# ID: svediakorp-gov112029
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Tvåkammarriksdagen: utredningar
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1906
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: tvåkammarriksdagen, investigations
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 51,276
# sentences: 2,526
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


BIHANG TILL HANDELS- OCH SJÖFARTSKOMITENS BETÄNKANDEN.
IV
STATISTISK UTREDNING
RÖRANDE
SVERIGES SJÖFART
OCH
UTRIKES HANDEL
1875—1898
PÅ KOMITÉNS UPPDRAG
VERKSTÄLLD AF
Dr HOLGER ROSMAN
STOCKHOLM
KUNOL. BOKTRYCKERIET. P. A. NORSTEDT & SÖNER
1900
TILL KONUNGEN.
Den af Eders Kung]. Maj:t enligt nådigt bref den 1 juli 1898
tillsatta komité för behandling af vissa sjöfartsnäringen och den
utrikes handeln rörande frågor har, för åvägabringande, jämlikt
4
det nådiga uppdraget, af den utredning i dessa frågor, som kunde
anses nödig, låtit utarbeta en statistisk framställning af Sveriges
sjöfart och direkta utrikes handel samt dessa näringars utveckling
och ställning jämväl i förhållande till samma näringar i vissa
andra länder;
och får komitén, med anmälan att denna utredning verkställts
närmast af filosofie doktor Holger Rosman samt att arbetet
därefter på uppdrag af komitén granskats af förste aktuarien i
Eders Kungl. Maj:ts och Rikets Kommerskollegium, filosofie doktor
Ifj. G ullberg, härmed till Eders Kungl. Maj:t i underdånighet
öfverlämna berörda utredning, hvilken är meddelad i
dels en sammanfattande redogörelse för utredningens tillkomst
och hufvudsakliga resultat (sid. 9—43),
dels särskilda statistiska tabeller angående
handelsflottan i åtskilliga länder 1875—1897 (tab. 1—3);
Sveriges handelsflotta 1875—1898 (tab. 4—11);
åtskilliga länders utrikes sjöfartsrörelse 1875—1897 (tab.
Sveriges utrikes sjöfartsrörelse 1875—1898 (tab. 15—20);
åtskilliga länders utrikes handel 1875—1897 (tab. 21—23);
Sveriges utrikes handel 1875—1898 (tab. 24—27);
dessa näringsgrenar i deras förhållande till de olika ländernas
folkmängd (tab. 28), järnte anmärkningar.
Stockholm den 26 maj 1900.
12-14);
Underdånigst
STA FRÅN CEDERSCHI ÖLD.
O. A. Brodin.
Axel Johnson.
John Rettig. G. O. Wallenberg.
Olof Melin.
WlLH. R. WlLLBOUG.
Adolf Berencreutz.
Innehåll.
Text.
sw.
Inledning.........................9.
I. Handelsflottan.
1.
Sveriges handelsflotta, jämförd med andra länders ... 11.
2.
Sättet för flottans årliga ökning eller minskning i Sverige
och utlandet...................17.
3.
Fartygens storlek och deras användning........18.
4.
Svenska fartygs ägare, byggnadsmaterial, byggnadsorter
och ålder.................. 20.
IT. Utrikes sjöfartsrörelsen.
1.
Sveriges utrikes sjöfartsrörelse jämförd med andra länders 23.
2.
Sveriges sjöfartsförbindelser med de särskilda länderna . 29.
3.
Svenska fartygs utrikes resor..... 34.
III. Utrikes handeln.
1.
Sveriges utrikes handel jämförd med andra länders . . .36.
2.
Sveriges handel med de särskilda länderna.......39.
Tabeller.
Handelsflottan i åtskilliga länder 1875—1897.
Anmärkningar . ....................47.
Tab. 1. Fartygens antal samt verklig och beräknad dräktighet i
registerton 1875—1897 ................. 51.
6
Sjöfartsafgifter: Innehåll.
Sid.
Tab. 2. Sättet för flottans årliga ökning eller minskning under
perioderna 1881—85 och 1891—95 ............ 60.
»
3. Fartygens genomsnittsstorlek i registerton åren 1875—1897 64.
Sveriges handelsflotta 1875—1898.
Anmärkningar....................66.
Tab. 4. Svenska fartygens fördelning i dräktighetsgrupper 1880—
1898 (använda fartyg före 1895)........... 67.
s 5. Svenska fartygens användning i in- och utrikes fart 1875
och 1897 ....................... 70.
»
6.
Antal fartyg, fartygsägare och skeppsredare enligt Sveriges
skeppslista 1879 och 1897 ............ 72.
»
7.
Svenska fartyg ordnade efter olika slag af fartygsägare
1879 och 1897 .................... 74.
»
8.
Svenska fartygens byggnadsmaterial 1879 och 1897
. . 76.
»
9.
Svenska fartygens byggnadsorter 1879 och 1897 ....
78.
»
10.
Svenska fartygens ålder 1879 och 1897 ........ 80.
»
11.
Sammandrag af tab. 6—10..............88.
Åtskilliga länders utrikes sjöfartsrörelse 1875—1897.
Anmärkningar....................89.
Tab. 12. Till nedanstående länder från utrikes ort ankomna och
från samma länder dit afgångna lastade och barlastade
fartyg 1875—1897 .................. 92.
»
13.
De till nedanstående länder från utrikes ort ankomna
och från samma länder dit afgångna fartygens medelstorlek,
beräknad i registerton, 1875—1897 ....... 96.
14. Till nedanstående länder från utrikes ort ankomna eller
från samma länder dit afgångna lastade fartyg 1875—1897 98.
Sveriges utrikes sjöfartsrörelse 1875—1898.
Anmärkningar....................102.
Tab. 15. Till nedanstående områden af Sverige från utrikes ort ankomna
och från samma områden till utlandet afgångna
fartyg, lastade och barlastade, 1875—1898 ....... 103.
Sjöfartsafgifter: Innehåll.
7
Sill.
Tab. 1(5. Till Sverige från nedanstående länder ankomna och från
Sverige till samma länder afgångna fartyg, lastade och
barlastade, 1875—1898 ................ 10(1.
»
17. De till Sverige från utrikes ort ankomna och från Sve
rige
till utrikes ort afgångna fartygens nationalitet 1875
— 1898 ....................... 112.
»
18. Till Sverige från nedanstående länder ankomna eller från
Sverige till samma länder afgångna lastade fartyg 1875—
1898 ......................... 115.
»
19. Till Norge och de förenade rikenas konsulsstationer an
komna
och därifrån afgångna fartyg af svensk nationalitet
1875—1898 .................... 120.
»
20. Af svenska fartyg i utrikes fart intjänta bruttofrakter
1875—1898 ...................... 130.
Åtskilliga länders utrikes handel 1875—1807.
Anmärkningar....................132.
Till). 21. Värdet af importen till och exporten från nedanstående
länder 1875—1897 (i millioner
kronor).........134.
»
22. Värdet af varuomsättningen mellan länderna inbördes
1897 (i millioner kronor)...............138.
»
23. De tre förnämsta varuartiklarna i hvarje lands handels
omsättning
1897 (i millioner
kronor).........142.
Sveriges utrikes handel 1875—1898.
Anmärkningar....................145.
Tab. 24. Värdet af Sveriges handelsomsättning med de särskilda
länderna 1875—1898 ................. 146.
»
25. De sex förnämsta till Sverige importerade artiklarna
1897 ......................... 156.
»
26. De sex förnämsta från Sverige exporterade artiklarna
1897 ......................... 158.
»
27. Sveriges export till några viktigare länder, beräknad en
ligt
uppgifter om det främmande landets import 1897
(värde i kronor)...................160.
8
Sjöfarlsafgifter: Innehåll.
Statistisk öfversikt för åtskilliga länder.
sid.
Tab. 28. Jämförelse mellan folkmängd, handelsflotta, utrikes sjöfart
och handel under perioderna 1875—79 och 1893—97. 1(54.
Inledning.
Ifrågavarande undersökning afser att skärskåda Sveriges sjöfart
och utrikes handel från de viktigaste af de synpunkter, som
kunna statistiskt beaktas. Till ämnets bättre belysning har eu
jämförelse gjorts med samma näringsgrenars utveckling i eu del
öfriga länder. Framställningen afser endast att objektivt skildra
förhållandena, för att därigenom må erhållas ledning för bedömande
af vår sjöfarts och direkta utrikes handels ställning och
utveckling. I planen ingår att så likformigt som möjligt sammanföra
de fakta, som kunna iakttagas, för att såmedelst låta
de olika sidorna belysa hvarandra och för att stärka intrycket
af sammanhang mellan företeelserna.
Tidsparallellen är vid undersökningen hufvudsaken. Såsom
utgångspunkt har valts året 1875, bland annat därför att ofullkomligheter
i statistiken före denna tid hindra en systematisk
framställning. Såsom slutår har för uppgifterna rörande Sverige
kunnat väljas 1898; de internationella undersökningarna hafva
däremot blott sträckt sig till 1897, emedan icke alla länders statistik
för 1898 vid tiden för bearbetningen varit tillgänglig. Arbetet
berör mellan 1875 och 1895 i regel endast hvart femte år
och blott efter 1895 hvarje år. I några särskilda frågor lämnas
uppgifter endast för år 1897 samt i vissa fall äfven för något
äldre år, som på grund af materialets utförlighet varit lämpligt.
Jämte framställningarna för de särskilda åren äro vid
hufvudutredningarna uppgjorda tvenne årsinedeltal för de fem
första och de fem sista åren i tidsserien, nämligen 1875—79
och 1893—97; då den internationella statistiken endast sträcker
sig till 1897, hafva för likformighetens skull äfven de svenska
medeltalen beräknats för 1897 som slutår, oaktadt 1898 års siffror
för Sverige äfven finnas. Medeltalen afse att lämna material
för ett mera enhetligt bedömande af total-utvecklingen under
den tid, hvarom här är fråga. På sådana områden som sjöfartsrörelsens
och handelns är det gifvetvis förhastadt att af ett enstaka
års statistik draga slutsatser om utvecklingstendensen; för
handelsflottan, hvilken liksom folkmängden består af en grundstock,
äro medeltalen mindre nödvändiga.
Handels- och sjöfartskomiténs betänkande. Statistik.
*
10
Inledning.
Framställningen är efter innehållet ordnad på tre hufvudafdelningar:
Handelsflottan, Utrikes sjöfartsrörelsen och Utrikes handeln.
Inom hvar och en åt dessa är först en sammanfattning gjord af
de utländska förhållandena, med hvilka Sveriges ställas i jämförelse,
därefter speciella uppgifter lämnade om Sverige. 1 texten äro
kapitlen ordnade efter ämnets innehåll; vid tabellbilagorna är
inom enhvar af de tre hufvudafdelningarna först den internationella
statistiken införd och därefter den speciellt svenska, således
sammanlagdt sex grupper, hvartill såsom en sjunde kommer en
jämförelse mellan folkmängd, handelsflotta, utrikes sjöfart och
handel. Arbetets källor, speciella undersökningsmetoder och anmärkningar
anföras vid tabellbilagorna framför hvar och en af
dels de internationella, dels de svenska tabellerna i hvarje hufvudafdelning.
I texten beröras i allmänhet endast de viktigare
talen, hvaremot de procentiska beräkningar, som ansetts belysande,
i regel fullständigt införts å tabellerna.
Vid tabellerna för internationella statistiken har i allmänhet
eu sammanräkning gjorts för alla de länder, som här behandlas,
och Sveriges siffror beräknats i procent af slutsumman. De uppgifter,
som lämnas om dessa länders sjöfart och handel, afse icke
så mycket att ställa Sverige i jämförelse med hvarje särskildt
land under något enstaka år eller att jämföra länderna med hvarandra
inbördes, utan framförallt att ställa Sverige i jämförelse
med de summariska sammanfattningarna af alla länder för särskilda
år och med de särskilda länderna för medeltalsperioderna.
Då det i vissa, fall är svårt att erhålla en fullt likformig beräkningsgrund
för alla länder, har det varit hufvudsaken att tilllämpa
ett konsekvent system för samma land under hela tidsserien,
isynnerhet de båda femårsperioderna, för att däraf få tillfälle
att bedöma det särskilda landets utveckling:.
O
I. Handelsflottan.
1. Sveriges handelsflotta jämförd med andra länders.
(Tab. 1).
Sjöfartens utveckling, bedömd efter ländernas handelsflottor, Samtliga fanders
har från midten af vårt århundrade eller några decennier dess- handelsflotta unförinnan
fortgått oafbrutet jämsides med landtkommunikations- der särskilda ar.
väsendets storartade uppsving.
Storleken af de förnämsta ländernas hela registrerade handelsflotta,
beräknad med afseende på dräktigheten af fartyg öfver
50 ton, har sedan år 1875 utgjort:
År.
Verkligt femtal. Effektivt1) tontal.
1875 ......... 15,933,575
23,437,843
1880 ......... 16,138,641
25,877,223
1885 ......... 17,355,589
31,690,337
1890 ......... 18,164,568
36,443,402
1895
......... 19,548,199
42,128,063
1896
......... 19,725,730
43,224,030
1897
......... 20,055,974
44,540,832
Om den årliga tillväxten procentiskt beräknas, blir resultatet
följande:
Årlig tillväxt i %.
Åren
Verkligt tontal. Effektivt tontal.
1875—80 ..........+ 0.2
+ 2.1
1880—85 ..........+1.5
+4-5
1885—90 ..........+0.9
+ 3-6
1890—95 ..........+1.5
+ 3-1
1895— 96 ..........+0.9
+2.6
1896— 97 ..........+1.7
+ 3''°
Den största skillnaden mellan det verkliga och det effektiva tontalets
procentiska tillväxt förefinnes under perioderna på 1880-
0 Angående betydelsen af effektivt tontal se sid. 48.
12
Statistik: Handelsflottan.
talet. Det är således under denna tid, som ångbåts flottan gör sitt
relativt största uppsving. Detta förhållande tydliggöres närmare
af en jämförelse mellan de båda fartygstypernas absoluta drägtighet
under olika tider:
År.
Ångfartygens tontal. Segelfartygens tontal.
1875 ....... 3,752,134
12,181,441
1880 ....... 4,869,291
11,269,350
1885 ....... 7,167,374
10,188,215
1890 ....... 9,139,417
9,025,151
1895
....... 11,289,932
8,258,267
1896
....... 11,749,150
7,976,580
1897
....... 12,242,429
7,813,545
Angbåtsflottans dräktighet har sålunda oafbrutet ökats, medan
för segelfartygen däremot en alltjämt fortgående minskning kan
iakttagas. Procentiskt beräknad, har den årliga ökningen eller
minskningen varit följande:
1875—80
1880—85
1885—90
1890—95
1895— 96
1896— 97
Ångfartyg.
Segelfartyg.
. +
6.o
— I-S
. 4-
94
— 1-9
• +
5-5
— 2.3
. +
4-7
— 1.7
. +
4.1
- 34
. +
4-2
— 2.0
Att 1880-talet varit af särskild betydelse för ångbåtsflottans
tillväxt framgår gifvetvis äfven af en jämförelse mellan de båda
fartygstypernas inbördes ställning, om de beräknas i procent
af hela flottan, i det att den starkaste tillväxten i ångbåtsflottans
relationstal försiggått just under nämnda tidrymd.
Sveriges handels- Svenska handelsflottans dräktighet, uttryckt i registerton och
flotta under sär- omfattande fartyg öfver 50 ton, har utgjort:
skilda år.
År.
Ångfartygens tontal.
Segelfartygens tontal.
S:a verkl. tontal.
Effekt, tontal
1875
. . . 81,347
381,638
462,985
625,679
1880
. . . 80,359
432,696
513,055
673,773
1885
. . . 109,535
381,227
490,762
709,832
1890
. . . 138,457
353,542
491,999
768,913
1895
. . . 176,201
279,228
455,429
807,831
1896
. . . 200,948
267,674
468,622
870.518
1897
. . . 229,418
266,057
495,475
954,311
1898
. . . 260,701
267,377
528,078
1,049,480
Statistik: Handelsflottan.
13
Beräknas särskild!; svenska ångbåtsflottans ökning mellan
de olika åren i relativa tal, visar sig endast en obetydlig
procentisk ökning under 1880-talet, d. v. s. samtidigt med
att världens ångbåtsflotta går mest framåt. Först på 1890-  talet håller tillväxten jämna steg med utvecklingen af världens
ångbåtstonnage, och under de allra sista åren kan man till och
med skönja, att stigningen är relativt större än samtliga länders.
Segelflottans tillbakagång börjar i Sverige senare än i _ öfrig,a
länder. Ännu under perioden 1875—1880 är den i stigning,
under det världens segelflotta minskas. Sedan håller den i allmänhet
jämna steg med världsflottan.
Om man i fråga om hela det verkliga och effektiva tontalet
jämför Sverige med summan för samtliga länder (internationellt
tontal), har under åren 1875 till 1890 den årliga förändringen,
procentiskt beräknad för fartyg öfver 50 ton, ställt sig på följande
sätt:
. .
Verkligt tontal.
Effektivt tontal.
Internationellt. Svenskt. Internationellt. Svenskt.
1875—80 .....+0.3
+2.i
+ 2.i
+
1.5
1880—85 .....+i-5
—o+
+4-5
+
^
1885—90 .....+ 0.9
+o.i
+ 3-°
+
1-i
Vid midten af 1890-talet visar sig för Sverige ett ganska
märkbart uppsving, då t. ex. dess flottas effektiva tontal åren
1895—1896 ökats med 7.8 % och 1896—1897 med 9.6 *, under
det motsvarande siffror för världstonnaget varit endast 2.6 % och
Deri svenska flottans ställning i förhållande till öfriga nationers
flottor framträder äfven om man beräknar Sveriges handelsflotta
i procent af samtliga länders under särskilda år:
Sv. ångb.-fl. i
Sv. segelil. i
Sv. handelsfi. i % af samtl. länders.
År.
% af samtl.
iänders.
% af samtl.
länders.
Verkligt tontal.
Effektivt tontal.
1875 . .
.... 2.2
3-i
2-9
2.7
1880 . .
. . . .1.6
3-8
3-2
2.6
1885 . .
.... 1.5
3-7
2.8
2.2
1890. .
.... 1.5
3-9
2.7
2.1
1895 . .
.... 1.6
3-4
2.3
I-91
1896 . .
.... 1-7
3-4
2.4
2.0
1897 . .
.... I.9
3-4
2-5
2.1
En jämförelse mellan ång- och segelfartygens inbördes förhållande
i Sveriges handelsflotta ådagalägger, att Sveriges ång
1
Don stora minskningen endast skenbar, beroende på ändring i svenska
statistiken. Jfr sid. 66.
14
Statistik: Handelsflottan.
båtsflotta alltid haft eu mera undanskjuten ställning än samtliga
länders ångbåtsflottor.
Jämförelse mellan
medeltalen.
Att tiden efter 1875 varit ogynnsam för svenska handelsflottans
utveckling framgår äfven af en jemförelse mellan medeltalen
för de fem första och fem sista åren i den tidrymd, hvarom här
är fråga. Beräknas den procentiska ökningen eller minskningen
i tontalet från femårsperioden 1875—79 till perioden 1893—97
dels för samtliga länder dels för Sverige, blir resultatet följande:
Ångbåtsflottans tontal.
Internationellt.
Svenskt.
+ 178-5 %
+ 134-0 %
Segelflottans tontal.
Internationellt.
Svenskt.
— 31.1 %
—22.4 %
Hela flottan:
Verkligt tontal.
Internationellt. Svenskt.
Effektivt tontal.
Internationellt.
Svenskt.
+ 21.7 %
+ 4.0 %
+ 74-2 %
+ 36.9 %
. Ang- och segelfartygens inbördes förhållande under de olika
perioderna har varit följande:
Anfartygs tontal i % af
hela flottans tontal.
Internationellt. Svenskt.
1875—79 . . . .25.2
16.9
1893—97 .... 57.6
38.0
Segelfartygs tontal i % af
hela flottans tontal.
Internationellt.
Svenskt.
74-8
83.1
42.4
62.0
Efterser man slutligen huru stor del Sveriges flotta, utgör
af samtliga länders under de olika perioderna, så visar sig för
de särskilda summorna:
1875—79
1893—97
Svenska flottans tontal i % af samtliga länders.
Samtliga fartyg.
Ångfartyg. Segelfartyg. Verkligt tontal. Effektivt tontal.
2-°
3-3
1-7
3-7
3.0
2.6
2-5
2.1
De särskilda
Jämför man de särskilda stater,
ländernas flotta, befinnas deras handelsflottor under
emellan följande ställning:
som å tabellerna behandlas,
båda perioderna intaga sins
-
Statistik: Handelsflottan.
15
1875—79.
Antal fartyg.
Effekt, tontal.
Storbritannien 16,206
10,409,554
Amer. för. stat.
X1
4,713,941
Norge ....
4,574
1,485,417
Tyska riket .
3,451
1,447,086
Frankrike . .
3,606
1,373,863
Italien ....
3,517
1,089,786
Spanien . . .
2,600
902,862
Sverige . . .
X
642,036
Nederländerna
1,434
497,759
Ryssland . . .
X
(430,000)
Österrike . . .
483
333,845
Danmark . .
1,287
307,014
Finland . . .
1,284
297,586
Belgien . . .
56
140,320
Japan ....
X
(127,000)
Ungern . . .
158
66,806
Kina.....
25
50,977
1893-97.
Antal fartyg. Effekt, tontal.
Storbritannien 13,033
20,802,153
Amer. för. stat.
X
6,641,352
Tyska riket .
2,181
3,259,692
Norge ....
3,667
2,133,126
Spanien . . .
X
1,772,188
Frankrike . .
2,093
1,749,765
Italien ....
X
1,146,770
Sverige ....
2,161
878,653
Ryssland . . .
X
872,600
Nederländerna
593
671,729
Japan ....
633
607,971
Danmark. . .
1,007
598,971
Österrike . .
205
433,050
Finland . . .
1,103
290,687
Belgien . . .
58
245,981
Ungern . . .
85
131,507
Kina.....
230
120,774
Med hänsyn till ångbåt sfi ottan är Storbritannien de öfriga
staterna betydligt öfverlägset. Amerikas förenta stater intar
äfven här andra platsen, och Tyskland har under tiden 1875—
1897 småningom kämpat sig fram till tredje. Norge som 1875
—79 hade ett så lågt nummer som elfva har 1893—97 stigit
till sex. Sveriges förhållande är däremot alldeles motsatt Norges.
Ännu 1875—79 var vår ångbåtsflotta den sjette i ordningen, men
1893—97 har den sjunkit ner till att vara den tionde. Detta faktum
är så mycket mera märkligt som de länder, hvilkas ångbåtsflotta
1875—79 stod framför Sveriges, år 1893—97 fortfarande
hafva en högre rangplats än vårt land och således Sveriges relativa
tillbakagång förefaller ganska enastående.
Efterser man huru stor procent hvarje särskildt lands flotta
utgör af samtliga länders, så faller Storbritanniens dominerande
betydelse än skarpare i ögonen, då det visar sig, att dess flotta
ej blott är den absolut största, utan äfven dess betydelse i världsflottan
hav vuxit i afsevärd grad på småstaternas bekostnad. Då
Storbritanniens flotta (effektivt tontal) under femårsperioden 1875
—79 utgjorde 42.8 % af här behandlade staters flotta, hade den
under femårsperioden 1893—97 stigit till 49.1 /.
Näst Storbritannien är det Tyskland, som visar den största
tillväxten i flottans relativa betydelse. Från att 1875 — 79 utgöra
6.0 % af världsflottan, stiger dess flotta till att 1893—97
utgöra 7.7 %.
1 Om betydelsen af ofvanstående tecken (X) se sid. 47.
16
Statistik: Handelsflottan.
Jämförelse med
folkmängden.
Föröfrigt är det endast några få stater, som lyckats tilltvinga
sin flotta en ökad relativ betydelse i världsflottan. Det är Danmark,
Ryssland, Kina och Japan — Spaniens siffror torde vara
osäkra.
På alla öfriga länders flottor fördelar sig den minskning i
relativ betydelse, som motsvaras af ökningen här ofvan. Beaktansvärd
är den tillbakagång i flottans relativa betydelse, som
kan skönjas i Amerikas förenta stater och Frankrike. Äfven
Norges flotta har gått tillbaka i världsbetydelse. Då den 1875—
79 utgjorde 6.i % af världsflottan, har den 1893—97 kommit att
utgöra endast 5.o /. Relativt taget är dock denna- tillbakagång
ej så stor som Sveriges.
Med hänsyn till fartygens antal är, om man frånser Amerikas
förenta stater, Norge den andra i ordningen af sjöfartsnationerna.
Sverige kommer icke långt efter Tyska riket och före Frankrike.
I alla stater, om hvilka uppgift här lemnats, har fartygens antal
absolut minskats, i samband med segelflottans tillbakagång och
användande af allt större fartygstyper.
Vid en jämförelse mellan folkmängden och handelsflottan
(tab. 28) komma de särskilda länderna i följande ordning efter
beräknade ton per invånare:
1875—79.
1893—97.
Effekt, ton per 1000 inv.
Effekt, ton per 1000 inv.
Norge ....... 802
Norge......1,038
Storbritannien . .
310
Storbritannien . .
532
Danmark.....160
Danmark ....
264
Finland.....151
Sverige..... 175
Sverige .....144
Nederländerna . .
139
Nederländerna . .
128
Finland..... 116
Amerikas för. stat.
102
Spanien..... 97
Spanien..... 55
Amerikas för. stat.
95
Italien...... 39
Tyska riket . . .
63
Frankrike ....
37
Frankrike ....
45
Tyska riket ...
33
Belgien..... 39
Belgien..... 26
Italien..... 37
Österrike..... 15
Österrike.....17
Byssland..... 5
Japan...... 14
Japan ......
4
Byssland ....
9
Ungern...... 4
Ungern..... 7
Då det visar sig att för alla. stater, med undantag af Finland,
Italien och Amerikas förenta stater, antalet ton per invånare vuxit,
betyder detta, att. handelsflottan i allmänhet växer relativt mera
än folkmängden.
Statistik: Handelsflottan.
17
2. Sättet för flottans ökning eller minskning i Sverige
och utlandet.
(Tab. 2.)
Vid betraktande af tabellen får man ett intryck af, att Sveriges
flotta i jämförelsevis ringa grad rekryteras med fartyg nybyggda
inom landet.
Under perioden 1881—85 voro i medeltal årligen endast 2.6 %
(vare sig man tar hänsyn till antal eller tontal) af de existerande
svenska fartygen nybyggda, under det att för summan af här
ifrågavarande länder årligen 4.0 % (antal) eller 5.6 % (tontal) af
hela flottan voro nybyggda. Vårt lands ofördelaktiga ställning
härvidlag framgår äfven af siffrorna för Sveriges procent af de
särskilda slutsummorna.
Ännu sämre ställa sig förhållandena under perioden 1891
—95. Sveriges nybyggda fartyg utgjorde då endast 1.5 % (vare
sig man beräknar antal eller tontal). För samtliga länder utgjorde
de nybyggda årligen 4.2 "/« (antal), eller 5.1
% (tontal), så
ledes
äfven nu betydligt mera än för Sverige. Nu äro med hänsyn
till både antal och tontal endast tvenne land Sverige underlägsna,
nämligen Belgien och Norge, där de nybyggdas procenttal
dock ej minskats så mycket som i Sverige.
Äfven absolut taget har de nybyggda fartygens hela antal
och tontal i Sverige gått tillbaka. Under perioden 1881—85 nybyggdes
årligen i medeltal 42 fartyg om sammanlagdt 8,451 ton,
under perioden 1891—95 endast 25 om 5,353 ton.
Fullt öfverensstämmande med det sagda är attfartygsinköpen
i Sverige ökats. Då under första perioden endast 3.2 % af hela
flottans tontal årligen från utlandet inköptes, steg denna summa
under senare perioden till 5.0 /.
Handels- och sjöfartskomiténs betänkande. Statistik.
3
Nybyggnad.
Inköp.
Förolyckande.
Kondemnering.
Försäljning.
Fartygens
registertonnage
i medeltal.
18
Statistik: Handelsflottan.
Ökningen i fartygsinköp är emellertid ej för Sverige enastående.
De flesta länder köpa mera än de själfva bygga, och de flesta
hafva under den senare perioden köpt mera än under den föregående.
Storbritannien är det land, som dominerar i skeppsbyggnadsindustrien;
det bygger mest och inköper relativt minst.
I fråga om fartygens förolyckande synes Sverige icke intaga
någon särskild ofördelaktig ställning. Räknadt på samtliga här
upptagna länder, har i medeltal under perioden 1881—85 till
antalet 2.9 % af den existerande flottan, till tontalet 3.6 > årligen
förolyckats. Af Sveriges flotta har till antalet samma procent
2.9, till tontalet en något lägre procent eller 3.5 gått under.
Under följande period hafva sjöolyckorna för Sverige liksom
för de flesta ötriga länder både absolut och relativt minskats. För
Norge visar sig däremot en alldeles enastående ökning i sjöolyckorna.
Äfven för Danmark har tontalet ökats absolut, men
minskats i förhållande till hela flottans omfattning. I Sverige
hafva dock sjöolyckorna icke minskats så mycket, som i de flesta
öfriga länder, åtminstone om man tar hänsyn till tontalet, i det
att de svenska förolyckade i förhållande till'' alla förolyckade under
äldre perioden endast utgjorde 2.4 %, under den senare däremot
2.5 %.
De kondemnerade eller slopade fartygens antal och tontal är
i Sverige obetydligt större än annorstädes.
_ I de från Sverige sålda fartygens antal och tontal kan eri
ökning iakttagas. Denna ökning är emellertid en internationell
företeelse, hvilken motsvarar de ökade inköpen och i stort sedt.
endast är en följd af den internationella handelns utvidgning.
3. Fartygens storlek och deras användning.
(Tall. 3—5.)
Om man beräknar fartygens registerton i medeltal, visar sig
att Sverige näst Finland har de minsta fartygen i Europa, vare
sig man tar hänsyn till summa ång- och segelfartyg eller endast
ångfartyg.
Fartygens medelstorlek, beräknad på fartyg öfver 50 ton,
var år 1897 i nedanstående länder följande:
Statistik: Handelsflottan.
19
Ton per
Ton per
Ton per
ång- 0. segelfartyg.
ångfartyg.
segelfartyg.
Österrike....
. . . 1,424
2,066
402
Belgien.....
. . . 1,400
1,509
183
Ungern.....
. . . 810
1,173
491
Storbritannien .
. . .
700
1,015
386
Tyska riket . .
. . . 681
878
486
Nederländerna1).
...
485
1,175
216
Norge.....
. . .
429
544
400
Frankrike . . .
. . .
404
843
218
Danmark ....
...
325
601
201
Sverige......
...
252
364
199
Finland ....
. . . 222
251
218
Jämför man med hvarandra (efter taft. 3) storleksmedeltalen
för olika tider, visar sig öfverallt en ökning, således en bestämd
sträfvan att använda allt större fartyg. Emellertid hafva medeltalen
för Sverige ej ökats sci mycket som för andra länder. I
Tyskland och Nederländerna hafva de från åren 1875 till 1897
fördubblats, för Norge har särskilt ångfartygens medelstorlek
stigit afsevärdt, för de flesta öfriga länder synes utvecklingen hafva
varit kraftigare än i Sverige.
Förhållandet mellan svenska flottans storlekstyper framgår
närmare af tab. 4, där fartygen grupperats inom tontalsgrupper.
I fråga om ångfartyg visar sig mellan de medeltalsperioder, som
här anföras, den största absoluta ökningen, räknadt efter tantal,
på fartyg mellan 500 och 1,000 ton, den minsta på fartyg under
50 ton; till antalet hafva ångfartygen mellan 50 och 200 ton
mest ökats. För segelfartyg har den största minskningen, räknadt
på tontal, skett inom grupperna 200—500 och 500—1,000 ton,
relativt störst inom den sistnämnda. För summa ång- och segelfartyg
visar sig en absolut ökning endast inom de tvenne högsta
grupperna, däremot minskning inom de trenne lägre. Beaktansvärdt
är, att den relativt största minskningen på segelfartygen
yttrat sig just inom den grupp (500—1,000 ton), som varit bäst
lämpad för längre fart.
Af redogörelsen för svenska fartygens användning i in- och
utrikes fart (tab. 5) framgår, att år 1897 af samtliga använda
fartyg 82 % gingo i utrikes fart och 18 / endast i inrikes fart. Ser
man särskildt på ång- och segelfartyg, ställer sig förhållandet annorlunda.
Af samtliga använda ångfartyg gingo 79,7 / i utrikes fart,
af samtliga segelfartyg däremot ända till 87,5 % i utrikes fart.
1 Då för Nederländerna äfven fartyg mellan 40 och 50 medräknas, är siffran
att anse något för låg.
Svenska fartyg,
ordnade efter
storlek.
Svenska fartygs
användning.
20
Statistik: Handelsflottan.
Fartygsägare
redare.
Jämför man de effektiva tontalssiffrorna för 1897 med motsvarande
för 1875, så kan man iakttaga eu absolut ökning i den
svenska flottans användning både i in- och utrikes fart. Den utrikes
farten har ökats mera än den inrikes.
Äfven relativt har den utrikes farten gått mera framåt än
den inrikes, i det att 1875 endast 77.3 % af samtliga använda
fartyg gingo utrikes, 1897 däremot, såsom nyss nämndes, 82,0 /.
Emellertid faller den relativa ökningen i utrikes farten nästan uteslutande
på landsbygdens fartyg. Af landsbygdens fartyg gingo
år 1875 60.7 % utrikes, 1897 däremot 69.3 %. För städernas
fartyg är ökningen af de relativa talen långt mindre; år 1875
gingo 83.6 "ö på utrikes fart, 1897 84.9 %. ökningen faller
på Stockholm, Göteborg, Öresunds-hamnarna och invattenshamnarna.
För öfriga städer visar sig en relativ minskning, d. v. s.
att de ökat sin inrikes fart mera än den utrikes. Vid Bottniska
viken, där utrikes farten minskats äfven absolut, kan man iakttaga
den största tillbakagången i utrikes fartens relation till den
inrikes.
4. Svenska fartygs ägare, byggnadsmaterial, byggnadsorter
och ålder.
(Tab. 6—IL.)
och Antalet fartygsägare och skeppsredare (tab. 6) har i Sverige
minskats från tiden 1879 till 1897. Då flottans effektiva tontal
samtidigt ökats och det verkliga tontalet blott obetydligt minskats,
betyder detta en utveckling mot större koncentrering och
modernare kapitalplacering. Det är helt naturligt aktiebolagen,
som spelat en roll vid denna utveckling. Deras antal har också
ökats mera än dubbelt, samtidigt med att antalet enskilda eller
lottägare i hög grad minskats. Dock utgöra de sistnämnda ännu
mer än fyra gånger så många som aktiebolagen.
Fartygsegendoinen i medeltal har ökats för både aktiebolagen
och de enskilda, dock i högre grad för de förstnämnda. Antalet
fartyg på hvarje ägare har helt naturligt gått tillbaka, då antalet
fartyg i svenska flottan ej obetydligt reducerats, men tontalet har
i stället ökats. 1879 ägde hvarje aktiebolag i medeltal 2,4 fartyg
om 1,290 ton tillsamman, 1897 ägde de endast 2,3 fartyg, men
i stället en ökad tontalsumma af 1,731 ton. De enskilda ägde
1879 i medeltal hvardera 1,7 fartyg om 297 ton, 1897 hvardera
1,5 fartyg om 317 ton.
Statistik: H andels flottan.
21
Samtliga fartygsägare uppgingo 1879 till 1,862, år 1897 till
endast 1,676. Hufvudredarnes antal har minskats något mera än
ägarnes, hvilket helt och hållet beror på aktiebolagen, som låtit
hvarje hufvudredare representera alltflera bolag.
Af tab. 7 framgår närmare, huru själfva fartygen fördela
sig mellan aktiebolag och enskilda eller lottägare.
Tab. 11 visar huru mycket aktiebolagen under perioden
vunnit af hela flottan. 1879 utgjorde de af aktiebolag ägda fartygen
endast 23,0 % af hela flottan (effektivt tontal), 1897 utgjorde
de 53,6 %. Omplaceringen faller naturligtvis mest på ångfartygen.
Att känna fartygens byggnadsmaterial är af vikt för bedömande Fartygens
af flottans kapitalvärde och sjöduglighet (tab. 8). Liksom byggnadsmaterial.
öfverallt i världen hafva äfven i vårt land fartyg af järn och stål
alltmera trädt i stället för träfartygen. Från år 1879 till 1897
hafva de svenska järn- och stålfartygen, både till antal och tontal,
mer än fördubblats. Järn- och stålfartygen utgöra nu 822
stycken om 612,761 effektiva ton, däraf Göteborg har den största
delen eller 29,2 %, beräknadt på tontal. Träfartygen hafva under
perioden förminskats med nära hälften; landsbygden är i fråga
om träfartyg naturligtvis mest talrikt representerad, nämligen
med 43,0 % af samtliga träfartyg. Järn- och stålfartygen utgjorde
1897, beräknadt på effektivt tontal (tab. 11), mer än hälften af
alla svenska fartyg eller 64,s %, under det träfartygen endast
uppgingo till 35,2 %. År 1879 var förhållandet ett annat, då
träfartygen utgjorde ända till 74,5 % af alla svenska fartyg och
järn- eller stålfartygen sålunda endast 25,5 %.
Med hjälp af tab. 9 kan man konstatera ett faktum, som Fartygens
redan förut är berördt, nämligen att skeppsbyggnadsverksamheten byggnadsorter.
i hög grad gått tillbaka i Sverige. De i Sverige byggda
fartygen hafva både med hänsyn till antal, verkligt tontal och
effektivt tontal absolut minskats, under det att de i utlandet byggda
fartygen ökats. Relativt visar sig tillbakagången ännu större; 1879
utgjorde (tab. 11) de i Sverige byggda fartygen, efter effektiva
tontalet räknadt, 74,6 % af svenska flottan, år 1897 däremot endast
51,5 % d. v. s. knappast mera än hälften.
Att döma af en jämförelse mellan de särskilda orterna,
tyckes det ej i så hög grad vara den vid stora skeppsvarf bedrifna
verksamheten, som gått tillbaka, utan snarare den vid småvarf
idkade. Det är den svenska segelfartygsproduktionen, som
minskats, framför allt i de mindre städerna och på landsbygden,
22
Statistik: Handelsflottan.
Fartygens ålder.
Fartygens hemorter.
något som tar sig uttryck i en ökad införsel af utländska segelfartyg
just till landsbygden.
Vid eu gruppering af de svenska fartygen efter deras ålder
under olika tider (tab. 10 ocli 11) visar sig, att år 1879
utgjordes af de på tio-års-indelning grundade grupperna den
största af fartyg under 10 dr, hvarefter följde en successiv minskning
i tontalet för hvarje grupp; 1897 var den största gruppen
fartyg 20—30 är, från hvilken den successiva minskningen utgick
till grupperna på båda, sidor. Fartygen under 10 år hade 1897
ett absolut lägre tontal än samma grupp 1879; alla öfriga grupper,
med undantag af fartyg öfver 60 år och af obestämd ålder,
hade däremot ett högre tontal 1897. Fartygen under 10 år utgjorde,
beräknad! på effektivt tontal, år 1879 ända till 50,7 %
af hela svenska flottan, 1897 däremot endast 15,8 /.
Detta förhållande står delvis i samband med fartygstypernas
förbättring, de små fartygens efterträdande af stora samt vidsträcktare
användning af metall och hållbart material, men utan tvifvel
vittnar det också om eu allmän tillbakagång, som dels yttrat sig
i eu minskad anskaffning af fartyg öfver hufvud taget, dels i
en mera omfattande införsel af gamla utländska.
De flesta af de svenska fartyg, som existerade år 1897, äro
sålunda byggda på 1870-talet. Emellertid är det ej inom alla
ortgrupper, som de flesta fartygen tillhöra denna kategori.
Det är endast Bottniska vikens och Östersjöns samt landsbygdens
hamnar. För de öfriga grupperna finnas de flesta fartygen inom
ålderskategorien 10—20 år.
Sammanställer man ur tab. 5 -10 uppgifterna om handelsflottan
i de olika svenska orterna, så synes framgå, att det hufvudsakligen
är vid Bottniska vikens hamnar som rederirörelsen gått
tillbaka. Äfven Östersjöhamnarnes och landsbygdens flottor hafva
minskat sitt inflytande, under det att däremot i hamnarna vid
Öresund sjöfartsnäringen gjort beaktansvärda framsteg.
II.
Utrikes sjöfarts ro re Isen.
1. Sveriges utrikes sjöfart jämförd med andra länders.
(Tab. 12—14.)
Sjöfartsförbindelserna mellan länderna hafva ökats nästan
oafbrutet under den tidrymd hvarom här är fråga, liksom de
utvecklats redan förut under de ekonomiska frihetsidéernas
genombrott.
Samtliga till här ifrågavarande länder från utrikes ort ankomna
och från samma länder till utrikes ort afgångna fartygs
dräktighet utgjorde:
År 1875:'' 150,773,328 ton,
» 1880: 206,464,368
»
» 1885: 234,522,058
»
» 1890: 285,785,730
»
» 1895: 321,532,912
»
» 1897: 365,086,324
»
Den årliga ökningen har naturligtvis växlat högst betydligt;
för enstaka, här ej synliga år hafva obetydliga minskningar kunnat
konstateras, men dessa hafva då utjämnats af större ökningar
det följande året. Den relativt största ökningen synes ha förekommit
i slutet af 1870-talet, då sjöfartsrörelsen mellan länderna,
i medeltal årligen växte med 7,4 %\ relativt minst synes den ha
varit under perioden 1890—1895, då årstillväxten blott uppgick
till i medeltal 2,5 %.
Ser man särskild t på Sverige, bär dess sjöfartsrörelse representerats
af följande siffror för summa ankomna och afgångna
fartygs tontal:
År
1875:
5,279,849
ton.
»
1880:
6,894,155
»
»
1885:
9,016,435
»
»
1890:
10,766,711
»
»
1895:
12,383,747
»
»
1897:
14,877,813
»
Den årliga tillväxtprocenten har varit störst mellan åren 1895
och 1897, då ökningen uppgick till 10,1 %. Jämföres det sista året i
serien med det'' första, visar sig, att Sveriges utrikes sjöfartsrörelse
ökats mera än samtliga länders i genomsnitt, ett förhållande som
äfven framgår af de tal, som beteckna Sveriges sjöfart i procent af
samtliga länders. Detta procenttal har nämligen stigit, så att
Sveriges sjöfartsförbindelser 1897 spela en större roll i den
Summa lastade
och barlastade
fartyg.
24
Statistik: Utrikes sjöfartsrörelsen.
internationella samfärdseln än 1875, hvilket utvisas af följande
relationstal:
Sveriges utrikes sjöfartsrörelse i procent af
samtliga länders.
1875: 3,5
%
1890:
3,8
%
1880: 3,3
%
■
1895:
3.9
%
1885: 3,8
1897:
4,,
%
Den proportionsvis större ökningen för Sverige framgår ytterligare
af en jämförelse mellan medeltalen för perioderna 1875—79
och 1893—97. Tontalet af summa ankomna och afgångna fartyg
under dessa perioder har varit följande:
c
Sveriges procentiska
Samtliga länder.
Sverige.
andel
1875—79
168,176,263
6,105,472
3,6 #
1893—97
330,127,397
13,155,174
4,0 %
Relativt har ökningen mellan perioderna för summan af länder
uppgått till 96,3 %, för Sverige ensamt till 115,5 %.
Emellertid betyder detta icke, att våra utrikes förbindelser ökats
mera än de flesta länders. Det är de stora staterna, som ökat
relativt mindre än Sverige och som genom sina stora siffror behärska
summorna.
Sammanställas de särskilda, länderna; i ordning efter deras
utrikes sjöfarts omfattning i afseende å totala dräktigheten under
de olika perioderna, blir resultatet följande:
1875—79.
1893—97.
Storbritannien. . 50.6
Anderik, för. stat.''(22.1
Frankrike.
Tyska riket
Ryssland
Italien .
Spanien 1
Sverige .
Belgien .
Nederländerna
Portugal
Danmark
Norge. .
Kina . .
Österrike
Finland 1
Japan1 .
Ungern .
19.4
11.5
10.1
8.1
(7.6
6.1
5.s
5.8
5.1
3.8
3.8
2.7
2.4
(1.8
(1-2
0.2
null.
;on.
Storbritannien .
82.3
mill.
ton.
»)
Amerik. för. stat
41.7
»
»
»
»
Frankrike . .
29.2
»
»
»
»
Spanien1 . . .
(26.5
»
»)
»
»
Tyska riket . .
24.3
»
»
»
»
Ryssland . . .
17.7
»
»
»
» )
Italien ....
16.4
»
»
»
»
Nederländerna.
14.4
»
»
»
»
Belgien ....
13.9
»
»
»
»
Portugal . . .
13.2
»
»
»
»
Sverige ....
13.2
»
»
»
»
Danmark . . .
9.0
»
»
»
»
Kina.....
8.5
»
»
»
»
Norge.....
5.7
»
»
»
»
Japan.....
5.6
»
»
»
» )
Österrike . . .
3.5
»
»
»
» )
Finland ....
»
»
»
Ungern1 . . .
(1.6
»
»)
Spanien
vid
medeltalsperioden är haltande,
alldenstund
1 Jämförelsen för
ej samma slags fart beräknats i de olika perioderna. Amerikas, Finlands och Ja
paus siffror för 1875—79 äro endast approximerade, likaså Ungerns 1893-
97
Statistik: Utrikes sjö fartsrör elsen.
25
Med hänsyn till de ankomna och afgångna fartygens antal
blir förhållandet ett annat. Storbritannien står (1893—97) med
den absolut högsta antalssiffran eller 124,227 fartyg, därefter
Amerikas förenta stater och Sverige med öfver 61,000 fartyg
hvardera.
Den största absoluta tillväxten i tontalet kan iakttagas för
Storbritannien; därefter komma i ordning Amerikas förenta
stater, Tyska riket, Frankrike, Nederländerna, Italien, Portugal,
Belgien, Ryssland, Sverige, Kina, Danmark, Japan, Norge, Finland,
Ungern och Österrike.
Beträffande den relativa ökningen för de särskilda ländernas
tontalssiffror visar sig denna hafva varit minst i Österrike, uppgående
till endast 44,8%, samt Frankrike (50,7 %), Norge (51,6 %},
Storbritannien (62,7 %), Ryssland (75,2 %) och Amerikas förenta
stater (88,4 %). I alla öfriga här behandlade stater har ökningen
stigit till öfver 100 %, d. v. s. deras utrikes sjöförbindelser hafva
mer än fördubblats.
De stater, som ökat sin sjöfartsrörelse relativt mera än Sverige,
äro Danmark, Nederländerna, Belgien, Portugal, Ungern, Kina
och Japan; Tyska rikets utrikes sjöfartsrörelse har procentiskt
räknadt vuxit något mindre än Sveriges, men absolut taget mycket
mera än vårt lands.
Efterser man i huru hög grad respektive länder idkat ut- Sjöfarten med
rikes fart med egna fartyg, så ställer sig jämförelsen icke gynn- inländska fartyg
sam för Sverige. Då på alla länders summa de inländska fartygen
1875—79 utgjorde 41.1 / af samtliga, utgjorde de svenska
fartygen endast 34.7 % af samtliga till Sverige ankomna och
därifrån afgångna; 1893—97 hade för båda en minskning inträdt,
då för summan procenten utgjorde 40.o och för Sverige
endast 33.9.
De länder, som vid sin utrikes sjöfart mest använda inländska
fartyg, äro Norge och Storbritannien, hvilka ju hafva
de relativt största handelsflottorna. Under första perioden tar
Norge försteget (med 69.1 % inländska), under den senare Storbritannien
(72.3 % inländska). För Storbritannien har det procentiska
talet ökats, för Norge minskats, något som tydligtvis
sammanhänger med den ofvan påpekade stora ökningen i Englands
flotta, hvilken skett samtidigt med eu relativ minskning i
norska flottans världsbetydelse. Äfven Danmark har ett högt
procenttal för de inländska fartygens deltagande i landets utrikes
sjöfart; för Tyska riket har samma procenttal ökats såsom
en följd af dess flottas utveckling.
Handels- och sjöfartsko mit éns betänkande. Statistik.
4
26
Statistik: Utrikes sjöfartsrörelsen.
Fartygens storlek.
Lastade fartyg,
ankomna eller
af gångna.
Ryssland, Nederländerna, Belgien, Frankrike, Portugal och
Italien äro de enda europeiska länder, som i fråga om de inländska
fartygens .deltagande i den utrikes sjöfarten visa en lägre
procentsiffra än Sverige.
Ser man på storleken hos de fartyg, som ankomma eller afgå
till de olika länderna, beräknad i medeltal af fartygens registertonnage
(tab. 13), så komma de nordiska länderna med låga siffror.
Sverige anlöpande fartyg af svensk nationalitet uppgå (år 1897)
i medeltal till 161 tons storlek, af utländsk nationalitet till 294;
i Norge äro de norska 286 ton, de utländska 154; i Danmark
de inhemska 194 ton, de utländska 162; i Finland de finska 140
ton, de utländska 418 ton i medeltal.
Betydligt större äro i allmänhet de fartyg, som deltaga i
öfriga länders utrikes sjöfart. Störst äro i Europa fartygen, som
trafikera Portugal och Belgien, d. v. s. länder, hvilkas handelsförbindelser
med de närbelägna staterna till stor del drifvas
landvägen, till följd hvaraf medelsiffrorna icke nedpressas af,
mindre båtar på kortare fart.
En beräkning rörande lastade fartyg (tab. 14) har intresse
ur både sjöfarts- och handelssynpnnkt.
För samtliga länder utgöra de ankomna lastade fartygen
ungefär lika många som de afgångna, medan för några länder de
ankomna, för andra de afgångna utgöra majoriteten. Den ökning
i sjöfartsrörelsen, som öfverallt konstaterats, har i fråga om lastade
fartyg gifvetvis fördelat sig på både ankomna och afgångna. För
samtliga länder voro de absoluta talen under de ofvan anförda
perioderna i medeltal årligen följande:
Ankomna lastade
fartygs tontal.
1875—79;
63,811,670
1893—97: 119,964,188
Afgångna lastade
fartygs tontal.
65,640,742
124,280,945.
Procentiskt beräknad är för hvardera gruppen ökningen ej
fullt så stor som hela sjöfartsrörelsens, tydande på en större
ökning för de barlastade än för de lastade.
Hvad Sverige beträffar, hafva de lastade fartygen absolut ökats
jämnsides med hela sjöfartsrörelsen. De till Sverige ankomna
lastade utgöra ej på långt när så många som de därifrån afgångna.
De absoluta talen för Sverige voro under perioderna följande:
Statistik: Utrikes sjö fartsrörelsen.
27
Ank. last. tontal. Afg. last. tontal.
1875—79: 1,352,812
2,450,746
1893 — 97: 2,761,072
4,938,540
Liksom för Sverige hela sjöfartsrörelsen procentiskt ökats mera
än för samtliga länder i genomsnitt, så äfven sjöfarten med lastade
fartyg. Sveriges lastade fartyg utgjorde därför 1893—97 en större
procent af samtliga länders lastade än 1875—79. De på Sverige
gående lastade fartygens ökning har emellertid ej varit relativt
så stor som hela svenska sjöfartens, tydande på, att, liksom för
länderna i genomsnitt, så äfven för Sverige de barlastade fartygen
ökats relativt mera än de lastade.
Efterser man för de särskilda länderna, närmare det inbördes
förhållandet mellan de ankomna och afgångna lastade fartygens tontal,
så öfverensstämmer detta icke med proportionen mellan ett lands
import och export, utan är äfven beroende af varornas utrymmeskraf.
De nordiska länderna, Sverige, Norge, Finland och Ryssland,
som framför allt exportera skrymmande råprodukter, samt
dessutom Storbritannien, Spanien, Portugal, Ungern, Japan och
Amerikas förenta stater hafva flera afgångna än ankomna lastade
fartyg, då däremot ett motsatt förhållande äger rum med Danmark,
Tyska riket, Nederländerna, Belgien, Frankrike och Italien.
I Sverige representera de afgångna lastade fartygen i förhållande
till de ankomna en ovanligt stor procent. Denna har visserligen något
minskats mellan perioderna, men är ännu afsevärd. De från
Sverige afgångna lastade fartygens tontal utgjorde under perioden
1893—97 ända till 64,1 % af alla lastade.
Det land, som i afseende å proportionen mellan ankomna och
afgångna lastade fartyg står mest motsatt Sverige, är Nederländerna,
som är aflastningsplatsen för en stor del af de skrymmande
råvaror, som Tyskland behöfver för sin industri. De ankomna fartygen
utgjorde där under perioden 1893—97 ända till 64,1 % af alla
lastade. I Storbritannien, som exporterar både råvaror och industrialster,
är däremot proportionen mera jämn; liksom i Sverige äro
de afgångna där flertalet, men utgöra endast 53,3 % af alla
lastade.
Om man sammanslår de ankomna och afgångna lastade fartygens
tontal och ställer denna summa i proportion till samtliga i
både last och barlast ankomna och afgångna fartygs tontal, för att få
en proportion mellan lastade och barlastade, så visar sig, att för
summan af de länder, som här behandlats, de lastade fartygen utgöra
omkring 75 %, d. v. s. tre-fjärdedelar af samtliga ankomna och
afgångna. Österrike och Storbritannien komma där med den högsta
28
Statistik: Utrikes sjö fartsrör elsen.
Jämförelse med
folkmängden.
procentsiffran, i det att rner än 83 % af samtliga ankomna och afgångna
fartyg varit lastade. Frankrike och Amerikas förenta stater
visa nästan lika höga siffror. Därefter komma under den yngre
perioden Tyskland, Ungern, Portugal, Nederländerna, Italien, Japan,
Spanien och Belgien, samt slutligen Norge, Finland, Ryssland
och sist Sverige. De lastade fartygen utgöra för Sveriges del
endast 58,5 °» af samtliga dit ankomna och därifrån afgångna
fartyg.
Jämför man ländernas sjöfartsrörelse och deras folkmängd
genom att beräkna förhållandet mellan invånareantalet och de
ankomna och afgångna fartygens samfälda tontal (tab. 28), blir
resultatet följande:
1875-79
1893-97
Ant. och afg. ton per 100 inv.
Ank. och afg. ton per 100 inv.
Norge.........
204
Danmark........
397
Danmark........
198
Nederländerna......
299
Storbritannien ......
151
Norge.........
278
Nederländerna.....
148
Sverige .........
266
Sverige...... . . .
137
Portugal........
260
Portugal........
123
Belgien.........
218
Belgien........
109
Storbritannien.....
210
Finland........
(91)
Spanien ........
(146)
Frankrike.......
52
Finland.........
132
Amerikas förenta stater .
(48)
Frankrike.......
76
Spanien........
(47)
Amerikas förenta stater .
60
Italien.........
29
Italien.........
53
Tyska riket......
26
Tyska riket.......
47
Ryssland........
13
Ryssland........
18
Österrike........
11
Österrike........
14
Japan .........
(D
Japan .........
13
Ungern.........
1
Ungern.........
(9)
Då beträffande hvarje särskildt land siffrorna för den senare
perioden äro högre, hafva sålunda alla ökat utrikes sjöfarten
mera än invånareantalet. Det är emellertid tre stater, som ökat
sjöfarten så litet, att de trängts tillbaka på rangskalan, nämligen
Storbritannien, Frankrike och Amerikas förenta stater — således
samma länder, om hvilka det ofvan sagts, att deras sjöfartsrörelse
procentiskt ökats mindre än de flesta andra.
Att Sverige i denna öfversikt synes hafva ryckt framåt, under
det att ofvan gjorda jämförelse mellan de absoluta talen visat
ett motsatt förhållande, tyder på att ökningen i Sveriges folkmängd
varit relativt mindre än i de staters, hvilka i fråga om de absoluta
tontalen öfverflyglat Sverige.
Statistik: Utrikes sjö fartsrörelsen.
29
2. Sveriges sjöfartsförbindelser med de särskilda länderna,
(Tab. 15—18).
Af tab. 15 framgår huru Sveriges utrikes sjöfartsrörelse fördelar
sig på svenska ankomst- och af gångsorter. Bottniska vikens
städer ingå där med den högsta siffran utom för år 1898. Jämför
man de olika medeltalsperioderna, visar sig emellertid att sjöfarten
på Norrland vuxit relativt mindre än å andra ställen. Mest
beaktansvärd är ökningen vid öresundshamnarna, där den i hög
grad kommit både de svenska och utländska fartygen till godo.
Det inbördes förhållandet mellan de europeiska stater, med
hvilka Sverige idkar förbindelser, framgår närmare af följande
gruppering, som upptar de under perioden 1893—97 till Sverige
ankomna och därifrån afgångna fartygens antal och tontal
(tab. 16):
Antal
Dräktig-
Tontal i ''i, af
summan för
fartyg.
het i ton.
samtl. länder.
Storbritannien......
. .
7,282
3,866,154
29,4
Danmark........
. . 28,777
3,481,224
26,5
Tyska riket.......
. . 10,298
2,426,280
18,4
Nederländerna......
. .
910
748,683
5.7
Frankrike........
. .
957
558,666
4.2
Ryssland........
. .
1.146
526,244
4,0
Norge..........
. .
8.817
495,834
3,8
Finland .........
. .
2,389
341,594
2,6
Belgien.........
. .
419
239,158
1,8
Spanien.........
. .
113
74,014
0,6
Portugal.........
. .
90
37,069
0,3
Italien.........
. .
48
35,945
0,3
Rumänien........
. .
3
3,522
0,0
Turkiet.........
. . 1
1,054
0,0
Grekland........
. . 1
316
0,0
Gibraltar och Malta . . .
_ 1
57
0,0
Österrike-Ungern . . . .
. . —
20
0,0
Om man sammanställer
dessa siffror
med motsvarande för
perioden 1875—79, visar sig,
, att en öknin
g försiggått för så godt
som alla tontalssiffror och
dessutom för
de flesta
. antalssiffror.
Absolut taget har ökningen med hänsyn till antal och tontal varit
störst för farten på Danmark och Tyska riket, hvarefter kommer
med hänsyn till tontalet Storbritannien, med hänsyn till antalet
1 Dräktighetssiffra utan motsvarande antalsiffra innebär, att sjöfart under
något enstaka år i perioden förekommit, dock ej så omfattande, att fartygens
antal kunnat blifva ett per år i medeltal.
Farten till och
från svenska
orter.
Sjöfartsförbindelser
med
europeiska orter.
30
Statistik: Utrikes sjö fartsrör elsen.
Norge. Relativt är det sjöförbindelserna med Tyska riket, som ökats
mest (261 %), därnäst med Nederländerna (222 %) och Danmark
(160 %.) Farten på England däremot har icke vuxit med mera
än 77 % och på Frankrike endast med 0.6 %. Äfven Sveriges förbindelser
med Norge hafva ökats endast obetydligt i fråga om tontalet,
men däremot mycket med hänsyn till antalet.
Samma förhållanden framgå äfven eu af jämförelse för de
olika perioderna mellan de tal, som beteckna sjöförbindelserna med
hvarje land i procent af slutsumman för Sveriges utrikes sjöfartsrörelse.
Det visar sig därvid att Tyskland nästan fördubblat sitt inflytande;
då detta 1875—79 kunde betecknas med 11.0%, kan det
1893—97 betecknas med 18.4%; å andra sidan har Storbritannien
minskat sitt inflytande från 35.7 % till 29.4 %.
Sjöfartsförbin- Ser man på Sveriges sjöfartsförbindelser med utomeuropeiska
de/ser med utom- orter, visa sig dessa hafva en ringa omfattning, då de under
europeiska orter, perioden 1893—97 endast utgjorde 3.1 % af alla Sveriges utrikes
sjöförbindelser eller representerande sammanlagdt 335 fartyg
om 319,340 ton. I dessa summor ingingo de särskilda staterna
eller ortgrupperna i följande ordning:
Amerikas förenta stater . . .
Kaplandet..........
Egypten...........
Tripolis, Tunis etc.......
Östra och Vestra Afrika . . .
Australien......• ...
Brasilien ..........
La-Plataländerna.......
Södra och Östra Asien ....
Norra och Västra Syd-Amerika
Britiska Nordamerika ....
Västindiska öarna......
Sibirien...........
Mexiko............
Antal
fartyg.
Präktig-  het i ton.
Tontal i % af
summan för
samtl. länd.
83
125,959
1,0
109
80,745
0,6
21
37,315
0,3
24
17,705
0,1
27
15,132
0,1
12
12,555
0,1
32
12,548
0,1
14
10,407
0,1
1
1,756
0,0
2
1,661
0,0
3
1,651
0,0
"-V
tj
1,474
0,0
2
358
0,o
_1
74
0,0
Från perioden 1875—79 till perioden 1893—97 hafva Sveriges
förbindelser med utomeuropeiska orter ökats. Tontalet har
mer än tredubblats och fartygsantalet vuxit med mera än hälften.
Ökningen faller hufvudsakligen på förbindelserna med Amerikas
förenta stater, Kaplandet och Egypten. För Australien har en
minskning inträdt, likaså för Västindiska öarna.
Jfr not föreg. sida.
31
Statistik: Utrikes sjö fartsrör elsen.
O
Ångfartygens användande är vid Sveriges utrikes sjöfartsrö- Sjöfartsrörelsen
relse liksom vid andra länders i stigning. Ångfartygens tontal me(l ångfartyg.
utgjorde under perioden 1875—79 endast 38.8 % af alla till Sverige
ankomna och därifrån afgångna fartygs, 1893—97 däremot 78.9 %,
en siffra som år 1898 stigit ända till 82 %.
I absoluta tal utgjorde ångbåtsfarten:
Ankomna och afgångna ångfartyg.
Antal fartyg. Dräktighet i ton.
1875—79: 13,588
2,370,604
1893—97: 27,942
10,373,367
Af de särskilda länderna intar Danmark här första platsen
— både med hänsyn till fartygens antal och tontal. I afseende
på dräktigheten kommer Storbritannien i andra, Tyskland i tredje
och Nederländerna i fjerde rummet, med hänsyn till antalet Tyskland
i andra, Storbritannien i tredje och Norge i fjerde rummet.
Från perioden 1875-—79 till perioden 1893—97 har en ökning
inträdt i svenska ångbåtsfarten på alla europeiska länder utom
Österrike—Ungern. Vid de utomeuropeiska orter, hvilka ägt
ångbåtsförbindelser med Sverige, äro dessa under den senare
perioden nästan öfverallt nyskapade. Amerikas förenta stater
och Södra och Östra Asien voro 1875—79 de enda transoceana
länder, som hade någon ångbåtstrafik på Sverige.
Samtidigt med ångbåtsfartens utvidgning har med hänsyn till Sjöfartsrörelsen
tontalet en absolut minskning inträdt i Sveriges sjöförbindelser med segelfartyg.
medelst segelfartyg, hvilket framgår af följande jemförelse:
Ankomna och afgångna segelfartyg.
Antal fartyg. Dräktighet i ton.
1875—79: 28,049
3,734,868
1893—97: 33,644
2,781,807
Denna minskning i tontalet har fördelat sig på alla länder,
utom de närbelägna Danmark, Tyska riket och Finland jemte de
aflägsna Grekland, Östra och Vestra Afrika samt de Nord- och
Syd-amerikanska staterna. Segelfarten på Norge har ökats med
hänsyn till antalet, under det att tontalet blifvit mindre. Mest
bektanvärd är tillbakagången i segelfarten på Frankrike.
Det är vid den internationella statistiken omtaladt, huru stor Svenska fartyg vid
roll de svenska fartygen innehafva vid farten mellan Sverige och farten på de särutrikes
orter. Deras dräktighetsprocent af samtliga fartyg be- skilda länderna.
räknades 1893—97 i medeltal uppgå till 33.9 %, efter att under
32
Statistik: Utrikes sjö fartsrör elsen.
perioden 1875—79 hafva utgjort 34.7 %. Efterser man de svenska
fartygens användande på de särskilda länderna (tab. 16), framgår,
att Norge, Belgien, Portugal och Grekland 1893—97 äro de enda
europeiska länder, till hvilka afgått eller från hvilka kommit flera
fartyg af svensk nationalitet än af utländsk. På den danska, finska,
ryska, nederländska, franska, spanska och italienska farten
äro de svenska fartygen däremot betydligt underlägsna de utländska
; äfven vid den britiska och tyska farten äro de svenska
fartygen i minoriteten,fastän deras dräktighetsprocent närmar sig 50.
Vid farten på utomeuropeiska orter representerar det svenska
tonnaget år 1893—97 endast 24.8 %. Särskildt framträder dess
underlägsenhet vid förbindelserna med Amerikas förenta stater, där
det endast utgör 1.9 %. Äfven vid de alltmera ökade turerna på Kaplandet
och Egypten är svenska flottans inflytande försvinnande litet.
Jämför man perioden 1875—79 med perioden 1893—97, kommer
minskningen i svenska fartygs användning mest till synes
vid farten på Danmark, där deras andel nedpressats från 28.9 till
17.1 %, samt vid utomeuropeiska orter, där de svenska fartygens
procenttal sjunkit från 33.8 till 24,8%. Endast vid farten på
några få stater hafva de svenska fartygens andel ökats, framförallt
på Norge, men äfven på Storbritannien.
Utländska fartyg De i utrikes sjöfarten deltagande utländska fartygens tontal
vid Sveriges hela utgöra, såsom antydts, 66.1 % af samtliga under perioden 1893—
utrikes sjöfart. 97. Till huru stor del hvarje nationalitet därvid varit representerad,
framgår af tab. 17.
De danska fartygen intaga bland alla utländska fartyg numera
den förnämsta platsen (35.3 % åren 1893—97). Närmast därefter
komma brittiska (28.4 %), vidare norska (16.6 %), tyska (11.8 %),
finska (4.1 /) och nederländska (1.9 %). Ingen af de öfriga
nationernas fartyg utgöra så mycket som 1.0 % af alla utländska,
som besökt Sverige.
Från den ena medeltalsperioden till den andra kan en absolut
ökning konstateras för alla europeiska nationers fartyg utom de
franska och portugisiska. Däremot har för nästan alla utomeuropeiska
nationers fartyg en minskning inträdt, särskildt för
Amerikas förenta staters.
De flaggor, som på de andras bekostnad mest ökat sitt inflytande,
äro de britiska, danska och tyska; dessutom har den spanska
flottan kommit att intaga eu mera framskjuten plats, likaså
den italienska och den österrikiska, hvilka förut knappt förekommo
i fart på Sverige. Af de nationaliteter, hvilkas minskning i inflytande
motsvarar de nyssnämnda nationernas ökning, är mest
Statistik: Utrikes sjöfartsrörelseti.
33
beaktansvärd den norska, som 1875—79 intog första platsen
bland alla, utländska, men nu nedflyttats till tredje. Äfven de
finska, franska, och nederländska fartygen spela numera, vid Sveriges
sjöfart eu mindre roll än förut.
Såsom redan nämnts, är i fråga om alla på Sverige gående lastade
fartyg de afgångnas tontal betydligt större än de ankomnas.
Ofverskottet för de af gångna faller på de flesta länder eller ländergrupper,
nämligen under perioden 1893—97: Danmark, Tyska riket,
Nederländerna, Belgien, Storbritannien, Frankrike, Spanien, österrike-Ungern,
Turkiet, Grekland, Egypten o. staterna vid Nordafrikas
kust, Kaplandet, öfriga delar af Afrika, Södra o. östra
Asien, Brasilien och Australien. Däremot hafva flera fartyg till
Sverige ankommit från än afgått till: Norge, Finland, Ryssland
och Sibirien, Portugal, Italien, Rumänien, Britiska Nordamerika,
Amerikas förenta stater, Västindiska öarna, LaPlata-länderna och
Västra Sydamerika. Detta sammanhänger icke endast med öfverskottet,
af exporten eller importen utan äfven med varornas utrymmeskraf;
till de förstnämnda länderna exporterar Sverige
framför allt skrymmande råvaror, från de sistnämnda importeras
äfven sådana.
Vid farten på Frankrike, Nederländerna och Spanien är skillnaden
mellan ankomna och afgångna fartygs tontal mer beaktansvärd
än för andi‘a europeiska länder. De till Frankrike afgångna lastade
fartygen t. ex. utgjorde 1893—97 i medeltal 92.6 % af samtliga
mellan Sverige och Frankrike gående fartyg. Ännu större är de
afgångnas öfverskott vid farten mellan Sverige och staterna, i Afrika,
Australien och Brasilien, hvarifrån knappast något lastadt
fartyg till Sverige ankommit. Vid farten på de Nordamerikanska
staterna är däremot förhållandet ett motsatt, då ytterst få fartyg
afgått till dessa länder.
En jämförelse mellan lastade och barlastade fartyg för de
särskilda länderna ådagalägger, att det nästan uteslutande är på
fart med de närmast belägna orterna som barlastade fartyg förekomma.
Sammanslås ankomna och afgångna lastade fartygens tontal,
så visar sig att för farten på Danmark ej ens 20 % af fartygen
äro lastade. Denna låga siffra har delvis sin förklaring däri, att
den ytterst lifliga Öresundstrafiken hufvudsakligen utgöres af
passagerarefartyg, hvilka i statistiken äro upptagna som barlastade.
Äfven till och från Ryssland gå en mängd barlastade fartyg, i det
att, de lastade endast utgöra något öfver 30 %. De lastades relation
till samtliga stiger sedan småningom vid de aflägsna orterna; vid
fart på utomeuropeiska orter äro så godt som alla fartyg lastade.
Handels- och sjelfartskomiféns betänkande. Statistik.
5
Lastade fartyg
vid farten på de
särskilda länderna.
34
Svenska fartygs
besök å utrikes
orter.
Statistik: Utrikes sjöfartsrörelsen.
3. Svenska fartygs utrikes resor.
(Tab. 19 och 20).
De slutsatser, som af tab. 19 och 20 kunna dragas, äro
hufvudsakligen af intresse för belysande af svenska handelsflottans
ställning, under det att de närmast föregående afsett själfva sjöfartsförbindelserna
mellan Sverige och utlandet och endast för
de båda femårsperioden uppgifvit, huru svenska fartygen deltagit
i denna fart.
Det land som mest besökes af svenska fartyg är Storbritannien,
försåvidt hänsyn tages uteslutande till tontalet; dräktighetssiffran
för svenska fartygs besök i britiska hamnar är mer än
dubbelt så stor som motsvarande siffror för såväl Tyska riket som
för Danmark. Detta beror delvis på att svenska fartyg ofta gå i
fart mellan Storbritannien och öfriga utrikes orter, under det att
de svenska fartyg, som besöka Tyska riket och Danmark, hufvudsakligen
gå direkt till eller från Sverige.
Jämför man med hvarandra medeltalen för perioderna 1875—79
och 1893—97, vittna de senare naturligtvis om en absolut ökning
åt svenska fartygens resor, likasom handelsflottan och sjöfartsrörelsen
fått en absolut större omfattning. De till utrikes
ort ankomna och från utrikes ort afgångna svenska fartygen utgjorde
i medeltal årligen:
Antal fartyg. Drägtighet i ton.
1875—79:
21,457
4,248,845
1893—97:
32,634
8,410,163
Relativt taget är emellertid denna tillväxt mindre än den, som
för Sveriges hela utrikes sjöfartsrörelse kunnat iakttagas, då den,
hvad tontalet beträffar, endast uppgår till 97,9 %, under det att
sjöf artsrörelsen ökats med 115%.
För alla utomeuropeiska orter tillsammantagna hafva de
svenska fartygens årliga besök ställt sig sålunda:
Antal fartyg. Dräktighet i ton.
1875—79:
1,040
467,749
1893—97:
776
440,685
Där hafva de sålunda minskats med icke mindre än 264 fartyg
om 27,064 ton, d. v. s. med 5.8 % samtidigt med att sjöfartsförbindelserna
mellan Sverige och samma länder ökats med 262 %.
Det är framför allt vid Nordamerika och Ostindien som de sven
-
Statistik: Utrikes sjö fartsrörelsen.
35
ska fartygens besök blifvit allt färre. Svenska fartygs resor på
Amerikas förenta stater hafva sålunda sjunkit från 152,000 ton till
99,000 ton årligen, samtidigt som Sveriges sjöfartsförbindelser med
samma land stigit från 28,000 till närmare 126,000 ton årligen.
Äfven för Egypten och Kaplandet, med hvilka Sveriges förbindelser
blifvit allt lifligare, framträder en missproportion, då de svenska
fartygens resor till dessa orter blott i ringa grad ökats.
Tages hänsyn särskildt till ångfartyg, så visar sig, att från
den ena perioden till den andra ångbåtsfarten utvidgats både vid
förbindelse med europeiska och utomeuropeiska orter. Svenska
segelfarten däremot har gått tillbaka i hela Europa utom vid de
Sverige närbelägna länderna Norge, Danmark, Finland, Tyska
riket och Storbritanien samt Grekland; ifråga om utomeuropeiska
orter har segelfarten blifvit mindre på en mängd ställen, och
obetydligt större på några få. Det är framför allt en tillbakagång
i de svenska segelfartygens besök, som åstadkommer den
absoluta minskningen i svenska fartygens Utomeuropeiska användning.
De i tab. 19 meddelade siffrorna synas från en ny synpunkt
gifva stöd åt de slutsatser, som här ofvan dragits om en relativ
tillbakagång i den svenska rederirörelsen.
Af tab. 20 får man en ytterligare bekräftelse på hvad som Af svenska fartyg
här framhållits. Beräkningen afser brutto fr akter, intjänta af sven- invänta bruttoska
fartyg. Jämför man siffrorna under de båda perioderna, fram- frakter.
träder en ringa ökning i bruttofrakterna, i det de utgjorde:
1875—79: 34,436,660 kr.
1893—97: 34,657,762
»
Att ökningen i sin helhet är så obetydlig får hufvudsakligen tillskrifvas
de i fart mellan utrikes orter intjänta bruttofrakterna, i det
att dessa minskats från 16 mill. till 10 mill. kr. Då de förut
omfattade nära hälften af alla bruttofrakter, utgöra de nu blott
något mer än en fjerdedel. Mest betydande äro numera de från
Sverige ankomna fartygens bruttofrakter; dessa hafva också företett
den största ökningen. De af segelfartyg intjänta bruttofrakterna
hafva absolut minskats, hvilket är lätt förklarligt, då hela
segelfarten gått tillbaka. Mest afsevärd är minskningen på farten
mellan utrikes orter. Ängfartygens bruttofrakter hafva ökats
inom alla tre grupperna och mer än fördubblats för de från Sverige
ankomna fartygen.
III. Utrikes handeln.
1. Sveriges utrikes handel jämförd med andra länders.
(Tab. 20—23).
Hela varuomsätt- Den internationella handeln har under den period, hvarom
ningen. Import här är fråga varit i ständig tillväxt. Ser man på siffrorna för
och export. utrikes handelsomsättningens värde i de särskilda länderna och
af dessa siffror skapar en slutsumma, så visar det sig visserligen,
att själfva värdet under enstaka år varit stadt i sjunkning, men
detta torde snarare sammanhänga med tillfälliga förskjutningar i
varuvärdet än i själfva handelsrörelsens omfattning.
Ökningen i den utrikes handeln för de länder, om hvilka här
är fråga, framgår af följande jämförelse mellan värdesiffrorna
för samtliga länders hela internationella varuomättning, hvilken
utgjorde i genomsnitt:
1875—79 årligen 37,089 null. kr.
1893—97
»"
45,924
»
»
Fördelas varuomsättningen på import och export, visar sig
att importsiffrorna för båda perioderna äro högre än exportsiffrorna.
Att de summerade importsiffrorna icke äro lika med
exportsiffrorna, oaktadt ett land måste införa livad det andra
utför, beror dels på att ej alla länder här äro medtagna, dels
därpå att i exportsiffrorna icke inräknas transportkostnaderna
från det ena landet till det andra, hvilket däremot är fallet med
importsiffrorna, dels ock på ofullständighet i de statistiska primäruppgifterna,
då meddelanden om ett lands export i allmänhet,
såsom saknande fiskaliskt intresse, icke underkastas någon särskild
kontroll. Importen och exporten hafva utgjort
Importen.
Exporten.
1875—79 årligen 20,376 mill.
16,713 mill.
1893—97
»
24,939
»
20,985
»
Beräknad i relation till hela varuomsättningen, utgjorde importen
under båda perioderna omkring 55 %, exporten 45 %.
Sveriges utrikes handel har under ifrågavarande perioder
stält sig på följande sätt:
Statistik: Utrikes handeln.
37
Import.
Export.
Summa varuomsättning.
1875-—79 årligen 258 mill. kr. 202 mill. kr.
1893—97 »
355 » »
327 » »
460 mill. kr.
682 » »
Jämföras dessa siffror med de nyss anförda summorna, visar
sig att Sveriges handel ökats relativt mera än samtliga länders i
genomsnitt, i det att den procentiska tillväxten för Sverige varit
48,4 %, för samtliga här angifna länder endast 23,8 %. Samma
förhållande tydliggöres äfven af de siffror, som beteckna Sveriges
varuomsättning i procent af samtliga länders.
Ordnas de särskilda länderna efter varuomsättningens värde
under de olika perioderna, blir resultatet följande:
Varuomsättning i medeltal per år.
1875—79.
1893—97.
Storbritannien . .
9,472 mill.
kr.
Storbritannien. . 10,780 mill. kr.
Tyska riket . . .
5,672 »
»
Tyska riket . . .
6,682
»
»
Frankrike ....
5,373 »
»
Amerikas för. stater 6,071 »
»
Amerikas för. stater
3,940
»
»
Frankrike ....
5,165
»
»
Ryssland..... 1,957
»
»
Nederländerna . .
4,141
»
»
Nederländerna
.
.
1,939
»
»
Ryssland ....
2,349
»
»
Belgien..... 1,833
»
»
Österrike-Ungern 2,261
»
»
Österrike-Ungern . 1,793
»
»
Belgien..... 2,233
»
»
Italien......1,612
»
»
Italien..... 1,585
»
»
Spanien..... 997
»
»
Spanien.....1,123
»
»
Kina....... 779
»
»
Kina . . . . • .
948
»
»
Sverige ..... 460
»
»
Sverige..... 682
»
»
Danmark..... 343
»
»
Japan ..... 544
»
»
Norge...... 259
»
»
Danmark ....
529
»
»
Finland..... 232
»
»
Norge ..... 354
»
»
Portugal..... 227
»
.»
Portugal ....
259
»
»
Japan...... 202
»
»
Finland..... 218
»
»
Jämföras de särskilda ländernas in- och utförselvärden, så
synes importen större än exporten för alla länder utom
Amerikas förenta stater, Ryssland samt Österrike-Ungern och
Spanien. I Ryssland och Amerika utgör importen endast omkring
45 % af hela varuomsättningen.
Norge och Storbritannien äro (1893—97) de länder, som
s}mas hafva den i förhållande till exporten största importen.
Denna uppgår nämligen till närmare 62 % af hela varuomsättningen.
Närmast därefter kommer Portugal, så Danmark, Kina, Tyska
riket, Nederländerna, Japan, Belgien, Frankrike, Italien, Finland
och Sverige.
Med afseende på handelssiffrornas relativa ökning från perioden
1875—79 till perioden 1893—97 synes Japan komma främst,
38
Statistik: Utrikes handeln.
Jämförelse med
folkmängden.
Omsättningen
mellan länderna
inbördes.
liksom det haft ett mäktigt försteg i fråga om sjöfartsrörelsens
och handelsflottans tillväxt. Dess utrikes handel har i värde mer
än fördubblats. Därefter komma Nederländerna, Danmark och
Amerikas förenta stater samt vidare med procentiska ökningstal,
som äro mindre än 50: Sverige, Norge, Österrike-Ungern, Kina,
Belgien, Ryssland, Tyska riket, Portugal, Storbritannien och Spanien,
samt slutligen med minskningsprocent Italien, Frankrike och Finland.
I några länder är det hufvudsakligen importen, som ökats, i
andra exporten. Sveriges export synes hafva ökats något mera
än importen, försåvidt man sammanställer de båda medeltalsperioderna;
men tar man däremot hänsyn till särskilda år, visar
sig för de allra sista åren (tab. 24) en afsevärd tillbakagång för
svenska exporten i förhållande till importen.
En jämförelse mellan folkmängden och handelsomsättningen
under de tvenne här ifrågavarande femårsperioderna, ställer sig, om
man beräknar varuomsättningens värde på invånare, sålunda:
1875-79 Kr.
1893-97 Kr.
Belgien....... 342
Belgien.......350
Storbritannien ....
282
Storbritannien ....
276
Danmark......179
Danmark......233
Frankrike......145
Norge........172
Norge........140
Sverige.......138
Tyska riket.....130
Frankrike......134
Finland.......118
Tyska riket.....129
Sverige .......
103
Finland ••••...
87
Amer. för. stater ...
85
Amer. för. stater ...
87
Spanien....... 61
Spanien....... 62
Italien....... 58
Österrike-Ungern ...
53
Portugal...... 55
Italien........ 51
Österrike-Ungern . .
48
Portugal....... 51
Ryssland...... 25
Ryssland....... 23
Japan....... 6
Japan •....... 13
För en närmare öfversikt öfver varuomsättningen mellan länderna
inbördes hänvisas till tab. 22, som redogör för förhållandena
år 1897. Där framträder tydligare Storbritanniens dominerande
betydelse vid handeln, i det att det just är med Storbritannien,
som de flesta länder hafva sina mest omfattande förbindelser.
Ryssland, Nederländerna, Belgien och Österrike-Ungern
hafva större omsättning med Tyska riket, men däremot hafva
Sverige, Norge och Danmark, Tyska riket, Frankrike och alla SydEuropas
länder samt Kina och Amerikas förenta stater sin förnämsta
handel på Storbritannien. Det land, med hvilket Finland
handlar mest, är Ryssland. Storbritannien och Japan idka sin
mesta handel med Amerikas förenta stater.
Siat istik: Utrikes handeln.
39
En sammanställning af de tre förnämsta varorna och beräkning
af deras procentiska förhållande till hela importen eller exporten
-är gjord i tab. 23. I fråga om importen synas de tre
förnämsta varorna i alla länders handel spela en någorlunda jämbördig
roll. Vid exporten framträda däremot större differenser.
Sålunda är det för de nordiska länderna karakteristiskt, att deras
tre hufvudvaror utgöra den allra väsentligaste delen af hela deras
export. Samma är förhållandet med Ryssland och Portugal samt
de utomeuropeiska länderna Kina, Japan och Amerikas förenta
stater. Dessa länders förnämsta exportvaror äro naturprodukter,
råvaror för industrien eller näringsmedel. I de centrala kulturländerna
däremot utgöra de förnämsta varorna blott en mindre
del af deras export; dessa äro mångsidigt exporterande, och industrialstren
spela där en mera bestämmande roll.
2. Sveriges handel med de särskilda länderna.
(Tab. 24—27).
De länder, med hvilka Sverige för närvarande har de mest omfattande
handelsförbindelser, äro Storbritannien, Tyska riket och
Danmark. Sammanräknar man importen och exporten, är den inbördes
ordningen mellan länder i Europa, med hvilka Sverige
idkar handel, följande, efter beräkning i medeltal per år 1893—97:
Storbritannien ......
. . 237,868,690
kr
Tyska riket.......
. . . 162,668,272
»
Danmark.........
. . .
82,571,617
»
Norge..........
, . .
47,442,141
»
Frankrike.......
. . .
36,983,329
»
Nederländerna......
. . .
27,795,097
»
Belgien........
. . .
22,203,350
»
Ryssland........
. . .
20,622.148
»
Finland ........
. . .
12,932,889
»
Spanien........
. . .
3,827,586
»
Portugal........
. . .
2,689,351
»
Italien.........
. . .
1,656,957
.»
Rumänien.......
. . .
596,226
»
Island o. Färöarne . . . .
, . .
120,633
»
Turkiet o. Bulgarien . .
. . .
84,180
»
Grekland ........
. . .
14,250
»
Gibraltar o. Malta ....
. . .
12,569
»
Österrike-Ungern.....
. . .
3,417
De förnämsta
handelsvarorna.
Sveriges handel
med europeiska
orter.
40
Statistik: Utrikes handeln.
Importen och exporten fördela sig icke lika för dessa länder.
Till jämförelse kunna de europeiska länderna ordnas efter sin
betydelse för Sveriges import eller export, beräknad i årligt
medelvärde under perioden 1893—97, sålunda:
Sveriges import från:
Sveriges export till:
Tyska riket . .
19,680,749
kr.
Storbritannien .
139,960,128
Storbritannien .
97,908,562
»
Tyska riket . .
42,987,523
Danmark . . .
42,212,431
»
Danmark . . .
40,359,186
Norge ....
29,517,831
»
Frankrike . . .
29,485,042
Ryssland . . .
15,639,782
»
Nederländerna .
19,535,835
Belgien ....
11,102,147
»
Norge ....
17,924,310
Nederländerna .
8,259,262
»
Belgien ....
11,101,203
Frankrike . . .
7,498,287
»
Finland ....
7,146,306
Finland ....
5,786,583
»
Ryssland . . .
4,982,366
Portugal . . .
1,703,079
»
Spanien ....
2,963,249
Italien ....
1,106,068
»
Portugal . . .
986,272
Spanien ....
864,337
»
Italien ....
550,889
Rumänien . . .
596,226
»
Turkiet . . .
32,757
Island 0. Färöarna
109,824
»
Grekland • . .
14,250
Turkiet ....
51,423
»
Island 0. Färöarna
10,809
Gibraltar 0. Malta
1,966
»
Gibraltar 0. Malta
10,603
Osterrike-Ungern
11
»
Österrike-Ungern
3,406
Grekland . . .
—
»
Rumänien
—
De länder från hvilka Sverige importerar mera än det dit
exporterar äro sålunda, om de ordnas efter storleken af importens
öfverskott: Tyska riket (öfverskott 77 mill. kr.), Norge (12 null.),
Ryssland (11 mill.), Danmark (2 mill.), Portugal (700,000), Italien
(550.000) , Rumänien (600,000, endast import), Island o. Färöarna
(100.000) , Turkiet (19,000). Vid handeln med Belgien hafva
importen och exporten varit ungefär lika stora med endast ett obetydligt
öfverskott för importen (1,000 kr.). De länder till hvilka
Sverige exporterar mera än det därifrån importerar äro däremot:
Storbritannien (öfverskott 42 mill. kr.), Frankrike (22 mill.),
Nederländerna (11 mill.), Spanien (2 mill.), Finland (lVs mill.),
Grekland (14,000, endast export), Gibraltar (9,000) ÖsterrikeUngern
(3,000).
Absolut taget hafva Europas alla stater, med undantag af Ryssland,
Österrike och Gibraltar, ökat sina handelsförbindelser med
Sverige. Varuomsättningen med Tyska riket är den som ökats mest;
då den under perioden 1875—79 utgjorde i genomsnitt 15,5 % af
Sveriges hela utrikes handel, uppgår den nu till 23,8 /. Äfven
för Nederländerna och Norge kan en stigning iakttagas i deras
inflytande, hvaremot nästan alla öfriga länder gått relativt tillbaka,
framförallt Storbritannien, hvars inflytande på Sveriges
Statistik: Utrikes handeln.
41
handel förut kunde betecknas med 39,5 f, men numera endast
med 34,9 %.
Den absoluta ökningen i Sveriges handelsomsättning från den
ena perioden till den andra faller, såsom förut är antydt, hufvudsakligen
på exporten, hvilken allestädes stigit utom till de såsom
exportorter obetydliga Portugal, Österrike-Ungern samt Gibraltar
och Malta. Mest afsevärd är ökningen i utförseln till Tyskland,
relativt minst till Frankrike. Ser man på importen däremot,
har denna absolut minskats från flera länder, nämligen
Danmark, Ryssland, Nederländerna, Frankrike, Spanien, ÖsterrikeUngern
och Finland. Bland länder, från hvilka nu importeras mera
än förut, kommer med afseende på ökningen Tyskland i främsta rummet;
relativt ringa är tillväxten i Storbritanniens varusändning till
Sverige.
Sveriges handel med utomeuropeiska länder har, liksom dess Sveriges handel
sjöfartsförbindelser med samma länder, under ifrågavarande tid- med utomrymd
något ökats, men den utgör fortfarande blott eu försvin- europeiska orter.
nande del af dess handel. Då varuomsättningen med utomeuropeiska
orter 1875—79 representerade 2,9 % af all Sveriges utrikes
handel, hade den 1893—97 endast stigit till 3,3 %.
Under åren 1893—97 deltogo de utomeuropeiska länderna i
Sveriges handelsomsättning med följande värdebelopp:
Amerikas förenta stater...... 10,232,817 kr.
Kaplandet .......• .... 4,355,278 »
La Plataländerna......... 1,666,703
»
Egypten.............1,614,541
»
Ostra och Vestra Afrika...... 901,985
»
Brasilien............. 679,023
»
Australien............ 630,023
»
Algeriet........• . . . .
582,962 »
Vestindiska öarna ..... ....
403,700
»
Norra och Vestra Sydamerika . . .
396,259
»
Tripolis, Tunis, Marocko...... 373,297
»
Södra och Östra Asien....... 335,023
»
Ishafvet och Sibirien........ 43,200
»
Britiska Nordamerika....... 3,263
»
Mexiko.............. 1,400
»
Fördelas dessa siffror på importen och exporten, ställer sig
ordningen som följer:
Sveriges import från.
Sveriges export till.
Amerikas för. stater 9,902,801
kr.
Kaplandet..... 4,355,278
kr.
La Plataländerna . . 1,582,043
»
Egypten...... 1,264,865
»
Vestindiska öarna . .
403,700
''»
Östra 0. V. Afrika .
901,198
»
Norra och V. Sydam. 386,661
»
Brasilien...... 660,380
»
Egypten . ....... 349,676
»
Australien..... 623,991
»
Södra och Ö. Asien .
296,947
»
Algeriet...... 477,753
»
Handels- och sjöfartskomiténs betänkande. Statistik.
6
42
Statistik: Utrikes handeln.
De förnämsta import-
och exportartiklarna.
Sveriges export
enligt utländsk
statistik.
Sveriges import från.
Sveriges export till.
Algeriet...... 105,209 kr.
Tripolis etc..... 372,912 kr.
Ishafvet och Sibirien
43,200
»
Amerikas för. stater
330,016
»
Brasilien...... 18,643
»
La Plataländerna . .
84,660
»
Australien..... 6,032
»
Södra och Ö. Asien .
38,076
»
Britiska Nordani.
.
.
3,240
»
Norra och Y. Sydam.
9,598
»
Östra och V. Afrika 787 »
Mexiko....... 1,400 »
Tripolis etc..... 385
»
Brit. Nordamerika .
23
»
Kaplandet..... —
»
Vestindiska öarna. .
—
»
Mexiko....... —
»
Ishafvet och Sibirien
—
»
Från den ena perioden till den andra har i fråga om hela
varuomsättningen ökningen varit mest afsevärd för Amerikas
förenta stater, La Plataländerna, Kaplandet och Egypten; däremot
har handeln minskats med Brasilien, Västindiska öarna, Britiska
Nordamerika och Australien.
Varubytet med de amerikanska länderna består hufvudsakligen
af import till Sverige, under det att afsevärd export
förekommer till de afrikanska länderna. Den tillväxt, som kan
iakttagas för handeln på Amerikas förenta stater, faller uteslutande
på importen, under det att i fråga om Afrika det är exporten
som stigit mest. Exporten till Kaplandet har ökats med nära 4
mill. och till Egypten med mera än 1 mill. kr.
En öfversikt öfver Sveriges förnämsta import- och exportvarors
fördelning på de särskilda länderna år 1897 är lämnad i
tab. 25 och 26.
Hvad importvarorna beträffar, hemtar Sverige den förnämsta
af dessa, nämligen stenkol, nästan uteslutande från Storbritannien.
Denna vara utgör nära en tredjedel af Sveriges hela import från
detta land. 1 fråga om fyra andra af Sveriges förnämsta importvaror
spelar Tyska riket hufvudrollen, nämligen: yllevaror, spanmål,
kaffe, samt hudar och skinn; oljor importeras mest från
Amerikas förenta stater.
Af Sveriges förnämsta exportartiklar sändas trävirke, smör,
oarbetadt järn och stål, trämassa och pappersvaror hufvudsakligen
till Storbritannien. Dessa fem varor omfatta nära 9 tiondelar
af Sveriges hela export till England. Till Tyska riket utföras
däremot flera slag af varor. Af malm sändes det mesta till
Nederländerna för att vidare befordras till Tyska riket.
De i tab. 27 lämnade uppgifterna om Sveriges export, beräknad
efter utländska meddelanden om import från Sverige, visa
en ganska stor skiljaktighet, om de jämföras med de i svenska
statistiken upptagna.
Statistik: Utrikes handeln.
43
Om man, för att få ett verkligheten mera motsvarande värde
på Sveriges export, försöker sammanställa siffrorna för de länder,
där fullständig uppgift om dessas import från Sverige kan erhållas,
och därtill lägger svenska statistikens exportsiffror för öfriga
länder, blir resultatet följande;
Transport: 468,158,603
kr.
Norge.....
42,277,800 kr.
Turkiet ....
23,844
»
Danmark . . .
51,650,000 »
Egypten ....
2,589,959
»
Island o. Färöarna
21,393 »
Algeriet ....
676,080
»
Finland ....
8,547,561
».
Tunisien ....
324,986
»
Ryssland ....
7,863,293 »
Kaplandet . . .
4,066,348
Tyska riket . .
77,629,360 »
Öfriga delar af
Nederländerna .
26,558,897
»
Afrika ....
1,247,271
»
Belgien ....
24,865,200 »
Brit. Nordan!. .
104,713
»
Storbritannien .
178,875,674
»
Am. för. stater .
181,401
»
Frankrike . . .
45,587,415 »
Mexiko ....
7,000
»
Spanien ....
2,586,470
»
Brasilien . . .
396,799
»
Portugal ....
753,462 »
La-Plata-länd. .
209,253
»
(fibr. o. Malta .
37,278
»:
Australien . . .
1,026,323
»
Italien ....
904,800 »
Summa:
479,012,580
kr.
Transport:
468,158,603 kr.
Denna slutsumma, hvilken är betydiigt större än den summa
för Sveriges export, som ur vår egen officiella statistik erhålles,
kan emellertid icke användas såsom grund för bedömande af vår
handelsbalans, ty i den på importsiffror grundade slutsumman
ingå äfven fraktkostnader, hvarjämte slutsummans höjd påverkas
af andra faktorer, såsom olika grund för värdesättning, varors
dubbelräkning vid transitofart till följd af bristande upplysningar
om ursprungs- och bestämmelseorter in. m.
TABELLER.
Handelsflottan.
47
Handelsflottan i åtskilliga länder
1875-1897.
(Tab. 1—3).
Anmärkningar.
Samtliga beräkningar afse förhållandena vid hvarje års slut, med undantag
för Amerikas förenta stater, där siffrorna hänföra sig till den 30 juni.
Som regel hafva upptagits endast fartyg öfver eller från och med 50 ton. I
några fall har emellertid ej denna gräns kunnat följas, utan har den något inskränkts
eller utvidgats.
Uppgifterna äro i allmänhet hämtade från officiella källor, antingen de
särskilda ländernas årsberättelser eller den engelska Statistical abstraet for
the principal and otlier foreign countries (årgångarna 1875—1897) eller den
norske statistikern A. N. Kiairs arbeten Statistique Internationale (1876—
1892) och International Slcibsfarts statistik (1887, 1897). Någon reduktion till
internationella ton efter Kimrs metod, d. v. s. reduktion till det nettotontal som
erhålles vid skeppsmätning med afdrag enligt den s. k. tyska regeln, har icke
företagits, då det varit förenadt med särskilda svårigheter att konsekvent genomföra
den; differenserna äro för öfrigt obetydliga och kunna knappast menligt inverka
på en jämförelse för ifrågavarande ändamål. Det land, som har att uppvisa
den största skillnaden mellan officiellt och internationellt tontal och som sålunda
fått sin ångbåtsflotta proportionsvis lägst angifven med officiella siffror, är Frankrike.
Då emellertid proportionen är densamma under alla år, öfvar detta icke
något inflytande på den historiska jämförelsen för studium af flottans utveckling.
Då ofvannämnda källor ej varit tillfyllestgörande, hafva siffror approximerats
efter de grunder, som erbjudit sig. Siffrornas större eller mindre värde är å
tabellerna betecknadt efter tre gradationer: 1) Då antal och tontal äro fullständigt
angifna, hafva siffrorna erhållits direkt ur någon af de nämnda källorna.
2)
Tontal utan motsvarande antal betecknar, att uppgift funnits om hela handelsflottan,
men ej om dess fördelning efter ton; gränsen 50 ton har i sådant fall
approximerats genom procentisk beräkning enligt grunder, för hvilka på vederbörliga
ställen närmare redogöres. För medeltalen beteckna tontalsiffror utan
motsvarande antalssiffror att siffrorna för något af åren hafva approximerats.
3)
Siffror inom parentes äro endast gissningsvis antagna, hvartill man nödgats
inskränka sig när ingen uppgift om handelsflottans storlek stått att finna; de
hafva införts för att hindra en skenbar förskjutning af slutsumman under enstaka
år. Då vid beräkning af medeltal ssiffrorna fyra år varit kända, hafva
parenteser icke användts vid medeltalen.
Ett lutande kors (tecknet x) betyder att uppgift saknas. Ett streck
(tecknet —) utan efterföljande siffra är lika med noll.
48
H andels flottan.
Det å tab. 1 angifva effektiva tontalet är beräknadt med hänsyn till den af
statistici antagna regeln, att ett ångfartyg gör samma tjänst som tre segelfartyg;
hela handelsflottans effektiva tontal är sålunda lika med segelfartygens tantal
jämte^tre gånger ångfartygens.
A tab. 2 har fartygens storlek i medeltal erhållits genom att dividera tontalet
med antalet. Uppgifterna afse att gifva ersättning för en gruppering af
fartygen efter tantal, hvilken oj kunnat uppgöras till internationell jämförelse, då
beräkningsgrunderna för gruppering skifta för de särskilda länderna.
Tab. 3 är, utom för Sverige, helt och hållet efter Kiaer. Att efter officiella
berättelser behandla andra än de hos Kiaer förekommande länderna har ansetts
olämpligt, då siffror i detta ämne mer än i andra fordra en systematisk granskning
för att vara fullt jämförliga.
Här nedan angifvas för*hvarje särskild! land källor och beräkningsgrunder.
Sverige.
Från Kommerskollegii berättelser om Sveriges sjöfart 1876—1897. Före
1880 finnes ingen gruppering af fartygen efter ton; siffrorna för åt- 1875 och
1875—79 hafva erhållits genom approximering efter siffrorna för Sveriges hela
flotta. Det har med ledning af de år, då proportionen varit känd, beräknats
att af totalsumman för ångfartyg 98 % och af totalsumman för segelfartyg 90 /
utgöra fartyg öfver 50 ton. Uppgifterna för åren 1880 — 1890 samt de i medeltalet
1893—97 ingående siffrorna för åren 1893 och 1894 hänföra sig till använda
fartyg, då endast sådana äro grupperade efter storlek. Från och med 1895
angifvas samtliga handelsflottan tillhörande fartyg öfver 50 ton, vare sig de
under året användts eller icke. Den minskning, som förekommer 1895, beror
på ändring i statistiken och är endast skenbar (se sid. 66).
Norge.
Från officiella Tabeller vedlcommende Norges Skibsfart åren 1875—1897.
Danmark.
Från officiella berättelser, Danmarks Handelsflaaele oq Skibsfart åren
1875—1897.
Finland.
Såvidt möjligt ur Finlands officiella statistik, Handel och sjöfart. Åren
1875, 1885 och medeltalen för 1875—79 helt och hållet efter Kiaer. Siffrorna
för 1880 äro approximerade med ledning af de närmast liggande åren; 1890—
1897 ur den officiella statistiken.
Ryssland.
År 1885 efter Kiaer, som för detta ar gjort beräkning rörande fartyg öfver
50 ton. För åren 1895 —1897 hafva ur Statistical abstraet erhållits siffror
för Rysslands hela flotta; efter dessa har flottan öfver 50 ton approximerats
genom beräkning att 97 % af samtliga ångfartyg och 80 % af segelfartygen äro
Handelsflottan.
49
större än 50 ton. För öfriga ifrågavarande år saknas uppgifter om Rysslands
handelsflotta. Medeltalen äro beräknade efter approximerade siffror för de särskilda
åren.
Tyska riket.
Från officiella berättelser, Statistik der Seeschiffalirt åren 1875—1897,
samt Statistisches Jalirbuch fur das deutsche Reich.
Nederländerna.
Från officiella uppgifter i Jaarcijfers: Annuaire statistique des Pays-Bas
åren 1875—1897. Reduktionen till ton har gjorts efter Statistical abstraet. Då
ingen gruppering efter storlek förekommer, hafva samtliga fartyg (öfver 40 ton)
upptagits.
Belgien.
Fullständigt från Statistical abstraet, som under äldre tid anger fartyg öfver
60 ton, sedermera fartyg öfver 50 ton.
Storbritannien och Irland.
Från officiella berättelser, Annual Statement on the Navigation and Shipping
of The united Kingdom, åren 1875—1897; Man och Kanalöarna äro inräknade
i det förenade konungariket.
Frankrike.
Från den officiella Annuaire statistique de la France åren 1875—1897.
Spanien.
För åren 1875—1896 från Statistical abstraet, som upptager fartyg af
50 ton och däröfver; för 1897 approximeradt efter 1896 års siffror genom
att öka eller minska dessa i ungefär samma proportion som vid förändringen under
de senare åren kunnat iakttagas.
Italien.
Från en officiell berättelse, Sålla condizioni della marina mercantile
italiana 1896, där äfven föregående år omtalas. Uppgiften för 1897 är
approximerad efter siffrorna för hela flottan i Statistical abstraet. Af samtliga
därstädes upptagna ångfartyg hafva 99 % beräknats vara öfver 50 ton och
af segelfartygen 84,7 % öfver 50 ton.
Österrike.
Från Statistik der Seeschiffalirt mai des Seehandels in den Österreichischen
Häfen åren 1879—1897, Statistisches Jalirbuch 1875—1880 och Österreichisches
Statistisches Handbuch 1885 o. f. Då ingen gruppering efter tontal
förekommer, hafva alla fartyg på lång fart och stor kustfart blifvit medtagna,
såsom närmast motsvarande fartyg öfver 50 ton.
Handels- och sjöfartskomiténs betänkande. Statistik.
7
50
Handelsflottan.
Ungern.
Från Kicer 1875 och 1876, därefter från Statistical abstraet.
Kina.
Fullständigt från Statistical abstraet, som tyckes upptaga alla fartyg med
europeisk konstruktion. Någon gruppering efter tontal har ej kunnat påträffas.
Japan.
Från officiella berättelser, Résnmé statistique de Vempire du Japon, 1885
—1897; endast afseende fartyg med europeisk konstruktion, hvilka äro grupperade
efter tontal. För tidigare år approximering.
Amerikas förenta stater.
Uppgifterna afse hela landets flotta, både vid hafshamnar och invattenhamnar.
Endast för ett af här ifrågavarande år har särskild uppgift kunnat erhållas
om fartyg öfver 50 ton, nämligen 1890, för hvilket år uppgifterna
hemtats ur den amerikanska publikationen The foreign commerce and navigation
of The united States. Flottan angifves där i bruttoton, men siffrorna hafva reducerats
till nettoton enligt den afKier antagna regeln: för ångfartyg 74 %, för segelfartyg.
96 %. För tidigare år fördelas i de amerikanska publikationerna fartygen endast
efter 20-tons-gräns. Kiasrs beräkningar afse för senare tid endast flottan vid
hafshamnarne. Siffrorna
för tiden
före och
efter 1890
hafva därför måst
approximeras efter de officiella uppgifterna om landets hela registrerade flotta.
Såsom källa har användts Statistical abstraet: foreign countries, där landets
hela flotta uppgifves i
bruttoton.
Reduktionen till fartyg
öfver 50 ton, an
gifna
i nettoregisterton,
har gjorts
efter de
proportioner,
som ur den fullständiga
statistiken för
1890—1892
kunnat
erhållas. Då
det visat sig, att
under dessa år ångfartygen öfver 50 ton netto utgjorde 71 å 72 % af samtliga
ångfartyg i bruttoton, har för de öfriga åren samma procent beräknats af
samtliga registrerade ångfartyg, därvid 71 % beräknats för åren 1875—1885,
och 72 °/0 för åren 1895—1897 samt för medeltalen under 1893—97. Dessa
procenttal innebära sålunda en dubbel reduktion, dels till nettoregisterton, dels
till fartyg öfver 50 ton. — För segelfartygen är procenten äfven 72, endast
för år 1875 något lägre.
51
Handelsflottan i åtskilliga länder (fartyg öfver 50 ton).
Tab. 1. Fartygens antal samt verklig och beräknad dräktighet i registerton 1875—1897.
1 8 7
5.
Ångfartyg.
Segelfartyg.
Summa ång- och segelfartyg.
Antal.
Tontal.
Tontal
°/o af
lan-  dets
han-  dels-  flottas
tontal.
Antal.
Tontal.
rontal
°/o af
lan-  dets
han-  dels-  flottas
Alntal.
Antal.
Verkligt
tontal.
Effektivt |
tontal.
Effek-  tivt
tontal
i % af
samtliga
länders
tontal.
Sverige......
X
81,347
17,6
X
381,638
rf
00
X
462,985
625,679
2,7
Norge......
175
44,931
3.4
4,509
1,285,174
96,6
4,684
1,330,105
1,419,967
6,i
Danmark.....
113
38,372
17.9
1,183
175,415
82,1
1,296
213,787
290,531
1,2
Finland .....
43
5,943
2,1
1,226
276,157
97,9
1,269
282,100
293,986
* ’3
Ryssland.....
X
(60,000)
X
X
(240,000)
X
X
(300,000)
(420,000)
(1,8)
Tyska''riket ....
250
181,784
>7,4
3,251
866,063
82,6
3,501
1,047,847
1,411,415
6,0
Nederländerna . .
86
59,925
14,6
1,749
350,764
00
1,835
410,689
530,539
2,3
Belgien......
27
35,430
7°,6
32
14,756
29,4
59
50,186
121,046
0,5
Storbrit. o. Irland
2,940
1,918,900
32,7
13,181
3,948,570
67.3
16,121
5,867,470
9,705,270
4U
Frankrike ....
363
201,475
22,5
3,541
695,984
77.5
3,904
897,459
1,300,409
5,5
Spanien.....
388
159,230
26,1
2,752
451,841
73,9
3,140
611,071
929,531
4,o
Italien......
115
56,553
5.8
3,923
920,443
94,2
4,038
976,996
1,090,102
4,6
Österrike.....
74
55,024
25,0
443
165,402
75,o
517
220,426
330,474
1,4
Ungern ......
4
276
0,4
166
68,777
99,6
170
69,053
69,605
0,3
Kina.......
13
8,190
94,7
1
457
5,3
14
8,647
25,027
0,1
Japan ......
X
(15,000)
X
X
(40,000)
X
X
(55,000)
(85,000)
(0,4)
Amerikas för. stater
X
829,754
26,5
1 X
2,300,000
73,5
X
3,129,754
| 4,789,262
20,4
Summa
X
3,752,134
23,5
X
12,181,441
76,5
X
15,933,575
23,437,843
IOO,0
Sverige i procent af
summan.....
X
2,2
—
X
3,i
—
X
2,9
2,7
52
Sverige......
Norge......
Danmark.....
Finland.....
Ryssland.....
Tyska riket....
Nederländerna . .
Belgien......
Storbrit. o. Irland
Frankrike . . . .
Spanien.....
Italien .....
Österrike.....
Ungern......
Kina.......
Japan......
Amerikas för. stater
Summa
Sverige i procent af
Handelsflottan i åtskilliga län
Tab. 1 (forts.). Fartygens antal samt verklig och
1
8 8
0.
Ångfartyg.
Segelfartyg.
Summa ång- och segelfartyg.
Antal.
Tontal.
Tonta!
i % af
lan-  dets
han-  dels-  flottas
tontal.
Antal.
Tontal.
Touta!
i % aj
lan-  dets
han-  dels-  flottas
tontal.
Antal.
Verkligt
tontal.
Effektivt
tontal.
Effek-  tivt
tontal
i % af
samtliga
länders
tontal.
339
80,359
''5-7
2,196
432,696
84,3
2,535
513,055
673,773
2,6
201
54,829
3,8
4,337
1,380,503
96,2
4,538
1,435,332
.1,544,990
6,0 1
132
50,709
23,''
1,101
168,688
76,9
1,233
219,397
320,815
1,2 1
X
(9,000)
X
X
(250,000)
X
X
(259,000)
(277,000)
(1,01
X
(75,000)
X
X
(225,000)
X
X
(300,000)
(450,000)
14,7)
321
213,316
18,7
2,945
926,822
81,3
3,266
1,140,138
1,566,770
6,,
79
64,394
19,6
917
263,887
80,4
996
328,281
457,069
1,8
42
65,224
86,2
24
10,442
13,8
66
75,666
206,114
0,8
3,795
2,691,636
42,9
11,888
3,590,117
57a
15,683
6,281,753
11,665,025
45,i
402
272,318
34,4
2,800
519,081
6;,6
3,202
791,399
1,336,035
5,2
347
233,695
407
1,889
326,438
58,3
2,236
560,133
1,027,523
4,°
118
76,168
8,3
2,582
845,785
9'',7
2,700
921,953
1,074,289
44
80
62,743
28,0
376
161,081
72,0
456
223,824
349,310
'',3
—
—
—
150
67,147
IOO,O
150
67,147
67,147
°,3
29
21,694
IOO,O
—
—
—
29
21,694
65,082
°,3
X
(38,000)
X
X
(45,000)
X
X
(83,000)
(159,000)
(0,6)
X
860,206
29,5
X
2,056,663
70,5
X
2,916,869
4,637,281
''7,9
X
4,869,291
3°,2
X
11,269,350
69,8
X
16,138,(41
25,877,223
100,0 j
X
1,6
—
X
3,8
—
X
3>2
2,6
—
summan
53
der (fartyg öfver 50 ton).
beräknad dräktighet i registerton 1875—1897.
1
8 8
5.
Ångfartyg.
Segelfartyg.
Summa ång- och segelfartyg.
Antal.
Ton tal.
Tontal
i °/o af
lan-  dets
han-  dels-  flottas
tontal.
Antal.
Tontal.
Tontal
i °/o af
lan-  dets
han-  dels-  flottas
tontal.
Antal.
Verkligt
tontal.
Effektivt
tontal.
Effek-  tivt
tontal
i % af
samtliga
länders
tontal.
416
109,535
Z2,3
1,894
381,227
77,7
2,310
490,762
709,832
2,2
Sverige.
317
109,184
7,4
3,958
1,373,726
92,6
4,275
1,482,910
1,701,278
5.4
Norge.
191
88,234
37,2
953
148,735
6z,8
1,144
236,969
413,437
1 3
Danmark.
72
14,600
6,1
972
225,200
93,9
1,044
239,800
269,000
0.9
Finland.
257
85,400
z8,9
1,720
210,400
7M
1,977
295,800
466,600
''.5
Ryssland.
557
417,718
33,6
2,255
825,757
66,4
2,812
1,243,475
2,078,911
6,6
Tyska riket.
106
108,422
35,8
634
194,347
64,2
740
302,769
519,613
1,6
Nederländerna.
54
79,809
94,o
11
5,053
6,0
65
84,862
244,480
0,8
Belgien.
4,817
3,935,853
55,o
9,896
3,225,248
45,0
14,713
7,161,101
15,032,807
47.4
Storbrit. 0. Irland.
562
484,483
55,6
2,128
386,792
44,4
2,690
871,275
1,840,241
5,8
Frankrike.
431
388,118
63,3
1,379
224,932
36,7
1,810
613,050
1,389,286
4-4
Spanien.
164
122,500
I4,C
2,324
753,500
86,0
2,488
876,000
1,121,000
3,5
Italien.
88
76,271
37,5
270
127,122
62,5
358
203,393
355,935
I , I
Österrike.
7
5,900
8,9
120
60,470
9M
127
66,370
78,170
0,3
Ungern.
27
24,826
89,6
4
2,886
10,4
31
27,712
77,364
0,2
Kina.
193
55,130
53,6
349
47,688
46,4
542
102,818
213,078
°,7
Japan.
X
1,061,391
34,7
X
1,995,132
65,3
X
3,056,523
5,179,305
16,3
Amerikas för. stater.
X
7,167,374
4'',3
X
10,188,215
58,7
X
17,355,589
31,690,337
IOO, O
Summa.
X
1,5
—
X
3>7
X
2,8
2,2
_
Sverige i procent af
summan.
54
Handelsflottan i åtskilliga län
-
Tab. 1 (forts.). Fartygens antal samt verklig och
1 8 9
0.
Ångfartyg.
Segelfartyg.
Summa ång- och segelfartyg.
Antal.
Tontal.
Toutal
i % af
lan-  dets
han-  dels-  flottas
tontal.
Antal.
Tontal.
Tontal
% af
lan-  dets
han-  dels-  flottas
tontal.
Antal.
Verkligt
tontal.
Effektivt
tontal.
Effek-  tivt
tontal
i % af
samtliga
länders
tontal.
Sverige......
527
138,457
28,1
1,730
353,542
71,9
2,257
491,999
768,913
2,1
*
Norge......
463
198,002
12,2
3,700
1,431,917
87,8
4,163
1,629,919
2,025,923
5.6
Danmark.....
225
110,637
43,2
841
145,360
56,8
1,066
255,997
477,271
1.3
Finland.....
X
(18,000)
(X)
X
(210,000)
(X)
X
(228*000)
(264,000)
10,7)
Ryssland.....
X
(120,000)
(X)
X
(220,000)
(X)
X
(340,000)
(580,000)
(1,6)
Tyska riket....
734
720,670
5i,7
1,548
674,508
48,3
2,332
1,395,178
2,836,518
7,8
Nederländerna . .
118
128,511
5°, 3
500
127,200
49,7
618
255,711
512,733
1,4
Belgien......
46
71,553
94,2
10
4,393
5-8
56
75,946
219,052
0,6
Storbrit. o. Irland
5,544
5,004,183
64,6
8,189
2,741,197
35.4
13,733
7,745,380
17,753,746
48,6
Frankrike ....
594
490,849
60,1
1,797
326,353
39-9
2,391
817,202
1,798,900
5,2
Spanien.....
411
407,935
66,0
1,342
210,247
34.0
1,753
618,182
1,434,052
3,9
Italien......
205
184,788
24,9
1,826
557,202
75.i
2,031
741,990
1,111,566
3,o
Österrike .....
88
85,387
55,6
154
68,089
44.+
242
153,476
324,250
0,9
Ungern......
10
8,847
■7,9
81
40,709
82,1
91
49,556
67,250
0,2
Kina.......
101
29,766
71,6
56
11,801
28,4
157
41,567
101,099
0,3
Japan ......
285
88,883
7°,,
293
37,908
29.9
578
126,791
304,557
0,8
Amerikas för. stater
3,847
1,332,949
4'',7
6,055
1,864,725
58,3
9,902
3,197,674
5,863,572
16,0
Summa
X
9,189,417
50,3
X
9,025,151
49.7
X
18,164,568
36,443,402
IOO,0
Sverige i procent af
summan.....
x
1,5
—
X
3,9
—
X
2,7
2,1
—
55
der (fartyg öfver 50 ton).
beräknad dräktighet i registerton 1875—1897.
1
8 9
5.
Ångfartyg.
Segelfartyg.
Summa ång- och segelfartyg.
Antal.
Tontal.
Tontal
i % af
lan-  dets
han-  dels-  flottas
tontal.
Antal.
Tontal.
Ton tal
i % af
lan-  dets
han-  dels-  flottas
tontal.
Antal.
Verkligt
tontal.
Effektivt
tontal.
Effek-  tivt
tontal
i % af
samtliga
länders
tontal.
581
176,201
38,7
1,388
279,228
61,3
1,969
455,429
807,831
i,9
Sverige.1)
621
314,921
20,7
3,036
1,209,097
79,3
3,657
1,524,018
2,153,860
5,1
Norge.
272
142,117
49.4
727
145,393
5°,6
999
287,510
571,744
1,+
Danmark.
113
23,445
IO,i
973
207,595
89.9
1,086
231,040
277,930
0,7
Finland.
X
199,000
43,5
X
258,000
56,5
X
457,000
855,000
2,0
Ryssland.
915
875,978
60,1
1,141
582,332
39,9
2,056
1,458,310
3,210,266
7,6
Tyska riket.
162
188,276
64,8
405
102,381
35,2
567
290,657
667,209
1,6
Nederländerna.
54
,86,296
98,9
5
917
>,i
59
87,213
259,805
0,6
Belgien.
6,165
6,073,916
69,4
6,916
2,682,869
3°,6
13,081
8,756,785
20,904,617
49,6
Storbrit. 0. Irland.
609
491,973
64.9
1,486
266,108
35,i
2,095
758,081
1,742,027
40
Frankrike.
523
526,340
73-2
1,260
193,232
26,8
1,783
719,572
1,772,252
4,2
Spanien.
237
218,314
3''.5
1,525
473,836
68,5
1,762
692,150
1,128,778
2,7
Italien.
99
105,793
IM
103
40,305
27,6
202
146,098
357,684
0,9
Österrike.
32
35,080
57,4
52
25,996
42,6
84
61,076
131,236
°,3
Ungern.
145
32,708
66,3
74
16,599
33,7
219
49,307
114,723
0,3
Kina.
428
206,357
87,4
207
29,705
12,6
635
236,062
648,776
1,5
Japan.
X
1,593,217
47,7
X
1,744,674
52,3
X
3,337,891
6,524,325
15, 5
Amerikas för. stater.
X
11,289,932
57,8
X
8,258,267
42,2
X
19,548,199
42,128,063
100,0
Summa
X
1,6
X
X
3,4
—
X
2,3
1,9
_
Sverige i procent af
summan.
1 Minskningen i några af de svenska talen från 1890 till 1895 endast skenbar. Jfr anmärkningar sid. 6G.
Handelsflottan i åtskilliga län
-
Tab. 1 (forts.). Fartygens antal samt verklig och
18 9
6.
Ångfartyg.
Segelfartyg.
Summa ång- och segelfartyg.
Antal.
Tontal.
Tontal
% af
lan-  dets
han-  dels-  flottas
ton tal.
Antal.
Tontal.
Ton tal
i % af
lan-  dets
han-  dels-  flottas
tontal.
Antal.
Verkligt
tontal.
Effektivt
tontal.
Effek-  tivt
tontal
i % af
samtliga
länders,
tontal.
Sverige,......
606
200,948
42>9
1,350
267,674
57a
1,956
468,622
870,518
2,0
Norge......
656
345,363
23,3
2,883
1,140,227
76,7
3,539
1,485,590
2,176,316
5,o
Danmark.....
287
161,113
53,7
689
139,164
46-3
976
300,277
622,503
>,4
Finland.....
121
30,027
>2,5
986
209,584
87-5
1,107
239,611
299,665
0,6
Ryssland.....
X
234,000
46,5
X
269,000
53.5
X
503,000
971,000
2,3
Tyska riket ....
1,063
889,007
61,3
1,160
561,159
38,7
2,223
1,450,166
3,228,180
7,5
Nederländerna . ■
172
196,402
66,6
440
98,547
33,4
612
294,949
687,753
1,6
Belgien......
53
84,822
98,9
5
917
1,1
58
85,739
255,383
0,6
Storhet, o. Irland
6,193
6,233,778
70,9
6,595
2,552,986
29,1
12,788
8,786,764
21,254,320
49,2
Frankrike ....
603
495,453
64,7
1,412
270,117
35,3
2,015
765,570
1,756,476
4,‘
Spanien.....
543
564,459
74,6
1,256
191,846
25,4
1,799
756,305
1,885,223
4,4
Italien......
243
235,612
34,5
1,443
446,857
65,5
1,686
682,469
1,153,693
2,7
Österrike,.....
110
119,967
77,3
90
35,163
22,7
200
155,130
395,064
°,9
Ungern......
32
35,173
61,1
45
22,407
38,9
77
57,580
127,926
°,3
Kina.......
166
37,975
65,3
88
20,179
34,7
254
58,154
134,104
0,3
Japan ......
432
223,861
89,9
157
25,149
10,1
589
249,010
696,732
1,6
Amerikas för. stater
X
1,661,190
49,0
X
1,725,604
51,0
X
3,386,794
6,709,174
>5,3
Summa
X
11,749,150
59,6
X
7,976,580
4°,4
4-
19,725,730
43,224,030
IOO, O
Sverige i procent af
summan.....
X
1,7
X
X
3*4
—
X
2,4
2,0
—
57
der (fartyg öfver 50 ton).
beräknad dräktighet i registerton 1875—1897.
1
8 9
7.
Ångfartyg.
Segelfartyg.
Summa ång- och segelfartyg.
Antal.
Tontal.
Tontal
i % af
lan-  dets
han-  dels-  flottas
tontal.
Antal.
Tontal.
Tontal
i % af
lan-  dets
han-  dels-  flottas
toutal.
Antal.
Verkligt
tontal.
Effektivt
tontal.
Effek-  tivt
tontal
i % af
samtliga
länders
tontal.
631
229,418
46>3
1,335
266,057
53-7
1,966
495,475
954,311
2,1
Sverige.
692
376,641
25,6
2,736
1,095,236
74.4
3,428
1,471,877
2,225,159
5>o
Norge.
297
178,464
58,1
643
128,928
41.9
945
307,392
664,320
1.5
Danmark.
129
32,438
12.6
1,030
224,321
87,4
1,159
256,759
321,635
0.7
Finland.
X
254,000
48,0
X
. 275,000
52,0
X
529,000
1,037,000
2,3
Ryssland.
1,104
968,932
64,1
1,115
542,294
35.9
2,219
1,511,226
3,449,090
7-8
Tyska riket.
171
200,887
67,8
441
95494
3Z>2
612
296,081
697,855
1,6
Nederländerna.
56
84,510
98,9
5
917
I»*
61
85,427
254,447
0,6
Belgien.
6,219
6,312,192
72,4
6,233
2,407,743
27,6
12,452
8,719,935
21,344,319
47,9
Storbrit. 0. Irland.
583
491,649
62,0
1,381
301,349
38,0
1,964
792,998
1,776,296
4-°
Frankrike.
X
(570,000)
X
X
(190,000)
X
X
(760,000)
(1,900,000)
(4,3)
Spanien.
X
257,218
364
X
446,222
63,4
X
703,440
1,217,876
2,7
Italien.
116
239,705
89,1
73
29,353
ro,9
189
269,058
748,468
1,7
Österrike.
36
42,224
67,7
41
20,148
32.1
77
62,372
146,820
0,3
Ungern.
184
41,152
65,4
95
21,793
34.6
279
62,945
145,249
0,3
Kina.
507
264,837
88,8
284
33,457
11,2
791
298,294
827,968
i,9
Japan.
X
1,698,162
49-5
X
1,735,533
5°,5
X
3,433,695
6,830,019
15,3
Amerikas för. stater
X
12,242,429
61,0
X
7,818,545
39.0
X
20,055,974
44,540,832
100,0
Summa.
X
1 >9
_
X
3.4
_
X
2,5
2,i
—
Sverige i procent af
summan.
Handels- och sjöfartskomiténs betänkande. Statistik.
8
58
Sverige......
Norge......
Danmark.....
Finland.....
Ryssland.....
Tyska riket . . .
Nederländerna . .
Belgien......
Storbrit. o. Irland
Frankrike . . . .
Spanien.....
Italien......
Österrike.....
Ungern.....
Kina.......
Japan ......
Amerikas för. stater
Summa
Sverige i procent af
Handelsflottan i åtskilliga län
-
Tab. 1. (forts.). Fartygens antal samt verklig och
1875—79 i
medeltal per år.
Ångfartyg.
Segelfartyg.
Summa ång- och segelfartyg.
Antal.
Tontal.
Tontal
i % af
lan-  dets
han-  dels-  flottas
tontal
Antal.
Tontal.
Tontal
i % af
lan-  dets
lian-  dels-  flottas
tontal.
Antal.
Verkligt
tontal.
Effektivt
tontal.
Effek-  tivt
tontal
i % af
samtliga
länders
tontal.
X
81,064
16,9
X
398,844
83a
X
479,908
642,036
2,6
177
46,654
3.4
4,397
1,345,455
96,6
4,574
1,392,109
1,485,417
6,.
121
43,558
‘9,8
1,166
176,340
80,2
1,287
219,898
307,014
1-3
50
7,443
2,6
1,234
275,257
97a
1,284
282,700
297,586
1,2
X
(65,000)
X
X
(235,000)
X
X
(300,000)
(430,000)
(1,8)
263
182,772
16,9
3,188
898,770
83,1
3,451
1,081,542
1,447,086
6,0
81
58,641
15,4
1,353
321,836
84,6
1,434
380,477
497,759
2,0
30
42,613
77,3
26
12,481
22,7
56
55,094
140,320
0,6
3,243
2,154,277
35,3
12,963
3,946,723
64,7
16,206
6,101,000
10,409,554
42,8
369
226,853
24,7
3,237
693,304
75,3
3,G06
920,157
1,373,863
5,6
349
170,637
30,4
2,251
390,951
69,6
2,600
561,588
902,862
3-7
116
59,173
6,1
3,401
912,267
93,9
3,517
971,440
1,089,786
4.5
74
56,496
25,6
409
164,357
74,4
483
220,853
333,845
1,4
3
177
0,3
155
66,275
99,7
158
66,452
66,806
0,3
24
16,840
97,4
1
457
2,6
25
17,297
50,977
o,»
X
(28,000)
X
X
(43,000)
X
X
(71,000)
(127,000)
(0,5)
X
831,564
27,3
X
2,219,249
72,7
X
3,050,813
4,713,941
19-4
X
4,071,76*2
25,2
X
12,100,566
74.8
X
16,172,323
24,815,852
IOO,o
X
2,0
—
X
3>3
—
x
3.0
2,6
—
summan
59
der (fartyg öfver 50 ton).
beräknad dräktighet i registerton 1875—1897.
1893—97 i
medeltal per år.
Ångfartyg.
Segelfartyg.
Summa ång- och segelfartyg.
Antal.
Tontal.
Ton tal
i % af
lan-  dets
han-  dels-  flottas
tontal.
Antal.
Tontal.
Tontal
i % nf
lan-  dets
han-  dels-  flottas
tontal.
Antal.
Verkligt
tontal.
Effektivt
tontal.
Effek-  tivt
tontal
i % åt''
samtliga
länders
tontal.
603
189,724
1,558
309,481
62,0
2,161
499,205
878,653
2,1
Sverige.
615
305,520
20,1
3,052
1,216,566
79,9
3,667
1,522,086
2,133,126
5,0
Norge.
272
151,536
51,2
735
144,363
48,8
1,007
295,899
598,971
1-4
Danmark.
116
26,293
11,0
987
211,808
89,°
1,103
238,101
290,687
O,?
Finland.
X
204,400
44,''
X
259,400
55,9
X
463,800
872,600
2,1
Ryssland.
979
888,870
6o,o
1,202
593,082
40,0
2,181
1,481,952
3,259,692
7-7
Tyska riket.
163
188,895
64>3
430
105,044
35.7
593
293,939
671,729
1.6
Nederländerna.
53
81,680
98,9
5
941
I,i
58
82,621
245,981
0,6
Belgien.
6,141
6,047,554
69,5
6,892
2,659,491
30,5
13,033
8,707,045
20,802,153
49-''
Storbrit. 0. Irland.
603
490,412
63,8
1,490
278,529
36,2
2,093
768,941
1,749,765
4-i
Frankrike.
X
526,006
73,°
X
194,170
27,0
X
720,176
1,772,188
4-2
Spanien.
X
224,688
3V~
X
472,706
67,8
X
697,394
1,146,770
2,7
Italien.
103
131,029
76,6
102
39,963
23,4
205
170,992
433,050
1,0
Österrike.
32
35,223
57,7
53
25,838
4Z>3
85
61,061
131,507
0-3
Ungern.
154
34,584
67,0
76
17,022
33-o
230
51,606
120,774
0-3
Kina.
414
192,508
86,3
219
30,447
13,7
633
222,955
607,971
''-4
Japan.
X
1,620,183
47,6
X
1,780,803
52,4
X
3,400,986
6,641,352
15-7
Amerikas för. stater.
X
11,339,105
57,6
X
8,339,654
42,4
X
19,678,759
42,856,969
IOO,0
Summa.
X
i,7
_
X
''J *1
_
X
2,5
2,1
_
Sverige i procent af
summan.
60
Handelsflottan i åtra?).
2. Sättet för flottans årliga ökning eller minskning
1881-85
O
k
n
i
i»
g.
M
i n s
1 i-
N
y b y g g d a.
Inköpta från utlandet.
Förolyckade.
Antal.
Tontal.
% af hela
flottans
Antal.
Tontal.
% af hela
flottans
Antal.
Tontal.
% af hela
flottans
far-
tygs-
antal.
ton-
tal.
far-
tygs-
antal.
ton-
tal.
far-
fygs-
antal.
ton-
tal.
Sverige (städerna) ....
42
8,451
2,6
2,6
39
10,617
2,4
3,2
47
11,539
2,9
3,5
Norge.........
102
20,544
•>3
1,3
114
58,686
'',4
3,8
216
60,134
2,7
3,9
Danmark.........
55
5,879
1,8
2,2
63
11,104
2,0
4,2
58
7,152
•>9
2,7
Tyska riket......
108
49,701
2,4
4,0
60
43,395
'',4
3,5
189
51,009
4,3
4,1
Nederländerna.....
22
8,214
2,6
2,6
19
12,532
2,2
3,9
39
2,838
4-5
0,9
Belgien.........
1
1,026
1,6
1,4
5
7,548
7,9
10,4
3
3,488
4,8
4-8
Storbritannien och Irland
909
601,124
3,7
8,i
88
44,811
0,4
0,6
750
271,396
3,°
3,7
Frankrike.......
797
40,125
18,4
4,5
85
42,524
2,0
4,7
224
29,768
5,2
3,3
Italien.........
185
13,865
2,4
1,4
56
24,502
0,7
2,5
118
26,935
'',5
2,7
Österrike........
44
6,009
2,2
2,5
10
6,365
0,5
2,6
23
7,254
kl
3,0
TJngern .........
4
434
0,1
0,6
20
4,419
6,o
6,3
8
3,115
2,4
4,5
Summa
2,26!)
755,372
4,o
5,6
559
266,503
1,0
2,0
1,675
474,628
2,9
3,6
Sverige i procent af sum-  man .........
I;9
0,9
—
—
7,o
4,0
—
—
2,8
2,4
_
—
61
skilliga länder.
under perioderna 1881—85 och 1891—95.
i medeltal per år.
ii
i
»i
ii*»
Hela flottans stor-
Kondemnerade eller slopade.
Sålda till utlandet.
lek i genomsnitt
under perioden
Antal.
Tontal.
% af hela
flottans
Antal.
Tontal.
% af hela
flottans
(enligt ^
l. N. Kiser).
far-
tygs-
antal.
ton-
tal.
far-
tygs-
antal.
ton-
tal.
Antal
fartyg.
Tontal.
16
2,172
1,0
°,7
18
5,092
1,1
1,630
328,800
Sverige.
39
2,123
0,5
0,1
22
4,489
0,3
0,3
7,954
1,539,940
Norge.
35
6,093
1>I
2,3
17
660
0,5
0,2
3,095
265,760
Danmark.
11
636
0,2
0,1
76
22,130
1,7
1,8
4,422
1,233,260
Tyska riket.
—
—
—
—
—
—
—
—
858
315,160
Nederländerna.
—
116
0,2
4
1,965
6,3
z,7
63
72,880
Belgien.
292
38,394
1,2
0,5
238
120,104
1,0
1,6
24,810
7,376,620
Storbritannien och Irland.
558
15,800
12,9
1,8
56
15,968
'',3
1,8
4,333
898,980
Frankrike.
123
3,083
1,6
0,3
46
7,090
0,6
0.7
7,655
989,620
Italien.
27
469
*,3
0,2
25
5,660
1,2
2,3
2,017
244,640
Österrike.
5
109
1,5
0,2
13
1,738
3,9
2,5
335
69,920
Ungern.
1,106
68,995
1,9
o,5
515
184,896
0,9
1,4
57,172
13,335,580
Summa.
M
''I T
O?1
—
—
3>5
2,8
—
—
2,9
2,5
Sverige i procent af sum-  man.
62
Handelsflottan i åt~
Tab. 2 (forts.)’ Sättet för flottans årliga ökning eller
1891—95
Ö
it
n
i
n
«»-.
M
i ii s
k-
N
y b y g
g d a.
Inköpta från utlandet.
Förolyckade.
Antal.
Tontal.
% af hela
flottans
Antal.
Tontal.
% af hela
flottans
Antal.
Tontal.
% af hela
flottans
far-
tygs-
antal.
ton-
tal.
far-
tygs-
antal.
ton-
tal.
far-
tygs-
antal.
ton-
tal.
Sverige (städerna 1891—94)
25
5,353
M
>■5
35
17,444
2,1
5,°
31
10,108
1,9
2,9
Norge.........
- 100
21,073
‘.3
1,2
146
90,411
2,0
5-3
235
97,570
3,2
5,7
Danmark........
50
6,292
•>5
Z.o
62
17,987
1,8
5,6
54
7,595
1,6
2,4
Tyska riket......
119
62,977
3,2
4,2
58
55,578
1,6
3,7
123
48,420
3,3
3,2
Nederländerna.....
29
10,087
4,8
3,4
15
18,723
2,5
6,4
—
—
—
—
Belgien (1891—94)....
—
471
—
0,6
5
5,493
9,1
7,3
1
644
1,8
0,9
Storbritannien och Irland
721
631,061
3,4
6,9
50
29,295
0,2
0,3
441
198,608
■7 T
2,2
Frankrike.......
840
23,849
•6,5
2,4
87
27,988
'',7
2,9
195
22,089
3,8
2,3
Italien (1891—94) ....
268
18,420
4,°
2,2
40
17,227
0,6
2,1
79
16,641
1,2
2,0
Österrike........
29
3,975
1,7
2.2
8
5,889
o,5
3,3
15
5,162
°,9
2,9
Ungern.........
7
5,858
2,9
9,5
11
1,569
4,5
2,5
3
1,183
1,2
'',9
Summa
2,188
789,416
4,2
Sa
517
287,604
1,0
1,9
1,177
408,020
2,3
2,6
Sverige i procent af sum-  man
.......
1,1
o,7
—
_
6,8
6,1
_
__
2,6
2,5
—
_
63
skilliga länder.
minskning under perioderna 1881—85 och 1891—95.
i medeltal per år.
ii
i
»» sr.
Hela flottans stor-
Kondemnerade eller slopade.
Sålda till utlandet.
lek i genomsnitt
under perioden
Antal.
Tontal.
% af hela
flottans
Antal.
Tontal.
% af hela
flottans
(enligt A. N. Ki*r).
far-
tygs-
antal.
ton-
tal.
far-
tygs-
antal
ton-
tal.
Antal
fartyg.
Tontal.
16
3,201
1,0
°,9
21
7,062
* ?3
2,0
1,658
347,710
Sverige.
38
5,253
0.5
0,3
26
9,047
o,3
0,5
7,459
1,707,920
Norge.
15
482
0,4
0,2
34
5,022
1,0
1,6
3,428
318,500
Danmark.
17
2,327
0,5
0,2
81
43,641
2,2
2,9
3,683
1,498,000
Tyska riket.
—
—
—
--
—
—
—
—
603
293,040
Nederländerna.
—
—
-
—
4
4,089
7,3
5,5
55
74,780
Belgien.
177
34,983
0,8
0,4
306
185,574
'',4
2,0
21,439
9,190,420
Storbritannien och Irland.
590
13,803
11,6
1,4
41
9,510
o,8
1,0
5,097
978,200
Frankrike.
104
5,026
1,6
0,6
79
20,352
1,2
2,4
6,640
830,740
Italien.
20
605
1,2
0,3
20
4,683
1,2
2,6
1,716
179,360
Österrike.
2
203
0,8
°,3
11
2,297
4,5
3,7
243
61,800
Ungern.
979
65,883
1,9
°,4
623
291,277
1,2
‘,9
52,021
15,480,470
Summa.
i 1,6
4>9
—
—
3,4
2,4
_
_
3.2
2,2
Sverige i procent af sum-  man.
64
Handelsflottan i åtskilliga län
-
Tab. 3. Fartygens genomsnittsstorlek
1875.
1880.
1885.
Ton per
ång-
Ton per
segel-
Ton per
ång- och
Ton per
ång-
Ton per
segel-
Ton per
ång- och
Ton per
ång-
Ton per
segel-
Ton per
ång- och
fartyg.
fartyg.
segel-
fartyg.
fartyg.
fartyg.
segel-
fartyg.
fartyg.
fartyg.
segel-
fartyg.
Sverige.........
X
X
X
237
197
202
263
201
212
Norge.........
257
285
284
273
318
316
344
347
347
Danmark........
340
148
165
384
153
178
303
156
190
Finland........
138
225
222
X
X
X
203
232
230
Ryssland........
X
X
X
X
X
X
332
122
150
Tyska riket.......
727
266
299
665
315
349
750
366
442
Nederländerna.....
697
201
224
815
288
330
1,023
307
409
Belgien.........
1,312
461
851
1,553
434
1,146
1,478
459
1,306
Storbritannien och Irland
653
300
364
709
302
401
817
326
487
Frankrike.......
555
197
230
677
185
247
862
182
324
Spanien........
410
164
195
673
173
251
901
163
339
Italien.........
492
235
242
646
328
341
747
324
352
Österrike........
744
373
426
785
428
491
867
471
568
Ungern.........
69
414
406
—
448
448
843
504
523
Kina..........
630
457
618
748
—
748
919
722
894
Japan .........
X
X
X
X
X
X
286
137
190
Amerikas förenta stater .
X
X
X
X
X
X
X
X
X
65
der (fartyg öfver 50 ton).
i registerton åren 1875—1897.
1890.
1895.
1897.
Ton per
äng-
Ton per
segel-
Ton per
ång- och
Ton per
äng-
Ton per
segel-
Ton per
ång- och
Ton per
ång-
Ton per
segel-
Ton per
ång- och
fartyg.
fartyg.
segel-
fartyg.
fartyg.
fartyg.
segel-
fartyg.
fartyg.
fartyg.
segel-
fartyg.
263
204
218
303
201
231
364
199
252
Sverige.
428
387
392
507
398
417
544
400
429
Norge.
492
173
240
522
200
288
601
201
325
Danmark.
X
X
X
207
213
213
251
218
222
Finland.
X
X
X
X
X
X
X
X
X
Ryssland.
919
436
598
957
510
709
878
486
681
Tyska riket.
1,089
254
414
1,162
253
513
1,175
216
485
Nederländerna.
1,556
439
1,356
1,598
183
1,478
1,509
183
1,400
Belgien.
903
335
564
985
388
669
1,015
386
700
Storbritannien och Irland.
826
182
342
808
179
362
843
218
404
Frankrike.
993
157
353
1,006
153
404
X
X
X
Spanien.
901
305
365
921
311
393
X
X
X
Italien.
970
442
634
1,069
391
723
2,066
402
1,424
Österrike.
885
503
545
1,096
500
727
1,173
491
810
Ungern.
295
211
265
226
224
225
224
229
226
Kina.
312
129
219
482
144
372
522
118
377
Japan.
346
308
323
X
X
X
X
X
X
Amerikas förenta stater.
Handels- och sjöfartskomiténs betänkande.
Statistik.
9
66
Handelsflottan.
Sveriges handelsflotta
1875-1898
(Tab. 4—11)
Anmärkningar.
För nedanstående tabeller hafva användts två olika källor, dels den officiella
statistiken, Kommerskollegii berättelser om Sveriges sjöfart, dels den af enskild
person utarbetade Sveriges skeppslista. Tab. 4 och 5 äro hämtade från
officiella statistiken; tab. 6—11 från skeppslistan. Uppgifterna i sistnämnda
arbete, hvilka grunda sig på enskilda meddelanden af redare, äro ej samlade i
statistiskt intresse eller efter statistisk metod. Oaktadt skeppslistans uppgifter
i följd häraf måste anses mindre tillförlitliga och mindre användbara för en noggrann
undersökning, hafva de dock medtagits för att lemna material till en likformig
historisk jämförelse i fråga om förhållanden, som i andra källor blott de
allra sista åren finnas behandlade.
I tab. 4 upptagas för tiden 1880—1890 alla använda fartyg, därefter
alla registrerade, d. v. s. alla vid årets slut i handelsflottan befintliga fartyg.
Före 1895 göres i statistiken ingen tontalsgruppering af de registrerade fartygen.
Den på några grupper förekommande minskningen från 1890 till 1895 förklaras
i vissa fall af ändring i statistiken, i det att från och med sistnämnda år
endast fartyg af 20 ton och därutöfver i statistiken upptagas; år 1895 strökos
dessutom ur statistiken några fartyg, som felaktigt bokförts. Då tab. 4 är uppgjord
hufvudsakligen för att belysa förhållandet mellan de olika tontalsgrupperna,
hafva nämnda brister icke ansetts öfva något afsevärdt inflytande. De i den internationella
statistiken lämnade uppgifterna om Sveriges flotta äro’byggda på samma
källa, hvars brister där haft ännu mindre inverkan, då de hufvudsakligen visa sig
vid de i internationella jämförelsen icke medräknade fartygen under 50 ton.
I tab. 6 är en sammanställning gjord af Sveriges hela flotta enligt skeppslaterna;
denna afser endast att utgöra en ledning eller sammandrag för de
följande tabellerna, icke att gifva någon exakt framställning af svenska handelsflottans
storlek. Uppgifterna i tab. 9 syfta endast på den ursprungliga byggnadsorten
och i tab. 10 det ursprungliga byggnadsåret, oafsedt om större eller
mindre förbyggningar sedermera företagits.
(57
Sveriges handelsflotta.
Tab. 4. Svenska fartygens fördelning i dräktighetsgrupper 1880—1898
(använda fartyg före 1895).
1880.
1885.
1890.
Antal.
Tontal.
Tontal
i % af
Antal.
Tontal.
Tontal
i % af
Antal.
Tontal.
Tontal
i % af
sum-
man.
sum-
man.
sum-
man.
Ångfartyg:
Under 50 ton.......
433
6,239
7>2
505
6,822
5,9
518
7,470
Sa
50—200
»
......
199
22,376
25,9
237
26,424
22,7
306
34,557
23,7
200-500
»
......
107
36,042
466
122
40,933
35>2
148
47,315
32,4
500—1,000 »
......
33
21,941
25,3
53
37,580
32,3
64
45,413
3''.i
Öfver 1,000 »
......
—
—
—
4
4,598
3.9
9
11,172
7,7
Summa.
772
86,598
ICO,o
921
116,357
lOO,o
1,045
145,927
100,0
Segelfartyg:
Under 50 ton.......
1,417
41,399
8,7
1,269
37,627
9,°
1,207
35,942
9,2
50—200
»
......
1,435
140,686
29,7
1,228
120,456
28,8
1,094
106,924
27,5
200—500
»
......
606
182,784
38,5
525
160,406
38,3
506
153,867
39,5
500-1,000 »
......
142
94,640
20,0
126
82,660
''9,7
116
75,321
19,3
Öfver 1,000 »
......
13
14,586
.3,1
15
17,705
4,2
14
17,430
4,5
Summa.
3,613
474,095
IOO,o
3,163
418,854
IOO,o
2,937
389,484
100,0
Ång- och segelfartyg:
Under 50 ton.......
1,850
47,638
8,5
1,774
44,449
8,3
1,725
43,412
8,1
50-200
»
......
1,634
163,062
29,1
1,465
146,880
27,+
1,400
141,481
26,4
200—500
»
......
713
218,826
39.0
647
201,339
37,6
654
201,182
37,6
500—1,000 >
......
175
116,581
20,8
179
120,240
22,5
180
120,734
22,6
Öfver 1,000 >
......
13
14,586
2,6
19
22,303
4,2
23
28,602
5,3
Summa.
4,385
560,693
ICO,o
4,084
535,211
IOO,0
3,982
535,411
IOO,o
Effektivt tontal summa.
733,889
—
—
767,925
—
827,265
—
68
Sveriges
Tab. 4 (forts.). Svenska fartygens fördelning i dräktighets
-
1S95.1)
1896.
1897.
Antal.
Tontal.
Tontal
i % af
sum-  man.
Antal.
Tontal.
Tontal
i % af
sum-  man.
Antal.
Tontal.
Tontal
i % af
sum-  man.
Ångfartyg:
Under 50 ton......
152
5,075
2,8
150
5,016
2,4
155
5,218
2,2
50-200
»
......
307
34,000''
18,8
314
34,535
16,8
316
34,753
14,8
200 - 500
»
......
156
48,548
26,8
154
47,954
2.3,3
152
47,782
20,4
500—1,000 »
......
97
68,135
37,6
105
74,335
36,1
114
82,305
35,1
Öfver 1,000 >
......
21
25,518
14,0
33
44,124
21,4
49
64,578
27,5
Summa
738
181,276
IOO,O
756
205.964
IOO,o
786
234,636
IOO,o
Segelfartyg:
Under 50 ton......
642
22,499
7,5
663
23,181
8,0
667
23,433
8,.
50—200
>
......
869
84,852
28,1
850
82,736
28,4
841
81,150
28,0
200-500
*
......
430
129,446
42,8
420
126,193
43,4
416
126,247
43,6
500—1,000 >
......
78
51,760
17,2
70
46,947
16,1
67
45,022
15,6
Öfver 1,000 »
......
11
13,170
•
4,4
10
11,798
4,i
11
13,638
4,7
Summa
2,030
301,727
IOO,o
2,013
290,855
100,0
2,002
289,490
IOO,o
Ång- och segelfartyg:
Under 50 ton......
794
27,574
5,7
813
28,197
5,7
822
28,651
5,5
50-200
»
......
1,176
118,852
24,6
1,164
117,271
23,6
1,157
115,903
22,1
200—500
»
......
586
177,994
36,8
574
174,147
35,o
568
174,029
33,2
500-1,000 >
......
175
119,895
24,9
175
121,282
24,4
181
127,327
24,3
Öfver 1,000 >
......
32
38,688
8,0
43
55,922
n>3
60
78,216
>4,9
Summa
2,763
483,003
IOO,o
2,769
496,819
100,0
2,788
524,126
100,0
Effektivt tontal summa
—
845,555
—
—
908,747
—
—
993.398
—
1) Den ringa ökningen eller å några grupper förekommande minskningen från år 1890 är delvis endast
skenbar, jfr. sid 66.
69
handelsflotta.
grupper 1880—1898 (använda fartyg före 1895).
,
1898.
i
1880-84
medeltal.
i
1893 97
medeltal.
Tontal
Tontal
Tontal
Antal.
Tontal.
i % af
smn-
Antal.
Tontal.
i % af
sum-
Antal.
Tontal.
i % af
sum-
man.
man.
man.
Ångfartyg:
154
5,293
2,0
472
6,307
6,6
358
6,823
3.5
Under 50 ton
319
35,179
13.2
203
22,816
24,0
320
35,718
18,2
50-200
»
158
49,895
18,8
106
35,135
36,9
157
49,202
25,0
200—500
»
119
86,210
3Z,4
42
28,416
z9,9
100
70,995
36,1
500—1,000
67
89,417
33.6
3
2,433
2,6
26
33,809
17,2
Öfver 1,000 >
817
265,994
IOO,0
826
95,107
IOO,o
961
196,547
IOO,o
Summa
Segelfartyg:
680
24,015
8,2
1,371
41,552
9a
891
28,648
8.5
Under 50 ton
840 ''
81,165
z7,9
1,309
128,043
28,0
993
95,170
28,1
50-200
»
402
121,807
41,8
587
178,265
38,9
466
140,969
41.7
200 -500
»
68
46,886
l6,I
143
94,128
20,5
85
56,931
16,8
500—1,000 »
14
17,519
6,0
14
16,071
3.5
14
16,411
4.9
Öfver 1,000 »
2,004
291,392
100,0
3,424
458,059
IOO,o
2,449
338,129
IOO.o
Summa
Ang- och segelfartyg:
834
29,308
5,*
1,843
47,859
8,7
1,249
35,471
6,6
Under 50 ton
1,159
116,344
20,9
1,512
150,859
z7,3
1,313
130,888
z4>5
50—200
»
560
171,702
3°>8
693
213,400
38,6
623
190,171
35,6
200—500
»
187
133,096
z3,9
185
122,544
22,1
185
127,926
z3,9
500-1,000 >
81
106,936
19,2
17
18,504
1.1
40
50,220
9,4
Öfver 1,000 >
2,821
557,380
IOO,o
4,250
553,166
100,0
3,410
534,676
100,0
Summa
—
1,089,374
—
—
743,380
—
—
927,770
—
Elfektivt tontal summa
70
Sveriges
Tab. 5. Svenska fartygens användning
Hemorter.
I
i n
r i k
e s
f a
r t.
Ångfartyg.
Segelfartyg.
Summa ång- och segelfartyg.
Antal
Tontal.
Antal.
Tontal.
Antal.
Verkligt
tontal.
Effektivt
tontal.
Effek-  tivt
tontal
i % af
hela det
använda
tontalet.
Städer och köpingar:
1 8
Stockholm.............
116
3,980
38
1,912
154
5,892
13,852
17,4
Göteborg..............
13
1,362
48
3,203
61
4,565
7,289
5,4
Vid Bottniska viken........
in
7,789
61
2,870
172
10,659
26,237
20,6
» Östersjön............
19
1,498
131
6,179
150
7,677
10,673
14,5
» Öresund............
2
42
4
103
6
145
229
0,5
> Vesterhafvet ... -.......
6
263
28
1,614
34
1,877
2,403
10,2
» invatten............
63
4,705
144
8,871
207
13,576
22.986
9Z,4
Summa städer och köpingar......
330
19,039
454
24,752
784
44,391
83,609
16,4
Landsbygd..............
182
3,989
1.472
03,012
1,054
07,001
75,579
39,3
Summa för riket
512
23,028
1.920
88,304
2,438
111,992
159,248
22,7
Städer och köpingar:
1 8
Stockholm.............
78
8,693
32
1,872
no
10,565
27,951
16,7
Göteborg..............
31
2,836
13
1,074
44
3,910
9,582
4,3
Vid Bottniska viken........
57
10,976
12
474
69
11,450
33.402
27,6
> Östersjön............
34
4,516
56
3,092
90
7,608
16,640
18,5
» Öresund...........
—
—
—
—
—
» Vesterhafvet..........
14
1,534
1
24
15
1,558
4,626
12,2
» invatten............
77
8,610
77
4,155
154
12,765
29,985
68,8
Summa städer och köpingar......
291
37,105
191
10,091
482
47,856
122,186
15,1
Landsbygd ..............
160
10.304
510
25,404
670
35,708
56,310
3°, 7
Summa för riket |
451
47,409
707
36,095
1,158
83,564
178,502
18,0
71
handelsflotta.
i in- och utrikes fart 1875 och 1897.
I
u
t r
i k
s
f a
r t.
Ångfartyg.
Segelfartyg.
Summa ång- och segelfartyg.
Antal.
Tontal.
Antal.
Tontal.
Antal.
Verkligt
tontal.
Effektivt
tontal.
Effek-  tivt
tontal
i % af
leladet
invända
ontalet.
Hemorter.
7 5.
Städer och köpingar:
45
17,193
35
14,370
80
31,563
65,949
82,6
Stockholm.
55
21,002
159
63,564
214
84,566
126,570
94.6
Göteborg.
16
6,632
196
81,330
212
87,962
101,226
79.4
Vid Bottniska viken.
20
5,164
358
47,221
378
52,385
62,713
85,5
» Östersjön.
20
7,912
109
22,702
129
30,614
46,438
99,5
j Öresund.
11
2,283
100
14,394
in
16,677
21,243
89,8
» Vesterhafvet.
1
373
4
778
5
1,151
1,897
7,6
> invatten.
168
60,559
1
961
244,359
1,129
304,918
426,036
83,6
Summa städer och köpingar.
7
3,306
|
783
106,623
790
109,929
116,541
60,7
Landsbygd.
175
63,865
1,744
350,982
1,919
414,847
542,577
77,3
Summa för riket.
9 7.
Städer och köpingar:
70
45,093
10
4,381
80
49,474
139,660
83,3
Stockholm.
123
65,786
41
18,345
164
84,131
215,703
95,7
Göteborg.
27
22,652
41
19,783
68
42,435
87,739
72,4
Vid Bottniska viken.
18
8,152
254
49,024
272
57,176
73,480
81,5
» Östersjön.
38
28,012
118
38,574
156
66,586
122,610
100,0
» Öresund.
21
8,001
73
9,386
94
17,387
33,389
87,8
» Vesterhafvet.
14
4,303
8
708
22
5,011
13,617
31,2
» invatten.
311
181,999
545
140,201
856
322,200
686,198
84,9
'' Summa städer och köpingar.
20
4,800
745
112,971
765
117,771
127,371
69,3
Landsbygd.
331
186,799
1,296
253,175
1,621
439,971
813,569
82,c
| Summa för riket.
72
Sveriges
Tab. 6. Antal fartyg, fartygsägare och skepps
-
Hemorter.
Alla
i skeppslista]! upptagna handelsfartyg.
Ångfartyg.
Segelfartyg.
Summa ång- och segelfartyg.
Antal.
Tontal.
Antal.
Tontal.
Antal.
Verkligt
tontal.
Effektivt
tontal.
Effektivt
tontal
i % af
riks-  summan.
1 8
Städer och köpingar:
Stockholm.............
104
18,498
48
11,895
152
30,393
67,389
IO,o
Göteborg..............
75
20,684
179
62,598
254
83,282
124,650
18,6
vid Bottniska viken........
127
13,482
254
91,392
381
104,874
131,838
19,6
> Östersjön............
54
9,497
446
53,756
500
63,253
82,247
''2,3
> Öresund............
14
3,742
92
26,547
106
30,289
37,773
5,6
» Vesterhafvet..........
23
3,098
131
18,035
154
21,133
27,329
4,i
» invatten............
82
7,130
135
10,360
217
17,490
31,750
4,7
Summa städer och köpingar......
479
76,131
1,285
274,583
1,764
350,714
502,976
74,9
Landsbygd..............
83
6,296
1,320
149,915
1,403
156,211
168,803
25,i
Summa för riket
562
82,427
2.605
424,498
3,167
506,925
671,779
IOO,o
1 8
Städer och köpingar:
Stockholm.............
179
50,958
43
7,494
222
58,452
160,368
17,0
Göteborg............
161
64,804
51
18,527
212
83,331
212,939
22,;
vid Bottniska viken.........
141
30,677
60
23,560
201
54,237
115,591
12,2
» Östersjön............
63
13,025
320
51,572
383
64,597
90,647
9,6
» Öresund...........
40
25,080
121
42,062
161
67,142
117,302
12,4
> Vesterhafvet..........
41
8,697
66
8,705
107
17,402
34,796
3,7
» invatten............
93
12,140
65
4,231
158
16,371
40,651
4,3
Summa städer och köpingar......
718
205,381
726
156,151
1,444
361,532
772,294
81,7
Landsbygd.............
239
15,5191
1,063
126,820
1,302
142,339
173,377
18,3
Summa för riket
957
220,900
1,789
282,9711
2,746
503,871
945,671
IOO,0
73
handelsflotta.
redare, enligt Sveriges skeppslista 1879 och 1897.
Fartygsägare och skeppsredare.
Hemorter.
Aktiebolag.
Enskilda eller lottägare.
Summa
fartygs-
ägare.
Antal
hufvud-
redare.
Antal
ägare.
Fartyg på
hvarje ägare.
Antal
ägare.
Fartyg på
hvarje ägare.
Antal.
Effektivt
tontal.
Antal.
Effektivt!
tontal.
7 9.
Städer och köpingar:
20
3-2
2,300
50
1-8
428
70
61
Stockholm.
18
3-1
2.779
102
1-9
732
120
107
Götehorg.
44
2-1
859
142
2-0
662
186
173
vid Bottniska viken.
10
1-8
712
299
1-6
251
309
305
» Östersjön.
2
30
577
54
1-8
678
56
56
» Öresund.
3
3-0
1,329
94
1-5
248
97
95
» Vesterhafvet.
8
2-1
285
no
1-8
268
118
117
» invatten.
io:>
2-5
1,413
851
1-8
417
956
914
Summa städer och köpingar.
15
1-5
433
891
1-5
182
906
903
Landsbygd.
120
2-4
1,290
1,742
17
297
1,862
1,817
Summa för riket.
9 7.
1
Städer och köpingar:
35
4''4
3,923
41
1-7
562
76
62
Stockholm.
53
2-4
3,212
49
1-8
871
102
68
Göteborg.
53
1-8
1,333
55
19
818
108
94
vid Bottniska viken.
22
2''0
1,100
202
1''7
329
224
217
» Östersjön.
9
1-9
3,598
67
21
1,267
76
73
» Öresund.
10
31
1,667
52
15
349
62
61
j Vesterhafvet.
40
1-8
766
58
1*5
173
98
92
» invatten.
222
2-4
2,171
524
!
1''7
554
74e
1
667
Summa städer och köpingar.
71
18
357
859
14
173
930
926
Landsbygd.
293
2'' 3
1,731
1,388
1-6
317
1,676
1,593
Summa för riket.
Handels- och sjelfartskomiténs betänkande. Statistik.
10
74
Sveriges
Tab. 7. Svenska fartyg ordnade efter
I g <1
a af a
k t i e 1) o 1 a
S-
Hemorter.
Ångfartyg.
Segelfartyg.
Summa ång-
och segelfartyg.
Antal.
Tontal.
1 Antal.
Tontal.
Antal.
Verkligt
tontal.
Effektivt
tontal.
Effek-  tivt
tontal
i % af
riks-  sunnnan.
Städer och köpingar:
Stockholm.........
58
;
14,014
6
3,951
64
17,965
45,993
1 8
29,7
Göteborg..........
40
13,043
16
10,892
56
23,935
50,021
32,3
vid Bottniska viken.....
53
6,571
38
18,087
91
24,658
37,800
Z4.4
» Östersjön.........
14
2,249
4
373
18
2,622
7,120
4.6
> Öresund.........
3
330
3
164
6
494
1,154
0.7
» Vesterhafvet.......
9
1,329
—
—
9
1,329
3,987
2,6
» invatten.........
13
682
4
230
17
912
2,276
1,5
Summa städer och köpingar . . .
190
38,218
71
33,697
261
71,915
148,351
95.8
Landsbygd........
13
1,322
9
2,500
22
3,822
6,466
4.2
Summa för riket
203
39,540
SO
36,197
283
75,737
154,817
IOO,0
Städer och köpingar .....
Stockholm......
153
45,666
1
313
154
45,979
137,311
1 8
27.1
Göteborg ........
124
56,406
1
1,021
125
57,427
170,239
33,6
vid Bottniska viken.....
8,3
22,408 1
7
3,411
95
25,819
70,635
13.9
» Östersjön........
43
8,063
—
—
43
8,063
24,189
4.8
» Öresund.......
17
10,794
—
—
17
10,794
32,382
6,4
» Vesterhafvet ....
31
5,557
—
—
31
5,557
16,671
3.3
> invatten.......
71
10,149
2
179 I
73
10,328
30,626
6,0
J Summa städer och köpingar . . .
527 1
159.043 [I
11
4,924
538
163,967
482,053
955
Landsbygd ..........
107 1
7,245
24
3,386
131
10,631
25,121
4»9
Summa för riket
634 |
166,288 |
35 |
8,310 |[
669
174,598
507,174
100,0
75
handelsflotta.
olika slag af fartygsägare 1879 och 1897.
Ä 8''
(la af
ens
kilda
e 1 1
er lott ii ga
r e.
Ångfartyg.
Segelfartyg.
Summa ång- ock segelfartyg.
Hemorter.
Antal.
Tontal.
Antal.
Tontal.
Antal.
Verkligt
tontal.
Elfektivt
tontal.
Effek-  tivt
tontal
i % af
riks-  summan.
7 9.
46
4,484
42
7,944
88
12,428
21,396
4)i
Städer och köpingar:
Stockholm.
35
7,641
163
51,706
198
59,347
74,629
14.5
Göteborg.
74
6,911
216
73,305
290
80,216
94,038
l8,2
vid Bottniska viken.
40
7,248
442
53,383
482
60,631
75,127
14,5
» Östersjön.
11
3,412
89
26,383
100
29,795
36,619
7)1
» Öresund.
14 .
1,769
131
18,035
145
19,804
23,342
4.5
» Vesterhafvet.
69
6,448
131
10,130
200
16,578
29,474
5.7
» invatten.
289
37,913
1,214
240,886
1,503
278,799
354,625
68,6
Summa städer och köpingar.
70
4,974
1,311
147,415
1,381
152,389
162,337
.11,4
Landsbygd.
359
42,887
2,525
388,301
| 2,884
431,188
516,962
IOO,o
Summa för riket.
9 7.
26
5,292
42
7,181
68
12,473
23,057
5,3
Städer och köpingar:
Stockholm.
37
8,398
50
17,506
87
25,904
42,700
9,7
Göteborg.
53
8,269
53
20,149
106
28,418
44,956
10,2
vid Bottniska viken.
20
4,962
320
51.572
340
56,534
66,458
15,2
* Östersjön.
23
14,286
121
42,062
144
56,348
84,920
•9.4
» Öresund.
10
3,140
66
8,705
76
11,845
18,125
4,1
> Vesterhafvet.
22
1,991
63
4,052
85
6,043
10,025
2,3
» invatten.
191
46,338
715
151,227
906
197,565
290,241
66,2
Summa städer och köpingar.
132
8,274
1.039
| 123,434
| 1,171
131,708
| 148,256
31,8
Landsbygd.
323
54,612
1,754
274,661
2,077
329,273
438,497
IOO,o
Summa för riket.
76
Sveriges
Tab. 8. Svenska fartygens bygg
-
Hemorter.
F
a r t
g, byggda af t
r ä.
Ångfartyg.
Segelfartyg.
Summa ång- och segelfartyg.
Antal.
Tontal.
Antal.
Tontal.
Antal.
Verkligt
tontal.
Effektivt
tontal.
Effek-  tivt
tontal
i % af
riks-  sum-
man.
1 8
Städer och köpingar:
Stockholm..........
14
3,809
48
11,895
62
15,704
23,322
4.7
Göteborg...........
34
7,305
179
62,598
213
69,903
84,513
16,9
vid Bottniska viken......
16
2,796
254
91,392
270
94,188
99,780
*9’9
» Östersjön.........
17
3,693
446
53,756
463
57,449
64,835
•3.°
> Öresund.........
3
482
92
26,547
95
27,029
27,993
5,6
» Vesterhafvet.......
6
640
131
18,035
137
18,675
19,955
4,o
> invatten.........
42
4,622
135
10,360
177
14,982
24,226
4,8
Summa städer o. köpingar ....
132
23,347
1,285
274,583
1,417
297,930
344,624
68.9
Landsbygd ...........
28
1,939
1,320
149,915
1,348
151,854
155,732
3LI
Summa för riket
NIO
25,286
2,605
424,498
2,765
449,784
500,356
IOO,O
1 8
Städer och köpingar:
Stockholm..........
13
1,305
42
7,486
55
8,791
11,401
3,4
Göteborg...........
36
5,572
49
17,493
85
23,065
34,209
10,3
vid Bottniska viken......
6
1,790
58
22,478
64
24,268
27,848
8,4
> Östersjön.....•
...
8
1,154
318
50,679
326
51,833
54,141
16,3
» Öresund.........
4
1,691
107
32,888
111
34,579
37,961
11,4
» Vesterhafvet.......
3
283
65
8,229
68
8,512
9,078
2,7
» invatten.........
29
3,581
65
4,231
94
7,812
14,974
4,5
Summa städer o. köpingar ....
99
15,376
704
143,484
803
158,860
189,612
57,0
Landsbygd...........
61
5,915
1,060
125,553
1,121
131,468
143,298
43,o
Summa för riket
160
21,291
1,764
269,037
1,924
290,328
332.910
IOO,O
handelsflotta.
nadsmaterial 1879 och 1897.
F a
r t y g,
byggda af j ä
r n e 1 1
er stål.
Ångfartyg.
Segelfartyg.
Summa ång- och segelfartyg.
Antal.
Tontal.
Antal.
Tontal.
Antal.
Verkligt
tontal.
Effektivt
tontal.
Effek-  tivt
tontal
i % af
riks-  sum-
man.
Hemorter.
7 9.
91
15,433
91
15,433
46,299
27,0
Städer och köpingar:
Stockholm.
40
12,635
—
—
40
12,635
37,905
22,1
Göteborg.
in
10,686
—
—
in
10,686
32,058
18,7
vid Bottniska viken.
37
5,804
—
37
5,804
17,412
10,2
» Östersjön.
11
3,260
—
11
3,260
9,780
5.7
» Öresund.
17
2,458
—
17
2,458
7,374
4.3
5 Vesterhafvet.
40
2,508
—
40
2,508
7,524
4.4
» invatten.
347
52,784
—
—
347
52,784
158,352
92>4
Summa städer 0. köpingar.
55
4,357
—
—
55
4,357
13,071
7.6
Landsbygd.
402
57,141
—
—
402
57,141
171,423
IOO,o
Summa för riket.
9 7.
166
49,653
1
8
167
49,661
148,967
24.3
Städer och köpingar:
Stockholm.
125
59,232
2
1,034
127
60,266
178,730
29,2
Göteborg.
135
28,887
2
1,082
137
29,969
87,743
14,3
vid Bottniska viken.
55
11,871
2
893
57
12,764
36,506
6,0
» Östersjön.
36
23,389
14
9,174
50
32,563
79,341
12,9
» Öresund.
38
8,414
1
476
39
8,890
25,718
4.2
» Vesterhafvet.
64
8,559
—
64
8,559
25,677
4.2
» invatten.
619
190,005
22
12,667
641
202,672
582,682
95.1
Summa städer 0. köpingar.
178
9,604
3
1,267
181
10,871
30,079
4.9
Landsbygd.
797
199,609
25
13,934
822
213,543
612,761
IOO,O
Summa för riket.
Sveriges
Talj. 9. Svenska fartygens bygg
-
Hemorter.
Fart y g-, byggda i S v e r i g e.
Ångfartyg.
Segelfartyg.
Summa ång-
och segelfartyg.
Antal.
Tontal.
Antal.
Tontal.
Antal.
Verkligt
tontal.
Effektivt
tontal.
Effek-  tivt
tontal
i % af
riks-  summan.
1 8
Städer och köpingar:
Stockholm..........
100
17,196
39
8,645
139
25,841
60,233
12,o
Göteborg ...........
00
14,698
105
27,471
165
42,169
71,565
''4.3
vid Bottniska viken.....
119
13,160
227
79,261
346
92,421
118,741
23,6
» Östersjön.........
51
8,878
326
33,984
377
42,862
60,618
I2,i
» Öresund.........
10
1,553
50
9,705
60
11,258
14,364
2,9
» Vesterhafvet.......
21
2,614
91
9,027
112
11,641
16,869
3.4
» åvatten.........
81
6,982
134
10,036
215
17,018
30,982
6,2
Summa städer och köpingar . . .
442
65,081
972
178,129
1,414
243,210
373,372
74.5
Landsbygd ...........
SO
5,528
1,113
111,212
1,193
116,735
127,781
23,3
Summa för riket
522
70.604
2,085
289,341
2,607
359,945
501,153
IOO,o
1 8
Städer och köpingar:
Stockholm..........
152
28,687
32
2,805
184
31,492
88,866
18,2
Göteborg...........
114
27,933
30
7,635
144
35,568
91,434
18,8
vid Bottenhafvet.......
125
16,962
46
17,842
171
34,804
68,728
no
» Östersjön.........
55
8,578
178
19,620
233
28,198
45,354
9,3
» Öresund.........
14
3,194
48
12,131
62
15,325
21,713
4.5
> Vesterhafvet.......
36
5,446
48
4,427
84
9,873
20,765
4.3
» invatten.........
89
10,121
63
3,927
152
14,048
34,290
7,0
Summa städer och köpingar . . .
585
100,921
445
68,387
1,030
169,308
371,150
76,2
Landsbygd...........
231
13,873
758
74,438
989
88,311
116.057
23,8
Summa för riket
810
114,794
1,203
142,825
2,019
257,619
487,207
100,0
79
handelsflotta.
nadsorter 1879 och 1897.
F a r
t y g-,
y g g
(1 a i
u t 1 a n rt e t.
Ångfartyg.
Segelfartyg.
Summa ång- och. segelfartyg.
Hemorter.
Antal.
Tontal.
Antal.
Tontal.
Antal.
V erkligt
tontal.
Effektivt
tontal.
Effek-  tivt
tontal
i % af
riks-  summan.
7 9.
4
1,302
9
3,250
13
4,552
7,156
4.2
Städer och köpingar:
Stockholm.
15
5,986
74
35,127
89
41,113
53,085
3hi
Göteborg
8
322
27
12,131
35
12,453
13,097
7.7
vid Bottniska viken.
3
619
120
19,772
123
20,391
21,629
12,7
> Östersjön,
4
2,189
42
16,842
46
19,031
23,409
13.7
» Öresund.
2
484
40
9,008
42
9,492
10,460
6,2
> Vesterhafvet.
1
148
1
324
2
472
768
0,4
* invatten.
37
11,050
313
96,454
350
107,504
129.604
76,0
Summa städer och köpingar.
3
773
207
38,703
210
39.470
41.022
24,0
Landsbygd.
40
11,823
520
135,157
560
146,980
170,626
IOO,o
Summa för riket.
9 7.
27
22,271
11
4,689
38
26,960
71,502
15,6
Städer och köpingar:
Stockholm.
47
36,871
21
10.892
68
47,763
121,505
zö,5
Göteborg.
16
13,715
14
5,718
30
19,433
46,863
10,2
vid Bottniska viken.
8
4,447
142
31,952
150
36,399
45,293
9.9
» Östersjön.
26
21,886
73
29,931
99
51,817
95,589
20,g
» Öresund.
5
3,251
18
4,278
23
7,529
14,031
3,1
» Vesterhafvet.
4
2,019
2
304
6
2,323
6,361
1,4
» invatten.
133
104,160
281
87,764
414
192,224
401,144
87,5
Summa städer och köpingar.
8
1,646
| 305
52,382
| 313
54,028
57,320
12,5
Landsbygd.
141
106.106
| 586
140.146
727
246,252
458.464
IOO,O
Summa för riket.
80
Sveriges
Tab. 10. Svenska fartygens
Hemorter.
F a r
tjg n
n (1 e r
1 0 å r.
Ångfartyg.
Segelfartyg.
Summa äng-
och segelfartyg.
Antal.
Tontal.
Antal.
Tontal.
Antal.
Verkligt
tontal.
Effektivt
tontal.
Effek-  tivt
tontal
i % af
riks-  suniman.
1 8
Städer och köpingar:
Stockholm..........
72
13,494
13
6,496
85
19,990
46,978
''3.8
Göteborg...........
65
18,708
44
17,635
109
36,343
73,759
z,i7
vid Bottniska viken.....
68
9,673
136
54,707
204
64,380
83,726
24,6
■> Östersjön.........
40
8,087
93
14,752
133
22,839
39,013
I'',4
t Öresund.........
11
3,473
24
6,517
35
9,990
16,936
5.o
» Vesterhafvet.......
16
2,379
21
2,684
37
5,063
9,821
2,9
» invatten.........
38
3,850
15
2,357
53
6,207
13,907
4.i
Summa städer och köpingar . . .
310
59,664
346
105.148
656
164,812
284,140
83.5
Landsbygd ...........
35
3,951
325
44,221
360
48,172
56,074
16,5
Samma för riket
345
63,615
671
149,369
1,016
212,984
340.214
ICO,o
1 8
Städer och köpingar:
Stockholm..........
SO
13,921
1
134
31
14,055
41,897
28,0
Göteborg...........
52
15,843
2
127
54
15,970
47,656
31,8
vid Bottniska viken.....
20
3,552
4
1,106
24
4,658
11,762
7,9
» Östersjön.........
13
1,648
8
1,146
21
2,794
6,090
4-1
> Öresund.........
4
1,391
8
1,937
12
3,328
6,110
4.1
» Vesterhafvet.......
16
2,138
17
1,059
33
3,197
7,473
5,0
* invatten.........
26
2,468
6
441
32
2,909
7,845
5,2
Summa städer och köpingar . . .
161
40,961
46
5.950
207
46,911
128,833
86,1
Landsbygd...........
58
4,647
96
6,833
149
11,480
20,774
''3,9
Summa för riket
214
45,608
142
12,783
356
58,391
149,607
ICO,o
81
handelsflotta.
ålder 1879 och 1897.
t1 a r 1
y g'' o in 1 0-
2 0 år
Ångfartyg.
Segelfartyg.
Samma äng- och segelfartyg.
Hemorter.
Antal.
Tontal.
Antal.
Tontal.
Antal.
Verkligt
tontal.
Effektivt
tontal.
Effek-  tivt
tontal
i % af
riks-  summan.
7 9.
15
1,902 i
11
2,528
26
4,430
8,234
5.8
Städer och köpingar:
Stockholm.
5
1,155
45
18,569
50
19,724
22,034
15,6
Göteborg.
27
2,009
66
22,618
93
24,627
28,645
20,3
vid Bottniska viken.
10
978
98
13,827
108
14,805
16,761
11,9
■> Östersjön.
2
194
33
8,019
35
8,213
8,601
6,1
» Öresund.
4
484
35
5,660
39
6,144
7,112
5-1
> “Vesterhafvet.
22
1,430
36
2,334
58
3,764
6,624
4-7
» invatten.
85
8,152.
324
73,555
409
81,707
98,011
69.5
Summa städer" och köpingar.
23
1,309
333
39,123
356
40,432
43,050
3°. 5
Landsbygd.
108
9,461
657
112,678
765
122,139
141,061
IOO,0
Summa för riket.
9 7.
o2
18,050
1
141
63
18,191
54,291
17,5
Städer och köpingar:
Stockholm.
59
28,126
3
1,325
62
29,451
85,703
27.7
Göteborg.
31
10,216
13
3,958
| 44
14,174
34,606
11,2
vid Bottniska viken.
17
3,951
28
4,594
45
8,545
16,447
5.3
» Östersjön.
21
17,335
18
7,437
39
24,772
59,442
19,2
» Öresund.
15
4,278
7
1,026
22
5,304
13,860
4.5
» "Vesterhafvet.
30
5,000
3
197
33
5,197
15,197
4,9
» invatten.
235
86,956
73
18,678
308
105,634
279,546
9°, 3
Summa städer och köpingai
62
4,086
167
17,695
229
21,781
29,953
9,7
Landsbygd.
297
91,042
240
30,373
537
127,415
309,499
IOO,o
Summa för riket.
Handels- och sjöfartskomiténs betänkande
Statistik.
11
82
Sveriges
Tab 10 (forts.). Svenska far
-
Hemorter.
Far
y g o in 2 0-
-30 år.
Ångfartyg.
j Segelfartyg.
Summa ång-
och segelfartyg.
Antal.
Tontal.
I Antal.
Tontal.
Antal.
V erkligt
tontal.
Effektivt
tontal.
Effek-  tivt
tontal
i % af
riks-  summan.
1 8
Städer och köpingar:
Stockholm..........
11
2,865
5
1,904
16
4,769
10,499
9,i
Göteborg...........
5
821
47
19,265
52
20,086
21,728
18,8
vid Bottniska viken.....
17
1,419
31
10,255
48
11,674
14,512
12,6
> Östersjön.........
3
390
105
11,107
108
11,497
12,277
10,6
» Öresund.........
—
—
21
9,761
21
9,761
9,761
8,4
» Vesterhafvet.......
3
235
38
5,011
41
5,246
5,716
4,9
» invatten.........
15
1,353
19
1,392
34
2,745
5,451
4,7
Summa städer och köpingar . . .
54
7,083
266
58,695
320
65,778
79,944
69,1
Landsbygd...........
8
356
256
34,707
264
35,063
35,775
30,9
Summa för riket
62
7,439
522
93,402
584
100,841
115,719
100,0
1 8
Städer och köpingar:
Stockholm..........
65
14,779
9
2,020
74
16,799
46,357
14,7
Göteborg ...........
38
16,896
19
8,777
57
25,673
59,465
18,8
vid Bottniska viken.....
61
12,562
31
15,195
92
27,757
52,881
16,8
'' Östersjön.........
29
6,300
106
22,648
135
28,948
41,548
13,3
- Öresund.........
13
6,042
48
17,221
61
23,263
35,347
11,2
" Vesterhafvet . ......
7
1,695
17
3,085
24
4,780
8,170
2,6
» invatten.........
23
3,165
13
975
36
4,140
10,470
3,3
Summa städer och köpingar . . .
236
61,439
243
69,921
479
131,360
254,238
80,7
Landsbygd ...........
80
4,530
291
47,343
371
51,873
60,933
''9,3
Summa för riket
316
65,969
534
117.264
.850
183,233
315,171
IOO,o
83
handelsflotta.
tygens ålder 1879 och 1897.
F a i* t
y g om 3 0
-4 0 år.
Ångfartyg.
Segelfartyg.
Summa ång- och segelfartyg.
Hemorter.
Antal.
Tontal.
Antal.
Tontal.
Antal.
Verkligt
tontal.
Effektivt
tontal.
Effek-  tivt
tontal
i ■; af
riks-  summan.
7 9.
2
254
2
254
254
I , I
Städer och köpingar:
Stockholm.
—
—
16
4,359
16
4,359
4,359
19,0
Göteborg.
2
82
5
2,058
7
2,140
2,304
10,1
vid Bottniska viken.
—
—
44
4,631
44
4,631
4,631
20,2
» Östersjön.
—
—
5
769
5
769
769
3,4
» Öresund.
—
—
11
1,357
11
1,357
1,357
S.9
» Vesterhafvet.
—
—
3
284
3
284
284
1,2
» invatten.
2
82
86
13,712
88
13,794
13,958
60, g
Summa städer och köpingar.
—
—
69
8,950
69
8,950
8.950
39,i
Landsbygd.
2
82
155
22,662
157
22,744
22,908
IOO, 0
Summa för riket.
9 7.
15
1,880
14
3,730
29
5,610
9,370
8,7
Städer och köpingar:
Stockholm.
7
3,626
14
4,832
21
8.458
15,710
14,5
Göteborg.
17
3,044
5
2,224
22
5,268
11,356
io,5
vid Bottniska viken.
4
1,126
94
14,949
98
16,075
18,327
17,0
» Östersjön,
2
312
34
12,485
36
12,797
13,421
12,4
> Öresund.
1
476
11
1,829
12
2,305
3,257
3>o
» Vesterhafvet.
8
833
8
688
16
1,521
3,187
2,9
» invatten.
54
11,297
180
40,737
234
52,034
74,628
69,0
Summa städer och köpingar.
22
1.262
218
29,709
240
30.971
33,495
31,0
Landsbygd.
76
12,559
398
70,446
474
83,005
108,123
IOO,o
Summa för riket.
84
Sveriges
Tcib. 10 (forts). Svenska far
-
Hemorter.
Fartyg o
in 4 0
-5 0 å
r.
Ångfartyg.
Segelfartyg.
Summa ång-
och segelfartyg.
Antal.
Tontal.
Antal.
Tontal.
Antal.
Verkligt
tontal.
Effektivt
tontal.
Effek-  tivt
tontal
i % af
riks-  summan.
1 8
Städer och köpingar:
Stockholm..........
—
—
i
32
1
32
32
I,i
Göteborg...........
—
—
i
181
1
181
181
6,.
vid Bottniska viken.....
—
—
i
154
1
154
154
5-2
» Östersjön.........
—
—
6
789
6
789
789
26,7
» Öresund.........
—
—
2
632
2
632
632
21,4
» Vesterhafvet.......
—
—
3
358
3
358
358
12,1
» invatten.........
—
—
1
62
1
62
62
2,1
Summa städer och köpingar . . .
—
—
15
2,20S
15
2,208
2,208
74,7
Landsbygd ...........
—
—
8
749
8
749
749
25,3
Summa för riket
—
23
2,957
23
2,957
2,957
ICO,o
1 8
Städer och köpingar:
Stockholm..........
3
1,103
3
326
6
1,429
3,635
10.8
Göteborg...........
—
—
6
2,355
6
2,355
2,355
7-0
vid Bottniska viken.....
4
982
2
881
6
1,863
3,827
11,+
t Östersjön.........
-
—
36
4,526 j
36
4,526
4,526
134
» Öresund.........
—
-
8
1,870
8
1,870
1,870
5-5
» Vesterhafvet.......
1
96
8
1,318
9
1,414
1,606
4-8
» invatten.........
4
482 1
3
236
7
718
1,682
5,0
Summa städer och köpingar . . .
12
2,G63
66
11,512 I
78
14,175
19,501
57,9
Landsbygd...........
8
509
97
12.666 1
105
13,175 |
14,193 l
42,1
Summa för riket
20
3,172
163
24,178
183
27,350
33,694 |
ICO,o
85
handelsflotta.
tygens ålder 1879 och 1897.
Fart
y g o in 5 0-
-0 0 åi
•
Ångfartyg.
Segelfartyg.
Summa ång- och segelfartyg.
Hemorter.
Antal.
Tontal.
Antal.
Tontal. i
Antal.
Verkligt
tontal.
Effektivt
tontal.
Effek-  tivt
tontal
i "i af
riks-  summan.
7 9.
Städer och köpingar:
Stockholm.
—
—
1
64
1
64
64
7-3
Göteborg.
_
—
—
—
—
_
—
—
vid Bottniska viken.
—
—
3
365
3
365
365
41,6
» Östersjön.
—
—
1
282
1
282
282
32.i
» Öresnnd.
_
—
—
—
—
—
—
—
» Vesterhafvet.
—
—
—
—
—
—
—
» invatten.
_
_
5
711
5
711
711
8l,0
Summa städer och köpingar.
—
—
3
107
3
167
167
19,0
Landsbygd.
—
—
8
878
8
878
878
IOO, 0
Summa för riket.
9 7.
2
408
2
408
408
6,2
Städer och köpingar:
Stockholm.
—
—
1
579
1
579
579
8,8
Göteborg.
_
—
—
—
—
—
—
—
vid Bottniska viken.
_
—
12
1,440
12
1,440
1,440
ZI,9
s Östersjön.
—
—
3
567
3
567
567
8,6
» Öresund.
—
—
3
286
3
286
286
4-3
» Vesterhafvet.
—
—
—
—
—
—
—
—
» invatten.
_
—
21
3,280
21
3,280
3.280
49-8
Summa städer och köpingar.
i
39
27
3,191
28
3.230
3,308
50,2
Landsbygd.
i
j 39
48
0,471
49
6,510
6,588
1 100,0
Summa för riket.
86
Sveriges
Tab. 10 (forts.)- Svenska far
-
Hemorter.
F a r
tyg öfver
6 0 år
•
Ångfartyg.
Segelfartyg.
Summa ång-
och segelfartyg.
Antal.
Tontal.
Antal.
Tontal.
Antal.
Verkligt
tontal.
Effektivt
tontal.
Effek-  tivt
tontal
i % af
riks-  summan.
1 8
Städer och köpingar:
Stockholm..........
—
—
—
—
—
—
_
_
Göteborg...........
—
—
4
814
4
814
814
65.7
vid Bottniska viken.....
—
—
—
—
—
—
—
—
» Östersjön.........
—
—
1
95
1
95
95
7,7
» Öresund.........
—
—
—
—
—
—
—
__
» Vesterhafvet.......
—
—
—
—
—
—
—
_
» invatten.........
—
—
—
—
—
—
—
Summa städer och köpingar . . .
—
_
5
909
5
909
909
73,4
Landsbygd...........
—
2
329
2
329
329
26,6
Summa för riket
—
—
7
1,288
7
1,238
1,288
IOO,O
1 8
Städer och köpingar:
Stockholm..........
—
—
1
130
1
130
130
>3,i
Göteborg...........
—
_
i
1
210
1
210
210
2I,i
vid Bottniska viken.....
—
—
—
—
—
—
__
_
» Östersjön.........
-
—
1
64
1
64
64
6,4
» Öresund.........
—
—
—
—
—
—
_
_
» Vesterhafvet.......
—
—
—
—
—
—
—
_
» invatten.........
—
—
—
—
—
—
—
—
Summa städer och köpingar . . .
—
3
404 |
3
404
404
40,6
Landsbygd...........
—
—
!)
592
9
592
592
59,4
Summa för riket |
—
12
990
12
996
996
IOO,o
87
handelsflotta.
tygens ålder 1879 och 1897.
Fartyg af o
känd å1d
r.
Ångfartyg.
Segelfartyg.
Summa äng- ock segelfartyg.
Hemorter.
Antal.
Tontal.
Antal.
Tontal.
Antal.
Verkligt
tontal.
Effektivt
tontal.
Effek-  tivt
tontal
i % af
riks-  summan.
7 9.
6
237
16
681
22
918
1,392
3.°
Städer ock köpingar:
Stockkolm.
—
—
21
1,711
21
1,711
1,711
3-6
Göteborg.
13
299
15
1,600
28
1,899
2,497
5-3
vid Bottniska viken.
1
42
96
8,190
97
8,232
8,316
17,8
» Östersjön.
1
75
6
567
7
642
792
1,7
» Öresund.
—
—
23
2,965
23
2,965
2,965
6,3
» Vesterkafvet.
7
497
61
3,931
68
4,428
5,422
11.6
» invatten.
28
1,150
238
19,045
266
20,795
23,095
49-3
Summa städer ock köpingar.
17
GSO
324
21,609
341
22.349
23,709
50,7
Landsbygd.
45
1,830
502
41,314
007
43,144
40,804
IOO,o
Summa för riket.
9 7.
4
1,225
12
605
1 16
1,830
4,280
19,5
Städer ock köpingar:
Stockkolm.
5
313
5
322
10
635
1,261
5,7
Göteborg.
8
321
5
• 196
13
517
1,159
5,3
vid Bottniska viken.
—
—
35
2,205
35
2,205
2,205
IO,o
» Östersjön.
—
—
2
545
2
545
545
2,5
» Öresund.
1
14
3
102
4
116
144
0,6
s Vesterkafvet.
2
192
32
1,694
34
1,886
2,270
iO,3
» invatten.
20
2,005
94
5,(iG9
114
7,734
11,864
53,9
Summa städer ock köpingar.
13
440
158
8,791
171
9,237
10.129
46,1
Landsbygd.
33
2,511
252
14,400
| 285
16.971
21.993
IOO, Q
Summa för riket.
88
Sveriges handelsflotta.
Talj. 11. Svenska fartygens ägare, byggnadsmaterial, byggnadsorter och ålder.
Sammandrag af tält. 6—10
1 8
7 9.
l 8
9 7.
Ångfartyg.
Segelfartyg.
Summa äng-  el. segelfartyg.
Ångfartyg.
Segelfartyg.
Summa ång-  0. segelfartyg.
Ton
tal.
Tontal
i % af
samt! i
skepps-  listan
upp-  tagna
ång-  fartyg.
Tontal.
Tontal
i % af
samt! i
skepps-  listan
upp-  tagna
segel-  fartyg.
Effek-
tivt
tontal.
Effekt,
tontal
i °f, af
samt! i
skepps-  listan
upp-  tagna
fartyg.
Tontal.
Tontal
i / af
samt! i
skepps-  listan
upp-  tagna
ång-  fartyg.
Tontal.
Tontal
i % af
samtl. i
skepps-  listan
upp-  tagna
segel-  fartyg.
Effek-
tivt
tontal.
Effekt,
tontal
i % af
samtl. i
skepps-  listan
upp-  tagna
fartyg.
Samtliga fartyg enligt
skeppslistan ....
82,427
iOO,o
424,498
IOO,o
671,779
100,0
220,901
IOO,o
282,971
IOO, Q
945,671
100,0
Fartyg, ägda af aktiebok
39,540
48,0
36,197
8.5
154,817
23,0
166,288
75.3
8,310
2,9
507,174
53,6
»
» enskilda
42,887
52,°
388,301
91.5
516,962
77.0
54,612
24,7
274,661
97,1
438,497
46,4
IOO,o
ICO,o
IOO,o
ICO,o
100,0
100,0
Fartyg, byggda af trä .
25,286
30-7
424,498
I CO,o
500,356
74.5
21,291
9,6
269,037
95,1
332,910
35,2
»
»
järn
eller stål......
57,141
69-3
_
_
171,423
25.5
199,609
9°,4
13,934
4,9
612,761
64,8
IOO,0
IOO,o
100,0
IOO,o
ICO,o
I OO,O
Fartyg byggda i Sverige
70,604
85,7
289,341
68,2
501,153
74.6
114,794
52,0
142,825
50.5
487,207
51,5
»
> utlandet
11,823
14-3
135,157
31,8
170,626
25.4
106,106
48,0
140,146
49,3
458,464
48,5
IOO,o
IOO,o
100,0
100,0
100,0
IOO,o
Fartyg under 10 år . .
63,615
77.z
149,369
35,2
340,214
50.7
45,608
20,7
12,783
4,5
149,607
15,8
» 10—20 » . .
9,461
">5
112,678
26,5
141,061
21,0
91,042
41,2
36,373
12,9
309,499
32,7
>
20—30
» . .
7,439
9.o
93,402
22,o
115,719
17,2
65,969
29,9
117,264
4'',4
315,171
33,3
>
30-40
» . .
82
0,1
22,662
5,4
22,908
3.4
12,559
5.7
70,446
24,9
108.123
11,5
»
40—50
» . .
—
—
2,957
0,7
2,957
0,4
3,172
!>4
24,178
8,5
33,694
3,6
»
50—60
» . .
—
—
878
0,2
878
0,1
39
0,0
6,471
2,3
6,588
0,7
»
öfver 60 » . .
—
—
1,238
0.3
1,238
0,2
—
—
996
°,4
996
0,1
» af okänd ålder
1,830
2,2
41,314
9.7
46,804
7.0
2,511
14,460
5,i
21,993
2,3
IOO,o
IOO,o
I00,o
I00,o
100,0
IOO,o
Utrikes sjöf artsrörelsen.
89
Åtskilliga länders utrikes sjöf artsrörelse
1875-1897.
(Tab. 12—14)
Anmärkningar.
Källorna för uppgifter om utrikes sjöfarten äro i allmänhet desamma som
för uppgifter om handelsflottan och hafva användts i samma gradation.
Danmark.
Uppgifterna äro hämtade från officiella års-berättelser, upptagande fartyg »i
almindelig Fart». För lastade fartyg är hvarken antalet eller registertonnaget
angifvet, endast lastadt och lossadt tonnage.
Finland.
Från Finlands officiella statistik, hvars lästetals-siffror för 1875 evalvera!» till
ton enligt Kisers norm; från och med 1880 fullständigt efter den officiella statistiken.
För åren 1875—1890 upptages jämte den egentliga utrikes farten äfven s. k.
kombinerad in- och utrikes fart; för åren 1895—1897 ^endast utrikes sjöfart af
fartyg öfver 19 ton. Den minskning som visar sig från år 1890 till 1895 är
sålunda endast skenbar. Då för de båda medeltalsperioderna ej kunnat erhållas
uppgifter, som äro sinsemellan jämförliga, hafva för den äldre perioden siffror
approximerats endast för att hindra en förskjutning af slutsumman för alla länder.
År 1877 infördes i Finland skeppsmätningssystem med maskinafdrag enligt
engelska regeln, hvilken ännu gäller; de officiella siffrorna efter 1880 synas därför i
jämförelse med 1875 års siffror lägre än de i verkligheten äro.
Ryssland.
Tontalssiffror från Statistical abstract, antalssiffror från Kisel’. I Ryssland
gäller sedan år 1880 vid skeppsmätning den s. k. tyska regeln.
Frankrike.
Fullständigt från den officiella Tableau général du commerce (et de la navigation)
1875—1897. Då den engelska slceppsmätningsregeln vant gällande^
Frankrike sedan 1873, kan man anse tontalssiffrorna för alla ifrågavarande år
sinsemellan fullt jämförliga.
Handels- och sjöfartskomiténs betänkande. Statistik.
90
Utrikes sjö fartsrörelsen.
Spanien.
Från den officiella Estadistica general del comercio exteriör de lispund.
1875
1897. Spaniens officiella sjöfartssiffror äro icke jämförliga med öfriga
länders. De äro att anse för höga, därför att hvarje fartyg, som på samma utrikes
resa besöker flera spanska hamnar, räknas en gång vid hvarje hamn.
Detta system är fullständigt gällande från och med år 1886. T. o. m. 1885
angifves s. k. direkt sjöfart, men äfven vid denna förekommer dubbelräkning,
isynnerhet för afgångna fartyg; detta visar sig vid tabellen för lastade fartyg’
där de afgångna år 1885 utgöra en betydligt större procent af alla lastade än
1890. Jämförelsen mellan de båda medeltalen är haltande, då siffrorna efter
1886 äro jämförelsevis högre än före sagda tid och den starka utvecklingen sålunda
delvis endast är skenbar. I Spanien har sedan 1876 Donau-regeln varit
gällande vid skeppsmätning.
Portugal.
Tab. 12 är för åren från och med 1885 uppgjord efter Portugals officiella
statistik Commercio e navegacdo, Estatistica especial 1897, där äfven föregående
år omtalas. Före 1885 äro tontalssiffror från Statistical abstract och antalssiffror
från Kiser. I tab. 14 äro öfverallt tontalssiffrorna från Statistical abstract och
antalssiffrorna från Kiser.
Italien.
Från Italiens officiella statistik, Movimento delta Navigazione 1875 —1896.
Siffrorna för 1897 approximerade, enär på grund af ändring i statistiken de
officiella uppgifterna för detta år ej äro likformiga med de föregående årens. Då
engelska regeln vid skeppsmätning infördes 1883, äro de här förekommande siffrorna
från och med 1885 lägre än de skulle vara om tyska regeln fortfarande
varit gällande. Skilnaden mellan medeltalen synes därför mindre än den i verkligheten
är.
Österrike.
Från Österrikes statistik 1880—1897; dessförinnan från Kiser. Bland inländska
fartyg upptagas äfven ungerska; farten med Ungern räknas ej som utrikes
fart. I Österrike gäller sedan 1883 engelska regeln vid skeppsmätning;
förhållandet är sålunda detsamma som med Italien.
Ungern.
från Kiser åren 1875—1893; i öfrigt approximerade. Kiser har reducerat
alla ton till s. k. internationella (se sid. 47), och har det sålunda ej något inflytande
på här anförda siffror, att engelska regeln infördes i Ungern 1883 på
samma gång som i Österrike.
Kina.
1 ontal fullständigt från btatistical abstract. För lastade fartyg har nämnda
publikation inga uppgifter rörande Kina.
Utrikes sjö fartsrörelsen.
91
Japan.
Tab. 12 efter Japans officiella statistik 1880—1897; siffrorna för 1875 och
perioden 1875—79 approximerade. i tab. 14 lastade fartygs tontal efter Statistical
abstract 1890—1896; för åren 1875—1885 och 1897 lastade fartyg
approximerade genom jämförelse med siffror i tab. 12. Omkring 80 % af samtliga
ankomna och afgångna fartyg hafva beräknats vara lastade och af dessa
hafva under de tre första åren 49 å 47 / beräknats såsom ankomna, under år
1897 endast 43 %. De efter Statistical abstract upptagna siffrorna hänföra sig
beträffande japanska fartyg endast till fartyg af europeisk typ.
Amerikas förenta stater.
Från och med 1885 fullständigt från Förenta staternas officiella statistik. För
åren 1875 och 1880 äro siffrorna för hafshamnarna (vid Atlantiska, Mexikanska och
Stilla hafven) hämtade från Kisel-, som reducerat den officiella statistikens bruttoton
till nettoton, i det han tagit 65 % af det officiella tonnaget för ångfartyg
och 96 % för segelfartyg. De inom parentes satta siffrorna för 1875 och 1880
äro approximerade; den officiella statistiken för 1880 särskiljer ångfartyg endast
vid hafshamnar, så att endast för dessa en reduktion efter Kiaers metod kan
företagas. Antalssiffrorna för 1880 äro hämtade från hörenta staternas officiella
statistik. Medeltalssiffrorna för 1875—79 äro för hafshamnarna erhållna
genom reduktion af de officiella siffrorna enligt Kisel-; för öfrigt approximerade.
Efter 1882, då moorsomska skeppsmätningssystemet med maskinafdrag började
tillämpas, anger officiella statistiken fartygen i nettoton; men då den afdragsregel,
som infördes i Förenta staterna (Donauregeln till 1895) angifver lägie
siffror än de af Kiser beräknade internationella ton,^ synes ökningen från 1880
till 1885 mindre än den i verkligheten varit. Då därtill kommer, att efter
engelska regelns införande 1895, de officiella siffrorna än mera nedpressats,
måste skilnaden mellan medeltalen för 1875—79 och 1893''—97 faktiskt
vara större än af jämförelsen synes.
92
Åtskilliga länders utTab
12. Till nedanstående länder från utrikes ort ankomna och från
QO
5
1880.
Samtliga
ankomna och
af gångna.
Däraf
inländska.
rnländ
ska
fartygs
tontal
i %0 af
! samt-  ligas.
Samtliga
ankomna och
afgångna.
Däraf
inländska.
II
Inländ-
ska
fartygs
tontal
Antal.
Tontal.
Antal
Tontal.
Antal.
Tontal.
Antal
Tontal.
i % af
samt-  ligen.
Sverige .....
39,38É
5,279,849
19,797
1,793,135
34>°
48,155
6,894,155
22,989
2,563,909
37.2
Norge.....
23,541
3,630,780
13,131
2,593,616
71,4
23,601
3,985,477
13,423
2,716,928
68,2
Danmark ....
39,488
3,594,792
18,286
1,771,743
49,3
45,710
4,461,484
21,646
2,351,544
5^,7
Finland ....
16,362
2,053,501
12,361
1,247,069
60,7
19,731
3,054,130
14,343
1,791,072
58,6
Ryssland ....
21,663
8,158,428
X
797,562
9,8
25,871
9,975,332
X
1,134,914
11,4
Tyska riket. . .
46,241
10,741,983
17,697
4,101,351
38,2
46,902
13,066,412
18,476
5,108,571
39,i
Nederländerna .
15,922
4,681,582
4,894
1,260,858
26,9
16,356
6,844,034
5,086
2,116,318
30,9
Belgien.....
12,118
4,869,816
2,023
383,157
7,9
13,282
7,116,146
2,164
826,039
11,6
Stor brit.-Irland .
127,708
46,276,838
72,756
30,944,744
66,y
134,405
58,736,062
80,239
41,348,984
70,4
Frankrike . . .
71,089
16,717,412
24,837
5,456,469
32,6
79,189
25,032,478
22,696
7,522,221
30,1
Spanien ....
26,954
6,612,881
11,304
2,243,671
33,9
33,007
13,743,114
12,257
3,650,902
26,6
Portugal ....
10,962
5,505,403
X
404,382
7,3
11,055
5,815,851
X
238,787
4,i
Italien.....
34,969
8,084,595
21,685
2,766,086
34,2
33,805
9,846,970
21,417
3,425,008
34,8
Österrike ....
15,368
2,302,145
X
(1,500,000)
X
13,151
2,577,684
X
(1,600,000)
X
Ungern.....
1,973
134,000
X
(70,000)
X
2,272
425,100
X
(200,000)
X
Kina......
X
2,114,123
X
8,741
0,4
X
4,034,611
X
184,700
4,6
Japan.....
X
(1,000,000)
X
(250,000)
X
2,743
1,421,127
1,630
352,426
24,8
Amen. för. stater
X
(19,015,200)
X
(5,393,896)
X
69,702
(29,434,200)
18,509
(5,844,925)
X
Hafshamnar . .
31,265
15,065,200
X
4,993,896
33,1
41,240
24,634,200
11,757
6,244,925
21,3
Insjöhamnar . .
X
(3,950,000)
X
(400,000)
X
28,462
(4,800,000)
6,752
(600,000)
X
Summa
X
150,773,828
X
62,986,480
4'',8
X
206,464,368
X
82,977,248
40,2
Sverige i % af sum-  man .....
X
3>S
X
2,8
X
3)3
X
3)i
93
rikes sjöfartsrörelse.
samma länder dit afgångna lastade och barlastade fartyg 1875—1897.
188 5.
189 0.
Samtliga
ankomna och
afgångna.
Häraf
inländska.
Inländ-
ska
fartygs
tontal
i % af
samt-  ligas.
Samtliga
ankomna och
afgångna.
Däraf
inländska.
Inländ-
ska
fartygs
tontal
i % af
samt-  ligas.
Antal.
Tontal. j
Antal.
Tontal.
Antal.
Tontal.
Antal.
Tontal.
55,651
9,016,435 27,341
3,301,450
36.6
60,083
10,766,711
27,235
3,624,301
33.7
Sverige.
22,960
4,737,749
12,795
3,030,773
64,0
24,830
5,354,130
13,420
3,468,381
64,8
Norge.
50,370
6,176,775
23,411
3,241,740
52,5
53,923
8,032,080
29,244
4,693,308
58,4
Danmark.
21,997
3,746,508
16,514
2,288,518
61,1
32,530
4,028,454
26,207
2,664,660
66,1
Finland.
21,243
10,792,894
X
944,084
8,7
19,040
12,072,988
X
958,258
7.9
Ryssland.
46,887
16,549,934
18,911
6,986,942
42,2
49,661
21,106,980
19,111
9,275,710
43,9
Tyska riket.
15,935
8,226,903
4,917
2,555,044
3>,<
18,678
10,837,137
5,236
3,122,125
28,8
Nederländerna.
12.977
8,112,349
2,187
1,243,137
15-3
14,738
11,589,148
2,881
2,203,012
19,0
Belgien.
119,471
64,281,642
73,901
46,389,055
72,2
126,011
74,283,869
77,626
53,973,112
72,7
Storbrit .-Irland.
63,870
26,019,793
18,634
9,216,759
35.4-
61,977
28,967,848
18,170
9,254,879
31,9
Frankrike.
30,081
17,081,804
13,130
6,648,315
38,9
38,138
23,910,898
16,915
10,473,542
43.8
Spanien.
10,803
7,237,181
1,245
409,021
5.7
12,492
10,564,723
1,249
746,175
7.1
Portugal.
33,223
11,571,955
19,109
2,847,084
24,6
32,260
14,246,724
17,747
3,473,148
24>4
Italien.
14,770
2,975,908
X
(1,700,000)
X
14,229
3,496,616
4,451
1,931,166
55,2
Österrike.
3,094
1,069,500
X
(500,000)
X
2,727
1,159,600
X
(550,000)
X
Ungern.
X
4,323,811
X
55,374
1.3
X
5,915,520
X
429,999
7,3
Kina.
2,230
1,781,321
844
282,238
15,8
4,330
3.196,181
2,582
731,192
22,9
Japan.
60,639
30,819,596
18,734
6,363,567
20,6
66,745
36,256,123
22,217
8,149,878
22,5
Amen. för. stater
34,803
24,783,767
11,504
5,517,787
22,3
86,546
30,794,653
10,906
6,794,601
22,1
Hafshamnar.
25,836
6,035,829
7,230
845,780
14,0
30,199
5,461,470
11,811
1,355,277
24,8
Insjöhamnar.
X
284,522,058
X
98,003,101
41,8
X
285,785,730
X
119,722,846
4>,9
Summa
Sverige i % af sura-
X
3>8
X
3.4
—
X
3.8
X
3>°
—
man.
94
Åtskilliga länders ut
-
Tab. 12 (forts.). Till nedanstående länder från utrikes ort ankomna och från
1S 0 5.
18 9 7.
Samtliga
ankomna och
afgångna.
Däraf
inländska.
Inländ-
ska
fartygs
tontal
i % af
samt-  ligas.
Samtliga
ankomna och
afgångna.
Däraf
inländska.
Inländ-
ska
fartygs
tontal
i % af
samt-  ida?.
Antal.
Tontal.
Antal.
Tontal.
Antal.
Tontal.
Antal.
Tontal.
Sverige.....
59,396
12,383,747
29,090
4,120,594
33-3
65,622
14,877,813
32,998
5,299,623
35-6
Norge.....
23,766
5,339,250
12,472
3,588,038
67,2
27,561
6,133,317
14,289
4,085,586
66,6
Danmark ....
52,066
8,425,804
26,909
4,573,117
54,3
59,193
10,561,982
30,537
5,925,036
56,1
Finland1)....
15,618
3,177,172
11,271
1,389,643
43,7
16,730
3,729,890
11,719
1,635,526
43-8
Ryssland ....
X
19,191,188
X
1,390,068
7-2
X
18,066,576
X
1,559,053
8,6
Tyska riket. . .
52,730
23,953,464
20,330
10,145,057
42-4
59,683
25,762,511
24,122
10,918,269
42,4
Nederländerna .
19,142
13,531,345
5,512
3,666,795
27,''
22,333
16,897,809
6,101
4,214,340
24,9
Belgien.....
14,476
13,670,002
2,991
2,611,076
19,1
16,451
15,899,475
3,515
2,897,472
18,2
Storbrit.-Irland .
121,410
80,539,174
74.817
58,691,926
72-9
129,425
90,198,863
78,326
64,426,545
71-4
Frankrike . . .
56,002
27,909,379
17,386
8,531,234
30,6
58,348
31,488,753
17,652
9,551,538
30,3
Spanien ....
36,856
25,922,486
19,169
12.237.818
47,2
36,438
28,765,414
17,902
12,901,199
44,8
Portugal ....
11,955
12,424,936
1,055
824,099
6,6
12,242
15,806,171
1,179
1,113,905
7,i
Italien.....
31,517
16,829,468
18,102
4,030,608
24,0
X
(17,500,000)
X
(4,200,000)
X
Österrike ....
14,197
3,678,272
4,377
2,070,578
56-3
16,906
3,710,757
4,282
2,127,344
57,3
TJngern.....
X
(1,700,000)
X
(850,000)
X
X
(1,700,000)
X
(850,000)
X
Kina......
X
8,507,107
X
316,874
3,7
X
9,600,102
X
500,476
5,i
Japan.....
5,591
5,304,657
2,060
246,361
4,6
6,781
6,917,446
3,405
1,301,560
18,8
Amen. för. stater
58,006
39,045,461
21,475
8,977,057
23-0
63,199
47,469,445
24,041
11,143,470
23-5
Hafshamnar . .
33,967
33,748,992
10,462
7,292,309
21,6
37,207
39,881,044
10,815
7,248,625
18,2
Insjöhamnar . .
24,039
5,296,469
11,013
1,684,748
31,8
25,992
7,588,401
13,22(5
3,894,845
51-3
Summa
X
321,532,912
X
128,260,973
39,9
X
365,086,324
X
144,650,942
39,5
Sverige i % af sum-
man.....
X
3>9
X
3>2
—
X
4d i
X
3-7
—
1 Minskningen från 1890 endast skenbar. Jfr sid. 89.
95
rikes sjöfartsrörelse.
samma länder dit afgångna lastade och barlastade fartyg 1875—1897.
1875—79 i medeltal per år.
1893—97 i medeltal per år.
Samtliga
ankomna och
afgångna.
Däraf
inländska.
Inländ-  sk a
fartygs
tontal
i % af
samt-  ligas.
Samtliga
ankomna och
afgångna.
Däraf
inländska.
Inländ-
ska
fartygs
tontal
1 % af
samt-  ligas.
Antal.
Tontal.
Antal.
Tontal.
Antal.
Tontal.
Antal.
Tontal.
41,(137
6,105,472
18,927
2,117,282
34,7
61,586
13,155,174
30,166
4,456,167
33,9
Sverige.
23,312
3,775,260
12,957
2,609,874
69,1
24,973
5,721,549
13,143
3,813,388
66,6
Norge.
39,779
3,794,472
19,838
2,027,350
53,4
54,825
9,008,948
28,775
5,008,496
55-6
Danmark.
X
(1,800,000)
X
(1,200,000)
X
15,977
3,305,583
11,319
1,447,491
43,8
Finland.
24,489
10,106,210
X
1,117,446
II,I
X
17,700,932
X
1,397,822
7,9
Ryssland.
46,801
11,514,462
16,380
4,332,567
37,6
54,936
24,260,252
21,363
10,239,648
42,2
Tyska riket.
16,323
5,758,486
5,114
1,614,850
28,0
20,207
14,438,354
5,786
3,879,648
26,9
Nederländerna.
12,426
5,828,705
2,002
444,310
7,6
15,019
13,907,764
3,088
2,599,741
18,7
Belgien.
128,795
50,580,669
74,897
34,375,621
68,0
124,227
82.273,933
75,862
59,484,183
72,3
Storbrit.-Irland.
71,134
19,371,389
21,541
5,974,703
3°,8
57,548
29,197,243
17,323
8,771,780
3°,°
Frankrike.
26,296
7,649,321
11,379
2,554,351
33,4
36,170
26,525,197
18,158
12,363,976
46,6
Spanien.
10,411
5,119,219
X
363,493
7,i
11,899
13,248,167
1,155
1,026,040
7,8
Portugal.
32,244
8,113,230
20,606
2,966,938
36,8
30,214
16,445,908
17,910
4,088,689
24,9
Italien.
14,378
2,429,720
X
(1,550,000)
63,8
11,244
3.518,726
4,495
1,919,920
54,6
Österrike.
1,875
202,000
X
(100,000)
49,5
X
(1,589,380)
X
(790,000)
X
Ungern.
X
2,688,068
X
32,783
1,2
X
8,478,068
X
357,165
4,2
Kina
X
(1,200,000)
X
(300,000)
X
5,616
5,647,701
2,345
763,112
. *3>5
Japan.
X
(22,139,580)
X
(5,559,008)
X
61,612
41,704,518
22,515
9,760,618
23,4.
Amer. för. stater
34,047
17,939,580
X
5,109,008
28,5
35,446
85,347,431
10,526
7,276,318
20,6
Hafshamnar
X
(4,200,000)
X
(450,000)
X
26,166
6,357,087
11,989
2,484,300
1 39,1
Insjöhamnar
X
168,176,263
X
69,240,576
41,1
X
880,127,397
X
132,167,884
40,0
Summa
Sverige i % af sum-
X
3.6
X
''I T
0?1
! —
X
4,0
1 x
3,4
man.
96
Åtskilliga länders ut
Tab
13. De till nedanstående länder från utrikes ort ankomna och från samma län
-
1875.
1880.
1885.
Ton per
fartyg.
Ton per
in-  ländskt
fartyg.
Ton per
ut-  ländskt
fartyg.
Ton per
fartyg.
Ton per
in-  ländskt
fartyg.
Ton per
ut-  ländskt
fartyg.
Ton per
fartyg.
Ton per
in-  ländskt
fartyg.
Ton per
ut-  ländskt
fartyg.
Sverige.........
134
91
177
143
112
172
162
121
202
Norge.........
154
198
100
169
202
125
206
237
168
Danmark........
91
97
86
98
109
88
123
138
109
Finland........
126
101
202
155
125
234
170
139
266
Ryssland........
377
X
X
386
X
X
508
X
X
Tyska riket......
232
232
233
279
276
280
353
369
342
Nederländerna.....
294
258
310
418
416
419
516
520
515
Belgien.........
402
189
444
536
382
566
625
568
637
Storbritannien o. Irland
362
425
279
437
515
321
538
628
393
Frankrike.......
235
220
243
316
331
310
407
495
371
Spanien........
245
198
279
416
298
486
568
506
616
Portugal........
502
X
X
526
X
X
670
329
714
Italien.........
231
128
400
291
160
518
348
149
618
Österrike ........
150
X
X
196
X
X
201
X
X
Ungern.........
68
X
X
187
X
X
346
X
X
Japan .........
X
X
X
518
216
969
799
334
1,082
Amerikas förenta stater
X
X
X
X
X
X
508
340
584
Hafshamnar ....
482
X
X
597
446
658
712
480
827-
Insjöhamnar ....
X
X
X
X
X
X
233
117
279
97
rikes sjöfartsrörelse.
der dit af gångna fartygens medel Stort eh‘, beräknad i registerton, 1875—1897.
1890.
1895.
1897.
Ton per
Ton per
Ton per
Ton per
Ton per
Ton per
in-
ut-
Ton per
in-
ut-
Ton per
in-
ut-
fartyg.
ländskt
ländskt
fartyg.
ländskt
ländskt
fartyg.
ländskt
ländskt
fartyg.
fartyg.
fartyg.
fartyg.
fartyg.
fartyg.
179
133
217
208
142
273
227
161
294
Sverige.
216
258
165
225
288
155
223
286
154
Norge.
149
160
135
162
170
153
178
194
162
Danmark.
124
102
216
203
123
411
223
140
418
Finland.
634
X
X
X
X
X
X
X
X
Ryssland.
425
485
387
454
499
426
432
453
417
Tyska riket.
580
596
574
707
665
724
757
691
781
Nederländerna.
786
765
792
944
873
963
966
824
1,005
Belgien.
590
695
420
663
784
469
697
823
504
Storbritannien o. Irland.
467
509
450
498
491
502
540
541
539
Frankrike.
627
619
633
703
638
774
789
721
856
Spanien.
846
597
873
1,039
781
1,064
1,291
945
1,328
Portugal.
442
196
742
534
223
954
X
X
X
Italien.
246
434
160
259
473
164
219
497
125
Österrike.
425
X
X
X
X
X
X
X
X
Ungern.
738
283
1,410
949
120
1,433
1,020
382
1,663
Japan.
543
367
631
673
418
823
751
464
928
Amerikas förenta stater.
843
623
93G
994
697
1,126
1,072
670
1,236
Hafshamnar.
181
120
217
220
153
277
292
294
289
Insjöliamnar.
Handels- och sj öfa ris Jcomi téns betänkande. Statistik.
13
98
Åtskilliga länders ut
-
Tab 14. Till nedanstående länder från utrikes ort ankomna
18 7 5.
18 8 0.
Ankomna.
Afgångna.
Ankomna.
Afgångna.
Antal
Tontal.
Tontal
i % af
ton-  talet
för
ank.
och
afg.
Antal.
Tontal.
Tontal
1 % af
ton-  talet
för
ank.
och
afg.
Antal.
Tontal.
Tonta]
i % af
ton-  talet
för
ank.
och
alg.
Antal.
Tontal.
Tontal
i % af
ton-  talet
för
ank.
och
afg.
Sverige ....
7,971
1,197,579
36>°
14,570
2,132,538
64,0
9,618
1,513,395
35,°
s17.935
2,811,683
65,0
Norge.....
5,957
860,782
4°,°
10,043
1,293,071
60,0
5,688
982,096
37.6
10,658
1,629,940
62,4
Danmark . . .
X
1,058,102
74.o
X
372,251
26,0
X
1,305,192
74.0
X
458,020
26,0
Finland ....
3,870
464,919
34,7
7,570
874,551
65.3
3.474
616,147
3>.2
9,126
1,357,302
68,8
Ryssland . . .
6,109
2,296,052
38,4
9,688
3,687,662
61,6
8,079
3,130,612
41,9
11,038
4,351,852
58,1
Tyska riket . .
20,601
5,092,280
59,2
14,709
3,514,607
40,8
20,977
6,165,819
574
15,805
4,583,432
42,6
Nederländerna .
7,484
2,238,042
60,5
5,008
1,462,709
39.5
7,838
3,381.964
63.5
4,599
1,942,899
36,5
Belgien ....
5,206
2,375,282
57,1
3,976
1,785,324
42.9
5,749
3,460,015
6l ,6
3,160
2,154,556
38,4
Storbr it.-Irland
51,133
19,039,928
48,3
54,328
20,413,739
51,7
53,587
23,993,280
48,3
57,447
25,685,670
5>i7
Frankrike . . .
29,870
7,790,125
57,8
24,219
5,679,937
42,2
36,425
11,968,346
62,6
23,124
7,156,211
37.4
Spanien ....
9,105
1,941,373
36,1
11,644
3,437,085
63,9
9,082
3,833,920
34.4
16,606
7,303,642
65.6
Portugal ....
2,579
1,131,108
31,5
4,203
2,458,696
68,5
3,002
1,300,967
38,6
4,463
2,073,517
61,4
Italien.....
14,608
3,514,985
5'' ,5
13,574
3,305,125
48,5
13,489
4,249,860
504
13,082
4,176,228
49.6
Österrike . . .
5,761
946,157
47,6
6,331
1,040,140
52,4
4,505
1,045,458
47.3
5,S53
1,163,285
52.7
Ungern ....
675
37,700
34,6
949
71,300
65.4
647
110,100
35,9
1,142
196,900
64,1
Japan.....
X
(390,000)
X
X
(410,000)
X
X
(550.000)
X
X
(590,000)
X
Amen.för. stater
X
(7,731,100)
X
X
(8,607.400)
X
27,774
(11,478,200)
X
25,348
(13,465,000)
X
Hafshamnar .
X
6,031,100
45.9
X
7,107,400
54.1
15,998
9,478,200
44,6
17,700
11,765,000
55.4
Insjöhainnar .
X
(1,700,000)
X
x !
(1,500,000)
X
11,776
(2,000,000)
X
7,648
(1,700,000)
X
Summa
X
58,105,514
49,0
X
60,546,185
51,0
X
79,085,371
49.4
X
81,100,137
50,6
Sverige i procent
af summan . .
X
2,1
—
x
3>5
—
X
1,9
—
X
r1
JO
—
rikes sjöfartsrörelse.
eller från samma länder dit af gångna lastade fartyg 1875—1897.
9!)
188 5.
1 8 1) 0.
Ankomna.
Afgångna.
Ankomna.
Afgångna.
Antal.
Tontal.
rontal
% af
ton-  talet
för
ank.
och
afg.
Antal.
Tontal.
?ontal
i % af
ton-  talet
för
ank.
Och
afg.
Antal.
Ton tal.
rontal
i % af
ton-  talet
för
ank.
och
afg.
Antal.
Tontal.
?ontal
i % af
ton-  talet
för
ank.
och
afg.
11,782
2,272,813
4°,l
18,985
3,393,596
59.9
11,899
2,431,984
37.7
20,067
4,029.937
62,3
Sverige.
5,732
1,334,160
4'',5
10,462
1,882,805
58.5
5,704
1,608,749
41.3
11,371
2,281,918
58.7
Norge.
5,252
1,732,519
79.7
X
440,937
20.3
X
2,009,347
79.2
X
527,494
20,8
Danmark.
7,340
1,068,531
4°, 6
9,405
1,563,439
594
11.238
1,312,750
4k3
14,950
1,865,784
58-7
Finland.
5,252
2,659,556
35.4
9,390
4,846,544
64,6
X
2,547,784
32,0
X
5,410,050
68,0
Ryssland.
20,086
7,746,451
56,2
17,191
6,048,239
43.8
22,944
9,956,854
58,5
15,442
7,065,606
4''.5
Tyska riket.
7,620
4,036,441
62,3
5,159
2,442,306
37.7
8,711
5,257.243
63.6
5,931
3,007,497
36,4
Nederländerna.
5,579
3,700,932
60,1
3,479
2,456,634
39.9
6,006
4,962,026
57.8
4,521
3,622,219
42,2
Belgien.
46,972
25,664,460
46,7
52,386
29,317,731
53.3
48,984
28,978,992
46,1
54,559
33,857,083
53.9
Storbrit.-Irlanä.
28,795
12,338,383
59.0
21,653
8,572,762
41.°
27,699
13,640,608
58,6
21,609
9,619,333
4* .4
Frankrike.
11,363
5,244,605
36,8
12,854
9,001,297
63,2
13,657
7,977,575
42,8
15.253
10,639,211
57,2
Spanien.
3,910
2,525,667
48,2
4,039
2,718,246
51,8
X
4,066,908
5°.i
X
4,047,957
49.9
Portugal.
14,618
5,154,759
61,5
9,264
3,229,208
38.5
14,175
6,808,960
61,9
9,854
4,190,770
38,1
Italien.
4,094
1,195,367
46,8
6,792
1,356,498
53.2
4,715
1,495,014
48,6
6,484
1,579,895
5k4
Österrike.
960
349,300
39.5
1,583
535,700
60.5
X
353,000
39.o
X
551,300
61,0
Ungern.
X
(670,000)
X
X
(755,000)
X
X
1,189,394
46,0
X
1,396.844
54,°
Japan.
23,528
12,430,203
47.5
20,374
13,759,520
52.5
21.388
14,111,944
47.°
20,642
15,930,385
53,°
Amen. för. stater.
13,917
10,231,782
45.5
13,918
11,777,601
53.5
14,338
12,529,228
46,7
14,235
14,281,037
53,3
Hafshamnar.
9,611
2,198,421
32,6
6,456
1,981,919
47.4
10.051
1,582,716
4.9,0
6.407
1,649,348
51,°
Insjöhamnar.
X
90,124,147
49.4
X
92,820,462
5°, 6
X
108,712,13-2
49.8
X
109,623,283
50,2
Summa.
Sverige i procent
X
2,5
—
X
3,7
2,2
3?7
af summan.
100
Åtskilliga länders ut
-
lab. 14. (torts.). Till nedanstående länder från utrikes ort ankomna
18 9 5.
189 7.
Ankomna.
Afgångna.
Ankomna.
Afgångna.
Antal
Tontal.
Tonta
i % af
ton-  talet
för
ank.
och
afg.
Äntå]
Tontal.
Tonta
i % af
ton-  talet
för
auk.
och
afg.
Antal
Tontal.
Tonta
i % af
ton-  talet
för
ank.
och
afg-
Antal
Tontal.
Tontal
i % af
ton-  talet
för
ank.
och
afg.
Sverige ....
11,341
2,622,815
35,9
19,781
4,690,582
64,1
13,296
3,006,660
35:9
21,179
5,372,127
64,.
Norge.....
6,20 2
1,771,729
45,z
10,401
2,149,265
54,8
6,504
1,963,013
43:7
12,502
2,533,729
56.3
j Danmark . . .
X
2,257,515
So,5
X
547,638
19.5
X
2,656,097
80,1
X
659,556
19.9
! Finland ....
4,522
707,464
32,0
7,283
1,505,886
68,0
4,924
886,951
34-4
7,313
1,688,291
65,6
i Ryssland . . .
X
3,511,915
28,9
X
8,639,880
7M
X
3,712,226
31:6
X
8,023,725
68,4
Tyska riket . .
24,198
11,478,598
60,6
16,920
7,476,756
39,4
27,712
12,272,183
60,4
18,365
8,039,432
39:6
\ Nederländerna .
8,915
6,529,670
63,4
6,561
3,770,254
36,6
10,599
8,263,789
66,2
7,084
4,212,367
33.8
Belgien ....
5,821
5,606,296
56,7
4,551
4,281,865
43,3
6,609
6,556,185
56,5
5,275
5,054,202
43:5
I Storbrit.-Irland
47,629
31,358,173
46,4
52,503
36,272,486
53,6
50,148
34,636,151
46,8
55,214
39,308,276
53,2
Frankrike . . .
24,374
13,221,395
58,8
20,032
9,272,789
41,2
25,511
14,927,134
59:1
20,759
10,346,239
40,9
Spanien ....
11,344
7,563,351
39,o
14,780
11,821,092
6l,o
10,705
7,874,576
37.5
15,749
13,149,055
62,5
Portugal ....
X
4,844,301
48,8
X
5,072,925
51.2
4,116
5,507,361
46,7
4,826
6,281,937
53,3
Italien ....
13,374
7,721,951
58,9
10,449
5,396,829
41,1
X
(7,800,000)
X
X
(6,000,000)
X
Österrike . . .
4,980
1,655,071
50,1
6,377
1,645,433|
1
49,9
5,375
1,618,078
51,8
5,752
1,505,022
48,2
Ungern ....
X
(575,000)
X i;
X
(700,000)
X
X
(600,000)
X
X
(700,000)
X
Japan .....
X
1,567,385
4'',3
X
2,229,281
58,7
X
(2,300,000)
X
X
(3,000,000)
X
Amen. för. stater
19,408
14,656,501
46,3
18,260
16,991,272
53,7
19,698
15,661,650
43.0
20,633
20,726,474
57:0
Hafstiamnar .
X
13,308,856
46,3 ;
X
15,407,544
53''?
12,861
14,120,444
43:5
14,367
18,374,911
56,5
Insjöhamnar .
X
1,347,645
46,0 II
X
1,583,728
54:°
6,637
1,541,206
39.6 ;
6,266
2,351,663
Summa
X
117,649.130
49,°
X
122,464,233
51.0
X
130,242,054
48,8
X
136,600,482
51,2
Sverige i procent
af summan . .
X
2,2
-
X
3,8
—
X
2,3
—
X
3>9
—
101
rikes sjöfartsrörelse.
eller från samma länder dit af gångna lastade fartyg 1875—1897.
1875-79
i medeltal per år.
1893—97
i medeltal per år.
Ankomna.
Afgångna.
Ankomna.
Afgångna.
Antal.
Tontal.
Tontal
i % af
ton-  talet
för
ank.
och
alg.
Antal.
Tontal.
Tontal
i % af
ton-  talet
för
ank.
och
afg.
Antal.
Tontal.
Tontal
i % af
ton-  talet
för
ank.
och
afg.
Antal.
Tontal.
Tontal
i % af
ton-  talet
för
ank.
och
afg.
8,792
1,352,812
35.6
15,072
2,450,746
64,4
11,932
2,761,072
35.9
20,592
4,938,540
64,1
Sverige.
5,677
898,063
38,6
10,150
1,427,776
61,4
6,174
1,827,716
44.''
11,076
2,313,000
55.9
Norge.
X
1,110,943
74.1
X
383,470
25.7
X
2,301,676
79-9
X
580,656
20,1
Danmark.
X
(440,000)
X
X
(800,000)
X
4,639
743,214
32,6
7,320
1,539,380
67.4
Finland.
6,564
2,625,822
36,5
11,207
4,563,778
63,5
X
3,448,612
3°>6
X
7,840,566
69.4
Ryssland.
20,392
5,380,538
58,6
14,576
3,808,272
41,4
25,217
11,609,968
60,4
17,376
7,627,648
39-6
Tyska riket.
7,763
2,788,469
62,5
4,757
1,676,228
37.5
9,461
7,014,007
64,1
6,776
3,929,323
35.9
Nederländerna.
5,340
2,834,482
60,7
3,493
1,838,653
39.3
6,053
5,760,487
56,5
4,803
4,426,036
43.5
Belgien.
51,782
20,923,168
49.3
53,770
21,510,171
50v
48,628
31,882,156
46,7
53,082
36,402,848
53,3
Storbåt.-Irland.
31,411
9,140,509
60,7
22,194
5,915,215
39.3
25,138
13,784,864
59.°
20,392
9,569,963
4*,°
Frankrike.
7,608
1,947,611
3°.8
11,941
4,372,391
69,2
11,154
7,649,308
39,i
14,948
11,903,890
60,9
Spanien.
2,823
1,260,261
41,2
3,822
1,800,902
58,8
X
4,877,438
47,9
X
5,312,471
52 1
Portugal.
13,624
3,518,921
52,0
12,484
3,251,332
48,0
12,810
7,164,863
58,1
10,170
5.161,556
41,9
Italien.
5,373
997,531
48,8
5,832
1,047,348
51,2
3,901
1,568,587
50,3
5,033
1,550,483
49,7
Österrike.
571
52,620
34-2
921
101,420
65.8
X
552,760
44,8
X
681,940
55,1
Ungern.
X
(460,000)
X
X
(500,000)
X
X
1,793,694
42,7
X
2,406,875
57,3
Japan.
X
(8,079,920)
X
X
(10,193,040)
X
20,547
15,223,766
45,7
19,248
18,095,770
54-3
Amer.för. stater
X
6,279,920
42,2
X
8,593,040
57.8
X
13,753,221
4-5,0
X
16,214,971
54,1
Hafshamnar
X
(1,800,000)
X
X
(1,600,000)
X
X
1,470,645
43?9
X
1,880,799
56,.
Insj öliamnar
X
63,811,670
49.3
X
65,(340.742
50.7
X
119,964.188
49,i
X
124,280,945
50,9
Summa
Sverige i procent
X
2,1
—
X
3,7
—
X
2,3
—
X
4,0
—
af summan
102
Utrikes sjö fartsrörelsen.
Sveriges utrikes sjöfartsrörelse
1875-1898.
(Tab. 15—20)
Anmärkningar.
Samtliga uppgifter äro hämtade från Kommerskollegii berättelser, hvilka
redovisa alla in- och utklareringar, oafsedt om det är samma fartyg, som
kommit eller gått flera gånger.
I tab. 16 ha vid några länder inkonsekvenser icke kunnat undvikas. Så
t. ex. sammanräknas säkerligen farten till Gibraltar och Malta med Spanien
åren 1890—1896, under det att den förut särskiljes. Minskningen i sjöfartsförbindelserna
med dessa orter är sålunda endast skenbar.
Vid de procentiska talen i tab. 18 m. fl. har såsom regel iakttagits, att
då procenten varit mera än 0, men mindre än 0,i har det betecknats med 0,o,
men då ingen fart förekommit med —. Vid lastade fartyg, tab. 18, räknas
fartygens hela nettodräktighet, icke lastkvantiteten. Ett fartyg betraktas som
lastadt, då det till minst en tiondedel af den afgiftspliktiga dräktigheten är fylldt
med last.
103
Sveriges utrikes sjöfartsrörelse.
Talj. 15. Till nedanstående områden af Sverige från utrikes ort ankomna och från samma områden
till utlandet afgångna fartyg, lastade och barlastade, 1875—1898.
Tullkammar-
distrikt.
Ang- och segel-  fartyg, svenska
och utländska.
Däraf ång-  fartyg.
Ång-  far-  tygens
tontal
i % af
Barn-  föda
dräg-  tig-  heteu.
Segel-  far-  tygens
tontal
i % af
Barn-  föda
Äng- och segel-  fartyg, svenska
och utländska.
Däraf ång-  fartyg.
Ång-  far-  tygens
tontal
i % af
sam-  fälda
dräg-  tig
heten.
Segel-  far-  tygens
tontal
i % af
Barn-  föda
dräg-  tig-  heten.
Antal.
Tontal.
Antal.
Tontal.
tig-
heten.
Antal.
Tontal.
Antal.
Tontal.
1 8
7 5.
1 8
8 5.
Stockholm . . .
3,011
555,966
817
208,483
37.5
62,5
3,067
948,430
1,733
779,496
82,2
17,8
Göteborg....
4,030
887.684
2,028
628,519
70,8
29,2
3,964
1,527,584
2,854
1,357,248
88,9
II,1
Vid Bottn. viken
7,341
1,977,299
242
55,951
2,8
97.2
7,989
2,882,715
1,956
1,222,156
42>4
57,6
» Östersjön .
5,963
584,917
638
109,616
18,7
81,3
8,591
1,022,487
1,838
475,196
46,5
53.5
» Öresund . .
15,644
1,096,166
8,305
828,200
75.6
24.4
23,490
2,158,693
12,638
1,794,631
83,1
16,9
» Vesterhafvet
3,392
177,309
334
54,694
3°. 8
69,2
8,271
440,773
1,166
184,766
4''.9
58,1
» invatten . .
7
508
1
81
15.9
84,1
279
35,753
89
13,660
38,2
61,8
Summa för riket
89,388
5,279,849
12,365
1,885,544
35.7
64,3
55,651
9,016,435
22,274
5,827,153
64,6
35,4
1 8
8 0.
1 8
9 0.
Stockholm . . .
3,318
703,954
1,222
387,674
55.1
44.9
3,108
1,020,765
1,739
879,539
86,2
''3,8
Göteborg . . •
4,009
1,160,150
2,565
932,212
80,4
''9.6
4,317
1,749,305
3,215
1,555,069
88,9
"o
Vid Bottn. viken
9,141
2,618,225
775
371,127
14,2
85.8
7,906
3,272,233
2,504
1,767,536
54>°
465°
» Östersjön .
7,336
732,102
997
187,857
25,7
74.3
9,121
1,269,555
2,390
714,485
56,3
43,7
» Öresund . .
18,780
1,339,988
9,891
1,038,993
77.5
22,5
25,252
2,770,337
14,294
2,398,510
86,6
''3,4
> Vesterhafvet
5,471
328,795
631
118,520
36,0
64,0
10,066
640,441
2,363
365,993
57.1
42,9
» invatten . .
103
'' 10,941
8
1,213
11,1
88,9
313
44,075
157
30,696
69,6
30,4
j Summa för riket
48,158 6,894,155
16,089
3,037,596
44.1
55.9
60,083
10,766,711
26,662
7,711,828
71,6
28,4
104
Sveriges utrikes
Tab. 15. (Forts.) Till nedanstående områden af Sverige från utrikes ort ankomna och från
Tullkammar-
distrikt.
Ång- och segel-  fartyg, svenska
och utländska.
Däraf ång-  fartyg.
Ång-  far-  tygens
tontal
i % af
sam
fiilda
dräg-  tig-
heten.
Segel-  far-  tygens
tontal
i % af
sam-  fälda
dräg-  tig-
lieten.
Äng- och segel-  fartyg, svenska
och utländska.
Däraf ång-  fartyg.
Ång-  far-  tygens
tontal
i % af
sam-  fälda
dräg-  tig-  heten.
Segel-  far-  tygens
tontal
i % af
sam-  fälda
dräg-  tig-  heten.
Antal.
Tontal.
Antal.
Tontal.
Antal.
Tontal.
Antal.
Tontal.
1 8
9 5.
1 8
9 7.
Stockholm . . .
2.978
1,002,387
1,574
865,913
86,4
13,6
3,356
1,211,221
2,032
1,092,773
9°,2
9,8
Göteborg ....
4,254
1,849,428
3,275
1,691,850
98S
8,5
4,822
1,964,713
3,637
1,784,018
90,8
9,2
Vid Bottn. viken
7,271
3,758,523
3,187
2,576,459
68,5
3'',5
7,882
4,515,287
3,881
3,344,374
74 a
z5,9
> Östersjön . .
9,332
1,647,612
2,932
1,126,718
68,4
3G6
10,565
2,285,500
3,710
1,711,484
74,9
25a
» Öresund . .
22,358
3,238,240
12,768
2,876,189
88,8
11,2
23,680
4,060,092
14,355
3,723,751
91, 7
8,3
» Vesterhafvet
12,855
843,256
3,157
562,657
66,7
33,3
14,817
774,324
2,597
444,747
57,4
42,6
» invatten . .
348
44.301
163
26,614
6o,i
39,9
500
66,676
276
47,794
707
28,3
Summa för riket
59 396
12,383,747
27,056
9,726,400
78.5
21,5
65,622
14,877,813 30,488
12,148,941
81,7
18,3
I s
9 6.
1 8
9 8.
Stockholm . . .
3,034
1,025,684
1,716
905,058
88,2
11,8
3,122
1,256,708
1,927
1,150,729
91,6
8,4
Göteborg ....
4,011
1,872,751
3,509
1,688,721
9°-z
9,8
4,657
1,998,168
3,531
1,824,852
9'',3
8,7
Vid Bottn. viken
8,048
4,318,120
3,672
3,046,410
7°, 5
29,5
7,588
4,186,260
3,668
3,006,533
7.1,8
28,2
j Östersjön . .
9,804
1,785,033
3,001.
1,230,645
68,9
31,1
11,427
2,770,885
4,232
2,188,928
79,0
21,0
» Öresund . .
25,131
4,214,554
15,143
3,866,779
9G7
8,3
25,696
4,220,119
14,600
3,873,273
91,8
8,2
» Vesterhafvet
14,536
847,520
3,136
539,952
63.7
36,3
16,283
867,902
2,794
513,280
59,''
4°,9
» invatten .
422
56,142
234
41,830
74, i
25,5
550
73,049
280
49,392
67,6
32,4
Summa för riket
I
65,58614,119,804
30,41111,319,395
80,2
''9,8
69,323
15,373,091
31,032
12,606,987
82,0
18,0
105
sjöfartsrörelse.
samma områden till utlandet af gångna fartyg, lastade och barlastade, 1875—1898.
Ång- och segel-  fartyg, svenska
och utländska.
Däraf ång-  fartyg.
Ång-  far-  tygens
tontal
i % af
sam.
fälda
dräg-  tig-  heten.
Segel-
far-
tygens
Svenska ång- och
segelfartyg.
Tullkammardistrikt.
tontal
i % af
sam-  fälda
dräg-  tig-  heten.
Antal.
Tontal.
Svenskt
tontal
i % af
samfälda
drägtig-  heten.
Antal.
!
Tontal.
Antal. |
!
Tontal.
1 8 1
5 — 7
9 i med
e 1 t
a 1 p
e r å r
,
3,319
647,827
1,084
317,714|
49-°
51,0
1,045
219,155
33,8
Stockholm.
3,741
986,783
2,118
743,627
75.4
24,6
1,977
544,000
55,1
Göteborg.
8,558
2,414,502
423
161,418
6,7
93,3
2,123
480,058
19,9
Vid Bottniska viken
6,226
641,563
823
156,237
24,4
75,6
4,315
415,138
64,7
» Östersjön.
15,614
1,172,168
8,777
908,294
77,5
22,5
6,204
312,170
26,6
j . Öresund.
4,161
240,868
361
83,112
34,5
65,5
3,251
145,651
60,5
j Vesterhafvet.
18
1,761
2
202
>*,5
88,5
12
1,110
63,0
> invatten.
41,687
6,105,472
18.588
2,370,604
38,8
61,2
18,927
2,117,282
34,7
Summa för riket.
1893—97 i med
eltal per å 1
3,154
1,079,201
1,760
946,832
87,7
12,3
963
373,191
34,6
Stockholm.
4,493
1,907,192
3,421
1,731,325
90,8
9,2
2,617
1,096,157
• 57,5
Göteborg.
7,644
4,014,606
3,341
2,767,502
68,9
3i,i
2,795
898,229
22,4
Vid Bottniska viken.
9,593
1,736,602
2,905
1,175,051
67,7
32,3
6,164
912,916
52,6
» Östersjön.
23,392
3,539,624
13,366
3,186,815
9°,°
10,0
8,446
678,982
19,2
» Öresund.
12,930
826,626
2,951
530,829
64,2
35,8
8,930
462,607
56,0
> Vesterhafvet.
380
51,323
198
35,013
68,2
3'',8
251
34,085
66.4
» invatten.
61,58613,155,171
| 27,942
10,373,367
78,9
1 21,1
30,166
1 4,456,167
33,9
Summa för riket.
Handels- och sjöfartskomiténs betänkande. Statistik.
14
106
Sveriges utrikes
Tab. 16. Till Sverige från nedanstående länder ankomna och från
1
3 7
5.
1 8 8 0.
Samtliga ång- och
segelfartyg.
Däraf ångfartyg.
Samtliga ång-  segelfartyg.
och
Däraf ångfartyg.
Ton-
Ton-
tal i
tal i
Antal.
Tontal.
"i af
Antal.
Tontal.
Antal.
Tontal.
% af
Antal.
Tontal.
sum-
sum-
man.
man.
Norge..........
3,221
262,747
S.o
458
71,244
3,768
312,476
4,5
873
146,502
Danmark m. Färö. o. Island
19,690
1,335,330
25,3
8,508
841,311
23,776
1,540,981
22,3
9,875
980,559
Finland.........
1,618
197,811
3,8
481
82,600
1,769
195,418
2,8
502
85,192
Ryssland.........
756
150,685
2,8
348
85,332
1,241
263,450
3,8
723
211.144
Sibirien o. Ishafvet ....
4
916
0,o
2
550
3
758
0,0
3
758
Tyska riket . ......
4,246
527,822
IO,O
1,218
166,064
5,213
781,576
n>3
1,923
427,784
Nederländerna......
560
170,631
3,2
65
18,555
636
212,661
3,''
105
39,787
Belgien.........
533
148,765
2,8
97
32,193
825
236,567
3,4
179
72,549
Storbritannien o. Irland . .
6,619
1,901,325
36,0
1,067
542,423
7,863
2,430,993
35,3
1,727
989,797
Frankrike........
1,605
416,098
7,9
112
40,544
2,386
670,286
9,7
142
61,434
Spanien.........
138
42,007
0,8
2
562
160
51,601
0,8
15
6,015
Portugal.........
132
28,292
0,5
—
—
153
36,898
0,5
7
2,423
Gibraltar o. Malta ....
10
4,114
0,1
—
—
9
2,694
0,0
—
_
Italien..........
72
22,155
0,4-
4
1,452
47
15,300
0,2
5
2,699
Österrike-Ungern.....
4
546
0,0
_
—
—
'' _
_
_
_
Turkiet.........
—
—
—
—
—
_
_
_
Rumänien........
—
_
_
_
_
Grekland.........
—
—
—
—
_
_
Egypten.........
13
5,122
0,1
—
—
12
5,263
0,1
1
701
Trip., Tunis, Alg., Marocko
19
6,318
0,1
—
—
47
19,013
0,3
—
_
Kaplandet........
20
7,000
0,1
—
—
48
18,050
0,3
—
_
Öfriga delar af Afrika . . .
11
2,947
0,1
—
—
18
5,315
0,''
_
_|
Södra o. östra Asien . . .
1
928
0,0
—
—
7
4,716
0,1
_
_
Britiska Nordamerika . . .
—
—
—
—
—
2
639
0,0
—
_:
Amerikas förenta stater . .
40
19,284
0,4
3
2,714
116
61,368
°,9
9
10,252
Mexiko.........
—
—
—
—
—
_
_
Vestindiska öarna.....
10
2,837
0,1
—
—
15
3,120
O.l
_
_
Brasilien.........
41
8,915
0,2
—
—
17
4,259
0,1
_
__
La Plata-länderna.....
1
383
0,0
—
—
3
1,036
0,0
_
. _
Öfriga delar af Södra Amer.
2
366
0,0
—
_
_
_
Australien........
22
16,505
0,3
—
—
24
19,717
0,3
_
_
Summa
39,388
5,279,849
100,0
12,365
1,885,544
48,158
0,894,155
100,0
16,089
3,037,596
Däraf utomeuropeiska
184
71,521
1,4
5
3,264
312
143,254
2,1
13
11,711
sjöfartsrörelse.
Sverige till samma länder af gångna fartyg, lastade och barlastade, 1875—1898.
107
1 8
8
5.
1 8
9
0.
Samtliga ång- och
segelfartyg.
Däraf ångfartyg.
Samtliga ång- och
segelfartyg.
Oäraf ångfartyg.
Antal.
Tontal.
Ton-  tal i
% af
sum-  man.
Antal.
Tontal.
Antal.
Tontal.
Ton-  tal i
% af
sum-  man.
Antal.
Tontal.
5,660
414,651
4?6
1,394
247,799
6,797
395.871
3,7
1,863
263,669
Norge.
29,261
2,272,607
25,2
12,025
1,592,372
29,608
2,714,666
25,2
13,636
2,123,010
Danmark in. Färö. 0. Island.
1,839
301,370
3,3
665
189,791
2,143
323,438
3 1
740
212,401
Finland.
1,554
445,230
5,°
1,326
414,064
1,419
482,508
4-5
1,226
451,412
Ryssland.
2
506
0,0
2
506
1
262
0,0
1
262
Sibirien 0. Ishafvet.
7,012
1,382,398
15,3
3,432
1,030,545
9,686
1,962,082
18.2
4,788
1,531,667
Tyska riket.
696
274,417
3,0
183
110,956
812
373,401
3,4
342
208,739
Nederländerna.
472
184,419
2,1
238
128,318
451
213,323
Z,o
311
172,940; Belgien.
6,941
2,824,566
31,3
2,470
1,730,075
7,282
3,389,983
31,5
3.158
2,283,940
Storbritannien 0. Irland.
1,517
571,086
6,3
370
239,9)81
1,163
542,142
5,o
443
327,870 Frankrike.
226
105,131
1,2
81
54,851
236
126,224
1,2
912
77.538
Spanien.
122
41,699
0,5
32
17,982
119
40,583
°,4
13
9,079
Portugal.
<S
2,707
0,0
—
—
—
—
—
—
—
Gibraltar 0. Malta.
68
31,223
0,4
16
13,001
56
29,189
0,3
18
16,062
Italien.
1
115
0,0
—
—
—
—
—
—
—
Österrike-TJngern.
1
164
0,o
—
—
—
—
—
—
—
Turkiet,
_
_
_
__
—
—
—
—
—
Rumänien.
_
_
_
—
—
—
—
—
—
Grekland.
7
7,321
0,1
6
6,513
8
9,851
0,1
8
9,851
Egypten.
40
16,616
0,2
5
2,905
48
21,074
0,2
8
6,466
Trip., Tunis, Alg., Marocko.
31
12,709
0,1
—
—
51
21,068
0,2
—
—
Kaplandet.
5
1,277
0,0
—
—
11
3,205
0,0
—
Öfriga delar af Afrika.
4
3,102
0,o
1
1,297
3
2,889
0,0
—
Södra 0. östra Asien.
_
—
—
2
1,602
O,C
—
Britiska Nordamerika.
93
80,124
0,9
25
44,27:''
51
42,472
0,4
1C
14,374
Amerikas förenta stater.
_
_
—
—
Mexiko.
25
7,614
0,1
2
1,373
11
2,642
0,0
—
—
Vestindiska öarna.
18
4,629
0,1
—
30
10,953
0,1
Brasilien.
7
2,065
0,c
—
16
6,311
0,
4
504
La Plata-länderna.
i
44-
°,c
) --
Öfriga delar af Södra Amer.
41
28,689
0,;
1
549
47
50,52r
0.
il
2,044
Australien.
55,651
9,016,435 ioo,
22,274; 5,827,158
60.083
10.766,711
IOO,t
J 26,66*.
7,711.828
Summa.
273
164,652 i,f
42
57.4t>
281
173,301
I,
,|
3:
33,501
Däraf utomeuropeiska.
108
Sveriges utrikes
Tab. Ib (forts.). Till Sverige från nedanstående länder ankomna och från
|
1
8 9 5.
1
8 9 6.
i Samtliga ång- ocb
segelfartyg.
Däraf ångfartyg
Samtliga ång- och
segelfartyg.
Däraf ångfartyg
Ton-
: Ton
Antal
tal i
tal i
Tontal.
% af
Antal
Tontal.
Antal.
Tontal.
% af
Antal
Tontal.
sum-
sum-
man
man
Norge.........
8,951
494,821
4.c
2,368
337,737
9,898
513,738
3.6
2,40''
344,32C
Danmark in. Färö. o. Island
27,575
3,234,845
26,1
12,47-
2,638,678
31,076
4,158.10C
29.5
14,75c
3,536,649
Finland .......
2,293
315,006
2.5
708
198,041
2,514
344,216
2.5
828
209,125
Ryssland.........
1,076
500,037
4.i
931
475,583
1,270
562,789
4.°
1,077
525,443
Sibirien o. Ishafvet ....
2
506
0,0
2
506
1
262
0,0
1
262
Tyska riket.......
9,785
2,323,256
i8,s
5,210
1,949,987
10,491
2,422,394
17,2
5,411
1,995,109
Nederländerna......
863
612,182
4.9
618
534,908
984
807,671
5.7
771
739,928
Belgien........
376
196,562
1,6
287
171,124
443
274,942
1,9
371
250,609
Storbritannien o. Irland . .
1 6,976
3,661,226
29,6
3,685
2,681,344
7,410
4,025,979
28,5
4,015
3,028,381
Frankrike........
857
505,727
4.1
531
418,035
936
574,243
4.1
605
483,346
Spanien.........
140
94,115
0,8
74
70,173
107
70,110
°>5
58
52,961
Portugal.........
91
39,230
0.3
24
17,658
62
25,803
0,2
21
13,459
Gibraltar o. Malta ....
—
—
—
_
_
_
_
Italien..........
54
43,544
0,4
31
31,935
48
37,677
0,3
25
27,185
Österrike-Ungern.....
1
102
o,0
—
_
_
_
Turkiet ....
2
2,857
0,o
1
2,567
_
__
_
Rumänien ....
5
6,435
0,1
5
6,435
3
4,043
0,0
3
4,043
Grekland.........
1
273
o,0
—
—
2
645
o,0
_
_
Egypten.........
21
40,334
°.3
21
40,334
15
27,819
0,2
15
27,819
Trip., Tunis, Alg., Marocko
24
17,938
0,1
15
13,988
20
18,244
0,1
14
16,361
Kaplandet........
87
74,843
0,6
6
11,415
160
117,993
0,8
6
11,497
Öfriga delar af Afrika . .
42
25,350
0,2
3
4,178
33
22,567
0,2
1
2,265
Södra o. östra Asien . . .
—
—
■—
—
—
4
3,935
0,o
2
2,851
Britiska Nordamerika . . .
3
1,271
0,0
—
—
3
1,848
0,o
Amerikas förenta stater . .
94
153,231
1,2
57
117,492
49
68,653
°,5
26
46,558
Mexiko........
—
_
_
_
Vestindiska öarna.....
4
1,241
0,o
—
_
2
695
0,0
Brasilien.........
41
16,225
0,1
4
3,380
34
13,306
0,1
_
La Plata-länderna.....
11
5,034
0,1
1
902
7
4,889
0,0
1
1,224
Öfriga delar af Södra Amer.
5
4,677
0,o
—
—
1
1,118
0,0
Australien........
16
12,874
0,1
—
—
13
16,125
0,1
_
_
Summa
59,8961
2,383,747
I00,o
27.056 9,726,400 (
5,586 1
4,119,804
100,0
BO,41l|ll,319,3951
Däraf utomeuropeiska
350
353,524
2,9]
10»
192,195
342
297,454
2,1
66)
108,8371
109
sjöfartsrörelse.
Sverige till samma länder afgångna fartyg, lastade och barlastade, 1875—1898.
1
8 9 ?.
1 É
9
8.
Samtliga ång-  segelfartyg
och
Däraf ångfartyg.
Samtliga ång-  segelfartyg.
och
Däraf ångfartyg.
Antal.
Tontal.
Ton-  tal i
% af
Antal.
Tontal.
Antal.
Tontal.
Ton-  tal i
% af
Antal.
Tontal.
suin-
sum-
man.
man.
9,981
494,344
3,3
2,307
350,675
10,891
467,224
3,0
2,201
312,999
Norge.
30,345
4,095,341
27,5
14,351
3,465,596
32,512
4,212,035
27a
14,548
3,533,145
Danmark m. Färd. 0. Island.
2,765
389,091
2,6
1,119
266,809
2,665
409,181
2,7
1,150
287,713
Finland.
1,417
592,636
4-0
1,106
544,748
1,401
634,902
4,1
1,094
585,602
Ryssland.
2
506
0,0
2
506
—
—
—
—
—
Sibirien 0. Ishafvet.
10,872
2,760,511
18,6
5,440
2,285,846
11,930
3,147,254
20,5
5,927
2,630,850
Tyska riket.
1,055
1,080,436
7,3
879
1,014,661
1,060
1,137,625
7,4
917
1,094,732
Nederländerna.
438
276,452
!>9
391
262,207
409
256,066
!,7
369
241,762
Belgien.
7,333
4,200,223
28,2
4,129
3,265,036
7,217
4,255,495
21,7
4,175
3,338,728
Storbritannien 0. Irland.
887
572,877
3,9
594
491,595
765
448,867
2,9
482
369,974
Frankrike.
93
62,447
0,4
54
47,758
62
46,904
0,3
47
41,871
Spanien.
81
36,770
0,2
24
19,729
73
36,599
0,2
24
20,047
Portugal.
1
284
o,0
—
—
2
610
0,0
—
Gibraltar 0. Malta.
41
32,087
0,2
25
25.497
39
28,639
0,2
24
22,106
Italien.
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Österrike-Ungern.
1
1,146
0,0
1
1,146
1
2,740
0,0
1
2,740
Turkiet.
1
1,208
o,0
1
1,208
1
1,572
0,0
1
1,572
Rumänien.
_
—
—
—
—
2
773
0,0
—
—
Grekland.
19
34,543
0,2
19
34,543
24
44,534
0,3
24
44,534
Egypten.
20
15,977
0,1
12
13,542
27
16,707
0,1
11
10,471
Trip., Tunis, Alg., Marocko.
130
94,349
0.6
1
1,869
102
78,082
0,5
—
—
Kaplandet.
27
16,121
0,1
—
—
31
17,710
0,1
2
1,218
Öfriga delar af Afrika.
—
—
—
—
—
4
10,932
0,1
4
10,932
Södra 0. östra Asien.
2
755
0,o
—
—
3
2,025
0,0
—
—
Britiska Nordamerika.
62
84,237
0,6
30
51,255
62
88,050
0,6
30
54,800
Amerikas förenta stater.
1
372
0,o
—
—
2
896
0,0
—
—
Mexiko.
3
1,274
0,o
—
—
—
—
—
—
—
Vestindiska öarna.
19
6,759
°,i
—
—
16
5,809
0,0
—
—
Brasilien.
6
6,276
0,1
3
4,715
—
—
—
—
—
La Plata-länderna.
2
2,298
0,0
—
—
8
6,646
0,1
1
1,191
Öfriga delar af Södra Amer.
18
18,493
0,1
—
—
14
15,214
0,1
—
—
Australien.
65,62*2
14,877,813
100,0
30,488
12,148,941
69,323
15,373,091
100,0
31,032
12,606,987
Summa.
311
281,960
’>9
67
106,430
293
286,605
>,9
72
123,146
Däraf utomeuropeiska.
no
Sveriges utrikes
Tab. 16 (forts.)- Till Sverige från nedanstående länder ankomna och från
1875
79 i
medel
tal
per å
r.
Samtliga ång-  segelfartyg.
och
Däraf ångfartyg.
Svenska ång- och
segelfartyg.
Antal.
Tontal.
Ton-  tal i
% af
sum-  man.
Antal.
Tontal.
Tontal
i % af
sam-  fälda
dräg-
4ig-
[ heten.
Antal.
Tontal.
Tontal
i % af
sam-  fälda
dräg-  tig-  heten.
Norge.........
3,375
302,229
5,0
512
103,652
34,3
2,176
79,517
26,3
Danmark m. Färö. o. Island
19,271
1,337,218
21,9
8,693
855,629
64,°
9,115
386,722
28,9
Finland........
1,770
209,349
3-4
506
96,492
46,1
352
29,752
‘4.3
Ryssland........
1,251
260,269
4.3
661
176,980
68,0
587
120,139
46,2
Sibirien o. Ishafvet . . .
5
1,032
0,o
3
779
75,5
5
828
80,2
Tyska riket......
4,883
672,050
I 1,0
1,566
289,323
43,i
2,884
356,440
53.o
Nederländerna.....
716
232,218
3,3
95
35,537
15,3
112
38,891
IÖ,7
Belgien.........
544
159,777
2,6
131
51,887
32,5
226
73,604
46,1
Storbritannien o. Irland .
7,241
2,178,445
35.7
1,248
685,929
3L5
2,726
797,117
36,6
Frankrike.......
1,970
555,187
9,i
156
68,104
12,3
463
.
147,353
26,5
Spanien........
174
53,517
0,9
9
3,064
5,7
66
19,883
37,2
Portugal........
139
31,094
o,5
2
554
1,8
103
23,327
75.0
Gibraltar o. Malta . . .
10
3,484
O.o
—
—
—
4
1,523
43,7
Italien.........
67
21,292
0,4
4
1,343
6,3
38
12,460
58,5
Österrike-Ungern ....
4
991
0,o
1
512
5i,7
3
794
80,1
Turkiet........
1
218
0,o
—
—
—
—
—
—
Rumänien.......
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Grekland........
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Egypten........
9
3,636
0,1
—
—
—
5
2,199
60,5
Trip., Tunis, Alg., Marocko
30
10,728
0,2
—
—
—
5
1,725
16,1
Kaplandet.......
26
9,189
0,2
—
_
—
14
5.557
60,5
Öfriga delar af Afrika .
9
2,705
0,0
—
—
3
1,113
4M
Södra o. östra Asien . .
2
1,198
0,0
—
35
2,9
1
461
38,5
Britiska Nordamerika . .
1
486
0,0
—
—
—
133
27,4
Amerikas förenta stater .
67
28,064
0,5
1
784
2,8
13
6,150
21,9
Mexiko.........
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Vestindiska öarna ....
10
2,602
0,0
—
—
—
1
291
I 1,2
Brasilien........
31
7,396
0,1
—
—
—
13
3,354
45,3
La Plata-länderna....
3
697
O.o
—
—
—
1
379
54,+
Öfriga delar af S. Amer.
4
955
0,o
—
—
—
—
203
z‘,3
Australien.......
24
19,446
0,3
—
—
—
11
7,367
37,9
Summa
41,637
6,105.472
IOO,o 1
13,588
2,370,604
38,8
18,927
2,117,282
34,7
Däraf utomeuropeiska
221
88,134
1,41
4
1,598
1,8
72
29,760
33,8
in
sjöfartsrörelse.
Sverige till samma länder afgångna fartyg, lastade och barlastade, 1875—1898.
1893-
97 i medelt
al p
er år.
Samtliga ång- och
segelfartyg.
Däraf ångfartyg.
Svenska ång- och
segelfartyg.
Antal.
Tontal.
Ton-  tal i
% af
. sum-  man.
Antal.
Tontal.
Tontal
i % af
sam-  fälda
dräg-  tig-  heten.
Antal.
Tontal.
Tontal
i % af
sam-  fälda
dräg-  tig-  heten.
8,817
495,834
3-8
2,275
336,964
68,0
6,559
259,230
52-3
Norge.
28,777
3,481,224
26,5
13,005
2,875,265
82,6
12,352
596,426
l7-i
Danmark m.Färö. 0. Island.
2,389
341,594
2,6
805
221,942
65,0
528
56,116
16,4
Finland.
1,146
526,244
4-0
945
492,563
93-6
535
145,008
27.6
Ryssland.
2
358
0,o
2
358
IOO,o
1
358
100,0
Sibirien 0. Ishafvet.
10,298
2,426,280
184
5,280
1,988,738
82,0
5,526
1,096,034
45-2
Tyska riket.
910
748,683
5-7
682
673,231
89-9
196
118,074
15,8
Nederländerna.
419
239,158
1,8
334
212,765
89,0
239
131,955
55-2
Belgien.
7,282
3,866,154
29,4
3,833
2,863,266
74-i
3,760
1,790,031
46,3
Storbritannien 0. Irland.
957
558,666
4-2
583
452,065
80,9
291
170,826
3°. 6
Frankrike.
113
74,014
0,6
57
53,397
72,1
46
20,747
28,0
Spanien.
90
37,069
0,3
23
16,035
43-3
56
23,494
63-4
Portugal.
—
57
0,0
—
—
—
—
57
100,o
Gibraltar 0. Malta.
48
35,945
0-3
24
24,853
69,1
14
8,841
24,6
Italien.
—
20
0,0
—
—
—
—
—
—
Österrike-Ungern.
1
1,054
0,o
1
996
94-5
—
58
5-5
Turkiet.
3
3,522
0,0
3
3,522
IOO,o
—
—
—
Rumänien.
1
316
0,0
—
—
—
1
189
59-8
Grekland.
21
37,315
0-3
21
37,315
lO0,o
3
4,666
12,5
Egypten.
24
17,705
0,1
13
13,657
77-i
9
6,355
35.9
Trip., Tunis, Alg., Marocko
109
80,745
0,6
3
4,956
6,1
21
12,740
15,8
Staplande!
27
15,132
0,1
1
1,362
9-0
9
4,024
26,6
Öfriga delar af Afrika.
1
1,756
0,0
1
1,539
87,6
—
186
10,6
Södra 0. östra Asien.
3
1,651
0,0
—
_
—
1
951
57,6
Britiska Nordamerika.
83
125,959
1,0
48
93,564
74-3
2
2,417
'',9
Amerikas förenta stater.
—
74
0,o
■ -
—
—
—
—
—
Mexiko.
5
1,474
0,0
1 -
—
—
1
397
26,9
Yestindiska öarna.
,
32
12,548
0,1
1
999
8,0
-14
5,511
43,9
Brasilien.
14
10,407
0,1
2
4,015
38,6
—
149
1-4
La Plata-länderna.
2
1,661
0,o
—
—
—
—
69
4-2
Öfriga delar af S. Amer.
12
12,555
0,i
1 -
—
—
2
1,258
IO,o
Australien.
1 61,586
13,155,174
IOO,o
II 27,942
10,873,367
j 78-9
30,166
4,456,167
33-9
Summa.
!
335
319.310
3-1
<)•)
157,765
i 49,4
63
39,081
II z4,8
| Däraf utomeuropeiska.
112
Sveriges utrikes
Tab. 17. De till Sverige från utrikes ort ankomna och från Sverige
Fartygens
nationalitet.
1875.
1880.
1885.
Antal.
Tontal.
Ton-
tal
i % af
summa
utländ.
Antal.
Tontal.
Ton-
tal
i % af
summa
utländ.
Antal.
Tontal.
Ton-
tal
i % af
summa
utländ.
Norska......
4,368
1,127,639
3Z,4
4,624
1,262,838
29,2
4,482
1,102,150
19,3
Danska, Islands och
Färöarnas ....
8,642
880,520
25,2
13,196
1,232,388
28,5
15,739
1,793,441
3l.o
Finska .......
1,709
292,541
8,4
1,862
287,222
6,6
1,833
326,357
5,8
Ryska.......
172
17,916
0,6
125
12,625
0,3
147
26,878
0,5
Sibiriska.....
—
—
—
1
292
0,0
—
—
—
Tyska.......
1,925
326,890
9,4
2,501
393,415
9,1
3,043
585,352
10,3
Nederländska ....
608
131,748
3-8
403
111,214
2,6
539
165,120
2,9
Belgiska......
27
4,381
o,i
5
1,034
0,o
2
2,624
0,1
Britiska......
1,650
599,755
''7,2
1,966
928,553
21,4
2,318
1,643,256
28,8
Franska ......
420
71,283
2,o
455
87,621
2,0
136
24,352
o,5
Spanska ......
—
—
—
2
322
0,o
19
17,208
0,3
Portugisiska ....
4
1,050
0,0
2
306
0,o
—
—
—
Italienska.....
8
1,512
0,0
—
—
—
12
5,356
0,1
Österrikiska ....
4
1,538
0,0
8
3,054
0,i
34
16,982
0,3
Persiska......
—
—
—
—
—
—
—
—
Kanadensiska ....
7
2,541
0,1
4
2,142
0,0
1
728
0,0
Amerikas för. stat. .
45
27,128
0,8
12
6,272
0,2
4
4,702
0,1
Vestindiska ....
—
—
—
1
228
0,0
—
—
—
Central-Amerikas . .
—
—
—
2
720
0,0
—
—
—
Brasilianska ....
2
272
0,0
—
—
—
—
—
—
La Platå ländernas .
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Australiska ....
—
-
—
—
—
—
1
479
0,o
Summa utländska
19,591
3,486,714
IOO,o
25,169
4,330,246
IOO,o
28,310
5,714,985
IOO,o
Svenska ......
19,797
1,793,135
—
22,989
2,563,909
—
27,341
3,301,450
—
Summa svenska och
utländska
39,388
5,279,849
48,158
6,894,155
55,651
9,016.435
Däraf utomeuropeiska
54
29,941
0,9
20
9,654
0,2
6
5,909
0,1
113
sjöfartsrörelse.
till utrikes ort afgångna fartygens nationalitet 1875—1898.
1890.
1895.
1
1896.
Fartygens
nationalitet.
Antal.
Tontal.
Ton-
tal
i % af
summa
utland.
Antal.
Tontal.
Ton-
tal
i % af
summa
uti lind.
Antal.
Tontal.
Ton-
tal
i / af
summa
utland.
4.858
1,002,993
14,0
4,387
1,221,153
14,8
4,980
1,611,809
17,0
Norska.
Danska, Islands och
18,749
2,485,043
34: s
16,908
2,795,303
33-8
19,900
3,754,518
39-5
Färöarnas.
2,222
390,265
5 >4
2,079
328,823
4-°
2,106
368,645
3,9
Finska.
129
38,605
°.5
117
32,276
0,4
150
38,445
04
Ryska.
__
_
—
—
—
—
Sibiriska.
3,688
783,450
11,0
3,518
975,768
11,8
3,594
883,002
9-3
Tyska.
460
171,657
2 >4
285
118.438
1.4
301
119,448
1,2
Nederländska.
2
80
0,0
9
5,013
0,1
10
6,158
0,1
Belgiska.
2,606
2.207,114
3°,9
2,833
2,677,881
32-4
2,640
2,592,347
27-3
Britiska.
77
19,159
°,3
41
15,735
0,2
40
22,988
0,2
Franska.
20
19,672
°-3
54
53,087
0.7
54
55,974
0,6
Spanska.
__
—
—
—
—
—
Portugisiska.
10
4,764
o.i
24
11,074
0,1
20
10,798
0,1
Italienska.
20
11,326
0,2
45
26,722
0,3
51
28,013
0-3
Österrikiska.
_
_
—
—
—
—
Persiska.
_
_
4
5,820
0,1
Kanadensiska.
1
622
0,o
—
—
—
1
426
0,0
Amerikas för. stat.
_
4
1,056
0,o
3
792
0,0
Yestindiska.
_
_
—
—
—
Central-Amerikas.
_
--
—
—
Brasilianska.
2
1,188
0,0
—
—
—
—
—
—
La Platå ländernas.
4
6,472
0,1
2
824
0,o
1
939
0,o
Australiska.
32,848
1 7,142,410
IOO,o
30,306
8,263,153
j IOO,o
33,855
9,500,122
100,0
Summa utländska.
27,235
3,624,301
—
29,090
4,120,594
31,731
4,619,682
—
Svenska.
Summa svenska och
60,083
10,766,711
—
59,396
12,383,747
—
65,586
14,119,804
—
utländska.
7
8,282
0,1
6
1,880
0,0
9
7,977
0,1
Däraf utomeuropeiska.
Handels- och sjöfartshomiténs betänkande. Statistik.
15
114
Sveriges utrikes sjöfartsrörelse.
Tall. 11 (forts.). De till Sverige från utrikes ort ankomna och från Sverige till utrikes ort
afgångna fartygens nationalitet 1875—1898.
Fartygens
nationalitet.
1897.
1898.
1875-79
i medeltal per år.
1893-97
i medeltal pei
år.
Antal
Tontal.
Tontal
i % af
sum-  ma
ut-  land.
Antal
Tontal.
Tonta
i % af
sum-  ma
ut-  land.
Antal
Tontal.
Tontal
i % af
sum-  ma
ut-  land.
Antal
Tontal.
Tontal
i % af
s lim-  ma
ut-  land.
Norska......
4,693
1,738,287
i8,.
4,726
1,679,642
''7,4
4,595
1,251,645
304
4,626
1,445,482
16,6
Danska, Islands och
Färöarnas ....
19,180
3,715,497
38,8
20,257
3,890,766
4°, 3
10,849
1,071,031
26,9
17,766
3,070,720
35,3
Finska .......
2,201
404,246
4>2
2,067
403,705
4,2
1,961
328,241
8.2
2,141
360,778
4.''
Ryska.......
175
34,967
0,4
199
41,389
°,4
211
28,597
0,7
133
32,390
0,4
Sibiriska......
—
—
—
—
—
—
—
_
Tyska.......
3,635
1,057.121
1 1,0
4,082
1,313,404
13,6
2,311
400,183
IO,o
3,645
1,024,754
11,8
Nederländska ....
330
220,131
2,3
340
228,143
2,4
595
144,200
3.6
343
164,616
1,9
Belgiska......
30
16,892
0,2
32
is,902
0,2
13
2,744
0,1
15
7,575
0,1
Britiska......
2,213
2,223,757
23.2
1,917
1,886,801
19,5
1,659
645,933
16,2
2,576
2,468,049
28,4
Franska......
38
39,689
0.4
26
21,422
0,2
462
87,308
2,2
54
26.616
0,3
Spanska ......
59
72,784
0,8
77
113,461
1,2
—
100
0,o
48
50,532
0,61
Portugisiska ....
—
—
—
—
—
—
2
491
0,o
_
Italienska.....
21
14,361
0,1
27
15,586
0,2
3
484
o,0
27
14,075
0,2
Österrikiska ....
45
34,882
0,4
40
38,318
0-4
10
4,281
0,1
44
27,361
0,3
Persiska......
—
—
—
9
o,0
Kanadensiska . . .
2
600
0,0
—
—
-
8
3,813
0.1
3
3,060
0,o
Amerikas för. stat. .
2
4,976
0,1
—
—
—
30
17,970
0,5
1
1,080
o,0
Vestindiska ....
—
—
—
4
1,056
0,o
—
130
0,o
2
581
Central-Amerikas . .
—
—
—
—
_
_
Brasilianska ....
—
—
—
4
1,096
0,0
_
242
0,0
La Platå ländernas .
—
—
—
—
—
—
_
229
0,0
Australiska ....
—
—
—
—
1
560
0,0
2
1,329
0,0
Summa utländska
32,624
9,578,190
IOO,o
33,798
9,653,691
IOO,o
22,710 3,988,190
100. c
81.420
8,699,007 I
I00,o
Svenska ......
32,998
5,299,623|
—
35,525
5,719,400
—
18,927 2,117,282
—
30,166
4,456,167
Summa svenska och
utländska
65.622
14,877,813
—
69,323
15,373,091
—
41,637 6,105,472
_
61,586
13,155,174
Däraf utomeuropeiska
4
5,576
0,1
8''
2,152
0,o
39
22,944
0,6
8
6,059
ö,1
115
Sveriges utrikes sjöfartsrörelse.
Talj. 18. Till Sverige från nedanstående länder ankomna eller från Sverige till samma länder
af gångna lastade fartyg 1875—1898.
1 87 5.
18 8 0.
Ankomna.
Afgångna.
Ankomna.
Afgångna.
Antal.
Tontal.
Tontal
i °/o af
sara-  fälda
dräk-  tig-  heten.
Antal.
Tontal.
Ton tal
i % af
sam-  fälda
dräk-  tig-  heten.
Antal.
Tontal.
Tontal
i % af ]
sam-  fälda
dräk-  tig-  heten.
Antal.
Tontal.
Tontal
i % af
sam-  fälda
dräk-  tig-  heten.
Norge.........
1,260
45,520
60,3
666
30,012
39-7
1,646
53,732
53.4
764
46,856
46,6
Danmark m. Färö. o. Island
1,934
152,742
34-5
6,244
290,114
65-5
2,380
177,526
33-8
7,614
348,326
66,2
Finland........
558
64,582
oo
lo
381
53,230
45-2
704
63,252
60,1
325
41,948
39-9
Ryssland........
364
55,581
82,8
100
11,546
i7-2
449
76,928
66,6
261
38,641
33-4
Sibirien o. Ishafvet . . .
2
458
100,0
—
—
—
1
227
43-7
1
292
56,3
Tyska riket......
1,000
101,773
38,5
1,543
162,757
61.5
1,427
194,760
47-5
1,855
215,701
5Z>5
Nederländerna.....
95
16,491
16.4.
265
83,941
83.6
79
22,300
16,6
333
111,845
■^7
00
Belgien........
58
15,978
14,0
353
98,429
86,0
70
19,742
12,4
492
139,993
87,6
Storbritannien o. Irland .
2,370
654,626
39-=
3,652
1,025,165
61.c
2,501
782,172
36-9
4,530
1,337,910
63,1
Frankrike.......
97
23,381
7,6
1,077
282,267
9z-4
71
21,965
5-3
1,399
394,031
94-7
Spanien........
44
13,507
35-6
90
27,479
ö4-4
50
16,796
35-6
97
30,316
64-4
Portugal........
80
18,109
64-5
51
9,951
35-5
97
23,643
65,1
54
12,695
34-9
Gibraltar o. Malta . . .
—
—
—
10
4,114
IOO,o
—
—
—
9
2,694
100,0
Italien.........
52
16,599
80,4
15
4,046
19.6
37
12,476
81,s
10
2,824
18,5
Österrike-Ungern ....
1
134
z4-5
3
412
75ö
—
—
—
—
—
—
Turkiet o. Bulgarien . .
—
—
—
—
—
-
—
—
—
—
—
—
Rumänien.......
—
—
—
—
—
—
—
_ -
—
—
—
—
Grekland........
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
_
Egypten........
—
—
—
13
5,122
IOO,C
—
—
—
12
5,263
IOO,o
Trip., Tunis, Alg.,Marocko
—
—
—
19
6,318
IOO,o
1
402
2,1
46
18,611
97-9
Kaplandet.......
—
—
—
20
7.000
IOO,o
—
—
—
48
18,050
IOO,o
Öfriga delar af Afrika .
—
—
—
11
2,947
100,0
—
—
18
5,315
IOO,o
Södra o. östra Asien . .
—
—
—
—
—
—
7
4.716
IOO,o
—
—
—
Britiska Nordamerika . .
—
—
—
—
—
—
2
639
100,0
—
—
—
Amerikas förenta stater .
27
10,985
65.5
in
5,795
34-5
80
38,466
70.8
24
15,893
z9,2
Mexiko........
—
—
—
—
—
-
—
—
—
-
—
—
Vestindiska öarna . . .
8
2,521
88,9
2
311
11,1
8
1,668
53.5
7
1,452
46.5
Brasilien........
It
3.999
44-9
22
4,916
55-i
5
949
22,3
12
3,310
77-7
La Plata-länderna . . .
1
383
IOO,O
—
-
—
3
1,036
IOO,0
—
—
Öfriga delar af S. Amer.
1
210
57,4
1
151
42.6
—
—
—
Australien.......
22
16,505
IOO,o
24
19,717
IOO, o
Summa
7,971
1,197,579
36,c
14,571
2,132,538] 64,c
9,tils
1,513,395
35,<=
j| 17,935
2,811,083
65,0
I
Däraf utomeuropeiska
58
18,55(
27.4
12C
49,075j 72.6
107
48,103
35-4
1 1»‘-
87,903
1 64,6
Sveriges utrikes
Tab. 18 (forts.). Till Sverige från nedanstående länder ankomna eller
188 5.
18 9 0.
Ankomna.
Afgångna.
Ankomna.
Afgång]!
a.
Antal
Tontal.
Tonta
i °/o af
sam-  fälda
dräk-  tig-  lieteii
Antal
Ton tal.
Tontal
i % af
sam-  fälda
dräk-  tig-  heten.
Antal
Tontal.
Tonta
i % af
sam-  fäld a
dräk-  tig-  heten
Antal
Tontal.
Tontal
i % af
sam-  fäld a
dräk-  tig-  heten.
Norge.........
2,805
84,009
51.7
732
78,455
48,3
3,565
107,216
62,2
749
65,043
37.8
Danmark m. Färö. o. Island
2,317
237,871
36.0
9,147
422,936
64,0
1,881
148,006
28,2
8,511
377,231
71.8
Finland........
955
103,269
58,3
392
73,829
4!,7
792
83.573
50.7
438
81,140
49,3
Ryssland........
668
150,934
79,5
176
38,838
20,5
562
134,805
73.7
231
47,983
26,3
Sibirien o. Ishafvet . . .
1
253
5°,o
1
253
50,0
1
262
IOO,o
—
—
—
Tyska riket......
2,023
387,301
51,z
2,456
368,946
48,8
1,756
359,157
34.9
4,213
669,427
65,1
Nederländerna.....
106
31,374
17,2
371
151,508
8z,S
138
42,474
15.''
488
239,251
84>9
Belgien........
107
40,546
25,6
295
117,643
74*4
109
48,034
25.s
288
140,203
74.5
Storbritannien o. Irland .
2,419
1,073,264
4G7
3,939
1,501,417
58,3
2,788
1,377,103
44.3
3,868
1,728,993
SS,7
Frankrike.......
112
42,669
9,>
1,062
425,940
9°. 9
85
35,360
7,8
827
418,056
92,2
Spanien........
46
19,454
19,2
172
81,793
80,8
32
14,667
12,o
191
107,636
88,0
Portugal........
78
23,544
56,5
44
18,155
43-5
84
25,614
63,1
35
14,969
36,9
Gibraltar o. Malta . . .
—
—
—
8
2,707
IOO.o
—
—
—
—
—
Italien.........
48
21,845
70,0
20
9,378
3°,°
39
20,339
69.7
17
8,850
3°, 3
Österrike-Ungern ....
—
—
1
115
IOO,o
—
—
—
—
—
—
Turkiet o. Bulgarien . .
1
164
IOO,o
—
—
—
—
—
—
—
_
_
Rumänien.......
—
—
—
—
—
—
_
__
_
_
_
_
Grekland........
—
—
—
—
—
_____
_
_
_
_
_
_
Egypten........
—
—
—
7
7,321
100,0
—
—
—
8
9,851
IOO,0
Trip., Tunis, Alg., Marocko
—
—
—
40
16,616
ICO, G
2
1,300
6,2''
46
19,774
93,8
Kaplandet......
—
—
—
31
12,709
100,0
—
—
—
51
21,068
IOO,o
Öfriga delar af Afrika .
—
—
—
5
1,277
100,0
—
—
—
11
3,205
IOO,o
Södra o. östra Asien . .
4
3,102
IOO,o
—
—
—
3
2,889
lOO,o
—
_
—
Britiska Nordamerika . .
—
—
—
—
—
—
—
—
_
_
_
_
Amerikas förenta stater .
64
44,580
60,0
24
29,786
40,0
42
30,104
73,6
7
10,803
26,4
Mexiko.......
—
—
—
—
—
—
—
—
_
_
Vestindiska öarna . . .
21
6,569
9°,9
3
656
9:1
11
2,642
100,0
—
—
_
Brasilien.......
—
—
—
18
4,629
100,0
—
—
—
30
10,955
100,0
La Plata-länderna . . .
7
2,065
100,0
—
—
—
4
1,439
24,1
9
4,528
75,9
Öfriga delar af S. Anier.
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2
444
100,0
Australien.......
—
—
—
41
28,689
ico,o
—
—
—
47
50,527
100,0
Summa
11,782
2,272,813
40’1
18,9853,393,596
59.9
11,899
2,434.984
37,7(1
•20,067
1,029,937
62.3
Däraf utomeuropeiska
97|
56,569
35,71
170
101,936
64.3
63
38,636
22,8
21l|
131,155
77,2
117
sjöfartsrörelse.
från Sverige till samma länder afgångna lastade fartyg 1875—1898.
18 9 5.
189 6.
Ankomna.
Afgångna.
Ankomna.
Afgångna.
Antal.
Tontal.
Tontal
i % af
sam-  fäld a
dräk-  tig-  heten.
Antal.
Tontal.
Tontal
i °/0 af
sam-  fäld a
dräk-  tig-  heten.
Antal.
Tontal.
Tontal
i % åt
sam-  fäld a
dräk-  tig-  heten.
Antal.
Tontal.
Tontal
i % af
sam-  fälda
dräk-  tig-  heten.
3,310
129,513
55.9
974
102,032
44)1
3,712
119,099
54=7
1,001
98,442
45.3
Norge.
1,858
135,881
23,1
7,965
451,276
76,9
1,924
129,272
19,6
8,645
529,507
80,4
Danmark m. Fart). 0. Island.
896
82,518
52,4
433
74,907
47)6
979
84,225
50,8
494
81,443
49=2
Finland.
341
108,311
68,7
230
49,389
303
455
124,617
67,7
272
59,407
32=3
Ryssland.
1
253
IOO,0
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Sibirien 0. Ishafvet.
1,749
360,343
31,0
4,462
801,688
69,0
1,891
371,292
3°. 6
4,856
839,911
69=4
Tyska riket.
142
48,793
8,5
657
527,831
905
154
59,597
8,4
721
647,556
91,6
Nederländerna.
108
51,225
28,5
239
128,545
705
114
58,168
25,0
276
174,498
75=0
Belgien.
2,638
1,489,958
4S,o
3,756
1,823,303
55)°
2,806
1,600,525
44=7
3,920
1,982,731
55,3
Storbritannien 0. Irland.
84
39,753
8,5
675
429,771
9>,5
80
37,125
7=3
731
471,751
92,7
Frankrike.
29
16,131
17,2
no
77,716
82,8
32
15,341
22,5
72
52,709
77=5
Spanien.
67
25,581
65,2
24
13,649
34=8
38
14,140
54=8
24
11,663
45=2
Portugal.
—
—
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Gibraltar 0. Malta.
36
27,615
64,3
17
15,357
35=7
37
31,023
82,9
10
6,378
17,1
Italien.
—
—
—
1
102
IOO,o
—
—
—
—
—
—
Osterrike-Ungern.
—
—
—
2
2,857
100,0
—
—
—
—
—
—
Turkiet 0. Bulgarien.
5
6,435
IOO,o
—
—
—
3
4,043
IOO, 0
—
—
—
Rumänien.
—
—
—
1
273
100,0
—
—
—
2
645
100,0
Grekland.
—
—
—
21
40,334
100,0
—
—
—
15
27,819
IOO,o
Egypten.
1
1,319
7,4
23
16,619
92=6
—
—
—
20
18,244
IOO,o
Trip., Tunis, Alg.,Marocko.
—
—
—
87
74,843
100,0
—
—
—
160
117,993
I00,o
Kaplandet.
—
—
—
41
25,084
IOO,o
—
—
—
33
22,567
I00,o
Ofriga delar af Afrika.
—
—
_
—
—
—
1
591
15,0
3
3,344
85=0
Södra 0. östra Asien.
—
—
—
—
—
—
1
519
100,0
—
—
—
Britiska Nordamerika.
62
89,115
94,7
3
5,026
5=3
38
52,126
80,2
7
12,859
19,8
Amerikas förenta stater.
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Mexiko.
4
1,241
IOO,o
—
—
—
2
695
100,0
—
—
—
Vestindiska öarna.
—
—
—
41
16,225
lCO,o
—
—
—
34
13,306
100,0
Brasilien.
9
3,837
76,2
2
1,197
23=8
5
2,611
54=0
2
2,248
46,0
La Platadänderna.
3
3,858
82,5
2
819
17=5
1
1,118
I00,o
—
—
—
Öfriga delar af S. Amer.
1
1,135
8,8
15
11,739
91,2
—
—
—
13
16,125
IOO,o
Australien.
11,8442,622,815
35,9
10,781
4,690,582
64.1
12,273 2,706,157
34.3
21,311
5,191,146
65.7
Summa.
81
100,758
34-4
235
191,886
65,6
48
57,690
19,7
287
234,505
80,3
Däraf utomeuropeiska.
118
Sveriges utrikes
Talj. 18 (forts.). Till Sverige från nedanstående länder ankomna eller
18 9 7.
1898.
Ankomna.
A f g å n g n
a.
A
n k 0 m n a.
Afgänga a.
Antal.
Tontal.
Tontal
i % af
sam-  fälda
dräk-  tig-  heten.
Antal.
Tontal.
Tontal
i % af
sam-  fälda
dräk-  tig-  heten.
Antal.
Tontal.
Tontal
i % af
sam-  fälda
dräk-  tig-  heten.
Antal.
Tontal.
Tontal
i % af
sam-  fäld a
dräk-  tig-  heten.
Norge.........
3,985
132,474
58,2
926
94,943
41,8
4,340
120,799
57,9
800
87,841
42,1
Danmark m. Fars. o. Island
2,359
183,917
24,5
8,628
567,626
75,5
2,559
236,734
25,8
9,694
681,419
74,2
Finland........
1,000
80,729
47,1
577
90,801
52,9
965
82,775
44,9
631
101,637
55,1
Kyssland........
534
139,080
70.4
304
58,559
29,6
518
150,800
7o,s
311
63,295
29,5
Sibirien o. Ishafvet . . .
1
253
IOO,o
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Tyska riket......
1,923
384,674
3°. 3
4,958
885,684
69,7
2,344
474,208
33,9
5,200
925,384
66,1
Nederländerna.....
132
58,084
7.0
737
770,215
93,0
177
75,529
8.8
710
780,417
9''.2
Belgien........
134
74,092
30,2
267
171,561
69,8
141
82,465
33,8
247
161,598
66,2
Storbritannien o. Irland .
2,987
1,788,323
47-3
3,728
1,990,785
52,7
2,972
1,887,851
49,1
3,635
1,956,765
5°,9
Frankrike.......
72
33,268
6,5
712
479,249
93,5
73
34,416
8,3
603
377,828
9>,7
Spanien........
21
12,307
19,9
71
49,668
80,1
26
16,816
34,8
36
30,588
65,2
Portugal........
02
27,105
73-7
19
9,665
26,3
51
22,212
62,0
20
13,610
38,0
Gibraltar o. Malta . . .
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2
610
100,0
Italien .........
30
23,146
75,9
10
7,351
24,1
28
23,009
80,3
11
5,630
19,7
Österrike-Ungern ....
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Turkiet o. Bulgarien . .
—
—
—
1
1,146
IOO,o
—
—
—
1
2,740
IOO,o
Rumänien.......
1
1,208
ICO,o
—
—
—
1
1,572
100,0
■-
—
—
Grekland........
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2
773
IOO,o
Egypten........
—
—
—
19
34,54.3
IOO,o
—
—
—
24
44.534
100,0
Trip., Tunis, Alg.,Marocko
—
—
—
19
13,237
IOO,o
1
991
5,9
26
15,716
94, >
Kaplandet.......
—
—
—
130
94,349
IOO,o
—
—
102
78,082
100,0
Öfriga delar af Afrika .
—
—
—
27
16,121
IOO,o
—
—
—
31
17,710
IOO,o
Södra o. östra Asien . .
—
—
—
—
—
—
—
—
—
l)4
10,932
ICO,o
Britiska Nordamerika . .
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Amerikas förenta stater .
48
63,124
91,3
4
6,028
8>7
49
68,534
96,1
2
2,750
3,9
Mexiko........
—
—
—
1
372
100,0
1
339
37,8
1
557
62,2
Vestindiska öarna . . .
3
1,274
IOO,0
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Brasilien.......
—
—
—
19
6,759
100,0
—
—
—
16
5,809
I00,o
La Plata-länderna . . .
2
1,304
20,8
4
4,972
79,2
—
—
—
—
—
—
Öfriga dolar af S. Amer.
2
2,298
100,0
—
—
—
6
4,963
74,7
2
1,683
25,3
Australien.......
—
—
—
18
18,493
100,0
—
—
—
14
15,214
I00,o
Summa
18,296 3,006,060
35,9
21,179
5,372,127
64,1
14,2523,288,513
37,9:
22,125|5,383.122''
62,1
Däraf utomeuropeiska
56
68,258
25,9
241
194,874
74,1
57
74,827
27,9
222
192,987!
72,1
‘) Däraf 3 fartyg till Kina och 1 till Persien.
119
sjöfartsröre Ise.
från Sverige till samma länder af gångna lastade fartyg 1875—1898
1875—79 i medeltal
per år.
1893—9
7 i medeltal
per år.
Ankomna.
Afgångna.
Ankomna.
A f g å n g n
a.
Antal.
Tontal.
Tontal
i °/0 af
sam-  fäld a
dräk-  tig-
heten.
Antal.
Tontal.
Tontal
i % af
sam-  fälda
dräk-  tig-  heten.
Antal.
Tontal.
Tontal
i % af
sam-  fälda
dräk-  tig-  heten.
Antal
Tontal.
Tontal
i % af
sam-  fäld a
dräk-  tig-  heten.
1,475
51,445
Öl,o
638
32,887
39-0
3,456
122,OM
56,1
940
95,380
43,9
Norge.
2,225
183,801
4°,o
5,802
275,291
60,0
2,007
150,188
22,8
8,387
507,541
77, *
Danmark m. Färö. 0.Island.
627
61,197
58,0
297
44,358
42,0
898
81,287
5°.9
451
78,358
49-1
Finland.
595
103,364
78,9
167
27,654
21,!
381
114,756
68,0
256
53,909
3z-°
Ryssland.
4
494
89,3
—
59
lO,?
1
204
IOO,o
—
—
—
Sibirien 0. Ishafvet.
1,142
147,600
43,4
1,731
192,549
56,6
1,889
408,503
33-1
4,685
827,304
66,9
Tyska riket.
90
21,518
''5,5
355
117,678
84.5
132
53,275
8,4
659
578,074
91,6
Nederländerna.
66
21,079
17,7
344
97,743
82,3
115
59,285
z7,9
261
153,079
72,1
Belgien.
2,237
663,500
35,8
4,150
1,191,345
64,2
2,767
1,571,638
45-3
3,842
1,896,321
54-7
Storbritannien 0. Irland.
89
26,037
6,8
1,243
355,878
93-2
81
37,161
7,4
744
463,073
9 2,6
Frankrike.
43
13,569
26,7
121
37,229
73,3
25
13,401
''8,3
86
59,892
81,7
Spanien.
77
17,662
57,6
61
12,984
42,4
65
24,643
66,6
25
12,355
33,4
Portugal.
—
—
—
10
3,484
IOO,0
—
—
—
—
—
—
Gibraltar 0. Halta.
51
16,731
79,7
15
4,259
20,3
33
24,333
68,6
14
11,124
3'',4
Italien.
2
669
67,6
2
323
32-4
—
—
—
—
20
ICO,o
Österrike-Ungern.
—
35
16,0
1
183
84,0
—
253
24,0
1
801
76,0
Turkiet 0. Bulgarien.
—
—
—
—
—
—
3
3,522
100,0
—
-
—
Rumänien.
-
—
-
—
—
—
—
—
—
1
316
IOO,o
Grekland.
—
—
—
9
3,636
IOO,o
1
664
i,s
21
36,651
98,2
Egypten.
—
32
0,3
29
10,612
99,7
1
1,336
7,8
23
15,821
92,2
Trip., Tunis, Alg.,Marocko.
—
—
—
26
9,133
IOO,o
—
—
—
109
80,616
100,0
Kaplandet.
1
no
4,i
9
2,546
95,9
—
58
3-7
26
14,915
96,3
Öfriga delar af Afrika.
1
705
69,6
1
308
3°,4
—
397
22,6
1
1,359
77,4
Södra 0. östra Asien.
1
353
100,0
—
—
—
—
104
100,0
—
—
—
Britiska Nordamerika.
47
17,931
77-i
11
5,321
22,9
59
82,074
76,6
13
25,032
z3,4
Amerikas förenta stater.
—
. —
—
—
—
—
—
—
-
—
74
IOO,o
Mexiko.
7
1,842
86,4
2
289
13.6
5
1,475
100,0
—
—
—
Yestindiska öarna.
9
1,781
24,3
22
5,542
75-7
—
323
2,6
32
12,072
97,4
Brasilien.
2
680
97,6
—
17
2,4
12
8,429
81,5
2
1,919
.8,5
La Plata-länderna.
—
563
58,9
2
393
4M
1
1,456
87,6
1
206
12,4
Öfriga delar af S. Amer.
1
114
0,6
24
19,045
99,4
—
227
1,8
12
12,328
98,2
Australien.
8,7921,352,81*2
35,6
15,0722,450,746
64,4
11,982 2,761,072
35-9
20,592
4,938,540
64,1
Summa.
71
24,605
30,2
185
56,901
69,8
80
96,747
3Z,5
240
200.993
67,5
Däraf utomeuropeiska.
120
Sveriges utrikes
Tal. 19. Till Norge och de förenade rikenas konsu/sstationer ankomna
Från och till:
187 5.
1 8 8 0.
Äng- och
segelfartyg.
Däraf
ångfartyg.
Ang- och
segelfartyg.
Däraf
ångfartyg.
Antal.
Tontal.
Antal.
Tontal.
Antal.
Tontal.
Antal.
Tontal.
Norge................
2,789
169,248
407
113,487
3,418
243,202
910
181,239
Danmark...............
6,363
582,248
2,300
306,457
6,203
587,453
1,766
291,938
Finland...............
455
84,662
168
33,162
724
151,601
160
37,083
Kyssland vid Östersjön . .......
798
253,869
628
221,607
1,471
320,537
1,041
261,807
Ryssland vid Ishafvet........
68
29,716
32
20,692
44
14,736
16
7,668
Ryssland vid Svarta hafvet......
17
11,448
13
9,620
—
''
—
—
Tyskland vid Östersjön........
3,023
377,792
1,145
182,724
3,464
517,013
1,533
305,377
Tyskland vid Nordsjön........
275
76,582
137
43,329
310
87,684
199
42,366
Nederländerna............
194
74,678
100
44,698
244
98,258
118
54,814
Belgien...............
373
139,995
185
85,021
574
199,024
246
113,080
England och Irland..........
3,094
969,128
638
366,238
4,225
1,380,301
1,143
631,427
Skotland...............
384
84,892
38
15,783
415
111,754
91
42,103
Frankrike vid Kanalen o. Atl. hafvet. .
716
259,364
279
131,082
1,123
398,923
343
159,050
Frankrike vid Medelhafvet......
95
43,880
37
27,381
69
25,256
11
5,216
Spanien vid Atlantiska hafvet.....
43
13,092
9
3,483
101
30,550
20
8,114
Spanien vid Medelhafvet.......
164
58,287
32
16,058
168
72,549
72
36,341
Portugal..............
242
57,077
4
1,214
208
55,154
22
7,454
Britiska besittningar vid Medelhafvet .
16
8,672
10
6,326
10
3,536
8
3,168
Italienska halfön...........
55
24,710
14
9,818
33
10,400
12
4,610
Sicilien...............
34
17,424
11
5,433
41
17,933
20
10,184
Sardinien ..............
62
22,610
2
1,682
27
7,598
—
—
Österrike och Ungern.........
16
5,774
3
3,192
14
6,942
—
—
Turkiet i Europa och Asien......
28
18,240
22
17,238
2
354
—
—
Rumänien..............
—
—
—
—
—
—
—
—
Grekland..............
—
—
—
—
—
—
—
Transport
19,304
3,383,388
6,214 1,665,725
22,888 4,340,758
7,731 2,203,039
121
jöfartsrörelse.
ch därifrån af gångna fartyg af svensk nationdlitet 1875—1898.
18 7 5.
18 8 0.
Från och till:
Ång- och
Däraf
Ång- och
Däraf
segelfartyg.
ångfartyg.
segelfartyg.
ångfartyg.
Antal.
Tontal.
Antal.
Tontal.
Antal.
Tontal.
Antal.
Tontal.
Transport
19,304
3,383,388
6,214
1,665,725
22,888
4,340,758
7,731
2,203,039
Egypten och Tripolis.........
17
9,667
4
3,414
7
2,459
—
—
Algeriet och Tunis..........
23
9,558
6
4,482
28
12,190
4
2,908
Marocko...............
-
—
—
—
2
280
—
—
Afrika vid Atlantiska hafvet.....
2
480
—
—
—
—
—
—
Kaplandet..............
29
12,313
—
—
122
43,540
—
—
Afrika vid Indiska hafvet.......
4
1,994
—
—
6
1,180
—
—
Britiska besittningar i Asien.....
90
60,718
25
20,214
4
2,942
—
—
Siam................
—
—
—
—
—
—
—
—
Ostindiska öarna...........
47
26,576
7
4,342
30
20,375
—
—
Kina och Hongkong.........
46
13,806
—
—
13
3,277
—
—
Japan ................
—
—
—
—
—
—
—
—
Britiska Nordamerika.........
44
28,918
—
—
118
70,110
—
—
Amerikas förenta stater vid Afl. hafvet
204
92,944
4
4,280
526
264,232
2
1,880
Amerikas förenta stater vid Stilla hafvet
2
2,134
—
—
—
—
—
—
Mexiko...............
—
—
—
—
4
1,239
—
—
Vestindiska öarna...........
38
9,141
—
—
68
21,882
—
—
Centralamerika............
—
—
—
—
10
3,140
—
—
Sydamerikas nordöstra kust......
—
—
—
—
2
664
—
—
Brasilien...............
222
69,394
—
—
260
77,904
—
—
La Plata-länderna...........
75
29,730
—
—
78
25,113
■ —
—
Sydamerikas vestkust.........
65
46,376
—
—
14
8,723
—
—
Australiska öarna...........
—
—
—
'' —
5
814
—
—
Australiens fastland.........
25
12,398
—
—
45
29,243
—
Summa
20,237
3,809,535
6,260
1,702,457
24,230
4,930,065
7,737
2,207,827
Däraf utomeuropeiska konsulstationer
933
426,147
46
36,732
1,342
589,307
6
4,788
Handels- och sjöfartskomiténs betänkande. Statistik.
122
Sveriges utrikes
Tab. 19 (forts.). Till Norge och de förenade rikenas konsulsstationer ankomna
Från och till:
1 8 8 5.
18 9 0.
Äng- och
segelfartyg.
Däraf
ångfartyg.
Äng- och
segelfartyg.
Däraf
ångfartyg.
Antal.
Tontal.
Antal.
Tontal.
Antal.
Tontal.
Antal.
Tontal.
Norge................
4,661
312,515
805
248,744
4,892
303,357
961
248,813
Danmark...............
8,581
987,134
2,594
629,881
7,847
967,240
2,416
642,552
Finland...............
621
137,119
249
61,106
766
194,610
465
139,435
Ryssland vid Östersjön........
1,420
361,634
1,310
341,736
1,576
394,886
1,399
356,983
Ryssland vid Ishafvet........
14
5,960
6
3,948
13
3,871
—
—
Ryssland vid Svarta hafvet......
—
—
—
—
30
29,666
30
29,666
Tyskland vid Östersjön........
4,037
757,171
2,257
561,427
5,701
1,106,547
3,251
858,465
Tyskland vid Nordsjön........
342
98,837
228
64,068
463
138,225
303
102,088
Nederländerna............
158
70,182
82
39,650
262
104,375
155
73,036
Belgien...............
394
174,684
256
128,474
359
171,054
283
148,244
England och Irland..........
3,280
1,364,452
1,187
787,094
4,391
1,948,031
2,081
1,296,201
Skotland...............
509
182,868
162
108,692
646
252,647
250
156,578
Frankrike vid Kanalen o. Atl. hafvet . .
731
347,940
442
250,725
782
438,551
633
386,141
[ Frankrike vid Medelhafvet......
77
29,744
12
9,188
196
100,277
148
82,586
Spanien vid Atlantiska hafvet.....
149
59,184
61
31,630
251
130,132
131
90,416
Spanien vid Medelhafvet.......
179
104,138
117
81,659
456
301,198
367
262,029
Portugal...............
246
100,546
135
68,478
227
92,579
94
50,540
Britiska besittningar vid Medelhafvet .
6
1,446
—
—
20
10,890
4
6,138
Italienska halfön...........
61
34,290
32
24,762
74
51,378
56
44,724
Sicilien...............
65
28,211
12
8,889
67
36,638
48
29,912
Sardinien............
22
5,332
—
—
36
17,794
8
7,912
Österrike och Ungern.........
2
1,628
2
1,628
3
1,944
_
_
Turkiet i Europa och Asien......
2
656
—
—
7
5,776
7
5,776
Rumänien..............
—
—
—
—
2
704
2
704
Grekland ...............
—
-
—
—
8
4,910
8
4,910
Transport
25,557
5,165,6711
9,949| 3,451,779
29,075
6,807,280
13,100 5,023,849
123
sjöfartsrörelse.
och därifrån afgångna fartyg af svensk nationalitet 1875—1898.
Från och till:
1 8 8 5.
18 9 0.
. Äng- och
segelfartyg.
Däraf
ångfartyg.
Äng- och
segelfartyg.
Däraf
ångfartyg.
Antal.
Tontal.
Antal.
Tontal.
Antal.
Tontal.
Antal.
Tontal.
Transport
25,557
5,165,671
9,949
3,451,779
29,075
6,807,280
13,100
5,023,849
Egypten och Tripolis.........
6
4,026
4
3,256
4
6,506
4
6,506
Algeriet och Tunis..........
36
16,730
13
10,225
96
53,605
66
43,022
Marocko...............
2
488
—
—
2
1,386
2
1,386
Afrika vid Atlantiska hafvet.....
—
—
—
—
—
—
—
—
Kaplandet..............
141
50,500
—
—
150
60,465
—
—
Afrika vid Indiska hafvet.......
—
—
—
—
4
1,692
1
—
Britiska besittningar i Asien.....
13
12,286
8
9,058
18
8,442
—
—
Siarn................
—
—
—
—
—
—
—
—
Ostindiska Sårna...........
29
19,373
2
2,436
—
—
—
—
Kina och Hongkong ..........
3
1,465
—
—
—
—
—
—
Japan ................
—
—
—
—
2
120
—
—
Britiska Nordamerika.........
77
55,351
—
—
44
34,016
2
1,628
Amerikas förenta stater vid Atl. hafvet
325
170,241
2
2,434
226
146,946
50
46,542
Amerikas förenta stater vid Stilla hafvet
—
—
—
—
5
4,613
—
—
Mexiko................
20
6,434
—
—
4
1,696
—
—
Vestindiska Sårna..........
121
46,503
—
—
175
66,039
—
•
Centralamerika............
6
2,294
—
—
16
5,390
—
—
Sydamerikas nordöstra kust......
20
6,882
—
—
12
4,060
—
—
Brasilien...............
156
48,948
2
292
162
60,929
—
—
La Plata-länderna...........
213
80,480
34
4,460
279
118,957
48
6,280
Sydamerikas vestkust.........
—
—
—
—
2
1,450
—
—
Australiska Sårna...........
15
5,293
—
—
7
6,688
—
—
Australiens fastland..........
84
44,792
—
—
20
16,142
—
—
Summa
26,880
5,737,757
10,014
3,483,040
30,303
7,406,422
13,272
5,120,213
Däraf utomeuropeiska konsulstationer
1,273
572,086
05
32,161
1,228
509,142
172
105,364
124
Sveriges utrikes
Tab. 19 (forts.). Till Norge och de förenade rikenas konsu/sstationer ankomna
Från och till:
1 89 5.
18 9 6.
Äng- och
segelfartyg.
Däraf
ångfartyg.
Äng- och
segelfartyg.
Däraf
ångfartyg.
Antal
Tontal.
Antal
Tontal.
Antal
Tontal.
Antal
Tontal.
Norge................
5,458
363,138
1,344
300,608
6,154
384,656
1,352
317,181
Danmark...............
8,382
1,120,342
2,567
743,438
9,373
1,261,678
2,867
856,929
Finland...............
865
223,753
429
152,565
1,203
334,360
586
234,060
Kyssland vid Östersjön........
1,206
377,542
1,045
344,977
1,441
435,645
1,253
392,310
Ryssland vid Ishafvet........
22
7,994
4
2,396
8
2,110
—
—
Kyssland vid Svarta hafvet......
—
—
—
—
10
16,746
10
16,746
Tyskland vid Östersjön........
5,973
1,142,698
3,374
901,013
6,456
1,243,939
3,324
943,859
Tyskland vid Nordsjön........
566
203,207
395
153,148
632
210,352
438
156,440
Nederländerna............
274
143,220
183
114,112
295
189,629
257
177,297
Belgien...............
315
166,024
278
153,947
417
235,522
376
220,384
England och Irland..........
4,908
2,376,830
2,864
1,782,344
5,339
2,695,283
3,204
2,072,331
Skotland...............
1,157
453-,444
584
308,622
1,204
499,713
606
348,731
Frankrike vid Kanalen o. Atl. hafvet. .
549
332,590
471
306,686
701
449,677
628
426,134
Frankrike vid Medelhafvet......
84
61,098
77
57,175
92
57,108
78
51,944
Spanien vid Atlantiska hafvet.....
126
48,800
38
23,028
132
67,075
60
45,120
Spanien vid Medelhafvet.......
119
75,569
84
58,839
213
157,228
192
148,491
•Portugal.............
165
75,459
59
41,608
124
62,481
62
45,444
Britiska besittningar vid Medelhafvet. .
13
4,246
2
1,372
12
6,576
6
4,684
Italienska halfön........
22
14,416
16
12,478
32
27,488
30
26,982
Sicilien..............
33
24,343
25
19,243
45
30,129
36
26,710
Sardinien..............
6
3,958
2
2,674
2
4,456
2
4,456
Österrike och Ungern.........
4
3,260
2
1,792
4
3,590
4
3,590
Turkiet i Europa och Asien......
42
28,226
42
28,226
17
■
9,856
17
9,856
Rumänien...........
12
13,846
12
13,846
—
—
—
_
Grekland..............
2
1,468
2
1,468
4
2,056
2
1,388
Transport
30.3031 7,265,471
13,899) 5,525,605
33,910
8,387,353
15,89o| 6,531,067
125
sjöfartsrörelse.
och därifrån af gångna fartyg af svensk nationalitet 1875—1898.
Från och till:
18 9 5.
18 9 6.
Ång- och
segelfartyg.
Däraf
ångfartyg.
Ång- och
segelfartyg.
Däraf
ångfartyg.
Antal.
Tontal.
Antal.
Tontal.
Antal.
Tontal.
Antal.
Tontal.
Transport
30,303
7,265,471
13,899
5,525,605
33,910
8,387,353
15,390
6,531,067
Egypten och Tripolis.........
58
37,162
58
37,162
16
17,400
16
17,400
Algeriet och Tunis..........
26
20,346
24
19,600
26
28,836
24
28,090
Marocho.....•..........
4
2,144
2
1,476
1
469
—
—
Afrika vid Atlantiska hafvet.....
—
—
—
—
—
—
—
—
Kaplandet..............
51
25,680
—
_
84
46,567
—
—
Afrika vid Indiska hafvet.......
19
12,064
—
—
17
11,720
—
—
Britiska besittningar i Asien.....
13
12,742
4
3,844
61
67,933
51
60,231
Siarn.................
18
10,876
4
4,724
17
9,446
2
2,362
Ostindiska öarna...........
—
—
—
—
—
—
—
_
Kina och Hongkong..........
40
39,450
40
39,450
56
59,488
48
56,688
Japan ................
10
11,768
10
11,768
—
—
—
—
Britiska Nordamerika.........
30
21,190
—
—
22
13,050
—
—
Amerikas förenta stater vid Atl. hafvet
155
106,167
36
28,692
116
87,549
30
24,966
Amerikas förenta stater vid Stilla hafvet
—
—
—
—
2
2,726
—
—
Mexiko................
8
2,268
—
—
18
5,770
—
—
Yestindiska öarna...........
33
15,083
—
—
49
16,756
—
—
Centralamerika............
23
9,696
—
—
13
4,550
—
—
Sydamerikas nordöstra kust......
14
6,110
—
-
2
508
—
—
Brasilien...............
209
73,298
—
—
196
68,648
—
—
La Plata-länderna..........
99
43,812
6
574
75
24,017
30
2,870
Sydamerikas vestknst.........
—
—
—
—
2
2,726
—
—
Australiska öarna...........
—
—
—
—
—
—
—
—
Australiens fastland..........
7
4,739
—
—
35
15,749
—
—
Summa
31,120
7,720,066
14,083
5,672,895
34,718
8,871,261
15,591
6,723,674
Däraf utomeuropeiska konsulstationer
817
454,595
184
147,290
808
483,908
201
192,607
126
Sveriges utrikes
Talj. 19 (torts ). Till Norge och de förenade rikenas konsulstationer ankomna
Från och till:
18 9?.
18 9 8.
Äng- och
segelfartyg.
Däraf
ångfartyg.
Äng- och
segelfartyg.
Däraf
ångfartyg.
Antal.
Tontal.
Antal.
Tontal.
Antal.
Tontal.
Antal.
Tontal.
Norge................
6,966
450,058
1,402
372,605
7,572
397,248
1,272
308,670
Danmark...............
9,222
1,246,388
2,702
830,923
9,366
1,274,039
2,593
836,641
Finland...............
1,072
318,332
571
237,518
1,088
366,523
511
273,656
Ryssland vid Östersjön........
1,293
430,435
1,129
390,268
1,236
451,932
1,077
411,446
Ryssland vid Ishafvet........
28
20,880
18
18,258
24
18,378
14
14,158
Ryssland vil Svarta hafvet......
2
3,204
2
3,204
8
15,492
8
15,492
Tyskland vid Östersjön........
6,415
1,263,986
3,095
938,323
6,650
1,353,714
3,204
1,008,942
Tyskland vid Nordsjön........
860
268,679
613
204,036
830
281,715
633
235,774
Nederländerna............
431
351,595
370
329,939
502
446,019
479
437,151
Belgien...............
400
239,997
373
230,201
421
247,045
396
236,137
England och Irland..........
5,603
3,161,621
3,561
2,570,291
5,603
3,413,916
3,695
2,833,886
Skotland...............
1,122
517,079
569
375,752
1,202
599,223
719
477,882
Frankrike vid Kanalen o. Atl. hafvet .
733
524,223
657
494,334
759
567,210
678
529,224
Frankrike vid Medelhafvet......
57
37,522
46
33,688
67
44,948
49
39,165
Spanien vid Atlantiska hafvet.....
127
76,367
67
57,154
112
86,188
95
79,827
Spanien vid Medelhafvet.......
166
123,292
150
115,666
147
110,248
143
108,750
Portugal...............
194
107,531
96
77,916
159
87,201
68
53,046
Britiska besittningar vid Medelhafvet .
8
8,282
4
7,194
16
14,200
12
13,008
Italienska halfön...........
21
21,716
18
20,376
76
79,715
67
76,817
Sicilien...............
43
29,597
34
26,694
37
29,495
37
29,495
Sardinien ..............
3
1,477
—
—
11
9,677
8
8,384
Österrike och Ungern.........
2
2,362
2
2,362
2
456
—
—
Turkiet i Europa och Asien......
—
—
—
—
6
8,108
6
8,108
Rumänien..............
—
—
—
—
4
6,288
4
6,288
Grekland...............
4
3,826
2
3,204
3
2,094
2
1,736
Transport
34,772
9,208,449
15,481
7,339,906
35,901
9,911,072
15,770, 8,043,683
127
sjöfartrsrörelse.
och därifrån afgångna fartyg af svensk nationalitet 1875—1898.
Från och till:
18 9?.
18 9 8.
Äng- och
segelfartyg.
Däraf
ångfartyg.
Äng- och
segelfartyg.
Däraf
ångfartyg.
Antal.
Tontal.
Antal.
Tontal.
Antal.
Tontal.
Antal.
Tontal.
Transport
34,772
9,208,449
15,481
7,339,906
35,901
9,911,072
15,770
8,043,683
Egypten och Tripolis.........
18
34,764
18
34,764
31
54,977
31
54,977
Algeriet och Tunis..........
17
22,312
15
21,596
36
33,670
34
32,964
Marocko...............
2
336
—
—
2
706
—
—
Afrika vid Atlantiska hafyet.....
2
1,936
2
1,936
—
—
—
—
Kaplandet..............
84
42,811
—
—
58
37,121
—
—
Afrika vid Indiska hafyet.......
16
12,016
—
—
15
8,415
—
—
Britiska besittningar i Asien .....
26
25,957
17
20,077
8
5,838
—
—
Siarn................
10
4,198
—
—
2
544
—
—
Ostindiska öarna...........
2
2,040
—
—
2
768
—
—
Kina och Hongkong..........
44
43,654
34
40,154
—
—
—
—
Japan ................
2
2,362
2
2,362
—
—
—
—
Britiska Nordamerika.........
24
21,028
2
3,930
34
24,100
2
3,816
Amerikas förenta stater vid Atl. hafyet
in
83,378
4
9,468
118
110,404
24
45,596
Amerikas förenta stater vid Stilla hafyet
2
2,726
—
—
—
—
—
—
Mexiko...............
12
3,588
—
—
8
2,758
—
—
Yestindiska öarna..........
37
15,653
—
—
56
26,983
4
7,026
Centralamerika............
10
3,208
—
—
6
2,036
—
—
Sydamerikas nordöstra kust......
2
702
—
—
4
4,806
2
3,836
Brasilien...............
no
44,368
—
—
61
28,114
—
La Plata-länderna..........
14
7,178
—
—
1
575
—
—
Sydamerikas vestkust.........
6
2,936
—
—
—
—
—
—
Australiska öarna...........
6
1,386
—
—
7
1,855
—
—
Australiens fastland.........
13
11,145
—
—
23
20,282
—
—
Summa
35,342
9,598,131
15,575
7,474,193
36,37310,275,024
15,867
8,191,898
Däraf utomeuropeiska konsulstationer
570
389,682
94
134,287
472
363,952
97
148,215
128
Sveriges utrikes
Tab. 19 (forts.)- Till Norge och de förenade rikenas konsulsstationer an
-
Från och till:
1875—79 i medeltal pr år.
Ång-  farty-  gens
tontal
i % af
sam-  fälda
dräk-  tig-  heten.
1893
—97 i medeltal
rr år.
Ång-  farty-  gens
tontal
i % af
sam-  fälda
dräk-  tig-  heten.
Ång- och
segelfartyg.
Däraf
ångfartyg.
Ång- och
segelfartyg.
Däraf
ångfartyg.
Antal.
Tontal.
Antal.
Tontal.
Antal.
Tontal.
Antal.
Tontal.
Norge..........
2,920
182,967
497
120,263
65,7
5,703
388,005
1,281
320,403
8z,6
Danmark........
5,658
538,469
1,904
280,575
5V
8,640
1,160,611
2,654
777,214
67,0
Finland .........
480
99,998
128
27,601
27,6
994
273,448
526
190,126
69.5
Ryssland vid Östersjön. .
1,329
347,538
989
289,264
83,2
1,209
378,514
1,038
341,223
90,1
Ryssland vid Ishafvet . .
80
29,180
26
13,914
47,7
17
8,688
6
5,378
61,9
Ryssland v. Svarta h. .
3
2,290
2
1,924
84,0
2
3,990
2
3,990
IOO,o
Tyskland vid Östersjön
3,508
498,835
1,449
286,801
57,5
6,287
1,228,121
3,344
939,096
76,5
Tyskland vid Nordsjön.
291
77,685
169
43,123
55,5
639
214,577
434
156,037
72.7
Nederländerna.....
232
90,688
114
53,375
58,9
294
188,690
225
163,304
86,5
Belgien........
414
148,514
204
90,272
60,8
371
209,568
327
193,526
92,3
England och Irland . . .
3,526
1,136,074
823
452,353
39,8
5,250
2,621,170
3,064
1,984,782
75.7
Skotland.......
389
92,181
53
27,135
29,4
1,075
455,234
532
317,962
69,8
Frankr. v. Kanal. o. Atl. h
804
285,184
286
129,091
45,3
688
420,157
584
384,558
905
Frankrike v. Medelhafvet
80
29,791
17
10,733
36,°
82
56,077
69
50,232
89,6
Spanien vid Atl. hafvet
83
23,807
20
7,153
3°,o
131
63,612
54
39,279
61,8
Spanien vid Medelhafvet
165
57,489
41
17,483
30,4
200
138,379
172
125,676
9°, 8
Portugal.......
256
64,777
21
7,738
11,9
158
78,504
66
50,198
63-9
Britiska hesi ttn. vid Medelh
7
3,060
3
1,528
49,9
10
5,334
4
3,282
61,5
Italienska halfön . . .
53
19,704
9
4,600
23,4
23
20,270
19
17,920
88,4
Sicilien........
54
20,167
13
5,310
26,3
35
23,707
26
20,089
84.7
Sardinien.......
42
14,110
—
336
2,4
7
5,267
3
3,214
61,0
Österrike och Ungern .
21
7,544
3
2,213
29.3
4
3,136
3
2,346
74,8
Turkiet i Europa o. Asien
16
8,334
12
7,512
90,1
31
17,298
30
17,090
98,8
Rumänien.......
6
2,448
6
2,448
IOO,o
4
4,690
4
4,690
100,0
Grekland.......
—
262
—
—
—
4
2,431
2
1,847
1
76,0
Transport
20,417
3,781,096
6,789
1,882,745
j -
31,858 7,969,478
14,469
6,113,462
—
12!)
sjöfartsrörelse.
komna och därifrån af gångna fartyg af svensk nationalitet 1875—1898.
Från och till:
1875—79 i medeltal pr år.
Ång-  farty-  gens
tontal
i % af
sam-  fäld a
dräk-  ti g-  lieten.
1893
—97 i medeltal
pr år.
Ång-  farty-  gens
tontal
i % af
sam-  fälda
dräk-  tig-  heten.
Äng- och
segelfartyg.
Häraf
ångfartyg.
Ang- och
segelfartyg.
Däraf
ångfartyg.
Antal.
Tontal.
Antal.
Tontal.
Antal.
Tontal.
Antal.
Tontal.
Transport
20,417
3,781,096
6,789
1,882,745
_
31,858
7,969,478
14,469
6,113,462
__
Egypten och Tripolis . .
16
7,525
2
1,845
24,5
28
24,968
27
24,766
99,2
Algeriet och Tunis. . . .
18
6,921
2
1,400
20,2
29
25,825
24
23,189
91,6
Marocko........
—
—
—
—
—
3
1,227
1
586
47,8
Afrika vid Afl. hafvet .
2
547
—
—
—
1
450
—
387
86,0
Kaplandet........
56
22,956
1
325
>.+
66
35,007
—
—
—
Afrika vid Indiska hafvet
7
3,199
—
—
—
16
9,296
—
—
—
Britiska besitta, i Asien .
52
32,441
7
5,202
16,0
24
23,398
14
16,830
71,9
Siarn ..........
—
—
—
—
—
10
5,478
1
1,417
25,9
Ostindiska öarna . . . .
43
24,610
1
868
3,o
2
1,150
—
—
—
Kina och Hongkong . . .
31
10,118
—
—
—
28
28,518
24
27,258
95.6
Japan..........
—
—
—
—
—
2
2,826
2
2,826
ICO,o
Britiska Nordamerika . .
51
34,327
—
—
—
27
20,180
—
786
3,9
Amen för. stat. vid Atl. h.
315
150,081
2
2,454
1,6
143
98,020
33
26,168
26,7
Amen för. stat. vid Stilla h.
2
1,615
—
—
—
1
1,375
—
—
—
Mexiko.........
—
68
—
—
—
11
3,441
—
—
-
Yestindiska öarna . . . .
76
24,014
1
1,078
4,5
86
36,644
6
3,639
9,9
Centralamerika.....
3
3,528
—
—
—
13
4,786
—
—
—
Sydamer, nordöstra kust .
4
1,477
—
—
—
8
3,136
—
—
—
Brasilien........
221
72,273
—
—
—
171
64,905
—
—
—
La Plata-länderna . . . .
65
24,254
—
—
—
84
35,749
21
4,364
12,2
Sydamerikas vestkust . .
40
26,801
—
—
--
2
1,809
—
—
—
Australiska öarna . . . .
1
224
....
—
—
2
1,007
—
—
—
Australiens fastland . .
37
20,770
—
—
—
19
11,988
—
—
—
Summa
21,457
4,248,845
1 6,805
1,895,917
44,6
32,634 8,410,163
14,622
6,245,678
74,3
Däraf utomeurop. kons. stat
1,040
467,749
16
13,172
2,8
776
140,685
153
132,216
3°,o
Handels- och sjöfartshomiiéns betänkande. Statistik.
17
Sveriges utrikes
Tab. 20. Af svenska fartyg i utrikes
1875.
1880.
1885.
1890.
1895
Ångfartyg:
Kr.
Kr.
Kr.
Ivr.
Kr.
Ankomna från Sverige..........
3,176,856
5,236,257
5,413,410
7,534,532
9,649,188
Afgångna till Sverige...........
3,504,144
4,394,489
4,999,734
5,704,017
6,282,943
Mellan utrikes orter...........
4,002,434
3,396,168
3,450,180
5,950,694
4.352,666
Summa för ångfartyg
10,083,434
13,020,914
13,863,324
19,189,243
20,284,797
Ångfartyg i % af slutsumman
34-3
35-6
47-8
51 -3
63-2
Segelfart gg:
Ankomna från Sverige..........
7,419,123
9,091,098
5,411,978
7,055,330
5,274,232
Afgångna till Sverige..........
2,307,357
1,787,116
1,114,482
2,609,279
1,605,058
Mellan utrikes orter...........
10,779,929
12,672,271
8,593,933
8,577,577
4,941,628
Summa för segelfartyg
20,506,409
23,550,485
15,120,393
18,242,186
11,820,918
Segelfartyg i % af slutsumman
65-7
64,4
52,2
48-7
36-8
Ang- och segelfartyg:
Ankomna från Sverige..........
10,595,979
14,327,355
10,825,388
14,589,862
14,923,420
Afgångna till Sverige..........
5,811,501
6,181,605
6,114,216
8,313,296
7,888,001
Mellan utrikes orter...........
14,782,363
16,068,439
12,044,113
14,528,271
9,294,294
Slutsumma kruttofrakter
31,189,843
30,577,399
28,983,717
37,431,429
32,105,715
Ankomna från Sverige i % af slutsumman
34-°
39-2
37-4
39-°
46,5
Afgångna till Sverige i % af slutsumman
18,6
16,9
21,1
22,2
24,6
Mellan utrikes orter i % af slutsumman
47-4
43-9
4T-5
38-8
28,9 |
131
sjöfartsrörelse.
fart intjänta bruttofrakter 1875—1898
1896.
1897
1898.
1875 79
i medeltal
per år.
1893 97
i medeltal
per år.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Ångfartyg:
11,695,508
13,849,551
14,517,001
4,122,701
10,587,627
Ankomna från Sverige.
7,314,822
8,725,726
10,476,667
3,762,466
6,826,840
Afgångna till Sverige.
5,675,039
6,597,455
8,112,326
3,820,549
5,193,136
Mellan utrikes orter.
24,715,369
29,172,732
33,105 994
11,705,716
22,607,603
Summa för ångfartyg.
67,7
70,5
72,9
34.°
65,2
Ångfartyg i % af slutsumman.
Segelfartyg:
5,840,506
6,091,514
6,428,173
8,352,450
5,690,866
Ankomna från Sverige.
1,481,329
1,720,633
1,928,282
1,907,200
1,545,525
Afgångna till Sverige.
4,473,892
4,422,495
3,951,125
12.471,294
4,813,768
Mellan utrikes orter.
11,795,727
12,284,642
12,307,580
22,730,944
12,050,159
Summa för segelfartyg.
32,3
29.5
27,1
66,0
34.8
Segelfartyg i % af slutsumman.
Ång- och segelfartyg:
17,536,014
19,941,065
20,945,174
12,475,151
16,278,493
Ankomna från Sverige.
8,826,151
10,446,359
12,404,919
5,609,666
8,372,365
Afgångna till Sverige.
10,148,931
11,019,950
12,063,451
16,291,843
10,006,904
Mellan utrikes orter.
36,511,096
41,407,374
45,413,574
34,436,660
34,657,762
Slutsumma bruttofrakter.
48,0
48,2
46,1
36,2
47.°
Ankomna från Sverige i % af slutsumman.
24,2
25>2
27,3
16,5
24,1
Afgångna till Sverige i % af slutsumman.
27,8
26,6
26,6
47.3
28,9
Mellan utrikes orter i % af slutsumman.
13 2
Utrikes handeln.
O
Åtskilliga länders utrikes handel
1875-1897.
(T:ib. 21—23)
Anmärkningar.
Uppgifterna äro, då ej annat här nedan angifves, hämtade från Slatistical
abstraet: foreign countries åren 1875—1897.
De afse i allmänhet den s. k. specialhandeln, d. v. s. import till förbrukning
inom landet och export af landets egna produkter. Do länder, hvilkas statistiska
berättelser icke särskilja general- och specialhandel, hafva sin bokförda varuomsättning
närmast jämförlig med specialhandeln. Ädla metaller i mynt och plantsar
äro i allmänhet icke medräknade.
I tah. 22 och 23 har fördelningen än gjorts å specialhandeln, än å generalhandeln;
det sistnämnda endast försåvidt landets officiella statistik icke fördelat
specialhandeln på länder och varor. Några af de i dessa tvenne tabeller upptagna
summorna stämma därför icke med de i tah. 21 för år 1897 angifna. Siffrorna
för några varugrupper i tah. 23 äro hämtade från de särskilda ländernas
årspublikationer.
För myntevalvering hafva de vanliga enheterna användts; Kinas och Japans
mynt reducerade efter den grund som angifvits i Statistical abstraet.
Sverige.
De i Sveriges officiella statistik angifna slutsummorna, med frånräknande af
oarbetadt och myntadt guld och silfver.
Finland.
Tab. 21 för åren 1875—1885 ur Finlands officiella statistik, 1890—1897
ur Statistical abstraet; tab. 22 och 23 ur Finlands officiella statistik; ingen skillnad
på special- och generalhandel.
Nederländerna.
Oaktadt den angifna varuomsättningen kallas specialhandel, torde vid importen
vara medräknade äfven varor, som åter utförts, samt vid exporten artiklar
Utrikes handeln.
133
som ej kunna hänföras till landets egna produkter. Då bandelssiffrorna ej synas
vara fullt jämförliga med öfriga länders har å den i eu senare afdelning införda
tab. 28 ingen jämförelse för Nederländerna gjorts mellan folkmängd och utrikes
handel. Vid tab. 22 äro äfven ädla metaller inräknade.
Spanien.
Vid summorna för generalhandeln i tab. 22 och 23 äro äfven ädla metaller
upptagna.
Italien.
I uppgifterna ingår äfven oarbetadt och myntadt silfver.
134
Åtskilliga länders
Tab. 21. Värdet af importen till och exporten från
Sverige......
Norge.......
Danmark.....
Finland......
Ryssland.....
Tyska riket . . . .
Nederländerna . . .
Belgien......
Storbrit. o. Irland .
Frankrike.....
Spanien......
Portugal ......
Italien......
Österrike- Ungern .
Kina.......
Japan.......
Amen. förenta stater
Summa
Sverige i % af sum
-
1
8 7 5.
1 8 8 0.
Import.
Export.
Summa
varuom-
sättning.
Import
i % af
varu-
o in-  sätt-  ningen.
Export
i % af
varu-
om-
sätt-
ningen.
Import.
Export.
Summa
varuom-
sättning.
Import
i % af
varu-
ora-
sätt-
iiingen.
Export
i % af
varu-
om-  sätt-  ‘ ningen.
260'' 521)
203-764
464-284
sfi, t
43,9
271-392
236442
507-834
53,4
46,6
174-175
100 755
274-930
63,4
36,6
148068
105-936
254-004
58,3
4'' ,7
209''8 00
153-700
363-500
57-7
42,3
207-600
176-800
381-400
54,0
46,0
157-671
85-380
243051
64,9
35,''
138*765
123*076
261-841
53,0
47.0
1,024-938
787*167
1,762-105
58,2
41,8
1,202 027
962 437
2,164-464
55,5
44,5
3,142-768
2,220-550
5,363-318
58.6
4>,4
2,510-423
2,576-906
5,087-329
49-3
5°,7
1,032 078
804-176
1,836*254
56,2
43-S
1,241-942
937-122
2,179-064
57,o
43,o
941-119
793-270
1,734-389
54,3
45,7
1,210 242
876-053
2,086-295
58,0
42,0
5,741-185
4,062-612
9,803-747
58.6
444
6,324-380
4,055-231
10,379-617
60,9
39,''
2,546-424
2,788-272
5,334*696
47-7
52,3
3,623-904
2,496-888
6,120-792
59,2
40,8
344-209
322-348
666-557
SI,6
48>4
448351
458-807
907-158
49,4
50.6
145-338
98-259
243-597
59,7
40,3
140-840
99-601
240-441
58,6
4i,4
868-98-2
736-050
1,605-032
54,''
45,9
854-045
794-501
1,648*546
5'',8
48,2
834-936
837-306
1,672-242
49-9
5o,i
932-461
1,027-511
1,959-972
47,6
52,4
380 071
386-289
766-360
49,6
50.4
417-449
410032
827-481
5°,4
49,6
111-098
68 048
179-146
62,0
38.0
137-023
103-826
240-819
56,9
43,''
1,915-676
1,872-315
3,817-991
5*,°
49,o
2,460 986
3,089-798
5,550-784
44,3
55,7
19,860-938
16,270-261
36,131199
55,0
45,°
22,269-904
18,530*967
40,800-871
54,6
45,4
1,3
1,3
1,3
—
—
1,2
1,3
1,2
—
—
man
135
trikes handel.
edanstående länder 1875—1897 (i millioner kronor).
1 8 8 5.
1 8 9 0.
Import.
Export.
Summa
varuom-
sättning.
Import
i % af
varu-
om-
sätt-
ningen.
Export
i % af
varu-
om-
sätt-
niugen.
Import.
Export.
Summa
varuom-
sättning.
Import
i % af
varu-
om-
sätt-
ningen.
Export
i % af
varu-
om-
sätt-
ningen.
336-707
246-152
582-919
57.8
42,2
376-065
304-369
680-434
55-3
44,7
Sverige.
141-427
97-761
239-188
59,i
40,9
201-995
124-432
326-427
61,9
38,1
Norge.
222-900
132-900
355-800
62.6
37,4
268-300
195100
463-400
57.9
42,1
Danmark.
109-006
89-853
198-859
54,8
45,2
101-232
66-528
167-760
60,3
39,7
Finland.
840-299
1,039-598
1,879 897
44-7
55,3
803-OOÖ
1,338-262
2,141-267
37,5
62,5
Ryssland.
2,620-510
2,515-667
5,166-183
50,7
49,3
3,704-269
2,962-009
6,666*278
55,6
44,4
Tyska riket.
1,608-222
1,333-9 n
2,942-133
54-7
45,3
1,937-508
1,6-22-475
3,560-073
54,4
45,6
Nederländerna.
969-875
864-002
1,833-877
52,9
47,1
1,203-923
1,034-657
2,238-580
53,8
46,2
Belgien.
5,683-232
3,873-158
9,556-390
59,5
40,5
6,471-553
4,790-994
11,262-547
57-5
42,5
Storbrit. 0. Irland.
2,943-048
2,223-432
5,167-080
57.o
43,o
3,194-508
2,702-448
5,897 016
54,2
45,8
Frankrike..
531-063
495-518
1,026-581
5*,7
48>3
646-432
671-352
1,317-784
49,1
50,9
Spanien.
149-577
100-649
250-226
59,8
40,2
178-549
86798
265-347
67,3
32,7
Portugal.
1,049-592
680-989
1,730-581
60,7
39,3
950-139
645-080
1,595-219
59,6
4°,4
Italien.
848-081
1,021-566
1,869-047
45,4
54,6
928-314
1,172-492
2,100-806
44,2
55,8
Österrike- Ungern
424-248
312 678
736-926
57,6
42-4
599-304
410-923
1,010 227
59-3
4°,7
Japan.
107-298
136-750
244-048
44,o
56,0
250-811
171-419
422-230
59,4
40,6
Kina.
2,107''575
2,725-061
4,832-636
43,6
56,4
2,912-910
3,169-853
6,082-763
47,9
52,1
Amen. förenta stater.
20,693 326
17,919 045
38,612-971
53,6
46,4
24,728-967
21,469 191
46,198-158
53,5
46,5
Summa.
Sverige i % af sum-
1,6
M
1,5
—
__
1,5
1,4
1,5
—
—
man.
Sverige......
Norge.......
Danmark.....
j Finland......
Ryssland.....
Tyska rilcet . . . .
Nederländerna . . .
Belgien......
Storhet, o. Irland .
Frankrike.....
Spanien......
Portugal ......
Italien......
Österrike- Ungern ■
Kina.......
Japan .......
Amor. förenta stater
Summa
Sverige i % af sum
-
Åtskilliga länder
Talj. 21 (forts.). Värdet af importen till och exporten frå
1 8 9 5.
18 9 7.
Import.
Export.
Summa
varuom-
sättning.
Import
i % af
varu-
0111-
sätt-
ningen.
Export
i % af
varu-
om-
sätt-
ningen.
Import.
Export.
Summa
varuom-
sättning.
Import
i % af
varu-
om-
sätt-
ningen.
Export
i % af
varu-
om-
sätt-
ningen.
343'' 3 (JO
311-375
654-735
52,4
47,6
398-888
358172
757-060
52,7
47,3
213438
128-408
341-846
62,4
37,6
255-700
159-679
415-379
61,6
38,4
311''869
216-724
528-593
59,0
41,0
325-908
243-464
569-372
57,2
42,8
108-216
102-888
211104
5'',3
48,7
145800
121-464
267-264
52,1
47,9
1,039-321
1,329-928
2,369-249
43,9
56,1
1,080-796
1,401-408
2,482-204
43,5
56,5
3,667-423
2,952 931
6,620 354
55,4
44,6
4,165823
3,235-150
7,400-973
56,3
43,7
2,158034
1,765-104
3,9-23-138
55,0
45,0
2,525 927
2,218-599
4,744-526
53,2
46,8
1,209-893
997-517
2,207-410
54,8
45,2
1,308-969
1,129-228
2,438-197
53,7
46,3
6,490oor>
4,111-007
10,601012
61,2
3g,8
7,109744
4,258-120
11,367-804
62,5
37,5
2,678-328
2,429136
5,107-464
52,4
47,6
2,848-320
2,590-560
5,438-880
52,4
47,6
553-431
543 090
1,096-521
5°,i
49,5
565-735
651-063
1,216-798
46,5
53,5
160-559
108-655
269 214
59,6
40,4
162-913
Ilo 063
272-976
59,7
4°,3
854-847
747-150
1,601-997
53,4
46,6
857-951
786-048
1,643-999
52,2
47,8
1,098-159
1,127-550
2,225-709
49,3
50,7
1,147-995
1,164-691
2,312-686
49,6
5°,4
510-494
426-030
936-524
54,5
45,5
549-272
442-774
992*046
55,4
44,6
265-428
258-847
524-275
5°,6
49,4
427-285
321-132
748-417
57,1
42,9
2,691-840
2,975-220
5,667060
47,5
52,5
2,796-540
3,870-030
6,666-570
42,0
58,0
•24,354-645
‘20,531 -560
44,886-205
54-3
45,7
2(i,(»78,56G
23,061 645
49,7.35 211
53,6
46,4.
14
1,5
1,5
_
_
1,5
1,6
1,5
man
utrikes handeln.
nedanstående länder 1875—1897 (i millioner kronor).
137
1875
—79 i medeltal per år.
1893
—97 i medeltal
per år.
Import.
Export.
Summa
varuom-
sättning.
Import
% af
varu-
o in-  sätt-  ningen.
Export
% af
varu-
om-
sätt-
ningen.
Import.
Export.
Summa
varuom-
sättning.
Import
% af
yaru-
om-
sätt-
ningen.
Export
% af
varu-
om-
sätt-
ningen.
257-731
202-048
459-779
56,1
43,9
355-138
327-174
682-312
52,0
48,0
Sverige.
159-038
100-025
259-063
Öl,4
38,6
218-513
135 319
353-832
61,8
38,2
Norge.
195-900
147-220
343 120
57,1
42,9
309-383
219-754
529-137
58,5
4h5
Danmark.
137-970
94-223
232 193
59,4
4°, 6
113-803
103-881
217-684
52,3
47,7
Finland.
970-006
986-816
1,956-822
49,6
5°,4
1,046-614
1,302 014
2,348-628
44,6
55,4
Iiyssland.
3,274-239
2,397-286
5,671-525
57,7
42,3
3,739-531
2,942-607
6,682-138
56,0
44,°
Tyska riket.
1,120-059
818 594
1,938-653
57,8
42,2
2,275-939
1,865-387
4,141-326
5S,o
45,o
Nederländerna.
1,033-938
799-227
1,833-165
56,4
43,6
1,213-177
1,019-720
2,232-897
54,3
45,7
Belgien.
5,809-001
3,662-648
9.471-649
61,3
3g,7
6,653-924
4,125-988
10,779-912
6l,7
38,3
Storbrit. 0. Irland.
2,875-147
2,497-752
5,372-899
53,5
46,5
2,761-718
2,402-957
5,164-675
53,5
46,5
Frankrike.
516-343
481-072
997-415
5h8
48,2
560-528
562-838
1,123-366
49,9
50,1
Spanien.
136-102
90-470
226-572
60,1
39,9
156-179
102-961
259-140
6°, 3
39,7
Portugal.
858-459
753-856
1,612-315
53,2
46,8
840671
744-802
1,585-473
53,o
47,°
Italien.
835''245
958-029
1,793-274
46,6
53,4
1,080-482
1,180-459
2,260-941
47,8
52,2
Österrike- Ungern.
392-179
386-834
779-013
5°, 3
49,7
537-318
411-162
948-480
56,7
43,3
Kina.
109-789
91-718
201-507
54,5
45,5
297 116
246-552
543-668
54,7
45,3
Japan.
1,694-909
2,245-189
3,940-098
42,9
57-i
2,779-284
3,291-627
6,070-911
00
1
-r
54,2
Amer. förenta stater.
20,376055
16,713-007
37,089062
54,9
45a
24,939-318
20.985-202
45,924-520
54,3
45,7
Summa.
1,3
1,2
1,2
1,4
1,6
1,5
_
_
Sverige i % af sum-  man.
Handels- och sjöfartskomiténs betänkande. Statistik.
18
138
Åtskilliga länders
Tab. 22. Värdet af varuomsättningen mellan
Sverige
Norge.
Dan-
mark.
Fin-
land.
Ryss-
land.
Tyska
riket.
Neder-
län-
derna.
Bel-
gien.
Stor-  brit. 0.
Irland.
Frank-
rike.
Sveriges ....
(Import ....
32-6
48-9
7-8
19-4
133-2
8-5
130
114-7
7-6
(Export ....
20-6
43-2
9-9
5-2
45-8
24-4
131
1500
31-3
Norges . . . . |
Import (general)
Export
»
42-3
257
13-2
7-2
24-1
4-5
71-3
21-9
9-6
8-9
11-8
6''5
67-6
65-4
4-1
7-4
Danmarks . . •!
Import (general)
517
7-4
38-7
129-3
7-8
7-0
78-8
10-6
1
Export
»
27-1
9-6
20-4
65-7
0-7
1-0
191-2
1-9
Finlands . . .
limport (special)
8-5
0-2
5-2
52-0
47-3
0-3
2-7
21-1
4-2
(Export
»
4-5
o-l
12-3
34-8
9-4
4-6
3-7
360
10-5
Rysslands . . .
(Import (special)
7''9
10-4
3-6
33''6
347-1
11-3
50-3
201-3
47-6
[Export
»
171
11-9
18-o
57-5
338-3
168-4
63-2
312-1
123-0
Tyska rikets
1 Import (special)
77-6
21-4
53-2
7-3
621-0
13-9
161-2
161-9
505-2
215-9
[Export
»
81''6
49-3
94-6
23-4
214-8
56-2
234-4
168-4
622-2
186-7
1 Import 1 (äfven 1
26-5
13-6
X
373-2
456-2
279-6
404-9
29-5
JS eder Länder nas{
< adla >
(Export |metaller)J
5-6
8-1
X
10-4
1,184-8
248-7
482-8
53-1
Belgiens. . . . •
Import (special)
24-9
14-5
1-2
100-0
168-5
111-4
158-8
213-6
Export
»
7-6
5-3
5*4
29-5
261-5
132-5
217-5
214-6
Storbrit. o. Ir- |
lands . . . . {
h
mport (general)
178-9
90-8
199-4
41-5
476-1
526-8
379-7
969-8
Export
»
86-7
50-5
63-2
215-8
5820
241-1
232-5
354-8
139
utrikes handel.
länderna inbördes 1897 (i millioner kronor).
Spa-
nien.
Por-
tugal.
Italien.
Öster-
rike-
Ungern.
Kina.
Japan.
Araer.
förenta
stater.
Öfriga
länder.
Summa.
ii
1-8
1-3
0-0
7-4
1-6
398-9
Import .... 1
358-2
> Sveriges
2-6
0-8
0-5
0-2
10-6
Export . . . . J
1''7
0-8
2-0
X
X
12-0
3-2
263-7
Import (general)!
167-7
> Norges
9-6
0-7
3-0
X
X
0-9
6-0
Export
»
]
3-7
2-3
2-3
0-4
X
X
48-3
28*5
4168
Import (general))
!• Danmarks
0''2
Öl
0-3
0''0
X
X
2-1
7-8
328-1
Export
j
|
1''4
0-4
0-3
00
2-2
145''8
Import (special)!
> Finlands
4''3
o-l
O-o
—
1-2
121-5
Export
» J
3''9
3-8
20-4
37-3
75-7
X
92-0
134-6
1,0808
Import (special)!
1,401-4
> Rysslands
7''7
X
60-7
75-4
11-6
X
5-2
131-3
Export
»
37''4
15-3
130-4
518-6
25-0
10-2
580-9
1,008-8
4,165 8
Import (special)!
> Tyska rikets
Export
»
)
26-7
12-5
78-2
360-9
28-8
34-9
353-7
608-0
3,235 2
47-6
7-2
31
X
4-3
351-3
562-2
2,5592
Import ( (''afTen |
< ''adla > Nederländernas
3''8
1-7
108
1-0
X
X
67 5
140-4
2,218-7
Export)metaller) |
24-2
2-4
17-3
5-8
2-1
l-o
166-9
296-4
l,309o
Import (special)!
> Belgiens
Export
>
|
17''4
5-2
20-5
7-3
5-9
10-4
43-5
145-1
1,129-2
248-9
51-0
60-3
23-2
48-8
23-3
2,055-1
2,826-1
8,199-7
Import (general)! storbrit 0. jr_
78-9
37-8
114-8
38-5
94-2
108-7
689-6
2,359-0
5,348 1
Export
,
I lands
140
Åtskilliga länder
Tab. 22 (forts.)- Värdet af varuomsättningen
Frankrikes
Spaniens
Portugals . .
Italiens
Kinas .
Japans
staters
Sverige.
Norge.
Dan-
mark.
Fin-
land.
Kyss-
land.
Tyska
riket.
Neder-
län-
derna.
Bel-
gien.
Stor-  brit. o.
Irland.
Frank-
rike.
j Import (special)
45-6
17-9
2-7
1700
222-6
27-8
207-5
3495
| Export '' »
6-5
4-6
11-7
18-4
273-7
331
369-3
815-3
(Import (general)
5-2
12-1
1-3
2-4
35-5
37-8
3’5
19-8
111-7
105-7
(Export
>
1-1
0-5
2''4
O-o
0-8
155
13-6
13-8
189-8
183-2
(Import (general)
5-2
Öl
13-2
22-9
1-5
5-2
54-0
14-8
(Export
»
1-8
1-6
5-0
19-4
6*5
3-0
38-1
4-9
(Import (special)
5-5
1-4
73-6
108-3
4-3
21-6
160-8
1150
(Export
»
1-8
13
113
129-0
8-2
16-6
82-1
83-6
(Import(special)
3-0
2-8
0-5
85-2
411-0
14-6
20-5
105-1
36-6
(Export
»
2-9
1-1
3-1
39-3
606-5
17-4
10-o
107-2
41-9
| Import (general)
X
X
X
8-7
X
X
X
108-3
X
(Export (special)
X
X
X
10-6
X
X
X
350
X
(Import (general)
0-2
—
3-6
34-1
Öl
5-9
123-0
9-6
[Export
»
Oo
—
3-8
4-1
0-5
0-2
15-6
48-3
[Import (general)
9-4
1-4
12-0
417-0
48-1
52-8
629-8
253-2
[Export
»
20-5
38-2
28-5
469-7
191-4
124-0 |
1,812-3
2160
141
utrikes handel.
länderna inbördes 1897 (i millioner kronor)
Spa-
nien.
Por-
tugal.
Italien.
Öster-
rike-
Ungern.
Kina.
Japan.
Amer.
förenta
stater.
Öfriga
länder.
Summa.
178-1
5-7
94-8
47-1
106-9
58-3
315-0
998-8
2,848-3
Import (special)]
> Frankrikes
70-9
7-8
108-7
10-8
3-5
8-5
174-4
673-4
2,590-6
Export
»
27-1
16-5
4-1
08
06
71-6
199-2
654-9
Import (general)]
773-9
> Spaniens
24-9
7-3
1-3
0-0
03
8-8
310-6
Export
s
J
21-1
2-0
1-1
1-1
X
19-1
42-7
204-0
Import (general)]
1512
> Portugals
18-0
1-4
0-0
0-0
X
4-1
47-4
Export
»
1
8-4
1-0
96-6
13-5
2-2
89-9
155-9
858-0
Import (special) l
> Italiens
22-2
2-3
98-9
08
0-6
670
260-3
786-0
Export
■»
1
3-8
0-G
83-7
3-7
2-6
84-7
289-7
1,148-0
Import (special)]
> Österrike- Ungerns
2''2
0-5
90-4
0-3
0-5
25-5
215-9
1,164-7
Export
» . |
X
X
X
X
61-1
330
363o
574 7
Import (general) |
] Kinas
Export (special) J
X
X
X
X
45-0
48-2
304-0
442 8
0-2
0-4
02
67-5
1
51-3
131-4
427-5
Import (general)]
324 2
> Japans
Öl
5-5
0-5
57-5
98-8
89-3
Export
» J
13-6
8-4
71-5
30-6
76-5
90-o
1,153-4
2,867-7
Import (general)) Amer /ömlto
40-9
10-6
80-6
15-1
44-7
49-7
799-0
3,941 2
Export
> J staters
142
Åtskilliga länders
Tab. 23. De tre förnämsta varuartiklarna i hvarje
I in p
o r t.
Export.
De tre
De tre
varornas
varornas
Varor.
Värde.
värde i
% af hela
Varor.
Värde.
värde i
% af hela
im-
ex-
porten.
porten.
Sverige.........
Stenkol.....
36‘4
Trävirke ....
150-3
Ylleyaror ....
28-0
Smör......
41-4
Kaffe......
26-9
Järn och stål oarb.
34-0
Summa
91 8
22,9
Summa
225 7
63,0
Hela importen
898-9
Hela exporten
358-2
Norge (imp. general, exp. special)
Spanmål ....
378
Fiskeriprodukter .
43-6
Järn- och stålvaror
16-5
Trävirke ....
42-2
Stenkol.....
15-7
Trämassa....
18-0
Summa
70 0
26,5
Summa
103 8
65,0
Hela importen
263 7
Hela exporten
159 7
Danmark (imp. general, exp
spe-
cial)
Spanmål ....
51-7
Smör......
96-8
Järn och stål . .
24-4
Kött......
57''8
Stenkol.....
22-4
Lefvande djur . .
27-6
Summa
98-6
23,6
Summa
182-2
74,8
Hela importen
416 8
Hela exporten
243 5
Finland (special) ....
Spanmål ....
29-5
Trävirke ....
57-2
Kaffe......
7''9
Smör......
21-8
Yllevaror ....
61
Pappersvaror . .
10-1
Summa
43-5
29,8
Summa
89-1
73,3
Hela importen
145 8
Hela exporten
1215
Ryssland (special) ....
Bomull . . . . •
136*5
Spanmål ....
683-0
Maskiner ....
105-8
Lin.......
108-4
Järn och stål . .
83 2
Trävirke ....
93-1
Summa
3255
3°>i
Summa
884-5
63,1
Hela importen
1,080-8
Hela exporten
1,401-4
Tyska riket (special) . . .
Spanmål ....
540-7
Socker .....
204-6
Trävirke ....
222-7
Yllevaror ....
178-3
Bomull.....
216-5
Bomullsvaror . .
176-9
Summa
9799
23,5
Summa
5598
•7,3
Hela importen
4,165-8
Hela exporten
3,235-2
143
utrikes handel.
lands handelsomsättning 1897 (i millioner kronor).
I m p o r t.
Expor t.
De tre
De tre
varornas
varornas
Varor.
Värde.
värde i
% af kela
Varor.
Värde.
värde i
% af hela
im-
ex-
porten.
porten.
Nederländerna........
Spanmål ....
488T
Kinabark ....
338-8
Kinabark ....
246-4
Spanmål ....
304-9
Järn, oarb. . . .
95-3
Socker .....
74-3
Summa
829-8
32,9
Summa
718-0
32,4
Hela importen
2,525-9
Hela exporten
2,218-6
Belgien (special)........
Spanmål ....
225-0
Spanmål ....
60-8
Trävirke ....
64-7
Stenkol.....
58-9
Ull.......
54-2
Glasvaror ....
54-8
Summa
343 9
26,3
Summa
174 5
•5,5
Hela importen
1,309 0
Hela exporten
1,129-2
Storbrit. o. Irland (imp. general,
exp. special)
Spanmål . . .
974-1
Bomullsvaror . .
1,163-0
Bomull.....
585-2
Järn och stål . .
448-0
Ull.......
476-6
Yllevaror ....
410-4
Summa
2,035-9
24,8
Summa
2,0214
47,5
Hela importen
8,199-7
Hela exporten
4,258-1
Frankrike (special)......
Ull.......
247-5
Yllevaror ....
208-5
Vin.......
201-8
Sidenvaror . . .
195-0
Silke......
191-8
Vin.......
167-4
Summa
641 l
22,5
Summa
570-9
22,0
Hela importen
2,848-3
Hela exporten
2,590-6
Spanien (general).......
Bomull.....
61-2
Vin.......
91-7
Stenkol o. koks .
37l
Mineralier ....
90-1
Trävirke ....
29-9
Frukt......
76-6
Summa
128-5
19,6
Summa
258-4
33,4
Hela importen
654 9
Hela exporten
773-9
Portugal (special).......
Spanmål ....
24-1
Vin.......
41-5
Bomull.....
11-4
Kork......
14-2
Bomullsvaror . .
9-9
Lefvande djur . .
13-7
Summa
45-4
27,9
Summa
69-4
63,0
Hela importen
1629
Hela exporten
110-1
144
Åtskilliga länders utrikes handel.
Tal. 23 (forts.). De tre förnämsta varuartiklarna i hvarje tands handelsomsättning 1897
(i millioner kronor).
I m port.
Export.
De tre
De tre
varornas
varornas
Varor.
Värde.
värde i
% af hela
Varor.
Värde.
värde i
% af hela
im-
ex-
porten.
porten.
Italien (special)........
Spanmll ....
81-6
Silke rå 0. spun.
194-7
Bomull.....
79-7
Vin.......
47-8
''Stenkol.....
70-5
Olivolja.....
41-6
Summa
■2318
27,0
Summa
284-1
36,1
Hela importen
S58''0
Hela exporten
786-0
Österrike- Ungern (special) . . .
Bomull.....
77-1
Trävirke ....
110-6
Ull.......
58-5
Spanmål ....
108-3
Stenkol o. koks .
56-4
Socker .....
93-3
Summa
192-0
16,7
Summa
3122
26,8
Hela importen
1,148-0
Hela exporten
1,164-7
Kina (special).........
Bomullsvaror . .
213-0
Silke 0. silkesvar.
149-6
Opium.....
75-6
Te.......
79-1
Olja......
31-3
Stråvaror ....
180
Summa
319 9
58,2
Summa
246 7
55.7
Hela importen
549 3
Hela exporten
4428
Japan (special)........
Bomull.....
800
Silke 0. silkesvar.
133-3
Spanmål ....
54-4
Te.......
27-2
Bomullsvaror . .
39-2
Kol.......
21-7
Summa
174-2
40,8
Summa
182-2
56,7
Hela importen
4273
Hela exporten
321 1
Amer. för. stater (imp. general,
exp. special)
Socker .....
Kaffe......
373-8
305-8
Bomull.....
Spanmål ....
865-8
742-0
Ull.......
199-7
Kött och fläsk . .
478-1
Summa
879-3
3°.7
Summa
2,085-9
53.9
Hela importen
2,837-7
Hela exporten
3,870-0
Utrikes handeln.
145
Sveriges utrikes handel
1875-1898.
(Tab. 24—27).
Uppgifterna i tab. 24—26 äro hämtade från Kommerskollegii berättelser om
Sveriges handel.
I tab. 27 äro efter utländska källor samlade en del uppgifter om Sveriges
export till några viktigare länder år 1897. De äro hämtade dels från de särskilda
ländernas importstatistik, dels från de till Handels- och sjöfartskomitén
af de förenade rikenas konsuler insända meddelanden. (Se bihang II till komiténs
betänkande.) Den svenska statistikens exportsiffror kunna här icke uppställas
till direkt jämförelse, då de särskilda varubenämningarna ofta hafva olika
omfattning i Sverige och utlandet. En sammanställning för hvarje land mellan
de svenska exportsiffrorna och de utländska importsiffrorna ådagalägger emellertid,
att importsiffrorna nästan alltid äro högre än motsvarande exportsiffror.
Handels- och sjöfartskomiténs betänkande.
Statistik.
19
146
Sveriges u
Tab. 24. Värdet af Sveriges handelsomsättnin
1875.
1880.
Summa
Summa
Import.
Export.
varu-
omsätt-
Import.
Export.
varu-
omsätt-
ning.
ning.
Kronor.
Kronor.
Norge.........
Däraf: Sjövägen ....
Landvägen . . .
15,025,185
8,561,483
6,463,702
7,092,504
4,344,584
2,747,920
22,117,689
12,906,067
9,211,622
16,648,297
9,581,178
7,067,119
7,954,796
4,880,365
3,074,431
24,603,093
14,461,543
10,141,550
Danmark ........
46,614,380
23,764,325
70,378,705
48,734,464
23,730,683
72,465,147
Island och Färöarna. . .
—
—
—
—
4,693
4,693
Finland........
4,639,229
4,196,585
8,835,814
8,777,092
5,088,522
13,865,614
Ryssland........
13,583,066
1,441,591
15,024,657
17,454,118
2,012,200
19,466,318
Ishafvet och Sibirien . .
115,400
—
115,400
205,800
—
205,800
Tyska riket......
55,048,888
12,938,240
67,987,128
61,747,465
17,094,542
78,842,007
Nederländerna.....
9,179,404
4,914,289
14,093,693
8,383,707
6,138,681
14,522,388
Belgien........
8,112,020
9,579,947
17,691,967
8,704,424
12,258,182
20,962,606
Storbritannien och Irland
86,815,543
107,355,163
194,170,706
73,604,728
123,801,017
197,405,745
Frankrike.......
10,129,151
24,686,709
34,815,860
6,466,652
28,699,361
35,166,013
Spanien........
1,233,457
1,666,270
2,899,727
1,396,317
1,503,415
2,899,732
Portugal........
986,232
1,761,762
2,747,994
1,399,097
1,156,631
2,555,728
Gibraltar och Malta . . .
—
227,195
227,195
—
141,021
141,021
Italien.........
1,170,005
361,061
1,531,066
1,035,991
147,420
1,183,411
Österrike-Ungern ....
177,173
62,822
239,995
1,946
—
1,946
Turkiet och Bulgarien . .
—
—
—
14,709
—
14,709
Rumänien.......
—
—
—
—
—
—
Grekland........
—
—
—
—
—
Egypten........
—
386,325
386,325
—
281,968
281,968
Algeriet........
—
381,253
381,253
36,736
874,447
911,183
Transport
252,829,133
200,816,041
453,645,174
254,611,543
230,887,579
485,499,122
147
kes handel.
ed de särskilda länderna 1875—1898.
1875.
1880.
Summa
Summa
Import.
Export.
varu-
omsätt-
Import.
Export.
varu-
omsätt-
ning.
ning.
Kronor.
Kronor,
Transport
252,829,133
200,816,041
453,645,174
254,611,543
230,887,579
485,499,122
Tripolis, Tunis o. Marocko
—
38,808
38,808
—
36,341
36,341
Kaplandet.......
—
307,560
307,560
45
993,683
993,728
Öfriga delar af Afrika . .
—
164,055
164,055
1,871
258,478
260,349
Södra och Ostra Asien . .
—
—
—
2,185,568
—
2,185,568
Britiska Nordamerika . .
—
—
—
256,272
—
256,272
Amerikas förenta stater .
2,482,162
1,098,424
3,580,586
11,770,570
2,869,104
14,639,674
Mexiko.........
—
—
—
—
—
—
Vestindiska öarna....
1,165,721
39,395
1,205,116
1,370,693
164,370
1,535,063
Brasilien........
3,081,218
387,704
3,468,922
806,035
215,192
1,021,227
La Platå länderna . . .
836,297
—
836,297
389,383
—
389,383
Öfriga delar af S. Amerika
125,330
4,492
129,822
—
—
—
Australien.......
—
907,346
907,346
—
1,017,505
1,017,505
Summa
1260,519,861
‘203,763,825
‘464,283,686
‘271,391,980
123C.442.252
‘507,834,232
Däraf utomeurop. orter .
7,806,128
3,715,362
11,521,490
17,022,973
6,711,088
23,734,061
1 Om ädla metaller 1 mynt och plantsar medräknas, hufva summorna för nedanstående länder ökade sålunda:
Norge.......
Danmark......
Finland.......
Tyska riket.....
Storbritannien o. Irland
Öfriga länder ....
16,025,535
48,882468
55,201.181
91,938,343
24,658,049
4,196,795
109,249,663
22,118,039
73,540,517
8,836,024
68,142,421
201,188,001
16,774,151
55,848,125
8,778,302
61,764,497
77,743,458
23,930,733
17,095,346
24,728,947
79,778,858
13,866,824
78,859,843
201,544,475
Summa
268.066.392
206,552,259
474,618,651
282.788.467
236,643,406
519,431,573
148
Sveriges u
Tab. 24 (forts.). Värdet af Sveriges handelsomsättni
1885.
1890.
Summa
Summa
Import.
Export.
varu-
omsätt-
Import.
Export.
varu-
omsätt-
ning.
ning.
Kronor.
Kronor.
Norge.........
Däraf: Sjövägen ....
Landvägen . . .
23,638,100
11,412,225
12,225,875
10,310,749
7,466,054
2,844,695
33,948,849
18,878,279
15,070,570
32,763,890
16,025,178
16,738,712
18,092,670
12,585,109
5,507,561
50,856,560
28,610,287
22,246,273
Danmark........
48,414,948
30,736,772
79,151,720
43,946,196
33,103,384
77,049,580
Island och Färöarna . .
—
10,383
10,383
38,440
7,241
45,681
Finland........
7,842,956
5,204,971
13,047,927
6,980,992
7,906,916
14,887,908
Ryssland........
29,869,427
2,181,344
32,050,771
22,737,119
3,939,753
26,676,872
Ishafvet och Sibirien . .
57,750
—
57,750
29,000
—
29,000
Tyska riket......
100,632,601
19,122,243
119,754,844
117,405,416
36,583,022
153,988,438
Nederländerna.....
6,747,495
9,004,044
15,751,539
9,637,586
16,277,898
25,915,484
Belgien........
9,963,788
8,918,347
18,882,135
10,101,269
11,019,588
21,120,857
Storbritannien och Irland
83,652,548
121,796,155
205,448,703
108,869,126
137,402,639
246,271,765
Frankrike......
8,155,709
24,478,372
32,634,081
7,933,443
24,422,253
32,355,696
Spanien......
2,010,293
8,068,317
10,078,610
1,150,526
7,430,283
8,580,809
Portugal........
1,543,909
1,247,036
2,790,945
1,471,713
1,100,976
2,572,689
Gibraltar och Malta. . .
—
121,947
121,947
—
—
—
Italien.........
612,492
754,276
1,366,768
1,022,417
458,104
1,480,521
Österrike-Ungern ....
427
23,494
23,921
—
—
—
Turkiet oeh Bulgarien . .
143,415
—
143,415
—
8,790
8,790
Rumänien......
—
—
—
—
—
—
Grekland........
—
—
—
—
---
—
Egypten........
—
310,060
310,060
—
464,307
464,307
Algeriet........
—
782,364
782,364
193,319
753,283
946,602
Transport
323,285,858 |
243,070,874
566,356,732 |
364,280,452
298,971,107
663,251,559
149
rikes handel.
med de särskilda länderna 1875—1898.
1885.
1890.
Summa
Summa
Import.
Export.
varu-
omsätt-
Import.
Export.
varu-
omsätt-
ning.
ning.
Kronor.
Kronor.
Transport
323,285,858
243,070,874
566,356,732
364,280,452
298,971,107
663,251,559
Tripolis, Tunis o. Marocko
—
74,689
74,689
—
192,286
192,286
Kaplandet.......
—
535,959
535,959
—
1,025,843
1,025,843
Ofriga delar af Afrika . .
—
69,801
69,801
—
195,398
195,398
Södra och Östra Asien .
1,080,142
—
1,080,142
1,492,687
—
1,492,687
Britiska Nordamerika . .
—
—i
—
—
—
—
Amerikas förenta stater .
8,644,024
821,629
9,465,653
8,182,695
918,791
9,101,486
Mexiko.........
—
—
—
—
—
---
Vestindiska öarna....
2,236,447
50,446
2,286,893
932,821
—
932,821
Brasilien........
377
260,382
260,759
—
574,746
574,746
La Platå länderna . . .
1,520,220
—
1,520,220
1,175,952
260,485
1,436,437
Öfriga delar af S. Amerika
—
—
—
—
32,463
32,463
Australien.......
—
1,267,850
1,267,850
—
2,197,568
2,197,568
Summa
1336,767,068
1246,151,630
1582,918,698
1376,064,607
‘304,368,687
‘680,433,294
Däraf utomeurop. orter .
13,538,960
4,173,180
17,712,140
12,006,474
6,615,170
18,621,644
1 Om ädla metaller i mynt och plantsar medräknas, blifva summorna för nedanstående länder ökade sålunda:
Norge.......
Danmark......
Finland.......
Tyska riket.....
Storbritannien o. Irland
Ofriga länder ....
23,735,792
50,470,256
7,843,456
100,718,442
84,649,758
5,324,471
34,046,541
81,207,028
13,167,927
119,810,685
206,445,913
32,832,778
44,084,133
118,321,991
33,281,384
36,678,138
50,925,448
77,315,517
155,000,129
Summa
340,003,619
246,271,130
586,274,749
377,188,007
304,591 SOS
((81,779,810
150
Sveriges ut~
Tab. 24 (forts.)- Värdei af Sveriges handelsom
-
1895.
1896.
Import.
Export.
Summa
varu-
omsätt-
ning.
Import.
Export.
Summa
varu-
omsätt-
ning.
Kronor.
Kronor.
Norge.........
28,457,941
18,053,791
46,511,735
28,752,762
19,548,410
48,301,172
Däraf: Sjövägen ....
14,372,177
12,323,973
26,696,150
14,378,558
13,558,229
27,936,787
Landvägen . . .
14,085,767
5,729,818
19,815,585
14,374,204
5,990,181
20,364,385
Danmark........
37,546,352
41,463,244
79,009,596
45,172,960
42,293,111
87,466,071
Island och Färöarna. . .
76,940
3,377
80,317
64,698
11,243
75,941
Finland........
5,626,727
6,889,590
12,516,317
5,937,878
8,123,128
14,061,006
Ryssland........
14,128,415
4,402,529
18,530,944
17,329,569
5,213,528
22,543,097
Ishafvet och Sibirien . .
—
—
—
—
—
—
Tyska riket......
116,006,245
42,700,637
158,706,882
117,102,992
43,769,673
160,872,665
Nederländerna.....
8,331,267
18,302,375
26,633,642
8,777,365
20,140,466
28,917,831
Belgien.........
9,628,509
8,898,432
18,526,941
11,689,109
12,075,365
23,764,474
Storbritannien och Irland
97,774,811
130,819,647
228,594,458
98,832,982
144,052,618
242,885,600
Frankrike.......
7,931,912
25,207,694
33,139,606
7,170,442
29,365,472
36,535,914
Spanien........
864,330
3,623,999
4,488,329
1,214,017
2,489,179
3,703,196
Portugal........
1,785,845
1,084,209
2,870,054
1,993,538
929,353
2,922,891
Gibraltar och Malta . . .
—
—
—
9,829
15,737
25,566
Italien .........
1,076,880
539,145
1,616,025
1,425,242
357,606
1,782,848
Österrike-Ungern ....
40
17,028
17,068
—
—
—
Turkiet och Bulgarien . .
—
45,083
45,083
—
39,870
39,870
Rumänien.......
976,033
—
976,033
484,956
—
484,956
Grekland........
—
10,975
10,975
—
30,610
30,610
Egypten........
197,264
1,427,704
1,624,968
101,098
852,410
953,508
Algeriet........
60,444
524,355
584,799
81,900
461,097
542,997
Transport
330,469,958
304,013,814
634,483,772
346,141,337
329,768,876
675,910,213
151
rikes handel.
med de särskilda länderna 1875—1898..
189 5.
1896.
Summa
Summa
Import.
Export.
varu-
omsätt-
Import.
Export.
varu-
omsätt-
ning.
ning.
Kronor.
Kronor.
Transport
330,469,958
304,013,814
634,483,772
346,141,337
329,768,876
675,910,213
Tripolis, Tunis o. Marocko
—
429,724
429,724
—
442,511
442,511
Kaplandet.......
—
3,933,811
3,933,811
—
6,295,625
6,295,625
Öfriga delar af Afrika .
—
1,351,718
1,351,718
—
1,265,959
1,265,959
Södra och Ostra Asien .
96,414
—
96,414
197,002
96,734
293,736
Britiska Nordamerika . .
—
—
—
—
—
—
Amerikas förenta stater .
10,642,732
81,809
10,724,541
9,091,760
720,582
9,812,342
Mexiko.........
—
—
—
—
—
—
Yestindiska öarna. . . .
132,292
—
132,292
85,633
——
85,633
Brasilien........
8,990
892,134
901,124
—
727,653
727,653
La Platå länderna . . .
1,305,646
65,040
1,370,686
715,769
95,955
811,724
Öfriga delar af S. Amerika
673,755
27,889
701,644
668,941
—
668,941
Australien.......
30,162
578,677
608,839
—
804,855
804,855
Summa
1843,359,949
1811,374,610
1654,734,565
1356,900,442
1340,218,750
1697,119.192
Däraf utomeurop. orter .
13,147,699
9,312,861
22,460,560
10,942,103
11,763,381
22,705,484
1 Om ädla metaller i mynt och plantsar medräknas, blifva summorna för nedanstående länder ökade sålunda:
Norge........
Danmark.......
Tyska riket.....
Nederländerna ....
Storbritannien o. Irland
Öfriga länder ....
28,741,784
37,975,650
116,223,385
97,774,831
41,464,029
42,759,526
46,795,575
79,439,679
158,982,911
228,594,478
29,027,882
45,897,752
117,516,148
8,777,465
98,834,090
43,833,965
48,576,292
88,190,863
161,350,113
28,917,931
242,886,708
Summa
844.290,247
311,434,290
655,724,537
358,314,718
340,288,042
698,597,760
152
Sveriges ut
-
Tab. 24 (forts.)- Värdet af Sveriges handelsorti
-
1897.
1898.
Import.
Export.
Summa
varu-
omsätt-
ning.
Import.
Export.
Summa
varu-
omsätt-
ning.
K r o n o r.
Kronor.
Norge .........
32,572,245
20,639,433
53,211,678
20,658,417
5,549,007
26,207,424
Däraf: Sjövägen ....
18,752,752
14,178,003
32,930,755
11,391,056
4,913,303
16,304,359
Landvägen . . .
13,819,493
6,461,430
20,280,923
9,267,361
635,704
9,903,065
Danmark........
48,859,688
43,184,010
92,043,698
58,137,649
43,446,253
101.583,902
Island och Färöarna. . .
—
21,393
21,393
—
—
—
Finland........
7.791,415
9,884,693
17,676,108
8,114,075
11,424,388
19,538,463
Ryssland........
19,361,220
5,162,109
24,523,329
18,972,044
5,686,976
24,659,020
Ishafvet och Sibirien . .
141,000
—
141,000
—
—
—
Tyska riket......
133,221,207
45,828,959
179,050,166
156,767,580
49,560,360
206,327,940
Nederländerna.....
8,520,633
24,425,737
32,946,370
10,190,863
25,349,771
35,540,634
Belgien.........
13,012,832
13,122,703
26,135,535
15,814,473
13,463,054
29,277,527
Storbritannien och Irland
114,669,355
149,992,591
264,661,946
132,681,180
148,648,957
281,330,137
Frankrike.......
7,627,536
31,302,360
38,929,896
8,018,133
28,180,836
36,198,969
Spanien........
1,123,249
2,586,470
3,709,719
1,495,174
1,420,183
2,915,357
Portugal........
1,819,095
753,462
2,572,557
1,773,203
1,181,412
2,954,615
Gibraltar och Malta. . .
—
37,278
37,278
—
15,307
15,307
Italien.........
1,273,144
465,543
1,738,687
1,416,701
309,724
1,726,425
Osterrike-Ungern ....
16
—
16
16
—
16
Turkiet och Bulgarien . .
—
23,844
23,844
—
136,015
136,015
Rumänien.......
218,474
—
218,474
250,826
—
250,826
Grekland........
__
—
—
—
45,893
45,893
Egypten........
—
1,330,514
1,330,514
—
1,877,195
1,877,195
Algeriet........
—
433,293
433,293
151,577
558,976
710,553
Transport
390,211,109
349,194,392 |
739,405,501 |
434,441,911
336,854,307
771,296,218
153
rikes handel.
sättning med de särskilda länderna 1875—1898.
181)7.
1898.
Summa
Summa
Import.
Export.
varu-
omsätt-
Import.
Export.
varu-
omsätt-
ning.
ning.
Kronor.
Kronor.
Transport
390,211,109
349,194,392
739,405,501
434,441,911
336,854,307
771,296,218
Tripolis, Tunis o. Marocko
—
322,824
322,824
—
309,979
309,979
Kaplandet.......
—
5,586,466
5,586,466
—
4,567,344
4,567,344
Öfriga delar af Afrika .
—
1,247,271
1,247,271
—
1,272,024
1,272,024
Södra och Ostra Asien .
—
—
—
—
476,925
476,925
Britiska Nordamerika . .
---
—
—
25
—
25
Amerikas förenta stater .
7,421,156
181,401
7,602,557
10,396,641
91,057
10,487,698
Mexiko.........
—
7,000
7,000
—
10,500
10,500
Vestindiska öarna....
304,316
—
304,316
50,228
—
50,228
Brasilien........
5,481
396,799
402,280
—
353,711
353,711
La Platå länderna . . .
355,210
209,253
564,463
663,669
57,168
720,837
Öfriga delar af S. Amerika
590,610
—
590,610
718,392
31,220
749,612
Australien.......
—
1,026,323
1,026,323
—
875,689
875,689
Summa
1398,887,882
1358,171,720
1 757,059,011
>440,270,860
>344,899,924
> 791,170,790
Däraf utomeurop. orter .
8,817,773
10,741,144
19,558,917
11,980,532
10,481,788
22,462,320
1 Om ädla metaller i mynt och plantsar medräknas, blifva summorna för nedanstående länder ökade sålunda:
Norge.......
Danmark......
Finland.......
Tyska riket.....
Belgien......
Storbritannien o. Irland
Öfriga länder ....
32,860,099
49,491,697
7,791,430
135,102,247
121,312,825
9,884,743
45,852,647
53,499,532
92,675,707
17,676,173
180,954,894
271,305,416
21,085,441
58,614,372
8,115,481
158,059,087
16,133,043
139,144,430
11,425,808
49,568,170
26,634,448
102,060,625
19,541,289
207,627,257
29,596,097
287,793,387
Summa
408,332,270
358,195,407
700,527,737
455,249,340
344,909,154
.800,158,500
Handels- och sjöfartskomiténs betänkande. Statistik.
20
154
Sveriges ut
-
lab. 24 (forts.)- Värdet af Sveriges handelsom
-
1875-
97 i medeltal per år.
1893-
-97 i medeltal per
år.
Import.
Export.
Summa
varu-
omsätt-
ning.
Hvarje
lands
varu-  omsättn.
i % af
summan.
Import.
Export.
Summa
varu-
omsätt-
ning.
Hvarje
lands
varu-  omsättn.
i % af
summan.
Krono
r.
Kronor.
Norge.........
13,825,426
6,856,731
20,682,157
4>5
29,517,831
17,924,310
47,442,141
6,9
Däraf: Sjövägen ....
7,944,847
4,209,616
12,154,463
2,6
15,306,781
12,035,742
27,342,623
4,°
Landvägen . . .
5,880,579
2,647,115
8,527,694
''.9
14,211,050
6,888,568
20,099,618
2.9
Danmark.......
44,129,489
21,591,346
65,720,835
''4.3
42,212,431
40,359,186
82,571,617
i 2,1
Island och Färöarna . .
24,682
2,813
27,495
0,0
109,824
10,809
120,633
0,0
Finland........
5,791,226
3,254,288
9,045,514
2,0
5,786,583
7,146,306
12,932,889
1.9
Ryssland.......
19,891,058
1,530,427
21,421,485
4.7
15,639,782
4,982,366
20,622,148
3.o
Ishafvet och Sibirien . .
162,158
823
162,981
0,0
43,200
—
43,200
0,o
Tyska riket......
57,481,690
13,579,038
71,060,728
•5.5
119,680,749
42,987,523
162,668,272
23,8
Nederländerna.....
10,407,837
7,596,579
18,004,416
3.9
8,259,262
19,535,835
27,795,097
4.1
Belgien........
7,949,735
9,155,376
17,105,111
3.7
11,102,147
11,101,203
22,203,350
3.3
Storbritannien och Irland
76,311,286
105,201,445
181,512,731
39.5
97,908,562
139,960,128
237,868,690
34.9
Frankrike.......
8,900,150
25,758,936
34,659,086
7.5
7,498,287
29,485,042
36,983,329
5.4
Spanien........
1,208,067
1,993,440
3,201,507
0,7
864,337
2,963,249
3,827,586
0,6
Portugal.......
924,894
1,442,407
2,367,301
°,5
1,703,079
986,272
2,689,351
0,4
Gibraltar och Malta . .
378
185,206
185,584
0,o
1,966
10,603
12,569
0,0
Italien........
1,065,339
297,309
1,362,648
0,3
1,106,068
550,889
1,656,957
0,2
Österrike-Ungern . . .
108,822
43,517
152,339
0,o
11
3,406
3,417
0,0
Turkiet och Bulgarien .
1,818
28,762
30,580
0,o
51,423
32,757
84,180
0,o
Rumänien.......
—
—
—
—
596,226
—
596,226
0,1
Grekland.......
—
—
—
—
—
14,250
14,250
0,o
Egypten........
—
204,965
204,965
0,i
349,676
1,264,865
1,614,541
0,2
Algeriet........
4,846
554,766
559,612
0,1
105,209
477,753
582,962
0,1
Transport
248,188,901
199,278,174 447,467,075
342,536,653
319,796,752
662,333,405
155
rikes handel.
sättning med de särskilda länderna 1875—1898.
1875-
97 i medeltal per
år.
1893-
97 i medeltal per
år.
Import.
Export.
Summa
varu-
omsätt-
ning.
Hvarje
lands
varu-
om-  sättn.
i % af
Import.
Export.
Summa
varu-
omsätt-
ning.
Hvarje
lands
varu-
om-  sättn.
i % af
Kronor.
sum-
man.
Kronor.
sum-
man.
Transport
248,188,901
199,278,174
447,467,075
342,536,653
319,796,752
662,333,405
Tripolis, Tunis o. Marocko
—
23,502
23,502
0,0
385
372,912
373,297
0,1
Kaplandet.......
671
430,277
430,948
0,1
—
4,355,278
4,355,278
0,6
Ofriga delar af Afrika .
72,006
128,857
200,863
0,1
787
901,198
901,985
0,1
Södra och Ostra Asien .
332,040
33,072
365,112
0,1
296,947
38,076
335,023
0,1
Britiska Nordamerika .
140,530
—
140,530
0,0
3,240
23
3,263
o,0
Amerikas förenta stater
5,755,083
841,176
6,596,2^9
1,4
9,902,801
330,016
10,232,817
hS
Mexiko........
—
—
—
—
—
1,400
1,400
0,o
Yestindiska öarna . . .
997,919
29,754
1,027,673
0.2
403,700
—
403,700
0,1
Brasilien.......
1,455,040
354,099
1,809,139
0,4
18,643
660,380
679,023
0,1
La Platå länderna . . .
563,453
838
564,291
0,1
1,582,043
84,660
1,666,703
0,2
Öfriga delar af S. Amerika
199,086
30,005
229,091
0,1
386,661
9,598
396,259
0,1
Australien.......
26,320
897,975
924,295
0,2
6,032
623,991
630,023
0,1
Summa
>257,731,049
1202,047,729
>459,778,778
IOO,O
>355,137,892
>327,174,284
>682,312,176
ICO,o
Däraf utomeurop. orter .
9,709,152
3,530,109
13,239,261
2,9
13,099,324
9,120,150
22,219,474
3,3
1 Om ädla metaller i mynt och plantsar medräknas, hlifva summorna för nedanstående länder ökade sålunda:
Norge.......
Danmark......
Finland.......
Tyska riket.....
Nederländerna ....
Storbritannien o. Irland
Ofriga länder ....
13,862,953
47,766,201
5,915,128
57,763,425
80,061,607
22,408,795
3,254,390
13,579,440
106,173,544
20,719,684
70,174,996
9,169,518
71,342,865
186,235,151
4,4
15.0
2.0
15,2
39-7
29,803,755
42,632,330
5,786,646
120,299,712
8,259,282
100,405,707
40,359,343
7,146,316
43,175,012
47,728,065
82,991,673
12,932,962
163,474,724
27,795,117
240,365,835
7.0
12,1
09
»3>8
4.0
35»°
Summa
265,561,246
203,887,681
469,898,927
IOO,o
358,959,906
327,361,940
686,321,846
100,0
156
Sveriges utTab.
25. De sex förnämsta till Sverige
Värde.
Kvantitet.
Kronor.
Kilogram.
1. Importerad sten-  kol.
Norge.........
295,993
18,214,960
Danmark.......
12,978
798,640
Tyska riket......
111,205
6,843,360
Nederländerna.....
312,242
19,214,880
Belgien ........
110,141
6,777,920
Storbritannien o. Irland
35,543,781
2,187,309,600
Frankrike.......
11,026
678,560
Amerikas förenta stater
6,656
409,600
Summa
86,404,022
2,240,247,520
2. Importerade ylle-  varor (garn o. väfnader).
Norge.........
2,741,380
884,839
Danmark.......
2,771,634
409,499
Finland........
7,737
1,278
Ryssland.......
2,666
437
Tyska riket......
13,540,113
2,319,452
Nederländerna . ... ^
88,030
25,209
Belgien........
1,221,888
260,145
Storbritannien o. Irland
7,588,836
1,881,351
Frankrike.......
81.010
15,341
Transport
28,043,294 |
5,797,551
Transport
Portugal........
Amerikas förenta stater
Summa
3.
Importera^ kaffe
(rätt och brändt).
Norge.........
Danmark.......
Finland........
Ryssland.......
Tyska riket......
Nederländerna.....
Belgien........
Storbritannien o. Irland
Frankrike.......
Portugal........
Brasilien.......
Summa
4.
Importerad span
mål
(omalen spanmål,
mjöl och gryn).
Norge.........
Danmark.......
Transport
Yärde. Kvantitet.
Kronor.
Kilogram.
28,043,294
5,797,551
316
52
96
12
28,048,706
5,797,615
609,671
585,803
5,930,288
5,706,888
95,004
90,810
1,092
2,011
14,778,511
14,080,623
2,286,767
2,178,358
1,004,067
957,435
1,341,517
1,277,646
855,218
814,547
452
430
5,481
5,220
26,908,068
25,699,771
283,400
2,699,164
4,072,227
36,380,273
4,355,627
39,079,437
157
rikes handel.
importerade artiklarna 1897.
Värde.
Kvantitet.
Värde.
Kvantitet.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
Kilogram.
Transport
4,355,627
39,079,437
Transport
11,106,838
5,138,763
Finland........
462,651
5,158,363
Belgien........
564,185
398,199
Ryssland.......
8,669,819
84,150,340
Storbritannien o. Irland
4,924,842
2,543,702
Tyska riket......
8,779,053
71,106,215
Frankrike.......
341,726
150,164
Nederländerna.....
271,463
1,617,802
Portugal........
1,374
1,249
Belgien........
109,617
1,204,778
Amerikas förenta stater
2,653
1,474
Storbritannien o. Irland
275,122
1,757,563
Summa
16,941,618
8,283,551
Frankrike.......
127,224
680,227
Spanien........
1,007
4,194
6. Importerade oljor.
Portugal ........
353
1,471
Norge.........
312,940
1,666,757
Rumänien.......
218,474
1,747,790
Danmark.......
2,490,424
13,985,575
Amerikas förenta stater
213,521
1,795,012
16,518
1,241,359
48,122
9,044,993
Summa
23,483,931
208,303,192
Ryssland.......
5. Importerade hudar
och skinn.
Tyska riket......
Nederländerna.....
2,611,510
322,732
9,105,550
647,277
Norge.........
2,214,669
1,326,063
Belgien........
589,374
1,092,921
Danmark.......
3,202,053
1,180,327
Storbritannien o. Irland
3,093,778
6,340,891
Finland........
172,134
65,193
Frankrike.......
218,614
304,644
Ryssland.......
21,200
1,342
Spanien........
13,925
23,063
Ishafvet.......•
105,000
35,000
Portugal........
225
180
Tyska riket......
5,333,764
2,518,247
Italien.........
38,982
62,638
Nederländerna.....
58,018
12,591
Amerikas förenta stater
4,714,306
35,661,287
Transport
11,106,838
5,138,763
Summa
15,664,687
77,983,898
158
Sveriges utTah.
26. De sex förnämsta från Sverige
Värde.
Kvantitet.
Värde.
Kvantitet.
Kronor.
Kubikmeter.
Kronor.
Kilogram.
1. Exporteradt trävirke
(oarbetadt, sågadt och
hugget).
2. Exporteradt smör
Norge.........
394,525
17,525
(naturligt).
Norge........
270,309
154,462
Danmark.......
10,609,191
582,456
Danmark.......
15,033,716
8,590,695
Island och Färöarna
21,053
1,080
Finland........
481
275
Finland ........
11,185
590
Tyska riket......
43,269
24,725
Ryssland.......
Tyska riket......
4,633
12,884,646
425
569,067
Nederländerna.....
35,787
20,450
Storbrit. och Irland . .
26,025,115
14,871,494
Nederländerna.....
Belgien.......
14,254,566
557,589
Summa
41,408,677
23,662,101
4,325,918
188,388
Storbrit. och Irland . .
69,574,784
3,508,517
3. Exporteradt jern
och stål (oarbetadt).
Frankrike.......
25,571,477
1,054,048
Norge.........
197,106
1,618,830
Spanien........
2,196,693
542,232
89,384
20,914
1,717,016
994,192
11,942,102
8,892,953
Portugal.......
Finland........
Gibraltar.......
37,278
1,479
Ryssland.......
942,294
7,110,791
Italien........
228,136
8,750
Tyska riket......
6,791,337
48,245,216
Egypten........
1,325,219
74,176
Nederländerna.....
1,347,915
14,369,956
Algeriet........
433,253
16,932
Belgien........
2,593,900
20,351,471
Tripolis, Tunis o.Mar o eko
301,149
12,076
Storbrit. och Irland ■ ■
16,496,200
141,295,732
Kaplandet.......
5,153,888
194,623
Frankrike.......
2,258,265
18,176,400
Ofriga delar af Afrika
1,018,908
38,758
Spanien........
33,641
228,073
Brasilien.......
396,799
15,145
Portugal .......
204,630
1,387,323
Australien ......
1,017,923
38,200
Italien........
237,311
4,746,226
Summa
150,303,466
6,990,122
Transport
33,813,807
278,365,073
159
rikes handel.
exporterade artiklarna 1897.
Värde.
Kvantitet.
Värde.
Kvantitet.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
Kilogram.
Transport
Turkiet........
33,813,807
23,844
278,365,073
161,653
5. Exporterad malm
(mineral, ej specif.).
Norqe.........
77
2,400
Egypten........
4,855
32,918
Danmark.......
56
955
Tripolis, Tunis o. Marocko
20,292
137,574
Finland........
131,491
17,841,957
Ofriga delar af Afrika
19,474
132,024
Tyska riket ......
2,106,056
272,609,742
Amerikas förenta stater
102,578
695,424
7,099,011
1,921,742
947,327,400
80,052,845
Summa
83,984,850
279,524,666
Belgien........
Storbrit. och Irland . .
701,477
95,147,505
Frankrike.......
323,551
33,050,500
4. Exporterad trä-  massa.
Summa
12,283,461
1,446,033,304
Norge.........
474,910
5,903,076
Danmark.......
Finland........
1,022,666
8,700
15,861,446
60,000
6. Exporteradt papper
och pappersarbeten
(ej tryckta böcker).
Ryssland.......
78,327
798,575
Norge.........
642,886
975,300
Tyska riket......
866,331
9,153,990
Danmark.......
220,641
704,390
Nederländerna.....
312,938
6,046,458
Finland........
109,103
52,859
Belgien........
1,731,800
18,683,344
Ryssland.......
58,238
19,939
Storbrit. och Irland . .
9,758,237
91,446,907
Tyska riket......
893,522
3,528,135
Frankrike.......
1,919,212
29,027,787
Nederländerna.....
260,016
634,812
Spanien........
355,300
4,171,816
Belgien........
337,239
1,214,026
Amerikas förenta stater
23,330
160,900
Storbrit. och Irland . .
7,025,905
29,682,591
La Plata-länderna. . .
178,253
1,605,081
Frankrike.......
12,323
49,885
Summa
IG,780,004
182,919,380
Summa
9,559,873
36,861,937
160
Sveriges ut
-
Tab. 27. Sveriges export till några viktigare länder, beräknad
Svensk
Svensk
export
export
enligt
enligt
utländsk
utländsk
import-
import-
statistik.
statistik.
Norge.
Transport
3,729,000
Nötkreatur.............
1,511,200
Kött................
581,000
Kött................
1,191,800
Smör, naturligt...........
15.557,000
Smör, naturligt...........
360,900
Fisk, färsk.............
1,442,000
Ägg................
392,500
Hafre, omalen...........
418,000
Ylleväfnader............
4,389,400
Hudar och skinn, oberedda.....
1,121,000
Bomullsväfnader..........
3,783,500
Trävirke..............
13,757,000
Hudar och skinn..........
902,800
Trävaror, arbetade.........
920,000
Kautschukvaror............
850,600-
Trämassa.............
885.000
Trävirke.............
5,540,400
Sten, oarbetad och arbetad .....
2,098,000
Trävaror, arbetade.........
1,587,900
Lerarbeten, gröfre..........
1,099,000
Trämassa.............
2,950,500
Järn i stänger...........
1,456,000
Pappersvaror............
1,082,800
Öfriga varor............
8,587,000
Lervaror..............
829,900
Summa
51,650,000
Järn och stål, oarbetadt.......
2.506,000
Arbeten af järn och stål......
3,592,300
Ofriga varor............
10,805,300
Finland.
Summa
42,277,800
Fisk................
279,660
Hudar och skinn..........
523,361
Malm...............
238,059
Danmark.
Lervaror..............
232,638
Hästar...............
713,000
Järn och stål, oarbetadt.......
956,343
Nötkreatur.............
553,000
Arbeten af järn och stål......
794,409
Fläsk...............
2,463,000
Lokomotiv.............
370,165
Transport
3,729,000
Transport
3,394,635
Kil
rikes handel.
enligt uppgifter om det främmande landets import 1897 (värde i kronor).
Svensk
export
enligt
utländsk
import-
statistik.
Svensk
export
enligt
utländsk
import-
statistik.
Transport
3,394,635
Transport
6,205,970
Landtbruksmaskiner........
907,593
Frukter och bär..........
748,490
Industri- och diverse maskiner....
702,615
Hudar och skinn..........
1,927,740
Böcker...............
259,138
Trävirke..............
29,350,420
Öfriga varor............
3,283,580
Trämassa.............
1,027,950
Summa
8,547,561
Trävaror, arbetade.........
2,672,670
Mineral (malm)...........
17,614,880
Ryssland.1
Sten, arbetad och oarbetad. .....
7,470,660
Sill................
681,556
Järn och stål, oarbetad!.......
5,189,590
Cement...............
630,251
Arbeten af järn och stål......
875,760
Sten, oarbetad och arbetad .....
324,883
Öfriga varor............
4,545,230
Vitriol...............
367,337
Summa
77,629,360
Tegel och lervaror.........
847,857
Järn och stål, oarbetad!.......
2,145,834
Föremål af metall.........
634,195
Nederländerna.''
Landtbruksmaskiner.........
722,783
Trävirke..............
312,151,327
Telegraf- och telefonapparater ....
311,278
Trämassa och lump.........
1,033,518
Öfriga varor............
1.197,319
4 238,821
243,589
Summa
7,863,293
Färger...............
Järnmalm.............
5 8,441,048
Tyska riket utom frihamnarna.1 2 3
Zinkmalm.............
249,675
Nötkreatur.............
1,594,880
Järn och stål, oarbetadt.......
6 3,526,578
Fisk................
4,611,090
Öfriga varor............
674,341
Transport
6,205,970
Summa
26,558,897
1
Efter meddelanden från de förenade rikenas konsuler.
2
S. k. Specialhandel enligt tyska statistiken, till skilnad från Gresammteigenhandel.
3
En större del reexportera! till Tyskland.
4 * Delvis reexporteradt till Java och öfriga länder.
6 Allt reexporteradt till Tyskland.
6 En del reexporteradt till Tyskland och Storbritannien.
Handels- och sjöfartskomiténs betänkande. Statistik.
21
1(32
Sveriges ut
Tab.
27. (forts.) Sveriges export till några viktigare länder, beräknad
Svensk export
Svensk export
enligt utländsk
enligt utländsk
import-statistik.
import-statistik.
Special-
General-
1
Belgien.
handel.
handel.
Transport
150,788,865
j Fisk.............
334,800
336,240
Glas.............
2,007,163
Tjära och beck ........
553,680
563,760
Järn och stål, oarbetadt ....
16,075,029
Trä.............
19,946,160
20,484,720
Arbeten af järn och stål . . .
4,529,747
J Trämassa ......... .
1,855,440
1,879,920
Maskiner...........
1,342,829
Pappersvaror.........
266,400
457,920
Öfriga varor.........
4,132,041
Halm............
1,356,480
1,897,200
Summa
178,875,674
Järn och stål, oarbetadt ....
171,360
1,410,480
Öfriga varor.........
380,880
684,720
Frankrike.
Special-
handel.
General-
handel.
Summa
24.865.200
Hudar och skinn.......
436,450
437,112
Storbritannien.1
Tjära ............
172,485
196,830
Trävirke...........
37,757,829
39,133,861
i Kött och fläsk........
2.528.729
Trämassa..........
3.995,428
3,997,280
j Smör, naturligt........
27.555.517
Järnmalm..........
250,000
250,000
Fisk.............
502.913
Zinkmalm..........
280,972
280,972
Spanmål........., .
1.058.567
1,930,722
Järn och stål, oarbetadt ....
2,445,622
Trävirke...........
92.439.119
763,529
Öfriga varor.........
757,848]
Trämassa
10,986,774
Tändstickor.........
Summa
45,587,415
47,499,525
4,069,302
Trävaror, arbetade......
2,550,981
Pappersvaror.........
7,321,577
Italien.2
Malm............
1,337,357
Tjära och beck ........
64,800
Sten.............
438,029
Trävirke...........
(228,000)
Transport
150,788,865
Transport
292,800
1
Efter Storbritanniens officiella statistik samt meddelanden från svenska och norska generalkonsulatet
i London.
2
Värdeberäkningen är här gjord efter de af svenske och norske generalkonsuln i Genua lemnade uppgifter»
utom för trävirke, hvars värdesumma hemtats ur svenska statistiken.
163
rikes handel.
ntigt uppgifter om det främmande landets import 1897 (värde i kronor).
1
Svensk
Svensk
export
export
enligt
enligt
utländsk
utländsk
import-
import-
statistik.
:
statistik.
Transport
21)2.800
Tunisien.1
Papper...............
10,000
Järn och stål, oarbetad!.......
402.000
Trävaror..............
320,786
200,000
Järn och stål............
4.072
Hästskosöm............
Summa
904,800
Öfriga varor............
128
Summa
324.986 i
Egypten.1
Anjovis..............
1,818
Trävirke..............
2,541,691
Kaplandet.1 2
Tändstickor............
8,181
Trävirke..............
2,733,051
Pappersvaror............
8,908
Snickeriarbeten...........
1,180,864
Järn och stål, oarbetad!.......
9,454
Trämassa.............
3,000
Öfriga metaller...........
1,509
7,363
Tändstickor............
Telefon- och telegrafapparater ....
9,817
Cement..............
1,436
Eotogeukök.............
5,090
Metallarbeten............
12,126
Öfriga varor............
3,491
Öfriga varor............
128,508
Summa
2,589,959
Summa
4,066,848
Algeriet.1
Trävaror ..............
648,000
Öfriga varor............
28,080
Britiska Nordamerika.1
Summa
(>76,080
Järn och en del öfriga varor ....
104.713
1
Efter uppgifter från de förenade rikenas konsuler.
2
De af konsuln meddelade, på landets officiella statistik grundade uppgifterna afse endast varor, som
anlända direkt från Sverige. Rörande de omlastade varornas nationalitet kan uppgift ej erhållas. Summan för
Kaplandets import är därför lägre än motsvarande exportsiffra i Sveriges statistik.
164
Statistisk öfversikt för åtskilliga länder.
Talj. 28. Jämförelse mellan folkmängd, handelsflotta, utrikes sjöfart och handel
under perioderna 1875—79 och 1893—97.
1875—79 i medeltal per år.
1893-9
7 i medeltal per år.
Antal
Flottan
effektivt
Sjö-
farten:
| ank. 0.
Handeln
kronor
Antal
Flottan:
effektivt
Sjö-  farten:
Handeln:
kronor
invånare.
ton per
1,000 inv
afg. ton
per 100
inv.
sättning
peri inv
invånare.
ton per
1,000 inv
afg. ton
per 100
inv.
varuom-  sättning,
peri inv.
Sverige..........
4,457,000
•44
137
103
4,946,000
175
266
138
Korge...........
1,851,000
802
204
140
2,055,000
1.038
278
172
Danmark.........
1,921,000
iöo
198
179
2,268,000
264
397
233
Finland.........
1,909,000
•5*
91
118
2,502,000
I l6
>32
87
Ryssland.........
79,291,000
S
13
25
101,071,000
9
18
23
Tyska riket........
43,610,000
33
26
130
52,001,000
63
47
129
Nederländerna......
3,895,000
128
148
X
4,828,000
*39
299
X
Belgien..........
5,374,000
26
109
342
6,376,000
39
218
35°
Storbritannien o. Irland .
33,576,000
310
•5*
282
39,136,000
532
210
276
Frankrike........
■
37,011,000
37
52
145
38.512,000
45
76
''34
Spanien.........
16,432,000
55
47
Öl
18,200,000
97
146
62
Portugal ........
4,160,000
X
123
55
5,100,000
X
260
5''
Italien.........
27,713,000
39
29
58
31,008,000
37
53
5''
Österrike.........
21,550,000
15
I I
I
(
24,857,000
17
•4
I
I
Ungern..........
15,565,000
4
I
1
18.229,000
7
9 j
H
■Japan..........
33,500,000
4
4
6
42,042,000
■4
13
!
''3
Amerikas förenta stater . .
46.353.000
102
48
85
69,753,000
95
60 j
87 i
.
Summa i
1
878,228,000 |
462,884.000
