# ID: svediakorp-gov112072
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Tvåkammarriksdagen: utredningar
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1908
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: tvåkammarriksdagen, investigations
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 60,054
# sentences: 1,877
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


BETÄNKANDE OCH FÖRSLAG
NYTT
ANGÅENDE
AFGIFNA
ENLIGT NÅDIGT BESLÖT DEN 27 APRIL 1906 TILLKALLADE
SAKKUNNIGE
STOCKHOLM
KtJNGL. BOKTRYCKERIET. P. A. NORSTEDT & SÖNER
1907
INNEHÅLL.
Sid.
Skrifvelse till Statsrådet och Chefen för Kungl. Ecklesiastikdepartementet.
Betänkande.
Historik:
Kassans uppkomst och utveckling.................. 1.
Undersökningar af kassans ställning.................13.
Föreslagna ändringar........................21.
Kassans ställning vid 1904 års slut.................32.
Ändringar i antalet delägare och deras delaktig h et sb el opp..........36.
Statsbidraget..............................50.
Delaktighetsbelopp i den nya kassan....................54.
Pensionsbeloppen.............................60.
Räntefoten och kassans beräkning.....................67.
Aflösning af rätten till tjänsteår.....................68.
Pensionsafgifter.............................70.
Förvaltning och revision.........................79.
Öfvergångsbestämmelser.........................82.
Ytterligare erforderligt statsbidrag....................85.
Motiv till särskilda paragrafer i reglementsförslaget............91.
Bilagor.
1.
Förslag till reglemente för Lärarnes vid elementarläroverken nya änke
och
pupillkassa.........................105.
2.
Statistisk-matematisk utredning angående Lärarnes vid elementarlärover
ken
nya änke- och pupillkassa...................125.
Till Statsrådet och Chefen för Kungl. Ecklesiastikdepartementet.
Sedan Kungl. Maj:t, som med hänsyn till de under de senare
åren ej blott vid rikets allmänna läroverk utan äfven vid vissa
andra läroanstalter, hvilkas lärarepersonal är delaktig i Lärarnes vid
elementarläroverken änke- och pupillkassa, vidtagna löneregleringar,
funnit önskvärdt, att en fullständig utredning åvägabringades rörande
den förändring i delägarnes i änke- och pupillkassan ställning till
kassan, som kunde vara af omständigheterna påkallad, genom nådigt
beslut den 27 april 1906 bemyndigat Chefen för Kungl. Ecklesiastikdepartementet
att tillkalla högst fem sakkunnige för att inom departementet
biträda vid verkställande af en dylik utredning samt uppgörande
af förslag till de ändringar i reglementet för kassan, som
kunde påkallas genom en förändring af delägarnes ställning till
kassan eller i öfrigt befunnes lämpliga, behagade dåvarande Statsrådet
och Chefen för Kungl. Ecklesiastikdepartementet att för ändamålet
tillkalla undertecknade.
Sedermera har till sakkunnige öfverlämnats en ansökning af
styrelsen för Chalmers tekniska läroanstalt om delaktighet i kassan
för åtskilliga lärare vid anstalten för att tagas i betraktande vid
utförandet af det sakkunnige meddelade uppdrag. Och har Kungl.
Maj:t på gjord framställning den 18 januari 1907 funnit godt
föreskrifva, att de sakkunniges betänkande och förslag i ämnet
skola genom de sakkunniges försorg befordras till trycket.
Då det var nödvändigt för sakkunnige vid fullgörandet af det
uppdrag, som gifvits dem, att söka erhålla en så noggrann kännedom
som möjligt om den kostnad, som de tilltänkta änke- och
barnpensionerna skulle medföra, äfvensom om den inkomst, som
vore att påräkna af de ifrågasatta pensionsafgifterna, uppdrogo
sakkunnige åt sin ledamot Dickman att verkställa en statistiskmatematisk
utredning angående dessa jämte därmed sammanhängande
frågor. Denna utredning, som företrädesvis grundats på
inom kassan samladt statistiskt material, upptages såsom bilaga
till sakkunniges Betänkande, hvilket jämte förslag till nytt reglemente
för kassan härmed vördsammast öfverlämnas.
De remitterade handlingarna återställas tillika.
Stockholm den 8 april 1907.
E. F. GUSTRIN.
Klas Melanler.
K. Hugo Segerborg.
L. T. Larsson.
Karl Dickman.
Historik.
I Kungl. Maj :ts nådiga proposition till Riksdagen den 9 januari 1874, Kassans
angående en pensionskassa för änkor och barn efter präster och elemen- 0^Putvecktarlärare,
meddelas följande upplysningar om denna frågas tidigare be- Uns
handling.
Behofvet af en pensionsinrättning för änkor och barn efter präster
och element arlärare, säges det däri, hade länge varit erkändt. Till de
grunder, hvilka i allmänhet kunde anföras för bildande af dylika inrättningar
för ämbetsmäns änkor och barn och hvilka föranledt representationen
att lämna årliga bidrag till pensionsanstalterna för änkor och barn
efter civila och militära ämbets- och tjänstemän samt till folkskollärares
änke- och pupillkassa, komme i detta fall ett särskildt statsintresse,
nämligen angelägenheten att undanrödja de för religionsvården och den
offentliga undervisningen menliga föLjderna af de genom saknaden af
en sådan pensionsinrättning för ecklesiastik- och skolstaten föranledda
extra nådåren.
Frågan hade ock redan vid flera riksdagar och äfven inom stiften
varit föremål för allvarliga öfverläggningar, då Kungl. Maj :t den 26 mars
1846 tillsatte en kommitté för utarbetande af förslag till en sådan pensionsinrättning
för änkor och barn efter till ecklesiastikstaten hörande
ämbets- och tjänstemän, att därigenom alla extra nådår måtte kunna
upphöra. Kommitterade, hvilka den 11 december samma år afgåfvo sitt
betänkande, föreslogo bildande af särskilda pensionsinrättningar inom
hvarje ''stift, ett förslag, som dock icke befanns lämpligt att utföra. Ärendet
togs därefter i förnyadt öfvervägande vid 1862—63 årens riksdag,
då prästeståndet uppgjorde två särskilda förslag till en för hela rikets
ecklesiastikstat gemensam änke- och pupillkassa, det ena utan, det andra
168/oe. Betänkande ang. elementarlärames änke- och pupillkassa.
1
2
med förutsättning af elementarlärarnes deltagande i inrättningen. Prästeståndet
erinrade om svårigheten, att icke säga omöjligheten, för hvarje
endast på delägarnes insatser grundad pensionsinrättning att både bereda
de först inträdande några förmåner och därjämte konsolidera sin fond,
hvarför understöd af allmänna medel för bildande af ifrågavarande anstalt
icke kunde umbäras. Såsom tillgång i nämnda afseende hade prästeståndet
beräknat dels ett års inkomst af hvarje prästerlig beställning,
där innehafvaren med döden afginge utan att efterlämna änka eller
barn, som vore berättigade till nådår, äfvensom sådana inkomster, hvilka
af dylik lägenhet utginge, då den af en eller annan anledning komme att
utöfver den lagliga tillträdestiden stå ledig, dels ock de medel, som funnes
samlade i stiftens emeriti- och byggnadskassor, eller i de sistnämndas
ställe ett årligt statsanslag, som kunde beräknas till 30,000 riksdaler.
Innan detta förslag, hvaröfver yttranden af vederbörande myndigheter
inhämtades, hann blifva föremål för Kungl. Maj :ts pröfning, hade
emellertid tillämpningen af Kungl. förordningen den 11 juli 1862 angående
regleringen af prästerskapets löneinkomster gjort en omarbetning
af förslaget nödig, i synnerhet beträffande den grund, hvarefter
delägarnes bidrag till pensionskassan samt till följd däraf pensionsbeloppens
storlek borde beräknas. Kungl. Maj :t hade därför den 8 november
1872 tillsatt en kommitté med uppdrag att efter tagen kännedom
om de yttranden, hvilka afgifvits öfver det af prästeståndet uppgjorda
förslaget, taga denna angelägenhet i förnyad ompröfning. Öfver
kommitténs förslag, som till Kungl Maj :t inkom den 17 juli 1873, infordrades
utlåtanden från vederbörande prästerskap och elementarlärare;
hvarefter kommitterade, med anledning af hvad i dessa utlåtanden anförts,
afgåfvo nytt betänkande i ämnet, innefattande alternativa förslag
dels till särskilda änke- och pupillkassor för prästerskap och lärare, dels
till förening af dessa bägge kassor till en enda. Detta betänkande öfverlämnades
af Kungl. Maj :t till 1873 års Allmänna kyrkomöte, som i underdånig
skrifvelse den 7 oktober 1873 förklarade sig i hufvudsakliga delar
godkänna först nämnda alternativ.
Hufvudgrunderna i kommitterades af kyrkomötet godkända förslag
voro följande. Särskilda änke- och pupillkassor skulle bildas för
präster och elementarlärare, dock så att dessa kassor stode under sam
-
3
ma förvaltning. Delägare i den förra skulle vara samtliga ordinarie och
extraordinarie präster samt konsistoriernas notarier och amanuenser,
i den senare alla ordinarie elementar- och seminarielärare, som hade prästerlig
tjänsteår sberäkning, undantagande lektorer med prebenden, hvilka
för hela sin lön skulle vara delägare i förstnämnda kassa. Inom hvardera
kassan skulle bildas en grundfond af sådana medel, hvilka icke inflöte genom
direkta bidrag af delägarne, samt en tillskottsfond, hvari hufvudsakligen
skulle ingå delägarnes bidrag, beräknade till 2 procent årligen af
hvarje lön. Till pension berättigade skulle vara delägares änka och barn,
de sistnämnda i tre fall, nämligen a) då de icke fyllt 21 år, b) efter fyllda
21 år, då de genom kropps- eller sinnessjukdom vore urståndsätta att till
sitt uppehälle bidraga och c) döttrar efter 55 år, såvida de icke vore eller
hade varit gifta. I grundfonden skulle alla delägare anses hafva lika stora
lotter, hvarför den andel af hvarje pension, som utginge från denna fond,
skulle bestämmas till lika stort belopp för alla innehafvare af full pension,
hvaremot den andel, som utginge af tillskottsfonden, skulle blifva
större eller mindre i förhållande till storleken af hvarje delägares senast
erlagda årsbidrag till nämnda fond. Pensionerna skulle börja att utdelas
med mindre belopp, så snart tillgångarna det medgåfve, men beräknades
efter 23 år komma att uppgå till fullt belopp, hvarefter extra nådår kunde
upphöra; däremot skulle äfven efter dsnna tid de genom prästerskapets
privilegier änkor och barn efter präster och skollärare tillförsäkrade privilegienådår,
som i viss mån motsvarade boställshafvares fardagsår, fortfarande
utgå. Inrättningens styrelse och förvaltning samt pensionsutdelningen
skulle anförtros åt en direktion, som för fem år i sänder skulle
utses af delägarnes bolagsstämma. Denna skulle bestå af 13 fullmäktige,
utsedde en från hvarje stift och en från Stockholms stad, där af 9 delägare
i prästerskapets och 4 delägare i elementarlärarnes änke- och pupillkassa.
Bolagsstämman skulle det äfven tillkomma att utse revisorer, bestämma
förvaltningskostnaderna, besluta öfver förslag till ändringar i pensionsreglementet
m. m. Sålunda beslutade ändringar i reglementet skulle
dock underställas Kungl. Maj:ts pröfning.
Utom särskildt donerade medel och delägarnes årsafgifter hade kommitterade
såsom inrättningens tillgångar föreslagit i första rummet stiftens
emeritikassor. Dessa kassor hade uppkommit genom en föreskrift i
4
skolordningen den 16 december 1820, att för beredande af tillgång till pensionering
af åldrige lärare vid elementarläroverken skulle vid hvarje läroverk
inrättas en cassa emeritorum, så snart någon fond därtill blefve af
statsverket anslagen eller nödiga medel kunde annorstädes ifrån af hvarje
konsistorium uppgifvas. Under den tid, då dessa kassor uppkommo,
räknade elementarlärarne dubbla prästerliga tjänsteår. Det låg därför
i det obefordrade prästerskapets intresse att emeritikassornas tillväxt,
så vidt möjligt var, befrämjades, på det att emeritilönerna måtte blifva
nog stora att bereda elementarlärarne vid en framskriden ålder den utkomst,
hvilken dessa lärare eljest med framgång sökte under täflan med
prästerskapet om lediga ecklesiastika sysslor. Af detta förhållande likasom
af den nära förbindelse i öfrigt, hvari kyrka och skola på denna tid
ännu stodo till hvarandra, kan det förklaras, att den hufvudsakliga inkomst,
som af Kungl. Maj :t på olika tider anslogs till de särskilda emeritikassorna,
utgjordes af afkastningen från lediga prästsysslor. På detta
sätt hade emeritikassorna efter hand vunnit en betydlig tillväxt, hvilken
dock på senare tider hufvudsakligen betingades af inflytande räntor. De
öfriga inkomsterna hade nämligen blifvit emeritikassorna fråntagna, då
dessa kassor, sedan elementarlärarne blifvit berättigade att erhålla pension
å allmänna indragningsstaten, icke vidare voro för sitt först afsedda
ändamål behöfliga.
Under åberopande af detta förhållande och med erinran därom, att
en del emeritikassors utgifter då för tiden utgjordes endast af förvaltningskostnader,
medan från de öfriga utgingo emeritilöner endast till
jämförelsevis obetydliga belopp, hade Riksdagen i skrifvelse den 12 maj
1868 anhållit, att Kungl. Maj :t, efter utredning af förhållandet med
nämnda kassor, täcktes taga under ompröfning, i hvad mån och på hvad
sätt desamma kunde användas till befrämjande af det med dem afsedda
pensionsväsendet, och i sammanhang med frågan om pensioneringen i
allmänhet till Riksdagen i ämnet aflåta nådig proposition.
Beträffande den begärda närmare redogörelsen för emeritikassornas
uppkomst och ställning för tillfället hänvisade Kungl. Maj :t i sin proposition
till 1874 års riksdag dels till den utredning i dessa hänseenden,
som förekom i kommitterades först angifna betänkande, dels till en särskild
utredning, som fanns bifogad den nådiga propositionen och hvaraf
5
inhämtades, att emeritikassornas samfällda behållning, sedan de förbindelser,
för hvilka de häftade, fråndragits, vid 1874 års slut komme
att uppgå till omkiing 825,000 riksdaler.
I afseende åter på det framtida användandet af dessa, hufvudsakligen
genom besparingar å prästerliga löningsmedel bildade och för elementarlärarnes
bästa afsedda kassor, ansåg Kungl. Maj :t allt skäl förefinnas att,
på sätt kommitterade föreslagit, anslå dem till ett med deras uppkomst
och ursprungliga syfte så nära besläktadt och för prästerskapet såväl
som för elementarlärarne så högligen önskvärdt ändamål som inrättandet
af pensionskassor för .dessa tjänstemäns änkor och barn. Därest emeritikassorna,
såsom kommitterade förutsatt, delades mellan bägge pensionskassorna
i förhållande till prästernas och elementarlärarnes antal för tillfället,
skulle på prästerskapets änke- och pupillkassa komma omkring
600,000 riksdaler och på lärarnes omkring 200,000 riksdaler.
Såsom ytterligare tillgång, särskildt för prästerskapets pensionskassa,
hade kommitterade beräknat ett års behållen inkomst af hvarje prästerlig
beställning i riket, hvilken inkomst skulle utfalla, då en viss beställning
första gången efter pensionsreglementets fastställande blefve ledig. Den
tillgång, som därigenom skulle tillfalla grundfonden och som vore ett
nödvändigt villkor för att en pensionsinrättning under dåvarande förhållanden
skulle kunna komma till stånd, hade beräknats motsvara ett
kapitalvärde af 2,768,680 riksdaler. På det att kassan snarast möjligt
måtte blifva i stånd att utdela fulla pensioner, vore det af vikt, att
denna inkomst finge uppbäras under först inträffande ledighet vid hvarje
prästsyssla utan afseende därpå, att nådårsberättigade stärbhusdelägare
funnes.
Den sista af de inkomster kommitterade påräknat för prästerskapets
änke- och pupillkassas grundfond, och detta för all framtid, vore de så
kallade kaduk- och vederlagsmedlen, eller all behållen inkomst vid prästsyssla,
hvilken i följd af tvist eller annan omständighet komme att stå
ledig utöfver den lagliga tillträdestiden, samt vederlag under extra nådår.
Enligt § 136 i 1859 års stadga för rikets elementarläroverk skulle
dessa medel på förslag af domkapitlet af Kungl Maj :t fördelas mellan läroverkets
särskilda kassor, allt eftersom den ena eller andra af dem funnes
däraf vara i största behof. Om ifrågavarande medel gällde, hvad ofvan
6
blifvit sagdt om vakansmedlen, att de såsom prästerliga löningsmedel
borde användas för prästerskapets nytta. De uppgingo enligt kommitterades
beräkning till ett belopp af omkring 16,000 riksdaler årligen, hvarifrån
dock borde afdragas närmare 3,000 riksdaler, sedan extra nådåren
upphört, och vederlaget följaktligen ej vidare tillfölle kassan. Hela
denna inkomst vore af kommitterade beräknad endast till betäckande
af de för bägge pensionskassorna gemensamma förvaltningskostnaderna.
Af samtliga här omförmälda medel skulle endast en fjärdedel af emeritikassorna
tillfalla elementarlärarnes änke- och pupillkassa. Den årliga
räntan af detta kapital utgjorde omkring 8,000 riksdaler, under det
att enligt kommitterades beräkning 53,000 riksdaler, förutom delägarnes
årsafgifter, årligen skulle erfordras, därest lärarnes änkor och barn,
såsom tillbörligt syntes vara, skulle erhålla lika stora pensioner som
prästerskapets. För att åstadkomma fyllnaden erbjöde sig visserligen
i första rummet den utväg, som blifvit följd för att åt prästerskapets
pensionskassa anskaffa den nödiga grundfonden, eller att anslå ett års
behållen inkomst af hvarje syssla vid elementarläroverken, då ledighet
först inträffade. Denna anordning vore dock i själfva verket icke något
annat än att till pensionskassan, ehuru på ett indirekt sätt, bevilja ett
anslag af statens medel. Då ett statsanslag utan tvifvel vore ett villkor
för kassans bringande till stånd, borde man dock tillse, att det lämnades
under en form, som icke i likhet med den angifna skulle utöfva ett menligt
inflytande på den allmänna undervisningens gång, och som tillika
blefve mindre betungande för statsverket än att på en gång anslå ett större
kapital. Det vore därför att föredraga, att staten bidroge till elementarlärarnes
änke- och pupillkassa, liksom till civilstatens och arméns, med
ett visst årligt belopp, som i detta fall borde betäcka skillnaden mellan
de erforderliga 53,000 riksdaler och de från emeritikassorna inflytande
8,000 riksdaler och följaktligen bestämmas till 45,000 riksdaler.
I anledning af hvad sålunda i detta ärende förekommit föreslog
Kungl. Maj :t 1874 års riksdag att — jämte det att till bildande af en
pensionskassa för änkor och barn efter präster och elementarlärare, i
hufvudsaklig öfverensstämmelse med kommitterades af kyrkomötet
godkända förslag, ansloges dels emeritikassornas behållning, med skyldighet
för pensionskassan att ansvara för de förbindelser, hvari emeri
-
7
tikassorna häftade, dels ett års behållen inkomst af hvarje prästerlig beställning
i riket, hvilken inkomst i allmänhet borde utfalla, då en viss
beställning första gången efter pensionsreglementets fastställande blefve
ledig, dels ock all behållen inkomst vid prästsyssla, hvilken i följd af tvist
eller annan omständighet komme att stå ledig utöfver den lagliga tillträdestiden,
äfvensom vederlag under extra nådår — tillika måtte såsom bidrag
till pensionsfonden för elementarlärarnes änkor och barn å riksstatens
nionde hufvudtitel uppföras ett årligt anslag af 45,000 riksdaler.
Sitt svar å denna nådiga proposition meddelade Riksdagen i skrifvelse
den 17 maj 1874, däri Riksdagen yttrar:
»Försåvidt detta nådiga förslag afser inrättande af en pensionskassa
för änkor och barn efter präster, har Riksdagen detsamma godkänt; dock
har därvid synts böra uttryckligen fästas såsom villkor, att extra nådår
icke vidare må beviljas, så snart pensionerna kunna med fulla beloppet
utgå.
Hvad åter angår förslaget om bildande af en pensionskassa för elementarlärares
änkor och barn, har Riksdagen visserligen ansett äfven
denna fråga vara af den vikt för det allmänna, att staten icke bör undandraga
sig att lämna det direkta bidrag, som för en sådan inrättning är
oundgängligen behöfligt, men Riksdagen har af ett annat skäl funnit
sig förhindrad att för närvarande det nådiga förslaget i denna del godkänna.
Detta förslag förutsätter nämligen, att elementarlärarne skulle
för sina änkor och barn bibehålla rätt till det så kallade privilegienådåret.
Då, med undantag af några mindre betydliga jordar samt kontanta
bidrag af vissa städer, elementarläroverkens lärare åtnjuta kontant
aflöning af statsmedel, och således nådåret innebär ett af statsmedel
den aflidne lärarens änka och barn lämnadt understöd, vore det,
enligt Riksdagens åsikt, synnerligen oegentligt, att ett sådant understöd
skulle fortfarande utgå på samma gång staten lämnade bidrag till en för
samma personer afsedd pensionskassa. Det skäl, som för bibehållande af
prästerskapets nådårsrätt kan hämtas därifrån, att de äro med boställen
försedde, förefinnes icke i afseende å elementarlärare, hvarförutan för
tillsättande af dylika lärareplatser icke erfordras den långa tid, som under
närvarande förhållanden åtgår för besättande af en prästerlig beställning.
Oberäknadt afhjälpandet af den olägenhet, som för undervisningen
8
måste uppstå därigenom, att lärarebeställningar måste under nådår uppehållas
på förordnande, skulle det uppenbarligen vara vida redigare, att
det bidrag af allmänna medel, som må för elementarlärarnes änkor och
barn finnas erforderligt, lämnades under en form och med ett till siffran
bestämdt belopp. I sådant afseende vore det, enligt Riksdagens åsikt,
mest lämpligt om, emot det att elementarlärarne frånträdde den dem
genom prästerskapets privilegier tillförsäkrade rätt till nådår, staten
lämnade det bidrag, som funnes erforderligt för bemälde lärares inträde i
Civilstatens pensionsinrättning, där dymedelst jämväl deras änkor och
barn erhölle pensionsrätt. Då elementarlärarne numera äro, så väl i afseende
på aflöningsförhållanden som i fråga om pensionsrätt likställde
med civile tjänstemän i allmänhet, synes någon giltig anledning icke förefinnas,
hvarför en änke- och pupillkassa för bemälde lärare företrädesvis
skulle med en dylik för prästerskapet afsedd anstalt förenas. Härförutan
har Riksdagens uppmärksamhet fästats därå, hurusom billigheten synes
fordra, att elementarlärares rätt till delaktighet i förenämnda pensionsförening
icke göres beroende däraf, huruvida de äga prästerlig tjänsteårsberäkning,
utan torde de så kallade öfningslärarne böra blifva uti ifrågavarande
hänseende med de öfriga lärarne likställde.»
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, biföll Riksdagen hvad
Kungl. Maj :t föreslagit med afseende å bildande af en pensionskassa för
änkor och barn efter präster, men ansåg sig för tillfället icke böra bifalla
den nådiga framställningen om bidrag af statsmedel till en pensionsfond
för elementarlärares änkor och barn, utan förklarade, att, för den händelse
bemälde lärare frånträdde den genom prästerskapets privilegier deras
änkor och barn tillförsäkrade nådårsrätt, Riksdagen vore benägen att
till Civilstatens pensionsinrättning lämna af statsmedel det bidrag, som
utöfver den återstående delen af emeritikassorna kunde vara för elementarlärarnes
äfvensom de så kallade öfningslärarnes inträde i nämnda
pensionsanstalt erforderligt. Och anhöll Riksdagen, att Kungl. Maj :t
täcktes, efter vederbörandes hörande och ärendets utredning i öfrigt,
till Riksdagen göra den förnyade framställning i ämnet, hvartill förhållandena
kunde föranleda.
I anledning af detta Riksdagens uttalande anbefalldes direktionen
för Civilstatens pensionsinrättning att i berörda ärende afgifva under
-
9
dårligt utlåtande samt att därjämte inkomma med en utredning af beloppet
utaf det årliga statsanslag, som skulle erfordras för pensionering genom
Civilstatens pensionsinrättning af såväl lärarne vid elementarläroverken
som lärarne vid vissa pedagogik’, vid seminariet för bildande af
lärarinnor samt vid folkskolelärare- och folkskolelärarinneseminarierna
äfvensom af dessa lärares änkor och barn. Bemälda direktion sammanfattade
sitt yttrande i denna fråga sålunda, att för de vid samtliga ofvannämnda
läroverk anställde lärares, jämväl öfningslärarnes, inträde i
Civilstatens pensionsinrättning till vinnande af därmed förenade förmåner
af pensionsrätt icke blott för lärarne själfva, utan ock, efter deras
frånfälle, för änkor och barn, skulle utöfver en fjärdedel af behållningen i
stiftens emeritikassor och jämte delägarnes afgifter, erfordras af statsmedel
ett årligt bidrag af 164,774 eller i rundt tal 165,000 kronor.
Då emellertid denna anslagssumma syntes allt för hög i jämförelse
med det belopp, som af Kungl. Maj :t år 1874 äskades såsom bidrag till
elementarlärarnes då föreslagna pensionsfond, uppdrogs med Kungl.
Maj :ts tillstånd åt särskilda kommitterade att ytterligare taga ifrågavarande
ärende i öfvervägande. Denna kommitté, som bestod af lektor
F. O. Hultman, rektor M. M. Floderus och lektor A. Rundbäck, föreslog
i sitt den 23 november 1876 afgifna betänkande bildandet af en särskild
änke- och pupillkassa för elementarlärarnes med fleres änkor och barn.
Hufvudgrunderna i dessa kommitterades förslag, hvilket förutsatte
nådårsrättens upphörande för delägare i kassan, voro i öfrigt följande.
Delägare i kassan skulle vara samtliga ordinarie ämnes- och öfningslärare
vid elementarläroverken, pedagogierna, folkskoleseminarierna och
seminariet för bildande af lärarinnor, dock med de förhandenvarande
lärarne öppen lämnad rätt att välja, om de önskade vinna delaktighet i
kassan eller ej. Pensionerade lärare skulle äga enahanda rättigheter och
skyldigheter med afseende å inträde i pensionskassan som de i tjänst varande.
Pensionsberättigade skulle vara efterlefvande änka och barn, de
senare i regeln intill fyllda 21 år. Pensionen skulle vara för lektors änka
15 % af lönen i den högsta lönegrad, mannen enligt gällande lönetur varit
berättigad att uppnå, för annan ämneslärares änka 16 2/3 % och för öfningslärares
20 % af mannens lön, på enahanda sätt beräknad; dock att
ingen pension finge understiga 50 kronor. Lefde pensionsberättigade
168/o6. Betänkande ang. elementarlärarnes änke- och pupillkassa.
2
10
barn efter jämte änkan, skulle pensionen höjas med minst 30 %, högst
50 %. Funnes endast pensionsberättigade barn efter, skulle de äga uppbära
moderns hela pension, om de vore två eller flere; ett barn skulle få
hälften af moderns pension. Delägarnes årsafgifter till kassan skulle utgå:
för i tjänst varande lärare med två procent af lönen i den högsta lönegrad,
hvilken han enligt gällande lönetur vore berättigad att uppnå, och för
pensionerad lärare med två procent af den pension, han vore berättigad
att å allmänna indragningsstaten uppbära efter lön i högsta lönegraden.
För lärarinna skulle afgiften beräknas efter samma grunder, men endast
till en procent af lön eller pension. Kassan skulle förvaltas af Direktionen
för folkskolelärarnes pensionsinrättning; och förvaltningen skulle
årligen granskas af revisorer, utsedde dels af Kungl. Maj :t, dels af delägarne
efter särskild ordning mellan stiften.
Det erforderliga statsbidraget hade kommitterade beräknat till
60,000 kronor årligen förutom 4,000 till 5,000 kronor i förvaltningskostnader.
I infordradt utlåtande öfver kommitterades förslag angående kassans
förvaltning förklarade Direktionen för folkskolelärarnes pensionsinrättning
sig oförhindrad att öfvertaga densamma, om Kungl. Maj :t funne
sådant lämpligen böra äga rum och nödiga medel för ändamålet ställdes
till Direktionens förfogande. Beloppet af förvaltningskostnaderna ansåg
Direktionen icke böra beräknas under 5,000 kronor.
Öfver hufvudgrunderna af kommitterades förslag i öfrigt hördes
samtliga domkapitel i riket, direktionerna öfver Stockholms stads undervisningsverk,
öfver Nya elementarskolan samt öfver seminariet för bildande
af lärarinnor äfvensom vederbörande läroverkskollegier, hvarjämte
förklaring särskild! infordrades från de lärare, hvilka för sina
änkor och barn, ifall de efterlämnade sådana, voro berättigade till nådårsförmån,
huruvida de vore villiga att afstå berörda förmån, mot det
att dem bereddes tillfälle till inträde i pensionsinrättning, byggd på dessa
hufvudgrunder.
De flesta af dem, som i följd häraf yttrade sig i ärendet, tillstyrkte
det framställda förslaget. De anmärkningar, som i en del utlåtanden förekommo,
afsågo förnämligast nedsättning i delägarnes årsafgifter, hvilka
i synnerhet för lärare i de lägre lönegraderna syntes väl höga. Af de lärare,
11
för hvilka nådårsprivilegiet gällde, hade det stora flertalet förklarat sig
benägna att afstå från denna förmån mot åtnjutande af de fördelar, inträdet
i pensionskassan beredde.
I sitt anförande till statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden
den 8 januari 1877 anställde föredraganden, efter att hafva meddelat nu
angifna förhållanden, en jämförelse mellan kommitterades ifrågavarande
förslag å ena sidan samt förslaget om lärarnes inträde i Civilstatens pensionsinrättning
och det för 1874 års riksdag framlagda å andra sidan.
Han fann därvid, att genomförandet af förslaget om lärarnes inträde i
Civilstatens pensionsinrättning skulle kräfva ett årligt statsanslag af
100,000 kronor mera än genomförandet af kommitterades förslag, utan
att några väsentliga fördelar därigenom tillskyndades lärarne. Jämfördes
åter kommitterades förslag med det af år 1874, visade det sig, att
änkepensionen enligt det förra förslaget uppginge till något högre belopp
och därjämte redan från början af pensionsanstaltens verksamhet skulle
utgå med fulla beloppet, medan däremot 1874 års förslag förutsatte, att
pensionerna först efter hand under de tjugu första åren af kassans tillvaro
komme att stiga till det belopp, hvilket antagits såsom normalt. Härmed
hade afsetts att bereda någon ersättning för minskningen af de förmåner,
nådåret innebure. Till denna ersättning skulle bidrag lämnas dels af lärarne
själfva genom högre pensionsafgifter, hvilka enligt kommitterades
förslag skulle beräknas efter lärarens lön i högsta lönegraden, men
efter 1874 års förslag endast efter den lön, han vid afgiftens erläggande
innehade, dels ock af staten genom ökadt årligt anslag. Af den föreslagna
tillökningen i statsbidraget, som, anslaget till förvaltningskostnaderna
inbegripet, utgjorde 20,000 kronor, beräknades dock omkring 5,000 kronor
vara erforderliga för att, i enlighet med Riksdagens önskan, bereda
öfningslärarne en pensionsrätt, som eljest icke varit dem tillämnad. 15,000
kronor vore alltså den årliga utgift, hvarigenom det allmänna skulle
tillvinna sig fördelarna af nådårets upphörande. Och själfva denna utgift
motsvarades till fullo af den besparing, som bereddes statsverket
därigenom, att lönen till en nyutnämnd lärare utginge med lägre belopp
än det, som en till högre lönegrad hunnen lärares stärbhus ägde att under
nådåret uppbära. Denna besparing hade af kommitterade beräknats till
något öfver 15,000 kronor årligen.
12
Ehuru föredraganden icke förbisåge, att de höga årsafgifter, kommitterade
föreslagit, komme att för mången lärare i de lägre lönegraderna
kännas betungande, funne han sig dock med afseende därå, att det
långt öfvervägande flertalet af de förhandenvarande lärarne ansett det
för sig och de sina förmånligare att äfven med detta villkor afstå sitt
nådårsprivilegium, äfvensom i betraktande af de fördelar, hvilka skulle
tillskyndas den offentliga undervisningen genom nådårsrättens upphörande,
böra förorda bifall till kommitterades förslag.
Då emellertid lär ar nes rätt till nådår grundade sig på ett stadgande
i prästerskapets privilegier, kunde denna rätt icke upphöra, innan kyrkomötet
därtill lämnat sitt bifall. Men då kyrkomötet skulle sammanträda
år 1878, stode möjligheten öppen, att pensionsinrättningen skulle
kunna begynna sin verksamhet redan under loppet af nämnda år.
På grund af hvad sålunda blifvit anför dt föreslog Kungl. Maj :t 1877
års riksdag att — under förutsättning att den rätt till nådår, som enligt
prästerskapets privilegier tillkomme änkor och barn efter lärare vid elementarläroverk
och pedagogi, blefve i vederbörlig ordning upphäfd —
dels såsom bidrag till pensionering af lärares vid nämnda läroverk och
vid seminarierna änkor och barn, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med
kommitterades förslag, bevilja ett årligt anslag af 60,000 kronor, äfvensom
5,000 kronor till förvaltningskostnadernas bestridande; dels medgifva
att för samma ändamål måtte få användas den andel af stiftens
emeritikassor, som icke redan tagits i anspråk för bildandet af prästerskapets
änke- och pupillkassa, dock med skyldighet för elementarlärarnes
änke- och pupillkassa att ansvara för de förbindelser, hvari nämnda
andel af emeritikassorna måtte häfta.
Denna proposition blef af Riksdagen bifallen; och sedan 1878 års
Kyrkomöte på därom af Kungl. Maj :t gjord framställning lämnat sitt
samtycke till upphäfvande af den genom prästerskapets privilegier den
16 oktober 1723 elementarlärarnes änkor och barn tillförsäkrade nådårsrätt,
dock'' att sådant icke skulle leda till rubbning i den rätt, som tillkomme
änkor och barn efter de då varande lärare, hvilka icke befunnes
villiga att ingå på den föreslagna anordningen, utfärdade Kungl. Maj :t
efter det förut Direktionen för folkskolelärarnes pensionsinrättning med
underdånigt utlåtande i ärendet inkommit, nådigt reglemente för
13
Lärarnes vid elementarläroverken änke- och pupillkassa den 11 oktober
1878.
Sedermera utvidgades kassans verksamhet därigenom, att åtskilliga
lärare vid andra läroanstalter än de, för hvilka kassan ursprungligen var
afsedd, äfvensom tjänstemän och betjänte vid Folkskolelärarnes pensionsinrättning
upptogos såsom delägare i kassan enligt nådiga beslut
och sedan Riksdagen beviljat erforderliga anslag för att hålla kassan
skadeslös vid upptagande af berörda nya delägare i kassan.
Så upptogos såsom delägare i Lärarnes vid elementarläroverken änkeoch
pupillkassa genom Kungl. kungörelsen den 29 oktober 1880 rektorer
ochlektorer vid de tekniska elementarskolorna i Norrköping, Malmö, Örebro
och Borås samt föreståndare och lektorer vid Chalmerska slöjdskolan i
Göteborg, genom Kungl. kungörelsen den 6 november 1891 öfverlärare och
lärare vid Gymnastiska centralinstitutet, genom Kungl. kungörelsen den
9 februari 1903 rektor och lektorer vid tekniska elementarskolan i Härnösand
samt genom Kungl. brefvet den 31 maj 1888 tjänstemän och
betjänte vid Folkskolelärarnes pensionsinrättning. Dessutom hafva såsom
delägare i kassan mottagits innehafvare af nyinrättade lärarebefattningar
vid de läroanstalter, som tillhöra kassan, dels med, dels utan
af Riksdagen beviljade anslag för deras inträde i kassan.
I öfrigt hafva ändringar i kassans reglemente vidtagits genom nådiga
brefven den 8 augusti 1885 och den 9 november 1888 samt genom
nådiga kungörelserna den 22 september 1882, den 29 oktober 1899, den
15 juni 1900 och den 18 november 1904. Sistnämnda förändringar hafva
emellertid varit antingen af formell natur eller af ringa betydelse, och i
det hela taget har kassan fungerat i öfverensstämmelse med de vid
dess stiftande gjorda beräkningar samt till delägarnes belåtenhet.
Redan den första större revisionen, hvilken sammanträdde 1881, Undersökriktade
sin uppmärksamhet därpå,''[huruvida kassans utveckling mot- jmsansstaiisvarade
de af 1876 års kommitterade gjorda sannolikhetsberäkningarna. nin9-  Revisorerna undersökte, om de under de tre gångna åren influtna inkomsterna
öfverensstämde med de påräknade.jj Att detta hade varit förhållandet
med statsbidraget var naturligt; likaså hade inkomsterna af emeritikassorna
influtit efter beräkning. Hvad åter det tredje slaget af in
-
0
14
komster beträffar, nämligen delägarnes årsafgifter, så hade dessa influtit
till ett belopp af 124,301 kronor, då de däremot beräknats till endast
118,300 kronor. Men för att kunna bedöma kassans ställning hade det
tillika varit nödvändigt att beräkna, huruvida kassans åtagna förbindelser
i och för pensioneringen voro större, än de af kommitterade antagits.
En sådan beräkning var dock omöjlig att göra utan åtskilliga uppgifter
om delägarnes ålder vid vigseln, deras hustrurs ålder m. m., hvilka
uppgifter ej stodo revisorerna till buds.
En approximativ beräkning af kassans ställning utfördes af 1884 års
revisorer. — I tjänst varande delägares ålder antogs till 45 år och pensionerad
delägares ålder till 65 år. Hustrurna antogos vara 7 år yngre än
männen. Värdet af änkepensionen ökades med 25 %, för att den sålunda
bildade summan äfven skulle motsvara barnpensionen. Statsbidraget
antogs motsvara 2 % af hvarje gift delägares högsta lön. Delägareafgifterna
beräknades genom att taga 2 % af högsta lönen eller pensionen
för hvarje delägare, gift eller ogift. Det belopp för delägarefonden, som
man sålunda erhöll, minskades dock något med hänsyn därtill, att under
kassans första tid en större andel af statsbidraget måste komma att
falla på hvarje gift delägare, än hvad framdeles kunde bli fallet.
Pensionsfonden för änkor beräknades med tillbörlig noggrannhet,
hvaremot barnpensionsfonden endast uppskattades approximativt.
Resultatet af dessa beräkningar blef, att kassans förlust skulle i rundt
tal utgöra 30,000 kronor, hvilket belopp dock ansågs vara något för litet.
Revisorerna ansågo, att det af detta resultat framgick, att åtminstone
icke någon större del af kassans kapital gått förloradt under den första,
farliga tiden af kassans verksamhet. De hemställde, att en utredning
af de olika fondernas belopp, byggd på från vederbörande myndigheter
infordrade uppgifter om hustrurnas ålder samt barnens ålder och antal,
måtte företagas i så god tid, att resultatet däraf kunde framläggas för
1887 års revisorer, och uttalade den önskan, att en sådan utredning
äfven allt framgent hvart tredje år måtte företagas. Med anledning af
denna revisorernas hemställan anbefallde Kungl. Maj:t Direktionen att,
sedan nödiga special uppgifter blifvit för början af år 1887 insamlade,
föranstalta om en fondberäkning för denna tidpunkt så tidigt, att den
kunde för de 1887 sammanträdande revisorerna framläggas.
15
På grundvalen af de infordrade uppgifterna, hvilka angingo dels de
då varande delägarnes familje-, tjänste- och pensionsförhållanden, dels
de då varande pensionstagarnes åldrar och pensionsbelopp, utförde professor
A. Lindstedt på Direktionens uppdrag beräkning af kassans ställning,
sådan den var den 1 januari 1887, såväl med hänsyn till endast
dåvarande delägare som ock med hänsyn till både dåvarande och framtida
delägare. I inledningen till sin redogörelse för dessa beräkningar,
hvilken redogörelse finnes intagen i revisionsberättelsen för 1884—1886,
anmärker professor Lindstedt, att de data, hvarpå han hade att grunda
sina beräkningar, vore i visst hänseende otillräckliga, för så vidt man
önskade att ernå en fullständig och tillförlitlig insikt om kassans förmåga
att motsvara de förbindelser, som ålåge henne. Härför erfordrades
nämligen, att man kunde disponera öfver en följd af sådana statistiska
data, gällande för en längre serie af år, att utom de uppgifter, som innehöiles
i det material, som ställts till hans förfogande, äfven borde angifvas,
när delägaren öfverhufvud tillträdde ett sådant ämbete, som berättigade
till inträde i kassan, samt huru och när han vidare avancerat, jämte det
år han aflidit, ifall han vore död, och att det borde uppgifvas, om delägaren
flera gånger varit gift, jämte tidpunkten för hvarje särskildt äktenskaps
ingående samt yngsta barnets ålder i hvarje af dessa äktenskap
för sig.
Det uppdrag, som professor Lindstedt erhållit af Direktionen, bestod
egentligen blott i att beräkna kassans ögonblickliga pensionsförbindelser
till de då lefvande delägarne och pensionstagarne, men som han ansåg
resultatet af en på dylika beräkningar grundad pröfning vara af ganska
ringa värde, så utförde han äfven beräkningar med hänsyn till kassans
framtida pensionsskyldighet, ehuru han ansåg materialet för en sådan
beräkning tämligen ofullständigt.
Beräkningarna, hvilka grundades på allmänna änke- och pupillkassans
dödlighetstabeller och på en räntefot af 4 1/z %, ledde till det
resultatet, att, om man toge hänsyn endast till de dåvarande delägarne,
skulle det finnas ett kapitalöfverskott af 90,000 kronor, men om man toge
hänsyn äfven till framtida delägare, skulle det finnas ett kapitalöfverskott
af endast 57,000 kronor.
16
»Det sista resultatet af ett öfverskott af 57,000 kronor, hvilket
skulle utvisa kassans verkliga ställning, är nu», säger professor Lindstedt,
»visserligen, såsom det i dylika beräkningars natur ligger, ganska osäkert;
på grund af det statistiska materialets ringa omfång är osäkerheten
i detta fall ännu större, än den, om ett fullständigare material förelegat,
behöft vara. Men då jag vid de delar af föregående beräkning, som ej
kunnat exakt utföras, alltid sökt välja mina antaganden så, att hvarken
inkomsterna blifvit för högt, ej heller utgifterna för lågt uppskattade,
så torde man dock ur det angifna resultatet med någorlunda säkerhet
kunna draga åtminstone den slutsatsen, att kassans ställning under
närvarande förhållanden icke gifver anledning till några farhågor.»
Vid 1890 års revision gjordes tvänne öfverslagsberäkningar angående
kassans ställning.
Beträffande de tre sistförflutna årens inflytande på kassans ställning
meddelade professor Gyldén följande beräkning:
»Pensionerna till aflidne delägares änkor och barn, som under år
1886 uppgingo till 45,828:90 kronor, belöpte sig under året 1889 till
67,149: 96 kronor.
Vid 1886 års slut utgjorde pensionsfonden enligt professor Lindstedts
utredning 546,353 kronor. Antager man, för att vinna en föreställning
om pensionsfondens nuvarande storlek, densamma förhålla sig till
förestående pensionsfond såsom de under de motsvarande åren utbetalade
pensionerna, så erhålles nuvarande pensionsfond =
546,353 X
= 800,533.
45,829
Pensionsfonden skulle enligt denna räkning således hafva ökats med
254,180 kronor.
Till att vinna en ungefärlig föreställning om delägarefondens ökning
kunna följande betraktelser tjäna:
Inkomsterna af pensionsafgifter och statsanslag utgjorde under
revisionsperioden 383,391 kronor och, då härifrån dragés värdet af pensionsfondens
ökning, återstå 129,211 kronor, hviken summa bör föras till
delägarefonden.
Denna fond, som ur professor Lindstedts utredning framgår hafva
varit 831,000 kronor vid 1886 års slut (2,278,000—1,447,000), bör nu
17
ukas, icke allenast med ofvannämnda 129,211 kronor, utan därjämte
med minst tre ars ränta efter 4
% å 831,000 kronor. Dessa räntor be
löpa
sig till 111,000 kronor (i rundt tal).
Delägarefondens ökning synes därför böra uppskattas till åtminstone
240,000 kronor (i rundt tal) och, då härtill lägges pensionsfondens ökning
eller 254,180 kronor, visar sig den totala ökningen belöpa sig till 494,000
kronor (i rundt tal). Kassans verkliga kapitalökning var emellertid ej
större än 1,911,338:16 — 1,467,979:26 = 443,359 kronor, hvadan dess
ställning under den senaste treårsperioden synes hafva undergått någon
försämring, oafsedt den, som beror på räntans nedgående.»
En af professor Lindstedt utförd öfverslagsberäkning, vid hvilken
andra förutsättningar lågo till grund, visade likaledes, att kassans ställning
sedan den sista utredningen i någon mån försämrats.
I sammanhang med redogörelsen för dessa beräkningar anmärka
1890 års revisorer, att genom den förändring, som de allmänna läroverkens
och pedagogiernas lärarepersonal komme att undergå i följd af Riksdagens
bifall till Kungl. Maj :ts proposition, dels angående indragning af
åtskilliga läroverk och vissa lärarebefattningar vid andra läroverk, dels
angående upprättandet af nya lärareplatser vid åtskilliga allmänna
läroverk, enligt gjord öfverslagsberäkning, kassans ställning äfven i någon
om än ringa mån försvagats. Särskildt ville revisorerna fästa uppmärksamheten
på det genomgripande inflytande, som antagandet af den
föreslagna löneregleringen skulle komma att utöfva på kassan. De ansåge
det därför blifva nödvändigt att stadga, det ingen förändring i följd af
den väntade löneregleringen måtte äga rum i lärarnes hittillsvarande ställning
till kassan, förrän nödig utredning hunnit ske och de åtgärder, som
däraf framgått såsom erforderliga, blifvit vidtagna, t
På uppdrag af den kommitté, som tillsatts för utredning af Civilstatens
pensionsinrättnings ställning och behof, utförde professor Lindstedt
i sammanhang med undersökningar för utrönande af åtskilliga
andra svenska pensionskassors ekonomiska ställning äfven beräkningar,
hvilka afsågo elementarlärarnes änke- och pupillkassas ställning vid
slutet af år 1891. Såsom resultat af dessa beräkningar framgick, att kassans
ställning icke försämrats, utan kunde den anses hafva samma förmåga
att motsvara sina förbindelser, som från begynnelsen varit afsedd.
168/o6. Betänkande ang. elementarlärarnes änke- och pupillkassa.
3
18
1896 års revisorer fästa uppmärksamheten på, att räntefoten befunne
sig i ständigt nedgående och att medelräntefoten under perioden
1893—1895 ej varit högre än 4,30 %, ett förhållande, som de anse att
man ej borde underskatta, i synnerhet som kassans verksamhet vore
byggd på den förutsättningen, att dess medel skulle förräntas efter 4 lji f.
De framhålla dock, att man å andra sidan ej finge förglömma, att den
allmänna mortaliteten i landet och i synnerhet i städerna under de senaste
årtiondena undergått en väsentlig ändring till det bättre, och att
det därvid ej kunde betviflas, att denna ändring företrädesvis verkade
gynnsamt för kassans ställning, enär mortalitetsminskningen, efter allt
hvad man kunde se, hufvudsakligen folie på de yngre delägarne och endast
till en mindre del på änkorna.
Angående kassans ställning yttra revisorerna:
»Genom att jämföra kassans utgifter i och för pensioneringen med
dess inkomster, erhåller man visserligen förhållanden, som ange en tämligen
jämn stegring; dock förete de utgående pensionernas ökning, då
man anger desamma i procent af inkomsterna, ingalunda något oväntadt
eller något, som är ägnadt att uppväcka bekymmer. Det har visat
sig, att under de sex nästförflutna åren de utgående pensionerna utgjort
för åren 1890—1895:
32,05, 33,50, 37,18, 40,io, 43,n och 43,so procent af inkomsterna,
och det framgår alldeles uppenbart af dessa siffror, att maximum af
ifrågavarande förhållanden ännu på långt när ej blifvit uppnådt. Detta
maximum måste dock antagas ligga ej så synnerligen långt från 100 %,
och tills denna gräns kommit så nära, att det synes hotande, återstår i
alla händelser åtskillig betänketid; detta dock under den uttryckliga
förutsättning, atff kassans delägareantal ej får undergå någon nämnvärd
ökning af, ur försäkringssynpunkt, mindre lämpliga individer
samt att, i händelse kassans förpliktelser i nyssberörda hänseende
blefve höjda, det till kassan utgående statsbidraget i förhållande härtill
ökades.
I förhållande till kassans kapital hafva de utgående pensionerna
under åren 1890—1895 utgjort: 3,71, 3,70, 3,99, 4,is, 4,33 och 4,35 procent.
Äfven här är en stegring, som dock, äfven den, förefaller helt naturlig
och ej synes innebära något oroande.»
19
1899 års revisorer meddela en tabell, som för hvart och ett af åren
1881—1898 visar kassans behållning, tillväxten under året dels i kronor,
dels i procent af behållningen vid årets början, influtna räntor, medelräntefoten,
utbetalade pensioner dels i kronor, dels i procent af medelbehållningen
för året, dels ock i procent af årets inkomster. Revisorerna
hänvisa till det resultat, hvartill piofessor Lindstedt kom 1891, och söka
med användning af nämnda tabell ådagalägga, att man icke heller nu,
lika litet som då, hade anledning att betvifla kassans förmåga att i framtiden
uppfylla sina förbindelser.
De siffror, som angifva de utbetalda pensionerna i procent af årets
inkomster, förete en ganska jämn stegring, i det att de under tioårsperioden
1878—1888 växt från noll till ungefär 25 % samt under tioårsperioden
1888—1898 från ungefär 25 till 50 %. Detta visade, mena revisorerna,
att kassan efter 1891 utvecklat sig på i det hela samma sätt som före
denna tidpunkt. Äfven de siffror, som visade kassans tillväxt under året
i procent af behållningen vid årets början, företedde en särdeles jämn
gång och syntes icke heller ägnade att ingifva några farhågor för framtiden.
Medelräntefoten hade sedan 1881 befunnit sig i ständigt sjunkande,
men revisorerna trodde, att den 1898, då den uppgick till endast 4,ig %,
hade nått ett minimum.
Riktigheten af detta antagande bekräftades, då 1902 års revisorer
fortsatte ofvannämnda tabell för åren 1899, 1900, 1901, i det att medelräntefoten
under dessa år hade följande värden: 4,25, 4,30, 4,31. 1902
års revisorer yttra:
»De resultat, som tabellen utvisar, äro ägnade att ingifva tillit till
kassans ställning. Det oaktadt kunna revisorerna icke underlåta att
påpeka tvenne omständigheter, hvilka under hela tiden för kassans tillvaro
ofördelaktigt inverkat på dess utveckling. Den ena af dessa omständigheter
är den alltjämt fortgående höjningen af den lefnadsålder,
vid hvilken lektorer samt adjunkter och kolleger vid de allmänna läroverken
första gången befordrats till ordinarie befattning .... En sådan
stegring af lefnadsåldern vid inträdet i kassan verkar ofördelaktigt,
dels därigenom, att den minskar antalet af de pensionsafgifter, som hvarje
delägare erlägger, dels ock därigenom, att den höjer mannens ålder vid
ingående af äktenskap och till följd häraf ökar sannolikheten för en be
-
20
tydligare åldersskillnad mellan makarna. Den andra af de ofvan antydda
ofördelaktiga omständigheter, som revisorerna velat påpeka, består däri,
att enligt kassans reglemente den rätt till pension, som tillkommer afliden
delägares änka och barn, är alldeles oberoende af den lefnadsålder,
vid hvilken mannen ingått äktenskapet .... Det är emellertid icke
revisorernas mening att föreslå, att någon åtgärd med anledning häraf
nu vidtages; utan har sakens framdragande hufvudsakligen haft till
ändamål, att den icke måtte falla i glömska. När, såsom man vågar hoppas,
den länge motsedda löneregleringen för de allmänna läroverkens
lärare inom en icke alltför aflägsen framtid blir en verklighet, måste i
alla händelser reglementet för änke- och pupillkassan undergå en genomgripande
förändring, och det torde då blifva tillfälle att äfven taga den
nu ifrågavarande punkten i öfvervägande.»
Den af 1899 års revisorer upprättade och af följande femmannarevisioner
kompletterade tabell öfver kassans ställning från och med år 1881
upptages här nedan.
Tab. 1.
Tabell öfver kassans ställning under åren 1881—1905.
1.
2.
3.
4-
5.
6.
7.
8.
9.
Behållningen
Tillväxten under
året
Medel-  ränte-  foten %.
Utbetalda pensioner
År.
vid årets
början i
kronor.
i kronor.
i % af
behåll-  ningen
vid årets
början.
Räntemedel
i kronor.
i kronor.
i % af
medel-  behåll-  ningen
för året.
i % af
årets in-  komster.
1881......
580,408
171,414
29-53
34,166
5-24
18,856
2-83
9-56
1882 ......
751,822
138,720
18-45
40,169
499
23,646
2-88
14-02
1883 ......
890,542
141,065
1584
46,457
4-92
29,757
310
16-82
1884 ......
1,031,607
144,033
13 96
53,057
488
34,327
311
18-54
1885 ......
1,175,640
145,282
12-36
59,461
4-83
38,968
3-12
20-44
1886 ......
1,320,922
147,057
11-13
66,133
4-81
45,829
3-29
2305
1887 ......
1,467,979
146,117
9''95
72,673
4-79
50,170
3-26
24-54
1888 ......
1,614,096
153,580
9-51
77,908
4-68
57,547
340
2655
1889 ......
1,767,676
143,662
8-13
82,570
456
67,150
3''65
3093
1890 ......
1,911,338
143,986
7-63
88,012
4-50
72,849
3''67
32-65
21
1.
2.
8.
*■
6.
6.
7-
8.
9.
År.
Behållningen
vid årets
början i
kronor.
Tillväxten nndcr
året
Räntemedel
i kronor.
Medel-
ränte-  foten %.
Utbotalda pensioner
i kronor.
i % åt''
behåll-  ningen
vid årets
början.
i kronor.
i % åt
medel-  behåll-  ningen
för året.
i % af
årets in-  komster.
1891......
2,055,324
147,462
7''17
94,374
4''49
77,372
363
33 56
1892 ......
2,202,786
144,446
6''56
100,983
4''60
89,296
3''93
3718
1893 ......
2,347,232
140,339
5''98
105,651
443
98,310
407
4012
1894 ......
2,487,571
138,304
Ö''56
111,482
443
109,073
4 27
4311
1895 ......
2,625,875
141,613
5 39
114 329
430
115,642
4-29
43-91
1896 ......
2,767,488
129,200
4-67
116,892
4-19
123,376
4''3G
47-62
1897 ......
2,896,688
131,539
454
121,780
417
127,301
4''30
48-15
1898 ......
3,028,227
111,332
3''G8
126,748
4''16
135,546
4''40
50-27
1899 ......
3,139,559
131,965
4''20
134,351
4''25
139,184
4''34
5011
1900 ......
3,271,524
133,728
409
141,500
4''30
146,038
4''37
51-21
1901......
3,405,252
135,901
3''99
147,976
4''31
150,794
4''34
51-59
1902 ......
3,541,153
155,744
4''40
153,757
4''30
152,728
4''22
48-44
1903 ......
3,696,897
160,652
4''35
160,587
431
156,515
4''14
48-42
1904 ......
3,857,549
164,617
4-27
167,771
4-33
166,155
4-22
49 44
1905 ......
4,022,166
163,457
4''06
175,887
436
178,267
434
51-25
Medelräntefoten i kol. 6 är beräknad på följande sätt. Såsom kapital
är antaget medelvärdet af de vid årets början och slut utlånta
kapitalen, det vill säga behållningen vid årets början och slut, minskad
med de vid samma tidpunkter upplupna men icke förfallna räntorna,
och såsom ränta har användts beloppet af under året upplupna räntemedel
enligt föregående kol. 5.
De förändringar i de ekonomiska förhållandena, som inträdt under Föreslagna
de sista årtiondena, hafva fört med sig, att de från kassan utbetalade andrm9arpensionerna
visat sig icke kunna fylla därmed afsedda ändamål. Med
anledning häraf har Svenska läraresällskapets styrelse i underdånig
skrifvelse den 27 mars 1905 framhållit, att då numera en väsentlig löneoch
pensionsförbättring kommit lärarne till godo, någon förhöjning
borde ske i deras till kassan ingående afgifter, så att därmed någon ök
-
22
ning måtte vinnas i de ur kassan utgående pensionernas belopp, hvilkas
otillräcklighet, ju mera lefnadskostnaderna stigit, blifvit allt påtagligare,
hvarför styrelsen hemställt, att Kungl. Maj :t täcktes förordna om åtgärders
vidtagande
dels för vinnande af nödig utredning rörande kassans ställning samt
storleken af de pensioner, hvilka skulle komma att utgå under förutsättning
af pensionsafgifternas höjning till de olika belopp, som anses kunna
ifrågakomma, så att exempelvis pensionsbeloppen för änkor och barn
efter i tjänst varande lektor och adjunkt beräknas under förutsättning
af pensionsafgifternas eventuella höjning till 2 x/2, 3 eller 3 V2 procent
af lönen i högsta lönegraden;
____
dels för utarbetande af förslag till de ändringar i nådiga reglementet för
änke- och pupillkassan, som kunna anses behöfliga såväl i fråga ompensionsafgifternas
och pensionernas storlek som i fråga om andra bestämmelser.
Genom från sällskapets lokalföreningar inhämtade yttranden hade
styrelsen sökt vinna kännedom om de åsikter, som i dessa frågor föreflinnés
bland de allmänna läroverkens och seminariernas lärare, och ville
för egen del uttala sig i hufvudsak för följande ändringar i reglementet
för änke- och pupillkassan:
1)
pensionsafgiften borde höjas så, att den för i tjänst varande ämneslärare
icke understege tre procent af lönen i högsta lönegraden;
2)
för i tjänst varande öfningslärare borde pensionsafgiften bestämmas
till minst tre procent af det högsta pensionsbelopp, som enligt gällande
lönebestämmelser kunde tillkomma sådan lärare;
3)
för pensionerad lärare borde afgiften bestämmas på samma sätt
som för närvarande, dock att procenttalet höjdes från två till två och en
half;
4)
för sådan delägare, hvarom i § 3, mom. 2 säges, borde afgiften
sättas till minst tre procent af lönen i högsta lönegraden för den tjänst,
han frånträdt;
\
5)
i tjänst varande ordinarie eller tillförordnad rektor borde erlägga
afgift, beräknad på rektorslön i högsta lönegraden och efter enahanda
procent, som bestämts i fråga om ämneslärares afgift; ordinarie lärare,
som under minst 15 år innehaft förordnande som rektor, borde äfven
efter frånträdandet af rektorsförordnandet vara berättigad att erlägga
23
den pensionsafgift, som ålåge rektor, för att därigenom kunna tillförsäkra
änka och barn det motsvarande högre pensionsbeloppet;
6)
pensionsafgiften borde erläggas på det sätt, att ena hälften däraf
af rektor insändes till direktionen före maj månads utgång och andra
hälften före november månads utgång;
7)
vid pensionsbeloppens bestämmande borde jämförelsevis större
förmån beredas änka med flere barn, exempelvis så, att änkans pension
förhöjdes för ett barn med 30 procent och för hvarje följande barn med
20 procent, dock så att hela förhöjningen icke öfverstege 100 procent.
Den proportion, som nu förefunnes mellan de procenttal, hvilka lades
till grund för beräkningen af lektorsänkors, adj unktsänkors samt öfningslärares
änkors pensioner, funne styrelsen icke böra undergå någon förändring
till förfång för de senare båda grupperna af pensionstagare.
Då emellertid statsanslaget till kassan för närvarande uppginge till
ungefär samma belopp som-lärarnes sammanlagda afgifter, skulle höjningen
i pensionerna, enligt styrelsens mening, blifva relativt liten, därest
ej statsbidraget till kassan höjdes i samma proportion, hvarför styrelsen
i underdånighet anhöll, att Kungl. Maj:t täcktes taga i öfvervägande,
huruvida icke det till kassan nu utgående statsbidraget kunde för ändamålet
höjas.
Slutligen ansåg sig styrelsen böra framhålla önskvärdheten af att
ofvannämnda utredning och förslag förelädes deltagarne i den så kallade
femmanna,revision, som skulle sammanträda i augusti 1905, så att de kunde,
jämlikt § 40 i gällande reglemente, till Kungl. Maj:t afgifva yttrande
öfver desamma och eventuellt föreslå de förändringar, som de ansåge
af behofvet påkallade, hvarefter änke- och pupillkassans delägare kunde
blifva satta i tillfälle att i underdånighet yttra sig öfver samtliga sålunda
i frågan afgifna förslag.
Öfver denna framställning af Svenska läraresällskapets styrelse afgaf
kassans Direktion den 26 april 1905 infordradt underdånigt utlåtande,
hvari Direktionen förklarade sig val anse, att de af styrelsen föreslagna
åtgärder borde utan dröjsmål vidtagas, men tillika finna önskvärdt, att
till en början en matematisk-statistisk undersökning rörande kassans
ställning under den närmaste tiden åvägabragtes, för att därigenom en
rätt uppskattning måtte kunna ske beträffande det inflytande, eventu
-
t
i
24
ella förändringar i reglementets bestämmelser kunde hafva å kassans
förmåga att fullgöra sina förbindelser.
Genom nådigt bref den 9 juni 1905 bemyndigade Kungl. Maj .-t Direktionen
att, sedan nödig bearbetning af det statistiska materialet först
skett, genom sakkunnig person låta verkställa den ifrågasatta utredningen
samt förordnade tillika, att framställningen från Svenska läraresällskapets
styrelse skulle delgifvas änke- och pupillkassans därnäst sammanträdande
revisorer. Med anledning häraf uppdrog Direktionen åt
filosofie doktor H. A. J. Tiselius att verkställa de för utredning i ärendet
nödiga matematiska beräkningar, och upptogo 1905 års revisorer de af
läraresällskapets styrelse väckta frågor till pröfning samt anförde i sin
revisionsberättelse med afseende därå i hufvudsak följande.
Revisorerna utgå från den förutsättningen, att lärarne vid de allmänna
läroverken, sedan de genom den år 1904 beslutade löneregleringen
fått en väl behöflig och länge efterlängtad förbättring af sin ekonomiska
ställning, äfven önska att åt sina närmaste efterlefvande bereda större
pensionsförmåner, än hittills varit att påräkna, och att de äro villiga
att för detta ändamål erlägga större afgifter till änke- och pupillkassan.
Huru stor denna höjning af pensionsafgifterna lämpligen borde vara, är
en fråga, som revisorerna sökt besvara på följande sätt.
Då kassan bildades genom nådiga reglementet den 11 oktober 1878,
förordnades i dess § 6, att pensionsafgiften skulle för i tjänst varande
lärare utgå med 2 procent af lönen i högsta lönegraden. Vid denna tidpunkt,
då den så kallade löneförbättringen ännu icke blifvit införd, hade
emellertid lönen varit detsamma som hela aflöningen, och pensionsafgiften
hade alltså utgått med 2 procent af hela aflöningen i högsta lönegraden.
Eftersom denna procentsats af hela aflöningen då ansetts såsom
lämplig pensionsafgift, och revisorerna icke funne några skäl, som talade
för en förändring härutinnan, ville revisorerna föreslå, att pensionsafgiften
för i tjänst varande adjunkt eller lektor fortfarande måtte utgå
med 2 procent af hela aflöningen i högsta lönegraden, hvilken han enligt
gällande bestämmelser vore berättigad att uppnå. Därigenom skulle
pensionsafgifterna för i tjänst varande adjunkt och lektor komma att
utgöra respektive 100 och 120 kronor, det vill säga att höjas med 30 kronor
hvardera.
9
25
Beträffande i tjänst varande öfningslärare ville revisorerna äfvenledes
uttala sig för fasthållande af den principen, att pensionsafgiften
skulle utgå med 2 procent af hela aflöningen i högsta lönegraden. På
grund af den norm, efter hvilken dessa lärares aflöning bestämdes,
måste emellertid denna princip undergå någon modifikation. Hvad
då först anginge teckningslärare vid högre läroverk, komme hela aflöningen
vid sådana läroverk, där öfvertimmar ej förekomme, att vara
2,000 kronor, betingande en pensionsafgift af 40 kronor, medan däremot
vid sådana läroverk, där största möjliga antal öfvertimmar förekomme,
denna aflöning uppginge till 4,125 kronor, betingande en pensionsafgift
af 82,50 kronor. Då det emellertid å ena sidan skulle vålla mycken svårighet
och oreda att sätta pensionsafgifterna för dessa olika aflönade
teckningslärare till olika belopp, och då å andra sidan intetdera af de
nämnda beloppen kunde vara lämpligt för dem alla, ville revisorerna föreslå,
att för alla teckningslärare vid högre läroverk pensionsafgiften bestämdes
till ett och samma belopp, utgörande ett medelvärde mellan de
båda nämnda beloppen. Detta medelvärde borde uppenbarligen bestämmas
med hänsyn till relativa antalet läroverk med större och mindre
antal öfvertimmar. I brist på nödiga uppgifter hade revisorerna, för att
vinna en ungefärlig föreställning om de olika pensionsafgifternas inbördes
storlek, tagit det aritmetiska mediet och alltså provisoriskt satt den nu
ifrågavarande pensionsafgiften till 61,25 kronor. Härigenom komme
pensionsafgiften för dessa lärare att höjas med ungefär samma belopp
som för lektorer och adjunkter eller vid pass 30 kronor.
På samma sätt kunde, enligt revisorernas mening, pensionsafgifterna
för öfriga öfningslärare bestämmas.
Pensionerad lärare skulle fortfarande såsom hittills i pensionsafgift
erlägga 2 procent af den högsta pension, som kunde åtfölja den af honom
innehafda befattningen. För pensionerad lektor och adjunkt skulle alltså
pensionsafgiften utgå med respektive 80 och 68 kronor.
För pensionerade öfningslärare af en och samma kategori skulle pensionsafgifterna
efter denna beräkningsgrund blifva olika stora vid olika
läroverk, hvadan revisorerna ansåge lämpligt, att äfven för dem en medelpensionsafgift
bestämdes på samma sätt som för i tjänst varande
öfningslärare.
168/oe. Betänkande ang. element arlär arnes änke- och pupillkassa.
4
26
I fråga om pensionsafgiften för i tjänst varande ordinarie eller tillförordnad
rektor ville revisorerna påminna därom, att i 1899 års revisionsberättelse
blifvit anmärkt, att enligt gällande föreskrifter tillförordnad
rektors vid de allmänna läroverken ställning till kassan vore ogynnsammare
än rektorernas vid folkskoleseminarier, högre lärarinneseminariet
med flere uppräknade läroanstalter, samt att på anförda skäl blifvit
hemställdt, att, när af annat skäl en utredning af kassans ställning företoges,
den frågan komme under pröfning, huruvida icke tillförordnad
rektor, som i denna egenskap tjänstgjort ett visst antal år, borde för sin
änka och sina barn erhålla rätt till pension, beräknad efter den af honom
innehafda rektorslönens högsta lönegrad, samt hvilka pensionsafgifter,
som af dylik rektor för ändamålet borde erläggas. Mot denna hemställan
förklarade kassans Direktion i sitt utlåtande i frågan sig intet
hafva att erinra.
Med afseende härå framhålla 1905 års revisorer, att om pensionsafgifter
för rektor, likasom för adjunkt och lektor, sattes till 2 procent af
hela aflöningen i högsta lönegraden, densamma skulle för rektor vid realskola
utgå med 110 kronor och för rektor vid högre allmänt läroverk med
130 kronor. Härvid vore emellertid att erinra, att, om samma procentsats
skulle tillämpas för rektorer vid folkskoleseminarierna, högre lärarinneseminariet
och de tekniska elementarskolorna, pensionsafgifterna
för dem skulle blifva respektive 120, 130 och 140 kronor, motsvarande
en maximiaflöning af respektive 6,000, 6,500 och 7,000 kronor. Det kunde
nu enligt revisorernas mening ifrågasättas, om det icke vore lämpligt att
för dessa olika kategorier af rektorer fastställa icke fyra utan två olika
delaktighetsbelopp, det ena för rektorer vid realskolorna och folkskoleseminarierna,
det andra för rektorer vid de högre allmänna läroverken,
högre lärarinneseminariet och de tekniska elementarskolorna. Då det
emellertid vore omöjligt för revisorerna att förebringa någon tillfredsställande
utredning härutinnan, såge revisorerna sig nödsakade att inskränka
sig till ett påpekande af de nämnda sakförhållandena.
I hvarje fall syntes det revisorerna vara lämpligt, att ordinarie lärare,
som under minst tio år innehaft förordnande som rektor, erhåller
rättighet att, äfven efter frånträdandet af rektorsförordnandet, erlägga
den pensionsafgift, som åligger rektor, för att därigenom kunna tillför
-
27
säkra änka och barn det motsvarande högre pensionsbeloppet. Dessutom
syntes det rimligt, att, om särskilda bestämmelser komme att gälla för
ordinarie lärare, som förordnas till rektor, stadganden af motsvarande
art komme till stånd för ordinarie lärare, som förordnas till öfverdirektör
eller ledamot i Kungl. öfverstyrelsen för rikets allmänna läroverk.
Rörande reglementets § 9 hade Svenska läraresällskapets styrelse
föreslagit, att pensionsafgiften skulle erläggas på det sätt, att ena hälften
däraf af rektor insändes till Direktionen före maj månads utgång och
andra hälften före november månads utgång, medan för närvarande
vore föreskrifvet, att hela pensionsafgiften skall insändas före april månads
utgång. Revisorerna medgåfve, att det vore önskvärdt, om den härmed
afsedda lättnaden kunde beredas delägarne i kassan, men ansåge sig
böra påpeka, att härigenom dels kassans ränteinkomster skulle minskas,
dels ett ökadt arbete skulle åläggas läroverkens rektorer och framför allt
kassans tjänstemän.
Med afseende på reglementets art. IY »om rätt till pension frånänkeoch
pupillkassan» ansåge revisorerna, på grund af hvad härom anförts i
1902 års revisionsberättelse, att i reglementet borde inryckas den bestämmelsen,
att äktenskap, på hvilket anspråk på pension skall kunna grundas,
måste vara ingånget före delägarens afskedstagande och innan han
fyllt 65 år.
I fråga om pensionernas storlek vore i reglementets § 24 föreskrifvet,
att pensionen för barnlös änka efter lektor, adjunkt och öfningslärare
skall utgöra respektive 15, 16 2/3 och 20 procent af delaktighetsbeloppet.
Med afseende å dessa stadganden uppställde sig tvenne frågor till besvarande,
nämligen dels huruvida de nämnda procentsatserna efter de nya
pensionsafgifternas införande borde bibehållas, sänkas eller höjas, dels ock
huruvida deras inbördes storlek borde lämnas oförändrad. Den första
af dessa frågor kunde icke med bestämdhet besvaras, förrän den matematiska
utredning af kassans ekonomiska ställning blifvit utförd, som genom
Direktionens beslut blifvit satt i verket. Beträffande åter procentsatsernas
inbördes storlek, vore det tydligt, att den nuvarande olikheten dem
emellan hade sin grund däri, att det vid kassans bildande ansetts, att, om
samma procentsats tillämpats för alla tre kategorierna, de båda senares
och särskildt den sistas pensioner, på grund af de mindre delaktighets
-
28
beloppen, blifvit alltför obetydliga i jämförelse med den förstas. Enligt
revisorernas mening måste det emellertid erkännas, att trots den
högre procentsatsen de till öfningslärares änkor utgående pensionerna
i vissa fall blifvit relativt allt för små. Men då delaktighetsbeloppet enligt
revisorernas provisoriska förslag blifvit proportionsvis mera höj dt
för adjunkterna än för lektorerna och ännu mera för öfningslärarne,
ansåge revisorerna, att det borde tagas i öfvervägande, huruvida icke de
här ifrågavarande tre procentsatserna kunde något närmas till hvarandra.
De stadganden, som enligt reglementets §§ 25 och 26 för närvarande
gällde för änka med pensionsberättigade barn och för föräldralösa barn,
ansåge revisorerna om möjligt böra undergå en förändring i den riktningen,
att större hänsyn än nu toges till den efterlefvande familjens storlek.
Vid valet mellan de olika sätt, på hvilka denna tanke kunde förverkligas,
hade revisorerna särskilt uppmärksammat de motsvarande bestämmelser,
som innehölles i § 13 af reglementet för prästerskapets änkeoch
pupillkassa. I öfverensstämmelse därmed skulle de ifrågavarande
stadgandena erhålla ungefär följande lydelse: Änka med ett pensionsberättigadt
barn åtnjute 30 procents förhöjning å den i föregående § bestämda
pension, änka med två pensionsberättigade barn 50 procents förhöjning,
änka med flera än två pensionsberättigade barn 10 procents
ytterligare förhöjning för hvarje följande barn. Har delägare icke efterlämnat
änka utan endast barn, som äro till pension berättigade, åtnjute
ett barn 50 procent af den pension, som skulle modern tillfalla, två barn
moderns hela pension, tre barn samma pension med 30 procents förhöjning,
fyra barn pensionsbeloppet med 50 procents förhöjning, flere än
fyra barn ytterligare 10 procents förhöjning för hvarje barn utöfver
nämnda antal. Detta förslag hade redan framställts inom den kommitté,
hvars betänkande lades till grund för kassans bildande, men denna kommitté
hade på anförda skäl ansett sig icke kunna tillstyrka detsamma.
Emellertid hölle revisorerna före, att den ifrågasatta förändringen icke
skulle blifva synnerligen betungande för kassan. En verkställd beräkning
hade nämligen visat, att utgifterna för åren 1903 och 1904 härigenom
skulle hafva ökats med respektive kronor 3072,70 och 3167,so eller
med omkring 2 % af den summa, som hvartdera året utbetalades i pensioner.
29
I fråga om deri i § 39 föreskrifna större revision, som hvart tredje
år skall verkställas under högst två veckor, räknade från och med första
måndagen i augusti månad, hemställde revisorerna, att den medgifna tiden
framdeles i stället skulle räknas från och med sista måndagen i juli månad,
enär det visat sig, att, då höstterminen vid läroverken numera började
tidigare, än förut varit fallet, svårigheter kunde yppa sig därigenom,
att tidpunkten för revisionens afslutande komme allt för nära inpå tidpunkten
för höstterminens början.
Slutligen ville revisorerna hemställa, att vissa bestämmelser i reglementet
formulerades på annat sätt, än nu vore fallet, emedan detta skulle
vara af betydelse för genomförandet af en del af de förändringar, som i
det föregående blifvit föreslagna. För närvarande vore såväl pensionsafgifterna
som pensionerna uttryckta i procent af lönen i högsta lönegraden,
utan att dennas belopp angåfves. Denna formulering hade antagligen
afsett att göra de ifrågavarande bestämmelserna användbara
äfven för andra aflöningsförhållanden, än som vid tiden för kassans bildande
vore rådande. Erfarenheten hade emellertid visat, att den åsyftade
fördelen icke blifvit vunnen. Detta hade sin grund bland annat
däri, att, såsom framginge af den i revisorernas berättelse lämnade redogörelsen
för kassans ställning den 31 december 1904, inkomsterna till
blott omkring en fjärdedel utgjordes af pensionsafgifter, medan återstoden
till största delen utgjordes af räntemedel och statsanslag. Revisorerna
ville därför föreslå, att i det nya reglemente, som efter verkställd
utredning komme till stånd, bestämda delaktighetsbelopp utsattes för
de olika kategorierna af lärare, och att därefter såväl pensionsafgifterna
som pensionerna uttrycktes i procent af delaktighetsbeloppet. Härigenom
underlättades genomförandet af de af revisorerna föreslagna förändringarna
med afseende på pensioneringen af änkor efter de olika
kategorierna af öfningslärare och rektorer. Man kunde visserligen gå
ännu ett steg längre i denna riktning, så att i reglementet äfven samtliga
pensionsafgifter och pensioner angåfves i kronor och icke i procent af
delaktighetsbeloppet, men denna förändring, om den ock kunde vara fördelaktig
ur bekvämlighetens synpunkt, vore dock af underordnad betydelse.
30
I det underdåniga utlåtande, som Direktionen öfver elementarlärarnes
änke- och pupillkassa, jämlikt nådig remiss, den 16 oktober 1905
afgifvit i anledning af den berättelse, som de för granskning af kassans
förvaltning och räkenskaper under åren 1902—1904 utsedde revisorer
till Kungl. Maj:t ingifvit, yttrar Direktionen beträffande nu föreliggande
fråga i hufvudsak följande.
Att de ingående ändringar uti de allmänna läroverkens organisation
samt i lärarepersonalens aflöning och pensionering, som med 1905
års början trädt i kraft, måste blifva af betydelse jämväl för ordnandet
härefter af den pensionering, som genom elementarlärarnes änke- och
pupillkassa ombesörjes, vore en gifven följd af själfva det sätt, hvarpå
denna kassa från början planlagts. Därför borde också de föreskrifter,
som genom nådiga kungörelsen den 18 november 1904 meddelats angående
tillämpning af vissa bestämmelser i änke- och pupillkassans reglemente,
åsyftande att de ändrade aflöningsförhållandena för kassans delägare
icke skulle inverka på den beräkning af pensionsafgifter och pensioner,
som där förut tillämpats, uppfattas endast såsom öfvergångsbestämmelser,
hvilka snarast sådant kunde ske borde ersättas af
andra. Att bland dem, som saken närmast vidkomme, nämligen änkeoch
pupillkassans delägare, hystes ett lifligt intresse för att, i anslutning
till de förbättrade aflönings- och pensionsvillkor, som de allmänna läroverkens
med flera läroanstalters personal för egen del vunnit, ett däremot
svarande omordnande af villkoren för deras änkors och barns pensionering
snarast möjligt måtte bringas till stånd, framginge såväl af Svenska
läraresällskapets styrelses underdåniga framställning i frågan som af
hvad därom innehölles i 1905 års revisorers berättelse. Men af dessa framställningar
framginge äfven, att frågan om änke- och pupillpensioneringens
omordnande vore af ganska vidlyftig beskaffenhet äfvensom att
sinsemellan skiljaktiga uppfattningar hystes, huru i flera betydelsefulla
afseenden frågan lämpligen borde lösas.
Direktionen funne sig äfven föranlåten att framhålla, att med hänsyn
till det betydande bidrag till pensioneringen, som genom delägarnes
afgifter till kassan inflöte, och då man väl kunde förvänta, att lärarepersonalen,
efter det den för egen del vunnit förbättring i aflöningen, också
skulle finnas benägen och i stånd att för höjande af sina änkors och barns
31
pensioner vidkännas större uppoffringar, än som hittills skett, det syntes
vara af synnerlig vikt, att de önskningar i afseende å samma pensionerings
omordnande, som hystes bland kassans egna delägare, vid frågans
blifvande behandling, såvidt möjligt, komme till uttryck och
vunne afseende, helst som bland kassans delägare direkt och noggrann
erfarenhet väl i första rummet borde kunna påräknas beträffande de
behof, som genom den ifrågavarande pensioneringen skulle tillgodoses.
Genom den behandling, som revisorerna ägnat frågan, hade väl
vissa beaktansvärda uppslag för dess bedömande erhållits, men därmed
kunde dock de behöfliga arbetena icke sägas vara mera än inledda;
och då verkställandet af en så omfattande utredning som den,
hvarom här vore fråga, finge anses ligga utanför Direktionens uppgift
och i allt fall, såsom redan erinrats, vid uppgörande af förslag till nya
bestämmelser, som på det närmaste berörde delägarnes viktigaste intressen,
representanter för delägarne icke borde saknas, hölle Direktionen
före, att frågan bäst skulle främjas, om dess vidare behandling anförtroddes
åt en kommitté af sakkunnige personer, bland hvilka särskildt
de olika delägaregrupperna inom änke- och pupillkassan blefve
företrädda.
Det uppdrag att, sedan nödig bearbetning skett af det vid kassan
samlade statistiska materialet, verkställa undersökning rörande elementarlärarnes
änke- och pupillkassas ställning, som af Direktionen betrotts
åt doktor H. A. J. Tiselius, hade denne, som hindrats af andra brådskande
arbeten, ännu icke hunnit utföra, och Direktionen kunde för tillfället icke
angifva tidpunkten för dess fullgörande men skulle framdeles därom
göra underdånig anmälan.
Med stöd af det anförda hemställde Direktionen, att Kungl. Maj:t
täcktes uppdraga åt särskildt förordnade kommitterade att, med hänsyn
till den omreglering af aflöningarna, som för det stora flertalet af delägarne
i elementarlärarnes änke- och pupillkassa numera trädt i kraft,
uppgöra förslag till ändrade bestämmelser såväl angående hvad i det för
samma kassa nådigst fastställda reglemente innehålles angående beräkning
af pensionsafgifter och pensioner som ock i andra afseenden, hvari
ändringar af samma reglemente^ må finnas^ af omständigheterna påkallade.
32
Vid underdånig föredragning af detta ärende den 27 april 1906 beslöt
Kungl. Maj :t, som med hänsyn till de under de senare åren ej blott
vid rikets allmänna läroverk utan äfven vid vissa andra läroanstalter,
hvilkas lärarepersonal är delaktig i Lärarnes vid elementarläroverken
änke- och pupillkassa, vidtagna löneregleringar, funnit önslcvärdt, att
en fullständig utredning åvägabringas rörande den förändring af delägarnes
i änke- och pupillkassan ställning till kassan, som må vara af
omständigheterna påkallad, att bemyndiga Chefen för Kungl. ecklesiastikdepartementet
att tillkalla högst fem sakkunnige för att inom
departementet biträda vid verkställande af en dylik utredning samt
uppgörande af förslag till de ändringar i reglementet för kassan, som må
påkallas genom en förändring af delägarnes ställning till kassan eller
i öfrigt befinnas lämpliga. Och behagade bemälde Departementschef
genom skrifvelse den 28 april 1906 anförtro undertecknade berörda
uppdrag.
Kassans Den undersökning af kassans ställning vid 1904 års slut, som enligt
miårsslut. hvad i det föregående blifvit nämndt, uppdragits åt doktor H. A. J.
Tiselius, öfverlämnades af honom till kassans Direktion i mars månad
1906 och finnes intagen i revisionsberättelsen för åren 1902—1904.
Doktor Tiselius grundade sina beräkningar på statistiskt material,
som enligt hans anvisning ihopförts från de statistiska uppgifter, som
årligen inlämnas till Direktionen af rektorerna. Materialet inregistrerades
å särskildt därför afsedda statistikkort.
För att kunna afgöra, hvilken dödlighetstabell, som borde läggas till
grund för beräkningarna, anställde Tiselius en jämförande undersökning
beträffande den under perioden :/7 1879 — 31/i2 1904 verkligen inträffade
dödligheten bland de tjänstinnehafvare, som kassans verksamhet
omfattar, de må nu hafva varit delägare i kassan eller icke, samt den dödlighet,
som bland dem skulle hafva ägt rum, om densamma öfverensstämt
med den dödlighet, som angifves
1)
af Statistiska centralbyråns dödlighetstabell för män i hela riket
1871—80,
2)
af motsvarande tabell för åren 1881—90.
Resultatet af denna undersökning sammanställdes i följande tabell.
33
Antal beräknade dödsfall
|
Antal i
Ålders grop]).
enligt
inträffade !
1871—80 års
tabell.
1881—90 års
tabell.
dödsfall, i
|
21-30 ftr...........
2
2
31—40 ,...........
49
42
35
41—50 •.......... .
115
100
93
51—60............
150
130
173
61-70 » ............
158
137
152
71-80 »...........
144
129
130
81—90 >
............
41
39
36
21-90 > ...........
659
579
619
Enär det af denna tabell ansågs framgå, att icke tillräcklig trygghet
för beräkningarna kunde ernås genom att välja den sista tioårsperiodens
tabell, men att 1871—80 års tabell tycktes erbjuda en sådan, lades
denna senare tabell till grund vid uppskattande af kassans förbindelser
hvad beträffar delägarefonden, det vill säga kapitalvärdet af
kassans förbindelser att pensionera hustrur och barn efter ännu lefvande
delägare. Då det däremot blef fråga om att uppskatta -pensionsfonden,
det vill säga kapitalvärdet af redan utgående pensioner, ansågs det, på
grund af det kända och länge observerade faktum, att dödligheten bland
kvinnliga pensionstagare är särdeles låg, vara rådligast att lägga 1881—
90 års dödlighetstabell för kvinnor till gmnd. Denna tabell visar nämligen,
i likhet med hvad förhållandet är med tabellen för mäns dödlighet,
en mindre dödlighet än motsvarande tabell för 1871—80.
Först uträknades därför kapitalvärdet af kassans förbindelser till
dess 1,223 delägare vid 1904 års slut utan afseende på avancemang, och
befanns detta utgöra, beräknadt
efter 3 V2 %............ 3,202,828 kronor
]
»
4 %............. 2,884,064
»
Därefter uppskattades inflytandet af nyutnämningar och avancemang
å kassans förbindelser. Vid beräkningen af det inflytande, som nyutnämningar
kunde hafva på kassans förbindelser, togs hänsyn endast
till de fyra sista årens nyutnämningar. Under 1901 hade nämligen ett
188/o6. Betänkande ang. elementar!uranus änke- och pupillkassa.
5
34
stort antal nya tjänster upprättats, och ett antal nyinrättade tjänster
ökar i och med detsamma antalet årligen ny tillträdande. Vidare hade
genom Kungl. förordningen i samband med sist skedda lönereglering
stadgats, att lärare, som fyllt 65 år och innehade minimiantalet tjänsteår,
det vill säga 35, icke utan särskilt kungligt medgifvande finge
kvarstå i tjänsten. Denna förordning ansågs jämväl medföra en ökning
i de ny tillträdandes antal. Med hänsyn till dessa omständigheter och af
försiktighetsskäl i öfrigt togs medeltalet nytillträdande endast för
åren 1901—1904.
Då befordran från adjunkts- till lektorsbefattning ansågs ske vida
oftare nu än förut, togs äfven vid uppskattandet af avancemangens inflytande
medeltalet endast mellan siffrorna för åren 1901—1904.
Kapitalvärdet af kassans förbindelser på grund af nyutnämningar
och avancemang uppskattades till
efter 3 1/i %............ 4,240,000 kronor
»
4 *............. 3,232,500
»
Pensionsfonden, det vill säga kapitalvärdet såväl af de till änkor
med eller utan barn samt till föräldralösa omyndiga barn utgående pensionerna
som ock af de så kallade sjuklighetspensionerna, befanns vara
efter 3
x/2
%............ 2,033,500
kronor
»
4
%............. 1,943,000
»
Totalvärdet af kassans förbindelser vid 1904 års slut kom således
att utgöra
efter 3 J/2 %............ 9,476,328 kronor
»
4 %........>..... 8,059,564
»
motsvarande en årsränta, stor
efter 3
1/%
%............ 331,671
kronor
»
4
/............. 322,383
»
Vid bestämmandet af de inkomster, som kassan kunde anses ha att
förfoga öfver för betäckande af denna årliga utgift, utgick Tiselius från
förhållandena under år 1904. Detta år utgjorde de ordinarie inkomsterna:
Årsafgifter............ 83,580: 50 kronor
Statsbidrag............ 77,531:—
»
eller tillsammans.......... 161,111: 50 kronor
35
Härtill korn årliga räntan å kassans kapital tillgång, som deri 31 /12
1904 utgjorde 4,022,166 kronor.
Denna ränta utgör
1
efter
3 72
*«............ 140,774 kronor
»
4 •/;.............. 160,887
»
u
»
4 V*
*............ 170,942
»
Totala beloppet af de årliga inkomsterna blef således
efter
3 72
%............ 301,885:50 kronor
»
4 y.............. 321,998:50
»
»Slutresultatet blifver alltså», yttrar doktor Tiselius,
»1. Om man å kassans vid 1904 års slut samlade kapital samt blifvande
ökning i detsamma endast kunde påräkna 3 V2 % ränta, skulle
förutom nuvarande inkomster behöfvas ett årligt tillskott af i rundt
tal kronor 30,000.
2.
Om man däremot å placeringen i fråga kan påräkna 4 •/. räntefot,
täcka kassans aktiva dess passiva, och något ytterligare bidrag erfordras
ej.
3.
Om man å det samlade kapitalet vid 1904 års slut kunde påräkna
4,i>ö % ränta men å de blifvande ökningarna i detsamma endast 3 72
skulle äfvenledes tillgångarna jämnt täcka förbindelserna.
I sammanhang härmed erinras, att medelräntan å kassans placeringar
år 1904 utgjorde 4;,vö8 %.»
Slutligen framhåller Tiselius, att han vid uppskattandet af kassans
passiva icke tagit hänsyn till framdeles kommande sjuklighetspensioner.
Några utgångspunkter för bestämningen af kapitalvärdet däraf funnos
nämligen icke, och ifrågavarande pensioner spelade för öfrig! en helt underordnad
roll. De säkerhetsåtgärder, som vidtagits vid beräkningarna,
vore dessutom sådana, att de mer än väl motvägde de förbindelser, som
framdeles beviljade sjuklighetspensioner kunde åsamka kassan.
36
Ändringar i antalet delägare och deras delaktighetsbelopp.
För att komma till klarhet beträffande de förändringar, som inträffat
med afseende å antalet delägare och deras delaktighetsbelopp, hafva
sakkunnige utgått från en förteckning öfver delägare och delaktighetsbelopp
vid kassans stiftande, eller då en ny delägaregrupp i kassan upptogs,
samt därpå i särskilda tabeller uppfört nytillkomna delägare, höjda
delaktighetsbelopp samt sådana delägare, som i följd af deras befattningars
indragning från kassan afgått.
Antalet delägare och de delaktighetsbelopp, för hvilka kassan ursprungligen
beräknats, framgå af nedanstående tabell.
Tab. 2.
Delägare.
Delaktighets-
belopp.
Summa delaktighetsbelopp.
A) Allmänna läroverken:
31 rektorer vid högre läroverk............
4,500
139,500
24
>
* femklassiga läroverk..........
4,000
96,000
21
>
> treklassiga
»
..........
3,500
73,500
! 182 lektorer > högre
>
..........
4,500
819,000
!
317 adjunkter >
»
>
..........
3,500
1,109,500
129 kolleger » femklassiga >
..........
3,500
451,500
44
>
> treklassiga
>
..........
3,500
154,000
31 musiklärare vid högre
>
1,250
38,750
j 23
>
> femklassiga »
..........
450
10,350
20
>■
> treklassiga >
..........
300
6,000
il
>
>
>
>
..........
200
200
30 gymnastiklärare vid högre »
..........
1,500
45,000
23
>
t femklassiga läroverk......
600
13,800
21
>
» treklassiga
>
......
300
6,300
,
31 teckningslärare > högre
>
......
1,250
38,750
23
>
» femklassiga
»
......
450
10,350
20
i
> treklassiga
>
......
300
6,000
3,018,500
Transport:
—
—
3.018.500 ■
37
Delägare.
Dclaktighcts-
bclopp.
1
Summa dclaktiglretsbelopp.
Transport:
—
3,018,500
B) Pedagogik-:
9 rektorer vid tväklassiga pedagogier.........
3,500
31,500
10 pedagoger » enklassiga
>
.........
1,500
15,000
9 kollegor s tväklassiga
»
.........
3,500
31,500
■
9 musiklärare vid >
>
.........
200
1,800
9 gymnastiklärare vid tväklassiga pedagogier.....
300
2,700
82,500
C) Högre lärarinneseminariet:
1 rektor ......................
4,500
4,500
4 lektorer.....................
4,500
18,000
1 adjunkt.....................
3,500
3,500
2 föreståndarinnor..................
1,700
3,400
2 lärarinnor....................
1,500
3,000
32,400 j
D) Folkskolescminarier:
11 rektorer..............-......
4,500
49,500
37 adjunkter......................
3,500
129,500
2 seminarieföreståndare...............
3,500
7,000
11 musiklärare....................
750
8,250
11 gymnastiklärare..................
500
5,500
11 teckningslärare..................
500
5,500
4 lärare i trädgårdsskötsel..............
1,000
4,000
j 7
>
»
>
..............
425
2,975
212,225
1
3,345,625
Ändringar i delägarnes antal och deras delakt ighetsbelopp under
tiden 1878—1897 vid allmänna läroverken, pedagogierna och folkskoleseminarierna
angifvas i följande tabeller.
38
Tab. 3.
I. Tillkomna delägare.
1
Delägare.
Enligt Kungl. Maj:ts eller
Riksdagens beslut.
Läroverk.
Antal.
A) Vid allmänna läroverk:
Rektorer rid högre läroverk.....
Riksdagsbeslut
1877
Sundsvall........
1
Nåd. bref 1875 och
1878
Södermalm, Stockholm . .
1
Riksdagsbeslut
1879
Högre realläroverket å Norr-  malm, Stockholm. . .
1
>
1881
Göteborgs högre reallärov.
1
4
Rektorer vid femklassiga läroverk .
>
1877
Oskarshamn......
1
>
1890
Haparanda.......
1
2
Rektorer vid treklassigt läroverk . . .
»
1877
Falköping......
1
Lektorer vid högre läroverk.....
>
1877
Västervik.......
1
Nåd. bref 1878 och
1881
Södermalm, Stockholm . .
7
Riksdagsbeslut
1879
Högre realläroverketåNorr-  malin, Stockholm. . .
4
*
1879
Sundsvall.......
4
I
>
1881
Göteborgs högre reallärov.
4
|
>
1890
Läroverken i Stockholm .
3
•
>
1890
Göteborgs högre reallärov.
1
*
1890
Nyköping........
1
»
1890
Malmö.........
1
>
1890
Hälsingborg.......
2
28 ;
Adjunkter vid högre läroverk ....
Nåd. bref 1875 och
1878
Södermalm, Stockholm . .
7
>
l
»
>
>
Högre latinlärov. Norrmalm
7
Riksdagsbeslut
1879
Högre reallärov. Stockholm
7
!
»
1879
Sundsvall.......
6
:
1879
Göteborgs högre reallärov.
5
»
1890
Läroverken i Stockholm .
14
>
1890
Hälsingborg.......
2
j
>
1890
Karlstad........
3
>
1890
Göteborgs högre reallärov.
3
54
Kolleger vid femklassiga läroverk . .
>
1877
Oskarshamn ....
5
|
»
1879
Göteborg........
1
>
1890
Haparanda.......
4
»
1890
Östermalm, Stockholm . .
1
11
39
Delägare.
Enligt Kung!. Maj:ts eller
Riksdagens beslut.
Läroverk.
Antal.
Kolleger vid trcklassiga läroverk . . .
(Riksdagsbeslut
(Nåd. bref
Riksdagsbeslut
18741
1877/
1877''
Strömstad.......
Falköping.......
1
2
3
Teckningslärare vid högre läroverk . .
—
-
4
Musiklärare
>
»
»
. .
—
4
Gymnastiklärare >
>
>
. .
—
5
D) Vid folkskolcseminarier.
j Rektor...............
Riksdagsbeslut
1878
Unicä.........
1
i Adjunkter.............
—
—
8
Anm. Vid kassans beräkning upptogos 37 seminarieadjunkter och
2 seminarieföreståndare, men 1890 funnos 42 adjunkter och inga seminarieföreståndare
såsom delägare i kassan. Således en ökning af 3 med
delaktighetsbelopp af 3,500.
II. Ökning af delaktighet,sbeloppet.
Enligt 1878 års riksdagsbeslut höjdes teckningslärarnes aflöning i
högsta lönegraden och därmed deras delaktighetsbelopp vid de högre
allmänna läroverken från 1,250 kronor till 1,500 kronor eller med 250 kronor
; och vid de femklassiga läroverken från 450 kronor till 600 kronor
eller med 150 kronor. Enligt riksdagsbeslut 1877 och 1878 höjdes vid folkskoleseminarierna
aflöningen och därmed delaktighetsbeloppet föi musiklärare
från 750 kronor till 1,000 kronor eller med 250 kronor, för gymnastiklärare
från 500 kronor till 675 kronor eller med 175 kronor och för
teckningslärare från 500 kronor till 1,200 kronor eller med 700 kronor.
Enligt 1897 års riksdagsbeslut höjdes åter aflöningen för musiklärarne
vid seminarierna från 1,000 kronor till 1,500 kronor eller med
500 kronor.
40
III. Gononi läroverks eller lärarebefattningars indragning eller ombildning
afgångna delägare under tiden 1878—1897.
Delägare.
Enligt Kungl. Maj:ts ellei
Riksdagens beslut.
Läroverk.
Antal.
A) Vid allmänna läroverk:
i
j Rektorer vid femklassiga läroverk . .
|
Riksdagsbeslut 1877
Sundsvall......
1
Nåd. bref
1875
Maria, Stockholm ....
1
> »
Klara,
>
...
1
3
i Rektorer vid treklassiga läroverk . . .
Riksdagsbeslut 1877
Oskarshamn......
1
» 1881
Göteborg........
1
>
1890
Haparanda...... .
1
>
1890
Värnamo........
1
»
1890
Ronneby........
1
5
Lektorer vid högre läroverk . . .
»
1890
Strängnäs........
2
.
1890
Västerås.......
1
3
Kolleger vid femklassiga läroverk. . .
>
1877
Sundsvall.......
5
Nåd. bref
1875
Maria, Stockholm ....
7
>
1875
Klara,
>
. .
7
13
Kolleger vid treklassiga läroverk . . .
Riksdagsbeslut 1879
Stockholms realläroverk .
2
>
1879
Göteborgs
»
2
>
1877
Oskarshamn......
2
»
1890
Haparanda.......
3
>
1890
Värnamo........
2
>
1890
Ronneby .......
2
13
Gymnastiklärare vid femklassiga läroverk
>
1892
Jakob, Stockholm ....
1
Teckningslärare vid treklassiga läroverk
-.-
__
Musiklärare
>
>
»
__
O
Gymnastiklärare »
>
>
—
—
4
4
B) Pedagogik:
Rektorer vid tvåklassiga pedagogier. .
Riksdagsbeslut 1890
Hjo..........
1
> >
Hedemora........
1
> >
Grcnna.........
1
> >
Kungälf........
1
> >
Kungsbacka.......
1
|
» >
Borgholm........
1
6
41
Delägare.
j
Enligt Kungl. Maj:ts eller
Riksdagens beslut.
Läroverk.
Antal. |
J Kollegor vid tvåklassiga pedagogicr. .
Riksdagsbeslut 1890
6 !
Musiklärare vid >
»
. .
> >
—
6
j Gymnastiklärare >
>
. .
>
—
»i
Pedagoger vid enklassiga pedagogicr .
»
1877
Falköping.......
1
.
1890
Öregrund.......
1
Ulricehamn.......
1
* >
Mariefred........
1
i
»
Linde .........
1
, >
Säter..........
1
Falkenberg.......
1
•
Laholm.........
1
,
Mönsterås........
1
9
Anm. Antalet öfningslärare vid femklassiga läroverk var, med
undantag däraf att gymnastiklärarebefattningen vid Jakobs läroverk i
Stockholm 1892 indrogs, detsamma vid periodens början och vid dess
slut. Då läroverket i Strömstad vid periodens början saknade teckningslärare,
som sedermera tillkommit, har vid de treklassiga läroverken teckningslärarnes
antal minskats blott med 3, under det att musik- och gymnastiklär
arnes antal minskats med 4.
Af den föregående framställningen framgår, att under perioden
1878—1897 antalet rektorer vid högre allmänna läroverk ökats med 4,
men antalet rektorer vid femklassiga läroverk minskats med 1, i det att
2 tillkommit men 3 afgått. Antalet rektorer vid treklassiga läroverk
har minskats med 4, då 1 tillkommit och 5 afgått. Antalet lektorer har
vuxit med 25, i det att 28 tillkommit och 3 afgått. Antalet adjunkter och
kolleger vid de allmänna läroverken har stigit med 36, i det att 54 adjunkter
tillkommit vid de högre läroverken, men kollegernas antal minskats
vid de femklassiga med 8 och vid de treklassiga med 10. Teekningsoch
musiklärarne vid de högre läroverken hafva ökats med 4 hvardera
och gymnastiklärarne med 5. Vid de femklassiga läroverken har antalet
gymnastikläraie minskats med 1 och vid de treklassiga läroverken har
168/W Betänkande ang. elementarlärarnes änke- och pupillkassa,
0
42
antalet musik- och gymnastiklärare minskats med 4 hvardera samt antalet
teckningslärare med 3.
Vid de tvåklassiga pedagogierna har antalet rektorer, kolleger, musik-
och gymnastiklärare minskats med 6 af hvartdera slaget och vid de
enklassiga pedagogierna har antalet pedagoger minskats med 9.
Vid folkskoleseminarierna hafva tillkommit 1 rektor och 3 adjunkter.
Dessutom har aflöningen och därmed delaktighetsbeloppet ökats
vid de allmänna läroverken för 35 teckningslärare vid högre läroverk med
250 kronor hvardera och med 150 kronor för 23 sådana lärare vid femklassiga
samt vid folkskoleseminarierna: för 11 musiklärare med 250 kronor,
för 11 gymnastiklärare med 175 kronor och för 11 teckningslärare med
700 kronor äfvensom ytterligare för 11 musiklärare med 500 kronor.
Nytillkomna kvinnliga adjunkter och öfningslärare vid folkskoleseminarierna
hafva ej medräknats.
På grund af dessa ändringar i lärarepersonalen och dess aflöning
har det delaktighetsbelopp, hvarför kassan är ansvarig, ökats på sätt nedanstående
tabell utvisar.
Ökning.
Delägare.
Delaktighets-
belopp.
Summa
delaktighets-
belopp.
4 rektorer ock 25 lektorer
vid högre läroverk ..............
4,500
130,500
!
36 adjunkter
> > > .............
3,500
126,000
4 teckningslärare
> > > .............
1,500
6,000
4 musiklärare
> » > .............
1,250
5,000
5 gymnastiklärare
> > > .............
1,500
7,500 j
|
1 rektor vid folkskoleseminarium.................
4,500
4,500 j
3 adjunkter vid
»
3,500
10,500
Ökning i delaktighetsbeloppet lör 35 teckningslärare vid högre läroverk .
250
8,750
> > >
»23
>
> femkl.
»
150
3,450
> >
»
11 musiklärare vid folkskoleseminarium
250
2,750
i»
»
»
11 gymnastiklärare vid
>
175
1,925
> > >
11 teckningslärare >
;
700
7,700
* 1
11 musiklärare
»
>
500
5,500
.
Summa:
—
320,075
43
Minskning.
Delägare.
Delaktighcts-
belopp.
Summa
delaktighets-
belopp.
1 rektor vid femklassigt läroverk ...................
4,000
4,000
4 rektorer vid trcklassiga >
... .................
3,500
14,000
1 gymnastiklärare vid femklassigt läroverk..............
600
600
4 musiklärare
> treklassiga
>
..............
| 1 ä 900
t 3 h 300
1.100 j
4 gymnastiklärare »
>
>
..............
300
1,200
3 teckningslärare *
>
*
..............
300
900
6 rektorer vid tvåklassiga pedagogier . . ................
3,500
21,000
6 kolleger >
>
>
.................
3,500
21,000
6 musiklärare vid >
>
.................
200
1,200
6 gymnastiklärare vid tvåklassiga pedagogier..............
300
1,800
9 pedagoger vid enklassiga pedagogier................
1,500
13,500
Summa:
—
80,300
Dragés nu från den summa, med hvilken delaktighetsbeloppet
blifvit ökadt, eller kronor..... 320,075,
den summa, hvarmed det blifvit minskadt, eller kronor
80,300, så
återstår såsom definitiv höjning........kr. 239,775.
En granskning af primärtabellerna visar äfven, att största delen af
denna ökning i delaktighetsbeloppet ägt rum i slutet af 1870- och början
af 1880-talet, då den ökning, som ägde rum i början af 1890-talet, i väsentlig
män motväges af den indragning af läroverk och lärareplatser,
som vid denna tid skedde. Kassan har således vid början af år 1909 i omkring
25 år måst dragas med denna ökning i delaktighetsbeloppet utan
att hafva erhållit något däremot svarande statsbidrag, hvilket väl i sin
man bidragit till kassans i det hela svaga ställning.
Ändringar i delägarnes antal och delaktighetsbelopp under tiden
1898—1907 vid allmänna läroverken, pedagogierna och folkskoleseminarierna
framgå af omstående tabell.
44
Tab. 5.
1. Tillkomna delägare.
Delägare.
Riksdagens beslut.
Läroverk.
Antal.
1
A) Vid allmänna läroverk:
j Rektorer vid högre läroverk.....
Riksdagsbeslut 1903
Östermalms h. realläroverk
i
1904
Ystad.........
i
2
| Rektorer vid femklassiga läroverk . .
>
1902
Kungsholmen......
i
Göteborgs Östra.....
i
Malmö.........
i
j Rektorer vid real- och samskolor, mot-
svarande dem vid femklassiga läro-  verk, i Arvika, Varberg, Alingsås,
Askersund, Falköping, Filipstad, Kö-  j
ping, Sala, Skellefteå, Strömstad,
Södertälje, Trelleborg, Åmål, Ängel-  holm, Örnsköldsvik och Yimmerby.
>
1904
16
1
i
19!
Lektorer vid högre läroverk.....
»
1901
Å en för riket gemensam stat
15
>
1903
Östermalms h. realläroverk
5
>
1904
A en för riket gemensam stat
8
>
1905
>
4
>
1906
>
2
34
j Adjunkter vid högre och lägre läroverk
>
1901
>
65
|
»
1902
Kungsholms, Göteborgs och
Malmö femkl. läroverk .
15
>
1904
Å en för riket gemensam stat
26
>
1905
>
23
>
1906
>
27
Teckningslärare vid högre läroverk . .
Återstod för genomförande
af samskolornas orga-  nisation .......
Östermalm och Ystad . .
5
161
2
Musiklärare
>
>
»
. .
» > > . .
2
Gymnastiklärare >
>
>
. .
> > »
2
Teckningslärare > femkl.
>
. .
jKungsholmen, Göteborg och
Malmö........
3
45
Delägare.
Riksdagens beslut.
Läroverk.
Antal.
Musiklärare vid femkl. läroverk . . .
Kungsholmen, Göteborg och
Malmö........
3
Gymnastiklärare vid femkl. läroverk .
» >
3
Teckningslärare vid de till real- eller
samskolor omhildade treklassigaläro-
I
verken och pedagogierna.....
—
16 !
, J
Musiklärare vid d:o........
—
16
Gymnastiklärare vid d:o.......
161
D) Vid folkskoleseminarier:
Rektorer..............
Riksdagsbeslut 1905
2
Adjunkter.............
>
6
Teckningslärare...........
>
1
Musiklärare.............
>
1
Gymnastiklärare...........
i!
Slöjdlärare.............
Q
8
Anm. Därjämte hafva från pedagogiernas stat öfverflyttats 2 adjunkter till de allmänna läroverken.
hvilka såsom redan varande delägare i kassan icke kunnat upptagas såsom nytillkomna.
II. Genom läroverks eller lärarebefattningars indragning eller ombildning
afgångna delägare under tiden 1898—1907.
..........
■
Lärarebefattningar.
Riksdags-
beslut.
Läroverk.
Antal.
A) Vid allmänna läroverk:
Rektorer vid femklassiga läroverk........
1903
Östermalm .......
1
1904
Ystad . ........
1
2
Rektorer vid treklassiga läroverk i Arvika, Varberg,
Alingsås, Askersund, Falköping, Filipstad, Sala,
Skellefteå, Strömstad, Trelleborg, Åmål, Ängel-  holm, Örnsköldsvik, Vimmerby, Marstrand, Söder-  köping och Sölvesborg............
1904
17
46
Lärarebefattningar.
Riksdags-
beslut.
Läroverk.
1
Antal, j
Adjunkter vid indragna läroverk......
1904
Marstrand.......
2
l
*
Söderköping .......
2
>
Sölvesborg...... .
2
6
| Teckningslärare vid femklassiga läroverk . . „ . .
1903
Östermalm.......
i
1904
Ystad.........
i
9 1
j Musiklärare
>
>
»
1903
Östermalm.......
T
1904
Ystad ..........
i
2 |
| Gymnastiklärare •
>
>
1903
Östermalm.......
i
1
1904
Ystad..........
i
2
1 Teckningslärare vid de indragna eller ombildade tre-
i
klassiga läroverken.......... ,
17
1 Musiklärare vid d:o........
17
1 Gymnastiklärare vid d:o........
17
Bl Vid pedagogik'':
Rektorer vid tvåklassiga pedagogi er........
Södertelje, Köping o. Nora
3
Pedagog vid enklassig pedagogi..........
Simrishamn.......
1
Adjunkt vid tvåklassig pedagogi.........
Kora...........
1 .
Musiklärare. ...............
3
Gymnastiklärare..............
3 :
Därjämte hafva från pedagogiernas stat öfverflyttats
2 adjunkter till de allmänna läroverkens.
1
Anm. Då åtskilliga adjunktsbefattningar blifvit upptagna på dels
en för Stockholms läroverk, dels en för rikets läroverk gemensam stat, har
ingen skillnad kunnat göras mellan adjunkter vid högre och lägre läroverk,
något som också kan vara öfverflödigt, då de alla hafva samma delaktighetsbelopp.
Ehuru de 5 adjunkter, som erfordras för att göra lärarepersonalen
vid samskolorna fulltalig enligt den för dem bestämda
organisationen, ännu icke af Riksdagen uppförts å stat, hafva de dock
här medräknats, då de i den närmaste framtiden måste komma att å
stat] upptagas. Rektorer och öfningslärare vid real- och samskolor
hafva likställts med rektorer och öfningslärare vid femklassiga läroverk.
47
Af hvad sålunda anförts visar sig, att antalet rektorer vid högre
läroverk under tiden 1898—1907 ökats med 2, och antalet rektorer vid
femklassiga läroverk eller real- och samskolor med 17, i det att 19 tillkommit
och 2 af gått. Antalet lektorer har åter minskats med 17 vid
treklass ig a läroverk och med 3 vid tvåklassiga pedagogier, hvarförutom
1
pedagog vid enklassig pedagogi afgått. Lektorernas antal har ökats
med 34 och adjunkternas med 154, i det att 161 tillkommit och 7 afgått.
Tecknings-, musik- och gymnastiklärarne vid högre läroverk hafva ökats
med 2 hvardera, och samma öfningslärare vid femklassiga läroverk eller
real- och samskolor hafva ökats med 17 hvardera, i det 19 tillkommit och
2
afgått. Antalet öfningslärare vid de treklassiga läroverken har minskats
med 17 af hvart derå slaget. Antalet musik- och gymnastiklärare
vid pedagogier åter har minskats med 3.
Vid folkskoleseminarierna hafva tillkommit 2 rektorer, 6 adjunkter,
8 slöjdlärare samt 1 tecknings-, 1 musik- och 1 gymnastiklärare.
Af de sålunda tillkomna delägarne har statsbidrag erhållits för lo
lektorer och 65 adjunkter af 1901 års riksdag, för 3 rektorer vid femklassiga
läroverk och 15 adjunkter samt 3 öfningslärare af hvardera
slaget vid femklassiga läroverk af 1903 års riksdag, för 8 lektorer och 26
adjunkter samt den tillkomna lärarepersonalen vid folkskoleseminarierna
af riksdagen år 1905, äfvensom för 9 lektorer och 23 adjunkter af
1906 års riksdag. Tillsammans har således under perioden 1898—1907
statsbidrag erhållits för 3 rektorer vid femklassiga läroverk, 32 lektorer
och 129 adjunkter, 3 tecknings-, 3 musik- och 3 gymnastiklärare vid
femklassiga läroverk, jämte den nytillkomna lärarepersonalen vid folkskoleseminarierna.
Däremot har statsbidrag ännu ej erhållits för 2 rektorer
vid högre läroverk och 14 rektorer vid femklassiga läroverk (realoch
samskolor), samt för 2 lektorer, 25 adjunkter, 2 öfningslärare af
hvartdera slaget vid högre läroverk och 14 öfningslärare af hvardera
slaget vid femklassiga läroverk (real- och samskolor).
Vid nuvarande tjänstinnehafvares afgång kunna åter afföras såsom
delägare 17 rektorer vid treklassiga läroverk, 3 rektorer vid tvåklassiga
pedagogier och 1 pedagog vid enklassig pedagogi samt 17 öfningslärare
af hvartdera slaget vid treklassiga läroverk äfvensom 3 musik- och
3
gymnastiklärare vid tvåklassiga pedagogier.
48
Den ökning delaktighetsbeloppet sålunda vunnit utan motsvarande
statsbidrag framgår af nedanstående tabell.
Tnb. 6.
Ökning.
Delägare.
Delaktighets-
belopp.
Summa
delaktighets-
belopp.
i rektorer vid högre läroverk „ . .*.............
4,500
1
9,000
i 14
>
> femklassiga läroverk................
4,000
56,000
! 2 lektorer..............
4,500
9,000
25 adjunkter......................
3,500
87,500
2 teekningslärare vid högre läroverk.......
1,500
3,000
2 musiklärare
*
»
>
.....
1,250
2,500
2 gymnastiklärare ■
»
>
.........
1,500
3,000
14 teekningslärare vid femklassiga läroverk.........
600
8,400
14 musiklärare
5
»
»
........
450
6,300
14 gymnastiklärare >
>
>
.............
600
8,400
Summa kronor
—
193,100 |
Minskning.
Delägare.
Delaktighets-
belopp.
Summa
delaktighets-
belopp.
| 17 rektorer vid treklassiga läroverk...............
3,500
59,500
3
»
» tvåklassiga pedagogier..............
3,500
10,500
i 1 pedagog vid enklassig pedagogi..................
1,500
1.500
17 teekningslärare vid treklassiga läroverk..............
300
5,100 1
17 musiklärare
>
>
»
........
300
5,100
17 gymnastiklärare »
>
>
...........
300
5,100
3 musiklärare vid tvåklassig pedagog)................
200
600
3 gymnastiklärare vid >
>
................
300
900 !
Summa kronor
—
88,300 :
Dragés nu från summan af de tillkomna delaktig
hetsbeloppen.
...........kr. 193,100
summan af de uteslutna delaktighetsbeloppen eller »
88,300
återstår såsom ökning af delaktighetsbeloppen utan
statsbidrag..............kr. 104,800
Förutom lärarepersonalen vid allmänna läroverk, pedagogier och
seminarier i kassan upptagna delägare och deras delaktighetsbelopp
framgå af följande tabell
Tab. 7.
1
Delägare.
lUpptagna ge
nom nådigt
| beslut.
Delaktighets-
belopp.
Summa
delaktighets-
belopp.
A) Tekniska elementarskolor
1
4 rektorer ........
SB/io 1880
|
5,000
20,000
12 lektorer.........
}
4,000
48,000
i
1 rektor ........
•/» 1903
5,000
5,000
3 lektorer ...........
>
4,000
12,000
85,000
B) Chalmers tekniska läroanstalt
Föreståndare.......
,9/io 1880
6,000
6,000
4 lektorer ..........
1
4,500
18,000
2 lektorer ..........
10/e 1903
4,500
9,000
2 lektorer ...........
1906
4,500
9,000
42,000
C) Folkskolelärarnes pensionsinrättnings tjänstemän
och betjänte
1 kamrerare............
sl/6 1888
4,000
4,000
1 kassör och bokhållare.....
2,000
2,000
1 sekreterare och ombudsman......
1,200
1,200
1 vaktmästare..........
600
600
7,800
D) Kungl. Gymnastiska centralinstitutet
3 öfverlärare ......... .
o/u 1891
4,000
12,000
1 lärare ..........
>
2,200
2,200
2 lärare ...........
>
2,000
4,000
1 lärare ...........
10/6 1903
2,000
2,000
20,200
Summa kronor j
155,000
För samtliga dessa har statsbidrag erhållits.
*/«•• Betänkande ang. elementarlärarnes ånke- och pupillkaeia.
7
50
Statsbidraget.
Såsom i historiken blifvit nämndt, föreslog Kungl. Maj:t 1874 års
riksdag att — jämte det att till bildande af en pensionskassa för änkor
och barn efter präster och elementarlärare ansloges dels emeritikassornas
behållning, dels ett års behållen inkomst af hvarje prästerlig beställning i
riket, hvilken inkomst i allmänhet borde utfalla, då en viss beställning
första gången efter pensionsreglementets fastställande blefve ledig, dels
ock all behållen inkomst vid prästsyssla, hvilken i följd af tvist eller annan
omständighet komme att stå ledig utöfver den lagliga tillträdestiden
äfvensom vederlag under extra nådår — tillika måtte såsom bidrag till
pensionsfonden för elementarlärarnes änkor och barn å riksstatens nionde
hufvudtitel uppföras ett årligt anslag af 45,000 riksdaler.
Dessa 45,000 riksdaler skulle dels utgöra ersättning för de extra
nådåren, som icke längre skulle förekomma, dels motsvara den inkomst
af prästerliga befattningar, som tillädes prästerskapets änke- och pupillkassa.
Riksdagen godkände det nådiga förslaget beträffande inrättandet
af en pensionskassa för änkor och barn efter präster, men förklarade med
afseende å bildandet af en pensionskassa för elementarlärarnes änkor
och barn, att Riksdagen visserligen ansåge denna fråga vara af den vikt
för det allmänna, att staten icke borde undandraga sig att lämna det
direkta bidrag, som för en sådan inrättning vore oundgängligen behöflig!,
men att Riksdagen vore förhindrad att godkänna det nådiga förslaget i
denna del, dels emedan detta förslag förutsatte, att elementarläraine rör
sina änkor och barn skulle bibehålla rätten till det sa Kallade piivilegienådåret,
hvilket Riksdagen på anförda skäl fann olämpligt, dels emedan
Riksdagen ansåg billigheten fordra, att äfven sådana lärare vid elementarläroverken,
som icke ägde prästerlig tjänsteår sberäkning, de så kallade
öfningslärarne, uti ifrågavarande hänseende likställdes med de öfriga
lärame.
51
Med anledning af detta Riksdagens beslut föreslog Kungl. Maj :t efter
gjord utredning 1877 års riksdag att — under förutsättning att den rätt
till nådår, som enligt prästerskapets privilegier tillkomme änkor och
barn efter lärare vid elementarläroverk och pedagogier, blefve i vederbörlig
ordning upphäfd — dels såsom bidrag till pensionering af lärares
vid nämnda läroverk och seminarierna änkor och barn bevilja ett årligt
anslag af 60,000 kronor äfvensom 5,000 kronor till förvaltningskostnadernas
bestridande; dels medgifva att för samma ändamål måtte
få användas den andel af stiftens emeritikassor, som icke redan tagits i
anspråk för bildandet af prästerskapets änke- och pupillkassa. Detta
förslag blef af Riksdagen godkändt.
Den förlust, som de nådårsberättigade lärarnes efterlefvande gjorde
genom frånträdandet af rätten till privilegienådåret beräknades till omkring
35,000 kronor. Åtkomsten af den del af emeritikassorna, som kom
på elementarlärarnes pensionskassas lott, beräknades åter till 13,700
kronor; och tager man hänsyn till sättet för emeritikassornas uppkomst,
skulle äfven dessa medel snarast tillkomma de nådårsberättigade lärarne.
Kunna nu de 35,000 kronorna betraktas såsom aflösning för privilegienådåret,
skulle, om de fråndroges de beviljade 65,000 kronorna,
återstoden eller 30,000 kronor kunna anses utgöra ersättning för upptagande
i kassan af icke nådårsberättigade lärare, nämligen seminarieoch
öfningslärare, äfvensom vederlag för de extra nådåren och de förmåner,
som beviljades prästerskapets änke- och pupillkassa.
Statsbidraget har sedermera ökats dels för upptagande i kassan
af delägare, hörande till andra anstalter än dem, för hvilka kassan ursprungligen
bildades, dels för upptagande af nytillkomna lärarebefattningar
vid anstalter, som redan tillhörde kassan. Så ökades statsbidraget
år 1880 för upptagande i kassan af rektorer och lektorer
vid de tekniska elementarskolorna
samt
föreståndare och lektorer
vid Chalmerska
slöjdskolan med. . . kr. 3,471
» 1888 »
»
»
»
» vissa tjänstemän och
bet j änte vid Folksko
-
lelärarnes pensionsinrättning.
.....kr.
1891 för upptagande i kassan af öfverlärare och lärare
vid Gymnastiska
centralinstitutet. . .
»
1901
»
»
»
»
» 15 lektorer och 65
adjunkter vid de allmänna
läroverken
samt rektor och 3
lektorer vid tekniska
elementarskolan i
Härnösand...... »
1903
»
»
»
2
» lärarepersonalen vid
tre nyinrättade femklassiga
allmänna läroverk,
^ lektorer vid
Chalmers tekniska
läroanstalt och 1 lärare
vid Gymnastiska
centralinstitutet. . .
»
1905
2
2
2228 lektorer och 26 ad
junkter
vid allmänna
läroverk, 2 rektorer,
6 adjunkter, 8 slöjdlärare
samt lärare
i musik, gymnastik
och teckning vid f olkskoleseminarier
med »
1906
t>
2
2229 lektorer och 23 ad
junkter
vid allmänna
läroverk samt 2 lektorer
vid Chalmers
tekniska läroanstalt »
280
1,100
9,965
2,715
5,232
3,974
Tillsammans har således statsbidraget ökats med kr. 26,737
eller till 91,737 kronor.
53
De nya delägare, för hvilk&s upptagande i kassan ofvan angifna statsbidrag
beviljats, inträdde i kassan med följande delaktighetsbelopp:
de år
1880 upptagne med
kr.
92,000
»
1888
»
»
»
7,800
»
1891
»
»
»
18,200
»
1901
»
»
»
312,000
»
1903
»
»
»
80,450
»
1905
»
»
»
165,775
»
1906
»
»
»
130,000
eller tillsammans med kr. 806,225
Mot ett sammanlagdt delaktighetsbelopp af 806,225 kronor har således
svarat ett statsbidrag af tillsammans 26,737 kronor, hvadan statsbidraget
i medeltal utgjort 3,3io procent af delaktighetsbeloppet.
Såsom i det föregående (sid. 38—49) blifvit påvisadt, hafva emellertid
nya delägare tillförts kassan och äldre delägare fått ökadt delaktighetsbelopp
utan att motsvarande statsbidrag erhållits. Det sålunda tillkomna
delaktighetsbeloppet utgör, med afdrag af delaktighetsbeloppet för sådana
befattningar, som blifvit indragna och från kassan afförts, för perioden
1878—1897 kronor 239,775 och för perioden 1898—1907 kronor
104,800. Beräknar man de statsbidrag, som svara emot dessa delaktighetsbelopp,
enligt den ofvan angifna medelprocenten, får man för ett
delaktighetsbelopp af 239,775 kronor ett statsbidrag af 7,951 kronor och för
ett delaktighetsbelopp af 104,800 kronor ett statsbidrag af 3,475 kronor.
Då emellertid det förra af dessa delaktighetsbelopp till största delen
tillförts kassan i slutet af 1870-talet och början af 1880-talet, finner man
vid en närmare granskning af primärtabellerna och om hänsyn tages
därtill, att många innehafvare af indragna befattningar uppförts på
indragningsstat och fortfarande tillhöra kassan, att det statsbidrag af
7,951 kronor, som svarar mot sist berörda delaktighetsbelopp, vid 1909
års början minst i 24 år borde hafva kommit kassan till godo. Den förlust,
som tillfogats kassan därigenom, att nämnda statsbidrag icke begärts
och beviljats, kan därför med antagande af 4 Va procents ränta
på ränta (hvilket något understiger kassans medelräntefot under den
förflutna tiden) beräknas år 1908 ha ett värde af 324,387 kronor.
54
Eller om, såsom lämpligast torde vara, i stället för detta kapitalbelopp
sättes ett årligen från och med år 1909 utgående belopp, skulle
detta beräknadt efter 4 %, blifva 12,975 kronor.
Då genom nådig proposition till innevarande års riksdag begärts en
ökning i statsbidraget till kassan af 3,521 kronor för genom 1906 års
riksdags beslut tillkomna nya lärarebefattningar, och detta belopp i det
närmaste motsvarar det, som enligt sakkunniges beräkning bort tillkomma
kassan för perioden 1898—1907, blir under förutsättning af Riksdagens
bifall till denna proposition, det ytterligare statsbidrag, hvarpå den gamla
kassan skulle kunna göra anspråk
dels för upptagande af nya delägare och höjdt delak -  tighetsbelopp för äldre delägare under perioden 1878
—1897 ............... • kr. 7>951
dels såsom ersättning för den kapitalförlust, kassan lidit
därigenom att den år 1908 i 24 år måst umbära
det nämnda beloppet........•
•
• ''j 1^,975
eller tillsammans kr. 20,926.
Delaktigiietsbelopp i den nya kassan.
Såsom i det föregående blifvit nämndt, har hittills delaktighetsbeloppet
i kassan utgjort den i stat upptagna lönen i högsta lönegraden
för hvarje befattning. Och då för de ursprungliga delägarne i kassan
aflöningen icke var delad i egentlig lön och tjänstgöringspenningar, så
sammanföll i allmänhet lönen i högsta lönegraden med högsta aflöningen.
Undantag från detta förhållande ägde blott rum beträffande vissa
öfningslärare, hvilka utöfver den i stat upptagna lönen uppburo särskildt
arvode för mer ansträngande arbete eller arbete å öfvertid. För
dessa utgjorde nämligen blott den å stat uppförda lönen i högsta lönegraden
delaktighetsbeioppet.
Bland de sedel mera upptagna nya slagen af delägare i kassan hade
öfverlärare och lärare vid Gymnastiska centralinstitutet samt kassans
tjänstemän och betjänte sin aflöning delad i egentlig lön och tjänstgöringspenningar,
och för dessa blef den egentliga lönen i högsta lönegraden
delaktighetsbelopp.
55
Numera hafva emellertid genom de under de senare åren skedda
löne- och pensionsregleringarna nästan alla kassans delägare fått sin
aflöning delad i lön och tjänstgöringspengar. Detta är visserligen icke
uttryckligen utsagdt beträffande öfningslärarne vid de allmänna läroverken
och seminarierna, men ser man på det sätt, hvarpå pensionen
för dem bestämmes, kommer man lätt till den uppfattningen, att de
arvoden, som komma dem tillgodo, helt eller delvis äro att betrakta
såsom tjänstgöringspenningar. Ty under det att öfrige erhålla den
egentliga lönen i pension, utgör pensionsbeloppet för ordinarie öfningslärare
vid allmänt läroverk två tredjedelar af de löneförmåner, han under
de tio sista åren i medeltal för år uppburit eller skulle hafva uppburit,
i den händelse han hela tiden själf bestridt sin tjänst, dock icke
lägre belopp än lönen oafkortad; och för öfningslärare vid folkskoleseminarier
utgör pensionsbeloppet för de till pension å allmänna indragningsstaten
berättigade tre fjärdedelar af det befattningen åtföljande
arvodet med ålderstillägg. Af dessa bestämmelser jämte dem,
som gälla med afseende på utgående af extra arvoden åt öfningslärare
vid allmänna läroverk, framgår, att nämnda arvoden icke utöfva något
inflytande på pensionsbeloppet utom för vissa teckningslärare, hvarför
de extra arvodena för musik- och gymnastiklärare helt och hållet äro
att betrakta såsom tjänstgöringspenningar och för teckningslärare till
viss del. För öfningslärare vid seminarierna blir åter en fjärdedel af
det ordinarie arvodet jämte de extra arvodena tjäntsgöringspenningar.
Därigenom att aflöningen delas i lön och tjänstgöringspenningar,
kan tydligen den förra bestämmas efter tjänstens allmänna karaktär,
under det att mera tillfälliga omständigheter, såsom arbetstidens splittring
och ökning under vissa tider, representationskostnad m. m. kunna
tagas i betraktande vid bestämmandet af tjänstgöringspenningarna.
Såsom regel gäller därför också, att den egentliga lönen utgör pensionsbeloppet
vid afskedstagandet. Då således det med en viss befattning
förenade pensionsbeloppet kan antagas bäst angifva befattningens
karaktär och ställning, hafva sakkunnige ansett sig böra föreslå, att
aelaktighetsbeloppet i elementarlärarnes nya änke- och pupillkassa
skall utgöra det pensionsbelopp, som är bestämdt för befattningen i dess
högsta lönegrad, dock ej öfverstigande 4,000 kronor.
56
En svårighet möter härvid däruti, att teckningslärarne vid de allmänna
läroverken komma att uppbära pensioner, växlande vid de högre
läroverken från 2,000 till 2,750 kronor och vid de lägre från 900 till 2,360
kronor, beroende på det antal extratimmar, som ålegat teckningsläraren
under de tio sista åren af hans tjänstgöring. Det är därför i själfva
verket omöjligt att på förhand afgöra, huru stor pension en sådan teckningslärare
kan komma att erhålla. Men orättvist skulle det utan tvifvel
vara att af denna anledning bestämma berörda lärares delaktighetsbelopp
vare sig till det högsta eller till det lägsta af de belopp, som
kunna ifrågakomma, ty i förra fallet skulle de ålagda pensionsafgifterna
kunna blifva oformligt stora i förhållande till den uppburna aflöningen
och i senare fallet skulle änkepensionerna blifva alltför låga för åtskilliga
lärare, hvilka i följd af de många extratimmarna kunna anses fullt upptagna
af sin tjänstgöring vid läroverket. För att undgå dessa svårigheter
hafva sakkunnige föreslagit två olika delaktighetsbelopp för
teckningslärarne vid de högre och tre för dem vid de lägre läroverken.
Dessa delaktighetsbelopp skulle vara för lärarne vid de högre läroverken
2,750 kronor och 2,000 kronor samt för dem vid de lägre 2,000 kronor,
1,350 kronor och 900 kronor. Det större beloppet vid de högre läroverken
skulle tillkomma lärare, som tillträdde befattning eller vid öfvergången
till den nya kassan tjänstgjorde vid läroverk, där undervisningstimmarna
för teckningsläraren under de sist förflutna fem åren i
medeltal uppgått till minst 27. Öfriga teckningslärare vid högre läroverk
skulle hafva det mindre delaktighetsbeloppet. Vid lägre läroverk
skulle åter ett delaktighetsbelopp af 2,000 kronor tillkomma lärare, som
tillträdde befattning eller vid öfvergången till den nya kassan tjänstgjorde
vid läroverk, där teckningslärarens undervisningstimmar under de
sista fem åren i medeltal utgjort minst 22, under det att teckningslärare
vid dylika läroverk, som tillträdde befattning eller vid öfvergången till
den nya kassan tjänstgjorde vid läroverk, där teckningslärarens undervisningstimmar
under de sista fem åren i medeltal uppgått till minst 15,
skulle erhålla ett delaktighetsbelopp af 1,350 kronor. Öfriga teckningslärare
vid lägre läroverk skulle hafva ett delaktighetsbelopp af 900 kronor.
Talet 27 har valts därför, att pensionsbeloppet för en teckningslärare
vid högre läroverk med 27 undervisningstimmar utgör medeltalet mellan
57
det högsta och det lägsta pensionsbelopp, som i föreliggande fall kan ifrågakomma.
En tjänstgöring af 27 timmar i veckan kan också betraktas
såsom full tjänstgöring. Utgående från denna siffra hafva sakkunnige beräknat,
att af de 37 högre läroverken 28 med manliga lärare och 1 med
kvinnlig lärare skulle komma att tillhöra gruppen med det högre delaktighetsbeloppet,
under det att 3 läroverk med manliga och 5 med kvinnliga
lärare skulle komma att tillhöra gruppen med det lägre delaktighetsbeloppet.
Svårare har det visat sig vara att beräkna tjänstgöringstiden för
teckningslärare vid lägre läroverk, real- och samskolor. Ty då läroplanen
för dessa skolor upptager 10 timmar obligatorisk teckning och 5
timmar välskrifning i veckan, så skulle teckningsläraren vid sådan skola
utan parallellafdelningar få 10 eller, om frivillig teckning förekomme,
högst 12 undervisningstimmar, ifall ämneslärare skötte undervisningen
i välskrifning, men öfverlätes åter alla välskrifningstimmarna på teckningsläraren,
skulle hans tjänstgöring komma att uppgå till 15 eller 17
timmar i veckan. Och då endast ett fåtal af dessa skolor hafva konstanta
parallellafdelningar, skulle flertalet af ifrågavarande lärare få nöja sig
med en egen pension och ett delaktighetsbelopp af 900 kronor, under
förutsättning, att den principen gjorde sig gällande, att ämneslärarne
vid dessa skolor borde öfvertaga undervisningen i välskrifning, under
det att i motsatt fall pensionsbeloppet komme att väsentligen höjas,
hvaraf åter blefve en följd, att delaktighetsbeloppet borde vederbörligen
ökas. Jämte det lägsta delaktighetsbeloppet 900 kronor
hafva därför sakkunnige ansett sig böra upptaga ett delaktighetsbelopp
af 1,350 kronor för minst 15 timmars tjänstgöring. Men äfven detta belopp
skulle blifva för litet för de största skolorna af detta slag, dä’- teckningslärarens
undervisningstid uppgår till 22 timmar i veckan och därutöfver.
För dessa hafva sakkunnige därför föreslagit ett delaktighetsbelopp
af 2,000 kronor, eller samma belopp, som tillkommer teckningslärarne
vid de mindre bland de högre läroverken. Sålunda anse sig
sakkunnige hafva bättre sörjt för teckningslärarne och deras ställning
till kassan än som skulle hafva skett genom ett förslag i den riktning
1905 års revisorer antydt.
I åtskilliga änke- och pupillkassor, som åtnjuta bidrag af stat eller
kommun och för hvilka reglementen på senare tider utfärdats, har man
168/06 Betänkande ang. elementarlärarnes änke- och pupillkassa.
8
58
fastställt en öfre gräns för delaktighetsbeloppet och därmed för änkepensionens
storlek. En dylik öfre gräns föreslog äfven den 1891 i nåder
tillsatta pensionskommittén i sitt 1894 afgifna förslag till reglemente för
civilstatens pensionskassa för änkor och barn, ehuru statsbidrag för
denna kassa icke förutsattes. I andra änke- och pupillkassor har man sökt
vinna ungefär samma mål genom att för de högre aflönade tjänsterna sänka
den procent, efter hvilken man af delaktighetsbeloppet beräknar änkepensionen.
Sakkunnige hafva ansett det förra sättet vara att föredraga och
hafva såsom öfre gräns för delaktighetsbeloppet föreslagit 4,000kronor. Att
denna siffra valts, har berott därpå, att en stor delägaregrupp har just
detta delaktighetsbelopp, under det att det fåtal, som skulle vara berättigadt
till ett högre, nästan helt och hållet består af rektorer, som tillsättas på
förordnande på viss tid, och som, om deras rektor stör ordnande upphörde,
egentligen skulle återgå till det delaktighetsbelopp af 4,000 kronor, som
de före förordnandet i regeln hade. De bland dessa, som önska bereda
sina efterlefvande större förmåner än dem kassan erbjuder, kunna ock
lätt göra det genom att i Allmänna änke- och pupillkassan eller dylik anstalt
insätta den summa, sombesparas dem därigenom, att pensionsafgiften
beräknas efter ett lägre i stället för efter ett högre delaktighetsbelopp.
En följd däraf, att sakkunnige föreslagit, att delägarnes pensionsbelopp
skola utgöra deras delaktighetsbelopp i den nya kassan, blir
tydligen, att de måste från denna utesluta tjänsteinnehafvare, hvars
befattning icke är af den vikt eller fasthet, att den ansetts böra medföra
pensionsrätt för innehafvaren själf. Skulle lärare utan pensionsrätt,
som längre tid tjänstgjort vid läroverken, förklaras skyldig eller berättigad
att inträda i kassan, så borde detta tydligen företrädesvis gälla de
extra ordinarie ämneslärarne, ty sedan de inträdt i tjänstgöring vid läroverken,
fortsätta de i regeln därmed, tills de erhålla ordinarie anställning,
hvilket ofta kan dröja många år. Men då ansökning i detta syfte
någon gång gjorts, har den städse blifvit afslagen, till och med då det
gällt af Eforus tills vidare förordnad rektor, som i denna egenskap tjänstgjort
lång tid. Nekas kan ej heller, att upptagandet af en med all sin
konstans dock så rörlig kår skulle vålla kassan mycken osäkerhet och oreda.
Bland delägarne i den gamla kassan skulle blott en läråregrupp,
nämligen lärarne i trädgårdsskötsel vid folkskoleseminarierna, af den
59
ifrågavarande bestämmelsen hindras att öfvergå i den nya kassan. I
olikhet med öfriga öfningslärare vid folkskoleseminarierna erhöllo nämligen
lärarne i trädgårdsskötsel icke rätt till pension vid 1904 års riksdag,
utan det bestämdes med afseende på dem blott att för uppehållande
af undervisning i trädgårdsskötsel och trädplantering må utgå ett arvode
af 1,200 kronor, dock att, därest undervisningen ej meddelas i full
utsträckning eller är fördelad på två personer, ersättningen må enligt
Kungl. Maj :ts bestämmande utgå enligt hittills gällande grunder. Tydligt
är, att på så vaga bestämmelser angående tjänstgöring och aflöning
icke ett fixt delaktighetsbelopp kan grundas, lika som att det icke
kan vara lämpligt, att två lärare erhålla inträde i kassan på samma
plats. Därest åter lärarne i trädgårdsskötsel i likhet med öfriga öfningslärare
vid folkskoleseminarierna erhålla pension, försvinner tydligen
hindret för deras mottagande i den nya kassan.
I detta sammanhang anhålla sakkunnige att få yttra sig angående
en ansökning af styrelsen för Chalmers tekniska läroanstalt om delaktighet
i kassan för vissa lärare vid anstalten, hvilken ansökning blifvit
af Departementet öfverlämnad till sakkunnige för att tagas i öfvervägande
vid fullgörandet af dem meddeladt uppdrag.
I berörda ansökning anhåller styrelsen, att Kungl. Maj:t täcktes
vidtaga åtgärder för att bereda samtliga de lärare vid Chalmers tekniska
läroanstalt, som blifvit tillerkända ålderstillägg, nämligen verkmästaren,
andre lärarne i byggnadskonst, i matematik, i kemi och i skeppsbyggeri
samt läraren i frihandsteckning, förmånen af att — i likhet med hvad
för närvarande är fallet med lektorerna — för efterlefvande änka och
barn blifva delaktiga i Lärarnes vid elementarläroverken änke- och pupillkassa.
I sammanhang härmed framhåller styrelsen, att orsaken därtill,
att bemälde lärare icke på samma gång som lektorerna erhöllo delaktighet
i nämnda änke- och pupillkassa, torde hafva varit, att de ej
ansågos lika fast bundna vid anstalten och att deras platser ej räknades
såsom ordinarie tjänster, men att dessa platser sedermera vuxit ut till
sådan omfattning, att deras innehafvare måste anses hafva sin hufvudsakliga
sysselsättning och sitt hufvudsakliga uppehälle uti dem, något,
som äfven blifvit af Kungl. Maj:t och Riksdagen erkändt, därigenom,
att ålderstillägg blifvit tilldelade dessa lärare. Också hade styrelsen i
60
underdånig skrifvelse den 16 maj 1905 hemställt, att dessa lärare skulle
få antagas med fullmakt i stället för medelst förordnande och att de
skulle berättigas till pension på allmänna indragningsstaten efter de i
analoga fall gällande villkoren.
Då emellertid denna hemställan ännu icke ^vunnit nådigt bifall och
då bemälde lärare således fortfarande sakna pensionsrätt, anse sig sakkunnige
icke för närvarande kunna tillstyrka deras upptagande i lärarnes
änke- och pupillkassa och det så mycket mindre, som Kungl. Maj :t
den 13 juli 1906 tillsatt en kommitté för afgifvande af utlåtande och förslag
till ordnande af den högre tekniska undervisningen. Då sagda kommitté
antagligen anser organisationen af Chalmerska anstalten höra till
det uppdrag, som blifvit den gifvet, synes nämligen icke osannolikt, att
ifrågavarande lärarebefattningar i en nära liggande framtid komma att
förändras till art och omfattning. Skulle emellertid så icke blifva fallet,
utan dessa befattningar bibehölles och tillerkändes pensionsrätt, finna
sakkunnige hinder icke böra möta för berörda lärares inträde i lärarnes
änke- och pupillkassa, naturligtvis under förutsättning att erforderligt
statsbidrag beviljades för deras mottagande.
Pensionsbeloppen.
Vid bestämmande af de pensionsbelopp, som skulle föreslås, hafva
sakkunnige utgått från den uppfattningen, att änkepensionen borde
höjas i ungefär samma proportion som lönerna blifvit höjda vid den år
1904 skedda eller därefter vidtagna löneregleringen.
Den tidens dyrhet, som föranleda att aflöningen betydligt ökats
för nästan samtliga här ifrågavarande tjänsteinnehafvare, verkar tydligen
lika kraftigt, eller snarare än kraftigare på deras efterlefvande
änkor och barn, så att det måste blifva lika svårt, för att icke säga lika
omöjligt för dessa att reda sig med de gamla pensionerna, som det varit
för tjänsteinnehafvarne själfva att draga sig fram med den förra aflöningen.
Och då det är lifsmedel och bostad, hvilkas pris i synnerhet
Hl
stegrats, är det tydligt, att den inträdda dyrtiden i främsta rummet
drabbar dem, som i följd af sina inkomsters knapphet måste inskränka
sig till det oundgängliga. Sakkunnige hade därför gärna önskat öka
samtliga änkepensionerna ännu mer, men hafva afhållits därifrån af de
dryga kostnader, det skulle hafva medfört. I stället hafva sakkunnige
sökt afhälpa de mest framträdande olägenheterna af änkepensionernas
knapphet genom att föreslå dels änkepensionens höjning icke blott för
ett eller två barn utan äfven för öfriga minderåriga barn, dels en betydligare
ökning af de lägre aflönade delägarnes änkepensioner. Uppenbart
torde nämligen vara, att en pension, som nödtorfteligen räcker till för
änka med två barn, måste blifva alldeles otillräcklig för änka med t. ex.
sju eller åtta minderåriga barn, samt att en pension, som är någorlunda
tillräcklig för två föräldralösa barn, blir fullkomligt otillräcklig, om den
måste delas på tre eller fyra gånger detta antal. Sakkunnige hafva därför
i likhet med 1905 års revisorer föreslagit, att den förhöjning af änkans
pension, som enligt det gamla reglementet äger rum med trettio
procent för ett och med femtio procent för två eller flera minderåriga
barn, skulle ytterligare ökas med tio procent för hvarje minderårigt barn
utöfver de två, äfvensom att, då enligt det gamla reglementet ett föräldralöst
barn erhåller femtio procent af den pension, som skulle hafva
tillkommit modern, samt två eller flera föräldralösa barn moderns hela
pension, skulle framdeles samma bestämmelser gälla med afseende på
ett och två sådana barn, men tre föräldralösa barn skulle erhålla moderns
pension med trettio procents förhöjning, fyra samma pension med femtio
procents förhöjning samt fem eller flera föräldralösa, minderåriga
barn ytterligare tio procents förhöjning för hvarje barn öfver fyra.
De minsta pensioner, som hittills utgått ur kassan, äro 50 kronor och
de därnäst 60, 90 och 120 kronor. Nekas kan icke, att dessa små belopp
i vår tid, då existensminimum torde hafva stigit i större proportion än
lefnadskostnaderna i allmänhet, äro för obetydliga för att kunna anses
lämna en verksam hjälp till den pensionerades uppehälle. De behöfva
därför utan tvifvel väsentligen höjas för att motsvara sitt ändamål.
Såsom skäl för en större förhöjning af pensionerna för de lägre aflönades
efterlefvande kan äfven anföras, att de lägre aflönade befattningarna
i regeln tillträdas vid yngre ålder än de mer aflönade, hvarför
62
ock innehafvande af förstnämnda befattningar i allmänhet hafva betalt
pensionsafgifter under längre tid och därför kunna anses berättigade
till jämförelsevis högre pensioner.
För att å ena sidan höja änkepensionerna i ungefär samma förhållande,
som lönerna vid den sista löneregleringen blifvit ökade, och å
andra sidan kraftigt tillgodose de lägre aflönade delägarnes änkepensioner,
hafva sakkunnige föreslagit, att hvarje änkepension skall bestå
af två delar, en, som till samma belopp ingår i alla pensioner och som
kunde kallas grundpension, och en, som utgör en viss procent af delaktighetsbeloppet
och som kunde benämnas tilläggspension. Såsom
grundpension hafva sakkunnige antagit 100 kronor och såsom tilläggspension
tjugu procent af delaktighetsbelÖppet. Därigenom att grundpensionen
till lika stort belopp ingår i alla pensioner, höjer den de lägre
pensionerna i större förhållande än de högre, och sakkunnige hafva därför
ansett sig kunna underlåta att föreslå olika procent vid bestämmande
af tilläggspensionen för de högre och lägre delaktighetsbeloppen.
För att ådagalägga, i hvad mån sakkunnige lyckats i denna afsikt,
hafva sakkunnige sammanställt tabellen 8 (sid. 64). I denna upptages
1
lista kolumnen delägarnes maximiaflöning vid den tid, då den för
delägaregruppen nu gällande änkepensionen bestämdes, i 2:dra kolumnen
maximiaflöningen sådan den blifvit bestämd vid lönereglering under
år 1904 eller senare med afdrag af de afgifter, som fastställts för delägarnes
egen pensionering, i den 3 :dje kolumnen de föreslagna delaktighetsbeloppen,
i den 4:de nu gällande änkepensioner, i den 5:te de föreslagna
änkepensionerna, i den 6:te maximiaflöningens ökning i procent
af den förra maximiaflöningen samt i den 7 :de änkepensionens ökning i
procent af den nu varande änkepensionen. I kolumnen 1 och 4 hafva de
femklassiga allmänna läroverken ansetts motsvara realskolorna i kolumnerna
2, 3 och 5.
Den löneförbättring, som vid 1906 års riksdag beviljades föreståndare
och lektorer vid Chalmers tekniska läroanstalt, upptages i
2
:dra kolumnen, ehuru den blott gäller ett år, då det är all sannolikhet
för att den blir konstant och den i intet afseende inverkar på deras delaktighetsbelopp
eller änkepension. Vid beräkningen af öfningslärarnes
maximiaflöning har i 2 :dra kolumnen till lönen i högsta lönegraden lagts
63
det högsta extra arvode, hvartill de enligt 1904 års lönereglering kunna
vara berättigade och, därest de enligt föregående lönereglering varit
berättigade till extra arvode för öfvertid eller mer ansträngande arbete,
har äfven i l:sta kolumnen lönen i högsta lönegraden ökats med ett
extra arvode, beräknadt för samma tjänstgöring, för hvilken det extra
arvodet i 2:dra kolumnen beräknats.
Så hafva beträffande teckningslärare vid allmänna läroverk i båda
kolumnerna upptagits för första gruppen vid såväl lägre som högre
läroverk extra arvoden, svarande mot 32 timmars tjänstgöring i veckan,
för andra gruppen vid högre läroverk arvoden, motsvarande en tjänstgöring
af 26 timmar, för andra gruppen vid lägre läroverk arvoden
svarande mot en tjänstgöring af 21 timmar och för tredje gruppen arvoden
svarande mot en tjänstgöring af 14 timmar i veckan. För gymnastiklärarne
har vid de högre allmänna läroverken upptagits i 2:dra
kolumnen ett extra arvode af 650 kronor, hvilket är det högsta belopp,
som enligt 1904 års lönereglering medgifves, och i lista kolumnen 600
kronor, som varit det högsta belopp, som vid här ifrågavarande tidpunkt
utdelats. För gymnastiklärare vid lägre allmänna läroverk har
det extra arvodet antagits till högst 450 kronor enligt den nya löneregleringen,
då intet sådant arvode kunde ifrågakomma enligt den äldre
löneregleringen. För musiklärare vid allmänna läroverk hafva i 2:dra
kolumnen upptagits extra arvode för 3 öfvertimmar, men i lista kolumnen
intet sådant arvode. För öfningslärarne vid folkskoleseminarierna
hafva i 2:dra kolumnen upptagits extra arvoden för 4 öfvertimmar i
veckan, men intet sådant arvode i lista kolumnen, då sådant arvode vid
afsedd tidpunkt icke förekommit vid seminarierna. (Se tab. 8.)
Eu granskning af berörda tabell gifver vid handen, att samtliga
delägare erhållit sina änkepensioner höjda i större proportion, än deras
maximilöner ökats, med undantag af föreståndaren för Chalmers tekniska
läroanstalt, rektorerna vid de tekniska elementarskolorna, adjunkter
vid allmänna läroverk och seminarier samt öfningslärare vid
folkskoleseminarier. Härvid är det emellertid att märka, att föreståndaren
för Chalmerska anstalten redan enligt det gamla reglementet hade
den högsta änkepension, som enligt förslaget skulle förekomma i den
nya kassan. Rektorerna vid de tekniska elementarskolorna hafva fått
Förhållandet mellan maximiaflöningar och änkepensioner.
Tab. 8.
a
rf**
Maximiaflöningen
Före-
slagna
delaktig-
hetsbc-
lopp.
Änkepensionen
Maximiaflö-  ningens ök-  ning i % af
förra max.-  afiön.
Änkepensio-  nens ökning i
% af nuva-  rande änke-  pension.
förr.
nu.
den nu
gällande.
den före-  slagna.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
Rektor vid h. allm. lärov. eller h. lärarinneseminarium
5,000
6,300
4,000
675
900
26-0
33-3
i
>
» realskola...............
4,000
5,365
3,700
600
840
34-1
400
1 Lektor vid h. allm. lärov. eller h. lärarinneseminarium
4,500
5,840
4,000
675
900
29-8
333
j Adjunkt vid allmänt läroverk eller seminarium . . .
3,500
4,885
3,400
584
780
396
33-6
] Tcckningslärarc vid högre allmänt läroverk.....
3,200
4,065
2,750
300
650
27''0
116-7
> » > 1 > .....
2,600
3,315
2,000
300
500
27''5
66-7
>
> realskola...........
2,400
3,515
2,000
120
500
46-5
316-7
» > > .........
1,575
2,305
1,350
120
370
46-3
2083
> » > ..........
1,050
1,535
900
120
280
46-2
133-8
Musiklärare
> högre allmänt läroverk.....
1,250
2,025
1.700
250
440
62 o
76o
>
> realskola...........
450
1,060
750
90
250
135-6
177-8
1 Gymnastiklärare » högre allmänt läroverk.....
2,100
2,590
2,000
300
500
23 3
66-7
»
> realskola...........
600
1,325
900
120
280
120-8
1333
1 Rektor vid folkskoleseminarium..........
4,500
5,840
4,000
675
900
29-8
33-3
Teckningslärarc vid folkskoleseminarium......
1,200
1,770
1,050
240
310
47-5
29-2
Musiklärare
»
»
1,500
2,160
1,350
300
370
440
23-3
Gymnastiklärare >
»
675
1,675
975
135
295
148-1
118-5
Manlig slöjdlärare vid
»
......
675
1,575
975
135
295
133-3
118-5
Föreståndare vid Chalmers tekn. läroanstalt.....
6,000
7,000
4,000
900
900
16 7
_
Lektor
»
»
>
>
.....
4,500
6,000
4,000
675
900
333
333
Rektor vid teknisk elementarskola.........
5,000
6,800
4,000
750
900
360
20-0
Lektor »
»
>
.......
4,000
5,840
4,000
600
900
46-0
500
Öfverlärare vid Gymnastiska centralinstitutet ....
5,500
5,500
4,000
600
900
_
500
Lärare
»
»
>
....
3,000
3,000
2,200
367
540
_
471
D:o
»
»
>
....
2,500
2,500
2,000
334
500
_
49 7
Kamrer vid Folkskolelärarnes pensionsinrättning . .
5,500
5,500
4,000
600
900
_
50-0
Kassör >
>
>
3,000
3,000
2,000
334
500
_
49-7
Sekreterare »
»
>
...
1,800
1,800
1,200
240
340
_
41-7
Vaktmästare »
»
>
...
800 j
800
600
120
220
—
83-3
65
sin maximiaflöning höjd med 36 % men sin änkepension med blott 20
%, hvilket äfven beror därpå, att ett maximum fastställts för delaktighetsbelopp
och änkepension. Rektorer vid de tekniska elementarskolorna,
som hittills haft högre änkepensioner än rektorer vid högre allmänna
läroverk och seminarier, erhålla härigenom samma änkepension som dessa.
Hvad adjunkterna angår, har deras maximiaflöning ökats med nära 40
/, under det att lektorernas maximiaflöning höjts med nära 30 %. Adjunkternas
aflöning har därigenom närmat sig lektorernas så mycket, att det icke
längre kan vara befogadt, att pensionen för en adjunktsänka utgår efter så
mycket högre procent af delaktighetsbeloppet än pensionen för en lektorsänka,
som enligt det gamla reglementet varit fallet. Enligt sakkunniges
förslag skulle adjunkternas änkepensioner ökas med nära 34 /, under det
att lektorernas ökades med något öfver 33 %; och under det att en lektors
änkepension skulle utgöra 22,5 % af hans delaktighetsbelopp, skulle adjunktens
änkepension uppgå till 22,os % af hans delaktighetsbelopp.
Då slutligen öfningslärarne vid folkskoleseminarierna erhållit en
mindre ökning i änkepensionerna än i maximiaflöningen, så beror det
företrädesvis därpå, att till den fasta aflöningen i högsta lönegraden i
2:dra kolumnen lagts arvode för 4 öfvertimmar i veckan, utan att något
motsvarande kunnat upptagas i lista kolumnen. Härvid är dessutom
att märka, att de för dessa lärare i tabellens kolumner 1 och 4 upptagna
maximiaflöningar och änkepensioner icke äro desamma, som beräknades
vid kassans stiftande, utan sedermera bådadera blifvit höjda, för
åtskilliga af dessa lärarne till och med två gånger. Jämför man de föreslagna
änkepensionerna för seminarieöfningslärarne med dem för öfningslärare
vid realskolorna utan ett större antal öfvertimmar, visa sig de
förra ock genomgående högre än de senare.
Nekas kan emellertid icke, att öfningslärarne vid seminarierna i
jämförelse med öfningslärarne vid de allmänna läroverken äro ogynnsammare
ställda med afseende på deras egen pensionering och i följd
däraf äfven beträffande deras delaktighetsbelopp och änkepensioner i
kassan; ty då en öfningslärare vid allmänt läroverk i pension erhåller
minst det belopp, hvartill den fasta lönen uppgår, så får en öfningslärare
vid folkskoleseminarium i pension blott tre fjärdedelar af det belopp,
hvartill den fasta aflöningen uppgått.
168/o« Betänkande ang. eletnentarlärarnes änka- och pupillkassa.
9
66
Utom berörda förmån åtnjuta öfningslärare vid allmänna läroverken
rätt att vid bestämmande af pensionsbeloppet räkna sig till godo
viss del af det extra arvode, som intjänats genom öfvertimmar eller mer
ansträngande arbete. I följd af de närmare bestämmelser, som med afseende
härå äro gifna, är det dock i själfva verket blott teckningslärarne,
som däraf kunna draga fördel; men för dessa kan den egna pensionen
härigenom höjas från 2,000 kronor till 2,750 kronor och från 900 kronor
till 2,360 kronor, något som ju ock måste anses fullt befogadt, då den
högre pensionen förutsätter full tjänstgöring eller 32 timmar j veckan.
Då emellertid enligt äldre bestämmelser det extra arvodet för dessa lärare
alls icke inverkat vare sig på deras egen pension eller på deras delaktighetsbelopp
och änkepension i kassan, så har följden blifvit, att
änkepensionerna för dessa lärare stigit till mer än två, tre, ja, fyra gånger
det nuvarande beloppet, utan att maximiaflöningen stigit i på långt
när samma förhållande.
För åtskilliga delägare, såsom lärarne vid Gymnastiska centralinstitutet
och kassans tjänstemän, hafva änkepensionerna höjts, utan att
de själfva ännu erhållit någon förhöjning i aflöningen. Detta har sin
grund däri, att vid deras intagande i kassan icke maximiaflöningen utan
den högsta fasta lönen upptagits såsom deras delaktighetsbelopp. De
hafva således hittills haft jämförelsevis små änkepensioner i förhållande
till öfriga delägare.
Den lägsta änkepension, som i den nya kassan skulle förekomma,
utgör 220 kronor, men denna skulle tillkomma blott en enda delägare,
nämligen vaktmästaren i kassan. De lägsta närmast denna skulle utgöra
250 och 280 kronor. Dessa skulle tillkomma öfningslärare vid realskolorna
utan ett större antal öfvertimmar. Tydligt är, att dessa pensioner
icke kunna betraktas såsom full försörjning för ifrågavarande
änkor, men härvid är att iakttaga, att de befattningar, hvilka dessa
änkepensioner skulle tillhöra, genom den ringa tjänstgöringstid, som är
därmed förbunden, stämplas såsom bisysslor, som icke äro afsedda att
medföra full försörjning för en familj utan blott ett visst bidrag därtill.
Och från denna synpunkt sedda torde de nämnda änkepensionerna icke
kunna anses för små i förhållande till öfriga föreslagna änkepensioner.
67
Räntefoten och kassans beräkning.
i
Af de handlingar, som finnas kvar angående kassans beräkning
vid dess stiftande, framgår icke med full klarhet, hvilken räntefot som
lagts till grund för beräkningen, då vid åtskilliga beräkningar användts
5 f, vid andra 4 1/2 %, men vid de första undersökningarna rörande
kassans ställning har man utgått därifrån, att kassan varit beräknad
efter 4 V2 %, hvarför ock denna räntefot användts vid dessa undersökningar.
Af Tab. 1 (sid. 20—21) inhämtas, att den medelräntefot, efter hvilken
kassans behållning var utlånad, år 1881 utgjorde 5,24 %, men att medelräntefoten
sedan nedgått, så att den år 1882 var 4,99 %, år 1886
4,81 %, år 1891 4,49 %, år 1896 4,19 % och år 1898 4,16 %, hvarefter medelräntefoten
åter stigit, så att den år 1899 uppgick till 4,25 %, år 1901
till 4,31 % och år 1905 till 4,36 %. Medelräntefoten är således för närvarande
i stigande och har under åren 1899—1905 stigit med tillsammans
0,2 %.
Med anledning häraf hafva sakkunnige funnit lämpligt att till
grund för den direkta beräkningen af kassan lägga en räntefot af 4
procent. Denna räntefot kan visserligen i vår tid anses väl hög, då
fråga är om en kassa, som har att verka under lång tid, men härvid är
dock å ena sidan att framhålla, att kassans tillgångar äro utlånade på
längre tid, så att några plötsliga större förändringar i medelräntefoten
icke äro att befara, att under den tid, medelräntefoten öfverstiger 4 /,
en reservfond kan samlas, som hindrar kassan att komma på obestånd
under de första åren, hvarunder medelräntefoten understiger 4 %,
så att tid finnes att vidtaga erforderliga åtgärder, innan kassans ställning
hunnit blifva osäker, samt att den svaghet i kassans ställning, som
användandet af en väl hög räntefot vid dess beräkning medför, kan i
väsentlig mån motverkas därigenom, att öfriga obestämda faktorer
antagas på ett för kassans trygghet förmånligt sätt. Å andra sidan är
att fästa uppmärksamheten vid att användandet af en för låg räntefot
vid kassans beräkning medför den oegentligheten, att högre pensions
-
68
af gifter måste åläggas och utkräfvas än som i själfva verket äro erforderliga,
hvarigenom många delägare i den gamla kassan kunde föranledas
att icke öfvergå till den nya, hvilkens utveckling sålunda skulle
hämmas.
•
För öfrigt skulle genom en approximativ beräkning, som kunde utföras
utan större kostnad och tidsutdräkt, ådagaläggas, hvilket inflytande
användandet af en lägre räntefot skulle utöfva på de särskilda
förhållandena inom kassan.
Sedan sakkunnige sålunda för sig fastställt delaktighets- och pensionsbeloppen
i den nya kassan samt räntefoten för dess direkta beräkning
äfvensom öfriga omständigheter, som kunde inverka på den erforderliga
statistisk-matematiska utredningen, beslöto sakkunnige att
uppdraga verkställandet af denna utredning åt sin ledamot K. Dickman.
Och upptages den af honom på angifna grunder utarbetade statistiskmatematiska
utredningen såsom bilaga 2 till sakkunniges betänkande.
Aflösning af rätten till tjänsteår.
Då lärarne vid elementarläroverken och pedagogierna i öfverensstämmelse
med 1877 års riksdags och 1878 års kyrkomötes beslut frånträdde
rätten till det s. k. privilegienådåret, bibehöllo de fortfarande
rätten till det s. k. tjänsteåret. Angående detta tjänsteårs början och
slut heter det i kungl. brefvet den 28 januari 1697: »För ecklesiastikstaten
är af- och tillträdestiden vid prästgårdar---den 1 maj efter
afträdarens dödsfall rätter fardag till afflyttning, i händelse den aflidne
ej lämnar efter sig änka eller omyndiga och oförsörjda barn —--
Har åter den aflidne efterlämnat änka eller omyndiga barn, få de njuta
ett nådår till nästa maj därefter. Dör mannen den 1 maj eller sedan och
icke dagen före, räknas det redan ingångna året såsom tjänsteår.»
I enlighet med detta stadgande har sedermera tjänsteåret räknats från
tjänsteinnehafvarens död till den 1 därpå följande maj. Och har aflöningen
vid befattningen för denna tid uppburits af den aflidnes stärb
-
69
hus, äfven då änka eller omyndiga barn icke funnits, men med skyldighet
för stärbhuset att gälda kostnaderna för befattningens vederbörliga
uppehållande.
Såsom skäl för upphäfvande af lärarnes nådårsrätt anfördes å ena
sidan, att undervisningen i skolan måste lida däraf, att lärarebefattningar
under en längre tid uppehölles af ofta växlande vikarier, samt
att de extra ordinarie lärarnes befordran därigenom oskäligt fördröjdes;
och å andra sidan framhöll Riksdagen i sin skrifvelse den 17 maj 1874,
att det enligt Riksdagens förmenande vore synnerligen oegentligt, att
det understöd af statsmedel, som genom nådåret kom den aflidne lärarens
efterlefvande till godo, skulle utgå samtidigt därmed, att staten
under en annan form lämnade bidrag till en för samma personer afsedd
pensionskassa, samt att det vore vida lämpligare, att allt det understöd,
som från statens sida borde komma änkor och barn efter elementarlärare
till godo, utginge under en form.
Då de skäl, som sålunda blifvit anförda mot lärarnes rätt till nådår,
lika väl gälla med afseende å deras rätt till tjänsteår, hafva sakkunnige
ansett sig böra föreslå, att den rätt till tjänsteår, som för närvarande tillkommer
ämneslärarne vid de allmänna läroverken, må mot tillbörligt vederlag
upphäfvas. Den förlust, som frånträdandet af rätten till tjänsteår skulle
förorsaka bemälda lärarekår, är ingalunda ringa, men då det är omöjligt
för den enskilde läraren att veta, om och i hvilken mån hans efterlefvande
skola komma i åtnjutande af den på nämnda rätt grundade
fördel, så anse sakkunnige troligt, att de allra flesta af de allmänna
läroverkens ämneslärare skola vara villiga att afstå från sin rätt till
tjänsteår, om de därigenom kunna vinna förhöjda pensioner åt änkor
och barn, utan att dem åliggande pensionsafgifter alltför mycket ökas.
Enligt gjord beräkning (Bil. 2 sid. 156—159) skulle frånträdandet af
rätten till tjänsteår medföra en årlig förlust för ämneslärarne vid de
allmänna läroverken af 21,006 kronor. En ökning af statsbidraget till
änke- och pupillkassan med detta belopp skulle dock ej vara ett tilltillräckligt
vederlag för tjänsteåret. Ty detta vederlag, som i sin helhet
borde komma ämneslärarne vid de allmänna läroverken tillgodo, skulle
genom att utgå såsom ökning af statsbidraget till änke- och pupillkassan
komma att fördelas äfven på icke tjänsteårsberättigade delägare, hvar
-
70
för de förra skulle göra en uppoffring till de senares förmån. Rättvist
torde därför vara, att kassan för de icke tjänsteårsberättigade erhåller
ett belopp, svarande mot det vederlag, som beräknats böra tillkomma
ämneslärarne vid de allmänna läroverken för afstående af rätten till
tjänsteår. Detta belopp skulle enligt ofvan angifna beräkning utgöra
4,627 kronor, och hela den ökning af statsbidraget till kassan, som upphäfvande!
af rätten till tjänsteår skulle kräfva, skulle således uppgå
till 25,633 kronor.
Pensionsafgifter.
De pensionsafgifter, som hittills utgått till kassan, hafva alla varit
af ett slag, nämligen sådana, som helt och hållet bestämts efter hvars
och ens delaktighetsbelopp, hvilket åter utgjorts af lönen i högsta lönegraden
eller den pension, nämnda lönegrad betingat. Vid pensionsafgiftens
bestämmande har således intet afseende blifvit fästadt vid delägarens
lefnads- eller tjänsteålder och ej heller vid hans civilstånd, tiden
för äktenskaps ingående eller åldersskillnad mellan makarna. Denna
anordning har fört med sig, att alla innehafvare af samma befattning
eller af samma pension erlagt lika stora pensionsafgifter, att pensionsafgiften
visserligen varit ganska dryg, under det att delägaren tillhört
de lägre lönegraderna, men å andra sidan icke ökats på samma gång,
familjen vuxit, utan hela tiden förblifvit oförändrad, samt att de efterlefvandes
pension blifvit lika stor, närhelst delägare efter flere eller
färre års tjänstgöring med döden afgått. Dessa fördelar, särskild! den
i sista rummet nämnda, äfvensom den omständigheten, att, i följd af
den grundfond, som vid kassans stiftande tilldelades densamma, och
det statsbidrag, som beviljats den, den pension, som af kassan tillförsäkrats
de efterlefvande, städse varit större än den, som genom den erlagda
afgiften kunnat erhållas i annan anstalt, torde hafva föranleda
att några klagomål öfver eller några förslag till ändring af berörda anordning
icke försports. Sakkunnige hafva icke heller ansett sig hafva
skäl att föreslå någon ändring i detta afseende.
71
Visserligen har inom sakkunnige väckts förslag därom, att en inträdesafgift,
till sin storlek beroende på vederbörandes ålder, borde åläggas
delägarne i den gamla kassan vid öfvergång till den nya. Delägarne i
den gamla kassan hafva nämligen under en längre eller kortare tid erlagt
den mindre afgiften för den mindre pensionen och komma därför
att under så mycket kortare tid erlägga den högre afgiften, men skola
det oaktadt komma att för sina efterlefvande åtnjuta den föreslagna
högre pensionen, under det att nytillträdande delägare hela tiden komma
att betala den högre afgiften. Det kunde därför synas befogadt, att
delägarne i den gamla kassan vid öfvergången till den nya erlade en
inträdes- eller retroaktivafgift, motsvarande skillnaden mellan den nya
och den gamla änkepensionen, och för den tid, en hvar tillhört den gamla
kassan.
Häremot erinrades emellertid, att vid kassans stiftande ingen inträdes-
eller retroaktivafgift bestämdes för då i tjänst varande eller
redan pensionerade lärare, utan alla upptogos i kassan oberoende af
lefnads- och tjänsteålder, civilstånd och andra omständigheter och utan
annan skyldighet än att betala den årliga pensions afgiften och detta,
ehuru de förmåner i pension för efterlefvande, som då vunnos, för de
allra flesta voro vida större än den ökning af dessa förmåner, hvarom
det nu är fråga. Icke heller vid upptagande af nya delägaregrupper i
kassan har en dylik afgift satts i fråga. Vidare skulle en sådan afgift,
i synnerhet som den för somliga måste blifva ganska stor, säkerligen
hindra många att öfvergå till den nya kassan, hvarför denna icke komme
att göra det gagn och vinna den utveckling, som afsetts. Slutligen
skulle det blifva ganska svårt att rättvist bestämma storleken af berörda
inträdesafgift. Ty att helt enkelt beräkna den efter skillnaden i
änkepensionerna och tjänsteåldern eller den tid, vederbörande tillhört
den gamla kassan, vore tydligen högst orättvist, då därigenom den, som
tidigt erhållit plats och i många år erlagt afgift till kassan, skulle komma
att få betala mer än den jämnårige, som vid sen ålder vunnit ordinarie
tjänst. Att åter vid beräkningen lägga t. ex. lefnadsåldern till grund
utan att taga hänsyn till åldersskillnaden mellan makarna skulle äfven
leda till ett otillfredsställande resultat, helst dessa omständigheter eljest
icke tagits i betraktande vid bestämmande af pensionsafgiften, och det
72
torde vara vanskligt att afgöra, i hvad mån statsbidraget och kassans
grundfond böra räknas de särskilda delägarne till godo. Med anledning
af hvad sålunda blifvit invändt mot den ifrågasatta öfvergångs af giften,
hafva sakkunnige ansett sig böra afstå därifrån.
Däremot hafva sakkunnige af annat skäl och för annat ändamål
funnit sig föranlåtna att föreslå en retroaktivafgift, hvarom sakkunnige
något längre fram bli i tillfälle att tala i sammanhang med frågan
om öfvergångsbestämmelserna.
Ännu en afgift hafva sakkunnige funnit sig böra föreslå för ett
särskildt fall. 1902 års revisorer framhålla, att den kommitté, som af
Kungl. Maj :t tillsatts för afgifvande af förslag till ordnande af pensionsväsendet
för statens civila tjänsteinnehafvare samt för deras änkor
och barn, i sitt den 28 maj 1894 afgifna betänkande upptagit ett »Förslag
till reglemente för civilstatens pensionskassa för änkor och barn»,
där det i § 22 stadgas, att änka och barn af äktenskap, som ingåtts efter
det mannen fyllt 65 år, icke skola vara berättigade till pension från
kassan. Såsom skäl för denna bestämmelse anför kommittén:
»I de flesta nu gällande pensionsreglernenten finnas stadganden i
syfte att förebygga sådana förluster för vederbörande kassor, som kunna
vållas därigenom, att delägare ingår äktenskap vid sådan framskriden
lefnadsålder eller under sådana omständigheter, att hufvudafsikten
därmed tydligen varit att bereda pensionsförmån åt en person, med
hvilken äktenskaplig förening icke torde hafva förekommit, därest icke
snar skilsmässa genom döden varit motsedd.
I afseende å förebyggande af sådan förlust genom äktenskap vid
framskriden lefnadsålder, vid hvilka äktenskap, äfven om afsikten icke
varit den nyssnämnda, åldersskillnaden mellan makarna ofta är så stor,
att förlust däraf för kassan kan uppstå, är för nuvarande pensionskassor
föreskrifvet: för statens järnvägstrafiks änke- och pupillkassa, att äktenskap,
på hvilket anspråk på pension kan grundas, måste vara ingånget
före delägarens afskedstagande och innan han fyllt 50 år, för telegrafverkets
änke- och pupillkassa, att sådant äktenskap skall vara ingånget
före delägarens afskedstagande och innan han fyllt 60 år, för arméns
nya änke- och pupillkassa, att sådant äktenskap skall vara ingånget,
innan delägaren öfverskridit 60 år, samt för civilstatens enskilda änke
-
73
och pupillfond, att änka, som ej varit med mannen sammanvigd ett år,
förrän han tillträdt pension, när han med rättighet därtill ur tjänsten
afgått, i allmänhet ej är till pension berättigad, dock att det ankommer
på direktionen att för hvarje fall pröfva, huruvida hon med afseende på
särskilda förhållanden ändock må åtnjuta pension.
Enär i elementarlärarnes änke- och pupillkassa, där något stadgande
till förekommande af omfönnälda missbruk ej finnes, visat sig, att äktenskap,
som måste antagas hafva tillkommit i afsikt att bereda pensionsförmån,
icke sällan ingås efter 65 års ålder, har kommittén i § 22
föreslagit, att änka och barn af äktenskap, som ingåtts efter det mannen
fyllt 65 år, ej skola vara berättigade till pension från den nya kassan.»
Nyssnämnda revisorer anse, att detta pensionskommitténs yttrande
är förtjänt af ett allvarligt beaktande och hemställa, att då nytt reglemente
för Lärarnes vid elementarläroverken änke- och pupillkassa kommer
att utfärdas, ifrågavarande punkt tages i öfvervägande.
Med anledning häraf har denna fråga varit under öfverläggning
hos sakkunnige och har därvid framhållits, att om delägare, som gift
sig efter fyllda 65 år, icke kan påräkna pension åt sina efterlefvande ur
kassan, det skulle vara obilligt att fordra, att han fortfarande skall
kvarstå i kassan och till den erlägga pensionsafgifter. Men befrias dylik
delägare från erläggande af ytterligare afgifter till kassan, synes sådant
också böra ske beträffande delägare, som uppnått 65 års ålder utan att
äga pensionsberättigade anhöriga, då han ju, ifall han sedermera inginge
äktenskap, icke skulle åtnjuta pension för sina efterlefvande. Att
sålunda befria alla, som vid fyllda 65 år saknade pensionsberättigade
anhöriga, skulle emellertid förorsaka kassan en afsevärd förlust, som
icke lämpligen skulle kunna fyllas därigenom, att pensionerade delägare
med pensionsberättigade anhöriga ålades att såsom pensionerade
betala samma pensionsafgift, som från dem utgått under den tid, de voro
i tjänst. Sakkunnige hafva därför trott sig på annat sätt böra förebygga
den förlust för kassan, som kan föranledas af sent ingångna äktenskap
med stor åldersskillnad mellan makarna, och hafva sakkunnige sålunda
föranledts att föreslå, att delägare, som efter fyllda 65 år ingår äktenskap,
skall för att erhålla pensionsrätt för sina efterlefvande erlägga
en tilläggsafgift, beräknad efter mannens ålder och åldersskillnaden mel
168/oe.
Betänkande ang. elementarlärarnes änke- och pupillkassa.
10
74
Förhållandet mellan aflöning:, pen
-
Pensionsafgiften
Pensionsafgiften
den nuva-  rande.
den före-  slagna.
den nuva-  rande i % af
max.-aflö-  ningen förr.
den föreslagna
i % af max-  aflöningen nu.
1.
2.
3.
4.
Rektor vid h. allm. lärov. eller h. lär.-sem......
90
120
1-8
1-9
Rektor vid realskola...............
80
in
2
21
Lektor vid h. allm. lärov. eller h. lär.-sem......
90
120
2
21
Adjunkt vid allm. lärov. eller seminarium.....
70
102
2
21
Teckningslärare vid högre allm. läroverk . .
30
82-50
0-9
2-0
> > > > >
30
60
1-2
1-8
»
> realskola..........
12
60
05
1-7
> > » .....
12
40-60
08
1-8
> > > ......
12
27
11
1-8
Musiklärare vid högre allm. läroverk.......
25
51
2
2-5
>
>
> realskola
.......
9
22-50
2
2-1
Gymnastiklärare vid högre allm. läroverk.....
30
60
1''4
2-3
>
> realskola...........
12
27
2
2-0
Rektor vid folkskoleseminarium.....
90
120
2
2-1
Teckningslärare vid folkskoleseminarium.....
24
31-50
2
1-8
Musiklärare
>
»
30
40-50
2
1-9
Gymnastiklärare >
>
13-50
29-26
2
1''7
Manlig slöjdlärare vid
>
13-50
29-25
2
1-9
Föreståndare vid Chalm. läroanst......
120
120
2
1-7
Lektor
>
>
>
90
120
2
2
Rektor vid tekn. elem.-skola........
100
120
2
1-8
Lektor >
»
>
.......
80
120
2
2-1
Öfverlärare vid Gymn. centralinstitutet......
80
120
1-5
2-2
Lärare
>
>
>
44
66
1-5
2-2
D:o
>
>
>
40
60
1-6
2-4
Kamrer vid Folkskola :s pensionsinrättning.....
80
120
1-5
2-2
Kassör >
>
>
40
60
1''3
2
Sekreterare vid >
>
24
36
1-3
2
Vaktmästare >
>
>
12
18
1-5
2-3
75
Tab. 9.
sionsafgift och änkepension.
Minimiaflöningen
Pensionsafgiften
Pensionsafgiften
Pensionsafgif-  ,ens ökning i %
af nuvarande
pensions-  afgiften.
förr.
nu.
den nuvarande
% af min.-aflö-  ningen förr.
den föreslagna
i % af min.-af-  löningen nu.
den nuvarande
% af nuvarande
änkepensionon.
den föreslagna
% af föreslagna
änkepensionen.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
4,500
5,820
2
2''1
138
13-3
333
3,500
4,885
23
2-8
133
132
38-8
2,500
3,900
3‘6
31
13-3
13-3
33-3
1,500
2,935
4-7
3''5
12
131
45-7
1,900
2,320
1''6
36
10
12-7
175
1,000
1,360
3
4-4
10
12
100
1,650
1,800
0''7
3-3
10
12
400
1,125
1,240
11
3-3
10
10-9
237-6
600
680
2
40
10
9-6
125
750
1,070
3-3
4-8
10
11-6
104
450
535
2
4-2
10
9
150
1,000
1,360
3
4-4
10
12
100
600
680
2
40
10
96
125
3,500
4,865
2''6
2-5
13''3
13-3
33-3
800
980
3
3-2
10
10-2
31-3
1,100
1,370
27
3-0
10
10-9
35
675
880
2
3-3
10
9-9
116-7
675
1,080
2
2-7
10
9-9
116-7
5,000
6,000
2-4
2
13-3
13.3
0
3,500
5,000
2-6
24
13''3
13''3
33-3
4,000
4,870
25
2-5
133
13-3
20
3,000
3,900
27
31
13-3
133
50
5,000
5,000
1-6
2-4
13-3
13-8
50
3,000
3,000
1-6
2-2
12
12-2
50
2,500
2,500
1-6
2-4
12
12
50
5,000
5,000
1''6
2-4
133
13-3
50
2,500
2,500
1-6
2-4
12
12
50
1,600
1,600
1''5
2-3
10
10-6
50
700
700
1''7
2-6
10
8-2
50
76
lan makarna. Skulle emellertid dylik delägare icke befinnas villig att
betala berörda afgift, torde rätt böra honom medgifvas att utträda ur
kassan samt att på sätt, han anser lämpligast, sörja för sina efterlefvande.
Den rätt till utträde ur kassan, som under dessa omständigheter
medgifves delägare, torde dock icke kunna åberopas såsom skäl för
att pensionerad delägare utan pensionsberättigade anhöriga må fritagas
från ytterligare pensionsafgifter, då å ena sidan ej blott lönen utan äfven
pensionen är afsedd för en familj och icke blott för den pensionerade
ensam och a andra sidan den för tillfället ogifte kan komma att ingå
äktenskap samt genom erläggande af den ifrågavarande tilläggsafgiften
bereda sina efterlefvande pension ur kassan.
Då sakkunnige nu öfvergå till frågan om de årliga pensionsafgifternas
storlek, synes det sakkunnige billigt, att pensions afgif ter na höjas
ungefär i samma proportion som lönerna och de föreslagna änkepensionerna
blifvit ökade. Detta skulle kunna ske genom att bestämma
pensions af giften för i tjänst varande delägare till 3 procent och för pensionerad
delägare till 2 procent af hvars och ens delaktighetsbelopp.
Resultatet af en förhöjning af pensionsafgiften till 3 procent af
delaktighetsbeloppet för i tjänst varande delägare visar sig af omstående
tabell. (Se tab. 9.)
Den lista kolumnen i denna tabell upptager de nuvarande pensionsafgifterna,
den 2:dra de föreslagna pensionsafgifterna, den 3:dje de
nuvarande pensionsafgifterna i procent af den förra maximiaflöningen
och den 4:de kolumnen de föreslagna pensionsafgifterna i procent af
den nuvarande maximiaflöningen, maximiaflöningarna beräknade på
samma sätt som i tabell 8 å sidan 64.
En jämförelse mellan 3:dje och 4.‘de kolumnen gifver vid handen,
att pensionsafgiften till den nya kassan skulle för det störa flertalet
delägare utgå med samma eller en något litet högre procent af den nuvarande
maximiaflöningen — förhöjningen från 2 % till 2,i %, beroende
på afdraget för afgiften till egen pensionering — än den gamla
pensionsafgiften utgjorde af den förra maximiaflöningen, nämligen för
rektorer vid realskolor och folkskoleseminarier, samtliga lektorer och
adjunkter äfvensom musik- och gymnastiklärare vid realskolor. En
77
obetydlig ökning af denna procent från 1,8 % till 1,9 % äger rum för
rektorer vid högre läroverk och högre lärarinneseminariet. En väsentlig
höjning af nämnda procent, från 1,3 å 1,8 / till 2 å 2,t % framträder
åter för lärarne vid Gymnastiska centralinstitutet samt kassans tjänstemän
och betjänte, hvilket har sin grund däri, att pensionsafgiften till
gamla kassan för dessa delägare beräknats icke efter den högsta aflöningen
utan efter den fasta lönen i högsta lönegraden. Äfven för samtliga
teckningslärare vid allmänna läroverk har ifrågavarande procent
höjts betydligt utan att dock för mer än en grupp uppgå till fulla 2 •/.,
något, som tydligen beror därpå, att deras extra arvoden för öfvertimmar
inverkat på deras delaktighetsbelopp och därmed äfven på deras
änkepensioner och pensionsafgifter enligt den nya ordningen. Slutligen
har berörda procent ökats från 2 % till 2,5 % och från 1,4 % till
2,3 % för musik- och gymnastiklärare vid högre allmänna läroverk,
beroende därpå, att de erhållit lönen i högsta lönegraden såsom pension
och delaktighetsbelopp, under det att deras extra arvoden väl inverkat
på maximiaflöningen men icke på delaktighetsbeloppet. En obetydlig
minskning af mer berörda procent från 2 % till 1,7 å 1,9 % förekommer
för föreståndaren för Chalmerska läroanstalten och rektorerna vid de
tekniska elementarskolorna samt för öfningslärarne vid seminarierna.
Detta har, hvad bemälde föreståndare och rektorer beträffar, sin grund
i fastställandet af ett maximum för delaktighetsbeloppet och, hvad
sagda öfningslärare angår, i deras förut angifna pensionsförhållanden
och däraf föranledda mindre ökning af delaktighetsbeloppet.
I det hela kan man emellertid säga, att pensionsafgifterna höjts i
något större förhållande än maximiaflöningarna.
Tabellens kolumn 5 angifver förutvarande minimiaflöningar och kolumn
6 nuvarande minimiaflöningar, dessa minimiaflöningar beräknade
enligt samma grunder som maximiaflöningarna i tabell 8; kolumn 7
angifver åter den nuvarande pensionsafgiften i procent af den förra
minimiaflöningen och kolumn 8 den föreslagna pensionsafgiften i procent
af den nuvarande minimiaflöningen. En blick på dessa båda sistnämnda
kolumner visar, att adjunkternas nuvarande pensionsafgift är
4,7 % af deras förra minimiaflöning, under det att lektorernas hittills
78
erlagda pensionsafgift utgör 3,6 % af deras förra minimiaflöning, samt
att dessa procentsatser äro de högsta, som kolumn 7 har att uppvisa.
Nämnda procentsatser hafva i kolumn 8 sänkts till 3,5 % för adjunkterna
och till 3,i % för lektorerna. De högsta procentsatserna i 8:de kolumnen
(4,8 %, 4,4 %, 4,2 % och 4,o %,) tillkomma alla öfningslärare vid
de allmänna läroverken. För öfrigt bero tydligen de växlande siffrorna
i nu berörda båda kolumner på förhållandet mellan minimiaflöningen
och delaktighetsbeloppet samt ställa sig ogynnsamt för dem, som hafva
en jämförelsevis låg minimiaflöning.
Kolumnerna 9 och 10 upptaga, den förra nuvarande pensionsafgifter
i procent af nuvarande änkepensioner och den senare de föreslagna
pensionsafgifterna i procent af de föreslagna änkepensionerna.
Dessa kolumner ådagalägga, att såväl i den gamla kassan som i den
nya pensionsafgiften för en högre änkepension, inom vissa gränser, utgår
med en större procent af änkepensionen än för en lägre. Men denna
princip är vidsträcktare genomförd i den nya kassan än i den gamla.
Tv då dessa procentsatser i den gamla kassan blott äro tre, nämligen
13,3 f, 12 % och 10 %, så växla de i den nya kassan mellan 13,3 %
och 8,2 % samt äro till antalet fjorton.
Tabellens kolumn 11 angifver slutligen pensionsafgiftens föreslagna
höjning i procent af den nuvarande pensionsafgiften. De växlande
siffrorna i denna kolumn hafva sin grund i förhållandena mellan
de särskilda delägarnes delaktighetsbelopp i den nya och den gamla
kassan.
Pensionsafgiften för pensionerad delägare har i den gamla kassan
utgjort 2 procent af den honom tillkommande pensionen, och denna
har i allmänhet utgått med samma belopp som lönen, då denna ej öfverstigit
3,000 kronor, men vid högre lön med 80 procent af densamma.
Vid de nya löneregleringarna har aflöningen i allmänhet delats i
fast lön och tjänstgöringspenningar, och har härvid den fasta lönen vid
afskedstagandet fått utgöra pensionens belopp.
Och då den fasta lönen i högsta lönegraden i regeln är mindre än
80 procent af totalaflöningen i samma lönegrad, så blir häraf en följd,
att den nya pensionen, som antagits såsom delaktighetsbelopp i den
nya änke- och pupillkassan, utgör en mindre procent af totalaflöningen
79
än den gamla pensionen var af dåvarande totalaflöning. Då nu sakkunnige
föreslagit, att pensionerad lärare skall i pensionsafgift erlägga
2 procent af delaktighetsbeloppet, under det att i tjänst varande delägare
skall betala 3 procent af detsamma, kommer således pensionerad
lärare med afseende på pensionsafgiftens storlek i ett gynnsammare
läge i den nya än i den gamla kassan. I den nya kassan kommer nämligen
pensionerad delägare städse att betala 66 */3 procent af hvad han
erlagt såsom i tjänst varande, under det att pensionerad delägare till
den gamla kassan erlagt från 80 till 100 procent af hvad han betalt under
sin tjänstetid. Den lindring, pensionerad delägare sålunda vunnit,
hafva sakkunnige ansett billig med anledning af den jämförelsevis
mindre pension, han enligt den nya löneregleringen erhållit.
Förvaltning och revision.
Då bestämmelserna angående förvaltningen i nu gällande reglemente
verkat fullt tillfredsställande, hafva sakkunnige i detta afseende
blott föreslagit några mindre betydande tillägg och redaktionella ändringar.
Äfven beträffande revisionen hafva de gamla bestämmelserna
i hufvudsak bibehållits, och endast sådana ändringar föreslagits, som
haft sin grund däri, att domkapitlens befattning med de allmänna läroverken
upphört och Kungl. Öfverstyrelsen för rikets allmänna läroverk
i detta hänseende trädt i domkapitlens ställe, äfvensom däri, att den
i gällande reglemente angifna tiden för revisionerna visat sig väl kort.
Något skäl att bibehålla stiften såsom valkretsar för utseende af
revisorer, sedan domkapitlen upphört att verka såsom kretsstyrelser
för de allmänna läroverken, hafva sakkunnige icke funnit, helst dessa
valkretsar varit högst ojämna med hänsyn till de väljandes antal. Sakkunnige
hafva därför föreslagit, att delägarne för val af revisorer indelas
i sju valkretsar, sex för lärarne vid de allmänna läroverken och
en för öfriga delägare i kassan. Valkretsarna för de allmänna läroverkens
lärare har man sökt sålunda afpassa, att de väljandes antal inom de
80
särskilda kretsarna blifvit ungefär lika stort, och så, att de inom hvarje
krets upptagna läroverken blifvit, så vidt möjligt, närbelägna.
Då valkretsarnas antal minskats från 13 till 7, har man ansett lämpligt,
att den valkrets, som hvarje år väljer, utser två revisorer och två
suppleanter, i stället för att hittills två valkretsar årligen valt och hvardera
utsett en revisor och en suppleant. Genom den föreslagna anordningen
vållas mindre besvär och vinnes den fördel, att revisorer kunna
väljas, som från olika synpunkter äro särdeles lämpliga för revisorskallet,
och som således komplettera hvarandra.
Det bestyr, som hittills domkapitlen och Direktionen öfver Stockholms
stads undervisningsverk haft med valet, såsom att bestämma
tiden för detsamma samt att sammanräkna rösterna, skulle framdeles
öfvertagas af Of ver styrelsen för rikets allmänna läroverk.
Då kassans delägare och pensionärer äfvensom dess kapital och
räkenskaper under årens lopp betydligt ökats, så har den för revisionerna
bestämda tiden börjat visa sig väl knapp, något, som ännu mer
maste blifva fallet, sedan den nya kassan tillkommit. Sakkunnige hafva
därför ansett sig böra föreslå, att tiden för den större revisionen utsträckes
till 3 veckor och för den mindre till tio dagar i stället för respektive
två veckor och en vecka enligt nu gällande bestämmelser. Den mindre
revisionen skulle fortfarande taga sin början första måndagen i augusti
månad, men början af den större revisionen skulle framskjutas till den
sista måndagen i juli månad. Sakkunnige hafva härvid icke förbisett,
att denna revision i ogynnsammaste fall skulle komma att börja den
siste juli och således kunna fortgå till den 20 augusti eller mycket nära
höstterminens början, men detta skulle dock mycket sällan komma att
inträffa och, då tiden för berörda revision ökats med en vecka, torde
hela den anslagna tiden icke alltid behöfva tagas i anspråk för densamma.
Sakkunnige hafva därför icke ansett sig böra föreslå dess
tidigare början, helst därigenom skulle kunna vållas betydande olägenhet
för förvaltningspersonalen.
De större revisionerna hafva städse visat stort intresse för kassans
ställning och dels själfva utfört approximativa beräkningar, dels yrkat
på regelbundet återkommande grundligare undersökningar af kassans
81
förmåga att fylla sina förbindelser. Men man har varit af olika mening
angående längden af den period, efter hvilken ny dylik undersökning
skulle äga rum. Så föreslå 1884 års revisorer, att sådan måtte ske hvart
tredje år, under det att 1887 års revisorer anse det vara nog med hvart
nionde. Då en grundlig statistisk-matematisk utredning af kassans
ställning är ganska dyrbar, blir kostnaden för kassan afsevärd, om perioden
sättes kort. Alltför långa perioder medföra åter den fara, att kassans
säkerhet kan lida afbräck, innan erforderliga åtgärder för dess
tryggande hinna vidtagas.
Sakkunnige hafva därför gått en medelväg mellan de båda angifna
förslagen och föreslagit, att nämnda utredning må äga rum hvart sjätte
år. De mer invecklade förhållandena inom kassan, som måste blifva en
följd däraf, att den framdeles under en lång tid kommer att bestå af
två kassor med olika pensionsafgifter och pensioner, göra det svårare
än hittills att öfverse kassans ställning och därom bilda sig en pålitlig
föreställning. Det måste därför nu blifva angelägnare än förut, att regelbundet
återkommande undersökningar af ställningen vidtagas, äfven
om kostnaderna därför icke äro att förbise.
Då sakkunnige antaga, att nådig framställning angående erforderliga
medel för kassans ombildning kommer att framläggas för år 1908
sammanträdande Riksdag och Kyrkomöte, skulle, under förutsättning
af dessa myndigheters bifall till densamma, reglemente för den nya kassan
kunna utfärdas på hösten samma år och den nya kassan kunna träda
i verket med ingången af år 1909. Den ifrågasatta statistisk-matematiska
utredningen skulle enligt detta antagande första gången böra utföras
så tidigt, att den kunde föreläggas den större revision, som sammanträder
år 1914, och sedermera hvart sjätte år.
l68/09. Betänkande ang. elementarläraimes dukt- och pupillkassa.
11
82
ÖfyergångsTbestämmelser.
Då det är att förutse, att ett visst antal delägare i den gamla kassan ej
komma att öfvergå till den nya, i synnerhet sådana, som vid framskriden
ålder sakna pensionsberättigade anhöriga, och då dessutom pensionstagarne
i den gamla kassan fortfarande måste tillhöra densamma, så
måste tydligen den gamla änke- och pupillkassan bestå, äfven sedan den
nya blifvit upprättad. Men häraf följer icke, att hvardera kassan skulle
stå under särskild förvaltning och revision, utan torde, såsom skett vid
andra änke- och pupillkassors ombildning, den nya kassan kunna öfvertaga
alla den gamla kassans tillgångar och inkomster samt ansvara
för fullgörandet af alla dess förbindelser, hvarvid det gamla reglementet
med däri hittills vidtagna förändringar tydligen skulle i tillämpliga delar
fortfarande gälla för delägare och pensionärer i den gamla kassan.
Sättet för räkenskapernas förande samt andra administrativa föreskrifter
torde det vara lämpligast att öfverlämna åt kassans Direktion att bestämma.
Från flera håll har det yrkande framställts, att pensionsberättigade
anhöriga till delägare i kassan, hvilka aflidit sedan början af år 1905,
då den nya löneregleringen för flertalet af kassans delägare blef gällande,
och intill dess den nya änke- och pupillkassan träder i verket, måtte
komma i åtnjutande af de förbättrade pensioner, som skulle hafva tillkommit
dem, om bemälde bortgångna delägare varit i tillfälle att inträda
i den nya kassan. Såsom ett härmed likartadt fall har härvid anförts,
att åtskilliga änkor efter lärare, som aflidit under åren 1877 och
1878, då frågan om inrättande af Lärarnes vid elementarläroverken änkeoch
pupillkassa låg under behandling, tilldelats pensioner ur kassan,
ehuru något mindre än de, som eljest enligt reglementet skulle utgått.
Hvad som här åsyftas är tydligen det nådiga beslut, som med,
delades kassans Direktion genom kungl. brefvet den 2 maj 1879.
I detta bref förklaras nämligen att, sedan åtskilliga änkor efter
83
lärare vid de allmänna läroverken och folkskoleseminarierna, dels
nådårsberättigade, dels utan sådan rätt, samt dels med, dels utan
minderåriga barn, i underdånighet anhållit, att sökandena, hvilkas
män aflidit under åren 1877 och 1878, innan reglementet för Lärarnes
vid elementarläroverken änke- och pupillkassa blifvit utfärdadt och
sålunda denna pensionsinrättning, i hvilken de i lifstiden förklarat
sig villiga att, med afstående af sina efterlefvandes rätt till nådår,
ingå såsom delägare, trädt i full verksamhet, måtte beredas pension
från nämnda kassa eller ock, på sätt en del sökande tillika ifrågasatt,
från allmänna indragningsstaten, Ivungl. Maj:t medgifvit, att bemälda
änkor må från berörda änke- och pupillkassa åtnjuta pension med två
tredjedelar af det belopp, som skulle tillkommit dem, därest de enligt
kassans reglemente varit pensionsberättigade, dock under villkor, att
de delägare i stärbhusen efter dessa lärare, hvilka vore lagligen berättigade
till nådårs åtnjutande, afstode från inkomsterna däraf samt till
vederbörande domkapitel återbure för att till statsverket redovisas, hvad
de af sådan inkomst uppburit, med afdrag af hvad till vikariens aflönande
under nådårstiden blifvit af dem utbetaldt.
Trots de olikheter, som onekligen förefinnas mellan detta fall och
det nu föreliggande, torde icke kunna bestridas, att likhet äger rum däruti,
att det i båda fallen är fråga om att bereda änkor och barn, hvilkas
män eller fäder med döden afgått under den tid respektive änke- och
pupillkassor varit i förberedelsens stadium, vissa förmåner ur kassorna.
Sakkunnige behjärta ock lifligt ifrågavarande änkors och barns behof af
förbättrade pensionsförmåner och finna det hardt, att änkor och barn,
hvilkas män eller fäder aflidit helt kort förrän de varit i tillfälle att
öfvergå i den nya kassan, måste för framtiden vara inskränkta till den
mindre pension, som den gamla kassan erbjuder; i synnerhet gäller detta
öfningslärare, hvilkas nuvarande änkepensioner utgå med så små belopp
som 90 kronor, 120 kronor eller högst 300 kronor. Sakkunnige hafva
därför ansett sig böla föreslå, att änkor och barn efter delägare i gamla
kassan, hvilka aflidit under tiden från början af år 1905 till slutet af år
1908, må från början af år 1909 komma i åtnjutande af den pension i
nya kassan, som skulle hafva tillkommit dem, om bemälde delägare i
densamma vunnit inträde; men med skyldighet för vederbörande stärb
-
84
hus att afstå från detsamma eventuellt tillkommande rätt till tjänsteår,
för så vidt detta folie inom år 1909.
Kostnaderna för den förhöjning i pensionen, som sålunda skulle
komma dessa änkor och barn till godo, böra dock, enligt sakkunniges
mening, icke fördelas på samtliga delägare i den nya kassan utan till väsentlig
del bestridas af de nuvarande delägare i dengamlakassan, hvilkaöfvergå
i den nya. Dessa kunna nämligen lätt tänka sig, att om de själfva aflidit
eller komme att aflida under nämnda tid, deras egna efterlefvande skulle
vara eller komma att blifva i samma belägenhet som nu ifrågavarande
änkor och barn. Och då delägare i den gamla kassan vinna inträde i den
nya kassan utan särskild inträdesafgift, hvarigenom flertalet bland dem,
såsom i det föregående blifvit framhållet, skörda en ej obetydlig förmån,
så torde man kunna hoppas, att de villigt skola åtaga sig den mindre
retroaktivafgift, som för sagda ändamål blir erforderlig. Denna retroaktivafgift
skulle utgå för åren 1905—1908 och utgöra skillnaden mellan
den pensions afgift delägare skulle erlagt till den nya kassan, om han
vid ingången af år 1905 eller vid senare skedd utnämning inträdt i densamma,
och den, som för hvarje af nämnda år er lagts till den gamla
kassan. Inbetalningen af berörda retroaktivafgift skulle ske under år
1909 med en tolftedel för hvarje månad.
Dylik retroaktivafgift skulle ock erläggas af vederbörande änka
och barn från början af år 1905 till mannens eller faderns död.
Då den ifrågasatta retroaktivafgiften till stor del täcker den föreslagna
pensionsförhöjningen, så berör detta förslag endast obetydligt
kassans ställning i öfrigt, hvarför ett afslag af den föreslagna pensionsföi
höj ningen icke behöfver medföra annan verkan, än att äfven den
ifrågasatta retroaktivafgiften bortfaller, och att således §§ 56—58 i sakkunniges
förslag till reglemente för den nya kassan uteslutas, hvar jämte
det till sjukpensioner och oförutsedda behof upptagna beloppet erhåller
en förstärkning med det belopp, som utöfver retroaktivafgifternas värde
upptagits till täckning af berörda pensionsförhöjning.
Ytterligare erforderligt statsbidrag.
Den statistisk-matematiska utredning, som utförts af undertecknad
Dickman, visar att, om sakkunniges förslag antages, blir kassans ställning
följande:
Passiva.
I. Pensionsfonden.
1. Ankor med eller utan barn:
a)
pensionerade före år 1905 eller bvilkas män pen-  sionerats före 1905 och dött under detta år . . .
b)
pensionerade under år 1905 och hvilkas män ej
före 1905 pensionerats ...............
1,904,000
125,000
2,029,000
2. Föräldralösa barn:
a)
minderåriga.............
b)
sjukpensioner..............
17.000
32.000
49,000
2,078,0 0
II. Delägarefonden för nuvarande delägare.
1. Pensionerade delägare :
a)
pensionerade före år 1905 ...........
b)
>
under» 1905 ..........
258.000
149.000
407,000
2. Tjänstgörande delägare (excl. befordran)......
—
3,943,010
4,350,000
III. Delägarefonden för blifvande delägare.
1. Första innehafvare af de vid 1906 års början obe-  satta platserna (excl. befordran).........
483,000
2. Öfriga blifvande delägare (incl. befordran).....
—
4.226 0)0
4.709.000
Transport:
-
-
11,137,000
86
Transport:
11,137,000
IV. Ökning i pensionerna för flera syskon.
—
—
166,000
V. Framdeles beviljade sjukpensioner samt för oförut-
sedda behof
—
—
159,000
VI. Ökning af pensionerna för pensionsberättigade an-''
höriga till delägare, som tjänstgjort efter 1904 och
207,000
dött under perioden 1903—1908.
—
—
VII. Förvaltningskostnadernas värde.
—
—
128,000
Summa Kr.
—
—
11,797,000
Aktiva.
I.
Af gifter af nuvarande delägare:
1.
pensionerade före år 1905 ............
2.
»
under år 1905 ............
33.000
18.000
51,000
3. tjänstgörande..................
1,199,000
minskning på grund af att icke alla därtill berät-
48,000
tigade delägare öfvergå till den nya kassan ....
1,151,000
1,202,000
II. Af gifter af blifvande delägare:
1. första innehafvare af nu obesatta platser.....
—
228,000
2. öfriga blifvande delägare ............
_
2,063,000
2.291.000
2.339.000
III. Det utgående statsbidragets värde.
—
—
IV. Retroaktivafgifter.
—
—
124,000
V. Behållning den 31 dec. 1905 ............
_
_
4,186,000
Summa Kr.
—
—
| 10,142,000
Brist.......................................K*. 1,655,000.
Bristen motsvarar ett årligt belopp f. o. m. år 1909 af................ >
72,890.
Brist.......................................K*. 1,655,000.
Bristen motsvarar ett årligt belopp f. o. m. år 1909 af................ >
72,890.
l:o.
2:o.
3:o.
4:o.
Till fyllande af denna brist erfordras:
Det statsbidrag, hvarom nådig framställning gjorts till innevarande års riksdag . . . Kr. 3,521
Det statsbidrag, som skulle tillkomma kassan för mottagande af nya delägare och böjning
af åtskilliga delägares delaktigbetsbelopp under tiden 1878—1897, tillsammans . . . .
Det såsom aflösning af tjänsteåret beräknade statsbidraget.............
Ett ytterligare statsbidrag af....................... ■ - ■
» 20,926
» 25,633
> 22.810
hvithet tillsammans utgör Kr. 72,890.
87
Då Riksdagen erkänt det berättigade däri, att kassan vid mottagande
af nya delägare eller delägaregrupper erhåller en däremot svarande
ökning i statsbidraget, och utan tvekan beviljat de bidrag, som af sådan
anledning begärts, hysa de sakkunnige intet tvifvel därom, att Riksdagen
skall befinnas villig att bevilja, såväl det statsbidrag, hvarom
nådig framställning gjorts till detta års riksdag, som det, hvilket har
sin grund i under äldre tider upptagna nya delägare och ökade delaktighetsbelopp.
— Sant är visserligen, att kassan tidigare borde hafva
gjort framställning i detta afseende, och att kassan, ehuru detta statsbidrag
icke kommit den till godo, dock icke anses hafva kommit på
obestånd. Men förbiseendet i detta hänseende torde kunna förklaras
däraf, att redan under de första åren efter kassans stiftande, innan man
ännu hunnit komma fullt in i förhållandena, åtskilliga nya platser inrättades
och löneförhöjningar vidtogos. Redan 1890 års revisorer anmärka
emellertid, att kassans ställning, oberoende af räntefotens sjunkande,
försvagats utan att dock angifva något skäl därtill. — 1893 års revisorer
konstatera en ytterligare försämring i kassans ställning, utan att
angifva någon förklaringsgrund. Senare revisorer uttala sig mer förhoppningsfullt
angående kassans ställning och finna förklaringen därtill
i den minskade dödligheten. Sannolikt är äfven, att den skenbara förbättringen
i kassans ställning har sin grund häruti. Ty därigenom, att
dödligheten bland männen minskas, blir antalet pensionerade änkor
och barn årligen något mindre än som beräknats. Men att denna förbättring
antagligen blott varit skenbar, framgår däraf, att dödligheten
bland de änkor, som tillhöra kassan, minskats vida mer än dödligheten
bland kassans manliga delägare, hvarför ock särskild mortalitetstabell
för kvinnor måst vid kassans beräkning upprättas. I samma mån som
de pensionerade änkornas lifslängd ökas, försämras således kassans
ställning, ehuru det ännu icke blifvit synbart, så att det vid en approximativ
beräkning kunnat märkas, utan först vid en noggrannare statistisk-matematisk
undersökning kommer i dagen. Det ifrågavarande
statsbidraget är därför väl behöfligt för kassans konsolidering.
Angående det statsbidrag, som kräfves för upphäfvande af den
vissa delägare i kassan tillkommande rätten till tjänsteår, är i det föregående
taladt och är här endast att tillägga, att utan detta statsbidrag
88
en ökning af änkepensionerna i föreslaget omfång icke torde kunna
ifrågakomma.
Hvad slutligen det i fjärde rummet nämnda statsbidraget vidkommer,
hysa sakkunnige af flera skäl den förhoppning, att Riksdagen skall
vilja medgifva detsamma. Redan 1874 års Riksdag uttalar med afseende
på förslaget om bildande af en pensionskassa för elementarlärares
änkor och barn, att Riksdagen ansett denna fråga vara af den vikt för
det allmänna, att staten icke bör undandraga sig att lämna det direkta
bidrag, som för en sådan inrättning är oundgängligen behöfligt. Och
1880 års Riksdag yttrar med anledning af en till densamma gjord nådig
framställning om delaktighet i Lärarnes vid elementarläroverken änkeoch
pupillkassa för lektorerna vid de tekniska elementarskolorna och
Chalmerska slöjdskolan att, då samma skäl, hvilka föranledt inrättandet
af en änke- och pupillkassa för lärarne vid allmänna läroverk, pedagogi
och seminarier, synts tala för beredande af därmed afsedda förmåner
äfven åt lektorerna vid förevarande läroverk, hvilka numera blifvit
i fråga om såväl lärarebefattningarnas egenskap af ordinarie tjänster som
aflöningsvillkor hufvudsakligen likställda med lektorerna vid de allmänna
läroverken, Riksdagen funnit skäl bevilja den för sagda ändamål
äskade ökning i statsbidraget till kassan. Riksdagen har således
visat sig inse och erkänna värdet och betydelsen för det allmänna däraf,
att en effektiv pensionering af änkor och barn till] här ifrågavarande
personal kommer till stånd.
Skulle emellertid nu omhandlade brist täckas annorlunda än genom
ökadt statsbidrag, måste, enligt sakkunniges mening, för dess fyllande
anlitas någon af följande utvägar, nämligen antingen att minska de
föreslagna änkepensionerna, eller att ålägga nuvarande delägare betydande
inträdesafgifter vid öfvergängen till den nya kassan eller slutligen
att höja pensionsafgiften för samtliga delägare i kassan, såväl de
nuvarande som de blifvande.
Att sänka änke- och barnpensioner under hvad som blifvit föreslaget,
skulle dock göra desamma alldeles otillräckliga, och hela reformen
skulle därigenom blifva förfelad. Ty det torde ej vara svårt att förutse,
att i dessa dyra tider, hvilka tyckas blifva värre och värre, det måste
89
blifva ganska vanskligt för många af pensionstagarne att äfven med de
föreslagna pensionerna nödtorftligen draga sig fram.
Att åter ålägga delägarne i den gamla kassan vid öfvergången till
den nya en så stor inträdesafgift, att därigenom den nu ifrågavarande
bristen skulle fyllas, skulle, såsom i det föregående blifvit framhållet
(sid. 71), föranleda mycket afsevärda olägenheter och utan tvifvel leda
därtill, att det stora flertalet funne sig förhindradt att åtaga sig de retroaktivafgifter,
som erfordras, för att änkor och barn efter delägare, som
aflidit under åren 1905—1908, må erhålla förbättrade pensionsförmåner.
En dylik inträdesafgift skulle också hårdast drabba äldre lärare, som
länge tjänstgjort under den tid, lärarnes löner voro synnerligen
knappa.
Hvad vidare den tredje utvägen beträffar, har beräkningen visat
(Se bilaga 2 sid. 161), att för åstadkommande af de erforderliga medlen,
22,810 kr. årligen, erfordras, att afgifterna för samtliga delägare i den nya
kassan höjas med 0,r> %, eller från 3 till 3,6 % af hvars och ens delaktighetsbelopp.
En sådan höjning af pensionsafgiften, skulle enligt hvad omstående
tabell 10 utvisar, föranleda, att pensionsafgiften komme att ututgöra:
för de stora grupperna, lektorer och adjunkter, 2,5 %, för åtskilliga
öfningslärare 2,8 % och 3 % och för öfriga delägare mellan 2 och
2,9 / af maximiaflöningen, under det att af en jämförelse mellan pensionsafgiften
och minimiaflöningen framgår, att pensionsafgiften af
denna aflöning skulle komma att utgöra för lektorer 3,7 /, för
adjunkter 4,2 Z, för åtskilliga öfningslärare upp till 5,3 och 5,7 %
samt för öfriga delägare från 2,/. till 5 %. I hvilket förhållande ifrågavarande
pensionsafgift står till de föreslagna änkepensionerna och
de förutvarande pensionsafgifterna, framgår af tabellens kolumner 4
och 5.
Tager man hänsyn därtill, att flertalet af delägare och särskilt
alla de, för hvilka pensionsafgiften utgör en anmärkningsvärdt hög
procent af aflöningen, blifvit ålagda afgifter för sin egen pensionering,
finner man lätt, att de afdrag af lönen, som härigenom förorsakas, måste
blifva synnerligen kännbara.
168/o6. Betänkande ang. elementar! är ärna änke- och pupillkassa.
12
90
Tab. 10.
Förhållandet mellan aflöning, pensionsafgift och änkepension.
Peusionsafgiften beräknad efter 3''6 % af delaktigbetsbeloppet:
-
dess
absolnta
storlek.
i % af
min.-af-  löningen.
i % af
max.-af-  löningen.
i % af
änkepen-  sionen.
dess ök-  ning i %
af nuv.
pens.-afg.
1.
2.
3.
4.
5.
Rektor vid h. allm. lärov. eller h. lär.-sem......
144
2-5
2-3
16
60
Rektor vid realskola..............■
13320
2-7
2-5
15-9
66-5
Lektor vid b. allm. lärov. eller h. lär.-sem......
144
3-7
2-5
16
60
Adjunkt vid allm. lärov. eller sem.........
122-40
4-2
2-5
15-7
74-9
Teckningslärare vid h. allm. lärov..........
99
4 3
24
15-2
230
» >> » > .........
72
5-3
2-2
14-4
140
>
» realskola...........
72
4
2-0
14-4
500
» > > ...........
48-60
3-9
2-1
13 1
305
» > » ...........
32-40
4-8
2-1
11-6
170
Musiklärare vid h. allm. lärov...........
61-20
5-7
3-0
13-9
144-8
>
> realskola.............
27
5-0
2-5
10-8
200
Gymnastiklärare vid b. allm. lärov.........
72
5-3
2-8
14-4
140
>
> realskola...........
32-40
4-8
2-4
11 6
170
Rektor vid folkskoleseminarinm..........
144
30
2-5
16
60
Teckningslärare vid >
..........
37-80
3-9
2-1
12-2
57-5
Mnsiklärare
>
»
..........
48-60
3-5
2-3
18 1
62
Gymnastiklärare >
>
..........
35-10
4o
21
119
160
Manlig slöjdlärare vid folkskoleseminarium.....
3510
3-3
2-2
11 9
160
Föreståndare vid Cbalm. läroanst..........
144
2-4
2-1
16
20
Lektor
»
>
»
.........
144
29
2-4
16
60
Rektor vid tekn. elem.-skola............
144
30
21
16
44
Lektor >
>
»
............
144
3-7
2-5
16
80
Öfverlärare vid Gymn. centralinst..........
144
2-9
2-6
16
80
Lärare
>
>
>
.........
79-20
2-6
2-6
14-7
80
D:o
>
»
>
.........
72
2-9
2-9
14-4
80
Kamrer
> Folkskolel;s pensionsinr.......
144
2-9
2-6
16
80
Kassör
>
»
»
......
72
2-9
2-4
14-4
80
Sekreterare >
»
>
......
43-20
|
2-7
2-4
12-7
80
Vaktmästare >
>
»
......
21-60
3-1
i 2-7
9-8
80
91
Slutligen vilja sakkunnige fästa uppmärksamheten därpå, att största
delen af de statsbidrag, som utgå och enligt sakkunniges förslag skulle
ytterligare utgå till kassan, vidkommande ämneslärarne vid de allmänna
läroverken, äro att betrakta såsom ersättning för privilegieförmaner,
som eljest skulle hafva tillkommit dem.
På grund af hvad de sakkunnige sålunda anfört, finna de sig öfvertygade,
att Kungl. Maj :t och Riksdagen skola behjärta önskvärdheten
däraf, att en tillfredsställande pensionering beredes här bemälde lärarepersonals
efterlefvande och äfven bevilja nu omhandlade statsbidrag.
Skulle emellertid så icke blifva förhållandet, anse sig sakkunnige
böra tillstyrka antagandet af det sist anförda alternativet och föreslå,
att den årliga pensionsafgiften höjes till 3,o procent af delaktighetsbeloppet.
Ty detta förfaringssätt stämmer bättre öfverens med de
principer, hvarpå Lärarnes vid elementarläroverken änke- och pupillkassa
vid dess stiftande grundades, än påläggandet af en dryg inträdesafgift,
och delägarne själfva skola säkerligen hellre åtaga sig de tunga
pensionsafgifter, som däraf måste blifva en följd, än underkasta sig en
minskning i de föreslagna pensionerna för sina efterlefvande.
Motiv till särskilda paragrafer i reglementsförslaget.
Som benämning på den» nya kassan hafva sakkunnige föreslagit: Kassans be»Lärarnes
vid elementarläroverken nya änke- och pupillkassa». Häri- namninsgenom
angifves nämligen bäst dess historiska samband med den nuvarande
kassan, och denna benämning torde dessutom hafva betydelse
med afseende på befintliga lånehandlingar. Andra änke- och pupillkassor,
t. ex. arméns, hafva vid en likartad, af ny lönereglering betingad,
omgestaltning bibehållit den ursprungliga benämningen med tillägget
»nya». Det erkännes, att uttrycket »elementarläroverken» är föråldradt,
men det torde dock vara svårt att finna en lämpligare beteckning för de
•»
92
Öfvergång
till nya
kassan.
§ 1 inom. 3
Lärarinna.
§ 1 mom. 4
under Ecklesiastikdepartementet hörande undervisningsanstalter, hvilkas
lärarekårer för närvarande hafva delaktighet i kassan.
Som omgestaltningen af den nuvarande änke- och pupillkassan är
föranledd af de ökade aflöningsförmåner, som från och med år 1905
•beredts flertalet af de lärarekategorier, som tillhöra kassan, hafva sakkunnige
ansett, att öfvergång till den nya kassan ej bör förvägras dem,
som erhållit afsked med pension efter inträdet af år 1905, men väl dem,
som pensionerats före detta år och således icke kunnat blifva delaktiga af
den nya löne- och pensionsregleringen. Att hafva ingått på den nyalönestaten
behöfver emellertid ej sättas såsom villkor för inträde i den nya
kassan; ty för närvarande finnes endast en tjänstgörande lärare, som ej
ingått på den nya lönestaten; och denne är ej delägare i kassan.
Angående skälen till uteslutandet ur den nya kassan af lärarne i
trädgårdsskötsel vid folkskoleseminarierna är taladt i det föregående
under rubriken »Delaktighetsbelopp i den nya kassan».
Den tid, inom hvilken anmälan om öfvergång till den nya kassan
bör ske, är satt till slutet af mars månad 1909, emedan det nya reglementet,
enligt sakkunniges förutsättning, skulle träda i kraft den 1
januari 1909 och uppbörden af pensionsafgifterna till den gamla kassan
plägar ske den 1 april. Om frågan, huruvida man vill inträda i den nya
kassan eller stanna kvar i den gamla, måste afgöras före nämnda dag,
förenklas därför öfvergången och undvikas förvecklingar vid inbetalningen
af pensionsafgifterna till de båda kassorna.
Den nya skolstadgans bestämmelse, att blifvande lärarinna vid
allmänt läroverk skall vara ogift, hindrar ej, att öfningslärarinnor, som
redan äro delägare i gamla kassan, kunna öfvergå till nya kassan. För
närvarande är ingen ämneslärarinna delägare i kassan.
Blifvande lärarinna med ordinarie tjänst vid seminarium hafva
sakkunnige ansett fortfarande böra äga rätt till inträde i kassan. Däremot
lägger nya läroverksstadgan hinder i vägen för blifvande lärarinna
vid allmänt läroverk att ingå i densamma.
93
I detta moment hafva sammanförts mom. 1 och mom. 3 i det nu- fränt™-  varande reglementet. Detta har kunnat ske, emedan sakkunnige ansett
lämpligt och önskvärdt, att den bestämmelsen upphäfves, att kassan ^ ning.
skall vara skyldig att betala den retroaktivafgift, som kan affordras eu ^ 3 m<m%''1
delägare, hvilken afgått från sin lärarebefattning genom befordran till
någon statens eller kyrkans tjänst, med hvilken delaktighet i annan
änke- och pupillkassa är förenad, för hans inträde i den andra kassan,
»ehuru icke till högre belopp än det, hvartill det matematiska värdet
af delägarens gjorda insatser uppgår». Lämpligheten af denna bestämmelse
har redan för flera år sedan starkt satts i fråga. Kassans Direktion
framhåller i sin underdåniga skrifvelse af den 24 februari 1885, att
ifrågavarande t stadgande sannolikt tillkommit genom förbiseende af
kommitterade vid förslagets uppgörande och att för öfrigt saken syntes
sakna tillräckligt stöd af billighet och rättvisa. Kommitterade hade
motiverat detta sitt förslag därmed, att, då i prästerskapets änke- och
pupillkassa funnes stadgadt, att samma kassa vore skyldig att för prästman,
som befordrades till läraretjänst, betala den retroaktivafgift, som
för hans inträde i elementarlärarnes änke- och pupillkassa kunde fordras,
ett reciprokt stadgande där syntes äga desto mera skäl för sig, som
öfvergång från skolans till kyrkans tjänst icke sällan förekomme och
den, som vunne sådan transport, vore skyldig att till prästerskapets
änke- och pupillkassa erlägga stadgad retroaktivafgift. Men i reglementet
för prästerskapets änke- och pupillkassa af den 6 november 1874,
anmärker Direktionen, funnes intet sådant stadgande, som af kommitterade
åberopats, och kunde icke heller gärna där finnas, då reglementet
för Lararnes vid elementarläroverken älike- och pupillkassa först fyra
år senare utfärdades. Af ännu större betydelse vore emellertid härvidlag,
att uti sistnämnda reglemente icke finnes någon föreskrift om upptagande
af någon retroaktivafgift, hvilken i kommitterades betänkande
blifvit efter vidlyftig motivering afstyrkt. Således kunde ingen reciprocitet
åberopas hvarken mellan elementarlärarnes änke- och pupillkassa
och prästerskapets eller någon annan dylik kassa. Och för öfrigt
stadgades i § 10 af reglementet för elementarlärarnes kassa, att delägarnes
erlagda pensionsafgifter icke må återställas.
94
Den retroaktivafgift, som till prästsyssla befordrad lärare har att
erlägga, torde ock rätteligen böra betraktas som en befordringsafgift,
hvilken den befordrade själf har att erlägga, alldenstund sådan delägare
i regel går från en sämre till en bättre aflönad tjänst; och delägaren ifråga
har under den tid, han gjort sina insatser, haft en ej obetydlig godtgörelse
i förmånen att vid möjligen inträffadt dödsfall erhålla för sina
anhöriga en pension, som är oberoende af tjänstetidens längd och den
lönegrad, han vid frånfället innehaft. Det kan därför med fog göras
gällande, att den temporära försäkringen något så när motsvarat, hvad
som betalts för densamma, och att rättvisa och billighet icke trädes för
nära, om bestämmelsen i fråga borttages.
§ 3 mom. a. Det nu gällande reglementets medgifvande för delägare, som
frånträder sin lärarebefattnig genom befordran till någon statens
tjänst, hvarmed delaktighet i annan änke- och pupillkassa icke är
förenad, att utan förhöjda af gifter kvarstå som delägare i kassan har länge
ansetts vara af beskaffenhet att kunna utöfva ett mindre gynnsamt inflytande''
på kassans förmåga att uppfylla sina förbindelser, då ju för
samma tjänst två eller flere personer på en gång skulle kunna komma att
draga fördel af statsbidraget. För närvarande finnas visserligen ej flere
än tre sådana delägare, men i framtiden kunna förhållandena gestalta
sig annorlunda. Kassans Direktion har med fästadt afseende härå redan
i sitt underdåniga utlåtande den 18 maj 1888 hemställt, huruvida icke
detta moment kunde gifvas en sådan lydelse, att det anförda missförhållandet
blefve åtminstone i afseende på blifvande delägare undanröjdt.
Sakkunnige hafva också för sin del ansett sig nu böra föreslå, att rättighet
för sådan delägare att kvarstå i kassan grundas på skyldighet att betala
såväl stadgad pensionsafgift som ock hvad som motsvarar det för
befattningen i fråga utgående statsbidraget.
Arméns änke- och pupillkassa har sedan gammalt en sådan bestämmelse
för ifrågavarande fall. Sakkunnige hafva tänkt sig, att det belopp,
som motsvarar för befattningen utgående statsbidrag, för detta fall enklast
kunde uträknas på det sätt, att man dividerade hela det utgående
statsbidraget med summan af samtliga delägares delaktighetsbelopp,
då man erhöll det belopp af statsbidraget, som skulle motsvara ett del
-
95
aktighetsbelopp af en krona, hvarefter detta belopp multiplicerades med
delaktighetsbeloppet för den ifrågavarande tjänsten.
1887 års revisorer erinrade därom, att flertalet gymnastiklärare
vid de allmänna läroverken och folkskoleseminarierna utgjordes af
i tjänst varande officerare och underofficerare, hvilka såsom sådana
ägde delaktighet i arméns nya änke- och pupillkassa, samt framhöllo
obilligheten däraf, att dessa gymnastiklärare, som en följd af år erlagt
afgift till såväl elementarlärarnes som arméns änke- och pupillkassor,
måste utan ersättning för de i elementarlärarnes kassa gjorda insatserna
utträda ur densamma, så snart de vunnit befordran till sådan militärtjänst,
som ej läte sig förena med gymnastiklärarebefattningen. Och då
dylik befordran i allmänhet erhölles vid jämförelsevis unga år, kunde den
fördel, de åtnjutit däruti, att deras efterlefvande familj skulle erhållit
pension af båda kassorna, om de dött, medan de tillhörde dem båda, icke
anses motsvara de kostnader, som sålunda förorsakats dem.
Till undanrödjande af denna olägenhet funnes, enligt revisorernas
mening, flere utvägar, nämligen dels att gymnastiklärare, som vore delägare
i arméns änke- och pupillkassa, med bibehållande af denna sin delaktighet,
i afseende på elementarlärarnes änke- och pupillkassa likställdes
med ordinarie lärarinna och således väl ägde rättighet men ej skyldighet
att inträda i elementarlärarnes kassa; dels att gymnastiklärare, som i
följd af befordran inom armén frånträdde sin gymnastiklärarebefattning,
skulle, oaktadt han ägde delaktighet i annan änke- och pupillkassa, om
han så önskade, fortfarande få kvarstå i elementarlärarnes, ehuru med
skyldighet att utöfver den för ifrågavarande gymnastiklärarebefattning
stadgade afgift till kassan årligen erlägga ett belopp, motsvarande den
del af pensionsafgiften, som beräknas utgå af statsanslaget till kassan
samt af kassans s. k. grundfond; dels slutligen att gymnastiklärare, som
vore berättigad till delaktighet i arméns nya änke- och pupillkassa, skulle
äga rätt att välja, antingen han för framtiden ville tillhöra sist berörda
kassa eller elementarlärarnes, och därmed vara utan såväl skyldighet
som rättighet att ingå i den andra kassan.
S?S Revisorerna ansågo, att åtskilliga skäl kunde anföras för hvartdera
af dessa förslag, men då af bestämmelserna i de nu ifrågavarande kas
-
3 mom. 3
och 4.
96
sornas reglementen syntes framgå, att meningen varit att icke medgifva
någon delaktighet på en gång i tvänne af staten understödda änke- och
pupillkassor, funne revisorerna det sist anförda förslaget vara att föredraga
och hemställde om dess genomförande.
I sitt underdåniga utlåtande öfver revisorernas framställningar
afstyrkte kassans Direktion revisorernas hemställan i denna punkt,
dels emedan den obligatoriska delaktigheten utgjorde en af hufvuagrundsatserna
vid kassans bildande, dels emedan kassan genom bifall till revisorernas
förslag skulle kunna tillskyndas förlust. Emellertid förklarade
Direktionen, därest Kungl. Maj :t funne någon åtgärd i berörda afseende
böra vidtagas, sig utan tvekan vilja förorda en annan af revisorerna angifven
utväg till frågans lösning, nämligen att delägare, sedan han frånträdt
sin befattning genom befordran till annan statens tjänst, må äga rätt
att mot förhöjda afgifter kvarstå i elementarlärarnes änke- och pupillkassa.
I likhet med 1887 års revisorer anse sakkunnige, att tjänsteman i allmänhet
icke bör äga rätt till delaktighet i mer än en af staten understödd
änke- och pupillkassa, men enligt sakkunniges mening bör undantag från
denna regel äga rum i de fall, då det är medgifvet att förena två tjänster,
som hvardera medför rätt till delaktighet i af staten understödd änkeoch
pupillkassa. Ty har en och samme tjänsteinnehafvare rätt att uppbära
den i stat uppförda lönen för två befattningar, så bör han väl äfven
åtnjuta den rätt till delaktighet i änke- och pupillkassa, som är förenad
med berörda befattningar. Så har ock hittills ägt rum, i det att öfningslärare,
som tillika varit militär, på en gång tillhört både arméns och elementarlärarnes
kassa och öfningslärare, som äfven haft annan befattning
vid de allmänna läroverken eller seminarierna, ägt delaktighet i
elementarlärarnes kassa för dem båda.
Frågan är nu, huru det lämpligen bör förfaras, då sådan tjänsteinnehafvare
af en eller annan anledning afgår från till elementarlärarnes
kassa hörande tjänst, utan att för densamma erhålla pension å allmänna
indragningsstaten. Hittills har tjänsteinnehafvare i sådant fall med
afskedstagandet gått förlustig sin delaktighet i kassan för ifrågavarande
tjänst. Detta har haft till följd, att åtskilliga dylika tjänsteinnehafvare,
som i själfva verket icke längre haft tid och krafter till vederbörligt uppe
-
97
hållande af de förenade befattningarna, likväl icke velat afgå från någon
af dem, emedan de därigenom skulle gå miste om frukterna af sina till
änke- och pupillkassan gjorda inbetalningar och sålunda beröfvades den
trygghet för efterlefvandes nödtorftiga bärgning, som delaktigheten i
kassan medför. Det skulle därför vara till gagn för läroverken, om hindret
för dylik tjänsteinnehafvares afskedstagande undanröjdes, och sakkunnige
hafva därför i hufvudsak anslutit sig till den af kassans Direktion
förordade utvägen, nämligen att innehafvare af tvänne eller flere befattningar,
som höra till elementarlärarnes änke- och pupillkassa eller dels
till denna, dels till annan af staten understödd sådan kassa, må, därest
han afgår från någon till elementarlärarnes kassa hörande tjänst, dock i
kassan med oförändradt delaktighetsbelopp kvarstå, ehuru mot erläggande
af vederbörligen förhöjd pensionsafgift.
Då pensionsafgifterna framdeles skulle erläggas månadsvis, hafva
sakkunnige ansett nödigt, att, för undvikande af trassel vid dessa afgifters
inbetalning, anmälan om kvarstående i kassan bör ske senast inom
en månad efter det befattningen frånträdts. Och bör detta utan svårighet
kunna ske, då den, som har för afsikt att afgå från innehafvande
befattning, innan beslut därom fattas, tydligen måste för sig klargöra
de omständigheter, som måste blifva följden af ett sådant besluts genomförande.
Af barmhärtighetsskäl har här gjorts ett tillägg i syfte att be-$
reda möjlighet för afsatt delägares anhöriga att efter hans död erhålla
en afkortad pension. Det torde knappast behöfva sägas, att här afses den
maka, med hvilken mannen varit förenad före afsättningen, samt deras
barn. Lyckligtvis är det fall, hvarå bestämmelsen i detta moment har
afseende, så sällsynt, att det nu föreslagna tillägget ej kan innebära någon
afsevärd utgift för kassan. Något bestämdt förslag med afseende å det
ifrågavarande pensionsbeloppets storlek hafva sakkunnige ej ansett sig
böra göra utan velat lämna åt kassans Direktion att pröfva hvarje särskilt
fall och efter förhandenvarande omständigheter bestämma.
Uppsamlandet af statistiska uppgifter har ägt rum sedan 1888, då §
Direktionen hemställde, att Kung!. Maj :t behagade åt Direktionen upp
168/oe.
Betänkande ang. elementarlärarnes änke• och pupillkassa.
13
3 mom. 5.
4 mom. 3
och 4.
98
draga att från rektorer och föreståndare vid de läroanstalter, hvilkas
lärare äga delaktighet i kassan, tills vidare infordra statistiska upp
gl
t6Som domkapitlens administrativa befattning med de särskilda stiftens
allmänna läroverk numera upphört och domkapitlen därför äro ur
stånd att meddela kassans Direktion de uti § 4 mom. 2 i nuvarande reglemente
föreskrifna fullständiga uppgifter å förändringar, som i afseende
på tillträde till och afgång från tjänster inträffat med lärarepersonalen
vid de allmänna läroverken, men en sådan årlig kontroll fortfarande
måste anses nödvändig, har det legat närmast till hands för sakkunnige
att föreslå, att ifrågavarande åliggande beträffande rikets allmänna
läroverk nu öfverflyttas på Kungl. Öfverstyrelsen för dessa läroverk.
Då detta emellertid innebär ett ökadt arbete för Öfverstyrelsen och det
kan ifrågasättas, huruvida icke en tillräckligt effektiv kontroll med afseende
å delägare och deras pensionsafgifter kunde ske på det sätt, att vederbörande
rektorer och föreståndare till kassans Direktion insände samtliga
dessa uppgifter, bestyrkta af två granskningsmän, som lärarekollegiet
inom sig utsett, och af fattade enligt Direktionens föreskrift, vilja
sakkunnige med fästadt afseende härå alternativt föreslå en sammanslagning
af momenten 3 och 4 till ett moment så lydande: »Dessutom
skall vederbörande rektor eller föreståndare före den 15 februari meddela
kassans Direktion fullständig uppgift å de förändringar, som i afseende
på tillträde till och afgång från tjänster under föregående året mtraffat
vid läroanstalten, och om tiden, då förändringarna ägt rum, skolande
denna uppgift bestyrkas af två utaf vederbörande läroverkskollegium
utsedda medlemmar. Likaledes skall vederbörande rektor eller föreståndare
inom samma tid insända statistiska uppgifter angående samtliga
lärare vid anstalten samt deras familjeförhållanden, börande dessa uppgifter
hos Direktionen förvaras.»
Något egentligt ökadt besvär för rektor eller föreståndare alagges
ej härigenom, då arbetet inskränkes till att sammanfatta och låta bestyrka
de specialuppgifter, som han jämlikt § 4 mom. 1 förut insändt.
Uppbörden
af pensionsafaifterna.
§§11 och 1:1
Såsom en önskvärd förändring har Svenska läraresällskapet föreslagit,
att pensionsafgiften erlades på det sätt, att ena hälften däraf in
-
99
sändes till Direktionen före maj månads utgång och andra hälften före
november månads utgång, medan för närvarande är föreskrifvet, att hela
pensionsafgiften skall insändas före april månads utgång. Att denna förändring
skulle bereda delägarne i kassan en viss lättnad, medgifva 1905
års revisorer, men de anse sig böra härvidlag påpeka, att dels kassans
ränteinkomster SKiille minskas, dels ökadt arbete åläggas rektorer och
föreståndare samt framför allt kassans tjänstemän.
När sakkunnige nu föreslå, att pensionsafgiften skall af i tjänst
varande delägare erläggas med en tolftedel för hvarje månad och afdragas
vid utbetalningen af hans aflöning, har hufvudsyftet härmed varit
att åstadkomma en verklig lättnad för delägarne vid betalningen. Den
erfarenhet, som i detta hänseende gjorts beträffande den månatliga inbetalningen
af det belopp, som skall afgå och åt statsverket besparas för
tjänsteinnehafvarnes egen pensionering, talar för att äfven afgiften till
än ko- och pupillkassan, pa detta sätt erlagd, blir minst kännbar. Ett
sådant afdrag, som månad efter månad är detsamma för hvarje delägare,
torde ej bereda vederbörande rektor och föreståndare större
besvär.
Rörande medlens insändande till Direktionen hafva sakkunnige föreslagit
fyra inbetalningar om året, i syfte att förebygga allt för stor
ränteförlust för kassan. Om dessa inbetalningar ske i form af vanliga
remissor, å hvilka kassan sänder behöriga mottagningsbevis, och den sista
inbetalningen för året åtföljes af specificerad öfversiktstablå öfver årets
pensionsafgifter och inbetalningar, torde den erforderliga kontrollen
och pensionsafgifternas införande i liggaren blott behöfva ske en gång
om året och i ett sammanhang, så som nu är fallet. Uppbörden af pensionsafgifterna
manadsvis från i tjänst varande delägare, redovisningen
för dem samt deras bokförande och kontrollering böra sålunda kunna
verkställas utan synnerligt ökadt besvär för vederbörande redovisare och
kassans tjänstemän.
Beträffande uppbördsbestyret med pensionerad delägares afgift
till kassan på i § 12 mom. 3 föreslaget sätt inse sakkunnige till fullo, att
detsamma kommer att bereda kassans tjänstemän betydligt mera arbete
än det nuvarande uppbördssättet. Statskontorets liggare öfver pensionerade
tjänstemän under riksstatens åttonde hufvud titel måste genomgås
100
fyra gånger om året i stället för en, och förteckningar å pensionerade
delägare måste insändas hvarje kvartal till den ämbetsmyndighet, genom
hvilken pensionen utbetalas, samt atföljas af behöriga manadskvitton
för kvartalet. Anses emellertid principen, att delägares pensionsafgift
skall gäldas med en tolftedel för hvarje månad, hvarunder han uppbär
lön eller pension, höra godkännas, maste också dess konsekvenser tagas.
m rätt till Den nya bestämmelsen i denna paragraf torde vara nödvändig för
pension. att förekomma, att anspråk på pension kan göras af kvinna, som lefvat
med mannen i s. k. fritt äktenskap. Det nuvarande reglementets bestämmelse
i detta hänseende är alltför sväfvande, och det skulle kunna inträffa,
att anspråk på pension efter afliden delägare gjordes från två eller flere
olika håll. En af staten understödd änke- och pupillkassa bör utan vidare
afvisa alla anspråk, grundade på förbindelser, som ej äro enligt lag fullbordade
äktenskap.
Äktenskap För att åtminstone i någon mån förebygga förlust för kassan af den
på sotsängen arQe(ining, att delägare ingår äktenskap under sådana förhållanden, att
syftet därmed påtagligen varit att bereda pension åt hushållerska, vårdarinna
eller annan person, till hvilken delägaren känner sig stå l förpliktelse
på ett eller annat sätt, men med hvilken han ej skulle ingått
äktenskap, därest ej hans snara dödliga frånfälle vore förestående, hafva
sakkunnige ansett bestämmelserna i § 16 af behof vet påkallade.
I reglementet för arméns nya änke- och pupillkassa af den 30 december
1905 stadgas i § 9 mom. 4: »äktenskap, ingånget på sotsängen, då
det ej ingåtts för att legitimera förut sammanaflade barn, medför ej pensionsrätt»,
och i reglementet för änke- och pupillkassan vid Stockholms
stads ämbetsverk af den 9 maj 1902 föreskrifves i ^§ 12: »äktenskap, ingånget
på dödsbädden, medför ej pensionsrätt, da ej barn finnas, som
genom äktenskapet legitimeras». Sakkunnige hafva ej velat begagna de
sväfvande uttrycken »sotsängen» eller »dödsbädden» utan hafva ansett
sig böra gifva denna paragraf en bestämdare affattning och tillerkänna
kassans Direktion rätt att efter pröfning af förhandenvarande omständigheter
besluta, huruvida i berörda fall rätt till pension ma tilläggas
barnlös änka.
101
o Som det ej är sällsynt, att delägare efter uppnådda 65 lefnadsår Äktenskap
ingår äktenskap med jämförelsevis ung kvinna och därigenom tillskyn- efte§ f* ar
dar kassan en mångårig utbetalning, hafva sakkunnige funnit tillbörligt,
att en sådan delägare må ersätta kassan denna större risk genom att erlägga
en tilläggsafgift, beräknad efter skillnaden mellan mannens och
hustruns ålder, men tillika velat tillerkänna honom rätt att genom utträde
ur kassan befrias från afgifterna till densamma, ifall han skulle finna dem
för höga eller anse sig genom deras placerande på annat håll kunna bereda
sina efterlefvande större förmåner.
För att bestämma storleken af denna tilläggsafgift har förfarits
på följande sätt:
Med bibehållande af de antagna beräkningsgrunderna (1871—1880
års dödlighetstabell för män, Ov af dödlighetssannolikheten enligt 1881
—1890 års tabell för kvinnor samt 4 % räntefot) har först, för åldrarna
65—79 år för mannen och åldersskillnaderna 0, 10, 20, 30, 40, 50 år
mellan man och hustru, kapitalvärdet af en änkepension å 1 kr. uträknats
enligt formeln R\—Rm,t, där ra angifver mannens ålder och k
hustruns ålder, R\ värdet af en förskottslifränta å 1 kr., utgående så
länge hustrun lefver, och i värdet af en förskottslifränta å 1 kr.,
utgående under mannens och hustruns återstående gemensamma lifstid.
Multipliceras dessa värden med det af mannens befattning betingade
pensionsbeloppet åt änka utan barn, erhåller man kapitalvärdet af
änkepensionen. Med hänsyn till de föregående afgifter, som ifrågavarande
delägare inbetalt, ha emellertid sakkunnige ansett lämpligt, att
tilläggsafgiften bestämmes så, att den tillsammans med värdet af de
framtida årsafgifterna endast utgör omkring hälften af änkepensionens
kapitalvärde.
Denna kalkyl har för den största gruppen af delägare, nämligen
adjunkterna, utförts på följande sätt.
En pensionerad delägares årsafgift utgör 2 % af delaktighetsbeloppet,
således en pensionerad adjunkts årsafgift 0-o2 X 3,400 — 68 kr., medan
änkepensionsbeloppet är 100 + 0-2 X 3,400 = 780 kr. Årsafgiften är
alltså 0-0872 af änkepensionen. Betecknas värdet af en årsafgift å
102
1 kr. med Rm, är alltså värdet af den mot en änkepension å 1 kr.
svarande årsafgiften = Oo872 X Rm
Den
tilläggsafgift för hvarje krona i änkepension, som en adjunkt
skulle ha att vid giftermål efter fyllda 65 år inbetala, vore alltså
| (R''k - Rm, k) - 0.0872 x Rm.
Denna tilläggsafgift angifves för olika åldrar och åldersskillnader
i nedanstående tabell
Mannens ålder vid
giftermålet = m.
m—k = 0.
m—k = 10.
m—k = 20.
m — k = 30.
m—k = 40.
m—k = 50.
65 :.......
1-20
2-48
3 63
460
527
66........
1''21
2-52
375
4.71
5''40
67........
1-21
264
3-81
4 80
5.52
68........
1-22
2-56
3’87
490
5-65
69........
1-22
2-58
3 93
4-99
577
70........
1-22
260
398
5-08
5.88
6''47
71........
1-21
261
402
5*17
599
6-60
72........
1-20
261
404
523
609
6-72
73........
119
2-60
4 07
530
6''19
684
74........
118
2''60
4-10
5''37
6-29
6-96
75........
116
2''58
4-11
542
637
706
76........
115
2''57
4-12
5''47
646
7-17
77........
1''12
2''54
4-12
5-50
6-53
7-26
78........
ilo
2''52
411
5-53
6''60
7''36
79........
1''07
2-47
408
5''54
B''65
7''43
De i tabellen angifna tilläggsafgifterna för 1 kronas änkepension
skulle bli något litet mindre för delägare med högre lön och något
större för delägare med lägre lön än adjunkter. Men då i allmänhet
afgifterna för delägare med relativt låg lön bestämts lägre i förhållande
till änkepensionsbeloppet, har man ansett, att äfven här kunde förfaras
på liknande sätt och att därför ofvanstående tabell skulle kunna fa
gälla för alla delägare. Af tabellen framgår, att tilläggsafgiften endast
obetydligt varierar med mannens ålder vid giftermålet. För enkelhets
103
skull kan man därför låta den bero endast af åldersskillnaden mellan
man och hustru.
Men af tabellen synes vidare, att talen i de särskilda kolumnerna
icke mycket öfverstiga de hela talen 1, 2, 3, 4, 5, 6. Då dessutom
deras närmare bestämmande icke hvilar på exakta grunder, har det ansetts
fördelaktigt att ytterligare förenkla proceduren vid tilläggsafgifternas beräkning
genom att bestämma tilläggsafgiftema för hvarje krona i änkepension
till just ofvanstående hela tal samt för mellanliggande åldersskillnader
genom interpolation. Härigenom har den i bil. A (sid. 124)
angifna enkla regeln för tilläggsafgifternas bestämmande erhållits.
Att afhjälpa den oförvållade fattigdomens mest tvingande behof
är den allmänna fattigvårdens plikt. Från flere håll har därför yrkats, £ i9mom.''2.
att det nuvarande reglementets bestämmelse i § 16 mom. 2 om understöd
efter den föreskrifna åldersgränsen åt pupill, som är oförmögen till arbete
samt i utblottadt tillstånd, borde borttagas såsom främmande för kassans
uppgift. Sakkunnige hafva dock af humanitetsskäl velat bibehålla
densamma i oförändrad lydelse blott med inskjutande af orden »därest
kassans ställning det medgifver». Kostnaden för dessa understöd undandrager
sig nämligen, med förhandenvarande statistiska material,
hvarje försök till sannolikhetskalkyl, och det ifrågavarande »understödet»
måste därför i hvarje förekommande fall göras beroende af den
utredning af kassans tillstånd, som hvart sjätte år enligt förslagets § 44
bör verkställas. Det måste således öfverlämnas åt Direktionen att afgöra,
om sådant understöd bör gifvas eller icke, samt att inom stadgade gränser
bestämma dess storlek äfvensom tiden, hvarunder det skall utgå.
I det särskilda bref om sådant understöd, hvarom i § 33 mom. 2 sägs,
torde därför vissa restriktioner i afseende å tiden, hvarunder det tillagda
understödet skall utgå, böra intagas.
I denna paragraf, som motsvarar § 21 i det nuvarande reglementet, § 24.
hafva orden »och inskränkes denna rättighet icke däraf, att delägare
möjligen aflidit, innan någon pensionsafgift för honom kunnat inbetalas»
strukits såsom obehöfliga, enär pensionsafgiften månatligen skall afdragas
från lönen.
104
§ 33.
Att det utfärdade pensionsbrefvet öfversändes till den rektor eller
föreståndare, genom hvilken ansökningen ingifvits, för att pensionären
tillställas, är för närvarande praxis, ehuru det nuvarande reglementet ej
nämner något härom.
§ 35.
Här är ett tillägg gjordt till bestämmelserna i den nuvarande § 32,
nämligen att pensionstagare, för hvilken pensionsbref förkommit, skall för
att erhålla nytt bref jämväl förete, därest pensionen jämlikt § 37 får hos
Kungl. Maj:ts befallningshafvande lyftas, intyg från denna myndighet
om tid, för hvilken pension redan uppburits. Själfva saken blir härigenom
från början klarare, och möjliga misstag förekommas.
§ 40.
En utredning rörande kassans ekonomiska ställning vid en viss tid
punkt
kräfver ett väl ordnadt och fullständigt statistiskt material. Och
då sakkunnige föreslagit, att dylik utredning skall företagas hvart sjätte
år, har i denna paragraf inryckts föreskrift om att de från rektorerna och
föreståndarne insända statistiska uppgifterna skola ordnas och kompletteras
år från år. Detta göromål åligger redan faktiskt kassans tjänstemän,
ehuru själfva planen för ordnandet torde behöfva närmare granskas
och preciseras.
§ 55,
Enligt § 7 mom. 1 och 2 skall teckningslärares delaktighetsbelopp
bestämmas efter medeltalet af de undervisningstimmar, som vid läroverket
i fråga ålegat teckningsläraren under de fem sistförflutna läsåren.
Men då realskolorna för gossar först med läsåret 1906—1907 erhöllo fullt
antal klasser, och samskolorna långt senare komma att blifva färdigbildade,
så skulle tydligen teckningslärarnes delaktighetsbelopp vid dessa
skolor blifva alltför små, om denna bestämmelse med afseende å dem
tillämpades. Sakkunnige hafva därför föreslagit, att delaktighetsbeloppet
för teckningslärare vid läroverk, hvars nya organisation icke i fem år
varit genomförd, skall provisoriskt bestämmas efter lärarnes tjänstgöringstid
under sist förflutna året, men fastställas först sedan fem år förflutit,
efter det läroverkets organisation blifvit fullbordad. Teckningslärarens
tjänstgöringstid under det sist förflutna året måste nämligen
ligga vida närmare normaltiden för framtiden än medeltalet af hans
tjänstgöringstimmar under de sista fem åren, och i''regel torde den
komma att föga afvika från berörda normaltid.
Bilaga 1.
Förslag till reglemente för Lärarnes vid elementarläroverken
nya änlte- och pupillkassa.
Om delaktighet i nya änke- och pupillkassan.
§ 1.
1.
Skyldighet att vara delägare i Lärarnes vid elementarläroverken
nya änke- och pupillkassa åligger en hvar, som den dag detta reglemente
träder i kraft eller därefter genom befordran eller transport blifver rektor
eller ordinarie ämneslärare eller pensionsberättigad öfningslärare vid
allmänt läroverk och folkskoleseminarium, rektor, lektor eller adjunkt
vid högre lärarinneseminariet i Stockholm samt vid tekniska elementarskolorna
i Norrköping, Malmö, Örebro, Borås och Hernösand, föreståndare
eller lektor vid Chalmers tekniska läroanstalt, öfverlärare eller
lärare vid Gymnastiska centralinstitutet, kamrerare eller kassör och bok
,
hållare eller sekreterare och ombudsman eller vaktmästare vid Folkskolelärarnes
pensionsinrättning.
2.
Delägare, som erhållit afsked med pension, är skyldig att fortfarande
kvarstå i kassan.
3.
Rättighet att blifva delägare i Lärarnes vid elementarläroverken
nya änke- och pupillkassa tillkommer en hvar, som är delägare i Lärarnes
vid elementarläroverken änke- och pupillkassa, med undantag af lärare
i trädgårdsskötsel vid folkskoleseminarium och dem, som erhållit afsked
med pension före år 1905; dock med förbehåll att behörig anmälan om
delaktighet göres hos kassans direktion före utgången af mars månad
1909.
4.
Rättighet att som delägare inträda i kassan tillkommer äfven hvarje
blifvande lärarinna med ordinarie tjänst vid något af de i mom. 1 nämnda
seminarier; dock med förbehåll att behörig anmälan därom göres hos
kassans direktion inom ett år efter det hon vunnit befordran till tjänsten.
168/oa. Betänkande ang. elementarlärames änke- och pupillkassa.
14
106
§ 2.
Delägare i denna kassa äger icke rätt till nådår för änka och barn, ej
heller äger sådan delägares stärbhus rätt till tjänsteår efter honom.
§ 3.
1.
Frånträder delägare sin lärarebefattning genom befordran till
någon statens eller kyrkans tjänst, med hvilken delaktighet i annan änkeoch
pupillkassa är förenad, eller tager delägare afsked från sin lärarebefattning
utan att öfvergå till annan statens tjänst eller till allmänna indragningsstaten,
utträder han med detsamma ur kassan.
2.
Frånträder delägare sin lärarebefattning genom befordran till
någon statens tjänst, med hvilken delaktighet i annan änke- och pupillkassa
icke är förenad, äge han rättighet att, mot betalande af dels stadgad
pensionsafgift, dels ock hvad som motsvarar för befattningen utgående
statsbidrag, i kassan som delägare kvarstå med oförändradt delaktighetsbelopp;
dock med skyldighet för honom att hos kassans direktion
skriftligen anmäla sin önskan senast en månad efter det han befattningen
frånträdt.
3.
Frånträder delägare, som för annan befattning i statens eller
kyrkans tjänst äger delaktighet äfven i annan änke- och pupillkassa,
sin lärarebefattning, äge han rättighet att, mot betalande af dels stadgad
årsafgift, dels ock hvad som motsvarar för befattningen utgående statsbidrag,
i kassan som delägare kvarstå med oförändradt delaktighetsbelopp;
dock med skyldighet för honom att hos kassans direktion skriftligen anmäla
sin önskan senast en månad efter det han befattningen frånträdt.
4.
Delägare, som innehar mera än en befattning, hörande till kassan,
och afgår från någon af dem utan att för densamma erhålla pension, äge
rättighet att med oförändradt delaktighetsbelopp i kassan kvarstå mot
betalande af dels stadgad årsafgift för den eller de befattningar, han
fortfarande innehar, dels ock den del af pensionsafgiften, som faller på
den frånträdda tjänsten, jämte mot denna del svarande statsbidrag; dock
med skyldighet för honom att hos kassans direktion skriftligen anmäla
sin önskan senast en månad efter det han befattningen frånträdt.
107
5. Delägare, som genom laga kraftvunnen dom blifvit förlustig sin
tjänst, vare från delaktighet i kassan skild. Men om afsatt delägare vid
sin död efterlämnar änka eller minderåriga barn, erhålla dessa den
pension, hvartill mannens under hans tjänstetid gjorda insatser enligt
direktionens pröfning kunna berättiga.
§ 4.
1.
Anmälan om delaktighet i nya änke- och pupillkassan, hvarom i
§ 1 mom. 3 och 4 sägs, göres hos direktionen af kassans tjänstemän och
betjänte omedelbart och beträffande öfrige genom rektor eller föreståndare
vid den läroanstalt, vid hvilken den, som anmäler sig, innehar eller,
därest han är pensionerad, senast innehaft ordinarie tjänst.
2.
Vederbörande rektor eller föreståndare skall ock ofördröjligen hos
direktionen göra anmälan om befordran till läraretjänst, hvarmed jämlikt
§ 1 mom. 1 följer skyldighet för den befordrade att vara delägare i
kassan, äfvensom angående delägares afgång med pension.
3.
Likaledes skall vederbörande rektor eller föreståndare före den
15 februari till kassans direktion insända statistiska uppgifter angående
samtliga lärare vid anstalten samt deras familjeförhållanden, börande
dessa uppgifter hos direktionen förvaras.
4.
Öfverstyrelsen för rikets allmänna läroverk, domkapitel och annan
styrelse, hvarunder läroverk lyder, åligger att före den 15 februari
hvarje år meddela direktionen fullständig uppgift a de förändringar, som
i afseende på tillträde till och afgång från tjänster under föregående år
inträffat med lärarepersonalen vid de öfverstyrelsen, domkapitlet eller
läroverksstyrelsen underlydande i § 1 mom. 1 nämnda läroanstalter äfvensom
om tiden, åå förändringarna ägt rum.
5.
De i denna § nämnda anmälningar och uppgifter affattas i enlighet
med de föreskrifter eller formulär, hvilka kassans direktion meddelar.
Om nya änke- och pupillkassans tillgångar.
r ryi.....
V-- ■
§5.
1. Kassans tillgångar och inkomster utgöras af:
a) den gamla änke- och pupillkassans tillgångar och inkomster;
108
b)
det årliga bidrag, som utgår af statsmedel;
c)
de afgifter, som delägande äro skyldiga att erlägga;
d)
afkastningen af kassans utlånade eller på annat sätt förräntade
tillgångar.
2. Donationer, med Indika kassan kan blifva ihågkommen, bokföras
särskildt och användas i enlighet med därför lämnade föreskrifter, såvida
dessa enligt direktionens ompröfning finnas vara med kassans syfte förenliga.
Om delägares delaktighetsbelopp.
§ 6.
Delaktighetsbelopp är det penningebelopp, som lägges till grund för
beräkningen af änkepensioner och pensionsafgifter.
Detta belopp, som för hvarje befattning i allmänhet satts lika med
det högsta pensionsbelopp, hvilket innehafvaren af befattningen i fråga
kan erhålla, men som ej får öfverstiga 4,000 kronor, utgör:
4.000
kronor för rektorer och lektorer vid högre allmänna läroverk,
högre lärarinneseminariet och tekniska elementarskolor, föreståndaren
och lektorer vid Chalmers tekniska läroanstalt, rektorer vid folkskoleseminarier,
öfverlärare vid Gymnastiska centralinstitutet samt kamreraren
vid kassan;
3.700
kronor för rektorer vid realskolor, därest de icke äro lektorer;
3.400
kronor för adjunkter vid allmänna läroverk, högre lärarinneseminariet
samt folkskoleseminarier;
2,750 kronor för vissa lärare i teckning vid högre allmänna läroverk;
2.400
kronor för kvinnliga adjunkter vid folkskoleseminarierna och
ordinarie lärarinnor vid högre lärarinneseminariet;
2,200 kronor för en lärare vid Gymnastiska centralinstitutet;
2.000
kronor för öfriga lärare vid Gymnastiska centralinstitutet,
vissa lärare i teckning vid allmänna läroverk, lärare i gymnastik vid högre
allmänna läroverk samt kassören vid kassan;
1.700
kronor för lärare i musik vid högre allmänna läroverk;
1,350 kronor för lärare i musik vid folkskoleseminarier samt vissa
teckningslärare vid realskolor;
109
1,200 kronor för sekreteraren vid kassan;
1,050 kronor för lärare i teckning vid folkskoleseminarier;
975 kronor för lärare i gymnastik och slöjd vid folkskoleseminarier;
900 kronor för lärare i gymnastik samt vissa lärare i teckning vid
realskolor;
750 kronor för lärare i musik vid realskolor;
600 kronor för vaktmästaren vid kassan.
§ 7.
1.
Teckningslärare vid högre allmänt läroverk inträder i kassan med
ett delaktighetsbelopp af 2,750 kronor, om undervisningstimmarna för
teckningsläraren vid det läroverk, där han tillträder befattning eller vid
öfvergången till den nya kassan tjänstgör, under de sistförflutna fem läsåren
i medeltal uppgått till minst 27 i veckan. I annat fall inträder han
med ett delaktighetsbelopp af 2,000 kronor.
2.
Teckningslärare vid realskola inträder i kassan med ett delaktighetsbelopp
af 2,000 kronor, om undervisningstimmarna för teckningsläraren
vid den skola, där han tillträder befattning eller vid öfvergången
till den nya kassan tjänstgör, under de sist förflutna fem läsåren i medeltal
uppgått till minst 22. Har antalet dylika undervisningstimmar uppgått
till 15, men ej till 22, inträder han med ett delaktighetsbelopp af
1,350 kronor. Uppgå berörda undervisningstimmar ej till 15, inträder
han med ett delaktighetsbelopp af 900 kronor.
3.
Det delaktighetsbelopp, med hvilket teckningslärare inträdt i
kassan, bibehåller han, därest han icke transporteras till annan teckningslärarebefattning,
i hvilket fall förfares på sätt i föregående moment sägs.
4.
Tillförordnad rektor, som är ordinarie adjunkt, må, om han återgår
till sin adjunktsbefattning, kvarstå i kassan med det delaktighetsbelopp,
med hvilket han såsom rektor inträdt, mot erläggande af samma
afgift, som han betalt såsom rektor, jämte ett belopp motsvarande det
statsbidrag, som kan anses falla på skillnaden mellan ifrågavarande rektorsbefattnings
och adjunktsbefattnings delaktighetsbelopp.
5.
Är tillförordnad rektor ordinarie lektor, tillkommer honom lektors
delaktighetsbelopp.
.i ■ -i
no
6. Innehar delägare två eller flera befattningar, hvilka tillhöra kassan,
skall hans delaktighetsbelopp utgöra summan af de särskilda befattningarnas
delaktighetsbelopp, dock icke öfver 3,000 kronor.
Om delägares afgifter.
§ 8.
Delägare är skyldig att till kassan för hvarje år betala pensionsafgift,
hvilken utgår:
a)
för i tjänst varande delägare äfvensom för delägare, hvarom i § 3
mom. 2, 3 och 4 sägs, med tre procent af det delaktighetsbelopp, som
tillkommer hvar och en af dem;
b)
för pensionerad delägare med två procent af honom tillkommande
delaktighetsbelopp;
c)
för lärarinna med hälften af det belopp, som skulle hafva betalats
af lärare med samma befattning.
§ 9.
Delägare, hvarom i § 3 mom. 2, 3 och 4 samt i § 7, mom. 4 sägs, har
att jämte stadgad pensionsafgift erlägga därstädes angifna mot statsbidraget
svarande belopp.
§ io.
Den, som är delägare i kassan för mer än en läraretjänst, betalar
pensionsafgift på sätt i § 8 bestämts, men uppbär han lön för en läraretjänst
och pension för en annan, erlägger han full pensionsafgift för den
tjänst, han bibehåller, men blott 2/3 af den pensionsafgift, som faller på
skillnaden mellan hela hans delaktighetsbelopp och den bibehållna
tjänstens.
§ 11.
Pensionsafgiften jämte de mot statsbidraget svarande belopp, hvarom
i § 9 sägs, betalas med en tolftedel för hvarje ingången månad från
in
och med den, hvarunder lönen eller pensionen tillträdts, till och med den,
hvarunder lönen eller pensionen frånträdts.
§ 12.
1.
I tjänst varande delägares pensionsafgifter skola, åtföljda af dubbla
reversal, affattade enligt formulär, som blifvit af kassans direktion
fastställdt, insändas till direktionen före utgången af månaderna mars,
juni, september och december hvarje år af vederbörande rektor eller
föreståndare, hvilken äger att vid utbetalningen af delägarnes löner
hvarje månad göra afdrag af hvars och en pensionsafgift.
2.
Delägare, hvarom i § 3 mom. 2 och 3 sägs, har att själf på enahanda
sätt och inom samma tid till kassans direktion insända pensionsafgiften
jämte det mot statsbidraget svarande beloppet.
3.
Pensionerad delägares afgift till kassan afdrages å den honom tillkommande
pensionen och redovisas till kassan af den ämbetsmyndighet,
genom hvilken pensionen utbetalas.
För detta ändamål åligger det direktionen att före den 15 i månaderna
februari, maj, augusti och november tillhandahålla vederbörande
myndighet förteckning å de pensionerade delägare, för hvilka innehållning
af pensionsafgifter bör ske, med för hvar och en angifvet belopp;
skolande förteckningen åtföljas af kassans kvittens å afgiftsbeloppet
för att den betalningsskyldige tillställas.
§ 13.
Till änke- och pupillkassan erlagda afgifter må icke återställas, ej
heller upplupna men oguldna afgifter efterskänkas.
§ 14.
Här omförmälda afgifter vare exekutiva.
Om rätt till pension från änke- och pupillkassan.
§ 15.
Endast delägares med vigsel eller annorledes lagligen fullkomnade
äktenskap medför pensionsrätt för hans änka och barn.
112
§ 16.
Äktenskap, som delägare ingår, under det han lider af sjukdom, hvilken
inom sex månader medför hans död, grundlägger icke rätt för änkan
till pension enligt detta reglemente, såvidt icke äktenskapet ingåtts för
att legitimera barn; dock ankommer på kassans direktion, där anledning
finnes till antagande, att sjukdomen vid äktenskapets ingående icke varit
för delägaren bekant, att pröfva, huruvida pension må änkan tilläggas.
Oberättigad till pension vare lagligen frånskild hustru äfvensom de
styfbarn delägare efterlämnar.
§17-
Äktenskap, ingånget af delägare, sedan han fyllt 65 år, medför rätt
till pension för änka och barn endast under förutsättning, att delägare erlägger
en tilläggsafgift, som beräknas enligt i bil. A till detta reglemente
angifven formel. Denna tilläggsafgift uppbäres af direktionen. Skulle
dylik afgift icke af vederbörande betalas, utträde delägaren ur kassan.
; § 18.
Änka, som ingår nytt gifte, förlorar den pension, hon innehar efter
afliden man.
§ 19-
1.
Barn efter delägare vare berättigade till pension intill uppnådda
tjuguett års ålder, hvilken rätt likväl upphör för dotter, så framt''hon dessförinnan
ingår äktenskap.
2.
Son eller ogift dotter, som af sinnes- eller kroppssjukdom eller ock
af särskildt lyte är oförmögen till arbete, må dock i saknad af annan tillgång,
därest kassans ställning det medgifver, efter direktionens ompröfning,
äfven efter fyllda tjuguett år tilldelas ett understöd till högst halfva
beloppet af moderns pension, så länge direktionen pröfvar sådant lämpligt
och vederbörligen styrkes, att understödstagarens sjuklighet och
oförmögenhet till arbete samt utblottade tillstånd fortfara.
113
§ 20.
Änka vare, mot den henne åliggande skyldighet att barnen uppfostra,
berättigad att uppbära pension för både sig och barnen. Är hon hindrad
eller försummar hon att om barnen draga omsorg, äge barnens målsman
att barnens pensionsmedel för deras räkning uppbära. Och njute änkan,
om endast ett barn är till delaktighet i pensionen berättigadt, 2/3 och
barnet V3 af den familjen enligt § 28 tillkommande pensionen; äro barnen
två eller flera, njute änkan 3/4 af den änka utan barn tillkommande
pension, och återstoden af den familjen enligt § 28 tillkommande pensionen
fördelas lika mellan de pensionsberättigade barnen. Om ej änka
utan allenast barn af ett eller flera äktenskap finnas, fördelas den dem
tillkommande pension lika dem emellan.
II
§ 21.
Barn, hvilkas båda föräldrar, när de afledo, ägde delaktighet i kassan,
åtnjute pension både efter fader och moder.
§ 22.
Pensionstagare, som under loppet af fem år ej uttagit sin pension,
varde från pensionsstaten affärd. Anmäler sig sådan sedermera ånyo,
ankomme på särskild pröfning af för handen varande omständigheter,
huruvida förut innehafd pensionsrätt må vidare åtnjutas, dock utan
rättighet för pensionstagaren att för den förflutna tiden någon pension
uppbära, därest ej direktionen pröfvar skäligt sådant medgifva.
§ 23.
Pensionstagare, som varder dömd för brott, hvilket medför straffarbete
för längre eller kortare tid, vare under samma tid förlustig sin rätt
till pension.
§ 24.
Rättighet för änka eller barn att uppbära pension vidtager med
månaden näst efter den, med hvilken delägarens lön eller pension upphör
att utgå.
168/oe. Betänkande ang. elementarlärarnes änke- och pupillkassa.
15
114
Då pension, som delägares änka innehaft, till större eller mindre del
öfvergår till samma delägares barn, äga dessa att tillträda pensionen med
månaden näst efter den, med hvilken änkans pension upphör att utgå.
§ 25.
Pension utgår till och med slutet af det halfår, hvarunder pensionstagaren
aflider eller förlorar sin rättighet till pensionens bibehållande.
§ 26.
Pension må ej för gäld utmätas eller med kvarstad beläggas.
Om pensionernas belopp.
§ 27.
Har delägare efterlämnat änka men icke barn, utgöre pensionen
dels 100 kronor såsom grundpension, dels 20 % af delaktighetsbeloppet
såsom tilläggspension.
§28.
Har delägare efterlämnat, förutom änka, ett eller flera pensionsberättigade
barn, vare änkans i föregående paragraf bestämda pension
förhöjd, för ett pensionsberättigadt barn med 30 %, för två pensionsberättigade
barn med 50 % och för hvarje följande pensionsberättigadt
barn med ytterligare 10 %.
§ 29.
1. Har delägare icke efterlämnat änka utan endast barn, som äro
till pension berättigade, åtnjute ett barn femtio procent af den pension,
som med afseende å den tjänst delägaren innehaft skolat utgå enligt § 27
och två barn pensionens hela belopp; tre barn samma pensionsbelopp
med trettio procents förhöjning, fyra barn pensionsbeloppet med femtio
procents förhöjning, flera än fyra barn ytterligare tio procents förhöjning
för hvarje barn utöfver nämnda antal.
115
2. Samma grunder för pensionens bestämmande gälla, då änkas
pensionsrätt upphört, och då lärarinna efterlämnar pensionsberättigade
barn, äfven om fadern lefver; så ock då barn jämlikt paragraf 21 äro
berättigade till pension efter både fader och moder.
§ 30.
Skulle vid uträkning af pensionen dennas belopp sluta på öre, höjes
det till närmaste hela tal af kronor.
Om sättet, huru pension sökes och tillägges.
§ 31.
1.
Ansökning om pension efter lärare ingifves till direktionen genom
rektor eller föreståndare vid den läroanstalt, hvilken den aflidne delägaren
senast tillhört, efter annan delägare omedelbart, och bör vid dylik
ansökning fogas behörigt prästbetyg, innehållande:
a)
tiden, då delägare, efter hvilken pension sökes, aflidit;
b)
dennes äktenskap och tiden för dess eller deras ingående;
c)
de stärbhusdelägares namn, födelsedag och frejd, för hvilka anspråk
på pension göres.
2.
Sökes understöd för sådant barn öfver 21 år, hvarom i § 19 mom.
2 sägs, skall, utom prästbevis angående de förhållanden, som angifvas i
föregående moment, samt huruvida annan tillgång till dess underhåll
saknas, äfven bifogas intyg af läkare om beskaffenheten af dess sjukdom
eller lyte och oförmögenhet till arbete.
§ 32.
Uppgifves delägare hafva aflidit, utan att vederbörligt intyg om
frånfället kan företes, ankomme på direktionen att, sådant oaktadt, på
grund af meddelade upplysningar och med afseende å härvid för öfrigt
förekommande omständigheter, pröfva pensionsansökningen samt medgifva
pensionsbeloppets utbetalning, med eller utan förbehåll af detsam
-
116
mas återbärande, äfvensom föreskrifva det eller de villkor för pensionens
lyftning, som till betryggande af kassans rätt och säkerhet anses erforderliga.
§ 33.
1.
Då pensionssökande funnits till pension berättigad, utfärde direktionen
vederbörligt pensionsbref, som öfversändes till den rektor eller
föreståndare, genom hvilken ansökningen ingifvits, för att pensionären
tillställas, eller, därest ansökningen skett omedelbart hos direktionen,
därstädes pensionären tillhandahålles.
2.
För den, som enligt § 19 mom. 2 äger efter fyllda tjuguett år uppbära
understöd, utfärdas särskildt bref, upptagande understödsbeloppet
och tiden, hvarunder det får utgå, jämte uppgift om det lyte eller den sjukdom,
på grund hvaraf understödet beviljats.
§ 34.
Då änka eller barn, som innehar pension, med döden af går eller eljest
förlorar pensionsrätt, bestämmer direktionen, utan särskild ansökning,
pensionsbeloppet för efterlefvande barn med pensionsrätt, enligt stadgade
grunder.
§35.
I händelse pensionsbref förkommer eller varder pensionstagaren afhända
bör denne, på egen bekostnad, låta i ett nummer af den allmänna
tidning, i hvilken legala kungörelser skola införas, kungöra dödandet af
pensionsbrefvet och inför kassans direktion förete detta tidningsnummer
samt, därest pensionen jämlikt § 37 får hos Kungl. Maj :ts befallningshafvande
lyftas, intyg från denna myndighet om tid, för hvilken pension
redan uppburits, hvarefter direktionen har att utfärda nytt pensionsbref
samt därom underrätta den Kungl. Maj:ts befallningshafvande, hos hvilken
pensionen skall lyftas.
117
Om utbetalning af pension.
§ 36.
Pension utbetalas halfårsvis i juni och december månader till pensionstagaren
eller den, som behörigen styrker sig vara hans målsman eller
lagligen befullmäktigade ombud. Därvid skall företes dels pensionsbref -  vet till påtecknande af utbetalningen, dels behörigt prästbevis, att
pensionstagaren vid ingången af sista halfåret ännu lefde. Har pensionstagare
dött under halfåret och uttages pensionen af hans rättsinnehafvare,
skall denne förete bevis om dagen för dödsfallet. För änka äfvensom
för dotter öfver sjutton år skall styrkas, att hon fortfarande lefver
ogift, och för den, som enligt § 19 mom. 2 efter fyllda tjuguett år uppbär
särskildt understöd, att de omständigheter, som gifvit anledning till
understödet, ännu fortfara.
§ 37.
Utbetalning af pension verkställes af änke- och pupillkassan. Pensionstagare
i landsorten vare dock berättigad att, efter anmälan hos direktionen,
innefattande uppgift om hans hemvist, bekomma pensionen genom
Kungl. Maj:ts vederbörande befallningshafvande, som därom skall
af direktionen underrättas.
Om förvaltning och redovisning af nya änke- och pupillkassan.
§ 38.
Lärarnes vid elementarläroverken nya änke- och pupillkassa förvaltas
af samma direktion som den, hvilken är förordnad för Folkskolelärarnes
pensionsinrättning; och gälle därvid i alla de omständigheter, om
hvilka icke i detta reglemente finnes särskildt stadgadt, enahanda föreskrifter,
som enligt reglementet för sistnämnda inrättning äro gifna för
densamma samt dess förvaltning och redovisning.
118
§ 39.
Förvaltningskostnaderna bestridas af det för ändamålet anvisade
statsanslaget.
§ 40.
1.
Hos direktionen skall föras en liggare, som upptager:
a)
de särskilda delägarnes namn;
b)
deras födelseår;
c)
tiden, då de blefvo delägare;
d)
de delaktighetsbelopp, efter hvilka pensionsafgifterna beräknas;
e)
dessa afgifters belopp.
2.
Äfven skall hos direktionen föras en matrikel öfver samtliga pensionstagare,
deras ålder samt de åt dem beviljade pensioners belopp, med
hänvisning till det beslut, hvarigenom pension blifvit hvar och en tillerkänd.
I denna matrikel skola jämväl antecknas alla genom dödsfall,
utträde ur pensionsåldern eller af annan anledning inträffade förändringar
med afseende å pensionerna.
3.
Därjämte skall år från år ordnas och kompletteras det statistiska
material, hvarom i § 4 mom. 3 sägs, och som erfordras för verkställande
af utredning rörande kassans ekonomiska ställning.
§ 41.
Öfver direktionens beslut, så vidt de angå rättighet till och villkor för
inträde i pensionsinrättningen samt pensions åtnjutande, må den missnöjde
hos Kungl. Maj:t anföra besvär, hvilka skola, vid talans förlust,
till ecklesiastikdepartementet ingifvas innan klockan 12 å trettionde
dagen från delfåendet af beslutet.
§ 42.
1. Granskning af änke- och pupillkassans förvaltning och räkenskaper
verkställes i Stockholm år 1911 och därefter hvart tredje år under högst
tre veckor, räknade från och med fjärde måndagen i juli månad, af fem
samt under hvart och ett af de öfriga åren under högst tio dagar, räknade
från den första måndagen i augusti månad, af två revisorer. Af det förstnämnda
antalet revisorer utser Kungl. Maj:t tre, däraf minst en delägare
119
i kassan. Två revisorer äfvensom två suppleanter för dem skola hvarje
år i tur och ordning väljas af delägarne i nedannämnda valkretsar.
2.
Direktionen åligger att i början af hvarje år om valens förrättande
erinra öfverstyrelsen för rikets allmänna läroverk samt hvart tredje år
i behörig tid hos Kungl. Maj:t göra underdånig framställning om utseende
af tre revisorer.
3.
För val af revisorer indelas delägarne i följande sju valkretsar, nämligen
:
den l:a, bestående af rektorer och lärare vid högre latinläroverket
å Norrmalm, högre allmänna läroverket å Södermalm, högre realläroverken
å Norrmalm och Östermalm, Nya elementarskolan samt Jakobs,
Katarina och Kungsholmens realskolor, alla i Stockholm, äfvensom
realskolorna i Enköping och Norrtälje;
den 2:a, bestående af rektorer och lärare vid högre allmänna läroverken
i Uppsala, Gäfle, Hudiksvall, Sundsvall, Hernösand, Östersund,
Umeå och Luleå samt realskolorna i Söderhamn, Örnsköldsvik, Skellefteå,
Piteå och Haparanda;
den 3:e, bestående af rektorer och lärare vid högre allmänna läroverken
i Strängnäs, Nyköping, Örebro, Västerås, Falun och Karlstad samt
realskolorna i Södertälje, Eskilstuna, Askersund, Arboga, Köping, Sala,
Kristinehamn, Arvika, Åmål och Filipstad;
den 4:e, bestående af rektorer och lärare vid högre allmänna läroverken
i Skara, Vänersborg, högre realläroverket och högre latinläroverket
i Göteborg samt realskolorna i Sköfde, Mariestad, Lidköping, Alingsås,
Falköping, Borås, Uddevalla, Strömstad, Varberg, äfvensom västra
och östra realskolorna i Göteborg;
den 5:e, bestående af rektorer och lärare vid högre allmänna läroverken
i Linköping, Norrköping, Västervik, Växjö, Jönköping, Kalmar och
Visby samt realskolorna i Eksjö, Vadstena, Vimmerby och Oskarshamn;
den 6:e, bestående af rektorer och lärare vid högre allmänna läroverken
i Lund, Malmö, Karlskrona, Kristianstad, Helsingborg, Ystad och
Halmstad samt realskolorna i Malmö, Trelleborg, Landskrona, Engelholm
och Karlshamn;
den 7:e, bestående af rektorer, föreståndare och lärare vid högre
lärarinneseminariet i Stockholm, folkskoleseminarierna, Chalmers tek
-
120
niska läroanstalt, tekniska elementarskolorna i Norrköping, Malmö,
Örebro, Borås och Hemösand samt Gymnastiska centralinstitutet.
Pensionerade lärare äfvensom delägare, hvarom i § 3 mom. 2 och 3
sägs, anses höra till det läroverk, vid hvilket de senast tjänstgjort.
4.
Efter mottagandet af direktionens anmälan utsätte Öfverstyrelsen
tid för valet och för insändandet af valprotokollen samt underrätte
härom vederbörande rektorer och föreståndare inom den valkrets, som
för året har att välja revisorer. Sedan valprotokollen till Öfverstyrelsen
insändts från de rektorer och föreståndare, inför hvilka valet ägt rum,
sammanräkne Öfverstyrelsen de afgifna rösterna och meddele resultatet
åt direktionen, hvilken har att härom äfvensom om tiden på dagen för
revisionens början samt om sammanträdeslokalen underrätta de valda
revisorerna.
5.
Är revisor hindrad, underrätte han härom direktionen, som har
att inkalla suppleant för honom.
§ 43.
Förutom den i föregående § omförmälda granskningsrätt, som tillhör
hvarje års revisorer, tillkomme revisorerna i den större revision, som
hvart tredje år verkställes, rättighet att hos Kungl. Maj :t föreslå de förändringar
i reglementet för änke- och pupillkassan eller i afseende å kassans
förvaltning och räkenskaper, hvilka de anse af behofvet påkallade.
§ 44.
Första gången 1914 och sedermera hvart sjätte år verkställes genom
direktionens försorg en fullständig statistisk-matematisk utredning angående
kassans tillstånd och förmåga att fullgöra sina förbindelser. Denna
utredning bör föreligga färdig, då årets större revision sammanträder.
Framgår af denna utredning, att kassans inkomster befinnas otillräckliga,
tillkommer det revisionen att härom göra anmälan hos Kungl.
Maj:t samt tillika föreslå nödiga åtgärder för kassans tryggande.
§ 45.
Efter slutad förrättning afgifve revisorerna vid den större revision,
som hvart tredje år förrättas, till Kungl. Maj :t underdånig berättelse
121
om den verkställda granskningen m. m. De öfriga åren afgifves revisionsberättelsen
till Chefen för ecklesiastikdepartementet.
§ 46.
Den underdåniga revisionsberättelse, som hvart tredje år till Kungl.
Maj:t afgifves, skall jämte däröfver afgifna yttranden samt med anledning
däraf fattade beslut genom direktionens försorg tryckas och tillställas,
med tre exemplar, hvarje läroanstalt, hvars lärare äga delaktighet i
änke- och pupillkassan.
§ 47.
Revisorerna åtnjute för sitt uppdrag enahanda reseersättning och
dagtraktamente, som tillkomma Riksdagens revisorer.
Utgifterna för revisionen samt den i § 44 omnämnda statistisk-matematiska
utredningen bestrides af kassans tillgångar.
§ 48.
Efter årsräkenskapens afslutande afgifve direktionen ofördröjligen
till Kungl. Maj: t, genom dess ecklesiastikdepartement, underdånig berättelse
rörande pensionsinrättningens förvaltning under det föregående
året, åtföljd af en tabellarisk öfversikt af kassans ställning.
§ 49.
Detta reglemente träder i kraft den 1 januari 1909.
Öfvergångsstadganden.
§ 50.
Lärames vid elementarläroverken nya änke- och pupillkassa åligger
att ansvara för gamla änke- och pupillkassans förbindelser mot tillgodonjutande
af denna kassas tillgångar och inkomster.
l68/oe. Betänkande ang. elementarlärarnes änke- och pupillkassa.
16
122
§ 51.
För delägare, som icke öfvergått till de i detta reglemente stadgade
pensionsvillkor, gäller fortfarande nådiga reglementet för Lärarnes vid
elementarläroverken änke- och pupillkassa af den 11 oktober 1878 med
däri jämlikt nådiga beslut af den 8 augusti 1885, den 9 november 1888,
den 29 oktober 1899, den 15 juni 1900 samt den 18 november 1904 gjorda
förändringar; dock med undantag för bestämmelserna i berörda reglementes
§ 39, i stället för hvilka skall gälla hvad i nya reglementets § 42
föreskrifves.
§ 52.
Pensionsafgift till den nya kassan erlägges af den, som från den
gamla kassan öfvergått till den samma, från början af år 1909.
§ 53.
Delägare i gamla änke- och pupillkassan, som icke inom föreskrifven
tid anmält sig vilja öfvergå till den nya kassan, förlore sin rätt att i densamma
vinna inträde.
§ 54.
Innehar delägare två eller flera befattningar, som höra till kassan,
skall han antingen öfvergå till nya kassan för dem alla eller ock för ingen.
§ 55.
Delaktighetsbelopp för teckningslärare vid läroverk, hvars nya organisation
icke i fem år varit genomförd, beräknas tills vidare efter lärarens
tjänstgöringstid under sistförflutna året, men fastställes, sedan fem
år förflutit efter det läroverkets omorganisation blifvit fullbordad.
§ 56.
Vid öfvergången från den gamla kassan till den nya erlägger delägare
en retroaktivafgift utgörande skillnaden mellan den pensionsafgift, som
skulle ålegat honom att betala till den nya kassan, därest han från och
123
med 1905 eller från tiden för sin därefter skedda utnämning vunnit
inträde i densamma, och den årsafgift han till den gamla betalt för hvart
och ett af åren 1905, 1906, 1907 och 1908. Denna retroaktivafgift
erlägges med en tolftedel för hvarje månad af år 1909. Aflider delägare,
innan denna retroaktivafgift blifvit till fullo betald, erlägges återstående
beloppet af hans stärbhus eller afdrages å de två första halfårspensioner,
som till de efterlefvande utgå.
§ 57.
Änka eller pensionsberättigade barn efter delägare, som varit i tjänst
efter ingången af år 1905 men sedermera aflidit före utgången af år 1908,
må mot erläggande af i § 56 angifna retroaktivafgift för tiden till mannens
eller faderns död komma i åtnjutande af pension enligt bestämmelserna
för den nya kassan från och med början af år 1909 med villkor,
att vederbörande stärbhus frånträder sin eventuella rätt till tjänsteår,
för så vidt detta faller inom år 1909. Ofvan berörda retroaktivafgift
kan gäldas genom innehållandet af skillnaden mellan den nya och den
gamla pensionen, till dess den blifvit gulden.
§ 58.
Änka och målsman för pensionsberättigade barn, hvarom i föregående
paragraf sägs, skola före utgången af januari månad 1909 anmäla
sin önskan att komma i åtnjutande af den förhöjda pensionen och
därvid dels förklara sig villiga erlägga föreskrifven retroaktivafgift, dels
styrka, att vederbörande stärbhus frånträder sin rätt till tjänsteår, såvidt
detsamma faller inom år 1909, ifall dylik rätt stärbhuset tillkommer.
124
Bilaga A.
Deri i § 17 föreskrifna tilläggsafgift för delägare, som ingår äktenskap
efter fyllda 65 år, beräknas enligt följande formel:
(s+10). O-i P,
där P är den med hänsyn till mannens befattning utgående pension
åt änka utan barn, och s det hela tal, som är lika med eller närmast
större än m—k, då m angifver mannens ålder och k hustruns ålder.
Skulle i något fall k—ra vara större än 10, betalas ingen tilläggsafgift.
Exempel 1. En pensionerad adjunkt, 68 år 8 månader gammal,
gifter sig med en 42 år 1 månad gammal kvinna, m—k ligger mellan
26 och 27 år. Alltså är s = 27. Änkepensionsbeloppet är 780 kr. Tillläggsafgiften
blir följaktligen
(27 + 10) . 0-i . 780 = 37.78 = 2,886 kr.
Exempel 2. En pensionerad lektor, 65 år 4 månader gammal,
gifter sig med en 67 år 8 månader gammal kvinna, m—k ligger mellan
—2 och —3 år. Alltså är s = —2. Änkepensionsbeloppet är 900 kr.
Tilläggsafgiften blir följaktligen
(10—2). 0-i. 900 = 8.90 - 720 kr.
Bilaga 2.
Statistisk-matematisk undersökning af kostnaden för
genomförande af sakkunniges förslag.
Härmed får jag afgifva en redogörelse för fullgörandet af det mig
af sakkunnige lämnade uppdraget att beräkna kostnaden för de föreslagna
änke- och barnpensionerna och utreda därmed sammanhängande frågor.
I. Allmänna grunder för undersökningen.
Uträkningarna ha grundats på ställningen vid 1906 års början och
ha utförts under förutsättning, att reglementet för den nya kassan skulle
träda i kraft med ingången af år 1909.
Pensioner och afgifter ha ansetts utgå kontinuerligt, hvarför jag
beräknat deras värden genom att taga medeltalet mellan förskotts- och
efterskottsvärden.
Beräkningarna ha i enlighet med sakkunniges beslut verkställts direkt
med en räntefot af 4 f, hvarefter approximativt uppskattats det inflytande
en sänkning af räntefoten utöfvar.
För männens dödlighet har lagts till grund den vid föregående utredningar
af kassans ställning af prof. And. Lindstedt och fil. doktor H. A. J.
Tiselius använda 1871—1880 års dödlighetstabell för män i hela riket,
hvilken, efter hvad doktor Tiselius genom en jämförelse mellan den
enligt denna tabell beräknade och den verkliga dödligheten uppvisat, är
fullt betryggande. Detta blir desto mer förhållandet som afgång af annan
orsak än dödsfall ej tages i beräkning.
Innan jag bestämde mig för val af dödlighetstabell för nuvarande
och blifvande änkor, ansåg jag mig böra göra en undersökning af huru
Räntefot.
Männens
dödlighet. *
Änkornas
dödlighet.
126
änkornas dödlighet hittills förlupit. De härför erforderliga statistiska uppgifterna
hämtades ur kassans pensionsmatrikel.
Med 1881—1890 års dödlighetstabell för kvinnor i hela riket till
grund för jämförelsen fann jag följande resultat.
Tabell utvisande änkornas dödlighet från kassans
stiftande t. o. m. år 1905.
Åldersgrupp
Antal beräknade dödsfall
enligt
Antal
inträffade
dödsfall.
1881—1890
års dödlighet
för kvinnor i
hela riket.
en dödlighet
= 07 af den
föregående
kolumnens.
I.
II.
III.
IV.
20—29 år............
025
018
0
30—39 >............
238
1-67
4
40—49 >...........
7-72
5-40
6
50—59 >............
1653
11-57
10
60-69 >............
28-00
19-60
23
70—79 >............
33*76
23-63
21
80—89 >............
15-31
10 72
9
90-91 >............
0-41
029
0
Summa
104-36
7306
73
Denna jämförelse visar, att dödligheten bland änkorna i det hela
varit i det allra närmaste endast 0''7 af dödligheten enligt 1881—1890 års
dödlighetstabell för kvinnor. Visserligen är antalet dödsfall så litet, att
tillfälligheterna kunna spela en relativt stor roll, men afvikelsen är så
betydande, att man med stor sannolikhet kan påstå, att dödligheten äfven
för framtiden kommer att ligga afsevärdt under den nämnda jämförelsetabellens.
Emedan ej heller någon annan af mig känd dödlighetstabell
tycktes erbjuda tillräcklig säkerhet, har jag för änkorna räknat med dödlighetskoefficienter,
som äro 0‘7 af den nämnda tabellens.
Man skulle t. o. m. kunna sätta i fråga att, för att ha någon säkerhetsmarginal,
räkna med en ännu lägre dödlighet än den nu angifna.
Detta torde dock vara öfverflödigt, emedan änkepensioner upphöra att utgå
127
icke blott på grund af dödsfall utan äfven på grund af omgiften, till
hvilken omständighet jag icke tagit hänsyn i beräkningarna. Hittills ha 8
omgiften ägt rum på 73 dödsfall.
En jämförelse mellan kol. III och kol. IV visar, att äfven för de
skilda åldersgrupperna öfverensstämmelsen mellan den »beräknade» och inträffade
dödligheten är ganska god i betraktande af materialets litenhet.
Dödligheten bland delägarnes efterlämnade barn är af underordnad Barnadödbetydelse.
Jag har antagit den till 0’7 af den gemensamma dödligheten
för båda könen enligt 1881—1890 års tabell för hela riket, utom i de fall
då jag för enkelhets skull utan afsevärdt fel i resultatet kunnat sätta den
lika med noll.
För de enligt nu gällande reglementes § 16 mom. 2 redan Pensio''f^£e”^''
nerade ha 1881—1890 års allmänna dödlighetstabeller antagits gälla.
lighet.
II. Beräkning af kassans passiva.
Alldenstund vid uträkningarnas påbörjande ej alla detaljer af reglementsförslaget
voro bestämda, ha en del af räkningarna, som eljest skulle
kunnat direkt utföras, kommit att verkställas under från reglementsförslaget
något afvikande förutsättningar, hvarefter korrektionsräkningar gjorts
för att vinna öfverensstämmelse med förslagets bestämmelser.
Sålunda har till en början uträkningen skett, som om reglementet
redan 1906-o skulle trädt i kraft, hvarefter en korrektionsräkning gjorts
med hänsyn därtill, att det enligt § 49 är afsedt att Häda i kraft först
1909-o.
Vidare har till en början ingen hänsyn tagits till den i reglementsförslagets
§ 28 och § 29 införda bestämmelsen, att pensionsbeloppet ökas,
då barnen äro flera än två.
Slutligen har först i en korrektionsräkning hänsyn tagits därtill, att
enligt öfvergångsstadgandena § 57 änka och pensionsberättigade barn efter
delägare, som icke pensionerats före år 1905 och som aflidit under perio
-
128
den 1905—1908, på vissa villkor äga rättighet att komma i åtnjutande af
pension enligt det nya reglementet.
1. Redan utgående pensioner,
a) Pensioner åt änkor med eller utan barn.
Jag betecknar med P pensionsbeloppet åt ensam änka, med x — \
änkans ålder vid 1906 års början, med 0 änkans ålder, då yngsta barnet
blir fullarigt (d. v. s. blir 21 år) och med y hennes ålder, då näst yngsta
barnet blir fullårigt.
Vidare införas de vanliga beteckningarna:
O
O
h = antalet kvarlefvande t-åringar enligt dödlighetstabellen af ett visst
antal (100,000) lefvande födda,
‘
1-04*
Nt = A + A +1 + A + 2 + • • •
satts
1) Då änkan icke har något minderårigt barn, har pensionens värde
Nx
=-i- . P
2) Då änkan har ett minderårigt barn, utgår pensionen med 1*3 P, så
länge änkan lefver och barnet är minderårigt; med P, då änkan lefver
efter det att barnet blifvit fullårigt eller dött dessförinnan; med 0’5 P,
om änkan dör, medan barnet är minderårigt. Fäster man intet afseende
vid sannolikheten för barnet att dö, innan det blifvit fullårigt (i hvilket
fall pensionen endast minskas med 0’3 P, vanligen under ett fåtal år), så
kan man anse pensionen bestå af 0''5 P (barnpensionen), som med säkerhet
utgår, till dess barnet blir fullårigt, samt af 0''s P, som utgår så länge
änkan lefver, och 0''2 P, som utgår åt änkan från det barnet blir fullårigt
(hvilka båda delar jag här kallar änkepensionen).
129
Sättes för korthets skull z — x — n och betecknas närvarande värdet
af en under de nästföljande n + \ åren utgående kontinuerlig annuitet å
1 kr. med vn + så är värdet af barnpensionen
= V» + i • O''5 P
och af änkepensionen
_ 0-8 Nx+ 0-2 {Nz — \DZ)
3) Då änkan har mer än ett minderårigt barn, bortses, som förut
nämndt, till en början därifrån att pensionen ökas, om me* än två barn
finnas.
För hvardera af de 2 yngsta barnen, mellan hvilka åldersskillnaden
antages till 3 år, uträknas pensionsvärdena på samma sätt, som då endast
1 barn finnes, emedan hvartdera antagits ha i pension 0''5 P och negligerandet
af barnens dödlighet i detta fall spelar ännu mindre roll.
Så länge änkan lefver och de båda barnen äro minderåriga, utgår 1/5 P
i pension, således utöfver de båda barnens pension 0''5 P, hvilket belopp
vid beräkningarna kan anses utgå åt änkan. Då det ena barnet blir fullårigt,
utgår 1’3 P i pension, således 0"8 P mer än åt 1 barn. Då äfven
det andra barnet blir fullårigt, utgår P i pension åt änkan. Man kan
således utföra beräkningarna, som om änkan under hela sin lifstid hade
0’5 P i pension, dessutom 0’8 P — 0‘5 P — 0‘3 P från det att det näst
yngsta barnet blir fullårigt samt ytterligare P— 0''8 P = 0''2 P från det
att det yngsta barnet blir fullårigt.
I detta fall kan alltså änkepensionens värde sättas
= 0-5 + °''3
~ i + °''2
~ iJ-) _ p
Y06. Betänkande ang. elementarlärarnes änke- och pupillkassa.
17
130
På grund af uppgifterna i kassans pensionsmatrikel och med tillämpande
af de ofvanstående under 1), 2) och 3) angifna formlerna har värdet
af de redan utgående pensionerna åt änkor med eller utan barn
(familj epensionerna) uträknats. Resultatet för de änkor, hvilkas män aflida
eller pensionerats före år 1905, och hvilka således under inga omständigheter
skulle kunna öfvergå till den nya kassan, finnes angifvet i tab.
1 a, som visar, att ifrågavarande familjepensioners värde 1906''o är (afrundadt)
kr.
1,904,000.
Af tab. 1 b, kol. III, synes, att värdet af de faktiskt utgående familjepensionerna
för änkor och barn efter delägare, som tjänstgjort 1905 och
aflidit samma år, är
kr. 125,000.
De redan utgående familjepensionernas värde är alltså tillsammans
kr. 2,029,000.
b) Pensioner åt delägares efterlämnade föräldralösa barn.
På grund af pensionsvärdenas obetydliga belopp förbigår jag redogörelsen
för uträkningen, som lämnat följande resultat.
Värdet af pensioner åt omyndiga barn..........kr. 17,000
Värdet af sjukpensionerna................ > 32,000
Summa kr. 49,000
Ingen af dessa pensionärer äger rättighet att öfvergå till den nya
kassan.
Tillsammans utgör alltså värdet af redan utgående pensioner
kr. 2,078,000.
131
2. Pensioner åt nuvarande delägares änkor och barn.
De statistiska uppgifterna ha erhållits från de på doktor Tiselii föranstaltande
upprättade statistikkorten, hvilka afse förhållandena 1905''o, och
hvilka, rörande förändringar under år 1905, kompletterats med tillhjälp
af de från rektorerna till kassan insända statistiska uppgifterna
för år 1905. Genom detta förfarande ha sålunda uppgifter erhållits, som
afse ställningen år 1906''o.
Undersökningen har verkställts dels för delägare, dels för lärare, som
ej äro delägare. Hvartdera slaget har ordnats efter mannens födelseår.
För hvar och en ha antecknats hustruns och yngsta barnets födelseår,
huruvida mer än ett barn finnes samt änkepensionsbeloppet enligt nu gällande
reglemente. Alldenstund nämligen vid dessa räkningars påbörjande
reglementsförslagets bestämmelser om pensionernas storlek ej voro definitivt
fastslagna, lades pensionsbeloppen enligt det nu gällande reglementets
bestämmelser till grund, hvilket äfven lika gärna kunde ske, emedan det
närmaste syftet med denna statistiska undersökning var att finna värdet af
den mot 1 kronas änkepension svarande familjepensionens värde, i händelse
mannen inom 1 år doge, och detta värde säkerligen blifvit föga afvikande,
om de nya pensionsbeloppen hade lagts till grund.
Emedan enligt reglementsförslagets § 2 delägares stärbhus ej skall
äga rätt till tjänsteår efter honom, komma familjepensionerna sedermera
att utgå så godt som omedelbart efter mannens död. För det fall att
mannen dör inom nästföljande år (1906) (i medeltal om J år), så kan
värdet af änke- och barnpensionen (familjepensionen) beräknas som värdet
af en 5 år uppskjuten kontinuerlig familjepension.
Dessa eventuella (i händelse af mannens död inom 1 år utgående)
familjepensioners värden ha beräknats på i hufvudsak samma sätt som de
redan utgående pensionernas. Åldersskillnaden mellan de 2 yngsta barnen
har antagits till 3 år. Om hustrun är död, har värdet af en eventuell
barnpension, \ P, beräknats som värdet af en \ år uppskjuten kontinuerlig
lifränta, utgående tills barnet blir fullårigt. Om hustrun lefver, har
barnpensionen betraktats som en \ år uppskjuten kontinuerlig annuitet å
\ P, utgående (utan hänsyn till dödlighet) tills barnet blir fullårigt.
132
Resultatet af de enligt dessa grunder utförda beräkningar utvisas af
tab. 2 a och tab. 2 b.
Tab. 2 a innehåller, för hvarje mannens födelseår, i kol. III antalet
delägare, i kol. IV de motsvarande änkepensionsbeloppen enligt nu gällande
bestämmelser, i kol. V det eventuella värdet af familjepensionerna (d. v. s.
deras värde i händelse mannen dör inom 1 år) samt i kol. VI kvoten af talen i
kol. V och kol. IV, d. v. s. det eventuella värdet af en familjepension
motsvarande 1 kronas änkepension, hvilket eventuella värde betecknas med
fm, då m — 3 är mannens ålder 1906"o.
I tab. 2 b har samma uträkning gjorts med tillfogande af de lärare,
som ej äro delägare, hvarvid dessa i statistiskt syfte behandlats, som om
de vore delägare. Det eventuella värdet af familj epensionerna, motsvarande
1 kronas änkepension, betecknas i detta fall, d. v. s. med hänsyn
till hela personalen, med f''m.
Jag antager, att de sålunda erhållna värdena å fm äfven framdeles
komma att gälla för de nuvarande delägarne samt värdena å fm för de
framtida delägarne, emedan för dessa inträdet i kassan skall bli obligatoriskt.
Med stöd af de sålunda erhållna »eventuella» familjepensionsvärdena
och med kännedom om männens dödssannolikhet i olika åldrar har (då
afgång af annan orsak än dödsfall negligeras) värdet af de framtida familjepensionerna
för nuvarande delägare beräknats på följande sätt.
Af lm _ i män
af
åldern
m —
| år do
under
första
året
lm_i — lm + i =
dm_i_
»
andra
»
*» + * — *» + * =
<*. + *
»
tredje
»
lm + , — lm + t =
dm + i
o. s. V.
Om för hvarje dödsfall utbetalas den mot 1 kronas änkepension svarande
familj epensionens värde, blir det närvarande värdet af dessa utbetalningar
-
1
röä
. d
m 4-
■fm
+ 1 ''
04
+
'' Jm +
133
För hvar och en af de Z _i marinen blir således motsvarande värde:
m •i
1’04*
_it 7
/ m
i \
^" 1.04”
fm
+ 1
m + i '' I;04m + 1 m + * '' 1 *04m + a
tf m + 2 i
5 • - - - ■ « +
•)
i).
SP» + <*» + < • (/m + 1 +
+ f •
+ 2+ ■ • ■)
D--rK-i+^. + i+V''. + *+•■•)
rn —
»Sm — 4
A»-*’
då man sätter
= i)
lW* “
^ + 1 + V> + 2+ • • • = Sn
-
För samtliga (delägare såväl som öfriga lärare) har F''m_x beräknats
ur /''OT_j. på samma sätt som Fm_x ur fm_x.
Uträkningen af Fm_ i finnes i tab. 3 a och af F''m_x i tab. 3 b.
Slutligen har Fm_x och F’m_x grafiskt utjämnats. Äfven de utjämnade
värdena finnas upptagna i tab. 3 a och 3 b. I det följande användas
endast de utjämnade värdena.
För räkningarnas vidare utförande delades de nuvarande delägarne i
3 slag, nämligen delägare som pensionerats före 1905, sådana som pensionerats
under 1905 och sådana som tjänstgjorde vid 1905 års slut. Hvardera
af dessa 3 hufvudkategorier delades i sin ordning i grupper på så
134
sätt, att till samma grupp räknats delägare med lika delaktighets- och
således äfven lika änkepensionsbelopp. I den första hufvudkategorien var
indelningsgrunden de nu gällande änkepensionsbeloppen, emedan för dessa
delägare öfvergång till den nya kassan ej kan komma i fråga. Inom de
båda andra kategorierna har gruppindelningen skett såväl med hänsyn till
de gamla som de nya änkepensionsbeloppen.
Inom hvarje grupp ha delägarne ordnats efter ålder. Betecknas inom
en sådan grupp antalet delägare af åldern m —| (d. v. s. de, som äro födda år
1906 — m) med Am_x, så har Am_^ multiplicerats med Fm_± och såväl
summan A = 2Am_i som a = 2AFm_x uträknats.
m
2
m
2
2
På grund af dessa tabellers vidlyftighet återgifvas de icke hår. Däremot
innehålles ett sammandrag af dem i tab. 4 a, 4 b och 4 c.
Af tab. 4 a framgår, att värdet af familjepensionerna för de före 1905
pensionerade delägarne är
kr. 258,000.
Tab. 4 b visar, att för de under 1905 nypensionerade delägarne värdet
af de föreslagna familjepensionerna, om det nya reglementet hade trädt
i kraft redan 1906‘o skulle vara kr. 162,901 och tab. 4 c att för de tjänstgörande
delägarne värdet under samma förutsättning skulle vara kr.
4,099,918.
En korrektionsräkning har därför företagits, först under förutsättning
att pensionsberättigade anhöriga till delägare, som aflida under perioden
1906—1908, ej blefve delaktiga af de högre pensionsbeloppen.
För en delägare af in — \ års ålder är värdet af den mot 1 kronas
änkepension svarande familjepensionen, om den utgår endast i händelse af
hans död inom 3 år,
&Fm — i =
m +
_ F
-
TO
II,
+ i
■ F,
m + £
de nu gällande
Betecknar man med P m de föreslagna och med Pt
änkepensionsbeloppen (d. v. s. de belopp, hvilka utgå åt ensam änka), som
svara mot åldern m — har
värdena af familjepensionerna med
man således att minska de ofvan angifna
135
m
X i m
m
Enligt tab. 5 är värdet af denna subtrahend för de under år 1905
nypensionerade delägarne 49,660 — 35,733 = kr. 13,927 och för de tjänstgörande
585,989 — 428,708 — kr. 157,281.
För de nypensionei''ade delägarne blir alltså familjepensionernas värde
kr. 149,000
och fér de tjänstgörande
kr. 3,943,000.
För alla de nuvarande delägarne är således familj epensionernas värde
258,000 + 149,000 + 3,943,000 =
kr. 4,350,000.
Härvid är ännu icke hänsyn tagen till eventuell luddighet för änkor
och barn efter delägare, som aflidit under perioden 1905
1908, att få del
af de höjda pensionsbeloppen f. o. m. år 1909.
3. Pensioner åt blifvande delägares änkor och barn.
För öfverskådlighets skull ha de i reglementsförslagets § 6 och § 7
bestämda delaktighetsbeloppen och de af dessa enligt § 27 beroende änkepensionsbeloppen
uppförts i tab. 6, som äfven innehåller delaktighets- och
änkepensionsbelopp enligt nu gällande reglementes § 24, hvarjämte
tabellen angifver det mot hvarje slag af befattning svarande antalet hittills
beslutade platser. För de slag af befattningar, som kunna komma att
besättas äfven af kvinnor, är det antal angifvet, som sakkunnige ansett
sannolikt komma att i genomsnitt besättas af män.
Tab. 7 angifver det antal platser som 1906''o voro besatta och det ur
tab. 6 hämtade mot hvarje slag af befattning svarande antal platser, hvarigenom
i sista kolumnen antalet obesatta platser erhållits. Äfven i denna
tabell bortses från af kvinnor innehafda befattningar.
S
136
På grund af det sätt, på hvilket såväl värdet af familjepensionerna
(se tab. 3 b, kol. VII) som värdet af årsafgifterna (se tab. 10, kol. II)
varierar med åldern, är det fullt motiveradt att räkna med en enda medelinträdesålder
för de slag af befattningar, som räknas till samma hufvudkategori,
i stället för att räkna med flera inträdesåldrar. Afvikelserna vid
de båda sätten att räkna bli nämligen såväl beträffande pensionernas som
afgifternas värde obetydliga. Dessutom bli båda värdena enligt det valda
enklare beräkningssättet något för störa, hvarigenom afvikelserna komma
att verka kompenserande på hvarandra, och detta på så sätt, att ändringen
i pensionernas värde, som är större än afgifternas, blir relativt mindre.
På grund af statistik för tiden 1 maj 1899—30 april 1904 samt för
kalenderåret 1905 ha följande medelinträdesåldrar bestämts:
för
lektor.................36
år
»
adjunkt................39
»
»
tecknings-
och
musiklärare........31
»
»
gymnastiklärare ............36»
och med tillhjälp af de af doktor Tiselius gjorda undersökningarna för
åren 1895—1904 och rektorernas uppgifter till kassan för år 1905 följande
åldrar för befordran till befattning med högre lön:
från adjunkt till lektor...........42
år
»
»
» rektor
vid
1. a. 1.......46
»
för tecknings- och musiklärare........38
»
» gymnastiklärare.............40
»
För öfriga kategorier ha tillträdes- och befordringsåldrar antagits lika
med någon af dessa 4, beroende af delaktighetsbeloppets storlek.
Vid beräkningen af kassans förbindelser till blifvande delägare har
man att taga hänsyn därtill, att en plats icke besättes omedelbart efter
det att den blifvit ledig. Tillsättningen tager en tid, som af sakkunnige
för framtiden uppskattas till 4 a 5 månader. Detta verkar på samma sått,
som om ett färre antal platser funnes, men hvilka ständigt vore besatta.
t
137
För att bedöma inverkan af detta förhållande har en statistik rörande
antalet befordringar vid de allmänna läroverken och pedagogierna under
en tid, då antalet lärareplatser var oförändradt, uppgjorts.
Resultatet synes af nedanstående tabell.
År.
An
rektor.
al bcford
lektor.
ringar (in
adj unkt.
kl. första
teck-
ningslä-
rare.
gången)
musik-
lärare.
till
gymna-
stiklä-
rare.
Summa.
1896/97 ............
3
12
21
3
2
1
42
1897/98 ............
3
5
25
5
2
2
42
1898/99 ............
1
9
21
4
2
2
39
1899/1900 ...........
6
14
21
1
2
3
47
1900/01 ............
2
5
29
3
5
7
51
Summa
15
45
117
16
13
15
221
Medeltal
3
9
23-4
32
2-6
3
44-2
Enligt sakkunniges utredning angående »Ändringar i antalet delägare och
deras delaktighetsbelopp», sid. 36 och följande, var hela antalet platser vid allmänna
läroverken och pedagogierna under ifrågavarande tid 1,045. Antalet befordringar
med undantag af befordringar till rektor (rektorsbefattningarna antagas
bli besatta omedelbart efter det att de blifvit lediga) var, såsom synes af
206 „
ofvanstående tabell, 221 — 15 — 206, således i medeltal per år ^ —41''2.
Vid tillsättningen antages hvar och en af de ifrågavarande platserna i enlighet
med sakkunniges uppskattning i medeltal stå obesatt under 4''5
4*5
månader. I medeltal äro således af 1,045 platser 41’2''j2 ~ 15’45 platser
obesatta, d. v. s. 1''5 ''/•>.
Det antages därför, att äfven för framtiden 1’5 % af alla befattningar
stå obesatta, d. v. s. 0‘oi5 . 1,344 eller omkring 20 platser.
Man kan därför utföra räkningen, som om platsernas antal vore 20
färre, och således antaga, att vid första tillsättningen af de 204 enligt tab.
46
7 nu obesatta platserna endast 184, d. v. s. komma att besättas, och
att sedermera endast 98’5 / af alla platser äro besatta.
168/oe. Bet. ang. elementarlärarnes dukt- och pupillkassa.
18
138
a) Nästa innehafvare af nu obesatta platser.
De år 1906’o obesatta platserna antagas komma att första gången
besättas år 1907''o.
Tab. 8 a innehåller i kol. II det ur tab. 7 hämtade antalet, a, år 1906’o
obesatta platser, indelade i 10 hufvudkategorier, i kol. III den mot hvarje
sådan kategori svarande medelinträdesåldern, i kol. IV det mot medelinträdesåldern
svarande värdet F'' å den familjepension, som svarar mot
1 kronas änkepension, i kol. V det föreslagna änkepensionsbeloppet, P\ i
kol. VI P''F\ i kol. VII gj • j~ FF'', d. v. s. det till år 1906''o diskonterade
värdet, kr. 491,569, af familjepensionerna för de första innehafvare
af de nu obesatta platserna, dock räknadt som om reglementet redan 1907-o
trädde i kraft.
Man har därför att först göra en korrektionsräkning under den förutsättning,
att änkor och barn efter delägare, som dö före 1909, ej få del
af de höjda pensionerna. Värdet år 1906‘o af skillnaden mellan de nya
och gamla pensionerna för dem af ifrågavarande delägare, som dö före
1909, är, enligt tab. 8 b, 31,015 — 21,976 = kr. 9,039. Det förut erhållna
värdet skall således minskas med detta belopp, hvarefter återstår
kr. 483,000
såsom värdet af familj epensionerna för första innehafvarne af de år 1906''o
obesatta platserna, dock utan hänsyn till den eventuella rätten för änkor
och barn efter de före år 1909 aflidne delägare att från år 1909''o komma
i åtnjutande af de högre pensionerna.
b) Öfriga blifvande delägare
(samt befordringar inom förut behandlade kategorier).
Jag antager att, sedan de nu obesatta platserna år 1907-o tillsatts,
vid hvarje kalenderårs början (således fr. o. m. år 1908*o) ett för hvarje
slag af befattning konstant antal delägare årligen vinner inträde i kassan.
Dessa konstanter bestämmas med tillhjälp af det i tab. 6 angifna antalet
befattningar af hvarje slag, och under förutsättning af en viss raedelpensionsålder,
hvilken för gymnastiklärare antagits till 63 år och för öfriga
139
till 66 år, d. v. s. 1 års högre pensionsålder ån den tidigaste, som kan ifrågakomma.
Till en början bortses från det förhållandet, att 1 5 / af platserna
genomsnittligt antagas vara obesatta, hvarefter en korrektionsråkning göres.
Af de under tiden Vs 1899—Vs 1904 samt kalenderåret 1905 till lektorer
befordrade personerna ha 41 förut innehaft ordinarie läraretjänst,
41
44 icke. De förra utgöra således ^ — 0‘93i8 af de senare.
Enligt tab. 6 har man, då den nya läroverksorganisationen blifvit
fullt genomförd:
Befattning.
Delaktighets-
belopp.
Änkepension.
Antal.
1) Lektorer m. fl.........
4,000
900
330
2) Eektorer vid lägre älta. läroverk
3,700
840
40
3) Adjunkter..........
3,400
780
730
Antalet årligen inträdande af första kategorien (lektorer m. fl.) betecknar
jag med ij, af tredje kategorien (adjunkter) med Ia, det antal, som
årligen befordras från den tredje till den första kategorien med Bt, samt
det antal, som årligen befordras från den tredje till den andra (rektorer
vid lägre allmänna läroverk) med Br.
Den andra kategorien tänkes rekryterad endast genom dylik befordran,
och från samma kategori antages befordran icke äga rum.
Om antalet lefvande af n års ålder enligt Statistiska centralbyråns dödlighetstabell
för män för årtiondet 1871—1880 betecknas med ln, så finnes
af de under ett år, enligt hvad ofvan nämnts vid 46 års ålder, till rektorer
vid lägre allm. läroverk befordrade Br personerna vid n års ålder kvar
Br. —. Då stationära för hållanden inträdt, är alltså antalet rektorer
^46
7?
+. ^47 + ••• + ^65
r ’ /
646
Men enligt det föregående är också antalet rektorer vid lägre allm.
läroverk = 40.
140
Man erhåller alltså ekvationen
65
V
eller
Br .
- 40
4G
B„ — 40 '' 65® = 40 .
= 40.0''058836 = 2''35,
^4fi
65
21
963,831
n
hvilket sålunda blir medeltalet af från adjunkter till rektorer årligen
befordrade.
Antalen Ix och Bx erhållas ur ekvationen
65
2ln
T n = 3C
Jl ‘
l
■Br”
65
2ln
= 42
330,
36
v42
där enligt det föregående
Häraf finner man
Bi = 0*9318 1{.
Ix — 7*55,
Bx - 7-04.
Antalet Ia bestämmes ur ekvationen
L
65
“ L
n = 39
där
och
l
39
65
21,
Brn-=^- — B.
65
2ln
n = 46
Man får häraf
^42
^46
Bi = 7‘04
65
Br-n-f~ = 40.
^46
I„ = 40*47.
730,
För dem, som under ett år tillträda lektorsbefattning utan att förut
ha innehaft annan ordinarie tjänst, och för med dessa likställda är således
familjepensionens värde
141
900 . I,. F''a6 = 900.7-55.4-ooi = 27,187 kr.
Emedan vid hvarje års början fr. o. in. 1908 lika många af lektorsgruppen
antagas inträda, är år 1906’o sammanlagda värdet af deras familjepensioner
för all framtid
27’187(k?+i^? + ---
= 27,187
1
1
1 *04 0''04
27,187
= 653,534 kr.
0*0416
På liknande sätt erhölles för adjunkterna värdet af familjepensionerna
1
0*0416
1
0’0416
1
0*0416
•780 .Im.Fn
’ 780.40*47.4*208
* 132,832 = 3,193,076 kr.
under förutsättning att alla de inträdande kvarstode såsom adjunkter.
Genom att en del af dem, enligt antagande vid 46 års ålder, befordras
till rektorer vid lägre allm. läroverk, ökas för hvar och en af dessa
änkepensionsbeloppet med 60 kr. Höjningen i pensionsvärdena på grund
af dessa befordringar är
n:-. 60 . Br . F''i6
0 0416
r 4b
60.2*35.4*680
,660 = 15,865 kr.
0*0416
1
0*0416
I
142
Genom att en del af adjunkterna, vid 42 års ålder, befordras till
lektorer ökas förbindelserna med
1
0,0410
_1_
0,0116
120 ’ Bt ■ F\, = ^
0410
3,751 = 90,168 kr.
120 ‘ 7‘04 • 4.440
För ämneslärarne och med dem likställda blir således värdet af de
föreslagna familjepensionerna:
för
lektorsgruppen..................kr.
653,534
»
adjunktsgruppen.................>
3,193,076
»
befordringar från adjunkt till
rektor vid 1. a. 1.....»
15,865
»
»
»
»
»
lektor.........»
90,168
Summa kr. 3,952,643
På liknande sätt ha för öfningslärarne följande värden af familjepensionerna
erhållits:
Musiklärare
vid högre allmänt läroverk................kr.
34,415
2> lägre »
»
................»
39,109
befordringar från
lägre
till högre läroverk.........»
9,255
vid seminarier.....................»
11,381
Summa kr.
94,160
Teckning slärare
vid h. a. 1........................kr.
46,250
» 1. a. 1........................j
26,875
befordringar......................»
7,933
vid seminarier.....................»
9,544
Summa kr. 90,602
143
Gymnastiklärare
vid h. a. 1................
»
1. a. 1................
befordringar..............
vid seminarier.............
.... kr. 65,385
.
.
.
.
»
52,212
.
.
.
.
»
6,587
■
.
.
.
»
9,038
Summa kr.
133,222
För öfriga blifvande delägare, hvilka utgöras af lärare vid Gymnastiska
centralinstitutet, slöjdlärare vid seminarierna samt kassören, sekreteraren
och vaktmästaren vid kassan, har värdet af familjepensionerna beräknats till
kr. 21,611.
Sammanställning.
Befattning.
Amneslärare...............
Musiklärare...............
Teckningslärare.............
Gymnastiklärare.............
öfriga................
Pensionsvärde.
. ... kr. 3,952,643
.
.
.
.
»
94,160
.
.
.
.
»
90,602
.
.
.
.
»
133,222
.
.
.
.
>__21,611
Summa kr. 4,292,238
Ofvanstående kalkyl har utförts, som om alla platser ständigt vore
besatta. Men, som förut nämnts, har det antagits, att i genomsnitt 1*5 %
af platserna stå obesatta, hvarför den erhållna summan 4,292,238 bör
multipliceras med 0''985, då man får
kr. 4,227,854.
Detta belopp åter bör minskas på den grund, att det preliminärt antagits,
att pensionsberättigade anhöriga till blifvande delägare, som dö före
1909 ej bli delaktiga af de höjda pensionerna. Minskningen på grund
af denna omständighet har beräknats till kr. 1,370, hvarefter således återstår
såsom dessa familjepensioners värde
kr. 4,226,000.
144
Värdet af familjepensionerna för alla blifvande delägare är alltså:
för nästa innehafvare af 1906''o obesatta platser......kr. 483,000
» öfriga blifvande delägare..............»
4,226,000
Summa kr. 4,709,000
Sammanställning af familj ep ensioner nas värde.
1.
Redan utgående pensioner.............kr. 2,078,000
2.
Nuvarande delägares farniljepensioner........»
4,350,000
3.
Blifvande »
»
........»
4,709,000
Summa kr. 11,137,000
Värdet af För att uppskatta värdet af den höjning i pensionerna, som är berohöjningen
ende af sakkunniges förslag att för det tredje och hvarje följande barn
f0r2^arn °” Pensi°nen skall utgå med högre belopp jämlikt reglementsförslaget § 28
och § 29, har tab. 9 upprättats.
Den utvisar, att om ifrågavarande bestämmelser från början varit införda,
pensionerna under de två senaste decennierna skulle höjts med belopp,
som till en början varit 6 % och så småningom sjunkit till under
1 1h % af dem, som faktiskt utgått. Sjunkandet kan förklaras däraf att,
då kassan blifvit äldre, ett relativt större antal gamla änkor, och således
ett relativt mindre antal minderåriga barn finnes. Tabellen visar nämligen
att, medan de änke- och barnpensioner, som faktiskt utgått, mer än fyrfaldigats
under nämnda tidrymd, har den ifrågavarande höjningen i pensionerna
hållit sig mera konstant, ja t. o. m. sjunkit under det senaste
decenniet. För försiktighets skull har jag dock antagit, att detta sistnämnda
förhållande är af mera tillfällig natur, och i likhet med 1905 års revisorer
antagit höjningen till 2 % af värdet af pensionerna för delägarne i den
nya kassan.
145
Af tab. 5 kol. IX synes att för de under år 1905 nypensioncradc och
vid årets slut kvarlcfvande delägarne är värdet af de föreslagna familjepensionerna
för dem, som do före år 1909,
kr. 49,660
och af tab. 5 kol. V att för de tjänstgörande delägarne är motsvarande värde
kr. 585,989.
Enligt tab. 4 b skulle,, om det föreslagna reglementet trädt i kraft
redan 1906‘o, värdet af familjepensionerna för de under år 1905 nypensionerade
delägarne varit
kr. 162,901
och enligt tab. 4 c för de tjänstgörande
kr. 4,099,918.
Värdet af familjepensionerna för de delägare, som lefva till år 1909,
år allltså: för nypensionerade 162,901 — 49,660
= kr. 113,241
och för tjänstgörande 4,099,918 — 585,989
= kr. 3,513,929.
o
A sid. 138 är i enlighet med tab. 8 a värdet af de föreslagna familjepensionerna,
räknade från 1907‘o, åt de nästa innehafvarne af de år 1906''o
obesatta platserna angifvet att vara
kr. 491,569
och å sid. 143 motsvarande värde för de öfriga blifvande delägarne
kr. 4,227,854.
Af tab. 8 b kol. IX framgår, att för nästa innehafvarne af de nu obesatta
platserna är värdet af de föreslagna familjepensionerna för dem, som
dö före år 1909,
kr. 31,015;
m/oe. Bet. ang. elementarlärarnes änke- o. pupillkassa.
ig
146
för öfriga blifvande delägare är motsvarande värde beräknadt till
kr. 5,072.
Värdet af de föreslagna pensionerna från 1909 års början är alltså
för de nästa innehafvarne af obesatta platser 491,569
31,015
- kr. 460,554
och för öfriga blifvande delägare 4,227,854 — 5,072
- kr. 4,222,782.
Sammanlagda värdet af de från år 1909''o utgående pensionerna åt
delägarne i den nya kassan är alltså
kr. 113,241
» 3,513,929
»
460,554
_»
4,222,782
Summa kr. 8,310,506
På grund af högre pensioner åt mer än 2 barn blir värdet af höjningen
af pensionerna 2 % å nyss angifvet belopp, d. v. s.
kr. 166,210.
Med hänsyn härtill är värdet af familjepensionerna (se sid. 144)
11,137,000 + 166,000
= kr. 11,303,000.
Jag
öfvergå!- nu till att uppskatta inverkan af reglementsförslagets
Eventuell
höjning af
familj epen
sionerna
för
~~o
-o
.
. .
„ j i ••
delägare,som g 57, innehållande att de pensionsberättigade anhöriga etter delägare, som
patsmfté tjänstgjort efter år 1904 och aflidit under perioden 1905-1908, på vissa
&rsom0aflidf villkor äga rättighet att komma i åtnjutande af de högre pensionerna.
under perioden
1905—
1908.
147
Enligt tab. 1 b kol. V ar värdet af de föreslagna pensionerna för anhöriga
till delägare, som tjänstgjort under år 1905 och atlidit detta år, kr.
165,964, medan enligt kol. III värdet af deras faktiskt utgående pensioner
är kr. 125,169.
Bestämmelsen i § 57 åstadkommer alltså för de ifrågavarande pensionärerna
en höjning af pensionernas värde =
kr. 38,795.
Enligt hvad å sid. 135 på grund af tab. 5 angifvits är för de under
år 1905 nypensionerade delägarne värdet af skillnaden mellan de nya och
de gamla familjepensionerna för dem, som dö före år 1909, = kr. 13,927.
Men enligt § 57 skola dessa pensioner endast till år 1909 utgå med de
gamla beloppen. Värdet af skillnaden i pensionsbeloppen under denna
tid har beräknats till kr. 1,360. För de ifrågavarande delägarne böra således
pensionsvärdena ökas med 13,927 — 1,360 =
kr. 12,567.
o
A sid. 135 har äfven i öfverensstämmelse med tab. 5 för tjänstgörande
delägare värdet af skillnaden mellan de föreslagna och gällande familjepensionerna
för de delägare, som do före 1909, beräknats utgöra kr.
157,281. Men enl. § 57 skola de lägre beloppen endast utgå till år 1909,
under hvilken tid värdet af pensionsskillnaden beräknats till 15,356 kr.
För de tjänstgörande delägarne bör således familjepensionernas värde ökas
med 157,281 — 15,356 =
kr. 141,925.
För de nuvarande delägarne ökas således värdet med 12,567 + 141,925 =
kr. 154,492.
För de nästa innehafvarne af de år 1906’o obesatta platserna har å
sid. 138 värdet af skillnaden mellan de högre och lägre pensionsbeloppen
för dem, som do före 1909, enligt tab. 8 b, kol. IX och X, angifvits till
31,015
21,976 = kr. 9,039. Värdet af den del af dessa pensioner,
148
Framdeles
beviljade
sjukpensioner
m. m.
som utgå före 1909 har uppskattats till kr. 587. Alltså bör värdet af de
ifrågavarande delägarnes familjepensioner höjas med 9,039
587 =
kr. 8,452.
På liknande sätt har jag för de öfriga blifvande delägarne funnit beloppet
(se sid. 143) 1,370 — 45 —
kr. 1,325.
Alltså är höjningen för alla blifvande delägare
kr. 9,777.
Värdet af den ifrågavarande i § 57 föreslagna förmånen är alltså
inalles
för redan utgående pensioner
i> nuvarande delägare . . .
» blifvande »
. . .
.
.
.
.
kr.
38,795
.
.
.
.
>
154,492
.
.
.
.
>
9,777
Summa
kr.
203,064
Detta belopp skall, på grund af bestämmelserna om högre pension för
flera än 2 barn, ökas med 2 %, d. v. s. med kr. 4,061, eller i rundt tal till
kr. 207,000.
Härigenom ökas alltså pensionsvärdena från det å sid. 146 angifna
beloppet kr. 11,303,000 till
kr. 11,510,000.
Sakkunnige ha ansett, att den utsträckning, i hvilken s. k. sjukpensioner
enligt reglementsförslagets § 19 skola beviljas, bör bero af kassans
mer eller mindre gynnsamma utveckling. Ehuru någon bestämd regel för
pensionernas beviljande icke kan lämnas, bör dock tillses att, till dess kassans
ställning ytterligare konsoliderats, sjukpensionernas sammanlagda årliga
belopp afsevärdt understiger årsräntan å den fond, som för ändamålet och
för andra oförutsedda på kassans ställning menligt inverkande omständigheter
bör afsättas. Det har ansetts lämpligt, att fonden f. n. sättes så
pass stol-, att räntan därå uppgår till minst 5,000 kr. Fonden själf bör
således utgöra minst 125,000 kr. På grund af skäl, som framdeles sid.
162 angifvas, har den bestämts till
kr. 159,000.
Summan af pensionsvärdena är alltså 11,510,000 + 159,000 =
kr. 11,669,000.
Värdet af förvaltningskostnaderna, hvilka antagas jämnt motsvara den
för ändamålet beviljade delen af statsbidraget, näml. 5,000 kr. pr år, har
beräknats utgöra
kr. 128,000.
Hela värdet af passiva är således 11,669,000 + 128,000 =
kr. 11,797,000.
III. Beräkning af kassans aktiva.
För pensionerade delägare utgå afgifterna enligt nu gällande reglemente
med årliga belopp, som i genomsnitt beräkna^ utgöra omkring §
af de motsvarande afgifterna för tjänstgörande delägare. Enligt det föreslagna
reglementet § 8 b) utgå däremot de pensionerades avgifter med § af
de tjänstgörandes.
Tabell 10 innehåller i kol. II värdet för en tjänstgörande delägare af
en kontiunerlig årsafgift å 1 kr., hvilken efter den till 66 år antagna pensionsåldern
minskas till § kr.,
I kol. IV innehåller tabellen värdet
af en årsafgift å 1 kr., som efter pensionsåldern minskas till § kr.,
i kol. VII värdet för en pensionerad delägare af f kr. årsafgift. ce''
i kol. IX värdet af § kr. årsafgift, /+,__!• Dessutom innehåller tabellen
150
värdet af motsvarande årsafgifter under 3 år, hvilket för tjänstgörande
delägare betecknats med 3«m_i och
samt för pensionerade delägare
med
och flm-Y
1. Nuvarande delägares afgifter.
a) Delägare pensionerade före 1905.
Enligt tabell 11 kol. IV, hvilken erhållits genom multiplikation af
talen i kol. III med dem i tabell 10 kol. IX, är värdet 1906''o af de före
1905 pensionerade delägarnes årsafgifter i rundt tal
kr. 33,000.
b) Delägare som tillträdt pension under år 1905.
Alldenstund det föreslagits att de, som tillträdt pension under 1905,
skola ha rättighet att öfvergå till den nya kassan, skulle, om alla begagnade
sig af denna rätt, värdet af deras afgifter enligt tabell 12 kol. VII
bli 19,386 kr., om dessa afgifter utginge från år 1906''o. Men emedan
det till en början förutsättes, att de högre afgifterna ej skola börja förr
än med år 1909, har i tabell 13 gjorts en korrektionsräkning, utvisande
att (enl. kol. II och III) skillnaden mellan de nya och de gamla afgifternas
värde under treårsperioden 1906—1908 är 7,068
6,122 = 946
kr. Med hänsyn härtill blir värdet af de under år 1905 nypensionerades
afgifter 19,386 — ,946 eller i rundt tal
kr. 18,000.
c) Tjänstgörande delägare.
Tabell 14 visar, att värdet af de föreslagna afgifterna, om de utginge
från år 1906''o, skulle vara kr. 1,289,413. Men då de börja utgå först
1909‘o, har i tabell 15 gjorts en korrektionsräkning, utvisande att skillnaden
mellan värdena af de nya och de gamla afgifterna under de 3 aien är
295,826 — 205,762 - 90,064.
151
Värdet af de 1906*o tjänstgörande delägarnes afgifter blir således
1,289,413 — 90,064 eller i rundt tal
kr. 1,199,000.
För alla nuvarande delägare är alltså afgifternas värde 33,000 + 18,000
+ 1,199,000 =
kr. 1,250,000.
2. Blifvande delägares afgifter.
a) Nästa innehafvare af nu obesatta platser.
Alldenstund enligt hvad ofvan nämnts rörande pensionernas värden
(sid. 137) räkningen utförts, som om jfj af ifrågavarande platser ständigt
vore obesatta, har i tabell 16 a kol. VII för de återstående ff, hvilka alla
antagits besättas år 1907*0, afgifternas värde beräknats till kr. 237,574,
förutsatt att de nya afgifterna genast vid platsernas tillträde skulle börja.
Men, som de antagits börja först med år 1909, har i tabell 16 b skillnaden
mellan värdena af de nya och de gamla afgifterna under åren 1907
och 1908 beräknats till 29,669 — 19,646 = kr. 10,023, med hvilket belopp
det ofvan beräknade värdet, kr. 237,574, skall minskas, hvarefter återstår
såsom de ifrågavarande afgifternas värde
C
O
kr. 228,000.
b) Öfriga blifvande delägare.
För ämneslärare skulle, under förutsättning att alla platser ständigt
vore besatta och att äfven första årgången af de ifrågavarande delägarne,
hvilken antages inträda år 1908''o, genast betala 3 % å de nya delaktighetsbeloppen,
afgifternas värde vara
0''03
1
1,04
0,04
(4,000 Irct36
+ 3,400 Ia . «39
+ 300 Br .
+ 600 B.. c(i2)
= TT- (40.7*55. 16*ii6 + 34.40*47. 15*408 + 3.2*35. 13*490 + 6.7*04.14*63s)
0 0416 v
- kr. 1,931,322.
152
På liknande sätt får man afgifternas värde.
för
musiklärare...................—
kr.
46,335
»
teckningslärare..................=
»
50,337
»
gymnastiklärare..................—
»
58,269
>
öfriga......................—
»
9,426
Summa kr. 164,367
Värdet åt afgifterna skulle således inalles bli 1,931,322 —j— 164,367 =
2,095,689 kr.
Men emedan 1''5 % af platserna genomsnittligt antagas obesatta, skall
för det första detta belopp multipliceras med 0*985, då man erhåller kr.
2,064,254, hvilket belopp ytterligare skall minskas med skillnaden mellan
värdet af de nya och de gamla afgifterna för år 1908 eller med kr. 1,603
till, i rundt tal,
kr. 2,063,000.
För alla blifvande delägare är således afgifternas värde 228,000 +
2,063,000 =
kr. 2,291,000.
För nuvarande och blifvande delägare tillsammans är alltså afgifternas
värde 1,250,000 + 2,291,000 —
kr. 3,541,000.
Minskning i Hittills har vid beräkning af pensionernas och afgifternas värden resonafgifUrnas
nerats, SOm om alla därtill berättigade delägare komme att öfvergå till den
att icke alla nya kassan. Det kan emellertid förutses, att en del af dem komma att
af af in rätt kvarstanna i den gamla kassan, men huru stort detta antal blir, är syntilgång6r''
nerligen vanskligt att förutsäga. Emedan företrädesvis de äldre och »ogifta»
(d. v. s. delägare, som sakna pensionsberåttigade anhöriga) äga mindre
intresse af att öfvergå, har jag gjort det förenklande antagandet att de, som
153
icke öfvergå, utgöras af de »ogifta» tjänstgörande delägare, som äro födda
före år 1862, och att dessa icke komma att gifta sig. Detta innebär således,
att de yngre delägare, som kvarstanna, utbytts mot de äldre ogifta, som
öfvergå. På grund af detta antagande förbli pensionsvärdena oförändrade,
medan däremot afgifternas värde förminskas. Denna minskning har jag
beräknat på följande sätt.
Värdet år 1906''u af afgifterna fr. o. m. år 1909 dels enligt gällande,
dels enligt föreslagna bestämmelser finnes i talj. 17, där delägarne ordnats
efter åldersgrupper ä 5 år. Kol. V och VI utgöra de resp. successiva
summorna af kol. II och III. Sålunda angifver kol. V t. ex. att värdet af
de gällande afgifterna för personer af 45—76 års ålder, d. v. s. som äro
födda före 1862, är kr. 140,697 samt motsvarande tal för de föreslagna
afgifterna kr. 188,805. Skillnaden, 48,108, eller i rundt tal
kr. 48,000
är den förlust kassan lider därigenom, att de ifrågavarande delägarne
kvarstanna i den gamla kassan.
Härigenom minskas således afgifternas värde till 3,541,000 — 48,000 =
kr. 3,493,000.
För att änkor och barn efter delägare, som icke pensionerats före år
1905 och som aflidit under perioden 1905—1908, skola få del af de högre
pensionerna är i reglementsförslaget § 56 stadgadt, att delägare vid öfvergången
från den gamla till den nya kassan skall betala en retroaktivafgift,
utgörande skillnaden för perioden 1905—1908 mellan de föreslagna och
de gällande afgifterna. Denna afgift skall betalas månatligen under år
1909, således i genomsnitt vid 1909 års midt.
Äfven de ifrågavarande änkorna och barnen skola betala motsvarande
retroaktivafgifter för den del af nämnda period, som mannen eller fadern
lefvat. Dessa afgifter ha beräknats till kr. 228 år 1909.
Rörande de år 1905 ny pensionerade delägarne framgår af tab. 12 kol. VI,
att 3 % å de föreslagna delaktighetsbeloppen är kr. 4,141, och af kol. III, att
2 % å de gällande är kr. 2,863. Enligt förslaget utgå afgifterna för pen
168/o6.
Betänkande ang. elementarlärarnes änke- och pupillkassa.
20
Retroaktiv
afgifter.
154
sionerade delägare med § och enligt gällande bestämmelser med genomsnittligt
| af de resp. delaktighetsbeloppen.
För de nypensionerade delägarne är således skillnaden mellan de föreslagna
och gällande afgifterna = § . 4,141 — § . 2,863 — kr. 375 pr år och
för de 4 åren 1905—1908 hr. 1,500 (då ingen hänsyn till de under tiden
döda tages).
Rörande tjänstgörande delägarne synes af tab. 14 kol. IV och V, att
skillnaden mellan de föreslagna och de gällande afgifterna är 109,565
75,519 = kr. 34,046 per år och = kr. 136,184 för åren 1905—1908 (utan
hänsyn till dödlighet).
För de nästa innehafvande af är 1906''o obesatta platser framgår af tab.
16 b kol. XI, att de föreslagna årsafgifterna uppgå till 15,804, och af kol.
XII, att årsafgifterna enligt gällande bestämmelser utgöra 10,469. Skillnaden
är kr. 5,335. Enär de ifrågavarande platserna antagas komma att
tillträdas år 1907''o, skola retroaktivafgifterna utgå för åren 1907 och 1908
och bli alltså 2 .5,335 = hr. 10,670.
För öfriga blifvande delägare, d. v. s. delägare, som antagits inträda
år 1908''o, har afgiftsskillnaden beräknats till hr. 1,734.
Summan af retroaktivafgifterna skulle alltså bli
kr. 228
»
1,500
»
136,184
»
10,670
_>
1,734
Summa kr. 150,316
Efter korrektion för dödsfall under tiden 1906—1908 och med hänsyn
därtill, att icke alla, som äga rättighet att öfvergå till den nya kassan, begagna
sig däraf, har jag beräknat minskningen af detta belopp till kr.
7,745, hvarefter återstår kr. 142,571, som efter diskontering till år 1906''u
(för 3 \ år) ger kr. 124,284 eller i rundt tal
kr. 124,000.
Sammanlagda värdet af afgifterna är alltså 3,493,000 + 124,000 =
kr. 3,617,000.
3. Statsbidragets värde.
Såsom uppgifvits i sakkunniges betänkande sid. 52, är det nu årligen Nu utgående
i t o
o
^
statsbidrag
utgående statsbidraget kr. 91,737. Värdet år 1906‘o af denna annuitet är
O
O
''
roll
0’04
91,737 = kr. 2,339,000.
Å sid. 54 nämnes, att genom proposition till innevarande års riksdag vid 1907års
begärts en ökning i statsbidraget af kr. 3,521 för genom 1906 års riksdags J^r^statsbeslut
tillkomna nya lärarebefattningar, hvilket belopp i det närmaste mot- bidrag.
svarar det, som enligt sakkunniges beräkning bort tillkomma kassan för
perioden 1898—1907.
Om detta bidrag utgår fr. o. m. 1908, blir dess värde år 1906‘o =
3,521
1-04V • 0’04
= kr. 83,000.
För de befattningar, som tillförts kassan under perioden 1878—1897, Eyentuellökmed
frånräknande af de befattningar, som under samma tid från kassan ildfaget^ör
afförts, ha sakkunnige (se sid. 53) beräknat, att ett årligt statsbidrag af kr.
7,951 bort tillkomma kassan.
pmo
Därest
detta bidrag kommer att utgå f. o. m. år 1909, blir dess värde 1897.
år 1906''o =
7 951
r;—|—TT— — kr. 180,000.
1 04* • 0 04
A sid. 54 säges, att den kapitalförlust, som kassan lidit, därigenom
att den år 1908 i 24 år måst umbära det nyssnämnda bidraget, kan
ersättas genom ett fr. o. m. år 1909 utgående årligt bidrag af kr.
12,975.
156
Kapitalvärdet år 1906''o af detta eventuella bidrag är
12,975
1''0 i $ • 0‘Oi
= kr. 294,000.
Tjänsteårets Enligt reglementsförslaget § 2 skall ej stärbhuset efter delägare i den
nya kassan äga rätt till tjänsteår efter honom. Sakkunnige ha föreslagit
(se sid. 68 och följ.), att såsom ersättning för denna mistade rätt ett vederlag
skulle lämnas i form af ökadt årligt statsbidrag till kassan. Då emellertid
ett sådant bidrag icke odeladt skulle komma de nu tjänsteårsberättigade
till godo, bar det ansetts rättvist, att ett motsvarande bidrag från
staten till kassan utgår äfven för de nu icke tjänsteårsberättigade. Beräkningen
af det ifrågavarande statsbidragets storlek har utförts på följande sätt.
Då den nya läroverksorganisationen blifvit fullt genomförd, finnas vid
de allmänna läroverken 278 lektors- och 723 adjunktsbefattningar. (Häribland
äro äfven rektorsbefattningar vid högre, resp. lägre allm. läroverk
inräknade.) Dessa äro de enda befattningar, för hvilka tjänsteår får åtnj
utas.
Jag betecknar med It det antal, som årligen tillträder lektorat utan att
förut ha innehaft annan ordinarie lärarebefattning, med lBl det årligen från
adjunkts- till lektorsbefattning befordrade antalet och med Ia det antal, som
årligen tillträder adjunktur. I likhet med hvad som förut antagits gälla
för hela den med lektorerna likställda kategorien, har förhållandet mellan
Bl och lt antagits till (horn.
På grund af ekvationerna
h
yln
n
71 = 36
4 6
63 .
Zln
+ Bl ■ "-^ = 278
Bt = 0*93! 8
63 ,
vL
l39
= £i
n = 4.2
723
157
får man
It — 6*30
■Bj = 5*93
Ia = 37-39
Emedan 2,000 kr. per år skall afstås till vikarie, blir per år för
stärbhuset öfrigt:
i
I lönegraden.
Efter lektor.
Efter adjunkt.
1..........
2,000
1,000
I 2..........
2,500
1,500
I3..........
3,000
2,000
1 i..........
3,500
2,500
i 5..........
4,000
3,000
Om stärbhuset hade att afstå ett helt års vikariatarvode, skulle man
alltså för dem, om direkt tillträda lektorat, erhålla:
^36
^41
i l:a lönegraden: 6''36 . 2,000 •-,- = 6''30 . 2,000 •
i 2:a
i 3:e
i 4:e
i 5:e
6*36 . 2,500
6''36 . 3,000
3 G
hr ~ I
2,940
62,927
-
594
46
3 279
= 6*36 . 2,500 • g~2’
=
829
3,825
= 6*30 . 3,000 • 02 927 = 1,160
A ^4.0
6*36 . 3,500 • -''D1 t ~0B = 6*36 . 3,500 • ^ ^ = 1,608
^3 G
hd ^
51
ha
ht ^56
6*36 . 4,000
hs_he
V3G
= 6’3G . 4,000
12,371
62,927
= 5,001
Summa kr. 9,192
158
För adjunkter finge man, frånsedt befordringarna:
i 2:a
i 3:e
i 4:e
i 5:e
: 37 39 . 1,500 • -~-j
: 37-39 . 2,000
: 37-39 . 2,500
: 37-39 . 3,000
^39
—
44
*44
^39
4»
^49
^3 9
44
J.4
4 9
4 9
*59
4 9
4 6
1,914
3,280
5,173
7,789
16,847
Summa kr. 35,003
För dem, som befordras från adjunkt till lektor, har det genomsnittliga
beloppet af den årliga löneskillnaden på grund af befordran uppskattats
till 700 kr.
Man får alltså
5"93
700 •
4,151
23,393
,
, „„„
59,360 ~ kr> 1,636
Den årliga ersättningen för tjänsteåret, såvida det tillgodoräknades åt
hvar och en för ett helt år, blcfve alltså 9,192 + 35,003 + 1,636 = kr. 45,831.
Men, emedan tjänsteåret för dem, som däraf komma i åtnjutande, i
medeltal beräknats till 5 V2 månader, blir det årliga ersättningsbeloppet
endast ^ . 45,831 —
kr. 21,006
för de kategorier, som nu äro tjänsteårsberättigade.
Det föreslagna delaktighetsbeloppet för de tjänsteårsberättigade plat
-
serna är......................kr. 3,582,200,
för de icke tjänsteårsberättigade............»
789,100.
Om ökningen i statsbidraget lämnas äfven för de icke tjänsteårsberättigade,
skulle denna lämpligen kunna beräknas i proportion till delaktighetsbeloppen
och sålunda blifva:
159
789,100
21,006 = 0 220283 . 21,006 = kr. 4,627.
3,582,200
Inalles blefve således den årliga ersättningen för tjänsteåret
21,006 + 4,627 = kr. 25,633.
Om detta belopp tänkes utgå för år 1909 och alla följande år, blir
dess värde år 1906''o —
25,633
1*042 . 0*04
kr. 581,000.
På grund af de för statsbidraget utförda räkningarna erhåller man
följande sammanställning:
Statsbidragets
årliga belopp
värde
!
år 1906''o
Nu utgående statsbidrag......................
91,737
2,339,000
Vid 1907 års riksdag begärdt statsbidrag..............
3,521
83,000
Ökning för befattningar tillkomna under perioden 1878—1897 .....
20,926
474,000
Vederlag för tjänsteåret.......................
25,633
581,000
Summa kr.
141,817
3,477,000
Det år 1906‘o befintliga kapitalet i kassan utgjorde afrundadt
kr. 4,186,000.
Sammandrag af aktiva.
Värdet af afgifterna.................kr.
3,617,000
»
» nu utgående statsbidrag..........»
2,339,000
Kapitalbehållning år 19O6''0........... . • • »
4,186,000
Summa kr. 10,142,000
Värdet af den nämnda ökningen af statsbidraget . . . ■ kr. 1,138,000
Summa kr. 11,280,000
160
Äfven om denna höjning af statsbidraget beviljas, kommer således
passiva att öfverstiga aktiva. Skillnaden är 11,797,000 — 11,280,000 =
kr. 517,000.
För att täcka denna brist kan man tänka sig två alternativ: antingen
att delägarne betala högre afgifter än de föreslagna 3 % af delaktighetsbeloppen
eller att det årliga statsbidraget ytterligare höjes.
Jag går därför att först undersöka inverkan af en höjning af delägareafgifterna.
Af tab. 12, kol. VII, och tab. 13, kol. III, finner man, att värdet år
1906 "o af de föreslagna afgifterna fr. o. m. år 1909 för de under år 1905
nypensionerade delägarne är 19,386 — 7,068 — kr. 12,318.
Likaså framgår af tab. 14, kol. VII, och tab. 15, kol. III, att motsvarande
värde för de tjänstgörande delägarne är 1,289,413 — 295,826 = kr. 993,587.
Af tab. 16 a, kol. VII, och 16 b, kol. IX, synes, att för de nästa
innehafvarne af de år 1906''o obesatta platserna värdet af de höjda afgifterna
fr. o. in. år 1909 är 237,574 — 29,669 — kr. 207,905.
o
A sid. 152 är för de öfriga blifvande delägarne angifvet, att värdet af
de höjda afgifterna, om de utginge äfven för år 1908, skulle vara kronor
2,064,254, medan värdet af dessa afgifter för år 1908 är (jmfr sid. 151)
för ämneslärarne:
,7^— (40.7-55 + 34 • 40-47 + 3 • 2*35 + 6.T0i) . 0-985 =
U 0 41 (i
3 (302-oo + 1,3 7 5-98 + 7’os + 42>0
2-955 . 1,727-27
O"0416
5,104^08
0"U416
122,694.
För öfningslärarne erhåller man på motsvarande sätt beloppet kr.
9,749, hvadan värdet af alla de ifrågavarande afgifterna för år 1908 är
122,694 + 9,749 = kr. 132,443.
1G1
Värdet af de ifrågavarande blifvande delägarnes höjda afgifter fr. o. in.
år 1909 är alltså 2,064,254 — 132,443 - 1,931,811.
Sammanlagda värdet af afgifterna f. o. in. år 1909 är alltså
kr. 12,318
»
993,587
»
207,905
_» 1,931,811
Summa kr. 3,145,621
Detta belopp svarar mot de föreslagna afgifterna k 3 % af delaktighetsbeloppen.
För hvarje promille af delaktighetsbeloppen, hvarmed afgifterna
höjas, minskas alltså bristen med
& • 3,145,621 = kr. 104,854.
För att täcka bristen kr. 517,000 erfordras (såsom strax skall visas),
att höja afgifterna med omkring 6 %• af delaktighetsbeloppen, d. v. s. de
skulle komma att utgöra 3V> % af desamma. I så fall komme således
aktiva att ökas med kr. 629,124.
Men å andra sidan är det gifvet, att med de högre afgifterna ett färre
antal delägare öfvergå till den nya kassan. Jag antager, att det kommer
att verka så, som om inga ogifta tjänstgörande delägare öfverginge, och
att alla dessa förblefve ogifta. Af tab. 17 kol. V och VI finner man, att
skillnaden mellan de föreslagna och de gällande afgifterna för ifrågavarande
3-6
personer är g . 334,505 — 241,007 = kr. 160,399, medan, om afgifterna
utgöra 3 / af delaktighetsbeloppen, motsvarande skillnad, såsom förut
nämnts, utgör 188,805 — 140,697 = kr. 48,108. Den ofvan angifva ökningen
i aktiva skall således minskas med 160,399 — 48,108 = kr. 112,291,
hvarefter återstår en nettoökning af 629,124 — 112,291 = kr. 516,833 eller
i rundt tal
kr. 517,000.
Sammanlagda värdet af aktiva blir således 11,280,000 + 517,000 =
kr. 11,797,000.
168/o6. Betänkande ang. elementarlärarnes änke- och pupillkassa.
21
162
A sid. 149 har nämts, att fonden för sjukpensioner m. m. bör bestämmas
till minst kr. 125,000. Hade den bestämts till jämnt detta belopp,
skulle, såsom af sid. 148 och 149 framgår, passiva blifvit 11,510,000 +
125.000
+ 128,000 = kr. 11,763,000. Skillnaden mellan aktiva och passiva
skulle då ha blifvit 11,797,000 — 11,763,000 = kr. 34,000.
Alldenstund en höjning af afgifterna från 3 % till 3''6 % af delaktighetsbeloppen
förbättrar ställningen med kr. 517,000, förbättras ställningen
för hvarje promille, hvarmed afgifterna höjas, med omkr. kr. 86,000. Bestämdes
afgifterna till 3‘5 f, skulle alltså passiva öfverstiga aktiva med
86.000
— 34,000 = kr. 52,000. För att täcka bristen genom ökade afgifter
måste man således (om de per år skola utgöra en hel promillesats af
delaktighetsbeloppen) bestämma dessa till minst 3*6 % af delaktighetsbeloppen.
Gör man detta, blir, såsom å sid. 149 angifvits, fonden för sjukpensioner
m. m. 125,000 + 34,000 = kr. 159,000, hvarigenom aktiva och passiva
komma att jämnt täcka hvarandra.
För det fall att afgifterna höjas, komma äfven retroaktivafgifterna att
höjas. Men då å andra sidan en höjning af afgifterna gifvetvis kommer
att verka så, att ett färre antal delägare öfvergå till den nya kassan, antager
jag, att dessa båda omständigheter kompensera hvarandra med afseende
på retroaktivafgifterna.
Om den ofvanstående bristen, kr. 517,000, skulle täckas genom statsbidrag,
kunde detta ske genom en ytterligare årlig ökning i bidraget
fr. o. m. år 1909 af 517,000 . 0''04 . IvA
= kr. 22,810.
Med ledning af doktor Tiselii utredning, hvilken är utförd på basis
af såväl 4 som 3 J % räntefot, har jag beräknat, att en sänkning af räntefoten
till 2>\ % skulle åstadkomma en försämring i ställningen med omkring
kr. 1,311,000,
motsvarande en annuitet af omkring
kr. 45,900.
Stockholm den 4 mars 1907.
Karl Kickman.
163
Tabell 1 a.
Värdet år 1906''o af redan utgående pensioner åt änkor (med eller utan
barn) efter delägare, som aflidit eller pensionerats före år 1905.
Änkans
födelseår.
Änkana ålder
år 1906.
Familj epensionernas
värde.
Änkans
födelseår.
Änkans ålder
år 1906.
Familj epensionernas
värde.
i.
II.
in.
I.
II.
III.
1878
28
[17,900
1846
60
56,573
1877
29
2,389
1845
61
66,424
1874
32
11,383
1844
62
82,918
1873
33
13,617
1843
63
64,309
1872
34
31,484
1842
64
61,471
1871
35
12,845
1841
65
46,418
1870
36
11,650
1840
66
34,034
1869
37
13,911
1839
67
31,452
1868
38
33,497
1838
68
56,056
1866
40
12,484
1837
69
46,120
1865
41
1,137
1836
70
39,464
1864
42
64,814
1835
71
39,902
1863
43
20,514
1834
72
37,295
1862
44
49,258
1833
73
23,213
1861
45
56,812
1832
74
14,585
1860
46
25,969
1831
75
22,557
1859
47
45,489
1830
76
28,222
1858
48
51,442
1829
77
18,545
1857
49
46,050
1828
78
14,502
1856
50
14,620
1827
79
9,716
1855
Öl
52,615
1826
80
9,296
1854
52
49,202
1825
81
8,500
1853
53
62,216
1824
82
1,615
1852
54
66,509
1823
83
4,256
1851
55
28,481
1822
84
5,080
1850
56
60,898
1821
85
6,919
1849
57
74,281
1818
88
2,629
1848
58
72,685
1815
91
1,006
1847
59
66,804
Summa 1,904,033
164
Tabell 1 b.
Värdet år 1906‘o af pensioner till änkor (med eller utan barn) efter de
under år 1905 aflidne delägare, som icke pensionerats före detta år.
Änkans
födelseår.
Änkans ålder
år 1906.
De faktiskt
utgående
familj e-  pensionernas
värde.
De föreslagna familjepensionernas
värde
om de utginge
från 1906''0.
med hänsyn
till att höjnin-  gen börjar
först 1909''0.
I.
II.
III.
IV.
V.
1871
35
13,392
17,887
17,179
1865
41
14,072
18,795
17,979
1864
42
12,573
16,793
15,977
1859
47
2,974
6,499
5,833
1858
48
9,736
16,676
15,436
1855
51
21,592
28,839
27,479
1854
52
8,950
11,954
11,410
1852
54
17,216
22,994
21,906
1843
63
6,889
9,201
8,657
1840
66
6,270
8,374
7,830
1839
67
6,064
8,099
7,555
1836
70
5,441
7,267
6,723
Summa 125,169
173,378
163,964
165
Tabell 2 a.
Uträkning af fm, grundad på statistik öfver delägare vid 1906 års början.
Födel-
seår.
Ålder
m — f
Antal
A.
Änke-  pension
enligt nu
gällande
bestäm-  melser.
P.
Familje-  pensioner-  nas even-  tuella
värde
V.
I =f .
jp J in
Födel-
seår.
Ålder
m — J.
Antal
A.
Änke-  pension
enligt nu
gällande
bestäm-  melser.
P.
Familj c-  pensioncr-  nas even-  tuella
värde
V.
Z = / .
jp
J m
I.
II.
III.
IV.
V.
VI.
I.
II.
III.
IV.
V.
VI.
1815
905
1
250
0
Oooo
1850
55-5
37
21,191
287,134
13-560
16
89-5
—
—
—
—
Öl
54-5
33
18,824
245,922
13-004
17
88-5
—
—
—
—
52
53''5
31
17,400
273,011
15-690
18
87-5
—
—
—
—
53
52-5
34
17,632
255,040
14 465
19
865
1
584
4,934
8-449
54
51-5
40
23,109
377,251
16-325
1820
85-5
_
_
_
_
1855
50-5
33
19,400
318,157
16 400
21
84-5
2
1,259
10,201
8-102
56
49-5
30
15,161
212,972
14 047
22
83-5
2
1,259
0
O-ooo
57
485
29
16,856
287,332
17-046
23
825
2
1,259
9,359
7-434
58
47-5
46
26,524
418,084
15-762
24
81-5
3
1,320
13,484
10215
59
46*5
37
19,134
233,991
12-229
1825
80''5
8
4.252
49,208
11-573
1860
45-5
29
16,643
271.502
16-313
26
79''5
1
584
0
Oooo
61
44-5
30
17,421
252,009
14-466
27
78-5
9
4,036
20,640
5-114
62
43-5
35
20,094
283,690
14-118
28
77-5
5
3.193
11,681
3-668
63
42-5
35
20.390
261,977
12-848
29
76-5
7
3,958
34,300
8-666
64
41-5
39
21,597
332,609
15401
1830
75-5
6
3,208
30,017
9-357
1865
40-5
38
21,826
290,147
13-294
31
74-5
11
6,413
47,401
7391
66
39-5
36
19,314
244,517
12-660
32
73-5
12
7,554
58,845
7-790
67
38-5
27
15,689
243,010
15489
33
72-5
9
5,727
69,053
12-057
68
37-5
32
16,347
284,373
17-396
34
715
12
6,293
57,154
9 082
69
36 5
25
13,658
218,764
16-017
1835
70-5
11
6,176
53,513
8-665
1870
35''5
16
8,308
96,029
11-559
36
695
9
4,001
40.404
10098
71
34-5
18
8,650
91,672
10598
37
68-5
8
4,586
38,554
8-407
72
33-5
15
6,845
55,004
8036
38
67''5
13
7,660
80,882
10559
73
32-5
8
4,236
36,450
8-605
39
66-5
27
15,280
168,648
11-037
74
31-5
8
2,921
50,681
17-351
1840
655
19
11,118
102,329
9-204
1875
30-5
7
2,861
34,719
12-136
41
64*5
20
11,212
134,082
11-959
76
29-5
5
1,505
35,238
23-414
42
63-5
26
14,322
132,878
9-278
77
28-5
2
720
15,213
21-129
43
62-4
31
17,052
252,460
14-805
78
27-5
3
750
5,059
7-589
44
615
39
21,626
299,733
13-860
79
26-5
1
300
0
O-ooo
1845
60''6
38
22,793
278,587
12222
1880
25-5
1
300
0
Oooo
46
595
36
19,763
222,691
11-268
47
68-5
48
27,711
272,196
9-823
48
57-5
34
18,882
219,989
11-651
49
56-5
43
23,394
276,013
11-798
166
Tabell 2 b.
Uträkning af f''m, grundad på statistik öfver delägare och öfriga lärare vid
1906 års början.
Födel-
seår.
Ålder
m — \.
Antal
A.
Änke-  pension
enligt nn
gällande
bestäm-  melser.
P.
Familj e-  pensioner-  nas even-  tnella
värde
r.
lsl-3
II
3
Födel-
seår.
Ålder
m — Ä
Antal
A.
Änke-  pension
enligt n n
gällande
bestäm-  melser.
P.
Familje-  pensioner-  nas even-  tuella
värde
V.
I=f .
p J m
I.
II.
in.
IV.
V.
VI.
I.
II.
III.
IV.
V.
VI.
1815
90 5
i
250
0
0000
1850
55''5
37
21.191
287,134
13-550
16
895
i
300
0
Oooo
51
54-5
33
18,824
245,922
130G4
17
88-5
—
—
—
—
52
53 5
31
17,400
273,011
15-690
18
87-5
—
—
—
—
53
52-5
34
17,632
255.040
14465
19
86''5
2
644
4,934
7-661
54
51-5
40
23,109
377,251
16-325
1820
85-5
_
_
_
_
1855
50-5
34
19,640
318,157
16199
21
84-5
2
1.259
10,201
8-102
56
49-5
30
15,161
212,972
14-047
22
835
3
1,934
3.938
2-036
57
485
29
16,856
287,332
17-046
23
82-5
3
1,559
9,359
6 003
58
47-5
46
26,524
418.084
15-762
24
81-5
3
1,320
13,484
10-215
59
465
37
19,134
233,991
12-229
1825
80-5
10
5,420
57,556
10 619
1860
45-5
29
16,643
271,502
16,313
26
79-5
2
1.168
0
Oooo
61
44-5
30
17,421
252,009
14,466
27
78-5
10
4,620
20,640
4-468
62
43’5
35
20.094
283,690
14118
28
77-5
5
3,193
11.681
3,658
63
425
35
20.390
261,977
12-848
29
765
7
3,958
34,300
8666
64
41-5
39
21,597
332,609
15-401
1830
75-5
9
5,051
38,335
7-590
1865
40-5
38
21,826
290,147
13 294
31
74-5
12
6,997
47.401
6‘774
66
395
36
19,314
244,517
12-660
32
73-5
12
7,554
58,845
7-790
67
38-5
27
15,689
243,010
15-489
33
725
12
7,479
69.053
9 233
68
37-5
32
16,347
284,373
17396
34
71-5
12
6,293
57,154
9-082
69
36-5
25
13,658
218,764
16-017
1835
70-5
14
8,019
71,633
8-933
1870
35''5
16
8,30S
96,029
11-559
36
69‘5
11
4,835
49,552
10-249
71
34-5
18
8,650
91,672
10-598
37
68-5
10
5,754
50,648
8802
72
33-5
15
6,845
55,004
8 036
38
67-5
13
7,660
80,882
10-559
73
325
8
4.236
36,450
8-605
39
66-5
29
16,448
168,648
10''253
74
31-5
8
2,921
50,681
17-361
1840
65''5
22
12,586
102,329
8130
1875
30-5
7
2,861
34,719
12135
41
64-5
22
11,886
135,160
11-371
76
29-5
5
1,505
35,238
23-414
42
635
29
15,550
133,789
8-604
77
28-5
2
720
15,213
21-129
43
62-5
32
17,352
252,460
14''549
78
275
3
750
5,059
7-589
44
61-5
43
23,678
312,904
13-215
79
26-5
1
300
0
Oooo
1845
605
39
23,377
287,152
12-284
1880
25''5
1
300
0
0000
46
595
37
20,347
222,691
10-945
47
58''5
49
28,295
280,896
9-927
48
57 5
35
19,466
230,759
11-854
49
565
43
23,394
276,013
11-798
167
Tabell 3 a.
Välrdet af den mot 1 kronas änkepension svarande familj epensionen
(grundad på, statistik öfver delägare vid 1906 års början).
Ålder.
m.
dm —
fm =
f .
1
l-04m
fm — i =
dm—i''fm-
^
fm— jtMV---
Fm-i =
1
\
outjämnadt.
Fm —£
utjämnadt.
i.
ii.
III.
IV.
V.
VI.
VII.
26
5090
Oooo
0
80,112
3-184
3-246
27
507-5
0-000
0
80,112
3-336
3330
28
505-0
2-249
1,136
80.112
3496
3413
29
504-0
6''775
3,415
78,976
3-611
3‘495
30
508-0
7-219
3.667
75,561
3-620
3-575
31
516 0
3-598
1,857
71,894
3-610
3(552
32
523 0
4946
2,587
70,037
3-686
3-728
33
529-0
2-359
1,248
67,450
3''722
3804
34
537 0
2-118
1,137
66,202
3 830
3''880
35
547-6
2-686
1,471
65,065
3-948
3-957
36
557-5
2-817
1,570
63,594
4-048
4035
37
567-5
3-753
2,130
62,024
4143
4112
38
578-5
3919
2,267
59,894
4198
4188
39
593-5
3-355
1,991
57,627
4-240
4-264
40
610-0
2-637
1,609
55,636
4299
4-339
41
622-5
2-662
1,657
54,027
4-386
4-413
42
631-5
2-966
1,873
52,370
4-468
4’485
43
643 0
2-379
1,530
50,497
4-528
4''554
44
660 5
2-514
1,660
48,967
4-616
4-620
45
683-0
2-477
1,692
47,307
4691
4-684
46
704-5
2-685
1,892
45,615
4-761
4-745
47
726-0
1-936
1,406
43,723
4-805
4-804
48
7500
2-399
1,799
42,317
4-900
4-860
49
777-0
2-495
1,939
40,518
4946
4''914
50
805-5
1-977
1,592
38,579
4-968
4965
Öl
832-0
2219
1,846
36,987
5-028
5014
52
859-0
2-124
1,825
35,141
5-047
5060
53
889 0
1 809
1,608
33,316
5-059
5104
54
9240
1-887
1,744
31,708
5-095
5145
55
9610
1-511
1,452
29,964
5-101
5183
56
997-5
1-507
1,503
28,512
5-147
5''218
57
1,0370
1-262
1,309
27,009
5-176
5250
58
l’08l0
1-198
1,295
25,700
5-236
5''280
59
1,1310
0971
1,098
24,405
|
5293
5''3U9
168
Tabell 3 a (forts.)
Värdet af den mot 1 kronas änkepension svarande familjepensionen
(grundad på statistik öfver delägare vid 1906 års början).
Ålder.
m.
dm-\.
fm =
fn
1
V’m-i =
dm—\-fm•
®m — r —
fm — i + Y’m + i+...
— 4
A.-*
ontjämnadt.
^
ntjämnadt.
Jm l''04m''
i.
II.
III.
IV.
V.
VI.
VII.
60
1,183-0
1-071
1,267
23,307
5-391
5336
61
1.231-5
1-117
1,376
22,040
5-446
5-359
62
1,2760
1-218
1,554
20,664
5-465
5378
63
1,326-0
1-261
1.659
19,110
5420
5''391
64
1,388-0
0-754
1,047
17,451
5320
5-398
65
1,4600
0-984
1,364
16,404
5-390
5-399
66
1,5290
0-691
1,057
15,040
5-343
5395
67
1,588-0
0 797
1.266
13,983
5391
5-390
68
1,6450
0-733
1.206
12,717
5-340
5''378
69
1,706-5
0-561
957
11,511
5-285
5-352
70
1,771-5
0648
1.148
10,554
5324
5315
71
1,821-6
0535
975
9,406
5241
5254
72
1,851-6
0539
998
8,431
5-219
5175
73
1,8700
0-688
1,287
7,433
5143
5078
74
1,885''0
0-428
807
6,146
4-782
4 960
75
1,894-5
0 390
739
5.339
4 707
4-819
76
1,890-5
0 475
898
4,600
4-634
4 658
77
1,871-0
0423
791
3,702
4303
4"477
78
1,830-5
0172
315
2,911
3947
4276
79
1,762-0
0''231
407
2,596
4-154
4-053
80
1,667-0
0-ooo
0
2,189
4-186
3’811
81
1,549-5
0483
748
2,189
5-069
3-559
82
1,419-0
0 410
582
1,441
4096
3290
83
1,284''5
0287
369
859
3042
2-993
84
1,147-0
O-ooo
0
490
2-198
2''694
85
l,005o
0289
290
490
2 841
2-406
86
858-5
0-ooo
0
200
1-530
2-150
87
717-5
0-279
200
200
2-067
1-970
169
Tabell 3 b.
Värdet af den mot 1 kronas änkepension svarande famiijepensionen
(grundad på statistik öfver delägare och öfriga lärare vid 1905 års början).
Ålder.
m.
djn — ^ •
¥m =
f • 1
V''m
=
dm —^ • T m-
Fni —\ ~
utjämnadt.
Dm—\
outjämnadt.
i.
ii.
III.
IV.
V.
VI.
VII.
26
5090
0-000
0
79,078
3-143
3276
27
507-5
0-000
0
79,078
3293
3-345
28
505-0
2-249
1,136
79,078
3-450
3-414
29
504-0
6-775
3,415
77,942
3-564
3483
30
508-0
7-219
3,667
74,527
3-571
3-552
31
5160
3598
1,857
70,860
3-558
3-621
32
5230
4-946
2,587
69,003
3632
3-690
33
5290
2359
1,248
66,416
3-665
3-759
34
5370
2-118
1,137
65,168
3‘770
3-828
35
547-5
2-686
1.471
64,031
3-885
3-897
36
557-5
2-817
1,570
62,560
3982
3966
37
567-5
3753
2,130
60,990
4-074
4-035
38
578-5
3-919
2,267
58,860
4-126
4104
39
593-5
3-355
1,991
56,593
4-164
4173
40
6100
2-637
1,609
54,602
4-219
4-242
41
622-5
2-662
1.657
52,993
4302
4-311
42
631-5
2-966
1,873
51,336
4379
4-380
43
643-0
2-379
1,530
49,463
4-435
4-499
44
6605
2-514
1,660
47,933
4-519
4-518
45
6830
2-477
1,692
46,273
4-589
4-586
46
704-5
2685
1,892
44,581
4653
4-653
47
7260
1-936
1,406
42,689
4-692
4-707
48
750-0
2-399
1,799
41,283
4780
4-756
49
7770
2-495
1,939
39,484
4-820
4-803
50
805 5
1-977
1,592
37,645
4-835
4-845
51
832-0
2-192
1,824
35,953
4888
4-877
52
8590
2-124
1,825
34,129
4902
4-904
53
889-0
1-809
1,608
32.304
4-906
4 932
54
9240
1-887
1,744
30,696
4-933
4-960
55
9610
1-511
1,452
28,952
4-928
4-990
56
997-5
1-507
1,503
27,500
4964
5020
57
1,0370
1-262
1,309
25,997
4-982
5-049
58
1,0810
1-219
1,318
24,688
5030
5-077
59
1,131-0
09814
1,110
23,370
5''069
5-102
168/oe. Bet. ang. elementarlärames änlce- och pupillkassa.
22
170
Tabell 3 b (forts.)
Värdet af den mot 1 kronas änkepension svarande familjepensionen
(grundad på statistik öfver delägare och öfrig a lärare vid 1906 års början).
Ålder.
m.
&m—\-
9''m =
f
1
Vm-l =
dm — ’ T m-
1 1
1
tC|M
II
F''m-i
utjämnadt.
Dm — \
outjämnadt.
J m 104”*''
i.
II.
III.
IV.
v.
VI.
VII.
60
1,183-0
1-040
1,230
22,260
5-148
5122
61
1,231-5
1123
1,383
21,030
5-196
5-137
62
1,2760
1-161
1,481
19,647
5196
5-145
63
1,3260
1-230
1.631
18,166
5152
5-146
64
1,3880
06991
970
16,535
5041
5-140
65
1,460-0
08884
1,297
15,563
5114
5-126
66
1,529-0
0''6108
934
14,268
5-069
5108
67
1,588-0
0''7407
1,176
13,334
5-141
5-091
68
1,645''0
0-7334
1,206
12,158
5-105
5-067
69
1,706-5
0''5879
1,003
10,952
5-028
5030
70
1,7715
0-6582
1,166
9,949
5019
4-975
71
1,821-5
05516
1,005
8,783
4,894
4-892
72
1,851 5
05393
999
7,778
4815
4-783
73
1,870-0
0-5271
986
6,779
4690
4 658
74
1,885 0
04276
806
5,793
4-507
4530
75
1,894-5
0-3576
677
4,987
4-397
4-402
76
1,890-5
0-3852
728
4,310
4-342
4-274
77
1,871-0
0-4229
791
3,582
4164
4-146
78
1,830-5
01716
314
2,791
3-784
4018
79
1,7620
02016
355
2,477
3-963
3-890
80
1,6670
O-ooo
0
2,122
4058
3762
81
1.549-5
04430
686
2,122
4914
3634
82
1.4190
04097
581
1,436
4 082
3506
83
1,284-5
0''2315
297
855
3028
3378
84
1,147-0
0-07551
87
558
2503
3250
85
1,005-0
02889
290
471
2-730
86
858-5
0-ooo
0
181
1-385
—
87
717-5
0''2526
181
181
1-871
—
171
Tabell 4 a.
Värdet af familjepensionerna.
Delägare pensionerade före år 1905.
Värdet af de
Gällande pen-
mot 1 kronas
Värdet af
sionsbelopp
änkepension
Befattning.
Antal.
för hvarje be-
svarande
pensionerna.
fattning.
familje-
pensionerna.
A.
P.
<r.
P. a.
a) Delägare med 1 befattning, utom tecknings-
lärare:
Rektorer vid tekniska skolor..........
2
750
10563
7,922
»
» högre allm. läroverk........
1 28
675
127467
86,040
Lektorer >
>
>
>
........
Rektorer > 5-klass. läroverk..........
Lektorer > tekn. skolor............
Rektorer » o-klass, läroverk..........
1
1 5
|
600
18-850
11,310
>
> pedagogier.............
l 50
584
232-220
135,615
Lektorer > tekn. skolor............
Adjunkter...................
Lärare i gymnastik vid högre allm. läroverk . . .
J
5
300
23-745
7,124
Pedagoger...................
1 5
250
22-454
5,614
Lärare i musik vid högre allmänt läroverk ....
Lärare i gymnastik vid 5-klass. läroverk.....
f
1
120
5-390
647
>
> musik
»
>
»
.....
1
90
4-658
419
Lärare i gymnastik vid 3-klass. läroverk.....
1 4
60
20-926
1,256
»
» musik
>
>
1
.....
f
Lärare i musik vid pedagogier..........
1
50
5-250
262
b) Teckning slär are:
Vid lägre allm. läroverk.............
2
120
8605
1,033
cl Lärare med 2 befattningar:
Gymnastik- och musiklärare vid 3-klass eib 2-klass.
1
120
5-175
621
Summa
105
—
—
257,863
172
Tabell 4 b.
Värdet af familjepensionerna.
Nypensionerade delägare under 1905.
Befattning.
Antal.
Gällande
pensionsbe-  lopp för
hvarje be-  fattning.
Värdet
af pen-  sionerna.
Före-
slaget
pensions-
belopp.
Värdet af
pensio-  nerna en-  ligt för-  slaget.
Antal.
A.
P.
a.
P.a
P.
P . a.
A''.
a) Delägare med 1 befattning
utom teckningslärare:
Rektorer vid högre allra, läroverk .
Lektorer »
»
>
»
}15
675
77-575
52,363
900
69,818
15
Rektorer > 5-klass. läroverk . . .
Lektorer » tekn. skolor.....
1 2
600
10-430
6,25s|
840
900
4,496
4,570
1
1
Adjunkter............
17
584
90251
52,707
580
70,396
17
Lärare i musik vid högre allm. läro-  verk .............
1
250
1-490
372
440
656
1
Lärare i musik vid 5-klass. läroverk
1
90
4-477
403
250
1,119
1
h) Teckningslärare:
Vid högre allm. läroverk.....
3
300
14250
4,275
635
9,049
3
c) Lärare med 2 befattningar:
-
lärare i musik vid lägre allm. läro-  verk och seminarium .....
1
390
5-378
2,097
520
2,797
1
Summa j
40 i
- |
—
118,475
—
162,901
40
173
Tabell 4 c.
Värdet af familjepensionerna.
Tjänstgörande delägare vid 1905 års slut.
Befattning.
Antal.
A.
Gällande
pensionsbe-  lopp för
hvarje be-  fattning.
P.
G.
Värdet af
pensio-  nerna enligt
nu gällande
reglemente.
P.a.
Före-
slaget
pensions-
belopp.
P.
Värdet af
pensio-  nerna enligt
förslaget.
P . a.
Antal.
A''
1
900
5-260
4,725
900
4,725
1
5
v
750
25-923
19,442
900
23,331
5
i 283
675
1,382-737
933,347
900
1,244,463
283
|
1
900
79,201
19
) 23
600
109495
65,697
|
1
840
18,055
4
|
J- 840
148,907
35
\ 617
584
3,022-901
1,765,374
I
780
2,219,592
582
} 4
334
19-153
6,397
500
9,576
4
32
153-378
46,013
500
76,689
32
8
38-064
11,419
370
14,084
8
32
250
147-493
36,873
440
64,897
32
1
1 1,281
340
1,814
1
} 2
240
9064
\
895
310
1,156
1
5
200
24-821
4,964
200
4,964
5
1
f 3,089
\
6,749
5
} 9
135
41-184
l 2,471
!■
295
5,400
4
[ 22
120
101653
/ H,714
280
27,333
21
1
l
484
220
888
1
a) Delägare med 1 befattning
utom teckning slärare:
Rektorer vid. Chalmers tekn. läroanstalt
...........
Rektorer vid tekn. skolor ....
»
» högre allm. läroverk
Lektorer >
>
»
»
>
s Chalmers tekn. läroanstalt
.........
Öfverlärare vid Gymn. Centralinst
Kamrer
>
kassan ....
Lektorer
»
tekn. skolor . .
Rektorer
»
5-klass. läroverk
>
2
3-klass. läroverk
>
»
pedagogier . . .
Adjunkter..........
Lärare vid Gymnast. Centralinst.
Kassör 2 kassan.......
Lärare i gymnastik vid högre allm
läroverk ..........
Lärare i musik vid seminarium
253 j högre allm.
läroverk..........
Sekreterare vid kassan ....
Lärare i teckning vid seminarium
>
i trädgårdsskötsel . .
3
i gymnastik vid seminarium
2
i slöjd
3
2
3
i gymnastik vid 5-klass.
läroverk ...........
Vaktmästare i kassan......
(forts.)
174
Tabell 4 c. (forts.)
Värdet af familjepensionerna.
Tjänstgörande delägare vid 1905 års slut.
Gällande
Värdet af
Före-
slaget
pensions-
belopp.
Värdet af
pensio-  nerna enlig)
förslaget.
Befattning.
Antal.
pensionsbe-  lopp för
hvarje be-  fattning.
pensio-  nerna enlig)
nn gällande
reglemente.
Antal.
A.
P.
(T.
P. er.
P.
P . c.
A''.
Lärare i trädgårdsskötsel ....
1
100
4-485
448
100
448
1
> i musik vid 5-klass. läroverk
18
90
83-377
7,504
250
20,844
18
»
i trädgårdsskötsel ....
1
65
5-398
351
65
351
1
»
i musik vid 3-klass. läroverk
1
60
5315
319
250
1,329
1
b) Teckningslärare:
vid högre allm. läroverk.....
19
300
90-226
27,068
It 635
57,294
19
> 5-klass. läroverk......
9
120
38-819
4,658
§,''! 369
14,324
9
c) Lärare med 2 befattningar:
Adjunkter och lärare i musik vid
högre allm. läroverk.....
Lärare i gymnastik vid högre allm.
1
834
5 145
4,291
780
4,013
1
läroverk och vid Gymnast. Cen-  tralinst............
1
600
5336
3,202
700
3,735
1
Lärare i teckning vid högre allm.
läroverk och vid seminarium .
4
540
21-500
11,610
700
15,050
4
Lärare i musik vid högre allm.
läroverk och vid seminarinm .
Lärare i teckning vid högre allm.
läroverk och vid seminarium .
2
| 500
28-062
14,031
700
j 6,548
2
4
1
l 13,095
4
Lärare i gymnastik vid högre alllm.
läroverk och vid seminarium .
Lärare i musik vid högre allm.
2
435
9-102
3,959
695
6,326
2
läroverk och vid 5-klass läroverk
Lärare i trädgårdsskötsel vid semi-
1
340
3-575
1,216
590
2,109
1
narium och lärare i slöjd. . .
1
335
5-309
1,779
495
2,628
1
Summa:
1,108 |
—
- i
2,994,621
—
4,099,918 j
1,108
175
Tabell 5.
Välrdet af familjepensioner för delägare som aflida under perioden 1906
1908.
Ålder.
a
3Fm-\=
= Fm-l-
Fm + 2 '' Fm +1
Dm-k
Tjänstgörande delägare.
Föreslagna
änkepensions-  belopp för de
1906''o tjänst-  görande
delägare.
P.
Nu gällande
änkepensions-  belopp för de
1906 o tjänst-  görande
delägare.
P.
w
1
4-
I.
II.
III.
IV.
Y.
VI.
26
0''208
370
300
77
62
27
0223
635
300
142
67
28
0 239
1,320
750
315
179
29
0-257
1,269
720
326
185
30
0-272
2,490
1,505
677
409
31
0285
4,165
2,861
1,187
815
32
0-296
4,255
2,921
1,259
865
33
0-306
5,860
4,236
1,793
1,296
34
0-318
10,108
6,845
3,214
2,177
35
0-332
12,419
8,650
4,123
2,872
36
0346
11,485
8,308
3,974
2,875
37
0361
19,269
13,658
6,956
4,931
38
0377
22,839
16.347
8,610
6,163
39
0395
21,100
15,689
8,334
6,197
40
0415
26,710
19,314
11,085
8,015
41
0435
29,470
21,826
12,819
9.494
42
0-466
29,625
21,597
13,509
9,848
43
0477
27,635
20,390
13,182
9,726
44
0499
27,655
20,094
13,800
10,027
45
0522
23,620
17,421
12,330
9,094
46
0543
22,550
16,643
12,245
9,037
47
0-566
26,859
19.134
15,202
10,830
48
0589
35,625
26.524
20,983
15,623
49
0-613
22,875
16,856
14,022
10,333
50
0636
21,110
15.101
13,426
9,604
51
0661
26,400
19.400
17,450
12,823
52
0-687
31,515
23,109
21.651
15,876
53
0-714
24,714
17,632
17,646
12,589
54
0743
23,235
17,400
17,264
12,928
55
0-772
25,890
18.824
19,987
14,532
56
0-799
28,760
21.191
22,979
16,932
57
0828
30,820
22.760
25,519
18,845
58
0-861
25,920
18,882
22,317
16,257
59
0898
36,455
|
26,961
32,737
24,211
176
Ålder.
S
3-^m — | =
= Ptn_I. —
+ f
Tjänstgörande delägare.
Under år 1905 nypensionerade delägare.
Föreslagna
änkepensions-  belopp för de
Nu gällande
änkepensions-  belopp för de
1906''o tjänst-  görande
delägarne.
P.
Föreslagna
änkepensions-  belopp för de
år 1905 ny-  pensionerade
delägarne.
P''.
Nu gällande
änkepensions-  belopp för de
år 1905 ny-  pensionerade
delägarne.
P.
P''■ 3Pm i
3 m—2
P''sFm—\-
sb
1
görande
delägarne.
P''.
I.
il.
III.
IV.
V.
VI.
VII.
VIII.
IX.
X.
60
0940
26,935
19,763
25,319
18,577
61
0-984
30,510
22,793
30,022
22,428
62
1-032
29,765
21,626
30,717
22,318
_
63
1084
22,100
16.442
23,956
17,823
_
64
1-186
19,055
14,072
21,646
15,986
—
—
—
—
65
1-191
14,399
10,628
17,149
12,658
66
1-264
9,960
7,463
12,490
9,359
4,020
3,011
5,041
3,776
67
1-328
12,920
9,422
17,158
12,512
6,480
4,854
8,605
6446
68
1-419
2,580
1,934
3,661
2.744
6,195
4,467
8,791
6*339
69
1-514
2,520
1,843
3,815
2,790
1,620
i;i84
2,453
1,793
70
1-613
545
195
879
315
2,580
1,934
4,162
3,120
71
1-702
1,725
974
2,936
1,658
1,680
U259
2^859
2443
72
1-791
—
—
—
—
1,800
1,350
3^224
2418
73
1-879
900
675
1,691
1,268
1,800
1,275
3^382
2,396
74
1-963
900
675
1,767
1,325
—
75
2038
—
—
_
_
1,535
975
3,128
1,987
76
2-106
780
584
1,643
1,230
900
675
1,895
1422
77
2-161
—
—
—
—
1,150
765
2,485
1,653
78
2-193
—
—
—
—
780
584
1,711
1,281
79
2-201
—
—
—
—
635
300
1,398
660
80
2-195
_
81
2-168
—
_
_
82
2110
—
_
83
1-998
—
_
_
_
84
1-809
—
—
—
—
—
—
—
85
—
_
_
86
—
—
—
_
.
87
—
—
_
_
88
—
—
_
_
_
89
—
—
—
—
—
—
—
—
—
90
_
_
91
1195
—
—
—
—
440
250
526
299
Summa
585,9S9
428,70S
Summa
49,660
35,733
177
Tabell 6.
Delaktighetsbelopp och änkepensioner.
Befattning.
Gällande bestämmelser.
Föreslagna bestämmelser.
Antal.
Del.-bel.
Änke-
pension.
Antal.
Del.-bel.
Änke-
pension.
Rektor för Chalmerska läroanstalten.......
i
6,000
900
1
4,000
900
Rektorer för tekniska skolor..........
5
5,000
750
5
4,000
900
Rektorer vid högre allmänna läroverk......
37
4,500
675
37
4,000
900
Lektorer »
>
*
»
......
241
4,500
675
241
4,000
900
Rektor
> högre lärarinnesemin........
1
4,500
675
1
4,000
900
Lektorer »
>
>
.......
4
4.500
675
4
4,000
900
Rektorer » seminarier............
14
4,500
675
14
4,000
900
Lektorer » Chalmerska läroanstalten......
8
4,500
675
8
4,000
900
Rektorer > tekniska skolor..........
15
4,000
600
15
4,000
900
Öfverlärare vid gymnastiska centralinstitnt . . .
3
4,000
600
3
4,000
900
Kamrer i kassan................
1
4,000
600
1
4,000
900
Rektorer vid 5-klassiga läroverk........
23
4,000
600
•
Rektorer > 3-klassiga
>
........
15
3,500
584
1 40
3,700
840
Rektorer > pedagogier............
2
3,500
584
1
Adjunkter vid allmänna läroverk........
683
3,500
584
683
3,400
780
Adjunkter » högre lärarinnesemin........
1
3,500
584
1
3,400
780
Adjunkter * seminarier............
46
3,500
584
46
3,400
780
Lärare i teckning vid högre allmänna läroverk . .
31
1,500
300
2,750
650
1 3
2,000
500
Lärare >
>
> 5-klassiga läroverk ....
12
600
120 1
1 4
J 7
2,000
1
500
Q7H
Lärare >
>
> 3-klassiga
>
....
5
300
60 |
l 6
900
280
Lärare >
>
» seminarier........
10
1,200
240
10
1,050
310
168/oe. Betänkande ang. elementarlärarnes änke- och pupillkassa.
23
178
Befattning.
''
Gällande bestämmelser.
Föreslagna bestämmelser.
Antal.
Del.-bel.
Änke-
pension.
Antal.
Del.-bel.
Änke-
pension.
Lärare i musik vid högre allmänna läroverk . . .
37
1,250
250
37
1,700
440
Lärare >
>
» 5-klassiga läroverk.....
23
450
90
|
Lärare >
>
> 3-klassiga
>
.....
15
300
60
1 40
750
250
Lärare »
>
» pedagogier.........
2
250
50
1
Lärare >
>
> seminarier.........
10
1,500
300
10
1,350
370
Lärare i gymnastik vid högre allmänna läroverk .
37
1,500
300
37
2,000
500
Lärare »
>
> 5-klassiga läroverk . . .
22
600
120
1
Lärare >
>
> 3-klassiga
>
...
15
300
60
\ 39
900
280
Lärare >
>
» pedagogier.......
2
300
60
1
Lärare >
>
> seminarier.......
8
675
135
8
975
295
Lärare vid gymn. centralinstitutet........
1
2,200
367
1
2,200
540
Lärare >
>
>
........
3
2,000
334
3
2,000
500
Kassör > kassan...............
1
2,000
334
1
2,000
500
Sekreterare vid kassan .............
1
1,200
240
1
1,200
340
Lärare i trädgårdsskötsel............
6
1,000
200
—
—
—
Manlig lärare i slöjd vid seminarier.......
8
675
135
8
975
295
Vaktmästare vid kassan............
1
600
120
1
600
220
179
Tabell 7.
Skillnaden mellan antal befattningar och besatta tjänster.
Tjänstgörande år 1906o.
Skillnaden
mellan an-  tal befatt-  ningar och
Befattning.
Icke
del-
ägare.
Delägare.
Antal
befatt-
1 befatt-  ning.
2 befatt-  ningar.
Summa
besätta
tjänster.
Rektor vid Chalmers tekn. läroanstalt......
_
1
_
i
1
0
Rektorer vid tekn. skolor...........
—
5
—
5
5
0
>
> högre allm. läroverk........
Lektorer >
>
>
>
.....
} 1
258
—
259
278
19
Rektorer > seminarium...........
—
15
—
15
15
0
Lektorer > högre lärarinneseminarium.....
—
4
—
4
4
0
>
> Chalmers tekn. läroanstalt.....
—
6
—
6
8
2
>
» tekn. skolor..........
—
15
—
15
15
0
Öfverlärare vid Gymnast. Centralinst.......
—
3
—
3
3
0
Kamrer
> kassan.............
—
1
—
1
1
0
Rektorer vid 5-klass. läroverk.........
\
39
39
40
>
> 3- >
>
och pedagogier . .
I"
1
Adjunkter vid allm. läroverk..........
17
543
i
561
683
122
>
vid seminarium...........
1
39
—
40
47
7
Lärare i tekning vid högre allm. läroverk ....
—
19
8
27
31
4
>
>
>
> 5-klass. läroverk......
17
8 •
*
>
>
>3-o. 2-klass. lärover....
}-
9
—
9
>
>
>
» seminarium........
1
1
8
10
10
0
>
> musik > högre allm. läroverk ....
—
32
4
36
37
1
>
>
>
> 5-klass. läroverk......
I
»
>
»
>3-»
»
......
2
19
1
22
40
18
> > > »2-» » ......
1
>
»
»
> seminarium........
—
8
2
10
10
0
>
> gymnastik vid högre allm. läroverk . . .
1
32
3
36
37
1
>
>
>
> 5-klass. läroverk ....
21
21
39
18
>
>
>
>3-o. 2-klass. läroverk . .
—
>
>
>
o. slöjd vid seminarium . . .
—
10
3
13
16
3
> vid Gymnast. Centralinst.........
—
—
1
1
1
0
> > > > ........
—
3
—
3
3
0
Kassör vid kassan...............
—
1
—
1
1
0
Sekreterare vid kassan.............
—
1
—
1
1
0
Vaktmästare >
>
.............
—
1
—
1
1
0
Summa
23
1,086
31
1,140
1,344
204
180
Tabell 8 a.
Värdet af de föreslagna familjepensionerna för de nästa innehafvarne af de
år 1906’o obesatta platserna.
Befattning.
Antal
a.
Medel-
inträdes-
ålder
i.
F‘i-
p.
P F\.
46 a . .
51''104 P Fi ■
I.
ii.
III.
IV.
V.
VI.
VII.
Lektorer m. fl...............
21
36
4-001
900
3,600 9
65,582
Rektorer vid lägre allm. lärov.......
1
46
4-680
840
3,931-2
3,409
Adjunkter................
129
39
4-208
780
3,282-2
367,205
Teckningslärare vid högre allm. lärov. . . .
4
31
3-656
635
2,321-6
8,054
>
> lägre >
>
...
8
31
3656
369
1,3491
9,360
Musiklärare
» högre >
>
...
1
31
3-656
440
1,608-6
1,395
>
> lägre >
>
...
18
31
3656
250
9140
14,269
Gymnastiklärare » högre >
>
...
1
36
4-001
500
2,000-5
1,735
>
> lägre
>
>
...
18
36
4001
280
1,120-3
17,489
Öfriga..................
3
36
4-001
295
1,180-3
Summa
3,071
491,569
Tabell 8 b.
Värdet af familjepensionerna för dem bland de nästa innehafvarne af de år 1906‘o
obesatta platserna, hvilka aflida före år 1909.
Befattning.
Antal
a.
Medel-
inträdes-
ålder
i.
F .
2 *
P .
r'',F\-
p.
46 a w w
51''1-04 PiFi ■
46 a „
,
51’104 P'' *Fi''
I.
ii.
III.
IV.
V.
VI.
VII.
VIII.
IX.
X.
Lektorer m. fl............
21
36
0243
900
218-7
675
1640
3,983
2,987
Rektorer vid lägre allm. lärov. . . .
1
46
0-374
840
3142
600
224-4
272
195
Adjunkter.............
129
39
0270
780
210-6
584
157-7
23,562
17,643
Teckningslärare vid högre allm. lärov.
4
31
0204
635
129-5
300
61-20
449
212
>
> lägre >
>
8
31
0-204
369
75-28
105
21-42
522
149
Musiklärare
» högre »
>
1
31
0204
440
S9-76
250
5100
78
44
>
> lägre >
>
18
31
0 204
250
51-oo
77
15-71
796
245
Gymnastiklärare > högre »
>
1
36
0243
500
121-50
300
72-90
105
63
>
> lägre >
>
18
36
0243
280
68-04
93
22-60
1,062
353
Öfriga...............
3
36
0-243
295
71-68
135
32-80
186
85
31,015
21976
181
Tabell 9.
Pensionshöjning för flera än 2 barn.
Å r.
Faktiska
änke- och barn-  pensioner.
Ökning för
flera barn.
Kol. III i %
af kol. II.
I.
II.
III.
IV.
1878 ...........
1,842-66
0
0
79...........
8,117-32
160
1-97
80...........
13,870-49
576
415
81...........
18,747-83
734
392
82...........
23,645-99
1,100
4-65
83...........
29,635-57
1.338
4-51
84...........
34,447-83
1,751
5-08
85...........
38,967-98
2,357
6 05
86...........
45,153-90
2,434
5-39
87...........
51,464-15
2,996
5''82
88...........
57,547-24
3,298
573
89...........
67,149-96
3,114
4-64
90...........
72,848-99
3,346
4-59
91...........
77,372-23
3,307
4-27
92...........
89,296-06
3,272
3''66
93...........
98,31014
3,744
3-81
94...........
108,489-14
4,188
3-86
95...........
117,393-74
3,809
3-24
96...........
121,31982
3,542
292
97...........
126,188-30
3,050
2-42
98...........
134,411-90
3,276
2-44
99...........
141,802-89
3,252
2-29
1900 ...........
146,341-15
3,153
215
Öl...........
152,393-89
3,754
2-46
02...........
153,534-33
3,463
2-26
03...........
155,90616
2,906
1-86
04...........
166,76398
2,576
1-54
05...........
178,266-62
2,522
1-41
182
Tabell 10.
Hjälptal för beräkning af årsafgifternas värde.
T j
ä n s t g
firande delägare.
P e
n s i o n
e r a d e
d e 1 ä g
are.
Ålder |
“m-f
3 am — l.
fl m —
3 flm —
Ålder
m.
“m — i.
ia''m —
3
1
I.
II.
in.
!V.
]
v.
VI.
VII.
VIII.
IX.
X.
50
8-921
—
11-151
—
26
18-112
2 798
18267
2-798
51
8-733
—
10-916
—
27
17954
2-798
18-117
2-798
52
8-541
—
10676
—
1 28
17-790
2-798
17-960
2-798
53
8-345
—
10431
—
| 29
17617
2.798
17 796
2-798
54
8-146
—
10182
—
'' 30
17-438
2-797
17625
2-797
55
7 942
—
9928
—
31
17251
2796
17-447
2-796
56
7-736
—
9670
—
1 32
17061
2-796
17-266
2-796
57
7-527
—
9409
—
| 33
16862
2-795
17077
2-795
58
7314
—
9142
—
34
16 657
2-794
16882
2794
59
7-098
—
8-872
35
16446
2793
16''682
2793
60
6881
—
8-601
—
36
16-228
2792
16476
2792
61
6662
—
8328
—
37
16003
2791
16264
2-791
62
6-441
—
8-051
—
38
15 771
2790
16045
2790
63
6-217
—
7-771
—
39
15-531
2-789
15''818
2-789
64
5991
—
7-489
—
40
15284
2-787
15-586
2-787
65
5-765
—
7-206
—
41
15032
2-786
15348
2786
66
5-541
1-768
6-926
2-210
42
14773
2-785
15-105
2-785
67
5318
1-759
6648
2198
43
14-603
2-783
14-852
2-783
68
5096
1-747
6 370
2-184
44
14223
2-781
14590
2-781
69
4-875
1-735
6094
2-168
45
13-936
2779
14-322
2-779
70
4-657
1-714
5 821
2142
46
13-641
2-777
14048
2-777
71
4''444
1-707
5555
2133
47
13339
2-775
13768
2-775
72
4-235
1-691
5294
2114
48
13027
2-772
13478
2-772
73
4-028
1-675
5035
2093
1 49
12706
2-769
13182
2-769
74
3823
1-656
4779
2070
Tabell 10. (forts.)
183
T j ä n s t g
ö r a n d
c dela
gare.
P
n s i o n
e r a d e
d c 1 ä g
are.
Ålder
m.
am — l
>nm - i.
Am-i
3 flux — ■£.
Ålder
m.
a m —
3a m —
A m —
3P m —
i.
II.
III.
IV.
V.
VI.
VII.
vin.
IX.
X.
50
12-377
2 766
12879
2-766
75
3622
1-635
4-528
2043
51
12-040
2-763
12 570
2-763
76
3-426
1-611
4-282
2014
52
11-692
2760
12-252
2-760
77
3 237
1-586
4 046
1-982
53
11334
2-756
11-926
2-756
78
3-055
1-559
3819
1-948
54
10965
2-752
11-592
2-752
79
2-882
1-531
3-602
1-913
55
10-587
2-747
11-250
2-747
80
2-716
1-502
3-395
1-877
56
10196
2-742
10 900
2742
81
2557
1-473
3196
1-841
57
9-796
2-737
10 543
2-737
82
2-401
1-441
3001
1-801
58
9-382
2-731
10177
2-731
83
2248
1-405
2810
1-757
59
8-956
2-724
9-801
2724
84
2100
1-367
2-625
1-708
60
8-518
2-716
9-419
2716
85
1-958
1-326
2448
1-657
61
8-066
2-709
9030
2709
86
1-821
1-283
2-276
1-603
62
7-699
2-701
8631
2-701
87
1-690
1-235
2-112
1-543
63
7114
2-691
8220
2-691
88
1-563
1-181
1-954
1-476
64
6-610
2-405
7-799
2-542
89
1-445
1-126
1-806
1-407
65
6 086
2 098
7367
2-382
90
1-342
1077
1-678
1-346
91
1-248
1-032
1-560
1-290
92
1-155
—
1-444
—
93
1-060
—
1-325
—
94
0966
—
1-208
—
95
0-885
—
1-106
—
96
0809
—
lön
—
97
0766
—
0-958
—
98
0721
—
0901
—
99
0634
—
0-792
—
/
184
Tabell 11.
Afgifternas värde år 1906''o för delägare pensionerade före 1905.
Ålder
m.
Samma gäl-  lande delaktig-  hetsbelopp för
pensionerade
delägare.
D.
2 % å gällande
delaktighets-  belopp för
pensionerade
delägare.
002D.
Afgifternas
värde.
0''02D ■ p''m — x
i.
II.
III.
IV.
50
300
6
67
51
—
—
—
52
—
—
—
53
—
—
—
54
—
—
—
55
_
_
_
56
—
—
—
57
3,750
75
706
58
—
—
—
59
5,000
100
887
60
_
_
_
61
—
—
—
62
—
—
—
63
3,050
61
474
64
1,250
25
187
65
3,500
70
504
66
3,800
76
526
67
5,600
112
744
68
8,000
160
1,019
69
9,500
190
1,158
70
11,100
222
1,293
71
25,500
510
2,833
72
29,900
598
3,166
73
24,000
480
2,417
74
43,500
870
4,158
75
33,500
670
3,034
76
12,450
249
1,067
77
20,500
410
1,658
78
17,000
340
1,299
79
22,000
440
1,585
80
3,500
70
238
81
26,250
525
1,678
82
8,600
172
516
83
8,000
160
450
84
8,000
160
420
85
8,000
160
392
86
—
—
—
87
3,500
70
148
849,050
6,981
32,624
185
Tabell 12.
Värdet 1906''o af afgifterna för de år 1905 nypensionerade delägande.
Ålder
m.
Summa gäl-  lande del-  aktighets-  belopp.
D.
2 % ä gäl-  lande dcl-  aktighets-  belopp.
0 02 • D.
002 • D ■ p''m — y
Summa före-  slaget del-  aktighets-  belopp.
£>''.
3 % 8, före-  slaget del-  aktighets-  belopp.
0 03 • D''.
0*03 • D'' ■ a''m —
i.
II.
III.
IV.
V.
VI.
VII.
66
18,500
370
2,563
17,600
528
2,926
67
30,000
600
3,989
28,400
852
4,531
68
27,450
549
3,497
26,977
809
4,123
69
7,500
150
914
7,100
213
1,038
70
12,500
250
1,455
11,400
342
1,593
71
8.000
160
889
7,400
222
987
72
9,000
180
953
8,000
240
1,016
73
8,500
170
856
8,000
240
967
74
—
—
—
—
—
75
6,000
120
543
6,677
200
724
76
4,500
90
385
4,000
120
411
77
4,950
99
401
4,750
142
460
78
3,500
70
267
3,400
102
312
79
1,500
30
108
2,677
80
230
91
1,250
25
39
1,700
51
68
1
148,150
2,808
16,859
138,081
4,141
19,386
>/o6. Betänkande ang. elementarlärarnes änke~ och pupillkassa.
24
186
Tabell 13.
Värdet 1906''o af afgifterna för åren 1906—1908 för under år 1905
nypensionerade delägare.
Ålder
Enl. gällande
bestämmelser.
Enl. föreslagna
bestämmelser.
m.
0''02 • D ■ 3ft''m — i
003 D''-Sa''m_x
i.
II.
III.
66
818
934
67
1,319
1,499
68
1,199
1,413
69
325
370
70
536
586
71
341
379
72
381
406
73
356
402
74
—
—
75
245
327
76
181
193
77
196
225
78
136
159
79
57
122
91
32
53
6.122
7,068
187
Tabell 14.
Värdet år 1906‘o af afgifterna för tjänstgörande delägare.
Ålder
m.
Summa delaktighetsbelopp.
2 « å gäl-  lande del-  aktlghets-  belopp.
0-02D.
3 % å före-  slaget del-  aktighets-  belopp.
0-03D''.
Enl. gällande
bestämmelser.
002
Enl. föreslagna
bestämmelser.
103 • B • <tm —
Gällande.
Ä i
Föreslaget
B''.
i.
II.
HL
IV.
V.
VI.
VII.
26
1,500
1,350
30
40
548
724
27
1,500
2,677
30
80
544
1,436
28
3,750
5,100
75
153
1,347
2,722
29
4,600
5,344
92
160
1,637
2,819
30
8,650
9,950
173
298
3,049
5,197
31
16,625
17,325
332
520
5,792
8,971
32
16,925
17,675
338
530
5,836
9,042
33
25,750
25,300
515
759
8,795
12,798
34
42,500
43,038
850
1,291
14,350
21,504
35
53.900
53,094
1,078
1,593
17,983
26,198
36
50,300
49,427
1,006
1,483
16,575
24,066
37
86,725
83,846
1,734
2,515
28,202
40,248
38
98,925
98,696
1,978
2,961
31,737
46,698
39
96,000
92,000
1,920
2,760
30,371
42,866
40
117,825
115,552
2,356
3,467
36,721
52,990
41
132,950
128,350
2,659
3,850
40,810
57,873
42
132,650
129,127
2,653
3,874
40,074
57,231
43
126,925
120,675
2,538
3,620
37,694
52,501
44
125,250
120,777
2,505
3,623
36,548
51,530
45
109,600
103,100
2,192
3,093
31,394
43,104
46
103,200
98,250
2,064
2,948
28,995
40,214
47
116,850
115,798
2,337
3,474
32,176
46,340
48
163,100
155,627
3,262
4,669
43,965
60,823
49
103,175
99,875
2,064
2,996
27,208
38,067
188
Tabell 14. (forts.)
Ålder
m.
Summa delaktighetsbelopp.
2 % å gäl-  lande del-
3 % å före-  slaget del-  aktighets-  belopp.
003jD''.
Enl. gällande
bestämmelser.
002D-pm_h
Enl. föreslagna
bestämmelser.
0 03 • D'' ■ am __ j
Gällande.
D.
Föreslaget.
D''.
aktighets-
belopp.
002D.
i.
n.
in.
IV.
V.
VI.
VII.
50
92,625
91,052
1,852
2,732
23,852
33,814
Öl
120,850
115,500
2,417
3,465
30,382
41,719
52
144,350
137,577
2,887
4,127
35,372
48,253
53
106,350
106,571
2,127
3,197
25,367
36,235
54
106,350
101,177
2,127
3,035
24,656
33,279
55
117,775
112,952
2,356
3,389
26,505
35,879
56
130,000
125,300
2,600
3,759
28,340
38,327
57
143,250
134,100
2,865
4,023
30,206
39,409
58
114,500
112,604
2,290
3,378
23,305
31,692
59
164,775
157,975
3,296
4,739
32,304
42,442
60
120,025
116,675
2,400
3,500
22,606
29,813
61
141,350
133,550
2,827
4,006
25,528
32,312
62
133,050
129,827
2,661
3,895
22,967
29,598
63
99,650
96,500
1,993
2,895
16,382
20.595
64
88,025
83,275
1,760
2,498
13,726
16,512
65
64,800
62,494
1,296
1,875
9,548
11,411
66
47,000
43,800
940
1,314
6,510
7,281
67
59,250
56,600
1,185
1,698
7,878
9,030
68
12,500
11,400
250
342
1,593
1,743
69
11,500
11,100
230
333
1,402
1,623
70
975
1,725
20
52
116
242
71
5,450
7,127
109
214
605
951
72
—
—
—
_
73
4,500
4,000
90
120
453
483
74
4,500
4,000
90
120
430
459
75
—
—
—
_
76
3,500
3,400
70
102
300
349
3,776,075 |
3,652,284
75,519
109,565
932,684
1,289,418
189
Tabell 15.
Värdet år 1906''o af afgifterna för åren 1906—1908 för tjänstgörande delägare.
Ålder.
m.
Enl. gällande be-  stämmelser.
002 ■D-3am-i
Enl. föreslagna
bestämmelser.
0 03 • D'' • ,om_i
Ålder.
m.
Enl. gällande be-  stämmelser.
0 02 • D ■ 3nm— i
Enl. föreslagna
bestämmelser.
0.08 • D'' • 3am— i
I.
II.
III.
i.
11.
III.
2G
84
112
55
6,472
9,310
27
84
224
56
7,129
10,307
28
210
428
57
7,842
11,011
29
257
448
58
6,254
9,225
30
484
834
59
8,978
12,909
31
928
1,454
60
6,518
9,506
32
945
1,482
61
7,658
10,852
33
1,439
2,121
62
7,187
10,520
34
2,375
3,607
63
5,363
7,790
35
3,011
4,449
64
4,474
6,008
36
2,809
4,141
65
3,087
3,934
37
4,840
7,019
66
2,077
2,323
38
5,519
8,261
67
2,605
2,987
39
5,355
7,698
68
546
597
40
6,566
9,663
69
499
578
41
7,408
10,726
70
43
89
42
7,389
10,789
71
232
365
43
7,063
10,074
72
—
—
44
6,966
10,076
73
188
201
45
6,092
8,595
74
186
199
46
5,732
8,187
75
—
—
47
6,485
9,640
76
141
164
48
9,042
12,942
205,762
295,826
49
5,715
8,296
50
5,123
7,557
51
6,678
9,574
52
7,968
11,391
53
5,862
8,811
54
5,854
8,352
Tabell 16 a
Värdet 1906‘o af afgifterna för nästa innehafvare af år 1906''o obesatta platser.
Befattning.
Antal.
Medelin-
trädesålder.
i.
Värdet af en
årsafgift ä
1 kr.
«>•
Föreslaget
delaktighets-
belopp.
D''.
0 03 . T)'' ap
46 a
51'' FÖ4 0 03 ''
• “»•
(a = antal obesatta
platser.)
I.
II.
III.
IV.
V.
VI.
VII.
Lektorer m. fl..............
21
36
16116
4,000
1,933-9
35,222
Rektorer vid lägre allm. läroverk ....
1
46
13-490
3,700
1,497-4
1,299
Adjunkter...............
129
39
15408
3,400
1,571-6
175,831
Teckningslärare vid högre allm. läroverk
4
31
17-166
2,677
1,377-8
4,780
»
» lägre »
»
8
31
17166
1,344
691-73
4,799
Musiklärare
> högre »
>
1
31
17166
1,700
874-96
759
»
» lägre »
»
18
31
17156
750
386-01
6,026
Gymnastiklärare » högre »
»
1
36
16116
2,000
966-96
839
»
» lägre »
>
18
36
16116
900
435 13
6,793
Öfriga.................
3
36
16-116
975
471-39
1,226
237,574
191
Tabell 16 b.
Värdet 1906''o af afgifterna under åren 1907—1908 för nästa innehafvare af
år 1906''o obesatta platser.
Befattning.
Antal.
Medel-
inträdes-
älder.
i.
Värdet af en
årsafgift å 1
kr. under
2 år.
2ai■
Före-
slaget
delaktig-
hets-
belopp.
V.
0 08 • D'' ■ 2a;.
Gällande
delaktig-
hets-
belopp.
D.
0 02 D. 2ai-
I.
II.
III.
IV.
V.
VI.
VII.
VIII.
Lektorer m. fl.............
21
36
1-953
4,000
234-4
4,500
175-8
Rektorer vid lägre allm. läroverk . . .
1
46
1-949
3,700
216-3
4,000
155-9
Adjunkter..............
129
39
1-952
3,400
199-1
3,500
136''6
Teckningslärare vid högre allm. läroverk
4
31
1-954
2,677
1569
1,500
58-62
>
» lägre >
»
8
31
1-964
1,344
78-79
525
20-52
Musiklärare
> högre »
>
1
31
1-954
1,700
99-65
1,250
48-85
s
> lägre >
>
18
31
1-954
750
43-92
383
14-97
Gymnastiklärare > högre »
»
1
36
1-953
2,000
117-2
1,500
58-59
>
> lägre >
>
18
36
1-953
900
52''7 3
467
1824
Öfriga...............
3
36
1-953
975
57-13
675
26-37
Tabell 16 b. (Forts.)
Befattning.
46 a
5lTÖ4''0''08Z) ■2“i''
46 a n „
51''1-04 ''0 02-D''2«i-
Ärlig afgift enl.
de föreslagna
bestämmelserna.
46
Kj • a ■ 0-03 • D''.
Årlig afgift enl.
de gällande
bestämmelserna.
46
jy- • a ■ 0 02 • D.
I.
IX.
X.
XI.
XII.
Lektorer m. fl.............
4,269
3,202
2,273
1,705
Rektorer vid lägre allm. läroverk . . .
188
135
100
72
Adjunkter..............
22,275
15,283
11,868
8,145
Teckningslärare vid högre allm. läroverk
544
203
290
108
>
s lägre »
s
547
142
291
76
Musiklärare
» högre »
»
86
42
46
23
»
^ lägre »
»
686
234
365
124
Gymnastiklärare ? högre »
>
102
51
54
27
»
> lägre *
»
823
285
438
152
Öfriga................
149
69
79
37
29,669
19,646
15,804
10,469
so
bo
Tab. 17.
Värdet 1906*o af afgifterna 1909.
För »ogifta» tjänstgörande delägare.
För hela antalet tjänstgörande delägare.
Ålder
år 1906.
2 % &
gällande
del.-bel.
3 % å
föreslaget
del.-bel.
Ålder
år 1906.
2 % å
gällande
del.-bel.
3 % å
föreslaget
del.-bel.
Ålder
år 1906.
2 % å
gällande
del.-bel.
3 % å
föreslaget
del.-bel.
Ålder
år 1906.
2 % å
gällande
del.-bel.
3 % å
föreslaget
del.-bel.
I.
II.
III.
IV.
V.
VI.
VII.
VIII.
IX.
X.
XI.
XII.
27—29
1,191
2,691
27—76
241,007
334,505
26-29
3,441
6,489
26—76
726,922
993,587
30-34
9,350
24,105
30—76
239,816
331,814
30-34
31,651
48,014
30—76
723,481
997,098
35-39
29,033
42,738
35-76
230,466
317,709
35-39
103,334
148,508
35-76
691,830
939,084
30-44
60,736
86,166
40-76
301,433
274,971
40-44
156,455
220,797
40-76
588,496
790,576
45-49
41,611
57,995
45—76
140,697
188,805
45—49
130,672
180,888
45—76
432,041
569,779
50-54
29,789
40,983
50—76
99,086
130,810
50-54
108,144
147,615
50-76
301,360
388,891
55-59
39,611
52,764
55-76
69,297
89,827
55-59
103,985
134,987
55-76
193,225
241,276
60-64
22,437
28,294
60-76
29,686
37,063
60-64
70,009
84,154
60—76
89,240
106,289
65-69
6,839
8,252
65—76
7,249
8,769
65—69
18,117
20,669
65—76
19,231
22,135
70—74
362
456
70—76
410
517
70-74
955
1,281
70—76
1,114
1,466
75-76
48
61
75—76
48
61
75—76
159
185
75-76
159
185
