ordförande, skolstyrelsen, folkskoleinspektören, där sådan finnes
af skolstyrelsen antagen, och de vid distriktets folk- och småskolor an
-
9
stånda lärare för att öfverligga om frågor angående folkskoleväsendet inom
distriktet. Där, på grund af lärarnes störa antal eller distriktets utsträckning,
ett för hela distriktet gemensamt sammanträde icke lämpligen kan
hållas, ankomme det på skolstyrelsen antingen att anordna flera särskilda
sammanträden med olika utdelningar af lärare eller ock att öfverlägga
med af lärarne utsedda ombud. Såväl ombudens antal som sättet, hvarpå
de skola utses, bestämmas i det för distriktet fastställda reglementet.
6.
Därjämte äger distriktets folkskoleinspektör, där sådan finnes,
eller eljest skolstyrelsens ordförande att, då så anses erforderligt, sammankalla
alla lärarne eller vissa af dem till öfverläggningar rörande undervisning,
ordning och tukt. Skolstyrelsen må ock kunna uppdraga åt öfver
lärare att hålla dylika sammankomster med de under dem lydande lärare.
7.
Vid skolstyrelsens sammanträden äger af de inom skoldistriktet
anställda lärarne, förutom den eller dem, som tilläfventyrs må vara valda
till ledamöter i skolstyrelsen, ytterligare en lärare vara tillstädes; och har
denne därvid samma befogenhet, som enligt mom. 4 tillkommer folkskoleinspektör,
dock att sådan lärare ej må deltaga i behandling af frågor, som
oinförmälas i § 8 inom. 2 samt §§ 32 och .33. Finnas inom skoldistrikt
två eller flera vid folkskoleväsendet anställda lärare, som ej äro valda till
ledamöter i skolstyrelsen, äge dessa att för ofvannämnda ändamål bland
si<r för en tid af fyra kalenderår utse en representant jämte en suppleant
för honom. Val af sådan representant och suppleant sker med slutna sedlar
vid sammanträde med lärarepersonalen inom skoldistriktet på kallelse
af den i tjänsten äldste läraren och under ledning af den ordförande, som
personalen själf utser för tillfället. Vid lika antal röster skilje lotten. Afgår
representant under den för honom bestämda tiden, anställes ersättningsval,
och bör den sålunda valde tjänstgöra under den tid, som återstått för den
afgångne. Protokoll om valet tillställes skolstyrelsens ordförande, hvilken
de*t åligger att till skolstyrelsens sammanträden kalla lärare, som, enligt
hvad ofvan är sagdt, har rätt att vara tillstädes vid dessa sammanträden.
Vid utgången af den tid, för hvilken representant blifvit vald, eller då
af annan anledning sådant val bör äga rum, skall skolstyrelsens ordförande
lämna underrättelse härom åt den i tjänsten äldste läraren inom
skoldistriktet.
§ 9.
1. Skolstyrelsen skall för de under dess förvaltning stående skolor
upprätta läroplan, omfattande antalet klasser, i hvilka barnen höra med
afseende på sina olika framsteg vara indelade, äfvensom läroämnen och
lärokurser för de särskilda klasserna.
10
2. Läroplanen bör upprättas med ledning af den för undervisningen
i rikets folkskolor och småskolor utgifna normalplan.
§ 10.
1.
För hvarje skoldistrikt skall finnas ett reglemente.
2.
Reglementet skall innehålla dels bestämmelser om folkskoleväsendets
allmänna anordning inom distriktet, indelning i områden, lärotider,
intagning i skola, flyttning inom skola och afgång därifrån samt
fortsatt undervisning, dels nödiga föreskrifter om undervisning, ordning
och tukt samt om lärares skyldigheter äfvensom hvad mera till skolornas
behöriga vård och förvaltning hör, dels ock för hvarje särskild skola det
hufvudsakliga af dess läroplan.
3.
När förslag till reglemente skall utarbetas, skall tillfälle beredas
lärarepersonalen att framställa sina önskningar rörande innehållet i detsamma
antingen vid sådant sammanträde, som omförmäles i § 8 mom. 5,
eller på annat sätt, som skolstyrelsen kan finna lämpligt.
4.
Förslag till reglemente skall därefter upprättas af skolstyrelsen.
5.
Skolstyrelsens förslag till reglemente skall jämte de i ärendet
förda protokoll öfversändas till domkapitlet och skall för att blifva gällande,
efter det vederbörande statens folkskoleinspektör blifvit däröfver
hörd, af domkapitlet pröfvas och godkännas.
6.
På samma sätt behandlas förslag om ändring i det fastställda
reglementet.
§ IL
För vidmakthållande och utvidgning af i skolan förvärfvade insikter
och i allmänhet för väckande och underhållande af lusten för god läsning
bör skolstyrelsen befrämja inrättandet och begagnandet af församlingsoch
skolbibliotek samt tillse, att lämpliga böcker därtill anskaffas.
KAP. 3.
Läroämnen, lärokurser och läsordning.
§ 12.
1. Läroämnen i folkskola vare:
kristendomskunskap, modersmålet (läse-, tal- och skriföfningar), räkning,
geometri, geografi, historia, naturkunnighet, teckning, sång, gymna
-
11
stik samt trädgård sskötsel och trädplantering, där lämpligt jordland jämlikt
§ 56 därtill blifvit upplåtet, hvarjämte undervisning i slöjd för de
gossar och flickor, som anmälas att deltaga i denna undervisning, må
kunna vid skolan anordnas i den utsträckning omständigheterna medgifva.
2.
Läroämnen i småskola vare:
kristendoinskunskap, modersmålet (läse-, tal- och skriföfningar), räkning,
sång och gymnastik, hvarjämte teckning och särskilda åskådningsöfningar
böra förekomma i de skolor, där förhållandena sådant medgifva.
3.
Läroämnen i folkskolans högre afdelning vare:
kristendoinskunskap, modersmålet, matematik med bokföring, naturkunnighet
med hälsolära, historia med statskunskap, geografi, teckning,
sång och gymnastik; därjämte må undervisning i slöjd meddelas de lärjungar,
som begära och erhålla tillstånd att däri deltaga.
4.
Läroämnen i fortsättningsskola vare:
kristendoinskunskap, modersmålet, räkning, geometri, teckning samt,
så vidt möjligt är, historia och naturkunnighet.
5.
Läroämnen i ersättningsskola vare:
kristendoinskunskap, modersmålet, räkning och sång.
6.
Undervisningen i historia, geografi och naturkunnighet i folkskolans
högre afdelning samt i historia och naturkunnighet i fortsättningsskolan
må, där skolstyrelsen så finner godt, meddelas hufvudsakligen under
läsning af lämpliga historiska, geografiska och naturhistoriska skildringar
under de åt undervisningen i modersmålet anslagna timmar.
7.
Härjämte må, där omständigheterna så medgifva, tillfälle till
undervisning i huslig ekonomi beredas de flickor, som begära och erhålla
tillstånd att däri deltaga.
§ 13.
1.
Vid utarbetande af den läroplan, som jämlikt § 9 skall af skolstyrelsen
upprättas, bör tillses, att de särskilda kunskaps- och öfningsämnena
inträda i undervisningen i ändamålsenlig ordning, så att de första
läse- och skriföfningarna ställas i nära samband med hvarandra, att undervisning
i biblisk historia begynner före undervisningen i katekes, att räkneöfningar
tidigt anställas till omväxling med öfningarna i läsning och skrifning,
samt att undervisningen i öfriga läroämnen ej uppskjutes utöfver
den tid, då den, med hänsyn såväl till barnens utbildning som till de särskilda
läroämnenas inbördes förhållande, kan med fördel begynna.
2.
Skolstyrelsen äger vid uppgörande af förslag till lärokurser besluta
om den skillnad, som i hänseende till kunskapsfordringarna lämpligen
må göras mellan gossar och flickor.
12
3.
Undervisningen i gymnastik för gossar må i folkskolans högre
afdelning, där sådan är inrättad, omfatta äfven lämpliga militär- och skjutöfningar.
4.
Skolstyrelsen äger att, efter vidkommande lärares hörande, bestämma
de läroböcker, som skola begagnas vid undervisningen.
§ 14.
1.
För hvarje skoja skall skolstyrelsen fastställa läsordning, hvartill
förslag uppgöres af vederbörande lärare med ledning af normalplanen och
det för skoldistriktet gällande reglementets bestämmelser.
2.
I skoldistrikt, där läsordning icke lämpligen kan upprättas på
sätt, som i näst föregående moment sägs, skall skolstyrelsen med ledning
af normalplanen fastställa de grunder, som skola tillämpas vid läsordningens
upprättande. Förslag till läsordning uppgöres uti sådant fall i
skoldistrikt, där folkskoleinspektör blifvit anställd, af denne i samråd med
de lärare skolstyrelsen därtill utsett, och i skoldistrikt, i hvilka särskild
inspektör ej finnes, af den eller de lärare, som af skolstyrelsen erhållit
detta uppdrag. Sådant förslag till läsordning skall fastställas af skolstyrelsen
eller, där skolstyrelsen sådant bestämmer, af dess ordförande.
3.
Vid läsordningens uppgörande skall för öfrigt iakttagas:
att lärjungar, som tillhöra samma klass, så vidt möjligt är, sammanhållas
i ett läxlag;
att de särskilda klasserna omedelbart undervisas af läraren, och att
då två eller flera klasser, hvilka skola af eu lärare samtidigt handledas, ej
kunna med fördel undervisas tillsammans, en eller flera af dem sysselsättas
med tysta öfningar;
att lärjungar i fortsättningsskola undervisas för sig och sålunda tillsammans
hvarken med folkskolans eller ersättningsskolans lärjungar;
att lärjungar i ersättningsskola om möjligt icke heller undervisas
tillsammans med folkskolans lärjungar.
4.
Läsordningen bör upptaga för hvarje lärotimme i veckan det
ämne, hvari de särskilda klasserna skola undervisas, samt äfven angifva
hvilka klasser skola omedelbart undervisas af läraren och hvilka skola sysselsättas
med tysta öfningar.
5.
Läsordningen skall vara i lärorummet anslagen.
6.
Hvarje dag börjas och slutas undervisningen med bön och sång.
13
KAP. 4.
Lärotider.
§ 15.
1.
Skolstyrelsen beslutar angående de tider åt'' året, de dagar i
veckan och de timmar å dagen, då undervisningen skall i skolorna meddelas.
2.
Härvid bör iakttagas:
att den årliga lärotiden vid skolor, för hvilka skoldistrikt åtnjuter
statsbidrag till lärares aflönande, skall omfatta minst åtta månader eller
3472 veckor;
att den dagliga lärotiden för hvarje lärjunge utsträekes i småskola
ej öfver fem och i folkskola i allmänhet ej öfver sex timmar;
att antalet lärotimmar i veckan i intet fall får öfverskrida trettiosex,
tiden för morgonandakten häri inberäknad;
att mellan de lärotimmar, som följa omedelbart på hvarandra, lärjungarna
skola åtnjuta i folkskola tio och i småskola femton minuters ledighet;
att
efter tre lärotimmar skall lämnas en längre ledighet, skolstyrelsen
dock obetaget att besluta, att i skolor, där förhållandena sådant påkalla,
efter tredje lärotimmen högst en timme må före den längre ledigheten
användas till undervisning i öfningsämne. Den längre ledigheten skall
utsträckas till helst två, men minst en timme, så vida icke domkapitlet,
efter vederbörande folkskoleinspektörs hörande, på grund af i något skoldistrikt
rådande särskilda förhållanden, i folkskolor med fem och i småskolor
med fyra timmars daglig undervisning medgifver ledighetens inskränkning
intill en half timme, hvilken dock ej får inräknas i de föreskrifna
lärotimmarna.
§ 16.
I fortsättningsskola, som till lärares aflöning åtnjuter statsbidrag,
skall årliga lärotiden uppgå till minst ett hundra åttio timmar enligt
den anordning och fördelning, hvarom i särskild författning närmare
stadgas.
S26J/07.
3
14
§ 17.
Rörande tiden för undervisning i slöjd för såväl gossar som flickor
i de skolor, som för denna undervisning åtnjuta statsbidrag, är särskildt
stadgadt.
KAP. 5.
Lärares tillsättning, åligganden och entledigande.
§ 18.
För att anställas såsom ordinarie eller extra ordinarie lärare vid sådan
folkskola, som i § 1 af denna stadga omförmäles, erfordras:
a)
att vara känd för gudsfruktan och sedlig vandel samt äga den
stadga i karaktären och den foglighet i lynnet, som ungdomens ledning
krafvel1;
b)
att hafva undergått godkänd afgångsexamen vid något statens
folkskollärareseminarium; samt
för erhållande af ordinarie tjänst:
c)
att hafva uppnått tjuguett års ålder.
§ 19.
1.
Då ordinarie läraretjänst vid folkskola är till ansökning ledig,
skall kungörelse om ledigheten, så snart ske kan och senast inom sex månader,
af skolstyrelsen utfärdas och tre gånger införas i den tidning, i
hvilken officiella meddelanden tillkännagifvas.
2.
Ordinarie folkskolläraretjänst sökes hos skolstyrelsen senast inom
sextio dagar från första dagen, då ledigheten kungjordes i nämnda tidning,
denna dag oräknad, dock att, om den sextionde dagen infaller å helgdag,
ansökningstiden utsträckes till nästföljande söckendag. Ansökning med
därtill hörande handlingar skall före ansökningstidens utgång till skolstyrelsens
ordförande ingifvas eller ock med allmänna posten till honom insändas
så tidigt, att den honom tillhandakommit, innan ansökningstiden
gått till ända.
3.
Ansökning skall åtföljas af:
a)
behörigen styrkt merit- och tjänsteförteckning, samt
i hufvudskrift eller behörigen styrkt afskrift:
b)
prästbetyg;
15
c)
afgångsbetyg från ett statens folkskollärareseminarium; och
om sökanden förut tjilristgjort såsom skollärare,
d)
af vederbörande'' myndighet utfärdadt. betyg öfver föregående
tjänstgöring; börande det betyg, som afser lärarens senaste tjänstgöring,
icke vara utfärdadt tidigare än tre månader före ansökningstidens utgång.
4.
Sökande till ordinarie läraretjänst inom ett skoldistrikt ma ej,
förrän förslag blifvit upprättadt eller, därest han blifvit å förslaget uppförd,
val ägt rum eller där tjänsten tillsättes af skolstyrelse, denna beslutat
om tjänstens tillsättning, anmäla sig såsom sökande till sådan tjänst inom
annat skoldistrikt, vid äfventyr att, därest han ej skriftligen återkallar sin
ansökan till den först sökta tjänsten, anses obehörig till hvarje af dessa
tjänster.
5.
Efter ansökningstidens utgång och så fort ske kan sammanträder
skolstyrelsen, som till en början pröfvar sökandenas behörighet. Finner
skolstyrelsen så nödigt, äger skolstyrelsen därefter förelägga de såsom behöriga
ansedda sökandena eller en eller flera af dem undervisningsprof.
Dessa prof afläggas i närvaro af antingen skolstyrelsen eller minst två
ombud, som skolstyrelsen för ändamålet utsett, jämte i hvardera fallet
stadens folkskoleinspektör eller, där sådan icke finnes, en af skolstyrelsen
utsedd vid någon af stadens folkskolor anställd ordinarie lärare och fullgöras
genom att undervisa barn i folkskolan inom de lärokurser, hvilka
enligt gällande reglemente skola i distriktets folkskolor genomgås. Sökande,
som fått undervisningsprof sig förelagdt, skall ett dygn före profvet
hos skolstyrelsens ordförande erhålla uppgift å de lärostycke^ i hvilka
han vid profvet skall undervisa. Öfver prof skola afgifvas vitsord,, hvilka
skola införas i skolstyrelsens protokollsbok. Underlåtenhet att fullgöra
förelagdt undervisningsprof utgör icke hinder för sökande att vid tjänstens
tillsättande komma i åtanke.
6.
Sedan den för profs afläggande bestämda tiden gått till ända
eller, om prof ej förelägges de sökande, så fort ske kan efter ansökningstidens
utgång, skola de såsom behöriga ansedda sökandenas handlingar
öfverlämnas till granskning af en nämnd, bestående af stadens folkskoleinspektör
eller, där sådan icke finnes, en af skolstyrelsen utsedd vid stadens
folkskolor anställd ordinarie lärare jämte minst två eller högst fyra
af skolstyrelsen inom sig därtill utsedda personer. Denna nämnd har att
skyndsamligen till skolstyrelsen inkomma med utlåtande angående bemälde
sökandes lämplighet för tjänsten och den ordning, i hvilken de mest förtjänta
bland dem anses äga företräde till tjänstens erhållande. Härvid
bör hänsyn tagas såväl till de egenskaper, som i § 18 omförmålas, järnte
sökandens nit samt förmåga att upprätthålla ordning i skolan och att i
16
(ifrigt leda barnens uppfostran, som undervisningsskicklighet, kunskaper
och färdigheter samt under föregående tjänstgöring förvftrfvad erfarenhet.
7. Senast inom 30 dagar efter det nämndens utlåtande till skolstyrelsen
inkommit skall skolstyrelsen till ordinarie lärare antaga den, som
skolstyrelsen, med iakttagande af i näst föregående mom. angifna grunder,
finner vara för tjänsten lämpligast.
§ 20.
1.
Om icke någon behörig sökande anmält sig till ledigförklarad
tjänst, skall tjänsten ånyo ofördröjligen kungöras ledig.
2.
Om endast en eller två behöriga sökande anmält sig till en
tjänst, må skolstyrelsen kunna ånyo förklara tjänsten ledig.
3.
Skola två eller flera tjänster af samma beskaffenhet samtidigt
tillsättas och är antalet behöriga sökande mindre än tre gånger antalet af
tjänsterna, må skolstyrelsen kunna ånyo kungöra en eller flera af tjänsterna
lediga.
§ 21.
Sättet, hvarpå skolstyrelsen skall kungöra huru tillsättning af lärare
utfallit, bestämmes i reglementet.
§ 22.
1.
Öfver olagligheter, begångna vid tillsättning af lärare må, sedan
tillsättningsåtgärden skett och behörigen kungjorts, besvär kunna hos domkapitlet
anföras sist före kl. 12 å trettionde dagen från den, då tillsättningen
kungjordes, den dagen oräknad, och må domkapitlets utslag kunna
i vanlig ordning hos k. m:t öfverldagas.
2.
Om den, som anfört besvär öfver tillsättningen af en af honom
sökt tjänst, anmäler sig såsom sökande till dylik tjänst inom annat skoldistrikt,
förrän besvären blifvit genom laga kraft ägande utslag afgjorda,
vare samma påföljd, som ofvan stadgats för samtidigt sökande af sådana
tjänster inom två eller flera skoldistrikt.
3.
Förordnande för vederbörligen tillsatt lärare utfärdas af skolstyrelsen
utan lösen.
4.
Skolstyrelsen äger rätt att, under förutsättning att sådant kan
ske utan förnärmande af lärares på meddeladt förordnande grundade rätt,
när skolans bästa det klöfver, förflytta en ordinarie lärare från en tjänst
till en annan inom distriktet utan iakttagande af de i §§ 19—21 gifna
17
bestämmelser, dock att den förflyttade lärarens löneförmåner därigenom
icke förminskas.
5. Skolstyrelsen äger att, när förhållandena det påkalla, vidtaga
nödiga förändringar uti arten af lärares tjänstgöring vid den skola, där
han är anställd.
§ 23.
1.
Till biträdande lärare i folkskola och lärare i småskola må antagas
personer, hvilka, jämte det att de äga den lämplighet för lärarekallet,
som i § 18 inom. a) omförmäles, antingen företett betyg öfver
aflagd examen vid folkskollärareseminarium eller öfver undergången
pröfning vid annat under offentlig kontroll stående seminarium eller ock
efter uppnådda 18 års ålder medelst undervisningsprof eller annorledes
för skolstyrelsen ådagalagt sig innehafva för den sökta befattningen erforderliga
insikter och färdigheter samt god förmåga att meddela undervisning.
2.
I afseende på undervisningsprof iakttages hvad i § 19 af denna
stadga är föreskrifvet.
§ 24.
1.
Extra ordinarie folkskollärare, biträdande lärare vid folkskola
och lärare vid småskola äfvensom särskilda lärare i öfningsämnen antagas
likaledes af skolstyrelsen.
2.
Då sådan lärare, som i mom. 1 omförmäles, antages af skolstyrelsen,
skall detta ske antingen för viss tid, som ej må öfverstiga ett läsår,
eller ock tills vidare, i sistnämnda fall med ömsesidig rätt till minst fyra
månaders uppsägning, skolstyrelsen dock obetaget att, i enlighet med bestämmelser
i vederbörligen stadfäst reglemente, gifva lärare vid småskolan
en fastare anställning.
3.
Protokollsutdrag eller annat bevis om antagning skall ofördröjligen
utan lösen tillställas den, som enligt denna § blifvit till lärare
antagen.
§ 25.
Då lärarebefattning är ledig eller lärare åtnjuter tjänstledighet, skall
skolstyrelsen draga försorg därom, att undervisningen uppehälles genom
vikarie; och bör, om icke särskilda förhållanden därifrån föranleda undantag,
icke någon därtill förordnas, som ej äger den i denna stadga föreskrifna
behörighet att innehafva den ifrågavarande tjänsten.
f
18
§ 26.
På domkapitlets pröfning må bero, huruvida läraretjänst i folkskola
må förenas med prästerlig befattning. Sådan förening bör dock ej tillåtas
i andra fall, än då båda befattningarna kunna af en och samma person
behörigen skötas.
§ 27.
Skolstyrelsen skall tillse, att lärare icke åtager sig annan befattning,
som hindrar honom att samvetsgrant uppfylla sina plikter såsom lärare.
År, då denna stadga träder i tillämpning i någon stad, lärarebefattning
förenad med organist- eller klockaresyssla, må dock sådan förening
bestå under dåvarande innehafvare tjänstetid. I öfrigt må dylik ovillkorlig
förening af dessa befattningar icke äga rum.
§ 28.
Laga af- och tillträdestider vid ordinarie folkskolläraretjänster skola
vara den 1 januari och den 1 juli, där ej annorlunda öfverenskommes
mellan läraren och styrelserna för skolorna i de distrikt, där tjänst af
lärare afträdes och tillträdes: börande, sedan tillsättning ägt rum, tjänsten
tillträdas å den af förenämnda tider, som inträffar näst efter trettionde
dagen från det tillsättningen vunnit laga kraft.
Då lärare vid tillträdet af läraretjänst skall afgå från ordinarie läraretjänst
iijom annat skoldistrikt, åligger det skolstyrelsen i det distrikt,
där läraren skall tjänsten tillträda, att, sedan tillsättningen vunnit laga
kraft, ofördröjligen därom göra skriftlig anmälan hos styrelsen för skolan
i det distrikt, där tjänst skall af läraren afträdas.
§ 29.
1.
Läraren bör i allt sitt förhållande så inom som utom .skolan
gifva sina lärjungar ett godt föredöme samt med flit och trohet fullgöra
sina åligganden.
2.
Undervisning skall af honom meddelas enligt den fastställda läsordningen
i föreskrifna läroämnen och lärokurser, och bör han därvid
vinnlägga sig såväl att utveckla lärjungarnas själsförmögenheter som att
bibringa dem bestämda kunskaper och färdigheter. För detta ändamål
iakttage läraren, att undervisningen alltid begränsas inom lärjungarnas
åskådningskrets och uppfattningsförmåga; att läroinnehållet framställes
19
enkelt, tydligt cell åskådligt; att i allmänhet intet lärostycke, som ej förut
blifvit genomgånget och förklarad!, förelägges dem till arbete på egen
hand; samt att lärjungarna ofta få återkalla i minnet det hufvudsakliga
af det, som förut blifvit genomgånget; och att de, i mån af sina krafter
och den utveckling de vunnit, öfvas till själfverksarahet.
3.
Öfver sina lärjungars seder och uppförande bör läraren sorgfälligt
vaka såväl under lärotimmar Som under fristunder samt hafva den
tillsyn öfver deras skolgång, som i § 44 närmare angifves. Vid tillrättavisning
och bestraffning af lärjunges förseelse bör han fästa afseende å
den felandes ålder och sinnesart samt förfara med lugn besinning och
kärleksfullt allvar. Läraren bör ock, så mycket som möjligt är, för barnens
uppfostran anlita föräldrarnas medverkan.
4.
Läraren åligger vården om skolans undervisningsmateriel och
öfriga inventarier, hvaröfver ordentlig förteckning bör af honom upprättas.
5.
Läraren åligger att efter af skolstyrelsen fastställda formulär
föra dagbok, examenskatalog och öfriga förteckningar, som kunna finnas
erforderliga.
G. För öfrigt ställe han sig till noggrann efterrättelse hvad honom
enligt denna stadga och det för skolan gällande reglemente åligger, hvad
skolstyrelsen honom med hänsyn till hans befattning lagligen föreskrifver,
samt hvad distriktets folkskoleinspektör eller öfverlärare i enlighet med
fastställd instruktion med afseende på undervisning, ordning och tukt inom
skolan bestämmer.
§ 30.
1.
Vill ordinarie folkskollärare afgå från sin tjänst, göre han därom
i god tid skriftlig anmälan hos skolstyrelsen, som äger bevilja honom
afsked.
Hvad därjämte iakttagas bör i det fall, att ordinarie folkskollärare,
som önskar från tjänsten afgå, söker afsked med pension ur folkskollärarnes
pensionsinrättning, är stadgadt i reglemente för nämnda pensionsinrättning.
2.
Huru understöd sökes från småskollärares in. fl. ålderdomsunderstödsanstalt,
är föreskrifvet i reglementet för denna anstalt.
§ 31.
Då en lärare, innan han är berättigad till pension eller ålderdomsunderstöd,
af obotlig sjukdom blir urståndsatt att nöjaktigt bestrida de
till tjänsten hörande göromål, må det, om han frånträder sin befattning,
20
bero af vederbörande att bevilja honom det understöd, hvaraf han kan
anses förtjänt.
§ 32.
Skulle någon ordinarie folkskollärare befinnas oskicklig till eller
försumlig i förrättandet af sin tjänst eller ådagalägga sådant uppförande,
att han ej bör såsom lärare längre bibehållas, må skolstyrelsen äga att,
efter föregången, i skolstyrelsens protokoll intagen men fruktlös befunnen
varning, skilja honom från befattningen såsom skollärare och den därmed
följande aflöningen. Öfver skolstyrelsens beslut om lärares varning eller
skiljande ifrån befattningen må besvär kunna af läraren, inom trettio dagar
efter det han af beslutet erhållit del, anföras i den ordning, som är bestämd
för besvär öfver tillsättning af lärare.
§ 33.
1.
Lärare, som jämlikt § 24 blifvit af skolstyrelsen antagen, äger
skolstyrelsen entlediga, dock med iakttagande af stadgade och öfverenskomna
villkor.
2.
Har vederbörligen examinerad, ogift lärare, som till befattning,
hvarom i § 23 förmäles, blifvit af skolstyrelsen antagen tillsvidare med
ömsesidig uppsägningsrätt, och som ännu ej är till ålderdonisunderstöd
berättigad, tjänstgjort i sammanlagdt fem år å ifrågavarande eller annan
likartad tjänst, må sådan lärare entledigas endast af sådana orsaker, som
omförmälas i § 32, eller på grund däraf att tjänsten i fråga genom en i
behörig ordning godkänd omorganisation af skolväsendet skall förändras
till folkskolläraretjänst eller indragas, öfver skolstyrelsens beslut om sådant
entledigande må besvär anföras af läraren på sätt, som omförmäles
i § 32.
§ 34.
Hvad i denna stadga finnes föreskrifvet i afseende på lärare skall
äfven äga tillämpning på lärarinnor.
21
KAP. 6.
Lärjungars intagning, skolgång, flyttning och afgång.
§ 35.
1.
Barns skolålder räknas från och med det kalenderår, under
hvilket barnet fyller sju, till och med det, under hvilket barnet fyller
fjorton år.
2.
Skolstyrelsen må, där så pröfvas lämpligt, kunna bestämma, att
barns skolgång får begynna vid början af det läsår, under hvilket barnet
fyller sju år, äfvensom att tiden, då skolgång skall begynna, må uppskjutas,
dock icke längre än till det kalenderår, under hvilket barnet
fyller nio år. I senare fallet skall det likväl lämnas öppet för hvarje
barn, som uppnått den i näst föregående moment bestämda skolåldern, att
begagna sig af skolundervisningen, om det af föräldrar eller målsmän anmäles
till skolgång.
3.
Lärjunge, som ej vid skolålderns slut inhämtat de kunskaper,
hvilka fordras för afgång från skolan, skall fortfarande anses skolplikt^.
Lärjunge, som före denna tid inhämtat för afgång erforderliga kunskaper,
vare skyldig att öfvergå till folkskolans högre afdelning, om sådan
finnes, eller af skolstyrelsen godkänd yrkesskola, där tillgång på sådan
finnes, och där kvarstanna, intill dess han genomgått en årsklass däraf
eller utträdt ur skolåldern.
Om lärjunge fyllt tolf år och stadigvarande anställning i arbete
står honom till buds samt förhållandena det påkalla, må han dock kunna,
i den ordning reglementet bestämmer, berättigas att, för den tid anställningen
varar, antingen bevista fortsättningsskolan eller deltaga i annan
för hans ålder lämplig undervisning eller ock varda befriad från skolgång.
§ 36.
Det åligger skolstyrelsen att tillse, att alla skolpliktiga barn erhålla
undervisning.
För detta ändamål vare i Göteborg mantalskontoret samt i öfriga
städer kyrkoherden i hvarje församling och vederbörande församlingsföreståndare
skyldiga att årligen och senast den 15 maj upprätta och till
vederbörande skolstyrelse öfverlämna en noggrann förteckning öfver de
vid årets början inom församlingen skrifna barn, hvilka under året inträda
2284/07.
4
22
i den för skolgång bestämda åldern; likaledes åligger vederbörande pastorsämbete
och församlingsföreståndare, dels att vid slutet af månaderna april
och oktober samt oftare, där så behöfves, efter vederbörlig inflyttningsbok
lämna uppgift på de barn i skolåldern, som under tiden, efter det *clylik
uppgift senast inhämtats, till församlingen inflyttat från annat skoldistrikt
än det, till hvilket församlingen hör, dels ock att till skolstyrelsen lämna
andra erforderliga uppgifter.
På vederbörande anslagsbeviljande myndighet må det bero att anordna
det biträde, som kan behöfvas vid upprättandet af nämnda förteckningar.
§ 37.
Alla barn äro pliktiga att, sedan de inträdt i den för skolgång bestämda
åldern, inställa sig till intagning i skola å dag, som af skolstyrelsen
bestämmes, med undantag af dem, som, enligt anmälan af föräldrar
eller målsmän, åtnjuta undervisning vid någon offentlig läroanstalt eller
i enskild skola, i hvilken meddelas sådan undervisning, som i noggrannhet
och omfattning kan likställas med den, som på motsvarande stadium meddelas
i folkskolan, eller erhållit tillstånd, på sätt nästföljande § föreskrifver,
att åtnjuta undervisning i hemmen.
§ 38.
1.
De skolpliktiga barn, för Indika föräldrar och målsmän vilja
bereda tillfälle till undervisning i hemmen, må af skolstyrelsen befrias
från skolgång, dock endast under det förbehåll, att föräldrar eller målsmän
anses vara i stånd att taga sorgfällig vard om barnens undervisning.
Sådant från skolgång befriadt barn vare skyldigt att på kallelse af skolstyrelsen
inställa sig till pröfning; och skall skolgång åläggas det, när det
beflnnes ej hafva erhållit sådan undervisning, som i noggrannhet och omfattning
någorlunda motsvarar undervisningen i folkskolan.
2.
När det anses erforderligt att anställa den i nästföregående moment
omförmälda pröfning, skall den äga rum inför skolstyrelsens ordförande
eller någon för ändamålet af skolstyrelsen därtill utsedd person,
vare sig inom eller utom skolstyrelsen.
§ 39.
1. Uti den i § 36 omförmälda förteckning, som bör förvaras hos
skolstyrelsens ordförande eller distriktets folkskoleinspektör, där sådan
linnes anställd, skall för hvarje barn anmärkas, huru det blifvit sörjdt för
23
dess undervisning antingen genom intagning i någon af distriktets skolor
eller på annat sätt, hvarjämte hufvudbok öfver i folkskolan inskrifna lärjungar
skall föras på det sätt, skolstyrelsen bestämmer.
2. För att kunna vaka däröfver, att alla skolpliktiga barn i ett
skoldistrikt erhålla undervisning, äger skolstyrelsen rätt att från offentliga
och enskilda skolor infordra uppgifter, som för detta ändamål äro behöflig».
§ 40.
1.
Skolstyrelsen ägor, då förslag till reglemente skall uppgöras, besluta,
om intagning i småskolans första årsklass skall ske en eller, där
förhållandena sådant påkalla och medgifva, två gånger om året.
2.
Intagning i skola bör ske vid läsetermins början. Endast då
särskilda omständigheter därtill föranleda, må med vederbörligt tillstånd
för hvarje sådant fall undantag härifrån äga rum. I skolans reglemente
skall föreskrifvas, huru dylikt tillstånd må kunna erhållas.
3.
Skolpliktigt barn, som efter inflyttning tillhör skoldistriktet, skall,
så snart ske kan, anmälas till intagning i skolan; och skall det inställa
sig till skolgång på tid, som skolstyrelsens ordförande eller stadens folkskoleinspektör
eller öfverlärare, där sådana finnas, bestämmer.
Detsamma gäller äfven för det fall, att till skoldistriktet hörande
barn förut erhållit undervisning vid folkskola i annat skoldistrikt eller vid
annan skola eller i hemmet, men denna undervisning upphört.
§ 41.
Vid intagningen bör hvarje barn hänvisas till den klass af småskolan
eller folkskolan, i hvilken det kan draga största nytta af undervisningen,
och inskrifvas i skolans hufvudbok.
§ 42.
1.
Efter skedd intagning skall lärjunge på de bestämda lärotiderna
ordentligt infinna sig i skolan och, så vida ej förfall blifvit anmäldt och
godkändt i den ordning, som denna sfadga och skoldistriktets reglemente
bestämma, utan afbrott begagna undervisningen, till dess tillstånd erhålles
att från skolan afgå.
2.
Lärjunge vare pliktig att iakttaga ett sedigt och anständigt uppförande
så inom som utom skolan, visa aktning och lydnad för sina lärare,
med uppmärksamhet följa undervisningen, flitigt och noggrant full
-
24
göra sitt arbete samt varsamt begagna skolans undervisningsmateriel och
öfriga tillhörigheter.
3.
Lärjunge, som felar i sina åligganden, vare i mån af förseelsens
beskaffenhet underkastad lärarens bestraffning; vid ringare felaktighet medelst
varning eller annat lindrigt tuktomedel samt vid fortsatt eller svårare
förseelse medelst lämplig aga i enlighet med de närmare bestämmelser,
som i detta afseende meddelas i reglementet.
4.
För lärjunge, som af lärares bestraffning icke låter sig rätta,
äfvensom för lärjunge, hvilken genom svårare vanart utöfvar skadligt inflytande
på sina medlärjungar och därför bör från dem skiljas, må skolstyrelsen
vidtaga anordningar, hvarigenom sådana lärjungar kunna erhålla
en särskild för dem lämpad uppfostran vare sig i särskild skola eller på
annat sätt, som finnes ändamålsenligt.
§ 43.
L Skolstyrelsen äger att, där sådant på grund af radande smittosam
sjukdom finnes nödigt, efter hälsovårdsnämnds anmälan eller efter
dess hörande, äfvensom där annan oförutsedd anledning sådant krafvel-,
förordna, att undervisningen må för längre eller kortare tid inställas.
2. Förmärker lärare, att någon lärjunge synes vara angripen af
smittosam sjukdom, eller kommer till lärares kännedom, att dylik sjukdom
utbrutit i lärjunges hem, skall läraren, med afseende å sådan lärjunges
afstångande från deltagande i skolundervisningen och anmälan om
förhållandet hos vederhörande myndighet, förfara i enlighet med de föreskrifter,
som skolstyrelsen efter hälsovårdsnämndens hörande för sådana
fall meddelat.
3- Hindras lärjunge af sjukdom att besöka skolan, vare målsman
pliktig att hos vederbörande lärare, så snart ske kan, därom göra
anmälan.
4. Om lärjunge i följd af annan giltig orsak behöfver ledighet från
undervisningen under längre eller kortare tid, må sådan ledighet efter
pröfning af förekommande omständigheter kunna beviljas i den ordning,
som i reglementet föreskrifves.
§ 44.
1. Lärare skall hafva noggrann tillsyn däröfver, att barnen ordentligt
begagna undervisningen. För sådant ändamål skall han såväl, i den mån
hans öfriga tjänsteåligganden och andra förhållanden det medgifva, besöka
försumliga barns hem som ock anteckna försummelser i skolans dagbok
25
äfvensom, dör så finnes erforderligt, om barns försummelse göra anmälan,
på sätt reglementet föreskrifver.
2.
Skolstyrelsen bör hafva noggrann tillsyn däröfver, att barnen
ordentligt begagna undervisningen, äfvensom att förekommande försummelser
antecknas i dagboken. Skolstyrelsen skall ock fatta beslut i de
ärenden angående barnens skolgång, som hänskjutas till skolstyrelsen af
deras föräldrar eller af dem, som hafva till åliggande att tillse, att barn
ordentligt besöka skolan.
3.
För underlättande af skolstyrelsens tillsyn öfver skolgången må
skolstyrelsen indela skoldistriktet i mindre områden och för hvarje sådant
utse, antingen bland sina egna medlemmar eller bland andra för nit om
folkundervisningen kända personer, en tillsyningsman. Tillsyningsmannen
åligger:
att tillse, att alla skolpliktiga barn inom hans område erhålla undervisning,
samt vaka öfver, att de, som äro inskrifna i någon af församlingens
skolor, ordentligt besöka denna;
att, efter af vederbörande lärare i föreskrifven ordning gjord anmälan,
vidtaga de åtgärder beträffande skolförsuinmelser, hvartill han enligt
distriktets reglemente är befogad;
att hos vederbörande anmäla sådana barn, som för fattigdom behöfva
på ett eller annat sätt understödjas; samt
att genom besök i skolorna inom området förskaffa sig kännedom
om barnens skolgång, om förhållandena i öfrigt inom skolorna samt, om
anledning till anmärkning därvid förekommer, anmäla sådant antingen hos
skolstyrelsens ordförande eller hos distriktets folkskoleinspektör, där sådan
finnes anställd.
4.
I skoldistrikt må, där så finnes lämpligt, i stället för tillsyningsman
utses en skolnämnd för att fullgöra tillsyningsmannens åligganden.
Skolnämnden i hvarje område skall bestå af minst tre inom området boende
personer. Angående tiden för uppdraget att vara ledamot i skolnämnd,
om ordförande i nämnden, protokollföring in. m. stadgas i reglementet.
5.
De åtgärder, som tillsyningsman eller skolnämnd hafva att vidtaga
vid skolförsuinmelser, bestämmas i reglementet.
6.
Distriktets folkskoleinspektör och öfverlärare, där sådana finnas
anställda, skola med afseende å tillsynen öfver barnens skolgång lämna
det biträde, som föreskrifves i för dem utfärdade instruktioner.
§ 45.
1. Flyttning till högre klass verkställes på bestämda tider hvarje
är med de lärjungar, Indika inhämtat den föregående klassens lärokurs.
i
26
2.
Från småskolan till folkskolan flyttas de lärjungar, som inhämtat
småskolans lärokurs.
3.
Från folkskolan få endast de lärjungar flyttas till folkskolans
högre afdelning eller fortsättningsskola, hvilka med goda vitsord genomgått
hela den för folkskolan bestämda lärokursen.
§ 46.
1.
På tider, som af skolstyrelsen bestämmas, böra, under ledning
af skolstyrelsens ordförande eller någon annan dess ledamot eller i distrikt
med stort antal skolklasser, på sätt i vederbörande reglemente föreskrifves,
offentliga förhör med lärjungarna i alla skolor årligen anställas, vid hvilka
förhörs slut lämpliga belöningar, så vidt tillgångar därtill finnas, må tilldelas
dem, som utmärkt sig genom flit, skicklighet och ett godt uppförande.
2.
Vid dessa förhör skall af läraren företes examenskatalog, innehållande
såväl vitsord öfver lärjungarnas kunskaper och färdigheter, flit
och uppförande som uppgifter om deras skolgång.
§ 47.
1.
Med de lärjungar, som efter att hafva genomgått folkskolans
lärokurs vilja från skolan afgå, anställes i närvaro af skolstyrelsens ordförande
eller någon annan dess ledamot särskild pröfning; och skola åt
dem, som vid denna pröfning godkännas, meddelas afgångsbetyg, innehållande
vitsord såväl öfver deras kunskaper och färdigheter som öfver ådagalagd
flit och uppförande.
Vid bedömande af lärjunges kunskaper och färdigheter användas
vitsorden: berömlig, med utmärkt beröm godkänd, med beröm godkänd,
med nöje godkänd, godkänd, icke fullt godkänd, underkänd; såsom betyg
för flit vitsorden: mycket god, god, mindre god, dålig; samt såsom betyg
för uppförande vitsorden: mycket godt, godt, mindre godt, dåligt.
2.
I städer, där det skulle vara förenadt med svårigheter för skolstyrelsens
ordförande och dess ledamöter att anställa den i föregående
moment omförmälda pröfning, må denna kunna äga ruin under den uppsikt
och ledning, som i det för skoldistriktet gällande reglementet föreskrifves.
3.
Vid afgång från folkskolans högre afdelning eller från fortsättningsskola
eller ersättningsskola skall lärjunge erhålla intyg öfver tiden
för vistelsen vid afdelningen eller skolan och öfver därunder visad flit och
ådagalagdt uppförande äfvensom, därest lärjunge genomgått den för afdel
-
27
ningen eller skolan föreskrifna lärokurs, vitsord öfver kunskaper och fär
Ö
digheter.
§ 48.
Den lärjunge i folkskola, som af fattigdom hindras att begagna undervisningen,
till dess han genomgått hela den för skolan i vederbörande
reglemente bestämda lärokursen, kan, om han fyllt tolf år och stadigvarande
arbete står honom till buds samt förhållandena det påkalla, i den
ordning, som i reglementet föreskrifves, erhålla tillstånd att för den tid,
anställningen varar, antingen bevista ersättningsskola, om sådan finnes,
eller deltaga i annan för hans ålder och kunskapsmått lämpad undervisning,
som kan vara anordnad, under villkor att han, där ej särskilda förhållanden
föranleda undantag, inhämtat åtminstone följande lärokurs:
a)
kristendomskunskap: biblisk historia och katekes till den omfattning,
som erfordras för att kunna deltaga i den egentliga nattvardsläsningen
i församlingen;
b)
modersmålet: ren och flytande innanläsning jämte öfning att uppfatta
och redogöra för det lästa; läslig och någorlunda felfri skrifning af lättare
ord och meningar; någon öfning att skriftligen uttrycka sina tankar;
c)
räkning: de fyra räknesätten i hela tal med tillämpning på de i
praktiskt hänseende viktigaste uppgifter; inledning till samt addition och
subtraktion i decimalbråk jämte allmänna bråks betydelse och beteckning;
d)
sång, med undantag för dem, som därför sakna allt anlag: psalmoch
sångmelodier.
2. Den lärjunge i folkskola, som saknar erforderlig fattningsgåfva
att förvärfva det fulla kunskapsmått, som enligt gällande reglemente bör
i skolan inhämtas, kan på det sätt, som i reglementet föreskrifves, erhålla
tillstånd att afgå från skolan, äfven om han icke inhämtat hela den lärokurs,
som omförmäles i nästföregående moment, eller ock hänvisas till annan
för hans ålder och utveckling särskild afsedd undervisning.
§ 49.
Där föräldrar eller målsmän icke äga tillgång att bekosta barnens
kläder och underhåll vid skolan,- böra de genom kommunens fattigvård
härutinnan understödjas.
§ 50.
1. Hvarje husbonde skall tillse, att hans tjänstehjons eller underhafvandes
barn ordentligt besöka någon skola eller eljest erhålla undervisning
i enlighet med denna stadgas föreskrifter.
28
2. Arbetsgivare, som begagnar barns biträde vid sin handtering,
vare skyldig att, jämlikt de särskilda föreskrifter, som därom äro eller
varda gifna, så ordna deras arbete, att nödig tid förunnas dem att erhålla
stadgad undervisning.
§ 51.
I händelse föräldrar eller målsmän skulle tredskas att efterkomma
de föreskrifter, hvilka i afseende på barnens skolgångsskyldighet blifvit
meddelade, eller visa sig så försumliga, att de ej tillhålla barnen att besöka
skolan, skola de tredskande eller försumliga undergå varning af skolnämnden,
där sådan finnes, och eljest efter anmälan af skolstyrelsen af
vederbörande församlings kyrkoherde eller föreståndare. Har sådan varning
ej haft åsyftad verkan, varnas de tredskande eller försumliga af kyrkorådet.
Om dessa varningar blifvit fruktlösa, må barnen kunna genom
skolstyrelsens försorg från föräldrarna eller målsmännen skiljas och till
vårdande åt andra personer öfverlämnas samt kostnaden för barnens underhåll
hos föräldrarna eller målsmännen i laga ordning utmätas.
KAP. 7.
Lärorum, skolmateriell och skolträdgårdar.
§ 52.
Hvarje skoldistrikt åligger att anskaffa och underhålla tjänliga rum
för de skolor, som af distriktet blifvit inrättade, samt att förse dem med
ändamålsenliga skolmöbler och erforderlig undervisningsmateriell.
§ 53.
Om anskaffande och underhåll af folkskolelokaler äga stadsfullmäktige
på förslag af skolstyrelsen besluta och bör vid uppförandet af nytt
skolhus tillses, att detsamma kommer att ligga fritt och sundt samt helst
inom det område, för hvilket det är afsedt, och att tillräcklig plats beredes
för barnens gymnastiköfningar och lekar.
Verkställigheten af stadsfullmäktiges beslut om nybyggnad och underhåll
af skolhus ombesörjes af skolstyrelsen, där ej sådan verkställighet
åt vissa därtill utsedda personer blifvit af stadsfullmäktige uppdragenf
29
§ 54.
Innan skolhus uppföres, skall skolstyrelsen från vederbörande statens
folkskoleinspektör inhämta yttrande såväl öfver skolhusets läge som ock
öfver de särskilda lokalernas och lekplatsens lämplighet för sitt ändamål.
§ 55.
Skolstyrelsen bör draga försorg därom, att de till skolorna upplåtna
rum underhållas, uppvärmas och hållas rena, att tjänliga anordningar för
beredande af erforderlig luftväxling vidtagas, samt anskaffa undervisningsmateriel!
och öfriga inventarier och tillse, att desamma väl vårdas. Det tillkommer
skolstyrelsen att pröfva, om skollokal må, dock utan hinder för
undervisningen, användas för något annat än det därmed afsedda ändamål.
§ 56.
Vid hvarje folkskola bör, så vidt sig göra låter, finnas ett till skolträdgård
lämpligt jordland; och bör skolstyrelsen tillse, att trädgården varder
ordnad på ett för barnens undervisning i trädgårdsskötsel och trädplantering
ändamålsenligt sätt.
KAP. 8.
Kostnader för skolväsendet.
§ 57.
Angående kostnaderna för skolväsendet är särskildt stadgadt.
§ 58.
I enlighet med hvad därom är särskildt stadgadt, uppgör skolstyrelsen
utgifts- och inkomstförslag för folkskoleväsendet. Räkenskaperna
skola af skolstyrelsen föras och underkastas granskning i den ordning, som
gäller för de af staden tillsatta styrelsers räkenskaper.
§ 59.
1. Skolstyrelsen skall, där så i vederbörlig ordning beslutas, mottaga
och för angifvet ändamål använda egendom eller medel, som genom
2261/07.
5
30
gåfva eller testamente tillfallit distriktet för befrämjande af folkskoleväsendet
därstädes.
2. Dispositioner och testamentsanslag, hvilka blifvit ställda under
förvaltning af styrelsen för folkskolorna, skola därunder förblifva och må
ej rubbas eller från sina ändamål dragas.
§ 60.
Om fördelning och användande af öfriga skoldistriktet i och för
skolväsendet tillfallande inkomster äger, så vidt ej annorlunda är stadgadt,
skolstyrelsen att besluta.
§ 61.
Om lärares löneförmåner och statsbidrag till deras aflöning är särskilt
stadgadt.
KAP. 9.
Enskilda skolor.
§ 62.
1.
önskar någon inrätta enskild skola för meddelande af sådan
undervisning, som i denna stadga omförmäles, göre anmälan därom hos
distriktets skolstyrelse, hvilken ej må vägra tillstånd till skolans inrättande,
så framt personen är känd för gudsfruktan och sedlig vandel och
befinnes äga den skicklighet, som för undervisningens meddelande erfordras;
börande dock en sådan skola, hvad undervisning och ordning angår,
jämlikt § 7 af denna stadga stå under skolstyrelsens inseende. Finner
skolstyrelsen, att skolan ej motsvarar det därmed afsedda ändamålet,
eller att undervisningen därstädes är anordnad i strid med de i denna
stadga gifna föreskrifter, äger skolstyrelsen återkalla det meddelade tillståndet.
2.
Skolor, som på enskildas bekostnad äro eller framdeles blifva
inrättade, skola äfven vara under skolstyrelsens inseende; dock må ej någon
rubbning äga rum i de villkor, som vid deras stiftelse äro föreskrifna.
Skolstyrelsen vare likväl obetaget att i afseende på dessa skolors anordning
eller förvaltning vidtaga sådana emot stiftarens bestämda föreskrift
icke stridande jämkningar eller förändringar, hvilka kunna pröfvas lämp
-
31
liga för undervisningens ändamålsenliga ordnande i öfverensstämmelse med
livad denna stadga föreskrifter.
KAP. 10.
Tillsyn och berättelser om folkundervisningen.
§ 63.
Prästerskapet utöfve en sorgfällig uppsikt i synnerhet öfver kristendomsundervisningen
i distriktets skolor. Församlingens lärare böra för
den skull, så ofta deras öfriga ämbetsåligganden medgifva, besöka distriktets
skolor och, om de därvid finna anledning till anmärkning med hänsyn
till förhållandena inom någon skola, sådant anmäla hos vederbörande
skolstyrelses ordförande eller distriktets folkskoleinspektör. Vid behandling
inom skolstyrelsen af sådan anmälan äger den, som anmälan gjort,
närvara och till protokollet afgifva yttrande i saken. För detta ändamål
skall han underrättas om tid och iokal för det sammanträde, då frågan
förekommer.
§ 64.
Om den tillsyn öfver skolorna, som utöfvas af därtill utaf K. M:t
förordnade folkskoleinspektörer, äro särskilda föreskrifter gifna.
§ 65.
Biskopen och domkapitlet i hvarje stift åligger att hafva en sorgfällig
uppsikt öfver anstalterna för folkundervisningen samt vaka öfver deras
ledning och utveckling till uppfyllande af deras viktiga bestämmelse.
§ 66.
1.
Lärare i folk- och småskola eller, när flera lärare äro anställda
vid en och samma skola, den lärare, som därtill af skolstyrelsen utsetts,
skall hvarje år inom tid, som af skolstyrelsen bestämmes till densamma
lämna uppgifter i tre exemplar, enligt stadgadt formulär, rörande förhållandet
i skolan under det näst föregående året.
2.
Skolstyrelsen skall årligen lämna uppgifter i tre exemplar, enligt
stadgadt formulär, om folkundervisningen inom distriktet under det
32
näst föregående året och före den 15 juni hvarje år till vederbörande statens
folkskoleinspektör insända två exemplar däraf jämte två exemplar af
lärarnes i mom. 1 omförmälda uppgifter.
3. Där så beslutas, skall skolstyrelsen därjämte årligen på tid och
sätt, som densamma bestämmer, afgifva berättelse om folkskolans verksamhet
under det senast förflutna kalenderåret.
§ 67.
Vederbörande statens folkskoleinspektör skall årligen dels före den
1 augusti till ecklesiastikdepartementet aflämna ett exemplar af samtliga i
§ 66 mom. 2 omnämda uppgifter, sedan de blifvit af honom granskade,
dels ock före den 1 september till domkapitlet insända kontraktsvis upprättade
sammandrag däraf, särskildt i pedagogiskt och särskildt i ekonomiskt
hänseende, enligt stadgade formulär.
§ 68.
Domkapitlet skall årligen före den 1 oktober till ecklesiastikdepartementet
inkomma med det utlåtande rörande folkundervisningen inom stiftet,
hvartill folkskoleinspektörernas sammandrag af de här ofvan i § 66
mom. 2 omförmälda uppgifter eller förhållandena i öfrigt föranleda.
§ 69.
Vid tillsättning af läraretjänst vid folkskola, som är förklarad
ledig, då denna stadga träder i tillämpning, förfares enligt dittills gällande
bestämmelser.
§ 70.
Vederbörande domkapitel skola hålla hand däröfver, att de förändringar
i gällande reglementen för folkskolor, som i denna stadga förutsättas
och åt de förändrade bestämmelserna i öfrigt påkallas, varda, så
snålt ske kan, genomförda; börande intill dess dessa förändringar ägt rum
reglementenas hittills gällande föreskrifter, där de icke äro mot denna
stadgas bestämmelser stridande, tillämpas.
Allmän motivering.
Enligt Kung!, förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och Nu gällande
skolråd den 21 mars 1862 skall vederbörande kyrkostämma besluta öfver)oyes 1 a''
folkskolans och därmed sammanhängande angelägenheter i distriktet. Den
närmaste vården om och befattningen med folkskolan handhafves af det af
kyrkostämman utsedda skolrådet, dock att tillsättning af folkskollärarebefattning
sker å kyrkostämma.
För vissa större städer äro emellertid undantag gjorda från dessa
allmänna, för hela riket gällande föreskrifter.
Så är numera stadgadt för Stockholm genom särskild lag angående
folkskoleväsendet därstädes af den 15 maj 1903, att folkskoleväsendet i
hufvudstaden med två här nedan angifna undantag utgör en för hela
staden gemensam angelägenhet, hvilken staden såsom kommun hav att
vårda, i följd hvaraf kostnaderna för skolväsendet, med samma undantag,
beslutas och utgöras på sätt om kommunalutskylder är stadgadt.
Undantagsbestämmelserna afse:
l:o) dispositioner och testamentsanslag med afseende å folkskoleväsendet,
hvilka före 1904 års ingång blifvit eller därefter blifva ställda under
öfverstyrelsens för folkskolorna eller skolråds förvaltning, om hvilka dispositioner
och anslag skall gälla, hvad särskild! är eller varder stadgadt; och
2:o) att församling, som icke till staden öfverlåtit sina för folkskoleväsendets
behof vid 1902 års slut upplåtna eller till upplåtelse afsedda
fastigheter, är skyldig att fortfarande, intill dess en dylik öfverlåtelse
kommit till stånd, för enahanda ändamål upplåta och underhålla samma
fastigheter och byggnader eller ock, därest församlingen önskar använda
dem för annat ändamål, tillhandahålla andra, af stadsfullmäktige godkända
lokaler af motsvarande storlek.
34
Folkskoleväsendet handha,fves af öfverstyrelsen för Stockholms stads
folkskolor jämte de territoriella församlingarnas skolråd.
öfverstyrelsen, som utgöres af ledamöter, utsedda af skolråden, Stockholms
stads konsistorium och stadsfullmäktige sålunda, att hvarje skolråd
äfvensom konsistorium väljer en ledamot samt stadsfullmäktige bland stadens
vid fullmäktigeval röstberättigade innebyggare öfver tjugofem år välja
lika många ledamöter som hela antalet af de utaf skolråden valde, intager
med afseende å folkskoleväsendet enahanda ställning, som åt de i o-ällande
förordning om kommunalstyrelse i Stockholm omförmälda nämnder, hvar
inom sitt område, tinnes anvisad.
öfverstyrelsen, som inom sig för hvarje år utser ordförande och
vice ordförande, ålig-orer:
oo
att hafva det allmänna inseendet öfver de åt folkskolorna upplåtna lokaler;
att till stadsfullmäktige afgifva förslag i ärenden, som angå skolans
fastigheter samt verkställande af större byggnadsarbeten;
att till stadsfullmäktige afgifva förslag till följande årets utgifts- och
inkomststat för folkskoleväsendet, däri inbegripen aflöningsstat för stadens
folkskoleinspektör, öfverstyrelsens tjänstebiträden samt lärare och lärarinnor
vid folkskolan; och
att tillsätta ordinarie läraretjänst vid hufvudstadens folkskolor, antaga
extra ordinarie och andra lärare samt i öfrigt fullgöra de åligganden, som
enligt gällande instruktion och särskild stadga angående folkundervisningen
tillkomma öfverstyrelsen.
Nu gällande instruktion för öfverstyrelsen är af Kungl. Makt utfärdad
den 15 maj 1903.
Skolråd åligger att utöfva den vård om och befattning med folkskolan,
som enligt de för Stockholm gällande författningar är åt skolråd
uppdragen, samt att förvalta egendom och medel, som stå under skolrådets
vård.
Särskild stadga angående folkundervisningen i Stockholm är af Kun^l.
Maj:t utfärdad den 8 nov. 1901.
Genom skrifvelse den 22 december 1906 har öfverstyrelsen för Stockholms
stads folkskolor hos Kungl. Maj:t gjort framställning om sådan ändring
i dess sammansättning, att öfverstyrelsen måtte komma att bestå utaf
ett bestämdt antal af 21 ledamöter, utsedda 1 af Stockholms stads konsistorium,
10 af skolråden och 10 af stadsfullmäktige, äfvensom därom att
det måtte medgifvas öfverstyrelsen att åt delegerade inom sig uppdraga
afgörande! af vissa angifna, smärre ärenden.
Folkskoleväsendet i Göteborg är ordnadt genom en af Kungl. Maj:t
den 11 december 18o7 fastställd stadga. Enligt denna är folkskoleväsendet
85
i Göteborg likaledes en hela samhällets gemensamma angelägenhet, oberoende
af den kyrkliga församlingsindelningen.
Kostnaderna för folkskoleväsendets ordnande och upprätthållande bestridas
af medel, som anvisas af stadens innevånare på allmän rådstuga,
numera af stadsfullmäktige.
För att öfver stadens folkskoleväsende hafva högsta uppsikten och i
afseende därpå utöfva all den makt, som gällande författningar gifva församling
och dess skolstyrelse, tillsättes eu allmän folkskolestyrelse, som
utgöres af stadens kyrkoherdar samt minst sju på allmän rådstuga, numera
af stadsfullmäktige, valda medlemmar.
Skolstyrelsen tillkommer äfven rätt att tillsätta och att i laga ordning
entlediga lärare.
Enligt beslut den 3 maj 1907 har Göteborgs allmänna folkskolestyrelse
beslutat göra framställning om förändrad lagstiftning angående
folkskoleväsendet i Göteborg, åsyftande att få till stånd, dels en särskild
lag om Göteborgs folkskoleväsende, dels en särskild stadga angående folkundervisningen
i Göteborg.
Enligt ett af folkskolestyrelsen godkändt förslag till dylik lag skulle
folkskoleväsendet fortfarande utgöra en för hela staden gemensam angelägenhet,
däröfver stadsfullmäktige hade att besluta.
Närmaste vården om och förvaltningen öfver folkskolorna skulle
handhafvas af stadens folkskolestyrelse i enlighet med en åt Konungen
utfärdad stadga.
Folkskolestyrelsen skulle utgöras af 24 ledamöter, af hvilka kyrkoherdarna
i stadens territoriella församlingar inom sig skulle utse 6 och de
öfriga efter folkskolestyrelsens förslag väljas af stadsfullmäktige.
Enligt Kungl. bref den 8 april 1851 utgör Malmö i afseende på
folkundervisningen ett enda skoldistrikt med ett för staden gemensamt
skolråd, hvilket senare äfven enligt Kungl. bref den 30 oktober 1874 äger
tillsätta lärare och lärarinnor vid folkskolorna.
Enligt Kungl. Maj:ts resolution den 19 februari 1864 skola i Norrköping
folkskolans angelägenheter behandlas på en för stadens tre församlingar
gemensam kyrkostämma, som då äfven utser skolråd för staden och
därvid skall till ordförande i skolrådet utse en af stadens kyrkoherdar.
Skolrådet har enligt Kungl. bref den 11 april 1867 att tillsätta lärare och
lärarinnor vid folkskolorna.
I Uppsala är folkskoleväsendet grundadt på den s. k. Prins Gustafs
folkskola, hvars styrelse utgöres af en direktion, bestående af ärkebiskopen,
landshöfdingen, domprosten, två af akademistaten inom dess medlemmar
valda personer, borgmästaren, en rådman och tre borgare samt
36
två å »sockenstämma», utan afseende å stånd valda ledamöter. Direktionen
utnämner och afskeda!’ lärare vid skolan.
Genom KungL bref den 4 sept. 1863 äro särskilda föreskrifter gifna
rörande allmänna barnskolan i Lund, enligt hvilka Lunds domkyrkoförsamlings
skolråd handhar skolans angelägenheter. Skolan står dessutom under
biskopens särskilda tillsyn, hvarjemte en af akademiska konsistoriet och en
af magistraten utsedd ledamot jämte skolrådet deltaga i vissa frågors afgörande.
°
™nd9ringsde „ DeLn 26 *Pril 1895 uPPdr°g Kungl. Maj:t åt en särskild kommitté
förslag. att utarbeta förslag till folkskolestadga för rikets större städer, hvilken
kommitté den 6 december 1895 afgaf betänkande med förslag, dels till
stadga angående folkundervisningen i vissa städer, dels ock försko- till
förordning angående skolf ull mäktige och skolstyrelse i vissa städer.
I sin allmänna motivering anför kommittén bland annat:
»Skall folkundervisningen ej förfela sitt ändamål, måste den ledas af
sakkunskap och insikt i dithörande frågor. Dess angelägenheter måste
handhafvas af personer, hvilka äga förmåga att bedöma de pedagogiska
spörsmål, som i hvarje fall skola lösas. Undervisningen får icke planlöst
anordnas och vara utsatt för tvära rubbningar och omkastningar utan
måste följdriktigt utvecklas och alltid ledas efter en bestämd och no°-a
genomförd plan. I en stor stad är kyrkostämman, som där oftast är sammansatt
af en mängd olika element, till stor del af personer, som icke äga
särskild t intresse för pedagogiska frågor, ej heller i sådana frågor äga
nödig sakkunskap utan tilläfventyrs mången gång blott låta sig bestämmas
af de siffror, som kostnaderna för undervisningsväsendet utvisa, icke eu
lämplig korporation för handläggning af folkskolans angelägenheter. Den
växlande och oberäkneliga majoriteten i en dylik kyrkostämma gifver anledning
att befara, att skadliga omkastningar i organisationen skola inträffa.
Då intet äfventyr finnes för utevaro från kyrkostämma, hvars medlemmar
icke bära något ansvar för sina beslut, kan ett vaksamt och påpassligt fåtal
genomdrifva ett förslag, som det verkliga flertalet inom församlingen
eller skoldistriktet anser för skolväsendet skadligt eller rent af fördärfligt.»
I följd häraf ansåg kommittén lämpligast, att kyrkostämman i de
större städerna ersattes af en särskild representation, som vore bättre kvalificerad
att handhafva folkskolans angelägenheter.
»Fördelen häraf är», yttrade kommittén vidare, »att skolväsendet
kommer att omhänderhafvas af de för detta ändamål lämpligaste och dug
-
37
ligaste af samhällets medlemmar. Då representanterna i allmänhet valjas
ftTr eu längre tid, hinna de sätta sig in i de frågor, som röra, skolan.
Härigenom kommer ledningen af skolans angelägenheter att besitta större
sakkunskap, och faran för inkonsekvens och rubbningar i planen föi undeivisningen
förminskas i väsentlig grad. ktt mindre antal, som ensamt har
afgörandet af viktiga frågor i sin hand, känner mera sitt ansvar och fattar
ej sina beslut utan moget öfvervägande af alla skäl, som tala för eller emot.
lfa beträffande en representation alltid kan föreskrifvas, att ett visst antal
af dess ledamöter skall vara tillstädes för att beslut skall kunna fattas,
och då viten kunna stadgas för förfallolös utevaro, kan icke en minoritet
inom representationen, som för tillfället bildar majoritet af de närvarande,
fatta för skolan fördärfiiga beslut.»
När sedan frågan gällde att föreslå en för folkskoleväsendets öfvertagande
lämplig representation i de städer, kommitténs förslag afsåge,
erinras först om att en sådan redan finnes, nämligen stadsfullmäktige, och
att folkskoleärendena i Göteborg då redan öfverflyttats å denna myndighet.
Kommittén ansåg dock för sin del stadsfullmäktigeinstitutionen olämplig
att ersätta kyrkostämman. Stadsfullmäktige väljas ej, framhålles det, med
särskild hänsyn till undervisningsfrågor, och då stadsfullmäktige i främsta
rummet äro upptagna af en stor mängd borgerliga ärenden, som höra till
deras handläggning, skulle skolans angelägenheter lätt kunna blifva tillbakasätta.
Det vore ej heller lämpligt, framhåller kommittén vidare, att
åt stadsfullmäktige öfverlåta skolbudgeten och åt en särskild skolstyrelse
uppdraga de egentliga skolfrågorna, ty de ekonomiska och pedagogiska
frågorna böra ej skiljas från hvarandra af det skäl, att de ofta äro af
hvarandra beroende och därför helst böra behandlas i ett sammanhang och
sålunda handläggas af samma myndighet. . Att göra stadsfullmäktige till
högsta lokala skolmyndighet vore för öfrigt i bestämd motsats till den
princip, som hittills varit gällande i vårt land, och något sakligt skäl att
frångå denna princip förelåge så mycket mindre, som folkskoleväsendet under
den kyrkliga kommunens omvårdnad om dess angelägenheter nått den utveckling
och höga ståndpunkt, som detsamma hos oss intoge. Slutligen
vore det, enligt kommitténs förmenande, obefogadt att på stadsfullmäktige
öfverlåta handhafvandet af folkskolans angelägenheter af det skäl, att valrätt
och valbarhet till stadsfullmäktige tillkomme jämväl främmande religionsbekännare
och dem, som anmält sig till utträde ur svenska kyrkan,
hvilka icke ägde rösträtt å kyrkostämma.
Med hänsyn till hvad sålunda anförts föreslog kommittén inrättandet
af en ny myndighet, skolfulhnäktige, hvilken, liksom stadsfullmäktige
utöfva allmänna rådstugans beslutanderätt i rent borgerliga ärenden, skulle
38
i afseende på folkskolans angelägenheter i hufvudsak komma att utöfva
den beslutanderätt, som för närvarande tillhör kyrkostämman. Dessa
skolfullmäktige skulle väljas af stadens vid kyrkostämma röstberättigade
medlemmar. De skulle först och främst finnas i städer, som för närvarande
utöfva sin beslutanderätt på två eller flera kyrkostämmor, för att
där utöfva den ^ gemensamma myndigheten för skolväsendet, som i dessa
städer skulle blifva gemensamt för hela staden, men äfven i öfriga städer,
soin utöfva sin beslutanderätt å en kyrkostämma, men hvilkas innevånareantal
hvar för sig uppginge till mer än 20,000 personer. Kyrkostämmans
befattning med hithörande ärenden skulle sålunda liksom allmänna rådstugans
i de städer, där stadsfullmäktige väljas, inskränkas till val af skolfullmäktige,
dock att i stad, som bestode af två eller flera kyrkoförsamlingar, af
hvilka någon genom gåfva eller testamente erhållit egendom eller°medel
med förbehåll, att de skulle användas särskild! för denna församlings skolväsende,
sådan församling skulle, om den så önskade, äga att vårda och
förvalta denna egendom och dessa medel.
Såsom redan är nämndt, skulle skolfullmäktige, enligt kommitténs
förslag, väsentligen träda i stället för kyrkostämman. Däremot skulle den
närmaste förvaltningen af skolväsendet utöfvas af en skolstyrelse, som
skulle hafva ungefär samma funktioner, som eljest tilkomma skolråd, samt
därjämte rätt att tillsätta ordinarie folkskollärare.
Mot förslaget om införande af skolfullmäktige hade en ledamot af kommittén,
d:r J. M. Ambrosius, reververat sig under yrkande, att stadsfullmäktige
måtte blifva den högsta lokala myndigheten för folkskolan i
de städer, som förslaget afsåge.
Till stöd för sitt yrkande anförde reservanten hufvudsakligen,
^ att skapandet af en ny kommunal representation, lika talrik som
stadsfullmäktige, skulle i åtskilliga städer komma att kännas betungande,
enär tillgången på tillräckligt kvalificerade samhällsmedlemmar icke torde
vara så riklig, att en dubbel uppsättning skulle kunna åstadkommas, i följd
hvaraf det kunde komma att inträffa, att åtskilliga personer mot sin vilja
skulle väljas till ledamöter både i stadsfullmäktige och skolfullmäktige,
hvarigenom åter kunde förväntas täta afsägelser af de dugligaste och i
kommunala värf mest anlitade ledamöterna, hvilka afsägelser komme att
inverka ogynnsamt såväl på sakkunskapen hos skolfullmäktige som på kontinuiteten
i deras verksamhet;
att de ekonomiska ärendena, som röra skolväsendet, kräfde en sådan
art af sakkunskap, att den kunde påräknas hos stadsfullmäktige i lika hög
grad som hos skolfullmäktige;
39
att, om stadsfullmäktige erhölle hand om skolväsendet och sålunda
komme att behandla frågor om undervisning och organisation, skulle de
väljande känna sig uppfordrade att vid valen till stadsfullmäktige taga
hänsyn härtill och utse ett tillräckligt antal i skolfrågor sakkunniga
personer;
att, om det vid behandling af vissa ärenden, till exempel mera omfattande
organisationsförslag, ansåges, att sakkunskapen hos stadsfullmäktige
vore otillräcklig, kunde det uppdragas åt en särskild beredning
att inkomma med yttrande, hvarjämte skolstyrelsens ordförande och stadens
folkskoleinspektör, där sådan finnes, kunde tillerkännas rätt att, äfven om
de icke vore fullmäktige, vara tillstädes vid stadsfullmäktiges sammanträden
och i öfverläggningarna deltaga; samt
att intet skäl funnes att befara, att folkskolan, om dess ärenden öfverlätes
på stadsfullmäktige, skulle göras oberoende af kyrkligt inflytande, då
de personer, som välja stadsfullmäktige, med få undantag vore desamma,
som vore röstberättigade å kyrkostämman, och då prästerskapets befattning
med folkskolan kunde bibehållas genom bestämmelser rörande skolstyrelsens
sammansättning, hvartill komme att skolreglementenas giltighet vore beroende
af domkapitlens stadfästelse.
I Göteborg vunnen erfarenhet hänvisade äfven, enligt reservantens
mening, därpå att stadsfullmäktige i en stad lämpligen borde och kunde
handhafva stadens folkskoleväsende.
Öfver kommitténs förslag inhämtades af kungl. Maj:t utlåtanden
från vederbörande konsistorier, stadsfullmäktige i Göteborg m. fl. Sedan
dessa yttranden inkommit, föranledde emellertid kommitteförslaget icke
någon proposition till riksdagen.
I den nya stadga angående folkundervisningen i riket, som af Kungl.
Maj:t utfärdades den 10 december 1897, upptogos emellertid en del af de
bestämmelser, kommittén intagit i sitt förslag till stadga om folkundervisningen.
Vid 1896 års riksdag väcktes af herr L. A. Eklund motion om att
Riksdagen skulle i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla, att förslag måtte
utarbetas och för Riksdagen framläggas till sådan ändring i kyrkostämmoförordningen,
att inom rikets större städer kyrkostämmans beslutanderätt
i ekonomiska ärenden måtte, om sådant af henne beslutas, öfverlåtas åt en särskild
institution, benämnd kyrkofullmäktige. Motionären, som sålunda önskade
en särskild representation för handhafvande af såväl kyrkans som skolans
ekonomi, anförde såsom motiv för sin framställning i detta syfte ungefärligen
detsamma, som af 1895 års kommitterade anförts och här ofvan relaterats rörande
olämpligheten af kyrkostämmans beslutanderätt i fråga om skolväsendet.
40
Omedelbart efter det denna motion framkommit, väckte herr E.
Hammarlund en motion, hvari han föreslog, att Riksdagen skulle hos
Kungl. Maj:t anhålla, att förslag måtte utarbetas och för Riksdagen framläggas
till sådan ändring i gällande författningar, att inom rikets större
städer kyrkostämma må, om sådant af henne beslutas, kunna å stadsfullmäktige
öfverlåta sin beslutanderätt i alla sådana ärenden, som röra folkskolebudgeten.
De skäl, hvarmed detta förslag motiverades, voro i korthet
följande.
Då stadsfullmäktige redan hade att besluta öfver större delen af den
kommunala budgeten, vore det mest enkelt och praktiskt att låta samma
myndighet hafva beslutanderätten äfven öfver skolbudgeten. Till följd af
den växlande och oberäkneliga majoriteten å kyrkostämman i en stor stad
vore ock stadsfullmäktige ett sannare uttryck för den inom kommunen
rådande opinionen, än hvad kyrkostämman eller af densamma utsedde fullmäktige
kunde blifva.
Genom att en myndighet hade så godt som hela den kommunala budgeten
i sin hand, vore den i tillfälle att afväga de olika samhällsbehofven,
och man riskerade då ej, att det ena blefve otillbörligt tillgodosedt på det
andras bekostnad. I snart sagdt alla större städer i utlandet vore det ock
stadsfullmäktige, som beslutade om folkskolebud.geten.
Lagutskottet afgaf gemensamt utlåtande angående ifrågavarande två
motioner och anförde däri, bland annat, att det för större städer skäligen
kunde betecknas såsom en mindre välbetänkt anordning att låta frågor af
större vikt och omfattning, till hvilka kunde hänföras såväl frågan om folkskolebudgeten
samt de flesta andra ekonomiska ärenden, finna sitt afgörande
i en korporation så talrik och af så växlande kompetens som kyrkostämman.
Hvarken den sakliga pröfningen af föreliggande frågor eller
konsekvensen i behandlingen af desamma gynnades af det af erfarenheten
bestyrkta faktiska förhållandet, att kyrkostämmorna besöktes af ett högst
växlande antal röstägande, hvithet tillika merendels vore synnerligen ringa.
Lagutskottet ville alltså förorda en förändring i den af motionärerna angifna
riktningen, men fann sig icke böra ingå i närmare bedömande, huruvida
eller i hvad omfång de till kyrkostämmans afgörande nu hörande frågor
borde öfverlämnas till kyrkofullmäktige eller om särskildt frågor rörande
folkskolan lämpligen kunde öfverlämnas till stadsfullmäktige eller
till särskilda skolfullmäktige, hvarföre utskottet inskränkte sig till att föreslå,
att Riksdagen skulle hos Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Magt ville
underkasta frågan en allsidig utredning samt därefter för Riksdagen framlägga
det förslag, hvartill denna utredning gåfve anledning.
41
Då Riksdagens kamrar hvarken kunde enas om lagutskottets förslag
eller om någon af de båda motionerna, föll hela frågan. Möjligen bidrog
härtill att saken föreföll ny och outredd samt den omständigheten,
att frågan gällde ett jämförelsevis litet antal stadskommuner och att de
större städer, som önskade eu förändring af gällande ordning, syntes hvar
för sig kunna erhålla en sådan, utan att därtill behöfdes eu generell lagstiftning.
Efter 1896 har frågan om folkskoleväsendets ställning i rikets större
städer, med undantag för Stockholm, icke varit före i riksdagen.
För Stockholm åter hafva skolförhållandena ordnats genom lagen af
den 15 maj 1903 och därmed sammanhängande författningar, för hvilka
ofvan redogjorts.
Såsom af förestående framgår hafva de sträfvande^ hvilka hittills
ägt rum för öfverflyttande till annan myndighet af kyrkostämmas förslag.
beslutanderätt i folkskolans angelägenheter, icke ännu ledt till annat resultat
än att en ny sakernas ordning införts i Stockholm och i Göteborg.
1 den senare staden är på sätt ofvan nämnts sedan år 1857 folkskoleväsendet
lagdt under stadsfullmäktige och i Stockholm har från och med
1904 års ingång folkskoleväsendet och hvad därmed står i samband blifvit
en för hela staden gemensam under stadsfullmäktiges omvårdnad ställd
angelägenhet.
Äfven från andra större städer i vårt land hafva emellertid till Kungl.
Maj:t under den senare tiden inkommit särskilda framställningar om att,
hvad dessa städer anginge, folkskolans angelägenheter skulle öfverflyttas
från kyrkostämma till stadsfullmäktige. Dylika framställningar hafva ingifvits
den 20 januari 1906 från Norrköping, den 22 februari 1906 från
Malmö, den 27 i samma månad från Lund, den 31 augusti 1906 från Jönköping,
den 13 september 1906 från Linköping, den 12 januari 1907
från Örebro och den 9 mars 1907 från Gäfle. Uti de inkomna skrifvelserna
föreslås att hithörande frågor skola, efter mönstren från Stockholm
och Göteborg, ordnas genom särskild lagstiftning för hvarje olika kommun.
De motiv, som "anföras för ett upphörande af kyrkostämmas handhafvande
af folkskolans angelägenheter i ofvan omförmälta större städer,
äro i allmänhet desamma som af 1895 års kommitté och sedermera i
motionerna inom Riksdagen angifvits.
42
fullmäktiges
Det, torde. ock numera allt allmännare erkännas, att, särskildt för
öfvertagande st°ra stadssamhällen, kyrkostämman icke är en lämplig institution för
^väsende0!6'' handhafvandet och vården af folkskolans angelägenheter. Redan det stora
antal röstberättigade, som har rätt att i de större städerna deltaga i
kyrkostämma, uppgående t. ex. i Malmö till omkring 19,000, i Norrköpinotill
omkring 11,000 o. s. v., hänvisar bjärt på olägenheten af dess förval^
ning af folkskoleväsendet.
Med den betydelse folkskoleväsendet alltmera fått och får för samhället
och de stora ekonomiska kraf det, följaktligen ställer på de skattskyldiga,
måste det blifva oafvisligt att i de större och medelstora städerna
öfverlämna den högsta, lokala myndigheten öfver folkskolans angelägenheter
åt en representation.
I fråga om huru en sådan representation bör vara beskaffad kunna,
såsom äfven hittills framkomna förslag gifva vid handen, trenne utvägar
erbjuda sig. En vore att åt särskilda fullmäktige, skalf ullmäktige, uppdraga
församlingarnas beslutanderätt i hithörande ärenden, en annan att
anordna en representation, kyrkofullmäktige, hvilken skulle öfvertaga kyrkostämmas
allmänna befogenhet såväl i fråga om kyrkans som folkskolans
angelägenheter och en tredje att till st ad.fullmäktige öfverflytta folkskoleväsendet
samt, hvad därmed står i samband.
Obenägenheten för och olämpligheten af att för folkskolans angelägenheter
tillskapa en särskild representation genom skolfullmäktige torde vara
så stor, att ett återupptagande af 1895 års kommitteförslag härom icke
bör ifrågasättas.
Icke heller har frågan om en kyrkofullmäktigeinstitution i kyrkostämmas
ställe ännu så fortskridit, att därpå kan byggas något förslag i
föi evai ande afseende. I hvarje fall torde den allmänna meningen gå i den
diktningen, att, äf\en om en dylik institution införes, den samma bör anordnas
enbart för rent kyrkliga frågor. I Stockholm, där kyrkofullmäktige
1 edan funnos införda för behandling i vissa fall af frågor rörande folkskolan,
ansåg man sig icke heller böra vid upphäfvande af de särskilda
kyrkostämmornas befattning med de egentliga folkskoleärendena utveckla
kyrkofullmäktigeinstitutionen till en institution för det fullständiga öfvertagandet
af dessa frågor utan föredrog att låta dem behandlas af stadsfullmäktige.
Det synes ock, som om vid en fullständigt fri pröfning af alla hithörande
omständigheter de öfvervägande skälen tala för att stadsfullmäktige
göras till högsta lokala myndighet öfver folkskolan i de fall, där denna
myndighet icke anses längre böra ligga hos kyrkostämman. Folkskolans
egen utveckling från en mera uteslutande kyrklig till en allt mer och mer
borgerlig karaktär likasom angelägenheten däraf att i de samhällen, där
43
folkskolans budget spelar eu stor och alltmera betydande roll, frågor om
folkskolebudgeten handlåggas i ett sammanhang och med hänsyn till kommunala
budgeten i öfrigt, tala afgjordt för att folkskoleväsendet bör likasom
andra närbesläktade frågor i de större stadssamhällena läggas under
stadsfullmäktiges beslutanderätt.
Uti ofvan omförmälta framställningar från städerna Norrköping, Malmö
m. fl. hafva ock vederbörande kyrkostämmor utan undantag hemställt om
en sådan lösning af hithörande fråga. Uti de öfver dessa framställningar
från stadsfullmäktige och länsstyrelser afgifna utlåtandena förordas likaledes
eu dylik anordning. Hvad åter angå domkapitlen hafva domkapitlen
i Lund och Linköping förordat folkskoleärendenas öfverflyttande till
stadsfullmäktige, under det att domkapitlen i Uppsala, Strängnäs och Växjö
föreslagit inrättande af kyrko- eller församlings full mäktige samt folkskoleärendenas
öfverflyttande till dessa.
De olika kyrkostämmorna hafva föreslagit, att förevarande fråga skulle
ordnas genom en särskild förordning för hvarje särskild! stadssamhälle.
För Göteborg, där såsom ofvan sagts eu särskild författning om skolväsendet
är gällande sedan år 1857, är ock, såsom redan tillförene anförts, förslag
om en ny för Göteborg speciellt affattad lag i ämnet uppgjordt af
skolstyrelsen därstädes.
Om man nu ock för Stockholm, där äfven i öfrigt på det kyrkliga
och kommunala området särskilda författningar äro gällande, funnit det
lämpligast att ordna folkskoleväsendet genom en speciellt för hufvudstaden
affattad lag, torde det icke vara behöfligt eller ändamålsenligt att fullfölja
samma väg för hvarje annan stad, där min vill ordna beslutanderätten
öfver folkskolans angelägenheter på samma grundval som i hufvudstaden.
Lämpligare synes det vara att söka få till stånd en lag, så affattad att
den kan tjäna till efterrättelse för alla de städer, utom Stockholm, där man
vill åt stadsfullmäktige öfverlämna den högsta lokala vården och förvaltningen
af folkskoleväsendet samt hvad därmed står i samband. Ur denna
synpunkt är därför här framlagda lagförslag affattadt.
Hvad härefter beträffar frågan om en dylik lags tillämplighetsora- Lagens tillråde,
må till en början erinras, hurusom 1895 års kommitté förslog, att lang^^gts''
kyrkostämmas beslutanderätt i folkskolans angelägenheter skulle upphöra
för hvarje stad, som antingen bestode af två eller flera territoriella kyrkoförsamlingar
eller af en territoriell kyrkoförsamling jämte eu eller flera
icke territoriella församlingar, som eljest skulle hafva eget skolväsende
eller hvilken, ehuru den omfattade endast en kyrkoförsamling, hade minst
20,000 invånare, äfvensom för annan stad, därest Kungl. Maj:t på framställning
af vederbörande sådant förordnade.
44
Styrelse för
folkskolan.
Att för undervisningens behöriga och likformiga ordnande samt kostnadernas
jämnare och rättvisare fördelning stad, som innesluter flere församlingar,
bör hafva ett för hela staden gemensamt folkskoleväsende är
påtagligt och äfven allmänt erkändt. Men detta är redan också i regel
iakttaget och ordnadt antingen genom de särskilda för vissa städer såsom
Malmö och Norrköping vidtagna undantagsbestämmelser, för hvilka ofvan
redogjorts, eller ock på grund af allmänna folkskolestadgans föreskrift därom
att två eller flera församlingar inom samma pastorat eller stad kunna
förena sig om gemensamt skolråd och därmed komma att utgöra äfven ett
gemensamt skoldistrikt.
Om det således ur synpunkten af det ändamålsenliga att stad med
flera församlingar har gemensamt skolväsende icke synes nödvändigt att
ovillkorligen föreskrifva, att ifrågavarande lag skall för sådan stad vara
gällande, torde man icke heller, på sätt 1895 års kommitté föreslog, böra
stadga, att lagen oeftergifligen skall vara gällande för stad, som uppnått
visst innevånareantal, t. ex. 20,000. Utom att en dylik siffra alltid måste
blifva mer eller mindre godtyckligt vald och att eu sådan bestämmelse för
med sig särskilda föreskrifter huru förhållas skall, om stads innevånareantal
sjunker under det i lagen förutsatta, kan det ju alltid erinras mot en
dylik bestämmelse, att förhållandena i en stad, som uppnått denna gräns,
kunna vara sådana, att lagens tillämpning där mindre är af nöden än i
stad, som står under gränsen, och att, om man lämnar den senare staden
frihet att inordna sig under lagen eller icke, samma frihet bör lämnas
äfven den förra.
Då man icke lär kunna eller böra nu ifrågasätta, att lagen ovillkorligen
skall gälla en hvar stad, där stadsfullmäktige finnas, torde man alltså
böra stanna vid att göra det beroende på hvarje sådant stadssamhälles
framställning hos Kungl. Maj:t i saken och Kungl. Maj:ts efter samtliga
vederbörandes hörande meddelade beslut i ämnet, huruvida lagen skall
träda i tillämpning för ett stadssamhälle eller icke. En dylik regel medför
ock den största enkelheten i hithörande föreskrifter, och synes en framställning
i saken kunna hos Kungl. Maj:t göras såväl af kyrkostämma som af
stadsfullmäktige.
På detta sätt inför man icke något som helst tvång i förevarande
afseende utan låter saken bero däraf, huruvida något verkligt behof af den
nya ordningen gör sig gällande å olika orter samt om detta behof är tillräckligt
starkt att föranleda och motivera en framställning till och beslut
af Kungl. Maj:t. På dessa grunder har förty § 1 i lagförslaget byggts.
Hvad härefter angår frågan huru styrelsen för folkskolan bör ordnas
i de städer utom Stockholm, där folkskolväsendet sålunda öfverlämnas åt
45
stadsfullmäktiges handhafvande, kunde det i första hand anses som en
naturlig konsekvens, att stadsfullmäktige helt enkelt äfven i detta afseende
trädde helt och hållet i kyrkostämmas ställe och att således skolrådet eller
skolstyrelsen åtminstone i regel utsågcs af stadsfullmäktige samt vederbörande
kyrkoherde bibehölles såsom dess själfskrifne ordförande, Ln dylik
konsekvens har man dock icke tagit i Stockholm och i Göteborg, där folkskolan
redan är ställd under stadsfullmäktige. Tvärtom har man i dessa
städer ändock velat bevara de kyrkliga församlingarnas inflytande på styrelsens
för folkskolan sammansättning. Så har man, såsom äfven ofvan sagts,
i Stockholm inrymt befogenhet för de olika territoriella kyrkoförsamlingarnas
skolråd att utse lika många ledamöter i folkskolestyrelsen som stadsfullmäktige
välja, hvarjämte Stockholms stads konsistorium utser eu ledamot,
och i Göteborg äro stadens samtliga kyrkoherdar själfskrifna ledamöter,
under det stadsfullmäktige utse återstående antalet. I bada dessa städei
utse skolstyrelserna själfva såväl ordförande som vice ordförande.
Uti de från lilalmö, Norrköping, Jönköping och Lund hos Kungl.
Maj:t gjorda framställningarna föreslå kyrkostämmornas majoritet, att skolstyrelsen
skulle utses af stadsfullmäktige, men starka röster hafva äfven höjt
sig för att kyrkostämmorna skulle bibehållas åtminstone vid något inflytande
på folkskolestyrelsens sammansättning, så att en del af styrelsen
framgent skulle utses å kyrkostämma. Framställningarna från Gäfle och
Linköping afse att skolstyrelsen skulle utses till hälften å kyrkostämma
och till ”andra hälften af stadsfullmäktige. Örebro kyrkostämma synes i
sin framställning förutsätta, att någon ändring icke skulle ske i nu gäl
laude regler för tillsättning af skolråd. Med undantag för Malmö göres
i ifrågavarande framställningar icke något förslag om förändring i förut
gällande föreskrifter angående ordförandeskapet i styrelsen för folkskolan.
Uti en till Kungl. Maj:t den 3 september 1907 inkommen skrifvelse
hafva åtskilliga representanter för folkskollärare i Sveriges större städer
hemställt, att vid en eventuell öfverflyttning af folkskoleärendena från kyrkostämma
till stadsfullmäktige halfva antalet ledamöter i skolstyrelsen fortfarande
skulle utses å kyrkostämma, dock genom omröstning efter hufvudtah
Det torde till en början vara själftallet, att, om folkskoleväsendet i
en stad öfverflyttas från kyrkostämmas till stadsfullmäktiges handläggning,
stadsfullmäktige böra hafva inflytande på sammansättningen af styrelsen
för folkskolan, hvilken ju skall, bland annat, förbereda alla organisationsoch
byggnadsfrågor samt framlägga förslag till 0stat för folkskolan in. in.
till stadsfullmäktiges pröfning och afgörande. A andra sidan följer dock
icke häraf med nödvändighet att stadsfullmäktige skola utse alla de valda
ledamöterna i skolrådet eller skolstyrelsen. Äfven om kyrkostämmas be
7
S20*/07.
46
fattning i öfrigt med skolväsendet upphör, kan det befinnas lämpligt att
låta densamma fortfarande utse en del af skolrådet eller skolstyrelsen.
Sådant skulle framför allt kunna anses påkalladt med hänsyn därtill att
målsmännen för barn i folkskolan därigenom skulle i viss mån få en direkt
hand med i fråga om skolstyrelsens sammansättning samt på så sätt känna
sig mera intresserade af och för folkskolans angelägenheter.
Den farhåga, som möjligen kunde uppstå mot att en del ledamöter i
skolstyrelse, hvarom nu är fråga, skulle utses å kyrkostämma eller att på
detta sätt folkskollärarne själfva skulle kunna utöfva ett obehörigt inflytande
på sammansättningen af en styrelse, som dock bland andra uppo-ifter
äfven har den att kontrollera och öfvervaka deras egen verksamhet, torde
icke vara befogad. Hittills vunnen erfarenhet kan icke sägas gifva stöd
åt en dylik fruktan. I hvarje fall blir faran i detta afseende betydligt
reducerad mot nu, om kyrkostämmas val af skolstyrelse kommer att omfatta
blott en del af skolstyrelsen, under det att kyrkostämman för närvarande
väljer hela skolrådet, den själfskrifne ordföranden undantagen.
Det har därför synts vara ett tillbörligt och lämpligt tillgodoseende
af olika intressen samt ett behörigt afvägande mellan de~ gamla och nya
förhållandena, om man stadgade, att stadsfullmäktige och kyrkostämma skola
hvardera utse lika stort antal i styrelsen för folkskolan. En sådan föreskrift
har därför i förslaget upptagits såsom den generella regeln.
it, • Sedan skolrådsinstitutionens införande har gällt såsom" all män prinordffirande.
C1P
kyrkoherden i församlingen eller den, som hans tjänst förrättade, skulle
vara själfskrifven ordförande i skolrådet. Denna anordning, som bär sin
grund i folkskolans historiska uppkomst, kan vara fullt befogad, så läno-e
folkskoleväsendet lyder under kyrkostämma, hvars ordförande kyrkoherden
i församlingen eller hans ställföreträdare jämväl är. I de städer, där folkskoleväsendet
hittills öfverflyttats till stadsfullmäktige eller Stockholm och
Höte borg, har man lämnat skolstyrelsen öppet att själf utse ordförande,
dock att dessa städers prästerskap, såsom ofvan anförts, i större eller mindre
omfattning bibehållits vid säte och stämma i skolstyrelsen.
Uppdraget för kyrkoherden att i en stor stad med talrika folkskolor
och folkskoleklasser vara skolstyrelsens ordförande kan utan tvifvel
ställa sig mycket betungande, i all synnerhet om ålder eller ohälsa nedsatt
hans krafter, och möjligt är, att skolstyrelsen inom sig har någon, som vore
lämpligare än kyrkoherden till ifrågavarande uppdrag. Särskilt kan det vara
mycket otjänligt att vid förfall för kyrkoherde dennes vikarie skall inträda
såsom ordförande i skolrådet. Härigenom kan den viktiga befattningen
ömma att till skada för dess behöriga skötsel allt för mycket växla innehafvare.
47
Med afseende således å alla hithörande omständigheter har det synts
böra lämnas skolstyrelsen Öppet att i här afsedda städer själ! utse ordförande
oeh vice ordförande för hvarje kalenderår. Det torde följa af sig
själft, att, där så finnes ändamålsenligt, församlingens kyrkoherde bibehålies
vid ordförandeskapet.
Äfven om kyrkoherdes själfskrifna ordförandeskap i skolstyrelse i
fall, hvarom nu är fråga, bör upphöra, torde det dock vara önskligt och
angeläget, särskildt med hänsyn till kristendomsundervisningen och dess stora
betydelse för folkskolan, att bibehålla stadsförsamlingens eller stadsförsamlingarnas
prästerskaps rätt till ledamotskap i folkskolestyrelsen. Där endast
en kyrkoherde finnes i en stad bör han själffallet vara ledamot i folkskolestyrelsen.
Äro församlingarna i en stad flera med hvar sin kyrkoherde,
torde det vara tillräckligt att, såsom i Stockholm, stadga, att vederbörande
domkapitel skall utse en af dem till ledamot i skolstyrelsen. Att
dessa val böra öfverlämnas åt domkapitlen, torde vara påkalladt af sakens
natur och så mycket mera ändamålsenligt som i domkapitlens allmänna
uppgift ligger att hafva en viss tillsyn öfver folkskolan och särskildt öfvervaka
kristendomsundervisningen i församlingarna. Domkapitlet torde ock
lättast vara i tillfälle att i förevarande fall göra det lämpligaste valet.
Såsom ofvan framhållits, gälla för närvarande alldeles särskilda bestämmelser
i fråga om folkskolestyrelsens sammansättning i Göteborg och
i Uppsala samt i vissa afseenden i Lund. Bestämmelserna härom äro gifna
genom särskilda af Kungl. Maj:t utfärdade föreskrifter. Då det kan befinnas
ändamålsenligt att för dessa städer och tilläfventyrs äfven för något
annat stadssamhälle hafva speciella, från de allmänna afvikande sfadganden
i detta ämne, synes lagen höra lämna möjlighet härtill, och har i lagförslagets
§ 5 alltså inrymts befogenhet för Kungl. Maj:t att, där sådant af
särskilda förhållanden påkallas, meddela speciella föreskrifter om folkskolestyrelsens
sammansättning.
Det har redan funnits af förhållandena oafvisligen påkalladt att i de
större städerna i vårt land, icke blott Stockholm och Göteborg utan äfven
Norrköping och Malmö, öfverlämna åt folkskolestyrelsen att tillsätta ordinarie
lärareplats vid folkskolan. I de förslag till lag och folkskolestadga för
hithörande städer, som här framläggas, hafva ock upptagits föreskrifter, som
inrymma en dylik befogenhet åt en hvar skolstyrelse i dessa stadssamhällen.
Det ligger nämligen i öppen dag, att val af ordinarie lärare i folkskolan
icke bör bibehållas åt kyrkostämma i stad, där folhskoleväsendet
öfverflyttas till stadsfullmäktiges beslutanderätt, äfvensom att dylika val icke
lämpligen kunna eller böra företagas af stadsfullmäktige.
Särskilda
undantagsstadganden.
Utsträckning
af skol
styrelsens
befogenhet.
48
Särskild motivering till lagen angående folkskoleväsendet
i vissa städer.
Hvad angår de särskilda bestämmelserna i förslaget till lag angående
folkskoleväsendet hafva dessa uppgjorts så mycket som möjligt efter mönstret
af redan gällande lag för Stockholm samt innehållet i den för folks.
koleöfverstyrelsen i hufvudstaden utfärdade instruktion. Det har nämligen
ansetts ändamålsenligt att i själfva lagen intaga en del föreskrifter
om skolstyrelsens konstituerande, protokollsföring hos densamma m. m.,
hvilka för Stockholm återfinnas i berörda instruktion samt för riket i öfrigt
äro intagna i gällande kyrkostämmoförordnings stadganden om skolråd.
Hvad hithörande bestämmelser i öfrigt angå torde här böra anmärkas
allenast följande.
§ I
Till
frågan om folkskolan har här äfven lagts ärenden, som röra
uppfostran åt vanartade och i sedligt afseende försummade barn. Dessa
senare ärenden synas så mycket hellre böra följa samma ordning som folkskoleangelägenheterna,
som de i regel nu bandhafvas af vederbörande skolråd
eller skolstyrelse. Då denna anordning befunnits lämplig, torde det
vara af vikt att sörja för att den för framtiden kan få bestå äfven i de
städer, där folkskoleväsendet öfverflyttas till stadsfullmäktige. Den omständigheten,
att barnavårdsärenden öfverflyttas till stadsfullmäktige, hindrar
å andra sidan icke, att, om så befinnes tjänligare, en särskild barnavårdsnämnd
utses.
§ 2.
Denna § motsvarar § 6 i gällande lag angående folkskoleväsendet i
Stockholm samt afser att ordna förhållandena vid öfvergången till den nya
ordningen. Bestämmelserna torde vara påkallade af sakens egen natur.
§ 3.
På sätt. nedan närmare utvecklas har det befunnits ändamålsenligast,
att en .särskild folkskolestadga blifver gällande för städer, där denna lag
får sin tillämpning, likasom en sådan särskild stadga gäller för hufvudstaden.
49
§ 4.
Då styrelsen för folkskolan i de städer, som i lagen afses, skulle
erhålla en i viss mån olika ställning mot skolråden i allmänhet, har det
befunnits önskligt att gifva denna styrelse en särskild benämning, oeh har
såsom sådan här upptagits ordet »skolstyrelse».
§ 5.
Om innehållet i denna § är här ofvan utförligare taladt. Här må
endast framhållas att, för den händelse i framtiden kyrkofullmäktige skulle
i ett eller flera af hithörande stadssamhällen träda i kyrkostämmas ställe,
det torde falla af sig själft, att kyrkostämmas rätt att välja ledamöter i
skolstyrelse då öfvergår på kyrkofullmäktige.
1 enlighet med de nu gällande allmänna föreskrifterna om valperiod
för skolrådsledamot har här intagits bestämmelse, att valet skall afse en
period af fyra år och har denna tid ansetts böra gälla äfven för ledamot,
som väljes af domkapitel. Likaledes har efter nu gällande föreskrifter om
val af suppleanter i skolråd här upptagits motsvarande bestämmelser allenast
med den ändring, som påkallas däraf att valen skola ske dels af
stadsfullmäktige och dels å kyrkostämma.
För ledamöter, som utses af stadsfullmäktige, har det ansetts, att
valbarhetsbestämmelserna böra affattas i likhet med hvad som enligt lagen
den 7 juli 1905 gäller för Stockholm.
Härigenom göres väl möjligt att i motsats mot hvad nu är fallet,
då val af skolråd sker å kyrkostämma, till ledamot af folkskolestyrelsen
välja jämväl främmande trosbekännare och den, som anmält sig till
utträde ur svenska statskyrkan. Men då sådana personer ju, likasom andra
samhällsmedlemmar, kunna hafva sina barn i folkskolan och få genom
sina skatter bidraga till folkskoleväsendet, torde det icke vara på sin plats
att utesluta dem från valbarhet till ledamöter i folkskolestyrelsen. Då det
dessutom är stadsfullmäktige, som skola förrätta valen, lärer man icke behöfva
befara några ytterligheter i dessa afseenden.
För ledamöter i skolstyrelsen, som fortfarande skulle utses å kyrkostämma,
hafva bestämmelserna om valbarhet ansetts böra så nära som
möjligt ansluta sig till dem, som upptagits beträffande valbarhet för de
af stadsfullmäktige utsedda ledamöterna. De ändringar i sak, som härigenom
skett i nu gällande föreskrifter, bestå egentligen däri att den, som
tillhör kyrkoförsamlingens redovisningsskyldiga och aflönade betjänte, äfven
skulle kunna väljas till . ledamot i skolstyrelsen. Mot denna och öfriga
50
obetydliga förändringar torde emellertid någon befogad erinran ei vara
att göra.
J
Såsom ofvan nämnts, afse inledningsorden till § 5 att lämna öppet
att för städer, där redan bestående förhållanden nödvändiggöra särskilda
föreskrifter om skolstyrelsens sammansättning, sådana må kunna meddelas
af Kungl. Maj:t.
§ 6.
Såsom förut anförts, har det ansetts lämpligast, att skolstyrelsen siälf
för hvarje kalenderår utser ordförande och vice ordförande.
I senare delen af denna § hav hufvudsakligen efter mönstret af det
förslag,, so in i samma ämne framkommit från folkskoleöfverstyrelsen i Stockholm,
. intagits föreskrifter, åsyftande att bereda möjlighet för skolstyrelse
att till lättnad för dess arbeten kunna öfverlämna vissa ärenden åt afgörande
af delegationer eller nämnder. Med de restriktioner, som i dessa
afseenden föreslagits, torde några missförhållanden icke vara att befara
af ett sådant medgifvande. Naturligtvis får ett dylikt medgifvande sin
hufvudsakliga betydelse för de mycket stora stadssamhällena.
§ 7-10.
De i dessa §§ intagna föreskrifter äro upptagna dels från den för
hufvudstaden gällande lagstiftning om folkskoleväsendet, dels från den
allmänna kyrkostämmoförordningen samt torde icke erfordra nåo-on närmare
motivering.
§ 11.
I denna § hafva intagits de allmänna föreskrifter, som ansetts erforderliga
för att ordna dels den nya skolstyrelsens ställning till stadsfullmäktige,
dels ock dess allmänna förhållande till folkskoleväsendet och om
detsamma utfärdade författningar.
Ö
Hvad öfvergång sföreskrifterna beträffar har det ansetts vara mest på
sm plats att, äfven om lagen i öfrigt med ett visst kalenderår träder i
tillämpning för en stad, dock låta revisionen af folkskoleväsendets räkenskaper
för närmast föregående året försiggå i dittills gällande ordning,
Öl
isynnerhet som revisorer för det senare årets räkenskaper ju redan äro
vid det förra årets ingång utsedda. För följande år skulle revisionen åter
försiggå, på grund af stadgandet i första stycket af § 11, enligt de regler,
som gälla andra under stadsfullmäktige stående verk och styrelser.
Med tillsättning af folkskolläraretjänst, som är förklarad ledig, då
denna lag träder i tillämpning för eu stad, har ock synts lämpligast att
förfara enligt förut gällande stadganden.
Från åtskilliga håll har föreslagits att, om folkskoleväsendet öfverflyttas
till stadsfullmäktige, skolstyrelsens ordförande samt vederbörande
folkskoleinspektör, äfven om de icke äro stadsfullmäktige, skulle äga att
närvara vid stadsfullmäktiges behandling af folkskolefrågor med rätt att i
öfverläggningarna, men naturligtvis ej i besluten, taga del.
Då emellertid detta förslag berör ett ämne, som angår formerna
för stadsfullmäktiges förhandlingar och som bör lösas med hänsyn ej blott
till folkskolestyrelsens ärenden utan äfven med afseende å frågor från
andra verk och styrelser, hvilka höra under stadsfullmäktige, har förslaget
icke ansetts kunna i detta sammanhang här upptagas.
Förslaget till ändrad lydelse af § 2 i lagen angående uppfostran
åt vanartade och i sedligt afseende försummade
barn den 13 juni 1902.
Då i § 6 af förslaget till lag angående folkskoleväsendet i vissa
städer det inrymts befogenhet för folkskolestyrelse att åt särskild delegation
inom sig öfverlåta vissa ärenden, har detta ansetts böra gälla äfven
barnavårdsärenden. Häraf torde emellertid påkallas en ändring i § 2 af
lagen angående uppfostran åt vanartade och i sedligt afseende försummade
barn. En dylik ändring har ock öfverst yreisen för Stockholms folkskolor
i enahanda syfte för sin del redan hos Kungl. Maj:t föreslagit.
Ett förslag till tillägg i nämnda § har därför här upptagits.
52
Förslaget till folkskolestadga för vissa städer,
Formen för
en dylik
stadga.
Skulle förslaget till lag angående folkskoleväsendet i vissa städer
Ulfva antaget, så följer däraf att Kungl. Maj:ts nådiga stadga angående
folkundervisningen i riket icke kan i oförändradt skick tillämpas i dessa
städer, utan att delvis andra bestämmelser äro af nöden.
utart>etandet af dessa bestämmelser kunna olika förfaringssätt
väljas, Ett sätt är att i den för hela riket gällande eller allmänna folkskolestadgan
verkställa en omformulering af vissa uttryck och stadganden
samt här och där foga till nya moment, så att den kan blifva afpassad efter
såväl de förhållanden, hvilka komma att inträda i de städer, där folkskolevasendet
handhafva af stadsfullmäktige, som efter förhållandena i öfriga
skoldistrikt Detta har dock den olägenheten med sig, att den allmänna
folkskolestadgan skulle blifva ytterst svårhandterlig för dem, som skola
tillämpa densamma, därigenom att vissa bestämmelser skulle gälla för en
°-,ti s0Jch,and!''a för en arjnan. Det är icke heller uteslutet, att" i detta fall
villrådighet kan uppstå om hvilka bestämmelser, som i ena och andra fallet
skola efterlefvas helst som skolstyrelsen i vissa städer ej blott kommer
att vara likställd med skolråden i öfriga delar af landet utan i vissa fall
äfven kommer att öfvertaga en del af den eljest kyrkostämma tillkommande
beslutanderätten.
Ett annat sätt är att sammanföra de nya bestämmelserna i ett supplemen,
till den allmänna folkskolestadgan. Härigenom gåfves nog mera
ordning och reda åt stadgan, men därmed undanröjdes icke helt och hållet
viflet om hvad som skall vara gällande föreskrift här och hvad som skall
vara gällande föreskrift där. Genom en dylik åtgärd ökades tvärtom dessa
tvifvel da man i de städer, där de nya förhållandena skola tillämpas, finge
s godt som tre författningar att ställa sig till efterrättelse, nämligen dels
lagen angående folkskoleväsendet i vissa städer, dels stadgan för folkundervisningen
i riket och dels supplementet till nämnda stadga.
oLtt tred.je tillvägagångssätt är att uppgöra en särskild folkskolestadga
för ifrågavarande städer. En sådan åtgärd har också tidigare varit ifrågasatt.
. Ubaluijda1 väcktes .vid 1893 års riksdag af herr E. Hammarlund motion,
dan hemställdes att, Riksdagen måtte i skrifvelse hos Kungl. Makt anhålla
om utarbetandet af en fullständig folkskolestadga, afpassad för våra större
städer samt afsedd att. tillämpas i de städer och möjligen större landskr“’
som däraf ville begagna sig. I motionen anfördes bland annat,
att åtskilliga af de i folkskolestadgan förekommande allmänna bestämmel
-
53
serna icke lämpade sig för de större städerna. Åtskilliga af dessa hade
därför hvar för sig sett sig nödsakade att hos Kungl. Maj:t begära särskilda
stadgar för sitt folkskoleväsende. Då emellertid dessa särskilda
stadgar i allmänhet blott innehölle sådana bestämmelser, i Indika afvikelser
skett från den allmänna folkskolestadgan, så följde däraf att såväl de särskilda
stadgandcna som den allmänna folkskolestadgan skulle tillämpas.
Härvid vore man utsatt för åtskilliga olägenheter och blefve i många fall
tveksam om hvad som verkligen vore gällande folkskolestadga för det
ifrågavarande skoldistriktet. Att det för lärare och skolråd under sådana
förhållanden blefve ganska vanskligt att hålla reda på sina skyldigheter och
och rättigheter läge i öppen dag.
Lagutskottet, till hvars behandling motionen hänvisades, fann sig icke
kunna dela motionärens uppfattning, att de af honom åberopade olägenheterna
skulle i afsevärd män undanröjas, därigenom att eu fullständig
folkskolestadga blefve gällande för större kommuner, utan afstyrkte motionen^
Riksdagens beslut utföll äfven i enlighet med lagutskottets utlåtande.
År 1895 uppdrog Kungl. Maj:t, såsom ofvan anförts, åt vissa kommitterade
att uppgöra förslag till särskild folkskolestadga för rikets större
städer. Ur den motivering, som desssa kommitterade fogat till sitt förslag,
må följande anföras:
*
»Förhållandena i åtskilliga städer äro så olika dem, som råda i landet
i öfrigt, att däraf i dessa städer med nödvändighet betingas i många
stycken andra bestämmelser rörande folkskoleväsendets anordning än de,
som gälla för folkskolan i öfriga delar af landet.
—
—
—
—
—
Det stora barnantalet i vissa städer och de förhållanden, under hvilka
dessa lefva, och hvilka öfva inflytande på folkskolans undervisning, barnens
skolgång in. in., nödvändiggöra ock en särskild anordning af folkskoleväsendet
därstädes. —
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Till följd af de mera invecklade och omfattande förhållandena i städerna
antaga därstädes både skolans ekonomi och administration större
omfattning, och de organ, som skola besörja dessa angelägenheter, måste
därför blifva mera komplicerade än på landet. Styrelsen och förvaltningen
kunna ej öfvcrlämnas åt en enda myndighet utan måste fördelas på flera
myndigheter och tjänstemän.
Med afseende å dessa förhållanden kräfvas särskilda bestämmelser
rörande folkskoleväsendet i åtskilliga städer, antingen sålunda att helt och
hållet nya stadgar utfärdas för vissa städer och för öfriga delar af landet,
eller ock så att undantag för en eller flera städer medgifvas från de allmänna
bestämmelser rörande folkskoleväsendet, som gälla för landsbygden
och öfriga städer.
8
54
I flera främmande länder har det funnits nödigt att inslå på den
första af dessa utvägar. Så hafva t. ex. af våra grannländer Norge en
»Lov om Folkeskolen paa Landet» och en »Lov om Folkeskolen i Kjobstmderne»
samt Danmark särskilda författningar beträffande folkskoleväsendet
i Köpenhamn och särskilda bestämmelser för folkskolorna i de öfriga
delarna af landet, och i den allmänna folkskoleförordningen för Finland
finnes en afdelning omfattande särskilda bestämmelser för städerna.
Hos oss gäller vår nuvarande folkskolestadga — — — för hela
riket, såväl städer som landsbygd, men vissa undantag äro dock medgifna
från den allmänna stadgans bestämmelser. I slutet af stadgan finnes nämligen
den föreskrift inryckt, att utan hinder af dessa bestämmelser skall
gälla hvad för särskilda orter är eller kan varda annorlunda föreskrifvet.
Dylika undantagsbestämmelser finnas äfven för närvarande för åtskilliga
städer, nämligen Stockholm, Göteborg, Malmö, Norrköping och Lund, hvilka
på därom gjorda ansökningar fått tillstånd att i ett eller annat hänseende
ordna sitt skolväsende på ett från den allmänna folkskolestadgans bestämmelser
afvikande sätt. Antagligt är att framdeles ännu flera af de större
städerna skola vilja begagna sig af den utväg, folkskolestadgan sålunda
lämnat, för att gifva sitt skolväsende en efter omständigheterna mera lämpad
organisation än som kan erhållas med tillämpning af de allmänna
bestämmelserna, i hvilken händelse ännu flera undantagsstadganden, olika
för olika orter, skulle komma att finnas. —
—
—
—
—
—
—
Folkskoleväsendets utveckling klöfver, att äfven hos oss för städerna
i allmänhet eller åtminstone för de städer, som hafva ungefär likartade
förhållanden, en särskild gemensam stadga utfärdas, hvilken innehåller alla
skolväsendet rörande bestämmelser — — — —. Behofvet af en dylik
särskild och fullständig stadga har ock under senaste tiden mer och
mer gjort sig gällande och hafva framställningar i sådant syfte äfven från
åtskilliga håll blifvit gjorda.»
Mot det förslag, som 1895 års kommitté framlade till särskild folkskolestadga
för vissa städer, restes icke några invändningar af betydenhet,
men då kommitténs förslag till förordning angående skolfullmäktige fick
förfalla, kom icke heller någon särskild folkskolestadga för vissa af rikets
städer till stånd.
I den allmänna folkskolestadga, som utfärdades år 1897, upptogos
emellertid flera bestämmelser ur kommitterades förslag:, hvarigenom de
rådande olägenheterna för de större städerna i väsentlig mån mildrades.
Att denna åtgärd dock icke var tillfyllest visas däraf att Stockholm år 1901
begärde förnyad särskild stadga för sitt folkskoleväsen, hvilket också erhölls.
Förslag till en sådan folkskolestadga för Göteborg är ock i sam
-
manhan" med det förut omförmälta förslaget till lag angående folkskoleväsendet
i Göteborg utarbetadt för att Kungl. Maj:ts pröfning och stadfästelse
understallas. Otänkbart av icke att flera andra stader snart nog
komma efter med begäran att blifva tillerkända samma förmån så, t. ex.
Uppsala, som redan äger en särskild stadga för »Prins Gustafs folkskola»
af år 1829. Följden skulle blifva att vi slutligen finge en hd mängd
folkskolestad o-ar.
r
För att förekomma detta och förebygga den splittring, som häraf
skulle blifva eu följd, svnes det lämpligt, att en särskild folkskolestadga utfärdas
för de städer, "som känna behof af en sådan. Käfta tidpunkten
härför torde vara inne just nu, då det gäller att öfverflytta folkskoleväsendets
handhafvande från kyrkostämman till stadsfullmäktige; och har därför
här framlagts förslag till eu sådan stadga.
_
Detta förslag gör dock ingalunda anspråk på att i sitt nuvarande ForeUggan
skick
utföra eu folkskolestadga, som är fullständigt afpassad för de stader, m särskjU
hvilka skulle komma att tillämpa densamma, ty i detta sammanhang-har
icke kunnat föreslås andra ändringar i det bestående an sådana, som blitvit
en följd af lagförslaget om folkskoleväsendets öfverflyttande från kyrkostämman
till stadsfullmäktige i vissa städer eller som haft till mål att
bringa folkskolestadgans föreskrifter i öfverensstämmelse med de i dessa
städer rådande förhållanden. Något uppdrag att pröfva öfriga önskemål,
som kunna ställas å en dylik stadga, har nämligen icke nu förelegat.
Förslaget till folkskolestadga för de städer, i hvilka folkskoleväsendet handhafves0af
stadsfullmäktige, har sålunda tillkommit på det sätt, att ur den
allmänna folkskolestadgan medtagits allt, som har eller kan tänkas hafva
tillämpning i de städer, där den nya stadgan kan komma att tända till
efterrättelse, hvarpå till detta fogats sådana bestämmelser, som pakallas åt
den föreslagna förändringen i folkskoleväsendets handhafvande.
De bestämmelser i den allmänna folkskolestadgan, hvilka icke upptagits
i förslaget till den särskilda stadgan på den grund att de här sakna
betydelse, röra mindre folkskolor, flyttande skolor, sådana skolor, som omfatta
småskoleafdelning och folkskoleafdelning, undervisade af samma lärare,
husfädersskolor, högre folkskolor, roteförhör, periodläsning, kyrkostämmans
beslut angående nytt reglemente, anmälan till kyrkostämman vid lärares
skiljande från tjänsten och lärares förflyttning i skoldistrikt på landet, om
hviika ämnen bestämmelser finnas i den allmänna stadgan § 1 inom. ,
§§ 3 och 4, § 5 mom. 5, § 9 mom. 1, § 10 mom. 4 senare delen, § 13
mom. 2, § 14 mom. 3 tredje, fjärde och femte styckena, § lo mom. 2
andra stycket, § 22 mom. 5, § 24 mom. 2, § 32 sista stycket, § 33 mom.
2 och § 57 mom. 2.
56
Likaledes hafva bestämmelserna om förening af organist- och klockaresyssla
med folkskollärarebefattning (§ 27) fått utgå, enär i stad, som är
ar den storlek, att stadsfullmäktige där måste finnas, de förra tjänsterna
hafva en sådan omfattning, att de kräfva särskild person eller särskilda
personer för deras rätta skötsel, och att deras handhafvande af lärare skulle
allt för mycket inkräkta pa dennes förmåga att fylla sina plikter som lärare.
Dår en sådan förening i stad, som öfvergår att tillämpa den föreslagna
folkskolestadgan, förefinnes, bör gifvetvis ingen rubbning af bestående
_ förhållanden äga rum, förrän tjänstgörande läraren afgår från befattningarna.
Fördenskull har under § 27 intagits en öfvergångsbestämmelse
angående denna sak. . Anmärkas bör dock, att om lärarebefattning ej
må vara förenad med organist- eller klockaresyssla, detta icke innebär att
en lärare skall vara förbjuden innehafva sådan syssla, för den händelse
skolstyrelsen skulle finna, att detta kan ske utan åsidosättande af lärarekallet.
I sådant fall ma lärare innehafva dylik befattning lika väl som
annat uppdrag, hvilket icke lägger hinder i vägen för behörigt utöfvande
af hans läraretjänst.
De nya eller ändrade bestämmelser, som tillkommit med anledning
af lagförslaget äro följande:
Namnet skolråd har, såsom förut anförts, blifvit utbytt mot namnet
skolstyrelse, enär styrelsen för skolorna i de städer, hvarom här är fråga,
icke blott skulle komma att väljas på annat sätt utan äfven delvis få eu
mera vidsträckt befogenhet än skolrådet i öfriga skoldistrikt.
Den organisatoriska förvaltningen af folkskoleväsendet har i vidsträcktare
mån lagts i skolstyrelsens händer, än hvad fallet är med skolrådet.
Sålunda har deri kyrkostämman eljest tillkommande myndigheten att afgorå,
Indika slags lärare som skola anställas i småskola eller sådan skola
motsvarande klasser i folkskola (§ 2 mom. 2), att bestämma angående lärotider
(§15), tillsättning af ordinarie läraretjänst (§§ 19—22), åldern för
barnens intagning i skolan (§ 35 inom. 2), huru ofta nybörjare skola intagas
i skolan (§ 40), fördelning och användande af vissa skolväsendet tillfallande
inkomster (§ 60) och utgifvande af berättelse om folkskolans verksamhet
(§ 66) öfver låtits på. skolstyrelsen. Anledningen härtill är den, att
skolstyrelsen bör uti dessa ting äga den bästa sakkunskapen och vara mest
omdömesgill. I alldeles särskild grad gäller detta tillsättningen af ordinarie
lärare.
Till hvad härom i den allmänna motiveringen anförts, må här läggas
följande speciella synpunkter. Den pröfning af de sökandes meriter och
lämplighet för tjänsten, som alltid måste ske för att utröna, hvilken som
i föista hand bör komma i fråga vid tjänstens tillsättning, måste ju under
57
alla förhållanden verkställas af skolstyrelsen, och någon grundligare eller
mera tillförlitlig granskning i detta fall kan naturligtvis ej åstadkommas af
en mera talrik korporation. Skolstyrelsen har till uppgift att vårda sig om
skolväsendet och på allt sätt söka befrämja detsamma. Det bör därför
ligga i skolstyrelsens intresse att söka få de bästa lärarekrafter, som stå
till buds. Men är skolstyrelsen bäst skickad att föreslå den lämpligaste
bland ett antal sökande och bör den lämpligaste erhålla platsen, då ligger
det ingen mening uti att icke också ombetro skolstyrelsen att tillsätta
tjänsten i fråga. En sådan rätt äger skolrådet beträffande biträdande och
extra ordinarie lärare, småskollärare och vikarier enligt §§ 23—25 i allmänna
folkskolestadgan, hvilken rätt äfven skulle tillkomma skolstyrelsén.
Då det anses lämpligt, att skolstyrelsen tillsätter dessa, bör äfven skolstyrelsen
berättigas tillsätta alla lärare vid skolan, således äfven ordinarie folkskollärare.
1 de inkomna framställningarna från vissa städer, hvarom
meddelats i den allmänna motiveringen, har också stor vikt lagts på att
en sådan rätt blefve skolstyrelsen tillerkänd.
1 anslutning härtill hafva också §§ 19—22 angående val af ordinarie
folkskollärare blifvit affattade.
En omarbetning har ock i förslaget ägt rum af allmänna folkskolestadgans
bestämmelser i § 1 rörande antalet skolor och antalet ordinarie
lärare vid dessa. Den gamla bestämmelsen, att »vid hvarje folkskola skall
minst en lärare vara anställd såsom ordinarie», år ju rätt tydlig, då det
gäller förhållandena på landsbygden och i de mindre städerna, men måste
vara högst olämplig för de större städerna, där det har sig svårt att afgöra,
hvad begreppet skola skall innebära, helst som ingenting nämnes
härom i de allmänna skolförfattningarna. Man har därför flerstädes i skolreglementet
infört bestämmelse om att en viss procent af lärarepersonalen skall
hafva ordinarie anställning. Det har i anslutning härtill ansetts lämpligt
att här ändra den gamla bestämmelsen i öfverensstämmelse härmed och
har på grund häraf, i likhet med hvad 1895 års kommitterade föreslagit,
hemställts att minst tre fjärdedelar af de vid folkskolan anställda lärarne
skola vara ordinarie.
Öfriga afvikelser från den allmänna folkskolestadgan gälla § 36 om
upprättande af förteckning öfver skolpliktiga barn samt §§ 57 och 58 om
den ekonomiska förvaltningen.
Kyrkostämmans beslutanderätt i fråga om medel till en högre afdelning
af folkskolan och till ersättningsskola (§ 5), till folkskoleinspektör
och öfverlärare (§ 8 mom. 4) samt om anskaffande och underhåll af folkskolelokaler
(§ 53) har i öfverensstämmelse med förslaget till lag hänförts
till stadsfullmäktige.
58
Allmänna
folkskole
stadgan.
Till § 63 har fogats den bestämmelsen, att då någon af församlingens
lärare funnit anledning till anmärkning med hänsyn till förhållandena
i någon skola och gjort anmälan härom, han må närvara vid det
skolstyrelsesammanträde, då detta ärende förekommer till behandling, samt
få sin mening till protokollet antecknad. Ett dylikt medgifvande bör i och
för sig vara ägnadt att skänka en bättre utredning af de angelägenheter,
som på detta sätt framföras till skolstyrelsen, och kan för öfrio-t
anses berättigadt, då prästerskapets inflytande på skolans ledning blifvit
i väsentlig mån begränsad, i synnerhet i städer, som omfatta flera församlingar.
Uti § 69 har efter mönstret af motsvarande § i 1897 års allmännfolkskolestadga
ansetts böra föreskrifvas, att tillsättningen af en lärarea
tjänst, som är ledigförklarad, då denna stadga träder i tillämpning uti en
stad, skall ske efter äldre stadganden, hvilken föreskrift i öfrigt äfven
återfinnes i öfvergångsstadgandena till lagen.
Antalet paragrafer i det föreliggande stadgeförslaget är detsamma
som i den allmänna folkskolestadgan och motsvarande paragrafer hafva
likaledes med undantag för §§ 3, 4 och § 58 ett motsvarande innehåll.
Skulle förestående förslag till skolstadga blifva antaget, kan det
ifrågasättas, om icke § 19 mom. 4 och § 28 andra stycket i den allmänna
folkskolestadgan böra erhålla samma affattning som motsvarande delar i
stadgan för städerna. I frågans nuvarande läge har emellertid ej ansetts
lämpligt att framlägga något definitivt förslag härom.
59
Särskild mening af K. E. Edlund.
Enligt folkskolestadgans 63 och 51 §§ åligger det prästerna och
således i främsta rummet kyrkoherdarna att utöfva en sorgfällig uppsikt
öfver kristendomsundervisningen i distriktets skolor och sörja för god skolgång
Det ligger i sakens natur, att kyrkoherden lättast och till största
gagn för skolan kan fullgöra denna skyldighet, om han är ledamot
af skolans styrelse. En följd häraf är att icke blott kyrkoherden i
stad, där blott en sådan finnes, utan ock samtliga kyrkoherdar i
städer med flera församlingar skulle vara ledamöter i skolstyrelsen. Så
har man ock i regeln tänkt sig förhållandet i de städer, som till Kungl.
Maj:t inkommit med framställningar om lagliga bestämmelser rörande skolärendenas
öfverflyttande å stadsfullmäktige.
Emot samtliga kyrkoherdars själfskrifvenhet i skolstyrelsen i städer
med flera församlingar kan dock invändas, att då proportionen mellan de
själfskrifna och valda ledamöterna i skolstyrelsen själfsagdt bör vara sådan,
att de senare utgöra majoritet, skolstyrelsen blir en stor och svårhandterlig
korporation i de städer, där, såsom exempelvis i Göteborg, kyrkoherdarna
redan nu äro många och säkerligen inom kort blifva ännu flera.
Erkännande riktigheten af denna invändning, förmenar jag dock, att
ingen svårighet i förevarande fall uppstår, om åtminstone trenne kyrkoherdar
få säte och stämma i skolstyrelsen, hvarigenom skulle erhållas
ett förstärkt målsmanskap för kristendomsundervisningen; och skulle dessa
trenne prästerliga ledamöter på förut anförda skäl utses af vederbörande
domkapitel.
På grund af hvad jag sålunda anfört, får jag härmed föreslå, att
§ 5 i förslag till lag för skolväsendet i vissa städer erhåller följande
lydelse:
Där ej för särskild stad Konungen annorlunda förordnat, utgöres
skolstyrelsen af stadens kyrkoherde eller kyrkoherdar, om dessa äro två
eller tre, men där flera än tre kyrkoherdar finnas af trenne bland dessa,
som af vederbörande domkapitel utses, samt ett jämnt antal —
om ledamot är stadgadt.
