# ID: svediakorp-gov111956
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Tvåkammarriksdagen: utredningar
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1901
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: tvåkammarriksdagen, investigations
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 51,281
# sentences: 1,519
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


CHEFENS FÖR ELOTTANS STAB
4
UTLÅTANDE
I FRÅGA OM UTSTRÄCKNING AF BEVÄRINGENS
ÖFNINGSTID UNDER FREDSTID
AFGIFVET DEN 31 OKTOBER 1900.
STOCKHOLM
nUNQt,. BOKTRYCKERI ET. P. A. NORSTEDT & SÖNER
1900
INNEHÅLL.
I. Organisationen af flottans personal.
1.
Flottans krigsberedskap.................. 1
2.
Ett års öfningstid för beväringen medgifver ingen minskning
i flottans stam...................... 2
3.
ökning af skeppsgossekåren..............  4
4.
Mindre jämkningar i stammens organisation ........
5
5.
Flottans behof af beväring .............  6
6.
Inskränkning i antalet å sjömanshus inskrifna, som årligen
inskrifves i flottans beväring.........  (j
7.
Inskrifning af å sjömanshus ej inskrifna värnpliktige till sjötjänst
vid flottan
y
8.
Inskrifning af beväringsmän till stationstjänst vid flottan
.
10
9.
Områden, från hvilka uttagning till flottan bör äga rum .
.
11
10.
Beväringsbehofvet år 1912 ................. 12
II. Plan för ordnandet af personalens utbildning och öfningar.
11.
Nödvändigheten af att öfningstiden för flottans beväring ut
sträckes.
....................  12
12.
Fördelningen af beväringens öfningstid.......... 14
13.
Plan för personalens utbildning och öfningar . .......
15
14.
Åtgärder för öfningsplanens genomförande ......... 18
15.
Kasernutrymme..........
18
III.
Kostnadsberäkningar.
16.
Beräkningar öfver öfningskostnaderna
19
17.
Beräkningar öfver kostnaderna för beväringens vapenöfningår
m. m.............:............. 20
18.
Beräkningar öfver hela kostnaden för flottans personal ...
21
IV.
Ändringar i värnpliktslagen.
19.
Förut berörda ändringar i värnpliktslagen......... 22
20.
Skärpt kontroll öfver å sjömanshus inskrifna värnpliktige
.
23
21.
Särskilda sjörullföringsområden.............. 23
22.
öfriga ändringar i värnpliktslagen............ 24
Förslag till värnpliktslag........  33
Bilagor.
Bil. A. Sammandrag öfver fördelningen vid mobilisering af flottans stam- och
f. d. stamanstälda personal.
Sammandrag af beväringsbefälhafvarnas uppgifter rörande under åren
1896—1899 vid flottan vapenöfvade å''sjömanshus inskrifna beväringsmäns
sjötid vid inträdet i värnpliktsåldern.
Beräkning öfver det antal å sjömanshus inskrifna värnpliktige, som årligen
skulle dels inskrifvas i flottan dels komma att undergå vapenöfning,
under förutsättning att alla å sjömanshus inskrifna maskinister
och eldare samt af öfriga å sjömanshus inskrifna de, som 12 månader
eller därutöfver varit inmönstrade till sjöfart, tilldelas flottan.
Bil. D. Uppgift å antalet beväringsmän som från år 1902 beräknas årligen böra
uttagas till flottan.
Bil. E. Sammandrag af från befälhafvarne för vid kusten belägna kompaniområden
infordrade uppgifter rörande antalet maskinister, eldare, sjömän
och fiskare, som under åren 1890—94 inskrifvits i härens beväring.
Bil. F. Afskrift af från stationsbefälhafvarne infordrade yttranden i hvad mån
klimatiska och öfriga förhållanden vid stationerna medgifva att under
den kallare årstiden hafva personal förlagd ombord å fartygen.
Bil. G. Tabell angifvande fördelningen af beväringens öfningstid.
Bil. H. Allmän plan för såväl stammens som beväringens vid flottan öfningar
dels sedan beväringens öfningstid blifvit utsträckt till ett år dels under
hvart och ett af 1.—9. öfvergångsåren.
Bil. I. 1, 2, 3, å, 5 och 6. Beräkning öfver behof och tillgång af personal fot,
flottans öfningar.
Bil. J. Beräkning öfver den sjötid, som med tillämpning af den i Bil. H. föreslagna
öfningsplanen skulle tillkomma stampersonalen inom olika tjänstegrader
och afdelningar.
Bil. K. 1, 2, 3, å och 5. Beräkning öfver öfningskostnadernas vid flottan fördelning
mellan flottans öfningsanslag och anslaget till sjöbeväringens
vapenöfningar.
Bil. B.
Bil. C.
Bil. L. Beräkningar öfver kostnaderna för sjöbeväringens vapenöfning m. m.
Bil. M. Beräkning öfver kostnaderna för inskrifning och redovisning af flottans
å sjömanshus inskrifna värnpliktige.
Bil. N. Sammandrag af beräkningarna öfver kostnaderna för den flottans personal
af stam, reserv och beväring, hvilken ej tillhör lasta minförsvaret
eller Carlskrona Artillerikår.
Bil. O. Förslag till rikets indelning i sjörullföringsområden.
Till
Herr Statsrådet och Chefen för Kongl. sjöförsvarsdepartementet.
Genom ämbetsskrifvelse den 6 sistlidne juli har herr statsrådet anmodat
mig att låta inom staben utarbeta och till Kongl. sjöförsvarsdepartementet
inkomma med
dels förslag till de organisatoriska förändringar, hvilka, under förutsättning
att öfningstiden för beväringen utsträckes, blifva erforderliga
med afseende: å den del af flottans såväl stam som beväring, hvilken ej
tillhör fasta minförsvaret eller Carlskrona artillerikår;
dels plan för ordnandet af nu nämnd personals utbildning och öfning;
dels ock beräkningar öfver kostnaderna för den förändrade organisationen,
ej mindre sedan utsträckningen af öfningstiden blifvit fullständigt
genomförd, än äfven för hvarje år under öfvergångstiden;
och skulle därvid iakttagas:
att åt hela den krigstjänstdugliga årsklassen af värnpliktige gifves
en öfningstid af 365 dagar, dock att värnpliktig, som vid öfningstidens
slut är kommenderad till sjötjänst, skall emot den särskilda ersättning,
hvarom nedan sägs, tjänstgöra ombord, till dess fartyget efter återkomsten
till station blifvit afmönstradt;
att i flottans beväring skola inskrifvas dels alla å sjömanshus inskrifne
maskinister och eldare samt af öfriga å sjömanshus inskrift^ värnpliktige
de, som minst 12 månader varit inmönstrade till sjöfart, dels,
till erforderligt antal, öfrige värnpliktige, hvilka anses vara för flottan
behöflige;
att de a sjömanshus inskrift^ värnpliktige skola fullgöra vapenöfningen
i en följd;
‘
att för öfriga till flottan uttagrie värnpliktige öfningstiden fördelas
uti en första öfning under 8 till 9 månader och en repetitionsöfning under
4 till 3 månader, dock att de, som äro uttagne till tjänstgöring i
F i
II
land å flottans stationer och varf, må efter Konungens bepröfvande fullgöra
sin vapenöfning i en följd;
att under öfningstiden dagaflöningen utgår för hvarje beväringsman
ined 10 öre; dock att för värnpliktig, soni till följd af kommendering till
sjötjänst kvarhålles utöfver den i allmänhet bestämda öfningstiden, dagaflöningen
under den Överskjutande tiden utgår med ett belopp, som
motsvarar den månadshyra, hvilken efter gängse pris tillkommit den värnpliktige,
därest han tjänstgjort å handelsfartyg; samt
att för de beväringsmän, som under en period af 6 år efter organisationens
antagande inskrifvas, öfningstiden begränsas till 197 dagar.
Därjämte anmodades jag att efter samråd med chefen för generalstaben
afgifva förslag till erforderliga förändringar i värnpliktslagen;
därvid ej mindre borde iakttagas hvad ofvan är sagdt, i hvad det berör
nämnda lag, än äfven tagas under öfvervägande, huruvida icke
dels hvarje sjömanshus för sig bör bilda ett särskildt rullföringsområde
med sjömanshusombudsmannen som befälhafvare och sjömanshusen
sammanföras gruppvis under en sjöofficer som områdesbefälhafvare i ungefärlig
öfverensstämmelse med hvad i Norge är fallet;
dels bestämmelserna i § 43 inom. 2 af nämnda lag rörande utrikes
sjöresa såsom laga förfall böra väsentligen skärpas;
dels å sjömanshus inskrifna beväringsmän böra åläggas skyldighet
att såväl, då de ej äro mönstrade å fartyg, uppgifva sin adress till&det
sjömanshus de tillhöra som ock undergå mönstring vid sjömanshuset hvarje
år, då de ej varit å fartyg inmönstrade;
dels landstormen, för att vid befaradt krigsutbrott kunna användas
till lokalt kustförsvar, bör kunna uppkallas till hemortens försvar redan
vid mobilisering;
dels i lagen bör under särskilda föreskrifter intagas en bestämmelse
därom att lots- och fyrinrättningarnas personal, med undantag af vaktare
vid smärre ledfyrar, skall i fråga om bestämmelserna i lagen likställas
med stamanställda vid flottan med skyldighet, att då rikets försvar sådant
kräfVer, i den ordning Konungen bestämmer, tjänstgöra såsom icke stridande
vid'' flottan samt under fredstid undergå därför erforderlig utbildning;
dels
ock tilläfventyrs andra nu ej ifrågasatta ändringar i lagen kunna
anses nödiga eller önskvärda.
Sedan chefen för flottans stab till chefen för Kongl. sjöförsvarsdepaitementet
anmält, att arbetet med nämnda utlåtande så fortskridit
att detsamma vore till sitt hufvudsakliga innehåll affattadt, men ej slutligen
redigeradt, förordnades genom Kongl. brefvet den 12 september 1900:
III
att konteramiralen m. in. herr Oscar Carl August prins Bernadotte,
grefve af Wisborg, stationsbefftlhafvaren vid flottans station i Stockholm,
konteramiralen m. in. F. W. Lennman, chefen för Kongl. marinförvaltningen,
kommendören in. in. A. A. L. Palander och amiralitetsrådet in. in.
J. E. Dahlin skulle sammanträda i Stockholm för att, innan förutnämnda
utlåtande aflämnades, granska och med chefen för flottans stab öfverlägga
om detsamma;
: ‘ ‘ ''
ätt ofvannämnda personer skulle för granskning af och öfverläggning
om ett från chefen för generalstaben och chefen för flottans stab infordradt
förslag till ny värnpliktslag sammanträda med de af Kongl. Maj:t den 8
samma månad utsedda personer, hvilka erhållit uppdrag att granska och
med chefen för generalstaben öfverlägga om förslag till ny härordning;
att i granskningen af och öfverläggningen om förslaget till ny värnpliktslag
skulle, så vidt detsamma berörde sjömanshusen och å sjömanshus
inskrifne värnpliktige, deltaga jemväl kommerserådet in. in. friherre H.
Rehbinder;
att vid utförandet af nu ifrågavarande arbete skulle biträda kaptenen
vid Kongl. flottan in. in. S. J. T. C. Ankarcrona och kamreraren i marinförvaltningen
in. in. E. J. F. Wollgast; samt
att, i händelse vid slutet af berörda öfverläggningar skiljaktiga
meningar i ett eller annat afseende yppades, dylik skiljaktig mening skulle,
skriftligen affattad, jämte det utlåtande eller förslag skiljaktigheten afsåge,
till vederbörande departement ingifvas.
Efter det ofvannämnda granskningsarbete den 1 dennes tagit sin
början, erhöll chefen för flottans stab genom embetsskrifvelse från chefen
för Kongl. sjöförsvarsdepartementet den 13 oktober 1900, med afseende
på utförandet af den granskning dels af ofvan nämnda utlåtande i anledning
af ifrågasatt utsträckning af beväringens öfningstid, dels ock åt
sjöfästningsartillerikommittéens förslag, som anbefallts genom nådiga brefven
flen 12 och 28 sistlidne september, meddelande att under utarbetande åt
det förslag till ny härordning, hvilket blifvit trän chefen för generalstaben
infordradt, fråga blifvit väckt om ändringar i personalens vid arméen
aflöningsförhållanden. Med anledning häraf har under granskningen åt
det af chefen för flottans stab framlagda förslaget utarbetats särskilda
kostnadsberäkningar med förändrade aflöningsförmåner jämväl för flottans
personal, hvilka kostnadsberäkningar af kommitterade i särskild skrifvelse
donna dag öfverlämnas till chefen för Kongl. sjöförsvarsdepartementet.
Sedan granskningen af sä vid det inom flottans staf) utarbetade utlåtandet
som af det från chefen för generalstaben och chefen för flottans
stab infordrade förslaget till ny värnpliktslag nu blifvit afslutad, utan att
IV
.därvid någon skiljaktig mening yppats, får chefen för flottans stab härmed
vördsamt afgifva bifogade, i följande afdelningar uppdelade utredning och
förslag nämligen:
I. Organisationen af flottans personal;
II. Plan för ordnandet af personalens utbildning och öfningar;
III.
Kostnadsberäkningar; samt
IV.
Förslag till värnpliktslag; hvarvid under I. II. och III. icke
beröres den flottans personal, hvilken tillhör fasta minförsvaret eller Carlskrona
artillerikår.
Stockholm den 31 oktober 1900.
F. Hj. KLINTBERG.
Sten Ankar er ona.
I. Organisationen af flottans personal.
1. Innan frågan om hvilka organisatoriska förändringar af flottans Flottans
personal, som föranledas af den ifrågasatta utsträckningen af öfningstiden kngJ^ed''
för beväringen under fredstid till ett år, tages under ompröfning, torde
något närmare böra redogöras för nu gällande organisation af personalen
vid flottan och de fordringar, som flottans personalorganisation måste uppfylla,
för att flottan skall kunna motsvara de kraf, hvilka i ofredens dagar
ställas på densamma.
Enligt flottans nuvarande organisation, kunna vid flottans mobilisering
genom i tjänstgöring varande stampersonal fyllas endast de viktigare
befäls-, underbefäls- och förhandsposterna ombord å flottans fartyg, under
det att flottans öfriga personalbehof måste fyllas genom vid mobilisering
inkallad personal af reserven samt f. d. stamanställda och öfriga beväringsmän,
hvilka sistnämnda under fredstid erhålla endast 90 dagars militär
utbildning.
Denna personalorganisation medgifver icke, att under tiden mellan
beväringens årliga vapenöfningar hålla någon del af flottans stridskrafter
rustad med den personal ombord, som vid mobilisering skall utgöra
dess besättning, hvadan flottans mobilisering i väsentlig mån blifver
beroende på eu hastig inställelse af det erforderliga antalet beväringsmän.
Härtill kommer, att en sjöstyrkas stridsvärde är beroende, icke blott på
att materielen hålles i krigsdugligt skick, utan äfven, och icke minst, på
att hvarje man af besättningen är fullt hemmastadd i sina särskilda åligganden.
Enligt hvad erfarenheten utvisar, hafva under det gångna århundradet
krigsoperationerna såsom regel börjat, innan formlig krigsförklaring blifvit
utfärdad, och som flertalet utländska mariner året om hålla större eller
mindre sjöstyrkor rustade och klara att i händelse af politiska förvecklingar
omedelbart kunna användas till krigiska operationer mot fientlig kust,
måste jämväl vår flotta, om den skall fylla sitt ändamål, hallas beredd att
f l
vitan föregående längre mobiliseringstid kunna användas till skydd mot
sådana fientligar anfall. Åt denna anledning måste flottan under hela året
hålla åtminstone en del af sina stridskrafter rustade, och sådana åtgärder
i öfrigt vara träffade, att hela flottans fullständiga mobilisering kan försiggå
inom väsentligt kortare tid, än som erfordras för arméens mobilisering,
men härför fordras att flottans personalorganisation ändras därhän, afl
så stor personalstyrka ständigt finnes i tjänstgöring, att en del af flottans
stridskrafter städse kan hållas bemannad, och att den personal, som för
verkställande af flottans fullständiga mobilisering behöfver inkallas i tjänstgöring,
säkert och hastigt blifver å flottans stationer tillgänglig.
En aj de viktigaste åtgärderna för åstadkommande af en hastig mobilisering
ap flottan blir därför att utsträcka: öfningstiden för de värnpliktige
under fredstid så, att beväring finnes i tjänstgöring under hela året.
EU års öf-
2. Genom skrifvelse till chefen för Ivongl. sjöförsvarsdepartementet
“bevaringen ^:0 *|9 ^en november 1899, afgaf chefen för flottans stab utredning
medgifyer och förslag rörande den ökning af i senast fastställda organisationsplaner
^ning^T uPPf&gen stampersonal, som må befinnas nödig, för att vid mobilisering
flottans stam. behof vet af sådan personal skall kunna fyllas.
Enligt denna utredning erfordrades för den vid 1902 års ingång färdigställda
materielen en underofficerskår af 400 underofficerare och en sjömanskår
af 3,100 man, hvilka kårer under 10-års-perioden 1902—1911 för
tillkommande ny materiel beräknades böra ökas med 100 underofficerare
och 555 man, hvarjämte skeppgossekåren föreslogs böra ökas till sådan
styrka, att 200 skeppsgossar årligen kunde karlskrifvas, hvilket skulle
fordra en skeppsgossekår af omkring 650 skeppsgossar.
Sedan detta förslag afgifvits, tillsatte Kongl. Maj:t en kommitté med
uppdrag att verkställa utredning rörande ny organisation af kustartilleriet
och fasta minförsvaret jämte sammanhang härmed ägande frågor, under
förutsättning bland annat, att fasta minförsvaret skulle öfverflyttas till
kustartilleriet.
Den af chefen för flottans stab afgifna utredningen lades till grund
för den af Kong]. Maj:t i nadiga propositionen till 1900 års riksdag gjorda
framställning rörande ökning af flottans personal, hvarvid dock, med hänsyn
till de förändringar i personalbehofvet, som den ifrågasatta omorganisationen
af kustartilleriet och fasta minförsvaret skulle medföra, den vid 1902 års
ingång erforderliga styrkan af underofficers-, sjömans- och skeppsgossekårerna
beräknades till 390 underofficerare, 3,000 man och 400 skeppsgossar
samt ökningen under 10-års-perioden 1902—1911 till 69 underofficerare,
219 man och 100 skeppsgossar.
3
Att en utsträckning af beväringens öfningstid under fredstid till ett
är icke medgifver någon minskning i det beräknade behofvet af officerare
vid flottan, torde icke behöfva särskildt'' motiveras. För att utreda huruvida
och i hvad mån ifrågavarande utsträckning af beväringens öfningstid
kan medgifva en minskning i det i nådiga propositionen till 1900 års
riksdag såsom behöfligt vid ingången af 1902 upptagna antalet underofficerare
och manskap af stammen, har jag denna dag uti särskild skrifvelse
till herr statsrådet afgifvit detaljerade beräkningar, angifvande fördelningen
vid mobilisering, särskildt af den tillgång stam- och särskildt
af den tillgång f. d. stamanställd personal, som flottans underofficers- och
sjömanskårer med eu styrka af respektive 390 underofficerare och 3,000
man efter organisationens fullständiga genomförande beräknas komma att
lämna, och bifogas härjämte såsom Bil. A, ett sammandrag af sagda beräkningar,
tillika upptagande det mobiliseringsbehof, som beräknas böra
fyllas genom öfriga beväringsmän vid ingången, dels af år 1902 och dels
af år 1912.
Då, såsom i ofvan åberopade nådiga proposition sid. 5 och 25 finnes
anfördt, den erforderliga ökningen af flottans stampersonal beräknats under
förutsättning, att personal af reserven och beväringen, äfvensom stampersonal
af lägre grad än besättningslistorna upptaga, afsåges att fylla så stor
del af behofvet, som kunde ske utan att materielens stridsvärde nedsattes,
har ock ofvannämnda utredning otvetydigt gifvit vid handen, att en utströ
ehuru/ af beväringens öfningstid under fredstid till ett är icke medgifver
någon minskning i den i nådiga propositionen till 1900 års riksdag
såsom behöflig vid ingången af år 1902 upptagna stam per sonal en. För att
någon del af ofvannämnda stampersonal skall kunna ersättas med beväring
fordras, att öfningstiden för åtminstone ett visst antal af flottans beväringsmän
utsträckes så, att samma utbildning kan bibringas dessa, som
enligt nu gällande organisation gifves det vid sjömanskåren genom kontrakt
för en tjänstetid af 2 År 8 månader antagna manskapet. Därest dessa
beväringsmän uttoges bland å sjömanshus inskrifna värnpliktige, hvilka
redan vid sitt inträde i tjänstgöring genom föregående anställning i handelssjöfart
hunnit förvärfva en del af den utbildning, som nu bibringas det
genom kontrakt antagna manskapet i rekrytkurs, torde erforderlig militär
utbildning kunna bibringas dessa beväringsmän under en tjänstgöringstid
af blott tvä år. Som grund för uttagning till två-årig utbildning vid flottan
af det antal värnpliktige, hvilket icke kunde fyllas på frivillighetens väg,
torde då kunna läggas den tid, som de värnpliktige vid inskrifningen varit
inmönstrade till sjöfart; sålunda skulle af dem, som hafva minst 12 månaders
sjöfart, till sådan utbildning kunna uttagas de, som hafva minsta sjöfartstiden.
4
En utsträckning ;if öfningstiden under fredstid till 2 år skulle vålla
långt mindre olägenhet för ofvannämnda å sjömanshus inskrifna. värnpliktige
än för landets öfriga värnpliktige, enär dessa förstnämnda under
sin utbildningstid vid flottan inhämta färdigheter, af hvilka de kunna
draga fördel vid utöfvandet af sitt borgerliga yrke, och den minskning
i deras arbetsförtjänst, som denna utsträckning af vapenöfningstiden
skulle medföra, kunde motvägas genom att under andra året gifva dem
högre aflöning än öfriga värnpliktige, samt att hänsyn till fullgjord två
års vapenöfning vid flottan tages vid bestämmande af sjöfolkets pensionering.
Vid bedömande af denna fråga torde jämväl böra tagas i betraktande,
att utrikes sjöresa för å sjömanshus inskrifna jämlikt värnpliktslagen
är laga förfall för inställelse till tjänstgöring under krigstid, hvadan
värnplikten i verkligheten di''abbar de sjöfarande väsentligt lindrigare än
rikets öfriga befolkning.
Som emellertid frågan om en sådan utsträckning af beväringens
öfningstid under fredstid för närvarande icke föreligger, beröras i det
följande endast de åtgärder, som böra vidtagas i sammanhang med en
utsträckning af öfningstiden för flottans beväringsmän till ett år.
Huruvida med en utsträckning af beväringens öfningstid under fredstid
till ett år någon nedsättning i den ökning af stampersonalen, som i
ofvannämnda nådiga proposition angifves såsom erforderlig efter ingången
af år 1902, framdeles låter sig verkställas, kan bedömas, först sedan erfarenhet
vunnits, i hvad mån sjömanskåren kan blifva rekryterad bland
beväringsmän, som under vapenöfningen såsom värnpliktige erhållit fullständig
rekrytutbildning.
Ökning af
3. Under den nu verkställda utredningen har ytterligare framträdt
SlCePkåreTe'' önskvärdheten af, att sjömanskårens rekrytering i vidsträcktare mån, än nu
är fallet, måtte ske genom karlskrifna skeppsgossar, och får chefen för
flottans stab, i anslutning till hvad i punkt 16 förut åberopade skrifvelsen
n:r 99 den 14 november 1899 finnes anfördt, vördsamt hemställa, att åtgärder
måtte vidtagas för uppbringande af skeppsgossekårens styrka till minst
600 skeppsgossar.
Då emellertid utrymmet i skeppsgossekasernen i Carlskrona — enligt
hvad stationsbefälhafvarcn i Carlskrona, då frågan om fastställande af skeppsgossekårens
styrka till i stat nu bestämdt antal var under utredning, anfört
— icke medgifver, att bekvämligen dit förlägga mer än det nu bestämda
antalet af 320 skeppsgossar, får chefen för flottans stab vördsamt föreslå,
att det Överskjutande antalet skeppsgossar, i den mån kåren ökas, för
-
5
lägges till Stockholms station, hvarigenom följande mera afsevärda fördelar
skulle vinnas:
att rekryteringen af skeppsgossekåren skulle underlättas genom att
institutionen blefve inom vidare kretsar af landet mera känd;
att ett större antal af manskapet vid Stockholms station torde komma
att kvarstanna i tjänst efter den första obligatoriska tjänstetidens utgång,
i det erfarenheten utvisat, att så väl manskapet som underbefälet i allmänhet
hellre kvarstå i tjänst vid den station, där de erhållit sin uppfostran
som skeppsgossar;
att öfvervakandet af ordning och disciplin blefve lättare, än om så
stort antal som 5- å 600 pojkar förlädes inom ett och samma etablissement.
Hvad behofvet af eu ökning af lärarekrafterna beträffar, torde detta
blifva i det närmaste lika, antingen kåren vid ökningen fördelas på en
eller båda stationerna.
Då, såsom ofvan nämnts, utrymmet i skeppsgossekasernen i Carlskrona
icke medgifver att dit förlägga något väsentligt ökadt antal skeppsgossar,
är det af vikt, att skeppsgossekårens fördelning på båda stationerna
tager sin början från och med det år, då staten för skeppsgossekåren ökas,
och på det att denna fråga icke måtte undanskjutas i afvaktan på, att frågan
om förflyttning af flottans nuvarande etablissement i Stockholm erhåller
sin lösning, får chefen för flottans stab vördsamt hemställa, att, för
den händelse den här föreslagna ökningen af skeppsgossekåren kommer
till stånd, lämpligt logementsfartyg måtte inredas för att tills vidare användas
till inkasernering af den del af skeppsgossekåren, som här ofvan
föreslagits, förläggas till Stockholms station.
4. Om sålunda en utsträckning af beväringens öfningstid under Mindre
fredstid till ett år icke medgifver någon minskning af flottans stampersonal,
föranleder den å andra sidan icke heller någon förändrad organisaorganisation
af densamma.
Dock torde, därest beväringens utbildning twn"
kommer att ordnas i öfverensstämmelse med den plan, som i det följande
föreslås, sådan jämkning böra göras i föreskrifterna rörande tiden för det
genom kontrakt anställda manskapets inställelse till tjänstgöring, att densamma
sammanfaller med beväringens inryckning. För närvarande är
nämligen, i öfverensstämmelse med de af Kongl. Maj:t i nådiga propositionen
till 1898 års riksdag framlagda och af riksdagen godkända grunder
för ändrad organisation af flottans sjömanskår, genom Kongl. kungörelsen den
8 juni 1900 föreskrifvet, att tjänstetiden för det genom kontrakt anställda
manskapet skall räknas från den efter antagningen näst infallande 1 februari,
från hvilken dag den antagne jämväl är skyldig att inträda i tjänstgöring,
6
dock att den, som så önskar, i män af befintlig vakans må inträda tidigare,
under det att flottans beväring, enligt hvad i det följande föreslås, från och
med 8. öfvergångsåret. skulle inrycka till tjänstgöring den 14 januari.
Därjämte torde böra utfärdas föreskrifter, hvilka bestämma i hvad mån
beväringsmän, som efter undergången vapenöfning anställas vid flottans stam,
må såsom tjänstetid vid flottan tillgodoräkna sig den tid, de såsom värnpliktige
tjänstgjort vid flottan, äfvensom rörande den tidpunkt på året, då
deras inträde i tjänstgöring skall ske, samt den tid, för hvilken de må
anställas.
Då emellertid de mindre jämkningar, som kunna erfordras i de af
riksdagen år 1898 godkända grunderna för sjömanskårens organisation, icke
äro af sådan genomgripande art, att de i detalj synas böra underställas
riksdagens pröfning och icke heller medföra ökade kostnader, får chefen
för flottans stab vördsamt hemställa att samtidigt med afgifvande af förslag
till utsträckning af beväringens öfningstid under fredstid mätte äskas
Riksdagens medgifvande till, att sådana mindre jämkningar i de af Riksdagen
år 1898 godkända grunder för ändrad organisation af flottans sjömanskår
vidtagas, som i sammanhang med genomförandet af utsträckningen
af beväringens öfningstid må finnas påkallade, och som utan ökade
kostnader kunna genomföras.
Flottans be
-
hof af beväring.
5. Enligt flottans nuvarande organisation erfordras för flottans mobilisering
beväringsmän, utbildade för tjänstgöring — förutom vid Carlskrona
artillerikår och fasta minförsvaret — dels såsom besättning å flottans
fartyg, dels i särskilda befattningar företrädesvis i land å flottans stationer.
Inskränk-
6. För att under nuvarande korta öfningstid af 90 dagar kunna nöj
utbilda
de för tjänstgöring såsom besättning ä flottans fartyg af sedda
inskrifna, beväring smännen, hafva dessa hufvudsakligen uttagits bland å sjömanshus
Yns/tw/ra? biskrifna värnpliktige, hvilka genom sin i handelssjöfart förvärfvade insikt
i flottans i sjömansyrket hafva lättare att tillgodogöra sig den sjömilitära utbildbevanng.
njngen. Dessutom uttages till tjänstgöring ombord ett mindre antal å sjömanshus
ej inskrifna eldare, äfvensom vapensmeder och timmermän.
Detta sätt att fylla bemanningsbehofvet medför emellertid vid mobilisering
betydande olägenheter, i det att flertalet å sjömanshus inskrifna
värnpliktige äro använda i utrikes sjöfart och sålunda under större delen
af året i händelse af mobilisering icke kunna inställa sig å flottans stationer
i så god tid, att de kunna påräknas för mobiliseringsbehofvets fyllande.
Antalet å sjömanshus inskråfna beväringsmän, som vid mobilisering kommer
7
att inställa sig, är jämväl beroende på, vid hvilken tid på året mobiliseringen
sker, äfvensom på rådande sjöfartskonjunkturer och en del andra
förhållanden, hvilka svårligen låta sig på förhand bestämmas eller beräknas.
Till förekommande af att flottans mobilisering varder fördröjd genom
att för fartygens bemannande erforderligt antal beväringsmän icke finnes
att tillgå, bör en del af detta behof fyllas genom att till sjötjänst vid
flottan, inom lämpligt belägna kustområden, uttaga visst antal å sjömanshus
ej inskrifna värnpliktige, hvilka kunna påräknas vid mobilisering inställa
sig hastigare och säkrare än de å sjömanshus inskrifna beväringsmännen,
men det stora antal å sjömanshus inskrifna, som enligt nu gällande
värnpliktslag årligen tilldelas flottan, medgifver icke att samtidigt
med dessa till sjötjänst utbilda behöfligt antal å sjömanshus ej inskrifna
beväringsmän.
Af bifogade sammandrag af de statistiska uppgifter öfver vid flottan
vapenöfvade beväringsmäns sjötid vid inträdet i värnpliktsåldern, som sedan
år 1896 af beväringsbefälhafvarne afgifvits (Bil. B), framgår emellertid, att
en väsentlig del af de å sjömanshus inskrifna värnpliktige, som tilldelas
flottan i allmän tjänst, antingen alls icke eller blott en kortare tid varit
inmönstrade till sjöfart, och anledningen härtill torde vara, att en del personer,
som icke ägna sig åt sjömansyrket, inskrifva sig å sjömanshus endast
i afsikt att såsom värnpliktige blifva tilldelade flottan och få fullgöra sin
vapenöfning i en följd under första året. Äfven om detta missbruk till
större delen skulle kunna förekommas genom att i sjömanshusreglementet
skärpa villkoren för att blifva å sjömanshus inskrifven, torde det dock på
grund af det ofvan anförda, särskildt i händelse af en utsträckning af vapenöfningstiden
under fredstid, vara nödvändigt, att genom bestämmelser i
värnpliktslagen söka förekomma, att andra än de, som verkligen ägna
sig åt sjöyrket, blifva på grund af inskrifning å sjömanshus tilldelade
flottans beväring; och gjord utredning gifver vid handen, att förutom
maskinister och eldare — af hvilka alla å sjömanshus inskrifna, oberoende
af sjötid, böra inskrifvas i flottans beväring — böra af ä sjömanshus inskrifna
värnpliktige blott de, som minst 12 månader varit inmönstrade till
sjöfart, uttagas till flottans beväring.
På grund af föreskriften i § 27 mom. 2 i nu gällande värnpliktslag
hafva vissa värnpliktige, som hafva längre tids sjöfart, medgifvits befrielse
från vapenöfning under fredstid, mot skyldighet att under hela sin värnpliktstid
tillhöra flottans reserv, men då dessa värnpliktige framför Ofri ga
lämpa sig för att utbildas för örlogsman sten, torde denna bestämmelse
böra bortfalla, och alla värnpliktige, som tilldelas flottan, åläggas lika lång
tids vapenöfning under fredstid.
8
I närlagda Bil. C lämnas en beräkning öfver det antal å sjömanshus
inskrifva värnpliktige, som med tillämpning af ofvan föreslagna förändrade
bestämmelser antages årligen komma att inskrifvas i flottan. Enär det
vid utredningen af denna fråga visat sig, att jämväl en jämkning i de å
sjömanshus inskrifna värnpliktiges fördelning mellan flottans stationer bör
företagas, och att af denna anledning Uddevalla och Marstrands sjömanshus
böra öfverflyttas från Carlskrona till Stockholms station, är i sagda bilaga
beväringmännens fördelning på stationer angifven under förutsättning, att
nämnda sjömanshus öfverflyttats till Stockholms station. Af bilagan framgår,
att under sådant förhållande kan antagas, att af sjömanshusskrifna värnpliktige
skulle årligen omkring 584 matroser och 166 eldare tilldelas Carlskrona
station och respektive 330 och 100 Stockholms station, och att omkring
60 % af nämnda antal torde kunna beräknas årligen komma att
inställa sig till vapenöfning.
Att ytterligare inskränka antalet å sjömanshus inskrifna värnpliktige,
som årligen inskrifves i flottan, torde ej vara tillrådligt. Flottans beväring
har nämligen till ändamål, icke blott att fylla mobiliseringsbehofvet, utan
äfven att, sedan första inkallelsen vid mobilisering blifvit gjord, dels
ersätta den afgång, som under loppet af ett krig uppstår, dels tillgodose
de nya försvarsbehof, som efter ett krigsutbrott med nödvändighet måste
uppstå, och särskilt för sistnämnda behofs fyllande utgör flottans å sjömanshus
inskrifna värnpliktige, äfven om en stor del af dem först småningom
kan inställa sig, en synnerligen värdefull tillgång, som under
krigets lopp med större fördel kan tillgodogöras för att stärka försvaret
af våra kuster än vid någon annan gren af försvaret. Fn genomförd tilllämpning
af den allmänna värnpliktens grundprincip, att för landets försvar
tillgodogöra nationens hela kraft, fordrar därför, att hufvudstyrkan
af de sjöfarande värnpliktige fortfarande inskrifves i flottan.
Skulle emellertid antalet å sjömanshus inskrifna, som årligen inskrifves
och inställer sig till vapenöfning vid flottan, väsentligen understiga det här
beräknade antalet, torde, om så anses nödigt, antalet å sjömanshus inskrifna,
som tilldelas flottan, kunna ökas genom föreskrifter i inskrifningsförordningen
och i kommandoväg, att visst antal af sådana å sjömanshus inskrifna,
som hafva mindre än 12 månaders sjötid, med tillämpning af
bestämmelsen i § 25 mom. 1 b) i härvid fogade förslag till värnpliktslag,
skall tilldelas flottans beväring.
7. Genom ofvan angifna förändringar i värnpliktslagen skulle ett
manshus ej mindre antal å sjömanshus inskrifna, än hittills varit fallet, årligen komma
inskrifna ,pi inskrifvas till allmän tjänst i flottan, och för att motväga den som
till sjötjänst
vid flottan.
9
följd häraf minskade tillgången vid mobilisering, måste årligen ett antal
a sjömanshus ej inskrifva värnpliktige utbildas för tjänstgöring ombord å
flottans fartyg.
För utredning af antalet å sjömanshus ej inskrifna värnpliktige, som
årligen bör uttagas till sjötjänst vid flottan, 1 Ruin as till att börja med i
förutnämnda Bil. A en beräkning öfver antalet beväringsmän, som erfordras
för flottans mobilisering, vid ingången dels af år 1902, dels af år 1912,
under förutsättning, att den ökning af stampersonalen, som i nådiga propositionen
till 1900 års riksdag angifvits såsom erforderlig, blifver genomförd.
Enligt flottans nu gällande mobiliseringstabeller beräknas omkring
42 % af 2.—8. klasserna af till allmän tjänst vid flottan inskrifna beväringsmän
och 15% af beväringsmän, som på grund af § 27 inom. 2 värnpliktslagen
tillhöra flottans reserv, vid mobilisering komma att inställa
sig, men om, såsom ofvan ifrågasatts, sådan ändring i värnpliktslagen
vidtages, att endast de, som verkligen ägna sig åt sjöfart, komma att inskrifvas
i allmän tjänst vid flottan, torde icke mera än högst 30 % af
sådana i ofvannämnda klasser rullförda beväringsmän, som icke äro i tjänstgöring,
kunna påräknas disponibla vid mobilisering. Om öfningstiden utsträckes
till ett år, skulle under sådant förhållande, utom den i tjänstgöring
varande klassen (enligt hvad, som i det följande föreslås, i allmänhet
2. klassen), som regel såsom tillgång vid mobilisering kunna påräknas
30 % af 3.—8. klasserna. För att erhålla antalet beväringsmän inom dessa
klasser, måste dock iakttagas, att den ursprungligen vapenöfvade styrkan
genom naturlig afgång årligen minskas. Denna afgång beräknas i allmänhet
utgöra i 1. klassen 7%, inom hvardera af 2.—7. klasserna 3%, och
inom 8.—10. klasserna 5% samt inom 11. och 12. klasserna 10%, men
har inom flottans till allmän tjänst inskrifna beväringsmän visat sig något
större. Om emellertid blott ofvannämnda afgångsprocent beräknas, skulle
antalet inom 3.—8. klasserna rullförda utgöra 5 gånger den ursprungligen
vapenöfvade årskontingenten, och då 30 % af det inom dessa klasser rullförda
antalet icke motsvarar mer än 1.5 gånger årskontingenten, skulle
antalet, som vid mobilisering vore att tillgå, inberäknadt den i tjänstgöring
varande klassen, komma att uppgå till sammanlagdt omkring 2.5 gånger
det årligen vapenöfvade antalet.
Det behof, som å sjömanshus ej inskrifna beväringsmän vid mobilisering
böra fylla, erhålles sålunda genom att minska det i Bil. A angifna
behofvet med 2.5 gånger det antal å sjömanshus inskrifna beväringsmän,
som beräknas årligen inställa sig till vapenöfning.
Då emellertid, såsom förut nämnts, det antal å sjömanshus inskrifna
beväringsmän, som vid mobilisering blifver att tillgå, beror på ett stort
F 2
10
antal faktorer, livilka svårligen på förhand låta sig bestämmas, kunna beräkningarna,
till dess erfarenhet härutinnan genom verkställda försöksinkallelser
blifvit vunnen, blifva blott approximativa.
Då härtill kommer, att flottans materiel ännu icke uppnått den
styrka, att dess bemanningsbehof är konstant, och att flottans under ökning
varande stampersonal först efter loppet af flera år kan lämna den tillgång
stam- och f. d. stamanställda, som beräknas efter ökningens genomförande
blifva vid mobilisering disponibel, bör antalet å sjömanshus ej inskrifna,
som årligen skall inskrifvas till flottan, bestämmas så, att 1. uppbådets
vapenöfvade klasser icke blott motsvara den del af mobiliseringsbehofvet,
som på grund af förutnämnda approximativa beräkningar icke anses kunna
fyllas genom å sjömanshus inskrifna, utan äfven lämna tillfälle att, därest
mindre antal å sjömanshus inskrifna beväringsmän, än som ofvan beräknats,
genom de förändrade bestämmelserna kommer att blifva vid mobilisering
disponibelt, kunna fylla det bristande antalet genom inkallande af flera
klasser å sjömanshus ej inskrifna beväringsmän.
Med hänsyn härtill har i bilagda uppgift, Bil. D, antalet å sjömanshus
ej inskrifna, som bör inskrifvas till sjötjänst i flottan, beräknats så,
att det mobiliseringsbehof, som dessa afsetts skola fylla, kan erhållas af
2.—6. klassernas beväringsmän, under förutsättning af att 85 % af dessa
äro att tillgå vid mobilisering. Med iakttagande af behörig afgångsprocent
skulle då antalet inom 2.—6. klasserna, som vid mobilisering kunde påräknas
inställa sig, utgöra 3.7 gånger det årligen inskrifna antalet.
Inskrifning
8. De beväringsmän, som utbildas för särskilda befattningar, och
s^solu förut nämnts, hufvudsakligen afses att vid mobilisering förtionstjänst.
stärka arbetspersonalen å flottans stationer och varf, torde böra inskrifvas
till stationstjänst vid flottan.
Då det emellertid är af vikt, att denna förstärkning är tillgänglig
genast vid mobiliseringens början, och då en del af densamma icke längre
erfordras, sedan mobiliseringen är verkställd, har vid inom flottans stab
verkställd utredning rörande åtgärder för nedbringande af antalet beväringsmän,
som årligen vapenöfvas vid flottan, fråga blifvit väckt att åtminstone
delvis fylla behofvet af förstärkning af varfvens arbetspersonal
genom att under fredstid träffa öfverenskommelse med lämpliga mekaniska
verkstäder — i första hand de, hvarest nybyggnader för flottans räkning
vanligen förekomma — att vid mobilisering, på telegrafisk rekvisition från
vederbörande myndighet vid flottans station, sända på förhand öfverenskommet
antal arbetare af de yrken, som erfordras för materielens klargöring.
11
Af infordrade uppgifter öfver antalet arbetare inom olika yrken vid
de förnämsta mekaniska, verkstäderna inom landet framgår, att tillgången
af arbetare utan svårighet medgifver ifrågavarande behofs fyllande på nu
nämndt sätt, och samtliga verkstäder, till hvilka förfrågan blifvit ställd,
hafva förklarat sig villiga, att på sätt ofvan sägs vid mobilisering lämna
arbetspersonal till flottans varf.
Uti infordradt yttrande har stationsbefälhafvaren i Stockholm ansett,
att behofvet af förstärkning i arbetspersonal vid Stockholms stations varf,
i hvars omedelbara närhet finnas större mekaniska verkstäder, där fartygsbyggnad
bedrifves, kan fyllas utan att värnpliktige därtill inskrifvas, under
det stationsbefälhafvaren i Carlskrona ansett, att denna förstärkning vid
Carlskrona stations varf, där behofvet af förstärkning på grund af ortens
afskilda läge gör sig mera gällande, delvis borde fyllas genom inskrifning
i flottans beväring af värnpliktige yrkesmän.
Med anledning häraf har i Bil. D antalet, som bör inskrifvas till
stationstjänst, upptagits under förutsättning, att icke några värnpliktige
afses att förstärka arbetspersonalen vid Stockholms stations varf.
Af till stationstjänst inskrifna beväringsmän beräknas 90 % vid mobilisering
inställa sig.
9. För att tillgodose flottans behof af å sjömanshus ej inskrifna
värnpliktige synas tvenne olika sätt kunna ifrågasättas, nämligen:
a)
att, för erhållande af för ändamålet lämpligaste värnpliktige, fördela
uttagningen på ett stort antal områden; eller
b)
att, för ernående af eu hastig inställelse vid mobilisering, begränsa
uttagningen till stationerna närmast belägna områden.
Enligt f. n. gällande bestämmelser uttages årligen till flottan inom
längs kusten belägna kompaniområden ett antal af 54 å sjömanshus ej inskrifna
eldare. För att utreda i hvad mån flottans behof af värnpliktige
för sjötjänst skulle kunna fyllas genom å sjömanshus ej inskrifna, på sätt
under a) ofvan nämnes uttagna beväringsmän, infordrades redan år 1895
från befälhafvarne för vid kusten belägna kompaniområden, såsom Bil. E
bär bifogade uppgifter rörande antalet värnpliktige maskinister, eldare,
sjömän och fiskare, som under femårsperioden 1890-—94 inskrefvos i
härens beväring. Af dessa uppgifter framgår emellertid, att det till
sjötjänst vid flottan erforderliga antalet å sjömanshus ej inskrifna värnpliktige
icke kan uttagas uteslutande bland dem, som vid inskrifriingsförrättningarna
uppgifva sig tillhöra sjömansyrket närstående yrken.
På denna grund har vid utarbetandet af Bil. D uttagning af eldare till
ett antal af 100 förutsatts skola fördelas mellan samtliga längs kusten be
-
Områden,
från hvilka
uttagning
till flottan
bör äga rum.
12
lägna områden, under det uttagningen af öfriga till sjötjänst afsedda beväringsmän
förutsatts skola begränsas till dels stationerna närmast belägna
områden, från hvilka inställelsen vid mobilisering hastigast kan ske, dels
Bohus- och norra Hallandskusten, bland hvars befolkning till sjötjänst
lämpliga beväringsmän bäst torde kunna erhållas. Med undantag af förutnämnda
antal eldare, torde de till sjötjänst uttagna böra fördelas å respektive
matros-, ekonomi-, eldare- och rainörafdelningarna först efter inträdet
i tjänstgöring, hvarigenom bland annat den fördelen skulle vinnas,
att det antal, som, utöfver de 100 vid inskrifningsförrättning till eldare
uttagna, bör fördelas till eldareafdelningen, kunde ökas eller minskas,
allt efter som det antal å sjömanshus inskrifna eldare, som inställer sig
till vapenöfning, under- eller öfverstiger det beräknade.
Uttagningen af värnpliktige till stationstjänst förutsattes skola äga
rum inom de områden, där tillgång å lämpliga beväringsmän tinnes, och,
så långt sig göra låter, i stationerna kringliggande områden. Behofvet af
dylika beväringsmän kan delvis fyllas genom jämlikt § 7 värnpliktslagen
till särskild befattning inskrifna, icke vapenföra värnpliktige.
Arskontingenten af beväring till kustartilleriet är införd i Bil. 1)
enligt uppgifter, meddelade af den för utredning af vissa frågor rörande
kustartilleriets organisation tillsatta kommittéen.
Bevaring»-
10- Såsom af Bil. A framgår, skulle — under förutsättning att
M {912 år kustartilleriets och fasta minförsvarets omorganisation och den för tiden
1902—1911 såsom erforderlig beräknade ökningen af flottans stampersonal
och utrangeringen af äldre materiel genomföres, i enlighet med hvad i
1900 års nådiga proposition till riksdagen finnes anfördt — den i Bil. D
föreslagna årskontingenten beväring till flottan vara tillräcklig jämväl för
den nya materiel, som enligt sagda nådiga proposition antages tillkomma
under åren 1902—1911.
II. Plan för ordnandet af personalens utbildning
och öfningar.
Nödvändig-
11. Jämsides med den utveckling, som flottan under de senare
ö/nfng%den!iven erhållit, dels genom anskaffande af tidsenlig materiel, dels genom
för flottans ökning af personalen, har äfven framträdt behofvet af en sådan utsträcksträcLsUt”‘ting
a* flottans öfningar, att personalen inom alla grader kan blifva fullt
förtrogen med den materiel, som densamma skall bemanna. Genom skol
-
13
kurser, anordnade såväl vintertiden i land å flottans stationer sota under
förra delen af sommaren ombord å skolfartyg, meddelas hvarje enskild
man af stammen den för tjänsten ombord grundläggande utbildningen,
men denna utbildning är dock icke tillfyllest, ty först genom längre tids
oafbruten tjänstgöring ombord å stridsfartygen kunna fullt stridsdugliga
besättningar erhållas.
För att åter beväringen under nu varande korta öfningstid af 90
dagar skall kunna bibringas nödtorftig sjömilitär utbildning, hafva densammas
förberedande öfningar under omkring 40 dagar ägt rum å stridsoch
logementsfartyg, förlagda i närheten af de vid stationerna befintliga
skjutbanorna, hvarefter det antal beväringsmän, för hvilket utrymme å
stridsfartygen kunnat beredas, under senare hälften åt vapenöfningstiden
tillsammans med stammen deltagit i eskaderöfningar.
För att under den korta tid af högst 50 dagar — som dels öfningsanslagets
knapphet, dels beväringens korta öfningstid medgifvit att anslå
till de för bibehållande och utveckling af flottans tjänstbarhet så viktiga
eskaderöfningarna — medhinna att verkställa icke blott den mångfald olika
öfningar utan äfven de rön i afseende på materielen och densammas användning
för krigets ändamål, hvilka endast under samfälda öfningar med
flere fartyg kunna utföras, har det blifvit nödvändigt, att så forcera öfningarna,
att personalen förvisso icke kunnat så tillgodogöra sig den
vunna erfarenheten, som fallet skulle varit, om tillräcklig tid kunnat anslås
till eskaderöfningarna.
Genom ökadt öfningsanslag skulle eu del af de brister, som vidlåda
den under senare åren följda planen för flottans öfningar, kunna afhjälpas,
men det är först genom eu utsträckning af öfningstiden för beväringen
under fredstid, som utbildningen af flottans personal kan ordnas på ett.
fullt tillfredsställande sätt.
I samma mån som en större del af flottans beväringsbehof afses att
fyllas genom å sjömanshus ej inskrifna värnpliktige, kommer äfven krafvet
på eu utsträckning af beväringens öfningstid, samt behofvet af att under
hela vapenöfningstiden förlägga beväringens öfningar ombord å flottans
fartyg att starkare framträda. Härigenom skulle jämväl det ofvan framhållna
önskemålet, att hafva en del fartyg rustade året om, kunna förverkligas,
och dessutom den fördelen vinnas, att behofvet af ökadt kasernutrymme
inskränktes i samma män som personal ständigt förlädes ombord
å fartyg. Det är sålunda synnerligen vägande skäl, som tala Jäv en
utsträckning af öfningstiden för flottans beväring under fredstid.
För att utreda i hvad mån klimatiska och öfriga förhållanden vid
stationerna medgifva, att under den kallare årstiden hafva personal förlagd
14
ombord å fartygen, hafva från stationsbefälhafvarne yttranden infordrats,
hvilka härjämte i afskrift bifogas (Bil. F). Af dessa yttranden framgår,
att därest några mindre ändringar verkställas å fartygen, skulle personal
året om kunna förläggas ombord å vid Carlskrona station liggande
fartyg.
Att de klimatiska förhållandena i våra farvatten icke lägga hinder i
vägen för personalens förläggning ombord å fartyg vintertiden, bekräftas
äfven däraf, att tyska flottan tillhörande fartyg under senare åren sä sent
som i december månad besökt svenska och norska hamnar och därefter
under återstående delen af vintern uppehållit sig i tyska kusten angränsande
farvatten.
fn af^bevä
Enligt de herr statsrådet meddelade grunder för denna utred
1ringens
%f- ,lings verkställande skall öfningstiden för hela den krigstjänstdugliga årsningstid.
klassen af värnpliktige vara 365 dagar, dock så ätt öfningstiden för de
beväringsmän, som inskrifvas under en period af 6 år efter organisationens
antagande, begränsas till 197 dagar.
På grund af nu gällande värnpliktslag hafva vid flottan inskrifna
beväringsmän fullgjort dem under fredstid åliggande 90 dagars vapenöfning
i eu följd under första året, under det att vapenöfningen för flertalet af
härens beväringsmän varit fördelad uti en första tjänstgöring under första
året och en öfning under andra året.
För flottans å sjömanshus inskrifna beväringsmän torde vapenöfningen
under fredstid med hänsyn till de afsevärda olägenheter, som inställelsen
till repetitionsöfningar, på grund af sjöyrkets natur, skulle vålla dessa
värnpliktige, fortfarande böra fullgöras i en följd; men då repetitionsöfningar
obestridligt medföra den fördelen, att under första tjänstgöringen
förvärfvad tjenstbarhet hos beväringsmännen bättre underhålles,
och att erfarenhet kan vinnas beträffande de äldre klassernas användbarhet,
torde utbildningen för flottans å sjömanshus ej inskrifna beväringsmän,
i sammanhang med öfningstidens utsträckning, böra fördelas på en
första öfning och en repetitionsöfning; och genom att anordna denna repetitionsöfning
under den tid på året, då tillämpningsöfningar utföras med
den årsklass, som erhåller sin första utbildning, erhålles den personaltillgång,
som erfordras för att på ett tillfredsställande sätt ordna de för personalens
utbildning så viktiga eskaderöfningarna.
Till stationstjänst vid flottan inskrifna beväringsmän torde dock,
utan att detta ur utbildningssynpunkt medför någon olägenhet, kunna med,
gifvas att fullgöra dem åliggande tjänstgöring under fredstid i en följd.
15
I bifogade Bil. G läranas en med tillämpning af ofvan anförda synpunkter
uppgjord tabell, angifvande, fördelningen af beväringens öfningstid,
dels sedan densamma blifvit utsträckt till ett år, dels under hvarje år af
öfver gång stiden.
Anledningen till att den till allmän tjänst och till sjötjänst inskrifna
beväringens inryckning till tjänstgöring i denna tabell föreslagits skola äga
rum först året efter det, då inskrifning i beväringen skett, är, att inskrifningsförrättningarna
ej kunna beräknas vara afslutade förr än i början af
maj månad, under det att beväringens utbildning för att kunna följdriktigt
ordnas bör börja med förberedande öfningar redan i januari månad
och, slutande med eskaderöfningar, fortgå till början af oktober månad.
13. Bil. H innehåller en allmän plan för ordnande af såväl stam- Plan för
mens som beväringens öfningar, samt Bil. I. 1, 2, 3, 4 och 5 bero k- utbildning
ning ar öfver behof och tillgång af personal för flottans öfningar, angifvande och öfningar.
förhållandena, dels sedan beväringens öfningstid blifvit utsträckt till ett år,
dels under hvarje år af öfvergångstiden. Bil. I. 6 innehåller detalj beräkningar
öfver behofvet af personal för flottans öfningar.
Ofvannämnda plan för öfningarnas ordnande utgör en utveckling af
den för flottans öfningar under senare åren följda planen. Sedan utsträckningen
af beväringens öfningstid till ett år blifvit fullständigt genomförd,
skulle enligt densamma i midten af januari af under föregående vår inskrifna
beväringsmän inrycka, dels de å sjömanshus inskrifna för fullgörande
i eu följd af hela den dem åliggande tjänstgöringen af 365 dagar,
dels till sjötjänst inskrifna, som ej tillhöra sjömanshus, för fullgörande af
första tjänstgöringen af 265 dagar, hvarvid samtliga dessa beväringsmän
skulle förläggas å vid Carlskrona station liggande 1. klass pansarbåtar.
Dessa beväringsmäns förberedande öfningar skulle därefter fortgå
till midten af april, då en del beväringsmän skulle afgå till skjutoch
torpedskolorna, äfvensom eu del å sjömanshus inskrifna beväringsmän
användas till tjänstgöring i land å flottans stationer och varf samt å fartyg
i beredskap. Såsom ersättning för dessa beväringsmäti skulle å 1.
klass pansarbåtarna embarkera, dels de stammatroser, som genomgå rekrytkurs,
dels de, som skola genomgå signalskolan, hvarefter pansarbåtarna,
åtföljda af ett handminefartyg, skulle utgå på omkring 2 månaders expedition.
Då 4. klassen af till sjötjänst inskrifna beväringsmän, som ej tillhöra
sjömanshus, i slutet af juni månad, efter det skjutskolan afslutats, inrycka
till 100 dagars repetitionsöfning, skulle förutnämnda pansarbåtar ingå i
kustflottan, som skulle utgöras af 8 1. klass pansarbåtar, 3 torpedkryssare,
1 handminefartyg, 12 1. klass torpedbåtar och 1 torpedverkstadsfartyg, och
16
samtidigt härmed skulle Stockholinseskadern, bestående af 1 2. klass pansarbåt,
4 3. klass pansarbåtar, 2 1. klass kanonbåtar, 1 handminefartyg, 1
1. klass och 3 2. klass torpedbåtar sammandragas *), hvarefter eskaderöfningar
med dessa båda, styrkor skulle utföras under omkring 3 månader,
till dess de å sjömanshus ej inskrifna beväringsmärmen i början af oktober
efter afslutad tjänstgöring utrycka, samt tjänstetiden för det stammanskap,
som under året uttjänt sin anställningstid, utgår. Vid samma tid
embarkera de å sjömanshus inskrifna beväringsmän, som under sommaren
tjänstgjort i land, hvarefter behöflig! antal 1. klass pansarbåtar utgå på 6
veckors å 2 månaders expedition och därefter förläggas vid Darlskrona
station med beväringsmän nen ombord, tills dessa i inbiten af januari utrycka
efter fullgjord ett års tjänstgöring.
Under den öfvergång stift., under hvilken beväringens öfning stid skulle
utgiim 197 dagar, skulle enligt planen de ä sjömanshus inskrifna bevftringsmännen
inrycka i senare delen af november månad under inskrifningsåret
för fullgörande i en följd af dem åliggande 197 dagars tjänstgöring.
För verkställande af förberedande öfningar skulle dessa beväringsmän
under de första fyra månaderna vara förlagda å vid Oarlskrona station
liggande 1. klass pansarbåtar, hvilka därefter, tillika med ett handminefartyg,
i början af april, sedan en del beväringsmän afpolleterats till
stationen och ersatts med stammatroser, som skola genomgå signalskola,
skulle utgå på omkring 2 månaders expedition, till dess de å sjömanshus inskrifna
beväringsmännen i början af juni, efter afslutad tjänstgöring, utrycka.
Sedan de under våren till sjötjänst inskrifna beväringsmän, som ej
äro inskrifva å sjömanshus, omedelbart därefter inryckt för fullgörande af
törsta tjänstgöringen af 113 dagar, skulle samma pansarbåtar under omkring
en månad användas för dessa beväringsmäns förberedande öfningar.
Då 2. klassen af till sjötjänst inskrifna beväringsmän, som ej tillhöra sjömanshus,
i början af juli, sedan skjutskolan afslutats, inrycka till 84 dagars
repetitionsöfningi skulle förutnämnda* pansarbåtar ingå i kustflottan,
som skulle utgöras af tf 1 i. klass pansarbåtar, 3 torpedkryssare, 8 1. klass
torpedbåtar t>ch 1 torpedverkstadsfartyg, och samtidigt skulle eu på samma
sätt som ofvan sägs sammansatt Stockholmseskader sammandragas, hvarefter
eskaderöfningar med dessa båda styrkor skulle utföras under omkring
27a månader, till dess beväringsmännen i slutet af september, efter
afslutad tjänstgöring, utrycka. För de beväringsmän, som ej rymmas å i
*) Enär torpedskolan, med hänsyn till att väderleken tidigt på våren mindre väl
lämpar sig för torpedöfningar, föreslås börja något senare än skjutskolan, beräknas torpedbåtarna
komma att deltaga i eskaderöfningarna först från förra hälften af juli manad.
17
eskaderöfningarna deltagande fartyg, föreslås anordnandet af en gemensam
skjut- och eldareskola vid Carlskrona station.
Under 1. samt 7.—9. öfvergångsåren skulle öfningarna anordnas så,
att de, på sätt af Bil. G och H närmare framgår, utgjorde en öfvergång
från respektive 90 till 197 och från 197 till 365 dagars utbildningstid
för beväringen.
Vid planens utarbetande har äfven blifvit ifrågasatt, att såväl de å
sjömanshus inskrifna som till sjötjänst inskrifna beväringsmän, hvilka ej
tillhöra sjömanshus, skulle inrycka till tjänstgöring i midten af aprilmånad
året efter det, då de blifvit inskrifna, och utan repetitionsöfningar
i en följd fullgöra dem åliggande 197 dagars tjänstgöring.
Därvid visade det sig dock, att tillgången af stampersonal, innan underofficers-
och sjömanskårerna uppbringats till 390 underofficerare och
3,000 man, icke medgifver, att, under den tid skjutskolan pågår, öfva hela
det antal beväringsmän, som årligen borde utbildas till sjötjänst; och då
därjämte en sådan vapenöfningstid, som sammanfölle med seglationstiden,
skulle vara synnerligen oläglig för de å sjömanshus inskrifna värnpliktige,
af hvilka en stor del under vintern sakna anställning och då för sitt uppehälle
äro beroende af under seglationstiden gjorda besparingar, har öfningsplanen
för öfvergångstiden omarbetats på sätt ofvan framgår, helst därigenom
äfven vinnes den ur krigsberedskapssynpunkt beaktansvärda fördelen,
att äfven under öfvergångstiden till allmän tjänst eller sjötjänst inskrifna
beväringsmän skulle finnas i tjänstgöring under hela året, med undantag
af oktober och förra delen af november månad.
Bland öfningar för stammen hafva jämväl upptagits strategiska befälsöfningar,
afsedda för såväl äldre officerare som officerare genomgående sjökrigshögskolan.
Ordnandet såväl af den högsta militära ledningen af flottans
operationer under krigstid som äfven af befälsförhållandena mellan arméens
och flottans olika befälhafvare, har rönt vissa svårigheter, hvilket förnämligast
torde berott på, att öfningar, motsvarande fältöfningar för officerare
vid arméen, hittills icke varit vid flottan anordnade. Då det är af synnerlig
vikt för flottans kraftiga uppträdande under krigstid, att ofvarmämnda
frågor redan under fredstid äro fullt klargjorda, och detta mål bäst torde
uppnås genom att årligen anordna öfningar, under hvilka det högre befälet,
under de olika förutsättningar, som kunna tänkas förekomma i krig,
blifver i tillfälle att lämna direktiv för opererande sjöstyrkor och förmedelst
kustsignalväsendet upprätthålla förbindelsen med desamma, hafva strategiska
befälsöfningar i planen för öfningarna föreslagits skola anordnas å
lämplig tid under sommarens förra del, då dels de pansarbåtar, som användas
för beväringsöfningar och signalskolan, dels för ändamålet utrustade
F 3
18
torpedbåtar och för beredskap å flottans stationer afsedda kanonbåtar i
förening med vissa delar af kustsignalväsendet härtill torde kunna disponeras.
För att öfningarna skola fullt motsvara det med dem afsedda ändamålet,
böra dylika öfningar jämväl utföras i förening med fältöfningar för
officerare vid arméen.
I planen hafva jämväl upptagits öfningar för den personal, som är afsedd
att vid mobilisering bemanna kustsignalväsendet.
Bil. J innehåller beräkning öfver den sjötid, som med tillämpning af
•den i Bil. H föreslagna öfningsplanen skulle tillkomma stampersonalen inom
olika tjänstegrader och afdelningar, dels sedan beväringens öfningstid blifvit
utsträckt till ett är, dels under öfvergång stiden, dä beväringens öfningstid
skulle utgöra 197 dagar.
Enligt denna beräkning skulle, sedan beväringens öfningstid blifvit
utsträckt till ett år, sjötiden i medeltal blifva för hvarje officer 148 dagar,
för hvarje underofficer eller underofficerskorpral 176 dagar och för hvarje
man af gemenskapen 167 dagar.
^öfninqsla ■
personal enligt den i Bil. H föreslagna planen för öf
nens
genom- ningarnas anordnande vintertiden skall kunna förläggas ombord å 1. klass
förande, pansarbåtar, är det, enligt hvad stationsmyndigheterna i Carlskrona anfört,
nödvändigt, att vissa mindre ändringar å dessa fartyg vidtagas, och på
det att, innan större styrkor förläggas å dessa fartyg, praktisk erfarenhet
rörande de förändringar, som måste vidtagas, måtte erhållas, får chefen för
flottans stab vördsamt hemställa, att personal instundande vinter måtte
förläggas ombord å en vid Carlskrona station i beredskap förlagd 1. klass
pansarbåt och att dessförinnan de förändringar å densamma, som för detta
ändamål anses erforderliga, måtte vidtagas.
För att de ombord å 1. klass pansarbåtar förlagda beväringsmännens
utbildning vintertid skall kunna på lämpligaste sätt bedrifvas, torde jämväl,
såsom stationsmyndigheterna i Carlskrona framhållit, å varfvet därstädes
böra anordnas för pansarbåtarnas förtöjning lämpliga kajer, hvarförutom
ett exercishus, afsedt för samtidig öfning af omkring 500 beväringsmän,
bör uppföras i närheten af samma kajer.
1rumme*
•
Enligt deri föreslagna öfningsplanen skulle flertalet af de i
r me'' tjänstgöring varande beväringsmännen vara förlagdt ombord å fartyg, och
endast de. till stationstjänst inskrifna, till ett antal af 125 vid Carlskrona
station och 30 vid Stockholms station, erhålla sin utbildning företrädesvis
i land. Dessutom skulle en del beväringsmän sommartiden i
stället för stammanskap tjänstgöra i land.
19
Af från station sbefälhafvarne infordrade uppgifter framgår, att i sjömanskårens
kaserner finnes f. n. vid Carlskrona station utrymme för 713
man och vid Stockholms station för 721 man, men att, genom att förlägga
manskap jämväl i läsrum och korridorer samt delvis å vindar samt
anordnande af sängar i dubbla lag, plats för kortare tid sommartiden kan
beredas för ytterligare omkring 700 man vid Carlskrona och 250 man vid
Stockholms station, samt att detta kasernutrymme, äfven sedan sjömanskåren
ökats till 3,000 man, anses tillräckligt för beredande af inkvartering
åt det stammanskap, som icke åtnjuter i staten för sjömanskåren upptagna
inkvarteringsbidrag eller är sjökommenderadt.
Enligt den föreslagna öfningsplanen skulle stampersonalens sjökommendering
komma att ökas, men som ökningen i sjökommenderingar för
sjömanskårens manskap till stor del torde komma att falla på det äldre
manskapet, som åtnjuter inkvarteringsbidrag, torde någon minskning i behofvet
af kasernutrymme för stammen ej vara att påräkna.
Under sådant förhållande kan ifrågasättas, huruvida icke redan nu
åtgärder borde vidtagas för beredande af kasernutrymme för de beväringsmän,
som under sin utbildningstid komma att blifva förlagda i land; men
då, såsom ofvan nämnts, nu befintliga kaserner medgifva att för kortare
tid öka antalet där inkasernerade, dels äfven logementsfartyg kunna användas
för beredande af tillfällig inkvartering, torde frågan om nya kasernbvggnader
icke behöfva tagas under ompröfning, förr än under öfvergångstiden
erfarenhet vunnits, i hvad mån nu befintliga kaserner motsvara
behofvet.
III. Kostnadsberäkningar.
16. Bil. K. 1, 2, 3, 4 och 5 innehålla beräkningar öfver de ex-Beräkningar
peditions- samt ut- och af rustningskostnader, som, om öfningarna anordnas ^gnkostnaenligt
den i Bil. H föreslagna planen, skulle fördelas mellan flottans öf- derna,
ningsanslag och anslaget till sjöbeväringens vapenöfning ar. I dessa beräkningar
ingår icke kostnaden för beväringens dagaflöning, icke heller den
del af kostnaden för stampersonalens sjöaflöning, som motsvarar dagaflöning
i land, och hvilken enligt Bil. n:o 5 till nådiga propositionen till 1900
års riksdag för den år 1902 erforderliga stampersonalen beräknas uppgå
20
till 200,295 kronor *). Ifrågavarande kostnad är nämligen af den natur,
att den kommer att uppgå till samma belopp oberoende af om personalen
är förlagd ombord dier i land, och har därför, för åstadkommande af
enkelhet och reda, i här bifogade beräkningar förutsatts skola bestridas
från samma anslag som bestrider personalens dagaflöning i land, eller
med andra ord atlöningsanslaget.
Beräkningarna grunda sig på från stationerna infordrade kostnadsuppgifter
för expeditioner med flottans fartyg m. m. under femårsperioden
1895 1899. Utgifterna för kol, olja och talg, som utgöra omkring
20 % af öfningskostnaderna, ingå sålunda med något lägre belopp, än om
de under innevarande år rådande exceptionellt höga kolpriserna lagts till
grund för beräkningen. Expeditionskostnaden per dag för 1. klass pansarbåt
är för den tid, hvarunder den ej deltager i eskaderöfningar, beräknad
så mycket lägre än under eskaderöfningar, som det belopp, som motsvarar
kostnaden för under eskaderöfningarna förbrukad ammunition. Dagkostnaden
för vid stationen förlagd 1. klass pansarbåt, å hvilken beväring
föreslås skola vara embarkerad, är upptagen till det belopp, som
beräknas motsvara utgifterna för förbrukad utredning, hufvudsakligen kol,
äfvensom aflöning för den i pansarbåtens reducerade besättningslista ingående
stampersonalen såsom under sjökommendering med undantag af
att den förhöjning i sjöaflöning, som eljest vid expedition i farvatten norr
om 50:e parallelen tillkommer under december, januari och februari månader,
icke beräknats utgå.
Fördelningen af kostnaderna mellan flottans öfningsanslag och anslaget
till sjöbeväringens vapenöfningar är, med undantag af ofvan nämnd
del af sjöaflöningen, verkställd enligt härför nu gällande bestämmelser.
Beräkningar
17. Bil. L innehåller beräkningar öfver kostnaderna för sjöbevä
n{dZna°förrin9ens
vapenöfningar in. in., dels sedan beväringens öfningstid blifvit utbevärinaens
sträckt till ett år, dels äfven för hvarje år under öfver gångstiden.
Vgarmnm.''
1 dessa beräkningar är dagaflöningen för beväringen, i enlighet med
förutsättningarna i herr statsrådets förut åberopade skrifvelse, upptagen
till 10 öre, beklädnadskostnaden per dag till V36o-del af stammens bekläd
-
*) Detta belopp är beräknadt med den tjänstgöringstid till sjös, som personalen inom
olika grader förutsattes erhålla med nuvarande öfningsanslag. Med den ökning af tjänstetiden
till sjös, som skulle blifva en följd af antagandet af här föreslagen öfningsplan, måste, därest
den del af sjöaflöningen, som motsvarar dagaflöning i land, fortfarande skulle bestridas från
öfnings- och sjöbeväringsanslagen, dessa båda anslag ökas med ett ej oväsentligt större belopp
än bär ifrågavarande 200,295 kronor, under det att atlöningsanslaget kunde i motsvarande
grad minskas.
21
nadskostnad per år eller 30 öre samt naturaunderhållet — med hänsyn
till, dels nuvarande höga upphandlingspriser å proviant, dels att beväringsmännen
under större delen af tjänstgöringstiden beräknas skola vara förlagda
ombord, därvid underhållet ställer sig något dyrare än i land —
till 60 öre per dag.
Kostnaderna för extra utgifter, inkasernering och sjukvård äro upptagna
med ledning af härför nu utgående kostnader.
Med anledning af vissa i värnpliktslagen föreslagna förändringar,
hvilka i det följande komma att närmare beröras (jämför punkt 21), hafva i
Bil. L jämväl upptagits kostnader för inskrifning och redovisning af flottans
å sjömanshus inskrift^ värnpliktige. Dessa äro upptagna i enlighet
med den såsom Bil. M bifogade beräkningen, uti hvilken ersättningen för
sjörullföringsområdesbefälhafvaren är beräknad efter samma grunder som
ersättningen för öfriga rullföringsområdesbefälhafvare beräknats i af chefen
för generalstaben afgifvet förslag till ny härordning.
Då det är af vikt, att sjörullföringsområdesexpeditionen städse är
förlagd till för hvarje område bestämd stad, och att expeditionen därstädes
hålles öppen jämväl under de tider, då sjörullföringsområdesbefälhafvaren
för förrättande af inskrifning eller annat tjänsteuppdrag uppehållelse
å annan ort än den, där expeditionen är belägen, som äfven med hänsyn
till det arbete, som en genomförd kontroll öfver de å sjömanshus inskrift
värnpliktige fordrar, har för sjörullföringsområdesbefälhafvaren i
likhet med för öfriga rullföringsområdesbefälhafvare i Bil. M upptagits aflöning
för ett biträde.
Såsom ersättning till sjömanshusen för deras bestyr med värnpliktiges
inskrifning och redovisning samt med utarbetande af sjöfartsstatistiska
uppgifter beviljade riksdagen för innevarande år på extra stat såsom bidrag
till sjömanshusens förvaltningskostnader ett anslag af 30,000 kronor,
och samma belopp är äfven anslaget för nästkommande år. Då detta anslag
är anvisadt under annan hufvudtitel än femte, har chefen för flottans
stab icke ansett sig böra ingå i pröfning, i hvad mån detta anslag
motsvarar sitt ändamål och icke heller i kostnadsberäkningarna upptagit
någon särskild ersättning för sjömanshusombudsmännen för deras befattning
med de värnpliktige.
18. Bil. N innehåller sammandrag af beräkningarna öfver kostnaderna Beräkningar
för den flottans personal, af stam, reserv och beväring, hvilken ej tillhör fasta
''minförsvaret eller Carlskrona Artillerikår, dels sedan beväringens öfningstid för flottans
blifvit utsträckt till ett är, dels äfven för hvarje år af öfver gång stulen. Personal
22
Kostnaden för aflöning af flottans kårer och stater är för år 1902
upptagen lika med den i nådiga propositionen till 1900 års riksdag beräknade
aflöningskostnaden för vid ingången af år 1902 erforderlig personal
af flottans kårer och stater, i öfverensstämmelse med hvad i punkt 16
ofvan anföres, ökad med 200,295 kronor, eller det belopp, hvarmed dagaflöningskostnaden
för flottans kårer och stater enligt samma proposition
beräknades minskad på den grund, att jämväl det belopp af sjöaflöningen,
som motsvarar dagaflöning i land, förutsattes skola bestridas från anslagen
till flottans öfningar och sjöbeväringens vapenöfningar.
Aflöningskostnaden för år 1902 är sålunda beräknad under förutsättning,
att hela den vid ingången af år 1902 erforderliga personalen sagda
år blifver uppsatt; i annat fall komma kostnaderna för flottans kårer och
stater år 1902 att understiga de ofvan angifna med aflöningskostnaden för
den ännu icke uppsatta personalen.
För hvarje år efter 1902 är aflöningskostnaden ökad med Vio af
aflöningskostnaden för den personal, hvarmed flottans stam enligt 1900 års
proposition under 10-årsperioden 1902—1911 beräknas böra ökas, hvarvid
i aflöningskostnaden jämväl inbegripits det belopp af sjöaflöningen, som
motsvarar dagaflöning i land.
Kostnaderna för beklädnad och naturaunderhåll för sjömans- och
skeppsgossekårerna äro beräknade efter samma grunder som ofvan angifvits
för aflöningskostnaderna.
Anslaget till repetitionsöfningar för reservofficerare är, med anledning
af den af riksdagen 1900 godkända ökningen i staten för reservofficersaspiranter,
från år 1907, eller då ökningen i antalet repetitionskurs
genomgående reservofficerare inträder, ökad i samma proportion som staten
för reservofficersaspiranter.
IV. Ändringar i Yärnpliktslagen.
rördaändrin-
19. Vid behandling af frågan rörande ändringar i organisationen af
gar i värn- flottans personal har redan framhållits, huruledes det, till förekommande
pliktslagen. af att flottans mobilisering varder fördröjd genom att för fartygens bemanning
erforderligt antal för sjötjänst utbildade beväringsmän icke finnes
att tillgå, är nödvändigt, att bestämmelserna i vämpliktslagen ändras
därhän, att dels antalet å sjömanshus inskrifna, som årligen tilldelas flottan,
inskränkes (punkt 6), samt att i stället visst antal d sjömanshus ej
inskrifna värnpliktige uttages för att utbildas till sjötjänst vid flottan
23
(punkt 7), dels att i sammanhang härmed tjänstetiden för beväring en
under fredstid utsträcka, hvarigenom jämväl krafvet på bättre krigsberedskap
skulle tillgodoses (punkt 11).
20.
För att betrygga flottans hastiga mobilisering äro äfven andra Skarpt kon
ändringar
i värnpliktslagen erforderliga.
Sjömanshus
Enligt nu gällande värnpliktslag äro de af flottans beväringsmän, som inskrifna
äro inskrifna å sjömanshus, befriade från större delen af öfriga bevärings- värnpliktige.
män under fredstid åliggande skyldigheter, såsom från inställelse till inskrifningsförrättning
och mönstring samt anmälan om vistelse utom kompaniområdet,
hvarjämte, såsom redan framhållits, befrielse från vapenöfning under
fredstid i vissa fall äger rum. I stället hafva sjömanshusdirektionerna blifvit
ålagda, att till kompaniområdesbefälhafvarne insända vissa anmälningar och
uppgifter rörande å sjömanshus inskrifna värnpliktige; men då enligt f. n.
gällande bestämmelser de å sjömanshus inskrifna icke äro skyldiga att till
sjömanshusen gorå motsvarande anmälningar, har, såsom statistiken, särskildt
i afseende på antalet från vapenöfningarna förfallolöst uteblifna
samt utfallet af med anledning däraf gjorda bötespåföringar, nogsamt utvisar,
kontrollen öfver och redovisningen af flottans å sjömanshus inskrifna
värnpliktige lämnat mycket öfrigt att önska.
Då emellertid en väsentlig del af flottans behof af beväring vid mobilisering
är afsedd att fyllas genom å sjömanshus inskrifna värnpliktige,
är det af synnerlig vikt, att kontrollen öfver dessa ordnas på ett i möjligaste
mån tillfredsställande sätt.
För detta ändamål är det nödvändigt, att de å sjömanshus inskrifna
beväringsmännen åläggas vissa anmälningsskyldigheter till sjömanshusombudsmännen;
men då föreskrifter om sjömanshusombudsmännens skyldigheter
rörande anmälan i afseende på till sjöfart inmönstradt sjöfolk,
äro i särskild författning meddelade, har anmälningsskyldigheten för de å
sjömanshus inskrifna beväringsmännen ansetts kunna inskränkas till de
tillfällen, då de icke äro till sjöfart inmönstrade.
21.
Uti andra länder, exempelvis Norge och Frankrike, där institu- Särskilda
tioner i viss mån liknande sjömanshusen finnas, äro de angelägenheter,
som äro förenade med inskrifningen och redovisningen af sjöfarande värn- den.
pliktige, skilda från inskrifningsväsendet i öfrigt och ordnade på sådant
sätt, att särskilda myndigheter, motsvarande sjömanshusombudsmännen,
närmast handhafva kontrollen och redovisningen af dessa värnpliktige
samt i sin ordning lyda under af flottan beroende myndigheter.
24
En dylik anordning synes äfven för våra förhållanden vara ändamålsenlig.
För inskrifning af de värnpliktige, som tillhöra sjömanshus, och för
redovisning af flottans å sjömanshus inskrifna värnpliktige torde nämligen
riket böra indelas i ett visst antal sjör ull färings områden, hvart och ett
omfattande ett eller flera sjömanshus samt stående under en officer eller
en f. d. officer af flottan såsom sjörullföringsområdesbefälhafvare, hvilken
i sin ordning skulle lyda under stationsbefälhafvaren vid vederbörlig
flottans station, hvarjämte sjömanshusombudsmännen, såsom redan nu är
fallet, skulle vara skyldiga att medverka vid inskrifningen och redovisningen
af de å sjömanshus inskrifna värnpliktige.
Förutom de fördelar, som genom inrättande af detta särskilda inskrifningsväsende
för flottan skulle stå att vinna i afseende å kontrollen
öfver de å sjömanshus inskrifna värnpliktige och såsom följd däraf äfven
för deras hastigare och säkrare inkallelse vid mobilisering, åvägabringas härigenom
äfven en förenkling uti de göromål, som eljest skulle tillkomma
härens rullföringsområdesbefälhafvare. Genom att dessa befrias från det för
dem i viss mån främmande arbetet med redovisningen af flottans å sjömanshus
inskrifna värnpliktige och deras inkallelse vid mobilisering, har chefen
för generalstaben ansett sig kunna föreslå, att hvarje af härens inskrifningsområden
delas i blott 3 rullföringsområden.
Bil. O innehåller förslag till rikets indelning i sjörullföringsområden.
Öfriga än-
22. I fråga om de paragrafer i värnpliktslagen, uti hvilka hufvudsakli
värnp?iktsla-
£ast llottan berörande förändringar blifvit föreslagna, får chefen för flotte».
tans stab anföra följande:
§§ 11 och 13. Beträffande flottan berörande förändringar i dessa §§
hänvisas till hvad i punkt 21 ofvan blifvit anfördt rörande särskilda sjörullföringsområden
för redovisning m. m. af flottans å sjömanshus inskrifna
värnpliktige.
§ 14. Som enligt den föreslagna lydelsen af § 25 icke alla å sjömanshus
inskrifna värnpliktige skulle inskrifvas vid flottan, måste vid inskrifningsförrättning
pröfvas, hvilka af dessa värnpliktige, som skola tilldelas
flottan eller truppslag vid hären, hvadan ur militär synpunkt samtliga
å sjömanshus inskrifna borde åläggas personlig inställelseskyldighet
till inskrifningsförrättning. Med hänsyn till de svårigheter, som ett sådant
åläggande skulle vålla dem, som äro inmönstrade till sjöfart, har i § 14
skyldigheten att personligen inställa sig till inskrifningsförrättning föreslagits
skola utsträckas endast till de å sjömanshus inskrifna, som ej äro
inmönstrade till sjöfart.
25
Beträffande dem, som äro inmönstrade till sjöfart, skulle sjömanshusombudsmännen
fortfarande vara skyldiga att aflämna för deras inskrifning
erforderliga uppgifter.
I afseende på dem, som tillhöra lots- och fyrinrättningarna med lifräddningsanstalterna,
hänvisas till hvad som finnes anfördt rörande § 48.
;,•* .:
t ‘ r, '' ii*'' . .»*-.» i;;
,
- ''• » (!
*•*
•'' 1
’-l'' ■* *
§ 15. För denna § föreslås ett nytt mom. 2 med bestämmelser rörande
inskrifning af å sjömanshus inskrift^, värnpliktige.
/*•''.[ ... * ; •.) {J !. «
i j
, * . J , •• ‘J , *••••*•
‘ I. - ■'' >j
A r’ : i \ * f.
§ 18. För tillgodoseende af flottans intressen vid inskrifningarna
föreslås i mom. 1 tillkomma den bestämmelsen, att vid sammanträde med
inskrifningsnämnd för rullföringsområde, ur hvilket större antal värnpliktige
inskrjfves i flottan, officer af flottan må närvara för att lämna nämnden
erforderliga upplysningar och göra de yrkanden, som han finner behöfliga,
i fråga om1 inskrifningen äf värnpliktige i flottan.
För att icke ändra nämndens häfdvunna sammansättning, har denne
officer icke ansetts höra deltaga i nämndens beslut, utan i stället har i §
19 mom. 1 intagits bestämmelsen, att af sagde officer gjorda, från nämndens
beslut afvikande yrkanden skola tagas till protokollet, hvarefter sådant
beslut jämlikt § 22 skulle blifva underställdt inskrifningsrevisionens
granskning.
I § 18 har jämväl tillkommit ett nytt mom. 2, med föreskrifter rörande
inskrifningsnämnd för sjömanshus.
§ 19. Ett nytt mom. 2 med föreskrifter rörande inskrifningsnämnd
för sjömanshus samt ett nytt mom. 3, rörande inskrifning af värnpliktig,
äfven då inskrifningsförrättning icke pågår, hafva tillkommit.
Enligt nu gällande värnpliktslag kan nämligen värnpliktig, som med
eller utan laga förfall uteblifvit från inskrifningsförrättning, icke blifva
inskrifven förrän vid följande års inskrifningsförrättning. Enligt det föreslagna
mom, 3 skulle inskrifning af sådan värnpliktig mellan de årliga
inskrifningsförrättningarna kunna verkställas genom inskrifningsområdesbefälhafvare^
eller, beträffande å sjömanshus inskrifven värnpliktig, genom
sjöruHföringsonirådesbefälhafvaren, och torde denna bestämmelse, i förening
med föreskrifterna om värnpliktigs hämtning till inskrifnings undergående,
vara särskilt ägnad att förebygga upprepandet af förseelser i fråga om
inställelse till inskrifning.
$ 21. För att, såsom äfven f. n. är fallet, frågor rörande samtliga
till hvarje särskild t sjömanshus hörande värnpliktige, skola blifva pröfvade
K 4
26
af en och samma myndighet, föreslås i § 21, att inskrifningsrevisionen
skall vara gemensam för inskrifningsområdet och inom detsamma belägna
sjömanshus.
§ 25. I fråga om de i denna § förändrade bestämmelserna rörande
hvilka värnpliktige, som skola tilldelas flottan, hänvisas till hvad i punkt
6 finnes anfördt. Orsaken hvarför personalen vid lots- och fyrinrättningarna
jämte lifräddningsanstalterna blifvit utesluten från de värnpliktige,
som skola inskrifvas i flottan, torde framgå af hvad som anföres rörande § 48.
§ 27. Rörande de i mom. 1 intagna bestämmelserna om tjänstgöringstidens
fördelning hänvisas till hvad ofvan i punkt 12 blifvit anfördt.
Fördelningen af öfningstiden för till fästningstjänst i flottan inskrifven
beväring är upptagen efter samråd med den förut omförmälda kustartillerikommittéen.
Mom. 2. Bestämmelsen i § 27 mom. 2 nu gällande värnpliktslag,
rörande vissa i flottan inskrifna beväringsmäns befrielse från vapenöfning
under fredstid, har, på grund af hvad i punkt 6 samt här nedan beträffande
§ 48 anföres, utgått.
Såsom mom. 2 har i stället föreslagits intagas en föreskrift, att värnpliktig,
som vid slutet af tjänstgöringstid är kommenderad till sjötjänst,
är skyldig att tjänstgöra ombord, till dess fartyget efter återkomsten till
flottans station blifvit afmönstradt, äfvensom bestämmelser rörande dagaflöningen
under den Överskjutande tiden. Denna föreskrift afser sådana
fall, där på expedition varande fartyg genom väderleks- eller andra oförutsedda
förhållanden blifvit förhindradt att inom utgången af beväringens
tjänstgöringstid återkomma till flottans station, och skulle således endast i
undantagsfall komma att tillämpas.
§ 29. För att underlätta beväringens inkallelse vid moblisering
föreslås här, att värnpliktig, som tillhör beväringen, förutom genom de
i nu gällande värnpliktslag föreskrifna sätten, nämligen kungörelse eller
order, jämväl skall kunna inkallas medelst ringning i kyrkorna, eller på
annat efter ortens förhållanden lämpadt, på förhand kungjordt sätt, hvarjämte
kungörelsen enligt den föreslagna lydelsen skall offentligen anslås.
Dessutom har tillkommit ett nytt mom. 2, enligt hvilket värnpliktig,
som tillhör första uppbådet och befinner sig utom riket, ålägges skyldighet
att vid utbrott af krig utan särskild inkallelse, så snart ske kan, anträda
hemfärden.
27
§ 31. Denna § innehåller föreskrifter om når värnpliktig, som
tillhör’beväringen, är underkastad i krigslag gifna bestämmelser, och
skulle enligt densamma uteblifvande från tjänstgöring under fredstid bestraffas
enligt krigslagarna, under det att samma försummelse enligt nu
gällande värnpliktslag beläggas med böter.
Enligt hvad chefen för flottans stab uti infordradt utlåtande öfver
betänkande och förslag af den af Kongl. Maj:t den 14 oktober 1898 tillsatta
kommitté för verkställande af utredning, beträffande vissa spörsmål
inom värnpliktslagstiftningen, genom skrifvelserna till chefen för Kongl.
sjöförsvarsdepartementet, N:o 43 den 31 mars och N:o 60 den 10 maj
1900, haft tillfälle anföra, har den i nu gällande värnpliktslag föreskrifna
straffpåföljden af böter för förfallolöst uteblifvande från tjänstgöring under
fredstid ej visat sig tillräckligt verksam, särskildt hvad beträffar flottans
å sjömanshus inskrifna värnpliktige, af hvilka af de under åren 1895—
1899 inskrifna i medeltal blott 44.6 %> i laga ordning inställt sig till
vapenöfning.
Af de å sjömanshus inskrifna, som årligen inställa sig till vapenöfning,
hafva åter omkring 25 °/o förut utan laga förfall uteblifvit från
tjänstgöring, och erfarenheten utvisar, att blott en ytterst ringa del af
ifrågavarande uteblifna värnpliktige anträffas under tiden mellan de årliga
vapenöfning ärna, hvadan regeln är, att de af flottans å sjömanshus inskrifna
beväringsmän, som förfallolöst uteblifvit från vapenöfning, då de
omsider inställa sig till tjänstgöring, ännu icke undergått dem för uteblifvandet
ålagdt straff.
Hade den straffart, som af kommittéen föreslagits såsom första bestraffning
för uteblifvande från tjänstgöring under fredstid, 6 eller 10 dagars
vaktarrest, tillämpats under åren 1896—1899, skulle i medeltal årligen
minst 135 beväringsmän vid Carlskrona station och 70 vid Stockholms
station efter inryckningen aftjänat nyss angifna disciplinstraff.
Äfven om genom de föreslagna bestämmelserna rörande skärpt kontroll
öfver de å sjömanshus inskrifna värnpliktige en bättring härutinnan
småningom komme att inträda, anser chefen för flottans stab, att med hänsyn
till nu anförda förhållanden bör i sammanhang med ändringen af § 31
värnpliktslagen vidtagas sådan ändring af strafflagen för krigsmakten, att
disciplinstraff, som ålägges flottans å sjömanshus inskrifven värnpliktig för
förfallolöst uteblifvande från honom under fredstid åliggande tjänstgöring,
må, enligt af Konungen utfärdade närmare föreskrifter, efter vederbörande
befälhafvares bepröfvande, förvandlas till militär arbetsskyldighet, därvid
två dagars arbetsskyldighet räknas lika med en dags vaktarrest och sex
dagars arbetsskyldighet lika med en dags sträng arrest, skolande sådant
‘28
arbete utföras under tid, då den värnpliktige icke fullgör ofvannämnda
tjänstgöring.
§ 32. På grund af hvad i punkt 20 blifvit anfördt rörande nödvändigheten
af bättre kontroll öfver flottans å sjömanshus inskrifna värnpliktige,
föreslås i § 32 mom. 1 och 3 föreskrifter, hvarigenom flottans
å sjömanshus inskrifna, beväringen tillhörande värnpliktige åläggas att
hvarje år, de ej vant i tjänstgöring eller inmönstrade till sjöfart, undergå
mönstring å det sjömanshus de tillhöra, dock att från inställelse vid
mönstringen befrias de, som, i enlighet med de närmare föreskrifter Konungen
meddelar, till sjömanshusombudsman afgifva tillförlitlig uppgift om
bostad och sysselsättning.
§ 33. Den i § 33 mom. 3 nu gällande värnpliktslag intagna
föreskriften, att den af flottans å sjömanshus inskrifna värnpliktige, som
tillhör första uppbådet, skall till kompaniområdesbefälhafvaren anmäla, då
han flyttar från ett sjömanshus till ett annat, eller då han upphör att
vara å sjömanshus inskrifven, har uteslutits, enär nämnda flyttning eller
afgång verkställes på så sätt, att vederbörande sjömanshusombudsman
affär eller inför den sjömanshusskrifne i sjömanshusets registerbok, och
verkställandet af nämnda anmälan därföre lämpligast bör åläggas sjömanshusombudsmånnen
genom särskildt utfärdade föreskrifter rörande deras
åligganden i fråga om redovisning af å sjömanshus inskrifna värnpliktige.
I stället har i sagda moment intagits föreskrift om å sjömanshus inskrifven
beväringsmans skyldighet, att i vissa fall hålla sjömanshusombudsmannen
underrättad om sin adress.
§ 34. Mom. 1. för att bibehålla tjänstbarheten hos dem, som
från anställning vid hären eller flottan öfverföras till beväringen, hafva
dessa ålagts att med vederbörlig åldersklass deltaga i repetitionsöfning.
Mom. 2. Medelåldern vid afläggande af examen vid navigationsskola
har under åren 1885 — 1899 varit för styrmän 22.7, för sjökaptener
24.5, för maskinister 25.3 och för öfvermaskinister 28.i år, och såsom följd
däraf tillhöra de, som aflagt examen vid navigationsskola, företrädesvis
beväringens äldre åldersklasser.
Då det, särskildt med hänsyn till det stora antal värnpliktiga maskinister,
som erfordras för flottans mobilisering, är af vikt att utan den
inskränkning, som beträffande beväringens andra uppbåd finnes föreskrifven
i § 28 mom. 2 värnpliktslagen, vid mobilisering kunna disponera de
beväringsmän, som, efter vid rikets navigationsskolor åtnjuten kostnadsfri
29
undervisning, aflagt ofvanniimndä examina, föreslås för § 34 inom. 2 eif
tillägg, hvarigenom dessa i likhet med dem, som minst 2 år varit inskrifna
såsom studerande vid universitet eller annan statens högskola, skulle
komma att tillhöra beväringens första uppbåd under hela sin tjänstetid
i beväringen. I sammanhang härmed torde böra erinras, att för å sjömanshus
inskrifna värnpliktige utrikes sjöresa, jämlikt § 43 mom. 2 värnpliktslagen,
är laga förfall för inställelse till tjänstgöring under krigstid, och
att, då dessa värnpliktiktige som regel under mer än halfva sin tjänstetid
1
beväringen befinna sig på utrikes sjöfart, skulle den föreslagna bestämmelsen
för dem, som aflagt examen vid navigationsskola, vara mindre
kännbart än nu gällande motsvarande föreskrift för dem, som under minst
2
år varit inskrifna vid universitetet eller annan statens högskola, för
hvilka sådant laga förfall för tjänstgöring under krigstid icke förekommer.
§§ 36 och 37. Föreskriften i § 4 nu gällande värnpliktslag, att
land stormen tillhör endast hären, har föreslagits utgå, Och då landstormen
för anordnande af försvar af rikets sjö- eller landgräns i vissa fall kan
behöfva inkallas redan innan krig utbrutit, hafva i dessa §§ föreslagits
« de förändringar, som erfordras för att möjliggöra en sådan inkallelse.
, För att med användande af landstormsmän kunna anordna lokalt
kustförsvar jämväl å sådana orter, där uttagning af värnpliktige till flottan
icke äger rum, föreslås därjämte i § 37, att landstormen tillhörande värnpliktig,
som erhållit sin utbildning vid flottan, må användas för det lokala
kustförsvarét jämväl utom eget och närmast tillgränsande inskrifningsområden.
§ 40. Motsvaras af § 41 mom. 1 och 2 i nu gällande värnpliktslag.
§ 41. Mom. 1 är lika med § 42, och mom. 2 med § 40 af nu
gällande värn pliktslag, utom att bötesbeloppet för uteblifvande från mönstring
och för försummad anmälan höjts till 10 kronor.
$ 42. I denna §, som är ny, hafva på ett ställe sammanförts föreskrifterna
angående de fall, då värnpliktige skulle vara underkastade
hämtningsäfventyr.
§ 43. Till förekommande af att å sjömanshus inskrifven beväringsman,
som vid utfärdande af påbud, hvarigenom han vid utbrott af eller
fara för krig, eller under krig, inkallas i tjänstgöring, befinner sig i sådan
utländsk hamn, att han utan svårighet eller tidsutdrägt kan anträda hem
-
30
färden, på grund af inedgifvandet i § 43 inom. 2 skall uteblifva, föreslås
sådan ändring i detta moment, att beväringsman, som vid tillfälle, som
ofvan sägs, blifvit inkallad, skall, så snart ske kan, anträda hemfärden.
§ 45. Med anledning af de föreslagna straffbestämmelserna för förseeker
mot värnpliktslagen, har § 45 i nu gällande värnpliktslag utgått
och ersatts med nuvarande § 46, omredigerad.
§ 46. Denna § motsvaras af förutvarande §§ 47 och 48.
§ 47. Denna § motsvaras af § 49 i nu gällande värnpliktslag.
§ 48. Denna § är ny och handlar om en kustförsvaret synnerligen
viktig angelägenhet nämligen om personalens vid lots- och fyrinrättningarna
värnpliktsförhållanden och användning för kustsignalväsendet.
Redan uti den till 1891 års riksdag afgifna nådiga propositionen
anfördes under femte hufvudtiteln, punkt 14, att signalstationerna vid
rikets kuster voro afsedda att betjänas af lots- och fyrpersonalen. För
/ detta ändamål erfordras dock blott en mindre del af nämnda personal
*
och hufvudsakligast de, som under vanliga förhållanden hafva sj!n
tjänstgöring å eller i närheten af de platser, där signalstationerna skola
upprättas.
Fullständiga planer för personalens uttagande och användning för
detta ändamål äro utarbetade af chefen för flottens stab och Kongl. Iotsstyrelsen,
men frågan om personalens tjänstskyldighet i berörda afseende
har ännu icke blifvit slutligt ordnad.
Enligt nu gällande värnpliktslag inskrifves personalen vid lots- och
fyrinrättningarna samt lifräddningsanstalterna i flottans beväring, men är
fläka Ilad från skyldighet att inställa sig till inskrifningsförrättning eller
mönstring, äfvensom från vapenöfning under fredstid, och icke heller vid
mobilisering skall densamma af kompaniområdesbefälet inkallas.
Enär det visat sig, att personalens vid lots- och fyrinrättningarna
tjänstskyldighet vid kustsignalväsendet icke lämpligen kan ordnas genom
tillämpning af de för värnpliktige i allmänhet gällande bestämmelser, hafva
Kongl. lotstyrelsen och chefen för flottans stab, uti skrifvelse till chefen
för Kongl. sjöförsvarsdepartementet den 7 maj 1897 afgifvit gemensamt
yttrande och förslag rörande detta ärende, af hvilket framgår, att denna
personals värnpliktsförhållanden och densammas tjänstskyldighet vid kustsignalväsendet
stå i sådant inbördes sammanhang, att dessa båda frågor
böra ordnas samtidigt.
31
Då lots- och fyrpersonals inskrifning såsom värnpliktige förorsakar
ett ej oväsentligt redovisningsarbete, utan att något egentligt ändamål
därmed vinnes, synes frågan erhålla sin enklaste och på samma gång
ändamålsenligaste lösning genom att personalen i fråga om sina värnpliktsförhållanden
likställes med fast anställda vid flottan, hvarigenom de blefvo
kvarstående i lotsverkets rullor, utan att införas i rullorna öfver de värnpliktige.
I sådant syfte och i öfverensstämmelse med hvad herr statsrådet
och chefen för Kongl. sjöförsvarsdepartementet uti sin meranämnda skrifvelse
till chefen för flottans stab framhållit vara önskvärdt, har denna §
blifvit affattad. Hvad personalen vid lifräddningsanstalterna angår, är dess
anställning vid lotsverk^ af mera tillfällig art, och har denna personal
därföre i nu ifrågavarande fall icke ansetts böra likställas med lots- och
fyrinrättningarnas personal.
De föreslagna bestämmelserna afse sålunda icke någon förändring i
lotsverkets organisation, utan blott ett fastslående af de grunder, som af
vederbörande myndigheter föreslagits för lösning af kustsignalväsendets
bemanningsfråga.
§§ 49—51. Dessa §§ hafva sina motsvarigheter i nu gällande värnpliktslag
§§ 54, 50 och 51, hvilken förstnämnda § ansetts böra hitflyttas
från slutet af värnpliktslagen.
§ 51 innehåller öfvergångsstadganden, och hänvisas, i fråga om öfningstidens
fördelning under öfvergångstiden, till hvad i punkt 12 finnes anfördt.
Fördelningen af öfvergångstiden för till fästningstjänst i flottan inskrifven
beväring är upptagen efter samråd med kustartillerikommittéen. I
I fråga om öfriga, från nu gällande värnpliktslag afvikande bestämmelser,
som finnas intagna i följande efter samråd med chefen för generalstaben
utarbetade förslag till värnpliktslag, hänvisas till hvad sagde chef,
rörande af honom afgifvet förslag till ny värnpliktslag, anfört.
''t c A
> . <
1
-jo-*? ?*v •
, 4 • U » * >•
* fivivsi /
i j * {} j j
-r
IT! I
»i1 ‘i
■
-r* 1*»’
•0''
!;''(;{
M<, ii.|,
. 1; •
jer. ?:•
>,»>!•
i i ^ !
.•.
1 ?!:
■ ;f iii-i-j,
/M-
{
f.iji
it»,.-’ . i'' -.
f
; «''•
....''
/• * ^ , • .
11 !r-
•*t!
''• !!»!)
t
,
i
»f
n
-
-■•tint
>
\ •-tr ; :
■ -1 >1! i 0 > i 7.
it:
***
i*r >
''•■‘. i ''i i
, .»ol
Mf} Tiff
4
: i.iti >
-:r
''•M.nnsiiV •
»1
.. i! l!
: i a
f r.»
<.vi k.i .''ii
« i> <;• ; »
. ; *; tf
/ti .It»
liiOii
t 4• V -i
1 ii bil Hl.
.
1 ,,,''S
■>mr >
■»il..''!
'' r.\ i.''t!nii !!:; \ s
■» ,■ ..b
''1 ’**.»
i''.} ris
.i'';:! i
u< •;
*! Hi-U
/i4 li
f jr
.••■in;''
! . :v.
fn'' i vi
t * t.-J-.
1
J-•; < i
.■
a ■»''.»**ii i
''/■h v.»
i ,< in
.»,! »„
,f uM*i>
r »• j ?>!/*
h> f t?
-Hi
4 tj
vin;- i
;.v.> j > j \ J(
’i
>:i
i k!«''/! f i
• *hh
tib :
. r i ■.
rl!5#f T'' 1
r
i
•
:.»-/! •H''»1
: i 1.
'' Aitiki l"*
« * ’
■ ii;/;.i*i''Sr
t;; »v
• nl iJW i.
, . '' '' 1
t. !t •
till •
,n-,.
•d ■!>■ A
'' «
nw
i SiVtvnt*
Un;,!
i. 1 »i» t :
f , ,
•» ni. '' t
.■I ii»
tv H
*b; J i.; it» i
ii,;;..
. »Tf
rriffvh
•i>n
livs
i i ii J5i it
• f "i* >■/
*ii 0!
b i i . .
■ rf
111 ?•:! ’ r » -t»r *
»tv. v;,-1
■ i) .»tf
>»•> i f
■ • - ■* j
j''! ''.»i i
,
?■■ ,v J
..J ,
•r >/. *
, i i-f
- «
ntv;V‘r
• nv.j
Vill ii;■
r
“i ''
rir-ti ^t»;
tit ;.»■ \ ■ ,'' •
v ji
Ami
t ■
v‘a)'' »: •
: V •''
In ‘vir
»ifiiif-:
T> >0
litTV
b ■ n,l
.»tf
iobuin;
” ‘‘i
•• fr •)
{_# «.i* ^. i
■■
in ''i»o
!<i (.iifii
j (/.>•:
1
r
It. i''TO
fJ
Ulv
r.. .
i
. > i rl fri
~i * ^ r
■ Kr.
«ai
r v i
5
nät
"r
• .
< i
till, •
i-,
• »j • i
f
■fl,t
. f f * i'' j»
»■i*
i*
v»• ■ * •
r''?iH i
h,<
. *
i»; <
(i
Jo »>!
K •«
?, /; •
- ••
: .....\
>a?: v
V
1.: « *
’ f - J.tj 8''i
nl
Ät/-''
: i
1
* * ■; ? K!
*^.i»i*r • Ii:
un
''tf. :
•■(it. -
»:< ''!(
.-•;r
u<r''j i *5
rf .
, "iir.rs
:***» Lr
•O
br
Ir’ >;ii*
V
•; 7 >< >
.(•fn
j
<• k-
.b.titijitt
;>*i a i i i;
; T
i,;.,; •
'' Ui s .
;cte-
-O}!:''
''■tf i
»it bil: it
;•->! fiol • r
..i r
f1 i d i
leiTJ
■itv
t r j *
flit
i i»
-.•tiit • •
•fX;
?r: • ''*
1 ■ ‘
in
.
.ljiiif. >*•»«•!
“V
■b-nvi i
JrNii
inVTn:
i«ft
! U ..
* Tv*
''il! i
it
i.Tfft''.'' »t
no v’t: 1,-i-i
j.-:
''lun;inj,. nu
: * i -.!
.
''■i t- un./
it;;. It i !
)>< l h uf. invid rV »
■ol.. ■i..t\»;J*
> : ''••■t v
,!''ill iitillt
.!
■ s.>•/
till
n In.* ?}y*i11
,n.»
list ''Sr..
* i f-ir
t •*,«’.ro-
i 1
> f j n, { v
j
nr ir*
•! . • / t
,v’.-; .)..»i.
.
-S". • M
33
Förslag till
Värnpliktslag.
Art. I.
Allmänna bestämmelser.
§ 1.
Hvarje svensk man är värnpliktig från och med det kalenderår, Värnplikt och
under hvilket han fyller tjuguett år, till och med det, under hvilket han ''"''Tider^8
fyller fyratio år.
§ 2.
1.
Värnplikten fullgöres i beväringen och landstormen. Beväringen Beväring och
delas i första och andra uppbådet. Tjänstetiden är åtta år i första och landstoImdärefter
fyra år i andra uppbådet.
I krigstid bestämmer dock endast behofvet tjänstetidens längd för
det inkallade manskapet.
2.
Under den tid värnpliktig icke tillhör beväringen, tillhör han
landstormen.
§ 3.
Från värnpliktens fullgörande frikallas den, som till följd af lyte, Frik»Hei.e.
sjukdom eller annan dylik orsak är till tjänst vid rikets försvar oförmögen.
F 5
34
Värnskatt.
Tiden för inskrifning.
Tjänstetid.
Tidigare inskrifning
kan
medgifvas.
§ 4.
1.
Den, som på grund af § 3, 16 eller 17 frikallas från värnpliktens
fullgörande eller får uppskof med inskrifning, skall för hvarje år,
hvarunder han sålunda undgår att tillhöra beväringen, erlägga en skatt
till staten, under benämning värnskatt.
2.
Dylik skatt erlägges jämväl af värnpliktig i beväringen, som
med behörigt tillstånd afflyttar från riket, för hans återstående tjänstetid i
beväringen.
3.
Från skyldighet att erlägga värnskatt frikallas den, som åtnjuter
fattigunderstöd, äfvensom den, som, enligt vederbörande kommunalmyndighets
intyg, bör för fattigdom eller sjuklighet från denna skatt befrias.
4.
Rörande värnskattens belopp, dess påförande, uttagande, redovisning
och användande varder bestämdt i särskild lag.
§ 5.
1.
Värnpliktig är skyldig att inställa sig till inskrifning i hären
eller flottan det år, han fyller tjuguett år.
2.
Tjänstetiden i beväringen beräknas från början af nyss nämnda
år, äfven om den värnpliktige till följd af laga förfall eller beviljadt uppskof
först ett senare år skulle blifva inskrifven.
Har sådan senare inskrifning skett till följd af den värnpliktiges
uteblifvande utan laga förfall, räknas tjänstetiden från början af inskrifningsåret.
Inställer inskrifven värnpliktig sig icke till i § 27 föreskrifven tjänstgöring,
räknas sådant år, hvarunder han utan laga förfall eller beviljadt
uppskof uteblifvit, icke såsom fullgjordt tjänsteår i beväringen. Huru förhållas
skall, då värnpliktig uteblifvit från endast en del af årets tjänstgöring,
bestämmer Konungen.
§ 6.
_ Äfven före det år, värnplikten inträder, må yngling anmäla sig till
inskrifning och därvid uppgifva det truppslag vid hären eller den tjänst
vid flottan, hvari han önskar inskrifvas. För bifall härtill fordras, att han
är till krigstjänst duglig och i öfrigt lämplig till den tjänstgöring, hvartill
han anmäler sig.
35
*
Han tillhör likväl första uppbådet, intill dess åtta år förflutit från
och med det år, då han fyllde tjuguett år.
Hvad i denna lag stadgas om värnpliktige gäller i tillämpliga delar
för de enligt denna § inskrifne, äfven innan de i värnpliktsåldern inträdt.
§ 7.
Vapenföra värnpliktige inskrifvas till vapentjänst, öfriga värnpliktige Värnpliktigs
till annan befattning vid hären eller flottan, hvartill de må finnas lämpliga. tJanit''
§ 8.
Rörande inskrifna värnpliktiges befrielse från tjänstgöring under Befrielse unkrigstid
meddelar Konungen de föreskrifter, som för rikets tjänst och det der krlgstld‘
allmännas behof finnas vara påkallade.
§ 9.
Värnpliktig, som är lagstadd eller annorledes i annans tjänst eller värnpliktig
arbete antagen, må ej af husbonde eller arbetsgivare hindras att i behörig a‘[ inställa s^g!
tid inställa sig till inskrifning, tjänstgöring eller mönstring, eller att fullgöra
annan honom i denna lag ålagd skyldighet.
§ 10.
Värnpliktig, som är förlustig medborgerligt förtroende, må ej vapen- värnpliktig,
öfvas, utan skall till lämpliga arbeten användas.
in™i”med
borgerligt
förtroende.
Art. II.
Om de värnpliktiges inskrifning och redovisning.
§ 11-
1. Riket indelas för inskrifning och redovisning af de värnpliktige, Värnpliktsmed
i mom. 2 stadgade undantag, uti inskrifningsområden och rullförings- omrade11''
områden; hvarje inskrifningsområde omfattar visst antal rullföringsområden.
För hvart och ett af dessa områden förordnas eu befälhafvare.
36
Åtgärder för
inskrifning
m. m.
Värnpliktigs
inskrifning.
2. För inskrifning af de värnpliktige, som äro å sjömanshus inskrifna,
och för redovisning af flottans å sjömanshus inskrifna värnpligtige
bestämmas särskilda sjörullföringsområden, hvart och ett omfattande ett
eller flera sjömanshus. För hvarje sjörullföringsområde förordnas en befälhafvare,
lydande under stationsbefälhafvare vid station af flottan.
§ 12.
1.
Vederbörande mantalsskrifningsförrättare åligger att, sedan mantalsskrifningarna
blifvit afslutade, med ledning af mantalslängderna uppsätta
fullständiga listor öfver inskrifningsskyldiga värnpliktige. Dessa
listor skola för granskning öfversändas till vederbörande pastorsämbeten,
hvilka genom anteckning å dem böra upplysa, dels om någon af däruti
upptagna värnpliktige aflidit eller afflyttat till annan ort, som, då den är
känd, bör uppgifvas, eller är inskrifven å sjömanshus, med uppgift på sjömanshuset,
dels om och hvilka inskrifningsskyldiga värnpliktige efter mantalsskrifningen
inflyttat i församlingen, med uppgifvande, där så ske kan,
från hvilken ort inflyttningen skett, hvarefter listorna, bekräftade med
vederbörande pastorers underskrifter och åtföljda af de värnpliktiges prestbetyg,
skola till mantalsskrifningsförrättaren återsändas. Mantalsskrifningsförrättaren
insänder dessa listor, behörigen transporterade och summerade,
äfvensom prestbetygen till Konungens Befallningshafvande, som ofördröjligen
öfversänder dem till vederbörande inskrifningsområdesbefälhafvare.
2.
Presterskapet samt landstatens tjänstemän, synnerligen mantalsskrifningsförrättarne,
så ock sjömanshusombudsmännen vare pliktige att,
i allt hvad på dem kan ankomma, tillhandagå vederbörande befäl med de
upplysningar och det bistånd, som af dem kunna äskas för de värnpliktiges
inskrifning och redovisning.
3.
Där anteckningar motsvarande församlingsböckerna föras af annan
myndighet än presterskapet, skola presterskapets skyldigheter enligt denna
paragraf åligga sådan myndighet.
4.
Närmare föreskrifter om fullgörandet af de åligganden, som i
fråga om de värnpliktiges inskrifning och redovisning tillkomma områdes -  befälhafvare och sjömanshusombudsmän äfvensom mantalsskrifningsförrättare
och pastorer eller i mom. 3 omförmälda myndigheter, utfärdas åt
Konungen.
§ 13.
1. Hvarje år skall inom de särskilda rullföringsområdena och för
de särskilda sjömanshusen å tider och ställen, som, efter det vederbö
-
37
rande inskrifningsområdes- eller sjörullföringsområdesbefälhafvare blifvit
hörd, bestammas af Konungens Befallningshafvande i det län, till hvilket
rullföringsområdet eller största delen däraf hörer, eller hvarinom sjörullföringsområdesbefälhafvarens
expedition är belägen, inskrifning förrättas med
de värnpliktige, som under året fylla tjuguett år, samt med de äldre värnpliktige,
hvilka icke förut blifvit inskrifna eller frikallade.
2. Inkallelse till inskrifningsförrättning verkställes af Konungens
Befallningshafvande genom kungörelse och offentligt anslag.
§ 14.
1.
Vid inskrifningsförrättning är hvarje till densamma inkallad
värnpliktig med undantag af å sjömanshus inskrifven, hvilken är till sjöfart
inmönstrad, skyldig att personligen inställa sig; dock må utan personlig
inställelse inskrifvas värnpliktig, som i den ordning, Konungen föreskrifver,
styrker, att han är till krigstjänst duglig, och som antingen
finnes hafva för uteblifvandet visat laga förfall eller ock innehar fast anställning
utomlands eller därstädes uppehåller sig för idkande af studier
eller för utbildning i sitt yrke.
2.
öfverstiger afståndet mellan inkallad värnpliktigs hemvist inom
den ort, där han är kyrkobokförd, och förrättningsstället fem nymil, är han
berättigad att uppbära den godtgörelse för fram- och återresan mellan dessa
orter, som varder särskildt bestämd. Sådan godtgörelse tillkommer dock icke
värnpliktig, som tillförene utan laga förfall uteblifvit från dylik förrättning.
3.
Efter inskrifningen erhåller den värnpliktige en inskrifningsbok,
hvaruti skall af vederbörande befäl antecknas hvad som beträffande hans
värnplikt är af vikt att kunna styrka, såsom fullgjord tjänstgöringsskyldighet
in. m. dylikt, och med hvilken bör följa ett utdrag af denna lag
samt af andra lagar och stadganden rörande krigsmakten.
§ 15.
1. Inställelse till inskrifning sker i allmänhet vid inskrifningsförrättning
för den ort, där den värnpliktige är kyrkobokförd; dock må värnpliktig,
som vistas å annan ort, undergå inskrifning å vistelseorten, men
skall i sådant fall utan kallelse anmäla sig hos vederbörande inskrifningsnämnd
och därvid aflämna prestbetyg. Sådan värnpliktig tillhör dock
fortfarande det område, där han är kyrkobokförd.
Personlig inställelse
ocli
mottagande af
inskrifningsbok.
Förrättning,
vid hvilken
inställelse
skall ske.
38
2. Inskrifning af å sjömanshus inskrifven värppliktig sker vid
inskrifningsförrättning för det sjömanshus han tillhör. A sjömanshus inskrifven
värnpliktig må dock undergå inskrifning vid inskrifningsförrättning
för annat sjömanshus, men skall i sådant fall utan kallelse anmäla
sig hos vederbörande inskrifningsnämnd och därvid, förutom prestbetyg,
aflämna intyg från vederbörande sjömanshusombudsman rörande såväl sin
befattning inom sjömansyrket som den tid, hvarunder han varit inmönstrad
till sjöfart.
Ä sjömanshus inskrifven värnpliktig, som iriskrifves i hären, öfverföres
vid inskrifningsförrättningen till det rullföringsområde, inom hvilket
han är kyrkobokförd.
Art. III.
Om uppskof med inskrifning eller tjänstgöring, så ock om
frikallelse efter inskrifning.
§ 16.
^nskrifnin611
^ Uppskof med inskrifning till nästföljande års inskrifningsförrätt
Tr8
ning ^n medgifvas värnpliktig, som af en eller annan möjligen öfvergående
anledning, såsom tillfällig sjukdom, försenad kroppsutveckling eller
dylikt, vid inskrifningsförrättningen befinnes till tjänstgöring oförmögen
eller olämplig.
2.
Sådant uppskof kan ock meddelas ende arbetsföre sonen, sonsonen
eller dottersonen till orkeslös eller vanför fader, farfader, morfader eller
till enka eller ogift qvinna, ende arbetsföre fostersonen till orkeslös eller
vanför fosterfader eller till fostermoder, äfvensom ende arbetsföre brodern
till ett eller flera minderåriga eller vanföra faderlösa syskon, dock endast
såvida sagda föräldrar, far- eller morföräldrar eller fosterföräldrar eller
syskon äro af hans arbete för sitt uppehälle beroende och med honom
sammanbo.
3.
Förefinnes anledning till befrielse enligt denna paragraf ännu
vid inskrifningsförrättningen det år, under hvilket den värnpliktige fyller
tjugufyra år, frikallas han under fredstid från värnpliktens fullgörande i
beväringen.
4.
Blifver inskrifven värnpliktig, till följd af i § 3 omförmäld orsak,
oförmögen till tjänst vid rikets försvar, äger han att, på framställning
hos behörig inskrifningsnämnd, varda frikallad från värnpliktens vidare
fullgörande.
%
39
§ 17.
1.
Uppskof till nästföljande år med i § 27 föreskrifven första tjänstgöring
kan vid inskrifningen medgifvas:
a)
å sjömanshus inskrifven värnpliktig, som enligt intyg från sjömanshusombudsmannen
är förhyrd för längre utrikes resa å handelsfartyg och
som till följd däraf icke utan väsentlig olägenhet kan, så länge resan fortvara^
inställa sig;
b)
värnpliktig, som själf förvaltar och brukar honom tillhörig fast
egendom eller själf drifver honom tillhörig handels-, fabriks- eller annan
industriel rörelse och af en eller annan anledning icke varit i tillfälle att
på lämpligt sätt ordna om fastighetens eller rörelsens skötande under den
tid, han för sin militära tjänstgöring skulle blifva frånvarande; samt
c)
värnpliktig, som visar annat giltigt skäl för uppskofs beviljande,
såsom att tjänstgöringens fullgörande skulle medföra afsevärdt afbräck
i fortskriden lärokurs eller eljest bereda honom eller af hans arbete
beroende nära anhörige väsentliga svårigheter eller olägenheter.
2.
Visar värnpliktig, efter det han blifvit inskrifven, sådan anledning
till uppskof, hvarom i mom. 1 är sagdt, må uppskof med i § 27 föreskrifven
första tjänstgöring, hvarje gång för ett år, kunna, i den ordning
Konungen bestämmer, den värnpliktige medgifvas, dock icke längre än
att tjänstgöringen kommer att taga sin början under det år, under hvilket
den värnpliktige fyller tjugufyra år.
3.
Uppskof till nästföljande år med i § 27 föreskrifven repetitionsöfning
må beviljas i den ordning, Konungen bestämmer.
4.
Från redan påbörjad tjänstgöring må värnpliktig, för hvilken
inträdt sådant förhållande, som omnämnes i § 16 mom. 2, hemförlofvas i
den ordning Konungen bestämmer.
Är slikt förfall för tjänstgöring för handen ännu det år, under
hvilket värnpliktig fyller tjugufyra år, äger han att, på framställning hos
behörig inskrifningsnämnd, frikallas från värnpliktens vidare fullgörande
i beväringen under fredstid.
5.
Befinnes värnpliktig, hvilken inställt sig till i § 27 föreskrifven
tjänstgöring, behäftad med tillfällig sjukdom, som utgör hinder för hans
behöriga utbildning, och har sjukdomen ej veterligen uppkommit efter
inställelsen eller efter samling för marsch eller annan färd till öfningsorten,
må uppskof med tjänstgöringen, i den ordning Konungen bestämmer,
jämväl utan ansökning honom meddelas.
Uppskof med
tjänstgöring,
m. m.
40
Inskrifnings
nämnds
samman
sättning.
Art. IV.
Om inskrifningsnänmd och inskrifiungsrevision.
§ 18.
1.
För rullföringsområde skall finnas en inskrifningsnämnd, bestående
af en regementsofficer såsom ordförande samt fyra ledamöter, nämligen
en af Konungens Befallningshafvande i det län, till hvilket området
eller största delen däraf hörer, därtill förordnad lagfaren man, äfvensom
rullföringsområdesbefälhafvaren samt två inom samma område bosatta,
icke militära personer, hvilka jämte ett lika antal suppleanter väljas hvarje
gång för två år af landstinget eller, där rullföringsområde utgöres af stad,
som ej under landsting lyder, af stadsfullmäktige. En af de sålunda
utsedda ledamöterna och en af suppleanterna afgå dock efter lottning vid
slutet af det år, då denna lag vunnit tillämpning, hvarefter en ledamot och
en suppleant årligen väljas. Omfattar rullföringsområde landsdelar, hörande
under olika landsting, eller landsdel och stad, som ej under landsting
lyder, väljas särskildt för hvarje sådan landsdel eller stad två ledamöter i
nämnden jämte lika antal suppleanter. De af landsting eller stadsfullmäktige
valda ledamöter eller, i händelse de äro hindrade, deras suppleanter
deltaga i nämndens förrättningar endast i hvad angår det område, för
hvilket de blifvit valda.
Vid sammanträde af inskrifningsnämnd för rullföringsområde, ur
hvilket ett större antal värnpliktige inskrifvas i flottan, må officer af flottan
närvara för att lämna nämnden erfoi''derliga upplysningar och göra de
yrkanden, som han finner behöfliga i fråga om inskrifningen af värnpliktige
till tjänst eller särskild befattning vid flottan, dock utan rätt att i
nämndens beslut deltaga.
2.
För sjömanshus skall finnas en inskrifningsnämnd, bestående af
sjörullföringsområdesbefälhafvaren såsom ordförande och fyra ledamöter,
nämligen en af Konungens Befallningshafvande i det län, inom hvilket
nämnde befälhafvares expedition är belägen, därtill förordnad lagfaren
man samt sjömanshusombudsmannen och två inom staden, där sjömanshuset
är beläget, bosatta, icke militära personer, Indika jämte ett lika antal
suppleanter väljas på sätt i mom. 1 är för hvarje fall stadgadt.
41
3. För att beslut må kunna af nämnden fattas, erfordras, att
minst tre ledamöter, däribland en militär, äro tillstädes. Falla vid omröstning
till beslut rösterna lika, galle ordförandens eller, vid förfall för i
mom. 1 omförmäld ordförande, rullföringsområdesbefälhafvarens mening.
Nämnden biträdes af eu läkare.
§ 19.
1.
Inskrifningsnämnd för rullföringsområde sammankallas af Konungens
Befallningshafvande i det län, hvartill området eller största delen
däraf hörer. Sådan nämnd åligger:
a)
att verkställa behörig inskrifning af de värnpliktige;
b)
att pröfva och besluta om de i §§ 3 och 16 samt § 17 mom. 1
och mom. 4 omnämnda frikallelser och uppskof;
c)
att, därest för frånvarande värnpliktig företes intyg om kroppslig
eller andlig brist af sådan beskaffenhet, att den synes nämnden till fullo
ådagalägga hans oförmögenhet till tjänst vid rikets försvar, utan hinder af
den värnpliktiges frånvaro besluta hans frikallelse från värnpliktens fullgörande
;
d)
att mottaga de värnpliktiges anmälningar rörande det truppslag
vid hären eller den tjänst vid flottan, hvari de önska blifva inskrifna;
e)
att pröfva och yttra sig om de värnpliktiges lämplighet för det
ena eller andra truppslaget, för den ena eller andra tjänsten eller för särskild
befattning vid hären eller flottan;
f)
att tillställa de inskrifne den i § 14 omnämnda inskrifningsbok,
i hvilken nämndens beslut bör vara antecknadt; samt
g)
att förordna om de värnpliktiges öfverförande vid behörig tid
från första till andra uppbådet i beväringen och från beväringen till
landstormen.
öfver nämndens beslut föres protokoll af den utaf Konungens Befallningshafvande
förordnade ledamoten, därvid från beslut afvikande mening,
som blifvit framställd af ordförande eller ledamot inom nämnden,
eller från beslut afvikande yrkande, som blifvit gjordt af i § 18 mom.
1 omförmäld officer af flottan, antecknas till protokollet; och skola, innan
nämnden lämnar förrättningsstället, så väl inskrifningslängderna som protokollet
af nämnden underskrifvas.
2.
Inskrifningsnämnd för sjömanshus sammankallas af Konungens
Befallningshafvande i det län, där sjörullföringsområdesbefälhafvarens expedition
är belägen, och gäller för sådan inskrifningsnämnd i tillämpliga delar,
hvad för den i mom. 1 omförmälda inskrifningsnämnd är föreskrifvet.
F 6
Inskrift ngsnämnds
åligganden.
42
3. Inskrifning af värnpliktig, som uteblifvit från den i § 13 omförmälda
inskrifningsförrättning, må under den tid af året, då inskrifningsförrättning
icke pågår, kunna verkställas genom inskrifningsområdesbefälhafvaren,
eller beträffande å sjömanshus inskrifven värnpliktig genom sjörullföringsområdesbefälhafvaren,
i den ordning Konungen bestämmer.
§ 20.
hsWfnfnT
.L . Öfver inskrifningsnämnds beslut må besvär anföras endast af
nämnda8 värnpliktig, som beslutet rörer. Dessa besvär skola ställas till inskrifningsbesiut.
revisionen samt inom fjorton dagar efter beslutets meddelande ingifvas till
Konungens Befallningshafvande i det län, inom hvilket förrättningen ägt
rum. Besvären må äfven inom behörig tid med posten insändas; dock
skall i sådant fall behörigen styrkas, att den klagande egenhändigt undertecknat
besvärsskriften eller att densamma på hans begäran eller med hans
samtycke blifvit uppsatt.
2. öfver beslut, som meddelas jämlikt § 19 mom. 3, må besvär på
lika sätt anföras af den värnpliktige, där han icke skriftligen i vittnens närvaro
förklarat sig med beslutet nöjd. Har icke den värnpliktige afgifvit sådan
förklaring, skall beslut, hvarigenom han inskrifvits, underställas inskrifningsrevisionen
och inskrifningen ej gälla, förrän beslutet blifvit af revisionen
pröfvadt.
§ 21.
inskrifnings-
1. För inskrifningsområde jämte inom detsamma belägna sjömans
samman-
hus skall finnas en inskrifningsrevision, bestående af landshöfdingen eller,
sättning, i händelse denne har förfall eller ämbetet är ledigt, landssekreteraren
i det län, till hvilket största delen af området hörer, såsom ordförande
samt af fyra ledamöter, nämligen inskrifningsområdesbefälhafvaren äfvensom
af hvarje till området hörande län, eller ej under landsting lydande
stad, tre inom länet eller staden bosatte män, som jämte tre suppleanter
utses för tre år af landstinget eller, för stad, som icke lyder under landsting,
af stadsfullmäktige. Efter lottning afgå dock en af de sålunda utsedda
ledamöter^ jämte en suppleant vid slutet af första året samt ytterligare
en ledamot och en suppleant vid slutet af andra året från det,
denna lag vunnit tillämpning. En ledamot och en suppleant väljas årligen
i de afgåendes ställe, hvarje gång för tre år.
Där inskrifningsområdesbefälhafvare deltagit i inskrifningsnämnds
förhandlingar, förordnas annan lämplig militärperson i hans ställe till leda
-
43
mot af den inskrifningsrevision, som har att till pröfning upptaga samma
nämnds beslut.
De af landsting eller stadsfullmäktige valda ledamöter eller, i händelse
de äro förhindrade, deras suppleanter deltaga i nämnda förrättning
endast i hvad den angår det område, för hvilket de blifvit valda.
2. För att beslut må kunna af revision fattas, erfordras, att minst
tre ledamöter, däribland den militäre ledamoten, äro tillstädes. Falla vid
omröstning till beslut rösterna lika, galle ordförandens, eller vid förfall
för denne, den militäre ledamotens mening.
Revisionen biträdes af en militärläkare och en därtill förordnad
civil läkare.
In skrifning srevision sammanträder på kallelse af ordföranden. Revi- inskrifning*-
°
A
revisions
a)
att pröfva och afdöma besvär mot inskrifningsnämnds beslut;
b)
att granska och, där så skäligt finnes, ändra sådana inskrifningsnämnds
beslut, rörande hvilka afvikande meningar eller yrkanden äro till
protokollet antecknade, äfvensom hvarje beslut rörande ärende, som omförmäles
i § 19 mom. 1 c);
c)
att granska och, där så skäligt finnes, ändra inskrifningsområdeseller
sjörullföringsområdesbefälhafvares beslut i ärende, som jämlikt § 20
mom. 2. blifvit hos revisionen anmäldt; samt
d)
att bland de värnpliktige, som enligt § 19 därtill pröfvats lämpliga,
uttaga det antal, som skall tilldelas särskilda truppslag vid hären, viss
tjänst vid flottan, eller särskild befattning vid hären eller flottan, hvarvid,
vid lika lämplighet, i första rummet uttagas de, hvilka därtill sig anmält.
Inskrifningsrevisionens beslut öfverlämnas till Konungens Befallningshafvande
för att genom dess försorg vederbörande kungöras.
§ Ö2.
sionen åligger:
revisions
verksamhet.
§ 23.
Ej må i inskrifningsrevisions beslut ändring sökas.
Inskrifnings
revisions
beslut må ej
öfverklagas.
44
Art. V.
Om de värnpliktiges tjänstgöringsskyldighet i beväringen.
§ 24,
sk^afheww
Värnpliktig är skyldig att tjänstgöra vid det truppslag af hären
* bestämdt7* eller uti den tjänst vid flottan, hvartill han inskrifvits eller öfverförts.
trnppslag.
§ 25.
inskrifning''8!
V ^ ^°^an inskrifvas:
flottan eller
a) alla å sjömanshus inskrifna maskinister och el dåre samt af öfrig a
hären. g, sjömanshus inskrifna värnpliktige de, som tolf månader eller därutöfver
varit inmönstrade till sjöfart; samt
b) andra värnpliktige, hvilka anses vara för flottan behöfliga, till det
antal, som Konungen pröfvar erforderligt.
2.
Alla värnpliktige, som icke blifvit inskrifna i flottan, äro underkastade
inskrifning i hären.
3.
Värnpliktig, som afgår från fast anställning vid hären eller flottan
eller vid härens eller flottans reserv, öfverföres till härens eller flottans beväring
eller landstorm.
§ 26.
oiSatrnppsiiig1 . Värnpliktige uttagas till särskilda truppslag vid hären och till
g tjänst vid flottan, på sätt §§19 och 22 bestämma, hvarefter öfriga värnpliktige
tilldelas fotfolket.
§ 27.
uUflidniif afid
V Värnpliktig är, sedan han blifvit inskrifven, skyldig att för sin
" utbildning tjänstgöra under fredstid i sammanlagdt trehundrasextiofem
45
dagar, hvilken tjänstgöring, på sätt Konungen närmare förordnar, skall
fullgöras:
a)
vid fotfolket, positionsartilleriet, fästningsartilleriet, fästningsingeniörtrupperna
och tv äng en:
med en första tjänstgöring (rekrytskola) om tvåhundrafyrtiofem dagar,
som tager sin början under första året,
med en repetitions-(regements-)öfning om trettiofem dagar under
hvart och ett af tredje, fjärde och femte åren, samt
med en repetitionsöfning om femton dagar under nionde året;
b)
vid rytteriet, fält artilleriet samt fältingeniör- och fälttelegraftrupperna
:
med en första tjänstgöring (rekrytskola) om tvåhundraåttioen dagar,
som tager sin början under första året, samt
med en repetitions-(regements-)öfning om fyrtiotvå dagar under
hvart och ett af andra och fjärde åren;
c)
vid flottan:
af de i'' § 25 mom. 1 a) nämnda värnpliktige i en följd med början
under andra året,
af till fästningstjänst inskrifna värnpliktige med en första tjänstgöring
om trehundratjugutre dagar, som tager sin början under första
året, och med eu repetitionsöfning om fyrtiotvå dagar under fjärde året, samt
af flottans öfriga värnpliktige med en första tjänstgöring om tvåhundrasextiofem
dagar, som tager sin början under andra året, samt med
eu repetitionsöfning om etthundra dagar under fjärde året.
Värnpliktig, uttagen till trängen i förvaltningstjänst eller egentlig
sjukvårdstjänst, till stationstjänst vid flottan eller till särskild befattning
vid hären eller flottan må, på sätt Konungen finner godt förordna, fullgöra
honom åliggande tjänstgöring i en följd.
2.
Värnpliktig, som vid slutet af tjänstgöringstid är kommenderad
till sjötjänst, är skyldig att tjänstgöra ombord, till dess fartyget efter
återkomsten till flottans'' station blifvit afmönstradt, därvid dagaflöningen
under den Överskjutande tiden utgår med ett belopp, som motsvarar den
månadshyra, hvilken skulle hafva tillkommit honom, därest han tjänstgjort
å handelsfartyg.
3.
Har värnpliktig under i inom. 1 föreskrifven tjänstgöring blifvit
fälld till straff för rymning, eller har hans tjänstgöring afbrutits för
verkställighet af straffarbete eller omedelbart ådömdt fängelsestraff, skall
den tid, under hvilken han var rymd eller hans tjänstgöring sålunda var
afbruten, ej tillgodoräknas honom såsom tjänstgöringstid. . I hvad mån
den värnpliktige må tillgodoräkna sig fullgjord del af tjänstgöringen,
46
samt i hvilken ordning han skall fullgöra återstående tjänstgöringsskyldighet,
bestämmer Konungen.
§ 28.
inkallelse till
1. Då rikets försvar det kräfver, så ock när det erfordras till af
Jr^gstm-
yär.iande uppror, må Konungen, efter Statsrådets hörande, till tjänstgöring
fälle. inkalla beväringens första uppbåd eller de större eller mindre delar däraf,
som finnas behöfliga.
2.
Därest i anseende till krig eller fara för krig det för rikets
försvar finnes nödigt, att beväringens andra uppbåd, eller någon
del däraf i skilda orter eller vid olika truppslag af hären eller vid
flottan, inkallas, må Konungen därom förordna, sedan Han Statsrådet hört
och, så vida Riksdagen ej är samlad eller inom trettio dagar sammanträda
skall, låtit riksdagskallelse utfärda.
3.
Utom de förenade rikenas gränser må beväringens första uppbåd
vid hären användas endast till rikets försvar, och efter det att Statsrådet
blifvit hördt samt riksdagskallelse utfärdats. Utan Riksdagens medgifvande
må beväringens andra uppbåd vid hären icke användas utom
de förenade rikenas gränser.
§ 29.
sattet för in-
1- Värnpliktig, som tillhör beväringen, inkallas till tjänstgöring af ve
Vän8t*örinU
deid)örande befäl genom order, genom kungörelse och offentligt anslag,
J gonng'' medelst ringning i kyrkorna, eller på annat, efter ortens förhållande lämpadt,
på förhand kungjordt sätt.
Kungörelse om inkallelse till tjänstgöring skall införas i en eller
flera af ortens tidningar samt, vid inkallelse till i § 27 föreskrifven tjänstgöring,
dessutom uppläsas minst två gånger i kyrkorna.
2. Vid utbrott af krig skall till beväringens första uppbåd hörande
värnpliktig, som vistas utom riket, oberoende af särskild inkallelse anträda
hemfärden, så snart ske kan.
§ 30.
Tjänateför-
Värnpliktig vare skyldig att, då han är inkallad till tjänstgöring,
rättning, verkställa den tjänsteförrättning, honom af vederbörande befälhafvare
anvisas.
Personer med särskild yrkeskunskap användas företrädesvis i de
förrättningar, där denna deras yrkeskunskap kan vara påkallad.
47
§ 31.
Värnpliktig, som tillhör beväringen, är underkastad i krigslag gifna När värnpliktig
bestämmelser, såväl under all tjänstgöring, mönstring och marsch eller lykdr''g3iang^er
annan färd, då han står under militärbefäl, som ock i fråga om åtlydnad
af order eller annat påbud, hvarigenom han inkallas till tjänstgöring.
§ 32.
1.
Till beväringen hörande värnpliktige, med undantag af dem som Mönstringsunder
årets lopp varit i tjänstgöring, eller som äro å sjömanshus inskrifna ^nkaUädei
och till sjöfart inmönstrade, skola hvarje år undergå mönstring, som i denna
§ omförmäles.
2.
Med värnpliktige, utom dem som äro å sjömanshus inskrifna
och tillhöra flottan, förrättas mönstringen å ett eller flera ställen inom
hvarje rullföringsområde. Från inställelse vid dylik mönstring äro dock
befriade värnpliktige, hvilka vid mönstringstillfället vistas utom sitt rullföringsområde
och, i enlighet med de närmare föreskrifter Konungen meddelar,
till befälet afgifva tillförlitlig uppgift om bostad och yrke.
3.
Med värnpligtige, som äro å sjömanshus inskrifna och tillhöra flottan,
förrättas mönstringen vid sjömanshus. Från inställelse vid dylik mönstring
äro dock de befriade, som, i enlighet med de närmare föreskrifter Konungen
meddelar, till sjömanshusombudsman afgifva tillförlitlig uppgift om
bostad och sysselsättning.
§ 33.
1. För värnpliktig, som tillhör beväringen, gäller, så vidt Konungen värnpliktiges
_
*—''
_
.
. .
trio tal oartig- Ant
ej för särskilda fall finner godt annorlunda bestämma
a)
att den värnpliktige under hela sin tjänstetid tillhör det truppslag
vid hären eller den tjänst vid flottan, hvartill han blifvit inskrifven
eller öfverförd;
b)
att den värnpliktige, om han till annat område afflyttar, tillhör
den truppafdelning af hären eller den flottans station, som erhåller sina
värnpliktige från det område, till hvilket han inflyttar; samt
c)
att, om den värnpliktige icke är till tjänstgöring inkallad, när
landstormen inom hans ort uppbådas, han är pliktig utgå med densamma
vistelseort och
anmälningsskyldighet.
48
Värnpliktig,
som tillhört
härens eller
flottans fast
anställda personal
m. in.
och då har lika tjänstgöringsskyldighet och förpliktelser i öfrigt som värnpliktig
tillhörande landstormen.
2.
För till beväringen hörande värnpliktige, utom dem som äro å
sjömanshus inskrift^ och tillhöra flottan, gäller dessutom:
a)
att, om värnpliktig vill för längre tid än en månad vistas utom
den ort, där han är kyrkobokförd, anmälan därom skall före afresan göras
hos vederbörande områdesbefäl, samt detta befäl därefter hållas underrättadt
om hans adress, intill dess han återkommer; dock att där den
värnpliktige inmönstrats till sjöfart, anmälan erfordras allenast om påmönstringen
och afmönstringen; samt
b)
att värnpliktig, vid afflyttning till annan ort, är pliktig att, om
flyttningen ägt rum inom rullföringsområdet, senast en månad efter densamma
därom göra anmälan hos rullföringsområdesbefälhafvaren, samt om han afflytta
till annat rullföringsområde därom göra anmälan, såväl före afflyttningen
hos befälhafvaren för det rullföringsområde, från hvilket han afflytta^
som ock, inom en månad efter ankomsten till det nya hemvistet,
hos befälhafvaren för det rullföringsområde, till hvilket han inflyttat, och skola,
så vidt Konungen ej för särskilda fall finner godt annorlunda bestämma,
dessa anmälningar, där de icke skett omedelbart hos rullföringsområdesbefälhafvare,
ändock anses vara fullgjorda, då den värnpliktige hos vederbörande
myndighet uttagit och aflämnat flyttningsbetyg.
3.
Till beväringen hörande värnpliktig, som är å sjömanshus inskrifven
och tillhör flottan, skall, därest han ej är i tjänstgöring eller till
sjöfart inmönstrad, hålla sjömanshusombudsmannen underrättad om sin
adress.
§ 34.
1; Den, som innehaft fast anställning vid hären eller flottan
eller vid härens eller flottans reserv under sammanlagdt minst två år,
skall efter afgången från sagda anställning, så länge han i följd af sin
värnplikt kvarstår i beväringen, tillhöra dess första uppbåd. Sådan värnpliktig
anses hafva fullgjort i § 27 föreskrifven första tjänstgöring, men
är skyldig att med vederbörlig åldersklass deltaga i repetitionsöfning.
2. Den, som under minst två år varit inskrifven såsom studerande
vid universitet eller annan statens högskola eller aflagt examen vid navigationsskola,
tillhör likaledes första uppbådet under hela sin tjänstetid i
beväringen.
49
Art. Yl.
Om de värnpliktiges underhåll och förmåner i beväringen.
§ 35.
1.
Under marsch eller annan färd till och från öfnings- eller
mönstringsort erhåller värnpliktig ersättning enligt särskilda bestämmelser.
2.
Under tjänstgöring erhåller värnpliktig underhåll, sjukvård,
beklädnad, utredningspersedlar och annan erforderlig utrustning samt
dessutom dagaflöning, likaledes enligt, särskilda bestämmelser.
3.
Värnpliktig, som under tjänstgöring ådrager sig sådan skada,
att hans arbetsförmåga därigenom i större eller mindre mån minskas, erhåller
det understöd eller den pension, som författningarna rörande pensionering
vid hären eller flottan bestämma.
Art. vn.
Om landstormen.
§ 36.
1.
Till hemortens försvar må Konungen, efter Statsrådets hörande,
till tjänstgöring inkalla landstormen eller de större eller mindre delar
däraf, som finnas behöfliga. Värnpliktig, tillhörande landstormen, är underkastad
i krigslag gifna bestämmelser såväl under tjänstgöring och marsch
eller annan färd, då han står under militärbefäl, som ock i fråga om åtlydnad
af order eller annat påbud, hvarigenom han inkallas till tjänstgöring.
2.
Inkallelsen verkställes på sätt i § 29 mom. 1 för värnpliktig
tillhörande beväringen stadgas.
F 7
Förmåner
under färd.
Förmåner
under
tjänstgöring.
Pensionering.
Landstormens
inkallande.
50
§ 37.
Landstormens
Landstormen må icke föras utom eget och närmast tillgränsande in
JTmr&deng8
skrifningsområden, dock att till landstormen hörande värnpliktig, som
erhållit sin utbildning vid flottan, må, äfven utom sagda inskrifningsområden,
användas för det lokala kustförsvaret.
. fl
* ) ’• '';*H>
‘ :''■* • ‘ , :*
’ ■ {t> It
Landstormens
organisation.
§ 38.
Huru landstormen ordnas och indelas, föreskrifver Konungen.
§ 39.
Unförmåne0ch
Värnpliktig, tillhörande landstormen, är under tjänstgöring
om ner.
att själf förse sig med kläder, och att, därest staten icke kan
genast vid inkallandet anskaffa föda, under tiden förse sig äfven med
sådan, mot ersättning af staten för värdet af soldatportion.
Vapen, ammunition samt fälttecken, angifvande till landstormen
hörande värnpliktigs egenskap af krigsman, tillhandahållas af staten.
2. Till landstormen hörande värnpliktig, som skadas under tjänstgöring,
har enahanda rätt till understöd eller pension för sig och efterlefvande
som värnpliktig, hvilken tillhör beväringen.
Art. VIII.
Om påföljd för åsidosättande af denna lags föreskrifter, så ock om laga
förfall.
§ 40.
U teblifvande
1. Värnpliktig, som utan laga förfall uteblifver från inskrifnings
från
inskrif- förrättning, böte första gången tjugu kronor och för hvarje gång, han ånyo
mng‘ därmed beträdes, fyratio kronor.
8
*
Försummelse
2. Värnpliktig, som på grund af § 15 inställer sig vid inskrifnings
“resufe””8
förrättning för annan ort, än där han är kyrkobokförd, eller för annat
pim. m>g sjömanshus än det han tillhör, men därvid försummar aflämna prestbetyg
eller i fall, som i § 15 mom. 2 sägs, intyg från sjömanshusombudsman,
51
samt till följd däraf icke kan emottagas, anses lika med den, som icke
inställt sig till inskrifningsförrättning.
§ 41.
1.
Värnpliktig, som bort inställa sig till i § 32 omförmäld mönstring,
men utan laga förfall uteblifver, böte för hvarje gång tio kronor.
2.
Värnpliktig, som utan laga förfall underlåter fullgöra, hvad
honom enligt § 33 mom. 2 eller 3 åligger, böte för hvarje gång tio kronor.
§ 42.
Värnpliktig, som utan anmäldt laga förfall uteblifver från inskrifningsförrättning,
tjänstgöring eller mönstring, vare underkastad äfventyr
att varda till inskrifnings undergående, tjänstgöringens fullgörande eller
mönstrings undergående hämtad på egen bekostnad.
§ 43.
1.
Såsom laga förfall för uteblifvande från inskrifning eller tjänstgöring
eller för annan uraktlåtenhet att fullgöra denna lags bestämmelser
anses, om man är sjuk, om man är i Konungens och rikets tjänst uppbådad
eller faren, eller om man sitter i häkte; vederbörande äge dock
att, då andra än nu sagda förfall förebäras, pröfva, huruvida de äro af
den vikt, att de må gälla såsom laga förfall.
2.
För å sjömanshus inskrifven värnpliktig skall i fråga om order
eller annat påbud, hvarigenom han under krig eller vid utbrott af eller
fara för krig inkallas till tjänstgöring, dessutom såsom laga förfall för inställelse
till tjänstgöring räknas att vara på utrikes sjöresa stadd; åliggande
det dock den värnpliktige att, så snart ske kan, anträda hemfärden, äfvensom
att vid ankomsten till svensk hamn eller sammanträffande med svenskt
örlogsfartyg omedelbart inställa sig till tjänstgöring.
§ 44.
Sjukdom skall, för att såsom laga förfall anses, styrkas med behörig
läkares intyg, hvilket den värnpliktige är skyldig själf anskaffa- Kan
han ej skaffa läkarebetyg, vare honom tillåtet att styrka förfallet med intyg
af statens ämbets- eller tjänsteman, eller af prest i församlingen, eller af
ordföranden i kommunalstämman, eller af ordföranden eller ledamot i kommunalnämnden,
eller af ledamot i häradsnämnden.
Försummad
inställelse till
mönstring.
Försummad
anmälnings
skyldighet.
Hämtnings
äfventyr.
Laga förfall.
Intyg om
sjukdom.
52
Böters påförande.
Art. IX.
Om åtgärder med anledning af förseelser mot denna lag, så ock om
användning af böter.
§ 45.
1. öfver värnpliktige, h vilka utan anmäl dt laga förfall uteblifvit
från inskrifningsförrättning eller underlåtit att fullgöra, hvad dem enligt
§ 32 och § 33 mom. 2 eller 3 åligger, skola förteckningar länsvis
uppgöras och till Konungens Befallningshafvande ofördröjligen insändas;
skolande å förteckningarna för hvarje värnpligtig angifvas hans bostad, där
denna är känd, samt, till ledning vid ansvars bestämmande, tillgängliga
upplysningar rörande försummelsens beskaffenhet.
Uppgörande och insändande af dylik förteckning åligger vid inskrifningsförrättning
den af Konungens Befallningshafvande förordnade ledamot,
som öfver inskrifningsnämndens beslut förer protokoll; skolande inskrifningsnämnden,
innan den lämnar förrättningsstället sagda förteckning
granska och underteckna.
Upprättande och insändande af förteckningar öfver försummelser mot
lagbuden i § 32 mom. 2 och § 33 mom. 2 åligger befälhafvare, som
förrättat mönstringen, eller hos hvilken anmälan bort göras.
Upprättande af förteckningar öfver försummelser mot lagbuden i §
32 mom. 3 och § 33 mom. 3 åligger sjömanshusombudsman, hvilken öfversänder
dem till sjörullföringsområdesbefälhafvaren, som, efter att hafva
granskat och påtecknat desamma, insänder dem till Konungens Befallningshafvande.
2. Af de enligt mom. 1 inkommande förteckningar öfver värnpliktige,
skola särskilda utdrag, upptagande dem, hvilka Konungens Befallningshafvande
finner sig böra påföra böter enligt § 40 eller 41 till vederbörande
kronofogdar och magistrater öfversändas försedda med Konungens Befallningshafvandes
resolution, att de i utdragen upptagna böter må hos
de värnpliktige omedelbarligen uttagas, därest de icke däremot något
invända, men att, därest de vilja för uteblifvandet eller försummelsen
styrka laga förfall eller eljest åberopa någon omständighet, som kan leda
till deras frikännande från bötesansvar, i hvilken händelse de äga undfå
skriftlig del af resolutionen i hvad dem rörer, de skola inom trettio dagar
därefter till vederbörande kronofogde eller magistrat ingifva de bevis, som
till styrkande af deras mot böternas indrifvande gjorda invändningar åbe
-
53
ropas, vid påföljd för uraktlåtenhet däraf, att böterna utan hinder af
samma invändningar må i laga ordning uttagas. Inkommande bevis skola
ofördröjligen insändas till Konungens Befallningshafvande, som, efter pröfning
af förekommande omständigheter, meddelar beslut i saken.
3. Atnöjes värnpliktig icke med Konungens Befallningshafvandes
beslut, hvarigenom böter blifvit honom slutligen påförda, äger han att
inom trettio dagar efter erhållen del af beslutet till Konungens Befallningshafvande
ingifva sina till Konungen ställda underdåniga besvär,
hvilka därpå af Konungens Befallningshafvande jämte eget yttrande till
Landtförsvars- eller Sjöförsvarsdepartementet insändas. Besvären må äfven
till Konungens Befallningshafvande med posten insändas; och skall i sådant
fall behörigen styrkas, att den klagande egenhändigt undertecknat besvärsskriften
eller att densamma på hans begäran eller med hans samtycke
blifvit uppsatt.
§ 46.
1.
Böter, som påföras jämlikt denna lag, tillfalla kronan; dock må
af sådana böter viss del, högst hälften, enligt af Konungen meddelade
föreskrifter, användas till bötesindrifningens befordrande. Till kronan inflytande
bötesmedel skola under särskild titel i kronans räkenskaper redovisas
och ingå till den redan till förmån för beväringsmanskapet bildade
invalid- och pensionsfond, hvilken fonds ändamål skall vara att bereda understöd
åt värnpliktige, som under tjänstgöring erhållit sådan skada, att de
därigenom blifvit i större eller mindre mån oförmögne att sig med arbete
försörja, samt för änkor och barn efter värnpliktige, som aflidit i krig
eller till följd af i krig ådragen sjukdom eller skada, dock utan att sådant
för närvarande medför någon rubbning af den de värnpliktige i § 35 mom.
3 och § 39 mom. 2 tillförsäkrade rätt till understöd.
2.
Saknas tillgång till gäldande af böter enligt denna lag, skola
de förvandlas efter allmän strafflag.
Art. X. Särskilda bestämmelser.
§ 4?.
Denna lag skall tillämpas från ingången af år 1902, från hvilken
tid alltså ej mindre värnpliktslagen af den 5. juni 1885 med däri sedermera
gjorda ändringar och tillägg, än äfven de af Konungen för sagda
Böters användning
och
förvandling.
Tidpunkten
frän hvilken
lagen skall
tillämpas.
54
lags tillämpning meddelade närmare föreskrifter, så vidt de strida mot
innehållet af denna lag, skola upphöra att gälla.
§ 48.
krsttninir-''- j Lots_ 0ch fyllningarnas personal skall i fråga om bestämmelserna
nas personal. i denna lag anses likställd med fast anställda vid flottan, med skyldighet
att, i den ordning Konungen bestämmer, då rikets försvar sådant klöfver,
tjänstgöra såsom icke stridande vid flottan, samt under fredstid undergå
därför erforderlig utbildning.
§ 49.
Lappbefolk- _ Af Konungen bestämmes, om och i hvad mån samt under hvilka
“»gen. villkor befrielse från de i denna lag föreskrifna skyldigheter må kunna
tills vidare medgifvas den nomadiserande lappbefolkningen.
§ 50.
Närmare
För denna lags tillämpning erforderliga närmare föreskrifter med
toreskrifter.
f}elas af Konungen.
§ 51.
Ändring eller
Denna lag må icke ändras eller upphäfvas utan Konungs och Riks
°^af
lagenf6 dags sammanstämmande beslut.
Öfvergångsstadganden.
§ 52.
öfvergångs-
1. Under år 1902 skall värnpliktig, som tillhör andra klassen och
stadgande^ är mskrifven vid fotfolket, artilleriet, ingeniörtrupperna eller trängen för
sin utbildning tjänstgöra under tjugotvå dagar.
2. För värnpliktig, som mskrifves under något af åren 1902, 1903,
1904, 1905, 1906 eller 1907, tillämpas icke föreskrifterna uti § 27 mom. 1
angående värnpliktigs tjänstgöringsskyldighet under fredstid. Sådan värnpliktig
är i stället skyldig att för sin utbildning tjänstgöra under fredstid
55
i samraanlagdt etthundranittiosju dagar, hvilken tjänstgöring, på sätt Konungen
närmare förordnar, skall fullgöras:
a)
vid fotfolket, positionsartilleriet, fästning sartilleriet, fästningsingeniörtrupperna
och träng en:
med en första tjänstgöring (rekrytskola) om etthundratolf dagar,
som tager sin början under första året,
med
en
repetitions-(regements-)öfning om trettiofem dagar
under
hvart och ett af andra och fjärde åren, samt
med en repetitionsöfning om femton dagar under nionde året;
b)
vid rytteriet:
med en första tjänstgöring (rekrytskola) om etthundratretton dagar,
som
tager
sin
början under första året och omedelbart efterföljes
af en
regementsöfning om fyratiotvå dagar, samt
med
en
repetitions-(regements-)öfning om fyratiotvå dagar
under
andra året;
c)
vid fältartilleriet, fältingeniör- och fälttelegraf trupperna:
med en första tjänstgöring (rekrytskola) om etthundratretton dagar,
som
tagel-
sin
början under första året och omedelbart efterföljes
af en
regementsöfning om fyratiotvå dagar, samt
med
en
repetitions-(regements-)öfning om fyratiotvå dagar
under
fjärde året;
d)
vid flottan:
af de i § 25 mom. 1 a) nämnda värnpliktige i en följd med början
under första året,
af till fästningstjänst. inskrifna värnpliktige med en första tjänstgöring
om etthundrasextiotvå dagar, som tager sin början under första
eller andra året, och med en repetitionsöfning om trettiofem dagar under
fjärde året;
af flottans öfriga värnpliktige med en första tjänstgöring om etthundratretton
dagar, som tager sin början under första året, samt med en
repetitionsöfning om åttiofyra dagar under andra året.
Värnpliktig, uttagen till trängen i förvaltningstjänst eller egentlig
sjukvårdstjänst, till stationstjänst vid flottan eller till särskild befattning vid
hären eller flottan må, på sätt Konungen finner godt förordna, fullgöra
honom åliggande tjänstgöring i en följd.
3. Värnpliktig, som icke fullgjort honom åliggande första tjänstgöring
samtidigt med den åldersklass, som han tillhör, är skyldig fullgöra
den tjänstgöringsskyldighet, som åligger värnpliktig i den klass, med hvilken
han fullgör första tjänstgöringen.
f.g
it
-
• '' 10 A T •"9* ■ .&v''t
''W"£r''::A *''J
-''^u,'',«•••: vt- -V-.;, i''- • ■»'' &$}\ ,k ■■ \ ;VV
,
Sir T-.
• :•
I-.-.»; i ■?,'': ;" '' i »ii* T. < ; <''.
.; < .i>,
>: V''
X-,‘\ >•■
r .
,\ r: 1/i
■
•" Fl±>y;) ■
’iC. - ''
‘.V 1 fa'' r*’>!. -• >‘V <■ ji i ;; '' •'':•*j;V;
>£*
... w**%#
•} " J: • V ’ ’
: UKV; i j. '' • J
r, ''• . , J
...
* ■.
■ ; „ '' ■ _
• t
’
■
• i . • •
; ■
1
''v- -I A.t - ‘
•r. :•
-vr,
.
IT
>/
57
Bil A.
Sammandrag öfver fördelningen vid mobilisering af den tillgång stam- och f. d. stamanställd personal, som flottans underofficers- och sjömanskårer med en styrka af respektive 390 underofficerare och 3,000 man efter organisationens genomförande beräknas
komma att lämna, äfvensom det mobiliseringsbehof, som beräknas böra fyllas genom öfriga beväringsmän vid ingången dels af år 1902 dels af år 1912.
1.
2.
1 3.
4.
1 5-
6.
M a
1 7-
t r
! 8-
O
1 8-
a
| 10.
f d
( 11.
e
| 12.
n i
|
13.
n g
J 14. | 15.
e n.
| 16.
| 17.
| 18.
19.
[ 20.
E k
i 21.
o n
i 22.
m
| 23.
a f
24.
d e ]
| 25.
n i
26. j 27.
ngen.
28. i 29.
! SO.
E
i 31
1
| 32.
d a
1 33.
r
| 34.
e a
| 35.
f d
j 36.
e
i 37.
1 n
j 38. | 39.
i n g
i 40. | 41.
e n.
|
42.
48. | 44.
Han
| 45. | 46. | 47. | 48.
dtverksafdelni
| 49.
n g e
j 50.
n.
j 51. I 52.
Min
j 53.
ö r
|
54.
a f d e
55.
1 n
5 ti.
n g
|
57.
e n.
|
58.
59,
Slut
BO.
s u m
j 61. i 62.
m a.
63.
Stam.
F. d. staman-  ställd beväring.
Öfrig beväring.
Beväring eller
förhyrda.
Stam.
SS
Öfrig
beväring.
te
Stam.
F. d. staman-  ställd beväring.
Öfrig
beväring.
Beväring eller
förhyrda.
Stam.
te
Stam.
te
te
-
O
O
so''-
O
—
eu
CD
<1
p:
aq
-
eu
te
CD
<
eu
eu
te
CD
<
te
te
O
o
o
er
c!
b
w
B *-i
P UT
a cd
eu L£
CT> ^
o £
g ^
p p
s«
eu
CD
rs
p- T
ur
CT>
CO
g.
er
eu
p
eu
CD
er
75
O
CD
B
eu
O
p
s
CD
eg
N
CD
B
C/J
B
B
B
So
tf
ur
CD
B
er
S
SO
eu
CD
er
CD
O
CD
B
eu
CD
>-<
(tf
eg
H
CD
B
C/J
B
B
so
CD
do"
O:
P
B
eu
CD
o
B
ro
-1
B
SOS
B
te
ur
CD
B
er
p
Cu
CD
er
CD
Ö
CD
B
eu
CD
p^
►i
ur
CD
CD
B
C/J
B
B
B
p
in
©:’
ur
p
r©
CD
B
CD
i-*
C/J
<-i
B
p:
B
g
p
©
CD
C/J
B
B
p
p
B
P
E
ce
te
O
o
CD
er
a
b
te
ur
o
B
O
B
B
p:
B
OJ
B
B
so
So
B
CD
EL
eu
er
CD
<1
SB!
5*
eg
OJ
ur
•-<
er
p:
CU
CD
C
O:
1 dq*
i 53
2L
i °
o
g.
g
pt
B
C/J
B
B
p
b"
aq
CD
CD
*-*
O:
.er
ri
eu
p
ce
p
B
3
P
B
ce
cl
O
o
CD
tr
cl
O
W
tf K-  P ’
g-E
CD -
CD CD
° rC
g g-
B ?
B
p-tte
sr 1
CD «-t-
s ''
Et
CD
eu
p
CD
CO
o
05
Et
eu
so
ce
C/J
B
B
»
te
ur
CD
eu
p
ri
CO
o
er
05
Et
CD
eu
p
H
CD
C/J
B
3
p
g
p
B*
1
g
eu
CD
C/J
B
B
So
tr*
P
TT
B*
ce*
CD
*
te
eu
p
CD
in
B
B
g
p
SO
B
B
SO
B
te
o
o
CD
tr
O
g
P P
B B
eu p-  cd 52*
ce cd
§ &
B p
B »■
B
eu
CD ~.
f-i so-
g i.
P! 1
a
p
B
tu
<T
CD
ur
p
CD
in
B
B
B
p
p"
3
p
B
eu
er
<5
p:
►-!
B*
ep
O:
Er
dq"
er
CD
<
Sos
B*
eg
B''
Oq
CD
CD
O:
►-1
er
! eu
l p
p
g
B
so
B
00
te
o
o
CD
er
te
O
te
Et
b"
O:
CD
p
CO
o
CD
er
po
ur
§.
B*
O:
CD
-t
in
B
3
B
p
ce
P
E
P
ce
ta-
pt
er
CD
<
p:
2.
b"
qq
O.-
dq"
er
CD
c
sos
—l
b’
qq
ce
P
B
P
B
00
OJ
p
B
so
SO
B
EL
eu
er
CD
p:
>-<
B*
qq
o=
Ciq"
er
CD
<
Sos
''-i
B*
qq
dq
CD
CD
O:
er
>-*
eu
p
p
g
s
p
B
ce
Anmärkniugar.
a) Vid ingången af år 1902.
Carlskrona station.
Mobiliseringsbehof för staber och fartyg............
»
» station, varf och kustsignalväsende.....
Ersättningspersonal......................
182
lf
14
43
—
3
522
37
43
36
748
83
60
276
23
276
23
8
4
It
82
134
756
106
153
846
no
298
9
3
17
4
64
27
90
34
1,960
193
415
20
5
3
152
21
14
172
2b
17
21
5
10
35
5
134
3
58
144
38
57
29
'' 10
8
366
74
i 87
12E
12
47
3
162
f-
52
2
390
25
23
7
34
5
57
12
34
29
272
93
306
122
14
4
20
3
6
34
3
10
787
3
169
37
2
2
31
1
70
3
—
10
9
9
2
79
*) 10
17
—
—
—
—
—
—
1,380
109
105
354
43
1,296
158
486
162
13
54
3,192
280
688
Ö Härtill kommer
ett behof af 400
Summa
207
j 46
602
36
891
299
—
299
23
216
1,015
1,254
1 12
21
91
124
2,568
28
187
215
26
50
189
239
47
527
141
50
170
54
415
30
39
69
365
428
18
j 29
47
959
39
2
32
73
3
19
ii
lots
_
1,594
397
1,940
229
4160
till station stjänst
Tillkommer till dess kustartilleriets omorganisation genomförts . . .
13
5
26
—
44
12
12
20
98
118
—
—
—
174
1
1 5
6
—
1
9
10
16
12
6
9
2
| 29
4
13
17
b
32
38
_
_
_
84
3
_
16
19
11
30
22
20
38
80
16! 64
160
178
45
241
464
inskrifna
bevä-
ringsmän, tjänst-  görande i egenskap
Summa
220
51
628
86
935
311
311
43
216
1,113
1,372
12
21
91
124
2,742
29
192
221
26
51
198
249
47
543
153
56
179
56
444
34
52
86
69
397
46(1
18
29
47
1,043
42
2
48
92
3
30
n
136
22
20
38
so
16
1 64
160
1,772
442
2,181
229
4,624
Beräknad tillgång af stam, f. d. stam och förhyrda sedan 1902 er-
forderlig stamökning genomförts..............
219
—
648
240
1,107
367
115
482
—
—
—
—
6
10
46
62
1,651
89
176
205
65
—
—
—
23
293
152
—
152
152
456
44
44
88
—
—
—
9
15
24
568
29
—
54
83
4
_
5
92
16
23
40
79
39
118
1,930
678
114
2,722
Återstår behof, som bör fyllas med beväring
1,091
250
475
44
42
1,902
vet.
Autal, hvarmed tillgången
1900 understiger den för 1902 ofvan
angifna.........................
195
49
217
q
2) I denna beräkning
Beräknadt beväriugsbehof för Carlskrona station 1902 .......
7
477
är fördelningen på
1,200
300
500
30
2,030
stater och afdel-
Stockholms station.
107
12
14
31
3
348
49
44
ningar upptagna
under förutsätt-
Mobiliseringsbehof för staber och fartyg.............
»
» öfverstyrelse, station, varf och kustsignalväsende
Ersättningspersonal......................
27
486
88
61
173
22
—
173
22
14
10
41
135
465
72
153
520
72
298
11
2
17
4
152
27
180
33
1,359
160
414
28
118
1
14
146
1
14
25
8
12
34
5
103
7
50
Ilo
41
55
38
9
324
42
86
85
3
11
23
1
104
7
41
2
253
3
23
15
8
18
5
33
13
32
29
199
93
231
122
13
2
3
27
11
6
40
13
9
557
16
167
14
2
i;
29
1
49
3
2
3
10
10
9
2
61
10
17
8
2
2
12
18
38
2
2
8
4
4
28
2
12
74
8
18
972
94
103
239
4
49
897
125
497
267
13
63
2,375
236
702
ning att kustartil-  leriet öfvertagit
Summa
133
34
441
27
635
195
—
195
24
176
690
890
13
21
179
213
1,933
28
133
161
33
51
160
211
47
452
99
26
in
43
279
23
23
46
Öl
292
353
18
44
62
740
16
6
30
52
2
23
U
88
12
12
18
42
16
42
100
1,169
292
1,519
333
3,813
fasta minförsvaret.
Tillkommer till dess kustartilleriets omorganisation genomförts . . .
10
2
35
—
47
18
—
13
17
—
82
99
3
7
16
26
185
3
19
22
2
3
25
28
—
52
11
8
14
10
43
2
14
16
10
69
79
5
14
19
157
1
_
1
2
_
7
_
9
45
47
55
147
55
170
372
261
86
383
46
775
Summa
143
36
476
27
682
208
—
208
41
176
772
989
16
28
195
239
2,118
31
152
183
35
54
185
289
47
504
no
34
125
53
322
25
37
62
71
361
432
23
58
81
897
17
6
31
54
2
30
11
97
57
59
73
189
71
212
472
1,430
378
1,902
378
4,088
Beräknad tillgång af stam, f. d. stam och förhyrda sedan 1902 er-
forderlig: stamökning genomförts..............
133
—
400
150
683
267
73
340
—
—
—
6
10
90
106
1,129
29
134
163
70
—
—
23
256
104
—
73
112
289
32
32
64
—
—
—
9
22
31
384
20
—
30
50
3
—
5
58
23
25
58
106
55
161
1,292
532
135
1988
Återstår behof, som bör fyllas med beväring
989
248
513
89
311
2,100
Antal, hvarmed tillgången 10/4 1900 understiger den för 1902 ofvan
angifna.........................
168
67
116
44
-21
374
Beräknadt beväringsbehof för Stockholms station 1902 .......
1,000
250
450
30
50
1 780
Tillsammans, båda stationerna.
Mobiliseringsbehof för staber och fartyg.............
>
» öfverstyrelse, stationer, varf och kustsignalväsende
290
22
74
870
86
63
1,234
171
449
—
449
22
4
123
1,221
178
1,366
182
20
34
216
270
3,319
353
48
5
270
22
318
27
46
22
69
237
10
259
79
67
10
690
116
214
3
70
266
93
Glis
3
38
52
90
66
471
537
27
9
47
14
74
1&I
1,844
19
51
8
60
119
—
3
20
19
18
140
20
34
8
12
18
38
2
2
8
28
74
2,352
593
2,193
429
5,567
1
Ersättningspersonal......................
28
6
87
—
121
45
—
45
24
269
306
596
5
8
54
67
829
3
28
31
13
10
102
112
17
173
23
6
15
4
48
15
10
25
58
186
244
7
12
19
336
4
—
2
6
5
4
2
__
4
4
2
12
8
18
203
208
4
92
283
983
26
107
516
1,390
•
Summa
340
80
1,043
63
1,526
494
—
494
47
392
1,705
2,144
25
42
270
387
4,501
56
320
876
59
101
349
450
94
979
240
76
281
97
694
53
62
115
124
657
781
36
73
109
1,699
55
8
62
125
5
42
22
194
12
12
18
42
16
42
100
2,763
689
3,459
562
7.493
Tillkommer till dess kustartilleriets organisation genomförts ....
23
7
61
—
91
25
—
25
37
—
180
217
3
7
16
26
359
4
24
28
2
4
34
38
—
68
23
14
23
12
72
6
27
33
16
101
117
5
14
19
241
4
17
21
_
18
_
39
67
67
93
227
71
234
532
439
131
624
45
1.239
Summa
363
87
1,104
68
4,617
519
519
84
392
1,885
2,361
28
49
286
363
4,860
60
344
404
61
105
383
488
94
1,047
263
90
304
109
766
59
89
148
140
758
898
41
87
128
1,940
59
8
79
146
5
60
22
233
79
79
in
269
87
276
682
3,202
820
4,073
607
8,712
Beräknad tillgång af stam, f. d. stam och förhyrda sedan 1902 er-
forderlig stamökning genomförts..............
352
—
1,049
390
1,791
634
188
822
—
—
—
12
20
136
168
2,781
58
310
368
135
_i
—
—
46
549
256
—
225
264
745
76
76
152
—
—
—
18
37
55
952
48
__
85
133
7
_
10
150
39
48
98
185
94
279
3,222
1210
279
4 711
Återstår behof, som bör fyllas med beväring
2,079
498
988
83
853
4,001
Antal, hvarmed tillgången 10/4 1900 understiger den för 1902 ofvan
angifna.........................
363
116
333
53
—14
851
Beräknadt beväriugsbehof för båda stationerna........
2,200
550
950
60
50
3 810
b) Vid ingången af år 1912, båda stationerna.
Mobiliseringsbehof för 1902—1911 påräknad nytillkommande materiel
Afgår 8 st. 1. klass kanon båtar................
100
24
20
8
287
96
—
407
128
no
88
—
no
88
5
8
40
16
380
184
425
208
—
_
—
—
942
424
5
8
70
40
75
48
5
8
i
69
24
70
24
_
150
SO
98
16
25
8
142
24
69
8
334
56
10
15
8
25
8
10
16
168
56
178
72
—
—
—
537
136
15
8
15
8
30
16
—
—
—
30
16
—
—
—
—
—
-
—
846
248
140
104
673
304
—
1,659
656
Återstår ökadt behof för ny materiel
76
12
191
—
279
22
—
22
—3
24
196
217
—
—
—
518
—3
30
27
— 3
i
45
46
—
70
82
17
148
61
278
10
7
17
— 6
112
106
—
—
—
401
15
-8
7
14
—
—
—
14
—
_
_
_
__
_
_
598
36
369
1,003
Ökning i ersättningspersonalen.................
8
1
19
—
■ 28
2
—
2
5
45
49
99
—
—
—
129
—
3
3
—
14
14
—
17
8
2
7
5
22
6
2
8
11
59
70
—
—
—
100
1
—
_
1
1
_
__
2
54
11
183
248
Tillsammans ökning i mobiliseringsbehofvet 1902—1911
84
13
210
—
307
24
__
24
2
69
245 |
316
—
—
—
—
647
-3
83
30
-3
i
59
60
-
87
90
19
125
66
300
16
9
25
5
171
176
—
__
—
501
16
-8
7
15
1
—
—
16
__
_
_
_
652
47
552
1,251
Mobiliseringsbehof vid 1902 års ingång ej inberäknadt kustartilleriet
340
80
1,045
63
1,526
4941
—
494
47
392
1,705
2,144
25
42
270
337j
4,501
56
320|
376|
59
101
349,!
450
94
979
240j
76 !
281 j
97
694
53
62
Ilo
124
657
781
36
73
109 j
1,099
55 |
8,
62
125!
5 i
42
22
194
12
12
18
42 f
Ifil
42
100
2,763
689
3 459
569
7473
Mobiliseringsbehof vid 1912 års ingång
424!
93 j
1,253
63
1,833
51S
—
518
49
461
1,950
2,460
25
42
270;
337
5,148
53 |
j
406,
56
102
408j
510
94
1,066
328
95 i
408
162
994
69
71
140
129
828
957
38 !
73 |
in
2,200
71
—
74 j
140
6
42 !
22
210
12
~ 12
18
421
16
42
100
3,415
736
4,011
564
8,724
Beräknad tillgång af stam, f. d. stam och förhyrde sedan 1902 er-
1
forderlig stamökning genomförts 2).........
Ytterligare tillökning genom påräknad ökning af stammen 1902—1911
379
26
-1
1,128
411
1,918
26
669
196
865
—
''
—
12
20
136
168
2,951
26
58
329
3871
142
_
—
—
46
575
256
90
_
2251
60
264
82
745
232
76
22
76
22
152
44
z
—
—
19
37
56
953
276
48
14
—
85
133
14|
z
—
10
150
14
12
9
18
39
19
—
58
3,222
272 |
1,185
44
—
280
4,687
316
Summa tillgång af stam, f. d. stam och förhyrde 1912
405
—
1,128
411
1,944
669
196
865j
—
—
—
—
12
20
136
168
2,977
58
329
3871
142
—
—
46
575
346
—
285
346
977
98 |
98
196
—
—
—
19
37
56
1,229
62
—
85
1471
7
—
10
164
12
9
18
39]
19
58
3,494
1,229
280
5,003
Återstår behof, som bör fyllas med beväring 1912 . . .
1
i
2,171
491
971
46
42
3,721
Beräknadt beväringsbehof för år 1902..............
2,200
1
550
''
950
!
''
60
;
50
|
3,810
F
(
•Ml
fi-.> ■ t
Kl !
/!..■»
‘! 1 <
u»f > <!.
y;isyq<?
i.f» -., t
r s
60
Sammandrag af beväringsbefälhafvarnes uppgifter rörande under år 1896 -1899
värnplikts
-
1 1-
2-
3.
4-
5.
6.
7.
s.
9.
10.
11.
12.
13.
14.
15.
16. |
~ i7
■
B e v
ä r i
n g s m ä
n
a p
eu-
1
Sjutid vid inträdet
bevä-
1 8 9 6.
1 8 9 7.
1
8 9 8
rir
gsäldern.1)
Matroser.
Eldare.
Summa.
Matroser.
Eldare.
Summa.
Matroser.
Eldare.
An-
An-
%■
An-
An-
%■
An*
%.
An-
tal.
%.
tal.
tal.
%■
tal.
tal.
tal.
%■
tal.
%.
tal.
Ej tjänstgjort till sjös . .
194
26,2
7
10,3
201
24,9
125
16,1
10
8,8
135
15,2
185
24,8
36
23,0
Endast inrikes sjöfart . .
118
15,9
17
25,0
135
16,7
246
31,0
34
30,1
280
31,4
241
32,3
42
26,9
i Utrikes sjöfart 1
månad
6
1
7
7
1
8
9
1
>
2
>
19
6
25
13
3
16
2
4
3
»
20
12,1
1
20,0
21
^ 12,9
18
8,9
7
/77,7
25
llO,0
14
6,1
2
7,7
>
4
»
21
3
24
14
6
20
10
i
5
y
24
3
27
17
3
20
11
4
»
t;
»
22
4
26
11
1
1
12
1
11
—
y
7
23
3
26
21
2
23
7
5
»
3
»
15
13,3
6
26,4
21
14,5
17
9,9
6
18,0
23
''11,0
18
8,5
1
''14,8
9
>
16
4
20
8
6
14
13
6
>
10
y
13
—
13
15
3
18
7
7
>
11
>
10
1
11
5
3
8
8
4
»
12
»
26
3,6
2
3,0
28
3,4
12
1,5
4
3,6
16
1,8
20
2,7
10
6,4
»
13—18
i
70
9,5
5
7,3
75
9,2
64
8,2
9
8,0
73
8,2
55
7,4
12
7,7
19—24
y
56
7,7
3
4,4
59
7,3
53
6,8
2
1,8
5r>
6,2
32
4,3
13
8,3
»
25—3G
»
55
7,4
1
1,5
56
6,9
67
8,6
10
8,8
77
8,G
65
8,7
4
2,0
öfver 36
»
33
4,4
1
1,5
34
4,2
65
8,4
3
2,0
68
7,6
39
5,2
4
2,0
Summa
741 j
100
68 |
100 S09 |
100
778 |
100
113 |
100| 891 |
100
747
100
156
100
61
Bil B.
... f-. ,
''-x
’ ; u i rf ■ • *■>•''»
i c-''* r''''-
•;>*c>*
'' -i - - •
& k|» r> A •:<>
vid flottan vapenöfvade, å sjömanshus inskrifna beväringsmäns sjötid vid inträdet i
åldern.
18. |
19. |
20. |
21. 1 22. I
23. |
24. |
25.
26. |
27. |
28. |
29. |
30. j
31- |
32.
Ö f V
a d e
å r
''vX.i
1 8 9 9.
A n in ii r k ii i n g a r.
Summa.
Matroser.
Eldare.
Summa.
Matroser.
Eldare.2)
Summa.
%■
An-
£
An-
An-
An-
%■
An- 1
tal.
tal.
%.
tal.
tal.
tal.
tal.
tal. 1
J.
221
24,5
185
23,7
13
9,3
198
21,5
689
22,6
66
i—*''
05
"ber '' i
755
21,4
'') Sjötiden är upptagen enligt
283
31,4
208
26,6
39
27,9
247
26,8
813
26,6
132
27,7
945
26,9
af beväringsmännen under vapen''
öfningarnn afgifna uppgifter.
10
11
5
16
33
8
41
2) Bland eldarne ingår jämväl
11
21
44
24
68
ett
mindre antal till särskild tjänst.
6
10
i
flottan inskrifna beväringsmän,
16
• 6,4
12
8,4
5
20,7
17
10,3
64
8,9
15
15,7
79
9,8
som ej voro inskrifna å sjömanshus.
11
16
O
18
t
61
•4
12
73
1
1
15
17
6
23
69
16
85
1
11
22
I
7
29
66
12
)
78
1
12
23
1
18,6
7
30
74
17
91
1
1
19
■ 9,6
18
6
26,5
24
15,5
68
11,6
19
20,8
87
112,6
19
18
9
27
55
25
80
14
17
4
21
52
f’ ''
14
66
12
8
4
12
31
12
43
30
8,3
11
4,1
8
5,7
19
2,1
69
2,2
24
5,0
93
2,6
67
7,4
59
7,6
8
5,7
67
7,3
248
8,1
34
7,1
282
8,0
45
5,0
40
5,1
—
40
4,3
181
5,9
18
3,8
199
5,6
69
7,6
75
9,6
3
2,1
78
8,1
262
8,6
18
3,8
280
8.0
1 43
4,8
31
4,0
3
2,1
34
3,''
168
5,5
11
2,3
1791
5,1
I 903
Idol 781
100 140
| 100 921
| 100| 8,047
| 100| 477
100 3,524
ioo;
1
62
Beräkning öfver det antal å sjömanshus inskrifna värnpliktige, som årligen skulle
att alla å sjömanshus inskrifna maskinister och eldare samt af öfriga å sjömans
tilldelas
-
1.
2.
I 3-
1
4.
1
5.
1 «•
1 7-
1 8
1 9-
1 10
! n.
1 12
.1 13.
1 14-
j 15.| 16.
i lnskrifningsår
I
—------—------------
Enligt
nu gällande
Antal inskrift]
a.
Matrosafdelningen.
Eldareafdelniugen.
Summa.
I
flottans beväring.
I flottans reserv.
Summa till krigstjänst
dugliga.
I
flottans
beväring.
I flottans reserv.
summa till krigstjänst
dugliga.
p
o
oa
P
Oj
SL
2.
B*
0<3
Ct
B
Eldareafdelningen.
suBinaiBsm^
!
h-
i o *“
!*3 2
■
S.
P
B
00
c-r-
t
Till krigstjänst duglig
a.
Med mindre än b
mån. utrikes
sjöfart.
Med minst b och
mindre än 12 mån.
utrikes sjöfart.
Med minst 12 mån.
utrikes sjöfart.
Med obekant sjötid.
C/3
C
B
B
P
lill krigstjänst
odugliga.
lill krigstjänst
dugliga.
|
Carlskrona station2).
! 1896 ........
34
i 225
38
114
326
703
278
9811 4
64
50
114
1,015
118
1,1331
( loa 7.........
19
j 239
33
102
321
695
291
986
2
102
5b
157
1,005
159
11641
! loac .......
23
247
37
104
383
771
321
1,092
o
O
130
92
222
lins
225
1,340
35
| 247
52
112
358
769
285
1,054
4
140
91
231
1,089
235
1,324
Medeltal 1896 99
28
239
40
108
1 347
734
294
1,028
3
109
721181
1,056
184
1,240
i 1 beräkningarna antaget antal
—
—
—
—
-
: —
—
—
—
—
—
—
_
_
_
Stockholms station2).
1896 ........
18
177
61
126
146
510
106
616
_
Öl
16
67
634
67
701
1897 .........
11
201
44
159
191
595
107
702
1
52
17
69
713
70
783
1898 .........
17
225
27
107
210
569
100
669
_
95
26
121
686
121
807
1899 ........
40
212
54
104
187
557
107
664
1
121
27
148
704
149
853
Medeltal 1896—99
21
204
47
121
183
558
105
663
1
80
21
101
681
102
. 786
I I beräkningarna antaget antal
—
—
—
—
—
—
—
—
_
Tillsammans båda stationerna.
1890 .........
3
-
—
—
—
1,229
204
1,433
0
113
1
114
1,436
114
1,5501
12
—
—
—
—
1,299
206
1,505
6
122
10
132
1,517
138
1,6551
i lö«/<5...........
13
—
—
—
—
1,464
218
1,682
1
101
24
125
1,695
126
1,8211
IÖJO...........
6
—
• -
—
—
1,381
249
1,630
0
106
37
143
1,636
143
1,779
44
—
—
—
—
1,253
291
1,544
5
115
48
163
1,588
168
1,756
1895 ........
38
—
—
—
—
1,278
308
1,586
1
118
66
184
1,624
185
1,809
loyb.........
52
402
99
240
472
1.213
384
1,597
4
115
66
181
1.649
185
1,834
30
440
77
261
512
1,290
398
1,688
3
154
72
226
1,718
229
1 "947
1898 .........
40
472
64
211
593
1.340
421
1,761
3 i
225
138
343
1.801
346
2,147
ioyy.........
10
459
106
216
545
1,326
392
1,718)
5 |
261
118
379
1,793
384
2)177
Medeltal 1890—99
31
—
—
—
—
1,307
307
1,614
3
143
56
199
1,6451202
1,847
•
1896—99
49
443
87
232
530
1,292
399
1,691
4
189
93
282
1,740 286
2,026
I beräkningarna antaget antal
63
Bil. C.
dels inskrifvas i flottan dels komma att undergå vapenöfning, under förutsättning
hus inskrifna de, som 12 månader eller därutöfver varit inmönstrade till sjöfart,
flottan.
1 17.
18.
19.
20.
21.
22.
23.
24.
25.
26.
27.
28.
29.
30.
31.
värnpliktslag.
Enligt föreslagna bestämmelser.
Äntå
, som inställt
sig till vapenöfning.
Antal af under året och
Af under året inskrifna
bevävingsmän.
Af under året och föregå-  ende år inskrifna,till krigs-  tjänst dugliga be väringsmän.
Antal, som beräknas
årligen skolat in-  skrifvas i flottans
beväring.
föregående år inskrifna,
som beräknas skolat
vapendans.
(= 60 % af under året
|
g
W
I % af
året i 1
be\
g
H
BO M
B gL ^
q CB
inskrifvet antal.)
Anmärkningar. j
P
>T
s
SO
So
CU
so
h-2
eg B so
h '' 1
ft
br
25 «T ca
2
?
sr
2
p
P
P
H
2
SO
3
='' B S-
eu
s
p
g-2
£ w
SS
rs
a"
b’
OQ
B.
B*
■Vi
3
P
P
OQ
as
—''
B B e^-  p: £
a
s
n
b’
B*
Vi
3
so
B
do
so:
crh
a. b
b a. p
to to ~
2. p
B ^
Vi o
ro Va
1
p
p g.
B* o
TO c«
Eg-
B -t
?
»
2
3
SO
D
B
'' a 5
g ^
o
a
B
3
^
p: p: po
B g H
B
3
''
ÖB
269
29
298
37
339
o9
378
49
555
114
669
333
69
402
*) Antalet i kol. 25
261
41
302
37
414
56
470
59
553
157
710
332
94
426
är erhållet ge-
310
60
370
40
421
77
498
55
616
222
838
370
133
503
nom att sam-
326
46
372
39
430
62
492
54
576
231
807
845
138
483
in anlägga antalet
•292
44
336
38
401
58
459
54
575
181
756
345
108
453
samt halfva an-
584
166
750
350
100
450
talet i kol. 6.
2) Antalet å hvar-
dera stationen är
303
14
317
55
360
24
384
68
805
67
372
183
40
223
upptaget under
331
31
362
55
389
47
436
67
361
69
430
217
41
258
förutsättning att
316
42
358
52
372
51
423
64
312
121
433
187
73
260
Uddevalla och
306
48
354
49
347
66
413
61
304
ce
"tf
rH
452
182
89
271
Marstrands sjö-  manshus tillhöra
314
34
348
53
367
47
414
65
320
101
421
192
61
253
Stockholms sta-
330
100
430
200
60
260
tion.
382
35
417
31
527
50
577
43
—
—
—
—
—
—
413
54
467
32
547
69
616
43
—
—
—
—
—
•
—:
512
30
542
34
682
49
731
46
—
—
—
—
—
—
514
39
553
37
706
57
763
51
—
—
—
—
—
—
403
30
433
30
493
43
536
39
—
—
—
—
—
—
591
42
633
44
769
67
836
60
_
_
—
_
_
__
572
43
615
45
699
(53
762
57
860
181
1,041
516
109
625
592
72
664
45
803
103
906
63
914
226
1,140
549
135
681
626
102
728
45
793
128
921
60
928
343
1,271
557
206
763
632
94
726
43
777
128
905
57
880
379
1,259
527
227
754
524
54
578
3!)
679
76
755
52
—
—
—
—
—
606
78
684
44
768
105
873
59
895
282
1,177
537
169
706
914
266
1,180
550
160
710
Bil D.
fi4
Uppgift å antalet beväringsmän, som från år 1902 beräknas årligen böra
uttagas till flottan.
8. | 9. | 10.
11.
Carlskrona
station.
Stockholms
station.
T3
C:
Po g
Summa.
*©: b1
os''
| &
B
g
B 2.
g
I flottan till allmän tjänst, sjötjänst,
eller stationstjänst (sjöbeväring). |
Från områden, som omfatta sjömanshus: j
Till allmän tjänst (matros- och ekonomiafdeln.)
>
(eldareafdelningen) ....
b
3;
5
OD
t?
m
tf1 3
=
®
IT
Från mobilisering sorten kringliggande
områden:
Till sjötjänst- (matros- och ekonomiafdeln.) . .
»
(minörafdelningcn)......
»
(eldareafdelningen) . . e . . .
Till stationstjänst (ekonomi- och handtv.-afdeln.)
Från Bohus- och Hallandskusten:
Till sjötjänst (matros- och ekonomiafdeln.)
Från områden, där tillgång å lämpliga
beväringsmän finnes:
Till sjötjänst, eldare............
Till stationstjänst (handtverksafdeln.).....
Summa *)
I flottan till fästningstjänst (kustart
illeribeväring).
Från mobiliseringsorten kringliggande områden:
Till
fästningstjänst (artilleri-, ekonomi-
och
hnndtv.-afdeln.)
.
.
.
>
minörafdelningen
.
.
.
»
eldareafdelningen
.
.
.
Samma
Samma i flottan
Årligt rekryteringsbehof för stammen:
Från skeppsgossekåren karlskrifna......
Genom kontrakt vid sjömanskåren anstälda, som icke
såsom värnpliktige tilldelats flottans beväring
Kustartilleriet.............
Summa
*) Häraf kunna vara icke vapenföra
•)350
>)100
O!
O: E
3 £•
p h
b s;
>)200
*)60
85
30
2)40
150
50
85
450 3)440
450
w
O: D
1 -
5 2;
85
15
45
2)30
150
50
550
160
260 4 >375 -
430
30
15
475
915
500
35
15
550
55
10
5
28
10
2
70
70
40
40
710
710
B 5''
§ pr
170
15
75
70
300
100
85
815
1,013
85
37
1,135
1,950
Anmärkningar.
550
160
170
15
75
70
300
100
85
1,525
1,013
85
37
1,135
2,660
200
300
300
800
155
'') Dessa siffror angifva
antalet,som
beräknas inställa
sig till vapenöfning,
under förutsättning
att antalet
i flottan inskrifna
utgör respektive
584,
330,166 och 100
samt att 60 % af
nämnda antal årligen
inställer sig
till tjänstgöring.
s) Däraf 15 skrifbiträden.
s) Därafberäknas80
matroser och 12
eldare efter beväringsöfningarnas
sint taga
stamanställning
vid flottan.
4) Däraf beräknas
50 matroser och
13 eldare d:o d:o.
tS5
ten. E.
Sammandrag af från befälhafvarne för vid kusten belägna kompaniområden
infordrade uppgifter rörande antalet maskinister, eldare, sjömän och fiskare,
som under åren 1890—94 inskrifvits i härens beväring.
1-
2-1
3.|
4-1 5. | 6. |
7-18-1
9.110.111.112.113.114.115.116. |17.118.119. |20. |21.
22.|23.|24.|25.|2G.
---—-
Kompani- och inskrifrmigsonmulen.
Maskinister.
Eldare.
Sjöman.
Fiskare.
Summa.
rf-1
8-^
H4
M-
8-A
M-
►-»
1-4-
t-1
ce
CD
p
ce
cd
ce
CD
ce
CD
ce
ep
ce
CD
ce
cd
ce
CD
ce
CD
CD
ce
CD
ce
CD
O
ce
CD
SB
tOl
ce
CD
CD
ce
CD
ce
CD
O
y
CD
t-1
ce
§
CD
CD
ce
CD
rf*-
o
CD
t-4
CD
tsS
CD
ce
CD
rf*.
-
[
Inskrifningsområden, inom
livilka beyäringsinäu uttagas
i
|
till Carlskrona station.
Kompaniomr. N:o 1.......
9
1
?
1
4
4
i
i
2
2
6
5
2
1
1
i
1
_
2
2
2
—
>
>2.......
>
»3.......
—
-
—
—
—
—
i
4
—
4
i
—
3
5
-
3
2
5
1
5
2
1
4
2
6
1
12
7
5
>
>4.......
>
> 5
...... .
»
»7
2
1
1
2
1
1
—
> »8.......
2
1
—
—
Summa Södra Skånska Inf.-reg.ts
2
4
2
5
4
3
5
10
4| 5
10
9
5
1
9
15
1817
10
Kompaniomr. N:r 9......
> » 10......
1
1
4
1
1
>
.
11......
»
»
12......
_
_
_
1
_
1
—
_
—
—
—
—
—
—
1
1
—
—
1
1
2
—
—
Summa Norra Skånska Inf.-reg:ts 1.
_
_
_
_
—
1
—
1
1
—
1
—
4
—
—
—
1
1
—
1
2
1
6
1
1
Kompaniomr. N:r 13......
»
>14
i
2
3
3
8
2
8
2
2
4
3
8
5
10
»
»15......
»
» 16......
—
2
1
1
3
2
1
1
2
2
2
2
3
4
2
2
2
5
4
6
9
2
Summa Norra Skånska Inf.-reg:ts 2.
_
__
_
_
_
—
2
1
1
3
4
4
1
5
10
4
2
10
5
8
8
8
12
11
21
Kompaniomr. N:r 17......
»
»18......
»
» 19......
»
» 20......
—
2
1
1
2
1
4
3
3
6
(
5
2
6
2
4
G
1
0
—
—
—
—
—
1
—
1
1
5
2
1
—
4
5
7
1
3
3
0
6
5
12
3
4
4
5
Summa Blekinge bataljons
Kompuniomr. N:r 30......
,
>31......
_
2
_
l
1
1
1
2
7
4
8
10
!
!
11
11
2513
1(1
12
1
i
-
1
2
1
1
1
<
1
4
1
2
2
_
1
1
(
2
4
»
»32......
—
1-
—
1
—
2
___
.Summa Kalmar Reg:tes
—
-
i
| 1
--
-
2
2
2
1 <i
-
:
4
2
8 8
66
1 1.
2
|3
K
|S
i«
7-1 8
|9-
jlO.jll
12.|13.|14.|15.|16.|17.|18.|19.|20.|21
22
23. |24.|25.|26.
... . •
Maskinister.
Eldare.
t
Sjöman.
Fiskare.
Summa.
i Kompani- och inskrifmngsom råden.
|
>—1
ce
l-c
er.
ce
ce
ce
1—1
er.
ce:
pe
er
ce
H-l
ce
ce
o
: ce 1 er
1 cD| ce
ln-K
S—1
a
er
or
t—■
er
ce
>->
er
ce
p
H
a
ce
b—
)-i ►—1
ce, a
er ce
to o.
er
ce
H—
ce
ce
p
a
ce
1^
er
ce
io
PP
ce: ce
ep ce
pej 4^
M
ce
ce
p
M
ce
er
t—*
l-i 1—*
ce i ce
er>! ce
toi cx
M
ce
er
tf»
* Kompauiomr. N:r 54.....
—
—
__
_
3
4
I 3
4
3
3
i
1
2|—
3
2| 1
b
5
6
8
4
Summa 1. Lifgren.-rég-.ts
-
1
-
-
—
3
1 4
1 3
4
1 3
3
i
i
1
2
—
3
2| 1
6
5
6
8
4
Kompauiomr. N:r 55......
1
•
_
1
i
2
1
i
1
j
1
1
f 2
2
1
>
»56......
—
1
3
2
2
3
4
3
'' 5
3 4
71 6
7
‘ 6
8
Summa 2. Lifgreu. Reg:ts
—
—
—
—
—
—
1
—
—
1
4
i 3
2
5
4
4
4
5
3
4
8
8
7
8
9
Kompauiomr. N:r 60
. . .
.
1
1
1
2
1
1
» >61......
J
3
1
1
—
1
—
1
2
1
Summa Hallands bataljons
1
-
1
1
—
2
1
2
1
—
2
3
3
4
1
Kompauiomr. N:r 62 ....
—
—
—
_
_
__
_
..
2
1
1
1
7
6
5
9
2
7
6
6
4
4
»
>63......
—
—
—
—
—
1
—
“
—
—
—
1
~
—
—
1
—
i
1
2
1
—
1
1
Summa Elfsborgs Reg:fes 1.
—
—
—
—
—
1
—
—
2
1
—
1
1
—
1
8
5
3
3
9
7
6
5
5
Kompauiomr. N:r 72......
__
1_
.
___
_
1
1
1
4
1
1
4
2
(
4
2
5
311
5
*
> 73
»
> 74x).....
2
2
1
—
—
2
4
3
1
2
—
—
4
6
1
0
Summa Vestgöta Reg:tes 1.
—
—
—
—
—
8
3
2
4
1
3
8
5
8
6
—
i
—
1
__
6jl2
7ll3
7
Kompauiomr. N:r 91......
1
1
2
2
2
2
2
3
2
»
»92......
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
1
3
—
1
—
1
1
_
__
1
2
4
1
»
» 93!).....
5
—
2
4
2
5
2
4
2
»
»94......
—
1
—
i
1
—
5
2
8
1
—
3
1
2
1
—
9
3
ii
3
—
S:a Bohusl. reg:tes södra bat. omr.
__
—
—
—
—
2
—
i
1
—
7
312
1
3
8
4
7
5
2
17
720
7
5
Summa Carlskrona station
1
2
—
—
i
1115
i2ieji5
3133 3613936
3945 4935
31
82
95;97
90^83
In skri fn ingsom råden, inom
livilka bevSringsmän uttag-as
.
j
till Stoekiiolms station.
Kompauiomr. N:r 95 .....
»
»97......
1
1
1
2
3
2
>
»98......
—
1
—
—
1
1
2
1
1
1
2
2
S:a Bohusl. reg:tes norra bat. omr.
3
l|
2
.»!
l|
1
|
3
2|
J
-1
2
3
2;
5
*) Beralhafvaren för KompaniomrSdet N:r 74 anmärker, att de flesta värnpliktige tillhörande Styrsö socken
( ro teborgs skärgård) äro att hänföra till sjömän och fiskare, ehuru inskrifningslängderna endast upptaga ett
mindre antal.
“
no
tu i" Be?ihafVaren ^omPaniora^e^ N:r 93 anmärker, att nästan alla värnpliktige inom Öckerö socken
/» xi8of. fårgård) kunna anses tillhöra sjöyrket, ehuru de oftast redovisas såsom hemmasöner, arbetare in. in.
Antalet årligen iuskrifna i nämnda socken utgjorde i medeltal 22.
Bil. E. (Forts.) 67
1. t.:
2.1 3.1 4.1 5.16.
7. | 8. | 9.|10. |11.
12. [ 13.114. | lö. j 16.
17.118.! 19.|20.|21.
22.|23.|24.|25.|26.|
■i
*
i
•
!
Kompani- och inskrifningsområden.
T
V v ’r V
\ X |v
::
y ,
t. p - *_>: - ,c r
Maskiniste
i
Eld are.
Sjömän.
Fiskare.
Summa.
>>
yit.-''*
ce
H-l
C£
CD
k-*-
oc
8
02
u—
ce
ce
t-4
ce
8
k—fc
8
I-*
ce
8
H*
ce
■ce
02
M
ce
SB
ce
8
k-±
8
k-*
k—*•
00
ce
to
I-*''
8
02
>-*■
ce
ce
k-4
ce
ce
k-1
ce
CD
k-1
ce
ce
to
k—''>
ce
ce
02
H-L
OC
ce
n-
ce
8
ce
CD
Q0| 001 CD
CD'' CD CD
tC| 02 tf*.
Kompaniomr. N:r 108......
»
»no......
1
2
1
1
~
—
1
2
3
10
2
3
2
6
2
1
2
3
12
2
4
1
2: 1
6 2
»
»115 ......
Summa Södermanlands Reg:tes
Kompaniomr. N:r 123......
»
» 124 ......
»
» 125 . . . . . .
>
t 126 ......
—
—
—
—
T—
—
—
—
—
1
—
2
2
—
—
3
13
5
8
2
3
lol 7
.8
3
i
1
1
2
!
i
2
1
2
4
2
1
2
2
6
3
2
2
i
i
1
2
1
2
1
1
1
1
3
2
1
1
3
1
1
2
3
3
3
3
1
6
o
0
3
1
3
3
11
3
5
3
3
3
Summa Svea Lifgardes
i
1
1
2
\—
l
5
7
10
7
2
4
4
.
7
1
—
1
—
—
5
1013
20
14
Kompaniomr. N:r 1271
*
* 12S>
i
2
2
7
5
3
2
3
4
3
1
Ai
3
77
2 —
7
4
»
> i29]
y . -1 ;.''v
»
> 130
_
t
1
2
1
_
_
_
_
1
i
Summa Göta Lifgardes
i
2
—
2
—
7
5
3
2
3
1
2
4
3
2
9
9 7
7
5
—
—
2
2
1
2
7
2
4
1
1
3
1 2
3 3
9j 6
1
1
4
2
1
4
»
» 132 ......
»
» 133 ......
>
»135 ......
Summa Uplands Reg:tes
—
—
—
i
—
—
1
1
1
1
1
2
—
2
1
1
_
2
1
1
—
—
4
—
—
—
i
-
-
1
2
10
6
5
4
—
2
1
1
2
213
11
6 7
1
2
1
1
1
4
2
1
1
2
1
4
1
1
1
2
1
2
1
4
8
1
1
3
3
2
2
1
1
5
1
o
4
6
6
8
1
4
4
6
2
2
8
1
1
3
2
3
5
3
2
4
4
»
» 152 ......
»
»154 ......
>
»156 ......
Summa Helsinge Reg:tes
Kompaniomr. N:r 165......
2
1
—
—
—
—
i
i
2
2
1
—
—
—
—
2
3
3
2
6 4
7
3
4
12
8
4
7
7
2015
14
13
13
1
2
—
—
4
1 2
1
—
2
3
6
1
2
3
1
2
2
2
4
1
10
1
1
2
3
1
6
2
»
k 167
Summa Vesternorrlands Reg:tes
—
—
—
-
—
—
3
—
—
4
l| 2
1
—
—
5
6
3
4
4
611
4
4
8
—
—
1 —
—
1
—
—
—
—
1
—
1
—
2
1
3
»
»174 ......
»
» 175 ......
»
» 176 ......
Summa Vesterbottens Reg:tes
1
_
_
_
_
_
___
_
_
_
-Il
_
1
1
1
1
3
1
1
-
2
1
1
—
—
—
—
—
—
1
1 1
—
1
—
1
1
2
4
1
2 2 2
0
1
F 9
68
Bil. E. (Forts.)
1.
2.) 3. | 4. | 5. | 6.
7. | 8. | 9.)10.|11
12-|13.|14.|lö.!l6.
17.jl8.|l9.j20.|21.
22. | 23. i 24. | 25. | 26.
Kompani- och inskrifnings-  områden.
Maskinister.
Eldar e.
Sjöman.
Fiskare.
Summa.
1 0681
l-k
8
I-*
1892.
oc
CD
5£
1890.
H-k
3
>■*
1
OD
g
1
»-k
$
h-k
>—
$
00
8-k
ce
s
k—
ce
8
h-k
ce
ce
8-k
ce
ce
to
8-k
ce
ce
CD
H-k
ce
s
0681
8-k
ce
ce
►—k
1—k
00
ce
to
8-k
ce
ce
03
1894.
Kompaniomr. N:r
177
.
.
.
>
>
180
.
.
.
Summa Norrbottens Reg:tes
•
Kompaniomr. N:r 181 . . .
>
»
184
.
.
.
>
>
185
.
.
.
>
»
187
.
.
.
>
>
188
.
.
.
Samma Gotlands Inf.-reg:tes
Sömma Stockholms station
Summa Carlskrona station
Tillsammans
l
1
l
1
3
1
1
1
—
—
-
l
l| 1
1
—
1
1
—I—
—
—
3
1
1
1
—
—
—
—
—
—
i
1
—
-
1
2
1
1
—
1
—
-
—
1
1
1
—
1
2
2
1
2
1
1
1
1
—
—
-
-
_
__
_
_
2
1
1
_
_
_
_ _
_
_
2
1
—
—
—
—
—
—
i
1
—
—
8
4
1
2
-1 211
___
3
5
4
3
_
é| 4
5
4
—
8jl8
15
17
19
1931
27 2220
22
3219|27
18
53
85
66
70
57
1
1
2j—
l
Ilig
12
1615
3133
36
39
36
3945|49
3531
82
95
97
90
83
5
6 5
4
i
1933
27
33 34
506463
61
56
6ll77|68
62 49
135ll80
163
160
140
Stationsbefälhafvaren
vid
Flottans Station
Carlskrona.
N:o 179.
Bil. F.
Afskrift.
Till
Chefen för Flottans Stab.
Med anledning af Eder skrifvelse N:o 31 den 2:e sistlidne Mars med
anhållan om Stationsbefälhafvarens i Carlskrona utlåtande i hvad mån de
klimatiska förhållandena vid stationen lägga hinder i vägen för att jemväl
under vintern hafva besättningarne ombord å vid stationen liggande fartyg,
får jag härmed såsom eget utlåtande öfverlemna af mig infordrade yttranden
i föreliggande fråga från Varfschefen och l:e Läkaren, hvilka yttranden i
afskrift här bifogas.
Carlskrona den 8:e Maj 1900.
Under Stationsbefälhafvarens frånvaro
C. M. INGELMAN.
C. E. Ulf.
Vidimeras.
Sten Ankar er ona.
Varfs-Chefens
Militär-Expedition
Carlskrona.
N:o 140.
Afskrift
Till
Stationsbefälhafvaren.
Med anledning af Stationsbefälhafvarens remiss, N:o 291 den 6:e sistlidne
Mars, af Chefens för flottans stab skrifvelse af den 2:e samma månad
får jag vördsamt afgifva följande yttrande, under framhållande att omförmälda
fråga blifvit behandlad i sammankallad varfskommission.
Vid afgifvande af detta yttrande har jag särskildt fäst mig vid de
klimatiska förhållandenas inverkan med afseende å fartygens förläggning
och särskildt vid hvarje fartygstyps lämplighet att användas med besättning
boende ombord vintertid.
A. Hvad fartygens förläggningsplats beträffar, så kan därvid endast
tvenne alternativer ifrågakomma, nemligen varfvet eller kronoredden.
a)
Med nuvarande anordningar å varfvet torde det blifva förenadt med
mycken olägenhet att hafva besättning ständigt ombord å derstädes förlagda
fartyg, der äfven den lämpligaste platsen, det s. k. laget, genom sin
eldfarlighet är ogynsam.
Om återigen det påtänkta förslaget att anlägga en mobiliseringskaj
vid nuvarande högvaktskajen realiseras, anser jag den sålunda bildade förläggningsplatsen
fullt lämplig.
b)
Fördelaktigast torde dock vara att hafva fartygen förlagda å redden
— den s. k. kronoredden — och helst så långt in som möjligt. Af erfarenhet
kan sägas att kommunikation med der utanför belägna delar af
skärgården är svår att underhålla äfven under mindre kalla vintrar på
grund af den packis, som af här oftast rådande starka vindar hopas. Inre
kronoredden återigen är icke utsatt för packis, utan kan der lätt anordnas
kommunikation mellan fartygen och land.
Med stöd af ofvannämnda skäl föreslår jag kronoredden såsom den
härstädes varande lämpligaste förläggningsplatsen för fartyg med besättning
ombord vintertid.
71
B. Angående de olika fartygstypernas lämplighet att under vintern
hafva besättning ombord kan generel sägas, att de i sitt nuvarande skick
icke äro dertill fullt lämpade. Värmeledningarna äro icke tillräckligt effektiva
och ventilationen dålig, hvilket dock utan för stora svårigheter och
kostnader torde kunna afhjelpas. Att så sker är nödvändigt, ty i annat
fall blifva flera af de olika fartygstyperna obeboeliga. 1. klass pansarbåtar
och torpedkryssare, der inre trägarnering saknas, torde i synnerhet få sin
nuvarande värmeledning och ventilation kompletterad. 1. klass kanonbåtar
kunna lättare iståndsättas, hvaremot 2. klass pansarbåtar svårligen torde
kunna göras beboeliga vintertid. Torpedbåtarne anser jag icke lämpliga
på grund af sina tunna plåtskrbf och saknad af egentlig garnering, hvarigenom
häftiga temperaturvexlingar göra dem svårbeboeliga under längre
tid under vintern.
Hvad logements förty g en angår, så äro Stockholm och Vanadis försedda
med fullt effektiv värmeledning och kunna derför anses såsom fullt beboeliga.
Korvetten Norrköping kan lätt göras till ett godt logementsfartyg
med användning vintertid, hvaremot »af Chapman» anses såsom det minst
lämpliga.
Utom dessa förändringar af värmeledning och ventilation måste flera
detaljförändringar göras, hvilka dock icke äro att omförmäla i detta
yttrande.
Med afseende å de kanoner, som äro uppstälda i torn eller kasematt,
kan möjligen befaras, att då tornet eller kasematten fylles med varm luft
från fartygets nedre delar, vid kall väderlek delar eller mekanism af de
derstädes uppstälda kanonerna eller lavettagen beklädas med rimfrost,
hvarigenom de kunna skadas, och torde erfarenheten visa, huruvida det
blir nödvändigt att vidtaga åtgärder för den varma luftens afstångande
till dessa områden.
Carlskrona den 23:e April 1900.
J. HÄGG.
Birger Malström.
Vidimeras
C. E. Ulf.
72
Afskrift.
«
Till
Station sbefalka/''varen.
På grund af Stationsbefälhafvarens remiss den sistlidne 6 Mars med
anmodan att inkomma med yttrande rörande af Chefen för Flottans Stab
begärdt utlåtande, i hvad män de klimatiska förhållandena lägga hinder i
vägen för att jemväl under vintern hafva besättningar ombord å vid stationen
liggande fartyg, får jag härmed vördsamt anföra följande:
De på klimatet beroende helsotientliga inflytelser, för hvilka besättningarne
ombord i våra fartyg under vintern äro mest utsatta, äro som
bekant kölden och fuktigheten. Detta har visat sig vara fallet redan i
våra gamla träfartyg, från hvilka uppbördsläkarnes rapporter öfver de
tidigt på våren började sommarexpeditionerna förete en anmärkningsvärd
hög sjukfreqvens under de första veckorna, tydligen beroende på det genomkylda
och i följd deraf helsovådliga tillstånd, hvaruti fartygen denna tidiga
årstid befunnit sig och på den råa och fuktiga luft, som då inom fartygen
varit rådande.
Då detta är förhållandet med träfartygen, som med sina solida, trögt
värmeledande väggar lemna ett jemförelsevis godt skydd mot temperaturinflytelser
utifrån, så ställa sig förhållandena betydligt sämre på jernfartygen,
hvilkas tunna skeppssidor icke lemna något sådant skydd, och då
dessa såväl som inredningen ombord äro egnade att med lätthet antaga
och öfverföra omgifningens temperatur. Komma dessa fartyg att under
längre tid ligga omgifna af is, så blifver kölden inombords högst betydlig,
och det skulle under sådana förhållanden gifvetvis vara förenadt med
sanitära vådor af högst betänklig art att låta dessa fartyg i sådant till
-
73
stånd utgöra vinterbostad för skeppsbesättningarna, framför allt då dessa,
såsom nu synes vara meningen, komma att bestå af beväringsmanskap —
ungt och ohärdadt folk, hvars kroppsliga utveckling ännu icke kan sägas
vara afslutad och som följaktligen eger mindre motståndskraft mot helsofientliga
inflytelser.
Sedan erfarenheten emellertid visat, att de ofvannämnda olägenheterna
på träfartygen lätt kunna afhjälpas genom anbringande af kaminer ombord
och genom att under utrustningen uppvärma fartygens särskilda lokaliteter,
och då i synnerhet genom anordnande af värmeledning i fartygen,
såsom på senare åren varit fallet på linieskeppet Stockholm, värme- och
ventilationsförhållandena så betydligt förbättrats, att dessa enligt uppbördsläkarnes
rapporter numera tillfredsställa alla billiga fordringar, så synes
vara i hög grad sannolikt, att man genom anbringande af lämpliga och
tillräckligt effektiva värmeledningar i jernfartygen jemväl ur dessa skall
kunna fördrifva köld och fuktighet och underhålla en sådan temperatur,
att besättningarna utan större olägenhet äfven under vintern der kunna
behållas ombord. Vår erfarenhet härom är visserligen ännu ringa, men
de iakttagelser man gjort på vinterfartyget Svensksund tala dock för riktigheten
af ett sådant antagande. Värmeledningen i detta fartyg förmår
nemligen uppvärma och vid lagom temperatur, äfven under kallaste vintrar
underhålla fartygets alla lokaliteter, och det omdöme, som fartygsläkarne
i sina rapporter lemna om densamma, säger, »att den arbetar på
ett synnerligen tillfredsställande och förträffligt sätt». Någon klagan öfver
köld och fuktighet inom detta fartyg har icke försports, och sjukligheten
har under vinterexpeditionerna i allmänhet varit mycket ringa.
Att döma af dessa förhållanden synes sålunda antagligt att jemväl
våra stridsfartyg — torpedbåtarna dock undantagna — genom vidtagande
af lämpliga åtgärder ombord kunna försättas i sådant skick, att skeppsbesättningarna
utan synnerlig sanitär fara äfven under vintern där kunna
förläggas, och får jag på grund deraf såsom min mening uttala, att, under
förutsättning att lämpliga, tillräckligt utsträckta och tillräckligt effektiva
värmeledningar anbringas i våra kanon- och pansarbåtar, att anordningar
för fartygens ändamålsenliga ventilation vidtagas, att besättningarnes kojer
i mån af behof förses med extra-filtar samt placeras så mycket som möjligt
midtskepps och ingenstädes på mindre än en meters afstånd från
skeppssidan, att värmeledningarne i fartygen påeldas och hållas i gång tillräckligt
lång tid före besättningarnes ombordtagande för att fartygen vid
embarkeringen må vara något så när uppvärmda och uttorkade samt att
till skydd för snö och regn fartygen under de kallaste månaderna partielt,
eller fullständigt förses med lämplig öfverbyggnad, de af klimatet föran
-
74
ledda sanitära olägenheterna kunna så neutraliseras, att hinder i någon
mera afsevärd grad icke hör möta för besättningarnes behållande ombord
jemväl under vintertiden.
Carlskrona d. 27. Mars 1900.
Vidimeras.
C. E. Tuff.
A. RUDBERG,
T. f. Förste läkare.
•■»''•I
; i.
tf.:
•s <«.!»•
••
it
''\r ■ <1S.
r‘(}
v
.
<1 . ,!
•‘tf >
, ,f,
''•■I
"
■
Stationsbefälhafvaren
vid
Flottans Station
Stockholm.
Nio 128.
1 bilaga.
Afskrift.
Chefen för flottans stab.
Genom Eder skrifvelse N:o 31 af den 2 dennes anmodad afgifva utlåtande
i hvad mån jag anser de klimatiska förhållandena vid stationen
lägga hinder i vägen för att jämväl under vintern hafva besättning ombord
å vid stationen liggande fartyg får jag härmed äran anföra följande.
Då flottans stridsfartyg icke varit utrustade med besättningarne ombord
under vintermånader och således någon erfarenhet om dess beboelighet
under denna årstid icke förefinnes, hvarpå man skulle kunna grunda sin
åsigt härutinnan, har jag för att kunna afgifva det begärda utlåtandet ansett
mig först böra inhemta deras åsigt härom, som under de senare åren
varit chefer å dessa fartyg äfvensom infordrat utlåtande härom från Regementsläkaren
vid stationen, hvars utlåtande jag har äran i afskrift här
bifoga.
De personer, hvars åsigt blifvit, inhemtade, hafva varit Varfschefen
vid denna station äfvensom härvarande chefer för underofficers- och sjömanskårerna
samt stationens skolor m. fl.
Alla de tillfrågade hafva dervid som sin åsigt uttalat, att stridsfartygen
med sin nuvarande inredning — isynnerhet bristande skyddande
isolering mot köld — icke lämpa sig för att vid kallare årstid ombord i
dem under eu längre tid förlägga de värnpliktige. Denna deras uppfattning
är grundad på den erfarenhet, man redan kommit till vid vår- och
höstexpeditioner, att vid kylig väderlek uppstår inombords stor fuktighet,
hvarigenom allt, som upptager väta, blifver genomvåt samt att under en
kallare årstid tillfälle sällan gifves till att få detta åter torrt, hvarigenom
fuktigheten ytterligare kommer att ökas.
Att förlägga de värnpliktige ombord å de mindre fartygen, äfven om
dessa försåges med härför lämplig inredning, torde icke böra ifrågakomma,
F 10
76
enär dessa, fartyg upptaga så små kontingenter värnpliktige, mest eldare,
att ett sådant förläggande erfordrar större tillgång på befäl och underbefäl,
än som tinnes under fredstid att tillgå, då äfven skolor taga i anspråk
större delen af denna personal. Jag har därför tänkt mig, att det
infordrade utlåtandet endast måste afse l:a kl. pansarbåtar, torpedkryssare
och möjligen 2:a kl. pansarbåtar. För att å dessa fartyg besättningarne
skola kunna förläggas under vintermånaderna anser jag med stöd af de
upplysningar jag inhemtat och som här ofvan anförts samt af den erfarenhet,
jag sjelf äger från vinterexpedition å vestkusten, att fartygen
måste förses med mot kölden lämplig isoleringsbeklädnad äfvensom att
nere i fartygen inredas tvättrum, så att hela besättningen kan under däck
tvätta sig, hvarjämte anordningar böra vidtagas för kojernas stufvande
under däck. Men då utrymmet å dessa fartyg under den mörka årstiden
icke medgifver full sysselsättning och öfning åt besättningarne, anser jag,
med de klimatiska förhållandena, som finnas vid denna station, att ändamålet
bättre vunnes och besättningarnes hälsa bättre skyddades, om desamma
vid den kalla årstidens inträde inlogerades å logementsfartyget
Fugenie, därtill inredd, och dess artilleri och maskinöfningar m. fl. öfningar,
som ombord å stridsfartygen kunna utföras, därstädes bedrefvos, under
det att öfriga öfningar försiggingo å logementsfartyget.
Stockholm den 15 Mars 1900.
F. W. LENNMAN.
C. A. Ehrensvärd.
Vidimeras.
Sten Ankare)''ona.
Afskrift.
Till
Stationsbefälhafvaren.
Med anledning af en af Chefen för Flottans Stab till Stationsbefälhafvaren
anländ skrifvelse af den 2 dennes, öfver hvilken mitt yttrande
infordrats, får jag härmed vördsamt anföra följande.
77
Mot det i första punkten framställda förslaget »att under tiden mellan
de årliga eskaderöfningarna använda en del af flottans stridsfartyg för personalens
öfning och utbildning» anser jag ingen anmärkning i sanitärt
eller hygieniskt afseende kunna göras, naturligtvis om tillbörlig försiktighet
med afseende på manskapets beklädnad iakttages. Hvad åter den andra
frågan beträffar, nemligen »att hafva besättningen liggande ombord å fartyg
— företrädesvis stridsfartyg — under hela eller större delen af året»,
kommer densamma enligt mitt förmenande att möta svårigheter och torde
väl ej kunna förverkligas utan stora och genomgripande förändringar å
fartygen, hvilka i allmänhet ej äro utrustade för vinterfart eller för att
hysa en besättning ombord under den kallare årstiden. Visserligen hålles
på senare tiden äfven i våra trakter sjöfarten öppen hela vintern och flera
privata ångbåtar underhålla reguliera turer, men deras besättningar utgöras
af vant och härdadt sjöfolk samt äro till antal å hvarje fartyg ej
jemförliga med besättningen på ett stridsfartyg, der under den kalla årstiden
det trånga utrymmet och deraf alstrade fuktighet samt brist på frisk
luft sannolikt skulle utöfva ett menligt inflytande på besättningens välbefinnande.
För min del anser jag ett dylikt experiment här i Stockholms
klimat vara mer än tillåtligt riskabelt, i synnerhet då man besinnar våra
beväringsynglingars ovana vid dylika förhållanden. Här är ju ej fråga
om krigstillfällen, då alla betänkligheter måsfe vika.
Stockholm den 12 Mars 1900.
J. W. von DÖBELN.
Reg:ts-Läkare.
Vidimeras.
C. A. Ehrensvärd.
78
Bil. (i.
Tabell angifvande öfningstidens fördelning, dels sedan öfningstiden blifvit
utsträckt till ett år, dels under hvarje år af öfvergångstiden.
1.
2. |
S.
4.
År.
CSO 0:
-t <?=
S- n
<K
r?r
o oq
• ÖB
Tabell öfver öfningstidens fördelning. *)
Anmärkningar.
Jan.
Febr.
Mars
April
Maj
Juni
Juli
Aug.
Sep t.
Öl t.
Nov.
Dec.
1902
1903
1904
1905
1903
1907
1908
1
2
3
4
5
6
7
i
>7 da
rar
8
1
17 daS
ar
21
*) —
betecknar 710
till allmän tjänst in-  skrifna'') (tillhörande
sjömanshus) däraf 550
matr., ek. och min.,
160 eld.
29
8
-84 =
113
lagar
28
HL
4
, 8
4 dags
r 28
w~
(1&5
till sjötjänst inskrifna
(genomgående 1. öf-  ning) däraf 485 matr.,
ek. och min. 175 eld.
-.- betecknar 700
till sjötjänst inskrift
na2) (genomgående
rcp:söfning) däraf 515
matr., ek. och min.,
175 eld., 10 handtv.
................. betecknar 155
•
3 1
(%
till stationstjänst in-  skrifna, däraf 30
ekonomimiin,
125
handtv.
l) Antalet beräknadt un-  der förutsättning att
årskontingenten å sjö-  manshus
inskrifna
värnpliktige, som till-  delas flottan, kommer
att utgöra 914 ma-
197
lagar
(1
14)
565 <1
igar
(6
i)
1909
1910
8
1 4
li
i5 +
00 =
265 i
agar
365 d
igar
troser och 266 eldare
samt att 60# af detta
antal årligen inställer
sig till vapenöfning.
2) I detta antal ingå
jämväl de f. d. stam-  anställda, som genom-  gå repetitionsöfning.
13oi
)
9
13)
i
1911
10
2
10
) dag
ir
1
1
79
Allmän plan för såväl stammens som beväringens vid flottan öfningar, dels sedan beväringens öfningstid blifvit utsträckt til! ett år, dels under hvart och ett af 1.—9. öfvergångsåren.
Bil. H.
Efter förslagets fullständiga genomförande (10. året).
N:o i
Bil.
J. 1.
Tid för expeditionens början och slut.1)
Jan.
, Freja för sjökrigsskolan.....................
; En 1. kl. kanonbåt, två 2. kl. torpedbåtar för dito..........
! Skeppsgossefartyg ....
...................
I Fartyg i beredskap, däraf en 2. kl. kanonbåt för rekogn. af militärleder.
j Strategiska befälsöfningar.....................
• Sjömätningar, förslagsvis.....................
I En 1. kl. kanonbåt till vestkusten, förslagsvis............
; Svensksund, vinterbåt å vestkusten...............V .
! Freja, höstkorvett............*............
| En torpedkryssare å aflägsna farvatten...............
*
j Skjutskolan..........................
I Torpedskolan.........................
1. kl. pansarbåtar vid stationen för beväring...........
; Signalskola och beväringsöfningar................
j Förberedande beväringsöfningar..................
I Kustflottan, utom torpedbåtarna och verkstadsfartvg.........
! Stockholmseskadern utom torpedbåtarna...............
| Torpedbåtarna och ett verkstadsfartyg...............
i Fartyg för höstöfningar med å sjömanshus inskrifna beväringsmän . . .
I Skjut- och eldareskola för beväringen............ . . .
J) Expeditionens längd är räknad från och med första rustningsdagen till och
; med afmönstringsdagen.
1
2
3
4—7
8
10
11
12
13
14
16
17
18
19
21
22
23
24
Febr.
Mars
April
Maj j Juni j Juli Aug. | Sept.
Okt. i Nov. | Dec.
(135)j
1 Kadettkorvett. |
I
8(40)!
(150)
1 kb., 2tb.
för karl etter.
Fem skeppsgossefartyg.
i
l I
i
1
!
! (150) |
2. kl. kb. för militärleder.
Bef.-I ''
j öfn.j
(09)1
Svensksund till
1 006)!
Freja å aflägsna
! I
!
(105)1
I Sjömätningar.
1.........1..........!................
fl. kl. kb. till vestkusten.
i
Torpedkryssare å aflägsna
(70)
(92)
(13)i8
kl. pb.
Skjutskolan.
I I
i (70)
I Torpedskolan.
i 6i .(70)
8 1. kl. pb..
I bandmf.
I (103)
(61)
vestkusten.
(75)
farvatten.
! I
3 i (<5)
8 1. kl. pb., 3 tkr., 1 h.m.f.
2 51
I(103)
12. kl., 4 3. kl. pb., 21. kl.
kb., 1 h.m.f.
i o I (88)i lr>
'' 13 l.kl.,3 2. kl.tb.,
1 verkst.f.
(87)
4 1. kl. pb.
Under 1. öfvergångsåret.
N:o i
Bil.
J. 2.
Tid för expeditionens början och slut.1)
Jan. Febr. Mars April
1
2
3
4—7
8
10
11
12
13
14
16
17
18
20
21
22
23
(99)
Maj Juni ! Juli Aug. Sept.
Okt. Not.
i
(186)
j Kadettkorvett.
i . . i 6(40) i q
j 1 kb., 2 tb.
förkadetter
I (160) |
| 2
Fyra skeppsgossefartyg.
(ISO) |
2. kl. kb. för militärleder.
11(21)31
|
Bef.-I '' j ‘
öfn.i
i
Sjömätningar.
Dec.
Svensksund till ;
I (105)
Freja å aflägsna
i_(105) i L
1. kl. kb. till vestkusten. |
Torpedkr. å aflägsna
i (70)
Skjutskolan.
o (55) 3 o
Torped
skolan.
4 (83)1 ,|
It kl.
pb.
(61)
j vestkusten.
| I
181
(75)
farvatten.
1 8!
(75)
farvatten.
(86)
l G (46)
4 1. kl.
pb.
j 4 1. kl. pb., 2 tkr.j
i 7 I (86) 1
3 0
! 1 2. kl., 43. kl. pb.,j
21. kl. kb., 1 h.m.f.
I 31 (62)j
8 O
9 l.kl.,3 2.kl.
tb.. 1 verkst.f.
Under 2.—6. öfver gångsåren.
N:o i i
Bil. i
J.3. I
l
Tid för expeditionens början och slut.1)
Jnn.
Febr.
Mars! April! Maj Jnni j Juli ! Ang. jSept.
Okt.
Nov. | Dec.
1
2
3
4—7
8
10
11
12
13
14
16
17
18
19
20
21
22
23
25
18
1(135)
1 Kadettkorvett.
8 (40) ■
(160)
jl kb., 2 tb.
j förkadetter.
(99)
Fem skeppsgossefartyg.
I ! OM) I
2. kl. kb. för militärleder.
n(21)nj
Bef.- j
öfn. ;
:
1
Sjömätningar.
Under 7. öfvergångsåret.
N:o i
Bil.
J. 4.
Tid för expeditionens början och slut.1)
Jan.
Febr.
1. kl. kb. till vestkusten. j
Svensksund å j
! 005)1_fio
j
(61)
Freja å aflägsna
(105)|
1 8
vestkusten.
(75)
Torpedkr. a aflägsna
(94)
I
(70) I 2 2
farvatten.
:
i
18 !
(76)
Skjutskolan.
4 1. kl. pb.
I I
c (55) s q j
Torped- |
i (62)
4 1. kl. pb.,
1 h.m.f.
farvatten.
I
(46)
41.kl.pb.
6 (31) o
|41.kLpb.
7
(86)
3 (
6 1
kl
pb.,
3 tkr.
(SO)
3 0
1 2
kl.
4 3. kl. pb..
21
kl.
kb., 1 b.m.f.
.9 1
(62)
3 C
9 1
kl., 3 2. kl.
tb.
1 ve
rkst.f.
6
(85)
28
2 1. kl. kb.
Under 6. året förändras öfningen N:o 18 sålunda:
(94)| U I
4 1. kl. pb.
H5(17)
4 l.kl.
I P*>-
1
2
3
4—7
8
10
11
12
13
14
16
17
18
|
I
19 i
Mars
April j Maj Junij Juli
Aug.
Sept. Okt. Nov. j Dec.
Under 8. och 9. öfver gångsåren.
N:o i
Bil.
J. 5.
Tid för expeditionens början och sint.1)
Jan. j Febr.! Mars
(135)
Kadettkorvett.
1 (150)
8 (40) in
1 kb., 2 tb. ‘
förkadetter.
1
2 7
Fem skeppsgossefartyg.
I
(150)
2. kl. kb. för militärleder.
ii (‘-ll):;!
Bef.-j
öfn. I
Sjömätningar.
(99)
Svensksund å
1 (105)!
ie
Freja u, aflägsna
(105)|
!,
1. kl. kb. till vestkusten. 1
Torpedkr. å aflägsna
|
(70)1
Skjutskol an.
I !
> 5 I
(70)
Torpedskolan.
(104)|
ii 4
4 1. kl. pb.
.
(80)
21
22
23
(61)
j vestkusten
|
l 8 i (75)
farvatten.
i
181
(75)
farvatten.
4 1. kl. pb., 1 b.m.f.
(89)
4 1. kl. pb., 2 tkr.
4 I (89) |
8.
1
2. kl., 4 3. kl. pb.,:
2
1. kl. kb., 1 h.m.f.i
4 I (8;)) I 9 0
9 1. kl., 3 2. kl. tb.,j
1 verkst.f. i
1 !
2 !
3 j
4-7 j
8 !
10 I
H !
12
13
14
16
17
18
19
21
22
23
!
24
Juni
Juli
Aug.
(135)
I
!
Sept. Okt. i Not. Dec.
Kadettkorvett.
I
I
(160)
8 (40) ! 6
1 kb., 2 tb.
förkadetter.
_j 2 7
Fem skeppsgossefartyg.
I _I (150) I_1
2 7
2. kl. kb. för militärleder.
11(21)31
Bef.-  I öfn. |
l
(99)
Svensksund ä
|
I
I (105) |
Sjömätningar, j
1 kl. kb. till vestkusten.
Freja å aflägsna I
(105)
j i
Torpedkr. å aflägsna
(92)
(70)
22
Skjutskolan.
i
(70)
Torpedskolan.
8 1. kl. pb.
(70) t
8 1. kl. pb., 1
I h.m.f.
(103)
(61)
vestkusten.
i
(75)
farvatten.
I |
1 si (75)
■
(13)l3 !
4 l.kl. |
pb. I
6 1.
kl. pb., 3 tkr., 1
h.m.f.
S5l
I (103) 1
U
1
2. kl., 4 3. kl. pb.,
2
1. kl. kb., 1 b.m.f.
io
I (88)!
|ft
13 1.
kl., 3 2.
kl.
tb.,
1 verkst.f.
i (87)
4 1. kl. pb.
Under 8. året förändras öfuingen N:o 24 sålunda:
24
(87)
4 1. kl. pb.
F
''V
*
'' ,''f
V
•7 ■>
^ilf «■
h
■V?v’»''H’;.-U fe;?,-ui ■. »*•;•
;• ji» •;»*. X
''v *-fv
tr:
N,i»v>''''[''.X*-< '' wim"'' ''
.. ■ • ** /»1
■yi V >. .
''
'' 7!
v
82
Beräkning öfver behof och tillgång af personal för flottans
1.
2.
3.
I 4.
1 5.
1 6.
7.
8.
9.
! io. | ii.
1 12-
| 13.
| 14.| 15. | IG.
Officerare.
U n
d e
r o f
f i
e r
are
td
Stam.
W
Matrosafdelnitigen.
Ekonomi-
afdelningen.
CD
CD
pr
hrj
SS
w
CD
CD
•-t
Stam.
Beväring.
Stam.
W
a
s*
r-
zn
05
O
O
CD
<
GR
P:
g
er
CD
er
er
g
O
3
CD
EJ_
P
P»
CD
-i
6
05
so
0
►o
a
O
PT
O
CD
O
pr
o
CD
O
C3
b
tel
pr
ep
O:
CD
©
CD
o
03
CD
CD
o
cs
Pd
Sedan beväringens öfningstid blifyit
os
C
B
3
CD
EJ
►s
CD
o
5
CD
S
CD
>n
So
CD
CD
Ö
N
er
cj
O
si
s
o.
CD
Sj
•<5
CD
er
so
eu
CD
SO
''-''3
PT
CD
er
a
o
B
B
SO:
Ö
O
EJ
O
5
B
utsträckt till ett år.
O:
OQ
-t
-t
So:
EJ
-t
a
O
a) Under vintern:
Öfverstyrelse, stationer och varf.....
A
7
16
25
11
96
67
327
21
65
Underbefälsskolan...........
5
—
—
—
15
75
_
—
—
—
15
—
Exercisskolan.............
—
—
2
6
30
—
20
30
160
400
—
—
—
40
—
Skeppsgossekåren............
—
—
1
3
10
—
—
30
25
—
—
—
1
15
—
Höstkorvett (Freja)...........
1
2
12
—
—
17
60
3) 144
—
—
1
19
—
Torpedkryssare å aflägsna farvatten ....
—
—
—
1
3
—
—
(i
28
20
—
—
1
10
—
Svensksund å vestkusten..........
8 1. kl. pansarbåtar vid stationen för be-
1
2
—
—
3
12
6
—
—
1
7
—
väring...............
F
—
1
8
24
—
—
104
160
—
—
912
8
80
104
Summa a)
—
7
21
51
92
—
20
301
587
897
—
912
33
251
104
171
1,785
104
2
‘84
f
1,016
Beräknad tillgång (390 U.O. och 3,000 mans
3,08
5
sjömanskår)4)............
12
32
83
no
—
20
379
838
701
—
1,020
58
329
—
b) Under skjutskolan:
2
37
1,918
387
3,325
Öfverstyrelse, stationer och varf.....
Fartyg för kadetter, skeppsgossar, vestkusten,
A
7
16
25
n
—
—
96
67
201
—
126
21
37
28
sjömätning och beredskap.......
B
—
4
15
26
—
—
64
109
166
—
58
10
79
25
Skjutskolan..............
C
—
1
7
20
14
15
51
101
232
—
75
4
25
9
Torpedskolnn.............
8 1. kl. pansarbåtar, 1 h.m.f., signalskola,
D
—
1
6
11
4
4
21
28
20
—
—
1
13
10
rekryt- och beväringsöfningar.....
G
2
9
18
37
—
—
165
264
340
—
572
11
no
89
Summa b)
—
9
31
71
105
18
19
397
569
959
—
831
47
264
161
216
1,925
161
311
?
992
Beräknad tillgång (390 U.O. oeh 3,000 mans
3,22
8
sjömanskår)4)............
12
32
83
no
18
19
379
838
701
—
980
58
329
—
237
1,918
387
3,285
83
Bil. I. 1.
öfningar, sedan beväringens öfningstid blifvit utsträckt till ett år.
17.
18.
19. 1 20.
21.|
22.j 23.
24.
25.| 26.
27.
28.
29.|30.|31.| 32.
33. :| 34.
35.
36. |
37.
38.
och
m a n 8 k
a p
O
5!
5
p:
*-S
P
CD
p"
r:
S 1 u 18 n ra m a.
Vid fördel-  ningen af
kostnaderna
i Bil. K
beräknas
följande
antal
Anmärkningar.
. J’!''* . • - i. !
Eldareafdelningen.
Handtv.-  af delningen.
Minör-
afdelningen.
O
3s
o
ep
H
P
ep
CD
P
B
o
«
er
•i
rp
ep
XJ
O
<
B
p>
p
w
er
tf
o
<
O
Bi
o
ep
CD
P
CD
t3_
5*
5
rp
ej
o
o
o
er
a
b
h
O
rp
B
CD
a
p
CD
P
B
3
ep
B
td
rp
<
p:
B*
OKJ
CD
P
B
B
p
i ra."
Stam.
td
ro
P:
5’
ep
g
eu
p
Stam.
W
rp
xl
P:
*-«
5*
CK5
ö
P
P
eu
ert-
xl
fP
>1
P
N
<P
Stam.
td
ep
<
p:
D
OQ
5’
O:
ep
U.O. och U.O.K.
:*r
n
p
ro
JO
o
o
B-
03
rp
as
3
a
o
o
C9
er1
ci
b
a
P
p
eu
ep
P
ep
c*
b
o
o
er
d
O
h-A
B
C3
©:
3
JO
O
ep
er
03
§.
5*
O:
rp
03
P
3
td
rp
<
ps
2.
B*
cw
5
7
6
fl
3
64
3
75
2
5
2
64
15
150
18
13
4
336
1
2
2
2
16
2
4
10
6
2
24
—
i
2
10
—
2
1
1
8
59
5
38
15
4
3
33
2
1
1
8
20
122
24
32
31
26
18
7
192
479
171
770
40
249
76
33
328
1,352
660
200
860
85
292
99
44
1,913
*)
'')
*)
*>
*)
'')
2)
*) Endast från öf-  ningsanslaget.
2)
Endast från be-  väringsanslaget.
3)
Däraf 140 genom-  gående kurs för 3.
kl. sjömän.
4)
Fördelningen å
{>4
151
200
336
23
48
i
2
10
_
12
171
12
20
452
2,146
1,352
4,153
—
—
ningar är uppta-
445
7
1
IS"
sättning att kust*
artilleriet öfver-
tagit fasta min-
781
försvaret.
256
225
264
335
48
85
—
12
27
15
12
237
12
20
753
2,469
1,370
4,861
—
—
745
1
33
39
1,080
5
3
15
—
—
2
—
—
—
—
—
—
59
—
-
122
325
154
660
—
—
30
18
33
35
7
16
9
45
9
_L
in
421
118
704
’)
—
9
10
24
6
3
_
_
_
_
2
42
2
15
70
395
84
608
296
75
21
28
73
33
8
11
—
—
—
—
—
3
22
3
4
51
173
43
296
104
25
138
80
50
242
24
25
—
2
4
6
6
19
66
19
—
340
879
909
2,213
879
909
203
139
195
310
45
57
—
2
4
6
6
33
234
33
19
694
2,193
1,308
4,481
—
—
537
1
ö
12
847
256
225
264
310
48
85
—
12
!7
14
33
255
33
19
753
2,469
1,304
4,833
—
—
745
1
13
39
1,055
84
Sedan foeväringens öfningstid blifvit
utsträckt till ett år (forts.).
c) Under eskaderöfningarna:
Öfverstyrelse, stationer och varf.....
Fartyg för kadetter, skeppsgossar, vestkusten,
sjömätning och beredskap.......
Kustflottau (tillika rekrytkurs för stammens
matr.-afd.) 8 pb., 3 tkr., 12 tb., 1 verkstf.,
1 h.m.f...............
Stockholmseskadern (tillika rekrytkurs för
stammens matr.-afd.) 1 2. kl. pb., 4 3. kl.
pb., 2 kb., 4 t.b., 1 h.m.f........
Summa c)
Beräknad tillgång (390 U.O. och 3,000 mans
sjömanskår)5) .............
d) Under hösten:
Öfverstyrelse, stationer och varf.....
Underbefälsskolan...........
Exercisskolan.............
Skeppsgossekåren............
Höstkor vett (Freja)...........
Torpedkryssare å aflägsna farvatten ....
Svensksund å vestkusten........
4 1. kl. pansarbåtar vid stationen för beväring
.............. .
Summa d)
Beräknad tillgång (390 U.O. och 3,000 mans
sjömanskår)6)............
Beräknad ökning i tillgången under åren
1902-1911 .............
1 2-
3.
1 4.
1 5.
1 6-
1 7.
1
9.
| 10. | 11.
1 12.
| 13.
1 14*1 16. | 16.
Beteckning i Bil. I. 6.
Officerare.
w
cd
CD
<1
O
•-»»
er.
CD
CD
>-i
P
►?*
P
P
Cfc
U n
d e
r o f f i
e r
are
Stam.
Reservofficerare.
Matrosafd el ningen.
Ekonomi-
afdelningen.
Flaggman och kommendörer.
1
B
CD
P
&.
o«
■-*
PT
P
T3
et-
Ct>
P
•ro
Kaptener.
S ubal t er n officerare.
Stam.
Beväring.
Stam.
Bevaring. Ekonomimän.
U.O. och U.O.K.
Yrkesutbildade.
Oberoende af yrkesgren.
Yrkesutbildade.
Oberoende af yrkesgren.
U.O. och U.O.K.
W
pr
o
p
o
g
5
p:
P
A
7
16
25
ii
—
—
96
67
201
—
126
21
37
28
B
—
4
15
26
—
—
64
109
166
—
58
10
79
25
H
3
9
33
56
18
19
198
636
164
70
510
16
145
99
I
1
—
10
16
—
—
42
137
30
10
90
9
46
22
—
11
29
S3
109
18
19
400
949
561
80
784
56
307
174
2
32
1,910
864
363
1
T
174 •*-
1
1,038
3,311
12
32
83
no
18
19
379
1,128
411
100
1,380
58
329
. —
2
37
1,918
1,480
3§7
3,785
A
7
16
25
11
—
—
96
67
327
_
_
21
65
_
15
75
—
—
—
_
15
_
—
—
2
6
30
—
20
BO
160
400
—
_
_
40
_
—
—
1
3
10
—
—
30
25
—
—
_
1
15
_
—
—
1
2
12
—
—
17
60
3) 144
—
—
1
19
_
—
—
—
1
3
—
—
6
28
20
—
—
1
10
_
—
—
—
1
2
—
—
3
12
6
—
—
1
7
—
E
—
1
4
12
—
—
52
80
—
—
476
4
40
52
—
i 7
21
47
SO
—
20
249
507
897
—
476
29
211
52
1
55
1,653
52
2
40
%
1
528
2,421
12
32
83
no
—
20
379
838
701
—
530
58
329
—
2
37
1,918
387
2.835
1
2
7
17
—
—
26
-
—
-
—
—
—
27
26
85
Bil. I. 1. (Forts.)
17.
18.
19.
20.
21.| 22.
23.|
24. ]25.|26.|27.|28.
29.|30.|31.| 32.|
33. j
34. |
35.
36.
37.
och
manat
a p
Civilmilitära stater.
Sint
summa.
Vid fördel-  ningen af
kostnaderna
i Bil. K
beräknas
följande
antal
Eldareafdelningen.
Handtv.-
afdelningen.
Minör-
afdelningen.
Officerare (stam och reserv).
Civilmilitära.
Reservofficersaspiranter.
U.O. och U.O.K.
Gemenskap af stammen.
Bevaring.
Tillsammans.
Stam.
Bevaring. Eldare.
Stam.
Beväring. Handtverkare.
Stam.
Beväring. Minörer.
U.O. och U.O.K.
1. kl. eldare.
2. och 3. kl. eldare.
U.O. och U.O.K.
Handtverkare.
U.O. och U.O.K.
1. kl. minörer.
2. och 3. kl. minörer.
Stam.
Beväring.
5
3
15
—
—
2
—
—
—
—
—
—
59
—
—
122
325
154
660
—
—
30
18
33
35
7
16
—
—
—
—
—
9
45
9
-
in
421
118
704
*)
—
191
181
155
190
32
28
—
2
4
6
6
30
119
30
19
439
1,319
875
2,801
1,319
875
33
30
16
42
4
7
4
2
4
6
6
3
27
3
_
90
276
174
570
276
174
259
232
219
267
43
53
4
4
8|l2
12
42
250
42
19
762
2,341
1,321
4,735
—
—
710
i
9
6
14
977
256
225
264
485
CO 1
85
—
12
2
7
29
42
255
42
19
753
2,469
*) 1,994
5,532
—
—
745
1
£T
39
1,230
5
3
15
_
_
2
_
_
_
_
_
_
59
_
_
122
479
—
660
—
—
7
75
—
—
1
4
—
1
2
—
—
—
5
—
—
24
171
—
200
*)
—
—
—
150
—
2
10
—
—
_
10
—
—
38
—
20
32
770
—
860
‘)
—
14
31
40
—
85
—
6
2
18
—
2
6
—
—
—
—
—
2
15
2
—
26
249
—
292
*)
—
9
5
13
—
2
—
—
—
—
—
—
1
4
1
—
18
76
—
99
‘)
—
3
2
4
—
—
2
—
—
—
—
—
1
3
1
—
7
33
—
44
l)
—
32
32
—
148
8
12
—
. -
—
—
—
4
17
4
—
96
164
676
957
—
s)
62
119
200
148
15
36
—
1
2
10
—
8
155
8
20
356
1,982
676
3,197
—
—
381
»1
t3
529
256
225
264
150
48
85
—
12
2
7
—
8
237
8
20
753
2,469
680
4,167
—
—
745
§3
39
895
90 | 60 | 82
—
14
—
—
—
—
—
—
27
—
—
130
142
—
299
—
2Ö2
38. *)
Anmärkningar.
*) Endast från öfnings
anslaget.
2) Endast från beväringsanslaget.
8) Däraf 140 genomgående
kurs för 3.
kl. sjömän.
4)
Af dessa tages en
del i anspråk för
att tjänstgöra i
stället för stam.
5)
Fördelningen å
stater och af delningar
är upptagen
under förutsättning
att kustartilleriet
öfvertagit
fasta minförsvaret.
F 11
86
Beräkning öfver behof och tillgång af personal
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
12,
13.
14.
15.
16.
Officerare.
D n
d e
o f f i i
e r
are
tö
Stam.
SJ
Matrosafdelningen.
Ekonomi-
afdelningen.
re
re
re
2
fö-
2
re
<
Stam.
Beväring.
Stam.
5.
CP3
3
*
CO
tö
ce
3?
O
C
re
•*4
CKi
p:
3
re
re
er
tö
O
re
s
re
B
P
SL
re
<
o
33
CD
g
P
O
Kj
•TI
O
re
B
*<
>-t
o
®
B
cl
O
tö
qq
t-
B-
O:
B
re
►5’
re
Oj
re
8
eu
re
o
o
B
J—1
03
>r
©
g
P
"B
B
re
3?
re
re
p
-t
re
B
re
o
tr
P
e*-
p
>-*i
er
S
p
B"
d
o
S
B
*r
o
B
O
g
S
p«
1. öfvergångsåret.
re
B
eu
sner.
re
Ö
W
P
P-.
re
S-
re
Oq
p
Cu
re
re
SB
oq
b
p:
B
a) Under f örberedande bevärings-  öfning ärna:
•-<
re
re
B
re
B
Öfverstyrelse, stationer och varf.....
Fartyg för kadetter, skeppsgossar, vestkusten,
A
7
16
25
u
—
—
96
67
327
—
—
21
65
—
sjömätning och beredskap.......
B
—
4
15
26
—
—
64
109
224
—
—
10
104
—
Skjntskolan..............
C
—
1
7
15
6
15
43
101
232
—
—
4
34
—
Torpedskolan .............
D
—
1
6
11
4
4
21
28
20
—
—
1
23
—
4 1. kl. pansar!)., förberedande beväriugs-öfn.
L
2
4
9
19
—
—
82
132
—
—
436
5
54
44
Summa a)
, 9
26
62 i 82
10
19
306
437
803
—
436
41
280
44
179
1,546
44
321
T
480
Beräknad tillgång (med 390 UO. och 3,000
2,31
7
mans sjömanskår...........
12
32
83
no
10
19
352
780
659
—
470
58
310
—
2
37
1,791
368
b) Under eskader öfning ärna:
2,65
9
Öfverstyrelse, stationer och varf.....
Fartyg för kadetter, skeppsgossar, vestkusten,
A
7
16
25
11
—
—
96
67
327
—
—
21
37
28
sjömätning och beredskap.......
Kustflottau (tillika rekrytkurs för stammens
B
—
4
15
26
—
—
64
109
194
—
30
10
104
_
matr.-afd.) 4 pb., 2 tkr., 8 tb., 1 verkstf.
Stockholmseskadern (d:o d:o) 1 2. kl. pb.,
J
2
5
19
31
10
19
105
344
204
36
146
9
78
51
4 3. kl. pb., 2 kb., 4 tb., 1 h.m.f. . . .
I
1
—
10
16
—
—
42
137
30
10
90
9
46
22
Summa b)
10
25
69
84
10
19
307
657
755i
46
266
49
265
101
188
1,719
312
314
?
i
413
Beräknad tillgång (med 390 U.O. och 3,000
2,44
6
450
mans sjömanskår)..........
12
32
83
no
10
19
352
780
659
—
58
310
—
2
37
1,791
368
2,éÖ9
Tillgång deD *% 1900 (med afdrag af 5 %)
10
23
61
82
10
10
■256
594
289
—
48
194
176
1,139
242
87
Bil. I. 2.
för flottans öfningar under 1. öfvergångsåret.
17.
18.
19.
20. | 21.
22.| 23.
24.
25.
26.| 27.
28.
29. j 30.131.j 32.
33. | 34.
35.
36. | 37.
38.
och
m a
s k
a r
Civilmilitära stater.
Slutsumma.
Vid fördel-  ningen af
kostnaderna
i Bil. K
beräknas
följande
antal
Anmärkningar.
Eldareafdelniugen.
Handtv.-
afdelningen.
Minör-
afdelningen.
Officerare (stam och reserv).
Civilmilitära.
Reservofficersaspiranter.
U.O. och U.O.K.
Gemenskap af stammen.
Bevaring.
Tillsammans.
Stam
Bevaring.. Eldare.
Stam.
Bevaring. Handtverkare.
Stam.
Bevaring. Minörer.
U.O. och U.O.K.
1. kl. eldare.
2. och 3. kl. eldare.
U.O. och U.O.K.
Handtverkare.
U.O. och U.O.K.
1. kl. minörer.
2. och 3. kl. minörer.
Stam.
Bevaring.
5
3
15
2
59
122
479
660
*) Endast från öf-
ningsanslaget.
30
18
68
—
7
16
—
—
—
—
—
9
45
9
—
in
539
—
704
b
—
2) Endast från be-
9
10
24
—
6
3
—
—
—
—
2
29
2
15
62
404
—
512
b
—
väringsanslaget.
21
28
73
33
8
11
3
22
3
4
Öl
183
33
296
104
25
68
36
28
140
12
12
11
34
11
—
167
262
620
1,094
—
b
183
95
208
173
33
44
25
189
25
19
513
1,867
653
3,266
—
—
|
7
7
609
"•
256
225
264
175
48
85
—
39
14
6
15
25
247
25
19
753
2,469
660
4,173
—
—
745
1
sr
185
92
0
5
3
15
2
59
122
451
28
660
—
—
30
18
56
12
7
16
9
45
9
—
in
497
42
704
—
—
104
100
86
102
18
15
—
—
—
—
—
17
67
17
19
236
827
335
1,501
827
335
33
30
16
42
4
7
4
2
4
6
6
3
27
3
—
90
276
174
570
276
174
172
151
173
156
29
40
4
2
4
6
6
29
198
29
19
559
2,051
579
3,435
—
—
496
6
9
12
652
256
225
264
160
48
85
—
39
1
46
—
29
247
29
19
753
2,469
610
4,127
—
—
745
ST
185
905
129
165
151
—
29
48
—
39
106
—
—
186
—
10
501
1,547
—
--
—
—
445
7
7
145
88
Beräkning öfver behof och tillgång af personal
3. | 4. | 5. 1 6. | 7.
10. | 11. j 12. 1 13. 1 14,j 45. | 16.
Officerare.
Underofficer
Stam.
Matrosafdelningen.
Stam.
Beväring.
Stam.
2.—6. öfrergångs&ren.
a) Under vintern:
Öfverstyrelse, stationer och varf . .
Underbefälsskolan . .
Exercisskolan ....
Skeppsgossekåren . . .
Höstkorvett (Freja) . .
Torpedkryssare å aflägse
Svensksund å vestknsten
4 1. kl. pansarbåtar v
väring......
farvatten . .
Summa a)
Beräknad tillgång (med 390 U.O. och 3,000
mans sjömanskår}4)..........
379
838
58 329
b) Under skjutskolan:
Öfverstyrelse, stationer och varf.....
Fartyg för kadetter, skeppsgossar, vestkusten,
sjömätning och beredskap...... .
Skjntskolan..............
4 1. kl. pansar!)., 1 h. m. f., signalskola och
beväringsöfningar...........
57 i 72
Summa b)
Beräknad tillgång (med 390 U.O. och 3,000
mans sjömanskår)4)..........
379 838 701
89
Bil. I. 3.
för flottans öfningar under 2.—6. öfvergångsåren.
17.
18.
19.
20.
21.
22.| 23.| 24.| 25.| 26.| 27.
28.
29. 130.131. | 32.
33.
34.
35.
36. | 37.
38.
c 1
m a n g k
a p
*
O
<\
B
P«
P
oo
P
e-r
fö
Slutsamma.
Vid fördel-  ningen af
kostnaderna
i Bil. K
beräknas
följande
antal
Anmärkningar.
Eldareafdelningen.
Handtv.-
afdelningen.
Minör-
afdelningen.
O
3
fö
et
p
tö
p-
5
o
o
er
>-<
05
ap
ro
-t
<
O
3
S’
>-t
p
te
fö
oo
(t
•-<
<
O
«l
Pö
o
fö
—s
00
p
oo
''-I
p
p
fö
te
o
o
fö
er
te
O
te
O
fö
B
»
p
oo
pr
p
p
00
e-»-
P
B
B
rt
p
tc
<
p:
2.
5*
w
H
5T
p
B
B
p
0
DO
Stam.
te
fö
<
P*
5''
CT9
g
£
p
*t
ro
Stam.
te
fö
■O
P«
5‘
OQ
te
P
P
eu
et-
<1
<T>
►1
pr
p
Stam.
te
n
<i
p:
2.
P*
ep
g
p
Ot
8
U.O. och U.O.K.
M-
E
»
eu
p
n
to
O
fö
er-
os
pr
CD
E
p
3
cl
o
o
o
er-
Ci
b
w
a
p
p
Oj
fö
-I
pr
p
n
te
o
o
e»
er
te
o
te
M-
PT
g.
5’
O:
fö
to
O
fö
er
03
PT
g
p*
O:
»-<
(Ö
Uj
so
B
w
fö
<
so--
p’
CKJ
5
7
6
9
3
32
3
75
2
5
2
32
15
150
18
13
4
-
120
1
2
2
2
8
2
4
10
6
2
12
—
i
2
10
—
2
1
1
4
59
5
38
14
15
4
3
17
2
1
1
4
20
122
24
32
31
26
18
7
96
479
171
770
40
249
76
33
164
676
660
200
860
85
292
99
44
957
i)
*)
‘)
i)
*)
*)
2)
*) Endast från öf-  • ningsanslaget.
2) Endast från be-  väringsanslaget.
s) Däraf 140 genom-  gående kurs för 3.
kl. sjömän.
4) Fördelningen
å
stater och afdel-  ningar är uppta-
62
119
200
120
15
36
—
i
2
10
—
8
155
8
20
a56
1,982
676
3,197
—
—
381
5
48
te
7
6
12
i
85
§T
2
16
3
13
12
13
2
7
6
8
9
2
11
237
59
45
29
36
8
9
2
11
20
15
753
122
in
62
174
2,469
325
509
404
449
710
154
30
459
4,197
660
704
512
1,129
>)
•)
449
459
sättning att kust-  artilleriet öfver-  tagit fasta min-  försvaret.
256
501
225 | 264
160
745
2
lo"
4
6
5
30
9
70
9
3
18
10
48
05
15
68
24
18
122
114
79
125
122
25
34
—
2
4
6
6
22
169
22
15
469
1,687
643
3,005
—
—
318
1
1
f
i9
12
440
256
225
264r
150
48
85
—
12
27
—
22
247
22
19
753
2,469
680
4,190
—
—
745
133
39
895
90
1.
2.
1 3-
1 4-
1 6.
1 6.
1 7.
8. 1 9.
| 10.
1 U-
1 12-
| 13.
1 14
| 15.
1 16-1
Officerare.
U n
d e
r o f f i
e r
are
I
C
re
pr
Stam.
•
te
Matrosafdelningen.
Ekonomi-
afdelningen.
te
P*
oo
re
-i
<1
Stam.
Beväring.
Stam.
te
*
O
a
CR
CKS
3
Ö3
re
CO
re
PS
re
O
er
O
<
p:
te
p
o
re
er
3
re
3
Pa
te
P
"P
er
p
sr
i-i
p
<
o
Eg
Ps
re
re
<-*
p
*1.
te
O
pr
re
re
*■<
o
re
P
Pa
Tf
re
re
-t
o
re
P
Pa
te
o
te
pr
o
Er
qtj
HH
05
pr
o
B
3
PT
P
►P
a
re
*■*»
P5
re
re
P
p
*-<
re
P
S*
re
er
te
e*-
O*
Pa
s,
•-<
c
S
P
re
er
te
o
B
B
PT
©
p
o
p
2.-6. öfverg&ngs&ren (forts ).
re
P
Pa
P
re
re
b
«
Pa
re
re
oa
o<?
Pa
re
PT
re
00
CR
b
te
p
B
p:
c) Under förberedande bevärings-  öfningarna:
Öfverstyrelse, stationer och varf.....
-t
re
re
re
P
P
Å
7
16
25
ll
—
—
96
67
327
—
—
21
65
—
Fartyg för kadetter, skeppsgossar, vestkusten,
sjömätning och beredskap .......
B
—
4
15
26
—
—
64
109
224
—
—
10
104
—
Skjutskolan . . .•...........
C
—
1
7
15
6
15
43
101
232
—
—
4
34
—
Torpedskolan.............
D
—
1
6
11
4
4
21
28
20
—
—
1
23
_
4 1. kl. pansar!)., förberedande bevärings-öfn.
L
2
4
9
19
—
—
82
132
—
—
436
5
54
44
Summa c)
9
26
62
82
10
19
306
437
803
—
436
41
280
44
1
79
1,546
44
321
T
480
Beräknad tillgång (med 390 U.O. och 3,000
2,31
7
mans sjömanskår)4)..........
12
32
83
no
10
19
379
838
701
—
470
58
329
—
d) Under eskaderöfning ärna:
2
37
1,018
387
2,775
Öfverstyrelse, stationer och varf.....
Fartyg för kadetter, skeppsgossar, vestkusten,
A
7
16
25
n
—
—
96
67
201
—
126
21
37
28
sjömätning och beredskap.......
Kustflottan (tillika rekrytkurs för stammens
B
—
4
15
26
—
—
64
109
194
—
30
10
104
—
matrosafd.) 6 pb., 3 tkr., 8 tb., 1 verkstf.
Stockholmseskadern (tillika rekrytkurs för
M
3
7
24
43
10
19
152
496
164
54
358
13
in
76
stammens matrosafd.) 1 2. kl. pb., 4 3. kl.
I
1
10
16
42
10
137
5
30
10
90
85
9
1
46
5
22
1
Skjut- och eldareskola för beväringen . . .
N
—
1
1
—
—
Summa d)
11
27
75
97
10
19
364
814
589
64
689
54
303
127
210
1,767
753
357
T
-c
!
880
Beräknad tillgång (med 390 U.O. och 3,000
3,00
4
mans sjömanskår)4)..........
12
32
83
no
10
19
379
1,128]
411
100 I
850
58
329
—
2
37
1,918
950
387 j
Årlig stamrekrytkontingent (utom karlskrifna
3,25
5
skeppsgossar)............
i
260 |
|
40 |
91
Bil. I. 3. (Forts.)
17.
18. | 19.
20.
21.| 22.
23.
24.
25.
26.| 27.
28.
29. |30.|31.| 32.
33.
34.
35.
36. | 37.
88.
och
m a n s k
a p
O
3
et-
P!
P
t»
P*
ce
r
Slut
summa.
Vid fördel-  ningen af
kostnaderna
i Bil. K
beräknas
följande
antal
Anmärkningar.
Eldareafdelningen.
Handtv.-
afdelningen.
Minör-
afdelningen.
O
3s
ce
ce
p
h
ce
CD
p
B
0
ce
er
ce
QQ
ce
•-<
<
O
<"
B
p:
P
tö
CD
CD
CD
H
◄
O
3?
ce
CD
p
os
P
£3
aT
Cl
p
0
ce
er
b
O
ce
B
CD
B
»
er
p
►ö
p
QO
P
B
B
ce
B
td
ce
<
§;
B
qq
H
ÖB
P
B
S
p
B
00
Stam.
tö
ce
<
So:
B*
OQ
g
s
p
ce
Stam.
td
ce
◄
p:
''-t
a
qq
W
p
b
Cu
<
ce
•-*
SO
ce
Stam.
tö
ce
<
SO:
>-i
5*
qq
g
B
Os
3
U.O. och U.O.K.
K*
ce
P
ce
to
o
ce
er
03
S
ce
E
p
*-i
ce
a
b
o
ce
tr
C
O
W
P
B
CL.
■<
ce
P
>-<
ce
cj
O
o
ce
er
ej
b
M-
er
B
5*
OS
•-4
to
0
ce
er
03
B
5’
Os
3
ce
p"
B
td
CD
<
So:
2.
B*
qq
5
3
15
_
_
2
_
_
_
_
_
_
59
_
_
122
479
_
660
_
_
*) Endast från öf-
ningsanslaget.
30
18
68
—
7
16
—
—
—
—
—
9
45
9
—
in
539
—
704
*)
—
9
10
24
—
6
3
—
—
—
—
—
2
29
2
15
62
404
—
512
>)
—
21
28
73
33
8
11
—
—
—
—
—
3
22
3
4
Öl
183
33
296
104
25
68
36
28
140
12
12
11
34
11
—
167
262
620
1,094
—
3)
8) Därutöfver kom-  menderas det an-
133
95
208
173
33
44
25
189
25
19
5131,867
653
3,266
_
_
tal beväringsmän
''—r
af eldareafdel-
ningen, som ut-
rymmet medgif-
ver.
609
4) Fördelningen å
256
225
264
175
48
85
_
12
2
7
15
25
247
25
19
753
2,469
660
4,173
_
_
stater och afdel-
745
sr
"39"
ningar är uppta-  gen under förut-
920
sättning att kust-
artilleriet öfver-
5
3
15
—
—
2
—
—
—
—
—
—
59
—
—
122
325
154
660
—
—
tagit fasta min-
försvaret.
30
18
56
12
7
16
—
—
—
—
—
9
45
9
—
in
497
42
.704
*)
—
147
137
117
144
26
21
24
87
24
19
338
1,046
632
2,146
1,046
632
33
30
16
42
4
7
4
2
4
6
6
3
27
3
90
276
174
570
276
174
3
2
—
3) 8
2
—
—
—
—
—
—
1
2
1
—
16
12
94
125
—
2)
218
190
204
206
89
46
4
2
4
6
6
37
220
37
19
677
2,156
1,096
4,205
—
—
612
S
12
818
256
225
264
335
48
85
—
12
2
7
29
37
247
37
19
753
2,469
1,314
4,839
—
—
745
1
33
39
1,080
88
7
5
400
92
Beräkning öfver behof och tillgång af personal
1.
2.
3-i
4-1
5.
6.
7-1
8.|
9. |
10. 1
il.
12.
13. | 14.
15.
16. |
tö
Officerare.
U n
d e
o f f i c
e r
are
CD
CD
?5
wr*
B_
Stam.
w
Matrosafdelningen.
Ekonomi-
afdelningen.
aq
2
ST
CD
N
<
Stam.
Beväring.
Stam.
hd
W
oq
oq
3
w
o
C/3
w
CD
cn
CD
O
O
er
CD
p:
B
O
3
3
CD
P
er
p
e-r-
<D
<
O
Bs
-t
P
ce
G
Ö
pt
CD
>-l
O
CD
B
pr
*i
o
CD
B
G
Ö
B
qq
JsS
05
B"
7?
O
cL
O:
TT
P
CD
B
CD
B
O
<-r>
CD
CD
P
CD
P
B
o
CD
er
CD
B
c+-
Qj
CD
P
<-r»
CD
B
C?
CD
P
■-t»
o
CD
er
o
B
O
3
W
pr
o
B
CD
s
*-<
p
c!
£
s
*-t
C
3
O
3
oT
cd
B
B
3
O
Oj
Tf
Oj
CD
b
b’
3*
7. öfvergångsåret.
a) Under vintern:
o>
Pj
O:
CD
>1
f*
CD
aq
*-<
CD
B
aq
CD
B
w
p:
B
Lika med under 2.—6. åren (Bil. I. 3.) . .
a)
7
21
47
80
—
20
249
507
897
—
504
29
211
52
b) Under skjutskolan:
155
1,653
2
40
Lika med under 2.—6. åren (Bil. I. 3.) . .
b)
9
25
57
72
6
15
287
429
777
—
442
41
233
73
c) Under eskaderöfningarna:
163
1,493
2
74~"
Lika med under 1. året (Bil. I. 2.) . . . .
b)
10
25
69
84
10
19
307
657
755
46
266
49
265
tlOl
188
1,719
312
å
14
8. och 9. öfvergångsåren.
a) Under vintern:
Lika med under 10. året (Bil. I. 1.). . . .
a)
7
21
51
92
—
20
301
587
897
—
912
33
251
104
b) Under skjutskolan:
171
l
1,785
284
1
Lika med under 10. året (Bil. I. 1.) ...
b)
9
31
71
105
18
19
397
569
959
—
831
47
264
161
c) Under eskaderöfningarna:
2
16
1,925
a
in-
Öfverstyrelse, stationer och varf.....
Fartyg för kadetter, skeppsgossar, västkusten,
A
7
16
25
11
—
—
96
67
201
—
126
21
37
28
sjömätning och beredskap.......
Kustflottan (tillika rekrvtkurs för stammens
B
—
4
15
26
—
—
64
109
194
—
30
10
104
—
matr.-afd.) 6 pb., 3 tkr., 12 tb., 1 verkst.f.,
1 h.m.f...............
0
3
7
29
48
18
19
158
512
164
54
358
14
119
77
Stockholmseskadern (tillika rekrytkurs för
stammens matr.-afd.) 1 2. kl. pb., 4 3. kl.
pb., 2 kb., 4 tb., 1 b.m.f........
I
1
—
10
16
—
—
42
137
30
10
90
9
46
22
Summa c)
11
27
79
101
18
19
360
825
589
64
604
54
306
127
2
18
1,774
668
360
T
795
Beräknad tillgång (med 390 U.O. och 3,000
2.929
mans sjömanskår)*)..........
12
32
83
no
18
19
379 | 1,128| 411
—
980
58
329
—
d) Under hösten:
2
37
1,918
387
3,785
Lika med under 10. året (Bil. I. 1.)
...
d)
^ 7
21
47
80
—
20
249
507
897
—
476
29
211
52
155
1,653
240
93
Bil. I. 4 och 5.
för flottans öfningar under 7.—9. öfvergångsåren.
17. |
18.1
!9. 1.
20. |
21.1 22.|
23.|
24.|
25.[ 26-1
27.|
28.| 29. |30.|31.| 32. |
33. |
34. |
35. |
36. | 37. |
38.
och
man
s k
a p.
Slutsumma.
Eldareafdelningen.
Handtv.-  afdel ningen.
Minör-
afdelningen.
O
0
to
1
v icl luruei-
ningen af
kostnaderna
Stam.
Stam.
M
Stam.
o
P»
to
to
tö
to
to
d
i Bil. K
beräknas
följande
antal
U.O. (
7T
J>S
O
to
SI-
Bevaring.
uo. (
a
p
to
<
p:
5*
QR
a
U.O. (
1-4
g
2. och 3.
Beväring.
s
<T+-
p:
P
05
2.
p
ÖB
sT
S
o
O
Hl
£
P=
3
3.
35
to
to
-i
QO
■
o
o
to
er
a
O
CD
B*
*5
p
05
Beväring
Tillsammal
Anmärkningar.
och U.O.K.
1. eldare.
B. kl. eldare.
Eldare.
noll U.O.K.
to
P
to
p
Ö
O-.
<r*-  <
to
N
P
to
to
P-
c3
O
*
3
5’
o»
3
kl. minörer.
Minörer.
to
h
er
•-t
to
CD
to
3.
P
►1
P
0
cV-
cd
ö
P
3
3
»
o
CD
Stam.
tö
to
<
p:
2.
5’
ep
62
119
200
120
15
36
—
i
2
10
8
155
8
20
356
1,982
676
3,197
—
—
*) Fördelningen å
stater och afdel-  ningar är uppta-  gen under förut-  sättning att kust-
114
381
125
122
51
251 34
2
13
4
6
6
22
169
22
15
469
1,687
643
3,005
—
—
172
318
151
173
156
59
29 | 40
4
2
12
4
6
6
29
198
29
19
559
2,051
579
3,435
—
—
artilleriet öfver-  tagit fasta min-  försvaret.
496
6
9
12
94
151
200
336
23
48
_
1
2
10
—
•
12
171
12
20
452
2,146
1,352
4,153
—
—
445
7
1
lo
203
139''195
310
45
57
—
2
4
6
6
33
234
33
19
694
2,193
1,308
4,481
—
—
5
537
3
15
1
02
2
12
59
122
325
154
660
—
—
30
18
56
12
7
16
9
45
9
—
in
497
42
704
—
157
149
131
154
26
22
—
2
4
6
6
24
105
24
19
357
1,107
649
2,261
1,107
649
33
30
16
42
4
7
4
2
4
1 6
6
3
27
3
—
90
276
174
570
276
174
225
200
218
208
37
47
4
1 4
8
12
12
36
236
36
19
680
2,205
1,019
4,190
—
—
<543
u
25G
851
| 225 | 264
310
48
85
—
12
27
14
36
25r
3(
1!
753
2,469
1,304
4,836
—
745
1
3T
39
62
1,055
119 200
148
15
36
_
1
2
10
—
8
150
8
2(1
35C
1,982
671
3,19’
-
—
881
>1
18
F 12
Detaljberäkningar öfver behof och till
-
1.
2.
3-1 4.
5.
6.
7-
8.
9.
10.
n.
12.
13.
14.
15.
16.
Officerare.
U nderoffi
cerare
Stam.
S=
Matrosafdelningeu.
Ekonomi-
afdelningen.
Hj-
CD
C
-i
<
Stam.
Beväring.
Stam.
1
w
n
c-f-
B
&
o
o
er-
o
B
B
n
s
Oj
S
n
•i
K
ce
ÖB
3
O
O
■<
Detaljberäkniugar.
O
*-
fa
5‘
ep
3
g
B
D
o.
O:
>1
SS
?
9
rc
Kaptener.
ubalternofficerare.
n
◄
O
2»
«
rs
»-«
-
3
3
CD
P
i.
p
P
U.O. och U.O.K.
K
•-(
K*
tt
ce
P
?
K.
s.
n
beroende af yrkesgren.
Yrkesutbildade.
beroende af yrkesgren.
U.O. och U.O.K.
Ekonomimän.
ring. Ekonomimän.
Ofverstyrelsen och sj ökarte verket ....
_
2
5
7
_
_
_
3
_
4
Carlskrona station..........
—
2
2
8
4
—
—
47
24
68
_
62
13
21
19
Öfverstyrelse,
>
varf ...........
1
2
3
2
—
—
13
15
65
_
30
_
1
1
stationer och
varf.
>
beväringsbefälhafvare m. m. .
—
—
1
1
1
—
—
4
8
_
1
Stockholms station..........
—
1
2
4
3
—
—
19
10
36
_
34
6
14
7
>
varf ...........
—
1
3
2
—
—
—
8
7
28
_
_
_
1
1
»
beväringsbefälhafvare m. in. .
—
—
1
—
1
—
—
2
3
—
—
1
Summa *)
A.
7
16
25
11
—
—
96
67
201
—
2)126
21
37
2)28
Freja för sjökrigsskolan........
5 skeppsgossefart. (Gladan, Falken och
1
3
7
—
—
17
40
3)126
—
—
1
16
14
3 st. lika Najaden) rymmande 432 skg.
—
—
1
5
9
—
—
25
12
_
_
_
3
23
_
Fartyg för ka-
2 st. 1. kl. kanonb. i beredskap (1 i Carls-
detter, skepps-
krona, 1 i Stockholm).......
—
—
—
2
2
—
—
6
10
_
_
20
2
10
2
gossar, vest-
1 2. kl. kanonbåt i beredskap (i Carls-
mätning och
krona)..............
1
1
—
—
3
16
_
_
10
1
4
3
beredskap.
1 1. kl. kanonbåt till vestknsten ....
—
—
—
1
2
—
—
4
8
_
_
16
1
6
3
Drott...............
—
—
1
1
2
—
—
4
20
_
_
12
12
3
Sköldmön..............
1
—
—
1
O
2
_
1
Kåre................
—
—
1
_
_
Sjöraätningsfartvg..........
1
2
2
—
—
3
—
38
—
—
2
7
—
Summa
B.
—
4
15
26
—
—
64
109
106
—
2)58
10
79
2)25
Stockholm............
1
1
12
14
SO
_
2
15
7
Skjutskolan. ,J
2 st. 1. kl. kanonbåtar........
—
—
—
2
—
—
—
6
10
20
_
2
10
2
Afd.-chef och instruktionspersonal . . .
—
—
1
4
4
—
—
33
7
_
_
__
Personal genomgående kurs......
—
*)15
14
15
—
70
182
--
75
—
—
—
Summa
C.
1|
7
20
4)14
15
*)51101
232
—
4)75
4j 25
9
95
Bil. I. 6.
gång af personal för flottans öfningar.
17.
18.
19.
20.
21.| 22.| 23. j 24.
25.
26.
27.
28.
29.
30.
31.
32.
33.
34.
35.
36.
37. |
38.
och
manskap.
Q
|
»i
SB
ce
£
rtT
T
Slutsamma.
Vid fördel-  ningen af
kostnaderna
i Bil. K
beräknas
följande
antal
Anmärkningar.
Eldareafdelningen.
Hand tv. -  afdelningen.
Mindre
afdelningen.
Officerare (stam och reserv).
Civilmilitära.
Reservofficersaspiranter.
U.O. och U.O.K.
Gemenskap af stammen.
Beväring.
Tillsammans.
Stam.
?
*»
2.
5*
cw
w
£
8
Stam.
Bevaring. Handtverkare.
Stam.
Beväring. Minörer.
U.O. och U.O.K.
1. kl. eldare.
2. och 3. kl. eldare.
U.O. och U.O.K.
Handtverkare.
U.O. och U.O.K.
1. kl. minörer.
2. och 3. kl. minörer.
Stam.
Beväring.
14
3
4
21
*) Denna summa an-
3
_
2
_
_
_
_r
—
—
16
—
—
60
118
81
275
—
—
gifver endast den
2
4
_
_
_
_
_
__
—
—
8
—
—
15
85
31
139
—
—
för tjänstgöring i
5
8
—
16
—
—
land ständigt er-
1
_
_
_
_
_
_
10
—
—
25
61
41
137
—
—
forderliga minsta
3
10
_
_
_
_
_
_
—
—
6
—
—
11
46
1
64
—
personalstyrkan.
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2
—
—
3
3
—
8
—
Vintertiden till-
5
3
15
122
325
154
660
—
—
gare personal för
tjänstgöring i öf-
v erstyrelsen, sjö-
6
2
2
16
2
6
2
11
2
—
26
192
30
261
7)
—
karteverket, sta-
tionerna, sjökrigs-
—
—
—
—
—
5
—
—
—
—
—
4
15
4
—
28
40
—
87
7)
—
och sjökrigshög-
skolorna m. m.
6
4
8
8
4
—
—
—
—
—
—
—
4
—
—
18
32
30
84
7)
—
2) Detta behof fylles
3
2
4
_
2
_
_
_
_
_
—
2
—
—
7
24
17
50
7)
—
under eu del af
4
6
1
6
10
3
7
1
2
1
—
—
—
—
—
1
2
3
4
1
2
—
9
11
27
42
19
22
59
81
8)
7)
_
*) Däraf 60 3. kl.
2
9
_
12
7)
_
matroser genom-
1
_
2
7)
_
gående, rekrytkurs.
3
2
8
8
55
—
68
8)
—
4) Först från och med
30
18
83
2)35
7
16
9
4o
9
—
in
421
118
704
—
—
dessförinnan re-
spektive lO, 6,43,
0 och 0.
3
6
8
2
3
_
_
_
—
—
2
2
2
—
19
76
7
106
—
—
6
4
16
_
4
_
_
—
_
—
—
2
—
—
18
60
2
82
—
—
_
_
_
_
_
—
t!
—
—
33
7
—
49
—
—
75
371
296
75
9
10
24
—
0
3
—
—
_
2
42
2
15
70
395
84
608
296
‘)75
96
1.
2. | 3,| 4
|6
1 6.
1 7.
|8
1 9-
1 10-1 11.
j 12. j 13.
114. j 15-| 16.
Officerare.
Underofficerare
Stam.
W
Matrosafdelningen.
Ekonomi-
afdelningen.
tö
er
hti
d?
%
<
Stam.
Beväring.
Stam.
te
W
e_
p"
05
b
P:
P
C
«
O
3
B
»
D
eu
te
P
-3
CZ>
er
«"
a
re
CD
re
<
O
3
re
PS
re
re
B
cd
35
CD
n
u.o.
K*
O
er
re
-t
c
re
P
<-t
t*r
O
er
re
O
re
p
eu
u.o.
te
<
V
p
05
W
o
5
©:
P
re
P
re
-t
o
Cfc
re
-t
P
re
p
p
e-t-
re
o
re
er
CD
p
ert*
er
re
p
CD
P
CT
re
p
o
re
P“
p
o
B
te
?r
o
p
3
P
te
£
£
''<
S
o
re
P
re
ö
eu
er
eu
O
p:
eu
te
CD
CK
te
p
p:
re
re
re
P
[2 verkstadsfartyg ...........
2
_
_
_
6
10
20
i
13
10
2 st. 1. kl. torpedbåtar........
2
6
Torpedskolan.
^4 st. 2. >
>
.......
2 st. bevakningsbåtar, 1 lysbåt.....
_
4
3
12
Afd.-chef och. instruktionspersonal . . .
—
—
1
2
i
—
—.
—
. —
___
_
_
_
_
_
Personal genomgående kurs......
2
10
4
4
6
—
Summa
D.
—
1
6
n
4
4
21
28
20
—
—
i
13
10
1 1. kl. pansarbåt vid stationen för be-
(Fr. o. m. 2.
väring..............
4 st. 1. kl. pansarbåtar vid stationen för
—
—
—
1
3
—
—
13
20
—
—
126
i
10
13
åxet).
beväring.............
—
1
4
12
—
~
52
80
—
—
476
4
40
52
(Fr. o. m. 8.
''8 st. 1. kl. pansarbåtar vid stationen för
året.)
bevaring.............
—
1
8
24
—
—
104
160
—
—
912
8
80
104
Signalskola,
rekryt- och
bevärings- J
Högste befälhafvare och en divisionschef
med staber............
2
1
1
2
3
8
2
2
öfningar (fr. o.
8 st. 1. kl. pansarbåtar........
—
—
8
16
34
—
—
160
256
5)340
_
572
8
104
88
m. 8. året.
1 handminefartyg..........
1
1
—
—
2
—
—
—
1
4
1
Summa
G.
2
9
18
37
~
165
264
340
r
572
11
no
89
Högste befälhafvare och två divisionschefer
Kustflottan,
med staber............
—
3
1
1
3
_
4
10
_
_
3
2
tillika rekryt-  kurs för stam-,
mens matros-
8 st. 1. kl. pansarbåtar........
—
—
8
16
34
14
15
160
496
•)160
64
448
8
104
88
3 st. torpedkryssare.........
—
—
3
9
—
18
78
•6
60
3
21
9
afdelning (fr.
12 st. 1. kl. torpedbåtar.......
—
—
12
8
4
4
12
48
_
_
_
_
12
o. m. 10. året;.
1 torpedverkstadsfartyg........
1
—
2
4
4
_
2
1
2
1
1 handminefartyg..........
1
1
—
2
—
—
—
—
1
4
1
Summa
H.
8
9
83
56
18|l9; 198
636
164 70
510
16
145
99
Bil. I. 6. (Forts.) 97
17.
18.
19.
20.
21.
22.| 23.
24.
25.
26.| 27.
28.
29. {30. J31. | 32.|
33. | 34.
35.
36.
37.
38.
och
manskap.
Sluts
u m m a.
Vid fordel-
Eldareafdelningen.
Handtv.-
afdelningen.
Minör-
afdelningeu.
9
ningen af
Stam
Stam.
Stam.
Q
Bl
ce
ce
tö
ce
B
ce
B
i Bil
K
tö
•i
U.O. och U.I
U.O. och U.O.K.
K
to
o
ce
er
Bevaring.
U.O. 0
p
b
ce
<
p:
p
U.O. o
J—*
pr
2. och 3.
Beväring.
B
p!
■t
P
oo
ce
ce
p"
3
o
Civilmilitä]
■<
O
8
ce
ce
''-t
g
ce
B
00
pr
p
*3
P
oo
Bevaring
Tillsammar
beraknas
följande
antal
Anmärkningar.
. eldare.
pr
2-
s
p
Eldare.
ch U.O.K.
5”
Ce
>r
p
3
p
b
ct-
<
ce
pr
p
ce
er
cj
O
*
minörer.
£
b’
O:
Minörer.
ce
p-
H
ce
oo
ce
•-«
<5
p
3
B
ce
4
O
h
P
E
g
ce
B
00
Stam.
tö
CD
<
p:
ce
ce
ce
tK5
6
4
8
2
6
2
2
2
15
53
18
90
5) Däraf 150 i sig-
2
4
4
4
14
—
18
—
—
nalskola och 190
4
8
8
8
28
36
—
—
rekrytkurs.
3
—
6
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
6
6
12,
—
—
6) Genomgående re-
—
—
_
_
6
—
—
—
—
—
—
1
4
1
—
6
—
—
11
—
—
krytknrs.
7) Endast från öf-  ningsanslaget.
6
12
55
25
5
16
—
4
12
72
25
129
104
25
21
28
73
33
8
11
3
22
3
4
51
173
43
206
104
25
8) Från särskilda
anslag.
9) Endast från be-
väringsanslaget.
8
8
—
,
30
2
3
1
4
1
—
24
41
169
239
—
—
10) Två mindre än
164
057
besättningslistan
32
32
148
8
12
4
17
4
06
676
e)
på 7 af pansar-  båtarna.
64
64
—
886
16
24
8
33
8
—
192
328
1,352
1,913
—
e)
3
6
3
5
10
24
| 862
900
136
80
48
240
24
24
16
10)58
16
—
328
852
900
2,154
2
—
2
2
—
1
—
2
4
6
6
—
2
—
—
7
17
9
35
17
9
138
80
50
242
24
25
—
2
4
6
6
10
66
10
—
340
879
909
2,213
879
909
136
128
96
144
24
24
3
24
8
72
3
24
15
7
328
12
1,008
744
30
2,191
11,020
744
27
15
21
18
6
3
12
3
—
54
135
93
297
135
93
24
36
36
24
24
—
4
36
132
24
220
132
24
2
2
_
2
2
3
.
1
—
—
7
15
5
28
15
5
2
2
2
-
1
—
2
4
6
6
2
—
—
7
17
9
35
17
9
1191
181
155
100
32
! 28
2
4
O
| 680
110 30
10 4301.810
! 875
2,801
1,819
875
98
i.
1 2.
3.
|4.
5.
6.
7-
8.
| 9.
| 10-1 11.
|12.| 13.
114-
i 15.
16. |
Officerare.
Un
deroffioerare
.
Stam.
»
M åt ros af d el ni n gen.
Ekonomi-
afdelningen.
3
ÖB
3
Stam.
Beväring.
Stam.
<
Ce
enl
3
rA
et
ce
3
o
O
a''
5’
qt?
p:
P
©
a
P-
fT
O
p
B
B
et
P
P.
O:
pr
SB
Kaptener.
1
f
3
O
P?
o
<
O
3s
a
et
-1
P
et
(t
2
£
SB
P
U.O. och
K
pr
et
ce
B
er
O*
et
0
(t
P
1
p
►*♦»
r<
*-*
*-
et
K
P
e+-
er
g-
*■<
g
P
Pa
et
8,
U.O. och
Kl
*r
—t
å
§
3
9
P
o:
ft
p
et
3
SB
et
G
P-
P
p-
et
•-<
•%
pr
et
ce
<K
£
p
ep.
rt
•-i
ar
S
9
(K
G
P
\
o
9
5
9
g
9
‘
Eskaderchef med stab.........
_
1
—
1
_
_
_
2
4
__
_
_
1
i
_
eskadern, till-
1 2. kl. pansarbåt...........
1
3
—
—
8
26
6)8
2
22
1
8
4
lika rekryt-  kurs för stam- <
4 st. 3. kl. pansarbåtar........
—
—
—
4
4
—
—
16
48
6)12
4
32
4
20
8
2 st. 1. kl. kanonbåtar........
—
—
—
2
4
—
—
10
46
6)10
4
36
2
12
6
afdelning (fr.
1 1. kl. och 3 st. 2. kl. torpedbåtar . .
—
—
—
1
4
—
—
4
13
—
—
—
—
1
3
o. m. 1. året).
1 handminefartyg..........
1
1
—
—
2
—
—
—
—
1
4
1
Summa
i.
1
—
10
16
—
—
42
137
30
10
90
9
46
22
Kustflottan,
tillika rekryt-  kurs för stam-
[Högste befälhafvare och en divisionschef
med staber............
—
2
l
1
2
—
—
3
8
_
_
_
2
2
_
4 st. 1. kl. pansarbåtar........
—
—
4
8
18
6
15
80
248
6)180
32
124
4
52
44
mens matros-
2 torpedkryssare...........
—
—
—
2
6
—
—
12
52
6)20
4
20
2
14
6
(1. o. 7. åren).
8 st. 1. kl. torpedbåtar........
—
—
—
8
4
4
4
8
32
—
—
—
—
8
1 torpedverkstadsfartyg........
—
—
—
—
1
—
—
2
4
4
—
2
1
2
1
Summa
j.
2
5
19
31
10
19
105
344
204
36
146
9
78
51
Signalskola
Högste befälhafvare med stab.....
2
1
1
2
4
1
2
ningsöfn. för
4 st. 1. kl. pansarbåtar........
—
—
4
8
18
—
—
80
148
n)150
—
286
4
52
44
beväringen
(2.—7. åren).
1 handminefartyg..........
1
1
—
—
2
—
—
—
—
1
4
1
Summa
K.
2
4
10
20
—
-
84
152
150
—
286
6
58
45
Förberedande
Högste befälhafvare med stab.....
4 1. kl. pansarbåtar.........
2
1
1
2
4
1
2
(1.—6. åren).
—
—
4
8
18
—
—
80
128
—
—
436
4
52
44
Summa
L.
2
4
9
19
—
—
82
132
—
—
436
5
54
44
Kustflottan
Högste befälhafvare och två divisions-
chefer med staber.........
—
3
1
1
3
—
—
4
10
—
—
3
2
—
kurs för stam-
6 st. 1. kl. pansarbåtar........
—
—
6
12
26
6
15
120
372
6)160
48
296
6
78
66
mens matros-
3 torpedkryssare...........
3
9
—
—
18
78
—
6
60
3
21
9
(2.—6. åren).
8 st. 1. kl. torpedbåtar........
8
4
4
4
8
32
—
—
—
—
8
—
1 torpedverkstadsfartyg........
—
—
—
1
—
—
2
4
4
—
2
1
2
1
Samma
M.
3
7
24
43
10
19
152
496
164
54
858
13
in
76
Bil. I. 6. (Forts.)
99
17.
18.
19.
20. |21.| 22.| 28.| 24.
25.| 26.| 27.
28.
29. |30.|31.| 32.
33.
34.
35.
36.
| 37.
38.
och
manskap.
Sluts
u m m a.
vid fordel-
Eldareafdelningen.
Handtv.-
afdelningen.
Minör-
afdelningen.
O
ningen af
Stam
Stam.
Stam.
O
<*
3
o
SS
ro
O
CP
i Bil. K
K
EU
B
U.O. och ILO.K.
K*
PT
2. och 3
Beväring.
U.O. och U.O.K.
W
P
B
Cu
n
<
p:
B*
<W
5C
c2
9
o
2
2. och 3.
Beväring.
S.
ST:
r-1
P
m
e-*-
P
«
ce
e*-
P
3
o
Civilmilitä]
<
o
b-:
n
ro
7.
g
O
O
O
B*
a
B
ce
pr
p
"O
p
>-*»
00
s
s
CD
B
Beväring
Tillsammei
beräknas
följande
antal
Anmärkningar.
. eldare.
gr
ro
eu
p
Eldare.
<
ro
pr
p
•i
CD
p
B
O-
O
ä*
p
ch U.O.K.
minörer.
pr
§.
B*
Os
Minörer.
<?
B-
►1
CD
CO
•H
p
B
B
cT
b
j*
m
Stam.
ce
ro
<
p:
ro
(K
''
4
1
2
i
3
5
10
} 51
36
n) I signalskola.
5
—
8
2
4
—
16
46
36
103
8
8
—
16
—
4
4
—
—
—
—
—
8
—
—
28
92
64
192
92
64
10
8
6
12
6
8
12
4
2
2
2
6
5
2
—
24
12
82
34
58
7
172
58
82
34
58
7
på 4 af pansar-  båtarna.
2
—
2
2
—
1
—
2
4
6
6
—
2
—
—
7
17
9
35
17
9
33
30
16
42
4
7
4
2
4
6
6
3
27
3
—
90
276
174
570
276
174
68
64
48
72
12
12
3
12
6
36
3
12
15
5
164
10
604
272
24
1,103
i 614
272
•
18
10
14
12
4
2
8
2
—
36
no
42
198
no
42
16
24
24
16
16
—
4
24
88
16
148
88
16
2
2
—
2
2
3
—
—
—
—
—
—
1
—
—
7
15
5
28
15
5
104
100
86
102
18
15
17
67
17
19
236
827
335
1,501
827
335
68
48
16
120
12
12
3
8
4
30
3
8
—
3
164
6
426
450
16
1,078
l 432
450
2
—
2
2
—
1
—
2
4
6
6
—
2
—
—
7
17
9
35
17
9
70
48
18
122
12
13
—
2
4
6
6
11
36
11
—
174
449
459
1,129
449
459
_
_
3
4
3
3
6
16
} 9)
68
36
28
140
12
12
—
—
—
—
—
8
30
8
—
164
256
620
1,078
68
36
28
140
12
12
—
—
—
—
11
34
11
—
167
262 620 1,094
_
102
96
72
108
18
18
3
18
8
1S)50
3
18
15
7
246
12 -  796618
30
1,643
{• 808
518
27
15
21
18
6
—
—
—
—
—
—
3
12
3
—
54
135
93
297
135
93
16
24
24
16
—
16
—
4
24
88
16
148
88
16
2
2
—
2
2
3
—
—
—
—
1
—
—
7
15
5
28
15
5
147
137
117
144
26
21
|
24
87 24
19338
1016632 2.146 1.046
632
100
1.
Detalj beräkningar (forts ).
Skjut- och
eldareskola
för beväring
(2.—6. åren).
2 st. 1. kl. kanonb. däraf den ena i stället
för den i beredskap........
Instruktionspersonal utom kanonbåtarnas
befäl m. fl.............
Beväringsmän genomgående kurs ....
Summa
Kustflottan
tillika rekrytkurs
för stammens
matrosafdelning
(8. o. 9. åren).
Högfste befälhafvare och två divisionschefer
med staber.........
6 st. 1 kl. pansarbåtar........
3 torpedkryssare...........
12 st. 1. kl. torpedbåtar.......
1 torpedverktadsfartyg........
1 handminefartyg...... . . . .
Summa
2.
3.
4-
5.|
6. |
7.
8.
9.
|10.
1 11. 1
12.
13.
14.
15-|
16. |
Beteckning.
Of f
icerare.
Jas
a
CD
o
<
O
as
«
o
00
p
CD
p
o
et-
ta
Underofficerare
Stam.
Reservofficerare.
Matrosafdelningen.
Ekonomi-  afdeln ingen.
Flaggman och kommendörer. |
Kommendörkaptener.
Kaptener.
Subalternofflcernre.
Stam.
Beväring.
Stam.
Beväring. Ekonomimän.
U.O. och U.O.K.
Yrkesutbildade.
Oberoende af yrkesgren.
w*
ca
s
ct-
£
eu
g
fä"1
Oberoende af yrkesgren.
U.O. och U.O.K.
Ekonomimän.
—
—
—
i
—
—
~
3
5
—
—
10
1
5
1
T“
—
—
—
1
—
—
7
—
—
—
75
—
—
N.
—
—
i
1
—
—
10
5
—
—
85
1
5
1
3
i
i
3
4
10
3
2
—
—
ti
12
26
it
15
120
372
6)160
48
296
6
78
66
—
—
—
3
9
—
—
18
78
—
6
60
3
21
9
—
—
—
12
8
i
4
12
48
—
—
—
—
12
—
—
—
—
—
1
—
—
2
4
4
—
2
i
2
1
—
—
1
1
—
—
2
—
—
—
—
i
4
1
0.
3
7 29
4S
18
19
158 512
164
54
358 14119
77
Bil. I. 6. (Forts.)
101
17. |
18. |
19.1
20. | 21.1
22.|
23.|
24. | 25.|
26.| 27.| 28.|
29.| 30.|
31.1
32.|
33. |
34.|
35. |
36. | 37. |
38.
och
manskap.
Civilmilitära stater.
Slutsumma.
Vid fördel-  ningen af
kostnaderna
i Bil. K
beräknas
följande
antal
Anmärkningar.
Eldareaf d el ningen.
Handtv.-
afdelningen.
Minör-
afdelningen.
Officerare (stam och reserv).
O
B
g
3
tÖ
rt
ÖB
a
o
s»
33
Ci
a
-t
DB
B
CD
►i"
v
3
(0
U.O. och U.O.K.
Gemenskap af stammen.
Beväring.
Tillsammans.
Stam.
Beväring. Eldare.
Stam.
Beväring. Handtverkare.
Stam.
Bevaring. Minörer.
U.O. och U.O.K.
H*
W
cd
s
&
fi
2. och 3. kl. eldarc.
U.O. och U.O.K.
Handtverkare.
U.O. och U.O.K.
1. kl. minörer.
2. och 3. kl. minörer.
Stam.
Bevaring.
13) Beväringsmän af
3
2
_
8
2
i
i
i
—
9
12
19
42
—
1
eldareafdelningen
kommenderas till
8
—
det antal utrvm-
13)
—
75
75
—
1
met medgifver.
3
2
—
8
2
i
2
i
—
16
12
94
125
—
—
3
8
3
7
12
30
JVIft
102
96
72
108
18
18
18
58
18
15
246
796
518
1,651
27
15
21
18
6
c
12
3
—
54
135
93
297
135
93
24
36
36
24
_
—
—
—
—
24
4
36
132
24
220
132
24
2
2
2
2
3
1
—
—
7
15
5
28
15
5
2
2
2
1
—
2
4
6
6
2
7
17
9
35
17
9
157
149
131
154
26
22
o
1
6
6
24
1051 24
19
&57
1,1071649 2,26111,107
649
F 13
102
Bil. J.
Beräkning öfver den sjötid, som med tillämpning af den i Bil. H. föreslagna
öfningsplanen skulle tiilkomma stampersonalen inom olika tjänstegrader och
afdelningar, dels sedan beväringens öfningstid blifvit utsträckt till ett år dels
under öfvergångstiden, då beväringens öfningstid skulle utgöra 197 dagar
(2.—6. öfvergångsåren).
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
Sjötid
dagar för hvar och en af det i stat npptagna
antalet.
Tjänstegrad eller afdelning.
Antal
enligt
stat.1)
Sedan beväringens öfningstid
blifvit utsträckt till ett år.
Under öfvergångstiden. då
beväringens öfningstid utgör
197 dagar (2.—6. åren).
Anmärkningar.
0
A fartyg
A fartyg
liggande
Summa
A fartyg
Ä fartyg
liggande
Summa
stationen.
vid
stationen.
ajötid.
stationen.
vid
stationen.
sjötid.
Officerare.
*) Antalet en-
Flaggman och kommendörer
12
56
—
56
44
—
44
ligt stat är
Kommendörkaptener . . .
34
72
4
76
53
4
57
upptaget lika
Kaptener........
88
113
11
124
73
6
79
med det antal,
Snbalternofficerare ....
116
172
24
196
134
14
148
som i 1900 åra
Medeltal
.....
132
16
148
97
9
106
proposition
till riksdagen
angifvits så-
U.O. och U.O.K.
’ ■
398
146
■ v*;,
som erforder-  ligt från in-
M atrosafdelningen ....
30
176
106
18
124
gången af år
Ekonomiafdelningen . . .
60
96
15
in
76
9
85
Eldareafdelningen ....
270
164
28
192
112
16
128
gen 250 offi-
Handtverksafdelningen . .
50
166
37
203
119
22
141
Minörafdelningen ....
12
46
—
46
21
—
21
underofficera-
Medeltal
—
148
28
176
105
17
122
re och 3,000
man underof-
Gemenskap.
ficerskorpra-  ler och ge-
Matrosafdelningen ....
1,620
161
11
172
126
7
133
menskap.
Ekonomiafdelningen . . .
Eldareafdelningen, 1. kl.
345
141
27
168
112
16
128
sjömän.......
Eldareafdelningen. 2. och
237
145
32
177
•
101
19
120
3. kl. sjömän.....
2781
142
—
142
105
—
105
Handtverksafdelningen . .
90
105
29
134
SB
19
105
Minörafdelningen ....
301
92
—
92 !
41
—
41
Medeltal
-1
152
15
167 |
117
9
126
v.''
vin rjo''; r? v. !!«•>«
;|nu.''It-: iföfj tidiKi hiv
.ffii-grtän*viv*& yrsihjfftteH
~tu
bfeyriJity
Ji. v# .
^ ■-
i
t?
. / *''£ ,
5 i jthii iit
i:i«iiy
£.
*uf".?''»m : xKh>'' *c
..-flit**»!
•
i
3 £
. • » K''.
;X‘r>
•*
’ / ■
/''**£*$• f i..*i v • rs* ''''
•r. ..
i. : ''Am* .ti: ■
-v:. J :.i!4
.... * :
.■ ''
•• A .Hit :>■ • '' : ><{* ■
■
■ /''
; . ■>{»* ••:■''!.*>$< /• ’**•''
./T «
•”. . '' . .
1J* i*/r 5.- 1
:>* A
r;*i‘ v.. ••,;•
.''0. :»iÄ-''VC
K-;
;••■*«'':’•
i
104
Beräkning öfver öfningskostnadernas vid flottan fördelning mellan flottans
öfningstid blifvit ut
-
1.
1 2.
1 3-
4.
5.
6.
7.
1
£
©
Datam
för
re" tS
3. x
VT- Q
=
2. ©j sr!
Ut- och
k
Öfrig expeditions-  kostnad
i Bil. H.
rustningens
början.
afmönstring.
Sedan beväringens öfningstid blifTit
nt sträckt till ett år.
mena längd in-  ut- och afrust-  gsdagar.
o
3- p
B 3»
P C
©4 g
B.
5*
*
per dag.
för hela
expeditionen.
1
6/6
18/,
Korvetten Freja för sjökrigsskolan.........
13Ö
8,000
550
74,250
2
8/s
18/s
En 1. kl. kanonbåt och två 2. kl. torpedbåtar för d:o .
40
3,800
300
12,000
3
V»
Fem skeppsgossefartyg..............
150
8,000
300
45,000
4
—
—
Fartyg i beredskap å Carlskrona station.......
—
—
—
—
5
—
—
Fartyg i beredskap å Stockholms station.......
—
—
—
—
6
—
—
Drott......................
60
8,000
■) 155
9,300
7
Vs
”/»
En 2. kl. kanonbåt för rekognosering af militärleder .
150
2,000
80
12.000
8
u/s
S1/s
Strategiska befälsöfningar.............
—
—
—
—
—
—
—
Öfninzar med kustsignalväsendet..........
—
—
—
10
—
—
Två sjömätningsfartyg..............
—
—
—
11
—
—
En 1. kl. kanonbåt å vestknsten..........
—
—
—
—
12 {
Vi
V11
9/4
81/is
| Svensksnnd, vinterbåt å vestkusten.........
160
5,000
175
28,000
13 {
Vi
18/io
“/4
»Via
j Korvetten Freja, höstkorvett............
180
20,000
400
72,000
14
d:o
d:o
En torpedkryssare å aflägsna farvatten........
180
3,000
350
63,000
—
—
—
Exercisskolorna å stationerna............
—
—
—
—
i
Transport |
—
—
—
—
105
Sil. K. 1.
öfningsanslag och anslaget till sjöbeväringens vapenöfningar, sedan beväringens
sträckt till ett år.
9.
10.
Kostnad i kronor
af anslaget till flottans
öfningar.
Anmärkningar.
82,250
15,800
53.000
8,000
12.000
17,300
14.000
25.000
20.000
2)
*1
33.000
92.000
66.000
60,000
498,350
*) Ej inberäknadt lotspenningar samt kol, olja och talg.
s) Kostnaderna bestridas af särskilda anslag.
106
1.
2.
1
3.
1
4.
5.
1 6-
7.
1 8-
• .Pii.irtDvri
Datum
för
'' ‘
gikt!
g-3
Ii;
5.5-
O
o
Öfrig expeditions-  kostnad
i Bil. H.
>-<
C
O- »
Sb.
*5'' 5*
B Cg
B
afmönstring.
Sedan beväringens öfningstid blifyit
utsträckt till ett år (forts.).
Transport
Skjutskolan...................
Torpedskolan..................
Åtta 1. kl. pansarbåtar vid stationen för beväring . .
nens längd inbe-  - och afrnstnings-  dagar.
h afrustnings-  kostnad.
per dag.
!
för hela
expeditionen.
16
17
18
14/4
V»
14/l
• W/4
•Va
9/»
“/*
.... »/„.
M/a
M/«
70
70
92
17S
9.000
8.000
700
650
1,000
130
3,200
145
>) 49,000
45,500
92,000
19
19
“/«
>%
Åtta 1. kl. pansarbåtar . . J
f
1 Sigaalskola, rekryt- och 1
Etthandminefartyg. . . . J
''****«**''■
|
70
70
4) 20,800
4) 800
22,490
224,000
10,150
21
5/l0
Åtta 1. kl. pansarbåtar........
103
6) 31,200
4,000
412,000
21
*/•
6/io
Tre torpedkryssare och en div.-chef. . .
103
9,000
900
92,700
23
,0/V
6/io
Tolf 1. kl. torpedbåtar........
■ Kustflottan.
88
12,000
1,080
95,040
23
I0/7
6/i0
Ett torpedverkstadsfartyg.......
88
2,000
150
13,200
21
“/«
*/io
Ett handminefartvg..........
103
5) 1,200
145
14,955
22
“/•
6/i0
En 2. kl. pansarbåt.........
103
3,500
250
25,750
22
“/a
6/l0
Fyra 3. kl. pansarbåtar........
103
7,200
360
37,080
22
“/«
6/i0
Två 1. kl. kanonbåtar........
Stockholms-1
eskadern.
103
6,000
360
37,080
23
*»/»
6/i0
En 1. kl. och tre 2. kl. torpedbåtar . .
88
3,400
300
26,400
22
24 |
26/a
V»
«/io
*/»«
1®/1
“/u
Ett handminefartyg..........
L Fyra 1. kl. pansarbåtar för å sjömanshus
’
väringsmän...........
Profturer m. m............
inskrifna be-
103
100
2,000
145
6) 1,000
14,935
100,000
Summa, efter förslagets fullständiga genomförande
-
- j
—
107
Bil. K. 1. (Forts.)
12. "T "''~~T
10.
11.
14.
CK5
O-g 5
f-o 5
g o. g.
sv* c 1
o ca o
“ ;=- ca
= 0:0"
igB
Till grund för kostnadernas
fördelning beräknas
nedanstående
antal man och dagar
Kostnad i kronor
af sta in
-
åt
beväring.
af anslaget
till
flottans
öfningar.
af anslaget
till sjöbeväringens
öfningar.
Anmärkningar.
498,350
128,000
53,500
92,000
22,490
244,800
10,950
443,200
101,700
107,040
15,200
16,135
29,250
44,280
43,080
29,800
16,935
100,000
73,710
J) 296
7) 104
3)
862 X 70
~6Ö|iÖ''
17 X 70
“uiT
1.020 X 103
105,060
135 X 103
13,905
132 X 88
15 X 88
''X320
17 x 103
l7?51
51 X 103
5,253
92 X 103
9,476 *
82 X 103
8,446
34 X 88
2,992
17 X 103
1,751
8) 75
8) 25
2)
900 X 70
63^6örr
9 X 70
630
744 X 103
~76,632
93 x 103
9,579“
24 X 88
2,112
5 X 88
“440“
9 X 103
927
36 X 103
''-3JÖ8~''
64 X 103
“6^592''
58 X 103
5,974
7 X_88
61G
9 X 103
^927"”"
i 2,070,420
498,350
102,120
43,130
22,490
119,760
7,160
256,270
60,220
90,570
11,400
10,550
17,150
26,110
25,230
24.710
11,070
73.710
25,880
10,370
92,000
125,040
3,790
186,930
41,480
16,470
3,800
5,585
12,100
18,170
17,850
5,090
5,865
100,000
*) Härtill komma 70,000 kronor i ammunitionskostnad.
2)
Endast från beväringsanslaget.
3)
Endast från öfningsanslaget.
4)
Två femtedelar af ut- och afrustningskostnaderna.
5)
pre
»..-■»»
>
6)
Dagkostnaden beräknad under förutsättning att far
tygen
äro på expedition under första hälften af
tiden, och under återstående tiden användas som
logementsfartyg.
7)
Angifver det beräknade antalet elever af stammen eller
reserven.
8)
Angifver det beräknade antalet elever af beväringen.
1,400,000
070,420
108
Beräkning öfver öfningskostnadernas vid flottan fördelning mellan
under 1.
1.
2-
3.
4.
5.
6.
7-
8.
P: UH
Datum
0 *
P ^
2
g
Öfrig expeditions-
£
för
0 ST-
kostnad
ro
h
0
o* 5-
P
B
ens läi
och a
ilagar.
t»
o" £,
P ''-i
Oj S
rä
ce
M
►0
ce c:
K
.<-1 z..
a
»■*» o
0
a-
p'' a
OJ 9-1
S“. er-
F °8
g
5*
g. 3''
crc
CD
cS
g »
1. öfrergångsåret.
03 ®
CD ''
1
1
5/6
ie/«
Korvetten Freja för sjökrigsskolan.........
135
8,000
550
74,250
2
8/8
i6/«
En 1. kl. kanonbåt och två 2. kl. torpedbåtar för d:o
40
3,800
300
12,000
3
V»
27/,
Fyra skeppsgossefartyg..............
150
6.000
230
34,500
4
—
—
Fartyg i beredskap å Carlskrona station.......
—
—
—
—
5
—
—
Fartyg i beredskap å Stockholms station......
—
—
—
—
6
—
—
Drott.....................
60
8,000
*) 155
9,300
7
Vo
2,/9
En 2. kl. kanonbåt för rekognosering af militärleder
150
2,000
80
12,000
8
“/•
81/o
Strategiska befälsöfningar.............
—
—
—
—
—
—
Ofningar med kustsignalväsendet..........
—
—
—
—
10
—
—
Två sjömätningsfartyg..............
—
—
—
—
11
—
—
En 1. kl. kanonbåt å vestkusten..........
—
—
—
—
|
7i
V 4
I
12 1
Vn
31/l9
> Svensksund, vinterbåt å vestkusten.........
160
5,000
175
28,000
Vi
,6/«
i
13 1
18/l0
3I/H
> Korvetten Freja, höstkorvett............
180
20,000
400
72,000
14
clio
d:o
En torpedkryssare å aflägsna farvatten.......
180
3,000
350
63,000
—
—
—
Exercisskolorna å stationerna . . .........
—
—
—
—
Transport
—
—
—
—
109
Bil. K. 2.
flottans öfningsanslag och anslaget till sjöbeväringens vapenöfningar
öfvergångsåret.
10.
82,250
15,800
40,500
8,000
12,000
17,300
14.000
25.000
20.000
'') Ej inberäknadt lotspenningar samt kol, olja och talg.
2) Kostnaderna bestridas af särskilda anslag.
■)
33.000
92.000
60.000
60,000
485,850
F 14
Ilo
1.
1 2.
1 3-
4.
5.
6.
I 7.
1 8-
1 ?
1
Datum
för
Expedition
räknadt ut-
a
c-t-
O
es
Öfrig expeditions-  kostnad
i Bil. II.
rustningens
början.
afmönstring.
e
oq
= C-  ?.5‘
S- p
a z?
p p2
öj C
r-'' ce
B.
B*
er;
OO
1
per dag.
för hela
expeditioue
1. öfvergåugsåret (forts.).
crå 7
B
1
Transport
i
j
!16
»A
! “/*
Sljutskolan......
l 70
9,000
600
‘) 42,000
17
7a
'' 3%
Torpedskolan.....
55
8,000
650
35,750
18
16/ll
31/is
Fyra 1. kl. pansarbåtar vid stationen för beväring . .
46
4) 6,500
500
23,000
—
6/«
30/e
Högste befälhafvare med stab . .
1
117
~
120
14,040
20
*,6
«/7
Fyra 1. kl. pansarbåtar för förb. beväringsöfningar . .
33
4) 6,500
1,600
52,800
—
Vi
“jo
En divisionschef med stab
86
—
15
1,290|
21
7/7
30/e
Fyra 1. kl. pansarbåtar .
86
6) 13,000
2,000
172,000
21
Vi
30/«
Två torpedkryssare . . .
Kustflottan.......
| 86
6,000
600
51,600
23
‘Vi
80/o
Åtta 1. kl. torpedbåtar .
62
8,000
720
44.640
23
‘Vi
“/»
Ett torpedverkstadsfartyg
62
2.000
150
9,300
22
Vi
3%> 1
i
En 2. kl. pansarbåt . . .
86
3,500
250
21,500
22
Vi
3%>
Fyra 3. kl. pansarbåtar .
86
7,200
360
30,960
22 !
Vi !
30/e
Två 1. kl. kanonbåtar . .
Stockholmseska-  dern ...
86
6,000
360
30,960
23
‘Vi
30/o j
En 1. kl. och tre 2. kl. torpedbåtar
62
3,400
300
18,600
22
Vi
3% :
Ett handminefartyg . . .
86
2,000!
145
12,470
—
—
—
Proftnrer m. m.....
_|
- j
—
Summa under I. ölhlngsfiret
— |
1
-1
—
in
Bil. K. 2. (Forts.)
9.
10. |
11.
12. |
13.
14.
*• 5
• * fy"! •
•
^ '' ■ -■
* i • ? "1 ; ,7 i ■ '' A (\s i-j?*.* -
g s
P *
<r* &J
f § ?
Sv»''®
g o: g-
Till grund för kost-  nadernas fördelning be-  räknas nedanstående
antal man och dagar
Kostnad
kronor
’
Anmärkningar.
a Ef. m
P CP3 S»
&l
►*
n &
H ®
* B
6
5‘
7
oq
f
!
af stam-  manskap.
af beväring.
af anslaget
till
flottans öf-  ningar.
af anslaget
till sjöbevä-  riogens va-  penöfningar.
485,850
485,850
*) Härtill komma 60,000 kronor i ammuuitionskostnad.
111,000
3)
—
111,000
—
2) Endast från öfningsanslaget.
43,750
6) 104
7) 25
35,270
8,480
3) Endast från beväringsanslaget.
29,500
_
3)
—
29,500
4) En fjärdedel af ut- och afrustningskostnaderna.
14,040
a)
—
14,040
—
5) Hälften af nt- och afrustningskostnaderna.
59,300
—
3)
—
59,300
6) Angifver det beräknade antalet elever af stammen och
1,290
2)
614 X 86
272 X 84
1,290
129,120
55,880
reserven.
7) Angifver det beräknade antalet elever af beväringen.
''
52,804
22,848
57,600
no X 86
42 X 84
41,950
15,650
9,460
3,528
88 X 62
16 X 61
44,650
7,990
"TamT
976
11,300
15 X 62
930
5 X 61
305
8,510
2,790
25,000
51_X 86
4,38tT
36 X 84
3,024"
14,800
10,200
■
,■■■;
.. •-
-i !v ■
38.160
92 X 86
64 X 84
22,720
15,440
36,960
82 X 86
“risr
58 X 84
4,872"
21,860
15,100
1
34 X 62
7 X 61
18,290
3,710
2408
427
14,470
17 X 86
9 X 84
;
9,540
4,930
~462
756
41,110
—
41,110
1,228,»70
—
1,000,000
228,970
112
Beräkning öfver öfningskostnadernas vid flottan fördelning mellan
under 2,—6.
! i-
1 2.
! 3-
4.
5.
6.
7.
1 8.
1
1
b
Datum
för
»31
s-s
gf g-
sl:
a
o
— «
Öfrig expeditions-  kostnad
i Bil. H.
rustningens
början.
afmönstring.
*..... '' " - ■ •• •
lens längd inbe-  och afrustnings-  dagar.
o ^
CE
Ct- P
B rj»
CS 2
P- *
a
a''
CK
ap
per dag.
för hela
expeditionen.
2.-5. öfverg-ftngsåren.
! ■;
1
5/ö
16/9
Korvetten Freja för sjökriesskolan ....
135
8,000
550
74,250
2
8/8
“/•
En 1. kl. kanonbåt och två 2. kl. torpedbåtar för d:o
40
3,800
300
12,000
i 3
V»
*’/»
Fem skeppsgossefartyg....... .
150
8,000
300
45,000
4
___
Fartyg i beredskap å Carlskrona station ....
—
—
—
5
—
—
Fartyg i beredskap å Stockholms station.....
—
—
''
6
—
Drott...........
60
8,000
>) 155
9,300 !
7
Vs
27/»
En 2. kl. kanonbåt för rekognosering af militärleder. .
150
2,000
80
12,000
8
‘Va
81L
l o
Strategiska befälsöfningar ....
—
—
—
t —
—
—
Ofningar med kustsignalväsendet . .
—
—
_ ''
j 10
—
—
Två sjömätningsfartyg......
—
—
_ i
! n
—
—
En 1. kl. kanonbåt å vestkusten . . .
_
_
_
_ j
»|
Vj
Vii
•1*
31/is
i
J-Svensksund, vinterbåt å vestkusten . . .
160
5,000
175
28,000
13 {
1/l
18 10
15/4
;
31! i
,18 j
|> Korvetten Freja, höstkorvctt . . .
180 1
20,000
400
72,000
14
d:o
(l:o
En torpedkryssare å aflägsna farvatten.....
180
3,000
350
63,000 j
~
—
— |
Exercisakolorna å stationerna. . .
—
—
—
—
''
Transport 1
- |
—
~
— !
113
Bil. K. 3.
flottans öfningsanslag och anslaget till sjöbeväringens vapenöfningar
öfvergångsåren.
10.
g ?!
|
82,250
15,800 j
53.000
8,000 |
12.000
17,300 i
14.000
25.000
20.000
2)
*)
33,000
1)
Ej inberäknadt lotspenningar samt kol, olja ock talg.
2)
Kostnaderna bestridas från särskilda anslag.
92.000
66.000
60,000
I---1
498,860 j
114
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8-
Datum
<-l
s-g
C
Öfrig expeditions-
fe!
för
gr
kostnad
ö
| g. S‘
o
o
Bil. H
0
er %
o: a
,*-< 2.
P
C:
Ö
<s g. g
p er1
•"* so gi
s er?
" p
g §>
B~
ep
ep
►B Hj
ep O:
eu
§ 0<5
ep
5*
S
0«5
QjJ
Pa
P
CK5
ST. er
o ep
g P
ce
?»
1 1 ®
ce 1
1
a
*
a.-o. oivergangsaren (forts ).
16
“A
*v«
Transport
1 —
_
Skjutskolan.............
70
9,000
600
l) 42,000
17
•/«
30/,
Torpedskolan............
|
55
8,000
650
35,750
“{
Vi
16/ll
4/ 4
31/l2
j> Fyra 1. kl. pansarbåtar vid stationen för
beväring . .
j 140
4) 13,000
500
70,000
6A
*»/.
Högste befälhafvare med stab.....
179
—
120
21,480
19
5/4
5/6
Fyra 1. kl. pansarbåtar . \
62
5) 4,400
1,600
99,200
| Sigualskola och bevärings- |
19
5A
Ve
_
,
, .
(
öfningar.
\
Ett handmmefartyg . . . )
62
2,000
145
8,990
20
6/e
6A
Fyra 1. kl. pansarbåtar för förb. beväringsöfningar . .
31
°) 2,100
1,600
49,600
~
so/e
Tv a divisionschefer med staber ....
86
—
30
2,580
21
V7
»»A
Sex 1. kl. pansarbåtar........
86
V 19,500
3,000
258,000
21
Vl
S0/9
Tre torpedkryssare..........
> Knstflottan. •/
86
9,000
900
77,400
23
31/,
»%>
Åtta 1. kl. torpedbåtar.......
62
8,000
720
44,640i
23
31/,
30/9
Ett torpedverkstadsfartvg........
62
2,000
150
9,300
22
VA
so/,
En 2. kl. pansarbät.........
86
3,500
250
21,500
22
Vt
»e/e
Fyra 3. kl. pansarbåtar.......
86
7,200
360
30,960
22
7/7
»°/9
Två 1. kl. kanonbåtar........
> Stockholms-  eskadern.
86
6,000
360
30,960
23
S1/7
»°/9
En 1. kl. och tre 2. kl. torpedbåtar . .
62
3,400
300
18,600
22
?/7
»»/o
Ett handminefartyg.........
86
2,000
145
12.470
25
6A
s8/e
Skjut- och eldareskola för beväringen . .
85
4.000
300
») 25,500
—
—
—
Profturer in. ni............
—
—
—
—
Summa under 2.—5. iifvergångsåren
—
—
—
Under ö. ötvergåiigsåret beräknas öfningskostnaderna
blifva lika med kostnaderna under 2.-
-5. åren utom
att öfningen N:o 18 pågår blott 111 dagar i stället
för 140, hvadan kostnaden för sagde år minskas med
29
_
500
14,500
Summa under 6.
ölVergångsåret
_
_
—
115
Bil. K. 3. (Forts.)
g. g
£■ S"
10.
ii.
Till grund för kostnadernas
fördelning beräknas
nedanstående
antal man och dagar
af stammanskap.
af
bevaring.
12.
13.
14.
Kostnad i kronor
Anmärkningar.
I
af anslaget
till
flottans
öfningar.
af anslaget
till sjöbeväringens
va- I
penöfningar.
i 498,350
! 111,000
43,750
j 83,000
i 21,480
i 103,600
10,990
51,700
2,580
277.500
86,400
52,640
11,300
25.000
38,160
36,960
22.000
14,470
39.500
60,260
498,350
111,000
35,270
8,480
83,000
21,480 ;
51.160
432 X 62
450 x 61
52.440
26,784
17 X 62
“1054
27,450
9x61
3,760
51,700
2)
808 X 86
2,580
170,650
518 X 84
106,850
69,488
135 X 86
43,512
93 X 84
51,650
34,750
11,610
88 X 62
7,812
16 X 61
44.650
5,456
15 X 62
930
51 x 86
5 X 61
2,790
36x84
14,800
10,200
4,386
92 x 86
64x84
22,720
15,440 ;
7,912
82 x 86
^Oöf
34 X 62
58 X 84
21,860
15.100
7 X 61
18,290
9 X 84
4,930
39,500
60.260
2,108
17 X 86
1,462
1,590,640
—
—
1,150,000
440,640
14,500
14,500
1,576,140
—
-
| 1,150,000
426,140
*)
Härtill
komma 60,000 kronor
i
ainmunitionskostnad.
2)
Endast
frän öfningsanslaget.
3)
Endast
från beväringsanslaget.
4)
Halfva
ut- och afrustningskostnaderna.
5)
Eu sjettedel af
d:o
6)
En tolftedel af
d:o
’) En fjärdedel af ut- och afrustningskostnaderna för 4
pausarbåtar, hela ut- ocji afrustningskostnaden för 2.
8)
Härtill komma
10,000
kronor
i
ammunitionskostnad.
9)
Angifver det beräknade
antalet
elever
af
stammen
och
reserven.
10)
Angifver det beräknade antalet elever af beväringen.
no
Beräkning öfver öfningskostnadernas vid flottan fördelning mellan
under 7.
1.
2-
3.
4. ■
|
5.
6.
7-
8.
Datum
! s-
er
| td
cj
Öfrig expeditions-
Öl
för
•
kostnad
b
B P CLa
5* 04 5-*
er 2-
tö
P
i « B o*
£ P
B
O?
W
s
er “
2; b.
>“*1
5
O:
M
<§ o g
r* g- —
" p:
s.g
d’
Ki
Cfc
C-.
er
ZT. (6
g »
a eg
5’
^CJ3
►t Su
03
03
od
ri3
''
7. öfvergångsåret.
1
Bi
1-14
. ■ ■ ■ i- tji , / ''V
''
-''r.
Fartyg för sjökrigsskolan, skeppsgossar, beredskap m. m.
och å aflägsna farvatten samt exercisskolorna m. m.
lika med 2.—6. åren
- 1
—
—
16
“A
22/e
Skjutskolan......
70
9,000
600
■) 42,000
17
23 It,
3A
Torpedskolan .....
70
8,000
650
45,500
18
l/l
14/4
Fyra 1. kl. pansarbåtar vid stationen föi
bevaring . .
104
4) 9,000
500
52,060
,5A
*/•
Högste befälhafvare med stab ....
169
—
120
20,280
19
16A
3/7
Fyra 1. kl. pansarbåtar . |
80
4) 8,000
1,600
128,000
Signalskola och bevånngs- f
19
16/4
3/7
Ett handmiuefartyg . . J
öfningur.
80
2,000
145
11,600
—
4/''l
M/»
En divisionschef med stab
89
10
890
21
4/v
»o/#
Fyra 1. kl. pausarbåtar .
89
4) 9,000
2,000
178,000
21
4/7 .
3%
Två torpedkryssare . . .
: Kustflottan .
89
6,000
600
53,400
23
4/7
30/9
Åtta 1. kl. torpedbåtar .
89
8,000
720
• • v ''
64,080
23
4/7
30/9
Ett torpedverkstadsfart.yg
89
2,000
150
13,350
22
*/»
30/9
En 2. kl. pausarbåt . .
i
89
3,500
250
22,250
22
4/V ’
30/9
Fyra 3. kl. pansarbåtar .
89
7,200
360
32,040
22
‘/7
“/•
Två 1. kl. kanonbåtar
Stockholms-  eskadern .
89
6,000
360
32,040
23
4/7
30/9
Eu 1. kl. och tre 2. kl.
torpedbätar
89
3,400
300
26,700
22
4/7
SO/,
Ett handminefartyg. . .
89
2,000
145
12,905
—
—
—
Pro ft ur er in. in.....
—
—
—
—
''
.
Summa under 7
öfvergängsårel
—
—
—
—
117
Bil. K. 4.
flottans öfningsanslag och anslaget till sjöbeväringens vapenöfningar
öfvergångsåret.
9.
10.
11.
12. |
13.
14.
eg ep
OD C5
a- co g
s: b 50
o £»
ö ^ S-
S 5.0
Till grund för kost-  nadernas fördelning be-  räknas nedanstående
antal man och dagar
Kostnad
kronor
Anmärkningar.
ch afrust-
i öfrig expe
stund.
af stam-  manskap.
af
beväring.
af anslaget
till
flottans
öfningar.
af anslaget
till sjöbevä-  ringens va-  penöfningar.
498,350
498,350
*) Härtill komma 60,000 kronor i ammunitionskostnad.
111,000
53,500
s)
6) 104
6) 25
111,000
43,130
10,370
2) Endast från öfningsanslaget.
61,000
—
s)
—
61,000
s) Endast från beväringsanslaget.
20,280
2)
432 X 80
450 X 80
20,280
—
4) Omkring en tredjedel af ut- och afrustningskostnaderna.
136,000
34,560
''söjjöT’
66,610
69,390
6) Angifver det beräknade antalet elever af stammen och
13,600
17 X 80
~160
9 X 80
720
8,890
4,710
reserven.
6) Angifver det beräknade antalet elever af beväringen.
890
’2)
890
—
187,000
614 X 89
272 X 84
131,870
55.130
59,400
54,646
110 X 89
22,848
42 X 84
43,660
15,740
72,080
9,790
88X 89
7,832
3,528
16 X 84
Tisr
61,520
10,560
15,350
15 X 89
1,335
5 X 84
~42Ö~
11,680
3,670
25.750
51 X 89
36 X 84
15,450
10,300
39,240
38,040
4,539
92 X 89
8,188
82 X 89
''~T$W
3,024
64 X 84
58 X 84
23,690
22,810
15,550
15,230
30,100
34 X 89
^026~
7X84
~588~
25,200
4,900
14,905
17 X 89
9 X 84
9,940
4,965
55,030
1,513
756
55,030
—
1,481,515
—
1,150,000
281,515
F 15
Beräkning öfver öfningskostnadernas vid flottan fördelning mellan
under 8. och
1.
2.
3.
4.
5.
6.
-
8.
tz{
Ö
Datum
för
s*
er
>-i ö
»t X
H*3
- 3 re
2. s* eu
3 ^
g
o
*-g-
Öfrig expeditions-  kostnad
i Bil. H
*■<
c
CT g.
£2.
89
s
O:
a
?B«''
Au tf °
p '' 2
o? 0 3
* —
g- p
B t?
2 c
r“ ®
D
»
>-*>
O:
i-i
__ er
ST. re
*S* 5
3 ''S
ce
-i
3*
09
8. och 9. öfversrångvsåren.
jJ»OQ
fl ^
oo
r*-
CW
ÖB
1
p
09
B H
‘ 1
et
1—34
—
—
Under 9. ulvergångsåret beräknas öfningskostuaderna
blifva lika med kostnaderna efter förslagets full-  ständiga genomförande............
utom att i kustflottan beräknas ingå:
31
“/*
»/lo
Sex 1. kl. pansarbåtar..............
103
33,400
3,000
309,000
i stället för:
31
25«
»/JO
Åtta 1. 11. pansarbåtar..............
103
31,300
4,000
412,000
Minskning
—
—
—
—
Återstår kostnad under 9. året...........
—
—
—
~
Tillkommer för summans afjämnande........
—
—
—
_
Summa under 9. äfvergåugsaret
—
—
—
—
Under 8. ulvergångsåret beräknas öfningskostuaderna
blifva lika med kostnaderna under 9. året utom att
öfningen N:o 24 pågår blott 87 dagar i stället för 100,
hvadan kostnaderna för sagde år minskas med . .
13
500
6,500
Summa under 8. öfVergånssåret
—
-1
—
119
Bil. K. 5.
flottans öfningsanslag och anslaget till sjöbeväringens vapenöfningar
9. öfvergångsåren.
9.
10.
11.
12.
|
13.
14.
9
CD 9
- rg
S 9 f5
° S 9
9 ^ 5-
CD _ 1
o
o o
Till grund för kost-  nadernas fördelning be-  räknas nedanstående
antal man och dagar
Kostnad
i kronor
Anmärkningar.
ch afrust-
l öfrig expo*
stnad.
af stam-  manskap.
af
beväring.
af anslaget
till
flottans
öfningar.
af anslaget
till sjöbevä-  ringens va-  penöfningar.
2,070,4*20
—
—
1,400,000
670,420
808 X 103
518 X 103
202,550
129,850
83,224
53,354
443,200
1,020 X 103
105^060
744 x 103
~632
256,270
186,930
110,800
—
—
53,720
57.080
1,959,620
—
—
1,346,280
013,340
3,720
—
—
3,720
—
1,963,340
—
—
1,350.000
613,340
6,500
6,500
1,956,840
-
—
1,350,000
606.840
120
Beräkning öfver kostnaderna för sjöbeväringens vapenöfning m. m., dels sedan
öfvergångs
-
1.
2.
3.
4-
5.
6.
7-
8.
9.
10. | 11.
12.
13.
14.
15.
16.
År.
ÖfvergSugsårets nummer.
Antal b
eväringsmän, för hvilka
öfning
skostnad
b e r ä k
nas.
Till allmän tjänst
inskrifna.
Till sjötjänst inskrifna.
Till stationstjänst
inskrifna.
Tillsammans.
1. öfning.
Repetitionsöfning.
Antal, som beräknas in-
ställa sig.
Utbildningstid i dagar.
O:
5.
5’
CK5
ÖB
Cj
p
cn
p
Antal, som beräknas in-  ställa sig.
Utbildningstid i dagar.
Öfningsdagnr.
Antal, som beräknas in-  ställa sig.
Utbildningstid i dagar.
Öfningsdagar.
Antal, som beräknas in-  ställa sig.
Utbildningstid i dagar.
Öfningsdagar.
1 Antal enkla resor för in-
| ställelse och hemfärd.
Antal öfningsdagar, för
hvilka dagkostnad beräk-
nas (95 % af antalet i kol.
5, 8, 11 och 14).
1902
1
*) 710
42
29,820
660
113
74,580
155
197
30,535
2,340
128,188
1903
2
1904
3
710
197
139,870
660
113
74,580
3) 700
84
58,800
155
197
30,535
4,450
288,595
1905
4
1906
5
1907
6
710
168
119,280
660
113
74,580
3) 700
84
58,800
155
197
30,535
4,450
269,035
1908
7
!) 710
184
130,640
—
—
—
3) 700
84
58,800
*) 155
61
9,455
2,265
188,950
1909
8
>) 710
352
249,920
660
265
174,900
—
—
—
155
365
56,575
2,340
457,325
1910
9
710
365
259,150
660
265
174,900
~
—
—
155
365
56,575
3,050
466,094
1911
10
710
365
259,150
660
265
174,900
3) 700
100
70,000
155
365
56,575
4,450
532,594
121
Bil. L.
beväringens öfningstid blifvit utsträckt till ett år, dels ock för hvarje år under
tiden.
17.
18.
19.
20.
21.
22.
23.
Kost
nåd i kr
o n o r.
Inställelse och hemfärdskoslnadcr
å 7,50 kr. pr enkel resa för i
kol. 15 angifvet antal.
Dngko9tnad ä 1 krona för i kol. 16
upptaget antal öfningsdagar. (Dag-
atlöniug 10 öre, beklädnad 30 öre,
naturaunderhåll 60 öre).
Extra utgifter, inkasernering och
sjuk värd.
Öfningskostnaden ombord
enligt Bil. K.
Kostnader för inskrifning och
redovisning enligt Bil. M.
Summa
erforderligt anslag.
Anmärkningar.
17,550
128,188
20,152
228,970
25,140
420,000
å
*) Som dessa äro i tjänstgö-  ring vid årets slut, ingår hem-  färden icke i årets kostnad.
33,375
288,595
32,250
440,640
25,140
820,000
2) Som dessa äro i tjänstgö-  ring vid årets början, ingår in-  ställelsen icke i årets kostnad.
8) Innefattar jämväl f. d. stam-
33,375
269,035
25,310
426,140
25,140
780,000
anställda, som genomgå repeti-  tionsöfning.
16,987
188,950
17,408
281,515
25,140
530,000
17,550
457,325
43,145
606,840
25,140
1,150,000
22,875
466,094
42,551
613,340
25,140
1,170,000
33,375
532,594
58,471
670,420
25,140
1,320.000
122
Bil. M.
Beräkning öfver kostnaderna för inskrifning och redovisning af flottans å
sjömanshus inskrifna värnpliktige.
1.
2.
3.
4.
An-
tal.
Kronor.
öre.
i
Sjörullföringsområdesbefalhafvare, dagailöning å 4 kr. i 365 dagar..........
1,460
5
D:o
d:o
å
d:o
..........
7,300
— _
1
Expeditionsbiträde, dagaflöning å 2 kr. i 365 dagar................
730
—
5
D:o
d:o
å
d:o
................
3,650
—
—
Hyra för expeditionslokaler samt eldning, städning och belysning af desamma.....
3,000
—
Inskrifnings- och mönstringskostnader förslagsvis.................
9,000
—
Summa
25,140
—
Anm. 1. Hyra för expeditionslokal utgår icke, i det fall sådan kostnadsfritt upplåtes af kronan.
••■V
■
H Möt ''-‘Vö^
o i arv* - •-•.■.
.••• ■•
■/.
KvWifJ ''
"i* ■■''V
■
'' : j >0?. ■
t„
: ‘t
-1
.A»».*}., *■
,.ntUta f
,i to
-
* »! *<fi
124
Sammandrag af beräkningarna öfver kostnaderna för den flottans personal af stam,
kår, dels sedan beväringens öfningstid blifvit utsträckt
1.
2-
3.
4.
5.
6.
Anslag en-
Kos
t n a f
ligt 1901
års riksstat.
Efter full-  ständigt ge-  nomförande
1911.
1. öfver-  gångsåret
1902.
2. öfver-  gångsåret
1903.
3. öfver-  gångsåret
1904.
Flottans personal.
Aflöning för flottans kårer och stater........
■) 2,520,982
3,306,421
3,100,015
3,122,949
3,145,883
Aldel stillägg...................
37,000
37,000
37,000
37,000
37,000
Beklädnad åt sjömans- och skeppsgossekårerna ....
317,510
. 390,649
362,200
365,361
368,522
Naturaunderhåll..................
483,000
809,968
741,163
748,808
756,453
Summa
3,358,492
4,544,038
4,240,378
4,274,118
4,307,858
Diverse anslag.
Flottans öfningar enl. Bil. K............
2) 870,000
1,400,000
1,000,000
1,150,000
1,150,000
Repetitionsöfningar för reservofficerare........
11,900
23,800
11,900
11,900
11,900
Sjöbeväringens vapenöfningar m. m. enl. Bil. L . . . .
3)35%000
1,320.000
420,000
820,000
820,000
Summa
1,231,900
2,743,800
1,431,900
1,981,900
1,981,900
Tillsammans
4,590,392
7,287,838
5,672,278
6,256.018
6,289,758
125
Bil. N.
reserv och beväring, hvilken ej tillhör fasta minförsvaret eller Carlskrona Artilleritill
ett år, dels äfven för hvarje år under öfvergångstiden.
7-
8.
9.
10.
11.
12.
13.
kronor.
4. öfver-
5. öfver-
6. öfver-
7. öfver-
8. öfver-
9. öfver-
Anmärkningar.
gångsåret
gångsåret
gångsåret
gångsåret
gångsåret
gångsåret
1905.
1906.
1908.
1909.
1910.
3,168,817
3,191,751
3,214,685
3,237,619
3,260,553
3,283,487
1) Häri ingår äfven det belopp, som utgår
37,000
37,000
37,000
37,000
37,000
37,000
i aflöning till den personal, hvilken för när-  varande tillhör fasta minförsvaret, men som,
371,683
374,844
378,005
381,166
384,327
387,488
därest fasta minförsvaret öfverflyttas till kust-
764,098
771,743
779,388
787,033
794,678
802,323
artilleriet, enligt nådiga propositionen till 1900
års riksdag är afsedt att fortfarande utgå till
aflöning af flottans kårer och stater.
4,341,598
4,375,338
4,409,078
4,442,818
4,476,558
4,510,298
2) Af detta anslag utgå för närvarande järn-
väl kostnaderna för stammens öfningar vid fasta
minförsvaret och Carlskrona Artillerikår.
1,150,000
3) Af detta anslag utgå för närvarande järn-
1,150,000
11,900
1,150,000
11,900
1,150,000
23,800
1,350,000
23,800
1,350,000
23,800
väl kostnaderna för beväringens öfningar m. m.
vid fasta minförsvaret och Carlskrona Artil-  lerikår.
23,800
820,000
820,000
780,000
530,000
1,150,000
1,170,000
1,981,900
1,981,900
1,953,800
1,703,800
2,523,800
2,543,800
6,323,498
6,357,238
6,362,878
6,146,618
7,000,358
7,054,098
K IB
126
Bil. O.
Förslag till rikets indelning i sjörullföringsområden.
1.
2-
3.
4-
5.
6.
7-
8.
9.
10.
Sjömanshus.
Antal vid flottan in-  skrifna beväringsmiin
den */i 1900.
Enligt af chefen för general-  staben föreslagen indelning,
beläget inom
Enligt chefens för
flottans stab förslag.
Anmärkningar.
F. d. stam-
anställda.
Öfriga bevärings-
män.
‘ ^ 1
Summa.
Arméfördelning
N:o.
Inskrifningsomräde.
O .Cfc
3 O:
*■*
SO*
Cu C
af
o °p
Antal sjömans-  hus.
1
SL
3 o-
P''|
3
<JQ
03
Carlskrona
station:
Kongelf.....
_
2
2
i
1
Göteborg.....
21
1,439
1,460
> in.
> Vestgota
Lidköping ....
—
30
30
Skaraborgs
2
6
1,882
(Göteborgs sjörull-
Vinberg ......
1
76
77
|
föriugsområde).
Falkenberg ....
2
92
94
> Kronobergs
Halmstad.....
1
218
219
1
Helsingborg....
—
1,248
1,248
J'' Norra Skåues
Landskrona ....
2
188
190
Malmö......
32
767
799
i
> Södra Skånes
Trelleborg ....
1
129
130
1
3
7
2,974
(Malmö sjörull-
Ystad......
—
123
123
> I.
1
föringsområde).
Cimbrishamn . . .
1
404
405
> Östra Skånes
Kristianstad ....
—
79
79
1
Sölvesborg ....
2
174
176
V
Carlshamn ....
8
348
356
1
} Blekinge
Bonneby.....
—
50
50
1
Carlskrona ....
17
90
107
1
Kalmar.....
6
491
497
i
> Kalmar
Oscarshamn ....
2
398
400
I
4
12
2,443
(Carlskrona sjö-
Vestervik.....
3
568
571
1
rullföriugsomräde).
Söderköping ....
—
71
71
> Östergötlands Östra
Norrköping ....
6
140
146
J
Linköping ....
_
20
20
) •
Vadstena.....
—
21
21
> Östergötlands Vestra
Jönköping ....
—
28
28
Jönköpings
Transport
105
7,194
7,299
|
127
Bil. 0. (Forts.)
Förslag till rikets indelning i sjörullföringsområden.
1.
2- 1
3. ]
4.
6. |
6.
7- 1
8. |
9.
10.
.Sjömanshus.
Antal vid flottan in-  skrifna beväringsmän
den Vi 1900.
Enligt af chefen för general-  staben föreslagen indelning,
beläget inom
Enligt chefens för
flottans stab förslag.
Anmärkuingar.
to ^
g?.
t— cd
''T-'' ef-  d-> (0
• p ?
O:
5*
cre*
ii
ts <
• §;
B
era
CD
Samma.
Arméfördelning
N:o.
Inskrifningsområde.
Sjörnllförings-
områdets N:o.
Antal sjömans-
hus.
Antal bevärings-
män.
Transport
105
7,194
7,299
Stockholms
station:
Strömstad ....
1
611
612
|
Uddevalla ....
—
1,140
1,140
m.
> Bohus-Dals
j 1
4
2,056
(Uddevalla sjömil-
(Lysekil).....
—
—
—
föringsområde).
Marstrand ....
—
304
304
J
I
Nyköping.....
—
39
39
|
Södermanlands
Södertelje ....
—
38
38
u.
> Stockholms
Stockholm ....
23
961
984
J
1
__
30
30
1
Vestmanlands
5
7
1,426
(Stockholms sjö-
Upsala......
—
19
19
v
Uplands
rullföringsomräde).
Karlstad.....
1
53
54
1
Vermlands
V isby......
4
258
262
G.
Gotlands
Gette.......
4
345
349
1
Söderhamn ....
—
105
105
> Helsinge
Hudiksvall ....
1
117
118
1
Sundsvall.....
—
133
133
i
Hernösand ....
—
16?
168
> Vesternorrlands
_
27
27
VI.
|
6
11
1,076
(Sundsvalls sjömil-
37
37
1
föringsområde).
> Vesterbottens
Skelleftefv.....
—
39
39
1
Piteå......
—
5?
58
1
Luleå......
—
31
37
> Norrbottens
Haparanda . . . .
—
J
f
5
I)
1
Summa
139
|l1,745 11,884 |
|
1
I
1
tf,
:■ * u
