# ID: svediakorp-gov112000
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Tvåkammarriksdagen: utredningar
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1904
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: tvåkammarriksdagen, investigations
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 170,855
# sentences: 5,593
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


UNDERDÅNIGT BETÄNKANDE
AFGIFVET DEN 29 OKTOBER 1902
AF
KOMITÉ» FÖR GRANSKNING AF
TULLVERKETS STATER.
II. BILAGOR.
STOCKHOLM
K. L. BECKMANS BOKTRYCKERI
1902.
Innehåll.
Sid.
Bil. I. Tablå, utvisande antalet år 1900 på stat uppförde och derutöfver i
tjenstgöring inkallade samt för år 1901 å extra stat uppförde tjensteman
och betjente vid tullverkets lokalförvaltning samt kust- och
gränsbevakning..................................................................... 5—23
Bil. II. Uppgift å beloppen af under år 1900 vid tullkamrama, dem underlydande
stationer samt andra tullförvaltningar debiterad tull, nederlagsafgift,
transitafgift, lastpenningar samt fyr- och båkafgift.......
25—35
Bil. III. Uppgift å qvantiteten af och tulluppbörden för de varuslag, hvilka
den med hänsyn till uppbörden mera väsentliga importen under år
1899 vid rikets olika tullplatser omfattat.................................. 37—71
Bil. IV. Uppgift å antalet tullbehandlade kolli jemte antalet utfärdade attester,
räkningar och förpassningar vid de särskilda tullkamrarna år 1900
73—76
Bil. V. Nederlags- och transitrörelsen år 1900, jemförd, hvad angår de debiterade
afgiftema, med år 1875................................................ 77—83
Bil, VI. Uppgift å antalet vid rikets olika tullplatser under år 1900 i utrikes
fraktfart inkommande och utgående fartyg................................. 85—89
Bil. VII. Uppgift å antalet mål samt antalet ark i strandvraks-, bergade varors
och
konfiskationsjournalema för år 1900................................... 91—93
Bil. VIII. Sammandrag af tullförvaltningamas uppgifter angående kostnaderna
för uppvärmning, renhållning och belysning samt för skrifmaterialier
under åren 1899 och 1900................................................ 95—101
Bil. IX. Befordringsstatistik, utvisande i medeltal för åren 1896—1900 dels
vid första utnämning till tjenst inom tullverkets lokalförvaltning
samt kust- och gränsbevakning antalet lefnads- och tjensteår dels
ock vid befordran från lägre till högre tjenstegrad ej mindre antalet
lefnads- och tjensteår än äfven antalet tjensteår i den grad,
hvarifrån befordran skett........................................................ 103—105
Bil. X. Tulltjenstcmännens inkomster år 1900......................................... 107—127
Tablå 1. Öfverinspektorer och
tullförvaltare....................... 108
Tablå 2. Kontrollörer, hvilka jemte tullförvaltare (öfverinspektor)
äro chefer för tullförvaltning................... 114
Tablå 3. Kontrollörer, ej upptagne i tablå 2...................... 116
Tablå 4. Kammarskrifvare.............................................. 120
Tablå 5. Ordinarie tjensteman, ej upptagne i tablåerna 1—4
126
4
Sid.
Bil. XI. Tullbetjent^ inkomster år 1900................................................ 129—151
Tablå 1.
Öfveruppsyningsman......................................... 130
Tablå 2.
Uppsyningsman................................................. 134
Tablå 3.
Vaktmästare ................................................... 140
Tablå 4.
Roddare........................................................... 142
Tablå 5.
Kustsergeanter och jaktuppsyningsmän................. 144
Tablå 6.
Kustvakter och kustuppsyningsmän ..................... 146
Tablå 7.
Kustroddare, roddare vid yttre bevakningen, jaktbåtsmän.
.......................................................  148
Tablå 8.
Gränsridare...................................................... 150
Bil. XII. Anmärkningar vid uppgifterna om tjenstemäns ocb betjentes i tullverket
extra inkomster, sådana dessa sammanförts i Bil. X oeb XI 152—154
Bil. XIII. Specifikation af komiténs förslag till aflöningsstat för tullverkets
lokalförvaltning samt kust- och gränsbevakning......................... 155—187
Bil. I.
Tablå, utvisande antalet år 1900 på stat uppförde
och derutöfver i tjenstgöring inkallade samt för år
1901 å extra stat uppförde tjensteman och betjente
vid tullverkets lokalförvaltning samt kustoch
gränsbevakning.
6
Bil. I. Tablå, utvisande antalet är 1900 på stat uppförde och derutöfver i tjenst
vid
tullverkets lokalförvaltning
Anm. fyra kustchefstjenster (i Halmstad, Helsingborg, Malmö
0 r t.
T
_
- j -
— e
—
D
—
s -
t —
e —
— m —
— ä
n.
På ordinarie stat år
1900.
Inkallade
år 1900.
På extra stat
år 1901.
g* tt
O o
p p?
5 5=
3. SO
.5 -T3
§ g
- o?
oj*
K-
PO c
3 m
p
Öfverinspektor.
| Tullförvaltare.
Packhusinspektor.
Tullbovaknings-
inspoktor.
Tullkassör och kon-  fiskationsinspektor.
Kontrollör. (Chef.) 1
Kontrollör. (Annan.)
tö
O
P
X*
3.
3"
cn
03
0
3
►T
c
c:
Tullfiskal.
Kammarskrifvare. 1
Inspektor.
Tullkammare-
föreståndare.
Summa.
Hela året.1)
Seglationstid oller
störro del af år.
Tullförvaltare.
Kontrollör.
Uppbördskassör. 1
Kammarskrifvare.
Summa.
1
Stockholm............................
_
_
_
_
_
—
—
_
—
1
—
—
—
1
—
—
-
—
—
—
2
tullkammaren.....................
—
—
i
—
—
—
i
2
—
—
8
—
—
12
2) 2
10
—
—
—
2
2
3
uppbördskontoret...............
—
—
i
—
—
—
—
—
—
—
1
-
—
2
—
1
—
—
1
1
2
4
konfisk.- och kass.-kontoret...
i
—
1
3)1
—
—
—
—
1
1
5
packhusinspektionen............
—
i
i
9
14
25
*) 23
—
—
4
—
2
6
6
nederlagskontoret................
5
5) 3
—
—
1
—
—
1
7
tullbevakningsinspektionen....
—
i
—
—
—
—
i
—
—
—
1
—
—
3
—
1
—
—
—
—
—
Summa
—
2
5
—
—
—
3
11
—
1
27
—
—
(49)
29
12
—
6
1
6
(12)
8
Landsort, tullstation..............
—
—
9
Dalarö, tullstation................
—
—
10
D:o kustbevakning...........
11
Hufvudskär, tullstation.....
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
12
Sandhamn, tullstation............
—
—
13
Furusn/nd, tullstation............
—
—
14
D:o
kustbevakning.......
—
15
Vaxholm, tullkammare...........
—
1
1
—
—
—
—
—
—
—
16
Norrtelje, tullkammare...........
—
1
1
—
—
—
—
—
—
—
Transport
—
2
5
—
—
—
3
11
—
1
27
—
2
1 51
29
12
—
5
1
6
12
Härunder upptagas biträdande kammarskrifvare samt mot åtnjutande af skrifbiträdesanslag i tjenstgöring använda
e. o. tjensteman äfvensom innehafvare af i Göteborg provisoriskt inrättade tjenster.
2)
Båda biträdande kammarskrifvare.
3)
Biträdande kammarskrifvare.
4)
Häraf 5 biträdande kammarskrifvare.
5)
Häraf 2 biträdande kammarskrifvare.
6)
Häraf 1 såsom bevaknings förman.
7
göring inkallade samt för år 1901 å extra stat uppförde tjenstemän och betjente
samt kust- och gränsbevakning.
och Ystad) hållas samtliga vakan ta och äro ej här upptagna.
B — e — t — j — e —
n — t
På ordinarie stat år 1900.
o
Inkallade
år 1900.
På extra stat år 1901.
Q
O
Nedannämnda
ordinarie betjentsysslor
hafva år 1900
enligt generaltullstyrelsens
beslut
hållits vakanta.
10
90 1 8
1
11
1
109
10
>) 24
100
3
5
(123)
4
6
3
4
8
5
3
10
24
4
K
-| s[lo|—|—|—| - I 122| 3| 8| — I 4||
15g| lo| 3g|-|-|-|—l-l—I 3| s|| &|
8
Bil. I (forts.). Tablå, utvisande antalet år 1900 på stat uppförde och derutöfver i
vid tullverkets lokalförvaltning
Ort.
T
j -
— e
n
- S
- t —
e —
- m —
- ä -
n.
På ordinarie stål
år 1900.
Inkallade
år 1900.
På extra stat
år 1901.
Befälhafvare för kust-
bevakningen i Skåne.
Öfverinspektor.
Tullförvaltare.
Packhusinspektor.
Tullbevaknings-
inspektor.
Tullkassör och ken-
fiskationsinspektor.
Kontrollör. (Chef.)
Kontrollör. (Annan.)
Bevakningskontrollör.
Tullflskal.
Kammarskrifvare. J
Inspektor.
Tullkammaro-
föreståndaro.
Summa.
Hela året.1)
Seglationstid ellor
större del af år.
Tullförvaltare.
Kontrollör.
Uppbördskassör.
Kammarskrifvare.
m
3
3
P
Transport
—
2
5
—
—
—
3
n
—
1
27
—
2
51
29
12
—
5
i
6
12
17
Grisslehamn, tullkammare.......
—
—
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
i
—
—
—
—
—
—
—
18
Östhammar, tullkammare........
—
1
i
—
—
—
—
—
—
—
19
Öregrund, tullstation.............
—
—
20
D:o
kustbevakning.......
—
—
21
Gefle, tullkammare.................
4
2) 3
—
—
1
—
—
1
22
D:o kustbevakning..............
—
23
Södertelje, tullkammare..........
—
—
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
i
—
—
—
—
—
—
—
24
Nyköping, tullkammare .........
—
—
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
i
2
—
—
—
—
—
—
25
D:o
kustbevakning........
-
—
26
Trosa, tullkammare...........
—
1
i
—
—
—
—
—
—
—
27
Häfringe, tullstation.........
—
—
28
Vesterås, tullkammare............
1
—
i
1
—
—
—
—
—
—
29
Upsala, tullkammare..............
—
i
1
—
—
—
—
—
—
30
Göteborg..............................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
—
—
—
i
—
—
—
—
—
—
—
31
tullkammaren.....................
—
—
1
—
—
—
1
i
—
—
9
—
—
12
4) 8
—
—
1
—
2
3
32
uppbördskontoret................
—
-
1
—
—
—
—
—
—
—
1
—
—
2
—
1
—
—
—
—
—
33
konfisk.- ocb kass.-kontoret...
—
—
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
6)1
—
—
—
—
1
1
34
packhusinspektionen............
—
1
1
—
—
—
-
4
—
—
9
—
—
15
6) 16
—
—
4
—
9
13
35
nederlagskontoret...............
—
—
1
—
—
—
—
—
—
—
2
—
—
3
7) 2
—
—
—
—
—
—
36
tullbevakningsinspektionen....
—
1
-
—
—
—
1
—
—
—
1
—
—
3
—
—
—
—
—
—
—
Summa Göteborg
—
2
5
! —
2
5
—
1
22
—
—
(37)
27
1
—
5
—
121(17)
Transport
1-
é|l6
| -
| -
1 6
|l6
1 2
51
4
| 99
|
63
13
1-
11
l|l8
30
*) Härunder upptagas biträdande kammarskrifvare samt mot åtnjutande af skrifbiträdesanslag i tjenstgöring använda
e. o. tjensteman äfvensom innehafvare af i Göteborg provisoriskt inrättade tjonster.
2)
Häraf 1 biträdande kammarskrifvare.
3)
Häraf 2 vid tullstationen i Brevik.
4)
Häraf 2 biträdande kammarskrifvare samt 3 innehafvare af provisoriskt inrättade tjonster.
5)
Biträdande kammarskrifvare.
6)
Häraf 2 biträdande kammarskrifvare samt 6 innehafvare af provisoriskt inrättade tjenster.
7)
Häraf 1 biträdande kammarskrifvare.
tjenstgöring inkallade samt för år 1901 å extra stat uppförde tjensteman och betjente
samt kust- och gränsbevakning.
B
C
—
— j —
e —
n
t
e.
På ordinarie stat
år
1900.
Inkallade
år 1900.
På extra stat år 1901.
Nedannämnda
O
o
•s
s
>3
CD
3
3*
er;
w
3
S»
a
W
■
S
O
»-4
erj
o
p
a
et-
«h
33
PT
C
■c
''Ö
CO
3.
3
er;
»
3
33
a
Uppsyningsman.
P
m
rh
C
*3
OJ
3
a*
aq
3
33
3
Q
*-i
p:
3
P
—!
o
Kustvakt tiJl sjös. |
Kustvakt till häst
cllor till fot.
Vaktmästare.
i*
33
3
3
p
33
3
p:
DD
ct-
P
p
ltoddare.
Kustroddaro.
C_
p
pr
er
Po
3
p
a
Summa.
Hela året.
Scglationstid eller
större del af år.
O:
o
2
*5
*3
OJ
3
a‘
cn
A
3
p
3
Gränsbcvakningsehof. |
Uppsyningsman.
O
p:
3
O)
00
o
►4
a;
o
p
3
et-
Gränsridare.
j
Kustvakt till sjös.
Vaktmästare.
w
p
3
P
•-I
<
P
pr
et-
p;
9
Summa.
ordinarie betjent-  sysslor hafva år 1900
enligt generaltull-  styrelsens beslut
hållits vakanta.
7
-
2
10
—
—
—
—
122
2
3
8
1
—
4
156
9
10
36
3
2
5
17
18
19
20
1
\
i
3
3
—
1
—
2
—
2
_
1
—
—
i
—
—
—
12
—
2
—
—
16
3
—
—
21
-
—
1
i
—
—
—
—
2
2
—
—
—
4
5
3
2
—
3) 3
—
(En af jaktbåtmanssyss-  ( loma vakant.
22
23
24
—
—
1
i
—
—
—
—
2
1
—
—
—
2
_
3
8
i
—
1
—
25
26
27
—
—
—
—
—
—
—
—
i
1
—
—
i
i
1
—
“
1
i
29
30
31
"
1
~
i
%
:
32
33
1
3
—
—
i
—
—
—
—
3
—
—
—
4
5
—
2
—
o
34
—
—
4
—
—
—
_
76
1
12
—
%
33
_
10
,_
10
3b
36
4
—
5
—
—
80
312
—
-
(104
39
—
|
12
illa»;
13
—
ö|l8
—
—
—
224
6
24
—
12
302
52
42
|
j
15
3
18
10
Bil. I (forts.). Tablå, utvisande antalet år 1900 på stat uppförde och derutöfver i
vid tullverkets lokalförvaltning
Ort.
T
-j -
— e
n —
—
t —
e —
- m —
- ä -
n.
På ordinarie stat år 1900.
Inkallade
år 1900.
På extra stat
år 1901.
Befälhafvare för kust-
bovakningon i Skåno.
Öfverinspektor.
Tullförvaltare.
1 Packhusinspektor. |
Tullbevaknings-
inspektor.
Tullkassör och kon-
fiskationsinspektor.
Kontrollör. (Chef.) |
1 Kontrollör. (Annan.) |
tä
o
P
3’
05
00
pr
o
3
>T
o
o:
►1
Tullfiskal.
M
po
3
3
P
3
00
pr
80
-!
p
Inspektor.
Tullkammare-
föreståndare.
Summa.
Hela årot.1)
Seglationstid ollor
större dol af år.
Tullförvaltare.
Kontrollör.
*3
*3
er
0:
>-t
P-
R*
p
C/)
0:
M
P
3
3
p
*T
B
“
5
SO
3
©
Summa.
Transport
—
4
16
—
—
—
6
16
—
2
51
—
4
99
63
13
—
11
1
18
30
37
Göteborg, kustbevakning.........
—
38
Kungsbacka, tullkammare...
—
1
1
—
—
—
—
—
—
—
39
Kwngelf, tullkammare............
1
1
—
—
40
Marstrand, tullkammare.........
—
—
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
—
—
—
—
—
—
—
41
D:o
kustbevakning......
—
42
Uddevalla, tullkammare .........
—
—
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
1
—
43
D:o
kustbevakning........
—
-
—
—
—
—
—
—
-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
44
Li/sekil, tullinspektion........
—
-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
—
1
—
1
—
—
—
—
—
45
Strömstad, tullkammare.........
—
—
1
—
—
—
—
-
—
—
—
—
—
1
2)1
—
46
D:o
kustbevakning.......
-
47
D:o
gränsbevakning......
—
48
Saltbacken, tullstation.......
—
-
49
Varberg, tullkammare............
—
—
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
S)1
—
50
D:o kustbevakning.........
—
—
51
Falkenberg, tullkammare........
—
—
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
—
—
—
—
—
—
—
52
D:o
kustbevakning......
—
—
53
Halmstad, tullkammare..........
—
—
1
—
JL_
—
—
—
—
—
1
—
—
2
8) 2
—
54
D:o
kustbevakning........
—
55
Laholm, tullkammare.........
—
—
1
1
—
—
-
Transport
—
422
6|l6
2)52
1
7
110
68
14
11
11830
*) Härunder upptagas biträdande kammarskrifvare samt mot åtnjutande af skrifbiträdesanslag i tjenstgöring använda
e. o. tjensteman äfvensom innehafvare af i Göteborg provisoriskt inrättade tjenster.
2) Biträdande kammarskrifvare.
8) Häraf 1 biträdande kammarskrifvare.
11
tjenstgöring inkallade samt för år 1901 å extra stat uppförde tjenstemän och betjente
samt kust- och gränsbevakning.
B
e —
t —
i —
e —
n
t
*
På ordinarie
stat
år
1900.
Inkallade
år 1900.
På extra stat år 1901.
Nedannänmda
O:
P
M
w
W
W
p
s. “
o
Q
►i
M
P
ordinarie betjent-
o
H
3
2
CD
w
3
CO
00
3
*3
CA
cj
*0
00
3
OO
C
►a
B
Q
•4
p:
3
00
3
00
<
P
O ®
5*
<
£
=T
3
3
p
►4
<
W
O
CL
W
3
cd
►4
c-
p
pr
er
GG
K
CD
P
°: en_
►4 p"
0 «?;
Ä 0
CD
N
3
rs
»3
oo
3
00
er
O
◄
p
cd
*-4
3
Q
*4
p:
3
CO
CD
Q
3
p:
3
CD
S
CO
-4
P
K
e-t-
<
P
3
3
P
>4
<
GG
3
3
sysslor hafva år 1900
enligt generaltull-
3.
5''
Cg
3
p
3
er;
0
p
3
B.
3*
er;
CO
3
P
3
3
er;
00
3
p
3
3.
3*
a;
CO
3
p
3
2
p
0
rf
0:
CO
o5 ’—
F* 3-  p:
00
p;
p"
►4
p
p*
3
p:
CO
p"
-i
O
P
3
0
P-.
P
H
O
c?
3
p
3
3
p
po
©
rrf-
1—1 r+-
p 2
P» 2-
O
►4
3.
3*
a;
aa
3
P
3
3
3*
a;
CO
o
3*
o
3
er;
CO
3
P
3
•4
er;
o
p
3
2
P
>4
O
s2.
o:
p
p:
CO
p"
3
?r
3
p:
oo
?
p
3
p
styrelsens beslut
hållits vakanta.
13
—
5
18
__
—
—
—
224
6
24
—
12
802
52
42
15
3
18
—
4
“
“
"
“
7
“
“
''
''
39
50
—
—
37
38
—
1
—
—
—
—
2
—
1
2
—
—
10
-
1
2
18
—
—
JEn af kustroddaresyss-  \ loma vakant.
39
40
41
1
—
—
—
—
—
—
—
3
—
2
—
—
0
—
JEn af vaktmästaretjen-  \ sterna vakant.
42
—
1
—
—
—
—
3
—
1
3
—
3
1
12
—
10
4
1
0
—
43
44
45
1
_
_
_
—
_
—
—
_
—
—
5
—
—
1
—
—
—
—
1
3
—
—
—
6
—
11
—
—
—
—
—
—
—
2
—
—
2
46
—
—
—
1
—
10
—
—
1
3
—
—
—
—
10
2
5
1
1
—
—
—
—
1
—
—
—
1
47
48
49
1
_
1
1
__
-
1
—
—
—
—
5
1
1
—
—
13
—
20
1
1
—
J Kustvakttj ensten till
^ häst vakant.
50
51
1
1
12
12
fKustvakttj ensten till
1
1
8
2
\ häst vakant.
53
1
—
—
—
6
2
—
11
—
20
—
—
54
-
—
55
17|l0
520
—
1027
7
247
633
98|l2
492!
58
43|—
-
-
—
1
215
321
12
Bil. I (forts.). Tablå, utvisande antalet år 1900 på stat uppförde och derutöfver i
vid tullverkets lokalförvaltning
Ort.
T
- j -
— e
n
- s —
t —
e —
- m —
- ä -
n.
På ordinarie stål
år 1900.
Inkallade
år 1900.
På extta stat
år 1901.
Befälhafvare för kust-
bovakningen i Skåne.
Öfverinspektor.
Tullförvaltare.
Packhusinspektor. |
Tullbovaknings-
inspektor.
Tullkassör och kon-
fiskationsinspoktor.
Kontrollör. (Chef.) |
Kontrollör. (Annan.) |
tc
o
-t
to
7T
3’
er;
CD
TT
O
3
o
o:
H
c''
00
77
9
Kammarskrifvare. 1
Inspektor.
Tullkammare-
föreståndare.
Summa.
Hela året.1)
Scglationstid eller
större del af år.
Tullförvaltare.
Kontrollör.
Uppbördskassör.
Kammarskrifvare.
OQ
3
3
a
so
Transport
_
4
22
—
_
—
6
16
—
2
52
i
7
no
68
14
—
n
i
18
30
56
Helsingborg, tullkammare.......
i
—
1
—
—
—
1
—
—
1
4
—
—
8
2) 6
—
—
i
—
1
2
57
D:o
kustbevakning.....
—
58
Engélholm, tullinspektion...
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
i
—
1
—
—
—
—
—
—
—
59
Båstad, tullkammare.........
—
1
1
—
—
60
Torekow, tullstation..........
—
61
Höganäs, tullkammare.....
—
—
—
—
—
—
—
1
—
—
—
—
—
1
—
—
—
—
—
—
—
62
Båå, tullstation ...............
—
63
Landskrona, tullkammare.......
—
—
1
—
—
—
1
—
—
—
1
—
—
8
2) 2
—
64
65
Lund, tullkammare...............
—
—
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
2) 2
—
66
Malmö, tullkammare..............
—
—
1
i
i
i
1
1
—
—
11
—
—
17
3 )16
—
—
2
—
5
7
67
D:o kustbevakning............
—
68
Trelleborg, tullkammare..........
—
—
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
2) 3
—
—
—
—
2
2
69
D:o
kustbevakning.......
_
70
Skanör, tullkammare.........
—
—
1
1
—
—
Transport
i
4
27
i
i
i
9|l8
368
2
9
14l|
97
14
—
14
i
26 41
*) Härunder upptagas biträdande kammarskrifvare samt mot åtnjutande af skrifbiträdesanslag i tjenstgöring använda
e. o. tjenstemän äfvensom innehafvare af i Göteborg provisoriskt inrättade tjenster.
2)
Häraf 1 biträdande kammarskrifvare.
3)
Häraf 4 biträdande kammarskrifvare. 3 e. o. kammarskrifvare inkallade å tullkammaren och 9 i packhuset.
4)
Häraf 1 biträdande uppsyningsman.
13
tjenstgöring inkallade samt för år 1901 å extra stat uppförde tjensteman och betjente
samt kust- och gränsbevakning.
B
e —
t -
J —
e -
n
t
e.
På ordinarie
stat
år 1900.
Inkallade
år 1900.
På extra
stat år
1901.
Nedannämnda
Ofvoruppsyningsman. |
«
C
cn
CD
©
*-s
CT5
O
p
3
p
rr
c
''O
»a
03
*-<
2.
3*
CT5
CO
3
p
3
Uppsyningsman. |
W
03
3
*3
3
t-1*
3
er;
x
3
p
3
Gränsridare.
j
Kustvakt till sjös.
Kustvakt till häst
ollcr till fot.
Vaktmästare).
Kammarvaktmästare. 1
ltoddaro.
Kustroddaro.
Jaktbåtsman.
1
Summa.
Hela årot.
Scglationstid ollcr
större del af år.
O
ZP
o
H
*3
-3
03
•-<
2.
3"
er;
03
P
3
Q
3:
3
03
C3
©
P
K
2.
5*
CT3
CO
O
©
Uppsyningsman.
Gränssergoant.
Gränsridare.
Kustvakt till sjös.
Vaktmästare.
1 Kammar vaktmästare.
CO
3
2
3
p
ordinarie betjent-  sysslor hafva år 1900
enligt generaltull-  styrelsens beslut
hållits vakanta.
17
10
5
20
—
10
27
7
247
6
33
98
12
492
58
43
__
_
_
_
1
2
15
3
21
1
—
—
2
—
—
—
—
16
—
2
—
—
21
7
—
/Kn kustvakttjenst t. h.,
56
10
42
62
två kustvakttjenster
3
—
—
—
—
7
—
—
—
—
—
—
\ t. f. och tolf af kust-
57
I roddaresysslorna va-  v kanta.
—
—
—
_
—
__
_
_
3
_
_
__
_
8
1
fDe tre vaktmästaretj en-
58
\ sterna vakanta.
59
1
—
—
60
—
—
—
—
—
—
—
—
2
—
—
—
—
2
—
—
61
—
—
—
1
_
_
_
_
2
_
_
__
3
3
fEn af vaktmästaretj en-
62
1
10
\ sterna vakant.
1
—
—
—
—
6
—
2
—
—
1
—
fEn af kustsergeants-
63
—
2
—
—
—
—
3
6
1
—
—
20
—
31
—
—
-
—
—
—
—
—
—
—
—
) tjensterna och tre af
j kustroddaresysslorna
64
—
—
—
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
l vakanta.
65
2
—
—
3
—
—
—
—
27
—
2
_
_
34
10
4
_
1
6
7
En af kustsergeants-
66
13
tjensterna, en kust-  vakttjenst t. h., två
2
—
—
—
1
7
—
—
—
—
23
3
—
kustv.-tjenster t. f.
67
1
"
3
1
—
—
5
4)5
—
1
—
—
—
--
—
3
—
4
och sju af kust-  roddaresysslorna va-  kanta.
68
En af kustsergeants
—
2
—
—
—
—
3
8
—
—
—
10
—
23
-
•—
—
—
—
—
-
—
—
-
—
tjensterna och sex
kustvakttjenster t. f.
69
vakanta.
70
21119
5
29
-
1041|
38
307|
6|40
183|l2
711
88
47]
1
-1
1
—
1
2
24
332
14
Bil. I (forts.). Tablå, utvisande antalet år 1900 på stat uppförde och derutöfver i
vid tullverkets lokalförvaltning
Ort.
T
- j -
- e
n
—
- s
-t —
e —
in —
ä -
n.
På ordinarie stat
år 1900.
Inkallade
år 1900.
På extra stat
år 1901.
Befälhafvare för kust-
bevakningen i Skåne.
Öfverinspektor.
i Tullförvaltare.
Packhusinspektor.
Tullbovaknings-
inspektor.
Tullkassör och kon-
fiskationsinspoktor.
Kontrollör. (Chef.)
Kontrollör. (Annan.)
O
»5
Pf
3.
3*
er;
03
rf
o
3
O^
c:
►1
Tullflskal.
Kammarskrifvare.
Inspektor.
Tullkammare-
föreståndare.
Summa.
K
O
sT
Po
>-i
O
e*-
Seglationstid eller
större del af år.
Tullförvaltare.
Kontrollör.
Uppbördskassör.
Kammarskrifvare.
Summa.
Transport
i
4
27
i
i
i
9
18
—
3
68
2
9
144
97
14
—
14
i
26
41
71
Ystad, tullkammare...............
—
—
1
—
—
—
1
—
—
—
—
—
—
2
2) 1
—
—
—
—
1
i
72
D:o kustbevakning............
—
—
—
—
—
—
73
Cimbrishamn, tullkammare......
—
—
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
i
—
—
-
74
D:o
kustbevakning ...
—
75
Ahus, tullkammare................
2
2
76
D:o kustbevakning..............
—
77
Kristianstad, tullkammare...
—
1
1
—
—
78
Sölvesborg, tullkammare.........
—
1
—
—
79
D:o
kustbevakning.......
—
80
Karlshamn, tullkammare........
—
—
1
—
—
—
1
—
—
—
—
—
—
2
4) 2
—
—
—
1
1
81
D:o
kustbevakning......
—
—
—
—
—
'' ‘
—
82
Ronneby, tullkammare............
—
1
—
—
—
83
D:o kustbevakning.........
—
—
—
—
—
84
Karlskrona, tullkammare........
—
—
1
—
—
—
1
—
—
—
—
—
—
2
4) 2
—
—
—
—
1
i
85
D:o
kustbevakning.....
—
‘
■
86
Kalmar, tullkammare ............
—
-
1
—
—
—
1
—
—
• —
1
—
—
3
1
—
87
D:o kustbevakning...........
| —
—
—
—
_
88
Borgholm, tullstation........
i -
Transport
i
1 4
35
i
1 i| i
|l3|l8
370
1 2
10
159
|
105
14
14 129
44
1)
Härunder upptagas biträdande kammarskrifvare samt mot åtnjutande af skrifbiträdesanslag i tjenstgöring använda
e. o. tjensteman äfvensom innehafvare af i Göteborg provisoriskt inrättade tjenster.
2)
Biträdande kammarskrifvare.
3)
Biträdande uppsyningsman.
4)
Häraf 1 biträdande kammarskrifvare.
15
tjenstgöring inkallade samt för år 1901 å extra stat uppförde tjensteman och betjente
samt kust- och gränsbevakning.
B
e —
t —
j —
e -
n
t
e.
På ordinarie
stat
år 1900.
Inkallade
På extra stat år 1901.
år 1900.
Nedannämnda
O
<*
o
►i
e
ra
ra
CD
3
3''
CD
3
p
3
Kustsergeant.
«-(
9=
Pf*
■5
ra
cd
*-<
2.
3’
05
CD
B
p
3
Uppsyningsman. i
c
00
c-t-
c
"C
ra
CD
B.
3''
05
CD
B
p
3
Gränsridare.
Kustvakt till sjös. |
Kustvakt till häst
ellor till fot.
Vaktmästare.
Kammarvaktmästaro. |
w
0
p*
p-
3
>-!
O
Kustroddaro.
Jaktbåtsman.
Summa.
Hela året.
Seglationstid eller
större del af år.
O
6
*3
ra
CD
3.
3"
05
CD
3
3
| Gränsbovakningschef. |
Uppsyningsman.
Gränssorgoant.
Gränsridaro.
Kustvakt till sjös.
Vaktmästare.
Kammarvaktmästaro.
cc
3
3
3
jo
ordinarie betjent-  sysslor hafva år 1900
enligt generaltull-  styrelsens beslut
hållits vakanta.
21
19
5
29
—
10
41
38
307
6
40
183
12
711
88
47
1
—
1
_
1
2
24
3
32
1
—
—
1
—
—
—
—
6
—
—
—
—
8
1
—
1
_
1
71
—
1
—
—
—
—
2
6
2
—
—
8
—
17
3) 1
—
fDe sex kustvakttj en-  \ sterna vakanta.
72
fEn af kustsergeants-
73
—
2
—
1
—
—
2
6
—
—
—
8
—
18
—
—
) tjensterna och en af
j kustvakttj ensterna t.
74
1
—
—
—
——
—
—
5
_
_
_
_
7
3
75
fEn af kustvakttj ens-
—
1
—
—
—
—
—
4
—
—
—
3
—
8
—
—
—
) terna t. f. och en
j kustroddaresyssla
76
l vakanta.
77
—
—
—
1
—
—
—
—
2
—
—
—
—
3
—
—
—
—
78
—
1
—
—
—
—
2
—
—
—
-
5
—
8
—
—
—
—
—
79
1
—
—
—
—
—
—
—
6
—
—
—
—
7
—
—
—
—
1
—
—
—
1
—
2
80
—
1
—
—
—
—
1
—
—
—
~
4
—
6
—
—
81
—
—
—
—
—
—
—
1
—
1
—
—
2
—
—
82
—
—
—
—
—
—
1
—
—
—
—
2
—
3
—
—
83
1
—
—
1
—
—
—
—
6
—
2
—
—
10
—
4
84
—
1
—
—
—
—
4
—
—
—
—
10
—
15
85
1
—
—
1
—
—
—
—
8
—
2
—
—
12
86
—
2
—
—
—
—
2
4
—
—
—
5
—
13
—
—
87
il
1
—
—
—
88
26
28 i
ö|35
—
1055
58
343
6|45
22ö| 12,1
851
93
51
1,
-|
2
-i
1
226
1
0
0
35
16
Bii,. I (forts.). Tablå, utvisande antalet år 1900 på stat uppförde och derutöfver i
vid tullverkets lokalförvaltning
T
j -
- e -
n
s
- t
—
e —
m —
ä —
n.
På ordinarie stat år 1900.
Inkallade
år 1900.
På extra stat
år 1901.
O r t.
Befälhafvare för kust-
bevakningen i Skåne.
Os
-T
o
5’
ao
*a
o
fr-
O
i Tullförvaltare.
Packhusinspektor.
Tullbevaknings-
inspcktor.
Tullkassör och kon-
fiskationsinspoktor.
Kontrollör. (Chef.)
Kontrollör. (Annan.)
O
so
w
3.
5’
m
m
W
O
3
h
o^
O:
J-l
Tul Biskal.
Kammarskrifvare.
Inspektor.
Tullkammare-
föreståndare.
Summa.
Kola årot. *)
Seglationstid eller
större del af år.
Tullförvaltare.
Kontrollör.
cs
''C
c-
o:
•-J
P-
3
03
C/J
o:
Kammarskrifvare. 1
Summa.
Transport
i
4
35
i
i
i
13
18
—
3
70
2
loj
159
105
14
—
14
l
29
44
89
Bergqvara, tullinspektion ...
—
1
—
1
—
—
90
Pataholm, tullstation.........
—
91
Oskarshamn, tullkammare ......
—
—
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
1
—
92
D:o
kustbevakning....
—
—
93
Mönsterås, tullstation........
—
94
Figeholm, tullstation.........
—
95
Vestervik, tullkammare...........
—
1
1
—
96
D:o
kustbevakning........
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
97
Vishy, tullkammare...............
—
—
1
—
—
—
1
—
—
—
—
—
—
2
1
—
98
D:o kustbevakning.............
—
—
—
—
—
—
—
—
99
Kappelshamn, tullstation ...
—
—
—
100
101
Fårösund, tullstation........
Kylley, tullstation.............
—
—
102
Slite, tullinspektion..........
—
1
—
1
—
—
103
Katthammarsvik, tullstation
—
—
—
104
Ljugarn, tullstation..........
—
—
—
—
—
—
—
—
105
Bone, tullstation...............
—
106
Burgsvik, tullstation.........
—
107
Klinte, tullinspektion.........
—
1
—
1
—
108
Mem, tullkammare...............
—
—
1
—
—
—
—
|-
Transport
i
1 4
39
11
i
i
i 14
18
370
5
lo|| 1671
108 14|-
i 14
1
29
44
i) Härunder upptagas biträdande kammarskrifvare samt mot åtnjutande af skrifbiträdesanslag i tjenstgöring använda
o. o. tjensteman äfvensom innehafvare af i Göteborg provisoriskt inrättade tjenster.
17
tjenstgöring inkallade samt för år 1901 å extra stat uppförde tjenstemän och betjente
samt kust- och gränsbevakning.
B
e -— t —
— n — t —
e.
På ordinarie stat år 1900.
Inkallade
år 1900.
På extra stat år 1901.
Seglationstid eller
större del af år.
1 Öfveruppsyningsman. |
1 Gränsbovakningschof. |
Uppsyningsman. j
O
•-i
JK
B
t»
00
o
►i
cn
o
po
3
Gränsridaro.
j
j Kustvakt till sjös. |
Vaktmästare.
|
| Kammarvaktmästare. |
CO
3
3
3
P
51
i
—
2
—
i
2
26
3
35
—
—
—
1
—
—
1
1
2
—
—
—
—
—
—
1
—
1
—
—
—
—
—
—
—
56
i
2
i
s|27
336
Nedannämnda
ordinarie betjentsysslor
hafva år 1900
enligt generaltullstyrelsens
beslut
hållits vakanta.
26
28
35
10
55
58
343
1
45
228
12
851
1
1
4
6
2
1
6
8
4
9
1
2
1
1
1
1
2
2
1
5
93
{En af kustroddaresyssloma
vakant.
{V aktmästaretj ensten
vakant.
{Vaktmästaretj ensten
vakant.
fEn af vaktmästaretj enI
sterna vakant.
89
90
91
92
93
94
95
96
97
98
99
100
101
102
103
104
105
106
107
108
26 32 5 49 — 10
58
58 364 6 45 244
12
909
93
2
18
Bil. I (forts.). Tablå, utvisande antalet år 1900 på stat uppförde och derutöfver i
vid tullverkets lokalförvaltning
Ort.
T
j -
- e -
n
- s
-
—
e —
m —
ä -
n.
På ordinarie stat år 1900.
Inkallade
år 1900.
På
extra stat
år 1901.
Befälhafvare för kust-
bevakningen i Skåne.
i Öfverinspektor.
Tullförvaltare.
Packhusinspektor.
>-3
“ ©
® p
£
o S.
r* a
oq
i
Tullkassör och kon-
fiskationsinspektor.
Kontrollör. (Chef)
Kontrollör. (Annan.) 1
fe
©
P
Pf
5''
aq
Tf
0
3
o_
©:
>-3
c
E»
m
Tf
Kammarskrifvare. 1
Inspektor.
Tullkammare-
föreståndare.
Summa.
Hela året.1)
Seglationstid eller
störro del af år.
Tullförvaltare.
Kontrollör.
C
•3
*3
zf
H
P-
CD
Tf
P
CD
B
*-i
Kammarskrifvare. 1
Summa.
Transport
i
4
39
i
i
i
14
18
—
3
70
5
10
167
108
14
—
14
1
29
44
109
Man, kustbevakning.......-......
110
Baresund, tullstation.........
—
111
Valdemar svik, tullstation ...
—
112
Norrköping, tullkammare........
—
—
1
—
—
—
1
—
—
—
1
—
—
3
2) 2
—
—
1
—
2
3
113
Arkö, tullstation..............
—
114
Linköping, tullkammare.........
1
—
1
3)1
—
115
Vadstena, tullkammare...........
—
—
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
—
—
—
—
—
—
—
116
Söderhamn, tullkammare........
—
—
1
—
—
—
—
—
—
—
1
—
—
2
—
—
—
—
—
—
—
117
D:o
kustbevakning......
—
118
Ljusne, tullstation............
—
11 9
Hudiksvall, tullkammare........
1
—
1
1
—
120
D:o
kustbevakning......
—
121
Sundsvall, tullkammare .........
—
—
1
—
—
—
1
—
—
—
2
—
—
4
2) 3
1
122
D:o
kustbevakning........
—
123
Vifsta tullstation, nu indragen
—
124
Hernösand, tullkammare........
—
—
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
2) 2
—
—
—
—
1
1
125
D:o
kustbevakning......
—
126
I/ande, tullstation............
—
127
Örnsköldsvik, tullkammare......
—
—
1
—
—
—
—
—
—
—
—
1
—
—
—
—
—
—
—
Transport
i
4 47
i
i
i
1618
1 3
74
15
| lo|| 18l|
117
15
—
15
132
48
*) Härunder upptagas biträdande kammarskrifYare samt mot åtnjutande af skrifbiträdesanslag i tjenstgöring använda
e. o. tjensteman äfvensom innehafvare af i Göteborg provisoriskt inrättade tjenster.
2)
Häraf 1 biträdande kammarskrifvare.
3)
Biträdande kammarskrifvare.
19
tjenstgöring inkallade samt för år 1901 å extra stat uppförde tjensteman och betjente
samt kust- och gränsbevakning.
B
e —
t —
j —
e -
n
t
e.
På ordinarie stål
år 1900.
Inkallade
år 1900.
På extra
stat år
1901.
Nedannämnda
C
■<
Q
H
C
*3
''Ö
00
•<
3
a
er;
00
3
3
a
Kustsergoant.
j
Jaktuppsyning8man. I
Uppsyningsman.
£
•5
CO
*■<
a
3
X
3
p
a
Gränsridaro.
|
Kustvakt till sjös. 1
Kustvakt till häst
eller till fot.
Vaktmästare.
Kammarvaktmästaro.
Roddaro.
j
Kustroddare.
P
VT
er
Po
sr
3
p
a
Samma.
Hela året.
Seglationstid eller
större del af år.
| Öfveruppsyningsman.
Q
<s
p:
a
C3
0
p
Vt
3.
a’
CR
X
0
a1
0
r-j
Uppsyningsman.
Q
-s
p:
a
co
X
O
9
P
a
<rfr*
Q
jj
p:
a
X
P
H
p
Kustvakt till sjös.
Vaktmästare.
P
3
a
p
<
P
vt
rt-
3
p:
CD
P"
3
02
a
3
3
p
ordinarie betjent-  sysslor kafva år 1900
enligt generaltull-  styrelsens beslut
hållits vakanta.
26
32
5
49
—
10
58
58
364
6
45
244
12
909
93
56
1
_
2
_
1
2
27
3
36
( J aktuppsyningsmans-
2
3
j tj ensten och de två
109
3
] jaktbåtsmanssyss-
1
—
—
—
2
—
—
—
—
—
—
{ loma vakanta.
110
—
—
—
1
—
—
—
—
i
—
—
—
—
2
—
—
( Vaktmästaretj ensten
\ vakant.
111
i
i
2
12
3
—
—
—
—
15
4
—
4
—
—
—
—
—
—
2
—
2
112
—
—
—
—
—
—
—
i
i
4
—
—
—
—
1
1
—
—
113
114
—
—
—
1
—
—
—
—
_
_
_
_
5
_
2
115
116
1
3
4
fEn af jaktbåtsmanssyss-
117
i
\ loma vakant.
—
—
—
—
—
—
1
—
—
—
—
2
—
1
118
—
—
—
1
—
—
—
—
2
—
—
—
—
3
—
1
119
3
—
—
120
i
—
—
2
—
—
—
—
11
—
2
—
—
16
—
8
—
—
—
-■
—
—
3
—
3
121
1
1
1
—
3
4
—
—
fUppsyningsmans- och
122
2
vaktmästaretj enstema
123
1
3
1
5
{ vakanta.
124
125
1
—
—
2
3
—
i
_
_
I
:
_
3
2
1
5
3
—
2
126
127
32
32
959
i
10
58
58
411
651
244|22
993I
93
75
i|
-|
2
—
1
2I32
3
co
20
Bil. I (forts.). Tablå, utvisande antalet år 1900 på stat uppförde och derutöfver i
vid tullverkets lokalförvaltning
O r t.
T
- j -
— e
n
- s
“t -
e —
- m —
ä -
n.
På ordinarie stat
år
1900.
Inkallade
år 1900.
?å extra stat
år 1901.
Befälhafvare för kust-
bevakningen i Skåne.
Öfverinspektor.
Tullförvaltare.
Packhusinspektor.
Tullbevaknings-
inspektor.
Tullkassör och kon-
fiskationsinspektor.
Kontrollör. (Chef.)
Kontrollör. (Annan.)
CD
<
P
K
a
5''
m
pr
o
3
c+-
O
o:
T tillfiska!.
Kammarskrifvare.
Inspektor.
Tullkammare-
föreståndare.
Summa.
Hela året. 4)
Seglationstid eller
större del af år.
Tullförvaltare.
Kontrollör.
Uppbördskassör.
Kammarskrifvare.
CO
3
B
B
pa
Transport
i
4
47
i
i
i
16
18
—
3
74
5
i°
181
117
15
—
15
i
32
48
128
Umeå, tullkammare...............
—
—
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
i
1
—
129
D:o kustbevakning.............
—
130
Nordmalmg, tullstation......
-
131
Batan, tullstation ............
—
132
Skellefteå, tullkammare..........
—
—
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
i
—
—
—
—
—
—
—
133
D:o
kustbevakning........
—
134
Piteå, tullkammare................
—
—
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
i
—
—
—
—
—
—
—
135
D:o kustbevakning..............
—
136
Luleå, tullkammare...............
—
—
1
—
i
2) 2
—
—
—
—
1
1
137
D:o kustbevakning.............
—
138
Haparanda, tullkammare.......
—
—
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
i
1
—
—
—
—
1
1
139
D:o
kustbevakning.....
—
140
D:o
gränsbevakning....
—
—
141
Neder Kalix, tullstation....
—
142
1
J
143
Örebro, tullkammare4)...........
—
—
1
—
i
—
—
1
144
Lidköping, tullkammare.........
—
—
1
—
—
—
—
—
—
—
i
—
-
—
—
145
Karlstad, tullkammare...........
—
—
1
—
—
—
—
—
—
i
2) 2
—
—
1
1
Transport
i
4 55
i
i
i
05
CO
1 3
74
5
10 189
|
125
15
i
|l5
135
52
*) Härunder upptagas biträdande kammarskrifvare samt mot åtnjutande af skrifbiträdesanslag i tjenstgöring använda
e. o. tjenstemän äfvensom innehafvare af i Göteborg provisoriskt inrättade tjonster.
2)
Häraf 1 biträdande kammarskrifvare.
3)
Häraf 3 för bevakningsförrättningar utom hamnområdet.
4)
Här hafva under år 1900 på förordnande varit anstälde 1 tullförvaltare och 1 vaktmästare.
21
tjenstgöring inkallade samt för år 1901 å extra stat uppförde tjensteman och betjente
samt kust- och gränsbevakning.
B
- e —
t —
j —
e —
n
t
- e.
På ordinarie
stat
åi
1900.
Inkallade
år 1900.
På extra
stat år 1901.
Nedannänmda
O
©
•i
b
■Ö
73
w
c
73
73
O
c-1
So
g
B
*o
03
d
co
*-<
B.
w
B
73
B
''Ö
03
*-<4
Q
p:
3
00
w
B
co
P
P?
c*-
w
o g
^ e-»-
H
<
S*
3
te
i
3
p
H
<
p
te
C
eu
te
e
03
P
P*
O*
Po
GQ
P
3
te
o
p"
_ GQ
S- ®
o: ro
3 g!
© te
o
eu b
O:
<*
©
►*
c
►Ö
co
Q
N
p:
3
73
O''
©
-7
P
d
*o
»c
co
3_
Q
a
p:
3
©
©
Q
a
p:
3
©
w
S
©
<
P
P"
<
SO
P“
et
3
te
P
2
3
p
<
p
GQ
B
3
ordinarie betjent-  sysslor kafva år 1900
enligt generaltull-
B.
5*
crq
00
3
P
B
crq
o
p
B
73
3
p
s
73
3
p
3
3.
B*
crq
00
3
p
3
P
©
r+-
,oo
o:
73
►I- r+-
O*
f** B-  p:
03
00
p"
►i
p
3
p:
73
p"
3
p
3
eu
eu
p
**
o
bo
B
p
3
3
p
po
©
p ^
•-*> 0
po nr
©
*
B>
s"
crq
73
3
p
3
3_
b''
CTQ
co
©
B*
©
er?
73
B
p
3
09
©
P
3
&
P
©
C"f-
t2.
0:
w
p:
m
P*
N
©
p*
<-»-
g
p:
©
S
©
3
p
styrelsens beslut
hållits vakanta.
32
32
9
59
1
10
58
58
411
6
51
244
22
993
93
75
1
—
2
—
1
2
32
3
41
—
—
—
1
—
—
—
—
4
—
2
—
—
7
—
4
128
1
—
3
4
—
—
129
1
—
—
—
—
—
—
—
2
—
—
—
—
3
—
—
130
1
2
3
/De två vaktmästare-
\ tjensterna vakanta.
131
—
—
—
—
3
T"
2
—
—
5
—
5
132
1
i
—
—
—
183
—
—
—
1
—
—
—
—
3
—
—
—
—
4
—
3
134
1
2
3
—
—
135
—
—
—
1
—
—
—
—
4
—
2
—
—
7
—
s) 9
—
—
—
—
—
—
2
—
2
136
2
—
3
7
—
—
187
1
—
—
—
—
—
—
—
6
—
—
—
—
7
—
—
2
—
2
/■Jaktuppsyningsmans-
138
1
19
—
3
4
19
46
—
—
| tj ensten och de tre
J jaktbåtsmanssyss-
139
—
—
1
—
2
25
—
—
28
[ loma vakanta.
140
1
_
_
_
_
3
2
C
/En af vaktmästaretjen-
_
1
2
3
\ sterna vakant.
1
—
—
—
—
—
—
1
2
—
—
—
—
1
3
1
—
1
—
1
143
144
145
3632
1264
4
29|ö8
58
443
6
63
244
31
1,080
140| 96
1
1
2
2|26
2
37
3]74
22
Bil. I (forts.). Tablå, utvisande antalet år 1900 på stat uppförde och derutöfver i
vid tullverkets lokalförvaltning
Ort.
T
-j -
— é
n
- s -
t —
e —
- m —
- ä -
n.
På ordinarie stat
år 1900.
Inkallade
år 1900.
På extra stat
år 1901.
Befälhafvare för kust-
bevakningen i Skåne.
C:
o
2.
B* *
09
pr
c"
Tullförvaltare.
| Packhusinspektor. |
Tullbevaknings-
inspektor.
Tullkassör och kon-
fiskationsinspektor.
| Kontrollör. (Chef). |
| Kontrollör. (Annan). |
w
o
◄
-
pr
B.
5’
er;
<73
pr
o
s
Si
o
O!
•-3
ef
ce
pr
S-
K
-
5
5
=0
a
ce
pr
ST
»
H
©
Inspektor.
Tullkammare-
föreståndare.
Summa.
Hola årot. *)
Scglationstid eller
störro dol af år.
Tullförvaltare.
Kontrollör.
•a
T3
er
O:
H
pb
ce
P^
i
ce
O:
Kammarskrifvare. |
Summa,
Transport
i
4
55
i
i
i
16
18
—
3
74
5
10
189
125
15
i
15
1
35
52
146
Karlstad, gränsbevakning.......
—
—
—
—
—
—
—
—
1
—
—
—
—
1
—
—
—
—
—
—
—
147
Åmål, tullkammare............
—
—
i
1
—
—
148
Mon, tullkammare............
—
—
—
—
—
—
—
1
—
—
—
—
—
1
2)1
—
—
—
—
1
1
149
Charlottenberg, tullkammare
—
—
—
—
—
—
—
1
—
—
—
—
—
1
2)1
—
—
—
—
1
1
150
Falun, tullkammare...............
—
—
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
—
—
—
—
—
—
—
151
D:o gränsbevakning...........
—
152
Funäsdalen, tullinspektion......
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
—
1
—
—
—
—
—
—
—
153
Östersund, tullkammare .........
—
—
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
2)1
—
154
D:o
gränsbevakning......
—
155
Storlien, tullkammare........
—
—
—
—
—
—
—
1
—
—
—
—
—
1
1
—
—
—
—
1
1
Summa
i
4
57
i
i
i
16
21
1
3
74
6
ii
197
3) 129
15
i
15
1
38
55
*) Härunder upptagas biträdande kammarskrifvare samt mot åtnjutande af skrifbiträdesanslag i tjenstgöring använda
o. o. tjenstemän äfvensom innehafvare af i Göteborg provisoriskt inrättad© fenster.
2)
Biträdande kammarskrifvare.
3)
Häraf 40 biträdande kammarskrifvare och 9 innehafvare af i Göteborg provisoriskt inrättade tjenstår.
*) Häraf 2 biträdande uppsyningsman.
23
ring inkallade samt för år 1901 å extra stat uppförde tjensteman och betjente
samt kust- och gränsbevakning.
B — e — t — j — e — n — t — e.
146
147
148
149
150
151
152
153
154
155
På ordinarie stat år 1900.
Inkallade
år 1900.
På extra stat år 1901.
Nedannämnda
ordinarie betjent-  sysslor hafva år 1900
enligt generaltull-  styrelsens beslut
bållits vakanta.
Öfveruppsyningsman. |
w
C
09
r-f-
GO
©
3
(Q
c
P
3
P
PV
C
•3
09
2.
s’
CX?
09
3
p»
3
Uppsyningsman. |
w
s
09
P
“3
CO
3
5*
er?
oo
3
p
3
Gränsridaro.
Kustvakt till sjös. |
Kustvakt till häst
eller till fot.
-rj
P_
3
p:
09
p"
•i
p
*
P
3
3
p
>-i
P
P3
3
p:
CO
p"
l-l
©
Roddare.
|
Kustroddare.
«-l
P
Tf
er
po
OJ
P
Summa.
__:__
Hela året.
Soglationstid eller
större del af år.
o-
<?
©
H
*3
09
5''
05
09
3
p
3
| Gränsbevakningschef. |
*3
>3
09
*-<
3.
3*
er?
09
3
p
3
Q
-i
p:
3
OJ
CO
©
er?
©
p
3
Gränsridare.
|
| Kustvakt till sjös. |
Vaktmästare.
j
1 Kammarvaktmästaro.
U1
P
3
3
p
36
1
32
12
64
4
29
26
5
3
58
58
443
2
2
1
2
1
2
6
63
244
31
1.080
26
2
2
1
5
2
2
3
2
140
19
1
1
3
1
3
96
1
1
i
2
2
26
2
37
3
74
37
32
12
64
4
63
58
58
453
6
63
244
31
1,125
4) 168
97
1
i
2
2
26
2
37
3
74
S:a 74 betjentsysslor
vakanta.
Bil. II.
Uppgift å beloppen af under år 1900 vid tullkamrarna,
dem underlydande stationer samt andra
tullförvaltningar debiterad:
1)
tull,
2)
nederlagsafgift,
3)
transitafgift,
4)
lastpenningar: inkommande och utgående,
5)
fyr- och båkafgift »
26
Bil. II. Uppgift å beloppen af under år 1900 vid tullkamrarna,
1) tull, 2) nederlagsafgift, 3) transitafgift,
Tull »framför li-  nien» debiterad
för vissa till
återutförsel af-  sedda varor.
Tull.
1,717,014
86
21,184,298
60
—
—
2,331,741
32
—
—
1,032,281
60
—
—
154,978
08
—
504,729
28
—
—
14
19
—
—
4
95
—
—
108
46
—
—
78
12
—
—
i
58
—
—
1,658,411
07
_
_
75
57
—
—
15,751
54
—
:
260,555
43
_
—
197,054
—
—
—
161,250
51
—
—
11,086,083
24
—
503
57
—
57,339
81
—
1-
23
70
Stockholm.....................................
deraf:
Stadsgårdens tullafdelning.
»
Blasieholmens
»
»
Biddarholmens
»
»
Centralbangårdens
»
Landsort.......................................
Dalarö ........................................
Hufvudskär....................................
Sandhanm.....................................
Burusund......................................
Gnstafsberg...................................
Yaxhobn.......................................
Norrtelje.......................................
Grisslehamn..................................
Östhammar...................................
Öregrund......................................
Gefle............................................
deraf: Norrsundet......................
» Skutskär oeb Hamäs.........
Södertelje......................................
Nyköping.....................................
deraf: Brevik............................
» Trosa..............................
» Häfringe..........................
Upsala..........................................
Vesterås........................................
Göteborg.......................................
deraf: Kungsbacka.....................
Kungelf........................................
Marstrand.....................................
Uddevalla......................................
deraf: Lysekil...........................
27
dem underlydande stationer samt andra tullförvaltningar debiterad:
4) lastpenningar, 5) fyr- och båkafgift.
Nederlags
-
Transit-
Lastpenningar,
Fyr- ocli båkafgift,
afgift.
afgift.
inkommande.
utgående.
inkommande.
utgående.
84,197
05
846
06
69,667
—
22,162
52
120,228
88
129,441
98
1
14,216
42
25
73
—
—
—
—
—
—
—
_
2
14,571
48
133
86
—
—
—
—
—
—
—
—
3
511
16
4
93
—
—
—
—
—
—
—
—
4
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
5
—
—
—
—
61
23
—
213
62
34
75
6
—
—
—
—
24
92
—
—
149
29
—
—
7
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
8
—
—
—
—
22
86
22
86
214
15
57
15
9
—
—
—
—
104
83
—
—
355
22
—
—
10
—
—
—
—
865
32
59
44
1,166
19
1,063
56
11
—
—
—
—
6
50
—
—
—
—
—
—
12
—
—
—
—
178
56
80
84
550
93
322
90
13
—
—
—
—
520
81
496
57
1,519
23
1,926
41
14
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
15
—
—
—
—
484
41
319
47
1,062
22
1,034
35
16
8,954
33
48
55
27,322
19
13,215
02
63,530
59
66,306
34
17
—
—
—
—
468
81
391
28
1,506
39
1,749
66
18
—
—
—
—
4,851
89
3,415
36
14,874
30
15,392
96
19
8
07
3
10
1,327
63
190
—
2,064
06
1,108
15
20
112
32
28
91
13,932
68
5,281
53
35,863
01
34,782
08
21
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
22
_
23
24
387
44
55
24
—
—
—
—
—
—
—
—
25
1,253
66
5
44
20
08
37
95
50
21
353
89
26
34,569
31
699
29
96,932
84
17,279
08
102,697
96
98,391
42
27
—
—
—
—
8
14
1
97
—
—
—
—
28
—
—
—
—
1
63
—
—
—
—
—
—
29
—
—
—
—
256
82
41
70
66
26
28
82
30
93
57
4
63
5,704
60
2,921
68
10,676
44
12,330
71
31
—
—
—
—
2,455
93
1,830
50
6,478
68
7,457
43
32
28
Bil. II (forts.). Uppgift å beloppen af under år 1900 vid tullkamrarna,
1) tull, 2) nederlagsafgift, 3) transitafgift,
Tull i framför li-  nien» debiterad
för vissa till
återutförsel af-  sedda varor.
Tull.
33
Strömstad............................................................
_____
_
53,093
32
34
deraf: Saltbacken..............................................
—
—
24
15
35
» Svinesund..............................................
—
—
193
29
36
» Hälle.....................................................
—
—
733
03
37
» Vassbotten..............................................
—
—
120
40
38
Varberg...............................................................
—
—
250,614
67
39
Falkenberg...........................................................
—
—
38,346
19
40
Halmstad.............................................................
23,480
46
863,746
98
41
deraf: Laholm..................................................
—
—
—
—
42
Helsingborg..........................................................
—
—
1,610,011
40
43
deraf: Båstad...................................................
—
—
—
—
44
» Torekow.................................................
—
—
—
—
45
» Engelholm..............................................
—
—
—
—
46
» Mölle....................................................
—
—
52
64
47
» Höganäs.................................................
—
—
7
40
48
» Viken.....................................................
—
—
—-
—
49
» Råå.......................................................
—
—
13
22
50
Landskrona..........................................................
50,107
95
510,430
85
51
deraf: Ålabodame.............................................
—
—
—
—
52
» Kyrkbacken å Hven..................................
—
—
—
—
53
Lund...................................................................
—
—
195,669
60
54
Malmö.................................................................
1,316,764
97
6,369,838
02
55
deraf: Lomma...................................................
—
—
1
98
56
» Limhamn................................................
—
—
20
30
57
» Klagstorp...............................................
—
—
—
—
58
Trelleborg............................................................
24,340
31
357,017
39
59
deraf: Skanör...................................................
—
—
—
—
60
Ystad.................................................•................
—
—
1,049,643
58
61
62
53,226
16
deraf: Skillinge.................................................
—
63
Åhus..................................................................
9,191
54
1,101,267
34
29
dem underlydande stationer samt andra tullförvaltningar debiterad:
4) lastpenningar, 5) fyr- och båkafgift.
Nederlags
Transit-
Lastpenningar,
Pyr- och. båkafgift,
afgift.
afgift.
inkommande.
utgående.
inkommande.
utgående.
123
80
—
—
3,542
92
2,321
52
11,174
35
11,310
51
33
—
—
—
—
732
32
757
70
3,653
63
4,125
51
34
—
—
—
—
_
:
_
—
—
—
—
—
35
36
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
37
230
45
20
74
2,801
06
965
80
5,488
06
4,805
43
38
—
—
—
—
549
50
344
90
1,568
55
1,691
08
39
1,461
77
32
42
7,200
52
3,414
81
12,264
40
13,137
73
40
—
—
—
—
--
—
—
—
—
—
—
—
41
5,165
47
89
65
15,628
35
4,659
32
26,821
07
20,550
74
42
—
—
—
—
17
36
—
—
—
—
—
—
43
—
—
—
—
3
40
1
51
—
—
—
—
44
—
—
—
—
1
91
—
-
—
—
—
—
45
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
46
—
—
—
—
555
32
519
60
1,841
13
1,738
85
47
—
—
—
—
15
66
1
37
17
69
—
—
48
--
—
—
—
2
70
2
70
85
24
—
—
49
743
88
136
53
8,071
34
1,322
80
14,049
—
5,745
11
50
—
—
—
—
—
—
3
97
—
—
—
—
51
—
—
—
—
100
54
68
46
163
25
163
25
52
117
90
34
94
—
—
—
—
—
—
—
_
53
7,876
04
779
04
42,089
24
7,053
92
53,802
52
41,936
05
54
—
—
—
—
25
68
33
34
69
38
38
60
55
—
—
—
—
3,158
89
657
72
3,873
90
4,224
32
56
—
—
—
—
78
19
72
84
156
37
434
28
57
213
20
21
61
4,459
62
1,039
49
9,375
16
7,629
63
58
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
59
1,794
80
17
19
5,710
71
932
88
9,223
40
6,169
82
60
544
95
8
51
1,559
16
79
47
3,767
55
495
42
61
—
—
—
—
170
98
3
62
1,489
10
—
—
62
4,610
32
1
98
5,839
49
988
51
8,421
06
5,803
49
63
30
Bil. II (forts.). Uppgift å beloppen af under år 1900 vid tullkamrarna,
1) tull, 2) nederlagsafgift, 3) transitafgift,
Tull »framför li-  nien» debiterad
för vissa till
återutförsel af-  sedda varor.
Tull.
64
Sölvesborg..........................................................
—
—
55,679
87
65
Karlshamn...........................................................
—
—
376,188
55
66
Konneby...............................................................
—
—
27,707
77
67
Karlskrona...........................................................
—
—
600,178
40
68
deraf: Tjurkö...................................................
—
—
212
82
69
70
_
_
1,361,232
16
78
deraf: Bergqvara...............................................
—
—
05
71
» Borgholm................................................
—
—
—
—
72
» Degerhamn.............................................
—
—
1
56
73
» Pataholm................................................
—
—
1
60
74
Oskarshamn..........................................................
—
—
148,294
05
75
deraf: Mönsterås..............................................
—
—
6
95
76
» Pigeholm................................................
—
—
69
01
77
Vestervik.............................................................
38,068
02
76,454
96
78
Visby..................................................................
—
-
47,414
31
79
deraf: Kappelshamn..........................................
—
—
25
74
80
» Fårösund................................................
—
—
—
—
81
» Kylley....................................................
—
—
—
—
82
>. Slite.....................................................
—
—
4
60
83
» Katthammarsvik......................................
—
—
—
—
84
» Ljugarn ................................................
—
—
—
—
85
» Kone......................................................
—
—
6
16
86
» Burgsvik................................................
—
—
—
—
87
« Klinte....................................................
—
—
17
46
88
Mem...................................................................
—
—
16,733
76
89
deraf : Valdemarsvik..........................................
—
—
—
—
90
» Baresund................................................
—
—
—
—
91
Norrköping...........................................................
—
—
2,002,194
91
92
deraf: Arko.....................................................
—
—
—
—
93
Linköping.............................................................
—
—
209,175
46
94
Vadstena..............................................................
—
—
13,240
43
31
dem underlydande stationer samt andra tullförvaltningar debiterad:
4) lastpenningar, 5) fyr- och båkafgift.
Nederlags
afgift.
-
Transit-
afgift.
Lastpenningar,
Fyr- och båkafgift,
inkommande.
utgående.
inkommande.
utgående.
14
23
—
666
21
315
47
1,018
46
1,272
20
64
2,478
70
67
23
2,414
74
1,983
10
6,009
—
7,248
85
65
21
16
—
25
1,887
97
539
35
2,639
39
2,289
13
66
3,162
45
20
48
5,772
39
2,145
65
8,805
54
9,324
93
67
—
—
—
—
62
18
4
66
241
65
236
60
68
724
26
3
41
9,028
98
3,311
33
12,903
65
13,073
39
69
—
—
--
—
533
57
894
81
2,065
72
3,921
70
70
—
-
—
—
30
80
14
73
60
19
60
19
71
—
—
—
—
344
75
90
58
632
04
600
31
72
—
—
—
—
70
08
211
66
337
03
862
11
73
1,215
44
1
69
2,681
—
2,336
20
5,504
56
8,767
92
74
—
—
—
—
124
—
244
26
407
02
1,102
66
75
—
—
—
—
88
98
137
90
409
41
602
03
76
130
69
—
10
2,779
48
1,828
30
5,899
84
7,800
33
77
129
05
—
38
2,957
49
906
50
6,608
33
5,351
90
78
—
~
—
—
159
41
94
80
572
89
319
24
79
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
41
23
80
—
—
—
—
59
71
39
60
360
06
398
57
81
—
—
—
—
106
90
152
05
667
75
455
52
82
—
—
—
—
12
50
--
—
31
25
—
—
83
—
—
—
—
28
34
16
69
94
54
65
41
84
—
—
—
-
18
01
12
86
18
93
37
16
85
—
—
—
—
50
12
28
—
98
42
64
07
86
—
—
—
-
61
80
67
98
217
16
251
06
87
6
49
—
—
1,351
69
393
97
1,833
49
1,979
82
88
—
—
—
—
112
06
105
02
295
68
445
86
89
—
—
—
—
13
34
—
—
33
34
—
—
90
7,979
90
112
69
13,548
98
3,888
87
24,202
05
21,299
87
91
564
85
21
97
_
_
_
_
_
I
92
93
59
91
—
—
59
64
11
52
89
63
149
75
94
32
Bil. II (forts.). Uppgift å beloppen af under år 1900 vid tullkamrarna,
1) tull, 2) nederlagsafgift, 3) transitafgift,
Tull :»framfor li-  nien» debiterad
för vissa till
återutförsel af-  sedda varor.
Tull.
95
Söderhamn...........................................................
19,825
87
93,579
92
96
deraf: Ljusne...................................................
—
—
97
Hudiksvall............................................................
—
212,419
25
98
deraf: Iggesund................................................
—
—
—
—
99
» Stockviken..............................................
—
—
2
26
100
Sundsvall.............................................................
—
—
1,356,849
85
101
Hemösand............................................................
—
—
362,950
12
102
deraf: Lunde....................................................
—
—
375
73
103
Örnsköldsvik.........................................................
—
—
111,484
67
104
deraf: Köpmanholmen........................................
—
—
—
—
105
» Domsjö.................................................
—
—
12
28
106
» Husum...................................................
—
—
—
—
107
Umeå..................................................................
—
—
122,456
98
108
deraf: Nordmaling.............................................
—
—
3
08
109
o Mo å Norrbyskären..................................
—
—
—
—
110
» Eatan....................................................
—
—
—
—
111
» Sikeå.....................................................
—
—
—
—
112
Skellefteå.............................................................
—
—
239,493
99
113
deraf: Bureå....................................................
—
—
—
—
114
» Sävenäs..................................................
—
—
3
80
115
» Storkåge.................................................
—
—
—
—
116
» Furuögrundet..........................................
—
—
—
—
117
Piteå...................................................................
—
—
3,828
32
118
deraf: Storfors..................................................
—
—
—
—
119
Luleå.................................................................
—
—
196,525
91
120
deraf: Finnklippan............................................
—
—
—
121
Haparanda...........................................................
—
24,218
35
122
deraf: Törefors.................................................
—
2
80
123
» Nederkalix.............................................
—
—
—
124
Jönköping...........................................................
—
230,145
98
125
Örebro...............................................................
136
85
302,483
18
126
Lidköping...........................................................
—
23,696
06
33
dem underlydande stationer samt andra tullförvaltningar debiterad:
4) lastpenningar, 5) fyr- och båkafgift.
Nederlags
afgift.
Transit-
afgift.
Lastpenningar,
Fyr- och båkafgift,
inkommande).
utgående.
inkommande.
utgående.
701
97
5
22
7,887
03
7,162
33
28,388
60
31,111
73
95
—
—
—
—
968
54
970
75
5,857
03
7,244
02
96
1,337
67
2
92
4,236
27
3,380
34
15,597
90
16,327
80
97
—
—
—
—
432
32
286
47
1,913
58
1,940
33
98
—
—
—
—
711
13
611
31
3,753
18
4,103
19
99
9,763
22
53
52
17,576
19
16,002
67
56,844
85
64,206
05
100
2,720
30
4
58
9,460
93
8,626
46
39,060
36
45,785
75
101
—
—
—
—
6,011
08
6,010
80
26,801
41
30,866
85
102
587
53
7
23
3,721
96
2,917
90
14,221
42
14,184
56
103
—
—
—
—
389
32
394
50
3,203
85
3,097
84
104
—
—
—
—
1,187
62
1,110
42
4,654
74
4,603
49
105
—
—
--
—
716
02
774
19
2,959
94
2,750
75
106
787
40
2
55
3,164
11
3,264
31
15,366
68
17,369
28
107
—
—
—
—
314
79
314
79
1,117
39
1,405
15
108
—
—
—
—
511
05
627
52
2,865
42
3,358
15
109
—
—
—
—
80
19
54
36
200
47
200
47
110
—
—
—
—
340
93
376
43
1,314
91
1,821
05
111
1
97
---
—
3,212
76
2,576
31
16,557
35
18,660
02
112
—
—
—
—
29
55
29
55
2,631
53
2,736
79
113
•-
—
—
—
901
96
996
56
4,425
55
5,299
50
114
—
—
—
—
501
16
463
17
1,337
03
1,981
21
115
—
—
—
—
851
04
791
92
4,600
52
5,296
32
116
—
—
—
—
1,523
39
1,299
77
6,428
30
6,662
53
117
—
—
—
—
398
05
317
28
1,971
05
2,182
12
118
1,128
04
20
12
17,942
46
13,729
18
106,122
84
105,179
76
119
—
—
—
—
389
08
395
34
1,693
55
1,402
86
120
71
27
-—-
—
2,765
90
2,580
29
13,736
05
14,955
87
121
—
—
—
—
767
89
779
91
2,544
06
2,897
39
122
—
—
—
—
1,304
12
1,382
20
7,300
83
7,866
25
123
1,076
71
148
51
87
75
13
87
133
81
187
70
124
247
47
72
08
—
—
—
—
—
—
—
—
125
60
37
2
06
—
—
9
52
—
—
23
80
126
3
34
Bil. II (forts ). Uppgift å beloppen af under år 1900 vid tullkamrarna,
1) tull, 2) nederlagsafgift, 3) transitafgift,
Tull j framför li-
nien» debiterad
för vissa till
Tull.
återutförsel af-
sedda varor.
794,632
78
129
» Norane...................................................
—
—
100
14
27,903
69
131
324
13
534
24
133
» Grunnerud..............................................
—
—
97
87
134
» Väng......................................................
—
—
523
32
135
» Hån.......................................................
—
—
7,262
12
381
75
137
» Högsäter................................................
—
—
376
44
745
82
139
» Charlottenberg........................................
—
—
146,416
64
140
» Hofvilsrud..............................................
—
—
21
09
141
» Mitandersfors..........................................
—
—
186
91
142
» Hvitkäm................................................
—
—
883
34
143
» Röjdåfors................................................
—
—
2,868
94
144
» Djekneliden.............................................
—
—
18,378
17
145
» Långflon.................................................
—
—
387
76
25
78
147
Falun..................................................................
—
—
269,815
13
148
deraf: Rörbäcksnäs............................................
—
—
480
—
149
» Fulunäs..................................................
—
—
12,978
29
150
» Svenska Lördalen.....................................
—
—
166
28
1,460
83
152
» Storsätem...............................................
—
—
69
68
Funäsdalen........................................................
9,475
66
154
Östersund............................................................
—
—
458,466
09
155
deraf: Storlien.................................................
—
—
321,447
93
156
» Medstugan..............................................
-—-
—
1,622
—
157
» Melen....................................................
—
—
497
31
158
» Gäddede.................................................
—
—
2,827
41
35
dem underlydande stationer samt andra tullförvaltningar debiterad:
4) lastpenningar, 5) fyr- och båkafgift.
Nederlags
Transit-
Lastpenningar,
Fyr- och
båkafgift,
afgift.
afgift.
inkommande.
utgående.
inkommande.
utgående.
4,769
94
33
08
197
21
109
35
170
41
1,439
—
127 ‘
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
128
—
—
—
—
—
—
—
-
—
—
—
—
129
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
130
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
---
—
131
—
132
—
—
133
134
—
—
—
—
——
-
-—-
—
—
—
--
—
135
--
—
—
—
—
—
--
—
—
—
—
—
136
■--
—
—
—
—
—
—
—
•-
—
—
—
137
--
—
—
—
—
—
--
—
-—
—
—
—
138
——
—
—
—
—
—
—
—
——
—
—
—
139
140
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
141
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
142
—
—
—
—
—
—
%
—
—
—
—
—
143
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
144
—
—
--
—
—
—
—
—
—
—
—
—
145
—
146
1,060
03
3
42
—
—
—
—
—
—
—
—
147
--
—
—
—
—
--
—
—
—
—
—
148
—
—
149
■-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
150
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
151
—
—
■--
—
--
—
—
-
—
—
—
—
152
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
153
480
40
4
07
154
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
155
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
156
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
157
—
—
158
%
*
Bil. III.
Uppgift å qvantiteten af och tulluppbörden för de
varuslag, hvilka den med hänsyn till uppbörden
mera väsentliga importen under år 1899°)
vid rikets olika tullplatser omfattat.
Anm. 1. Ä de varor, hvilka i denna uppgift icke finnas upptagna,
har debiterad tull understigit fem procent af respektive tullkamrars uppbörd.
För de tullkamrar, hvilkas hela tulluppbörd öfverstigit 1,000,000
kronor, äro dock upptagna de varuslag, för hvilka tull uppgått till minst
50,000 kronor.
Anm. 2. Den för de särskilda tullplatserna angifna uppbördssumma
afser tull för inkommande varor samt inbegriper äfven tull, som
debiterats framför linien för varor, ämnade att i förädladt skick ur
riket återutföras. *)
*) Dot sista år, för hvilkct statistiken härom vid tablåns upprättande var utarbetad.
38
Register.
Sid.
Charlottenberg.................
................. 70
Cimbrishamn...................
................. 55
Falkenberg......................
................. 49
Falun.............................
.................. 68
Funäsdalen......................
................. 69
Cello..............................
.................. 43
Göteborg........................
................. 45
Halmstad........................
.................. 50
Haparanda......................
.................. 66
Helsingborg ...................
.................. 50
Hernösand......................
.................. 64
Hudiksvall......................
................. 63
Jönköping.......................
.................. 67
Kalmar.................. ......
................. 58
Karlshamn......................
.................. 56
Karlskrona.....................
.................. 57
Karlstad.........................
.................. 68
Landskrona....................
.................. 51
Lidköping......................
.................. 68
Linköping......................
.................. 61
Luleå............................
.................. 66
Lund.............................
.................. 52
Malmö...........................
.................. 52
Marstrand......................
.................. 48
Mem ............................
.................. 60
Mon..............................
.................. 70
Norrköping.....................
.................. 60
Nyköping.......................
................ 44
Sid.
Oskarshamn..................................... 59
Piteå............................................... 65
Konneby....................................... 57
Skellefteå........................................ 65
Stockholm........................................ 39
Storlien........................................... 70
Strömstad....................................  48
Sundsvall........................................ 63
Söderhamn....................................... 62
Söderköping.................................... 60
Södertelje........................................ 43
Sölvesborg....................................... 56
Trelleborg........................................ 54
Uddevalla........................................ 48
Umeå.............................................. 65
Upsala............................................. 44
Vadstena......................................... 62
Varberg........................................... 49
Vestervik........................................ 59
Vesterås......................................... 45
Visby ............................................ 59
Ystad............................................. 54
Åhus............................................... 55
Örebro............................................ 67
Örnsköldsvik...................................  64
Östersund....................................... 69
39
Bil. III. Uppgift å qvantiteten af och tulluppbörden för de varuslag,
hvilka den med hänsyn till uppbörden mera väsentliga importen
under år 1899 vid rikets olika tullplatser omfattat.
Qvantitet.
Vigt i kilo-
Tull.
Stockholm:
gram, der ej
annat angifves.
Kronor.
Ö.
Uppbörd kr. 23,153,600: 97.
Apelsiner.....................................
1,315,555
131,555
50
Band, ej spec. slag.......................
58,613
102,572
75
Bränvin: på fat1); af säd...............
... lit. å 50 % 204,177
» ris ...............
... » »50
» 477,822
» socker ...........
»
6,424
» drufvor ..........
... » »50
» 405,898
1,094,321
64,463
820,740
87,025
75
på buteljer2)...................
......... lit.
05
Likör..............................
48,350
2,852,697
1,162,578
96,700
570,539
116,257
Fläsk, ei rökt...............................
40
80
Frukter, ei snec. friska..........................................
Gam: ull-; enkelt; ofärgadt............
Kilogram.
...
7,126
Tull.
1,425: 20
"
» färgadt etc........
...
2,363
827: 05
» flertrådigt; ofärgadt.....
... 62,538
15,634: 50
»
»
färgadt etc...
... 51,704
20,681: 60
linne-; ofärgadt..................
...
2,394
478: 80
»
färgadt etc.................
283
113: 20
bomulls-; enkelt; ofärgadt......
... 12,171
1,825: 65
»
•> färgadt etc...
... 10,254
3,076: 20
»
flertrådigt; ofärgadt.
... 137,529
27,505: 80
»
»
färgadt etc. 18,470
6,464: 50
segel- och bindgarn; ofärgadt..
... 23,418
4,683: 60
»
»
»
färgadt...
...
2,768
1,107: 20
_
83,823
30
Glas: burkar; oslipade, mörkgröna....
... 20,557
411: 14
»
»
ljusare.........
... 38,896
2,333: 76
»
slipade................
... 26,242
2,624: 20
Transport
5,369: 10|
- |
2,009,214 55
*) Tull beräknad å 75 öro per litor.
3)
»
»
>> 1 kr. 35 öre por litor.
40
Bil. III (forts.). Uppgift ä qvantiteten af och tulluppbörden för de varu
slag,
hvilka den med hänsyn till uppbörden mera väsentliga im
porten
under år 1899 vid rikets olika tullplatser omfattat.
Qvantitet.
Vigt i kilo-
Tull.
gram, der ej
annat angifves.
Kronor.
Ö.
Kilogram.
Tull.
Transport
5,369: 10
—
2,009,214
55
Glas: fönster-; ofolierade, oslipade, af
t. o. m. 1/a qv.-m..................
67,641
4,734: 87
fönster-; ofolierade, oslipade, större
än V2 qv.-m.........................
fönster-; ofolierade, slipade, af t. o. m.
242,378
24,237: 80
V2 qv.-m..............................
fönster-; ofolierade, slipade, större
32,276
6,455: 20
än V2 qv.-m..........................
207,705
62,311: 50
fönster-; folierade, t. o. m. */2 qv.-m.
42,777
12,833: 10
»
» större än V2 qv.-m.
20,500
10,250: —
fotografiska torrplåtar...............
44,841
13,452: 30
andra, ej spee. slag..................
133,371
80,022: 60
__
219,666
47
Gryn: ej af spanmål; ris-...................
785,377
51,049: 51
andra slag.........
133,987
26,797: 40
_
77.846
91
St.
Tull.
Hattar: monterade, fruntimmers-.........
553
2,212: —
siden-, andra slag.................
715
1,430: —
andra slag, med foder etc.......
121,879
91,409: 25
» utan tillbehör..............
126,555
63,277: 50
—
158,328
75
Kilogram.
Tull.
Hudar: sulläder.............................. 1,318,251 527.300: 40
andra slag, ej pelsverk..........
363,912 236,542: 80
763,843
20
Kaffe...............................................
6,449,518
773,942
16
Kautschuk, arbetad, ej specificerad.......
336,359
403,630
80
Konserver, ej af nötkött.....................
483,069
241,534
50
Leksaker..........................................
44,013
88,026
—
Mandel............................................
236,169
82,659
15
Maskiner, redskap och verktyg ej spec.
värde kr.
6,574,042
657,404
20
Transporl
5,476,096
69
41
Bil. III (forts.). Uppgift å qvantiteten af och tulluppbörden för de varu
slag,
hvilka den med hänsyn till uppbörden mera väsentliga im
porten
under år 1889 vid rikets olika tullplatser omfattat.
Qvantitet.
Vigt i kilo-  gram, der ej
annat angifves.
Tull.
Kronor.
Ö.
Transport
Kilogram.
Tull.
Metaller: Jern: rör, gjutna, under 15cm. 1,711,352 25,670: 28
» smidda, valsade el.
dragna................. 2,613,831
104,553:
24
arbeten, ej spec. för-
nicklade etc............ 167,078
83,539:
—
arbeten, andra slag......
342,939
68.587:
80
Messing: arbeten, ej spec. fö r-
förnicklade 144,653
108,489:
75
5,476,096
69
» andra slag 150,093
75,046: 50
—
465,886
57
Papper, ej spec. slag......................................
767,487
76,748
70
Plommon, torkade..........................................
439,083
109,770
75
Portföljer, ej siden- .......................................
39,693
47,631
60
Kussin.......................
Smör: naturligt...............
Kilogram.
... 266,999
434,069
65,110
35
konstgjordt.....................
... 267,057
534,056
106,811
20
Socker: oraffineradt, mörkare än n:r 18.............
1,347,398
316,638
53
sirup................
Spanmål: omalen; bönor............................ kg.
hvete............................ »
korn...............  »
majs............................. »
råg .............................. »
789,240
58,724,615
204,384
1,242,393
56,459,059
2,825,411
282,541
10
ärter ........................... »
malen till mjöl; hvete .. .............. »
293,951
2,645,228
117,713,642
4,355,404
75
råg ................... »
» till gryn; hafre ................. »
253,340
64,185
2,898,568
188,406
92
hvete................. »
335,649
399,834
25,989
21
malt..............................................
1,396,380
69,819
—
Transport
11,586,855
37
42
Bil. III (forts.). Uppgift å qvantiteten af och tulluppbörden för de varu
slag,
hvilka den med hänsyn till uppbörden mera väsentliga im
porten
under år 1899 vid rikets olika tullplatser omfattat.
Qvantitet.
Vigt i kilo-
Tull.
gram, der ej
annat angifves.
Kronor.
Ö.
Transport
—
11,586,855
37
Strumpstolsgods, ej silkes-............................
43,932
76,881
—
Sy- och stickmaskiner..................................
... värde kr.
644,421
64,442
10
Tobak: oarbetad........................................
1,324,485
1,324,485
—
arbetad, cigarrer och cigarretter.........
Tull.
108,628
434,512
''
Velocipeder: enligt 1898 års taxa
(15 %)..... värde kr. 186.613
27,991: 95
enligt 1899 års taxa
färdiga,....... stycken
4,706
enligt 1899 års taxa
117,650: —
delar,............... kg. 32,772
65,544: —
_
211,185
95
Vin: på fat........................... » 1,606,642
803,321: —
» buteljer; mousserande, lit. 193,970
290,955: —
»
»
ej mousserande, »
125,063
100,050: 40
_
1,194.326
40
Vindrufvor ...............................................
106,652
53,326
—
Kilogram.
Tull.
Väfnader: helsiden-......................... 33,727
269,816: —
halfsiden-........................ 67,910
203,730: —
ylle-: mattor och filt......... 123,702
74,221: 20
» andra, ej spec. slag... 815,669 1,427,420: 75
linne-: 25 trådig o. segelduk 207,562
51,890: 50
» mönsterväfnader...... 34,666
51,999: —
bomulls-: blekta el. färgade 424,961
382,464: 90
i)
tryckta el. pressade 209,896
230,885: 60
vaxduk: mattor................ 410,858
102,714: 50
_
2,795,142
45
Varor i tulltaxan ej spec., arbetade (tull 15 %) värde kr.
493,577
74,036
55
Summa
—
17,815,192
82
Återstående tull, utgörande kronor 5,338,408:
15, belöper å
344 rubriker.
43
Bil. III (forts.). Uppgift å qvantiteten af och tulluppbörden för de varu
slag,
hvilka den med hänsyn till uppbörden mera väsentliga im
porten
under år 1899 vid rikets olika tullplatser omfattat.
Qvantitet.
Vigt i kilo-
Tull.
Gefle:
gram, der ej
annat angifves.
Kronor.
Ö.
Uppbörd kr. 1,498,544: 21.
Bränvin: på fat; af säd''............
.... lit. å 50 % 5,182
» ris.............
» drufvor.......
.... .. »50 » 47,814
76,294
1,830
57,220
2,470
50
på buteljer................
50
Fläsk, ei rökt.........................
717,587
233,563
143,517
93,425
40
201
Hudar; sulläder............................................................
Kaffe..........................................................................
609,292
1,292,850
73,115
129,285
04;
Socker: sirue....................................................
Spanmål: omalen; bönor............
............ kg. 244,185
hvete........
korn ............
............ »
9,938
majs............
............ »
290
råg..............
............ » 5,960,550
ärter.............
........... »
12,340
10,725,448
396,841
58
malen; b vetemjöl........
.............. kg. 311,845
rågmjöl..........
.............. » 747,575
1,059,420
120,164
68,862
120,164
30
Tobak, oarbetad........................
Vin: på fat.............................
kg-
101,752 kr. 50,876: —
» buteljer; mousserande,...
lit.
7,885 » 11,827: 50
»
»
ej mousserande
»
5,534 »
4,427: 20
—
67,130
70
Summa
—
1,152,032
22
Återstående tull, utgörande kronor
346,511: 99, belöper å
343 rubriker.
Södertclje:
Uppbörd kr. 20,982: 90.
Bränvin: på fät; af ris .............
..... lit. ä 50 % 2,711
» drufvor.......
..... » »50 » 6,957
9,668
7,251
—
Transport
—
7,251
—
44
Bil. III (forts.). Uppgift å qvantiteten af och tulluppbörden för de varu
slag,
Indika den med hänsyn till uppbörden mera väsentliga im
porten
under år 1899 vid rikets olika tullplatser omfattat.
Qvantitet.
Vigt i kilo-
Tull.
gram, der ej
annat angifves.
Kronor.
Ö.
Transport
—
7,251
—
Cikorierot, rå...............................................................
72,000
3,600
—
Maskiner, redskap och verktyg, ej spec., värde kr.............
20,672
2,067
20
Vin på fat...................................................................
6.473
3,236
50
Summa
Återstående tull, utgörande kronor 4,828: 26, belöper å 101
rubriker.
Nyköping:
Uppbörd kr. 235,523: 54.
Bränvin: på fat; af ris ................... lit. å 50 % 6,391
16,154
70
» drufvor ............... » » 50 » 10,729
Spanmål: omalen; hvete.............................. kg. 1,573,538
17,120
12,840
—
råg..................................... 2,908,335
4,481,873
165,829
30
Summa
Återstående tull, utgörande kronor 56,854: 24, belöper å 215
rubriker.
Upsala:
Uppbörd kr. 191,529: 81.
Bränvin: på fat; af ris ...................... lit. å 50 %
1,454
178,669
30
» drufvor............... » »50 » 25,853
27,307
20,480
25
Rask, ej rökt...............................................................
46,978
9,395
60
Socker; sirup...............................................................
131,063
13,106
30
Tobak, oarbetad.........................................................
Tull.
Velocipeder: enl. 1898 års taxa, värde kr. 1,305: — kr. 195: 75
» 1899 »
» delar,... kg. 4,539 » 9,078: —
19,220
19,220
» 1899 »
» färdiga, st. 27 »
675: —
—
9,948
75
Transport
—
72,150
90
45
Bil. III (forts.). Uppgift å qvantiteten af och tulluppbörden för de varu
slag,
hvilka den med hänsyn till uppbörden mera väsentliga im
porten
under år 1899 vid rikets olika tullplatser omfattat.
Qvantitet.
Vigt i kilo-
Tull.
gram, der ej
annat angifves.
Kronor.
ö.
Transporl
72,150
90
Vin, på fat...............
22,347
12,773
11,173
22,352
50
75
Väinader: ylle-, ej spec. slag.....
Summa
105,677
15
Återstående tull, utgörande kronor 85,852: 66, belöper å 269
rubriker.
Yesterås:
Uppbörd kr. 172,376: 64.
Bränvin: på fat; af ris ........................ lit. å 50 % 4,194
» socker................... » » 50 »
566
» drufvor.................. » » 50 » 7,556
12,316
9,237
Maskiner, redskap ock verktyg*, ej spec., värde kr..........
338,529
33,852
90
Tobak: oarbetad.............................................
64,511
64,511
_
arbetad, cigarrer ocb cigarretter...........................
2,575
10,300
_
Summa
—
117,900
90
Återstående tull, utgörande kronor 54,475: 74, belöper å 209
rubriker.
Göteborg:
Uppbörd kr. 12,881,787: 84.
Apelsiner.......
Bränvin: på fat; af säd..................... lit. å 50 % 161,490
856,637
85,663
70
» ris ..................... »
»50
»
157,247
» socker................ »
»50
»
4,245
» drufvor .............. »
» 50
»
304,908
627,890
470,917
50
på buteljer................................................ ut.
61,845
83,490
75
Fläsk, ej rökt....
1,917,917
383,583
40
Frukt, ej spec., frisk......................................
608,499
60,849
90
Transport)
- |
1,0S4,505 |25
46
Bil. III (forts.). Uppgift å qvantiteten af och tulluppbörden för de varu
slag,
hvilka den med hänsyn till uppbörden mera väsentliga im
porten
under år 1899 vid rikets olika tullplatser omfattat.
Qvantitet.
Vigt i kilo-  gram, der ej
annat angifves.
Tull.
Kronor.
Ö.
Transport
Kilogram.
Tull.
Gam: ull-;
enkelt,
ofärgadt etc......... 357,592
71,518:
40
»
»
färgadt etc.......... 66,046
23,116:
10
»
flertrådigt, ofärgadt etc... 852,260
213,065:
—
»
»
färgadt.......... 49,854
19,941:
60
bomulls-; enkelt, ofärgadt........ 2,047,679 307,151: 85
»
»
färgadt......... 49,473 14,841: 90
»
flertrådigt, ofärgadt.. 688,142 137,628: 40
»
»
färgadt ... 36,757 12,864: 95
1,084,505
25
iute-: enkelt, ofärgadt............ 192,997 11,579: 82
—
811,708
02
Gryn; af ris och. rismjöl................................................
2,010,960
130,712
40
Hudar: sulläder............................................................
539,301
215,720
40
beredda, andra slag, ej pelsverk...........................
263,149
171,046
85
Ister och flott ..............................................................
826,835
165,367
—
Lokomotiv...................................................... värde kr.
1,282,315
128,231
50
Kaffe..........................................................................
7,522,864
902,743
68
Konserver, ej af nötkött.................................................
158,924
79,462
—
Maskiner, redskap och verktyg, ej spec............... värde kr.
6,100,781
610,078
10
Peppar........................................................................
135,075
33,768
75
Plommon, torkade.........................................................
360,205
90,051
25
Russin........................................................................
527,958
79,193
70
Smör, konstgjordt.........................................................
454,488
.90,897
60
Socker: oraffineradt, mörkare än n:r 18............................
2,951,732
693,657
02
sirup................................................................
Spanmål: omalen; bönor............................ kg.
571,246
hvete............................. »
13,708,757
korn.............................. n
83,18(
majs............................. *
4,622,82 <
4,549,065
454,906
50
Transport kg. 18,986,010
| -
| 5,742,050
02
47
Bil. III (forts.). Uppgift å qvantiteten af och tulluppbörden för de varu
slag,
hvilka den med hänsyn till uppbörden mera väsentliga im
porten
under år 1899 vid rikets olika tullplatser omfattat.
Qvantitet.
Vigt i kilo-
Tull.
gram, der ej
annat angifves
Kronor.
Ö.
Transport kg. 18,986,010
_
5,742,050
02
Spanmål: omalen; råg.......................
........ »
9,689,465
ärter.....................
...... ,,
137 671
28,813,146
1,066,086
40
malen; h vetemjöl................
....... »
5,793,414
rågmjöl................
...... ,,
1 849 384
7,142,748
464,278
17,653
62
malt...............
Kilogram.
Tall.
353,067
35
Metaller: jern, rör gjutna, under 15 em.
1,384,482 20,767: 23
»
» smidda.................
» arbeten ej spec., förnick-
1,462,824 58,512: 96
lade etc........
126,076 63,038: —
»
»
andra slag......
270,363 54,072: 60
koppar »
fömicklade.......
66,479 49,859: 25
»
»
andra slag......
66,207 33,103: 50
_
279,353
684,594
54
Tobak: oarbetad................................
684,594
arbetad, cigarrer och cigarretter
Tull.
28,631
114,524
—
Vin: på fat................................. kg. 673,532 336,766:
» buteljer, mousserande, ...... lit.
65,030 97,545: —
»
»
ej mousserande,... »
62,878 50,302: 40
484,613
40
Väfnader: siden-.......................... kg.
6,910 55,280: —
halfsiden-..................... »
19,439 58,317: —
ylle-; ej spec. slag......... »
357,071 624,874: 25
bomulls-; oförgade etc____ »
258,556 129,278: —
»
blekta el. färgade »
215,907 194,316: 30
» tryckta el. pressade »
102,475 112,722: 50
vaxduksmattor............... »
272,564 68,141: —
—
1,242,929
05
Summa
10,096,082
38
Återstående tull, utgörande kronor 2,785,705: 46, belöper å
375 rubriker.
48
Bil. III (forts.). Uppgift å qvantiteten af och tulluppbörden för de varu
slag,
hvilka den med hänsyn till uppbörden mera väsentliga im
oorten
under år 1899 vid rikets olika tullplatser omfattat.
Marstrand:
Uppbörd kr. 1,117: 85.
Bränvin; på fat, af drufvor........................... lit. å 50 %
Qvantitet.
Vigt i kilo-  gram, der ej.
annat angifves.
Tull.
Kronor.
Ö.
1,003
346
752
173
25
Summa
—
925
25
Återstående tull, utgörande kronor 192: 60, belöper å 13
rubriker.
Uddevalla:
Uppbörd kr. 68,713: 71.
Bränvin; på fat, af drufvor........................... lit. å 50 %
7,583
5,687
25
Maskiner, redskap och verktyg, ej spec............... värde kr.
68,095
6,809
50
Metaller; jern, smidda stänger .......................................
295,690
7,392
25
Spanmål; omalen råg.....................................................
174,900
6,471
30
Vä,fn åder: vlle-. ej spec. slag..........................................
6.539
11,443
25
Summa
—
37,803
55
Återstående tull, utgörande kronor 30,910: 16, belöper å 232
rubriker.
Strömstad:
Uppbörd kr. 98,601: 63.
Hudar; sulläder............................................................
9,065
3,626
—
12.942
1,553
04
Spanmål: omalen; hvete.............................. kg. 309,330
rå er
......... » 1,374,34(
1,683,670
62,295
79
malen; hvetemjöl............................................
27,875
1,811
88
14,285
1,428
50
21,540
2,154
—
Summa
—
72,869
21
Återstående tull, utgörande kronor 25,732: 42, belöper a 13''
rubriker.
49
Bil. III (forts.). Uppgift å qvantiteten af och tulluppbörden för de varu
slag,
hvilka den med hänsyn till uppbörden mera väsentliga im
porten
under år 1899 vid rikets olika tullplatser omfattat.
Qvantitet.
Tull.
Vigt i kilo-
gram, dor ej
annat angifves.
Kronor.
Ö.
Varberg:
Uppbörd kr. 315,835: 55.
Kilogram.
Tull.
Garn: ull-; enkelt, ofärgadt..............
.. 77,841
15,568: 20
»
»
färgadt etc.......
.. 10,560
3,696: —
» flertrådigt, ofärgadt......
.. 47,535
11,883: 75
»
»
fargadt........
1,885
754: —
linne-; enkelt, ofärgadt .........
.. 34,150
6,830: —
»
» färgadt...........
.. 171,300
68,520: —
bomulls-; enkelt, ofärgadt......
.. 45,790
6,868: 50
»
» färgadt .......
.. 102,940
30,882: —
»
flertrådigt, ofärgadt.
4,949
989: 80
»
»
färgadt..
..
9,590
3,356: 50
—
149,348
75
Kaffe ..........................................
133,480
16,017
60
Maskiner, redskap och verktyg, ej spec............
värde kr.
214,360
21,436
—
Spanmål: omalen; hvete .................
............. kg. 161,420
råg....................
» 550,050
711,470
26,324
39
Väfnader: ylle-, ej spec. slag...........
16,393
28,687
75
Summa
—
241,814
49
Återstående tull, utgörande kronor
74,021: 06,
belöper å
260 rubriker.
Falkenberg:
Uppbörd kr. 39,719: 90.
Kaffe ..........................................
10,740
1,288
80
Spanmål: omalen; hvete.................
............ kg. 151,090
råg....................
> 698,450
849,540
31,432
98
Summa
—
32,721
78
Återstående tull, utgörande kronor
6,998: 12,
belöper å
171 rubriker.
4
50
Bil. III (forts.). Uppgift å qvantiteten af och tulluppbörden för de varu
slag,
hvilka den med hänsyn till uppbörden mera väsentliga im
porten
under år 1899 vid rikets olika tullplatser omfattat.
Qvantitet.
Tull.
Vigt i kilo-
gram, der ej
annat angifves.
Halmstad:
Uppbörd kr. 771,727: 85.
Fläsk, ej rökt ..............................
159,400
31,880
—
Kilogram.
Tull.
Gam: ull-; enkelt, ofärgadt............
.... 10.628
2,125: 60
» flertrådigt, ofärgadt.......
.... 14,715
3,678: 75
»
»
färgadt .......
.... 13,875
5,550: —
bomulls-; enkelt, ofärgadt .....
...
4,758
713: 70
jute-;
»
»
.....
.... 92,610
5,556: 60
—
17,624
65
Kaffe...........................................
747,715
89,725
80
Maskiner, redskap och verktyg, ej spec.............
värde kr.
137,903
13,790
30
Spanmål: omalen; bönor................
........... kg-
45,140
hvete ................
»
6,497,450
korn..................
»
50,705
majs..................
........... »
20,700
råg...................
........... »
4,738,580
11,352,575
420,045
28
Summa
—
573,066
03
Återstående tull, utgörande kronor
198,661: 82,
belöper å
345 rubriker.
Helsingborg:
-
Uppbörd kr. 2,163,620: 60.
Bränvin: på fat; af säd ................
... lit. å 50 % 18,751
» ris .................
... » »50
» 14,230
» socker..............
.... » » 50
»
2,550
» drufvor ...........
... » »50
» 25,481
61,012
45,759
—
på buteljer ....................
........ lit.
2,683
3,622
05
Fläsk, ej rökt..............................
201,045
40,209
—
Kaffe .........................................
851,035
102,124
20
Transport
—
191,714
25
51
Bil. III (forts.). Uppgift å qvantiteten af och tulluppbörden för de varu
slag,
hvilka den med hänsyn till uppbörden mera väsentliga im
porten
under år 1899 vid rikets olika tullplatser omfattat.
Transport
Maskiner, redskap och verktyg, ej spec............. värde kr.
Socker, oraffineradt, mörkare än n:r 18...........................
Spanmål: omalen; bönor............................ kg.
106,660
hvete............................ »
6,300,860
majs.............................. »
5,116,870
råg .............................. »
ärter ............................ »
Vin på fat...................................................
Väfnader: ylle-, ej spec. slag.............................
3,514,410
17,297
Qvantitet.
Vigt i kilogram,
der oj
annat angifves.
Tull.
Kronor.
Summa
Återstående tull, utgörande kronor 613,397: 28, belöper
401 rubriker.
Landskrona:
Uppbörd kr. 1,052,672: 94.
Kaffe ......................................................................''
Maskiner, redskap och verktyg, ej spec............. värde kr,
Socker, oraffineradt, mörkare än n:r 18...........................
Spanmål: omalen; bönor.................
hvete .................
..... kg. 45,161
..... » 1,956,960
..... »
117,570
..... » 2,409,210
..... »
11,330
majs..............................
råg..............................
ärter............................. »
Väfnader: ylle-, ej spec. slag...............................
Summa
Återstående tull, utgörande kronor 277,780: 76, belöper å
355 rubriker.
1,047,065
2,274,085
15,056,097
109,895
61,354
191,714
104,706
534,409
557,075
54,947
107,369
416,665
698,230
1,941,695
1,550,223
32
4,540,231
17,590
49,999
69,823
456,298
167,988
80
33
55
30,782 50
18
774,892
52
Bil. III (forts.). Uppgift å qvantiteten af och tulluppbörden för de varu
slag,
hvilka den med hänsyn till uppbörden mera väsentliga im
porten
under år 1899 vid rikets olika tullplatser omfattat.
Qvantitet.
Vigt i kilo-
Tull.
gram, der ej
annat angifves.
Kronor.
ö.
Lund:
Uppbörd kr. 196,280: 24.
Kilogram. Tall.
Gam: ull-; llertrådigt, ofårgadt .........
. 9,899 2,474: 75
»
»
fargalt............
. 1,899
759: 60
bomulls-; flertrådigt, ofärgadt....
. 8,068 1,613: 60
»
»
färgadt......
. 1,306
457: 10
.—
5,305
05
Hudar; beredda, ej spec., ej pelsverk...
10,909
7,090
85
52,440
6,292
80
Maskiner, redskap ocli verktyg, ej spec.
............ värde kr.
123,040
12,304
—
Tobak: oarbetad...............................
13,264
13,264
—
» arbetad, cigarrer ocb cigarretter
1,082
4,328
—
Vin på fat.......................................
Kilogram.
Tall.
16,005
8,002
50
Väfnader: ylle-; ej spec. slag............
11,136 19,488: —
linne-; mönsterväfnader......
9,060 13,590: —
bomulls-; blekta eller färgade
16,490 14,841: —
»
tryckta el. pressade
2,735
3,008: 50
—
50,927
50
Summa
—
107,514
70
Återstående tull, utgörande kronor 88,765: 54, belöper å
312 rubriker.
Malmö:
Uppbörd kr. 6,928,075: 54.
Bränvin: på fat; af säd...................
lit. ä 50 % 50,568
» ris...................
» » 50 »
42,968
» socker ...............
» » 50 »
4,598
» drufvor..............
»> » 50 » 131,685
229,819
172,364
25
på buteljer .......................
...................... lit
6,230
8,410
50
Transpor
180,774 |75
53
Bil. III (forts.). Uppgift å qvantiteten af och tulluppbörden för de varu
slag,
hvilka den med hänsyn till uppbörden mera väsentliga im
porten
under år 1899 vid rikets olika tullplatser omfattat.
Qvantitet.
Tull.
Vigt i kilo-
gram, der ej
annat angifves.
Kronor.
Ö.
"
180,774
75
137,049
30
27,689
11,075
60
85,769
55,749
85
512,870
102,574
—
1,347,995
161,759
40
3,303,525
330,352
50
1,953,995
459,188
83
332,790
33,279
43,268,724
1,600,942
79
90,090
4,504
50
264,707
264,707
—
308,676
154,338
83,510
95
—
3,579,806
47
Transport
Kilogram.
Tull.
ull-; enkelt, ofärgadt............
. 124,289
24,857
80
»
» färgadt .............
. 35,517
12,430
95
» flertrådigt, ofärgadt.......
. 138,093
34,523
25
u
»
färgadt........
. 76,715
30,686
—
bomulls-; enkelt, ofärgadt......
. 119,333
17,899
95
»
»
förgadt........
. 23,642
7,092
60
»
flertrådigt, ofärgadt.
. 40,568
8,113
60
»
»
färgadt...
4,129
1,445
15
Hudar: sulläder......................................
beredda, andra slag, ej pelsverk......
Ister och flott .........................................
Kaffe .....................................................
Maskiner, redskap och verktyg, ej spec.......
Socker: oraffineradt, mörkare än n:r 18.,......
sirap ..........................................
Spanmål: omalen; bönor.................
hvete.................
majs .................
kom .................
värde kr.
.... kg.
rag...
ärter
209,270
20,970,465
6,679,085
2,494
15,370,000
37,410
malt...
Tobak, oarbetad
Vin på fat.........
Tull
Velocipeder: enl. 1898 års taxa, värde kr. 239,193: — 35,878
»
1899 »
»
färdiga...
st. 608 15,200
»
1899 »
»>
delar......kg.
16,216 32,432
95
Transport
54
Bil. III (forts.). Uppgift å qvantiteten af och tulluppbörden för de varu
slag,
hvilka den med hänsyn till uppbörden mera väsentliga im
porten
under år 1899 vid rikets olika tullplatser omfattat.
Qvantitet.
Vigt i kilo-
Tull.
gram, der ej
annat angifves.
Kronor.
Ö.
Transport
—
3,579,806
47
Kilogram. Tull.
Väfnader: halfsiden-......................... 14,286 42,858: —
ylle-; ej spec. slag ............ 284,267 497,467: 25
bomulls-; blekta etc........... 99,280 89,352: —
>»
tryckta etc......... 47,585 52,343: 50
—
682,020
75
Summa
—
4,261,827
22
Återstående tull, utgörande kronor 2,666,248: 32, belöper å
383 rubriker.
Trelleborg:
Uppbörd kr. 399,278: 29.
Maskiner, redskap och verktyg, ej spec............. värde kr.
Spanmål: omalen; hvete ............................ kg. 3,318,465
203,990
20,399
—
» råg............................... .» 1,889,720
5,208,185
192,702
17,447
85
Väfnader: ylle-, ej spec. slag.........................................
9,970
50
Summa
—
230,549
35
Återstående tull, utgörande kronor 168,728: 94, belöper å
343 rubriker.
Ystad:
Uppbörd kr. 843,023: 07.
Fläsk, ej rökt ............................................................
59,570
11,914
Gryn: ris-..................................................................
157,260
10,221
90
Ister och flott...........................................................
41,740
8,348
—
Kaffe ..............................................................
382,270
45,872
40
Maskiner, redskap och verktyg, ej spec............. värde kr.
79,870
7,987
—
Sockér, oraffineradt, mörkare än n:r 18...........................
1,859,560
436,996
60
Transport]
- |
521,339
90
55
Bil. III (forts.). Uppgift å qvantiteten af och tulluppbörden för de varu
slag,
hvilka den med hänsyn till uppbörden mera väsentliga im
porten
under år 1899 vid rikets olika tullplatser omfattat.
Transport
Spanmål: omalen; bolivete ......................... kg.
19,970
bönor............................ »
44,290
hvete............................. »
1,056,250
majs.............................. »
905,320
råg............................... »
1,002,920
Tobak, oarbetad .......
Vaihader: ylle-, ej spec. slag
Qvantitet.
Vigt i kilogram,
der ej
annat angifves.
3,028,750
39,880
7,775
Tull.
Kronor.
521,339
112,063
39,880
13,606
90
75
25
Summa
—
686,889
90
Återstående tull, utgörande kronor
156,133: 17, belöper å
328 rubriker.
Cimbrishamn:
Uppbörd kr. 40,242: 37.
Bränvin: på fat; af ris..................
... lit. å 50 % 1,035
» socker .............
.. » » 50 »
555
» drufvor ............
... » » 50 »
390
1,980
1,485
_
Maskiner, redskap och verktyg, ej spec............. värde kr.
63,020
6,302
—
Spanmål: omalen; hvete................
............. kg. 136,040
»
råg....................
............. » 431.070
567,110
1,000
20,983
1,750
07
Väfnader: ylle-, ej spec. slag............
Summa
—
30,520
07
Återstående tull, utgörande kronor
9,722: 30, belöper å
193 rubriker.
Åhus:
Uppbörd kr. 1,225,401: 11.
Bränvin: på fat; af säd..................
.. lit. å 50 % 2,038
» ris ..................
... » »50 »
6,330
Transport 8,368
—
—
—
56
Bil. III (forts.). Uppgift å qvantiteten af och tulluppbörden för de varu
slag,
hvilka den med hänsyn till uppbörden mera väsentliga im
porten
under år 1899 vid rikets olika tullplatser omfattat.
Qvantitet.
Tull.
Vigt i kilo-
gram, der ej
annat angifves.
Kronor.
Ö.
Transport 8,368
—
—
—
Bränvin: på fat; af socker....
............. lit. å 50 % 1,250
» drufvor ..
............. » »50 »
8,920
18,538
13,903
50
Kaffe ................................
148,965
17,875
80
Maskiner, redskap och verkty,
5, ej spec.............. värde kr.
159,178
15,917
80
Kis, oskaladt......................
148,553
5,496
46
Spanmål: omalen; bönor.......
................... kg.
13,910
hvete ......
.................. » 12,521,690
majs........
................... » 11,494,160
råg .........
................... »
6,067,830
30,097,590
1,113,610
83
Summa
—
1,166,804
39
Återstående tull, utgörande
kronor 58,596: 72, belöper å
250 rubriker.
Sölvesborg:
Uppbörd kr. 194,893: 92.
Bränvin: på fat; af säd.......
............. lit. å 50 %
32
» ris .......
............. » » 50 »
1,420
» drufvor .
............. » » 50 »
1,204
2,656
1,992
—
Kaffe ................................
13,335
1,600
20
Spanmål; omalen majs.........
5,029,150
186,078
55
Summa
—
189,670
75
Återstående tull, utgörande
kronor 5,223: 17, belöper å
148 rubriker.
Karlshamn:
Uppbörd kr. 368,257: 03.
Bränvin: på fat; af säd ......
............ lit. å 50 %
1,283
» ris........
» drufvor...
............ » » 50 »
14,649
99,127
74,345
25
Transport
—
74,345
25
57
Bil. III (forts.). Uppgift å qvantiteten af och tulluppbörden för de varu
slag,
hvilka den med hänsyn till uppbörden mera väsentliga im
porten
under år 1899 vid rikets olika tullplatser omfattat.
Transport
Kaffe .....................................................................
Maskiner, redskap och verktyg, ej spec. ............ värde kr.
Spanmål: omalen; majs ............................... kg. 694,860
råg ................................. »
26,670
Tobak, oarbetad ....................,.................................
Vin på fat...............................................................
Väfnader: ylle-, ej spec. slag.....................................
Summa
Återstående tull, utgörande kronor 63,708: 17, belöper å
289 rubriker.
Ronneby:
Uppbörd kr. 12,072: 61.
Bränvin: på fat; af drufvor........................ lit. å 50 %
Kaffe ........................................................................
Maskiner, redskap och verktyg, ej spec............. värde kr,
Vin på fat................................................,.................
Väfnader: ylle-, ej spec. slag.........................................
Summa
Återstående tull, utgörande kronor 4,673: 91, belöper å
107 rubriker.
Karlskrona:
Uppbörd kr. 657,907: 16.
Bränvin: på fat; af
säd................... lit.
k
60
%
4,951
»
ris ..................... »
»
50
»
13,822
»
socker.................. »
»
50
»
770
»
drufvor .............. »
»
50
»
27,118
Transport
Qvantitet.
Vigt i kilogram,
der ej
annat angifves.
113,020
129,621
721,530
137,385
52,280
7,690
3,983
14,795
4,903
3,189
315
Tull.
Kronor, ö
74,345
13,562
12,962
26,696
137,385
26,140
13,457
304,548
2,987
1,775
490
1,594
551
7,398
46,661
34,995
34,995
70
58
Bil. III (forts.). Uppgift å qvantiteten af och tulluppbörden för de varu
slag,
hvilka den med hänsyn till uppbörden mera väsentliga im
porten
under år 1899 vid rikets olika tullplatser omfattat.
Transport
Fläsk, ej rökt ............................................................
Kaffe ........................................................................
Maskiner, redskap och verktyg, ej spec............. värde kr.
Ris, oskaladt...............................................................
Qvantitet.
Vigt i kilogram,
der ej
annat angifves.
Tull.
Kronor, ö.
87,570
304,067
73,431
3,991,470
34,995
17,514
36,488
7,343
147,684
Spanmål: omalen; bönor........................... kg.
21,284
hvete............................ »
531,720
majs.............................. »
978,470
råg .............................. »
2,189,220
malen; hvetemjöl..........................................
Tobak, oarbetad..........................................................
Vin på fat.................................................................
Vä&ader: ylle-, ej spec. slag.........................................
Summa
3,720,694
168,398
65,551
43,011
10,276
137,665
10,945
65,551
21,505
17,983
497,676
Återstående tull, utgörande kronor 160,230: 83, belöper å
336 rubriker.
Kalmar:
Uppbörd kr. 1,571,604: 34.
Fläsk, ej rökt..........................................................
Kaffe .....................................................................
Ris, oskaladt...........................................................
Spanmål: omalen; bönor.......................... kg.
15,390
hvete........................... »
17,675,270
majs .......................... »
100,015
råg.............................. »
13,278,110
Summa
Återstående tull, utgörande kronor 175,728: 81, belöper å
325 rubriker.
136,715
464,595
4,411,786
27,343
55,751
163,236
31,068,785 i 1,149,545 05
40
08
1,395,875 53
I
59
Bil. III (forts.). Uppgift å qvantiteten af och tulluppbörden för de varuslag,
hvilka den med hänsyn till uppbörden mera väsentliga importen
under år 1899 vid rikets olika tullplatser omfattat.
Qvantitet.
Vigt i kilo-
Tull.
Oskarshamn:
gram, der ej
annat angifves.
Kronor.
Ö.
Uppbörd kr. 152,483: 15.
Fläsk, ej rökt .............
46,992
9,398
40
Kaffe ......................
115,230
13,827
60
Tobak, oarbetad .........................
86,309
86,309
—
Väfnader: ylle-, ej spec. slag..........
3,370
5,897
50
Summa
—
115,432
50
Återstående tull, utgörande kronor
37,050: 65, belöper å
221 rubriker.
Westervik:
Uppbörd kr. 99,876: 85.
Bränvin: på fat; af säd................
... lit. å 50 %
830
>» ris ..................
... » » 50 »
1,417
» drafvor ...........
... » »50 »
3,992
6,239
4,679
25
Kaffe ..........................................
60,780
38,819
7,293
3,881
60
90
Maskiner, redskap och verktyg, ej spec............. värde kr.
Metaller; jern, valsade stänger .......
1,883,660
47,091
50
Väfnader: ylle-, ej spec. slag..........
2,842
4,973
50
Ångmaskiner ................................
................ värde kr.
50,704
5,070
40
Summa
—
72,990
15
Återstående tull, utgörande kronor
26,886: 70, belöper å
212 rubriker.
Wisby:
Uppbörd kr. 46,103: 06.
Bränvin: på fat; af säd.................
.. lit. ä 50 %
331
» ris ..................
.. » » 50 »
4,377
» socker ..............
.. » » 50 »
1,464
» drufvor ...........
.. » » 50 »
7,728
13,900
10,425
Transport)
- 1
10,425 |
Bil. III (forts.). Uppgift å qvantiteten af och tulluppbörden för de varu
slag,
hvilka den med hänsyn till uppbörden mera väsentliga im
porten
under år 1899 vid rikets olika tullplatser omfattat.
Qvantitet.
Vigt i kilo-
Tull.
gram, der ej
annat angifves.
Kronor.
Ö.
Transport
_
10,425
—
Maskiner, redskap och verktyg, ej spec............. värde kr.
30,712
3,071
20
Superfosfat ..................................
1,722,644
4,306
61
Väfnader: ylle-, ej spec. slag..........
2,760
4,830
—
Summa
—
22,632
81
Återstående tull, utgörande kronor
23,470: 25, belöper å
220 rubriker.
Mem (Söderköping):
Uppbörd kr. 15,564: 27.
Bränvin: på fat; af ris ..................
... lit. a 50 % 4,778
» drufvor ...........
... » »50 »
9,447
14,225
10,668
75
Vin på fat...................................
9,619
4,809
50
Summa
—
15,478
25
Återstående tull, utgörande kronor
86: 02, belöper å 16
rubriker.
Norrköping:
Uppbörd kr. 1,939,595: 14.
Fläsk, ej rökt .............................
Kilogram.
Tull.
188,505
37,701
Garn: ull-; enkelt, ofärgadt............
.. 160,368 32,073: 60
»
»
fårgadt .............
.. 61,737 21,607: 95
» flertrådigt, ofärgadt......
.. 338,828 84,707: —
»
»
färgadt........
.. 55,357 22,142: 80
linne-; enkelt, ofärgadt.........
..
1,038
207: 60
»
»
färgadt........ ...
...
3,572
1,428: 80
Transport 162,167: 75
37,701
—
61
Bil. III (forts.). Uppgift å qvantiteten af och tulluppbörden för de varu
slag,
hvilka den med hänsyn till uppbörden mera väsentliga im
porten
under år 1899 vid rikets olika tullplatser omfattat.
Qvantitet.
Vigt i kilo-
Tull.
gram, der ej
annat angifves.
Kronor.
Ö.
Kilogram.
Tull.
Transport.
Gam: bomulls-; enkelt, ofärgadt.........
.......... 162,167: 75
154,254 23,138: 10
—
37,701
—
»
»
färgadt..........
9,128
2,738: 40
»
flertrådigt, ofärgadt....
79,077 15,815: 40
»
»
färgadt......
3,713
1,299: 55
—
205,159
20
Kaffe ............................................
1,067,897
862,792
128,147
86,279
64
Maskiner, redskap och verktyg, ej spec
Socker: sirap ................................
............. värde kr.
20
80
1,404,538
140,453
Spanmål: omalen; bönor ..................
........ kg. 480,797
hvete....................
........ » 6,257,077
korn.....................
....... »
992
majs.....................
........ »
242,361
råg- .....................
....... .. 6,802.618
ärter.....................
........ ..
13,165
13,797,010
510,489
37
malen; gryn: hafre............
........ kg. 36,553
» hvete............
........ »
171,241
» ej spec..........
........ »
33,126
« mjöl: hvete............
........ »
296,373
537,293
34,924
05
Tobak, oarbetad ...................
98,929
35,897
98,929
62,819
Väfnader: ylle-, ei spec. slag.........................................
75
Summa
—
1,304,903
01
Återstående tull, utgörande kronor 634,692: 13, belöper å
362 rubriker.
Linköping:
Uppbörd kr. 180,700: 90.
Bränvin: på fat; af ris ....................
lit. å 50 % 6,098
» drufvor..............
» ii 50 »
8,284
14,382
10,786
50
Transport
—
10,786
50
62
Bil. III (forts.). Uppgift å qvantiteten af och tulluppbörden för de varu
slag,
hvilka den med hänsyn till uppbörden mera väsentliga im
porten
under år 1899 vid rikets olika tullplatser omfattat.
Qvantitet.
Vigt i kilo-
Tull.
gram, der ej
annat angifves.
Kronor.
Ö.
✓
Transport
—
10,786
50
Tobak: oarbetad .........................................................
51,074
51,074
—
arbetad, cigarrer och cigarretter.........................
1,392
5,568
—
Vin på fat..................................................................
13,411
6,705
50
Väihader: ylle-, ej spec. slag.........................................
11,423
19,990
25
Summa
—
94,124
25
Återstående tull, utgörande kronor 86,576: 65, belöper å
284 rubriker.
Vadstena:
Uppbörd kr. 64,438: 78.
Bränvin: på fat; af ris ..................... lit. å 50 % 1,417
» drufvor ............... » »50 »
3,472
4,889
3,666
75
Spanmål: omalen majs................................................
1,304,981
48,284
30
Tobak, oarbetad..........................................................
7,213
7,213
—
Summa
—
59,164
05
Återstående tull, utgörande kronor 5,274: 73, belöper å
112 rubriker.
Söderhamn:
Uppbörd kr. 105,279: 08.
Bränvin: på fat; af ris ..................... lit. å 50 %
363
» drufvor ............... » »50 »
5,434
5,797
4,347
75
Fläsk, ej rökt ............................................................
140,627
28,125
40
Kaffe ........................................................................
141,498
16,979
76
Socker: sirup...............................................................
124,450
12,445
—
Spanmål: malen; bvetemjöl..........................................
126,260
8,206
90
Summa
—
70,104
81
Återstående tull, utgörande kronor 35,174: 27, belöper å
210 rubriker.
63
Bil. III (forts.). Uppgift å qvantiteten af och tulluppbörden för de varu
slag,
hvilka den med hänsyn till uppbörden mera väsentliga im
porten
under år 1899 vid rikets olika tullplatser omfattat.
Qvantitet.
Vigt i kilo-
Tull.
gram, der ej
annat angifves.
Kronor.
ö.
Hudiksvall:
Uppbörd kr. 220,376: 03.
Fläsk, ej rökt.......
Kaffe...........................................
Tobak, oarbetad............................
181,922
163,901
117,437
36,384
19,668
117,437
40
12
Summa
—
173,489
52
Återstående tull, utgörande kronor
208 rubriker.
46,886: 51, belöper å
Sundsvall:
Uppbörd kr. 1,386,137: 39.
Bränvin: på fat; af säd.................
» ris..................
» drufvor.............
....
lit.
k 50
%
916
....
»
»50
»
17,916
____
»
» 50
»
42,826
61,658
1,214,714
357,593
1,619,510
1,328,602
780,257
4,255,520
46.243
242,942
23.243
194,341
132,860
28,869
276,608
50
Fläsk, ei rökt................................
80
55
20
20
51
Gryn: ris- ...................................................................
Kaffe...........................................
Socker: sirup...............................
Spamnål: omalen; bönor.................
ärter..................
.............. kg. 260,847
.............. » 519,410
malen; hvetemjöl..............
rågmjöl................
............ kg. 1,702,086
............ » 2,553,434
80
Summa
•-
945,109
56
Återstående tull, utgörande kronor
337 rubriker.
441,027: 83, belöper å
64
Bil. III (forts.). Uppgift å qvantiteten af och tulluppbörden för de varu
slag,
hvilka den med hänsyn till uppbörden mera väsentliga im
porten
under år 1899 vid rikets olika tullplatser omfattat.
Qvantitet.
Tull.
Vigt i kilo-
gram, der ej
annat angifves.
Kronor.
Ö.
Hernösand:
Uppbörd kr. 366,680 : 39.
Bränvin: på fat; af ris ....................
. lit. å 50 % 11,381
» socker ................
.. » >» 50 »
903
» drufvor...............
.. » » 50 » 11,371
23,655
17,741
25
Mäsk, ej rökt..................................
348,457
69,691
40
Kaffe.............................................
361,025
43,323
—
Kött, ej af fogel.............................
159,407
11,158
49
Socker: sirup..................................
254,986
25,498
60
Spanmål: malen; bvetemjöl...............
........... kg. 880,041
rågmjöl..................
............ » 661.990
1,542,031
100,232
02
Summa
—
267,644
76
Återstående tull, utgörande kronor 99,035: 63, belöper å 268
rubriker.
Örnsköldsvik:
Uppbörd kr. 147,106: 34.
Bränvin: på fat; af ris. ....................
... Ut. å 50 % 2,722
» drufvor...............
____ » »50 » 3,669
6,391
4,793
25
Fläsk, ej rökt.................................
131,028
26,205
60
Kaffe.............................................
501,211
60,145
32
Socker: sirup..................................
178,151
17,815
10
Spanmål: malen; mjöl, hvete.............
.............. kg. 89,109
» ej spec. slag
.............. » 20,450
109,559
7,121
34
Summa
—
116,080
61
Återstående tull, utgörande kronor 31,025: 73 belöper å 165
rubriker.
65
Bil. III (forts.). Uppgift å qvantiteten af och tulluppbörden för de varu
slag,
hvilka den med hänsyn till uppbörden mera väsentliga im
porten
under år 1899 vid rikets olika tullplatser omfattat.
Qvantitet.
Vigt i kilo-
Tull.
Umeå:
Uppbörd kr. 132,256: 80.
Fläsk, ej rökt...............................................................
Kaffe..........................................................................
gram, der oj
annat angifves.
Kronor.
Ö.
130,204
279,610
35,458
689,271
404,155
26,040
33,553
3,545
25,503
26,270
80
20
80
03
08
Socker: sirap..............................................................
Spanmål: omalen;
bönor .............................. kg.
2,432
»
hvete................................ »
94,889
»
råg.................................. »
591,950
malen; livetemjöl............................................
Summa
—
114,912
91
Återstående tull, utgörande kronor 17,343:89, belöper å 172
rubriker.
Skellefteå:
Uppbörd kr. 207,734: 66.
Fläsk, ej rökt..............................................................
Kaffe......................................................................
Spanmål: omalen; hvete............................. kg. 299,040
»
råg................................ » 5,160,094
7,532
12,355
5,459,134
1,506
1,482
201,987
40
60
96
Summa
—
204,976
96
Återstående tull, utgörande kronor 2,757: 70, belöper å 64
rubriker.
Piteå:
Uppbörd kr. 87,457: 49.
Kaffe..........................................................................
Håg, omalen.................................................................
31,848
2,204,078
3,821
81,550
76
89
Summa
—
85,372
65
Återstående tull, utgörande kronor 2,084: 84, belöper å 41
rubriker.
!
5
66
Bil. III (forts.). Uppgift å qvantiteten af och tulluppbörden för de varu
slag, hvilka den med hänsyn till uppbörden mera väsentliga im
porten
under år 1899 vid rikets olika tullplatser omfattat.
Qvantitet.
Vigt i kilo-  gram, der ej
annat angifves.
Tull.
Kronor.
Ö.
Luleå:
Uppbörd kr. 192,866: 18.
Fläsk, ej rökt...............................................................
255,875
51,175
—
Kaffe...........................................................................
188,304
22,596
48
Kött, ej af fogel ..........................................................
78,875
5,521
25
Smör, naturligt............................................................
29,915
5,983
—
Socker: sirup................................................................
Spamnål: malen; hvetemjöl........................... kg. 563,023
42,379
4,237
90
rågmjöl.............................. » 366,809
929,832
60,439
08
Summa
Återstående tull, utgörande kronor 42,913: 47, belöper å 194
—
149,952
71
rubriker.
Haparanda:
Uppbörd kr. 30,715: 56.
Fläsk, ej rökt.............................................................
22,705
4,541
—
Kaffe...........................................................................
81,672
9,800
64
Kreatur: hästar, ej föl........................................ stycken
58
2,900
—
nöt-.................................................... »
166
1,660
—
Kött, ej af fogel...........................................................
62,349
4,364
43
Spanmål: malen; hvetemjöl............................................
3,400
221
—
Tobak; cigarrer och cigarretter......................................
806
3,224
—
Tågvirke, nytt............................................................
9,233
923
30
Summa
Återstående tull, utgörande kronor 3,081: 19, belöper å 115
27,634
37
rubriker.
67
Bil. III (forts.). Uppgift å qvantiteten af och tulluppbörden för de varu
slag,
hvilka den med hänsyn till uppbörden mera väsentliga im
porten
under år 1899 vid rikets olika tullplatser omfattat.
Jönköping::
Uppbörd kr. 244,445: 92.
Bränvin: på fat; af säd......
............... lit.
å
50
%
448
»
ris....................... »
»
50
»
8,514
»
socker.................. »
»
50
»
417
»
drufvor................. »
»50
»
16,218
Kaffe...........................................................................
Maskiner, redskap och verktyg, ej spec............... värde kr.
Tobak, oarbetad............................................................
Väfnader: ylle-, ej spec. slag...........................................
Qvantitet.
Vigt i kilogram,
der ej
annat angifves.
Tull.
Kronor.
25,597
66,849
96,498
58,504
9,259
Summa
Återstående tull, utgörande kronor 132,869: 24, belöper å
297 rubriker.
Örebro:
111,576
68
Uppbörd kr. 220,405: 45.
Hudar: sulläder.....................
47,506
19,002
40
andra slag, ej pelsverk.......................................
25,902
16,836
30
Kaffe...............
297,575
35,709
_
Socker: sirup........................
53,482
5,348
20
Vin på fat.........
10,873
5,436
50
Väfnader: ylle-, ej spec. slag......
11,525
20,168
75
Summa
Återstående tull, utgörande kronor 117,904: 30, belöper å
269 rubriker.
Anm. Tullkammaren öppnades den 1 april 1899, hvadan ofvan-  stående statistik endast omfattar 9 månader.
102,501
15
19,197
8,021
9,649
58,504
16,203
25
68
Bil. III (forts.). Uppgift å qvantiteten af och tulluppbörden för de varu
slag,
hvilka den med hänsyn till uppbörden mera väsentliga im
porten
under år 1899 vid rikets olika tullplatser omfattat.
lit. å 50
Lidköping'':
Uppbörd kr. 20,806: 57.
Bränvin: på fat; af drufvor...................
Kaffe................................................
Socker: sirup.......................................
Tobak, oarbetad..................................
Vin, på fat.........................................
Väfnader: ylle-, ej spec. slag..................
Summa
Återstående tull, utgörande kronor 5,328: 27, belöper å 149
rubriker.
Karlstad:
Uppbörd kr. 650,697: 25.
Spanmål: omalen råg............
Tobak, oarbetad ..................
Väfnader: ylle-, ej spec. slag.
Qvantitet.
Vigt i kilo-
Tull.
gram, der ej
annat angifves.
Kronor. ö.
2,074
1,555 50
5,515
661
16,220
1,622 —
8,615
8,615 —
3,269
1,634 50
794
1,389 50
—
15,478 30
Summa
Återstående tull, utgörande kronor 146,124: 38, belöper å
291 rubriker.
Anm. Ofvanstående uppgifter omfatta ej underlydande tullkamrarna
i Mon och Charlottenberg. Angående dessa se
sid. 70.
Falun:
Uppbörd kr. 216,943: 17.
Bränvin: på fat; af drufvor.......
Fläsk, ej rökt..........................
Hudar; sulläder.......................
lit. å 50 %
Transport
651,895
448,832
18,069
24,120
448,832
31,620
12
75
504,572
13,195
9,896
134,089
26,817
18,240
7,296
87
25
80
44,010 |05
69
Bil. III (forts.). Uppgift å qvantiteten af och tulluppbörden för de varu
slag,
hvilka den med hänsyn till uppbörden mera väsentliga im
porten
under år 1899 vid rikets olika tullplatser omfattat.
Qvantitet.
Vigt i kilo-
Tull.
gram, der ej
annat angifves.
Kronor.
Ö.
Transport
—
44,010
05
Kreatur: hästar, ej föl....................................... stycken
215
10,750
—
Tobak, oarbetad.......................................................
60.493
60,493
—
Summa
—
115,253
05
Återstående tull, utgörande kronor 101,690: 12, belöper å 276
rubriker.
Anm. I ofvanstående uppgift ingår importen vid underlydande
gränsstationer.
Funäsdalen:
Uppbörd kr. 9,541: 27.
Fläsk, ej rökt..............................................................
10,863
2,172
60
Spanmål: malen; kornmjöl.............................. kg. 4,023
»
hvetemjöl.............................. » 12,544
»
rågmjöl................................ »
3,969
20,536
1,334
85
Kaffe............................................................
14,004
3,618
1,680
1.193
48
Socker, raffineradt........................... ......................
94
Summa
—
6,381
87
Återstående tull, utgörande kronor 3,159: 40, belöper å 30
rubriker.
Östersund:
Uppbörd kr. 140,692: 47.
Bränvin: på fat; af drufvor........................... lit. å 50 %
19,362
14,521
50
Kaffe.....................................................
84,279
10,113
48
Summa
—
24,634
98
Återstående tull, utgörande kronor 116,057: 49, belöper å
228 rubriker.
Anm. I ofvanståendo uppgift inbegripos oj tullkammaren i Stor-
lien. Se sid. 70.
70
Bil. III (forts.). Uppgift å qvantiteten af och tulluppbörden för de varu
slag,
hvilka den med hänsyn till uppbörden mera väsentliga im
porten
under år 1899 vid rikets olika tullplatser omfattat.
Qvantitet.
Yigt i kilo-
Tull.
gram, der ej
annat angifves.
Kronor.
Ö.
Mon:
Uppbörd kr. 54,166: —.
Bränvin: på fat; af säd................................ lit. å 50 %
2,652
1,989
—
Hudar; sulläder............................................................
21,356
8,542
40
Kaffe..........................................................................
35,698
4,283
76
Maskiner, redskap och verktyg, ej spec............... värde kr.
175,648
17,564
80
Metaller: jern; valsade stänger.......................................
161,712
4,042
80
spik; öfver 45 mm...................................
160,827
8,041
35
» under 45 mm..................................
1,677
251
55
Summa
—
44,715
66
Återstående tull, utgörande kronor 9,450: 34, belöper å 204
rubriker.
Charlottenberg:
Uppbörd kr. 212,167: 19.
Fläsk, ej rökt..............................................................
208,197
41,639
40
Hudar; sulläder............................................................
130,564
52,225
60
Kaffe..........................................................................
105,086
12,610
32
Maskiner, redskap och verktyg, ej spec............... värde kr.
137,601
13,760
10
Smör, konstgjordt........................................................
242,518
48,503
60
Spanmål: malen; hvetemjöl.............................................
215,875
14,031
88
Kreatur: hästar, ej föl........................................ stycken
110
5,500
—
Summa
—
188,270
90
Återstående tull, utgörande kronor 23,896: 29, belöper å 259
rubriker.
Storlien:
Uppbörd kr. 436,124: 77.
Fläsk, ej rökt...............................................................
1,869,570
373,914
_
Kaffe...........................................................................
71,739
8,608
68
Transport
—
382,522
68
71
Bil. III (forts.). Uppgift å qvantiteten af och tulluppbörden för de varuslag,
hvilka den med hänsyn till uppbörden mera väsentliga importen
under år 1899 vid rikets olika tullplatser omfattat.
Qvantitet.
Vigt i kilo-
Tull.
gram, der ej
annat angifves.
Kronor.
Ö.
Kreatur: hästar, ej föl.....................
Spanmål: malen; hvetemjöl.............
Transport
................... stycken
............. kg. 352,155
322
382,522
16,100
68
kornmjöl................
............. »
54,134
rågmjöl.................
............. »
16,376
422,665
27,473
8,134
23
Socker: sirup.................................
81,343
30
Summa
—
434,230
21
Återstående tull, utgörande kronor 1,894: 56, belöper å 180
rubriker.
Bil. IV.
Uppgift å antalet tullbehandlade kolli jemte antalet
utfärdade attester, räkningar och förpassningar
vid de särskilda tullkamrarna år 1900.
74
Bil. IY. Uppgift å antalet tullbehandlade kolli jemte antalet ut
färdade
attester, räkningar och förpassningar vid de
särskilda tullkamrarna år 1900,
Tullbe-  handlade
varu-  partier,
utan an-  gifvet
kollital'').
Tull-
behandlade
kolli1).
Packhus-
atteste-
ringar.
Räkningar
å tullmedel
samt å fyr-  och båk-  medel.
Förpass-  ninga/r
å afgående
transitgods
och å ex-  porterade
varor.
Stockholm:
Hufvudtullkammaren........
323
991,288
78,077
89,700
4,540
Stadsgården....................
32
344,527
15,582
13,720
—
Blasieholmen...................
7
214,032
19,699
13,455
2,525
11,881
1,915
JRiddarholmen.................
—
Centralbangården.............
—
129,339
2) 66,433
45,000
1,188
Summa för Stockholm
362
1,698,885
176,072
162,216
5,728
Gefle...................................
115
154,796
7,251
8,324
192
Södertelje............................
—
1,027
529
458
5
Nyköping.............................
76
8,128
886
1,182
—
Vesterås...............................
4
6,671
1,746
1,660
27
Upsala................................
Göteborg:
—
8,469
4,005
3,192
32
Hufvudtullkammaren........
Afdelningen vid Masthuggs-
208
1,009,147
55,338
52,634
> 8,071
kajen.......................
289
389,661
18,097
15,485
J
Afdelningen för tullbehand-
ling af postpaket.........
Afdelningen vid Bergslags-
—
37,014
*) 26,600
14,909
2,598
banan........................
—
5,199
s) 1,750
140
—
Enligt passagerare] oumalen
—
1,300
2) 1,228
1,228
—
Summa för Göteborg
497
1,442,321
103,013
84,396
10,669
Marstrand...........................
—
100
41
217
—
Uddevalla.............................
50
4,951
1,061
1,388
12
Strömstad.............................
96
13,441
934
1,426
—
*) Härvid äro icke medräknade sådana partier och kolli af tullfri beskaffenhet, hvilka ej
behÖft i egentlig mening »tullbehandlas» för utrönande af deras tullfria beskaffenhet.
2) Attester i egentlig mening förekomma ej, utan varorna specificeras i journalerna, hvadan
summan angifver antalet tullbehandlingar.
75
Bil. IV (forts.). Uppgift å antalet tullbehandlade kolli jemte antalet
utfärdade attester, räkningar och förpassningar vid de
särskilda tullkamrarna år 1900.
Tullbe-  handlade
varu-  partier,
utan an-  gifvet
kollital1).
Tull-
behandlade
kolli1).
Packhus-
atteste-
ringar.
Räkningar
å tullmedel
samt å fyr-  och båk-  medel.
Förpass-  ningar
å afgående
transitgods
och å ex-  porterade
varor.
Varberg.........................
49
16,827
1,814
2,108
23
Falkenberg...........................
31
2,311
428
487
7
Halmstad........................
133
76,991
6,311
6,514
100
Helsingborg........................
379
337,352
29,648
26,063
5,501
Landskrona.......................
198
111,369
8,630
7,392
56
Lund...................................
1
21,326
8,228
5,970
41
Malmö...............................
2) 2,403
514,102
86,618
76,081
13,091
Trelleborg..........................
46
45,702
4,166
3,758
13,329
Ystad.................................
58
96,416
4,081
4,070
45
Cimbrisbamn................
16
8,242
519
572
3
Ahus.............................
261
18,120
1,387
1,830
8
Sölvesborg............................
12
3,147
328
365
—
Karlshamn............................
35
18,769
2,648
2,863
49
Konneby..............................
17
6,777
277
332
—
Karlskrona...........................
32
50,270
5,690
5,505
72
Kalmar....................
186
66,915
3,799
3,544
55
Oskarshamn.....................
50
11,913
1,230
1,499
22
Yestervik......................
35
8,211
880
1,031
34
Visby.....................
21
3) 16,375
825
874
3
Mem........................
2
24
18
101
2
Norrköping..................
150
171,055
13,507
13,354
309
Linköping ............................
—
9,783
3,922
3,461
14
Vadstena............................
—
487
230
216
—
Söderhamn.........................
7
13,144
1,075
1,453
15
Hudiksvall....................
7
7,435
947
1,350
33
Sundsvall............................
46
148,926
6,436
8,490
244
*) Härvid äro icke mcdräknado sådana partier och kolli af tullfri beskaffenhet, hvilka ej
behöft i egentlig mening »tullbohandlas» för utrönande af deras tullfria beskaffenhet.
2) Betydande dol af dotta antal partier belöper å jemvägsvagnslaster utan angifvet kollital.
8) Doraf öfvor halfva antalet i säckar inkommande suporfosfat.
76
Bil. IY (forts.). Uppgift å antalet tullbehandlade kolli jemte antalet
utfärdade attester, räkningar och förpassningar vid de
särskilda tullkamrarna år 1900.
Tullbe-  handlade
varu-  partier,
utan an-  gifvet
kollital *).
Tull-
behandlade
kolli1).
Packhus-
atteste-
ringar.
Räkningar
å tullmedel
samt å fyr-  och båk-  medel.
Förpass-  ningar
å afgående
transitgods
och å ex-  porterade
varor.
Hemösand...........................
9
45,033
2,016
2,374
45
Örnsköldsvik.........................
—
11,011
692
929
17
Umeå...................................
6
13,651
547
879
19
Skellefteå.............................
11
223
180
241
4
Piteå ...................................
1
191
99
167
1
Luleå...................................
6
27,786
1,323
2,216
23
Haparanda............................
43
5,022
1,280
1,198
64
Jönköping............................
1
11,717
4,575
4,102
21
Örebro.................................
8
20,391
4,774
4,195
38
Lidköping.............................
—
1,093
508
616
2
( Sjötrafiken............
2
6,430
2,939
2,860
14
1 Gränstrafiken........
—
823
254
161
115
Mon..............................
13
2) 33,770
5,182
1,482
4,497
Cbarlottenberg................
no
31,379
'' 5,397
2,807
4,215
Falun..................................
—
7,924
2,392
2,226
13
Funäsdalen...........................
—
8,606
2,325
359
63
Östersund.............................
—
8,533
1,999
1,972
8
Storlien.........................
112
24,758
2,244
1,495
692
*) Härvid äro icke medräknade ''sådana partier och kolli af tullfri beskaffenhet, hvilka ej
behöft i egentlig mening »tullbehandlas» för utrönande af deras tullfria beskaffenhet.
2) Kollitalet belöper till öfvervägande del å varor af lätteligen tullbehandlad beskaffenhet,
såsom emballage, flyttsaker, kli m. m.
Bil. Y.
Nederlags- och transitrörelsen år 1900, jemförd, hvad
angår de debiterade afgifterna, med år 1875.
78
Bil. Y. Nederlags- och transitrörelsen år 1900, jem
-
N e d e
rlagsrör elsen år 190 0.
Debiterade
nederlags-
afgifter.
Antal an-  gifningar
till upp-  läggning
å neder-  lag.
Antal expeditioner
vid uttagning af
varor från nederlag
Antal
specifi-  cerade
varu-  poster
vid ut-  tagning.
till för-  tullning.* 2)
till för-  flyttning
och
export.3)
84,197
05
6,379
12,718
2,875
53,918
8,954
33
550
1,227
627
4,148
8
07
12
19
1
36
112
32
50
108
6
161
387
44
219
261
6
504
1,253
66
74
137
1
216
34,569
31
6,200
5,796
713
18,523
—
—
2
2
—
2
93
57
37
28
24
58
123
80
11
31
6
37
230
45
42
93
1
116
1,461
77
199
446
60
1,387
5,165
47
917
797
110
3,626
743
88
234
256
28
742
117
90
38
41
3
160
7,876
04
1,395
1,713
320
6,375
213
20
73
123
26
207
Tullkammare.
Debiterade
nederlagsafgifter
år 1875.'')
Stockholm ..
Gefle.........
Södertelje ..
Nyköping...
Upsala.......
Yes terås.....
Göteborg....
Marstrand..
Uddevalla...
Strömstad ..
Varberg.....
Falkenberg.
Halmstad...
Helsingborg
Landskrona.
Lund.........
Malmö......
Trelleborg..
/Ink.
\Utg.
/Ink.
\Utg.
53,449
1,449
2,445
7
/Ink.
31,340
\Utg.
106
/Ink.
—
/Utg.
—
(Ink.
109
Wte.
1
/Ink.
lUtg.
30
/Ink.
97
\Utg.
—
/Ink.
200
\Utg.
-—.
/Ink.
445
\Utg.
4
/Ink.
2,786
\Utg.
21
/Ink.
6,919
\Utg.
127
/Ink.
\Utg.
49
1
681
79/
29\
24/
541
71J
ll]
921
46/
42}
43''
34\
14/
02/
55/
681
92/
161
15/
7il
48/
*) Här har särskildt upptagits utgående nederlagsafgift. Denna afgift upphörde år 1895.
2)
Sammanfaller med antalet räkningar å tull för nederlags- (transit-) gods.
3)
Såsom förflyttning har upptagits jemväl transport af gods från en varuegare till en annan å
samma tullplats.
79
förd, hvad angår de debiterade afgifterna, med år 1875.
Transitrörelsen år
1 900.
Debiterade
transit-
afgifter
Debite-
rade
Antal an-  igifningar
! till upp-
Antal expeditioner
vid uttagning af
varor från transit-  upplag:
Antal
specifi-
cerade
Antal
förpass-
ningar
för
transiter-
ande
gods.
Tullkammare.
år 1875.
transit-
afgifter.
läggning
a transit-  upplag.
till för-  tullning.2]
till för-  flyttning
och
export.3)
varu-  poster
vid ut-  tagning.
1,762
846
06
742
601
97
698
5,728
Stockholm.
90
83
48
55
65
48
12
60
192
Gefle.
—
—
3
10
1
—
—
—
5
Södertelje.
—
—
28
91
4
2
3
5
—
Nyköping.
—
—
55
24
53
47
10
57
32
Upsala.
—
—
5
44
8
7
2
9
27
Vesterås.
1,371
87
699
29
387
239
147
386
10,669
Göteborg.
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Marstrand.
—
—
4
63
8
5
3 ,
8
12
Uddevalla.
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Strömstad.
—
—
20
74
17
10
8 i
18
23
Varberg.
—’
—
—
—
—
—
— i
—
7
Falkenberg.
—
—
32
42
22
17
9
26
100
Halmstad.
42
48
89
65
27
18
17
35
5,501
Helsingborg.
34
30
136
53
73
124
14
138
56
Landskrona.
—
—
34
94
38
31
10
41
41
Lund.
685
52
779
04
350
322
132
454
13,091
Malmö.
—
—
21
61
14
2
12
14
13,329
Trelleborg.
80
Bil. Y (forts.). Nederlags- och transitrörelsen år 1900, jem
-
Heder lagsrörelsen
år 19 00.
Tullkammare.
Debiterade
nederlagsafgifter
Debiterade
nederlags-
afgifter.
Antal an-J
gifningar!
till upp-1
Antal expeditioner
vid uttagning af
varor från nederlag
Antal
specifi-  cerade
varu-  poster
vid ut-  tagning.
ar
iö/o.
läggning
å neder-  lag.
till för-  tullning.2)
till för-  flyttning
och
export.3)
fink.
751
02/
1,794
80
367
492
7
2,057
/Utg.
fink.
Wtg.
fink.
Wtg.
fink.
\Utg.
fink.
lUtg.
99
041
36/
43/
544
95
14
28
_
28
150
4,610
32
162
270
21
378
122
10
40 f
26/
80/
14
23
7
13
1
14
1,476
232
2,478
70
100
255
2
605
21
16
12
12
_
14
Karlskrona....................
fink.
\Utg.
fink.
Wtg.
fink.
fUtg.
fink.
Wtg.
fink.
300
93/
47/
57/
48f
741
3,162
45
139
439
27
927
493
724
26
26
56
16
89
Oskarshamn...................
y
63
1,215
44
107
185
40
410
Vestervik.......................
24
13/
41/
20|
130
69
34
130
11
250
Visby...........................
76
129
05
10
30
_
46
Wtg-
/Ink.
Wtg.
fink.
Wtg.
fink.
Wtg.
12
69/
6
49
36
16
12
70
6,112
—/
62/
58/
79/
7,979
90
688
1,160
100
3,754
Linköping......................
1
310
564
85
40
121
_
283
Vadstena.......................
—>
59
91
15
24
_
58
Söderhamn....................
fink.
Wtg.
fink.
Wtg.
fink.
Wtg.
fink.
\Utg.
89
48/
92/
79/
17/
2!/
27/
38/
41/
701
97
163
317
148
621
Hudiksvall.....................
124
1,337
67
69
362
140
675
1,838
20
150
19
9,763
22
918
1,973
932
7,437
Hernösand.....................
2,720
30
193
390
140
1,253
'') Här har särskildt upptagits utgående nederlagsafgift. Denna afgift upphörde år 1895.
s) Sammanfaller med antalet räkningar å tull för noderlags- (transit-) gods.
s) Såsom förflyttning har upptagits jemväl transport af gods från en varuegare till en annan å
samma tullplats.
81
förd, hvad angår de debiterade afgifterna, med år 1875.
Debiterade
transit-  afgifter
år 1875.
Transitröre]
sen år
1 900.
Tullkammare.
Debite-
rade
transit-
afgifter.
Antal an-  gifhingar
till upp-  läggning
å transit-  upplag.
Antal expeditioner
vid uttagning af
varor från transit-  upplag:
Antal
specifi-  cerade
varu-  poster
vid ut-  tagning.
Antal
förpass-
ningar
för
transite-
rande
gods.
till för-  tullning.2)
till för-  flyttning
och
export.3)
—
—
17
19
30
30
6
36
45
Ystad.
—
—
8
51
3
1
1
2
3
Cimbrisbamn.
—
—
1
98
3
2
1
3
8
Ahus.
—
-
—
—
—
—
—
—
—
Sölvesborg.
21
30
67
23
26
16
6
22
49
Karlshamn.
—
—
—
25
1
1
1
—
Ronneby.
6
78
20
48
34
22
6
28
72
Karlskrona.
—
—
3
41
9
5
3
8
55
Kalmar.
—
—
1
69
5
5
1
6
22
Oskarshamn.
—
—
—
10
1
—
1
1
34
Vestervik.
—
—
—
38
3
2
1
3
3
Visby.
—
—
—
—
—
—
—
—
2
Mem.
—
—
112
69
41
40
8
48
309
Norrköping.
—
—
21
97
42
27
11
38
14
Linköping.
—
—
—
—
1
—
—
—
—
Vadstena.
—
—
5
22
15
13
1
14
15
Söderhamn.
—
—
2
92
5
5
3
8
33
Hudiksvall.
—
—
53
52
28
27
4
31
244
Sundsvall.
—
—
4
58
5
1
4
5
45
Hernösand.
6
82
Bil. V (forts.). Nederlags- och transitrörelsen år 1900, jem
-
Nederlagsrörelsen år 190 0.
Tullkammare.
Debiterade
nederlagsafgifter
Debiterade
nederlags-
afgifter.
Antal an-  gifningar
till upp-  läggning
å neder-  lag.
Antal expeditioner
vid uttagning af
varor från nederlag
Antal
specifi-
cerade
ar
till för-  tullning.2)
till för-  flyttning
och
export.3)
poster
vid ut-  tagning.
587
53
97
230
19
530
/Ink.
lUtg.
117
31/
56/
787
40
64 |
274
10
585
0
1
97
17
28
6
37
Piteå............................
/Ink.
VUtg.
/Ink.
fUtg.
fink.
(Utg.
/Ink.
Wtg.
264
246
2
95/
70/
77/
4) 18
40
1
45
Luleå............................
1,128
04
153
504
75
679
60
106
899
—i
53/
98/
251
71
27
29
65
30
132
Jönköping.....................
1,076
71
96
122
2
380
—/
247
47
44
49
2
75
60
37
44
167
1
186
/Ink.
\Utg.
992
22/
66/
4,769
94
70
124
3
591
O
_
_
_
_
1,060
03
73
133
3
395
Funäsdalen, tullinspektion.
—
—
480
40
77
241
9
339
Storlien.........................
__
—
—
—
—
—
—
—
i) Här har särskild! upptagits utgående nederlagsafgift. Denna afgift upphörde år 1895.
3) Sammanfaller med antalet räkningar å tull för nederlags- (transit-) gods.
3)
Såsom förflyttning har upptagits jemväl transport af gods från en varuegare till en annan å
samma tullplats.
4)
Utgörande förflyttningar från andra nederlag, hvadan någon nederlagsafgift under året ej
debiterats.
83
förd, hvad angår de debiterade afgifterna, med år 1875.
Debiterade
transit-
afgifter
år 1875.
T r a n s i t r ö r e 1 s e n år
1 9 00.
Tullkammare.
Debite-
rade
transit-
afgifter.
Antal an-  gifningai
till upp-  läggning
å transit-  upplag.
Antal expeditionei
j vid uttagning af
varor från transit-  upplag:
Antal
specifi-  cerade
varu-  poster
vid ut-  tagning.
Antal
förpass-
ningar
för
transiter-
ande
gods.
| till för-  tullning.2)
1
till för-  flyttning
och
export.8)
—
—
7
23
5
4
2
6
17
Örnsköldsvik.
—
—
2
55
8
6
1
7
19
Umeå.
—
—
—
—
—
—
—
—
4
Skellefteå.
—
—
—
—
—
—
—
—
1
Piteå.
—
—
20
12
19
15
1
16
23
Luleå.
—
—
—
—
—
—
—
—
64
Haparanda.
9
25
148
51
138
132
39
171
21
Jönköping.
—
—
72
08
138
128
11
139
38
Örebro.
—
—
2
06
2
2
1
3
2
Lidköping.
—
90
33
08
37
28
5
33
129
Karlstad.
—
—
—
—
—
—
—
—
4,497
Mon.
—
—
—
—
—
—
—
4,215
Charlottenberg.
—
—
3
42
10
7
1
8
13
Falun.
—
—
—
—
—
—
—
63
Funäsdalen, tullinspektion.
—
—
4
07
9
8
4
12
8
Östersund.
—
—
—
—
—
—
- j
—
692
Storlien.
i
Bil. Yl.
Uppgift å antalet vid rikets olika tullplatser under
år 1900 i utrikes fraktfart inkommande
och utgående fartyg.
Anm. 1. Dä fartyg under samma resa anlupit flera svenska tullplatser
eller under året gjort flera resor, kar hvarje inkommande och
utgående här upptagits.
Anm. 2. Fartyg har räknats som barlastadt, jemväl då dess vid
tullplatsen lossade eller intagna last understigit en tiondedel af dess
afgiftspligtiga drägtighet.
86
Bil. VI. Uppgift å antalet vid rikets olika tullplatser under år 1900
i utrikes fraktfart inkommande och utgående fartyg.
Stockholm.......................
Landsort.........................
Dalarö............................
Hufvudskär......................
Sandhamn.......................
Furusund........................
Gustafsberg....................
Vaxholm1)......................
Norrtelje .......................
Grisslehamn....................
Östhammar.....................
Öregrund......................
Gefle.............................
Norrsundet................
Skutskär och Hamäs ...
Södertelje ...
Nyköping* 2).
Brevik3)
Trosa ...
Häfringe........
Upsala *).............
Vesterås.............
Göteborg............
Kungsbacka....
Kungelf1)...........
Marstrand1)........
Uddevalla...........
Lysekil1)........
Inkommande
fartyg,
Utgående
fartyg,
bar-
lastade.
lastade.
bar-
lastade.
lastade.
206
2,128
1,472
729
2
16
—
1
—
7
1
1
—
17
1
1
1
—
19
15
2
—
3
3
—
8
7
1
11
10
15
18
24
—
—
—
17
7
7
4
15
65
561
228
495
10
1
—
68
43
61
29
259
—
30
12
25
130
187
78
256
—
2
2
—
198
1,006
2,035
1,039
1,650
7
5
7
3
—
2
6
—
60
198
194
25
33
231
96
139
769
880
669
1,363
*) Flertalet fartyg understiger i drägtighet 40 tons.
2)
Härvid inräknade fartyg, hvilka lossat eller lastat vid Breviks tullstation.
3)
Antalet vid Breviks tullstation inkommande och utgående fartyg, hvilkas klarering egt
rum vid tullkammaren i Nyköping, utgjorde respektive 130 och 152 samt 54 och 255.
87
Bil. Yl (forts.). Uppgift å antalet vid rikets olika tullplatser under
år 1900 i utrikes fraktfart inkommande och utgående fartyg.
Inkommande
fartyg,
Utgående
fartyg,
bar-
lastade.
lastade.
bar-
lastade.
lastade.
845
312
894
270
12
1,030
—
41
332
37
73
290
390
124
71
472
115
58
8
286
1,038
536
205
1,830
3,958
822
3,137
1,059
—
1
—
67
66
—
—
176
9
1
—
—
242
2
41
307
309
37
20
292
98
50
54
22
136
76
107
20
1,108
426
639
517
541
15
3
503
1,150
18
8
933
3,416
1,436
3,199
1,018
731
3
2
761
1,347
49
62
1,143
155
1
7
107
861
128
827
13
7
—
2
2
236
229
277
2
179
47
28
47
177
—
1
13
155
340
119
213
51
41
26
69
716
215
43
1,103
135
45
41
246
Strömstad1).
Saltbacken1).............
Varberg1)....................
Falkenberg *).................
Halmstad....................
Laholm....................
Helsingborg..................
Båstad1)..................
Torekow1)................
Engelholm1)..............
Mölle ’)....................
Höganäs1)................
Viken1)....................
Båå1)......................
Landskrona...................
Älabodame1)............
Kyrkbacken å Hven1).
Malmö.........................
Lomma1)..................
Limhamn1)................
Klagstorp1)...............
Trelleborg.....................
Skanör'')...................
Ystad...........................
Cimbrishamn..................
Skillinge...................
Åhus............................
Sölvesborg.....................
Karlshamn.....................
Bonneby........................
*) Flortalet fartyg understiger i drägtighet 40 tons.
88
Bil. VI (forts.). Uppgift å antalet vid rikets olika tullplatser under
år 1900 i utrikes fraktfart inkommande och utgående fartyg.
Inkommande
fartyg,
Utgående
fartyg,
bar-
lastade.
lastade.
bar-
lastade.
lastade.
Karlskrona......................................................
204
285
68
465
Tjurkö.......................................................
78
2
1
120
Kalmar ..........................................................
460
396
84
458
Bergqvara.................................................
172
15
14
193
Borgholm1).................................................
1
3
2
13
Degerhamn.................................................
19
14
9
40
Pataholm......................................... .........
28
8
1
84
Oskarshamn....................................................
291
111
9
640
Mönsterås..................................................
41
7
2
124
Figeholm...................................................
33
2
2
41
Vestervik........................................................
Vishy.............................................................
126
56
109
71
77
44
358
34
Kappelshamn ............................................
21
1
_
14
Fårösund...................................................
2
—
—
6
Kylley.......................................................
22
2
—
60
Slite..........................................................
38
5
2
43
Katthammarsyik..........................................
Ljugam.....................................................
1
5
—
_
3
6
Bone1).......................................................
Burgsvik1)..................................................
4
16
2
7
8
22
Klinte........................................................
22
4
—
36
Mem..............................................................
9
37
23
36
Valdemarsvik.............................................
9
1
1
32
Baresund...................................................
1
—
—
4
Norrköping.....................................................
108
393
60
418
Arkö.........................................................
Linköping.......................................................
:
1
—
23
Vadstena.......................................................
Söderhamn......................................................
146
7
38
17
8
325
Ljusne.......................................................
37
3
2
125
Hudiksvall......................................................
94
33
17
191
*) Flertalet fartyg understiger i drägtighet 40 tons.
89
Bil. VI (forts.). Uppgift å antalet vid rikets olika tullplatser under
år 1900 i utrikes fraktfart inkommande och utgående fartyg.
Inkommande
fartyg,
Utgående
fartyg,
bar-
lastade.
lastade.
bar-
lastade.
lastade.
Hudiksvall (forts.)
Iggesund.......................
13
8
3
58
Stockviken..................................................
20
12
9
75
Sundsvall.......................................................
360
290
62
980
Hemösand...............................................
Lunde...................................
79
218
126
24
41
10
251
572
Örnsköldsvik...............................................
24
29
18
83
Köpmanholmen ................................
22
1
1
61
Domsjö.....................................................
42
—
1
71
Husum ..........................................
20
1
1
48
IJmeå............................................
83
20
10
123
Nordmaling..............................................
9
1
1
25
Mo å Norrbyskären.....................................
26
—
83
Eatan........................................................
5
—
—
2
Sikeå........................................................
11
—
3
32
Skellefteå........................................................
Bureå........................................................
Sävenäs....................................................
40
16
22
22
3
43
27
47
Storkåge....................................................
14
_
8
20
Furuögrundet..............................................
34
1
1
85
Piteå.............................................................
Storfors .....................................................
Luleå.............................................................
31
11
330
2
98
1
37
70
26
398
Finnklippan................................................
12
11
Haparanda1).................................
54
179
184
45
Törefors.....................................................
14
28
Nederkalix.................................................
43
—
—
93
Jönköping......................................................
—
13
—
7
Örebro...........................................................
—
—
—
—
Lidköping.......................................................
—
1
—
1
Karlstad.........................................................
2
30
—
184
J) Flertalet fartyg understiger i drägtighet 40 tons.
Bil. VII.
Uppgift å antalet mål samt antalet ark i strandvraks-,
bergade varors- och konflskationsjournalerna
för år 1900.
92
Bil. YII. Uppgift å antalet mål samt antalet ark i strandvraks-, bergade
varors- och konfiskationsjournalerna för år 1800.
Strandvraks-
joumaler.
Bergade varors
journaler.
Konfiskations-
joumaler.
Antal mål,
Antal mål,
Antal mål,
Sg*
3 EL
5
C: 3
o” g
po pr.
*-i —
o 2
£ 5
Summf
Antal ark.
£ er
3
-K P
o? o
-S ro
»1 3
tillkomna
år 1900.
Summa
Antal ark.
£ %
3 2L
p
O: 3
iro
& 3
tillkonir
år 190(
Summa
Antal ark.
!?§•
p»
r* °
.
p
Stockholm........................
Landsort.........................
i
i
i
25
33
58
58
Dalarö............................
—
i
i
2
Sandhamn........................
5
10
15
4
Furusund ........................
5
2
7
2
Grisslehamn.....................
6
5
11
3
Östhammar.....................
Öregrand ........................
29
_
29
4
__
1
—
1
1
Gefle ..............................
Södertelje........................
2
1
1
3
1
3
1
9
10
19
6
Nyköping........................
3
3
4
Vesterås...........................
5
5
2
Upsala............................
1
2
3
2
Göteborg.........................
33
15
48
11
4
3
7
8
33
123
156
47
Marstrand........................
9
2
11
3
1
—
1
1
—
1
1
1
Uddevalla........................
10
4
14
16
—
—
—
—
2
5
7
7
Strömstad........................
5
7
12
3
—
1
1
1
2
3
5
4
Yarberg...........................
4
3
7
4
_
1
1
1
_
2
2
2
Falkenberg ......................
2
2
10
_
_
1
1
1
Halmstad........................
Helsingborg.....................
3
21
10
3
31
1
18
1
1
4
1
5
1
3
30
5
32
5
62
6
43
Engelholm...................
1
—
1
1
Landskrona......................
4
1
5
2
—
—
—
—
3
1
4
2
Lund ..............................
Malmö............................
2
5
7
3
_
_
41
52
93
51
Trelleborg........................
Ystad.............................
11
4
10
4
21
8
9
4
—
2
2
1
8
1
13
3
21
4
8
2
Cimbrishamn....................
8
5
13
7
—
—
—
—
1
2
3
2
Åhus ..............................
Sölvesborg........................
—
1
6
1
6
1
5
—
—
—
—
—
2
1
2
1
2
1
Karlshamn ......................
2
1
3
2
—
—
—
—
—
2
2
2
93
Bil. YII (forts.). Uppgift ä antalet mål samt antalet ark i strandvraks-,
bergade varors- och konfiskationsjournalerna för år 1900.
Strandvraks-
journaler.
Bergade varors
journaler.
Konfiskations-
journaler.
Antal mål,
Antal mål,
Antal mål,
balansorado
från föreg. år.
tillkomna
år 1900.
Summa.
Antal ark.
balansorade
från föreg. år.
tillkomna
år 1900.
Summa.
Antal ark.
balansorado
från föreg. år.
tillkomna
år 1900.
Summa.
Antal ark.
Bonneby ..........................
2
—
2
i
—
—
—
—
4
2
6
4
Karlskrona ......................
16
10
26
21
—
—
—
—
—
10
10
6
Kalmar ...........................
17
14
31
23
i
2
3
3
—
8
8
4
Oskarshamn.....................
—
1
1
1
—
—
—
—
—
1
1
1
Vestervik.........................
4
_
4
2
_
_
_
_
1
1
2
2
Visby..............................
33
30
63
40
2
1
3
2
1
1
2
2
Mem...............................
—
1
1
1
1
_
1
1
_
_
_
_
1
4
5
2
Linköping........................
Vadstena.........................
Söderhamn ......................
2
2
2
2
2
2
Hudiksvall.......................
Sundsvall .......................
—
—
—
—
—
i
1
1
2
9
11
6
Hemösand........................
1
2
3
5
—
—
—
—
3
2
5
3
Örnsköldsvik.....................
—
2
2
4
—
—
—
—
—
3
3
2
Umeå .............................
1
1
2
3
—
5
5
2
1
—
1
1
Skellefteå ........................
2
—
2
3
—
—
—
—
2
2
4
2
Piteå ..............................
—
3
3
3
—
—
—
—
2
—
2
6
Lnleå.............................
7
9
16
13
2
2
1
1
3
4
3
Haparanda.......................
1
3
4
3
—
79
45
124
57
Jönköping........................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
3
3
1
Örebro............................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Lidköping........................
2
2
4
3
Karlstad..........................
3
18
21
6
Åmål *).......................
1
1
1
Mon...........................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2
2
1
Ckarlottenberg *)..........
—
—
—
—
—
—
—
—
2
18
20
4
Falun..............................
—
—
—
—
—
—
—
—
1
—
1
2
Funäsdalen ......................
—
—
—
_
_
—
_
_
6
1
7
2
Östersund........................
3
3
6
3
*) Mulen ingå äfven såsom rodovisado i Karlstads konfiskationsjournal.
Bil. VIII.
Sammandrag af tullförvaltningarnas uppgifter angående
kostnaderna för uppvärmning, renhållning
och belysning samt för skrifmaterialier
under åren 1899 och 1900.
96
Bil. Vill. Sammandrag af tullförvaltningarnas uppgifter angående
samt för skrifmaterialier
1
8
9 9
Upp-
värm
Run-
häll-
Belys-
ning.
Skrif-
mate-
rialier.
De i förestående summa in-  gående kostnader hafva med
nedannämnda belopp*)
bestridts af:
ning
ning.
Summa.
Tullkam-
Tull-
verkel
A.
B.
c.
D.
förestån-
dare.
Staden.
1
Stockholm **)...
4,342
48
2,065
07
5,652
36
7,343
33
19,403
24
19,403
24
—
—
—
—
2
Göteborg **)....
2,347
07
1,264
21
1,712
66
4,679
95
10.003
89
10,003
89
—
—
—
—
3
Grisslehamn ....
30
—
20
—
10
—
20
—
80
—
—
—
80
—
—
—
4
Gefle »)............
115
50
40
—
40
—
146
—
341
50
—
—
341
50
—
—
5
Södertelje.......
34
—
10
—
4
—
12
—
60
—
—
—
60
—
—
—
6
Nyköping........
80
_
45
_
7
_
56
87
188
87
D.
31
87
157
—
—
—
7
65
80
36
6
35
28
143
08
D.
7
28
129
80
C.
6
8
Vesterås.........
50
30
—
—
10
80
90
80
—
—
90
80
—
—
9
Marstrand ......
56
_
96
_
20
_
28
_
200
_
D.
10
50
189
50
—
—
10
Uddevalla.......
60
-
20
—
15
—
50
—
145
-
—
—
145
—
—
—
11
Strömstad.......
72
—
70
—
35
—
80
-
257
—
—
—
257
—
—
—
12
Yarberg .........
62
15
5
55
80
137
80
D.
25
10
112
70
13
Falkenberg......
40
7
2
31
80
D.
2
35
77
65
_
_
14
Halmstad8)......
28
_
_
_
5
_
111
10
144
10
D.
46
10
98
—
—
—
15
Helsingborg ....
230
_
110
_
40
_
131
50
511
50
D.
29
—
482
50
—
—
16
Landskrona......
80
—
50
—
25
—
75
—
230
—
—
—
230
—
—
—
Transport
1,003 30
549
214
84335
| 2,609
6ö|
15220
2,45145
6
—
*) Bokstäfverna hänvisa till föregående rubriker.
**) Uppgifterna lemnade af kameralbyrån. Beloppen ingå ej i nedanstående slutsummor.
1)
Begär förslagsanslag å 500 kr.; expenserna komma att ökas till följd deraf att staden öfverlemnat
två nya expeditionsrum.
2)
Staden ombesörjer skurning och renhållning af packhuset; i kostnaden för belysning deltager
Halländska ångfartygsaktiebolaget.
97
kostnaderna för uppvärmning, renhållning och belysning
under åren 1899 och 1900.
1
9
0 0.
Upp-
varm
ning
-
Ken-
liåll-
Belys-
ning.
Skrif-
mate-
De i förestående summa ingående
kostnader hafva med nedannämnda
belopp *) bestridts af:
dumma.
Tullkam-
A.
B.
c.
D.
Tull-
verket.
marens
| forestån
dåre.
-
Staden.
—
—
1
O
40
-
20
—
10
—
25
—
95
—
—
_
95
_
_
3
119
20
40
—
58
—
141
—
358
20
—
—
358
20
—
_
4
34
—
10
—
4
—
12
—
60
—
—
—
60
—
—
5
80
—
45
—
7
—
56
35
188
35
D.
31
35
157
6
75
40
36
—
6
_
37
30
154
70
D.
7
30
141
40
c.
6
7
50
-
28
—
—
—
11
50
89
50
—
—
89
50
—
—
8
60
—
96
—
24
__
28
_
208
_
D.
10
25
197
75
9
65
—
25
—
16
—
55
—
161
—
—
—
161
—
—
_
10
81
—
75
—
35
—
89
—
280
—
—
—
0
r.
01
—
—
—
11
82
50
20
—
5
_
55
95
163
45
D.
39
45
124
12
42
—
7
—
3
—
38
65
90
65
D.
10
_
80
65
13
25
—
—
—
6
—
110
_
141
_
D.
45
_
96
_
14
260
-
110
—
40
_
141
_
551
_
D.
33
_
518
15
120
-1
50
—
25
—
75
270
—
—
—
270
—
—
—
IG
1,134
io|
562 |
-1
239
-I
875
75
2,810
85
176
35
2,628
50
6
—
7
98
Bil. VIII (forts.). Sammandrag af tullförvaltningarnas uppgifter angående
för skrifmaterialier
1 8 9 9.
Upp-
värm-
Ren-
håll-
Belys
ning
Skrif-
mate-
De i förestående summa in-  gående kostnader hafva med
nedannämnda belopp*)
bestridts af:
ning.
ning.
naner.
Summa.
Tull-
Tullkam-
A.
B.
c.
D.
verket
förestån-
dare.
ötaclen.
Transport
1,003
30
549
214
843
35
2,609
35
152
20
2,451
45
6
17
Lund .............
60
24
10
40
134
134
D.
18
Malmö............
942
242
171
85
630
48
1,986
33
1,872
58
113
75
—
—
19
Trelleborg.......
94
50
84
15
30
60
253
SO
D.
253
80
A.B.C.
20
Ystad.............
108
43
89
15
6
42
47
70
251
70
10
95
40
75
200
B.
75
—
21
Cimbrishamn ...
25
—
75
—
5
—
16
-
121
—
—
—
46
—
22
Ahus..............
200
—
180
—
90
—
75
-
545
—
—
—
545
—
—
—
23
Sölvesborg ......
34
—
48
—
6
—
15
—
103
—
—
—
103
—
—
—
24
Karlshamn ‘)....
60
—
—
—
5
—
26
—
91
—
—
—
91
—
—
—
25
Ronneby2).......
96
—
22
50
7
80
25
151
30
D.
151
30
26
Karlskrona......
198
—
—
—
37
74
116
40
352
14
21
—
331
14
—
—
27
Kalmar3)........
69
—
14
—
2
90
32
—
117
90
—
—
117
90
B.
70
—
28
Oskarshamn ....
45
50
70
—
5
—
25
05
145
55
A. C.
—
75
55
—
29
Vestervik........
56
30
10
69
50
165
50
33
D.
6
—
132
50
—
30
Yisby.............
114
73
29
8
35
30 3c
182
4c
25
176
18
—
31
Mem.............
36
25
—
g
—
10
1__
1
76
D.
76
32
Norrköping.....
• 61
71
86
7E
18
48
140
88
310
81
24
286
81
—
33
Linköping......
4c
—
66
)-
1C
)-
35
—
1
150
—
—
156
)-
—
—
Transport
| 3,252|16| 1,62*
40
628)81
2,23"
7l| 7,74"
1]
L| 2,119198
3| 5,276|13| 353
l|—
*) Bokstäfverna hänvisa till föregående rubriker.
1)
Vaktmästare svara för städning och eldning, för hvars ombesörjande de vidkännas en k
af 66 kr. årligen, som icke upptagits under rubriken B.
2)
För år 1899, angående hvilket uppgifter ej kunnat lemnas, äro utförda samma belopp, som u
1900. Tullkammaren anser dock boloppen så lågt upptagna, att summan bör beräknas till 160 ä 165 kr
3)
Staden bekostar skurning en gång om året.
99
kostnaderna för uppvärmning, renhållning och belysning samt
under åren 1899 och 1900.
1
9
0 0.
Upp-
värm
ning
Ren-
håll-
ning-
Belys
ning
Skrif-
mate-
De i förestående summa ingående
kostnader hafva med nedannämnda
belopp *) bestridts af:
oumma.
Tullkam
-
A.
B.
C.
D.
Tull-
verket.
mar en 8
förestån
dåre.
-
Staden.
1,134
10
562
—
239
—
875
75
2,810
85
176
35
2,628
50
6
80
—
24
—
10
—
40
1
n~
154
—
—
—
154
—
—
—
17
1,343
10
360
—
199
75
608
85
2,511
70
2,377
20
D.
134
50
18
107
—
84
—
12
—
60
263
—
—
—
263
—
—
—
19
112
—
88
—
8
21
60
20
268
41
D.
22
03
46
38
A. B. C.
200
_
20
28
—
100
—
5
50
17
150
50
_
50
50
B.
100
21
205
—
180
—
80
—
85
550
—
—
—
550
—
—
—
22
36
—
48
—
6
—
15
105
—
—
—
105
—
—
—
23
75
—
—
—
5
—
30
110
—
—
—
110
—
—
24
96
—
22
50
7
80
25
—
151
30
—
—
151
30
—
—
25
216
—
—
—
39
96
128
55
384
51
D.
35
85
348
66
26
88
90
15
—
3
50
43
50
150
90
—
—
150
90
—
—
27
45
50
70
—
5
—
22
15
142
65
_
72
65
B.
70
_
28
62
—
34
—
10
—
61
40
167
40
A. C.
36
_
131
40
29
143
33
36
—
8
30
27
40
215
03
D.
6
25
208
78
30
33
—
25
—
5
—
12
—
75
—
—
—
75
—
—
—
31
52
30
89
—
16
76
201
48|
359
54
D.
31
75
327
79
32
48
-
24
—
10
-1
38
—
120
—
—
—
120
—
—
—
33
3,905
23|
1,761
50 j
671
78
2,351
28''
8,689
79|
2,685
43
5,628
361
376
—
100
Bil. Vill (forts.). Sammandrag af tullförvaltningarnas uppgifter angående
för skrifmaterialier
1
8
9 9.
II
De i förestående
summa in-
Upp-
Ren-
Belvs
.
Skrif- |
gående kostnader hafva med
nedannämnda belopp*)
värm
häll-
lllcllB*
bestridts af:
ning
ning
Ullig.
rialier. !
Summa.
Tullkam-
verket.
förestån-
Staden.
A.
B.
C.
D.
dåre.
Transport
3,252.16
1,628
40
628
84''
2,237 71
7,747
11
2,119
98
5,276
13
351
—
34
Vadstena.........
35
—
24
—
5
—
1425
1
78
25
—
—
78
25
—
—
35
Söderhamn *) ...
1001
—
100
—
10
—
45
255
—
—
—
155
—
100
—
36
Hudiksvall......
75
—
72
—
10
—
20
—
177
—
—
—
177
--
—
—
37
Sundsvall........
97
80
—
—
25
—
88
—
210
80
—
—
210
80
—
—
38
Hemösand......
80 63
5
—
5
—
35
—
125
63
—
—
125
63
—
—
39
Örnsköldsvik ...
56
—
—
—
3
—
30
—
89
—
—
—
89
—
—
—
A. C. D.
40
Umeå2) ..........
103
74
28
—
39
60
41
72
213
06
39
92
173
14
—
—
41
Skellefteå........
15
75
60
—
4
—
20
—
99
75
—
--
99
75
—
—■
42
Piteå..............
80
—
48
—
121
—
40
-
289
—
—
—
289
—
—
—
43
Luleå.............
75
—
120
—
10
—
139
—
344
—
—
—
344
—
—
—
D.
44
Haparanda......
122
—
90
—
42
—
83
20
337
20
29
20
308
—
—
—
45
Jönköping.......
46
—
48
—
14
—
38
75
146
75
—
—
146
75
—
—
A. C. D.
4 6
Örebro............
122
50
53
—
23
—
90
-
288
50
62
226
50
—
—
47
Lidköping......
—
—
5
—
1
—
10
-
16
—
—
16
—
—
—
D.
A.
48
Karlstad........
150
—
—
—
94
28
244
2S
39
90
54
38
150
—
A. D.
49
Falun............
121
50
15
2
—
32
55
171
0c
113
05
58
—
—
—
50
Östersunds)....
73
85
3
—
62
—
223
—
—
208
B.
15
—
Summa
4,606
08 2,381
40
946
44
3,12146
11,055
38| 2,404 05
8,035 33
616
I-
*) Bokstäfverna hänvisa till föregående rubriker.
1)
Tullkammaren anmärker att, enär ingen säkerhet finnes för att staden fortfarande skall bekosta
uppvärmning, ökning i kostnaden lätt kan uppstå för tullkammarens föreståndare.
2)
Vaktmästarne och roddame svara för städningen, för hvars ombesörjande de vidkännas en
kostnad af 90 kr. årligen, som icke inräknats i summan under B.
3)
Staden tillsläpper en famn ved årligen.
101
kostnaderna för uppvärmning, renhållning och belysning samt
under åren 1899 och 1900.
1
9 0 0.
Upp-
värm
ning
Ren-
håll-
ning.
Belys
ning
-
Skrif-
mate-
De i förestående summa ingående
kostnader hafva med nedannämnda
belopp *) bestridts af:
öunmiti.
Tullkam-
A.
B.
C.
D.
1U1J-
verket.
marens
förestån
dåre.
-
Staden.
8,905
23
1,761
50
671
78
2,351
28
8,689
79
2,685
43
5,628
36
376
_
35
—
24
—
5
—
14
25
78
25
—
—
78
25
—
—
84
100
—
100
—
10
_
45
_
255
,_
_
155
_
A.
100
_
35
80
—
72
—
12
—
25
—
189
—
—
—
189
—
—
—
36
93
60
—
—
29
—
96
—
218
60
—
—
218
60
—
—
37
81
38
5
—
5
—
35
—
126
38
—
—
126
38
—
—
38
56
—
—
—
3
—
30
—
89
—
—
—
89
—
—
—
39
161
05
30
_
16
50
51
80
259
35
A.C.D.
47
85
211
50
_
40
19
25
60
—
4
75
20
—
104
—
—
—
104
—
—
—
41
80
—
48
—
121
—
40
—
289
_
—
—
289
—
—
—
42
75
—
120
—
10
—
164
—
369
—
—
—
369
—
—
—
43
135
—
105
—
49
_
106
20
395
20
D.
44
20
351
_
_
44
46
—
48
—
14
—
38
75
146
75
—
146
75
—
—
45
126
70
78
—
42
25
65
15
312
10
A.C.D.
65
63
246
47
_
_
46
—
—
5
—
1
—
10
—
16
—
—
—
16
—
—
—
47
150
—
—
—
—
—
98
08
248
08
D.
43
70
54
38
A.
150
_
48
124
—
15
—
2
—
45
35
186
35
A D.
124
35
62
_
_
_
49
73
—
85
_
3
_
67
_
228
_
_
_
213
B.
15
50
5,341
21
2,556 |ö0
999
28
3,302
86
12,199
85
3,011
16
8,547
69
641
—
Bil. IX.
Befordringsstatistik, utvisande i medeltal för åren
1896—1900 dels vid första, utnämning till tjenst
inom tullverkets lokalförvaltning samt kust- och
gränsbevakning antalet lefnads- och tjensteår, dels
ock vid befordran från lägre till högre tj en stegrad
ej mindre antalet lefnads- och tjensteår än äfven
antalet tjensteår i den grad, hvarifrån
befordran skett.
104
Bil. IX. Befordringsstatistik, utvisande i medeltal för åren 1896—1900 dels
kust- och gränsbevakning antalet lefnads- och tjensteår, dels ock
lefnads- och tjensteår än äfven antalet tjenste
-
I medeltal
för åren:
Lefnadsår.
Tjensteår i
tullverket.
1896
36 år
1
mån.
14 år
7 mån.
1897
36 »
3
»
14 »
11 »
1898
35 »
—
15 »
—
1899
35 »
11
»
14 »
7 »
1900
37 »
8
»
15 »
8 »
1896—1900
36 år
2
mån.
14 år
11 mån.
1896
32 år
11
mån.
11 år
2 mån.
1897
35 »
—
12 »
2 .»
1898
32 ».
6
»
10 »
1 »
1899
35 >»
—
12 »
6 »>
1900
35 ..
1
n
12 »
— »
1896—1900
34 år
1
mån.
11 år
7 mån.
1896
29 år
1
mån.
6 år
6 män.
1897
28 »
4
»
6 »
5 »
1898
27 »
6
»
6 »
8 »
1899
29 »
1
»
7 »
4
>»
1900
28 »
1
»
7 »
1 »
1896-1900
28 år
5
mån.
6 år
10 mån.
1898
35 år
1
mån.
9 år
6 mån.
1899
30 »
10
»
7 »
5 »
1900
29 »
4
»
7 »
4 »
1898-1900
)
1
31 år
9
mån.
8 år
1 mån.
Vid utnämning'' till:
a) lägsta ordinarie tjenstemannabefattning1)....
I b) lägsta ordinarie betjentsyssla vid inre bevak
ningen°)..........................................................
c) lägsta ordinarie betjentsyssla vid kustbevakningen
..................................... .....................
1 rakningen.................................................
(Under år 1896 förekom ingen dylik utnän
i År 1897 utnämndes blott en person; om <
hvilkens medräknande, på grund af hans vid u
i ningen höga ålder, 48 ar 4 män., och långa tj
tid, 23 år 7 mån., skulle förryckt resultatet. 1
räknas, så uppgå i medeltal för åren 1897-  lefnadsåren till 35 år 11 mån. och tjensteår»
112 år.)
Anm. Brutet månadstal, som ej hinner till 15 dagar, har uteslutits. 15 eller flere dagar
hafva räknats såsom hel månad.
Här medräknas dels 7 personer, som utnämnts till öfveruppsyningsman, dels ook 2 personer,
som befordrats från betjentgradon till lägsta tjenstemannagraden, samt 5 personer, som befordrats till
öfveruppsyningsman. — 2) Här äro icke inräknade 7 personer, hvilka utnämnts till öfveruppsyningsmä n
(se >).
105
vid första utnämning till tjenst inom tullverkets lokalförvaltning samt
vid befordran från lägre till högre tjenstegrad ej mindre antalet
år i den grad, hvarifrån befordran skett.
I medeltal
för åren:
Lefnadsår.
Tjensteår i
tullverket.
Tjensteår i den
grad, hvarifrån
befordr. skett.
Vid befordran:
a) från lägsta till 2 dr a
tjenstemannagraden3)............
1896
43 år 1 mån.
20 år 8 mån.
8 år 3 mån.
1897
43 » 10
»
16 » 6 »
7 »
6
»
1898
44 » 10
»
23 »
1
»
9 »
5
»
1899
42 »
7
»
21 » 6 »
8 » 11 »
1900
50 » 10
»
27 -» 11
»
14 » 11
»
1896-1900
45 år —
21 år 11 mån.
9 år 10 mån.
b) från 2:dra till högsta
tjenstemannagraden..............
1896
53 år 7 mån.
33 år —
15 år 3 mån.
(Under åren 1897 ocb 1900
1898
55 »
4
»
34 »
7 mån.
17 »
7
»
förekom ingen dylik befordran.)
1899
60 »
7
»
35 »
7
»
13 »
1
»
1896, 1898—99
56 år 6 män.
34 år 4 män.
15 år 4 mån.
c) från lägsta hetjentgraden1)
1896
38 år 5 mån.
15 år 7 mån.
9 år 1 mån.
1897
38 »
2
»
15 »
5
»
7 »
6
»
1898
42 » 11
»
19 » 11
»
12 »
4
»
1899
37 » 11
»
16 »
4
»
9 »
5
»
1900
38 »
5
»
16 » 11 »
9 »
3
»
1896—1900
!
39 år 2 män.
16 år 10 mån.
9 år 6 mån.
8) 8 öfvoruppsyningsmän, soni befordrats till 2:dra tjenstemannagraden, äro här medräknade.
— 4) Här medräknas oj 5 personor, som befordrats till öfveruppsyningemän (so1), och ej heller G porsonor,
som redan vid antagningen i tullvorkots tjenst utnämnts till ordinarie, och för hvilka sistnämnde tjonstetiden
i don lägsta gradon i medeltal för åron 1896—1900 utgjort 21 år 7 månader.
Tulltjenstemännens inkomster år 1900.
Tablå 1.
Tablå 2.
Tablå 3.
Tablå 4.
Tablå 5.
Öfverinspektorer och tullförvaltare.
Kontrollörer, hvilka jemte tullförvaltare (öfverinspektor)
äro chefer för tullförvaltning.
Kontrollörer, ej upptagne i Tablå 2.
Kammarskrifvare.
Ordinarie tjensteman, ej upptagne i tablåerna 1—4.
Förklarande anmärkningar till ofvannämnda tablåer se Bil. XII (sid. lo2).
108
Bil. X. Tulltjenstemännens inkomster år 1900.
Ort.
Tjenst.
hH
C:
3C
1.
2.
3.
4-
5.
1
Lön.
Tjenst-
görings-
pennin-
gar.
Inkomst
af tull-  behand-  ling utom
packhus-  områdo.
E x
Inkomst
af tjenst-  göring på
öfvertid i
den mån
sådan in-  komst icke
ingår i
kolumn 1.
t r a
I
i n
ö s
t o m
e n
S t
a.
o?
ET* **
§ 3
s*E
oq ä
• crc
09
1
annan, som ut-  . gått jemlikt för-  ordningen om
expeditionslösen.
•fin^SUIAUBJq
o"‘ o "____"____ «
3?
"V
s
fq
p
1
Stockholm, tullkammaren ____
1
Tullförvaltare......
7
4,000
2,000
112
70
2
»
uppbördskontoret
1
d:o
......
7
4,000
—
2,000
—
—
—
—
—
—
—
331
—
—
—
! 3
»
konfiskations- och
kassörskontoret
1
d:o
......
5
3,500
—
1,500
—
—
—
—
—
4
»
packhusinspektionen
1
Öfverinspektor.....
3
4,000
—
3,000
—
5
»
»
1
Tullförvaltare......
6
3,500
—
2,500
6
»
nederlagskontoret
1
d:o
......
7
4,000
—
2,000
—
—
—
—
—
—
—
100
—
—
—
7
»
tullbevakningsinsp.
1
Öfverinspektor____
i
4,000
—
1,000
—
—
—
—
—
—
—
—
—
610
—
1 8
Grisslehamn.....................
1
Tullförvaltare......
i
2,000
—
700
—
—
—
24
—
—
—
6
—
—
—
Gefle.....
1
5
3 500
1 500
75
10
1 9
r
Södertelje
1
d:o
......
1
2,000
—
700
—
12
—
—
—
—
2
_
_
_
11
Nyköping
1
?
? 000
1 nnn
400
Q30
89
m
12
Upsala ..
1
3
2 500
1 000
3
9
50
97
50
13
Yesterås.
1
d:o
......
3
2,500
—
1,000
—
48
—
i
50
1
50
17
14
Göteborg,
0 tullkammaren ....
1
d:o
......
7
4,000
—
2,000
—
—
—
—
—
67
07
40
25
—
—
15
»
uppbördskontoret
1
d:o
......
7
4,000
—
2,000
—
—
—
—
—
—
—
163
50
—
—
16
»
konfiskations- och
kassörskontoret
1
d:o
......
5
3,500
—
1,500
17
»
packhusinspektionen
1
Öfverinspektor____
3
4,000
—
3,000
—
—
—
—
—
—
—
3
—
—
—
''l8
»
»
1
Tullförvaltare......
6
3,500
—
2,500
—
—
—
—
—
—
—
2
25
—
—
19
»
nederlagskontoret
1
d:o
......
7
4,000
—
2,000
—
—■
—
—
—
—
—
65
—
—
—
20
»
tullbevakningsinsp.
1
Öfverinspektor ____
2
4,000
—
1,500
106
21
193
88
21
Marstrand........................
1
Tullförvaltare......
2
2,000
—
1,000
—
—
—
—
—
—
—
19
—
—
—
*) En af tullafdelningscheferne i Göteborg utöfvar jemte sin tjenst befattning såsom tulldirektör mot årligt arfvode
af 2,500 kronor.
2) Tullkammaren uppgifver den hit hänförliga inkomsten i medeltal utgöra 150 kronor.
109
Tablå 1. Öfverinspektorer och Tullförvaltare.
6.
1-
8.
9.
10.
11.
12.
13.
14.
i tull
verk
e 1
S t j
e n s t.
Annan inkomst
Summa
af bestyr,
Vikariats-
ersättning,
i tullverkets tjenst.
lön, tjenst-
som utförts
Aktorats-
b.
görings-
Älders
-
af
i omedel-  bart sam-
af alla
Beslagare-
och auk-
dagtrakta-
a.
penningar
inkom-
andelar.
tionsprovi-  sion samt
slagafgift.
menten af
tullmedel,
gratifika-
som utgått
af tull-  verkets
som icke
är hänförlig
till a.
och extra
inkomst.
10 och 11.
medtjenst-  göringen i
tullverket.
ster.
tion.
medel.
_
_
_
_
6,182
_
1,000
_
7,182
_
1,810
90
8,992
90
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
6,331
—
1,000
—
7,331
—
1,301
04
8,632
04
2
—
—
185
57
—
—
—
—
—
—
5,185
57
1,000
—
6,185
57
—
—
6,185
57
3
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
7,000
—
1,000
—
8,000
—
—
—
8,000
—
4
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
6,000
—
1,000
—
7,000
—
—
—
7,000
—
5
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
6,100
—
1,000
—
7,100
—
—
—
7,100
—
6
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
5,610
—
1,000
—
6,610
—
—
—
6,610
—
7
—
—
6
37
—
—
—
—
—
—
2,736
37
800
—
3,536
37
41
33
3,577
70
8
—
—
1
—
—
—
—
—
—
—
5,086
—
1,000
—
6,086
—
—
—
6,086
—
9
—
—
—
42
—
—
—
—
—
—
2,714
42
800
—
3,514
42
—
—
3,514
42
10
—
—
—
—
—
—
—
—
12
—
4,447
—
1,000
—
5,447
—
—
—
5,447
—
11
—
—
10
86
—
—
—
—
—
—
3,543
86
1,000
—
4,543
86
—
—
4,543
86
12
—
—
32
05
—
—
—
—
—
—
3,600
05
1,000
—
4,600
05
692
50
5,292
55
13
—
6,107
32
1,000
—
7,107
32
1,485
—
8,592
32
14
6,163
50
1,000
—
7,163
50
1,485
—
8,648
50
15
—
—
273
78
—
—
—
—
—
—
5,273
78
1,000
—
6,273
78
—
—
6,273
78
16
7
75
7,010
75
1,000
—
8,010
75
—
—
8,010
75
17
8
-
6,010
25
1,000
—
7,010
25
—
—
7,010
25
18
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
6,065
—
1,000
—
7,065
—
—
—
7,065
—
19
5,800
09
1,000
—
6,800
09
—
—
6,800
09
20
—
—
2) 12
52
—
—
—
—
*) 14
—
3,045
52
1,000
—
4,045
52
237
—
4,282
52
21
110
Bil. X (forts.). Tulltjenstemännens inkomster år 1900.
Ort.
Tjenst.
£—i
C:
CD
3Q
>-i
P-
1.
2.
3.
i-
5.
1
Lön.
Tjenst-
görings-
pennin-
gar.
Inkomst
af tull-  behand-  ling utom
packhus-  område.
E x
Inkomst
af tjenst-  göring på
öfvertid i
den mån
sådan in-  komst icke
ingår i
kolumn 1.
; r a
inko
Lösen
m
8 t
a.
o:
1 2
a p:
5-2.
»i =ä
• oq
T
annan, som ut-  . gått jemlikt för-  ^ ordningen om
expeditionslösen.
. för försegling af
bränvinskärl.
22
Uddevalla........................
i
Tullförvaltare......
3
2,500
1,000
224
9183
_
23
_
_
_
23
Strömstad........................
1
d:o
......
3
2,500
—
1,000
—
—
—
490
—
77
—
209
—
—
—
24
Varberg..................
1
d:o
......
4
3,000
—
1,000
—
—
—
325
—
6
50
5
—
—
—
■2 5
Falkenberg...................
1
1
2.000
700
197
5
26
Halmstad ........................
1
d:o
......
4
3,000
—
1,000
—
6
—
80
—
48
—
25
—
3
—
27
1
d:o
......
5
3.500
1,500
_
150
_
43
51
36
_
74
98
28
Landskrona......................
1
d:o
......
5
3,500
—
1,500
—
—
—
200
—
24
18
—
29
Lund..............................
1
d:o
......
3
2,500
—
1,000
—
—
—
—
—
—
—
6
—
—
—
30
Malmö ...........................
1
d:o
......
4
4,000
—
2,000
—
—
—
—
—
32
91
90
—
—
—
31
Trelleborg........................
1
d:o
......
3
2,500
—
1,000
—
—
—
1,330
—
40
—
—
—
—
—
32
Ystad.............................
1
d:o
......
4
3,000
—
1,000
—
64
—
449
50
5
50
18
25
22
69
33
Cimbrishamn....................
1
d:o
......
3
2,500
—
1,000
—
—
—
105
—
17
—
21
—
—
—
34
Ahus..............................
1
d:o
......
4
3,000
—
1,000
—
664
50
510
—
18
33
77
—
676
31
35
Sölvesborg.......................
1
d:o
......
2
2,000
—
1,000
—
—
—
91
—
30
—
9
—
112
27
36
1
d:o
......
4
3.000
_
1,000
_
_
_
650
_
21
28
21
75
98
40
37
Ronneby .........................
1
a:o
......
2
2,000
—
1,000
—
—
—
250
—
—
—
—
—
—
—
38
Karlskrona ......................
1
d:o
......
4
3,000
—
1,000
—
51
69
298
12
20
80
24
25
2
81
39
Kalmar...........................
1
d:o
......
5
3,500
—
1,500
—
—
—
352
—
29
—
54
—
—
—
40
Oskarshamn .....................
1
d:o
......
3
2,500
—
1,000
—
—
—
81
—
60
75
25
—
—
—
41
Vestervik ........................
1
d:o
......
4
3,000
—
1,000
—
136
—
911
—
61
—
39
50
—
—
42
Visby.............................
1
d:o
......
4
3,000
—
1,000
—
—
—
—
—
10
14
4
03
—
—
*) Tullkammaren uppgifver beloppet vara ovanligt stort; medeltal 50 kronor.
2) Tullkammaren uppgifver den bit bänförliga inkomsten i vanliga fall utgöra 75 ä 100 kronor.
8) Detta belopp utgör särskild godtgörelse för uppdraget att utöfva befäl öfver kustbevakningen inom tullkammarens
distrikt, hvilken inkomst enligt komiténs förslag till stater kommer att bortfalla.
4) Tullkammaren uppgifver beloppet vara ovanligt stort; medeltalet under nästföregående tio år uppgick endast till
4 kronor 33 öre.
111
Tablå 1. Öfverinspektorer och Tullförvaltare (forts.).
6.
8.
i
.
10.
n.
12.
13.
14.
i tull
verk
e t s t j
G
n s t.
Inkomst
Annan inkomst
Summa
af bestyr,
Vikariats-
ersättning,
i tullverkets tjenst.
lön, tjenst-
Summa
som utförts
Aktorats-
b.
görings-
Ålders-
af
i omedel-  bart sam-
af alla
Beslagare-
och auk-
dagtrakta-
a.
penningar
tillägg
mankang
inkom-
andelar.
tionspro vi-  sion samt
slagafgift.
menten af
tullmedel,
gratifika-
som utgått
af tull-
som icke
är hän förlig
till a.
ocli extra
inkomst.
10 och
11.
medtjenst-  göringen i
tullverket.
ster
tion.
raedel.
57
39
3,987
39
1,000
_
4,987
39
_
_
4,987
39
22
—
—
114
69
—
—
—
—
576
50
4,967
19
1,000
—
5,967
19
—
—
5,967
19
23
—
—
11
67
—
—
—
—
—
—
4,348
17
1,000
—
5.348
17
38
—
5,386
17
24
—
—
89
83
—
—
—
—
114
-
3,105
83
800
—
3,905
83
—
—
3,905
83
25
—
—
2;15
—
—
—
8)500
—
60
—
4,737
—
1,000
—
5,737
—
—
—
5,737
—
26
—
—
41
35
—
—
3) 600
—
—
—
5,945
84
1,000
—
6,945
84
—
—
6,945
84
27
—
—
—
—
—
—
s) 350
—
—
—
5,592
—
1.000
—
6,592
—
—
—
6,592
—
28
—
—
5
33
—
—
—
—
—
—
3,511
33
1,000
—
4,511
33
180
—
4,691
33
29
—
—
20
21
—
—
3)300
—
6
25
6,449
37
1,000
—
7,449
37
35
32
7,484
69
30
—
—
17
90
26
—
3j300
—
—
—
5,213
90
1,000
—
6,213
90
—
—
6,213
90
31
—
—
7
39
—
—
3)300
—
—
—
4,867
33
1,000
—
5,867
33
—
—
5,867
33
32
—
—
50
03
—
—
3)300
—
93
—
4,086
03
1,000
—
5,086
03
—
—
5,086
03
33
—
—
18
47
—
—
s)300
—
—
—
6,264
61
1,000
—
7,264
61
—
—
7,264
61
34
3,242
27
1,000
—
4,242
27
—
—
4,242
27
35
—
—
86
18
—
—
—
—
33
—
4,910
61
1,000
—
5,910
61
—
—
5,910
61
36
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
3,250
—
1,000
—
4,250
—
—
—
4,250
—
37
—
—
7
38
—
—
—
—
—
—
4,405
05
1,000
—
5,405
05
—
—
5,405
05
38
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
5,435
—
1.000
—
6,435
—
—
—
6,435
—
39
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
3,666
75
1,000
—
4.666
75
—
-
4,666
75
40
5,147
50
1,000
—
6.147
50
—
—
6,147
50
41
—
—
—
23
—
—
—
—
—
—
4,014140
1,000
—
5,014
40
—
—
5,014
40
42
112
Bil. X (forts.). Tulltjenstemännens inkomster år 1900.
i
Tjenst.
5''
O
Jq
1.
2.
3.
5.
Ort.
Lön.
Tjenst-
görings-
pennin-
gar.
Inkomst
af tull-  behand-  ling utom
packhus-  område.
E x
Inkomst
af tjenst-  göriag på
öfvertid i
den mån
sådan in-  komst icke
ingår i
kolumn 1.
; r a
I
inkom
ö s e n
S t
a.
o*
p -
— 3
pu p:
5*2.
^ OQ
CD
annan, som ut-  . gått jemlikt för-  ^ ordningen om
expeditionslösen.
C.
o- &
äg,
= 3
o
ro
pr
p: =
2-Crq
• p
43
Mem.........................
i
Tullförvaltare......
i
2,000
700
120
_
31
_
6
_
_
_
44
Norrköping ...............
i
d:o
......
7
4,000
—
2,000
—
—
—
96
—
20
62
48
50
—
60
45
Linköping...............
i
d:o
......
3
2,500
—
1,000
4
4G
Vadstena............
i
d:o
......
1
2.000
_
700
—
—
—
42
—
15
—
3
—
—
—
14
Söderhamn ......................
i
d:o
......
4
3,000
—
1,000
—
—
—
220
25
61
55
5
—
—
—
48
Hudiksvall..............
i
d:o
......
3
2,500
—
1,000
—
—
—
120
—
50
—
25
—
—
—
49
Sundsvall ........................
i
d:o
......
5
3,500
—
1,500
—
—
—
300
—
78
57
40
—
—
—
50
Hernösand..................
i
d:o
......
4
3.000
1.000
_
_
709
50
106
75
32
_
_
—
51
Örnsköldsvik.....................
i
d:o
......
3
2,500
—
1,000
—
—
—
650
39
—
20
—
—
—
52
Umeå.......................
i
d:o
......
4
3,000
—
1,000
—
9
—
427
—
67
—
20
75
—
—
53
Skellefteå........................
i
d:o
......
1
2,000
—
700
—
—
—
119
50
17
75
12
50
—
—
54
Piteå..............................
i
d:o
......
3
2,500
—
1,000
—
—
—
100
—
27
—
6
—
—
—
55
Luleå.............................
i
d:o
......
3
2,500
1.000
—
—
—
2,750
—
151
—
1
50
—
—
5G
Haparanda.......................
i
d:o
......
4
3,000
1,000
—
—
—
208
—
64
—
15
—
—
—
57
Jönköping........................
i
d:o
......
4
3,000
—
1,000
21
7
58
Örebro ...........................
i
d:o
......
3
2.500
—
1.000
—
—
—
59
Lidköping......................
i
d:o
......
2
2,000
—
1,000
—
6
—
4
50
53
—
7
—
—
—
60
Karlstad .........................
i
d:o
......
4
3,000
—
1,000
—
—
—
—
—
21
—
31
50
—
—
61
Falun.............................
i
d:o
......
2
2,000
—
1,000
—
18
—
—
—
—
—
3
—
—
—
62
Östersund.........................
i
d:o
......
2
2,000
—
1,000
—
37
50
—
—
7
—
12
—
—
—
J) Tullkammaren uppgifver, att någon hit hänförlig inkomst de flesta år icke förekommer.
2) Tullkammaren uppgifver beloppet vara ovanligt stort; medeltalet för åren 1897, 1898 och 1899 utgjorde
112 kronor.
113
Tablå 1. Öfverinspektorer och Tullförvaltare (forts.).
6.
7-
8.
9.
10.
11.
12.
13.
14.
i tull
verk
e t s t j
e
n s t.
Inkomst
af bestyr,
som utförts
Vikariats-  ersättning,
dagtrakta-  menten af
tullmedel,
gratifika-  tion.
Annan inkomst
i tullverkets tjenst.
Summa
lön, tjenst-
Summa
Beslagare-
andel.
Aktorats-  och auk-  tionsproyi-  sion samt
slagafgift.
a.
som utgått
af tull-  verkets
medel.
b.
som icke
är hänförlig
till a.
görings-  penningar
och extra
inkomst.
Älders-
tillägg.
af
10 och
11.
i omedel-  bart sam-  manhang
medtjenst-  göringen i
tullverket.
af alla
inkom-
ster.
_
_
_
_
_
_
_
_
_
_
2,857
_
800
_
3,657
30
3,687
43
—
—
2
24
—
—
—
—
—
—
6,167
96
1,000
—
7,167
96
—
—
7,167
96
44
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
3,504
-
1,000
—
4,504
—
—
—
4,504
—
45
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2,760
—
800
—
3,560
—
15
—-
3,575
—
46
—
—
3
24
—
-
—
—
—
—
4,290
04
1,000
—
5,290
04
45
—
5,335
04
47
—
—
237
06
—
—
—
—
—
—
3,932
06
1,000
—
4,932
06
—
—-
4,932
06
48
5,418
57
1,000
—
6,418
57
—
—
6,418
57
49
—
—
—
34
—
—
—
—
—
—
4,848
59
1,000
—
5,848
59
2)222
50
6,071
09
50
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
4,209
—
1,000
—
5,209
—
—
—
5,209
—
51
—
—
6
06
—
—
—
-
—
—
4,529
81
1,000
—
5,529
81
—
—
5,529
81
52
—
—
—
91
—
—
—
—
—
—
2,850
66
800
—
3,650
66
35
—
3,685
66
53
—
—
6
59
—
—
—
—
—
—
3,639
59
1,000
—
4,639
59
—
—
4,639
59
54
—
—
20
35
—
—
—
—
—
—
6,422
85
1,000
—
7,422
85
—
—
7,422
85
55
994
39
155
81
—
—
—
—
—
—
5,437
20
1,000
—
6,437
20
—
—
6,437
20
56
—
—
33
92
—
—
—
—
21
50
4,083
42
1,000
—
5,083
42
15
—
5,098
42
57
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
3,500
—
1,000
—
4,500
—
—
—
4,500
—
58
—
—
8
68
—
—
—
—
—
—
3,079
18
1,000
—
4,079
18
5
—
4,084
18
59
4,052
50
1,000
—
5,052
50
23
29
5,075
79
60
—
—
—
—
—
—
—
—
—
-
3,021
—
1,000
—
4,021
-—
—
—
4,021
—
61
—
—
31
29
—
—
—
—
—
—
3,087
79
1,000
—
4,087
79
226
—
4,313
79
62
8
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
114
Bil. X (forts.). Tulltjenstemännens inkomster år 1900. Tablå 2. Kontrollörer,
Extra inkomst
Ort.
Tjenst.
t-1
O:
P
*
P3
P
-
Lön.
Tjenst
görings-
Inkomst
af tullpennin-
behandling
utom
£ar’ packhusområde.
Inkomst
af tjenstgöring
på
öfvertid i
den mån
sådan inkomst
icke
ingår i
kolumn 1.
Lösen
« t,
o St
i 4 f
O Q, e
ft. tf.
eu g?
^ a
g
_ ^ e
& b p
te P. cd ö
5 2 ~ o
® p
| O: C
er »•
H *
S: S?
t»r Er.
p: a
JLoq
Stockholm, tullkammaren.....
»
nederlagskonto
»
tullbevakningsinsp.
Geflc..............................
Göteborg, tullkammaren.......
»
tullbevakningsinsp.
Helsingborg......................
Landskrona......................
Malmö..........................
Ystad.............................
Karlshamn.......................
Karlskrona.......................
Kalmar...........................
Visby.............................
Norrköping......................
Sundsvall.........................
1
Kontrollör..........
5 3,000 -
2,000
1
d:o
..........
5 3,000 —
2,000
—
— —
1
d:o
..........
4 3,000 —
1,000
—
— —
1
d:o
..........
4 3,000-
1,000
—
— —
1
d:o
..........
5 3,000 —
2,000
—
— —
1
d:o
..........
4 3,000 —
1,000
1
d:o
..........
4 3,000 —
1,000
—
— —
1
d:o
..........
4 3,000 —
1,000
—
— —
1
d:o
..........
5 3,000 —
2,000
—
— —
1
d:o
..........
3 2,500 -
1,000
—
172 —
1
d:o
..........
3 2,500 -
1,000
—
— —
1
d:o
..........
3 2
—
1,000
—
51 69
1
d:o
..........
4 3,000 —
1,000
—
— —
1
d:o
..........
2 2 —
500
—
— —
1
d:o
..........
5 3,000-
2,000
—
— —
1
d:o ..........
4 3,000 -
1,000
—
— —
20
650
200
1,089
317
298
352
100
12
50
12
93
33
70
_
—
—
100
—
—
—
—
10
50
1
55
—
—
—
40
25
—
106
21
1
34
1
36
—
74
20
—
18
—
—
27
42
90
—
—
5
50
18
25
22
16
71
21
75
18
20
24
25
28
—
54
—
— —
10
14
4
03
— —
14
44
50
—
62
85
—
—
- -
[) Indelningen i lönegrader är gemensam för kontrollörer i Tablå 2 och Tablå 3.
115
hvilka jemte tullförvaltare (öfverinspektor) äro chefer för tullförvaltning.
1 c-
1
7.
1 »•
1
9.
10.
11.
| 12.
13.
14.
i tull
verk
e
S t j
e n s t.
Inkomst
af bestyr,
som utförts
Vikariats-  ersättning,
dagtrakta-  menten af
tullmedel,
gratifika-  tion.
Annan inkomst i
tullverkets tjenst.
Summa
lön, tjenst-
Summa
Beslagare-
andelar.
Aktorats-  och auk-  tionsprovi-  sion samt
slagafgift.
a.
som utgått
af tull-  verkets
medel.
b.
som icke
är hänförlig
till a.
görings-  penningar
och extra
inkomst.
Ålders-
tillägg.
af
10 och
11
i omedel-  bart sam-  manhang
medtjenst-  göringen
tullverket.
af alla
inkom-
ster.
5,163
33
1,000
6,163
33
1,810
90
1
7,97423
1
5,100
1,000
—
6,100
—
—
—
6,100
—
2
4,145
50
1,000
—
5,145
50
—
—
5,145
50
3
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
4,055
-
1,000
—
5,055
—
—
—
5,055
—
4
5,096
13
1,000
—
6,096
13
1,237
50
7,333
63
5
4,300
09
1,000
—
5,300
09
165
—
5,465
09
6
—
-
41
35
—
—
—
—
—
—
4,837
14
1,000
—
5,837
14
—
—
5,837
14
7
—
—
—
-
—
—
—
—
—
—
4,238
—
1,000
—
5,238
—
—
—
5,238
—
8
—
—
20
21
—
—
—
—
6
25
5,143
88
1,000
—
6,143
88
35
31
6,179
19
9
—
—
7
40
—
—
—
—
—
—
4,764
84
1,000
—
5,764
84
—
—
5,764
84
10
33
—
3,987
36
1,000
—
4,987
36
—■
—
4,987
36
11
—
—
7
39
—
—
—
—
—
—
3,902
46
1,000
—
4,902
46
—
—
4,902
46
12
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
4,429
—
1,000
—
5,429
—
—
—
5,429
—
13
—
—
—
23
—
—
—
—
—
—
3,114
40
1,000
—
4,114
40
—
—
4,114
40
14
—
-
2
24
—
—
—
—
—
—
5,073
79
1,000
—
6,073
79
—
—
6,073
79
15
—
4,062
85
1,000
—
5,062
S5
—
—
5,062;85
IG
116
Bil. X (forts.). Tulltjenstemännens inkomster år
—T
Ort.
Tjenst.
1
Lönegrad.
1.
2.
1
3.
1
4.
1
5.
1
Lön.
Tjenst-
gö rings-  pennin-  gar.
Inkomst
af tull-  behand-  ing utom
packhus-  område.
Ext
Inkomst
af tjenst-  göring på
öfvertid i
den mån
sådan in-  komst icke
ingår i
kolumn 1.
53
. för matnmgs-
t_
03
handling.
i
L
1
n k o
ö s e n
b.
2
gO
* O
3
® Pi
§
g 3. ®\P
Sts S
O oq ®
£3 O
C
5 ö £ s
1'' i o: g-  ö ? ''
m s t
c.
sr*
P: JÄ
3 S*
w
s
£3-
er;
^ p
1
Stockholm, tullkammaren ....
1
2:dre Kontrollör...
2
2,500
500
56
2
»
)) ....
1
d:o
2
2,500
—
500
56
3
>»
packhusinspektionen
1
l:ste Kontrollör...
3
2,500
—
1000
—
104
57
—
—
—
-
—
—
i
81
4
»
»
1
Kontrollör.........
2
2,500
—
500
—
104
57
i
81
5
»
»
1
d:o
.........
2
2,500
—
500
—
104
57
—
—
—
—
—
—
i
81
6
»)
»
1
d:o
.........
2
2,500
—
500
—
104
57
—
—
—
—
10
50
i
81
7
»
»
1
d:o
.........
2
2,500
—
500
—
104
57
—
—
—
—
9
—
i
8
))
»
1
d:o
.........
2
2,500
—
500
—
104
57
—
—
—
—
1
50
i
81
9
»
»
1
d:o
.........
2
2,500
—
500
—
104
57
i
81
10
»
»
1
d:o
.........
2
2,500
—
500
—
104
57
—
—
—
—
7
50
i
81
11
»
»
1
d:o
.........
2
2,500
—
500
—
104
57
—
—
—
—
—
—
i
12
Göteborg, tullkammaren......
1
2:dre Kontrollör...
2
2,500
—
500
—
'' —
—
6
—
33
54
5
—
—
13
»
» ......
1
d:o *)
2
2,500
—
500
—
—
—
—
—
33
54
no
—
—
14
»
packhusinspektionen
1
l:ste Kontrollör...
3
2,500
—
1,000
—
50
25
—
—
—
—
75
—
15
»
»
1
d:o *)
3
2,500
1,000
—
50
25
—
—
—
i
50
—
16
»
»
1
Kontrollör ........
2
2,500
500
142
75
15
17
n
»
1
d:o
........
2
2,500
500
—
140
25
48
—
27
—
—
—
18
„
»
1
d:o *)
........
2
2,500
500
—
18
19
n
»
1
d:o *)
........
2
2,500
500
—
4
20
»
1
d:o
........
?
2,500
—
500
—
54
32
3
—
3
—
—
21
Höganäs
1
d:o
........
1
1,800
—
600
—
—
15
—
6
—
22
Malmö ..
1
2:dre Kontrollör..
2
2,500
—
500
—
I
1
*) Tillförordnad enligt Kongl. Majits medgifvande; för konseqvensens skull har ålderstillägg jemväl här
tagits.
117
Tablå 3. Kontrollörer, ej upptagne i Tablå 2.
6.
7-
8.
9.
10.
11.
12.
13.
14.
i tull
verk
e
S
t j
e
n s t.
Inkomst
af bestyr,
som utförts
Vikariats-  ersättning,
dagtrakta-  menten af
tullmedel,
gratifika-  tion.
Annan inkomst
i tullverkets tjenst.
Summa
lön, tjenst-
Summa
af
10 och 11.
Summa
Beslagare-
andel.
Aktorats-  och auk-  tionspro vi-  sion samt
slagafgift.
a.
som utgått
af tull-  verkets
medel.
b.
som icke
är hänforlig
till a.
görings-  penningar
och extra
inkomst.
Ålders-
tillägg.
i omedel-  bart sam-  manhang
medtjenst-  göringen i
tullverket.
af alla
inkom-
ster.
_
_
_
_
_
_
_
_
_
_
3,056
_
1,000
_
4,056
1,448
73
5,504
73
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
3,056
—
1,000
—
4,056
—
1,448
73
5,504
73
2
3,606
38
1,000
—
4,606
38
—
—
4,606
38
3
3,106
38
1,000
—
4,106
38
—
—
4,106
38
4
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
3,106
38
1,000
—
4,106
38
—
—
4,106
38
5
61
84
3,178
72
1,000
—
4,178
72
—
—
4,178
72
6
3,115
38
1,000
—
4,115
38
—
—
4,115
38
7
3,107
88
1,000
—
4,107
88
—
—
4,107
88
8
3,106
38
1,000
—
4,106
38
—
—
4,106
38
9
3,113
88
1,000
—
4,113
88
—
—
4,113
88
10
3,106
38
1,000
—
4,106
38
—
—
4,106
38
11
—
—
3,044
54
1,000
—
4,044
54
742
50
4,787
04
12
3,143
54
1,000
—
4,143
54
742
50
4,886
04
13
—
—
—
—
—
—
—
—
—
75
3,551
75
1,000
—
4,551
75
32
73
4,584
48
14
3,551
75
1,000
—
4,551
75
77
57
4,629
32
15
3,157
75
1,000
—
4,157
75
32
73
4,190
48
16
3,215
25
1,000
—
4,215
25
77
57
4,292
82
17
3,018
—
1.000
—
4,018
—
77
57
4,095
57
18
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
3,004
—
1,000
—
4,004
—
77
57
4,081
57
19
3,060
33
1,000
—
4,060
33
32
73
4,093
06
20
—
—
—
—
—
—
—
—
23
—
2,444
—
600
—
3,044
—
45
—
3,089
—
21
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
3,000
—
1,000
—
4,000
—
28
63
4,028
63
22
118
Bil. X (forts.). Tulltjenstemännens inkomster år 1900.
1.
5.
Extra inkomst
O r t.
23
Mon ..................
24
Charlottenberg......
25
Storlien..............
Tjenst.
Lön.
Tjenst
görings-
Inkomst
af tull
pennin
-
gar.
behandling
utom
packhusområde.
1 Kontrollör .
1
d:o
1
d:o
1,800 -
1,800 —
600 -
1,
—
600 -
Inkomst
af tjenstgöring
på
öfvertid i
den mån
sådan inkomst
icke
ingår i
kolumn 1.
12
Lösen
2 &
5
Scb
O oq tl oo
tS a> m; ©
® B SB
O: O .
2
11
74
m
(r1
25
50
Medeltal af inkomst för:
26 l:ste packhuskontrollörer................................. 3
(Stockholm och Göteborg.)
7 Kontrollörer i 2:dra lönegraden *)...................... 2
(Stockholm, Göteborg och Malmö.)
28 Kontrollörer i l:sta lönegraden ......................... 1
(Höganäs, Mon, Charlottenberg och Storlien.)
*) Kontrollören i Yisby är, ehuru i 2:dra lönegraden, ej här inberäknad, enär han såsom kontrollör med chefskap
är upptagen å Tablå 2.
119
Tablå 3. Kontrollörer, ej upptagne i Tablå 2 (forts.).
6.
8.
9.
10.
11.
12.
13.
14.
i tull
verk
e
t s t j
e
n s t.
Inkomst
af bestyr,
som utförts
Vikariats-  ersättning,
dagtrakta-  menten af
tullmedel,
gratifika-  tion.
Annan inkomst
i tullverkets tjenst.
Summa
lön, tjenst-  görings-  penningar
och. extra
inkomst.
Summa
af
10 och 11.
Summa
Beslagare-
andelar.
Aktorats-  och auk-  tionsprovi-  sion samt
slagafgift.
a.
som utgått
af tull-  verkets
medel.
b.
som icke
är hänförlig
till a.
Älders-
tillägg.
i omedel-  bart sam-  manhang
medtjenst-  göringen i
tullverket.
af alla
inkom-
ster.
2,414
25
600
3,014
25
40
3,054
25
23
—
—
10
34
—
—
—
—
—
—
2,421
84
600
—
3,021
84
6
—
3,027
84
24
2,474
600
3,074
“
40
3,114
25
4,569
96
—
—
—
—
26
—
4,094
27
—
—
—
—
27
3,038
52
—
—
—
—
28
120
Bil. X (forts.). Tulltjenstemännens inkomster
Tjenst
-
E i t r a inkomst
Inkomst
Lösen
Ort.
Tjenst.
O:
C
ct>
eg
p-
Lön.
görings-
pennin-
gar.
Inkomst
af tull-  behand-  ling utom
packhus-  område.
af tjenst-  göring på
öfvertid i
den mån
sådan in-  komst icke
ingår i
. lor matnin
03
handling
b.
® CR jo
* O Ö
® O-
p
ti £. o p
Scb
O OQ Bi. so
B © c
® B gg
C.
crl?
H *
J??
3 o:
2. •
g °L
ei1
1
Stockholm
tullkammaren ____
1 Kammarskrifvare.
2
1,500
500
kolumn
1.
00
37
34
B M *
j^cr;
• p
2
3
»
» ....
uppbördskontoret
(1 d:o
< med
y som
1
hvar och enl
lika inkomst
föregående. J
d:o
2
2
1,500
500
68
4
» packhusinspektionen
i
d:o
2
1,500
—
500
—
104
57
—
—
—
—
24
—
181
5
»
)>
i
d:o
2
1,500
—
500
—
—
—
—
—
—
—
50
—
—
6
»
n
i
d:o
2
1,500
—
500
—
104
57
—
—
—
—
—
—
1 1
7
»
»
i
d:o
2
1,500
—
500
—
104
57
—
—
—
—
—
—
181
8
»
»
i
d:o
2
1,500
—
500
—
134
57
—
—
—
—
3
—
181
9
»
»
i
d:o
2
1,500
—
500
—
8
73
10
n
»
i
d:o
2
1,500
—
500
104
57
—
—
—
—
4
50
181
11
»
»
i
d:o
2
1,500
—
500
104
57
181
12
»
»
i
d:o
2
1,500
—
500
112
07
—
—
—
—
—
—
181
13
)>
»
i
d:o
2
1,500
—
500
104
57
—
—
—
—
1
50
181
14
»
»
i
d:o
2
1,500
—
500
304
57
—
—
—
—
1
50
1 1
15
»
»
i
d:o
2
1,500
—
500
104
57
—
—
—
—
4
50
181
16
»
»
i
d:o
2
1,500
—
500
242
84
—
—
—
—
9
—
1
17
»
»
i
d:o
2
1,500
—
500
104
57
—
—
—
—
7
50
1 1
18
m
nederlagskontoret
i
d:o
2
1,500
—
500
—
—
—
—
—
—
100
—
—
19
»
»
i
d:o
2
1,500
—
500
75
20
»
»
i
d:o
2
1,500
—
500
—
—
—
—
—
—
100
—
—
21
»
tullbeyakningsinsp.
i
d:o
2
1,500
—
500
—
—
590
—
—
—
7
50
140 —
22
Gcfle......
i
d:o
1
1,500
—
300
—
—
500
—
25
—
—
—
— —
23
)) ......
i
d:o
1
1,500
—
300
75
—
75
—
25
—
—
—
—
24
Göteborg,
tullkammaren ......
1
d:o
2
1,500
—
500
—
—
30
—
22
38
—
—
—
25
»
»
i
d:o
2
1,500
—
500
—
—
576
—
22
38
30
—
—
'') Arfvode från postverket för förtullning af postpaket; tilldelas i Stockholm numera kontrollör.
121
är 1900. Tablå 4. Kammarskrifvare.
1 8-
7.
8.
.
10.
11.
12.
13.
14.
i tull
verk
e
S t j
e
n s t.
Summa
lön, tjenst-  görings-  penningar
och extra
inkomst.
Alders-
tillägg.
Summa
af
10 och 11.
Inkomst
af bestyr,
som utförts
i omedel-  bart sam-  manhang
medtjenst-  göringen i
tullverket.
Summa
af alla
inkom-
ster.
Beslagare-
andel]:.
Aktorats-  och auk-  tionsprovi-  sion samt
slagafgift.
Vikariats-  ersättning,
dagtrakta-  menten af
tullmedel,
gratifika-  tion.
Annan inkomst
i tullverkets tjenst.
a.
som utgått
af tull-  verkets
medel.
b.
som icke
är hänforlig
till a.
2,037
34
1,000
—
3,037
34
724
38
3,761
72
1
_
_
150
2,218
1,000
3,218
501
68
3,719
68
3
2,13(5
38
1,000
—
3,130
38
—
—
3,130
38
4
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2,050
—
1,000
—
3,050
—
1,600
—
4,650
—
5
2,106
38
1,000
—
3,106
38
—
—
3,106
38
6
—
—
—
—
—
—
293
15
—
—
2,399
53
1,000
—
3,399
53
75
95
3,475
48
7
—
—
—
—
250
—
—
—
—
—
2,389
38
1,000
—
3,389
38
—
—
3,389
38
8
2,008
88
1,000
—
3,008
88
—
—
3,008
88
9
—
—
—
—
—
—
53
—
—
—
2,163
88
1,000
—
3,163
88
—
—
3,163
88
10
2,106
38
1,000
—
3,106
38
—
—
3,106
38
11
340
2,453
88
1,000
—
3,453
88
—
—
3,453
88
12
2,107
88
1,000
—
3,107
88
—
—
3,107
88
13
50
2,357
88
1,000
—
3,357
88
—
—
3,357
88
14
2,110
88
1,000
—
3,110
88
—
—
3,110
88
15
2,253
34
1,000
—
3,253
34
—
—
3,253
34
16
2,113
88
1,000
—
3,113
88
—
—
3,113
88
17
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2,100
—
1,000
—
3,100
—
—
—
3,100
—
18
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2,075
—
1,000
—
3,075
—
—
—
3,075
—
19
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2,100
—
1,000
—
3,100
—
—
—
3,100
—
20
—
—
—
—
162
09
—
—
—
—
2,899
59
1,000
—
3.899
59
—
—
3,899
59
21
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2,325
—
600
—
2,925
—
—
—
2,925
—
22
24
1,999
—
600
—
2,599
—
—
—
2,599
—
23
2,052
38
1,000
—
3,052
38
495
—
3,547
38
24
2,628
38
1,000
—
3,628
38
495
—
4,123
38
25
122
Bil. X (forts.). Tulltjenstemännens inkomster
1.
2.
3.
4.
5.
1
E
X
; r a
inko
m
S t
O:
Tjenst-
Inkomst
af tjenst-  göring på
öfvertid i
den mån
sådan in-  komst icke
ingår i
kolumn 1.
I
ö s
e n
Ort.
Tjenst.
O
qj3
p-
Lön.
görings-
pennin-
gar.
Inkomst
af tull-  behand-  ling utom
packhus-  område.
. för mätnings-  handling.
annan, som ut-  . gått jemlikt för-  ordningen om
expeditionslösen.
^ för försegling af
brän vinskärl.
26
Göteborg,
tullkammaren ......
1 Kammarskrifvare
2
1,500
500
_
_
_
22
37
_
_
_
27
»
(3 d:o, hvar och en'')
{mod lika inkomst >
( som föregående. J
2
28
»
n
......
1
d:o
2
1,500
—
500
—
—
—
—
—
22
37
27
50
—
—
29
»)
>, ......
1
d:o i)
2
1,500
—
500
—
—
—
—
—
22
34
—
—
—
—
30
))
» ......
(2 d:o, hvar och en^
''med lika inkomst >
( som föregående, j
2
31
»
» ......
1
d:o *)
2
1,500
—
500
—
—
—
—
—
22
34
13
—
—
—
32
))
uppbördskontor
1
d:o
2
1,500
—
500
—
—
—
—
—
—
—
67
—
—
—
33
»
packhusinspektionen
1
d:o *)
2
1,500
—
500
—
39
28
3
27
—
—
14
88
—
—
34
n
»
f5 d:o, hvar och enl
<med lika inkomst!
y som föregående. J
2
35
n
»
1
d:o
2
1,500
—
500
36
n
»
1
d:o •)
2
1,500
—
500
—
39
28
3
27
—
—
14
88
—
—
37
»
»
(2 d:o, hvar och enl
<med lika inkomst!
! som föregående. J
2
38
»
»
1
d:o >)
2
1,500
—
500
—
57
28
15
27
—
—
14
88
—
—
39
»
»
1
d:o
2
1,500
—
500
—
29
43
2
46
—
—
11
16
—
—
40
i)
nederlagskontoret
1
d:o
2
1,500
—
500
—
—
—
48
—
—
—
—
—
—
—
41
»
))
1
d:o
2
1,500
—
500
42
»
tullbevakningsinsp.
1
d:o
2
1,500
—
500
—
—
—
42
50
—
—
44
—
59
65
43
Halmstad
1
d:o
1
1,500
—
300
—
25
—
857
—
24
—
12
—
1
—
44
Helsingborg....................
1
d:o
2
1,500
—
500
—
—
—
189
50
17
42
3
—
—
—
45
»
1
d:o
2
1,500
—
500
—
262
50
258
50
17
42
—
—
—
—
46
»
1
d:o
2
1,500
—
500
—
289
—
277
50
17
42
—
—
—
*) Tillförordnad enligt Kongl. Maj-.ts medgifvande; för konseqvensens skull har ålderstillägg jemväl här upptagits.
2)
Arfvode från postverket för förtullning af postpaket.
3)
Häraf 75 kronor arfvode från postverket.
123
år 1900. Tablå 4. Kammarskrifvare (forts.).
6.
T~ 7-
1
i
3.
10.
11.
12.
13.
14.
i tull
verk
e
t S t
e
n s t.
Inkomst
af bestyr,
som utförts
Vikariats-  ersättning,
dagtrakta-  menten af
tullmedel,
gratifika-  tion.
Annan inkomst
i tullverkets tjenst.
Summa
lön, tjenst-
Summa
Beslagare-
andelar.
Aktorats-  och auk-  tionsprovi-  sion samt
slagafgift.
a.
som utgått
af tull-  verkets
medel.
b.
som icke
är hänförlig
till a.
görings-  penningar
och extra
inkomst.
Älders-
tillägg.
af
10 och
11
i omedel-  bart sam-  manhang
medtjenst-  göringen i
tullverket.
af alla
inkom-
ster.
2,022
37
1,000
3,022
37
495
3,517
37
26
27
2,049
87
1,000
—
3,049
87
495
—
3,544
87
28
2,022
34
1,000
—
3,022
34
495
—
3,517
34
29
30
2,035
34
1,000
—
3,035
34
495
—
3,530
34
31
—
-
—
—
—
—
—
—
—
—
2,067
—
1,000
—
3,067
—
495
—
3,562
—
32
—
2,057
43
1,000
—
3,057
43
77
57
3,135
—
33
34
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2,000
—
1,000
—
3,000
—
2) 900
—
3,900
_
35
2,057
43
1,000
—
3,057
43
32
73
3,090
16
36
37
2,087
43
1,000
—
3,087
43
32
73
3,120
16
38
—
—
2,043
05
1,000
—
3,043
05
s)128
92
3,171
97
39
—
-
—
—
—
—
—
—
—
—
2,048
—
1,000
—
3,048
—
645
—
3,693
—
40
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2,000
—
1,000
—
3,000
—
—
—
3,000
—
41
2,146
15
1,000
—
3,146
15
—
—
3,146
15
42
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2,719
—
600
—
3,319
—
62
—
3,381
—
43
—
—
5
—
—
—
—
—
—
—
2,214
92
1,000
—
3,214
92
—
—
3,214
92
44
—
2,538
42
1,000
—
3,538
42
—
—
3,538
42
45
—
—1
2,583
92
1,000
—
3,583
92
—
—
3,583
92
46i
124
Bil. X (forts.). Tulltjenstemännens inkomster
1.
2.
3.
4.
5.
1
E
x t r a
i n 1
O
m
s t
t-1
O:
Tjenst^
Inkomst
af tjenst-  göring på
öfvertid i
den mån
sådan in-  komst icke
ingår i
kolumn 1.
Lösen
0 r t.
Tjenst.
P
33
p
Lön.
görings-
pennin-
gar-
Inkomst
af tull-  behand-  ling utom
packhus-  område.
. tor matnings-  “
handling.
annan, som ut-  . gått jemlikt för-  ^ ordningen om
expeditionslösen.
. för försegling af
bränvin skärl.
47
Helsingborg .....................
1 Kammarskrifvare
2
1,500
_
500
_
280
50
276
50
17
42
—
—
_
_
48
Landskrona .....................
1
d:o
2
1,500
—
500
—
—
—
430
—
12
—
—
—
—
—
49
Malmö............................
1
d:o
2
1,500
—
500
—
—
—
—
—
10
97
—
—
—
—
50
» ...........................
1
d:o
2
1,500
—
500
—
—
—
300
—
10
97
—
—
—
—
51
» ............................
1
d:o
2
1,500
—
500
—
—
—
—
—
10
97
—
—
—
—
52
» ............................
1
d:o
2
1,500
—
500
—
—
—
20
—
10
97
—
—
—
—
53
» ............................
1
d:o
2
1,500
—
500
—
—
—
—
—
10
97
—
—
—
—
54
55
»
» ...........................
1
d:o
(2 d:o, hvar och en''!
<med lika inkomst >
( som föregående. J
2
2
1,500
500
99
41
29
28
10
97
56
» ...........................
1
d:o
2
1,500
—
500
—
126
61
34
87
9
14
—
—
—
—
57
n
............................
1
d:o
2
1,500
—
500
—
99
41
62
28
10
97
—
—
—
—
58
» ............................
1
d:o
2
1,500
—
500
59
Ahus..............................
1
d:o
1
1,500
—
300
—
201
15
—
—
9
67
—
—
—
—
60
Kalmar...........................
1
d:o
1
1,500
—
300
—
437
—
38
—
10
—
—
—
—
—
61
Norrköping......................
1
d:o
1
1.500
—
300
—
*)187
50
‘)31
50
7
60
11
—
—
—
62
Söderhamn.......................
1
d:o
1
1,500
—
300
—
6
—
220
25
27
70
5
-
—
—
63
Sundsvall .......................
1
d:o
1
1,500
—
300
—
—
—
—
—
28
29
—
—
—
—
64
)) .......................
Medeltal af ink<
1
d:o
>mst för:
1
1,500
300
"
28
29
65
Kammarskrifvare i Stockholm och Göteborg .........
2
66
Öfrig e kammar skrifvare i 2 lära lönegraden .........
(Helsingborg, Landskrona och Malmö.)
2
67
Kammarskrifvare i lista lönegraden ..................
(Getie, Halmstad, Ahus, Kalmar, Norrköping,
Söderhamn och Sundsvall.)
1
l) Tullkammaren uppgifver, att några hit hänförliga inkomster vanligen icke förekomma.
125
år 1900. Tablå 4. Kammarskrifvare (forts.).
f
6.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
13.
14.
i tull
verk
e 1
s t j
e
1 s t.
Inkomst
af bestyr,
som utförts
Vikariats-  ersättning,
dagtrakta-  menten af
tullmedel,
gratifika-  tion.
Arman inkomst
i tullverkets tjenst.
Summa
lön, tjenst-
Summa
Beslagare-
andelar.
Aktorats-  och auk-  tionsprovi-  sion samt
slagafgift.
a.
som utgått
af tull-  verkets
medel.
b.
som icke
är hänförlig
till a.
görings-  penningar
och extra
inkomst.
Älders-
tillägg.
•
af
10 och 11.
i omedel-  bart sam-  manhang
medtjenst-  göringen i
tullverket.
af alla
inkom-
ster.
2,574
42
1,000
_
3,574
42
_
_
3,574
42
47
—
—
4
66
—
—
—
—
—
—
2,446
66
1,000
—
3,446
66
—
—
3,446
66
48
—
—
—
—
—
—
266
65
—
—
2,277
62
1,000
—
3,277
62
—
—
3,277
62
49
2,310
97
1,000
—
3,310
97
—
—
3,310
97
50
2,010
97
1,000
—
3,010
97
—
—
3,010
97
51
—
—
—
—
—
—
94
82
—
—
2,125
79
1,000
—
3,125
79
—
—
3,125
79
52
2,010
97
1,000
—
3,010
97
—
—
3,010
97
53
2,139
66
1,000
—
3,139
66
28
63
3,168
29
54
55
2,170
62
1,000
—
3,170
62
23
81
3,194
43
56
2,172
66
1,000
—
3,172
66
28
63
3,201
29
57
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2,000
—
1,000
—
3,000
—
—
—
3,000
—
58
2,010
82
600
—
2,610
82
—
—
2,610
82
59
—
—
—
—■
—
—
—
—
—
—
2,285
—
600
—
. 2,885
—
—
—;
2,885
—
60
2,037
60
600
—
2,637
60
—
—
2,637
60
61
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2,058
95
600
. 2,658
95
40
—
2,698
95
62
1,828
29
600
—
2,428
29
25
—
2,453
29
63
1,828
29
600
—
2,428
29
—
—
2,428
29
64
3,116
20
65
3,241
06
—
—
—
—
66
—
2,721
33
—
—
—
—
67
126
Bil. X (forts.). Tulltjenstemännens inkomster år 1900. Tablå 5.
Ort.
Tjenst.
%
l.
2.
3.
5.
1
Lönegrad.
Lön.
Tjenst-
görings-
pennin-
gar.
Inkomst
af tull-  behand-  ling utom
packhus-  område.
E x
Inkomst
af tjenst-  göring på
öfvertid i
den mån
sådan in-  komst icke
ingår i
kolumn 1.
t r a
I
a.
S?
*
p a
3 3
Pj p:
fE
er? 3
• er?
09
1
inko
ö s e n
b.
Sss’
gs/s-g
II &;
3 ffl H- Q
O: ©
°
33 3 Hs
O g C: H
3
H ■
m s t
c.
p: £?
3 2*
a ©
09 03
Es-
a^cr?
p
1
Helsingborg.....................
1
Befälhafvare för
kustbevakningen i
Skåne..............
1
4,000
—
1,500
| 2
Malmö............................
1
Packhusinspektor .
1
3,500
—
2,000
3
» ...........................
1
Tullbevakningsin-
spektor .............
1
3,000
—
1,000
—
—
—
*) 1,950
—
—
—
—
—
25
—
4
»
1
Tullkassör o. kon-
fiskationsinspektor
1
3,000
—
1,000
—
—
—
—
—
—
—
280
—
—
—
5
Karlstad .........................
1
Bevakningskon-
trollör...............
1
1,800
—
600
6
Stockholm2).....................
1
Tullfiskal..........
1
2,000
—
700
7
Göteborg.........................
1
d:o
...........
1
2,000
—
700
8
Malmö............................
1
d:o
...........
1
2,000
—
700
9
Lysekil.........................
1
Inspektor...........
1
1,600
—
300
_
—
—
216
—
—
—
139
—
—
—
1°
Engelholm.......................
1
d:o
...........
1
1,600
—
300
111
Bergqvara........................
1
d:o
...........
1
1,600
—
300
—
—
—
51
—
—
—
—
—
—
—
12
Slite ..............................
1
d:o
...........
1
1,600
_
300
_
_
_
18
—
—
—
2
—
—
—
13
Klinto...........................
1
d:o
...........
1
1,600
—
300
—
13
50
16
50
—
—
1
-
—
—
14
Funäsdalen.......................
1
d:o
...........
1
1,600
—
300
J) Tullbevakningsinspektoren anmärker, att de extra inkomsterna torde komma att helt och hållet försvinna.
2)
Nuvarande tullfiskalen i Stockholm, innehar förordnande såsom tullverkets ombudsman med ärligt arfvode af
1,200 kronor.
3)
Arfvode för granskning af hamnumgälder.
4)
Tullinspektören anmärker: »Beloppet osedvanligt stort, under vanliga förhållanden förekomma inga extra inkomster».
127
Ordinarie tjensteman, ej upptagne i tablåerna 1—4.
6.
7-
s.
9.
10.
11.
12.
13.
14.
i tullverk
3 t
s t j
n
s t.
Inkomst
af bestyr,
som utförts
Yikariats-
ersättning,
Annan inkomst i
tullverkets tjenst.
Summa
lön, tjenst-
Summa
Aktorats-
görings-
Ålders
af
10 och
i omedel-
af alla
Beslagare-
andelar.
och auk-  tionsprovi-  sion samt
slagafgift.
dagtrakta-  menten af
tullmedel,
gratifika-
a.
som utgått
af tull-  verkets
b.
som icke
är hänförlig
till a.
penningar
och extra
inkomst.
tillägg.
11.
båld sam-  manhang
medtjenst-  göringen i
tullverket.
inkom-
ster.
medel
5,500
1,000
6,500
6,500
1
5,500
—
1,000
—
6,500
—
—
-
6,500
—
2
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
5,975
—
1,000
—
6,975
—
—
—
6,975
—
3
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
4,280
—
1,000
—
5,280
—
—
—
5,280
—
4
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2,400
—
600
—
3,000
—
—
—
3,000
—
5
—
—
23
24
—
—
—
-
s)250
—
2,973
24
800
—
3,773
24
—
—
3,773
24
6
—
—
74
—
—
—
—
—
—
—
2,774
—
800
—
3,574
—
—
—
3,574
—
7
—
—
67
14
—
—
—
—
—
—
2,767
14
800
—
3,567
14
—
—
3,567
14
8
15
12
—
—
—
—
—
—
345
—
2,615
12
600
—
3,215
12
563
—
3,778
12
9
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1,900
—
600
—
2,500
—
—
—
2,500
—
10
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1,951
—
600
—
2,551
—
500
—
3,051
—
11
—
—
5
27
—
—
—
—
—
—
1,925
27
600
—
2,525
27
589
08
3,114
35
12
—
—
9
21
—
—
—
—
—
—
1,940
21
600
—
2,540
21
638
69
3,178
90
13
4)2,808
15
4,708
15
600
—
5,308
15
—
—
5,308
15
14
K
Bil. XI
Tullbetj entes inkomster år 1900.
Tablå 1.
Tablå 2.
Tablå 3.
Tablå 4.
Tablå 5.
Tablå 6.
Tablå 7.
Tablå 8.
Öfveruppsyningsmän.
Uppsyningsman.
Vaktmästare.
Roddare.
Kustsergeanter och jaktuppsyningsmän.
Kustvakter och kustuppsyningsmän.
Kustroddare, roddare vid yttre bevakningen, jaktbåtsmän.
Gränsridare.
Förklarande anmärkningar till ofvannämnda tablåer se Bil. XTT (sid. 152).
9
130
Ort.
Tjenst.
-
t"1
O:
3
CD''
CFQ
H
~
Bil.
i.
Lön.
XI. Ti
2.
Tjenst-
görings-
pennin-
gar.
illbetj entes ink
3.
4.
|
5.
Extra inkoms
För invi-
sitationer.
För be-  vakning
af loss-  ning eller
lastning.
För be-  vakn
afl
gods.
1
Stockholm, nederlagskontoret...
1 Öfveruppsyningsman
2
1,500
_
500
2
»
tullbevakningen......
1
d:o
2
1,500
—
500
—
1,560
—
—
—
—
12 d:o, hvar och en
med'')
3
» » .....
slika
inkomst som
före-;
2
1
gående.
f
4
Dalarö.................................
1
d:o
1
1,500
—
300
—
27
5
Sandhamn............................
1
d:o
1
1,500
300
—
45
—
—
—
— —
6
Furusund..............................
1
d:o
1
1,500
300
7
Öregrund..............................
1
d:o
1
1,500
—
300
—
15
—
—
—
— —
8
Gefle....................................
1
d:o
1
1,500
—
300
—
250
—
—
—
— —
9
Göteborg, nederlagskontoret.....
1
d:o
2
1,500
—
500
—
—
—
—
—
— —
10
»
tullbevakningen.......
1
d:o
2
1,500
—
500
—
2,153
50
—
—
— —
12 d:o
, hvar och en
med)
11
»
n
■{lika
inkomst som
före-;
2
l
gående.
J
12
Uddevalla............................
1
d:o
1
1,500
—
300
—
192
—
—
—
— —
13
Strömstad............................
1
d:o
1
1,500
—
300
—
806
50
—
—
—
14
Yarberg..............................
1
d:o
1
1,500
—
300
—
132
—
—
—
—
15
Halmstad............................
1
d:o
1
1,500
—
300
—
243
16
Helsingborg..........................
1
d:o
2
1,500
—
500
17
Landskrona,........•..................
1
d:o
2
1,500
—
500
—
—
—
—
—
—
18
Malmö................................
1
d:o
2
1,500
—
500
19
» .................................
1
d:o
2
1,500
—
500
—
1,950
—
—
—
—
20
Ystad..................................
1
d:o
1
1,500
—
300
—
770
21
Ahus...................................
1
d:o
1
1,500
—
300
—
264
82
—
—
— —
22
Karlshamn............................
1
d:o
1
1,500
—
300
—
590
—
—
—
—
23
Karlskrona...........................
1
d:o
1
1,500
—
300
-
125
—
127
—
—
J) Tallkammaren anmärker, att beloppet är osedvanligt stort; i vanliga fall omkring 450 kronor.
131
år 1900. Tablå 1. Öfveruppsyningsman.
6.
~
1
8.
9.
10.
11.
12.
13.
i tullvei
För neder-  lags- och
transitbev åk-  ningar samt
bevakning al
restitutions-  gods.
k e t s t j
Vikariats-  ersättning,
dagtrakta-  menten af
tullmedel,
gratifikation
n s t.
Annan inkomst i tul
verkets tjenst:
Summa
lön, tjenst-  görings-  penningar
och extra
inkomst.
Alders-
tillägg.
Summa
af
9 och 10.
Inkomst af
bestyr, som
utförts i
omedelbart
samman-  hang med
tjenstgörin-  gen i tull-  verket.
Summa
af alla
inkomster.
a.
som utgått
af tullverkets
medel.
b.
som icke
liänförli
till a.
är
3
_
_
__
_
_
_
51
_
2,051
_
1,000
3,051
3,051
1
226
15
3,786
15
1,000
—
4,786
15
205
—
4,991
15
2
_
_
_
_
_
_
11
21
1,838
21
600
2,438
21
34
22
2,472
43
4
—
—
—
—
—
—
4
70
1,849
70
600
—
2,449
70
4
—
2,453
70
5
—
—
—
—
3
73
4
50
1,808
23
600
—
2,408
23
300
—
2,708
23
6
1,815
—
600
—
2,415
—
127
—
2,542
—
7
—
—
—
—
—
—
475
—
2,525
—
600
—
3,125
—
—
—
3,125
—
8
—
—
—
—
—
—
22
50
2,022
50
1,000
—
3,022
50
—
—
3,022
50
9
“
35
71
4,189
21
1,000
—
5,189
21
—
—
5,189
21
10
_
_
_
_
184
50
2,176
50
600
2,776
50
2,776
50
12
—
—
—
—
—
—
94
50
2,701
—
600
—
3,301
—
—
—
3,301
—
13
—
—
—
—
—
—
*)837
—
2,769
—
600
—
3,369
—
80
50
3,449
50
14
—
-
—
—
—
—
1,529
50
3,572
50
600
—
4,172
50
—
—
4,172
50
15
—
—
—
—
—
—
1,006
50
3,006
50
1,000
—
4,006
50
—
—
4,006
50
IG
—
—
—
—
—
—
550
—
2,550
—
1,000
—
3,550
—
—
—
3,550
—
17
—
—
—
—
224
58
135
69
2,360
27
1,000
—
3,360
27
28
63
3,388
90
18
—
—
125
—
—
—
10
36
4,085
36
1,000
—
5,085
36
—
—
5,085
36
19
—
—
—
—
—
—
184
74
2,754
74
600
—
3,354
74
—
—
3,354
74
20
—
—
—
—
—
—
1,161
05
3,225
87
600
—
3,825
87
—
—
3,825
87
21
—
—
—
—
—
—
864
53
3,254
53
600
-
3,854
53
—
—
3,854
53
2 2
—
—
—
—
—
—
70
60
2,122
60
600
-1
2,722
601
—
—
2,722
60
2 3
132
Bil. XI (forts.). Tullbetjentes
Ort.
Tjenst.
Extra inkoms
t-1
s
CD
eg
53
Lön.
Tjenst
-
görings
pennin
gar.
För invisitationer.
För bevakning
af lossning
ell
lastning.
För beaf
gods.
24
Kalmar.....................
........... 1 Öfveruppsyningsman
1
1,500
—
300
—
—
—
—
—
—
25
Baresund *)...........
........... 1
d:o
1
1,500
—
300
26
Norrköping................
1
1,500
—
300
—
—
—
—
—
—
27
Arkö....................
........... 1
d:o
1
1,500
—
300
28
Ljusne 2)...............
........... 1
d:o
1
1,500
—
300
—
47
—
—
—
—
29
Sundsvall...................
........... 1
d:o
1
1,500
—
300
—
30
—
—
30
Lunde 8)................
1
1,500
—
300
—
341
—
—
—
31
Nordmaling4) ........
........... 1
d:o
1
1,500
—
300
—
9
—
—
—
—
32
Haparanda................
........... 1
d:o
1
1,500
—
300
—
72
—
—
—
—
33
Neder Kalix.........
........... 1
d:o
1
1,500
—
300
—
24
—
—■
—
34
Karlstad...................
........... 1
d:o
1
1,500
—
300
—
13 50
—
—
—
35
Östersund ................
........... 1
d:o
1
1,500
—
300
—
—
—
—
—
—
Medeltal af inkomst för:
36
Öfveruvvsnninpsmän i
3:dra lönegraden......................
2
(Stockholm, Göteborg, Helsingborg, Landskrona och Halmö.)
37
Öfveruppsyningsmän i
l:sta lönegraden........................
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
*) Lydande under tullkammaren i Mem.
2)
Lydande under tullkammaren i Söderhamn.
3)
Lydande under tullkammaren i Hernösand.
4)
Lydande under tullkammaren i Umeå.
133
1900. Tablå 1. Öfveruppsyningsman (forts.).
1 6-
1
7-
—
1
8.
1
9-
10.
11.
I 12-
13.
i t u 11 y e
För neder-  lags- och
transitbevak-  ningar samt
bevakning af
restitutions-  gods.
k e t s t j
Vikariats-  ersättning,
dagtrakta-  menten af
tullmedel,
gratifikation.
n s t.
Annan inkomst i tull-  verkets tjenst:
Summa
lön, tjenst-  görings-  penningar
och extra
inkomst.
Alders-
tillägg.
Summa
af
9 och 10.
Inkomst af
bestyr, som
utlorts i
omedelbart
samman-  hang med
tjenstgö rin-  gen i tull-  verket.
Summa
af alla
inkomster.
a.
som utgått
af tullverkets
medel.
b.
som icke är
hänförlig
till a.
—
—
—
—
—
—
637
50
2,437
50
600
3,037
50
3,037
50
24
—
—
—
—
—
—
—
—
1,800
600
—
2,400
—
25
—
2,425
—
25
—''
—
—
—
—
—
108
—
1,908
—
600
—
2,508
—
—
—
2,508
—
26
—‘
—
—
—
—
—
—
—
1,800
—
600
-
2,400
—
20
—
2,420
—
27
—
—
—
—
—
—
375
-
2,222
—
600
—
2,822
—
500
—
3,322
—
28
—
—
—*
—
—
—
174
16
2,409
48
600
—
3,009
48
167
97
3,177
45
29
—
—
—
—
—
—
785
—
2,926
50
600
—
3,526
50
460
—
3,986
50
30
—
—
—
—
—
—
—
—
1,809
—
600
—
2,409
—
197
—
2,606
—
31
—
—
—
—
—
—
31
94
1,903
94
600
—
2,503
94
93
—
2,596
94
32
—
—
9
—
—
—
—
—
1,833
50
600
—
2,433
50
255
—
2,688
50
33
—
—
27
—
—
—
36
—
1,876
50
600
—
2,476
50
—
—
2,476
50
34
25
6
70
37
50
1,869
20
600
2,469
20
185
—
2,654
20
35
—
—
—
-
—
—
—
—
—
—
—
—
4,333
49
—
-
—
36
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2,888
34
_
37 i
134
0 r t.
Bil. XI (forts.). Tullbetjentes
1.
2.
3.
4.
Tjenst.
f
o:
B
CD
Lön.
Extra inkoms
Tjenst
görings-
Förbe- För be.
pennin- För invi- vakning vatning
sitationer. *
°^f af 1
ning eller
gar.
lastning.
gods.
t) Lydande under tullkammaren
a) Lydande under tullkammaren
i Nyköping,
i Strömstad.
1
Stockholm, packliusinspektionen
1 Uppsyningsman ..
....... 2
1,000 —
500 —
—
—
—
2
»
tullbevakningsinsp.
1
(l:o
....... 2
1,000 —
500 —
250
—
—
3
» »
1
d:o
....... 2
G -
—
260
—
—
4
» »
1
d:o
....... 2
1,000 —
500 —
240
—
—
—
5
» »
1
d:o
....... 2
1,000 —
—
300
—
—
—
—
6
»» »
1
d:o
....... 2
1,000 —
—
95
—
—
—
—
7
1
d:o
....... 2
1,000-
240
—
—
—
—
8
)) »
1
d:o
....... 2
1,000 —
500-
300
-
—
—
—
9
Landsort.................•.............
1
d:o
1
900 —
300-
10
Hufvudskär..........................
1
d:o
1
900-
300-
11
Gefle...................................
1
d:o
....... 1
900 —
300-
250
—
—
—
-•
12
Södertelje.............................
1
d:o
....... 1
900-
300 —
36
—
—
—
—
13
Häfringe '').......................
1
d!o
....... 1
900 —
300-
14
Göteborg, packhusinspektionen
1
d:o
....... 2
1,000 —
500-
15
»
tullbevakningsinsp.
1
d:o
........ 2
L -
500-
500
—
—
—
16
») »
1
d:o
........ 2
1,000 —
500-
500
—
—
—
—
17
» »
1
d:o
........ 2
1,000-
500 —
300
—
—
—
18
» »
1
d:o
........ 2
1,000 —
500 -
500
_
—
—
—
19
Saltbackens).....................
1
d:o
........ 1
900 —
300-
35
—
—
—
—
20
Halmstad..............................
1
d:o
........ 1
900-
300-
243
—
—
—
21
Helsingborg..........................
1
d:o
........ 2
1,000 -
500-
450
—
—
—
—
22
)> ..........................
1
d:o
........ 2
1,000-
500-
45C
—
—
—
—
23
Torekow...........................
1
d:o
........ 1
900 -
—
P
—
—
—
24
Råå...............................
1
d:o
........ 1
900-
300-
5c
—
—
—
2 5
Landskrona..........................
1
d:o
........ 2
1,000-
500-
20C
) —
—
—
—
26
Malmö................................
1
d:o
........ 2
1,000-
135
år 1900. Tablå 2. Uppsyningsman.
1 6-
7.
8.
9.
10.
11.
12.
13.
t u 11 v e
För noder-  lags- och
r k e t s t j e
Vikariats-
ersättning,
n s t.
Annan inkomst i tull-  verkets tjenst:
Summa
lön, tjenst-  görings-
Ålders-
Summa
af
Inkomst af
bestyr, som
utförts i
Summa
omedelbart
ningar samt
bevakning a
restitutions-  gods.
dagtrak
men ten
tullmed
gratifikat
fca-
af
Bl,
lön.
a.
som utgått
af tullverkets
medel.
b.
som icke
hänförli
till a.
är
g
penningar
och extra
inkomst.
tillägg.
9 och 10.
hang med
tjenstgörin
gen i tull-  verket.
inkomst
er.
1,500 -
300 —
1,800 -
_ _
1,800
— i
— —
—
—
—
—
24
71
1,774 71
300 —
2,074 71
— —
2,074
71 2
— —
—
—
—
—
—
1,760 -
300-
2,060 —
— —
2,060
— 3
— —
—
—
—
—
—
1,740 -
300 —
2,040 —
. — . —
2,040
— 4
1,800 —
300 —
2,100
—
— —
2,100
—
5
— —
—
—
—
—
5
54
1,600 54
300 —
1,900 54
— _
1,900
54 c
—
—
—
—
—
—
—
1,7 -
300 —
2,040
— —
2,040
— 7
— —
—
—
—
—
—
—
1,800-
300-
2,100
— —
2,100
— 8
— —
—
—
—
54
5
—
1,205 54
300 —
1,505
54
54-
1,559
54 9
— —
—
—
—
—
—
—
1,200-
300 —
1,500
—
— —
1,500
— 10
— —
—
—
—
—
250
-
1,700 —
300 —
2,000
—
400-
2,400
—11
— —
100
—
—
—
30
—
1,366 -
300-
1,666
—
— —
1,666
— 12
— —
—
—
—
—
—
—
1,200-
300 —
1,500
—
40-
1,540
— 13
— —
—
—
—
—
—
1,500 —
300 —
1,800
—
— ~
1,800
— 14
— —
—
—
—
—
26
77
2,026 77
300 —
2,326
77
29 81
2,356
58 ib
— —
—
—
—
—
—
—
2,000-
300 —
2,300
—
29 81
2,329
81 16
1,800 —
300 —
2,100
—
— —
2,100
— 17
— —
--
—
—
—
26
77
2,026 77
300 —
2,326
77
29 81
2,356
58 is
— —
—
—
—
—
115
—
1,350 -
300 —
1,650
—
— —
1,650
— 19
— —
—
—
—
—
8
25
1,451 25
300-
1,751
25
100-
1,851
25 20
1,950 -
300 —
2,250
—
— —
2,250
— 21
— —
—
—
—
—
—
—
1,950 -
300-
2,250
—
— —
2,250
— 22
— —
—
—
—
—
—
—
1,205 —
300 —
1,505
—
35 —
1,540
— 23
1,255 —
300-
1,555
120-
1,675
— 24
— —
—
—
—
100
1,800 —
300-
2,100
—
— —
2,100
- 25
— —
—
—
—
—
—
1,500 -
300 —
1,800
743-
2,5431
— 26
136
Bil. XI (forts.). Tullbetjentes ink
27
O r t.
Malmö.....,...........................
Tjenst.
1 Uppsyningsman.........
f
O:
P
O
g
H
P
2
i.
Lön.
1,000
28
» .................................
1
d:o
.........
2
1,000
29
Trelleborg............................
1
d:o
.........
1
900
—
SO
Ystad..................................
1
d:o
........
1
900
—
31
Abus...................................
1
d:o
.........
1
900
—
32
Sölvesborg...........................
1
d:o
.........
1
900
—
33
Karlskrona...........................
1
d:o
.........
1
900
34
Kalmar................................
1
d:o
.........
1
900
—
35
Borgholm........................
1
d:o
.........
1
900
—
36
Pataholm........................
1
d:o
........
1
900
—
37
Oskarshamn..........................
1
d:o
.........
1
900
—
38
Mönsterås........................
1
d.o
.........
1
900
—
39
Eigeholm.........................
1
d:o
.........
1
900
—
40
Vestervik..............................
1
d:o
.........
1
900
—
41
Visby..................................
1
d:o
.........
1
900
—
42
Kappelshamn....................
1
d:o
.........
1
900
—
1
d:o
.........
1
900
—
44
Kylley.............................
1
d:o
.........
1
900
—
45
Katthammarsvik..............
1
d:o
.........
1
900
—
46
Ljugam..........................
1
d:o
.........
1
900
——
47
Rone..............................
1
d:o
.........
1
900
—
48
Burgsvik........................
1
d:o
.........
1
900
—
49
Mem...................................
1
d:o
.........
1
900
—
50
Valdemarsvik ..................
1
d:o
........
1
900
—
51
Norrköping..........................
1
d:o
........
1
90C
—
52
» ..........................
1
d:o
........
1
90C
—
53
Söderhamn.........................
1
d:o
........
1
900
) —
54
Hudiksvall ..........................
1
(l:o
........
1
90C
) —
Extra inkoms
Tjenst
-
pennin
gar.
- För invi
-
För bevakning
-
För be
-
sitationer. ^
af
nmg ell
lastning.
gods.
500-
500-
300-
300-
300 —
300 —
300-
300 —
300 —
300-
300-
300-
300
300 —
300-
300-
300 —
300-
300-
300 —
300 —
300-
300-
300-
300 —
300-
300-
300-
300 —
300-  600 —
490
264 82
10
250
150 —
28 —
100
7
25
349
358
9
13 50
3 —
3
6 50
39-
175 50
175 50
191 —
60-
200
150
- 100
216-
200
137
år 1900. Tablå 2. Uppsyningsman (forts.).
t
6.
i
7.
8.
9.
10.
11.
12.
1
13.
i tullver
För neder-  lags- och
transitbevak-  ningar samt
bevakning af
restitutions-  gods.
kets tje
Vikariats-  ersättning,
dagtrakta-  menten af
tullmedel,
gratifikation.
n s t.
Annan inkomst i tull-  verkets tjenst:
Summa
lön, tjenst-  görings-  penningar
och extra
inkomst.
Ålders-
tillägg.
Summa
af
9 och 10.
Inkomst af
bestyr, som
utförts i
omedelbart
samman-  hang med
tjenstgörin-  gen i tull-  verket.
Summa
af alla
inkomster.
a.
som utgått
af tullverkets
medel.
b.
som icke
hänförlig
till a.
år
j
75
39
2,075
39
300
2,375
39
_
2,375
39
27
—
—
—
—
—
—
114
78
2,114
78
300
—
2,414
78
—
2,414
78
28
—
—
_
—
—
—
—
—
2,050
—
300
—
2,350
—
—
-
2,350
—
29
_
—
—
—
—
—
—
—
1,690
—
300
—
1,990
—
—
—
1,990
—
30
_
—
—
—
—
—
351
53
1,816
35
300
—
2,116
35
—
—
2,116
35
31
_
—
—
—
—
—
173
44
1,383
44
300
—
1,683
44
—
—
1,683
44
32
—
—
—
—
—
—
139
81
1,805
81
300
—
2,105
81
—
—
2,105
81
33
_
—
—
—
—
—
—
—
1,550
—
300
—
1,850
—
50
—
1,900
—
34
_
—
—
—
—
—
—
—
1,200
—
300
—
1,500
—
43
—
1,543
—
35
_
_
_
—
—
—
—
—
1,228
—
300
—
1,528
—
170
—
1,698
—
36
_
—
—
—
—
—
50
—
1,430
—
300
—
1,730
—
—
—
1,730
—
37
1,207
—
300
—
1,507
—
30
—
1,537
—
38
_
__
_
_
—
—
—
—
1,225
—
300
—
1,525
—
40
—
1,565
—
39
_
_
_
—
—
—
381
—
1,930
—
300
—
2,230
—
140
—
2,370
—
40
_
—
_
—
—
—
87
25
1,645
25
300
—
1,945
25
50
—
1,995
25
41
1,209
—
300
—
1,509
—
290
11
1,799
11
42
_
_
_
_
—
—
—
—
1,200
—
300
—
1,500
—
95
99
1,595
99
43
—
—
_
_
—
—
—
1,213
50
300
—
1,513
50
105
20
1,618
70
44
—
—
—
—
—
—
—
—
1,200
—
300
—
1,500
—
15
—
1,515
—
45
_
—
_
_
17
66
—
—
1,220
66
300
1,520
66
172
85
1,693
51
46
—
—
—
—
—
4
65
1,207
65
300
1,507
65
554
75
2,062
40
47
—
—
—
—
—
39
94
1,246
44
300
1,546
44
360
84
1,907
28
48
_
_
—
—
—
1,239
300
1,539
—
—
1,539
49
_
_
_
—
—
1,200
300
1,500
16
—
1,516
50
_
—
—
—
48
1,423
50
300
1,723
5C
96
1,819
5C
51
—
—
_
—
48
1,423
50
300
1,723
5C
96
1,819
5C
52
_
_
i
78
—
150
—
1,542
73
300
—
1,842
73
450
—
2,292
73
58
—
—
—
165
—
1,425
—
300
—
l,72öl-
125
—
1,850
_
54
138
Bil. XI (forts.). Tullbetjentes inkomster
Ort.
Tjenst.
Lönegrad.
1.
2.
1
3-
1
4.
1 5-
Lön.
Tjenst-
görings-
pennin-
gar.
Extra
i
n k o m s t
För invi-
sitationer.
För be-  vakning
af loss-  ning eller
lastning.
För be-  vakning
aflossadt
gods.
55
Sundsvall1).....................
1 Uppsyningsman........
1
900
_
300
405
32
30
56
» .........
1
d:o
........
1
900
—
300
—
405
32
30
—
_
_
57
Hemösand............................
1
d:o
........
1
900
—
300
—
144
50
235
_
_
58
Örnsköldsvik.........................
1
d:o
.........
1
900
—
300
—
100
—
—
_
_
_
59
Umeå.................................
1
d:o
.........
1
900
—
300
_
60
Katan..............................
1
d:o
.........
1
900
—
300
—
9
—
—
—
_
_
61
Piteå...................................
1
d:o
.........
1
900
—
300
—
76
50
—
—
_
_
62
Luleå..................................
1
d:o
.........
1
900
—
300
—
1,131
—
—
—
_
_
63
Jönköping............................
1
d:o
.........
1
900
—
300
Medeltal af inkomst för:
64
Uppsyningsman i 2:dra lönegraden..
2
(Stockholm, Göteborg, Helsingborg, Landskrona och Malmö.)
65
Uppsyningsman i l-.sta lönegraden...
1
—
—
—
—
_
_
-
_
_
—
) Sedan tullstationen i Yifsta under år 1900 indragits, hålles den förut dervarande uppsyningsmanstjensten vakant.
139
år 1900. Tablå 2. Uppsyningsman (forts.).
1 6.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
1
13.
i tullver
För neder-  lags- och
transitbevak-  ningar samt
bevakning af
restitution s-  gods.
k e t s t j e
Yikariats-  ersättning,
dagtrakta-  menten af
tullmedel,
gratifikation.
nst.
Annan inkomst i tull
verkets tjenst:
Summa
lön, tjenst-  görings-  penningar
ock extra
inkomst.
Alders-
tillägg.
Summa
af
9 och 10.
Inkomst af
bestyr, som
utförts i
omedelbart
samman-  hang med
tjenstgörin-  gen i tull-  verket.
Summa
af alla
inkomster.
a.
som utgått
af tullverkets
medel.
b.
som icke är
hänförlig
till a.
174
16
1,809
48
300
_
2,109
48
167
97
2,277
45
55
_
_
__
_
—
174
16
1,809
48
300
—
2,109
48
167
97
2,277
45
56
_
_
_
_
—
147
50
1,727
—
300
—
2,027
—
182
—
2,209
—
57
_
_
_
_
—
—
1,300
—
300
—
1,600
—
50
-
1,650
—
58
.. .
_
_
—
19
50
1,219
50
300
—
1,519
50
—
—
1,519
50
59
_
_
__
_
—
—
1,209
—
300
—
1,509
—
150
—
1,659
—
60
_
_
_
_
—
—
1,276
50
300
—
1,576
50
30
—
1,606
50
61
_
_
_
_
133
50
2,464
50
300
—
2,764
50
1,821
—
4,585
50
62
—
—
31
25
—
—
52
50
1,283
75
300
1,583
75
17
50
1,601
25
63
S
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2,113
62
—
—
—
64
—
_
—
—
—
—
—
— ■
1,730
54
—
—
—
65
140
Bil. XI (forts.). Tullbetjentes inkomster
1.
2.
3.
4-
5.
I
Extra
inkomst
ljenst-
Lön.
görings-
pennin-
gar.
För invi-  sitationer.
För be-  vakning
af loss-  ning eller
lastning.
För be-  vakning
aflossadt
gods.
Medeltal af inkomst för:
1
Vaktmästare i 4:de lönegraden........
(I Stockholm, Göteborg, Helsingborg, Landskrona
och Malmö.)
229 st.
800
—
400
—
19
46
42
—
46
22
2
Vaktmästare i 3:dje lönegraden...........................
(I Gefle, Halmstad, Ystad, Kalmar, Norrköping och
Sundsvall.)
57
»
700
—
300
—
35
30
77
91
29
08
3
Vaktmästare i 2:dra lönegraden.............
(I öfriga stapelstäder utom Kungelf, samt i landsort,
Dalarö, Hufvudskär, Sandhamn, Furusund, Grissle-  hamn, Öregrund, Lund, Ahus, Charlottenberg,
Mon, Falun, Östersund och Storlien.)
124
»
600
300
35
03
43
25
6
46
4
Vaktmästare i lista lönegraden* 6) ____
(A öfriga orter der ordinarie vaktmästare äro an-  stälde.)
31
»
500
—
300
—
19
80
10
06
—
—
5
Kammarvaktmästare...........
6
»
500
—
300
—
—
—
—
—
—
—
) Här upptagna inkomst har endast tillfallit en af vaktmästarne vid packhusinspektionen och fyra af vaktmästarne
■rid tullbevakningsinspektionon i Stockholm med tillsammans 338 kr. 59 öre.
2)
Här upptagna inkomst har endast tillfallit tre af vaktmästarne vid tullbevakningsinspektionen i Stockholm, två af vaktmästarne
vid packhusinspektionen i Göteborg samt vaktmästaren vid nedcrlagskontoret derstädes med tillsammans 157 kr. 45 öre.
3)
Här
upptagna
inkomst
har endast
tillfallit en af vaktmästarno i Sundsvall med 5 kronor.
4)
8
8
8
8
”
» vaktmästarne i Norrköping och Halmstad med tillhopa 307
kr. 50 öre.
6)
8
8
8
8
"
”
» i Landsort och Charlottenberg»
»
498 kr. 17 öre.
6)
Tolf st. vaktmästaretjenster i lista lönegraden hållas vakanta.
7)
Här upptagna inkomst har endast tillfallit vaktmästarne i Baresund med tillhopa 40 kr.
8
8
8
8
“
»
» i Höganäs, Lunde och Nordmaling med tillhopa 62 kr. 50 öre.
år 1900. Tablå 3. Vaktmästare
6.
i-
r
8.
9.
10.
n.
12.
13.
i tullverkets tjenst.
Summa
lön, tjenst-  görings-  penningar
och extra
inkomst.
Alders-
tillägg.
Summa
af
9 och 10.
Inkomst af
bestyr, som
utförts i
omedelbart
samman-  hang med
tjenstgörin-  gen i tull-  verket.
Summa
af alla
inkomster.
För neder-  lags- och
Vikariats-  ersättning,
dagtrakta-  menten af
tullmedel,
gratifikation.
Annan inkomst i tul
verkets tjenst:
-
ningar sa
bevakning
restitutio
gods.
mt
af
as-
a.
som utgått
af tullverkets
medel.
b.
som icke är
hänförlig
till a.
32
85
bi
47
—
—
3
65
1,345
65
300
—
1,645
65
b-
69
1,646
34
1
24
67
—
—
3>-
09
5
10
1,172
15
300
—
1,472
15
4)5
39
1,477
54
2
14
87
2
18
5)4
02
10
51
1,016
32
150
—
1,166
32
23
50
1,189
82
3
—
—
—
—
7)1
29
8) 2
02
833
17
150
—
983
17
7
16
990
33
4
—
—
9
94
2
50
812
44
150
_
962
44
16
67
979
11
5
142
Bil. XI (forts.). Tullbetjentes inkomster
1.
2.
3.
4.
5.
1
Extra
inkomst
Tjenst-
Lön.
görings-
pennin-
gar.
För invi-
sitationer.
För be-  vakning
af loss-  ning eller
lastning.
För be-  vakning
aflossadt
gods.
Medeltal af inkomst förs
1
Roddare i 3:dje lönegraden...................................
\ (X Stockholm, Göteborg, Helsingborg, Landskrona och
Malmö.)
26 st.
600
—
300
—
42
65
23
04
12
38
2
Roddare i 2:dra lönegraden...................................
(I Gefle och Kalmar.)
4 »
500
—
300
—
40
—
87
50
27
50
3
Roddare i l:sta lönegraden* 2 3 4).................................
(Å öfriga orter, der ordinarie roddare äro anstälde.)
27 »
500
—
200
—
40
99
55
18
10
50
J) Här upptagna inkomst har endast tillfallit två af roddarne i Stockholm med tillhopa 40 kr.
2)
Här upptagna inkomst har endast tillfallit roddarne i Gefle, den ene med 10 kr. och den andre med 426 kr.
3)
» äro ej upptagna de sex roddare, hvilka äro anstälde vid kustbevakningen (Hudiksvalls, Piteå och Luleå tullkamra
ar edistrikt).
4)
Här upptagna inkomst har endast tillfallit roddarno i Skellefteå med tillhopa 85 kr.
5^
„
,,
,,
»
»
»
»
» Yarberg, Halmstad, Hernösand, Lunde och Skellefteå med
tillhopa 294 kr. 64 öre.
143
år 1900. Tablå 4. Roddare.
6.
7-
n
8.
9.
10.
11.
12.
13.
i tullverkets, tjenst.
Summa
lön, tjenst-  görings-  penningar
ocli extra
inkomst.
-—1—
Alders-
tillägg.
Summa
af
9 och 10.
Inkomst af
bestyr, som
utförts i
omedelbart
samman-  hang med
tjenstgörin-  gen i tull-  verket.
Summa
af alla
inkomster.
För neder-  lags- och
transitbevak-  ningar samt
bevakning af
restitutions-  gods.
Vikariats-  ersättning,
dagtrakta-  menten af
tullmedel,
gratifikation.
Annan inkc
verkets
a.
som utgått
af tullverkets
medel.
mst i tull-  tjenst:
b.
som icke är
hänförlig
till a.
4
15
*)i
54
—
—
10
20
993
96
150
—
1,143
96
—
—
1,143
96
1
18
—
—
—
—
—
2) 109
—
1,082
—
150
—
1,232
—
—
—
1,232
—
2
9
25
4) 3
15
—
—
11
62
830
69
100
—
930
69
6) 10
91
941
60
3
144
Bil. XI (forts.). Tullbetjentes inkomster år 1900.
l i.
Medeltal af inkomst för:
Kustsergeanter1 * * 3 4 5 *)................................................. 28 st.
Jaktuppsyningsmän7 * 9 10)........................................... 10 »
Lön.
900
900
2.
Tjenst
görings
pennin
gar.
300
300
Extra inkomst
För invisitationer.
*>-
8)-
För bevakning
af lossning
eller
lastning.
För beaf
gods.
57
Fyra kustsergeanttjenster bållas vakanta.
2)
Här upptagna inkomst har endast tillfallit en af kustsergeanterne i Göteborgs tullkammaredistrikt med 9 kr.
3)
„
>,
»
»
»
» en af
»
i Kalmar
»
» 16 »
4)
„
,,
„
»
»
»
kustsergeanten i Karlshamns tullkammaredistrikt
med 25 kr.
5)
„
,>
»
»
»
»
sex af kustsergeanterne i Skåne med tillhopa 54
kr. 70 öre.
6j
d
})
„
„
,,
»
kustsergeanten i Uddevalla tullkammaredistrikt
med 149 kr.
och
kustsergeanterne i Kalmar tullkammaredistrikt med 110 kr.
7)
Två jaktuppsyningsmanstjenster hållas vakanta.
8)
Här upptagna inkomst har endast tillfallit jaktuppsyningsmannen i Umeå tullkammaredistrikt mod 4 kr. 50 öre.
9)
,,
»
„
»
„
,,
»
i Luleå
»
»
4 kr. 34 öre.
10)
„
„
n
>,
„
„
»
i Hernösands
»
» 34 kr. 74 öre.
145
Tablå 5. Kustsergeanter och jaktuppsyningsmän.
6.
8.
9.
10.
11.
12.
13.
i tullverkets tjenst.
Summa
Inkomst af
bestyr, som
utförts i
omedelbart
samman-
För neder-  lags- och
transitbevak-  ningar samt
bevakning af
restitution s-  gods.
Vikariats-
orsättning,
Annan inkomst i tull-  verkets tjenst:
lön, tjänst-  görings-
Ålders
Summa
af
Summa
af alla
dagtrakta-  menten af
tullmedel,
gratifikation.
a.
som utgått
af tullverkets
medel.
b.
som icke är
hänförlig
till a.
och extra
inkomst.
tillägg.
9 och 10.
hang med
tjenstgörin-  gen i tull-  verket.
inkomster.
4)-
89
6) i
95
5
92
1,209
65
500
1,709
65
6) 9
25
1,718
90
1
—
-
—
—
—
—
9)-
43
1,200
88
300
—
1,500
88
10;3
47
1,504
35
2
10
146
Bil. XI (forts.). Tullbetjentes inkomster år 1900.
1.
2.
Tjenst-
Lön.
görings-
pennin-
gar.
Medeltal af inkomst för:
1
Knstvakter till sjös ......................................
..... 58 st.
600 -
300 —
2
Kustvakter till häst eller fot* 5 * 7 8)........................
...... 36 »
500 -
300 -
3
Kustuppsyningsmän ......................................
...... 4 »
600 —
300 —
Extra inkoms
För beFör
invi- vakning
..
af lt)S8-
sitationer. .
ning
lastning.
För be*
1
gods.
■) ---a) i
--e)l 53
-
“) 8 56
--—
1)
Här
upptagna
inkomst har endast
tillfallit
en af
kustvakterne
i Uddevalla tullkammaredistrikt med 12
kr. 50 öro.
2)
,,
,,
an» »
sex»
»
» Skåne med tillhopa 97 kr. 38 öre.
Sj
„
„
»
»
»
»
kustvakteri
i Karlshamns tullkammaredistrikt med 2 kr. 50 öre.
4)
„
„
»
»
»
»
»
i Strömstads tullkammaredistrikt med 17 kr. 50 öre oc
kustvakten i Karlshamns tullkammaredistrikt med 25 kr.
5)
Här upptagna inkomst har endast tillfallit fyra af kustvakterne i Skåne med tillhopa 5 kr. 53 öre.
6)
»
»
»
» till största delen tillfallit de tre kustvakterne i Uddevalla tullkammaredistrikt
tillhopa 513 kr. 44 öre samt kustvakten i Oskarshamns tullkammaredistrikt med 150 kr.
7)
Tjugotvå kustvakttjenster till häst eller till fot hållas vakanta.
8)
Här upptagna inkomst har endast tillfallit en af kustvakterne i Kalmar tullkammaredistrikt med 55 kr.
9)
»
„
»
»
»
»
två»
» i Strömstads »
»16 kr.
10)
„
„
„
M
,,
»
kustvakterne i Kalmar tullkammaredistrikt med tillhopa 100
kr.
11)
»
»
»
»
»
»
kustuppsyningsmannen i Skellefteå tullkammaredistrikt med 34 ku. 25 öre
12)
n o
»
»
»
»
»
»
»
»
» 84 kr. 31
147
Tablå 6. Kustvakter och kustuppsyningsmän.
6.
7-
1
8.
9.
| 10.
11.
12.
1
13.
i tullverkets tjenst.
Summa
lön, tjenst-  görings-  penningar
och extra
inkomst.
Ålders-
tillägg.
Summa
af
9 och 10.
Inkomst af
bestyr, som
utförts i
omedelbart
samman-  hang med
tjenstgörin-  gen i tull-  verket.
Summa
af alla
inkomster.
För neder-  lags- och
transitbevak-  ningar samt
bevakning af
restitutions-  gods.
Vikariats-  ersättning,
dagtrakta-  menten af
tullmedel,
gratifikation.
Annan inkc
verkets
a.
som utgått
af tullverkets
medel.
mist i tull-  tjenst:
b.
som icke är
hänforlig
till a.
3i-
04
4i —
73
5i-
10
5
33
908
10
300
1,208
10
fl) 12
20
1,220
30
1
—
—
—
—
—
—
9)-
44
801
97
300
—
1,101
97
!0)4
44
1,106
41
2
908
56
150
—
1,058
56
12) 21
08
1,079
64
3
148
Bil. XI (forts.) Tullbetjentes inkomster år 1900. Tablå 7.
--
1.
2.
3.
1
4.
1
5.
|
Extra
ink o m s
Lön.
ijenst-
görings-
pennin-
gar.
För invi-  sitationer.
För be-  vakning
af loss-  ning eller
lastning.
För be-
afl
gods.
Medeltal af inkomst för:
1
Kustroddare •) ................................................... 215 st.
500
—
200
—
2\ _
37
i
25
8)-
2
Koddare vid yttre bevakningen............................. 6 »
500
—
200
—
7)l
25
■>) 6
35
7)2
3
Jaktbåtsmän i 2:dra lönegraden* 8)......................... 3 »
(alla i Umeå tullkammaredistrikt)
500
—
300
—
3
33
32
50
- -
4
Jaktbåtsmän i lista lönegraden9)......................... 21 »
500
—
200
—
—
—
10)1
24
—
*) Tjugonio kustroddaresysslor höllos vakanta år 1900.
2)
Här upptagna inkomst har endast tillfallit en kustroddare i Uddevalla, två i Strömstad och två i Kalmar m
tillhopa 81 kr.
3)
Här upptagna inkomst har endast tillfallit aderton af kustroddarne i Skåne med tillhopa 118 kr. 39 öre.
4)
„
»
,,
»
»
m de fyra kustroddarne i Karlshamns tullkammaredistrikt med
hopa 105 kr.
8) Här upptagna inkomst har endast tillfallit en af kustroddarne i Göteborgs tullkammaredistrikt med 192 kr
en i Falkenbergs tullkammaredistrikt med 168 kr. 36 öre och en i Karlshamns tullkammaredistrikt med 16 kr. 64
6)
Här upptagna inkomst har endast tillfallit nio af kustroddarne i Göteborgs tullkammaredistrikt mod tillhö
45 kr. 50 öre.
7)
Extra inkomster hafva endast tillfallit en af roddarne i Hudiksvalls tullkammaredistrikt med 7 kr. 50 öre un
rubr. 3 (invisitationer); 38 kr. under rubr. 4; 12 kr. 50 öre under rubr. 5 och 1 kr. 25 öre under rubr. 6.
8)
Tre jaktbåtsmanssysslor i 2:dra graden hållas vakanta.
9)
Fyra
»
» lista »
»
»
10)
Här upptagna inkomst har endast tillfallit en af jaktbåtsmännen i Luleå tullkammaredistrikt med 26 kr.
149
Kustroddare, roddare vid yttre bevakningen, jaktbatsmän.
6.
7-
8.
9.
10.
11.
12.
13.
tullverkets tjenst.
Summa
Inkomst af
bestyr, som
utförts i
omedelbart
samman-
För neder-  lags- och
transitbevak-  ningar samt
bevakning af
restitutions-  gods.
Vikariats-
crsättning,
Annan inkomst i tull
verkets tjenst:
lön, tjenst-  görings-
Ålders-
Samma
af
Summa
af alla
dagtrakta-  menten af
tullmedel,
gratifikation.
a.
som utgått
af tullverkets
medel.
b.
som icke är
hänforlig
till a.
penningar
och extra
inkomst.
tillägg
9 och 10.
hang med
tjenstgörin-  gen i tull-  verket.
inkomster.
4) -
49
6)i
76
6)-
21
704
63
100
804
63
1
28
805
91
l
7)-
21
—
—
—
—
—
—
709
89
100
—
809
89
—
—
809
89
2
835
83
100
—
935
83
—
—
935
83
3
701
24
100
—
801
24
_
—
801
24
4
150
Bil. XI (forts.). Tullbetj entes inkomster
1.
2.3.
[ A. |
5.
|
Extra inkomst
Medeltal af inkomst för:
Gränsridare:
a) vid norska gränsen
1
l:o i 2:dra lönegraden..... ...................
(Kopparbergs län.)
2
2:o) i lista lönegraden........................
8 b) vid finska gränsen .............................. *)
Lön.
Tjenst-
görings-
pennin-
gar.
För invi-
sitationer.
För be-  vakning
af loss-  ning eller
lastning.
För be-  vakning
af lossadt
gods.
500
400
500
—
300
500
—
300
*) Här upptagna inkomst utgör beslagareandelar, som tillfallit en af gränsridarne i Kopparbergs län med 315 kr.
6 öre; enligt tullförvaltarens uppgift förekommer i regel icke dylik inkomst.
2) Här upptagna inkomst utgör beslagareandelar, som tillfallit en af gränsridarne i Termlands län med 55 kr.
13 öre. Tullförvaltaren i Östersund upplyser, att under år 1899, närmaste tiden efter mellanrikslagens uppkörande, oloflig
införsel af hästar egde rum från Norge och att gränsridarepersonalen då genom beslag å hästar erhållit beslagareandelar
uppgående tillhopa till närmare 2,000 kr. Dylik inkomst har emellertid hvarken derförut eller under år 1900 förekommit
för gränsbevakningen i Jämtlands län.
s) Här upptagna inkomst utgör slagafgift och auktionsprovision, som tillfallit en af gränsridarno i Haparanda.
4) Här upptagna inkomst utgör beslagareandelar.
år 1900. Tablå 8. Gränsridare.
6.
8.
9.
10.
1 1.
12.
13.
i tullverkets tjenst.
Summa
Inkomst af
bestyr, som
För neder-  lags* och
transitbevak-  ningar samt
bevakning af
restitutions-  gods.
Vikariats-
crsättning,
Annan inkomst i tull
verkets tjenst:
lön, tjenst-  göring-
Ålders
Summa
af
utförts i
omedelbart
samman-
Summa
af alla
dagtrakta-  menten af
tullmedel,
gratifikation.
a.
som utgått
af tullverkets
medel.
b.
som icke är
hänförlig
till a.
och extra
inkomst.
tillägg.
9 och 10.
hang med
tjenstgörin-  gen i tull-  verket.
inkomster.
]) 63
01
963
01
150
1.113
01
1,113
01
1
—
—
—
—
—
—
a)l
41
801
41
150
—
951
41
~
—
951
41
o
—
—
—
—
3i-
05
4) 67
33
867
38
150
—
1.017
38
—
—
1.017
38
3
Bil. XII
Anmärkningar vid uppgifterna om tjenstemäns och
betj entes i tullverket extra inkomster, sådana dessa
sammanförts i Bil. X och XI.
l:o. Uti inkomsten af tullbehandling utom packhusområde kan nedgång motses, i
den mån dels nya, rymligare packhuslokaler anskaffas, dels packhusområdena utsträckas.
2:o. Inkomsten af tjenstgöring på öfvertid torde, under förutsättning att förslaget
till ny tullstadga i väsentliga delar vinner godkännande, komma att afsevärdt minskas.
Ej nog med att ersättningen, hvars belopp nu i många fall ankommer endast på godvillig
öfverenskommelse, då varder inskränkt inom den marginal, som det vid tullstadgeförslaget
fogade förslag till taxa anvisar. Dertill kommer vidare, hvad hufvudsakligen tjenstemännen
beträffar, att § 185 i stadgeförslaget dels kan antagas komma att mera allmänt föranleda
sådan ändring eller utsträckning af expeditionstiden, som minskar tillfällena till öfvertidstjenstgöring,
dels ock, hvad särskildt angår de platser, der ångfarjetrafik eger rum, gör
slut på möjligheten att af denna trafik hemta någon inkomst. Med afseende å betjente
gäller ock, att flera af de ändringar i nu gällande bestämmelser, som tullstadgeförslaget
innehåller, otvifvelaktigt komma att, i den mån de varda antagna, leda till minskning
i de extra inkomsterna. I sammanhang härmed bör tillika nämnas, att generaltullstyrelsen,
som erfarit, att varuegare frivilligt gifvit ersättning åt tullbetjente vid nederlagsbevakningar
äfven i fall, då dylik ersättning författningsenligt icke _skolat utgå, med
anledning deraf under början af år 1901 vidtagit erforderliga åtgärder för att hindra
hvarje mottagande från de i tullverkets tjenst anstälde personers sida af obehörig ersättning
af trafikerande. A andra sidan bör emellertid ej heller förbises, att ofvanberörda
taxeförslag upptager förhöjda ersättningsbelopp för bevakning så väl af fartyg under lossning
m. m. som ock af gods. Mot förslaget i sistberörda delar lära emellertid från trafikens
sida flera gensagor hafva framstälts.
3:o. Lösen för mätning shandling, hvarmed in- eller utländskt fartyg förses, hvilken
inkomst fördelas mellan vederbörande tullkammares samtlige tjensteman, utgör ersättning
för ett bestyr, som är helt och hållet främmande för tullpersonalens egentliga tjenstepligter
samt kan vid nu utgående belopp säkerligen anses fullt motiverad af besväret med mätningshandlingamas
utfärdande, med föregående kontrollräkning och med mätningsarkivet.
Före den 1 juli 1866 ålågo dessa bestyr städernas magistrater.
Bil. XII. Anmärkningar till Bil. X och XI.
153
4:o. I afseende å annan lösen må erinras, att fordom, då mellanrikslagen egde
bestånd och lösen utgick för produktionsbevis angående svenska varor, som sändes till
Norge, mången tullkammare häraf hade en icke obetydlig, vid senaste lönereglering päräknelig
extra inkomst.
5:o. Med afseende å rätten till beslagareandel erinras, att denna — hvilken bibehölls,
då rätten till bötesandelar i öfrigt fråntogs tullverkets personal —- tillkommer icke
allenast tullverkets tjensteman och betjente utan hvar och en, »genom hvilkens angifning
eller åtgärd oloflig införsel af varor upptäckes», samt att densamma hvilar på enahanda
grund som den, hvilken föranledt beslagareandelars medgifvande i t. ex. bränvinslagstiftningen.
6:o. Aktoratsprovision utgår endast till tullfiskaler och sålunda icke för flertalet
tullrättegångsmål. Hvad auktionsprovisionen beträffar, blef år 1869 den då ojemförligt
större delen deraf, nemligen dylik provision för sjöskadadt gods, indragen till statsverket.
Den nu utgående belöper å konfiskations- och strandvraksgods.
7:o. Rubriken vikariatsersättning, dagtraktamenten af tullmedel, gratifikation —
hvilken rubrik i primäruppgiftema afsett både ordinarie och extra ordinarie personal —
har här tillämpning endast i fråga om möjligen förekommande vikariatsersättning.
8:o. Med afseende å de icke obetydliga belopp, som för vissa öfveruppsynings- och
uppsyningsman finnas upptagna såsom extra inkomst i tullverkets tjenst, annan, som icke
utgått af tullverkets medel, må erinras, att på grund af uppställningen af formuläret för
primäruppgiftema angående betjentes extra inkomster sagda rubrik bör omfatta, bland
annat, äfven inkomst af tullbehandling på öfvertid eller utom packhusområde samt inkomst
af klarering på öfvertid, der sådan förrättning skolat af nämnde betjente handläggas.
9:o. Den för tjensteman vid tullkamrama och uppbördskontoren i Stockholm och
Göteborg upptagna extra inkomst af bestyr, utförda i omedelbart sammanhang med tjenstgöringen
i tullverket, utgör andel i ersättning af vederbörande stad för bestyr med debitetering,
uppbörd och redovisning af vissa stadens hamnafgifter samt grundar sig på kontrakt
mellan tullförvaltningama och staden. Dessa kontrakt, hvilkas fortvaro naturligtvis
beror på hvardera kontrahentens godtfinnande — i Stockholm är kontraktet stäldt på 6
månaders uppsägning — äro afslutade med Kongl. Maj:ts särskilda medgifvande (nådiga
brefven den 8 april 1864 och den 24 september 1875). Ersättningen — hvilken för närvarande
lärer utgå, i Stockholm med 8,800 kronor om året jemte 2 procent å debiterade
afgifter för fartyg och 3 procent å det belopp, hvarmed under året debiterade afgifter för
varor öfverstiger 200,000 kronor, samt i Göteborg, der endast afgifter för varor debiteras,
med 8,000 kronor för år jemte 3 procent å det belopp, hvarmed uppbörden för året öfverskjuter
200,000 kronor — beror tydligen till sitt belopp ej mindre på rörelsens omfång
än på eventuella ändringar i taxan; och som den är afsedd att fördelas mellan samtlige
tjenstemännen vid ifrågavarande tullförvaltningsafdelningar i viss proportion, måste beloppet
för hvarje särskild tjensteman komma att minskas, i den mån tjenstemännens antal
ökas. Sådan ökning har, hvad Stockholm beträffar, egt rum med 1901 års ingång.
I den inkomstkolumn, hvarom nu är fråga, finnes för en kammarskrifvare vid packhusinspektionen
i Stockholm uppfördt ett ansenligare belopp, utgörande detta det särskilda
arfvode, som af postverkets medel utbetalas till föreståndaren för tullafdelningen vid centralbangården
för uppbörd och redovisning af postafgifter. Enahanda är förhållandet med
en kammarskrifvare vid packhusinspektionen i Göteborg.
Uti åtskilliga af de uti samma kolumn upptagna belopp torde väl ock hafva inräknats
ett slag af inkomst, som rätteligen bör anses falla helt och hållet utom tulltjensten,
154 Bil. XII (forts.). Anmärkningar till Bil. X och XI.
nemligen inkomst af enskildt biträde vid fartygs klarering. I den mån så är förhållandet
bör observeras, att sådan inkomst är af särdeles osäker natur, då jemlikt nådiga brefvet
den 9 juni 1893 (generaltullstyrelsens cirkulär den 17 juli 1893) all dylik inkomst för
tulltjensteman på en plats bortfaller, så snart skeppsklarerare varder derstädes antagen.
10:o. Tullpersonalens extra inkomster i eller i sammanhang med tjensten utgå till
hufvudsakligaste delen af trafiken. Af statsmedel utgå, förutom a) de belopp, som rubricerats
såsom »annan inkomst i tullverkets tjenst: som utgått af tullverkets medel», b) delvis
»vikariatsersättning» och c) »aktoratsprovision» till tullfiskalema, ersättningsbelopp endast
i särskilda undantagsfall såsom t. ex. ofvan omförmälda af postverkets medel utgående
arfvoden. Härtill skulle man dock möjligen kunna lägga »beslagareandelar» och, åtminstone
delvis, »auktionsprovision», så till vida som rätten till dylik inkomst vanligen medför
minskning i kronan tillfallande konfiskations- och strandvraksmedel. Dock inträder icke
ens denna indirekta utgift för statsverket, derest i fråga om strandvrak, som under preskriptionsåret
försålts, egaren i rätt tid anmäler sig och utbekommer behållningen.
Bil. XIII.
Specifikation af komiténs förslag till aflöningsstat
för tullverkets lokalförvaltning samt kust- och
gränsbevakning.
156
Bil. XIII. Specifikation af komiténs förslag1 till aflöningsstat för tull
verkets
lokalförvaltning samt kust- och gränsbevakning.
Tjenst-
Total-
Ålders-
An-
Lön.
gonngs-
Summa.
pennin-
belopp.
tillägg.
tal.
gar.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Stockholm.
1
Tullfiskal........................................
2,000
1,000
3,000
3,000
800
Tullkammaren.
1
Tullförvaltare..................................
4,000
2,000
6,000
1,000
1
Öfverkontrollör................................
3,000
2,000
5,000
1,000
1
Kontrollör......................................
2,500
1,000
3,500
1,000
3
D:o ......................................
—
—
10,500
3,000
1 1
Kammarskrifvare..............................
1,500
800
2,300
1,000
8
D:o
..............................
—
—
18,400
8,000
1
Kammarvaktmästare ........................
600
300
900
200
2
D:o
........................
—
—
1,800
48,400
400
(uppassa jemväl vid uppbördskontoret.)
Uppbördskontor!.
1
Tullförvaltare..................................
4,000
2,000
6,000
1,000
: 1
Kontrollör och uppbördskassör...........
2,500
1,000
3,500
1,000
1
Kammarskrifvare..............................
1,500
800
2,300
1,000
1
D:o
..............................
__
—
2,300
14,100
1,000
Konfiskations- och kassörs-
kontoret.
1
Tullförvaltare..................................
3,500
1,500
5,000
1,000
1
Kammarskrifvare..............................
1,500
800
2,300
1,000
l 1
Kammarvaktmästare ........................
600
300
900
8,200
200
!
Packhusinspektionen.
i
Öfverinspektor................................
4,000
3,000
7,000
1,000
i
Öfverkontrollör................................
3,500
2,500
6,000
1,000
i
Förste kontrollör.............................
2,800
1,200
4,000
1,000
i
D:o
d:o ...........................''..
—
—
4,000
1,000
I
Transport
—
-
21,000
73,700
157
Bil. XIII (forts.). Specifikation af komiténs förslag till aflöningsstat
för tullverkets lokalförvaltning samt kust- och gränsbevakning.
An
-
tal.
1
10
1
16
1
1
13
Kontrollör.........
D:o ..........
Kammarskrifvare
D:o
Uppsyningsman..
Vaktmästare......
D:o
Transport
Nederlagskontoret.
1
1
1
1
2
1
Tullförvaltare..........
Öfverkontrollör........
Kontrollör..............
Kammarskrifvare......
D:o
Öfveruppsyningsman.
Tullbevakningsinspektionen.
1 Öfverinspektor1)..............................
1 Kontrollör (bevakningskontrollör).......
1 D:o (
d:o
)......
1 Kammarskrifvare.............................
1 Kammarvaktmästare.......................
1 Uppsyningsman..............................
8
D:o ..............................
1 Vaktmästare...................................
89 D:o ...................................
1 Roddare.......................................
7 D:o .........................................
Transport *)
Lön
Tjenst-
görings-
pennin-
gar.
Total-
belopp.
Summa.
Ålders-
tillägg.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
_
—
21,000
73,700
2,500
1,000
3,500
1,000
—
—
35,000
10,000
1,500
800
2,300
1,000
—
—
36,800
16,000
1,000
600
1,600
300
800
500
1,300
300
—
—
16,900
118,400
3,900
4,000
2,000
6,000
1,000
3,000
2,000
5,000
1,000
2,500
1,000
3,500
1,000
1,500
800
2,300
1,000
—
—
4,600
2,000
1,500
800
2,300
23,700
1,000
4,000
1,000
5,000
1,000
2,500
1,000
3,500
1,000
—
—
3,500
1,000
1,500
800
2,300
1,000
600
300
900
200
1.000
600
1,600
300
—
—
12,800
2,400
800
500
1,300
300
—
—
115,700
26,700
600
400
1,000
200
—
—
7,000
154,600
1,400
| -
—
—
370,400
*) Åtnjuter bostadsvåning i ett staten och Stockholms stad gemensamt tillhörigt hus enligt
nåd. bref den 10 maj 1867.
158
Bil. XIII (forts.). Specifikation af komiténs förslag till aflöningsstat
för tullverkets lokalförvaltning samt kust- och gränsbevakning.
An-
tal.
Lön.
Tjenst-
görings-
pennin-
gar.
Total-
belopp.
Summa.
Ålders-
tillägg.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Transport
—
—
—
370,400
Landsort.
i
Uppsyningsman..............................
1,000
300
1,300
300
i
Vaktmästare...................................
600
300
900
200
2
ib»
...................................
—
—
1,800
400
Kustbevakningen.
1
Jaktuppsyningsman..........................
1,000
450
1,450
400
1
Kustroddare...................................
600
200
800
200
1
D:0
.....................................
800
7,050
200
Dalarö.
1
Tullinspektor...................................
1,800
400
2,200
500
1
Vaktmästare....................................
600
300
900
200
4
D:o
...
...............
_
_
3,600
800
Hufvudskär.
1
Uppsyningsman..............................
1,000
300
1,300
300
1
600
300
900
200
2
D:o
....................................
1,800
10,700
400
Sandhamn.
1
1,800
400
2,200
500
1
Vaktmästare....................................
600
300
900
200
6
D:o
..................................
5,400
1,200
Kustbevakningen.
1
Öfveruppsyningsman (befälhafvare å
kustbevakningsångaren)...............
1,500
800
2,300
1,000
1
Uppsyningsman (anstäld å kustbevak-  ningsångaren)............................
1,000
600
1,600
300
1
Vaktmästare (anstäld å kustbevaknings-
600
300
900
200
1
D:o
(d:o d:o).......................
900
14,200
200
Transport
—
—
—
402,350
159
Bil. XIII (forts.). Specifikation af komiténs förslag till aflöningsstat
för tullverkets lokalförvaltning samt kust- och gränsbevakning.
An-
tal.
Lön.
Tjenst-
görings-
pennin-
gar.
Total-
belopp.
Summa.
Ålders-
tillägg.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Transport
—
—
—
402,350
Furusund.
1
Tullinspektor...................................
1,800
400
2,200
500
1
Vaktmästare...................................
600
300
900
200
1,000
5
D:o
....................................
4,500
Kustbevakningen.
1
Kustupp syningsmän........................
700
400
1,100
1,100
800
300
1
D:o
..........................
300
1
Kustroddare....................................
600
200
200
2
D:o
..............................
1.600
12,200
400
Grisslehamn,
1
Uppsyningsman................................
1,000
300
1,300
300
1
Vaktmästare...................................
G00
300
900
200
1
Roddare.........................................
600
200
800
3,000
200
Öregrund.
1
Uppsyningsman................................
1,000
300
1,300
300
1
Vaktmästare...................................
600
300
900
200
1
Roddare.........................................
600
200
800
200
Kustbevakningen.
1
Jaktuppsyningsman..........................
1,000
450
1,450
400
1
Kustroddare....................................
600
200
800
200
1
D:o
....................................
800
6,050
200
Gefle.
1
Tullförvaltare..................................
4,000
2,000
6,000
1,000
1
ÖfVerkontrollör................................
3,000
2,000
5,000
1,000
1
Kontrollör......................................
2,500
1,000
3,500
1,000
1
Kammarskrifvare..............................
1,500
600
2,100
800
2
D:o
..............................
—
—
4,200
1,600
Transport
—
—
20,800
423,600
160
Bil. XIII (forts.). Specifikation af komiténs förslag till aflöningsstat
för tullverkets lokalförvaltning samt kust- och gränsbevakning.
Tjenst-
Total-
Ålders-
An-
Lön.
gonngs-
Summa.
pennin-
belopp.
tillägg.
tal.
gar.
v
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Transport
—
—
20,800
423,600
1
Uppsyningsman...............................
1,000
600
1,600
300
1
Vaktmästare....................................
700
400
1,100
300
11
l):o
....................................
—
—
12,100
3,300
i 1
Roddare.........................................
600
300
900
200
1
D:o .........................................
—
—
900
200
Kustbevakningen.
i 1
Jaktuppsyningsman..........................
1,000
350
1,350
300
j 1
Kustroddare....................................
600
200
800
200
1 2
D:o
....................................
—
—
1,600
41,150
400
Södertelje.
1
Tullförvaltare..................................
2,400
600
3,000
1,000
1
Uppsyningsman...............................
1,000
300
1,300
300
1 1
Vaktmästare...................................
600
300
900
200
! 1
D:o
..................................
—
—
900
6,100
200
Nyköping.
1
Tullförvaltare .................................
2,700
800
3,500
1,000
i i
Kammarskrifvare..............................
1,500
400
1,900
600
i
Vaktmästare...................................
600
300
900
200
1 2
D:o
...................................
—
—
1,800
400
Kustbevakningen.
i 1
Jaktuppsyningsman..........................
1,000
450
1,450
400
i
Kustroddare....................................
600
200
800
200
i i
D:o
....................................
—
—
800
200
Eäfringe.
i
Uppsyningsman...............................
1,000
300
1,300
300
i
Vaktmästare...........................
600
300
900
200
i
D:o
..................................
—
—
900
14,250
200
Transport
— | —
—
485,100
161
Bil. XIII (forts.). Specifikation af komiténs förslag till aflöningsstat
för tullverkets lokalförvaltning samt kust- och gränsbevakning.
Tjenst-
An-
Lön.
görings-
Total-
Summa.
Ålders-
tal.
pennin-
gar.
belopp.
tillägg.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Transport
—
—
—
485,10C
Vesterås.
1
Tullförvaltare.................................
2,70C
800
3,500
1,000
1
Kammarskrifvare.................
1,50C
400
1,900
600
1
Vaktmästare.......................
60C
300
900
6,300
200
Upsala.
1
Tullförvaltare..................................
3,000
1,000
4,000
1,000
1
Kammarskrifvare...
1,500
400
1,900
600
1
Vaktmästare.................
600
300
900
6,800
200
Eskilstuna.
1
Tullförvaltare.......................
2,700
800
3,500
1,000
1
Vaktmästare....................
600
300
900
4,400
200
Göteborg.
1
Tulldirektör....................................
—
2,500
2,500
_
1
Kustbevakningschef.................
3,500
1,000
4,500
1,000
1
Tullflskal.........
2,000
1,000
3,000
10,000
800
Tullkammaren.
1
Tullförvaltare........
4,000
2,000
6,000
1,000
1
Ofverkontrollör...............................
3,000
2,000
5,000
1,000
1
Kontrollör..........................
2,500
1,000
3,500
1,000
1
I):o ................
—
—
3,500
1,000
1
Kammarskrifvare..................
1,500
800
2,300
1,000
10
l):o
..................
—
—
23,000
10,000
1
Kammarvaktmästare.........................
600
300
900
200
1
D:o
.........................
—
- |
900
45,100
200
Transport
—
- |
“ 1
557,700
1
11
162
Bil. XIII (forts.). Specifikation af komiténs förslag till aflöningsstat
för tullverkets lokalförvaltning samt kust- och gränsbevakning.
An-
Lön.
Tjenst-
görings-
Total-
Summa.
Ålders-
tillägg.
pennin-
belopp.
tal.
gar.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Transport
—
—
—
557,700
Uppbördskontor.
1
Tullförvaltare .................................
4,000
2,000
6,000
1,000
1
Kammarskrifvare .............................
1,500
800
2,300
1,000
1
Kammarvaktmästare (uppassar jemväl
vid konfiskations- och kassörskon-  toret)......................................
600
300
900
9,200
200
Konfiskations* och kassörs*
kontoret.
1
Tullförvaltare..................................
3,500
1,500
5,000
1,000
1
Kammarskrifvare..............................
1,500
800
2,300
7,300
1,000
Packhusinspektionen.
1
Öfverinspektor................................
4,000
3,000
7,000
1,000
1
Öfverkontrollör................................
3,500
2,500
6,000
1,000
1
2,800
1,200
4,000
1,000
1
D:o
d:o
.............................
—
—
4,000
1,000
1
2,500
1,000
3,500
1,000
5
D:o
......................................
—
—
17,500
5,000
1
Kammarskrifvare.............................
1,500
800
2,300
1,000
17
1
Do
.............................
_
—
39,100
17,000
Uppsyningsman...............................
1,000
600
1,600
300
1
Vaktmästare...................................
800
500
1,300
300
4
D:o
..................................
—
—
5,200
91,500
1,200
Nederlagskontoret.
1
Tullförvaltare.................................
4,000
2,OOC
6,00C
1,000
1
Kammarskrifvare.............................
1,500
80C
2,30C
1,000
1
D:o
.............................
—
—
2,30(
1,000
Transport
—
1 -
10,6(X)| 665,70C
163
Bil. XIII (forts.). Specifikation af komiténs förslag till aflöningsstat
för tullverkets lokalförvaltning samt kust- och gränsbevakning.
Tjenst-
An
Lön.
görings
Total-
Ålders-
tal
pennin-
gar.
belopp.
tillägg.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Transport
_
.
10,60
3 665,70
0
1
Öfveruppsyningsman.........
1,50(
) 800
2,30(
3
1,000
1
Vaktmästare.....
8CK
50(
1.30(
''
14,20
3
300
Tullbevakningsinspektionen.
1
Öfverinspektor.....
4,00C
1,50C
5.500
1,000
1
Kontrollör (bevakningskontrollör)
2,50C
1,000
3,500
1.000
2
D:o
(
d:o
)....
—
—
7,000
2,000
1
Kammarskrifvare......
1,500
800
2.300!
1,000
1
Kammarvaktmästare.
600
300
900
200
1
Uppsyningsman...........
1,000
600
1,600
300
5
D:o
—
—
8,000
1,500
1
Vaktmästare.....
800
500
1,300
300
89
D:o
.............
—
—
115,700
26,700
1
Roddare .................
600
400
1,000
200
11
D:o .................
—
—
11,000
157,800
2,200
Kustbevakningen i Göteborgs tull-
kammaredistrikt.
1
1
Jaktuppsyningsman...
1,000
450,
1,450
400
3
D:o
..........................
—
_
4,350
1,200
1
Kustuppsyningsman.......
700
400
1,100
300
6
D:o
.........
—
—
6,600
1,800
1
Kustroddare...............
600
200
800
200
38
D:o
..............
—
—
30,400
44,700
7,600
Marstrand.
1
Tullförvaltare..................................
2,200
600
2,800
800
1
Vaktmästare.......
600
300
900
200
1
D:o
.......
—
- |
900
200
Transport |
—
- |
4.600
882,40oj
164
Bil. XIII (forts.). Specifikation af komiténs förslag till aflöningsstat
för tullverkets lokalförvaltning samt kust- och gränsbevakning.
Tjenst-
Ålders-
^örings-
Summa.
An-
pennin-
belopp.
tillägg.
tal.
gar.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Transport
—
—
4,600
882,400
Kustbevakningen.
1
Jaktuppsyningsman........................ •
1,000
450
1,450
400
1
Kustuppsyningsman..........................
700
400
1,100
300
1
D:o
..........................
—
—
1,100
300
1
Kustroddare...................................
600
200
800
200
g
I):o
....................................
—
—
6,400
15,450
1,600
Uddevalla.
i
Tullförvaltare..................................
2,700
800
3,500
1,000
i
Kammarskrifvare, med bevakningsbefäl
1,500
400
1,900
600
i
Vaktmästare...................................
600
300
900
200
i
D:o
...................................
—
—
900
200
i
Roddare.........................................
600
200
800
200
i
D:o .........................................
—
—
800
200
Kustbevakningen.
i
Jaktuppsyningsman.........................
1,000
450
1,450
400
i
Kustuppsyningsman..........................
700
400
1,100
300
3
D:o
.......................
—
—
3,300
900
1
Kustroddare...................................
60C
200
800
200
13
D:o
...................................
—
—
10,400
2,600
Lysekil.
1
Tullinspektor..................................
1,80(
40C
2,200
500
1
60(
)
30C
900
200
1
Roddare .......................................
60(
i
200
80(
200
2
D:o .......................................
—
—
1,600
i
400
Smögen.
1
Uppsyningsman..............................
1,001
3
300
1,300
300
1
Vaktmästare..................................
60
3
300
3
90(
»
33,55
oj
200
Transport
1 -
—
| -
931,40o]|
165
Bil. XIII (forts.). Specifikation af komiténs förslag till aflöningsstat
för tullverkets lokalförvaltning samt kust- och gränsbevakning.
Tjenst-
An-
Lön.
görings-
Total-
Summa.
Älders-
tal.
pennin-  gar. X
belopp.
tillägg.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Transport
—
—
—
931,400
Strömstad.
1
Tullförvaltare.............................
3,000
1,000
4,000
1,000
1
Kammarskrifvare............................
1,500
400
1,900
600
1
Uppsyningsman...............................
1,000
300
1,300
300
1
Vaktmästare.............................
600
300
900
200
3
D:o
...................................
—
—
2,700
600
Kustbevakningen.
1
Jaktuppsyningsman .........................
1,000
450
1,450
400
1
Kustuppsyningsman..........................
700
400
1,100
300
2
D:o
..........................
—
—
2,200
600
1
Kustvakt........................................
600
300
900
300
2
D:o ........................................
—
—
1,800
600
1
Kustroddare....................................
600
200
800
200
10
D:o
....................................
—
—
8,000
2,000
Gränsbevakningen i Strömstads tull-
kammaredistrikt under befäl af
tullförvaltaren i Strömstad.
1
Gränsvakt.......................................
600
300
900
300
10
D:o .......................................
—
—
9,000
3,000
Saltbacken.
1
Uppsyningsman................................
1,000
300
1,300
300
1
Vaktmästare...................................
600
300
900
39,150
200
Varberg.
1
Tullförvaltare..................................
3,000
1,000
4.000
1,000
1
Kammarskrifva re..............................
1,500
400
1,900
600
1
D:o
, mod bevakningsbefål
—
—
1.900
600
Transport
—
—
7,800
970,550
166
Bil. XIII (forts.). Specifikation af komiténs förslag till aflöningsstat
för tullverkets lokalförvaltning samt kust- och gränsbevakning.
Tjenst-
Total-
Ålders-
Lön.
göiings-
Summa.
pennin-
belopp.
tillägg.
tal.
gar.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Transport
—
—
7,800
970,550
1
Vaktmästare....................................
600
300
900
200
3
D:o
....................................
—
—
2,700
600
Kustbevakningen.
1
Jaktuppsyningsman..........................
1,000
450
1,450
400
1
Kustuppsyningsman..........................
700
400
1,100
300
4
D:o
..........................
—
—
4,400
1,200
1
Kustroddare....................................
600
200
800
200
13
D:o
....................................
_
_
10,400
29,550
2,600
Falkenberg.
1
Tullförvaltare..................................
2,400
600
3,000
1,000
1
Vaktmästare...................................
600
300
900
200
1
D:o
...................................
—
—
900
200
Kustbevakningen.
1
Jaktuppsyningsman..........................
1,000
450
1,450
400
1
Kustuppsyningsman..........................
700
400
1,100
300
2
D:o
.........................
—
—
2,200
600
1
Kustroddare....................................
600
200
800
200
5
D:o
...................................
_
_
4,000
14,350
1,000
Halmstad.
1
Tullförvaltare..................................
3,500
1,500
5,000
1,000
1
Öfverkontrollör................................
2,800
1,200
4,000
1,000
1
Kammarskrifvare..............................
1,500
600
2,100
800
1
D:o
..............................
—
—
2,100
, 800
1
Uppsyningsman...............................
1,000
600
1,600
300
1
Vaktmästare...................................
700
400
1,100
300
7
D:o
...................................
—
—
7,700
2,100
Transport
—
—
23,600
1,014,450
167
Bil. XIII (forts.). Specifikation af komiténs förslag till aflöningsstat
för tullverkets lokalförvaltning samt kust- och gränsbevakning.
Lön.
Tjenst-
görings-
pennin-
gar.
Total-
belopp.
Summa.
Älders-
tillägg.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
—
—
23,600
1,014,450
600
300
900
200
—
—
900
200
1,000
450
1,450
400
700
400
1,100
300
—
—
4,400
1,200
600
300
900
300
—
—
900
300
600
200
800
200
8,000
42,950
2,000
4,000
2,000
6,000
1,000
3,000
2,000
5,000
1,000
2,500
1,000
3,500
1,000
1,500
800
2,300
1,000
—
—
11,500
5,000
1,000
600
1,600
300
—
—
1,600
300
800
500
1,300
300
—
—
22,100
5,100
600
400
1,000
200
—
—
1,000
200
1,000
450
1,450
400
—
—
2,900
800
700
400
1,100
300
—
—
6,600
1,800
—
—
68,95o|l,057,40o|
An
tal.
Transport
Roddare.....
D:o ......
Kustb eva kningen.
Jaktuppsyningsman.............
Kustuppsyningsman.............
D:o
..............
Kustvakt...........................
D:o ...........................
Kustroddare......................
D:o .......................
Helsingborg.
Tullförvaltare........
Öfverkontrollör......
Kontrollör............
Kammarskrifvare....
D:o
Uppsyningsman.....
D:o
Vaktmästare..........
D:o ...........
Roddare................
I):o ................
Kustbevakningen.
Jaktuppsyningsman.............
D:o .............
Kustuppsyningsman.............
D:o
..............
Transport
168
Bil. XIII (forts.). Specifikation af komiténs förslag till aflöningsstat
för tullverkets lokalförvaltning samt kust- och gränsbevakning.
An-
Lön.
Tjenst-
görings-
Total-
Summa.
Ålders-
pennin-
belopp.
tillägg.
tal.
gar.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Transport
—
—
68,950
1,057,400
1
Kustvakt........................................
600
300
900
300
6
D:o ........................................
—
—
5,400
1,800
1
Kustroddare...... .............................
600
200
800
200
29
D:o
....................................
—
—
23,200
5,800
Höganäs.
1
Tullinspektor...................................
1,800
400
2,200
500
1
Vaktmästare....................................
600
300
900
200
1
D:o
....................................
—
—
900
200
Råå.
1
Uppsyningsman................................
1,000
300
1,300
300
1
Vaktmästare...................................
600
300
900
200
1
D:o
...................................
—
—
900
106.350
200
Landskrona.
1
Tullförvaltare..................................
3,500
1,500
5,000
1,000
1
2,800
1,200
4,000
1,000
1
Kammarskrifvare..............................
1,500
600
2,100
800
1
D:o
..............................
—
—
2,100
800
1
1,000
600
1,600
300
1
Vaktmästare...................................
700
400
1,100
300
5
D:o
....................................
—
—
5,500
1,500
1
600
300
900
200
1
D:o .........................................
900
200
Kustbevakningen.
1
Jaktuppsyningsman..........................
1,000
450
1,450
400
1
Kustuppsyningsman..........................
700
400
1,100
300
2
D:o
...........................
—
—
2,200
600
Transport
| —
-
27,950 l,163,75o|
169
Bil. XIII (forts.). Specifikation af komiténs förslag till aflöningsstat
för tullverkets lokalförvaltning samt kust- och gränsbevakning.
An-
tal.
Lön.
Tjenst-
görings-
pennin-
gar.
Total-
belopp.
Summa.
Ålders-
tillägg.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Transport
—
—
27,950
1,163,750
i
Kustvakt........................................
600
300
900
300
5
D:o ........................................
—
—
4,500
1,500
1
Kustroddare...................................
600
200
800
200
11
D:o
....................................
—
—
8,800
42,950
2,200
Lund.
1
Tullförvaltare..................................
3,000
1,000
4,000
1,000
1
Kammarskrifvare..............................
1,500
400
1,900
600
1
Vaktmästare....................................
600
300
900
6,800
200
Malmö.
1
Tulldirektör....................................
—
2,000
2,000
—
1
Kustbevakningschef..........................
4.000
2.000
1,500
5,500
3,000
1,000
800
1
Tullfiskal.......................................
1,000
10,500
Tullkammaren.
1
Tullförvaltare..................................
4,000
2,000
6,000
1,000
1
Öfverkontrollör................................
3,000
2,000
5,000
1,000
1
Kontrollör.....................................
2.500
1.500
1,000
800
3,500
2,300
1,000
1,000
5,000
1
Kammarskrifvare..............................
5
D:o
..............................
11,500
1
Kammarvaktmästare (uppassar jemväl
vid uppbörds- samt konfiskations- och
kassörskontoret) ..........................
600
300
900
29,200
200
Uppbörds- samt konfiskations-
och kassörskontoret.
1
Tullförvaltare..................................
3,500
1,500
5,000
1,000
1
Kammarskrifvare..............................
1,500
800
2,300
7,300
1,000
Transport
—
—
1,260,500
170
Bil. XIII (forts.). Specifikation af komiténs förslag till aflöningsstat
för tullverkets lokalförvaltning samt kust- och gränsbevakning.
Lön.
Tjenst-
görings-
pennin-
gar.
Total-
belopp.
Summa.
Ålders-
tillägg.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
—
—
—
1,260,500
4,000
2,000
6,000
1,000
2,500
1,000
3,500
1,000
—
—
3,500
1,000
1,500
800
2,300
1,000
—
—
20,700
9,000
1,000
600
1,600
300
800
500
1,300
300
2,600
41,500
600
4,000
1,000
5,000
1,000
2,500
1,000
3,500
1,000
1,500
800
2,300
1,000
1,000
600
1,600
300
—
—
3,200
600
800
500
1,300
300
—
—
36,400
8,400
600
400
1,000
200
1,000
55,300
200
1,000
450
1,450
400
700
400
1,100
300
600
300
900
300
—
—
2,700
900
600
200
800
200
—
—
4,000
10,950
1,000
—
—
—
1,368,250
An
tal.
Transport
Packliusinspektionen
Öfverinspektor..................
Kontrollör........................
D:o ........................
Kammarskrifvare...............
D:o ...............
Uppsyningsman................
Vaktmästare.....................
D:o .....................
Tullberakningsinspektionen.
Öfverinspektor...........................
Kontrollör (bevakningskontrollör) ...
Kammarskrifvare..........................
Uppsyningsman............................
D:o ............................
Vaktmästare................................
l):o ................................
Boddare.....................................
D:o ......................................
Kustbevakningen i Malmö tullkammar
edistrikt.
Jaktuppsyningsman ..
Kustuppsyningsman..
Kustvakt................
D:o ................
Kustroddare............
D:o ............
Transport
171
Bil. XIII (forts.). Specifikation af komiténs förslag till aflöningsstat
för tullverkets lokalförvaltning samt kust- och gränsbevakning.
An-
tal.
Lön.
Tjenst-
görings-
pennin-
gar.
Total-
belopp.
Summa.
Ålders-
tillägg.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Transport
—
—
-
1,368,250
Trelleborg.
i
Tullförvaltare ................................
3,000
1,500
4,500
1,000
i
Kontrollör.......................................
2,000
1,500
800
2,800
2,100
800
i
Kammarskrifvare..............................
600
800
i
D:o ''
..............................
2,100
1,600
800
i
Uppsyningsman................................
1,000
600
300
i
Vaktmästare....................................
700
400
1,100
6,600
300
6
D:o
..................................
1,800
Kustbevakningen.
1
Jaktuppsyningsman..........................
1,000
450
1,450
1,100
2,200
900
400
1
Kustuppsyningsman..........................
700
400
300
2
13:o
..............
600
1
Kustvakt..................................
600
300
300
1
D:o ........................................
—
—
900
300
1
9
Kustroddare.................................
D:o
............................
600
200
800
7,200
35,350
200
1,800
Ystad.
1
Tullförvaltare.....................
3,000
1,500
1,200
4,500
3,700
2,100
1,000
1,000
1
Ofverkontrollör..................
2,500
1
Kammarskrifvare.....................
1,500
600
800
1
D:o
..........................
—
—
2,100
800
1
Uppsyningsman................................
1,000
600
1,600
300
1
Vaktmästare.................
700
400
1,100
300
6
D:o
.....................
—
—
6,600
1,800
Kustbevakningen.
1
Jaktuppsyningsman..........................
1,000
450
1,450
400
1
Kustuppsyningsman..............
700
400
1,100
300
Transport
—
- |
24,2501,403,600
172
Bil. XIII (forts.). Specifikation af komiténs förslag till aflöningsstat
för tullverkets lokalförvaltning samt kust- och gränsbevakning.
An-
tal.
Lön.
Tjenst-
görings-
pennin-
gar.
Total-
belopp.
Summa.
Älders-
tillägg.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Transport
—
—
24,250
1,403,600
1
Kustuppsyningsman..........................
1,100
300
i
Kustroddare....................................
600
200
800
200
7
D:o
....................................
—
—
5,600
31,750
1,400
Cimbrishamn.
1
Tullförvaltare..................................
2,400
600
3,000
1,000
1
Uppsyningsman...............................
1,000
300
1,300
300
1
Vaktmästare....................................
600
300
900
200
1
D:o
....................................
—
—
900
200
Kustbevakningen.
1
Jaktuppsyningsman..........................
1,000
450
1,450
400
1
Kustuppsyningsman..........................
700
400
1,100
300
1
D:o
...........................
—
—
1,100
300
1
Kustvakt........................................
600
300
900
300
4
D:o ........................................
—
—
3,600
1,200
1
Kustroddare....................................
600
200
800
200
7
D:o
....................................
—
—
5,600
20,650
1,400
Åhus.
1
Tullförvaltare..................................
3,000
1,500
4,500
1,000
1
Öfverkontrollör................................
2,500
1,200
3,700
1,000
1
Kammarskrifvare..............................
1,500
400
1,900
600
1
Uppsyningsman...............................
1,000
300
1,300
300
1
Vaktmästare....................................
600
300
900
200
5
D:o
....................................
—
—
4,500
1,000
Kustbevakningen.
1
Jaktuppsyningsman..........................
1,000
450
1,450
400
1
Kustvakt........................................
600
300
900
300
2
D:o ........................................
—
—
1,800
600
Transport
—
—
20,950
1,456,000
173
Bil. XIII (forts.). Specifikation af komiténs förslag till aflöningsstat
för tullverkets lokalförvaltning samt kust- och gränsbevakning.
An-
Lön.
Tjenst-
görings-
pennin-
Total-
belopp.
Summa.
Ålders-
tillägg.
tal.
gar.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Transport
—
—
20,950
1,456,000
1
Kustroddare....................................
600
200
800
200
2
D:o
....................................
—
—
1,600
23,350
400
Sölvesborg.
1
Tullförvaltare..................................
2,400
600
3,000
1,000
1
Uppsyningsman................................
1,000
300
1,300
300
1
Vaktmästare....................................
600
300
900
200
1
D:o
....................................
—
—
900
200
Kustb evdkningen.
1
Jaktuppsyningsman..........................
1,000
450
1,450
400
1
Kustuppsyningsman..........................
700
400
1,100
300
1
D:o
..........................
—
—
1,100
300
1
Kustroddare...................................
600
200
800
200
4
D:o
....................................
—
—
3,200
13,750
800
Karlshamn.
1
Tullförvaltare..................................
3,000
1,000
4,000
1,000
1
Kontrollör......................................
2,000
800
2,800
800
1
Kammarskrifvare..............................
1,500
400
1,900
600
1
D:o
..............................
—
—
1,900
600
1
Uppsyningsman...............................
1,000
300
1,300
300
1
Vaktmästare...................................
600
300
900
200
6
D:o
...................................
—
—
5,400
1,200
Kustbevakningen.
1
Jaktuppsyningsman..........................
1,000
450
1,450
400
1
Kustuppsyningsman..........................
700
400
1,100
300
1
Kustroddare....................................
600
200
800
200
3
D:o
....................................
—
—
2,400
23.950
600
Transport
—
—
—
1,517,050
174
Bil. XIII (forts.). Specifikation af komiténs förslag till aflöningsstat
för tullverkets lokalförvaltning samt kust- och gränsbevakning.
An-
tal.
Lön.
Tjenst-
görings-
pennin-
gar.
Total-
belopp.
Summa.
Älders-
tillägg.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Transport
—
—
—
1,517,050
Ronneby.
i
Tullförvaltare.................................
2,400
600
3,000
1,000
i
Vaktmästare..................................
600
300
900
900
200
200
i
D:o
................................
Kustbevakningen.
i
Kustuppsyningsman..........................
700
400
1,100
300
i
Kustroddare....................................
600
200
800
200
i
D:o
....................................
—
—
800
7,500
200
Karlskrona.
i
Tullförvaltare..................................
3,000
1,500
4,500
1,000
i
Ofverkontrollör................................
2.500
1.500
1,200
600
3,700
2,100
1,000
800
i
Kammarskrifvare..............................
i
D:o
..............................
—
—
2,100
800
i
Uppsyningsman...............................
1,000
600
1,600
300
i
Vaktmästare...................................
700
400
1,100
300
7
D:o
...................................
—
—
7,700
2,100
1
Koddare.........................................
600
300
900
200
1
D:o .........................................
—
—
900
200
Kustbevakningen.
1
Jaktuppsyningsman..........................
1,000
450
1,450
400
1
Kustuppsyningsman..........................
700
400
1,100
300
3
D:o
..........................
3,300
800
900
1
Kustroddare....................................
600
200
200
9
D:o
...............................
7,200
38,450
1,800
Kalmar.
1
Tullförvaltare..................................
3,500
1,500
5,000
1,000
1
Ofverkontrollör...........
2,800
1,200
4,000
1,000
Transport
—
- |
9,000|l,563,000
175
Bil. XTTT (forts.). Specifikation af komiténs förslag till aflöningsstat
för tullverkets lokalförvaltning samt kust- och gränsbevakning.
Tjenst-
Total-
Ålders-
Lön.
görings-
Summa.
pennin-
belopp.
tillägg.
tal.
gar.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Transport
—
—
9,000
1,563,000
1
Kammarskrifvare..............................
1,500
600
2,100
800
1
D:o
..............................
—
—
2,100
800
1
Uppsyningsman...............................
1,000
600
1,600
300
1
Vaktmästare...................................
700
400
1,100
300
7
D:o
...................................
—
—
7,700
2,100
1
Roddare.........................................
600
300
900
200
1
D:o .........................................
—
—
900
200
Kustbevakningen.
1
Jaktuppsyningsman..........................
1,000
450
1,450
400
1
Kustbevakningsförman......................
1,000
450
1,450
400
1
Kustuppsyningsman..........................
700
400
1,100
300
1
I):o
..........................
—
—
1,100
300
1
Kustvakt........................................
600
300
900
300
4
D:o ........................................
—
—
3,600
1,200
1
Kustroddare....................................
600
200
800
200
4
D:o
....................................
—
—
3,200
800
Bergqvara.
1
Tullinspektor...................................
1,800
400
2,200
500
1
Vaktmästare...................................
600
300
900
200
Pataholm.
1
Uppsyningsman...............................
1,000
300
1,300
43,400
300
Oskarshamn.
1
Tullförvaltare..................................
3,000
1,000
4,000
1,000
1
Kammarskrifvare, med bevakningsbefäl
1,500
400
1,900
600
1
Vaktmästare...................................
600
300
900
200
2
D:o
...................................
-
-
1,800
400
Transport
8,600
1,606,400|
176
Bil. XIII (forts.). Specifikation af komiténs förslag till aflöningsstat
för tullverkets lokalförvaltning samt kust- och gränsbevakning.
An-
tal.
Lön.
Tjenst-
görings-
pennin-
gar.
Total-
belopp.
Summa.
Ålders-
tillägg.
Kr.
Kr..
Kr.
Kr.
Kr.
Transport
—
—
8,600
1,606,400
Kustbevakningen.
1
Jaktuppsyningsman..........................
1,000
700
450
1,450
1,100
400
300
1
Kustuppsyningsman..........................
400
1
Kustroddare....................................
600
200
800
200
3
D:o
....................................
.
_
2,400
600
Mönsterås.
1
Uppsyningsman...............................
1,000
600
300
1,300
900
300
1
Vaktmästare...................................
300
200
Figeholm.
1
Uppsyningsman..............................
1,000
300
1,300
17,850
300
Vestervik.
1
Tullförvaltare..................................
2,700
1,000
600
800
3,500
1,300
900
1,000
300
1
Uppsyningsman..............................
300
1
Vaktmästare...................................
300
200
3
D:o
...................................
2,700
600
Kustbevakningen.
1
Jaktuppsyningsman..........................
1,000
700
450
1,450
1,100
1,100
400
1
Kustuppsyningsman..........................
400
300
1
D:o
..........................
£00
1
Kustroddare...................................
600
200
800
200
4
D:o
....................................
3,200
16,050
800
Visby.
1
Tullförvaltare..................................
3,000
1,500
1,000
400
4,000
1,900
1,000
600
1
Kammarskrifvare..............................
1
Uppsyningsman...............................
1,000:
300
1,300
300
Transport
- j
- 1
7,200
1,640,300
177
Bil. XIII (forts.). Specifikation af komiténs förslag till aflöningsstat
för tullverkets lokalförvaltning samt kust- och gränsbevakning.
An-
tal.
Lön.
Tjenst-
görings-
pennin-
gar.
Total-
belopp.
Summa.
Alders-
tillägg.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Transport
—
_
■ 7,200
1,640,300
i
Vaktmästare.................
600
300
900
200
3
D:o
..............
2,700
600
Kustbevakningen.
1
Jaktuppsyningsman..........................
1,000
450
1,450
400
2
D:o
..........................
—
—
2,900
800
1
Kustroddare...............
600
200
800
200
8
D:o
...........
6,400
1,600
Kappelshamn.
*
1
Uppsyningsman..............................
1,000
300
1,300
300
Fårösund.
1
Uppsyningsman...................
1,000
300
1,300
300
Kylley.
1
Uppsyningsman...............................
1,000
300
1,300
300
Slite.
1
Tullinspektor...................................
1,800
400
2,200
500
1
Vaktmästare...................................
600
300
900
200
Katthammarsvik.
1
Uppsyningsman...........................
1,000
300
1,300
300
Ljugarn.
1
Uppsyningsman...............................
1,000
300
1,300
300
Rone.
1
Uppsyningsman...............................
1,000
300
1,300
300
Burgsvik.
1
Uppsyningsman...............................
1,000
300
1,300
800
Transport
—
34,550|l,640,300
12
178
Bil. XIII (forts.). Specifikation af komiténs förslag till afloningsstat
för tullverkets lokalförvaltning samt kust- och gränsbevakning.
An-
Lön.
Tjenst-
görings-
pennin-
Total-
belopp.
Summa.
Älders-
tillägg.
tal.
gar.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Transport
—
—
34,550
1,640,300
Klinte.
1
Tullinspektor...................................
1,800
400
2,200
500
1
Vaktmästare...................................
600
300
900
37,650
200
Söderköpings tullkammare
vid Mem.
1
Tullförvaltare .................................
2,200
600
2,800
800
1
1,000
300
1,300
300
1
Vaktmästare...................................
600
300
900
200
2
D:o
...................................
—
—
1,800
400
Kustbevakningen.
1
Jaktuppsyningsman..........................
1,000
450
1,450
400
1
Kustroddare....................................
600
200
800
200
1
D:o
..........................
800
200
Barösund.
1
Uppsyningsman...............................
1,000
300
1,300
300
1
Vaktmästare...................................
600
300
900
200
1
l):o
...................................
—
—
900
200
Valdemar svik.
1
Uppsyningsman...............................
1,000
300
1,300
14,250
300
Norrköping.
1
Tullförvaltare..................................
4,000
2,000
6,000
1,000
1
Öfverkontrollör................................
3,000
2,000
5,000
1,000
1
Kontrollör......................................
2,500
1,000
3,500
1,000
1
Kammarskrifvare..............................
1,500
600
2,100
800
3
D:o
..............................
—
—
6,80C
2,400
Transport
—
22,9001,692,200
179
Bil. XIII (forts.). Specifikation af komiténs förslag till aflöningsstat
för tullverkets lokalförvaltning samt kust- och gränsbevakning.
An-
tal.
Lön.
Tjenst-
görings-
pennin-
gar.
Total-
belopp.
Summa.
Ålders-
tillägg.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Transport
—
—
22,900
1,692,200
1
Uppsyningsman...........................
1,000
600
1,600
300
1
D:o
..............................
—
—
1,600
300
1
Vaktmästare..........................
700
400
1,100
300
13
Ib,
...................................
—
—
14,300
3,900
Arkö.
1
Öfveruppsyningsman ........................
1,500
500
2,000
600
1
Vaktmästare...................................
600
300
900
200
2
D:o
.................................
—
—
1,800
46,200
400
Linköping.
1
Tullförvaltare..................................
2,700
800
3,500
1,000
1
Kammarskrifvare..............................
1,500
400
1,900
600
1
Vaktmästare...................................
600
300
900
6,300
200
Vadstena.
1
Tullförvaltare..................................
2,200
600
600
2,800
900
800
1
Vaktmästare...................................
300
3,700
200
Söderhamn.
1
Tullförvaltare.................................
3,000
1,000
4,000
1,000
1
Kammarskrifvare..............................
1,500
400
1,900
600
1
Uppsyningsman...............................
1,000
300
1,300
300
1
Vaktmästare...................................
600
300
900
200
4
D:o
...................................
3,600
800
Kustbevakningen.
1
Jaktnppsyningsman..........................
1,000
350
1,350
300
1
Kustroddare....................................
600
200
800
200
1
D:o
....................................
-
800
200
Transport |
—
—
14,65o| 1,748,4001
180
Bil. XIII (forts.). Specifikation af komiténs förslag till aflöningsstat
för tullverkets lokalförvaltning samt kust- och gränsbevakning.
An-
tal.
Lön.
Tjenst-
görings-
pennin-
gar.
Total-
belopp.
Summa.
Ålders-
tillägg.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Transport
—
—
14,650
1,748,400
Ljusne.
i
Öfveruppsyningsman.........................
1,500
500
2,000
600
i
Vaktmästare...................................
600
300
900
17,550
200
Hudiksvall.
i
Tullförvaltare..................................
3,000
1,000
4,000
1,000
i
Kammarskrifvare..............................
1,500
400
1,900
600
i
Uppsyningsman................................
1,000
300
1,300
300
i
Vaktmästare...................................
600
300
900
200
2
I):0
...................................
—
—
1,800
400
Kustbevakningen.
1
Kustuppsyningsman..........................
700
300
1,000
200
1
Kustroddare....................................
600
200
800
200
1
l):o
....................................
—
—
800
12,500
200
Sundsvall.
1
Tullförvaltare..................................
4,000
2,000
6,000
1,000
1
Öfverkontrollör................................
3,000
2,000
5,000
1,000
1
Kammarskrifvare..............................
1,500
600
2,100
800
2
D:o
..............................
—
—
4,200
1,600
1
Uppsyningsman...............................
1,000
600
1,600
300
1
D:o
...............................
1,600
1,100
300
1
Vaktmästare...................................
700
400
300
11
D:o
..................................
12,100
3,300
200
1
Roddare.........................................
600
300
900
1
D:o .........................................
—
—
900
200
Transport
—
i
-
35,500
1,778,450
181
Bil. XIII (forts.). Specifikation af komiténs förslag till aflöningsstat
för tullverkets lokalförvaltning samt kust- och gränsbevakning.
An-
tal.
Lön.
Tjenst-
görings-
pennin-
gar.
Total-
belopp.
Summa.
Älders-
tillägg.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Transport
—
—
35,500
1,778,450
Kustbevakningen.
1
1,000
350
1,350
300
1
Kustroddare....................................
600
200
800
200
2
D:o
....................................
—
—
1,600
39,250
400
Hernösand.
1
Tullförvaltare ..........................
3,000
1,000
4,000
1,000
1
Kammarskrifvare..............................
1,500
400
1,900
600
1
D:o
.............................
_
_
1,900
600
1
Uppsyningsman...............................
1,000
300
1,300
300
1
Vaktmästare...................................
600
300
900
200
2
D:o
...................................
1,800
400
1
Roddare.........................................
600
200
800
200
Kustbevakningen.
1
Jaktuppsyningsman..........................
1,000
600
350
1,350
800
300
1
Kustroddare....................................
200
200
1
D:o
....................................
—
—
800
200
Lunde.
1
Öfveruppsyningsman .......................
1,500
500
2,000
600
1
Vaktmästare...................................
600
300
900
200
2
D:o
...................................
—
—
1,800
400
1
Roddare.........................................
600
200
800
21,050
200
Örnsköldsvik.
1
Tullförvaltare..................................
3,000
1,000
4,000
1,000
1
Uppsyningsman...............................
1,000
300
1,300
300
1
Vaktmästare...................................
600
300
900
200
1
l):o
..................................
900
200
Transport
7,100
1,838,750
#
182
Bil. XIII (forts.). Specifikation af komiténs förslag till aflöningsstat
för tullverkets lokalförvaltning samt kust- och gränsbevakning.
An-
tal.
Lön.
Tjenst-
görings-
pennin-
gar.
Total-
belopp.
Summa.
Ålders-
tillägg.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Transport
—
—
7,100
1,838,750
Kustbevakningen.
1
Jaktuppsyningsman..........................
1,000
350
1,350
300
1
Kustroddare....................................
600
200
800
200
1
D:o
....................................
_
_
800
10,050
200
Umeå.
1
Tullförvaltare..................................
3.000
1.000
600
1,000
300
4,000
1,300
900
1,000
300
1
Uppsyningsman...............................
1
Vaktmästare...................................
300
200
3
D:o
...................................
2,700
600
1
Roddare.........................................
600
200
800
200
1
D:o ........................................
800
200
Kustbevakningen.
1
Jaktuppsyningsman .........................
1,000
350
1,350
300
1
Kustroddare....................................
600
200
800
200
2
D:o
...................................
_
__
1,600
400
Nordmaling.
1
Uppsyningsman...............................
1,000
300
1,300
300
1
Vaktmästare...................................
600
300
900
200
Sikeå.
1
Uppsyningsman...............................
1,000
300
1,300
300
1
Vaktmästare...................................
600
300
900
18,650
200
Skellefteå.
1
Tullförvaltare..................................
2,700
800
3,500
1,000
1
Uppsyningsman...............................
1,000
300
1,300
300
.
Transport
4,800
1,867,450
183
Bil. XIII (forts.). Specifikation af komiténs förslag till aflöningsstat
för tullverkets lokalförvaltning samt kust- och gränsbevakning.
An-
tal.
Lön.
Tjenst-
görings-
pennin-
gar.
Total-
belopp.
Summa.
Ålders-
tillägg.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Transport
—
—
4,800
1,867,450
i
Vaktmästare.............................
600
300
900
200
2
D:o
....................................
—
—
1,800
400
1
Boddare.........................................
600
200
800
200
1
D:o .........................................
—
—
800
200
Kustbevakningen.
1
Kustuppsyningsman..........................
700
300
1,000
200
1
Kustroddare....................................
600
200
800
200
1
D:o
....................................
—
—
800
11,700
200
Piteå.
1
Tullförvaltare..................................
2,400
600
3,000
1,000
1
Uppsyningsman...............................
1,000
300
1,300
300
1
Vaktmästare...............................
600
300
900
200
2
D:o
....................................
1,800
400
Kustbevakningen.
1
Kustuppsyningsman..........................
700
300
1,000
200
1
Kustroddare....................................
600
200
800
200
1
D:o
....................................
—
—
800
9,600
200
Luleå.
1
Tullförvaltare..................................
2,700
800
3,500
1,000
1
Kammarskrifvare..............................
1,500
400
1,900
600
1
Uppsyningsman................................
1,000
300
1,300
300
1
Vaktmästare....................................
600
300
900
200
5
D:o
....................................
—
—
4,500
1,000
i
Roddare.........................................
600
200
800
200
i
D:o .........................................
—
—
800
200
Transport
—
—
13,700
1,888,750
184
Bil. XIII (forts.). Specifikation af komiténs förslag till aflöningsstat
för tullverkets lokalförvaltning samt kust- och gränsbevakning.
Tjenst-
Total-
Ålders-
An-
Lön.
görings-
Summa.
pennin-
belopp.
tillägg.
tal.
gar.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Transport
—
—
13,700
1,888,750
Kustbevakningen.
1
Jaktuppsyningsman..........................
1,000
350
1,350
300
1
Kustuppsyningsman..........................
700
300
1,000
200
1
Kustroddare....................................
600
200
800
200
4
D:o
....................................
—
—
3,200
20,050
800
Haparanda.
1
Tullfiskal........................................
2,000
1,000
3,000
800
1
Tullförvaltare..................................
3,000
1,500
4,500
1,000
1
Kammarskrifvare..............................
1,500
400
1,900
600
1
Öfveruppsynmgsman.........................
1,500
500
2,000
600
1
Vaktmästare....................................
600
300
900
200
7
I):o
....................................
—
—
6,300
1,400
Kustbevakningen.
1
Öfveruppsyningsman (befälhafvare å
kustbevakningsångaren)...............
1,500
500
2,000
600
1
Uppsyningsman (anstäld å kustbevak-
ningsångaren)............................
1,000
300
1,300
300
1
Vaktmästare (anstäld ä kustbevaknings-
ångaren) ..................................
600
300
900
200
1
D:o
(d:o d:o).....................
—
—
900
200
Gränsbevakningen.
1
Gränsöfveruppsyningsman..................
1,500
800
2,300
1,000
1
G-ränsuppsyningsman........................
1,000
600
1,600
400
2
D:o
........................
—
—
3,200
800
1
Gränsvakt.......................................
600
300
900
300
69
D:o .......................................
—
—
62,100
20,700
Nederkalix.
1
Öfveruppsyningsman.........................
1,500
500
2,000
600
1
Vaktmästare....................................
600
300
900
200
Transport
—
—
96,700
1,908,800
185
Bil. XIII (forts.). Specifikation af komiténs förslag till aflöningsstat
för tullverkets lokalförvaltning samt kust- och gränsbevakning.
An-
tal.
Lön.
Tjenst-
görings-
pennin-
gar.
Total-
belopp.
Summa.
Älders-
tillägg.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Transport
_
_
96,700
1,908,800
2
Vaktmästare........................
—
1,800
400
1
Boddare..............................
600
200
800
200
1
D:o ........................
— _
—
800
100,100
200
Jönköping.
1
Tullförvaltare..................................
3,000
1,000
4,000
1.000
1
Kammarskrifvare, med bevakningsbefäl
1,500
400
1,900
600
1
Vaktmästare......................
600
300
900
200
1
D:o
...........................
—
900
7,700
200
Örebro.
1
Tullförvaltare......................
3,000
1,500
1,000
400
4,000
1,900
1,000
600
1
Kammarskrifvare, med bevakningsbefäl
1
Vaktmästare..........................
600
300
900
200
200
1
D:o
....................................
900
7,700
Lidköping.
1
1
Tullförvaltare..................................
2,200
600
2,800
900
800
200
1
Vaktmästare..............................
600
300
3,700
Karlstad.
1
Tullförvaltare.......................
3,000
1.500
4,500
1.000
1
Öfverkontrollör...............
2,500
1,200
3,700
1.000
1
Kammarskrifvare, med bevakningsbefäl)
1,500
400
1,900
600
1
Vaktmästare.....................
600
300
900
900
200
200
1
D:o
...............................
-
Transport |
- |
- |
ll,90o|2,028,000
13
186
Bil. XIII (forts.). Specifikation af komiténs förslag till aflöningsstat
för tullverkets lokalförvaltning samt kust- och gränsbevakning.
j An-  tal.
Lön.
Tjenst-
görings-
pennin-
gar.
Total-
belopp.
Summa.
Ålders- |
tillägg.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Transport
—
—
11,900
2,028,000
Gränsbevakningen.
i
Gränsbevakningschef, som utöfvar chef-  skap jemväl för gränsbevakningen
inom Kopparbergs län................
2,800
700
3,500
1,000
! 1
600
300
900
300
34
D:0
.......................................
—
30,600
10,200
Mon.
i
Kontrollör......................................
2,000
800
2,800
800
: i
Kammarskrifvare..............................
1,500
400
1,900
600
i i
Vaktmästare....................................
600
300
900
200
1
Do
................
900
200
Charlottenberg.
i
Kontrollör......................................
2,000
800
2,800
800
i
Kammarskrifvare..............................
1,500
400
1,900
600
i
Vaktmästare....................................
600
300
900
200;
i
l):o
....................................
—
—
900
200:
Medskogen
i
Gränsinspektor................................
1,800
400
2,200
500
i
Vaktmästare...................................
600
300
900
63,000
200
Falun.
1
Tullförvaltare..................................
2,700
800
3,500
1,000
i
Kammarskrifvare..............................
1,500
400
1.900
600
i
Vaktmästare...................................
600
300
900
200
Gränsbevakningen.
i
600
300
900
300
5
l):o ......................................
—
—
4,500
11,700
1,500
Transport
| _
-
—
|2,102,700
II
187
Bil. XIII (forts.). Specifikation af komiténs förslag till aflöningsstat
för tullverkets lokalförvaltning samt kust- och gränsbevakning.
An-
tal.
Lön.
Tjenst-
görings-
peiinin-
gar.
Total-
belopp.
Summa.
Ålders-
tillägg.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Transport
—
—
—
2,102,700
Funäsdalen.
1
Gränsinspektor................................
1,800
400
2,200
500
! 1
Vaktmästare....................................
600
300
900
200
i
D:o
....................................
—
—
900
4,000
200
Östersund.
i
Tullförvaltare..................................
2,700
800
3,500
1,000
i
Kammarskrifvare.;..............
1,500
400
1.900
600
i
Vaktmästare....................................
600
300
900
200
Gränsbevakningen i Jemtland.
i
Gränsuppsyningsman........................
1,000
600
1,600
400
i
Gränsvakt.......................................
600
300
900
300
B
D:o .......................................
—
—
4,500
1,500
Storlien.
1
Kontrollör......................................
2,000
800
2,800
800
1
Kammarskrifvare..............................
1,500
400
1,900
600
1
Vaktmästare....................................
600
300
900
200
1
I):o
....................................
900
19,800
200
Summa kronor
—
—
2,126,500
YTTRANDE
LÄROVERKSFRÅGAN
PÅ UPPDRAG AF
STATSRÅDET OCH CHEFEN FÖR KUNGL.
ECKLESIASTIKDEPARTEMENTET
AFGIFVKT DEN 20 JUNI 1899.
STOCKHOLM
IVAR UEGGSTRÖMS BOKTRYCKERI, 1899.
INNEHÅLL.
Sid.
Skrifvelse till Statsrådet och Chefen för Kungl. Ecklesiastikdepartementet.
......................................................................................... 1
Frågan om inrättandet af en s. k. praktisk afslutningsklass ............ 4
Latinfrågan ........................................................................................ 25
Språkfrågan .....................................................................................  47
Frågan om första klassens indragning och folkskolans förhållande
till allmänna läroverken ............................................................... 57
Undervisningsplanen.
1.
Nederskolan ................................................................................ 76
2.
Gymnasium ................................................................................ 87
Bilagor.
Bil. 1. Kompetensfordringar för skilda lefnadsbanor och inträdesfordringar
vid fackskolor.
1.
Lefnadsbanor, för livilka högre examina erfordras.................. 111
2 A. Lefnadsbanor, för hvilka mogenhetsexamen eller motsvarande
kunskaper
i
vissa
ämnen
erfordras .................................. 130
2 B. Fackskolor, för hvilka mogenhetsexamen eller motsvarande kunskaper
i
vissa
ämnen
erfordras .......................................... 136
3.
Fackskolor, för hvilka lägre skolkurs erfordras ..................... 147
Bil. 2. Afgången från läroverkets
olika stadier ..................................... 158
Bil. 3. Nyintagna lärjungars föregående undervisning, hemvist och ålder... 174
Bil. 4. Nederskolans kursafslutningar och afgångsexamina i Norge, Danmark,
Finland och Preussen.
1.
Norge .............................................................................. 180
2.
Danmark......................................................................... 187
3.
Finland
.......................................................................... 197
4.
Preussen
........................................................................... 202
Bil. 5. Inträdesfordringarna vid de högre läroverken i Norge, Danmark och
Finland ...........................................
206
Bil. 6. Beräkning af det för den föreslagna organisationen erforderliga antalet
lärare vid olika läroverk .................................................. 209
Tabeller.
Tab. 1. Antalet närvarande lärjungar vid de allmänna läroverken och pedagogierna
höstterminerna 1876—1898.
Tab. 2. Antal konfirmander vid de allmänna läroverken läsåret 1898—1899.
Tab. 3. De i klasserna 4—6: 2 vid de allmänna läroverken (pedagogierna
oberäknade) närvarande lärjungarnas ålder.
Tab. 4. De i klasserna 4—6: 2 vid de allmänna läroverken (pedagogierna
oberäknade) höstterminen 1894 närvarande lärjungarnas sannolika
ålder vid läsårets slut.
Tab. 5. Antalet greker i klass L. 6: 2 vid de högre allmänna läroverken
h.-t. 1887—h.-t. 1898.
Tab. 6. Antal lärjungar i sjunde latinklassen, livilka undervisats i grekiska
och tillika deltagit i den frivilliga undervisningen i engelska.
Tab. 7. Antal greker, dels vid de allmänna läroverken, dels godkända i
mogenhetsexamen.
Tab. 8. Antal godkända i mogenhetsexamen.
Tab. 9. Mogenlietsbetyg 1891—vårterminen 1898 för lärjungar vid de allmänna
läroverken, som första gången undergått mogenhetsexamen.
Tab. 10. Betyg för uppsats på modersmålet 1891—vårterminen 1898 för
lärjungar vid de allmänna läroverken, som första gången undergått
mogenhetspröfning.
Tab. 11. Antal godkända i mogenhetsexamen i Sverige och i motsvarande
examina i Norge och Danmark.
Tab. 12. Betyg i dansk stil och hufvudbetyg i afgångsexamen åren 1891
och 1896.
Tab. 13. De under åren 1884—1897 från de allmänna läroverken med godkänd
mogenhetsexamen afgångne, fördelade efter tillämnad lefnadsbana
närmast efter afgången.
Tab. 14. Fördelning efter fakulteter och linier af de under åren 1884—1897
från de allmänna läroverken med godkänd mogenhetsexamen afgångne,
livilka anmält sig ämna idka universitetsstudier.
Tab. 15. Antalet af nyblifna studenter och vid universitet eller högskola
första gången inskrifna studenter samt hvarderas förhållande till
folkmängden och inbördes förhållande.
Tab. 16. Antal vid universitet och högskolor närvarande studerande.
Tab. 17. Fakulteternas studentantal.
Tab. 18. Svenska, norska och danska afslutande examina.
Tab. 19. Postverkets rekrytering åren 1886—1898.
Tab. 20. Tjänstemännens rekrytering vid tullstaten och statens järnvägar.
Tab. 21. Järnvägstjänstemännens kompetens år 1897.
Tab. 22—31. Antal lärjungar, som afbrutit skolgången vid ett allmänt läroverk
och ej veterligen fortsatt densamma vid annat allmänt läroverk.
Tab. 32—35. Antal lärjungar, som utan godkänd mogenhetsexamen afgått
från de allmänna läroverken och pedagogiema (utom genom döden
afgångne), med fördelning efter tillämnad lefnadsbana närmast efter
afgången.
Tab. 36. Antalet åren 1888—1897 vid vårterminens slut och höstterminens
böljan till närmast högre klasser flyttade lärjungar, uttryckt i
procent af antalet vid vårterminens slut före flyttningen närvarande
i den klass, från hvilken flyttningen skett.
Tab. 37—39. Uppgifter angående de under åren 1896—1898 vid samtliga
allmänna läroverk och pedagogier i första, andra och tredje klasserna
intagna lärjungarnas föregående undervisning, hemvist och
ålder vid intagningen.
Tab. 40. Jämförelse mellan den verkliga medelundervisningstiden i veckan
för de särskilda ämnena enligt den föreslagna undervisningsplanen
och enligt den nu gällande.
Sakregister.
Till Herr Statsrådet och Chefen för Kungl,
Ecklesiastikdepartementet.
Sedan Herr Statsrådet med anledning af Kungl. Maj:ts nådiga
bemyndigande tillkallat oss att biträda vid utredning af åtskilliga
frågor rörande rikets allmänna läroverk, anmodade oss Herr Statsrådet
vid vårt första sammanträde den 1 september 1898, bland
annat, att verkställa utredning:
dels huruvida och i hvad mån en inskränkning af undervisningen
i latinska språket vid de allmänna läroverken måtte anses af förhallandena
påkallad, samt hvad inverkan en dylik inskränkning kunde
hafva i afseende å de förberedande examiua vid universiteten,
dels huru undervisningen i främmande lefvande språk vid läroverken
måtte på förmånligaste sätt kunna anordnas,
dels huruvida det måtte anses lämpligt, att en s. k. praktisk afslutningsklass
vid läroverken inrättades, och rörande sättet härför,
dels ock huruvida en indragning af första klassen vid läroverken
borde äga rum, i sammanhang hvarmed frågan om folkskolans ställning
till läroverken äfven borde komma under beaktande.
2
Genom skrifvelse af den 20 januari innevarande år erhöllo vi
uppdrag att skriftligen meddela Herr Statsrådet det hufvu dsakliga
innehållet af våra förberedande arbeten och de resultat, till hvilka
vi kommit, äfvensom att på grundvalen däraf uppgöra förslag till
förändrad undervisningsplan för de allmänna läroverken och de förslag
i öfrigt, hvartill vi kunde finna omständigheterna föranleda.
Af de frågor, öfver hvilka Herr Statsrådet sålunda infordrat vårt
skriftliga yttrande, hafva vi ansett frågan om en utslutning på skolans
mellanstadium vara den, som i första rummet påkallar en utredning,
och detta icke blott med hänsyn därtill, om en sådan afslutning är
i det hela af behofvet påkallad, utan ock i hvilken klass och på
hvilket sätt den bör lämpligen anordnas.
Om hvarje skolorganisation är en praktisk fråga, vid hvars lösning
ett väsentligt afseende måste fästas vid det behof af kunskaper
och färdigheter, som i lifvet erfordras för den stora mängden af
skolornas lärjungar, så måste frågan om en afslutning före den nuvarande
mogenhetspröfningen framstå som den principala, dels emedan
de flesta lärjungar lämna läroverket i dess mellanklasser, dels emedan
en sådan afslutning har en genomgripande inflytelse på läroverkets
inrättning för öfrigt. Däraf påverkas bland annat i icke ringa grad
uppfattningen om den lämpligaste tiden för latinets och de främmande
lefvande språkens inträdande på läroplanen och inbördes ordningsföljd
; däraf påverkas äfven, fast i mindre mån, frågan om första
klassens indragning och det allmänna läroverkets förhållande till folkskolan;
däraf bestämmes slutligen småläroverkens ställning. Kommer
en sådan afslutning till stånd, tyckas nämligen dessa läroverk själffallet
komma att få denna afslutning till sitt mål eller ock att försvinna,
om stat eller kommun icke mäkta att föra dem fram till
målet.
Innan vi upptagit frågan om nämnda afslutning till närmare direkt
ompröfning, hafva vi ansett oss böra göra en förberedande undersökning
af förhållanden, som därpå väsentligen inverka. Såväl för
hufvudfrågans bedömande som för uppfattningen af läroverkens lämpligaste
organisation i det hela är det af vikt att känna, dels hvilka
kompetensfordringar f. n. gälla för de lefnadsbanor och hvilka iuträdesfordringar
vid de fackskolor, för hvilka de allmänna läroverken
utgöra en förberedelse, dels i hvad mån behofvet af förändrade bestämmelser
därutinnan gjort sig bland sakkunniga personer eller bestämmande
myndigheter gällande, och om sådana därför kunna vara
att med någon sannolikhet förvänta. Till den detaljerade redogörelse
3
för kompetensfordringarna för olika lefnadsbanor och fackskolor, som
finnes intagen i Bil. 1, hafva vi fogat en statistisk utredning för en
följd af år öfver rekryteringen af de kårer och tilloppet till samt afgången
ifrån de fackskolor, för hvilka ifrågavarande kompetensfordringar
äro eller under senare år varit gällande.
Vidare hafva vi ansett af vikt att genom infordrade upplysningar
från läroverkens rektorer få utredt, i hvilka klasser lärjungarne under
senare år på de olika linierua afslutat sin skolgång, och i hvad mån
denna afgång skett med fulla betyg eller icke. Därmed sammanhänger
en utredning af de afgångnes tillämnade lefnadsbanor, hvartill
Sveriges officiella statistik lämnar ett visserligen icke uttömmande,
men dock ganska rikligt material. Därmed sammanhänger
ock den mycket omordade, men hittills föga utredda frågan om konfirmationsåldern.
Beträffande antalet konfirmander i läroverkets olika
klasser kunna vi dock endast stödja oss vid ett enda års uppgifter,
då rektorerna icke hafva sig ålagdt att insamla dylika.
Slutligen torde goda erfarenheter till efterföljd eller till varning
vara att hämta från andra länder och särskildt från våra närmaste
grannar, Norge, Danmark och Finland, hvilka under längre eller
kortare tid haft afslutade kurser på skolans mellanstadium, alla på
den reala linien, de tvenne förstnämnda äfven på den klassiska och
med en särskild examen.
Mera på grund däraf, att de från folkskolan till de allmänna
läroverken öfvergångna lärjungarnes ålder i jämförelse med andra
lärjungars i diskussionen om första klassens indragning från skilda
läger åberopats som stöd mot och för denna indragning, än emedan
vi tillerkänna detta förhållande någon afgörande betydelse, hafva vi
äfvenledes bearbetat erhållna uppgifter, som synas ägnade att undanrödja
allt missförstånd af de faktiska förhållandena.
De utredningar och förslag, till hvilka Herr Statsrådets ofvannämnda
uppdrag gifvit anledning, få vi härmed öfverlämna.
Stockholm den 20 juni 1899.
Nils Höjer. Arvid Lindhagen. Sten Boije.
Frågan om inrättandet af en s. k, praktisk afslutningsklass.
Under de strider om de allmänna läroverkens organisation, hvilka
utkämpats under detta århundrade, har alltid såsom ett hufvudmoment
framträdt frågan om den allmänna medborgerliga bildningens tillgodoseende.
ddedan 1803 påpekade kanslersgillet, att »det allmänna
saknade alla publika anstalter till uppfostran och handledning för
borgaren, näringsidkaren och de statens medlemmar, som, utan behof
af lärdomsinsikter, likväl fordrade den nödvändiga förståndsodling,
hvarigenom deras danande till dygdiga och gagnande medborgare
kunde blifva säkert och pålitligt».
Sedan dess hafva flere olika försök gjorts att lösa uppgiften,
men än i dag är ingen tillfredsställande lösning funnen.
I 1807 års skolordning påbjöds, att trivialskolorna skulle hafva
en gemensam linie samt såsom förgreningar af denna en litterär
linie och en närings\m\e. Första klassen, hette det, skulle vara
»förberedande för alla skolpiltarne i hvad väg de söka undervisning,
från hvilken klass de, som ämna sig åt litterära yrken, i vanlig ordning
uppflyttas till de i trivialskolorna befintliga öfriga klasser, men
de åter, som vilja förvärfva sig i näringarna nyttiga kunskaper, ingå
i den för dessa egentligen bestämda apologistklassen.»
Genom 1820 års skolordning inrättades två särskilda slags skolor,
apologistskolor och lärdomsskolor, af hvilka de förra skulle åsyfta
»beredande till allmän medborgerlig bildning», de senare »beredandet
därutöfver till den högre vetenskapsodlingen samt till den bildning,
hvilken såsom villkor för antagande och befordran till vissa
statens ämbeten erfordras och genom offentliga prof vid rikets högsta
läroverk skall styrkas.»
Mot denna skolordning framställdes emellertid inom kort två
hufvudanmärkningar, nämligen dels att valet af lefnadsbana måste
ske vid så tidig ålder, att de individuella anlagen ännu ej framträdt
och därför ej kunde vinna behörigt afseende, dels att de olika sam
-
5
hällslagren ända från barndomen afsöndrades från hvarandra, hvarigenom
ståndssplittring och skråanda befordrades.
Skolordningen saknade emellertid icke försvarare, hvilka dock
under de närmaste årtiondena mer och mer förlorade terräng. Slutligen
blef den allmänna meningens tryck så starkt, att regeringen
fann sig böra gifva efter. Genom kungl. cirkuläret af den 1 nov.
1839 tog man det första steget tillbaka mot 1807 års gemensamma
linie, då vid åtskilliga lärdomsskolor på orter, där äfven apologistskolor
funnos, en för båda skolorna gemensam förberedande klass
utan latin inrättades, och genom kungl. cirkuläret af den 6 juli
1849 upphäfdes läroverkens splittring i tvenne; lärdomsskolan och
apologistskolan skulle enligt detta cirkulär förenas till ett enda läroverk,
hvari, så fullständigt som dess omfång medgåfve, undervisning
skulle meddelas i alla lärdomsskolans och apologistskolans förra ämnen,
dock med valfrihet i fråga om de döda språken. Ur denna sammansmältning
har vår nuvarande läroverksorganisation med sin treåriga
gemensamma linie småningom utvecklat sig. Reallinien, som skulle
vara den medborgerliga linien inom läroverket, har emellertid blifvit
fullt lika vetenskaplig, lika teoretisk som den klassiska; och de
på 1870-talet i den allmänna medborgerliga bildningens intresse
genomförda kursafslutningarna i tredje och femte klasserna hafva icke
heller fullt motsvarat sitt ändamål. Den förra har genom folkskolans
utveckling blifvit allt mera onödig och kan anses genom
de sista förändringarna i skolstadgan uppgifven, den senare infaller
vid en så tidig ålder, att kursafslutningarna måste göras mer än
lämpligt sammansnörda och fara ändock föreligger, att barnen öfveransträngas
genom ett kunskapsförråd, som går öfver deras fattning.
Därför gör sig krafvet på den allmänna medborgerliga bildningens
bättre tillgodoseende än i dag gällande.
Redan i Riksdagens skrifvelse af 13 maj 1870 relaterades klagomål
från flera orter öfver »att lärokurserna vore så ordnade, att i
verkligheten någon afslutad undervisning icke erhölles förr än efter
genomgåendet af skolans alla klasser, under det att det stora flertalet
af lärjungarne, hvilket icke hade tillfälle att fullständigt genomgå
skolan, tvingades att vid den tid, då de för sin framtida utkomst
måste se sig om efter arbete, lämna densamma med, i vissa ämnen
åtminstone, ganska ofullständiga kunskaper». Såsom i skrifvelsen
antydes, funnos redan då i vissa ämnen kursafslutningar på skolans
mellanstadium. De voro delvis en rest af den gamla skillnaden
mellan skola och gymnasium. 1870 års skolkommitté, som i följd af
6
denna skrifvelse tillsattes, ställde sig principiellt afvisande gent emot
krafvet på afslutade kurser före mogenhetsexamen vid de ”högre läroverken,
hvilkas uudervisningsplan »från början till slut måste vara
bestämd af det mål, de hade sig föresatt», men genomförde icke dess
mindre de redan förut befintliga relativa kursafslutningarna i tredje
och femte klasserna i så hög grad, som kommittén ansåg förenligt
med sina grundsatser. Den 3 jau. 1873 yrkade därpå departementschefen
(Wennerberg) i statsrådet, att fullständig kursafslutning jämte
afgångsexamen måtte anordnas i femte klassen liksom ock i den
tredje, och då samma års riksdag anslöt sig till detta förslag, blef
det en af uppgifterna för 1874 års kommitté att föreslå dylika afslutningar.
De voro i hufvudsak desamma, som sedan blifvit gällande
fram emot våra dagar och delvis gälla ännu, men därjämte föreslog
kommittén för bägge dessa afslutningar en fullständig dels muntlig
dels skriftlig pröfning, hvilken senare skulle försiggå på samma dag
inom samma stift. Den muntliga pröfningen skulle omfatta samtliga
läroämnen och anställas under ledning af eforus eller inspektor jämte
särskildt tillkallade examensvittnen, men betygen skulle sättas af
lärarne på öfligt sätt. I motiverna förordades, att examensvittnena
skulle förordnas bland andra läroverks lärare inom samma stift. 1878
års skolstadga upptog väl kursafslutningarna men icke den särskilda
pröfningen, hvilken ju ock redan i 1874 års förslag föga skilde sig
från en vanlig årsexamen.
Redan vid 1880 års riksdag framlades i Andra kammaren herr
Axells betydelsefulla motion om läroverkets delning i en nederskola på
fem klasser för meddelande af allmän medborgerlig bildning och ett
klassiskt och ett realt gymnasium för att grundlägga universitetsstudier
och bereda till högre fackskolor. Ehuru förslaget ej vann kammarens
bifall, kan det sägas hafva från den tiden stått på dagordningen, så att
dess grundtankar gått igen såväl i Andra kammarens beslut i latinfrågan
som på många andra sätt i och utom riksdagen, bland annat i herrar
Bergs och Hammarlunds i flere afseenden beaktansvärda motioner
vid riksdagarna 1892, 1893 och 1896 samt i herrar Boethius’ och Wieselgrens
mera moderata förslag vid sistnämnda riksdag. I ett afseende
har dock ställningen förändrats sedan 1880: önskningarna hafva allt
starkare koncentrerats på en afslutning i nedre sjette klassen med öfvergifvande
af den femte som nederskolans afslutning, hvarvid dock önskan
att bevara en åtminstone fyraårig latinkurs kraftigt bidragit att framkalla
eller understödja förslaget om en praktisk afslutningsklass, parallell
med nedre sjette. 1890 års svenska läraremöte i Helsingborg,
7
som förklarade en afslutningskurs med särskild examen rigorosum i
tredje klassen hvarken pedagogiskt riktig eller praktiskt nyttig,
uttalade sig däremot för lämpligheten af en dylik afslutningskurs
>i femte eller sjette klassen, detta senare särskildt på den reala
linieu» *). För en afslutning i nedre sjette klassen yttrade sig äfven
flere talare på 1896 års läraremöte, där diskussionen fick utgöra svar
på frågan* 2). Den 3 nov. samma år uppdrog dåvarande departementschefen
åt direktionen öfver Nya elementarskolan att uppgöra förslag
till en afslutningsklass, afsedd för lärjungar, som genomgått femte
klassen. I hufvudsaklig öfverensstämmelse med detta förslag anordnades
sedan för, läsåret 1897—98 en dylik klass, och försöket har
äfven under läsåret 1898—99 blifvit förnyadt. Ingendera gången
har antalet lärjungar blifvit synnerligen stort, förra året 16, senare
året 6, ehuru elever blifvit mottagua, rörande hvilkas kompetens att
följa undervisningen lärarne hyst starka tvifvel3). Den ringa frekvensen
har man velat förklara därmed, att inga särskilda rättigheter
ännu blifvit fästa vid denna kurs, och lärjungarnes delvis underhaltiga
kunskaper har man härledt dels ur samma grund dels därur,
att nederskolan icke ännu organiserats till bättre öfverensstämmelse
med afslutningsklassen.
I 1898 års statsverksproposition utvecklade dåvarande departementschefen
de grundsatser, som under senare tid blifvit följda i den
svenska skollagstiftningen med hänsyn till sättet att skaffa en lämplig
underbyggnad åt sådana lärjungar, som ville inträda i lägre tilllämpningsskolor
eller direkt utgå i det praktiska lifvet. Mest ändamålsenligt
hade visserligen varit, om saken kunnat ordnas såsom i
Tyskland genom dess Burgerschulen och Höhere Biirgerschulen, men
då en dylik anordning i vårt fattiga och glest bebodda land mötte
stora ekonomiska och lokala svårigheter, hade undervisningen särskildt
på realliniens lägre stadium lämpats för ifrågavarande lärjungars
behof. Då emellertid eu mängd lärjungar, som genomgått femte
klassen, ej ännu uppnått konfirmatiousåldern och en femårig kurs
från nio års ålder icke vore tillräcklig för behofvet, särskildt med
afseende på de inhämtade kunskapernas användning och förvärfvande
af de praktiska specialkunskaper, som i det allmänna lifvet spelade
en större roll, syntes en afslutningsklass nödvändig. Därför hade
>) Förhandi. vid det 13:e allm. svenska läraremötet i Helsingborg, sid. 26, 38 —51.
2) Redogörelse för förhandi. sid. 28, 48 —60.
>) Redogörelse för afslutningsklassen i Nya elementarskolans årsredogörelser
1896-97 och 1897—98.
8
försök anordnats vid Nya elementarskolan. Det återstode att, sedan
man vunnit klarhet, föreskrifva en under särskild kontroll ställd
examen, hvilken skulle medföra vissa rättigheter, och att inordna
nämnda klass i den nuvarande skolorganisationen.
Motiveringen till prof. Ernst Carlsons skolmotion vid innevarande
års riksdag utgör en förbindelse mellan denna tankegång och Andra
• kammarens gamla reformkraf om nederskolans enhetliga organisation.
Med anledning af denna och en i Första kammaren af landshöfding
F. Boström väckt motion har riksdagen den 19 sistl. april beslutat
att »hos K. M:t anhålla om utarbetande och framläggande inför
Riksdagen af förslag till inrättande vid rikets fullständiga och femklassiga
allmänna läroverk af en under offentlig kontroll ställd och
af viss kompetens åtföljd afgångsexamen för lärjungar, som vid 15—16
ars ålder önska sluta sin skolgång, samt till de ändringar i läroverkens
organisation, som därmed stå i samband.»
Med allmän medborgerlig bildning utöfver folkskolans mått torde
man hos oss vanligen förstå en vid ungefär 16 års ålder afslutad
bildning, som å ena sidan, särskildt genom att omfatta äfven främmande
språk, går utöfver den af folkskolan meddelade, men som å
andra sidan icke har karakteren af direkt förberedelse för fortsatta
studier vid universitet eller annan högre fackskola. Meddelandet af
en sådan bildning är anförtrodd åt de allmänna läroverken, hvilka.
dock för närvarande icke äro i stånd att nöjaktigt fylla denna uppgift.
Det har ofta framhållits, att, medan läroverkens undervisning
nästan allt igenom år ordnad med hänsyn till mogenhetsexamen,
blott omkring fjärdedelen af de afgående lärjungarna1) verkligen
nå detta mål, sa att följaktligen ett litet, låt vara mycket viktigt,
antal af lärjungar i betänklig grad gynnas på den stora mängdens
bekostnad.
En närmare inblick i detta förhållande vinnes genom en nu
verkställd undersökning angående det resultat, som i afseende på
betyg uppnås af de lärjungar, som lämna läroverken före mogen
'')
Under femårsperioden 1893—1897 hafva årligen i medeltal utan godkänd
mogenhetsexamen afgatt, oberäknadt genom döden afgångne och lärjungarna vid de
1893 indragna läroanstalterna, lagt räknadt 1,800; med godkänd mogenhetsexamen
hafva under samma tid årligen i medeltal afgått 600. De förra utgjorde således
minst 75, de senare högst 25 % af hela den årliga medelafgången. — Bland de från
läroverken utan mogenhetsexamen afgående aflägga dock en del mogenhetsexamen
som privatister.
9
hetsexamen. Denna undersökning (meddelad i Bil. 2) har nämligen
visat, att af 1,801 lärjungar, som årligen afgå utan att hafva aflagt
mogenhetsexamen, blott 612 (34.0 %) uppnå ett fullt tillfredsställande
resultat i betygsväg, medan de öfriga 1,189 (66.0 %) vid
afgången äro underkända till närmast högre klass eller hafva underbetyg
i ett eller flere läsämnen.
Men ehuru således de lärjungar, som lämna läroverken före
mogenhetsexamen, till öfvervägande antal afgå med underbetyg från
den klass de senast tillhört, kunde man dock vänta, att ett betydligt
antal åtminstone kommit så långt, att de blifvit flyttade till
nedre sjette klassen och därmed vunnit den afrundning i sina kunskaper,
som afses med den befintliga kursafslutningen i femte klassen.
Detta är emellertid icke förhållandet. Af ofvannämnda 1,801
lärjungar är det nämligen (Bil. 2 sid. 161) icke mindre än 1,230
(68.3 %), som lämna läroverket utan att hafva blifvit flyttade till
nedre sjette klassen; och af dem hafva blott 302 (24.5 %) uppnått
ett fullt tillfredsställande resultat i betygsväg, de öfriga 928
(75.5 %) däremot icke. Af 1,801 lärjungar, som lämna läroverken
före mogenhetsexamen, hafva således mer än hälften (928) icke
blott icke kommit så långt, att de blifvit flyttade till nedre sjette
klassen, utan icke ens lyckats förvärfva ett fullgodt afgångsbetyg
från den klass de senast tillhört.
Detta visar sig genom en jämförelse med våra grannländer Norge
och Danmark vara ett gifvet missförhållande. I Bil. 2 sid. 163 är
visadt, att årliga antalet af dem, som vid våra allmänna läroverk
flyttas till nedre sjette klassen (vare sig att de därefter fortsätta
eller afbryta skolgången), utgör högst 27.6, och antalet af dem, som
flyttas till öfre sjette klassen, högst 18.5 på 100,000 invånare. Inräknar
man de privata skolornas lärjungar, uppgår det sistnämnda
antalet till högst 20. Då den norska middelskole-examen närmast
motsvarar flyttningen till öfre sjette klassen och årligen aflägges af
45.6 ynglingar på 100,000 invånare (Bil. 4 sid. 184), så kan man
icke bestrida, att den s. k. allmänna medborgerliga bildningen är
vida sämre tillgodosedd hos oss eller åtminstone kommer en vida
mindre del af befolkningen till godo, än hvad fallet är i Norge.
Ännu ofördelaktigare för vårt land utfaller en jämförelse med
Danmark, där Almindelig Forberedelsesexamen och 4:e Klasses Hovedexamen,
hvilkas kurser närmast motsvara inträdesfordringarna till
nedre sjunde klassen vid de svenska läroverken, årligen afläggas af
57.o ynglingar på 100,000 invånare (Bil. 2 sid. 164).
10
Af det föregående synes man kunna draga den slutsatsen, att
det är hög tid, att något på allvar göres för att främja den allmänna
medborgerliga bildningen, hvilket torde böra ske därigenom, att
nederskolan, mer än hittills skett, ordnas med hänsyn till barnaålderns
och de tidigaste ungdomsårens behof och mottaglighet och dessutom
får sin egen afslutning i en allmän medborgerlig examen. Denna
bör, enligt vår mening, efter genomgåendet af nuvarande nedre sjette
klassen icke blott afläggas af dem, som sedan ämna afbryta skolgången,
utan äfven vara kompetensvillkor för inträde i skolans högre
afdelning.
Genom en sådan organisation af nederskolan skulle man visserligen
icke kunna förebygga, att en stor mängd lärjungar fortfarande
komme att lämna läroverket utan kursafslutning. Detta vore
icke ens önskligt, eftersom det icke lär kunna förhindras, att en del
för studier alldeles otjänliga lärjungar där vinna inträde, hvilka först
efter ett eller annat års förlopp visa sig omöjliga. Men däremot
kan man med stöd af våra grannfolks erfarenhet hoppas, att antalet
af de i förtid afgångne skall blifva mindre än nu, eller i hvarje
fall, att ett större antal svenske män, än hvad nu är fallet, skulle
förvärfva en fullständigare medborgerlig bildning utöfver folkskolans
mått.
Under de senaste årens diskussion har följande organisationsförslag
tillvunnit sig ganska stora sympatier. I de fem lägsta klasserna
skulle undervisningen vara gemensam för alla lärjungar; därefter
skulle läroverket dela sig i tre grenar, ett fyraårigt klassiskt
gymnasium, ett fyraårigt realgymnasium och en ett-årig praktisk
afslutningsklass. De båda gymnasiallinierna skulle leda fram till
studentexamen, och den praktiska afslutningsklasseu skulle mynna
ut i en under offentlig kontroll ställd afgångsexamen, som borde
berättiga till inträde vid vissa fackskolor äfvensom medföra kompetens
för sökande af åtskilliga lägre administrativa befattningar.
Att detta förslag fått så stor tillslutning, synes hufvudsakligen
bero därpå, att såväl inom riksdagen som utom densamma, bland
skolmän, bland ungdomens föräldrar och andra för den offentliga
undervisningen intresserade personer en allmän mening utbildat sig
om behöfligheten af en skolreform; då nu detta förslag varit det
enda, som blifvit med bestämdhet uppställdt såsom alternativ mot
11
status quo och onekligen innebär ett framsteg, så hafva alla reformvänner
samlat sig kring detsamma, äfven om många af dem hyst
starka tvifvel om dess förmåga att verkligen motsvara sitt ändamål.
Och dessa tvifvel äro förvisso icke obefogade. De hvila hufvudsakligen
på följande grunder.
Genom den nu gällande lagstiftningen har man sträfvat att
lämpa de allmänna läroverkens lägre klasser (särskildt den fjärde
och femte) för en dubbel uppgift. Man har nämligen försökt att
ordna dem så, att å ena sidan undervisningens resultat må utgöra
ett afslutadt helt redan efter fem års skolgång, medan man å andra
sidan därjämte fasthållit den synpunkten, att undervisningen redan
på detta stadium bör syfta till en afslutning efter nio års skolgång.
Det är denna anordning, som framför allt framkallat missnöje. Skulle
nu den praktiska afslutniugsklassen komma till stånd, så blefve
nederskolans uppgift ännu mera invecklad, då den dels skulle förbereda
till denna klass, dels till de med densamma parallella gymnasialklasserna,
dels ock slutligen väl komme att behålla en del af sin
gamla uppgift såsom nederskolans afslutningsklass med åtminstone
delvis afslutade kurser. I sådant fall komme nederskolans undervisning
efter all sannolikhet att syfta till kursafslutning dels efter
fem, dels efter sex och dels efter nio års skolgång.
Vill man vidare söka göra sig reda för, hvilka lärjungar som
komma att inträda i den praktiska afslutningsklassen, så torde man
få utgå från det antagandet, att nästan alla de lärjungar, som nöjaktigt
följt undervisningen på den gemensamma linien, och som icke
sakna håg och fallenhet för studier, ej heller tillgångar att bestrida
en fortsatt skolgång, skulle välja en af de linier, den klassiska eller
den reala, som föra fram till studentexamen och därigenom öppna
vida större utsikter för framtiden. Den nya klassen skulle då komma
att befolkas, dels af sådana mera bemedlade lärjungar, som sakna
tillräcklig fallenhet för studier för att inträda på de andra linierna,
dels af sådana, som visserligen hafva tillräcklig fallenhet men sakna
tillgångar att bestrida eu fortsatt skolgång, dels slutligen af sådana,
som sakna både fallenhet och tillgångar. Man tyckes således kunna
med visshet förutse, att den nya klassen hufvudsakligen skall komma
att bestå af sådana lärjungar, som — huru förträffliga de för öfrigt än
kunna vara — antingen med afseende på studiebegåfning eller med
afseende på denna världens goda äro mindre lyckligt lottade. Det
särmärke, som klassen redan härigenom ohjälpligen får, förstärkes ytterligare
däraf, att dess lärjungar redan äro predestiuerade att aldrig
12
förvärfva den hvita mössan och att i framtiden för alltid stanna på
samhällets blygsammare platser. Men då har man infört kastväsendet
i skolan och brutit mot den idé, som inom skolan sist borde
öfvergifvas, jämlikhetens. Därför är det också alldeles obefogadt att
jämföra den praktiska afslutningsklassens examen med motsvarande
examina i Norge och Danmark, ty dessas väsentliga styrka ligger
just däri, att de skola afläggas af alla. Just detta har gjort, att de
blifvit så populära och så eftersträfvade, att man numera ej skulle
kunna tänka sig möjligheten af att undvara dem. Vår praktiska
afslutningsklass däremot, väsentligen befolkad af ynglingar med ett
ringare mått af studiebegåfning eller existensmedel, skulle aldrig
vinna det yttre anseende hos föräldrar och målsmän, att de, annat
än af nödtvång, skickade sina barn till densamma.
Att en sådan klass icke i och för sig skulle äga någon förmåga
att draga till sig lärjungar, bestyrkes af den erfarenhet, som vunnits
dels i Norge med den 1869 införda »praktiska realklassen» (se
Bil. 4 sid. 186) dels hos oss vid Nya elementarskolan, hvars praktiska
afslutningsklass, såsom ofvan nämnts, under läsåret 1897—-98
hade 16 lärjungar, under läsåret 1898—99 blott 6. Insikten härom
har därför med nödvändighet framkallat det yrkandet, att den praktiska
afslutningsklassens genomgående skulle medföra en bestämd
kompetens. Från denna torde man emellertid nödgas utestänga gymnasialliniernas
lärjungar, åtminstone innan de aflagt mogenhetsexamen,
om syftemålet med kompetensens införande öfver hufvud skall vinnas.
Redan behofvet af en sådan skyddsåtgärd vittnar icke fördelaktigt om
sundheten af de principer, på hvilka den tilltänkta skolorganisationen
h vilar.
Nu lär det väl aldrig kunna undvikas, att åtskilliga ynglingar,
som genomgått nederskolan och därefter inträdt på real- eller latinlinien,
afbryta skolgången före mogenhetsexamen. Deras antal är för
närvarande icke litet. Enligt tab. 35 A är nämligen årliga antalet af dem,
som tillbragt åtminstone någon tid på gymnasialstadiet och därefter afgå:
i R.
6:
1 ......................... 123.2
» R.
6:
2........................... 53.o
» R.
7:
1 ........................... 25.s
» R.
7:
2........................... 5.2
Summa realister: 207.2
i L.
6:
1 ..........  102.2
» L.
6:
2 ........................... 61.4
» L.
7:
1 ........................... 30.6
» L.
7:
2 ................  5.8
Summa latinare: 200.o
Sammanlagda årliga antalet af dem, som afgå efter att åtminstone
någon tid hafva tillhört gymnasialstadiet, är således 407.
13
Vill man utesluta alla dem, som afgå redan i klass 6: 1, utgör
de öfrigas antal 182. Om nu också den praktiska afgångsexamen
möjligen kommer att i någon mån minska dessa båda tal,
torde dock de ifrågavarande lärjungarna äfven i framtiden blifva
så talrika, att de icke utan vidare kunna lämnas obeaktade. Men
när en af dem afgår — exempelvis på grund af fadrens död eller
iråkade obestånd —, står han där utan kompetens och ångrar
helt visst, att han ej genomgått den praktiska afslutningsklassen.
Man borde därför råda enhvar, som hade för afsikt att fortsätta
sina studier, att dessförinnan genomgå denna klass, dels för att
hålla sig ryggen fri, dels för att förvärfva de allmännyttiga kunskaper,
som där meddelas och som säkerligen vore värdefulla
äfven för den, som i framtiden skall ägna sig åt de lärdare yrkena.
»Det gifves ingen olycksaligare tanke än den, som söndrar
de egentligen lärde icke blott ifrån det praktiska lifvet — ty det
kan vara rätt eller orätt, allt efter som man tager det, — utan
äfven från den praktiska och populära bildningen. Just därför, att
den lärde vet mer än andra, bör han äfvenväl veta detsamma.» *)
Med rätta har man mot upprättandet af särskilda läroverk eller en
särskild afslutningsklass för praktiska Jefnadsbanor anmärkt, att nederskolan
själf bör göras så praktisk, som möjligt är, och att detta ingalunda
behöfver hindra dess egenskap af grundval äfven för högre vetenskapliga
studier utan snarare tvärtom. Ty vetenskapen rör sig icke numera,
åtminstone icke i samma grad som förr, med skarpt definierade begrepp,
stränga klassifikationer och abstrakt logiska slutledningar.
Uppgiften blir därför icke heller för läroverken att träna ungdomen
till ett abstrakt tänkande genom bland annat en formalistisk språkundervisning,
utan mera att skärpa iakttagelse- och induktionsförmågan
samt gifva näring åt känslan och fantasien. Vetenskapsmannen
behöfver dem alla fullt så väl som medborgaren, som går från
skolan ut i det praktiska lifvet, och därför kunna de mycket väl
förlikas på gemensam grund, utan att medborgareskolan behöfver
offra något af sina kraf på en praktisk undervisning eller vetenskapen
sina kraf på en vetenskaplig grundläggning efter tidens fordringar.
Men om nederskolan organiseras efter vetenskapens fordringar
i gammal mening, är det fara värdi, att hon skall göra ynglingarna
lika illa förberedda för den moderna vetenskapen som för det
'') Tegnér, Tal på Växiö gymnasium, juni 1825.
14
praktiska lifvet, antingen man så kallar henne realskola eller klassiskt
läroverk.1)
Ett af de medel, genom hvilka man velat draga elever till den
praktiska afslutningsklassen, består i att gifva dem, som genomgått
densamma, rätt till inträde vid de lägre tekniska läroverken. Här
må tillsvidare blott erinras, att om ett sådant stadgande kommer
till stånd, så fordrar den enklaste rättvisa, att en yngling, som tillbragt
ett år i nedre sjette realklassen och blifvit flyttad till klass
6: 2, också får samma rättighet. Han liar nämligen genom
undervisningen i R. 6: 1 helt visst erhållit vida bättre förutsättningar
för att följa undervisningen i den tekniska skolan, än hans
kamrater fått i den praktiska afslutningsklassen.
Från samma synpunkt måste man öfverhufvud sätta i fråga,
huruvida det är rimligt att tillerkänna den praktiska afslutningsklassens
lärjungar en vidsträckt kompetens* 2), som frånkännes deras
kamrater på gymnasiallinierna. Man tänke sig följande. Af
två gossar, hvilka i klasserna 1—5 åtnjutit samma undervisning,
går den mera begåfvade exempelvis till R. 6: 1, medan
den mindre begåfvade väljer den praktiska afslutningsklassen. Efter
ett års förlopp hafva båda nöjaktigt genomgått sina respektive klasser.
Men huru olika ärö de icke nu. Den mindre begåfvade har på
detta enda år nått en sådan utveckling, att han duger till nästan
hvad som helst; han är berättigad till inträde i lägre tekniska läroverk,
handelsskolor, farmacevtiska institutet in. fl. fackskolor och är
kompetent att söka åtskilliga lägre administrativa befattningar, såsom
vid järnvägarna, postanstalterna och tullverket, telegrafen och
landsstaten, hvarförutom hans examen äfven skulle spela en viktig
roll, om han eftersträfvade enskild anställning i handel eller yrke.
Och den mera begåfvade kamraten, som äfven han med framgång
begagnat sig af skolans undervisning under det sistförflutna året,
han har ingen af dessa förmåner. Om denna skillnad i rättigheter
verkligen motsvarades af en skillnad i förmåga, som uppkommit
genom ett års olika undervisning, så tvingades man att antaga någon
oförklarlig trollkraft hos den praktiska afslutningskursen. Man han
1)
Jfr Redogörelsen för 1896 års allm. svenska läraremöte sid. 55 o. f.; Stockholms
realläroverks årsredogörelse för 1895—96; Förhandlingar vid femte allm.
finska skolläraremötet sid. 30 o. f.
2)
Yi tänka här närmast på den, som föreslagits i professor Carlsons motion
vid innevarande års riksdag.
15
visserligen förstå, att en yngling genom ett års undervisning i denna
klass kan blifva lämpligare än kamraten i R. 6: 1 för inträde antingen
på handelskontor eller vid farmacevtiska institutet eller vid
telegrafverket eller vid en teknisk elementarskola; men att han på
ett enda år, som af den mera begåfvade kamraten icke heller lämnas
obegagnadt, skulle blifva bättre förberedd till alla dessa ganska
olikartade lefnadsbanor — det har man svårt att tänka sig. Och
ännu orimligare förefaller det, att icke ens två eller tre års gymnasialstudier,
utan först aflagd mogenhetsexamen skulle medföra något
slags kompetens för den, som icke genomgått den praktiska
afslutningsklassen. I det hela blir man genom en granskning af
frågan om de rättigheter, som skulle åtfölja den ifrågavarande praktiska
examen, ovillkorligen ledd att tänka på ett dåligt mynt, som
skall beläggas med tvångskurs. Det synes vara mer än tvifvelaktigt,
om de fackskolor och ämbetsverk, som man på detta sätt vill
rekrytera, i längden skola finna det med sin fördel förenligt.
Huruvida ett verkligt behof af en särskild praktisk afslutningsklass
föreligger, torde emellertid bäst framgå af en undersökning af
alla de fackskolors, yrkeus och civila tjänstemannabanors behof, för
hvilka den blifvit beräknad eller skulle kunna anses passande. Härvid
kunna skogsinstitutets högre kurs, veterinärinstitutet, farmacevtiska
institutet och tandläkareinstitutet genast lämnas ur räkningen, såsom
samtliga erfordrande studentexamen. Att någon förändring därutinnan
icke bör för skogsinstitutets och veterinärinstitutets del ifrågasättas,
framgår med tillräcklig tydlighet af de i mars månad innevarande
år af domänstyrelsen och medicinalstyrelsen till riksdagens tillfälliga
utskott afgifna yttranden. Medicinalstyrelsen anser, att icke heller
för farmacevtiska institutet någon ändring bör för närvarande vidtagas,
då gällande bestämmelser helt nyligen börjat tillämpas och
ingen brist finnes på personer, som vilja ägna sig åt apotekareyrket.
Till dessa skäl kan läggas, att den i frågan mest sakkunniga myndigheten,
nämligen farmacevtiska institutets lärarekår, icke önskar någon
förändring, såvida icke tilloppet skulle i den grad minskas, att inträdesfordringarna
i följd däraf måste sänkas* 1). I fråga om tandläkareinstitutet
har medicinalstyrelsen själf hänvisat till den medicinska
högskolan i Stockholm såsom den myndighet, som bäst kan bedöma
frågan. Denna myndighet har nyligen föreslagit real studentexamen
'') En sådan minskning torde f. n. icke vara att vänta, såsom framgår af Bil.
1 sid. 140.
16
som villkor för inträde vid institutet och önskar således, att inträdesfordringarna
måtte i reala ämnen höjas. För dessa banor torde således
en afstötning på skolans mellanstadium alls icke få någon användning,
vare sig den anordnas i en särskild praktisk afslutningsklass
eller i nedre sjette klassen.
Förhållandet torde blifva detsamma med landtbruksinstituten i
Ultuna och Alnarp och den högre kursen vid Schartaus handelsinstitut.
För dessa gälla för närvarande som inträdesfordringar flyttning till
nedre sjunde klassen eller godkända betyg till denna klass i vissa
ämnen, vid Ultuna och Schartaus handelsinstitut till nedre sjunde
reaZklassen''). För Ultuna har institutets föreståndare, professor
H. J. Dannfelt, meddelat, att fordringarna icke kunna sänkas i
matematik (geometri och algebra) och ej heller i zoologi och
botanik, men att det vore särdeles önskvärdt, om eleverna hade något
större kunskaper i fysik, kemi och geologi. Äfven föreståndaren
för Schartaus handelsinstitut, rektor Å. Munthe, menar, att en kursafslutning
i nedre sjette klassen icke torde komma att medföra någon
förändring af inträdesfordringarna till institutet. Däremot är det
tämligen klart, att de af oss föreslagna kurserna och timplanerna
skulle för alla instituten gifva ett vida bättre resultat än nu i de
för dem behöfliga ämnena — med undantag af franska för handelsinstitutets
del — särdeles om man beaktar, hvad följden måste blifva
af den föreslagna valfriheten på gymnasiet särskildt i sådana fall,
där kursen afbrytes redan efter första gymnasieåret.
Mera tveksam måste man ställa sig till frågan om de mest
passande inträdesfordringarna till handelsinstitutens lägre kurs. Institutens
föreståndare mena bägge, att om en afslutad kurs i nedre
sjette klassen skulle vara en för låg inträdesfordran för den högre
kursen, så blefve den åter för hög för den lägre. I detta afseende
meddelar rektor Ahlström för Göteborgs institut, att de lärjungar,
som intagas direkt från femte klassen i allmänna läroverken, hafva
en medelålder af omkring 16 år. Om institutet höjde sina fordringar
till den föreslagna medborgerliga examen, skulle således medelåldern
höjas till omkring 17 år och institutets afgående elever således blifva
i medeltal minst 19 år. Denna ålder anser han för hög, särskildt i
betraktande däraf, att ett handelsläroverk, om ock aldrig så omsorgsfullt
organiseradt, dock egentligen blott kan meddela den teoretiska
underbyggnaden, under det att den praktiska färdigbeten blott kan *)
*) För detaljerna se Bil. 1 sid. 151, 153.
17
vinnas genom praktiken, så att de första konditionsåren blifva
väsentligen läroår. Då nu de flesta affärschefer föredraga yngre biträden,
som lättare låta utbilda sig för ett specialfack, och den ekonomiska
sidan af saken härvidlag spelar en viss roll, anser han sannolikt,
att det skulle blifva omöjligt för institutet att ställa sina fordringar
så högt som till den föreslagna medborgerliga examen i
nedre sjette klassen, utan att man måste nöja sig med hvad eleverna
ett år tidigare kunde prestera. Blefve nu den medborgerliga examen
en för hög fordran för de båda af staten understödda institutens lägre
kurs, så blefve den det naturligtvis i ännu högre grad för de privata
handelsläroverken, som nu i allmänhet sedt ej ställa sina fordringar
högre än till folkskolans kurser. Emellertid hafva Stockholms fabriksförenings
fullmäktige nyligen uttalat som sin uppfattning, att den
vid innevarande års riksdag föreslagna afgångsexamen skulle bilda
ett godt och lämpligt underlag för inträde i de af staten understödda
handelsskolorna, och Stockholms stads handels- och sjöfartsnämnd har
uttalat den förhoppningen, att en sådan examen skulle kraftigt bidraga
till att höja bildningsnivån hos det praktiska yrkets män, i
det att den för många af de ynglingar, som eljest skulle afbryta sin
skolgång i de lägre klasserna, skulle utgöra en sporre till att fortsätta
studierna och uppnå den vid examen bundna kompetensen. Vi
dela denna förhoppning och mena äfven, att afslutad kurs i nedre
sjette klassen jämte där aflagd examen skall, om icke omedelbart,
dock framdeles göra sig gällande som inträdesfordran till de båda af
staten understödda handelsinstitutens lägre kurser. För Schartaus
institut torde detta komma att medföra den följden, att inträdesfordringarna
för den högre kursen äfven höjas i analogi med hvad
fallet är i kontorsklasseu för studenter i Göteborg. Det behof af
billiga handelsbiträden, som i eu tidigare ålder komma ut i praktisk
verksamhet, hvilket utan allt tvifvel förefinnes, tyckes det oss att
staten bör i sin mån tillgodose genom att äfven understödja sådana
förtjänta handelsskolor, som mottaga elever på folkskolekurs. Däremot
måste det blifva för de allmänna läroverken i hög grad ödesdigert,
om handelsskolan helt eller delvis inkorporeras i dessa läroverk genom
s. k, praktiska afslutningsklasser. Ty hvad man kan och bör fordra
af de allmänna läroverken är väl, att de skola meddela ett tillräckligt
underlag af allmän bildning för både den ena och den andra fackskolan,
men ingalunda, att de själfva skola meddela fackbildning.
Och slår man en gång in på den vägen — låt vara till förmån för
18
den mest talrika klassen, köpmännen1) —, så skalle snart andra dylika
kraf göra sig från andra håll gällande, och följden måste blifva,
att läroverken sprängdes sönder, sedan de förlorat sin enhet och
sammanhållande kraft. Detta blefve åtminstone fallet, om dessa
praktiska afslutningskurser skulle såsom led »infogas i läroverksorganisationen»
och »icke såsom ett främmande bihang löst pålappas
densamma». Af dessa två onda ting synes oss det sistnämnda vara
det utan all jämförelse minst olyckliga.
Fackskolor, för hvilka godkända kurser från nedre sjette klassen
skulle kunna omedelbart tillämpas som mycket lämpliga inträdesfordringar,
äro de tekniska elementarskolorna och bergsskolorna. Af
den i Bil. 1 sid. 147 o. f. meddelade statistiken framgår tillfullo, att
de nuvarande iuträdesfordringarna vid de tekniska elementarskolorna
icke stå i rimligt förhållande till de kunskaper, som efter en treårig
kurs fordras och väl måste fordras som kompetens för skötandet
af medelhöga platser inom industriell och annan praktisk verksamhet.
Också hafva redan för tio år sedan vid de tekniska elementarskolornas
rektorsmöte förslag framställts, dels att inträdesåldern måtte höjas
från 14 till 15 eller 16 år, dels att fordringarna måtte höjas till
nedre sjette klassens kurs* 2), och nu hafva samtliga rektorer å nyo
uttalat sig i denna riktning, åtminstone så till vida att alla äro ense
därom, att ingen bör vinna inträde utan inträdesexamen, såvida han
icke är flyttad till kl. 6: 2 eller aflagt en medborgerlig examen i kl.
6:1. De mena ock, att inträdesålderns höjande knappt kommer att
medföra någon höjning af åldern vid afslutad kurs, enär kvarsittarnes
antal bör blifva så mycket mindre. Särskildt hafva alla framhållit,
att kunskapsfordringarna i matematik måste ökas, dock mera kvalitativt
än kvantitativt, och att man måste af lärjungarna fordra en
större mognad i omdömet, hvilket sammanhänger med förslaget om
höjd inträdesålder och med de från några håll uttalade önskningarna
om förutgående praktisk utbildning vid mekanisk verkstad eller
dylik inrättning. I sistnämnda afseende hafva rektorerna i Norrköping
och Örebro uttryckligen framhållit önskvärdheten af att for
-
’) I det förslag till praktisk afslutningsklass, som åtföljer Nya elementarskolans
årsredogörelse för år 1896—97, framhålles starkt, att det allmänna läroverket ej kan
träda i stället för fackskolan; men i tillämpningen har den praktiska afslutningsklassen
dock i någon mån tenderat till en handelsskola. I öfrigt är den ordnad så, att den
med någon förändring skulle, kunna passa för alla läroverkets lärjungar.
2) Se den upplysande diskussionen i frågan vid Nord. Teknikermötet 1897 i
mötets förhandlingar sid. 383 o. f.
19
dringarna i moderna språk kunde något modereras för sådana elever,
som kunde förete goda intyg om praktisk verksamhet, skicklighet i ritning
o. d., ett förslag, som är framkalladt af samtliga skolors erfarenhet,
att de ofta få sina bästa elever från annat håll än allmänna läroverken.
Det är således tydligt, att om Kungl. Maj:t bestämde, att
ingen skulle hafva rätt till inträde vid de tekniska elementarskolorna
utan inträdesexamen, så vida han icke aflagt afgångsexamen från nedre
sjette klassen i allmänna läroverken med betyg om godkända insikter
i de för dessa skolor nödiga ämnen, och att skolornas lärarekollegier
skulle i öfrigt hafva den rätt till eftergift i teoretiska kunskaper,
som i analogt fall tillkommer tekniska högskolan, så skulle detta af
de mest sakkunniga hälsas med allmänt bifall. Något behof af den
speciella praktiska utbildning, som närmast torde afses med en praktisk
afslutningsklass, har däremot hvarken yppats i den offentliga diskussionen
eller i de yttranden, som skolornas styrelser nyligen ingifvit
till Kungl. Maj:t, eller i de meddelanden, som skolornas rektorer
nu gjort oss.
Förhållandet är nästan detsamma med bergsskolorna. Föreståndaren
för bergsskolan i Falun finner sålunda, att en afslutning i
nedre sjette klassen skulle passa utmärkt för bergsskolorna i synnerhet
i förening med en praktisk kurs vid bruk. De nu gällande inträdesfordriugarna
anser han vara för låga liksom åldersgränsen’).
Föreståndaren för Filipstads bergsskola erinrar, att de nuvarande inträdesfordringarna
i matematik ungefärligen motsvara öfre sjette
realklassens kurs, så att de elever, som komma från lägre klasser,
måste komplettera i detta ämne.1) Han anser önskligt, att valfrihet
kunde införas i ett eller annat ämne i nuvarande sjette klassen, så
att de lärjungar, som ämnade sig till bergsskolorna, kunde få tillfälle
att koncentrera sig på matematik.
Som i Bil. 1 sid. 148 framhålles, äger endast en obetydlig
direkt öfvergång rum från de allmänna läroverken till Tekniska
skolan i Stockholm, men det bör kanske anmärkas, att läraren i
matematik anser det mycket önskvärdt, att inträdesfordringarna i
här ifrågakommande afdelningar af Tekniska skolan blefve höjda
till nedre sjette klassens kurs.
Som kompetensvillkor för skogsinstitutets lägre kurs har såväl
domänstyrelsen som institutets föreståndare ansett den vid årets
riksdag af prof. Carlson föreslagna afgångsexamen särdeles lämplig.
'') Se Bil. 1, sid. 155.
f
20
Efter all anledning måste dock nämnda myndigheter finna den af
oss föreslagna examen i nedre sjette klassen lika lämplig, men då
äfven denna kurs ofta får sina bästa elever från praktisk verksamhet,
torde det blifva nödigt att medgifva institutets lärare samma dispensrätt
i fråga om mindre nödiga ämnen, som yrkats af de tekniska
elementarskolornas rektorer.
En afgångsexamen från nedre sjette klassen skulle slutligen —
efter hvad vi från bästa källor erfarit — sannolikt komma att visa
sig som ett lämpligt villkor för inträde vid sjökrigsskolan, dock att
ett särskildt inträdesprof därjämte torde erfordras.
Hvad angår poststaten, telegrafverket och järnvägsstaten hafva
samtliga vederbörande styrelser med en viss reservation funnit den
i ofvannämnda riksdagsmotion föreslagna afgångsexamen vara ett
passande prof för inträde i verkens elevkurser, men järnvägsstyrelsen
begagnar tillfället att erinra om nödvändigheten att upprätta en
särskild teoretisk utbildniugskurs inom verket; och poststyrelsen,
som finner, att e. o. postexpeditörer ej kunna undvara alla insikter
i franska språket, anser att i sammanhang med de nya inträdesfordringarna
postelevkursen, som f. n. omfattar sex månader, måste
utsträckas till minst ett år och därjämte en redan nu önsklig högre
postutbildniugskurs inrättas för att skaffa möjlighet till befordran
åt dem, som kommit in i postverkets tjänst på den nya afgångsexamen
och den lägre postelevkursen. Telegrafstyrelsen slutligen,
som saknar kemi och franska i afgångsexamen samt finner kursen
otillräcklig i matematik och fysik, ledes af »en allmännare och
större synpunkt» att förlägga alla dessa elementära förstudier till
eu tilläggskurs inom verket. Det är att förmoda, att vederbörande
styrelser, efter att hafva tagit kännedom om vårt nu afgifna förslag
till afgångsexamen i nedre sjette klassen samt till kurser och lärotimmar
med en viss valfrihet på gymnasiet, skulle finna dessa tillläggskurser
mindre af nöden. Särskildt torde det förtjäna att beaktas,
om icke möjligen afgångsbetyg från R. 6: 2 med godkända insikter
i vissa ämnen kunde befinnas vara ett passande teoretiskt kunskapsprof
för ett eller annat verk, för hvars tjänstemän den föreslagna
afgångsexamen kan befinnas otillräcklig. Rättigheten att efter en
ganska vidsträckt grundläggande kurs välja bort ett sådant ämne
som t. ex. historia lämnar tillfälle åt lärjungarna att ägna tid och
krafter åt de särskildt för dem mest behöfliga ämnena.
Det torde kunna anses, att den af oss föreslagna afslutningsexamen
vore en ganska passande allmänbildande underbyggnad för rikets
21
länsmän, och att det kunde vara på tiden att nu föreskrifva ett dylikt
villkor för afläggande af länsmansexatnen, så vida denna kommer att
i sin nuvarande form bevaras.
Med stöd af ofvanstående framställning och den i bilagorna
meddelade statistiken kan årligen följande antal lärjungar ungefär
-
ligen beräknas för nedannämnda faekskolor och elevkurser
CD
från afgångsexamen i hl. 6: 1:
Tekniska elementarskolor (120 med afdrag af 20 från praktisk
verksamhet).......................................................................... 100
Bergsskolor (icke studenter, med afdrag af 4 från prakt, verks.)
13
Tekniska skolan i Stockholm........................................................ 6
Skogsinstitutets lägre kurs (med afdrag af 2 från prakt, verks.)
4
Sjökrigsskolan ................................................................................. 12
Länsmanselever (efter 3 procents rekrytering).............................. 15
Summa
150
från 6: 2:
Ultuna och Aluarp (med afdrag af studenter) ........................... 25
Schartaus handelsinstituts högre kurs .......................................... 15
Summa
40
från 6: 1 eller 6: 2:
Järn vägsstaten (med afdrag af studenter högst) ........................ 15
Postverket d:o................................................................................. 30
Telegrafverket d:o........................................................................... 7
Summa
52
Ofvanstående siffror gifva dock en mycket ofullständig bild af
den betydelse, som en allmän afslutning i nedre sjette klassen skulle
kunna få. Då den nu befintliga afslutningen i R. 5 utan tvifvel
bidragit att samla en betydande öfvervikt af de före mogenhetsexamen
afgående i denna klass (Se tab. 35 A), är det att förmoda,
att afslutningeus förläggande till nuvarande kl. 6: 1 skall få
en likartad eller ännu större verkan, i synnerhet om en allmän afgångsexamen
där anordnas. Särskildt är det antagligt, att en god
del af dem, som nu afgå från öde klassen till handel och landtbruk
eller bruksrörelse, skulle dröja kvar i läroverket öfver sjette klassen.
Om inträdesfordringarna höjas för de lägre kurserna vid Schartaus
och Göteborgs handelsinstitut, medför detta en ökning i den ofvan
beräknade afgången från 6: 1 af omkring 50 lärjungar. Vidare är
det sannolikt, att de enskilda järnvägarna och bankerna skulle vid
22
anställning af tjänstemän taga hänsyn till den nya examen som en viktig
merit, om den ock icke komme att uppställas som kompetensvillkor.
Hvad åter angår de från flere håll uttalade förväntningarna, att
en afgångsexamen på mellanstadiet skulle komma att minska tillströmningen
till studentexamen, torde de icke blifva förverkligade.
En sådan minskning synes icke heller vara hvarken behöflig eller
ens önsklig. Det är visserligen sant, att det absoluta antalet godkände
i mogenhetsexamen i våra dagar är större än t. ex. för 25
år sedan. Men ser man på antalet godkände i förhållande till folkmängden
(tab. 11), så finner man, att detta under femårsperioden
1891—95 varit ungefår detsamma som under femårsperioden 1871—75,
och att det under åren 1897 och 1898 väl varit något större men
icke nått samma storlek som under förra hälften af 1880-talet. Det
saknas således grund för det ofta hörda påståendet, att tillströmningen
till mogenhetsexamen under de senare åren skulle hafva antagit
oroväckande dimensioner.
För att söka vinna någon föreställning om den inverkan, som
en afgångsexamen på mellanstadiet möjligen kan komma att utöfva på
antalet godkände i mogenhetsexamen, har det synts tjänligt att anställa
eu jämförelse mellan antalet af dem, som hos oss sedan 1871
årligen aflagt mogenhetsexamen, och antalet af dem, som under
samma tid i Norge och Danmark årligen aflagt motsvarande examina.
Tabellen 11 visar, att växlingarna i det relativa antalet godkände i
alla tre länderna följt samma lag. Det har, från 1871 räknadt, först
aftagit till ett minimum, som nåddes 1875 i Danmark, 1876 i Sverige
och 1878 i Norge; det har sedan stigit till ett maximum, som
nåddes 1883 i Sverige, 1886 i Norge och Danmark; därefter har det
åter aftagit till ett minimum, som var mindre utprägladt än det förra
och som nåddes 1893 i Norge, 1894 i Sverige och Danmark; och
slutligen visar sig under de senaste åren å nyo en stigning.
Af tabellen framgår vidare, att det relativa antalet godkände
under tioårsperioden 1871—1880 varit så afgjordt störst i Sverige,
att ingen siffra hvarken för Norge eller Danmark under denna tid
når upp ens till den lägsta, som under samma tid förekommer i Sverige;
att under följande tioårsperiod 1881—1890 siffrorna för Norge
och Danmark stiga så betydligt, att de sedan 1871 aldrig varit så
höga i Sverige, som de voro i Norge under hvart och ett af åren
1884—1887 och i Danmark under hvart och ett afåren 1886—1890;
samt att sedan 1891 antalet i medeltal varit högst i Danmark,
lägre i Sverige och lägst i Norge.
23
Af denna jämförelse synes framgå, att, om bos oss eu examen
på mellanstadiet kommer till stånd, man hvarken har skäl att vänta,
att studentantalet därigenom kommer att minskas, ej heller att det
kommer att märkbart tillväxa.
Vid valet mellan särskild praktisk afslutningsklass och allmän
kursafslutning i nedre sjette klassen må man slutligen erinra sig,
att läroverksreformens vänner i Sverige redan på 1820-talet såsom
en hufvudprincip uppställde den fordran, att den allmänna medborgerliga
bildningen skall utgöra den grund, på hvilken den lärda
bildningen skall byggas. I sin 1823 utgifna skrift »Förslag till
enhet och medborgerlighet i de allmänna undervisningsverken» yttrar
Anders Fryxell:
»I första klassen borde läras kristendom, svensk grammatik, geografi,
bibliska och svenska historien, jämte skrifning och räkning.
Uti andra klassen fortsättas dessa ämnen och till dem läggas ytterligare
naturkunskap, allmän historia, geometri samt de lefvande
språken. Dessa kunskaper skulle sedan i högre klasser uppdrifvas,
tills lärjungen kunde med säkerhet explicera och grundligt grammatikaliskt
resolvera tyska och franska samt i de öfriga ämnena hunnit
den skicklighet, som sista skolordningen kräfver af en afskedstagande
gymnasist. Vid omkring sexton år kunde en gosse hafva slutat
denna kurs. Då först blefve det fråga, om han ville gå till de närande
stånden eller intränga på ämbetsmannabanan. I detta senare
fall skulle han då vid en lärd skola, gymnasium, akademi eller hvad
man vill kalla det, fullkomna sina förut grundlagda studier och
dessutom förvärfva sig färdighet i de lärda språkens explicerande
och resolverande.»
Yrkandet på allmän kursafslutning vid 16 års ålder är således
ingenting nytt för vårt land; det härstammar från de snillrike män,
som på 1820-talet förde framtidstaukarnas talan i skolfrågan. »Icke
genom efterliknande af utländska förebilder, som för svenska förhållanden
äga föga tillämplighet, utan genom en fortsatt utveckling
af vår på inhemsk grund hvilande reallinie bör man fortgå», säger
med rätta andra kammarens första tillfälliga utskott vid 1898 års
riksdag. Det är vår öfvertygelse, att en sådan fortsatt utveckling
på inhemsk grund leder till allmän kursafslutning i nedre sjette
klassen. Till förmån för allmän kursafslutning talar dessutom den
24
omständigheten, att den sedan många år blifvit pröfvad hos våra
grannar i Norge och Danmark och där visat mycket goda frukter,
samt att den i Finland under inverkan från dessa länder på organisk
väg utvecklats ur det svenska realläroverket, fast man ännu icke
där aktat nödigt att införa en under censorer ställd afgångsexamen,
sådan som Danmark och Norge hafva. Och så rädd bör man väl
icke vara för att möjligen synas osjälfständig, att man i strid mot
den naturliga utvecklingens kraf afsiktligt undviker något godt blott
därför att det finnes hos grannarna.
En särskild praktisk afslutningsklass åter innebär ingen naturlig
utveckling af vår svenska skola. Det nationella i denna från
Norge lånade organisation blefve kompetensen, hvilken man såväl i
detta land som i Danmark fäst vid den allmänna examen på skolans
mellanstadium. Men just denna särskilda kompetens är i sig oberättigad
och torde icke heller kunna i längden upprätthållas.
Latinfrågan.
Frågan om latinets ställning i de allmänna läroverken innefattar
i sig frågan om grekiskan och gäller så till vida närmast detta språk,
som latinets framskjutande på undervisningsplanen medför ett så
mycket längre uppskof med grekiskans studium, att frågan om dess
vara eller icke vara därmed blifvit på en gång väckt och nästan i
och med detsamma afgjord.
De klassiska språken hafva under innevarande århundrade blifvit
småningom tillbakaträngda klass efter klass, och på samma gång
hafva de åt dessa språk anslagna undervisningstimmarna blifvit allt
mer reducerade. Enligt 1820 års skolordning började latinet i l:a
klassen, grekiskan i den 2:a. Ehuru förslag om språkens framskjutande
ett år framlades både af 1824 års skolrevision, af 1828 års
stora kommitté och af 1832 års skolrevision, förblef det vid den gamla
ordningen, ända tills kungl. cirkuläret af 1 nov. 1839 så till vida
gick dessa önskningar till mötes, som det förordnade, att vid tre med
apologistskolor förenade lärdomsskolor en förberedande klass utan
latin skulle inrättas. Först genom 1856 års skolordning blef latinet
framflyttadt och då ända till 3:e klassen, på samma gång som grekiskan
framsköts till den 4:e och blef valfri. Däruti gjorde 1859 års
skolordning ingen annan förändring, än att grekiskan upphörde att
vara valfri, men en återgång till valfriheten för nämnda språk inträdde
snart åter, först villkorligt genom kungl. kung. af 12 maj
1865 och sedan fullständigt genom kungl. kung. af 10 mars 1869. Nyssnämnda
kungörelse af 12 maj 1865 bestämde, att grekiskan skulle
inträda i nedre femte klassen, men i sammanhang med l:a klassens
indragning och femte klassens förändring till ettårig bestämdes åter
genom 1869 års kungörelse, att grekiskan skulle börja i 4:e klassen.
1844 års skolrevision hade velat göra latinet till grundläggande språk
för både lärdomsskolor och apologistskolor genom att inrätta tvenne
för bägge gemensamma klasser med latin. I samma riktning föreslog
1872 års kommittébetänkande en för latin- och reallinien gemensam
26
nederskola af 4 klasser, i hvilka alla skulle läsas latin, samraanlagdt
upptagande BO veckotimmar. Men i landtbrukaren G. Kolmodins
reservation uppgjordes grundritningen till de svenska läroverkens
organisation allt intill våra dagar genom hans förslag, att latinska
språket skulle inträda i 4:e klassen och det grekiska i den 6:e, ty
därtill anslöt sig på departementschefens initiativ 1873 års Riksdag,
och i följd däraf sattes det i verket genom de kungliga cirkulären af
6 juni 1873 och 12 mars 1875 samt 1878 års skolstadga. Då studentexamen
efter den nya ordningen på våren 1881 för första gången
aflades, hade redan riksdagens Andra kammare tvenne gånger, 1880
och 1881, på grund af enskilda motioner för sin del beslutat att i
skrifvelse till Kungl. Maj:t uttrycka den åsikten, att de döda språkens
studium borde uppskjutas till 6:e klassen. Vid förstnämnda riksdag
hann icke Första kammaren behandla förslaget, men afslog det vid
den följande. Då det återkom vid 1882 års riksdag, blef det med
hänsyn till väntad utredning af hela läroverksfrågan af statsutskottet
enhälligt afstyrkt och af bägge kamrarna afslaget.
I 1884 års kommittébetänkande föreslogs ingen synnerlig förändring
i de klassiska språkens ställning på latinlinien, utom att
grekiskan gjordes obligatorisk för alla dess lärjungar; men i sammanhang
med ett af kommittén med mycken ifver framställdt yrkande
om latinfordringarnas inskränkning i de akademiska examina föreslogs,
att latin måtte införas såsom valfritt ämne utom schemat på
reallinien med 3 timmar för vecka i klasserna 6: i och 6: 2 samt 2
timmar i klasserna 7: i och 7: 2, dock att för dem, som å reallinien
läste latin, befrielse måtte kunna lämnas från engelska eller kemi
eller teckning eller engelska och teckning eller kemi och teckning.
Ändamålet med detta förslag var, att äfven realliniens lärjungar
skulle kunna erhålla den kännedom af latinska språket, som af rent
tekniska skäl ansetts erforderlig för blifvande läkare och jurister.
Ett liknande förslag hade Andra kammaren för sin del 1880 antagit
och 1881 förkastat. Emellertid voro kommitténs förslag såväl rörande
grekiskans obligatoriska ställning på latinlinien som rörande den valfria
latinkursen åtföljda af reservationer, som i myndigheternas utlåtanden
vunno en tämligen allmän anslutning. Också fann sig icke
Kungl. Maj:t föranlåten att i någotdera fallet genomföra kommitterades
förslag, utan i stället ingick i det program för en ny skolorganisation,
som genom kunglig proposition förelädes 1887 års riksdag, att
latinet skulle flyttas tillbaka till 3:e klassen. På grund af riksdagens
upplösning kom icke detta förslag under behandling och har seder
-
27
mera icke på annat sätt återkommit, än att den kommitté, som den
2 juli 1889 afgaf betänkande angående examensväsendet vid universiteten,
»fann det i hög grad önskvärdt, om latinet finge inträda i
tredje klassen».
Ett ännu längre gående förslag i denna riktning väcktes af enskild
motionär vid 1892 års riksdag, nämligen att latinet skulle åter
införas som grundläggande språk i första klassen och läsas med 4
timmar i veckan i hvar och en af elementarläroverkets sex klasser
— flere ville ej motionären behålla. Förslaget blef af statsutskottet
afstyrkt såsom föga öfverensstämmande med de grunder, efter hvilka
undervisningen vore ordnad, och af bägge kamrarna förkastadt. På
allra sista tiden har humanistiska förbundet uppställt på sitt program
att åter få latinet infördt som grundläggande språk till en början
vid ett eller annat läroverk, och flere Uppsalaprofessorer hafva uttalat
sig för upprättandet af särskilda klassiska läroverk. Åt dessa
önskningar har professor Boéthius gifvit uttryck i riksdagen 1892
och 1896 *), dock utan att yrka latinets inträdande på schemat så tidigt,
som humanistiska förbundet nu afser.
Riksdagens kamrar hafva, för hvarje gång läroverksorganisationen
varit före i sammanhang med kungliga propositioner om lärarnes
lönereglering — 1890, 1892 och 1898 —, intagit samma ställning till
latinfrågan som 1881, d. v. s. att Andra kammaren i en eller annan
form yrkat latinets uppflyttning till sjette klassen och Första kammaren
afslagit hvarje uttalande i denna riktning. Såväl 1890 som
1892 gjorde Andra kammaren denna uppflyttning till villkor för
löneregleringen och yrkade förlidet år på statsutskottets förslag, att
»en förändrad undervisningsplan för de allmänna läroverken borde
utarbetas på grundvalen af latinets uppflyttning till nedre sjette
klassen och hela nederskolans enhetliga organisation såsom förberedande
för en vid konfirmationsåldern afslutad allmänbildande skolkurs».
Detta yrkande blef af Första kammaren afslaget med 66
röster mot 45. Samma divergerande uppfattning i latinfrågan har
så till vida å nyo framträdt vid innevarande års riksdag, som i anledning
af de ofvan (sid. 8) omnämnda motionerna i skolfrågan Första
kammarens 2:a tillfälliga utskott inskränkt sig till ett referat af
de olika åsikterna i latinfrågan, under det att Andra kammarens l:a
tillfälliga utskott med värme häfdat kammarens gamla ståndpunkt.
Härvid har dock denna kammares utskott i anslutning till ett ut
-
) Riksdagens protokoll 1892, A. K. 35:40-44, 1896 M. A. K. 218.
28
talande af Stockholms läraresällskap ansett, att undantag från den
af latinets uppflyttning till sjette klassen betingade organisationen
borde kunna medgifvas i sådana fall, där Kungl. Maj:t på framställning
af läroverksstyrelser ocb lokala myndigheter pröfvade sådant
lämpligt. Att Andra kammaren vid 1896 års riksdag afslog ett af
dess l:a tillfälliga utskott med anledning af enskild motion framställdt
förslag om latinets uteslutande från den afdelning af allmänna
läroverket, som skulle förbereda den medborgerliga examen, kan icke
anses innebära ett uppgifvande af kammarens ståndpunkt, enär detta
förslag då framträdde som en integrerande del af en omfattande
organisationsplan.
Alldeles oberörd af tidens åverkan har latinets ställning inom
läroverket efter 1878 års skolstadga icke blifvit. Redan i 1890
års läroverksproposition uttalade dåvarande departementschefen den
uppfattningen, att hufvuduppgiften vid det latinska språkstudiet
numera måste blifva att lära sig läsa, d. v. s. öfversätta och fatta
innehållet af på latin författade verk, och i enlighet därmed bebådades,
att det latinska temat i mogenhetsexamen skulle utbytas
mot en öfversättning från latin till svenska. Då denna reform
på grund af mellankommande hinder lät vänta på sig, aflat 1893
års riksdag eu skrifvelse i frågan, som föranledde ett förnyadt
inkallande af 1890 års skolkommitté. Efter dess förslag utfärdades
kungliga stadgan om mogenhetspröfning af 22 mars 1895 och åtskilliga
i samband därmed stående förändringar i läroverksstadgan. Därigenom
har timtalet för latinet i samtliga sex klasser, där ämnet
läses, blifvit nedsatt till 40 veckotimmar från 48 enligt 1878 års
stadga eller till jämt 2/3 af det timtal, som gemenligen var anslaget
åt ämnet enligt de anvisningar och råd, som åtföljde 1820 års skolstadga.
Härvid är dock att märka, att latinet nu har flere veckotimmar
i de fyra högsta klasserna, än hvad det hade i det gamla
gymnasium, så att öfvervikten helt och hållet faller på den gamla
lärdomsskolan.
Vid öfvervägandet af frågan om latinets ställning i skolan hafva
vi ansett oss böra från första början öfvergifva all tanke på latinet
som grundläggande språk vid flere eller färre offentliga läroverk och
detta icke blott därför, att en sådan ombildning måste anses f. n.
outförbar, utan ock därför att vi icke anse den vara i och för sig
önskvärd. Hvar och en, som i det latinska språket ser ett formellt
29
bildningsmedel, som icke kan af något annat ämne ersättas, måste i
likhet med 1870 års kommitté önska latinets införande som grundläggande
språk vid alla skolor och kan icke åtuöjas med något mindre,
om icke möjligen som en öfvergångsform. Men för att ens ett
steg skulle vara tillrådligt i en riktning, som är motsatt vårt skolväsendes
hela utveckling under det flydda århundradet och äfven
motsatt den väg, på hvilken man i många andra länder slagit in,
måste fullgiltiga bevis presteras för denna det latinska språkets ojämförligt
förståndsodlande kraft. Några exakta bevis därför hafva icke
blifvit anförda och kunna ej anföras, och icke heller vittnar någon
verklig empirisk erfarenhet för de klassiska språkens företräde i
nämnda afseende. Med rätta anmärker 1882 års skolkommitté, hvars
utredning af föreliggande fråga synes oss tillfyllestgörande *), att
ingen tillförlitlig dom rörande latinets företräde i pedagogiskt hänseende
framför de nya språken kan fällas, förr än full likställighet
i yttre afseende kommit till stånd mellan de båda jämförelselederna.
En sådan likställighet är ännu icke fullt genomförd i något land med
hänsyn till de rättigheter, som äro förbundna med genomgången kurs
på de olika linierna, hvadan en sannolikhet alltid föreligger, att de
bästa hufvuden dragas in på den linie, som erbjuder de flesta utvägarna
till befordran och förvärf, och hvad angår de teoretiska och
praktiskt pedagogiska förutsättningar, som af lärarne i de respektiva
språken erfordras, är åtminstone i vårt land likställigheten ännu så
föga genomförd, att det icke torde vara ovanligt, att undervisningen
särskildt i tyska, som är grundläggande och af de lefvande språken
har största utrymme på undervisningsplanen, anförtros åt lärare, som
hvarken hafva kunskaper eller lämplig praktisk utbildning för detta
värf, under det att undervisningen i klassiska språk ytterst sällan,
om ens någonsin, anförtros åt mindre kompetenta lärare.
Snarare kan man säga, att den erfarenhet, som från vårt eget
land föreligger, talar emot att de klassiska språkens studium skulle
vara särskildt förståndsodlande. Under erkännande däraf, att högre
betyg icke utgöra någon säker pröfvosten på mera utbildade förståndsgåfvor,
och särskildt att man i ett enskildt fall ingalunda kan
sluta från ett lägre mogenhetsbetyg till en lägre förståudsodling eller
tvärtom, kan man dock angifva som regel, att en högre grad af andlig
mogenhet plägar gifva sig uttryck i mogenhetsbetyget. Det är
då ganska märkligt, att, ehuru de flesta banor, som visat sig sär
-
'') Läroverkskommitténs utlåtande af 25 aug. 1884 sid. 41—57.
30
skildt lockande för begåfvade ynglingar, fortfarande äro stängda för
realister, dessa dock sedan en lång följd af år visat sig i mogenhetsbetyg
nästan jämnställda med latinliniens abiturienter1). Detta förhållande
kan icke förklaras däraf, att latinlinien i sig innesluter en
mängd tröga ingenier, som med möda arbeta sig fram till ett prästerligt
kall, ty om det också är sant, att latinlinien understundom innesluter
gymnasialafdelningens i teoretiskt afseende sämst begåfvade
elever, så torde det å andra sidan vara fullt så säkert, att den
lika ofta omfattar de allra bästa.
Att kuggprocenten i mogenhetsexamen visar sig genomgående
större för realisterna än för latinarne i de skriftliga profven, men i
de muntliga profven nästan genomgående tvärtom, och detta vare sig
man betraktar de allmänna läroverkens egna lärjungar eller privatisterna,
beror nog väsentligen därpå, att det skriftliga profvet är
svårare på reallinien och att därför å denna linie de svagare lärjungarna
i relativt större antal utgallras redan genom den skriftliga
examen. Däremot hafva latinliniens lärjungar ett gifvet företräde
därutinnan, att de lyckas bättre med det skriftliga profvet i modersmålet,
så att de erhålla högre betyg i större procent, under det att realisterna
hafva en något större procent af underkända i detta prof2).
Men man kan ingalunda däraf draga den slutsatsen, att latinliniens
lärjungar äro realisterna öfverlägsna i förståndsutveckling. Hvarje
lärare i modersmålet torde kunna intyga, att en yngling med otymplig
stil ofta på ganska koi''t tid utbildas till en jämförelsevis god
stilist, om han börjar att studera god litteratur på eget eller främmande
språk, och att lärjungarnas förmåga att skriftligen uttrycka
sig på modersmålet i allmänhet sedt är tämligen proportionell med
deras vana vid dylika själfstudier. Det skulle då vara högst egendomligt,
om latinarnes öfvervägande sysslande med språkstudier icke
skulle visa några resultat i mogenhetsskrifningen, och det måste
väcka förundran, att skillnaden icke är större, än den i själfva verket
är. Ty enligt 1878 års stadga hade A-liniens lärjungar 152
veckotimmar i språk och B-liniens 140 mot realliniens 110, och enligt
nu gällande bestämmelser har A-linien 146 och B-linien 130 mot
realliniens 104, utan att A-liniens frivilliga timmar i engelska blifvit
räknade i någotdera fallet. Denna öfvervikt i språktimmar faller
’) Se tab. 9.
J) Se tab. 10.
31
nästan helt och hållet på gymnasialstadiet och upptages tillika med
motsvarande hemarbete till stor del af studiet af klassiska mästare,
under det att realliniens språktimmar ofta användas till studium af
mer eller mindre tarfliga noveller.
I hvarje fall kan latinarnes öfverlägsenhet i nämnda afseende icke
tillskrifvas den tankegymnastik, som studiet af den latinska grammatikan
ansetts medföra, ty förhållandet är detsamma i Danmark
mellan den språklig-historiska och den matematisk-naturvetenskapliga
liniens lärjungar, ehuru de i de fyra nedre klasserna på samma
timmar och timantal på samma sätt skolas genom den latinska grammatikan.
Det är, heter det, ett faktum, som äfven erkännes af den
matematisk-naturvetenskapliga bildningens ifrigaste försvarare, att
dessa lärjungars danska stil står genomgående icke så litet tillbaka
för deras språkbildade kamraters *). En kontroll af denna uppgift
genom några på slump valda årgångar af de danska examenskatalogerna
för senare år* 2) visar, att den har sin fullkomliga riktighet.
Nu hafva de bägge linierna alldeles samma undervisning genom femte
och sjette klasserna i danska, isländska och främmande lefvande språk,
men den språklig-historiska linien har dessutom 16 timmar latin och
12 timmar grekiska, hvilka nästan helt och hållet användas till studium
af grekiska och latinska mästare samt skriftlig öfversättning
från latin till danska, under det att den matematisk-naturvetenskapliga
linien har högst 2 veckotimmar i femte klassen till läsning af
öfversättningar. Skulle man icke kunna anse sannnolikt, att, om
ofvannämnda 28 veckotimmar och framför allt ett motsvarande hemarbete
användes till studium af goda öfversättningar af samma författare,
som nu studeras på grundspråken, den språklig-historiska
liniens öfverlägsenhet i dansk stilskrifning skulle blifva fullt så stor?
Utan att förneka det latinska språkets värde som formellt bildningsmedel
och med erkännande däraf, att det såsom sådant möjligen
har ett visst företräde framför de moderna språken genom sin under
århundraden upparbetade metodik, mena vi således, att om icke de
klassiska språkens ställning inom läroverket vore fotad på säkrare
grund, de så godt först som sist kunde utgå från skolornas läsplaner.
Ty nämnda företräden äro alls icke af den betydenhet, att de i någon
mån motsvara de stora fördelar, som ett grundligare studium af ett
eller flera af de moderna kulturspråken medför.
'') Tuxen, Om Maal og Midler for den lwiere Dannelse. Kjobenhavn 1884,
sid. 18.
2) Se tab. 12.
32
Däremot erbjuder den reala synpunkten ett tillräckligt stöd för
de klassiska språken för att ännu genom långa tider tillförsäkra dem
en tryggad plats vid de svenska läroverken, om ock af mera anspråkslös
art än den, som hittills kommit dem till del. Enligt denna synpunkt,
som kanske blifvit väl mycket ringaktad i 1884 års kommittébetänkande,
men med så mycket större styrka utvecklad i professor
Sundéns reservation1), hafva de klassiska språken genom att
ensamma möjliggöra ett fullständigare förstående af den kultur,
hvarpå hela den moderna utvecklingen hvilar, en socialpedagogisk
betydelse, som framför allt annat bestämmer deras bildningsvärde.
Om det nu ock för den svenska kulturen kan anses nödvändigt
— såsom väl tämligen allmänt erkännes —, att icke alltför få af
kulturens bärare kunna gå direkt till källorna, så följer emellertid
icke däraf, att de klassiska språken måste studeras under den tidigare
barnaåldern. Detta vore fallet endast under den förutsättning,
att man aldrig i de klassiska språken kan komma till någon för
läsning och kritiskt bruk erforderlig säkerhet, om man icke tager
elementen som ett barn* 2). Men om man endast afser det verkliga
kulturbehofvet, som är förmåga att förstå och använda de på latin
och grekiska författade källskrifterna, så saknar denna sats stöd af
erfarenheten, som tvärtom vittnar i motsatt riktning. Däremot kan
det af praktiska och ekonomiska grunder vara i hög grad önskligt,
ja nödvändigt, att statens läroverk lämna möjlighet för någorlunda
grundliga klassiska studier i skolan, särskildt om det skulle visa
sig, att ett erforderligt antal icke skulle kunna förvärfva sig en
dylik kunskap utan statens mellankomst.
Yid 1890 års allmänna läraremöte i Helsingborg uttalade sektionen
för undervisningen i klassiska språk enhälligt den meningen,
att om latinet skulle inträda först i sjette klassen, det grekiska språkets
ställning vid läroverket skulle blifva rent af ohållbar3). Till
denna uppfattning hafva äfven vi kommit, ehuru vi vid en förberedande
utarbetning af detaljerade timplaner och kurser icke såsom
den klassiska sektionen utgått från förutsättningen af grekiskans
framskjutande till nedre sjunde klassen utan till öfre sjette. Det
visar sig nämligen, att, om bägge de klassiska språken uppskjutas till
gymnasialstadiet, antingen kurserna i dem måste blifva så knappa,
att insikterna blifva mindre värdefulla, eller ock de moderna språken
'') Läroverkskommitténs utlåtande 1884 sid. 57 o. f. Reserv, sid. 90 o. f.
2)
Uniyersitetsexamenskommitténs betänkande 2 juli 1889 sid. 75.
3)
Berättelse om mötet sid. 183.
33
och andra ämnen i stället undanträngas, kvarjämte det torde blifva
omöjligt att förebygga inträdet af två främmande språk på en gång
på A-linien. Men intetdera anse vi fördelaktigt. Då uppstår
den frågan, om det är rådligt att låta det grekiska språket
försvinna som ett skolans läroämne. Gällde det här uteslutande de
facklärde, det vill närmast säga dem, som behöfva det grekiska språket
för mera djupgående lingvistiska eller historiska studier, så skulle vi
möjligen kunna tillstyrka grekiskans uteslutande från läsplanen, i förhoppning
att amu et skulle visa sig nog lockande för att äfven efter
mogenhetsexamen draga till sig en betydande mängd lärjungar. Men
nu gäller det icke blott dessa facklärde utan i första rummet vår kyrkas
prästerskap, för hvilket kunskap i grekiska språket måste anses nödvändig.
Därom är meningen bland alla kyrkans målsmän i den
grad enhällig och för öfrigt styrkt af så goda skäl, att vi icke kunna
tillägga de motsatta åsikter, som någon gång kommit till orda i riksdagen,
någon egentlig vikt. Nu är det väl bekant, att det för närvarande
är och länge varit mycket svårt att vederbörligen rekrytera
det svenska prästerskapet, och att man kanske oftare, än önskligt
varit, nödgats taga sin tillflykt till dispenser från både teoretiska
och praktiska förutsättningar för en präst. För att råda bot härpå
har man gång efter annan, senast genom 1897 års prästbildningskommitté,
sökt efter utvägar att förkorta prästernas akademiska studier,
men det ser icke ut, som om utsikterna att därutinnan lyckas
skulle vara mycket gynnsamma. Skulle nu de akademiska studierna
ytterligare förlängas med i medeltal minst ett år för inhämtande
af den nu föreskrifna skolkursen i grekiska jämte hvad som
brister i latin, så är det fara värdt, ja till och med ganska
säkert, att kyrkan alls icke skulle kunna rekryteras med kompetenta
tjänare.
För närvarande rekryteras kyrkan nödtorftigt af 70 kandidater
om året. Beräknas den sannolika afgången under en studietid af i
medeltal 6 —8 år''), kan man antaga, att kyrkan erfordrar för sin
rekrytering omkring 100 nyblifna studenter om året. Men då 100
lärjungar i L. 7: 2 A på grund af afgång i medeltal för 10 år motsvara
139 lärjungar i L. G: i A2) och man icke torde böra utgå från * 2 3
'') Se Förslag till Stadga ang. undervisnings-, studie- och examensväsende! inom
de teologiska fakulteterna af 2 juli 1898 sid. 24.
2) Se Sveriges officiella statistik P) 30 sid. 11 och motsvarande ställen i de 9
föregående årgångarna. Mot 100 lärjungar i L. 7: 2 A under höstterminen svarade
3 år förut under hvart och ett af åren 1887—1896: 147.8, 135.6, 147.2, 140.2,140.3,
140.0, 133.6, 132.5, 145.3, 126.6 eller i medeltal 138.9.
3
34
ett högre medeltal lärjungar för en gymnasialklass än 20, så erfordrar
således den svenska statskyrkan ensam, under nuvarande förhållanden
och under förutsättning att den icke från annat håll rekryteras,
sju A-läroverk (d. v. s. läroverk med A-linie) för sin rekrytering.
Utgår man från ett medeltal af 30 elever i hvarje klass L.
6: i A, blir antalet A-läroverk 5.
Som bekant utgör grekiskan f. n. icke tvångsämne i någon annan
examen än prästexamina, och den utgör icke heller villkor för någon
examen och icke heller för något annat ämbete än sådana lärareplatser
vid universitet eller skola, i hvilka ämnet själft ingår. Då
nu medeltalet lärjungar i L. 6: i A utgör omkring 230'') och veterligen
en del präster utbildas vid Fjellstedtska skolan eller på annan
privat väg* 2), så torde man kunna sätta antalet af dem, som frivilligt
söka den grekiska linien utan att syfta till prästexamina ungefär lika
med deras antal, som bereda sig för dessa. Anser man nu, att det
ligger i statens intresse att tillgodose äfven deras önskningar och
behof, på samma gång den drager försorg om sin egen kyrka, så får
man ungefär ett A-läroverk i hvarje stift, ett antal, som mer än en
gång förslagsvis kastats fram under debatterna i läroverksfrågan i
och utom riksdagen. Om man således utgår från att hvarje stift
hör hafva ett läroverk med A-linie och undersöker den lämpligaste
platsen för dessa, så visar eu medeltalsberäkning för perioden 1887
—96 och för de fem sista åren (Tab. 5), att stiftsstaden, som äfven
för domkapitlets behof bör hafva en lektor i grekiska, öfverallt är
den själfskrifna orten. Därjämte torde med hänsyn till det stora
antalet greker i Stockholm äfven där ett A-läroverk vara behöfligt.
Utgår man ifrån antalet greker i kl. 6: 2 h. t. 1898 och antager,
att af grekerna vid de läroverk utom Stockholm, hvilkas
A-linie skulle indragas, de, som hafva sin hemort i läroverksstaden,
skulle upphöra att läsa ämnet i skolan 3) men de öfriga fullfölja
sina studier vid närmast belägna A-läroverk, så får man i medeltal
på nuvarande kl. 6: 2 ett antal af 14 lärjungar för hvarje A-läroverk,
'') 228.3 i medeltal för åren 1886 —98, se tab. 7.
2)
Under åren 1886—97 aflades studentexamen med grekiska af 26.1 om året,
som voro från enskilda läroverk eller privatister. Naturligtvis blifva icke alla dessa
präster, men å andra sidan bör märkas, att några börja studera grekiska först efter
studentexamen.
3)
Under h.-t. 1894 voro 53.5 % af samtliga lärjungar i L. 6: 2 från läroverksstaden,
52.6 i L. 7: l och 51.7 i L. 7: 2. Minst hälften af grekerna i ifrågavarande
städer skulle således afgå från A-linien.
35
och lärjungarne torde komma att så fördela sig, att dubbla afdelningar
för greker knappast någonstädes blefve af nöden.
Under senare tid har antalet af dem, som aflagt studentexamen
med grekiska, varit stadt i ett tämligen jämnt sjunkande, på 10 år
med icke mindre än 100 från 251 år 1887 till 151 år 1896. Vid
statens läroverk aflades under åren 1893—97 mogenhetsexamen i
medeltal af 139 greker, af hvilka 108 eller 77.8 °/0 uppgåfvo sig
skola fullfölja sina studier vid universiteten1). Vid de privata läroverken
och af privatister aflades mogenhetsexamen med grekiska
under samma år af 24. För närvarande behöfves således af dem,
som komma till universitetet med grekiska förstudier, mer än halfva
antalet för den teologiska fakultetens rekrytering, äfven om man icke
räknar någon afgång under universitetsåren. Emellertid torde man
kunna sluta af antalet greker i 6: i under ofvannämnda år, jämförda
med antalet under närmast föregående fem år, 244 i medeltal mot
202* 2), att antalet greker i mogenhetsexamen kommer att blifva
större under innevarande femårsperiod 1898—1902.
En följd däraf, att grekiskan vid vissa läroverk skulle behållas
på schemat med ungefärligen samma timantal som nu, måste blifva,
att latinet där fortfarande skulle kunna studeras i nederskolan. Därmed
vunnes också den fördelen, att möjligheten bevarades att vid
läroverken inhämta en grundligare latinkunskap, än en gymnasiikurs
ensam kunde gifva. Äfven detta syfte afser närmast de blifvande prästernas
behof, hvilkas akademiska studier kunde därigenom icke obetydligt
förkortas, men säkerligen skulle äfven många andra begagna sig af
tillfället. De förhoppningar, som i riksdagen uttalats, att man framdeles
skulle i skolan lära lika mycket latin på fyra år som nu på
sex utan ökning af den åt ämnet anslagna tiden, torde man icke
böra tillägga alltför mycken vikt, ty de hvila på en förväntan af
tröga och ointresserade lärjungars utgallring, som verkligheten sannolikt
icke skall motsvara, eftersom väl framdeles som hittills energien
äfven utan något särskildt intresse för de döda språken kommer att
föra många lärjungar fram från klass till annan. Man torde ock böra
förutsätta icke blott nya lärjungar utan ock fast mera en ny lärarekår
eller åtminstone nya lärometoder, och detta tager lång tid. De
erfarenheter, som åberopats från Nya elementarskolan och flickskolorna,
hafva ock blifvit af erfarna lärare bestridda, och den erfarenhet,
'') Se tab. 13 E.
2) Jfr tab. 7.
36
som skulle kunna åberopas från Finland1), är allt för obetydlig för
att en ny skolorganisation skulle kunna därpå byggas. Emellertid
är det icke denna omständighet, utan framför allt skadan af grekiskans
uteslutande och fördelarna af en såvidt möjligt enhetlig nederskola
på sex klasser samt latinets däraf följande inträde till regel
först i n. v. öfre sjette klassen, som bestämt oss för att föreslå dess
inträde som valfritt ämne vid vissa läroverk redan i fjärde klassen.
Bom skäl emot nu gällande ordning har man andragit, att den
medför:
I. Undanträngande på latinlinien af reala ämnen och moderna
språk, som hafva ojämförligt mycket större vikt för lifvet.
II.
Olämplig fördelning af lärokurser, hvarpå anförts som exempel
studiet af den gamla tidens historia i 4:e och 5:e klasserna,
som åtminstone för de flesta skulle vara mindre lämpligt
än en utvidgad kurs i nyaste historien med statskunskap.
III.
Franskans inträde i femte klassen alltför kort tid efter engelskans
inträde på reallinien och latinets på latinlinien och för
nära inpå afslutningen i femte klassen.
IV.
Engelskans bundenhet till latinet i timantal på den reala
linien.
V. Förtidigt val af lefnadsbana.
VI. Onödiga kostnader genom minskad samundervisning och i följd
däraf ökadt antal lärarekrafter.
Jämte dessa skäl skulle kunna anföras och har anförts* 2) gent
emot en dylik ordning på vissa orter eller mot särskilda klassiska
läroverk:
VII. Omöjligheten att på förhand beräkna antalet latinare och
realister och således antalet af behöfliga läroverk.
VIII. Ungdomens faktiska bundenhet till närmaste stad för dess
undervisning och däraf följande missnöje på de orter, där man
beröfvades den ena läroverksformen.
Dessa skäl hafva antingen alls ingen tillämpning på den organisation,
som af oss föreslås, eller förlora gent emot densamma det
mesta af sin beviskraft. Äfven om på flertalet orter tillfälle ej erbjudes
att redan i fjärde klassen börja latin och att i nuvarande öfre
sjette klassen börja grekiska, torde dock de flesta anledningar till
missnöje undanrödjas, om man på alla orter dels inrättar en fullstän
-
’) Se sid. 90.
2) 1884 års Betänkande sid. 90 o. f.
37
dig reallinie, dels äfven bereder möjlighet att inhämta en mindre
latinkurs. Visserligen kan man icke med full säkerhet angifva det
erforderliga antalet af klassiska linier, i synnerhet som antalet af
dem, som söka undervisning i grekiska, är ganska skiftande under
olika tider, men det är icke svårare att med ledning af den officiella
statistiken beräkna detta behof än att i det hela beräkna
antalet af behöfliga högre läroverk.
Hvad de öfriga skälen angår, så torde de, som hänföra sig till
realliniens organisation, icke rimligtvis kunna tillämpas på vårt förslag.
Att detta väsentligen bestämts af nederskolans kraf, därom
torde en blick på timplaner och kurser öfvertyga enhvar. Men då
det visat sig, att en grundläggande latinkurs för dem, som önska
att läsa grekiska på skolans öfre stadium eller af andra anledningar
vilja inhämta mera grundliga kunskaper i latin, utan andra förändringar
kan ställas alternativt mot engelska och teckning i nederskolans
tre högsta klasser, så blifva icke heller några andra af ofvan
anförda skäl här tillämpliga än de under V och VI angifna. I de
tre gymnasialklasserna åter måste visserligen på A-linien matematiken
jämte teckningen vika för grekiskan, men i de sex lägre
klasserna har då redan en så grundlig kurs blifvit genomgången i
nämnda läsämne, att den kan anses tillräcklig för präster, lingvister
och historiska forskare.
Klart är, att om latinet skulle vid vissa läroverk fakultativt inträda
i fjärde klassen, så ställes ynglingen inför ett val redan i en
jämförelsevis ung ålder. Men olägenheterna däraf blifva de minsta
möjliga, om han får följa sina realkamrater i alla läsämnen utom
den valfria engelskan och följaktligen kan få samma kompetens som
de realister, hvilka taga examen med blott ett främmande språk eller
med tyska och franska, om han läst det senare språket. På grund af
engelskans ställning på gymnasiet skulle öfvergång till gymnasiets
reallinie kunna ske utan komplettering och eu grundläggande kurs i
engelska i stället inhämtas genom deltagande i den engelska undervisningen
å de närmast för A-liniens behof utom läsordningen uppförda
timmarne i 8:e och 9:e klasserna — detta naturligtvis under
förutsättning att lärjungen fullföljt sina studier vid ett läroverk med
A-linie.
Att dessa särskilda timmar i latin och grekiska medföra någon
omkostnad, är en gifven sak, men fördelarna torde vida öfverväga
omkostnaderna, och genom den i öfrigt föreslagna organisationen
38
göras så betydande besparingar, att statsverket säkert kan bära den
lilla utgift, som dessa klassiska lärotimmar betinga.
De latinska timmarnes bevarande i 4:e—6:e klassen på vissa
ställen tyckes således icke medföra några afsevärda olägenheter, så
vida man ieke ser en olägenhet just däri, att de klassiska språken
fortfarande skulle få tillfälle att inom en mera begränsad krets täfla
med andra ämnen om lärjungarnas kärlek och intresse. Redan 1838
anmärkte E. G. Geijer, att man i fejden om de lärda språken å
bägge sidor lade vid dem för mycken vikt, och att de lärda språken
vore blott ett element i bildningen, hvilket borde som sådant i undervisningen
behandlas''). Det är samma uppfattning, som afbållit oss
från att framställa förslag om klassiska linier i egentlig mening och
särskildt att icke låta latinets inträde i fjärde klassen behärska
undervisningsplanen.
Emellertid har behofvet af en mindre latinkurs, afseende förmågan
att öfversätta lättare latinsk prosa, under senare tid gjort sig
så starkt gällande eller så ofta påmint, att man vid en ny läroverksorganisation
måste söka att tillgodose detsamma. 22 veckotimmar i
de tre gymnasialklasserna torde för detta syfte vara tillräckliga, då
här inga skriföfningar blifva erforderliga och det grammatiska studiet
säkerligen i denna kurs kan trängas något bakom sina nuvarande
råmärken.
Vi föreslå således, att latinets studium till regel må begynna i
nuvarande öfre sjette klassen, och att denna kortare latinkurs införes
vid alla högre läroverk, dock att, om ett läroverk under loppet
af fem år haft mindre än 15 lärjungar eller i medeltal mindre än
5 lärjungar i hvarje klass på denna linie, densamma måtte kunna
indragas. I sammanhang därmed borde alla lärare, icke blott de
bägge yngsta, göras transportabla i mån af behof, och i händelse att
en ny lönereglering för lärarne framdeles antages, borde åtnjutandet
af hvarje löneförbättring göras beroende däraf, att vederbörande lärare
underkastade sig detta villkor.
Det uppdrag, vi erhållit, att utreda, hvilken inverkan en inskränkning
af undervisningen i det latinska språket kunde komma att utöfva
på de förberedande examina vid universiteten, hafva vi fattat
så, att vi borde uppvisa, huruvida de af oss föreslagna latinkurserna
kunde anses motsvara de kraf och önskningar, som blifvit i riksdagen *)
*) Geijer, Läroverksfrågan, fjärde artikeln. Samlade skrifter 1874, III: 227.
och i synnerhet af sakkunniga myndigheter uppställda i fråga om
latinkunskaper i nämnda examina.
Latinets ställning till de förberedande examina är f. n. följande.
Teologisk filosofisk examen, i hvilken det latinska stilprofvet borttogs
genom kungl. kungörelsen af 17 april 1891, omfattar enligt
K. Br. af 4 dec. 1896 latinska, grekiska och hebreiska språken samt
teoretisk filosofi och historia. Villkor för examen är mogenhetsexamen.
Filosofie licentiat, som aflagt licentiatexamen i minst två till
humanistiska sektionen hörande ämnen, är enligt § 132 i universitetens
statuter frikallad från pröfning i teologisk filosofisk examen,
och filosofie kandidat är från sådan pröfning befriad i ämne, hvari
han i kandidatexamen erhållit minst betyget godkänd. Filosofie
licentiat kan således inskrifvas i teologisk fakultet utan alla insikter
i grekiska och utan andra insikter i latin, än som betingas af godkänd
mogenhetsexamen på latinlinien.
Juridisk filosofisk examen aflägges fortfarande efter K. Br.
af 22 april 1853, enligt hvilket för godkännande erfordras minst åtta
betygsenheter och bland dessa minst godkänd i latin, teoretisk och
praktisk filosofi, historia, statistik och matematik. Villkor är mogenhetsexamen.
Befriade äro enligt universitetens statuter § 131 filosofie
licentiater samt kandidater under samma villkor, som gälla för
teologisk filosofisk examen.
Juridisk ‘preliminärexamen omfattar enligt kungl. förordningen
af 9 okt. 1863 latin, franska, historia, statskunskap, filosofisk rättsoch
samhällslära. Äfven för denna examen är mogenhetsexamen
villkor utan viss kvalifikation. Befriade från juridisk preliminärexamen
äro filosofie kandidater och de, som aflagt juridisk filosofisk
examen. Utbyte af latin mot nordiska språk har under innevarande
årtionde genom dispenser flere gånger medgifvits i juridisk preliminärexamen
för studerande, som aflagt denna examen såsom förberedande
för kansliexamen.
Medicinsk filosofisk examen aflägges enligt K. Br. af 4 dec.
1896 i förut gällande ämnen, botanik, zoologi, fysik och kemi, och
villkor för examen är godkänd mogenhetspröfning med intyg om
minst godkända insikter i latin samt i matematik efter fordringarna
på latinlinien B eller på reallinien. Då befrielse från medicinsk filosofisk
examen för filosofie licentiater och kandidater enligt § 130 i
universitetens statuter blott gäller ämne, i hvilket de erhållit minst
betyget godkänd i nämnda examina, kunna de icke anses befriade
från villkoret om godkända insikter i latin i mogeuhetsexamen.
40
Filosofie kandidatexamen, som äfvenledes i viss mån kan anses
som en förberedande examen, aflägges enligt kungl. stadgan af 17
april 1891 i fem fritt valda ämnen, och för godkänd examen erfordras
minst sju betygsenheter samt högre betyg än godkänd i det
ämne, i hvilket uppsats författats. Skriftligt öfversättningsprof erfordras
i det språk, latin, grekiska, tyska, engelska eller franska,
som ingår i examen. Villkor för examen är godkänd mogenhetsexamen
på latin- eller reallinien, därest tre eller flere till matematisk-naturvetenskapliga
sektionen hörande ämnen ingå i examen, men
eljest på latinlinien.
De eftergifter i fråga om latinfordringarna i eller för de förberedande
examina, som på senare tid blifvit gjorda, nämligen borttagandet
af det latinska skrifprofvet i teologisk filosoflsk examen och
af alla latinfordringar i och för filosofisk kandidatexamen af matematisk-naturvetenskaplig
karakter samt dispenserna från ämnet i visst
slag af juridisk preliminärexamen, motsvara icke på långt när de
yrkanden, Som af de mest sakkunniga myndigheter blifvit under
årens lopp framställda, och naturligtvis ännu mindre Andra kammarens
reformkraf. Riksdagens kamrar hafva intagit ungefär samma
ställning till denna fråga som till frågan om latinets uppskjutande
till sjette klassen, och dessa båda frågor löpa tämligen parallellt med
hvarandra genom riksdagens förhandlingar under de sista tjugu åren.
Andra kammaren beslöt för sin del med stora majoriteter vid riksdagarne
1880 och 1881 att i skrifvelse till Kungl. Maj:t tillkännagifva
sin åsikt, »att samtliga universitetsexamina måtte, med bibehållande
af den kompetens till ämbeten och tjänster, som nu genom
dem förvärfvades, få afläggas af enhvar, som genomgått godkänd,
vare sig real eller latinsk mogenhetspröfning, utan åliggande för
dem, som sig till universitetsexamen anmälde, att genom någon preliminär
eller kompletteringsexamen hafva ådagalagt insikter i latinska
språket». Första kammaren, som icke hann behandla frågan
1880, afslog skrifvelseförslaget 1881. Vid 1882 års riksdag blef
samma förslag på grund af pågående och väntad utredning af bägge
kamrarne afslaget. Utredning kom i dubbel form dels i de akademiska
myndigheternas utlåtanden, hvilka trycktes 1883, dels i läroverkskommitténs
betänkande af 25 aug. 1884.
Nämnda utlåtanden erbjuda numera i fråga om teologisk filosofisk
examen intet aktuellt intresse, men så mycket större i fråga
om de juridiska, medicinska och delvis filosofiska preliminärexamina.
Den juridiska fakulteten i Uppsala föreslog som gemensam preliminär
-
41
examen för all examen till rättegångsverken juridisk filosofisk examen
med vissa jämkningar i ämnena. För kansliexamen borde, därest
den mot fakultetens mening komme att bibehållas, fordras dels en
förberedande examen i rätts- och samhällslära dels som villkor vitsord
om godkända insikter i historia och filosofisk propedevtik i mogenhetsexamen.
För ifrågasatt lägre juridisk examen borde inga särskilda
kompetensvillkor erfordras. Den juridiska fakulteten i Lund
önskade likaledes de juridiska preiiminärexaminas sammansmältning;
denna examen borde blott omfatta tre ämnen: rätts- och samhällslära,
fäderneslandets historia och fornsvenska, men som villkor förutsätta
godkända insikter i mogenhetsexamen i latin, franska, historia
och matematik. Kanslersämbetef, som mera höll sig till bestående
förhållanden, föreslog tre förberedande prof för juridiska examina:
l:o juridisk filosofisk examen, som skulle fortfarande omfatta latin;
2:o förberedande examen för examen till rättegångsverken med ämnena
historia med statskunskap och rätts- och samhällslära; som villkor för
realister för att få aflägga denna examen föreslogs särskildt prof på
kunskap i latin »afseende grundreglerna i grammatiken och förmåga
att öfversätta lättare latinska prosaiska författare»; 3:o förberedande
examen för kansliexamen endast i rätts- och samhällslära; som villkor
för denna examen föreslogs mogenhetsbetyg i historia, men icke
insikter i latin. — Till detta under 2:o och 3:o af kanslersämbetet
afgifna förslag anslöt sig 1884 års läroverkskommitté, som tillika
närmare bestämde det under 2:o omtalade latiuprofvet till »kännedom
om det allmännaste af formläran och syutaxen i sådan omfattning,
att en lättare text kan öfversättas med tillhjälp af ordbok,
samt till en öfversättningskurs, innefattande valda delar af Cornelius
Nepos och en bok af Caesar eller något motsvarande pensum i
Curtius eller Sallustius». Pröfningen, som icke ansågs tillhöra universitetet,
borde afläggas i öfverensstämmelse med kungl. cirk. af 3
sept. 1878, således efter anmälan hos rektor inför lärare i latin i
öfre sjunde klassen. Kommittén instämde med Uppsala juridiska
fakultet däri, att, om en lägre juridisk examen infördes, för denna
examen inga fordringar på insikter i latin måtte uppställas.
Äfven som villkor för medicinsk filosofisk examen tillstyrkte
1884 års kommitté den ofvan angifna mindre latinkursen och kunde
därvid stödja sig på det öfvervägande antalet professorer vid de medicinska
fakulteterna och på kanslersämbetets utlåtande.
Slutligen tillstyrkte 1884 års läroverkskommitté i anslutning till
filosofiska fakulteten och det större akademiska konsistoriet i Upp
-
42
sala, att alla villkor om kunskaper i latin måtte borttagas från filosofie
kandidatexamen.
Det förslag till lönereglering för lärarne, som förelädes 1887
års riksdag, var åtföljdt af ett utdrag ur statsrådsprotokollet af 14
febr. 1887, i hvilket dåvarande departementschefen Hammarskjöld —
på samma gång han ställde i utsikt latinets tillbakaskjutande till tredje
klassen af allmänna läroverket — uttalade den öfvertygelsen, att rätt
borde meddelas lärjungar, som aflagt afgångsexamen från allmänt
läroverk å den reala linien, att, om de visade sig äga vissa mindre
kunskaper i latinska språket, aflägga vissa akademiska examina.
»Och instämmer jag— yttrade departementschefen — helt och hållet
i de af universitetens kansler förordade förslag, att sådan rätt
skulle omfatta hofrättsexamen samt examina inom medicinska fakulteten
och filosofiska fakultetens matematisk-naturvetenskapliga sektion,
att det mått af latinkunskap, som en realstudent borde visa sig
äga, innan någon af dessa examina af honom finge afläggas, skulle
omfatta grundreglerna i grammatiken och förmågan att öfversätta
lättare prosaiska författare, samt att realstudent skulle äga rätt att
utan någon kunskap i latin aflägga kansliexamen.»
Efter Andra kammarens upplösning samma år beslöts under den
fortsatta riksdagen på grund af motion i Andra kammaren en riksdagsskrivelse
rörande önskvärdheten af studiernas kraftigare främjande
och studietidens begränsning vid universiteten, hvilken riksdagsskrivelse
föranledde dels utarbetandet af G. Eneströms statistiska
undersökningar rörande studie- och examensförhållanden vid universiteten
dels tillsättandet af en kommitté, bestående af herrar C.
Y. Sahlin, C. T. Odhner, A. Möller, Chr. Cavallin, Th. Fries och
P. A. Geijer, som afgåfvo sitt utlåtande den 2 juli 1889.
Där föreslogs en teologisk filosofisk examen i ämnena filosofi,
grekiska och hebreiska samt dessutom, i händelse examen afiades som
kompetensprof för teologie kandidatexamen, i latin och historia. Som
villkor för examen föreslogs mogenhetsexamen på A-liuien eller filosofie
kandidatexamen af viss beskaffenhet. — Vidare föreslogs en
juridisk filosofisk examen, omfattande filosofisk rätts- och samhällslära,
historia och statskunskap samt dessutom, såsom kompetensprof
för juris utriusque kandidatexamen, teoretisk filosofi och fornsvenska.
Som villkor för denna examen föreslogs godkänd mogenhetsexamen
på klassiska linien med vitsord om minst godkända insikter i latin,
historia och matematik eller ock godkänd filosofie kandidatexamen
af viss beskaffenhet. Reservation afgafs i denna punkt dels af herrar
43
Sahlin och Cavallin, som yrkade, att latinet skulle stå kvar i examen,
om den aflades söm kompetensprof för juris utriusque kandidatexamen,
dels af prof. Fries, som yrkade att inga latinfordringar skulle uppställas
som villkor för kansliexamen. — Som villkor för medicinsk
filosofisk examen föreslog kommittén mogenhetsexamen antingen på
den klassiska linien med komplettering i matematik efter den reala
liniens fordringar eller på den reala linien med komplettering i latin
efter fordringarna för inträde i allmänt läroverks sjunde latinklass.
— Beträffande filosofie kandidatexamen föreslogs, att latinet skulle
utgå ur vissa grupper, men att mogenhetsexamen i ämnet skulle
blifva villkor för humanistisk examen och sjette klassens latinkurs
för matematisk eller naturvetenskaplig examen. Professorerna Möller
och Fries ville alldeles stryka latin villkoret för dessa sistnämnda
former af examen.
Kommitterades förslag, att latinet skulle utgå ur teologisk filosofisk
examen såsom förberedande för dimissionsexamen, tillstyrktes af
teologiska fakulteten, filosofiska fakultetens humanistiska sektion och
det större akademiska konsistoriet i Uppsala, filosofiska fakulteten i
Lund samt domkapitlen i Uppsala, Skara, Strängnäs, Yästerås, Yäxiö
och Hernösand, men afstyrktes af teologiska fakulteten och det större
akademiska konsistoriet i Lund, domkapitlen i Lund, Kalmar och
Yisby samt universitetens kansler. Att mogenhetsexamen på A-linien
skulle vara villkor för teologisk examen, tillstyrktes af teologiska
fakulteten och filosofiska fakultetens humanistiska sektion i Uppsala
samt domkapitlen i Linköping, Strängnäs, Yästerås, Växiö (tveksamt
och något tvetydigt) och Hernösand, men afstyrktes af det större
akademiska konsistoriet i Uppsala, kanslern och domkapitlen i Kalmar,
Karlstad och Visby.
Kommitténs förslag, att akademiskt kunskapsprof i latin skulle upphöra
att vara villkor för rätt att aflägga juridiska examina, tillstyrktes af
alla akademiska myndigheter i Uppsala och Lund med undantag däraf,
att filosofiska fakultetens humanistiska sektion i Uppsala anslöt sig till
Sahlins reservation om akademisk examen i latin såsom villkor för juris
utriusque kandidatexamen, och att kanslern hänvisade till kanslersämbetets
tidigare förslag från åren 1882 och 1885 af samma innebörd,
hvad latinet angår. Beträffande mogenhetsexamen på klassiska
linien som villkor för kansliexamen anslöt sig det större akademiska
konsistoriet i Uppsala, som det vill synas enhälligt, till den
juridiska fakultetens votum 1881 och sitt eget uttalande 1882 om
rätt för realstudent att utan all komplettering i latin aflägga denna
44
examen. Af samma innebörd var kanslerns hänvisning till ämbetets
tidigare uttalanden.
Den mindre latinkursen såsom villkor för medicinsk filosofisk
examen tillstyrktes af alla akademiska myndigheter utan undantag,
hvarvid det Karolinska institutets lärarekollegium protesterade mot
att denna mindre kurs nu blifvit något större än den, som i lärarekollegiets
yttrande 1881, kanslerns utlåtande 1882 och läroverkskommitténs
betänkande 1884 föreslagits.
Rätt för realstudent att aflägga äfven humanistisk filosofie kandidatexamen
yrkades af den filosofiska fakultetens humanistiska sektion,
den filosofiska fakulteten och det större akademiska konsistoriet
i Uppsala.
Med dessa utlåtanden i friskt minne föreslog det särskilda
utskottet, då läroverksfrågan vid 1890 års riksdag förelåg till behandling,
att Riksdagen måtte uttrycka den önskan, att Kungl. Maj:t
behagade »i sammanhang med en blifvande väsentlig reduktion i
fordringarna på insikter i klassiska språk i de akademiska examina»
se till, huruvida ej latinets inträde i skolan kunde uppskjutas till
nedre sjette klassen. Den inskjutna parentesen om de akademiska
examina blef emellertid icke af någondera kammaren antagen. Sedermera
har denna fråga icke förelegat vid någon riksdag förr än 1898,
då Andra kammaren biföll enskild motion, att alla latinfordringar
skulle borttagas i och för kansliexamen och likaledes borttagas i den
förberedande examen till rättegångsverken, samt att en mindre latinkurs
skulle sättas som villkor såväl för denna examen som för medicinsk
filosofisk examen. Första kammaren, där man ofta varnat för
Riksdagens inblandning i Konungens rätt att ordna examens- och
undervisningsväsendet och nu framhöll faran af att genom en bakport
införa den stora skolreformen, afslog motionen med 38 röster
mot 34, som voro för bifall till förslaget i hvad angick medicinsk
filosofisk examen.
Det kan synas underligt nog, att latinfordringarna i de akademiska
examina kunnat upprätthållas i många fall mot de flesta och
åtminstone i ett fall mot alla sakkunniga myndigheters offentligen
uttalade mening. Orsaken är utan tvifvel densamma, som gjort, att
hela latinfrågan sedan tvenne decennier råkat i marvatten. Å ena
sidan har man menat, att de akademiska examina i första rummet
borde reformeras, ty annars måste studietiden vid universiteten genom
latinkursernas minskning i skolan oskäligt förlängas och då blefve
den sista villan värre än den första. Denna ståndpunkt, som redan
45
intogs af Andra kammarens första tillfälliga utskott vid 1880 och
1881 års riksdagar, häfdades med mycken bestämdhet af 1882 års
läroverkskommitté och gjorde sig ännu vid 1898 års riksdag på flere
sätt gällande under kammarens behandling af nyssnämnda motion.
Å andra sidan har man menat, att examensväsendet vid universiteten
icke kan ändras, utan att man först vet, hvad man får bygga på i
skolan. Sålunda heter det i prästbildningskommitténs nyligen afgifna
betänkande rörande latinska språket i teologisk filosofisk examen —
sedan kommittén medgifvit, att ämnet kunde utan skada utgå u
examen —: »Icke omöjligt är emellertid, att de klassiska språkens
studietid vid de allmänna läroverken blir ytterligare förminskad, och
icke minst på grund af den osäkra ställningen i detta hänseende är
det nödvändigt att för närvarande bibehålla latinet bland tvångsämnena
i teologisk filosofisk examen. Bestämmelserna rörande denna
examen blefve eljest beroende af kanske snart förestående förändringar
i nu gällande skolordning»''). Det har också ställts som en
framtidsutsikt i en kunglig statsverksproposition, att, om skolkurserna
i latin skulle minskas, så måste latinet åter ingå som tvångsämne i
examina, från hvilka det som sådant redan försvunnit * 2).
Det tyckes emellertid framgå af de sakkunniga myndigheternas
ofvan refererade yttranden, att, om den af oss föreslagna skolorganisationen
genomfördes, latinfordriugarna i de särskilda förberedande
examina vid universiteten skulle ställa sig på följande sätt.
Teologisk filosofisk examen skulle som villkor förutsätta mogenhetsexamen
med sexårig latinkurs med minst godkända insikter i
latin eller ock godkänd mogenhetsexamen på reallinien eller B-linien
med efterpröfning enligt fordringarna i den sexåriga latinkursen i
analogi med föreskrifterna i kungliga cirkuläret af 3 sept. 1878.
Latinet skulle däremot utgå ur själfva examen. Rörande grekiska
språket, som fortfarande komme att utgöra ett examensämne, torde
framdeles lika litet som nu några villkor om skolstudier befinnas af
nöden.
Som villkor för examen till rättegångsverken torde vitsord om
godkända insikter i den treåriga latinkursen befinnas fullt tillräckliga
och latin således kunna utgå ur juridisk preliminärexamen, i
händelse att denna komme att bibehållas. Något verkligt skäl att
'') Förslag till Stadga ang. undervisnings-, studie- och examensväsendet inom
de teologiska fakulteterna af 2 juli 1898, sid. 89.
2) Bih. till Riksd. Prot. 1892 1 Sami. 1 Afd. VIII: 50.
46
bevara latinet som ämne i ett förberedande prof för kansliexamen
tyckes icke finnas och ej heller något skäl att föreskrifva några latinfordringar
som villkor för denna examen. Endast i fråga om juridisk
filosofisk examen kan någon tvekan uppstå, men det synes icke
medföra någon synnerlig risk att, under förutsättning och villkor af
godkända insikter i den treåriga latinkursen, öfverlämna åt den blifvande
juris utriusque kandidaten att genom själfstudium skaffa sig
erforderlig förkofran i det latinska lagspråket. Hyser man icke en
sådan tro på vetenskapens egen tvingande makt och vederbörande
professorers vaksamhet, kunde man låta latinet stå kvar som ämne i
juridisk filosofisk examen.
Att den treåriga latinkursen skulle befinnas fullt tillräcklig för
läkare, ligger för öppen dag. Det torde icke vara skäl att i anslutning
till några ofvan refererade förslag föreskrifva eller inrätta en
särskild ännu mindre latinkurs som villkor för medicinsk filosofisk
examen, ty för nuvarande förhållanden och som en öfvergångsform
tyckes den treåriga kursen blifva ganska lämplig. När framdeles
det medicinska språkbruket blifvit bättre reformeradt, öppnas nog
läkarebanan utan alla villkor om insikter i latin för dem, som hafva
de bästa reella förutsättningarna för densamma.
Då de akademiska myndigheterna i Uppsala vilja gifva realstudenter
rätt att aflägga humanistisk filosofie kandidatexamen utan
komplettering i latin, kan man väl antaga, att godkänd mogenhetsexamen
med treårig latinkurs skall befinnas vara ett fullt tillräckligt
villkor för rätt att anmäla sig till denna examen, och att nu gällande
bestämmelser om ämnesval i examen icke heller skola tarfva
någon förändring.
Språkfrågan.
De moderna kulturspråken hafva först i vårt århundrade beredt
sig plats inom allmänna läroverket, och endast steg för steg hafva
de trängt sig fram under en alltjämt fortgående strid om rummet
med de klassiska språken, med andra läroämnen och sinsemellan.
1807 års skolordning införde tyska och franska språken såväl i
apologistklassen som på gymnasium, men ännu enligt 1820 års skolordning
förekom intet lefvande främmande språk i lärdomsskola!!,
och på gymnasiet hade hvartdera språket blott en veckotimme. Också
ställdes fordringarna i afgångsexamen icke högre än att kunna rent
uttala och med lexikon uttyda franska och tyska. Men redan 1825
års stora kommitté uppställde som mål för realliniens språkundervisning,
att ett främmande språk skulle drifvas till färdighet i tal och
skrift, de bägge andra blott att väl förstås; ett af de moderna språken
skulle på denna linie blifva valfritt, men alla tre läsas på latinlinien1).
1832 års skolrevision, som afböjde förslaget om tvenne linier, upptog
sistnämnda förslag genom att vilja iuföra äfven engelskan på gymnasiet
som obligatoriskt ämne, hvaremot detta språk skulle blifva valfritt
alternativt mot franskan i apologistskolans andra klass. Franskan
ville revisionen flytta ned i lärdomsskolans rektorsklass med två
timmar. Genom det kungl. cirkuläret af 1 nov. 1839 togs ett stort
steg till förbättring af undervisningen i lefvande språk, i det att
dels vid gymnasierna en ordinarie lärare anställdes i främmande
lefvande språk med en undervisningsskyldighet af fyra veckotimmar
i hvarje afdelning emot förut gällande två timmar (hvilken undervisning
blifvit bestridd af gymnasiiadjunkten), dels några lärdomsskolor
förvandlades till apologistskolor och fullständiga apologistskolor,
d. v. s. högre realläroverk, inrättades i fem städer (Västervik, Vänersborg,
Örebro, Jönköping, Göteborg, hvartill inom årets slut kom
Gätie). Sedan de olika skolorna blifvit sammanslagna genom 1849
års cirkulär, införde 1856 års skolordning franskan som första främmande
språk i andra klassen af den gemensamma bottenskolan, hvarefter
tyskan ingick i tredje klassen på bägge linierna, engelska i
’) Betänkande af 20 dec. 1828 sid. 38.
48
R. 4 och L. 4 B. Men redan 1859 års skolstadga omkastade ordningen
mellan språken, så att tyskan infördes i andra klassen, engelska i
R. 3 och franska i R. 4 och L. 5, hvarjämte det bestämdes, att
tyskan skulle afslutas med sjette klassen. Genom kungl. kungörelsen
af 12 maj 1865 flyttades tyskan ned som grundläggande språk i
första klassen i enlighet med 1858 års skolkommittés yrkande och
intog samma ställning i den nya första klassen efter kungl. kungörelse!]
af 10 mars 1869, hvarjämte ett cirkulär af sistnämnda dag
införde engelska som obligatoriskt ämne på B-linien. 1870 års skolkommitté,
som ville återinföra latinet som grundläggande språk, föreslog
tyskans inträde i tredje klassen af den gemensamma bottenskolan,
franskans på bägge linierna i 6: i, engelskans i R. 5 och L. 5 B;
men genom 1870-talets i 1878 års skolstadga sammanfattade reformer,
som närmare anslöto sig till den bestående ordningen, fingo de
moderna språken sin ännu gällande ordningsföljd. I deras läsplaner
har sedan ingen annan förändring vidtagits, än att tyskan enligt
kungl. kung. af 22 mars 1895 och kungl. stadgan ang. mogenhetspröfningen
af samma dag nu fullföljes till mogenhetsexamen på alla
linier och att timtalet undergått några modifikationer. Denna utveckling
har således gått i motsatt riktning mot 1884 års kommittéförslag,
enligt hvilket tyskan borde afslutas med femte klassen på
bägge linierna. I öfrigt föreslog 1882 års kommitté, att franskan skulle
på reallinien inträda i 4:de klassen och på latinlinien som förut i 5:e,
engelskan på reallinien i 6:e och på latinlinien alls icke som obligatoriskt
ämne.
Vid riksdagarne har de främmande moderna språkens ställning
på läroplanen aldrig spelat någon synnerligen framträdande roll.
Emellertid har Andra kammaren genom den förseglade sedelns ut.-  slagsröst vid 1880 års riksdag uttalat sig för att det borde medgifvas
lärjunge i allmänt läroverk att läsa blott ett främmande lefvande
språk efter eget val, men redan vid 1881 års riksdag frångick kammaren
detta beslut och förordade i stället, att jämte tyskan blott ett främmande
lefvande språk skulle läsas i klasserna 1—5. I det tillfälliga
utskottets motivering förordades franskans inträdande i 4:e klassen
af d@n gemensamma bottenskolan och engelskans i sjette klassen på
reallinien och latinlinien B. Till detta förslag anslöt sig således
1882 års kommitté, dock med den förändring, som betingades af att
grekiskan föreslogs obligatorisk på den klassiska linien. Skolmotioner,
som berörde språkfrågan, vid riksdagarne 1892 och 1896, föranledde
intet uttalande från någondera kammaren.
49
Liksom lagstiftningen gått fram och tillbaka med afseende på
frågan om de främmande språkens inbördes ställning i läroverket, så
har skolmannens och icke minst språklärarnes ståndpunkt varit
ganska skiftande. Sålunda uttalade sig sektionen för moderna språk
vid det femte allmänna läraremötet i Stockholm 1866 för att tyskan
skulle inträda i första klassen, franskan i tredje och engelskan uppskjutas,
och i öfverensstämmelse härmed förordade sektionen vid det
sjunde mötet i Lund 1872 tyskan som grundläggande språk, om ej
latinet valdes. Men vid det tionde mötet i Örebx-o 1881 uttryckte
sektionen som sin åsikt, att franskan borde vara det verkligen grundläggande
och behärskande liufvudspråket, och samma sektion vid det
elfte mötet i Stockholm 1884 ansåg, att tyskan som grundläggande språk
vid de allmänna läroverken icke visat goda resultat. Vid det trettonde
läraremötet i Helsingborg 1890 godkände emellertid sektionen följande
resolution: »Om latinet skulle inträda först med nuvarande 6:e
klassen och klasserna nedanför fortfarande ensamma skulle afse att
fylla den allmänna medborgerliga bildningens kraf, borde endast
tyska och engelska ingå i dessa klasser. Men om vid sidan en särskild
borgareskola komme att inrättas, skulle i det allmänna läroverkets
lägre klasser af de främmande språken framför allt tyska och
franska ingå»1).
Vid detta möte förordade eu fackman (professor Wulff) engelskan
som det lämpligaste språket i första klassen, om man ej kunde få
latinet. I allmänhet tyckes uppfattningen bland de mest kompetenta
domare för närvarande vara den, att man hvarken kan tillägga det
ena eller det andra främmande språket ett bestämdt pedagogiskt
företräde, enär hvart språk har sina, som det är mycket vanskligt
att väga mot hvarandra. Därför att hvarje språk kan med fördel
brukas som grundläggande, om det skötes rätt af skickliga lärare,
är denna fråga, liksom många andra pedagogiska spörsmål, väsentligen
af praktisk natur och måste efter sådana grunder afgöras. Det
är ock detta, som gjort, att franskan under senare tid trädt allt
mera i bakgrunden och förlorat utsikten att kunna hålla sig uppe
vid sidan af tyskan och engelskan, åtminstone i nederskolan. Denna
synpunkt tyckes ock vid valet mellan tyskan och engelskan för närvarande
tala afgjordt till förmån för det förra språket, enär detsamma,
som i politisk, litterär och kommersiell betydelse för vårt land kan
täfla med eller kanske till och med öfverträffar engelskan, har det
■) Se Berättelser om mötenas förhandlingar 1866 sid. 34, 1872 sid. 122, 1881
sid. 100, 1884 sid. 142, 1890 sid. 162.
4
50
bestämda företrädet att du hafva i så lång tid varit grundläggande
eller först inträdande bland de främmande språken, att det kan antagas,
att en större mängd lärare äro förtrogna med dess användning
för undervisningen i denna egenskap.
Emot en lokal valfrihet för olika orter att välja det språk som
grundläggande eller först inträdande, bvilket kunde för orten i fråga
hafva den största betydelse, t. ex. engelska eller franska i Norrland,
tyska i Skåne, har man anmärkt, att en dylik frihet skulle verka
hämmande på en önsklig individuell valfrihet mellan språken på gymnasiet
och äfven i öfrigt på grund af befolkningens stora rörlighet i våra
dagar medföra störa] olägenheter1). Men om dessa skäl också skulle
befinnas afgörande för språkens likformiga ordningsföljd vid de egentliga
statsskolorna, så torde de dock icke förhindra, att, om framdeles
kommunala läroverk komma att upprättas med i det stora hela samma
slutmål som statens sexklassiga läroverk, statsunderstöd kunde dem
beviljas, äfven om de hade engelska eller franska som första eller
till och med enda främmande språk. Särskildt hvad engelskan angår,
torde behofvet af en större erfarenhet rörande detta språk i
nämnda afseende vara en tillräcklig grund att företrädesvis understödja
sådana skolor, som valde detsamma. Det torde ock kunna
ifrågasättas, om icke tiden är inne att göra ett försök i denna riktning
vid statens profskola.
Liksom tyskan för närvarande af företrädesvis praktiska grunder
bör tillerkännas företrädet vid statens skolor framför engelskan såsom
grundläggande främmande språk, så torde ock engelskan såsom det andra
språket af samma skäl hafva ett afgjordt företräde framför franskan
och böra liksom nu inträda i fjärde klassen, dock med rätt för de
lärjungar vid läroverk med A-linie, hvilka därtill hafva målsmäns
samtycke, att i stället läsa latin och för lärjungar vid alla läroverk
att under samma villkor i stället välja slöjd och möjligen till en del
teckning. Anser man det vara en fördel, att så många som möjligt,
hvilka därför hafva andliga och materiella förutsättningar, erhålla
den medborgerliga bildning, som nederskolan bör afse att meddela,
så bör man icke lägga onödiga hinder i vägen. Då det nu torde
kunna anses otvifvelaktigt, att ganska många af nederskolans lärjungar
icke komma att behöfva mera än ett språk, i synnerhet om de
få lära detta till gagns, så bör ock det andra språket vara valfritt.
Men i nederskolan måste valfriheten tillämpas med försiktighet, och
särskildt ur synpunkten af skolans uppfostrande uppgift och af di
’)
Bih. till Riksdts Prot. 1880: 8, 2: 2: 23 sid. 43 o. f.
51
sciplinära grunder bör ingen lärjunge på detta stadium, åtminstone
icke i de fem lägsta klasserna, välja bort ett ämne, utan att skolan
under motsvarande timmar sysselsätter honom med annat nyttigt arbete.
Här erbjuder sig ett godt tillfälle att bereda rum för slöjden
bland obligatoriska timmar och likaså att gifva ökad färdighet i teckning
åt de många lärjungar, som i vårt land äro i större behof
däraf för sin blifvande verksamhet än af mångkunnighet i språk.
Mången anser, att det är fullt tillräckligt, om nederskolan erbjuder
tillfälle att inhämta tvenne språk. Men det är icke så. Flere
af de banor, till hvilka nederskolans afslutningsexamen tänkes bereda
kompetens, erfordra åtminstone någon insikt i franska, så alla tjänster
vid postverket och telegrafen samt kontorsplatser vid grosshandeln,
hvarför franska för närvarande hör till in träd esfordrin garna vid de
af staten understödda handelsinstituten. Vidare måste insikt i franska
språket anses nödig eller åtminstone högst önsklig för de fleste af
dem, som aflägga studentexamen, t. ex. militärer, vetenskapsmän och
lärare af alla slag, jurister, ja äfven präster. Då nu den allmänna
afslutningen på nederskolan bör sättas i nuvarande nedre sjette
klassen och i följd däraf latinet på B-linien, liksom grekiskan på
A-linien, kan inträda först i öfre sjette klassen, måste franskan antingen
inträda i femte eller nedre sjette klassen. Men det har länge klagats
öfver att franskan i femte klassen kommer för tidigt efter
engelskan i den fjärde och därigenom verkar störande och förvirrande.
Därför bör nedre sjette klassen väljas. Visserligen kan det tyckas
olämpligt att införa ett nytt språk på läsplanen blott ett år före
nederskolans afslutning, men om språket blir valfritt, kommer det
väl icke att väljas af andra än dem, som antingen tänka fortsätta
sina studier på gymnasium eller vid sådana fackskolor, som komma
att fordra franska, t. ex. sjökrigsskolan och handelsskolorna, eller tro
sig af andra grunder behöfva någon insikt i språket. Franskans studium
komme ock att i tvenne afseenden ställa sig gynnsammare än
nu, då det nämligen dels skulle infalla på ett mognare åldersstadium
och efter en grundligare förberedelse genom andra språk, dels ock
upptaga ett större timantal under det första läsåret. Detta sistnämnda
har uttalats som ett önskemål icke mindre än tre gånger af
sektionen för moderna språk vid svenska läraremöten1).
Med hänsyn till slutmålet för språkundervisningen i allmänna
läroverken ansluta vi oss i hufvudsak till 1825 års stora kommittés
åsikt, att blott ett af de främmande lefvande språken bör drifvas
'') Berättelser om mötena 1875 sid. 133, 1878 sid. 129, 189G sid. 174.
52
till färdighet i tal och. skrift, de andra till att väl förstås. För detta
syfte torde den svenska språkundervisningen böra till metoden intaga
en mellanställning mellan den danska och den norska. »Under det
man i Danmark uteslutande åsyftar bibringandet af förmåga att tillgodogöra
sig litteraturen och auser det icke vara möjligt för de allmänna
skolorna eller ens tillhöra dem att omedelbart hos lärjungarne
utveckla praktisk färdighet i språkens muntliga användande, tillägger
man i Norge dessa läroanstalter en sådan uppgift. Med klar och
bestämdt uttalad uppfattning af dessa olika mål anvisar man ock
helt olika medel och vägar för undervisningen: på ena sidan den
största möjliga beläsenhet i alla tre litteraturerna, på den andra
hufvudsakligen ett mekauiskt bearbetande och inpräglande af ett begränsadt,
för ändamålet enkom valdt språkmaterial, med krafterna
samlade på de tvenne språk, som ur praktisk synpunkt äro för lärjungarne
på en gång de viktigaste och de tillgängligaste1).» En mellanställning
mellan dessa ytterligheter tyckas i allmänhet de svenska
språklärarne intaga, ehuru de visserligen redan före 1895 års kungörelse
i ämnet förordat, att talöfningar måtte förbindas med språkundervisningen,
ty de hafva ock framhållit, att dessa icke få göras
till hufvudsak * 2).
Med det timantal, som tyska språket nu har sig anslaget, och
hvilket — äfven om ämnet komme att afslutas med mogenhetsexamen
i nuvarande nedre sjunde klassen — skulle enligt vår timplan ökas med
en timme för A-linien och med fem timmar för B-linien och reallinien,
torde man kunna hoppas, att i mån af öfvade och särskildt sakkunniga
lärares anställning det ofvan angifna målet skall kunna utan
svårighet uppnås, så att lärjungarne före mogenhetsexamen böra
kunna någorlunda både tala och skrifva och särdeles väl förstå det
tyska språket. Äfven till nederskolaus afgångsexamen bör en tämligen
god färdighet i nämnda afseendeu vara uppnådd, då 31 veckotimmar
falla på detta stadium.
Af den som läst engelska 13 veckotimmar i nederskolan och
4 veckotimmar (utom schemat) på gymnasium torde man kunna
vid mogenhetsexamen fordra förmåga att med vårdadt uttal uppläsa
och på god svenska öfversätta engelsk prosa af icke allt för svår beskaffenhet,
någon färdighet att förstå engelskt tilltal och göra sig
'') Darin, R., Reseberättelse i Malmö Högre allm. läroverks ursredogörelse för
1897- 98 sid. XI.
2) Berättelser om de svenska läraremötena 1872 sid. 157—162, 1887 sid. 158—
162, 1890 sid. 152-156, 1896 sid. 157-161.
53
förstadd pa engelska. Denna färdighet, ehuru med ett mindre ordförråd,
bör äfven kunna förutsättas vid nederskolans slutexamen.
För de allra flesta af gymnasiets lärjungar är det af långt större
vikt att kunna tämligen obehindradt genom läsning tillägna sig den
utländska litteraturen än att kunna i samtal röra sig ogeueradt
med ett ringa antal hvardagliga ord. Därför bör litteraturläsningen
på gymnasium icke trängas i bakgrunden af talöfningar. Ej heller
torde förmåga af språkets skriftliga behandling böra fordras.
Detta gäller i ännu högre grad om franska språket, som skulle
komma att till allra största delen falla på de tre gymnasialklasserna.
Språket är för svårt och tiden för knapp för att man här skulle kunna
fordra någon färdighet vare sig i dess skriftliga eller muntliga behandling.
Någon öfversättning till franska bör därför icke ingå i
den skriftliga mogenhetsexamen, och i den muntliga examen bör endast
fordras förmåga att öfversätta till svenska lättare franska texter
jämte härför erforderlig grammatik. Detta torde utgöra eu tillräcklig
grundläggning till själfstudier för de flesta svenska studenter, men
det hindrar ingalunda, att ju icke talöfningar och kanske äfven skriftliga
öfningar på lärorummet till en viss grad kunna ingå i undervisningen.
Någon afgångsexamen i franska torde icke böra för
nederskolan ifrågasättas, men väl betyg i ämnet gifvas af vederbörande
ämneslärare och intagas i afgångsbetyget.
Hvad angår valet af litteratur i de främmande språken, hafva
vid flera allmänna svenska läraremöten protester höjts mot bruket af
en del gängse krestomatier och tarfliga berättelser, och vid tvenne
möten har sektionen för moderna språk yrkat, att litteratur rörande
ifrågavarande folks kulturförhållanden borde väljas. Vid det sista
skolmötet uttalade sektionen därjämte den meningen, att på skolans
högre stadium äfven den klassiska litteraturen bör vara representerad
1). Då det torde kunna antagas, att de flesta svenska studenter
icke behöfva insikt i de främmande språken för att läsa romaner
på originalspråken utan för helt andra syften, torde ock sådan litteratur
böra väljas i mogenhetsexamen, som för lärarne i moderna språk
möjliggör ett förnuftigt urval.
'') Berättelse om mötet 1890 sid. 156-158 och 1896 sid. 163—165.
54
Ehuru vi icke erhållit något särskildt uppdrag att afgifva yttrande
om någon förändrad ställning för modersmålet i de allmänna
läroverken, hafva vi dock ansett oss böra erinra om några önskemål,
som under senare tid blifvit angående detsamma framställda. Dels
genom att öka modersmålets timmar på gymnasium dels genom att
låta ämnet ingå i mogenhetspröfningen har man velat stärka dess
ställning, och det ena krafvet sammanhänger ganska nära med det
andra. Andra kammaren uttalade sig för det senare önskemålet vid
1874 års riksdag, men Första kammaren afslog den i ämnet väckta
motionen. Samma års läroverkskommitté gjorde samma yrkande, vid
läraremötena 1875 och 1878 gjordes märkliga inlägg i frågan både mot
och för, och vid 1890 års allmänna svenska läraremöte i Helsingborg
yrkade sektionen för undervisningen i modersmålet, att särskildt betyg
i svensk vitterhet och litteraturhistoria skulle afgifvas i mogenhetsexamen
''). Med anledning af remiss af 1891 års kommittébetänkande
uttalade sig läroverkskollegierna vid Stockholms norra latinläroverk, i
Örebro och Lund i samma riktning* 2). Vid 1892 års riksdag föreslog
lektor N. Linder i Andra kammaren, att modersmålet skulle ingå i
mogenhetspröfningen, men denna gång blef förslaget af kammaren
förkastadt med 115 röster mot 78. Frågan återkom vid 1896 års
läraremöte i Karlstad, hvars sektion för modersmålet yrkade, att betyg
i modersmålet borde afgifvas i den muntliga mogenhetsexamen, oaktadt
ämnet icke förekomme i själfva examen3).
Att det åt modersmålet i de öfre klasserna för närvarande anslagna
timtalet är för litet redan för de nu föreskrifna öfningar och
kurser, torde vara den allmänna uppfattningen bland lärarne i ämnet.
Det blir i synnerhet otillräckligt vid läroverk med ett större antal
lärjungar, ty gällande läroverksstadgas föreskrift om föredrag och
andra öfningar kan omöjligen afse, att blott en eller annan lärjunge
skall företaga dylika, utan alla åtminstone en gång för hvarje läsår.
Ehuru nu detta vid de större läroverken icke utföres eller kan utföras,
blir tiden för litteraturläsning och genomgång af lärjungarnes
skripta alldeles otillräcklig. Antingen ägnas åt denna senare uppgift
erforderlig tid, och då blir tiden för litteraturläsning orimligt knapp,
eller ock ägnas åt temagenomgången blott eu timme, d. v. s. 7—9
timmar om året i klasserna 7: i och 7: 2, hvilket särskildt är fallet
vid sådana läroverk, där skrifningen skötes af annan lärare än den,
'') Berättelser om förhandlingarna 1875 sid. 105—110, 1878 sid. 102—115 och
1890 sid. 151.
2)
Utlåtanden öfver 1891 års förslag, sid. 147, 238, 502.
3)
Redogörelse för mötet sid. 151.
55
som i öfrigt undervisar i ämnet. Denna genomgång utgör dock den
enda ''egentliga språkundervisning i modersmålet, som förekommer i
de öfre klasserna. Vore tiden mindre knappt tillmätt, kunde lärjungarne
under årens lopp just under dessa timmar erhålla en ganska
tillfredsställande insikt i svenska språkets lagar.
Däremot torde frågan om ett systematiskt studium af modersmålet
på gymnasiet vara för tidigt väckt. Är den uppgiften riktig,
att år 1891 nysvenskan för första gången efter 1744 gjordes till
föremål för universitetsföreläsningar1), så har man redan däri ett indicium
för att vårt språk icke är så noggrant undersökt, att det kan
ägna sig till ett systematiskt studium på gymnasiet. Därom vittna
ock våra läroböcker i ämnet och icke minst de försök, som i senaste
tid blifvit gjorda. Svensk språkhistoria torde ännu mindre f. n. höra
till skolan utom i formen af språkprof från olika tider i förening
med lärarens i anslutning därtill gifna meddelanden. Däremot
torde studiet af den formella logiken böra inrymmas på de åt modersmålet
anslagna timmarna och förnämligast behandlas i sammanhang
med dispositiousläran och uppsatsskrifningen.
Det ofvan omnämnda krafvet, att betyg i modersmålet måtte
ingå bland betygen öfver deu muntliga pröfningen, har så goda skäl
för sig, att det bör i en ny läroverksstadga beaktas. Då det icke
sällan händer, att lärjungar med mycket goda insikter i modersmålet
jämförelsevis misslyckas i mogenhetsskrifningen, och omvändt, att
lärjungar, som i det hela visat sig ganska underhaltiga i ämnet, tillfälligtvis
lyckas öfver förväntan, så innebär det utan tvifvel en stor
•orättvisa, att läraren i modersmålet icke skall hafva någon möjlighet
att i mogenhetsbetyget gifva något uttryck åt lärjungarnes verkliga
insikter i det omfattande ämnet. Detta betyg borde därför vitsorda
den skicklighet och färdighet, som ynglingen i allmänhet i ämnet
ådagalagt, och hänsyn således tagas både till de skriftliga profven och
språkkunskapen, till de muntliga öfningarna och till insikten i vitterhet
och litteraturhistoria.
Mera tveksam måste man ställa sig till förslaget, att modersmålet
skulle ingå som examensämne i mogenhetspröfningen. Om denna
examen skulle komma att delas på två år, så beredes visserligen en
mycket större möjlighet för denna ordning, än som förut funnits,
men å andra sidan sakna de från flera håll uttalade farhågorna för
att ämnet skulle förlora genom examensplugg icke alldeles grund.
>) N. Linder vid 1892 års rikedag, A. K. 46: 17—19.
56
Det torde icke heller vara skäl att, på en tid då på grund af omständigheternas
tryck uppgiften måste vara att minska examensbördan och
de fördärfliga verkningarna af mångläseriet, i mogenhetspröfningeu
införa ett nytt ämne, som genom sin egen natur erbjuder större
frestelse än kanske något annat att öka mångfalden med städse
växande kurser i sins emellan ganska löst förbundna kunskapsgrenar.
Men eu följd af att betyg i modersmålet skulle upptagas i betyget
öfver den muntliga pröfningen måste blifva, att privatister
underkastas examen. Om denna examen icke anordnas enskildt
för läraren i ämnet utan inför censorer, kunde man vinna någon
erfarenhet till ledning såväl angående frågan om lämpligheten af eu
dylik examen som angående bästa sättet för dess anordning.
Yårt förslag, att de svenska uppsatserna i skolans mellanklasser
måtte till antalet reduceras, beror på en gammal erfarenhet, att
massproduktion i svensk uppsatsskrifning är till mycket mera skada
än gagu. Detta har särskildt visat sig genom den år 1895 genomförda
reduktionen af realisternas skrifningar i sjunde klassen, hvilken kan
anses hafva medfört en afsevärd förbättring af dessa skrifningars
halt. Lärjungarna lägga icke det allvar och det intresse i oupphörligt
återkommande skriföfningar som i de mera sällan förekommande,
och lärarne, som hafva att rätta stora massor af de nu enligt skolstadgans
föreskrift i klasserna 6: i och 6: 2 på några timmar hopslarfvade
uppsatserna, måste känna arbetet så mycket tyngre, som
de väl veta, att det till god del är förspilld möda.
Frågan om första klassens indragning och folkskolans
förhållande till allmänna läroverken.
Folkskolornas ändamål augafs i 1828 års kommittébetänkande
bland annat vara »att bibringa ungdomen nödiga förkunskaper för
att kunna intagas i elementarskolorna till erhållande af högre undervisning
i allmänhet». Genom att bibehålla de i 1820 års läroverksstadga
bestämda inträdesfordringarna ansåg sig kommittén sätta dem
så lågt, att de flesta folkskolor utan att åsidosätta sina öfriga ändamål
vore tjänliga att bereda lärjungarna inträde i någondera af
elementarskolornas lägsta klasser. Fordringar voro jämte en ålder af
8 år: »l:o att hafva i minnet väl fattat Luthers lilla katekes; 2:o
att kunna ledigt och rätt läsa innantill svenska, tryckt vare sig med
latinska eller svenska stilar, samt tydligt skrifven latinsk handstil;
3:o att kunna skrifva latinsk stil någorlunda läsligt; och 4:o att
kunna utnämna och skrifva tal till tusende1).» I följd af folkskolans
fortfarande låga ståndpunkt blefvo 1820 års fordringar beståndande
genom flere decennier, men kort efter folkskolans organisation 1842
yrkade 1843 års skolrevision, att inträdesfordringarna skulle höjasr
och vid 1849 års allmänna svenska läraremöte yrkade afdelningen
för elementarskoleväsendet detsamma jämte höjning af inträdesåldern.
Några dagar förut hade afdelniugen för folkskoleväsendet
uttalat en önskan, att elementarläroverket vid en blifvande reorganisation
så afsåge äfven folkskolan, att öfvergången från den senare
till den förra blefve lättare* 2). Genom 1856 års skolstadga sattes
inträdesåldern till fyllda nio år, och det erforderliga kunskapsmåttet
ökades med biblisk historia samt addition, subtraktion och multiplikationstabellen
3). Väl yrkade 1858 års kommitté, att inträdes
'')
Betänkande d. 20 dec. 1828 sid. 17 och 62. 1820 års läroverksstadga kap. 5
§§ 2 och 5.
2) Berättelse om det allm. svenska läraremötet i Stockholm 1849, Afdeln. för
folkskoleväsendet sid. 8—9; Afdeln. för elementarskoleväsendet sid. 157.
*) 1856 års stadga §§ 29 och 30.
58
fordringarna skulle stegras, men 1859 års stadga behöll, utan någon
förändring i sak, nästan ordagrant ifrågavarande bestämmelser ur
1856 års stadga med undantag däraf, att eforus nu fick rätt att på
grund af särskilda omständigheter på rektors förslag medgifva undantag
från den till nio år bestämda åldersgränsen 1).
Då nu folkskolan under tiden hastigt utvecklats och under de
följande åren gick raskt framåt, väcktes vid hvarje riksdag under
1860-talet en eller flera motioner om indragning af en eller flera af
elementarläroverkens lägsta klasser. På 1868 års riksdag förenade
sig bägge kamrarna om en skrifvelse, afseende indragning af lägsta
klassen. I följd däraf utfärdades den kungliga kungörelsen af 10
mars 1869, sedan nja motioner om indragning af en och två klasser
blifvit väckta vid samma års‘ riksdag. Sålunda indrogs en af
läroverkets tio årsklasser, och § 29 i 1859 års stadga erhöll följande
lydelse:
»För inträde i elementarläroverks lägsta klass fordras: 1) att
kunna säkert och väl -) läsa innantill svenska språket, både latinsk
och svensk stil, samt med egna ord göra reda för innehållet af en
uppläst enkel berättelse* 2 3); 2) att skrifva en redig och jämn handstil4
*); 3) att äga färdighet i rättskrifningä); 4) att hafva inhämtat
kännedom af bibliska historien efter eu kortare lärobok samt ä»a
O
insikt i kristendomens hufvudläror enligt Luthers lilla katekes; 5)
att äga färdighet- i användandet af de fyra räknesätten i hela tal
äfvensom hafva förvärfvat någon öfning i hufvudräkning; 6) att
kunna redogöra för en öfversikt af Sveriges, Norges och Danmarks
geografi6).
På samma gång fick § 28: i följande lydelse: »Ej må i statens
läroverk till lärjunge antagas någon, som icke är 10 år gammal eller
så nära denna åldersgräns, att den skulle under nästföljande termin
af honom uppnås».
Jämföras dessa fordringar med de i 1859 års stadga bestämda
kurserna för l:a klassen, så befinnas dessa senare hafva gått något
öfver det nu bestämda kunskapsmåttet, särskildt i kristendom, där
'') 1859 års läroverksstadga §§ 28 och 29.
2) Enligt bägge föregående stadgar: »rent och flytande».
Ny bestämmelse.
4) Enligt bägge föregående stadgar: att skrifva läslig latinsk stil.
*) Ny bestämmelse.
6) Nya fordringar under mom. 4—6 voro multiplikation, division, öfning i
hufvudräkning och hela geografikursen.
59
l:a och 2:a hufvudstycket af stora katekesen, och i modersmålet, där
språklärans forsta grunder hörde till kursen.
Så länge 1869 års kungörelse förblef gällande, var striden om
första klassens indragning bilagd eller hvilande. Men genom. 1878
års läroverksstadga bestämdes inträdesåldern å nyo till nio år, denna
gång ovillkorligt liksom under åren 1856—59, och inträdesfordringarna
blefvo i tre stycken nedsatta, då »färdighet i rättskrifning»
ändrades till »någon färdighet i rättskrifning», färdigheten i de 4
räknesätten inskränktes till fyrsiSriga tal och slutligen Norges och
Danmarks geografi uteslötos. Allt detta bestämdes på föranledning
af och i öfverensstämmelse med 1872 års kommittéförslag, i hvilket
såsom motiv för ändringen af åldern angafs, att den faktiska medelåldern
väl fortfarande komme att utfalla icke obetydligt högre än normalåldern,
att den nioåriga lärokursen syntes utan något strängt anlitande af
ynglingens krafter kunna begynna ett år tidigare, och att den högre
åldern förmenades drifva föräldrarna att söka enskild undervisning
för sina barn 1). Förslag om inträdesålderns nedsättning till nio år
hade därefter i kunglig proposition varit förelagdt 1878 års riksdag
och af l:a kammaren lämnats utan anmärkning, och 1875 års allmänna
svenska läraremöte i Jönköping hade enhälligt uttalat sig för att nio år
vore den lämpligaste minimiåldern för intagning i statens elementarläroverk*
2).
Sedan saken väl var på nämnda sätt gjord, så att icke blott
inträdesåldern nedsatts utan äfven en ganska afsevärd nedprutning
skett i fordringarna, upplågade emellertid striden om första klassen
å nyo vid riksdagen. Såväl 1880 som 1881 beslöt 2:a kammaren
med stor pluralitet, att l:a klassen borde indragas. Vid förstnämnda
riksdag hann l:a kammaren icke behandla förslaget, men afslog detsamma
vid den sistnämnda. Vid 1882 års riksdag afstyrkte statsutskottet
ett förslag om anslag till visst belopp för undervisningsväsendets
anordning i öfverensstämmelse med de af 2:a kammaren
år 1881 angifna grunder, således bland annat första klassens indragning,
och denna statsutskottets hemställan blef då af bägge kamrarna
bifallen. Emellertid innebar frågans behandling vid denna och de
båda närmast föregående riksdagarne en uppfordran till läroverkskommittén
af 1882 att taga densamma i allvarligt öfvervägande.
För att utröna, om man kunde indraga första klassen utan att
löpa fara, att den svenska nationen skulle nedsjunka under andra
'') Betänkande d. 23 juli 1872, Bid. 138, 224—225, 227, och Förslag af samma
dag §§21 och 22.
2) Berättelse om mötet sid. 5.
60
folks bildningsnivå, gjorde kommittén en detaljerad jämförelse mellan
fordringarna mellan lärokurserna, särskildt afgångsexamens i
Sverige och andra länder, och fann, att dessa fordringar icke kunde
hos oss sänkas. Då man icke borde ifrågasätta en ökning af läroverkets
klasser uppåt, hvaraf både ökade omkostnader och en höjd
studentalder maste blifva följden, kunde icke heller inträdesfordringarna
till den andra klassen sänkas, utan att lärjungarna öfveransträngdes.
Kommittén fann vidare, att tyska språket icke kunde
upptagas bland inträdesfordringarna, utan att det åstundade sambandet
mellan folkskolan och de allmänna läroverken brötes, så att
luckan maste fyllas med privat undervisning, och att nämnda språks
uppskjutande ett år i och för sig medförde en afsevärd rubbning i
de följande klassernas undervisningsplaner och en betänklig minskning
af kunskaperna i ämnet särskildt för de många, som på ett
tidigare stadium lämnade läroverket för att gå ut i det praktiska
lifvet, hvarjämte lärjungarna endast under två år fiuge ostörda af
andra främmande språks inblandning ägna sig åt det första grundläggande
språket. — Då kommittén emellertid ifrågasatte, att första
klassens indragning kunde i andra afseenden medföra så stora fördelar,
att nämnda olägenheter däraf uppvägdes, ansåg sig kommittén
böra undersöka, om folkskolan i öfrigt kunde meddela det kunskapsmått,
som erfordrades för uppflyttning till andra klassen, och fann
med ledning af normalplanen och inhämtade upplysningar, att för
detta mål erfordrades, utöfver småskolan, en tre- eller fyraårig kurs
i en af de bättre folkskolorna (litt. A och B), dock endast en tvåårig
folkskolekurs i Stockholm, Norrköping och några andra större
städer. Men om ej olägenhet skulle uppstå för samhället och det
uppväxande släktet, måste resultatet uppnås vid samma ålder, vid
hvilken lärjungarne då inträdde i andra klassen. Då nu barn, som
genomgått folkskola i våra största städer, där undervisningen vore
bäst ordnad, måste vid öfvergången till det allmänna läroverket vara
något öfver 2:a klassens normalålder och barn från öfriga folkskolor
mer än ett år äldre, uppstode en tidsförlust, som vore tillräcklig att
förmå alla dem, som kunde bekosta enskild undervisning för sina
barn, att anlita sådan. Detta ur författningarna härledda resultat
ansågs i allo bekräftadt genom de från rektorerna infordrade uppgifterna
rörande lärjungarnes ålder i första klassen af allmänna läroverken,
hvaraf framginge, att barn, som kommit från folkskolorna,
vore betydligt öfveråriga, äfven i Stockholm. — Om folkskolan skulle
kunna med fördel bereda till inträde vid de allmänna läroverken på
61
ett högre stadium, måste därför dess lärarekrafter ansenligt förstärkas.
Genom beräkning af de för hela riket erforderliga kostnaderna
för detta syfte med afdrag af de genom första klassens indragning
uppkomna besparingarna fann kommittén, att resultatet skulle blifva
en ökad kostnad för statsverket af minst 750,000 kronor. Indroges
åter första klassen utan motsvarande förstärkning af folkskolan, blefve
följden, att ett ökadt antal privatskolor upprättades och klyftan mellan
den lärda skolan och folkskolan vidgades. Det kunde då också
inträffa, att inträdesfordriugarna i tillämpningen sänktes, så att man
finge den gamla första klassen tillbaka med flera en åttaårig
skolkurs åtföljande olägenheter: öfveransträngning eller kuggning,
mogenhetsexamens framskjutande ett år och ökad kostnad för parallellklasser.
— Ehuru kommittén således icke ansåg sig kunna tillstyrka
första klassens indragning, ville den dock genom eu jämkning,
i inträdesfordringarna sätta folkskolan i närmare förbindelse med allmänna
läroverket, så att en folkskolans lärjunge utan särskild undervisning
kunde inkomma i läroverkets första klass från folkskolans
andra.
En reservant, folkskoleinspektören Meijerberg, fann kommitténs
aldersberäkningar otillfredsställande och missledande och ansåg, att,
då någon förstärkning af folkskolan i dess egenskap af förberedande
för läroverket icke behöfdes, en besparing måste genom första klassens
indragning uppstå, motsvarande kostnaderna för densamma1).
Då kommitténs utlåtande uti ifrågavarande punkt vann en tämligen
allmän anslutning, förblef nu frågan hvilande i flera år, men
återkom genom motioner i Andra kammaren vid 1890 och 1892 års
riksdagar i sammanhang med då af regeringen föreslagen lönereglering
för lärarne vid de allmänna läroverken. Första kammaren afslog
och Andra kammaren beslöt bägge gångerna första klassens indragning.
På grund af en riksdagsskrifvelse 1894 utfärdades emellertid
kungl. kungörelsen af 9 nov. samma år, hvilken åstadkom
det närmare samband mellan folkskolan och allmänna läroverket,
som 1884 års kommittébetänkande hade framhållit som ett önskemål.
Därigenom bestämdes nu gällande inträdesfordringar, som äro:
»a) säker och flytande innanläsning af svenska språket samt förmåga att
med egna ord redogöra för innehållet af eu uppläst eukel berättelse;
b) en redig och någorlunda jämn handstil; c) någon färdighet i
rättskrifning; d) bibliska historien efter en kortare lärobok samt till
'') Läroverkskommitténs utlåtande af 25 aug. 1884, I sid. 147—175. Reservationer
sid. 64—74.
62
konungatiden efter en något utförligare; textorden i Luthers lilla
katekes, Luthers förklaring till första hufvudstycket samt inledningen
och första hufvudstycket till lagens slutord enligt den antagna
katekesutvecklingen; minst 20 psalmverser'')-, e) färdighet i användningen
af de fyra räknesätten med hela tal — dock att icke må
fordras kännedom om tal, som innehålla flera än fyra siffror eller
användning af mer än tvåsiffriga multiplikator er och divisorer —
någon kännedom om sorter och någon öfning i hufvudräkning; f)
grunddragen af den Skandinaviska halföns fysiska beskaffenhet, de
svenska landskapens läge och gränser, närmare kännedom om antingen
Götaland eller Svealand och Norrland, en allmän öfversikt af
världsdelar och världshaf; g) kännedom om valda djurtyper såsom
inledning till läran om djurriket.» — Genom ändringarna i mom.
a) och b) blefvo fordringarna nedsatta, genom ändring i mom. d)
blefvo de ökade; ökning och minskning i mom. e) och f) torde ungefär
uppväga hvarandra; mom. g) var nytt.
"Vid 1896 års riksdag drogs frågan å nyo under 2:a kammarens
pröfning genom enskilda motioner, men då den kom att behandlas i
sammanhang med en vidtutseende läroverksreform, om hvilken meningarna
voro mycket delade såväl i tillfälliga utskottet som i kammaren,
stannade denna vid att förkasta alltsammans. — Vid 1898 års
riksdag berördes frågan i statsverkspropositionen, hvilket gaf statsutskottet
anledning till följande uttalande: »Ofvervägandet jämväl af
denna fråga, hvars lösning ur flera synpunkter skulle vara önskvärd,
torde själfmant erbjuda sig vid utarbetandet af den ifrågasatta förändrade
undervisningsplanen, och det skulle då visa sig, huruvida de
betänkligheter, som förut framställts mot en sådan åtgärd, skulle
kvarstå eller öfver hufvud vara tillräckligt afsevärda i jämförelse
med de fördelar, densamma skulle medföra». Detta stycke af utskottets
motivering blef af Första kammaren uteslutet och af Andra
kammaren bifallet, hvadan det icke ingick i Riksdagens skrifvelse.
Som skäl för första klassens indragning har man hufvudsakligen
anfört:
l:o. Folkskolan kan numera på de flesta orter bibringa samma
kunskapsmått som läroverkens första klass utom i tyska språket, och,
hvad städernas folkskolor angår, hvilka det här hufvudsakligen gäller,
kan detta resultat vinnas redan med folkskolans andra klass.
Också visar en statistik öfver de större städernas skolpliktiga barn*
'') Dessa förändringar rörande textorden och psalmverser i enlighet med 1891
års kommittéförslag § 31, sid. 11 och 111.
63
att ett för hvarje ar växande antal söker sig till folkskolan, under
det att antalet af dem, som söka sig till de allmänna läroverken,
specialskolor och privatskolor ständigt förminskas. Det är icke ovanligt,
att föräldrar, som tänka sätta sina gossar i läroverket, låta dem
genomgå andra folkskoleklassen och därpå, efter att hafva beredt
dem en liten tids privatstudium af tyska, låta dem inträda i läroverkets
andra klass'').
2:o. Det är i socialt afseende riktigt och klokt, att barnen i
det längsta hållas tillhopa, ty därigenom utjämnas klasskillnaden och
föräldrarna fa tillfälle att under en längre tid pröfva, om sönerna
passa för studier.
3:o. Studiet af främmande språk kan ej lämpligen börjas före
gossens fyllda tionde år eller ännu senare.
4:o. Folkskolan, som nu åsidosättes för läroverkets lägsta klasser,
hvilka hufvudsakligen hafva samma mål som städernas folkskolor och
äro af öfvervägande lokal betydelse, skulle höjas genom inflytelserika
personers ökade intresse för dess angelägenheter och indirekt genom
att statsverkets utgifter för de allmänna läroverken minskades.
5:o. Besparingen för statsverket af första klassens indragning
är i och för sig eu vinst, som af 1892 års statsutskott beräknats till
154,628 kr. årligen.
De skäl, som anförts emot första klassens indragning, hafva till
allra största delen hämtats ur 1884 års kommittébetänkande eller i
allt fall stämt öfverens med dess argumenter. Därjämte har anförts,
att folkskolan maste taga skada af att arbeta för ett främmande:
behof, och att första klassen är en förberedelse- och pröfuingstid,
under hvilken lärjungarne tuktas och vänjas att arbeta samman.
Flyttas denna pröfningstid ett år upp, så börjar den egentliga undervisningen
ett år senare. Efter 1894 har som ett nytt skäl tillkommit,
att det då lyckligen upprättade sambandet mellan folkskolan
och allmänna läroverket skulle bryta.
Slutligen har man å ömse sidor anfört våra grannländers, i synnerhet
Danmarks exempel, och då åtskilligt torde vara att inhämta
af deras erfarenhet och icke minst af Finlands, hvars skolväsende i
flere afseenden har största öfverensstämmelse med vårt eget, men
dock blifvit hos oss minst beaktadt, torde det vara skäl att redogöra
för folkskolans förhållande till allmänna läroverket hos samtliga våra
närmaste grannar.
'') Bih. till Riksd. Prot. 1896 Sami. 8, Afd. 2, Band 2, N:o 22 sid. 84.
64
I Norge liar något egentligt samband mellan folkskolan och
»den höjere Almenskole» icke enligt lag funnits före år 1896, och i
tillämpningen är förbindelsen ännu i denna stund sannolikt långt
mindre än i Sverige. Detta beror därpå, att 1869 års skolstadga
gaf kommunerna rätt att upprätta förberedande klasser i förbindelse
med middelskolen, och att denna rätt blifvit i stor utsträckning, ja
allmänneligen begagnad, hvarjämte eu mängd privata skolor lämnat
förberedande undervisning för de högre läroverken. Sedan eu kommission
af 1871 föreslagit eu reform af städernas folkskolor i syfte
att göra öfvergången från folkskolan till middelskolen lättare, började
från år 1880 eu reformering af folkskolan i denna riktning,
som tills vidare fått sin afslutning i lagarna af 26 juni 1889. Enligt
lagen för städerna skall hvarje stads folkskola bestå af tre afdelningar,
den första (småskolan) för barn af 7—10 år, den andra för barn
af 10—12 år, den tredje, i hvilken undervisningen kan ordnas mera
fritt efter lokala och persouliga förhållanden, för barn af 12—14 år.
Såväl den andra som den tredje afdelningen kan förbindas med frivillig
undervisning, dock så att det sammanlagda antalet uudervisningstimmar
icke öfverstiger 30 i veckan.
Till den andra afdelningen, utvidgad med frivillig undervisning,
ansluter lagen af 27 juli 1896 den fyraåriga middelskolen. I den
kommission, som utarbetat förslaget, ansåg pluraliteten, att det skulle
varit lyckligare för det högre läroverket, om anknytningen kunnat ske
på ett lägre stadium, och trodde äfven, att det skulle blifva nödvändigt
att på sina ställen tills vidare upprätthålla de förberedande klasserna.
Men lagen nämner intet om dylika, och det antages blifva en gifven
förutsättning för statsunderstöd till middelskolen, att kommunen dels
håller sin folkskola i bästa skick, dels icke underhåller några med folkskolans
första och andra afdelning konkurrerande klasser. I de största
städerna och särskildt i Kristiania, där de största skolorna äro privata
utan statsunderstöd och lära åtminstone tills vidare behålla sina
förberedande klasser, anses reformen knappast medföra någon synnerlig
förändring. I Drammen funnos förut tre förberedande klasser
under styrelse af det allmänna läroverkets rektor. Indragningen af
middelskolens två lägsta klasser skedde på så sätt, att man fick fem
sådana förberedande klasser, som emellertid skola efter hand indragas.
En är redan indragen, men samtidigt upprättade stadens flickskola
en l:a klass för gossar. Ehuru således någon ökad strömning
till folkskolan knappast inträffat genom indragningen, tror dock mången,
att detta skall blifva fallet, när föräldrarne få ögonen öppna
65
för den ekonomiska fördelen af att få barnen gratis förberedda för
middelskolen. I andra städer hafva folkskolans tre lägsta klasser
redan förut varit använda som förskola för middelskolen, och där
menar man, att öfvergången från folkskolans andra afdelning skall
komma af sig själf. Reformen är emellertid så ny, att man knappt
kan vänta, att den redan skulle hafva framkallat några egentliga
förändringar i föräldrarnas vanor att skaffa barnen den förberedande
undervisningen.
På samma gång som middelskolens två lägsta klasser indrogos,
höjdes inträdesåldern med två år och det första främmande språkets
studium framflyttades 1—2 år. Inträdesfordringarna till en fyraklassig
middelskole hafva genom reglementet af 20 april 1897 blifvit
så bestämda, att de äro icke obetydligt lägre än fordringarna till
middelskolens gamla tredje klass. Mer än vanligt kommer här att
bero af tillämpningen, då ordalagen äro nästan i hvarje punkt sväfvande
och obestämda.
En blick på inträdesfordringarna till första klassen i Danmarks
realskolor och lärda skolor'') är tillräcklig för att öfvertyga därom,
att intet direkt samband'' med folkskolan kan äga rum, åtminstone
icke utan privat språkundervisning. Det kan därför icke gärna vara
annorlunda, än att förberedande klasser finnas öfverallt såväl vid
realskolorna som vid de lärda skolorna. Man har tydligen i Danmark
ansett och anser ännu i rådande kretsar, att ett tidigt studium
af främmande språk är en så stor pedagogisk och praktisk fördel,
att man bort därför offra förbindelsen med folkskolan. Möjligt är
ock, att man icke betraktat denna förbindelse i och för sig som
någon vinst och äfven därför sökt att förhindra den. I hvarje fall
kan naturligtvis icke Danmarks exempel med rätta anföras som bevis
därför, att ett bortskärande af det allmänna läroverkets underklasser
måste framkalla den förberedande undervisningens öfverflyttande på
privatskolor. Men lika litet bör detta exempel anföras som ett bevis
för lämpligheten af att borttaga en eller flera af allmänna läroverkets
klasser, ty hvar och en, som med de allmänna läroverkens reformering
afser något annat än att komma dem till lifs, måste erkänna,
att ifrågavarande åtgärd var som reform betraktad i högsta grad
misslyckad.
Den finska folkskolan är organiserad i nära öfverensstämmelse
med den svenska i en småskoleafdelning och en högre afdelning på
’) Se sid. 207.
o
66
fyra klasser. Äfven lärogången är i hufvudsak densamma som i
Sverige och tillämpas tämligen likartadt på landsbygden, under det
att städernas läroplaner förete en mera brokig mångfald. Inträdesfordringarna
till lyceum eller elementarskola, som äro från år 1872 *),
öfverensstämma icke fullständigt med kurserna i någon viss klass af
folkskolan, men närmast med de i folkskolans andra klass genomgångna.
Då det är allmän praxis att icke vid inträdesexamen fordra
geometrisk formlära, ett ämne som där liksom i Sverige först förekommer
i folkskolans båda sista årsafdelningar, blir öfverensstämmelsen
i verkligheten ännu större än på papperet. På grund af ett rikligt,
för femårsperioden 1891/92— 95/96 insamladt statistiskt material* 2)
har man anslagit antalet af dem, som under sagda tid intagits från
folkskolan i de högre gosskolornas l:a klass, till ungefär hälften af
samtliga intagna elever; procenten är något mindre vid de klassiska
lycéerna och något större vid realläroverken. Af l,2p2 folkskoleelever,
som under perioden intagits i l:a klassen vid 28 elementarläroverk,
hade 476 endast genomgått folkskolans två lägsta klasser,
341 äfven den tredje och 435 dessutom deu fjärde. Härigenom
ansågs det bevisadt, att vid normalt utvecklade förhållanden folkskolans
tvenne första årsafdelningar och elementarläroverkens första
klass rätt nära korresponderade mot hvarandra. Att så många af
dem, som ämnade fortsätta på den lärda vägen, kvardröjde i folkskolan
ytterligare ett eller till och med två år, ansågs visserligen
till en del bero därpå, att folkskolan mångenstädes icke fyllde normalmåttet,
så att den högre afdelningens första klass droges ned till
en abc-klass, men det antogs i än flere fall bero på obeslutsamhet vid
val af lefnadsbana, ekonomisk osäkerhet, tröghet o. d. Detta kvardröjande
i folkskolan utöfvar naturligtvis det största inflytande på åldern.
Den i lag bestämda åldern för inträde i elementarläroverkens l:a klass
är 9—12 år. Men af 1,447 folkskoleelever, som under den nämnda
femårsperioden intogos i l:a klassen vid 30 högre läroverk, voro endast
575 under 12 år, flertalet hade öfverskridit den lagliga åldern, i det
att 405 fyllt 12 år men icke 13, 340 fyllt 13 år men icke 14 och
127 fyllt 14 år. Efter tvenne år i den högre eller egentliga folkskolan
har en elev redan fyllt 11 år; försinkar han sig ett år på
vägen, är han redan öfverårig för det högre läroverket. En statistisk
beräkning för 6 år visar emellertid, att samtliga elevers (icke blott
folkskoleelevernas) medelålder vid inträdet i elementarläroverkens l:a
'') Se sid. 208.
2) Förhandlingar vid femte allm. finska läraremötet 1897 sid. 212—214.
67
klass varit betydligt öfver 11 år. Med dessa förhållanden för ögonen
hemställde också det senaste finska läraremötet 1897, att åldersgränserna
för intagning i l:a klassen skulle höjas ett år till 10—
13 år.
Jämföras de finska inträdesfordringarna enligt 1872 års skolordning
med de nu i Sverige gällande, så befinnas de finska öfverskjuta
de svenska hufvudsakligen i följande stycken: det viktigaste
af satsanalysen, sorter, grunddragen af fysiska geografien och kännedom
af Europas riken och deras hufvudstäder samt de viktigaste
geometriska grundformerna. Men i samtliga dessa stycken ansåg
sista finska läraremötet, att fordringarna borde bortfalla eller inskränkas
''). Samma läraremöte uttalade sig för att de högre gossskolorna
borde ordnas så, att de auslöte sig till den högre folkskolans
andra årsafdelning. Den för mötet framlagda statistiken ansågs
bevisa å ena sidan, att en öfvergång från folkskolans 2:a klass till
•elementarläroverkens l:a kan under normala förhållanden ske redan
nu, men å andra sidan äfven, att bruket af folkskolan som bottenskola
medför en ansenlig förhöjning af lärjungarnas medelålder.
Ganska lärorikt är att järjiföra tillvägagångssättet i Finland och
Norge med hänsyn till arbetet för en förbindelse mellan folkskolan
och läroverket. I Finland, där det äfven bland elementarlärarne
finnes mycken entusiasm för hela folkets uppfostran genom folkskolan,
fastställdes 1893 som det då församlade skolläraremötets åsikt och
beslut, »att folkskolan både kan och bör antingen i sin helhet eller
i någon sin del utgöra bottenskola för den s. k. lärda skolan». Vid
samma tillfälle nämndes en kommitté af läroverkets bästa män för att
taga denna fråga i öfvervägande och föreslå de förändringar i den
lärda skolans och möjligtvis äfven i folkskolans organisation, hvilka
kunde blifva nödvändiga för denna tankes realiserande. Ehuru nu
flere ledamöter i denna kommitté funno det önskligt, att folkskolan
i sin helhet eller åtminstone till allra största delen gjordes till bottenskola
för de högre läroverken, enades alla om det förslag, som blef
mötets beslut 1897, nämligen att i nära anslutning till det bestående
göra folkskolans andra årsafdelning till bottenskola. Men på samma
gång föreslog kommittén och beslöt nämnda möte, »att den första
undervisningen i landsbygden genom inrättande af vare sig fasta
eller ambulatoriska barnskolor verksamt befrämjas och allestädes så
ordnas, att den högre folkskolans l:a årsafdelning ej gestaltar sig
till en förberedande klass, i hvilket fall äfven den andra afdelningens
'') Se sid. 208.
68
kurs svårligen medhinnes». Det är genom sådana åtgärder och beslut,
som den finska folkskolan på land och i stad alltmer artar sig till
att blifva en bottenskola. Samtidigt har man i Norge, öfverväldigad
af en demokratisk idé och otålig öfver den naturliga utvecklingens
långsamma gång, företagit en våldsam amputation, om hvars resultat
det ännu är för tidigt att döma. Men så mycket torde man kunna
säga på förhand, att denna åtgärd, som helt och hållet är beräknad
på att göra städernas folkskolor till mid delskolens bottenskola, icke
för landsbygdens barn underlättat möjligheten att vinna en högre
bildning.
Som ett alldeles otvifvelaktigt resultat af den i Bil. 3, sid. 174 o. f.
meddelade statistik tyckes framgå, både att folkskolan i stor utsträckning
tjänstgör som bottenskola för de allmänna läroverken, och att detta medför
en ganska betydande förhöjning af lärjungarnes medelålder. Detta
senare resultat är dock icke så alldeles säkert, som det vid första påseendet
kan tyckas. Ått de lärjungar, som begagnat folkskolans
undervisning, till regel äro äldre än de, som undervisats vid enskilda
läroverk eller i hemmet, innebär nämligen icke nödvändigt, att det
är folkskolan själf, som medför denna högre ålder. Det är bekant,
att folkskolan icke ännu i någon större omfattning eller i allt
fall jämförelsevis minst användes af mera bemedlade föräldrar för
deras barns undervisning, och att det företrädesvis är dessa, som låta
undervisa sina barn i hemmen eller vid enskilda skolor. Nu är ju
i stort sedt sammanhanget mellan en persons förståndsmognad och
allmänna insikter å ena sidan och hans ekonomiska ställning eller
oberoende å den andra så stort, att man i vår politiska och kommunala
lagstiftning ansett sig kunna taga den senare som mätare på
den förra, och sannolikt är väl, att de barn, som komma från mera
bemedlade hem, till stor del just därigenom att deras föräldrar i
kunskaper och bildning äro fattiga barns föräldrar öfverlägsna och
hafva mera tid och väl äfven håg att följa sina barns utveckling,
erhålla en snabbare andlig mognad än barn från fattiga hem. Härtill
kommer, att bemedlade föräldrars barn genom hela sin omgifning,
genom de förhållanden, i hvilka de lefva, erhålla långt rikare väckelser
och få så att säga eu hel mängd insikter till skänks, hvilka
af fattiga barn måste förvärfvas genom studier eller på omvägar.
Dessa förhållanden utöfva ett så stort inflytande, att, om man också
icke kan utan vidare angifva dem som enda förklaringsgrund till
69
de barns lägre ålder, hvilka åtnjutit enskild undervisning, man dock
icke heller är berättigad att lämna dem ur räkningen och tillskrifva
folkskolan såsom sådan hela skulden till folkskolebarnens öfverårighet.
Men det torde icke kunna förnekas, att folkskolan just genom att vara
en allmän barnskola, som icke kan eller bör inrätta sina kurser och
sin undervisning för de mera begåfvade, måste utöfva en viss försinkande
inflytelse på dessa. Detta drag är mer eller mindre gemensamt
för alla slags allmänna skolor, och det motväges af många
fördelar, som den gemensamma undervisningen i öfrigt skänker. En
tidig andlig utveckling är ju ock ganska ofta ingenting annat än
brådmognad, efter hvars fordringar det allmänna uppfostringsverket
ingalunda bör inrättas.
För besvarandet af frågan om första klassens indragning bör
man således icke så mycket fästa sig vid den ålder, som de från
folkskolan utgångna lärjungarna faktiskt äga — i synnerhet som det
kommer staten föga vid, om de .allmänna läroverkens lärjungar äro
något år eller halfår äldre, och den nationalekonomiska förlust,
som man velat se däri, måhända mer än tillfullo uppväges af den
vinst, som uppstår för staten genom att ett mindre antal lärjungar
genom öfveransträngning spränges i barnaåren och sålunda blir satt
ur stånd att genom ett godt arbete betala staten sin skuld för den
undervisning, de kostnadsfritt eller mot en ringa penning af staten
åtnjutit. I första rummet bör man därför undersöka, huruvida folkskolans
kurser på ett högre stadium än det nu med läroverken förbundna
och närmast i folkskolans andra klass äro lämpliga att läggas
till grund för de allmänna läroverkens undervisning, och, om så icke
skulle vara fallet, huruvida icke dessa folkskolans kurser skulle kunna
så inrättas, att de blefve en lämplig grund både för den efter ytterligare
två års undervisning afslutade allmänbildande folkskolekursen
och för de allmänna läroverken.
De nu gällande fordringarna för inträde i de allmänna läroverkens
första klass äro ofvan sid. 61—62 återgifna. Det torde kunna anses
vara den allmänna uppfattningen bland lärarne, att de genom kungl.
kungörelsen af 9 november 1894 stegrade fordringarna i kristendomskunskap
icke inneburo någon fördel för de allmänna läroverken, enär
särskildt den dogmatiska kursen infaller vid för ung ålder. I Finland
har nyligen ett allmänt läraremöte på hemställan af den teologiska
sektionen yrkat, att »kristendomens hufvudläror enligt Luthers lilla
katekes» skulle utgå från inträdesfordringarna, ehuru den faktiska
inträdesåldern i Finland är mycket högre än hos oss och kursen vida
70
mindre. I Danmark fordras blott Luthers lilla katekes och en biblisk
historia i kort sammanfattning för inträde i en klass, som motsvarar
vår fjärde; i Norge äro väl inträdesfordringarna större, men middelskolens
första klass motsvarar ock vår tredje1). -— Yid de svenska
läraremötena hafva framstående kristendomslärare förnyade gånger
gjort gensaga mot det myckna dogmatiserandet i våra skolor, särdeles
i de lägre klasserna, och i protokollet för den teologiska sektionens
sammanträde i Stockholm den 19 juni 1884 heter det: »Att
lilla katekesen icke måtte fordras för inträde i skolan, uttalades ock
med bestämdhet» * 2).
Luther själf torde ingalunda hafva från början tänkt sig en dylik
anordning af religionsundervisningen, som sedan genom missbruk af
hans egentligen till ledning och hjälp för lärare och predikanter
utarbetade läroböcker blifvit vanlig. Detta framgår bland annat af
den ganska detaljerade undervisningsplan för den sachsiska skolans
tre afdelningar, som han 1528 meddelade i sitt stora företal till
»Visitatorernas undervisning».
Skulle nu vid våra läroverk första klassen tagas bort och inträdesfordringarna
bestämmas efter kurserna i folkskolans andra årsklass
Litt. A, så skulle katekesfordringarna ytterligare höjas med
andra artikeln utöfver den i nuvarande första klassen af allmänna
läroverket genomgångna kursen. Däremot skulle svenska språkläran
och hela den tyska kursen försvinna och kursen i geografi minskas
(med Ryssland och Finland efter den vanligaste lärogången) och likaledes
kursen i matematik (med decimalbråk)3). Ökningen i kristendomskunskap
kunde knappt betraktas som en vinst — åtminstone
hvad katekesen angår — och minskningen i öfriga lärokurser skulle
sannolikt blifva för de allmänna läroverken ödesdiger, i synnerhet
om den företoges i sammanhang därmed, att en afslutning inrättades
i nedre sjette klassen. Skall en sådan afslutning få något verkligt
värde, så kunna kurserna icke göras mindre än de af oss föreslagna,
och att uppnå detta slutmål på fem år med utgångspunkt i folksko
'')
Se sid. 206.
2)
Berättelser om mötena 1881 sid. 67 o. f., 1884 sid. 119, 1887 sid. 123—131,
1890 sid. 129-133.
3)
Af bråkläran läres i folkskolans andra klass enligt normalplanens anvisningar
»allmänna bråks betydelse och beteckning med tillämpning på division med
rest», och för de allmänna läroverkens första klass foreskrifves »någon öfning i användandet
af decimaler; tillämpning på sorter». Sedan 1895, då matematikens timantal
i läroverkens femte klass minskades, har man emellertid på de flesta håll redan
i första klassen genomgått hela läran om decimalbråk eller största delen däraf.
71
lans andra årsklass torde blifva omöjligt. Man bör därför se, huru den
nya organisationen artar sig och hvilket resultat den ger, innan man
vidtager eu förändring, som i och för sig har en genomgripande betydelse
för hela läroverksorganisationen. I Norge hade middelskoleexamen
redan på den sexåriga nederskolans tid visat sig otillräcklig
för flere af de banor, till hvilka den beredde tillträde, i Danmark
motsvarar nederskolans högsta klass närmast vår öfre sjette, och i
Finland har redan klagan försports öfver att kurserna i den femklassiga
nederskolan blifva alltför sammansnörda.
Då således en öfvergång från folkskolans andra klass till den nuvarande
andra klassen af allmänna läroverket skulle medföra en
otillräcklig förberedelse i flera ämnen, tyskan oräknad, och därför
icke kan tillstyrkas, blir frågan, om icke tyska språket skulle kunna
genom förbättrade undervisningsmetoder och möjligen genom ökadt
timantal vinna så mycket, att det föresätta målet uppnåddes i alla
fall, och om icke folkskolan skulle kunna genom att nedsätta sina
katekeskurser bereda vederlag i andra ämnen eller åtminstone i dessa
ämnen meddela samma kurser, som nu genomgås i läroverkets första
klass. Bortskäres första klassen, utan att tyska språket i öfriga
klasser erhåller ökadt timtal, så får ämnet enligt nu gällande läsplaner:
i
hela skolan på A-linien............................................ 28 veckotimmar
»
»
»
» real- och B-liuien ........................... 24
>
i klasserna 2—6: 1 på A-linien.............................. 22
»
s> »
»
» real- och B-linien.................. 21
»
enligt de af oss föreslagna läsplaner åter:
i hela skolan ............................................................... 29 veckotimmar
i nederskolan ............................................................. 25
»
Men för det föresätta målet, färdighet i tal och skrift, anser sig
Palmgrenska skolan behöfva 34 veckotimmar, af hvilka 29 falla på
klasserna IY—XII, som motsvara de allmänna läroverkens nuvarande
1—6: i, och detta, ehuru undervisningen allt igenom skötes af särskildt
för ämnet skolade lärare och till den vida öfvervägande delen
af en infödd tyska. Det är uppenbart, att målet icke skulle kunna
nås vid statens skolor med ett vida mindre timtal än vid Palmgrenska
skolan. Vill man åter öka tyskans timantal utöfver de af oss föreslagna
timmarna, så är det icke godt att se, hvarifrån dessa timmar
skulle tagas, om icke från kristendomen; men det kan icke blifva
mera än en veckotimme i hvardera af klasserna 2 och 3, om ämnet i
det hela skall stanna kvar i skola och gymnasium, och det förslår
72
icke. Katekesläsningens inskränkning i folkskolans andra klass skulle
visserligen bereda möjlighet att något öka kurserna i andra ämnen,
men säkerligen icke i den grad, att det kunde gifva vederlag för
första klassen af läroverket. Finlands exempel är bär lärorikt. Sedan
man i tillämpningen nödgats stryka satsanalyseu, de geometriska
grundformerna och den fysiska geografien från inträdesfordringarna,
skilja sig dessa icke synnerligen från våra nu gällande, utom i afseende
på den politiska geografien. Att de afslutade kurserna därför
i verkligheten, om också icke på papperet1), närmare motsvara
vår nuvarande afslutning i femte klassen än den nu föreslagna i
sjette, torde kunna anses så mycket säkrare, som finnarne hafva att
lära två inhemska språk och dessutom ryska.
I ofvanstående är hänsyn endast tagen till fast folkskola Litt. Å.
Enligt den senast offentliggjorda statistiken, för året 1896, funnos då
i riket 536 fasta folkskolor med flere än en ämneslärare mot 6,263
folkskolor och mindre folkskolor i det hela, således 8.6 procent. Aret
1881, för hvilket uppgifter meddelas i 1884 års kommittébetänkande,
voro motsvarande tal 229 — 4,952 — 4.6. Procenten af de bättre folkskolorna
har således vuxit till nära dubbelt, och det absoluta antalet
har mer än fördubblats. Till dessa bättre folkskolor måste man vid eu
beräkning af första klassens behöflighet taga största hänsyn, emedan
sådana förmodligen finnas eller i allt fall borde finnas i alla städer
med läroverk och första klassens lärjungar till ett antal af omkring
80 procent hafva sin hemort i den stad, där läroverket är beläget.
Af de öfriga är förmodligen ett icke ringa antal från sådana orter,
som likaledes hafva fast folkskola med flere lärare (Litt. A och
B). Ehuru således den återstående procenten icke blir synnerligen
stor, får den dock icke lämnas ur räkningen, ty dels komma ofta
nog läroverkens bästa lärjungar redan i första klassen från den aflägsnare
landsbygden, dels är den procent af landsbygdens barn,
som fullföljer sina studier, vida större än ifrågavarande procent af
stadsbarn. Under nuvarande förhållanden begagnas nämligen de
allmänna läroverken i mycket stor utsträckning af sådana barn,
som i följd af sin ringa begåfning för studier eller bristande viljekraft
aldrig kunna komma fram till en afslutning vare sig i mogenhetsexamen
eller i nedre sjette klassen, och som därför borde med
tjänliga medel, i statens och deras eget intresse, förmås ju tidigare
dess bättre att annorstädes söka en utbildning, som står i rimligt
förhållande till deras gåfvor. Det ligger i sakens natur, och erfaren
’)
Se sid. 198 o. f.
73
heten bekräftar, att dessa predestineradt misslyckade fö sök vid de
allmänna läroverken företrädesvis komma på stadsbarnens del.
Då det således icke är möjligt, att folkskolans andra klass enligt
Litt. A äfven med ändrad kursindelning skulle kunna ersätta
första klassen, och då de allmänna läroverken såsom rikets uppfostringsanstalter
för högre bildning icke få inrättas med uteslutande
hänsyn till städernas behof, kan första klassens indragning icke för
närvarande tillstyrkas.
Det skulle emellertid kunna tänkas, att, ehuru detta icke kan
lämpligen ske vid alla läroverk, det dock skulle kunna utan större
olägenheter genomföras vid vissa af dem. I de största städerna har
läroverkens första klass så till vida eu större lokal betydelse än i andra
städer, som en mycket större procent af de i densamma inskrifna eleverna
hafva hemort i läroverksstaden, än i öfriga städer är fallet, under
det att i vissa andra städer, såsom Skara, Strängnäs, Nyköping, Vänersborg
m. fl., läroverken hafva relativt mycket stor betydelse för landsbygden
redan från första klassen. Men ett läroverks betydelse för landsbygden
bestämmes rättare efter det absoluta antalet lärjungar från
landsbygden än efter de relativa talen. Äfven efter denna beräkningsgrund
har emellertid första klassen i de stora städernas läroverk
en ganska liten betydelse för landsbygden; i synnerhet gäller
detta om läroverken i Stockholm, Malmö och Helsingborg.
Viktigare är doek, att de stora städerna i allmänhet hafva sina
folkskolor bäst utvecklade, och förnämligast af denna grund riktas
uppmärksamheten på dem vid tanken på möjligheten att göra en partiell
indragning af första klassen. Vid en granskning af gällande
lärokurser vid Stockholms folkskolor, af hvilkas 14 terminskurser den
7:e och 8:e kunna anses motsvara folkskolans andra klass, finner man,
att katekesläsningen blifvit så framskjuten, att fordringarna i detta
stycke åtminstone icke skulle behöfva ännu en gång höjas vid läroverken
för deras anpassning till folkskolan. 1 modersmålet torde kursen
någorlunda motsvara hvad som iuläres i de allmänna läroverkens
första klass och likaså i geografi. Däremot förekommer decimalräkning
först i nionde kursen och likaså läran om människokroppen och dess vård.
I historien åter genomgås reformationstiden i åttonde kursen, således
något mera än i läroverkens första klass, men efter en mindre lärobok.
Man kan således säga, att det fjärde årets kurser i Stockholms
folkskolor någorlunda men ej till fullo motsvara kurserna i läroverkens
första klass utom tyskan. Men då en sexklassig nederskola
icke kan efterskänka tyskan i första klassen utan vederlag, kan eu
74
anpassning till 8:de kursen under nuvarande förhållanden icke tillstyrkas.
Sätter man åter anknytningen till nionde kursen, från
hvilken öfvergång till andra klassen af läroverken redan nu lär någon
gång förekomma genom komplettering af den tyska kursen vid sidan
af folkskolans läsordning, så löper man alltid fara, att föräldrar och
målsmän, hvilkas barn man vill draga till folkskolan, afskräckas af
tidsförlusten och sätta barnen fortfarande eller ännu mer än nu i
enskilda skolor. Reformen blir då utan verkan i socialt afseende
eller motverkar sitt ändamål, såsom redan blifvit starkt framhållet af
1882 års kommitté.
En partiell indragning af första klassen möter ock betydande
praktiska svårigheter. Indrages forsta klassen t. ex. i Stockholm,
sä måste därstädes tyskan i öfriga klasser erhålla ett ökadt timtal
och då på bekostnad af något annat ämne. Härigenom uppstode en
olikhet i de olika läroverkens kurser och läsordningar, som måste
medföra en viss olägenhet.
Yi tro dock icke, att dessa svårigheter äro oöfvervinneliga
Kanske vår långa vana vid en nästan fullständig uniformitet gör oss
benägna att öfverskatta dem. I hvarje fall tyckes det uppenbart, att
om första klassen skall indragas, så är ett successivt tillvägagående det
enda rätta sättet. Men äfven detta bör ske med försiktighet och
icke förr, än den nya läroverksorganisationen blifvit pröfvad. Skulle
man indraga första klassen vid alla läroverk, så måste i vissa mera
glest befolkade landsändar och särskildt i Norrland tillfället att vinna
en högre bildning väsentligt försvåras. Man kan icke heller säga,
att förbindelsen mellan läroverket och folkskolan för närvarande är
på ett fullt lyckligt sätt genomförd. Först sedan folkskolans kurser
blifvit omarbetade till bättre öfverensstämmelse med tidens kraf och
denna skola fullt vuxit in i sin uppgift att vara en gemensam
bottenskola i sina tre första årskurser, torde det vara skäl att småningom
förbereda ännu ett steg i denna riktning. Att denna utveckling
går långsamt, medför ingen skada; tvärtom är det ett tecken
till att den är sund.
Men om steget tages för tidigt, kan lätteligen ett bakslag följa,
som gör ett tvärt afbrott i folkskolans löftesrika utveckling *). Denna
'') I trots af folkmängdens ökning under perioden 1886—1896 från 4,717,189
till 4,962,568 minskades antalet af de i lefnadsåren 7—14 i enskilda skolor undervisade
barn från 18,158 till 15,938 och af de i hemmen undervisade barn i samma
ålder från 39,894 till 25,087. De förra minskades således från 3.8 till 3.8 på 1,000
invånare, de senare från 8.5 till 5.1.
75
främjas icke därigenom, att folkskolan inkräktar ett värf, som
den ännu icke kan fylla, utan genom att den småningom gör
sig allt mera skicklig att uppfylla de förpliktelser, den redan
har. Därigenom skola fortfarande för hvarje år de skaror växa i
antal, hvilka haft folkskolan att tacka för sin första bokliga utbildning,
och hvilka därför, sedan barnen vuxit upp till män, skola omfatta
henne med kärleksfull omvårdnad.
Undervisningsplanen.
1. Nederskolan.
I föregående framställning hafva vi efter vederbörlig motivering
föreslagit:
1)
att nederskolan måtte blifva sexklassig;
2)
att tillfälle där måtte beredas till studium af tre främmande
lefvande språk, tyska, engelska och franska, af hvilka dock de båda
senare valfria;
3)
att vid tretton högre läroverk tillfälle därjämte måtte beredas
att lära latin i 4:e—6:e klasserna i stället för engelska och teckning;
4)
att slöjd måtte införas som obligatoriskt ämne för de lärjungar,
som icke läsa mer än ett främmande lefvande språk och icke
heller latin.
Ofriga läro- och öfningsämnen torde böra vara: religion, svenska,
historia, geografi, matematik, naturlära, välskrifning och teckning,
samtliga, likasom tyskan, obligatoriska.
Nederskolans slutmål för undervisningen i de särskilda läroämnena
anse vi kunna på följande sätt angifvas:
i religion: kännedom om bibliska historien och de viktigaste
personerna i kyrkans historia, kunskap om den kristna trosläran och
genom bibelläsning vunnen bekantskap med några af bibelns viktigare
böcker;
i svenska: säkerhet i rättstafning och interpunktion; förmåga att
utan svårare fel skrifva en redig och ordentlig uppsats öfver ett
lättare ämne; kunskap om svenska grammatiken; genom litteraturläsning
vunnen bekantskap med utvalda stycken af Sveriges bästa
litteratur från innevarande århundrade (Dödens ängel af Walliu,
Fritiofs saga, Nattvardsbarnen m. fl. af Tegnér, prosastycken och
flera skaldestycken af E. G. Geijer, Fänrik Ståls sägner, Älgskyttarne,
Julkvällen m. fl. af Runeberg, stycken på vers och prosa af
Topelius, Y. Rydberg, P. Wikner, Snoilsky m. fl.);
77
i tyska: förmåga att med vårdadt uttal uppläsa och öfversätta
lättare tysk prosa, att på tyska redogöra för innehållet i en lätt tysk
text och föra enklare samtal öfver alldagliga ämnen samt att utan
svårare grammatiska och fraseologiska fel på tyska skriftligen återgifva
en lättare svensk text; kännedom om därför nödig grammatik;
i engelska: korrekt innanläsning; förmåga att öfversätta lättare
texter och på engelska begripligt besvara enklare frågor om det lästa,
kännedom om därför nödig grammatik;
i franska: kännedom om vanliga ords uttal och förmåga att
öfversätta den genomgångna kursen; kunskap om det allmännaste af
formläran;
i latin: ungefär samma kunskaper, som nu erfordras för flyttning
till kl. 6:2; skrifning af samma art som nu i kl. 4—5;
i historia: kännedom om fäderneslandets historia, företrädesvis
nyare tidens, jämte det viktigaste af svenska statsförfattningen och
kommunalförvaltningen; kännedom om den allmänna historien, företrädesvis
nyare tidens, jämte hufvuddragen af nu gällande statsformer;
i
geografi: kunskap om den politiska och fysiska geografien ungefär
till det omfång, som inrymmes i E. Carlsons geografi, l:a kursen;
i matematik:
aritmetik: insikt och färdighet i praktisk räkning, använd på
uppgifter ur det dagliga lifvet; någon öfning i enkel bokföring;
algebra: insikt och färdighet i lösning af ekvationer af första
graden med en eller flera obekanta jämte dithörande problem samt i
den därför erforderliga algebraiska grundläggningen;
geometri: insikter till omfång ungefär motsvarande Euklides’
fyra första böcker jämte färdighet att lösa enklare konstruktionsoch
beräkningsuppgifter;
i naturlära: kännedom om människokroppen och det enklaste
af hälsoläran samt om typiska och andra märkliga djur och växter,
särskildt de vanligaste inhemska och de för människan viktigaste,
jämte sammanfattande öfversikter af djur- och växtriket; kännedom
om de viktigaste fysiska och kemiska naturföreteelserna jämte hufvuddragen
af läran om himlakropparna och läran om jorden;
i välskrifning: redig och jämn latiusk stil, ådagalagd i de skriftliga
öfningarna och profven och bedömd med särskildt betyg;
i teckning: färdighet i geometrisk teckning samt i frihandsteckning
och skuggning efter klots, enkla fristående föremål och gipser;
i slöjd: att hafva förfärdigat en lämplig serie föremål efter
Nääsmetoden.
_
78
Beträffande formen för nederskolans afslutningsexamen kar Danmark
bland skandinaviska länder haft den längsta erfarenheten att
bygga på. Efter dess exempel har Norge inrättat sin middelskoleexamen.
och med ledning af stadgan för afgångsexamen uppgjorde 1890
års läroverkskommitté ett omfattande förslag till examen rigorosum i
femte klassen. Detta vann dock i allmänhet ett föga gynnsamt mottagande
af myndigheterna. Till en del berodde detta därpå, att examen
såsom inrättad för femte klassen ansågs skola infalla i en alltför
ung ålder och därför förorsaka en otjänlig ansträngning och själsspänning
för examinanderna. Man fann ock den föreslagna formen
för examen — med skriftliga prof under fyra dagar och muntlig
pröfning, som för samma lärjunge kunde utsträckas i två dagar,
under ledning af censorer samt i närvaro af eforus och inkallade vittnen
— alltför invecklad, högtidlig, sträng, vidlyftig, tidsödande och för
undervisningen störande. Med ledning af detta förslag samt gällande
stadgauden för mogenhetspröfningen och middelskoleexamen i Norge
har emellertid Nya elementarskolans lärarekollegium uppgjort ett »förslag
till bestämmelser för afgångspröfningen med praktiska afslutningsklassens
lärjungar», hvilket linnes intaget i skolans årsredogörelse
för arbetsåret 1897—98.
I likhet med 1890 års kommitté anse vi, att nederskolan bör afslutas
med en för alla lärjungar gemensam examen, som å ena sidan
bör bereda inträde i vissa fackskolor och elevkurser för utbildning af
tjänstemän, å andra sidan bilda ett märke mellan skola och gymnasium.
Sättes examen till n. v. nedre sjette klassen, såsom redan 1891
yrkades af Skara läroverkskollegium, och inrättas i öfrigt nederskolan
på af oss föreslaget sätt, så förfalla de flesta af de anmärkningar,
som riktades mot 1891 års förslag. Dock bör examen göras mindre
invecklad, än då föreslogs.
De skriftliga profven, som böra lämpligen anordnas på samma
dagar öfver hela riket med enahanda uppgifter, torde icke böra vara
flera än tre, nämligen en uppsats på svenska af berättande eller beskrifvande
innehåll, en öfversättning från svenska till tyska och ett
matematiskt prof. Ingen, som ej blifvit godkänd i alla tre profven,
må äga tillträde till den muntliga examen, men vid betygets bestämmande
borde vederbörande lärare äga rätt att, om en lärjunge tillfälligtvis
misslyckats, taga hänsyn till hans förut under året på lärorummet
aflagda prof och sålunda godkänna honom i trots af ett i
och för sig underhaltigt skriftligt prof. Sådant borde i protokollet
antecknas, och utgången koinme då att i öfvervägande grad bero af
79
det muntliga profvet i ämnet, så att lärjungen för att godkännas
måste i detta prof ådagalägga, att hans underhaltiga skriptum berott
af en tillfällighet.
Det muntliga profvet borde ej för samma lärjunge utsträckas
öfver mer än en dag, och för att blifva godkänd i examen borde han
vara godkänd i alla obligatoriska läsämnen. Dock torde lärjunge, som
blifvit underkänd i blott ett obligatoriskt ämne, kunna villkorligt godkännas,
så att ban erhölle godkänd examen, om han under näst infallande
examensperiod godkändes i fyllnadspröfning i ifrågavarande
ämne.
Examen skulle atläggas två gånger om året, ordinarie vid vårterminens
slut och fyllnadspröfning vid höstterminens början, hvarjämte
lärjungar, som misslyckats vårterminen, borde kunna få undergå
ny examen vid början af höstterminen. Fyllnadspröfning i ämne,
som ej ingått i examen, borde få atläggas vid båda dessa tidpunkter
och äfven efter längre tids förlopp.
Villkor för examens afläggande borde blifva att under närmast
föregående termin hafva varit inskrifven som lärjunge i sjette klassen
vid examensberättigad nederskola, gällande dock detta villkor
icke för fyllnadspröfning.
För att examen skall berättiga till inträde på gymnasium, bör
den vara aflagd med vitsord om godkända insikter i minst två främmande
lefvande språk och, för att den skall berättiga till inträde på
gymnasiets A-linie, med vitsord om godkända insikter i latin.
Examen torde böra öfvervakas af två censorer, med rätt för dem
att underkänna en af lärarne godkänd examen, men det torde icke
vara skäl att föreskrifva, att dessa censorer ovillkorligen skola vara
lärare, än mindre att de måste vara lektorer eller lärare i de högsta
klasserna. Många af de män, som nu tjänstgöra i egenskap af vittnen
vid våra examina, äro fullt kompetenta att sköta detta censorskall.
Att därtill använda dem skulle medföra besparingar för statsverket
genom minskade resekostnadsersättningar och vore äfven af
den grunden nyttigt, att kommunikationen mellan skolan och allmänheten
därigenom blefve lifligare än förut och intresset för skolans
angelägenheter skulle ökas. För lärjungarna blefve olikheten med
en vanlig årsexamen mindre märkbar, och examen behöfde icke så
störande ingripa i skolornas läsordningar. Då och då borde dock
för att skärpa kontrollen och åstadkomma en nyttig växelverkan
mellan läroverken en lärare vid ett läroverk förordnas till censor vid
ett annat, men det torde icke utom Stockholm och Göteborg böra
80
göras till regel, åtminstone icke för bägge censorernas del. Yi föreslå
således, att chefen för ecklesiastikdepartementet måtte förordna
censorer för hvarje läroverk med ledning af förslag, som insändas
från läroverkets eforus. Detta förslag bör tydligen icke vara för
departementschefen bindande.
För att det ofvan angifna målet måtte kunna uppnås, bör efter
vår mening läsplanen på följande sätt inrättas:
Undervisningsämnen.
Kl.
1.
Kl.
2.
Kl.
3.
Kl.
4.
Kl.
5.
Kl.
6.
Sum-
ma.
I järn
med
linien
rande
i kl.
Ök-
ning.
förelse
real-
nuva-
timraar
L—6: 1.
Minsk-
ning-
Religion..............................
2
3
3
2
2
2
14
—
i
Svenska..........................
5
5
6
4
4
3
27
2
—
Tyska.................................
6
7
6
5
4
3
31
4
—
Engelska..............
—
—
—
5
5
3
13
—
2
Franska..............................
—
—
—
—
—
4
4
—
3
Latin (i st. f. eng. o. teckn.)
Historia
3
3
3
(7)
3
(7)
3
(5)
3
(19)
18
—
Geografi ...........................
2
2
2
2
2
2
12
I **
Matematik ........................
4
5
5
5
5
5
29
—
- |
Naturlära..........
2
2
2
2
3
3
14
21)
--''
Yälskrifning
2
2
1
—
—
—
5
— i
Teckning...........................
1
1
2
2
2
2
10
—
—
Slöjd (i st. f. eng. o. fr.)...
—
—
—
(5)
(5)
(7)
(17)
(17)
— |
Summa
27
30
30
30
30
30
177
—
— j
Dessa ändringar i läsplanen äro delvis redan motiverade i föregående
kapitel. Hvad religionsundervisningen angår, har väl sektionen
för denna undervisning vid det fjortonde allmänna svenska
läraremötet i Linköping 1893 förklarat, att den enligt gällande skolstadga
åt religionsundervisningen anslagna tiden icke utan afsevärd
'') Härvid är icke tagen i beräkning den åt naturhistoria, fysik och kemi i
B. 6: i anslagna tiden, hvilken skall till fullo ersättas på gymnasium. — I jämförelse
med den nuvarande nederskolan, kl. 1—5, är timtalet för hvarje ämne forökadt utom
för välskrifningen.
81
skada kan ytterligare inskränkas, och uttalat de största farhågor för
ämnets ställning och betydelse såväl för undervisning som uppfostran,
ifall något af den nu anslagna tiden ytterligare inkräktas1). Men
något inkräktande pa kristeudomstimmarna har icke under senare
tid ägt rum i Sverige, ty dit kan man icke räkna den reduktion i
det sammanlagda timantalet, som blef en direkt följd af första klassens
indragning, och för hvilken kristendomsundervisningen för
sin del sedermera fått vederlag genom inträdesfordringarnas höjande.
För närvarande finnes icke heller — såvidt oss bekant är — ett
enda kristet allmänt läroverk i världen, som har ett större antal
undervisningstimmar i religion än Sverige, och intet, som i motsvarande
antal klasser har ett lika högt timtal, utom det sachsiska realgymnasiet.
För öfrigt finnes intet allmänt läroverk, som har tre
veckotimmar i religion i mera än en enda klass. Detta är fallet med Preussen,
YVtirtemberg, Grekland och Spanien, annars är maximum öfverallt
tva timmar. Under sådana förhållanden och då mycket tal och
mycket teoretiserande i religionen under barnaåren alltför ofta motverkar
syftemålet, kunde det med skäl ifrågasättas, om icke äfven
Sverige borde åtnöjas med ett maximum af två timmar i veckan.
Men då lärarne i ämnet torde ta svårt att finna sig till rätta med
en så stor reduktion, hafva vi ansett, att man f. n. bör stanna vid
att öfverflytta en timme från religionsundervisningen till historien,
som just i första klassen, där undervisningen nästan helt och hållet
måste knytas till muntliga berättelser och till läseboken, måste hafva
ett någorlunda rundligt timtal.
Ökningen af geografiens timmar beror på nödvändigheten att
bereda möjlighet för en ordentlig repetition af kursen i sjette klassen
och därpå, att den politiska geografien enligt vårt förslag icke skulle
vidare förekomma på gymnasium. Naturlärans ökning beror väsentligen
på den stora vikt, som fysikens och kemiens elementer hafva för alla
dem, som med sjette klassens examen komma att lämna läroverket.
Högst önskligt hade varit, om timtalet kunnat ytterligare förökas.
Att öka timtalet för välskrifningen eller skjuta fram en del af de
redan anslagna timmarna till högre klass, såsom nyligen yrkats i riksdagen*
2), hafva vi hvarken ansett behöfligt eller ens lämpligt; men
syftemålet kan uppnås genom att större vikt än nu lägges vid det sätt,
hvarpå lärjungarna i yttre afseende sköta sina skriftliga arbeten i läs
-
'') Berättelse öfver förhandlingarna sid. 109.
2) Riksdagens Prot. 1898: M. A. K. 3; Utsk. 8: 2, 2: 11; A. K. 14; 62—65.
G
82
ämnena. Ett lämpligt uttryck för höjda fordringar därutinnan vore
att efter Danmarks exempel utdela ett särskildt betyg i nederskolans
afgångsexamen för ordningen i de skriftliga arbetena. Om betyget icke
blott komme att gälla arbetena för examen, utan äfven bestämdes efter
lärjungarnas vana i det hela att sköta sin handstil och lämna ifrån
sig ett mer eller mindre vårdadt och snyggt arbete — dock utan att
blifva ett betyg i skönskrift —, så torde detta blifva en kraftig
uppfordran till lärjungarna att hela nederskolan igenom bättre vårda
sin stil och till lärarne att öfva uppsikt och kontroll öfver dessa
bemödanden.
Om nederskolans afslutning sättes i sjette klassen, påkallas naturligtvis
åtskilliga förändringar i kur sför delning en för olika läroämnen
på de särskilda klasserna, men i flera läroämnen behöfvas så obetydliga
modifikationer af realliniens nuvarande kurser, att detta i och
för sig utgör ett bevis för, att nämnda afslutning är den för nederskolan
naturliga.
1 religion föranleder den nya organisationsplauen och det
uppställda målet för undervisningen icke nödvändigt någon annan
förändring i kursfördelningen, än att bibelläsningen i sjette klasseu
bör inrättas efter klassens egenskap af afslutningsklass, och att i
stället för den kyrkohistoriska kursen lifsbilder ur kyrkans historia
böra ingå, hvarvid framför alla andra Luthers mäktiga gestalt bör
framträda och bilda själfva centrum i undervisningen. Då det vore
önskligt, att inträdesfordringarna i katekes blefve i sammanhang med
en förändring af folkskolans undervisningsplaner minskade eller alldeles
borttagna, är det kanske icke skäl att f. n. vidtaga någon annan
förändring i kurserna för de sex nedre klasserna.
1 svenska torde för klasserna 1—5 inga egentliga förändringar
i kursbestämmelserna behöfva vidtagas. I sjette klassen synes ingen
litteraturhistorisk lärobok böra användas, utan, såsom nu är stadgadt
för 4:e och 5:e, »underrättelser om författarne» meddelas i sammanhang
med litteraturläsningen, hvilken till följd af timantalets ökning
i 5:te och 6:te klasserna bör i dessa klasser kunna blifva ej obetydligt
mer omfattande än nu.
I tyska blifva skrifningarna i sjette klassen, som nu blott gälla
A-liniens lärjungar, gemensamma för alla, och såväl litteraturläsning
som talöfningar böra kunna utvidgas. — De engelska skrif
-
83
öfningarna böra utgå från undervisningsplanen, läraren i ämnet obetaget
att anordna skriftliga öfningar under lärotimmarna. — Franska
språkets kurs blir densamma som i den gamla femte klassen, nu
grundligare inlärd.
Större förändringar måste undervisningsplanen undergå för historia
och geografi. Sedan kursafslutningen i tredje klassen blifvit
öfvergifven, finnes intet skäl att bevara den särskildt för historien,
som torde böra behandlas i en sammanhängande kurs genom hela
nederskolan. Dock bör denna kurs inledas med orienterande skildringar
ur Nordens saga och historia, hvilka i anknytning till barnens
erfarenhet förberedelsevis gifva dem föreställning om staten,
dess uppkomst, uppgift och enklaste organ samt lära dem att
mata tiden i människolif och århundraden. Redan i dessa skildringar
framträda esomoftast händelser, som peka mot söder för att
finna sin förklaring. Samtidigt med att de nordiska berättelserna i
andra klassen öfvergå till en sammanhängande politisk historia, som
under tämligen fylliga skildringar af Engelbrekt och Sturarne fullföljes
till nya tiden, bör den allmänna historien förberedas genom
skildringar efter Homeros och Herodotos m. fl. af antikens författare.
Under det att geografitimmarna i första klassen liksom nu skulle
upptagas af de skandinaviska länderna och Ryssland, borde de i
andra klassen anslås åt Medelhafsländerna (orbis terrarum), särskildt
Sydeuropa, såsom en lämplig bakgrund för de samtidigt begynnande
berättelserna ur den allmänna historien. I de följande klasserna
skulle undervisningen i svensk och allmän historia fortgå vid sidan
af hvarandra, så att de kunde behandlas samtidigt i femte klassen
och repeteras i den sjette. Följande kursfördelning komme då till
användning för nederskolan:
i geografi:
i historia:
l:a klassen.
(Sverige), Norge, Danmark, Fin- | Skildringar ur Nordens saga och
land och Ryssland.
| äldre historia.
2:a klassen.
Medelhafsländerna, i första rummet Sveriges historia till nya tiden.
Grekland och Italien.
Skildringar ur Greklands och Roms
saga och historia.
3:e klassen.
Mellaneuropa och Brittiska öarna.
Sveriges historia 1520—1654.
Allmän: antiken och medeltiden.
84
Asien och Australien.
Afrika och Amerika.
4:e klassen.
Sveriges historia 1654—1792.
Allmän: 1500—1789.
5:e klassen.
Sveriges historia 1792—1900.
Allmän: 1789—1900.
6:e klassen.
Repetition af kursen.
Allmän geografi och repetition af
kursen.
Den jämförelsevis rundliga tid, som i femte klassen anslagits åt
nyaste tidens historia, afser att bereda möjlighet för en i sammanhang
med den historiska framställningen meddelad kurs i såväl Sveriges
som främmande länders statskunskap. Särskildt i sammanhang med
de främmande världsdelarnas geografi bör i fjärde och femte klasserna
så mycket af den fysiska geografien meddelas, som kan anses höra
till nederskolan. Detta borde sammanfattas och närmare förklaras i en
kort kurs i allmän geografi, särskildt meteorologi, i början af sjette läsåret
före repetitionen af den genomgångna geografiska kursen. För
denna lärogång torde fullt användbar lärobok i geografi redan finnas.
För den historiska kursen torde man kunna hjälpa sig fram med
redan befintliga läroböcker.
I matematik är kursfördelningen redan nu sådan, att nedre sjette
klassen är lämpligare som afslutningsklass än den femte. Lärotimmarnas
fördelning på ämnets olika delar torde böra blifva följande.
I de tre lägsta klasserna användes tiden uteslutande till aritmetik,
hvilken fortgår med 1 timme i veckan äfven i fjärde, femte och
sjette klasserna. I de båda sistnämnda bör uppmärksamhet ägnas
åt ränta på ränta, obligationer, växlar och enkel bokföring. Därjämte
bör i sjette klassen lämnas en förklaring öfver reglerna för
sifferräkning, hvilken på detta stadium torde blifva ett välkommet
och fruktbringande supplement till hvad som i detta afseende genomgåtts
i de lägre klasserna. Algebran och geometrien torde båda
böra inträda i fjärde klassen och därefter fortgå med t. ex. två veckotimmar
hvardera. I algebran böra ekvationerna och problemen icke uppskjutas
så länge, som nu vanligen torde vara fallet, utan inträda så
snart som möjligt. Undervisningen i geometri bör så nära som möjligt
ansluta sig till den geometriska teckningen. Konstruktions- och
beräkningsuppgifterna böra på detta stadium framstå som det viktigaste
momentet och bevisföringen göras mindre formalistisk. Matematiska
uppsatser torde lika litet som nu böra förekomma i nederskolan.
85
För naturläran föreslås följande kursfördelning.
Klass 1 (2 tim.): Människokroppen. På våren undersökning af
lefvande växter; exkursioner.
Klass 2 (2 tim.): Däggdjuren; som inledning läsas valda typer.
Undersökning af lefvande växter; undervisning i växters insamlande
och preparering; exkursioner.
Klass 3 (2 tim.): Fåglar, kräldjur, groddjur och fiskar; som inledning
till hvarje grupp läsas valda typer. Fortsatt undersökning
af lefvande växter i samband med växtbestämning efter flora; sammanfattning
af läran om växtens yttre organ; exkursioner; växtkunskap:
30 allmänna växter efter lärarens anvisning1).
Klass å (2 tim.): De ryggradslösa djuren; som inledning till
hvarje grupp läsas valda typer. Fortsatt växtundersökning och växtbestämning;
öfversikt öfver märkligare växter; exkursioner; växtkunskap:
ytterligare 50 allmänna växter efter lärarens anvisning1).
Klass 5 (3 tim., däraf 1 tim. till botanik och zoologi): Systematisk
öfversikt öfver djurriket påbörjad. Fortsatt växtundersökning
och växtbestämning; typer för kryptogamerna; exkursioner; växtkunskap:
ytterligare 50 växter efter lärarens anvisning1). — De viktigaste
fysiska naturföreteelserna. Läran om himlakropparna.
Klass 6 (3 tim., däraf 1 tim. till botanik och zoologi): Systematisk
öfversikt öfver djurriket afslutad; människokroppen i samband
med hälsolära. Sammanfattande öfversikt af sexualsystemet och af
det naturliga systemets viktigaste grupper; växtkunskap: ytterligare
50 växter efter lärarens anvisning *). — De viktigaste kemiska naturföreteelserna.
Läran om jorden.
* Skriftliga arbeten — utöfver extemporalier, profräkningar o. d.
— skulle, enligt hvad ofvan är antydt, förekomma endast i svenska och
tyska. — Ändamålet med de tyska skriföfningarna bör tydligen vara
icke så mycket att pröfva lärjungarnas grammatiska kunskaper
och att öfva dem i grammatiska svårigheters öfvervinnande som att
medverka till utvecklande af deras förmåga att begripligt uttrycka
sig på tyska. Skriföfningarna skola icke i allmänhet vara profskrifningar.
Det är bättre, att lärjungarna, när de icke veta, huru de
på det främmande språket skola återgifva ett svenskt uttryck och
icke af ordbok och grammatik kunna erhålla tillräckliga upplysningar,
omedelbart af läraren erhålla lämplig undervisning, än att nedskrifna
felaktigheter och oegentligheter sedermera af läraren rättas. Hemskrifningar
kunna nog icke helt och hållet undvaras, men, så mycket
’) Dessa beräknas förut insamlade genom feriearbete eller under terminerna.
86
tiden tillåter, böra språkskrifningarna bedrifvas på lärorummet och
i närvaro af läraren i ämnet, d. v. s. under ämnets lärotimmar.
Framför allt gäller detta, innan lärjungarna blifva mer öfvade. I
fjärde klassen, där 5 timmar skulle tillfalla ämnet, torde de tyska
skrifningarna böra helt och bållet förläggas till lärotimmarna och
däråt anslås en timme hvarje eller en dubbeltimme hvar annan vecka.
Renskriften kunde göras i hemmet. I femte klassen (4 veckotimmar)
synes på fyra veckor ett hemskriptum kunna lämpligen föreskrifvas
och en skrifning i skolan under två lärotimmar (helst en dubbeltimme)
med renskrift hemma. I sjette klassen (3 veckotimmar) torde
skrifningarna kunna begränsas till ett hemskriptum och en skrifning
under tre lärotimmar under loppet af sex veckor. — I fråga om fjärde och
femte klassernas svenska skrifningar, hvilka enligt nu gällande bestämmelser
skola utföras än i hemmet, än under lärotimmarna, synes
ingen ändring behöflig. I nuvarande nedre sjette klassen utarbetas
ett svenskt skriptum hvar annan vecka, än i hemmet, än på lärorummet,
och för skrifning å lärorummet äro å schemat anvisade tre
timmar hvarje gång, en tid, som erfarenheten visat vara för knapp.
Genom att åt skrifuingen på lärorummet anslå längre tid skulle man
säkerligen erhålla ett bättre resultat, äfven om de svenska skrifningarna
i sjette klassen inskränktes till en hvar tredje vecka, hvarannan
utförd i hemmet och hvarannan på lärorummetl). Onskligt
vore, att de senare alltid kunde verkställas åtminstone till någon del
i närvaro af ämnesläraren. Då utom de svenska skrifningarna inga
andra skrifningar på lärorummet skola verkställas utanför vederbörande
ämnes timmar, och då de förra återkomma blott hvar sjette
vecka, kan åt dem icke å schemat anslås någon bestämd veckodag
utan torde de böra omväxla på veckans olika dagar.
'') Jfr sid. 56.
2. Gymnasium.
I föregående afdelningar hafva vi rörande gymnasiet föreslagit:
1)
att gymnasiet måtte omfatta tre klasser (7:e—9:e);
2)
att vid samtliga högre allmänna läroverk måtte finnas en
reallinie utan klassiska språk och en B-linie med latin, inträdande i
första gymnasialklassen och upptagande 22 veckotimmar i det hela,
men utan grekiska;
3)
att vid de tolf stiftsläroverken och vid ett läroverk i Stockholm
måtte för dem, som läst latin i nederskolan, finnas en A-linie,
upptagande grekiska på läsordningen från och med första gymnasialklassen
;
4)
att af de främmande lefvande språken blott ett skulle drifvas
till färdighet i tal och skrift, de öfriga hufvudsakligen att väl förstås;
5)
att betyg i modersmålet måtte vid den muntliga mogenhetspröfningen
af ämnesläraren afgifvas, men ämnet blott för privatister
ingå i denna examen.
I antalet af de på gymnasium förekommande läroämnena föreslå
vi ingen annan förändring än den, att matematiken på ofvan under
latinfrågan angifvet skäl måtte utgå på A-linien, där naturhistorien
i stället bör ingå, och att geografien på alla linier upptages som ett
särskildt läroämne under naturvetenskap, således i egenskap af fysisk
geografi. Den kunde ock sammanslås med naturhistorien till ett
läroämne: naturhistoria och fysisk geografi.
I den politiska geografien skulle enligt vårt förslag en så grundlig
kurs blifva genomgången i nederskolan, att den kan anses vara för
de allmänna läroverken fullt tillräcklig. Att under sådana förhållanden
på gymnasiet anslå särskilda lärotimmar, för att 16—19 års
ynglingar måtte få tillfälle att under dessa å nyo läsa upp sin barndoms
läxor, tyckes icke vara rätt Öfverensstämmande med gymnasiets
uppgift att uppfostra lärjungarna till själfverksamhet i studier och
dessutom innebära ett slöseri med tid och lärarekrafter. Skulle
också en god del af den inhämtade geografikursen trängas i minnets
bakgrund af andra kunskapsämnen, så vore skadan däraf icke så
88
stor, som man i allmänhet tyckes föreställa sig. »Evnen til Selvopdragelse
beror for en stor Del paa, om man kan ove Forglemmelsens
Kunst»''). Ingenting torde i högre grad motverka ett framgångsrikt
arbete under gymnasiets lärotimmar än de obefogade anspråken,
att lärjungarna skola när som helst vara färdiga att vid ett
förhör lägga fram en förut inlärd kurs. Rörande en mycket väsentlig
del af den politiska geografien, nämligen den politiska kartan,
ger emellertid den historiska undervisningen ständiga erinringar och
uppfordringar till själfstudium. Som eu sammanfattning af och en
kontroll öfver detta själfstudium kunde man lämpligen bevara den
nu stadgade feriekursen i geografi till nionde klassen, men naturligtvis
blott för dem, som ej valt bort historien* 2). Denna feriekurs
borde dock å ena sidan utvidgas, så att den komme att omfatta icke
blott Europa utan äfven de främmande världsdelarna, livilkas kännedom
ju för ett rätt förstånd af den nya tidens historia har en utomordentlig
betydelse, å andra sidan inskränkas, så att förhöret blott
ginge ut på att undersöka, om ynglingen vore fullt orienterad på
blindkarta. Denna kontroll tillkomme naturligtvis läraren i historia,
hvilken vid afgifvande af mogenhetsbetyget i sitt ämne hade att taga
hänsyn äfven till kunskaperna i politisk geografi.
Amnet geografi borde på gymnasium omfatta meteorologi, klimatologi,
växtgeografi, djurgeografi och etnografi, under det att den
geologiska kursen torde framdeles som hittills böra förläggas till
kemien och således ingå endast på reallinien. På så sätt anordnad
skulle den geografiska kursen bereda en efter tidens kraf nödvändig
tillökning till det naturvetenskapliga studiet i skolan, hvilken
borde förekomma på alla linier, således äfven på A-linien såsom icke
minst för våra präster mer än väl behöflig. Den invändning, som
ofta gjorts mot geografiens upptagande som ett eget eller naturvetenskapligt
läroämne på gymnasiets undervisningsplan, nämligen
att man icke kunde få kompetenta lärare i ämnet, torde med de
ypperliga handböcker, som nu finnas, delvis äfven på svenska, och
den rikliga undervisningsmaterielen i planscher och fysiska atlaser,
icke förtjäna afseende, om blott ämnet kommer att skötas af lärare,
som i det hela hafva tillräcklig naturvetenskaplig underbyggnad.
Att engelska icke på A-linien skulle intagas på timplanen utan
fortfarande hänvisas till frivilliga timmar, torde icke behöfva någon
särskild motivering. Samma ordning föreslås för reallinien och B
'')
Heffding, Psykologi. Kjob. 1882 sid. 197.
2) Jfr nedan.
4
89
linien, emedan ämnet efter treårig kurs i nederskolan torde kunna
anses vara på gymnasium det minst nödvändiga af språken.
Logiliens studium torde lämpligen böra ingå på de åt modersmålet
anslagna timmarna och skötas af läraren i detta ämne1), hvilket
äfven af denna grund enligt vårt förslag fått ett ökadt timtal. Ehuru
den senaste skollagskommittén yrkat, att psykologien skulle utgå
från undervisningsplanen, hafva vi ansett, att tillfälle bör i skolan
beredas till undervisning i detta ämne, hvilket, om det rätt skötes,
bar ett stort bildningsvärde och i senaste tid börjat få en modernt
vetenskaplig hållning.
Gymnasiets ämnen skulle alltså blifva: å alla linierna religion,
svenska, tyska, franska, historia, naturhistoria, geografi och fysik samt
(utom timplanen) engelska och psykologi; dessutom: å reallinien matematik,
kemi och teckning, å B-linien latin, matematik och teckning,
å A-linien latin och grekiska.
Målet för gymnasiets undervisning kan i de särskilda läroämnena
på följande sätt angifvas:
i religion: kännedom om den kristna kyrkans hufvudhändelser;
genom bibelläsning vunnen kännedom af bibeln; utvidgad
kännedom om trosläran genom katekisation i anknytning till kyrkohistorien
;
i svenska: färdighet i modersmålets riktiga användning i tal
och skrift; bekantskap med den svenska litteraturens förnämsta alster
och kännedom om hufvuddragen af dess historia; någon bekantskap med
Norges och Danmarks litteratur och språk äfvensom med mästerverk
ur andra folks litteratur i mönstergill öfversättning; kännedom om
det viktigaste af logiken.
i tyska: förmåga att med vårdadt uttal uppläsa och till god
svenska öfversätta tysk text af icke alltför svår beskaffenhet, att uppfatta
af annan uppläst lättare tysk text och på tyska samtala däröfver
eller i alldagliga ämnen; förmåga att utan svårare fel skriftligen på
tyska återgifva en svensk text eller skrifva en tysk uppsats;
i engelska på reallinien och B-linien: förmåga att med vårdadt
uttal uppläsa och till god svenska öfversätta engelsk text af icke
alltför svår beskaffenhet, att uppfatta af annan uppläst lätt engelsk
text och på engelska besvara däröfver gifna frågor; — på A-linien
eller för andra lärjungar, som följa dess engelska undervisning, emedan
de icke läst engelska i nederskolan: förmåga att öfversätta lättare
engelsk text; därför erforderlig grammatik;
'') Jfr ofvan sid. 55.
90
i franska: förmåga att öfversätta lättare fransk text; därför
erforderlig grammatik;
i latin: på A-linien minst detsamma som nu. På B-linien: förmåga
att forsta lättare latinsk prosa; kursen torde först efter
vunnen erfarenhet böra definitivt bestämmas. Någon liten erfarenhet
star dock redan till buds från Finland, där en treårig frivillig
latinkurs från början af sist förflutna läsår inrättats vid Vasa finska
reallvceum och således tills vidare endast förekommit i sjette klassen
med 6 veckotimmar. Därunder bar man fullständigt genomgått och
repeterat Hellmans och Synnerbergs läsebok, som är afsedd att göra
lärjungarna förtrogna med formläran och det viktigaste af syntaxen,
samt dessutom Miltiades och Aristides i Cornelius Nepos. För denna
kurs erfordras i de klassiska lycéerna i regeln dubbelt så lång tid,
och rektor, som själf sköter denna undervisning, är mycket nöjd med
resultatet. Meningen är att i de två återstående klasserna genomgå
större delen af Cornelius Nepos, en bok af Caesar, Sallustii Catilina
eller ett tal af Cicero samt ett mindre urval eller högst en bok af
Yergilii Aeneis1). För vår del anse vi, att den kortare latinkursen
bör uteslutande upptaga prosaiska författare;
i grekiska: detsamma som nu. Visserligen skulle enligt vår
timplan (sid. 106) hela veckotimtalet minskas med två timmar, men
minskningen, som för öfrigt reduceras genom förändringar med afseende
på skrifningarna på lärorummet* i 2), torde fullt uppvägas däraf,
att en väsentlig del af undervisningen i ämnet skulle förläggas till
högsta klassen, där lärjungarna äro mognare och, sedan en del ämnen
afslutats, kunna koncentrera sig på de återstående;
i historia: ungefär detsamma som nu, men med större vikt på
de stora kulturfolkens inre politiska och kulturhistoria; i Sveriges
statskunskap samma fordringar som nu;
i psykologi: ungefär den kurs, som innefattas i Larssons lärobok
eller Carlsons och Steffens;
i matematik på reallinien och B-linien: väsentligen detsamma
som nu. Att genom vårt förslag ämnets ställning på B-linien blifvit
väsentligen stärkt, synes vara uppenbart. — På reallinien föreslå vi
samma timantal som nu; men då tiden i de sex lägre klasserna icke
’) Eu dylik latinkurs kommer att inrättas äfven vid svenska klassiska Iycéet i
Uieåborg, som från och med nästa läsår förändras till reallyceum, och genom Eckl.
Skr. af 24 maj 1898 är det medgifvet det under bildning varande kommunala lycéet
i Raumo att i klasserna 6—8 utbyta franska och engelska mot 18 timmar latin.
2) Jfr tab. 40 C.
91
ökats och i femte och sjette klasserna 1 timme i veckan skulle användas
till aritmetik, har det icke kunnat undvikas, att kursen i
algebra för vår sjette klass måst sättas något lägre än för den nuvarande
nedre sjette. Vi betvifla emellertid icke, att det oaktadt
samma resultat som nu skall utan svårighet uppnås på gymnasiet.
Vid Stockholms realläroverk har alltsedan 1895 matematiken aldrig
haft mer än 6 timmar i nedre sjunde klassen, emedan den afstått 1
timme åt fysiken, som i denna klass haft 4 timmar. Da det oaktadt
och trots det stora lärjungeantalet i klasserna ingen större svårighet
att medhinna föreskrifna kurser yppat sig, äro vi öfvertygade, att
äfven efter vårt förslag resultatet skall blifva fullt lika godt som nu;
i naturvetenskap:
naturhistoria: väsentligen detsamma som nu. De 4 veckotimmarna,
som f. n. äro fördelade på 4 år, skulle efter
vår läsplan bibehållas men koncentreras på 2 år med 2
timmar hvartdera året. Då ämnets ställning härigenom
onekligen förstärkes, torde bättre resultat än nu kunna
uppnås, oaktadt examen skulle afläggas ett år tidigare;
geografi: grunderna af meteorologien och det allmännaste af
klimatologien, kulturväxternas och de för landskapet karakteristiska
växternas utbredning; de viktigare däggdjurens,
fåglarnes och kräldjurens utbredning och de lägre djurens
1
den mån de gifva landskapet karakter; det viktigaste
af etnografien;
fysik: väsentligen detsamma som nu. På latinlinien har ämnet
för närvarande 6 veckotimmar, fördelade på 4 år, nämligen
1 timme i hvardera af klasserna 6: i och 6: 2 och
2
timmar i hvardera af klasserna 7: i och 7: 2. Då enligt
vår läsplan de 6 veckotimmarna skulle bibehållas, men
koncentreras på de nuvarande klasserna 6: 2 och 7: i med
3
timmar i hvardera, hålla vi före, att ämnets ställning
på denna linie skulle blifva icke oväsentligt starkare än
förut, oaktadt examen skulle afläggas ett år tidigare än
nu. — På reallinien har fysiken f. n. 10 veckotimmar
fördelade på 4 år, hvarjämte den kan få disponera någon
mindre del af den åt undervisningen i matematik anvisade
tiden. Enligt vår läsplan skulle ämnet få en välbehöflig
förstärkning, i det att vi åt detsamma anslagit 12 veckotimmar
fördelade på 3 år, hvaremot rättigheten att in
-
92
kräkta på matematikundervisningen naturligtvis skulle
försvinna;
kemi: väsentligen detsamma som nu. De 8 veckotimmarna,
som 1. n. äro fördelade pa 4 år, skulle efter vår läsplan
bibehållas men koncentreras på 3 år. Härigenom skulle
kursfördelningen blifva bättre än nu, i det att det första
läsåret skulle anslås till inledning och metalloiderna, det
andra året åt metallerna samt det tredje till repetition af
den genomgångna kursen och eu kort framställning af
Sveriges viktigare bergarter samt Skandinaviens geologiska
utveckling.
Sedan man vid universiteten erfarit de välgörande verkningarna
af examinas delning såväl med hänsyn till studiernas grundlighet
som examinas underlättande, hafva tid efter annan yrkanden eller
antydningar framkastats om att äfven mog enhet spr öfning en borde
delas. En sådan delning har på sätt och vis redan förut tillämpats
rörande naturhistoria och tyska, hvilka ämnen afslutats i öfre sjette
klassen allt från den tid, då 1859 års skolstadga hunnit genomföras
(1863), ända tills helt nyligen (1896 och 1897) genom kungl. kungörelsen
af 13 april 1894 och kungl. stadgan af 22 mars 1895 tyskan på alla
linier och naturhistorien på reallinien och B-linien framflyttats till
afslutningen i öfre sjunde klassen, samtidigt med att det senare
ämnet på A-linien alldeles utgått från undervisningsplanen. Mot
den gamla ordningen med afslutning i sjette klassen hade 1872 års
allmänna svenska läraremöte i Lund nästan enhälligt uttalat sig,
likaså 1870 ars läroverkskommitté och delvis äfven Kungl. Maj:t
och Riksdagens kamrar vid 1873 års riksdag, hvarför det ock
hörde till de utstakade grunderna för 1874 års kommitté, att
ingen slutpröfning skulle äga rum i naturhistoria och tyska i öfre
sjette klassen; vidare, hvad särskildt angår naturhistorien, sektionen
för naturhistoria och kemi vid de allmänna svenska läraremötena i
Lund 1872, i Jönköping 1875 och i Gäfle 1878 samt Riksdagens
andra kammare 1879''). Linder sådana förhållanden kan det synas
egendomligt att i viss mån yrka en återgång till en ordning, som
blifvit sa allmänneligen utdömd. Men likheten mellan 1859 års *)
*) Berättelser om de svenska läraremötena 1872 sid. 11—12, 48— 56,207; 1875
sid. 160-161; 1878 sid. 168-169; Betänkande 23 juli 1872 sid. 199-200,207;
dito af 22 dec. 1874 inl.; Riksdagens Prot. 1879 AK 25: 11—45, 1890 MAK 218.
93
ordning och den vi föreslå är blott skenbar. Då gällde det en afslutning
två år före mogenhetspröfningen i en klass, som allmänt
ansågs som den svåraste och mest betungade i hela läroverket, och
efter en grundläggning i nederskolan, som var utan all jämförelse
underlägsen den, som vi föreslagit. Nu föreslås däremot en afslutning
af dessa båda ämnen blott ett år före det ändtliga profvet med en
koncentration i undervisningen och — hvad naturhistorien angår —
genom växtgeografiens och djurgeografiens upptagande under den
fysiska geografien en ökning i lärotimmar, som måste göra sig så
mycket mera gällande, som ämnena icke behöfva i mogenhetspröfningen
konkurrera med de tyngsta och svåraste ämnena. Det gamla
klagomålet särskildt från naturvetenskapsmännens sida, att lärjungarna
icke blott glömde bort ämnet utan äfven förlorade allt intresse därför,
berodde i första rummet därpå, att lärotiden var så knappt tilltagen
och metoden sådan, att ynglingarna icke fingo lära mycket
mer än indelningar och namn. Sådant väcker icke intresse och
glömmes därför lätt, i synnerhet om det är en på kort tid inpluggad
läxa. Afslutas naturhistorien i åttonde klassen, bör geografien följa
med, enär den helst bör skötas af samma lärare efter en gemensam plan.
Mogenhetspröfning i åttonde klassen anse vi äfven kunna lämpligen
anordnas för fysiken på A-linien och B-linien samt för engelskan
på reallinien och B-linien. Att det sistnämnda icke kan
ske på A-linien, beror på att ämnet då måste inträda samtidigt med
grekiskan i sjunde klassen, hvilket icke vore ändamålsenligt.
För att minska pluggläsningen till mogenhetspröfningen, som
för ett ämne sådant som religion verkar uteslutande skadligt, föreslå
vi därjämte, att förhör i detta ämne icke måtte förekomma, utan
att det måtte intaga samma ställning till den muntliga mogenhetspröfningen,
som vi ofvan föreslagit för svenska1).
I åttonde klassen skulle således med examen afslutas:
på reallinien: tyska, naturhistoria och geografi samt engelska;
på B-linien: tyska, naturhistoria, geografi och fysik samt engelska;
på A-linien: tyska, naturhistoria, geografi och fysik.
Till mogenhetspröfningen i nionde klassen skulle alltså återstå:
på reallinien: religion, svenska, franska, historia, matematik,
fysik och kemi samt psykologi;
på B-linien: religion, svenska, franska, latin, historia och matematik
samt psykologi;
'') Se sid. 55—56.
94
på A-linien: religion, svenska, franska, latin, grekiska och historia
samt engelska och psykologi.
Inberäknadt de båda utom timplanen uppförda ämnena engelska
och psykologi, blefve således det sammanlagda antalet läsämnen, i
hvilka vid mogenhetspröfningen betyg skulle afgifvas, å alla linier tolf
Vid gymnasiets organisation synes oss emellertid en af de förnämsta
uppgifterna böra vara den att söka i någon mån minska
mångläseriet, hvilket länge och oaflåtligt öfverklagats såsom ett af
de största felen vid våra läroverk.
I sitt tal på Yäxiö gymnasium, juni 1825, yttrade Tegnér, vänd
till läroverkets lärare: »I sen det själfva, mina herrar, vår tid är
för kort och våra läroämnen för många. Undervisningen magrar af
idel öfverflöd. Våra fäder voro lyckligare än vi, ty deras lärdomskrets
var trängre än vår, men bättre beräknad efter vanliga fattningsgåfvor
och de egentliga läroårens omfång... Men hvar ta vi
tid till allt detta? Huru blir det möjligt att förena den mångkunnighet,
som tiden fordrar, med den grundlighet i hvarje ämne, som
utmärkte den forna undervisningen? Våra tillgångar äro i allmänhet
ej större nu än förr, men utgifterna äro fördubblade. Finns det
intet medel att betäcka bristerna, då är en bankrutt i andens värld
oundviklig, då vet jag i sanning icke, hvarför vi ej så gärna först
som sist stänga till våra lärosalar och låta ungdomen växa vild som
träden i skogen. Dock — hvarken naturen eller tiden väcka ett
behof, hvaremot ej svarar en tillgång, blott han kan utfinnas. Men
funnen är han icke ännu, åtminstone icke med säkerhet, och däraf
förklarar jag mig de många försök, som vi dagligen höra omtalas,
att förbättra metoden och förkorta undervisningssättet».
I den s. k. stora uppfostringskommittén *) yttrade Agardh 1828:
»Det hufvudfel, som synes vidlåda den i Sverige bestående skolan, är
ytlighet eller mångkunnighet på grundlighetens bekostnad. Man
torde... finna orsaken därtill uti den organisation af läroverket, att
hvarje lärjunge där måste på en gång studera för många heterogena
saker, som i stället för att, enligt den allmänna meningen, understödja
hvarandra och gifva hvad man kallar en allsidig bildning
endast leda till ett blandadt kaos af ofullständiga kunskaper. Det
är icke möjligt att med lust och intresse studera på en gång tre
döda och tre lefvande språk, matematiska, teologiska, filosofiska och
'') Betänkande af Comitén till öfverseende af Bikets Allmänna undervisningsverk,
i underdånighet afgifvet den 20 December 1828. Stockholm 1829. Bil. 2,
sid. 25—28.
95
fysiska vetenskaper. Något af dessa ämnen måste företrädesvis älskas
af lärjungen, men åt detta får han ej företrädesvis ägna sig. Han
tvingas att läsa de öfriga med lika kraft, och genom detta tvång på
hans intresse och hans håg gör man honom lika likgiltig för alla.
Han får numera ej mer än ett mål för sina skolstudier, det att
snart genomlöpa skolan. Han lär sig sina läxor för dagen och inöfvas
tidigt i konsten att lära hastigt för att glömma. Samma vana
att läsa endast för att genomgå examen, ej af lust till en viss sak,
följer honom in i akademien... Med akademien har han äfven lämnat
vetenskapernas fält. De klassiska auktorer, han tvingats att läsa,
stå dammiga på hans hylla. Avisläsning är hans lektyr och ytlighet
en stämpel på hela hans lefnad. — Detta resultat af vårt läroverk
är allmänt erkändt. Om orsaken blott kan man vara af olika tankar
... Det medel, man föreslår, att inrätta det enligare med vår
tid, införa däruti en mängd med realia och flera lefvande språk utan
att dispensera ifrån annat, skall icke hjälpa det onda. Det skall
därigenom endast förvärras. Mängkunnigheten skall tilltaga, men
grundligheten aftaga i samma mån. Ej heller hjälper det att, som
i Tyskland, genom själfva skolans mekanism framtvinga två så stridiga
verkningar som mångkunnighet och grundlighet på en gång.
De kunna tillsammans rymmas i få ynglingars fattningsgåfva; alla
de öfriga, mindre lyckligt organiserade, skola icke blifva något annat
än förvridna hufvuden eller kraftlösa konvalescenter efter skolans
lenta nervösa».
Dessa yttranden af Tegnér och Agardh fälldes för mer än 70 år
sedan. Det är särskildt att märka, att båda tala om mångläseriet
och dess skadliga inflytande på ungdomen såsom ett allmänt erkändt
faktum. Och detta faktum har från den tiden ända till våra dagar
esomoftast framhållits såsom ett betänkligt missförhållande; men
några kraftiga åtgärder till dess afhjälpande hafva icke vidtagits.
Säkert är, att om skarpsynte män redan då ansågo sig hafva skäl
att klaga, så har man det icke mindre i vår tid. En af de behöfligaste
reformerna på skolans högre stadium är därför att minska
antalet af de ämnen, i hvilka hvarje lärjunge är skyldig att följa
undervisningen.
En sådan åtgärd, hvilken under nuvarande förhållanden måhända
ej skulle vara att tillråda, skulle snarare möjliggöras, om den
af oss föreslagna examen efter nuvarande nedre sjette klassen komme
till stånd, emedan undervisningen i nederskolan enligt vår plan
blefve så betydligt stärkt till kvaliteten genom ett års förlängning
96
och väl äfven genom examenskon troll en. Sedan en yngling nöjaktigt
genomgått nederskolan och där under en sexårig kurs erhållit en
grundläggande allmänbildning, styrkt genom den aflagda examen,
torde man, utan fara att vålla någon skadlig ensidighet i hans andliga
utveckling, kunna medgifva honom rätt att med målsmans begifvande
välja bort ett eller annat ämne.
Redan genom läroverksstadgan af 1856 sökte man införa ett
dispenssystem; men detta led af åtskilliga så betydande brister, att
man utan tvifvel häri får söka en medverkande orsak till att stadgan
redan 1859 ersattes af en ny och knappast torde hafva blifvit genomförd
vid något enda läroverk. Dispensen gällde endast språken.
På den i lagen meddelade läsordningen förekommer i första klassen
intet främmande språk, i andra klassen blott franska; i dessa båda
klasser är undervisningen gemensam för alla. Med tredje klassen
delar sig läroverket i två linier, den ena med, den andra utan
klassiska språk. I denna klass inträder tyska på båda linierna och
dessutom på klassiska linien latin. I fjärde klassen slutligen inträder
grekiska på den klassiska linien och engelska på den andra. — Från
denna normala ordning kunde nu åtskilliga afvikelser äga rum.
1) Lärjunge på klassiska linien kunde på målsmans anhållan befrias
från grekiska, »och må i stället, under de lärotimmar sådan befrielse
äger rum, på sätt rektor och lärare, med billigt afseende på målsmans
uttryckta önskan, finna för honom lämpligt, undervisas inom den
afdelning, där latinska språket icke läses, eller ock utom skolan
njuta sådan undervisning, som af rektor godkännes». 2) Lärjunge,
som läste båda klassiska språken, kunde befrias från det ena moderna
språket, franska eller tyska, »i hvilket fall hela den undervisningstid,
som är anslagen för franska och tyska språken, användes till undervisning
i blott det ena af dessa språk». 3) Lärjunge på reallinien
kunde befrias från ett främmande språk, tyska eller engelska, »och
skall i sådan händelse den lärotid, som är bestämd för det språk, i
hvilket undervisning ej begagnas, fördelas på undervisningen i de
två öfriga».
Att detta dispenssystem hade varit omöjligt att tillämpa, torde
vara uppenbart; den enda praktiskt utförbara bestämmelsen synes
vara den, att en latinare, som ej läste grekiska, kunde i stället »utom
skolan njuta sådan undervisning, som af rektor godkännes». Det
är vår öfvertygelse, att det öfver hufvud är omöjligt att finna en
tillfredsställande lösning af frågan om valfriheten på gymnasium, så
länge man fasthåller den grundsatsen, att en lärjunge, som erhåller
97
befrielse från ett läroämne, skall vara skyldig att under de lärotimmar,
då sådan befrielse äger rum, begagna annan af läroverket anordnad
undervisning; man ledes nämligen därigenom, på samma
sätt som 1856, till en ohållbar mångfald af linier. Vill man på
gymnasiet minska antalet af de ämnen, i hvilka hvarje lärjunge är
skyldig att följa undervisningen, torde den enda möjliga utvägen
vara att medgifva honom rätt att med målsmans begifvande välja
bort ett eller annat ämne, utan att han i stället förpliktas till något
annat arbete i eller för skolan.
Att denna princip kan genomföras i fråga om ett enstaka ämne
och ett mindre antal lärjungar, visar den omständigheten, att den
enligt läroverksstadgans § 6 redan nu tillämpas på främmande trosbekännares
befrielse från kristendomsundervisningen. Att svårigheter
yppa sig, då tillämpningen skall ske i större skala, må vara
sant; vi tro dock ej, att de äro oöfvervinneliga.
Det förnämsta argumentet mot valfriheten är väl det af 1843
års skolrevision anförda, att läroverket såsom en organisk enhet
skulle taga skada af en upplösande godtycklighetsprincip. Alen om
läroverket verkligen utgör en organisk enbet, så är det visserligen
icke därigenom, att läroämnena eller de i de särskilda klasserna
genomgångna lärokurserna tillsammans utgöra något systematiskt
helt. Just därför att så icke är fallet, kan man icke heller med
1824 års skolrevision säga, att bildningen kräfver inhämtandet af
alla skolans ämnen. Om så vore, skulle tydligen den nu medgifna
möjligheten att välja mellan olika bildningslinier strida mot skolans
ändamål. Den af samma revision uttalade farhågan, att valfriheten
skulle medföra vana vid sysslolöshet, torde äfven visa sig
obefogad, ty ett mindre antal läroämnen skola efter all sannolikhet
vida bättre underhålla ynglingarnas håg och intresse för studier än
ett större, som de icke på en gång mäkta. Mot samma revisions
försäkran, att valfriheten skulle undergräfva laglydnaden och motverka
ynglingarnas mod och själfförtroende, torde kunna invändas,
att laglydnaden allra bäst befordras genom tidsenliga lagar, hvilkas
välgörande verkningar man erfar, och att mångläseriets värsta olägenhet
just är, att det icke sällan knäcker modet och dödar själfförtroendet
hos de i en viss riktning begåfvade lärjungarna, hvilka ofta
äro de bästa.
Andra betänkligheter mot valfriheten torde afse ordningens upprätthållande
bland de lärjungar, hvilka måste tillbringa dispenstimmarna
i skolan. Hvad först angår de lärjungar, som bo så nära
7
98
skolan, att de på en timme kunna hinna hem och tillbaka till skolan
igen samt dessutom få en icke alltför obetydlig stund öfver till annan
sysselsättning, torde skolan icke kunna hysa betänkligheter mot deras
dispenserande, då målsman så önskar. Till denna kategori höra —
sannolikt med mycket få undantag — alla lärjungar i de mindre
städerna och dessutom rätt många äfven i de större; det är nämligen
icke ovanligt, att föräldrar, som hafva gossar i skolåldern, välja
bostad i läroverkets närhet eller ock för sina gossar välja det läroverk,
som ligger närmast bostaden.
Bland de lärjungar, som ej tillhöra den nu nämnda kategorien,
utgöres, äfven i de folkrikaste städerna, det ojämförligt största antalet
af sådana, som, ehuru de hafva en något längre väg till skolan,
dock gå hem under frukostlofvet. Icke heller genom deras dispenserande
kan någon nämnvärd olägenhet för skolan uppstå, när
dispenstimmen sammanfaller med den första morgontimmen eller den
sista middagstimmen, timmen närmast före eller närmast efter frukostlofvet;
i sådana fall kommer lärjungen naturligtvis att tillbringa
tiden i hemmet eller åtminstone icke i skolan utom i de fall, där
detta förhindras af en gymnastiklektion. Om några af dessa lärjungar
erhålla dispens, behöfver således skolan i allmänhet ej hafva
något extra besvär af dem mer än högst en timme om dagen, densamma
för alla klasser och alla lärjungar.
Den tredje kategorien är ganska fåtalig och utgöres af de lärjungar,
hvilkas skolväg är så lång, att det öfverhufvud ej kan sättas
i fråga, att de skola färdas den fram och tillbaka mer än en gång om
dagen. Om några af dem dispenseras, taga de dock aldrig skolans
uppmärksamhet i anspråk under den första morgontimmen eller den
sista middagstimmen; deras antal blir för öfrigt äfven i de största
städerna helt visst mycket obetydligt1).
Det visar sig således, att den för lärjungarna på gymnasium ifrågasatta
dispensrätten endast i de största städerna torde behöfva medföra
någon särskild omtanke från läroverkens sida och äfven där egentligen
blott för en timme om dagen. Då det uppenbarligen ligger
icke mindre i de dispenserades än i läroverkets intresse, att denna
!) I Stockholms realläroverk, hvars tre högsta klasser, 6: 2—7: 2, under senast
förflutna läsår räknat tillsammans 190 läijungar, nämligen 78 i 6: 2, 59 i 7: 1 och
53 i 7: 2, har frukostlofvet för dessa klasser i regeln omfattat endast 1 timme. Det
oaktadt hafva under vårterminen blott 21 af dessa läijungar tillbragt frukostlofvet i
skolan, nämligen 13 i 6: 2, 6 i 7: 1 och 2 i 7: 2, och under höstterminen enligt
rektors uppgift ännu färre.
99
timme upptages af en lektion, så böra till denna tid om möjligt förläggas
sådana ämnen, från hvilka dispens icke lämnas (enligt vårt
förslag modersmålet på samtliga linier och latin på A-linien), eller
ock sådana, om hvilka erfarenheten möjligen kommer att visa, att
de blott i sällsynta fall väljas bort. På de veckodagar, då denna
anordning ej läte sig genomföras, kunde ifrågavarande timme af de
dispenserade användas till slöjd, om sådan undervisning, enligt vårt
förslag, blefve vid läroverken införd. En annan utväg att bereda
sysselsättning åt en dispenserad lärjunge vore att, om han hade håg
för teckning, låta honom tillbringa tiden på ritsalen, vare sig att
lektion där påginge eller icke. Äfven kunde dylika enstaka dispenstimmar,
då väderleken tillåter, lämpligen användas till lek och
idrott i det fria; stillasittande får ungdomen nog af ändå. För de
lärjungar, hvilka det oaktadt få eu eller annan timme ledig, som de
måste tillbringa i skolan, bör i läroverkshuset finnas ett särskildt
rum, där de kunna använda tiden till läsning eller skrifning. Vid
Stockholms realläroverk hafva två rum, ursprungligen afsedda för
dem, som måste stanna i skolan under frukostlofvet, sedan flera år
tillbaka användts äfven för nu ifrågavarande ändamål. För vissa
klasser äro nämligen gymnastiklektionerna förlagda till timmen 1—2,
under det de angränsande timmarna upptagas af läsning. De lärjungar
i dessa klasser, hvilka varit befriade från gymnastik, hafva
hänvisats till frukostrummen; och läroverkets rektor har icke haft
skäl att ångra denna anordning.
Vid dispensfrågans ordnande bör det öfver hufvud ihågkommas,
att det icke här gäller minderåriga barn, utan ynglingar i läroverkets
tre högsta klasser. Det är för deras uppfostran till själfständiga
människor helt visst af största vikt, att icke hvarje deras görande
och låtande ängsligt öfvervakas, utan att de i tid vänjas vid själftukt,
så att de kunna iakttaga ordning och skick, äfven då de icke
äro kontrollerade. Och det resultatet vinner man bättre genom att
visa förtroende till deras goda vilja än genom att ständigt misstänka,
att de, så snart de lämnas utan uppsikt, genast äro beredda till ofog.
Yi öfvergå nu till den frågan, huruvida hvarje läsämne bör vara
i den meningen valfritt, att dispens från detsamma kan lämnas, eller
om några undantag i detta afseende böra göras.
Hvad först religionsundervisningen angår, skulle valfriheten
mycket bidraga att höja densamma. Icke utan god grund säger
Kroman1), att vi i kristna länder alltför ofta genom de många läxor
'')
Grundtreek af Sjselelseren, sid. 151.
100
na »vaccinera folk mot kristendomen». Särskildt om dessa läxor infalla
på en tid, då kunskapsämnena trängas med hvarandra ocli ynglingen
har mycket svårt att sammanhålla alla olikartade elementer,
är fara för handen, att den dogmatiska och egentligen kyrkohistoria
undervisningen blifver förbunden med en känsla af olust, som
i religiöst och moraliskt afseende kan blifva olycksdiger för hela hans
lif. Om våra kristendomslärare visste, huru ofta detta är fallet, skulle
de säkerligen vara de första att yrka, att religionsundervisningen
måtte befrias från sin ställning som ett om ynglingens minneskunskap
med andra konkurrerande ämne. Visserligen minskas trycket
genom att, såsom ofvan föreslagits, religionsläran utgår ur själfva
mogenhetspröfningen, men man kan ytterligare förbjälpa ämnet till
den plats, det bör intaga, genom att efter konfirmationen och sjette
klassens examen icke tvinga denna undervisning på någon, som
icke af fri vilja eller efter föi''äldrars och målsmäns önskan söker den.
Hvad de andra ämnena angår, synes det oss, att man blott för
sådana har skäl att yrka undantag från allmän valfrihet, hvilka man
anser i och för sig hafva ett ojämförligt större bildningsvärde än de
öfriga. Ett sådant ämne är modersmålet, som också af den grunden
bör blifva obligatoriskt, att det särskildt genom de svenska uppsatserna
utgör en förbindelse mellan samtliga läroämnen och bättre än
något annat ämne gifver läraren tillfälle att iakttaga lärjungarnas
fortgående utveckling. Men rörande de öfriga ämnenas bildningsvärde
äro som bekant åsikterna mycket delade, hvilket till stor del
torde bero däraf, att man i denna fråga allt för ensidigt sökt stöd i
objektiva grunder, hämtade ur ämnenas egen natur, uuder det i
själfva verket de subjektiva, hämtade ur den studerandes natur, i
synnerhet vid mognare ålder äro de väsentligen bestämmande. Det
är exempelvis icke riktigt att påstå, att historien i och för sig har
ett större bildningsvärde än de flesta andra ämnen, ty det heror hufvudsakligen
af den studerande; har han — på grund af anlag, föregående
undervisning, framtidsplaner eller lärarens personlighet —
intresse för historien, så har den för honom ett relativt stort bildningsvärde;
för en annan, som saknar intresset, sjunker bildningsvärdet
till ett minimum. Har den senare däremot ett lifligt intresse
för kemi, så äger detta ämne för honom utan fråga ett vida större
bildningsvärde än historien. Om vi således — utom i fråga om modersmålet
— icke kunna tillerkänna skolans profana läroämnen på
det högsta stadiet väsentligt olika bildningsvärde annat än i förhållande
till olika individer, följer ock häraf, att vi icke till förmån
101
för något annat ämne göra anspråk på undantag från allmän valfrihet.
Att vi i det följande af andra skäl föreslå, att latinet må
blifva obligatoriskt på A-linien, står icke i strid med den nu uttalade
grundsatsen.
Latin bör vara valfritt på B-linien, d. v. s. att en lärjunge må
äga rätt att begagna denna linies mindre omfattande undervisning i
matematik, fysik och teckning utan att därför vara tvungen att läsa
latin. Hittills har den, som ej velat studera latin, varit nödsakad att
läsa realliniens dryga matematik-kurs, och de klagomål, som häröfver
förnummits, kunna icke sägas hafva varit obefogade. Namnet B-linien
kommer då naturligtvis icke hädanefter att beteckna en linie, där
latin läses men icke grekiska, utan en linie, där tillfälle erbjudes
att läsa en mindre latinkurs men icke grekiska. — Den, som läst
latin i nederskolan, kan utan vidare inträda på hvilken som helst af
de tre gymnasiallinierna. Inträder han på B-linien, så innebär det,
att han åtminstone tillsvidare väljer bort latinet; ty då han redan
läst latin tre år, kan han icke undervisas tillsammans med nybörjare
i ämnet. Inträder han däremot på A-linien, bör han vara
skyldig att fortsätta med latin till skolkursens slut, men bör hafva
rätt att välja bort grekiska, så att det fortfarande liksom nu blir
möjligt att vid läroverken genomgå en sexårig kurs i latin utan att
nödgas därjämte läsa grekiska. Då vi föreslå, att latinet blir obligatoriskt
på A-linien, har detta sin grund dels däri, att de klassiska
språken ensamma motivera denna linies tillvaro, dels ock däri, att,
då en lärjunge vid inträdet i både fjärde och sjunde klassen haft
tillfälle att utan vidare välja bort latinet men ändock båda gångerna
valt det, man icke kan anse det för något tvång att fordra dess
fullföljande till studentexamen.
De främmande lefvande språken torde vara de ämnen, rörande
hvilkas valfrihet minsta invändningar kunna göras. Deras studium
medför så ögonskenliga och afgjorda fördelar, att bortval säkerligen
kommer att ske endast sällan.
I historia bör en gauska god allmänbildande kurs kunna medhinnas
i nederskolan, och det finnes då intet skäl att tvinga någon
att fullfölja ämnet på gymnasium, såvida man i det hela anser valfriheten
tillrådlig. Hvilket skäl finnes t. ex. att klafbinda en lärjunge,
som vill efter första gymnasie-klassen öfvergå till Ultuna eller
Alnarp eller handelsinstitut, att drifva historiska studier för en viss period
— antagligen antiken och medeltiden — då han kunde bättre använda
sin tid till ett grundligare studium af de ämnen, soin han behöfver för
102
sin fackutbildning? Eller är det verkligen nödvändigt för en blifvande
apotekare eller en lärjunge, som bestämt sig för tekniska högskolan,
att timme efter timme följa den historiska undervisningen i
tre år, sedan han blifvit godkänd i hela den historiska kursen i nederskolan?
Tvifvelsutan skulle mängen ingeniör, efter att hafva kommit
ut i lifvet, med friskare intresse gå till historiska själfstudier, om
han icke på en tid, då han behöfde sitt minne för andra ämnen,
blifvit i skolan uttråkad vid historien genom att dragas med läxor,
för hvilka han saknat håg.
Matematikens valfrihet på reallinien strider mot den gängse
uppfattningen af denna linie såsom specielt matematisk; men denna
uppfattning kunna vi icke dela. Vi hålla före, att reallinien, lika
väl som latinlinien, är i stånd att meddela en god humanistisk bildning,
och att detta mål kan nås, utan att matematikstudiet drifves
längre än till nederskolans afgångsexamen. Det inträffar också ej
sällan, att en realist under loppet af de sista skolåren utvecklar sig
i så afgjordt humanistisk riktning, att det skulle vara en gifven fördel,
om han sluppe i mogenhetsexamen draga med sig den långa
matematiska kursen. Äfven i andra fall kunde denna valfrihet vara
önskvärd, t. ex. då utpräglade anlag för naturhistoriska studier
finnas och svårighet att inhämta matematik. Äfven om en lärjunge
på reallinien utesluter både matematik och fysik, komma
hans gymnasialstudier ändock att omfatta följande åtta läsämnen:
religion, svenska, tyska, franska, historia, geografi, naturhistoria
och kemi samt, om han så önskar, engelska såsom det nionde och
psykologi som det tionde.
Om det således, utöfver hvad ofvan föreslagits, ej vore behöfligt
eller nyttigt att föreskrifva, hvilka ämnen en lärjunge på gymnasium
borde äga rätt att välja bort, så torde dock antalet valfria
ämnen — utom engelska och psykologi -—• för hvarje lärjunge
böra begränsas till högst två. Denna begränsning torde
följa däraf, att mogenhetsexamen fortfarande skulle medföra rätt att
inskrifvas som student vid universitetet; följaktligen måste den så
inrättas, att den innebär en garanti för en icke alltför ensidig bild—
ning. Vidare är en begränsning nyttig, därför att en yngling
för hvilken det bure emot i ett visst ämne, annars kunde känna sig
mera frestad att utan tillräcklig grund utverka föräldrars eller målsmans
samtycke till att fä bortvälja det. Att däremot lägga rätten
till att kontrollera valet i rektors eller lärares händer, vore icke tillrådligt,
ty det innebure att flytta ansvaret öfver på orätt person och
103
befria föräldrar och lärjungar från att själfva tänka sig för. Emellertid
torde det i de flesta fall följa af sig själft, att rektors eller
lärares råd frivilligt inhämtas, och därigenom torde samverkan mellan
skola och hem komma att ytterligare befordras. I alla händelser
vore det lämpligt att såsom villkor för befrielse föreskrifva, att målsman
gör skriftlig anmälan därom hos rektor.
För ordningens skull och som en säkerhet mot öfverilningar bör
bortval icke ske under pågående lästermin, utan endast vid terminernas
början.
I sjunde och åttonde klasserna skulle lärjunge alltså vara skyldig
att följa undervisningen i minst åtta af de å timplanen upptagna
läsämnena, och för flyttning mellan dessa klasser skullefordras betyg
om godkända insikter i minst åtta sådana ämnen. För flyttning till
nionde klassen skulle samma villkor gälla, dock att lärjunge, som i
åttonde klassens mogenhetspröfning blifvit underkänd i ett af de a
timplanen uppförda ämnena, det oaktadt skulle till nionde klassen
flyttas. Om han önskade erhålla mogenhetsbetyg i detta ämne,
skulle sådant bero på pröfning i nionde klassens examen. I nionde
klassen skulle lärjunge behöfva följa undervisningen endast i så många
å timplanen uppförda ämnen, att hans mogenhetspröfning sammanlagdt
komme att omfatta åtta sådana ämnen.
I de ämnen, hvilka ej kunna bortväljas, bör tydligen minst
betyget godkänd alltid fordras. Om den, som har sammanlagdt mer
än åtta å timplanen uppförda ämnen i mogenhetspröfningen, underkännes
i öfverskjutande ämne eller ämnen, bör ifrågavarande ämne
betraktas såsom icke läst. liar lärjunge sammanlagdt blott åtta
ämnen, bör för godkänd mogenhetsexamen erfordras godkändt vitsord
i alla ämnen. Detta synes vara en bättre och mera uppfostrande
form af valfrihet än den nu medgifna, enligt hvilken
mogenhetsexamen kan aflägga? med underbetyg i vissa ämnen.
° Det bör vara lärjunge medgifvet att efter aflagd mogenhetsexamen
få komplettera såväl examensämne, som absolveras i åttonde
klassen, som ämne, livilket afslutas med den nionde.
Ett ämne, som blifvit bortvaldt, bör kunna åter upptagas vid en
lästermins början, dock endast under de nu för öfvergång från linie
till annan gällande villkor, d. v. s. att vederbörande visar sig äga
minst godkända insikter efter fordringarna i den klass han tillhör.
En följd af valfrihetens antagande i ofvan angifna form måste
blifva, att i åtskilliga fall och allmännare än nu icke mogenhetsexamen
i och för sig utan mogenhetspröfning med godkända vitsord
104
i vissa behöfliga ämnen fbreskrifves som kompefcensprof för inträde i
faekskolor och vissa ämbetsverk eller för afläggande af den ena eller
andra universitetsexamen. En annan följd blir den, att det allmänna
mogenhetsbetyget, som äfven nu bar ringa betydelse, bortfaller.
Emedan ansvaret för en lärjunges ämnesval helt och hållet hvilar
på honom själf och hans målsman och följderna af ett oförståndigt
val uteslutande drabba dem själfva, så kommer dispensrätten helt
visst att användas med stor försiktighet. Att ynglingen, så vidt
möjligt, icke bör försumma något af de tillfällen att öka sitt vetande,
hvilka skolan erbjuder, torde i allmänhet blifva den bestämmande
synpunkten, särskildt i de talrika fall, där anlag och håg ännu ej så
bestämdt framträdt, att det varit möjligt att fatta något beslut om
hans framtida lefnadsväg. Men hos många ynglingar — ofta säkerligen
just hos dem, af hvilka man har rätt att vänta mest i framtiden
— hafva begåfningen och intresset redan nu en alldeles bestämd
riktning; för sådana individers utveckling vore det ofta godt, om de
kunde befrias från ett eller aunat ämne, för hvilket de alldeles icke
hafva någon lust, för att därigenom få tillfälle att ägna mera tid
och mera sjelfständigt arbete åt det, som särskildt intresserar dem.
Rättigheten att utesluta vissa läroämnen skulle äfven medföra
väsentligt gagn för de lärjungar, hvilkas andliga spänstighet eller
kroppsliga hälsa tar skada af den stora arbetsbörda, som för närvarande
hvilar på ungdomen i läroverkens högre klasser; och skolan
skulle icke längre behöfva uppbära den tunga anklagelsen att genom
öfveransträngning försvaga en stor del af landets bästa ungdomskraft.
Ett i flere afseenden likartadt förslag till utsträckt valfrihet inom
läroverkens högsta klasser är framställdt af L. Lindroth i Pedagogisk
tidskrift 1888. I Finland, där läroplanerna för skolorna på
grund af de många språken äro mera öfverlastade med en mångfald
af läroämnen än måhända i något annat land, har man i denna omständighet
haft en särskild anledning att intressera sig för valfrihet
i den form, som ofvan förordats, och redan samlat någon erfarenhet
rörande densamma. Den har pröfvats i högst ringa grad i statslyceerna,
i något större utsträckning i statens fruntimmersskolor och
slutligen i hela dess vidd i flere af landets privatskolor. Det uppgitves,
att öfver hufvud taget resultaten af deu lindring i arbetet,
som skolan på detta sätt kunnat bereda sina lärjungar, hafva varit
lyckliga. Det lär hafva visat sig, att föräldrarna långt bättre, än
hvad mången på förhand trott, uppfattat vikten af ett rätt urval i
fråga om ämnen. Sadaua fall, då eleverna af själfsvåld eller nyck,
105
eraedan de fått ett dåligt vitsord o. s. v., anhållit om befrielse, har
erfarenheten visserligen kunnat uppvisa; men som ett glädjande inlägg
i frågan betonas, att ett dylikt oskick visat sig vara i aftagande,
ju längre tid valfriheten vid ett läroverk tillämpats1).
Med de inskränkningar, som ofvan föreslagits, tyckes oss valfriheten,
långt ifrån att innebära en fara för vår odling, tvärtom komma
att väsentligt befordra densamma. Tvifvelsutan skall mången däri
skåda en onödig och vådlig nyhet, men det torde i själfva verket
vara en djärfhet af det slag, som föde3 af medvetandet att vara stadd
på rätta vägar.
I lärotimmarnas antal och fördelning på gymnasium föreslå vi för
närvarande ingen annan väsentlig förändring än den, som blir en
gifven följd af vissa ämnens afslutning i andra gymnasial klassen, och
de modifikationer för särskilda ämnen, som ofvan motiverats: ökning
för modersmålet, minskning för franskan i följd af detta språks förändrade
ställning, en timmes ökning för historien i 9:e klassen, som
på grund af vårt förslag att göra gymnasiet treårigt blir nödig
för statskunskapen. Med gymnasiets uppgift att förbereda mera själfständiga
studier skulle vi ansett det mest öfverensstämmande, om normalschemat
upptagit endast fyra lästimmar för dag, två före och
två efter frukosten. Med en sådan anordning skulle också valfrihetens
genomförande i den föreslagna omfattningen väckt ännu
mindre betänklighet i disciplinärt afseende. Yi hafva emellertid icke
framställt något dylikt förslag. Dels förutsätter nämligen en så stor
minskning af lärotimmarnas antal en genomgripande förändring i
vissa ämnens undervisningsmetod, dels medför valfriheten en möjlighet
för hvarje särskild lärjunge att vinna nedsättning i de obligatoriska
skoltimmarnas antal. Men väl hafva vi ansett, att man bör
taga ett steg i den angifna riktningen genom att icke i någon klass
anordna flere lästimmar på schemat än 30 och i nionde klassen, där
det kunnat ske, nämligen på reallinien och B-linien, blott 28.
'') Tidskrift, utgifven af Pedagogiska föreningen i Finland 1895, sid. 310—318.
106
Timplanen får således följande utseende:
Reallinien.
B-linien.
A-linien.
U ndervismngsamnen.
Kl.
kl.
Kl.
Kl.
Kl.
Kl.
Kl.
Kl.
Kl.
7.
8.
9.
7.
8.
9.
7.
8.
9.
Religion ...........
2
2
2
2
2
2
2
2
2
Svenska .............
3
3
3
3
3
3
3
3
3
Tyska.................
2
2
—
2
2
—
2
2
—
Franska..............
2
2
3
2
2
3
2
2
3
Latin .................
—
—
—
6
6
10
6
6
8
Grekiska .........
6
6
10
Historia..............
3
3
4
3
3
4
3
3
4
Matematik ........
6
7
7
5
5
5
—
—
—
Naturhistoria
2
2
—
2
2
—
2
2
—
Naturvetenskap
Geografi ......
Fysik...........
1
4
1
3
5
1
3
1
3
—
1
3
1
3
—
Kemi............
3
3
2
Teckning...........
2
2
2
1
1
1
—
—
—
Summa
30
30
28
30
30
28
30
30
30
Utom timplanen skulle dessutom förekomma:
Engelska .................
...............| 21 2
1 1
2 2 —
_
2^ 2
Psykologi..................
...............1 — | —
1
— | —1 1
—
-1 1
Liksom nu borde hvarje lärjunge äga tillfälle att utom timplanen
erhålla undervisning i teckning.
Att närmare angifva kurserna i särskilda ämnen för hvarje klass
hafva vi ansett så mycket mindre af nöden, som dessa, då slutmålet
är angifvet, i hufvudsak gifva sig själfva i nära anslutning till nu
gällande undervisningsplan.
Hvad de skriftliga arbetena angår, skulle på grund af ämnenas
förändrade ställning skriftliga prof i mogenhetsexamen upphöra att
förekomma: i franska för alla linierna, i engelska för reallinien och
i latin för B-linien, hvaremot sådant prof i tyska skulle införas äfven
på real- och B-linierna. De skriftliga profven skulle alltså blifva:
på reallinien i svenska, tyska, matematik och fysik; på B-linien i
svenska, tyska och matematik; på A-linien i svenska, tyska och latin.
Af dessa prof skulle tydligen det tyska afläggas redan i åttonde klassen,
och utfallet af detsamma skulle blott öfva inflytande på betyget
i ämnet. Till nionde klassens afdelning af mogenhetspröfningen
skulle, liksom nu, ingen admitteras, som icke blifvit godkänd för det
107
svenska skrifprofvet. Då å reallinien hvarken matematik eller fysik
och å B-linien icke matematik med nödvändighet behöfver ingå i
examen, och då den, som har dessa ämnen med men blir underkänd
i dem, under vissa omständigheter kan behandlas, såsom om han på
grund af bortval icke läst dem, synes icke böra såsom villkor för
tillträde till muntlig pröfning uppställas, att i dem aflagdt skriftligt
prof blifvit godkändt, utan skrifprofvet böra betraktas blott som en
del af examen i det ämne, hvari det aflägges. Å A-linien skulle
visserligen latinet icke kunna väljas bort, men skäl torde likväl saknas
att i nu förevarande hänseende ställa detta ämne annorlunda än
matematiken å real- och B-linierna.
I öfverensstämmelse härmed skulle — förutom extemporalier
o. d. — inga skriftliga hemarbeten eller skrifningar på lärorummet
förekomma i franska och engelska och å B-linien i latin.
Beträffande de svenska skrifningarua i sjunde klassen gäller detsamma,
som ofvan på tal om nederskolan yttrats om dessa skrifningar
i den sjette; i åttonde och nionde klasserna skulle antalet skrifningar
blifva oförändradt,'' och torde lämpligen hvar tredje kunna förläggas
till hemmet. De tyska skrifningarna i sjunde och åttonde klasserna
hafva vi ansett böra ordnas på samma sätt som i den sjette. Äfven
vid det första årets matematiska skrifningar å lärorummet torde det
vara lämpligt, att läraren i ämnet är närvarande, hvarför de helst
böra förläggas till ämnets timmar; i de båda högsta klasserna åter
behöfves för dessa skrifningar mer samlad tid, än som med nyssnämnda
anordning kan åstadkommas äfven genom utbyte af timmar
under skrifningsdagarna olika ämnen emellan. Däremot synes skrifningarnas
antal kunna utan fara något inskränkas. För såväl real- som
B-liniens matematiska skrifningar hafva vi tänkt oss: i sjunde klassen:
på sex veckor en hemskrifning och en skrifning under tre lärotimmar;
i åttonde och nionde klasserna: en skrifning hvar fjärde vecka,
hvar tredje utförd i hemmet. A-liniens latinska skrifningar kunna
lämpligen ordnas i likhet med de andra liniernas matematiska.
Realliniens fysiska skrifning slutligen, hvilken skulle begynna i
åttonde klassen, torde kunna begränsas till en skrifning hvar sjette
vecka, hvarannan utförd i hemmet och hvarannan under tre lärotimmar,
samlade genom utbyte af timmar mellan fysiken och andra
ämnen.
I de tre gymnasial klasserna skulle alltså under en tid af tolf
veckor utföras följande skriftliga arbeten:
108
i sjunde klassen:
Svenska .........................................
Tyska ............................................
Matematik eller (för A-linien) latin
i åttonde klassen:
Svenska ..........................................
Tyska ............................................
Matematik eller (för A-linien) latin
Fysik (blott för reallinien)............
i nionde klassen:
Svenska ..........................................
Matematik eller (för A-linien) latin
Fysik (blott för reallinien)............
o
A lärorummet.
I hem-  met.
Under ämnets
timmar.
Eljes.
_
2 ggr
2 ggr
6 t:r
—
2 ggr
6 t:r
—
2 ggr
—
2 ggr
1 gg
6 t:r
—
2 ggr
—
2 ggr
1 gg
3 t:r
—
1 gg
—
2 ggr
1 gg
—
2 ggr
1 gg
3 t:r
—
1 gg
De skrifningar, som skola verkställas å lärorummet å annan
tid än under vederbörande ämnes timmar, skulle förläggas omväxlande
till veckans olika dagar. Dessa »skrifdagar» skulle infalla i
sjunde klassen en hvar sjette, i åttonde ocb nionde klasserna en hvar
tredje vecka.
En öfverblick af den reduktion, som den åt hvarje särskildt
ämne å timplanen anvisade tid skulle komma att undergå genom
de föreslagna skrifningarna på lärorummet i klasserna 6—9, lämnas
i tab. 40.
En beräkning af det antal lärare, som erfordras för tillämpningen
af de i det föregående föreslagna timplanerna, meddelas i Bil. 6.
BILAGOR,
Bil. 1.
Kompetensfordringar för skilda lefnadsbanor och
inträdesfordringar vid fackskolor.
1. Lefnadsbanor, för hvilka högre examina erfordras.
För att anställas som präst i svenska kyrkan fordras enligt kungl.
förordningen 18 april 1884 prästexamen i teologiska ämnen inför
biskop och domkapitel, dock att de, som visat sig äga ett större mått
af lärdom, kunna af konungen befrias från examen eller få den ersatt
af disputationsprof inför teologisk fakultet. Prästexamen får
efter kungl. kung. 4 nov. 1887 icke utan konungens tillåtelse anställas
med annan än den, som styrker sig hafva vid något af rikets
universitet aflagt antingen dimissionsexamen jämte föreskrifna praktiska
prof eller teologie kandidatexamen. Genom kungl. kung. 13
dec. 1889 hafva teologie professorer och teologie docenter, teologie
licentiater samt de teologie lektorer, som vid universitetet aflagt teologisk
examen, helt och hållet befriats från prästexamen.
Det svenska prästerskapet utgör för närvarande en kår på närmare
3,000 personer1). * 3
'') Nämligen enligt 1899 års statskalender 1,371 kyrkoherdar, 43 präster vid
fängelserna, 53 vid armén och 5 vid flottan, hvartill komma (enligt Eckerberg, Ny
svensk ecklesiastik-matrikel 1896. jämförd med Rosenbergs matrikel 1891 och delvis
kompletterad efter 1899 års statskalender) 852 komministrar, 85 domkyrkosyssloman,
kapell- och brukspredikanter och fast aflönade adjunkter och vice pastorer jämte 7 adj.
och 14 predikanter i Stockholm, 490 obefordrade präster, 12 vid sjukhus och hospital,
3 sjömanspräster och 2 vid församlingarna i Paris och London. Summan 2,937
minskas å ena sidan genom att prästerna vid fängelserna, sjukhusen, armén och
flottan oftäst hafva andra prästerliga tjänster, men ökas å andra sidan med 8 teol.
docenter och professorer utan prebenden, åtskilliga teologie lektorer, som hafva prästkompetens,
men ej prästerlig tjänst, och några prästerliga lärare vid barnhem.
112
Under tioårsperioden 1887—1896 aflades praktisk teologisk examen
vid universiteten af i medeltal 61,4 personer årligen och teologie
kandidatexamen af 5,5. Dimissionsexamen aflades under samma period
af 71,4 personer årligen (Jfr tab. 18). Enligt Eneströms beräkningar1)
aflades icke praktisk teologisk examen af 13,9 % af de studenter, hörande
till 1870—74 års årsklasser, som aflagt dimissionsexamen, och af 12,2
% af ifrågavarande studenter, hörande till 1875—79 års årsklasser.
Anledningen ansågs med rätta i flertalet fall vara att söka i beviljad
dispens från praktisk teologisk examen. Dylik dispens har äfven
under här ^ifrågavarande period, fast under senare år mera sällan,
beviljats. Ä andra sidan har dimissionsexamen någon gång aflagts
som en förberedelse till teologie kandidatexamen. Man torde således
kunna antaga, att omkring 70 präster under tioårsperioden 1887—96
årligen utbildats för svenska kyrkan. Antalet var något större under
närmast föregående tioårsskede och likaså under åren 1897 och 1898.
Examen till rättegångsverken eller juriskandidatexamen grundlägger
behörighet till domarebefattning samt bereder inträde till
tjänstgöring icke blott i de egentliga rättegång sv erken utan äfven i
justitiedepartementet, nedre justiticrevisionen och justitiekansler sämbetet-),
öfvcrståthållareämbetets afdelningar för kansliärenden —
dock för stadsfogdar äfven annan kompetens — och polisärenden, i
hvilken afdelning för räkenskapsförare och kanslister gäller lägre
kompetens2 3 3). Samma examensfordringar gälla äfven för chefen för
generaltullstyrelsens kanslibyrå4, landssekreterare och länsnotarier5),
sekreteraren i lotsstyrelsen6), notarien vid järnvägsstyrelsens administrativa
afdelning samt distriktssekreterarne7), auditör er, vice
auditörer och tullfiskaler ''8), ombudsmannen i statskontoret och tjänstemännen
i de centrala ämbetsverkens advokatfiskalskontor, flottans
advokatfiskal9), ombudsman och fiskal i domänstyrelsen10), universi
'')
Statistiska undersökningar rörande studie- och examensförhållandena vid de
svenska universiteten sid. 29, 30, 33 och 34. Jämf. Förslag till stadga ang. examensväsendet
inom de teologiska fakulteterna 2 juli 1898, sid. 73 o. f.
2)
K. kung. 12 maj 1865, mom. 1 och 15.
3)
K. kung. 12 maj 1865, mom. 10 och 15, och K. F. 12 juli 1878, § 3.
4)
Generaltullstyrelsens instr. 1 nov. 1878, § 2.
9) K. kung. 12 maj 1865, mom. 11 och 15.
e) Instr. för lotsstyrelsen 14 okt. 1898, § 8.
’) Instr. för järnvägsstyrelsen af 15 okt. 1897, §§ 50 och 87.
8)
K. kung. 12 maj 1865, mom. 9; Eegl. för flottan 10 juli 1884: I § 55.
9)
K. kung. 12 maj. 1865, mom. 5; Eegl. för flottan § 55.
,n) K. Er. 10 nov. 1882.
113
tetens, riksbankens och riksgäldskontorets ombudsmän och kanslisterna
i riksbankens ombudsmansexpedition vid hufvudkontoret!).
Genom aflagd kansliexamen eller juriskandidatexamen förvärfvas
behörighet att vinna anställning i de under utrikes-, landtförsvars-,
sjöförsvars-, civil-, finans- och ecklesiastikdepartementen lydande
lcansliexpeditioner, dock att sådan anställning kan af vederbörande
departementschef medgifvas äfven den, som aflagt examen till rättegångsverken*
2).
Samma behörighet gäller äfven för de centrala ämbetsverken:
arméförvaltningen, marinförvaltningen, kommerskollegium, kammarkollegium,
statskontoret, kammarrätten, medicinalstyrelsen utom nedan
angifna, för hvilka läkarekompetens erfordras, generalpoststyrelsen,
telegrafstyrelsen, generaltullstyrelsen3), öfverintendentsämbetet (förste
intendenten för den administrativa afdelningen, kassör och bokhållare),
första gradens tjänst i domänstyrelsen (notarier, bokhållare, revisor,
registrator och aktuarie) samt amanuenser och extra ordinarie tjänstemän
med behörighet äfven för jägmästare, sekreterare i landtbruksstyrelsen,
räntmästare, sekreterare, kamrerare eller annan ordinarie
tjänst vid universitetens drätselverk eller kansli (notarie, kanslist,
bokhållare eller amanuens) samt sekreterare och kamrerare vid karolinska
institutet. Rätten att gifva sådana, som tagit examen till
rättegångsverken, inträde i verken tillkommer dock uti ifrågavarande
fall vederbörande ämbetsverk eller universitet, och vissa, ofvan angifna,
poster äro förbehållna dem, som tagit högre juridisk examen;
andra, som skola nedan angifvas, äro förbehållna dem, som aflagt
andra högre fackexamina4).
Alla tre juridiska examina gifva behörighet till följande befattningar:
kamrerare och revisor i öfverståthållareämbetets afdelning för
uppbördsärenden, landskamrerare, kronofogde och länsbokhållare, kamrerare
och registrator i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, öfverdirektör
och byrådirektör vid järnvägsstyrelsens administrativa afdelning,
'') Stat. för universiteten 10 jan. 1876 § 93. Regi. för riksbanken 1899 § 64
och för riksgäldskontoret 1899 § 90.
2) K. kung. 12 maj 1865, mom. 2 och 15, det förra enligt lydelse genom K.
kung. 16 febr. 1872.
’) Sistnämnda tre styrelser kunna äfven anställa dem, som blott hafva aflagt
studentexamen. Se nedan sid. 132—135.
4) K. kung. 12 maj 1865, mom. 4 och 15, Öfverintendentsämbetets instr. 14
nov. 1879 § 6 enligt lydelse 5 dec. 1884, K. Br. 10 nov. 1882, Landtbruksstyrelsens
instruktion 13 dec. 1889 och 23 nov. 1894 § 7, Stat. för univers. 10 jan. 1876 §
92, Stat. för Karol. instit. 29 april 1880 § 49: 2.
8
114
sekfeterarne vid patent- ock registreringsverket (utom en) samt kamrerare,
registrator, revisor, bokhållare, kassör, amanuenser ock extra
ordinarier i lotsstyrelsen, hvilken dock kan på grund af särskilda omständigheter
i nämnda tjänster anställa den, som blott aflagt mogenhetsexamen1),
samt tjänstemännen i riksgäldskontorets kansli2).
Den svenska justitieinatrikeln för 1887 upptager för högsta domstolen,
justitiedepartementet, nedre justitierevisionen, justitiekanslersämbetet,
hofrätterna, nya lagberedningen, justitieombudsmannen och
hans expedition, domhafvande på landet, auditörer och vice auditörer,
öfverståthållareämbetet för polisärenden, rådstufvurätterna med därtill
hörande tjänster (dock icke stadsfogdar och stadskassörer) samt
lärarna vid de juridiska fakulteterna i Upsala och Lund 611 personer.
Juriskandidatexamen aflades under tioårsperioden 1887—1896 af
i medeltal 22,2 personer årligen, examen till rättegångsverken under
samma tid af 78,5 och kansliexamen af 10,4. Således aflades de tre
juridiska examina tillsammans i medeltal 111 gånger årligen3), hvilket
dock icke betecknar af 111 personer, ty det är icke alldeles ovanligt,
att examina till rättegångsverken och till kansliet afläggas af samma
person. I af Eneström undersökta 53 fall af kansliexamen aflade 15
examinander tillika examen till rättegångsverken. Under antagande
af samma proportion för perioden 1887—96 skulle kansliexamen ensam
aflagts af 7,5 personer årligen och alla examina af 108,2. De fall,
då samma person aflägger examen till rättegångsverken och juris
kandidatexamen, äro så sällsynta, att de på sin höjd utöfva inflytande
på decimalen*). Under de följande åren 1897 och 1898 har juriskandidatexamen
aflagts af 30, examen till rättegångsverken af 22
och kansliexamen af 7,5 personer årligen.
Behörighet att utöfva läkarekonsten tillkommer endast den, som
inom riket aflagt medicine licentiatexamen eller, utan att hafva aflagt
sådan examen, antingen af K. Maj:t erhållit särskildt tillstånd eller
blifvit af K. Maj:t utnämnd till läkaretjänst eller ock af medicinalstyrelsen
förordnats som vikarie eller extra läkare vid armén, flottan
eller den civila sjukvården. Dock gäller för sålunda förordnad vikarie
hans behörighet endast för den tid, förordnandet bestämmer. — Endast * 2 3 4
'') K. kung. 12 maj 1865 mom. 10, 12 och 15, Instr. för väg- och vattenbyggnadsst.
25 sept. 1888 § 12, Instr. för järnv. 15 okt. 1897 § 50, Instr. för patent- och
registreringsverket 18 nov. 1898 § 4, Instr. för lotsstyrelsen 14 okt. 1898 § 8.
2)
Regi. för riksgäldskontoret 1899 § 90.
3)
Jfr tab. 18.
4)
Eneström a. a. sid. 51 och 52.
115
legitimerade läkare kunna uppföras på förslag till läkaretjänst, som af
K. Maj:t eller medicinalstyrelsen tillsättes, eller antagas till läkaretjänst,
med hvars innehafvande tjänsteårsberäkning är förenad1) —
Generaldirektören och ledamöterna i medicinalstyrelsen samt dess
ombudsman och fiskal skola vara legitimerade läkare2).
Enligt den af medicinalstyrelsens ombudsman utgifna matrikeln
funnos i början af innevarande år 1,282 legitimerade läkare3). —
Under tioårsperioden 1887—1896 legitimerades i medeltal årligen
63,6 läkare. Under de bägge sista åren har antalet varit i stigande
med respektive 70 och 82 personer. Däremot legitimerades under
närmast föregående tioårsperiod 1877—86 icke flere än 29,5 personer
årligen och under de föregående åren ännu färre4).
För behörighet att söka lektorsbefattning vid de allmänna läroverken
fordras — jämte vederbörligen genomgången profårskurs och
godkändt disputationsprof i något af de till den sökta sysslan hörande
ämnen, för hvilket afhandling i klassisk filologi skall vara författad
på latinska språket och afhandling i främmande lefvande språk på
det språk, afhandlingen afser — antingen fullständiga och godkända
prof för promotion inom filosofisk fakultet enligt de före 16 april
1870 meddelade stadgar eller filosofie licentiatexamen. Är denna aflagd
enligt kungl. stadgan 17 april 1891, erfordras — utom vitsord
om minst godkäuda insikter i antropologi och logik enligt kungl.
kung. 14 okt. 1892, därest icke teoretisk filosofi ingår i sökandes
examen —, att han i filosofie kandidat- eller licentiatexamen erhållit
minst vitsordet godkänd antingen i fyra af följande till humanistiska
sektionen hörande examensämnen, nämligen nordiska, germanska,
romanska, latinska och grekiska språken, historia samt statskunskap
med geografi, eller i tre af dessa ämnen och i matematik
eller i fyra af följande till matematisk-naturvetenskapliga sektionen
hörande examensämnen, nämligen matematik, fysik, kemi, botanik
och zoologi, eller i tre af dessa ämnen och i ett af de ofvannämnda
till den humanistiska sektionen hörande ämnen; hvarvid iakttages,
att med betyg i grekiska språket skall vara förenadt betyg i latin, * 2 * 4
'') Instr. för läkare 31 okt. 1890 §§ 55 och 57, den senare enligt lydelse 19
okt. 1894.
2) Medicinalstyrelsens instr. 2 nov. 1877 §§ 1: 3, 2.
*) Bland dem äro två professorer räknade, livilka, ehuru berättigade att idka
medicinsk praktik, dock icke hos medicinalstyrelsen legitimerat sig.
4) Källa för åren 1891—98 de tryckta matriklarne, för tidigare år matrikeln i
medicinalstyrelsens arkiv. Jfr tab. 18.
116
med betyg i fysik betyg i matematik, med betyg i botanik betyg i
zoologi och med betyg i zoologi betyg i botanik. — Behörighet att,
söka lektorsbefattning, hvari kristendom ingår, tillkommer ock teologie
kandidat eller filosofie kandidat, som aflagt examen inför teologisk
fakultet, bägge under förutsättning af fullgjordt disputationsprof.
Behörighet till adjunkts- och kollegabefattning vid allmänt läroverk
tillkommer — utom den, som är behörig till lektorsbefattning,
eller den, som i öfrigt fullgjort därför stadgade kunskapsprof, men ej
aflagt disputationsprof, samt den, som enligt kungl. cirk. 12 sept. 187f>
och 4 febr. 1887 blifvit behörig — filosofie kandidat, som, jämte stadgadt
vitsord om godkända insikter i antropologi och logik eller i teoretisk
filosofi, i filosofie kandidatexamen erhållit betyget godkänd eller
däröfver i ofvan under behörighet till lektorsbefattning angifna antal
af sammastädes angifna ämnen, gällande äfven för obligatoriska ämnesförbindelser
samma regler, som ofvan angifvits för lektorsbefattning.—
Behörighet att söka adjunktsbefattning, hvari kristendom ingår, tillkommer
ock teologie kandidat eller filosofie kandidat, som aflagt
examen inför teologisk fakultet (dimissionsexamen), eller den som
aflagt sistnämnda examen jämte teologisk-filosofisk examen med vitsord
om minst med beröm godkända insikter i två af ämnena latin,
grekiska och historia1).
Före utnämningen måste såväl lektor som adjunkt och kollega
hafva aflagt undervisningsprof* 2).
För behörighet till rektorsbefattning fordras att vara ordinarie
ämneslärare och särskild! vid högre läroverk att hafva aflagt godkändt
lektorsprof3).
, Om de 78 rektorerna medräknas, äro för närvarande ungefär 1,000
ämneslärare anställde vid de allmänna läroverken4).
För att kunna utnämnas till adjunkt vid folkskolelär are seminarium
fordras att hafva uppnått tjugutre års ålder, att hafva aflagt
sådana kunskapsprof, som äro stadgade för behörighet att utnämnas
till adjunkt vid allmänt läroverk, samt att nöjaktigt hafva genomgått
profårskurs vid allmänt läroverk eller vid seminarium, äfvensom att
!) Läroverksstadgan 1 nov. 1878 § 55 enligt lydelse 10 mars 1892.
2)
Läroverksstadgans §§ 56, 57, 60—62; §§ 56, 57, 60 och 61 enligt lydelse 22
mars 1895.
3)
Läroverksstadgans § 59 enligt lydelse 16 dec. 1892.
4)
Under läsåret 1897—98 utom de ordinarie — 78 rektorer, 207 lektorer och
530 adjunkter och kolleger— 10 extra ordinarie lektorer, 152 extra ord. adj. och 7
timlärare.
117
inför det konsistorium, hvarunder seminarium hörer, hafva aflagdt
godkändt praktiskt undervisningsprof. — Lärarinna, som uppnått 23
år och genomgått fullständig afgångsexamen vid högre lärarinneseminarium
i Stockholm samt därvid erhållit vitsorden berömlig för
undervisningsskicklighet och minst med beröm godkänd i pedagogik
och metodik, är behörig att vid lärarinneseminarium blifva anställd
såsom lärarinna med adjunkts tjänstgöring, såvida hon med goda
vitsord under minst ett år tjänstgjort vid ett statens seminarium samt
aflagt godkändt praktiskt undervisningsprof. För att kunna utnämnas
till rektor vid seminarium fordras att hafva aflagt de prof, som
äro stadgade för behörighet att utnämnas till lektor eller adjunkt
vid allmänt läroverk eller adjunkt vid seminarium, samt att äga en
under föregående pedagogisk verksamhet bepröfvad undervisningsskicklighet
*).
Antalet rektorer är 12, adjunkter 40 och lärarinnor 10.
Filosofisk grad medför ock behörighet till anställning i riksarkivet
och kungliga biblioteket, dock att särskilda omständigheter kunna
föranleda anställande af e. o. bibliotekstjänstemän, som ej förvärfvat
filosofisk grad* 2 3).
Examen för akademisk grad med vitsordad skicklighet företrädesvis
i matematik, lefvande språk, statskunskap eller historia fordras
för att anställas som ordinarie tjänsteman i statistiska centralbyrån,
dock med undantag, som kan betingas af redan ådagalagd fallenhet
för och skicklighet i statistiskt arbetes utförande *). Samma kompetensvillkor
gälla för förste aktuarie och aktuarier i den statistiska
afdelningen af kommerskollegium4).
Examen för filosofisk grad med väl vitsordade insikter i geologi
och närsläktade ämnen eller ock examen för inträde i bergsstaten
fordras för att antagas till geolog eller biträdande geolog, dock med
undantag, som kan betingas af redan ådagalagd framstående fallenhet
för och skicklighet i de i undersökningen förefallande arbeten.
Bland geologerna förordnas aktuarie, amanuens, bibliotekarie, kemist
och mineralog5).
’) K. St. 29 jan. 1886 §§ 16 och 17, den senare enligt lydelse 10 dec. 1892.
2)
K. kung. 12 maj 1865, mom. 3; Instr. för riksarkivet 26 okt. 1877 § 20;
Regi. för K. bibliot. 9 nov. 1877 § 22.
3)
Instr. för Stat. centralbyrån 7 nov. 1879 § 12.
4)
K. kung. 30 okt. 1891.
5)
Instr. för riketB geolog, undersökning 2 juni 1882 §§ 6 och 7, den senare
enligt lydelse 17 dec. 1897.
118
Landtbruksstyrelseus fiskeriinspektör och fi sker ias s iste nt erna
skola hafva goda vetenskapliga kunskaper om fiskarterna och deras
lefnadsförhållanden, och den förre skall hafva minst 5 års tjänstgöring
som fxskeriassistent eller motsvarande praktisk erfarenhet'').
Af föreståndaren för statens entomologiska anstalt fordras
grundliga insikter i entomologi och närstående vetenskaper samt
genom examen vid landtbruksinstitut eller på annat sätt ådagalagd
kunskap i växtodlingslära* 2).
Amanuenser och extra ordinarie tjänstemän vid nationalmusei
konstafdelning skola genom akademisk examen eller på annat sätt
hafva ådagalagt grundliga insikter i estetiska och konsthistoriska
ämnen 3).
Yid besättandet af akademiska lärareämbeten gäller som enda
befordringsgrund »graden af ådagalagd vetenskaplig skicklighet» 4 *).
I fråga om lärareämbeten vid högre och lägre fackskolor kan skickligheten
efter omständigheterna dokumenteras med akademiska lärdomsprof
eller vitsord från fackskola3).
Under tioårsperioden 1887—96 hafva i medeltal 100,5 personer
årligen aflagt filosofie kandidatexamen i Sverige och 37,8 filosofie
licentiatexamen. Under samma tid hafva 23,7 personer årligen blifvit
filosofie doktorer och 47,9 afslutat profårskurs i Stockholm, Upsala
eller Lund6). Under närmast föregående tioårsperiod aflades de
bägge filosofiska examina tillsammans af omkring 100 personer
årligen (omkring 80 och 20 respektive).
'') Landtbruksstyrelsens instr. 13 dec. 1889 § 7 enligt lydelse 23 nov. 1894,
Reglem. 28 maj 1897 § 6.
2)
Regi. 29 jan. 1897 § 4.
3)
K. St. 10 dec. 1880 § 24.
4)
Universitetsstat. 10 jan. 1876 §§ 66, 76, 77, Stadg. för Karol. inst. 27 april
1886 § 31, Stadg. för Göteborgs högskola 5 april 1889 §§ 11 och 13 enligt lydelse
26 jan. 1894. Dar tages äfven hänsyn till lärareduglighet.
8) Stadg. för Tekniska högskolan 2 mars 1877 § 12; K. St. ang. Chalmers
tekniska läroanstalt 10 aug. 1877 §§ 9, 10; K. St. för Tekniska elementarskolorna
15 juni 1877 §§ 14 och 15, den senare enligt lydelse 10 dec. 1886; K. St. för
Tekniska skolan 10 juli 1891 §§ 61 och 66; K. St. för skogsläroverken 13 april 1886
§ 26; K. St. för sjökrigsskolan 1 nov. 1889 §§ 10—15; K. regi. för krigsskolan 14
aug. 1874 § 11 enligt lydelse 18 april 1890; K. regi. för Veterinärinstitutet 24 maj
1867 §§ 16 och 17; Medicinalstyrelsens St. för Farmacevtiska Inst. 12 febr. 1846 §8,
nu under omarbetning; K. regi. för navigationsskolorna 6 juni 1890 §§ 8 och 9;
Lag ang. döfstumundervisningen 31 maj 1889 § 22; K. St. för läroanstalter för blinda
29 maj 1896 § 6.
6) Jfr tab. 18.
119
Bergsexamen bereder inträde i bergsstaten i orterna, 6 bergmästaretjänster
och G grufveingeniörstjänster, och ger företräde i
kommerskollegii bergsafdelning''). Samma behörighet tillkommer i
bägge fallen den, som efter att hafva aflagt mogenhetsexamen och
såsom ordinarie elev begagnat undervisningen vid tekniska högskolans
fackskola för bergsvetenskap därstädes genomgått fullständig
afgångsexamen för fyraårig kurs i grufvetenskap med betyg om med
beröm godkända insikter i mineralogi och geologi, i läran om malmfyndigheter
och i g nybrytning och grufmätning samt om godkända
insikter i malmanrikning, metallurgi och bergsmekanik* 2).
Kontrolldirektör, kontrollör och assistent i kontrollverket samt
myntdirektör och myntkamrerare skola hafva godkänd mogenhetsexamen
och antingen bergsexamen eller fullständig afgångsexamen
från tekniska högskolans fackskola för bergsvetenskap med betyg
öfver godkända insikter i bergskemi och metallurgi samt praktisk
skicklighet i proberingar3). I finansdepartementets kontroll- och
justeringsbyrå äger departementschefen att, oberoende af gällande
föreskrifter om behörighet att vinna inträde i Kungl. Maj:ts kansli,
anställa som amanuenser högst två personer med tekniska insikter i
de till byrån hörande ämnen4 *).
För inträde som löjtnant vid väg- och vattenbyggnadskåren
erfordras att hafva genomgått den fyraåriga lärokursen för väg- och
vattenbyggnadskonst vid tekniska högskolan med fullständiga afgångsbetyg,
att hafva genomgått en praktisk och teoretisk kurs på omkring
7 V2 månader i artilleri- och befästningskonst tn. m. vid Svea
ingeniörbataljon samt att efter slutad kurs hafva tjänstgjort minst
tre år vid något allmänt arbete eller undersökningsförrättningä).
Årligen utbildas högst fyra personer till inträde i kåren, som vid
1899 års början bestod af 77 officerare.
Byråchef och byråingeniörer vid väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
samt distriktschefer och distriktsingeniörer skola antingen hafva
fullgjort de för inträde i väg- och vattenbyggnadskåren stadgade
villkor eller hafva genomgått tekniska högskolan och därjämte förvärfvat
praktisk duglighet i ingeniöryrkets utöfvande6). Alla ifråga
'')
K. kung. 12 maj 1865, mom. 6 och 7.
>) K. kung. 13 okt. 1886.
3)
Instr. för kontrollverket 8 dec. 1876 § 3, Instr. för myntverket samma
dag § 4.
4)
Instr. för kontr- och justeringsbyrån 31 okt. 1884 § 2.
») K. Br. 12 juni 1885 och 19 okt. 1894.
e) Instr. för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen 28 sept. 1888 § 12.
120
varande 15 tjänstemän tillhöra väg- och vatten byggnadskåren, liksom
chefen för styrelse och kår är densamme.
Öfverdirektörer, byrådirektörer och byråingeniörer vid järnvägsstyrelsens
ban- och maskinafdelningar, telegrafdirektör och arkitekt
i styrelsen och bland distriktens tjänstemän bandirektörer och baningeniörer,
maskindirektörer och maskiningeniörer skola hafva högre
teknisk examen vid svenskt eller främmande läroverk1). Ifrågavarande
befattningar äro f. n. 47.
Öfveringeniören samt en af sekreterarne i patent- och registreringsverket
skall hafva fullständigt och med goda vitsord genomgått
tekniska högskolan eller Chalmers tekniska läroanstalt* 2).
M fyringeniör fordras mogenhetsexamen och antingen fullständig
afgångsexamen från någondera af tekniska högskolans fackskolor
för väg- och vattenbyggnadskonst eller för maskinbyggnadskonst och
mekanisk teknologi eller ock intyg öfver praktisk verksamhet, som
förutsätter de för fyringeniörer erforderliga kunskaper3).
För inträde i marimngeniörsstaten fordras a) för underingeniör:
att hafva vid tekniska högskolan eller annan därmed jämförlig läroanstalt
genomgått fullständiga kurser antingen i maskinbyggnadskonst
eller i väg- och vattenbyggnadskonst samt därutinnan blifvit
godkänd och under minst ett ar varit anställd vid mekanisk verkstad
eller varf eller vid hus-, väg- eller vattenbyggnadsföretag samt därlid
adagalagt anlag för eller vunnit erfarenhet i ingeniörsarbeten;
b) såsom byggmästare: att hafva genomgått fullständiga kurser i vägoch
vattenbyggnadskonst och däri blifvit godkänd samt utöfvat hus-,
väg- och vattenbyggnadsyrket under minst 8 år, däraf 4 såsom
arbetsförestandare, och härvid adagalagt god förmåga att ordna och
sköta arbeten af dessa slag jämte vana att däröfver afgifva utlåtanden
och uppgöra förslag, ritningar och kostnadsberäkningar; c) såsom
extra ingeniör eller ingeniör: att hafva genomgått fullständiga lärokurser
i maskinbyggnadskonst jämte mekanisk teknologi och däri
blifvit godkänd, vid läroverk för mariningeniörer nöjaktigt genomgått
där föreskrifven kurs i teoretiskt och praktiskt skeppsbyggeri
och under minst tre ar vant anställd vid mekanisk verkstad eller
varf och därvid adagalagt kännedom i maskin- och fartygsbyggnad.
Undantag från dessa fordringar kan medgifvas den, som annorledes
'') Instr. 15 okt. 1897 §§ 50 och 87.
J) Instr. för patent- och registreringsverket 18 nov. 1898 § 4.
3) Instr. för lotsstyrelsen 14 okt. 1898 § 8.
121
förvärfvat kunskap och ådagalagt skicklighet i förenämnda delar af
ingeniörsyrket'').
Mariuingeniörsstaten består af en öfverdirektör och chef, 2 direktörer
och 16 ingeniörer af olika slag samt 2 byggmästare, hvilka
bägge äro kaptener i väg- och vattenbyggnadskåren. Hela marinförvaltningens
ingeniörafdelning, 7 poster, är besatt med mariningeniörer,
chefen och öfverdirektörsassistenten inräknade.
För de 5 skeppsmätning skontrollörerna gälla följande kouipetensfordriugar:
jämte en praktisk kurs i fartygs mätning antingen
fullständig kurs vid skeppsbyggeriskola eller betyg i de för tekniskt
läroverk bestämda kurser i matematik och i teoretiskt och praktiskt
skeppsbyggeri* 2).
Förste intendent för den tekniska afdelningen, intendent och
arkitekt hos öfverintendentsämbetet skall hafva genomgått byggnadsskolan
vid akademien för de fria konsterna eller förete betyg
öfver motsvarande kunskaper3). För inträde i akademiens byggnadsskola
fordras uppflyttningsbetyg från tredje afdelningen af fackskolan
för arkitektur vid tekniska högskolan eller afgångsbetyg för
elev i byggnadsfacket vid Chalmerska läroanstalten i Göteborg eller
antagligt betyg om motsvarande kunskaper4).
I öfverintendentsämbetet finnas utom chefen två förste intendenter,
två intendenter och 17 tjänstgörande arkitekter utom stat.
Från tekniska högskolan och Chalmers tekniska läroanstalt hafva
under tioårsskedet 1887—1896 följande antal ordinarie och specialelever
utexaminerats med fullständiga betyg5).
'') Reglem. för flottan 10 juli 1884, I, § 51.
2) Instr. för skeppsmätningskontr. 12 nov. 1880 § 2.
*) Instr. för öfverintendentsämbetet 14 nov. 1879 § 5 enligt lydelse 5 dec. 1884.
4) Regi. för akademiens läroverk 31 dec. 1888 § 8.
ä) Teknisk tidskrift 1888—1898 och Chalmerska anstaltens årsberättelser i
ecklesiastikdepartementet.
122
Ordinarie elever.
Specialelever.
Tekniska
hög-
skolan.
Chalmers
tekniska
läroanstalt.
Tekniska
hög-
skolan.
Chalmers
tekniska
läroanstalt.
1887 .........
... 29
25
—
2
1888 .........
... 40
23
3
1
1889 .........
... 49
16
2
—
1890 ........
.... 56
14
3
—
1891 .........
... 43
20
1
1
1892 .........
.... 62
26
1
1
1893 .........
... 60
22
1
1
1894 ........
... 59
26
—
3
1895 .........
.... 66
32
2
—
1896 .........
... 105
28
2
—
Medeltal ..
....
56,9
23,2
1,5
0,9
1897 .........
... 65
31
2
1
1898 .......
...
77
30
2
2
Om de tekniska läroverken kafva större direkt betydelse för den
enskilda verksamheten än för staten, gäller detta i ännu mycket
högre grad om landtbruksinstituten. Af instruktörerna i boskapsskötsel
och mejerihandtering fordras tvåårig kurs vid statens landtbruksinstitut
och därjämte prof i erforderliga stycken''). Landtbruksingeniörer
— f. n. 21 — skola hafva genomgått tvåårig kurs
vid landtbruksinstitut med godkända betyg i vissa ämnen, i 2 år
tjänstgjort som stipendiater hos landtbruksingeniör, i ett år som elever
hos landtmätare, hafva tagit landtmäteriexameu* 2) och i ett år tjänstgjort
vid vattenafledningsföretag och därpå aflagt särskild examen i
byggnadslära, hydraulik och vattenbyggnadskonst3). Öfveringeniören
i landtbruksstyrelseu skall vara kompetent till landtbruksingeniör
och i fem år hafva tjänstgjort som sådan, landtbruksinspektören
efter aflagd mogenhetsexamen hafva fullständigt och med goda vitsord
genomgått landtbruksinstitut samt vara i landthushållning erkändt
kunnig och förfaren4).
’) Regi. 5 febr. 1897 § 4.
2)
Enligt landtbruksstyrelsens instr. för landtbruksstipendiater 11 febr. 1890
§ 4 fordras såväl kursen vid landtbruksinstitut som ett års tjänstgöring hos landtmätare
och landtmäteriexamen som villkor för att antagas till stipendiat.
3)
Regi. 13 dec. 1889 § 4.
4)
Instr. för landtbruksstyrelsen 13 dec. 1889 § 7 enligt lydelse 23 nov. 1894.
123
Under nedannämnda år aflades afgångsexamen från landtbruksinstituten
af följande antal elever
Ultima.
Alnarp
Ar.
in9titntet.
höfere
mejenskolan.
instituten.
1887...............................
.. 13
24
6
37
1888...............................
.. 22
18
?
40
1889..............................
.. 22
20
6
42
1890...............................
.. 19
20
6
39
1891..............................
.. 18
17
5
35
1892...............................
.. 11
16
3
27
1893...............................
.. 16
14
3
30
1894..............................
... 9
18
5
27
1895.............................
.. 20
9
2
29
1896...............................
... 16
22
3
38
1897..............................
... 18
18
5
36
Medeltal 1887-96 .......
.. 16,6
17,8
?
34,4 i)
Landtmäterielev skall
bland
annat förete
betyg om godkänd
mogenhetsexamen eller afgångsexamen från krigsskolan, skogsinstitutet
eller tekniska högskolan eller teknisk elementarskola. Före
examen skall han i 2 år arbeta hos någon skicklig landtmätare och
hafva betyg om säker kännedom rörande allt hvad till landtmäteriets
praktiska utöfning hör. Efter examen blir han landtmäteriauskultant*
2). Landtmäteriexaraen och praktisk skicklighet i landtmäteriförrättniugar
erfordras för att föreslås till landtmäterisekreterare eller
-fiskal samt för att kunna utnämnas till aktuarie eller ingeniör i
generallandtmäterikontoret3). Yid kartografs förordnande i rikets
allmänna kartverk bör den sökandes föregående utbildning som landtmätare
tagas i betraktande4).
Yid slutet af 1897 utgjordes landtmäteristaten af 5 ämbets- och
tjänstemän vid generallandtmäterikontoret, 23 förste landtmätare, 117
kommissionslandtmätare, 6(5 viee-kommissionslandtmätare, af hvilka
2 voro anställda vid rikets allmänna kartverk, 144 landtmäteriauskultanter,
af hvilka 113 arbetande, och 152 elever, af hvilka 66
voro under året tjänstgörande, summa 507. De auskultanter och
'') Årsberättelser för Ultima och Alnarp och meddelande af landtbruksinspektören.
2)
Landtmäteriinstr. 6 aug. 1864 § 18.
3)
D:o §1:6 enligt lydelse 17 okt. 1879.
4)
Instr. för rikets allm. kartverk 20 dec. 1894 § 3: 3.
124
elever, som icke tillhörde den arbetande personalen, respektive 31
ocb 86, ånsågos icke komma att ägna sig åt landtmäterigöromål *).
Under perioden 1887—66 inskrefvos efter aflagd landtmäteriexamen
följande antal elever som landtmäteriauskultanter:
1887 ................
........... 7
1888 ................
........... 7
1889 ................
........... 10
1890 ................
........... 12
1891 ................
........... 8
1892 ..............
.......... 26
1893 ...............
........... 25
1894 .................
........... 15
1895 ................
.......... 12
1896 .................
........... 8
Medeltal ...........
.......... 13
Under åren 1897 och 1898 har antalet utgjort respektive 6 och 10;
f. n. deltaga 6 personer i kursen* 2).
Behörighet till jägmästarebefattning vinnes genom fullständig
afgångsexamen vid skogsinstitutet samt under praktisk verksamhet i
skogsyrket därefter ådagalagd flit och skicklighet3). Samma behörighet
gäller ock för de af domänstyrelsen till enskilde skogsägares
tjänst förordnade slcogsingeniörerna4).
För närvarande finnas 9 öfverjägmästare, 75 jägmästare och 6
skogsiugeniörer. Enligt domänstyrelsens senast offentliggjorda berättelse
funnos år 1897 dessutom 136 extra jägmästare, af hvilka 5
voro tillförordnade jägmästare med årsförordnanden, 3 föreståndare
för statens skolor, en för enskild skogsskola, 6 voro biträdande jägmästare
och 68 hade förordnande som assistenter5).
Under perioden 1887—1896 utexaminerades från skogsinstitutets
högre kurs med godkända insikter
ordinarie, eitra elever.
1887
14
1
1888
5
1
1889
8
1
'') Sveriges officiella statistik O) Landtmäteriet XXX s. 5,16—17.
2)
Uppgift i generallandtmäterikontoret.
3)
Instr. för skogsstaten 20 nov. 1889 §§ 57 och 58.
4)
K. Br. 16 okt. 1874.
5)
Sveriges officiella statistik Q) för 1897 XIX.
125
1890
ordinarie.
9
extra elever.
1891
10
—
1892
10
1
1893
10
2
1894
8
1
1895
7
—
1896
5
—
Medeltal 8,6
0,7
Under de bägge sista åren hafva respektive 7 och 10 ordinarie
elever utexaminerats från den högre kursen1).
Den, som genomgått tvåårig kurs för män vid gymnastiska
centralinstitutet, är behörig till gymnastiklärare vid de allmänna
läroverken, vid de lägre läroverken äfven den, som med goda vitsord
genomgått ettårig kurs2). Annars afser den ettåriga kursen, som
utgör gemensam förskola för de manliga eleverna, att i och för sig
utbilda instruktörer i gymnastik och vapenföring för arméens behof.
Den fullständiga treåriga kursen utbildar sjukgymnaster.
Under perioden 1887—1896 hafva institutets olika kurser för
manliga elever blifvit genomgångna af följande antal.
ettårig 1.
instruktör-  kurs.
tvåårig 1.
gymnastik-  lärareknra
treårig kura
för sjukgym-  naster
1887
25
16
—
1888
24
14
i3)
1889
28
8
9
1890
25
13
6
1891
24
16
6
1892
32
15
14
1893
20
17
ll1)
1894
28
15
141)
1895
27
17
12
1896
31
18
10
medeltal
26,4
14,9
10,2 5)
1897
26
17
12
1898
30
12
13
'') Sveriges offic. statistik för 1887—1897 samt uppgift frän skogsinstitutet.
2) Skoistadgan § 74 enligt lydelse 22 mars 1895.
*) Läkare.
4) Häraf 2 läkare hvartdera året.
f) Hå den tredje årsafdelningen först år 1888 organiserades, är medeltalet här
räknadt för 8 år.
126
Då det endast i ett par fall förekommit, att elever efter en tids
afbrott fullföljt sina studier vid institutet, erhålles det ungefärliga
antalet af de under ett visst år efter instruktörskurs eller gymnastiklärarekurs
afgångna genom att från det ofvan angifna antalet draga
antalet af dem, som under följande år genomgått den följande
afdelningens kurs1).
Behörighet att förestå apotek vinnes genom vederbörlig provisorsoch
apotekareexamen vid farmacevtiska institutet, hvilken förutsätter
tvåårig kurs vid samma institut efter föregående treårig elevkurs och
efter afläggandet af farmacie studiosi examen vid institutet tvåårig
tjänstgöring å apotek2).
Enligt medicinalstyrelsens berättelse för år 1896 funnos nämnda
år å apotek tjänstgörande 212 elever, 288 farmacie studiosi och 373
provisorer och apotekare, summa 873. I riket funnos i början af
innevarande år 320 apoteksinrättningar, däraf 8 filialer och 56
förråd.
Examina hafva under senare år aflagts af följande antal:
år.
farmacie
apotekare-
studiosi-ex.
examen.
1887
35
22
1888
53
23
1889
43
31
1890
45
21
1891
44
30
1892
49
36
1893
52
39
1894
49
9
1895
43
44
1896
46
9
medeltal
45,9
26,4
1897
573)
61
1898
49
-4)
'') Uppgifterna af prof. Törngren.
2)
K. reglem. 11 aug. 1819 § 2; Medicinalstyrelsens kung. 29 juni 1894, §§ 1
och 4, och 15 maj 1895.
3)
Bland dem 6 kvinnor, som voro Sveriges första farmacie studiosi.
V Uppgifterna i första kolummen efter medicinalstyrelsens matriklar, i den
andra efter apotekaresocietetens årsberättelser för nämnda år. Under innevarande år
har apotekarexamen aflagts af 52 elever.
127
Behörighet att utöfva tandläkarekonsten är beroende på medicinalstyrelsens
tillståndsbref, hvilket åter vinnes efter godkänd tandläkareexamen,
förut aflagd inför tvenne af medicinalstyrelsen förordnade
läkare och en tandläkare1), men nyligen flyttad till karolinska institutet2).
Yid början af innevarande år funuos 281 i riket legitimerade
tandläkare.
Tandläkareexamen har under senare år aflagts af följande personer,
hvilka alla några dagar därefter vunnit legitimation, men ofta
ett följande år, enär en examen vanligen anställts i sista dagarne
af december.
år.
tandläkare-
examen.
legitimation.
1887
12
8
1888
3
7
1889
20
16
1890
15
19
1891
23
17
1892
31
23
1893
29
28
1894
37
52
1895
31
17
1896
15
21
medeltal
21,6
20,s
1897
15
18
1898
12
17
Under samma tid hafva
4 personer
fått tillstånd att utan veder-
börlig examen i riket öfva tandläkareyrket, 2 utan inskränkning och
2 i viss trakt3),
Behörighet att innehafva veterinärbefattning i statens tjänst eller
att erhålla förordnande till hämmande af smittosamma kreaturssjukdomar
med flera förrättningar, som enligt kungl. instr. 19 okt.
1888 och gällande författningar tillkomma legitimerade veterinärer,
vinnes genom legitimation af medicinalstyrelsen, men betingas af
'') Tandläkareordn. 18 juni 1861 §§ 2 och 3, sundheltskoll. cirk. 25 okt. 1866,
kungl. kung. 31 dec. 1894.
2)
Tandläkareinstitutets prakt, afdelning öppnades v. t. 1898, den teoretiska
h. t. samma är.
3)
Medicinalstyrelsens matriklar öfver fältskärer och tandläkare.
128
godkänd veterinärexamen vid veterinärinstitutet i Stockholm. Denna
examen är ock bland annat förutsättning för att kunna nämnas till
professor eller adjunkt vid veterinärinstitutet1). Behörighet att under
vissa villkor öfva privat veterinärverksamhet tillkommer äfven den,
som före 1890 enligt äldre bestämmelser utexaminerats från veterinärinrättningen
i Skara.
Yid innevarande års början funnos i riket 336 veterinärer, af
hvilka 57 hade lägre kompetens. Bland dem hade tre genom särskilda
kungliga bref i större eller mindre omfattning erhållit legitimerad
veterinärs rätt.
Godkänd veterinärexamen har under senare år aflagts af följande
antal:
år.
i Stockholm.
1887
10
1888
17
1889
23
1890
10
1891
15
1892
17
1893
7
1894
12
1895
9
1896
11
medeltal
13.i
1897
—
1898
7 2)
Officersexamen skall numera af alla afläggas vid krigsskolan och
är jämte föregående tjänstgöring villkor för befordran till officer.
Befordran till löjtnant och högre grader inom artilleriet och fortifikationen
vinnes endast genom att genomgå artilleri- och ingeniörshögskolan.
Krigshögskolans kurs är närmast afsedd för aspiranter
vid generalstaben.
Arméns officerare utom reserven utgöra f. n. en kår på nära
2,000 personer, af hvilka 306 tillhöra artilleriet, 80 fortifikationen
och 68 trängen.
De utexaminerades antal har under senare åren utgjort: * 2
’) Regi. 24 maj 1867 §§ 16 och 17.
2) Medicinalstyrelsens matriklar.
129
år.
vid krigs-  skolan.
vid artillerihögskolans:
vid krigs-  högskolan.
allm. art-  kurs.
högre art-  kurs.
fortifika-
tionsk.
1887
65
_
8
3
_
1888
51
7
—
—
14
1889
71
—
4
1
—
1890
67
13
—
—
20
1891
54
—
4
5
—
1892
56
20
—
—
19
1893
66
—
9
6
—
1894
76
30
—
—
32
1895
99
—
14
2
—
1896
99
23
1
—
24
medeltal
70.4
9.3
4
1.7
10.9
1897
100
—
—
—
—
1898
115
54
8
3
21'')
Behörighet att anställas som intendent vid armén vinnes genom
intendentsexamen, som åter till regel förutsätter officersexamen2).
Intendenturkåren utgöres f. n. af 58 personer.
För att anställas som officer vid flottan fordras examen från
sjökrigsskolan. Den nyligen inrättade sjökrigshögskolan har likartadt
syfte med krigshögskolan för armén.
Flottans officerare äro f. n. 184.
Från sjökrigsskolan hafva under senare år följande antal elever
utexaminerats
1886..........
........ 6,
däraf utnämnde
underlöjtnanter på
aktiv stat
5
1887..........
........ 5,
» »
»
»
3
1888..........
........ 11,
» »
»
»
9
1889..........
........ 13,
» »
»
»
12
1890..........
........ 5,
» »
»
»
5
1891..........
........ 7,
» »
»
»
6
1892..........
........ 7,
» »
»
»
7
1893..........
........ 13,
» »
»
»
12
1894..........
13,
» »
»
»
10
1895..........
........ 7,
» »
»
»
5
'') Uppgift i landtförsvarsdepartementets kommandoexpedition.
2) Instr. för intendenturkåren 3 dec. 1898 §§ 10—19.
9
130
1896 ............... 8, däraf
utnämnde
underlöjtnanter
på aktiv
stat 8
87—96 ......... 8.9 »
»
»
s
7.7
1897 ............... 9,
»
»
»
»7
1898 ............... 10,
»
»
»
»9
2 A. Lefnadsbanor, för hvilka mogenhetsexamen eller motsvarande
kunskaper i vissa ämnen erfordras.
Mogenhetsexamen i och för sig berättigar icke till synnerligen
många slag af civila tjänstebefattningar, men några af dessa grupper
innefatta ett stort antal tjänster.
Genom kung! kung. 5 maj 1882 öppnades för studenter fångvårdsstyrelsens
kameralbyrå, hvilken upptager 4 tjänster på stat, och
samma styrelse anställer ofta studenter som direktörer vid fängelserna.
Lotsstyrelsen kan enligt sin instruktion af 14 okt. 1898 § 8 på
grund af särskilda omständigheter nämna den, som blott aflagt
mogenhetsexamen, till kamrerare, registrator, revisor, bokhållare och
kassör samt därjämte till amanuens och extra ordinarie tjänsteman
utom fyringeniör. Dylik afgångsexamen medför ock behörighet att
anställas i flottans civilstat1) (39 befattningar) och som kanslist, kammarskrifvare,
räkenskapsförare och uppbördskommissarie under Öfverståthållareämbetet
(14 tjänster). Till landträntmästare och häradsskrifvare
kunna studenter utnämnas efter att hafva handlagt kamerala
göromål och däruti visat skicklighet och likaså till stadsfogdar efter
2 års tjänstgöring hos K. Bef:de, Ofverståthållareämbetet, magistrat
eller på kronofogdekontor2). — Mogenhetsexamen ger ock behörighet
till anställning som extra ordinarie tjänsteman vid riksbankens kontor
— dock att erforderliga kunskaper äfven kunna på annat sätt
vitsordas— och med ofvan sid. 113, 114 augifna undantag som tjänsteman
i riksgäldskontoret. Hithörande ordinarie befattningar äro f. n.
vid riksbanken 104 och vid riksgäldskontoret 7. År 1896 funnos 38
extra ordinarie tjänstemän anställda vid riksbankens hufvudkontor i
Stockholm3).
'') Kungl. kung. 12 maj 1865 mom. 9 och -Regi. för flottan 10 juli 1884 I § 55,
som jämte mogenhetsexamen stadgar förhör i de delar af flottans reglemente, som
handla om organisationen samt hushållningen och redogörelsen.
J) Kungl. kung. 12 maj 1865 mom. 13 och K. F. 12 juli 1878 § 3.
s) Kegl. för riksbanken 1899 § 69 och för riksgäldskontoret 1899 § 90. Statskalendern
och Lidelln matrikel.
131
Vid järnvägsstyrelsen kunna enligt instruktionen för nämnda
styrelse af 15 okt. 1897 § 50 ett 40-tal tjänster på stat1) besättas
med personer, som blott aflagt afgångsexamen från högre allmänt
läroverk eller handelsinstitut eller teknisk elementarskola eller ock
förete intyg om kunskaper, motsvarande de för mogenhetsexamen
fastställda i vissa ämnen, däri enligt styrelsens bepröfvande ett sådant
kunskapsmått är för järnvägstjänst erforderligt. Järnvägsstyrelsens
cirk. af 1 mars 1898 har bestämt dessa ämnen till modersmålet samt
minst två af ämnena 1) historia och geografi, 2) matematik och 3)
ett af de som ämnen i mogenhetsexamen ingående lefvande språken.
Samma kompetensfordringar gälla enligt instruktionens § 87 för de
flesta af distriktens tjänstemän, nämligen distriktskassörer, verkstadskamrerare
och förrådsförvaltare, f. n. 4 af hvartdera slaget, byråassistenter,
som äro 12 jämte 4 öfvertaliga, 337 stationsinspektorer,
5 underinspektörer, 17 expeditionsföreståndare, hvartill komma bokhållare,
telegrafister, förste stationsskrifvare, kontorsskrifvare och
stationsskrifvare. För maskininspektorer, verkmästare och telegrafinspektörer,
f. n. tillsammans 17, samt för underingeniörer och ritare
gäller lägre teknisk examen vid svenskt eller främmande läroverk
som ensamt kompetensvillkor.
Järnvägsstyrelsens berättelse för 1897 upptager vid årets början
951 personer af tjänstemannaklassen, anställda vid järnvägarna eller
dess styrelse, nämligen utom 5 i styrelsen 202 anställda vid styrelsens
olika afdelningar (respektive 47, 3, 5 och 147 vid byrå-, bau-,
maskin- och trafikafdelniugen) samt 744 vid distrikten (respektive 11,
39, 114 och 580 vid de olika afdelningarna). För 40 af dessa gäller
lägre teknisk examen som kompetensvillkor, för något flere, under
afd. 1 angifna, högre teknisk eller juridisk examen, för alla öfriga
studentexamen eller motsvarande prof2).
För 942 innehafvare af dessa 951 befattningar lämnas i Beskows
och Welins matrikel för samma år fullständiga upplysningar rörande
aflagda examina, af hvilka bland annat inhämtas, att icke mindre än
95 tjänstemän eller 10. l % hela kåren, således ett långt större
antal, än gällande författning fordrar, aflagt högre teknisk examen,
men att å andra sidan det öfvervägande flertalet eller 66,7 procent
icke aflagt studentexamen och i de allra flesta fallen icke heller någon
'') Registrator, förste aktuarie, aktuarie, kamrerare, kontorsskrifvare, bokhållare,
notarier utom vid den administrativa afdelningen, förste kontrollörer, kontrollörer
och förrådsförvaltare.
2) Sveriges offic. statistik L) Statens järnvägstrafik 36 a, tab. 17, sid. 127.
annan därmed jämförlig examen. En jämförelse med de privata
banornas personal ger vid handen, att de anställa studenter till ännu
mindre antal och vanligen förhållandevis mindre, i samma mån som
banan är obetydlig och har en mindre invecklad förvaltning1). —
Järn vägsstatens tjänstemannapersonal har under åren 1886—97 i
medeltal rekryterats af 24.7 personer årligen och, om styrelsen icke
medräknas, af 16.2. Kvinnor användas endast obetydligt i tjänstebefattningar
vid statens banor och än mindre vid de privata* 2).
Enligt kungl. kung. 12 maj 1865 mom. 8, jämförd med kungl.
instruktionen för generalpoststyrelsen af 4 juni 1886 § 35: i, kunna
lämpliga personer, som endast undergått afgångsexamen vid högre
allmänt läroverk, anställas i generalpoststyrelsens kansli- ochkameralafdelningar,
och enligt samma instruktion §§ 31 och 32 gäller såväl
för de tjänstemän, som erhålla Kungl. Maj:ts konstitutorial, som för de
af styrelsen tillsatta som befordringsgrund »skicklighet och pålitlighet
i allmänhet samt duglighet särskildt för den lediga tjänsten». Då
emellertid samma instruktion § 35: l bemyndigar poststyrelsen att
som extra ordinarie vid postanstalt anställa den, som genomgått sådan
elevkurs, som styrelsen äger bestämma, har styrelsen tid efter annan
anordnat dylika elevkurser dels för kvinnliga dels för manliga elever
vid vissa af rikets postkontor, senast för manliga elever genom kungörelse
af den 17 jau. innevarande år. Vid denna elevkurs mottages
sökande, som icke aflagt mogenhetsexamen, under villkor:
att han företer betyg om aflagda, godkända prof i svensk ämuesskrifning,
allmän och i synnerhet fäderneslandets geografi, aritmetik
samt tyska eller franska språket; att dessa betyg äro utfärdade af
hufvudlärare i vederbörande ämne vid högre allmänt läroverk eller
ock af universitetslärare i ämnet; samt att sökaudens ådagalagda
kunskaper i de föreskrifna ämnena i allmänhet fullt motsvara hvad
som fordras i afgångsexamen från högre allmänt läroverk, dock
att, där i ett eller annat ämne ett sådant kunskapsmått icke kan
vitsordas, i vederbörande betyg bör anmärkas den lärokurs i ämnet,
pa hvilken det meddelade betyget har afseende.
Dylika fordringar hafva förut varit bestämda för manliga och
många gånger för kvinnliga elevkurser.
Af de 559 personer, som under åren 1890—98 blifvit antagna
som elever vid poststyrelsens kurser, voro 480 eller 85.9 % män och
79 eller 14.i % kvinnor. Af de förre voro 73.5 % studenter, af de
'') Se tab. 21 och Beskow-Welins matrikel.
2) Se tab. 20 och d:o
d:o
133
senare endast 6.3 %. Granskar man antalet af de under åren 1886
—98 i poststatens tjänst antagna e. o. postexpeditörer, befiunes kvinnornas
antal relativt betydligt större än under nyssnämnda år, utgörande
för hela perioden 31.8 %. Antalet var störst i periodens
början och är nu åter i stigande. I medeltal hafva 42.7 män och 19.6
kvinnor årligen blifvit anställda vid poststaten. Härvid äro dock
icke medräknade de som e. o. tjänstemän i generalpoststyrelsen anställda,
hvilka i årligt medeltal utgjort 16.5 personer. Om de allra
flesta af dessa senare gäller, att de endast aflägga ett kort besök i
poststyrelsen, som tillräckligt rekryteras af ett par personer årligen1).
De fullständiga fasta postanstalterna voro vid 1897 års utgång
186, af hvilka 6 i landsorten, 2 i Stockholm och 2 i Göteborg tillika
voro telegrafanstalter. Hela antalet poststationer var 2220, af hvilka
nära hälften voro belägna vid järnväg och förvaltades af järnvägsstationens
föreståndare.
Personalen utgjordes vid samma tid af 3 postdirektörer, 5 inspektörer,
183 postmästare, 4 föreståndare för förenade post- och
telegralänstalter i Stockholm och Göteborg, 34 kontrollörer, 282 postexpeditörer,
760 extra biträden med arfvoden, 163 dylika utan arfvoden
samt 2220 poststationsföreståndare* 2). För dessa sistnämnda,
som utgöras af järnvägsstationsföreståndare, folkskolelärare, handlande
o. d. och endast uppbära arfvoden, fordras ingen särskild kompetens.
Enligt ofvan citerade lagrum af 1865 tillkommer äfven studenter
behörighet att anställas i telegrafstyrelsen, och enligt nämnda styrelses
instruktion för stationstjänstgöringen vid telegrafverket af 26
april 1897 § 120 fordras af yngling, för att han skall till elev antagas,
att han på reallinien aflagt fullständig afgångsexamen vid
högre läroverk samt därvid i matematik, fysik och kemi, äfvensom i
franska, engelska och tyska språken erhållit åtminstone betyget »godkänd».
Yngling, som på klassiska linien aflagt fullständig afgångsexamen
och därvid blifvit i matematik och fysik samt de tre språken
på nyssnämnda sätt vitsordad, kan ock till elev antagas, så framt
därjämte vederbörande lärare pröfvat hans insikter i matematik,
fysik och kemi vara sådana, att han vid afgångsexamen på reala
linien skulle kunnat erhålla enahanda betyg. Likaledes kan till elev
antagas yngling, som aflagt fullständig afgångsexamen från teknisk
elementarskola och därvid blifvit i ofvannämnda sex ämnen med åt
-
'') Se tab. 19.
2) Sveriges offic. stat. M) Postverket 34, sid. iv.
134
minstone betyget »godkänd» vitsordad. Underbetyg i ett eller annat
af de angifna ämnena kan suppleras med intyg af vederbörande lärare.
Af kvinna fordras fullständig afgångsexamen från statens normalskola
för flickor eller annat därmed jämförligt läroverk med vitsordet
godkänd i franska, engelska ocb tyska språken, äfvensom i aritmetik
och geografi. — Såväl yngling som flicka kan ock få supplera felande
betyg med särskildt förberedande prof inför en af styrelsen förordnad
examenskommission. — Efter att hafva genomgått en lärokurs i fysik,
telegrafi, telefoni, gällande reglemente och instruktioner samt telegrafering
och blifvit i de särskilda ämnena af examenskommissionen
godkänd befordras på ansökan manlig elev till extra ordinarie assistent
och kvinnlig elev till extra ordinarie telegrafist''). Befordringsgrunder
inom verket äro desamma som de för generalpoststyrelsen
gällande: »skicklighet och pålitlighet i allmänhet samt duglighet
särskildt för den lediga tjänsten»* 2).
Enligt telegrafstyrelsens berättelse för 1897 funnos nämnda år
14 ordinarie och 7 extra ordinarie tjänstemän i styrelsen samt 16
amanuenser; vid stationerna funnos 382 ordinarie tjänstemän, af
hvilka 4 voro direktörer, 66 kommissarier, 102 assistenter och 210
telegrafister. Af den ordinarie personalen vid stationerna voro 178
män och 204 kvinnor. Extra ordinarier vid stationerna voro 345,
nämligen 40 e. o. assistenter och 305 e. o. telegrafister. Stationspersonalen
i det hela utgjorde således 727 personer. För tjänstgöring
vid växelborden samt för tillsyn m. m. å telefonstationerna användes
— utom en del af ofvannämnda telegrafpersonal — omkring 1800
personer, af hvilka endast fordras folkskolebildning. Personalen torde
sedan dess hafva blifvit icke oansenligt förökad3). Telegrafverket
har under åren 1887—96 rekryterats af 10 män årligen. Antalet är
i det närmaste detsamma för de båda sista åren och äfven detsamma
för hela perioden 1873—98 4).
För tjänstemännen inom generaltullstyrelsen och dess lokalförvaltning
gälla väsentligen samma behörighet och befordringsgrunder
som för de båda sistnämnda verkens, dock att någon eftergift
i fråga om fordran af studentexamen som kompetensvillkor för de
egentliga tjänstemannabefattningarna där icke ifrågakommer, liksom
’) Nämnda instruktion §§ 121, 122, 126, 128, 129, 131.
2) Instr. för telegrafstyrelsen 1 nov. 1878 §§ 4 och 17.
’) Sveriges offic. stat. I) Ny följd 37, sid. xv o. f.
4) Enligt uppgift från föreståndaren för telegrafverkets undervisningsanstalt.
135
kompetensen icke är inskränkt till dem, som tagit real afgångsexamen1).
Enligt tullstatens matrikel för år 1897 funnos nämnda år 35
tjänstemän i generaltullstyrelsen, 4 amanuenser och 12 e. o. notarier
inräknade, utom de 107 e. o. kammarskrifvare, som voro anställda
i styrelsens kameral- och revisionsbyråer och tillika vid lokalförvaltningsafdelningarua
i Stockholm. Upptagas alla dessa under lokalförvaltningen,
så uppgick dess tjänstemannapersonal till 566 personer.
Däri äro då inräknade 14 tullkammareföreståndare, ehuru dessa befattningar
mot tjänstgöringspengar af 200—400 kronor stundom innehafvas
af stadsfiskaler, borgmästare o. d., samt 19 tullstationsföreståndare,
ehuru dessa befattningar pläga skötas på tillfälligt förordnande
af gränsridare, uppsyningsman eller andra af betjäntklassen.
Å andra sidan pläga många af de 37 öfveruppsyningsmansbefattningarna
sökas af blifvande tjänstemän, enär lönen uppgår ända till
3,000 kronor. Hela tullstaten rekryteras tillräckligt med 14—15
personer årligen. Visserligen utvisar verkets registratur en årlig anställning
under perioden 1887—98 af icke mindre än 44.3 e. o.
kammarskrifvare och 3.5 e. o. notarier (jurister), men då under
samma tid på grund af försummad tjänstgöring årligen affördes icke
mindre än 30.9 e. o. kammarskrifvare och 2.6 e. o. notarier, blir den
verkliga rekryteringen respektive 134. och 0.9 eller sammanlagdt 14.3.
Förhållandet beror därpå, att en mängd personer inskrifva sig i olika
verk eller inskrifva sig i tullen, när de resa till universitetet för att
fresta studievägen.
Den som i afgångsexamen från högre läroverk blifvit godkänd i
matematik, är jämte flere andra befriad från det matematiska examensprof,
som annars utgör villkor för att antagas till skcppsTYiätuvG''*'').
De till tullstaten hörande 46 befattningarna iunehafvas till större
delen af tulltjänstemän.
För kompetens till justerarebefattning fordras bland annat att
hafva ådagalagt kunskaper i matematik och fysik, motsvarande åtminstone
betyget godkänd i mogenhetsexamen* 2 3). Befattningarna iunehafvas
till regel af officerare eller landtmätare.
I länsmansexamen, som aflägges inför K. Bef:de och fordras
som kompetensvillkor för länsmanstjänst af alla, som icke aflagt
'') Kungl. kung. 12 maj 1865 §§ 4, 8 och 9 samt Instr. för tullverket 1 nov.
1878 §§ 1, 2, 4, 20, 21.
2) Instr. för skeppsmätare 12 nov. 1880 § 2.
») Instr. för justerare af mått och vikt 31 okt. 1884 § 3.
136
juridisk examen1), äro studenter befriade från den del af profvet,
som skall ådagalägga förmåga att i skrift redigt uttrycka sig på
svenska språket samt färdighet att räkna i enkla och brutna tal2).
År 1898 funnos i riket 518 länsmansdistrikt.
2 B. Fackskolor, för hvilka mog-enhetsexamen eller motsvarande
kunskaper i vissa ämnen erfordras.
För att utan examen antagas till ordinarie elev i tekniska högskolans
lägsta afdelning fordras afgångsexamen på reala linien från
högre allmänt läroverk eller ock på latinlinieu jämte vitsord af vederbörande
lärare i öfre sjunde realklassen om godkända kunskaper i
matematik, fysik och kemi, motsvarande dem, som fordras vid afgångsexamen
på den reala liuien. Den som utan att hafva fullgjort
dessa fordringar, önskar intagas vid högskolan som ordinarie elev,
bör i särskild pröfning l:o) ådagalägga kunskaper i nämnda ämnen,
motsvarande fordringarna i real studentexamen, 2:o) på modersmålet
författa en uppsats, skrifven på felfritt språk och innefattande en
följdriktig utveckling af det gifna ämnet, 3:o) ådagalägga tillräcklig
kännedom i tyska språket för att kunna på tillfredsställande sätt
utföra en öfversättning af lättare författare från detta språk till det
svenska, 4:o) visa sig äga nöjaktig kunskap i antingen engelska eller
franska språken efter eget val samt i grunddragen af historien och
geografien. För inträdessökaude, som längre tid varit i praktisk
verksamhet och däröfver företer fördelaktigt vitsord, kunna förenämnda
kunskapsfordringar i främmande språk, historia och geografi
af styrelsen eftergifvas eller nedsättas3).
Vid tekniska högskolan intogos
1886
af
54
kompetenta sökande 54
i l:a afdelningen
1887
2>
65
»
65
1888
»
66
2>
66
1889
94
»
»
79
» »
1890
1
94
2»
73
1891
7>
100
»
76
» »
1892
100
»
»
95
» »
1893
115
»
93
»
7>
1894
98
»
94
» »
1895
»
101
»
96
» »
’) Kammarkollä eirk. 21 jan. 1842.
2) Kungl. kung. 12 maj 1865, mom. 14.
’) Stadgar för Tekniska högskolan 2 mars 1877 § 16, Kungl. cirk. 3 sept. 1878.
137
1896
af 98 kompetenta sökande 95 i l:a afdelningen
1897
»142
»
»
97
»
»
medeltal 1887—96
»
93. i
»
»
83.2
»
»
I afgifvet utlåtande föreslog en kommitté den 15 december 1891
tekniska högskolans utvidgning i den omfattning, att den skulle
kunna mottaga 120 ordinarie elever i stället för 80.
1894 års riks
dag
förkastade förslaget, men 1895, 1897 och 1898 har riksdagen
beviljat erforderliga medel, så att högskolan nu kau mottaga 125
elever i första afdelningen.
Af alla inträdessökande voro studenter
1886
66
42
1887
84
50
1888
93
48
1889
124
83
1890
94
69
1891
130
85
1892
125
82
1893
133
95
1894
131
83
1895
130
88
1896
127
81
medeltal 1887—96:
117.i
76.4
Hela antalet ordinarie och specialelever utgjorde
1886 v.-t.
158 h.-t.
165
1892
V.-t.
241 h.-t.
257
1887 »
164 >
179
1893
251
»
270
1888 »
175 »
191
1894
t
262 »
302
1889 »
189 >
222
1895
302 »
306
1890 »
215 »
220
1896
305 »
276
1891 »
215 »
241
1897
277 »
287
medeltal för åren 1887—96
231.9 »
246.41
För att antagas till ordinarie elev i högre afdelningen af Chalmers
tekniska läroanstalt fordras godkänd afgångsexamen från högre
allmänt läroverk eller ock följande i särskild pröfning ådagalagda
kunskaper: i matematik så stort kunskapsmått, som meddelas vid
rikets högre allmänna läroverk, hufvuddragen af historien och geografien,
särdeles fäderneslandets, svenska språkets grammatik samt
förmåga att någorlunda ledigt öfversätta lättare tyska, i skeppsbyggerifacket
tyska eller engelska, författare. Styrelsen kan för in
-
) Se motsvarande årgångar af Teknisk tidskrift.
138
trädessökande med ovanliga anlag bevilja undantag från inträdesfordringarna.
Sökande, som minst tre månader deltagit i praktiskt
arbete, bar företräde. För inträdessökande i skeppsbyggerifacket fordras
minst 9 månaders anställning å in- eller utländskt skeppsvarf
eller mekanisk verkstad, där fartyg byggas1).
För specialelever fordras vid bägge läroanstalterna tillräckliga
kunskaper för att med gagn kunna följa undervisningen i ifrågavarande
ämnen.
Då uppgifter för åren 1886—92 icke finnas tillgängliga angående
antalet af de i högre afdelningen af Chalmerska anstalten årligen
inskrifna, angifves för nämnda år antalet under höstterminen närvarande
lärjungar i den högre afdelningens första klass, hvilket jämte
nyinskrifna innefattar såväl kvarsittare som de från den lägre afdelningen
examinerade. Den typiska gången för eleverna vid Chalmerska
institutet är nämligen, att elever från allmänna läroverkens kl. 6
komma in i högre afdelningens 2:a årsklass, tillbringa ett år där och
därefter aflägga inträdesexamen till högre afdelningen. Under åren
1893—98 intogos i den högre afdelningens l:a årskurs från den lägre
i årligt medeltal 26.i, men af nyinskrifna blott 17. I den högre afdelningeu
i det hela inskrefvos 18 om året, af hvilka 9 voro studenter2).
S:ma
elever i
högre
afd. kl. I
S:ma
elever
i högre
afd. kl. I
Nyin-  skrifne
i högre
afdeln.
Däraf
stu-
denter
1886
19
1893
47
16
14
1877
21
1894
44
18
8
1888
26
1895
51
18
6
1889
36
1896
60
21
4
1890
33
1897
49
16
10
1891
39
1898
49
19
12
1892
47
För att
antagas till elev vid skogsinstitutets högre
kurs fordra
att hafva aflagt mogenhetsexamen och, om examen aflagts på latinlinien,
att hafva kompletterat efter realliniens fordringar i matematik,
fysik och kemi vid allmänt läroverk eller inför skogsinstitutets vederbörande
lärare samt att hafva vid Ombergs skogsskola genomgått en
af de två senast afslutade kurserna och därvid fått fullständigt afgångsbetyg3).
'') Stadga 10 aug. 1877 § 13: 2, K Br. 31 dec. 1886.
2)
Meddelande af prof. Wijkander.
3)
K. St. 13 april 1886 §§ 10 och 23 enligt lydelse 30 dec. 1893.
139
Antalet af de i den högre kursen inskrifna ordinarie eleverna
bar under senare år utgjort:
1886
5
1893
7
1887
8
1894
5
1888
10
1895
9
1889
10
1896
10
1890
10
1897
9
1891
10
1898
11
1892
8
medeltal för åren 1887—96
8.7.
Vid Göteborgs handelsinstitut upprättades år 1893 en fackkurs
för studenter, till hvilken inträde betingas af mogenhetsexamen med
minst betyget godkänd i svenska, tyska, engelska och franska språken
samt matematik (i engelska och matematik minst latin-B-liniens
kurs) eller ock vid inträdespröfning ådagalagda motsvarande kunskaper
i dessa ämnen. Af de intagna eleverna hafva tills dato endast
4 å 5 blifvit pröfvade, de öfriga hafva aflagt vederbörlig afgångsexameu
från allmänt läroverk1).
Läsår
Nyintagna,
alla manliga
Utexaminerade
1894—95 ..................
10
9
1895—96 ..................
16
12
1896—97 ..................
10
5
1897—98 ..................
22
21
1898—99 ..................
20
Räknar man med de under föregående år direkt i den gamla
kontorsklassen under åren 1887—93 intagna studenter, blir medeltalet
intagna studenter för år under perioden 1887—96 10.
Villkor för att antagas till elev vid apotek är enligt kungl. kung.
22 mars 1895 »godkänd mogenhetspröfning». Förut erfordrades enligt
kungl. kung. af 19 dec. 1879 betyg från allmänt läroverk, att
vederbörande tillhört åtminstone 6:e klassens öfre afdelning eller
förklarats berättigad till uppflyttning i nämnda klass. Var examen
aflagd på reallinien, borde ynglingen med intyg af lärare i latin visa
’) Dessa likasom följande uppgifter om Göteborgs Handelsinstitut enligt skriftliga
meddelanden från rektor A. Ahlström.
140
sig hafva förvärfvat sådan kunskap i detta språk, att han kunde till
modersmålet öfversätta en lättare latinsk författare. Genom kungl.
kung. af 12 juni 1891 öppnades apotekarebanan för kvinnor.
Under nedannämnda år hafva följande antal elever blifvit å
apotek antagna:
Ar
1886
1887
1888
1889
1890
1891
1892
1893
1894
1895
1896
1897
1898
medeltal 1886—95 67.i 5.o2)
För att antagas som elev vid gymnastiska centralinstitutet fordras
för man studentexamen, för kvinna inträdesfordringarna till
lärarinneseminarium3).
Antagna i
instruktörskursen.
I kvinno-
1887
Officerare
23
Civila
4
Läkare
1
kursen
21
1888
22
3
—
—
1889
24
5
i
23
1890
23
7
—
—
1891
27
5
—
22
1892
22
7
—
—
1993
24
6
i
21
1894
22
7
—
—
1895
23
7
—
24
1896
26
4
—
_
Elever
jL/ar
studel
54
7
60
o
O
63
3
67
4
57
2
64
7
53
4
67
5
76
10
110>)
5
14
14
43
43
72
72
'') Af dem 8 från L. 7: i, en från L. 7: 2, 5 frän K. 6: 2; öfriga utom de 5
studenterna intogos på grund af flyttnings- eller kompletteringsbetyg till L. 6: 2.
2)
Medicinalstyrelsens matriklar.
3)
K. St. 13 juli 1887 § 23.
141
Antagna i instruktörsknrsen. I kvinnoOfficerare
Civila Läkare kursen
1897
27
4
—
25
1898
23
5
—
—
Som villkor för att blifva antagen till tandläkareelev infördes
mogenhetsexamen genom medicinalstyrelsens cirkulär af 8 dec. 1879.
Från och med den 1 febr. innevarande år har rätten för tandläkare
att antaga lärling med rättighet för denna att blifva till medhjälpare
antagen upphört1), med hvilken bestämmelse afses att få tandläkares
utbildning helt och hållet förlagd till det nybildade tandläkareinstitutet.
För inskrifning därstädes gäller mogenhetsexamen som villkor
enligt 1879 års cirkulär, men Karolinska institutet har föreslagit real
studentexamen som framtida villkor för att få lärjungarna mera jämnt
förberedda för institutets lärokurser.
Under institutets första termin, v. t. 1898, då den praktiska
afdelningeu öppnades, inskrefvos 85 studerande. H. t. 1898, då
äfven den teoretiska afdelningen öppnades, inskrefvos 34 studerande
vid den praktiska och 10 vid den teoretiska afdelningen* 2). Vid den
poliklinik för tandsjukdomar, som 1884 öppnades i Stockholm och
som utgjort gruuden för tandläkareinstitutet, hafva enligt Karolinska
institutets årsberättelser i medeltal ungefär 20 elever terminligen
uudervisats.
Afgångsexamen från högre allmänt läroverk gäller äfven som
villkor för att blifva inskrifven som elev vid veterinärinstitutet3).
Antalet af inskrifna elever har under senare år varit:
1886 ...
......................... 19
1892..............................
13
1887....
.......................... 17
1893..............................
4
1888....
......................... 14
1894..............................
16
1889....
......................... 13
1895..............................
8
1890....
........................ 11
1896.............................
10
1891...
......................... 10
Medeltal 1887-96.....
11.6
Under
de båda sista åren
har antalet inskrifna utgjort
respek-
tive 11 och 14 *).
Elever vid krigsskolan antagas på grund af generalorder till
högst det antal, som för hvarje af arméns regementen och kårer
'') Kungl. kung. 3 dec. 1898.
2)
Meddelande af D:r Ulmgren.
3)
Eeglem. 24 maj 1867 § 34.
*) Meddelande af professor Lundgren.
142
förut blifvit genom generalorder bestämdt. Förslag afgifves af krigsskolans
chef på grund af ansökningar, men för att sökande skall
kunna uppföras på förslaget fordras, att han högst tre år före april
månad det år, inträde vid krigsskolan sökes, aflagt mogenhetsexamen
eller ock inom nämnda tid såsom sjökadett fullgjort sjette landklassens
alla fordringar i de icke militära ämnena, samt att han
med minst hufvudbetyget »med beröm godkänd» aflagt examen i
underofficersskolans högre kurs ’).
Genom kungl. kung. 6 maj 1898 angående de kunskaper i
matematik, som för officers- och reservofficersvolontär erfordras, är
stadgadt, att dylik volontär skall styrka, att han i mogenhetsexamen
eller därefter anställd fyllnadspröfning* 2) erhållit minst betyget godkänd
för det muntliga profvet i matematik på latinlinien B eller
på reala linien.
Studentexamen har länge erfordrats som behörighetsvillkor för
officerare, men bestämmelserna om kvalificerade betyg i vissa ämnen
hafva undergått oupphörliga förändringar. Sålunda fordrades före
1898 års kungörelse enligt kuugörelsen af 11 juni 1897 för reservofficersvolontär
blott mogenhetsexamen; enligt kungörelse af 9 juli
1896 för samtliga offieersvolontärer (utom vid artilleriet och fortifikationen,
för hvilka nedan redogöres) minst betyget godkänd i
historia och geografi samt i de lefvande språk, i hvilka examen
aflagts, och högre betyg än godkänd i matematik, därest examen
aflagts å latinlinien, och minst betyget godkänd, därest examen aflagts
å den reala linien; därförut gällde enligt K. Br. 19 juni 1885, hvad
särskildt matematiken angår, för samtliga officersaspiranter fordran
på godkända insikter i detta ämne på den reala linien eller komplettering
af betyg med lägre valör; därförut fordrades enligt kungl.
kung. 26 mars 1881 fullständig afgångsexamen, i hvilken erhållits
betyget godkänd såsom hufvudbetyg och såsom betyg i matematik,
i historia och geografi samt i de lefvande språk, i hvilka pröfning
ägt rum; slutligen fordrade 1874 års reglemente för krigsskolan i
sin ursprungliga lydelse: fullständig afgångsexamen med godkännande
betyg för matematik, lefvande språk samt historia och geografi.
Redan detta reglemente stadgade som villkor för anställuing vid
artilleriet eller fortifikationen högre betyg än godkänd för matematik
i mogenhetsexamen, och kungl. brefvet 17 sept. 1875 inskärpte samma
villkor för transport till artilleriet eller fortifikationen af officerare
’) K. regi. 7 jan. 1895 § 8 enligt lydelse 9 juli 1896.
2) Därom är särskild stadga utfärdad 20 maj 1898.
143
af annat vapen. K. kung. 21 dec. 1877. införde som alternativ komplettering
i matematik vid artilleriets läroverk och kungl. brefvet 7
dec. 1888 fordrade högre betyg än godkänd på den reala linien
eller i motsvarande komplettering. Denna bestämmelse har upprepats
i senare kungörelser — med undantag under en kort tid för
reservofficersvolontärer — och gäller ännu med tillägg, att elev från
sjökrigsskolans sjette landklass med minst »med beröm godkänd» i
matematik och mekanik är likställd med den, som på realliuien
erhållit högre betyg än godkänd. Högre betyg än godkänd i antingen
det skriftliga eller muntliga profvet anses vara högre betyg än
godkänd i ämnet *).
Inträde vid krigshögskolan vinnes genom särskild pröfning i
taktik, vapenlära, krigsbyggnadskonst, matematik, nyare tidens allmänna
historia samt franska och tyska språken, hvilken pröfning
skall grundas på de lcunskapsmått, som fordras för vinnande af
officersbefordrau, men ådagalägga sökandens förmåga att genomtränga
och utveckla ämnet2).
Vid de tre läroverken hafva under senare år följande antal
elever blifvit antagna:
Krigs-
hög-
skolan.
Artilleri- och ingeniörhögakolan.
Krigs-
skolan.
All-
männa
artilleri-
karsen.
Högre
artilleri-
kursen.
Fortifi-
kations-
kursen.
S:ma.
1887 ...............................
64
1888 ................................
79
21
15
4
5
24
1889 ................................
78
_
_
_____
_
1890 ................................
66
21
24
5
6
35
1891 ................................
61
_
_
_
___
1892 ................................
74
38
35
9
2
46
1893 .................................
87
—
—
—
—
—
1894 .................................
112
26
23
15
3
41
1895 .................................
113
—
1
—
—
1
1896 .................................
113
26
54
8
8
70
1897 .................................
117
—
—
—
—
—
1898 .................................
123
36
53
16
6
75
Ärligt medeltal 1887—96
84,7
13,2
—
—
—
21,7
'') K. kung. 6 maj 1898 §§ 2 och 3.
J) K. St. 7 juni 1895 § 6.
144
Beväringsman, som aflagt mogenhetsexamen, kan på vissa villkor
såsom reservintendentaspirant vinna inträde i intendenturkårens
reserv 1).
Mogenhetsexamen är slutligen villkor för och ger behörighet att
inskrifvas vid universiteten, dock att äfven andra än studenter kunna
som elever inskrifvas vid Stockholms högskola, som icke heller har
examensrätt* 2). Antalet af de vid universiteten i Uppsala och Lund
under perioden 1887—96 inskrifna studenter har i årligt medeltal
utgjort 419,9 3). Antalet af dem, som årligen ägnat sig åt universitetsstudier,
är dock icke så stort, ty ett icke ringa antal studenter
flyttar från universitet till annat och blifva upptagna bland de inskrifna
två eller till och med flere gånger. Om man frånräknar
dessa å nyo inskrifna studenter men å andra sidan tillägger antalet
af de vid Stockholms och Göteborgs högskolor inskrifna, som icke
förut tillhört annat universitet eller högskola, blir det årliga medeltalet
af de vid universitet eller högskola under åren 1887—96 nyinskrifna
390.9. Antalet är betydligt lägre än under närmast föregående
tioårsperiod, då det utgjorde 455.9, och äfven mycket lägre
än under början af 1870-talet. Beaktar man, att Stockholms högskola
intager eu mellanställning mellan universitet och fackskola,
så att en god del af de årligen nyinskrifna studenterna äro närmast
jämförliga med tekniska högskolans och andra fackskolors elever
samt aldrig komma att ägna sig åt universitetsstudier, så blir antalet
af de under senaste decennierna för universitetsstudier nyinskrifna
studenterna ännu mindre i förhållande till antalet under föregående år.
I förhållande till folkmängden har hvart och ett af de senaste åtta
åren haft ett mindre antal nyinskrifna studenter än något annat år
efter 1870 och sannolikt långt därförut.
Antalet af de vid universiteten samt Karolinska institutet närvarande
studerande nådde sitt maximum 1889 med 66, i på 100,000
invånare. Det har sedan varit stadt i oafbrutet sjunkande i trots
af tillkomsten af en ny högskola i Göteborg och är f. n. äfven
med inräkning af dess elever i förhållande till folkmängden mindre
än . i början af konung Oscars regering ocb äfven mindre än under
något föregående år med undantag för femårsperioden 1875—79.
Särskildt kvalificerad mogenhetsexamen erfordras icke för att få
vid universiteten aflägga de förberedande examina, som berättiga till
'') K. F. 17 juni 1893 § 4.
2)
K. St. 22 mars 1895 § 19.
3)
Jfr tab. 15.
145
inskrifning i teologiska och juridiska fakulteterna och till afläggande
af de under nämnda fakulteter lydande ämbetsexamina, och icke
heller för att aflägga filosofie kandidatexamen med tre eller flere till
den matematisk-naturvetenskapliga sektionen hörande ämnen eller
filosofie licentiatexamen med minst två till samma sektion hörande
ämnen. Däremot erfordras mogenhetsexamen på latinlinien för rätt
att aflägga annorlunda beskaffad filosofie kandidat- och filosofie licentiatexamen
’), och för rätt att aflägga medicinsk-filosofisk examen
erfordras mogenhetsexamen med minst godkända insikter i latin och
i matemati efter fordringarna på latinlinien B eller på reallinien2).
Beträffande de olika fakulteternas rekrytering är att märka, att
de samtliga varit stadda i nedgång sedan 1890, dock med en obetydlig
stigning för den filosofiska fakulteten under de senaste åren.
Den teologiska fakulteten utgör nu icke mer än 81 procent af hvad
den var 1872; äfven den filosofiska fakulteten har mindre absolut
antal än i början af Oscar II:s regering och visar i förhållande
till folkmängden en nedgång från 33 på 100,000 invånare till 23.
Däremot hafva de juridiska och medicinska fakulteterna ökats till
mer än dubbla antalet, bägge i absoluta tal, och den medicinska
äfven i förhållande till folkmängden. Den teologiska fakulteten
nådde sitt maximum 1877, den juridiska 1890, den medicinska 1889
och den filosofiska 1883. Den teologiska fakulteten utgjorde år 1897
12.5 procent af hela studentantalet, den juridiska 18.7, den medicinska
23.4 och den filosofiska 45.4. År 1898 voro de respektiva talen 11.7,
18.2, 23.2 och 46.9.
Betraktar man slutligen i ett sammanhang rekryteringen af alla
de lefnadsbanor, för hvilka mogenhetsexamen erfordras, och tillika
tager hänsyn till de i följande afdelning behandlade fackskolor, som
väl icke nödvändigt förutsätta studentexamen, men dock ofta mottaga
studenter, så visar det sig, att civila tjänstemannabanor och
högre fackskolor mottaga nära hälften af hela det årliga studentantalet.
Under åren 1887—96 hafva i medeltal 732,5 personer årligen
aflagt mogenhetsexamen i Sverige. Detta innebär i jämförelse med
närmast föregående tioårsperiod en stegring med 28 studenter om
året. I förhållande till folkmängden ha de nyblifna studenternas
antal endast obetydligt ökats under Oscar II:s regering. Maximum
infaller under året 1883 med 18 studenter på 100,000 invånare,
>) K. St. 17 april 1891 § 15 d) och 23 d).
J) K. Br. 4 dec. 1896.
10
146
minimum för den föregående perioden under året 1876 med 11,8 på
100,000 invånare och för den följande under året 1894 med 13,4.
De under åren 1887—96 nyblifna studenterna, 732 om året,
kunna med stöd af föregående och i följande afdelning framlagda
material på följande sätt redovisas.
Statens järnvägar med 20—25 personers rekrytering om året,
hvaraf 17 % studenter ............................................................ 4
Enskilda järnvägar, med nära dubbel personal, men blott hälften
procent studenter ................................................................... 4
Postverket (ej fullt 3/4 af 43)........................................................ 30
Telegrafen ......................................^............................................. 10
Tullen............................................................................................... 14
Tekniska högskolan ....................................................................... 70
Chalmers läroanstalt...................................................................... 9
Bergsskolorna 1 och skogsinstitutet 9 .......................................... 10
Göteborgs och Schartaus handelsinstitut ....................................... 16
Ultuna och Alnarp........................................................................... 11
Farmacevter 6 och civila gymnaster 6.......................................... 12
Tandläkare 20 och veterinärer 12 ................................................ 32
Krigsskolan....................................................................................... 85
Flottans civilstat, fångvården, häradsskrifvare och stadsfogdar
efter omkring 3 %:s rekrytering............................................. 9
Banker (däraf riksbanken 5) ........................................................ 10
Universitet och högskolor............................................................... 391
Summa 717
Då veterligen ett icke så alldeles ringa antal studenter hvarken
ingå i civil tjänst eller fullfölja sina studier vid universitet eller
fackskolor, måste den obetydliga skillnaden mellan antalet af redovisade
studenter och antalet af dem, som aflagt mogenhetsexamen
bero därpå, att åtskilliga blifvit räknade två gånger. Det är nämligen
icke ovanligt, att studenter ingå i civil tjänst, t. ex. i tullen
och postverket, först sedan de en tid försökt sig vid universitetet
utan att där aflägga någon examen. Äfvenledes förekommer understundom
öfvergång från den ena fackskolan till den andra eller från
fackskola till universitet och tvärtom.
147
3. Fackskolor, för hvilka lägre skolkurs erfordras.
För att intagas i de tekniska elementarskolorna i Malmö, Norrköping,
Örebro och Borås fordras minst 14 års ålder, god religionskunskap,
förmåga att felfritt skrifva svenska efter diktamen, de fyra
räknesätten i hela tal och bråk samt regula de tri, de fyra räknesätten
i algebra samt planimetri, motsvarande de fyra första böckerna
i Euklides, fäderneslandets historia efter kortfattad lärobok, Europas
geografi, företrädesvis fäderneslandets, samt ''grunddragen af de öfriga
världsdelarnas geografi. Den som genomgått femte klassen med
godkända insikter i nämnda ämnen, befrias från examen, såframt
han söker inträde två år efter sin afgång från det allmänna läroverket
J).
Förhållandet mellan de tekniska och allmänna läroverken belyses
nf följande tabell* 2):
Antal in-  flkrifna i
årligt
medeltal:
Däraf från
allra, läro-  verk:
Däraf från
lägre klass
än 5:e:
Från folk-  skola (eller
teknisk
afton9k.):
Förut i
praktisk
verksam-  het:
Afgångna
med full-  ständiga
betyg:
Borås...............
24
17
3
_
n
12,7
Malmö............
32
13
?
15
?
18,5
Norrköping ...
25
20
3
2
?
12,9
Örebro ............
30
26
7
—
6
18,3
Såsom framgår af tabellen, hämta alla skolorna sina flesta elever
från allmänna läroverken utom Malmö, som får det mesta antalet
från folkskolan. Förmodligen hafva dessa elever — såsom i Norrköping
är fallet — tillika begagnat teknisk aftonskola. Stundom
söka elever inträde från högre klass än den 5:e; sålunda upplyses från
Borås, att under senaste 10 åren
'') K. St. 15 juni 1877 § 6.
2) För Malmö och Norrköping medeltal af 10 år, för Örebro af 7år och för Boras
af 6. Uppgifterna i det följande dels från årsredogörelserna, dels från skolstyrelsernas
skrifvelser till K. Maj:t 1897 och 1898, dels enskilda meddelanden från rektorerna.
148
19 procent af de inskrifna genomgått 6:1 eller högre klass,
40
»
»
»
»
»
5:e klassen,
17
»
»
»
»
»
4:e eller lägre
klass,
24
»
»
»
» åtnjutit annan undervisning.
Af dem, som där erhållit inträde efter att hafva genomgått 5
klasser vid allmänt läroverk, hafva endast 40 % genomgått skolan
på tre år, 27 % hafva behöft minst 4 år för att erhålla afgångsbetyg,
och 33 % hafva lämnat skolan utan afgångsbetyg. Af samtliga
vid Örebro tekniska elementarskola under åren 1884—94 inskrifne
285 elever hafva under åren 1887/88—96/97 50 % afgått med
betyg efter 3 år, 13 % efter 4 år och 1,4 % efter 5 år. För Malmö
med 304 under samma’ år inskrifna elever utgöra motsvarande tal
respektive 49, 10 och 2 %; särskildt ogynnsamt ställer det sig i
denna skola med afgången för de elever, som begagnat de allmänna
läroverkens undervisning, så att af de 128 elever, som från 1 sept.
1889 till denna dag inskrifvits vid skolan, endast 16 erhållit afgångsbetyg,
d. v. s. genomgått skolan.
Medelåldern för de vid skolan i Borås inskrifna har varit 17,7
år; de som kommit från allmänt läroverk och fullständigt genomgått
skolan hafva varit 17,3 år, öfriga med 5:e klassens underbyggnad
16,8 år. Medelåldern för Örebro skolas nyinskrifna elever har varit
17 år1); af de under tio år inskrifna 290 eleverna voro blott sju 14
år. För Malmö skola tyckes medelåldern ställa sig jämförelsevis lågt,
men handlingarna uppgifva medelåldern endast för ett år (1889—90)
med 16,2 års ålder.
Af de vid Norrköpings skola inträdessökande hafva under olika
år 63—87 % blifvit intagna i skolan.
Då de tekniska elementarskolorna i senare tid fått betydligt
utvidgade lokaler, kunna de mottaga ett större antal lärjungar, minst
30 hvar eller 120 tillsammans.
Dömer man uteslutande efter lagens bokstaf och antalet intagna
elever vid de olika afdelningarna af Tekniska skolan i Stockholm,
så finner man de allmänna läroverkens organisation vara af synnerlig
betydelse för denna skola och omvändt denna skola af vikt för de
allmänna läroverkens lärjungar. Men en närmare granskning af förhållandet
visar, att förbindelsen mellan dessa läroverk är mera skenbar
än verklig.
För att vinna inträde i den högre konstindustriella skolans tek
’)
Enligt uppgift af rektor. Efter årsredogörelserna att döma är denna ålder
beräknad 31 dee. och bör således minskas med 4 månader.
149
ningslärarekurs fordras jämte 18 års ålder allmäu skolbildning samt
skicklighet i frihandsteckning och liuearritning med perspektiv- och
skugglära1). Allmän skolbildning har af styrelsen närmare definierats
såsom femte klassens kurs, men fordringarna i teckning äro så omfattande,
att en direkt öfvergång från allmän! läroverk till ifrågavarande
kurs ej torde kunna ske.
Af samtliga i den högre konstindustriella skolan under tio skolår
(1887/88—96/97) nyintagna 642 elever hade enligt årsredogörelserna
icke mindre än 623 eller 97 % förut undervisats vid Tekniska skolan,
af öfriga nyintagna elever torde de flesta, om ej alla, hafva kommit
från tekniska läroverk. Hvad särskildt angår teckningslärarekursen,
har tillopp och afgång under senare år varit följande:
Intagna
i kl. l.
Afgångna med
fulla betyg.
Däraf med betyg för
högre lärov.
lägre lärov.
män
kvinnor
män
kvinnor
män
kvinnor
män
kvinnor
1886—87 ...............
i
4
2
2
1887—88 ...............
4
6
3
2
1888—89 ...............
2
7
2
4
1889—90 ...............
2
1
2
6
1890—91 ...............
3
2
3
6
1891—92 ...............
2
6
2
2
1892—93 ...............
2
6
1
4
1893—94 ...............
o
O
9
2
8
1894-95 ...............
l
6
1
5
i
3
—
2
1895—96 ...............
l
9
5
6
5
4
—
2
1896—97 ...............
3
12
2
5
2
5
—
—
medeltal..................
2,2
6,2
2,3
4,5
2,7
4
—
1,3
Under de tre sista åren hafva samtliga, som erhållit afgångsbetyg,
begagnat den år 1890 upprättade kursen i välskrifningens metodik.
Inträdesfordringarna för den Tekniska skolans båda afdelningar
bvggnadsyrkesskolan och maskinyrkesskolan äro desamma med
undantag af den praktiska utbildningen: 16 års ålder, att kunna
någorlunda felfritt skrifva svenska språket efter diktamen, att i aritmetik
äga god öfning i behandlingen af de fyra räknesätten, äfven
med vanliga bråk och decimalbråk, och i algebra de fyra räkne
-
/
'') K. St. 10 juli 1891 § 42: 2.
150
sätten med hela tal, att äga kunskap i planimetri motsvarande de
fyra första böckerna af Euklides, att äga sådan färdighet i linearritning
och frihandsteckning, att undervisningen i därmed samband
ägande läroämnen må kunna med fördel begagnas, samt att under*
åtminstone ett hälft års tid hafva varit sysselsatt respektive med
byggnadsarbete eller uti mekaniskt tekniskt yrke. Betyg från allmänt
läroverk eller af styrelsen godkändt intyg öfver de erforderliga kunskaperna
befria från inträdesexamen1).
Denna sista punkt finnes icke intagen i de af skolans rektor
utgifna meddelanden rörande Tekniska skolan, och det framgår af
årsredogörelserna, att samtliga inträdessökande till byggnadsyrkesskolan,
som icke komma från tekniska aftonskolans förberedande
kurs, blifva underkastade pröfning. Under de tio läsåren 1887—1897
hafva i medeltal 16 elever årligen intagits i byggnadsyrkesskolan
och af dem hafva 9—10 i medeltal blifvit pröfvade. Eleverna hafva
i allmänhet en mycket högre ålder än de från allmänna läroverkens
5:e klass utgångna och komma endast i undantagsfall från dessa
läroverk.
Något olika är förhållandet med den 1890 upprättade maskinyrkesskolan
så till vida, att af de under läsåren 1890/91—96/97 i klass 1
intagna 114 eleverna 30 eller i medeltal 4,3 vunnit inträde »på.
grund af betyg från allmänt läroverk samt afton- och söndagsskolan»
eller, såsom det heter om 12 elever i årsredogörelserna för läsåren
1895/96, 96/97, »på grund af betyg från allmänt läroverk eller aftonoch
söndagsskolan».
För fackkursen för studenter vid Göteborgs handelsinstitut är
ofvan redogjordt. Inträdessökande till l:a klassen af den tvååriga
kursen skall undergå pröfning i svenska, tyska, engelska och franska
språken, historia och geografi samt räkning, hvarvid han bör visa sig
innehafva det kunskapsmått, som fordras för uppflyttning till nedre
sjette klassen vid de allmänna läroverken. Sökande, som vid uppflyttning
till nämnda klass i historia och geografi erhållit minst
betyget godkänd, befrias från pröfning i historia. För inträde i andra
klassen fordras att därjämte hafva inhämtat de lärokurser, som äro
stadgade för första klassen. Den inträdessökandes ålder får icke
öfverstiga 18 år, därest icke styrelsen på grund af särskilda omständigheter
medgifver undantag. Kursen var till och med läsåret
1890—91 treårig och har sedan varit tvåårig. Före 1894 intogos
studenter och deras vederlikar direkt i den s. k. »kontorsklassen»,
'') K. St. 10 juli 1891 § 43.
151
som till och med läsåret 1890—91 utgjorde tredje klassen och sedan
2:a klassen af institutet.
Arbetsår
Nyintagna elever
Utexaminerade från
koutorsklassen och
2:a klassen
i l:a klassen
t. o. m. v.-t. 91: 1 o. 2 kl.]
i kon-  torskl.
t. o. m.
v.-t. 91
= 3:ekl.
sed. 2:a]
män
kvinnor
8:a
alla män
män
kvinnor
s:a
1885—86 ...............
30
i
31
6
31
5
36
1886—87 ...............
13
5
18
5
11
2
13
1887—88 ...............
11
5
16
7
18
—
18
1888—89 ...............
15
2
17
17
14
3
17
1889—90 ...............
17
1
18
6
9
o
O
12
1890—91 ...............
26
2
28
6
16
2
18
1891—92 ...............
26
3
29
11
16
1
17
1892—93 ...............
21
6
27
11
27
2
29
1893—94 ...............
28
4
32
7
14
5
19
1894—95 ...............
40
10
50
—
11
2
13
1895—96 ...............
38
7
45
—
22
7
29
1896—97 ...............
61
14
75
—
15
4
19
1897—98 ...............
42
7
49
—
27
5
32
1898—99 ...............
60
18
78
—
—
—
—
medeltal 18||—..
28.3
5.4
33.7
—
16.2
2.9
I9.i
Vid Schartaus handelsinstitut i Stockholm ligga inträdesfordringarna
såväl för den tvaariga kursen som för den ettariga
nedom studentexamen. Fordringarna för den tvaariga kursens lägsta
klass äro: vitsordet godkänd från allmänna läroverkets femte klass i
de ämnen, i hvilka vid institutet undervisas (svenska, engelska, tyska,
franska, aritmetik, geografi, naturalhistoria) eller godkänd pröfning i
motsvarande kunskaper, anställd af institutets lärare. Dock kan sökande,
som tillhört allmänna läroverks femte latinklass, antagas till
elev mot skyldighet att genom enskild undervisning skaffa sig erforderliga
kunskaper i engelska. — Fordringarna för inträde i den ettåriga
kursen äro: studentexamen med engelska eller godkända betyg
från allmänna läroverkets öfre sjette realklass i de denna klass tillhörande
läroämnen, i hvilka inom institutet undervisas, eller godkänd
pröfning i motsvarande kunskaper, anställd af institutets lärare.
152
Läsår
Intagna i
tvååriga kur-  sens baklass
Däraf
från
kl.51)
Utexamine-  rade från 2-  åriga kursen
Intagna i
kontors-  klassen * 2)
Däraf
stu-
denter
Utexamine-  rade i sam-  ma kurs
män
kvin-
nor
män
kvin-
nor
män
kvin-
nor
män
kvin-
nor
1886—87...............
21
i
15
ii
0
19
o
O
4
5
3
1887—88...............
28
4
23
10
i
27
4
8
15
2
1888—89...............
20
4
15
20
3
30
6
2
8
3
1889—90...............
20
0
17
12
4
26
5
8
12
1
1890—91...............
19
1
17
13
0
25
4
6
11
4
1891—92...............
8
0
7
11
1
25
5
7
9
4
1892—93...............
14
0
13
6
0
14
4
4
7
4
1893—94...............
26
4
24
6
0
21
9
7
14
9
1894—95...............
18
4
16
22
3
16
9
7
11
9
1895—96...............
18
3
15
11
4
12
8
7
10
7
1896—97...............
25
5
18
15
3
17
11
8
13
10
1897—98...............
21
9
15
18
3
16
11
7
14
9
1898-99...............
20
10
18
—
—
16
13
8
_
medeltal 18|| —
19.6
2.5
16.5
12.6
1.9
21.3
6.5
6.4
11.0
5.3
För intagande i de privata handelsinstituten i Stockholm, Göteborg
och de större landsortsstäderna fordras i allmänhet endast folkskolekurs:
kunskap i hela tal och decimalbråk, redig handstil och
förmåga att utan stora grammatiska fel behandla svenska språket. I
ett fall uppställes som villkor för inträde det mått af kunskaper,
som berättigar till inträde i 4:e klassen af elementarläroverk, gällande
detta särskildt svenska språket, skrifning och matematik. I Sundsvall
voro 1896 sex linier upprättade, af hvilka fyra förutsatte folkskolekurs
och två »fyra å fem klasser af allmänna läroverket». Kurserna
upptaga i allmänhet tre månader eller en termin, men i senaste tid
börja årskurser blifva mera vanliga. Elevantalet är mycket växlande:
från nagra få elever till några hundra. Vid bröderna Påhlmans
handelsinstitut i Stockholm funnos under läsåret 1897—98 219 elever
utom skrifinstitutets.
’) En och annan äfven från kl. 6: 1.
2) T. o. m. läsaret 1893—94 undervisades den 2-åriga kursens 2:a klass samman
med den ettåriga kontorsklassen. Före 94—95 ingår sål. under »Intagna i kontorsklassen»
de från den då s. k. förberedande klassen kommande eleverna. Under
»utexaminerade» äro däremot de 2-åriga skilda från de ettåriga. Uppgifterna af
rektor Å. Munthe.
153
För inträde som elev vid Vltuna landtbruksinstitut gälla följande
fordringar: 18 års ålder, minst ett års deltagande i landtbruksgöromål,
aftfånffsexamen från teknisk elementarskola eller från allm. läroverkens
R. 6: a med minst betyget godkänd i svenska, matematik
och naturvetenskap eller ock andra vitsord, som af lärarerådet godkännas,
eller oek inträdesexamen i nyssnämnda ämnen med motsvarande
kunskapsfordringar1).
För att vinna inträde som elev vid Älnarps landtbruksinstitut
fordras 18 års ålder och de kunskaper, styrelsen bestämmer, börande därvid
iakttagas, dels att om sökande genomgått godkänd officers-, landtmäteri-
eller studentexamen eller vid afgång från teknisk elementarskola
eller inför annan myndighet aflagt sådana kuuskapsprof, att
de af styrelsen kunna godkännas, hans examensbetyg anses som fullgiltigt
kunskapsbetyg, dels ock att af sökande med lika kunskapsmått
den äger företräde, som minst ett år allvarligt sysselsatt sig med
landtbruk* 2).
Under 1891 fixerade institutets styrelse inträdesfordringarna till
efterrättelse från 1 nov. 1892 på följande sätt: att minst ett år hafva
allvarligt deltagit i de vid ett jordbruk förefallande göromål; att hafva
aflagt afgångsexamen vid dimissionsberättigadt läroverk eller teknisk
elementarskola eller vare sig genom terminsbetyg från allmänt läroverk
eller i särskild af institutets lärare förrättad inträdesexamen
visa sig äga insikter i svenska språket, matematik och naturvetenskap,
motsvarande minst vitsordet godkänd för flyttning till sjunde klassen
vid allmänt läroverk, styrelsen dock obetaget att, om sökande företer
särdeles goda betyg öfver praktisk skicklighet i jordbruk, på lärarnes
tillstyrkan antaga honom, äfven om han ej kan förete fullständiga
kunskapsbevis.
I styrelsens förslag till stadgar för institutet af 17 aug. 1897
§ 12 äro dessa inträdesfordringar väsentligen bibehållna, dock så till
vida modifierade, att för inträde utan examen föreslås, att sökande
skall vara uppflyttad till sjunde klassen, hvarjämte det kunskapsmått,
som skall i annat fall vitsordas eller pröfvas, sålunda bestämmes: i
matematik: algebra till och med läran om 2:a gradens ekvationer;
geometri: de viktigaste satserna om plana figurer, motsvarande
Euklides 4 första böcker jämte proportionsläran; botanik: grunddragen
af det naturliga systemet samt kännedom om allmänna växter;
zoologi: djurrikets indelning samt utförligare om ryggradsdjuren,
1)
K. St. 14 okt. 1892 § 18.
2)
K. St. 25 febr. 1859 § 32.
154
ungefär i samma omfattning som vid allmänna läroverk; uppsats på
modersmålet, skrifven på felfritt språk ock innefattande en följdriktig
utveckling af ett gifvet ämne.
Af de vid Ultuna i första årsafdelningen under åren 1893—97
inskrifna 108 eleverna voro 46 studenter, af hvilka 5 officerare, således
respektive 42,6 och 4,6 %. Af de under samma år från andra
årskursen utexaminerade 79 voro 48,i % studenter. Yid Alnarp är
studentantalet vida mindre, under de senare åren 14,o % af hela
elevantalet. En annan olikhet mellan instituten är den,'' att, då vid
Ultuna den första klassens elevantal är nästan alltid större och aldrig
mindre än följande årets andra klass, vid Alnarp åter'' under åren
1887 — 94 den andra klassens elevantal är till regel större än föregående
års första årsafdeluings, hvilket innebär, att vid Ultuna alla
eller nästan alla elever genomgått lagstadgad tvåårig kurs, men att
vid Aluarp 3—4 elever om året, »som haft särskilda förkunskaper»,
blifvit direkt intagna i andra klassen och passerat institutet på ett
år. Under de fyra sista åren har förhållandet vid Alnarp i detta
afseende förändrats till likhet med Ultuna, hvilket utan tvifvel står
i sammanhang med inträdesfordringarnas höjande. Det heter ock numera
om de elever, som icke varit studenter, att alla eller de flesta
haft betyg om 7:e klassens inträdesfordringar. Om man beaktar, att
vid Alnarp en del elever direkt inskrifvits i den högre klassen, framgår
institutens rekrytering af följande tabell öfver den första årsklassens
elevantal
Ultuna.
Alnarp.
1887
1888
1889
1890
1891
1892
1893
1894
1895
1896
1897
27
14
25
21
22
15
21
12
16
12
22
18
9
13
22
9
25
23
24
19
28
16
21,3
15,6
Medeltal 1887—96
För att intagas son> elev vid skogsinstitutets lägre kurs fordras
fiyttningsbevis från minst 5:e klassen vid allmänt läroverk med god
-
155
kända kunskaper i matematik och naturlära samt därefter antingen
kursen vid Ombergs skogsskola eller ock dels två års deltagande i
skogsgöromål dels en ålder af 18—20 år. Åldersgränsen för Ombergs
skogsskola är 17—24 år1).
Antalet af de i kursen inskrifne eleverna har från dess upprättande
till nu varit:
2
9
7
5
7
6
1894
1895
1896
1897
1898
medeltal
Villkor för inträde i Falu bergsskolas öfre afdelning äro: 17
års'' ålder, läslig handstil och de af järnkontorets styrelse bestämda
kunskapsfordringar2). Styrelsen bar bestämt dessa fordringar till:
sådana insikter i svenska språkläran, svenska historien och geografien
efter de vid allmänna skolorna antagna läroböcker, som fordras för
inträde i elementarskolans 5:e klass, att väl känna aritmetiken, de
fyra första böckerna af Euklides eller motsvarande pensum af annan
lärobok i geometri samt att hafva minst ett hälft år vistats vid grufva
eller järnverk och om där förefallande arbeten förvärfvat sig för
undervisningen i bergsskolan erforderlig kännedom, hvarom vederbörligt
intyg bör företes3).
Villkoren för inträde i högre afdelningen vid Filipstads bergselementarskola
äro strängare: 18 års ålder, åtminstone ett års tjänstgöring
i egenskap af elev eller bokhållare vid masugn eller järnbruk samt
godkänd inträdesexamen vid bergsskolan i svenska språkets grammatik,
svenska historien och geografien efter de vid allmänna skolorna
antagna läroböcker, aritmetik till och med regula de tri i brutna tal,
geometri de sex första böckerna af Euklides eller lika mycket efter
annan lärobok samt två grader algebra4).
Elevantalet i de högre kurserna, af hvilka Filipstads är fakultativt
tvåårig, upplyses af följande tabell:
’) K. St. 20 dec. 1893 §§ 10 och 23.
3) Regi. 17 juli 1871 § 12.
3)
Järnkontorets Regist. 1871 sid. 401.
4)
Regi. 13 maj 1861 §§ 15 och 16.
156
Falun.
Filipstad.
ordin.
extra.
ordin.
extra.
1885—86 .....................................
..... 10
—
9
—
1886—87 .....................................
.....
7
—
8
i
1887—88 .....................................
..... 8
4
5
—
1888—89 .....................................
..... 8
—
5
—
1889-90.....................................
..... 13
—
9
i
1890—91 .....................................
.....
7
1
11
—
1891—92 .....................................
..... 15
—
16
i
1892—93.....................................
..... 11
—
16
—
1893—94.....................................
.....
7
—
7
4
1894—95......................................
.....
7
1
7
2
1895-96......................................
..... 10
—
8
1
1896—97 ........................<•.............
.....
5
1
14
—
Medeltal för 1887/88—96/97 .....
..... 9,i
0,7
9,8
0,9
I Filipstad hafva under angifna år af 115 ordinarie elever 17
begagnat undervisningen öfver eller in på 2:a året och äro därför
inräknade i elevantalet två gånger. För Falun är dylikt i de något
sammariskt affattade berättelserna endast angifvet en gång, nämligen
för två elever under läsåret 1885—86. För Filipstad angifvas 10 af
samtliga elever under åren 1885/86—96/97 hafva varit studenter eller
officerare eller tekniker. För bägge skolorna sammanfaller antalet af
de på hösten utexaminerade tämligen nära med antalet ordinarie
elever med afdrag af kvarsittare eller tvååriga elever. De få undantagen,
8 för bägge skolorna, betingas af sjukdomsfall, öfvergång till
annan fackskola eller erhållen anställning1).
För att vinna inträde vid sjökrigsskolan fordras jämte en ålder
af fyllda 13 men icke fyllda 16 år vid juni månads ingång det år,
under hvilket inträdet sökes, ett kunskapsmått, hufvudsakligen motsvarande
det, som är föreskrifvet för inträde i 5:e klassen vid allmänt
läroverk* 2). Genom det närmare bestämmandet af dessa fordringar
i förordningens bilaga samt genom den omarbetning, som
skolstadgan efter 1889 undergått, och framför allt genom tillämpningen
vid sjökrigsskolan komma dock kunskapsfordringarna att
närmare sammanfalla med 5:e än med 4:e klassens kurs. Bilagan
angifver fordringarna sålunda:
'') Berättelser från skolornas föreståndare i Järnkontorets Beg. för ifrågavarande år.
2) K. St. 1 nov. 1889 § 60.
157
Kristendom: biblisk historia afslutad; kort öfversikt af de bibliska
böckernas innehåll jämte underrättelser om deras författare.
Historia: fäderneslandets i sammandrag afslutad.
Geografi: Sveriges och Norges jämte det öfriga Europas efter en
utförligare plan. Hufvuddragen af de främmande världsdelarnes fysiska
och politiska geografi.
Naturlära: det allmännaste af läran om människans kroppsbyggnad;
öfversikt af djurrikets hufvudafdelningar och viktigaste
klasser; någon kännedom om de vanligaste växter såväl med afseende
på organläran som med hänsyn till hufvudafdelningar och viktigare
familjer samt om bestämning af växter efter Linnes system.
Matematik: aritmetik: de fyra räknesätten i hela tal, någon
kännedom i läran om bråk; geometri: l:a och 2:dra böckerna efter
Hellström.
Modersmålet: välläsning och förklaring af valda stycken; rättstafningslära,
formlära, allmän satslära samt interpunktion slära med
muntlig och skriftlig tillämpning.
Engelska: formläran med muntlig och skriftlig tillämpning;
öfversättning ur en lämplig läsebok.
Tyska: formläran samt det viktigaste af syntaxen med muntlig
och skriftlig tillämpning; öfversättning ur en lämplig läsebok.
Som bekant går vägen till sjökrigsskolau sedan en lång följd
af år hufvudsakligen genom en privatskola. De årligen inskrifna
elevernas antal har under senare år varit:
1886
1887
1888
1889
1890
1891
1892
12
15
15
14
14
9
Medeltal 1887—96
1893
1894
1895
1896
1897
1898
10
8
10
13
13
14
12
Bil. 2.
Afgången från läroverkets olika stadier.
För att utröna, i hvilka klasser och med kvilket resultat i afseende
på betyg de lärjungar afgå, som lämna läroverken före mogenhetsexamen,
hafva från läroverkens rektorer inhämtats uppgifter,
hvilka finnas sammanställda i tabellerna 22—27 och omfatta en femårsperiod,
nämligen tiden efter slutet af vårterminen 1893 men före
slutet af vårterminen 1898. Tabellerna 22, 23 upptaga de lärjungar,
som under femårsperioden afgått från samtliga allmänna läroverk
(inclusive pedagogierna) med undantag af Nya elementarskolan, tabellerna
24, 25 dem som afgått från de högre läroverken, och tabellerna
26, 27 dem som afgått från de lägre läroverken och pedagogierna.
Vissa slag af afgående äroidessa uppgifter icke inräknade, nämligen:
1)
lärjungar, hvilka, så vidt kändt är, endast öfvergått från ett
allmänt läroverk till ett annat;
2)
lärjungar, som afgått med döden eller blifvit förvisade;
3)
lärjungar, som, efter att vid höstterminens början hafva blifvit
intagna i första klassen, afgått redan före samma termins slut;
4)
lärjungar, som afgått efter det att de blifvit flyttade till öfre
sjunde klassen.
De afgångue äro i dessa tabeller delade i två kategorier, nämligen:
Kategori
I: Lärjungar, som afgått efter vårterminens slut
men före nästföljande hösttermins slut. (Tab. 22, 24, 26.) Dessa
lärjungar medföra — oafsedt de säkerligen ytterst få fallen af särskild
pröfning under terminens lopp (läroverksstadgans § 36 mom. 2) —
såsom afgångsbetyg de vitsord, som blifvit dem tilldelade vid vårterminens
slut eller vid höstterminens början.
Kategori II: Lärjungar, som afgått efter höstterminens slut
men före nästföljande vårtermins slut. (Tab. 23, 25, 27.) Dessa
lärjungar medföra nästan undantagslöst såsom afgångsbetyg de vitsord,
som blifvit dem tilldelade vid höstterminens slut.
Kategorien I är delad i två grupper, nämligen:
A. Lärjungar, som vid vårterminens slut eller vid höstterminens
början blifvit flyttade från en viss klass till den närmast högre.
I denna grupp äro således för hvarje klass upptagna icke blott sådana
159
lärjungar, som, efter att nöjaktigt hafva genomgått klassen, afgått vid
vårterminens slut eller under påföljande mellantermin, utan äfven
sådana, som tillhört den närmast högre klassen kortare tid än en
termin. Särskildt må anmärkas, att bland afgångne från ett lägre
läroverks öfverstå klass äro inräknade icke blott de, som undergått
godkänd pröfning enligt läroverksstadgans § 33 mom. 2, utan äfven
(åtminstone för vissa läroverk) de, som, utan att undergå denna pröfning,
vid vårterminens slut erhållit minst betyget godkänd i alla
läsämnen.
B. Lärjungar i en viss Idass, hvilka vid vårterminens slut
eller vid höstterminens början blifvit underkända till den närmast
högre.
Likaså är Kategorien II delad i två grupper, nämligen:
A.
Lärjungar, hvilka vid höstterminens slut erhållit minst
betyget godkänd i alla läsämnen.
B.
Lärjungar, hvilka vid höstterminens slut erhållit lägre betyg
än godkänd i ett eller flere läsämnen.
Tabellerna 28—30 innehålla slutligen årliga antalet afgångne,
ordnade efter klasser och kategorier. De i dessa tabeller ingående
talen äro medeltal för den ifrågavarande femårsperioden och hämtade
ur tabellerna 22—27.
Tabellen 28 visar, att af samtliga 1800.8 årligen afgångna lärjungar
icke mindre än 1490.2 (82.8 %) afgått efter vårterminens slut
men före nästföljande hösttermins slut, medan blott 310.6 (17.2 %)
afgått efter höstterminens slut men före nästföljande vårtermins slut.
Af den förra kategorien (I) hafva 545.2 (36.6 %) vid vårterminens
slut eller vid höstterminens början blifvit flyttade till närmast högre
klass, och 945.0 (63.4 %) blifvit underkända till närmast högre klass.
Af den senare kategorien (II) hafva 66.6 (21.4 %) vid höstterminens
slut erhållit minst betyget godkänd i alla läsämnen och 244.0 (78.6 %)
lägre betyg än godkänd i ett eller flere läsämnen. Om man får anse,
att de lärjungar, som tillhöra den förstnämnda gruppen (A) i hvardera
kategorien, lämnat läroverket med tillfredsställande resultat i
betygsväg, de öfriga däremot icke, så utgöra de förra 611.8 (34.o %),
de senare 1189.0 (66.o %).
Särskildt anmärkningsvärda äro de höga procenttalen (49.3, 47.9
och 43.5) för kategorien I A (flyttade lärjungar) i klasserna R. 5 och
L. 5 samt L. 6: i. Hvad de båda förstnämnda klasserna angår, visa
tabellerna 29 och 30, att ifrågavarande höga procenttal visserligen i
160
någon mån bero äfven på de högre läroverken, hvilka här uppvisa
procenttalen 40.9 och 42.i, men att de väsentligen härröra från de
lägre läroverken med procenttalen 63.2 och 68.5. Att antalet afgående
från de lägre läroverkens femte klass till så stor del utgöres
af flyttade, heror utan tvifvel hufvudsakligen därpå, att en fortsatt
skolgång här är omöjlig utan ombyte af läroverk och i de flesta fall
till och med af läroverksstad. Mången lärjunge, som nöjaktigt genomgått
femte klassen och under andra förhållanden skulle hafva fortsatt
skolgången, afbryter den nu, emedan hans målsman af en eller annan
anledning ej anser lämpligt att bekosta hans underhåll i en annan
stad.
Hvad åter angår kategorien I A i klass L. 6: i, så visar tab. 24,
att det höga procenttalet beror på den starkare afgången under
femårsperiodens tre första år, särskildt under år 1895. Detta sammanhänger,
såsom framgår af tab. 34, med den förändring i villkoren
för att blifva antagen till elev å apotek, hvilken inträdde genom K.
kung. af den 22 mars 1895. Förut var genom K. kung. af den 19
december 1879 bestämdt, att flyttning till L. 6: 2 medförde kompetens
att antagas till apotekselev; men efter den 1 januari 1896 kan ingen
blifva till elev å apotek antagen, som ej undergått godkänd mogenhetspröfning.
För öfrigt må framhållas, att procenttalen för kategorien I A
vid de lägre läroverken (tab. 30) i alla klasser äro större än motsvarande
procenttal vid de högre läroverken (tab. 29), d. v. s. att,
bland de från de lägre läroverken afgående, de flyttade i alla klasser
äro relativt talrikare, än hvad fallet är vid de högre läroverken.
Af tabell 28 framgår följande öfversikt af årliga antalet lärjungar,
som afgå efter det de blifvit flyttade till nedanstående klass,
men innan de blifvit flyttade till den närmast högre.
Klass.
Antal.
1................
......... 75.4
2................
........ 155. g
3................
........ 241.8
4................
........ 360.2
5................
........ 396.8
6: i ..........
........ 372.4
6: 2 ..........
........ 137.2
7: i ..........
........ 61.4
Summa 1800.8
161
Häraf framgår åter följande öfversikt af årliga antalet lärjungar,
som afgå innan de hunnit så långt, att de blifvit flyttade till nedanstående
klass.
Klass
Antal
Procent
2
75.4
4.2
3
231.0
12.8
4
472.8
26.3
5
833.o
46.3
6: i
1,229.8
68.3
6: 2
1,602.2
89.o
7: i
1,739.4
96.6
7: 2
1,800.8
lOO.o
Ett bidrag till bedömandet af femte klassens betydelse såsom
afslutningsklass lemnar följande utdrag af tab. 28, bvilket anger årliga
antalet af de lärjungar, som afgå utan att hafva blifvit flyttade till
nedre sjette klassen.
Klass
I A
I B
II A
II B
Summa
1
24.2
54.4
5.8
15.2
99.6
2
34.8
99.6
7.o
24.8
166.2
3
88.2
155.o
13.4
38.6
295.2
E. 4
87.4
166.2
12.6
48.4
314.6
R, 5
—
184.0
10.4
40.8
235.2
L. 4
15.2
35.6
0.6
8.6
60. o
L. 5
—
44.2
2.2
12.6
59.o
Summa
249.8 739.0
52.0
189.0
1,229.8
Af 1,800.8 lärjungar, som årligen lemna läroverken utan mogenhetsexamen,
hafva således blott 571.o (81.7 %) kommit så långt, att
de blifvit flyttade till nedre sjette klassen, de öfriga 1,229.8 (68.3 %)
däremot icke. Af dessa senare hafva blott (249.8 + 52. o =) 301.8
eller 24.5 % uppnått ett tillfredställande resultat i betygsväg; de
öfriga 928.0 (75.5 %) äro däremot underkända till närmast högre
klass eller afgå med underbetyg i ett eller flere läsämnen.
En annau hållpunkt för sitt omdöme om denna sak erhåller man
genom att undersöka, huru många lärjungar årligen öfverhufvud upp
11
-
162
flyttas till nedre sjette klassen, vare sig de därefter fortsätta skolgången
eller afbryta densamma. Hvad först angår dem, som fortsätta
skolgången, så framgår deras antal af följande utdrag ur den officiella
statistikens tabeller öfver lärjungarnas omsättning.
Antal lärjungar i klass 6: i, hvilka under året blifvit flyttade till
eller inskrifne i klassen.
0
Ar
Vårterminen
Höstterminen
Summa
Flyttade till
klassen på grund
af beslut
Inskrif-  ne under
Summa
Flyttade till
klassen på grund
af beslut
Inskrif-  ne under
termi-  nen före
15 sept.
Samma
vid
föreg.
termins
slut
vid vår-  termi-  nens
början
termi-  nen före
1 febr.
vid
föreg.
termins
slut
vid höst-  termi-  nens
början
1892
2
12
14
577
231
191
999
1,013
1893
—
10
11
21
660
252
214
1,126
1,147
1894
—
5
13
18
650
243
224
1,117
1,135
1895
—
11
3
14
679
245
177
1,101
1,115
1896
—
6
5
11
702
246
248
1,196
1,207
Tilläggas ytterligare 2 lärjungar, som under femårsperioden blifvit
inskrifna i denna klass efter 1 febr. eller 15 sept., blir slutsumman
i sista kolummen 5,619 eller i årligt medeltal 1,128.8. Under rubriken
»flyttade» äro här ej de lärjungar inräknade, bvilkas flyttning
skett i sammanhang med öfvergång till annat läroverk. Dessa äro
upptagna under rubriken »inskrifne», bland hvilka äfven kunna finnas
kvarsittare, som öfvergått till annat läroverk, och lärjungar från
enskild undervisning af ett eller annat slag. Det erhållna årliga
medeltalet är således ett maximital. Häraf framgår alltså, att under
femårsperioden 1892—96 i medeltal högst 1,123.8 lärjungar årligen
flyttats från femte till nedre sjette klassen och därefter åtminstone
någon tid fortsatt sin skolgång.
Årliga antalet af dem, som flyttas till klass 6: i och därefter
afbryta skolgången omedelbart eller åtminstone inom mindre än en
termin, hemtas ur tab. 28 och utgör 179.o -f- 40.6 = 219.61). Af dem
äro tydligen en ringa del redan inräknade i de nyss funna 1,123.8.
Summan af dessa båda tal, 1,343.4, är således äfven af denna anled
-
'') Att denna siffra ej afser fullt samma femårsperiod som den närmast föregående,
är här af underordnad betydelse.
163
ning för stor. Efter denna beräkning är alltså sammanlagda årliga
antalet af dem, som flyttas till nedre sjette klassen och därefter antingen
fortsätta skolgången eller afbryta densamma, högst 1,343.4
eller (då medelfolkmängden för femårsperioden 1892—96 utgjorde
4,861,000 inv.) 27.6 på 100,000 invånare.
Utför man liknande beräkningar för de båda närmast lägre och
de båda närmast högre klasserna, sä finner man, att till nedanstående
hlasser flyttas årligen högst nedanstående antal lärjungar,
hvilha därefter dels fortsätta, dels afbryta sholgången.
Klass
A n t al
ly ttade
Hela
På 100,000
inv.
4
2,167.0
44.6
5
1,790.6
36.8
6: i
1,343.4
27.6
6: 2
900.8
18.5
7: i
713.0
14.7
Ehuru dessa siffror icke äro exakta, äro de dock tillräckligt
noggranna för att berättiga till följande slutsats. Medan i Norge
(se Bil. 4 sid. 184) middelskole-examen årligen aflägges af 45.6 ynglingar
på 100,000 inv., utgör i Sverige årliga antalet af dem, som
flyttas till nedre sjette klassen, blott 27.6, och årliga antalet af dem,
som flyttas till öfre sjette klassen, 18.5 på 100,000 inv. Då nu den
norska middelskole-examen aflägges på ett skolstadium, som hos oss
närmast motsvarar flyttningen till öfre sjette klassen, så kan det icke
bestridas, att den s. k. allmänna medborgerliga bildningen, för så
vidt den meddelas af våra allmänna läroverk och de norska middelskolorna,
är vida sämre tillgodosedd hos oss eller åtminstone kommer
en vida mindre del af befolkningen till godo än hvad fallet är i
Norge.
Ännu ofördelaktigare för vårt land utfaller en jämförelse med
Danmark. Under femårsperioden 1892—96 hafva (Bil. 4 sid. 194)
Almindelig Forberedelsesexamen och 4de Klasses Hovedexamen aflagts
af följande antal ynglingar:
164
1892
1893
1894
1895
1896
Alm. Forber. ex.
1) vid skolorna .....................
715
698
685
721
641
2) för kommiss......................
225
190
211
210
156
4de Kl. Hoved-ex......................
395
383
394
399
378
Summa
1,335
1,271
1,290
1,330
1,175
Det årliga medeltalet utgör 1,280.2 eller (då medelfolkmängden
för femårsperioden var 2,247,000 inv.) 57.o på 100,000 invånare.
I den offentliga diskussionen om det allmänna läroverkets organisation
är det icke sällan fråga om afgången från läroverkets olika
stadier. Så säges det exempelvis i eu inom Riksdagens andra kammare
detta år väckt motion, att, då den generation af lärjungar,
som år 1884 inträdde i läroverkens första klass utgjorde ett antal af
2,121 ''), af denna generation, förstärkt med tillskott i följande klasser,
återstodo i klass 7: 2 år 1892 648 eller 30,6 procent, och upprepade
gånger har det sagts, att afgången ur fjärde och nedre sjette
klasserna, i hvilka ingen kursafslutning finnes anordnad, tillsammans
är lika stor med den sammanlagda afgången ur tredje och femte
klasserna, där sådan afslutning fiuues.
Yid bestämmandet af denna afgångs storlek har man i allmänhet
betjänat sig af de i Sveriges officiella statistik, Berättelse om
statens allmänna läroverk för gossar, förekommande redogörelserna
för »förändringen i skolgenerationernas storlek». Man har då gått
tillväga så, att man för att finna afgången under ett år ur en viss
klass från antalet höstterminen närvarande lärjungar i denna klass
dragit antalet nästföljande hösttermin närvarande lärjungar i den
närmast högre klassen, och skillnaden har fått beteckna den sökta
afgången. De sålunda erhållna siffrorna kunna emellertid icke vara
exakta. Förändringen i en »skolgenerations» storlek beror ju ej
endast på afgången, utan äfven på andra omständigheter, tillkomst
'') I förbigående må anmärkas, att år 1884 i de allmänna läroverkens första
klass icke inträdde 2,121 lärjungar. Denna siffra angifver antalet närvarande lärjungar
i första klassen höstterminen nämnda år och omfattar således icke blott de i
klassen nyinträdande utan äfven »kvarsittarne». Kvarsittare i första klassen vid
samma läroverk, som de föregående terminen tillhört, voro — Nya elementarskolan
oberäknad — 420. Härtill kommo säkerligen några, som föregående termin tillhört
första klassen vid annat allmänt läroverk. De höstterminen 1884 i första klassen
nyinträdandes antal öfversteg således med visshet icke 1,700.
1G5
af nya lärjungar, som ej förut tillhört de allmänna läroverken (sådana
inberäknade, som förut tillhört dem men afgått och någon tid varit
frånvarande) uppflyttning under läsårets lopp, öfverhoppande af klass
och kvarsittning samt, då det är fråga om någon viss af läroverkets
bildningslinier, jämväl öfvergång från en linie till en annan. Härvid
har man dock icke fäst afseende, vare sig att man icke uppmätksammat
förhållandet eller man ansett, att de möjliga felen i
siffrorna äro alltför små för att äga betydelse. Men om också de
fel blifva af ringa storlek, som härflyta ur vissa af de anmärkta
omständigheterna, hvilka sparsamt förekomma, till och med om flere
fel skulle verka i samma riktning, är det ingalunda visst, att så
förhåller sig med alla felgrupperna. I andra klassen är sålunda
lärjungeantalet konstant större än i den första; enligt det vanliga
beräkningssättet skulle alltså afgången ur första klassen vara ingen;
kändt är emellertid, att årligen ur första klassen definitivt afgår ett
antal lärjungar. Men tillkomsten i andra klassen af nya lärjungar
är betydligt större än afgången ur den första. Äfven kvarsittningen
kan vålla, att de genom det vanliga beräkningssättet erhållna siffrorna
blifva icke oväsentligt felaktiga, hvilket lärer framgå ur följande
exempel, i hvilket siffrorna äro hämtade ur den officiella
statistikens redogörelser för lärjungarnes »flyttning» och »omsättning».
Höstterminen 1893, den 15 september, var lärjungeantalet i
fjärde klassen 2,320, höstterminen 1&94 samma dag i femte klassen
1,818. Afgången ur fjärde klassen skulle alltså hafva varit omkring
500 *). Men höstterminen 1894 sutto 326 lärjungar kvar i fjärde
klassen vid samma läroverk, som de föregående läsår tillhört. Om
man nu antager, att de 2,320 icke under läsåret 1893—1894 (efter
den 15 september) förstärkts med några från lägre klass flyttade
eller för de allmänna läroverken nya lärjungar, måste de ur fjärde
klassen afgåugna tillhöra det antal af 1,994, som erhålles, då man
från 2,320 drager 326. Höstterminen 1894 funnos vidare i femte
klassen 207 lärjungar, som föregående läsår vid samma läroverk tillhört
samma klass. Om nu i femte klassen vid terminens början
icke inkommit några öfverhoppare eller för de allmänna läroverken
nya lärjungar och icke kvarsittarnes antal i verkligheten varit större
'') Bland afgångne ur fjärde klassen inberäknas här, liksom i den födande kalkylen,
eftersom sifirorna angifva tillståndet den 15 september, äfven sådana, som
möjligen efter uppflyttning från fjärde klassen tillhört femte klassen några dagar i
början af höstterminen 1894 men afgått före den 15 september. Dessa äro dock
ytterst få, om ens några.
166
än 207, därigenom att lärjungar vid höstterminens början öfvergått
från femte klassen vid ett läroverk till samma klass vid ett annat,
måste de 1,611, som utgöra skillnaden mellan 1,818 och 207, föregående
läsår hafva tillhört fjärde klassen. Drager man 1,611 från
1,994, erhåller man 383, och under förutsättning att de ofvan gjorda
antagandena vore riktiga, skulle alltså enligt denna beräkning de ur
fjärde klassen afgångna vara 383. Emellertid flyttades vid börja!? af
vårterminen 1894 från lägre klass till den fjärde 8 vid samma läroverk,
som de förut tillhört, och vid början af höstterminen 1894 till femte
klassen 5, som föregående termin vid samma läroverk tillhört lägre
klass än den fjärde. Medtagas dessa i beräkningen, blir antalet ur
fjärde klassen afgångne 396. Vidare inskrefvos vid de olika läroverken
i fjärde klassen efter den 15 september 1893 men före läsarets
slut 13, däraf 1 under höstterminen 1893, och i femte klassen
vid början af höstterminen 1894 105. Men inom båda dessa grupper
kunna finnas såväl för de allmänna läroverken såsom en helhet nya lärjungar
som ock bland dem, livilka blott öfvergingo från ett läroverk
till ett annat, sådana, som vid öfverflyttningen hoppade öfver klass,
och sådana, som vid densamma blefvo »kvarsittare», ehuru vid ett
annat läroverk. Med summan af de båda förra slagen af lärjungar
och af dem, som vid öfvergången till ett annat läroverk blefvo kvarsittare
i femte klassen, bör talet 396 ökas. Men huru stor denna
summa är, kan icke med den officiella statistikens hjälp utrönas.
Ofverhopparue voro dock säkerligen ytterst få, och de verkligen nya
lärjungarne i femte klassen ej heller många, hvilket sannolikt också
gäller om det nu nämnda slaget af kvarsittare. Med afseende på
dessa sistnämnda bör därjämte ihågkommas, att höstterminen 1893
antagligen också i fjärde klassen funnos kvarsittare af detta slag,
med hvilkas antal det ofvan anförda talet 326 rätteligen bör ökas,
hvarigenom en minskning i antalet ur fjärde klassen afgångne åstadkommes;
och det är åtminstone ej otroligt, att, då antalet kvarsittare
vid samma läroverk konstant är rätt mycket större i fjärde klassen
än i den femte, äfven kvarsittarne af nu omhandlade slag också är
större i den förra klassen än i den senare. Slutligen bör anmärkas,
att till nedre sjette klassen uppflyttades vid samma läroverk, som de
förut tillhört, vid början af höstterminen 1894 från lägre klass än
den femte, säkerligen den fjärde, 3 lärjungar, med hvilket belopp
därför afgången ur fjärde klassen bör minskas.
Till någon säker siffra är det visserligen icke möjligt att på
den nu följda vägen komma, men så mycket torde dock med fog
167
kunna påstås, att afgångssiffran 500 är alldeles för hög och att den
20 % lägre siffran 400 kommer sanningen betydligt närmare.
Det° vanliga sättet att beräkna storleken af afgången ur läroverkets
olika klasser duger alltså icke. Den i förestående kalkyl
använda metoden kan för vissa klasser lämna rätt pålitliga ^resultat,
men för andra duger icke heller den, exempelvis icke för sådana,
i hvilka ett större antal verkligt nya lärjungar inkomma, och den ar
för öfrigt besvärlig. Då emellertid vid frågan om läroverkens organisation
stort afseende fästs och med rätta bör fästas vid afgången på
de olika stadierna, torde det vara skäl att tillse, huruvida icke för
hela läroverket åtminstone något så när säkra siffror kunna erhållas.
Den officiella statistikens tabeller öfver lärjungarnes »omsättning»
kunna icke användas för ändamålet, då i dem, liksom i de till grund
liggande tabellerna i läroverkens årsredogörelser, de, som vid afgången
från ett allmänt läroverk blott öfvergå till ett annat, icke äro
skilda från öfriga afgående. Ett sådant afskiljande är däremot i viss
mån gjordt i tabellerna öfver de afgående lärjungarnes fördelning
efter tillämnad lefuadsbaua närmast efter afgången. Dessa tabeller
upptaga nämligen en kolumn med rubriken »annat allmänt läroverk,
seminarium, folkskola och dylikt»''), och i^ texten eller i noter till
tabellerna meddelas upplysningar, huru många af de i kolumnen
uppförda afgått till hvarje särslcildt slag af de läroanstalter, som
utom de allmänna läroverken inbegripas i densamma. Först från
1896 meddelas emellertid ifrågavarande upplysningar för hvarje särskild
klass, förut blott för hela läroverket i klump. Ur läroverkens
årsredogörelser kunna likväl äfven för tiden före 1896 detaljerade
siffror erhållas, likasom och bekvämare ur de anteckningar, hvilka
vid primäruppgifternas bearbetande gjorts i Ecklesiastikdepartementet
och där förvaras.
Mot de sålunda ur uppgifterna om tillämnad lefnadsbana erhallna
afgångssiffrorna skulle emellertid invändningar kunna framställas.
Det kan ju nämligen inträffa, att en lärjunge, hvilken vid afgången
anmäles skola ägna sig åt t. ex. ett yrke, i stället kommer att
öfvergå till allmänt läroverk eller tvärtom, och bland de icke så få,
som inrymmas i kolumnen »utan bestämd uppgift», kunde också ett
antal komma att öfvergå till annat läroverk. Härigenom skulle icke
oväsentliga felaktigheter kunna uppstå. Med afseende på den senare
invändningen må likväl genast papekas, att säkeiligen de
i) Rubrikens affattning är något olika för olika ar.
168
flesta af dem, som afgatt från ett läroverk utan bestämd uppgift
om tillämnad lefnadsbana, icke uttagit afgångsbetyg!), under det
att inträdessökande till allmänt läroverk, som förut varit i annat
allmänt läroverk intagen, är ovillkorligen pliktig att förebringa
afgångsbetyg från det läroverk, han senast bevistat. Och hvad uppgifterna
öfverhufvud beträffar, öfverraskas man vid granskningen af
tabellerna för en följd af år af att finna, huru konstant proportionen
mellan de olika kolumnernas siffror är* 2), ett förhållande, som gör,
att siffrorna vinna betydligt i trovärdighet.
Denna kan emellertid för de sista åren på ett afgörande sätt
undersökas genom jämförelse med de särskilda uppgifter om de under
dessa år afgångne, hvilka, enligt hvad sid. 158 omförmäles, inhämtats
från rektorerna.
I tab. 82—34 äro den officiella statistikens uppgifter angående de
från samtliga läroverken under åren 1888—1897 utan godkänd mogenhetsexamen
afgångnes tillämnade lefnadsbanor sammanförda med uppdelning
af kolumnen »annat allmänt läroverk etc.» med tillhjälp af
de ofvan berörda uppgifterna. De genom döden afgångna hafva icke
medtagits. Tab. 35 redogör för den årliga medelafgångeu till
skilda lefnadsbanor under åren 1893—1897 eller rättare undertiden
från och med vårterminens början 1894 till vårterminens början 1898,
enär i den officiella statistiken i fråga om lärjungarnas afgång hela
vintermellanterminen föres till samma kalenderår som föregående
hösttermin. Vid uppgörandet af dessa sista tabeller hafva dock icke
de 125 lärjungar3) tagits i beräkning, som vårterminen 1893 tillhörde
tva treklassiga läroverk, fyra tvaklassiga och lika inånga enklassiga
pedagogier, hvilka vid terminens slut indrogos. Uppgifter
om dessas tillämnade lefnadsbanor, hvilka skolat meddelas
i årsredogörelse för läsåret 1893—1894, då läroverken ju ej funnos,
saknas nämligen helt och hållet, och det är sannolikt, att
åtminstone åtskilliga af dem öfvergingo till annat allmänt läroverk,
och af de öfriga skulle mahända de flesta icke hafva då afgått-, om
ej deras läroverk upphört att finnas till. I tab. 32 äro de uppförda
i kol. »utan bestämd uppgift», liksom de 102 lärjungar4), hvilka
) Detta gäller dock icke beträffande de första åren, för hvilka uppgifter om
tillämnad lefnadsbana lämnades. Primäruppgifterna voro då för flere läroverk mycket
ofullständiga, hvilket medförde, att vid bearbetningen ett mycket stort antal afgångne,
vid ett par läroverk alla, måste uppgifvas såsom afgångna utan bestämd uppgift om
tillämnad lefnadsbana.
2) Se tab. 32—34.
•’) 81 i första, 31 i andra, 13 i tredje klassen.
4) 83 i första, 19 i andra klassen.
169
vårterminen 1891 tillhörde de då indragna läroanstalterna. Tab.
22—81 innehålla bearbetning af rektorernas ofvan omnämnda särskilda
uppgifter, afseende tiden från slutet af vårterminen 1893 till
och med slutet af vårterminen 1898. I dessa uppgifter, som blott
gälla nu befintliga läroverk, ingå naturligen ej lärjungarna vid de
1893 indragna läroanstalterna. Här nedan lemnas en sammanställning
af de siffror, som äro af betydelse för jämförelse mellan de olika
slag af uppgifter, hvarvid de ur den officiella statistiken tagna (tab.
35, kol. 23) betecknas med A, de nu särskildt inhämtade ined B.
irl
ig med
e 1 a f g å n g under
fem år
Klass.
Högre läroverk.
Lägre läroverk.
Samtliga läroverk.
A.
B.
A.
B.
A.
B.
1...............
46.8
46.6
54,o
53.o
100.8
99.6
2...............
83.4
85.6
85.6
80.6
169.0
166.2
8...............
141.6
138.6
163.6
156.6
305.2
295.2
4...............
245.4
249.4
125.2
125.2
370.6
374.6
5...............
357.4
338.4
172.6
175.4
530.o
513.8
6: i .........
225.4
209.8
—
—
225.4
209.8
6: 2 .........
114.4
99.o
—
—
114.4
99.o
7: i ........
56.4
42.6
—
—
56.4
42.61
7:2 .........
11.0
—
—
—
11.0
—
Summa
1,281.8
l,210.o
601.o
590.8
1,882.8
1,800.8
R. 4.........
196.4
199.6
116.4
115.o
312.8
314.6
R. 5.........
280.8
263.4
149.0
150.8
429.8
414.2
R. 6: i......
123.2
111.8
—
—
123.2
111.8
; R. 6:2......
53.0
47.6
—
—
53.0
47.6
: R. 7: i......
25.8
21.8
—
—
25.s
21.8
R. 7:2......
5.2
—
—
—
5.2
—
Summa
684.4
644.2
265.4
265.8
949.8
910.o
L. 4.........
49.o
49.8
8.8
10.2
57.8
60.o
L. 5.........
76.6
75.o
23.6
24.6
100.2
99.6
L. 6: i......
102.2
98.o
—
—
102.2
98.o
L. 6:2......
61.4
51.4
—
—
61.4
51.4
L. 7: i .....
30.6
20.8
—
—
30.6
20.8
L. 7:2......
5.8
—
—
—
5.8
—
Summa
325.6
295.0
32.4
34.8
358.0
329.8
170
Jämför man nu de båda uppgiftsserierna, visar det sig, att Aseriens
slutsumma, 1,882.8, öfverskjuter B-seriens, 1,800.8, med 82
och att med ett par undantag A-seriens siffror mer eller mindre
öfverskjuta B-seriens. Nu är det emellertid att märka, att de båda
slagen af uppgifter icke äro fullt likartade. De afse sålunda, såsom
ofvan angifvits, icke alldeles samma tidrymd. Vidare omfattar Bserien
i olikhet med A-serien icke följande kategorier, nämligen lärjungar,
som afgått från Nya elementarskolan, lärjungar, som blifvit
förvisade, lärjungar, som efter att vid höstterminens början hafva
blifvit intagna i första klassen afgått redan före samma termins slut,
och lärjungar, som afgått efter det att de blifvit uppflyttade till
sjunde klassen. Slutligen äro något olika principer följda med afseende
på den klass, till hvilken vissa afgångna lärjungar hänföras.
I den officiella statistiken räknas nämligen såsom afgångna ur en
viss klass dels de, som vid afgången hade sin plats i klassen, dels de,
som, sedan de vid vårterminens slut blifvit godkända till närmast
högre klass, afgått före följande hösttermins början, samt de, som
efter att vid höstterminens början hafva blifvit uppflyttade till klassen
omedelbart afgått utan att där intaga plats. I B-uppgifterna
åter räknas å ena sidan såsom afgångna ur den ifrågavarande
klassen äfven de, som efter att vid vårterminens slut eller höstterminens
början hafva blifvit uppflyttade till eller intagna i närmast
högre klass afgått under loppet af höstterminen, men å andra sidan
räknas däremot de, som vid vårterminens slut eller höstterminens
början blifvit uppflyttade till eller intagna i klassen, men afgått före
höstterminens slut, såsom afgångna ur den närmast lägre klassen.
Från öfre sjunde klassen afgingo under åren 1893—1897 (se tabellen
å föregående sida) sammanlagdt 55, från Nya elementarskolan under
samma tid af här ifrågavarande kategorier — med afdrag af de från 7: 2
afgångne —109; om 25 afgående finnes i den officiella statistiken antecknadt,
att de afgått på grund af läroverksstadgans § 48 eller § 49, d. v. s.
blifvit förvisade, eller afgått på rektors uppmaning ''), och enligt de
primäruppgifter, som ligga till grund för B-serieus siffror, hafva
under den femårsperiod, dessa uppgifter omfatta, 7 lärjungar, som
vid höstterminens början blifvit intagna i första klassen, afgått redan
före samma termins slut. Summan af dessa grupper utgör 196, motsvarande
ett årligt medeltal af 39.2. Differensen mellan A-seriens
och B-seriens slutsummor minskas alltså med detta tal till 42.8, eller till
'') De tillhörde följande klasser: 2 andra, 13 tredje, 1 fjärde, 1 femte, 4 nedre
■och 4 öfre sjette.
171
något mer än 2 % af A-seriens slutsumma. Denna återstående differens
kan åtminstone till någon del bero därpå, att lärjungar, som
vid vårterminens slut vunnit flyttning till 7: 2, afgått före höstterminens
början; sådana lärjungar — hvilka ej ingå i B-uppgifterna
— räknas ju i A-uppgifterna till 7: i. Äfven är det möjligt, att
flere än 25 förvisats, utan att upplysning därom lämnats i läroverkens
årsredogörelser; uppgift om förvisning är nämligen icke föreskrifven
i planen för dessa redogörelser. Vidare kan olikheten i tid
utöfva något inflytande, ehuru antagligen blott obetydligt, då ingen
anledning finnes att antaga, det antalet af dem, som afgått under
loppet af vårterminen 1898, i större mån skilt sig från antalet under
loppet af vårterminen 1893 afgångna. Slutligen är det oek möjligt,
att A-uppgifternas slutsumma är högre än den verkliga på denna
grund, att vid afgifvandet af de nu inhämtade särskilda uppgifterna
till dem, som blott öfvergått till annat allmänt läroverk, blifvit räknade
några lärjungar, hvilka i årsredogörelsen och i den på den
grundade officiella statistiken icke förts till denna kategori; rektor
kan nämligen efter årsredogörelsens afgifvande hafva fått kännedom
om sådan öfvergång.
Hvad differenserna för de särskilda klasserna angår, äro dessa,
såsom af tabellen å sid. 169 synes, för de två lägsta klasserna mycket
små med obetydligt öfverskott för A-siffrorna utom beträffande andra
klassen vid de högre läroverken; genom tillämpning af de korrektioner,
för hvilka ofvan redogjorts, blefve med säkerhet för första
klassen och med största sannolikhet för den andra B-siffrorna Överskjutande;
för tredje klassen torde differensen helt och hållet eller
i det närmaste försvinna; för tjärde klassen äro i tabellen B-siffrorna
genomgående större; för de följande klasserna skulle nog A-siffrorna
blifva större än B-siffrorna, men differensen skulle genomgående
blifva mindre än i tabellen. Detta förhållande med afseende på
differenserna för de särskilda klasserna kan möjligen vid första påseendet
förefalla egendomligt, men det har utan tvifvel sin förklaring
däri, att, till följd af den ofvan omnämnda olikheten med afseende
på den klass, till hvilken en del lärjungar vid afgången hänföras,
ett antal lärjungar äro i B-uppgifterna förda till lägre klass
än i A-uppgifterna.
Den nu verkställda jämförelsen gifver alltså vid handen, att ur
uppgifterna om de afgåendes tillämuade lefnadsbanor kan erhållas
god kännedom om den verkliga afgången från det allmänna läroverkets
särskilda stadier.
172
Enligt dessa uppgifter hafva under femårsperioden 1893—1897
årligen i medeltal utan godkänd mogenhetsexamen afgått, oberäknadt
genom döden afgångne och lärjungarna vid de 1893 indragna läroanstalterna,
högst omkring 1,880; med godkänd mogenhetsexamen
hafva under samma tid årligen i medeltal afgått 600 (599.8) J). De
förra utgjorde således högst 75.8, de senare minst 24.2 % af hela
den årliga medelafgången.
Hvad åter beträffar afgången ur läroverkets särskilda klasser
visar det sig (tab. 35 kol. 23), att denna redan i första klassen icke
är så obetydlig, omkring 100, och därefter alltjämt växer till och
med femte klassen, där de afgångna utgöra omkring 530, hvarefter
den gradvis aftager.
Uttryckt i procent af hela afgången, utgör afgången ur de olika
klasserna:
Klass 1 omkr. 4.1 %
»
2
>
6.8 »
»
3
»
12.3 »
4
14.9 » ,
R. 4 omkr. 12.6 %, L.
4 omkr. 2.3
2>
5
»
21.3 » ,
R. 5
»
17.3 », L.
5
»
4.o
»
6: i
9.i » ,
R. 6: i »
5.o » , L.
6: i »
4.1
»
6: 2
>
4.6 » ,
R. 6: 2 »
2.i » , L.
6:2
»
2.5
»
7: i
2>
2.3 » ,
R. 7: i »
l.i >, L.
7: i »
1.2
7:2
utan
godkänd mogenhetsexamen
omkr. 0.4 %, R. 7:2 omkr. 0.2 %, L. 7: 2 omkr. 0.2 %
»
» med godkänd mogenhetsexamen
omkr. 24.2 %, R. 7: 2 omkr. 16,8 %, L. 7: 2 omkr. 7,4 %
Fäster man sig blott vid afgången utan godkänd mogenhetsexamen,
är denna i de olika klasserna, uttryckt i procent af hela
ifrågavarande afgång:
Klass 1
omkr.
5.3
%
» 2
9.o
»
» 3
16.2
» 4
19.7
» .
R. 4 omkr. 16.6 %,
L.
4 omkr. 3. i
%
» 5
»
28.i
21 ,
R. 5
>
22.8 »,
L.
5
»
5.3
»
6: i
12.o
1 ,
R. 6: i »
6.6 »,
L.
6: i »
5.4
»
6:2
»
6.i
» ,
R. 6: 2
*
2.8 s>,
L.
6:2
»
3.3
»
7: i
»
3.o
» i
R. 7: i >
1.4 *,
L.
7: i »
1.6
»
7: 2
0.6
» ,
R. 7: 2
»
0.3 >,
L.
7:2
»
0.3
»
>) Se tab. 13 A.
173
Uttryckt åter i procent af antalet vårterminen — den 1 februari —
i klassen närvarande lärjungar, utgör afgångenJ):
Klass 1 omkr. 4.5 %
»
2
»
6.4
3
7>
12.o
»
»
4
16.o
»,
R.
4 omkr. 21.5
%, L.
4 omkr. 6.7
%
T>
5
»
28.9
»1
R.
5
»
41.9
», L.
5
»
12.3
»
6: i
>
18.4
5 ,
R.
6: i »
24.i
», L.
6: i »
14.4
)
6:2
12.9
»1
R.
6:2
» lö.i
>, L.
6:2
» ll.o
»
>
7: i
7.5
R.
7: i > lO.i
», L.
7: i >
6.2
»
7: 2 utan godkänd mogenhetsexamen
omkr. l.s %, R. 7:2 omkr. 2.7 %, L. 7:2 omkr. 1.3 %
»
» med godkänd mogenhetsexamen
omkr. 95.6 %, R. 7:2 omkr. 93,4%, L. 7:2 omkr 96,7 %
Yid de högre läroverken utgör medelafgången ur de fem nedre
klasserna i procent af antalet vårterminen närvarande lärjungar:
Klass
1
omkr.
3.7
%,
»
2
»
4.9
»,
»
3
»
8.i
»,
»
4
»
14.1
»,
R.
4
omkr.
19.4
%,
L.
4
omkr.
6.7
%
»
5
»
24.4
»,
R.
5
»
36.8
»,
L.
5
»
10.9
»
Yid de lägre läroverken åter utgör denna afgång:
Klass
1
omkr.
5.9
%<*
»
2
»
9. i
»,
»
3
»
20.3
»,
»
4
»
21.6
»,
R.
4
omkr.
26.3
%,
L.
4
omkr.
6.5
%
»
5
»
46.3
»,
R.
5
»
56.4
»,
L.
5
»
21.7
»
Med afseende på betydelsen af uttrycket afgång ur en klass
torde icke vara ur vägen att här åter erinra om, att den, som i tab.
32—35 och närmast föregående framställning, liksom i den officiella
statistiken, uppföres såsom afgången ur en viss klass, kan hafva undervisats
i densamma blott någon del af ett läsår eller ett helt sådant
eller mer och äfven hafva blifvit uppflyttad till högre klass, blott
han icke där blifvit undervisad. Huru många, som tillhöra olika
kategorier inom de sålunda angifna gränserna, kan icke med tillgängliga
siffror utrönas, utöfver hvad som kan framgå af tab. 22—31
och redogörelsen för dessa å sid. 158—159.
'') Jfr tab. 35 och 13.
Bil. 3.
Nyintagna lärjungars föregående undervisning,
hemvist och ålder.
Med hänsyn till frågan om indragning af den nuvarande första
klassen vid de allmänna läroverken har det funnits lämpligt att från
rektorerna införskafla särskilda uppgifter beträffande de i de lägsta
klasserna under de tre sistförflutna åren intagnes föregående undervisning,
hemvist och ålder vid mtagningen. Uppgifter härom förekomma
nämligen ej i den officiella statistiken1).
Med afseende på den föregående undervisningen hafva de intagne
uppdelats i fyra grupper, sådana som undervisats i folkskola, i
enskildt läroverk, i hemmet och i allmänt läroverk. Yid fördelningen
har hänsyn tagits endast till undervisningen under det närmast
före inträdet gående läsåret, och om någon under detta år åtnjutit
undervisning af mer än ett slag, har han upptagits under det, som
hans undervisning ansetts väsentligast hafva tillhört. Åtskilliga kunna
således hafva tidigare eller samtidigt åtnjutit annan undervisning,
än hvad af uppgifterna synes framgå. Särskildt torde det gälla, att
ej fa, som upptagits såsom kommande från undervisning i hemmet,
tidigare undervisats i folkskola.
I fråga om hemvist har uppdelning skett efter hemvist i läroverksstaden,
i annan stad och på landet.
Yid bestämmandet af åldern har hänsyn tagits ej blott — såsom
i den officiella statistiken — till födelseåret utan äfven till månad
och dag, så att såsom 9-årige upptagits de, som vid intagningen fyllt
9 år, men ej 10, såsom 10-åringar de, som fyllt 10 år men ej 11 o. s. v.
l) Om läijungarnes ålder och hemorter meddelas visserligen för hvart femte år
uppgifter i dessa. Men dels äro i dem kvarsittarne ej afskilda från de nyintagna,
dels afse de senaste uppgifterna höstterminen 1894, då de nuvarande fordringarna
för inträde i forsta klassen ännu icke voro gällande. 1 läroverkens årsberättelser
skola nog lämnas uppgifter om de inskrifnes föregående undervisning, men i dessa
uppgifter göres ingen åtskillnad mellan olika klasser.
175
De erhållna uppgifterna äro sammanförda och bearbetade i tab.
37—39. En redogörelse för de viktigare siffrorna följer bär jämte
några procentberäkningar utöfver de i tabellerna innehållna äfvensom
några på primäruppgifterna grundade siffror, hvilka ej innehållas
i tabellerna.
I första klassen inskrefvos sålunda under åren 1896—1898
vid samtliga läroverk och pedagogier i medeltal årligen 2129.6 lärjungar.
Af dessa hade 23.6 förut tillhört annat allmänt läroverk
eller pedagogi. De verkligen nyintagnes antal var således 2106.
Af dessa intogos endast 92 eller något mer än 4 % vårterminen,
alla de öfriga 2014 höstterminen. Intagning höstterminen är alltså
det normala.
Af samtlige 2014, som nyintogos höstterminen, hade 34.7 %,
vid intagningen icke uppnått 10 år, under det att 65.3 % nått denna
ålder; 28.8 % hade nått 11 och 10.4 % 12 år eller mer.
Af de nyssnämnda 2014 kommo 1134 eller 56.3 % från folkskola,
686 eller 34. i % från enskildt läroverk och 194 eller 9,6 % från undervisning
i hemmet. Bland de 1134 från folkskola kommande voro
23.3
% under, 76.7 % öfver 10 år, 38.i % öfver 11 och 14.3 % öfver
12 år. Af de 686 från enskildt läroverk voro 52.9 % under, 47. i %
öfver 10 år, 14.i % öfver 11 och 3.9 % öfver 12 år. Bland de 194
från undervisning i hemmet komna voro 37.8 % under, 62.2 % öfver
10 år, 26,3 % öfver 11 och 9.8 % öfver 12 år. Af de 880, som
kommo antingen från enskildt läroverk eller från undervisning i
hemmet, voro 49.5 % under, 50. i % öfver 10 år, 16.8 % öfver 11,
5.2 % öfver 12 år.
Af de 2014 höstterminen nyintagna hade vidare 1588.7 eller
78.9 % hemvist i stad (1565.7 i läroverksstaden, 23 i annan stad)
samt 425.3 eller 21.i % på landet. Af de 1588.7 med hemvist i
stad kommo från folkskola 903.6 eller 56.9 %, från enskildt läroverk
606.4 eller 38.2 %, från undervisning i hemmet 78.7 eller 4.9
Bland de 425.3 med hemvist på landet kommo från folkskola 230.4
eller 54.2 %, från enskildt läroverk 79.6 eller 18.7 %, från undervisning
i hemmet 115.3 eller 27. i °/0.
Bland de 903.6, som hade hemvist i stad och kommo från folkskola,
voro
225.3 eller 24.9
%
under,
678,3
eller
75.i % öfver 10
år,
315.3
eller
34.9 % öfver 11
och 104.6
eller
11.6
% öfver 12 år.
Af
de 606.4,
som hade hemvist
i stad
och kommo från enskildt läroverk,
voro
330.3 eller 54.5
%
under,
276,i
eller
45.5 % öfver 10
år,
75.4 eller 12.4 % öfver 11 och 19.7 eller 3.2 % öfver 12 år. Af de
176
78.7, som hade hemvist i stad och kommo från undervisning i hemmet,
voro 33 eller 41.9 % under, 45.7 eller 58.i % öfver 10 år, 19
eller 24.i % öfver 11 och 7 eller 8.8 % öfver 12 år. Af de 685.1, som
hade hemvist i stad och kommo från autingeu enskildt läroverk eller
undervisning i hemmet, voro 363.3 eller 53.o % under, 321,8 eller 47.o
% öfver 10 år, 94.4 eller 13.8 % öfver 11 och 26.7 eller 3.9 %
öfver 12 år.
Bland de 230.4, som hade hemvist på landet och kommo från
folkskola, voro 38.7 eller 16.8 under, 191,7 eller 83.2 % öfver 10 år,
116.7
eller 50.6 % öfver 11 och 57.4 eller 24.9 % öfver 12 år. Af
de 79.6, som hade hemvist på laudet och kommo från enskildt läroverk,
voro 32.3 eller 40.6 % under, 47.3 eller 59.4 % öfver 10 år,
21.3
eller 26.7 % öfver 11, 7.3 eller 9.1 % öfver 12 år. Bland de
115.3, som hade hemvist på landet och kommo från undervisning i
hemmet, voro 40.3 eller 35.o % under, 75 eller 65.0 % öfver 10 år,
32 eller 27.7 % öfver 11 och 12 eller 10.4 % öfver 12 år. Af de
194.9, som hade hemvist på landet och kommo från enskildt läroverk
eller undervisning i hemmet, voro 72.6 eller 37.3 % under, 122.3
eller 62.7 % öfver 10 år, 53.3 eller 27.3 % öfver 11, 19,3 eller 9.8
% öfver 12 år.
Bland de höstterminen vid läroverken i Stockholm nyintagna
hade i medeltal 328.7 hemvist i läroverkstaden. Af dessa kommo
174.7
eller 53.2 % från folkskola, 148.7 eller 45.2 % från enskildt
läroverk, 5.3 eller 1.6 % från undervisning i hemmet. Af de i Göteborg
nyintagna hade 156.3 hemvist i denna stad. Af dem kommo
från folkskola 84.3 eller 53.9 %, från enskildt läroverk 71.7 eller
45.9 /, från undervisning i hemmet 0.3 eller 0.2 %. Af de 174.7,
som hade hemvist i Stockholm och kommo från folkskola, voro 42.7
eller 24.4 % under, 132 eller 75.6 % öfver 10 år, 58.7 eller 33.6 %
öfver 11 och 15.7 eller 9 % öfver 12 år. Af de 154, som hade hemvist
i Stockholm och kommo från enskildt läroverk eller undervisning
i hemmet, voro 87.4 eller 56.8 % under, 66.6 eller 43.2 % öfver
10 år, 16.6 eller 10.8 % öfver 11 och 4 eller 2.6 % öfver 12 år. Af
de 84.3, som hade hemvist i Göteborg och kommo från folkskola, voro
7.3
eller 8.7 % under, 77 eller 91.3 % öfver 10 år, 42.7 eller 50.6 %
öfver 11 och 16.7 eller 19.8 % öfver 12 år. Af de 72, som hade
hemvist i Göteborg och kommo från enskildt läroverk eller undervisning
i hemmet, voro 24.6 eller 34,i % under, 47.4 eller 65.9 %
öfver 10 år, 17.7 eller 24.6 % öfver 11 och 4.7 eller 6.5 % öfver 12 år.
Hvad beträffar åldern af de vårterminen intagna, företer denna
177
hufvudsakligen den afvikelse, att öfverallt den yngsta och den äldsta
åldersgruppen äro något starkare.
Bortser man från intagningen vårterminen, och därtill är man
berättigad, då denna är blott undantag, visar det sig alltså, att äfven
sedan genom 1894 års bestämmelser fordringarna för inträde i första klassen
lämpats mer efter folkskolans kurser, de, som komma in i första klassen
vid de allmänna läroverken vid normal ålder, d. v. s. icke på grund af
sin ålder varit berättigade att vid början af ett tidigare läsår vinna
inträde, äro relativt långt fåtaligare bland de från folkskola kommande
än bland dem, som åtnjutit annan undervisning, äfvensom att
de äldsta åldersgrupperna äro långt starkare företrädda bland de förra
än bland de senare, och att detta gäller såväl med sfseende på dem,
som äga hemvist på landsbygden, som dem, hvilka äro från stad,
äfven från landets största städer med deras utvecklade folkskoleväsen.
I andra klassen intogos under åren 1896—1898 i medeltal årligen,
med afräkning af dem, som kommo från annat allmänt läroverk
eller pedagogi, 479.7. Antalet af i andra klassen nyintagna
förhåller sig således till antalet af de i den första nyintagna såsom
22.7
till 100. Vårterminen intogos 21 eller 4.4 %.
Af de 458.7, som intogos höstterminen, voro 66.3 eller 14.5 %
under 10 år, 211,9 eller 46.2 % under och 246.8 eller 53.8 % öfver
11 år, 133,7 eller 29. i % öfver 12 och 59 eller 12.8 % öfver 13 år.
Af de 458.7 kommo 116.4 eller 25.4 % från folkskola, 190.3
eller 41.5 % från enskildt läroverk och 152 eller 33. i % från undervisning
i hemmet. Bland de 116.4 från folkskola kommande voro
6.3 eller 5.4 % under 10 år, 33.6 eller 28.9 % under och
82.8
eller 71.i % öfver 11 år, 49,i eller 42.2 % öfver 12,
21.4 eller 18.4 % öfver 13 år. Bland de 190.3 från enskildt
läroverk kommande voro 45 eller 23.6 % under 10 år, 116.6 eller
61.2 % under och 73.7 eller 38.8 % öfver 11 år, 34 eller 17.9
°/0 öfver 12 och 13.3 eller 7.o % öfver 13 år. Af de 152 från undervisning
i hemmet kommande voro 15 eller 9.9 % under 10 år, 61.7
eller 40.6 under och 90.3 eller 59.4 % öfver 11 år, 50.6 eller 33.3%
öfver 12, 24.3 eller 16.o % öfver 13 år. Af de 342.3, som kommo
antingen från enskildt läroverk eller undervisning i hemmet, voro
60 eller 17.5 % under 10 år, 178.3 eller 52.t % under och 164 eller
47.9
% öfver 11 år, 84.6 eller 24.7 °/0 öfver 12, 37.6 eller 11.o %
öfver 13 år.
Bland de 458.7 höstterminen intagna hade 234. i eller 51.o % hemvist
12
178
i stad (225 i läroverksstaden, 9.i i annan stad), 224.6 eller 49. o %
hemvist på landet. Af de 234.1 med hemvist i stad kommo från
folkskola 404 eller 19.s %, från enskildt läroverk 152 eller 64.9 %,
från undervisning i hemmet 35.7 eller 15.3 %. Af de 224.6 med
hemvist på landet kommo från folkskola 70 eller 31.2 %, från enskildt
läroverk 38.3 eller 17.o %, från undervisning i hemmet 116.3
eller 51.8 %.
Bland de 46.4, som hade hemvist i stad och kommo från folkskola,
voro 5.3 eller 11.9 % under 10 år, 19,3 eller 41.6 funder och
27,i eller 58.4 % öfver 11 år, 14.4 eller 31,o / öfver 12, 4.4 eller
9.5 % öfver 13 år. Af de 152, som hade hemvist i stad och
kommo från enskildt läroverk, voro 40 eller 26.3 % under 10 år,
100.6
eller 66.2 % under och 51.4 eller 33.8 % öfver 11 år,
19.7
eller 13.0 % öfver 12, 7 eller 4.6 % öfver 13 år. Af
de 35.7, som hade hemvist i stad och kommo från undervisning
i hemmet, voro 5 eller 14.o % under 10 år, 18 eller 50.4 % under
och 17.7 eller 49.6 % öfver 11 år, 9.3 eller 26.1 % öfver 12 och 3.6
eller 10.1 % öfver 13 år. Bland de 187.7, som hade hemvist i stad
och kommo från enskildt läroverk eller undervisning i hemmet, voro
45 eller 24.o •/. under 10 år, 118.6 eller 63.2 % under och 69.i eller
36.8
% öfver 11 år, 29 eller 15.5 % öfver 12, 10.6 eller 5.6 •/. öfver
13 år.
Af de 70, som hade hemvist på landet och kommo från folkskola,
var 1 eller 1.4 % under 10 år, 14.3 eller 20.4 % under och 55.7 eller
79.6
•/. öfver 11 år, 34,7 eller 49.6 % öfver 12, 17 eller 24.3 % öfver
13 år. Bland de 38.3, som hade hemvist på landet och kommo
från enskildt läroverk, voro 5 eller 13 % under 10 år, 16 eller 41.7
% under och 22.3 eller 58.3 % öfver 11 år, 14.3 eller 37.4 % öfver
12, 6.3 eller 16.5 % öfver 13 år. Af de 116.3 som hade hemvist på
landet och kommo från undervisning i hemmet, voro 10 eller 8.6 %
under 10 år, 43.7 eller 37.6 % under och 72.6 eller 62.4 % öfver 11
år, 41.3 eller 35.5 % öfver 12, 20.7 eller 17.8 % öfver 13 år. Af de
154.6, som hade hemvist på landet och kommo från enskildt läroverk
eller undervisning i hemmet, voro 15 eller 9.7 % under 10 år,
59.7
eller 38.6 % under och 94.9 eller 61.4 / öfver 11 år, 55.6 eller
36.o % öfver 12, 27 eller 17.5 % öfver 13 år.
Bland de höstterminen vid Stockholms läroverk ny intag na
hade i medeltal årligen 87.6 hemvist i denna stad. Af dem kommoll.6
eller 13.2 % från folkskola, 74 eller 84.5 % från enskildt läroverk
och 2 eller 2.3 % från undervisning i hemmet. Af de i Göteborg inta<ma
179
liade 21.7 hemvist i läroverksstaden. Af dem kommo 2.7 eller 12.4 / från
folkskola och 19 eller 87.6 / från enskildt läroverk. Af de 11.6,
som hade hemvist i Stockholm och kommo från folkskola, var 1 eller
8.6 f, under 10 år, 4.3 eller 37.i % under och 7.3 eller 62.9 % öfver
11 år, 3.3 eller 28.4 % öfver 12, 1 eller 8.6 % öfver 13 år. Af de
76, som hade hemvist i Stockholm och kommo från enskildt läroverk
eller undervisning i hemmet, voro 18.6 eller 24.5 % under 10 år, 54
eller 71.i •/* under och 22 eller 28.9 % öfver 11 år, 9.6 eller 12.6 %
öfver 12, 4 eller 5.2 % öfver 13 år. Af de 2.7, som hade hemvist i
Göteborg och kommo från folkskola, voro 0.3 under 10 år, 1.3 under
och 1.4 öfver 11 år, 0.7 öfver 12 år. Af de 19, som hade hemvist
i Göteborg och kommo från enskildt läroverk, voro 1.3 eller 6.8 %
under 10 år, 7 eller 36.s % under och 12 eller 63.2 % öfver 11 år,
■5.7 eller 30.o % öfver 12 och 1.4 eller 7.4 % öfver 13 år.
Bil. 4.
Nederskolans kursafslutningar och afgångsexamina
i Norge, Danmark, Finland
och Preussen,
1. Norge.
I Norge delades genom lagen af den 17 juni 1869 det fullständiga
läroverket med nioårig skolkurs i två afdelningar: middelskolen
med 6-årig kurs och gymnasiet med 3-årig kurs. Därjämte
stadgades, att middelskolen skulle afslutas med en afgångsexamen,
som skulle afläggas icke blott af dem, hvilka därefter ämuade afbryta
skolgången, utan äfven af dem, hvilka ämnade fortsätta densamma
pa gymnasiet. Då de norska skolorna ombildades genom
lagen af den 27 juli 1896, indrogos middelskolens båda lägsta klasser1),
men det treåriga gymnasiet bibehölls och likaså middelskoleexamen.
De närmare bestämmelserna äro gifna i »Reglement for de höiere
almenskoler» af den 20 april 1897 och »Undervisningsplan for middelskolen»
af den 8 april 1897.
Beträffande inträdesåldern är stadgadt, att de, som intagas i en
middelskoles första klass, icke få vara under 11 år, om skolan är
4-årig, icke under 12 år, om den är 3-årig, o. s. v., samt att de,
som intagas i gymnasiets första klass, ej få vara under 15 år. Undantag
härifrån kunna dock under säregna omständigheter beviljas af
rektor.
Timplanen för middelskolen har följande utseende:
'') Lagen stadgar (§ 3): »middelskolens kurs kan hafva olika längd; dock må
ingen middelskole inrättas med mer än fyraårig kurs.» Den af departementet utfärdade
undervisningsplanen af den 8 april 1897 afser emellertid endast middelskoler
med fyraårig kurs. Skolor med kortare kurs skola i hvarje särskildt fall underhandla
med departementet om en för dem passande plan.
181
Klasser
I
n
m
IV
Kristendom ..................................................
2
2
2
1
Norska ..........................................................
5
4
4i)
4i)
Tyska* 2) .........................................................
6
5
5
5
Engelska3)......................................................
—
5
5
5
Historia .........................................................
3
2
3
3
Geografi .........................................................
2
2
2
2
Naturkunnighet.............................................
3
2
2
3
Räkning och matematik ..............................
5
5
5
5
Teckning.......................................................
2
2
2
2
Välskrifning..................................................
2
1
—
—
Gymnastik......................................................
3
3
3
4
Slöjd...............................................................
2
2
2
2
Sång...............................................................
1
1
1
—
Summa
36
36
36
36
Såsom mål för undervisningen i de olika ämnena i middelskolen
uppställes:
1.
I kristendom: Säker kännedom om den bibliska historiens
väsentliga innehåll, om de viktigaste tilldragelserna i kyrkans historia
samt om katekesen.
2.
I norska: Att lärjungarna läsa tydligt och uttrycksfullt såväl
landsmålet som det vanliga bokmålet, kunna redogöra för valda
stycken af litteraturen på båda mål, samt kunna med ordning och
tydlighet i en språkriktig form skriftligen behandla en lättare
uppgift.
3.
I tyska: Att lärjungarna hafva genomgått och kunna öfversätta
och förklara ett litet urval af läsestycken, kunna uppläsa och
öfversätta lätta förut olästa stycken och hafva någon öfning i att
muntligen på tyska återgifva innehållet i ett uppläst stycke af det
genomgångna urvalet och besvara därtill anknutna frågor samt i att
använda språket skriftligen.
4.
I engelska: Att lärjungarna hafva geuomgått och kunna
öfversätta och förklara ett litet urval af läsestycken, kunna uppläsa
och öfversätta förut olästa stycken, hvilka blott innehålla de vanligast
>) Hvarannan vecka användes en timme till skrifning.
2)
Alternativt: Engelska 6, 4, 3, 4.
3)
Alternativt: Tyska 0, 6, 7, 6.
182
förekommande ord, hafva någon öfning i att muntligen på engelska,
återgifva innehållet i ett uppläst stycke af det genomgångna urvalet
och besvara därtill anknutna frågor samt i att använda språket
skriftligen.
5.
I historia: Kännedom om hufvuddragen af verldshistorien,.
utförligast i fråga om nyare tiden ock fäderneslandet. Kännedom
om Norges borgerliga samfundsordning.
6.
I geografi: Öfversikt af geografien, förnämligast topografien,,
jämte fullständigare kännedom om fäderneslandets geografi.
7.
I naturkunnighet:
a)
Kännedom om de märkligaste djur och växter, i synnerhet
de inhemska och för människan viktigaste, samt om människokroppens
byggnad och dess organers verkningssätt jämte grunddragen
af hälsoläran, hvarunder inbegripes undervisning om
rusdryckernas verkningar och faror.
b)
Kännedom om de viktigaste naturföreteelserna och lagarna
för de vid dem verkande krafterna.
8.
I räkning och matematik:
a)
Insikt och färdighet i praktisk räkning, använd på uppgifter
ur det dagliga lifvet, hvarunder inbegripes utdragning af kvadratrötter
samt beräkning af ytor och volymer. Någon öfning
i enkel bokföring.
b)
En kortfattad kurs i aritmetik och algebra, omfattande läran
om rationella kvantiteter t. o. m. potenser samt det nödvändigaste
om rotkvantiteter och lättare ekvationer af första
graden.
c)
En kortfattad geometrisk kurs, äfven omfattande satserna om
trianglars likformighet. Praktiska öfningar i konstruktion och
beräkning, hvartill böra lättare uppgifter i polygon- och cirkelberäkning.
9.
I välskrifning: Att lärjungarna skrifva en snygg och tydlig
latinsk handstil.
10.
I teckning: Att de hafva öfning i perspektivisk teckning af
enkla fristående föremål.
11.
I slöjd: Att de efter en enkel arbetsritning, som de själfva
skola kunna utföra, kunna förfärdiga ett i det dagliga lifvet allmänt
brukligt föremål af enkla former;
eller att de hafva öfning i att utföra de i det dagliga lifvet sedvanliga,
kvinnliga handarbeten.
12.
I gymnastik: Att genom kroppsöfningar, afpassade efter
183
lärjungarnas ålder, främja kroppslig hälsa och kraft och medverka
till hela människans harmoniska utveckling.
13. I sång: Att genom metodiskt ordnade öfningar utveckla
lärjungarnas röst och öra och gifva dem en praktisk och teoretisk
musikalisk utbildning, som kan sätta dem i stånd att deltaga i flerstämmig
sång.
Med departementets begifvande kan dispens lämnas från det ena
främmande språket, och undervisningen i matematik inskränkas till
en praktisk kurs i geometrisk konstruktion med därtill sig anslutande
mätningar och beräkningar.
Middelskolens afgångsexamen, den s. k. middelskoleexamen, är
dels skriftlig, dels muntlig.
Uppgifterna för den skriftliga pröfningen bestämmas af undervisningsrådet
''), som öfversänder dem till skolorna och på samma
gång meddelar föreskrift om, på huru lång tid hvarje arbete skall
utföras. De skriftliga uppgifterna äro:
1)
en norsk uppsats;
2)
en öfversättning från norska till tyska utan andra hjälpmedel
än passande upplysningar; (På ansökning från en skola kan
undervisningsrådet för densammas lärjungar, i stället för en
öfversättning till tyska, föreskrifva återgifvande på tyska af
en enkel berättelse.)
3)
återgifvande på engelska af en enkel berättelse, som uppläses
två gånger, men icke förut är genomgången i skolan;
4)
två uppgifter i praktisk räkning, en i aritmetik och algebra,
en i geometriska konstruktioner och en i geometriska beräkningar.
Den muntliga pröfningen omfattar följande ämnen:
kristendom, norska, tyska, engelska, historia, geografi, naturkunnighet,
räkning och matematik. Undervisningsrådet kan emellertid
bestämma, att pröfningen vid en skola skall omfatta ett mindre
antal ämnen, dock ej färre än fyra. Pröfningen i kristendom och
naturlära är till väsentlig del förlagd till tredje klassen.
De skriftliga profven i hvarje ämne bedömas af två censorer, de
muntliga af en.
Medelåldern hos de lärjungar vid examensberättigade skolor,
J) Undervisningsrådet bestar af en ordförande och sex andra medlemmar, som
förordnas af konungen för en tid af fem år och väljas bland män, som hafva praktisk
insigt i det högre skolväsendet. Dess uppgift är att biträda departementet vid
tillsynen öfver skolorna och ordnandet af afgångspröfningarna.
184
hvilka 1895 undergiugo iniddelskole-examen, var: för gossarne 15.8
år, för flickorna 16.7 år.
Antalet af dem, som årligen aflägga middelskole-examen, ses af
följande tabell. År 1876 var hela antalet godkände blott 260, hvaraf
5 flickor.
Middelskolens af gångsexamen.1
År
Anmälda
G
jdkändi
latin-
linjen
engelsk-
linjen
Summa
latin-
linjen
engelsk-
linjen
Su m
m a
gos-
sar
flic-
kor
gos-
sar
flic-
kor
gossar
flic-
kor
Summa
gos-
sar
flic-
kor
gos-
sar
flic-
kor
gos-
sar
flic-
kor
Summa
1885
396
0
560
308
956
308
1264
—
—
—
—
810
303
1113
1886
380
4
680
344
960
348
1308
_
_
816
330
1146
1887
373
0
644
340
1017
340
1357
—
—
—
—
924
327
1251
1888
324
3
554
370
878
373
1251
306
3
507
363
813
366
1179
1889
300
7
593
332
893
339
1232
250
6
517
321
767
327
1094
1890
248
2
639
319
887
321
1208
227
2
566
313
793
315
1108
1891
232
0
726
366
958
366
1324
206
0
657
359
863
359
1222
1892
207
1
721
407
928
408
1336
192
0
658
401
850
401
1251
1893
222
4
851
466
1073
470
1543
207
4
746
446
953
450
1403
1894
198
2
904
554
1102
556
1658
177
2
787
536
964
538
1502
1895
186
1
923
561
1109
562
1671
156
1
797
523
953
524
1477
1896
221
6 1
935
586
1156
592
1748 |
193
5
732
542
925 1
547
1472
Under femårsperioden 1892—1896 hafva således i medeltal 929
gossar årligen aflagt godkänd middelskole-examen, eller (då medelfolkmängden
under perioden utgjorde 2,039,000 inv.) 45.6 på 100,000
invånare.
Mi dd elskoleexam en är villkor för anmälan till examen artium och
för inträde vid ett gymnasium eller i sjökrigsskolan, som dock har
särskild inträdesexamen med öfver den n. v. middelskolens kurs gående
fordringar (K. Regi. af 24 mars 1897). Den är ock villkor för att blifva
antagen som medhjälpare å apotek och för telegraftjänst. För postassistenter
och tandläkareelever fordras antingen denna examen eller
ett motsvarande prof. Den bereder ock inträde i de tekniska läroverken
och Kristiania handelsgymnasium, men då de sökande äro
'') Uppgifterna hämtade ur Universitets- og skole-annaler.
185
många flere än tillgängliga platser, kunna inga andra hoppas att
erhålla platser än de, som hafva honnörsbetyg.
Middelskole-examen kan f. n. afläggas vid 14 statsskolor och 70 kommunala
och privata skolor. År 1885 var antalet respektive 17 och
42. Då det f. n. icke finnes någon statens middelskole utan gymnasialöfverbyggnad
i Norge, men däremot icke mindre än 41 kommunala,
som äro rena middelskoler, kan man säga att middelskolen väsentligen
är en kommunal borgareskola. Detta har den ännu mer än
förut blifvit genom den nya lagen, som satt skolan på flere sätt i
förbindelse med städernas folkskolor, med hvilka man tydligen afser
att låta den sammanväxa. Det är också på förekommen anledning
af Kirkedepartementet uttaladt, att det icke antages vara något
hinder för att lärare vid middelskolen vid sin anställning förpliktas
att öfvertaga lästimmar i folkskolan, liksom det icke heller förmenas
vara något i vägen för att en lärare med fast plats i folkskolan vid sin
anställning förpliktas att öfvertaga timmar i middelskolen.
År 1897 utgick till 37 kommunala middelskoler ett statsunderstöd
af 110,000 kr. Från d. 1 juli 1898 beräknas statsbidraget ordinarie
till 1/3 af lärarnes sammanlagda lön i första lönegraden och af utbetalningen
till timlärarne, hvarjämte alla ålderstillägg utgå af statskassan.
Enskilda skolor hafva dessutom ett extra ordinarie statsbidrag,
som f. n. växlar mellan några hundra och 3,000 kr.
Den erfarenhet, som i Norge sedan 1869 vunnits rörande middelskole-examen,
sammmanfattas på följande sätt i den »indstilling»
af den norska regeringen, som åtföljde den k. propositionen till stortinget
af den 18 februari 1896:
»Erfaringen antages tilfulde åt bave vist, åt det var et lykkeligt
Greb, naar Loven af 1869 indförte en afsluttende Examen omkring
15 Aars Ålder. Den Ordning har ikke alene i höi Grad vseret
fremmende for det höiere Skolevsesens ydre Udvikling i vort Land;
men under den siges det med Sandhed, åt den höiere Almeudanuelse
har bredt sine Rödder videre ud i Samfundet end nogensinde för.
Middelskolen omfattes derför ogsaa med levende Deltagelse i By og
Bygd, om der end lyder Klager over den, som man ikke kan frakjende
Berettigelse.»
Dessa klagomål voro hufvudsakligen följande. Skolarbetet ansågs
icke vara ordnadt efter barnets naturliga utveckling, i det att ett
tungt och strängt andligt arbete blifvit förlagdt till de år, där det
efter naturens ordning minst passar. Vidare anmärktes, att ämnenas
antal och kunskapsstoffets stora omfång i förhållande till lärjungarnas
186
ålder alltför mycket splittrade deras krafter och utgjorde ett hinder
för ett grundligt inträngande i och själfverksamt tillägnande af lärostoffet.
Som förskola för gymnasiet ansågs middelskolen verka ogynnsamt
genom onödiga och förhastade afslutningar och repetitioner;
som borgarskola ansågs dess undervisning vara för litet praktisk.
Den senaste skolkommissionen (1890—1894) ansåg sig finna den
riktiga utgångspunkten för att afhjälpa dessa brister genom att klart
och skarpt fatta i sikte, att middelskolen är en skola för barn och
bör afpassas efter barnaålderns mottaglighet, både med hänsyn till de
medel, som väljas, och de mål, som uppställas. Därför heter det
också i den nya lagens § 2: »Middelskolen er en Barneskole, som i
Tilslutning til Folkeskolen giver Eleverne en afsluttet videregaaende
Almendannelse, afpasset efter Barnealderens Modtagelighed.»
Eu annan punkt i den norska läroverksorganisationen bör här
äfven beröras.
Lagen af 1869 bestämde, att till en middelskole kunde anknytas
en praktisk realklass, för hvilken i hvarje förekommande fall särskild
plan skulle utfärdas. Klassens mål skulle vara att utvidga och vidare
bearbeta middelskolens lärostoff med särskild hänsyn till praktiska
lefnadsbanor. Oaktadt således lagen gaf en mycket elastisk föreskrift,
som möjliggjorde mycket olikartade anordningar allt efter olika lokala
behof, lämnades denna utväg dock så godt som obegagnad. Skolkommissionen
upplyser i sitt betänkande (1894): »Den enda realklass,
som nu består (Fredrikshalds), har måst öfvergå till ett slags handelsaftonskola,
som mottager elever med och utan middelskolebildning»1).
Då således denna praktiska realklass icke visat sig ändamålsenlig,
sökte man att i den nya lagen på annat sätt tillgodose behofvet af
en något utöfver middelskolen gående undervisning, som tillika efter
omständigheterna kunde taga mera bestämd hänsyn till praktiska
lefnadsbanor. Detta behof hade visat sig därigenom, att det icke
varit ovanligt, att lärjungar efter aflagd middelskole-examen fortsatt
ett år i första gymnasialklassen, oaktadt dennas anordning icke varit
sådan, att den fullt kunnat motsvara ändamålet. Dessutom hade
under lagens förberedelse direktörerna för de tekniska skolorna i
Kristiania, Trondhjem och Bergen, direktören lör Kristiauia handelsgymnasium
och chefen för sjökrigsskolan i afgifna utlåtanden framhållit,
att middelskolen lämnade en otillräcklig förberedelse för dessa
'') Af skolans årsredogörelse för 1895—96 framgår, att ingen af klassens dåvarande
elever tagit middelskole-examen, men att 12 af 20 kommit från stadens
folkskola.
187
läroanstalter. Skolkommissionen ansåg, att behofvet af en utvidgad
undervisning icke skulle blifva mindre genom den nya lagen, som i
det hela sänkte fordringarna till tniddelskole-examen, och trodde sig
utan afseende på något annat än gymnasiets eget behof hafva så
ordnat dess första klass, att den i och för sig bildade »et godt afsluttende
tillsegskursus til middelskolen». Men med fäst afseende
särskildt på bandelsyrket ansåg kommissionen, att, medan den öfvervägande
delen af undervisningen borde blifva gemensam för alla
lärjungar, vissa ämnen borde ställas alternativa mot andra, sa att
exempelvis de till kristendom, historia, matematik och teckning afsedda
timmarna kunde utbytas mot undervisning i speciellt merkantila
ämnen.
Förslaget vann anslutning både af regeringen och stortinget.
Sålunda tillkom den bestämmelsen i den nya lagens § 3, att i samband
med gymnasiets första klass kan inrättas en ettårig kurs, som
ger en afslutad, på särskilda praktiska lefnadsbanor beräknad bildning.
En sådan kurs kan också upprättas själfständigt i samband med en
middelskole; och då är det meningen, att det skall finnas möjlighet
att ordna den på olika sätt, så att den »dels helt fölger l:ste Gymnasieklasses
Plan, dels har Timer, der tager direkte Sigte paa praktiske
Livsgjerninger, alt efter lokale Önsker og Behov».
Efter genomgången af gymnasiets första klass hålles en årsexamen
för de lärjungar, som från denna klass utträda ur skolan ]).
2. Danmark.
1 Danmark står realskolornas hastiga utveckling under senare
delen af innevarande sekel i närmaste samband med införandet af
en gemensam afgångsexamen. Från början gjordes denna s. k. Forberedelsesexamen
genom kungörelsen af 14 sept. 1838 till en universitetsexamen
med syfte att gifva examinanderna tillfälle att dokumentera
sig för högre fackskolor, men i denna form utöfvade examen
icke något synnerligt inflytande på skolväsendet, ehuru nagra högre
realskolor därefter uppkommo på 1840-talet. Först sedan Forbere
'')
Källor utom gällande författningar: Universitets- og skole-annaler; Förarbetena
till lagen af den 27 juli 1896; Norges Statskalender; Baumeister, Handbuch
der Erzieliungs- und Unterrichtslehre fur höhere Schulen, I, 2.
188
delsesexamen genom kunglig resolution af 2 sept. 1855 blifvit införd
vid skolorna, kar realskolan börjat att rätt blomstra upp dels som
en fristående skoltyp dels i förbindelse med den lärda skolan. En
ministeriell kungörelse af 18 sept. samma år bestämde undervisningsämnen,
läroplan, kurser och examen på ett sätt, som sedan i det
väsentliga blifvit beståndande. Jtedan då undantogos religion och
gymnastik från examen. Emellertid fann man snart nödigt att
genom kungörelse af 28 maj 1859 inrätta en lägre examen vid skolorna,
motsvarande den år 1838 vid universitetet införda, liksom man
redan förut (1 aug. 1857) vid universitetet infört en högre Forberedelsesexamen,
motsvarande den 1855 för skolorna stadgade. Ehuru
den lägre formen af dessa examina var mycket anlitad och således
tycktes fylla ett verkligt behof, upphäfdes den genom förordningen
af 30 aug. 1881, som ersatte de fyra examina med almindelig Forheredelsesexamen
dels vid skolorna dels inför en särskild, af undervisningsinspektionen
förordnad examenskommission, afsedd för privatister.
För denna och för realundervisningen gäller nu förordningen
af 1 mars 1895 och kungörelsen af 12 mars samma år.
Ehuru staten icke underhåller några själfstäudiga realskolor, äro
dock realklasser förenade med alla lärda skolor utom Metropolitanskolan
och Herlufsholms skola. För första realklassen gälla samma
inträdesfordringar som till latinliniens första klass, dock att ett af
de främmande språken kan utgå ur pröfningen *).
På grund af de höga inträdesfordringarna äro förberedande klasser
förenade med de flesta lärda skolor och de privata realskolorna
hafva vanligen flere än fyra klasser.
Timplanerna äro mycket skiftande icke blott i olika skolor, utan
ock i en och samma från år till annat. Genom den brokiga mångfalden
kan man dock i de flesta fall och i synnerhet i statens skolor
skymta departementets
normalplan, som har följande utseende:
I.
Ii. in.
IV.
Religion.........................
.......................................... 2
2
2
—
Danska ........................
........................................ 3
2
3
3
Tyska
...................................... 3
3
3
3
Franska....................
......................................... 3
3
2
2
Engelska
................................. 3
4
3
3
Historia
.................................... 2
2
o
O
3
Geografi........................
......................................... 2
2
1
2
’) Korande inträdesfordringarna se sid. 207 — 208.
189
I. II. III. IV.
Naturalhistoria ..................................................... 2
2
Fysik ................................................................... —
—
Matematik med räkning och geometrisk teckning 6
6
Teckning .............................................................. 2
2
Välskrifning ......................................................... 2
2
Gymnastik ......................................................... 4
4
Sång....................................................................... 2
2
2
2
2
2
6
7
2
2
1
1
4
4
2
2
I religion förekommer både högre och lägre timtal än normalplanens;
stundom afslutas ämnet med andra klassen, men den vanligaste
afvikelsen torde vara, att de två timmarna i 3:e klassen fördelas
på 3:e och 4:e. I danska är timtalet vanligen högre än normalplanens,
stundom mycket högre. Beträffande de främmande språken
är tyskans timtal vanligen mindre, franskans större, engelskans håller
sig närmast normalplanen; dock börjar sistnämnda språk i några skolor
först i andra klassen. I historia, geografi och naturalhistoria förekomma
både högre och lägre timtal, men differenserna äro icke
mycket stora. Fysiken börjar i några skolor i första klassen, i andra
åter i den andra. I matematik förekommer ofta ett större antal
timmar, men i några skolor äfven mindre. Teckningsundervisningen
afslutas ofta med andra klassen och har i de flesta fall ett mindre
timtal. Detsamma gäller om välskrifning. Gymnastik och sång
hafva det mest konstanta timtalet. Lärjungar, som icke läsa franska,
pläga få ökadt timtal i andra ämnen, särskildt i danska, tyska,
engelska och matematik. Sammanslagning af flere klasser, t. ex. i
religion och danska, är icke ovanlig, och somliga privatskolor anlita
samundervisning för olika klasser i mycket stor utsträckning. I de
lärda skolorna åter är samundervisning af realklasser och motsvarande
latinklasser mycket vanlig dels under alla timmar, då kurserna sammanfalla,
dels under en del timmar, då kurserna äro något men icke
fullständigt skiljaktiga. Maximum undervisningstimmar i veckan
är 30, sång- och gymnastiktimmar oräknade. Från denna bestämmelse
medgifves endast i särskilda undantagsfall dispens, likaså från
bestämmelsen om minst 4 gymnastiktimmar i veckan.
Lärokurserna äro i 1895 års förordning på följande sätt bestämda
:
Modersmålet: Som lästa uppgifvas två komedier af Holberg,
en tragedi eller en större dikt af Oehlenschläger, flere dikter och
prosaiska stycken af kända danska författare (Wessel, Ewald, Baggesen,
Grundtvig, Heiberg, Hertz, Paludan-Muller, Winther o. s. v.).
190
Skriftligt prof: behandling af ett kändt ämne; ett betyg, som räknas
dubbelt. Muntligt prof: ren och förståndig uppläsning af en
dikt och ett prosaiskt stycke, förhör i grammatikan, såväl formläran
som satsläran, samtal om innehållet af det, som uppgifves läst; ett
betyg, som räknas dubbelt.
Engelska: Af flere författare uppgifves läst så mycket, som
svarar mot minst 300 sidor af en Tauchnitz upplaga af Sunbeam
Stories, hvaraf omkring V6 poesi. Skriftligt prof: öfversättning från
engelska till danska. Muntligt prof: vid förhöret af det lästa lägges
särskild vikt vid öfversättningen på korrekt danska och förhöres
i språkets grammatik; dessutom öfversättes ett icke läst prosaiskt
stycke. Ett betyg, som räknas dubbelt.
Tyska: Af flere författare uppgifves läst så mycket, som svarar
mot 250 oktavsidor, hvaraf omkring 1/6 poesi. Muntligt prof som i
engelska. Ett betyg.
Franska: Af flere författare uppgifves läst så mycket, som motsvarar
250 sidor i Michel Levy Fréres upplaga af Bibliothéque contemporaine.
Muntligt prof som i engelska. Ett betyg.
Historia: Fäderneslandets historia och världshistoriens grunddrag
och hufvudhändelser ungefär i det omfång, som är meddeladt
i V. A. Blochs lärobok för realskolor. Muntligt prof. Ett betyg.
Geografi: Fysisk och politisk jordbeskrifning jämte de oundgängligaste
satserna af den matematiska geografien. Muntligt prof.
Ett betyg.
Matematik och räkning: Skriftligt föreläggas två eller flera
uppgifter i praktisk räkning af sådan allmän natur, att det icke
fordras kunskap om bestämda handelsförhållanden eller om uttryck,
som äro egendomliga för särskilda verkningskretsar. Ett betyg. I
aritmetik (sc. algebra) fordras kunskap om läran om addition och
subtraktion, multiplikation och division, potensupplösning och rotutdragning
med därunder förekommande utvecklingar af positiva och
negativa, hela och brutna, rationella och irrationella, reella och imaginära
storheter, hufvudsatserna om talens egenskaper, decimalbråk,
proportioner och progressioner, logaritmer med deras praktiska användning,
hvarunder sammansatt ränteberäkning, ekvationer af l:a och
2:a graden, de första såväl med en som med flera obekanta. Till
skriftlig behandling föreläggas en eller flera uppgifter, som kräfva
en lätt användning af det, som är läst, och muntligen förhöres i
teorien och dess användning. Ibland uppgifterna i räkning och aritmetik
(algebra) bör alltid en gifva tillfälle att visa praktisk använd
-
191
ning af logaritmer. Ett betyg. I plangeometri fordras det vanliga
för danska läroböcker gemensamma innehållet. Profvet är dels skriftligt,
lösning af uppgifter genom konstruktion och beräkning eller
lätta bevis, som sluta sig nära till det kända, dels muntligt i teorien
och dess användning. Ett betyg.
Naturalhistoria: Det förhöres i zoologi och botanik, dock icke
i vidare omfattning än hvad som kan läras med hjälp af Liitkens
lärobok i zoologi N:o 2 med några uteslutningar och af Stroms
»Begyndelsesgrunde i Plantelaoren». Särskildt lägges vikt vid att
examinanden kan själf på naturföremålen uppvisa de förhållanden,
hvarom det är fråga. Muntligt prof. Ett betyg.
Naturlära: Det fordras kunskap om kroppars allmänna egenskaper,
om jämviktslagarna för krafter verkande på enkla maskiner,
om vätskors och gasers tryck, egentlig vikt, tyngd, fall och cirkelrörelse,
värmets utveckling, mätning och fortplantning, dess inverkan
på kroppars tillstånd, om magnetismens hufvudfenomen och jordmagnetismen,
om gnidnings- och beröringselektricitet; om allt detta
så att naturföreteelserna i det dagliga och praktiska lifvet blifva
förstådda som nödvändiga följder af gällande lagar. Muntligt prof.
Ett betyg.
Uppgifterna för de skriftliga profven lämnas af kyrko- och
undervismngsdepartementet, och i hvarje ämne äro fyra timmar
anslagna för uppgifternas besvarande. Den muntliga examen hålles
af vederbörande lärare under den kontroll, departementet bestämmer.
Vid realskolorna består denna kontroll däri, att undervisningsinspektören
förordnar för hvart ämne en censor, som deltager i profvens
bedömande, eller, om ej censor förordnas, skolans lärarepersonal väljer,
helst utom sin egen krets bland andra realskolors lärare, en censor med
inspektörens samtycke, hvilken bestämmelse så tillämpas, att denne
anses hafva samtyckt, då ingen invändning göres. I de ämnen, i
hvilka skriftliga prof afläggas, bör dock censor förordnas. Vid de lärda
skolorna åter tillämpas reglerna för kontrollen öfver afgångsexamen
så, att det beror på uudervisningsinspektionen att efter sin kännedom
om de särskilda skolornas lärarepersonal låta ett eller liera ämnen
blifva okontrollerade, samt att skolans rektor utser två censorer utom
examinator. Dock plägar äfven här en censor af inspektionen förordnas
i de ämnen, i hvilka skriftliga prof afläggas.
Exameuskommissionen i Köpenhamn består, under inspektören
som ordförande, af ett lämpligt antal af departementet på tre år
utsedde män, hvilka utom fackkunskap hafva erfarenhet om skol
-
192
undervisning. Ledamöterna fördela sins emellan förrättningarna och
utse medhjälpare att öfvervaka de skriftliga profven och för examen.
Vid det muntliga profvet fungerar en censor jämte examinator.
Betygen i de särskilda ämnena sättas genom uträkning af
medium mellan examinators och censors eller censorernas efter förhöret
antecknade betyg enligt en särskild skala, för hvilken icke är
nödigt att här redogöra. Hufvudbetyget åter, eller examens värde,
som har den största betydelse för dess rättsverkan, bestämmes efter
följande skala: ug (udmserket godt) — 8, ug — = 7 2/3, mg (meget
godt) + = 7 Vs, mg = 7, mg — = 6 7„ g + = 5 2/3, g = 5, g —
= 3 2/3,_tg (temmelig godt) + = 2 »/„ tg = 1, tg — = — 1 2/3, mdlg
(maadeligt) -j- = — 4 */3i mdlg = — 7, mdlg — — — 12 ''/3, slet +
= — 17 2/3 och slet = — 23.
Då nu af skolans läsämnen religion icke ingår i examen och
af öfningsämnena endast geometrisk teckning, som hör under matematiken,
och då i modersmålet gifvas 2 betyg, som räknas dubbelt,
liksom ock betyget i engelska, samt i matematik 3 betyg och i
öfriga ämnen ett betyg för hvart, hvarjämte ett betyg utdelas för
ordningen i de skriftliga arbetena för examen, så uppstå i det hela
16 betygsenheter eller s. k. karakterer, om examen aflägges i 3
främmande språk, och 15, om den afiägges i två. För att godkännas
erfordras i förra fallet ett samladt betygsvärde af 69 */3 points, i det
senare af 65, d. v. s. ett medeltal af minst 4 V3, hvilket pointstal
ligger midt emellan g och g —, hvarjämte betygen i modersmålet i
bägge fallen måste utgöra 17 1/3 points, d. v. s. de två enkla betygen
i medeltal minst 41/3. För att examen skall vara aflagd med
utmärkelse erfordras ett betygsvärde af respektive 120 och 112 2/3
points, således ett medeltal af 7 1/3 points (eller 7 23/45), d. v. s. att
- medelbetyget måste minst ligga midt emellan ug — och mg -j-,
För att almindelig Forberedelsesexamen skall hafva någon rättsverkan,
är det i allmänhet icke nog, att man genomgått densamma,
utan därför erfordras vissa högre pointstal, än som betingas af ett
enkelt »bestaaet». Sålunda erfordras ett sammanlagdt pointstal af
minst 80 (d. v. s. g i medeltal), hvaraf 17 */3 i modersmålet samt
betyget godt (10 points) i dansk stil, för att en, som absolverat
Forberedelsesexamen med tre främmande språk, skall få anmäla sig
till inträdesexamen vid den polytekniska läroanstalten, till medhjälpareexamen
vid den farmaceutiska anstalten eller till de vid den
kungliga veterinär- och landbohögskolan föreskrifna prof för skogsbruks-,
landinspektör- och djurläkareelever, och likaså för att han
193
skall kunna vinna inträde i den offentliga tandläkareskolan. För
farmaceuter samt djurläkare- och tandläkareelever erfordras dessutom
ett särskildt tilläggsprof i latin med minst betyget »godt». Almindelig
Forberedelsesexamen med 3 språk och 80 points är ock villkor
för postexpeditörer.
Samma examen med 3 språk och 80 points samt betyget »godt»
(10 points) i såväl det muntliga som det skriftliga profvet i modersmålet
ger examinand rätt att anmäla sig till studentexamen under
villkor: på den språklig-historiska afdelning en ett sammanlagdt
pointstal af 40 i engelska, tyska, franska, geografi, naturalhistoria,
geometri och aritmetik (sc. algebra) jämte ett tilläggsprof i latin
(skriftligt och muntligt) och grekiska med minst betyget »godt» i
hvartdera ämnet; på den matematisk-natur vetenskapliga af delningen
ett pointstal af 30 i engelska, tyska, franska, geografi och naturalhistoria
jämte ett skriftligt och muntligt prof i latin med minst
betyget »godt». Examen med tre språk tyckes utan visst pointsantal
gifva vederbörande rätt att försöka sin lycka i en inträdesexamen
vid officersskolan.
Almindelig Forberedelsesexamen med två främmande språk, engelska
och franska eller tyska, och med minst 75 points (medeltal 5
eller »godt»), hvaraf 17 1/3 i modersmålet, samt med betyget »godt»
i dansk stil ger rätt till anmälan vid »den juridiske Fellesproven»
vid universitetet. Examen med två språk öppnar ock bredvid andra
kompetensprof vägen till järn vägstjänst, till flottans reservlöjtnantsskola
och till flottans intendenturkår, hvarjämte den är ett nödvändigt
villkor för inträde i skolan för skeppsbyggeri och maskinväsen.
Viktigare är, att »4:e Klasses Hovedexamen», d. v. s. årsexamen
från de lärda skolornas fjärde klass, hvilken aflägges med 11 specialbetyg,
gäller, när den är genomgången med 47 2/s points (4 */3 points
i medeltal) och minst g — i dansk stil, lika med almindelig Forberedelsesexamen
med en medelkarakter af 4 1/3 points. För att
förstnämnda examen skall gälla såsom kompetensprof till högre undervisningsanstalter
och fackexamina, fordras minst 55 points som sammanlagdt
värde af alla betygsenheterna och minst »godt» i dansk
stil. Samma villkor fordras äfven för att en discipel skall fä anmäla
sig till studentexamen och därjämte, att han har minst 20 points i
de ämnen, som för hvardera linien afslutas med 4:e klassen (tyska,
geografi, naturalhistoria, aritmetik [sc. algebra] och geometri på den
språklig-historiska afdelningen; tyska, geografi, naturalhistoria och
latin, som räknas dubbelt, på den matematisk-naturvetenskapliga
13
194
afdelningen). I fråga om tillträde till elevkurser ock lägre befattningar
lär ock styrelsen betrakta de båda examina såsom likställda,
dock att 4:e Klasses Hovedexamen på den språklig-historiska linien
åtminstone för anställning vid järnvägarna måste kompletteras i
fysik.
Almindelig Forberedelsesexamen aflägges vid skolorna två gånger
om året, 15 mars—30 april eller 10 juni—15 juli, ock genom
kommissionen tre gånger årligen.
För anmälan till examen fordras en ålder för ynglingar af minst
15, för flickor af minst 17 år, från kvilka åldersgränser dock dispenser
meddelas. Medelåldern kos dem, som aflägga examen inför
kommissionen är åtminstone för gossarnes eller männens del mycket
högre, än man af dessa tal skulle vänta, men däraf torde inga bestämda
slutsatser kunna dragas till de öfriga, enär privatisterna till
regel torde vara äldre än skolornas elever. Emellertid kan examen
knappt sägas aflagd vid konfirmationsåldern, hvilken väl till regel
infaller ett eller par år före examen. Den legala åldersgränsen för
4:e Klasses Hovedexamen är 15 år för både gossar och flickor.
Examina hafva under senare tid aflagts af följande antal elever:
Alm.
Forber
exam
Fjserde kl. Hov.-exam.
År.
vid skolorna.
för kommiss.
Kvin-
Summa.
Män.
Summa.
Män.
Kvin-
nor.
S:ma.
Män.
Kvin-
nor.
S:ma.
nor.
1885 ...
539
23
562
129
129
691
356
356
1886 ...
709
26
735
136
—
136
871
371
4
375
1887 ...
752
67
819
175
6
181
1,000
414
4
418
1888 ...
614
75
689
322
17
339
1,028
416
3
419
1889 ...
639
96
735
280
46
326
1,061
371
7
378
1890 ..
662
98
760
277
75
352
1,112
395
5
400
1891 ...
670
145
815
265
43
308
1,123
396
5
401
1892 ...
715
162
877
225
55
280
1,157
395
7
402
1893 ...
698
178
876
190
53
243
1,119
383
11
394
1894 ...
685
215
900
211
63
274
1,174
394
11
405
1895 ..
721
211
932
210
55
265
1,197
399
9
408
1896 ...
641
228
869
156
30
186
1,055
378
9
387
1897 ...
640
223
863
193
30
223
1,086
388
12
400!)
f
'') Därjämte har Fjserde Klasses Hovedexamen för erhållande af rätt att aflägga
afgångsexamen under innevarande decennium aflagts af några och 20 privatister om
195
Af 5,277 ynglingar, som under åren 1883—1891 vid realskolorna
eller de lärda skolors realklasser aflade examen, valdes följande yrken:
Handlande och näringsidkare..................................
... 1,311 —
24,8 %
Bankmän.................................................................
49 —
0,9 »
Handtverkare.............................................................
...
459 —
8,7 »
Landtbrukare.............................................................
...
406 —
7,7 »
Sjömän.....................................................................
54 —
1,0 »
Lärare .....................................................................
...
312 —
5,9 »
Lärarinnor ...............................................................
72 —
1,3 »
Konstnärer...............................................................
34 —
0,7 »
Tjänstemän vid post, tull, telegraf och järnväg ...
...
724 —
13,7 s
Andra ämbetsmän, mest officerare ........................
...
163 —
3,1 »
Danska jurister ......................................................
... 280 —
5,3 »
Farmacevter ...........................................................
...
263 —
5,o »
Djurläkare ..............................................................
... 88 —
1,7 %
Tandläkare................................................................
24 —
0,4 »
Forstmän, inklus. landinspektörer..........................
60 —
1,1 »
Studerande, inklus. polytekniker ...........................
...
566 —
10,7 »
Utvandrade, döde, okände o. d................................
...
412 —
8,0 »
509 flickor, som aflade examen under samma period, ägnade sig
i följande antal åt samma yrken:
Handlande och näringsidkare.....................
............... 8 —
1,6 %
Lärarinnor.................................................
.............. 329 —
64,6 »
Tjänstemän etc...........................................
.............. 2 -
0,4 »
Farmacevter ................................................
.............. 1 —
0,2 »
Tandläkare...................................................
............... 4 —
0,8 »
Studerande...................................................
............... 16 —
3,1 »
Utvandrade etc...........................................
.............. 149 —
29,3 »»)
Vid innevarande års början hade följande antal skolor rätt att
hålla almind. Forberedelsesexamen: 12 statens lärda skolor och 20
kommunala eller privata, som tillika hade rätt att halla studentexamen,
och 107 kommunala eller privata realskolor utan sådan rätt. Alminde
året,
däraf några flickor. Privatisternas Hovedexamen har ända till juni 1897 varit
ofullständig. Efterpröfningar i ett eller flere ämnen äro icke medräknade i ofvan
intagna statistik.
'') Statistiken, som är hämtad ur Asmussens Meddelelser för 1891—92 med
rättelse i årgången 1892—93, omfattar icke alla, som under angifna år vid skolorna
aflagt Forberedelsesexamen, hvilkas totalsumma utgjorde 5,897, hvaraf 5,349 ynglingar
och 548 flickor; således äro 111 oredovisade.
iye
lig Forberedelsesexamen aflägges således vid en statsskola på 10,6
kommunala eller privata. Detta förhållande bör beaktas såsom en
väsentligen bidragande orsak till utvecklingen af den danska examenskontr
ollen.
Fjserde Klasses Hovedexamen aflägges vid 13 statsskolor (Soro inräknad)
mot 21 kommunala eller privata (Herlufsholms däri inräknad).
Enligt 1898 års finanslag utgår från staten och Soro akademis
fonder 98,900 kr. till privata skolor, som blott hafva rätt att hålla
alm. Forberedelsesexamen, 31,000 kr. till privata lärda skolor och
7,900 kr. till realskolor utan examensrätt, summa 137,800 kr. utom
ett anslag till fysiska apparater o. d. Anslaget utgör i de flesta fall
1,000—2,000 kr. För läsåret 1895—96 utgick från amt, kommuner,
sparbanker o. d. enligt Asmussens Meddelelser, som dock icke torde
vara alldeles fullständiga, till privata realskolor 82,400 kr. och till
privata lärda skolor 38,928 kr.
Det erkännes allmänt, att realskolorna väsentligen bidragit att
höja medelnivån af det danska folkets bildning, men å andra sidan
klagas öfver det allt mer ikring sig gripande examensväsendet, som
gör skolarbetet blott till en examensförberedelse, och vidare däröfver,
att de många realskolorna draga de bäst begåfvade bland landtbefolkningens
och handtverksklassens ungdom bort från yrkena till
anställningar i ämbetsverken. Därigenom att examen infaller jämförelsevis
sent under skolstadiet och fordringarna för öfrigt blifvit
icke obetydligt skärpta under senare år, i synnerhet 1895, blir afgången
mycket stor, och det ropas på nya examina för den stora
pluralitet, som icke hinner fram till målet. Blott vid de lärda skolorna
afgingo under åren 1887—1892 icke mindre än 2,313 lärjungar
utan någon examen mot 1,119, som under samma tid togo alm. Forberedelsesexamen
och 489, som afgingo efter 4:e Klasses Hovedexamen.
De 6,684 lärjungar, 4,900 ynglingar och 1,784 flickor, som
d. 1 juni 1896 tillhörde de fyra realklasserna, voro på följande sätt
fördelade:
Gossar.
Flickor.
I.......
....... 1,704
664
II........
...... 1,361
525
III.........
....... 1,065
336
IY.........
.......
770
259
Yäl närmast för att tillgodose de i förtid afgångnas behof
skapades genom kung. 4 mars 1891 en Borgerskoleexamen, som var
197
»beräknad på att elever i konfirmationsåldern med ett passande
mogenhetsbetyg skulle kunna gå öfver i praktisk riktning, t. ex.
som handels- och handtverkslärlingar». Men då denna examen icke
gaf några offentliga rättigheter, särskildt intet tillträde till bestämda
fackexamina, och icke heller var satt i förbindelse med alm.
Forberedelsesexamen genom tilläggsprof samt slutligen ställde för
höga fordringar på de elever, för hvilka den var afsedd, sa fick den
icke någon betydelse. Den 30 januari innevarande år har en ministeriell
kungörelse utfärdats om en Borgerskoleexamen med mindre
fordringar, af hvilken man väntar sig ett bättre resultat1).
3. Finland.
I de finska läroverken hafva afslutade kurser för de fem lägre
klasserna först sent kommit till stånd, och de äro tills dato endast
på den reala linien genomförda. Någon afslutande examen på skolans
mellanstadium finnes icke för någondera linien, och man tyckes
ännu icke känna något behof däraf. I lagstiftningen spåras kurs•
afslutningen första gången i ett kejserligt bref från 1886 rörande
elementarskolans i Viborg utbildning till femklassig »med syfte att
meddela eleverna en för praktiska banor lämpligen afslutad undervisning
samt därjämte äfven utgöra förberedelse för inträde i det
därstädes till inrättande föreslagna handelsläroverket». 1891 utbildades
denna finska elementarskola till fullständigt lyceum och ett
likartadt lyceum inrättades i Helsingfors sålunda, att »undervisningen
i de fem lägsta klasserna skulle utgöra en i och för sig lämpligen
afslutad kurs, afsedd för elever, som därefter ville öfvergå till
praktiska lefnadsbanor eller fackskolor samt de tre högsta klasserna
meddela erforderlig förberedelse för inträde vid universitetet och
Polytekniska institutet». Samtidigt meddelades lektionsplaner för
dessa lycéer och följande år äfven kurser i de särskilda ämnena.
>) Källor: »Love og Anordninger»; Hof- och Statskalender 1899; Meddelelser
ang. de herde Skoler med dertil horende Realundervisning i Danmark; Statistiske
Meddelelser om Skolev:esenet i Danmark, Kjab. 1895; Weis och Hage, Det hojere
Skoleveesen i Danmark. I, II. Kjob. 1891; Heibergs afhandling om Danmarks
skolväsen i Baumeisters bekanta samling, Steenbergs afhandling i Tidskrift utg. af
Pedag. föreningen i Finland 1894.
198
Dessa kurser hafva sedermera blifvit påbjudna eller i hufvudsak
tillämpade äfven vid öfriga reallycéer och i tillämpliga delar vid
elementarskolorna.
Den 7 juni 1893 påbjödos nya lektionsplaner för reallycéerna i
Åbo, Tammerfors, Nyslott och Nikolaistad för att äfven vid dem
skaffa en afslutad kurs på mellanstadiet. Lektionsplanerna äro följande,
med de frivilliga timmarna angifna inom parentes:
I.
Ii.
in.
IV.
v.
Summa
för 6
VI.
VII.
vin.
Summa
för alla
Religion.....................
2
2
2
2
2
klasser.
10
2
2
2
klasser.
16
Dndervisningsspråket
4
3
2
2
2
13
2
2
2
19
Det andra inhemska
6
4
3
2
2
17
2
1
1
21
Ryska........................
—
4
3
3
3
13
3
4
4
24
Tyska........................
—
—
4
4
4
12
3
3
2
20
Engelska ................
—
—
—
—
—
--
—
2
2
4
Franska.....................
—
—
—
—
(2)
(2)
5
4
5
14(16)
Geografi och Historia
4
4
4
3
4
19
3
3
3
28
Matematik ...............
6
6
5
5
5
27
5
4
5
41
Fysik och Kemi ......
—
—
—
2
2
4
2
2
2
10
Naturalhistoria.........
2
2
2
2
2
10
—
—
_
10
Bokföring..................
—
—
—■
(1) (1)
(2)
—
—
—
(2)
Kalligraf!..................
2
2
—
—
—
4
—
—
_
4
Teckning .................
—
—
2
2
2
6
1
1
—
8
Sång ........................
2
1
1
1
(1)
5(6) (1)
(1)
(1)
5(9)
Gymnastik ...............
3
3
3
3
3
15
3
3
3
24.
Summa 31
31
31
31
31
—
31
31
31
—
(32) (35)
—
(32) (32) (32)
Sedan nya lektionsplaner blifvit anbefallda för reallycéerna i
Helsingfors och Viborg den 27 jan. 1897, skilja sig planerna för
Viborgs reallyceum endast obetydligt från ofvan angifna och lektionsplanerna
för reallycéerna i Helsingfors väsentligen endast därigenom,
att de hafva ett vida större antal undervisningstimmar i
ryska, som där börjar redan i första klassen, och i följd däraf ett
mindre antal timmar i andra ämnen.
Enligt ofvan omnämnda, nu allmänt tillämpade lärokurser af
27 jan. 1892 meddelas i de fem nedre klasserna afslutade elementarkurser
i nästan alla ämnen: i religion bibliska historien och katekesen
med bibelläsning och en kort öfversikt af bibelns böcker och af
kyrkohistorien; i geografi Europas och de främmande världsdelarnes
199
jämte oceanografi; i historia fullständig elementarkurs i den allmänna
och i Finlands historia; i matematik elementarkurs i geometri jämte
rymdgeometri och stereometri samt i algebra till och med 2:a gradens
ekvationer med en obekant; i naturlära fysikens grundsanningar
med ledning af enkla experiment; i naturalhistoria fullständig
elementarkurs i botanik och zoologi; i bokföring enkel och dubbel
jämte bokslut; i teckning frihandsteckning, teckning efter gipsornament,
grunderna af perspektivläran, teckning af klotsar och konstruktionsritning
med skala; i sång 2-, 3- eller fyrstämmig. I språken
och särskildt i ryska ställa sig kurserna något olika för Helsingfors
lycéer och de öfriga. I Helsingfors drifvas i ryska språket både taloch
skriföfningar i 4:e och 5:e klasserna, under det att man i öfriga
lycéer måste hufvudsakligen inskränka sig till att bibringa lärjungarna
förmåga att läsa och första lättare texter. I det andra inhemska
språket drifvas öfverallt skrif- och talöfningar, men i tyska
hufvudsakligen talöfningar, och i franska hafva de två frivilliga timmarna
endast till uppgift att meddela en nödtorftig färdighet i språkets
uttal och grammatikens elementer jämte det mest oundgängliga ordförråd.
För de klassiska lycéerna utfärdades plötsligen, utan att en enda
skolman eller ens Finlands skolöfverstyrelse i saken blifvit hörd,
den 9 aug. 1896 en ny lektionsplan med parallell reallinie för klasserna
2-—4. Denna plan har tydligen haft till syfte att införa likformighet
i timfördelningen och därmed ock samstämmighet i kurserna
mellan de klassiska lycéernas fyra lägsta klasser och real
-
lycéernas:
I.
II.
III. IV.
v.
VI.
VII.
vin.
S:ma.
Religion .................................
2
2
2 2
2
2
2
2
16
Undervisningsspråket............
4
3
2 2
2
2
1
2
18
Andra inhemska ..................
6
4
3 2
2
2
2
2
23
Latin ....................................
—
4
7 7
6
7
6
5
42
Rvska (i st. f. latin i II—IV)
—
(4) (3) (3)
4
5
5
6
(10)20
Tyska (i st. f. latin i III o. IV)
—
—
(4) (4)
3
3
3
3
(8)12
Grekiska (i st. f. ryska i V—
VIII) ................................
_
_
- -
(4)
(4)
(4)
(4) (16)
Psykologi och logik (i st. för
ryska i VI—VIII) ...........
_
_
_ _
—
(1)
(1)
(2)
(4)
Franska (extra, friv.) ..........
(2)
(2)
(2)
(6)
Geografi och Historia...........
4
4
4 3
3
3
3
3
27
Matematik..............................
6
6
5 5
4
4
4
3
37
200
Naturlära och fysik............... —--2___
2
2
6
Naturalhistoria....................... 2222 2
10
Kalligraf! och teckning......... 2
2
2
2
_
_ _ _ 8
Sång (friv. i V—Vill)......... 2
1
1
1
(1) (1)
(1)
(i)
5(9)
Gymnastik.............................. 3 3333
3
3
3 24
Summa 31 31 31 31 31
31 31
31
(32) (34) (34) (34).
Endast a orter, där reallyceum med samma undervisningsspråk
icke finnes, far latinet i 2:a—4:e klasserna utbytas mot ryska och tyska.
Vid det finska läraremötet 1897 uttalades den förmodan, att den
förändrade timfördelningen i de klassiska lycéerna hade till ändamål
att införa afslutade kurser med de fyra lägre klasserna. Så till vida
inlade mötet en gensaga däremot, som det beträffande den reala
linien vid de klassiska lycéerna utan meningsskiljaktighet biföll ett
väckt förslag, att den reala linien skulle utvidgas med en femte
klass. Men samma möte afstyrkte med 46 röster mot 22 införandet
af afslutade kurser a de fem lägsta klasserna vid de klassiska lycéerna,
detta tydligen af den grund att ett stadgande i denna riktning ansågs
innebära eller i sina konsekvenser medföra latinets uppflyttning
till sjette klassen, en reform, som väl hade ifriga försvarare bland
framstående skolman, men dock pluraliteten emot sig.
Emellertid gifver man redan nu i de klassiska lycéernas fem
nedre klasser afslutade kurser i ganska många ämnen. Sålunda meddelas
i religion och modersmålet en ganska grundlig kurs och likaså
i det andra inhemska språket, i aritmetiken en fullständig kurs och
i geometrien sa mycket, som kan behöfvas för det medborgerliga
lifvets behof. Geografien afslutas med tredje klassen. I naturlära,
botanik och zoologi förekomma likaså afslutade kurser, däremot icke
i fäderneslandets historia och icke heller i främmande språk.
Afgången från reallycéernas 5:te klass har hittills icke varit
synnerligen stor och kan öfver hufvud taget uppskattas till högst 20
procent. Undantag bildar det finska reallycéet i Helsingfors, där
parallellafdelniugar finnas till kl. 1—5. Afgången har där varit
omkring 33 procent. Förhållandet antages blifva detsamma vid det
svenska reallycéet, när de nu befintliga parallellafdelningarna till kl.
1—3 hunnit upp till 5:e klassen.
Medelåldern vid afslutad 5:e klass utgjorde år 1897 vid reallycéerna
omkring 161/2—17 ''/2 år, vid de svenska klassiska lycéerna
201
16,4—16,9 år, men vid några af de finskspråkiga vida öfver 17 år,
vid ett till och med öfver l8''/2 år.
Något särskildt berättigande för de från reallycéernas 5:e klass
efter afslutad kurs afgångna lärjungarne finnes tillsvidare icke, ty
såväl stadgandet af 29 april 1896 angående inträde vid högre jordbruksskola
som förordningen af 26 jan. 1897 angående rättighet att
som farmacieelev tjänstgöra å apotek gäller genomgången femårig
kurs vid lycéer i allmänhet, det senare stadgandet närmast de klassiska
lycéerna, ty reallycéernas elever måste i detta fall ytterligare förvärfva
någon latinkunskap. Äfven vid det under rysk förvaltning
stående telegrafverket fordras för inträde femårig kurs.
I sammanhang med införandet af afslutade kurser i de fullständiga
lycéerna har en ny läroverkstyp utbildats i Finland, hvilken
tyckes komma att få en genomgripande betydelse. Då den kejserliga
förordningen af 23 aug. 1883'') utfärdades, funnos ännu i Finland
13 tvåklassiga elementarskolor, af hvilka 4 med svenskt språk,
8 med finskt och en med blandadt. Numera finnes ingen. Samtidigt
fuunos 11 fyraklassiga elementarskolor, af hvilka 6 med svenskt
språk och 5 med finskt. Äfven dessa äro omvandlade, indragna eller
ställda på indragning. Utvecklingen har gått på trenne vägar mot
den femklassiga skolan med afslutade kurser.
Antingen utvidgar staten skolan till femklassig — så skedde
redan 1886 med Yiborgs elementarskola, som sedan blifvit lyceum,
1897 med Torneå och 1898 med Mariehamns elementarskolor —, eller
ock utvecklar kommunen på sin bekostnad deu fyraklassiga skolan
med en femte klass, såsom skett i Lovisa 1895 och i Heinola 1896,
eller ock öfvertager kommunen hela elementarskolan och utvecklar
den på egen bekostnad till femklassig borgareskola mot åtnjutande
af statsunderstöd. Så har skett med skolorna i Villmanstrand, Sordavala,
hvilken senare skola dock för närvarande är under utbildning
till fullständigt statslyeeum, Raumo, Kajana, Nystad, JakobstadKotka
och Kristinestad, hvartill kommer borgareskolan i Kexholm,
som dock tills vidare stannat vid fyra klasser.
Denna sistnämnda utveckling har påskyndats genom landtdagens
inskridande, hvilken 1894 petitionerade, att vissa fyraklassiga elementarskolor
finge utvidgas med en femte klass och äfven kvinnliga
elever i dein intagas. I följd däraf utfärdades den kejserliga kungörelsen
af 19 aug. 1896, som gaf senatens ekouomidepartement rätt
att indraga statens elementarskolor, i händelse vederbörande stats
'')
Fullständigt intagen i Läroverkskomiténs Betänkande 1884, II: sid. 79 o. f.
202
kommun eller för ändamålet bildad förening eller bolag önskade
öfvertaga sådan skola för att ombilda och underhålla densamma såsom
real- eller borgareskola med afslutade elementarkurser och med rättighet
att mottaga jämväl kvinnliga elever. Åt sålunda öfvertagen
skola öfverlämnas elementarskolans bibliotek, undervisningsmateriel
och öfriga inventarier och beviljas af allmänna medel ett årligt understöd
af 3,000 mark för hvarje klass eller högst 15,000 mark, under
förbehåll att elevantalet uppgår i medeltal till minst 12 i hvarje
klass. Samma statsunderstöd tillkommer äfven nybildad real- eller
borgareskola a ort, där fullständigt lyceum med samma undervisningsspråk
icke finnes.
Ordet borgareskola får emellertid icke här tagas i den betydelse,
hvarvid vi äro vana, ty dessa skolor motsvara i Finland fullständigt
reallyceernas 5 lägsta klasser, hvilkas timplaner och lärokurser de
följa.
Såväl vid de af staten underhållna som vid de af kommunerna öfvertagna
femklassiga läroverken råder Barnundervisning för gossar och
flickor. Vid några af dessa skolor finnes en latinlinie i klasserna
II—IV, så i Nystads, Kajana och Torneå läroverk.
Till de privata eller af kommunerna underhållna läroverken i
Finland utgick för läsåret 1896—97 ett statsunderstöd af 295,300
mark, däraf 119,500 till lycéer med flere än fem klasser. Samtidigt
utgick till fruntimmersskolorna ett statsunderstöd af 147,800 mark1).
4. Preussen.
Genom stadga af den 6 januari 1892 infördes i Preussen vid
alla offentliga läroverk med nioårig kurs (gymnasier, realgymnasier
och öfverrealskolor) en under offentlig kontroll ställd examen att
afläggas efter genomgången af den sjette årsklassen (Untersecunda)
så väl af dem, hvilka därefter ämna afbryta skolgången, som ock af
dem, som ämna fortsätta densamma till mogenhetsexamen. Föremål
'') Källor: Författningar rörande elementarläroverken i Finland 1852—1895,
utgifna af G. F. Lönnbeck, Finsk författningssamling och Bidrag till Finlands
offic. statistik, Tidskrift utgifven af Pedagogiska föreningen i Finland, Förhandlingar
vid femte allmänna finska skolläraremötet 1897 och skriftligt meddelande från kanslirådet
C. Synnerberg.
203
för denna examen är den i sjette årsklassen genomgångna lärokursen.
Examen är dels skriftlig, dels muntlig.
Till den skriftliga pröfningen köra:
1)
vid gymnasierna:
en tysk uppsats;
en öfversättning från tyska till latin;
en öfversättning från tyska till grekiska;
en öfversättning från tyska till franska;
tre matematiska uppgifter, bland hvilka en i elementär rymdberäkning;
2)
vid realgymnasierna:
samma arbeten som vid gymnasierna, med undantag däraf,
att i stället för öfversättningen till grekiska träder en
öfversättning från tyska till engelska;
3)
vid öfverrealskolorna:
samma arbeten som vid realgymnasierna, med undantag däraf,
att öfversättningen till latin bortfaller.
Uppgifterna för den skriftliga pröfningen bestämmer rektor på
vederbörande lärares förslag.
Till den tyska uppsatsen och det matematiska arbetet äro anslagna
4 timmar åt hvar, till öfversättningarna 2 timmar åt hvar. Inga
hjälpmedel äro tillåtna, utom logaritmtabeller.
Den muntliga pröfningen omfattar följande ämnen:
1)
vid gymnasierna:
kristendom, latin, grekiska, historia, geografi och matematik;
2)
vid realgymnasierna och öfverrealskolorna:
kristendom, franska, engelska, historia, geografi, matematik
och naturlära.
Under vissa förutsättningar har examinanden rätt till befrielse
antingen från hela den muntliga examen eller från delar af densamma.
Den, som blifvit godkänd i examen, far ett betyg öfver att han
blifvit flyttad till Obersecunda; den underkände har rätt att försöka
sin lycka en gång till, men icke mera.
Hufvudsyftet med inrättandet af denna examen var att minska
tilloppet till gymnasierna genom att leda en del af lärjungeströmmen
öfver till de sexklassiga realskolorna. Öfverbefolkningeu på gymnasierna
tänkte man sig nämligen delvis uppkommen på följande sätt.
Vid dessa läroverk förvärfvades förut rätten till ett-årig krigstjänst utan
särskild examen, blott genom flyttning till Obersecunda, medan där
-
204
emot vid de sexklassiga realskolorna samma rätt endast kunde förvärfvas
genom afgångsexamen; denna skillnad ansågs vara orsaken
011 föräldrarnas benägenhet att för sina söner välja den förra vägen
såsom lättare och säkrare ledande till målet. Skulle någon ändring
häruti ske, borde därför båda vägarna göras lika svåra, d. v. s.
examen uppställas såsom villkor äfven på gymnasierna.
I sammanhang med denna examen har man försökt att genom
en ny kursfördelning åstadkomma, att den stora mängd af lärjungar,
som lemnar läroverken omedelbart efter flyttningen till Obersecunda,’
vid denna tidpunkt förvärfvat en någorlunda afrundad bildning.
Särskildt har denna synpunkt varit bestämmande för kursfördelningen
i främmande språk, historia, geografi, matematik och naturvetenskaperna.
Denna examen var emellertid afsedd att gagna gymnasierna
äfven pa annat sätt än genom att befria dem från en stor del otjänliga
lärjungar. Sedan nämligen genom densamma kontrollerats, att
minnessakerna i den föregående skolkursen blifvit vederbörligen inhämtade,
ansåg man sig kunna inskränka den slutliga mogenhetspröfningen
till hufvudsakligen endast de båda sista årsklassernas
lärokurser. Därigenom skulle denna pröfning befrias från en stor
mängd af minnesstoff, de flesta repetitioner för densamma bortfalla
och erforderlig tid vinnas för det högre stadiets egentliga, vetenskapliga
uppgift.
De förhoppningar, som regeringen fäst vid den nya afgångspröfningen,
synas dock ej hafva gatt i uppfyllelse. På åttonde rektorsmötet
i provinsen Hannover den 1—3 juni 1898 behandlades den
fragan, hvilken erfarenhet de fullständiga läroverken gjort i afseende
på denna pröfning. Mötet konstaterade, att den icke minskat tillloppet
tifl gymnasierna, ej heller underlättat uppnåendet af öfverstadiets
mal. Däremot framhölls, att den inverkar störande på undervisningens
regelbundna gång, att den är en tung börda för rektorn
och klassläraren, samt att det är fara värdt, att under dess inverkan
den föregående undervisningen förlorar sin otvungenhet. På grund
af allt detta önskade mötet pröfningens afskaffande.
Från Preussens samtliga högre skolor, hvilka under läsåret 1889
90 sammanlagdt hade 135,337 lärjungar, afgingo under samma år
med mogenhetsbetyg
utan mogenhetsbetyg
............ 4,105 (20.5 »/o)
............ 15,933 (79.5 %)
Summa 20,038
205
Af de sistnämnda 15,933 afgingo
med rätt till ett-årig krigstjänst... 8,051 (50.5 %)
utan att hafva uppnått detta mål 7,882 (49.5 %)
Ensamt från Untersecunda afgingo med rätt till ett-årig krigstjänst
4,997, af hvilka blott 368 voro lärjungar vid sexklassiga realskolor
1).
*) Källor utom gällande forfattningar: P. Paulsen, Geschichte des gelehrten
Unterrichts auf den deutsehen Schulen und Universitäten; Yerhandlungen der Direktoren-Versammlungen
in den Provinzen des Königreichs Preussen, Bd. 53.
Bil. 5.
Inträdesfordringarna vid de högre läroverken
i Norge, Danmark och Finland.
Enligt Reglem. af 20 april 1897 fordras i Norge för inträde i
en fyraårig middelskoles l:a klass i
Religion; Att eleven kan återgifva de viktigaste bibliska berättelserna
och har en fullständigare kännedom om Jesu lif, samt att
han har lärt textorden i katekesens fem hufvudstycken och kan redogöra
därför i öfverensstämmelse med Luthers förklaring, af hvilken
dock endast första och andra hufvudstycket fordras utantill, och
vidare att han kan några psalmer, däribland de stora högtidernas
psalmverser.
Norska: Att eleven kan läsa ett lätt stycke af berättande innehåll
tydligt och jämnt (d. v. s. utan att hacka) med förståndig betoning
och pausering, och att han kan redogöra för innehållet däraf;
att han genom ett skriftligt prof (diktat och återgifvande af uppläst
berättelse) visar, att han kan skrifva de allmännast förekommande
orden rätt i lätta förbindelser (utan direkt tal), och att han kan
korteligen återgifva ett uppläst stycke af ganska lätt innehåll, allt
utfört med ordning och tydlighet. Af grammatik förutsättes så
mycket lärt, som naturligen behöfves för en undervisning, som sätter
sig ett sådant mål. Man förutsätter således, att eleven såväl under
läsningen som under de skriftliga öfningarna har förvärfvat någon
kännedom om bruket af skiljetecken, att han kan påpeka den enkla
satsens hufvuddelar och känner de viktigaste ordklasserna.
Historia: Berättelser ur världshistorien, utförligare och mera
sammanhängande ur fäderneslandets historia.
Geografi: Det viktigaste af topografien samt att vara orienterad
på karta och glob.
Naturalhistoria: Någon kunskap om de för människan viktigaste
djuren, deras utseende och lefnadssätt samt till Norges viktigaste
träd och kulturväxter.
207
Räkning: De fyra räknesätten i obenämnda och benämnda hela
och decimala tal, dock icke multiplikation och division med decimaltal
som multiplikator eller divisor. Säkerhet och raskhet i hufvudräkning
med mindre tal.
Skrifning: Öfning i latinsk handstil.
Teckning: Någon öfning i att teckna enkla rätliniga och krokliniga
figurer.
Slöjd: a) för gossar: någon öfning i träslöjd, b) för flickor:
att eleven har lärt de vanliga greppen i 1) stickning: uppläggning
och stickning af räta och afviga maskor, använd till förfärdigande af
strumpor (äfven häl och tå), 2) söm: förstyng, efterstyng, fållstyng,
inresöm, kastsöm, knapphålsstyng och stoppning.
I Danmark gälla enligt förordningarna af 5 aug. 1871, 16 juni
1882 och 30 nov. 1893 följande inträdesfordringar för de laerde Skolers
första klass och för första realklassen:
1.
i modersmålet: dels läsning af ett stycke i en dansk läsebok
eller författare i förening med analys, vid hvilken kräfves "säker
kännedom om det viktigaste af grammatiken, i synnerhet till ordklasserna,
ordens böjning och den enkla satsens delar, dels såväl ett
skriftligt, med antaglig säkerhet i rättskrifning och skiljetecknens
bruk nedskrifvet återgifvande af ett två gånger uppläst stycke ur en
icke för lätt diktatstil, hvilka två skriftliga arbeten tillika bedömas
som profskrift;
2.
i tyska: det viktigaste af formläran och en muntlig öfversättning
från tyska till danska af ett stycke i ett läst pensum, som
måste minst utgöra 100 vanliga oktavsidor;
3.
i franska: det viktigaste af den regelbundna formläran och
50 sidor i en läsebok;
4.
i geografi: en öfversikt af hela geografien efter en kortare
lärobok;
5.
i historia: en öfversikt af de viktigaste händelserna i världshistorien
och Nordens historia efter en fragmentarisk lärobok;
6.
i religion: bibliska historien i kort sammanfattning och
Luthers lilla katekes;
7.
i naturalhistoria: däggdjur och fåglar efter en kortfattad
lärobok;
8.
i räkning: sådan färdighet i praktisk räkning, att alla räkningar
med hela och brutna tal kunna utföras säkert och bringas
208
till användning på enkla praktiska uppgifter, sådana, som pläga hänföras
under regula de tri.
I följd däraf att almindelig Forberedelsesexamen kan tagas med
blott två främmande språk, kan ock antingen tyska eller franska
utgå ur inträdespröfningen till realskolan.
I Finland gälla enligt skolordningen af 8 aug. 1872 § 21 följande
inträdesfordringar för lägsta klassen af lyceum eller elementarskola
:
1.
i religion: de viktigaste berättelserna ur gamla och nya
testamentets bibliska historia samt kristendomens hufvudläror enligt
Luthers lilla katekes;
2.
i läroverkets under visning sspr åk: betonad innanläsning och
förmåga att med egna ord redogöra för innehållet, äfvensom det
viktigaste af satsanalysen;
3.
i räkning: nöjaktig färdighet i hufvudräkning samt på tafla
quatuor species med hela tal och sorter;
4. '' det väsentligaste af Finlands geografi, grunddragen af fysiska
geografien samt kännedom af Europas riken och deras hufvudstäder;
5.
kännedom af de viktigaste geometriska grundformerna i
planet och rymden jämte någon öfning att på fri hand teckna dem;
6.
i stil- och rättskrifning: behjälplig färdighet.
Det sista finska läraremötet ville hafva inträdesfordringarna på
följande sätt bestämda:
a)
i religion: de viktigaste punkterna i gamla och nya testamentets
bibliska historia enligt någon lärobok för folkskolan. (Kristendomens
hufvudläror enligt Luthers lilla katekes skulle således alldeles
utgå, hvilket beslut fattades på förslag af den teologiska sektionen,
bestående af c. 25 lärare och lärarinnor i religion).
b)
i läroverkets undervisningsspråk: som förut med uteslutande
af satsanalysen och upptagande af rättskrifning från sista momentet.
c)
i räkning: nöjaktig färdighet i hufvudräkning, säker kännedom
af quatuor species med hela tal äfvensom af metersystemet;
d)
det väsentligaste af Finlands äfvensom Europas geografi
enligt någon för folkskolorna affattad lärobok.
e)
i stilskrifning: som förut.
Bil. 6.
Beräkning af det för den föreslagna organisationen
erforderliga antalet lärare vid olika läroverk.
Enligt den timplan, som föreslagits för neder skolanJ), skulle i
denna antalet undervisningstimmar i veckan blifva: i läsämnena 162
(hvartill vid tretton fullständiga läroverk skulle komma 19 timmar
latin), i välskrifning 5, teckning 10 och slöjd 17.
Yid läroverk, som blott innehölle nederskola och vid hvilka lärjungeantalet
icke påkallade parallellafdelningar, skulle således för
läsämnena kräfvas 162 läraretimmar i veckan samt för läsämnena
och välskrifning 167 timmar.
Vid femklassigt läroverk är nu — oberäknad den tid, som erfordras
för rättande af skriföfningar — rektor skyldig att undervisa
20 till 22 och kolleger 24 till 28 timmar i veckan* 2). Med bibehållande
af samma undervisningsskyldighet skulle i ett sexklassigt läroverk
undervisningen i läsämnen och välskrifning icke kunna bestridas
af sex lärare; öfverlämuades åter välskrifningen åt teckningsläraren,
kunde undervisningen i läsämnena fördelas på rektor — 22 veckotimmar
— och fem adjunkter med 28 timmar hvar. Så många undervisningstimmar
för samtliga lärare kunna dock tydligen ifrågasättas
endast för läroverk, hvilkas klasser äro små och där följaktligen
arbetet såväl i klassen som med rättandet af skriföfningar är jämförelsevis
mindre betungande. Vid sådana läroverk skulle också möjligen
antalet lärotimmar kunna något nedbringas, därigenom att
högre och lägre klass under en eller annan veckotimme hade samma
lärare, vare sig att de undervisades gemensamt, t. ex. i litteraturläsning
eller tysk öfversättning, eller att den ena klassen utförde
'') Se sid. 80.
2) Nedsättning under dessa timtal kan förekomma för lärare, som äro mycket
betungade med rättande af skriftliga arbeten.
14
210
skriftliga arbeten eller räkning. Vid sådana läroverk kunde det äfven
inträffa, att något år ingen lärjunge begagnade sig af sjette klassens
valfria undervisning i franska, hvarigenom för det året läraretimmarnas
antal blefve något nedsatt.
Där lärjungeantalet är större men likväl inga parallellafdelningar
äro af nöden, kan undervisningen i läsämnena fördelas på sju lärare,
så att rektor får på sin del 18 timmar och adjunkterna — ordinarie
eller extra — i medeltal 24 timmar hvar. Skulle välskrifningen
skötas af ämneslärarne, tillkomme, ifall för rektor beräknades 18
timmar, för adjunkterna ytterligare i medeltal nära en timme.
Utgår man därifrån, att samtliga nu befintliga femklassiga allmänna
läroverk skulle blifva sexklassiga äfvensom att undervisningen
skulle kunna uppehållas med sex ämneslärare vid de sexklassiga läroverk,
där lärjungeantalet i medeltal för klass icke öfverstiger 20, och
vill tillse, vid hvilka läroverk detta antagligen skulle blifva fallet,
finner man, att under en längre följd af år lärjungeantalet i medeltal
för klass mer eller mindre understigit 20 vid de tolf femklassiga
läroverken i Norrtälje, Enköping, Söderhamn, Eksjö, Vadstena,
Mariestad, Lidköping, Arboga, Oskarshamn, Kristinehamn, Piteå
och Haparanda1). Om alla treklassiga läroverk och pedagogier gäller
detsamma. Något större har lärjungeantalet varit vid de sex femklassiga
läroverken i Borås, Skof de, Eskilstuna, Karlshamn, Landskrona
och Uddevalla. Höstterminerna 1876, 81, 86, 91, 97 och 98
var det nämligen: i Borås resp. 78, 75, 67, 114, 107, 118, 136;
Sköfde 117, 91, 110, 101, 111, 116, 117; Eskilstuna 86, 89, 76, 114,
115, 116, 125; Karlshamn 82, 137, 180, 169, 114, 412, 114; Landskrona
112, 113, 95, 110, 112, 110, 112; Uddevalla 105, 117, 112,
118, 127, 129, 124. På de särskilda klasserna (1—5) voro lärjungarna
höstterminen 1898 sålunda fördelade: Borås 34, 34, 31, 18, 19;
Sköfde 24, 21, 23, 30, 19; Eskilstuna 36, 37, 24, 13, 15; Karlshamn
28, 25, 22, 22, 17; Landskrona 30, 23, 29, 12, 18; Uddevalla
26, 28, 27, 24, 19. Vid dessa läroverk skulle alltså under ofvan angifna
förutsättningar anställande af sju ämneslärare ifrågakomma. Yid
’) Hela läijungeantalet vid dessa läroverk utgjorde höstterminerna 1876, 81, 86,
91, 96, 97 och 98: i Norrtälje resp. 71, 71, 44, 39, 43, 50, 51; Enköping 62, 64,
42, 47, 84, 71, 78; Söderhamn 59, 56, 77, 88, 80, 84, 84; Eksjö 115, 109, 83, 72,
56, 72, 87; Vadstena 72, 83, 58, 75, 64, 54, 56; Mariestad 76, 68, 79, 67, 60, 61,
61; Lidköping 85, 97, 81, 66, 60, 78, 71; Arboga 68, 85, 74, 56, 68, 67, 55;
Oskarshamn (1876 treklassigt) 79, 78, 74, 83, 75, 79; Kristinehamn 77, 84, 77,
103, 92, 88, 97; Piteå 57, 50, 58, 73, 70, 71, 69; Haparanda (1876 treklassigt) 75,
39, 45, 56, 18, 57.
211
de återstående af de nu femklassiga läroverken, Jakob, Katarina och
Östermalm i Stockholm samt femklassiga läroverket i Göteborg, vid
hvilka åtskilliga parallellafdelningar måst till följd af stort tillopp
af lärjungar upprättas, blefve naturligen ett större antal lärare erforderligt.
Vid alla gymnasier skulle finnas reallinie och B-linie1). De
båda liniernas lärjungar skulle kunna undervisas gemensamt i följande
läsämnen: religion (6 veckotimmar), svenska (9 t:r), tyska (4 t:r),
franska (7 t:r), historia (10 t:r), naturhistoria (4 t:r), geografi (2 t:r),
engelska (4 t:r) och psykologi (1 t:e), sammaulagdt 47 timmar i
veckan. Skild skulle däremot undervisningen vara i latin (B-linien
22 veckotimmar), matematik (reallinien 20, B-linien 15 t:r), fysik
(reallinien 12, B-linien 6 t:r) och kemi (reallinien 8 t:r), tillsammans
83 timmar. Vid ett fullständigt läroverk utan A-linie, där i ingen
klass parallellafdelningar nödvändiggjordes af stort iärj un geantal,
skulle alltså för undervisningen i läsämnena fordras i nederskolan 162
och på gymnasiet 130 eller inalles 292 läraretimmar i veckan eller
ungefär detsamma, som nu användes vid sådana läroverk som Hudiksvall
(290 höstterminen 1897), Strängnäs (296), Ystad (293), Luleå
(307), hvilka icke äro fullständiga på reallinien. Om välskrifningen
icke sköttes af teckningsläraren, tillkomme ytterligare 5 timmar.
Såsom regel torde böra uppställas, att på gymnasiet all undervisning
bestrides af lärare med lektorskompetens. Enligt nuvarande
bestämmelser är, skriptumrättning oberäknad, undervisuingsskyldigheten
för rektor vid högre läroverk 12 till 16 och för lektor 20 till
22 timmar i veckan med möjlighet till en minskning af högst 4
timmar för den, som är mycket betungad med rättande af skriföfningar*
2). Denna undervisningsskyldighet lärer åtminstone icke
böra ökas, äfven därför att genom sammanförandet af realister och
latinare under flera timmar än nu undervisningsafdelningarna ofta
blefve större. Yid ett läroverk af nu ifrågavarande slag, vid hvilket
på grund af mindre starkt besatta klasser arbetet är jämförelsevis
mindre tungt, skulle undervisningen i läsämnena, 292 veckotimmar,
kunna bestridas af rektor med 14, sex lektorer med i medeltal 201/3
och sex adjunkter med i medeltal 26 timmars undervisning i veckan.
Några af nederskolans timmar skulle med denna fördelning komma att
skötas af lektor; härför lämpade sig särskildt franskan i sjette klassen,
enär det säkerligen skulle vara till stort gagn, om i detta svåra
'') Jfr sid. 87.
2) Beträdande rektorer och lektorer, som äro domkapitelsledamöter, se nedan.
212
språk, hvaråt blott knapp tid kunnat anslås, lärjungarna under hela
lärotiden finge hafva samma lärare. Där härför fullt kompetenta
adjunkter funnes att tillgå, kunde ock utbyte ske på sådant sätt, att
adjunkten under ett eller annat läsår delvis undervisade på det högre,
lektorn på det lägre stadiet, hvilket för båda skulle beträffande deras
läroämnen medföra bättre öfverblick öfver läroverket i dess helhet.
Yid de läroverk, där större klasser gjorde lindring i tjänstgöringenönskvärd,
skulle genom anställande af ännu en lärare — ordinarie
eller extra — kunna åstadkommas en nedsättning för lärarne med i
medeltal omkring 1 y2 eller 2 timmar i veckan, allteftersom den nye
läraren skulle hafva lektors eller adjunkts tjänstgöringstid. Gränsen
mellan mindre och större gymnasialklasser torde kunna sättas till vid
pass 15.
Utom real- och B-linie skulle på gymnasiet äfven finnas A-linie
i samtliga stiftsstäder (naturligen blott vid ett af läroverken i Göteborg)
samt vid ett läroverk i Stockholm''). Yid dessa läroverk skulle
också undervisning i latin förekomma i nederskolans tre högsta
klasser. Härigenom skulle, där lärjungeantalet icke kräfde parallellafdelningar,
antalet läraretimmar i läsämnena i nederskolan ökas (med
19) till 181. På gymnasiet skulle under samma förutsättning alla
tre linierna kunna undervisas tillsammans i religion, svenska, tyska,
franska, historia, naturhistoria, geografi och psykologi, inalles under
43 veckotimmar; vidare kunde reallinien och B-linien undervisas
gemensamt i engelska, 4 timmar, samt B-linien och A-linien i fysik,
6 timmar. Skild måste undervisningen blifva för reallinien i matematik
(20 timmar), fysik (12 t:r) och kemi (8 t:r), för B-linien i
latin (22 t:r) och matematik (15 t:r), för A-linien i latin (20 t:r),
grekiska (22 t:r) samt engelska (4 t:r), sammanlagdt under 123 timmar.
Sammanlagda antalet läraretimmar i läsämnena blefvo alltså på
gymnasiet 176 och för hela läroverket 357. Till ungefär denna summa
uppgår det nu vid läroverken i Yänersborg (372 V2 höstterminen
1897), Nyköping (361), Västerås (363), Östersund (351), Umeå (365),
Sundsvall (364), Yisby (355). Vid samtliga läroverken med A-linie
utom de i Stockholm, Uppsala och Lund — vid hvilka parallellafdelningar
utan allt tvifvel fortfarande komrne att finnas — blefve flerelektorer
i egenskap af domkapitelsledamöter berättigade till två timmars
lägre tjänstgöring än lektorer i allmänhet. Vid läroverk af nu
ifrågavarande beskaffenhet torde därför böra beräknas rektor med 12,
'') Jfr sid. 87.
213
■9 lektorer med i medeltal något öfver 18 och 7 adjunkter med i
medeltal nära 26 veckotimmar hvar.
Yid läroverk med parallellafdelningar måste lärarnes antal blifva
större. Där delningen sker så, att de olika linierna bilda olika af•delnmgar
— och detta torde i allmänhet kunna astadkommas ,
står emellertid ökningen i läraretimmar icke i direkt förhållande till
ökningen i antalet afdelningar, i det tydligen samma afdelnings samtidiga
undervisning af två eller tre lärare bortfaller. Läsämnestimmarna
vid ett gymnasium med en real- och en B-afdelning i hvarje
klass skulle icke blifva flera än 177 eller, om delning ej behöfde
ifrågakomma i de utom timplanen stående ämnena engelska och
psykologi, 172; och vid ett gymnasium med tre parallellafdelningar
i alla tre klasserna, hvar och eu omfattande en linie, skulle de blifva
272, med någon minskning i händelse af samundervisning i engelska
och psykologi. Vid lika organiserade gymnasier utan parallellafdelningar
skulle timantalet, såsom ofvan visats, blifva resp. 130 och 176.
TABELLER.
Tab. 1. Antalet närvarande lärjungar vid de allmänna läroverken och pedagogierna höstterminerna 1876 -1898
1
2
! 3
4
5
6
I l
8
0
10
11
12
13
1 l*
15
! 16
i 17
1 l»
19
j 20
l 21
| 22
23
! 24
1 25
26
27
| 28
| 2!)
| 30
1 31
32
33
34
35
36
K 1
a s s
e r
0 c
h 1
i n
i e
r
Summa
Särskild fördelning af L. 6—
-7
År
1
2
3
4
5
6: 1
6: 2
7: i
7: 2
L.
6: 1
L.
6: 2
L:
7: l
Ij.
7: 2
tö
1—3
Summa
£7!
l—*
i
R 7: 2
L. 7 -2
,
3
(gemensam
linie
R.
L.
Summa
k.
L.
Summa
R.
L.
Summa
R.
L.
Summa
R.
L.
Summa
R.
1 ^
ISumma
1
B.
A.
1
B.
A-
B.
A.
B.
A.
''a>‘
3
2*
1876...........
2236
2535
2227
941
957
1898
650
934
1584
196
744
940
147
593
740
77
455
532
45
419
464
6998
2056
4102
13156
378
366
252
341
165
290
104
315
899
1312
18/i.. _.........
2317
2542
2377
989
976
1965
613
932
1545
334
738
1072
163
661
824
100
483
583
73
397
470
7236
2272
4187
13695
376
362
320
341
196
287
145
252
1037
1242
1878............
2293
2726
2380
1003
1158
2161
626
956
1582
339
800
1139
239
683
922
107
567
674
104
397
501
7399
2418
4561
14378
414
386
343
340
257
310
160
237
1174
1273
1879............
2455
2777
2424
952
1263
2215
660
1120
1780
336
844
1180
279
734
1013
143
589
732
105
493
598
7656
2475
5043
15174
458
386
307
367
280
309
235
268
1340
1320
1880............
2365
2750
2564
934
1275
2209
594
1225
1819
329
938
1267
266
777
1043
202
634
836
121
504
625
7679
2446
5353
15478
511
427
414
363
308
326
234
270
1467
1386
1881.........
2307
2676
2520
1018
1278
2296
571
1180
1751
277
1069
1346
249
776
1025
198
657
855
172
544
716
7503
2485
5504
15492
061
408
400
376
323
334
260
284
1644
1402
1882..........
2161
2557
2440
1009
1266
2275
613
1166
1779
255
998
1253
194
894
1088
166
647
813
178
563
741
7158
2415
5534
15107
651
347
530
364
305
342
284
279
1770
1332
1883...........
2187
2510
2366
1021
1187
2208
621
1224
1845
282
995
1277
173
809
982
147
729
876
145
582
707
7063
2389
5506
14958
665
330
496
313
400
329
279
283
1840
1255
1884............
2121
2487
2260
984
1182
2166
659
1110
1769
282
1056
1338
212
788
1000
130
695
825
124
666
790
6868
2391
5497
14756
725
331
494
294
410
285
366
300
1995
1210
1885 ...........
2052
2494
2331
1017
1090
2107
617
1139
1756
285
931
1216
222
906
1128
145
681
826
120
587
707
6877
2406
5334
14617
635
296
595
311
417
264
345
242
1992
1113
1886............
2139
2469
2341
1090
1073
2163
632
1050
1682
313
948
1261
219
796
1015
161
751
912
125
601
726
6949
2540
5219
14708
658
290
522
274
477
274
366
235
2023
1073
1887............
2143
2432
2306
1089
978
2007
(366
1012
1678
321
863
1184
227
732
959
171
679
850
144
646
790
6881
2618
4910
14409
619
244
482
250
430
249
420
226
1951
969
1888...........
2209
2539
2320
1185
901
2080
715
921
1636
330
858
1188
195
663
858
192
628
820
154
575
729
7068
2771
4546
14385
611
247
440
223
407
221
356
219
1814
910
1889............
2182
2658
2405
1225
929
2154
728
824
1552
354
807
1161
220
661
881
157
606
763
153
532
685
7245
2837
4359
14441
577
230
445
216
404
202
335
197
1761
845
1890...........
2255
2614
2566
1246
932
2178
794
868
1662
360
704
1064
240
636
876
167
577
744
132
500
632
7435
2939
4217
14591
525
179
430
206
381
196
326
174
1662
755
1891.........
2264
2614
2508
1481
867
2348
827
840
1667
376
720
1096
228
523
751
207
538
745
135
499
634
7386
3254
3987
14627
553
107
362
161
357
181
323
176
1695
685
1892............
2173
2616
2547
1421
866
2287
1024
833
1857
410
754
1164
242
544
786
203
457
660
170
478
648
7336
3470
3932
14738
568
180
400
144
317
140
313
165
1598
635
1893............
2153
2622
2481
1441
879
2320
1014
813
1827
526
742
1268
261
567
828
222
479
701
177
410
587
7256
3641
3890
14787
527
215
405
162
338
141
276
134
1546
652
189-1............
2104
2661
2579
1489
882
2371
1006
812
1818
559
717
1276
348
576
924
236
502
738
176
424
600
7344
3814
3913
15071
444
273
384
192
353
149
298
126
1479
740
1895..........
2152
2607
2618
1531
875
2406
1106
831
1937
550
684
1234
391
578
969
306
521
827
190
408
598
7877
4074
3897
15348
431
253
353
225
336
185
280
128
1400
791
1896..........
2213
2691
2632
1559
873
2-132
1074
822
1896
620
737
1357
384
564
948
363
528
891
254
456
710
7536
4254
3980
15770
495
242
339
995
313
215
286
170
1433
852
1897...........
2291
2699
2677
1565
871
2436
1158
817
1975
611
751
1362
479
622
1101
343
499
842
298
494
792
7667
4454
4054
16175
515
236
399
223
296
203
298
196
1508
858
1898............
2840
2743
2715
1681
856
‘2537
1227
815
2042
606
725
1331
471
643
1114
402
564
966
284
448
732
7798
4671
4051
16520
519
206
424
219
350
214
259
189
1552
828
Ärligt medeltal
1876—1880...
2333.2
2666.0
2394.4
963.8
1125.8
2089.0
628.6
1033.4
1662.0
306.8
812.8
1119.6
218.8
689.0
908.4
125.8
545.6
671,4
89.6
442.0
531.6
7393.6
2333.4
4649.2
14376.2
427.4
385.1
339.2
350.4
241.2
304.4
175.0
266.4
1183.4
1306.6
1881—1885...
2165.6
2544.8
2383.4
1009.8
1200.6
2210.4
616.2
1163.8
1780.0
276.2
1009.8
1286.0
210.0
834.0
1044.6
157.2
681.8
839.0
147.8
584.4
732.2
7093.8
2417.2
5475.0
14986.0
667.4
342.4
503.0
331.0
371.0
310.8
306.8
277.0
1848.2
1262.4
1886—1890...
2185.6
2542.4
2387.6
1167.0
962.6
2129.6
707.0
935.0
1642.0
335.0
836.0
1171.0
220.2
697.6
917.8
169.6
648.2
817.8
141.6
570.8
712.4
7115.6
2741.0
4650.2
14506.8
598.0
238.0
463.8
233.8
419.8
228.4
360.6
210.2
1842.ä
910.4
1891—1895...
2169.2|
2624.0
2546.6
1472.61
873.8
2346.4
995.4
825.8
1821.2
484.2
723.4
1207.6
294.o
557.6
851.6
234.81
499.4
754.2
169.6
443.8
613.4
7339.8
3650.6
3923.8
14914.2
504.6
218.8
380.8
176.8
340.2
159-2
298.0
145.8
1523.6
700.6
Tab. 2. Antal konfirmander vid de allmänna läroverken
läsåret 1898—1899.
Vid de lägre
Klass
Vid de högre
läroverken
Summa
läroverken
och
pedagogierna
1.............
''
5
5
2............
10
19
29
3............
88
93
181
4...........
242
159
401
5.............
383
144
527
6: i..........
296
—
296
6: 2...........
170
—
170
7: i..........
15
_
15
7: 2..........
Summa
1204
420
1624
R. 4......
192
142
334
R. 5 ......
264
116
380
R. 6: i ....
1371)
—
137
R. 6: 2 ....
662)
—
66
R. 7: i ....
6
_
6
R. 7:2...
—
Summa
665
258
923
L. 4 ......
50
17
67
L. 5 .......
119
28
147
L. 6: i ....
159
—
159
L. 6: 2 ...
1043)
_
104
L. 7: i ...
9
_
9
L. 7: 2 ...
—
Summa
441
45
486
'') Däraf 52 i Stockholm, 12 i Göteborg.
2)
Däraf 32 i Stockholm.
3)
Däraf 42 i Stockholm.
Ralla: Uppgifter meddelade af läroverkens rektorer.
Tab. 3. De i klasserna 4—6: 2 vid de allmänna läroverken
(pedagogierna oberäknade) närvarande lärjungarnas ålder.
A. Absoluta tal.
Antal lärjungar, som
vid årets slut
Klass
Linie
Tid
(31 dec.) uppnått:
Summa
ej 14 år
!4, ej
15 ar
16, ej
16 ar
16, ej
17 år
17 år
el. mer
R.
H.-t. 1889......
596
352
222
51
4
1225
»
1894.....
710
463
229
60
7
1469
Medeltal........
653
407.5
225.5
55.5
5.5
1347
4
L.
H.-t. 1889......
640
180
79
22
8
929
»
1894......
561
197
85
25
12
880
Medeltal.........
600.5
188.5
82
23.5
10
904.5
R. & L.
H.-t. 1889......
1236
532
301
73
12
2154
»
1894......
1271
660
314
85
19
2349
Medeltal ........
1253.5
596
307.5
79
15.5
2251.5
R.
H.-t. 1889......
122
259
225
96
26
728
»
1894.....
156
347
328
139
35
1005
Medeltal........
139
303
276.5
117.5
30.5
866.5
L.
H.-t. 1889......i
255
279
175
76
39
824
6
»
1894.....
221
292
186
77
36
812
Medeltal......
238
285.5
180.5
76.5
37.5
818
R. & L.
H.-t. 1889......
377
538
400
172
65
1552
»
1894 ......
377
639
514
216
71
1817
Medeltal........j
377
588.5
457
194
78
1684.5
R.
H.-t. 1889. .
13
85
108
89
59
354
»
1894 ......
11
116
175
165
92
559
Medeltal.........|
12
100.5
141.5
127
75.5
456.5
L.
H.-t. 1889......
36
222
249
165
135
807
6: l
»
1894......
19
191
241
172
94
717
Medeltal.........|
27.5
206.5
245
168.5
114.5
762
R. & L.
H.-t. 1889....
49
307
367
254
194
1161
»
1894.....
30
307
416
337
186
1276
Medeltal........|
38.5
307
386.5
295-5
190
1217.5
R.
H.-t. 1889...
1
'' 3
43
77
96
220
»
1894 ......
1
9
97
124
117
348
Medeltal........|
1
6
70
100.5
106.5
284
6: 2
L.
H.-t. 1889...
2
27
180
210
242
661
»
1894......
—
23
157
181
215
576
Medeltal........|
1
25
168.5
195.5
228.5
618.5
R. & L.
H.-t. 1889 ..
3
30
223
287
338
881
»
1894 ......
1
32
254
305
332
924
Medeltal.......|
2
31
238.5
296
335
902.5
Källa: Berättelse om statens allmänna läroverk för gossar 1889—90 och 1894—95.
Tab. 3 (forts.). De i klasserna 4—6: 2 vid de allmänna läroverken
(pedagogierna oberäknade) närvarande lärjungarnas ålder.
B. Procenttal.
Procent af lärjungarna
som vid årets
Tid
slut (31 dec.l uppnått:
Klass
Linie
Summa
ej 14 år
14, ®j
15 år
15, ej
16 år
16, ej
17 år
17 år
el. mer
K.
H.-t. 1889....
48.7
28.7
18.1
4.2
0.3
100
»
1894.....
48.3
31 5
15.6
4.1
0.5
100
Medeltal........
48.5
30.3
16.7
4.1
0.4
100
L.
H.-t. 1889......
68.9
19.4
8.5
2.4
0.8
100
»
1894 ......
63.7
22.3
9.8
2.8
1.4
100
Medeltal........
66.4
20.8
9.1
2.6
1.1
100
R. & L.
H.-t. 1889.....
57.4
24.7
14.0
3.4
0.5
100
»
1894 ......
54.1
28.1
13.4
3.6
0.8
100
Medeltal.......
55.7
26.4
13.7
3.5
0.7
100
R.
H.-t. 1889 ......
16.7
35.6
30.9
13.2
3.6
100
»
1894.....
15.5
34.5
32.7
13.8
3.5
100
Medeltal ......
16.0
35.0
31.9
13.6
3.5
100
L.
H.-t. 1889 ......
31.0
33.9
21.2
9.2
4.7
100
5
»
1894......
27.2
36.0
22.9
9.5
4.4
100
Medeltal ........
29. t
34.9
22.1
9.4
4.5
100
R. & L.
H.-t. 1889 ......
24.3
34.6
25.8
11.1
4.2
100
»
1894 ......
20.7
35.2
28.3
11.9
3.9
100
Medeltal........
22.4
35.0
27.1
11.5
4.0
100
R.
H.-t. 1889 ......
3.7
24.0
30.5
25.1
16.7
100
»
1894.....
2.0
20.8
31.3
29.5
16.4
100
Medeltal.........
2.6
22.0
31.0
27.8
16.6
100
L.
H.-t. 1899 .....
4.5
27.5
30.9
20.4
16.7
100
6: 1
»
1894......
2.7
26.6
33.6
24.0
13.1
100
Medeltal........
3.6
27.1
32.2
22.1
15.0
100
R. & L.
H.-t. 1889 ......
4.2
26.4
30.8
21.9
16.7
100
»
1894......
2.3
24.1
32.6
26.4
14.6
100
Medeltal ........
3.2
25.2
31.7
24.3
15.6
100
R.
H.-t. 1889 ......
0.5
1.4
19.5
35.0
43.6
100
»
1894 ......
0.3
2.6
27.9
35.6
33.6
100
Medeltal........
0.4
2.1
24.6
35.4
37.5
100
6: 2
L.
H.-t. 1889.....
0.3
4.1
27.2
31.8
36.6
ICO
»
1894 ......
O.o
4.0
27.3
31.4
37.3
100
Medeltal ........
0.2
4.0
27.2
31.6
37.0
100
R. & L.
H.-t. 1889......
0.3
3.4
25.3
32.6
38.4
100
»
1894 ......
0.1
3.5
27.5
33.0
35.9
100
Medeltal........
0.2
3.5
26.4
32.8
37.1
100
Tab. 4. De i klasserna 4—6: 2 vid de allmänna läroverken
(pedagogierna oberäknade) höstterminen 1894 närvarande
lärjungarnas sannolika ålder vid läsårets slut.
i
! Klass.
Linie.
Sannolika antalet höstterminen
1894 närvarande lärjungar, som den
30 juni 1895 uppnått
Sannolika procenten af de
höstterminen 1894 närvarande
lärjungarna, som den 30 juni
1895 uppnått
p; ir ä- 15 ar
^
eller mer
16 år
eller
mer
17 år
eller
mer
ej 15
år
15 år
eller
mer
16 år 17 år
eller eller
mer mer
R.
941.5
527.5
181.5
.
37
64.0
36.0
1
12.4
2.6
4
L.
659.5
220.5
79.5
24.5
74.8
25.2
9.1
2.8
K. & L.
1601
|
748
261
61.5
68.1
31.9
ll.l 1
2.6
K.
329.5
675.5
338
104.5
32.7
67.3
33.7
10.4 I
5
L.
367
445
206
74.5
45.2
54.8
25.4
9.2
B. & L.
696.5 | 1120.5
544
179
38.3
61.7
30.0 1
9.9 j
E.
69
490
344.5
174.5
12.4
87.6
61.6 1 31.2
6: l
L.
114.5
602.5
386.5
180
16.0
84.0
53.9
25,1
E. & L.
183.6
1092.5
731
354.5
14.3
85.7
57.3 1 27.8
E.
5.5
342.5
289.5
179
1.6
98.4
83.2 | 51.4
6: 2
L.
11.5
564.5
474.5
305.5
2.0
98.0
82.4 j 53.0
1
E. & L.
17
1
907
764
484.5
1.8
98.2
82.7
52.4
Anm. Ofvanstående tabell är erhållen ur tab. 3. Vid uppgörandet af densamma
har antagits, att hälften af de lärjungar, som den 31 december 1894 fyllt 14
år men ej 15, den 30 juni 1895 fyllt 15 år o. s. y.
Tab. 5. Antalet greker i klass L. 6: 2 vid de högre allmänna läroverken
höstterminen 1887—höstterminen 1898.
Höst-
terminen
år
Norra latinläroverket
Högre allmänna lärover-
ket å Södermalm
I Nya elementarskolan
Uppsala
Gäfle
Hudiksvall
Linköping
Norrköping
Skara
Vänersborg
Strängnäs
Örebro
Nyköping
Västerås
Falun
Växiö
Jönköping
Lund
Malmö
Karlskrona
Kristianstad
Helsingborg
Ystad
Göteborg
Halmstad
Kalmar
Karlstad
;
Hernösand
Östersund
Umeå
Luleå
Visby
Summa
1887......
7
9
3
9
3
2
16
5
18
5
5
3
2
6
7
15
8
20
10
5
9
7
_
22
7
ii
4
n
3
n
5
2
250
1888......
9
10
4
9
4
4
5
4
14
2
4
2
7
8
3
12
12
21
9
5
6
7
—
20
4
6
8
4
1
9
7
3
223
1889......
11
3
4
7
6
1
11
6
20
4
6
8
2
5
1
12
9
20
3
4
5
2
5
22
7
11
7
3
4
3
1
3
216
1890.....
10
3
5
11
4
3
4
7
13
2
5
8
3
13
3
7
13
20
7
2
7
5
6
16
6
9
4
3
3
1
1
2
206
1891......
7
6
_
6
2
2
5
5
16
1
—
4
6
10
1
1
12
11
10
6
3
4
7
15
7
2
1
2
2
3
2
2
161
1892......
8
4
_
3
4
2
6
2
11
1
4
3
3
7
—
6
5
13
11
3
5
3
2
12
5
9
3
4
—
3
—
2
144
1893......
12
1
3
5
2
2
7
4
8
3
1
4
.2
8
2
4
3
19
8
1
7
4
4
14
6
6
11
6
—
2
—
3
162
1894 .....
13
2
4
8
4
2
5
6
12
4
7
4
2
8
2
11
8
21
4
5
3
3
4
15
7
8
5
8
2
1
2
2
192
1895......
23
8
_
4
7
3
14
7
10
3
7
5
1
9
4
8
7
15
12
3
5
4
4
22
9
4
6
6
4
6
2
3
225
1896......
20
12
_
16
6
4
7
8
11
—
2
3
5
13
6
14
2
10
8
7
4
5
3
18
9
9
7
10
2
2
1
1
225
1897......
16
13
_
13
5
5
4
7
14
2
7
6
1
2
—
11
7
5
11
9
6
9
2
24
7
10
6
10
3
6
—
2
223
1898......
19
5
6
17
5
3
3
5
11
1
6
1
3
6
1
15
2
12
8
3
3
8
3
17
15
7
9
12
6
4
—
3
219
1887—96
12.o
5.8
2.3
7.8
4.2
2.5
8.o
5.4
13.3
2.5
4.1
4.4
3.3
8.7
2.9
9.0
7.9
17.0
8.2
4.1
5.4
4.4
3.5
17.6
6.7
7.5
5.6
5.7
2.1
4.1
2.1
2.3
200
11894 -98
18.2
8.0
2.0
11.6
5.4
3.4
6.6
6.6
11.6
2.0
5.8
3.8
2.4
7.6
2.6
11.8
5.2
12.6
8.6
5.4
4.2
5.8
3.2
19.2
9.4
7.6
6.6
9.2
3.4
3.8
1.0
2.2
217
28.2
20.4
13.2
13.6
12.0
10.2
17.o
39.8
28.6
7.6
6.6
17.4
2.2
Tab, 6. Antal lärjungar i sjunde latinklassen, hvilka under,
visats i grekiska och tillika deltagit i den frivilliga
undervisningen i engelska.
7: l A
7: 2
V
Undervisade i
Undervisade i
Tid
Antal
engelska
Tid
Antal
engelska
lärjungar
Antal
Procent
Antal
Procent
H.-t.
1876
293
214
73,0
H.-t.
1877
253
152
60,1
1877
290
228
78,6
1878
238
143
60,0
1878
312
240
76,9
»
1879
259
134
51,7
»
1879
311
241
77,5
1880
271
155
57,2
7>
1880
328
231
70,4
»
1881
285
184
64,6
»
1881
336
245
72,2
1882
281
162
57,7
»
1882
345
247
71,6
»
1883
283
135
47,7
»
1883
331
229
69,2
»
1884
300
126
42,o
1884
285
205
71,9
2>
1885
242
96
39,7
»
1885
264
189
71,6
»
1886
235
95
40,4
1886
274
188
68,6
»
1887
226
113
50,o
»
1887
249
183
73,5
»
1888
219
81
37,o
»
1888
221
160
72,4
1889
197
77
39,i
»
1889
202
133
65,8
»
1890
174
72
41,4
»
1890
196
128
65,3
1891
176
76
43,2
»
1891
181
126
69,6
»
1892
165
70
42,4
»
1892
140
96
68,6
»
1893
134
62
46,3
»
1893
141
96
68,o
1894
126
70
55,6
»
1894
149
101
67,8
»
1895
128
56
43^8
»
1895
185
134
72,4
»
1896
170
67
39,4
»
1896
215
161
74,9
1897
196
78
39,8
Tab. 7. Antal greker, dels vid de allmänna läroverken, dels
godkända i mogenhetsexamen.
Antal greker vid de allmänna läroverken
Antal greker godkända
höstterminen.
i mogenhetsexamen
År
K 1 a
s s e r
Summa
Lärjungar
Öfrige
Summa
6: i
6: 2
7: l
7: 2
läroverk
1876
366
341
290
315
1312''
297
39
336
1877
362
341
287
252
1242
290
41
331
1878
386
340
310
237
1273
245
34
279
1879
386
367
309
258
1320
225
16
241
1880
427
363
326
270
1386
251
36
287
1881
408
376
334
284
1402
246
20
266
1882
347
364
342
279
1332
273
19
292
1883
330
313
329
283
1255
278
24
302
1884
331
294
285
300
1210
269
43
312
1885
296
311
264
242
1113
274
29
303
1886
290
274
274
235
1073
221
33
254
1887
244
250
249
226
969
225
26
251
1888
247
223
221
219
910
208
35
243
1889
230
216
202
197
845
201
28
229
1890
179
206
196
174
755
190
29
219
1891
167
161
181
176
685
160
19
179
1892
186
144
140
165
635
159
23
182
1893
215
162
141
134
652
157
31
188
1894
273
192
149
126
740
125
24
149
1895
253
225
185
128
791
124
22
146
1896
242
225
215
170
852
125
26
151
1897
236
223
203
196
858
166
17
183
1898
206
219
214
189
828
—
—
—
’) Under läsaret 1876—77 undervisades dessutom vid Uppsala läroverk 23
lärjungar i femte klassen i grekiska.
Tab. 8. Antal godkända i mogenhetsexamen,
År
Läijungar vid allmänt läroverk
Ö f ri ge
Summa
Reallin.
B-lin.
A-lin.
Summa
Mani.
Kvinnl.
Summa
1876
1877
1878
1879
1880
1881
1882
1883
1884
1885
1886
1887
1888
1889
1890
1891
1892
1893
1894
1895
1896
1897
1898
47
53
64
85
85
111
161
167
122
110
104
111
124
133
136
114
118
153
162
176
171
254
92
107
127
144
215
221
243
262
259
328
318
338
380
308
293
297
288
291
259
293
266
277
297
290
245
225
251
246
273
278
269
274
221
225
208
201
190
160
159
157
125
124
125
166
436
450
436
454
551
578
677
707
650
712
643
674
712
642
619
571
565
601
546
593
562
697
82
121
112
105
101
107
107
104
111
109
111
105
106
98
91
75
96
87
72
116
103
91
3
6
4
2
6
3
10
17
17
10
22
25
31
27
29
16
15
36
34
38
40
51
85
127
116
107
107
110
117
121
128
119
133
130
137
125
120
91
111
123
106
154
143
142
521
577
552
561
658
688
794
828
778
831
776
804
849
767
739
662
676
724
652
747
705
839
822
Tab. 9. Mogenhetsbetyg 1891—vårterminen 1898 för lärjungar vid de allmänna läroverken,
som första gången undergått mogenhetsexamen.
Antal
Antal
första
gången
examinerade,
som
erhållit betygen:
examine-
A
AB
B
c
A
AB
År
Latinare
Realister
Latinare
Realister
Latinare
Realister
Latinare
Realister
Latinare
Realister
Lati-
nare
Rea-
lister
>
b
g
Procent afl
latinarne 1
>
g
Procent afl
realisterna|
>
3
»T
Procent af
latinarne |
>
g
Procent af
realisterna
>
3_
g
Procent af
latinarne
t:
g
Prcoent af
realisterna
>
ö
g
Procent al
latinarne
>
3_
g
Procent al
realisterna
>
3^
g
Procent al
latinarne
>
Ö
g
Procent a
realisterm
1891
462
119
20
4.3
4
3.4
150
32.5
42
35.3
246
53.2
57
47.9
46
10.0
16
13.4
170
36.8
46
38.7
1892
462
120
27
5.8
6
5.0
155
33.6
41
34.2
244
52.8
61
50.8
36
7.8
12
lO.o
182
39.4
47
39.2
1893
448
162
25
5.6
4
2.5
152
33.9
54
33.3
237
52.9
83
51.2
34
7.6
21
13.0
177
39.5
58
35.8
1894
383
161
18
4.7
5
3.1
124
32.4
56
34.8
222
58.0
86
53.4
19
4.9
14
8.7
142
37.1
61
37.9
1895
413
174
23
5.6
7
4.0
143
34.6
52
29.9
233
56.4
103
59.2
14
3.4
12
6.9
166
40.2
59
33.9
1891—1895
2168
736
113
5.2
26
3.5
724
33.4
245
33.3
1182
54.5
390
53.0
149
6.9
75
10.2
837
38.6
271
36.8
1896
397
178
31
7.8
7
3.9
127
32.0
59
33.1
224
56.4
98
55.1
15
3.8
14
7.9
158
39.8
66
37.o
1897
449
255
29
6.5
8
3.2
161
35.8
73
28.6
236
52.6
152
59.6
23
5.1
22
8.6
190
42.3
81
31.8
vårterminen 1898
470
279
33
7.0
14
5.o
165
35.1
93
33.3
244
51.9
166
55.9
28
6.0
16
5.8
198
42 1
107
38.3
1890—v.-t. 1898
1316
712
93
7.i
29
4.i
453] 34 4]
2251 31.6
704|ö3.5
406
57.o
66,
5.0
52
7.s|
546
41.5
254) 35.7
sig
i den
Källa : De till protokollen öfver mogenhetspröfningen hörande examenstabellerna.
skriftliga eller den muntliga profnmgen, hafva uppförts under mogenhetsbetyget C.
De, som blifvit underkända,
vare
Tab. 10. Betyg för uppsats på modersmålet 1891—vårterminen 1898 för lärjungar vid de allmänna läroverken,
som första gången undergått mogenhetspröfning.
Antal första gången examinerade, som erhållit betygen:
År
Antal
examine-
rade
A
a'')
AB
B a1)
B
G
A,
AB
Latinare
Realister
Latinare
Realister
Latinare
Realister
Latinare
Realister
Latinare
Realister
Latinare
Realister
Latinare
Realister
Lati-
nare
Rea-
lister
Antal
Procent af
latinarne
Antal
Procent af
realisterna
l
| Antal
Procent af
latinarne
Antal
Procent af
realisterna
Antal
Prccent af
latinarne
Antal
Procent af
realisterna
Antal
Procent af
latinarne
Antal
Procent af
realisterna
Antal
Procent afl
latinarne 1
Antal
Procent afl
realisterna
Antal
Procent af
latinarne
Antal
Procent afl
realisternal
Antal
Procent afl
latinarne 1
Antal
Procent af
realisterna
1891
462
119
6
l.s
_
_
82
17.7
16
12.6
_
—
—
—
363
78.6
97
81.5
ii
2.4
7
5.9
88
19.0
15
12.6
1892
462
120
8
1.7
—
—
—
—
—
—
97
21.0
25
20.8
—
—
—
—
346
74.9
95
79.2
ii
2.4
—
—
105
22.7
25
20.8
1893
448
162
9
2.0
2
1.2
—
—
—
—
100
22.3
22
13.6
—
—
—
—
326
72.8
133
82.1
13
2.9
5
3.1
109
24.3
24
14.8
1894
383
161
7
1.8
3
1.9
—
—
—
—
81
21.2
22
13.7
—
—
—
—
293
76.5
135
83.8
2
0.5
1
0.6
88
23.0
25
15.5
1895
413
174
7
1.7
_
—
—
—
—
—
117
28.3
35
20.o
—
—
—
—
287
69.5
136
78.2
2
0.5
3
1.7
124
30. o
35
20.1
1891—1895
2168
736
37
1.7
5
0.7
477
22.0
119
16.i
—
—
—
—
1615
74.5
596
81.0
39
1.8
16
2.2
514
23.7
124
16.8
1896
397
178
_
O.o
1
0.6
8
2.0
2
i.i
77
19.4
22
12.3
105
26.5
35
19.7
201
50.6
111
62.3
6
1.5
7
4.0
85
21.4
25
14.0
1897
449
255
5
l.i
1
0.4
21
4.7
5
2.0
106
23.6
28
11.0
102
22.7
73
28.6
207
46.1
140
64.9
8
1.8
8
3.1
132
29.4
34
13.4
vårterminen 1898
470
279
5
l.i
1
0.3
22
4.7
4
1.4
84
17.9
41
14.7
143
30.4
73
26.2
208
44.2
154
55.2
8
1.7
6
2.2
111
23.7
46
16.4
1896—v.-t. 1898
1316
712
1 10
0.7
3
| 0.4
1 51
3.9
11
1.5
267
20.3
91
12.8
350
26.6 18l| 25.4
616 46.8
405
56.9
22
1.7
21
3.o
328
24.9
105
14.7
*) Denna betygsgrad infördes först från vårterminen 1896.
Källa: De till protokollen öfver mogenhetspröfningen hörande examenstabellerna.
Tab. 11. Antal godkända i mogenhetsexamen i Sverige och i
motsvarande examina i Norge och Danmark.
o
Ar.
Sverige.
Antal godkände
i mogenhetsexamen.
Norge.
Antal godkände
i examen artium.
Danmark.
Antal godkände
i Afgangseksamen ved
de herde Skoler eller
Tillsegseksamen ved
Universitetet.
Hela.
På 100,000
inv.1)
Hela.
På 100,000
inv.
Hela.
På 100,000
inv.
1871
630
15.o
194
li.i
203
11.2
1872
591
14.o
158
9.o
200
11.0
1878
610
14.3
157
8.9
162
8.8
1874
657
15.2
144
8.i
161
8.7
1875
581
13.3
141
7.8
159
8.5
1876
521
11.8
167
9.2
168
8.9
1877
577
12.9
122
6.6
195
10.2
1878
552
12.2
80
4.3
179
9.3
1879
561
12.3
113
6.o
222
11.3
1880
658
14.4
172
9.o
188
9.5
1881
688
15.i
242
12.7
229
11.5
1882
794
17.4
248
13.o
311
15.5
1883
828
18.0
334
17.5
312
15.4
1884
778
16.8
359
18.7
352
17.2
1885
831
17.8
363
18.8
356
17.1
1886
776
16.5
374
19.2
414
19.7
1887
804
17.o
361
18.5
389
18.3
1888
849
17.9
328
16.7
406
18.9
1889
767
16.i
268
13.6
415
19.2
1890
739
15.5
250
12.6
418
19.2
1891
662
13.8
236
11.8
419
19.i
1892
676
14.i
255
12.7
404
18.3
1893
724
15.o
222
11.0
392
17.6
1894
652
13.4
278
13.7
389
17.4
1895
747
15.3
242
11.8
410
18.i
1896
705
14.3
315
15.i
410
17.8
1897
839
16.8
—
—
423
18.2
1898
822
16.3
—
—
—
—
'') Att siffrorna i denna kolumn ej äro alldeles desamma som motsvarande i
tab. 15 beror på att här räknats med årets medelfolkmängd, men i tab. 15 med folkmängden
vid årets slut.
Källor: För Norge Universitets- og Skoleannaler; för Danmark Asmussene
Meddelelser.
Tab. 12. Betyg i dansk stil och hufvudbetyg i afgångsexamen åren 1891 och 1896,
18 9 1
18 9 6
Sproglig. historisk examen
Matem. naturvid. examen
Sproglig. historisk examen
Matem. naturvid. examen
Dansk stil
Procent
Procent
Procent
Procent
ug.—
Summa
Hufvudbetyg:
1 e Karakter med Udm.
le Karakter............
2en Karakter .........
3e Karakter...........
Summa
Anm. 1. D. S. I = Dansk stil öfver
ämne, resonnerande uppsats.
Anm. 2. Alla abiturienter vid statens,
historiskt eller dylikt kunskapspröfvande ämne. D. S. II = Dansk stil öfver allmänt
de kommunala och de privata skolorna äro medräknade, dock icke Reykiaviks.
Tab. 13. De under åren 1884—1897 från de allmänna läroverken med godkänd mogenhetsexamen afgångne, fördelade efter tillämnad lefnadsbana närmast efter afgången.
A. Samtliga afgångne,
1
2
1
3
-1
1
D
i
7
8
9
1 0
1
1 2
1 3
1 4
1 5
1 6
1 7
1 8
1 9
20
21
2 2
23
24
2
5
26
2
7
2
8
2 9
30
31
3 2
3 3
34
u
n i v e r
s i
e t
s t u d i
e r
Militära
studier
Gymnastik-
studier
Farma-
Tand-
Veterinär-
studier
Skogsstats-
studier
Tekniska
studier
Landt-
0 i
f i 1
a t
j ii n s t
e in
a n
n a
banor
Kommunal
tjänst
Landtbruk
Bruks-,
fabri ks-  eller
handtverks-
rörelse
Handel
»Praktisk
Andra
Ingen
År då
afgången
skedde
Teologiska
Juridiska
Medicinska
Filosofiska
Ej specifi-  cerade
Summa.
cevtiska
studier
läkare-
studier
mäteri-
studier
Fång-
vården
Lots-
verket
Flottans
civilstat
Landt-
staten
Intenden-
turen
Telegraf-
staten
Tull-
staten
Järn vägs-
staten
Post-
staten
Riksbanken
eller
Riksgälds-
kontor
Ej närmare
angifna
eller
landtbruks-
studier
eller
handels-
studier
verksam-
het»
lefnads-
banor
eller
obestämd
uppgift
Summa
Antal
Pro-
cent
Antal
Pro-
cent
Antal
Pro-
cent
Antal
Pro-
cent
Antal
Pro-
cent
Antal
Pro-
cent
Antal
Pro-
cent
Antal
Pro-
cent
Antal
Pro-
cent
Antal!
Pro-
cent
Antal
Pro-
cent
Antal
Pro-
cent
Antal
Pro-
cent
Antal
Pro-
cent
Antal
Pro-
cent
Antal
Pro-
cent
Antal
Pro-
cent
Antal
Pro-
cent
Antal
Pro
cent
Antal
Pro
cent
Antal
Pro-
cent
Antal
Pro-
cent
Antal
Pro-
cent
Antal
Pro-
cent
Antal
Pro-
cent
Antal
Pro-
cent
Antal
Pro-
cent
Antal
Pro-
cent
Antal
Pro-
cent
Antal
Pro-
cent
Antal
Pro-
cent
Antal
Pro-
cent
Antal
Pro-
cent
1884.........
10
1,5
35
5,4
20
3,i
22
3,4
168
25,8
255
39,2
28
4,3
3
0,5
i
0,2
2
0,3
12
1,8
5
0,s
32
4,9
i
O.i
8
1,2
3
0,5
19
2,9
5
0,8
14
2,2
4
0,6
_
14
2,1
13
2,o
31
4,8
4
0,6
196
30,2
650
100,o
1885.........
21
3,0
43
6,n
40
5,6
30
4,2
262
36,8
396
55,6
57
8,0
1
0,1
3
0,4
6
0,8
15
2,1
—
—
37
5,2
3
0,4
—
—
—
—
—
—
10
1,4
—
—
1
0,1
13
1,8
6
0,9
7
1,0
i
0,2
4
0,6
—
—
12
1.7
11
1,6
33
4,6
—
—
12
1,7
84
11,8
712
100,o
1886.........
18
2,8
40
6,2
20
3,i
26
4,1
226
35,i
330
51,3
48
7,5
—
—
2
0,3
9
1,4
12
1,9
3
0,5
23
3,6
2
0,3
—
—
—
—
—
—
1
0,2
—
.—
2
0,3
15
2,3
7
1,1
7
l,i
—
9
1,4
—
—
15
2,3
8
1,2
37
5,8
10
1,5
4
0,6
99
15,4
643
100,o
1887.........
27
4,0
28
4,2
11
1,6
19
2,8
236
35,o
321
47,6
63
9,3
2
0,3
1
0,1
15
2,2
10
1,5
9
1,3
34
5,1
4
0,6
—
—
—
—
—
—
11
1,6
—
—
—
—
12
1,8
10
1,5
2
0,3
i
0,2
4
0,5
—
—
7
1,0
11
1,6
37
5,5
2
0,3
7
1,1
111
16,5
674
100.o
1888.........
22
3,i
49
6,9
14
1,9
29
4,1
239
33,b
353
49,6
57
8,o
2
0,3
4
0,6
13
1,8
8
1,1
8
1,1
38
5,3
3
0,4
—
—
—
—
—
—
8
1,1
—
—
—
—
24
3,4
7
1,0
4
0,6
—
7
1,0
—
—
13
1,8
9
1,3
51
7,2
9
1,3
4
0,5
90
12,6
712
100,o
1889.........
19
3,o
35
5,5
11
1,7
13
2,o
208
32,4
286
44,6
53
8,2
4
0,6
—
—
16
2,5
9
1,4
9
1,4
69
10,7
7
1,1
i
0,2
—
—
i
0,2
7
1,1
—
—
6
0,9
10
1,6
10
1,6
11
1,7
3
0,5
8
1,2
—
—
14
2,2
8
1,2
45
7,0
4
0,6
7
1,1
54
8,4
642
100.o
1890.........
23
3,7
36
5,8
11
1,8
21
3,4
201
32,5
292
47,2
40
6,5
2
0,3
3
0,5
11
1,8
6
1,0
5
0,8
65
10,5
5
0,8
i
0,2
—
—
—
—
6
0,9
—
—
8
1,3
11
1,8
o
O
0,5
—
—
—
—
12
1,9
i
0,i
10
1,6
11
1,8
39
6,3
13
2,i
7
1,1
68
11,0
619
100, o
1891.........
14
2,5
28
4,9
11
1,9
24
4,2
170
29,8
247
43,3
57
10,0
—
—
1
0,2
22
3,8
9
1,6
6
1,0
62
10,9
1
0,2
—
—
—
—
—
—
5
0,9
—
—
9
1,6
7
1,2
5
0,9
24
4,2
—
—
9
1,6
2
0,3
7
1,2
11
1,9
37
6,5
15
2,6
4
0,7
31
5,4
571
100, o
1892........
35
6,2
70
12,4
36
6,4
76
13,4
41
7,3
258
45,7
72
12,7
—
—
—
—
7
1,2
3
0,5
1
0,2
57
10,1
5
0,9
—
—
—
—
i
0,2
6
1,1
—
—
5
0,9
13
2,3
9
1,6
7
1,2
2
0,4
11
1,9
1
0,2
13
2,3
7
1,2
47
8,3
5
0,9
10
1,8
25
4,4
565
lOO.o
1893 ........
38 ''
6,3
66
11,0
49
8,1
81
13,5
35
5,8
269
44,7
93
15,5
3
0,5
4
0,7
8
1,3
3
0,5
10
1,7
65
10,8
3
0,5
—
—
i
0,2
—
—
9
1,5
—
—
4
0,7
3
0,5
9
1,5
13
2,2
2
0,3
7
1,2
2
0,3
7
1,2
6
1,0
38
6,3
8
1,3
9
1,5
25
4,1
601
100,o
1894.........
32
5,9
52
9,5
36
6,6
62
11,3
25
4,6
207
37,9
84
15,4
3
0,6
2
0,4
8
1,5
8
1,5
10
1,8
65
11,9
3
0,5
—
—
—
—
3
0,5
i
0,2
5
0,9
11
2,0
10
1,8
30
5,5
—
7
1,3
_
_
13
2,4
3
0,6
33
6,0
5
0,9
16
2,9
19
3,5
546
100,o
1895.........
23
3,9
62
10,4
45
7,6
73
12,3
38
6,4
241
40,6
99
16,7
2
0,3
5
0,8
8
1,4
5
0,8
7
1,2
79
13,4
4
0,7
—
—
—
—
—
—
1
0,2
i
0,2
3
0,5
5
0,8
9
1,5
10
1,7
2
0,3
1
0,2
2
0,3
6
1,0
10
1,7
45
7,6
8
1,4
12
2,0
28
4,7
593
100,o
1896.........
27
4,8
49
8,7
39
6,9
83
14,8
26
4,6
224
39,8
92
16,4
2
0,4
6
1,1
6
1,1
i
0,2
14
2,5
71
12,6
1
0,2
—
—
—
—
—
—
1
0,2
2
0,3
7
1,2
5
0,9
11
1.9
14
2,5
1
0,2
1
0,2
—
8
1,4
4
0,7
46
8,2
10
1.8
5
0,9
30
5,3
562
100,o
1897.........
37
5,3
54
7,8
42
6,0
80
11,5
44
6,3
257
36,9
110
15,8
2
0,3
24
3,4
4
0,6
9
1,3
10
1,4
111
15,9
3
0,4
i
0,1
—
—
—
—
6
0,9
—
—
2
0,3
8
l,i
10
1,4
20
2,9
7
1,0
—
1
0,2
5
0,7
12
1,7
52
7,5
11
1,6
13
1,9
19
2,7
697
100,o
Medeltal för
åren 1893—
1897 .......
31,4
5,2
56,6
9,4
42,2
7,0
75,8
12,7
33,6
5,6
239,6
39,9
95,6
15,9
2,4
0,4
8,2
1,4
6,8
1,1
5,2
0,9
10,2
1,7
78,2
co
o
2,8
0,5
0,2
0,1
0,2
0,1
—
4,o
0,7
0,8
0,1
4,2
0,7
6,4
1,1
9,8
1,6
17,4
2,9
2,4
0,4
3,2
0,5
1,0
0,2
7,s
1,3
7,0
1,2
42,8
7,1
8,4
1,4
11,0
1,8
24,2
4,0
599.8
100,o
Källa för tab. 13: Uppgifterna i berättelsen om statens allmänna läroverk för gossar om de afgångnes tillämnade lefnadsbana jämte de vid ifrågavarande uppgifters utarbetande inom Ecklesiastikdepartemententet gjorda anteckningar.
Tab. 13 (forts.). De under åren 1884—1897 från de allmänna läroverken med godkänd mogenhetsexamen afgångne, fördelade efter tillämnad lefnadsbana närmast efter afgången.
1
2
3
4
5
6 i
U n
i v
e r
s i t
e t s
S t
u d
i e r
År då
afgången
skedde
Teologiska
J uridiska
Medicinska
Filosofiska
Ej specifi- j
cerade j
1
Antal i
Pro-
cent
Antal j
Pro-
cent
Antal
Pro-  i cent
Antal {
Pro-
cent
Antal
r>
1
Pr0''
j cent |
1884.........
13
10,7
1885.........
— i
—
—
—
—
—
—
—
12
10,9
1886.........
- ;
—
—
—
—
—
— |
—
9
8,6
1887.........
- |
—
i
0,9
—
—
- ;
—
9
8,1
1888........
—
—
i
0,8
—
—
1
0,8
12
9,7
1889 .....
— :
—
i
0,7
—
! —
—- !
—
5
3,8
1890.........
—
—
—
—
: —
—
—
13
9,6
1891.........
— ;
—
—
—
: —
—
—
7
6,)
1892........
—
—
i
0,9
—
1 —
5
4,2
6
5,1
1893.........
— i
—
4
2,6
2
1,3
4
2,6
1
0,7
1894.........
—
—
3
1,9
1
0,6
7
4,3
6
3,7
1895 .......
—
—
2
1,1
3
1,7
13
7,4
6
3,4
1896........
1
0,6
—
—
2
1,2
10
5,8
5
2,9
| 1897.........
1
0,4
1
0,4
—
—
10
3,9
7
2,8
Medeltal för
åren 1893—
1897 .........
0,4
0,2
1
2
1,1
1,6
0,9
8,8
4,8
5
2,7
B. De från reallinien afgångne.
7
8
9
1 0
1 1
i
2
13
„
1 5
16
1 7
1 8
1 9
20
2 1
22
23
24
2 5
26
27
2 8
2 9
3 0
31
32
33
1
34
Militära
studier
Gymna-
stiska
studier
Farma-
cevtiska
studier
Tand-
läkare-
studier
Veterinär-
studier
Skogsstats-
studier
Tekniska
studier .
Landt-
mäteri-
studier
C i
v i 1
a t
j ä
n s t
e m
a n
n a
b a
n o r
Kommunal
tjänst
Landtbruk
eller
landtbruks-
st.udier
Bruks-,
fabriks-
eller
handtverks-
rörelse
Handel
eller
handels-
studier
»Praktisk
verksam-
het»
Andra
lefnads-
banor
Ingen
eller
obestämd
uppgift
Summa
Summa
Fång-
vården
Lots-
verket
Flottans
civilstat
Landt-
staten
Intenden-
turen
Telegraf-
staten
Tull-
staten
Järn vägs -
staten
Post-
staten
Riksbanken
eller
Riksgälds-
kontoret
Ej närmare
angifna
Antal i
Pro-
cent
Antal
I Pro-  j cent
Antal
| Pro-  j cent
Antal
Pro-
cent
Antal
Pro-
cent
Antal
Pro-
cent
Antal j
Pro-
cent
Antal
Pro-
cent
Antal
j Pro-  cent
... j Pro-  Antal 1
I cent
» ii Pro-  Antal
,
i cent
Antal Pr°
, cent
Antal
Pro-
cent
Antal
Pro-
cent
Antal
Pro-
cent
Antal
Pro-
cent
Antal
Pro-
cent
Antal
- Pro
cent
Antal
Pro-  ; cent
Antal
Pro-  ! cent
Antal
1 Pro-  cent
Antal 1 Pr<>
; cent
Anta
Pro-
cent
Antal
; Pro-  cent
Anta]
j Pro-  cent
Antal
j Pro-  1 cent
Antal
Pro
cent
Antal
j Pro-  ! cent
13
10,7
15
12,3
—
—
—
—
— 1
—
7
5,7
3
2,5
20
16,4
_ : _
2
1,6
2
1,6
7
5,7
3
2,5
5
4,t
i
0,s
_
6
4,9
10
8,2
13
10.7
15
12,3
122
100,o
12
10,9
12
10,9
i
0,9
—
—
i
0,9
2
1,8
—
—
27
24,6
2
1,8
— —
— —
— —
1
0,9
—
—
1
0,9
7
6,4
3
2,7
1
0,9
i
0,9
i
0,9
—
—
3
2,7
6
9
8,2
_
_
2
1,3
18
16,4
no
100,o
9
8,6
12
11,5
—
i--
i
1,0
—
—
2
1,9
1
1,0
10
9,6
—
—
— j —
- -
— ; —
1
1,0
—
—
r 1
1,0
3
2,9
2
1,9
2
1,9
—
| -
8
7,7
—
_
1 ! l,o
4
3,8
14
13,5
4
3,9
29
27,8
104
100,o
10
9,0
16
14,4
—
—
—
—
2
1,8
3
2,7
3
2 7
23
20,s
1
0,9
— —
— —
— i —
1
0,9
—
- j
—
3
2,7
4
3,6
—
i
0,9
1
0,9
—
f _
2 1,8
3
2,7
11
9,9
1
0,9
1
0,9
25
: 22,5
111
100]o
14
11,3
20
16,1
i
0,8
—
—
6
4,8
1
0,s
3
2,4
23
18,6
—
—
- -
- 1 -
— | —
2
1,6
—
— !
—
7
5,7
1
0,8
1
0,8
—
; _
4
3,2
—
_
6
4,s
2
1,6
16
12,9
1
0,s
16
12,9
124
100, o
6
4,5
14
10,5
i
0,8
—
1
0,7
4
3,o
3
2,3
45
33,s
1
0,8
— —
— —
— —
2
1,5
—
2
1,5
2
1,5
1
0,7
2
1,5
i
0,8
1
0,8
—
__
2
1,5
2
1,5
18
13,5
_
_
2
1,5
23
• 17,3
133
100]o
13
9,6
13
9,6
i
0,7
—
2
1,5
1
0,7
1
0,7
39
28,7
—
—
— —
— —
— ! —
1
0,7
—
5
3,7
2
1,5
—
—
—
! -
—
; -
6
4,4
i
0,7
5
3,7
5
3,7
12
8,8
4
2,9
2
1,5
23
16,9
136
1100,''o
7
6,1
15
13,1
—
i —
—
—
3
2,6
4
3,5
2
1,8
41
36,o
—
; -
— —
- | —
— —
1
0,9
—
—
5
4,4
—
—
2
1,8
3
2,6
—
—
2
1,8
i
0,9
2 1,8
5
4,4
7
6,1
2
1,7
2
1,7
10
8,8
114
100]o
12
10,2
16
13,6
—
; —
—
.—
2
1,7
1
0,s
1
0,9
26
22,o
1
0,8
- : -
— —
1
1
0,9
—
—
3
2,5
5
4,2
3
2,5
—
2
1,7
2
1,7
i
0,9
6
5,i
3
2,5
20
17,0
3
j 2,5
4
3,4
6
5,1
118
100]o
li
7,2
32
20,9
—
! -
—
—
2
1,3
1
0,7
4
2,6
50
32,7
1
0,7
- -
2
1,3
—
—
4
2,6
2
1,3
6
3,9
3
2,o
_
—
3
2,0
_
_
2 ! 1,3
1
0,6
11
7,2
2
1,3
6
3,9
10
6,5
153
100]o
17
10,5
34
21,0
2
1,2
—
—
3
1,8
1
0,6
4
2,5
49
30,2
2
1,2
4
2,5
6
3,7
9
5,6
_
j__
3
1,9
_
_
3 | 1,8
3
1,9
15
9,3
1
0,6
6
3,7
162
100]o
24
13,6
44
25,o
—
—
—
7~
~Z
—
2
1,1
4
2,3
53
30,i
2
1,2
i
—■
—
— 1 —
—
—
—
—
3
1,7
2
1,1
3
1,7
2
1,1
. _
_
—
'' _
i
0,6
6
3,4
19
10,8
2
1,2
4
2,3
5
2,8
176
1100, o
18
10,5
34
19,9
2
1,5
2
1,2
2
1,2
—
—
6
3,5
47
27,4
—
—
— —
— —
—
—
2
1,2
5
2,9
1
0,6
3
1,8
7
4,1
1
0,6
_
_
_
_
3
1,8
19
11,1
5
2,9
2
l]l
12
7,0
171
100, o
19
7,5
52
20,5
1
0,4
10
5,9
4
1,6
3
1,2
78
30,7
3
1,2
;
— | —
3
1,2
—
—
2
0,8
4
1,6
6
2,3
10
3,9
4
1,6
—
—
i
0,4
3 j 1,2
8
3,1
29
11,4
4
1,6
2
0,8
8
3,i
II
254
100.O
17,8
9,7
39,2
21,3
1,0
0,5
2,4
1,3
1,4
0,s
1,6
0,9
4,2
2,3
55,4
30,2
1,2
| 0,7
1
— i -
— —
— i —
1,0
0,5
0,4
0,2
3,2
4.
2,6
1,4
4,8
2,6
6,2
3,4
1,0
0,6 J
1,2
0,7
0,4
0,2
2,2 j 1,2
3,6
2,0
18,6
10,2
2,6
8,
3,o
1,6
8,2
4,5 jj
183,2
100,o
Tab. 13 (forts.). De under åren 1884—1897 från de allmänna läroverken med godkänd mogenhetsexamen afgångne, fördelade efter tillämnad lefnadsbana närmast efter afgången.
C. De från latinlinien afgångne.
1
2
3
4
5
6
7
8
9
1 0
1 1
12
I
3
14
1 5
16
1 7
18
1 9
20
21
22
23
24
25
26
7
28
29
30
3 1
32
33
34
År då
afgången
skedde
U n i v
e r s i t
e t s
S t
u d
e r
Militära
studier
Gymna-
stiska
studier
Farma-
cevtiska
studier
Tand-
läkare-
studier
Veterinär-
studier
Skogsstats-
studier
Tekniska
studier
Landt-
mäteri-
studier
C i v
i 1
a t
j ä n s t
e m
a n
ii a
banor
Kommunal
tjänst
Landtbruk
eller
landtbruks-
studier
Bruks-,
fabriks-
eiler
handtverks-
rörelse
Handel
eller
handels-  stad ier
»Praktisk
verksam-
het»
Andra
lefnads-
banor
Ingen
eller
obestämd
uppgift
Summa
Teologiska
J uridiska
Medicinska
Filosofiska
Ej specifi-  cerade
Summa
Fång-
vården
Lots-
verket
Flottan s
civilstat
Landt-
staten
Intenden-
turen
Telegraf-
staten
Tull-
staten
Järnvägs-
staten
Post-
staten
Riksbanken
eller
Riksgälds-
kontoret
Ej närmare
angifna
Antal
Pro-
cent
A
j Pro-
Antal i
cent
» til Pr0''
Antal
J cent
Antal i
Pro-
cent
Antal
Pro-
cent
Antal i ^r0
j cent
... | Pro-
Antal i
cent
Antal
Pro-
cent
Antal
Pro
cent
Antal
Pro-
cent
Antal
Pro-
cent
Antal
Pro-
cent
Antal
Pro-
cent
Antal
Pro-
cent
Antal
Pro-
cent
Antal
Pro-  i cent
Antal;
Pro-
cent
Antal j
Pro-
cent
Antal
Pro-
cent
Antal
Pro-
cent
Antal
Pro-
cent
Antal
Pro-
cent
Antal | ^r0
i cent
Antal
Pro-
cent
Antal
Pro-
cent
Antal
Pro-
cent
Antal
Pro-
cent
Antal
1 Pro-  ! cent
. . , ; Pro-  Antal
cent
Antal |
Pro-
cent
Antal
Pro-  ! cent
Antal
Pro
cent
Antal
Pro •
cent
1884.........
10
1,9
35 ! 6,6
20 1 3,8
22
4,2
155
29,3
242 45,8
|
13
2,4
3
0,6
i
0,2
2
0,4
5
0,9
2
0,4
12
2,3
i
0,2
6
1,1
i
0,2
12
2,3
2
0,4
l
9 i 1,7
3
0,6
8
1,5
3
0,6
IS 3,4
4
0,7
181
34,3
] 528
100,o
1885........
21
3,5
43 1 7,i
40
6,7
30
5,0
250
41,5
384 63,8
45
7.5
—
3
0,5
5
0,8
13
2,1
—
10
1,7
i
0,2
—
—
—
—
—
—
9
1,5
—
—
—
6
1,0
3
0,5
6 l,o
—
—
3
0,5
—
_
9
1,5
5
0,8
24 : 4,0
_
__
10
1,7
66
10,9
602
100.o
1886.........
18
3,3
40 ! 7,4
20
3,7
26
4,8
217
40,3
321 59,5
36 j 6,:
—
—
1
0,2
9
1,7
10
1,9
2
0,4
13
2,4
2
0,4
—
—
—
—
—
—
- ■
—
—
—
i
0,2
12
2,2
5
0,9
5
0,9
—
—
1
0,2
—
—
14
2,6
4
0,7
23 j 4,3
6
1,1
4
0,7
70
13,0
539
100,o
1887........
27
4,8
27
4,8
11 1 1,9
19
3,4
227
40,3
311 ; 55,2
47 i 8,4
2
0,3
1
0,2
13
2,3
7
1,2
6
1,1
11
1,9
3
0,5
—
—
—
| —
—
—
10
1,8
—
—
—
9
1,6
6
1,1
2 i 0,4
—
—
3
0,5
_
5
o;9
8
1,4
26 1 4,6
1
0,2
6
1,1
86 ''
15,3
563
100,o
1888.........
22
3,7
48 i 8, s
14
2,4
28 1
4,7
227
38,6
339 j 57,6
37
6,3
1
0,2
4
0,7
7
1,8
7
1,2
5
0,8
15
2,6
3
0,5
—
—
—
—
—
—
6
l,o
—
•—
—
—
17
2,9
6
1,0
3
0,5
—
—
3
0,5
—
7
1,2
7
1,2
35 j 6,o
9
1,5
3
0,5
74
12,6
588
100,o
1889........
19
3,7
34 i 6,7
11 2,2
13
2,5
203
39,9
280 55,o
39
7,6
3
0,6
—
15
2,9
5
l,o
6
1,8
24
4,7
6
I,»
i
0,2
—
—
i
0,2
5
1,0
—
—
4
0,8
8
1,6
9
1,8
9
1,7
2
0,4
7
1,4
_
12
2,3
6
1,2
27
5,3
4
0,8
5
1,0
31
6, i
509
100,o
1890.........
23
4,8
36 ! 7,5
11
2,3
21
4,3
188
38,9
279 57,8
27 : 5,6
1
0,2
3
0,6
9
1,9
5
1,0
4
0,8
26
5,4
5
1,0
i
0,2
—
—
—
5
1,0
—
—
3
0,6
9
1,9
3
0,6
- -
—
6
1,3
_
5
1,0
6
1,3
27 ^ 5,6
9
1,9
5
1,0
45
9,3
483
100,o
1891........
14
3,1
28 j 6,i
11
2,4
24
5,2
163
35,7
240 52,5
42
9,2
—
—
1
0,2
19
4,2
5
1,1
4
0,9
21
4,6
1
0,2
—
—
1 —
—
—
4
0,9
—
—
4
0,9
7
1,5
3
0,7
21 ; 4,6
—
_
7
1,6
i
0,2
5
1,1
6
1,3
30
6,e
13 :
2,8
2
0,4
21
4,6
457
100,o
1892........
35
7,8
69 ! 15,5
36 ! 8,o
71
15,9
35
7,8
248 ! 55,o
56 12,6
—
—
5
1,1
2
0,4
—
31
7,o
4
0,9
—
—
—
j —
i
0,2
5
1,1
—
—
2
0,4
8
1,8
6
1,3
7 i 1,6
—
_
9
2,0
—
7
1,6
4
0,9
27
6,1
2
0,4
6
1,3
19
4,3
447
100,o
1893........
38
8,5
62 13,8
47 10,5
77
17,2
34
7,6
258 57,6
61 13,6
3
0,7
4
0,9
6
1,3
2
0,5
6
1,3
15
3,4
2
0,4
—
—
i
0,2
—
7
1,6
—
—
—
1
0,2
3
0,7
10 2,2
2
0, 5
4
0,9
2
0,4
5
1,1
5
1,1
27
6,o
6
1,3
3
0,7
15
3 4
448
100”o
1894.........
32
8,3
49 12,8
35 j 9,i
55
14,3
19
5,0
190 49,5
50 i 13,o
1
0,3
2
0,5
5
1,3
7
1,8
6
1,6
16
4,2
3
0,8
—
—
—
—
—
3
0,8
i
0,3
3
0,8
7
1,8
4
1,0
21 ! 5,4
—
__
4
1,0
_
10
2,6
18
4,7
5
1,3
15
3,9
13
3 4
384
lOOjo
1895.........
23
0,5
60 14,4
42 10,i
60
14,4
32
7,6
217 52,o
55 | 13,2
2
0,5
5
1,8
8
1,9
3
0,7
3
0.7
26
6,3
2
0,5
—
—
—
! —
—
—
1
0,2
i
0,2
—
—
3
0,7
6
1,5
8 : 1,9
2
0,5
1
0,2
1
0,2
6
1 5
4
1,0
26 | 6,3
6
1,4
8
1,9
23
5,5
417
lOOjo
1896.........
26
6,6
49 ! 12,5
37
9,5
73
18,7
21
5,4
206 ! 52,7
58 j 14,8
—
—
4
1,0
4
1,0
1
0,3
8
2,0
24
6,1
1
0,3
—
—
—
—
—
—
1
0,3
—
2
0,5
4
l,o
8
2,0
7 1 1,8
—
1
0,3
—
5
1,3
4
1,0
27
6,9
5
1,3
3
0,8
18
4,6
391
100”o
1897.........
36
8,1
53 , 12,o
42 : 9,5
70
15,8
37
8,3
238 | 53,7
58 : 13,1
1
0,2
14
3,2
4
0,9
5
1,1
7
1,6
33
7,4
—
i
0,2
—
—
—
—
3
0,7
—
—
—
—
4
0,9
4
0,9
10 ! 2,3
3
0,7
—
—
—
—
2
0,4
4
0,9
23
5,2
7 |
1,6
11
2,5
11
2,5
443
lOöjo
Medeltal för
i
jl
åren 1893—
1897 .......
31,0
1
7,5
54,6 13,1
40,6 9,8
67,o
16,1
28,6
6,7
221,8 53,2
56,4 13,5
1,4
0,3
5,3
1,4
5,4
1,3
3,6
0,9
6,o
1,4
22,8
5,4
1,6
0,4
0,2
0,1
0,2
°,i
3,o
0,7
0,4
0,1
l,o
0,2
3,8
0,9
5,o
1,2
11,2 2,7
1,4
0,4
2,o
0,5
0,6
0,2
5,6
3,4
0,8
24,2 5,8
1
5,8
I
1,4
8,o
1,9
16,o
3,8
1
416,6
100,o
Tab. 13 (forts.). De under åren 1884—1897 från de allmänna läroverken med godkänd mogenhetsexamen afgångne, fördelade efter tillämnad lefnadsbana närmast efter afgången.
D. De från B-Iinien afgrångrne.
1
2
3
6
7
8
9
1 0
1
i
1 2
1 3
14
1 5
1 6
1
7
1 S
1 9
2 0
2 1
2 2
23
24
2
5
2
6
2
7
28
29
3 0
3 1
32
33
34
U n
i v
e r s i t
e t s
s t
u cl i e r
Militära
studier
Gymna-
Farma-
Tand-
V eterinär-
studier
Landt-
C i v
i 1
a t
ä n s t
e m
a n
n a b a n o r
Landtbruk
Bruks-,
fabriks-
eller
handtverks-
rörelse
Handel
Ingen
Ar då
afgången
skedde
Teologiska
Juridiska
Medicinska
Filosofiska
Ej specifi-  cerade
Summa
stiska
studier
cevtiska
studier
läkare-
studier
kjlS.UgöS kel lo”
studier
jL tJKIJlbKU
studier
mäteri-
studier
Fång-
vården
Lots-
verket
Flottans
civilstat
Landt-
staten
Intenden-
turen
Telegraf-
staten
Tull-
staten
Järn vägs-  staten
Post-
staten
Riksbanken
eller
Riksgälds -  kontoret
Ej närmare
angifna
ivommunai
tjänst
eller
landtbruks-
studier
eller
handels-
studier
verksam-
het»
lefnads-
banor
eller
obestämd
uppgift
Summa
Antal
Pro-
cent
Antal
Pro-
cent
Antal
Pro-
cent
Antal
Pro
cent
Antal
Pro-
cent
Antal
Pro-
cent
Antal
Pro-
cent
Antal
Pro
cent
Antal
Pro-
cent
An tal
Pro-
cent
Antal
Pro-
cent
Antal
Pro-
cent
Antal
Pro-
cent
Antal
Pro-
cent
Antal
Pro-
cent
Antal
Pro-
cent
Antal
Pro-
cent
Antal
Pro-
cent
Antal i
Pro-
cent
Antal !
Pro-
cent
Antal
Pro-
cent
Antal
Pro-
cent
Antal
Pro-
cent
Antal
Pro-
cent
Antal
Pro-
cent
Antal
Pro-
cent
Antal
Pro-
cent
Antal
Pro-
cent
Antal
Pro-
cent
Antal
Pro-
cent
Antal
Pro-
cent
Antal
Pro-
cent
Antal
Pro-
cent
1884.........
_
_
18
6,9
12
4,6
Q
O
1,2
50
19.3
83
32,o
12
4,6
3
1,1
2
0,8
2
0,8
2
0,8
9
3,5
i
0,4
2
0,8
i
0,4
8
3,i
i
0,4
7
2,7
3
1,1
5
1,9
2
0,8
15
5,8
i
0,4
100
38,6
259
100,o
1885 .......
i
0,3
32
9,s
27
8,2
13
4,0
109
33.2
182
55,»
44
13,4
—
—
2
0,6
3
0,9
10
3,0
—
—
8
2,5
i
0,3
—
- ;
—
— :
—
6
1,9
—
—
—
3
0,9
3
0,9
4
1,2
—
_
2
0,6
_
_
4
1,2
5
1,5
17
5,2
_
_
8
2,5
26
7,9
328
100,0
1886.......
2
0,6
29
9,i
12
3,8
12
3,8
110
34,6
165
51,9
30
9,5
- i
—
—
—
4
1,3
9
2,8
1
0,3
13
4,1
2
0,6
—
—
—
—
— :
—
—
—
—
—
i
0,3
9
2,8
o
O
1,0
3
1,0
_
_
_
_
_
_
9
2,8
2
0,6
22
6,9
5
1,6
2
0,6
38
11,9
318
100,o
100,o
1887 . ...
1
0,3
21
6.2
8
2,4
6
1,8
105
31,o
141
41,7
40
11,8
2
0,6
1
0,3
10
2,9
5
1,5
6
1,8
11
3,2
2
0,6
—-
—
—
—
—
—
8
2,3
—
—
—
—
6
1,8
6
1,8
2
0,6
—
_
3
0,9
_
_
4
1,2
7
2,t
23
6,8
4
1,2
57
16,9
338
1888.........
3
0,8
34
8,9
8
2,1
11
2,9
128
33,7
184
48,4
35
9,2
i
0,3
3
0,8
6
1,6
4
1,0
5
1,3
13
3,4
3
0,8
—
—_
—
—
—
—
6
1,6
—
—
—
—
13
3,4
5
1,3
3
0,8
—
—
3
0,3
__
—
4
1,1
6
1,6
29
7,6
6
1,6
2
0,5
49
12,9
380
100,o
1889.........
1
0,3
27
8,8
6
1,9
3
1,0
93
30,2
130
42,2
35
11,3
3
1,0
—
—
14
4,5
4
1,3
6
1,9
22
7,1
4
1,3
i
0,3
—
—
i
0,3
3
1,0
—
—
2
0,6
7
2,3
8
2,6
7
2,3
—
_
4
1,3
_
_
9
2,9
4
1,3
23
7,7
_
_
3
1,0
18
5,8
308
100,o
1890.........
1
0,3
29
9,9
8
2,7
9
3,1
84
28,7
131
44,7
23
7,9
1
0,3
3
1,0
8
2,7
5
1,7
4
1,4
24
8,2
5
1,7
i
0,3
—
—
—
—
4
1,4
—
—
2
0,7
5
1,7
3
1,0
—
—
_
5
1,7
_
_
5
1,7
6
2,i
21
7,2
9
3,1
1
0,3
27
9.2
293
100,o
1891.....
1
0,3
23
7,8
7
2,4
7
2,4
82
27,6
120
40,5
38
12,8
—
—
1
0,3
17
5,7
2
0,7
2
0,7
17
5,7
i
0,3
—
—
—
—
—
—
1
0,3
—
—
4
1,4
3
1,0
3
1,0
17
5,7
_
_
7
2,4
i
0,3
4
1,4
6
2,o
23
7,7
12
4,o
2
0,7
16
5,4
297
100,''o
1892......
4
1,4
55
19,1
26
9,0
25
8,7
11
3,9
121
42,i
49
17,0
—
—
—
—
3
1,0
1
0,3
—
—
27
9,4
3
1,0
—
—
—
—
i
0,3
5
1,8
—
—
2
0,7
7
2,4
5
1,8
3
1,0
__
_
7
2,4
_
_
6
2,1
4
1,4
25
8,7
2
0,7
4
1,4
13
4,5
288
100,o
1898....
1
0,3
48
16,5
31
10,7
35
12,0
18
6,2
133
45,7
55
,18,9
2
0,7
2
0,7
6
2,1
2
0,7
6
2,i
11
3,8
1
0,3
—
—
i
0,3
—
—
5
1,7
—
—
—
—
1
0,3
O
O
1,0
7
2,4
2
0,7
4
1,4
2
0,7
5
1,7
2
0,7
21
7,2
6
2,i
2
0,7
12
4,1
291
100,o
1894...
5
1,9
33
12,7
23
8,9
29
11,2
6
2,3
96
37,o
47
18,i
1
0,4
2
0,8
3
1,2
5
1,9
5
1,9
15
5,8
O
O
1,2
—
—
—
—
—
—
3
1,2
i
0,i
3
1,2
7
2,7
4
1,5
13
5,0
—
3
1,2
___
_
9
3,5
_
14
5,4
4
1,5
13
5,0
8
3,i
259
100,o
100,o
100,o
100,o
1895......
3
1,0
52
17,7
28
9,9
26
8,9
15
5,i
124
42,6
50
17,>
1
0,3
3
1,0
8
2,7
3
1,0
3
1,0
24
8,2
2
0,7
—
—
—
—
—
—
1
0,3
i
0,3
—
—
3
1,0
1
0,3
8
2,7
2
0,7
1
0,3
1
0,3
6
2,i
2
0,7
21
7,2
0
1,7
6
2,o
17
5,8
293
1896........
4
1,5
36
13,5
26
9,8
28
10,5
9
3,4
103
38,7
55
20,7
--
—
3
1,1
4
1,5
—
| -
7
2,8
22
8,3
1
0,4
—
—
—
—
—
—
1
0,4
—
—
2
0,7
2
0,7
8
3,0
7
2,6
_
1
0,4
_
4
1,5
2
0,7
24
9,0
2
0,7
2
0,8
16
6,0
266
1897.........
Medeltal för
åren 1893—
4
1,4
38
13,7
29
10,5
26
9,4
14
5,1
111
40,i
54
19,5
1
0,4
9
3,3
2
0,7
2
0,7
7
2,5
28
10,1
2
0,7
3
1,1
3
1,1
7
2,5
3
1,1
2
0,7
3
1,1
20
7,2
5
1,8
6
2,2
9
3,2
277
1897 .........
3,4
1,2
41,4
14,9
27,4
9,9
28. s
10,4
12,4
4,5
113,4 40,9
52,2
IS, 8
1,9
1
0,4
3,8
1,4
4,6
1,7
2,4
0,9
5,6
2,0
20,o
7,2
1,4
0,5
0,2
0,1
—
—
2,4
0,9
0,4
0,1
1,0
0,4
3,2
1,1
3,8
1,4
8,4
3,0
1,4
0,5
1,8
0,6
0,6
0,2
5,2
1,0
1,8
0,6
20,o
7,2
4,4
1,6
5,8
2,1
12,4
4,5
277,2
100,o
Tab. 13 (forts.). De under åren 1884—1897 från de allmänna läroverken med godkänd mogenhetsexamen afgångne, fördelade efter tillämnad lefnadsbana närmast efter afgången.
E. De från A-linien afgrångne.
1
2
3
|
4
5
6
7
8
9
1 0
1 1
1 2
1 3
14
1 5
1 6
1
7
1 8
1 9
20
2 1
2 2
23
24
2 5
26
2
7
28
29
30
31
32
33
34
U n i
ver sitets
studie
r
Militära
studier
Gymna-
Farma-
Tand-
Veterinär-
studier
Skogsstats-
studier
Tekniska
studier
Landt-
C i t
i 1
a t
j ä n s t
e m
a n
n a
i a n o r
Landtbruk
Bruks-,
fabriks-
eller
handtverks-
rörelse
Handel
»Praktisk
Andra
Ingen
År då
afgången
skedde
|
Teologiska
Juridiska
Medicinska
Filosofiska
Ej specifi- j
cerade |
Summa
stiska
studier
ceutiska
studier
läkare-
studier
mäteri-
studier
Fång-
vården
Lots-
vevket
Flottans
civilstat
1
Landt- j
slaten
Intenden-
turen
Telegraf-
staten
Tull-
staten
S
Järnvägs-  staten ''
Post-
staten
Riksbanken
eller
Riksgälds-
kontoret
Ej närmare
angifna
ivommunai
tjänst
eller
landtbruks-
studier
eller
handels-
studier
verksam-
het»
lefnads-
banor
eller
obestämd
uppgift
Summa
Antal
Pro-
cent
Antal i
Pro-
cent
Antal :
Pro-
cent
Antal
Pro-
cent
Antal !
Pro-
cent
Antal i
Pro-
cent
Antal''
Pro-
cent
Antal i
Pro-
cent
Antal
Pro-
cent
Antal i
Pro-
cent
Antal
Pro-
cent
Antal
Pro-
cent
Antal
Pro-
cent
Antal
Pro
cent
Antal
Pro-
cent
Antal
Pro-
cent
Antal
Pro-
cent
Antal
Pro-
cent
Antal
Pro-
cent
Antal
Pro-
cent
Antal
Pro-
cent
Antal
Pro-
cent
Antal
Pro-
cent
Antal
Pro-
cent
Antal
Pro-
cent
Antal
Pro-
cent
Antal
Pro-
cent
Antal
Pro-
cent
Antal
Pro-
cent
Antal
Pro-
cent
Antal
Pro-
cent
Antal
Pro-
cent
Antal
Pro-
cent
1884.........
10
3,7
17
6,3
8
3,o
19
7,1
105
39.o
159
59,i
i
0,4
i
0,4
3
1,1
3
1,1
4
1,5
4
1,5
i
0,4
2
0,7
3
lo
i
0,4
3
1,1
3
i.i
81
30,i
269
100,o
1885.........
20
7,3
11
4,0
13
4,7
17
6,2
141
51,5
202
73,7
i
0,4
—
—
i
0,4
2
0,7
3
1,1
—
—
2
0,7
—
—
—
—
—
—
—-
—
3
1,1
_
_
_
_
3
1,1
_
2
0,7
_
—
i
0.4
—
_
5
1,8
—
7.
2,6
—
—l
2
0,7
40
14,6
274
100,0
1886.........
16
7,2
11
5,o
8
3,6
14
6,3
107
48,4
156
70,5
6
2,7
—
—
i
0,5
5
2,3
1
0,4
i
0,5
— !
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
__
—
—
3
1,4
2
0,9
2
0,9
—
—
i
0,4
—
_
5
2,3
2
0,9
1
0,5
i
0,4
2
0,9
32
14,5
221
100,o
1887.........
26
11,6
6
2,7
3
1,3
13
5,8
122
54,2
170
75,6
7
3,1
—
—
—
3
1,3
2
0,9
—
—
— .
--
i
0,4
—
—
—
_
—
—
2
0,9
—
_
_
—
3
1,3
_
—
—
—
—
—
—
—
—
1
0,4
1
0,5
3
1,3
i
0.5
2
0,9
29
12,9
225
100,o
1888........
19
9,i
14
6,7
6
2,9
17
8,2
99
47,6
155
74,5
2
1,0
—
—
i
0,5
1
0,5
3
u
—
—
2
1,0
_
_
—
—
_
_
—
-;
:_
__
_
_
4
1,9
1
0,5
—
_-
_
—
_
_
_
3
1.4
1
0,5
6
2,9
3
1.4
1
0,5
25
12,o
208
100,o
1889.........
18
8,9
7
3,5
5
2,5
10
5,o
110
54,7
150
74,o
4
2,o
—
—
—
—
1
0,5
1
0,5
—
—
2
1,0
2
1,0
—
—
—
—
_
—
2
1,0
—
_
2
1,0
1
0,5
1
0,5
2
1,0
2
1,0
3
1,5
—
—
3
1,5
2
1,0
4
2,0
4
2,0
2
1,0
13
6,4
201
100,o
1890.........
22
11,6
7
3,7
3
1,6
12
6,3
104
54,7
148
77,9
4
2,i
—
—
—
—
1
0,5
—
—
—
2
1,1
—
—
—
—
—
—
—
1
0,5
—
_
1
0,5
4
2,1
—
_
—
—
1
0,5
—
—
—
—
6
3,2
—
—
4
2,1
18
9,5
190
100,o
1891.........
13
8,.
5
3,.
4
2,5
17
10,6
81
50,7
120
75,o
4
2,5
—
—
—
—
2
1,2
3
1,9
2
1,3
4
2,5
_
_
_
—
—
—
_
_
3
1.9
—
_
_
4
2,5
_
_
4
2,5
_
—
_
_
_
i
0,6
__
_
7
4,4
1
0,6
—
—
5
3,1
160
100,o
1892 ......
31
19,5
14
8,8
10
6,3
46
28,9
24
15,i
125
78,6
7
4,4
—
—
—
—
2
1,3
1
0,6
—
—
4
2,5
1
0,6
__
—.
_
—
_
_
_
—
_
_
_
_
1
0,6
1
0,6
4
2,5
_
_
2
1,3
_
_
i
0,6
__
_
2
1.3
—
_
2
1,3
6
3,8
159
100,o
1893........
37
23,6
14
8,9
16
10,2
42
26.7
16
10.2
125
79,6
6
3,8
i
0,6
2
1,3
—
—
—
—
—
4
2,6
1
0,6
__
—
—
—
_
2
1,3
—
_
_
—
--
_
—
3
1,9
_
_
_
_
_
—
—
3
1,9
6
3,8
_
_
1
0,7
3
1,9
157
100,o
1894.........
27
21.6
16
12,s
12
9,6
26
20,8
13
10,4
94
75,2
3
2,4
—
—
—
2
1,6
2
1,6
1
0,8
1
0,8
—
_
_
_
_
—
—
—
_
_
_
_
___
—_
—
_
—
8
6,4
_
—
1
0,8
—
_
i
0,8
_
4
3,2
1
0,8
2
1,6
5
4,0
125
100,o
1895.........
20
16,i
8
6,5
14
11,3
34
27,4
17
13,7
93
75,o
5
4,0
i
0,8
2
1,6
—
—
—
—
—
—
2
1,6
_
_
_
_
_
—
—
_
_
_
_
_
_
_.
—
—
5
4,0
—
_
_
_
_
__
_
_
2
1,6
5
4,1
1
0,8
2
1.6
6
4,9
124
100,o
1896.........
22
17,c
13
10,4
11
8,8
45
36,o
12
9,6
103
82.4
3
2,4
—
—
1
0,8
—
—
1
0,8
1
0,8
2
1,6
_
_
—
_
_
—
—
—
_
_
_
_
_
—
2
1,6
—
—
_
_
__
_
_
_
—
i
0,8
2
1,6
3
2,4
3
2,4
1
0,s
2
1,6
125
100,o
1897.........
32
19,3
15
9,o
13
7,8
44
26,5
23
13,9
! 127
76,5
4
2,4
—
—
5
3,0
2
1,2
3
1,8
—
—
5
3,0
—
—
i
0,6
—
—
—
—
1
0,6
—
—
—
—
1
0,6
1
0,6
3
1,8
—
—
—
—
—
—
—
—
1
0,6
3
1,3
2
1,2
5
3,i
2
1,2
166
100,o
Medeltal för
uren 1893—
1897 .........
27,6
19,8
13,2
9,5
13,2
9.5
38,2
27,4
16,2
11,6
t-*
O
CD
77,s
4,2
3,0
0,4
0,3
2,o
1,4
0,8
0,6
1,2
0,9
0,4
0,3
2,8
2,0
0,2
0,1
0,2
0,i
—
—
—
—
0,6
0,4
—
—
0,6
0,4
1,2
0,9
2,8
2,o
—
—
0,2
0,1
—
_
0,4
0,3
1,6
1,2
4,2
3,0
1,4
1,0
2.2
1,6
3,6
2,6
139,4
100, o
Tab. 14. Fördelning efter fakulteter och linier af de under åren 1884—1897 från de allmanna läroverken
med godhänd mogenhetsexamen afgångne, hvilka anmält sig ämna idka universitetsstudier.
10 11
13
14
15
16 | 17 ] 18 1 19 | 20 I 21 I 22
24
25
Teologiska studier
Är
W
O
w
c
3
B
so
Juridiska studier
Medicinska studier
to
O
Filosofiska studier
W
Q
o
Ej specificerade
O
co
0
3
B
fo
Summa
i?
Q
co
c
3
B
1884
....
1885
....
1886
....
1887
....
1888
...
1889
...
1890
...
1891
...
1892
...
1893
...
1994 ...
1895
...
1896
........
1897
........
Medeltal
1893—97:
Antal.......
Procent . ..
0.4
1.3
3.4 27.6
10.8 87.9
10
21
18
27
22
19
23
14
35
38
32
23
27
37
31:4 2.0
lOO.o 3.5
41.4
73.2
13.2
23.3
35
43
40
28
49
35
36
28
70
66
52
62
49
54
56.6
lOO.o
1.6
3.8
27.4
64.9
13
31.3
20
40
20
11
14
11
11
11
36
49
36
45
39
42
42.2
lOO.o
8.8
11.6
22
30
26
19
29
13
21
24
76
81
62
73
83
80
28.8 38.2
38.o|50.4
50
109
110
105
128
93
84
82
11
18
6
15
9
14
75.8 5.0 12.4 16.2
lOO.o 14.9|36.9 48.2
105
141
107
122
99
110
104
81
24
16
13
17
12
23
168
262
226
236
239
208
201
170
41
35
25
38
26
44
33.6
lOO.o
13
12
9
10
14
6
13
7
12
11
17
24
18
19
83
182
165
141
184
130
131
120
121
133
96
124
103
111
17.8 113.4
7.4 47.
159
202
156
170
155
150
148
120
125
125
94
93
103
127
108.4
45.
255
396
330
321
353
286
292
247
258
269
207
241
224
257
239 6
lOO.o
Källa: Tab. 13.
Tab. 15. Antalet af nyblifna studenter och vid universitet eller högtill
folkmängden och
År
Folkmängd
den 31 dec.
Antal
som aflag
mogen-
hets-
examen
1
n s k
r i f n a
i Uppsala
i Lund
Första
gången
in-
skrifna
Antal inskrifna
från
Summa
in-
skrifna
Första
gången
in-
skrifna
Antal inskrifna
från
Summa
svenskt
univers
eller
högsk.
utländsk
univer-
sitet
svenskt
univers
eller
högsk.
utländsk
univer-
sitet
in-
skrifna
1872
4,250,412
591
356
4
_
360
102
u
113
1873
4,297,972
610
331
5
i
337
88
20
i
109
1874
4,341,559
657
293
2
—
295
114
17
i
132
1875
4,383,291
581
272
4
—
276
113
11
—
124
1876
4,429,713
521
251
7
—
258
124
14
—
138
1877
4,484,542
677
272
4
i
277
97
16
—
113
1878
4,531,863
552
239
6
—
245
106
18
—
124
1879
4,578,901
561
245
4
6
254
137
23
—
160
1880
4,565,668
668
258
4
—
262
149
15
—
164
1881
4,572,245
688
304
7
—
311
143
16
—
159
1882
4,579,115
791
333
10
2
345
142
15
—
157
1883
4,603,595
828
362
6
_
368
153
16
—
169
1884
4,644,448
''I
CO
336
12
—
348
143
23
—
166
1885
4,682,769
831
378
16
1
395
153
19
i
173
1886
4,717,189
776
349
6
6
361
141
35
2
178
1887
4,734,901
804
293
5
—
298
145
29
1
175
1888
4,748,257
849
342
7
1
350
148
56
2
206
1889
4,774,409
767
283
19
—
302
119
53
7
179
1890
4,784,981
739
288
4
2
294
118
27
6
151
1891
4,802,751
662
219
13
—
232
98
31
12
141
1892
4,806,865
676
221
15
2
238
84
37
10
131
1893
4,824,150
724
240
21
2
263
89
29
13
131
1894
4,873,183
652
198
9
7
214
88
27
11
126
1895
4,919,260
747
238
13
4
255
104
11
18
133
1896
4,962,568
705
238 J
19
1
258
92
19
11
122
1897
5,009,632
839
230
13
2
245
88
13
3
104
1898
5,060,000
822
249
15'')
4
2682)
101
14’)
1
116
1883 inskrefs en Student från Stockholms högskola och från och med 1887 årligen ett antal
för alla aren utgjort 6.7. — 2) För hvartdera af åren 1880, 1883, 188*, 1886 och 1897 förekommer en vid
2, 1 och 1 från Stockholms högskola, för åren 189* och 1895 respektive 6 och * från Göteborgs samt för
utom under alla åren tillsammans 15 doktorer såsom gäster, alla utländingar utom en.
Källor: Sveriges officiella statistik A och P, universiteternas festskrifter 1897 samt medskolestyrelse
E. Bökman och Stockholms högskolas rektor, professor Arrhenius.
skola första gången inskrifna studenter samt hvarderas förhållande
inbördes förhållande.
Antal
t u d
e n t e
r
Antal
Summa
vid Göteborgs högsk.
vid Stockholms högskola
första
som aflagt
mogen-
hets-
första
gången
inskrifna
gången
Förut
venska studenter
nskrifna
studenter
Första
Summa
Första
Från
Svenska
Utliin-
Summa
Uppsala,
examen
studenter
i procent
gången
Upp-
in-
annat
eke stu
dingar
in-
Lund,
på 100,000
iå 100,000
af ny-
in-
gången
univ.
skrifna
Göteborg
invånare
invånare
blifna
skrifna
eller
skrifna
skrifna
eller
denter
>. Stock-
studenter
Lund
1
högsk.
holm
_
—
458
13.9
10.8
77.5
_
—
—
—
419
14.9
9.7
68.7
_
_
—
—
—
407
15.1
9.4
61.9
_
—
—
—
385
13.3
8.8
66.3
_
_
—
—
—
375
11.8
8.5
72.0
_
_
—
—
—
369
12.9
8.2
64.0
_
_
—
—
—
345
12.2
7.6
62.5
_
_
—
—
—
382
12.3
8.3
68.1
_
_
—
—
—
407
14.4
8.9
61.9
_
_
13
6
7
4
29
460
15.0
10.1
66.9
_
_
11
9
7
—
27
486
17.3
10.6
61.2
_
_
_
24
6
3
2
35
639
18.o
11.7
65.1
_
_
27
9
6
5
46
606
16.8
10.9
65.0
_
_
23
5
6
3
37
554
17.7
11.8
66.7
_
_
_
21
1
5
4
31
611
16.5
10.8
65.9
_
_
18
3
3
2
26
456
17.0
9.6
66.7
_
_
17
4
4
2
27
507
17.9
10.7
69.7
_
_
—
15
—
—
—
15
417
16.1
8.7
54.4
_
_
14
1
2
1
18
420
15.4
8.8
66.8
ii
n
22
28
2
2
1
33
356
13.8
7.4
63.9
18
2
20
19
1
10
—
30
342
14.1
7.1
60.0
17
3
20
11
5
5
1
22
357
15.0
7.4
49.8
14
5
19
26
6
5
1
37
326
13.4
6.8
60. o
13
4
17
16
5
6
—
27
371
15.2
7.5
49.7
17
12
29
10
2
4
3
19
357
14.2
7.2
50.0
9
5
14
18
6
3
2
29
345
16.7
0.9
41.1
1 14
1
15
12
7
10
3
1
324)
376
1 16.2
7.4
45.7
från Stockholms och Göteborgs högskolor, hvilket nådde sitt maximum 1893 med 18 studenter och i medeltal
krigsmakten anställd officer bland de inskrifna. - 3) Under åren 1885, 1887 och 1888 förekomma respektive
åren 1897 och 1898 respektive 1 och 1 från Stockholms högskola och 3 och 1 från Göteborgs. — ) Dess
delanden
frun akademisekreterarne J. von Bahr och O. Ernberg, sekreteraren vid Göteborgs hög
-
Tab. 16. Antal vid universitet och högskolor närvarande studerande.
i Uppsala
Lund
År
v. t
h. t.
V. t.
h. t.
1872
1545
1637
516
570
1873
1555
1628
558
565
1874
1539
1563
548
576
1875
1490
1505
542
540
1876
1409
1479
532
594
1877
1428
1517
562
596
1878
1410
1447
576
619
1879
1400
1442
617
658
1880
1417
1533
627
739
1881
1440
1587
711
779
1882
1525
1647
748
819
1883
1588
1721
811
840
1884
1656
1785
823
841
1885
1772
1883
829
870
1886
1835
1928
859
889
1887
1820
1822
840
907
1888
1753
1816
886
931
1889
1802
1860
901
911
1890
1790
1822
881
885
1891
1723
1680
855
822
1892
1590
1601
778
735
1893
1523
1669
701
695
1894
1502
1504
683
672
1895
1432
1513
652
684
1896
1455
1549
665
665
1897
1497
1564
611
648
1898
1458| 1553
614
643
Göteborg
v. t.
h. t.
Gemensamma
för angifna
h. t. och
följande
v. t.
tuderande
Antal i
vid
vid
Karol.
institutet
Summa för
Uppsala, Lund
och Göteborg
samt Karol.
institutet
Uppsala,
Lund,
Stock-
holms
hög-
skola
utom
åhörare
Göteborg o.
Karolinska
institutet
V. t.
h. t.
y. t.
h. t.
studerande1)
på 100,000
invånare
V. t
h. t
69
62
2130
2269
51.8
—
—
76
73
2189
2266
51.8
—
—
77
107
2164
2246
50.8
—
—
121
116
2153
2161
49.2
—
—
131
119
2072
2192
48.1
—
—
126
129
2116
2242
48.6
—
—
143
147
2129
2213
47.9
—
—
166
176
2183
2276
48.7
—
—
204
187
2248
2459
51.5
—
29
226
212
2377
2578
54.2
32
34
259
234
2532
2700
57.1
43
45
272
249
- 2671
2810
59.5
49
69
291
246
2770
2872
60.7
39
59
273
265
2874
3018
62.9
59
58
281
276
2975
3093
64.3
48
47
368
381
3028
3110
64.8
45
47
384
424
3023
3171
65.2
43
41
442
396
3145
3167
66.1
40
35
402
398
3073
3105
64.6
39
52
410
381
2988
2905
61.3
44
53
417
363
2807
2733
57.6
49
53
394
345
2655
2650
55.0
52
48
371
355
2597
2573
53.0
50
56
410
357
2534
2597
52.2
49
48
369
351
2538
2617
51.9
40
43
371
322
2525
2582
51.0
50
57
334
306
2467
2558
49.7
22
37
41
40
49
46
61
22
34
41
42
43
52
48
56
21
32
33
34
36
42
45
?
redogörelser och rekw ® testskrifter och studentkataloger samt deras och högskolornas
hotfs hög koTas rektorP3mArfheS-rÖmV ^ \ anfÖrda arbete 0ch meddelanden** Stockhögskolas
Sekreterare E Bökman
Karohnska >nstitutets, prof. Mörner, och Göteborgs
'') Medeltal för v. t. och h. t.
Tab. 17. Fakulteternas studentantal.
Ar
Jämförelse mellan fakulteterna
Fakulteternas
studentantal på
100,000 invånare
Teologiska
Juridiska
Medicinska
medeltal
för v. t.
o. h. t.
v. t.
S:ma
utom
Göte-
borg
medeltal
för v. t.
o. h. t.
V. t.
S:ma
utom
Göte-
borg
medeltal för
v. t. o. h. t.
i
Upp-
sala
i
Lund
Göte-
borg
för-
bered.
Upp-
sala
Lund
i
Göte-
borg
för-
bered.
i
Upp-
sala
T 1 rl
Lund
Karo-
inska
nstit.
S:ma
Teolo-
giska
Juri-
diska
Medi-
cinska
Filo-
sofi-
ska1)
1872
283
78
_
361
147
69
_
216
142
33
65
240
8.5
5.1
5.6
32. 6
1873
324
104
—
428
144
64
—
208
166
33
74
273
10.o
4.8
6.4
30.6
1874
350
113
—
463
143
63
—
206
159
36
92
287
10.7
4.7
6.6
28.8
1875
340
117
—
457
142
53
—
195
155
45
118
318
10.4
4.4
7.3
27.1
1876
365
127
—
492
140
60
—
200
162
54
125
341
11.1
4.5
7.7
24.8
1877
377
138
—
515
145
61
—
206
182
62
127
371
11.5
4.6
8.3
24.2
1878
343
137
—
480
141
62
—
203
190
67
145
402
10.6
4.5
8.9
23.9
1879
328
145
—
473
156
61
—
217
186
68
171
425
10.3
4.7
9.3
24.4
1880
302
131
—
433
182
79
—
261
196
71
195
462
9.5
5.7
10.1
26.2
1881
244
122
—
366
208
100
—
308
187
77
219
483
8.0
6.7
10.6
28.9
1882
191
102
—
293
235
130
—
365
198
84
245
527
6.4
8.0
11.5
31.2
1883
152
96
—
248
278
133
—
411
208
94
260
562
5.4
8.9
12.2
33.0
1884
144
85
—
229
234
146
—
480
222
99
268
589
4.9
10.3
12.7
32.8
1885
167
87
—
254
381
147
—
528
260
122
269
651
5.4
11.3
13.9
32.3
1886
184
97
—
281
411
159
—
570
279
143
278
700
6.0
12.1
14.8
31.4
1887
190
92
—
282
443
159
—
602
263
149
374
786
6.0
12.7
16.6
29.5
1888
211
105
—
316
466
176
—
642
237
152
404
793
6.7
13.5
16.7
28.3
1889
256
103
—
359
483
225
—
708
233
147
418
798
7.5
14.3
16.7
27.1
1890
271
103
—
374
484
237
—
721
224
126
400
750
7.8
15.1
15.7
26.0
1891
269
102
'' —
371
463
213
—
676
204
123
395
722
7.7
14.1
15.0
24.5
1892
276
93
—
369
444
176
—
620
171
113
390
674
7.7
12.9
14.0
23.0
1893
279
78
—
357
404
140
—
544
160
124
369
653
7.4
11.3
13.5
22.8
1894
264
72
6
336
397
133
i
630
150
106
363
619
6.9
10.9
12.7
22.5
1895
259
72
4
331
365
129
i
494
147
103
383
633
6.7
10.0
12.9
22.6
1890
258
72
6
330
372
117
i
489
145
107
360
612
6.6
9.9
12.3
23.1
189"
246
73
0
319
364
114
i
478
166
95
346
607
6.4
9.5
12.1
23.0
1898
223
70
5
293
344
113
4
457
171
93
320
584
5.8
9.0
11.5
23.4
Källor: Desamma som till tab. 16.
'') Göteborgs studenter inräknade.
Tab. 18. Svenska, norska och
E> v
e
n
s k
a
År
T
o 1 o g i s
k a
J u
r i
i i s
k a
r
o
*2.
Teoret. teol. ex.
Prakt. teol. ex.
Teol. kand. ex.
Kansliexamen
Ex. t. rätteg.verk.
Jur. utr. kand. ex.
Juris lic
ex.
3
CD
■5
in
a
UX
(CJ
UX
a
UX
a
UX
<3
UX
cj
ux
3>
CD
p*
3
3
o.
3
3
p
v
X
p
p"
3
3
3.
3
3
p
V
rn
EL
p*
3
3
3.
3
3
i»
*3
n
EL
p“
3
3
a.
3
3
p
xs
X
SL
p4
3
3
3-
3
3
p
X
X
SL
p"
3
3
3.
3
3
p
X
X
EL
p"
3
3
3.
3
3
p
p:
p
•-*
CD
1887
46
22
68
35
14
49
3
—
3
5
10
15
38
27
65
8
11
19
—
—
—
55
1888
43
27
70
29
19
48
3
—
3
4
2
6
43
47
90
14
4
18
—
—
—
47
1889
48
20
68
35
26
61
5
1
6
5
5
10
39
46
85
19
4
23
—
—
—
58
1890
57
21
78
43
21
64
7
—
7
5
—
5
59
50
109
20
8
28
—
—
—
70
1891
61
34
95
46
29
75
4
—
4
4
3
7
44
55
99
22
17
39
—
—
—
67
1892
63
19
82
53
31
84
8
1
9
3
—
3
51
53
104
14
8
22
—
—
—
74
1893
43
12
55
57
21
78
4
1
5
5
—
5
50
37
87
7
5
12
—
4
4
82
1894
41
22
63
38
10
48
6
1
7
13
3
16
53
17
70
23
3
26
—
1
1
63
1895
48
15
63
32
23
55
6
1
7
14
1
15
23
14
37
17
—
17
—
7
7
62
1896
56
16
72
39
13
52
4
—
4
21
1
22
24
15
39
13
5
18
—
1
1
58
1897
41
22
63
51
13
64
5
3
8
8
2
10
22
4
26
34
4
38
—
—
—
70
1898
36
19
55
37
27
64
4
2
6
1
4
5
18
18
14 |
8
22
—
-
-
82
Anm. 1. Första afdelningen af delad examen är icke medräknad, ej heller efterpröfning, ej heller
därifrån utgör året 1897 för Danmark, enär uppgifter i nämnda afseende icke varit tillgängliga. Det medför
Anm. 2. Svenska examina, aflagda i början af v.-t., äro inräknade i föregående årets examina.
Vanligen uttages legitimationen några få dagar efter examen.
Källor: för Sverige: studentkatalogerna och medicinalstyrelsens matriklar, berättelserna öfver
med Sveriges officiella statistik P; för Norge: Universitets- og Skoleannaler; för Danmark: Universitetets
danska afslutande examina.
N o
r s
k a
D
a n
s k
a
F
1
a
0 f
8
c a
Antal, som genom-
gått profår
Fil. doktorer
Teol. Embeds-
examen
Juridisk Embeds-
examen
Medicinsk Embeds-
examen
Leer er examen
Bergsexamen
Teol. Embeds-
examen
Fuldstaendig juri-  disk examen
Statsvidenskabelig
examen
0konom.-statistisk
examen
Juridisk examen for
ustuderede
c
A
3
gf
*o 51
3
© af
*3
8
Laegevidenskabelig
examen
Skoleembeds-
examen
Fil. kand. ex.
Fil. lic. ex.
Uppsala
Lund
Göteborg
Snmma
Uppsala
Lund
Göteborg
Summa
64
30
_
94
19
u
—
30
47
13
21
59
16
26
i
35
44
8
—
—
—
36
—
98
48
—
146
18
10
—
28
48
20
36
81
35
11
i
73
62
8
—
44
—
32
13
87
39
_
126
37
6
—
43
47
30
42
100
32
27
4
64
55
8
—
58
—
55
9
66
48
_
114
28
4
—
32
50
23
41
101
50
30
2
59
56
7
-
77
—
49
17
75
35
_
110
20
15
—
35
50
24
33
77
61
25
—
60
69
7
—
70
—
49
27
65
28
_
93
29
12
—
41
43
27
50
89
70
38
1
74
48
14
—
80
56
55
16
58
31
_
89
38
16
—
54
48
29
36
63
74
22
3
64
41
6
—
63
53
79
35
39
30
2
71
28
3
—
31
49
19
42
71
57
15
2
89
49
14
—
10
76
69
27
57
25
2
84
20
12
2
34
48
23
22
61
63
9
1
78
63
1
i
—
61
79
23
48
26
4
78
40
10
—
50
49
29
17
76
51
10
—
74
51
—
8
—
65
79
29
60
37
2
99
33
6
1
40
48
44
—
—
—
—
—
68
51
—
9
—
103
52
24
43
38
5
86
28
8
1
37
51
34
examen, som i Norge och Danmark aflagts för andra gången för erhållande af högre betyg. Undantag
blott afdrag af en eller annan enhet utom för den juridiske Fadlesproven.
Uppgiften på legitimerade läkare sammanfaller nästan fullständigt med aflagda medicine licentiatexamina.
Göteborgs högskola i ecklesiastikdepartementet och departementets matrikel öfver profarskandidater jämförd
Aarbog för ifrågavarande år samt Statistisk Aarbog I.
Tab. 19. Postverkets rekrytering1 åren 1886 -1898.
Postelevers kompeten
Poststaten:
e. o. postexpeditörer
Generalpoststyrelsen
:
e. o. tjänstemän
-
Betyg i 4
ämnen och
från flickskolas
Betyg i 4 ämnen och
klassbetyg från klass
Blott
vitsord
i 4
ämnen
Blott
vitsord
i de 4
ämnena
S:ma
S:ma
S:ma
Stu
denter
-
Jurister
högre
klasser
lägre
klasser
S:ma
Summa
Medeltal
Procent
Anm. 1. Statistiken öfver postelevers kompetens omfattar blott nio år, enär ansökningshandlingarna, ur hvilka densamma
är hämtad, icke finnas samlade tillhopa för tidigare år än 1890. Att 1891 års elevkurs omfattade ett mindre antal elever än de under
följande året i postverkets tjänst anställde e. o. postexpeditörer, beror därpå, att 1892 3 kvinnor och 8 män anställdes i postverkets tjänst
utan att hafva genomgått det föregående årets elevkurs. — Stundom förvärfvas högre kompetens efter inträdet i postverkets tjänst. Sålunda
har en af de 1892 och en af de 1894 anställde sedermera aflagt juridisk examen och af de 1894 anställde en sedan aflagt juridisk
och en filosofisk examen.
Anm. 2. Uppgifterna i de fyra första kolumnerna äro hämtade ur poststyrelsens registratur, jämfÖrdt med de i styrelsens
cirkulär Bil. A. intagna förteckningar.
Tab 20. Tjänstemännens rekrytering vid Tullstaten och
Statens järnvägar.
Tullstaten 1887—98
Statens järnvägar
1886—79
Antagna
Afförda
Första
Ar
e. o.
notarier
e. o.
kam-
marskr.
Summa
e. o.
notarier
e. o.
kam-
marskr.
Summa
Rekry-
tering
gången
anställda
i ordinarie
tjänst
Af dem
i styrelsen
1886
22
4
1887
i
50
51
2
31
33
18
31
12
1888
4
75
79
—
20
20
59
10
5
1889
5
70
75
—
39
39
36
8
3
1890
5
55
60
2
45
47
13
18
12
1891
5
35
40
—
17
17
23
20
4
1892
3
51
54
5
35
40
14
31
16
1893
3
34
37
6
44
50
- 13
17
12''
1894
5
34
39
1
35
36
3
17
4
1895
3
47
50
5
14
19
31
19
9
1896
2
30
32
5
26
31
1
82
14
1897
2
25
27
1
33
34
—7
21
7
1898
4
25
29
4
32
36
-7
—
—
Summa
42
531
573
31
371
402
171
296
102
Årligt medeltal
3.5
44.3
47.8
2.6
30.9
33.5
143.
24.7
8.5
Ärlig rekrytering
0.9
13.4
14.3
- |
—
-
24.7
8.5
Amu. Den ovanligt starka rekryteringen vid järnvägsstaten året 1896 beror
på statens öfvertagande af västkustbanan med dess personal. Ett liknande, fast
mindre inflytande utöfvade i början af perioden inköpet af Söderliamnsbanan. Frånräknas
denna mer tillfälliga rekrytering, blir den ordinarie rekryteringen under
perioden omkring 20 personer årligen. En beräkning af rekryteringen efter Beskows
och Welins matrikel 1897, upptagande anställningsåret efter vare sig ordinarie eller
extra anställning, visar, såsom är att vänta på grund af afgång bland de anställda
under 0—10 år, en något lägre rekrytering af omkring 20 för år, de inköpta banornas
personal inräknad.
Källor: för tullstaten: generaltullstyrelsens registratur; för järnvägarna; statens
järnvägars arfvodesstater för åren 1887—98.
Tab. 21. Järnvägstjänstemännens kompetens år 1897.
Statens järnvägar.
Styrelsen.
Juri-
diska
exa-  mina '')
Tekniska
examina
Fil.
kand.
eller
doktor
Offi-
cera-
exa-
men
Student-
examen
Exam.
från
Han-
dels-
institut
Andra *)
Summa
Högre2)
Lägre3)
Män
Kvinnor
Män
Kvinnor
Män
Kvinnor
Byråafdelningen ................. .............
9
2
i
1
2
20»)
i
1
14
3
50
4
Banafdelningen...................................
1
3
—
—
—
—
—
—
—
—
4
—
Maskinafdelningen .............................
—
2
—
—
—
—
—
—
3
—
5
—
Trafikafdelningen ............................
—
1
i
1
1
3B5)
—
4
85
17
126
17
«
Summa
10
8
2
2
3
53
i
5
102
20
185
21
Distrikten.
Byråafdelningen ......................
2
_
_
—
_
2
_
_
6
1
10
1
Banafdelningen.................................
—
296)
6
—
—
1
—
—
3
—
39
—
Maskinafdelningen ..............................
—
42
6
1
—
10
—
3
43
—
105
—
Trafikafdelningen .................................
1
167)
13
—
12
94
—
7
431
7
574
7
Summa
3
87
25
1
12
107
—
10
483
8
728
8
Procent för distrikten
0.4
11.8
3.4
O.i
1.6
14.5
—
1.5
65.6
l.i
98.9
l.i
Summa summarum
13
95
27
3
15
160
i
15
585
28
913
29
Procent af d:o
1.4
10.1
2.8
O.s
1.6
17.o
O.i
1.6
62.1
3.0
96.9
3.1
Större enskilda järnvägar8).
Bergslagernas järnvägar ........................
2
13
5
—
—
14
_
2
65
—
101
_
Gefle—Dala järnväg..............................
—
2
2
—
—
5
—
—
50
1
59
1
Halmstad—Nässjö järnväg .....................
2
2
—
—
2
3
—
—
45
1
54
1
Oxelösund—Flen—Västmanlands järnväg...
1
—
2
—
1
5
_
_
32
1
41
1
Stockholm—Västerås—Bergslagens järnväg
1
3
—
—
—
1
—
—
69
2
74
2
Uppsala—Gefle järnväg .......................
1
2
1
—
—
3
—
—
19
—
26
—
Summa för större privata banor
Procent af d:0
7
22
10
—
3
31
| -
2
280
5
355
1 5
1.9
| 6.1
2.8
O.o
0.8
8.6
! -
0.6
| 77.8
1.4
98.6
1.4
'') Inkl. kameralexamen. 2) Äfven från Chalmerska läroanstalten, ehuru examen i några fall torde beteckna den lägre kursen.
*) Examen från teknisk elementarskola, bergsskolorna, tekniska skolan i Kristiania o. d. 4) Sjökaptener, farmaceuter, folkskolelärare,
länsmän, underofficerare, bruksbokhållare, landtbrukare med eller utan examen från Ultuna eller Alnarp, elever från tekniska högskolan
eller tekniska elementarskolor etc. 6) En tillika lägre teknisk examen. 6) 5 tillika exam. från krigshögskolan. !) 3 tillika officersexamen
och en af dem från krigshögskolan, en annan exam. från handelsinstitut. 8) Dessa järnvägars styrelser äro icke medräknade
utom ledamöter, som tillika äro tjänstemän.
Tab. 22. Antal lärjungar, som efter vårterminens slut men före nästföljande hösttermins slut afbrutit
skolgången vid ett allmänt läroverk och ej veterligen fortsatt densamma vid annat allmänt läroverk.
(Betecknas i tab. 28 såsom kategori I.)
A. Lärjungar, som vid vårterminens slut eller vid höstterminens
början blifvit flyttade från nedan angifna klass till
den närmast högre.
B. Lärjungar i nedan angifna klass, hvilka vid vårterminens
slut eller vid höstterminens början blifvit underkända till
den närmast högre.
Klass
v.-t. 93—
v.-t. 94—
v.-t. 95—
v.-t. 96—
v.-t. 97—
Medeltal
Klass
v.-t. 93-
<
CO
1
v.-t. 95-
v.-t. 96—
v.-t. 97—
—h.-t. 93
—h.-t. 94
—h.-t. 95
—h.-t. 96
-h.-t, 97
—h.-t. 93
-h.-t. 94
—h.-t. 95
-h.-t. 96
-h.-t. 97
1.........
33
24
27
22
15
24.2
1........
60
42
56
52
62
54.4
2.........
41
35
26
30
42
34.8
2.........
103
94
105
94
102
99.6
3.........
89
99
82
89
82
88.2
3.........
177
136
155
140
167
155.o
R. 4 ...
85
82
106
81
83
87.4
R. 4 ...
149
156
178
184
164
166.2
R. 5
176
190
153
189
187
179.o
R. 5 ...
182
185
174
192
187
184.o
R. 6: i
25
20
20
24
18
21.4
R. 6: i
53
77
76
64
70
68.o
R. ö: 2
8
8
10
13
9
9.6
R. 6: 2
19
34
24
38
31
29.2
R. 7: i
—
—
—
—
—
—
R. 7: i
10
16
15
14
23
15.6
L. 4...
12
15
13
16
20
15.2
L. 4 ...
37
42
40
24
35
35.6
L. 5...
38
32
46
40
47
40.6
L. 5 ...
42
44
61
39
35
44.2
L. 6: i
46
31
64
19
18
35.6
L. 6: i
54
54
42
43
38
46.2
L. 6:2
12
12
11
4
7
9.2
L. 6:2
37
32
36
33
18
31.2
L. 7: l
—
—
—
—
—
—
L. 7: i
12
23
19
7
18
15.8
Summa
565
548
558
527
528
545.2
Summa
935
935
981
924
950
945.o
Tab. 23. Antal lärjungar, som efter höstterminens slut men före nästföljande vårtermins slut afbrutit
skolgången vid ett allmänt läroverk och ej veterligen fortsatt densamma vid annat allmänt läroverk.
(Betecknas i tab. 28 såsom kategori II.)
A. Lärjungar i nedan angifna klass, hvilka vid höstterminens
slut erhållit minst betyget godkänd i alla läsämnen.
B. Lärjungar i nedan angifna klass, hvilka vid höstterminens
slut erhållit lägre betyg än godkänd i ett eller flere
läsämnen.
h.-t. 93—
h.-t. 94-
h.-t. 95—
h.-t. 96-
h.-t. 97—
Medeltal
Klass
h.-t. 93-
h.-t. 94-
h.-t. 95-
h.-t. 96-
h.-t. 97—
Medeltal
—v.-t. 94
—v.-t. 95
—v.-t. 96
-v.-t. 97
—v.-t. 98
—v.-t. 94
—v.-t. 95
—v.-t. 96
—v.-t. 97
—v.-t. 98
1
3
7
7
3
9
5.8
1.........
8
23
21
8
16
15.2
2
8
7
2
6
12
7.o
2.........
20
19
23
31
31
24.8
3.........
16
16
11
15
9
13.4
3.........
37
38
54
30
34
38.6
R. 4
20
15
13
9
6
12.6
R. 4 ..
51
38
59
53
41
48.4
R. 5 ...
18
5
8
7
14
10.4
R. 5 ...
44
44
30
30
56
40.8
R. 6: i
4
4
7
2
7
4.8
R. 6: i
22
13
16
18
19
17.6
R. 6: 2
4
2
1
0
0
1.4
R. 6: 2
5
7
8
8
9
7.4
R. 7: i
3
2
1
0
0
1.2
R. 7: i
7
2
4
5
7
5.o
L. 4.
0
1
0
2
0
0.6
L. 4...
12
13
5
8
5
8.6
L. 5...
4
3
3
1
0
2.2
L. 5 ...
17
7
14
12
13
12.6
L. 6: i
8
4
1
1
5
3.8
L. 6: i
13
10
7
15
17
12.4
L. 6: 2
1
4
2
2
2
2.2
L. 6: 2
14
10
5
6
9
8.8
L. 7: i
0
3
3
o
0
1.2
L. 7: i
5
5
3
4
2
3.8
Summa
89
73
59
48
64
66.6
Summa
255
229
249
228
259
244.o
Tab. 24. Antal lärjungar, som efter vårterminens slut men före nästföljande hösttermins slut afbrutit
skolgången vid ett högre läroverk och ej veterligen fortsatt densamma vid annat'' allmänt läroverk.
(Betecknas i tab. 29 såsom kategori I.)
A. Lärjungar, som vid vårterminens slut eller vid höstterminens
början blifvit flyttade från nedan angifna klass till
den närmast högre.
B. Lärjungar i nedan angifna klass, hvilka vid vårterminens
slut eller vid höstterminens början blifvit underkända till
den närmast högre.
Klass
v.-t. 93—
—h.-t. 93
v.-t. 94—
—h.-t. 94
v.-t. 95—
—h.-t. 95
v.-t. 96—
-h.-t. 96
v.-t. 97-  -h -t. 97
Medeltal
Klass
v.-t. 93—
-h.-t. 93
v.-t. 94—
—h.-t. 94
v.-t. 95—
—h.-t. 95
v.-t. 96—
—h.-t. 96
v.-t. 97—
—h.-t. 97
Medeltal
1.........
14
11
12
10
7
10.8
1.........
27
19
36
28
23
26.6
2.........
16
20
15
13
23
17.4
2.........
58
50
55
49
54
53.2
3.........
30
39
32
39
27
33.4
3.........
99
66
70
66
96
79.4
R. 4 ...
49
50
62
52
51
52.8
R. 4 ...
102
106
121
120
95
108.8
R. 5 ...
87
99
85
96
95
92.4
R. 5 ...
123
139
133
137
136
133.6
R. 6: i
25
20
20
24
18
21.4
R. 6: i
53
77
76
64
70
68.o
R. 6: 2
8
8
10
13
9
9.6
R. 6: 2
19
34
24
38
31
29.2
R. 7: l
—
—
—
—
—
—
R. 7: l
10
16
15
14
23
15.6
L. 4 ...
8
13
8
14
17
12.o
L. 4 ..
29
34
36
21
30
30. o
L. 5 ...
26
24
30
22
28
26.o
L. 5 ...
34
36
50
30
29
35.8
L. 6: i
46
31
64
19
18
35.6
L. 6: i
54
54
42
43
38
46.2
L. 6: 2
12
12
11
4
7
9.2
L. 6:2
37
32
36
33
18
31.2
L. 7: i
—
—
—
—
—
—
L. 7: i
12
23
19
7
18
15.8
Summa
321
327
349
306
300
320.6
Summa
657
686
713
650
661
673.4
Tab. 25. Antal lärjungar, som efter höstterminens slut men före nästföljande vårtermins slut afbrutit
skolgången vid ett högre läroverk och ej veterligen fortsatt densamma vid annat allmänt läroverk.
(Betecknas i tab. 29 såsom kategori II.)
A.
Lärjungar i nedan angifna klass, hvilka vid höstterminens
slut erhållit minst betyget godkänd i alla läsämnen.
B.
Lärjungar i nedan angifna klass, hvilka vid höstterminens
slut erhållit lägre betyg än godkänd i ett eller flere
läsämnen.
Klass
h.-t. 93—
—v.-t. 94
h.-t. 94-  —v.-t. 95
h.-t. 95—
—v.-t. 96
h.-t. 96-  —v.-t. 97
h.-t. 97-  —v.-t. 98
Medeltal
Klass
h.-t. 93-  —v.-t. 94
h.-t. 94-  —v.-t. 95
h.-t. 95—
—v.-t. 96
i.-t. 96—
-v.-t. 97
h.-t. 97—
-v.-t. 98
Medeltal
1
o
2
2
1
4
1.8
1.
4
10
12
2
9
7.4
2
5
1
0
3
4
2.6
2..
8
9
15
16
14
12.4
3..
8
6
2
5
5
5.2
3.
21
23
28
13
18
20.6
R.
4
10
6
8
5
5
6.8
R.
4...
38
22
37
34
25
31.2
R.
5
14
2
5
4
6
6.2
R.
5...
38
33
22
22
41
31.2
R.
6: i
4
4
7
2
7
4.8
R.
6: i
22
13
16
18
19
17.6
R.
6: 2
4
2
1
0
0
1.4
R.
6:2
5
7
8
8
9
7.4
R.
7: i
3
2
1
0
0
1.2
R.
7: l
7
2
4
5
7
5.o
L
4
0
1
0
1
0
0.4
L.
4...
7
13
5
8
4
7.4
L
5
3
3
3
1
0
2.o
L.
5...
14
7
12
11
12
11.2
L.
6: i
8
4
1
1
5
3.8
L.
6: i
13
10
7
15
17
12.4
L.
6: 2
1
4
2
2
2
2.2
L.
6: 2
14
10
5
6
9
8.8
L.
7: l
0
3
3
0
0
1.2
L.
7: i
5
5
3
4
2
3.8
Summa
60
40
35
25
38
39.6
Summa
196
164
| 174
| 162
| 186
176.4
Tab. 26. Antal lärjungar, som efter vårterminens slut men före nästföljande hösttermins slut afbrutit
skolgången vid ett lägre läroverk eller en pedagogi och ej veterligen fortsatt densamma vid annat
allmänt läroverk. (Betecknas i tab. 30 såsom kategori I.)
A. Lärjungar, som vid vårterminens slut eller vid höstterminens
B. Lärjungar i
nedan angifna klass, hvilka vid vårterminens
början blifvit flyttade från nedan angifna klass till
slut eller vid höstterminens början blifvit underkända till
den närmast högre.
den närmast högre.
Klass
v.-t. 93—
-h.-t. 93
v.-t. 94—
—h.-t. 94
v.-t. 95—
—h.-t. 95
v.-t. 96—
-h.-t. 96
v.-t. 97-  -h.-t. 97
Medeltal
Klass
v.-t. 93—
-h.-t. 93
v.-t. 94—
—h.-t. 94
v.-t. 95—
-h.-t. 95
v.-t. 96—
—h.-t. 96
v.-t. 97—
—h.-t. 97
Medeltal
1.........
19
13
15
12
8
13.4
1.........
33
23
20
24
39
27.8
2.........
25
15
11
17
19
17.4
2.......
45
44
50
45
48
46.4
3.........
59
60
50
50
55
54.8
3.........
78
70
85
74
71
75.6
R. 4 ...
36
32
44
29
32
34.6
R, 4 ...
47
50
57
64
69
57.4
R. 5 ...
89
91
68
93
92
86.6
R. 5...
59
46
41
55
51
50.4
L. 4
4
2
5
2
3
3.2
L. 4 ...
8
8
4
3
5
5.6
L. 5 ...
12
8
16
18
19
14.6
L. 5 ...
8
8
11
9
6
8.4
Summa
244
221
209
221
228
224.6 |
Summa
278
249
268
274
289
271.6
Tab. 27. Antal lärjungar, som efter höstterminens slut men före nästföljande vårtermins slut afbrutit
skolgången vid ett lägre läroverk eller en pedagogi och ej veterligen fortsatt densamma vid annat
allmänt läroverk. (Betecknas i tab. 30 såsom kategori II.)
A. Lärjungar i nedan angifna klass, hvilka vid höstterminens
slut erhållit minst betyget godkänd i alla läsämnen.
B. Lärjungar i nedan angifna klass, hvilka vid höstte
slut erhållit lägre betyg än godkänd i ett eller fle
läsämnen.
rminens
re
Klass
h.-t. 93-  —v.-t. 94
h.-t. 94-  —v.-t. 95
h.-t. 95—
—v.-t. 96
h.-t. 96—1
-v.-t. 97
h.-t. 97-  —v.-t. 98
Medeltal
Klass
h.-t. 93—
—v.-t. 94
h.-t. 94-  —v.-t. 95
h.-t. 95-  —v.-t. 96
h.-t. 96—|
—v.-t. 97
h.-t. 97—
—v.-t. 98
Medeltal
1.........
2.........
3.........
R. 4
] R. 5
L. 4
L. 5 ...
Summa
3
3
8
10
4
0
1
5
6
10
9
3
0
0
5
2
9
5
3
0
0
2
3
10
4
3
1
0
5
8
4
1
8
0
0
4.0
4.4
8.2
5.8
4.2
0.2
0.2
1.........
2.........
3.........
R. 4 ...
R, 5 ...
L. 4 ...
L. 5 ...
4
12
16
13
6
5
3
13
10
15
16
11
0
0
9
8
26
22
8
0
2
6
15
17
19
8
0
1
7
17
16
16
15
1
1
7.8
12.4
18.o
17.2
9.6
1.2
1.4
|
29 |
33
24
23
26
27.0 || Summa
59
65
75
66
73
67.6
Tob. 28. Årliga antalet lärjungar, som af brutit skolgången vid ett
allmänt läroverk och ej veterligen fortsatt densamma vid annat allmänt läro
verk.
(Medeltal hämtade ur tabellerna 22—23.)
Kategori I: Afgångne efter
vårterminens slut, men före
höstterminens slut
Kategori II: Afgångne efter
höstterminens slut, men före
vårterminens slut
Summa af I och II
Klass
A.
Flyttade
B.
Ej flyt-  tade
Summa
A.
Godkänd*
i samtliga
läsämnen
B.
Under-  kände i et
eller flere
läsämnen
Summa
A.
B.
Summa
a) Absoi
1...........
uta tal.
24.2
54.4
78.6
5.8
15.2
21.o
30.o
69.6
99.6
2...........
34.8
99.6
134.4
7.o
24.8
31.8
41.8
124.4
166.2
3...........
88.2
155.0
243.2
13.4
38.6
52.o
101.6
193.6
295.2
R. 4.....
87.4
166.2
253.6
12.6
48.4
61.o
100.O
214.6
314.6
R. 5.....
179.0
184.0
363.o
10.4
40.8
51.2
189.4
224.8
414.2
R. 6: i..
21.4
68.o
89.4
4.8
17.6
22.4
26.2
85.6
111.8
R. 6: 2..
9.6
29.2
38.8
1.4
7.4
8.8
11.0
36.6
47.6
R. 7: i
—
15.6
15.6
1.2
5.o
6.2
1.2
20.6
21.8
L. 4......
15.2
35.6
50. s
0.6
8.6
9.2
15.8
44.2
60. o
L. 5......
40.6
44.2
84.8
2.2
12.6
14.8
42.8
56.8
99.6
L. 6: i.
35.6
46.2
81.8
3.8
12.4
16.2
39.4
58.6
98.o
L. 6: 2.
9.2
31.2
40.4
2.2
8.8
11.0
11.4
40. o
51.4
L. 7: i...
—
15.8
15.8
1.2
3.8
5.o
1.2
19.6
20.8
Summa
545.2
945.0
1,490.2
66.6
244.o
310.6
611.8
1,189.0
1,800.8
b) Procenttal.
1............|
30.8
69.2
100
27.6
72.4
100
30.i
69.9 j
100
z............j
25.9
74.i
100
22.0
78.o
100
25.2
74.8
100
3............
36.3
63.7
100
25.8
74.2
100
34.4
65.6
100
R. 4
34.5
65.5
100
20.7
79.3
100
31.8
68.2
100
R. 5......
49.3
50.7
100
20.3
79.7
100
45.7
54.3
100
R. 6: i..
23.9
76.i
100
21.4
78.6
100
23.4
76.6
100
R. 6: 2.
24.7
75.3
100
15.9
84.i
100
23.i
76.9
100
R. 7: i...
—
--
—
19.4
80.6
100
—
L. 4
29.9
70.1
100
6.5
93.5
100
26.3
73.7
100
L. 5......
47.9
52.i
100
14.9
85.i
100
43.o
57.o
100
L. 6: 1...
43.5
56.5
100
23.5
76.5
100
40.2
59.8
100
L. 6: *2..
22.8
77.2
100
20. o
80. o
100
22.2
77.8
100
L. 7: 1
—
- 1
—
24.o
76.o |
100 1
—
—
Summa
36.6 |
63.4 ||
100
21.4 1
73.6 j
100 1
34.o |
66.o
100
Tab. 29. Årliga antalet lärjungar, som afbrutit skolgången vid ett
högre läroverk och ej veterligen fortsatt densamma vid annat allmänt läroverk.
(Medeltal hämtade ur tabellerna 24—25.)
Kategori 1: Afgängne efter
vårterminens slut, men före
höstterminens slut
Kategori 11: Afgängne efter
höstterminens slut, men före
vårterminens slut
Summa af I och II
Klass
A.
Flyttade
B.
Ej flyt-  tade
Summa
A.
Godkände
samtliga
läsämnen
B.
Under-  kände i ett
eller flere
läsämnen
Summa
A.
B.
Summa
a) Absoh
1............
da tal.
10.8
26.6
37.4
1.8
7.4
9.2
12.6
34.o
46.6
2............
17.4
53.2
70.6
2.6
12.4
lö.o
20.o
65.6
85.6
3............
33.4
79.4
112.8
5.2
20.6
25.8
38.6
lOO.o
138.6
R. 4......
52.8
108.8
161.6
6.8
31.2
38.o
59.6
140.o
199.6
R. 5......
92.4
133.6
226.o
6.2
31.2
37.4
98.6
164.8
263.4
R. 6: i. ..
21.4
68.o
89.4
4.8
17.6
22.4
26.2
85.6
111.8
R. 6: 2...
9.6
29.2
38.s
1.4
7.4
8.8
11.0
36.6
47.6
R. 7: i...
—
15.6
15.6
1.2
5.o
6.2
1.2
20.6
21.8
L. 4......
12.o
30.o
42.o
0.4
7.4
7.8
12.4
37.4
49.8
L. 5......
26.o
35.8
61.8
2.0
11.2
13.2
28.0
47.o
75.o
L. 6: 1...
35.6
46.2
81.8
3.8
12.4
16.2
39.4
58.6
98.o
L. 6: 2...
9.2
31.2
40.4
2.2
8.8
11.0
11.4
40. o
51.4
L. 7: l...
—
15.8
15.8
1.2
3.8
5.o
1.2
19.6
20.8
Summa
320.6
673.4
994.0
39.6
176.4
216.o
360.2
849.8
l,210.o
b) Proce
1............
nttal.
28.9
71.1
100
19.6
80.4
100
27.o
73.0
100
2............
24.6
75.4
100
17.3
82.7
100
23.4
76.6
100
3............
29.6
70.4
100
20.2
79.8
100
27.8
72.2
100
R. 4......
32.7
67.3
100
17.9
82.i
100
29.9
70.1
100
R. 5......
40.9
59.i
100
16.6
83.4
100
37.4
62.6
100
R. 6: i...
23.9
76.i
100
21.4
78.6
100
23.4
76.6
100
R. 6: 2...
24.7
75.3
100
15.9
84.i
100
23.i
76.9
100
R. 7: l...
—
—
—
19.4
80.6
100
—
—
—
L. 4......
28.6
71.4
100
5.i
94.9
100
24.9
75.i
100
L. 5......
42.1
57.9
100
15.1
84.9
100
37.3
62.7
100
L. 6: 1...
43.r,
56.5
100
23.5
76.5
100
40.2
59.8
100
L. 6: 2.
22.8
77.2
100
20.o
80. o
100
22.2
77.8
100
L. 7: 1..
—
—
—
24.o
76.o
100
—
—
—
Summa
32.3
67.7
100
1
18.3
81.7
100
29.8
70.2
100
Tab. 30. Årliga antalet lärjungar, som afbrutit skolgången vid ett
lägre läroverk eller en pedagogi och ej veterligen fortsatt densamma vid
annat allmänt läroverk. (Medeltal hämtade ur tabellerna 26—27.)
Kategori I: Afgångne efter
vårterminens slut, men före
höstterminens slut
Kategori II: Afgångne efter
höstterminens slut, men före
vårterminens slut
Summa af I och II
Klass
A.
Flyttade
B.
Ej flyt-  tade
Summa
A.
Godkände
i samtliga
läsämnen
B.
Under-  kände i ett
eller flere
läsämnen
Summa
A.
B.
Summa
a) Absol
1............
uta tal.
13.4
27.8
41.2
4.o
7.8
11.8
17.4
35.6
53. n
2............
17.4
46.4
63. s
4.4
12.4
16.8
21.8
58.8
80.6
3............
54.8
75.6
130.4
8.2
18.o
26.2
63.o
93.6
156.0
R. 4 ......
34.6
57.4
92.o
5.8
17.2
23.o
40.4
74.6
115.u
R. 5 ......
86.6
50.4
137.0
4.2
9.6
13.8
90.8
60.o
150.8
L. 4 ......
3.2
5.6
8.8
0.2
1.2
1.4
3.4
6.8
10.2
L. 5 ......
14.6
8.4
23.o
0.2
1.4
1.6
14.8
9.8
24.6
Summa
224.6
271.6
496.2
27.o
67.6
94.6
251.6
339.2
590.8
b) Procet
1............
it t al.
32.5
67.5
100
33.9
66.)
100
32.8
67.2
100
2............
27.3
72.7
100
26.2
73.8
100
27.i
72.9
100
3............
42.o
58.0
100
31.3
68.7
100
40.2
59.8
100
R. 4 ......
37.6
62.4
100
25.2
74.8
100
35.i
64.9 [
100
R. 5 ......
63.2
36.8 !
100
30.4
69.6 ;
100
60.2
39.8
100
L. 4 .....
36.4
63.6
100
14.3
85.7
100
33.3
66.7
100
L. 5 ......
63.5
36.5 |
100
12.5
87.5
100
60.2
39.8 1
100
Summa
45.3
54.7
100 1
28.5
71.5 |
100
42.6
57.4 |
100
Tab. 31. Årliga antalet lärjungar, som veterligen öfvergått från de
allmänna läroverken till sådana enskilda läroverk eller kurser, hvilka förbereda
till mogenhetsexamen eller till inträde vid tekniska högskolan. (Medeltal för
den i tabellerna 22—23 angifna femårsperioden.)
Klass
Kate
g o r i
Summa
I
II
A
B
A
B
1.................................
0.6
O.o
O.o
O.o
[
0.6
2.................................
O.o
1.0
O.o
O.o
1.0
3.................................
0.4
1.8
O.o
O.o
2.2
R. 4...........................
0.8
1.6
O.o
O.o
2.4
R. 5...........................
4.4
4.2
0.2
0.2
9.o
R. ö: i .....................
1.0
3.6
O.o
0.4
5.o
R. 6: 2 .....................
1.8
4.o
O.o
0.2
6.o
R. 7: i .....................
—
5.4
0.2
0.6
6.2
1
L. 4...........................
0.2
1.2
O.o
0.0
1.4
L. 5...........................
0.8
0.8
O.o
O.o
1.6
L. G: i .....................
1.8
3.2
0.2
0.8
6.0
L. 6: 2 .....................
1.6
5.8
0.2
0.4
8.o
L. 7: i .....................
—
5.6
0.4
0.2
6.2
Summa
13.4
38.2
1.2
2.8
|
55.6
Källa för tab. 22-31: Uppgifter meddelade af läroverkens rektorer.
Tab.32. Antal lärjungar, som åren 1888—1897 utan godkänd mogenhetsexamen afgått från de allmänna
läroverken och pedagogierna (utom genom döden afgångne), med fördelning efter tillämnad lefnadsbana
närmast efter afgången.
4
5
6
7
*
9
10
ii
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
Lär
j u n
g a
r , s
o m
a f g
å t
Summa
Summa af koll. 4—9
för att (enligt föräldrars, målsmäns eller
sin egen uppgift) öfvergå till
utan bestämd uppgift
utländskt läro-
verk
folkskola
folkhögskola eller
högre folkskola
borgarskola
folkskolelärare-
seminarium
enskilda studier
el. enskildt lärov.
tekniskt läroverk
landtbruk el. läro-
verk f. landtbruk
bruks-, fabriks- el.
handtverksrörelse
handel eller
handelsinstitut
sjömansyrket
civila tjänste-
mannabanor
militäryrket
apotekareyrket
andra lefnads-  banor
1
15
19
2
4
22
7
3
1
1
100
249
35
—
10
—
—
—
26
1
12
22
10
3
1
—
—
_
84
235
36
—
7
—
—
—
26
1
6
12
10
1
—
—
—
87
237
33
3
20
—
—
—
26
—
7
14
8
2
3
2
—
1
145'')
290'')
49
1
22
—
—
—
21
—
6
15
10
2
3
—
—
1
92
227
44
—
24
—
—
2
19
1
4
6
9
1
—
1
—
—
1262)
266")
45
2
22
—
—
—
19
—
1
6
6
1
1
1
—
1
33
143
43
—
16
—
1
—
37
2
7
7
7
1
—
—
_
1
35
150
54
i
16
—
—
—
24
—
4
3
3
1
—
_
_
_
32
139
41
16
1
1
25
—
—
9
7
1
—
—
—
41
162
43
2
4
_
_
2
23
_
18
29
16
10
3
3
129
330
31
—
2
—
1
3
27
6
9
32
28
5
4
2
—
1
100
320
33
—
4
—
1
—
34
2
12
32
30
8
3
—
—
2
83
319
39
1
7
—
1
—
34
6
12
37
32
8
3
1
—
3
843)
3103)
43
1
6
—
2
2
32
1
12
41
27
12
1
1
_
1
72
279
43
—
8
—
1
—
28
9
6
30
29
10
1
3
—
1
994)
303'')
37
1
8
—
—
—
19
1
8
32
30
5
2
—
—
1
57
246
28
1
10
—
1
—
26
5
7
19
23
4
—
—
_
1
59
206
38
—
5
—
—
—
28
5
9
20
29
6
3
1
_
2
46
221
33
—
B 1
1
1
—
30
8
8 1
22
32
9
—
—
—
1
65
262
38
År
a
i— a
Eo: M
O ^
-3 pa
a BB
ce
a
B
B
GG
C
B
B
Ur klass I.
1888
1889
1890
1891
1892
1893
1894
1895
1896
1897
2254
2290
2244
2319
2329
2245
2239
2148
2202
2277
74
66
87
59
54
73
50
36
55
61
Ur klass II.
1888
1889
1890
1891
1892
1893
1894
1895
1896
1897
2414
2513
2638
2633
2607
2606
2641
2661
2617
2703
91
100
108
81
68
78
82
50
67
85
140
133
117
182'')
129
1482)
50
60
43
58
208
187
172
1863)
168
188'')
136
118
121
139
175
169
150
231'')
173
1932)
93
114
84
101
239
220
211
229")
211
2254)
164
156
154
177
'').
83 från läroanstalter, som indrogos den. 1 juli 1891. — 2) Däraf 81 från läroanstalter, som indrogos den 1 juli 1893.
Däraf 19 från läroanstalter, som indrogos den 1 juli 1891. — 4) Däraf 31 från läroanstalter, som indrogos den 1 juli 1893.
Tab. 32 (forts.). Antal lärjungar, som åren 1888—1897 utan godkänd mogenhetsexamen afgått från de
allmänna läroverken och pedagogierna (utom genom döden afgångne), med fördelning efter tillämnad
lefnadsbana närmast efter afgången.
1
2
s 1
4 1
5 1
6 |
7 1
8 1
9 1
10 |
n 1
12 |
13 |
14 |
15 |
16 |
17 |
18 |
19
20 |
21 |
22 1
23
År
Under vårterminen när-
varande lärjungar
L ä r j u n
g a
, 8
o m
a f g
i t t
Summa
Summa af koll. 4—9
Summa af koll. 10—19
Summa af koll. 4—19
för att (enligt föräldrars,
målsmäns eller sin egen uppgift) öfvergå till
utan bestämd uppgift
annat allmänt
läroverk
utländskt läro-
verk
folkskola
folkhögskola eller
högre folkskola
borgarskola
folkskolelärare-
seminarium
enskilda studier
el. enskildt lärov.
tekniskt läroverk
landtbruk el. läro-
verk f. landtbruk
bruks-, fabriks- el.
handtverksrörelse
handel eller
handelsinstitut
sjömansyrket
civila tjänste-
mannabanor
militäryrket
apotekareyrket
andra lefnads-
banor
Ur klass III.
1888
2277
127
3
2
_
_
_
23
13
19
41
35
12
2
9
—
i
174
461
28
306
334
1889
2299
143
2
_
_
_
33
12
16
41
58
19
7
3
—
i
127
462
35
284
319
1890
2377
150
1
_
_
9
i
20
8
18
48
75
15
2
4
—
2
122
475
31
294
325
1891
2525
136
2
1
1
i
28
11
22
50
82
19
5
2
—
4
94
458
33
289
322
1892
2473
133
1
_
3
_
23
11
23
73
66
14
7
6
1
6
94
461
27
301
328
1893
2526
124
_
3
_
3
3
24
11
18
52
85
24
7
6
—
3
112'')
475'')
33
318*)
351'')
1894
2457
108
2
1
2
1
20
7
24
67
72
18
7
1
—
1
75
406
26
272
298
1895
2566
125
1
1
1
21
16
21
57
81
20
3
3
—
—
75
425
24
276
300
1896
2596
132
_
1
_
1
2
31
13
25
42
71
16
6
2
—
4
78
424
35
257
292
1897
2614
124
—
—
—
1
33
13
12
53
86
17
7
4
—
3
69
422
34
264
298
Ur klass IV.
1888
2022
75
_
_
_
_
19
18
24
36
97
19
1
10
—
—
148
447
19
353
372
1889
2027
65
1
_
_
1
1
28
17
26
61
101
23
5
9
—
2
123
463
31
367
398
1890
2103
104
2
_
_
2
1
21
24
21
60
119
36
5
14
1
2
105
517
26
387
413
1891
2139
70
_
_
4
1
32
23
23
51
126
34
7
10
—
3
72
456
37
349
386
1892
2310
100
2
_
_
6
3
28
15
32
48
112
26
11
9
—
3
77
472
39
333
372
1893
2244
110
1
_
_
8
1
22
11
19
48
118
34
7
10
—
5
85
479
32
337
369
1894
2274
96
_
_
4
2
26
25
31
40
116
32
9
6
—
5
79
471
32
343
375
1895
2341
74
_
_
1
3
1
33
19
24
50
115
24
6
14
—
7
66
437
38
325
363
1896
2366
77
_
_
3
4
19
19
20
67
145
35
5
7
—
1
58
460
26
357
383
1897
2389
70
1
—
—
2
1
31
13
19
47
1 Hl
18
14
21
—
2
83
433
35
328
363
'') Däraf 13 från läroanstalter, som indrogos den 1 juli 1893.
Tab. 32 (forts.). Antal lärjungar, som åren 1888—1897 utan godhänd mogenhetsexamen afgått från de
allmänna läroverken och pedagogierna (utom genom döden afgångne), med fördelning efter tillämnad
lefnadsbana närmast efter afgången.
1
2
3
4
5
6
7
t 8
I 10
ll
12
13
14
15
16
17
18
19
| 20
1 21
22
23
d
3
bär
jun
g a
r , s
o m
a f g
å t
t
w
GG
GG
3 "
3 3.
för att (enligt föräldrars, målsmäns
eller
sin egen uppgift) öfvergå till
3
p
p
3
3
B
B
p
B
B
År
!i
II.
g 3
3 CD
CfQ 3
P
n a
p:
annat allmänt
läroverk
utländskt läro-
verk
folkskola
folkhögskola eller
högre folkskola
borgarskola
folkskolelärare-
seminarium
enskilda studier
el. enskildt lärov.
tekniskt läroverk
landtbruk el. läro-
verk f. landtbruk
bruks-, fabriks- el.
handtverksrörelse;
handel eller
handelsinstitut
sjömansyrket
civila tjänste-
mannabanor
militäryrket
apotekareyrket
andra lefnads-  banor
er
CO
p:
B
o-
c
►Ö
3 u m m a
B.
pr
o_
1
CD
af koll. 10-19
P
pr
0
1
CD
Ur /
1888
class
1668
V.
188
2
19
41
31
57
133
29
14
10
1
154
679
21
470
491
1889
1695
190
3
—
—
—
—
17
42
29
55
166
23
18
14
_
2
98
657
20
447
467
1890
1505
193
—
—
—
—
—
17
53
37
65
139
22
12
10
_
4
85
637
17
427
444
1891
1626
183
1
—
—
—
2
16
78
36
63
171
30
21
19
1
6
88
715
19
513
532
1892
1620
197
1
—
—
3
4
16
70
34
61
166
25
21
17
_
1
94
710
24
489
513
1893
1824
228
1
—
—
2
4
33
64
27
56
165
36
30
7
_
3
96
752
40
484
524
1894
1792
223
—
—
—
2
3
23
62
39
62
197
24
16
7
_
6
77
741
28
490
518
1895
1797
177
—
—
—
—
5
31
48
36
56
206
23
27
14
4
4
70
701
36
488
524
1896
1899
247
—
—
—
—
2
39
79
32
47
204
12
23
9
_
2
94
790
41
502
543
1897
1884
259
1
—
—
—
3
25
66
37
70
209
16
28
9
—
2
75
800
29
512
541
Ur 7
1888
dass
1131
VI: I.
24
3
31
25
17
17
54
5
12
5
15
84
292
34
234
268
1889
1143
18
1
—
—
—
1
23
25
12
22
62
14
10
3
37
3
46
277
25
234
259
1890
1110
28
—
—
—
i
1
19
22
13
16
66
5
7
6
18
2
46
250
21
201
222
1891
1032
19
—
—
—
—
—
16
25
14
22
86
9
11
4
20
1
40
267
16
232
248
1892
1066
32
1
—
—
—
1
15
11
13
19
67
5
12
5
20
1
28
230
17
181
198
1893
1130
33
—
—
—
i
1
14
34
17
19
67
6
13
4
35
1
26
271
16
222
238
1894
1239
20
—
—
—
i
1
34
26
14
22
69
7
7
6
27
_
39
273
36
217
253
1895
1232
28
1
—
—
—
1
30
25
9
23
63
5
8
4
41
3
31
272
32
212
244
1896
1191
24
—
—
—
—
1
25
19
9
16
65
8
16
2
—
1
31
217
26
167
193
1897
1327
34
—
—
—
—
22
26
9
18
76
4
9
3
—
1
31
233
22
177
199
Tab. 32 (forts.). Antal lärjungar, soin åren 1888—1897 utan godkänd mogenhetsexamen afgått från de
allmänna läroverken ocli pedagogierna (utom genom döden afgångne), med fördelning efter tillämnad
lefnadsbana närmast efter afgången.
1
2
3
4
5
6 1
1 1
8 |
9 1
10 1
11
12 |
13 1
14
15 |
16 |
17
18
19 |
20 j
21
22
23
d
3
L ä r j u n
g a
r, s
o m
a f g
a t 1
CO
ep
CO
C
» s
3 "
för att (enligt föräldrars,
målsmäns eller sin egen uppgift) öfvergå till
a
p
p
CO
3
3
p
p
B
p
3
3
p
Ar
a.g°
<X> 3-  _ O
P: 3
<2. g.
g 3
3
crq 3
P
^ 3
p:
annat allmänt
läroverk
utländskt läro-
verk
folkskola
folkhögskola eller
högre folkskola
borgarskola
folkskolelärare-
seminarium
enskilda studier
el. enskildt lärov.
tekniskt läroverk
landtbruk el. läro-
verk f. landtbruk
bruks-, fabriks- el.
handtverksrörelse
handel eller
handelsinstitut
O:
B
p
m
CO
pr
civila tjänste-
mannabanor
militäryrket
apotekareyrket
andra lefnad s-  banor
er
<D
CO
p:
B
P-
Ö
►ö
OQ#
g»
c
B
B
p
8*
?r
o,
rf**
1
CO
o
i—‘
0
1
i—»
CO
P
pr
i
CO
Ur /
1888
ilass
939
VI: 2.
8
25
6
14
3
27
3
17
2
13
4
47
169
25
136
161
1889
840
25
_
_
_
_
_
26
13
9
7
32
—
10
2
27
—
21
172
26
121
147
1890
845
12
_
_
_
i
19
7
5
12
40
2
13
1
23
1
35
171
20
139
159
1891
856
15
_
_
_
_
17
16
13
7
36
1
10
2
30
1
26
174
17
142
159
1892
727
13
_
_
_
_
_
24
4
5
11
25
1
8
—
16
1
14
122
24
85
109
1893
788
21
_
_
_
_
25
7
6
8
22
2
4
2
28
1
16
142
25
96
121
1894
823
19
_
_
_
_
26
6
9
12
19
2
13
2
21
—
12
141
26
96
122
1895
916
14
_
_
_
_
24
9
10
9
16
1
6
1
29
—
17
136
24
98
122
1896
956
26
_
_
_
_
_
18
17
5
5
30
2
7
—
1
2
21
134
18
90
108
1897
949
18
—
—
—
—
i
24
10
5
10
29
—
9
—
—
—
11
117
25
74
99
Ur fe
1888
lass
834
JII: 1.
12
39
4
4
8
10
2
10
4
3
25
121
39
70
109
1889
807
3
_
_
_
_
i
38
4
1
7
15
—
2
1
4
1
14
91
39
49
88
1890
746
7
_
_
_
_
29
2
7
8
17
1
6
1
2
3
9
92
29
56
85
1891
731
7
_
_
_
_
_
26
11
5
3
14
1
3
—
3
1
12
86
26
53
79
1892
730
2
_
_
_
30
4
1
2
7
—
2
1
3
2
5
59
30
27
57
1893
649
7
_
_
_
_
21
2
—
2
10
—
7
—
1
—
3
53
21
25
46
1894
693
2
_
_
_
_
i
33
1
2
2
8
1
1
—
3
—
8
62
34
26
60
1895
719
3
_
_
_
38
3
6
3
7
—
2
—
4
1
9
75
38
34
72
1896
816
8
_
_
_
_
i
22
1
2
3
3
1
1
—
—
1
9
52
23
21
44
1897
863
5
—
—
—
—
—
29
4
—
3
8
—
6
—
—
—
10
65
29
31
60
Tab. 32 (forts.). Antal lärjungar, som åren 1888—1897 utan godkänd mogenhetsexamen afgått från de
allmänna läroverken och pedagogierna (utom genom döden afgångne), med fördelning efter tillämnad
lefnadsbana närmast efter afgången.
1
2
3
4
5
6
7
»
9
10
u
12
13
14
15
IG
17
18
19
20
21
22
23
Ar
Under vårterminen när-
varande lärjungar
j ä r
j u n
g a
r , s
o m
a f g
å t t
Summa
Summa af koll. 4—9
Summa af koll. 10—19
Summa af koll. 4—19
för att (enligt föräldrars, målsmäns eller
sin egen uppgift) öfvergå till
utan bestämd uppgift
annat allmänt
läroverk
utländskt läro-
verk
folkskola
folkhögskola eller
högre folkskola
borgarskola
folkskolelärare-
seminaiiura
enskilda studier
el. enskildt lärov.
tekniskt läroverk
1
landtbruk el. läro-
verk f. landtbruk
bruks-, fabriks- el.
handtverksrörelse
handel eller
handelsinstitut
O:
B
g
•-j
pr
civila tjänste-
mannabanor
militäryrket
apotekareyrket
andra lefnads-  banor
Ur klass VII: 2.
1888
776
—
—
—
—
—
7
2
2
1
2
—
i
_
_
2
12
29
7
22
29
1889
699
1
—
—
—
—
—
8
1
1
—
7
—
3
1
_
—
9
31
8
22
30
1890
673
—
—
—
—
—
—
6
1
1
2
2
i
3
—
—
—
3
19
6
13
19
1891
614
—
—
—
—
—
—
10
—
2
1
6
TT
2
—
1
—
3
25
10
15
25
1892
606
1
—
—
—
—
5
—
2
—
1
1
—
—
—
5
15
5
9
14
1893
642
—
—
—
—
—
—
2
1
3
—
1
—
2
—
—
1
4
14
2
12
14
1894
576
—
—
—
—
—
—
2
—
1
—
2
—
2
—
—
1
1
9
2
7
9
1895
606
—
—
—
—
—
—
2
—
1
—
2
—
—
_
_
_
2
7
2
5
7
1896
588
—
—
—
—
—
—
10
1
—
—
2
—
—
_
_
_
1
14
10
4
14
1897
725
—
—
—
—
1
—
4
1
1
1
1
—
—
—
—
—
3
11
4
7
11
Källa för tab. 32: Berättelse om statens allmänna läroverk för gossar och vid dennas utarbetande i ecklesiastikdepartementet
gjorda anteckningar.
Tab. 33. Antal lärjungar å reallinien, som åren 1888—1897 utan godhänd mogenhetsexamen afgått
från de allmänna läroverken och pedagogierna (utom genom döden afgångne), med fördelning efter
tillämnad lefnadsbana närmast efter afgången.
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
U
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
År
Under vårterminen när-
varande lärjungar
j ä r
U n
g a
r , s
o m
a f g
å t
Summa
Summa af koll. 4—9
Summa af koll. 10—19
Summa af koll. 4—19
för att (enligt föräldrars, målsmäns eller sin egen uppgift) öfvergå till
utan bestämd uppgift
annat allmänt
läroverk
utländskt läro-
verk
folkskola
folkhögskola eller
högre folkskola
borgarskola
folkskolelärare-
seminarium
enskilda studier
el. enskildt lärov.
tekniskt läroverk
landtbruk el. läro-
verk f. landtbruk
bruks-, fabriks- el.
handtverksrörelse
handel eller
handelsinstitut
sjömansyrket
civila tjänste-
mannabanor
militäryrket
apotekareyrket
andra lefnads-
banor
Ur klass
IV.
1888
1055
34
—
—
—
—
—
14
15
17
29
81
18
1
8
—
—J
108
325
14
277
291
1889
1135
24
—
—
—
1
—
18
15
20
56
84
20
5
6
—
2
100
351
19
308
327
1890
1183
54
—
—
—
2
—
16
21
16
51
109
30
4
10
1
2
74
390
18
318
336
1891
1212
31
—
—
—
3
—
20
16
18
44
104
30
6
8
—
3
53
336
23
282
305
1892
1449
68
2
—
—
6
i
16
14
27
44
101
26
11
6
—
3
69
394
25
301
326
1893
1388
71
1
—
1
7
—
14
8
18
43
101
34
6
10
—
3
60
377
23
283
306
1894
1410
54
—
—
—
4
i
11
19
29
37
105
30
8
6
—
4
62
370
16
300
316
1895
1463
38
—
—
—
1
—
23
18
21
45
105
22
6
12
—
6
45
342
24
280
304
1896
1504
55
—
—
—
2
2
17
17
17
64
126
31
4
7
—
1
48
391
21
315
336
1897
1526
39
1
—
—
2
1
16
12
16
45
93
15
13
17
—
2
70
342
20
283
303
Ur klass
V.
1888
678
74
—
—
—
—
1
10
29
22
36
101
22
9
8
—
—
99
411
11
326
337
1889
683
88
1
—
—
—
—
7
36
12
40
128
19
11
9
—
2
67
420
8
324
332
1890
699
93
—
—
—
—
—
7
43
25
52
110
18
8
9
—
4
55
424
7
324
331
1891
773
95
—
—
—
—
2
7
63
29
52
132
22
12
14
—
4
57
489
9
385
394
1892
795
104
1
—
—
3
3
6
60
25
55
141
22
16
10
—
1
71
518
13
401
414
1893
1008
129
1
—
—
2
2
20
51
18
51
147
30
22
6
—
3
67
549
25
395
420
1894
990
142
—
—
—
2
2
19
55
27
50
166
24
15
6
—
6
59
573
23
408
431
1895
987
100
—
—
—
—
2
19
40
22
50
180
19
19
9
—
2
61
513
21
392
413
1896
1082
140
—
—
—
—
1
26
68
24
40
176
10
21
7
—
2
67
581
27
414
441
1897
1065
158
1
—
—
—
2
19
68
29
61
176
13
20
7
—
1
68
602
22
422
444
Tab. 33 (forts.). Antal lärjungar å reallinien, som åren 1888—1897 utan godkänd mogenhetsexamen
afgått från de allmänna läroverken och pedagogierna (atom genom döden afgångne), med fördelning
efter tillämnad lefnadsbana närmast efter afgången.
1
2
8
4
5
6
1
8
9
10
it
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
d
B
lär
j u n
g a
r , s
o m
a f g
å t
CO
OO
B
B
B
p
GG
B
3 2
för att (enligt föräldrars, målsmäns eller
sin egen uppgift) öfvergå till
l
B
zn
B
B
B
B
p
Ar
g.
g a
B o
crq a
P
* B
p:
i
annat allmänt
läroverk
utländskt läro-
verk
folkskola
folkhögskola eller
högre folkskola
borgarskola
folkskolelärare-
seminarium
enskilda studier
el. enskildt lärov.
tekniskt läroverk
landtbruk el. läro-
verk f. landtbruk
bruks-, fabriks- el.
handtverksrörelse
handel eller
handelsinstitut
j sjömansyrket
civila tjänste-
mannabanor
militäryrket
apotekareyrket
andra lefnads-  banor
er
<T>
03
|:
B
o-
►5
OQ
B
B
B
p
8.
pr
i
p
»-*>
pr
0
1
CO
af koll. 4—19
Ur k
1888
lass
290
VI: 1.
6
9
14
9
7
31
2
4
2
29
113
9
98
107
1889
315
3
1
—
—
—
—
4
18
2
15
34
7
4
3
2
2
15
110
5
102
107
1890
324
15
—
—
—
—
—
6
13
6
7
38
2
4
4
1
1
17
114
6
93
99
1891
348
6
—
—
—
—
—
8
17
8
13
41
4
7
2
1
—
15
121
8
108
116
1892
363
14
—
—
—
—
—
7
8
5
10
34
5
6
2
—
1
9
101
7
80
87
1893
387
15
—
—
—
1
—
4
21
11
12
40
3
5
2
3
1
10
128
5
108
113
1894
614
12
—
—
—
1
—
14
10
10
12
48
5
5
5
3
—
16
147
15
120
135
1895
534
19
1
—
—
—
—
16
21
7
16
44
6
6
3
1
2
15
156
17
120
137
1896
522
8
—
—
—
—
—
10
14
6
13
41
6
4
2
—
1
13
118
10
100
110
1897
602
17
—
—
—
—
—
13
18
7
12
48
3
2
1
—
1
16
138
13
108
121
Ur k
1888
lass
235
>7: 2.
5
4
4
3
1
10
3
10
1
2
14
57
4
48
52
1889
185
10
—
—
—
—
—
7
8
2
2
14
—
3
—
2
—
11
59
7
42
49
1890
212
5
—
—
—
—
—
G
4
2
4
24
—
5
1
—
1
13
65
6
54
60
1891
236
8
—
—
—
—
—
4
6
3
2
15
—
4
—
1
—
9
52
4
40
44
1892
224
6
—
—
—
—
—
8
1
3
8
14
—
4
—
2
1
6
53
8
39
47
1893
251
8
—
—
—
—
—
6
5
3
4
11
1
2
1
2
1
4
48
6
34
40
1894
259
10
—
—
—
—
—
12
4
7
9
13
2
6
—
4
—
3
70
12
48
60
1895
351
8
—
—
—
—
—
9
8
4
4
6
—
4
—
5
—
8
56
9
39
48
1896
396
14
—
—
—
—
—
9
10
3
2
19
2
7
—
1
—
7
74
9
51
60
1897
393
12
—
—
—
—
—
12
8
3
8
15
—
5
—
—
—
6
69
12
45
57
Tab. 33 (forts.). Antal lärjungar å reallinien, som åren 1888—1897 utan godkänd mogenhetsexamen
afgått från de allmänna läroverken och pedagogierna (utom genom döden afgångue), med fördelning
efter tillämnad lefnadsbana närmast efter afgången.
1
2
3 1
4
5 1
6 1
7
8 1
9 1
10
11
12
is
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
Ar
Under vårterminen när-
varande lärjungar
''j ä r
j u n
g a
r, s
o m
a f g
å t t
Summa
''Summa af koll. 4—9
Summa af koll. 10—19
Summa af koll. 4—19
för att (enligt föräldrars, målsmäns eller
sin egen uppgift) öfvergå till
utan bestämdjuppgift
annat allmänt
läroverk
utländskt läro-
verk
folkskola
folkhögskola eller
högre folkskola
borgarskola
folkskolelärare-
seminarium
enskilda studier
el. enskildt lärov.
tekniskt läroverk
landtbruk el. läro-
verk f. landtbruk
bruks-, fabriks- el.
handtverksrörelse
handel eller
handelsinstitut
sjömansyrket
civila tjänste-
mannabanor
militäryrket
apotekareyrket
andra lefnad s-
banor
Ur klass VII: 1.
1888
167
2
_
__
—
—
—
6
3
—
3
5
2
1
—
—
2
5
29
6
21
27
1889
189
1
—
—
—
—
—
10
3
—
1
5
—
—
1
—
—
1
22
10
11
21
1890
149
2
—
—
—
—
—
5
1
2
3
1
—
1
1
—
—
4
20
5
13
18
1891
163
2
_
—
—
—
—
8
5
2
1
2
—
1
—
—
—
3
24
8
14
22
1892
202
_
—
—
—
—
—
10
3
1
1
3
—
1
—
—
—
2
21
10
11
21
1893
193
3
_
—
—
—
—.
7
1
—
—
7
—
4
—
—
—
2
24
7
14
21
1894
218
__
_
_
_
—
—
14
1
1
—
7
—
—
—
—
—
1
24
14
10
24
1895
225
_
_
—
_
—
—
11
1
2
1
4
—
1
—
—
1
3
24
11
13
24
1696
302
3
_
_
_
_
—
12
1
1
2
1
1
1
—
—
1
6
29
12
14
26
1897
343
1
—
—
—
—
—
14
3
—
3
6
—
4
—
y—
—
4
35
14
20
34
Ur klass VII: 2.
1888
142
—
_
—
—
—
—
2
1
—
—
1
—
—
—
—
2
4
10
2
8
10
1889
142
—
—
—
—
—
—
—
—
1
—
3
—
1
—
—
—
2
7
—
7
7
1890
151
—
—
—
—
—
—
3
1
1
1
2
1
—
—
—
—
1
10
3
7
10
1891
129
—
—
—
—
—
—
5
—
—
—
3
—
—
—
—
—
2
10
5
5
10
1892
127
—
—
—
—
—
—
2
—
1
—
—
—
—
—
—
—
1
4
2
2
4
1893
169
—
—
—
—
—
—
—
1
2
—
—
—
1
—
—
—
—
4
—
4
4
1894
177
—
—
—
—
—
—
2
—
1
—
—
—
—
—
—
—
—
3
2
1
3
1895
183
—
—
—
—
—
—
1
—
1
—
1
—
—
—
—
—
—
3
1
2
3
1896
187
—
—
—
—
—
—
7
1
—
—
2
—
—
—
—
—
—
10
7
3
10
1897
265
—
—
—
—
—
—
3
1
1
1
6
3
3
6
Källa för tab. 33: Berättelse om statens allmänna läroverk för gossar och vid dennas utarbetande i ecklesiastikdepartementet
gjorda anteckningar.
Tab. 34. Antal lärjungar å latinlinien, som åren 1888—1897 utan godkänd mogenhetsexamen afgått
från de allmänna läroverken och pedagogierna (utom genom döden afgångne), med fördelning efter
tillämnad lefnadsbana närmast efter afgången.
1
2
3
*
5
6
1
8
9
10
il
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
År
Under vårterminen när-
varande lärjungar
bär
j u n
g a
r , s
o m
a f g
å t t
Summa
Summa af koll. 4—9
Summa af koll. 10—19
Summa af koll. 4—19
för att (enligt föräldrars, målsmäns eller
sin egen uppgift) öfvergå till
utan bestämd uppgift
annat allmänt
läroverk
utländskt läro-
verk
folkskola
folkhögskola eller
högre folkskola
borgarskola
folkskolelärare-
seminarium
enskilda studier
el. enskildt lärov.
tekniskt läroverk
landtbruk el. läro-
verk f. landtbruk
bruks-, fabriks- el.
handtverksrörelse
handel eller
handelsinstitut
sjömansyrket
civila tjänste-
j mannabanor
militäryrket
apotekareyrket
andra lefnads-  banor
Ur klass
IV.
1888
967
41
—
—
—
—
—
5
3
7
7
16
1
—
2
_
_
40
122
5
76
81
1889
892
42
1
—
—
—
—
10
2
0
5
17
3
—
3
—
—
23
112
11
59
70
1890
920
50
2
—
—
—
i
5
3
5
9
10
6
1
4
—
—
31
127
8
69
77
1891
927
39
—
—
—
1
i
12
7
5
7
22
4
1
2
—
—
19
120
14
67
81
1892
861
33
—
—
—
—
i
12
1
5
4
11
—
—
3
—
—
8
78
13
32
45
1893
856
38
—
—
—
1
i
8
3
1
5
17
—
1
—
—
2
25
102
10
54
64
1894
864
42
—
—
—
—
i
15
6
2
3
11
2
1
—
—
1
17
101
16
43
59
1895
878
37
—
—
—
2
i
10
1
3
5
10
2
—
2
—
1
21
95
13
45
58
1896
862
22
—
—
—
1
2
2
2
3
3
19
4
1
—
—:
—
10
69
5
42
47
1897
863
30
—
—
—
—
1
15
1
3
2
18
3
1
4
—
—
13
91
16
45
61
Ur klass
V.
1888
990
114
—
—
—
—
1
9
12
9
19
32
7
5
2
—
1
55
266
10
142
152
1889
912
102
2
—
—
—
—
10
6
17
15
38
4
7
5
—
—
31
237
12
123
135
1890
806
100
—
—
—
—
—
10
10
12
13
29
4
4
1
—
—
30
213
10
103
113
1891
853
88
1
—
—
—
—
9
15
7
11
39
8
9
5
i
2
31
226
10
128
138
1892
825
93
—
—
—
—
1
10
10
9
6
25
3
5
7
—
—
23
192
11
88
99
1893
816
99
—
—
—
—
2
13
13
9
5
18
6
8
1
—
—
29
203
15
89
104
1894
802
81
—
—
—
—
1
4
7
12
12
31
—
1
1
—
—
18
168
5
82
87
1896
810
77
—
—
—
—
3
12
8
14
6
26
4
8
5
4
2
19
188
15
96
111
1896
817
107
—
—
—
—
1
13
11
8
7
29
2
2
2
—
—
27
209
14
88
102
1897
819
101
—
—
—
1
6
8
8
9
34
3
8
2
—
1
17
198
7
90
97
Tab. 34 (forts.). Antal lärjungar å latinlinien, som åren 1888—1897 utan godkänd mogenhetsexamen
afgått från de allmänna läroverken och pedagogierna (utom genom döden afgångne), med fördelning
efter tillämnad lednadsbana närmast efter afgången.
som afgått
Lärjungar
för att (enligt föräldrars, målsmäns eller sin egen uppgift) öfvergå till
Ur klass VI: I.
1888
841
18
1889
828
15
1890
786
13
1891
684
14
1892
703
18
1893
743
18
1894
725
8
1895
698
9
1896
669
16
1897
725
17
Ur klass VI: 2.
1888
704
3
1889
655
15
1890
633
7
1891
620
6
1892
503
7
1893
537
13
1894
564
9
1895
565
6
1896
560
12
1897
556
6
Tab f34 (forts'')'' AntaI lärjungar å latinlinien, som åren 1888-1897 utan godkänd mogenhetsexamen
afgatt från de allmänna läroverken och pedagogierna (utom genom döden afgångue), med fördelning
efter tillämnad lefnadsbana närmast efter afgången.
Lärjungar
som afgätt
för att (enligt föräldrars, målsmäns eller sin egen uppgift) öfvergå till
Ur klass
VII: l.
Ur klass VII: 2.
1888
634
—
1889
557
1
1890
622
—
1891
485
—
1892
479
1
1893
473
—
1894
398
—
1895
423
—
1896
401
—
1897
460
—
Källa för tab.
gjorda anteckningar.
34: Berättelse om statens allmänna läroverk för
ecklesiastikdepartementet
Tab 35 Antal lärjungar, som under åren 1893-1897 i medeltal årligen utan godkänd mogenhetsexamen
afgått från de allmänna läroverken och pedagogierna (utom genom döden afgångne), med lordelmng etter
tillämnad lefnadsbana närmast efter afgången.
A. Från samtliga läroverk.
afgått
r j ungar,
för att (enligt föräldrars, målsmäns eller sin egen uppgift) öfvergå till
ur hvilken
af
-
CU P7*
3 ✓7''1
Ringen
: 2...... b''Zt.2
Summa''15,042.0
R. 4 ..
1,458.2
R. 5 ... 1,026.4
R. 6: l..
511.8
R. 6: 2-
330.o
R. 7: i..
256.2
Summa
L. 5 ..
L. 6: i,
L. 7: l
L. 7: 2
Summa
Tab. 35 (forts.). Antal lärjungar, som under åren 1893-1897 i medeltal årligen utan godkänd mogenhets
examen
afgatt från de allmänna läroverken och pedagogierna (utom genom döden afgångne), med
fördelning efter tillämnad lefnadsbana närmast efter afgången.
B. Från de högre läroverken.
1
2
3
1 4 1 8 i 6
1 7 1 8 !
9
1 10 1 11 1 12 1 13 | 14. | IS | 16 1 17 I 18 1
19 i 90
21
22
23
Klass,
ur hvil
ken af-  gången
skett
Närvarande lärjungar vår-
terminen (medeltal)
Lärjungar, som afgätt
CO
3
B
B
p
CO
3
B
B
p
p
*-*»
77
0
1
cd
CO
3
B
B
p
p
•-S
TT
0^
0
CD
CO
c
B
B
p
p
77
0
1
CD
för att (enligt föräldrars, malsmäns eller sin egen uppgift) öfvergå till
3
sr
3
er
CD
CO
p:
B
P-
3
*73
>3
C2.
£3»
P
3
i— 3
p: p
*-J <-►
< £L
cd £2
Sr B
p:
3
c
p
3
< p
CD cd
<-l 7?
TT «*•
p
•-J
o
g
TT
CO
TT
C^
p*.
er o
a 03
o*
77 2-
co p
C&
p* ?r
''-i
OQ
g®
oc
TT
P-
co ©
a o
S £
c S
B B
CD
J a CD
•
3
CD »
g g
?r £u
£J P
Cu
££ CD
Sfi
O (t)
◄ >-*
CD
TT
3.
co‘
TT
pt
5
o
◄
CD
pr
P-
S 3
TT P*
8— 3
p
3- cr
p >-<
3 3
&.*-
c5 J
EL
a sr
5 CD
CD 1
t»* P
1 cd i—*
3“
P £y-  3 p
P- 3
CD Q_
CD CD^
3* _
CD
CD-  3 ^
<r+
*22.
O:
B
p
B
vs
pr
CD
B§
P 2
3 3
3 *
P ,«r*-
r§
§1
1 CD
B
p:
*3
>-*
TT
CD
P
O
CD
TT
P
Sr
CD
P
3
p.
0- 3
p ^
3 k-
B g.
1
os
1........
2...
3 ......
4 ......
5
........
Ii: t......
6: 2......
7: i ...
7: 2.....
Summa
B. 4 ...
B. 5 ..
B. 6: l..
B. 6: 2..
B. 7: l..
B. 7: 2..
Summa
L. 4 ...
L. 5 ...
L. 6: l..
L. 6: 2..
L. 7: l..
L. 7: 2..
Summa
1,293.4
1,703.0
1.741.8
1.744.2
1.460.2
1.223.8
886.4
748.0
627.2
21.4
39.8
65.8
38.4
46.4
27.8
19.6
5.0
0.2
0.2
0.2
0.4
0.2
7.6
4.0
0.6
0.2
0.2
0.2
0.4
0.6
3.0
0.4
0.4
0.4
0.6
1.4
2.8
0.8
0.2
0.4
14.2
13.8
14.4
20.6
23.2
25.o
23.4
28.6
4.0
0.6
3.0
5.4
9.2
46.8
26.0
9.8
2.2
0.6
1.2
3.8
7.6
13.6
23.6
11.6
7.o
1.8
1.2
1.0
9.0
22.6
30.0
37.6
19.6
8.8
2.6
0.2
3.2
14.8
35.6
80.8
130.6
68.0
23.2
7.2
1.6
2.2
7.8
19.0
15.0
6.0
1.4
0.4
0.6
1.8
4.2
14.0
10.6
7.8
3.4
0.8
0.4
2.4
8.4
5.2
3.8
1.0
0.6
20.6
15.8
1.6
0.2
0.4
0.8
1.4
2.6
1.2
0.6
0.4
0.4
18.2
30.6
41.2
52.8
54.6
31.6
15.4
7.8
2.2
68.2
123.2
207.4
283.8
403.8
253.2
134.0
61.4
11.0
22.4
18.6
16.4
25.4
26.8
26.4
23.6
29.0
4.0
24.4
64.8
125.2
220.0
330.6
199.0
90.8
27.4
7.0
46.8
83.4
141.6
245.4
357.4
225.4
1144
56.4
11.0
11,434.0
1,014.8
762.4
511.8
330.0
256.2
196.2
264.2
22.4
32.6
14.2
10.4
1.4
1.2
0.2
0.4
0.2
12.2
0.4
0.2
5.o
2.2
0.4
0.4
6.6
0.2
1.2
167.2
11.4
14.6
11.4
9.6
11.6
2.6
103.6
7.0
39.0
18.0
7.0
1.4
0.6
71.4
11.2
14.8
8.2
4.0
0.8
1.0
131.4
27.8
31.8
13.0
5.4
1.2
365.0
68.8
112.0
44.2
12.8
5.0
0.6
52.4
I8.0
12.6
4.4
1.0
0.2
43.2
3.6
10.4
4.4
4.8
2.0
0.2
21.2
7.4
4.0
2.6
0.2
38.6
1.4
2.4
8.0
1.0
2.2
1.0
0.2
0.4
254.4
37.4
37.4
14.o
5.6
3.2
0.2
1,546.0
218.8
313.4
137.4
63.4
27.2
5.2
192.6
14.2
16.6
12.o
9.6
11.6
2.6
1,089.2
182.2
264.2
111.2
43.4
14.2
2.6
1,281.8
196 4
280.8
123.2
53.0
25.8
5.2
3,071.4
729.4
703.8
712.0
656.4
491.8
431.0
81.0
16.0
13.8
13.6
9.2
3.6
0.8
—
0.2
3.o
0.8
1.4
1.2
1.6
0.8
0.2
0.4
61.2
9.2
8.6
13.6
13.8
17.0
1.4
73.o
2.2
7.8
8.0
2.8
0.8
40. o
2.4
8.8
3.4
3.0
1.0
0.2
79.2
2.2
5.8
6.6
3.4
1.4
0.2
243.4
12.0
18.6
23.8
10.4
2.2
1.0
36.2
1.6
2.4
1.6
0.4
0.2
25.4
0.6
3.6
6.2
3.0
1.4
0.6
14.2
1.0
1.2
1.2
0.8
3.8
0.6
19.2
13.4
1.6
4.8
0.4
0.4
0.2
0.4
0.4
97-8
15.4
17.2
17.6
9.8
4.6
2.0
765.4
65.o
90.4
115.8
70.6
34.2
5.8
66.6
11.2
10.2
14.4
14.0
17.4
1.4
617.8
37.8
66.4
87-s
47.4
13.2
4.4
684.4
49.0
76.6
102.2
61 4
30.6
5.8
3,624.4
56.2
—
—
—
0.8
4.2
63.6
21.6
18.8
19.6
68.0
6.2
15.4| 4.2
34.8
1.8
66.6
381.8
68.6
257.0
325.6
Tab 35 (forts.). Antal lärjungar, som under åren. 1893—1897 i medeltal årligen utan godkänd mogenhets
examen
afgått från de allmänna läroverken och pedagogierna (utom genom döden afgångne), med
fördelning efter tillämnad lefnadsbana närmast efter afgången.
C. Från de lägre läroverken och pedagogierna.
,
2
3
4 ]
5 |
6 1
7 1
8
9 ''
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
2 3
Närvarande lärjungar vår-
terminen (medeltal)
L ä
r j u
n g a
r, s
o m
a f g
å t t
CO
CO
1
B
p
CO
3
B
B
p
Klass,
för att (enligt föräldrars, målsmäns eller
sin egen uppgift) öfvergå till
3
Ef
3
CG
B
B
fa
ur hvil-  ken af-  gången
skett
annat allmänt
läroverk
3
Pi
3
<1 a-
-t “
PT «♦
p:
•t
O
g
pr
00
pr
o
p"
folkhögskola eller
högre folkskola
er
o
•-t
09
P
*-i
CD
pr
o
p"
folkskolelärare-
seminarium
enskilda studier
el. enskildt lärov.
£
pr
3
CD
?r
P:
■-*
O
<
pr
landtbruk el. läro-j
verk f. landtbruk
bruks-, fabriks- el.
handtverksrörelse
handel eller
handelsinstitut
<52.
O*.
B
P
3
00
pr
fD
civila tjänste-
mannabanor
B
p:
pr
<t>
P
►3
O
c-t-
<D
pr
p
a>
pr
CD
p
3
Q-
gg
-j
P
CD
er
CD
CD
pi
B
3
►3
09.
c?
B
B
s»
P
pr
o,
i
CD
S»
pr
o
»—»
0
1
i—»
CD
ct
>■*»
pr
o,
i
t—»
CD
1
........
2 ........
3 .........
4 .........
5
.....
912.0
936.4
807.4
578.6
373.0
33.6
32.6
56.8
47.0
180.4
0.6
0.2
0.2
0.2
11.2
3.4
0.6
0.2
0.4
0.2
0.2
0.6
1.0
0.4
0.8
0.4
0.6
10.6
12.4
11.4
5.6
7.o
1.4
6.6
8.2
17.0
2.0
3.8
12.4
9.0
10.6
5.2
15.6
31.6
20.4
20.6
3.2
13.8
43.4
40.2
65.6
1.0
4.6
11.2
9.0
7.2
0.2
0.6
4.2
4.0
10.8
0.4
0.4
0.8
3.2
4.0
0.2
0.2
0.8
1.4
2.6
0.8
19.0
28.4
38.0
21.4
27.8
87.6
118.2
220.4
172.2
353.0
22.8
16.2
14.o
7.2
8.o
31.2
69.4
149.6
118.0
164.6
54.o
85.6
163.6
125.2
172.6
Summa
3,608.0
350.4
1.2
15.2
0.6
2.4
1.8
47.c
33.2
37.8
93.4
166.2
33.0
19.8
8.8
0.2
5.8
134.6
951.4
68.2
532.8
601. o
R. 4 ...
R. 5 ...
443.4
264.0
29.2
101.2
0.2
—
-
1.0
0.4
0.4
0.6
4.8
6.0
7.8
15.4
9.0
9.2
19.0
18.6
37.2
56.6
8.4
6.6
3.8
9.0
3.0
3.0
—
2.2
0.6
19.6
23.0
145.6
250.2
6.4
7.o
110. o
142.0
116.4
149.o
Summa
707.4
130.4
0.2
—
—
1.4
1.0
10.8
23.2
18.2
37.6
93.8
15.o
12.8
6.o
—
2.8
42.6
395.8
13.4
252.0
265.4
L. 4 ...
L. 5 ...
135.2
109.0
17.8
79.2
—
—
—
—
—
0.8
1.0
0.4
1.6
1.4
1.4
2.0
3.0
9.0
0.6
0.6
0.2
1.8
0.2
1.0
0.2
0.4
0.2
1.8
4.8
26.6
102.8
0 8
1.0
8.o
22.6
8.8
23.6
| Summa
244.2
97.o
—
—
—
—
-
1.8
2.0
1.4
3.4
12.o
1.2
2.o
1.2
0.2
0.6
6.c
129.4
1.8
30.6
32.4
Ci 4- CC tC
Tab. 35 (forts.). Antal lärjungar, som under åren 1893—1897 i medeltal årligen utan godkänd mogenhets
examen
afgått från de allmänna läroverken och pedagogierna (utom genom döden afgångne), med
fördelning efter tillämnad lefnadsbana närmast efter afgången.
D. Från de femklassiga läroverken.
Klass,
ur hvil
ken afgången
skett
2
3
1 4
5
G
i *
8
1 9
1 10
! u
1 12
1 13
14
! 15
l 16
l 17
1 18
l 19
I 20
21
22
23
Närvarande lärjungar vår-
terminen (medeltal)
L ä
r j u
n g a
r, s
o m
a f g
å t
Summa
Summa af koll. 4—9
Summa af koll. 10—19
Summa af koll. 4—19
för att (enligt föräldrars, målsmäns
eller
sin egen uppgift) öfvergå till
utan bestämd uppgift
annat allmänt
läroverk
utländskt läro-
verk
folkskola
folkhögskola eller
högre folkskola
borgarskola
folkskolelärare^
seminarium
enskilda studier
el. enskildt lärov.
tekniskt läroverk
landtbruk el. läro-
verk f. landtbruk
bruks-, fabriks-el.
handtverksrörelse
handel eller
handelsinstitut
sjömansyrket
civila tjänste-
mannabanor
j militäryrket
1
apotekareyrket
andra lefnads-  banor
012.2
25.2
0.4
6.0
—
0.2
_
7.4
_
1.4
2.0
1.8
0.6
0.2
0.2
0.2
12.2
58.4
14.6
18.6
33.2
647.4
22.0
0.2
1.6
—
0.2
—
9.2
0.6
1.8
7.4
9.0
2.6
—
—
—
0.6
16.0
71.2
11.2
38.0
49.2
566.0
23.0
0.2
0.2
—
0.6
0.4
8.2
5.4
5.6
14.4
23.2
8.0
2.4
0.2
—
0.4
18.6
110.8
9.6
78.2
87.8
462.6
24.0
—
—
—
1.0
0.4
3.8
6.8
6.4
15.4
30.6
8.4
1.8
2.6
—
2.0
14.4
118.2
5.2
88.4
93.6
322.0
157.0
—
—
0.4
0.4
6.4
14.8
7.8
16.4
57.0
6.2
8.2
3.6
0.2
0.6
24.2
303.2
7.2
139.0
146.2
2,609.2
251.8
0.8
8.4
—
2.4
1.2
35.0
27.6
23.o
55.6
121.6
25.8
12.c
6.6
0.2
3.8
85.4
661.8
47.8
362.2
410. o
369.0
16.0
—
—
—
1.0
0.4
3.4
6.4
6.4
14.6
28.8
7.8
1.6
2.4
_
1.8
13.6
104.2
4.8
83.4
88.2
230.0
89.0
—
—
—
0.4
0.4
5.4
13.4
6.4
15.4
50.2
5.6
6.8
2.6
—
0.6
20.6
217.4
6.2
121-c
127.8
589.o
105.6
—
—
—
1.4
0.8
8.8
19.8
12.8
30. o
79.o
13.4
8.4
5.o
—
2.4
34.2
321.6
11.0
205. o
216.0
103.6
8.6
—
—
—
—
—
0.4
0.4
—
0.8
1.8
0.6
0.2
0.2
_
0.2
0.8
14.o
0.4
5.0
5.4
92.0
67.4
—
—
—
—
~
1.0
1.4
1.4
1.0
6.8
0.G
1.4
1.0
0.2
—
3.6
85.8
1.0
17.4
18.4
195.«
76.o
—
—
—
—
1.4
1.8
1.4
1.8
8.6
1.2
1.6
1.2
0.2
0.2
4.4
99.8
1.4
22.4
23.8
1........
Summa
K.
4
R. 5
Summa
L.
4
L. 5
Summa
Tab 35 (forts.) Antal lärjungar, som under åren 1893—1897 i medeltal årligen utan godkänd mogenhets
examen
åtgått från de allmänna läroverken och pedagogierna (utom genom döden afgångne), med
fördelning efter tillämnad lefnadsbana närmast efter afgången.
E. Från de treklassiga läroverken och pedagogierna.
1
2 1
3 |
4 1
5 |
6 |
7 |
8 1
9 l
10 1
il |
12 |
13 |
14 |
15 ]
16 1
17 |
18 |
19
20 |
21 |
22 |
23
jo:
L ä
j u n g a
r, s
o m
a f g
l t) t)
GO !
GO
P
B
B
p
GO
P
B
3
p
Klass,
■varande lärjungar vår-
terminen (medeltal)
för att (enligt föräldrars, målsmäns eller
sin egen uppgift) öfvergå till
P
£■
p
GO
B
B
p
ur hvil-  ken af-  gången
skett
annat allmänt
i
läroverk
utländskt läro-
verk
g
GO
pr
p"
folkhögskola eller
högre folkskola
er 1
o
<JQ
sa
Cfl
pr
o,
p-
folkskolelärare-
seminarium
enskilda studier
!el. enskildt lärov.
tekniskt läroverk''
landtbruk el. läro-|
verk f. landtbruk]
bruks-, fabriks- el.
handtverksrörelse
handel eller
handelsinstitut
O:
B
P
P
<-!
pr
cd
civila tjänste-
mannabanor
B
pT:
cd
P
O
pr
p
H
CD
pr
CD
andra lefnads-  banor
er
CD
er.
p:
B
p-
c
►Ö
a2.
Bp
B
B
S»
P 1
i-e> !
pr
o
■
|-*v
pr
o
>—1
T
CD
►-*>
pr
o,
rf^
i
3
1.........
2.......
3 .........
4 ........
5 ......
300.4
289.0
242.4
116.0
51.0
8.4
10.6
33.8
22.4
23.4
0.2
0.2
4.0
1.8
0.4
0.2
0.4
—
0.4
0.2
3.2
3.2
3.2
1.8
0.6
0.8
1.2
1.4
2.2
O.o
2.0
6.8
2.6
2.8
3.2
8.2
17.2
5.0
4.2
1.4
4.8
20.2
9.6
8.6
0.4
2.0
3.2
O.o
1.0
O.o
1.8
2.2
2.6
0.2
0.4
0.6
0.6
0.4
—
0.2
1.0
0.6
0.2
6.8
12.4
19.4
7.0
3.6
29.2
47.0
109.6
54.0
49.8
8.2
5.0
4.4
2.0
0.8
12.6
31.4
71.4
29.6
25.6
20.8
36.4
75.8
31.6
26.4
Summa
998.8
98.0
0.4
6.8
0.6
—
O.o
12.o
5.6
14.8
37.8
44.0
7.2
7.2
2.2
—
2.o
49.2
289.6
20.4
170.6
191.0
R. 4 ...
R. 5
84.4
34.o
13.2
11.0
0.2
—
—
-
0.2
1.4
0.6
1.4
2.0
2.0
2.8
4.4
3.2
8.4
6.4
0.6
1.0
2.2
2.2
0.6
0.4
—
0.4
6.0
2.4
41.4
32.8
1.6
0.8
26.6
20.4
28.2
21.2
Summa
118.1
24.8
0.2
—
—
—
0.2
2.o
3.4
5.4
7.o
14.8
1.6
4.4
1.0
—
0.4
8.4
74.2
2.4
47.0
49.4
L. 4 ...
L. 5
31.0
17.0
9.2
11.8
—
-
—
—
0.4
0.2
—
0.6
1.0
1.2
2.2
-
0.4
0.2
0.2
1.0
1.2
12.0
17.0
0.4
3.o
5.2
3.4
5.2
Summa
48.o
21.o
—
—
—
0.4
0.2
1 -
1.6
3.4
O.tl -
—
0.4
1 2.2
29.6
0.4
1 8.2
1 8.6
Anm Tab 35 är upprättad på grundvalen af den officiella statistiken och tabellerna 32—34. Därvid hafva icke de 125 laqungar,
Anm- - OJ ar
81 i första, 31 i andra, 13 i tredje klassen tagits i beräkning, ovm ><**v
och lika många enklassiga pedagogier, hvilka vid terminens slut indrogos.
Tab. 36. Antalet åren 1888—1897 vid vårterminens slut och höstterminens
antalet vid vårterminens slut före flyttningen
A. Utan hänsyn
År
Vid vårterminens slut
före flyttningen när-
varande i 1
Flyttade från 1
till 2
Vid vårterminens slut
före flyttningen när-
varande i 2
Flyttade från 2
till 3
Vid vårterminens slut
före flyttningen när-  varande i 3
Flyttade från 3
till 4
Vid vårterminens slut
före flyttningen när-
varande i 4
Flyttade från 4
till 5
Vid vårtermi-
nens slut
Vid hösttermi-
nens början
Summa
Vid vårtermi-
nens slut
Vid hösttermi-
nens början
Summa
Vid vårtermi-  nens slut
Vid hösttermi-  nens början
Summa
Vid vårtermi-  nens slut
Vid hösttermi-  nens början
Summa
1888
1963
67.o
17.0
84.o
2286
60.3
19.6
79.9
2083
63.1
17.4
80.5
1933
59.4
16.4
75.8
1889
1999
64.4
19.6
84.o
2354
60.3
20.2
80.5
2117
61.7
18.8
80.5
1916
54.9
17.1
72.0
1890
1977
64.6
18.8
83.4
2436
62.1
19.2
81.3
2205
59.5
18.o
77.5
1982
55.2
17.0
72.2
1891
2039
64.1
17.6
81.7
2448
59.0
22.5
81.6
2363
58.6
19.9
78.5
2030
53.0
19.9
72.9
1892
2112
62.9
19.9
82.s
2447
61.5
21.0
82.5
2304
58.6
20. o
78.6
2171
54.0
20.6
74.6
1893
2050
66.3
18.9
85.2
2437
59.8
20.6
80.4
2342
59.2
19.2
78.4
2114
55.3
18.9
74.2
1894
2123
66.6
19.5
86.1
2515
62.9
20.6
83.5
2289
62.0
19.8
81.8
2126
55.7
18.5
74.2
1895
2044
66.2
19.5
85.7
2536
60.6
21.6
82.2
2405
60.7
20.3
81.o
2197
55.1
20.2
75.3
1896
2096
66.9
20.3
87.2
2517
62.2
20.6
82.8
2413
62.0
18.7
80.7
2226
56.6
17.3
73.9
1897
2188
66.9
17.7
84.6 |
2595
63.0
19.9
82.9
2486
61.0
18.7
79.7
2279
57.7
19.0
76.7
Anm. Tab. 36 grundar sig pa de i »Berättelse om statens allmänna läroverk för gossar» ingå
dels Nya Elementarskolan och pedagogiema, dels alla »slutafdelningar», d. v. s. att beträffande afdelvid
Norra Latinläroverket, L. 5 vid läroverket i Västervik o. s. v.), hvarken de vid vårterminens slut
afdelningen till den närmast högre. Af de i den officiella statistikens ifrågavarande tabeller upptagna
att hafva tillhört närmast lägre afdelning af samma linie 0 terminer») eller från annan linie. Naturligen
hafva blifvit vid ett läroverk underkända till högre afdelning, vid höstterminens början blifvit vid
början till närmast högre klasser flyttade lärjungar, uttryckt i procent af
närvarande i den klass, från hvilken flyttningen skett.
till olika linier.
Vid vårterminens slu1
före flyttningen när
varande i 5
Flyttade från 5
till 6: 1
Vid vårterminens slut
före flyttningen när-
varande i 6: 1
Flyttade från 6: 1
till 6: 2
Vid vårterminens slut
Före flyttningen när-
varande i 6: 2
Flyttade från 6: 2
till 7: 1
Vid vårterminens slut
före flyttningen när-
varande i 7: 1
Flyttade från 7: 1
till 7: 2
Vid vårtermi-
nens slut
Vid hösttermi-
nens början
Summa
Vid vårtermi-
nens slut
Vid hösttermi-
nens början
Summa
Vid vårtermi-  nens slut
Vid hösttermi-  nens början
Summa
Vid vårtermi-  nens slut
Vid hösttermi-  nens början
Summa
1232
62.8
14.5
77.3
1065
59.9
16.7
76.6
875
64.2
18.5
82.7
800
62.2
17.4
79.6
1171
62.0
14.6
76.6
1088
61.3
15.9
77.2
794
64.6
18.1
82.7
768
62.8
16.6
79.4
1115
59.7
13.4
73.1
1057
58.9
17.5
76.4
792
63.2
17.6
80.8
715
60.6
18.6
79.2
1180
55.6
18.o
73.6
982
57.o
17.0
74.0
809
59.2
20.9
80.1
702
58.1
21.9
80. o
1175
57.7
18.6
76.3
1019
55.6
19.0
74.6
695
66.2
18.1
84.3
693
63.5
21.2
84.7
1310
55.8
18.1
73.9
1059
59.6
16.3
75.9
745
62.1
19.7
81.8
627
65.6
18.8
84.4
1300
55.6
17.5
73.1
1167
56.8
18.0
74.8
780
60.5
22.2
82.7
661
63.5
19.8
83.3
1344
56.6
17.4
74.0
1185
57.4
19.4
76.8
830
68.3
17.6
85.9
687
60.8
21.3
82.1
1366
60.8
16.0
76.8
1141
59.7
18.o
77.7
913
65.8
18.2
84.0
771
67.7
18.7
86.4
1348
59.7
16.1
75.8
1281
60.6
17.4
78.o
906
67.1
17.0
| 84.1
833
65.8
21.4
87.2
ende tabellerna öfver lärjungarnes flyttning. I dessa tabeller och följaktligen i tab. 36 aro uteslutna
ning, som vid sitt läroverk är den högsta på sin linie (högsta afdelningarna vid lägre läroverk, R.^5
före flyttningen närvarande läijungarne äro tagna i beräkning eller de, som erhållit fulla betyg från
läijungarne äro i tab. 36 uteslutna de, som flyttats från annan afdelning än den närmast lägre (»efter
ingå ej i tab. 36, lika litet som i den officiella statistiken, de, hvilka efter att vid vårterminens slut
annat läroverk godkända till denna.
Tab. 36 (forts.). Antalet åren 1888—1897 vid vårterminens slut och höstterminens början till
närmast högre klass flyttade lärjungar, uttryckt i procent af antalet vid vårterminens slut före flytt
ningen
närvarande i den klass, från hvilken flyttningen skett.
B. Flyttade till R. 5—R. 7: 2.
År
Vid vårterminens slut
före flyttningen när-
varande i R. 4
Flyttade från R. 4
till R. 5
Vid vårterminens slut
före flyttningen när-
varande i R. 5
Flyttade från R. 5
till R. 6: 1
Vid vårterminens slut
före flyttningen när-
varande i R. 6: 1
Flyttade från R. 6:
till R. 6: 2
Vid vårterminens slut
före flyttningen när-
varande i R. 6: 2
Flyttade från R. 6: 2
till R. 7: 1
Vid vårterminens slu1
före flyttningen när
varande i R. 7: 1
Flyttade från R. 7: 1
till R. 7: 2
Vid vårtermi-
nens slut
Vid hösttermi-
nens början
Summa
Vid vårtermi-
nens slut
Vid hösttermi-
nens början
Summa
Vid vårtermi-
nens slut
Vid hösttermi-
nens början
Summa
Vid vårtermi-
nens slut
Vid hösttermi-
nens början
Summa
1
o
I Vid vårtermi-
nens slut
Vid hösttermi-
nens början
Summa
1888
990
52.1
17.3
69.4
410
55.4
12.6
68.o
251
55.4
16.7
72.i
195
61.6
21.o
82.6
156
64.7
16.7
81.4
1889
1043
46.6
18.2
64.8
409
54.5
14.4
68.9
284
58.5
15.4
73.9
160
62.5
16.3
78.8
167
62.9
18.6
81.5
1890
1087
49.4
17.2
66.6
441
55.6
11.3
66.9
304
58.2
18.4
76.6
183
59.6
18.5
78.1
136
60.3
16.9
77.2
1891
1125
47.9
20.1
68.o
457
48.8
16.2
65.0
325
50.5
18.1
68.6
217
57.6
21.7
79.3
150
52.o
22.7
74.7
1892
1326
49.4
20.5
69.9
486
52.7
16.6
69.3
337
55.8
15.7
71.5
206
68.4
15.1
83.5
186
58.1
24.2
82.3
1893
1280
49.8
19.5
69.3
634
49.7
17.8
67.5
356
56.5
16.3
72.8
229
62.9
20.5
83.4
184
60.3
23.4
83.7
1894
1282
49.8
20.7
70.5
608
47.5
18.3
65.8
475
53.2
17.7
70.9
237
54.4
27.o
81.4
201
55.7
21.4
77.1
1895
1340
49.6
22.1
71.7
657
50.2
17.5
67.7
500
54.o
18.0
72.0
283
70.3
21.6
91.9
212
60.4
22.2
82.6
1896
1372
48.1
19.4
67.5
|
705
55.3
14.6
69.9
486
55.1
19.8
74.9
363
60.9
22.8
83.2
277
60.7
24.9
85.6
1897
1424
53.1
20.1
73.8
659
50.8
16.7
67.5 |
575
57.6
17.5
75.1
362 |
59.1
20.2
79.3
320
57.2
24.1
81.3
Tab. 36 (forts.). Antalet åren 1888-1897 vid vårterminens slut och höstterminens början till
närmast högre klass flyttade lärjungar, uttryckt i procent af antalet vid vårterminens slut tore tiy
ningen närvarande i den klass, från hvilken flyttningen skett.
C. Flyttade till L. 5—L. 7: 2.
Ar
<3
°»jr
£ ® <
S ttg8
9 ^ 3-
p 5;®
m.p g-
M x? P
H © 2
• p 3
P oo
Flyttade från
till L. E
L. 4
Vid vårterminens slut
före flyttningen när-
varande i L. 5
Flyttade från
till L. 6:
L. öl
1
Vid vårterminens slut
före flyttningen när-
varande i L. 6: 1
flyttade från L. 6: 1
till L. 6: 2
Vid vårterminens slut
före flyttningen när-
j varande i L. 6: 2
Flyttade från L. 6: 2
till L. 7: 1
Vid vårterminens slut
före flyttningen när-
varande i L. 7: 1
Flyttade från L. 7: 1
till L. 7: 2
Vid vårtermi-
nens slut
Vid hösttermi-
nens början
Summa
Vid vårtermi-
nens slut
Vid hösttermi-
nens början
Summa
i Vid vårtermi-
nens slut
Vid hösttermi-
nens början
Summa
Vid vårtermi-
nens slut
Vid hösttermi-
nens början
Summa
Vid vårtermi-  nens slut
Vid hösttermi-  nens början
Summa
1888
943
67.1
15.5
82.6
822
66.5
15.5
82.0
814
61.3
16.7
78.0
680
65.0
17.8
82.8
644
61.7
17.5
79.2
1889
873
64.8
15.8
80.6
762
66.0
14.7
80.7
804
62.3
16.0
78.3
634
65.2
18.6
83.8
601
62.7
16.2
78.9
1890
895
62.2
16.6
78.8
674
62.5
14.7
77.2
753
59.2
17,i
76.3
609
64.4
17.2
81.6
579
60.6
19.0
79.6
1891
905
59.2
19.7
78.9
723
60.o
19.1
79.i
657
60.3
16.4
76.7
592
59.8
20.6
80.4
552
59.8
21.7
81.5
1892
845
61.2
20.7
81.9
689
61.3
20. o
81.3
682
55.4
•10.7
76.i
489
65.2
19.4
84.6
507
65.5
20.1
85.6
1893
834
63.7
18.0
81.7
676
61.5
18.4
79.9
703
61.1
16.4
77.5
516
61.8
19.4
81.2
443
67.7
16.9
84.6
1891
844
64.7
15.2
79.9
692
62.6
16.9
79.5
692
59.3
18.2
77.5
543
63.1
20.1
83.2
460
67.0
19.1
86.1
1895
857
63.7
17.3
81.0
687
62.7
17.2
79.9
685
59.9
20.4
80.3
547
67.3
15.5
82.8
475
61.1
20.8
81.9
1899
854
70.2
14.i
84.3
661
66.7
17.5
84.2
655
63.0
16.8
79.8
550
69.1
15.5
84.6
494
71.7
15.2
86.9
1897
1 855
65.5
17.1
82.6
689
68.2
15.5
83.7
706
63.0
17.3
80.s
544
| 72.4
14.9
| 87.3
513
71.1
19.7
| 90.8
Tob. 36 (forts.). Antalet åren 1888—1897 vid vårterminens slut
och höstterminens början till närmast högre klass flyttade
lärjungar, uttryckt i procent af antalet vid vårterminens slut före
flyttningen närvarande i den klass, från hvilken flyttningen skett.
D. Flyttade till L. 6: 2 B—L. 7: 2 B.
År
Vid vårterminens slut
foro flyttningen när-
varande i L. 6: 1 B
Flyttade frånL. 6: IB
till L. 6. 2 B
Vid vårterminens slut
före flyttningen när-
varande i L. 6: 2 B
Flyttade frånL. 6:21
till L. 7: 1 B
Vid vårterminens slut
före flyttningen när-  varande i L. 7: IB
Flyttade från L. 7: IB
till L. 7: 2 B
Vid vårtermi-
nens slut
Vid hösttermi-
nens början
Summa
Vid vårtermi- 1
nens slut j
Vid hösttermi-  nens början
Summa
Vid vårtermi-  nens slut
Vid hösttermi-  nens början
Summa
1888
568
54.8
19.0
73.8
447
59.3
19.7
79.0
407
56.0
18.7
74.7
1889
572
57.7
18.0
75.7
419
63.0
20.8
83.8
386
58.5
17.i
75.6
1890
526
55.3
17.7
73.0
411
59.1
19.5
78.6
383
58.5
18.8
77.3
1891
480
56.9
16.7
73.6
400
58.0
20.3
78.3
363
57.8
21.8
79.6
1892
518
52.9
21.2
74.1
338
63.0
21.6
84.6
333
63.7
21.9
85.6
1893
528
56.2
18.4
74.6
372
59.7
19.1
78.8
306
62.4
20.6
83.0
1894
470
54.7
20.6
75.3
381
60.4
22.6
83.0
312
68.6
19.6
88.2
1895
425
54.4
23.5
77.9
363
63.1
16.5
79.6
331
57.1
23.6
80.7
1896
417
56.e
17.7
74.3
331
65.6
15.4
81.0
317
67.8
16.7
84.5
1897
472
59.9
17.4
77.3
325 1
69.2
16.6
85.8
303
70.3
19.i 1
89.4
E. Flyttade till L. 6: 2 A—L. 7: 2 A.
1
t
Ar
Vid vårterminens slut
före flyttningen när-  varande i L. 6: 1 A
Flyttade från L. 6: lA
till L. 6: 2 A
Vid vårterminens slut
före flyttningen när-
varande i L. 6: 2 A
Flyttade från L. 6:2A
till L. 7: 1 A
Vid vårterminens slut
före flyttningen när-
varande i L. 7: 1 A
Flyttade frånL. 7: i A
till L. 7. 2 A
Vid vårtermi-  nens slut
Vid hösttermi-  nens början
Summa
Vid vårtermi-  nens slut
Vid hösttermi-
nens början
Summa
Vid vårtermi-
nens slut
Vid hösttermi-
nens början
Summa
'' 1888
246
76.4
11.4
87.8
233
76.0
14.1
90.1
237
71.3
15.6
86.9
1889
232
73.7
11.2
84.9
215
69.3
14.4
83.7
215
70.2
14.4
84.6
1890
227
68.3
15.8
84,i
198
75.3
12.6
87.9
196
64.8
19.4
84.2
1891
177
69.5
15.8
85.3
192
63.5
21.4
84.9
189
63.5
21.7
85.2
1892
164
63.4
18.9
82.3
151
70.2
14.6
84.8
174
69.o
16.7
85.7
1893
175
76.o
10.3
86.3
144
67.4
20.1
87.5
137
79.6
8.7
88.3
1894
222
68.9
13.1
82.0
162
69.8
14.2
84.0
148
63.5
18.2
81.7
1895
260
68.8
15.4
84.2
184
75.5
13.6
89.1
144
70.1
14.6
84.7
1896
238
74.4
15.1
89.5
219
74.4
15.5
89.9
177
78.5
12.4
90.9
1897
234
69.2
17.1
86.3
219 |
77.2
12.3
89.5
210
72.4
20.5 !
92.9 |
Tah. 37. Uppgifter angående de under åren 1896—1898 vid samtliga allmänna läroverk och pedagogier i första klassen intagna lärjungarnas föregående undervisning, hemvist och ålder vid intagningen (medeltal för nämnda år).
H
e m
v i s
t i
1 ä
r o \
e r k s s
t a d
e n
H
e m v
i s t
i
annan
S t
a d
Hem
v i
S t
p å
lande
t
S
u m m a
i Termin,
|
då intag-
Å 1 d e
r v
i d
inta
g n
n g e
n
Å 1 d e
r v
d i
n t a
g n i
n g e
n
Å 1 d e
r v i
d i
n t a
g n i
n g e
n
Ä 1 d e
r v
d
n t a
g n i
n g e
n
o u m m a
Föregående undervisning
| ningen
j skedde
«
9
år
10
år
h
år
12
år
13
år
14 år eller
mer
9 år
10
0
ar
n
år
12
är
13
år
14 år eller
mer
9
år
10
år
n
år
12
O
ar
13
år
14 år eller
mer
9
0
ar
10
år
n
år
12
år
13
är
14 år eller
mer
Antal
Proc.
Antal
Proc.
Antal
Proc.
Antal
Proc.
Antal
Proc.
Antal
Proc.
Antal
Proc.
Antal
Proc. j
Antal
Proc.
Antal
Proc.
Antal
Proc.
Antal
Proc.
Antal
Proc.
Antal
Proc.
Antal
Proc.
Antal
Proc.
Antal
Proc.
Antal
Proc.
Antal
Proc.
Antal
Proc.
Antal
Proc.
Antal
Proc.
Antal
Proc.
Antal
Proc.
Antal
Proc.
Antal
Proc.
Antal
Proc.
Antal
Proc. j
Folkskola ...........
220.3
24.7
359.7
40.4
208.7
23.4
78.3
8.8
20.3
2.3
4.o
0.4
891.3
100.0
5.0
40.6
8.3
26.8
2.0
16.3
1.3
10.6
0.7
5.7
12.3
lOO.o
38.7
16.8
75.o
32.6
59.3
25.7
29.7
12.9
19.7
8.5
8.0
3.5
230.4
lOO.o
264.0
23.3
438.0
38.6
270.0
23.8
109.3
9.6
40.7
3.6
12.0
1.1
l,134.o
lOO.o
fl
<D
Enskildt läroverk
328.3
54.8
197.o
32.8
55.4
9.2
13.o
2.2
5.3
0.9
0.7
O.i
599.7
100.O
2.o
29.9
3.7
55.2
0.3
4.5
0.7
10.4
—
—
—
6.7
lOO.o
32.3
40.6
26.o
32.7
14.o
17.6
5.6
7.0
0.7
0.9
1.0
1.2
79.6
lOO.o
''362.6
52.9
226.7
33.o
69.7
10.2
19.3
2.8
6.0
0.9
1.7
0.2
686.0
lOO.o,
*§
I hemmet..........
32.o
42.9
25.o
33.5
11.0
14.7
6.o
8.o
0.4
0.5
0.3
0.4
74.7
lOO.o
1.0
25.o
1.7
42.5
1.0
25.o
—
—
0.3
7.5
—
4.o
lOO.o
40.3
35.o
43.o
37.3
20.o
17.3
8.3
7.2
2.3
2.0
1.4
1.2
115.3
lOO.o
73.3
37.8
69.7
35.9
32.0
16.5
14.3
7.4
3.0
1.5
1.7
0.9
194.o
lOO.o
f-4
<D
C/5
Summa
580. s
37.1
581.7
37.1
275.1
17.6
97.3
6.2
26.o
1.7
5.o
0.3
1,565.7
lOO.o
8.o
34.8
8.7
37.8
3.3
14.4
2.o
8.7
1.0
4.3
—
23.o
lOO.o
111.3
26.2
144.o
33.9
93.3
21.9
43.6
10.3
22.7
5.3
10.4
2.4
425.3
lOO.o
699.9
34.7
734.4
36.5
371.7
18.4
142.9
7.1
49.7
2.5
15.4
0.8
2,014.o
lOO.o
JO
Enskildt läroverk
eller
i hemmet ...
360.3
53.4
222.0
32.9
66.4
9.9
19.o
2.8
5.7
0.8
1.0
0.2
674.4
lOO.o
3.o
28.o
5.4
50.5
1.3
12.2
0.7
6.5
0.3
2.8
_
_
10.7
lOO.o
72.6
37.3
69.o
35.4
34.o
17.5
13.9
7.1
3.0
1.5
2.4
1.2
194.9
lOO.o
435.9
49.5
296.4
33.7
101.7
11.6
33.6
3.8
9.0
1.0
3.4
0.4
880.0
lOO.o
Allmänt läroverk
1.7
18.3
3.7
39.8
2.3
24.7
1.0
10.8
0.6
6.4
—
—
9.3
lOO.o
0.7
18.9
1.3
35.i
1.7
46.o
—
-—
—
—
—
—
3.7
lOO.o
0.3
9.i
1.0
30.3
2.o
60-6
_
—
—
—
—
3.3
lOO.o
2.7
16.6
6.0
36.8
6.0
36.8
1.0
6.1
0.6
3.7
—
•—
16.3
lOO.o
Folkskola............
...................
7.o
33.8
5.o
24.2
3.o
14.5
3.3
15.9
2.0
9.7
0.4
1.9
20.7
lOO.o
0.4
57.i
0.3
42.9
0.7
lOO.o
1.7
20.5
0.3
3.6
2.7
32.5
2.0
24.1
1.0
12.1
0.6
7.2
8.3
lOO.o
8.7
29.3
5.7
19.2
6.0
20.2
5.3
17.8
3.0
10.1
1.0
3.4
29.7
lOO.o
fl
Enskild! läroverk
21.4
62.9
7.o
20.6
2.6
7.7
1.7
5.o
1.3
3.8
—
—
34.o
lOO.o
0.3
50. o
—
—
—
-''
0.3
50.o
—
—
—
—
0.6
lOO.o
0.3
7.5
0.3
7.5
2.71
67.5
0.7
17.5
—
—
—
—
4.o
lOO.o
22.0
57.o
7.3
18.9
5.3
13.7
2.7
7.0
1.3
3.4
—
—
38.6
lOO.o
.fl
I hemmet.........
9.4
78.3
1.7
14.2
0.3
2.5
0.3
2.5
0.3
2.5
—
—
12.o
lOO.o
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
3.3
28.2
2.o
17.1
4.o 1
34.2
1.4
12.0
1.0
8.5
—
—
11.7
lOO.o
12.7
53.6
3.7
15.6
4.3
I8.1
1.7
7.2
1.3
5.5
—
—
23.7
lOO.o
O
S-.
Summa
37. s
56.7
13.7
20.5
5.9
8.8
5.3
8.0
3.6
5.4
0.4
0.6
66.7
lOO.o
0.3
23.i j
0.4
30.7
0.3
23.1
0.3
23.i
—
—
—
—
1.3
lOO.o
5.3
22.1
2.6
10.8
9.4
39.2
4.1
17.1
2.o
8.3
0.6
2.5
24.0
lOO.o
43.4
47.2
16.7
I8.1
15.6
17.o
9.7
10.5
5.6
6.1
1.0
1.1
92.0
lOO.o
K"
Enskildt läroverk
eller
i hemmet ...
30.s
67 o
8.7
18.9
2.9
6.3
2.o
4.3
1.6
3.5
_
_
46.o
lOO.o
0.3
50.o
_
_
_
_
0.3
50.o
_
_
_
_
0.6
lOO.o
3.6
22.9
2.3
14.6
6.7
42.7
2.1
13.4
1.0
6.4
_
_
15.7
lOO.o
34.7
55.7
11.0
17.7
9.6
15.4
4.4
7.0
2.6
4.2
_
_
62.3
lOO.o
Allmänt läroverk
1.7
34.o
1.3
26.o
1.3
26.o
0.7
14.o
—
—
—
—
5.o
lOO.o
0.3
42.9;
0.4
57.i
—
-;
—
—
—
—
—
—
0.7
lOO.o
—
—
—
1.0
62.5
0.6
37.5
—
—
—
1.6
lOO.o
2.0
27.4
1.7
23.3
2.3
31.5
1.3
17.8
—
—
—
—
7.3
100.0;
c3
Folkskola............
227.3
24.9
364.7
40. o
211.7
23.2
81.6
9.0
22.3
2.4
4.4
0.5
912.o
lOO.o
5.o
38.5
3.7
28.4
2.3
17.7
1.3
10.o
0.7
5.4
13.0
lOO.o
40.4
16.9
75.3
31.5
62.0:
26,o
31.7
13.3
20.7
8.7
8.6
3.6
238.7
lOO.o
272.7
23.4
443.7
38.i
276.0
23.7
114.6
9.9
43.7
3.8
13.0
1.1
1,163.7
lOO.o
O
Enskildt läroverk
349.7
55.2
204.o
32.2
,58.0
9.2
14.7
2.3
6.6
1.0
0.7
O.i
633.7
lOO.o
2.3
31.5
3.7
50.7
0.3
4.1
1.0
13.7
—
—
—
7.3
lOO.o
32.6
39.o
26.3
31.5
16.7
20.0
6.3
7.5
0.7
0.8
1.0
1.2
83.6
lOO.o
384.6
53.1
234.0
32.3
75.o
10.4
22.0
3.0
7.3
1.0
1.7
0.2
724.6
lOO.o
fl
''fl
I hemmet ...........
41.4
47.s
26.7
30.8
11.3
13.o
6.3
7.3
0.7
0.8
0.3
0.3
86.7;
lOO.o
1.0
25.o
1.7
42.5
1.0
25.0!
—
—
0.3
7.5
—
—
4.o
lOO.o
43.6
34.3
45.0
35.4
24.o
18.9
9.7
7.7
3.3
2.6
1.4
1.1
127.o
lOO.o
86.0
39.5
73.4
33.7
36.3
16.7
I6.0
7.3
4.3
2.o
1.7
0.8
217.7
lOO.o
OJ
-t-J
Summa: 618.4
37.9
595.4
36.5
,
281.o
17.2
102.6
6.3
29.6
1.8
5.4
0.3
1,632.4|
lOO.o
8.3
34.2
9.1
37.4
3.6
14.8
2.3
9.5
1.0
4.1
—
24.3
lOO.o
116.6
26.o
146.6
32.6
102.7
22.9
47.7
10.6
24.7
5.5
11.0
2.4
449.3
lOO.o
743.3
35.3
751.1
35.7
387.3,
18.4
152.6
7.2
55.3
2.6
16.4
0.8
2,106.o
lOO.o
nfl
ocö
Enskildt läroverk
eller
i hemmet ...
391.1
54.3
230.7
32.o
69.3
9.6
21.o
2.9
7.3
1.0
1.0
0.2
720.4
lOO.o
3.3
29.2
5.4
47.8
1.3
11.5
1.0
8.8
0.3
2.7
11.3
lOO.o
76.2
36.2
71.3
33.9
40.7i
19.3
I6.0
7.ö
4.0
1.9
2.4
1.1
210.6
lOO.o
470.6
50.0
307.4
32.6
111.3
11.8
38.o
4.0
11.6
1.2
3.4
0.4
942.3
lOO.o
Allmänt läroverk
3.4
23.8
5.o
34.9
3.6
25.2
1.7
11.9
0.6
4.2
—
14.3
lOO.o
1.0
22.8
1.7
38.6
1.7
38.6;
—
—
—
—
—
—
4.4
lOO.o
0.3
6.i
1.0
20.4
3.o J
61.2
0.6
12.3
—
—
—
—
4.9
lOO.o
4.7
19.9
7.7
32.6
8.3
35.2
2.3
9.8
0.6
2.5
—
i
23.6
lOO.o
Källo,: Uppgifter meddelade af läroverkens rektorer.
Tab. 38. Uppgifter angående de under åren 1898—1898 vid samtliga allmänna läroverk och pedagogier i andra Mässen intagna lärjungarnas föregående undervisning, hemvist och ålder vid intagningen (medeltal för nämnda år).
II
e m
v i s
t i
1 ä r o v
e r k
S s
t a d
e n
1
II
3 m v
i s t
i
annan
s t
a d
H e m v i
S t
p å
lan
d e
t
S u m m
a
Termin,
Ä
Å 1 d e
r v i
d i
n t a
g n i
n g e
R
Ä 1 d e
r v i
d i
n t a
g n i
n g e
n
Ä 1 d e
r v i
d i
n t a
g n i
n g e
i
d e
r v i
d i
n t a
n i
n g e
rt
Summa
Föregående undervisning
Summa
S u m
m a
ningen
skedde
9 år
10
år
ii
ir
12 år
13 år
14 år eller
mer
9 år
10 åi-
11 år
12
år
13 år
14 år eller
mer
9 år
10 år
11 år
12 är
13 år
14 år eller
mer
9 år |
10
år |
n
år
12
0
u*
13
år
14: år eller
mer
Antal
Proc. 1
Antal j Proc.
Antal
Proc.
Antal
Proc.
Antal
Proc.
Antal
Proc.
Antal
Proc.
Antal
Proc.
Antal
Proc.
Antal
Proc.
Antal
Proc.
Antal
Proc.
Antal
Proc.
Antal
Proc. j
Antal
Proc,
Antal
Proc.
Antal
Proc.
Antal
Proc.
Antal
Proc.
Antal
Proc.
Antal
Proc.
Antal
1
Proc. j
Antal
i
Proc.
I
Antal j
Proc.
Antal
Proc. |
Antal
Proc.
j
Antal |
Proc.
Antal
Proc.
Folkskola......................................
5.3
11.9
13.7
30.6
12.3
27.5
9.3
20.8
2.41
5.4
1.7
3.8
44.7
iOO.o
0.3
17.7
0.4
23.5
0.7
41.1
0.3
17.7
1.7
IOO.o
1.01
1.4
13.3
19.o
21.o
30. o
17.71
25.3
13.o
18.6
4.0
5.7
70. o
IOO.o
6.3
5.4
27.3
23.5
33.7
28.9
27.7
23.8
15.7
13.5
5.7
4.9
nsJ
IOO.o
o
Enskild! läroverk..........................
40.o
26.8
60.3
40.4
30.3
20.3
11.7
7.s
5.3
3.6
1.7
1.1
149.3
lOO.o
—
—
0.3
11.1
1.4
51.9
1.0
37.o
—
—
—
—
2.7
IOO.o
5.o
13.o
11.0
28.7
8,o
20.9
8.o
20.9
4.7
12.3
1.6
4.2
38.3
IOO.o
45.o
23.6
71.6
37.6
39.7
20.9
20.7
10.9
lO.o
5.3
3.3
1.7
190.3
IOO.o
2
2
-4-J
CO
I hemmet......................................
5.o
16.i
11.7
37.8
6.7
21.6
4.3
13.9
2.3
7.4
1.0
3.2
Sl.o
IOO.o
—
1.3
27.6
1.7
36.2
1.4
29.8
—
—
0.3
6.4
4.7
IOO.o
10.o
8.6
83.7 j 29.o
31.3
26.9
20.6
17.7
10.7
9.2
lO.o
8.6
116.3
IOO.o
15.o
9.9
46.7
30.7
39.7
26.!
26.3
17.3
13.o
8.6
11.3
7.4
152.o
IOO.o
Summa
50.3
22.4
85.7
38.i
49.3
21.9
25.3
11.2
10. o
4.4
4.4
2.0
225.0
IOO.o
—
—
1.9
20.9
3.5
38.4
3.i
34.1
0.3
3.3
0.3
3.3
9,i
IOO.o
16.o
7.1
58.o
25.8
60.3
26.9
46.3
20.6
28.4
12.6
15.6
7.o
224.6
IOO.o
66.3
14.5
145. s
31.7
113.i
24.7
74.7
16.3
38.7
8.4
20.3
4.4
458.7
IOO.o
a
Enskild! läroverk eller i hemmet ...
45.0
25.o
72.o
39.9
37.o
20.5
16.o
8.9
7.6
4.2
2.7
1.5
180.3
IOO.o
i _
_
1.6
21.6
3.i
41.9
2.4
32.4
__
_
0.3
4.1
7.4
IOO.o
15.o
9.7
44.7
28.9
39.3
25.4
28.6
18.5
15.4
10.o
11.6
7.5
154.6
IOO.o
60.o
17.5
118.3
34.6
79.4
23.2
47.0
13.7
23.o
6.7
14.6
4.3
342.3
IOO.o
Allmänt läroverk ..........................
0.7
2.o
9.o
25.5
12.6
35.7
9.7
27.5
2.3
6.5
1.0
2.8
35.3
IOO.o
1
0.3
3.6
2.o
24.i
3.0
36.2
2,o
24.1
0.7
8.4
0.3
3.6
8.3
IOO.o
—
—
1.7
13.4
3.7
29.1
5.6
44.1
1.0
7.9
0.7
ö. 5
12.7
IOO.o
1.0
1.8
12.7
22.6
19.3
34.3
17.3
30.7
4,o
7.1
2.0
3.5
56.3
IOO.o
Folkskola.....................................
0.3
13.o
0.3
0.4
17.4
1.0
43.5
0.3
13.o
2.3
IOO.o
0.3
IOO.o
0.3
IOO.o
0.3
10.o
1.0
33.3
1.3
43.4
0.4
13.3
3.o
IOO.o
0.3
5.4
0.3
5.4
0.7
12.5
1.3
23.2
2.3
41.o
0.7
12.5
5.6
IOO.o
g
Enskildt läroverk...........................
—
—
1.0
30.3
0.7
21.2
0.3
9.!
1.0
30.3
0.3
9.)
3.3
IOO.o
0.3
42.9
0.4
57.i
—
—
—
—
—
—
—
—
0.7
IOO.o
—
0.3
17.7
0.3
17.6
—
—
0.7
41.2
0.4
23.5
1.7
IOO.o
0.3
5.3
1.7
29.8
1.0
17.5
0.3
5.3
1.7
29.8
0.7
12.3
5.7
IOO.o
a
I
G
I hemmet.......................................
—
-
0.3
30.o
0.3
30.o
0.4
40. o
—
—
1.0
IOO.o
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
0.4
4.6
0.3
8.5
1.7
19.5
1.7
19.5
1.6
18.4
3.o
34.5
8.7
IOO.o
0.4
4.1
0.3
3.i
2.0
20.6
2.0
20.6
2,o
20.6
3.o
31.0
9.7
IOO.o
G
5
sa
Summa
0.3
4.5
1.3
19.7
1.4
21.2
0.6
9. s
2.4
36.4
0.6
9.i
6.6
IOO.o
0.3
30.o
0.4
40. o
—
—
0.3
30. o
—
—
—
—
1.0
IOO.o
0.4
3.o
0.6
4.5
2.3
17.2
2.7
20.1
3.6
26.9
3.8
28.3
13.4
IOO.o
1.0
4.8
2.3
11.0
3.7
17.6
3.6
17.1
6.o
28.6
4.4
20.9
21.0
IOO.o
!>■
Enskildt läroverk eller i hemmet ...
_
_
1.0
23.3
1.0
23.3
0.6
13.9
1.4
32.5
0.3
7.0
4.3
IOO.o
0.3
42.9
0.4
57.!
_
__
_
_
0.7
IOO.o
0.4
3.8
0.6
5.8
2.o
19.2
1.7
16.4
2.3
22.1
3.4
32.7
10.4
IOO.o
0.7
4.6
2.o
13.0
3.o
19.5
2.3
14.9
3.7
24.o
3.7
24.0
15.4
IOO.o
Allmänt läroverk ...........................
0.3
4.8
1.3
20.6
2.o
31.7
1.7
27,o
0.7
ll.i
0.3
4.8
6.3
IOO.o
—
—
0.7
35.o
0.7
35.o
0.3
15.o
0.3
15.o
-
—
2.o
IOO.o
—
—
0.3
6.o
2.o
40.o
1.7
34.0
0.3
ö.o
0.7
14.o
ö.o
IOO.o
0.3
2.3
2.3
17.3
4.7
35.3
3.7
27.8
1.3
9.8
1.0
7.5
13.3
IOO.o
o3
Folkskola.......................................
5.6
11.9
14.o
29.s
12.7
27.0
9.3
19.8
3.4
7.2
2.o
4.3
47.0
IOO.o
0.3
lö.o
0.4
20.o
1.0
50.o
0.3
15.o
2.o
IOO.o
1.0
1.4
13.3
18.2
21.3
29.2
18.7
25.6
14.3
19.6
4.4
6.o
73.o
IOO.o
6.6
5.4
27.6
22.6
34.4
28.2
29.o
23.8
18.o
14.8
6.4
5.2
122.o
IOO.o
s-<
o
Enskildt läroverk...........................
40.o
26.2
61.3
40.2
3l.o
20.3
12.o
7.9
6.3
4.i
2.o
1.3
152.6
IOO.o
0.3
8.s
0.7
20.6
1.4
41.2
1.0
29.4
—
—
—
—
3.4
IOO.o
5.o
12.5
11.3
28.3
8.3
20.7
8.o
20. o
5.4
13.5
2.o
5,o
40. o
IOO.o
45.3
23.1
73.3
37.4
40.7
20.s
21.o
10.7
11.7
6.o
4.0
2,o
196.0
IOO.o
.2
’§
I hemmet.......................................
5.o
15.g
11.7
36.c
7.o
21.9
4.6
14.4
2.7
8.4
1.0
3.1
32.o
IOO.o
—
—
1.3
27.0
1.7
36.2
1.4
29.8
—
—
0.3
6.4
4.7
IOO.o
10.4
8.3
34.o
27.2
33.o
26.4
22.3
17.9
12.3
9.8
13.o
10.4
125.o
IOO.o
15.4
9.5
47.o
29.1
41.7
25.8
28.3
17.5
15.o
9.3
14.3
8.8
161.7
IOO.o
s-«
Summa
50. g
21.8
87.o
37.6
50.7
21.9
25.9
11.2
12.4
5.3
5.o
2.2
231.0
IOO.o
0.3
3.o
2.3
22.8
3.5
34.6
3.4
33.6
0.3
3.o
0.3
3.o
10.1
IOO.o
16.4
6.9
58.6
24.6
62.6
26.3
49.o
20.6
32.o
13.4
19.4
8.2
238.0
IOO.o
67.3
14.0
147.9
30.8
116.8
24.4
78.3
16.3
44.7
9.3
24.7
5.2
479.7
IOO.o
nb
oc3
PP
Enskildt läroverk eller i hemmet ...
45.o
24.4
73.o
39.5
38,o
20.6
16.6
9.o
9.0
4.9
3.o
1.6
184.6
IOO.o
1
0.3
3.7
2.o
24.7
3.1
38.3
2.4
29.6
0.3
3.7
8.i
IOO.o
15.4
9.3
45.3
27.5
41.3
2o.o
30.3
18.4
17.7
10.7
15.o
9.i
165.o
IOO.o
60.7
17.o
120.3
33.6
82.4
23.o
49.3
13.8
26.7
7.5
18.3
5.i
357.7
IOO.o
Allmänt läroverk ...........................
1.0
2.4
10.3
24.8
14.o
3o. i
11.4
27.4
3.o
7.2
1.3
3.i
41.6
IOO.o
i 0.3
2.9
2.7
26.2
3.7
35.9
2.3
22.4
1.0
9.7
0.3
2.9
10.3
IOO.o
1 —
—
2.o
11.3
5.7
32.2
7.3
41.2
1.3
7.4
1.4
7.9
17.7
lOO.oj 1.3
1.9
15.o
21.5
24.o
34.5
21,o
30.2
5.3
7.6
3.o
4.3
69.6
IOO.o
Källa: se tab. 37.
Tab. 39.
Uppgifter angående de under åren 1896—1898 vid samtliga allmänna läroverk och
pedagogier i tredje klassen intagna lärjungarnas föregående undervisning, hemvist och ålder vid
intagningen (medeltal för nämnda år).
Hemvist
i läroverksstaden
||
Hemvist i
annan
stad
—
—
—
—
—
H omvist
0
p a
landet
—
- ------
—
—
S
u m m a
då intag-  ningen
Föregående undervisning
Ålde
r v
i d
inta
g n i
n g e
n
Summa
Å
1 d e
r v
i d
i n t a g n
inge
11
Ålde
r v
i d
inta
g n
inge
n
S u m m a
Ålde
r v
i d
inta
g n
n g e
n
skedde
9
år
10
år
n
år
12
år
13
år
14
eller
år
mer
0
år
10
år
n
år
12
år
13
år
14
eller
år
mer
9
år
10
år
n
år
12
år
13
år
14
eller
år
mer
9
år
10
ur
u
år
12
år
13
år
14
eller
år
mer
Sun
i m a
Antal
Proc.
Antal
Proc.
Antal
Proc.
Antal
Proc.
Antal
Proc.
Antal
Proc.
Antal
Proc.
Antal
Proc.
Antal
Proc.
Antal
Proc.
Antal
Proc.
Antal
Proc.
Antal
Proc.
Antal
Proc.
Antal
Proc.
Antal
Proc.
Antal
Proc.
Antal
Proc.
Antal
Proc.
Antal
Proc.
Antal
Proc.
Antal
Proc.
Antal
Proc.
Antal
Proc.
Antal
Proc.
Antal
Proc.
Antal
Proc.
Antal
Proc.
O
’§
s-
Folkskola.......................................
Enskildt läroverk...........................
I hemmet......................................
0.3
1.5
0.3
2.o
1.4
8.1
9.5
11.3
0.3
6.7
2.6
'' ».i
I 31.9
i 21.o
1.4
8.0
2.0
37.9
38.1
16.1
1.4
2.o
2.o
37.8
9.5
16.i
0.3
2.o
4.4
8.1
9.5
35.5
3.7
21.o
12.4
100.0
100.0
100.0
0.3
50. o
0.3
13.o
0.3
0.7
n.i
30.5
0.3
1.4
1.0
50. o
51.9
43.5
1.0
0.3
37.0
13.0
—
—
0.6
2.7
2.3
lOO.o
lOO.o
lOO.o
0.7
0.9
0.7
6.o
3.8
7.7
2.4
4.o
22.7
18.4
21.9
29.1
3.6
5.0
23.3
27.7
27.3
29.9
4.3
4.3
12.3
33.i
23.5
15.8
2.7
4.3
13.o
20.8
23.5
16.6
13.0
18.3
78.0
lOO.o
lOO.o
lOO.o
0.3
0.3
0.7
1.7
0.7
0.8
0.3
2.7
7.7
1.7
6.4
8.3
2.7
11.0
26.o
15.6
26.2
28 o
5.3
14.4
26 s
30.6
34.3
28.4
5.7
7.3
14.6
33.o
17.4
15.7
i
3.o
6.3
17.4
17.4
1 15.o
18.8
17.3
42.o
92 7
lOO.o
lOO.o
100 o
-4-3
CO
1 S
Summa
0.3
0.8
3.7
lO.o
9.6
25.9
11.4
30.7
5.4
14.5
6.7
18.i
37.i
lOO.o
0.3
5.4
0.3
5.4
1.0
17.8
2.7
48.2
1.3
23.2
—
—
5.6
lOO.o
0.7
0.7
6.7
6.i
29.i
26.6
31.9
29.2
20.9
19.i
20. o
18.3
109.3
lOO.o
1.3
0.8
10.7
7.o
39.7
26.1
48.o
30.3
27.6
18.2
26.7
17.6
152.o
lOO.o
K
Enskildt läroverk eller i hemmet...
Allmänt läroverk................
0.3
0.9
3.4
3.3
10.2
S.5
9.3
10.7
27.8
27.4
10.0
11.0
29.9
28.2
4.0
8.7
12.o
22.3
6.4
5.3
19.2
13.6
33.4
39,o
lOO.o
lOO.o
—
—
0.3
0.7
6.o
6.6
1.0
2.3
20.o
2.4
48.o
40.6
1.3
26.o
—
—
ö.o
lOO.o
0.7
0.7
6.7
7.o
26.7
27.7
28.3
29.4
16.6
17.2
17.3
18.o
96.3
lOO.o
1.0
0.7
10.4
7.7
37.o
27.5
40.7
30.2
21.9
16.3
23.7
17 6
134.7
72.3
lOO.o
lOO.o
21.7
4.3
1.6
15.1
1.7
16.o
10.6
lOO.o
| -
•—
0.3
1.3
3.7
16.3
9.o
39.7
7.o
30.s
2.7
11.9
22.7
lOO.o
—
—
4.3
6.o
16.7
23.1
24.3
33.6
17.3
23.9
9.7
13.4
1
Folkskola.............................
a
Enskildt läroverk...................
0.4
20. o
0.3
15.o
0.7
0.7
35.0
70.0
0.3
0.3
15.o
0.3
15.o
2.0
1.0
lOO.o
lOO.o
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
0.3
lOO.o
0.3
lOO.o
_
_
_
_
0.3
100 o
0.3
4.7
8.7
lOO.o
lOO.o
100 o
a
I hemmet...........................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
0.3
lOO.o
0.3
lOO.o
—
—
—
—
1.0
41.7
0.3
12.5
0.7
29.2
0.4
16.6
2.4
lOO.o
_
_
0.4
8.5
1.3
27.6
1.0
21.3
1.0
21.3
1.0
21.3
11.5
|_|
Summa
oU.O
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
0.3
3.9
0.7
9.1
3.o
38.9
2.7
35.i
1.0
13.o
7.7
lOO.o
—
_
0.3
3.5
0.7
8.o
3.7
42.5
3.o
34 5
1.0
S-i
oc3
■
0.4
13.3
0.3
10. o
1.4
46.7
0.6
20.o
0.3
lO.o
3.o
lOO.o
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
0.3
lOO.o
0.3
lOO.o
—
—
0.3
2.9
1.7
16.3
3.3
31.8
3.4
32.7
1.7
16.3
10.4
lOO.o
_
_
0.7
5. i
2.o
14.6
4.7
34.3
4.o
29.2
2.3
16.8
13.7
lOO.o
Enskildt läroverk eller i hemmet...
Allmänt läroverk..................
—
—
0.4
13.3
0.3
1.3
10.0
16.2
1.4
2.o
46.7
25.o
0.6
3.o
20. o
37.5
0.3
1.7
lO.o
21.3
3.0
8.0
lOO.o
lOO.o
—
—
—
—
0.3
—
—
—
0.3
—
0.3
lOO.o
0.3
lOO.o
_
_
0.3
3.o
1.7
16.8
3.3
32.7
3.4
33.7
1.4
13.s
10.1
lOO.o
0 7
5.2
2.o
14.9
4.7
35. i
4.o
29.9
2 o
14.9
20.4
13.4
11.3
lOO.o
lOO.o
50.o
—
50.o
—
—
0.6
lOO.o
—
—
—
—
0.7
25.9
1.0
37.1
0.4
14.8
0.6
22.2
2.7
lOO.o
—
—
2.3
20.4
B.o
26.5
3.7
32.7
2.3
c3
Folkskola...............................
0.3
2.4
1.4
8.i
10.4
10.4
0.3
7.0
2.6
8.i
30.5
19.4
1.4
8.7
9 -
37.9
37.8
20.2
1.4
2.3
2.3
37. s
lO.o
17.2
0.3
2.3
4.4
3.7
23.o
13.4
lOO.o
lOO.o
lOO.o
0.3
50.0
0.3
50. o
—
1
£
Enskildt läroverk....................
0 3
1.3
lO.o
32.8
—
—
0.3
0.7
—
—
—
—
—
0.6
lOO.o
—
—
—
--
2.4
18.0
3.6
27.1
4.3
32.3
3.o
22.6
13.3
lOO.o
0.3
1.7
0.3
1.7
2.7
15.3
5.3
30.i
5.7
32 4
3.3
7.3
18.s
15.6
18.1
17.6
46.7
101.4
lOO.o
lOO.o
lOO.o
.2
I hemmet.....................................
—
—
0.3
13.o
lO.o
1.4
46.7
1.0
33.3
0.3
lO.o
3.0
lOO.o
—
—
0.7
3.3
5.o
24.2
5.3
25.6
5.o
24.2
4.7
22.7
20.7
lOO.o
0.3
0.7
3.1
6.6
12.3
26.3
15.4
33.o
8.3
17.8
c3
HÖ
Summa
30.5
1.0
43.5
0.3
13.0
—
—
2.3
lOO.o
0.7
0.8
6.3
7.4
23.4
27.3
26.3
30.7
15.o
17.5
14.o
16.3
85.7
lOO.o
0.7
0.7
8.o
7.9
26.7
26.3
30. o
29 6
17.6
17.4
18 4
0.3
0.7
4.i
10.2
9.9
24.7
12.8
31.9
6.o
15.0
7.0
17.5
40.i
lOO.o
0.3
5.i
0.3
5.i
1.0
16.9
2.7
45.8
1.3
22.o
0.3
5.i
5.9
lOO.o
0.7
0.6
7.o
5.9
30.8
25.7
35.2
29.4
24.3
20.3
21.7
18.1
119.7
lOO.o
1.3
0.8
11.4
6.9
41.7
25.1
50.7
30.6
31.6
19.1
29.o
17.5
165.7
lOO.o
PQ
Enskildt läroverk eller i hemmet ..
Allmänt läroverk...........................
0.3
0.3
3.8
3.3
10.5
7.o
9.6
12.0
26.4
25.5
11.4
13.0
31.3
27.7
4.6
11.7
12.6
24.9
6.7
7.o
18.4
14.9
36.4
47.o
lOO.o
lOO.o
—
—
0.3
0.7
5.7
6.2
1.0
2.6
18.8
23.2
2.4
4.3
45.3
38.4
1.3
1.9
24.5
17.o
0.3
1.7
5.7
15.2
5.3
11.2
lOO.o
lOO.o
0.7
0.6
7.0
0.3
0.6
1.2
28.4
4.4
26.7
17.3
31.6
lO.o
29.7
39.4
20.o
7.4
18.8
29.1
18.7
3.3
17.6
13.0
106.4
25.4
lOO.o
lOO.o)
1.0
0.7
11.1
4.3
7.5
5.i
39.0
19.0
26.3
22.71
45.4
27.3
30.:
32.7
25.9
21.o
17.5
25.1
25.7
12.o
17.3
14.4
148.1
83.6
lOO.o
lOO.o
Kalla: se tab. 37.
Tab. 40. Jämförelse mellan den verkliga medelundervisningstiden i veckan för de särskilda
ämnena enligt den föreslagna undervisningsplanen och enligt den nu gällande.
A. Reallinien.
Ämnen
j Religion .....
Svenska ......
; Tyska .........
| Engelska......
I Franska .....
! Historia ......
Geografi ......
! Matematik ...
I
i Naturlära ..
Naturhistoria
j Fysik .........
I Kemi .........
j Yälskrifning
i Teckning ...
j Psykologi .
Den föreslagna undervisningsplanen
1
2
3
4
5
6
7
8
9
1—6
7—9
1—9
2
3
3
2
2
U5
1+5
H
13+5
5+5
194
5
0
6
4
4
2+4
2+4
2$
2+
26J1
8y‘j
354
6
6
5
4
2A
It
HV
—
30A
25
334
—
—
—
5
5
2 A
(m
a?»
—
1244
(35)
1244 + (3
08
Hi
n
2»
35
6|
lOf
3
3
3
3
3
2+4
2+4
2jS-
17+4
941
274
2
2
2
2
2
1+5
3 5
3 IT
ii
—
n+5
H4
1354
4
5
5
5
5
m
54
m
6+5
28J4
184
47A
2
2
2
2
3
2+4
—
—
—
13j4
—
1344
Hi
i§
—
-
35
35
Sf
2-j‘j
4 ii
-
1011
1045
2+4
a»
-
744
741
2
2
i
5
—
5
i
j 1
2
2
2
Hi
Hi
lf
u
J 9U
515
155
(+5)
i —
(44)
(45)
Nu gällande undervisningsplan
l
2
3
4
5
6: 1
6: 2
7: 117: 2 1—5
6:1—7: 2
1—7:2
3
3
3
2
2
2
2
14
14
13
74
204
6
5
6
4
3
2
2
14
14
23
74
304
6
7
6
4
3
1
1
5
fi
<r
26
34
29|
—
—
—
6
6
3
3
24
24
12
11
23
—
—
—
—
3
4
4
34
3
144
175
2
3
3
3
3
1
14
1
3
3
24
24
11
34
2
2
3
1
1
1
9
1
4
6
5
5
4
6
6
55
55
23
234
464
2
2
2
3
3
—
—
—
—
12
—
12
—
—
—
—
—
1
1
4
n
—
3|
34
2
2
2^
24
—
9
9
2
2
14
15
—
74
2
2
1
5
—
5
1
1
1
2
2
3
3
H
14
7
94
164
—
»
ft
_
14
14
Anm. Den verkliga undervisningstiden är erhållen ur den enligt timplanerna anvisade genom fråndragning af den tid, som
genom skrifning å lärorummet borttages från undervisningen. I uppgifterna om de nuvarande förhållandena afdrages alltså för 7: i
och 7: 2, i hvilka klasser en dag i veckan plägar användas till skrifning, öfverallt | af timtalet. Vid beräkning af den effektiva
undervisningstiden enligt de nu föreslagna bestämmelserna (jfr. sid. 80, 86, 106—108) afdrages från alla ämnen i 6:te och 7:de klasserna
3V 0011 1 8:de och 9:de klassema ts af timplanens tid. För att jämförelsen med det nuvarande må blifva så noggrann som
möjligt, afdrages dessutom för de ämnen, i hvilka skrifningar under ämnets timmar skulle förekomma, den härtill anslagna tiden,
således för tyska i 6-8 och matematik eller latin i 7 en half och för fysik i 8, 9 en fjärdedels timme i veckan. Det bör ock märkas,
att af det nuvarande ämnet filosofisk propedevtik logiken i den föreslagna undervisningsplanen ingår under Svenska.
Tab. 40 (forts.). Jämförelse mellan den verkliga medelundervisningstiden i veckan för de sär
skilda
ämnena enligt den föreslagna undervisningsplanen och enligt den nu gällande.
B. B-Iinien.
Ämnen
Den föreslagna
undervisningsplanen
Nu gällande
undervisningsplan
1
2
3
4
5
6
7
8
9
1—6
7—9
1—9
1
2
3
4
5
6: 1
6: 2 7: 1
7: 2
1—5
6: 1—7: 2
1 — 7: 2
Religion.........
2
3
3
2
2
Hi
1 *
H
13i|
filt
19}
3
3
3
2
2
2
2
H
H
13
71
20(
Svenska .........
5
5
6
4
4
2H
2fi
2J
2*
2611
8rV
351
5
5
6
4
3
2
2
H
H
23
71
Tyska ...........
6
7
6
5
4
2fV
H
ItV
—
30fV
2f
334
6
7
6
4
3
1
1
S
tf
26
31
291
Engelska.........
—
—
—
5
5
m
(Hi)
(H)
—
12(1
(8«
1211 + (31)
—
—
—
—
—
3
3
H
H
_
9|
91
Franska .........
—
—
—
—
8J
Hi
H
2 5
3|
6}
101
—
—
—
—
3
4
4
3i
3
1H
17J
Latin ...........
—
—
—
—
—
—
H
Sf
9|
—
20] i
20f|
—
—
—
7
7
6
6
51
51
14
m
371
Historia .........
3
3
3
3
3
2-H
2-H
n
3 i
17 H
9i§
27,1
2
3
3
3
3
1 s
21
2|
14
Geografi .........
2
2
2
2
2
Hi
H
H
—
iHi
Hi
13
2
2
3
1
1
r
3
9
l 11
1
34
Matematik ......
4
ö
5
5
5
Hi
Hi
Hl
^Ttf
28ii
18|*
42J
4
5
5
5
4
4
4
H-
H
23
16|
391
Naturlära ......
2
2
2
2
3
2tt
—
—
—
13(1
—
13(1
2
2
2
3
3
_
_
12
_
12
Naturhistoria...
l''ii
H
—
—
31
3|
—
—
—
-
—
1
1
1
1
_
3|
31
51
Fysik ............
—
—
—
—
—
—
911
"TT
2|
—
—
5|
54
—
—
—
—
—
1
1
IS
H
_
5|
Välskrifning ...
2
2
1
—
—
—
—
—
5
—
5
2
2
1
5
_
5
Teckning ......
1
1
2
2
2
Hi
3 »
3 IT
ii
ii
9(i
m
12H
1
1
1
1
1
2
2
fl
tf
fl
tf
5
5!
101
Psykologi ......
—
—
—
—
—
—
(11)
—
—
(il)
-
—
—
—
—
—
—
fl
tf
5
tf
—
H
11
Anm, Se med afseende på beräkningen af den verkliga undervisningstiden tab. 40 A.
Tab. 40 (forts.). Jämförelse mellan den verkliga medelundervisningstiden i veckan för de sär
skilda
ämnena enligt den föreslagna undervisningsplanen och enligt den nu gällande.
C. A-linien.
Ämnen
Den föreslagna undervisningsplanen
11
2
3
4
5
6
7 1
8
91
2
3
3
2
2
Hl
Hl
Ig
5
5
6
4
4
2U
2(1
21
n
6
7
6
5
4
2*
Ig
Wff
—
—
—
—
—
—
3g
Hi
Ig
21
—
—
—
7
7
Hi
51
51
71
61
51
91
3
3
3
3
3
211
211
2|
31
2
2
2
2
2
Hl
3 5
Tf IT
T 8
—
4
O
5
5
5
411
—
—
—
1 2
2
2
2
3
2H
—
—
—
—
—
—
—
—
Hi
Ig
—
i -
2\tt
21
—
2
2
1
1
1
2
—
—
—
—
—
—
—
(15)
(Ig)
—
—
—
—
—
—
—
—
(11)
1—6
—9
2-9
Nu gällande undervisningsplan
1
2I
3
4
5
6: 1
6: 2
7: 1
7: 2
! -6|6= 1-7= »|l-7= 2
3
3
3
2
2
2
o
11
H
13
71
201
6
5
6
4
3
2
2
H
H
23
71
301
6
7
6
4
3
2
2
H
H
26
71
331
—
—
—
—
3
4
4
21
21
3
13
16
—
—
—
7
7
6
6
5§
14
23f
371
6
6
5
5
—
22
22
2
3
3
3
3
|
14
1
3
3
21
21
11
34
2
2
3
1
1
1
9
1
4
5
5
5
4
3
3
21
21
23
11
34
2
2
2
3
3
—
—
—
—
12
—
12
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
1
H
H
—
51
2
2
1
5
—
5
1
1
1
1
1
—
—
—
—
5
—
5
(H)
(H)
-
(31)
(31)
»
1
1 -
H
H
Religion.......
Svenska .......
Tyska ..........
Franska .......
Latin ..........
Grekiska......
Historia _______
Geografi .....
Matematik ...
Naturlära
Naturhistoria .
Fysik ..........
Välskrifning .
Teckning ....
Engelska.......
Psykologi ...
13H
26H
30*
3g
18}i
17U
Utt
28 H
13 ]4
6H
8*
n
18j}
20(1
911
hi
n
5?
(31)
(H)
19J
351
331
101
37*
20H
27 g
13J1
28U
13H
3t
51
5
4
(3 g)
(ii)
Anm. Se med afseende på beräkningen af den verkliga undervisningstiden tab. 40 A.
Sakregister.
Afgång från läroverket före mogenhetspröfningen
2, 8 — 10, 12—13, 21, 158
—173, tab. 22—31.
Afgångnas tillämnade lefnadsbanor 2, tab.
13, 14, 32—35.
Afgångsexamen, nederskolans, 6, 21—23,
53, 78—80.
Afslutning på skolans mellanstadium 1—2,
5—8, 10—24, 53, 76—80.
Akademiska examina 112, 114, 118, tab.
18.
A-linie 25, 32—38, 87, 101, 106—108.
Almindelig Forberedelsesexamen 9, 187—
188, 191 — 196.
Allmän medborgerlig bildning 8.
Alnarp 16, 123, 153—154.
Apologistskola 4, 5.
Behörighet se Kompetens.
B-linie 25, 38, 87, 101, 106—108.
Bergsskolor 18—19, 156—156.
Betyg i allmän mogenhet 104, tab. 9,
—
i dansk stil tab. 12,
—
i svenska i muntlig mogenhetspröfning
64, 55,
—
för uppsats på modersmålet tab. 10.
Borgerskoleexamen i Danmark 196—197.
Borgareskolan 4, 5, 7.
Byggnadsyrkesskolan 149—150.
Censorer 79—80, 183, 191—192.
Chalmerska läroanstalten 118, 121—122,
137—138.
Danmarks skolväsen 3, 9, 31, 65, 163 —
164, 187—197.
Engelska 47-53, 77, 83, 88, 89, 93, 106,
107.
Examen se Afgångsexamen, Akademiska
examina och Mogenhetspröfning.
Fakulteternas studentantal 145, tab. 17.
Farmacevtiska institutet 15, 118, 126.
Farmacie studiosi 126, 139—140.
Filosofie kandidatexamen 40, 41 — 42, 43,
44, 46, 118, tab. 18.
Finlands skolväsen 3, 65—68, 104—105,
197—202.
Fiserde Klasses Hovedexamen 193—194,
196.
Flyttade lärjungar tab. 36.
Folkskolans förhållande till allm. läroverket
1, 2, 3, 57—75, 174—179, tab.
37_39_
Franska 47—53, 77, 83, 90, 106, 107.
Främmande lefvande språk 1, 2, 47—53,
71, 77, 82—83, 88—90, 92, 101, 106,
107, 108.
Fyllnadspröfning 79, 103.
Fysik 77, 81, 91, 93, 106, 107, 108.
Första klassen 1, 2, 3, 57—75, 174—179,
tab. 37—39.
Gemensam linie 3, 4, 37—38.
Geografi 77, 81, 83—84, 87—88, 91, 106.
Greker tab. 7,
—
i kl. 6: 1 33—34,
—
i kl. 6: 2 34, tab. 6,
—
i kl. L. 7, som undervisats i engelska
tab. 6.
Grekiska 25, 26, 32—35, 36, 90, 101, 106.
Gymnasium 6, 87—108.
Gymnastiska centralinstitutet 125—126,
140—141.
Göteborgs handelsinstitut 16—17, 139, 150
—151.
Göteborgs högskola 144, tab. 15—18.
Handelsinstitut 16—17, 139, 150—152.
Hemvist, nyintagna lärjungars 174—179,
tab. 37—39,
—
lärjungars i L. 6: 2—L. 7: 2 34, not. 3.
Historia 77, 83—84, 90, 100, 101, 105,
106.
Indragning se Första klassen.
Intagna elever vid Alnarp 154,
—
å apotek 140,
—
i Byggnadsyrkesskolan 150,
—
i Chalmerska anstaltens högre kurs.
138,
—
vid Gymnastiska centralinstitutet 140,
—
vid Göteborgs handelsinstitut 139, 151,
—
vid Göteborgs högskola tab. 15,
—
vid krigsskolorna för armén 143,
—
vid Lunds universitet tab. 15,
—
i Maskinyrkesskolan 150,
—
i Postelevkurser 132, tab. 19,
—
vid Schartaus handelsinstitut 152,
—
i Sjökrigsskolan 157,
—
vid Skogsinstitutet 139, 155,
Intagna elever vid Stockholms högskola
tab. 15,
—
vid Tandläkareinstitutet 141,
—
i Tekniska elementarskolor 147,
—
i Tekniska högskolan 136—137,
—
i Tekniska skolan i Stockholm 149—
160,
—
vid Ultuna 164,
—
vid Uppsala universitet tab. 16,
—
vid Veterinärinstitutet 141.
Inträdesfordringar vid allm. läroverken
67—62, 69—72, 206—208,
—
vid Alnarp 163—154,
—
vid Bergsskolorna 18, 19, 165,
—
för apotekselever 139—140,
—
vid Byggnadsyrkesskolan 149—150,
—
vid Chalmerska läroanstaltens högre
kurs 137—138,
—
vid Farmacevtiska institutet 126,
—
vid Gymnastiska centralinstitutet 140,
—
vid Göteborgs handelsinstitut 16—17,
139, 150,
—
vid krigsskolorna för armén 141—143,
—
för landtmäterielever 123,
—
vid Maskinyrkesskolan 149—150,
—
för postelevkurser 20, 132,
—
för privata handelsinstitut 152,
—
vid Schartaus handelsinstitut 16—17,
151,
—
vid Sjökrigsskolan 20, 156—157,
—
vid Skogsinstitutet 19—20, 138, 154—
155,
—
vid Tandläkareinstitutet 15—16, 141,
—
för blifvande teckningslärare 148—149,
—
vid Tekniska elementarskolor 18—19,
147,
—
vid Tekniska högskolan 136,
—
vid Tekniska skolan i Stockholm 19,
148—150,
—
för telegrafelever 20, 133—134,
—
vid Ultuna 153,
—
vid universitet och högskolor 144,
—
vid Veterinärinstitutet 141.
Inträdesålder vid allm. läroverken 57—
61, 68-69, 174—179, tab. 37—39.
Juridisk filosofisk examen 39, 40—41, 42
—43, 46.
Juridisk preliminärexamen 39, 40—41, 43
—44, 45, 46.
Järnvägsstatens rekrytering 131—132, tab.
20.
Karolinska institutet 144, tab. 16, 17.
Kemi 77, 81, 92, 106.
Kompetens genom Almindelig Forberedelsesexamen
och Fjrnrde Klasses
Hovedexamen 192—194,
—
bergsexamen 119,
—
filosofiska examina 115—118,
—
finsk kursafslutning i 5:e klassen 201,
—
juridiska examina 112—114,
Kompetens genom examen från landtbruksinstitut
122,
—
medicine licentiatexamen 114,
—
Middelskoleexamen 184—185,
—
mogenhetsexamen 130—136,
—
Preussens examen i Untersecunda 203,
—
prästexamina 111,
—
tekniska examina 119—121.
Kompetensvillkor för rätt att aflägga
akademiska examina 144—145,
—
apotekare 126,
—
gymnastiklärare 125,
—
häradsskrifvare 130,
—
intendenter vid armén 129,
—
jägmästare 124,
—
järnvägstjänstemän 131—132, tab, 20,
—
landtbruksingeniörer 122,
—
landtmätare 123,
—
landträntmästare 130,
—
länsmän 20—21, 135—136,
—
officerare vid armén 128,
—
»
» flottan 129,
—
posttjänstemän 20, 132,
—
riksbankens kontorstjänstemän 130,
—
skeppsmätare 135,
—
skogsingeniörer 124,
—
stadsfogdar 130,
—
tandläkare 127,
—
telegraftjänstemän 20, 133 — 134,
—
tulltjänstemän 134—135,
—
veterinärer 127—128.
Komplettering 79, 103.
Konfirmander 2—3, tab. 2.
Konfirmationsåldern tab. 3, 4.
Krigsskolor för armén 118, 128—129,
141—143.
Kristendom se Religionsundervisning.
ICursafslutningar och kurser 5—6, 76—
77, 89-92, 106, 180—205.
Landtbruksinstitut 122, 153 — 154.
Latin 2, 26—32, 35—46, 77, 90, 101,
106, 107, 108.
Logik 55, 89.
Lunds universitet 144—145, tab. 16—18.
Länsmän 20—21, 135—136.
Lärjungar, antal i allm. läroverken tab. 1.
B
B flyttade tab. 36.
Lärjungars ålder i kl. 4—6: 2 tab. 3, 4.
Lärotimmar 80, 105—106.
Läroämnen 76, 89.
Maskinyrkesskolan 149—160.
Matematik 77, 84, 87, 90, 102, 106, 107,
108.
Medicinsk filosofisk examen 39, 41, 43,
44, 46.
Middelskoler 185.
Middelskoleexamen 183—185.
Moderna språk se Främmande lefvande
språk.
Modersmålet se Svenska.
Mogenhetsbetyg 104, tab. 9.
Mogenhetspröfning 92—94, 103, tab. 7,
8, 11.
Mål för dansk realskola 189—191,
—
finsk elementarskola 198—199, 200,
—
gymnasium 89—92,
—
nederskola 76—77.
Mångläseri 94—96, 97.
Naturhistoria 87, 91, 92, 106.
Naturlära 77, 85.
Naturvetenskap 91 — 92, 106.
Nederskolan 6, 76—86.
Norges skolväsen 3, 9,64—65, 163, 180—
187.
Nyblifna studenter se Studenter.
Närvarande » J> »
Postverkets rekrytering 132—133, tab. 19.
Praktisk afslutningsklass 1, 6—8, 10—24.
n
» i Norge 186—187.
Preussens afslutning i Untersecunda 202
—205. .
Psykologi 89, 90, 93, 94, 106.
Reallinie 5, 37, 87, 102, 106—108.
Realskolor i grannlanden 185, 195—196,
201—202.
Religionsundervisning 76, 80—81, 82, 89,
99—100, 106.
Schartaushandelsinstitut 16—17,151—152.
Sjökrigsskolan 20, 118, 129—130, 156—
157.
Skogsinstitutet 15,19—20, 118, 124—125,
138—139, 154—165.
Skriftliga prof och öfningar 78—79, 85—
86, 106—108.
Slöjd 51, 77, 80.
Språkfrågan 47—56.
Statsunderstöd till kommunala och privata
skolor i grannlanden 185, 196, 202.
Stockholms högskola 144, tab. 15, 16.
Studenter, nyblifna, 22, 145—146, tab. 8,
11, 15,
—
vid universitet inskrifna 144, tab. 15,
—
S
j> närvarande 144, tab. 16.
Svenska 54—56, 76, 82, 89, 100, 106,
107, 108, tab. 10.
Tandläkareinstitutet 15—16, 127, 141.
Teckning 51, 77, 106.
Tekniska elementarskolorna 18 — 19, 118,
147—148,
—
högskolan 118, 122, 136—137,
—
skolan i Stockholm 19, 118, 148—150.
Telegrafstatens rekrytering 134.
Teologisk filosofisk examen 39, 42, 43, 45.
Timplan 80, 106,181, 188—189, 198—200.
Trivialskola 4.
Tullstatens rekrytering 135, tab. 20.
Tyska 47—53, 71, 77, 82—83, 89, 92—93,
106, 107, 108.
Ultuna 16, 123, 153—154.
Undervisningsplan 76—108.
Undervisningstid för olika ämnen tab. 40.
Universitetsexamina 112, 114, 118, tab. 18.
Uppsala universitet 144—145, tab. 15—18.
Utexaminerade från Alnarp 123,
—
bergsskolorna 166,
—
Chalmerska läroanstaltens högre kurs
122,
—
Farmacevtiska institutet 126,
—
Gymnatiska centralinstitutet 125,
—
Göteborgs handelsinstitut 151,
—
Krigsskolorna 129,
—
landtmätorikurs 124,
—
Scbartaus handelsinstitut 152,
—
Sjökrigsskolan 129—130,
—
Skogsinstitutet 124—126, 156,
—
Tandläkareinstitutet 127,
—
Teckningslärarekursen 149,
—
Tekniska elementarskolorna 147—148,
—
j> högskolan 122,
—
Telegrafverkets läroanstalt 134,
—
Veterinärinstitutet 128,
—
Ultuna 123.
Valfrihet 50-51, 94—105.
Veterinärinstitutet 16, 118, 128, 141.
Välskrifning 77, 81—82.
Ålder se Inträdesålder.
