# ID: svediakorp-gov112002
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Tvåkammarriksdagen: utredningar
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1904
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: tvåkammarriksdagen, investigations
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 97,270
# sentences: 2,885
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


BETÄNKANDE
«
AFGIFVET
DEN 8 DECEMBER 1902
AF
DEN FÖR UTREDNING AF VISSA FRÅGOR RÖRANDE DE ALLMÄNNA
LÄROVERKEN DEN 26 MAJ 1899 I NÅDER TILLSATTA
KOMMITTÉ.
TREDJE BANDET.
STOCKHOLM
1SAAC MARCUS* BOKTR.-AKTIEBOLAG
1902.
Kap. XII.
TREDJE BANDETS INNEHÅLL.
Bilagor ...................................................................... Sid- 831
Kap. XIII.
Tabeller till kap. I—XII
»
923
Kap. XIV.
Statistiska undersökningar angående de vid
1899 års slut befintliga lärarnes vid de all-  männa läroverken studie-, tjänste- och
familjeförhållanden
8
9^5
KAP. XII.
Bilagor
Förteckning å bilagorna.
Bil. I.
Bil. II. A.
Bil. II. B.
Bil. III.
Bil. IV.
Bil. V.
Bil. VI.
Bil. VII.
Bil. VIII. A.
Bil. VIII. B.
Bil. IX.
Bil. X.
Bil. XI.
Bil. XII.
Bil. XIII.
Bil. XIV.
Bil XV.
Timplan för ifrågasatt organisation med gemensam sjette klass och treårigt gymnasium.
Inträdesfordringar till fackskolor och specialkurser.
Kompetensfordringar till tjänstebefattningar.
Tim- och kursplan för ifrågasatta läroverk med sexårig latinkurs.
Läsårets och feriernas längd i olika länder.
Lärjungames hemarbete vid de högre allmänna läroverken.
Förändringar i läroverks och pedagogiers stat sedan år 1849.
Jämförelse mellan nndervisningstimmarnas antal pr vecka i vissa flickskolor och i
realskolan.
Utlåtanden om samundervisningen från föreståndare och föreståndarinnor för svenska
samskolor.
Utlåtanden om samundervisningen i Nordamerika.
Förhållandet mellan folkmängd och lärareplatser i olika landsdelar och stift.
Kommunernas sannolika bidrag till samskolornas underhåll.
Statsunderstödda flickskolors ställning i städer, hvilkas läroverk åren 1897-1901
haft omkring 100 lärjungar eller därunder.
,
Öfversikt af kompetensfordringar och lönetnrsbestämmelser.
Öfversikt af vissa ämbets- och tjänstemäns löneförmåner.
Nuvarande löneförmåner för läroverkslärare i främmande länder.
Öfversikt af yttranden rörande ordinarie ämneslärares aflöning, algifnä jämlikt
Kungl. cirkuläret den 25 oktober 1901.
BILAGOR.
832
Bilaga I.
Timplan för ifrågasatt organisation med gemensam
A) Läroverk enligt normaltypen.
Ämnen
Realskolan
Realgymnasiet
Latingymnasiet
1
2
3
4
5
6
S:a
1
11
III
S:a
1
II
III
S:a
Kristendom..................
3
3
3
2
2
2
15
2
2
2
6
2
2
2
6
Modersmålet ...............
5
5
6
4
3
3
26
3
3
3
9
3
3
3
9
Latin ........................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
7
7
7
21 J
Tyska .......................
6
6
6
5
4
3
30
2
2
2
6
2
2
2
6 i
Engelska.....................
—
—
—
5
5
4
14
2
2
2
6
2
2
2
6 |
Franska .....................
—
—
—
—
—
3
3
3
3
3
9
3
3
3
9 S
Historia .....................
2
3
3
3
3
3
17
3
3
4
10
3
3
4
10
Geografi ....................
2
3
2
2
2
2
13
—
—
—
—
—
—
—
- |
Matematik ..................
4
5
5
5
5
5
29
6
7
7
20
5
5
4
14
Naturlära.....................
2
2
2
2
4
4
16
—
—
—
—
—
_
_
Naturhistoria ...............
—
—
—
—
—
—
—
2
2
2
6
2
2
2
6
Fysik .......................
—
—
—
—
—
—
—
4
4
3
11
2
2
2
6
Kemi ...... .................
—
—
—
—
—
—
—
3
2
2
7
—
—
—
—
Välskrifning..................
2
2
1
—
—
—
5
—
—
—
—
—
—
—
—
Teckning.....................
1
1
2
2
2
2
10
2
2
2
6
1
1
1
3
Summa timmar i veckan
27
30
30
30
30
31
Öl
ce
32
32 1
32
32
32
Anm. De lärjungar i andra och tredje ringarna, som så önska, erhålla undervisning i filosofisk
propedeutik 1 timme i veckan utom timplanen.
Bil.AGA I.
833
sjette klass och treårigt gymnasium.
B) läroverk med sexårig latinkurs.
Ämnen
Realskola med latinlin
e
Realgymnasiet
H;
g
ilfkl
ymr
II
assiskt
asium
1
Helklassiskt
gymnasium
1
2
3
4
5
6
S:a
i
11
“i
S:a
I
in
S:a
i-
II
III
S:a
Kristendom ...... 3
3
3
2
2
2
15
2
2
2
6
2
2
2
6
2
2
2
6 |
Modersmålet —L. 0
5
6
4
3
3
26
3
3
,3
9
3
3
3
9
3.
3
3
9
Latin ...............j —
—
—
(7)'')
(7)'')
(6)’)
(20)
—
-
—
—
6
6
6
18
6
6
6
18
Grekiska............
7
7
6
20
Tyska............... 6
6
6
5
4
3
30
2
2
2''
6
2
2
2
6
2
2
2
- 6 !
Engelska ........... —
—
—
5
5
4
14(0)
2
2
2
6
3
3
3
9
—
—
—
— !
Franska ............ —
—
—
—
—
3
3
3
3
3
9
3
3
3
9
3
3
3
9 !
Historia ............j 2''
3
3
3
3
3
17
3
3
4
10
3
3
4
10
3
3
4
10
Geografi........... 2
3
2
2
2
2
13
Matematik ......... 4
5
5
5
5
5
29
6
7
7
20
5
5
4
14
2
2
2
6
Naturlära ......... 2
2
2
2
4
4
16
Naturhistoria ...... —
—
—
—
—
—
—
2
2
2
6
2
2
2
6
2
2
2
6
Fysik ...............! —
—
—
—
—
—
—
4
4
3
11
2
2
2
6
2
2
2
6
Kemi ...............! —
—
—
—
—
—
—
3
2
2
7
! — 1
Välskrifning ......; 2
2
i
!
Teckning ........ 1
1
2
2
2
2
10(4)
2
2
2,
6
1
i
i
3
—
—
—
. —
S:a timmar i veckan; 27
30
30
30
30
31
32
32
32
1 32
32
32
32
32
32
'') Motsvarande engelska 5, 5, 4 timmar och teckning 2, 2, 2 timmar.
Ant». 1. De lärjungar i klasserna 4 6, som läsa latin, kunna erhålla undervisning i teckning genom
deltagande i den frivilliga undervisningen i detta ämne. Detsamma gäller om det helklassiska gymnasiets
lärjungar.
Anm. 2. De lärjungar i andra och tredje ringarna å helklassiska gymnasiet, som så önska, erhålla
undervisning i engelska 2 timmar i veckan utom timplanen.
Anm. }. De lärjungar i andra och tredje ringarna, som så önska, erhålla undervisning i filosofisk
propedeutik 1 timme i veckan utom timplanen.
I05
Bilaga II. A.
Inträdesfordringar till fackskolor och specialkurser.
i. Tekniska elementarskolorna.
Inträdesålder: uppnådd 14 års ålder.
Inträdesfordringar: god religionskunskap; samt i
svenska språket: förmåga att felfritt skrifva efter diktamen;
matematik: de fyra räknesätten i hela tal och bråk, såväl vanliga bråk som
decimalbråk, samt regula de tri; de fyra räknesätten i algebra, samt planimetri, till
omfånget motsvarande de fyra första böckerna af Euklides;
historia och geografi: fäderneslandets historia efter en kortfattad lärobok;
Europas geografi, företrädesvis fäderneslandets, samt grunddragen af de öfriga världsdelarnas
geografi.
Yngling, som i allmänt elementarläroverk genomgått femte klassen med
vitsord om godkända insikter i ofvan nämnda ämnen, vare från pröfning i desamma
befriad, så framt han söker inträde inom två år efter sin afgång från det allmänna
läroverket. (Kungl. stadgan den 15 juni 1877 § 6).
2. Tekniska skolan i Stockholm.
a) Högre konstindustriella skolans teckningslär ar ekurs.
Inträdesålder: fyllda 18 år.
Inträdesfordringar: inträdessökande, som vill begagna den för blifvande lärare
i teckning och välskrifning afsedda undervisning, bör förete intyg öfver allmän
skolbildning äfvensom ådagalägga erforderlig skicklighet i frihandsteckning och linearritning,
den senare utsträckt till perspektiv- och skugglära. (Kungl. stadgan den
10 juli 1891 § 42).
BILAGA IT. A.
?3S
b), c) Byggnadsyrkesskolan och Maskinyrkesskolan.
Inträdes ålder: fyllda 16 år.
Inträdesf ordringar: för att vinna inträde som lärjunge i dessa skolor erfordras
att kunna någorlunda felfritt skrifva svenska språket efter diktamen, att i
aritmetik äga god öfning i behandlingen af de fyra räknesätten, äfven med vanliga
bråk och decimalbråk, och i algebra de fyra räknesätten med hela tal, att äga
kunskap i planimetri, motsvarande de fyra första böckerna af Euklides, att äga sådan
färdighet i linearritning och frihandsteckning, att undervisningen i därmed samband
ägande läroämnen må i skolan kunna med fördel begagnas, samt att under åtminstone
ett hälft års tid hafva varit sysselsatt, alltefter den fackskola, uti hvilken
inträde sökes, antingen vid byggnadsarbete eller uti mekaniskt tekniskt yrke.
För utrönande af de i byggnadsyrkesskolan eller maskinyrkesskolan inträde#
sökandes skicklighet anställes pröfning, såframt sökande icke kan förete från offentligt
läroverk eller af styrelsen godkändt intyg, att han inhämtat de erforderliga
inträdeskunskaperna. (Kungl. stadgan den io juli 1891 § 43).
3. Fåla bergsskolas öfre afdelning.
Inträdesålder: fyllda 17 år.
Inträdesf ordringar: att kunna skrifva läslig handstil, att innehafva sådana insikter
i svenska språkläran, svenska historien och geografien efter de vid de allmänna
skolorna antagna läroböcker, som fordras för inträde i elementarskolas 5:e
klass, att väl känna aritmetiken, de fyra första böckerna af Euklides eller motsvarande
pensum af annan lärobok i geometri och en grad algebra, samt att hafva
minst ett hälft år vistats vid grufva eller järnverk och om där förefallande arbeten
förvärfvat sig för undervisningen i bergsskolan erforderlig kännedom, hvarom vederbörligt
intyg bör företes. (Regi» den 17 juli 1871 § 12, jfr. Järnkontorets prot.
den 2 aug. 1871 och regist. 1871 sid. 464).
4. Filipstads bergselementarskolas högre afdelning.
Inträdesålder: fyllda 18 år.
Inträdesf or dringar :
a)
att hafva tjänstgjort minst ett år vid masugn eller järnbruk i egenskap
vare sig af elev eller bokhållare.
b)
vid inträdet anställes examen med eleverna, som då böra visa sig åtminstone
känna svenska språkets grammatik, svenska historien och geografien efter de
vid allmänna skolorna antagna läroböcker, aritmetik till och med regula de tri i
836
BILAGOR.
brutna tal, geometri de sex första böckerna af Euklides eller lika mycket efter
annan lärobok samt två grader algebra (Regi. den 13 maj 18 61 §§ 15 och 16).
I skolans program angifvas följande inträdesfordringar: de sex första böckerna
af Euklides’ elementer eller motsvarande efter annan lärobok, två grader algebra
samt för öfrigt skolkunskaper, motsvarande dem, som meddelas i femte klassen
af de allmänna läroverken.
5. Skogsinstitutets lägre kurs.
Inträdesälder för dem, som ej genomgått Ombergs skogsskola; minst 18,
högst 28 år. För inträde vid Ombergs skogsskola erfordras, att den sökandes
ålder ej understiger 17 och icke öfverstiger 24 år.
Inträdesfordringar: Att hafva erhållit flyttningsbevis från minst 5:e klassen i
allmänt läroverk med godkända insikter i matematik och naturlära samt därefter
antingen vid Ombergs skogsskola hafva genomgått den senast afslutade lärokursen
eller den, som närmast föregått denna, eller ock hafva under minst två år deltagit
i de vid landtegendom, sågverks- eller bruksrörelse förekommande skogsgöromål
och därvid jämväl förvärfvat färdighet i fält- och skogsmätning. (Kungl.
stadgan den 13 april 1886 och Kungl. kung. den 30 dec. 1893 §§ 10 och 23).
6. Göteborgs handelsinstituts två-äriga kurs.
Inträdesälder: icke öfverstigande 18 år, därest icke styrelsen på grund af
särskilda omständigheter medgifver undantag från denna bestämmelse.
Inträdesfordringar: inträdessökande till i:a klassen af den två-ånga kursen
skall undergå pröfning i svenska, tyska, engelska och franska språken, historia och
geografi samt räkning, hvarvid han bör visa sig innehafva det kunskapsmått, som
fordras för uppflyttning till nedre sjette klassen vid de allmänna läroverken.
Sökande, som vid uppflyttning till nämnda klass i historia och geografi erhållit
minst betyget godkänd, befrias från pröfning i historia. (Ur institutets årsredogörelse
1901).
7. Schartaus handelsinstituts två-åriga kurs.
Inträdesälder: icke angifven.
Inträdesfordringar: sökande, som afser att vinna inträde i den två-åriga kursens
i:a klass, skall genom betyg styrka sig hafva från allmänt läroverks 5:e realklass
vid vårterminens slut erhållit minst godkända betyg i de denna klass tillhörande
läroämnen, i hvilka inom institutet undervisas, eller vid af institutets lärare anställd
pröfning visa sig äga motsvarande kunskaper; dock kan sökande, som tillhört all
-
BILAGA II. A.
»37
mänt läroverks 5 :e latinklass, undantagsvis antagas till elev mot skyldighet att
genom enskild undervisning förskaffa sig erforderliga kunskaper i engelska. (Ur
institutets årsredogörelse år 1902).
8. Sjökrigsskolan.
Inträdes ålder: att hafva fyllt 13 men icke uppnått 16 år före juni månads
ingång det år inträde i skolan sökes.
Inträdesför äring ar:
a)
att vid slutet af vårterminen det år inträde sökes hafva förklarats flyttad
antingen vid något af rikets allmänna läroverk till femte klassen eller högre klass
eller ock vid enskildt, med dimissionsrätt försedt läroverk till klass, som med afseende
på fordringarna för flyttning till klassen motsvarar femte klassen eller högre
klass vid allmänt läroverk.
b)
att vid inträdesexamen till sjökrigsskolan hafva befunnits äga minst godkända
kunskaper i följande ämnen och kurser:
kristendom: biblisk historia afslutad; katekes afslutad;
historia: fäderneslandets historia i sammandrag, afslutad;
geografi: alla världsdelarnas fysiska och politiska, afslutad;
aritmetik: hela tal och bråk med tillämpning på sorter; regula de tri, procentoch
ränteberäkning; bolags- och biandningsproblem samt beräkning åt medelvärden;
algebra: de fyra räknesätten med hela tal; någon kännedom i läran om bråk;
geometri: läran om linjer, vinklar, trianglar och parallelogrammer (motsvarande
Euklides’ i:a och 2:a böcker) med tillämpning på enklare uppgifter;
modersmålet: välläsning och förklaring af valda stycken i bunden och obunden
form, jämte redogörelse för deras innehåll; rättstafningslära, formlära jämte allmän
satslära samt interpsnktionslära med muntlig och skriftlig tillämpning;
engelska språket: formläran med muntlig och skriftlig tillämpning; öfversättning
ur en lämplig läsebok;
tyska språket: formläran samt det viktigate af syntaxen med muntlig och
skriftlig tillämpning; öfversättning ur en lämplig läsebok. (Kungl. stadgan den
25 april 1902 § 60 och dess bil. A).
Tills vidare antagas äfven extra kadetter för att efter erhållen förberedande
undervisning och öfning samt undergången pröfning intagas i sjökrigsskolans fjärde
sjö- och femte landklass och därefter i den ordning, som stadgan för sjökrigsskolan
bestämmer, undergå sjöofficersexamen.
För att kunna till extra kadett antagas, fordras bland annat:
838
BILAGOR.
1)
att den i juni det år antagningen afser hafva fyllt 16 armén icke uppnått,
om mogenhetsexamen aflagts, 20 år, eljest 19 år;
2)
att vid tiden för ansökningens insändande hafva vid allmänt läroverk
antingen förklarats flyttad till sjunde klassens öfre afdelning på reala linjen eller aflagt
godkänd mogenhetsexamen på samma linje. (Kungl. kung. den 15 februari 1901).
Lärokursernas fördelning vid sjökrigsskolan.
Första klassen.
Navigation (1 timme):
Någon kännedom om jordens form och storlek. Definitioner af på jordytan
använda koordinatsystem och koordinater. Någon kännedom om den terrestra
navigationens vanligaste instrument. Kursers korrigering, bestickräkning (utan formler)
och koppling enligt medellatitudsmetoden. Afsättning och uttagning af latitud
och longitud samt kurs och distans i sjökortet.
Kristendom (1 timme):
Bibelförklaring öfver ett af evangelierna. Kort öfversikt af Gamla och Nya
Testamentets böcker jämte underrättelser om författarne.
Modersmålet (3 timmar):
Välläsning och läsning af valda stycken ur svenska litteraturen jämte underrättelser
om författarne. Grammatik, sammanfattande öfversikt af den förut genomgångna
kursen. Rättstafnings- och interpunktionsöfningar i förening med det viktigaste
af satsläran. Skriftliga uppsatser efter lärarens anvisning i afseende å behandlingen.
Utom lärorummet minst två skriftliga uppsatser hvarje termin.
Engelska språket (5 timmar):
Öfversättning af omkring 20 sidor från engelska. Repetition af formläran.
Syntaxen till substantivet. Muntliga ock skriftliga öfversättningsöfningar till engelska.
Franska språket (5 timmar):
Öfversättning af omkring 30 sidor från franska. Uttalslära; formläran till
de oregelbundna verben. Muntliga och skiftliga öfversättningar till franska.
Tyska språket (3 timmar):
Öfversättning af omkring 30 sidor från tyska. Formläran och syntaxen till
verbet. Muntliga och skriftliga öfversättningsöfningar till tyska.
BILAGA 11. A.
839
Algebra. (3 timmar):
De fyra räknesätten med hela tal och bråk. Läran om negativa kvantiteter.
Elementar geometri (2 timmar):
Repetition af det viktigaste i inträdeskursen. Om cirkeln. Om proportionella
linier. Förberedande stereometrisk åskådningslära. Öfningssatser och beräkning
af enklare rätliniga figurers ytor, cirkelns omkrets och yta samt enklare
kroppars ytor och rymder.
Historia (2 timmar):
Fäderneslandets historia i utförligare framställning (forntiden och början af
medeltiden).
Allmänna historien i något utförligare framställning (gamla tiden).
Geografi (3 timmar):
Asiens, Afrikas, Amerikas och Australiens fysiska och politiska geografi samt
grunddragen af konstruktionsgeografien.
Frihandsteckning (2 timmar):
Efter klotsar.
Andra klassen.
Navigation (1 timme):
Repetition af föregående kurs.
Definitioner af de viktigare koordinatsystemen och koordinaterna å himmelsgloben.
Den terrestra navigationens instrument. Koppling enligt den växande
metoden (utan formler). Någon kännedom om navigering i strömvatten. Ortbestämning
i sikte af land genom pejlingar. Fullständigare kännedom om bestickets
förande i sjökortet.
Kristendom (1 timme):
Fortsättning af bibelförklaring öfver ett af evangelierna. Kyrkohistorien i
kort öfversikt.
Modersmålet (3 timmar):
Öfningar i sats- och interpunktionslära. Syntax. Läsning af vald svensk
litteratur jämte någon kännedom om den svenska litteYaturhistorien före reforma
-
840
BILAGOR.
tionen. Muntlig och skriftlig utveckling af gifna ämnen. Utom lärorummet minst
två skriftliga uppsatser hvarje termin.
Engelska språket (5 timmar):
Öfversättning af omkring 30 sidor från engelska. Syntaxen till obestämda
pronomen. Muntliga och skriftliga öfversättningsöfningar till engelska.
Franska språket (5 timmar):
Öfversättning af omkring 50 sidor från franska. Formläran jämte de oregelbundna
verben samt det hufvudsakligaste af de oföränderliga ordslagen. Muntliga
och skriftliga öfversättningsöfningar till franska.
Tyska språket (3 timmar):
Öfversättning af omkring 40 sidor från tyska. Formläran och syntaxen till
adverbet. Muntliga och skriftliga öfversättningsöfningar till tyska.
Algebra (5 timmar):
Lösning af första gradens ekvationer. Kännedom om irrationella kvantiteter,
kvadratrötter och imaginära kvantiteter. Lösning af andra gradens ekvationer.
Problemöfningar.
Elementar geometri (2 timmar):
Om likformighet. Öfningsatser och beräkning af cirkelsektorers och cirkelsegmenters
bågar och ytor samt enklare kroppars ytor och rymder.
Historia (2 timmar):
Fäderneslandets historia i utförligare framställning (medeltiden afslutad och
nyare tidens första tidehvarf).
Allmänna historien i något utförligare framställning (medeltiden och nyare
tidens första tidehvarf).
Geografi (2 timmar):
Europas fysiska och politiska geografi i något utförligare framställning (utom
Syd-Europa).
Frihandsteckning (1 timme):
Efter klotsar och modeller.
BILAGA II.A.
841
Tredje klassen.
Navigation (2 timmar):
Repetition af föregående kurser.
Någon kännedom om jordens rörelse samt om årstidernas uppkomst. Fullständig
kännedom om jordytan och å himmelsgloben använda koordinatsystem och
koordinater. Någon kännedom om det växande kortets konstruktion. Någon
kännedom om jordmagnetismen och kompassens deviation samt de vanligaste sätten
att genom pejling utröna densamma. Härledning af bestickformlerna. Fullständig
kännedom om navigering i strömvatten. Ortbestämning i sikte af land genom
afståndsberäkning. De första begreppen om solsystemets allmänna grunder. Tidens
indelning och tidräkningen.
Om höjdkorrektioner (utan formler): horisontens dalning, refraktion, parallax
och halfdiameter. Latitudens bestämmande genom meridianhöjd af solen. Tidens
bestämmande för solens upp- och nedgång (medelst tabeller). Om grunderna för
svenska boj- och prickningssystemet.
Trigonometri (3 timmar):
Plan. Allmänna begrepp om de trigonometriska funktionerna. De trigonometriska
tabellernas användande. Lösning af plana trianglar, radien till den inoch
omskrifna cirkeln samt regelbundna månghörningars ytor, jämte härledningen af
de för lösningen erforderliga formler. Problemöfningar.
Kristendom (1 timme):
Kortfattad tros- och sedelära med hänsyn till den heliga skrift.
Modersmålet (2 timmar):
Grunddragen af Sveriges litteraturhistoria till Gustavianska tidehvarfvet jämte
läsning af dithörande författare. Muntlig och skriftlig utveckling af gifna ämnen.
Utom lärorummet minst två skriftliga uppsatser hvarje termin.
Engelska språket (3 timmar):
Öfversättning, delvis ex tempore, af omkring 30 sidor från engelska. Syntaxen
till infinitiven. Muntliga och skriftliga öfversättningsöfningar till engelska.
Talöfningar.
Franska språket (4 timmar):
Öfversättning af omkring 30 sidor från franska. Repetition af föregående
klassers kurser i grammatik, det viktigaste af syntaxen. Muntliga och skriftliga
öfversättningsöfningar till franska.
06
842
BILAGOR.
Tyska språket (2 timmar):
Öfversättning från tyska, delvis ex tempore, af valda författare. Formläran
och syntaxen afskräde och delvis repeterade. Muntliga och skriftliga öfversättningsöfningar
till tyska. Talöfningar.
»
Algebra (4 timmar):
Läran om sambandet mellan rötterna och koefficienterna till en andra grads
ekvation. Reduktion af dubbelrötter samt lösning af högre grads ekvationer och
rotekvation. Läran om rötter af högre ordning och potenser. Problemöfningar.
Elementar geometri (2 timmar):
Om figurers ytinnehåll. Öfningssatser och problemöfningar.
Historia (2 timmar):
Fäderneslandets historia i utförligare framställning (nyare tidens andra, tredje
och fjärde tidehvarf).
Allmänna historien i något utförligare framställning (nyare tidens andra och
tredje tidehvarf.).
Geografi (2 timmar):
Syd-Europas samt de utomeuropeiska världsdelarnas fysiska och politiska
geografi (delvis i något utförligare framställning).
Fysik (2 timmar):
Kännedom om kroppars allmänna egenskaper. De första grunderna af läran
om krafters sammansättning och upplösning. Kännedom om de viktigaste enkla
och sammansatta mekaniska maskiner. Läran om vätskors och gasformiga kroppars
jämnvikt. Problemöfningar.
Geometrisk konslruktionsritning (1 timme).
Fjärde klassen.
Navigation (5 timmar):
Repetition af föregående kurser.
Beräkning af det växande kortet. Fullständigare kännedom om jordmagnetismen,
om kompassens deviation och dess uppkomst.
Olika sätt att genom pejlingar utröna kompassens deviation samt de enklare
sätten för de ungefärliga deviationskoefficienternas (A. B. C. D. E.) beräkning.
Den semicirkulära deviationens kompensering. Fullständig kännedom om bestickräkningen
samt om strömbestick. Ortbestämning i sikte af land genom vinkel
-
BILAGA II. A.
843
mätning emellan och höjdvinklar af terrestra föremål, hvilkas höjd och läge äro
kända. Någon kännedom om tid vattensfenomenet; beräkning af tiden för högt och
lågt vatten samt lättare problem om tidvattensströmmen.
Jordens dagliga och årliga rörelse. Solsystemets allmänna grunder och
Keplers lagar. Månens faser. Läget af de förnämsta stjärnbilderna och himmelskropparna.
De astronomiska efemeriderna. Grundformlerna för den sferiska astronomien.
Grunderna för och användning af sextanten, oktanten och navisazimut. Om
höjders observerande och korrigering. Azimutbestämningar genom horizontalazimut,
elev. azimut och höjd samt genom azimuttabeller. Om astronomiska ortlinier.
Latitudens bestämmande genom mer.-höjder och circum mer.-höjder. Longitudens
bestämmande genom timvinkel. Tidens bestämmande för himmelskroppars upp- och
nedgång samt genom en himmelskropps observerade höjd.
Meteorologi: Någon kännedom om de viktigaste meteorologiska instrumenten
och deras användande. Om de förnämsta förhärskande vindar (passader och monsoner)
och strömmar samt någon kännedom om cykloner.
Trigonometri (2 timmar):
Plan: Repetition af 3:e klassens kurs. Transformation af de ur sinus- och
cosinusteoremen härledda formlerna. Problemöfningar.
Sferisk: Elementerna af sferiska trigonometrien. Om små förändringar i eu
sferisk triangels delar. Problemöfningar.
Vapenlära (1 timme):
Fordringar å eldhandvapen; fullständig kännedom om svenska flottans jämte
hufvuddragen af de förnämsta utländska eldhandvapen; grunderna för skjutteorien.
Reglementen (1 timme):
Handvapens och Landstigningsexercisreglemente för Flottan.
Reglemente för flottan: Det viktigaste af i:a delen, omfattande »Organisationen
samt Styrelsen och Förvaltningen vid stationerna».
Gällande författning angående hvad å fartyg iakttagas bör till undvikande af
ombordläggning.
Modersmålet (2 timmar):
Det viktigaste af Sveriges litteraturhistoria från och med Gustavianska tidehvarfvet.
De logiska grundbegreppen meddelade i sammanhang med en öfversikt
af dispositions- och stilläran. Deklamationsöfningar. Skriftlig utveckling af gifna
ämnen. Utom lärorummet minst två skriftliga uppsatser hvarje termin.
844
BILAGOR.
Engelska språket (2 timmar):
. Öfversättning, delvis ex tempore, af omkring 30 sidor från engelska. Syntaxen
till partiklarna. Muntliga och skriftliga öfversättningsöfningar till engelska.
T alöfningar.
Franska språket (3 timmar):
Öfversättning af omkring 50 sidor från franska. Repetition af föregående
klassers kurser i grammatik. Läran om verbet utförligt. Muntliga och skriftliga
öfversättningsöfningar till franska.
Tyska språket (2 timmar):
Öfversättning från tyska, delvis ex tempore, af valda författare. Repetition
af viktigare delar ur grammatiken. Muntliga och skriftliga öfversättningsöfningar
till tyska. Talöfningar.
Algebra (3 timmar):
Första grunderna för logaritmer. Lösning af ekvationssystem samt teori
för maximi- och minimiproblem. Problemöfningar.
Elementar geometri. (2 timmar):
Om i cirkeln inskrifna eller kring cirkeln omskrifna månghörningar. Om
ytors största och minsta värden. Planimetri. Fortsatta öfningar med konstruktionsproblemer
samt yt- och rymdberäkningar.
Historia (3 timmar):
Fäderneslandets och allmänna historien: repetitorisk öfversikt (gamla tiden,
medeltiden och nyare tidens första tidehvarf).
Geografi (1 timme):
Afslutande repetition.
Fysik (2 timmar):
Kännedom om det viktigaste af läran om värmet med särskild hänsyn till
dess betydelse för undervisningen i ångmaskinlära. Inledning till läran om ljuset.
Problemöfningar.
Mekanik (1 timme):
De första grunderna af läran om kroppars rätliniga rörelse samt om massa,
kraft, mekaniskt arbete och energi. Lagarna för krafters sammansättning och upp
-
BILAGA II. A.
845
lösning. De geometriska och analytiska villkoren för jämnvikt, då flera krafter i
samma plan verka på en punkt eller på flera punkter i detta plan. Lättare problemöfningar.
Femte klassen.
Navigation (4 timmar):
Repetition af föregående kurser.
Kännedom om de vanligaste kartkonstruktionerna; beräkning af det koniska
kortet. Om boj- och prickningssystem i Sveriges grannländer. Härledning af den
ungefärliga deviationsformeln. Deviationskoefficienternas beräkning. Deviationens
förändring vid ortförändring. Den kvadrantela deviationens kompensering. Storcirkelsegling.
Tidvattnets inverkan på kurs och distans samt lodskottskorrektioner.
Kännedom om tidsenliga nautiska instrument. Tidsenliga metoder för azimutens
bestämmande medels beräkningar och tabeller. Latitudens bestämmande genom
höjd af polaris. Latitudens och longitudens rättande för ett fel i résp. longitud
och latitud. Latitudens och longitudens bestämmande genom 2 höjder, enklare
metoder. Kronometerregleringar enligt tidsenliga metoder.
Meteorologi: Repetition af föregående kurs. Om luftens temperatur, tryck,
spänstighet och fuktighet. Om hafsvattnets temperatur, salthalt och rörelser. Om
optiska och elektriska företeelser m. m. Om väderlek i allmänhet och om stormar.
Vapenlära (3 timmar):
Ammunitionen; grunderna för skjutvapens konstruktion; kännedom om det
hufvudsakligaste af svenska flottans artillerimateriel samt detaljerad kännedom om
de nyaste kanontyperna.
Sjökrigskonst (1 timme):
Grunddragen af Sveriges sjökrigshistoria.
Ångmaskinlära (1 timme):
Värmelärans praktiska tillämpning på ångmaskiner. Om olika slag af ångpannor,
deras sammansättning och styrka samt förmåga att afkoka vatten. Om
rostyta och förbränningskanaler. Om eldning, förbränningshastighet, eldyta och
sotbildning.
Om ångpannors skötsel samt om kranar, ventiler och kontrollapparater.
Befästningskonst och fältbefästningsritning (1 timme):
Fältarbeteslära: Allmänna begrepp om fältarbeten. Tillfällig spärrning af farleder.
Tillfälliga befästningar. Tillfälliga transportmedel in. m. De enklaste lägeroch
bivackanordningar. Förstörelsearbeten.
Fältbefästningsritning: Krokier af en skyttegraf och en kanongrop eller ett
mindre batteri. Till krokierna höra enkla beräkningar.
846
BILAGOK.
Reglementen, krigslagar m. m. (1 timme):
Reglemente för- flottan: Det viktigaste af 2:a delen omfattande sjötjänstgöringen.
Öfning i affattande af tjänsteskrifvelser, rapporter m. m.
Krigslagar: Enligt fastställdt omfång.
Modersmålet (2 timmar):
Svensk litteraturhistoria, förnämligast tiden efter 1830 jämte läsning af dithörande
författare.
Dispositionsöfningar. Skriftlig utveckling af gifna ämnen. Utom lärorummet
minst två skriftliga uppsatser hvarje termin.
Engelska språket (2 timmar):
Öfversättning, delvis ex tempore, af omkring 30 sidor från engelska. Grammatiken
genomgången. Muntliga och skriftliga öfversättningsöfningar till engelska.
Talöfningar.
Franska språket (2 timmar):
Öfversättning, delvis ex tempore, af omkring 50 sidor från franska. Repetition
af viktigare delar ur föregående klassers kurser i grammatiken. Muntliga och
skriftliga Öfversättningsöfningar till franska. Talöfningar.
Algebra (2 timmar):
Lösning af system af högre grader. Läran om aritmetiska och geometriska
serier. Problemöfningar.
Elementar geometri (2 timmar):
Rymdgeometriens viktigare delar. Enkla rymdgeometriska satser och problem.
Beräkning af kroppars ytor och rymder. Enkla analytiska uttrycks konstruktion.
Analytisk geometri (1 timme):
Elementerna i plana analytiska geometrien, icke understigande det omfång,
som för lärokursen i vapenlära kräfves. Problemöfningar rörande de koniska sektionerna,
beräkningar af ytor, in- och omskrifna cirklars radier samt konstruktioner.
Historia (2 timmar):
Fäderneslandets och allmänna historien: repetitorisk öfversikt (nyare tidens
andra och följande tidehvarf).
Fysik (2 timmar):
Läran om ljuset afslutad.
BILAGA II. A.
84?
Gnidningselektriciteten i hufvuddrag. Åskan och åskledare. Den elektriska
strömmens uppkomst i ett voltaelement. Daniells och Leclanchés element. Det
viktigaste af strömmens magnetiska, kemiska, fysiologiska, värme- och ljusverkningar.
Galvanometern. De elektriska enheterna. Olims lag. Elektriskt motstånd.
De enklaste elektriska mätningarna. Induktionsströmmens uppkomst. Den elektriska
telegrafen, telefonen m. m., allt med fäst afseende på elektricitetens praktiska
användning i våra krigsfartyg. Problemöfningar.
Mekanik (1 timme):
Bestämmande af tyngdpunktens läge hos enklare kroppar. Beräkningar för
enklare maskiner. Läran om kroppars rörelse afslutad; kaströrelse, centralrörelse
och pendelrörelse. Repetition af föregående års kurs. Problemöfningar.
Kemi (2 timmar):
Inledningen till kemien jämte metalloiderna.
Sjokortsritning (1 timme):
Till hela det omfång, som är för skolan fastställdt.
Sjette klassen.
Navigation (4 timmar):
Repetition af föregående kurser.
Om grunderna för lots-, fyr-, boj- och prickningssystemen inom Sverige och
de förnämsta maritima länderna. Om krängningsdeviationen och dess kompensering.
Någon kännedom om magneters och kompasskifvors magnetiska moment,
om de jordmagnetiska elementen och deras bestämningar. Någon kännedom om
de exakta deviationskoefficienterna och koefficienterna A och /t samt om nyare
magnetiska instrument för deviationsbestämningar och kompensering. Fullständig
kännedom om ortbestämning i sikte af land. Fullständigare kännedom om tidvattensfenomenet
och dess inflytande på navigeringen.
Fullständigare kännedom om navigationens naturvetenskapliga grunder. Solsystemet.
Förmörkelser. Stjärnhimmelen. Om kronometerns gång och dragning.
Om pröfning, justering ock skötsel af instrument, som användas för navigering.
Latitudens och longitudens samtidiga beräkning genom enkla och tidsenliga astronomiska
metoder jämte härför erforderliga formlers härledning. Om tillförlitligheten
af astronomiska observationer till sjös. Formlerna för de viktigaste nautiskastronomiska
tabellernas beräkning.
Meteorologi: Fullständigare kännedom om meteorologiska instrument. Om förhärskande
vindar under olika årstider. Om de fördelaktigaste seglingsvägarna på
hafvet. Om cykloner och anticykloner samt om fartygs manövrering i cyklon
-
848
BILAGOR.
storm. Om den maritima meteorologiens metoder och syftemål, väderlekskartor,
stormvarningar och väderleksförutsägelser. Väderlekslära och klimatologi.
Vapenlära (3 timmar):
Krutläran; grunddragen af artilleriteknikens nuvarande ståndpunkt; skjutteorien
samt dess tillämpning vid praktisk skjutning; grunderna för artilleriets uppställning
ombord; eldverkan; pansar.
Sjökrigskonst (2 - timmar):
Kunskap om för de förenade rikenas krigsfartyg fastställda taktiska föreskrifter.
Grunddragen af sjötaktiken och utdrag ur allmänna sjökrigshistorien förnämligast
efter ångans allmännare användande på krigsfartyg.
Skeppsbyggeri (2 timmar):
Till hela det omfång, som för skolan är fastställdt, jämte räkneexempel.
Ångmaskinlära (2 timmar):
Repetition af 5:e klassens kurs. Om olika slag af ångmaskiner, ångcylindern,
pistonen, gejder och vefstakar, pumpar och kondensorer. Om expansion
och ångans verkan i cylindern samt om sliden. Om ångmaskiners effekt, hästkraft,
samt om olika framdrifningssätt för ångfartyg. Om fartygs fart för maskin samt
om ångmaskiners skötsel och bruk. Öfning uti att afläsa och förstå maskinritningar.
Minlära (3 timmar):
Till hela det omfång, som är för skolan fastställdt.
Befästningskonst m. m. samt Fältbefästning sritning (1 timme):
Fästningslära: Allmänna begrepp om fästningars ändamål och betydelse.
Grunderna för anordningen af en sjöfästnings försvarsområde. Sjöfästningars allmänna
beskaffenhet. Särskilda anordningar för artilleripjäsernas m. m. skyddande.
Anordningar för eldens ledning, för användande af minor och torpeder samt till
skydd mot öfverrumpling.
Permanenta spärrningar i farleder. Provisoriska kustbefästningar. Anfall mot
och försvar af en sjöfästning.
Sveriges och Norges fästningar.
Topografi: De enklaste begreppen om topografiska kartor, fältmätning och
kartutkast.
Fältbefästningsritning: Krokier af en tilläggningsbrygga eller ett transportkoppel.
Till krokierna höra enkla beräkningar.
BILAGA II. A.
849
Reglementen. Krigs- och sjölagar m. m. (2 timmar):
Handvapens- och Landstigningsexercisreglementen för flottan.
Reglemente för flottan: i:a och 2:a delarna.
Artilleriexercisreglemente för flottans fartyg: Enligt fastställdt omfång samt
någon kännedom om skj^instruktion för flottan.
Krigs- och sjölag. Enligt fastställdt omfång.
Någon kännedom om Bevakningsinstruktionen för flottan.
Engelska språket (2 timmar):
Öfversättning, delvis ex tempore, af omkring 30 sidor från engelska. Repetition
af viktigare delar af grammatiken. Muntliga och skriftliga öfversättningsöfningar
till engelska. Talöfningar.
Franska språket (3 timmar):
Öfversättning från franska, delvis ex tempore, af valda delar ur något arbete
i militära ämnen. Repetition af viktigare delar ur grammatiken. Läran om prepositionerna
utförligare. Muntliga och skriftliga öfversättningsöfningar till franska.
T alöfningar.
Algebra (1 timme):
Problemöfningar, hufvudsakligen med afseende på föregående lärokurser.
Statskunskap (1 timme):
Till hela det omfång, som är för skolan fastställdt.
Mekanik (1 timme):
Läran om friktion med tillämpning såväl på jämvikts- som rörelseproblem.
Afslutande repetition af föregående kurser. Problemöfningar.
Kemi (3 timmar):
Repetition af 5:te klassens kurs jämte metallerna och deras föreningar, samt,
om tiden så medgifver: Enklare kemiska laborationer.
9. Ultima landtbruksinstitut.
Inträdesälder: fyllda 18 år.
Inträdesfor dringar:
a) att minst ett år lufva allvarligt deltagit i de vid ett landtbruk förefallande
göromål; samt
107
850
BILAGOR.
b) att hafva aflagt afgångsexamen vid teknisk elementarskola, eller genomgått
sjette klassen på reallinjen vid allmänt läroverk med minst betyget godkänd
i svenska språket, matematik och naturvetenskap, eller ock med företeende af andra
vitsord, som af lärarerådet godkännas, eller i särskild af institutets lärare förrättad
inträdesexamen visat sig äga insikter i svenska språket, som motsvara minst betyget
godkänd i detta ämne för flyttning till sjunde klassen af allmänt läroverk,
samt i matematik och naturvetenskap, motsvarande minst samma betyg i dessa
ämnen för flyttning till sistnämnda klass på allmänt läroverks reallinje. (Kungl.
stadgan den 14 okt. 1892 § 18).
10. Alnarps landtbruksinstitut.
Inträdes ålder: fyllda 18 år.
Inträdesfordringar:
a)
att minst ett år hafva allvarligt deltagit i de vid ett jordbruk förefallande
göromål; samt
b)
att hafva aflagt afgångsexamen vid dimissionsberättigadt läroverk eller
teknisk elementarskola eller vare sig genom terminsbetyg från allmänt läroverk eller
genom andra vitsord, som af styrelsen godkännas, eller i särskild af institutets
lärare förrättad inträdesexamen visa sig äga insikter i svenska språket, matematik
och naturvetenskap, motsvarande minst vitsordet godkänd för flyttning till sjunde
klassen vid allmänt läroverk.
Erfordras inträdesexamen, omfattar pröfningen följande:
svenska språket: författande af en uppsats öfver förelagdt ämne;
matematik: ett kunskapsmått i geometri, motsvarande 4 böcker af Euklides’
elementer och någon proportionslära, aritmetik, och i algebra ekvationer af i:a
graden samt kännedom om 2:a gradens ekvationer med en obekant;
naturvetenskap: i botanik organlära, växternas klassificering och naturliga
system samt kännedom om allmänna vilda växter, motsvarande 6:e klassens kurs
vid högre elementarläroverk; fysikens första grunder.
Skulle någon sökande förete särdeles framstående vitsord öfver praktisk
skicklighet och erfarenhet i jordbruk, men ej kunna uppvisa fullständiga kunskapsbevis,
kan på styrelsen bero att honom äfven utan inträdesexamen antaga. (Kungl.
stadgan den 25 febr. 1859 § 32 och Styrelsens beslut i mars 1901). 11
11. Postelevkurs.
Ålder för anställning som extra ordinarie tjänsteman vid postanstalt: 18 år.
Inträdesf ordringarna till elevkursen den 1 oktober ipo2: anmäler sig till denna
elevkurs sökande, som icke aflagt godkänd mogenhetsexamen, iakttages, att sökanden
BILAGA II. A.
851
beträffande aflagda, godkända prof i svensk ämnesskrifning, allmän och isynnerhet
fäderneslandets geografi, aritmetik samt tyska eller franska språket företer betyg,
utfärdade af hufvudlärare i vederbörande ämne vid högre allmänt läroverk eller
ock af universitetslärare i ämnet; samt att sökandens ådagalagda kunskaper i de
nämnda ämnena böra i allmänhet fullt motsvara hvad som fordras i afgångsexamen
från högre allmänt läroverk, men att, därest i ett eller annat ämne ett sådant kunskapsmått
icke kan vitsordas, i vederbörande betyg bör anmärkas den lärokurs i
ämnet, på hvilken det meddelade betyget har afseende. (Generalpoststyrelsens
cirk. den 16 nov. 1868 och den 28 juni 1902).
12.
Telegraf elevkurs.
Inträdes ålder: för antagning till elev fordras i regeln, att manlig sökande
uppnått 17 år och icke är äldre än 25 år, och att kvinnlig sökande uppnått 17
år och icke är äldre än 20 år.
Inträdes/ordringar: a) i fråga om manliga sökande: För att antagas såsom
elev fordras af yngling att vid högre elementarläroverk hafva på reallinjen aflagt
fullständig afgångsexamen samt därvid i matematik, fysik och kemi äfvensom i franska,
engelska och tyska språken erhållit åtminstone betyget godkänd. Yngling, som på
klassiska linjen aflagt fullständig afgångsexamen och därvid blifvit i matematik och fysik
samt de tre språken på nyss nämnda sätt vitsordad, kan ock till elev antagas, så framt
därjämte vederbörande lärare pröfvat hans insikter i matematik, fysik och kemi vara
sådana, att han vid afgångsexamen på reala linjen skulle kunnat i dessa ämnen
erhålla enahanda betyg. Likaledes kan till elev antagas yngling, som aflagt fullständig
afgångsexamen från teknisk elementarskola och därvid blifvit i ofvannämnda
sex ämnen med åtminstone betyget godkänd vitsordad. Skulle yngling vid afgångsexamen,
vare sig från högre elementarläroverk eller teknisk elementarskola,
uti ett eller annat af här omnämnda främmande språk icke hafva blifvit godkänd,
må han ändock till telegrafelev antagas, så framt han kan förete intyg därom, att
han vid enskild pröfning af lärare i samma ämnen vid berörda slags läroverk befunnits
hafva härutinnan förvärfvat insikter, jämngoda med dem, som i den offentliga
afgångsexamen från dylikt läroverk förutsättas för erhållande af betyget godkänd.
b) i fråga om kvinnliga sökande: för att antagas till telegrafelev fordras af
kvinna att hafva aflagt fullständig afgångsexamen från statens normalskola för flickor
eller annat därmed jämförligt läroverk och därvid erhållit åtminstone vitsordet godkänd
i franska, engelska och tyska språken, äfvensom i aritmetik och geografi.
(Telegrafst. instr. den 26 april 1897 §§ 120, 121, 124).
»52
BILAGOR.
13. Tandläkareinstitutet.
Inträdesålder: icke angifven.
Inträdesfordningar: hvar och en, som önskar begagna sig af undervisningen
vid tandläkareinstitutet, skall förete betyg öfver godkänd mogenhetspröfning. I
denna pröfning skall han hafva erhållit minst betyget godkänd i matematik och
fysik eller ock sedermera genom särskild fyllnadspröfning ådagalagt motsvarande
insikter i dessa ämnen. (Kungl. stadgan den 22 sept. 1899 § 40).
14. Farmaceutiska institutet.
Kunskapsfordringar: För att blifva till elev å apotek antagen fordras betyg
om att hafva undergått godkänd mogenhetspröfning. (Kungl. kung. den 22 mars
189 ))•
15. Folkskolelärareseminariernas y.e årsklass.
Ålder för inträde vid folkskolelärareseminarium: icke understigande 16 och
icke öfverstigande 26 år vid början af det kalenderår, då inträde sökes.
Inträdesfordringar till y.e klassen: För intagning i annan klass än den första
Jordras, att den inträdessökande vid anställd pröfning visar sig äga godkända insikter
i den eller de föregående klassernas lärokurser; dock må, därest särskilda omständigheter
därtill föranleda, undantag kunna göras för högst två af öfningsämnena.
Musik och sång räknas härvid som ett ämne, oaktadt de böra vitsordas med särskilda
betyg. Äro vitsorden för musik och sång olika, anses hela ämnet hafva
vitsordats med det lägsta af de ifrågavarande betygen. Därjämte fordras för intagning
i tredje klassen väl vitsordad undervisning i skola under minst ett hälft år,
och i fjärde klassen väl vitsordad tjänstgöring i folkskola under lika lång tid, eller
ock att sökande till dessa klasser i öfningsskoian aflägger undervisningsprof, som
godkännes. (Kungl. stadgan den 29 januari 1886 och Kungl. kung. den 16 nov.
^94 §§ 32, 36).
Lärokurserna i de två lägsta klasserna äro:
Kristendomskunskap. Biblisk historia och bibelläsning (å lärorummet): i:a
klassen: gamla testamentets bibliska historia, efter läroboken, jämte därtill sig anslutande
valda stycken ur gamla testamentets historiska böcker samt ur psaltaren
och profeterna; 2:a klassen: nya testamentets bibliska historia med ledning af läroboken
och evangelierna, Jesu bergspredikan.
Katekes:
i:a klassen: första hufvudstycket och första trosartikeln; 2:a
klassen: andra och tredje trosartiklarna.
BILAGA II. A.
853
Kyrkopsalmer: åtta till tio i hvardera klassen.
Svenska språket. i:a klassen: läsning och förklaring af lättare stycken ur
den antagna läseboken; öfning att redogöra för innehållet af lästa eller af läraren
muntligt framställda berättelser och beskrifningar; rättskrifningsöfningar; skriftligt
återgifvande af berättelser och beskrifningar, som blifvit lästa eller af läraren muntligt
meddelade; det viktigaste af språkläran, med tillämpning på läsestycken; 2:a
klassen: läsning och förklaring af läseboksstycken, valda med hänsyn till elevernas
utveckling; muntligt återgifvande af berättelser och beskrifningar, som blifvit lästa
eller af läraren framställda; rättskrifningsöfningar med särskilt afseende på interpunktionen;
utarbetande af berättelser, beskrifningar och skildringar efter lärarens
förberedande anvisning; språkläran fullständigare genomgången.
I hvarje klass böra årligen skrifvas åtta till tolf uppsatser, företrädesvis på
lärorummet.
Räkning och geometri. i:a klassen: öfningar, under omväxlande hufvudräkning
och skriftlig räkning, att uppfatta och använda de fyra räknesätten i hela tal och
bråk med tillämpning på praktiska uppgifter; förberedande kurs för uppfattning af
plana och solida figurers allmänna egenskaper, deras mätning och beräkning,
allt i förening med åskådningslära; 2:a klassen: öfningar för en mera omfattande
tillämpning af de fyra räknesätten, jämväl under omväxlande hufvudräkning och
skriftlig rakning; utdragning af kvadratrötter; utförligare behandling af läran om
rätliniga och plana figurers allmänna egenskaper samt deras mätning och beräkning;
handledning i bokhålleri i sammanhang med välskrifningsöfningar.
Historia och geografi. i:a klassen: fäderneslandets historia till 1611 jämte
kort öfversikt af dess märkligaste minnesmärken från forntiden; Sveriges geografi i
utförligare framställning, med särskild hänsyn till natur, folk, samfundsförhållanden
och näringslif; det öfriga Nordeuropa samt af Mellaneuropa de land, som i afseende
på språk, läge och historia äro fäderneslandet närmast; 2:a klassen: fäderneslandets
historia från 1611 till 1809; bilder ur allmänna historien; det öfriga
Europas geografi; de främmande världsdelarnas geografi påbörjad.
Naturkunnighet. i:a klassen: människokroppens byggnad, lifsförrättningar och
vård; öfversikt af djurriket med särskilt afseende på de inom fäderneslandet allmännast
förekommande arter; djurkroppens byggnad och lifsförrättningar; några
typiska växtformer, helst under förevisande af lefvande exemplar; 2:a klassen: läran
om djuren fortsatt; växtläran fortsatt med särskilt afseende på de inom fäderneslandet
allmännast förekommande arter samt på utländska kulturväxter; växtens inre
byggnad och lif.
Pedagogik och metodik. 2:a klassen: inledande framställning af det allmännaste
rörande läran om människan såsom uppfostrans föremål samt om uppfostrans
hufvudformer; öfversikt af uppfostringsanstalterna; den del af normalplanen för
undervisningen i folk- och småskolor, som rör småskolan, samt metodiska anvisningar
till behandling af småskolans läroämnen i samband med praktiska öfningar.
»54
BILAGOR.
Valsknfnmg. i:a klassen: öfningar med syfte att bibringa eleverna såväl
ökad skriffärdighet som i synnerhet insikt i grunderna för ett metodiskt förfarings•
sätt vid skrifundervisningen; 2:a klassen: fortsatta öfningar, förenade med handledning
uti enkel bokföring.
Teckning. i:a klassen: frihandsteckning, utförd å punkteradt papper och
omfattande enklare rätliniga och krokliniga figurer, först efter lärarnes företeckning
pa krittafla af verkliga föremål, sedan och därjämte efter planscher; linearteckning,
plana, geometriska konstruktioner och ytmönster; 2:a klassen: frihandsteckning:
fortsatta öfningar efter svårare mönster; linearritning: projektioner af enkla geometriska
kroppar och slöjdföremål.
Musik och sång. i:a klassen: läran om tonbildningen samt om nottecken
tonarter, pauser och takt; lättare öfningar på pianoforte eller orgelharmonium; sångi
företrädesvis enstämmig, af koraler och andra lättare stycken; 2:a klassen:'' läran
om rytm, accent och det viktigaste af musikens terminologi; tonträffningsöfningar;
sång, företrädesvis enstämmig, af koraler och andra lättare stycken; spelöfningar,
fortskridande till spelning af koraler och lättare preludier.
Gymnastik. i:a klassen: femton till tjugu dagöfningar enligt den antagna
handboken; 2:a klassen: repetition af i föregående klass genomgångna dagöfningar
med någon stegring, i synnerhet genom rörelseformernas skärpande; kommandoöfningar,
i.a 4-e klasserna vid lärareseminarium därjämte militäröfningar enligt
särskilt stadgande.
Trädgårdsskötsel och trädplantering. i:a klassen: första grunderna för trädgårdsanläggning;
öfning i skötsel af hushällsväxter; 2:a klassen: öfning i blomsterodling,
trädplantering och ympning.
Slöjd. Den för öfningsskolan antagna öfningsserien fördelas mellan de tre
lägre klasserna, så att den i dessa hinner fullständigt genomgås, hvarjämte eleverna
efter anlag och förmåga få utföra lämpliga fyllnadsarbeten. (Kungl. kung. den ié
nov. 1894, Bil. A).
16. Gymnastiska centralinstitutet.
(Den för kvinnor afsedda kursen.)
Inträdesålder: till elev må ingen antagas, som uppnått 30 års ålder. (Enligt
uppgift från institutets föreståndare pläga kvinnor antagas till elever det år, under
hvars lopp de fylla 20 år).
Intrades/ordringar: kvinna bör, för att till elev kunna antagas, styrka sig äga
kunskaper, motsvarande inträdesfordringarna vid Högre lärarinneseminariet. (Kungl.
stadgan den 13 juli 1887 § 23.)
BILAGA II. A.
855
17. Högre lärarinneseminariet.
Inträdesålder: före läsårets början fyllda 18 år; ägande likväl direktionen att
efter sig företeende omständigheter till elev antaga den något yngre är.
Intr ädesfordringar: villkor för att kunna antagas till elev i seminariets första
afdelning äro:
att den inträdessökande genom skolbetyg eller särskildt intyg styrkt sig äga
färdighet i vanliga kvinnliga handarbeten;
att hon aflägger dels skriftliga, dels muntliga prof enligt följande närmare
bestämmelser.
De skriftliga profven äro:
a)
skrifning efter diktamen af ett stycke svensk prosa;
b) en uppsats på modersmålet öfver ett bland flere uppgifna lättare ämnen;
c)
en öfversättning till franska språket af en lättare svensk text;
d)
en öfversättning till tyska eller engelska språket af en lättare svensk text.
För att kunna godkännas böra de skriftliga profven ådagalägga:
diktamensskrifningen: förmåga att rätt stafva och interpunktera svensk prosaskrift;
uppsatsskrifningen: förmåga att följdriktigt behandla ämnet och att på ett
i grammatiskt afseende tillfredsställande sätt använda språket;
öfversättningarna: god underbyggnad i de särskilda språken.
Den, som underkänts i någondera af de svenska skrifningarna eller i båda
öfversättningsprofven, vare från fortsatt inträdespröfning utesluten.
Vid de muntliga profven skall inträdessökande ådagalägga godkända insikter
i följande ämnen och pensa:
1.
Kristendomskunskap:
Luthers lilla katekes och den af Kungl. Maj:t stadfästa utvecklingen (till
dess innehåll); biblisk historia; genom sammanhängande läsning vunnen kännedom
om ett synoptiskt evangelium.
2.
Svenska språket och litteraturen:
Innanläsning, som ådagalägger förmåga att riktigt uppfatta innehållet; förmåga
att muntligt återgifva hufvudinnehållet af en läst berättelse; säker underbyggnad
i grammatik; en i sammanhang med läsning af typiska vitterhetsalster vunnen kunskap
om de viktigaste skedena i den svenska litteraturens .historia från och med
Dalin samt någon kännedom om de mest betydande författarnes lefnadsförhållanden.
3.
Franska, tyska och engelska språken:
Riktigt uttal och flytande innanläsning; säkerhet i formläran och i tillämpningen
af de viktigare bland syntaxens regler; förmåga att utan förberedelse till
modersmålet öfversätta lättare moderna prosaskrifter; någon öfning att på ett af de
främmande språken referera enklare berättelser.
856
BILAGOR.
4. Historia och Geografi:
Historia: Allmänna historien i dess hufvuddrag; Sveriges historia fullständigare.
Geografi: Hufvuddragen af den allmänna matematiska, fysiska och politiska
geografien; Europas och i synnerhet den Skandinaviska halföns geografi utförligare.
5 Matematik:
Aritmetik: De fyra räknesätten med hela tal och bråk jämte lättare tillämpningar
(s. k. reguladetri, procent- och ränteräkning, bolags- och alligationsräkning).
Geometri: Askådningslära, tillämpad på planimetriska och stereometriska
uppgifter.
6. Naturlära:
Fysik:
De fundamentala fenomenen och enklaste apparaterna, tillhörande
kapitlen om kroppars jämvikt, värmet, elektriciteten, magnetismen och ljuset.
Kemi: De enklaste kemiska reaktionsfenomenen, förbränningen samt någon
kännedom om de viktigaste djur- och växtämnena.
Astronomi. Grunddragen af läran om jorden; det allmännaste om vårt planetsystem
och himlakropparna i öfrigt.
7. Naturhistoria:
Zoologi: Människokroppen; några viktigare typer af däggdjur och fåglar samt
1 å 2 typer af hvar och en bland de öfriga hufvudgrupperna, helst efter iakttagelser
å själfva naturföremålen; kort öfversikt af djurrikets system.
Botanik: En genom iakttagelser på lefvande växter vunnen kännedom om
några viktigare typer, tillhörande olika klasser inom Linnés sexualsystem; säker
kännedom om detta system; öfning att bestämma lättare fanerogamer; samt att
hafva insamlat och känna 150 växter.
Inträdessökande, som har för afsikt att i seminariet begagna sig af valfriheten
i tyska eller engelska, är berättigad att vinna befrielse från inträdesprof i
ettdera af dessa språk, därest hon genom intyg styrker sig äga förmåga att läsa
detta språk innantill och att med tillhjälp af lexikon till modersmålet öfversätta en
lätt text på samma språk. (Kungl. brefvet den 8 mars 1895.)
Bilaga II. B.
Kompetensfordringar till tjänstebefattningar.
i. Allmänna läroverken.
a)
Musiklärare.
Kompetensvillkor: för behörighet till lärarebefattning i musik vid allmänt
läroverk fordras betyg af Musikkonservatorium, att sökande för sådan befattning
äger åtminstone godkända kunskaper i sång, pianospelning och harmonilära; börande
vid jämförelse mellan flere sökande afseende äfven fästas å intyg af nämnda konservatorium
om kunskap i violinspelning. (Kungl. kung. den 22 mars 1895.)
Angående inträdesfordringarna till Musikkonservatorium, se Kungl. regi. den
8 dec. 1881 § 12.
b)
Teckningslärare.
Kompetensvillkor: behörighet till lärarebefattning i teckning vid såväl högre
som lägre läroverk tillkommer den, som nöjaktigt genomgått den vid Tekniska
skolan i Stockholm anordnade högre undervisningskurs för teckningslärare, under
det att behörighet till teckningslärarebefattning vid lägre läroverk äfven tillkommer
den, som nöjaktigt genomgått den lägre undervisningskursen för teckningslärare vid
nyss berörda skola, varande genom detta stadgande ingen ändring gjord i den behörighet
att söka teckningslärarebefattning vid allmänt läroverk, som enligt hittills
gällande bestämmelser någon tillkommer. (Kungl. kung. den 22 mars 1895).
Ang. inträdesfordringarna till teckningslärarekursen vid Tekniska skolan i
Stockholm, se bil. II. A. 2. a.
2. Landsstaten.
Kompetensvillkor för befordran till länsmanstjdust: innan någon till länsmanstjänst
befordras, hvilken icke vid universitetet genomgått sådan examen, som fordras
858
BILAGOR.
för inträde i rikets rättegångs- eller förvaltningsverk, skall han undergå förhör,
därvid han bör gifva nöjaktiga prof af a) förmåga att i skrift redigt uttrycka sig
på svenska språket; b) färdighet att räkna i enkla och brutna tal, samt c) försvarlig
kännedom af allmänna lagen och särskilda författningar i de delar däraf,
som handla om villkoren och sättet för personers häktande, åtals utförande, syneförrättningars,
utmätningars och straffs verkställande, utgörandet af de jorden åliggande
allmänna besvär, samt om hvad i öfrigt för allmänna ordningens och
säkerhetens vidmakthållande länsmännen tillhör att iakttaga. (Kammarkollegii cirk.
den 21 januari 1842).
Enligt Kungl. kung. den 12 maj 1865 fordras det ofvan stadgade skrif- och
räkneprofvet icke af den, som vid högre elementarläroverk genomgått afgångsexamen.
3. Statens järnvägar.
Kompetensvillkor: sedan uti §§ 50 och 87 af nådiga instruktionen för Kungl.
järnvägsstyrelsen med underlydande distriktsförvaltningar den 15 oktober 1897
stadgats, att vid statens järnvägar anställde tjänstemän, för hvilka särskilda kompetensfordringar
icke blifvit i instruktionen föreskrifna, böra hafva aflagt antingen
afgångsexamen från högre allmänt läroverk, handelsinstitut eller teknisk elementarskola
eller ock kunna förete intyg om kunskaper, motsvarande de för mogenhetsexamen
fastställda, i vissa ämnen, däri enligt Kungl. styrelsens bepröfvande ett
sådant kunskapsmått vore för järnvägstjänsten erforderligt, har Kungl. styrelsen besluta
att i sistnämnda hänseende såsom kompetensfordran för anställning vid statens
järnvägar uppställa intyg om kunskaper, motsvarande de för mogenhetsexamen fastställda,
i, förutom modersmålet, minst två af ämnena 1) historia och geografi, 2)
matematik samt 3) ett af de såsom ämnen i mogenhetsexamen ingående lefvande
språk. (Järnvägsstyrelsens cirk. ser. A n:o 16, den 1 mars 1898.)
Hvad kvinnliga tjänstemän angår, har, vid tillämpning af detta cirkulär,
såsom intyg om vederbörliga insikter i modersmålet, historia och geografi samt
lefvande språk godkänts betyg om afgångsexamen från 8-klassigt elementarläroverk
för flickor. (Järnvägsstyrelsens uti. den 20 mars 1899).
4. Tullstaten.
Inträdesålder: fyllda 18 år (Kungl. brefvet den 8 okt. 1831).
Kompetensvillkor: Afgångsexamen från högre elementarläroverk. (Kungl.
kung. den 12 maj 1865).
BILAGA II. B.
*59
5. Riksbanken.
Inträdes ålder är icke angifven; af matrikeln framgår emellertid, att 18—19
år kan betraktas som minimiålder.
Kompetensvillkor: för att kunna antagas till extra ordinarie tjänsteman i
något af riksbankens kontor fordras att hafva undergått godkänd afgångsexamen från
högre allmänt läroverk eller på annat sätt ådagalagt erforderliga kunskaper för riksbankens
tjänst. (Bankoutskottets regi. för riksbanken den 24 maj 1901 § 69).
6. Postsparbanken.
Inträdesålder: högst 24 år.
Inträdes for äring ar: såsom reservbiträden antagas kvinnor, hvilka aflagt fullständig
afgångsexamen från statens normalskola för flickor eller annat därmed jämförligt
läroverk och därvid erhållit åtminstone vitsordet godkänd i svenska språket
och matematik, äfvensom genomgått handelsinstitut, handels- eller bokhålleriskola
eller bokhållerikurs och därvid förvärfvat minst godkända insikter i bokhålleri, handelskorrespondens
och allmänna kontorsgöromål.
Till reservbiträde kan ock villkorligt antagas kvinna, som i ett eller annat
afseende icke uppfyller ofvan angifna kompetensvillkor, därest hon eljest visat sig
äga lämplighet för postsparbankens tjänst.
För att antagas till reservbiträde fordras dock ovillkorligen, att den sökande
äger en tydlig och lättläst handstil (Postsparb. styr. kung. den 2 sept. 1898).
Bilaga III.
Tim- och kursplan för ifrågasatta läroverk
med sexårig latinkurs.
Af kommitténs ofvan (sid. 3 73 — 3 77) gjorda uttalanden framgår, att de
ifrågasatta A-läroverken vid ett genomförande af den föreslagna organisationen skulle
komma i det minst ogynnsamma läget, om de organiserades så, att de komme
att omfatta:
1)
en sexårig kurs i latin,
2)
en fyraårig kurs i grekiska,
3)
en realskola,
4)
ett realgymnasium,
de bägge senare anordnade i full öfverensstämmelse med den vid öfriga
läroverk genomförda normalplanen.
Återstår endast den frågan, huruvida på latinlinjens 5:e klass bör byggas
en sjette latinklass, som afslutas med realskolexamen. Då enligt kommitténs mening
latin ej bör ingå i nämnda examen, hvilken däremot bör omfatta engelska, som af
det i fjärde klassen inträdande latinet undantränges (se vidfogade timplan), så måste
kommittén besvara den uppställda frågan nekande. Endast de lärjungar, som ämna
fortsätta till studentexamen, böra i fjärde klassen välja latin, och under sådana förhållanden
har en afslutning på latinlinjens mellanstadium intet berättigande. Visserligen
skulle en och annan lärjunge, som ingått på latinlinjen, komma att finna, att
han i fjärde klassen gjort ett oriktigt val, men till dylika undantagsfall kan skolorganisationen
icke taga hänsyn.
BILAGA in.
861
Timplan.
/
* Ämnen.
Realskola
Realgymn asium
Halfklassiskt
gymnasium
Helklassiskt
gymnasium
Klass
Ring
Ring
Ring
1
2
3 j 4
5 i 6
I
II
III
IV
I
11
III
IV
I
II
III
IV
Kristendom ...................
3
3
1
3 2
!
2 : 2
2
1
2
2
2
1
2
2
2
1
2
2
Modersmålet ....................
5
5
6
4
31 4
3
3
3
3
3
3
3
3
3
3
3
3
Latin .............................
_
_
- W)
(7)'') -
—
—
-
-
6
6
7
7
6
6
7
7
Grekiska .......................
—
_
6
6
6
6
Tyska ..........................
6
6
B 5
4 | 3
2
2
2
2
2
2
2
2
O
2
2
2
Engelska ........................
—
—
-
5
5
4
3
3
3
3
3
3
2
2
-
-
-
Franska .......................
_
_
_ '' —
— | —
—
4
4
4
—
4
4
4
-
4
4
4
Historia
2
3
3 3
3
4
3
2
3
3
3
2
3
3
3
2
3
3
Geografi ........................
2
3
2 2
2 i 2
2
1
-
-
2
1
-
-
2
1
-
-
Matematik .......................
4
5
5 5
5 5
6
6
6
7
4
4
5
5
2
2
2
2
Naturlära ........................
2
2
2
2
4
4
Naturhistoria ..................
—
—
_ —
— | —
2
2
1
1
2
2
1
1
2
2
1
1
Fysik ...........................
_
_
_ —
— ! —
3
2
4
3
2
1
2
2
2
1
2
2
Kemi ...........................
_
—
_ '' —
— i —
2
2
2
2
-
-
Välskrifning.....................
2
2
1 -
Teckning ........................
i
1
2
2
2 i 2
2
2
2
2
r 1
1
1
1
-
-
-
-
Summa timmar i veckan
27
30
30 j 30
30 30
30
30
32
32
30
30 | 32
32
so
30
32
32
*) Motsvarande 5 timmar engelska och 2 timmar teckning.
Anm. 1. De lärjungar, som i fjärde och femte klasserna läsa latin, kunna erhålla undervisning
i teckning genom deltagande i den frivilliga undervisningen i detta ämne. Detsamma gäller om det helklassiska
gymnasiets lärjungar.
Anm. 2. Angående den frivilliga franskan i kl. 5 — 6, se sid. 177.
Anm. j. De lärjungar i tredje och fjärde ringarna å helklassiska gymnasiet, hvilka sa önska,
erhålla undervisning i engelska 2 timmar i veckan utom timplanen.
Anm. 4. De lärjungar i tredje och fjärde ringarna, som så önska, erhålla undervisning i filosofisk
propedeutik 1 timme i veckan utom timplanen.
Grunder till timplanen.
Bortsedt från sådana undantag, hvilka blifva en nödvändig följd däraf, att
större utrymme beredts de klassiska språken, har kommittén vid uppgörandet af
förslaget till timplan för A-läroverken utgått från den förutsättningen, att de lärjungar,
som läsa latin eller latin och grekiska, i öfrigt skulle undervisas efter den
för de allmänna läroverken föreslagna normalplanen. Kommittén ser nämligen ingen
giltig anledning, hvarför till exempel de lärjungar, som hafva att genomgå den sexåriga
kursen i latin, skulle i studentexamen skrifva franska, under det att de, som läsa
den mindre kursen, skrifva tyska, eller hvarför de förra skulle hafva ett mindre timtal
862
BILAGOR.
i till exempel svenska och naturhistoria än de senare. Skulle de klassiska linjerna vid
A-läroverken anordnas i öfverensstämmelse med nu gällande undervisningsplan, blefve
det icke möjligt att gifva lärjungar, som utgå från dessa läroanstalter, samma kompetens,
som skulle medfölja studentexamen från öfriga läroverk. En sådan anordning
vore i och för sig, utan någon medverkan af andra faktorer, nog för att
sätta A-läroverkens vara på spel. Härtill kommer, att möjligheten af samläsning
mellan de klassiska linjerna å ena sidan samt realskolan och realgymnasium å den
andra vore så godt som utesluten, hvarigenom A-läroverken skulle ställa sig väsentligen
dyrare än öfriga läroverk. Den förutsättning, på hvilken kommittén grundat
den uppgjorda timplanen, torde sålunda befinnas vara det för eventuella A-läroverk
minst ogynnsamma alternativet.
I de tre första klasserna skulle undervisningen blifva gemensam för alla
lärjungar. I fjärde klassen inträder på latinlinjen latin, som i denna och följande
klass undantränger engelska (tim. 5, 5) och teckning (tim. 2, 2). I första ringen
inträder på halfklassiska gymnasiet engelska, som liksom för närvarande erhåller timtalet
3, 3, 2, 2, motsvarande timtalet 2, 2, 2, 2 å den föreslagna normalplanens
latingymnasium. A A-läroverkens halfklassiska gymnasium har latinet samma timtal
som för närvarande, d. v. s. 6, 6, 7
7, motsvarande 6, 6, 6, 6 i normalplanen.
De erforderliga timmarna tagas fråp teckning, som erhåller timtalet 1, r, 1, 1,
motsvarande 2, 2, 2, 2 å normalplanen. I öfrigt äro A-läroverkens halfklassiska
gymnasium och normalplanens latingymnasium lika.
Ur den sålunda erhållna timplanen framgår det helklassiska gymnasiet på
följande sätt: här inträder i första ringen grekiska med samma timtal som för närvarande,
d. v. s. 6, 6, 6, 6, hvilka motsvara engelska: 3, 3, 2, 2, matematik:
2, 2, 3, 3 och teckning: 1, 1, 1, 1.
I fjärde och femte klasserna kan sålunda samläsning äga rum i alla ämnen
utom latin och de motsvarande ämnena engelska och teckning. Å gymnasiet kan
samläsning äga rum i kristendom, modersmålet, tyska, franska, historia, geografi, naturhistoria
och filosofisk propedeutik, samt mellan de klassiska gymnasierna dessutom
latin och fysik.
Kursplan.
Här angifvas mål och kurser endast för sådana ämnen, som skulle få en
annan ställning vid A-läroverken än vid de efter den föreslagna normalplanen organiserade
läroverken. Hvad öfriga ämnen angår, hänvisas till nämnda undervisningsplan.
Latin.
Mål.
Förmåga att öfversätta lättare latinsk prosa, ådagalagd dels genom muntlig
extemporerad öfversättning af en lättare text, dels genom skriftlig öfversättning
BILAGA III.
863
från latin till svenska; någon kännedom om den romerska litteraturen, vunnen
genom läsning af valda skrifter af klassiska prosaförfattaie och skalder, någon
kännedom om den romerska kulturen, vunnen i sammanhang med läsningen af
författarne; insikter i latinska språkets grammatik.
Kurser.
Fjärde klassen. Läsning af elementarbok jämte formlära och vokabelläsning,
behöfliga delar af syntaxen, muntligt meddelade.
Femte klassen. Cornelius Nepos, valda delar; fortsättning och repetition af
formläran; af syntaxen företrädesvis kasusläran; extemporerade öfningar.
Första ringen. Caesar, De bello gallico, en till två böcker; uival ur Ovidii
Metamorfoser; grammatik med extemporerade öfningar.
Hvarannan vecka en skriftlig öfversättning till latin, utförd än i hemmet,
än på lärorummet.
Andra ringen. Caesar, De bello gallico, omkring en och en half bok, eller
Sallustius, Jugurthinska kriget, omkring 70 kapitel; Livius påbörjad; Virgilii Aeneid,
omkring en bok; grammatik med extemporerade öfningar.
Hvarannan vecka en skriftlig öfversättning till latin, utförd än i hemmet,
än på lärorummet.
Tredje ringen. Cicero, valda tal eller bref, eller någon lättfattligare filosofisk
skrift; Livius, en bok, delvis ex tempore; Virgilii Aeneid, en bok; grammatiken
afslutad; romerska antikviteter.
Hvarannan vecka en skriftlig öfversättning till latin eller svenska, utförd än
i hemmet, än på lärorummet.
Fjärde ringen. Cicero, valda tal eller bref, eller någon lättfattligare filosofiskskrift;
Livius, en bok, delvis ex tempore; Horatius, valda oden; romerska antikviteter.
Hvarannan vecka en skriftlig öfversättning från latin till''svenska, utförd än
i hemmet, än på lärorummet.
Grekiska.
Mål.
Bekantskap med en eller ett par attiska prosaförfattare samt med Homerus;
kännedom om det hufvudsakliga af den grekiska formläran och syntaxen.
Kurser.
Första ringen. Insöfningar; Xenotons Anabasis påbörjad; formlära.
8&4
BILAGOR.
Andra ringen. Xenofons Anabasis, omkring en och en half bok; Homeri
Odyssé eller Iliad påbörjad; formläran afslutad.
Tredje ringen. Xenofons Anabasis, omkring en och en half bok; Homeri
Odyssé eller Iliad, omkring två rapsodier; syntax.
Fjärde ringen. Xenofons Anabasis, en bok; Homeri Odyssé eller Iliad, en
till två rapsodier; grammatiken afslutad och repeterad.
Engelska.
a) A helklassiska gymnasiet.
Mål.
Förmåga att med någorlunda felfritt uttal uppläsa och öfversätta lätt engelsk
text; härför nödig grammatisk kunskap.
Kurser.
Tredje ringen. Uttals- och läsöfningar; läsning af lättare, sammanhängande
stycken; behöfliga delar af grammatiken.
Fjärde ringen. Läsning af lättare författare; behöfliga delar af grammatiken.
b) A halfklassiska gymnasiet.
Mål.
Förmåga att med vårdadt uttal uppläsa och öfversätta lättare engelsk text;
färdighet att uppfatta och på engelska besvara enklare frågor i anslutning till lästa
stycken; härför nödig grammatisk kunskap.
Kurser.
Första ringen. Uttals- och läsöfningar; läsning af lättare, sammanhängande
stycken; formlära; muntliga och skriftliga tillämpningsöfningar; talöfningar.
Andra ringen. Läsning af sammanhängande stycken; formläran afslutad och
repeterad; kort öfversikt af syntaxen påbörjad; muntliga och skriftliga tillämpningsöfningar;
talöfningar.
Tredje ringen. Läsning af moderna författare, delvis ex tempore; öfversikten
af syntaxen afslutad och repeterad; muntliga och skriftliga tillämpningsöfningar;
talöfningar.
Fjärde ringen. Läsning af moderna författare; språkläran repeterad; muntliga
och skriftliga tillämpningsöfningar; talöfningar.
BILAGA III.
865
Matematik, å helklassiska gymnasiet.
Mål.
Insikter i läran om ekvationer af första och andra graden med 6n och flera
obekanta jämte färdighet att behandla uppgifter, tillhörande området för den genomgångna
kursen; insikter i plangeometri till ett omfång, motsvarande Euklides’ fyra
första böcker och det viktigaste af läran om likformighet, jämte färdighet att lösa
enklare konstruktions- och beräkningsuppgifter.
Kurser.
Första ringen. Algebra: de fyra räknesätten i hela tal och bråk: sammanfattning
och utvidgning af det förut genomgångna; ekvationer af första graden
med en obekant jämte problem.
Geometri: den föregående kursen repeterad och ytterligare tillämpad.
Andra ringen. Algebra: ekvationer af törsta graden med en och flera obekanta
jämte problem.
Geometri: det viktigaste af läran om likformighet med tillämpning på uppgifter
rörande likformig afbildning.
Tredje ringen. Läran om kvadratrötter; ekvationer af andra graden med en
obekant jämte problem; planimetriska räkneöfningar i anslutning till den föregående
geometriska kursen.
Fjärde ringen. Ekvationer af andra graden med en och flere obekanta
jämte problem; planimetriska räkneöfningar såsom i föregående ring.
Teckning, å half klassiska gymnasiet.
•
Mål.
Öfning i teckning efter verkliga föremål jämte någon öfning i skuggning;
öfning i projektionsritning.
Kurser.
Första och andra ringarna. Frihandsteckning: perspektivisk konturteckning
efter enkla fristående föremål; teckning ur minnet. — För mera försigkomna lärjungar
dessutom öfningar i färgläggning.
Linearritning: några enklare uppgifter på afbildning i parallellperspektiv;
krokiteckning samt uppmätning och uppritning i gifven skala af enkla fristående
föremål.
866
BILAGOR.
Tredje och fjärde ringarna. Frihandsteckning: perspektivisk teckning efter
fristående föremål jämte lätt angifvande af skuggor; teckning ur minnet. — För
mera försigkomna lärjungar dessutom öfningar i färgläggning jämte skuggning.
Linearritning: grunderna af projektionsläran jämte praktiska tillämpningar.
Grunder till kursplanen.
Latin och Grekiska.
Då den här ifrågasatta läroverkstvpen enkom skulle inrättas i syfte att vid
några läroverk bibehålla de klassiska språken i deras nuvarande ställning, har kommittén
ansett, att de nu fastställda kurserna i dessa ämnen böra i det hela bibehållas.
Det för öfre sjunde klassen föreskrifna feriearbetet i såväl latin som grekiska
måste emellertid utgå ur fjärde ringens kursplan, då de af kommittén föreslagna bestämmelserna
rörande feriearbetet naturligen böra gälla läroverkens samtliga lärjungar.
På af fackmän uttalade önskningar har därjämte föreslagits, att i Horatius skall
läsas »valda oden» i stället för »oden, en till två böcker», på det att lärarne må
hafva större frihet att välja för lärjungame lämpliga delar af nämnde författare.
Engelska.
a) A helklassiska gymnasiet.
De föreslagna kursbestämmelserna ansluta sig till nu gällande praxis.
. b) A halfklassiska gymnasiet.
t
Grammatikkursens fördelning har bragts i öfverensstämmelse med kommitténs
ofvan (sid. 129) uttalade allmänna uppfattning om detta moment af språkundervisningen.
Matematik, å helklassiska gymnasiet.
Kursen i algebra är ungefär densamma som normalplanens kurs för latingymnasiets
två första ringar. Skillnaden är endast den, att proportionsläran såsom
särskildt kursmoment uteslutits och i stället ekvationsläran utsträckts äfven till ekvationssystem
af andra graden, hvarigenom åt kursen i denna del af ämnet gifvits
den fullständighet, som den öfver hufvud taget erhåller inom läroverket. I geometri
skall enligt förslaget i de två första ringarna genomgås samma kurs som i
BILAGA III.
867
realskolans sjette klass, hvarefter geometrien skall ingå i undervisningen endast i
form af planimetriska räkneöfningar. En lärjunge på A-linjen bör efter afslutad
skolkurs, därest han ej valt bort matematiken, äga insikter i matematik till ungefär
samma omfång som den lärjunge å det normala latingymnasiet, hvilken vid uppflyttning
till tredje ringen valt bort detta ämne.
Teckning, å halfklassiska gymnasiet.
Målet har fått samma lydelse som för teckningskursen enligt normalplanen
med den ändring, att uttrycket »färdighet» utbytts mot uttrycket »öfning» såsom
betecknande den mindre grad af förmåga, som i detta fall i allmänhet kan uppnås,
samt att i fråga om linearritningen ej upptagits skuggning och perspektivritning.
Kursen har i sin helhet samma omfattning som kursen för första och andra ringarna
enligt normalplanen, endast med uteslutning ur linearritningskursen af ett
par smärre moment.
Skrifningar.
a)
å
helkldssiska gymnasiet.
Modersmålet:
ring
I
1
hvar 3:e vecka,
II
1
hvar 3:0 vecka,
III
1 hvar 3:e vecka,
IV
1
hvar 4:0 vecka
Latin
»
I
1
hvarannan v.,
II
1
hvarannan v.,
III
1 hvarannan v.,
IV
1
hvarannan
v.
Tyska
:
» I 1 hvar 3:e v., II 1 hvar 3:0 v.,__III 1 hvar 3:e v., IV 1 hvar 3:e v.___
Summa
»
I
42 3 på 4 v.,
II
4
Va på 4 v.,
III
4 Vä på 4 v.,
IV
4
''/» på 4 v.
b)
ä halfklassiska gymnasiet.
ring I 1 hvar 3:e vecka, II 1 hvar 3:e vecka, III 1 hvar 3:e vecka, IV 1 hvar 4:e vecka
»It
hvarannan v.,
II
1
hvarannan v.,
III
1
hvarannan v.,
IV
1 hvarannan v.
»
1 1
hvar
3:e
v.,
II
1
hvar 3:e v.
III
1
hvar
3:e
v.,
IV
1 hvar 3:e v.
»
I 1
hvar
3:e
v.,
II
1
hvar 3:e v.,
III
1
hvar
3:e
v.,
IV
1 hvar 3m v.
»
I 6
på 4
v.,
II
6
på 4 v.,
III
6
på 4
v.,
IV
5 */3 på 4. v.
Antalet skrifningar i modersmålet och tyska är detsamma som å realgymnasiet,
i matematik å halfklassiska gymnasiet detsamma som å normalplanens latingymnasium
och i latin detsamma som för närvarande.
Modersmålet
Latin
Tyska
Matematik
Summa
Valfrihet å gymnasium.
Utgående från den allmänna uppfattningen, att lärjungar vid A-läroverken
icke böra 1 något afseende komma i mindre gynnsam ställning än motsvarande
ees
BILAGOR.
lärjungar vid öfriga läroverk, har kommittén ansett, att den ofvan (sid. 275 — 276) föreslagna
valfriheten bör införas å de ifrågasatta läroverkens realgymnasium. Det kan
nu blifva fråga, huruvida samma förmån jämväl bör komma öfriga lärjungar vid
dylika läroverk till del. Det synes kommittén uppenbart, att om vid samma läroanstalt
några lärjungar skulle gå miste om en afsevärd lindring i arbetsbördan, som
medgifves deras kamrater, en sådan anordning skulle blifva föremål för berättigadt
klander och utgöra en anledning till missnöje med den från normalplanen afvikande
skoltypen. Det vore utan tvifvel för A-läroverken gynnsammast, om valfrihet
där blefve införd öfver hela linjen, såsom i fråga om öfriga läroverk föreslagits.
En speciell fråga är, huruvida lärjungarne å dessa läroverks halfklassiska
gymnasium skulle hafva samma rätt att i tredje ringen bortvälja latin, som enligt
kommitténs förslag skulle tillkomma motsvarande lärjungar vid de efter normalplanen
inrättade läroverken. Emot en sådan frihet talar den omständigheten, att
latinet därigenom faktiskt icke skulle komma i samma ställning som för närvarande.
För densamma torde emellertid ett mera vägande skäl kunna anföras. Ty om en
sådan inskränkning i valfriheten vid A-läroverken vidtoges, om med andra ord lärjungarne
icke blott nödgades börja latinet redan efter tredje skolåret utan ock vore
skyldiga att fortsätta med detsamma ända fram till studentexamen, under det att
lärjungarne vid öfriga läroverk finge börja ämnet först efter femte skolåret och, där
de så önskade, nedlägga detsamma efter det sjunde, så skulle A-läroverkens kurs i
latin, få en ännu mera utpräglad karakter af tvångskurs. Det synes under sådana
förhållanden vara för A-läroverken förmånligast, om där medgåfves samma valfrihet,
som för öfriga läroverk föreslagits.
Antal läraretimmar.
Vid högre allmänt läroverk utan parallellklasser är antalet, behöfliga ämnesläraretimmar
enligt
A-läroverkens timplan:
Normalplanen:
Realskolan
(med
latinlinje)
180
Realskolan
(utan latinlinje)
166
Gymnasiet
215
Gymnasiet
189
Summa
395
355
Skillnaden blir sålunda 40 läraretimmar.
Bl l. ÄGOR.
869
Bilaga IV.
Läsårets och feriernas längd i olika länder.
Tid i veckor.
Sommar- (och höst-)
ferier.
Jul-
ferier.
Påsk-
ferier.
Pingst-  ferier. *)
Summa
ferier.
Läsår.
Anm.
:
1
Danmark ...........
’
5 (15 juni—19 aug.)
2
i
72
8 72*)
43Va
Sachsen ............
5 (i juli och aug.) + i
17*
172
1
10
42
(vid Michaelis)
Preussen .........
4 (juli) + 2 (Michaelis)
2
2
72
10 72
41 72
Nederländerna ...
7 (med. af juli—1 sept.)
1 7»
1 ‘7
72
10 7»
41 72
(gymnasierna)
Frankrike .........
8 Va (aug. och sept)
72
17*
72
?
11
41
(lycéerna)
-
''
Baden ..............
5 (1 aug.—11 sept.)
2
2 72
1
10 72
41 72
Wurtemberg ......
6 Va (1 aug.—15 sept.)
2
2 72
72
1172
4072
Österrike ........
8 V2 (med. af juli—med.
172
1
72
1172
40 72
af sept.)
Bayern ............
8 (med. af juli—med.
1
1 72
0
1072
41 7/2
af sept.)
I Ferier 13—14 v., hvari
J dock synas ingå 12
Norge............
minst 7 (i juli 0. aug.)
3 ?
1 ?
72
?
12
40
\ lofdagar under läsåret.
1 Före 1896 ss. i Danm.
Belgien ...........
8 V2 (aug. 0. sept)
172
2
72
12 72
3972
Förenta staterna
io(med. af juni 1 sept.)
1
1
72
?
1272
39 72
(public sec. schools)
Ryssland .........
8 V2 (med. af juni med.
2 72
2
72
?
13 72
38 72
af aug.)
England ............
7
aug. 0. sept.)
4
3
72
v
1472
37 7*
Mycket växlande
(sec. schools)
Sverige ............
12 V2 (omkr. 5 juni—
3 72
i
72
IT 72
34 72
31 aug.)
( Därtill 12 lagstadgade
Finland .........• ••
13 (1 juni—31 aug.)
3 72
1
72
?
18
34
\ lofdagar under läsåret.
■) Pingstlofvet är räknadt till ''/‘i vecka, såväl där det ej är kändt som där det är kändt och ej
öfverstiger 5 dagar.
2) I Förslag til Lov om hoiere Almenskoler 1902 § 17 föreslås, att ferie- och lofdagarna tillsammans
i regeln ej fa utgöra mera än 63 söckendagar.
Bilaga V.
Lärj
För vinnande af någon föreställning om huru lång tid lärjungarnes hemarbeten
i allmänhet kräfva, har utarbetats motstående sammanställning af de högre läroverkens
årsredogörelsers uppgifter därom '') för de tre läsåren 1899/1900—1901/2.
Då dessa uppgifter ju härröra från lärjungarne själfva, som i regeln ej kunna uppskatta
sitt hemarbete tillräckligt noggrant, då vidare ej uppgifves, i hvad mån
sådan gallring skett, att uppgifterna omfatta endast »normalt begåfvade lärjungar»,
och då slutligen olika beräkningssätt användas både vid uppgifternas infordrande
och sammanfattning, kunna starka tvifvel hysas om deras tillförlitlighet och inbördes
jämförlighet. I allmänhet äro de nog snarare för höga än för låga. För några
läroverk angifvas de gränser, inom hvilka de för hvarje klass uppgifna tiderna falla,
och då medeltalet mellan dessa tages, blir det sannolikt för högt. Emellertijd har
den omständigheten, att medeltalsberäkningen här gjorts för tre läsår, ansetts kunna
dels upphäfva tillfälliga ojämnheter i uppgifterna rörande hvarje särskildt läroverk,
dels vid en sammanräkning för alla de högre läroverken gifva upplysande, om än
något för höga medeltal för hemarbetet i hvarje klass. För lofdagar har afdrag
ej gjorts, enär i allmänhet dessas ledighet ansetts uppvägas af till dem förlagda
skriftliga arbeten.
Om till omstående tabells medeltimtal för veckans hemarbete läggas veckans
undervisningstimmar och summan för hvarje klass fördelas på sex dagar, erhållas
följande dagliga arbetstider för hela skolarbetet i timmar och tiondedel timmar:
5,6 i kl. 1; 6,3 i kl. 2; 6,5 i kl. 3; 7,3 i 4 R; 7,4 i 4 L; 7,9 i 5 R;
8 i 5 L; 8,4 i 6,1 R; 8,7 i 6:1 L och 6:2 R; 9,1 i 6:2 L och 7:1 R;
9,5 i 7:1 L; 9,8 i 7:2 R och 9,5 i 7:2 L.
'') Uppgifter saknas för Malmö läroverk, och Nya elementarskolan är ej medtagen i öfversikten.
BILAGA V.
87.
Medeltal af uppgifvet antal timmar i veckan för de tre läsåren 1899/1900 — ipoi;2.
Läroverkets
namn.
1
2
3
Falun...............
6
7
8-4
Gäfle ..............
7
9
10-5
Göteborgs latin ..
4-5
6
7
Göteborgs real...
6
7-5
7-5
Halmstad .........
6-2
7*1
8-7
Helsingborg ......
4-5
6
9
Hernösand ......
3
5
6-3
Hudiksvall.........
9-3
12
14
Jönköping .........
7*5
9-5
12-ä
Kalmar ............
6-8
7-5
7-5
Karlskrona ......
7-5
9
12
Karlstad............
6
7*5
8-7
Kristianstad .....
5-3
7-5
8-5
Linköping ........
6*8
10
8-8
Luleå...............
6-5
10-2
9-5
Lund ...............
6-7
7-3
9-2
Norrköping ......
6
8
10
Nyköping .........
6-9
8-9
10-2
Skara...............
10-5
10-5
13 b
Sthlms N. latin ..
4''5
5''4
7
„
Reallärov.
5-5
6-7
7
„ å Söderm.
5-5
7
7-8
Strängnäs ........
7-5
12
12
Sundsvall .........
4-1
5-2
5-5
Umeå..............
8-5
8-7
11
Uppsala............
5
5-5
6
Visby ............
6-6
6-6
8-5
Vänersborg ......
6-4
7
7-1
Västervik .........
4*5
6
8
Västerås .........
6
6-5
9
Växjö ............
12-5
11-5
11-5
Ystad...............
7-4
9-6
9-6
Örebro ............
6
7
7.5
Östersund .........
9-7
12
12-7
Medeltal i veckan
1 6-5
| 8-o
1 9-2
Klasser.
4
5
6: 1
R
L
R
L
R
L
10 b
10-5
18''3
18-3
17*8
18-3
14-4
12-1
173
19-8
21
20-3
—
11-2
—
16-8
—
20
105
—
15
—
19-5
—
12-3
12.3
15-7
18-4
18-4
19
12-5
12 b
19
19
17-5
23-8
10
10-5
13-8
13-8
21
19
18-9
18-4
23-b
21-b
20-8
21-8
17*5
17-5
21-5
21-5
26-5
26-b
21b
21-3
223
22-3
13-s
20-8
17-5
17-5
21
17-5
28-5
28
12-8
15-8
19-2
18-6
17*4
21-3
18-3
13-3
17
17
17-7
17-9
14-6
14-6
18
15-8
19-4
17-8
11-3
11-3
17-5
17-b
14-7
17
17-5
17-5
22i
22-i
20-6
21-4
13-8
13-8
16
16
18-8
20-5
14-1
14-8
18-4
18-i
18-2
19-c
15-3
19-5
19-3
21
16-5
22-5
12-8
13-2
17*6
16-7
—
20-2
9- 7
—
14
—
18
—
11-8
16 5
15
15-7
18
17-3
21
21
21
21
—
24
11
—
12-9
—
14-8
—
15-4
16-3
18
18-6
23-1
197
9-3
9-5
12-8
12
13
14-8
10-1
10
12-c
13i
10''4
15-2
8 c
113
12-4
12-8
18-c
18-8
9
10-b
13-2
14-3
10-9
—
15-b
14-4
19-5
20-b
197
22-1
13-5
13-5
18
18
—
18
13-6
14 c
17
16-8
152
20-9
Ilo
15
15
17
16-5
17-5
20-3
21
22
22
20-7
20-3
137
i 14-5
17-5
1 17-8
| 18-3
20''1
6:
2
7:
1
7:
2
R
L
R
L
R
L
20-5
22-3
31-8
29
31-
30*5
20-4
26-7
213
27-3
23-4
30
‘-
22''3
—
24-9
—
27*7
18
—
24
—
24
—
15
19
—
28-2
—
29-5
22-8
35
31-8
31-5
37*5
32
23
21
—
21
—
24-3
22
22-o
—
27-7
—
32-7
28-b
28-b
30 b
30-b
32-3
32-5
19-3
27-c
29
33''3
31
34
28-b
28
26
28
26
28
23-3
21-3
24-3
29-2
27
29-c
15-8
17*2
21
21-b
23
26-3
21-8
22-8
17*9
15-3
22-1
22*2 1
20
21-3
20-8
20-8
23-8
23-8
19 b
23-5
25-3
28-3
26-4
30-4
22i
22-3
23
29-4
25-3
28
22-9
22
27-c
28-3
29-5
28-9 i
23-b
27-8
29
33
33
36-5
—
21l
—
23-2
—
26-2
21
—
23
—
25 b
—
16-2
18-3
21
25
26-3
28-s :
—
27
—
31 5
—
31-5
18-3
—
25-7
—
26-b
— ;
19-3
19-c
20 3
21-8
22-t
20-4
14
15-5
17*5
19-6
19
19
ll-c
19.1
15-4
20-7
17-6
21-s
22-3
20-8
23-7
26-2
23-4
28-b
13-c
—
15-7
—
18
— ,
21
20-8
26
26-7
29
26-3
—
19
—
22-b
—
25
15
21
20
26-7
24-b
29-2
18
19
21-5
22
—
— |
27
26
31-3
30
32
32 j
20-1
22-c
123-{>
26-1
26-1
28-1 i
Bilaga VI.
Förändringar i läroverks och pedagogiers stat sedan år 1849. ’)
A. Nuvarande och indragna lägre läroverk och pedagogier.
Anm. Skolornas benämning vid förra århundradets midt är nedan angifven efter 1849 års öfvergangsstat,
enär den förutvarande skillnaden mellan lärdomsskolor, högre och lägre, apologistskolor,
högre och lägre, elementarskolor och stadsskolor, hvilken skillnad enligt 1849 års cirkulär skulle upphöra,
redan da var rubbad och ej ens i officiella uppgifter iakttogs. — Läroverkens indelning i högre och
lägre elementarläroverk samt statsunderstödda pedagogier genomfördes först i samband med löneregleringen
vid 1856
58 års riksdag. — Årtalen här nedan angifva i regeln tiden för besluten; där tiden för beslutens
genomförande afses, framgår detta af uttrycken.
Alingås hade 1849 en skola med 3 lärare och kantor. År 1858 fastställdes
stat för 3-kl. läroverk. År 1890 tillädes en fjärde, 1891 en femte och
1901 en sjette klass på kommunens bekostnad.
Arboga hade 1849 en pedagogi med 1 lärare (tidigare 2). År 1858£)
beslöts utvidgning till 2-kl. pedagogi, 1860 till 3-kl. läroverk och 1866 till
5 -klassigt.
Arvika. År 1858 beslöts inrättande af ett 2-kl. läroverk och 1866 dettas
utvidgning till 3-klassigt. År 1897 tillädes en fjärde och 1898 en femte klass på
kommunens bekostnad.
Askersund hade 1849 en elementarskola (»Prins Oskars») med 2 lärare
och kantor. Denna upptogs 1858 som 2-kl. läroverk, och 1860 beslöts utvidgning
till 3-klassigt. År 1895 tillädes en fjärde klass och 1899 en femte (dock
utan ökade lärarekrafter) på kommunens bekostnad:
Avesta hade 1849 en pedagogi med 2 lärare, men kollegaklassen indrogs 1851 vblef folkskola)
och pedagogiens återstående klass 1871.
För Borgholms pedagogi (1843 upptagen som apologistskola) fastställdes 1858 '') stat af 2
lärare. År 1890 beslöts pedagogiens indragning.
Borås hade 1849 en skola med 2 lärare. År 1858 beslöts denna utvidgning
till 5-kl. läroverk.
b Uppgifterna äro af kommitténs notarie J. P. Velander sammanfattade hufvudsakligen efter
riksdagshandlingar, hvarjämte för senare tider anlitats årsredogörelser och den officiella statistiken.
2) Genom Kungl. brefvet af den 12 november 1858.
bilaga vt.
«7J
Eksjö hade 1849 en skola med 2 lärare. År 1858 beslöts dennas utvidgning
till 5-kl. läroverk.
Engelholm hade 1849 en pedagogi med 1 lärare. År 1865 blef pedagogien
2-klassig; sedan bekostade staden några år en tredje klass, och år 1874 beslöts
utvidgning till 3-kl. läroverk. Redan den enklassiga pedagogien »dimitterade
flere gånger lärjungar till universitetet''), och sedan 1860-talet har meddelats 4 a j
klassers kurs; sedan 1895 hafva fem klasser funnits, fastän med blott 4 lärare,
däraf en bekostad af kommunen.
Enköping hade i medeltiden och efter reformationen en betydande skola.
Efter öfverflyttning af klasser och donerade löner dels till Hudiksvall, dels till
Upsala låg skolan under några år af 1850-talet öde, men återupplifvades 1858
som pedagogi och erhöll1) 2 lärare. År 1860 beslöts utvidning till 3-kl. läroverk,
och år 1866 till 5-klassigt.
Eskilstuna hade 1849 en skola med 2 lärare och kantor. År 1858 beslöts
utvidgning till 3-kl. läroverk och år 1866 till 5-klassigt.
Falkenberg hade »från äldre tider» en pedagogi med i lärare. År 1890 beslöts dennas
indragning.
Falköping hade 1849 en pedagogi med 1 lärare (i samma hus som folkskolan).
År 1877 beslöts utvidning till 3-kl. läroverk. Sedan 1879 har genom
bidrag ur stadskassan och frivilliga afgifter bekostats undervisning i fjärde och femte
klassernas kurs, före 1896 med 4 lärare, sedan med 5.
Filipstad hade 1849 en skola med 3 lärare och kantor. År 1858 beslöts
utvidgning till 3-kl. läroverk. Sedan 1877 har funnits en fjärde och sedan 1897
äfven en femte klass på kommunens bekostnad.
Frösö skola, se Östersund å sid. 881.
Grenna hade 1849 en pedagogi, för hvilken år 1858 *) fastställdes stat med 2 lärare. Dennas,
indragning beslöts år 1890.
Göteborg. År 1860 beslöts inrättande af ett 2-kl. läroverk i Karl Johans
församling (Majorna) och år 1863 dettas utvidgning till 5-kl. läroverk. År 1890
höjdes lärarestaten till 6 adjunkter och år 1892 till 15 adjunkter. — År 1866
beslöts inrättande af ett 3-kl. läroverk och år 1879 dettas utvidgning till ett
högre realläroverk (se sid. 877).
Haparanda hade 1849 en skola med 4 lärare och kantor. År 1858 fastställdes
stat för 3-kl. läroverk, som dock skulle få rektor och 3 kolleger (fjpr de
finsktalande lärjungarnes skull), och år 1878 tillädes ännu en kollega.
Hedemora hade år 1849 en pedagogi, för hvilken år 1858 ’) fastställdes stat med 2 lärare.
Dentias indragning beslöts 1890.
HjO hade år 1849 en pedagogi, för hvilken år 1858 '') fastställdes stat med 2 lärare. Dennas
indragning beslöts år 1890.
Karlshamn hade år 1849 en skola med 3 lärare och kantor, hvarifrån
dimitterades till universitetet. År 1858 fastställdes stat för 5-kl. läroverk.
) Genom Kungl. brefvet af den 12 november 1858.
874
BILAGOR.!
Kristinehamn hade 1849 en pedagogi med 2 lärare. År 1858 beslöts
utvidning till 3-kl. läroverk och 1863 till 5-klassigt.
Kungsbacka hade år 1849 en pedagogi, för hvilken år 1858 *) fastställdes stat.med 2 lärare.
Denhas indragning beslöts år 1890.
Kungälf hade 1849 en pedagogi med 1 lärare (2 före 1809); 1858 1) fastställdes stat med 2
lärare. Indragning beslöts år 1890.
Köping hade 1849 en pedagogi med 1 lärare (tidigare 2); 1858 A) fastställdes
stat med 2 lärare. Före 1892 lästes på 2 afdelningar i hvardera klassen,
men h. t. 1902 utsträcktes undervisningen till 4 klasser med y lärare och 1893 till
5 klasser med 4 lärare; 1897 ökades lärarnes antal till 5, däraf dock 1 timlärare.
Laholm hade 1849 en pedagogi med 1 lärare; indragning beslöts år 1890.
Landskrona hade 1849 en skola med 3 lärare och kantor. År 1858 fastställdes
stat för 3-kl. läroverk, och 1863 utvidgades detta till 5-klassigt.
Lidköping hade år 1849 en pedagogi med 2 lärare. År 1858 fastställdes
stat för 2-kl. läroverk. År 1860 beslöts utvidgning till 3-kl. läroverk och år
1863 till 5-klassigt.
Lindesberg hade 1849 en pedagogi med i lärare; indragning beslöts år 1890.
Mariefred hade 1849 en pedagogi med 1 lärare; indragning beslöts år 1890.
Mariestad hade 1849 en skola med 3 lärare och kantor. År 1858 beslöts
utvidgning till 5-kl. läroverk.
Marstrand hade 1849 en skola med 2 lärare och kantor. År 1858 fastställdes
stat för 2-kl. läroverk, och år 1874 beslöts utvidgning till 3-klassigt.
Mönsterås erhöll 1866 en pedagogi med 1 lärare; indragning beslöts år 1890.
Nora hade 1849 en pedagogi med 1 lärare (2 före 1830); år 1858'') fastställdes
stat med 2 lärare.
Norrtälje hade 1849 en pedagogi med 2 lärare. Åt 1858 fastställdes
stat för 2-kl. läroverk, men med hjälp af enskilda bidrag anställdes 1862 två extra
lärare, och år 1863 beslöts läroverkets utvidgning till 5-klassigt.
Oskarshamn erhöll 1858 ett 2-kl. läroverk. År 1863 beslöts> dettas utvidgning
till 3-kl. och år 1877 till ett på reallinjen 5-kl. läroverk.
Piteå hade 1849 en skola med 5 lärare och kantor. År 1858 öfverläts
åt Kungl. Maj :t att afgöra, om Piteå eller Luleå skola skulle bli ett på reallinjen
fullständigt läroverk. Luleå valdes, och Piteå läroverk miste 2 lärare, men bibehölls
dock enligt riksdagsbeslut af 1860 som 3-klassigt och utvidgades år 1874 till
5-klassigt. (Jfr. noten å sid. 879).
Ronneby erhöll 1858 ett 2-kl. läroverk; utvidgning till 3-klassigt beslöts år 1874 och indragning
år 1890.
Sala hade 1849 en skola med 3 lärare och kantor. År 1858 fastställdes
stat för 3-kl. läroverk. År 1893 inrättades en fjärde klass och 1894 en femte;
sedan 1893 har en extra lärare och sedan 1898 äfven en biträdande lärarinna
bekostats af kommunen.
Sigtuna hade 1849 en enklassig pedagogi, söm inom kort förvandlades till folkskola. l
l) Genom Kungl. brefvet af den 12 November .1858*
BILAGA VI.
87s
Simrishamn
hade 1849 en pedagogi med 1 lärare.
År 1863
säges om
denna1), att den »förenade egenskapen af en förberedande lärdoms- och apologistskola».
Först 1884 anställdes en extra lärare på kommunens bekostnad, och skolan
har sedan varit delad på 3 afdelningar, af Indika 2 undervisats gemensamt.
Skellefteå. År 1860 beslöts inrättande af ett 2-kl. läroverk, och 1866
dettas utvidgning till 3-klassigt. År 1883 inrättades på kommunens bekostnad
en fjärde och en femte klass.
.
''
Skenninge hade 1849 en stadsskola2) med 2 afdelningar, men enligt 1858 ars stat blott 1 lärare,
hvars lön indrogs från och med år 1871.
Sköfde hade 1849 en 1 -kl. pedagogi, som 1859 utvidgades till 2-klassig,
År 1866 beslöts
dennas utvidgning till 3-kl. läroverk och
1875
till
5-klassigt.
År 1900 tillädes kl. 6: 1 på kommunens bekostnad.
Stockholm. De af Stockholms lägre läroverk, som numera uppgått i högre,
omnämnas å sid. 879-880. De öfriga upptagas här.
Jakobs läroverk blef 5-klassigt å båda linjerna 1858, men 1882 indrogs latinlinjen.
Lärarestaten ökades 1890 med 1 adjunkt3) och 1901 med ännu 1 adjunkt.
Katarina läroverk blef 5-klassigt 1858. Dess lärarestat ökades 1890 med
2 adjunkter3) och
1901 med ännu 1 adjunkt.
,
Östermalms
läroverk är utveckladt ur Hedvig Eleonora
eller
Ladugårdslands
läroverk, som blef 2-klassigt 1858 och 5-klassigt med 7 kolleger i följd af 1-866 års
riksdags beslut. Lärarestaten ökades 1890 med 3 adjunkter3) och 1901 med ännu
4 adjunkter.
År 1858 beslöts, att 4 af Stockholms lägre läroverk skulle vara 2-klassiga, nämligen utom ofvannämnda
Hedvig Eleonora äfven Adolf Fredriks, Nikolai och Ulrika Eleonora eller Kungsholms läroverk.
Indragning af alla tre dessa läroverk beslöts 1873.
Strömstad hade år 1849 en skola med 2 lärare. Denna upptogs i 1858
års stat som 2-kl. läroverk. Utvidgning till 3"hlassigt beslöts 18/4 samt genomfördes
1877. År 1899 inrättades eu fjärde realklass och 1901 äfven en femte
på kommunens bekostnad.
Säter hade 1849 en pedagogi med 1 lärare; indragning beslöts 1890.
Söderhamn hade 1849 en pedagogi med 1 lärare, 18 58 4) erhöll pedagogien
2 lärare, 1860 beslöts utvidgning till 3-kl. läroverk och 1875 till 5-klassigt.
Söderköping hade 1849 en skola med 2 lärare och kantor. Denna upptogs
1858 som 2-kl. läroverk; utvidgning till 3-klassigt beslöts 1860. Alltsedan
1888 utom läsåret 1897 8 har på kommunens bekostnad funnits en fjärde klass
och sedan 1901 äfven en femte realklass.
Södertälje hade 1849 en pedagogi med 1 lärare, 1858 4) erhöll pedagogien
‘) I Ecklesiastikdepartementets till 1859/60 års riksdag lämnade utredning om pedagogierna.
2) Af 1843 års skolrevision upptages denna skola som lägre lärdomsskola med 2 lärare.
:‘) Egentligen adjunkter å Stockholms läroverks gemensamma stat, men med tjänstgöring som
kolleger vid detta läroverk.
4) Genom Kungl. brefvet af den 12 november 1858.
BILAGOK.
»7f.
2 lärare. På kommunens bekostnad tillädes 1877 en tredje klass, 1894 en fjärde
och 1895 en femte.
Sölvesborg hade 1849 en skola med 2 lärare och kantor. Denna upptogs
1858 som 2-kl. läroverk och 1874 beslöts dess utvidgning till 3-klassigt. År
1890 tillädes på kommunens bekostnad en fjärde klass och 1891 en femte. (Sedan
1892 ha 5 klasser upprätthållits med 4 lärare).
Torshälla hade 1849 en pedagogi (likställig med folkskola), som indrogs på 1860-talet.
Trelleborg. År 1866 beslöts inrättande af ett 2-kl. läroverk och 1874
dettas utvidgning till 3-klassigt. Läsåret 1894/5 samt sedan 1898 har på samhällets
bekostnad funnits en fjärde latinklass och sedan 1899 äfven en femte.
Trosa hade 1849 ep pedagogi (likställig med folkskola), hvars lärareplats år 1871 besattes med
folkskolelärare.
Uddevalla hade 1849 en skola med 3 lärare och kantor. År 1858 beslöts
dennas utvidgning till 5-kl. läroverk.
Ulricehamn hade 1849 en enklassig pedagogi; dennas indragning beslöts 1890.
Vadstena hade 1849 en skola med 3 lärare och kantor. År 1858 upptogs
denna som 3-kl. läroverk, och 1875 beslöts utvidgning till 5-klassigt.
Varberg hade 1849 en skola med 2 lärare. År 1858 beslöts dennas utvidgning
till 3-kl. läroverk. År 1886 inrättades på kommunens bekostnad en
Fjärde klass och 1887 äfven en femte; lärarnes antal var 4 före 1897, sedan 5.
Vaxholm hade 1849 en pedagogi (likställig med folkskola), som indrogs på 1860-talet.
Vimmerby hade 1849 en skola med 3 lärare. År 1858 upptogs denna
som 3-kl. läroverk. År 1900 inrättades en fjärde realklass och 1901 äfven en
femte på kommunens bekostnad.
Vrigstad i Jönköpings län hade 1849 en enklassig pedagogi, som indrogs år 1878.
Värnamo. År 1866 beslöts inrättande af ett 2-kl. läroverk och 1874
dettas utvidgning till 3-klassigt. Indragning beslöts 1890.
Ålem i Kalmar län hade 1849 en enklassig pedagogi, som indrogs 1886.
Åmål hade 1849 en skola med 3 lärare och kantor. Denna upptogs 1858
som 3-kl. läroverk. År 1893 inrättades en fjärde och 1895 en femte klass på
kommunens bekostnad.
Öregrund hade 1849 en pedagogi med a lärare. Dennas indragning beslöts 1890.
Örnsköldsvik. .År 1860 beslöts inrättande af ett 2-kl. läroverk och 1874
dettas utvidgning till 3-klassigt. Sedan har tidtals på kommunens bekostnad meddelats
undervisning på 4-5 klasser (4 kl. läsåren 1890/1, 1892 3, 1893/4 och
sedan h. t. 1899 samt 5 kl. läsåret 1891 2 och sedan h. t. 1900).
Östhammar hade 1849 en enklassig pedagogi, som indrogs på 1860-talet.
BILAGA VI.
»77
B. Nuvarande högre läroverk.
Anm. Den i 1849 års cirkulär påbjudna sammanslagningen af olika slags skolor på samma ort
till ett läroverk försiggick på några ställen samma år och på de flesta öfriga under loppet af ar 1850.
De apologistskolor eller apologistklass^*, som funnos i lokal förening med de flesta lärdomsskolor, äro i
det följande, liksom i 1849 års öfvergångsstat, ej särskildt nämnda, utan inbegripna i desamma.
De fasta rektorer, som 1849 funnos (vid gymnasierna gick rektorsbefattningen i tur mellan lektorerna),
äro nedan inräknade i det uppgifna antalet lärare, men till uppgifterna om lärarestaten efter
1850 bör för hvarje läroverk läggas dess rektor.
Falun hade 1849 en högre lärdomsskola med 7 lärare och kantor. År 1858
beslöts utvidgning till högre läroverk med 3 lektorer och 8 adjunkter, 1863 tillädes
t lektor och 2 adjunkter, 1866 ytterligare 1 lektor och 1 adjunkt samt 1901
ännu x adjunkt.
Gäfle hade 1849 gymnasium med 8 lärare utom de i naturvetenskap,
gymnastik och musik samt en högre lärdomsskola (f. d. Atenamm) med 5 lärare
utom kantor och gymnastiklärare. Det sammanslagna högre läroverket erhöll 7
lektorer och 8 adjunkter 1858, år 1866 tillädes 1 adjunkt och år 1901 ytterligare
1 adjunkt.
Göteborg hade 1849 gymnasium med 8 lärare utom den i naturvetenskap
samt högre lärdomsskola med 6 lärare och högre apologistskola med 3 ämnes- och
3 öfningslärare. Det sammanslagna högre läroverket erhöll 7 lektorer och 10
adjunkter år 1858 samt ytterligare 1 adjunkt 1860, 2 adjunkter 1863 och 2
adjunkter 1866. Vid det 1879 beslutade upprättandet af G:s realläroverk öfverflyttades
till detta 3 adjunkter (jämte realklasser) och 1881 ytterligare 1 adjunkt.
Läroverket var därefter endast latinlär ov eri:, hvars lärarestat 1901 ökades med
1
adjunkt.
Göteborgs realläroverk bildades efter 1879 genom utvidgning af G:s 3-kl.
läroverk dels med öfverflyttning af 3 adjunkter 1880 och 1 adjunkt 1882 från
det förutvarande högre läroverket, dels genom tillsättning af 2 lektorer och 1 adjunkt
1882 samt 2 lektorer och 2 adjunkter 1884. År 1890 tillädes 1 lektor och 3
adjunkter samt 1901 ytterligare 1 lektor och 4 adjunkter.
Halmstad både 1849 en skola med 3 lärare och kantor. År 1858 beslöts
utvidgning till 5-kl. läroverk, och år 1863 utvidgning (fr. o. in. h. t. 1866) till
högre läroverk med 4 lektorer och 7 adjunkter. År 1877 beslöts indragning af
6:e och j:e realklasserna och 1899 deras återinrättande. År 1901 tillädes 1
lektor och 2 adjunkter.
Helsingborg hade 1849 en skola med 3 lärare och kantor. År 1858 beslöts
utvidgning till ett på reallinjen fullständigt läroverk (med 7 kolleger). År 1860
tillädes 1 lektor och 1863 ännu 1 lektor. År 1866 beslöts utvidgning till fullständigt
på båda linjerna med 2 nya lektorer. År 1890 tillädes 2 lektorer och
2
adjunkter och 1901 ytterligare 1 lektor och 6 adjunkter.
878
BILAGOR."
Hernösand hade 1849 gymnasium med 9 lärare utom de i naturvetenskap,
gymnastik och sång samt en skola med 7 lärare. För det sammanslagna högre
läroverket beslötos 5 lektorer och 7 adjunkter år 1858, och år 1860 tillädes 1
lektor. År 1877 beslöts indragning af 6:e och j:e realklasserna, år 1900 dessas
återinrättande och år 1901 statens ökning med 1 lektor.
Hudiksvall hade 1849 en skola med 5 lärare och kantor. År 1858 beslöts
utvidgning till ett på reallinjen fullständigt läroverk (med 7 kolleger), 1860 tillädes
1 lektor och 1863 ännu 1 lektor. Läroverkets utvidgning med 2 nya lektorer
till fullständigt på båda linjerna beslöts 1866 och y:e realklassens indragning 1877.
Jönköping hade 1849 en högre lärdoms- och apologistskola med 9 ämnesoch
3 öfningslärare. För det sammanslagna högre läroverket fastställdes 1858 en stat
af 4 lektorer och 8 adjunkter. År 1863 tillädes 1 lektor och 3 adjunkter, 1866
ännu 2 adjunkter och 1874 ytterligare 2 lektorer.
Kalmar hade i849: gymnasium med 8'' lärare'' utom de i naturvetenskap,
gymnastik och musik samt högre lärdomsskola med 7 lärare och kantor. För det
sammanslagna högre läroverket beslötos 7''lektorer och 8 adjunkter år 1858, år
1863 tillädes 4 adjunkter och 18 6 6 ännu 2 adjunkter.
Karlskrona hade 1849 en skola med 4 lärare och kantor, hvarifrån dimitterades
till universitetet. År 1858 beslöts utvidgning till högre läroverk med
3 lektorer och 8 adjunkter, år 1863 tillädes 1 lektor, 1866 ytterligare 1 lektor
och 2 adjunkter, 1874 ännu 1 lektor och 1901 ännu 1 adjunkt.
Karlstad hade 1849 gymnasium med 8 lärare utom de i naturvetenskap;
gymnastik och musik samt högre lärdomsskola med 7 lärare och kantor. För det
sammanslagna högre läroverket fastställdes 7 lektorer och 8 adjunkter år 1858.
År11863'' tillädes 1 adjunkt, 1890 ännu 3 adjunkter och 1901 ytterligare 1 adjunkt.
Kristianstad hade 1849 en skola med 6 lärare och kantor. År 1858
beslöts utvidgning till högre läroverk med 3 lektorer och 8 adjunkter. År 1863
tillädes 1 lektor samt år 1866 ännu 1 lektor och 2 adjunkter. Indragning af
7ié realklassen beslöts år 1877 och densammas återinrättande 1890. År 1901
ökades lärarestaten med 1 lektor och 1 adjunkt.
Linköping hade 1849
gymnasium med 8 ämneslärare (utom
den i natur
vetenskap)
och 3 öfningslärare samt högre lärdomsskola med 8 lärare och kantor.
För det sammanslagna högre
läroverket fastställdes 7 lektorer och
10 adjunkter
år 1858, år 1860 tillädes 1
adjunkt, 1866 ytterligare 3 adjunkter
och slutligen
1901 ännu 2 adjunkter.
Luleå hade 1849 en
skola med 2 lärare och kantor. År
1858 beslöts
utvidgning till ett på reallinjen fullständigt läroverk, som erhöll 6 kolleger 1). År 1863
'') Huruvida det för Norrbotten år 1858 beslutade på reallinjen fullständiga läroverket skulle förläggas
till Luleå eller Piteå, öfverläts åt Kungl. Maja att afgöra. Af de 4 kollegerna i Piteå skulle 3
flyttas till Luleå, men i följd af 1860 års riksdags beslut flyttades blott 2, och Luleå läroverk kom däri
-
BILAGA VI.
87,9
tillädes 2 lektorer. År 1870 beslöts läroverkets utvidgning fr. ö. m. början af
1871 till fullständigt på båda linjerna med 2 nya lektorer, af hvilka den ene skulle
1871—74 bekostas af Norrbottens landsting. År 1877 beslöts indragning af
7:e realklassen och 1890 dennas återinrättande. År 1901 beslöts ökning af
lärarestaten med 1 lektor och 1 adjunkt.
i .
Lund hade 1849 en katedralskola med 11 ämnes- och 3 öfningslärare.
År 18 5 8 fastställdes det högre läroverkets stat till 7 lektorer och 1 o adjunkter, år
,1863 tillädes 2 adjunkter, 1866 ännu 3 adjunkter och 1901 ytterligare 1 lektor.
Malmö hade 1849 en högre lärdomsskola med 7 lärare Lutom kantor och
gymnastiklärare. År 1858 fastställdes det högre läroverkets stat till 3 lektorer
och 8 adjunkter, 1860 ökades staten med 1 adjunkt, 1863 med 1 lektor och
1 adjunkt, 1866 med 1 lektor och 4 adjunkter, 1874 med 1 lektor, 1890 med
1
lektor och 1901 med 7 adjunkter.
Norrköping hade 1849 en skola med 5 lärare och kantor. År 1858 beslöts
utvidgning till ett på reallinjen fullständigt läroverk (med 7 kolleger) och
år 1859 till ett på båda linjerna fullständigt läroverk med 3 lektorer och 8
adjunkter. År 1863 ökades staten med 1 lektor, 1866 med 1 lektor och 2
adjunkter, 1874 med 1 lektor samt 1901 med 1 lektor och 5 adjunkter.
Nyköping hade 1849 en högre lärdomsskola med 6 lärare utom kantor
och gymnastiklärare. År 1858 beslöts utvidgning till ett på reallinjen fullständigt
läroverk (med 7 kolleger). År 1860 tillädes 1 lektor, och år 1863 beslöts utvidgning
(fr. o, m. h. t. 1865) med ännu 3 lektorer och 1 adjunkt till ett på
båda linjerna fullständigt läroverk; år 1866 tillädes ännu 1 lektor. År 1877
beslöts indragning af 7:e realklassen, men 1890 densammas återinrättande och
tillsättning af ännu 1 lektor.
Skara hade 1849 gymnasium med 8 lärare utom de i naturvetenskap,
gymnastik och musik samt högre lärdomsskola med 8 lärare och kantor. För det
sammanslagna högre läroverket fastställdes 7 lektorer och 11 adjunkter år 1858,
hvilken stat 1860 ökades med 1 adjunkt, 1863 med 1 adjunkt och 1866 med
2
adjunkter.
*
Stockholm hade 1849 (utom Nya elementarskolan) gymnasium med 6 lärare
(utom den i naturvetenskap) och kantor, 2 högre lärdomsskolor (Klara och Maria)
med 4 lärare och kantor hvardera, 2 högre apologistskolor (Jakobs och Katarina)
med 3 lärare och kantor hvardera samt 4 lägre apologistskolor (Adolf Fredriks,
Hedvig Eleonora eller Ladugårdslands, Nikolai eller Storkyrkoförsamlingens och
Ulrika Eleonora eller Kungsholmens) med 2 lärare och kantor hvardera. Staten
af år 1858 upptog gymnasium med 7 lektorer såsom gemensam öfverbyggnad för
för fyra 5-kl. läroverk (Klara, Maria, Jakobs och Katarina) samt fyra 2-kl. skolor
genom att, i olikhet med öfriga på reallinjen fullständiga läroverk, få blott 6 kolleger (adjunkter), hvilket
antal efter läroverkets utvidgning till högre bibehölls t. o. m. 1901.
ftHAGÖK.
88»
(sid. 875); Gymnasiet delades 1872 i två afdelningar, hvaraf den ena blef kvar å
Riddarholmen och den andra förlädes till Södermalm.
Högre latinläroverket å Norrmalm bildades från och med 1879 genom sammanslagning
af gymnasieafdelningen å Riddarholmen och Klara 5-kl. läroverk samt
erhöll till en början 7 lektorer och 7 adjunkter. Lärarne ökades år 1890 med
7 adjunkter1) och år 1901 med 2 lektorer och 7 adjunkter.
Högre läroverket å Södermalm bildades från och med 1879 genom sammanslagning
af Södermalms gymnasieafdelning och Maria 5-kl. läroverk samt blef till
en början fullständigt blott å latinlinjen med 4 lektorer och 7 adjunkter, men fr. o. m.
1882 med 7 lektorer. År 1890 beslöts utvidgning med fullständig reallinje, och
lärarne ökades då med 3 adjunkter1) samt 1901 med ytterligare 1 lektor och 5
adjunkter.
Högre realläroverkets inrättande beslöts år 1874, påbörjades 1875 med 3
klasser och fullbordades 1880, då lärarestaten var 4 lektorer och 7 adjunkter.
Lärarne ökades år 1890 med 3 lektorer och 4 adjunkter1) samt 1901 med ytterligare
1 lektor och 4 adjunkter.
Nya elementarskolan (inrättad 1829) hade 7 ämnes- och 3 öfningslärare
år 1849. År 1858 fastställdes staten till 7 lektorer och 1 adjunkt, men ökades
1860 med 7 adjunkter, 1863 med 3 adjunkter och 1901 med 1 adjunkt.
Strängnäs hade 1849 gymnasium med 9 ämnes- och 3 öfningslärare samt
högre lärdomsskola med 6 lärare och kantor. För det sammanslagna högre läroverket
fastställdes 1858 en stat af 7 lektorer och 7 adjunkter. År 1877 beslöts indragning
af y:e realklassen och år 1890 indragning af 6:e realklassen samt 2 lektorat.
Sundsvall hade 1849 en skola med 3 lärare och kantor. År 1858 beslöts
utvidgning till 5-kl. och år 1877 till ett på reallinjen fullständigt läroverk med 2
nya lektorer. Lärarestaten ökades 1879 med 2 lektorer och 1 adjunkt samt 1901
med 3 adjunkter.
Umeå hade 1848 en skola med 5 lärare och kantor. År 1858 beslöts
utvidgning till ett högre läroverk med 3 lektorer och 3 adjunkter. År 1860
ökades staten med 2 adjunkter, 1863 med 1 lektor och 1 adjunkt och 1866
med 1 lektor.
Upsala hade 1849 en katedralskola med 11 lärare utom de i naturvetenskap,
musik och gymnastik. För det högre läroverket fastställdes år 1858 en stat af
7 lektorer och 12 adjunkter. Staten ökades 1863 med 2 adjunkter, 1866 med
ännu 2 adjunkter och 1901 med 1 lektor.
Visby hade 1849 gymnasium med 6 lärare utom de i naturvetenskap,
musik Och gymnastik samt högre lärdomsskola med 8 lärare och kantor. För det
sammanslagna högre läroverket fastställdes år 1858 en stat af 4 lektorer och 8
adjunkter. År 1863 ökades staten med 1 adjunkt, 1866 med 1 adjunkt och 1874
med 1 lektor.
'') Egentligen på Stockholms läroverks gemensamma stat, trion med tjänstgöring vid detta läroverk.
BILAGA Vt.
88
Vänersborg hade 1849 en skola med 4 ämnes- och 3 öfningslärare. År
1858 beslöts läroverkets utvidgning till fullständigt på reallinjen (med 7 kolleger),
och år 1860 till fullständigt på båda linjerna (med 3 lektorer och 8 adjunkter).
Staten ökades 1863 med 1 lektor och 1866 med 1 lektor och 2 adjunkter.
Västervik hade 1849 en skola med 4 lärare utom kantor och gymnastiklärare.
År 1858 beslöts läroverkets utvidgning till fullständigt på reallinjen (med
7 kolleger). Staten ökades 1860 med 1 lektor, 1863 med 1 lektor och 1877
med ännu 1 lektor.
Västerås hade 1849 gymnasium med 8 lärare utom de i naturvetenskap,
musik och gymnastik samt en lärdomsskola med 7 lärare. För det sammanslagna
högre
läroverket fastställdes
år 1858 en
stat af 7 lektorer
och 9 adjunkter, men
1863
ökades staten med 1
adjunkt. År
1877 beslöts indragning af 7:e realklassen
och 1898 densammas återinrättande. År 1890 beslöts indragning af 1 lektor, men
1901 tillädes 1 lektor.
Växjö hade 1849 gymnasium med 8 ämneslärare (utom den i naturvetenskap)
och 3 öfningslärare
samt högre
lärdomsskola med
8 lärare och kantor.
För det sammanslagna högre läroverket faställdes år 1858 en stat af 7 lektorer
och 9 adjunkter. Staten ökades 1860 med 1 adjunkt och 1866 med ännu 2
adjunkter. År 1877 beslöts indragning af 6:e och 7:e realklasserna.
Ystad hade 1849 en skola med 3 lärare och kantor. År 1858 beslöts
läroverkets utvidgning till 5-kl., hvilket det ännu officiellt är, ehuru det på kommunens
bekostnad sedan 1888 utvidgats till ett på båda linjerna fullständigt läroverk
(se härom sid. 463—464).
Örebro hade 1849 en skola (Karolinska skolan) med 9 ämnes- och 3
öfningslärare, hvilken redan genom Kungl. Maj:ts bref af den 6 juli 1849 blef
likställig med ett högre läroverk. För detta fastställdes år 1858 en stat af 7
lektorer och 12 adjunkter. Staten ökades 1863 med 1 adjunkt, 1866 med 3
adjunkter och 1870 med ytterligare 1 adjunkt.
''
Östersund fick öfvertaga Frösö högre lärdomsskola
år 1849. År 1858
''fastställdes för Östersunds högre läroverk en stat af 3 lektorer och 8 adjunkter.
Staten ökades 1863 med 1 lektor och 1866 med ännu 1 lektor. År 1877
beslöts indragning af 7:e realklassen och 1890 densammas återinrättande. Ar
1901 ökades staten med 1 lektor.
I
882
BILAGOR.
Bilaga VII.
Jämförelse mellan undervisningstimmarnas ant
Enligt årsredogörelser
Antal klasstimmar
Svenska ämnen
Främmande språk
Öfningsämnen
Flickskolor ~
T ;-------—
---- -
Summa
Kris
Mo-
Na-
läs-
timmar
Val-
Hand-
i
ten-
dom
ders-  ! mål
Mate-
matik
tur-
; lära
Histo
ria
Geo-
graf!
■ Summa
i:a
; 2:a
3:e
Sum-
ma
skrif-
ning
Teck-  j ning
arbete
och
slöjd
Gym-
Plastik
: Sum-  | ma
1 r-
Alingsås . .
15
34''/»
21
12
1 187*
1 12
113
20
9
87*
377
1507
7
9
n
6
33
2.
Arboga . . .
12
23
18
9
12
10
84
25
10
4
39
123
5
8
15
5
77*
j 407
3-
Askersund ’)
4-
Eksjö . . . .
15
32
181/*
10
17
11
1037*
257*
13
6
447
148
57*
11
17
_
7
407
5-
Engélholm .
13
23
18
11
12
12
89
23
12
6
41
1304)
8
10
13
6
15
52
1 6''
Enköping . .
18
27
22
12
21
14
114
31
10
8
49
163
6
7
13
6
9
41
7-
Falköping. .
11
23
19
9
11
10
83
16
9
_
25
108
5
6
14
10
5
40
1 8-
Filipstad . .
14
28
19
13
14
12
100
31
12
6
49
149
8
7
16
7
14
52
9-
Haparanda 2)
10.
Köping . . .
12
27
25
12
13
10
99
23
11
4
38
137
8
8
16
6
_
38
II.
Lidköping. .
10
19
13
8
14
10
74
22
6
6
34
108
6
8
10
5
15
44
12.
Marie stad . .
16
24
20
15
18
9
102
24
17
6
47
1495)
4
9
16
7
10
46
j''3-
Norrtälje . .
9
16
12
8
10
6
61
16
7
23
846)
4
4
7
4
6
25
14.
Oskarshamn
16
23
28
14
17
11
109
29
15
9
53
162T)
6
7
18
5
107*
467
i5-
Piteå ....
14
20
18
12
15
12
91
21
12
6
39
130
3
8
12
6
10
37
l6.
Sala.....
21
27
22
8
16
12
106
24
12
—
36
142
7
5
12+9
5
77*
457*
117-
Skellefteå. .
11
26
19
10
13
10
89
22
12
8 ''
42
131
3
6
6
9
9
33
18.
Strömstad 8)
19.
Söderhamn .
14
24
18
11
14
11
92
30
15
10
55
147
6
9
15
9
177*
567*
20.
Södertälje .
17
28*/a;
14
107*
21
127*
1037*
31
15,
18
64
1677
5
9
157*
7
10
467
21.
Trelleborg .
16
25
16 1
12
14
12
95
26
13
6
45
1408)
8
7
12
6
14
47
22.
Vadstena . .
10
24
19
5 ,
11
107*
797*
15
»I
3 ;
26
1057
6
6
11
5
77*
357*
23-
Åmål . . . -1
18
32
21
15 i
17
12
115
28
15
10 I
53
168
4
11
14
14
9
52
24.
Örnsköldsvik
16
23
18
10 :
17
10
94
19
12!
8
39
133
'' 5
8
12
8
10
43
Summa
298 529
3987*
2267*3157*
229
1,9967
50H/»
245] 1317*
879
,8757
1197*
161
IC
X
to"
136
1937*1894*
Medeltal . . .
14-2
25-2 [
19-o
10''7
15''0
10-9
95.0
23-i*
11*7
6-3
41-o |
136-9
5*7 1
7-7
13-5
6-5
9*2
42-6
Realskolan . .
15 |
27
29 |
16
18
13 |
118
30
14 |
4 1
48 |
166 |
5
10 |
— I
9
18 I
42
Anm. Då Barnundervisning ägt rum för en klass i den egentliga flickskolan och en förberedande klass, är denna ''
'') Erhöll statsanslag först år 1900. — s) Hade år 1902 ännu ej erhållit statsanslag. — f) Erhöll statsanslag först år 1902. —
i kl. IV —V. — ’) Dessutom 2 timmar bokföring i kl. IV-VI. — f) Dessutom huslig ekonomi 9 timmar i kl. VI-VII.
BILAGA VII.
883
r vecka i vissa flickskolor och i realskolan,
emata för läsåret 1899,1900.
—
—
Antal 1
ä r a r e t
i m
mar
Felan-
Svenska ämnen
Främmande språk
Summa
Öfningsämnen
Klas-
ser
de
Kri-
Mo-
Na-
Sum-
ämnes-
lärare-
Val- j
skrif-  ning
Teck-
3and-
Sång
Gym-
Sum-
1899-
1900
1899-
sten-
dom :
ders-
mål
matik
tur-
lära
ria
grafi
Summa
i:a
2:a
3:e
ma
timmar
ning
arbete
nastik
ma
1900
10
257?
16
8
177»!
10
87
15
8
7>/*
307
1177
3
5
9
2
—
19
6
—
8''/2
177»
9
7
11
10
63
16
9
4
29
92
2
3
6
1
17»
13''/
7
VI
12
21
147»
9
13
7
767»
207»1
9
6
351/
112
2''/»
6
11
—
2
21''/
7
—
11
18''/»
15
9
11
10 ;
74''/»
19
6
6
31
105''/»
4
6
12
2
9
33
6
—
8
14
13
6
13
6
60
21
7
5
33
93
2
2
8
1
47»
17''/
1
—
7
16
16
8
11
8
66
16
9
—
25
91
3
3
7
2
1
16
5
—
10
21
16
12
11
7
77
26
10
6
42
119
5
3
7
2
2
19
7
—
7
21
20
77»
8
5
68''/
17
9
4
30
98''/
3
3
6
1
—
13
6
—
8
16
127»
8
13
10
67''/»
21
4
5
30
97''/»
4
5
8
1
3
21
6
IV
16
20
17
14
18
7
92
20
17
6
43
135
2
7
13
2
3
27
8
III
9
14
12
8
8
6
57
12
7
—
19
76
17»
1
2
1
17»
7
5
III
9
13
15
8
11
5
61
17
9
6
32
93
3
3
10
2
3
21
7
—
11
17
15
12
14
11
80
21
n
6
38
118
1
3
6
1
3
14
6
—
16
19
16
8
16
10
85
16
11
—
27
112
5
4
8+3
1
17»
227 2
6
—
11
25
19
10
13
10
88
22
12
8
42
130
3
6
2
r/»
3
15''/
7
I
14
23
17
11
14
11
90
28
15
9
52
142
6
9
14
3
5
37
7
—
15''/»
251/2
127»
10
20
117»
95
31
15
18
64
159
4''/»
8
12
3
1''/»
29
8
—
9
127»
11
9
10
6
57''/»
20''/»
10
4
1 34''/»
92
6
i 3
8
2
3
22
7
—
10
21
15
5
‘ 11
107»
721/
15
8
3
: 26
98''/
6
5
7
! 2
1''/»
21''/»
7
IV
18
28
21
15
17
12
in
21
15
10
j 46
157
2
7
8
2
2''/»
21''/
7
— .
13
17
14
6
14
9
73
17
12
7
: 36
109
3
4
i 4
5
2
18
7
III
233
4057» 3167»
1907»
2747»
182
1,602
12
,213
11207»
7457
,347''/»
717»
96
171
377»
53''/» 429''/
139
7
ll-l
19-s
15*1
9-1
13-n
1 8-7
76m
19-6
10-t
5.8
35-5
| 111-8
3.
1 4-6
8-t
| 1-8
2-5
20-4
| 6-6
0*3
15
27
29
16
18
13
118
30
14
4
00
-tf
| 166
5
10
—
4
6
27
1 «
—
räknad som ''/» läraretimme, men naturligtvis som en hel klasstimme.
<) Dessutom 2 fasta skriftimmar i kl. V—VI. — '''' Dessutom 3 fasta skriftimmar i kl. VI-VIII. — ") Dessutom 3 fasta skriftimmar
Bilaga Vill. A.
Utlåtanden om samundervisningen från föreståndare och
föreståndarinnor för svenska samskolor.
Från de 15 svenska samskolor, som åtnjuta statsunderstöd och hafva någon
erfarenhet om samundervisning under pubertetsåldern, hafva upplysningar inhämtats
bland annat angående följande punkter:
1:0) om några skadliga verkningar af samundervisningen (särskildt i fjärde
och femte klasserna) blifvit vid skolan bemärkta:
a)
för flickornas hälsa antingen på grund af kursernas storlek eller
på grund af täflan med gossarne;
b)
i moraliskt afseende;
2:0) om valfrihet varit flickorna medgifven, och i hvilken omfattning de
däraf begagnat sig.
Svaren, hvilkas betydelse belyses af kommitténs tabell 8 öfver gossarnes och
flickornas antal i hvarje klass under femårsperioden h. t. 1896—h. t. 1900, lyda
som följer: *)
1. Från föreståndaren för Palmgrenska samskolan i Stockholm, K. E.
Palmgren:
Af samundervisningen, som i öfver 2 5 år tillämpats i Palmgrenska samskolan,
hafva vid denna skola endast goda verkningar iakttagits.
2. Från föreståndaren för Upsala Enskilda läroverk, N. Beckman:
Då jag först blef anmodad afgifva yttrande om mina erfarenheter från samskolan,
anförde jag som skäl för min tvekan den ringa tid, jag verkat inom den
*)
Svaren, som ingingo redan under vårterminen 1901, blefvo, sedan de inom kommittén uppsatts
i tryck, i januari år 1902 öfversända till sina respektive författare i och för ytterligare granskning.
Den affattning, som föreligger i denna bilaga, härrör sålunda från vårterminen 1902. I ett fall har kommittén
pa förekommen anledning ansett sig böra inhämta ytterligare upplysningar och därvid erhållit tillfredsställande
meddelanden.
BILAGA Vill. A.
885
samma. Då det nu kommit till min kännedom, att tillfälle erbjuder sig att redigera
ett nytt utlåtande, så griper jag med begärlighet detta tillfälle. Ty sakens vikt
gör, att jag gärna bidrager, och den omständigheten, att jag icke från början af
teoretiska skäl anslutit mig till samskoleidén, utan af yttre omständigheter kommit
att förflyttas midt upp i samskolans verksamhet, kan möjligen för någon läsare
gifva mina ord en något ökad betydelse.
Med några allmänna anmärkningar ber jag få klargöra några ytterst enkla
frågor. Först räknar jag som en alldeles odisputabel fördel för samskolan, att den
underlättar samarbetet mellan män och kvinnor inom lärarekåren. Den saken är
åtminstone säker, att det samarbetet är i enlighet med naturens ordning, och hvad
särskildt beträffar den rent uppfostrande verksamheten bland de yngsta lärjungarna
(åtminstone till och med klass 3), så synes mig klasslärarinnans öfverlägsenhet öfver
klassläraren vara alldeles gifven. — Att för öfrigt umgänget mellan lärjungarna
verkar så till vida godt, att gossarne blifva mera hyfsade och flickorna mera käcka,
är väl rätt allmänt erkändt och hos oss å nyo konstateradt.
Vidare betraktar jag som en inbillad fara faran för öfveransträngning särskildt
af flickorna och särskildt på grund af »konkurrensen med gossarne». Menar man
med detta uttryck, att arbetet skulle kunna ordnas med tanke på större kraftuppoffring
för gossar än för flickor, så kan jag på grund af otillräcklig erfarenhet
icke yttra mig, men skulle så vara, kunde ju flickornas arbete (valfritt eller för
alla) på någon punkt reduceras. Menar man, att kamratskapet med gossarne skulle
sjukligt stegra flickornas ambition, så måste jag säga, att detta antagande strider
emot min erfarenhet. I allmänhet äro ju flickorna ambitiösa och flitiga, i alla
skolor äro de behäftade med bleksot och dylikt, och i min skola hafva de på timmar,
då gossarne hafva slöjd och gymnastik, ett mindre rekreerande ocli mera tröttande
ämne: huslig ekonomi. Dessa omständigheter innebära, synes det, fullt tillräcklig
förklaringsgrund för de öfveransträngningssymptom, som någon gång iakttagits.
Frågans kärnpunkt blir emellertid den inverkan på ungdomens sedliga förhållande,
som kan spåras. År denna månne till godo eller till ondo? Jag förmodar,
att det anses lämpligt gå något djupare in på den saken än till ett blott konstaterande
af det faktum, att några sedliga förvillelser icke iakttagits. Detta kunde
ju också bero på min bristande vakenhet. Men därmed är man också inne på ett
ytterst vanskligt kapitel, ty, då det ej är fråga om gärningar, så blir det fråga om
tankar och ord, och där har äfven den intresserade läraren icke så lätt att gifva
besked. Skall man tolka, hvad man ser, så måste man naturligtvis gå ut från en
jämförelse med särskolorna. Min egen erfarenhet från gosskolan är, att konversationen
och fantasien inom den kan vara ganska starkt mättad med sexuella ord
och föreställningar. Från flickskolorna har jag icke själf någon erfarenhet, men
sakkunnigt och trovärdigt folk hafva meddelat liknande iakttagelser. Man får därför
icke utan vidare döma ut samskolesaken såsom sådan, om det skulle visa sig, att
äfven ganska allvarsamma förseelser i enskilda fall där förekommit.
886
BILAGOR.
Men äfven några rent öfvergående svårigheter, som särskolan kämpar med,
måste tagas i betraktande, innan man ur hittills vunna erfarenheter drager slutsatser
med ^ afseende på inverkningarna af en eventuell lagstiftningsåtgärd.
Dit hör till en början själfva osäkerheten i allmänna meningen och häraf
följande diskussion i hemmen. Om till exempel mina fjärdeklassister i en liten
flock gå på en tur till skogen, så betraktas detta i somliga hem som en naturlig
sak, i andra hem gifves efter tvekan och samråd tillstånd och i åter andra hem
förbjudas barnen vara med. I och för sig kunna ju de olika meningarna hafva skäl
för sig, men själfva diskussionen inför barnen beröfvar dem den omedelbara syn
på saken, som samskolan vill bevara och i uppfostringssyfte använda.
Den andra, som jag hoppas, öfvergående svårigheten ligger i de privata
samskolornas ekonomi och konkurrensen med bättre gynnade skolor, särskilt de
allmänna läroverken. Är uppgiften grannlaga, så vore det naturligtvis önskligt, att
lämpliga lärarekrafter i det längsta kunde bibehållas. Det är sakens ena sida. Dess
andra sida är, att den gosskontingent, som erbjuder sig, under nuvarande förhållanden
till alltför stor del består af lärjungar, som det allmänna läroverket ej
velat hafva, som där befunnits åtminstone intellektuellt undermåliga. ’)
Men trots allt detta vågar jag påstå, att samskolan för mig i denna stund
står i en gynnsammare dager än före min direkta beröring med densamma. Jag
har funnit fördelarna större och farorna mindre, än jag väntat. Jag har icke i ett
enda fall iakttagit något alltför starkt intresse mellan kamrater af olika kön —
där intresse för så kallad kurtis funnits, hafva föremålen sökts utom skolan. På lekplanen
förekommer åtskillig frisk gemensam lek, men, om några kamrater särskildt
gärna uppsöka hvarandra, så är det gossar, som uppsöka gossar, och flickor, som
uppsöka flickor. Och slutligen: om en klass får placera sig efter behag, då är
den genomgående regeln, att gossarna sitta i en grupp — längst från katedern.
Jag har naturligtvis ingen kännedom om hvilket förslag kommittén kan ärna
framlägga, men sluter af den framställda frågans formulering, att samskoletankens
genomförande endast varit påtänkt i de lägre läroverken, eventuellt vissa bland
dem. Skulle det till exempel endast blifva fråga om att grunda samskolor på de
mindre orter, där nu ett treklassigt läroverk har bredvid sig en med yttersta fattigdom
kämpande flickskola, då är jag viss om att detta förslag skulle förtjäna det
allra kraftigaste understöd. Genom dess antagande skulle mycket kunna vinnas och
knappast något förloras.
J) Under hand tillfrågad om huru gemensamma gymnastiköfningar artat sig, meddelar jag, att
saväl föreståndarinnan som var mångårige gymnastiklärare varit nöjda med att hafva gemensamma öfningar
till och med klass 5. Endast under en kortare tid, då afklädningslokalerna voro mindre väl ordnade, visade
sig behof af en särskild vakt utom gymnstikläraren. Med ett taktfullt val af uppställningar har allt gått
bra. Inskränkning i valet af rörelser har ej behöft göras på annat sätt, än i allmänhet då en flickklass
haft manlig lärare.
BILAGA VIII. A.
887
3. Från föreståndarinnan för Stockholms Nya samskola, fröken A. Whitlock:
Hvarken för flickornas hälsa eller i moraliskt afseende hafva några skadliga
verkningar af samundervisningen blifvit vid skolan iakttagna, men väl många goda
verkningar.
4. Från föreståndarinnan för Djursholms samskola, fröken G. von Friesen:
Då flickorna i fjärde klassen icke äro tvungna att läsa hvarken geometri
eller algebra och i femte likaså hvarken algebra eller franska, har ingen öfveransträngning
behöft komma i fråga. Flickorna kunna också blifva befriade ifrån de
i mitt tycke för den åldern alltför hårdsmälta tyska skrifningar, som användas i
de allmänna läroverken.
Några i sedligt afseende skadliga verkningar af samundervisningen hafva vi
här ej märkt spår af, däremot goda i hög grad. De tvifvel, jag förr hyst mot
samundervisningen, hafva under de fem år, jag varit här, blifvit grundligt vederlagda.
Vid ett föräldramöte i Djursholms samskola den 30 mars 1901 uttalade sig
föräldrarna utan undantag för samundervisningen till och med sjette klassen. En
fader, som hade fyra barn i skolan, hvaraf en gosse i femte klassen, förklarade, att
han, från att hafva varit en motståndare till samskoleidén, genom erfarenheten blifvit
öfverbevisad och nu ingenting högre önskade, än att läroverket vore fullständigt.
Emellertid torde det ej vara rådligt att bilda samskola genom sammanslagning
af flick- och gossklasser. Liksom äfven i en redan bildad samskola en viss försiktighet
nog måste iakttagas vid intagning af elever i högre klasser.
5. Från föreståndaren för Motala samskola, K. Harlin: ])
Några skadliga verkningar af samundervisningen hafva ej iakttagits vare sig
för flickornas hälsa eller i moraliskt afseende.
Ehuru flickorna, som i allmänhet samvetsgrannare lära sig sina läxor, visat
sig mycket väl kunna följa med, anse vi dock kurserna i vissa ämnen för stora
och ämnena för många, hvilket särskildt gäller femte klassen, där enligt vårt förmenande
franska språket borde från läsordningen uteslutas. Detta beror kanske därpå,
att vi här vid afgångsexamen till nedre sjette (skriftlig och muntlig) förfara såsom
vid mogenhetsexamen. Våra kurser sammanfalla med allmänna läroverkens. I den
muntliga afgångsexamen hafva ej flickorna deltagit; vi anse dock, att de med heder
skulle aflagt den. Af två flickor, som förra året (1900) afgingo ur femte klassen, har
den ena tenterat inför vederbörande hufvudlärare i Linköping i alla fyra ämnena och
den andra i två för inträde i postelevkursen — helt och hållet efter egna studier.
Med afseende på deras hälsa kan ingen anmärkning göras. Detsamma kan man
säga om öfriga afgångna flickor.
888
BILAGOK.
6. Från föreståndaren för Hedemora samskola, G. A. Ringselle:
Eder första fråga har jag den glädjen att kunna besvara nekande (i bägge
dess moment).
7. Från föreståndarinnan för Lindesbergs samskola, fröken C. Krabbe:
Under de tvenne år, jag här varit föreståndarinna, tycker jag mig hafva märkt:
1 :o a) att kurserna varit för stora, men att önskliga sträfvanden visats å
ömse håll att fullgöra sina plikter;
b) att verkningarna af samundervisningen endast hafva varit goda och
uppfostrande.
2:0) Sjukdom eller bristande begåfning har varit orsaken till befrielse från
något eller några ämnen.
8. Från föreståndaren för Lysekils samskola, G. L. Forslind:
Jag har vid härvarande samskola ej iakttagit några för flickornas hälsa skadliga
verkningar af samundervisningen vare sig på grund af kursernas storlek eller
täflan med gossarne; ej heller har jag förmärkt, att samundervisningen haft någon
menlig följd i moraliskt afseende.
Lärokurserna hafva vid den egentliga samskölan uppställts i nära anslutning
till de allmänna läroverkens motsvarande klasser. Valfrihet har ej varit flickorna
medgifven utom så till vida, att de ej behöft taga del af undervisningen i geometri
och algebra.
9- Från föreståndarinnan för Falkenbergs elementarskola, fröken C. Hellgren:
Några skadliga verkningar af samundervisningen vare sig i fysiskt eller moraliskt
afseende hafva här ej försports. Dock är att märka, att gossarne redan i
fjärde klassen afsluta sin skolgång härstädes, hvarför iakttagelser rörande samskolans
inflytande på äldre lärjungar ej kunnat göras.
10. Från föreståndaren för Sollefteå samskola, E. Rönnblad:
Flickornas utseende vittnar ej om öfveransträngning. Jag har ej heller hört
klagomål öfver sådant vare sig från dem själfva eller deras föräldrar. Men de
arbeta duktigt, det vet jag.
Några skadliga verkningar af samskolesystemet i moraliskt afseende har jag
ej försport. Jag tillträdde min befattning såsom föreståndare vårterminen 1900,
men har frågat mig för beträffande den föregående tiden hos lärarepersonalen för
denna tid och har ej hört omtalas skäl till anmärkning i nämnda afseende.
BILAGA Vill. A.
889
För så vidt jag får döma af den tid, jag haft tillfälle att iakttaga förhållandena,
verkar samlifvet med gossarne välgörande på flickorna. De allra flesta äro
hurtiga töser, som oförskräckt tumla om med gossarne i snödrifvorna. Att åter
gossarne äro artiga och snälla, tror jag visst i hög grad beror på det dagliga umgänget
med flickorna.
11. Från föreståndarinnan för Bollnäs samskola, fröken C. Fehrnborg:
Här vid skolan hafva inga skadliga verkningar försports af samundervisningen.
Flickorna hafva ej svårare för att följa med i klasserna än gossarne, snarare tvärtom.
Högre än i fjärde klassen gå ej gossarne här. Som barnen i klasserna äro få till
antalet, äro de lätta att öfvervaka, hvarför ej heller något varit att anmärka i sedligt
afseende.
12. Från föreståndaren för Hörby samskola, G. A. Hallbeck:
1:0 a) För flickornas hälsa hafva ingå skadliga verkningar af samundervisningen
på grund af kursernas storlek eller täflan med gossarne iakttagits vare sig
i fjärde och femte eller i de öfriga klasserna.
b) I moraliskt afseende har samundervisningen här visat sig hafva icke
blott icke skadliga utan fastmer goda verkningar.
2:0) Valfrihet har icke varit flickorna medgifven.
13. Från föreståndaren för Ronneby samskola, A. T. Athén:
1:0 a) Några skadliga verkningar hafva icke förmärkts för flickornas hälsa på
grund af kursernas storlek. Vid en undersökning, som i detta afseende gjorts i
och för årsredogörelsen, har det visat sig, att medeltiden för läxöfverläsningen i
de tre första klasserna är nästan densamma för gossar och flickor, i fjärde och
femte klasserna betydligt mindre för flickorna, beroende på valfrihet i vissa ämnen.
Flickorna äro i .allmänhet samvetsgrannare, men detta kan ej tillskrifvas någon täflan
med gossarne, hvaraf här ingenting förmärkts.
b) I sedligt afseende hafva inga olägenheter blifvit bemärkta.
14. Från föreståndaren för Avesta samskola, A. Svedberg:
Jag har blott sedan februari månad 1901 innehaft platsen som föreståndare
vid Avesta samskola och har ej förut varit lärare vid en sådan skola. Någon
genom egen längre erfarenhet vunnen uppfattning af samskoleidén äger jag däiför ej.
8go
BILAGOR.
På grund af uppgifter, som jag inhämtat om förhållandena härstädes, kan jag dock
meddela:
1:0) Inga menliga verkningar af samundervisningen hafva försports a) vare
sig för flickornas hälsa b) eller i moraliskt afseende.
2 ro) I nuvarande fjärde klass äro flickorna på målsmäns begäran befriade
från undervisningen i geometri. Eljest har ingen frihet från något kunskapsämne
varit medgifven.
15. Från föreståndarinnan för Hjo samskola, fröken J. Werner:
Några skadliga verkningar af samundervisningen hafva icke vid vår skola
blifvit bemärkta.
Bilaga VIII. B.
Utlåtanden om samundervisningen i Nordamerika.'')
De båda första hufvudpunkter, angående hvilka den engelska undervisningskommissionen
i utfärdadt cirkulär begärt upplysning från Nordamerikas Förenta
stater, voro:
i :o) Hvilken erfarenhet har ni om gossars och flickors undervisning i samma
skolor (dav schools) eller samma klassrum?2)
2:0) Hvad är er åsikt om systemets verkningar, och hvilka äro enligt
eder mening de mest gynnsamma förutsättningarna för detsamma beträffande.
a)
lärjungarnes ålder?
b)
skolans storlek?
Svar från Amerika, afgifna år 1894:
I. Från Henry H. Belfield, rektor vid Chicago Manuel Training School,
Illinois:
1:0) (a) Sex år föreståndare för en grammar school, i hvilken gossar och
flickor sutta i olika klasser och i skilda rum.
(b)
Tio år föreståndare för en grammar school, i hvilken gossar och flickor
sutta i samma klasser och i samma rum.
(c)
Sju och ett hälft år föreståndare för en high school (secondary school),
i hvilken gossar och flickor sutta i samma klasser och i samma rum.
I de ifrågavarande grammar schools voro lärjungarne från 6 till 16 år
gamla, i high schools från 14 till 20 år.
2:0) a) Mycket beror på skolornas föreståndare och lärare. Om de brista
i disciplin och vaksamhet, är könens samundervisning ägnad att verka hindrande på
skolarbetet. Detta är i synnerhet fallet i en secondary school. Både i grammar
schools och secondary schools är samundervisningen ägnad att verka skadligt för
flickornas hållning, men välgörande för gossarnes.
>) Ur Royal Commission on Secondary Education. London 1895, Vol. 5, sid. 563—585.
a) Med day schools afses motsatsen till boarding-schools (pensionat).
892
BILAGOR.
Jag har icke iakttagit någon bristande sedlighet såsom en följd af systemet,
så långt min egen erfarenhet sträcker sig. Jag tror, att den ålder, vid hvilken
lärjungarne befinna sig i secondary schools, d. v. s. från 14 till 18 år, är den, då de
äro mest mottagliga för det motsatta könets inflytande, och att därför en större
inverkan på deras skolarbete gör sig gällande vid nämnda ålder, än då de äro yngre
eller äldre.
Jag har fått mycket allvarsamma tvifvel beträffande klokheten af att uppfostra
gossar och flickor tillsammans i secondary och högre skolor på grund af könens
inbördes täflan, som ofta medför bestående skada för flickornas hälsa.
b) Jag är ej rätt säker om meningen med frågan rörande skolans storlek,
antingen det menas lärjungames antal i ett skolrum eller lärjungarnes antal i en skola,
bestående af en samling skolrum. Om det förra är fallet,''-så anser jag, att 25—40
är ett tillräckligt antal för en lärare, detta dock i viss mån beroende på lärjungarnes
beskaffenhet och indelning och ännu mera på lärarens skicklighet. Om det senare
är meningen, vill jag säga, att jag efter flere års erfarenhet i skolor med 200-1400
elever gifvet föredrager stora skolor på grund af deras noggranna klassindelning.
II.
Från James Simmons, professor i filosofi och pedagogik vid Iowa College,
Grinnel, Iowa:
1:0 och 2:0) Att uppfostra gossar och flickor tillsammans i samma skolor
och samma klasser är faktiskt det allmänna bruket här i landet, och det gillas så
allmänt, att man näppeligen kan säga, att någon diskussion här förekommer om
den saken.
III.
Från D. C. Gilman, president för John Hopkins universitet, Baltimore,
Mary land:
1:0 och 2:0) I de delar af vårt land, som jag känner till, råder mycken
olikhet i bruket beträffande gossars och flickors undervisning i samskolor. Jag kan
från senare år icke erinra mig någon diskussion af betydelse angående frågan om
lämpligaste förfaringssättet. Lokala hänsyn hafva vanligen därvidlag varit de bestämmande.
På orter, där samhället är homogent, hafva gossar och flickor under flere
generationer gått i samma klasser, och detta bruk är alltjämt härskande i mindre
samhällen. Men i stora städer undervisas gossar och flickor vanligen särskildt både
i offentliga (public schools) och privata läroverk. Privatskolor, som äro högre än
barnskolor och kindergartens, mottaga sällan om någonsin både flickor och gossar. B
Ju yngre lärjungarne äro och ju mindre skolan, desto färre blifva olägenheterna
med samundervisningen. *)
*) >898-99 års statistik anger för Maryland bland offentliga high schools io goss- eller flickskolor
med 2,328 lärjungar mot 38 samskolor med 1,762 lärjungar och bland de privata high schools 26 gosseller
flickskolor med 1,546 lärjungar mot II samskolor med blott 429 lärjungar, barnskolorna hafva
således ännu ett mycket mindre elevantal.
BILAGA VIII. B.
893
IV. Från Charles W. Eliot, president för Harvard universitet, Cambridge,
Massachusetts.
1:0 och 2:0) I Förenta staternas fria offentliga läroverk undervisas gossar
och flickor i regeln tillsammans ända till en ålder af 18 till 19 år; samtliga dessa
skolor äro day schools. Undantagen från denna regel äro obetydliga till antalet.
De förberedande afdelningar, som upprätthållas vid många colleges och universitet,
lämna i regeln tillträde åt både gossar och flickor och äro vanligen pensionat
(boarding-schools). Statens och de kommunala normalskolorna (state and city
normal schools) lämna i regeln tillträde åt både män och kvinnor, men kvinnorna
äro i stor majoritet. Många af de s. k. colleges, hvilka stå öppna för unga män
och kvinnor, äro i verkligheten endast secondarv schools för personer, hvilkas utbildning
blifvit försenad. Landets sed är, kort sagdt, att uppfostra gossar och
flickor tillsammans »i samma skolor och i samma klassrum». Metoden är praktisk,
ekonomisk och fri från allvarsamma olägenheter eller svårigheter.
I den östra delen af Förenta staterna föredragas bland förmöget folk separatskolor
för gossar och flickor öfver 12 eller 1 3 år. I denna del af landet hafva däiför
privatskolor och donationsskolor, som uppbära terminsafgifter, bibehållits separata
för gossar och flickor; samma bruk har vunnit fast insteg i de västra staternas stora
städer. Dessa privata och doterade skolor äro stundom pensionat, stundom icke.
Ett belysande exempel på styrkan af detta separatskolans företräde lämnades nyligen
i Boston, hvarest försök med en privat skola (day school), som uttryckligen åsyftade
att hålla gossar och flickor tillsammans fram till 18 års ålder, och som leddes
med stor insikt och utan att några omkostnader sparades, efter åratal af tålmodig
ansträngning måst öfvergifvas såsom hopplöst. Upprättandet af åtskilliga separata
colleges för kvinnor i de östra staterna under de förlidna 2 5 åren, i trots däraf
att många institutioner, som ursprungligen varit afsedda för män, öppnats för
kvinnor under samma period, är också belysande för samma tendens hos den allmänna
opinionen.
Enligt min mening verkar samundervisning för gossar och flickor fördelaktigt
fram till 10 eller 12 års ålder. Efter denna ålder tyckes det mig lämpligt att
skilja de båda könen. Skolans storlek är icke af någon större betydelse; ty en
stor skola kan lätt delas i små klasser eller afdelningar. De förnämsta faktorer att
taga hänsyn till tyckas mig vara för det första samhällets homogenitet — ju mera
enhetligt samhället är med afseende på ras, religion och lefnadssätt, desto bättre
verkar samskolan — och för det andra samhällets pekuniära förmåga att underhålla
separata skolor för äldre flickor och äldre gossar. Separatskolor kosta mera och
äro i landskommuner nästan omöjliga att åstadkomma. I de flesta amerikanska
skolstyrelser (committees) härskar den meningen, att flickorna skola hafva en lika god
uppfostran som gossarne. Den lättaste och billigaste utvägen att nå detta syfte är
att uppfostra flickor och gossar tillsammans.
BILAGOR.
894
V.
Från Fru Quincy A. Shaw, Boston.
Min erfarenhet är inhämtad i en privatskola för gossar och flickor, hvilken
jag upprättade år 1880, och som nu är stängd, äfvensom i experimentellt arbete i
förbindelse med de offentliga läroverken. Lärjungarnes antal i privatskolan varierade
mellan 150 och 200, och skolans studier sträckte sig från kindergartens till universitetets.
Mitt syfte — utom att gifva den bästa hittills i skolorna lämnade undervisning
— var att införa naturvetenskaperna, kroppsöfningar och slöjd samt musik
och teckning och att bereda tillfälle till anställande af försök med en bättre barnuppfostran,
som kunde visa sig nyttig för andra skolor, äfvensom att profva de
nya metoder, som ständigt föreslogos af lärare och andra pedagogiskt intresserade.
1:0) Jag anser samuppfostran vara en betydande faktor i barnens utveckling.
Den är den naturliga formen, för så vidt familjen är typen för alla andra
samhällsförhållanden. Den utvidgar och utvecklar tankeförmågan på grund af den
nödvändigt förekommande mångfalden af frågor och svar. Den åstadkommer ett
rationellt förhållande mellan människa och människa och stärker, utan att betona
oviktigare förhållanden och smärre antydningar till individuella differenser, den fullständiga
eller fulländade individualiteten.
2:0) Under 14 års erfarenhet blef min öfvertygelse allt starkare till förmån
för gossars och flickors Barnundervisning, oaktadt såväl de skiftande och stridiga
meningarna utifrån som aktivt motstånd och brist på samverkan; därför tror jag,
att den är lämplig för barn af alla åldrar, och anser, att de böra undervisas i
samma klassrum. Den praktiska framgången af principens utförande beror mera på
den uppmärksamhet, man ägnar åt de detaljer, som äro förbundna med åstadkommandet
af hvarje god skola, än på någon särskild sak.
VI.
Från James B. Angell, president för Michigans universitet.
1:0) Gossars och flickors undervisning i samma skolor och i samma klassrum
förekommer allmänt i high schools, ehuru det finnes några undantag, särskildt
i Boston. I många akademier1) undervisas de äfven tillsa inmans
2:0) Systemet är allt igenom lyckosamt, allt ifrån bottenskolan genom hela
den sekundära kursen. Det är naturligtvis mera ekonomiskt än ett system med
könens skiljande, och vi finna ingen praktisk olägenhet därmed; tvärtom anse vi
det lämpligast både för gossar och flickor.
VII.
Från B. A. Hinsdale, professor i pedagogik vid Michigans universitet.
1:0) Jag har haft mer eller mindre att göra med undervisning och skolor
allt ifrån den tiden jag var gammal nog att själf gå i skola. I mer än 30
år har jag varit anställd som lärare eller haft att göra med skolors ledning (utom
fyra år). Jag har iakttagit gossars och flickors undervisning i samma skolor och i *)
*) Förberedande afdelningar af colleges eller fristående pensionat med samma S)''fte.
\
BILAGA VIII. B.
895
samma klassrum, i alla stadier af offentliga läroverk, i förberedande skolor för
colleges och i colleges.
2:0) Jag föredrager samundervisning såsom norm eller typ på sekundärskolans
område. Jag är dock ingen motståndare till skilda gosskolor och flickskolor
för dem, som önska begagna sig däraf. I våra amerikanska stater kommer
det emellertid att visa sig omöjligt i längden att upprätthålla något slags offentliga
läroverk, till hvilka gossar och flickor icke få lika fritt tillträde.. Separatskolor för
gossar och flickor måste man sörja för på något annat sätt. Jag behöfver icke
taga upp tiden med att framlägga de orsaker och förutsättningar, som skulle göra
en gosskola bättre för en gosse och en flickskola bättre för en flicka; jag vill blott
säga, att mycket beror af lärjungens karakter och temperament, föräldrarnes uppfattning
samt den allmänna opinionen och bruket. I våra amerikanska skolor är
jag säker på att samundervisningen måste blifva normen från det lägsta stadiet till
universitetets högsta klasser. Ett beaktansvärdt antal personer kommer dock att
begagna sig af separata skolor. Det är kanske sannolikt, att detta antal växer i
samma mån, som befolkningen växer i täthet och skiljaktighet, och som. välståndet
ökas. Jag kan icke finna, att lärjungarnes ålder eller skolans storlek är en faktor
att taga med i räkningen.
Vill. Från Nicholas Butler, dekanus vid filosofiska fakulteten, Columbia
College, (staden) New-York.
1:0) Gossars och flickors undervisning i samma skolor och i samma klassrum
är vanlig i vidsträckta områden af Förenta staterna. Den är nästan allrådande
i bottenskolorna, med undantag för de största städerna, och inga klagomål eller
anmärkningar, som på något sätt kunna anses allvarsamma, hafva någonsin kommit
till min kännedom beträffande dess verkningar. I skolor af sekundär grad växlar
bruket. I staden New-York finnas inga allmänna secondary schools i egentlig mening,
men sekundära klasser i de s. k. city colleges äro organiserade med separat undervisning
för gossar och flickor. I Boston finnas särskilda offentliga high schools för
gossar och flickor. I mindre städer undervisas emellertid gossar och flickor tillsammans
under hela den sekundära skoltiden (14 — 18 år), utan att det väcker
någon uppmärksamhet eller ger anledning till någon anmärkning.
2:0) Min mening är, att systemet med samundervisning verkar godt i skolor
af hvilken storlek som helst, men att utsikterna till framgång äro mest gynnsamma,
då lärjungarne icke äro öfver 14 års ålder.
IX. Från F. D. Boynton, föreståndare för Ithaca High School, Ithaca, (staten)
New-York.
1 :o) Mycket tillfredsställande.
2:0) Systemet fungerar bra för alla åldrar och särdeles väl till 12 eller 14
år, vid hvilken ålder det erotiska elementet i viss mån verkar hindrande.
8g6
BILAGOK.
X.
Från Amos M. Kilsegg, utgifvare af »School Journal», (staden) New-York.
Skolorna i Förenta staterna äro af tre slag: i) bottenskolor (primary) och
2) sekundär- eller högskolor (secondary or high schools); den sista benämningen
är den vanliga. De öfre klasserna i bottenskolan kallas grammar-klasser. Grammar
schools i Amerika svara mot de öfre klasserna i elementarskolorna i England men
omfatta ett års undervisning mera.
1:0) Min erfarenhet af undervisningen för gossar och flickor i samma klassrum
är, att den bör föredragas. I New-York, Boston och några andra städer
äro gossar och flickor tillsammans i bottenskolorna och åtskilda i grammar och
high schools. I det stora flertalet af alla dessa tre slags skolor äro de tillsammans.
2:0) Jag uppfattar frågan n:o 2 såsom en fråga om »systemet» i allmänhet
utan förbindelse med n:o 1 och svarar:
Det amerikanska systemet uppnår sina bästa resultat i bottenskolorna. Det
har allt mer och mer blifvit en stadgad mening, att bottenskolans klasser icke få
vara stora; det högsta elevantalet är 60 på en lärare, men detta anses vara för
mycket. I grammar schools (lärjungar från 11 till 15 år) anses 40 vara tillräckligt.
XI.
Från fröken Lucy M. Salmon, professor i historia, Vassar College,
Poughkeepsie, New-York.
1 :o) Under fyra år läste jag med gossar och unga män i en förberedande
skola (Falley Seminary, Fulton, New-York, och Ann Arbor, Michigan, High School)
och fem år i en college (University of Michigan), sedan undervisade jag gossar
och flickor tillsammans i Mc Gregor, Iowa, High School i fem år och unga män
och unga kvinnor i Indiana i statens normalskola i tre år; de sista sex åren har
jag endast undervisat unga kvinnor. Som studerande och som lärare är mitt omdöme
obetingadt till förmån för gossars och flickors samundervisning i samma
klassrum. Hvarje annan undervisning tyckes abnorm och bristfällig i vissa vitala
stycken, som äro förbundna med samundervisningens system.
XII.
Från fröken Carry Thomas, Dekanus vid Bryn Mawr College, Philadelphia,
Pennsylvania.
1 :o) I många af midt- och sydstaterna undervisas gossar och flickor separat i
de flesta public schools, innefattande primary, grammar och high schools. I Philadelphia
och Baltimore till exempel, de två städer, som jag personligen känner till,
undervisas gossar och flickor åtskils. Resultatet är, att, så usla gosskolorna än äro,
flickskolorna dock äro ännu sämre. I Philadelphia till exempel är det omöjligt
för en flicka att i de offentliga läroverken blifva förberedd för college. I Philadelphia
normalskola, hvilken i åratal varit själfva krönet på den allmänna skolundervisningen
för flickor och är öfverfylld med studerande, från 1,600 till 2,000,
BILAGA Vill. B.
897
är det omöjligt för en flicka att få lära latin, franska eller tyska. Förlidet år har en
high school för flickor blifvit upprättad^ genom stora ansträngningar från deras sida,
som intressera sig för kvinnans uppfostran. Den är afsedd att gifva en förberedande
kurs för college. Bryn Mawr College, som ligger i en af Philadelphias förstäder, har
erbjudit två friplatser om året till från denna skola utexaminerade lärjungar, som
i densamma helt och hållet fått sin förberedelse för college, men för närvarande finnes
ingen utsikt till att skolan skall kunna gifva en kurs, som kommer att göra lärjungarna
rustade för förhören i och för immatrikulering. I Pennsylvanias landsdistrikt
och i alla staten New-Yorks offentliga skolor utom själfva staden New-Yorks undervisas
gossar och flickor tillsammans. I dessa samskolor är flickornas undervisning
lika god som gossarnes. Jag har haft jämförelsevis godt tillfälle att bilda mig ett
omdöme, enär flickor från nästan alla delar af Förenta staterna underkasta sig förhör
för inskrifning vid Bryn Mawr College. Min erfarenhet vittnar, att hvarhelst
gossars och flickors sekundära undervisning åtskiljes, där sjunker flickornas undervisning
till en mycket lägre nivå. Orsaken därtill tyckes mig vara, att vårt
offentliga undervisningsväsen i stor omfattning ligger i händerna på politici, och att
kvinnornas antal i våra skolstyrelser är proportionsvis mycket litet, äfven i stater, där
lagarna medgifva kvinnor att i dem taga del. Därför få illiberala synpunkter med
afseende på flickors uppfostran fritt spelrum i skolor, som i första rummet äro afsedda
för flickor.
Det är ett allmänt bruk i Amerikas östra stater att skilja gossar och flickor
i privatskolorna och donationsskolorna. Privatskolorna för flickor äro i ett bedröfligt
skick. För tio år sedan var i staden Baltimore, som har nära 400,000 invånare,
omöjligt för en flicka att vare sig i en privat eller offentlig skola erhålla tillräcklig
undervisning i latin och grekiska för att komma in i en college. Likadant var
förhållandet i Philadelphia. En stor förändring har försiggått under de sista tio
åren, men denna förändring gäller hufvudsakligen de flickor, som komma till college.
Undervisningen vid högre flickskolor har förblifvit densamma för flfckor, som icke
gå in vid college.
Dessa privatskolors beskaffenhet är en synnerligen viktig sak, enär i våra
stora städer i östern ingen gosse eller flicka, hvilkens föräldrar hafva råd att skicka
sina barn till en privatskola, sändes till en offentlig skola.
Kommissionen uppdrog i aug. 1894 åt sin »assistant commissioner» J. J.
Findlay att på ort och ställe studera den högre skolundervisningen i Nordamerika,
och sedan denne tagit kännedom om de 12 svarsskrifvelser, hvaraf de första punkterna
ofvan återgifvits, besökte han Washington, Baltimore, Philadelphia, New-York,
Boston och Toronto samt afgaf från sistnämnda ort berättelse den 5 nov. 1894,
hvars § 11 om undervisning för gossar och flickor i öfversättning lyder: )
i) Royal Commission on secondary educalion. Vol. VII: sid. 357—359.
"3
8g8
BILAGOR.
»Här är platsen att behandla frågan om samundervisning för gossar och
flickor. Det lider intet tvifvel, att den allmänna meningen i Förenta staterna och
Canada är gynnsam för samundervisning; den ofantliga majoriteten af amerikanska
gossar och flickor hafva blifvit uppfostrade tillsammans på alla skolans stadier,
och det är endast här och där, som undantag från denna regel förefunnits. Undervisningsbyrån
håller på med utgifvandet af en rapport i frågan, innehållande utlåtanden
af en stor mängd lärare samt kända och aktade män och kvinnor utom skolan, och
det är uppenbart, att de, som tvifla på samundervisningen, äro få till antalet. Jag
är i alla fall öfvertygad, att denna minoritet, ehuru liten, innesluter ett antal
mycket tänkande och samvetsgranna lärare, som, kanske med större sorgfällighet
än de öfrige, gifvit akt på de ungas karaktersutveckling. Jag sammanträffade med
några sådana lärare; en, rektor för en high school i Nya England med omkring
500 gossar och flickor, medgaf, att hans ställning innebar ett stort ansvar, dock
trodde han i det hela, att samundervisningens fördelar uppvägde dess olägenheter,
om skolan vore i samvetsgranna och vaksamma lärares händer. Och ehuru han
kände denna tvekan beträffande lärjungarne under deras high school-tid, d. v. s. mellan
15 och 18 års ålder, såg han ingen fara i samundervisning vid college. Å andra
sidan fann jag, att en f. d. rektor (ex-president) för ett betydande universitet för
kvinnor föreställde sig, att de allvarsamma farorna af samundervisningen förefunnes
under college-tiden, men önskade att se gossar och flickor uppfostrade tillsammans,
tills de komme till college. Häraf är jag benägen att draga den slutsatsen, att
en viss tvekan kännes i frågan bland tänkande personer, särskilt i stora städer,
hvarest barnen äro mindre under föräldrarnas ögon än på öfriga orter, men att hvar
och en utan undantag gillar gossars och flickors Barnuppfostran intill deras highschoolålder.
Den enda möjliga olägenheten med detta system torde förefinnas i
mycket eländiga stadsdelar med en sammangyttrad befolkning, där barnen kanske
komma från lastbara hem.
Med hänsyn till det möjliga upprättandet af high schools i England, tror jag,
att erfarenheten från Amerika åtminstone berättigar oss att upprätta high schools
med samundervisning för gossar och flickor, där en ringa befolkning tillåter endast
en skola. I Canada följer Ontario det amerikanska systemet, Quebec det engelska,
och jag fann, att i Ontario lämpligheten af det amerikanska systemet knappast är
bestridd. *)
I nära samband härmed står frågan om användandet af kvinnor eller män som
lärare i high schools, och jag vågar påstå, att detta spörsmål är nästan lika så
*) Det kan anmärkas, att samundervisning kan med mycket större trygghet upptagas i ett system,
hvarest barnen uppfostras tillsammans från skollifvets första år, och hvarest samhället, såsom i Amerika,
har vant sig vid en mindre sträng och misstänksam hållning gent emot umgänge mellan ungt folk
af motsatta kön. Det torde vara oklokt för en high school att uppfostra gossar och flickor tillsammans,
hvilka icke blifvit vanda vid samundervisning i bottenskolan.
(Not af Findlay).
BILAGA VIII. B.
899
viktigt som frågan om samundervisningen. England är kanske det enda land, i hvilket
det är sed att utesluta manliga lärare från deltagande i flickornas undervisning; och
Amerika skiljer sig från Europa uti att låta kvinnliga lärare taga del i gossarnes
undervisande. Jag fann meningen i Amerika vara ungefär följande: det är fördelaktigt
för gossar att till en viss utsträckning komma under inflytande af kvinnliga
lärare under hela skoltiden och för flickor att till en viss utsträckning undervisas
af manliga lärare. Utan tvifvel användas emellertid kvinnliga lärare alltför mycket
vid gossars undervisningr), och det helt enkelt på den grund, att de kunna aflönas
lägre; men kvinnors fullständiga uteslutande från gosskolor skulle icke betraktas
med blida ögon i fråga om någon skolform.
De kvinnliga lärarne utmärka sig, säges det, genom sitt tålamod och sin
ihärdighet i skolarbetets detaljer, medan manliga lärare äro behöfliga på grund af
sin organisatoriska och styrande förmåga; mina egna slutsatser af hvad jag såg i
Amerika bekräfta fullständigt detta omdöme. Jag tror, att, om kvinnliga lärare i
Amerika ådagalade större organisatorisk förmåga, de oftare skulle sättas i spetsen
för stora skolor».
l) I Förenta staterna har en kommunal high school med samläsning (mixed city high school)
vanligen manliga lärare till ungefär en fjärdedel af lärarekåren och resten kvinnliga; i Ontario är förhållandet
motsatt.
(Not af Findlay)
900
Bilaga IX.
Förhållandet mellan folkmängd (i tusental) och lärareplatser
i olika landsdelar och stift.
Landsdelar och stift
Enligt förhållandena vårterminen 1902
Enl. kom:s förslag
Folkmgd
vid 1902
års början
Inv. pr
lek-  torat s)
Inv. pr
adjunk-  tur 3)
Inv.
pr ämneslär.
Inv. pr ämneslär.
Jb) i °/o4)
a) i tusen af rikets
medeltal
|b) i V)
a) i tusen af rikets
medeltal
Norrbottens län..............................
138-6
23-1
7-7
5*8
= 100
0/
4-6 = 94 %
Västerbottens län...........................
146-0
24-3
13-3
8-6
= 149
0/
6-3 = 128 °/0
Västernorrlands län .......................
235-0
18-1
12-4
7-3
= 126
0/
5-6 = 114 %
Jämtlands län.................................
112-7
16-1
14-i
7-5
= 130
0/
10
7-o — 142 °/0
liernösands stift ....................
632 3
198
11-3
7-2
= 125
Öl
lo
5-7 = 116 %
Dalarne .......................................
220-1
36-7
18-3
12-2
= 211
0/
ll-o = 224 °/0
Västmanland .................................
183-4
22-9
8-o
5-9
= 102
0/
10
4-8 = 98 °/0
Västerås stift1) .......................
899 4
28-5
11 4
8-2
= 142
0/
lo
6.9 =140 °/0
Gäfleborgs län .............................
241-4
18-6
10-5
6-7
= 116
0/
5-c = 114 %
Upland ...................................
277-7
30-9
9-9
7*5
= 130
0/
10
7-i = 144 "/o
Upsala stift ...........................
519 1
23-g
10-2
7-1
= 123
0/
lo
6-3 = 128 %
Stockholms stad .....................
803-4
8-4
3-3
2-4
= 41
0/
10
1-9 = 39 %
Södermanland ...........................
218-4
16-8
9*5
6-1
= 105
0/
4-7 = 96 %
Nerke .........................................
120-8
15-1
6-o
4-3
= 74
0/
10
4-2 = 85 »/o
Strängnäs stift2) ....................
843 3
16 3
8-o
5-4
= 93
0/
lo
4-6 = 94 %
Värmland ...................................
270-5
33-8
10 8
8-2
= 142
0/
6-o = 122 °/0
Dalsland .................................
72-5
ce
24-2
24-2
= 420
0/
lo
10-4 = 212 °/o
Karlstads stift
343 o
42-9
12-3
9-5
= 164
0/
lo
6-s = 134 %
Skara stift ..............................
355 1
254
6-5
5-i
= 88
0/
lo
4-3 = 88 %
Göteborgs stift utom Halland..........
438-8
29-2
8-3
6*5
= 112
0/
5-2 = 106 %
Halland .......................................
141-3
23-6
11-8
7-9
= 137
0/
/o
5-7 = 116 %
Göteborgs stift .......................
580-i
27-e
8-9
67
= 116
0/
lo
5-3 = 108 %
Skåne.........................................
632-9
19-8
7-8
5-6
= 97
0/
4-6 = 94 °/o
Bleking ......................................
146-8
21-o
7-3
5-4
= 93
0/
Jo
5-9 = 120 %
Lunds stift .............................
779-7
20-0
7-7
5-6
= 97
Vo
4-8 = 98 %
Växjö stift
322 2
20 1
12-9
7-9
= 137
%
7-7 = 157 »/o
Kalmar stift............................
136»
17 1
6-8
4*9
= 85
Vo
4-7 = 96 »/o
Linköpings stift.....................
408-3
20-4
7-3
5-4
= 93
Vol
5-6 = 114 %
Visby stift.................................
52-8
8-8
5-3
3-3
= 57
Vo
8-3 = 67 »/o
Hela riket.................................
5,1752
20-14
8-n
5-78
= 100
Vol
4-91= 100 %
Anm. Extra lärare äro ej inräknade i ämneslärarne, hvadan siffran för
lärare 1902 kan anses väl hög i förhållande till siffran enligt kommitténs förslag,
räknats för 1902, skulle förhållandet blifvit det motsatta.
antalet inv.
Om extra
pr amneslärare
in
-
*) Västerås stift är något mindre än Västmanland + Dalarne.
2) Strängnäs stift är något större än Södermanland + Nerke.
s) Rektorernas lärarebefattningar äro räknade som lektorat vid de högre och som adjunkturer vid
samtliga de lägre läroverken.
4) Ju lägre %-tal, desto förmånligare utrustning med lärarekrafter.
Bilaga X.
Kommunernas sannolika bidrag till samskolornas underhåll.
skulle samskolans lärarestat utgöras af:
b) Aflöning i
högsta lönegraden:
Anm.
Enligt kommitténs förslag
a) Aflöning i
lägsta lönegraden:
i rektor ....................................... 4,500
3 adjunkter ........... å 3,000
9,000
1
första lärarinna ........................ 2,000
2
lärarinnor .......... å 1,500 ... 3,000
1 teckningslärare f. 10 veckotim.1) 860
1 gymnastiklärare ........................ 700
1 musiklärare för 6 veckotimmar 550
1 slöjdlärarinna med 12 veckotim. 650
Summa kr. 21,260
3,000 Med bostadsförmån
å 4,500 ... 13,500
.................. 2,500
å 2,000 ... 4,000
.................. 99 o
800 Event. med tilläggsarfvode
65O Utan öfvertimmar
................ 65O
Summa kr. 28,090
Härtill kan ytterligare komma: extra arfvode åt musikläraren för 1, 2 eller
3 veckotimmari) 2) med (i lägsta lönegraden) 80, 160 eller 240 kr., d. v. s. i
medeltal 160 kr., samt tilläggsarfvode för gymnastikläraren med högst 100 kr.
(om kommunen anses böra därtill bidraga).
Under dessa förutsättningar utgöra de utgifter (utom lokal), till hvilka
kommunen skall bidraga, mellan 21,260 och 21,420 kr. och den på kommunen
belöpande tredjedelen häraf alltså 7>°^7 ^ 7U40 kr.3) Kommunens bidrag kan
sålunda beräknas till i regeln 7,100 kr.
Under antagande, att 3/6, eller 60 %, af det å sid. 451 för samskolorna
beräknade lärjungeantalet kommer att betala ifrågasatt terminsafgift med 20 kr.,
i) Enär realskolans timplan upptager ro timmars teckning, torde teckningslärarens aflöning kunna beräknas
till den för 8 timmar föreslagna lönen (700 å 800 kr ) jämte arfvode för a veckotimmar (160 a 190 kr.)
*) Musiklärare skall enligt kommitténs förslag tjänstgöra högst 6 veckotimmar för sin lön och för
högst 3 veckotimmar därutöfver få åtnjuta arfvode å 80 kr. i i:a och 95 kr. a:a lönegraden.
3) Härtill kan dock ytterligare komma arfvode åt en af kommunen anställd gymnastiklärarinna,
förslagsvis 500 kr., och möjligen äfven åt lärarne beviljade särskilda förmåner, såsom hyresbidrag.
902
BILAGOR.
och att de . anslag, som nu af kommunerna själfva, landsting eller ekonomiska
föreningar gifvits åt flickskolan, i stället komma samskolan till godo, skulle den
sexklassiga samskolans ekonomiska ställning i de olika kommunerna blifva ungefär
följande:
Kommun.
Alingsås ____
Arboga ......
Askersund .
Eksjö .......
Engelholm .
Enköping____
Falköping —
Filipstad ....
Köping
Lidköping ...
Marie stad.....
Norrtälje ____
Oskarshamn .
Piteå .........
Sala ...........
Skellefteå.....
Strömstad ...
Söderhamn ..
Södertälje ____
Trelleborg .
Vadstena .....
Amål ........
Örnsköldsvik
Beräknad inkomst
af lärjungarnas
årsafgifter. '')
136. 24
116. 24
113. 24
164. 24
130. 24
151. 24
129. 24
132.
24
127.
24
167. 24
133.
24
121. 24
190. 24
102. 24
133.
24
136. 24
77.24
171. 24
169. 24
156. 24
128.
24
134.
24 -  94. 24
3,264
2,784
2,712
3,936
3,120
3,624
3,096
3,168
3,048
4,008
3,192
2,904
4,560
2,448
3,192
3,264
1,848
4,104
4,056
3,744
3,072
= 3,216
2,256
Flickskolans anslag år 1902
I af landsting eller I af vederb.
ekon, förening ?) kommun
För samskolan
kräfves ytterligare
af
kommunen
1,000
1,360
449
689
600
2,355
1,600
800
2,000
1,000
500
2,000
r
600
1,000
451
800
1,000
1,463
736
1,800
600
1,500
2,250
500s)
(Fri lokal)
1,300
750
1,000
1,200
1,000
1,000
650
500
1,000
2,236
1,956
3,488
2,364
2,291
2,013
3,268
2,132
2,852
1,592
1,658
2,471
2,540
3,352
1,558
2,036
2,0524)
996
1,544
2,706
3,528
1,884
3,844
Dessutom insparas
anslag
till gosslärov.,
nu sannolikt
3,600
800
1,800
1,800
3,600
3,100
2.400
3,600
2,700
5.400
3,600
3,900
3,600
’) I
d. v. s.
för »/» af lärjungarna är här räknadt */5 af 40 kr.
stället för att räkna en årsafgift af 40 kr.
24 kr. för alla lärjungarna, upptagna till samma antal som å sid. 451.
) Om dessa lämnas en del närmare upplysningar i anm. och noter till bil. XI.
3)
För räkenskapsåret 1901/2 blott 400 kr. Se i öfrigt bil. XI.
4)
4.052 kr., om sparbankens anslag för läsåret 1901/2 befraktas endast som bidrag för en gång till
skolans inrättande. Jfr. bil. XI.
) Enligt beraknadt normalt arfvode för anställda extra lärare, där ej annat belopp uppgifvits.
9°3
Bilaga XI.
Statsunderstödda flickskolors ställning
i städer, hvilkas läroverk åren 1897—1901 haft omkring 100 lärjungar eller därunder.
(Efter årsredogörelser eller till kommittén insända uppgifter).
Kommunens
namn
Klasser
h. t. 1901
Lärjungar
it. 1.1901.
Grundl-  lägg-  språk
år 1901
För- Hög- För- Hög-  ber. re ber. j re
Alingsås......
3
6
21
35
T 1, E 2
Arboga ....
3
7
19
43
F 1, E 2
Arvika ......
3
7
24
63
Ti, Fa
Askersund..
3
7
20
31
F 1, T 2
Eksjö.........
1
7
3
50
F 1, T 2
Engelholm ..
3
7
29
63
T 1, F a
Enköping •.
0
7
12
57
T 1, Fa
Falköping •••
—
6
—
49
T 1, F 2
Filipstad......
3
7
14
41
T 1, F 2
Kristinehamn
3
8
21
81
T 1, Fa
Köping .....
3
7
15
43
F 1, T 2
Lidköping ..
3
6
22
44
F 1, T 2
Mariestad ..
3
87)
25
50
T 1, F 2
Nora ........
2
6
7
29
F 1, Ta
Norrtälje
—
6
—
37
F 1, Ta
Oskarshamn
3
7
61
83
F r, T 2
Piteå .......
3
5
17
36
F 1, E 2
Sala .......
0
6
20
49
Fl,T2
1 Skellefteå ...
2
7
13
46
F i, Ta
Strömstad
3
6
17
30
T 1, Fa
Söderhamn...
3
7
26
75
F 1, E 2
Södertälje .
3
8")
26
63
F 1, T 2
Trelleborg .
1 å2
7
3
71
T 1, 1 2
Vadstena ...
2
7
15
57
T 1, Fa
Varberg.....
3
7
39
61
T 1, Fa
Åmål .....
3
7
13
48
F 1, T 2
Örnsköldsvik
-
6
—
41
Ti, Fa
5,879
7,024
9,463
3,781
5,965
10,505
6,348
4,060
7,972
13,293
6,614
7,475
9,166
3,903
6,372
8,333
5,116
7,706
näste
kapsårs
Senaste
Arsafgifter
Stats-
bidrag
räkenskapsårs
Anmärkningar
om öfriga
i högre afd.
Kommun-
bidrag.
Öfriga
anslag.
+ el.
1902.
anslag.
+ 192
60 å 90
1,300
600
1,000
Af sparbanken1)
— 467
60 å 120
1,500
1,000
1,360
Jöoo af landsting och
(760 af garantiför.
+ 214
70 å 140
1,700
1,750 2)
—
- 454
60
900
451
449
Af fonder
0
60 k 130
800
800
—
+ 774
100 å 150
1,600
1,000
689
Af garantiförening.
+ 449
60 å 130
1,200
1,463
—
0
60 å 120
600
7368)
-
— 1,482
70 å 150
1,200
1,800 4)
—
+ 1,029
70 å 160
2,350
2,500 5)
1,280
Skänkta för en gång.
+ 432
80 ä 200
1,200
600 6)
600
Af landstinget
— 220
80 å 140
1,500
1,500
—
0
80 ä 150
1,750
2,2508)
—
+ 119
70 å no
500
600
50
Af enskilde
1500 af sparb., 855 af
; — 66
90 å 140
500
400
2,355
i garantiför. och 1,000
\ kr. af ensk. person
+ 533
60 å 140
1,500
Lokal 9)
—
+ 225
90 å 130
900
1,300 “>)
—
— 185
60 å 90
1,250
750
1,600
(1,000 af sparbank
(och 600 af landsting
— 509
80 å 150
1,350
1,000
800
Af landstinget
+ 103
70 ä 130
850
1,200
2,000
/ Af sparbanken för
''läsåret 1901/2
+ 39
70 å 170
2,000
1,000
1,000
Af landstinget
0
100 ä 150
1,500
1,000
500
Af sparbanken
0
80 ä 140
650
650
—
0
50 å 200
1,000
500
—
+ 435
80 å 140
2,000
3,500
—
— 187
70 ä 120
2,000
—
2,000
0
125 ä 150
1,000
1,000
—
6,084
12,200
11,120
7,373
7,175
17,147
8,310
5,995
- _____________o- -fäder, nämligen Haparanda, Marstrand, Simrishamn, Söderköping, Sölvesborg
och Vimmerby hade år 1902 ingen statsunderstödd flickskola.
*) Y betecknar öfverskott och — brist för räkenskapsåret, oafsedt behållning eller brist vid årets början.
,) Snarbankens bidrag höjdes i juni 1902 till 1,200 kr. - *) Kommunens bidrag höjes fr. o. m. 1903
tiU a 3=50 kr — *) Höjes fr. o. 1903 till 1,800 kr. - 4) Häraf 600 kr. medelst upplåtelse af lokal. - ) Däraf 1,000
kr kontant och resten medelst upplåtelse af ett tvåvåningars hus till skollokal. -
) De““t°“ 95° kn “"Y^Unknl
tillägg för läsåret. — 7) Inberäknadt klass 5, som saknades h. t. 1901. - 6) För 1903-5 höjd! till 2,815 kr. Sko lokal
uppfes af staden för t,350 kr. •) Värderad till 2,400 kr.; upplåts läsåret ,901- 2 för a37:50, sedan kostnadsfri. -  ''«) Däraf 300 kr. medelst upplåtelse af lokal. — ") Inberäknadt kl. 8, som saknades h. t. 1901.
Bilaga XII.
Öfversikt af kompetensfordringar och lönetursbestämmelser.
I.
Kompetensvillkor för rektorsbefattning.
1.
Vid högre läroverk:
1859—1861-. godkändt lektorsprof samt latinskt disputationsprof, såvida ej
Kungl. Maj:t i förekommande fall därifrån frikallat. (Kungl. stadgan 1859 § 62).
1861—1878: godkändt lektorsprof samt latinskt disputationsprof, från hvilket
dock förordnandet till rektor kunde innebära befrielse). (Kungl. kung. 12 juli 1861).
1878—1892: godkändt lektorsprof. (Kungl. stadgan 1878 § 59).
1892—1900: att vara ordinarie lektor eller att vara ordinarie adjunkt eller
kollega och hafva aflagt godkändt prof för lektorsbefattning. (Kungl. kung. 16
dec. 1892).
1901—: att vara ordinarie lektor eller att vara ordinarie adjunkt eller kollega
och hafva fullgjort villkoren för att kunna till lektor utnämnas. (Kungl. kung.
31 dec. 1900).
2.
Vid lägre läroverk:
1859—1878: godkändt prof för adjunkts- eller kollegabefattning samt latinskt
disputationsprof, såvida ej Kungl. Maj:t därifrån frikallat. (Kungl. stadgan 1859 § 62).
1878—1892: godkändt prof för lektors-, adjunkts- eller kollegabefattning.
(Kungl. stadgan 1878 § 59).
1892—: att vara ordinarie lektor, adjunkt eller kollega. (Kungl. kung. 16
dec. 1892).
II.
Kompetensvillkor för lektorsbefattning.
1) För att söka:
a) examen:
1859—1878: fullständiga och godkända prof för promotion inom filosofiska
fakulteten vid inländskt universitet. (Kungl. stadgan 1859 § 60).
(Innehafvare af prebende måste därjämte enligt kyrkolagen vara präst).
1878—1892: filosofie licentiatexamen eller, om kristendom ingår som läroämne,
teologie kandidatexamen. (Kungl. stadgan 1878 § 55).
BILAGA XII.
9°5
18921)—: filosofie licentiatexamen enligt Kungl. stadgan 17 april 1891, med
villkor att den sökande dels i särskild pröfning erhållit vitsord om minst godkända
insikter i antropologi och logik, därest icke teoretisk filosofi ingår i hans kandidat- eller
licentiatexamen, dels i dessa examina kombinerat vissa ämnen och ämnesgrupper, eller,
om kristendom ingår som läroämne, antingen teologie kandidatexamen eller filosofie
kandidatexamen jämte teoretisk teologisk examen. (Kungl. kung. 10 mars 1892).
b) profår:
Kungl. kung. 12 maj 1865 införde profåret genom den nya lydelsen af
skolstadgans § 59, men villkorligt genom den nya lydelsen af samma stadgas § 58,
som fick följande tillägg: »eller ock kunna styrka sig äga annorledes genom öfning
förvärfvad, emot nyssnämnda prof svarande undervisningsskicklighet».
Kungl. kung. 16 juni 1875 § 1 angaf profårets ändamål vara »att bibringa
den särskilda utbildning för lärarekallet, som utgör villkor för behörighet till lärarebefattning
vid statens elementarläroverk».
1878 års skolstadga § 73 satte som villkor »nöjaktigt genomgången profårskurs,
såframt ej Kungl. Maj:t på därom gjord ansökning funnit godt att från
detta villkor frikalla lärare, som under en längre tids tjänstgöring vid läroverk af
detta slag ådagalagt en framstående lärareduglighet». Redan anställda ordinarie
lärare befriades från villkoret om profår.
Kungl. kung. 22 mars 1893 strök ur § 53 bisatsen om kunglig dispens
från profåret, hvilket emellertid, då det här gäller en af Konungen i administrativ
väg gifven författning, icke torde innebära, att sådan dispens ej kan vidare förekomma.
2) För att utnämnas:
a)
disputation :
1839—1878: antingen 1) inför vederbörande konsistorium afhandling eller teser i
hvart och ett af de ämnen, som hörde till sysslan, och, om sökande så önskade, i ett af
honom själf valdt ämne eller 2) akademiskt disputationsprof i något af sysslans ämnen
efter vunnen filosofisk grad, hvilket prof blifvit bedömdt såväl för författandet som försvaret
med ett betyg, motsvarande minst cum laude. (Kungl. stadgan 1859 § 62:1).
1878—1892: antingen 1) disputationsprof inför konsistorium såsom under
perioden 1859—1878 eller 2) akademiskt disputationsprof i något af sysslans ämnen,
bedömdt med betyget godkänd för författandet och försvaret. (Kungl. stadgan
1878 §§ 5 5: 2 och 58)-
1892—: blott akademiskt disputationsprof i något af sysslans ämnen med
betyget godkänd eller därutöfver för författandet och försvaret. (Kungl. kung. 10
mars 1892).
b)
undervisningsprof: obligatoriskt till och med år 1900, sedan frivilligt(Kungl.
stadgan 1859 § 62, Kungl. kung. 31 dec. 1900).
) Filosofie licentiatexamen enligt äldre föreskrifter kunde afläggas till slutet af vårterminen 1893.
906
BILAGOR.
III. Kompetensvillkor för adjunkts- eller kollegabefattning.
i) För att söka:
a)
examen:
1859-1870: filosofie kandidatexamen enligt Kungl. brefvet 22 april 1853 '').
(Kungl. stadgan 1859 § 60 och Kungl. brefvet 22 nov. 1861 rörande tvåklassiga
pedagogier).
18701)—1887: filosofie kandidatexamen enligt bestämmelserna den 16 april
1870 och däri senare vidtagna ändringar, med villkor af godkända insikter dels i
fem föreskrifna ämnen, dels antingen i främmande lefvande språk och grekiska eller
i matematik och två af naturvetenskaperna: botanik, zoologi och fysik. (Kungl.
cirk. 16 april 1870, Kungl. brefvet 26 jan. 1877 och Kungl. cirk. 12 sept. 1879).
1887—1892: filosofie kandidatexamen enligt 1870 års bestämmelser med
däri senare vidtagna ändringar, med villkor af godkända insikter i de fem ämnena
samt antingen i romanska och germanska språk eller i ettdera af dessa ämnen och
grekiska eller ock i matematik och två af naturvetenskaperna: botanik, zoologi och
fysik. (Kungl. cirk. 4 febr. 1887).
18922)—: filosofie kandidatexamen med villkor att den sökande dels i särskild
pröfning erhållit vitsord om minst godkända insikter i antropologi och logik, därest
icke teoretisk filosofi ingår i hans kandidatexamen, dels i nämnda examen kombinerat
vissa ämnen och ämnesgrupper, eller, om kristendom ingår som läroämne,
teoretisk teologisk examen jämte teologisk-filosofisk examen med vitsord om minst
med beröm godkända insikter i två af ämnena latin, grekiska och historia. (Kungl.
kung. 10 mars 1902).
Anm. Behörighet att söka lektorsbefattning har under ofvan angifna tid
medfört behörighet att söka adjunkts- eller kollegabefattning.
b)
profår: samma bestämmelser som för lektorat.
2) För att utnämnas:
undervisningsprof: se ofvan angående kompetensvillkoren för lektorsbefattning.
IV. Kompetensvillkor för teckningslärare.
i) Vid högre läroverk:
1859—1878: att sökande företer af Kungl. Akademien för de fria konsterna
utfärdadt betyg däröfver, att han 1) behörigen genomgått akademiens elementartecknings-
samt antik- och modellskolor; 2) känner grunderna för landskapsritning
och kan teckna landskap efter naturen; 3) känner grunderna för perspektivet och
kan med cirkel och linjal upprita de enklare konstruktionerna däraf; med villkor
dock att den sökande undfått betyg om åtminstone godkända insikter i föreskrifna
ämnen. (Kungl. stadgan 1859 § 76). *)
*) Filosofie kandidatexamen enligt Kungl. brefvet 22 april 1853 aflades till och med vårterminen 1875.
2) Filosofie kandidatexamen enligt äldre föreskrifter kunde afläggas till och med vårterminen 1893.
BILAGA XII.
907
1878—1894: att hafva nöjaktigt genomgått den vid Högre konstindustriella
skolan i Stockholm anordnade ritkurs för teckningslärare vid de allmänna läroverken
och därvid erhållit betyg om godkänd skicklighet i 1) frihandsteckning jämte muntligt
fritt föredrag, 2) grunderna för beskrifvande geometri, perspektiv- och skugglära,
3) klotsritning, 4) teckning efter gipsornament och figur med skuggors antydning,
5) undervisning i ritklass. (Kungl. stadgan 1878 § 74).
1894—
.• att hafva nöjaktigt genomgått den vid Tekniska skolan i Stockholm anordnade
högre undervisningskursen för teckningslärare. (Kungl. kung. 22 mars 1895).
Anm. Kvinnor hafva i några fall genom dispens tillerkänts behörighet att
söka teckningslärarebefattning vid högre allmänt läroverk.
2) Vid lägre läroverk:
1849—1878: samma bestämmelser som för behörighet till dylik befattning vid
högre läroverk med undantag af villkoret om »åtminstone godkända insikter i föreskrifna
ämnen.» (Kungl. stadgan 1859 § 76).
1878—1894: samma bestämmelser som beträffande högre läroverk. (Kungl.
stadgan 1878 § 74).
1895— : samma bestämmelser som beträffande högre läroverk eller nöjaktig
genomgång af den lägre teckningslärarekursen vid Tekniska skolan. (Kungl. kung.
22 mars 1895).
Anm. Ansökningsrätt för kvinnor medgafs genom Kungl. cirk. 12 febr. 1869.
V. Kompetensvillkor för gymnastiklärare.
1)
Vid högre läroverk:
1849—1864: af Gymnastiska centralinstitutets föreståndare utfärdadt betyg såväl
om skicklighet i alla till gymnastiken hörande delar, hvarunder fäktning med sabel och
värja, voltigering på lefvande häst och simning inbegripas, samt på offentliga öfningsställen
undergången teoretisk och praktisk examen. (Kungl. brefvet 14 nov. 1822).
1864—1887: fullständig lärokurs inom den pedagogiska eller militära afdelningen
vid Gymnastiska centralinstitutet. (Kungl. stadgan för Gymnastiska centralinstitutet
8 jan. 1864 § 52 och Kungl. stadgan 1878 § 74).
1887—: fullständig gymnastiklärarekurs vid Gymnastiska centralinstitutet. (Kungl.
stadgan för Gymnastiska centralinstitutet 13 juli 1887 § 48 och Kungl. kung. 22
mars 1895).
2)
Vid lägre läroverk:
1849—1864: samma bestämmelser som beträffande högre läroverk.
1864—1887: samma bestämmelser som beträffande högre läroverk eller, i brist på
fullt kompetenta sökande, genomgång af första årets kurs vid Gymnastiska centralinstitutet.
(Kungl. stadgan för Gymnastiska centralinstitutet 8 jan. 1864 § 52
och Kungl. stadgan 1878 § 74).
908
BILAGOK.
1887—: samma bestämmelser som beträffande högre läroverk eller ock att med
goda vitsord hafva genomgått instruktörskurs vid Gymnastiska centralinstitutet. (Kungl.
stadgan för sagda institut 13 juli 1887 § 48 och Kungl. kung. 22 mars 1895).
VI. Kompetensvillkor för musiklärare.
1)
Vid högre läroverk ''.
1859-1878: betyg från Kungl. Musikaliska akademien om åtminstone godkända
kunskaper såväl i harmoni och sång som i behandlingen af violin, violoncelle och
pianoforte. (Kungl. stadgan 1859 § 76).
1878—1895: betyg af Kungl. Musikaliska akademien om åtminstone godkända
kunskaper såväl i harmoni och sång som i behandling af violin. (Kungl. stadgan
1878 § 74).
1895—: betyg från Musikkonservatorium om åtminstone godkända kunskaper
1 sång, pianospelning och harmonilära; börande vid jämförelse mellan flere sökande
afseende äfven fästas å intyg af nämnda konservatorium om kunskap i violinspelning.
(Kungl. kung. 22 mars 1895).
2)
Vid lägre läroverk:
1859-1878: företräde för den, som företer betyg öfver godkänd vid musikaliska
akademien aflagd examen. (Kungl. stadgan 1859 § 76).
1878—: samma bestämmelser som vid högre läroverk under motsvarande
tider. (Kungl. stadgan 1878 § 74 och Kungl. kung. 22 mars 1895).
Anm. Ansökningsrätt för kvinnor medgafs genom Kungl. cirk. 12 febr. 1869.
VII. L öne tur sbestämmelser.
Lönetur beräknades ursprungligen blott för tjänstgöring som ordinarie lärare.
Genom Kungl. cirk. 29 dec. 1860 bestämdes, att lärare, som under längre tid än
5 år före verkställigheten af den vid 1856-1858 års riksdag beslutade reglering
af de allmänna läroverken varit anställda såsom extra lärare eller duplikanter,
skulle från och med år 1861 såsom grund för högre lönetur få räkna sig till
godo det antal år öfver fem, som de på sådant sätt tjänstgjort.
Genom Kungl. cirk. 11 dec. 1863 medgafs samma rätt åt lärare, som under
nämnda tid varit anställda som vikarier.
Genom sistnämnda cirkulär förordnades därjämte, att vid årsberäkning för
uppflyttning i högre lönegrad hvarje lärare skulle få räkna sig till godo den tid
efter intiädet af därpå följande statsregleringsperiod, under hvilken han efter undergången
filosofie kandidatexamen varit som extra ordinarie lärare anställd, dock med
undantag för de tre första åren af hans så beskaffade verksamhet.
Genom Kungl. cirk. 18 maj 1878 erhöllo lärare rätt att på enahanda sätt
räkna sig tjänstgöring till godo, äfven om den fullgjorts före år 1864.
BILAGA XII.
909
Samma rätt upphäfdes genom Kungl. cirk. 12 sept. 1890.’)
Genom Kungl. cirk. 1 juni 1877 har filosofie kandidat eller filosofie doktor,
som genomgått profår samt i öfrigt fullgjort stadgade villkor för att kunna till
ordinarie läraretjänst utnämnas, fått rätt att vid utnämning till ordinarie tjänst som
lektor, adjunkt eller kollega räkna tjänsteår som extra ordinarie vid statens elementarläroverk
och tvåklassiga pedagogier från och med året efter villkorens fullgörande, såframt
hans tjänstgöring varit väsentligen lika den, som åligger lektor, adjunkt eller kollega.
Lärare vid vissa enskilda läroverk af minst fem klasser fingo år 1874 rätt
att räkna lönetur, om de — efter att hafva genomgått profår och aflagt undervisningsprof
— varit anställda vid samma läroverk minst 5 år, dock ej för mer
än ro års tjänstgöring. (Kungl. kung. 29 maj 1874). Villkoret om fem års
tjänstgöring upphäfdes genom Kungl. kung. 29 juni 1883.
Samma rätt medgafs för seminarielärare och lektorer vid sjökrigsskolan genom
Kungl. kung. 12 sept. 1890.
Docent med docentstipendium fick rätt att tillgodoräkna sig högst 5 år från
och med år 1878 genom Kungl. cirk. 1 juni 1877.
Samma rätt medgafs från och med år 1879 åt andra docenter, 20 i Upsala
och 10 i Lund, som genom aflagda examina och profår vunnit behörighet till
läraretjänst. (Kungl. cirk. 18 maj 1878).
Lektorer, som varit adjunkter med mer än 1 o lönetursår berättigades genom Kungl.
cirk. 13 maj 1864 att åtnjuta de löneförmåner, de redan innehaft, samt sin gamla
uppflyttningsrätt, tills de efter 15 års lektorstjänst uppflyttas i 4:e lektorslönegraden.
Denna rätt utvidgades genom Kungl. kung. 1,2 sept. 1890 till rätt att vid
lönetursberäkning räkna alla lönetursår som adjunkt utöfver tio, äfvensom den tid
till lektor befordrad ordinarie adjunkt från och med året efter vunnen lektorskompetens
tjänstgjort såsom t. f. rektor, vikarierande lektor eller med en tjänstgöring
väsentligen lika med den, som åligger lektor.
Profår som villkor för lönetur stadgades först för lärare vid enskilda läroverk
1874, såsom villkor för omedelbar räkning af lönetur för extra lärare och
vikarier vid de allmänna läroverken 1877, för docenter 1877 och 1878 samt för
samtliga ämneslärare 1890.’) Villkor för genomgång af profår var ursprungligen
och enligt Kungl. kung. 16 juni 1875 genom examina vunnen behörighet till
lärarebefattning, men blef genom Kungl. kung. 30 dec. 1880 filosofie kandidatexamen
och är efter 20 april 1892 åter lärarekompetens.
Undervisningsprof som villkor för lönetur har haft samma utveckling som
profåret, men föreskrifves ej för docenter i 1878 års cirkulär och är upphäfdt
för adjunkter från början af 1895 genom Kungl. kung. 1 juni 1894 och för
lektorer från början af 1902 genom Kungl. kung. 7 juni 1901.
'') Utom för dem, som redan haft rätt att räkna sig tjänstgöring till godo.
910
BILAGOR.
Bilaga XIII.
Öfversikt af vissa ämbets- och tjänstemäns löneförmåner.
A) Statens civile tjänsteinnehafvares aflöning.
(Sammandrag efter Pensionskommitténs den 24 maj 1894 afgifna betänkande.)
Tjänsteinnehafvare ’)
rån början -f
gör.-penningar
Hela lönen med
ålderstillägg
Ungef. antal
platser
Reglerings-
tid
2500 + 1500
4000, 4500, 5000
34 platser
Mest 1878
2500 + 1200
3700, 4200, 4700
11 platser
1876
3300 + 2000
5300, 5800
39 platser
1890
2000 + 1200
3200, 3700, 4200
31 platser
1876, 1890
1500 + 1000
2500
12 platser
1876
1)
K. M:ts kansli.
Kanslisekreterare och \
Registratorer i allmänheti
Protokollssekretera re......
2)
Hofrälterna.
Assessorer .................
Notarier, Aktuarier och \
Arkivarier ...............j
Fiskaler...................
3)
Statsförvaltningens
allmänna styrelser.
Sekreterare (ej byrå--)
chefer eller råd) och I
.Kamrerare i allmänheti
j Förste aktuarier, Arkiva-1
rier, Bibliotekarier och!
Ofverintendenter.........''
Notarier, Registratorer, |
Revisorer, Bokhållare, |
| Aktuarier och Amanuen-I
4)
Landsstaten.
Räntmästare .....
Länsnotarier och
bokhållare......
Kronofogdar .......
Häradsskrifvare ..
5)
Bergmästame .
6)
Poststaten.
Postmästare af 2:a
d:o af 3:e
d:o af4:e, 5:
6:e kl.
Kontrollörer af tre
gr................
Postexpeditörer af
i negr..............
Postexpeditörer af
negr..............
(Öfvergångs
platser)
-
3000 + 1500 4500,5000,5500 ^?n“kfDg 11877-82
I ou piatser j
1800 + 12001 3000, 3500, 4000
fc»: .877-82
! Stockholm (Nlgrs l8öl>i
I mellan 2500 +
.......\j
och 2500
+
Läns-/; dels 1500 +
.......(|
dels 1200
+
.........|
3000
+
J mellan 2000 +
”
och 2000 +
........i
2500
+
1500j 4000, 4500
1000! 3500, 4000
lOOOi 2500, 3000
800 2000, 2500
1000! 4000, 4500
1475 3475, 3975
800 2800, 3300
1500| 4000, 4500, 5000
j j 24 platser J
! 32 platser j |
16 platser |
117 platser I
k
)116 platser
1883
1878
1878
1880
kl. ...I
2700 +
kl. ...
2250 +
:eoch/ mellan 1950 +
......|j och 1350 +
löne-f mellan 2700 +
och 1800 +
''fl
900
750
650
450
900
600
l:a lö-|
2:a lö
-
1/
! (och 1890
6 platser ,
1885
3000, 4000
3000, 3400
2600, 2900, 3200
1800, 2200, 2600
3600, 4000
2400, 2800
\
14 platser ^
13 platser I /
I
161 platser
136 platser
< (Öfvergångs|
platser)
1350 +
1200 +
450; 1800, 2200, 2600
400! 1600, 2000, 2400
125 platser
125 platser
1886
1886
! 1886 — 90
;1887—90
‘) Närmast högre befattningar än de här upptagna aflönas endast undantagsvis så lågt
som med 5 å 6000 kr. och i regel med 6 å 7000 kr.
5
#
BILAGA XIII.
911
, .
Lön från början + !
Hela lönen med
Ungef. antal
Reglerings-
Tjänsteinnehafvare
Tjänstgör..penningar
ålderstillägg
platser
tid
| 7) Tclegrajstalen.
\ Direktörer .........
i Kommissarier .....
| Assistenter........
| 9) Tullstaten.
Tullförvaltare .....
...
3000 + 1000, 4000, 4500, 5000
(imellan 2250 + 750, 3000, 3500, 4000
och 1800 + 600| 2400, 2700, 3000
1200 + 400 1600, 1800, 2000, 2200
( mellan 4000 + 2000
\\ och 2000 + 700
(imellan 3000 + 2000
''( och 2400 + 600
([mellan 1500 + 500
\ och 1500 + 300
Inspektörer och | (betjäJmellan 1500 + 500
Öfveruppsynmgs-p } och 1500 + 300
| Kontrollörer (utom 4).
Kammarskrifvare ....
6000, 6500, 7000
2700, 3100, 3500
5000, 5500, 6000
2400, 2700, 3000
2000, 2500, 3000
1800, 2100, 2400
2000, 2500, 3000
1800, 2100, 2400
4 platser
| 66 platser
102 platser
1882
1882—92
^Snlatser-V 1875-86
/58platser ) (nägral890)
r44Platser,);(några71890)
38 platser2)! 1875, 84,90
6 platser2)! 1875, 1884 !
48platser2)! 1875, 84, 89
10) Skogsstaten.
Öfverjägmästare.
Jägmästare ......
3200 + 1600[ 4800, 5400
9 platser !
1889
([mellan 1500 + 1600 3100, 3600, 4100, 46004 00 , ,
1R8o
V och 1500 + 1000[ 2500, 3000, 3500, 40001/ P‘a,Ser 1889
dels
dels
2000 +
2000 +
1400 +
4500 +
3300 +
11) Lärare vid
Skogsinsinstitutet (lektor)
Ultunalandtbr.-inst. (lekt.)
d:o (adjunkt.)
Universiteten:
profess. |
Gymnast, centralinstitutet:
öfverlärare...............i
3500 + 1500
,
,
(imellan
4000
+
2000
Tekniska hogsk.: profess.^ | ooh 3200 + j 500
,
, , , imellan 2700 + 1300
d:o lektorer''j ooh 1400 + 600
Tekniska elem.-skolor: mellan 4000
1500 3500, 4000, 4500
1000[ 3000, 3500, 4000,
600 2000
15001 6000
12001 4500, 5000, 5500
2 platser
4500 6 platser3)
2 platser3)
-90
1892
1891
lektorer
Farmaceut, institutet
Navigationsskolor: föreståndare
...........
i 12) Provinsialläkare
och 2500
5000, 5500
6000
4700 (1 plats)
4000
2000
4000, 4500, 5000
2500, 3000, 3500
3500 + 1500
dels 3000 + 1500
dels 2700 + 1300
5000, 5500
4500
4000
5 platser
1 plats
1 plats
1879
j. 1881
dels 1800 + 1500
3300, 3800, 4300
3 platser
j. 1891
dels 1800 + 1000
2800, 3300, 3800
7 platser
mellan 1875 + 2125
4000, 4500, 5000
(138 !)la‘-
j. 1890
och 1875 + 652
2500, 3000, 3500
/
ser°)
• 109 platser: 1876—98
3 platser
J 12 platser
!7
[-16 platser5)
1879
1876
platser4) 1876 (en 84)
1877
1)
Med ofta ifrågakommande förflyttning till bättre plats af samma slag.
2)
Med sportler.
3)
Med fri bostad.
*) 2 å 4000, 1 ä 3350, 1 å 3000, 1 å 270,0 och 2 å 2000.
5) Deraf flertalet eller 10 platser med 3000, 3500 och 4000 i aflöningsgrader.
8) Med liyresersättning af 750 kr.
912
BILAGOR.
B) Kyrkoherdars och
(Sammandrag af Prästlöneregleringskommitténs
Stiftens namn
K y r
k o li
e r d e
löner
Antal
i allt
Under
3,000
kr.
1 3,000-  j 4,000
kr.
-j4,000—
5,000
kr.
5,000-
6,000
kr.
6,000—
10,000
kr.
10,000-
15,000
kr.
i
Medeltal
kronor
A. Hela riket:
1
I
1 Upsala ärkestift .........
Linköpings stift .........
) Skara
„
......
169
149
124
105
105
96
239
in
45
60
113
44
8
27
17
17
8
18
26
57
63
49
35
29
41
34
30
13
9
26
22
37
44
38
37
24
23
51
21
12
13
27
27
i
14
13
16
14
19
2
1
4,429
4,193
Strängnäs
,,
.........
7
i
-
4,042
1 Västerås
,,
.........
8
1
4,462 J
1 Växjö
„
........
19
1
4,637
1 Lunds
,,
.........
1 *
\
48
19
3
1
3,712
Göteborgs ,,
.........
8
12
10
95
8
5,796
Kalmar
,,
.......
30
3
5,096
Karlstads
,,
.......
! 5
13
19
3
3,886
Hernösands ,,
........
15
33
4,926
Visby
„
.......
18
4
5.507
Stockholms stad ____
4
—
6
1 2
3,264
8,468
I hela riket
1,368
168
408
331
190
248
23
4,709
B. Landspastorat:
Upsala ärkestift .........
Linköpings stift .........
Skara
„
159
138
114
95
96
93
222
95
42
56
104
43
26
17
17
7
18
26
3
7
12
10
56
63
46
33
28
41
32
29
12
9
25
21
33
42
38
36
24
23
49
18
12
12
27
26
11
9
15
11
16
5
2
4,377
3,987 |
Strängnäs
,,
.........
4
—
3,937 ]
Västeräs
„
4
14
1
88
24
—
4,276
Växjö
„
.........
1
4,481
Lunds
„
2
47
16
—
3,554 J
Göteborgs
„
....
3
5,666
Kalmar
„
...
1
4,889 j
Karlstads
„
......
5
11
17
1
—
3,765
Hernösands „
........
14
28
— 1
4,873 |
Visby
„
18
3
5,346 1
—
—
—
3,262
I hela riket
1,257
165
395
318
170
199
10 j
4.544
C. Stadspastorat
(helt eller delvis):
Upsala ärkestift .........1
Linköpings stift .........
Skara
„
...
10
11
10
10
9 j
3
1
1
3
4
2 i
1
3
3
5
1
5,269 !
6,782 |
Strängnäs
„ .........
1
1 i
4
1 ;
3
—
5,240 j
Västerås
.,
..... |
1
4
1
6,231 |
Växjö
„
.........
3 1
5
—
6,298 i
Lunds
,
17
16 |
3 i
i
2
1
8,635 J
Göteborgs
.,
1
1
1
7
6
5
7,504 j
Kalmar
3 !
2
6,327 j
Karlstads „
.
4
1
\ 1
—
5,588
Hernösands „
.
9 !
1
1
2
i
5,670 j
Visby
1
|
5
7,372
3,340 |
8,468
Stockholms stad .........
8 j
—
i
--i
6 i
2
I hela riket
in
3
13 |
13 |
20 1
49 |
13
6,579 i
BILAGA XIII.
9''3
komministrars aflöning.
tabeller för ecklesiastikåret 1896 — 97.)
K o in m i n i
sterlöner
Stiftens namn
Antal
i allt
Under
1,200
kr.
1,200-
1,500
kr.
1,500—
2,000
kr.
2,000—
3,000
kr.
3,000—
4,000
kr.
4,000—
8,000
kr.
Medeltal
kronor
A. Kela riket:
Upsala ärkestift .........
122
24
44
32
19
3
—
1,565
Linköpings stift .........
116
26
50
30
5
5
—
1,506
Skara
„
.........
116
22
53
34
7
—
—
1,466
Strängnäs
,,
.........
82
10
17
38
14
3
—
1,715
Västerås
,,
.........
73
2
17
21
26
6
1
1,997
Växjö
,..........
100
12
62
22
2
2
—
1,449
Lunds
,,
.........
36
2
2
12
12
5
3
2,513
2,002
Göteborgs
„
.........
87
5
15
33
25
9
—
Kalmar
„
.........
35
5
16
12
2
—
—
1,467
Karlstads
„
.........
78
12
17
27
21
1
—
1,701
Hernösands ,,
.........
81
4
22
22
26
7
—
1,948
Visby
„
.........
6
1
3
1
1
—
—
1,412
Stockholms stad .........
25
—
1
—
4
11
9
3,453
I hela riket
957
125
319
284
164
52
13
957
B. Landspastorat:
Upsala ärkestift ........
109
24
43
28
13
1
—
1,476
Linköpings stift .........
97
23
48
24
2
—
—
1,390
Skara
„
.........
100
18
49
28
5
—
—
1,446
Strängnäs
,,
.........
70
10
17
31
11
1
—
1,635
Västerås
„
.........
55
1
13
16
18
6
1
2,027
Växjö
„
.........
95
12
61
21
—
1
—
1,403
Lunds
„
.........
13
2
2
3
6
—
—
1,863
Göteborgs
,,
.........
70
5
15
32
15
3
—
1,812
Kalmar
,,
.........
31
5
16
10
—
—
—
1,418
Karlstads
„
.........
73
11
17
26
18
1
—
1,689
Hernösands ,,
.........
70
4
21
20
22
3
—
1,863
Visby
,,
.........
4
1
2
1
—
—
—
1,311
I hela riket
787
116
304
240
no
16
1
1,593
C. Stadspastorat
(helt eller delvis):
2,313
Upsala ärkestift .........
13
—
1
4
6
2
—
Linköpings stift .........
19
3
9
6
3
5
—
2,100
Skara
,,
.........
16
4
4
6
2
—
—
1,589
Strängnäs
„
.........
12
—
—
7
3
2
—
2,182
Västerås
,,
.........
18
1
4
5
8
—
—
1,906
Växjö
„
.........
5
—
1
1
2
1
—
2,322
Lunds
,,
.........
23
—
—
9
6
5
3
2,880
Göteborgs
„
.........
17
—
—
1
10
6
—
2,785
Kalmar
,,
.........
4
—
—
2
2
—
—
1,855
Karlstads
,,
.........
5
1
—
1
3
—
—
1,876
Hernösands ,,
.........
11
—
1
2
4
4
—
2,490
Visby
„
.........
2
—
1
—
1
—
—
1,616
Stockholms stad .........
25
—
1
—
4
11
9
3,453
1 hela riket
170
9
15
44
54
36
12
2,440
”5
gi4
Bilaga XIV.
Nuvarande löneförmåner för läro
A)
Akademiskt utbildade
Anm. En franc och en finsk mark är räknad till 0,72 kr., en tysk mark till
äro utförda i svenska kronor. — Lön och tjänstgöringspenningar
Lönegrader
Land
Lärare
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
1
Baden
Professorer
1780, 2225
2670
3115
3560!4005
4450
Bayern
Gymn. o. Heallehrer
2029 2350
2670
2830
2990
3151
3311
3471
3631
3791!
Professorer
3311
3631
3952
4272
4432
4592
4753
4913
5073
- 1
Belgien *)
Prof. kl. 3
„ kl. 2
„ kl. 1
Adjunkt
23761 2592
2808 2952
3168 3456
! Danmark
1800[ 2000
2200
2400
2700
3000
—
—
—
—
Overlserer
3000 3300
3900
4200
_
_
—
—
—
—
i England
Master
2700—
20000
! Finland
Kollega
1872j 2448
3024
3600
—
—
—
—
—
—
d:o i Helsingfors
2160 2736
3312
3888
—
—
—
—
d:o vid normallyc.
2448
3024
3600
4176
—
—
—
—
—
Lektor
2880, 3456
4032
4608
—
—
—
—
—
—
d:o i Helsingfors
3312
3888
4464
5040
—
—
—
—
—
•-
Öfverlärare
4680
5400
6120
6840
—
—
—
—
—
—
i Frankrike
Prof. titul. i prov.
2304 2592
2880
3168
3456
3744
-t—
—
—
—
„ i Lyon o. Marseille
2592! 2894
3196
3499
3801
4104
—
—
—
—
„ i Paris
3600
3960
4320
4680
5040
5400
—
—
—
—
Nederländerna i klass. pr. i Haag
3000 3375
3750
4125
4500
—
—
—
—
—
,,
„ i Amst.
3300
5100
Norge
Adjunkt
2200
2600
2900
3200
—
—
_
—
—
_
Overlserer
3200
3600
4000
4400
—
—
—
—
—
—
Preussen
Wissensch. Lehrer**)
2403
2848
3204
3738
4272
4806
5073
5340
_
__I
Sachsen
|214wissenseh. Lehrer
2492
2848
3204
3560
3916
4272
4628
4984
5340
_ i
61 herausgehobeneSt.
5340
5607
5874
—
—
—
—
—
—
— 1
Sverige
(Adjunkt
2000
2500
3000
3500
4000
—
—
—
—
— i
Lektor
3000
3500 4000, 4500
5000
—
—
—
—
—
Österrike
Lehrer i Wien***)
2869
3171
3624 4077
4681
5134
,
_
_
_ i
„städerö. 50000inv.
2567
2869
3262
3715
4258
4711
—
—
—
—
„ „ 10000—50000
2492
2794| 3171
3624
4153
4606
—
—
—
—
„ „ under 10000
2416
2718
3080
3533
4047
4500
—
—
—
— 1
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
*) Uppflyttning från 3;e till 2:a klassen efter 6 år, från 2:a till l:a klassen kan ske efter
ytterligare 6 år. Af regeringen garanterade 700 fr. terminsafgifter äro inräknade i lönebeloppen.
Hvar^lärares andel stiger i vissa städer till mera än 3 gånger denna summa.
**) Af lönebeloppen utgöra i 4 lönegr. 267, i 5:e 534 samt i 6:e, 7:e och 8:e 801 kronor
»Funktionszulage».
BILAGA XIV.
9*5
verkslärare i främmande länder,
ämneslärares löneförmåner.
0,89 kr., en nederländsk gulden till 1,50 kr. och en österrikisk florin till 1,51 kr.
äro öfverallt sammanförda till ett belopp.
Alla värden
Tjänstetid Hyres.
i år före
högsta lön
bidrag
Tillägg för
synnerlig
förtjänst
Under
visnings
timmar
-
Bet. för
öfvertid
per veckotimme
-
Pensionsafg.
„. År för
tor
tor I änka i senaste
efe,n 1 och i löneregl.
del ! barn
Anm.
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
17
40
40
3
3
3
15
15
15
15
15
15
15
15
minst lo
30
4
9
9
21
24
6
20
20
25
25
25
25
223—552
160
374
216 -576
2002) i
5002)
Ofta bost.
320—801
-t)
3603)
200 å 4004)
2005)
b. 755
I
18—24
—
22
—
20
—
o. 18 erhålles
o.24
o.24
20-28
22
22
22
18
14 å 18
100
100
100
100
100
10—20!l08—180
»i !
»
8-18
17—21
—
?
—
o. 24
—
o.24
—
h. 24
—
18 - 20
—
28
—
20—22
—
17—20 76—91
3%'') 1888—94''
36—73!
1893
0 :36 - 73
0
0
0
0
40
40
40
72
72
10% tf)
5%
5%
Gifta
%
70
90
1881
1892
1883-92
1883
1883—96
1887
1887, 91
1902
*) af lönen.
“) i Soro.
*)
3) För alla agrégés.
1898
it
1897
1898
1883—98
1883-98
1898
»
4) För resp. 2 och 2 Äldste ftdj.
!5) Nu anställda realkandldater
''efter 18 års tjänst.
***) Löneberäkningen är gjord under antagande af uppflyttning till 8:e rangklassen efter 10 års
tjänst och till 7:e rangklassen efter 20 års tjänst i enlighet med lagen 19 sept. 1898 § b.
+) Lämnas i en del städer af kommunala medel.
-j-f) + ''In af lönen vid första utbetalning och hvarje uppflyttning.
gi6
BILAGOR.
B) Rektorers
Land och Läroverk
Lönegrader
1 1
2
3
4
5
6
7
|
Baden
1
Högre läroverk ....................
1 —
—
—
5162
—
—
| _
Lägre läroverk.....................
—
—
| 4717
| - -
_
_
Bayern
Gymnasier och realskolor ........
Belgien
Atenéer ................................
4379
4699
:5020
; 5340 5500
5660
5821
: 3528
3816
_
II
Danmark
4200
14000—
1080002)
4600
5000
England
Secondary schools ..................
- —
—
—
Finland
Lycéer ................................
—
_
5472
_
Elementarskolor .....................
—
—
4032
_ .
Frankrike
I provinserna ......................
4320
4680
5040
5400; —
I Lyon och Marseille ...............
4464
4944
5424
5904
—
I Paris .................................
6480
—
—
—
—
Ne derlän derna
I Amsterdam och Haag............
6000
—
_
_ _
Konrektor i Haag .................
5250
—
—
_
„
i Amsterdam ............
5700
_
_
Norge
4600
5000
5400
Preussen
Högre lärov. i Berlin...............
5340
5696,
6052
6408 i —
„
„ i städer öfver 50000
4539 1
4984
5340
5696 6052
6408
_ 1
„
„ i städer under 50000
4272
4717 i
5073
5429 | 5785
6141
Lägre läroverk i storstäder.........
4272
4539
4806
5073 5340
5607
„
t,
i småstäder.........
4005
4272
4539
4806 1 5073
5340
Sachsen
5874
6141
6408
Sverige
Högre läroverk....................
5000
5500
_
_
Lägre läroverk i Stockholm ......
4500
_
_
i,
„
i öfriga städer ...
4000
4500
— j
— —
—
—
Österrike
I Wien .........................
1 småstäder .....................
—
—
—
5436’)
—
" H
5074
—
_ ! Q
6141i B
4
5
6
— 10
— 11
— ! 12
—
i 13
—
14
—
15
—
16
— I IT
— 18
—
19
-
20
— 21
_ : 22
—
23
—
24
—
25
26
27
00 Öl
BILAGA XIV
9t7
löneförmåner.
Rektors tid
Bostad
Under-
Pensionsafg.
År för
.
eller
Löne-
vis-
för
egen
del
för
gällande
Anmärkningar
före högsta
lön
hyres-
bidrag
tillägg
nings-
timmar
änka
och
barn
löne-
reglering.
1
1 Beror på löne-  \ tur som lär.
1 Bostad eller
1223-552
12—14
0
B %
1888, 1894
2
it
it
—
18—20
0
it
it
3
40
Bost. el. 471
—
12
0
73
1893
4
3
Bostad
216-576
0
0
%
1881
4- andel i terminsafgifter.
5
10
Ettdera
400*)
0. 1200
15
0
it
1892
*) Resp. vid Metropolitansk. och i Sor©
6
—
Bostad
—
8—12
_
—
—
2) Lön, terminsafgifter och boställe.
7
/ Beror på löne-
Ettdera
Bet. för
12
0
72
1896
Arfvode öfver lönen 864.
8
9
Itur som lär.
it
it
It
ti
mar =
lärare
12
16
0
0
72
72
1896
1883 -96
„
„
„
1080.
„
„
„
432.
10
Skiftar
Bostad
3603)
0
10 %4)
1887
3) Om proviseur är agrégé.
11
,,
it
0
1880,1891
4) + ,''T af lönen vid första utbetalning
12
0
it
tf
0
’
1887
och hvarje uppflyttning.
13
0
\ I Amsterd.
_
8
0
0%
V
14
0
V bostad el.
—
17
0
it
?
15
0
J 1500
—
?
0
tf
?
16
10
Ettdera
4005)
10-15
0
Gifta
1898
5) För de två äldsta. Personligt tillägg
förekommer äfven.
17
9
—
6—16
0
3 %
1897
''
18
15
—
it
0
it
it
19
—
it
0
tf
it
20
—
tf
0
it
it
21
1»
it
—
It
0
it
It
22
10
tf
—
12—16
0
%
1886
23
10
-6)
12-16
0
90
1883,1898
6) Genom donationer, t. ex. i Malmö.
24
0
20—22
0
70
it
25
10
tf
—
it
0
70
tf
26
/Beror på löne-
h. 755
5-8
3 %
1898
''•) Näml. arfvode, 775 kr., jämte den ä
Uur som lär.
sid. 914 angifnalärarelönen samt hälften
27
t>
åt tjänstgöringspenningar i 7:e eller
6:e rangklassen d. v. s. hälften af
423—1057 kr. eller af 483—1208 kr.
918
BILAGOR.
C) Öfningslärares löneförmåner.
Land och Lärare
Lönegrade
r
Tjänste-  tid i år
före hög-  sta lön
Arfvode
för
vecko-
timme
År för
senaste
löfte-
j regler. ]
1
2
3
4
5
6
7
8
9
1°
Baden
I teckning o. gymnastik
1602
1869
2092
2314
2537
2759
2982
32041)
20
! 1888 !
1 —94 |
Bayern
I teckning och gymnastik
1816
1976
2136
2296
2456
2616
2776
2936
3096
38
_
i 1893 |
] I sång samt för ej fasta)
80—96
j i teckning och gymnastik/
—
i
Belgien
1
I teckning .................
1080
1296
—
—
—
| -
—
—
—
—
3
_
1881
I gymnastik 2) ...............
1008
1152
—
—
: —
—
—
—
—
3
—
11 1
Danmark 3)
I teckning, gymnastik och
sång i Soro ...............
1700
1900
2100
2300
2500
2700
—
—
—
—
15
—
1892
Finland
I sång vid normallyceer
576
691
806
—
—
_
—
_
—
10
_
1883
„
„
andra lyceer
432
518
605
—
—
_
—
—
—
_
10
_
! I teckning vid reallyceer
1008
1210
1411
—
—
___
—
_
—
_
10
_
1891
ii
|, klassiska lyceer
360
1884
I gymnastik 4)..............
1872
2448
3024
3600
—
—
—
—
—
—
15
1894
Frankrike
I teckning i provinserna
1440
1584
1728
1872
—
_
—
_
Skiftar
_
1887
j i,
„
i Paris
I gymnastik i provinserna
2160
864
2520
1008
2880
1152
1296
—
z
—
—
—
—
it
11
In
»
i Paris
1152
1296
1440
1584
1728
—
—
—
—
—
ii
—
Nederlän derna
| I gymnastik i Haag 5) ...
750
1050
|
I ii
i,
i Amsterdam 1
2250
—
—
—
—
— !
—
—
—
—
—
—
_
Preussen 6)
Teckningslärare ............
1602)
1825
2047
2270
2492
2670
28483026
3204
3382
27
98
1900
; Technische Lehrer 1) ......
1335
1558
1780
1958 2136
2314 249212670
2848
3026
27
80
»> 11 2) .....1
1335j
1513
16911
1869 2047
2225| 240312581
2714
2848
27
80
Sachsen 7)
Ständige Fachlehrer ......
1869
2136
2403
2670
2937
3204
34713738
1005
—
24
—
—
Österrike
I gymnastik i Wien ...... .
2265 2416
2567
2794
3020
3247
_ 1
_ !
_
25
60 [
1898
„
„ i småstäder ......|
19032054!
2205 2432 2658|2885l
- 1
—
—
—
It
»
11
I
...
*) Enligt Mushackes Schulkalender 3293 kr. /.s af lärarne hafva 89 kr. mer. 2) Efter 10 ärs
förtjänstfull verksamhet ökas lönen med l/a eller 384 kr. 3)'' Därjämte hostad eller 400 kr.4) Högre i Helsing.
fors, se kollega vid Finland å sid. 914. 5) För 8 veckotimmar. 6) Dessutom hyresbidrag af 160—481.
) Lönetursräkningen börjar efter utnämning till ordinarie, dock först vid fyllda 25 år. (Mushackes Schulkalender
för das Schuljahr 1901/2).
BILAGA XIV.
919
D) Extralärares löneförmåner.
1 1
Länder.
|
Årslön.
Arfvode
för
vecko-
timme.
Arfvode
för
timme.
Tjänste-
förehög
Anmärkningar,
sta arfv. !
-----
Baden ........................
1068-1424
—
| Praktikanten.
i Bayern ........................
1335-1755
—
—
10 år 1 Assistenten.
Belgien .......................
1656-1872
—
—
3 „
Hilfslehrer.
England .....................
0.2000
—
—
i Frankrike:
I Paris .....................
2160-3456
—
—
Skiftar j|Generalrepetenter
I provinserna ............
1800-2592
—
—
„
; (och assistenter.
(1500—2000
8
; Klasselserere.
(1700—2200
| Preussen 1901 ...............
1602—2136
98* *)
2,2 3
5
Hilfslehrer.
! Sachsen........................
1331—2136
—
—
—
27 nicht ständige Lehrer2)
1 Sverige:
|
adj unkter ..............
1800
—
—
—
lektorer.....................
2000
—
| -
—
: Österrike:
I Wien ....................
2567
76—91
—
—
| Supplenten.
I städer öfver 50000 .....
2265
>>
—
- 1 »
„
„ 10000—50000
2190
It
—
r - i
„ under 10000 ......
2114
»*
I -
1 — ! »»
i) Den, som på prof konstitueras att sköta läraretjänst, aflönas med remunerationer intill
begynnelselönen, 2403 kr.
*) Vid kommunalskolorna i Dresden och Leipzig är lönen 1602—2136 kr., och erhålles
efter 2 år; efter 3 års tjänst bli lärarne “ständige".
Bilaga XV.
Öfversikt af yttranden rörande ordinarie ämneslärares aflöning,
afgifna jämlikt kungl. cirkuläret den 25 oktober 1901.
De i dessa yttranden, som i juni 1902 remitterades till kommittén, ifrågasatta
lönebeloppen äro i nedanstående tabellariska öfversikter sammanställda gruppvis
jämte antalet af de domkapitel och kollegier vid olika slags läroverk, som uttalat
sig för hvarje belopp. Mindre afvikelser äro, liksom alla namnuppgifter, omnämnda
i Anm. och noter.
I. Adjunkters och kollegers löner.
F ö r s 1 a g
Domkapitel
'' Högre lärov.
Femkl. lärov.
Trekl. lärov.
och Pedagogier
3,000—5,500: 5 ålderstillägg .
1
a)
__
3,000—5,000: 4 ålderstillägg .........
9
b)
00
11 f)
2 h)
3,000—4,500: 3 ålderstillägg .........
I
c)
8 e)
6 s)
10 i)
Summa
11
26
17
12
a) Kalmar. — b) Upsala, Skara, Strängnäs, Västerås, Växjö, Lund, Göteborg, Hernösand, Visby. —
c) Linköping.
d) Stockholms norra latinläroverk, Södermalms läroverk, Stockholms realläroverk, Nya elementarskolan,
Upsala, Gäfle, Strängnäs, Örebro, Västerås, Falun, Växjö, Jönköping, Göteborgs latinläroverk,
Göteborgs realläroverk, Karlstad, Hernösand, Sundsvall, Visby. — e) Hudiksvall, Linköping, Norr’
köping, Västervik, Vänersborg, Nyköping, Umeå, Luleå,
f) Jakobs läroverk, Katarina läroverk, Östermalms läroverk, Söderhamn, Norrtälje, Lidköping, Borås, Arboga,
Göteborgs femkl. läroverk, Uddevalla, Haparanda. - g) Enköping, Vadstena, Eksjö, Eskilstuna’
Kristinehamn, Piteå.
h) Varberg, Åmål. - i) Söderköping, Vimmerby, Södertälje, Sala, Köping, Strömstad, Filipstad, Arvika,
Skellefteå, Örnsköldsvik.
Anm. 1. Från Halmstad föreslås endast slutlön: 5,000 kronor.
Anm. 2. I allmänhet är förslaget 3,000 — 4,500 kronor afgifvet under förutsättning, att lärarne
ej skola bidraga till sin egen pensionering.
BILAGA XV.
92
II. Lektorers löner.
Förslag
Domkapitel
Högre lärov.
•
Femkl. lärov.
Trekl. lärov.
och Pedagogier
''
4,000—6,500: 5 ålderstillägg ......
1 a)
—
—
—
4,000—6,000: 4 ålderstillägg .........
9 b)
00
6 f)
2 h)
4,000—5,500: 3 ålderstillägg
1 c)
8 e)
4 g)
7 *)
Summa
11
26
10
9
a) Kalmar. — b) Upsala, Skara, Strängnäs, Västerås, Växjö, Lund, Göteborg, Hernösand, Visby. —
c) Linköping.
d) Stockhoms norra latinläroverk, Södermalms läroverk, Stockholms realläroverk, Nya elementarskolan,
Upsala, Gäfle, Strängnäs, Örebro, Västerås, Falun, Växjö, Jönköping, Göteborgs latinläroverk,
Göteborgs realläroverk, Karlstad, Hernösand, Sundsvall, Visby. — e) Hudiksvall, Linköping, Norrköping,
Västervik, Vänersborg, Nyköping, Umeå, Luleå,
f) Jakobs läroverk, Katarina läroverk, Östermalms läroverk, Lidköping, Arboga, Göteborgs femkl. läroverk. —
g) Enköping, Vadstena, Eksjö, Eskilstuna.
h) Varberg, Åmål. - i) Söderköping, Södertälje, Sala, Köping, Filipstad, Skellefteå, Örnsköldsvik.
Anm. 1. Från Halmstad föreslås endast slutlön: 6,000 kr.
Anm. 2. I allmänhet är förslaget 4,000—5,500 afgifvet under förutsättning att lärarne ej skola
bidraga till sin egen pensionering.
III. Rektorslöner vid högre läroverk.
Förslag
Dom-
kapitel
Högre
läroverk
Femkl.
läroverk
Trekl. lärov.
och Pedagogier
6,000—7,000: 2 ålderstillägg efter 5 och 10 år
4 a)
2 f)
—
—
6,000—6,500: 1 ålderstillägg efter 5 år...
1 b)
1 g)
2 j)
—
6,000—6,500: 1 ålderstillägg efter 10 år
1 c)
6 h)
1 k)
1 m)
5,500—6,000: 1 ålderstillägg efter 5 år
1 d)
—
5,500—6,000: 1 ålderstillägg efter 10 år
—
1 i)
1 i)
5,500: Intet ålderstillägg föreslaget............
1 e)
—
—
—
Summa
8
10
4
1
a) Skara, Västerås, Växjö, Kalmar. — b) Hernösand. — c) Visby. — d) Upsala. — e) Linköping,
f) Västerås, Göteborgs latinläroverk. - g) Göteborgs realläroverk. — h) Stockholms norra latinläroverk,
Södermalms läroverk, Nya elementarskolan, Upsala, Hernösand, Visby. — i) Hudiksvall,
j) Lidköping, Göteborgs femkl. läroverk. — k) Arboga. — 1) Eksjö,
m) Varberg.
Anm. Förslaget »höjning i proportion» till ämneslärarnes löner har uppfattats såsom högsta
lektorslön med ett ålderstillägg af 500 kronor efter 10 år.
116
922
BILAGOR.
IV.
Rektor slöner vid lägre läroverk.
Förslag
Dom-
Högre
Femkl.
Trekl. lärov.
kapitel
läroverk
läroverk
och Pedagogier
5,000—6,000: 2 ålderstillägg efter 5 och 10 år
2 a)
1 e)
—
5,000—5,500: 1 ålderstillägg efter 5 år.
—
—
1 g)
|
5,000—5,500: 1 ålderstillägg efter 10 år
—
4 f)
7 >>)
1 k)
4,500—5,500: 2 ålderstillägg efter 5 och ioår
r b)
—
—
—
4,500—5,000: 1 ålderstillägg efter 5 år
2 c)
—
5 0
—
4,500—5,000: 1 ålderstillägg efter 10 år
—
—
2 i)
—
4,500: Intet ålderstillägg föreslaget
1 d)
—
—
—
Summa
6
5
13
1
a) Skara, Västerås. — b) Kalmar. — c) Upsala, Hernösand. — d) Linköping.
e) Göteborgs latinläroverk. — f) Stockholms norra latinläroverk, Södermalms läroverk, Upsala, Hernösand.
g) Lidköping. — h) Jakobs läroverk, Katarina läroverk, Östermalms läroverk, Borås, Arboga, Uddevalla,
Haparanda. — i) Söderhamn, Norrtälje, Göteborgs femkl. lärov. — j) Eksjö, Piteå,
k) Varberg.
Anm. i. Förslaget »höjning i proportion» till ämneslärarnes löner har uppfattats såsom högsta
kollegalön med ett ålderstillägg å 500 kronor efter ro år.
Anm. 2. Göteborgs domkapitel föreslår, att rektor vid Göteborgs femkl. läroverk skall åtnjuta samma
lön som motsvarande rektorer i Stockholm. Från Katarina och, som det vill synas, Östermalm föreslås
för rektor vid femkl. läroverk i Stockholm: 5,500 och efter 10 år 6,000 kr. Från Göteborgs femklassiga
läroverk föreslås för rektorer vid femklassiga läroverk i Stockholm och Göteborg: 5,000 och efter 5 år
5,500 kronor.
*
KAP. XIII.
Tabeller till kap. 1—XII.
Förteckning å tabellerna.
Tab. 1. A.
Tab. 1. B.
Tab. 1. C.
Tab. 1. B.
Tab. 1. E.
Tab. 1. F.
Tab. 1. B.
Tab. 1 H.
Tab. 2.
Tab. 3.
Tab. 4.
Tab. 5.
Tab. 6.
Tab. 7.
Tab. 8.
Tab. 9.
Förmögenhetsgrupper i de högre läroverkens 6:e och 7:e klassei.
Förmögenhetsgrupper i de högre läroverkens fem lägre klasser.
Förmögenhetsgrupper 1 de högre läroverkens samtliga klassei
Förmögenhetsgrupper i de lägre läroverken och pedagogierna.
,
Förmögenhetsuppskattning för hvarje årsklass inom olika grupper åt läroverk och
för hela riket.
Brödrakretsar inom olika förmögenhetsgrupper sammanräknade för olika grupper
Terrednsafgifternas årliga belopp och antalet under h. t. befriadelftrjungar samt
stipendier, premier och understöd i medeltal för de tio åren 1890-1899.,
Jämförelse mellan befrielserna från terminsafgifter och förmögenhetsuppskattnmgen
InlaleU examen vid slutet af vårterminen 1900 i de olika läroämnena och teckning
godkända och icke godkända lärjungar inom 4:e och 5:e klasserna vid de h gre
allmänna läroverken (utom Nya elementarskolan).
Tiden för slöjdundervisningen vid de särskilda läroverken.
Öfversikt af''antalet allmänna läroverk, där slöjdundervisning enligt årsredogörelserna
1880-1900 förekommit.
,
.
., ,
.
Antal under läsåren 1880/81 - 1899/1900 i slöjd undervisade lärjungar vid de låioverk,
för livilka uppgifter härom funnits att tillgå.
Lärjungarnes fördelning på bildningslinjer 1875-1901.
Antal lärjungar vid de allmänna läroverken höstterminerna 18.11-1J0U.
Antal lärjungar vid samskolor höstterminerna 1896-1900.
•
• w
Antal godkända i mogenhetsexamen i Sverige och i motsvarande examina i Norg
Danmark, Finland och Preussen.
924
TABELLER TILL KAP. I—XII.
Tabell 1 A.
Förmögenhetsgrupper i de högre läroverkens
6:e och 7:e klasser.
Enligt uppskattning af läroverkens rektorer.
Läroverk
Antal lärjungar, hvilkas föräldrar
anses äga i årsinkomst
a) under
1,500 kr.
b) 1,500-  3,000 kr.
c) öfver
3,000 kr.
Från Annan Från
staden j ort staden
Annar
ort
1 Från
1 staden
Annan
ort
14
14
4
22
16
37
107
10
3
14
14
34
27
102
31
25
16
12
52
49
185
22
6
21
7
85
21
162
5
11
4
4
i 19
16
59
30
19
11
15
55
25
155
13
9
3
10
14j
19
68
3
i 5
6
2
4
11
31
18
13
11
13
34
15
104
22
7
10
14
24
39
116
19
11
12
10
24:
13
89
14
12
9
15
1
29
60
139
12
8
9
9
Il 35
39
112
33
28
24
42
1
14
40
181
10
3
5
5
21
25
69
26
19
1 18
13
30
59
165
43
10
25
20
51
14
163
14
6
13
2
59
17
111
6
1
5
10
11
41
74
24
38
! 15
34
18
68
197
53
6
31
3
142
15
250
44
6
38
4
171
30
293
16
—
42
5
123
18
204
6
—
16
5
113
20
160
1
4
4
5
11
9
34
12
1
7
6
15
4
45
14
15
1
9
19
24
82
49
9
18
11
55
55
197
8
7
5
2
16
7
45
11
11
7
8 !
10
36
83
9
4
9 j
1
11
18
52
10
15
9
3
21
31
89
29
19
5
13
18
22
106
2
5
—
1
14
20
42
19
11
19
25
26
45
145
9 1
4
14 |
24 ,
26
18
95
661
365 i
i
460
398
1,420
1,007
4,311
h3%
8,5*
10,7
9,2
\
12,9*
23,4*
=
23,8 *
19,9 %
56,3 %
100 *
Summa
I procent för hvardera
af grupperna a), b) och c)
Falun
Gäfle
jGöteb. latinl.
i „ reallär.
(Halmstad
I Helsingborg
Hernösand
■Hudiksvall
Jönköping
Kalmar
Karlskrona
Karlstad
Kristianstad
Linköping
Luleå
Lund
Malmö
Norrköping
Nyköping
i Skara
jSthm: N. latin!
[
,, Reallär.
„ Söderm.
(
„ N. elem.j
Strängnäs (
Sundsvall j
Umeå
Upsala
Visby
Vänersborg
Västervik
Västerås
Växjö
Ystad
Örebro
Östersund
Summa
Procent
0 b) c)
26 *, 24 *, 50 *, Falun
13
27
„ 60 ,
Gäfle
30
15
)> 55 ,
Göteb. latinl.
17
17
„ 66 ,
„ reallär
27
J»
14
,, n9 ,
Halmstad
• il
ii
17
„ 52 ,
Helsingborg
32
ii
19
„ 49 „
Hernösand
26
ii
26
„ 48 „
Hudiksvall
30
ii
23
„ 47 „
JÖDköping
25
ii
21
„ 54 „
Kalmar
34
ii
25
„ 41 „
Karlskrona
19 „
17
„ 64 „
Karlstad
18
a
16
„ 66 „
Kristianstad
34
a
36
,, 30 ,,
Linköping
19
a
14
,, 61 ,,
Luleå
27
a
19
„ 54 „
Liind
32
ii
28
„ 40 „
Malmö
18
a
14
„ 68 „
Norrköping
10
a
20
„ 70 „
Nyköping
31
ii
25
„ 44 „
Skara
23
a
14
„ 63 „
N. latin, Sthm
17
a
14
„ 69 „
Reallär. f9
8
it
23
„ 69 „
Söderm. „
4
it
13
„ 83 „
N. elem. „
15
it
26
„ 59'',,
Strängnäs
29
''
29
„ 42'',
Sundsvall
36
t
12
„ 52 ,,
Umeå
29
t
15
56''
i
it
Upsala
33 „ 16 „ 511 „ Visby
27
„ 18 ,, 55%, Vänersborg
"5 „
19
„
56
,
Västervik
28
„
13
„
59
„
Västerås
45 ,,
17
„
38
„
Växjö
17 „
2
„
81
„
Ystad
21 „
30
„
49
„
Örebro
14 „
40
„
46
„
Östersund
Under förutsättning af afgiftsfrihet
för a) och blott half
afgift för b) blir uppbörden
66,2 6 * af hel afgift för samt- j
liga lärjungar.
TABELL I . B.
925
Tabell 1. B.
Förmögenhetsgrupper i de högre läroverkens
lem lägre klasser.
Antal lärjungar,
anses äga i
hvilkas föräldrar
årsinkomst
I procent för hvardera
af grupperna a), b) och c)
Läroverk
a) under
1,500 kr.
b) 1,500 —
3,000 kr.
c) öfver
3,000 kr.
Summa
Från
staden
Annan 1
ort
Från
staden
Annan
ort
Från
staden
Annan
ort
Falun
41
26
22
49
40
54
232
a)
b)
c)
29 %, 31 %, 40 %, Falun
21
5
51
19
88
51
235
11 „ 30 „ 59 „ Gäfle
Göteb. latinl.
48
11
40
11
123
22
255
23 „ 20 „ 57 „ Göteb. latinl.!
„ reallär.
51
5
72
9
254
43
434
13 „ 19 „ 68 „
., reallär.
Halmstad
46
6
29
12
54
26
173
30 „ 24 „ 46 „ Halmstad
Helsingborg
Hernösand
88
5
78
29
80
38
318
29 „ 34 „ 37 „ Helsingborg
31
24
20
13
37
37
162
34 „ 20 „ 46 „ Hernösand
Hudiksvall
15
10
14
13
29
16
97
26 „ 28 „ 46 „ Hudiksvall
Jönköping
57
28
43
32
63
27
250
34 ,, 30 „ 36 „ Jönköping
Kalmar
41
14
36
39
57
38
225
25 „ 33 „ 42 „ Kalmar
Karlskrona
59
7
23
13
62
7
171
39 „ 21 „ 40 „ Karlskrona
Karlstad
29
14
41
16
73
83
256
17 „ 22 „ 61 „ Karlstad
Kristianstad
55
13
25
11
51
41
196
35 „ 18 „ 47 „ Kristianstad
Linköping
96
45
34
49
38
46
308
46 „ 27 „ 27 „ Linköping
Luleå
28
4
27
12
35
23
129
25 „ 30 „ 45 „ Luleå
Lund
67
23
50
18
45
59
262
34 „ 26 „ 40 „ Lund
171
14
93
18
167
27
490
38 „ 23 „ 39 „ Malmö
j Norrköping
80
15
71
19
122
57
364
26 „ 25 „ 49 „ Norrköping
1 Nyköping
13
5
14
14
29
37
112
16 „ 25 „ 59 „ Nyköping
! Skara
46
25
3
33
22
43
172
41 „ 21 „ 38 „ Skara
Stinn: N. latin
138
13
101
18
216
21
507
30 „ 23 „ 47 „ N. latin, Sthm
„ Reallär.
75
_
52
4
148
25
304
25 „ 18 „ 57 „ Reallär. „
,, Söderm.
58
3
99
7
195
32
394
15 „ 27 „ 58 „ Söderm. ,,
„ N. elem.
6
—
15
3
146
24
194
3 „ 9 „ 88 „ N. elem. „
|
Strängnäs
23
11
"10
15
20
18
97
35 „ 26 „ 39 „ Strängnäs
Sundsvall
51
15
46
28
61
28
229
29 „ 32 „ 39 „ Sundsvall
i Umeå
35
14
1 1
12
39
43
154
32 „ 15 „ 53 „ Umeå
1 Upsala
101
4
50
18
84
76
333
32 „ 20 „ 48 „ Upsala
Visby
20
12
10
12
29
16
99
32 „ 22 „ 46 „ Visby
Vänersborg
24
12
17
18
11
47
129
28 „ 27 „ 45 „ Vänersborg j
Västervik
Öl
15
18
6
24
18
132
50 „ 18 „ 32 „ Västervik
Västerås
'' 24
12
24
31
26
36
153
24 ,, 36 „ 40 ,, Västerås
j Växjö
38
38
11
34
51
51
223
34 „ 20 „ 46 „ Växjö
j Ystad
44
11
28
13
45
21
162
34 „ 25 „ 41 „ Ystad
! Örebro
77
18
55
43
62
58
313
30,<„31,s„38,«„ Örebro
1 Östersund
29
11
38
34
44
26
182
22 „ 40 „ 38 „ Östersund
Under förutsättning afafgifts-  1 frihet för a) och blott half
1
1,877
22,1%
488
1.371
725
2,670
1 1,315
8,446
Procent
5,s%16,v%
8,c %
31/%
15,« %
=
1 afgift för b) blir uppbörden
( 59,0% af hel afgift församt-  | liga lärjungar i kl 1—5 af
de högre lärov.
28.
" %
24,s %
47,
1 %
100 %
926
TABELLER TILL KAP. I—XII.
Tabell 1. C.
Förmögenhetsgrupper i de högre läroverkens
samtliga klasser.
Antal lärjungar,
anses äga i
hvilkas föräldrar
årsinkomst
I Läroverk
a) under
1,500 kr.
b) 1,500 —
3,000 kr.
c) öfver
3,000 kr.
Summa
I procent för hvardera
af grupperna a), b) och c)
Från
staden
Annan
ort
Från
staden
Annan
ort
Från
staden
Annan
ort
a)
b)
c)
Falun
55
40
26
71
56
91
339
28 %,29%,43%, Falun
Galle
31
8
65
33
122
78
337
12 „ 29 „ 59 „ Gäfle
Göteb. latinl.
79
36
56
23
175
71
440
26 „ 18 „ 56 „ Göteb. latinl.
„ reallär
73
11
93
16
339
64
596
14 „ 18 „ 68 „
., reallär.
Halmstad
51
17
33
16
73
42
232
29 „ 21 „ 50 „ Halmstad
Helsingborg
118
24
89
44
135
63
473
30 „ 28 „ 42 „ Helsingborg
Hernösand
44
33
23
23
51
56
230
33 „ 20 „ 49 ,, Hernösand
Hudiksvall
18
15
20
15
33
27
128
26 ,, 27 „ 47 ,, Hudiksvall
Jönköping
75
41
54
45
97
42
354
33 „ 28 ,, 39 „ Jönköping
Kalmar
63
21
46
53
81
77
341
25 „ 29 „ 46 „ Kalmar
Karlskrona
78
18
35
23
86
20
260
37 „ 22 „ 41 „ Karlskrona
Karlstad
43
26
50
31
102
143
395
17 „ 21 „ 62 „ Karlstad
Kristianstad
67
21
34
20
86
80
308
29 „ 17 ,, 54 „ Kristianstad
1 Linköping
129
73
58
91
52
86
489
41 ,, 31 ,, 28 „ Linköping
| Luleå
38
7
32
17
56
48
198
23 „ 25 „ 52 „ Luleå
Lund
93
42
68
31
75
118
427
32 „ 23 ., 45 ,, Lund
Malmö
214
24
118
38
218
41
653
36 „ 24 „ 40 „ Malmö
Norrköping v
94
21
84
21
181
74
475
24 „ 22 „ 54 „ Norrköping
Nyköping
19
6
19
24
40
78
186
13 „ 23 „ 64 ,, Nyköping
Skara
70
63
18
67
40
in
369
36 „ 23 „ 41 „ Skara
Sthm: N. latin
191
19
132
21
358
36
757
28 „ 20 „ 52 „ N. latin, Sthm
„ Reallär.
119
6
90
8
319
55
597
21 „ 16 „ 63 „ Reallär. ,,
„ Söderm.
74
3
141
12
318
50
598
13 „ 26 „ 61 „ Söderm. „
„ N. elem.
Strängnäs
12
—
31
8
259
44
354
3 „ 11 „ 86 „ N. elem. „
24
15
14
20
31
27
131
30 „ 26 „ 44 ,, Strängnäs
Sundsvall
63
16
53
34
76
32
•274
29 „ 32 „ 39 „ Sundsvall
Umeå
49
29
12
21
58
67
236
33 „ 14 „ 53 „ Umeå
31 „ 18 ,, 51 „ Upsala
ITpsala
150
13
68
29
139
131
530
Visby
28
19
15
14
45
23
144
33 „ 20 „ 47 „ Visby
Vänersborg
35
23
24
26
21
83
212
27 „ 24 „ 49 „ Vänersborg
Västervik
60
19
27
7
35
36
184
43 „ 18 „ 39 „ Västervik
Västerås
34
27
33
34
47
67
242
25 „ 28 „ 47 ,, Västerås
Växjö
67
57
16
47
69
73
329
38 „ 19 „ 43 „ Växjö
Ystad
46
16
28
14
59
41
204
30 „ 21 „ 49 „ Ystad
Örebro
96
29
74
68
88
103
458
27 „ 31 „ 42 „ Örebro
Östersund
38
15
52
58
70
44
277
19 „ 40 „ 41 „ Östersund
Summa
_
2,538
853
1,831
1,123
4,090
2,322
12,757
| Under förutsättning af afgifts-  y frihet för a) och blott half
( afgift för b) blir uppbörden
Procent
19,9%
6,i%
14,3 %
3,8 %
32,1 %
18,2%
=
26,6 %
23,i %
50,3 %
100 %
61,8 5^ af hel afgift för samt-  ) liga lärjungar i de högre lärov.
TABELL I. D.
927
Tabell 1. D.
Förmögenhetsgrupper i de lägre läroverken
och pedagogierna.
Antal lärjungar,
anses äga i
h vilkas föräldrar
årsinkomst
I procent för hvardera
af grupperna a), b) och c) i
Läroverk
a) under
b) 1,500—
1,500 kr.
3,000 kr.
e) öfver
3,000 kr.
Summa
Från Annan Från
staden
ort staden
Annan
ort
Från | Annan
staden | ort
Alingsås
23
25
1
ii!
9 :
|
8
9
Arboga
16
2
7 l
5
10 1
6
Arvika
36
9
16
13
18
20
Askersund
11
4
5
10
8
15
Borås
29
24
21
11
43
19
Eksjö
8
9 j
20
13
19 1
14
Engelholm
12
6
10
10
6
16
Enköping
24
14
5
16
7
18
Eskilstuna
28
4
37
b |
44
7
Falköping
17
5 1
19
4j
10 i
3
Filipstad
20
6
10
15 |
10 j
10
Göteb:gs 5-kl.
117
19
85
13 |
20
Haparanda
16
4
6
9
101
2
Karlshamn
33
7 1
20
12
29
19
Kristinehamn
18
9 i
21
13
22
19
Köping
14
8
8
4
12
3
Landskrona
33
—
33
7
3ö
5
Lidköping
29
6
14
7
20
9
Mariestad
23
6
8
8
15
6
Marstrand
6
2
2
1
—
—
Nora
9
4
5
2
2
—
Norrtälje
8
4
9
5
10
13
Oskarshamn
18
5
20
9
23
3
Piteå
22
5
10
14
11
4
Sala
13
3
19
6
16
4
Simrishamn
20
6
6
15
9
4
1 Skellefteå
5
1
13
13
18
15
! Sköfde
29
9
18
20
22
22
Sthm: Jakob
69
5
83
6
103
10
,, Katarina
38
3
72
13
120
21
„ Österm.
77
1
94
5
221
11
Strömstad
26
3
1
1
I 7
i
2
Söderhamn
18
4
18
1
1
36
4
Söderköping
6
1
6
3
5
4
Södertälje
11
3
23
H
21
7
Sölvesborg
11
2
6
i
8
2
Trelleborg
6
4
14
9
20
12
Uddevalla
24
8
22
11
L41
14
Vadstena
7
4
18
3
15
14
Varberg
45
1 12
1 9
6
22
11
Vimmerby
12
9
3
5
2
2
Åmål
33
1 10
11
10
It,
1 13
I Örnsköldsvik
! 12
4
| 10
1 2
i 1*
8
Summa
Procent
1,032
25,o «j
279
Kl 6,7 2
| 848
* 20,5 *
352
6 8,5*
]| 1,202
420
K 29,i % 10,2 %
31,7 %
29,0 %
39,3 o/o
;
85
46
112
53
147
83
60
84
126
58
71
371
47
120
102
49
114
85
66
11
22
49
78
66
61
60
65
120
276
267
409
40
81
25
71
30
65
120
61
105
33
93
46
4,133
100
b) c)
56 %, 24 %, 20 %, Alingsås
39
„ 26 „ 35 „ Arboga
40
,, 26 „ 34 „ Arvika
28
„ 28 „ 44 „ Askersund
36 „ 22 „ 42 „ Borås
20 „ 40 ,, 40 „ Eksjö
30 „ 33 „ 37 „ Engelholm
45 „ 25
„
30
„
Enköping
5 ,, 34
„
41
„
Eskilstuna
38 „ 40
„
22
„
Falköping
7 „ 35
„
28
„
Filipstad
7 „ 26
„
37
„
Göteb:gs 5-kl.
43
„ 32
,,
25
„
Haparanda
33 „ 27
„
40
„
Karlshamn
27 „ 33
„
40
„
Kristinehamn
45 „ 24
31
„
Köping
29
„ 35
„* 36
„
Landskrona
41
„ 25
34
„
Lidköping
44
„ 24
32
„
Mariestad
73 „ 27 ,,
— Marstrand
59 „
32
„
9
„
Nora
24 „
29
,,
47
„
Norrtälje
30
„
37
„
33
„
Oskarshamn
41 „
36
„
23
„
Piteå
26
„
41
„
33
„
Sala
43 „
35
„
22
„
Simrishamn
9 „ 40 „ 51 „ Skellefteå
32 „ 32 „ 36 „ Sköfde
27
„ 32 „ 41 „ Jakob, Sthm
15 „ 32 „ 53 „ Katarina „ j
19
„ 24 „ 57 „ Österm. „
!
72J„ 5 „ 22J„ Strömstad
27
„ 24 „ 49 „ Söderhamn
28
„ 36 „ 36 „ Söderköping
20
„ 41 „ 39 „ Södertälje
43
23,i„
33j„
Sölvesborg
15 „ 36 „ 49'' „ Trelleborg
27 „ 27 ,, 46 „ Uddevalla
18 „ 34 „ 48 „ Vadstena
54 „ 14 „ 32 „ Varberg
64 „ 24 „ 12 „ Vimmerby
46 „ 23 ,, 31 „ Åmål
35 ,, 26 ,, 39 „ Örnsköldsvik
Under förutsättning af afgiftsfrihet
för a) och blott half
afgift för b) blir uppbörden
53,8 % af hel afgift för samtliga
lärjungar i de lägre läroverken
och pedagogierna.
928
TABELLER TILL KAP. I—XII
Tabell 1. E.
Förmögenhetsuppskattning för hvarje årsklass
inom olika grupper af läroverk och för hela riket.
Klasser
Antal lärjungar, hvilkas föräldrar
anses äga i årsinkomst
I procent för
och
Läroverksgrupper l)
I
a) under
1,500 kr.
b) 1,500—
3,000 kr.
c) öfver
|| 3,000 kr.
Summa
hvardera af
grupperna
a), b) och c)
i Från
j staden
Annan
ort
Från
1 staden
'' Annan
ort
!| Från
staden
Annan
ort
Första klassen i
Högre läroverk ..........
353
70
307
101
421
156
1,408
30 %, 29 % i\%
Realskolor lör gossar1) ..
1
149
26
144
28
181
45
573
31
30
3Q
Samskolor m. kommunbidr
121
30
74
39
81
36
381
39 .. 30
31
Indragn.-läroverk'')........
26
11
7
1 10
il 7
2
63
59.. 27;; 14;;
Summa
649
137
532
|
178
690
239
2,425
33 „ 29 „ 38 „
786
710
929
Andra klassen i
Högre läroverk ............
468
83
322
161
577
j 238
1,849
30 „ 26 „ 44 „
Realskolor för gossar.....
140
30
141
33
196
31
''571
30 „ 30 „ 40 ,
Samskolor m. kommunbidr.
85
34
86
44
75
47
371
32 „ 35 „ 33 „
Indragn.-läroverk............
23
7
8
7
7
6
58
52 „ 26 „ 22 „
Summa
716
154
557
245
855
322
2,849
31 „ 28 „ 41 „
870
802
1.177
| Tredje klassen i
Högre läroverk ............
403
91
301
150
578
282
1,805
27 „ 25 „ 48 „
Realskolor för gossar......
134
22
124
321
185
49
546
284 „ 284 „ 43 „
Samskolor m. kommunbidr.
82
23
57
41
71
43
317
33 „ 31'' „ 36 „
Indragn.-läroverk............
11
5|
7
9
6
3
41
39 „ 39 „ 22 „
Summa
630
141
489
232
840
377
2,709
28 „ 27 „ 45 „
i
771
721
1.217
Fjärde klassen i
!
j
Högre läroverk ............|
350
144
240
162
589
308
1,793
28 „ 22 „ 50 „
Realskolor för gossar......
98
26
75
26
165
47
437
28 „ 23 „ 49
Samskolor m. kommunbidr.
53 ;
35
50
31
59
45
273
32 „ 30 ,, 38
t Tre indragn.-läroverk 2) ...
3
i!
5
— s
i!
1
11
36 „ 46 „ 18 „
Summa j
504
2061|
370
219
814
401
2,514
28 „ 24 „ 48 „ !
!
710
589
1 215
, ''
Femte klassen i
1
''\
Högre läroverk ............
303
100
201
151
505
331
1,591
Realskolor för gossar......
71
10
53
26
121
28.
309
26 „ 26 „ 48 „
Samskolor in. kommunbidr.
35 i
19
16
25 |
42
37
174
31 , 24 „ 45
Ett indragn.-läroverk3) ...
1
11
1
5
8
12 „ 25
63 „
Summa ,
410
129
271 |
203
673 |
396
2,0821
26 „ 23 „ 51 „
539
474
1,069
1
De lägre läroverken och pedagogierna äro här fördelade i tre grupper, allt eftersom
de af kommittén föreslagits a) till af staten underhållna realskolor för gossar, b) till samskolor
med bidrag af kommunen och c) till indragning (Marstrand, Nora, Simrishamn, Söderj
VeSb°yg °ch Vimmerby)- — Haparanda läroverk, som föreslagits till en af staten
underhållen Barnskola, har hänförts till första gruppen, och Ystads läroverk till de högre.
2) Nora, SöderköpiDg och Sölvesborg. — 3) Sölvesborg.
TABELL I . E.
929
Klasser
och
Läroverksgrupper
Antal lärjungar, hvilkas föräldrar
anses äga i årsinkomst
Summa
I procent för
hvardera af
grupperna
a), b) och c)
a) under
1,500 kr.
b) 1,500-  3,000 kr.
c) öfver
3,000 kr.
Från j
staden j
Annan J
ort 1
Från
staden
Annan
ort
Från
staden
Annan
,ort
1 • 1
Sjette nedre klassen i
1
a)
b)
c)
I Högre läroverk ............
204
125
151
131
446
328
1,385
24%, 20%, 56%,
j Sköfde lägre läroverk *)
(3)
(1)
—
(2)
(1)
(7)
329
282
774
| Sjette öfre klassen
171
91
122
100
354
248
1,086
24 „ 21 „ 57 „
262
222
602
Sjunde nedre klassen
161
73
96
76
352
250
1,008
23 „ 17 „ 60 „
234
172
602
\ Sjunde öfre klassen
125
76
9!
268
181
832
24 „ 22 „ 54 „
201
182
449
Sammanfattningar:
j Klasserna I—V
] Högre läroverk ............
1,877
488
1,371
725
2,670
1,315
8,446
28 „ 25 „ 47 „
j Realskolor för gossar ......
592
114
1 537
145
848
200
2,436
29 „ 28 „ 43 „
: Samskolor m. kommunbidr.
376
141
; 283
180
328
208
1,516
34 „ 31 „ 35 „ j
] Indragn.-läroverk............
64
24
28
27
26
12
181
49 „ 30 „ 21 „
Summa
2,909
767
2,219
1,077
3,872
1,735
12,579
Anm. •)
3,676
3,296
5,607
C + 2 - ^
Procent
23,i
6,1
17,o
8,0
30,8
13,«
100%
29,2 %
26,2 %
44,6%
Klasserna I— VI: 1
3,113
892
2,370
1,208
4,318 | 2,063
13,964
4,005
3,E
»78
6,381
c-f- 2 — 0,1 / U
Procent
22,‘i
6,41 17,o
8,o
31,"
, 14,«
100%
c+k =58,-%
28,«%
25,o %
45,8 %
1
Klasserna VI: 2— VII:2
457
240
309
267
974
i 679
2,926
c + | = 1,941
j
697
576
1,653
Procent
i 15,o
8,2
10,o
!
9,1
33,1»
__
! 28,s
100%
C+ 0 = 66,35 %
23,8 %
19
-%
56,
%
Alla klasserna vid alla
|
I
läroverk i riket
3,570
i U32
2,679
1,475
5,292
2,742
16,890
c + ^ — 10,111
4,702
4,154
8,034
21,14
6,7
15,so
8,7 8
31,8 8
16,24
100%
>
^ , -
c4-2=59,8(i%
1
27,
84 %
24,51- %
47,57 %
1
*) Lärjungarne i kl. 6:1 vid Sköfde läroverk äro inräknade kl. 5.
2) Till ledning vid beräkning af de belopp, hvartill full afgift för c och half
afgift för b skulle uppgå, anges här summan af talen i kol. c och hälften af talen i kol. b.
117
930
TABELLER TILL KAP. I—XII.
■
Högre läroverk
tillsammans med
Realsk. f. gossar
Antal lärjungar, hvilkas föräldrar
anses äga i årsinkomst
a) under
b) 1,500— , c) öfver
1,5000 kr. 3,000 kr. j 3,000 kr.
Summa
Summan af
full afgift för
c) och half
afgift för b)
Fråu
staden
Annan
ort
j Från
staden
Annan
ort
| Från
{ staden
Annan
ort
a) för klasserna I—V......
2,469
602
1,908
870
3,518
1,515
10,882
c + } = 6,422
3,071
2,778
5,033
Procent
22,7
5,6 8
17,5 3
7,99
32,3 3
13,9 2
c+y — 59,01 %
28,23 %
25,52 %
46,2 6 %
b) för klasserna I—VI: 1
2,673
727
2,059
1,001
3,964
1,843
12.267
c+} = 7,337
3,400
3,060
5,807
Procent
, 21,8
_M
16,8
8,2
32,3
15,o
C + vr = 59,8 %
27,7 %
25%
47,3
Tabell 1. F.
Brödrakretsar inom olika förmögenhetsgrupper sammanräknade
för olika grupper af läroverk.
A) Olika slag af brödrakretsar.
Brödrakretsar
Antal lärjungar,
anses äga
hvilkas föräldrar
årsinkomst
Summa
I procent för
och
| Läroverksgrupper
a) under
1,500 kr.
b) 1,500—
3,000 kr.
1 c) öfver
j 3,000 kr.
brödra-
kretsar
j Antal
i bröder
hvardera af
grupperna
Från
staden
Annan
ort
Från
staden
Annan
ort
Från
staden
Annan
ort
a), b) och c)
Brödrapar :
Högre läroverk......
244
i 43
1 232
130
597
312
1,558
3,116
a) b)
c)
18,4% 23,3% 58,3%
Realsk. f. gossar ...
32
6
57
17
97
28
237
474
16,0 „ 31,2 ,,52,8 „
Tillsamman
276
49
289
147
694
340
1,795
3,590
18,1 ,,24,3 „ 57,6 „
Samskolor...........
37
7
37
20
49
33
183
366
24,o „ 31,2 „ 44,8 „
Indragn.-iärov.......
3
1
6
2
3
1
16
32
25,o „ 50,o „25,o ,,
Summa
316
57
332
169
746
374
1,994
3,988
_ _ _
Procent
15,8
2,3
16,7
8,5
37,4
18,7
100%
—
18,7 ,,25,2 „ 56,1 ,,
Brödrakretsar af 3
Högre läroverk......
35
17
28
19
125
87
311
933
16,7 „ 15,i „ 68,2 „
Realsk. f. gossar ...
3
2
2
2 i
17
7
33
99
15,2,, 12,i „ 72,7 ,,
Tillsamman
38
19
30
21
142
94
344
1,032
16,o „ 14,8 „ 68,c „
Samskolor............
1
1
2
3
9
4
20
60
10,o ., 25,o „ 65,o ,,
Indragn.-läroverk ...
—
_
—
1
—
—
1
3
— 100,o „ -
Summa
39
20
32
25
151
98
365
1,095
_ _ _
Procent
10,7
5,6
8,8
6,8
41,4
26,8
100%
—
16,2 „ 15,6 „ 68,2 ,,
Brödrakretsar af 4
Högre läroverk......
3
1
7
5
17
16
49 1
196
8,2 ,,24,5 ,,67,3 „
Realsk. f. gossar ...
—
—
1
— ij
2 j
2
5 j
20
— 20,o
80,o ,,|
Summa
3 |
1
3
5 !|
19 j
18 |
54 |
210|
* A tf 24, i ,, 68,5 ,J
Anm. Brödrakretsar af 5 finnas blott i Falun, Norrköping och Umeå samt brödrakrets
af 6 blott i Östersund, alla i fbrmögenhetsgruppen öfver 3,000 kr.
TABELL I. F.
931
B Samtliga brödrakretsai''.
Brödrakretsar
och
Läroverksgrupper
Antal lärjungar, hvilkas föräldrar
anses äga i årsinkomst
a) under i, b) 1,500— jj c) öfver
1,500 kr. j; 3,000 kr. !
3,000 kr.
Högre läroverk:''
Kretsar ..............
Individer ...........
D:o i procent —
Bröder utom den l:e
'' D:o i procent .
: Bealskf.gossar:'')
Kretsar ...............
Individer ...........
D:o i procent ......
Bröder utom den l:e
D:o i procent ......
Samskolor:2)
Kretsar ..............
Individer ............
D:o i procent ......
Bröder utom den l:e
D:o i procent ....
Indragn.-lärov. :
Kretsar .............
Individer ............
D;o i procent ......
Bröder utom den l:e
D:o i procent ......
Samtliga lärov.:
1 Individer .......
D:o i procent ...... 14, 3
Bröder utom den 1 :e
Högre läroverk
tillsammans med
Bealsk f. gossar:'')
Kretsar .........
Bröder utom den l:e
D:o i procent ......| 13,0
Från i
staden
Annan
ort I
Från i
staden
Annan
ort
Från
staden
Annan
ort
282
61
267
154
743
415
605
141
576
337
1,658
949
14,2
3,3
13,5
38,8
22.8
323
80
309
183
915
534
13,8
3,4
ce
r—1
7,8
39,o
22,8
35
8
60
19
116
37
73
18
124
40
253
85
12,3
3,o
20,9
6,7
42,7
14.4
38
10
64
21
137
48
12,o
3,1
20,1
6,o
43,i
15,i
38
8
39
23
58
37
77
17
80
49
125
78
18,1
4,o
18,8
11,9!
29,3
18,3
39
9
41
26
67
41
17,5
4,0
18,4
11,7
30,o
18,4
3
1
6
3
3
1
6
2
12
7
6
2
17,15
5,7
34,3
20,0
17,15
5,7
3
1
6
4
3
1
16,7
5,5 5
33,3
22,2
16,7
5,5 5
358
78
372
199
920
490
761
178
792
433
2,042
1,114
14,3
3,4
14,9
8,1
38,4
20,9
403
100
420
234
1,122
624
13,9
3,4
14,5
8,1
38,6
21,5
317
69
827
173
859
452
678
159
700
377
1,911
1,034
13,9
3,3
14,4
7,8
39,4
21,2
361
90
373
204
1,052
582
13,0
3,4
14,o
7,7
39,5
21,8
Summa
brödra
kretsar
-
Antal
bröder
1,922: —
—
14,266
—
!l00*
—
] 2,344
—
100«
275 i —
593
100%
318
100
203 i —
—
! 426
—
100
—
! 223
-
100«
171 —
35
I procent för
hvardera af
grupperna
a), b) och c)
17,9% 21,9% 60,2%
17.0
,, 21,4 „ 61,t ,,
17,2 „ 21,0 „61,s „
15.0
„ 28,7 „ 55,7 „
15,s „ 27,o „ 57,1
15.1
,,26,7 „ 58,2 „l
22,7,, 30,5 „ 46,8
22.1
,,30,3 „ 47,o „j
21,5 ,,30,i ,,48,4
23,ö„ 53, o„ 23,5 J
—
100% 23,o’„ 54,o „ 23,0
18 - - - |
22,o „ 56,o „ 22,o
— 1100
2,417
2,197
18,1 ,, 23,o ,, 08,3 ,,
5,320 —
—
—
1
100% 17,7,, 23,o „ 59,s
2,903
100
4,859
100
2,662
100 %
17,3 „22,o „ 60,i „!
17,6 „ 22,8 „ 59,0 „
17,2 „ 22,2 „ 60,o „
17,0 „ 21,7 „ 61,s „
'') Till högre läroverk räknas här, liksom i föregående tab., Ystad, och till realskolor för
gossar Haparanda föreslagna Btatssamskola.
2) Utom Haparanda.
932
TABELLER TILL KAP. I—XII.
Tabell 1. G.
Terminsafgifternas årliga belopp och antalet under h. t.
befriade lärjungar samt stipendier, premier och understöd
i medeltal för de tio åren 1890—1899.
Efter läroverkens årsredogörelser.
A) Högre läroverk.
1 Läroverk
Antal
taxe-  rade
lärjun-  gar *)
Befriade från
afgift till
Fullt
be-
talande
Procent af
Arliga
skolaf-
gifter
Årligen ut-  delade
stipendier,
premier,
understöd
Årligen
utdelade
kr. på
hvarje
lärjunge
två
| kassor
en
kassa
medel-  j lösa
mindre
bemedl.
ifullt be-  j talande
för fullt
beta-  lande
i Falun
273
33
28
212
! 12,1
i 10,6
j 77,3
1 33,23
2,277,5 4
8,34
Galle
314
27
27
260
8,(i
8,6
82,8
j 37,2 5
2,956,8 3
9,4 2
Göteb.s latin!.
424
68
41
315
16,o
9,7
74,3
! 28,6 0
17,548,4 52)
41,39
» reallär.
608
1 53
80
475
8,7
13,2
78,1
33,2 5
8,289,6 4
13,6 3
i Halmstad
226
30
25
171
13, s
11,0
75,7
j 31,65
2,610,4 os)
11,55
Helsingborg
404
82
46
276
20,s
11,4
68,3
26,40
1,816,7 5*;
4,5 0
Hernösand
205
31
23
151
15,i
11,2
73,7
33,00
1,639,5 6
8,00
Hudiksvall
134
23
19
92
17,2
14,2
68,6
30,85
1,591,82
11,88
Jönköping
373
90
70
213
24,1
18,8
57,1
36,5 5
2,738,6 8
7,34
Kalmar
327
64
88
175
19,6
26,9
53,6
30,75
3,105,41
9,50
Karlskrona
283
30
20
233
10,6
7,1
82,3
35,40
1,299,3 8
4,5 9
Karlstad -
393
75
72
246
19,1
18,3
62,6
28,6 0
3,748,78
9,54
Kristianstad
269
72
19
178
26,8
7,0
66,2
31,40
3,005,9 8
11,17
Linköping
394
78
56
260
19,8
14,2
66,o
32,5 5
7,102,8 2
18,03
Luleå
146
20
16
no
13,7
11,0
75,3 1
31,00
528,0 7
3,6 2
Lund
427
71
38
318
16,6
8,o
74,5
31,40
2,067,21
4,8 4
Malmö
579 j
122
31
426
21,1
5,9
73,o i
29,3 5
3,928,9 5
6,7 9 |
Norrköping
410!
36
55
319
8,8
13,4
77,s;
30,9 5
2,971,7 6
7,25 1
Nyköping
205
41
21
143
20,0
10,2
69,8
31,76
2,485,4 7
12,12
Skara
342
74
83 j
185
21,6
24,3
54,1
31,40
6,056,5 o
17,71
Sthm: N. latin
710
122
—
588
17,2
82,8
33,2 5
1,325,0 4
1,87
Sthm: Reallär.
529
65 |
13 1
451
12,3
2,6
85,2
38,00
695,8 2
1,32
» Söderm.
507;
71
10
426
14,o
2,0
84,o
36,7 0
1,379,46
2,72
» N. elem.
320
96)!
—
3111
2,8
—
97,2
49,0 0
630,66
1,97
Strängnäs
112 i
29
13
701
25,9
11,6
62,5
28,oo
3,202,7 7
28,6 0
Sundsvall
228
54
21
153
23,7
9,2
67,1
38,oo
698,4 1
3,0 6
*) Liktydigt med antalet af i skolan närvarande lärjungar vid tiden för kollegiets beslut
om afgifter och befrielser.
‘) Medeltalet för terminsafgiften til! ljus- och vedkassan erh&lles genom att draga 19 från
talet i denna kolumn och dela resten med 2. Nya elementarskolan har blott en kassa.
2)
Däraf omkring 4,000 kr. till f. d. lärjungar.
3)
Däraf omkring 270 kr. till studerande vid universitetet.
*) Däraf nära 400 kr. till f. d. lärjungar.
®) Befriade frän afgiften till läroverkets allmänna kassa svara mot medellöse vid andra
läroverk.
TABELL I. G.
933
j
Antal
Befriade från
Fullt
Procent af
Arliga
skolaf-
Årligen ut- Årligen
delade utdelade
Läroverk
taxera-
afgift till
II
gifter
stipendier, 1
kr. på
le lär-
två
en
mindre fullt be-.l beta-
premier,
hvarje
ungar
kassör
kassa 1
1
lösa
bemedl.
talande;
lande
understöd
ärjunge
Umeå
190
28
25
137
14,7
13,2
72,1
31,16
1,602,2 3
8,4 3
Upsala
453
108
38
307
23,8
8,1
67,8:
32,4 6
2,549,7 8
5,6 3
Visby
148
12 j
30
106
8,i
20,3
71,6
32,7 6
803,5 3
5,4 3
Vänersborg
218
39
36
143 j
17,9
16,«
65,6 !
35,5 8
814,7 3 i
3,7 4
Västervik
178
44
34
100
24,7
19,i
56,2 f
29,0 0
1,998,7 0
11,23
Västerås
248
22
34
192
8,9
13,7
77,1 j
32,8"
4,659,3 5
18,79 |
304
55
64 |
185
18,1
21,n i
60,9
34,9"
—
—
Örebro
416
43 |
66
307
10,3
15,9
73,8 |
32,2 3
4,129,0 2
9,93
Östersund
210
23
30
157,
10,9
14,3
74,8 |
30,7"
1,235,6 2
5,88 1
Summa |
11,507
1,844
1.272
8,3911
16,"
11,1
72,9
32,8 6
—
Om Nya elera.-  skolan ej med-  räknas, bli talen:
11,187
1,835
1,272
8,080
16,t
11,4
72,2
32,3 7
—
—
B) Femklassiga läroverk.
Arboga
57
18
39
31,6
_
68,i
35,9 0
1,293,0 9 *)
22,6 8
Borås
114
20
21
73
17,6
18,i
64,o
25,0 6
189,5 0
1,66
Eksjö
70
11
20
39
15,7
28,o
55,7
28,2 6
1,471,7 9
21,03
Enköping
70
14
13
43
20,"
18,o
61,4
26,co
308,0 8
4,11
Eskilstuna
117
27
14
76
23,o
12,o
65,o
26,3 5
615,io
5,2 6
Göteborg
322
93
67
162
28,9
20,s
50,3
26,5 6
1,224,7 6
3,8 0
Haparanda
50
15
6
29
30,o
12,o
58,"
25,io
622,2 3s)
12,44
Karlshamn
137
34
19
84
24,8
13,9
61,3
27,0 3
3,27
Kristinehamn
90
20
15
55
22,2
16,7
61,1
31,35
294,71
Landskrona
107
21
ii
75
19,o
10,3
70,i
’ 30,7"
638,0 9
5,97
Lidköping
69
23
19
27
33,3
27,6
39,1
27,80
675,oi
9,7 8
Mariestad
67
10
18
39
15,o
26,9
58,1
28,6 0
524,3 7
7,83
Norrtälje
48
i 9
9
30
18,7
18,8
62,6
34,0 6
605,2 7
12,01
Oskarshamn
75
10
23
42
13,3
30,7
56,o
28,4 0
252,0 9
3,36
Piteå
70
17
17
36
24,3
24,8
51,i
27,5 5
367,7 6
5,26
Sköfde
no
25
27
58
22,7
24,6
52,7
29,7 0
184,76
1,68
Sthm: Jakob
251
38
8
205
15,i
3,2
81,7
j 30, o o
525,8 0
2,10
> Katarina
215
45
28
142
21,o
13,o
66,o
1 35,7 6
435,9 6
2,02
> Österm.
386
51
2
333
13,2
0,6
86,3
28,0 6
436,2 6
1,1 3
Söderhamn
81
16
11
54
19,7
13,6
66,7
31,0"
300,8 7
3,7 1
Uddevalla
123
41
15
67
33,8
12,2
54,6
33,0"
277,0 4 ‘
2,26
Vadstena
68
6
15
47
8,8
22,1
69,1
33,8 6
413,81
6,0 9
Ystad
138
16
13
109
11,6
9,1
79,o
32,8 6
1,546, i o
11,20
Summa
2,835
580
391
| 1,864
20,6
13,8
65,7
29,7 8
1 Däraf 268,79 till forna lärjungar vid andra läroverk.
*) Däri ingå stipendier till forna lärjungar vid högre läroverk.
934
TABELLER TILL KAP. I—XII.
C) Treklassiga läroverk.
j .
I
Läroverk
Antal
taxe-  de lär-  jungar
Befriade från
afgift till
Fullt
c
Årliga
Procent åt
skolaf-
gifter
Årligen ut-  delade
stipendier,
premier,
understöd
Årligen
utdelade
kr. på
hvaije
lärjunge
två
kassör
kassa
talande
medel-
lösa
mindre
bemedl.
för fullt
fullt be-! beta-  talande lande
i Alingsås
83
25
31
27
30,1
37,4
32,5 | 22,80
1 093,21
13,17
I Arvika
67
23
19
25
34,3
28,4
37,3 ii 23,7 u
111.82
1,07
| Askersund
33
11
4
18
33,s
12,i
54,0
31,3 5
135,2 7
4,10
| Engelholm
64
15
8
41
23,4
12,5
64,1 ] 24,3 0
141,81
2,22
j Falköping
65
28
18
19
43,i
27,7
29,2 || 27,7 5
89,0 0
1,37
| Filipstad
64
21
20
23
32,8
31,3
35,9
25,oo
705,7 5
11,03
; Marstrand
16
6
5
5
37,c
31,2
31,2 I 21.oo
16,81
1,06
| Sala
50
7
11
32
14,o
22,0
64,o
28,3 0
177,so
3,56
(Skellefteå
43
10
10
23
23,3
23,3
53,4
26,2 5
366,8 8
8,5 3
Strömstad
36
19
5
12
52,8
13,9
33,3 II 28,2 0
613,19
17,03
! Söderköping
36
12
9
15
33,s
25,o
41,7 K 28,oo
358,9 0
9,07
j Sölvesborg
47
13
12
22
27,7
25,8
46,8
28,20
81,20
1,73
j Trelleborg
33
2
4
27
6,i
12,1
81,8
33,oo
137,0 2
4,15
1 Varberg
80
22
20
38
27,5
25,o
47,5
27,3 0
614,4 c
7,08
j Vimmerby
31
11
9
11
35,5
29,o
35,5 jj 23,95
210,2 9
6,78
Åmål
58
21
16
21
36,2
27,o
36,2 |i 25,9 5
170,0 8
2,7 3
Örnsköldsvik
43
12
5
26
28,o
11,0
60,4 j| 28,25
54,26
1,20
Summa
849!
258
206
385
30,4
24,8
45,3
26,74
5,077,31
5,9 8
D) Pedagogier.
Köping
60
15'')
45
25,o
75,o 16,202)
315,61
5,26
. Nora
28
6>)
—
22
21,4
_
78.6 Jill, 5 5 2)
111,42
3,98
j Simrishamn
51
7
8
36
13,7
15,7
70,6 22,0 0
52,4 2
1,03 :
Södertälje
54
15
22
17
27,8
40,7
31.5 l!27,85
213,25
3,95 |
Summa
193 f
43
30
120''
22,3
15,6
62,2 19,40
692, g o
3,59
Sammandrag för alla läroverk.
Summa
15,384
2,725
1,899
!
10,760
17,7
12,3
70,o 29,9 5 |
i j n
Sammandrag för alla läroverk med samma kassör.8)
Summa
14,976
2,695
1,899
10,3821
18,0
12,7
69,3 30,12 |
I
l) Befriade från materielkassan motsvara närmast andra läroverks medellöse.
) Terminsafgiften till ljus- och vedkassan erhålles för dessa läroverk genom att draga
9 från talet i denna kolumn och dela resten med 2.
s) Således Nya elementarskolan samt pedagogierna i Köping och Nora ej medräknade.
TABELL I. H.
935
Tabell 1. H.
Jämförelse mellan befrielserna från terminsafgifter och
förmögenhetsuppskattningen v. t. 1900.
A) Högre läroverk.
Läroverk
Antal
taxe-  rade
lärjun-  gar >)
Medel-
lösa
Mindre
bemed-
lade
Fullt
Procent af
1
Skillnad i) 2 * * S) *) i procent mellan
beta-
lande
medel-!
löse |
mindre
jemedl.
fullt
befäl.
medellösa imilY}r^ ^e".
medlade o.
o. taxeradej taxerade
under 1,500,1,500-3,000
fullt beta-
lande och
taxerade
öfver 3,000
Falun
339
34
48
257
10
14
76
— 18
— 15
+ 33
Galle
334
33
35
266
10
10
80
— 2 :
— 19
+ 21
Göteb. latin
440
78
26
336
18
6
76
— 8
— 12
+ 20
„
real
596
62
79
455
11
13
76
— 3
— 5
+ 8
Halmstad
232
31
41
160
13
18
69
— 16
— 3
+ 19
Helsingborg
471
92
40
339
19
9
72
— 11
— 19
+ 30
; Hernösand
230
39
24
167
17
10
73
— 16
— 10
+ 26
i Hudiksvall
128
20
19
89
16
15
69
— 10
— 12
+ 22
Jönköping
354
85
63
206
24
18
58
— 9
— 10
+ 19
Kalmar
341
56
79
206
17
23
60
— 8
— 6
+ 14
Karlskrona
260
20
19
221
8
7
85
— 29
— 15
+ 44
Karlstad
395
68
82
245
17
21
62
± o
± o
± o
Kristianstad
308
83
14
211
27
4
69
— 2
— 13
+ 15
Linköping
488
103
75
310
21
15
64
— 20
— 16
+ 36
I.uleå
198
21
19
158
11
9
80
— 12
— 16
+ 28
Lund
433
65
58
310
15
13
72
— 17
— 10
+ 27 j
: Malmö
643
135
51
457
21
8
71
— 15
— 16
+ 31
!
i Norrköping
475
63
53
359
13
11
76
— 11
— 11
+ 22 |
Nyköping
186
33
17
136
18
9
73
4-
5
— 14
+ 9
i Skara
368
67
97
204
18
26
56
— 18
+ 3
+ 15
Sthm: N. latin
758
112
—
646
15
85
— 13
— 20
+ 33 ■
i ,, real
598
48
37
513
8
6
86
— 13
- 10
+ 23
„ Söderm.
595
1
58
33
504
10
5
85
— 3
1 — 21
+ 24
|
,, N.elem
354
6
2
346
2
—
98
— 1
- 11
+ 12
Strängnäs
133
43
17
73
32
13
55
-1- 2
— 13
+ 11
i Sundsvall
273
55
26
192
20
10
70
—
9
! - 22
+ al
Umeå
1
236
47
16
173
20
7
73
— 13
i — 7
-+ 20
i) Antalet lärjungar, som upptaxerats för terminsafgifter v. t. 1900 och som upptaxerats
för kommitténs arbeten i tre förmögenhetskategorier vid ungefär samma tid, ar i allmänhet
för hvarje läroverk detsamma eller skiljer sig blott på en eller högst 3 lärjungar.
Undantag utgöra blott läroverken i Lund och Malmö, där respektive 6 larjungar mindre och
10 lärjungar mer upptaxerats i förmögenhetsklasser än för terminsafgifter. vid alla högre
läroverk tillsammans äro 10 lärjungar mer taxerade i förmögenhetsklasser, vid de femklassiga
8 och vid Nora pedagogi 2. Tabellen upptager de för tcrminsafgiften upptaxerade; de i for
mögenhetsklasser
upptaxerade återfinnas i Tab. 1. C och 1. D sid. 926 och 927.
n
S) Procenttalen för de tre förmögenhetsgrupperna återfinnas i lab. 1. L och 1. it.
-(- utmärker öfverskott lör terminsafgiftsgrupper öfver förmögenhetsgrupper, — tvärtom.
936
TABELLER TILL KAP. I—XII.
Läroverk
Antal
taxe-
rade
lärjun-
gar
Medel-
lösa
Mindre
bemed-
lade
Fullt
beta-
lande
Procent
af
Skillnad i procent mellan
medel- mindre
lösa bemedl.
I fullt
betal.
medellösa mindre be- fullt beta-  . iova„nA„ medlade o. lande och
o. taxerade) taxerade j taxerade
under 1,500 1,500- 3.000 öfver 3.000
1 Upsala
530
131
42
357
25 !
8
67
— 6
1
— 10 4- 16
Visby
144
9
33
102
6
23
71
— 27
+
3
+24
Vänersborg
213
47
35
131
22 16
62
— 5
— 8
+13
Västervik
184
44
42
98
24
23
53
— 19
+
5
+14
Västerås
242
24
31
187
10
13
77
— 15
— 15
+ 30
Växjö
329
49
84
196
15 1
26
59
— 23
+
7
+16
Örebro
458
49
89
320
11
19
70
— 16
— 12 +28
Östersund
277
23
48
206
8 |
17
75
— 11
— 23 1 + 34
Summa
12,543
1,933
1,474
9,1361
15, • |
11,8
72,8»)
- Il,''
— 11,4 | + 22,5
3) Motsvarande procenttal för de tre tSrmögenhetsgrupperna äro 26,5, 23,;, 50 3
eller något olika de i Tab. 1. C angifna, beroende af att Ystad där medräknats. ’ ’
’
’
B) Femklassiga läroverk.
Läroverk
Antal
taxe-
rade
lärjun-
gar
Medel
lösa
Mindre
bemed-
lade
|
Fullt
beta-
|lande
Procent
af
Skillnad i
procent mellan
medel-
lösa
mindre
bemedl
fullt
( betal.
medellösa
o. taxerade
under 1,500
mindre be-  medlade 0
taxerade
1,500-3,000
fullt beta-  lande och
! taxerade
öfver 3.000
Arboga
46
18
4
|
24
39
9
52
+
0
17
+
17
Borås
145
24
28
93
17
19
64
—
19
_
3
“f-
22
Eksjö
83
3
25
55
4
30
66
—
16
_
10
+
26
Enköping
84
14
15
55
17
18
65
—
28
_
7
+
35
Eskilstuna
125
32
11
82
25
9
66
+
0
_
25
+
25
Göteborg
371
88
68
215
24
18
58
—
13
_
8
+
21
Haparanda
46
10
4
32
22
9
69
_
21
_
23
+
44
Karlshamn
120
23
18
79
19
15
66
—
14
_
12
+
26
Kristinehamn
102
37
18
47
36
18
46
+
9
_
15
+
6
Landskrona
113
21
11
81
18
10
72
11
_
25
+
36
Lidköping
85
24
16
45
28
19
53
—
13
_
6
+
19
Mariestad
66
8
21
37
12
32
56
—
32
+
8
+
24
Norrtälje
49
12
2
35
25
4
71
+
1
25
+
24
Oskarshamn
77
10
23
44
13
30
57
17
_
7
+
24
Piteå
66
7
20
39
11
30
59
_
30
_
6
+
36
Sköfde
120
30
33
57
25
27
48
_
7
__
5
+
12
Sthm: Jakob
276
40
18
218
15
6
79
_
12
_
26
+
38
„ Katarina
267
38
44
185
14
17
69
_
1
_
15
+
16
„ Österm.
408
37
22
349
9
5
86
_
10
_
19
+
29
Söderhamn
80
12
14
54
15
18
67
_
12
_
6
+
18
Uddevalla
120
40
21
59
33
18
49
+
6
_
9
+
3
Vadstena
61
8
14
39
13
23
64
5
_
11
+
16
Ystad
162 |
33 j
18 |
in
20
11
69
—
14
—
14
+
28
Summa
3,072
569
468 [
2,035 |
18,51
15,2
66,3 |
—
10, t l
—
13,7 j
+ 24,1
TABELL I. H.
917
C) Treklassiga läroverk.
Antal
faxe-
Medel-  lösa !
Mindre
bemed-
lade
Fullt
beta-
lande
Procent af
Skillnad
i procent
mellan
Läroverk
rade
lärjun-
gar
medel-:
lösa |
mindre
oemedlJ
fullt
betal.
medellösa
bei
, iniedlade o.
o. taxerade taxerade
under 1,500 1,500-3,000;
fullt beta-j
lande och j
taxerade j
öfver 3,0001
Alingsås
Arvika
85
31
29
25
37
34
29
19
+
10
+
9 I
112
32
30
50
28
27
45
-
12
+
1
+
11
Askersund
53
12
7
34
23
13
64
—
5
—
15
+
20
Engelholm
Falköping
60
58
11
21
9
15
40
22
18
36
15
26
67
38
—
12
2
—
18
14
+
+
30
16
Filipstad
Marstrand
71
11
19
6
23
2
29
3
27
55
32
18
41
27
—
10
18
—
3
9
+
+
13
27
Sala
61
7
15
39
ii
25
64
—
15
—
16
+
31
Skellefteå
65
6
10
49
9
15
76
+
0
—
25
+
25
Strömstad
40
20
7
13
50
17
33
—
23
+
12
+
11
Söderköping
25
5
8
12
20
32
48
—
8
—
4
+
12
Sölvesborg
30
3
8
19
10
1 27
63
—
33
+
3
30
+
30
Trelleborg
65
10
4
51
15
1 6
79.
±
0
—
+
30
Varberg
105
30
23
52
29
22
49-
—
25
+
8
+
17
Vimmerby
33
7
13
13
22
39
39
—
42
+
15
+
27
93
27
33
33
29
35
36
—
17
+
12
i +
5
Örnsköldsvik
46
11
6
29
24
13
; 63
—
11
—
13
+
24
Summa
1,013
| 258
242
. 513
I 25,»
i 23,9
50, fi
1-
14,o
| —
4,o
+
18,"
D) Pedagogi.
Köping
Nora
Simiishamn
Södertälje
49
20
60
71
15
2
9
15
8
27
34
18
43
29
31
—
10 —
15
13
21 S 38
69
90
72
41
—
14
—
49
—
28
+ 1
—
24
—
32
—
22
— 3
+ 38
+ 81
+ 50
+ 2
Summa
200
41
35
124
20,»!
17,5
62,o
— 16,o
— 16,7
+ 83,3
Sammandrag för alla läroverk.
Summa
16,828
2,801
2,219
11,808
16,oj 13,''t
70,2
-- 11,3
— 11,4
+ 22,7
Sammandrag för alla läroverk med samma afgifter.
(N. elem.-skolan samt pedagogierna i Köping och Nora ej medräknade).
: 2,217
11,4101
1 16,"
13,5
69,0 1
i - 11,4
- 11,4 1
938
TABELLER TILL KAP. I—XII.
Tabell 2.
Antal i examen vid slutet af vårterminen 1900 i de olika
lärjungar inom 4:e och 5:e klasserna vid de högre
Ämnen.
Realklassen 4.
Latinklassen 4.
Godkända.
Icke godkända.
Godkända.
Icke godkända.
Antal.
°/o
Antal.
°/o
Antal.
%>''
Antal. °/o
Kristendom ’) ..................
1,064
97,4
28
2,6
630
99,1
6
0,9
Modersmålet.....................
781
71,t
318
28,o
550
86,2
88
13,8
i Latin...........................t..
—
—
-
—
561
87,9
77
12,1
[ Tyska ...........................
732
66,6
367
33,4
511
80,1
127
19,9
Engelska ........................
968
88,1
131
11,9
—
—
- -
! Franska...........................
—
—
—
—
—
—
-- -
Historia..........................
1,010
91, D
89
8,1
607
95,i
31
4,9
Geografi ........................
1,034
94,1
65
5,9
623
97,6
15
2,4
Matematik........................
822
74,8
277
25,2
521
81,7
117
18,3
Naturlära ........................
976
88,8
123
11,2
603
94,5
35
5,5
Teckning2) ....................
1,011
92,t
87
7,9
572
89,9
64 i 10,1
Summa afgifna ämnesbetyg
8,398
85,« 3)
1,485
15,0 3)
5,178
90,2
560 |
9,8
Anm. Med °/o menas % af klassens i ämnet undervisade lärjungar, hvilkas antal
1
kristendom och teckning är något lägre än klassens hela lärjungeantal.
'') I kristendomsundervisningen ha icke deltagit: 7 lärjungar i R. 4, 2 i L. 4, 7
R. 5 och 2 i L. 5.
2) Från teckningsundervisningen ha varit befriade: 1 lärjunge i R. 4, 2 i L. 4 och
2
i L. 5.
TABELL 2.
039
läroämnena och teckning godkända och icke godkända
allmänna läroverken (utom Nya elementarskolan).
Hela kl. 4.
Realklassen 5.
Godk
^atinklassen 5.
Hela kl. 5.
Icke godkända,
Godkända.
Icke godkända.
ända.
Icke godkända.
Icke godkända.
Antal. °/o
Antal.
°/o
Antal.
O/o
Antal.
°/o
Antal.
°/0
Antal. °/o
34
2,0
877
99,3
6
0,7
640
98,8
8
1,2
14
0,0
4063 4 *) 23,4
718
80,7
172
19,3
580
89,2
70
10,8
2426)! 15,7
77
12,1
—
—
—
—
571
87,8
79
12,2
79
12,2
4944)
28,4
705
79,2
185
20,8
543
83,5
107
16,5
2926), 19,o
131
11,9
806
90,c
84
9,4
—
—
—
—
84 i 9,4
_ _
748
84,0
142
16,0
593
91,2
57
8,8
199 | 12,0
120
6,0
8-48
95,3
42
4,7
633
97,4
17
2,6
59 |
3,8
80
4,c
852
95,7
38
4,3
631
97,1
I 19
2,0
57
3,7 ;
3944)
22,7
719
80,8
171
19,2
574
88,3
76
11,7
2476)
16,o
158 |
9,1
821
92,3
69
7,7 5
608
93,5
42
6,5
in
7,2
151
8,7
776
1 87,2
114
, 12,8
484
! 90,1
64
9,0
178
11,6
|2,045
13,1
| 7,870
1 88,5
j 1,023
1 .11.5
| 5,957
| 91,7
539
8,3
1,562 j 10,2
3)
D. v. s. af alla afgifna betyg äro i medeltal 85 °/o godkända eller däröfver och
15 °/o underbetyg.
0,
■
4)
Af samtliga underbetyg i kl. 4 utgöra underbetygen 1 modersmålet 19, 0
,0, 1
tyska 24,2 °/o och i matematik 19,3 °/o.
=
6) Af samtliga underbetyg i kl. 5 utgöra underbetygen i modersmålet 15,5
/o,
i tyska 18,7 °/° och 4 matematik 15,8 °/o.
940
TABELLER TILL KAP. I—XII.
Tabell 3.
Tiden lör slöjdundervisningen vid de särskilda läroverken.
Läroverkets namn o. slag-.
"
Antal år
—--
Tiden för denna undervisning.
(terminer)
H=högre; F=5-klassigt;
under hvilket
Anmärkningar.
T=3-klassigt.
undervisningen
fortgått.
1
Lidköpings ..................
F
vt. 77-vt. 94; ht. 95 vt. 1900.
23
2
Enköpings ..................
F
ht. 84—vt. 1900.
16
3
Strömstads ................
T
vt. 85—vt. 1900.
15 V2 (31 term.)
funder sommarferierna år 1885 del-
4
Växjö .......................
Marstrands .................
H
ht. 85-vt. 1900.
15
) togo ett tjugutal lärjungar i Krono-  j bergs läns hushållningssällskaps
| slöjdskola.
5
T
ht. 82—ht. 88; ht. 92-vt. 1900.
14 Va (29 term.)
6
Karlskrona ..................
Stockholms norra latin-
H
84 —vt. 95; ht. 97—vt. 1900.
14 >/i
„
funder sommarferierna år 1884, !
( 1885, 1886; fr. o. m. 1886-87 j
l äfven under terminerna.
7
8
läroverk ..................
H
ht. 86 —vt. 1900.
14
Borås ........................
F
ht. 86—vt. 1900.
14
9
Kristinehamns...............
F
ht. 84—vt. 93; ht. 94—vt. 98.
13 ''/a (27 term.)
/Ett afbrott 1893—1894, emedan j
| en eldsvåda förstört slöjdlokalen.
10
Nyköpings ................
H
ht. 87—vt. 1900.
13
11
Skara ........................
(Under minst 10 år förut hade en- |
H
ht. 88—vt. 1900.
12
< staka lärjungar deltagit i under- J
( visning i stadens slöjdskola.
12
Sala...........................
T
vt. 89-vt. 1900.
11 ''/a (23 term.)
13
Göteborgs realläroverk ...
H
ht. 86—vt. 97.
11
14
Norrtälje.....................
F
89—vt. 99.
10
/Under ferierna 1889 — 1894; under
\ läsåret 1895— 1899.
15
Göteborgs 5-kl............
F
ht. 90-vt. 1900.
10
. !
16
Hudiksvalls..................
H
vt. 80—vt. 82; ht. 84-ht. 90.
9
17
Gäfle ........................
H
ht. 86—vt. 87; ht. 88-vt. 96.
9
/1886—1887 slöjd i folkskolans lo-  \ kal; fr. 1888 i läroverkets.
18
Falköping ..................
/Under flere föreg. år hade en och
F
ht. 91-vt. 1900.
9
< annan lärjunge undervisats i sta- |
19
Strängnäs ..................
H
ht. 88 - vt. 92; vt. 98—vt. 1900,
7 Va (15 term.)
{ dens slöjdskola.
20
Södermalms läroverk i
Stockholm ............. .
H
ht. 90 —vt. 97.
7
I Maria förbered, elementarskola.
21
Stockholms realläroverk
H
ht. 93—vt. 1900.
7
fEtt begränsadt antal lärjungar få
\ deltaga i Norra latinläroverkets
22
Vänersborgs ...............
H
vt. 83—vt. 88.
5 Va (11 term.)
{ slöjdundervisning.
23
Lunds .......................
H
ht. 86—vt. 91.
5
/Vid privat slöjdskola mot afgift; 1
! dock frielever, för hvilka skolan
’
1 betalar.
24
Il Beskowska skolan mot afgift; på
Jakobs i Stockholm ......
F
ht. 85—vt. 87.
o
/ senare år har en och annan lärj.
1 fått deltaga i Norra latinlärover- !
Norrköpings ...............
( kets slöjdundervisning.
25
H
ht. 86 —vt. 88.
2
Vid privat slöjdskola mot afgift,
TABELL 4.
941
Läroverkets namn o. slag.
H=högre; F=5-klassigt;
T=3-klassigt.
Tiden för denna undervisning.
Antal år
(terminer)
under hvilket
undervisningen
fortgått.
Anmärkningar.
26
Linköpings • ...............
H
ht. 94 — vt. 96.
2
(Äfven några föreg. år ha lärjungar
1 under julferierna fått undervisning
| i privat slöjdskola (ej upptaget i
27
Malmö ........................
H
ht. 98-vt. 1900.
2
| årsredogörelsen).
28
Varbergs ....................
T
ht. 87 — vt. 88.
1
29
Sölvesborgs ...............
T
ht. 89—vt. 90.
1
30
Landskrona..................
F
vt. 91.
Va (1 term.)
Tabell 4.
Öfversikt af antalet allmänna läroverk, där slöjdundervisning enligt
årsredogörelserna 1880—1900 förekommit.
Läsår.
Högre
lärov.
Femklas-  siga lärov.
Treklas-  siga lärov.
Summa.
Läsår.
Högre
lärov.
I
Femklas-  siga lärov.
Treklas-  siga lärov. |
Summa.
1877—78
1
1
1889-90
10
5
3
18
78—79
—
1
—
1
90—91
11
6
2
19
79-80
1
1
—
2
91—92
9
7
3
19
80-81
1
1
—
2
92—93
9
6
4
19
81-82
1
1
—
2
93—94
9
5
4
18
82—83
1
1
1
3
94—95
10
5
4
19
83-84
1
2
1
4
95—96
9
6
4
19
84-83
3
3
1
7
96-97
8
6
4
18
85—86
4
4
2
10
97—98
7
6
4
17
86-87
8
5
0
15
98—99
8
5
4
17
87—88
9
4
3
16
99—1900
8
4
4
16
88-89
10
4
3
17
Ännu Läroverken upptagas för respektive år, äfven om undervisningen meddelats endast under den ena
af läsårets terminer,
942
TABELLER TILL KAP. I—XIL
Tabell 5.
Antal under läsåren 1880 81—1899/1900 i slöjd undervisade lärjungar
Läroverk.
Läroverkets
hela lär-  jungeantal
första
sista
året.
året.
Högre.
Växjö
399
329
Karlskrona
239
260
Stockholms 1
norra
J*
684
758
latinläroverk |
Nyköping
195
186
Skara
345
369
Göteborgs ^
realläroverk /
475
619
Hudiksvall
140
122
Gefle
294
313
Strängnäs
113
133
Stockholms \
realläroverk /
627
598
Vänersborg
225
180
Lund
543
460
Femklassiga.
Lidköping
97
85
Enköping
48
84
Borås
67
145
Göteborg
285
371
Trek/assigt.
Sala
31
61
Antal
slöjd
undervisade
1880/81
1881/82
1882,83
1883/84
1884/85
1885/86
1886/87
1887/88
1888/89
h. t.
t V.
h.t.
V. t.
h. t.
v. t.
h. t.
V. t.
h.t.
V. t.
h. t.
V. t.
h. t.
V. t.
h. t.
V. t.
h. t. | v. t.
?
53
32
60
60
25
26
27
1 —
—
—
—
—
—
24
'')
3C
'')
31
'')
48
52
46
48
1 13'')
116 | 16
?
52
52
40
39
40
71
63
61
52
35
72
69
43
43
40 1 36
35
19
15
14
—
—
—
14
21
14
30
—
15
—
14
13
10
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
?
?
—
—
19
32
_
_
_
_
_
88
44
25
46
20
23
9
?
?
?
?
40
60
61
62
_
2
0
2
0
2
5
25?
25?
25?
25?
42
20
2
5
25
19
10
20
20
22
20
25
27 ,
24
24
—
25
27
22
24
25 1 21
31
Anmärkningar. Växjö: Slöjdafgifterna olika allt efter terminsafgifterna. Dessutom under sommarferierna 1885 och
Minskningen berodde på »missgynnande omständigheter». — Stockholms realläroverk: »Många flera ha önskat deltaga». —
föräldrar.» — Lidköping: Före 1881 finnes ingen anteckning om slöjden i årsredogörelsen. — Enköping: Hvarje termin hafva
af räntemedel ur Torins fond. Göteborgs J-kl. läroverk: »Minst 2o frielever». — Sala: Betalning erlagd »efter råd och
'') Under sommarferierna. — 2) Under julferierna.
TABELL J.
943
vid de läroverk, lör hvilka uppgifter härom funnits att tillgå.
lärjungar under läsåret.
Termins-  afgifter för
slöjdunder- ;
visningen
Kronor.
1889/90
1890/91
1891/92
1892/93
1893/94
1894/95
1895/96
1896/97
1897/98
1898/99 ,
1899/1900
h. t. v. t.
h. t. v. t.
h. t. v. t.
h. t.
V. t.
h. t.
V. t.
h. t.
V. t.
h.t.
y.t.
h. t.
V. t.
h.t.
V.t.
h.t.
V.t.
h.t.
V.t.
26
36
24
18
32
24
25
23
27
i 33
36
39
88
37
34
34
20
23
24
25
35
33
1 å 4
it 22'')
l 8''L
f 8 ‘)
6
17
13
5
18
17
10
12
12
»Afgift»
119
19
122
24
} 21
29
42
39
44
33
33
19
20
14
40
42
40
28
42
20
39
23
32
40
32
22
22
17
10
65
34
32
20
31
22
42
27
37
39
45
41
31
29
27
24
24
20
18
13
13
14
5
34
28
37
37
40
29
33
36
44
31
29
25
24
34
44
37
39
27
41
10
46 i 30
42
31
31
27
31
18
37
21
26
20
18?
28
18
—
—
—
—
—
—
8 å 10
15
11
7
—
4
33 | 15
15
13
14
6
4
10
7
8
10
7
15
18
5
33
19
27
19
18
19
19
20
66
50
40
46
40
C:a 1
— I —
- —
— -
—
—
17
32
17
13
18
13
15
9
10
13
5
14
20
22
_
_
_
_
_
_
0,*2 a i timmen
1 202)
5 i månaden
Öl
\ 27
10
25?
25?
25?
2
0?
20?
—
20
17
17
20
20
23
20
20
20
22
0
21
23
21 18
21 j 26
25
22
22
23
23
24
26
25
24
27
27
26
25
24
22
22
0
37
25
25
18
29
18
15
30
15
15
26
25
18
25
33
39
18
32
57
50
28
32
2,5 0 ä 3
— —
97
64
81
43
50
39
51
75
64
58
68
55
71
53
66
56
46
37
49
37
5
20 18
■ 25
25
22 1 21
28
33
23
21
27
22
23
20
24
20
21
23
23
23
—
32
1 ä 3
1886 resp. 18 och 14 lärjungar. — Nyköping. Några »frielever» hafva funnits. Hudiksvall: V. T. 1880 funnos 89 slöjdande.
Vänersborg: Bland de undervisade hafva funnits några frielever, för hvilka skolan betalat. »Den höga afgiften afskräckei
flere anmält sig än som kunnat mottagas. — Borås: För medellösa har afgiften betalats af Älfsborgs läns s. slöjdförening eller
lägenhet».
944
TABELLER TILL KAP. I—XII.
Tabell 6.
Lärjungarnes fördelning på bildningslinjer 1875—1901.
Höst-  terminen år
Samtliga
klasserna.
Klasserna
1-3*
Kl. 4
och 5.
Kl.
6: i-7:
2.
KL 4-
-7: 2.
Latin-
linjen
Real-
linjen.
Latin-  linjen A.
Latin- ;
linjen B.
Re al-  linjen.
Latin-
linjen.
Real-
linjen.
1875
12,717
6,844
1,928
1,356
1,303
893
393
4,124
1,749
1876
13,156
6,998
1,891
1,591
1,312
899
465
4,102
2,056
1877
13,695
7,236
1,908
1,602
1,242
1,037
670
4,187
2,272
1878
14,378
7,399
2,114
1,629
1,273
1,174
789
4,561
2,418
1879
15,174
7,656
2,383
1,612
1,320
1,340
863
5,043
2,475
1880
15,478
7,679
2,500
1,528
1,386
1,467
918
5,353
2,446
1881
15,492
7,503
2,458
1,589
1,402
1,644
896
5,504
2,485
1882
15,107
7,158
2,432
1,622
1,332
1,770
793
5,534
2,415
1883
14,958
7,063
2,411
1,642
1,255
1,840
747
5,506
2,389
1884
14,756
6,868
2,292
1,643
1,210
1,995
748
5,497
2,391
1885
14,617
6,877
2,229
1,634
1,113
1,992
772
5,334
2,406
1886
14,708
6,949
2,123
1,722
1,073
2,023
818
5,219
2.540
1887
14,409
6,881
1,990
1,755
969
1,951
863
4,910
2,618
1888
14,385
7,068
1,822
1,900
910
1,814
871
4,546
2,771
1889
14,441
7,245
1,753
1,953
845
1,761
884
4,359
2,837
1890
14,591
7,435
1,800
2,040
755
1,662
899
4,217
2,939
1891
14,627
7,386
1,707
2,308
685
1,595
946
3,987
3,254
1892
14,738
7,336
1,699
2,445
635
1,598
1,025
3,932
3,470 |
1893
14,787
7,256
1,692
2,455
652
1,546
1,186
3,890
3,641
1
1894
15,071
7,344
1,694
2,495
740
1,479
1,319
3,913
3,814
1895
15,348
7,377
1,706
2,637
791
1,400
1,437
3,897
4,074
1896
15,770
7,536
1,695
2,633
852
1,433
1,621
3,980
4,254
1897
16,175
7,667
1,688
2,723
858
1,508
1,731
4,054
4,454
1898
16,516
7,794
1,645
2,932
834
1,547
1,764
4,026
4,696
1899
16,949
7,953
1,555
3,073
798
1,647
1,923
4,000
4,996
1900
17,479
8,141
1,514
3,242
784
1,668
2,130
3,966
5,372
1901
18,085
8,260
1,599
3,428
755
1,676
2,367
4,030
5,795
Medeltal:
1876-80
14,376
7,393
2,159
1,592
1,307
1,183
741
4,649
2,333
1881—85
14,986
7,094
2,364
1,626
1,262
1,848
791
5,475
2,417
1886-90
14,507
7,116
1,898
1,874
910
1,842
867
4,650
2,741
1891-95
14,914
7,340
1,700
2,468
701
1,524
1,183
3,924
3,651
1896-1900
16,578
7,818
1,619
2,921
825
1,561
1,834
4,005
4,755 j
TABELL 7-
94-S
Tabell 7.
Antal lärjungar vid de allmänna läroverken höstterminerna 1891—1900.
A) Högre läroverk.
Läroverk
*
År
Klass
och linje
Summa
1
2
3
4
|
6:1
1
6:2
I
7:i
I
7:2
R.
L.
R.
L. |
R. |L. B. L.A.
R.
L. B.L. A.
R. |
L. B. L. A.
R.
L.B.
L.A.
Falun
1891
26
29
37
20
10
9
15
I
7
11
0
2
10 1
1
4
2
3
1
2
4
'' 1
0
198
1892
89
39
34
32
10
17
7
10
12
2
6
6 j
0
3
9
1
3
2
B
235
1893
29
50
38
19
20
30
9
14
5
3
8
7
2
6
6
0
3
8
1
258
1894
33
35
54
27
13
17
17
24
8
4
6
5
2
9
6
2
5
7
0
274
1895
35
38
38
34
18
25
13
13
12
5
13
7
4
6
3
2
7
9
1
283
1896
35
43
45
27
16
36
17
18
10
0
9
11
6
11
6
2
5
3
1
301
1897
35
49
44
36
17
31
17
21
11
2
11
11
0
10
9
3
9
6
1
323
1898
35
46
50
30
13
32
13
16
15
1
16
12
1
9
10
1
5
8
2
321
1899
35
44
61
39
9
25
19
27
13
2
12
13
3
15
9
1
6
10
1
344
1900
35 i 42
52
41
14
29
10
18
15
2
14
13
1
11
11
6
12
8
1
335
Medel-
’
tal
33-7
41 ■»
45''0
31-i
14-o
25''1
13''7
16''8
11''2
2m
9''7
9''5
2-o
8''4
7-i
2-i
5*7
6''5
l''i
287-2
nafle
1891
44
50
57
28
22
16
12
16
6
4
7
9
2
7
6
2
3
5
4
300
1892
42
45
48
20
26
15
15
6
9
2
11
7
4
5
7
2
6
6
2
284 !
1893
32
48
42
35
12
17
24
9
8
4
4
9
2
7
2
3
7
7
2
274
1894
35
53
52
25
15
23
12
11
11
7
7
6
4
5
8
2
7
2
3
288
1895
32
54
59
27
15
28
17
13
4
7
10
11
7
8
5
2
4
7
2
312
1896
35
51
59
35
29
20
13
23
10
5
7
2
6
11
10
7
8
6
2
339
1897
34
49
56
32
25
24
28
18
5
5
20
7
5
12
4
5
6
10
6
351
1898
35
51
49
38
20
17
21
12
14
3
19
7
5
18
7
5
8
3
5
337
1899
35
56
49
36
18
28
17
15
10
4
7
11
4
21
6
4
12
4
5
342
1900
35
59
52
34
18
29
16
30
8
7
H
9
3
6
10
4
21
4
3
359
Medel-
I
I
|
tal
35- a
51-o
52''3
31''6
20-o
21''7
17-s
15''3
8''ä
4-8
10 3
7''8
4*2
10 0
6*5
3-c
82
5''4
3''4
318-0
Göte-
1891
35
60
49
49
_•
''46
37
1
10
19
15
23
17
18
16
394
korg
1892
36
59
58
—
56
—
42
—
33
14
—
30
12
_
12
12
__
19
10
399
latinläro-
1893
35
71
52
— •
48
—
52
—
35
17
—
23
14
_
24
11
_
15
14
411
verket)
1894
35
09
70
—
42
38
—
33
30
—
25
15
—
10
13
_
20
11
417
1895
34
62
69
—
55
41
—
24
22
—
29
22
—
17
15
—
15
11
416
1896
35
04
68
—
58
—
45
—
33
23
—
23
18
—
26
18
—
14
14
439
1897
35
70
61
—
50
—
49
—
31
21
—
25
24
—
16
15
—
27
15
445
1898
35
70
70
—
43
—
54
—
36
25
—
23
17
—
23
25
—
13
lf:
449
1899
35
70
70
—
38
: —
41
—
34
19
—
31
19
—
23
20
—
21
17
438
1900
35
70
05
—
60
33
—
25
22
—
25
18
—
28
19
—
22
13
! 435
Medel-
1
I
I
I
I
1
I
I
1
1
1
1
tal
35''0
66- r.
63-»
1 —
50 r,
1 —
| 44-1
-
| 32'' 1
[20-8
1 ~
| 25-8
; 17-4
| -
| 20''8116-5
-
18''4| 14''2
424-3
<*46
TABELLER TILL KAP. I—XII.
Klass och linje
Läroverk
År
i
2
3
4
5
6:1
6:2
7:i
7:2
Summa
R.
L.
R.
L.
R.
L. B.
L.A.
R.
L. B.
L.A.
R.
L. B.
L. A.
R.
L. B.
L.A.
Göte-
1891
105
86
105
114
67
_
46
_
_
24
_
21
21
589
borg
1892
105
105
96
98
—
84
—
46
—
—
32
—
—
17
—
—
23
—
—
606
(realläro-
1893
105
no
89
118
_
67
_
71
_
_
23
_
_
33
_
_
11
_
627
verkel)
1894
70
105
103
120
—
90
—
51
—
—
49
—
—
18
—
—
25
—
—
631
1895
69
97
105
131
—
90
—
72
—
—
37
—
—
39
—
—
17
—
—
657
1896
70
80
91
131
—
78
—
56
—
—
51
—
—
38
—
—
28
—
—
623
1897
70
70
86
in
—
105
—
50
—
—
43
—
—
46
—
—
30
—
—
611
1898
70
70
85
98
—
88
—
64
—
—
36
—
—
35
—
—
36
—
—
582
1899
70
70
97
in
—
87
—
58
—
—
47
—
—
37
—
—
26
—
—
603
1900
70
70
90
100
—
93
—
65
-
—
48
—
—
40
—
—
31
—
—
607
Medel-
tal
80-4
86-3
94-7
113-2
—
81-o
-
57-9
—
—
39o
—
—
32-4
—
—
24-8
—
—
613-c
Halm»
1891
29
32
31
10
21
8
22
_
9
6
_
8
7
9
5
3
5
205
stad
1892
31
35
31
16
17
5
19
—
14
6
—
6
5
—
7
7
—
9
4
212
1893
33
35
35
12
17
14
16
—
11
6
—
9
6
—
3
5
—
7
7
216
1894
29
34
47
13
22
8
17
—
9
8
—
4
7
—
7
6
—
3
5
219
1895
35
35
35
25
35
7
19
—
11
6
—
6
9
—
4
7
—
4
5
243
1896
35
35
34
20
25
14
29
—
12
6
—
7
9
—
4
7
—
4
7
248
1897
35
35
35
11
25
10
26
—
11
12
—
6
7
—
5
5
—
4
8
235
1898
34
34
49
11
21
9
21
—
12
5
—
9
15
—
5
. 6
—
5
5
241
1899
35
35
24
32
19
6
21
—
11
5
—
9
2
—
7
13
—
5
7
231
1900
35
35
51
19
12
25
18
10
13
6
—
11
4
—
6
3
—
6
9
263
Medel-
tal
33i
34-e
37-2
16-9
21-4
10 6
20-8
ro
11-3
6-e
—
7-6
7-1
—
5-7
6''4
—
5-o
6-2
231-3
Hel»
1891
26
52
57
39
18
24
26
14
18
3
6
18
4
6
10
4
5
9
3
342
sing»
1892
21
63
49
44
16
32
16
19
23
5
7
12
3
8
18
4
5
9
2
borg
1893
32
49
63
39
20
34
16
20
17
4
12
18
4
7
13
4
9
13
3
377
1894
32
69
58
42
14
32
19
20
16
3
15
15
3
14
17
4
4
11
3
391
1895
31
69
70
42
18
30
12
22
15
5
13
16
4
15
14
2
12
9
4
403
1896
29
70
71
53
17
26
18
28
12
8
20
15
5
17
12
3
11
13
2
430
1897
28
68
72
47
19
47
22
22
13
6
22
12
9
13
15
6
14
11
2
448
1898
36
74
72
63
10
43
19
30
16
7
18
9
8
15
12
7
13
10
5
467
1899
22
74
79
55
21
55
9
30
14
8
23
11
6
13
9
8
18
12
7
474
1900
34
58
79
70
23
50
22
52
9
7
23
13
7
18
5
5
12
7
9
503
Medel-
tal
29i
64-e
67o
49-4
17-6
37-3 17-9
25-7
15-3
5-6
15-9
13-9
5-3
12-6
12-5
4-7
10-3
10-4
4-o
419-1
Hernö»
1891
27
39
24
9
*
8
21
_
11
4
_
9
2
9
2
8
3
197
sand
1892
26
27
42
18
10
7
19
14
6
—
6
4
—
7
2
—
8
2
198
1893
18
34
32
16
25
10
10
—
6
10
—
11
6
—
3
5
—
8
2
196
1894
22
25
35
13
36
9
21
—
4
9
—
5
8
—
10
5
_
2
5
209
1895
17
20
25
13
32
7
29
—
8
15
—
4
6
—
4
9
—
9
4
202
1896
22
19
24
11
16
8
31
—
12
12
—
7
10
—
2
5
—
4
7
190
1897
29
24
30
11
12
10
18
—
14
15
—
7
10
—
5
9
—
2
6
202
1898
25
47
18
13
24
11
13
—
7
12
—
12
12
—
7
9
—
5
10
225
1899
31
31
45
7
17
12
19
—
9
4
—
6
11
—
12
11
—
6
8
229
1900
27
36
32
31
14
6
14
9
10
8
—
6
4
—
5
11
—
10
12
235
Medel-
tal
24-4
30-2
30-7
14-2
20-7
8-8
19-5
0-9
9-5
9-5
—
7-3
7''3
—
6-4
6-8
—
6-2
5-9
208-3
TABELL 7.
947
År
Klass och
linje
Summa
Läroverk
I
4
|
5
6:1
6:2
7:1
1
7:2
1
2
3
R. |
L.
R.
L.
R. L. B. L.A.
R. |l
.. b.Jl.a.
r. II. b.''l.aJ
1
1
R.
..B.L.A.
Hudiks-
1891
18
25
29
7
11
4
9
1
10
3 !
0
4
2
—
1
4
1
—
6
0
134
valt
1892
12
18
24
11
18
4
11
3
9
1
0 j
6
2
—
4
1
—
3
1
128
1893
29
19
20
9
16
6
14
2
8
2
1
11
2
—
2
1
—
3
1
146
1894
18
29
16
12
10
6
12
5
10
5
0
5
2
—
9
2
—
2
1
144
1895
18
24
23
10,
14
5
10
5
9
5
2
5 1
3
—
5
2
—
8
2
150
1896
18
20
14
10
13
7
11
1
3
5
0
6
4
—
2
3
—
5
2
124
1897
17
29
20
7
11
4
5
2
4
5
3
2
5
—
5
3
—
2
3
127
1898
19
22
25
9
10
5
12
2
3
3
1
3
3
—
2
4
—
5
3
131
1899
16
18
23
21 1
7
5
9
3
7
1 i
2
4
3
—
3
3
—
2
3
130
1900
22
23
17
10 1
14
11
8
1
8
2
0
7 1
1
—
3
3
—
3
2
135
I
Medel-
tal
18''7
22-7
21-1
10-61
124
5-7
10-1
2-5
7-1
3-2
0-9
5*3
„|
—
3-9
2-8
—
3-9
1-8
134*9
j Jön-
1891
28
58
50
25
32
13
39
14
27
8
8
16
12
7
12
9
3
19
6
386
köping
1S92
36
45
52
20
37
22
29
13
29
n
6
23
5
7
7
8
5
12
7
374
1893
48
45
52
19
29
18
30
14
21
11
11
14
3
6
14
3
5
4
8
355
1894
42
50
52
18
25
22
33
14
19
8
9
17
8
6
7
2
4
14
4
354
1895
47
58
45
30
29
22
18
10
23
3
13
15
7
3
14
5
5
7
2
356
1896
61
55
68
28
21
27
23
12
15
12
5
14
2
9
11
4
3
14
5
389
1897
41
74
61
33
27
17
19
21
16
5
8
11
7
1
11
3
10
13
3
381
1898
43
58
69
35
24
27
20
14
7
6
15
11
2
7
7
4
2
11
3
365
1899
36
54
52
33
20
32
21
23
15
6
11
6
5
12
9
1
6
6
4
352
1900
53
42
65
53
16
36
20
26
9
6
18
12
7
12
5
3
12
9
1
405
Medel-
tal
43-5
53-9
56-s
29-4
26-o
23-6
25-2
16-1
18-i
T 6
10-4
13-9
5-8
7-0
9-7
4*2
5-5
10-9
4*3
371*7
Kalmar
1891
40
44
44
41
28
20
18
8
14
10
3
14
2
7
12
7
1
7
11
331
1892
34
54
53
24
21
18
28
12
8
5
3
6
9
3
9
3
4
8
3
305
1893
34
58
54
25
22
15
25
12
11
7
9
6
6
3
5
8
3
10
4
317
1894
43
37
58
27
24
15
23
13
18
6
7
3
- 8
9
5
7
3
4
6
316
1S95
36
50
52
29
23
19
25
9
12
13
12
12
4
6
3
6
9
5
7
332
1896
40
52
52
24
21
10
29
16
7
11
8
: 9
9
12
10
3
6
2
6
327
1897
36
46
49
23
31
11
23
10
17
14
13
5
10
7
7
8
10
10
3
333
1898
37
49
48
21
24
18
34
8
1 11
7
8
12
7
10
5
11
7
7
6
330
1899
44
53
48
27
21
14
18
11
20
8
12
7
8
6
12
8
9
4
11
341
1900
48
69
60
19
30
20
20
14
6
12
10
19
7
11
9
8
5
10
9
386
Medel-  | tal
39-2
51*2
51-8
26*o
24-6
16-o
24-3
11-8
^ 12m
9-3
8-5
7-o
7.4
7*7
6-9
5-7
6-7
6’fi
331*8
Karls-
1891
19
55
1
55
37
1
25
1
26
1
1 14
13
8
6
11
1
| 8
1 6
7
7
2
5
5
5
314
krona
1892
16
36
57
36
18
24
20
15
16
1
11
8
3
9
6
6
6
4
2
294
1893
24
35
47
35
31
17
13
20
13
7
7
8
1
7
6
5
9
6
4
295
1894
33
34
37
20
20
31
22
20
7
6
11
8
5
7
8
1
7
4
4
285
1895
20
63
35
15
15
17
21
20
10
8
13
5
3
8
7
5
8
6
2
281
1896
31
56
39
23
10
14
17
9
15
8
13
7
7
8
3
3
11
7
4
285
1897
32
39
53
21
10
12
14
13
10
3
6
12
9
11
4
4
8
2
2
268
1898
23
30
39
27
16
17
5
9
11
4
n
8
3
7
9
12
9
4
1
245
1899
32
34
36
25
6
29
11
14
4
1
10
9
4
11
8
2
6
6
11
259
1
1900
24
42
41
24
5
22
6
25
7
1
12
3
1
8
10
4
9
6
2
252
Medel-
tal
25-4) 42-
43''
}| 26’
15*
o| 20’
>! 14* 3115-
10-
4*
10-
7-
4*''
8*a| 6''
i| 4*
i 7-
6''
3-
7] 277*8
948
TABELLER TILL KAP. I—XII.
Läroverk
År
Klass och
linje
Summa
1
2
3
4
5
6:1
6:2
7:1
7:2
R.
L.
R.
L.
R.
L. B.|L.A.
R.
L. B.L.A.
R.
L. B.''l.A.
R.
L. B.
L.A.
Karl-
1891
35
51
59
43
23
39
25
11
17
5
11
14
1
5
19
6
3
14
5
386
stad
1892
34
62
46
52
33
36
23
14
8
11
8
12
3
7
15
3
5
19
5
396
1893
22
56
56
43
25
44
31
15
10
4
10
9
11
5
12
3
6
12
4
378
1894
24
36
59
36
31
33
32
19
17
9
13
8
5
8
9
10
5
10
1
365
1895
35
38
46
36
29
32
32
22
24
6
12
11
6
10
11
5
8
5
7
375
1896
35
56
48
25
35
35
28
21
25
7
12
16
7
11
11
7
10
8
6
403
1897
34
48
61
26
22
25
32
22
21
10
16
21
6
8
15
7
9
11
7
401
1898
34
61
56
35
25
22
23
17
31
8
13
17
9
14
16
4
9
9
7
410
1899
36
63
59
35
20
26
22
20
25
6
14
19
8
9
13
7
7
14
6
409
1900
35
50
66
40
17
26
21
29
24
6
13
22
6
12
14
6
9
13
6
415
Medel-
tal
32-4
52-1
55-6
37-1
26*o
31-8
26-9
19-o
20-2
7-2
12-2
14-9
6-2
8-9
13-6
5-8
7-1
11-5
5*4
393-8
Kristi-
1891
25
55
53
12
19
7
23
3
23
5
1
10
3
11
7
8
272
anstad
1892
23
43
60
18
27
5
17
2
15
9
0
15
5
—
7
3
_
9
6
264
1893
18
49
53
16
27
12
28
0
14
3
1
13
7
—
9
5
_
8
3
266
1894
19
43
55
17
33
6
24
6
17
7
0
12
3
—
11
5
_
7
5
270
1895
17
35
53
19
33
13
23
3
17
5
3
18
5
—
3
4
_
10
4
265
1896
12
37
41
20
32
12
26
9
19
5
0
13
4
—
14
5
_
3
3
255
1897
21
35
40
17
23
13
25
11
21
6
3
16
6
—
12
2
_
13
5
269
1898
24
37
36
19
18
14
19
12
26
3
10
14
3
_
15
7
_
11
i
269
1899
22
48
46
30
12
19
15
14
14
5
9
23
3
10
14
2
_
13
7
306
1900
14
44
51
23
28
27
ii
17
10
6
9
16
5
9
20
2
8
11
1
312
Medel-
tal
19-5
42''6
48-8
19-1
25-2
12-8
21-1
7*7
17-6
5-4
3-6
15-o
4-4
1*9
11-6
4*2
0*8
9-3
4*2
274-8
Lin-
1891
34
60
62
20
28
21
18
5
21
8
10
15
5
9
13
3
2
8
8
köping
1892
34
56
63
16
40
15
25
ii
17
10
4
12
6
10
11
7
8
15
2
362
1893
35
51
61
32
20
15
34
17
22
8
8
13
7
6
12
8
12
8
6
375
1894
35
50
48
35
34
26
18
15
13
17
14
16
5
10
13
8
5
10
9
381
1895
35
54
59
31
16
27
29
24
16
8
8
6
14
13
20
4
8
5
7
384
1896
35
53
59
36
27
25
17
22
18
6
22
12
7
9
4
15
12
18
4
401
1897
35
53
58
38
24
33
15
21
23
4
26
10
4
16
11
8
7
3
13
402
1898
35
56
53
51
19
38
23
33
17
4
24
16
3
20
10
5
13
12
7
439
1899
42
67
61
48
19
50
21
44
15
9
27
18
4
21
14
4
15
10
5
494
1900
40
54
75
41
26
42
21
48
21
10
37
9
6
24
20
4
13
13
3
507
''Medel-
—
tal
36.0
55-4
59-9
34-8
25-3
29-2
22-1
24-o
18-3
8-4
18-o
12-7
6-1
13-8
12-8
6-6
9-5
10-2
6-4
409-s
Luleå
1891
19
21
26
3
9
1
12
1
10
1
0
8
2
10
1
7
4
135
1892
14
25
26
7
12
3
10
0
10
1
1
9
0
_
8
2
_
8
1
137
1893
17
19
23
11
9
2
13
2
14
1
0
8
0
_
8
3
6
0
136
1894
15
21
22
7
7
8
10
1
10
4
1
12
2
_
5
0
_
9
3
137
1895
18
22
15
8
11
10
8
3
8
0
1
11
2
_
8
2
_
4
0
131
1896
20
25
24
10
1
7
10
9
10
0
3
6
1
—
7
3
_
4
1
141
1897
20
21
24
13
9
11
3
5
12
0
7
10
0
_
3
1
_
6
3
148
1898
29
24
24
16
4
14
8
13
4
0
3
10
0
6
6
1
_
3
0
165
1899
30
27
28
22
2
14
4
17
8
4
10
3
1
3
11
0
6
5
1
196
1900
27
30
30
20
6
19
2
19
3
2
15
8
3
9
3
0
3
11
0
210
Medel-
1
l
tal 1
20-9
23-5
24-2
11-t|
7-o
8-9
8-o
7-o
8-9
1-3 S
4-1
8*5,
1* 1
1-s
6-9
1-3
0-9
6-3
1*3
153-6
TABELL 7.
949
Klass och
linie
Slumra
Läroverk
År
4
1
5
6:1
6:2
|
7:i
7:2
1
2
3
R.
L. |
R.
L.
r. [l.b.Il.a.
R. L.B.L.A.
R.
.. B.L.A.
R. |l.b.|l.a.
Lund
1891
39
43
67
24
40
16
53
7
36
12
5
19
11
6
21
16
2
12
13
442
1892
39
37
58
28
32
21
46
4
34
19
5
28
13
4
18
10
4
17
15
432
1893
46
38
52
28
32
19
33
16
19
21
3
20
19
3
25
14
4
13
9
414
1894
39
44
54
16
37
16
36
19
19
14
10
16
21
3
19
18
2
22 i
10
415
1895
35
40
61
21
31
14
32
13
18
12
14
10
15
10
17
22
3
13 !
13
394
1896
55
41
48
29
45
16
30
12
21
7 i
11
14
10
13
8
12
9
13
22
416
1897
48
48
59
21
34
21
39
13
21
11
10
21
5
11
12
12
12
11
12
421
1898
50
44
60
26
39
19
33
13
22
16
13
20
12
10
19
5
9
13
10
433
1899
47
49
48
26
33
22
44
19
23
18
10
15
11
14
17
11
8
17
5
437
1900
38
53
57
19
32
25
32
18 |
30
20
13
17
15
11
15
12
14
16
11
448
1
I
I
6-7
14-7
425-2
tal
43''c
43-
56-4
co
CO
CM
35*5
18-9
37- 8|
13-4
24-3
15-0
9-4
18-o
13-2
8-5
17-1
13-2
12.0
Malmö
1891
76
81
98
52
31
26
30
8
31
14
5
9
10
6
12
8
I
4
22
5
528
1892
75
84
89
43
44
45
28
13
25
8
3
17
11
3
6
8
7
11
8
528
1893
82
97
75
59
34
33
35
18
21
3
3
16
8
2
15
8
4
6
6
525
1894
74
101
83
53
26
40
31
18
17
12
15
21
4
3
12
7
2
12
8
539
1895
92
86
97
40
43
44
29
22
20
9
13
14
12
14
17
4
3
12
6
577
1896
91
107
93
46
49
36
35
29
24
11
13
15
8
15
16
13
12
10
4
627
1897
89
105
106
60
34
27
37
21
23
9
24
18
11
8
14
6
12
14
13
631
1898
105
96
102
50
49
45
31
17
24
12
15
17
8
20
11
11
8
17
6
644
1899
95
123
98
47
52
30
45
18
24
8
12
15
9
11
17
8
20
9
12
653
1900
102
104
128
49
35
27
52
20
27
10
15
19
7
10
15
9
14
16
6
665
12-9
591-7
tal
88-1
98-4
96-9
49-9
39-7
35-3
35''3
18-1
23-6
9-6
11*8; 16-1
8-8
9-2
13-5
8*2
8-o
7*4
-
Norr-
1891
35
68
56
41
i 25
28
36
12
17
3
6
7
5
6
6
6
6
9
4
376
köping
1892
35
69
70
37
24
28
26
15
27
5
6
16
2
4
6
4
4
8
4
390
1893
35
69
66
42
31
25
27
14
23
8
8
13
4
5
11
2
2
6
4
395
1894
35
69
58
48
28
31
23
10
15
12
10
12
6
9
11
6
4
9
0
396
1895
35
68
60
39
30
43
23
16
15
8
8
6
7
11
11
6
6
10
5
407
1896
35
68
67
48
18
36
27
26
14
10
7
13
8
5
5
8
9
9
5
418
1897
35
68
67
53
15
42
23
14
18
6
18
7
7
6
9
7
5
8
7
415
1898
52
70
71
53
19
53
12
16
11
12
12
11
5
11
4
8
4
9
5
438
1899
64
87
70
62
23
41
18
21
9
4
13
9
10
15
i n
5
5
3
8
478
1900
50
88
85
58
26
49
21
25
11
10
17
6
4
12
9
9
12
10
4
506
Medel-  1 tal
41-1
72-4
67-o
48-
|
23-9
! 37-6
23-o
16-s
16-o| 7-8
JO-5
10-o
5-8
8-4
8-3
6-i
5-7
8-i
4*o
421-9
Ny-
1
| 1891
23
1
34
28
13
1
13
1
12
13
8
7
4
I
6
6
6
6
12
i 5
i 15
4
215
köping
1892
26
1 30
34
14
18
12
15
11
11
3
4
5
3
8
6
3
4
10
4
221
1893
21
I 36
25
21
i 10
1 13
18
9
15
2
9
8
2
9
2
4
6
9
2
221
1894
22
29
36
12
11
1 21
17
7
12
1
6
10
2
9
9
1
6
3
3
217
1895
18
24
28
26
10
6
10
15
10
5
7
11
1
4
9
2
7
6
1
200
1896
19
21
27
22
u
1 15
9
13
8
2
9
8
5
6
9
2
2
8
2
198
1897
26
24
26
20
5
17
14
8
7
4
8
6
1
6
9
3
4
6
1 2
196
1898
26
23
25
23
4
18
7
10
9
5
9
8
3
°
6
1
1 ^
9
3
200
1899
25
20
22
15
8
!5
5
21
3
7
13
8
5
! 3
5
1
6
5
1
188
1900
20
26
21
12
9
1 14
«
1 17
1 4
i
16
2
4
1 6
6
1 4
1 4
4
i
180
I
I
1
1
1
t
1
1
|
1
|
I
1
1
1 „
1 _
1 .
i| 203-g
| tal
1 22-
r,| 26-
7 27-
i\ 17-
8
0-0, 14*a| 11*
7 11-
»1 8*01 3-
1
8-71 7-
1 3-
2| 6*3| 7*
; 2-
»1 4*
| 7*5j 2*
95»
TABELLER TILL KAP. I—XII.
Klass och linje
Läroverk
Summa
R. 1 L.
L.B.L.A. R.
R. L.B.L.A.
Skara ! 1891
1892
1893
1894
1895
1896
1897
1898
1899
1900
23
24
12 114
Medel
tal
-
22*0! 18-sj24-o 17''
Stock»
holm
(latin -  läroverket)
-
28 65
37 ]70
25 64
Medel
tal
-
Stock»
holm
(realläro
verket)
-
1891
1892
1893
1894
1895
1896
1897
1898
1899
1900
jMedel
tal
-
Stock»
holm
(Söder
malms
läroverk)
-
1891
1892
1893
1894
1895
1896
1897
1898
1899
1900
Medeltal
-
12 22
13
20
5
25
10 22
29 I 24
65*3j 82''ej 79*3] 50-o
7-4 16-5
6-3 11-4
TABELL 7.
95»
Läroverk
År
Klass och
linje
Summa
1
2
3
4
|
5
6:1
1
6:2
7:1
I
7:2
R.
L.
R. |
L.
R.1) |L.B.
L.A.
R.
L. B. L.A.
R. jL.B.;
L.A.''
R. |
L. B.
L.A.
Stock-
1891
28
47
50
54
17
15
22
16
_
5
2
0
16
17
3
10
4
3
309
holm
1892
29
43
51
43
—
31
17
25
17
—
5
10
0
12
9
0
8
8
3
311
(Nya ele-
1893
30
44
52
49
—
27
5
31
25
—
7
2
3
15
14
0
4
5
0
313
mentar-
1894
23
43
49
52
—
30
9
36
7
—
11
10
4
20
15
3
4
7
0
323
skolan)
1895
20
35
48
58
—
30
16
36
8
—
11
5
0
26
15
5
8
5
1
327
1896
21
32
38
47
—
52
—
29
15
—
11
5
0
33
13
2
5
5
2
310
1897
24
34
36
42
—
39
27+16
21
—
18
13
0
18
6
0
24
6
0
324
1898
21
34
36
42
—
40
23+6
11
—
27
14
6
20
12
0
14
5
0
311
1899
35
38
43
41
—
37
25+16
10
—
23
12
0
28
16
6
15
9
0
354
1900
30
48
42
49
—
39
—
24+6
16
—
19
9
2
20
14
0
24
10
5
357
Medel-
I
tal
26-1
39*8
44" 6
47-7
—
34-2
6*2
32-2
14-c
—
13*7
8*2
1*5
20*8
13-1
11*0
6*4
1*4
323-9
1
Sträng-
1891
6
10
11
4
8
1
3
10
_
5
6
1
8
0
—
3
4
—
2
5
86
näs
1892
8
n
7
3
12
4
10
—
8
1
—
5
4
—
7
0
—
4
5
89
1893
8
16
8
O
O
5
3
9
—
8
8
—
6
1
—
6
4
—
5
0
90
1894
11
21
17
2
8
2
6
—
7
6
—
6
7
—
4
1
—
7
5
no
1895
11
13
26
3
13
3
9
—
4
4
—
8
7
—
2
6
-
4
1
114
1896
15
17
22
5
16
4
14
—
8
7
—
2
2
—
6
8
—
1
6
133
1897
23
17
20
11
10
3
11
—
10
4
—
6
7
—
2
4
—
7
6
141
1898
17
19
23
13
8
9
11
—
5
3
—
8
6
—
4
5
-
2
3
136
1899
20
26
18
9
13
8
5
—
5
4
—
3
4
—
9
5
—
2
3
134
1900
19
23
24
8
9
8
15
—
3
2
—
5
4
—
4
4
—
8
5
141
Medel-
tal
13-8
17-3
17*6
6-1
10-2
4*7
10-o
—
6-3
4*5
O-i
5*7
4*2
—
4.7
4*i
—
4*2
3*9
117-4 :
Sunds-
1891
48
35
35
27
3
15
3
13
_
_
6
—
—
8
—
—
io
—
—
203
vall
1892
56
47
26
33
3
16
2
13
—
—
7
—
—
4
—
—
8
—
—
215
1893
40
55
44
26
2
21
3
16
—
—
9
—
—
7
—
—
5
—
—
228
1894
41
47
51
30
4
16
2
20
—
—
10
—
—
8
—
—
6
—
—
235
1895
45
40
50
28
2
26
2
7
—
—
15
—
—
7
—
—
8
—
—
230
1896
44
51
34
46
1
22
1
20
—
—
6
—
—
13
—
—
6
—
—
244
1897
41
46
39
30
2
30
1
12
—
—
18
—
—
6
—
—
12
—
—
237
1898
44
54
38
38
3
18
3
20
—
—
9
—
—
12
—
—
6
—
—
245
1
1899
49
52
56
33
4
35
0
14
—
—
lli
—
—
3
—
—
12
—
—
274
1900
63
58
52
50
3
31
3
21
-
9
—
—
15
—
—
2
—
—
307
Medel-
I
1
1
1
tal
47*1
48-5
42-5
34-t
2-7
23-o
1 2-o
1 15-g
—
—
10-5
—
8-3
1 —
—
7*5
1 —
| 241-8
I
Umeå
1891
21
1
24
1
14
2
10
4
8
! 5
6
4
5
1 12
1
1 3
3
9
1
2
! 9
3
145
1892
12
24
20
6
10
1
11
5
14
4
4
6
3
5
10
3
3
10
1
152
1893
20
17
18
9
13
8
14
6
14
3
2
11
2
3
5
3
4
12
3
167
1894
22
30
14
13
11
10
15
9
10
6
3
7
1
3
12
3
3
4
3
179
1895
31
27
29
10
12
10
15
9
7
3
4
6
6
3
9
1
3
9
3
197
1896
23
33
36
12
12
9
10
9
13
5
7
8
2
4
8
8
2
10
0
211
1897
32
27
34
21
14
7
13
11
12
3
7
10
6
7
7
1
5
8
7
232
1898
24
37
28
24
22
12
11
9
12
3
8
10
4
5
8
5
6
7
1
236
1899
22
36
29
15
7
25
19
11
8
3
8
10
2
8
9
5
5
8
3
233
1900
21
26
28
25
8
13
10
15
In
4
8
7
2
8
7
4
5
4
4
210
Medel-
I
I
1
I
1
I
1 ,nn
tal
1 22*
28-1
1 25.
13-
ll*n
| 9*i>i12,6|
8-!)
10-
3*81 5*(
8-
3*11 4*
8-
«| 3-
t| 3*
s| 8-
2‘
<| 196-*
1 Talen efter lustecknet afse lär un arne i raktiska afslntnin sklassen.
TABELLER TILL KAP. I—XII.
953
Läroverk
Upsala j 1891
'' 1892
1893
1894
1895
1896
1897
1898
1899
1900
Medel
tal
-
Klass och linje
6:1
R. | L. R. L. R. L.B. L.A.
6:2
7:i
7:2
R. ;L. B. L.A. R. L.B. L.A. R. II. B. L.A.
61
52
55
60
53
55
57
57
66
67
59
61
68
65
64
59
70
67
68
70
68*3 65''i
57
67
50
67
63
66
61
70
67
60
42
23
35
32
39
22
33
36
30
33
24
26
33
31
28
41
30
29
40
15
35
22
19
22
25
13
28
31
24
20
29
31
27
6
15
21
19
17
22
38
27
30
27
15
15
8
15
13
3
6
8
4
18
15
16
9
5
14
20
15
17
28
32 | 17 I 24
29
27
25
32
38 123
37 [23 I 19
8 20
5
14
13 ! 20
14
23
20
8
13
7
12
13
15
17
23 j 9
29 I 6
62-8
32-5 32''
■o 23-1
29-o
19-2 19-8
9-c 16-2
16-4
8-7
Summa
7
9
3
15
21
11
18
25
22
15
14*6
14
14
20
17
9
12
7
9
11
4
2
5
8
3
16
10
13
16
25 Ilo
3
7
9
3
13
23
9
16
20
21
23
11
14
21
14
10
8
4
8
9
5
11
6
2
6
9
4
16
10
18
420
423
420
440
446
455
473
500
524
536
14*o| 8*5i 12*4
12*2
8*7
463*7
Visby
1891
1892
1893
1894
1895
1896
1897
1898
1899
1900
29
22
28
18
18
23
20
17
29
27
21
28
24
25
18
17
26
20
19
29
29
18
25
23
26
23
19
24
20
20
Medel
tal
-
23*1 22*7
23
14
10
18
7
12
16
10
11
13
22*7 13*4 9*0
7
13
10
7
14
4
8
6
6
10
6
8
15
7
7
10
7
7
6
8
! 1
1
2
6
3
3
3
3
2
4
8*5 8*1
5*3| 5*3
2-2 2*8
2*4
2*4
2*1
3*3
153
149
157
147
138
143
148
130
143
157
2*1 146-5
Väners»
borg
1891
1892
1893
1894
1895
1896
1897
1898
1899
1900
15
23
23
28
29
24
18
17
17
11
27
25
43
32
35
35
35
19
23
16
28
26
22
44
35
31
15
24
25
18
26
35
17
35 i 13
19 j 27
30
11 I11
10
9
10
8
19
12
12
18
11
4
8
18
20
21
23
28
19
11
26
13
16
11
11
10
14
16
17
19
7
11
11
14
17
12
17
17
18
10
7
12
14 I 16
13 ; ii
13 | 18
Medel
tal
-
8
9
4
3
9
11
13
12
8
7
4
7
10
13
13
9
6
10
13
10
3
4
9
3
2
10
12
11
11
5
10
3
7
6
10
10
8
3
10
10
3
3
4
6
3
1
5
8
8
10
3
10
2
7
4
5
11
7
4
10
20*51 29*o 30*5'' 21*11 12*o! 17*81 13*4,1 12*7) 12*2
2*4
8*4
9*5
1*7| 7*o| 7*7
1*8
5*1
6*3
1
172
190
217
237
252
252
252
222
211
204
220.fi
Väster»
vik
1891
1892
1893
1894
1895
1896
1897
1898
1899
1900
Medeltal
-
23
30
21
9
24
23
14
24
22
24
32
28
35
29
18
26
32
22
29
21
24
33
29
34
31
23
30
35
29
32
118*
18
29
22
27
28
16
21
26
16
13
14
26
21
18
22
13
16
20
19
11
14
13
20
21
21
14
5 | 15
2 12
21*41 27*21 30 oj 23*o 4*8 17*9 3\s! 16*o —
I
8
II
9
11
12
16
17 [
21
13
12 I
1.3*0
1 20 I —
12 —
| 8 j8
—
10 —
7 ! ~
! 12! —
15 | -  15 | —
12 I —
|
11*9 —
6
11
10
11
5
10
7
6
9
9J
8*4!
174
176
176
171
177
178
181
183
182
176
177*4
TABELL 7-
953
År
Klass och
linje
Summa
Läroverk
4
5
1
6:1
6:2
7:1
7:2
i
2
3
R.
L.
R. |
L.
R.
L.B.L. A.
R. L.B. L.A.I
R. [l.B.L.A.
R. L.B.L.A.
Väster»
1891
27
46
44 i
18
17
13
21 j
7
15 1
7
2
7
10
_
4
10
_
7
5
260
ås
1892
33
33
46
16
23
14
18
7
11
12
5
12
7
—
5
10
—
5
7
264
1893
35
36
35
11
29
11
23
3
15
8
2
11
8
—
8
6
—
5
10
256
1894
18
34
40
10
24
8
30
7
ii
8
0
11
8
—
9
6
—
7
6
237
1895
21
29
32
23
19
8
23
1
15
14
5
10
9
—
9
7
—
7
6
238
1896
29
24
36
13
13
15
25
8
20
1
2
12
13
-
6
10
—
8
6
241
1897
38
32
25
11
26
10
12
8
18
7
1
17
2
—
9
13
—
6
10
245
1898
35
37
29
14
17
8
21
5
11
2
4
17
6
—
17
3
—
5
13
244
1899
29
32
37
13
11
9
19
14 i
18
9
5
4
3
3
13
7
—
16
3
245
1900
37
36
37
23 |
11
13
14
8
14
8 i
12
14
7
5
6
3
3
11
4
266
Medel-
tal
30-2
33-9
36-1
15*2
19-o
10-9
20-6
6*8
14-8
7-6
3-8
11-5
7-3
0-8
8-6
7-b
0-3
7-7
7-o
249 o
Växjö
1891
35
50
48
9
40
5
25
_
21
9
_
20
1
_
14
8
—
12
9
306
1892
21
39
53
11
31
4
45
—
17
6
—
13
6
—
17
1
—
11
8
283
1893
18
37
43
7
39
9
35
—
25
17
—
9
4
—
13
6
—
16
2
280
1894
32
31
42
9
44
4
32
—
23
17
—
23
11
—
6
5
—
13
5
297
1895
33
48
26
15
30
3
39
—
17
14
—
17
8
—
20
12
-
4
5
291
1896
37
47
57
11
21
8
32
—
15
15
—
13
14
16
8
—
20
11
325
1897
28
46
44
14
43
6
19
—
13
18
—
15
11
—
11
13
—
14
7
302
1898
30
37
55
9
42
10
43
—
10
13
—
12
15
—
13
9
—
11
12
321
1899
25
43
42
9
41
3
53
—
31
7
—
11
12
—
12
13
—
12
10
324
1900
29
48
44'')
12
32
8
42
—
31
20
—
16
9
—
10
12
—
7
11
331'')
|
Medel-
tal
28-8
42-6
45''4
10-6
36-3
6-o
36-b
—
20-s
13-e
—
14-9
9l
—
13-2
8-7
—
12-o
8-o
306-o
Ystad
1891
24
28
23
22
22
10
11
0
9
1
2
8
7
5
2
—
4
4
182
1892
28
20
35
12
11
16
19
2
9
4
0
7
2
—
7
4
-
6
1
183
1893
24
24
24
20
11
11
13
7
15
4
0
5
4
—
9
1
—
4
4
180
1894
23
31
25
12
11
14
16
6
6
3
3
12
4
—
6
3
—
7
1
183
1895
15
26
32
14
8
9
13
2
11
3
0
8
4
—
7
3
—
8
3
166
1896
21
20
30
12
13
11
9
2
6
3
0
8
3
—
5
5
—
6
3
157
1897
40
25
26
19
14
11
13
4
4
4
0
8
2
—
5
3
—
5
5
188
1898
35
42
28
10
17
18
10
5
12
3
5
2
3
—
6
2
—
6
3
207
1899
26
44
39
15
12
13
13
4
9
0
5
6
0
4
2
3
—
6
3
203
1900
22
29
46
25
12
9
11
8
10
2
3
7
0
4
6
1
4
2
3
204
Medel-
tal
25-8
28-D
CO
Ö
ce
16-i
13-1
12-2
12-s
4-o
9-1
2-7
1-8
7-1
2-9
0''8
5-8
.2-7
0''4
5-8
3-o
185-s
Örebro
1891
49
73
77
44
26
22
19
! 9
20
3
8
8
4
2
7
7
9
13
5
405
1892
42
79
72
47
27
28
19
12
18
4
8
18
3
8
10
4
3
6
7
415
1893
49
57
81
34
24
37
29
15
12
4
7
12
4
9
12
2
5
8
4
405
1894
44
62
54
46
36
32
24
16
13
9
9
7
4
4
8
2
4
13
2
389
1895
42
53
55
41
22
38
34
20
16
5
9
9
5
5
6
4
4
8
2
378
1896
51
46
71
38
22
26
17
19
33
8
17
12
3
9
7
5
5
7
4
400
1897
60
58
45
35
29
34
22
27
16
1
14
24
6
15
12
3
8
6
5
420
1898
78
73
59
32
18
33
31
26
14
4
18
14
1
14
22
6
15
12
I 2
472
1899
56
84
68
41
14
33
20
19
25
6
15
10
4
15
11
i
13
23
6
464
1900
64
68
81
45
16
42
14
27
14
1
12
24
5
11
It
4
1 18
11
1
469
Medel-  | tal
53 o
65-a
| 0f>*:
40-3
23-4
j 32-c
| 22-9
119 c
18-1
4* c
IM
13f
8-i
9-21 10o| 3-
i| 8-
i 10
1 8-
<| 421-7
954
TABELLER TILL KAP. I—XII.
Läroverk
År
Klass och
linje
Summa
i
2
3
4
5
6:1
6:2
7:l
7:2
R.
L.
R.
L.
R.
L. B. L.A.
R.
L. B.
L. A.
R.
L. B. L A.
R.
L. B. L.A
Öster-
1891
39
18
27
20
9
13
17
2
7
0
1
9
2
9
3
9
2
187
sund
1892
28
37
18
13
15
15
9
7
11
0
1
5
0
—
9
2
—
12
3
185
1893
33
25
34
10
12
13
13
9
5
2
4
13
0
—
5
0
—
4
1
183
1894
42
29
29
18
15
7
5
3
13
3
5
5
2
—
11
0
—
4
0
191
1895
35
41
29
12
19
9
15
7
6
2
1
9
4
—
5
2
—
9
0
205
1896
30
35
39
18
10
9
20
6
8
3
3
8
2
—
7
1
—
5
5
209
1897
33
35
43 ''
11
23
14
13
5
12
7
3
7
3
—
9
1
—
7
1
227
1898
35
35
35
38
8
7
22
9
9
5
6
14
6
8
8
2
—
3
2
252
1899
35
35
39
31
5
30
8
13
11
5
11
7
6
8
9
5
7
6
4
275
1900
35
42
28
30
12
24
5
25
4
4
12
10 •
4
9
9
6
7
5
5
276
Medel-
tal
34-5
33-2
32-1
20-1
128
14-1
12-7
8-6
8-6
3-1
4-7
8-7
2-9
2-5
8l
2''2
1-4
6.4
2-3
219o
B) Femklassiga läroverk.
Klass och linje
1
Läroverk
År
i
2
3
R. 4
L. 4
R. 5
L. 5
Summa
Läroverk
1
2
3
R. 4
L 4
R. 5
L. 5
Summa
Arboga
1891
12
14
9
7
3
7
4
56
Borås
22
29
31
12
10
6
4
114
1892
10
11
16
5
2
5
3
52
18
29
21
18
9
5
7
107
1893
12
7
9
12
2
4
1
47
17
20
27
14
4
10
8
100
1894
21
10
8
7
0
10
1
57
25
18
23
16
10
7
2
101
1895
18
22
12
7
0
6
0
65
19
24
17
22
4
7
8
101
1896
14
17
22
5
3
7
0
68
34
22
24
12
2
9
4
107
1897
16
12
13
16
5
3
•2
67
34
32
23
12
7
8
2
118
1898
8
15
10
10
0
9
3
55
34
34
31
18
0
12
7
136
1899
8
15
10
8
0
6
0
47
36
38
34
20
5
14
0
147
1900
16
9
16
10
0
4
0
55
30
37
30
28
2
19
6
152
Medel-
tal
13-6
13-2
12-5
8-7
1*5
6-1
1-4
56-9
26-9
28’3
26-1
17-2
5-3
9‘7
4''8
118-3
Eksjö
1891
17
17
13
10
6
1
8
72
En-
12
11
10
6
3
3
2
47
1892
12
21
14
1
6
4
9
67
köping
19
15
10
6
3
4
3
60
1893
16
12
16
6
11
0
6
67
23
19
14
3
6
5
2
72
1894
7
16
12
5
6
2
9
57
13
23
20
10
2
1
6
75
1895
13
14
15
7
3
5
6
63
18
14
22
15
2
8
2
81
1896
12
12
11
9
5
4
3
56
16
24
17
14
3
9
1
84
1897
13
14
15
9
5
11
5
72
11
21
19
11
0
6
3
71
1898
21
17
17
12
4
10
6
87
22
11
20
13
6
5
1
78
1899
12
21
17
11
5
12
4
82
19
20
12
11
7
9
4
82
1900
17
19
22
10
4
7
6
85
14
23
14
8
1
9
6
75
Medel-
tal
14-o
16-s
15-3
8-0
5-6
5*6
6*2
70-8
16-7
18-1
15-8
9-7
3-3
5-9
3-o
72-6
TABELL 7.
955
Klass
och
linie
\
Läroverk
År
1
2
3
4
L.4R.5
1
L. 5
summa
Läroverk
1
2 1
3 R. 4
L. 4
R. 5
L. 5
summa
Eskils-
1891
24
22
30
13
5
15
5
114
Göte-
70
68
67
60
4
20
7
296
tutia
1892
23
27
20
15
5
10
4
104
borg
70
69
58
46
9
36
4
292
1893
27
27
28
14
4
10
4
114
69
70
61
38
5
34
7
284
1894
22
29
26
20
6
9
5
117
70
70
58
38
8
27
5
276
1895
26
26
30
14
8
12
6
122
93
70
66
38
9
27
9
312
1896
31
23
19
22
3
8
9
115
85
95
70
47
8
23
8
336
1897
32
31
21
13
4
14
1
116
104
95
83
48
4
34
9
377
1898
36
37
24
11
2
11
4
125
94
107
78
60
6
30
4
379
1899
37
30
31
16
1
9
2
126
95
92
91
55
10
32
6
381
1900
35
30
23
25
3
11
1
128
106
107
82
63
9
35
8
410
Medel-
tal
29-3
28-2
25-2
16-3
4*1
10-9
4-1
118-1
85-6
84-3
71-4
49-3
7-2
29-8
6-7
334-3
Hapa-
1891
12
17
1
7
5
0
4
0
45
Karls-
31
41
40
33
4
12
8
169
randa
1892
12
11
13
1
3
5
0
45
hamn
22
40
42
27
6
20
4
161
1893
10
12
9
11
5
1
3
61
31
21
40
26
7
13
6
143
1894
13
7
10
9
2
5
5
51
31
37
20
22
6
15
5
136
1895
12
15
6
9
2
4
2
50
17
38
27
18
5
14
5
124
1896
16
12
14
2
3
6
3
56
21
25
32
19
6
8
3
114
1897
18
12
13
8
4
2
1
58
25
19
26
22
4
10
6
112
1898
15
12
9
8
2
7
4
57
28
25
22
19
3
14
3
114
1899
9
12
10
5
1
6
2
45
33
29
21
21
5
8
4
121
1900
16
8
7
10
0
6
1
48
21
40
20
10
8
11
3
113
Medel-
tal
13-3
11-8
9-8
6-8
2-2
4-6
2-1
50.6
26-0
31-6
29-o
21-7
5-4
12-5
4*6
130-7
Kristine-
1891
23
18
23
19
0
17
3
103
Lands-
28
14
25
24
3
8
8
no
hamn
1892
16
25
17
20
2
12
0
92
krona
14
27
21
19
6
14
3
104
1893
12
22
18
11
1
9
2
76
17
20
25
16
3
14
5
100
1894
21
13
18
8
5
9
1
75
26
19
22
21
2
9
2
101
1895
25
22
14
8
5
5
4
83
24
24
20
19
1
14
3
105
1896
28
27
17
6
2
7
5
92
32
23
21
16
4
14
2
112
1897
12
28
27
12
3
4
2
88
29
27
18
19
2
11
4
no
1898
15
16
26
13
9
14
4
97
30
23
29
8
4
15
3
112
1899
24
13
24
18
8
7
7
101
35
27
24
19
4
7
3
119
1900
21
23
15
13
6
15
7
100
26
30
24
20
4
17
3
124
Medel-
tal
19-7
20-7
19-s
12-8
4-1
9-o
3''6
90-6
26-1
23-4
22-9
18-t
3-s
12-s
3-c
| 109-7
Lid-
1891
12
17
18
7
3
7
2
66
Marie-
16
I
21
1
12
9
2
4
3
67
köping
1892
17
13
15
7
5
3
3
63
stad
11
16
17
9
2
3
3
61
1893
30
14
10
9
1
3
5
72
12
17
19
9
4
6
1
68
1894
16
24
14
9
0
6
1
70
18
15
17
15
3
4
4
76
1895
9
15
20
8
0
4
2
68
19
15
17
12
3
13
2
81
1896
15
10
13
16
2
4
1
60
8
19
12
7
8
3
3
60
1897
25
15
11
11
2
12
2
78
16
14
12
5
4
4
6
61
1898
10
25
17
6
3
8
2
71
20
11
13
7
3
4
3
61
1899
31
14
21
12
1
2
3
84
19
20
8
8
3
6
3
67
1900
19
27
16
11
4
9
1
86
14
19
21
4
2
8
2
70
Medel
tal
18-
i| 17-4! 16-*! 9‘
2m| 5*s| 2-
i| 70-s
16-
a 16-
14-
B 8-
»| 3-
<| 6-
»| 3-
o| 67-3
956
TABELLER TILL KAP. I—XII.
Klass och linie
Läroverk
År
1
2
3
R. 4 L. 4 R. 5 L. 5
Summa
Läroverk
1
2
3
R. 4 L. 4 R. 5
L.
i
i
Summa
Norr»
1891
11
11
7
2
5
2
1
39
Oskars»
20
15
14
16
9
74
tälje
1892
11
9
10
6
1
3
4
44
hamn
21
18
16
10
—
8
—
73
1893
18
12
9
6
2
4
1
52
12
23
13
13
—
9
—
70
1894
10
18
15
8
3
3
2
59
26
10
18
11
—
5
—
70
1895
8
8
11
13
0
6
3
49
21
23
6
19
—
8
—
77
1896
10
8
9
4
2
10
0
43
29
20
16
5
—
13
—
83
1897
14
12
8
5
4
5
2
50
21
27
12
12
—
3
—
75
1898
12
16
7
4
4
5
3
51
18
22
20
10
—
9
—
79
1899
10
12
17
3
1
4
4
51
15
25
15
13
—
10
—
78
1900
17
13
15
5
6
2
1
59
19
17
19
15
—
10
—
80
Medel-
tal
12-1
11-9
10-8
5*6
2-8
4-4
2-1
49-7
20-2
20-o
14-D
12-4
—
8-4
—
75-9
Piteå
1891
19
15
18
12
2
4
3
73
Sköfde
25
25
17
18
5
8
3
101
1892
14
21
10
10
7
5
2
69
25
28
19
14
5
8
4
103
1893
19
17
14
10
2
5
5
72
27
29
27
5
8
12
4
112
1894
17
18
12
10
3
5
1
66
25
31
28
8
9
4
7
112
1895
15
17
15
10
3
6
3
69
30
30
23
11
8
4
9
115
1896
12
17
15
10
7
7
2
70
13
35
26
19
3
6
9
in
1897
21
15
14
8
6
2
5
71
20
21
35
16
7
14
3
116
1898
7
23
14
9
5
5
6
69
24
21
23
22
8
11
8
117
1899
21
9
14
8
4
7
5
68
22
32
20
16
2
15
6
2
5
120
1900
11
18
9
9
2
5
5
59
27
21
31
17
2
14
2
9
3
126
Medel-
tal
15-o
17-o
13-5
9-6
4*i
5-1
3-7
68-c
23-8
27-3
24-9
14-G
5-7
9*6
5-5
l-i
0-8
113-3
Stock»
1891
38
65
55
35
_
34
_
227
Stock-
32
35
42
30
9
9
6
163
holm
1892
59
49
46
37
_
22
_
213
holm
50
42
45
23
8
13
8
189
I (Jakob)
1893
64
66
41
32
—
25
—
228
(Kåta-
50
62
30
24
10
9
7
192
1894
69
67
59
36
—
17
—
248
48
54
50
18
10
14
11
205
1895
70
69
63
39
—
22
—
263
55
59
46
29
6
11
9
215
1896
51
70
66
44
—
25
—
256 ,
52
65
47
31
9
13
4
221
1897
71
63
59
50
—
24
—
267
59
56
58
35
12
21
7
248
1898
70
65
58
60
. —
26
—
279
70
59
55
50
8
17
7
266
1899
70
71
65
42
—
30
—
278
72
68
47
40
8
29
6
270
1900
70
72
69
55
—
29
—
295
72
71
63
32
9
22 ''
6
275
Medel-
■
tal
63*2
65-7
58-1
43-0
—
25*4
—
255-4
56-o
57-1
48-s!31-2
8"ö 115-8
7-1
224-4
Stock»
1891
70
70
►-t
O
o
52
27
33
13
365
Söder»
24
18
21
10
3
4
8
88
holm
1892
70
87
80
69
16
37
20
379
hamn
20
18
15
15
2
9
4
83
malm)
1893
70
84
77
57
20
41
8
357
17
17
12
13
0
3
1
63
1894
70
100
83
58
15
35
10
371
20
17
14
9
3
11
0
74
1895
70
89
99
55
25
35
10
383
14
22
10
9
3
8
3
69
1896
70
105
96
57
21
38
15
402
20
19
21
9
0
5
6
80
1897
70
86
106
i
60
25
39
15
401
18
21
20
16
2
7
0
84
1898
70 :
92
92
66
31
43
14
408
12
20
20
14
2
14
2
84
1899
70
88
100 i
67
13
43
23
404
21
14
19
15
6
5
1
81
1900
72
94 |
100 1
67
11
47
11
402
27
14
19
8
2
8
6
84
Medel-
j
1
1
j
ta!
70-2!
89-51
93-3)
ce
Ö
ce
20-4
39-i
13-9
387-2
19-3
18-o
17-1
11-8
2-s
7-4
3-1
79-0
TABELL 7.
957
Klass
och
linje
Läroverk
1
År
1
2
3
R. 4
L.41
R. 5
L. 5
Summaj
Läroverk
1
2
3
R. 4
L. 4
R. 5
L. 5
Summa
Udde»
1891
23
30
29
23
6
2
5
118
Vad»
20
16
12
11
7
5
4
75
valla
1892
31
23
27
13
6
13
6
119
stena
10
26
17
11
0
9
8
81
1893
25
31
23
16
6
10
6
117
5
21
19
5
9
11
0
70
1894
30
25
31
13
7
15
6
127
10
14
19
13
8
5
7
76
1895
30
30
34
16
8
5
6
129
15
16
16
12
5
10
7
81
1896
25
33
25
16
10
9
9
127
7
17
14
9
5
8
4
64
1897
25
25
31
20
5
11
12
129
8
9
13
12
3
4
5
54
1898
26
28
27
19
5
15
4
124
11
12
12
6
4
7
3
55
1899
23
25
27
21
4
15
4
119
16
13
11
8
3
5
5
61
1900
17
27
24
23
6
12
1
no
12
14
13
8
0
7
2
56
Medel-
tal
25-5
27-7
27-8
18-o
6-3
10-7
5*9
121-9
11-4
15-8
14-6
9-5
4-4
7-1
4-5
67-3
C) Treklasslga läroverk.
Klass och linje
R. 5! L. 5
Summa
R. 4 L. 4
Läroverk
L. 4 R. 5 i L. 5
Summa
Läroverk
Arvika
Alingsås
Medel
-
sill 8’2
Engel.
holm
Asker.
sund
Medel
tal
-
958
TABELLER TILL KAP. I—XII.
Klass och linje
Läroverk
År
1
2
3 R. 4
L. 4 R. 5 L. 5
1
Summa
Läroverk j 1
2
3
R. 4
L. 4|r. 5 !L. 5
Summa
Fal-
köping
1891
1892
1893
1894
1895
1896
1897
1898
1899
1900
25
19
16
9
11
13
17
15
16
16
20
27
22
22
12
13
12
16
20
20
10
15
19
14
20
14
15
13
10
14
6
9
9
11
12
10
6
8
12
9
9
4
4
6
6
4
8
7
4
7
4
7
68
76
74
61
61
59
60
63
59
66
Filip-
stad
21
13
15
18
15
10
18
16
17
16
17
22
15
17
19
15
10
14
19
19
12
15
24
22
15
19
12
12
14
16
12
12
11
19
11
10
13
11
8
9
2
1
4
2
0
2
2
0
2
2
9
8
11
6
3
2
1
2
64
63
69
78
60
56
67
63
72
70
Medel-
tal
15-7
18*4
14*4
0*6
9*5
0*4
5*7
64*7
15*9
16*7
16*1
11*8
1*7
3*4
0*8
66*2
Mar-
strand
1891
1892
1893
1894
1895
1896
1897
1898
1899
1900
3
5
2
10
5
2
6
6
2
4
4
4
5
5
2
8
5
4
4
2
4
3
8
4
7
2
8
7
5
3
—
—
—
—
11
12
15
19
14
12
19
17
11
9
Sala
17
24
18
14
11
15
20
17
17
17
14
15
12
27
17
14
14
18
16
14
6
11
10
6
21
8
6
9
20
15
0
0
5
2
7
4
5
11
7
6
10
0
2
7
0
6
3
1
2
3
1
5
1
6
2
37
60
47
58
60
53
54
50
63
67
tal
4-5
4-3
5*1
—
—
—
—
13*9
17*0
16*1
11*2
3*4
3*2
1*8
1*4
53*9
Skel-
lefteå
1891
1892
1893
1894
1895
1896
1897
1898
1899
1900
12
7
8
8
8
16
12
15
14
13
6
8
4
10
7
10
20
12
17
17
12
7
7
7
7
5
7
17
12
14
3
4
2
4
4
5
3
2
11
12
i
2
5
3
4
0
0
1
3
6
5
3
2
3
1
4
6
4
3
2
8
3
4
4
4
1
0
1
2
4
41
37
31
36
34
43
47
53
64
73
Ström-
stad
7
14
9
16
12
19
23
13
18
15
9
8
12
7
13
14
20
17
8
13
12
9
8
11
6
8
13
10
10
5
4
7
—
5
28
31
29
34
31
41
56
40
40
45
tal
11*3
11*1
9*5| 5*0
2*9
3*6
2*ö| 45*9 |
14*6
12*1
9*2
1*1
0*5
|
37*5
Söder-
köping
1891
1892
1893
1894
1895
1896
1897
1898
1899
1900
13
10
7
8
12
11
10
8
7
13
16
12
12
7
7
11
11
7
6
6
8
15
11
10
11
6
8
8
8
8
6
0
7
7
4
5
2
4
4
0
5
6
3
0
1
5
0
4
0
43
42
42
35
34
34
29
30
25
35
Sölves-
borg
10
4
15
18
9
2
5
4
8
9 1
11
13
11
14
11
8
3
4
8
5
17
16
11
13
17
15
9
6
5
6
1
14
9
6
6
8
9
11
7
6
7
—
9
9
8
4
6
8
11
10
8
2
61
51
51
55
51
42
39
30
30
28
I tal |
9*81
9*5
9*3
3*9
1*9
0*4
0*o
34*9
7*9)
8*8
ll*s|
8*s| —
7*6
-1
43*8
TABELL 7.
959
Klass
och
lin]e
Läroverk
År
1
2
3
R. 4|
L. 4|R. 5''
L. 5
Summa
Läroverk
1
2
3 !
R. 4
L. 4
R. 5
L. 5
SummaJ
Trelle-
1891
8
5
6
_
_
_
_
19
Varberg
16
10
11
8
0
2
0
47
borg
1892
12
6
7
—
—
—
—
25
20
14
n
12
0
4
0
61
1893
8
11
4
—
—
—
—
23
28
18
11
9
0
6
0
72
1894
10
9
8
0
5
—
—
32
19
24
19
9
2
4
0
77
1895
16
13
10
—
—
—
—
39
24
20
21
11
3
7
0
86
1896
12
12
8
—
—
—
—
32
22
22
25
14
0
5
4
92
1897
6
9
13
—
—
—
—
28
27
21
27
17
0
9
0
101
1898
13
11
6
—
12
—
—
42
18
33
21
18
2
8
0
100
1899
18
17
9
—
11
—
8
63
23
21
30
13
3
14
2
106
1900
17
21
18
—
11
1
8
76
22
28
21
17
11
8
4
in
Medel-
tal
12-0
11-4
8''9
_
3-9
0-i
1*6
37-9
21-9
21-1
19-7
12-8
2-1
6-7
l-o
85-3
i
Vimmer-
1891
13
9
9
_
_
_
_
31
Åmål
10
16
6
—
—
—
—
32
by
1892
11
10
11
—
—
—
—
32
6
11
16
-*
—
—
33
1893
8
12
8
—
—
—
—
28
15
9
10
4
4
_
—
42
1894
10
8
10
—
—
—
—
28
19
18
7
3
4
—
—
51
1895
15
8
11
—
—
—
—
34
12
22
13
6
0
3
6
62
1896
7
15
10
—
—
—
—
32
22
14
18
8
5
4
0
71
1897
9
10
14
—
—
—
—
33
14
23
19
15
2
4
3
80
1898
9
5
14
—
—
—
—
28
20
15
23
21
1
8
1
89
1899
19
7
5
—
—
—
—
31
24
17
17
17
6
10
1
92
1900
9
21
4
7
—
—
—
41
12
22
18
12
4
7
6
81
Medel-
tal
ll-o
10-5
9-6
0-7
_
_
_
31-8
-
15-4
16-7
14-7
8-6
2-6
3-6
1*7
|
63-3
Örn-
1891
14
11
12
1
1 0
6
0
9
52
skötds-
1892
16
13
10
11
0
—
—
50
vik
1893
15
16
11
8
0
—
—
50
1894
12
13
14
—
—
—
—
39
1895
8
12
12
—
—
—
—
32
1896
19
8
8
—
—
—
—
35
1897
12
19
9
—
—
—
—
40
1898
5
17
17
—
—
-
—
39
1899
14
8
13
7
4
—
—
46
1900
14
12
7
9
—
7
7
56
Medel-
12-9
12-9
11-s
3-6
! i-«
0''7
i-<
43-9
960
TABELLER TILL KAP. I—XII.
D) Pedagogier.
Klass
och
linje
Läroverk
År
1
2
3
R. 4
L.4
R.5
L. 5
Summa
Läroverk
1
2
3
R. 4
L. 4
R. 5
L. 5
Summa1
Söder-
1891
15
16
14
_
_
_
_
45
Köping
32
14
46
tälje
1892
7
15
12
—
—
—
—
34
21
12
13
8
_
_
_
54
1893
10
10
12
—
—
—
—
32
25
20
11
10
_
4
_
70
1894
13
9
10
8
2
—
—
42
13
27
19
12
_
1
_
72
1895
17
13
12
5
4
7
1
59
24
13
22
13
—
2
_
74
1896
17
18
14
8
1
4
4
66
15
20
15
14
—
6
_
70
1897
16
18
17
9
5
6
2
73
15
16
17
5
—
8
_
61
1898
18
17
15
9
1
6
3
69
18
17
10
11
_
4
_
60
1899
21
16
13
13
3
4
0
70
13
14
11
6
_
5
_
49
1900
31
19
14
8
3
5
3
83
24
15
14
7
-
5
—
65
Medel-
tal
16-8
15-1
13''ä
6-o
1-9
3-2
1-3
57-s
20-o
16-8
13-2
8-6
—
3-5
—
62-1
Nora
1891
211)
17l)
_
_
_
__
_
38
Simris-
11
15
16
42
1892
16
12
—
—
—
—
—
28
hamn
18
19
11
_
_
_
_
48
1893
12
17
—
• —
—
—
—
29
24
14
15
_
_
_
_
53
1894
18
11
—
—
—
—
—
29
19
24
13
_
_
_
. .
56
1895
14
10
—
—
—
—
—
24''
17
17
22
_
_
_
_
56
1896
9
10
—
—
—
—
—
19
13
18
17
_
_
_
_
48
1897
12
12
—
—
—
—
—
24
15
22
9
—
_
_
_
46
1898
14
7
—
—
—
—
—
21
20
12
21
_
_
_
_
53
1899
15
7
—
—
—
—
—
22
21
26
12
_
_
_
_
59
1900
14
11
—
—
—
-
—
25
21
26
15
—
—
—
—
62
Medel-
tal
14-6
11-4
—
—
—
—
25-9
17-9
19-3
15-1
—
—
—
—
62-1
1) Hvardera klassen delad på 9 afdelningar.
TABELL 8.
göt
Tabell 8.
Antal lärjungar vid saniskolor höstterminerna 1896 — 1900.
Klass i)
Samskolan
Summa
g:r. fl:r.
1897
1898
1899
1900
Medeltal
-
Avesta
Bollnäs 1896
| 1897
1898
1899
1900
Medel
-
Medel
tal
-
6’2
8-4
Falken''
berg
1896
1897
1898
1899
1900
Medeltal
-
3-4 -
3’8j 4*o
Hedern
or a
1896
18S7
1898
1899
1900
Medeltal
-
1) Förberedande klasser utan främmande språk äro ej medräknade. Kl. I motsvarar därför kl. 4 i Palmgrens
skola och Stockholms nya samkola, kl. 2 motsvarar kl. 5 o. s. v. — g:r = gossar, fl:r = flickor. I
I 21
9Ö2
TABELLER TILL KAP. I—XII.
Samskolan
i
År
Klass
Summa
g:r. j fl:r.
1
2
|
3
1 4
5
1 6
7
f! 1
9
g;r*
fl:r. 1 g:r. fl:r. | g:r.
|fl:r.
|g:r-
g:r. | fl:r.
g:r.
| fl:r.
g:r.
flin
g:r.
fl:r. 1 g:r. fl:r.
Hjo
1898
1899
1900
7
10
4
1
3
4
0
4
8
3
4
0
1
0
4
5
3
2
1
1
0
5
5
2
0
1
3
5
9
15
17
14
18
13
Medel-
tal
7-o
2-7
4*o
1 2''3
1*7
3-3
| 0*7
1 4-o
I
| 0''3
i 2-7
|
|
13-7
15-0
Hörby
1897
1898
1899
1900
9
2
4
1
3
1
3
3
6
10
3
5
5
5
1
7
6
5
_
2
2
7
3
6
5
3
2
4
3
4
2
1
2
15
19
20
21
8
11
13
18
Medel-
tal
4*o
2-5
6-o
4*6
2-8
l-o
4-o
2-5
i
1* 71 1-5
0*3
0*5
18-8
12-5
Lindes-
berg
1896
1897
1898
1899
1900
19
8
6
7
6
17
7
4
3
6
2
9
7
3
5
6
11
6
4
3
3
2
6
7
4
4
7
11
5
7
2
3
2
3
4
4
4
6
11
4
1
1
2
3
1
3
3
7
11
26
23
22
22
22
32
32
30
30
31
Medel-
tal
9*2
7‘i
5*2
6-o
4*4
6*8
2-8
5*8
1-4
5-o
23-0
31-0
Lysekil
1896
1897
1898
1899
1900
Medel-
tal
6
3
2
4
1
5
5
2
5
4
6
2
4
4
5
1
6
6
3
4
4
5
4
5
5
3
6
6
3
3
2
3
5
5
4
2
4
2
2
1
3
3
3
2
16
15
13
15
20
11
16
21
19
17
3-0
3-6
4*o
3-6
4*o
5-o
3-2
3-o
1 *6
1-6
15-8
16-8
Motala
1896
1897
1898
1899
1900
7
18
17
18
10
7
17
5
10
18
15
12
15
20
15
•4
9
17
12
13
19
17
18
11
19
4
4
11
18
10
10
11
14
15
8
1
7
2
6
13
9
11
8
12
14
1
5
2
4
60
69
72
76
66
16
38
40
43
58
Medel-
tal
14-o
11*41 15-i
ll-o! 16-8
9-4| 11-6
5-8
io*8!
2-4
IN
1
68-6
40-o
Ronneby
1898
1899
1900
Medel-
tal
9
4
2
7
5
7
9
7
4
4
6
7
1
7
7
9
4
4
4
2
4
1
9
T
i
i
i
4
6
24
21
18
25
24
31
5-o
6-s
6*7
5*7
5*o
5*7
3-3
5*7
l-o| 3-3
1
i
1
21-o
26-7
! |
!SoIlefteå
1896
1897
1898
1899
1900
3
4
4
5
7
4
5
4
7
8
!
3
3
3
6 |
4
1
5
7
10
5
6
6
4
7
2
3
6
2
7
11
6
5
4
6
2
6
4
5
6
1
3
5
6
5'')
17
15
14
19
16
18
20
30
34
31
Medel-
tal
4*6
5t.|
I
3*81 6*6 j
4*4 [
6-4 i
1
3-4|
1
4-2;
-1
3-8
i
|
|
1
16-2
26*6
‘) Hela 4:de och 5:e kl undervisas gemensamt i vissa ämnen.
TABELL 8.
963.
Särskolan
| i
År
Klass
Summa
g:r. | fl:r.
1
2
3
4
5
6
7
8
9
g:r-
fl:r.
g;r-
fl:r.
fl:r.
g:r-
fl:r.
gr-
fl:r.
g:r-
fl:r.
gir-
fl:r.
g:r-
fl:r.
g:r-
fl.T.
Stock-
1896
6
11
7
10
17
9
13
15
7
18
9
20
12
10
11
6
11
4
92
104
holm
1897
6
19
9
18
11
8
16
14
7
13
7
17
11
13
14
9
15
8
96
119
(Palm-
1898
7
21
8
22
12
15
9
11
17
12
7
11
11
12
16
10
14
11
101
125
skolan)
1899
15
10
8
26
13
22
15
16
14
9
21
8
14
10
16
9
16
9
132
119
1900
14
13
*22
7
19
10
10
23
16
15
13
8
16
7
20
9
17
12
147
104
Medel-
tal
9-e
14-8
10-8
16-6
14-4
12-8
12*o
15*8
12*2 i 13*4| 11-4
12-8
12-8
10-4
15-4
8*6
14*6
8*8
113*0
114*2
Stock-
1896
4
11
1
.1
1
9
4
15
2
9
_
(17)
_
_
_
_
12
55
holm
1897
4
14
2
11
1
13
1
11
3
10
2
8
—
(9)
—
—
13
67
(Nya sam-
1898
9
8
i
16
1
14
—
10
1
9
3
9
1
3
—
—
16
69
skolan)
1899
8
13
i
14
1
17
2
15
—
13
1
9
3
9
—
—
16
90
1900
—
12
7
13
—
14
—
14
2
14
—
12
1
7
1
6
11
92
Medel-
tal
5o
11-6
2-4
13-0
0-8
13-4
1-4
13-o
1*6
ll-o
1-2
7-6
l-o
3-8
0-2
1*2
13*6
74*o
Upsala
1896
13
8
10
4
5
9
3
4
_
7
31
32
(Enskilda
1897
8
9
3
6
10
6
2
8
i
4
—
—
—
—
—
—
—
—
24
33
lärover-
1898
11
6
6
9
5
7
11
9
2
8
—
6
1
6
—
—
—
—
36
51
1899
11
11
8
6
5
9
7
7
5
10
1
6
1
—
2
5
—
11
40
65
1900
9
11
5
14
7
5
6
12
3
9
4
8
2
7
2
11
1
4
39
81
Medel-
tal
10-1
9-o
6''4
7-s
6-4
7-2
5''8
8-o
2-2
7-6
1*0
4*o
0-8
2-g
0*8| 3*2
0*2
3*o
34*0 j 52" 4
964
TABELLER TILL KAP. I—XIL
Tabell 9.
Antal godkända i mogenhetsexamen i Sverige och i motsvarande
examina i Norge, Danmark, Finland och Preussen.
1
Sverige.
Norge.
Danmark.
Finland.
Preussen.
År.
Hela.
På
100.000
inv.
Hela.
På
100.000
inv.
Hela.
På
100.000
inv.
Hela.
På
100.000
inv.
Hela.
På
100.000
inv.
1881
688
15-1
242
12-7
229
11-5
195
9-4
1
1882
794
17-4
248
13-o
311
15-6
—
—
4.200
15-2
1883
828
18-o
334
17-5
312
15-4
220
10-3
4.104
14-7
1884
778
16''8
359
18''7
352
17*2
254
11-7
4.240
15*i
1885
831
17-8
363
18-8
356
17-1
259
11-8
4.173
14-7
1886
776
16-5
374
19-2
414
19*7
_
_
4.159
14-5
1887
804
17-o
361
18-5
389
18-3
290
12-8
4.175
14*4
1
1888
849
17-9
328
16-7
406
18-9
312
13-6
4.250
14-5
1889
767
16i
268
13-6
415
19-2
271
11-6
4.149
14-o
|
1890
739
15-5
250
12-6
418
19-2
286
12-1
4.214
14''i j
1891
662
13-8
236
11.8
419
19-1
279
11''6
4.418
14-6
1
1892
676
14-i
255
12-7
404
18-3
325
13-4
4.452
14-5
1893
724
15*0
222
i ro
392
17*6
347
14-2
4.904
15''8
1894
652
13-4
278
13-7
389
17*4
326
13-2
5.062
16*i
1895
747
15-3
242
11.8
410
18-1
390 ;
15-0
5.157
16-2
1
1896
705
14.3
315
15-1
410
17-8
376
14-8
_
1897
839
16-8
—
—
423
18''2
— :
—
— 1
— 1
KAP. XIV.
Statistiska undersökningar
angående de vid 1899 års slut befintliga lärarnes vid de allmänna
läroverken studie-, tjänste- och familjeförhållanden.
i. Inledning.
Undersökningens uppgift. — Materialets insamling. — Bearbetningen: komplettering och granskning
af de inkomna uppgifterna. — Gången af bearbetningen. — Plan för redogörelsen; begränsning af
densamma.
Med särskild hänsyn till löneregleringsfrågan ansåg kommittén nödigt att
låta verkställa en utredning rörande lärarnes ekonomiska ställning äfvensom vissa
förhållanden, som därmed stå i närmare sammanhang. För detta ändamål infordrades
genom skrifvelse af den 28 oktober 1899 från rektorerna vid de allmänna
läroverken åtskilliga uppgifter enligt tre olika formulär, af hvilka det första
afsåg lärarnes studie-, tjänste- och familjeförhållanden, det andra vissa på lefnadskostnaderna
inverkande omständigheter och det tredje lärarnes verkliga inkomster
och utgifter.
Det första formuläret, hvilket borde af samtliga ordinarie och extra ordinarie
ämneslärare egenhändigt ifyllas, var af följande lydelse:
966
STATISTISKA UNDERSÖKNINGAR.
Född den ............................................... 18........
Aflagt mogenhetsexamen vid ............................................................ år 18
Inskrifven vid.............................. universitet...............terminen 18 •........
Studietid: ................. terminer vid ......................... universitet och
Aflagda akademiska examina:
Af slut åt pr of år skurs ..................terminen 18..........
Kompetent till adjunktur är 18........., till lektorat år 18
Tjänstgjort i
terminer som e. 0. lärare (eller vid enskilt läroverk med
lönetur sr ätt enligt K. Kung. den 29 maj iSyj., jämförd med K. Kung. den
29 juni 188)).
Utnämnd till adjunkt (kollega) den............... 18
, till lektor den
18
Räknar den 1
januari ipoo
......
tjänsteår för lönetur såsom adjunkt.
55
55
55
55
.............. tjänsteår för lönetur såsom lektor.
55
55
55
55
............. tjänsteår för pensionsrätt.
Gift den ........
18..........
Enkling den ...
...... 18..........
Omgift den
18..........
Barn och deras
ålder: ............
..... gossar ..................................................
.... flickor ......................................................
Äfven från profårskandidaterna begärdes uppgifter enligt liknande formulär.
Genom det andra formuläret infordrades för de städer, där allmänna läroverk
finnas, uppgift om: 1) vanlig hyra för 4 rum och kök; 2) kosthållspris per
dag vid inackordering (hyra ej inräknad); 3) vanlig årslön för tjänarinnaj 4) pris
å s. k. nyfamn (4 kbm.) ohuggen björkved; 5) beloppet af samtliga senast erlagda
utskylder för hvarje krona bevillning.
Det tredje formuläret afsåg noggrant specificerade uppgifter om inkomster
och utgifter under hvart och ett af åren 1889-1898 samt om hushållets storlek.
Detta formulär borde af rektor till utfyllnad öfverlämnas åt sådana gifta ordinarie
INLEDNING.
gf>7
ämneslärare, hvilkas hushållning enligt hans omdöme kunde anses motsvara normala
förhållanden, och hvilka kunde vara i öfrigt lämpliga och villiga att meddela de
önskade uppgifterna.
Sedan här ofvan omförmälda uppgifter mot slutet af år 1899 inkommit till
kommittén,'') vidtogos åtgärder för deras bearbetande. I fråga om uppgifterna
enligt det första formuläret, där ett stort antal olika frågor berördes, anordnades
för detta ändamål särskilda blanketter i tväroktavformat (11x17 cm.) af följande
utseende:
(Ogift, gift, enkling)
(Lektor, adjunkt, vikarie, extra lärare; lönegrad)
(Läroverk)
............................. N:o ....... (................)
(Tillnamn; förnamn)
aflagt mogenhetsexamen i...........18......; student i...........18.....
(Aflagda examina o. s. v.)
Fk iS Fl 18 Tf 18 Tf 18 Tk 18 Komplett Disp.
(univ., domk.)
Födelseår och dag
18
Utnämnd till
lektor
18.....
adjunkt
18
Kompetent till Ålder v. utnämning t.
adjunktur
18.....
lektorat adjunkt
18..................
lektor
Aflagt slutlig examen
.......18...........
Studietid, terminer
Profårskurs afslutad Lönetursålder såsom
adjunkt
18
lektor
Tjänstgjort som e. o. Pensionsrättsålder
lärare, terminer
Gift dr 18
Barn f gossar:
|......flickor:
Ålder, år
Till en början bestämdes, dels att de å formulären upptagna partiellt vikarierande
lärare eller timlärare, som tydligen endast tillfälligtvis ägnade sig åt skolans tjänst
utan afsikt att fortgå på lärarebanan, skulle lämnas utom räkningen, dels att äfven
'') Ett fatal uppgifter kommo kommittén till banda först i början af år 1900, och i ett eller annat
fall uteblefvo sådana helt och hållet, t. cx. därför att läraren vårdades å hospital eller redan afgått från
mera tillfällig anställning.
g68
STATISTISKA UNDERSÖKNINGAR.
de å formulären upptagna lärare, som af någon anledning lämnat sin plats före
den i januari 1900, skulle utsöndras, så att utredningen kunde för hela lärarekåren
anses hänföra sig till en och samma tidpunkt, nämligen den 31 december
1899. I sammanhang härmed beaktades äfven de utnämningar, som intill denna
tidpunkt skett,, och som icke öfverklagats. *) I fråga om det fåtal lärare, för
hvilka formulär icke insändts, hämtades de behöfliga uppgifterna ur Dahls läroverksmatrikel
och andra tillgängliga källor.
Härefter påbörjades ifyllandet af de små blanketterna, men i sammanhang
därmed blef det behöfligt att i ganska stor omfattning komplettera, korrigera och
kontrollera de inkomna uppgifterna. Behofvet af komplettering betingades delvis
däraf, att i formuläret vissa för utredningen önskvärda uppgifter om tiden för aflagda
examina in. m. icke uttryckligen begärts, men äfven andra omständigheter
bidrogo att göra kompletteringen mycket omfattande. Särskildt hade ett stort antal
lärare icke ifyllt raden för pensionsrättstjänsteåldern, hvarom af lätt insedda skäl
definitivt giltig uppgift i många fall icke kan lämnas.
Hvad angår korrigeringen, visade sig en sådan i vissa fall behöflig redan på
grund af skriffel af sådan art, att den statistiska bearbetningen utan deras rättande
skulle lämnat delvis orimliga resultat. Så hade till exempel icke mindre än 7
lärare uppgifva såsom födelseår 1899, och en af dem (filosofie kandidat sedan år
1898) antecknat, att han jämväl år 1899 aflagt mogenhetsexamen. I ett fall uppgafs
såsom födelseår 1897 0 st- 1847) oc^ äfven i flere andra fall visade det
sig, att tanken på det innevarande årtiondet framkallat skriffel; så hade två lärare
uppgifvit, att de inskrifvits vid universitetet år 1895 0 st- f* respektive 1865 och
1885), en att han inskrifvits vid universitetet år 1893 G st- f- 1873), en att
han aflagt filosofisk kandidatexamen år 1899 (i st. f. 1889), och en att han afslutat
profårskursen år 1896 (i st. f. 1886). Å andra sidan hade en lärare, som
riktigt angifvit sig vara född den 1 maj 1869, antecknat, att han redan den 11
maj 1869 (i st. f. 1893) ingått äktenskap. Äfven uppenbara fel, som i någon
mån kunna förklaras såsom minnesfel, hafva förekommit, till exempel då en lärare,
som år 1886 utnämndes till adjunkt, uppgifvit sig först år 1888 (i st. f. 1878)
hafva afslutat profårskursen, och en annan lärare, som år 1881 utnämndes till
adjunkt, antecknat, att han afslutat profårskursen år 1884 (i st. f. 1874) ocb
förvärfvat adjunktskompetens år 1885 (i st. f. 1875).
De nu anmärkta felen hafva naturligtvis kunnat upptäckas antingen genast
eller genom jämförelse med öfriga uppgifter å formuläret, och deras rättande har
i allmänhet icke erbjudit några svårigheter. Mera invecklad har saken ställt sig i
]) På grund af den angifna inskränkningen har en adjunkt, som utnämnts till lektor i Karlskrona
den 13 december 1899, men hvars utnämning först långt senare vunnit laga kraft, vid bearbetningen
räknats bland adjunkterna.
INLEDNING.
969
sådana fall, där ingen egentlig anledning att misstänka någon felaktighet förefunnits,
men Dahls läroverksmatrikel vid jämförelse visat sig hafva en afvikande uppgift;
äfven i ett antal sådana fall hafva dock oriktigheter i anteckningarna å formulären
kunnat konstateras och rättas.
Sedan de små blanketterna sålunda blifvit vederbörligen ifyllda, sorterades
de i högar med hänsyn till de uppgifter, om hvilkas bearbetning för tillfället var
fråga, de olika högarna räknades, och de härvid erhållna talen infördes i på förhand
uppgjorda tabellformulär. I fråga om profårskandidaterna öfverensstämde förfaringssättet
vid uppgifternas bearbetande med det nu angifna, men beträffande de
två öfriga formulären ansågs anordnande af särskilda blanketter för bearbetningen
öfverflödigt.
Vid de förberedelser till den statistiska utredningen, om hvilka nu talats,
har kommitténs ledamot N. Höjer ensam verkställt ifyllandet af de små blanketterna
samt den därmed sammanhängande, omfattande granskningen och kompletteringen
af det första formulärets uppgifter. Den följande bearbetningen af dessa uppgifter
har utförts af N. Höjer och G. Eneström, hvilken enligt kommitténs uppdrag biträdt
vid det statistiska arbetet; för öfrigt har däri deltagit äfven kommitténs ledamot
A. Lindhagen, hufvudsakligen i fråga om uppgifterna rörande lärarnes inkomster
och utgifter. Äfven vid insamlande af vissa uppgifter, som icke genom
de utsända formulären kunnat erhållas, har N. Höjer varit särskildt verksam, bland
annat i fråga om lärarnes extra ordinarie lönetursår vid tillträde af ordinarie tjänst.
Den slutliga utredningen beträffande lärarnes studie-, tjänste- och familjeförhållanden
har enligt uppdrag af kommittén utförts af G. Eneström.
Vid planläggningen af denna utredning har naturligtvis i främsta rummet
hänsyn bort tagas till det ändamål, som betingat hela detta statistiska arbete,
nämligen behofvet af en närmare kännedom om de förhållanden, som vid bestämmande
af lärarnes löner borde tagas i betraktande. Bland dessa förhållanden intaga
visserligen de nutida lefnadskostnaderna för män i lärarnes sociala ställning en
synnerligen framstående plats, och en närmare kännedom om lärarnes inkomster
icke blott af lön utan äfven i öfrigt har naturligtvis också sin betydelse, men
ytterligare flere omständigheter förtjäna att därvid beaktas. Så torde vara klart,
att förekomsten af studieskulder äfvensom en lång väntetid före erhållande af
ordinarie plats måste ej oväsentligt inverka på lärarens ekonomi, och genom fullföljande
af denna tankegång vidgas undersökningsområdet till att omfatta lärarens
alla lefnadsförhållanden, försåvidt de ur ekonomisk synpunkt äro af betydelse. En
fyllig bild af dessa förhållanden skulle man kunna erhålla genom att ur denna
synpunkt följa lärarens hela lefnadsbana, sådan den hittills ocli särskildt under den
sista tiden gestaltat sig. Först vore då att undersöka, i hvad mån föräldrarnas
ekonomi tillåtit dem att bekosta hans uppfostran och särskildt hans studier vid
universitetet, så att lian vid studietidens och proftjänstgöringens slut icke tyngts
970
STATISTISKA UNDERSÖKNINGAR.
af några skulder. Vidare borde tagas i betraktande studietidens längd, och huruvida
lärareaspiranten efter genomgången profårskurs kunde omedelbart erhålla en
inkomst, som med hänsyn till förhållandena på närstående lefnadsbanor vore att
anse såsom tillfredsställande, äfvensom utsikten för en extra ordinarie lärare att inom
skälig tid erhålla ordinarie befattning. I ordningen skulle så följa en närmare
redogörelse för den nyblifne ordinarie lärarens löneförhållanden, hvilka ju bero icke
blott af den lagstadgade begynnelselönen utan äfven af det sätt, hvarpå rätten till
lönetursberäkning under extra ordinarie tjänstgöring bidragit att höja denna begynnelselön.
Härefter skulle till undersökning upptagas den redan omnämnda frågan beträffande
lefnadsomkostnaderna för ordinarie lärare, hvarvid vederbörlig hänsyn borde tagas
till lärarens familjeförhållanden, icke blott vid tjänstens tillträdande utan äfven framdeles,
samt möjligheten för honom att utan åsidosättande af sina tjänsteplikter
förskaffa sig extra'' inkomster. I sammanhang härmed kunde äfven lämpligen förekomma
en utredning rörande aktivitetsåldern, sjuklighetsfrekvensen och dödlighetsförhållandena
inom lärarekåren, äfvensom andra härmed sammanhörande frågor.
Den planläggning, hvars konturer nu uppdragits, har emellertid måst icke
obetydligt modifieras, dels emedan åtskilliga uppgifter, som för dess utförande
skulle varit behöfliga, icke kunnat anskaffas, dels särskildt därför, att kommittén
ansett den beslutade utredningen väsentligen böra verkställas med användande af de
uppgifter, om hvilka i början af inledningen talats, i sammanhang hvarmed kommittén
uttalat en önskan, att utredningen måtte begränsas till de mera allmänna resultat,
som ur nämnda uppgifter kunde härledas. Hvad angår lärarnes ekonomiska ställning
vid inträdet på lärarebanan, har visserligen ett försök gjorts att med ledning
af tillgängliga uppgifter om den samhällsställning, de nuvarande lärarnes föräldrar
innehaft, utröna, i hvad mån dessa kunnat vara i tillfälle att lämna sina söner
ekonomiskt stöd under studietiden, men detta försök har, såsom också på förhand
var sannolikt, ej lämnat något tillfredsställande resultat. Utbytet däraf skall i
stället meddelas i sammanhang med uppgifterna om lärarnes familjeförhållanden.
Utredningen kommer således att, oafsedt den orienterande öfversikten af
det insamlade materialet, först behandla lärarnes studieförhållanden, hvarvid uppgifter
jämväl lämnas om studietidens längd för olika slag af lärare och för olika
slag af examina. Därefter redogöres för lärarnes tjänsteförhållanden, så vidt de
inkomna uppgifterna därom lämna upplysning. Hit höra bland annat frågorna om
antalet lönetursår vid tillträdande af ordinarie befattning, samt huru tjänsteårsberäkningen
för rätt till erhållande af pension ställer sig med hänsyn till den för
sådan rätt föreskrifna lefnadsåldern. Beträffande lärarnes utgifter samt deras inkomster
af olika slag har visserligen en bearbetning af de erhållna uppgifterna skett,
men då dessa uppgifter af flere skäl visat sig mindre lämpliga för en detaljerad
undersökning, har någon sådan icke utförts, och de mera summariska resultat, som
genom den nyss omnämnda bearbetningen erhållits, hafva influtit i själfva be
-
ÖFVERSIKT AF LÄRARNE.
971
tänkandet. Däremot har här en redogörelse beträffande lärarnes familjeförhållanden
funnit plats, under det att den i planläggningen ifrågasatta undersökningen om
sjukdoms- dödlighets- och aktivitetsförhållanden inom lärarekåren måst lämnas å
sido, såsom erfordrande insamling af nya uppgifter.
2. Öfversikt af de lärare, för hvilka uppgifter insamlats.
(Tab. A.)
Antalet lärare, för hvilka uppgifter insamlats och användts. — Olika slag af lärare.
Antalet lärare, för hvilka uppgifter inkommit eller blifvit i sammanhang med
bearbetningen anskaffade, uppgår till i 079, hvaraf 820 vid högre, 170 vid femklassiga
och 76 vid treklassiga allmänna läroverk, samt 11 vid tvåklassiga och 2 vid
enklassiga pedagogier. I enlighet med hvad redan förut blifvit antydt, hafva bland
dem uteslutits 1 partiellt vikarierande lärare, som icke egentligen kunnat räknas till
lärarekåren, samt 2 lärare, som redan före den 1 januari 1900 definitivt lämnat
skolans tjänst, hvadan hela antalet lärare, som här komma i betraktande, utgör
1 076. Huru detta antal fördelat sig på olika slag af lärare, framgår af tab. A,
där lärarne först delats i rektorer, lektorer, adjunkter och kolleger (bland hvilka
inräknats äfven lärare vid pedagogier) samt extra lärare. Inom hvar och en af de
tre första grupperna har skillnad gjorts mellan ordinarie och vikarierande lärare,
vidare, i fråga om de ordinarie lärarne, mellan tjänstgörande och tjänstlediga samt
för de senare mellan tjänstledighet, som blott afsett den ordinarie befattningen, och
verklig ledighet från skolans tjänst. I fråga om de vikarierande lärarne har hänsyn
tagits till arten både af vikarien och den skötta platsen. Slutligen hafva bland
extra lärarne särskildt specificerats de blott af kommunen aflönade samt de e. o.
lektorerna. De noter, som bifogats tabellen, torde i allmänhet vara tillräckliga att
göra en närmare utläggning af densamma obehöflig; här må blott anmärkas, att
bland de verkligt tjänstlediga lärarne anledningen till tjänstledighet utgjoide.
för rektorer i 1 fall sjukdom och i 3 fall offentligt uppdrag;
„ lektorer i 6 fall sjukdom'') i 1 fall vetenskapliga arbeten, i 1 fall annan
lärareverksamhet och i 10 fall offentligt uppdrag;
„ adjunkter i 24 fall sjukdom2) i 1 fall teologiska studier, 1 1 fall enskilda
angelägenheter och i 2 fall offentligt uppdrag; I
'')
a)
i två fall
I ett fall hade tjänstledigheten varat 20 år, i ett fall 18 år, i ett fall 6 år och t ett fall 2 ar.
I ett fall hade tjänstledigheten varat 20 år, i ett fall 15 år, i ett fall 13 ar, 1 ett fall 11 år
10 år, i ett fall 9 år, i två fall 6 år, i tre fall 4 år, i ett fall 3 år och i ett fall a år.
972
STATISTISKA UNDERSÖKNINGAR.
för kolleger i 8 fall sjukdom*) och i 2 fall ej uppgifven anledning !) (förmodligen
sjukdom).
Den indelning af lärarne i 1) rektorer, 2) lektorer, 3) adjunkter och kolleger,
4) extra lärare, som i tab. A användts, ligger utan tvifvel närmast till hands, då
det gäller att lämna en öfversikt öfver de lärare, hvilka denna utredning omfattar,
men vid behandlingen af de olika frågor, som i det följande komma att beröras,
skulle den däremot vara mindre lämplig. Först och främst är klart, att extra
lärare och vikarierande lärare
så nära sammanhöra,
att något särskiljande af dem
icke
är lämpligt. Vidare
är
gruppen rektorer så
föga talrik, att de medeltals
beräkningar,
som för denna skulle komma att utföras, om den verkligen bibehölles,
finge mycket litet värde, och på grund häraf hafva vid de följande undersökningarna
de ordinarie rektorerna fördelats dels på lektorerna, dels på adjunkterna och kollegerna.
Till
de förra hafva räknats
rektorerna vid de högre
allmänna läroverken utom de
två,
som voro adjunkter,
till
de senare åter alla
öfriga ordinarie eller på viss
tid förordnade rektorer. Möjligen kunde tvekan råda om lämpligheten att till
adjunkterna föra de två omnämnda rektorerna vid högre läroverk, hvilka väl intaga
en ställning, som mera närmar sig lektorernas; då de emellertid vid vissa undersökningar
gifvetvis icke kunnat sammanföras med lektorerna, har ansetts lämpligast
att äfven i andra fall föra dem till adjunkterna.
Sammanställer man, i enlighet med det nu anförda, de i tab. A upptagna
lärarne i tre grupper, nämligen 1) ordinarie lektorer, 2) ordinarie adjunkter och
kolleger (hvilken grupp för korthetens skull i det följande kallas »ordinarie
adjunkter»), 3) extra ordinarie lärare, erhåller man för de olika gruppernas styrka
talen 232, 512 och 332. I sista gruppen ingår emellertid en f. d. rektor vid
tvåklassig pedagogi, hvilken visserligen i afseende på sin tjänstgöring bort likställas
med'' extra ordinarie lärare, men i afseende på sin ställning i öfrigt hör till den
andra gruppen. På grund häraf blifva talen för de tre olika grupperna i den
följande undersökningen respektive 232, 513 och 331. * 2
’) I ett fall hade tjänstledigheten varat 23 år, i ett (all 8 år, i ett fall 5 år och i ett fall 3 år.
2) I ett fall hade tjänstledigheten varat 12 år.
STUDIEFÖRHÅLLANDEN OCH PROFÅRSKURS.
973
3. Studieförhållanden och profårskurs.
(Tab. B n:o 1—7.)
Olägenheterna al en omedelbar fördelning efter arten af lärarekompetens eller tjänstebefattning, då
lärarnes studieförhållanden skola undersökas. — Fördelning efter examensår och studietid. — Studietiden
för lärare i allmänhet. — Studietiden för lektorer och för adjunkter med lägre kompetens. — Medelstudietiden
för adjunkter, extra ordinarie lärare och profårskandidater. — Medelstudietiden för olika slag
af examina, som medföra lärarekompetens: filosofisk kandidatexamen, filosofisk licentiatexamen, teologiska
examina. — Medelstudietiden för lärare, som ej aflagt sådan examen. — Om fortsatta studier för efterpröfning
m. m. — Om prolarskursen och dess förhållande till examensstudierna. Genomsnittsstudietid
för lärare.
De lärdomsprof, som enligt nu gällande föreskrifter kunna medföra kompetens
till lärarebefattningar i läsämnen, äro, om man bortser från filosofisk kandidatexamen
enligt 18 5 3 års stadga, hvilken examen afskaffades redan år 1875:
för lektorat: filosofisk licentiatexamen jämte disputationsprof; filosofisk
kandidatexamen jämte teoretisk-teologisk examen och disputationsprof;
teologisk kandidatexamen jämte disputationsprof;
för adjunktur: filosofisk kandidatexamen; teologisk-filosofisk jämte
teoretisk-teologisk examen; samt i öfrigt hvarje examen, som medför
kompetens till lektorsbefattning, äfven om examen icke efterföljts af
disputationsprof.
Då således väsentligt högre lärdomsprof erfordras för erhållande af lektorat,
synes det, som om man vid en undersökning af studietidens längd borde redan
från början särskilja lektorer och adjunkter samt utreda, huru förhållandena ställa
sig dels för hvardera gruppen under olika perioder, dels för båda grupperna, om
de jämföras med hvarandra. De extra ordinarie lärarne borde då också delas i
två grupper med hänsyn till den kompetens, de äga, och göras till föremål för
en liknande undersökning.
Det nu antydda förfaringssättet kan utan tvifvel med fördel användas i fråga
om lektorerna i och för sig; den enda erinran, hvartill det gifver anledning, är,
att antalet lektorer, som afslutat sina studier under de sista åren, och hvilkas studieförhållanden
naturligtvis erbjuda det största intresset, är ytterst ringa bland de
vid 1899 års slut befintliga lektorerna hade blott 4 aflagt sin sista examen under
åren 1894—1899.
Hvad åter angår adjunkterna, skulle det ifrågasatta förfarandet naturligtvis
också kunna användas, om man blott afsåge att skaffa sig en detaljerad kännedom
om de nuvarande adjunkternas faktiska studietid. Men hvad man genom en specialundersökning
för adjunkterna skulle vilja utröna, vore väl egentligen, dels huru
deras studietid förhåller sig till lektorernas, dels huruvida studietiden för dem ökats
under årens lopp, och för detta ändamål skulle förfarandet lämna ett resultat af
mycket tvifvelaktigt värde. Bland de nuvarande yngre adjunkterna finnes nämligen
ett icke obetydligt antal lärare med lektorskompetens, för hvilka adjunktsbefattningen
974
STATISTISKA UNDERSÖKNINGAR.
blott är en expektansplats; dessa hafva i regeln en längre studietid än de öfriga,
och, om de kunde frånräknas, skulle alltså medelstudietiden för de yngre adjunkterna
minskas. Härtill kommer äfven, att genom den för närvarande högt uppdrifna
konkurrensen om lärareplatser många bland de nuvarande yngre adjunkterna, hvilka
icke äro aspiranter till lektorsbefattningar, förmåtts att aflägga högre lärdomsprof,
än som erfordras för adjunktsbefattning, hvilket äfven bidrager att höja den faktiska
studietiden för de yngre adjunkterna. Men om så är, torde vara klart, att man
lätt kunde föras till oriktiga slutsatser, därest man vid en undersökning af lärarnes
studietid i främsta rummet skulle använda de tal, som erhölles genom att sammanföra
alla adjunkter i en grupp.
Äfven i fråga om de extra ordinarie lärarne skulle en undersökning beträffande
studietiden lätt leda till osäkra resultat, om man i främsta rummet valde
en gruppering efter arten af lärarekompetens. Bland dessa lärare finnas nämligen
utan tvifvel många, som visserligen fullgjort för erhållande af lektorsbefattning
föreskrifna lärdomsprof, men icke hafva någon som hälst utsikt att en gång blifva
lektorer. Å andra sidan kunna bland de extra ordinarie lärarne finnas åtskilliga,
som ännu icke fullt afslutat sina studier, och för hvilka alltså hvarken arten af lärarekompetens
eller längden af studietiden är definitiv. Rent af vilseledande, eller i
bästa fall utan värde, skulle däremot resultatet blifva, om man sammanförde alla
extra ordinarie lärare i en grupp samt med ledning häraf beräknade och jämförde
studietiden för olika perioder. De lärare, som aflagt högre examina, hafva nämligen
vida lättare att erhålla ordinarie plats än de andra, hvilket gör, att de förra måste
vara proportionsvis mycket färre bland de äldre än bland de yngre extra ordinarie
lärarne, så att studietalen för de extra ordinarie lärarne icke kunna gifva någon tillförlitlig
kännedom om studieförhållandena under den tid, då dessa aflade sina lärdomsprof.
Huru väsentlig den anmärkta olikheten är, torde framgå af följande
tabell, hvilken angifver procenttalet vid 1899 års slut obefordrade lärare bland
dem, som aflagt sin sista examen under hvar och en åt perioderna 1876.1879 —
1895/1899, och där till högre examina räknats de, som berättiga till lektorat,
om de åtföljas af disputationsprof:
Procenttal
vid 1800
års slut obefordrade
Examensår.
lärare bland dem,
som aflagt
högre
lägre
examen.
examen.
1895/1899
91
100
1890/1894
50
96
1885/1889
18
63
1880/1884
5
22
1876/1879 o
2
STUDIEFÖRHÅLLANDEN OCH PROFÅRSKURS.
975
På grund häraf skulle alltså en undersökning för samtliga extra ordinarie
lärare skenbart gifva vid handen, att studietiden ökats, äfven om hvarken studietiden
för hvardera arten af lärarekompetens eller proportionen mellan antalet examina
af olika slag undergått någon förändring. Kommer så härtill, att relativa antalet
lärare, som aflagt högre lärdomsprof, under den sista tiden varit i ständig tillväxt,
inses lätt, att talen för samtliga extra ordinarie lärare skulle visa en betydlig stegring
af studietiden, äfven om denna vant fullkomligt oförändrad för hvarje slag af
examen i och för sig.
Med hänsyn till det nu anförda har ansetts bäst att vid denna redogörelse
för undersökningen af lärarnes studieförhållanden icke från början införa en gruppering
efter arten af lärarebefattning eller lärarekompetens, utan sammanföra alla lärare i
en och samma tabell. Dock hafva dessförinnan de lärare blifvit utsöndrade, hvilka
icke aflagt någon akademisk examen, som medför lärarekompetens, och detta så
mycket hellre som dessa i regeln tillhöra en äldre generation, hvars studieförhållanden
hafva föga aktuellt intresse.
Vid upprättandet af den omnämnda tabellen hafva lärarne fördelats dels efter
året för deras sista examen, dock så att ingen hänsyn tagits till examen, som
aflagts efter erhållande af den ordinarie lärarebefattning, som vid slutet af år 1899
innehades, dels efter studietidens längd. För bestämmande af examensåret hafva
dels lärarnes egna uppgifter, dels Dahls läroverksmatrikel och studentkatalogerna
användts; de senare hafva emellertid rådfrågats, blott då lärarnes och Dahls uppgifter
icke öfverensstämt, eller annan anledning funnits att misstänka någon felaktighet.
Då med studietid här afses icke endast den, som föregått examen, utan äfven den,
som till äfventyr efter sista aflagda examen användts till författande af gradualafhandling,
komplettering i vissa ämnen eller andra för lärarekallet gagneliga studier,
skulle det kanske varit i viss mån riktigare, om fördelningen skett med hänsyn
till tidpunkten för studiernas afslutande, men då denna tidpunkt i flere fall icke
kunnat utrönas, har det angifna förfaringssättet valts, och på detta sätt har tab.
B n:o 1 erhållits. Studietiden är här uttryckt i terminer och i allmänhet angifven
enligt lärarnes egna uppgifter; endast då läraren däri tydligen inräknat tiden för
profårstjänstgöringen eller studier efter erhållen ordinarie tjänst, har en reduktion
verkställts. Klart är, att det i många fall måste vara mycket svårt till och med
för läraren själf att afgöra, huruvida och i hvad mån en viss termin bör betraktas
såsom studietermin, liksom att i sådana fall olika lärare utan tvifvel användt olika
förfaringssätt, men denna anledning till osäkerhet i fråga om undersökningens
resultat lär icke på något sätt kunna aflägsnas. Vid bearbetningen af uppgifterna
angående studietiden har det visserligen varit ifrågasatt att med tillhjälp af studentkatalogerna
utröna, huru många terminer hvarje lärare varit upptagen såsom närvarande
vid universitet, men då resultatet af eu sådan undersökning icke skulle
motsvarat det högst betydande arbete, som för densamma hade varit behöfligt,
har planen uppgifvits.
976
STATISTISKA UNDERSÖKNINGAR.
I tab. B n:o i äro särskildt specificerade de lärare, som aflagt examen under
hvart och ett af åren 18761899. Före förstnämnda år var filosofisk kandidatexamen
enligt 1853 års stadga den hufvudsakligen eller uteslutande förekommande;
examensförhållandena voro alltså väsentligen olika de nuvarande och erbjuda därför
mindre aktuellt intresse, hvadan det ansetts tillräckligt att för tiden före år 1876
sammanföra uppgifterna i perioder om minst 5 år. I tabellen hafva äfven för
hvarje examens-år eller period bifogats uppgifter om antalet hithörande lärare af
olika slag, samt för tiden från och med 1876 äfven uppgifter om antalet högre
och lägre examina, hvarvid åt orden »högre» och »lägre» gifvits samma betydelse
som i tabellen å sid. 974- Möjligen kunde härvid erinras, att man egentligen borde
särskilja tre olika slag af lärdomsprof, nämligen:
1)
lärdomsprof, som omedelbart medför lektorskompetens;
2)
examen, som medför lektorskompetens, om den åtföljes af disputationsprof;
3)
examen, som icke ens 1 förening med disputationsprof medför lektorskompetens.
Då emellertid hela studietiden för de två första grupperna i regeln är ungefär
densamma — i många fall är nämligen disputationsafhandlingen helt och hållet
eller till större delen färdig redan vid licentiatexamens afläggande — hafva de
sammanförts till en enda grupp.
Enligt samma grunder, som användts för tab. B n:o 1, hafva uppgifterna
om de ordinarie lektorernas studietid särskildt bearbetats, sedan äfven här de två
lärare, som icke aflagt någon akademisk examen, afsöndrats, och resultatet af bearbetningen
meddelas i tab. B n:o 2. Slutligen hafva äfven de ordinarie adjunkter,
som aflagt blott filosofisk kandidatexamen eller teoretisk-teologisk examen
utan filosofisk kandidatexamen, gjorts till föremål för en liknande bearbetning, hvars
resultat meddelas i tab. B n:o 3. Vid denna sista bearbetning har någon tvekan
rådt, huruvida den icke borde inbegripa äfven de extra ordinarie lärare, som aflagt
ifrågavarande examina; härigenom hade man visserligen fått ett rikare material att
använda, men å andra sidan skulle detta hafva omfattat lärare, beträffande hvilka
det icke kunde afgöras, om de på grund af hittills idkade studier skulle erhålla
ordinarie lärarebefattning.
Sammanställer man ur tab. B n:o 1 — 3 medelstudietiden under olika perioder,
och beräknar man motsvarande sannolika tal, '') erhåller man följande tabell:
J) Med sannolik studietid förstås den, som icke öfverskrides af hälften af dem, hvarom fråga är,
men öfverskrides af den andra hälften (jämför Eneström, Statistiska undersökningar rörande studie- och
examensförhållanden vid de svenska universiteten, Stockholm 1888, sid. 7).
STUDIEFÖRHÅLLANDEN OCH PROFARSKURS.
977
Samtliga lärare.
Lektorer.
Adjunkter, som
aflagt lägre examen
Pro-
centtal
Examensår. lärare,
som af-  lagt
högre
exa-
j men.
Medel-  studietid i
terminer.
Sannolik
studietid i
terminer.
Medel-  studietid i
terminer.
Sannolik
studietid i
terminer.
Medel-  studietid i
terminer.
Sannolik
studietid i
terminer.
1895/1899
66
15-3
I4''1
2 1*3
t
I 8*5
—
1890/1894
55
15-0
14''1
18-i
17-4
12-3
IO-5
1885/1889
47
14-7
13-6
iys
15-5
I 2*a
9’7 ;
1880/1884
39
14-8
I4''3
1 8-4
17-3
I2''o
10-6
1876/1879
40
13-5
I3-3
14-o
135
I2’9
12-5
1871/1875 | —
13-5
I 2''4
13-0
119
I 0''o
8-5 J
1866/1870! —
I2’8
I 2’o
13-6
12*7
8 *o
1861/1865
—
I3-i
I 2 ''8
I 2''a
I I ''o
—
—
1850/1860
—
I0''5
9''a
I I''3
8-9
4-o
i
1850/1899
—
I 4*2
I3-3
1 5 *3
I3''9
I 2*0
10*4
Af tabellen framgår, att studietiden visserligen varit betydligt längre för de yngre
än för de äldre lärarne, men att däremot någon väsentlig stegring af studietidens längd
icke kan konstateras för dem, som aflagt sina lärdomsprof under nuvarande examensförhållanden,
d. v. s. efter år 1875. De lägre talen för perioden 1876/1879
förklaras nämligen osökt därigenom, att ett mycket stort antal äldre filosofie
studerande år 1875 skyndade att aflägga filosofisk kandidatexamen enligt 1853 års
stadga; de högre talen för lektorer, som aflagt examen 1895/1899, hafva ingen
betydelse, då blott tre sådana fall förekommit. Tager man ytterligare i betraktande,
att procenttalet lärare, som aflagt högre examen, betydligt tillväxt under tiden
1880/1899, skulle man snarare vara böjd att af tabellens tal sluta, det studierna
för lärarekallet under de sista åren bedrifvits under något gynnsammare förhållanden
än under den närmast föregående tiden.
Då emellertid här för första gången slutsatser dragits ur det insamlade
materialet rörande lärarnes studietid, torde det böra särskilt framhållas, att alla
sådana måste användas med stor försiktighet. Det har redan blifvit erinradt, att
lärarnes egna uppgifter om studietiden måste vara behäftade med eu viss osäkerhet,
men äfven bortsedt från denna omständighet visa talen i tab. B n:o 1 otvetydigt,
att afvikelserna både från medeltalen och från de sannolika talen äro alltför talrika
123
978
STATISTISKA UNDERSÖKNINGAR.
och störa, för att man skulle kunna betrakta någotdera af dem såsom angifvande
den tid, en lärare i normala fall behöfver för sina studier. Orsakerna till det
anmärkta förhållandet kunna ju vara flere, men en bland de viktigaste är utan
tvifvel, att många lärare icke från början anlagt sina studier med hänsyn till den
bana, de slutligen kommit att välja, och därför på desamma användt en tid, som
hvarken genom svagare begåfning eller större omfattning i fråga om de förvärfvade
kunskaperna kan motiveras. På grund häraf hade det visserligen varit fördelaktigt,
om man kunnat för de olika ämnen, som ingå i lärarnes examina, fastställa, huru
lång studietid de i medeltal borde erfordra, och på detta sätt beräkna en medelstudietid
för en lärare med normal begåfning och normala examensbetyg. Under
den statistiska utredningens lopp har äfven ett förslag i denna riktning framställts,
men då de ledamöter af kommittén, hvilka varit mest kompetenta att yttra sig
därom, ansett de behöfliga upplysningarna knappast möjliga att anskaffa, har förslaget
icke ledt till någon påföljd.
Af det nu anförda torde framgå, att man endast med stor försiktighet kan
använda de ur tab. B n:o 1—3 härledda talen, om man vill genom en jämförelse
mellan dem och studietalen för andra tjänstemän afgöra, huru lönerna för lärarne
böra ställa sig till dessa senares. Så torde till exempel kunna betraktas såsom
afgjordt, att läkarne i allmänhet redan från början inrättat sina studier just med
hänsyn till den bana, de valt, och att således ur en jämförelse mellan deras och
lärarnes faktiska studietid slutsatser endast med iakttagande af vissa försiktighetsmått
böra dragas.
A andra sidan hafva naturligtvis talen i tab. B n:o 1 — 3 sitt gifna värde, då
frågan blott gäller den faktiska studietiden för lärarne. Man finner däraf bland annat,
att studietiden i genomsnitt utgjort under de sista 2 o åren för lärare i allmänhet
7 å 8 år, för lektorer 8 å 9 år och för adjunkter med lägre examina 5 å 6 år;
under samma tid hafva 47 procent af samtliga lärare användt 6-9 år, 58 procent
af lektorerna 7—10 år och 5 2 procent af adjunkterna med lägre examina 4 — 7
år för sina studier.
Det har redan blifvit
utförligt
motiveradt, hvarför
vid
denna redogörelse
studietiden för adjunkter och extra ordinarie lärare icke från början gjorts till föremål
för särskilda tabellariska framställningar. Emellertid äro vissa tal, som ur sådana
framställningar kunna härledas, icke helt och hållet utan intresse, och på grund häraf
meddelas i tab. B n:o 4 uppgifter om medelstudietiden för de nämnda slagen af
lärare under olika examens-år och perioder. För jämförelses skull hafva i tabellen
bifogats motsvarande tal dels för lektorer (omedelbart tagna ur tab. B n:o 1),
dels för de vid 1899 års slut befintliga profårskandidaterna. I denna tabell hafva
äfven för adjunkter, extra ordinarie lärare och profårskandidater angifvits procenttalet
högre
examina. Af tabellen
framgår,
att dessa procenttal
för
alla tre slagen af
lärare
varit i tämligen jämn
stigning,
och att i regeln endast
lärare med högre
examen vinna befordran till adjunktur,
innan ro år förflutit
efter examensstudiernas
STUDIEFÖRHÅLLANDEN OCH PROFÅRSKURS.
979
slut. I viss mån anmärkningsvärd! synes det, att bland de yngre profårskandidaterna
procenttalet högre examina är något lägre än bland de yngre extra ordinarie
lärarne, men möjligen antyder detta, att några profårskandidater ännu ej afslutat
sina examensstudier; möjligen beror förhållandet på en tillfällighet. Att medelstudietiden
för adjunkterna till utseendet ökats, får sin naturliga förklaring genom
det, som ofvan (sid. 974) anförts, och den, trots det stigande procenttalet högre
examina, tämligen konstanta medelstudietiden för de extraordinarie lärarne under
tiden 1880 1899 torde bestyrka den redan i det föregående uttalade förmodan, att
studierna för lärarekallet under de sista åren bedrifvits under något gynnsammare
förhållanden än förut.
För att erhålla en närmare inblick i lärarnes studieförhållanden är af intresse
att undersöka, i hvilken omfattning olika examina eller kombinationer af
sådana användts såsom lärdomsprof för lärarekallet, och huru studieförhållanden
gestaltat sig åtminstone för de viktigaste bland dessa examina. För detta ändamål
hafva lärarne och profårskandidaterna till en början fördelats efter aflagda examina,
hvarvid äfven aflagda disputationsprof tagits i betraktande. På detta sätt har följande
tabell erhållits, i hvilken nedanstående förkortningar användts:
FK = filosofisk kandidatexamen enligt 1853 års stadga eller äldre föreskrifter;
Fk= „
„
„
1870 „
„ eller senare gifna före
skrifter;
Fl
= filosofisk licentiatexamen;
Tf = teologisk-filosofisk examen;
Tk = teologisk kandidatexamen;
Tt = teoretisk-teologisk examen;
D = disputationsprof;
I = ingen akademisk examen, som medför lärarekompetens.
980
STATISTISKA UNDERSÖKNINGAR.
Lärare.
FK
FK | FK
+ D | +Tt
FK
+ Tt
+D
FK
+ Tk
+ D
Fk
Fk
+F1
Fk
+ F1
+D
Fk
+ Tt
Fk Fk
+ Tt|+Tk
+D
Fk Fk Fk
+ Tk +F1 +F1
+D , +Tt +Tk
+D +D
Tf
+ Tt
eller
blott
Tt
Tf Tf
+Tk +Tk
+ D
r
I
Summa.
Lektorer
-
96'') |
-
6'')
13)
_
1054)
_
I»):
-
46) j 37) i a8)
_
1a9)
a10)
232
Adjunkter
91")
io7,s)| a’s)
a ,4)
I7515)
24
48,e)
17''7)
- 1
a16)
-
3,e)
1
ISO)
4021)
513
E. 0. lärare
-
- j -
-
—
199
44
53*2)
2123)
— 2
- i 1 s4>; -
275) 220)
3
4
331
Profår skand.
-
- 1 —
—
-
25
8
427)
82f)
—
I
a29), -
-
I
-
-
49
Summa
91
203 i 2
8
1
399
76
210
46
I
1 !
3
6
6
2
6
3
l6
46
1 125
'') Häraf en aflagt Tf före FK, en prästexamen efter lektorsutnämningen; 36 hade varit universitetsdocenter.
8) Häraf fem aflagt Tt efter FK, en Tf före FK; en hade varit universitetsdocent.
’) Disputationen försvarad inför domkapitel.
4)
Häraf två aflagt prästexamen efter lektorsutnämningen; 44 hade varit universitetsdocenter.
5)
Aflagt Tt efter Fk.
6i Häraf en aflagt Tt mellan Fk och Tk.
7)
Häraf två aflagt Tt efter Fl, en Tt före Fl.
8)
Aflagt Tk efter Fl.
°) Häraf en aflagt Tt mellan Tf och Tk.
111 Häraf en aflagt examen vid Teknologiska institutet.
") Häraf en aflagt Tf före FK, en Tt efter adjunktsutnämningen.
la) Häraf en aflagt Tf före FK, två Tt efter adjunktsutnämningen; två hade varit universitetsdocenter.
ls) Häraf en aflagt Tt efter FK, en Tt före FK.
H) Båda aflagt Tt före FK.
’5) Häraf en aflagt Tf före Fk; en före adjunktsutnämningen (men efter aflagd Fk) dispenserats från
teologisk examen, disputerat inför teologisk fakultet och prästvigts; en före adjunktsutnämningen dispenserats
från teologisk examen och aflagt prästexamen; tre efter adjunktsutnämningen aflagt Fl + D (en bland
dessa blef docent), samt två efter adjunktsutnämningen aflagt Tt.
16)
Häraf en aflagt Tf före Fk; fem hade varit universitetsdocenter.
17)
Häraf tolf aflagt Tt efter Fk, fem Tt före Fk; en hade aflagt Tf före Fk och Tt.
If) Häraf en aflagt Tf + Tt före Fk, en Tt efter disputationen.
Kj Alla aflagt blott Tt (den siste 1870).
ao)
Äfven
aflagt Tt
före Tk.
al)
Häraf
en
aflagt
Tf.
ss) Häraf hade åtta varit eller voro universitetsdocenter.
,s) Häraf nitton aflagt Fk före Tt, två Fk efter Tt; två hade äfven aflagt Tf.
24)
Tt aflagd efter Fl.
v) Häraf en (student 1879) aflagt Tt utan Tf.
25)
Häraf
en
aflagt
äfven Tt.
s7)
Häraf
en
universitetsdocent.
2S) Häraf sex aflagt Fk före Tt, två Fk efter Tt; tre hade äfven aflagt Tf.
2<l) Häraf en äfven aflagt teologisk licentiatexamen,
STUDIEFÖRHÅLLANDEN OCH PROFÅRSKURS.
9Sl
I fråga om de lärare, hvilka aflagt filosofisk kandidatexamen under åren
1872—1875, har det i vissa fall erbjudit svårigheter att utröna, om för denna examen
bort noteras FK eller Fk, och möjligt är, att i ett par fall, där examen aflagts i
Lund och Fk noterats, rätteligen bort sättas FK. För öfrigt bör anmärkas, att
de uppgifter, som hufvudsakligen användts, hämtats dels ur lärarnes egna meddelanden,
dels ur Dahls läroverksmatrikel, och att särskilda undersökningar verkställts
blott i de fall, då anledning funnits att misstänka någon oriktighet eller ofullständighet
i dessa uppgifter.
I fråga om studietiden för de olika examina eller kombinationer af sådana,
hvilka i tabellen förekomma, torde vara klart, att filosofisk kandidatexamen enligt
1853 års stadga, hvilken examen redan 1875 afskaffades, icke numera har något
egentligt intresse att erbjuda. Det har därför ansetts tillräckligt att beträffande
denna examen blott meddela de uppgifter, som innehållas i nedanstående lilla tabell;
tabellen afser dem, som aflagt filosofisk kandidatexamen, men icke någon teologisk
examen, och i densamma äro upptagna äfven de lärare, som aflagt nämnda examen
före tillämpningen af 1853 års stadga.
Medeltal studieterminer för lärare, som aflagt filosofisk kandidatexamen enligt
1853 års stadga eller äldre föreskrifter.
FK + D.
FK.
Examensår.
Lektorer.
Adjunkter.
Adjunkter.
Antal.
Medel-
studietid.
Antal.
Medel-
studietid.
Antal.
Medel-
studietid
00
H-<
CO
25
I I''8
42
I 2''8
67
14''1
1866/1870
36
I 2 ’6
37
H''5
19
00*
NO
CO
NO
CO
19
I I ‘5
19
I3-.
■J
14-0
1850/1860
1 6
10*2
9
9''6
2
7''°
CO
''o
l/*S
00
96
I 1-7
107
12-2
91
00
cr\
-
Af tabellen framgår, att medelstudietiden för kandidatexamen, som åtföljts
af disputation, varit omkring 6 år, men för kandidatexamen utan efterföljande
disputation omkring ett år längre. Detta sistnämnda förhållande får väl förklaras så,
att en stor del af de adjunkter, som tillhöra den senare gruppen, icke från början
anlagt sina studier för lärarebanan och därför användt för desamma en onödigt
lång tid. Någon väsentlig ökning eller minskning af studietiden kan icke med
tabellens tal konstateras.
Större intresse erbjuder däremot frågan om studietiden för filosofisk kandidat
-
982
STATISTISKA UNDERSÖKNINGAR.
examen enligt 1870 års stadga eller senare utfärdade föreskrifter, och detta så
mycket mera som de lärare, hvilka aflagt blott denna examen, utgöra den manstarkaste
gruppen. Af denna anledning hafva särskilda tabeller utarbetats både för
sistnämnda grupp och för dem, som aflagt filosofisk kandidatexamen såsom förberedande
till filosofisk licentiatexamen. För dessa senare hafva inga direkta uppgifter
om här ifrågavarande studietid förefunnits, utan denna har i allmänhet måst
beräknas med hänsyn till tiden mellan inskrifningen vid universitetet och examen.
De på detta sätt erhållna medeltalen äro införda i tab. B n:o 5.
Af tabellen framgår, att medelstudietiden varit omkring 5 år för dem, som blott
aflagt kandidatexamen, men knappt 4 år för dem, som-sedan aflagt licentiatexamen;
att i senare fallet en kortare studietid var att förvänta, ligger ju i sakens natur.
Någon väsentlig ökning eller minskning af studietidens längd kan icke genom talen
konstateras, och den omständigheten, att medelstudietiden varit omkring en termin
längre för de ordinarie adjunkterna än för de extra ordinarie lärarne, kan väl till
en del förklaras däraf, att lärare med grundligare studier hafva lättare att erhålla
ordinarie plats. Att å andra sidan i allmänhet, och särskilt inom den yngre
generationen af lärare, lektorerna hastigare än adjunkterna blifvit färdiga med sin
förberedande examen, kan väl snarast bero på större begåfning hos de förra.
Äfven frågan om studietiden för filosofisk licentiatexamen erbjuder naturligtvis
ganska stort intresse, och därför hafva också för denna examen tabeller blifvit
upprättade, där skillnad gjorts mellan examen, som åtföljts af, och sådan, som icke
åtföljts af disputationsprof. De på grund häraf erhållna medeltalen hafva införts
i tab. B n:o 6. Af desamma framgår, att medelstudietiden för hela perioden
1871-1899 varit omkring 8 Va år, men att studietiden för dem, som äfven aflagt
disputationsprof, varit i tämligen jämn stigning, under det att ett alldeles
motsatt förhållande ägt rum i fråga om licentiatexamen, som icke åtföljts af
disputationsprof. Häraf har blifvit en följd, att de yngre lärarne i genomsnitt varit
ett år längre sysselsatta med sin examen, där denna åtföljts af disputationsprof,
under det att de äldre lärarne af detta slag användt ett år mindre än deras jämnåriga,
som aflagt licentiatexamen men icke disputerat.
I fråga om studietiden för de lärare, som aflagt teologiska examina, har
det tillgängliga materialet varit så knappt, att en bearbetning för hvarje examen
och kombination af examina icke skulle erbjuda något intresse, och ännu mindre
lämpligt vore att specificera medelstudietiden för hvarje examensår. Därför hafva
alla, som aflagt teologiska examina fördelats i tre grupper, allt eftersom de
aflagt teoretisk-teologisk examen men icke filosofisk kandidatexamen, teoretiskteologisk
examen jämte filosofisk kandidatexamen, eller teologisk kandidatexamen,
hvarjämte äfven för den sista tiden blott femårsperioder användts. I andra gruppen
ingå då äfven de, som efter kandidatexamen antingen omedelbart aflagt disputationsprof
för doktorsgrad eller först aflagt filosofisk licentiatexamen och sedan disputerat.
Till tredje gruppen räknas på samma sätt de, som äfven aflagt filosofisk
STUDIEFÖRHÅLLANDEN OCH PROFARSKURS.
983
kandidatexamen, filosofisk licentiatexamen ocli disputationsprof, samt till och med
en, som efter teologisk kandidatexamen aflagt teologiskt licentiatexamen. Enligt
dessa grunder hafva de i tab. B n:o 7 angifna medeltalen erhållits.
Af tabellen framgår, att lärarne inom den första gruppen i afseende på
medelstudietiden tämligen nära öfverensstämma med dem, som blott aflagt filosofisk
kandidatexamen, och lärarne inom den tredje gruppen mycket nära med dem,
som aflagt filosofisk licentiatexamen. För lärarne inom den andra gruppen har
medelstudietiden varit i genomsnitt 7 Vj år, således vida närmare deras, som aflagt
licentiatexamen, än de öfrigas.
Vid alla nu verkställda beräkningar rörande medelstudietiden hafva de lärare
blifvit utsöndrade, hvilka icke aflagt någon akademisk examen, som medför lärarekompetens,
och det har redan påpekats, att dessa i regeln tillhöra en äldre generation,
hvars studieförhållanden i intet fall erbjuda något egentligt aktuellt intresse.
För fullständighetens skull har emellertid äfven för de oexaminerade lärarne en undersökning
beträffande studietiden verkställts, och därvid har framgått, att medelstudietiden
utgjorde för de två lektorerna (båda studenter från 185 o-talet) 21 terminer
och för de fyra hithörande extraordinarie lärarne 3 terminer. För de 40 adjunkter,
som icke aflagt akademisk examen medförande lärarekompetens, har en särskild
tabell upprättats, där dessa fördelats dels efter utnämningsår, dels efter uppgifven
studietid, och ett litet utdrag därur meddelas här nedan.
Utnämningsår.
Antal
adjunkter.
Medeltal
studie-
terminer.
1890/1899
3
6''o
1880/1889
6
5''5
1870/1879
19
5‘7
18 6 4/18 6 9
1 2
7-4
1864/1899
40
6‘5
Fördelas de ifrågavarande adjunkterna med hänsyn till den tidpunkt, då de
erhållit dispens från föreskrifven examen, finner man, att 2 dispenserats under
1890-talet, 5 under 1880-talet, 20 under 1870-talet och 13 under 1860-talet.
Jämför man med hvarandra medeltalen i tab. B n:o 3 och i den kolumn
af tab. B n:o 5, som afser adjunkter med filosofisk kandidatexamen såsom slutlig
examen, finner man, att talen oftast äro ej obetydligt större i den förra tabellen
än i den senare, ehuru båda tabellerna hufvudsakligen afse samma personer (af
de 175 i hvardera tabellen upptagna äro nämligen 172 gemensamma för båda).
Denna omständighet beror naturligtvis därpå, att ett mycket stort antal filosofie
984
STATISTISKA UNDERSÖKNINGAR.
kandidater äfven efter aflagd examen- fortsätta sina studier för att genom efterpröfning
antingen göra sig kompetenta att erhålla ordinarie plats eller, om de
redan varit kompetenta, förskaffa sig större utsikt till erhållande af sådan. Då
dessa efterpröfningar utan tvifvel äro af intresse för en närmare kännedom om
lärarnes studieförhållanden, har i fråga härom en särskild undersökning utförts för
de adjunkter och extra ordinarie lärare, hvilka blott aflagt filosofisk kandidatexamen
enligt 1870 års stadga eller senare utfärdade föreskrifter. De behöfliga uppgifterna
hafva till större delen hämtats ur Dahls läroverksmatrikel, men äfven studentkatalogerna
hafva i flere fall rådfrågats. Någon garanti för att både alla lärare,
som undergått efterpröfning, och alla dessas efterpröfningar på detta sätt upptäckts,
finnes visserligen icke, och detta så mycket mindre som tydligen icke ens studentkatalogernas
uppgifter om efterpröfningarna varit fullständiga; emellertid kan det
erhållna materialet anses för ändamålet fullt användbart. Med ledning af detsamma
har för olika examensperioder antecknats, huru många lärare undergått
efterpröfning; dessa lärare hafva sedan fördelats efter den tid, som förflutit mellan
examen och sista efterpröfningen, och på detta sätt hafva följande två tabeller
erhållits. Vid upprättande af den senare tabellen har antalet år mellan examen
och sista efterpröfningen beräknats genom enkel subtraktion af det ena årtalet från
det andra, men vid medeltalsberäkningen hafva de i nollkolumnen uppförda antagits
efterpröfvade V2 år efter examen.
Examensår.
Adjunkter.
E. 0. lärare.
Adjunkter och e. 0. lärare.
Antal
efter-
pröfvade.
°/o åt
hela
antalet
hithö-  rande.
Medeltal
år mellan
examen
och sista
efter-  pröfningen.
Antal
efter-
pröfvade.
°/o af
hela
antalet
hithö-  rande.
Medeltal
år mellan
examen
och sista
efter-  pröfningen.
Antal
efter-
pröfvade.
°/u af
hela
antalet
hithö-  rande.
Medeltal
år mellan
examen
och sista
efter-  pröfningen.
1895/1899
—
_
22
76
I ''0
22
7 6
I *o
1890/1894
4
100
I''6
69
81
2-2
73
82
2 ■ 1
188 5/1889
27
71
5-6
57
89
4‘3
84
82
4''1
1880/1884
52
73
5-8
14
70
9‘3
66
73
6-s
1876/1879
10
21
5-8
1
100
T°
1 1
22
)"9
1871/1875
*>
21
6-7
—
—
—
3
2 1
6''7
1871 ''1899
96
5 s
y°
163
82
3-4
|
259
69 !
4''°
STUDIEFÖRHÅLLANDEN OCH PROFÅRSKURS.
985
Examensår.
Antal lärare, som undergått sista efterpröfningen nedan-  stående antal år efter examen.
Sum-
ma
lärare.
Medeltal 1
år mellan
examen
och sista
efter-  pröfningen.
o
I
3
3
4
5 i 6
7
8 | 9
IO
\
II
12
13
14 15
1895/1899
7
I 2
2 I —
i
22
I -o
1890/1894
7
23
18 14 6
3 *1
I--
73
2''i
1885/1889
3
1 6
11! 813
8 6
9 4 4
1
1
—
—
—
84
4''1
1880/1884
—
—
OO
OO
8110
7 4 4
1
2
5
1
1 2
66
6''5
1876/1879
—
—
— 12
2 3
2--
—
1
—
- 1-
11
5-9
1871/1875
—
—
--1_
- 1
2I— —
— 1
—
— |-
_l
6‘ 7
1871/1899 17
Is 1
36 32)29 21 21
21 8! 8
2
3
6
1
11 2
259
4''°
Då rätt till efterpröfning medgafs först genom Kungl. brefvet den 12
september 1879, är klart, att talen för perioderna 1871/1875 och 1876/1879,
då filosofisk kandidatexamen i regeln aflades utan tanke på att den sedan skulle
kunna förbättras genom efterpröfning, icke äro jämförliga med de öfriga talen.
Å andra sidan är tydligt, att talen för de sista examensåren icke kunna betraktas
såsom definitiva, enär utan tvifvel flere bland dem, som då aflagt filosofisk kandidatexamen,
efter 1899 års utgång undergått eller komma att undergå efterpröfning.
Tager man hänsyn härtill, torde ur den första tabellen kunna dragas den slutsatsen,
att åtminstone ®/4 af filosofie kandidaterna begagnat sig af rätten att undergå efterpröfning,
och att procenttalet för dessa befunnit sig i tämligen stadig tillväxt.
Ur den andra tabellen torde man kunna sluta, att under de sista åren en tendens
visat sig att undergå efterpröfningen redan under den närmaste tiden efter examens
afläggande.
Af de 259 lärare, hvilka de två föregående tabellerna afse, hafva enligt de
insamlade uppgifterna 205 undergått efterpröfning en gång, 50 två gånger och 4
tre gånger, men antagligt är, att de två senare talen äro något för låga och det
första alltså möjligen något för högt.
Om den verkliga studietiden i och för efterpröfning lära inga tillförlitliga
uppgifter kunna erhållas, då ett stort antal lärare utan tvifvel antingen under proftjänstgöringen
eller såsom extra ordinarie lärare idkat sådana studier. Nämnas må
emellertid, att för de 163 extra ordinarie lärare, som undergått efterpröfning, en
beräkning verkställts dels af hela studietiden med ledning af lärarnes egna uppgifter,
dels af studietiden för filosofisk kandidatexamen på det sätt, hvarom ofvan
talats, och att medeltalen befunnits vara respektive 9‘8 och I2’3 terminer. Häraf
skulle således kunna dragas den slutsatsen, att studierna för efterpröfning erfordrat
i medeltal något mer än ett år.
124
986
STATISTISKA UNDERSÖKNINGAR.
Naturligtvis hafva äfven andra lärare än de, för hvilka filosofisk kandidatexamen
varit den slutliga examen, användt någon tid efter sista examen till fortsatta
studier x)> och försök hafva gjorts att i någon mån erhålla kännedom om dessa
efterstudier, men på grund af det ofullständiga materialet måste resultatet däraf
vara föga tillförlitligt. Af särskildt intresse vore visserligen att veta, om de,
som aflagt licentiatexamen med efterföljande disputationsprof, efter sin examen
användt någon afsevärd tid till författande af afhandligen, men, om man finge
döma af de insamlade uppgifterna, skulle så endast sällan vara förhållandet.
Visserligen skulle enligt dessa uppgifter de 5 o extra ordinarie lärare, som aflagt licentiatexamen
jämte disputationsprof, hafva efter examen för studier användt i medeltal
i''3 termin, under det att de 44 extra ordinarie lärare, som aflagt licentiatexamen
utan disputationsprof, för samma ändamål användt i medeltal blott o-s termin,
men då inom den förra gruppen flere användt 4—7 terminer för efterstudier och
så lång tid knappast kunnat åtgå för afhandlingens utarbetande, lär man icke af
de två medeltalen kunna sluta, att afhandlingen erfordrat i medeltal o-8 termin.
Däremot torde man snarare af den omständigheten, att de 96 lektorer, som
förvärfvat doktorsgraden enligt 1853 års stadga, användt i medeltal 12-7 terminer
för sina studier i deras helhet, men 114 terminer för filosofisk kandidatexamen,
kunna draga den slutsatsen, att de för gradualafhandlingens författande behöft i
medeltal en termin.
De upplysningar, som i det föregående lämnats om lärarnes studietid, kunna,
då fråga är om tiden före år 1865, omedelbart begagnas för att angifva hela den
tid, lärarne behöft för sin utbildning till lärarekallet. Genom Kungl. kungörelsen
den 12 maj 1865 inrättades emellertid för blifvande lärare en profårskurs, hvilken
fick fastare form genom Kttngl. kungörelsen den 16 juni 1875 och snart nog
blef obligatorisk för erhållande af ordinarie befattning. Då denna profårskurs omfattar
2 terminer,-under hvilka lärarekandidaten har föga tillfälle till annat arbete,
och då hel eller partiell befrielse från kursen numera ytterst sällan meddelas, hafva
undersökningar rörande den tid, som åtgått för lärarens praktiska utbildning, icke
varit behöfliga, utan kan denna beräknas till ett år för hvarje lärare.
Däremot erbjuder det för en närmare kännedom om de förhållanden, under
hvilka lärarne utbilda sig för sitt kall, ett visst intresse att undersöka, i hvad mån
de teoretiska studierna varit afslutade, innan profårstjänstgöringen börjat. För detta
ändamål hafva de lärare, hvilka genomgått profårskurs under tiden 1875—1899
fördelats å ena sidan efter tiden för profårskursens afslutande i femårsgrupper, å
andra sidan med hänsyn till förhållandet mellan tiden för examensstudiernas afslutande
och tiden för profårskursens genomgående. Härvid har för dem, som
aflagt filosofisk kandidatexamen jämte efterpröfning, examenstiden ansetts afslutad
!) En ordinarie lektor har a det af honom ifyllda formuläret anmärkt, att han ännu icke kunde
anse sina studier för lärarekallet afslutade.
STUDIEFÖRHÅLLANDEN OCH PROFÅRSKURS.
987
först med den sista efterpröfningen, och på detta sätt har nedanstående tabell
erhållits.
Lektorer, som genom-  gått profårskursen
Adjunkter, som genom-  gått profårskursen
E. 0. lärare, som genom-  gått profkursen
Samtliga lärare, som
genomgått profårskursen
Profårs-  kursen
efter
afslutad
samti-  digt
före
med
efter
samti-
digt
med
före
efter
samti-  digt
före
med 1
efter
samti-
digt
med
före
under j
slutexamen.
slutexamen.
slutexamen.
slutexamen.
åren
An-
tal.
°|o
An- 0, An-  0
tal.
tal.
°|o
An-
tal.
>
An-
tal.
°l®
An- oi0
tal.
An- oj0
tal. |
|
An-
tal.
°|o An-  tal.
°i°
An-
tal.
°|o
An-
tal.
°!o
An-
tal.
°|«
1895/99''
6
IOO
_u_
_
3
IOO
—
—
—! —
146
91
4
3
10
6
155
92
4
2
10
6
1890/94 19
79
— — 5
21
37
81
1
2
817
92
84
1
1
17
15
148
82
2
I
30
!7
1885/89, 25
68
2 5 j 10
27
37
49
3
4
36 47
14 | 38
1
3 22
59
76
51
6
4
68
45
1880/84'' 23
56
7 17 ! 11
27
38
43
4
4
47 ! 53
3
5°
—
—
3
5°
64
47
11
8
61
45
1875/79 16
59
3 11
8
3°
56
93
—
—
4 ! 7
— i —
—
— I 1
IOO
72
82
3
3
13
15
1875/99 89
66
12 1 9 34
25
171
62
8
3
95 35
| 255 | 81 j
6
2 | 53
17
515
71
26
4
182
25
Bortser man från gruppen 1875 —1 ^79; han man säga, att relativa antalet
lärare, som först efter afslutade examensstudier genomgått profårskursen, varit i
jämn stigning, och relativa antalet lärare, som före slutexamen genomgått profår,
stadigt minskats. Förhållandet i fråga om gruppen 1875 — 1879 beror tydligen
därpå, att filosofisk kandidatexamen jämte efterpröfning för densamma i regeln icke
kunde förekomma, hvadan inom denna grupp möjlighet för lärare med lägre kompetens
att genomgå profårskurs före examensstudiernas afsilande endast undantagsvis
förefanns.
Vid den föregående tabellens upprättande har ingen hänsyn tagits till tiden
för disputationsprofvets afläggande, men då det kan vara af intresse att känna, huru
denna förhåller sig till tiden för profårskursens genomgående, hafva de lärare, som
aflagt filosofisk licentiatexamen jämte åtföljande disputationsprof, och som äfven
genomgått profårskurs, gjorts till föremål för en särskild undersökning. I fråga
om dessa kan det för öfrigt förtjäna undersökas, huru stor del genomgått profårskursen
före licentiatexamen, och på grund häraf hafva samtliga ifrågavarande lärare
fördelats dels med hänsyn till profårskursen på samma sätt som förut, dels med
hänsyn till ofvan berörda förhållanden i olika afdelningar, allt eftersom de genomgått
profårskursen efter, samtidigt med eller före filosofisk licentiatexamen, lärarne
i den första afdelningen hafva sedan delats i tre grupper, allt eftersom de genomgått
profårskursen efter, samtidigt med eller före disputationsprofvet; och på detta sätt
liar följande tabell erhållits, i hvilken Fl betyder filosofisk licentiatexamen och D
disputationsprof.
g88
STATISTISKA UNDERSÖKNINGAR.
Profårs-  k ursen af-  slutad under
åren
Lärare,
som
genomgått profårskur
sen
efter D.
efter Fl.
samtidigt
med D.
före D.
samtidigt
med Fl.
före
Fl.
An-
tal.
%
An-
tal.
%
A"-| %
tal.
An- %
tal. |
An- 1
tal.
%
1895/1899
17
53
5
16
9 28
1 3
_
1890/1894
13
24
8
*5
27 j 50
21 4
4 i
7
1885/889
16
28
7
12
16
28
— —
19
32
1880/1884
5
II
4
9
13
28
00
M
O
16
35
1875/1879
2
9
7
32
3 1 14
2 1
9
8 1
36
1875/1899
53
25
31
15
68 | 32
13 | 6
47 |
22
Man ser häraf, att relativa antalet lärare, som först efter disputation profvet
genomgått profårskursen, tämligen stadigt tillväxt och för sista femårsperioden uppgått
till något mer än hälften. Däremot hafva talen för de öfriga i tabellen upptagna
grupperna varit tämligen växlande, hvilket utan tvifvel till en del beror på
de olika villkor för rätt att genomgå profår, som under olika tider varit gällande;
dock synes det, som om under den sista tiden eu tendens att afsluta studierna
före profårskursens påbörjande begynt att göra sig gällande.
Äfven för de lärare, som aflagt filosofisk kandidatexamen jämte efterpröfning,
och som genomgått profårskurs, har en liknande undersökning verkställts. Lärarne
hafva därvid indelats i tre grupper allt eftersom de genomgått profårskursen efter,
samtidigt med eller före efterpröfningen; om för en lärare flere efterpröfningar
förekommit, hafva dessa betraktats såsom en enda, hvilken antagits fortsatt äfven
under mellantiden, och på detta sätt har nedanstående tabell erhållits.
Profars-
kursen af-
slutad under
åren
Lärare, som genomgått profars-  kursen
efter
samtidigt
med
före
efterpröfningen.
Antal.
%
Antal.
%
Antal.
%
1895/1899
72
96
2
3
1
I
1890/1894
59
78
4
5
13
17
1885/1889
10
18
3
6
42 1
76
1880/1884
1
2
—
—
39
98
1875/1879
—
—
— :
—
1
IOO
1875/1899
142
57
9 !
4
96
39
STUDIEFÖRHÅLLANDEN OCH PROFÅRSKURS.
989
Här ser man tydligt, att förhållandena under de sista 20 åren omkastats,
så att numera i regeln profårskursen genomgås först efter efterpröfningen, under
det att för dem, som genomgingo profårskursen 1880—1884, förhållandet var
alldeles motsatt. Förklaringen härtill ligger ju i öppen dag; Kungl. kungörelsen
den 20 april 1892 inskränkte nämligen rätten att genomgå profår till dem, som
äro behöriga att söka ordinarie befattning, och de 13 lärare, som under åren
1890—1894 genomgingo profårskursen fort efterpröfningen, tillhörde alla tiden
1890—v. t. 1892. Dock väntade man knappast, att antalet lärare, som under den
sista tiden genomgått efterpröfning samtidigt med eller efter profårskursen, skulle
vara så ringa, som tabellen angifver, eftersom man väl med fog kan antaga, att
flere kompetenta lärare genom ny efterpröfning vilja förvärfva sig större utsikt att
erhålla ordinarie befattning, och en sådan ny efterpröfning i flere fall kunde föranledas
däraf, att en lärare, som redan genomgått profårskurs, ämnade anmäla sig
såsom sökande till en viss ledig tjänst. Måhända gifver den påpekade omständigheten
vid handen, att bland de för perioden 1895 — 1899 upptagna lärarne, hvilka
alla utom en voro extra ordinarie, ännu efter 1899 års slut efterpröfningar förekommit,
eller att lärarnes uppgifter varit i någon mån ofullständiga. I alla händelser
torde man af tabellens tal kunna draga den slutsatsen, att lärarne med lägre kompetens
numera i regeln genomgå profårskursen, först sedan examensstudierna blifvit afslutade.
Önskar man med ledning af de nu lämnade uppgifterna fastställa en genomsnittstid
för de svenska lärarnes utbildning, torde detta lämpligen kunna ske sålunda,
att man enligt tab. B n:o 1 beräknar studietiden till 15 terminer, d. v. s.
7 Vs år och därtill lägger 1 år för profårskursen, hvadan hela den ifrågavarande
tiden blir 8 Va år.
På samma sätt erhåller man med ledning af tab. B n:o 2 — 3 såsom genomsnittstid
för utbildningen af lektorer 10 år och af adjunkter med lägre kompetens
7 år. För adjunkter i allmänhet skulle man enligt tab. B n:o 4 vara böjd att
antaga en utbildningstid af i medeltal något mer än 9 år, men de höga studietalen
för det sista årtiondet kunna icke betraktas såsom definitiva, och med hänsyn
till medeltalen för de extra ordinarie lärarne kan den ifrågavarande utbildningstiden
beräknas till något mer än 8 år.
Anmärkas bör dock, att alla dessa tal blott afse de faktiska studieförhållandena
under den sista tiden. Finge man antaga, att framdeles genom lämpligare anordning
af universitetsundervisningen studierna blefve mera koncentrerade, skulle därigenom
de anförda genomsnittstalen komma att något minskas. Anser man å
andra sidan, att äfven adjunkterna för sitt kall behöfva en mera vetenskaplig grundläggning
än den, som genom den nuvarande lägre examen kan erhållas, bör man
snarare vara böjd att för adjunkternas utbildningstid antaga ett något högre genomsnittstal
än det ofvan angifna.
99°
STATISTISKA UNDERSÖKNINGAR.
4. Tjänsteförhållanden.
(Tab. C, D n:o 1—2, E n:o 1—4, F n:o 1—2.)
Medelåldern vid inträdet på lärarebanan. — Medelåldern vid förvärfvande af behörighet att söka
ordinarie befattning. — Platser, som stå den nyblifne läraren öppna; vikariater. — Lefnads- och tjänstgöringsålder
vid tillträde af ordinarie befattning (lektorat, adjunktur). — Extra ordinarie tjänstgöring med eller
utan rätt till lönetursberäkning. Antalet lärare i olika lönegrader. — Lärarnes åldersfördelning vid
1899 års slut. — Åldersfördelningen under den närmast föregående tiden. — Lärarnes tjänsteår för pensionsrätt.
Vill man med ledning af det nu insamlade materialet söka erhålla en inblick
i de förhållanden, under hvilka den nyblifne läraren efter afslutad profårskurs inträder
på lärarebanan, bör man i främsta rummet taga hänsyn till uppgifterna om
vikarierande lärare och extra lärare, eftersom det endast i undantagsfall inträffar,
att ordinarie plats erhålles utan föregående extra ordinarie tjänstgöring vid allmänt
läroverk.
Hvad angår åldern vid inträdet på lärarebanan, synes det, som om man
redan med ledning af det föregående skulle kunna erhålla ett genomsnittstal härför,
om man nämligen till medelåldern för inskrifningen vid universitetet, hvilken på
grund af verkställda undersökningar kan beräknas utgöra omkring 20 år, lägger
den förut angifna genomsnittsåldern för lärarens utbildning, eller 8V2 år; inträdet
på lärarebanan skulle alltså enligt detta beräkningssätt ske vid en genomsnittsålder
af 2 812 år. Emellertid är naturligtvis önskvärdt att på annan väg söka kontrollera
det sålunda härledda resultatet, och för detta ändamål hafva de vid 1899 års
slut befintliga extra ordinarie lärarne fördelats dels efter lefnadsålder, dels efter antalet
tjänstgöringsterminer, och på detta sätt har tab. C erhållits; vid beräkningen
af de i tabellens sista rad införda medeltalen har antagits, att för alla lärare födelsedagen
varit den 1 juli. Af tabellen framgår, att medelåldern för samtliga extra
ordinarie lärare var 35-6 år och medeltjänstetiden 10-7 terminer eller 5-35 år, hvadan
således medelåldern vid inträdet i skolans tjänst skulle varit 30-25 år. Inskränker
man undersökningen till de lärare, som tjänstgjort högst 4 terminer, blir den ifrågavarande
medelåldern 30-52 år, således obetydligt afvikande från den nyss erhållna.
Emellertid är här att märka, att ett antal lärare, vare sig på grund af fortsatta
studier, sjukdom eller annan anledning, icke oafbrutet tjänstgjort ända från första
anställningen, och att således den beräknade medelåldern egentligen är något för hög.
Det kunde vara af intresse att undersöka, huru stor del af lärarne vid sitt
inträde i skolans tjänst varit kompetenta att söka ordinarie befattning, men, då det
insamlade materialet icke i allmänhet lämnat uppgift om tidpunkten för inträdet i
skolans tjänst, har en sådan undersökning ej verkställts; endast i förbigående må
TJÄNSTEFÖRHÅLLANDEN.
991
omnämnas, att bland de vid 1899 års slut befintliga 331 extra ordinarie lärarne
12 icke ägde den ifrågavarande kompetensen.
Däremot har en undersökning utförts angående lärarnes lefnadsålder vid
förvärfvande af kompetens till adjunktur, hvarvid dock blott de extra ordinarie
lärarne samt de ordinarie lärare, hvilka förvärfvat denna kompetens efter år 1884,
tagits i betraktande. Dessa hafva fördelats först efter kompetensåret i femårsgrupper
samt sedan efter åldern vid kompetensens förvärfvande, hvarefter för hvarje grupp
medelåldern beräknats, under förutsättning att alla lärare varit födda den 1 juli och
förvärfvat kompetens äfvenledes den 1 juli'') och på detta sätt har nedanstående
tabell erhållits.
Kompetens
Lektorer.
Adjunkter.
E. 0. lärare.
Samtliga |
till
adjunktur
Me-
Me-
Me-
Me-
förvärfvad
Antal.
delål-
Antal
delål-
Antal
delål-
Antal
delål-
under åren
der.
der.
der.
der.
1895/1899
6
35-7
6
34''7
173
30-3
185
30-6
1890/1894
26
30-5
72
32-;
122
30-8
220
31''4
18852)/1889
42.
30-1
97
30-7
24
30-9
163
31-2
1885 9/1899
74
30-7
175
32-2
319
30-5
568
31-1
Af tabellen framgår, att under femårsperioden 1895 — 1899 lärarne i medeltal
blifvit kompetenta vid en ålder af 30-6 år. Att medeltalet både för de ordinarie
lektorerna och de ordinarie adjunkterna är betydligt högre, kan mycket väl bero
på en tillfällighet, då uppgifterna afsett endast 6 lärare af hvardera slaget3), men
kan äfven förklaras därmed, att lärare med grundligare studier tidigare erhålla
ordinarie befattning. Däremot torde man af tabellens tal kunna draga den slutsatsen,
att kompetensåldern under den sista tiden- något sjunkit, och att de blifvande
adjunkterna i genomsnitt förvärfva sin kompetens något senare än de blifvande
lektorerna. Den förra omständigheten kan väl förklaras däraf, att före år 1892
profårskurs kunde genomgås, utan att sådan examen aflagts, som berättigade till
ordinarie befattning; på grund häraf kommo många att förvärfva kompetens till
]) Genom det sista antagandet har kompetensmedelåldern säkerligen blifvit något för lagt beräknad,
enär i många fall kompetensen förvärfvats efter genomgånget profår, d. v. s. antingen vid midten eller
mot slutet af kalenderåret.
2)
4 extraordinarie lärare, hvilka förvärfvat kompetens till adjunktur före 1885, äro medräknade.
3)
Genom en särskild undersökning har befunnits, att för de under läsåren 1895/96—1897/98
utnämnda ordinarie lärarne medelåldern vid afläggande af den examen, på grund af hvilken behörighet att
söka befattningen vunnits, var 3o‘26 år. — De profårskandidater, som h. t. 1899 afslutade sin kurs, voro
i medeltal 30''o år.
992
STATISTISKA UNDERSÖKNINGAR.
sådan befattning, först sedan de genomgått profår och därutöfver någon tid varit
anställda som extra ordinarie lärare.
Om de platser, som stå den nyblifne läraren till buds, kunna närmare upplysningar
erhållas ur tab. A, enär däraf framgår, att vid 1899 års slut voro anställda
130 vikarierande extra ordinarie lärare och 202 extra lärare. Det sista
talet har mindre aktuellt värde, sedan ett antal nya ordinarie lärareplatser inrättats,
och får ännu mindre betydelse, därest kommitténs förslag om anvisande af medel
till ytterligare ett stort antal sådana platser vinner statsmakternas bifall. Däremot
är klart, att frågan om antalet vikariat, som finnas att tillgå, måste ur här ifrågavarande
synpunkt erbjuda stort aktuellt intresse, och det torde därför vara skäl att
redan nu upptaga densamma till närmare behandling.
Såsom nyss omnämndes, upptager tab. A 130 vikarierande extra ordinarie
lärare, men af dem tillhörde 31 treklassiga läroverk eller pedagogier, och då vid
dessa under en följd af år inga lärareplatser blifvit besatta med ordinarie innehafvare,
måste man bortse från dem, om man vill erhålla ett tal, som äfven för framtiden
kan hafva något intresse. Inskränker man sig således till högre och femklassiga
allmänna läroverk, skulle man af tab. A kunna sluta, att för dem årligen behöfvas
omkring 100 vikarier. Emellertid är ju icke omöjligt, att vid 1899 års slut
särskilda undantagsförhållanden ägt rum, och för den skull har på helt annan väg
ett försök gjorts att bestämma medeltalet vid högre och femklassiga allmänna läroverk
behöfliga vikarier. För detta ändamål har med ledning af den officiella statistiken
beräknats, dels huru många hithörande platser blifvit lediga under tioårsperioden
1890/91-1899/1900, dels huru många hithörande ordinarie lärare varit
tjänstlediga under samma tid. Det har därvid befunnits, att under nämnda tid
blifvit lediga 93 lektors- och 226 adjunktsbefattningar; afgångna rektorer hafva
lämnats utom räkningen, då dessas befattningar endast i sällsynta undantagsfall kunna
någon tid skötas af vikarierande extra ordinarie lärare. Bland lektorerna hade 19
dött, 24 pensionerats, 12 af annan anledning lämnat skolans tjänst, 14 blifvit
rektorer och 24 utnämnts till lektorer vid annat läroverk. Emellertid hafva under
samma tid 4 rektorer vid högre läroverk återgått till sina lektorat, hvarigenom
vikariatens antal minskats med 4, så att i medeltal 8-9 vikarier årligen behöfts för
att uppehålla lediga lektorstjänster. Antager man nu, att hvarje plats står ledig i
medeltal 6 månader, behöfvas här 445 årsvikarier.
Bland adjunkterna hade 100 dött, 66 pensionerats, 7 af annan anledning
lämnat skolans tjänst, 1 adjunkt blifvit rektor vid högre läroverk, 7 adjunkter
rektorer vid femklassiga läroverk, 24 adjunkter lektorer och 21 adjunkter utnämnts
till adjunkter vid annat läroverk. Bland de sistnämnda förekom dock ett tjänsteby
te, hvadan endast 19 af de ifrågavarande adjunkturerna stodo någon tid lediga, så att
i medeltal 2 2-4 vikarier årligen behöfts för att uppehålla lediga adjunktsbefattningar,
och i enlighet med ofvan gjorda antagande skulle här behöfvas 11 -a årsvikarier.
TJÄNSTEFÖRHALLANDEN.
993
Då nu under den ifrågavarande i o-årsperioden funnits 207 lektorat och 492
adjunkturer, blifva relativa antalen behöfliga årsvikarier på lediga platser respektive
4 45_
1 4 *2___
207
0*0215 och —-O''0228-
Vid beräkningen af antalet vikarier för tjänstlediga lärare måste man taga
hänsyn äfven till rektorerna, enär dels ordinarie lärare, som förordnats att uppehålla
tjänstledig rektors befattning, icke inräknats i den officiella statistikens tabeller
öfver tjänstledigheter, dels extra ordinarie lärare stundom förordnas att vid partiell
tjänstledighet för rektor sköta dennes undervisningsskyldighet. Nu hafva under
tiden 1890 1891 —1899 1900 enligt den officiella statistiken bland lektorerna (hvari
inbegripits äfven rektorer vid högre läroverk) förekommit 1 3 2 tjänstledigheter under
helt läseår, 104 tjänstledigheter, som varat minst en termin, men icke fullt ett år,
115 tjänstledigheter under mindre än en termin och 42 partiella tjänstledigheter.
Sammanslår man andra och tredje gruppen af tjänstledigheter och antager, att tjänstledigheten
här varat i medeltal V2 år, samt antager man vidare, att partiell tjänstledighet
i medeltal kan likställas med hel tjänstledighet under Va år, 1) blir det
2 I 9
4 2
♦
behöfliga antalet årsvikarier för tjänstlediga lektorer I3’2 +
- +
_~= 2 5-55.
2
3
Bland adjunkterna (hvari inräknats äfven rektorer vid femklassiga läroverk)
förekommo under den angifna tiden respektive 361, 119, 254 och 60 tjänstledigheter
af de olika slagen, och enligt ofvan använda beräkningssätt blir det behöfliga
37-3
6
antalet årsvikarier för tjänstlediga adjunkter 36T +
+ 5r=56-75-
2
3
Nu hafva å andra sidan under tioårsperioden funnits å stat 242 lektorer eller
rektorer vid högre läroverk och 51 5 adjunkter eller ordinarie lärare vid femklassiga läroverk,
hvadan relativa antalen behöfliga årsvikarier för tjänstlediga lärare blifva respektive
25-55
, 5<5-75
= 0‘lo6 och --=jO’iio.
242
515
Sammanlägger man nu de här ofvan beräknade absoluta talen för behöfliga årsvikarier,
finner man, att summan blir 97''95, eller i helt tal 98, och detta tal
stämmer i det allra närmaste med det ur tab. A erhållna talet för vikarierande
extra ordinarie lärare. 2) Man bör därför i enlighet med det först erhållna resultatet
kunna säga, att, för det antal platser, hvarom här varit fråga, behöfvas årligen omkring
100 extra ordinarie lärare såsom vikarier. Vill man för ett annat antal platser
'') Antagandet är visserligen tämligen godtyckligt, men denna omständighet har här ingen betydelse,
då de partiella tjänstledigheterna knappt märkbart inverka på resultatet af denna undersökning.
2) Att undervisningen å vissa af de lediga platserna kan skötas af ordinarie adjunkter, har här
ingen betydelse, då dessa adjunkter icke i den officiella statistiken upptagas bland tjänstlediga lärare.
Däremot borde denna omständighet visserligen tagas'' i betraktande, om man ville söka beräkna, huru
många extra ordinarie lärare kunde påräkna att blifva vikarierande lektorer.
''25
994
STATISTISKA UNDERSÖKNINGAR.
beräkna motsvarande tal, kan detta lätt ske med tillhjälp af de ofvan härledda
relativa talen för behöfliga årsvikarier af olika slag, under förutsättning att förhållandena
i öfrigt icke undergått någon förändring. Skulle däremot genom inrättande
af ett större antal ordinarie lärareplatser gynnsammare befordringsförhållanden
nppstå, så att de ordinarie lärarnes medelålder minskades, borde därigenom såväl
afgång som tjänstledighet mindre ofta förekomma och sålunda proportionsvis något
färre vikarier behöfvas.
Genom den nu verkställda undersökningen om de afgångna lärarnes antal
kan man lätt erhålla kännedom om årliga antalet befordringsmöjligheter för extra
ordinarie lärare. Frånräknar man nämligen de 24 lektorer, som öfvergått till
annat lektorat och beaktar, att 4 rektorer återgått till sina lektorat, finner man,
att antalet lektorat, som verkligen blifvit lediga, utgjort i medeltal 645 årligen. Men
å andra sidan framgår af de förut meddelade uppgifterna, att årligen 24 adjunkter
befordrats till lektorer, hvadan i medeltal årligen 4U extra ordinarie lärare hafva utsikt
att blifva lektorer. Befordringsmöjligheten i fråga om adjunkturer erhålles på samma
sätt genom att bortse från de 21 adjunkter, som afgått till befattning af samma
slag, och man finner, att i medeltal 20-5 sådana årligen finnas att tillgå för extra
ordinarie lärare; hela antalet för extra ordinarie lärare tillgängliga platser blir således
i medeltal 2 4-6 årligen, och, om inga andra sådana lärare funnes än de ofvan
beräknade 100 vikarierna, skulle ordinarie plats kunna erhållas efter en tjänstgöring
af omkring 4 år, hvilket enligt det föregående bör betinga en lefnadsålder af omkring
34 år. Då emellertid under en följd af år ett högst betydligt antal extra
lärare varit anställda, är klart, att lefnads- och tjänsteåldern vid befordran till ordinarie
befattning måste vara betydligt högre. I själfva verket kan man redan af talen
i tab. C sluta, att vid erhållande af ordinarie befattning lefnads- och tjänstgöringsåldern
bör vara i genomsnitt högre än respektive 35-6 och 5 -35 år.
Exaktare uppgifter om lefnadsåldern vid befordran kan man erhålla dels ur den
officiella statistiken, dels ur de för denna utredning insamlade uppgifterna. För detta
ändamål hafva de vid 1899 års slut befintliga lektorer och adjunkter fördelats efter
födelse- och utnämningsår; resultatet af denna fördelning meddelas i täb. D n:o
1-2, där vid beräkning af medelålder och medeltjänstetid antagits, att samtliga
lärare äro födda den 1 juli och utnämnts likaledes den 1 juli.'')
Af medeltalen i tab. D n:o 1—2 framgår, att för de vid 1899 års slut
befintliga lektorer och adjunkter, som utnämnts just detta år, medelåldern vid utnämningen
varit respektive 38''7 år och 38-2 år; redan vid en flyktig öfverblick
ser man också, dels att utnämningsåldern tämligen stadigt ökats, dels att år 1899
så till vida utgör ett undantagsår, som befordringsåldern i regeln varit ej obetydligt
högre för adjunkter än för lektorer. För att erhålla en noggrannare kännedom
om hithörande förhållanden hafva dels med ledning af den officiella statistiken, dels
'') Äfven för alla följande beräkningar af samma slag ligger detta antagande till grund.
TJÄNSTEFÖRHÅLLANDEN.
995
ur tab. D n:r i - 2 beräknats femårsmedeltal för befordringsåldern, och resultatet
däraf meddelas i följande två tabeller. Att talen i de båda tabellerna icke
kunna öfverensstämma, framgår redan däraf, att den ena afser läsår, den andra
kalenderår, men äfven en annan orsak till skiljaktigheten förefinnes; i den förra
tabellen ingå nämligen ällci utnämnda lärare utom de lektorer, som föiut varit
adjunkter, i den senare åter blott de lärare, som kvarstodo vid 1899 års slut, och
bland lektorerna äro upptagna äfven de, som förut varit adjunkter.
Befordringsålder
enligt den officiella statistiken:
_ enligt kommitténs uppgifter:
Utnämningsår.
Medelålder vid
utnämning till
Utnämningsår.
Medelålder vid
utnämning till
lektor.
adjunkt.
lektor. adjunkt.
1895 96-1899 1900
36-8
39''5
1895 1899
37''1
39''3
1890 91—94 9 5
34"?
38-5
1890 1894
36-2
38-5
1885 86 — 89 9O
33‘9
36-8
1885 1889
3 5''s 36''4
CO
CO
CO
d
00
CO
33''°
3 5''2
1880 1884
3 3''1
3 5‘2
1876 77—79 80
32-4
33 0
1875 1879
3 3 ''4
32''°
— —
—
—
1870 1874
3i-6
293
_ _
—
—
1865 1869
30-6
2 8''7
_ —
—
* . -
18 6 0 18 6 4
2 9’7
2 6 ‘8
— —
—
—
1858/1859
28-3
28-8
—
—
—
1858/1899
34''2
34''8
Tabellens tal bestyrka till fullo riktigheten af det ofvan gjorda uttalandet
om en stadigt fortgående ökning af befordringsåldern såväl för lektorer som i synnerhet
för adjunkter, och man ser, att under den sista femårsperioden denna ålder
utgjorde i medeltal för lektorer omkring 37 år och för adjunkter inemot 40 år.
Hvad angår lärarnes tjänstgöring före erhållande af lektorat eller adjunktur
hafva noggranna undersökningar verkställts med användande dels af de insamlade
uppgifterna, dels af Dahls läroverksmatrikcl. Med ledning häraf har för hvar ocli
en af de vid 1899 års slut befintliga lektorer och adjunkter beräknats, huru många
år lian före erhållande af sin befattning tjänstgjort vid allmänt läroverk eller vid
enskildt lönetursberättigadt läroverk eller såsom docent med lönetursrätt. Vid denna
beräkning hafva tillämpats följande grundsatser, hvilka till en del få sin förklaring
genom den jämförelse, som sedermera kommer att verkställas mellan lärarnes
hela tjänstgöring och deras tjänstgöring med lönetur. 1 jänstgöringstiden afsei fulla
år, så att en termins tjänstgöring räknats som o år, tre terminers tjänstgöring
996
STATISTISKA UNDERSÖKNINGAR.
såsom i år, o. s. v. Tjänstgöring, som icke omfattat full termin, är i allmänhet
ej räknad, såvida mer än några veckor fattats. Half eller partiell tjänstgöring vid
lönetursberättigadt läroverk under två terminer är i några fall, såsom vid rektorsvikariat,
sammanslagen till en termin. Eljest är timläraretjänstgöring ej räknad, och
särskilt gäller detta i fråga om Fjellstedtska skolan och Lunds privata elementarläroverk.
Däremot är full tjänstgöring vid privat lönetursberättigadt läroverk räknad,V
äfven om den icke omfattat den tid af minst fem år, som ursprungligen erfordrats
för lönetur enligt Kungl. kungörelsen den 29 maj 1874; på samma sätt är full
tjänstgöring öfverallt räknad, oafsedt om läraren varit kompetent eller icke.
Sedan på detta sätt för hvarje lärare antalet tjänstgöringsår bestämts, hafva
lärarne fördelats dels efter detta antal, dels efter utnämningsår, hvarvid dock de
lärare, som utnämnts före år 1870 sammanförts i en grupp, och resultatet häraf
meddelas i tab. E n:o 1-2, där äfven för hvarje utnämningsår medeltjänstgöringstiden
före utnämningen tillfogats. Vid beräkningen af denna har antagits, att bland
de i o-kolumnen upptagna lärarne hälften tjänstgjort en termin och hälften ingen
termin, och liknande antaganden hafva gjorts äfven för de öfriga kolumnerna, d. v. s.
till det på vanligt sätt beräknade medeltalet år har i hvarje fall lagts 0-25 år.
Sammanslår man med ledning af tab. E n:o 1—2 antalen lärare med olika
tjänstgöringstid i femårsgrupper, och beräknar man för hvarje grupp procenttalet
hithörande lärare, erhåller man följande tabell:
Utnämnings-
år.
Procenttal
-------- --------
lektorer,
adjunkter,
som
före utnämningen tjänstgjort nedanstående antal år.
0-4
5-9 jio-1415-19
minst L
Summa.
20
°-4
5-9
10-14 15-19
minst | 0
Summa.
20
1890/1899
68-3
30*5 1
-
_
1 "2
100*0
16*8
44*3
30*5
6*4
2*0 100*0
1880/1889
82*4
i6''2
I *4
-
— 100*0
32*0 : 52*9
11*8
3*3
— 100*0
1870/1879
88-o
OO
0
-£*■
0
-
— I 100*0
70*4
25*5
4*i
-
— 100*0
1858/1869
96''1
3‘9 1
-
-
— 1 100*0
87*6 |
12*4
— 100*0
Såväl af denna tabell som af medeltalen i tab. E n:o 2 framgår, att för
adjunkterna den extra ordinarie tjänstgöringstiden före utnämningen stadigt ökats.
Under det att bland de 1870—1879 utnämnda adjunkterna nära s/4 hade tjänstgjort
högst 4 år och V4 tillhörde den närmast följande gruppen, hade bland de 1890-  1899 utnämnda adjunkterna blott Ve befordrats efter högst 4 års tjänstgöring, under
det nära hälften tjänstgjort 5-9 år och mer än Vs ännu längre tid. Lika’tydligt
) De läroverk, till hvilka härvid tagits hänsyn, äro: Beskowska skolan i Stockholm, Fjellstedtska
skolan i Upsala, Göteborgs realgymnasium (från 1880), Lunds privata elementarläroverk (från 1887), Palmgrenska
samskolan i Stockholm (från 1893), läroverken i Motala (från 1886), Eslöf (från 1895), Hedemora
(från 1896), Avesta (från 1898), Lundsberg (från 1898), Sollefteå (från 1899).
097
TJÄNSTEFÖRHÅLLANDEN.
framgår det anmärkta förhållandet af medeltalen i tab. E n:o 2, enligt hvilken
medeltjänstgöringstiden före utnämningen var blott 3 ''69 år för dem, som utnämnts
1870-1879, men 8-8a år, d. v. s. mer än 5 år längre, för dem, som utnämnts
1890- 1899.
För lektorerna kan däremot ingen så väsentlig ökning af tjänstgöringstiden
före utnämningen konstateras, och då i denna tid inberäknats tjänstgöring både
såsom adjunkt — för de lektorer, som först varit adjunkter — och såsom docent
med rätt till lönetur, kan man af talen i tab. E n:o 1 icke omedelbart afgöra,
huru det förhåller sig med lektorernas extra ordinarie tjänstgöring före utnämningen.
Af denna anledning har för lektorerna en särskild undersökning verkställts, hvarvid
de, som förut varit adjunkter, afskilts från de öfriga; dessa hafva sedan fördelats
dels efter utnämningsåret i femårsgrupper, dels efter antalet år, under hvilka de
före lektorsutnämningen tjänstgjort såsom adjunkter, och resultatet häraf meddelas
i tab. E n:o 3. Å andra sidan hafva äfven de lektorer, som icke varit adjunkter,
fördelats först efter utnämningsåret i femårsgrupper och sedan efter antalet tjänstgöringsår
före utnämningen; resultatet häraf meddelas i tab. E n:o 4. I båda
tabellerna hafva vissa procent- och medeltal tillagts.
Af dessa tabeller framgår, att omkring V4 af lektorerna först varit ordinarie
adjunkter, och att den extra ordinarie tjänstetiden i genomsnitt varit något längre
för dem, som icke först varit adjunkter. För 16 lektorer af den senare gruppen
ingå dock i räkningen tillsammans 49 lönetursår såsom docenter1), och i hvad mån
dessa år inverkat på medeltalsberäkningen, framgår af följande tabell, där lärarne
med hänsyn till utnämningsåren sammanslagits i tioårsgrupper, och endast tiden
1870-1899 tagits i betraktande.
; Samtliga vid 1899 års slut
kvarstående lektorer.
# I
Lektorer, som icke förut vant
adjunkter.
Utnämningsår.
Antal.
Medeltal tjänstgörings-  år före utnämningen
till ordinarie lärare.
Antal.
Medeltal tjänstgörings-  år före utnämningen
till lektor.
Vid
skolor.
Vid skolor
eller såsom
docenter.
....
Vid skolor
Vid
, .
eller såsom
skolor.
docenter.
]
1890/1899
82
3-85
4''25
6 1
4*07
461
1880/1889
74
2''54
2''76
59
2-56
2-83
1870/1879
50
2''i5
2-i5
3i
2 "57
2’57
'') Af anmärkningarna till tabellen å sid. 980 framgår, att 81 lektorer, 8 adjunkter och 8 extra ordinarie
lärare hade varit eller voro docenter. Bland adjunkterna hade ingen räknat lönetursår såsom docent.
998
STATISTISKA UNDERSÖKNINGAR.
Det är således företrädesvis de under tiden 1890-1899 utnämnda lektorerna,
som haft någon längre docenttjänstgöring med lönetursrätt.
Såsom en ekonomisk motvikt mot den ofvan konstaterade tillökningen af
lärarnes extra ordinarie tjänstgöringstid tjänar den alltmer utsträckta rätten till lönetursberäkning
för sådan tjänstgöring. För att erhålla noggrann kännedom om hithörande
förhållanden har i första rummet ecklesiastikdepartementets matrikel öfver
utnämnda lärare anlitats. För hvar och en under åren 1870—1899 utnämnd adjunkt
eller lektor har med ledning af uppflyttningen i högre lönegrad beräknats, huru
många lönetursår tillgodoräknats honom året efter utnämningen; i flere fall har
därvid hänsyn måst tagas icke blott till första uppflyttningen utan äfven till de
följande, så att till exempel en lärare, som utnämnts år 1884, uppflyttats i andra
lönegraden år 1885 och i tredje lönegraden år 1887, på grund af den sistnämnda
omständigheten uppförts bland dem, som året efter utnämningen tillerkänts 8 lönetursår
för tjänstgöring före utnämningen. Äfven sådana fall, där lärare försummat
att anhålla om vederbörlig uppflyttning, så snart han haft rätt därtill, äro vid beräkningen
uppmärksammade, liksom äfven de fall, då lönetursår förvärfvats genom
retroaktivt verkande nya föreskrifter. I ett fall har det sålunda händt, att en lektor,
som utnämnts år 1875, först år 1895 fatt på grund af 1890 års cirkulär ett
lönetursår för en tjänstgöring såsom adjunkt mer än 20 år tidigare. På samma
sätt har 1877 års cirkulär (om direkt lönetursberäkning för kompetenta extra lärare)
efter utnämningen kommit ganska många adjunkter eller lektorer retroaktivt till
godo. — För de lärare, hvilkas extra ordinarie lönetursår af någon anledning (till
exempel dödsfall, öfvergång till annan verksamhet, utnämning under 1890-talets sista
år) icke blifvit definitivt pröfvade, hafva hufvudsakligen användts dels de särskildt
infordrade uppgifterna, dels Dahls läroverksmatrikel.
Sedan sålunda för hvarje lärare antalet här ifrågavarande lönetursår blifvit
bestämdt, har på samma sätt som vid tab. E n:o 1-2 fördelning verkställts dels
efter antalet sådana lönetursår, dels efter utnämningsår, och resultatet häraf finnes
infördt i tab. F n:o 1-2. Vid beräkningen af medeltalen i sista kolumnen af
dessa tabeller har antagits, att alla lärare utnämnts den 1 juli, och att således i
de fall, då minst 1 lönetursår blifvit tillgodoräknadt, 1 2 år bör fråndragas såsom
afseende tjänstgöring efter utnämningen.
Beräknar man enligt samma grunder, som användts i fråga om tjänstgöringstiden
före utnämningen, procenttalen lärare med olika antal extra ordinarie lönetursår,
erhåller man följande tabell:
TJÄNSTEFÖRHÅLLANDEN.
999
Procenttal
Utnäm-
lektorer,
adjunkter,
ningsår.
som
året efter utnämningen tillgodoräknats nedanstående antal lönetursår.
0-4
5-9
10-14 15-19
minst
20
Summa.
0-4
5-9 10-1415-19
minst
20
Summa.
1890/1899
74''6
21 *8
I ‘2
l ''i
,-ä
100*0
36-6
45''ä
174
0*4
OM
lOO-o
1880/1889
8/-6
6’8
2*2 1*1
2*3
IOO’0
70-8
2 5‘ö I 3*6
o*o
O.0
IOO''0 j
1870/1879
92*8
6’o
0*0 1*2
0*0
IOO*0
99''»
I *o
O*o
O*o
O.o
I00‘o i
Af denna tabell och af medeltalen i tab. F n:o 2 framgår, att för adjunkterna
den extra ordinarie lönetursrätten fått allt större och större betydelse. Under
det att bland de 1870—1879 utnämnda adjunkterna endast undantagsvis mer än
4 lönetursår förvärfvades före utnämningen, hade bland de 1890 -1899 utnämnda
nära hälften förvärfvat 5—9 och V6 minst 10 lönetursår. Af tab. F n:o 2 ser
man, att medeltalet extra ordinarie lönetursår var för den förra gruppen blott 0-41,
men för den senare 5-48, hvilket senare tal i sak betyder, att de 1890 — 1899 utnämnda
adjunkterna i genomsnitt hoppat öfver första lönegraden och omedelbart
uppflyttats i den andra.
Äfven för lektorerna har lönetursrätten fått något större betydelse, men icke
i lika hög grad som för adjunkterna, och om man frånskiljer de lektorer, som
förut varit adjunkter, finner man, att i fråga om de öfriga medeltalet extra ordinarie
lönetursår är blott en enhet större för dem, som utnämnts 1890 — 1899, än för
dem, som utnämnts 1870 — 1879.
Genom att sammanställa talen i tab. E n:o 1—2 med talen i tab. F n:o 1-2
kan man erhålla ungefärlig kännedom om lärarnes extra ordinarie tjänstgöringstid
utan rätt till lönetursberäkning. Då emellertid tab. F n:o 1-2 afser samtliga under
åren 1870-1899 utnämnda lärare, och dess tal alltså icke äro omedelbart jämförliga
med talen i tab. E n:o 1—2, hafva särskilda tabeller upprättats i fråga om
de vid 1899 års slut kvarstående lärarnes lönetursår samt ur dessa vederbörliga
medeltal beräknats, och resultatet häraf meddelas i nedanstående tabell.
Samtliga vid 1899 års
slut kvarstående
lektorer.
Lektorer, som icke
förut varit adjunkter.
Adjunkter.
Utnämningsår.
Antal.
Medeltal
tillgodo-
räknade
lönetursår.
Antal.
Medeltal
extra-
ordinarie
lönetursår.
Antal.
Medeltal
extra-
ordinarie
lönetursår.
1890/1899 ................
82
2-36
61
1 ''89
203
5-67
1880/1889.................
74
I''47
59
I ''00
119
3 To
1870/1879..................
5°
0-63
31
0-87
118
0‘47
1000
STATISTISKA UNDERSÖKNINGAR.
Jämför man dessa tal med motsvarande i tab. E n:o 2, finner man, att
medeltalet för den extra ordinarie tjänstgöringstiden utan lönetursrätt hållit sig tämligen
konstant för adjunkterna och utgjort något mer än 3 år. För de lektorer,
som icke först varit adjunkter, framgår vid en jämförelse med tabellen å sid. 997,
att medeltalen för de tre perioderna 1870-1879, 1880-1889, 1890-1899
varit respektive i''7°, 1-83, 2''72 år, hvadan således en ökning af den ifrågavarande
tjänstgöringen här kan konstateras.
Äfven beträffande de vid 1899 års slut befintliga extra ordinarie lärarne har
en undersökning verkställts för att utröna, huru många lönetursår hvar och en af
dem antagligen skulle fått räkna sig till godo, om han genast blifvit befordrad till
ordinarie lärare.J) Det har därvid befunnits, att bland dem 252 kunde antagas hafva
intjänat 0 — 5 lönetursår, samt att respektive 64, 14 och 1 borde fått sig tillgodoräknade
6 — 10, 11-15 och 17 lönetursår; bland de 252 skulle 48 hafva haft 5
lönetursår. Medeltalet lönetursår för samtliga extra ordinarie lärare har befunnits
utgöra 3 ’87, och, då enligt tab. C deras medeltjänstgöringstid utgjorde 5-35 år,
skulle tjänstgöringstiden utan rätt till lönetursberäkning hafva utgjort i medeltal
148 år, således varit väsentligen kortare än för de ordinarie adjunkterna och äfven
kortare än för de ordinarie lektorerna. Detta förhållande förklaras naturligtvis däraf,
att de extra ordinarie lärarnes tjänstgöring till största delen fallit inom den tid, då
rätten till lönetursberäkning varit mest utsträckt. Emellertid ar klart, att alla beräkningar
rörande de extra ordinarie lärarnes lönetursår äro blott approximativa, då
vid pröfningen af lönetursrätten omständigheter kunna komma i betraktande, till
hvilka här icke tagits hänsyn.
Hvilken inverkan den utsträckta rätten till lönetursberäkning haft på lärarnes
fördelning efter lönegrader, framgår af följande tabell, där de vid 1899 års slut
befintliga lektorer och adjunkter fördelats efter utnämningsår och lönegrad. Härvid
hafva först afskilts de år 1899 och de före år 1879 utnämnda, af hvilka de
förra i regeln ännu icke kunnat uppflyttas i högre lönegrad och de senare i
regeln måste hafva nått högsta lönegraden. De öfriga lärarne hafva med hänsyn
till utnämningsåret fördelats i femårsgrupper, och hvarje grupp har sedan fördelats
efter lönegrad, hvarefter vederbörliga procenttal beräknats.
x) Deri tabell, i hvilken resultatet af undersökningen sammanfattats, finnes införd i Kung!. Maj:ts
proposition n:o i till 1901 års riksdag, åttonde hufvudtiteln sid. 102.
TJÄNSTEFÖRHÅLLANDEN.
00
Utnämnings-
år.
Lektorer, som vid 1899 års slut be-  funno sig i nedanstående lönegrad.
Sum-
ma
lekto-
rer.
Adjunkter, som vid 1899 års slut be-  funno sig i nedanstående lönegrad.
Sum-
ma
adjunk-
ter.
1
2
3
4
|
5
1
2
3
|
4
5
Aa: %
tal
H %
tal,
d *
An; % iAn,''j %
tal 1
( tal
An: %
tal 1
d *
An-
tal
Än-1
%\ A%
ta*!
^ ; %
tal j
1899
6 100
6
18 75
2:13
2
|
12 - , -
1
16 ,
1894/1898
21 56
14 j 38
1 3
— — 1 3
37
12 it
60 55
31
29
4; 4
1 I
108
1889/1893
— —
25 53
18 38
4
9 — : —
47
— —
26 27
42
44 | 24 25
4! 4
96
1884/1888
— 1 —
- : -
26 72
8 22 2 6
36
—; —
1
2
18
35 23 45
9 18
51
1879/1883
28 72 11 28
39
—
1
2
—
— j 35 53
30 45
66
1858/1878
— 1 —
2 3
— -
— — | 65 97
67
— —
1 1
6
3 i 3
2
166 94
176
Summa
27
12
41! 18
45 j 19
40 t 17 79 34
232
24! 5
91 18
99
19 i 89 i 17
210 1 41
513
Äfven af denna tabell ser man, att för adjunkterna en väsentlig förändring
ägt rum i fråga om de olika lönegradernas relativa lärareantal, under det att endast
delvis en sådan kan konstateras för lektorerna. Så till exempel voro bland
de adjunkter, som utnämnts 1884—1888, respektive 45 och 18 °/o i 4:e oc^ 5:e
lönegraden, under det att med hänsyn tagen till förhållandena 1894—1898 procenttalen
borde hafva varit ungefär 5 5 och 2 9.
I det föregående hafva tab. D n:o 1-2 åberopats blott i fråga om åldern
vid befordran till ordinarie befattning, men dessa tabeller hafva sin betydelse äfven
för kännedom om de ordinarie lärarnes lefnads- och tjänsteålder. Omedelbart af
tabellerna framgår, att medelåldern var för lektorerna 50^2 år och för adjunkterna
ett hälft år högre, under det att medeltjänsteåldern för båda slagen af lärare var i
det närmaste lika stor eller omkring 16 år. Sammanför man lärarne efter lefnadsåldern
i femårsgrupper och beräknar relativa antalet lärare inom hvarje sådan åldersgrupp,
erhåller man följande tabell.
Relativa antalet lärare vid 1899 års slut i åldern
Slag af lärare. under 30-35 35-40 40-4545-50 50-55 55-60 60-65 6s~7oj öfver Summa
30 år år åi år år år år år ar 70 år
I j
3
3
12
9
15
15
20 ,
l6
18
25
15
19
8
9
6
3
2
I
IOO
IOO
Adjunkter ............
Samtliga lärare .....
-
3
10
■5
17
23
18
9
4
*
IOO
Man ser häraf, att omkring 3;4 af samtliga lärare belunno sig i åldern 40—60
år; till åldern 50—60 år hörde bland lektorerna omkring Va, men bland adjunkterna
nära hälften.
26
002
STATISTISKA UNDERSÖKNINGAR.
För jämförelses skull må anföras, att med ledning af en statistisk undersökning
öfver samtliga år 1895 befintliga lärare vid de tyska elementarläroverken
beräknats, att relativa antalen lärare i åldern
under 30
år, 30—40
år, 40—50
år, 50—60
år, 60—70
år, öfver 70
år
voro respektive 1
37
36
21
5
o
således en helt annan åldersfördelning än den ofvan angifna.
Det har redan i det föregående framhållits, hurusom under de sista årtiondena
lärarnes, och särskildt adjunkternas, befordringsålder varit stadd i tämligen
jämn stigning, och klart är, att på grund häraf en förskjutning af åldersfördelningen
till förmån för de äldre åldersgrupperna måste hafva försiggått. Det kan vara af
intresse att närmare studera gången af denna förskjutning, och för detta ändamål
har med ledning af statskalendrarnas uppgifter om lärarnes födelseår en fördelning
efter lefnadsåldern och en beräkning af relativa tal verkställts för de vid slutet af
åren 1874,
1884, 1889, 1894 befintliga ordinarie lärarne, på samma sätt
som nyss skett i fråga om de vid 1899 års slut befintliga lärarne. Resultatet
häraf meddelas i nedanstående tabell, där äfven för lättare jämförelse de motsvarande
talen för år 1899 upprepats.
Slag af
lärare.
År.
Relativa antalet ordinarie lärare inom olika åldersgrupper vid
af nedanstående år
slutet
Sum-
ma.
under
30 år
30—35 35—40 40
år | år
—45 45—50 50
år i år
—55 55
år
—60 60—65 65—70 öfver
år
år
år
70 år
Lektorer ......
1899
1
3
12
J5
20
18
''5
8
6
2
100
1894
—
6
I (
21
''9
16
9
1 I
6
1
100
1889
1
6
''7
•9
>7
11
14
IO
4
T
100
1884
I
I I
l6
17
12
16
IO
8
7
2
100
1879
1
9
*7
*5
17
«3
!•
II
IO
4
3
100
1874
2
1 2
''3
20
17
13
13
5
S
—
100 ;
Adjunkter......
1899
—
3
9
15
l6
25
19
9
3
I
100
1894
—
3
IO
14
25
22
II
9
5
I
100
1889
—
3
IO
24
24
13
12
IO
3
I
100 I
1884
—
5
21 *
24
''5
•3
I 1
8
3
—
100 1
1879
I
''5
22
15
15
13
IO
7
I
I
100
1874
5
20
16
18
l7
12
7
3
2
—
100 1
Samtliga lärare
1899
—
3
10
15
17
23
18
9
4
,
100
1894
—
4
10 i
17
23
20 |
JO
IO
5
I
100
1889
—
4
12
24
22
12
12
IO
3
I
100
1884
—
7
''9
22
h
''4
I I
8
4
I
100
1879
1
13
2 l
15
l6
''3
11
7
2
I
100 1
1874
4
18
15
19
•7
12
9
3
3
—
100
TJÄNSTEFÖRHÅLLANDEN.
100 3
Sammanslår man här för lättare öfversikts skull de olika åldersgrupperna i
fyra större sådana, nämligen: under 35 år, 35 — 50 år, 50—60 år, öfver 60 år,
erhåller man följande tabell: '')
År.
Relativa
antalet
lärare
åldern
I
under 35
år.
35—5° år.
5°
—60 år.
öfver 60 år.
Lek-
torer.
Ad-
junk-
ter.
Samt-
liga
lärare.
Lek-
torer.
Ad-
junk-
ter.
Samt-
liga
lärare.
Lek-
torer.
Ad-  j unk-  ter.
Samt-
liga
läraer.
Lek-
torer.
Ad-
junk-
ter.
Samt-
liga
lärare.
1899 ......
4
3
3
47
| 40
42
33
44
41
l6
■3
14 :
1894 .........
6
3
4
51
49
50
25
33
30
18
15
l6
1889 .........
7
3
4
53
58
58
25
25
24
15
14
14
1884 .........
12
5
7
45
i 60
55
26
24
25
17
I I
13
1879 .........
IO
16
14
49
! 52
52
24
23
24
17
9
IO
1874 ........
14
25
22
5°
1 5''
51
26
''9
21
IO
5
6 1
Man ser här, att för lektorerna minskningen varit störst inom åldersgruppen
under 3 5 år, men att talen för de två följande grupperna visa tämligen stationära
förhållanden och för den sista gruppen en obetydlig tillväxt. Däremot har för
adjunkterna en högst betydlig förskjutning ägt rum, så att åldersgruppen under 3 5
år, hvilken år 1874 utgjorde V4, nedgått till blott 3 procent år 1899, och äfven
åldersgruppen 35 — 50 år ej obetydligt minskats; å andra sidan har gruppen 50—
60 år relativt taget mer än fördubblats.
Det har i inledningen omnämnts, att en undersökning blifvit verkställd beträffande
lärarnes tjänsteår för rätt till pension. Då för pensions erhållande erfordras
dels ett visst antal tjänsteår, dels att hafva uppnått en viss lefnadsålder, och då
nu gällande bestämmelser härleda sig från en tid, då inträdet på lärarebanan skedde
vida tidigare än nu, kan det vara af intresse att undersöka, om det bestämda antalet
tjänsteår numera i regeln kan förvärfvas redan vid den lefnadsålder, då rätt till
erhållande af pension börjar. Visserligen finnes redan i det föregående ett bidrag
till denna frågas besvarande, eftersom det ådagalagts, att lärarne i medeltal inträda
på sin bana vid omkring 3 o års ålder, men en noggrannare undersökning af frågan
är utan tvifvel önskvärd. För detta ändamål hafva funnits att tillgå de från lärarne
infordrade uppgifterna om antalet tjänsteår för rätt till pension, men, såsom redan
meddelats, hafva dessa varit så ofullständiga, att en mycket genomgående komplettering
af dem måst verkställas. Härvid har i första rummet anlitats Dahls
'') Att i denna tabell talen för »Samtliga lärare» stundom icke stämma öfverens med motsvarande
tal för lektorer och adjunkter, beror på afrundningarna vid beräkningen af den större tabellen. Så t. ex.
har för år 1889 i kolumnen »50 -60 år» talet 25 för adjunkterna erhållits genom addition af talen 11 och
14, hvilka uppkommit genom afrundning af respektive 10M och I3''e. Summan skulle alltså blilva blott
24% hvarigenom det eljest orimliga talet 24 för »Samtliga lärare» far sin förklaring.
1004
STATISTISKA UNDERSÖKNINGAR.
läroverksmatrikel; tjänstetiden har ursprungligen beräknats i terminer, så att vid
reduktionen till tjänsteår äfven halfva sådana uppförts, och vid bestämmande af deras
antal har hänsyn tagits till all full eller nästan full tjänstgöring vid statens läroverk,
men däremot har den tid, då en lärare varit tjänstledig på grund af sjukdom,
icke medräknats. Klart är, att i många fall noggrann kännedom om det ifrågavarande
antalet år icke kan vinnas, men den osäkerhet, som sålunda vidlåder primäruPP§äfterna,
är icke störrre, än att dessa mycket väl kunnat användas såsom material
för den här omnämnda undersökningen.
Denna undersökning har utförts så, att lärarne först fördelats efter födelseår
och efter antalet invänta pensionsrättsår. Då emellertid afsikten varit att här meddela
blott ett sammandrag för större åldersgrupper, och då ett sådant sammandrag
skulle blifvit mindre upplysande, om fördelningen efter pensionsrättsår bibehållits,
har i stället för hvarje vid den första fördelningen erhållen grupp af lärare beräknats,
vid hvilken ålder gruppens medlemmar skulle börjat räkna tjänsteår för pensionsrätt,
om de utan afbrott tjänstgjort till 1899 års slut,1) för hvilken beräkning naturligtvis
blott en enkel subtraktion behöfts. Härefter hafva lärarne med bibehållande af fördelningen
efter födelseår "ytterligare fördelats efter nu angifna ålder. Af de sålunda
erhållna tabellerna har sedan det sammandrag utarbetats, som å följande sida meddelas,
och där lärarne äro sammanförda i tioårsgrupper med hänsyn till födelseår
samt i allmänhet i femårsgrupper med hänsyn till åldern vid tjänsteårsberäkningens
början; i tabellen äro tillagda äfven medeltal och sannolika tal.
J Klart är, att på detta sätt den beräknade åldern i ett antal fall kommer att ej obetydligt afvika
från den verkliga, nämligen för sadana lärare, som under en längre följd af år åtnjutit tjänstledighet
P& grund af sjukdom. Å andra sidan torde af det följande framgå, att det använda förfaringssättet betingas
af själfva ändamålet med undersökningen.
TJÄNSTEFÖRHÅLLANDEN.
005
Slag af
lärare.
Födelseår.
Antal lärare, som börjat räkna tjänsteår
pensionsrätt vid nedanstående ålder.
för
Summa
lärare.
Medel-
ålder.
Sannolik
ålder.
it
-25 år
25 — 30 år
30 — 35 år
35 — 40 år minst 40 år
Lektorer.
1861/1870
2
20
9
1
—
32
29*0
28-5
1851/1860
3
34
3i
8
—
76
29*9
29*0
1841/1850
''3
34
17
9
5
78
29*4
27*8
1827/1840
8
21
13
2
2
46
28M
27*0
1827/1870
26
IO9
70
20
7
232
29*4
28m
Adjunkter.
1861/1870
4
38
7
1 1
—
5°
27*7
27*0
1851/1860 [
13
73
55
7
—
148
29*0
28m
1841/1850
25
117
60
23
8
233
29*6
28''7
1826/1840
15
32
20
8 i
7
82
3 OM
28m
1826/1870
57
260
I42
39
15
5*3
29M
28m
Extra
1871/1877
5
25
—
—
—
30
25-9
25-7
ordinarie
1861/1870
7
116
85
8
—
216
29’4
28m
lärare.
1851/1860
—
14
33
26
6
79
33''9
33''«
1844/1850
—
—
2
3
1
6
37-7
35*»
1844/1877
12
155
120
37
7
331
30-4
29*4
Samtliga
1871/1877
5
25
—
— ;
—
30
25-9
25-7
lärare.
1861/1870
13
174
IOI
10
—
298
29*1
28-7
1851/1860
l6
I 2 I
i>9
41
6
303
30-6
j
29M
1841/1850
38
''51
79
35
14
317
1
29-7
28‘7
1826/1840 1
23
53
33
10
9
128
29‘7
28*4
1826/1877
95
524
332
96
29
1076
29*7
28m
Af tabellen framgår, att de ordinarie lärarne börjat räkna tjänsteår för pensionsrätt
vid en medelålder af ungefär 29 Va år och de extraordinarie lärarne vid
en medelålder af ungefär 30 Vs år. Då nu pension oberoende af hälsotillståndet
erhålles vid 70 års ålder och efter 30 tjänsteår, är klart, att detta slag af
pension i regeln kan erhållas, så snart den föreskrifna lefnadsåldern uppnåtts;
af samtliga vid 1899 års slut befintliga lärare skulle enligt tabellen blott omkring
29, d. v. s. mindre än 3 %, vid fyllda 70 år icke innehafva det vederbörliga
antalet tjänsteår. I sammanhang härmed må påpekas, att enligt tab. D n:o 1—2
kvarstodo vid 1899 års slut 4 lektorer och 3 adjunkter, som fyllt 70 år, samt
att ingen af dessa hade mindre än 30 tjänsteår.
Helt annorlunda ställer sig däremot saken, då man tager hänsyn till sådana
lärare, som på grund af sjuklighet eller försvagadt hälsotillstånd önska erhålla
pension. För dessa erfordras nämligen 65 lefnadsår och »vid pass 40», d. v- s3
7 Va tjänsteår, och af tabellen framgår, dels att de ordinarie lärarne vid 65 års
ioo6
STATISTISKA UNDERSÖKNINGAR.
ålder skulle i medeltal innehafva blott omkring 3 5 1/a tjänsteår, dels att minst halfva
antalet sådana lärare skulle hafva omkring 3 6 % tjänsteår eller ännu mindre. Ännu
ogynnsammare skulle förhållandet ställa sig för de extra ordinarie lärarne, och man
ser af tabellens tal, att i det närmaste hälften af dem (164 af 331) skulle kunna
förvärfva 37 /2 tjänsteår allra tidigast vid en ålder af 67 1/2 år. För att äfven
på annat sätt belysa nu anmärkta förhållanden, har med ledning af primäruppgifterna
beräknats:
1)
att af de 19 lektorer och 20 adjunkter, som kvarstodo vid 1899 års
slut och verkligen fyllt 65 år, blott respektive 12 (=63%) och 7 (=35 °/0)
vid nämnda ålder hade förvärfvat 37 V2 tjänsteår;
2)
att af de 108 lektorer och 199 adjunkter, som voro födda 1851 — 1870,
blott respektive 32 ( = 30%) och 76 (=3 8%) skulle vid fyllda 65 år kunna
hafva en tjänstetid af 37 V2 år;
3)
att af de 331 extra ordinarie lärarne blott 86 (=26%) skulle vid
fyllda 65 år hafva nyss angifna tjänsteålder.
Tänker man sig, att tjänsteåldern för pensionsrätt blefve sänkt till 3 5 år,
skulle naturligtvis förhållandena ställa sig gynnsammare, men man ser af tabellen,
att äfven i detta fall ett icke obetydligt antal lärare skulle vid fyllda 65 år
sakna det för erhållande af sjuklighetspension behöfliga antalet tjänsteår. Med ledning
af primäruppgifterna har beräknats, att bland de vid 1899 års slut befintliga
lärarne minst 85 lektorer (=37%), 173 adjunkter (= 34 °/0) och 146 extra
ordinarie lärare (= 44 %), skulle höra till denna grupp.
5. Familjeförhållanden.
(Tab. G n:o i— 2, H n:o 1 — 3.)
Lärarnes fördelning efter civilstånd; äktenskapsfrekvensen i förhållande till lefnads- och tjänsteålder.
Giftermalsaldern och dess förhållande till tiden för tillträde af ordinarie befattning. — Barnantalet
i förhållande till giftermalsaldern och tjänsteåldern; barnens kön. — Samhällsklasser, ur hvilka lärarekåren
rekryteras.
De frågor rörande lärarnes familjeförhållanden, hvilka ur ekonomisk synpunkt
förtjäna särskild uppmärksamhet, torde i främsta rummet vara de, som afse äktenskapsfrekvensen,
giftermålsåldern och dennas förhållanden till utnämningsåldern, samt
barnantalet.
För att erhålla kännedom om äktenskapsfrekvensen hafva lärarne till en början
fördelats dels efter födelseår, dels efter civilstånd, hvarvid dock änklingarne samman
-
FAMILJEFÖRHÅLLANDEN.
007
förts med de gifta, och på detta sätt har tab. G n:o 1 erhållits; i tabellen hafva
äfven bifogats uppgifter om relativa antalet gifta och änklingar inom hvarje årsklass.
Af tabellen framgår, att bland de vid 1899 års slut befintliga lärarne
176 lektorer (=76 %) voro gifta eller änklingar och alltså 56 lektorer (=24 °/,) ogifta,
354 adjunkter (= 69 °/0)
„
„
„
„
„
„
159 adjunkter (=31 °/0)
„ |
79 e. o. lärare (= 24 °/0)
...... „
„
„
252 e. o. lärare (= 76 °, 0)
„ .
Bland de 176 lektorerna hade 13 varit gifta två gånger och 2 tre gånger;
bland de 354 adjunkterna hade 19 varit gifta två gånger och 1 tre gånger.
Äfven bland de e. o. lärarne hade ett omgifte förekommit.
Såsom ofvan angifvits, hafva i tabellen, liksom öfver hufvud taget vid alla
undersökningar, som här förekommit, änklingarne sammanförts med de gifta; vid
sedermera verkställd utsöndring af de förra har det visat sig, att 9 lektorer och 16
adjunkter voro änklingar, samt att bland de senare en var änkling för andra gången.
Granskar man närmare talen i tab. G n:o 1, finner man, att inom de yngre
åldersklasserna intill 40 år ungefär hälften af alla lektorer och adjunkter ingått
äktenskap, samt att för de öfriga detta varit fallet med omkring 3/4, dock så att
äktenskapsfrekvensen bland lektorerna i allmänhet varit något högre än bland
adjunkterna. I viss mån anmärkningsvärdt torde vara, att äfven bland de yngre
extra ordinarie lärarne omkring V4 voro gifta, och att äktenskapsfrekvensen för de
äldre bland dessa lärare visar en föga betydande stegring.
Redan af de tämligen oregelbundna talserierna i tab. G n:o 1 kan man
draga den slutsatsen, att lärarnes äktenskapsfrekvens i väsentlig mån beror af andra
omständigheter än lefnadsåldern, och det är på förhand antagligt, att bland dessa
omständigheter tiden för tillträde af ordinarie befattning skall intaga en framstående
plats. På grund häraf hafva de ordinarie lärarne fördelats dels efter utnämningsår,
dels efter civilstånd, och på detta sätt har tab. G n:o 2 erhållits; äfven i denna tabell
hafva bifogats uppgifter om relativa antalet gifta och änklingar inom hvarje årsklass.
Som man ser, visa talen här större regelbundenhet än talen i tab. G
n:o 1, hvarigenom befogenheten af det ofvan omnämnda antagandet bestyrkes.
Af tab. G n:o 2 finner man äfven, att under det första årtiondet efter utnämningen
äktenskapsfrekvensen någorlunda stadigt ökas och då är ungefär lika stor för
lektorer och för adjunkter; äfven sedermera ökas äktenskapsfrekvensen något, men
håller sig då i allmänhet något högre för lektorer än för adjunkter.
Af tab. G n:o 2 skulle man också kunna draga den slutsatsen, att för de
gifta ordinarie lärarne tiden för första giftermålet i genomsnitt ungefär sammanfaller
med tiden för tillträde af ordinarie befattning. För att emellertid erhålla
närmare kännedom om giftermålsåldern, hafva de olika slagen af gifta lärare fördelats
dels efter födelseår, dels efter året för första giftermålet; för hvarje femårsklass
af den sista fördelningen har medelåldern vid giftermålet beräknats, och på detta
sätt har följande tabell erhållits.
ioo8
STATISTISKA UNDERSÖKNINGAR.
Giftermålsår.
Lektorer.
Adjunkter.
E. 0.
lärare.
Antal
gifta.
Medelålder
vid gifter-  målet.
Medelålder
Antal .,
vid gifter-
&ifta-| målet.
Antal 1
gifta.
VIedelålder
vid gifter-  målet.
1895/1899
15
o\
CO
57
40-7
60
32-8
1890/1894
27
34-9
60
3 8''1
12
29-8
1885/1889
32
34''+
SO
35''t
6
32-3
1880/1884
38
33''9
60
3 5''1
1
24-0
1875/1879
24
34-0
56
3 3 6
—
—
1870/1874 ....
19
32-3
44
31-0
—
—
1865/1869
15
32-7
23;
3i''4
—
—
1858/1864
. 6
29-0
4!
31-8
—
—
1858/1899
176
33''9
3 54i
3 5''6
79
32-2
Af tabellen framgår, att giftermålsåldern under de sista årtiondena betydligt
ökats både för lektorer och för adjunkter — ur talen för de extra ordinarie lärarne
kunna af lätt insedda skäl inga slutsatser dragas — så att skillnaden mellan 1870-  talets första och 1890-talets sista period utgör för de vid 1899 års slut kvarstående
lektorerna omkring 4 år och för adjunkterna omkring 10 år. Här ofvan
angafs såsom sannolikt, att för gifta ordinarie lärare tiden för första giftermålet i
genomsnitt ungefär sammanfaller med tiden för tillträde af ordinarie befattning, och
vid en jämförelse mellan ofvanstående tabell och de i föregående afdelning (sid. 995)
meddelade talen för utnämningsålder under olika perioder finner man riktigheten af
detta antagande i hufvudsak bestyrkt. För adjunkterna är medelutnämningsåldern
i genomsnitt något lägre än medelgiftermålsåldern, för lektorerna tvärtom, men om
man frånskiljer de lektorer, som förut varit adjunkter, sammanfaller för de öfriga
lektorerna medelgiftermålsåldern ganska nära med medelutnämningsåldern.
För en noggrannare undersökning af förhållandet mellan giftermålsåldern och
utnämningsåldern hafva de ordinarie lärarne fördelats dels efter utnämningsåret, dels
efter antalet år mellan första giftermålet och utnämningen, och ett sammandrag
däraf för femårsgrupper meddelas i nedanstående tabell. I sammandraget hafva de
lärare, som gift sig före utnämningsåret sammanförts i en kolumn, och bland de
öfriga hafva blott de, som gift sig inom 6 år efter utnämningen, särskildt specificerats;
de, som ingått äktenskap under utnämningsåret, hafva alla uppförts såsom gifta
efter utnämningen, och i sammandraget hafva äfven vissa procent- och medeltal införts.
FAMILJEFÖRHÅLLANDEN.
IO09
• Lektorer, gifta
Utnämnings-
år.
före
utnäm-
ningen.
nedanstående antal år
efter utnämningen.
efter utnäm-  ningen.
före
utnäm-
ningen.
nedanstående antal år
efter utnämningen.
efter utnäm-  ningen.
Antal
%
0
I
2
3
4 5
6
mer
än 6
Antal
%
Medeltal
tjänste-  år vid
giftet.
Antal
%
co
CM
0
5
6
mer
än 6
Antal
%
Medeltal
tjänste-  år vid
giftet.
1895/1899
13'')
34
2
I
I
—
—
—
4
11
0*8
29
3°
3 8; 2 3.—
—
—
—
16
16
1*3
1890/1894
n2)
39
6
2
3
1
1 —
I
—
14
32
1*6
3°
29
3 14 9 7 4
2
2
3
44
42
2’6
1885/1889
153)
43
4
I
—
1
2 2
2
3
15
43
3''9
22
40
2 2 5 3-
2
I
5
20
36
4''s
1880/1884
94)
23
9
3
-
4
__
—
5
2 r
54
3»
15
23
4! 9 —1 3 1
2
I
6
26
41
3''8
1875/1879
85)
29
I
3
I
1
4 1
I
5
17
61
4''4
6
8
28855
7
I
13
49
66
4''«
1870/1874
56)
23
—
4
2
—
3 1
—
6
16
73
5''3
2
5
4
5
5
6
1
4
I
7
33
75
5’1
1858/1869
I
4
4
2
2
2 2
2
5
21
81
4''1
I
I
3 10 3 3 3
6
5
28
61
84
6-8
1858/[899
68
1
1 0
29 24|i8
1 I I ,
9 9 12'' 6
6
24
108
47
3’7
105
2o|2ij56j32)3o; 14^23
II] 62
249
49
1, 4-a
Adjunkter, gifta
Häraf 5 adjunkter och 4 docenter.
6)
6)
Af tabellen framgår, att bland lektorerna nära 3/io, men bland adjunkterna
blott 2/io voro gifta före utnämningsåret. Också har under hela tiden 1858—1899
i regeln procenttalet före utnämningen gifta varit större bland lektorerna än bland
adjunkterna, samt likaledes i regeln giftermålen efter utnämningen ingåtts något
tidigare bland lektorerna än bland adjunkterna. Emellertid bör härvid uppmärksammas,
att bland de före utnämningsåret gifta lektorerna mer än V3 varit adjunkter.
Att giftermål efter utnämningen i många fall betingats af den säkrare ekonomiska
ställning, läraren genom densamma erhållit, lär ej kunna betviflas, men att härvid
äfven andra omständigheter inverkat, torde framgå af den jämförelsevis långa tid
som för flere lärare förflutit mellan tillträde af ordinarie tjänst och giftermålet.
Slutligen hafva äfven undersökningar verkställts beträffande de gifta lärarnes
barn. För detta ändamål har fördelning skett dels efter giftermålsår, dels efter
antalet barn, och på detta sätt hafva tab. H n:o 1-—3 erhållits. Af tabellerna
framgår, att barnantalet i medeltal utgjorde för lektorerna 2-8, för adjunkterna 2-3
och för de extra ordinarie lärarne o-8. Att för adjunkterna medeltalet var 0-5
lägre än för lektorerna, kunde möjligen i fråga om de yngre åldersklasserna anses
bero på adjunkternas högre lefnadsålder vid äktenskapets ingående, men då äfven
i fråga om de under 1870-talet gifta, för Indika ingen sådan olikhet i giftermålsåldern
förefanns, lektorernas medeltal är något högre än adjunkternas, kan man
snarare vara böjd att antaga, att ekonomiska förhållanden här inverkat. Hvad angår
de extra ordinarie lärarne, beror det låga medeltalet tydligen till stor del däraf, att
l27
1010
STATISTISKA UNDERSÖKNINGAR.
dessa lärare i öfvervägande grad tillhöra de yngsta åldersgrupperna, men då äfven
för gruppen 1890—1894 medeltalet utgör blott i-4( under det att detsamma för
motsvarande grupper bland lektorer och adjunkter uppgår till respektive 2-4 och
1 "7> kan man väl äfven här antaga en väsentlig inverkan af ekonomiska förhållanden.
Frånräknar man de lärare, som ingått äktenskap under år 1899, finner man,
att antalet barnlösa gifta lärare utgjorde bland lektorerna 12 %, bland adjunkterna
21 % och bland de extra ordinarie lärarne 40 %. Något mer än hälften af alla
gifta lektorer och hälften af alla gifta adjunkter hade 1—3 barn; mer än tre barn
hade bland lektorerna 30 0 o> bland adjunkterna 24 %, men endast en extra ordinarie
lärare.
Ur ekonomisk synpunkt är det af särskilt intresse att erhålla närmare kännedom
om de minderåriga barnen, och äfven beträffande denna fråga hafva undersökningar
utförts. Såsom minderåriga hafva därvid betraktats barn under 18 års
ålder, och det har ansetts lämpligast att vid dessa undersökningar icke fördela
lärarne efter giftermålsår — det ;ir klart, att vid en sådan fördelning inga andra
barn än minderåriga kunna förekomma inom de 18 lägsta årsklasserna — utan efter
utnämningsår, och ett sammandrag för femårsklasser meddelas i nedanstående tabell,
i hvilken dock endast de lärare, som hade högst 3 minderåriga barn, äro särskildt
specificerade.
Utnämningsår.
Lektorer med nedan-  stående antal barn
under 18 år.
I
Medeltal
Summa
,
barn
gifta
under
Adjunkter med nedan-  stående antal barn
under 18 år.
Summa
gifta
Medeltal
barn
under
18 år. j
0
I
2
mer
3 än 3
lärare- j 18 år.
0
1
2
3
mer
än 3
lärare.
1895/1-899
3
5
3
5 1
, 17
I’»
12
12
I I
8
2
45
1 ''5
1890/1894
1
8
10
11
1
3 I
2''i
21
18
22
7
6
74
I''5
1885/1889
2
5
9
7 7
30
2’6
10
5
5
6
16
42
2*7 1
1880/1884
4
7
4
8. 7
30
2''5
13
8
9
2
9
41
I ‘9
1875/1879
12
2
4
2 5
25
1-6
15
12
11
9
8
55
I ‘7
1870/1874
6
5
3
3 4
2 1
2 ''0
19
7
5
2
2
35
0''9
1865/1869
4
4
— —
00
O
Öl
21
11
8
2
1
43
0''9
1858/1864
12
—
2
___
14 1
0-3
4
—
1
—
19
0’4
18581899
44363536 25
176
I-9
I
I25 77171 j37
44
354
X‘5
Af tabellen synes, att de gifta lektorerna hade i medeltal 1 -9 samt de gifta
adjunkterna i medeltal r5 minderåriga barn; 1/i af lektorerna och ungefär V3 af
adjunkterna hade inga sådana barn. Medeltalet minderåriga barn ökades till en
början med tjänsteåldern både för lektorer och adjunkter, utgjorde för den tredje
femårsgruppen (10—14 tjänsteår) respektive 2-6 och 2''7, samt började sedan att
FAMILJEFÖRHÅLLANDEN.
>011
minskas; för de allra äldsta lärare förekommo naturligtvis endast undantagsvis minderåriga
barn.
Då jämte barnens antal äfven deras kön kan utöfva en, om också mindre
betydande, inverkan på familjefaderns ekonomi, har en särskild undersökning härom
verkställts, och det har därvid visat sig, att bland
lektorernas barn voro 232 (= 48''5 %) gossar och 257 (= 5 1 ''5 u/o) flickor;
adjunkternas
»
»
419 (= 5 2
%)
8
8
3 8 2 (= 4 8
°/0)
»
e. o. lärarnes
»
»
3 6 (= 5 9
%)
»
8
25 ( 41
%)
8
Relativa antalet gossar var alltså minst för lektorerna och störst för de extra
ordinarie lärare.
Fördelar man lärarne i tre grupper, allt eftersom de hade öfvervägande antal
gossar, lika många gossar som flickor eller öfvervägande antal flickor, erhåller man
följande tabell:
Lektorer.
Adjunkter.
E. 0.lärare.
Antal.
%
1
Antal.!
1
%
Antal.
Öfvervägande antal gossar.........
62
40
I 14
42
18
46
Lika många gossar som flickor
29
19
98
36
10
26
Öfvervägande antal flickor.........
63
4i
61
22
11
28
Summa
i54
100
273
100
3 9
100
Procenttalen i första raden af tabellen äro en tämligen naturlig följd af det
nyss påpekade förhållandet i fråga om relativa antalet gossar. Däremot är det
anmärkningsvärdt, att procenttalet i den andra raden är för adjunkterna så stort
och för lektornrna så litet.
Blott gossar hade 30 lektorer, 67 adjunkter och 16 e. o. lärare, blott
flickor 34 lektorer, 45 adjunkter och 10 e. o. lärare.
Det har redan i inledningen omnämnts, att under gången af denna utredning
ett försök gjorts att utröna, i hvad mån lärarne utgå ur sådana hem, från
Indika de kunna påräkna ekonomiskt stöd under studietiden. För detta ändamål
antecknades med ledning af Dahls läroverksmatrikel för hvarje lärare faderns stånd
eller yrke, där detta fanns uppgifvet, i afsikt att sedermera verkställa en fördelning
i två grupper (obemedlade, bemedlade) eller möjligen i tre grupper (obemedlade,
mindre bemedlade, välbärgade). Emellertid visade sig snart, att de fall, då anteckningarna
gåfvo en vägledning för fördelningen, icke voro tillräckligt många, för att
undersökningen skulle gifva något användbart resultat. Visserligen hänvisade yrkesbenämningen
»arbetare», »soldat», »torpare», »sjöman» o. s. v. tämligen otve
-
012
STATISTISKA UNDERSÖKNINGAR.
tydigt på gruppen »obemedlade», liksom till exempel titeln »biskop», »riksantikvarie»,
»kansliråd» o. s. v. på gruppen »välbärgade», men därjämte förekom ett mycket
stort antal yrkesbenämningar (delvis med talrika representanter), t. ex. »bagare»,
»garfvare», »landtbrukare», hvilka icke skulle hafva gifvit någon verklig ledning
vid den ifrågasatta fördelningen. Den ursprungliga planen blef därför icke fullföljd,
men i stället befanns det insamlade materialet ur en annan synpunkt förtjäna att
bearbetas. Vid bestämmande af begynnelselönen har nämligen kommittén förutsatt,
att lärarnes lefnadsbehof äro jämförelsevis små, och det är icke utan intresse att
undersöka, om man genom det insamlade materialet kan få en ungefärlig föreställning
om de lefnadsbehof, lärarne från sina hem medföra. För detta ändamål har
en fördelning verkställts hufvudsakligen på samma sätt som i Statistiska centralbyråns
yrkesstatistik, och ett sammandrag häraf meddelas i följande tabell.
1
2
3
4
5
6
7
8
9
i 10
11
12
13
h
15
16 1
Allmän tjänst jämte litterära och konst-
Tillverkningsindustri
Handel och
Slag af
närliga yrken
och grufbrytning.
samfärdsel.
Ele-
men-
Folk- Kyl-  skåp ko-
Korn-
Lä-
Mili-
Uni-
versi-
Ofri-
Landt-
örn-
Hem-
mans-
Handt-  verk a-
Bergs-
Ofri-
Hand-
Sia-
Ofri
lärare.
tarlä-
lära- .
her-  re m.
mini-
strar.
kåre.
tä-
rer.
tets-
lärare
ga.
kåre
ägare
re och
fabri-
män.
ga
lande. män.
ga-
rare.
fl.1) dar-
m.fl.2)
m. fl.
m. fl.
kanter.
Lektorer .....
5
7
4°
7
6
14
12
28
19
24
22
7
2
18
5
8
Adjunkter ...
20
19 i 77
21
4
19
4
56
80
51
73
9
—
37
7
6
L. 0. lärare
6
16 i 29
19
5
11
I
22
46
22
29
7
2
18
6
IO
Samtliga lära-
I
1
31
42 1 146
47
15
44
*7
1061
145
97
124
23
73
18
24 1
4
17
18
Ej
uppgif.
S
vet
yrke.
5
3
11
19
11 | 71
1
27
93
Utan
be
dt
yrke.
19
23a
513
33i
1076
Redan vid en flyktig blick på denna tabell tilldraga sig två omständigheter
särskild uppmärksamhet, nämligen å ena sidan det ringa antalet elementarlärare,
å andra sidan det betydande antalet jordbrukare och handtverkare eller därmed
jämförliga, hvilkas söner inträda på lärarebanan. Af de ordinarie lektorerna voro
enligt tabellen endast 2 % söner till elementarlärare (antagligt är dock, att under
rubriken »kyrkoherdar» ingå några f. d. elementarlärare), och äfven om man tager
i betraktande, att uppgifter om faderns stånd eller yrke saknas för 21 % af extra
lärare, borde man af talet 6 i kolumnen »elementarlärare» kunna föras till det antagandet,
att lärarekåren allt mindre och mindre rekryteras ur dess egna led. Å
andra sidan ser man af tabellen, att inemot hälften af samtliga lärare voro söner
till jordbrukare, industriidkare och handlande, dock så, att relativa antalet sådana
fall var ej obetydligt större bland adjunkterna än bland lektorerna. Här kan man
således fastställa tillvaron af en ståndscirkulation, hvarigenom en grupp personer,
'') Häri inbegripas äfven klockare och organister.
2) Häri inbegripas äfven högre ämbetsmän.
FAMILJEFÖRHÅLLANDEN.
IOI3
som tillhört de praktiska yrkena, i en ny generation rycker upp i det s. k. lärda
ståndet för att sedermera genom följande generation inträda på andra lefnadsbanor.
I sammanhang härmed kan omnämnas, att minst 95 lärare (4 lektorer, 48 adjunkter,
43 extra ordinarie lärare) i stället för fädernenamnet, som i regeln slutat på »son»,
antagit ett annat tillnamn. Af dessa voro 2 födda på 1830-talet, 21 på 1840-  talet, 32 på 1850-talet, 37 på 1860-talet och 3 på 1870-talet. Bortser man
från det sista talet och uttrycker de öfriga i procent af hela antalet lärare inom
motsvarande åldersgrupp, erhåller man talen 2, 7, 11, 12, hvaraf synes framgå,
att namnbyten blifvit allt mer vanliga.
För att tydliggöra, i hvad mån lärarekåren rekryterats från vissa stånd eller
yrken, hvilka i föregående tabell äro mera talrikt representerade, hafva följande fyra
grupper bildats: 1) skollärare och präster (kol. 1-4); 2) jord- och bergsbrukare
(kol. 9, 10, 12); 3) industriidkare (kol. 11, 13); 4) handlande (kol. 14). Sedermera
hafva på de olika stånden eller yrkena utproportionerats de i kol. 18 upptagna
fallen, och slutligen hafva öfverallt vederbörande procenttal beräknats, hvarigenom
nedanstående tabell erhållits.
Procenttalet lärare,
hvilkas fäder varit
Slag af lärare.
skollärare och
präster.
jord- och
bergsbrukare.
industri-
idkare.
handlande.
i
Lektorer ........
26
22
10
8
Adjunkter .........
Lektorer och ad-
28
28
15
7
junkter ........
27
26
13
8
E. 0. lärare .....
27
29
12
7
Man ser här tydligare än förut, att bland adjunkterna grupperna 2) och 3)
äro relativt taget ej obetydligt manstarkare än bland lektorerna, å andra sidan visa
talen för de extra ordinarie lärarne, hvilka ju kunna anses representera en yngre
generation, att sättet för lärarekårens rekrytering ur olika lager icke väsentligen
förändrats under den sista tiden.
''
Tabeller till kap. XIV.
ioi6
STATISTISKA UNDERSÖKNINGAR.
Tab. A
Antalet tjänstgörande och tjänstledige ämneslärare vid 1899
1
I
2
3
4
5
6
7
8
9
IO
"
12
13
H
Rektorer
L
k t o r e r
Antal
ordinarie eller
för viss tid
förordnade
tillsvidare förord-  nade eller
vikarierande
ordinarie
vikarierande
i Läroverkens art
läro-
tjänst-
göran-
de
tjänstlediga
på ledig plats
för tjänstledig
lärare
verk
tjänst-
göran-
de
tjänst-
lediga
ord.
lektor
ord.
adj.
eller
kollega
e. o.
lärare
för an-  nan lä-
rare-
tjänst
verk-
ligen
tjänst-
lediga
ordi-
narie
adj:ter
e. o.
lärare
ordi-
narie
adj: ter
e. o.
lärare
Högre allm. läroverk
36'')
34
2* 2)
i
_
i3)
179
i4 *)
18
i
8
4
15
Femklassiga „
22
196 7)
2®)
—
2
i’)
—
—
—
_
_
_
j Treklassiga
„
17
38)
—
—
11
3
—
—
—
—
_
_
_
Tvåklassiga pedago-  gi ........
3
1
_
_
2
Enklassiga pedago-  gier ........
1
—
—
_
—
_
_
_
_
_
Summa
79
57
4
i
15
5
179
i
18
i
8
4
15
*) Ystads läroverk inräknadt.
2) Den ene fullständigt, den andre partiellt.
s) För en partiellt tjänstledig rektors undervisning.
4) Rektorsbefattning.
B) En ordinarie rektor, som för viss tid förordnats till rektor vid annat femklassigt läroverk, uppförd vid
sistnämnda läroverk.
6)
Den ene fullständigt, den andre partiellt.
7)
För en partiellt tjänstledig rektors undervisning.
®) Häri ej inräknad en rektor vid treklassigt läroverk, som för viss tid förordnats till rektor vid femklassigt
läroverk.
TABELLER TILL KAP. XIV.
1017
års slut samt deras fördelning efter tjänstebefattningens art.
15
l6
17
:8
19
20
21
22 I
l
23 !
24
25
26
27
28
29
Adj
unkter och
kolleger
Extra
lärare
Summa
aflönade blott
verk-
ordinarie
vikarierande
staten
af kommunen
tjänstgörande
vika-
ligen
samt-
tjänst-
i göran-
tjänstlediga
för
ordina-
tjänst-
liga
lärare
för an-  nan lä-
verk-
ligen
ledig
tjänst-
ledig
e. 0.
lektorer
öfrige
e. 0.
lektorer
öfrige
rie
rande
extra
lärare
tillsam-
mans
lediga
de
rare-
tjänst-
plats
lärare
;
lärare
lärare
tjänst
lediga
lärare
: 318°)
9
289 10 * 12 *)
22
35”)
10
134
4
3
537
81
151
769
48
817
99
5
7
5
12
—
22
_
112)
120
18
23
161
9
170
10
4
3
17
7
-
—
—
2213)
24
27
22
73
3
76
—
2
—
1
2
—
1
—
414)
3
3
5
11
—
11
i _
_
1
_
_
—
1
—
1 1
1
2
—
2
427
20
38
46
56
10
1
157
4
31
684
ISO15)
202
1,016
60
11,076
1 1
j
9)
Om en i kol. 19 upptagen f. d. rektor vid tvåklassig pedagogi medräknades, hvilken är utom stat
och under terminen var vikarierande adjunkt, skulle talet blifva 319.
10)
Inberäknad en adjunkt i Lund, som själf uppgifva sig vara tjänstledig i egenskap af rektor 1
Sölvesborg.
11)
Att detta tal ej är lika med summan af talen i kol. 16 och 17, beror därpå, att en i kol. 15 upptagen
utnämnd adjunkt ännu ej tillträdt sin plats under h.-t., utan fortfarande vikarierade för sin tjänstledige,
ännu ej afgångne företrädare, och att en tjänstledig adjunkts befattning sköttes af tre profkandidatei''.
12)
Dessutom en timlärare.
’3) En timlärare med 12 timmars undervisning i veckan inberäknad.
1!| Dessutom en timlärare.
’6) Om en i kol. 19 upptagen f. d. rektor frånräknades (se anm. 9), skulle antalet blifva 129.
28
ioi8
STATISTISKA UNDERSÖKNINGAR.
Tab. B n:o 1.
Fördelning af samtliga vid 1899 års slut befintliga lärare
1
Antal lärare
, som för sina studi
Examensår
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
1899
1898
1
—
—
—
—
—
1
1
1
—
—
2
—
—
_
2
_
1
_
_
_
_
1897
—
—
—
—
—
2
—
3
2
1
1
1
1
--
1
2
1
3
1
_
_
_
1896
2
2
1
4
2
3
3
—
2
—
2
—
2
—
—
1895
—
—
—
—
2
1
-
1
2
2
2
5
1
5
1
3
2
2
—
1
—
—
1895/99
1
—
—
—
2
3
1
7
7
4
7
11
5
8
2
9
3
8
1
3
—
—
1894
—
_
—
—
—
—
1
3
2
1
2
4
''4
1
2
3
1
1
1
3
2
1893
—
—
—
1
1
—
1
4
—
3
—
8
7
2
4
3
1
2
3
2
_
1
1892
—
1
—
1
—
3
1
5
1
—
''-
2
3
3
2
5
1
—
1
2
_
_
1891
—
—
—
2
2
—
—
6
3
2
5
6
2
5
—
—
3
2
1
1
_
1
1890
—
1
—
1
3
3
3
—
1
8
3
4
2
4
1
4
3
2
—
—
1
—
1890/94
—
2
—
5
6
6
6
18
7
14
10
24
18
15
9
15
9
7
6
8
1
4
1889
—
2
2
—
1
3
4
1
4
2
5
1
8
3
3
_
2
2
_
1
1
1888
—
_
—
3
4
4
7
4
3
4
3
1
1
2
2
1
2
1
3
_
_
1887
—
1
—
1
4
3
5
1
2
—
4
3
2
1
2
3
4
1
3
_
1
1886
—
—
_
1
—
3
1
3
1
4
1
5
1
2
4
4
4
—
_
_
1885
—
—
—
2
—
—
2
—
1
1
2
—
5
1
1
1
3
1
1
—
—
1885/89
—
3
2
1
6
12
11
21
7
14
8
19
6
18
11
12
5
15
5
7
1
2
1884
—
—
—
1
1
4
2
4
1
2
2
1
_
_
1
_
1
3
1
2
1
1883
—
—
1
—
2
1
1
1
1
1
—
2
—
5
—
4
1
1
2
_
_
2
1882
—
—
—
1
1
1
1
2
—
—
1
2
2
—
2
2
1
2
_
_
_
—
1881
-
—
1
4
2
3
1
4
3
3
—
2
4
1
2
1
4
—
—
_
1
1
1880
—
—
—
2
—
1
1
3
1
—
3
1
1
7
2
2
2
3
1
1
_
4
1880/84
—
—
2
8
6
10
6
14
6
6
6
8
7
13
7
9
9
9
4
3
1
8
* 1879
—
1
—
2
1
4
2
_
_
_
1
3
3
5
2
1
1
1
1
1878
—
—
—
—
2
1
1
—
2
2
—
—
—
3
1
3
2
1
_
_
_
_
1877
—
—
—
—
1
—
2
2
2
1
3
2
3
_
_
_
_
_
1
_
__
[
1876
—
—
1
1
—
1
1
1
3
—
2
5
—
—
—
—
—
—
—
1
—
—
1876/79
—
1
1
3
3
7
4
3
7
4
4
11
5
11
3
4
2
2
—
3
1
—
1871/75
—
1
—
4
2
7
12
13 ,
12
21
9
20
6
16
6
7
3
4
2
1
2
1866/70
—
—
1
5
3
6
2
13
4
13
14
14
—
—
5
4
3
3
2
1
_
1
1861/65
—
—
—
—
1
4
4
3 i
2
6
2
6
5
1
5
1
1
_
1
1
_
_
1850/60
—
1
1
—
5 ;
3
5
3
2
4
1
—
2
1
1
1
—
1
—
—
—
—
1850/99
1
8
7
26
34
58
51
95 :
54
86
61
113
54
83
49
62
35
49
21
27
4
17
b Häraf 3 aflagt filosofisk licentiatexamen och 14 filosofisk kandidatexamen efter 1870 års stadga. 2) Dessutom
akademisk examen.
TABELLER TILL KAP. XIV.
1019
med hänsyn till examensår och studietidens längd.
användt nedanstående
antal terminer
Summa
lärare
Medeltal
studie-
terminer
Antal
lärare,
som aflagt
lögre lägre
examen
Antal
lekto-
rer
ad-
unkter
e. 0.
lärare
25 I
26 '' 27
28
29
30
31
32 :
33
34
35 ;
36
37
38
1
14-o
1
_
_
1
_ I _
1 —
10
14''5
8
2
—
10
20
16-2
11
9
1
1
18
24
15-6
17
7
—
—
24
_ i
1 1
32
15-4
20
12
2
1
29
—
1 1
3
—
87
15*3 i
57
30
3
2 |
82
32
16-4
23
9
1
—
31
1
— 1
- 1 -
45
15-8
27
18 1
6
4
35
2 —
33
14-7. !
20
13
8
7
18
_
— 1
_
_
_
42
14-3
17
25
2
10
30
1
1 i —
47
14-3
23
24
7
14
26
i 2
3
1
— 1 —
~ T
2
—! 1
—
—
—
—
199
15-0
no
89
24
35
140
46
14-2
21
25
6
16
24
1
_
1
48
14-3
21
27
10
12
26
43
15-1
19
24
9
17
17 |
34
14i
15
19
8
14
12
1 1 —
_ _
1 I -
- : -
—
—
—
—
23
16-5
15
8
9
12
2
i —
1 —
1 1 1
1 1 —
—
2 —
—
1
—
1
194
14-7
91
103
42
71
81
1
28
13-9
11
17
8
12
8
1
_ _
_
1 —
_
_
—
—
27
16t
17
10
12
11
4
1
1
20
15-7
7
13
4
13
3
— 1
38
12-9
12
26
9
23
6
35
16-9
10
25
4
29
2
3
— 1
- j —
— —
I
1
1 —
—
—
1
148
14-8
57
91
| 37
88
23
28
13-2
10
18
6
22
—
18
14i
10
8
9
9
—
| |
17
13-5
5
12
5
12
—
1
1 | —
18
13-3
7
11
4
13
1
1
1 —
[- , -
| 1
-
—
81
13-5
32
49
24
56
1
B I —
152 '')
13-6
152
27
125
—
1
95
12-8
95
36
59
I —
43
13l
43
20
23
—
31
10-6
31
17
14
—
7
91 3
4 ! 1
1 ! —
3
3
1
—
1
-
2
1,030
14-2
1,030
230s)
| 473»)
| 3274)
lektorer utan akademisk examen. •'''') Dessutom 40 adjunkter utan akademisk examen.
4) Dessutom 4 e. o. lärare utan
1020
STATISTISKA UNDERSÖKNINGAR.
Tab. B n:o 2.
Fördelning al de vid 1899 års slut befintliga ordinarie
Examensår
Antal lektorer, som för
sina
studier användt
6
7
8
9
10
1 11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
! 21
1899
1898
1897
1
1896
1895
1
1
—
—
—
—
1 -
1895/99
t
—
1
-
—
—
—
1
1894
1893
—
; —
—
1
—
—
—
—
1
_
_
_
_
_
1892
—
—
—
—
—
1
—
—
—
1
1
_
3
1
_
1
1891
—
_
_
_
1
1890
—
—
| —
—
—
—
1
1
1
—
1*
1
1
1
—
_ I
1890/94
—
—
—
1
—
1
1
1
2
1
2
• 1
5
2
1
1
1889
_
—
—
—
—
—
—
1
1
_
1
1
1
1888
—
—
—
1
1
2
1
—
1
—
—
1
_
_
1
_ 1
1887
—
—
—
—
—
—
1
—
2
—
—
—
1
_
1
_ j
1886
—
—
—
—
—
—
1
—
3
1
_
_
_
_
3
1885
—
—
—
—
—
—
1
—
2
—
3
1
—
—
_ 1
1885/89
—
—
—
1
1
2
4
1
9
1
4
2
2
—
6
1
1884
—
1
1
—
—
-''
—
1
_
_
2
1
1883
—
—
1
—
—
—
—
—
1
—
4
—
3
—
1
1882
—
—
—
—
—
—
—
—
1
_
_
1
1
_
1881
3
1
—
1
1
_
_
1880
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2
—
—
—
1
_
1880/84
—
—
2
1
—
—
—
3
3
7
1
5
1
3
2
1879
—
1
—
—
—
—
_
2
1
1
1
1878
—
1
1
1
—
—
2
—
_
—
1
_
2
1
_
1877
—
—
—
—
1
—
1
—
2
_
1
_
_
_
1876
—
~ 1
—
—
—
—
—
1
2
—
—
—
—
—
1876/79
—
1
2
1
1
—
3
1
6
—
3
■
3
1
—
1871/75
1
—
l|
1
4 1
3
4
_
5
2
3
1
2
1866/70
3
—
4
1
3 1
1
2
6
5
_
_
3
1
2
2
1861/65
—
l
2
3 |
2
2
2
1
2
2
_
2
_
1850''60
—
l
3 1
5 i
1 |
-
3 1
—
1
—
1
1
—
1
—
1850/99
j
4
3
14
14
12
9
19
10
32
.10
20
11
17
7
15
4
Dessutom två lektorer utan akademisk examen.
TABELLER TILL KAP. XIV.
1021
lektorer med hänsyn till examensår och studietidens längd.
Medeltal
studie
terminer
-
nedanstående antal terminer
Summa
lektorer
1022
STATISTISKA UNDERSÖKNINGAR,
Tab. B n:o 3.
Fördelning af de vid 1899 års slut befintliga ordinarie adjunkter, som blott aflagt
lägre examen ''), med hänsyn till examensår och studietidens längd.
Examens-
år
Antal ifrågavarande adjunkter, som
nedanstående antal
för sina studier
terminer
användt
Summa
ad-
Medeltal
studie-
4
5
6
7
8
9
10
11
12
: 13
14
15
16
17
18
19
! 20
21
22
23
24
25
26
27
28
junkter
terminer
1899
1898
-
1897
1896
1895
i
-
-
1895/99
-
~
1894
1893
-
-
1892
1891
1
12-o
1890
3
12-3
1890/94
4
12-3
1889
—
1
—
—
—
—
a
—
_
—
1
_
1
_
1
_
_
7
11-9
1888
-
-
-
1
1
2
1
7
11-3
1887
1
-
-
-
1
2
2
-
1
1
9
12-i
1886
-
-
1
-
-
1
1
1
1
8
13-0
1885
6
13-o
1885/89
1
1
1
3
2
5
8
1
2
-
1
-
3
-
4
1
3
1
37
12-2
1884
-
-
1
-
2
—
2
1
1
2
10
ll-i
1883
—
1
—
1
—
1
1
1
1
—
1
''
7
9*7
1882
-
-
1
1
-
1
1
—
—
1
1
2
_
1
10
12-6
1881
-
1
4
2
2
-
4
1
3
—
1
1
—
1
—
1
21
10-o
1880
-
-
2
-
1
1
3
1
-
1
1
1
5
—
2
1
1
1
1
_
1
—
_
_
_
23
14-5
1880/84
-
2
8
4
5
3
11
4
5
4
4
4
5
2
2
2
3
1
1
-
1
-
-
-
-
71
12-o
1879
1
—
1
1
3
2
—
_
—
1
_
3
2
1
_
_
1
1
-
_
17
12-4
1
1878
-
-
- 1
1
- ;
-
-
1
-
—
—
—
2
1
—
1
1
_
—
_
_
_
_
_
_
7
15 1
1877
— ;
—
—
—
1
—
1
2
1
1
1
2
2
12
13-6
1876
-
1
1
-
1
1
1
1
2
10
11-3
1876/79
1
1
2
2
5
3
2
5
1
2
3
5
6
2
-
1
1
-
2
1
-
1
-
-
-
46
12-9
1871/75
— j
—
1
1
3
4
_
1
1
1
1
14
10-0
1866/70
— I
2
8-o
1861/65
1850/60
l2)
1
4*0
1850,99 |
8|
4
13 |
10
15 |
16
22
11
11
71
9
9
15 |
5
6
4!
7
1
3
1
1
1
—
1
175
12-o
) Med lägre examen menas här filosofisk kandidatexamen enligt 1870 års stadga eller senare meddelade föreskrifter,
eller ock teoretisk-teologisk examen. — Tre lärare, som efter adjunktsutnämningen aflagt filosofisk licentiatexamen, äro ej medräknade.
2) Teoretisk-teologisk examen.
TABELLER TILL KAP. XIV.
102
Tab. B 11:0 4.
Medelstudietid (i terminer) för olika slag af lärare samt för
profårskandidater vid 1899 års slut.
—
Lektorer
Adjunkter
E.
0. lärare
Profårskandidater
\t
vo lärare
Medel-
It
£ lärare
Medel-
An-
tal r
% prof- j
Medel-
år
Antal
studie-
tid
An- I
tal
med
högre i
examen
studie-
tid
An-
tal
med
högre
examen
studie-
tid
rskand.
ned hög- j
re ex. |
studie-
tid
1899
1
IOO
14-o
7
1
IOO
14-6
1898
_
_
—
—
—
10
80
14-5
14
79 I
15‘8
1897
i
21-o
i
IOO
17-o
18
50
14-7
17
24
14-5
1896
_
_
—
—
—
24
71
15-o
4
O
15’0
1895
2
21''5
i
IOO
18-o
29
59
15-o
1-
O
10-0
1895/99
3 !
21-3
2
IOO
17*5
82 |
63
15-o
43
51
14-9
1894
1
18-o
_
_
_
31
71
164
2
5°
16-5
1893
6
19-7
4
IOO
15-o
35
49
15-ö
2
O
14-o
1892
8
17-o
7
IOO
18-1
18
28
12-3
-
—
—
1891
2
27-o
10
90
15*i
30
20
13-2
1
O
24-o
1890
7
15-6
14
79
16-9
26
19
12-9
—
—
1890/94
24
18-1
35
89
16-4
140
39
14-2
5
20
17-o i
1889
6
18-3
16
56
14-3
24
25
13u
1
O
8-o
1888
10
15-9
12
42
14-6
26
23
13-6
—
—
—
1887
9
19-9
17
41
13-o
17
18
14-7
—
—
—
1886
8
16-1
14
43
14-i
12
8
12-7
—
—
—
1885
9
17-4
12
5°
16-3
2
O
13-o
—
—
—
1885/89
42
17-5
71
46
14-4
81
20
13-5
1
O
8-o
1884
8
17#o
12
17
12-9
8
13
12-i
-
-
-
:
1883
12
17-5
11
36
13-3
4
25
20-0
—
—
—
1882
4
21-8
13
23
14t
3
O
14-3
—
—
—
1881
9
19-1
23
9
10-8
6
17
11-7
—
—
—
1880
4
19.0
29
21
15-3
2
1
0
18-5
—
| “
—
i 1880/84
37
j 18-4
88
19
13-4
23
13
14-2
-
-
-
1879
6
14''5
22
18
12-9
-
-
-
-
-
1878
9
13-2
9
II
15-o
-
1 —
—
—
1877
5
13-2
12
O
13’C
—
-
-
—
1
—
1876
I 4
15-8
13
1
23
12-o
1
O
13-o
—
1 “
—
! 1876/79
r24
14-0
56
14
13-3
1
I
O
13-o
-
I -
-
1871/75
; 27
13-o
125
—
13-o
-
-
__
-
-
-
1866/70
36
13o
59
-
12-s
1 —
1 —
—
I "
1
1861/65
20
12-2
23
-
U-o
—
—
j
1850/60
17
11-8
14
1 “
9-6
—
—
—
1 —
1850/99
j 230
1
15-3
473
| —
13-r,
327
39
1
14-2
49
1
43
15-o
1024
Tab. B n:o 5.
STATISTISKA UNDERSÖKNINGAR.
Medelstudietid (i terminer) för filosofisk kandidatexamen efter 1870 års stadga
eller senare utfärdade föreskrifter.
1
| Examens-
e
Filosofisk kandidatexamen
a fl a g d
såsom
slutlig examen
förberedande till filosofisk
licentiatexamen
Lektorer
Adjunkter
E. 0.
lärare
Profårs-
kandidater
Samtliga
Lektorer
Adjunkter
E. 0.
lärare
Profars-
kandidater
Samtliga
Me-
Me-
Me-
Me-
Me-
Me-
Me-
Me-
Me-
Antal
del-
Antal
del-
Antal
del-
Antal
del-
Antal
del-
Antal
del-
Antal
del-
Antal
Antal
del-
Antal
del-
lära-
stu-
lära-
stu-
lära-
stu-
lära-
stu-
lära-
stu-
lära-
stu-
lära-
stu-
lära-
stu-
lära-
stu-
lära-
stu-
dietid
re
dietid
re
dietid
re
dietid
re
dietid
re
dietid
re
dietid
re
dietid
re
dietid
re
dietid
1899
-
1898
—
—-
—
2
5-6
3
11-3
5
9-o
1897
—
—
—
8
9-8
12
10-3
20
10-1
1896
—
—
—
—
7
10-3
4
14-0
n
11-6
1895
—
_
—
—
12
9-1
1
9-0
13
9-1
—
—
—
—
1
4*0
—
—
1
4*o
1895/99
—
—
—
_
29
9-3
20
11-2
49
10-1
—
—
—
—
1
4*0
—
—
1
4*o
1894
—
—
—
—
9
8*3
1
. 8-o
10
8*3
_
_
_
_
1
8-o
2
6-o
3
6-7
1893
—
—
—
—
18
13-2
2
6*5
20
12-6
—
—
—
—
2
9-o
2
3-5
4
6''3
1892
—
—
—
—
13
7*8
—
—
13
7-8
—
—
—
—
3
7-3
4
5-5
7
6-3
1891
—
1
ll-o
24
10-4
1
9-o
26
10-4
—
—
—
—
11
6-4
3
7*3
14
6-6
1890
—
3
10-7
21
8''6
—
—
24
8*8
1
4*o
—
—
12
6''9
—
—
13
6-7
1890/94
—
4
10-8
85
9-9
4
7*5
93
9-9
1
4-o
—
—
29
6-9
n
5*7
41
6*5
1889
—
—
7
10*9
18
8-4
1
7-o
26
9-o
_
_
_
_
15
6-5
15
6-5
1888
—
—
7
10-9
19
9*3
—
26
9*7
2
8-o
—
—
13
7-1
_
_
15
7-2
1887
—
—
10
10-9
14
10-7
—
—
24
10-8
2
5-6
4
6-o
3
7-o
—
_
9
6*2
1886
—
—
8
12-9
11
8-2
—
—
19
10-2
4
5-o
6
7-0
9
5.9
1
9-o
20
6-2
1885
—
—
6
12-o
2
13-o
—
—
8
12-3
7
5-e
9
7-8
10
10-3
—
—
26
8-2
1885/89
—
| —
38
11-5
64
9-3
1
7*o
103
10-1
15
5*7
19
7-2
50
7-3
1
9-o
85
7-o
1884
—
—
10
10-3
7
9-7
—
17
10-6
7
8-3
8
6-4
3
5-3
18
6-9
1883
—
7
9*7
3
12-7
10
10-6
7
5*7
7
6-3
3
8*3
_
_
17
6-3
1882
—
—
10
11-1
3
14-o
—
13
11-8
3
5-7
5
8*o
3
8-7
—
_
11
7*5
1881
—
—
21
8-8
5
6-8
—
—
26
8-4
n
6-8
3
10-o
5
9-6
_
_
19
8-t
1880
—
—
23
13-7
2
16-5
—
—
25
13-9
4
7*3
5
7-4
—
—
—
_
9
7-3
1880/84
—
—
71
ll-o
20
10-8
—
—
91
10-9
32
6''8
28
7-2
14
8-2
—
—
74
7-2
1879
—
—
18
10-1
—
—
—
—
18
11-1
6
5*5
6
14-8
1
18-o
_
_
13
10-8
1878
—
—
8
11-9
—
—
—
—
8
11-9
12
8-o
2
10-0
1
4*o
—
—
15
8-0
1877
—
—
12
12-3
—
—
—
—
12
12-3
11
8*6
4
10-o
—
—
_
15
8-9
1876
—
—
10
11-3
1
12-o
— i
—
11
11*4
10
8-3
3
12-o
1
8''0
—
—
14
7-9
1876/79
—
—
48
11-6
1
12-o
_
—
49
11-6
39
7-8
15
12-o
3
10-o
—
—
57
9-t
1871/75
—
—
14
8-8
—
—
—
—
14
8-8
23
6*7
11
6-8
1
8-o
—
35
6-8
1871/99
—
—
175'')
11-1
199
9’7
25
10-4
399
10-3 | Ilo
7-o
73
8''2
98
7-4
12
6-o
293
7*4
'') Bland dessa hafva 3 efter erhållen adjunktur aflagt filosofisk licentiatexamen.
Tab. B n:o 6.
TABELLER TILL KAP. XIV.
1025
Medelstudietid (i terminer) för filosofisk licentiatexamen.
Filosofisk licentiatexamen
åtföljd af disputationsprof
utan disputationsprof
Examens-
år
Lektorer
Adjunkter
E. 0.
lärare
Profars-
kandidater
Samtliga
Lektorer
Adjunkter
E. 0.
lärare
Profars-
kandidater
Samtliga
Antal
lära-
re
Me-
del-
stu-
dietid
Antal
lära-
re
Me-
del-
stu-
dietid
Äntå
lära-
re
Me-
del-
1 stu-  dietid
Antal
lära-
re
Me-
del-
stu-
dietid
Äntå
lära-
re
| Me-  del-
stu-
dietic
Antal
lära-
re
Me-
del-
stu-
dietid
Antal
lära-
re
Me-
del-
stu-
dietid
Antal
lära-
re
Me-
del-
stu-
dietid
Antal
lära-
re
Me-
del-
stu-
dietid
Antal
lära-
re
Me-
del-
stu-
dietid
1899
2
14-5
2
14-5
1898
—
—
—
—
1
17-0
3
17-3
4
17-3
—
—
—
—
7
16-4
3
16-7
10
16-5 !
1897
—
—
1
17-0
3
20-o
1
29-o
5
21-2
—
—
—
—
3
15*3
3
15-7
6
15‘5
1896
—
~
—
—
8
16-8
—
—
8
16-8
—
—
—
—
7
16-3
_
_
7
16-3 1
1895
1
14-o
—
—
6
17-2
—
—
7
16-7
—
—
—
—
4
16-3
—
—
4
16-3
1895/99
1
14-o
1
17*0
18
17*4
4
20-3
24
17''o
—
—
—
—
21
16-2
8
15''8
29
16-1
1894
—
—
—
—•
6
17*o
—
—
6
17*o
—
___
_
_
8
17*9
8
17-9
1893
5
20-4
—
—
8
16 1
—
—
13
17*8
—
—
3
15*3
6
16-3
_
_
9
16-o
1892
3
18-o
4
18-o
3
21-3
—
—
10
19.0
t
—
2
17-o
1
15o
_
_
3
16-3
1891
2
23-ä
6
15-2
5
17-6
—
—
13
17-4
—
—
1
19.0
1
20-o
_
_
2
19-5
1890
5
13-8
7
18-4
3
18-3
—
—
15
16-9
—
—
2
17-o
1
25-o
—
_
3
19-7
1890/94
15
18-i
17
17*2
25
17-5
—
—
57
17-6
—
—
8
16-c
17
17-7
—
—
25
17-4
1889
6
15-3
5
17*o
2
11-5
—
—
13
15-4
_
_
3
14-3
3
20-3
6
17*3
1888
11
15-6
3
14-3
4
19-5
—
—
18
16-3
—
—
2
26-5
1
17-o
_
_
3
23-s
1887
8
19-4
4
12-3
3
18-3
—
—
15
17-2
—
—
9
19.o
—
_
_
2
19-o
1886
6
15-o
3
16-o
1
16-0
—
- 1
10
15-4
_
_
—
_
_
_
_
1885
10
15-9
. 5
21-2
—
—■
—
—
15
17-7
—
—
1
7-o
—
« ■
—
—
1
7-o
1885/89
41
16-3
20
16-o
10
17-2
—
—
71
16-5
—
—
8
17.c
4
19-5
—
—
12
18.3
1884
7
15rc
1
25''0
—
—
—
—
8
16-8
_
_
1
19o
1
24-o
2
21-5
1883
10
16''9
—
—
1
12-0
—
- :
11
16-5
—
—
2
22-o
_
_
_
_
2
22-o -
1882
3
20-0
3
17-3
—
—
—
—
6
18-7
—
— 1
- .j
_
_
_
_
_
1881
8
17-1
1
19-o
—
—
- ;
9
17.3
—
■ —
1
19-o
1
17-0
__
_ j
2
18-o
1880
4
17-8
2
19o
—
-
—
—
6
18-2
—
—
3
18-o
—
--- 1
—
— j
3
18-o
1880/84
32
17-1 j
7
19.1
1
12-o
—
—
40
17-3
—
—
7
19''4
2
20-5
—
—
9
19-7
1879
5
15-o
1
16-o
—
—
—
—
6
13-6
_
__
1
I60
1
16-o
1878
9
13-2
i
18o ,
—
_ :
— |
— 1
10
13-7
— I
—
—
_
_
_
_
1877
4
12.5
—
_ |
—
—
—
- 1
4
12-5
_ I
—
_ 1
_ !
_
_ j
1876
2
13.o
11
14o
—
—
—
—
3
13-3
—
1876/79
20
13-o
3
16-0
—
—
—
—
23
13-4
—
—
1
16-0
— j
—
—
— 1
1
16-o
1871/75 |
1
10-o
2
12-5
—
—
3
11-7
“ 1
1871 99 |
no 1
16-i
50 |
16-o |
54 j
17-3 1
41
20''3 |
218 |
16-7
— 1
— !
24 |
17-8 1
44
15-8
8
15-8
7H
17-3
129
1026
STATISTISKA UNDERSÖKNINGAR.
Tab. B n:o 7.
Medelstudietid (i terminer)
Blott
teoretisk-teologisk examen
Filosofisk kandidatexamen
Året för
sista
Lektorer
Adjunkter
E. o.
lärare
Profårs-
kandidåter
Samtliga
Lektorer
Adjunkter
examen
Antal
Medel-
Antal
Medel-
Antal
Medel-
studie-
Antal
Medel-
studie-
Antal
Medel-
studie-
Antal
Medel-
studie-
Antal
Medel-
studie-
lärare
tid
lärare
tid
lärare
tid
lärare
tid
lärare
tid
lärare
tid
lärare
tid
1895/99
_
_
i
10-o
1
7*0
2
8-5
1
21-o
i
18-o
1890/94
_
_
—
—
—
—
_
—
—
—
2
23-o
7
13 D
1885/89
_
_
_
—
i
13-o
—
—
1
13-o
1
10-o
4
14-5
1880/84
_
_
—
—
—
—
—
—
—
—
1
14-o
3
15o
1876/79
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2
19-o
4
17-8
1871/75
1
19-o
—
—
1866/70
_
_
2
8-o
—
—
—
2
8-o
—
—
1
20-o
1861/65
_
—
—
—
—
—
_
—
—
—
1
9-o
1
14-o
1850/60
—
—
1
3-o
—
—
—
—
1
3-o
1
16-o
2
14-o
1850/99
—
3
6-3
2
11-5
1
7*o
6
8-2
10
17*3
23
15’3
TABELLER TILL KAP. XIV.
1027
för teologiska examina.
jämte teoretisk-teologisk examen
Teologisk kandidatexamen
E. 0.
lärare
Profårs-
kandidater
Samtliga
Lektorer
■
Adjunkter
E. 0.
lärare
Profars-
kandidater
1
Samtliga
Antal
lärare
Medel-
studie-
tid
Antal
lärare
Medel-
studie-
tid
Antal
lärare
.
Medel-
studie-
tid
Antal
lärare
Medel-
studie-
tid
Antal
lärare
Medel-
studie-
tid
Antal
lärare
Medel-
studie-
tid
Antal
lärare
Medel-
studie-
tid
Antal
lärare
Medel-j
studie-  tid |
9
13-9
8
13-1
19
14.2
1
27-0
—
4
20-3
2
19-5
7
21-o
11
14-5
_
20
16-2
8
15’4
1
12-o
3
18-0
1
17-o
13
15-8
2
16-5
_
_
7
14-6
4
14.3
1
17-o
—
—
—
5
14''8
_
_
4
14-8
4
18-3
—
—
—
—
—
—
4
18.3
_.
_
_
—
6
18-2
2
12-5
—
—
—
—
—
2
12.5
; _
_
—
—
1
19-0
—
-
—
—
—
—
—
—
—
_
_
_
—
1
20-0
—
—
-
—
—
—
—
—
—
—
_
_
- .
—
2
11-5
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
3
14-7
—
—
—
—
—
—
—
—
; 22
14-5
8
13-1
63
15-o
19
16-1
2
14-5
7
19-3
3
18-7
31
16.9
1028
STATISTISKA UNDERSÖKNINGAR.
Tab. C.
Fördelning med hänsyn till födelseår och antalet tjänstgörings
-
Födelseår
Antal vid 1899
års
slut
anställde
extra ordinarie lärare,
i
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
| 20
j 21
l
! 22
1877
1
;
1876
i
1876
1874
2
1873
i
_
1
i
_
1
1872
2
1
3
i
2
1871
6
-
2
i
i
1
1
1
1870
2
2
2
3
i
1
1
1
1869
2
5
5
3
3
1
2
l
1
1868
3
4
i
1
5
_
3
5
1
1
_
2
_
2
1
_
1867
1
2
6
1
4
1
1
i
1
1
4
i
1
_
2
_
1
_
_
1866
1
-
2
1
3
2
2
-
1
1
2
-
4
-
-
-
1
.1-
—
—
—
—
1865
2
i
2
—
2
_
3
2
1
1
3
i
3
1
3
_
2
2
2
i
1864
3
i
2
—
_
1
2
4
1
3
i
3
1
1
_
i
1
i
T 863
—
i
i
1
3
i
_
_
2
1
1
i
_
_
2
_
i
i
1
i
1862
—
_
_
_
_
i
2
_
_
_
_
4
1
_
i
_
i
1
3
1861
-
i
-
1
-
-
1
i
3
-
-
1
-
—■
—
i
1
—
_ :
1860 .
1
—
i
2
1
_
1
_
2
-
1
_
1
_
1
_
2
1859
— •
i
—
—
—
i
_
_
i
1
_
_
1
_
_
_
_
4
1
1
1858
1
• 1
1
i
1
1
1857
1
1
i
_
1
1
i
1856
1
1855
-
1
1
_
_
_
i
1854
i
1
i
1853
—
1852
1
1851
1 1 It 1 1 1
1 1 1 1 1 1 1
lllllll
i
— ''
Summa
29 |
20
28
16
27
10
20 j
14
17
7 1
16
12
16
4
12
4 !
12
9
12 |
4
6
2
Medelålder
31*3 j
31-d
31*7
32-i
33*3
32-o |
34*41
32-6
36-o
34-9
35-7
36-3
36-5
38‘s
34-9
38-s
39-3
37-7
38-71
40-8
40-8
39-5
TABELLER TILL KAP. XIV.
1029
terminer af de vid 1899 års slut anställda extra ordinarie lärare.
hvilka tjänstgjort
nedanstående
antal terminer
Sum-
ma
lära-
Medel-
tal
tjänst-
görings-
termi-
ner
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
''
re
1
2-o
I —
1
l-o
2
1*0
4
3-5
9
3-o
13
3-2
I -
13
3-8
23
4*o
•
-L.
29
6-7
28
7*3
21
8-6
32
10-9
_
_
_
_
_
—
_
-i-
_
_
—
—
_
—
_
_
_
_
_
_
_
_
26
9-0
18
10-3
1
—
12
13-3
1
—
-
It
12-9
1
-
-
-
16
11-0
1
—
1
13
15-3
1
—
2
I
12
17-1
_
_
2
_
2
_
_
_
_
_
_
_
_
_
_
_
_
_
_
_
_
_
10
20-2
1
1
4
15*5
1
1
1
6
22-7
_
__
1
1
_
_
_
1
_
1
_
_
_
_
_
_
_
_
_
'' _
_
_
8
21-9
1
—
2
1
-
4
31*5
_
_
_
1
_
_
_
_
_
_
_
1
_
_
_
_
_
_
_
_
_
3
24-3
1
-
-
3
19-o
-
1
1
3
27''0
1
1
28-o
1
1
39 0
—
1
-
1
43o
5
1
7
3
3
1
2
2
1
1
2
1
1
1
1
1
—
—
—
1
—
331
JO* 7
43-3
43''&| 41-8
44-2
rf*
O
do
51-s
49-5
43-5
50''5
45''5
46-5
47*5
44-o
44-5
46*5
—
52''6
—
—
—
55-s
_
35-o
—
1030
STATISTISKA UNDERSÖKNINGAR.
Tab. D n:o 1.
Fördelning med hänsyn till födelse- och utnämningsår
Födelseår
Antal vid 1899 års slut befintliga ordinarie
1899
1898
1897 1896 f895
18911893
1892
1891
1890
1889
1888
1887
1886
1885
1884
1883
1882
18811880
1870
1
1809
1868
1867
—
1
1
1866
—
—
1
1
1865
—
2
1864
_
1
—
_
1
—
1
—
1
_
_
_
_
_
_
_
_
_
_
_
1863
1
1862
—
1
1
3
1
1
1861
1
1
1
1
1
—
-
2
2
1860
1
1859
—
-
-
—
1
1
—
1
_
1
1
1
—
1858
2
2
1
—
1
1
1
_
_
_
_
_
_
_
_
1857
1
—
1
1
1
_
1
1856
-
1
—
2
—
1
1
—
1
—
2
1
—
—
—
—
—
—
1855
-
—
—
—
—
1
—
—
1
—
_
__
1
1
1
1
_
__
__
1854
2
-
1
—
2
1
1
3
—
2
2
—
—
1853
—■
—
1
1
1
—
—1
_
—
1
1
—
—
1
__
1852
—
—
_
—
—
—
--
1
—
1
—
—
—
—
1
2
1
1
_
1851
—
—
—
—
—
—
—
1
1
—
—
2
—
1
—
1
1
1
1
1850
—
—
—
—
—
—
—
—
2
—
- ''
—
_
1
1
1
—
—
1
2
1849
—
1
2
—
—
—
—
1
2
_
3
_
_
_
_
_
1
- ■
2
1848
1
1
2
2
1847
—
1
1
1846
—
1
1
—
1
—
1
1845
-
1
1
—
1
1
1844
—
1
1
1
1843
1
1
1842
1841
1
1
1840
1839
1838
1837
1836
1835
-
_
1834
1833
1832
1831
-
1
—
1830
1829
1828
-
1827
-
-
-
Summa
6
8
6
9
9
5
5
11
16
7
8
11
4
9
3
9
8
3
7
12
Medelålder
39-2
38 4
40''öj
39-4i 41-3
40-s
38-5
44-3
47-o
43-1
45-8
48-o 46-5
49-8
46-8
49-4
47-8
50''5
53-4
52-2
■tabeller till KAP. XIV.
1031
af de vid 1899 års slut befintliga ordinarie lektorer.
lektorer, som
blifvit utnämnde
nedanstående
år
1859
Sum-
ma
lära-
re
Medel-
tjänste-
ålder
1879:18781877 18761875
1874 1873|1872 1871 1870
1
1 I 1
1869jl8681867jl866 1865
1864 1863
1862
1861
1860
1
2
2-5
-
1
3-5
2
2-o
—
-
2
3-o
—
2
1*5
I
4
5-3
—
3
4*8
. 7
3 9
-
»
4*9
_
6
6-3
6
82
8
6-o
6
9-5
-
-
9
7-4
6
12.7
.
14
11.4
6
12.3
7
14.5
—
1
-
10
14.4
9
15-7
1
_
1
14
11*8
1
7
15-4
2
5
19-1
! 2
6
17-2 !
_
1
_
2
1
2
10 20-s
6'' 20-s
2
_
_
_
_
_
1
_
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
6
19-7
1
—
—
—
1
1
2
1
1
—
1
1
—
-
10
25-9 1
i —
2
—
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
5
21-5 1
1
_
_
2
1
_
_
_
1
—
—
—
1
—
—
—
—
_
—
—
—
7
23-4
6
24-o |
_
_
2
_
_
_
2
1
_
—
—
1
—
—
—
6
28-8 i
2 16-5 i
-
-
1| 35-5 |
_
__
_
_
_
_
_
1
—
1
—
1
—
1
—
1
—
—
—
5
33-5 !
8
29-8
1 _
_
_
_
_
1
| _
_
—
—
—
1
—
1
—
—
—
1
4
34-8
1
1
5
34-3
1 -
2
27-o
'' _
1
IT 37-5
—
—
—
_
—
—
1
—
—
—
—
1 —
—
—
1
—
1
_
1
—
8
37-2
1
1
1
40-5
ilr
a"
8
r
(t
4
2
6
1 *
: «
1
4
si
it
2
5
i
»
| -
si
it
232j I6 0
54-i
53-»
55»
55-8
59-7
61 s
56’
57-8
60-8
59-r
61*«
60-8
58-s
66 r,
685
64-7
66 r,
68''2
I —
69-(
68-s
50-2
—
1032
STATISTISKA UNDERSÖKNINGAR.
Tab. D n:o 2.
Fördelning med hänsyn till födelse- och utnämningsår af de
Antal vid 1899 års slut befintliga ordinarie
Födelseår
1899 1898 1897 1896 1895
18941893,18921891 1890
1889 1888 1887 1886!1885
1884 1883 1882 1881 188djl879
1870
1
ISO!)
18(58
1867
—
2
186(5
2
1
1866
2
1861
i
—
1
—
2
1
1
—
1
—
18(53
i
2
3
3
i
1
1
—
1
1
1862
1
2
2
1
i
--
1
1
1861
2
—
—
1
i
2
1
1860
. 1
—
2
3
i
i
1959
1
3
3
—
2
i
1
3
; —
1
1858
1
1
—
• 2
I
6
4
3
i
2
3
1
1857
—
1
1
i
2
—
1
2
i
—
—
1
_
_
_
_
_
__
''
_
_
1856
—
—
—
i
—
1
3
—
2
1
—
1
—
—
1
I
—
—
—
—
—
1855
—
3
I
i
1
2
2
i
—
—
4
1
_
1854
1
—
I
—
1
3
i
i
1
1
3
—
—
1
—
—
1
_
_
_
_
1853
—
—
—
—.
2
1
2
4
—
2
—
—
2
. _
1
_
_
_
_
_
_
1852
—
—
—
—
—
1
—
3
2
1
1
—
1
1
1
1
1
_
1
_
1
1851
—
—
1
2
—
—
2
2
1
—
—
1
2
2
1
1
1
—
1850
1
1
1
—
1
—
—
2
1
—
2
1
2
1
—
3
-''
1
_
2''
1
1849
1
—
—
i
—
. -
1
—
1
—
—
—
1
1
—
1
2
2
2
1
_
1848
—
1
1
—
—
—
1
—
—
2
1
—
3
1
—
_
—
2
2
1
1
1847
—
—
—
—
—
5
1
2
—
—
1
3
—
: 3
1
1
1
2
2
1
3
1846
—
—
—
-
1
1
1
|
1
1
2
1
2
1845
. -
1
—
i
1
—
—
1
1
2
2
—
-''
__
1
_
_
2
1
9
1844
—
1
1
1
1
1
1
3
1
3
1843
--
1
—
—
1
—
'' —
—
1
—
—
—
—
—
1
1
—
1
_
_
_
1842
—
1
—
—
—
_
—
1
1
—
_
_
_
_
_
_
1
3
1
1841
-
1
1
—
1840
—
—
1
—
_
_
_
—
1
_
__
_
_
_
_
1
1
1839
1
1
1
1838
—
1
1837
1836
-
183S
1834
1833
1832
1831
1830
1
1829
1828
1827
1826
1
- 1
Summa ''
16
21
22 1
17
22
26
24-
27
17
Hl
17
10
10
9
9
13
8
13
20
io
15
Medelålder
38 7
44-7 j
CM
00
Ö
42-2\
44-5!
4Å-i\
46-t|
47.4
45‘ »1
47-o 48-8
50-o
50É l
48" 5|
51.3
51-o
53-1
54- o!
53-«
54-6
TABELLER TILL KAP. XIV.
1033
vid 1899 års slut befintliga ordinarie adjunkter.
adjunkter, hvilka blifvit utnämnda nedanstående
år
Sum-
Medel-
lära-
tjänste-
ålder
1878
1877 1876 1875
1874 1873
1
1872! 1871 1870
1
18691868,1867 1866
1865
1864 1863
186211861 [1860
1859 1858
re
1
0-s
2
1*5
5
2-s
6
2-2
7
4*6
''
13
3-G
9
3 4
7
3.8
10
4-9
15
4-4
25
6-6
—
10
5-8
11
8-8
It!
6*3
15
7-8
14
8-3
15
11-8
1
17
11-4
2
1
23
12-8
15
14-1
2
3
1
22
15-3
2
3
2
2
_
1
_
1
_
_
_
_
_
_
_
—
_
—
—
—
37
16T
3
3
4
1
2
2
-
26
20-4
1
1
3
1
_
1
3
1
26
17-7
1
_
4
5
2
_
1
2
2
2
32
21-9
_
1
—
1
—
3
2
3
—
2
2
20
22-.7
1
1
1
_
1
3
1
1
_
1
18
20 9
1
—
2
—
—
—
1
1
1
4
2
—
-
14
26-8
_
_
1
_
1
_
_
_
1
3
_
4
_
1
_
_
—
—
—
—
—
15
25-2
1
1
1
1
_
_
2
_
1
1
5
1
—
—
2
—
—
—
—
—
20
27-4
2
I
2
_
_
_
1
1
—
—
—
—
8
29-1 I
_
_
__
1
_
_
_
1
2
2
1
1
_
_
—
i
—
—
9
33-4
1
1
—
5
31-7
1
_
1
_
1
1
1
—
—
5
36-9
3
37 8
_
_
_
_
_
_
_
_
2
1
_
_
1
_
1
—
] —
—
5
33-7
_
_
_
_
1
_
_
_
_
_
1
_
1
_
—
—
! —
1
4
33-8
1
1 1
—
1
—
3
37-8
1
# —
2
30''6 j
1
_
1
40-s
J
—
1
40-5
j 1
1
41-6
16
12
li>
12
7
9
“11“
fr
6 | 15
10
14
1 7
1 4
4
3
It
2
4
6
1
“5l3
1 15-9
54-i
53-7
54-7
55''4
57’ii
54'' 0
56-9
56-8
58-3
1 58*2
60-5
| 61-1
| 63*5
! 64-o
| 65''3
60-8
64-2
66*5
64*6
68-8
73* r>| 50-7
1 1
•30
I034
STATISTISKA UNDERSÖKNINGAR.
Tab. E n:o 1.
Fördelning af de vid 1899 års slut befintliga ordinarie lektorer med hänsyn
till utnämningsår och antalet tjänstgöringsår före utnämningen.
1
Utnäm-
ningsår
Antal under
året
utnämnde lektorer, som före utnämningen tjänstgjort i
nedanstående antal år
Summa
lärare
Medeltal1)
tjänstgör-
ingsår
0
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
i 11
12
22
före ut-  nämningen
1899
1
1
_
2
_
1
1
6
4*25
1898
—
2
2
2
i
—
—
1
—
—
—
—
_
8
4*13
1897
—
—
1
2
1
2
—
6
3*9 2
1896
—
—
2
i
1
1
i
—
2
1
—
—
—
—
9
5*47
1895
—
2
2
i
—
—
3
—
—
1
-r-
—
—
—
9
4*25
1894
—
~
—
2
2
—
—
1
—
—
—
—
—
5
4*45
1893
1
—
1
1
—
•-
—
—
1
1
—
—
—
5
4*6 6
1892
—
4
—
2
2
—
1
1
1
—
—
—
—
—
11
3*80
1891
—
3
3
3
3
—
1
2
—
—
—
—
—
1
16
4*7 5
1890
1
3
1
1
—
—
1
—
—
—
—
—
—
—
7
2*25
1890/99
3
13
12
17
11
4
7
4
6
4
—
—
1
82
4*2 5
1889
1
2
2
1
2
—
8
2.3 8
1888
3
2
—
2
—
1
2
1
—
—
—
—
—
—
11
3*16
1887
1
3
—
4
2*60
1886
2
3
1
1
1
—
—
—
--
1
--
—
—
_
9
2*58
1885
—
1
1
1
_
3
2*25
1884
2
—
4
1
1
1
—
9
2*47
|.
1883
1
1
—
2
—
3
—
1
—
—
—
—
_
_
8
3*88
1882
1
—
1
1
—
3
1*92
1881
2
3
2
-
—
7
1*25
1880
2
2
1
3
1
—
1
1
—
—
1
—
—
12
3*58
j 1880/89
15
14
12
15
5
5
3
3
—
1
1
—
—
—
74
2*76
1879
2
2
1
1
—
—
—
—
1
—
—
1
1
_
9
4*4 7
1878
3
_
3
0*25
1877
1
2
—
3
0*9 2
1876
2
4
1
_
7
1*11
1875
2
1
—
—
1
—
—
—
1
1
—
_
—
_
6
3*92
1874
1
1
2
—
. 4
1*50
1873
1
1
—
2
0*7 5
1872
1
3
—
1
—
i
—
—
—
—
—
—
—
_
6
2*08
1871
•
1
—
2
1
—
4
2*0 0
1870
3 1
3 I
- i
—
6
0*7 5
1870/79 |
17
17
6
3
1
11
—
—
2
1
—
1
1
—
50
2*15
1859/69
12
7
3
3 |
—
i
—
26
1*19
1859/99 |
47 |
51!
33
38
17
u |
10
7 1
8
6
1
1
1
1
232
2*99
'') Vid beräkningen af medeltalen, har antagits, att bland de i i-kolumnen upptagna lärarne hälften tjänstgjort
tre terminer, d. v. s. I1/* år och hälften två terminer d. v. s. i-år. Liknande antagande har gjorts äfven
för de öfriga kolumnerna.
Tab. E n:o 2.
TABELLER TILL KAP. XIV.
•°35
Fördelning af de vid 1899 års slut befintliga ordinarie adjunkter med hänsyn
till utnämningsår och antalet tjänstgöringsår före utnämningen.
Utnämnings-
år
Antal under året utnämnda adjunkter, som före utnämningen
tjänstgjort nedanstående antal år
Summa
lärare
1
Medeltal!) :
tjänst-  göringsår
före ut-  nämningen
0
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
1 27
1899
_
_
2
1
3
2
_
1
2
1
2
_
1
_
1
_
_
_
_
_
,6
8.06
1898
—
—
—
_
—
1
5
1
—
1
2
4
2
1
2
1
—
1
21
10-82
1897
—
1
—
2
1
4
1
3
2
4
1
1
—
—
—
1
—
—
—
—
1
—
22
7-80
1896
—
—
1
1
5
—
2
—
2
1
1
1
—
1
2
—
17
8-6 4
1895
—
—
1
1
3
4
2
—
2
1
—
1
—
2
2 j
i
2
—
—
—
—
—
22
8-7 0
1894
—
—
—
2
2
2
3
2
4
1
2
3
2
—
—
i
—
—
—
1
1
—
26
9-02
1893
—
—
2
—
—
2
1
2
2
2
5
3
1
2
2
—
24
9-29
1892
—-
2
1
—
4
—
1
1
4
3
4
—
3
1
—
i
—
1
—
—
1
—
27
8-88
1891
—
1
1
i
4
—
2
1
1
—
2
—
—
3
—
—
—
1
—
—
—
17
7-60
,1890
1
1
1
4
1
—
2
1
— 1
—
—
—
-
—
—
—
11
8.98
1890/99
—
4
5
9
16
22
18
13
20
17
18
15
11
10
8
7
3
2
—
1
3
...| 1
203
8-82
1889
1
—
1
2
—
3
3
2
1
1
1
1
!
—
—
i
—
—
—
...
—
17
8-49
1888
—
—
—
1
2
—
2
2
—
_
—
—
1
2
—
—
—
—
—
—
10
8-96
1887
—
—
1
1
—
—
1
2
1
2
—
1
1
—
10
7*6 5
1886
—
—
—
—
1
1
1
1
1
1
1
—
2
—
9
8-36
1885
—
1
2
—
4
—
—
1
—
—
1
—
—
—
- t
—
—
—
—
—
—
—
9
4-4 7
1884
—
—
1
3
2
2
2
—
1
1
—
1
—
—
— |
—
—
—
—
—
—
—
13
5-86
1883
—
2
1
_
—
1
i
—
2
1
—
—
—
—
- |
—
—
—
—
—
—
—
8
5-25
1882
—
3
—
i
—
4
2
—
1
1
—
—
—
—
—
—
—
1
—
—
—
13
6-7 9
1881
—
3
1
—
i
5
6
1
2
1
—
—
20
5-45
1880
1
—
—
4
2
1
—
1
1
—
10
4-25
1880/89
2
6
9
9
12
14
15
13
13
8
4
4
4
1
1
2
—
i
1
—
—
119
6-68
1879
—
2
1
3
2
4
3
—
15
4-18
1878
—
1
1
4
1
3
3
—
—
—
—
1
—
1
1
—
—
—
—
—
—
—
16
5-8 8
1877
i
2
2
1
1
2
—
1
1
1
—
—
12
4-25
1876
—
4
7
2
1
3
1
—
1
—
—
19
3-25
1875
—
2
2
4
3
1
—
12
3-33
1874
—
2
1
1
1
1
1
—
7
4*2 5
1873
—
4
1
—
1
1
1
1
“
»
3-36
1872
2
4
1
—
2
—
2
—
—
_
—
—
—
_
—
—
—
—
11
2-61
1871
1
5
1
2
2
-
—
11
2-10
1870
1
i
3
1
—
-
-
—
6
2-25
1870/79
5
27
20
17
14
14
10
4
2
—
2
1
—
1
11
_
—
—
— ( —
—
118
3-69
1858/69
27
26
5
2
4
6 I 9
1
!
1 - • • i
73
1*73
1858/99
34
63
39
37
46
55
46
31
35
25
24
20
15
12
10
9
3
3
1 1
3
1
513
6-io
) Beräkningen af medeltalen har skett efter samma grunder som i tab. E n:o i.
STATISTISKA UNDERSÖKNINGAR.
103b
Tab. E n:o 3.
Fördelning med hänsyn till utnämningsår och adjunktsålder af de vid 1899 års slut
befintliga ordinarie lektorer, hvilka förut varit ordinarie adjunkter.
I
Utnämnde
till lektorer
åren
Antal lektorer, som vid
sin
utnämning varit adjunkter i nedanstående
antal år
Summa
lärare
Procent- Medel-  tal
tal '')
lektorer, tjänst-  som förut görings-  varit ad- år såsom
junkter adjunkt
Medeltal1)
tjänst-  görings-  år före
utnäm-  ningen
till ad-  junkt
0 1
2
345
6
7 8 9
10
11
12 13
14
15 16 17
18
19 20 21 22 23 24
|
25 26 27 28
1895/99
_ 2
1
1 2—
1
i
_
1
1 | !
---1
9
24 i
7-4
3-3
1890/94
— 2
—
——i 1
1
l|——
3
—
1-
—
--1
—
1 — — 1
1
12
27
10‘3
3-2
1885/89
— 1
2
1
1
1 .
1
1 — — 1
8
23
10*4
3-1
1880/84
— 1
1 2—
1 1
l1—
i 1
—;--1
.
7
18
|
8#o
1*9
1875/79
—i—
—
3 3 1
12 —
1
-!>
:
12
43
6-3
1-6
1870/74
—11
2
—! 1.2,
—
—--
—
—
- 1
—
---—
— —*
1 1
7
32
4-8
1-1
| 1859/69
1 2
4
—: 3 —
1
12
46
|
3-1
2-1
1859/99
1! 9
7
711 5
4
2 3 —
4
—1
3| 2
—
1 1 1
—
2!—!—13
—!—
- 1
67
29
|
7-t
2-3
Tab. E n;o 4.
Fördelning med hänsyn till utnämningsår och extraordinarie tjänstgöring af
de vid 1899 års slut befintliga ordinarie lektorer, hvilka icke förut
varit ordinarie adjunkter.
Utnämnde till lektorer
0
Antal lektorer, som vid sin utnämning tjänstgjort såsom extra
ordinarie lärare nedanstående antal år
Summa
Medeltal1)
tjänst-
göringsår
åren
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12 ... 22
lärare
1895/99 ................
3
4
3
5
2
3
3
_
3
3 ! —
_
29
4*3
1890/94 ..................
2
11
4
4
3
—
1 1
4
1
1 —
—
— j ... 1
32
3.0
1885/89 .................
9
6
4
3
3
1
— t
—
— |
1 i —
—
- '' . . . —
27
2-1
1880/84 ..................
8
4
5 i
5
2
4
1
2
—
— 1
—
- ... | -
32
3-o
1875/79 ..................
4
6
1 |
1
—
—
—
—
1
1 —
1
1 ... | —
16
3-4
1870/74 ..................
4
5
4
1
—
1
15
1*7
1859/69 ..................
10
2
2
14
0*7
1859/99 .................
40 i
38
23 j
19
10 i
91
5 |
6 !
5 |
6 | 1
1
1 ! ...j 1
165
2-7
l) Beräkningen af medeltalen har skett efter samma grunder som i tab E n:o i.
TABELLER TILL KAP. XIV.
1037
Tab F n:o 1.
Fördelning af samtliga under åren 1870-1899 utnämnda lektorer med
hänsyn till utnämningsår och antalet tillgodoräknade lönetursär.
Medeltal'')
tillgodoräknade
extra ordinarie
eller
adjunktslönetursår
-
Antal under året utnämnda lektorer, som året efter utnämningen
tillgodoräknats nedanstående antal lönetursår
Summa
lärare
Utnämnings
-
18 19
15 16
3 4
2 1
2 2
2 1
1 2
2 i 2
1890/99
1889
1888
1887
1886
1885
1884
1883
1882
1881
1880
1880/89
1870/79 j 65'' 4
3 3
1870/99
|l45'' 27 | 19 ! 21 | 7
7 I 10 1 5
<) Vid beräkningen af dessa medeltal har antagits, att alla lärare blifvit utnämnde den i juli, så att i den
tjänstetid, som tillgodoräknats dem efter utnämningen, ingått V» års lektorstjänstgöring.
1038
STATISTISKA UNDERSÖKNINGAR.
Tab. F n:o 2.
Fördelning af samtliga under åren 1870—1899 utnämnda adjunkter med
hänsyn till utnämningsår och antalet tillgodoräknade lönetursår.
Utnämnings-
år
■
Antal under året utnämnda adjunkter, som året efter utnäm-  ningen tillgodoräknats nedanstående antal lönetursår
Summa
lärare
Medeltal!)
tillgodo-  räknade
extra ordi-  narie löne-  tursår
0
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
..J20
1899
_
2
4
2
1
1
2
2
1
1
_
16
5*94
1898
1
—
—
—
2
1
5
—
4
3
3
—
1
—
—
—
...1 1
21
7-33
1897
—
1
—
5
2
4
1
5
1
2
1
—
—
—
1
—
... -
23
5-3 7
1896
—
—
1
1
5
2
1
3
—
1
1
2
—
1
—
—
... 1 -
18
5*94
1895
—
1
5
3
2
3
2
1
1
—
2
4
1
—
—
—
... -
25
5*34
1894
1
—
4
3
2
3
7
2
4
—
—
—
1
—
—
—
... —
27
4*7 0
1893
4
1
1
1
5
2
6
2
1
4
2
—
—
—
... -
29
5*3 3
1892
2
4
1
3
—
B
3
1
3
1
2
5
1
_
—
1
... -
32
5*78
1891
—
4
2
1
2
1
1
1
1
—
2
—
1
1
—
—
.. .i —
17
4*79
1890
2
2
1
—
—
3
3
1
—
2
1 __
14
4*00
1890/99
10
13
15
19
24
24
26
21
18
12
15
14
5
3
1
1
••• 1
222
5*48
1889
3
—
1
1
3
2
1
2
2
1
—
1
1
—
18
5*03
1888
1
2
—
4
2
2
—
1
—
—
—
1
1
—
—
—
... —
14
3*9G
1887
2
1
—
3
2
2
2
—
—
1
—
1
—
—
—
I
14
3*86
1886
1
2
2
1
1
2
1
1
1
2
1
14
3*96
1885
2
1
1
3
3
...: —
10
2*oo
1884
3
3
3
1
_
—
2
1
1
-
... —
14
2*39
1883
2
4
—
1
1
3
1
... —
12
2*25
1882
6
2
4
1
3
2
—
2
—
—
—
—
—
—
—
_
... —
20
2*io
1881
9
4
2
7
2
2
2
1
... 1 —
29
1*93
1880
5
3
3
—
2
2
.. .j —
15
1*47
1880/89
34
22
16
22
19
17
9
8
4
3
2
2
1
l**l
160
2*8 5
1879
7
5
3
2
2
19
1*00
00
t-  00
t—4
14
2
3
2
_
—
—
—
1
—
—
—
—
—
—
—
22
0*82
1877
10
3
1
—
—
—
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
... —
15
0*5 7
1876
18
4
5
4
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1 _
31
0*76
1875
16
6
2
...! —
24
0*33
1874
10
2
...1 —
12
0*08
1873
19
1
—
1
21
0*14
1872
23
4
27
0*07
1871
25
1
—
1
j _
27
0*11
1870
16
—
1
—
—
1_
17
0*09
1870/79
158
28
13
8
6
—
1
—
1
—
—
—
_
—
* * *
215
0*41
1870/99
202
63
44
49
49
41
36
29
23
15
16
16
7
4
1
1
...11
597
2*95
'') Beräkningen af medeltalen har skett enligt samma grunder som i tab. F n:o 1.
TABELLER TILL KAP. XIV.
I°39
Tab. G n:o 1.
Fördelning af de vid 1899 års slut befintliga lärare med hänsyn till
födelseår och civilstånd.
Lektorer
E. 0. lärare
Lektorer
Adjunkter
Adjunkter
E. o. lärare
Födelseår
Födelseår
Gifta
Ogifta Gifta
Ogifta Gifta
Ogifta Gifta
Ogifta Gifta
1871/1877
1870
1869
1868
1867
1866
1866/70
1841/45
1865
1864
1863
1862
1861
1861/65
12 [
13 I 52
21 j 21 I 50
73
29 I 28
4
100
1836/40
1835
1834
1833
1832
1831
1831/35
1860
1859
1858
1857
1856
1856/60
1830
1829
1828
1827
1826
1826/30
1855
1854
1853
1852
1851
1851/55
100
1826/77
56
176
354
69*0
1850
2
7
|
78
1849
6
8
|
57
1848
2
5
71
1847
1
4
80
1846
1
5
.
83
1846/50 | 12
29
71
040
STATISTISKA UNDERSÖKNINGAR.
Tab. G. n:o 2.
Fördelning al de vid 1899 års slut befintliga ordinarie lärare med
hänsyn till utnämningsår och civilstånd.
Lektorer
Adjunkter
Lektorer
Adjunkter
Utnämnings*
Utnämnings-
år
%
%
år
%
%
Ogifta Gifta
gifta
Ogifta
Gifta
gifta
Ogifta
Gifta
gifta
Ogifta
Gifta gifta
1899
3
3
50
8
8
5°
1874
_
4
IOO
4
,1
3 r 43
1898
4
4
5°
9
12
57
1873
—
2
IOO
1
8
89 i
1897
3
3
5°
17
5
23
1872
—
6
IOO
2
9
82
1896
7
2
22
5
12
7i
1871
1
3
75
1
10
91
1895
4 j 5
56
14
8
36
1870
—
6
IOO
1
5
83
1895/99
21
|
17
45
53
45
46
1870/74
1
21
95
9
0
CO
xO
ce
1894
3 I 2
40
11
15
58
1869
—
1
IOO
2
13
87
1893
1 4
80
7
17
7i
1868
2
2
50
1
9
90
1892
4
7
64
4
23
85
1867
1
1
50
1
13
93
1891
4
12
75
3
14
82
1866
1
2
67
2
5 | 71
1890
1 6
86
6
5
45
1865
2
IOO
1
"*"3 1
75
1890/94
13
31
7°
31
74
7°
1865/69
4
8
67
7
43
86
1889
8
IOO
3
14
82
1864
—
5
IOO
1
3
75
1888
4
7
64
2
8
80
1863
—
1
IOO
1
2 1
67
1887
— 1-4
IOO
4
6
ÖO
1862
—
3
IOO
1
2
67
1 1886
1 8
89
3
6
67
1861
—
—
—
—
2
100
1
1885
—
3
IOO
1
8
89
1860
—
2
IOO
1
3
75
1885/89
O
ce
1C
86
13
42
76
1860/64
-
11
IOO
4
121 75
1884
■ 2 |
7
22
6
7
54
1859
—
3
IOO
—
6
100
1883
2 6
75
3
5
63
1858
—
-
—
—
1
IOO
1882
1 2
67
3
10
77
1858/59
_
3
IOO
—
7 | 100
1881
2 .
5
71
7
13
65
1880
2 | 10
83
4
6
ÖO
1858,99
56
!76
75''9
159
354 | 69''o
1880/84
9 | 30
77
23
41
64
1879
1 8
89
2
13
87
1878
1 2
67
5
11
69
1877
—
3
IOO
6
6
5°
1876
1 6
86
6
13
68
1875
— i
6
IOO
—
12
IOO
1875/79
3
25
89
19
55
74
TABELLER TILL KAP. XIV,
1041
Tab. H n:o 1.
Fördelning af de vid 1899 års slut befintliga gifta x)
ordinarie lektorer med hänsyn till gifter
målsår
och antal barn.
Giftermålsår
Antal gifta ordinarie lektorer, som vid 1899 års
slut hade nedanstående antal barn
Summa
gifta
Medeltal
barn
0
1
2
3
4
5
6
7
1 8
; 9
lektorer
1899
1
1
1
0-o
1898
2
1
3
Om
1897
—
2
—
2
1-0
1896
—
3
1
4
1-3
1895
—
1
3
1
5
2-o
1895/99
3
7
4
1
—
—
—
—
15
1*2
1894
1
—
2
2
5
2-o
j 1 1893
—
—
1
4
—
—
—
—
—
—
5
2-8 I
1892
—
2
1
2
2
—
—
—
—
—
7
2-6
1891
—
—
1
1
—
—
—
—
—
—
2
2-5
1890
1
1
1
4
1
—
—
—
—
—
8
2-4 f
1890/94
2
3
6
13
3
—
—
—
—
27
2-4
|
1889
—
1
4
1
—
—
1
—
_
_
7
2-c
1888
—
—
2
1
1
—
—
—
—
—
4
2''8
1887
—
—
2
1
—
—
—
1
—
—
4
3-5
1886
1
2
1
2
1
—
—
—
—
—
7
2*0 ;
1885
2
2
2
4
•10
1-8
1885/89
3
5
11
9
2
—
1
1
—
32
2*3
1884
—
—
2
4
—
—
_
_
_
_
6
2-7
!
1883
3
1
1
2
—
4
—
—
—
—
11
2*6
1882
1
1
1
—
1
2
2
—
—
8
3*o
1881
—
1
—
1
2
3
1
—
—
8
4-1
1880
3
—
1
—
1
_
—
—
5
1*2
1880,84
7
3
5
7
4
9
3
—
_
—
38
3*o
1879
—
i
1
2
1
_
_
_
5
2-g
1878
2
—
—
—
1
—
1
—
_
_
4
2‘5
1877
1
—
2
—
2
—
—
—
1
_
6
3-3
1876
1
2
—
1
1
—
—
1
—
6
2-8
1875
—
—
2
1
—
- |
—
—
—
—
3
2*3
1875/79
3
5
4
5
—
1
—
2
—
24
2*8
1874
2
_,
_
_
_
_
2
0*o
1873
—
—
—
—
—
1
2
_
1
_
4
B*8
1872
—
1
2
1
1
—
—
—
5
3*2
1871
—
1
2
i1
1
- I
_
—
_
_
5
2*4
1870
—
—
1 ,
—
—
1
—
—
l
3
5*7
1870/74
2
2
3
31
2
2
3
—
1
19
3*7
1858/69
1
2
2
4
7
2
1
1
1
21
3*8
1858/99
22
25
36
41 |
23
13 |
« 1
2
4 1
2
176
2*8
'') Häri inbegripas äfven änklingar.
131
1042
STATISTISKA UNDERSÖKNINGAR.
Tab. H n:o 2.
Fördelning al de vid 1899 års slut befintliga gifta '')
ordinarie adjunkter med hänsyn till giftermålsår
och antal barn.
Antal gifta ordinarie
adjunkter,
som
vid
1899
års
Summa
Medeltal
barn
Giftermålsår
slut hade nedanstående antal barn
-i
gifta
0
1
2
3
4
5
6
7
8 |
9
adjunkter
1899
9
9
O-o
1898
1
2
3
0-7
1897
5
7
1
13
0-7
1896
5
4
7
1
17
1*2
1895
3
6
5
1
15
1-3
1895/99
23
19 I
13 i
2 i — 1
0-9
1894
5
1
5
2
1
—
—
—
—
—
14
1-5
1893
1
4
3
7
15
2-1
1892
4
2
4
2
1
—
—
—
—
— j
13
1-5
1891
1
3
3
4
2
—
—
—
—
—
13
2-2
1890
3
1
1
—
—
•—
—
—
—
—
5
0-6
1890/94
14
11
16
15
4
—
—
—
—
—
60
1*7
1889
4
1
2
1
1
—
—
—
—
—
9
1.3
1888
1
1
1
2
1
—
—
—
—
—
6
2-2
1887
—
1
2
1
2
3
1
—
—
—
10
3-7
1886
4
2
4
—
1
1
1
—
—
—
13
1-9
;
1885
3
1
2
1
3
1
—
1
—
—
12
2-7
1885/89
12
6
11
5
8
5
2
1
—
—
50
2-4
1884
1
2
1
2
1
—
—
1
—
—
8
2-6
1883
3
—
1
1
2
2
—
—
—
—
9
2-6
1882
4
1
3
—
2
—
1
1
—
—
12
2-3
1881
3
1
4
2
1
2
1
—
—
—
14
2*5
1880
2
1
3
3
5
3
—
—
—
—
17
3-0
1880/84
13
5
12
8
11
7
2
2
—
—
60
2-6
1879
2
3
4
4
2
1
1
—
1
—
18
2-8
1878
2
1
3
2
—
1
—
—
—
—
9
2-o
1877
3
—
2
2
1
—
—
—
—
8
1-8
1876
1
1
3
3
2
1
1
—
—
—
12
2-9
1875
1
2
1
4
—
—
—
1
—
—
9
2-6
1875/79
9
7
13
15
5
3
2
1
1
—
56
2-5
1874
1
_
1
2
1
1
2
1
—
9
4*o
1873
3
2
1
2
3
2
—
—
—
13
2-6
1872
_
1
3
1
—
—
1
1
—
i —
7
3-3
1871
_
—
1
1
i —
—
3
—
| —
: —
5
4-6
1870
—
2
! 1
4
1
1
1
j —
1 —
10
3-1
1870/74
4
5
7
10
5
4
7
2
—
—
44
3-3
1859/69
6
4
2
S 2
5
4
1
1
1
1
27
3-1
1859/99
81
! 57
74
57
38
23
14
7
2
1
354
2-3
TABELLER TILL KAP. XIV.
1045
Tab. H n:o 3.
Fördelning af de vid 1899 ars slut befintliga
gifta1) extra ordinarie lärare med
hänsyn till giftermålsår och
antal barn
1
Giftermåls-
år
Antal gifta e. o. lärare, hvilka vid
1899 års slut hade nedanstå-  ende antal barn
Medeltal
Summa t,arn
gifta
för
e. 0. hvarje
lärare iärare
0
1
2
3
4
1
1899
14
_ 1
_
-.
14
0-o
''
1898
10
3
— —
—
13
0-2
1897
6
7
2 —
—
15
0*7
1896
4
6
1 — i
—
11
0-7 I
1895
2 ,
2 1
3 | -
—
7
1-1 1
| 1895/99
36
18
6 | . —
—
60
0*5
1894
1
—
5
—
6
1.7
1893
- 1
1
— —
—
1
1-0 !
;
1892
1
—
1 1
—
3
1*7
1891
—
1
— '' —
—
1
1*0
1890
1
— ;
— —
—
1
0-o i
1 1890/94
i 3 |
2
6 1
—
12
1-4
1889
_
—
1 1
1 —
2
.
2-5
1888
1
—
_ —
j —
1
0*o
1887
—
—
— —
1
•1
4‘0
1886
—
1
- 1 -
1 -
1
1*0
1885
—
—
1 —
•
1
2*o
1884
—
—
- -
1883
—
—
1 ! —
j —
1
1
2*o
~ 1883/89
| 1 |
1
3
1
1
7
i 2-o
1883/99
1 40
21
15
2
1
79
0-8
'') Häri inbegripas äfven änklingar.
Rättelser.
375, rad 6 uppifrån står: filosofisk, läs; filologisk;
723i
“5
» står: lärarerådet, läs: läroverksrådet;
728,
»
1 och 2 nedifrån i noten står: de tre klasserna, läs: de tre högsta klasserna.
