# ID: svediakorp-gov111939
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Tvåkammarriksdagen: utredningar
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1898
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: tvåkammarriksdagen, investigations
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 44,361
# sentences: 1,416
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


REDOGÖRELSE
FÖR
BOLAGS FÖRVÄRF AF JORDEGENDOM
INOM
DALARNE OCH NORRLAND
PÅ NÅDIGSTE BEFALLNING UTARBETAD
KUNGL. STATISTISKA CENTRALBYRÅN
STOCKHOLM 1898
KCNGL. BOKTRYCKERIET. P. A. NORSTEDT & SÖNER
INNEHÅLL.
Redogörelsens omfattning..........
I. Underdåniga framställningar............
a)
Vesterbottens läns landstings skrifvelse . j.......
b)
Hushållningssällskapens ombuds skrifvelse...........
c)
Riksdagens skrifvelse............
TI. Utlåtanden.....................
a)
Landtbruksstvrelsens utlåtande..........
b)
Kungl. Maj:ts BefallningshaiVandes i Kopparbergs län utlåtande.......
c)
Knngl. Maj:ts Befallningshafvandes i Getleborgs län utlåtande.......
d)
Kungl. Maj:ts Befallningshafvandes i Vesternorrlands län utlåtande......
e)
Kungl. Majrts Befallningshafvandes i Jemtlands län utlåtande........
f)
Kungl. Maj:ts Befallningshafvandes i Vesterbottens län utlåtande.......
g)
Kungl. Maj:ts Befallningshafvandes i Norrbottens län utlåtande........
III. Statistisk utredning...............
Utredningens omfattning...............
a)
Antalet af jordegande sågverksaktiebolag, andra sågverksegare och brnksegare samt
öfriga jordegare.............
b)
Mantalet å sågverksaktiebolags, andra sågverksegares och bruksegares samt öfriga
jordegares jordegendom.............
c)
Taxeringsvärdet å sågverksaktiebolags, andra sågverksegares och bruksegares samt
öfriga jordegares jordegendom...............
Hufvudsakliga resultaten af utredningen............
Sid.
1.
3.
3.
5.
6.
9.
9.
13.
15.
16.
18.
23.
28.
33.
33.
36.
39.
46.
52.
Tabellbilagor:
Tab. 1. Antal jordegande sågverksaktiebolag, andra sågverksegare och bruksegare
samt öfriga jordegare jemte mantal och taxeringsvärde å deras jordbruksfastighet,
åren 1885 och 1895 ..................
A)
Kopparbergs län...................
B)
Getleborgs län..................
C)
Vesternorrlands län...............
D)
Jemtlands län............
E)
Vesterbottens län..............
F)
Norrbottens län...................
G)
Dalarne och Norrland............
54.
54.
58.
64.
70.
76.
78.
82.
Tab 2. Till sågverksaktiebolag, andra s&gverksegare och bruksegare samt öfriga
jordegare hörande jordbruksfastigheters mantal och taxeringsvärde i procent af
områdets, åren 1885 och 1895 .....................
A)
Kopparbergs län........................
B)
Gefleborgs län.........................
C)
Vesternorrlands län...................
D)
Jemtlands län.........................
E)
Vesterbottens län.......................
F)
Norrbottens län........................
G)
Dalarne och Norrland.....................
84.
84.
86.
90.
94.
98.
100.
102.
Till KONUNGEN.
Statistiska Centralbyrån får härmed underdånigst afgifva den i
Eders Kungl. Maj:ts nådiga bref den 29 oktober 1897 anbefalda sammanfattning
och bearbetning af uppgifter rörande bolags förvärf af jordegendom
inom vissa delar af landet äfvensom aftryck af i ärendet gjorda
underdåniga framställningar jemte vederbörande myndigheters deröfver
afgifna utlåtanden.
Anförda nådiga skrifvelse till Statistiska Centralbyrån lyder sålunda:
OSCAR etc. etc. Vår ynnest etc. Uti en till Oss stäld, af Vår
Befallningshafvande i Vesterbottens län med underdånig skrifvelse den
31 oktober 1893 öfverlemnad skrift har nämnda läns landsting af anförda
skäl ansett sig böra fästa Vår nådiga uppmärksamhet å den stora
utsträckning aktiebolags förvärf af fast egendom redan tagit samt anhållit
om Vårt ingripande deremot. Derefter hafva i underdånig skrifvelse
den 22 december nämnda år hushållningssällskapens ombud på anförda
gruuder hemstält att Oss täcktes låta anskaffa uppgift å den jordbruksfastighet,
som af bolag egdes i de delar af landet, der skogsafverkning
i mer betydande utsträckning förekomme, äfvensom statistiska uppgifter,
utvisande tillväxten af denna bolagsegendom och den sjelfegande
jordbrukareklassens deraf orsakade förminskning i samma trakter, samt
derefter vidtaga de åtgärder, hvartill för ett sjelfständigt jordbruks betryggande
den sålunda vunna utredningen kunde föranleda. Slutligen
har Riksdagen enligt skrifvelse den 11 maj 1894 gjort framställning i
enahanda syfte som hushållningssällskapens ombud.
1
2
Redogörelsens omfattning.
Sedan Vi dels genom nådig remiss den 7 februari 1894 uppdragit
åt Vår Landtbrnksstyrelse att efter vederbörande länsstyrelsers hörande
afgifva underdånigt utlåtande öfver de båda förstnämnda framställningarna,
dels ock den 2 november sistnämnda år ej mindre anbefalt berörda Styrelse
att anmoda vederbörande länsstyrelser såväl att en hvar för sitt
län meddela de af Riksdagen begärda uppgifter som ock i ärendet sig
yttra, än äfven från Landtbruksstyrelsen infordrat underdånigt yttrande
i frågans hela vidd,
har med underdånig skrifvelse den 23 november 1896 Landtbruksstyrelsen
öfverlemnat inkomna uppgifter och yttranden från Våre Befallningshafvande
i Kopparbergs, Gefleborgs, Vesternorrlands, Jemtlands,
Vesterbottens och Norrbottens län jemte öfriga till ärendet hörande handlingar
äfvensom eget underdånigt utlåtande i frågan; hvarefter Våre förbemälde
Befallningshafvande till åtlydnad af nådigt uppdrag inkommit
med förnyade, enligt lemnadt formulär upprättade uppgifter rörande bolags
förvärf af jordegendom.
Då Vi nu låtit detta ärende Oss föredragas, hafve Vi funnit godt,
med öfverlemnande af samtliga till ärendet hörande handlingar, i nåder
anbefalla Eder att skyndsamt verkställa och till trycket, i en upplaga
af två tusen exemplar, befordra sammanfattning och bearbetning af de i
ärendet senast insamlade uppgifterna, dervid jemväl böra, i den man I
finnen erforderligt, aftryckas de bland handlingarna förekommande skrifvelserna;
och egen I, med handlingarnas återställande och öfverlemnande
af den tryckta upplagan, till Oss inkomma med uppgift å de särskilda
kostnader, som af detta nådiga uppdrag föranledts. Hvilket Eder till
kännedom och efterrättelse härigenom i nåder meddelas.
Stockholms Slott den 29 oktober 1897.
OSCAR.
E. von Krusenstjerna.
Den sålunda gifna nådiga befallningen har synts Statistiska Centralbyrån
bäst fullgöras på det sätt, att först återgifvas de gjorda framställningarna
i ärendet jemte de deröfver afgifna utlatandena samt sedermera
fra inlägges den statistiska sammanfattningen och bearbetningen,
hvadan ärendet nu behandlas under följande Denne afdelningar, nemligen:
I.
Underdåniga framställningar åt Vesterbottens läns landsting och
Hushållningssällskapens ombud samt Riksdagen, angående bolags förvärf
af jordegendom;
II.
Utlåtanden af Landtbruksstyrelsen och af Kungl. Maj:ts Befallningshafvande
i Kopparbergs, Gefleborgs, Vesternorrlands, Jemtlands,
Vesterbottens och Norrbottens län, angående ofvannämnda framställningar;
och
Underdåniga framställningar.
3
III. Statistisk utredning af Statistiska Centralbyrån, angående sågverksaktiebolags
med fleres jordegendom i nämnda län.
Uti de under afdelningarna I och II intagna handlingarna åberopas
flerestädes dertill fogade statistiska tablåer, men äro dessa ej här återgifna,
emedan den statistiska utredningen af frågan är i ett sammanhang
och efter gemensam plan behandlad under afdelningen III.
I.
Underdåniga framställningar.
a) Yesterbottens läns landstings skrifvelse.
Till Konungen.
Till förekommande deraf, att den nuvarande generationen skulle
kunna för en så lång tid, som femtio år, binda händerna på blifvande
hemmansegare i fråga om dispositionsrätt till ett hemmans skog, tillkom
nådiga Förordningen den 25 april 1889, hvarigenom längsta tiden för
aftal om skogsafverkningsrätt inskränktes till 20 år. De stora förhoppningar,
som med tillkomsten af denna förordning voro förenade, hafva
dock, hvad Yesterbottens län angår, blifvit uti synnerlig hög grad förminskade,
och det torde icke saknas skäl till antagande, att just denna
förordning åstadkommit något helt annat, än hvad med densamma afsetts.
Erfarenheten har nemligen visat, att, sedan det ej mera tilläts sågverksegarne
att förvärfva afverkningsrätt till skog å längre tid än 20 år, sågverksegarne
allt mer och mer sökt att förvärfva sig eganderätt till de
hemman, från hvilka råmaterial kunnat hemtas till deras etablissementer.
Detta, att sågverksegare förvärfva hemman, lärer väl lika litet dem,
som andre svenske undersåtar kunna förvägras, men, då sågverksindustrien,
för att kunna bestå i konkurrens sig emellan och med andra näringar,
allt mer och mer måste bedrifvas uti stor skala, har deraf blifvit en gifven
följd, att sågverksegare måste sammansluta sig uti sådana föreningar,
hvilkas verksamhet hafva både sin lifgifvande kraft och sin begränsning
uti gällande lag om aktiebolag. Detta har ock visat sig vara förhållandet
inom Vesterbottens läns Lappmarker och bestyrkes af den i
afskrift härhos fogade, officiella uppgift om det skattetal aktiebolag förvärfvat
inom särskilda socknar derstädes1); och täcktes Eders Kung],
Maj:t deraf inhemta, hurusom i Dorotea socken mer än hälften, i Åsele
socken nära hälften och uti Fredrika socken nära en tredjedel af hvarje
sockens hela skattetal redan kommit under aktiebolags egovälde.
*) Denna uppgift återgifves ej här.
4
Underdåniga framställningar.
Det är icke tänkbart, att dessa aktiebolag, hvilka uppenbarligen för
skogens skull köpt hemmanen och af skogen måste vilja taga den högsta
afkastning, kunna hafva något synnerligt intresse af att vårda sig om
jordbruket och boskapsskötseln å hemmanen. För dem måste, det ligger
i sakens natur, dessa näringar, huru vigtiga de än äro, blifva eu bisak.
Det är ock icke tänkbart, att de råmaterial för sina sågverk sökande
aktiebolagen ens vilja tillåta några uppodlingar i skogsmarken. Skogsfångst
är och måste för dem vara hufvudsak. Den gifna följden häraf
måste blifva, att odlingen och folkökningen inom dessa orter måste afstanna,
utan att någon förhoppning å andra förhållanden, åtminstone icke
under närmaste tiotalen, ja hundratalen af år må kunna uppstå. Om
än allt menskligt är underkastadt förändring, ja til 1 intetgörelse, så är
dock oemotsägligt, att aktiebolags lifskraft sträcker sig vida utöfver individens
och således, då deras verksamhet är sådan, som här ofvan omförmäles,
verkar i hög grad hämmande å odlingens framgång.
Det är icke vidare tänkbart, att dessa aktiebolag, hvilkas styrelser,
utan undantag, äro bosatta å orter vidt skilda från dem, der de förvärfvat
sig fastigheter uti mycket stor utsträckning, kunna vara så intresserade
af dessa orters utveckling uti ekonomiskt och kulturhänseende som
ortens egen befolkning. På aktiebolagens hemman inträda i stället för
den förutvarande sjelfegande befolkningen landbönder, hvilka i allmänhet
äro synnerligen beroende af aktiebolagen, och uti den öfriga delen af
socknen kan befolkningen uti röstetal vara aktiebolagen underlägsen.
Frågor kunna uppstå om byggandet af vägar, anordningar om skolundervisning
m. m. dylikt. Behofven af sådant kunna för befolkningen vara
särdeles tryckande, men aktiebolagens styrelser kunna ej inse dem, landbönderna
hafva ingen talan och de sjelfegande bönderna äro för få.
Faran att inom kort Vesterbottens läns Lappmarker skola sakna
en sjelfständig, sjelfegande jordbrukande befolkning är, efter Landstingets
förmenande, så stor, att Landstinget ansett såsom en oeftergiflig pligt att,
innan all utsigt till räddning är slut, fästa Eders Kung!. Maj:ts Nådiga
uppmärksamhet å den stora utsträckning aktiebolags förvärf till fast
egendom redan tagit samt utbeder sig — då Landstinget saknar både
befogenhet och förmåga, att föreslå några botemedel mot den öfverhängande
faran — Eders Kung!. Maj:ts Nådiga, kraftiga och skyndsamma
ingripande.
Umeå den 25 sept. 1893.
Underdånigst
På Landstingets vägnar
J. JOHANSSON.
Carl Bergström.
Underdäniga framställningar.
5
b) Hushållningssällskapens ombuds skrifvelse.
Till Konungen.
Uti en af f. d. landshöfdingen A. Wästfelt vid Hushållningssällskapens
ombuds möte väckt, i närslutna berättelse öfver mötets förhandlingar
intagen motion i), föreslås, att ombuden måtte i underdånig skrifvelse
anhålla, det Eders Kungl. Maj:t, efter vederbörandes hörande och
en deraf uppkommen utredning, ville till Riksdagen framlägga förslag om
bestämmelser, afsedda att begränsa möjligheten för bolag eller enskilde
sågverksegare att underlägga sig jordbruksfastigheter till hvilken utsträckning
som helst.
Vid företagen pröfning af motionen hafva ombuden funnit den deri
behandlade sak vara af så stor vigt och betydelse, att icke nog uppmärksamhet
kan egnas åt densamma.
Stora trakter af Norrland och Dalarne innehafvas redan nu af jemförelsevis
ett fåtal trävarufirmor och bolag; och sådan utvecklingen tett
sig, synes den gifva vid handen, att bildandet af stora jorddomäner för
skogsbruk under enskilda händer snarare syftar åt att tilltaga än att
minskas och upphöra.
Nästan alla sakkunnige äro ense om att skogens sammanförande till
stora komplexer, som besittas med full eganderätt af kapitalstarka bolag,
är förmånlig för skogens rätta vård och skötsel.
Lika fördelaktig som egosammanslagningen kan vara för skogen,
lika förderflig är den emellertid för jordbruket uti ifrågavarande trakter.
De förut varande egarne till mindre jordbruk blifva i flesta fall bolagens
brukare. Den afgäld, de skola erlägga för sina jordlotter, måste
de förskaffa sig genom arbete i bolagens skogar, deras jordbruk åsidosättas
och försämras, och de nedsjunka från frie jordegare till bolagens daglönare.
Ombuden hafva funnit stora intressen sålunda stå emot hvarandra
och i likhet med motionären ansett en utredning af hithörande förhållanden
vara af behofvet påkallad.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, få ombuden i underdånighet
hemställa:
att Eders Kungl. Maj:t täcktes i nåder låta anskaffa uppgift på
den jordbruksfastighet, som af bolag eges i de delar af vårt land, der
skogsavverkning i mer betydande utsträckning förekommer, äfvensom
statistiska uppgifter, utvisande tillväxten af denna bolagsegendom och
den sjelfegande jordbrukareklassens deraf orsakade förminskning i
samma trakter, samt derefter vidtaga de åtgärder, hvartill för ett
) Motionen är ej här återgifven.
G
Underdåniga framställningar.
sjelfständigt jordbruks betryggande den sålunda vunna utredningen
må kunna föranleda.
På Hushållningssällskapens ombuds vägnar
Underdånigst
FREDRIK HEDERSTJERNA.
Stockholm den 22 december 1893.
Carl Bendix.
c) Riksdagens skrifvelse.
Till Konungen.
Uti en inom Riksdagen väckt motion har erinrats derom, att hos
senare årens Riksdagar vid flera tillfällen uttalats önskvärdheten af att
tillfälle underlättas för vårt lands arbetarebefolkning att förvärfva jordegendom.
En komité för afgifvande af utredning och förslag rörande
denna fråga hade äfven varit af Eders Kungl. Maj:t tillsatt. Hur berättigadt
och betydelsefullt detta önskningsmål än vore, ansåge motionären
dock en annan dermed nära förbunden fråga i ännu högre grad
vara förtjent af allvarlig uppmärksamhet, den nemligen att söka förekomma,
att icke den redan befintliga sjelfegande jordbrukarebefolkningen
i en del af våra provinser allt mer undantränges för att ersättas af
osjelfständiga bolagsunderlydande. Alla de beaktansvärda skäl, som talade
för det förstnämnda syftemålet, egde i ännu högre grad betydelse
för det senare liksom det äfven osökt framginge af det förhållande, hvari
dessa frågor stode till hvarandra, att den senares lösning borde föregå
den förras.
Icke blott skogbärande mark, utan äfven hela egendomar i landets
nordligare provinser inköptes i stor utsträckning af de stora sågverksbolagen.
I följd häraf egde en fortgående förminskning af de sjelfegande
jordbrukarnes antal rum, och det funnes ingen anledning att förvänta,
att dessa jordköp skulle upphöra, förr än i flera vidsträckta delar af
vårt land all jord öfvergått till bolagsegendom.
Det vore icke nödigt att närmare framhålla, af hvilken betydelse för
vårt folk det skulle vara, om den nu sjelfegande allmogen i vidsträckta
delar af vårt land skulle nedsjunka till den osäkra och osjelfständiga
ställningen af bolagsunderlydande, ty det skadliga inflytandet af dylikt
förhållande i sedligt, rättsligt, politiskt och ekonomiskt hänseende läge
i öppen dag.
Visserligen vårdade numera åtminstone några större bolag sin skog
väl, men någon uppodling af de vidsträckta, härför tjenlig» marker, som
Underdåniga framställningar.
<
norra Sveriges skogar omslöte, vore knappast förenlig med bolagens intressen
och kunde derför förväntas endast undantagsvis komma till stånd.
Det vore vidare otvifvelaktigt, att genom bolagsinstitutionen möjliggjorts
en ekonomisk utveckling, som icke hos oss på annat sätt kunnat
komma till stånd. Men redan deraf, att dessa korporationer egde en
kraft, som vore ojemförligt större än de enskilda personernas, framginge
sjelfkärt, att de under vissa förhållanden gent emot dessa kunde komma
att verka förtryckande.
De sorgliga förhållanden för norra Sverige, som i följd af bolagens
obegränsade jordförvärf redan inträdt och för hvarje år mer förvärrats
och som så allvarsamt syntes hota dess framtida utveckling, hade äfven
beaktats af såväl Vesterbottens läns landsting som af hushållningssällskapens
ombud vid deras möte under år 1893.
Det vore emellertid först, sedan ett tillräckligt och tillförlitligt statistiskt
material blifvit insamladt och förelagdt Riksdagen, som den kunde
sättas i tillfälle att öfverskåda och till sin fulla betydelse uppskatta den
föreliggande frågan, liksom äfven att med full insigt bedöma de åtgärder,
som för dess lösning kunde finnas bäst afvägda.
För att gifva en bild af huru ofvan berörda förhållanden utvecklat
sig samt visa till hvad omfattning hemman öfvergått i bolagens ego, anser
Riksdagen sig böra hänvisa till de såväl vid 1892 års lagtima Riksdag
som vid denna Riksdag utarbetade sammandrag af vederbörande
Konungens befallningshafvandes femårsberättelse!-, i hvad de angå förevarande
ämne.
Af dessa berättelser framgår tydligt, att bolags förvärf af jordbruksfastigheter
i stor omfattning egt och fortfarande eger rum åtminstone i
Kopparbergs län och de norrländska länen. Härvid skulle visserligen kunna
invändas att dylikt förvärf icke vore af synnerlig betydenhet, då taxeringsvärdet
å samtliga i dessa provinser belägna, bolag tillhöriga jordbruksegendomar
år 1890 uppgick allenast till 19 procent af hela jordbrukstaxeringsvärdet
i Gestrikland och 14 procent i de öfriga landskapen, men
å andra sidan torde böra erinras om det förhållande, att de hemman,
som i nämnda orter öfvergått i bolags ego, i sjelfva verket icke ligga
spridda öfver hela länen, utan äro belägna hufvudsakligast, för att icke
säga uteslutande, inom dessas skogstrakter, hvadan det i viss mån blir
vilseledande att jemföra taxeringsvärdet å dessa hemman med taxeringsvärdet
å länens samtliga jordbruksfastigheter. En rigtigare uppfattning
om jordegendomens fördelning i dessa trakter torde erhållas genom en
jemförelse mellan det sammanlagda taxeringsvärdet och mantalet å alla
inom nämnda trakter belägna hemman, å ena sidan, samt, å andra sidan,
enahanda värde och skattetal för de af bolagen innehafda jordbruksfastigheter.
8
Underdåniga framställningar.
En dylik jemförelse lärer komma att visa ett långt mera oroande
resultat med hänsyn till den sjelfegande jordbrukareklassens aftagande
och tillväxten af arrendatorer eller bolagsunderlydande med ännu osäkrare
ställning; och i händelse detta skulle vid en statistisk utredning befinnas
vara det verkliga förhållandet, torde såsom en dess innebörd böra framhållas,
förutom de faror i socialt och politiskt hänseende, hvarom ofvan
nämnts, jemväl att ganska stora delar af de norrländska skogsbygderna,
ehuru försedda med många tillfällen till odling och ett åtminstone någorlunda
lönande jordbruk, genom denna fastigheternas fördelning allt
framgent torde förblifva ouppodlade och föga befolkade.
Enär förevarande fråga är af största betydelse ej blott för de norra
länen och särskildt för deras skogstrakter, utan ock för hela vårt fädernesland,
anser Riksdagen fullgiltiga skäl tala för åstadkommande af en
utredning i det syfte, att Eders Kungl. Maj:t må blifva i tillfälle att
föreslå de åtgärder, som för bibehållande af en sjelfegande jordbrukarebefolkning
uti ifrågavarande trakter kunna anses af förhållandena påkallade.
En ytterligare orsak att allvarligt behjerta de framstälda önskningsmålen
har Riksdagen jemväl funnit deri, att flertalet af de ifrågavarande
länens representanter i Andra Kammaren undertecknat ofvan berörda
motion, hvarigenom densamma torde kunna anses innefatta ett uttryck
för dessa trakters önskningar och behof.
Då emellertid de för frågans lösning bäst afvägda åtgärder med full
insigt kunna bedömas först sedan tillräckligt statistiskt material insamlats,
får Riksdagen anhålla, det Eders Kungl. Maj:t ville låta infordra
och för Riksdagen framlägga uppgift på den jordbruksfastighet, som af
bolag eges i de delar af vårt land, der skogsafverkning i mer betydande
utsträckning förekommer, äfvensom statistiska uppgifter, utvisande tillväxten
af denna bolagsegendom och den sjelfegande jordbrukareklassens
deraf orsakade förminskning; samt att Eders Kungl. Maj:t ville, för så
vidt de inhemtade upplysningarna sådant föranleda, för Riksdagen föreslå
de åtgärder, som för bibehållande af en sjelfegande jordbrukarebefolkning
i samma trakter kunna anses af förhållandena påkallade.
Med undersåtlig vördnad:
På Riksdagens vägnar:
För Första Kammaren:
PEHR EHRENHEIM.
n. v. Talman.
För Andra Kammaren:
ROBERT DE LA GARDIE.
n. v. Talman.
Stockholm den 11 maj 1894.
Utlåtanden.
9
II.
Utlåtanden.
a) Landthrukssfyrelsens utlåtande.
Till Konungen.
Uti en till Eders Kung!. Maja stäld, af Eders Kungl. Maj:ts Befallningshafvande
i Vesterbottens län med underdånig skrifvelse af den
21 oktober 1893 öfverlemnad skrift har nämnda läns landsting, med
framhållande hurusom erfarenheten visat att, sedan det ej mera tillätes
sågverksegarne att förvärfva afverkningsrätt till skog å längre tid än 20
år, dessa allt mer och mer sökt att förvärfva sig eganderätt till de hemman,
från hvilka råmaterial kunnat hemtas till deras verk, vidare anfört,
att det visserligen lika litet kunde förvägras sågverksegare som andra
svenska undersåtar att förvärfva hemman, men att, då sågverksindustrien,
för att kunna uthärda den å detta område lifliga konkurrensen, allt melodi
mer måste bedrifvas uti stor skala, följden deraf blifvit, att sågverksegarne
måst sammansluta sig i aktiebolag, såsom skett i Vesterbottens
län, inom hvars lappmarker betydliga vidder kommit under aktiebolags
egovälde; att dessa aktiebolag icke kunde hafva något synnerligt
intresse af att vårda sig om jordbruket och boskapsskötseln å hemmanen,
hvaraf den gifna följden måste blifva, att odlingen och folkökningen inom
dessa orter tvunges att afstanna och att på bolagens hemman den förutvarande
sjelfegande befolkningen komme att ersättas med landbönder; samt
att på grund häraf landstinget ansett sig böra fästa Eders Kungl. Maj:ts
nådiga uppmärksamhet på den stora utsträckning aktiebolags förvärf af
fast egendom redan tagit, samt, då landstinget saknade både befogenhet och
förmåga att föreslå några botemedel mot den öfverhängande faran, anhölle
om Eders Kungl. Maj:ts kraftiga och skyndsamma ingripande deremot.
Vidare hafva hushållningssällskapens ombud uti underdånig skrifvelse
den 22 december 1893 i samma ämne anfört, att stora trakter af Norrland
och Dalarne redan innehades af ett fåtal trävarufirmor och bolag;
att, sådan utvecklingen tett sig, den syntes gifva vid handen, att bildandet
af stora jorddomäner för skogsbruk under enskilda händer snarare
syftade åt att tilltaga än att minskas och upphöra; samt att lika fördelaktig
som en sådan egosammanslagning kunde vara för skogen, lika förderflig
vore den för jordbruket uti ifrågavarande trakter, i det att de
förutvarande egarne till mindre jordbruk i de flesta fall blefve bolagens
brukare, jordbruken åsidosattes och försämrades och de förre nedsjönke
från frie jordbrukare till bolagens daglönare; hemställande ombuden på
grund häraf att Eders Kungl. Maj:t måtte låta anskaffa uppgift på den
jordbruksfastighet, som af bolag egdes i de delar af vårt land, der skogs
-
10
Utlåtanden.
afverkning i mer betydande utsträckning förekomme, äfvensom statistiska
uppgifter, utvisande tillväxten af denna bolagsegendom och den sjelfegande
jordbrukareklassens deraf orsakade förminskning i samma trakter,
samt derefter vidtaga de åtgärder, hvartill för ett sjelfständigt jordbruks
betryggande den sålunda vunna utredningen kunde föranleda.
Slutligen och med anledning af en inom Riksdagen väckt motion,
hvari framhållits olägenheterna deraf, att på senare tid inom landets
nordligaste provinser icke blott skogbärande mark utan äfven hela egendomar
i stor utsträckning inköptes af de stora sågverk sbolagen, hvarigenom
en fortgående förminskning i de sjelfegande jordbrukarnes antal egde rum,
har Riksdagen uti underdånig skrifvelse af den 11 maj 1894, enär förevarande
fråga vore af största betydelse ej blott för de norra länen och
särskild! för deras skogstrakter utan ock för hela vårt fädernesland, förklarat
sig anse fullgiltiga skäl tala för åstadkommande af eu utredning
i det syfte, att Eders Kungl. Maj:t kunde blifva i tillfälle att föreslå de
åtgärder, som för bibehållande af en sjelfegande jordbrukarebefolkning
uti ifrågavarande trakter kunde anses af förhållandena påkallade, samt,
på grund häraf och då de för frågans lösning bäst afvägda åtgärder med
full insigt kunde bedömas först sedan tillräckligt statistiskt material
insamlats, anhållit, det Eders Kungl. Maj:t ville låta infordra och för
Riksdagen framlägga uppgift på den jordbruksfastighet, som af bolag egdes
i de delar af vårt land, der skogsavverkning i mer betydande utsträckning
förekomme, äfvensom statistiska uppgifter, utvisande tillväxten af denna
bolagsegendom och den sjelfegande jordbruksklassens deraf orsakade förminskning,
samt att Eders Kungl. Maj:t ville, för så vidt de inhemtade
upplysningarna sådant föranledde, för Riksdagen föreslå de åtgärder, som
för bibehållande af en sjelfegande jordbrukarebefolkning i samma trakter
kunde anses af förhållandena påkallade.
Efter det Eders Kungl. Maj:t dels genom nådig remiss den 7 februari
1894 anbefalt Landtbruksstyrelsen att efter vederbörande länsstyrelsers
hörande afgifva underdånigt utlåtande öfver Vesterbottens läns landstings
och hushållningssällskapens ombuds förberörda framställningar, dels ock
genom nådigt bref den 2 november 1894, hvarmed Riksdagens ofvannämnda
skrifvelse till Landtbruksstyrelsen öfverlemnats, anbefalt Landtbruksstyrelsen
att, med öfversändande af tryckta exemplar af Riksdagens
skrifvelse, anmoda vederbörande länsstyrelser dels att en hvar för sitt län
meddela de af Riksdagen i dess skrifvelse begärda uppgifterna dels ock
att vid afgifvande af yttrande i anledning af remissen den 7 februari
1894 jemväl taga i öfvervägande hvad Riksdagen i sjelfva saken anfört
eller, derest sådant yttrande redan afgifvits, meddela Landtbruksstyrelsen,
huruvida hvad Riksdagens skrifvelse innehölle från länsstyrelsernas sida föranledde
till något tillägg till eller ändring i hvad länsstyrelsen förut anfört,
Utlåtanden.
11
hvarjemte Eders Kungl. Maj:t genom samma nådiga bref anbefalt Landtbruksstyrelsen
att, sedan samtliga de begärda uppgifterna och yttrandena till
Styrelsen inkommit, afgifva underdånigt utlåtande i frågans hela vidd;
samt Landtbruksstyrelsen ej mindre, med anledning af förberörda nådiga
remiss, den 26 februari 1894 anmodat Eders Kungl. Maj:ts Befallningshafvande
i Kopparbergs, Gefleborgs, Vesternorrlands, Jemtlands, Vesterbottens
och Norrbottens län att till Styrelsen inkomma med sådant yttrande, som i
samma nådiga remiss afsåges, än äfven till åtlydnad af Eders Kungl. Maj:ts
uti nådiga brefvet den 2 november 1894 gifna nådiga befallning i fråga om
länsstyrelsernas ytterligare hörande i ämnet, genom skrivelser den 29 nyssberörda
november i öfverensstämmelse med samma nådiga befallning, ånyohänskjutit
frågan till Eders Kungl. Maj:ts ofvan bemälde Befallningshafvande;
så och efter det till Landtbruksstyrelsen inkommit dels från Eders
Kungl. Maj:ts Befallningshafvande i Kopparbergs län en till Landtbruksstyrelsen
stäld af summariska uppgifter rörande föreliggande fråga åtföljd
skrift af den 31 december 1895,1) dels från Eders Kungl. Maj:ts Befallningshafvande
i Gefleborgs län en likaledes till Landtbruksstyrelsen stäld
skrift af samma dag åtföljd af ej mindre infordrade uppgifter och yttranden
i berörda hänseende från länets kronofogdar och häradsskrifvare än
äfven en å landskansliet upprättad tablå,2) dels från Eders Kungl. Maj:ts
Befallningshafvande i Vesternorrlands län en underdånig skrifvelse i ämnet
af den 14 november 1894, som med skrifvelse af samma dag till Landtbruksstyrelsen
öfverlemnats, samt eu till Landtbruksstyrelsen stäld skrift
af den 18 juli 1895, hvarmed öfverlemnats åtskilliga från vederbörande
i ämnet infordrade uppgifter,3) dels från Eders Kungl. Maj:ts Befallningshafvande
i Jemtlands län en till Eders Kungl. Maj:t stäld skrifvelse af
den 27 april 1894, hvilken till Landtbruksstyrelsen öfverlemnats med
skrifvelse af samma dag, äfvensom en ytterligare skrifvelse till Landtbruksstyrelsen
af den 31 december 1894, hvarmed öfverlemnats vederbörande
häradsskrifvare» uppgifter rörande taxeringsvärde och mantal å
de jordbruksfastigheter inom länet, som enligt 1894 års mantalslängder
egdes af bolag,4) dels från Eders Kungl. Maj:ts Befallningshafvande i
Vesterbottens län eu underdånig skrifvelse i ämnet af den 7 oktober 1895
jemte dervid fogade tvenne tabeller, Indika handlingar till Landtbruksstyrelsen
öfverlemnats med skrifvelse af samma dag,5) dels ock från Eders
Kungl. Maj:ts Befallningshafvande i Norrbottens län en underdånig skrifvelse
af den 24 december 1895, åtföljd af uppgifter beträffande Norrbottens
län rörande den omfattning, i hvilken jordbruksfastigheterna inom
länet öfvergått i sågverksrörelsens händer, Indika handlingar till Landtbruksstyrelsen
öfverlemnats med skrifvelse af den 24 december 1895;°)
») Se neduti utlåtandet b). 2) Se nedan utlåtandet c). 3) Se nedan utlåtandet d).
4) Se nedan utlåtandet e). 6) Se nedan utlåtandet f). 6) Se nedan utlåtandet g).
12
Utlåtanden.
får Landtbruksstyrelsen, med återställande af akten till remissen af
den 7 februari 1894 och Riksdagens underdåniga skrifvelse af den 11 maj
samma år samt öfverlemnande af samtliga till Landtbruksstyrelsen i
ärendet inkomna handlingar, för egen del i underdånighet anföra
följande.
Beträffande den utredning, som Riksdagen ansett i detta ärende
erforderlig angående den jordbruksfastighet som af bolag .eges i de delar
af vårt land, der skogsafverkning i mer betydande utsträckning förekommer,
äfvensom tillväxten af denna bolagsegendom och den sjelfegande jordbruksklassens
deraf orsakade förminskning, så anser Landtbruksstyrelsen
sig kunna i fråga om denna utredning, utan vidare bearbetning af de
från länsstyrelserna inkomna uppgifter, hänvisa till samma uppgifter, af
hvilka enligt Landtbruksstyrelsens uppfattning framgår, att den fara,
hvilken ansetts i dessa afseenden hota den sjelfegande jordbruksklassen
inom norra Sverige, icke är fullt så öfverhängande eller af den stora betydenhet,
som från åtskilliga håll föregifvits. Hufvudsakliga skälet, hvarföre
jordbruket inom Norrland så att säga öfverflyglats af sågverksrörelsen,
har utan tvifvel varit det, att med förut bestående lagstiftning
svårighet har förefunnits att på ett lämpligt sätt i rättsligt hänseende
skilja jordbruksfastigheten från skogsområdena. Det kan nämligen ingalunda
sägas ligga i sågverksbolagens intresse, att den sjelfegande jordbruksklassen
varder förminskad, utan tvärtom synes det innebära en fördel
för samma rörelse att ständigt ega tillgång till en klass arbetare, hvars
pålitlighet är vida större än hvad fallet kan vara med de arrendator^
eller daglönare, som kunna komma att bruka bolagens jordegendomar.
Så länge förordningen om hemmansklyfning och jordafsöndring var gällande,
gafs det icke någon rättslig möjlighet att på ett lämpligt sätt låta
det sjelfständiga jordbruket bestå bredvid sågverkens stora egendomsförvärf,
hvilka ur skogshandteringens synpunkt icke kunna annat än
anses såsom åt behofvet påkallade och ledande till skogsskötselns rationela
utveckling, ty hvarken hemmansklyfningen eller jordafsöndringen kunde
af lätt insedda skäl egna sig till former för det syfte, hvarom här är
fråga. Sedan numera lagen om hemmansklyfning, egostyckning och jordafsöndring
den 27 juni 1896 utfärdats, finnes i egostyckningsinstitutet en
dylik form, hvilken på ett praktiskt sätt och utan för stora svårigheter
bör kunna lösa ofvan omförmälda uppgift. Under sådana förhållanden
och intill dess det visat sig, i hvad mån egostyckningsförfarandet kommer
att inom de norra delarna af vårt land anlitas för ifrågavarande ändamål,
anser Landtbruksstyrelsen några vidare åtgärder icke för närvarande
böra å lagstiftningens väg vidtagas till förekommande af de svårigheter,
som onekligen följa af ett allt för stort utvidgande af bolagsegendomen
på landtbrukets bekostnad, helst de utvägar, som i detta afseende skulle
Utlåtanden.
13
«rbjuda sig. vore af så våldsam och i den enskilda eganderätten så djupt
ingripande natur, att de icke utan högsta nödfall böra tillgripas.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt vågar Landtbruksstyrelsen i
underdånighet hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte finna förhållandena
icke för närvarande påkalla några vidare åtgärder för bibehållande af en sjelf«gande
jordbrukarebefolkning i Kopparbergs län och de norrländska länen.
Stockholm den 23 november 1896.
Underdånigst
THEODOR ODELBERG.
Aug. Lyttkens.
Fredrik Egerström.
b) Kungl. Maj:ts Befnlliiingshafvandes i Kopparbergs län utlåtande.
Till Kungl. Landtbruksstyrelsen.
Uti särskilda skrivelser den 26 februari och den 29 november 1894,
har Kungl. Landtbruksstyrelsen anmodat Konungens Befallningshafvande
att till styrelsen inkomma med ej mindre yttrande i anledning af hushållningssällskapens
ombuds äfvensom Yesterbottens läns landstings till
Kungl. Maj:t ingifna underdåniga framställningar i fråga om vidtagande
af åtgärder för inskränkning af aktiebolags eller enskilda sågverksegares
rätt att förvärfva jordbruksfastigheter till hvilken utsträckning som helst,
än äfven med sådana uppgifter, som Riksdagen i dess underdåniga skrifvelse
den 11 maj ofvannämnda år påkallat och som afse utredning om
och i hvad mån sådan bolagsegendom tillvuxit och den sjelfegande jordbrukareklassen
derigenom förminskats samt att, vid afgifvande af ofvan
omförmälda yttrande, jemväl taga i öfvervägande hvad Riksdagen i dess
nyssberörda skrifvelse i sjelfva saken anfört.
Till följd häraf får Konungens Befallningshafvande, jemte återställande
af remisshandlingarna och med tillkännagifvande att sågverksrörelse
och skogsafverkning inom länet hufvudsakligen och i större skala bedrifves
af fyra större bolag nämligen Stora Kopparbergs Bergslags Aktiebolag,
Korsnäs Sågverksaktiebolag, Kopparbergs och Hofors Sågverksaktiebolag
samt Ljusne—Vuxna Aktiebolag, härvid öfverlemna dels utredning om
dessa bolags egande jordatal inom åtskilliga socknar i länet samt jordatals
storlek i förhållande till hvarje sockens hela jordatal dels uppgifter
■om de af dessa bolag under sista tio åren gjorda inköp af jordegendomar,
1) hvarjemte Länsstyrelsen, beträffande öfrige mindre sågverksidkande
bolag inom länet, hvilkas jordförvärf icke torde vara af någon afseYärd
betydenhet för bedömande af förevarande ämne, tillåter sig hänvisa till
tabell 5 i Konungens Befallningshafvandes femårsberättelse för 1886—1890.
*) Åberopade utredning och uppgifter återgifvas ej här.
14
Utlåtanden.
Af dessa uppgifter inhemtas visserligen, att inom vissa socknar af
länet, särdeles Orsa, Elfdalen. Sårna, Nås och Jerna socknar, de ifrågavarande
bolagen områda ganska betydliga fastighetskomplexer; men då
största delen af dessa fastigheter af bolagen förvärfvats sedan lång tid
tillbaka och tillväxten deraf under de sista tio åren endast uppgår ti^1
3''89 % af hela jordatalet inom samtliga de 34 af länets 47 socknar, der
bolagen ega fastigheter, torde denna tillökning i bolagens jordförvärf icke
anses vara af någon synnerligen stor betydelse eller våda för den sjelfegande
jordbrukareklassens bestånd.
Erfarenheten har för öfrigt gifvit vid handen, att, på sätt ock
Konungens Befallningshafvande haft tillfälle att anföra uti sitt till
Kungl. Maj:t afgifna underdåniga utlåtande den 1 nästlidne november
angående åtgärder till den enskilda skogshushållningens främjande, skogars
sammanförande i större komplexer, som egas af kapitalstarka bolag,
är särdeles förmånlig för skogens rätta vård och skötsel, hvadan från
skogskulturens synpunkt bolagens jordförvärf icke kan anses vara annat
än till gagn för orten och det allmänna. Hvad åter angår den sjelf—
egande jordbrukareklassen inom provinsen, så är väl uppenbart, att densamma
genom bolagens inköp af hemmansegarnes fastighetslotter, undergått
någon förminskning, men Konungens Befallningshafvande har deraf
icke anledning antaga, att ortens jordbruk förminskats eller försämrats,,
utan snarare motsatsen häraf. I de flesta fall blir den förre egaren
antagen till arrendator på särdeles fördelaktiga vilkor, Indika i allmänhet
icke sträcka sig utöfver skyldigheten för arrendatoren att betala skatten
för fastigheten, hvartill kommer att arrendatoren i allmänhet lärer hafva
företrädesrätt till arbete på skogen mot dagspenning. Landbonden har
genom försäljning af sin egendom fått sina lugnaste dagar, fri, som han.
blifvit från skulder, och derigenom fullt obehindrad att sköta sitt landtbruk
till bästa möjliga afkastning, hvarvid ofta nog lärer hafva inträffat,
att den nye jordegaren, bolaget, fått träda emellan vid nybyggnader eller
större reparationer på åbyggnader. Landbonden är temligen sjelfständig
vid sitt arrende och behöfver icke känna någon ovisshet vid sin besittning,
ty gifvet är, att det jordegande bolaget, i ändamål att förekomma
det hemmanet vanhäfdas, är särdeles angeläget att vid jordbruket få
bibehålla en duglig och idog arrendator; och då härtill kommer att,
enligt gällande kommunallagar, det är arrendatoren, men icke fastighetsegaren,
som eger talan i kommunens angelägenheter, torde ordandet
derom, att bolagen ega för stor röstöfvervigt, icke förtjena afseende,
åtminstone hvad angår de jordbruksfastigheter, som bolagen på arrende
upplåtit. Konungens Befallningshafvande har fördenskull, hvad Dalarne
angår, icke erfarenhet af att bolagsförvärfvet af fastigheter hämmat jordbruket
och dess utveckling. På jordbruket allena torde väl en jord
-
Utlåtanden.
15
brukare inom provinsen icke kunna existera, och det är utan allt tvifvel
en synnerligen stor förmån för honom, att genom biförtjenster vid arbete
i bolagens skogar kunna förvärfva hvad derutöfver till uppehälle erfordras
och hvilken ^förtjenst med de här rådande långa vintrarne kan, utan att
jordbruksarbetet åsidosättes, med lätthet anskaffas. Förhållandena inom
länet kunna, efter Konungens Befallningshafvandes mening, icke för närvarande
anses påkalla lagstiftningsåtgärder i ändamål att allenast för
aktiebolag inskränka den hvarje svensk medborgare tillkommande rätt
att förvärfva och besitta fast egendom i så vidsträckt omfattning, som
deras tillgångar och öfriga förhållanden medgifva.
Falun i Landskansliet den 31 december 1895.
CH. E. von OELREICII.
Ludv. Almqvist.
c) Kung!. Maj:ts Befallningshafvandes i Geileborgs län utlåtande.
Till Kung! Landtbruksstvrelsen.
Åberopande Kungl. Styrelsens skrivelser den 26 februari och den
29 november 1894 angående de hos Kungl. Maj:t väckta underdåniga
förslag om dels utredning rörande bolags förvärf af fast egendom i de
delar af landet, der skogsafverkning i större utsträckning förekommer,
och dels vidtagande af de åtgärder, hvartill en sådan utredning må kunna
föranleda, i ändamål att begränsa bolags rätt att underlägga sig jordbruksfastigheter
i sådan omfattning och på sådant sätt, att minskning
af den sjelfegande jordbrukarebefolkningen derigenom förorsakas, får Kungl.
Maj:ts Befallningshafvande härmed, jemte återställande af de vid skrifvelsen
den 26 februari 1894 fogade handlingar, öfverlemna ej mindre infordrade
uppgifter och yttranden i ofvanberörda hänseenden från länets
kronofogdar och häradsskrifvare än äfven en härstädes upprättad tablå1),
utvisande förhållandet emellan l:o jordbruksfastigheter, tillhörande staten
och menigheter (ecklesiastika boställen häribland inberäknade), 2:o dylika
fastigheter, tillhörande bolag och bruksegare, och 3:o andra enskilda personers
jordbruksfastigheter inom hvarje socken, i hvarje fögderi och i
hela länet enligt dels 1885 års och dels 1894 års taxeringslängder äfvensom
den vid periodens slut uppkomna ökning eller minskning i hvarje
af dessa fastighetsgrupper.
De infordrade uppgifterna utvisa visserligen, att i länet finnas stora
egendomskomplexer, tillhörande bolag, bland hvilka bolag äfven förekomma
sådana, hvars hufvudsakliga verksamhet afser tillgodogörande af
skogarnes alster, men den tillökning, denna fastighetsgrupp under tioårsperioden
1885—1894 vunnit, kan dock ej anses vara af oroväckande
'') Uppgifterna och yttrandena äfvensom tablån äro ej här återgifna.
16
Utlåtanden.
betydenhet. I Gestriklands fögderi har den varit nästan ingen, något
större i Norra och Södra Helsinglands fögderier samt störst i Vestra
Helsinglands fögderi, der sammanlagda mantalet å bolagens jordbruksfastigheter
utgjort: år 1885 38''765 (9-2 % af det hela) och år 1894 63-464
(15-2 %), under det mantalet å enskilda jordegares fastigheter uppgått år
1885 till 371-486 (88-4 / af det hela) och år 1894 till 346-428 (82-7 /).
Då härjemte tages i betraktande, att, enligt hvad erkändt är och
sakkunnige personer vitsordat, skogars sammanförande till stora komplexer,
som af kapitalstarka bolag med full eganderätt. besittas, är för
skogens rätta vård och skötsel förmånlig, samt det icke med fog synes
kunna antagas, att dylika bolag mera än andra jordegare hafva benägenhet
att använda sin jord för annat ändamål än sådant, för hvilket
den bäst passar, och man således icke torde behöfva befara, att dessa
bolag komma att i afsevärd mån för skogsproduktionens skull nedlägga
eller försumma jordbruket å mark, der detta med fördel kan bedrifvas;
så och då svenske medborgares rätt att inom landet förvärfva och besitta
fast egendom i så vidsträckt omfattning, deras tillgångar medgifva
och de finna med sin fördel förenlig, icke skäligen bör utan tvingande
nödvändighet inskränkas; finner Kungl. Maj:ts Befallningshafvande sig
icke kunna tillstyrka, att de nu väckta förslagen må vidkommande detta
län till någon lagstiftningsåtgärd föranleda.
Gefle Slott å Landskansliet den 31 december 1895.
C. A. T. BJÖRKMAN.
J. J. Smith.
d) Kungl. Maj:ts Befallningshafvande» i Yesternorrlands län utlåtande.
Till Konungen.
Genom Kungl. Landtbruksstyrelsen har Eders Kungl. Maj:ts Befallningshafvandes
yttrande blifvit infordradt öfver en af hushållningssällskapens
ombud den 22 sistlidne december aflåten underdånig hemställan,
att Eders Kungl. Maj:t täcktes låta anskaffa uppgift på den jordbruksfastighet,
som af bolag eges i de delar af vårt land, der skogsafverkning
i mer betydande utsträckning förekommer, äfvensom statistiska uppgifter,
utvisande tillväxten af denna bolagsegendom och den sjelfegande jordbrukareklassens
deraf orsakade förminskning i samma trakter, samt derefter
vidtaga de åtgärder, hvartill för ett sjelfständigt jordbruks betryggande
den sålunda vunna utredningen må kunna föranleda.
Såsom stöd för denna hemställan hafva sökandena erinrat, att redan
nu stora trakter af Norrland och Dalarne innehades af jemförelsevis
ett fåtal trävarufirmor och bolag; och sådan utvecklingen tett sig, syntes
den gifva vid handen, att bildandet af stora jorddomäner för skogsbruk
Utlåtanden.
17
under enskilda händer snarare syftade åt att tilltaga, än att minskas
och upphöra. Nästan alla sakkunnige vore ense om att skogens sammanförande
till stora komplexer, som besuttes med full eganderätt af
kapitalstarka bolag, vore förmånlig för skogens rätta vård och skötsel;
men lika fördelaktig, som egosammanslagningen kunde vara för skogen,
lika förderflig vore den för jordbruket uti ifrågavarande trakter. De
förut varande egarne till mindre jordbruk blefve i de flesta fallen bolagens
brukare. Den afgäld de skulle erlägga för sina jordlotter, måste
de förskaffa sig genom arbete i bolagens skogar, deras jordbruk åsidosattes
och försämrades, och de nedsjönke från fria jordegare till bolagens
daglönare. Stora intressen stodo sålunda emot hvarandra; och en
utredning af hithörande förhållanden vore af behofvet påkallad.
För Eders Kungl. Maj:ts Befallningshafvande är denna fråga långt
ifrån ny. I sina femårsberättelser har Eders Kungl. Maj:ts Befallningshafvande
gång efter annan fästat uppmärksamheten på det beklagliga
förhållandet, att den sjelfegande jordbrukande befolkningen i många skogssocknar
allt mer och mer förminskas, på samma gång som Eders Kungl.
Maj:ts Befallningshafvande dervid tillika erinrat, att stora skogskomplexer
ofta utgöra ett oeftergiflig! vilkor för en rationel och för skogens framtida
bestånd betryggande skogsvård.
För att råda bot för den anmärkta olägenheten har, såsom af sökandenas
underdåniga hemställan framgår, föreslagits bestämmelser, afsedda
att begränsa möjligheten för bolag eller enskilda sågverksegare att
underlägga sig jordbruksfastigheter till hvilken utsträckning som helst.
Hvarje bestämmelse i sådant syfte skulle likväl blifva overkställbar och
kunna kringgås, på samma gång den skulle lägga ett onaturligt band på
rättigheten att fritt icke allenast köpa utan äfven sälja fast egendom;
tv i och med detsamma någon förbjödes att förvärfva så mycken fast
egendom som helst, så förminskades ju dermed äfven möjligheten för en
egare, som ville sälja sin egendom, att derför erhålla det högsta möjliga
pris. Ett dylikt ingrepp i näringslifvets fria utveckling kan Eders Kungl.
Ma, j:ts Befallningshafvande för sin del icke förorda.
För Eders Kungl. Maj:ts Befallningshafvande ter sig en annan utväg
att på ett mera naturligt sätt ordna dessa förhållanden. Den 25
september 1891 afgåfvo utsedde komiterade ett underdånigt betänkande
angående hemmansklyfning, egostyckning och jordafsöndring; och i sitt
häröfver den 12 juli 1892 aflåtna underdåniga utlåtande förklarade sig
Eders Kungl. Maj:ts Befallningshafvande i fråga om grundtanken i samma
betänkande fullkomligt instämma med komiterade, och att det särskildt
för Vesternorrlands län vore särdeles lyckligt om komiterades förslag beträffande
jordstyckning blefve upphöjdt till lag, så att genom skattens
delande emellan den för jordbruk lämpliga arealen å ena sidan samt hela
2
18
Utlåtanden.
eller större delen af skogsmarken å den andra jordegaren finge qvarsitta
med full eganderätt å gården, under det att skogsegaren finge egna sig
uteslutande åt skogsvården utan att besväras af jord, som lian för drifvande
af sin industri icke behöfver. Denna åsigt vidhåller Eders Kungl.
Maj:ts Befallningshafvande fortfarande. Blefve derjemte skiftesstadgan sålunda
förändrad, att frånskiljandet af skogen från inegojorden underlättades
och förenklades, så skulle antagligen förhållandena utan obehörigt ingrepp
i eganderätten snart reglera sig sjelfva till ömsesidig fördel för alla parterna.
Emot den af sökandena begärda utredning har Eders Kungl. Majtts
Befallningshafvande likväl ingenting att anmärka; och anser sig Eders
Kungl. Maj:ts Befallningshafvande genom hvad Eders Kungl. Maj:ts Befallningshafvande
här ofvan anfört jemväl hafva afhandlat den vid remissakten
fogade framställning från Vesterbottens läns landsting.
Hernösand i Landskansliet den 14 november 1894.
Underdånigst
G. RYDING.
A. Ekelund.
Anm. Med skrifvelse den 18 juli 1895 öfverlemoade Länsstyrelsen till Landtbruksstyrelsen
af länets häradsskrifvare utarbetade tabellariska nppgifter i ärendet, men hafva
dessa, likasom dylika från andra län, ej ansetts böra här återgifvas.
e) Kungl. Maj:ts Befallningslinfvandes i Jemtlands län utlåtande.
Till Konungen.
Genom Kungl. Landtbruksstyrelsen infordradt underdånigt utlåtande
öfver dels af Hushållningssällskapens ombud och dels af Vesterbottens
läns landsting gjorda underdåniga andragande!! rörande bolags förvärf af
fast egendom i de norra länen, får Eders Kungl. Maj:ts Befallningshafvande
i Jemtlands län härmed afgifva.
Till en början torde då icke få anses onödigt att genom en blick
tillbaka på hithörande affärsförhållanden orientera sig för frågans bedömande
i dess nuvarande skede.
Då de vid Östersjökusten belägna äldre sågverk af någon betydenhet
anlades, så var sannolikt uppfattningen, åtminstone hos flertalet af de
affärsmän, som på dessa företag vågade penningar, att dessa affärer voro
tillfälliga och att, sedan de åtkomliga skogstrakterna voro afverkade och
nedsågade, affären på den platsen var slut och sågegaren endast hade att
stänga sin såg och draga sig tillbaka med den vinst, han kunnat intjena.
Uppfattningen i detta hänseende har emellertid blifvit en annan,
sedan man funnit, att skogstillgängen var långt större, än man på förhand
kunnat beräkna, att återväxten är bättre än man trott, att skogstrakter,
som ansetts otillgängliga, i mån som upprensningen af vatten
-
Utlåtanden.
19
dragen fortskridit, blifvit åtkomlige samt att framtiden synes innebära,
att dimensioner, som nu icke äro användbara för trämarknaden, skola få
värde och omloppstiden derigenom förkortas.
Genom dessa erfarenheter och förhoppningar har en förändring inträdt
i sågverksegarnes uppfattning af sin affär och en önskan att för
framtiden betrygga den gjort sig gällande. Till ett sådant affärens framtida
bestånd hör emellertid en säker och jemn tillgång på skogsprodukter,
och för detta ändamål var icke den dittills använda metoden för sådanes
anskaffande lämplig. För en sågverksrörelse, der man endast afser att
på billigaste sätt skaffa sågtimmer för tillfället och ämnar sluta när tillgången
på timmer i den orten upphör, är köp af afverkningsrätt under
viss tid af andras skog det mest passande. Icke sä, när man ämnar allt
framgent fortsätta att såga och måste ega en stadigvarande tillgång till
råämne och icke vill utsätta sig för de omvexlingar i pris, som köptimret
är underkastadt eller för att detta genom fullständig utverkning inom en
ort kan komma att helt och hållet saknas. Det är då, som nyttan och
nödvändigheten af att ega egne skogar blir tydlig, och ingenting är naturligare
än att sågverksegarne slå in på en ny väg för att tillförsäkra
sig timmer genom att köpa hela egendomen, hvarpå skog växer, och icke
blott rätten för viss tid att hugga de der för tillfället växande träd.
Det är emellertid endast skogen och den skogbärande marken, som
sågverk segaren vill förvärfva, och han har ingalunda någon lust att förvärfva
de delar af egendomen, som varit använda och som böra användas
till jordbruk, utan sker detta endast derför, att skogen och åkerjorden
icke, enligt nu gällande lagar, kunna utan olägenhet och besvär åtskiljas.
Att sågverksegarne, som köpa skog, skulle vara utan intresse för att
jordbruk drifves i de orter, der de förvärfvat fast egendom, eller rent af
fiendtligt sinnade mot jordbrukets utveckling, såsom Vesterbottens landsting
skildrar förhållandet inom Vesterbottens län, egen icke tillämpning
på förhållandena här i länet, ty det är alldeles tydligt att i de aflägsna
bygder, der skogsegendomarne mest köpas af bolagen, det måste för dessas
bruk af sin egendom vara af största vigt att tillgäng på arbetare,
dragare, foder och födoämnen är tillfinnandes i närheten af den trakt,
der skogsarbetena skola drifvas, och denna fördel kan icke nås, utan att
jordbruket i trakten får ega bestånd och än vidare utveckla sig.
Om det således får anses gifvet att sågverksegarne, som köpa skogsegendomar
här i länet, måste önska jordbrukets bestånd jemte sitt skogsbruk,
så är deraf icke gifvet att de nya egarne finna med sin fördel mest
förenligt, att detta jordbruk skötes af arrendatorer. De större bolag, som
här i länet köpt och fortfarande köpa hemman för att komma åt skogen,
förvärfva med hvarje sådant köp större eller mindre parceller, som äro
uppodlade och bebygda för jordbruk. Att nödgas besätta dessa med
20
Utlåtanden.
arrendator, medför för hvarje af sådana större affärer nödvändigheten
att ordna sig med ett slags domänförvaltning för att försäkra sig om att
icke egendomen genom jordens utsugning och bristande underhåll af byggnader
förfaller och blir värdelös. Hvad en sådan tillsyn skall vara besvärlig
och svår att effektivt utgöra gent emot fattiga arrendator!'', der
säkerhet för kontraktets fullgörande väl endast undantagsvis kan påräknas,
fäller af sig sjelf, och det kan derför icke vara oberättigadt antaga,
och Eders Kung!. Maj:ts Befallningshafvande har genom samtal och förfrågningar
hos sågverksegare eller deras ombud vunnit visshet härom, att
de, som köpa egendom endast för skogens skull, helst vilja se de gamle
egarne sitta som sjelfegare på sina hemman, sedan de sålt ifrån sig den
för jordbruks bedrifvande och husbehof öfverflödiga delen af sin skog.
Beträffande jordbrukarens och jordbrukets ställning till de omförmalde
hemmansköpen så är det otvifvelaktigt att som det nu är, då hela
egendomen behöfver säljas och bonden dermed öfvergifva sin ärfda sjelfständiga
ställning, detta är ofördelaktigt både ur bondens och ur samhällets
synpunkter. Detta förhållande kan dock icke anses vara med flit
skapadt af dem, som för skogens skull köpa egendomen, utan måste tillskrifvas
de besvärliga och tunga former, som med nu gällande lagstiftning
om hemmansklyfning och jordafsöndring äro förenade. Dessa föreskrifter
äro i vissa fall till och med sådana, att man icke ens genom att
underkasta sig dem kan vara viss om att få just den del af en egendom,
som man eftersträfvar. Detta är emellertid icke allenast för köparen till
skada och olägenhet, utan äfven och i än högre grad för säljaren, hemmansegaren.
Ty det lider intet tvifvel att jordbruket skulle lättare förkofras
och blifva bättre skött, om icke, såsom nu är förhållandet, det
vore sammanfördt i samme egares hand med stora arealer skog. Den
anspråkslösa plats, som ett hemmans odlade jord intager i jemförelse
med de vidsträckta skogsmarkerna i egarnes öga och ekonomiska intresse,
kan icke vara annat än ofördelaktigt och till skada för jordbrukets omhuldande.
Med undantag af skog till husbehof så ha jordbruk och skogsbruk
ingenting gemensamt, som gör det önskligt att de blifva qvar isamme
egares hand. Man kan af exemplet från södra och mellersta
Sverige, der stora egendomar finnas, som omfatta både ett betydande jordbruk
och inkomstgifvande skogar, lära att dessa båda sätt att taga afkastning
af jorden hafva med hvarandra ingenting att göra. Der skogen
skötes väl, utgör dess skötsel en alldeles särskild förvaltning, som har
ingen gemenskap med den odlade jordens skötsel. En sådan vård om
skogen, som den rationelare skogshushållningen numera gjort allmän i
det öfriga Sverige, kan icke väntas i Norrland, så länge skogarne egas
af hemmansegare, hvilka icke hafva ekonomisk kraft att egna dem en
dyrbar administration. Man behöfver endast erinra sig hvilka arealer
Utlåtanden.
21
här är fråga om. Så har till exempel inom Hede nyligen skiftade byar i
Herjeådalen hvarje helt hemman fått sig tilldeladt närmare 24,000 tunnland,
och om detta äfven är en ovanlig egovidd, så är den hemmanen
vid afvittringen tilldelade egovidd i allmänhet betydlig här i länet. Så
hafva laga skiften under förlidet år 1893, hvilka försiggått i olika delar
af länet, omfattat 13''6 mantal med en areal af 108,098 hektar, hvilket
gör i medeltal öfver 15,000 tunnland på hvarje helt hemman. Att föreställa
sig att sädana vidder skulle skötas och vårdas på ett för skogens
framtida bestånd betryggande sätt af en ofta fattig hemmansegare är en
orimlighet, men i allt fall är den ekonomiska fördel, som vare sig årligen
eller genom försäljning tid efter annan egaren kan påräkna ur äfven
en illa skött skog, tillräcklig för att vända hans håg och hufvudintresse
till spekulationer i skogen och draga hans omtanke från jordbruket.
Det vore af alla dessa skäl enligt Eders Kungl. Maj:ts Befallningshafvandes
åsigt af nytta för både jordbruket och skogsskötseln, att de
för hemmanen till husbehof öfverflödiga skogsmarker afsöndrades från
hemmanen och förvärfvades af egare, som hade både ekonomisk kraft
och intresse af att skogen vårdades för framtida bestånd. Och att så
sker är i Eders Kungl. Maj:ts Befallningshafvandes tanke det enda sätt,
hvarigenom man kan hoppas och förvänta, att Norrlands skogsrikedom
skall förståndigt tillgodogöras och skogar allt framgent komma att finnas
i Norrland. Ty i hemmansegarnes hand är skogen förr eller senare dömd
till undergång. Härmed vare icke sagdt, att icke många undantag, der
skogsegendomen skötes förståndigt och ekonomiskt af hemmansegare, finnas
här i länet, men de exempel, der all vård och omtanke för framtiden
saknas och der egarens enda intresse är att snart se randas den dag, då
han genom ett nytt skogsafverkningskontrakt skall ernå en tillfällig inkomst
af sin skog, äro de allmännaste.
Skogen i en klok och förmögen egares hand och åkerjorden med
husbehofsskog i bondens, är det förhållande, hvarefter man i båda dessa
inkomstkällors intresse bör sträfva. Långt ifrån att vara hvarandras
fiender hafva dessa båda näringar ett behof af hvarandra, som gör ett
godt förhållande å ömse sidor önskligt. Skogsegaren behöfver af jordbrukaren
födoämnen, foder, dragare och folk för sin skogsdrift, och det
kan icke vara annat än en fördel för bonden att på nära håll få sälja
sina produkter och få sysselsättning och inkomst af sina hästar, hvilka
eljest utan gagn under största delen af vintern förtära sitt foder. Sämja
och fred blir dä rådande emellan grannar, hvaremot, som förhållandet
nu är, hvarje närmande emellan parterna, skogsafverkaren och hemmansegaren,
gifver anledning till kif och trätor, processer och förluster.
Ett vilkor för att skogsegendom skall kunna förvärfvas eller, hvilket
är detsamma, att bonden skall kunna sälja sin öfverflödiga skog och be
-
22
Utlåtanden.
hålla endast den del af densamma, som är behöflig för att hans egendom
skall vara sjelfständig och är belägen så som det bäst passar honom, är
att lagarne för jordafsöndring och hemmansklyfning förenklas, så att proceduren
blir enkel och billig. Ett förslag till för detta ändamål passande
lagstiftning finnes uppgjordt af den för frågorna om hemmansklyfning
m. in. tillsatta komité och har af komitén fått benämningen egostyckning.
Om man äfven mot detta förslag skulle kunna invända, att mantalsfördelningen
sker något lättvindigt, så får detta år för år mindre betydelse,
och sedan grundskatter och indelningsverk inom kort helt och
hållet öfvertagits af staten, så torde mantalets betydelse vara alldeles förbi.
Hvad som erfordras för skogs- och hemmansköpsfrågans ordnande på
ett tillfredsställande sätt vore således eu enkel, icke kostsam, men lätt
tillämplig lag för egostyckning, och der hvarken förmynderskap af Kammarkollegii
jordebokskontor eller skiftesstadgan finge lägga några hinder
eller svårigheter i vägen för egendomens styckning såsom det passar säljaren
och köparen bäst. Kommer en sådan lag till stånd, så reglera förhållandena
sig sjelfva till både bondens och skogsvårdens bästa.
*
Att, såsom man sett framkastade förslag, göra någon lagstadgad
inskränkning i den fria dispositionen öfver bondens egendom genom att
hindra honom att sälja den till bolag eller sågverksegaren, vore ur alla
synpunkter förkastligt och icke minst derför att det skulle gifva upphof till
eu mängd försök att genom fingerade försäljningar och köp, förmedlade
af bulvaner, äfvensom till andra lagstridiga handlingar, söka kringgå en
lagstiftning, som lade band på det fria aftalet och eganderätten.
Att Eders Kungl. Maj:t skulle låta verkställa någon utredning öfver
den utsträckning, hvaruti bolagens förvärf af hemman egt rum, eller anskaffa
uppgifter å jordbruksfastighet, som eges af bolag, och den sjelfegande
jordbruksklassens deraf orsakade förminskning, såsom Hushållningssällskapens
ombud begära, torde vara alldeles öfverflödigt, då uppgifter
i detta hänseende lemnas i Eders Kungl. Maj:ts Befallningshafvandes
femårsberättelser och der finnas tillgängliga för den, som vill studera frågan.
Underdånigst
JOHN ERICSON.
Otto V. Landeri.
Östersund i Landskontoret den 27 april 1894.
Anm. I skrifvelse den 31 dec. 1894 till Iiandtbruksstyrelsen meddelade Kungl. Maj:ts
Befallningshafvande, att hvad Riksdagens skrifvelse den 11 maj 1894 innehåller rörande bolags
förvärf af jordegendom icke föranledde till något tillägg till eller någon ändring af ofvanstående
underdåniga utlåtande.
På samma gång öfverlemnades till Iiandtbruksstyrelsen af länets häradsskrifvare utarbetade
tabellariska uppgifter, men hafva dessa, likasom dylika från andra län, ej ansetts böra
här återgifvas.
Utlåtanden.
23
f) Kungl. Maj:ts Befallningshafvande* i Testerbottens län utlåtande.
Till Konuugen.
Uti särskilda till Eders Kungl. Maj:t ingifna skrivelser den 22 december
1893 och den 23 september samma år hafva dels Hushållningssällskapens
ombud och dels Yesterbottens läns landsting begärt vidtagande
af åtgärder för inskränkning uti bolags rätt att förvärfva fast egendom
inom landet, hvilken inskränkning landstinget likväl ansett böra göras
gällande endast mot aktiebolag. Slutligen har Riksdagen uti skrifvelse
den 11 maj 1894 hos Eders Kungl. Maj:t anhållit om uppgift på den
jordbruksfastighet, som af bolag egdes i de delar af vårt land, der skogsavverkning
i mera betydande utsträckning förekommer, äfvensom statistiska
uppgifter, utvisande tillväxten af denna bolags egendom och den sjelf—
egande jordbruksklassens deraf orsakade förminskning samt att Eders
Kungl. Maj:t ville, såvidt de inhemtade upplysningarna sådant föranledde,
för Riksdagen föreslå de åtgärder, som för bibehållande af en sjelfegande
jordbruksbefolkning i samma trakter kunde anses af förhållandena påkallade.
Rörande samtliga dessa, med hvarandra nära sammanhängande frågor
har Eders Kungl. Maj:ts Landtbruksstyrelse infordrat Eders Kungl.
Maj:ts Befallningshafvandes yttrande samt i fråga om Vesterbottens län
jemväl den af Riksdagen äskade utredning; och får, med öfverlemnande
deraf, Eders Kungl. Maj:ts Befallningshafvande i underdånighet anföra
följande:
Af berörda utredning framgår att bolagens förvärf af skogsfastigheter
inom länet är i stadig tillväxt och störst inom flertalet af socknarna
inom södra lappmarken Dorotea, Asele, Fredrika och Vilhelmina, så att
inom förstnämnda socken mera än hälften, inom Asele nära hälften,
inom Fredrika omkring 1/s och inom Vilhelmina nära 1/6 af samtliga
hemman öfvergått till bolag från enskilde. Hvad särskildt angår Vilhelmina
socken är bolagens förvärf af skog fullt jemförligt med åtminstone
Fredrika socken inom den del af socknen, der säljbar skog förekommer,
tv mera än halfva Vilhelmina socken ligger ofvanför odlingsgränsen och
utgöres till allra största delen af fjelltrakter, der endast obetydligt med
skog förekommer.
Inom norra lappmarken eller Stensele, Tärna, Sorsele, Lycksele,
Örträsks och Mala socknar synes förhållandet vara bättre, ehuruväl jemväl
inom de tre sistnämnda socknarna bolagen ega en icke obetydlig procent
af hemmanen. Om man undantager Tärna, hvarest bolag icke ega
något hemman, men der obetydligt med skog, icke ens till befolkningens
husbehof, tinnes, är likväl en mycket stor del af skogen i händerna på
24
Utlåtanden.
bolag, hvilka förvärfvat sig afverkningsrätten till densamma på viss tid,
under det att befolkningen sjelf eger jorden och skog till husbehof.
Inom kustlandet bedrifves skogsafverkning i större skala hufvudsakligen
inom Bjurholms, Degerfors, Norsjö, Jörns och öfre delen af Burträsks
socknar, inom hvilka socknar ungefär lika förhållanden äro rådande
som inom norra lappmarken.
Den verkan som upplåtandet af skogsafverkningsrätten under vissa
år utöfvar på befolkningen utgör egentligen icke föremål för Eders Kungl.
Maj:ts Befallningshafvandes yttrande, men anser sig Eders Kungl. Maj:ts
Befallningshafvande dock kunna och böra vitsorda att de sjelfegande bönder,
som försålt skogsafverkningsrätten från sina hemman på vissa år,
hafva betydligt bättre existensvilkor än landbönderne eller arrendatorerne
på bolagens hemman, hvilka på få undantag när hittills varit de
sämst skötta inom länet, hvartill orsaken mindre torde vara att söka i
hårda arrenden än i den liknöjdhet, som griper den till landbo förvandlade
hemmansegaren, då han kommer till insigt, att frukten af hans arbete
ytterst tillfaller en annan än honom sjelf, hvartill kommer att hans
krafter i främsta rummet tagas i anspråk för arbete i skogarne, då deremot
hans arbete å jordbrukets utveckling i de flesta fall vinner föga
uppmuntran af jordegaren.
I samtliga ofvanberörda skrifvelse!'' äro så många skäl anförda för
ådagaläggandet af de missförhållanden, som inträdt genom bolagens förvärf
af enskildes fastigheter, att några vidare sådana knappast torde behöfva
tilläggas; men att råda bot för det onda finner Eders Kong]. Maj:ts
Befallningshafvande förenadt med mycket stora svårigheter, enär mäktiga,
mot hvarandra stridiga intressen måste beaktas. Att på något sätt ordna
frågan är emellertid en bjudande nödvändighet, då föga tvifvel eljest
torde förefinnas, att ju icke de kapitalstarka bolagen med sina större
hjelpkällor skola inom en icke aflägsen framtid slå under sig allra största
delen af den sjelfegande jordbrukarens hemman inom de mera skogrika
delarna af länet.
Att söka. afhjelpa nu rådande missförhållanden genom att helt och
hållet förbjuda försäljning af hemman till bolag synes dock vara i det
närmaste outförbar^ då detta skulle i hög grad ingripa i den enskildes
eganderätt, hvartill kommer att ett dylikt förbud skulle kunna kringgås
på ett eller annat sätt. Derest ett sådant förbud verkligen komine att
efterlefvas, skulle derjemte den stora sågverksindustrien, som dock betydligt
bidragit till länets utveckling, komma att lida ett mycket stort afbräck,
desto mera oberättigadt som det icke kan förnekas, att åtminstone
en del bolag egna sina skogar bättre vård och skötsel än den enskilde
och i framtiden säkerligen kommer att göra det i ännu högre grad.
Utlåtanden.
25
Mera tilltalande är då enligt Eders Kungl. Maj:ts Befällningshafvandes
uppfattning att ordna här ifrågavarande missförhållanden med
ledning af det af kommittén för hemmansklyfning, egostyckning och
jordafsöndring uppgjorda förslaget till egostyckning, upptaget i § 2 af
lagförslaget.
Denna paragraf innehåller hufvudsakligen: att om egare af hemman
eller äbo å sådant hemman, som är under stadgad åborätt upplåtet, vill
stycka hemmanet i två eller flera delar med för hvardera delen på förhand
bestämdt område och under vilkor att hvarje del skall åsättas mantal,
sådant må vara tillåtet; att förslag till dylik styckning skall upprättas
af dertill förordnad landtmätare samt uppgöras med hänsyn till
de olika egornas efter vidd och godhet uppskattade värde, dervid ledning
må hemtas af befintliga kartor och egobeskrifningar eller, der sådana
handlingar saknas eller sakegare eljest det påyrkar, särskild gradering
ske, och skola de olika lotterna i hvarje fall vara å karta till läge och
gränser tydligen utmärkta, samt att det upprättade förslaget skall jemte
dertill hörande kartor och handlingar af sakegaren ingifvas till Eders
Kungl. Maj:ts Befallningshafvande, som pröfvar detsamma och bestämmer
mantalet.
I sina motiver yttrar kommittén med hänsyn till detta förslag
följande:
»En särskild betydelse torde egostyckningen derjemte kunna erhålla
för de norrländska skogsbygderna genom det tillfälle, som densamma erbjuder
att kunna dela skatten å ett hemman mellan den för jordbruk
lämpliga arealen jemte ett mindre skogsområde å ena sidan och den hufvudsakliga
skogsmarken å den andra. Härigenom skulle hemmansegaren
efter skogens försäljning kunna qvarsitta med eganderätt å gården, medan
han deremot nu allt för ofta förvandlas till arrendator eller torpare under
skogsegaren och den sjelfegande jordbrukande befolkningen i många
skogssocknar sålunda allt mer och mer förminskas.»
Detta förslag är visserligen förknippadt med olägenheter, men dess
fördelar synas dock Eders Kungl. Maj:ts Befallningshafvande väsendtligen
öfverväga de förra.
Den förnämsta bland olägenheterna torde få anses vara den att vid
skogsmarkens afstyckning större eller mindre trakter odlingsbar jord följa
med, som derigenom för lång tid undandragas kulturen. Inom lappmarken
finnas byar, som hafva ett ytinnehåll af 10,000 till 20,000 hektar, och
hemmansdelar med en areal af 1,000 till 2,000 hektar. Det är naturligt,
att inom så vidsträckta områden odlingslägenheter skola finnas på
flera olika ställen och att, derest hemmanet icke försåldes till skogsspekulanter,
de olika odiingslägenheterna småningom skulle upptagas af
hemmansegarnes vuxna barn eller andra jordbrukare och på så sätt od
-
26
Utlåtanden.
lingen utvecklas på ett sundt och naturligt sätt. Genom den egostyckning,
som vid ett hemmans försäljning till bolag eller andra virkesspekulanter
kommer att ega rum, är det åter sannolikt att den endast under
häfd varande jorden jemte odlingsmarken närmast åbyggnaderna undantages
från försäljningen, hvarigenom en del odlingsmark tillfaller bolagen.
Och föga sannolikt är, att bolagen företaga dess odling, ej heller att de
äro sinnade att afstycka denna odlingsmark till andra, utan torde bolagen
snarare förvandla den till skogsbärande mark.
En annan olägenhet är att genom afstyckning af den hufvudsakligaste
skogsegendomen jordbrukaren, särskilt den i lappmarken, förlorar ett
väsendtligt stöd för jordbrukets utveckling.
Det aflägsna läget af kanske tio mil eller mera till närmaste jernvägsstation
försvårar och fördyrar afsättningen af landtmannaprodukter,
och det nordliga klimatet gör att frosten oftare gäckar odlarens möda
än i de flesta öfriga delar af vårt land. Derför behöfvas också biinkomster;
och då hemmanen i Norrland vid afvittringen tilldelades jemförelsevis
stora skogsanslag, afsågs dermed att skaffa dessas innehafvare
biinkomster genom försäljning af skog. Väl är det sannt, att jordbrukaren
äfven efter skogsmarkens afstyckning kan erhålla förtjenst genom
skogsarbeten hos den nye egaren; men denna förtjenst torde nog blifva
skäligen ojemn, då skogsafverkningen sällan återkommer regelbundet
hvarje år till samma trakt. Uppsöker åter jordbrukaren skogsarbete å
från hemmet aflägsna orter, blir vinsten ofta ringa eller ingen, dä kostnaden
för folkets och dragarnes underhåll derunder blir stor, särskilt då
hemmanets foder på samma gång förbrukas, hvarigenom gödseltillgången
för jordbruket minskas. A andra sidan måste också erkännas att, i
synnerhet lappmarksbonden, så länge någon utsigt finnes att taga inkomster
från skogen, försummar jordbruket, hvilket bäst visas af den
mängd odlingsmark, som ännu ligger oarbetad inom Norrland och särskilt
inom Vesterbottens län.
Det här ifrågavarande förslaget att medgifva afstyckning af den
egentliga skogsegendomen från hemmanen bör deremot medföra den fördelen
att de större bolagen, hvilkas uppgift hufvudsakligast är att betrygga
sin sågverksrörelse för framtiden, ej längre hafva anledning att
inköpa skogshemmanen i sin helhet utan åtnöja sig med att förvärfva den
afsöndrade skogsegendomen. Och dermed är åtminstone vunnet att hemmansegarne
bibehållas såsom egare af sjelfva stamhemmanet och ej förvandlas
till landbönder. Deras intresse för landtbrukets utveckling bör
dermed stegras, då de ej vidare hafva skogen att tillita; och genom deras
mera oberoende ställning gent emot sågverksegarne än den Iandbönderne
hafva, kunna de betinga sig högre ersättning för det arbete och
de produkter, som sågverksegarne söka att förvärfva af dem.
Utlåtanden.
27
Derjemte är att förvänta, att sedan afsöndring af skogsegendomen
blifvit medgifven, sågverksegarne skola finna för sig fördelaktigt att befrias
från det med skogen förenade jordbruket och dermed följande besvär,
underhåll af byggnader, utskylder o. s. v. Härigenom skulle den
ifrågasatta lagstiftningen medföra förbättring i de förhållanden, som redan
uppstått på flera orter genom de af bolagen i stor utsträckning verkställda
hemmansköpen.
Äfven bör man hafva anledning antaga det skogen skall vårdas
bättre af de skogsegande bolagen än af de enskilde mindre hemmansegarne,
hvilka svårligen kunna med samma insigt tillgodogöra sig skogen
utan att samtidigt förstöra den, der lagstiftning icke lägger hinder i vägen
derför. Sägverksbolagens omtanka om sitt framtida bestånd betingar
detta; och med visshet kan man äfven antaga att dessa bolag bättre
förstå att uppdrifva skogens afkastning, något som måste vara af icke
ringa nationalekonomisk betydelse, då trävarurörelsen i vårt land och
särskild! inom de nordligare länen har stor omfattning.
På grund af hvad sålunda anförts anser Eders Kung], Maj:ts Befallningshafvande
såsom en första åtgärd, ledande till förminskning af de
med bolagens förvärf af hemman förknippade olägenheter, vara att ju
förr desto hellre genom lagstiftning underlätta skogsegendomens afsöndring
från hemmanen i öfrigt och medgifva dess särskilda försäljning. Detta
dock under förutsättning att bestämmelserna för en dylik afsöndring
blifva sådana att trygghet förefinnes att till stamhemmanet lägges så
mycket skog att husbehofvet blir tillfullo tillgodosedt samt att vid egostyckningen
odlingsbar mark till största möjliga utsträckning bibehålies
vid hemmanet för jordbrukets ytterligare utveckling.
Om man af skäl, som förut blifvit anförda, ej anser sig böra genom
lagstiftning helt och hållet beröfva bolag rätt att förvärfva jordbruksfastigheter,
torde likväl kunna sättas i fråga om icke en inskränkning i
denna rätt i vissa delar af landet kunde hafva fog för sig, då så stora
missförhållanden uppstått genom bolagens köp af jordbruksfastigheter i
så stor utsträckning som skett och äfven för framtiden synes komma att
ega rum. Erfarenheten från andra länder har till fullo ådagalagt att
det leder till allvarliga förvecklingar af flera slag, om jordegendomen
samlas på ett fåtal händer och dermed den jordbrukande befolkningen i
stor utsträckning förvandlas från en sjelfegande allmogeklass till beroende
arrendatorer; och synes faran häraf blifva så mycket större, om
de nye egarne anse sjelfva jordbruket, modernäringen, såsom en bisak,
värd föga uppmärksamhet och ringa uppoffring, under det att deras intresse
hufvudsakligen är riktadt på tillgodogörandet af den med jordegendomen
följande skogen. Man må sätta grundsatsen om den med
eganderätten förbundna friheten att tillgodogöra sig sin egendom på det
28
Utlåtanden.
sätt som man anser för sig fördelaktigast huru högt som helst, men der
följderna af ett kortsynt bruk af denna frihet visat sig blifva så förderfbringande
som i nu föreliggande fall inom vissa delar af landet är
händelsen, torde tiden vara inne att för det allmänna bästa och för
kommande generationers gagn och lycka genom särskild lagstiftning inskränka
något på denna frihet, om också med yttersta varsamhet. Nödvändigheten
häraf torde äfven vara allmänt erkänd i de orter, der missförhållandena
utvecklat sig i större skala; och endast de, hvilkas omdöme
grumlas af det egna intresset, torde finna det rätt och möjligt att
låta allt blifva vid det gamla.
Sågverksrörelsen är lika berättigad och säkerligen mera betydelsefull
än mången annan industriell verksamhet inom landet, hvarför dess ytterligare
utveckling i sund riktning ingalunda bör hämmas. Men derest ny
lagstiftning om egostyckning i ofvan omförmälda syfte kommer till stånd,
vill det också synas, som om sågverksindustriens intressen derigenom blifva
högst betydligt tillgodosedda, hvarför också eu inskränkning i den
allmänna rätten att förvärfva jordbruksfastighet icke synes böra medföra
någon större olägenhet för samma industri, än mindre vara oberättigad,
då det allmänna bästa sådant klöfver. Det är af dessa skäl som Eders
Kungl. Maj:ts Befallningshafvande anser sig kunna och böra uttala önskvärdheten
af att genom lagstiftningen bolags rätt att förvärfva fastighet
på landet inom vissa orter i regel inskränkes till förvärfvandet af sådan
skogsegendom, som, på sätt ofvan angifvits, skulle komma att uppstå
genom antagandet af en ny egostyckningslag.
Då emellertid i särskilda fall det kunde vara af vigt för belägen att
undantag härutinnan egde rum, anser Eders Kungl. Maj:ts Befallningshafvande
lämpligt, om i en dylik lagstiftning föreskrifter inrymdes derom
att, efter särskild pröfning, ett frångående af den allmänna regeln kunde
ega rum.
Underdånigst
JESPER CRUSEBJÖRN.
O. O. de Frese.
Landskansliet i Umeå den 7 oktober 1895.
g) Kungl. Maj:ts Befalluingsliafvandes i Norrbottens län utlåtande.
Till Konungen.
Sedan dels Hushållningssällskapens år 1893 församlade ombud, dels
Yesterbottens läns landsting, dels ock nästlidet års Riksdag uti underdåniga
skrivelser anhållit, det täcktes Eders Kungl. Maj:t efter inhemtad
närmare utredning taga under öfvervägande frågan om de åtgärder, som
lämpligen borde vidtagas för att möta den fara, som inom de nordligare
Utlåtanden.
29
länen hotade den sjelfegande jordbruksbefolkningens fortbestånd derigenom,
att eganderätten till den inom samma län befintliga jordbruksegendom
alltmera öfverginge uti trävarubolags händer, får Landshöfdinge-Embetet
härmed, efter i ärendet från Kungl. Landtbruksstyrelsen erhållen remiss,
dels öfverlemna uppgifter beträffande Norrbottens län rörande den omfattning,
i hvilken jordbruksfastigheterna inom länet öfvergått i sågverksrörelsens
händer1), dels för egen del afgifva underdånigt utlåtande i
ärendet.
De medföljande uppgifterna angifva, särskilt för hvarje socken inom
länet, dels socknens hela hemmantal under hvartdera af åren 1873, 1878,
1883, 1888 och 1893, dels ock det hemmantal, som vid hvar och eu af
sagda tidpunkter inom socknen innehafts antingen af bolag eller enskilde
sågverksegare. Att äfven enskilde sågverksegare och ej endast bolag
upptagits i förteckningarna beror deraf, att skogsindustriens ställning till
jordbruket torde vara ungefärligen enahanda vare sig den förra utöfvas
af enskilde eller af bolag, hvarförutom det i särskilda fall mött svårighet
att urskilja, huruvida de uttryck, som användts för att beteckna egarena
till en del skogsindustrien tillydande hemman, afsåge enskilda personer
eller intressentskap, respektive bolag. Intet är för öfrigt vanligare, än
att affärsrörelse, som inom sågverksindustrien utöfvas af enskild person,
ombildas till bolag. En ombildning i motsatt rigtning kan ock förekomma,
utan att i ena eller andra fallet någon egentlig förändring kan
anses hafva inträdt i sättet för rörelsens bedrifvande eller i dess förhållande
till jordbruksnäringen. Af nu angifna skäl hafva i de upprättade
förteckningarne upptagits äfven enskilde sågverksegare. Förteckningarne
äro emellertid specificerade så att, i händelse sådant skulle finnas önskvärdt,
en särskiljning torde kunna ur förteckningarne göras.
Förteckningarne utvisa, att en märkbar skiljaktighet eger rum uti
eu förevarande afseende mellan länets olika hufvuddelar. Till jemförelsevis
minsta omfattningen befinna sig hemmanen i sågverksindustriens händer
uti den del af länet, som omfattar Torneåelfvens vattenområde. Uti
de hithörande Neder-Torneå, Karl Gustafs, Hietaniemi, Öfver-Torneå,
Pajala och Juckasjärvi socknar är anparten af skogsrörelsen tillydande
hemman obetydlig. I de till Piteå elfdal liggande socknarne Piteå, Elfsbyn,
Arvidsjaur och Arjepluog innehar trävarurörelsen jemförelsevis obetydlig
andel af Arvidsjaurs och Arjepluogs, deremot nära en sjettedel af
Piteå sockens hemmantal samt nära hälften af Elfsby sockens. Inom
den del af länet, som omfattar Råneå- och Kalixelfvarnes vattenområden,
— Råneå, Gellivare, Neder-Kalix och Öfver-Kalix socknar samt KorpiJombolo
kapellförsamling — är sågverksrörelsens andel af hemmantalet
*) Dessa uppgifter återgifvas ej hiir.
30
Utlåtanden.
i allmänhet ej obetydligt större än i de förstnämnda elfdalarnes områden
och uppgår inom den betydande Gellivare socken — likasom inom Råneå
socken — till mera än en tredjedel af hemmantalet och inom Korpilombolo
till ungefär eu fjerdedel. Sin största omfattning har trävarurörelsens
förvärf af fastigheter nått i socknarne kring Luleå elfdal. Om man
frånser Neder-Luleå socken, der trävarurörelsens fasta egendom är ringa,
uppgår den inom Ofver-Luleå och Edefors socknar tillsammantagna —
nämnda båda socknar hafva intill senare åren utgjort en socken — samt
inom Jockmocks socken till inemot hälften af socknarnes mantal.
Denna öfversigt gifver otvetydigt vid handen att, om än ett eller
annat af de hemman, som i förteckningarne upptagits såsom lydande till
trävaruindustrien, framgent brukas såsom egentlig och hufvudsaklig jordbruksegendom,
den genom de gjorda framställningarne väckta frågan dock
har stor betydelse jemväl för Norrbottens län.
Rättvisligen måste erkännas, att inom Norrbottens län ett lifligt och.
verksamt intresse för jordbrukets befrämjande blifvit ådagalagdt af flera
utaf de bolag eller enskilde sågverksegare, som der förvärfvat jordbruksegendom.
Det ligger dock i sakens natur, att för den stora skogsindustrien,
som har fullt upp att sköta med sin främsta och hufvudsakliga
uppgift, jordbruksnäringen måste få en allenast sekundär betydelse; och
de möjligheter till odling, som länets jordbruksfastigheter erbjuda, kunna
naturligtvis icke blifva i samma mån tillgodogjorda, när egendomen befinner
sig i skogsindustriens händer, som när den tillhör en klass, för
hvilken just jordbruket är den hufvudsakliga uppgiften och förvärfskällan.
Mot jordbruksnäringens utveckling och särskilt mot utvecklingen af deiv
för länet, såväl som för landet i öfrigt, så ytterst betydelsefulla sjelfegande
allmogeklassen innebär den i trävarurörelsens händer samlade
stora jordegendomen ett hinder och en hämsko. Tilltager detta skogsindustriens
fastighetsförvärf i alltmer stegrad omfattning, såsom på månget
håll synes vara att motse, blir sådant likbetydande med, att den
sjelfegande allmogeklassen icke blott icke når önskvärd förkofran, utan
utsättes för eu påtaglig och ödesdiger tillbakagång. Dessa förhållanden,,
fullständigt och med skärpa framhållna i de underdåniga skrifvelserna,
utvisa nogsamt att här föreligger ett område, der tvenne betydelsefulla
och hvar för sig högst afsevärda näringars intressen på ett betänkligt
sätt bryta sig emot hvarandra och eu fråga, hvars lösning är för det allmänna
af största vigt.
Man har satt i fråga, om ej skogsrörelsen borde helt och hållet förbjudas
att inom de nordligaste länen förvärfva fast egendom. Ett dylikt
förbud, om det öfverhufvud kunde genomföras, vore helt visst icke välbetänkt.
Det innebure ett obilligt tvång på sågverksrörelsen, hvilken,,
med den utveckling och stadga, den numera vunnit, icke skäligen kan.
Utlåtanden.
31
hänvisas allenast till iller eller mindre tillfälliga afverkningsrättigheter.
Att hindra skogsindustrien från att blifva egare till sådan mark, hvilken
väsentligen är egnad för skogsbruk och som icke kan af jordbruksnäringen
med någon fördel tillgodogöras, vore påtagligen oriktigt. Det är
först i den mån trävarurörelsen slår under sig områden, dem odlingen
skulle kunna med större fördel använda eller dem jordbruksnäringen eljest
för sitt ändamålsenliga bedrifvande eller för sin utveckling kan behöfva,
som sågverksrörelsens eganderätt till marken blir ett missförhållande.
Uppgiften blir fördenskull, icke att öfverhufvud utestänga trävarurörelsen
frän allt förvärf af fast egendom, utan att, såvidt möjligt, söka
åvägabringa en sådan särskiljning mellan jordbruksnäringen och skogsskötseln,
som bevarar åt den förra den odlade och odlingsbara marken
och det utrymme i öfrigt, som den för sin trefnad och utveckling behöfver,
men som lemnar skogsrörelsen full rätt till de delar af skogsmarken,
hvilka icke för berörda ändamål behöfva undantagas.
Ett vigtig! steg i sådan rigtning innefattas i den lagstiftning, som
nu är å bane i syfte att genom ändring af hemmansklyfningsförordningen
underlätta försäljning och utbrytning af geografiskt bestämda delar af
hemmanen. Sågverksrörelsen har i och för sig icke intresse af att komma
i besittning af annat än skogsmarken. Genom den ändrade lagstiftningen
skulle derför möjliggöras — och tvifvelsutan äfven i väsentlig mån ernås
— en gagnelig och önskvärd särskiljning mellan å ena sidan jordbruksnäringen
och skogsrörelsen å den andra.
Fullt tillfredsställande torde dock icke den ordning blifva, som genom
lagförändringen ernås. Yäl skulle denna ändring medföra, att skogsrörelsen
vid framtida fastighetsförvärf lemnade den del af hemmanen,
som redan tagits i anspråk för odling och jordbruk, i förre egarnes händer.
I en mängd fall, der hemmanen i sin helhet redan inköpts af sågverken,
skulle antagligen den del deraf, som jordbruket redan underlagt
sig, så småningom komma att återgå till den sjelfegande jordbrukareklassen.
Öfverhufvud torde man kunna säga, att genom lagförändringen
jordbruksnäringen skulle kunna blifva, i den omfattning den hitintills
ernått, behållen såsom en sjelfständigt utöfvad näring åt den jordbrukande
befolkningen. Icke lika gynnsam ställer sig deremot den nya lagstiftningen
i förhållande till jordbrukets och odlingens framtida framåtskridande.
Hade odlingen inom de Norrländska länen redan tagit i besittning
de områden, som öfverhufvud egna sig för kultur, kunde man
vara fullt tillfreds med det medel, som den ifrågasatta lagändringen erbjuder.
Annorlunda ställer sig saken, då man betänker, hvilka vidder
af odlingsbar jord, som der ännu ligga obegagnade och huruledes med
hänsyn till befintliga naturliga hjelpmedel jordbruket borde der kunna
gå till mötes en omfattande utveckling. Om än skogsrörelsen efter deri
32
Utlåtanden.
nya lagstiftningen inskränkte sitt fastighetsförvärf väsentligen till skogsmarken,
skulle den dock i och med förvärfvet af denna komma i besittning
af eu myckenhet odlingsbar mark, hvilken, kommen i skogsindustriens
händer, blefve undanhållen jordbruket till skada för dettas utveckling.
Skogen i sågverksrörelsens händer blefve med alla de rika odlingstillfällen,
som komme att falla derinom, ett för jordbruket så godt som tillslutet
område. Gränsen för skogsrörelsens egovälde blefve en skiljolinie,
utöfver hvilken odlingen icke komme att gå, huru gynnsamma förutsättningar
för dess framgång än kunde inom skogsområdena förefinnas.
Huruvida något kan göras i lagstiftningsväg för att motverka denna
olägenhet är vanskligt att säga, och Landshöfdinge-Embetet tilltror sig
icke att härutinnan framlägga något förslag. Att binda sjelfva köpeaftalet,
hvarigenom skogsrörelsen förvärfva!- och åt sig afskiljer skogsmarken,
vid några särskilda vilkor och inskränkningar i den syftning,
att förvärfvet finge omfatta allenast sådan del af skogsmarken, som enligt
utredning och undersökning kunde utan hinder för stamhemmanets
■bestånd och odlingens framtida utveckling till skogsrörelsen afstås, torde
icke vara lätt. Att — med sjelfva köpeaftalet lenmadt fritt — söka
träffa sådana bestämmelser, i följd af hvilka egare till sådan skogsmark,
som användes för trävarurörelsen, men hvarinom obegagnade odlingslägenheter
förefunnes, skulle blifva pligtig att under vissa förutsättningar
afstå sådana lägenheter med lämpligt utrymme derutöfver för att upplåtas
åt hugade odlare eller eljest för jordbrukets behof, skulle helt visst
ock möta stora svårigheter af både legislativ och praktisk art. Frågan
i sin helhet är af den svårlösta beskaffenhet, att Landshöfdinge-Embetet,
utan att kunna förorda något visst sätt för dess lösning, måst inskränka
sig till att, på sätt som nu skett, allenast beröra dess allmänna hufvuddrag.
Underdånigst
Landshöfdinge-Embetet:
A. BUREN.
A. PIPON.
Luleå Landskansli den 24 december 1895.
Statistisk utredning.
33
III.
Statistisk utredning.
Sedan, såsom af det förestående närmare framgår, dels Vesterbottens
läns landsting ansett sig böra fästa Eders Kungl. Maj:ts uppmärksamhet
på den stora utsträckning, aktiebolags förvärf af fast egendom tagit,
och dels såväl Hushållningssällskapens ombud som Riksdagen anhållit,
det Eders Kungl. Maj:t ville låta infordra uppgift på den jordbruksfastighet,
som af bolag eges i de delar af vårt land, der skogsafverkning
i mer betydande utsträckning förekommer, äfvensom statistiska uppgifter,
utvisande tillväxten af denr\a bolagsegendom och den sjelfegande
jordbrukareklassens deraf orsakade förminskning; så, och efter det Landtbruksstyrelsen
i nådigt bref anbefalts att anmoda vederbörande länsstyrelser
att hvar för sitt län meddela de af Riksdagen begärda uppgifterna,
öfverlemnade Landtbruksstyrelsen till Eders Kungl. Maj:t med
underdånigt utlåtande den 23 november 1896 de till styrelsen i ärendet
inkomna handlingar.
Då emellertid de öfverlemnade handlingarna syntes böra i vissa afseenden
fullständigas äfvensom för vinnande af större öfverskådlighet
omarbetas, anmodade statsrådet och chefen för Civildepartementet i skrifvelse
den 20 januari 1897 länsstyrelserna att inkomma med förnyade
uppgifter i ämnet, upprättade i enlighet med skrifvelsen bilagda tvenne
formulär. Det är de sålunda från Eders Kungl. Maj:ts Befallningshafvande
i Kopparbergs, Gefleborgs, Vesternorrlands, Jemtlands, Vesterbottens
och Norrbottens län slutligen infordrade uppgifterna, som Statistiska
Centralbyrån nu har att jemlikt Eders Kungl. Maj:ts nådiga
befallning den 29 sistlidne oktober sammanfatta och bearbeta.
Det område, Dalarne och Norrland jemte Lappland, hvarför ifrågavarande
uppgifter nu föreligga, utgör ej mindre än af Sveriges hela
landareal samt anses innehålla 2/s af all skogbärande mark i hela riket.
Uppgifterna enligt de nämnda formulären afse åren 1885 och 1895,
och är det alltså mellan dessa år som jemförelse!’ kunna göras.
De enligt det ena formuläret (form. A) från hvarje fögderi sockenvis
meddelade absoluta talen enligt taxeringslängderna äro sammanstälda för
år 1885 och år 1895 i här bifogade tab. 1 och äro dervid de jordegande
upptagne under fyra klasser, nemligen:
3
i
34
Statistisk utredning.
sågverksaktiebolag;
andra sågverksegare;
bruksägare;
öfriga jordegare.
1 fråga om hvar och eu af dessa jordegareklasser redogöres för:
antalet af jordegarne;
inantalet å deras jordbruksfastighet ;
taxeringsvärdet ä d:o.
Den jordegareklass, som här och i de bifogade tabellerna benämnts
»andra sågverksegare», omfattar sågverksegande enskilda personer, och
dessa till öfvervägande antal, men äfven firmor eller bolag, andra än sågverksaktiebolagen.
Då det i många fall inträffar, att samma bolag, sågverksegare eller
bruk eger fastigheter i två eller flere socknar, så skulle, om antalet af
sågverksaktiebolag rri. fl. i ett fögderi eller lån antages såsom varande
summan af de i sockenuppgifterna erhållna talen, denna summa högst
betydligt öfverskrida det verkliga antalet. Den nödiga korrektionen i
detta hänseende har kunnat i tab. 1 verkställas med begagnande af den
nominativa förteckning å dessa jordegare. som för hvarje fögderi lemnats
enligt det andra af de båda formulären (form. B), och är derför i tab. 1
för hvarje fögderi införd den genom dessa senare uppgifter direkt erhållna
fögderisumman af antalet olika slag af jordegare, utom för »öfriga
jordegare», för hvilka några dylika uppgifter icke meddelats och ej heller
annat än i ytterst enstaka fall skulle hafva erfordrats. De motsvarande
summorna för länet hafva vidare erhållits genom jemförelse!- och
nödiga uteslutningar för de i nämnda fögderiuppgifter mer än en gång förekommande
bolagen in. fl. Deremot har det icke ansetts lämpligt att
gorå några dylika jemförelse!- och uteslutningar mellan de särskilda länen.
Vid sammanfattningen af primäruppgifterna i afseende ä mantalet
möta synnerligen stora svårigheter beträffande Kopparbergs län, emedan
i skilda delar af detta län användas olika och med hvarandra icke jemförliga
skattetal. Dessa äro inom ett fögderi (Vester-Bergslags) mantal,
inom ett annat (Vester-Dalarnes) dels mantal och dels snesland och bandland
reducerad jord, samt inom de fyra öfriga fögderierna dels reduceradt
jordatal, uttryckt antingen i tunnland och kappiand eller i spannland,
.snesland och handland, dels skatteören, dels daler och runstycken och
dels riksdaler, ski 1 lingar och runstycken i soldatårspenningar. Dessa
skilda skattetal begagnas olika ej allenast i de särskilda fögderierna,
utan äfven i socknarna inom fögderiet, ja till och med inom samma
socken. Härtill kommer att i ett af fögderierna (Vester-Dalarnes) af
bolagen och dylike inköpta skogsmarker blifvit i taxeringslängderna in
-
35
Statistisk utledning.
förda med angifvande af, icke ortens skatteta], utan areal i tunnland,
hvilket beräkningssätt är att noga skilja från jordatalet tunnland reducerad
jord, som bestämts genom gradering af ytan efter ett visst mått af
godhet.
För att dock möjliggöra jemförelse!- mellan de särskilda socknarna
ej allenast i Kopparbergs län utan äfven i de andra länen, var det nödvändigt
att söka bringa alla de ofvannämnda beräkningssätten af jordatalen
till en enhet, som i detta fall måste blifva mantalet, och har, efter
verkstälda försök härutinnan med användande af kända reduktionstal,
hvilka dock ledt till orimliga resultat, och efter skriftvexling med vederbörande
häradsskrifvare, Statistiska Centralbyrån slutligen stannat vid
att med utgång från de i länets uti Kammarkollegium befintliga jordebok
för socknarna i sin helhet angifna mantalen och med ledning af de nu
från fögderierna erhållna primäruppgifterna beräkna mantalet för de särskilda
jordegareklassernas jordinnehaf. l)
De angående mantal och taxeringsvärde i tab. 1 förekommande absoluta
sifferuppgifterna äro uti bifogade tab. 2 omsatta i relativa tal, innehållande
tab. 2 alltså procenttalen för de till sågverksaktiebolagen in. fl.
hörande jordbruksfastigheters mantal och taxeringsvärde i förhållande till
hela områdets (socknens, fögderiets eller länets) mantal och taxeringsvärde
a jordbruksfastighet för såväl år 1885 som år 1895. Någon dylik
procentberäkning för sjelfva antalet af sågverksaktiebolag och andra jordegare
har icke ansetts lämplig, enär de bland dem förekommande »öfriga
jordegare», d. v. s. de egentliga hemmansegarne, äro i de allra flesta fall
till antalet i förhållande till bolagen och dylike så öfvervägande, att
procenttalen för dessa senare skulle blifva endast små bråktal och derför
utan betydelse.
De bifogade tabellernas innehåll torde lämpligast kunna betraktas
ur följande trenne synpunkter, nemligen:
*) Utom hvad Vester-Bergslags fögderi beträffar, hvarför jordebok af år 1882 finnes,
ar för länet i öfrigt jordebok icke upprättad sedan 1825, men äro derefter skedda förändringar
^införda i ett sammandrag för 1858 och årliga jordeboksförändringsextrakt. De
härur erhallna mantalen för socknarna äro i nu bifogade tabell 1 intagna såsom socknens
samma mantal, hvarefter de särskilda jordegareklassernas mantal utproportionerats efter de
i primäruppgifterna angifna skattetalen för hela socknen och för vederbörande egareklass.
På samma sätt hafva i flere fall sjelfva socknarnas hela mantal bestämts, der detta
är i jordeboken sammaofördt och ännu ej frånskildt annan sockens. Då nu i vissa socknar
skattetalet uppgifves efter dels tunnland reducerad jord och dels spannland reducerad jord,
hafva dessa före utproportioneringen bragts till enhet med beräkning efter det areala innehållet
(1 tunnland = 14,000 qvadratalnar; 1 spannland — 7,200 q vad rata] nar: för öfrigt är
1 spannland = 20 snesland = 200 bandland). Der åter, såsom i Vester-Dalarnes fögderi,
en del (ett skogsområde) af socknen angifves i tunnland areal, hafva för bestämmandet af
huru stor andel af socknens hela mantal denna skogsareal kan anses motsvara, jemförande
beräkningar gjorts dels mellan skogsarealen och socknens hela areal, och dels mellan skogsuf1.
1611? och hela socknens taxeringsvärde, hvarvid befunnits att de båda beräkningssätten
gjfvit i de flesta fall nästan samma tal, och har då beräkningssättet efter taxeringsvärdet
hlifvit här valdt.
36
Statistisk utredning.
a) Antalet af jordegande sågrerksaktiebolagr, andra sågverksegare och
bruksegare samt öfriga jordägare.
För länen i deras helhet utvisar tab. 1 för de båda åren 1885 och
1895 följande antal jordägare:
År 1885.
Sågverks-
aktiebolag.
Andra såg-  verksegare.
Bruksegare.
Öfriga
jordegare.
Summa
jordegare.
Kopparbergs län ....
it
9
60
26,770
26,850
Gefleborgs län .....
u
12
27
11,913
11,963
Vesternorrlands län . . .
41
52
5
14,467
14,565
Jemtlands län.....
27
25
3
9,604
9,659
Vesterbottens län ....
18
28
5
11,834
11,885
Norrbottens län ....
8
14
2
8,674
8,698
Summa (antal)
116
140
102
83,262
83.620
År 1895.
Kopparbergs län ... .
11
13
58
26,844
26,929
Gefleborgs län .....
15
19
21
12,084
12,139
Vesternorrlands län . . .
55
47
5
15,567
15,674
Jemtlands län.....
44
47
1
10,347
10,439
Vesterbottens län ....
29
23
—
14,390
14,442
Norrbottens län ....
14
23
2
11,065
11,104
Summa (antal)
171
172
87
90,297
90,727
Under den tioårsperiod, som förflutit från år 1885 intill och med
år 1895, har, såsom här ofvan synes, antalet af sågverksaktiebolagen i
alla sex länen ökats och i det län, Vesternorrlands, der de förekommo
mest, stigit till 55, samt i länet dernäst eller Jemtlands län till 44.
Antalet af andra sågverksegare (enskilda personer och firmor eller
bolag, andra än aktiebolagen) höll sig vid ungefär samma siffror som
sågverksaktiebolagen och hade under tioårsperioden i några län stigit, i
andra fallit.
Bruksegendomar deremot förekomma inom ifrågavarande område i
mera anmärkningsvärd mängd endast uti Kopparbergs och Gefleborgs län,
men hafva dock under tioårsperioden något minskats i antal. I de öfriga
norrländska länen äro bruksegendomar ytterst sällsynta och torde flertalet
bland dem numera knappast förtjena namnet bruk i sin egentliga
bemärkelse, hvarförutom åtskilliga torde hafva blifvit ombildade till (sågverks-)aktiebolag.
Statistisk utredning.
37
De ofri ga jordegarne deremot eller de sjelfegande jordbrukarne (med
inberäknande af åboar å kronohemman och dylike) hafva i samtliga länen
ökats i antal, hvadan man således, då länen tagas i sin helhet, icke kan
tala om någon tillbakagång i styrkan af denna samhällsklass. Förhållandet
framträder dock annorlunda, om man vänder sig till länens särskilda
socknar, enär man bland dessa finner enligt bifogade tab. 1 många,
för hvilka uppgifves ett mindre antal sådane jordbrukare år 1895 än år
1885. I de öfriga socknarna har deremot antalet samtidigt ökats så
mycket, att härigenom ej allenast nämnda minskning utjemnats, utan
äfven åstadkommits ökning för hela länet. Likartadt skulle utan tvifvel,
om uppgifter härför förelåge, förhållandet visa sig vara mellan byalagen
och socknarna, så att mången socken, hvilken i sin helhet utvisar en
förökning i jordegaretalet, i sjelfva verket kan omfatta områden med
tillbakagång i detta hänseende.
De socknar, der sjelfegande jordbrukare uppgifvas till mindre antal
år mö än år 1885 och der alltså enligt uppgifterna en minskning
bland dem under tioårsperioden 1886—1895 skulle hafva egt rum, äro
inom hela det ifrågavarande området till antalet 79, nemligen i Kopparbergs
län 16, i Gefleborgs 24, i Vesternorrlands 16, i Jemtlands 17, i
Vesterbottens 2 och i Norrbottens 4. Inom dessa socknar skulle vidare
antalet sjelfegande jordegare hafva nedgått i Kopparbergs län med 938,
i Gefleborgs län med 774, i Vesternorrlands län med 135, i Jemtlands
län med 306, i Vesterbottens län med 33 och i Norrbottens län med 22,
samt sålunda minst i rikets nordligaste trakter; men att i dessa siffror
vilja finna en måttstock för den sjelfständiga jordegareklassens undanträngande
genom bolagen, vore utan tvifvel icke riktigt.
Sålunda uppgifves att i socknarna Mo, Rengsjö, Trönö och Jättendal
(i Gefleborgs län), äfvensom i Karl Gustaf och Enontekis (i Norrbottens
län) antalet sjelfegande minskats, utan att något bolag, sågverk eller
bruk der förvärfvat jord; och uti Hedemora socken (i Dalarne) uppgifvas
nu de sjelfegande vara ej mindre än 172 färre än för tio år tillbaka, men
här finnes, jemte de sjelfegande jordegarne, icke heller något bolag eller
sågverk, som eger jord, utan blott tvenne bruk, hvilka visserligen under
de tio åren ökat sitt jordområde med nära V2 mantal (under det att
taxeringsvärdet för det hela minskats), men denna omständighet kan väl
icke hafva vållat en tillbakagång af 21 % i denna stora sockens hela
jordegaretal. Också har vederbörande häradsskrifvare på förfrågan upplyst
att i 1885 års taxeringslängd för Hedemora socken upptagits en
mängd egare af smärre jordlotter, hvilkas taxeringsvärden sedermera så
till vida bortfallit, att åbyggnaderna i stället taxerats, hvarigenom många,
som förut upptagits såsom egare af jordbruksfastighet, nu finnas i taxeringslängden
uppförda såsom egare af annan fastighet.
38
Statistisk utredning.
Den största absoluta minskningen, som för någon socken uppgifves,
är för Mora socken (i Dalarne), utgörande den uppgifna tillbakagången
under tioårsperioden 417 jordegare eller 17''4 % af hela antalet. Orsaken
till denna minskning ligger deri, enligt hvad vederbörande häradsskrifvare
på förfrågan meddelat, att ej allenast bolag och bruksegare utan
äfven större jordegare under ifrågavarande period inköpt en stor mängd
heminansdelar från de mindre jordegarne. För öfrigt är det möjligt, att,
såsom 1885 års taxeringslängd var upprättad, uti denna kunna samma
personer finnas upptagna såsom jordegare inom olika byar och att sådana
personer i några fall blifvit räknade mer än en gång, men, på grund af
de i dessa trakter mycket ofta förekommande namnlikheterna, ligger det
knappast inom möjlighetens område att bestämma, huruvida ett inom
skilda byar upprepadt namn tillhör en och samma eller olika personer.
Till förändringarna under årens lopp af antalet jordegare hafva .således
inverkat ej allenast bolagens jordförvärv Indika dock utan tvifvel
äro åt synnerligen stort inflytande, utan äfven flere andra omständigheter,
hvadan man icke af det uppgifna större eller mindre antalet jordegare
nu mot förr kan erhålla något direkt svar ä den föreliggande frågan om
den sjelfegande jordbrukareklassens minskning, utan torde denna bäst belysas
genom följande undersökning af sjelfva jordinnehafvet, sådant detta
bestämmes genom jordens mantal och taxeringsvärde. I
I sammanhang härmed kunde det vara af intresse att tillse, huruvida
statistiska siffror bekräfta den af Vesterbottens läns landsting uttalade
åsigten, att följden af aktiebolagens jordförvärv måste blifva, att
odlingen och folkökningen inom dessa orter måstes afstanna. Om ock
detta, hvad odlingen beträffar, kan till viss grad vara riktigt, åtminstone
i enstaka fall, antyder dock jordbruksstatistiken för nämnda län icke
någon minskning under ifrågavarande tioårsperiod i åkerarealen uti de
särskilda socknarna, med undantag af endast eu kustsocken. Mindre
sannolikt synes vara, att aktiebolagens egendomsköp skulle vålla ett hämmande
af folkökningen, enär det bör ligga i bolagens intresse att de
förvärfvade hemmanen icke blifva öde utan snarare folkrikare, hvarigenom
behöfliga arbetskrafter för skogsdriften lättare kunna stå till buds. Befolkningsstatistiken
utvisar också för tioårsperioden en större eller mindre
ökning af inbyggarnes antal uti hvar enda socken af länet, ett förhållande
som äfven inträffar inom Norrbottens län, med undantag af rikets
nordligaste socken, der tillbakagången dock under de tio åren icke belöper
sig till mera än 4 personer och der för öfrigt icke något bolag uppgifves
ega jord.
Statistisk utredning.
W
b; Mantalet å sågverksaktiebolags, andra sågverkscgares och bruks*
eg-ares samt öfriga jordegares jordegendom.
Enligt tab. 1 voro de särskilda jordegareklasserna åren 1885 och 1895
egare till följande mantal jord uti de ifrågavarande sex länen, nemligen:
År 1885
Sågverks-
aktiebolag.
Andra såg-  verksegare.
Bruk segare.
Öfriga
jordegarc.
Sum ma
mantal.
Kopparbergs län ....
39-283
5910
231348
1,614-791
1,891-332
Gefleborgs län.....
73463
23145
304-359
1,791-991
2,192-958
Vesternorrlands län . . .
176 067
54-207
12-226
1,557-040
1,799-540
Jemtlands län.....
50-131
7-351
17-465
1,031-430
1,106-377
Vesterbottens län ....
25-179
31 165
26-916
1,022-358
1,105-618
Norrbottens län ....
191344
36 709
0-760
830-861
1,059-674
Summa (mantal)
555 467
158-487
593 074
7,848-471
9.155499
År 1895.
Kopparbergs län ....
69832
5948
240 150
1,575-335
1,891-265
Gefleborgs län .....
186064
36-932
229-220
1,742-896
2,195-m
Vesternorrlands län . . .
286 195
42-889
6440
1,468-313
1,803-837
Jemtlands län.....
172-483
34-480
—
900-553
1,107-516
Vesterbottens län ....
127-600
26-311
—
1,041-783
1,195-694
Norrbottens län ....
219048
21-472
0401
916-951
1,157-872
Summa (mantal)
1.061-222
168-032
476-211
7,645-830
9,351295
Såsom af denna öfversigt framgår, hafva sågverksaktiebolagen under
tioårsperioden 1886—1895 högst betydligt ökat omfånget af sina jordegendomar,
nemligen i Kopparbergs län med 30''ö49 mantal, i Gefleborgs
län med 112-601, i Vesternorrlands län med IIO128, i Jemtlands län med
122-352, i Vesterbottens län med 102-421 och i Norrbottens län med 27-704.
Sågverksaktiebolagens hela jordförvärv i Dalarne och Norrland under
nämnda tid belöpte sig alltså till 505-755 mantal och egde de tillsammans
vid periodens slut eller år 1895 ej mindre än 1,061’222 mantal,
hvaraf mest i Vesternorrlands län, eller 286-195 mantal.
Andra sågverksegare hade deremot under nämnda tioårsperiod än
ökat, än minskat sin jordegendom, men dock i det hela något förökat
denna, eller med 9''545 mantal, och innehade de år 1895 tillsammans
I68 032 mantal.
Bruksegendomarnes jordområde, som till största delen ligger inom
Kopparbergs och Gefleborgs län, har i Kopparbergs län något ökats, men
i de andra länen minskats, hvarigenom hela omfånget förminskades med
116-863 mantal, och utgjorde detta år 1895 476‘2ii mantal. Minskningen
torde i flere fall vara endast skenbar, i det åtskilliga bruk endast
lära ombildats till sågverksaktiebolag, till hvilkas ökning de sålunda bidragit.
40
Statistisk utredning.
Öfriga jordegare eller i allmänhet de egentliga hemmansegarne hafva
under tioårsperioden fått sitt hemmantal förminskadt i Kopparbergs,
Gefleborgs, Vesternorrlands och Jemtlands län, men förökadt i Vesterbottens
och Norrbottens län. Med den ökning, som i allmänhet utmärker
bolagen och dylike, är en förminskning i de sjelfegandes hemmantal
helt naturlig och torde den ökning härutinnan, som de båda nordligaste
länen visa, vara att tillskrifva uppkomsten af nya hemman.
Minskningen i hemmansegarnes jordegendom är i Kopparbergs län 39''456
mantal, i Gefleborgs län 49 o96 mantal, i Vesternorrlands län 88-727 mantal
och i Jemtlands län 130-877 mantal, utgörande alltså hela minskningen i
dessa fyra län 308''i56 mantal. Ökningen deremot uppgår i Vesterbottens
län till 19‘425 mantal och i Norrbottens län till 86''o90 mantal eller tillsammans
till 105''5i5 mantal, hvadan den slutliga minskningen för hemmansegarne
i samtliga länen uppgår till 202-64i mantal. År 1895 innehades
7,645’830 mantal af de sjelfegande jordbrukarne.
Beträffande de närmare detaljerna i afseende på hvarje jordegareklass’
innehaf af jord år 1885 och år 1895 såväl i hvarje län, som i
hvarje fögderi och socken, torde få hänvisas till bilagda tab. 1.
Betydelsen af de särskilda jordegarnes innehaf af mark framgår dock
icke fullt af endast de absoluta talen för jordens mantal, utan ännu
mera af inbördes förhållandet mellan mantalssummorna. Tab. 2 lemnar
upplysningar i detta hänseende, och befinnas procentförhållandena i afseende
på mantalet i länen vara följande:
År 1885.
Sågverks-
aktiebolag.
Andra såg-  verksegare.
Bruksegare.
Öfriga
jordegare.
Summa
mantal, %,
Kopparbergs län.....
21
0-3
122
85-4
100-0
Gefleborgs län ......
3-3
11
13-9
817
100-0
Vesternorrlands län ....
9-8
3o
0''7
86-5
100-0
Jemtlands län......
4 6
0-7
l-o
93-2
lOOo
Vesterbottens län.....
2-3
2-8
2-4
92-5
100-0
Norrbottens län......
ISO
3*5
Öl
78-4
100-0
De sex läuen {%)
6-1
1*7
6-5
85-7
100 o
År 1895.
Kopparbergs län.....
3-7
0-3
127
83-3
lOOo
Gefleborgs län......
8-5
1-7
10-4
79-4
1OO-0
Vesternorrlands län ....
15-9
2-4
0-3
81-4
lOOo
Jemtlands län......
15-6
3i
—
81-3
lOOo
Vesterbottens län.....
10-7
22
—
87-1
100-0
Norrbottens län.....
18-9
19
0-0
79-2
100 0
De sex länen (%)
11-8
1 8
0-1
81-8
100 o
Statistisk utredning.
41
Sågverksaktiebolagen, som af hela inantalssumman i Dalarne och
Norrland år 1885 innehade 6''i %, ökade detta innehaf under de följande
tio åren med ytterligare 5''2 %, så att de slutligen besuto 11''3 % af all
jord efter mantalet räknadt, under det att äfven andra sågverksegare
lade under sig något mera än hvad de förut egde, och innehade dessa
vid periodens slut l''s % af hela mantalet. Samtliga sågverksegare, såväl
bolagen som enskilde, rådde derför år 1895 öfver 13''i %, d. v. s. mera
än V8, af ortens hela mantalssumma.
Ökningen, som för alla sågverksegarne, såväl bolag som enskilde,
uppgick till 5-3 f, motsvarades af en minskning för bruksegare af 1''4 %
och för öfriga jordägare af 3''9 %, så att bruksegarne år 1895 innehade
5''i % samt de öfriga 81''s % af hela jordegendomen, för såvidt denna är
i mantal satt.
Det nämnda gäller om de ifrågavarande sex länen i deras helhet,
men går man till hvart lån för sig, framträda betydliga olikheter. Sålunda
befinnes det beträffande sågverksaktiebolagen, att Norrbottens län
redan år 1885 hade en mycket framskjuten ställning, hvilken länet ock
bibehöll år 1895 (med I8 9 /). Dernäst kom sistnämnda år Vesternorrlands
län (15''g %) och nära derintill Jemtlands län (15''6 %), vidare
Vesterbottens län (IO7 %) samt slutligen Gefleborgs län (8''5 %) och
Kopparbergs län (3''7 f). Det låga procenttalet för sågverksaktiebolagen
i de båda sistnämnda länen kompletteras af de höga talen för bruksegendomarne
derstädes (resp. 10''4 % och 12''7 %).
Sammanfattar man sågverksaktiebolagen och andra sågverksegare samt
bruksegare till en enda grupp, så visar det sig, att samtliga dessa hade
år 1895 kommit derhän, att de innehade ända till 20''8 / af all i mantal
satt jord uti Norrbottens län och nära lika mycket, eller 20''6 %, i Gefleborgs
län, således i båda länen fullt Vs af länsområdet, efter mantalet
räknadt. Jemtlands län och Vesternorrlands län komrno dernäst (med
resp. 18''7 % och 18''e %) och vidare Kopparbergs län (med I6 7 °/) samt
allra sist Vesterbottens län (med 12''9 /), hvilket län alltså skulle egentligen
icke så mycket som de öfriga hafva skäl att klaga öfver bolagens
och dylikes jordförvärv
Emellertid äro länen alltför stora områden, för att man af förhållandena
inom dem i deras helhet kan erhålla en sann bild af ställningen,
utan har man att i detta hänseende hålla sig till mindre områden. I
här nedan intagna tab. A äro derför ur bilagda tab. 2 i vissa grupper
sammanförda de socknar, i Indika sågverksaktiebolagens och de andra
jordegarnes mantal utgöra vissa procenttal af socknens hela mantal.
42
Statistisk utredning.
Tab. A. Antal socknar, i hvilka de till sågverksaktiebolag m. fl hörande
jordbruksfastigheters mantal utgjorde nedanstående procenttal af
socknens hela mantal, åren 1885 och 1895.
j Procent af socknens hela
Sågverks-
aktiebolag.
Andra säg-  verksegare.
Bruksegare.
Samtliga
sågverks- och
bruksegare.
Öfriga
jordegare.
mantal.
1885.
1895.
1885.
1895.
1885.
1895.
1885.
1895.
1885.
1895.
Socknar.
Socknar.
Socknar.
Socknar.
Socknar.
A) Kopparbergs län.
100 procent ......
—
—
—
—
—
—
_
_
4
2
75—100 procent ....
—
—
—
—
2
2
2
2
31
30
50— 75
»
....
—
—
—
—
3
3
3
3
7
10
1 25— 50
»
....
i
5
—
—
4
4
7
10
3
3
1 5— 25
»
....
10
11
i
1
9
7
18
19
_
_
Intill 5
»
....
18
15
8
12
14
12
13
11
2
2
0 procent .......
18
16
38
34
15
19
i
2
_
—
Summa (socknar)
47
47
47
47
47
47
47
47
47
47
B) Gefleborgs län.
100 procent ......
1
1
8
7
75—100 procent ....
2
2
—
—
—
1
2
2
18
18
'' 50— 75
»
....
—
2
—
—
1
1
2
3
16
16
; 25— 50
>
....
i
4
—
1
14
8
16
16
2
3
5—25
>
....
5
5
5
8
7
8
13
13
1
2
! Intill 5
>
....
8
10
9
10
4
6
5
5
1
—
0 procent .......
31
24
33
28 |
21
23
8
7
1
1
Summa (socknar)
47
47
47
47
47
47
47
47
47
47
C) Vesternorrlands län.
100 procent......
—
5
2
75 — 100 procent ....
i
1
—
—
-
1
1
44
41
50— 75
»
....
—
8
—
—
1
8
12
11
25— 50
»
....
6
9
1
—
—
—
12
11
1
8
5—25
>
....
32
24
11
9
3
2
31
27
—
—
Intill 5
»
....
13
17
25
22
6
6
13
14
1
1
0 procent .......
11
4
26
32
54
55
5
2
—
Summa (socknar)
till
63
63
63
63
63
63
63
63
63
O) Jemtlands län.
100 procent ......
—
—
_
—
—
—
—
11
1
75 — 100 procent ....
44
39
i 50— 75
....
1
5
—
—
—
—
1
7
3
12
! 25 — 50
»
....
1
11
—
1
2
—
3
12
1
7
5- 25 v
....
18
26
3
11
—
—
21
28
—
—
1 Intill 5
»
....
22
12
19
31
6
1
23
11
_
_
0 procent .......
17
5
37
16
51
58
11
1
—
—
Summa (socknar)
59
59
59
59
59
59
! 59
59
59
59
Statistisk utredning.
43
Tab. A (forts.)
Procent af socknens hela
Sågverks-
aktiebolag.
Andra såg-  verksegare.
Bruksegare. j
Samtliga
sågverks- och
bruksegare.
Öfriga
jordegare. |
mantal.
1885.
1895.j
1885.
1895.
1885.
1895.
1885.
1895.
1885.
1895.
Socknar.
Socknar.
Socknar.
Socknar.
Socknar.
E) Vesterbottens län.
100 procent ......
3
1
75—100 procent ....
—
—
—
—
—
—
—
—
18
17
50— 75
>
....
—
1
—
—
—
—
—
1
1
3
25 — 50
>
....
—
3
_
—
—
—
i
3
—
1
5— 2t)
»
....
6
i
5
4
3
_
ii
9
_
_ |
Intill 5
>
....
9
10
13
15
2
—
7
8
_
—
0 procent .......
l
1
4
3
17
22
3
1
—
— 1
Summa (socknar)
22
22
22
22
22
22
22
22
22
22
F) Norrbottens län.
100 procent ......
—
—
—
_
—
—
—
_
2
2
75—100 procent ....
—
—
—
—
—
—
—
—
13
13
50— 75
....
—
1
—
—
—
—
-
1
6
5
i 25— 50
>
....
5
5
—
—
—
—
6
5
—
1
5— 25
»
....
4
7
2
2
—
—
5
8
—
—
Intill 5
»
....
10
4
9
10
2
3
8
5
—
—
0 procent.......
2
4
10
9
19
18
2
2
—
—
Summa (socknar)
21
21
21
21
21
21
21
21
21
21
G) Dalarne och Norrland.
100 procent ......
—
—
—
—
—
—
1
1
33
15
75—lOO procent ....
3
3
—
—
2
O
5
5
168
158
50— 75
>
....
1
17
—
—
4
4
7
23
45
57
25— 50
»
....
14
37
1
2
20
12
45
57
7
23
5—25
>
....
75
80
27
35
22
17
99
104
1
2
Intill 5
>
....
80
68
83
100
34
28
69
54
4
3
0 procent .......
86
54
148
122
177
195
33
15
1
1
Summa (socknar)
259
259
259
259
259
259
259
259
259
259
Anmärkningar. I
I gruppen »intill 5 procent» (och ej i gruppen 0 procent) äro hur inräknade några
socknar, uti hvilka bolag eller bruk eger endast skog eller lägenhet utan mantal, men med
taxeringsvärde. »Ofriga jordegare» i socknen hafva i sådant fall ej räknats till gruppen 100
procent, utan till gruppen närmast derunder.
I de fall (jfr anmärkningarna till tab. 1) att mellan åren 1885 och 1895 ny socken
ntbrutits ur gammal socken, har, på det att socknarnas hela antal de båda åren måtte blifva
lika, utbrytningen ansetts verkstad! redan före år 1885, och har då den gamla socknen här
i tab. A (och i tab. B) räknats år 1885 två gånger inom vederbörande grupp.
44
Statistisk utredning.
Hvad nu först beträffar sågverksaktiebolagen, visar tab. A att hvarken
år 1885 eller år 1895 någon socken fanns, der bolag egde fullt hela
socknen (100 /), men att dock mera än 3/4 af sockneoinrådet (75—100 %),
efter mantalet räknadt, innehades, såväl det ena som det andra året, af
bolag i 2 socknar uti Gefleborgs län och i 1 socken uti Vesternorrlands län.
Med sänkning ett steg lägre, eller till gruppen 50—75 /, fanns år 1885
blott 1 socken i denna grupp, i Jemtlands län, men år 1895 hade
antalet häraf vuxit till ej mindre än 17, nemligen 2 i Gefleborgs,
8 i Vesternorrlands, 5 i Jemtlands, 1 i Vesterbottens och 1 i Norrbottens
län.
Antalet socknar, der sågverksaktiebolagen alltså lagt under sig mera
än hälften af socknens hela mantal, var år 1885 fyra, men år 1895 tjugo.
Dessa fyra socknar år 1885 voro: Voxna (89''4 Z) och Ramsjö (75-o /)
i Gefleborgs län, Graninge (95’7 %) i Vesternorrlands län och Lillherdal
(55''6 %) i Jemtlands län. De tjugo socknarna år 1895 voro: Voxna
(88’o %), Ramsjö (85-e %), Ockelbo (60''4 Z) och Los (55‘3 /) i Gefleborgs
län, Graninge (96 o %), Viksjö (05''2 %), Trehörningsjö (63-2 Z),
Bodnm (59’9 %), Fjällsjö (59’o %), Tåsjö (56''5 %), Öfver-Lännäs (50-5 %),
Björna (50''4 %) och Skorped (50i %) i Vesternorrlands län, Lillherdal
(67-4 %), Bodsjö (65''4 %), Bräcke (65''3 /), Hellesjö (57’2 Z) och Storsjö
(53-i /) i Jemtlands län, Dorotea (51’4 Z) i Vesterbottens län samt
Edefors (72''m Z) i Norrbottens län. Högst på skalan står både år 1885
och år 1895 Graninge socken, som nästan hel och hållen eges af ett bolag.
Såsom synes, är det isynnerhet Ångermanland, der bolagen slagit sig
fast, och har detta skett mest i socknarna vid öfre delen af Angermanelfven,
eller i Södra Ångermanlands öfre fögderi, hvarest bolagen innehafva
37''e Z af fögderiets hela mantal, och är detta det högsta procenttal,
som för något fögderi angifves. Närmast derintill kommer med 31''8 Z
Jemtlands södra fögderi, som till större delen utgöres af Herjeådalen,
och i tredje rummet kommer (med 23-o Z) det till Vesterbottens län
hörande Lappmarksfögderiet, bland hvars socknar flere hafva sina flottleder
till Ängermanelfven.
Dalarne och Norrland omfatta tillsammans 259 socknar. Bland
dessa funnos 37, i hvilka sågverksaktiebolagen år 1895 egde mellan 25 Z
och 50 Z af socknens mantal, så att med tillägg af de 20 socknar, som
till mera än 50 Z innehades af bolag, i 57 socknar rådde sådana bolag
öfver mera än 1/4 af socknens hela mantalssumma. Under V4 af mantalet
radde bolagen i 148 socknar, bland hvilka dock detta så att säga
intrång sträckte sig i 38 socknar ej så högt som till 5 Z af mantalet.
Emellertid finnes det äfven socknar, der bolag icke alls förvärfvat
någon mark. Dessa socknar (i tab. A utgörande gruppen 0 Z) uppgingo
i de sex länen år 1895 till ett antal af 54, hvilket antal tio år
Statistisk utredning.
45
derförut var 86. Flertalet af dessa socknar ligger i Kopparbergs och
Gefleborgs län, eller i de län der i allmänhet sågverksbolagen icke äro
så ofta förekommande som fast mera bruksegendomar.
Andra sågverksegare än aktiebolag egde ingenstädes så mycket som
halfva socknen, utan är högsta andelen för dem, år 1895, endast något
öfver V4 i 2 socknar (Hassela i Gefleborgs län 28''3 %, Stugun i Jemtlands
län 28‘e /). Mindre än J/4 både dessa sågverksegare i 135 socknar,
hvaraf i 100 andelen ej hann till 5 % af socknemantalet. Uti 122 socknar
hade ifrågavarande egare icke alls någon jord.
Till bruksegendomar hörde uti 3 socknar mera än 3/4 af socknens
mantal, dock ingenstädes hela socknen om ock mycket nära derintill, och
i 4 socknar mellan V2 och 3/4- Dessa sju socknar, i hvilka bruksegarne
år 1895 besuto mer än halfva sockenområdet, voro: Säfsnäs (98-o Z),
Malingsbo (97''3 %), Grangärde (68''i /), Silfberg (54’i %), Norrbärke
(52''o %) i Kopparbergs län samt Nianfors (78''2 Z) och Bjuråker (55*4 %)
i Gefleborgs län. Mellan 25 % och 50 % af socknens hela mantal egdes
af bruksegare i 12 socknar, och mindre än 25 % i 45 socknar, hvaribland
i 28 mindre än 5 Z. Bruksegare hade icke någon jordegendom i 195 socknar.
Om inom samma socken förekomma ej allenast sågverksaktiebolag,
utan äfven andra sågverksegare och bruksegare, eller åtminstone tvenne
af dessa tre jordegareklasser, kunna naturligtvis ofvannämnda procenttal
för de särskilda andelarne ganska mycket förändras och äro derför i
tab. A införda kolumner för samtliga sågverks- och bruksegare. Dessa
jordegareklasser, en, två eller tre samfäldt, egde i ett fall ända till en hel
socken och mera än 3/4 af 5 andra socknar samt V2—3A af ytterligare
23 socknar (år 1895). Bland dessa tjugonio socknar, der bolag och dylike
slagit under sig mera än hälften af socknens hela mantal, återfinner man
naturligtvis alla de socknar, som här ofvan namngifvits med sågverksaktiebolag
eller bruksegendomar såsom egare till fullt halfva sockenområdet,
hvartill nu tillkomma några andra socknar. De ifrågavarande
tjugonio socknarna äro: Säfsnäs (98''2 Z), Malingsbo (97''3 Z), Grangärde
(68''i Z), Silfberg (54''i Z) och Norrbärke (52-o Z) i Kopparbergs län,
Voxna (100''o Z), Ramsjö (87''i Z), Nianfors (78''2 Z), Bjuråker (64’i Z),
Ockelbo (62''5 Z) och Los (6O5 /) i Gefleborgs län, Graninge (96''o Z),
Viksjö (65''2 Z), Trehörningsjö (63p2 Z), Bodum (62''s Z), Tåsjö (59''4 Z),
Skorped (59’4 Z), Fjällsjö (59po Z), Björna (50''s Z) och Öfver-Lännäs (50''s %)
i Vesternorrlands län, Bräcke (69''4 Z), Lillherdal (67''4 Z), Bodsjö (66-3 /),
Stugun (63''2 Z), Hellesjö (6T9 Z), Storsjö (53’i Z) och Fors (52’7 Z) i
Jemtlands län, Dorotea (57’s Z) i Vesterbottens län samt Edefors (72''3 Z)
i Norrbottens län. Högst på skalan och alldeles enastående finner man
Voxna socken, hvartill dock uti detta hänseende mycket nära ansluta sig
socknarna Säfsnäs, Malingsbo och Graninge.
46
Statistisk utredning.
Mindre än halfva socknen egde år 1895 samtliga sågverks- och bruksegare
uti 215 socknar, bland hvilka i 57 socknar egoväldet sträckte sig
till 25—50 %, i 104 till 5—25 % och i 54 till ej fullt 5 % af socknemantalet.
Bland hela områdets 259 socknar voro endast 15 helt och
hållet fria från bolag och dylike såsom jordegare inom socknen.
Hvad nu blifvit uppvisad! vara förhållandet med bolags och dylikes
samfälda egovälde inom socknarna, gäller i omvänd ordning, då man betraktar
de öfrigas eller de sjelfegande jordbrukarnes innehaf af mark.
År 1895 fanns sålunda inom hela det stora område, som nu är föremål
för undersökning, endast 15 socknar, der de sjelfegande ensamme rådde
om sin socken. Minst 3/4 af socknen egde de uti 158 socknar och mellan
V2 och 3/4 uti 57 socknar, så att hela antalet socknar, der de sjelfegande
rådde öfver åtminstone halfva socknen, var 230. Uti 23 socknar
innehade hemmansegarne endast från 1,U till högst x/<i af socknen samt
i 6 socknar icke ens så mycket, hvaribland uti 1 socken (Voxna) alls
icke fanns någon sjelfegande jordbrukare. *) De andra fem socknarna
med ovanligt få sjelfegande voro de redan ofvan nämnda Säfsnäs
(1*8 %), Malingsbo (2*7 %), Graninge (4*o %), Ramsjö (12*9 %) och Nianfors
(21*8 %)■
c) Taxeringsvärdet å s&gverksaktiebolags, andra sågverksegares och
bruksegares samt öfriga jordegares jordegendom.
Om man betraktar de i tab. 1 meddelade sifferuppgifterna för mantalet
och taxeringsvärdet såväl för de särskilda jordegareklasserna som
för socknarna i deras helhet de båda åren 1885 och 1895, skall man snart
finna, hurusom taxeringsvärdet det senare året är än högre, än lägre i
förhållande till värdet år 1885, utan att dessa olikheter motsvaras af en
lika stor höjning eller sänkning i mantalet, men hvarvid mantalet ofta
nog kan vara till och med alldeles oförändradt, hvaraf då i de flesta fall
framgår, att sjelfva jordinnehafvet icke undergått någon förändring. Taxeringsvärdet
med dess förändringar blifver derför icke så som mantalet ett
troget uttryck för omfånget af jordegendomen och vexlingarne deri, men
icke desto mindre har sjelfva det värde, hvartill egendomen upptaxerats,
i och för sig den betydelse, att det förtjena!* en utredning.
1) Man kunde förvänta att åtminstone socknens kyrkoherdeboställe skulle härifrån göra
undantag, men härom upplyser Aflönings- och pensionsstatistikeu för år 1886, att bostället
är doneradt af Voxna bruks egare och ej siirskildt taxeradt.
Statistisk utredning.
47
Hvad dä till en början beträffar sjelfva taxeringsvärdet å de särskilda
jordegareklassernas egendom åren 1885 och 1895, utgjorde detta
inom de sex länen
enligt tab. 1 följande belopp
kronor:
År 1885.
Sågverks-
aktiebolag.
Andra säg-  verksegare.
Bruksegare.
Öfriga
jordegare.
Summa värde.
Kronor.
Kopparbergs län. . .
2,115,200
242,500
11,939,800
58,023,800
72,321,300
Gefleborgs län . . .
3,571,100
857,200
12,300,200
53,390,000
70,118,500
Vesternorrlands län
6,408,750
1.718,950
566,500
59,245,100
67,939,300
Jemtlands län ....
1,885,100
306,000
345,200
30,339,400
32,875,700
Vesterbottens län . .
1,101,650
1,319,000
747,100
35,612,850
38,780,600
Norrbottens län . . .
3,167,700
632,500
30,000
24,500,047
28,330,247
Summa (värde)
18,249,500
5,076,150
25,928,800
261,111,197
310,365,647
År 1895.
Kopparbergs län . ..
8,142,500
375,600
12,228,400
69,042,700
89,789,200
Gefleborgs län ....
9,498,300
1,304,600
9,331,200
56,070,400
76,204,500
Vesternorrlands län
12,847,800
2,341,100
350,600
63,506,300
79,045,800
Jemtlands län . . .
6,671,750
1,152,050
1,200
29,289,350
37,114,350
Vesterbottens län . .
5,894,580
1,096,500
—
40,841,020
47,832,100
Norrbottens län . . .
3,953,300
884,800
126,600
36,906,500
41,871,200
Summa (värde)
47,008,230
7,154,650
22,038,000
295,656,270
371,857,150
All den mark, som inom Dalarne och Norrland fanns i sågverksaktiebolagens
ego uppskattades år 1885 till ett värde af 18,249,500 kronor
och tio år derefter till 47,008,230 kronor, utgörande alltså värdetillökningen
för dessa bolag under tioårsperioden 1886—1895 den ansenliga
summan af 28,7,58,730 kronor. Härtill bidrog Kopparbergs län med
6,027,300 kronor, Gefleborgs med 5,927,200, Vesternorrlands med 6,439,050,
Jemtlands med 4,786,650, Vesterbottens med 4,792,930 och Norrbottens
med 785,600. Af hela taxeringssumman år 1895 upptog Vesternorrlands
län, likasom i fråga om mantalet, högsta beloppet, 12,847,800 kronor,
eller något mera än en fjerdedel af det hela.
Andra sågverksegare än aktiebolagen hade äfven under tioårsperioden
i alla länen fått värdet å sin jordegendom förökadt, nemligen med ti lisa
mmanlagdt 2,078,500 kronor, och utgjorde år 1895 hela taxeringsvärdet
å deras jordområde 7,154,650 kronor.
Värdet a bruksegendomarnes mark minskades i alla läneu, utom i
Norrbottens, och belöpte sig slutliga minskningen under perioden till
3,890,800 kronor, men uppgick ändock vid periodens slut hela värdet
till 22,038,000 kronor eller till nästan hälften af värdet å sågverksaktiebolagens
jordegendom.
48
Statistisk utredning.
Taxeringsvärdet å de öfriga jordegarnes eller till största delen de sjelfegandes
hemman kunde år 1895 sättas betydligt högre än år 1885 i alla län,
utom i Jemtlands, och utgjorde hela värdeförhöjningen, med afdrag för
nämnda minskning, under tioårsperioden ej mindre än 34,545,073 kronor,
hvarmed kan sammanställas, att värdeförhöjningen för sågverksaktiebolagen
och andra sågverksegare, men med minskning för bruksegarne, uppgick
under samma tid till endast 26,946,430 kronor. Taxeringsvärdet å de sjelf—
egande jordbrukarnes hemman har sålunda under de tio åren 1886—1895
ökats med 7,598,643 kronor mera, än hvartill ökningen i värdet för bolagens
och brukens jordegendom under samma tid uppgår. Detta måhända
i och för sig oförmodade resultat förefaller så mycket mera märkligt
som de sjelfegandes egovälde, räknadt efter mantalet, samtidigt minskades
med 202 mantal, under det att bolagen och dylike fingo sitt ökadt.
med 398 mantal. Dessa mot hvarandra stridande förhållanden finna
dock sin enkla förklaring derutinnan, att så länge de sjelfegandes jordegendom
är ungefär fyra gånger så stor som bolagens, måste en allmän
värdeförhöjning gifva en högre förhöjningssumma för de förre än för de
senare, äfven om egendomens omfång samtidigt något förändrats eller den
relativa värdeökningen icke varit fullt densamma för båda jordegareklasserna.
Genom sammanställningen af talen i tab. 2 befinnes, att procentförhållandet
mellan taxeringsvärdena å de särskilda jordegareklassernas
egendom var i de särskilda länen följande:
År 1885.
Sågverks-
aktiebolag.
Andra såg-  verksegare.
Bruksegare.
Öfriga
jordegare.
Summa
värde, %.
Kopparbergs län ....
2-9
0''3
16‘5
80-3
lOOo
Gefleborgs län .....
Öl
T2
17-5
76-2
1000
Vesternorrlands län . . .
9-4
2-5
09
87-2
10O0
Jemtlands län.....
5-7
0''9
ll
92-3
100-0
Vesterbottens län ....
2-9
3-4
1-9
91-8
lOOo
Norrbottens län ....
11 2
2-2
Öl
86-5
100-0
De sex länen (%)
5-9
1-6
8-4
84-1
100-0
År 1895.
Kopparbergs län ....
9-1
04
13«
76-9
lOOo
Gefleborgs län .....
12-5
1-7
12-2
73-6
lOOo
Vesternorrlands län . . .
163
30
04
803
lOOo
Jemtlands län.....
18-0
31
—
78-9
100-0
Vesterbottens län ....
12-3
2-3
—
85-4
100-0
Norrbottens län ....
9-4
2-1
03
88''2
1000
De sex länen (%)
12 7
1-9
5-9
79-5
lOOo
Statistisk utredning.
49
Vid jemförelse af denna tabellariska öfversigt, som afser taxeringsvärdet,
med motsvarande för ''mantalet (se sid. 40 härofvan), framträder
visserligen, såsom man ock kan vänta, i det stora hela öfverensstämmelse,
ehuru dock äfven flere skiljaktigheter göra sig gällande. Märkligast
är, huru lågt taxeringsvärdet för sågverksaktiebolagen blifvit satt
i förhållande till deras mantal uti Norrbottens län, och är detta ett
genomgående drag för alla socknarna i Luleå och Kalix fögderier samt
för Piteå och Elfsby socknar i Piteå fögderi. I följd häraf står år 1895
Norrbottens län i fråga om sågverksaktiebolagen icke högst på skalan,
räknadt efter taxeringsvärdet inom länet, såsom förhållandet är, då man
håller sig till mantalet, utan intager Jemtlands län sagda år högsta
platsen i förstnämnda hänseende.
För öfrigt framgår vid jemförelse mellan de båda öfversigterna i afseende
å taxeringsvärdet och mantalet, att i allmänhet såväl sågverksaktiebolagens
(med nyssnämnda undantag för Norrbottens län) som andra
sågverksegares och bruksegares hemman hafva relativt högre taxeringsvärde
än de egentliga hemmansegarnes. Medeltaxeringsvärdet för 1 mantal,
tillhörande bolag och dylike, var år 1885 37,684 kronor och år 1895
44,680 kronor, hvaremot 1 mantal, tillhörande sjelfegande jordbrukare, taxerades
år 1885 till 33,269 kronor och år 1895 till 38,669 kronor. År
1885 taxerades sålunda ett bolagshemman till 4,415 kronor mera än ett
bondehemman, hvilken differens år 1895 ökades till 6,011 kronor, allt
öfver hufvud taget i hela Dalarne och Norrland. Inom mindre områden
deremot kunna förhållandena gestalta sig helt annorlunda.
Utsträckes derför jemförelsen mellan mantalet och taxeringsvärdet
till socknarna, äro att härför sammanställa uppgifterna i ofvanstående
tab. A med dem som förekomma i efterföljande tab. B, der i vissa
grupper äro sammanförda de socknar, i hvilka taxeringsvärdet för de
särskilda jordegareklassernas egendom utgör vissa• procenttal af socknens
hela taxeringsvärde för jordbruksfastighet.
Om ock likheten mellan förhållandena i afseende å taxeringsvärdet
(enligt tab. B) och å mantalet (enligt tab. A) äro i ögonen fallande,
framträda dock här och hvar tydliga skiljaktigheter. Sålunda visar sig,
hurusom dels till, dels från de socknar, der sågverksaktiebolagen, andra
sågverksegare och bruksegare år 1895 innehade samfäldt mera än hälften
af socknemantalet, tillkomma eller afgå nu, då frågan gäller taxeringsvärdet,
flere socknar.
4
50
Statistisk utredning.
Tab. B. Antal socknar, i hvilka de till sågverksaktiebolag m. fl. hörande
jordbruksfastigheters taxeringsvärde utgjorde nedanstående procenttal afl
socknens hela taxeringsvärde å jordbruksfastighet, åren 1885 och 1895.
| Procent af socknens hela
taxeringsvärde å jord-  bruksfastighet.
Sågverks-
aktiebolag.
Andra såg-  verksegare.
Bruksägare.
Samtliga
sågverks- och
bruksegare.
Öfriga
jordegare.
1885.
1895.
1885.
1895.
1885.
1895.
1885.
1895.
1885.
1895.
Socknar.
Socknar.
Socknar.
Socknar.
Socknar.
A) Kopparbergs län.
100 procent ......
—
—
—
—
—
_
_
4
2 !
75—100 procent ....
—
—
—
—
2
2
2
2
32
29
50— 75
»
....
—
1
—
—
3
3
3
4
6
10
25— 50
»
....
i
4
—
—
4
4
6
10
3
4
5— 25
»
....
10
15
i
1
11
9
19
22
1
—
Intill 5
»
....
18
11
8
12
12
10
13
7
1
2
0 procent .......
18
16
38
34
15
19
4
2
—
“ 1
Summa (socknar)
47
47
47
47
47
47
47
47
47
47
H) Gefleborgs län.
100 procent ......
—
—
—
—
_
—
1
1
8
7
75—100 procent ....
2
2
—
—
—
1
2
2
21
22
50— 75
»
....
1
1
—
—
1
—
3
2
12
13
25— 50
»
....
1
4
—
—
11
8
12
13
3
2 i
5—25
»
....
4
9
6
7
10
9
13
19
1
2 1
1 Intill 5
»
....
8
7
8
12
4
6
8
3
1
— 1
0 procent .......
31
24
33
28
21
23
8
7
1
1
Summa (socknar)
47
47
47
47
47
47
47
47
47
47
C) Vesternorrlands län.
100 procent ......
—
—
—
—
—
—
—
_
5
2
75—100 procent ....
—
—
—
—
—
—
—
—
48
39
50— 75
»
....
1
3
—
—
—
—
1
4
9
18
25— 50
»
....
5
17
—
1
—
—
9
18
1
4
5— 25
>
....
34
25
10
7
2
1
37
28
_
- j
Intill 5
»
....
12
14
27
23
7
7
11
11
_
_
0 procent .......
11
4
26
32
54
55
5
2
—
— i
Summa (socknar)
63
63
63
63
63
63
63
63
63
63
D) Jemnande län.
100 procent ......
—
—
—
—
—
—
_
11
1
75—100 procent ....
—
—
—
—
—
—
—
—
45
37 :
50— 75
»
....
1
2
—
—
—
—
1
2
2
19
25— 50
»
....
—
18
—
—
2
2
19
1
2
5— 25
*
....
20
22
4
14
_
23
27
—
_ :
Intill 5
>
....
21
12
18
29
6
1
22
10
—
0 procent .......
17
5
37
16
Öl
58
11
1
—
—
Summa (socknar)
59
59
59
59
59
59
59
59
59
59
51
Statistisk utredning.
Tub. B (forts.)
Procent af socknens hela
taxeringsvärde å jord-  brnksfastighet.
Sågverks-
aktiebolag.
Andra såg-  verksegare.
Bruksegare.
I Samtliga
1 sågverks- och
bruksegare.
Öfriga
jordägare.
1885
1895.
1885
j 1895
1885
1895
1885
1895
1885.1895.
i
Socknar.
Socknar.
Socknar.
Socknar.
Sockhar.
E) Vesterbottens län.
i
100 procent......
_
j _
_
_
3
1
7t)—100 procent ....
—
—
—
—
—
—
—
18
16
50— 75
>
....
—
1
—
—
—
—
_
2
1
3
25— 50
»
....
—
d
—
—
—
—
i
3
2
5— 25
»
....
6
6
6
4
3
_
ii
10
_
Intill 5
»
....
9
10
12
15
2
—
7
6
_
__
0 procent .......
7
1
4
3
17
22
3
1
—
—
Summa (socknar)
22
22
22
22
22
22
22
22
22
22
F) Norrbottens län.
100 procent ......
—
_
_
_
2
2
75—100 procent ....
—
—
_
_
_
_
17
16
oO— ib >
....
—
_
—
—
—
—
_
_
2
.3
2d— 50
»
....
2
2
—
1
—
_
2
3
5— 25
>
....
7
11
t
4
—
1
8
13
_
_
Intill 5
.
....
10
4
10
7
2
2
9
3
_
_
0 procent .......
2
4
10
9
19
18
2
2
—
—
Summa (socknar)
21
21
21
21
21
21
21
21
21
21
G) Dalarne och Norrland.
100 procent ......
1
1
33
15
75—100 procent ....
2
2
—
2
3
4
4
181
159
50— 75
>
. . _ . j
3
8
4
3
8
14
32
66
25— 50
*
. . . . |
9
49
2
17
12
32
66
8
14
5— 25
.
.....
81
88
28
37
26
20
in
119
2
2
Intill 5
>
....
78
58
83
98
33
26
70
40
2
2
0 procent .......
80
54
148 !
122 1
177
195
33
15
1
1
Summa (socknar)
259 !
259
259
259
259
259
259
259
259
259
Anmärkning.
Angående nybildade socknar, se anmärkning härom til] tab. A.
Statistisk utredning.
52
Skiljaktigheterna torde bäst framträda genom följande öfversigt af
de socknar, der bolag och dylike egde år 1895 mera än hälften åt
socknens mantal eller taxeringsvärde å jordbruksfastighet:
Mer
än halfva mantalet.
Mer än halfva taxeringsvärdet.
I Kopparbergs län:
Silfberg, Säfsnäs, Grangärde, Norr-
Silfberg, Ore, Säfsnäs, Grangärde,
bärke, Malingsbo.
Norrbärke, Malingsbo.
I Gefleborgs län:
Ockelbo, Voxna, Nianfors, Bjuråker,
Ockelbo, Voxna, Nianfors, Bjur-  åker, Ramsjö.
ltarnsjö, Los.
1 Ve9ternorrlancls län
Viksjö, Ofver-Lännäs, Grauinge, Fjäll-  sjö, Bodum, Tåsjö, SJcorped, Björna,
Trehörningsjö.
Hafverö, Holm, Viksjö, Graninge.
I Jemtlands län:
Hellesjö, Fors, Stugun, Bodsjö,
Bräcke, Lillherdal, Storsjö.
Hellesjö, Lillherdal.
I Vesterbottens län:
Dorotea.
Asele, Dorotea.
I Norrbottens län:
Edefors.
—
Summa 29 socknar.
19 socknar.
Mindre än halfva taxeringsvärdet å socknens jordbruksfastighet egde
bolagen och dylike i 225 socknar (men mindre än halfva mantalssumman
i 215 socknar), så att i endast 15 socknar dessa ej egde någon taxerad
jord.
Hela antalet socknar, hvarest de sjelfegande jordbrukarne disponerade
öfver mera än socknens halfva taxeringsvärde, år 1895 var 240,
hvaribland de uti 15 socknar voro enrådande. Inom 14 socknar innehade
de sjelfegande jord om endast eu fjerdedel till högst hälften af
socknens värde och inom 5 socknar icke ens så mycket. Dessa socknar
voro: Yoxna (der icke alls någon sjelfegande fanns), Malingsbo (med 1‘g %
af taxeringsvärdet), Säfsnäs (4''2 %), Ramsjö (6''3 %) och Nianfors (13''4 /),
således samma socknar som, när mantalet lägges till grund, men med
undantag för Graninge socken, der de sjelfegande enligt mantalet hafva
af socknen 4''o %, men enligt taxeringsvärdet 27''9 %■
Sammanfattas nu de hufvudsakliga resultaten af den gjorda undersökningen
om bolags förvärf af jordegendom under tioårsperioden 1886 —
1895 inom hela Dalarne och Norrland, och om dervid under bolag sammanföras
ej allenast sägverksaktiebolag utan äfven andra sågverksegare
äfvensom bruksegare samt om tillika de öfriga jordegarne anses vara sjelfegande
jordbrukare, så har det nu visat sig bland annat,
att antalet af såväl bolag som sjelfegande under perioden förökats;
att mantalssumman för bolagen samtidigt ökats, men för de sjelfegande
minskats;
Statistisk utredning.
53
att vid periodens slut bolagen egde ungefär eu femtedel och de sjelfegande
fyra femtedelar af hela området, vare sig man räknar efter mantal
eller efter taxeringsvärde;
att denna jordegendom dock var mycket olika fördelad mellan socknarna,
från det att socknar funnos, der bolag icke alls förvärfvat något
jordområde, ända till att genom alla möjliga gradationer slutligen en
socken fanns, som hel och hållen innehades af bolag och der således icke
gafs utrymme för någon enda sjelfegande;
att antalet af socknar fria från bolag under perioden minskats;
att taxeringsvärdet å såväl bolagens som de sjelfegandes jordegendom
blifvit under perioden förökadt; och
att för ett mantal jord taxeringsvärdet sättes högre å bolagens jord
(utom i Norrbottens län) än å de sjelfegandes;
hvarjemte torde fä antagas såsom sannolikt, att den sålunda funna
utvecklingens gång icke afstannat med periodens slut, utan sedermera
dels hittills fortgått och dels hädanefter kommer att fortfara, om ej i
samma proportion, dock i större eller mindre mån, så länge nuvarande
trävarukonjunkturer och lagstiftning ega bestånd.
Stockholm den 22 januari 1898.
Underdanigst
ELIS SIDENBLADH.
K. G. Oden.
54
Tab. 1. Antal jorde gande sagverksaktiebolag, andra sågverks
taxeringsvärde
å deras jordbruks
-
Län, fögderi och socken
Sagverksaktiebolag.
Andra sågverksegare.
jemte år.
Antal.
Mantal.
Taxerings-  värde. Kronor.
Antal.
Mantal.
Taxerings-  värde. Kronor.
A) Kopparbergs län.1)
Faln fögderi.
Enlikeu........{l895
1
1''937
130,100
—
—
—
1
2-144
153,500
—
—
—
Svärd8iö........{1895
1
0-220
14,200
—
—
—
1
0-982
76,700
—
—
—
sandbor“.......{ffi
1
1
0-390
0-469
25,000
27,500
—
_
—
Vika
i1885
1
0-500
38,000
—
—
—
1
1-164
48,000
—
—
—
K°P’,arber^.......{l895
2
0-448
71,800
1
1-159
50,000
2
0463
68,100
1
1159
63,000
| Aspeboda.......J j88j?
_
—
—
1
1
skog
skogar
500
8,000
m .
f1885
Tol8äns........
2
1-812
48,700
3
0725
14,100
2
2-220
45,900
2
0-757
28,700
Gustaf.........{l895
—
—
—
—
—
—
Silfbe^........ffi
—
—
—
—
—
—
: st°''nTu"a.......{K
2
2
1842
1-826
38.400
54.400
1
1
0-948
0711
16,500
20,200
. (1885
rogderiet ^395
3
7-149
366,200
4
2-832
81.100
8
9-268
474,100
3
2-627
119.900
Hedemora fögderi.
5 S.........11895
—
—
—
—
—
Störa Skedvi......{l895
—
—
—
—
—
—
Garpenberg.......|j88|
—
—
—
—
—
—
TT ,
f 1S85
Hedemora.......<1QOK
—
—
—
—
—
—
(1895
—
—
—
—
„ ,
(1885
Hu,b-V.........11895
—
—
—
_
_
—
11885
..........
—
_
—
1
2-660
116,600
—
—
—
1
2153
99,400
„ n..
(1885
holkarna........
—
—
—
—
—
—
(1895
—
—
—
—
—
i „ ,
11885
! Grv tuas........<-^95
—
_
—
—
—
_
egare och bruksegare samt öfriga jordegare jemte mantal och
fastighet, åren 1885 och 1895.
Bruksegare.
Ofriga jordegare.
S u m m a.
Antal.
Mantal.
Taxerings-  värde. Kronor.
Antal.
Mantal.
Taxerings-  värde. Kronor.
Antal.
Mantal.
Taxerings-  värde. Kronor.
i
0''388
26,700
310
13198
936,300
312
15523
1,093,100
i
0389
28.900
327
12-979
979,400
329
15512
1,161,800
4
4633
437,100
785
33*060
2,386,700
790
37-913
2,838,000
4
4‘8< t
661,000
798
32*065
2,501,200
803
37-924
3,238,900
4
2-032
129,700
378
41370
863,100
380
43792
1,017,800
1
2067
134,700
359
41-256
766,600
361
43-792
928,800
1
0851
59,900
321
50-212
1,447,500
323
51563
1,545,400
1
skog
25.000
306
50399
1,284.600
308
51-563
1,357,600 |
•)
1-459
132.700
372
34-928
1.710.600
377
37-994
1,965,100
3
2158
301.100
374
34-214
1,664,500
380
37 994
2,096,700
2
0 312
11.200
211
19806
739,800
214
20118
751,500
•)
0117
15,400
192
20-001
686.200
195
20118
709,600
—
—
—
237
42 776
722,900
242
45-313
785,700
—
—
—
247
42 336
578,300
251
45-313
652,900
i
0019
400
475
53142
1,060,000
476
53161
1,060,400
i
0019
300
476
53-142
990,800
477
53-161
991,100
i
11-622
276.600
178
9-687
205,000
179
21-309
481,600
4
11*535
248.900
195
9 774
169,400
196
21-309
418,300
6
11-317
354.200
1,957
189-606
3,854.400
1,966
203-713
4,263,500
4
7*790
198,200
1,928
183*867
3.691,700
1,935
194-194
3,964,500
14
32 633
1.428,500
5.224
487-785
13,926,300
5,245
530-399
15,802.100
11
28-952
1.013,500
5,202
480-033
13,312,700
5,219
520-880
15,520,200
1
1*506
141.300
327
20 569
566,000
328
22-075
707,300
1
1-506
135,500
331
20-509
480,600
332
22-075
616,100
—
—
—
600
89-563
2,183,500
600
89-663
2,183,500
—
—
—
616
89-563
2,114.400
616
89-563
2,114,400
2
7179
399.700
154
8-953
507,500
156
16-132
907,200
•>
7*595
395,200
143
8*537
444,700
145
16132
839,900
3
18-777
824,800
819
109-920
3.418,600
822
128-697
4,243,400
3
19202
796.600
647
109-495
3,117,000
650
128-697
3,913,600
4
23960
878.400
397
60-945
2,185.100
401
84-905
3,063,500
4
26074
864,600
391
58-831
2,062,400
395
84905
2,927,000
2
8-504
417,600
295
41104
1,656,200
298
52268
2,190,400
2
7*945
437.100
322
42-170
1,800,100
325
52-268
2,336,600
—
—
—
435
63*863
2,049,200
435
63-863
2,049,200
i
0-913
32.800
483
62-950
2,143,100
484
63-863
2,175,900
—
—
—
253
33-214
924,400
253
33-214
924,400
—
—
—
272
33-214
1,082,700
272
33-214
1,082,700
56 Tält. 1. (Forts.) Antal jordegande sågverksaktiebolag m. fl. jemte mantal
Län, fögderi
och socken
Sågverksaktiebolag.
Andra sågverksegare.
jemte
år.
Antal.
Mantal.
Taxerings-  värde. Kronor.
Autal.
Mantal.
Taxerings-  värde. Kronor.
Avesta.....
(1885
’ ’ '' ''
—
—
—
—
—
„.. . . , (1885
1
2-660
116,600
logdenet |lg95
—
—
—
1
2153
99.400
Nedan-Siljans fögderi.
Bjursås . . .
11885
1
skog
4.400
_
_
_
• • • • (1895
2
O''020
5,600
—
—
—
åi.....
(1885
1
(1132
3,500
_
_
_
■ ■ ■ • (1895
2
0-433
22.500
—
—
—
Leksand . . .
11885
'' ■ '' '' \1895
3
5
0''416
1-151
5,000
409,800
_
_
_
Silj ananas . .
(1885
1
1-702
34,400
_
_
• • • '' (1895
2
1-81.3
75,500
—
—
—
Rättvik . . .
(1885
''
• • (1895
2
3
2-320
0*821
107,900
272,100
1
0*004
_
Boda ....
(1885
1
0028
1,000
_
_
_
'' '' '' • (1895
2
0-042
43,500
—
—
—
Ore......
11885
4
1-631
236,200
—
—
—
■ ■ • • (1895
5
3-601
693,400
—
_
—
Gagnef.....
(1885
1
0-166
2,900
_
_
_
■ ■
’ (1895
1
0163
3,000
—
—
„ , .
(1885
5
6384
395,300
Fögderi et ^395
o
8-047
1,525,400
1
0-004
—
Ofvan-Siljans fögderi.
Mora.....
11885
3
1-375
51,200
1
0*041
2,000
• • ’ ■ (1895
5
2-983
119,700
2
0*029
1.200
Våmhus . . . .
(1885
■
• '' (1895
3
3
0043
0 787
1,400
28,300
z
_
Sollerön . . . .
(1885
■ • '' '' (1895
3
3
0-610
1562
20,500
56,200
_
—
—
Venjan.....
(1885
3
0"806
33,100
_
_
_
■ ■ ■ '' (1895
3
1-166
97J00
—
—
—
Orsa.....
(1885
5
4*911
197.200
1
0-005
200
■ • '' '' (1895
4
6-995
1,060.400
2
0008
1,600
Elfdalen2) . . .
(1885
• •
• (1895
p
4
9
6''474
O
1,379,400
—
_
_
Sårna3) . . . .
(1885
3
0326
102,100
_
_
_
■ '' ■ ’ (1895
5
0*906
645,600
—
—
p.. . . . (1885
logderiet jlg95
5
8-071
405,500
2
0*046
2,200
6
20-872
3,387,300
4
0*037
2,800
Vester-Dalarnes fögderi.
Bloda .....
(1885
3
2*771
163,700
_
'' ■ • ''(1895
3
3-989
307,200
—
och taxeringsvärde å deras jordbruksfastighet, åren 1885 och 1895.
57
Bruksägare.
Öfriga jordegare.
S u m
m a.
Antal.
Mantal.
Taxerings-  värde. Kronor
Antal.
Mantal.
j Taxerings-  värde. Kronor.
Antal.
Mantal.
Taxerings-  värde. Kronor.
i
0*715
41,700
78
2-303
144,800
79
3-018
186,500
i
0''464
30,400
102
2-554
174,900
103
3-018
205,300
13
60641
2,703,500
3,358
430434
13.635,300
3,372
493 735
16,455,400
13
63-699
2,692.200
3,307
427-883
13,419,900
3,321
493-735
16,211,500
582
14195
1.078,400
583
14195
1,082,800
—
—
—
607
14175
1,078,100
609
14-196
1,083,700
1
0-006
-200
491
18922
617,200
493
19-060
620,900
—
—
—
506
18-624
775,800
508
19-060
798,300
4
0-252
4.700
1,989
116818
2,769,500
1.996
117486
2,779,200
—
—
—
2,086
116-335
3,715,800
2,091
117-486
4,125,600
—
—
—
508
24-254
674,300
509
25''956
708,700
—
—
572
24-143
700,800
574
25-956
776,300
—
—
—
1,481
51906
2,350,800
1,483
54-226
2,458,700
—
—
—
1,570
53-401
2,168,800
1,574
54-226
2,410,900
—
—
—
513
14-840
508,400
514
14868
509,400
—
—
—
507
14-826
467,800
509
14-868
511,300
1
0965
207,800
417
5-096
744.000
422
7-692
1,188,000
—
—
—
412
4-091
610,300
417
7-692
1,303,700
—
—
—
1.273
79*665
1,482,500
1,274
79-820
1,485,400
—
~
1.374
79-657
1,524,300
1,375
79-820
1,527,300
4
1-223
212.700
7,254
325-696
10,225.100
7,263
333-303
10,833,100
—
7.634
325 252
11,041.700
7,641
338-303
12,567,100
2
0''007
200
2.393
67*733
2,373,100
2,399
69156
2,426,500
—
—
—
1,976
66*144
2.629,200
1,983
69156
2,750,100
i
0 120
4.100
543
11-707
373,600
547
11-870
379,100
—
—
—
546
11083
376,000
549
11-870
. 404,300
—
—
—
331
15303
489,100
334
15-913
509,600
—
—
—
351
14-351
503,400
354
15913
559,600
—
'' -
—
342
7*716
313,500
345
8-522
346,600
—
—
—
374
7*357
537,400
377
8-522
635,100 !
2
0378
14,800
1,137
42490
1,774,800
1,145
47-784
1,987,000 !
i
Öl 78
46.600
1,201
40-603
7,085,400
1,208
47-784
8,194,000
—
—
—
830
25892
1,269,400
830
25-892
1,269,400
—
—
—
826
19-418
4,138,100
830
25-892
5,517,500
—
—
—
324
2-236
702,800
327
2''562
804,900 :
—
—
—
314
1*656
1,205,900
319
2-562
1,851,500
3
O-505
19.100
5,900
173 077
7,296,300
5,910
181699
7,723,100
1
0-178
46.600
5,588
160612
16,475,400
5,599
181-699
19,912,100
1
1-284
71,200
320
13570
779,500
324
17-625
1,014,400
1
0-443
44,600
334
13193
940,700
338
17-625
1,292,500 |
58 Tal). 1. (Forts.) Antal jordegande sågverksaktiebolag m. fl. jemte mantal
Liin, fögderi och socken
jemte är.
Nås . . .
Säfsniis .
Jemn . .
Äppelbo .
Malung .
Linie . .
Transtrand
(1885
• ■ '' '' (1895
(1885
'' '' '' '' )1895
(1885
'' '' • '' i1895
(1885
'' '' '' ''
(1885
'' '' '' ''11895
(1885
'' '' ’ ''
(1885
'' '' • •11895
.... , . , |1885
1 ogdenet jlg95
Vester-Bergslags fögderi.
Grangärde . . .
(1885
'' ■ ■ ■ i1895
Ludvika ....
(-*•
CC GC
CO ce
U» Öl
Norrbärke . . .
11885
’ ■ ■ ’ i 1895
Söderbärke . . .
(1885
’ • '' •
Malingsbo . . .
(1885
■ ■ ■ '' (1895
Fögderiet
(1885
11895
Kopparbergs län j
B) Geileborgs län.
Gestriklands fögderi.
Hedesunda
1885
1895
Öster-Fernebo
Årsunda . .
Torsäker . .
Ofvansjö . .
11885
(1895
11885
11895
11885
11895
(1885
11895
Sågverksaktiebolag.
Andra sågverksegare.
Antal.
Mantal.
Taxerings-  värde. Kronor.
Antal.
Mantal.
Taxerings-  värde. Kronor.
3
7473
316,400
3
9''199
527,400
i
0-071
4,100
—
—
_
_
_
_
i
0074
8.200
_
—
—
3
3-387
180,200
_
—
_
4
5''84(i
487,500
2
0''036
3,500
3
1-338
49,000
i
0-023
1,600
3
2-035
197,500
i
0-154
15,500
5
1-380
82,400
_
_
_
5
7-362
862,200
2
0-074
7,900
5
0442
54,600
—
_
_
5
0-842
118,400
—
—
—
5
0-804
94,900
1
0349
41,000
5
1-020
240,300
1
0792
122,500
7
17-601
941,200
2
0372
42,600
8
31-567
2,748,700
5
1-127
153,500
_
_
_
_
_
—
—
—
—
—
—
1
0078
7,000
_
_
_
1 1
0-078
7,000
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
~
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
0078
7,000
__
_
1
0078
7.000
—
—
—
11
39-283
2,115,200
9
5-910
242,500
14
09 832
8,142,500
13
5-948
375,600
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
_
_
_
_
1
0119
7,800
—
—
—
och taxeringsvärde å deras jordbruksfastighet, åren 1885 och 1895.
•V.)
Bruksegare.
Ofriga jor
degare.
S u in in a.
Antal.
Mantal.
Taxerings-  värde. Kronor.
Antal.
Mantal.
Taxerings-  värde. Kronor.
Antal.
Mantal.
Taxerings- i
värde. Kronor.
2
0-8H2
36,800
312
14-251
624.100
317
22-686
977.300
2
0''826
45,200
270
12-490
700,500
276
22-586
1,277,200
•>
35-128
1,241.600
27
0-995
70,500
29
36-123
1,312,100
o
35-388
1,249,600
20
0-6C1
54,300
23
36-123
1,312,100 !
2
0064
3.800
649
17''901
1,069,300
654
21-362
1,253,300
2
0127
11,400
604
15-343
1,341,200
612
21-362
1,843,600
2
1913
60.100
*264
9-327
610.700
270
12-601
721.400
3
1-943
94,200
309
7*869
777,300
316
12-601
1,084,500
1
0‘555
42,500
1,240
31-778
1,807,8a»
1.246
33-719
1,932,71»
1
0568
67,900
1,126
25-715
3,099,300
1,134
33-719
4,037,300
_
_
—
588
13287
1.571,500
593
13-729
1,626,100
—
—
—
567
12-887
1,741,000
572
13-729
1,859,400
_
_
_
303
8-993
1,059,300
309*
10146
1,195,200
—
—
—
310
7-734
1,021,100
316
10-146
1,383,900
5
39-806
1,456,000
3.703
Ilo 102
7.592,700
3,717
167-881
10,032.500
5
39295
1,512.900
3.540
95-892
9,675,400
3,558
167-881
14,090,500
10
34594
1.656,700
535
19 611
1,331,600
545
54206
•
2,988,300 !
12
43323
2,045,900
719
20334
1,355,500
731
63657
3,401,400
7
5-700
498,900
199
11-847
742,800
207
17''G25
1,248,700
0
8-039
541,300
227
10883
753,400
234
19-ooo
1,301,700
11
30*570
2,076.500
289
29-488
1,851,000
3a>
60058
3,927,500
12
30*524
1.891,200
305
28-159
1,575,200
317
58-683
3,466,400
5
14-001
1,213.500
300
26-422
1,408,200
305
40''423
2,621,700
5
14*465
1,205,400
312
25''958
1,420,100
317
40-423
2,625,500
2
11*675
674,400
8
0-329
14.500
10
12-004
688,900
2
11-675
679,400
10
0329
13,400
12
12-004
692,800
28
96*540
6.120,000
1.331
87-697
5,348,100
1,360
184-316
11,475,100
31
108026
6.363.200
1,573
85*663
5,117,600
1,605
193-767
11,487.800
1»)
231-348
11,939,800
26.770
1,614-791
58,023,800
26.850
1.891-332
72,321,300
58
240 150
12,228,400
26.844
1,575 335
69,042,700
26,929
1,891-266
89,789,200
1
25’841
1,122,500
368
44-334
1,456,000
372
70-176
2,578,500
4
26-837
1,120,300
299
43338
1,396,200
303
70-175
2,516,500
4
19-807
719,400
243
35-392
1,381,900
247
55-199
2.101,300
4
21-857
841,200
216
33-342
1,312,000
220
55-199
2,153,200
2
10 102
443,600
195
17-44)6
1,201,000
197
27-508
1,644,600
2
10137
458,700
211
17371
1,191,600
213
27-508
1,650,300
3
26*657
1,313,300
224
33*626
1,560,300
227
60-283
2,873,600
o
25*707
1.331,000
249
34-576
1,686,000
252
60-283
3,017,000
2
23-202
1.262,800
560
43-518
3,599,800
562
66720
4,862,600
2
19-507
906.6»)
591
47-095
3,913,400
594
66-721
4,827,800
tfO Tab. 1. (Forts.) Antal jordegande sågverksaktiebolag m. fl. jemte mantal
Län, fögderi och socken
jemte år.
Jäderbo . .
11
Högbo. . .
11885
...... 11895
Oekelbo (med Amots kapell)
Ham rånge .
(1885
...... t1895
Hille . . .
11885
..... 11895
Valbo . . .
(1885
...... 11895
,
'' |1885
logdenet |lg95
Södra Helsinglands fögderi.
Skog . . -
11885
......
Söderala . .
|1885
...... 11895
Segersta . .
(1885
...... 11895
Hanebo . .
11885
...... 11895
Mo ....
11885
...... 11895
Rengsjö . .
11885
...... 11895
Norra!a . .
(1885
......
Trönö . . .
11885
...... 11895
Bollnäs . .
(1885
...... 11895
Alfta . . .
11885
...... 11895
Ofvanåker .
(1885
...... 11895
Voxna . . .
(1885
...... 11895
.... , . . |1885
logdenet jjggg
Norra Helsinglands fögderi.
Sågverksaktiebolag.
Andra sågverksegare.
Antal.
Mantal.
Taxerings-  värde. Kronor.
Antal.
Mantal.
Taxerings-  värde. Kronor
»l i i
40-117
2,532,600
—
—
—
2
12-712
683,200
II l l
—
—
Q
rf
52-948
_
3,223,600
—
—
2
7-741
351,500
—
—
1
2-525
57,800
_
—
_
4
18-373
348,700
—
—
_
1
1-477
75,000
Illll
M i il
—
1
—
9,500
1 Ii II
illll
illll
3
3 531
63,900
2
1-765
45,900
4
6-366
268,200
2
1-881
37,900
3
7-969
203,800
i
0211
8.100
3
9-820
364,900
2
1-065
36,400
1
2-206
53,400
1
1-214
38,300
1
1-545
74,300
1
1760
36,700
1
12214
364,200
1
1190
37,100
1
12-745.
366,800
1
1-732
40,200
(i
28-445
743,100
4
4-380
129,400
(i
58 067
1,858,900
4
6-438
151.200
—
—
—
2
1-832
52,000
och taxeringsvärde å deras jordbruksfastighet, åren 1885 och 1895.
61
Bruksegare.
Öfriga jordegare.
S u in ni a.
Antal.
Mantal.
Taxerings-  värde. Kronor.
Antal.
Mantal.
Taxerings-  värde. Kronor.
Antal.
Mantal.
Taxerings-  värde. Kronor.
i
0-891
35,600
318
10-loft
898,700
319
10 996
964,300
i
0891
65,100
283
10105
975,100
284
10-996
1,040,200
*>
4''527
348.800
102
4848
357,400
104
9-375
706,200
2
4 527
353,500
97
4-848
387,600
99
9-375
741,100
5
40883
1,994,100
472
25-563
1,804,500
477
66‘446
3,798,600
3
1 429
72,200
552
24-899
2,335,000
557
66445
4,939,800
1
12 472
515,900
161
19144
777,000
162
31 616
1,292,900
—
—
—
197
18-977
790,700
199
31689
1,473,900
3
13579
819,800
187
18-616
1,2:14,000
190
32-195
2,053,800
3
13''579
936,000
209
18-463
1,288,600
212
32042
2,224,600
4
18-840
1,074,200
341
43-249
3,169.000
345
62 089
4,243,200
4
18 700
1,067,300
342
43389
2,938,200
346
62-089
4,005,500
18
196 801
9,680,000
3.171
295-801
17.439,600
3,189
492-602
27,119,600
16
143 171
7.151.900
3,246
296-403
18,214,400
3,265
492 522
28,589,900
i)
7 741
260,200
270
20-962
806,500
272
28-703
1,066,700
—
—
—
243
20 962
884,900
245
28-703
1,236,400
i)
15-711
266.300
285
51-800
1.185,000
291
70036
1,509.100
1
0 037
700
268
51626
1,198,500
273
70-036
1,547,900
_
_
—
109
4V466
707,900
109
41-466
707,900
—
—
—
75
24 395
414,200
75
24-395
414,200
2
17-117
338,500
139
32-448
621,200
141
49-565
959,700
1
15’609
284,400
216
49550
879,900
218
66636
1,239,300
_
_
—
177
39401
679,000
177
39-401
679,000
—
—
—
173
39-401
667,000
173
39-401
667,000
_
—
—
226
29-656
514,200
226
29-656
514,200
—
—
—
183
29-656
521,400
183
29-656
521,400
1
0319
4,600
300
55-223
923,900
301
55542
928,500
1
0 319
4,600
234
55223
879,700
236
Ö5"542
893,800
_
—
—
191
31551
570,000
191
31551
570,000
—
—
—
102
31-551
521,600
102
31-551
521,600
4
8-939
157,500
576
134-465
2,559,100
585
148-700
2,826,400
1
6231
104,700
668
134-222
2,539,500
675
148-700
2,950,300
_
_
—
379
91-959
2,604,600
383
100139
2,816,500
—
-
-
456
90542
2,493,500
461
101427
2,894,800
_
_
286
42071
2,055,200
288
45-491
2,146,900
—
—
—
338
39186
1.890,900
340
42-491
2,001,900
_
_
2
0 260
8,500
4
13-664
409,800
—
—
—
—
—
—
2
14-477
407,000
6
49 827
1,027.100
2,940
571-262
13,235,100
2,956
653-914
15,134,700
O
22-196
394,400
2.956
566-314
12,891.100
2.968
653 015
15,295,600
1
12-617
302.300
296
35-972
969,000
297
48-589
1,271,300
1
11115
316,600
323
35 642
1,190,300
326
48589
1,558,900
fi2 Tab. 1. (Forts.) Antal jordegande sågverksaktiebolag m. fl. jemte mantal
Län, fögderi och socken
jemte år.
Sågverksaktiebolag.
Andra sågverksegare.
Antal. Mantal.
Taxeringsvärde.
Kronor.
Antal. Mantal.
Taxerings
värde.
Njutånger4)
11885
..... (1895
-
—
—
—
—
Nianfors4) .
11885
..... (1895
—
_
_
—
—
_
Helsingtuna
11885
..... (1895
—
—
—
—
—
—
Idenor. . .
(1885
2
1-229
43,900
_
_
_
..... (1895
1
0-625
11,400
—
—
—
Korsa4) . .
11885
_
_
_
_
_
_
..... (1895
1
0-062
1,200
—
__
—
Hög. . . .
(1885
—
_
_
_
_
_
..... (1895
—
—
—
—
—
—
Rogsta. . .
11885
1
0181
4.600
2
5-945
229,100
..... (1895
—
—
—
2
6-372
180,000
Ilsbo . . . .
11885
1
—
3.000
_
—
_
..... (1895
—
—
—
1
0-234
6,500
Harmånger .
(1885
_
_
_
2
4125
109.700
..... (1895
—
—
2
4-546
111,600
Jättendal. .
(1885
.....(1895
—
_
—
—
Gnarp . . . .
11885
—
—
_
1
4-353
111,700
..... (1895
—
—
—
1
5944
156,800
Bergsjö . . .
(1885
—
—
_
3
0''303
11,500
..... (1895
—
—
—
2
2-460
105,700
Hassela . . .
(1885
—
—
—
3
1021
115,700
..... (1895
1
0058
20,500
6
2-518
226,000
Norrbo . . .
11885
..... (1895
—
—
—
—
_
Rjuråker . . .
(1885
..... (1895
1
1
3- 865
4- 512
102,500
116,300
1
2
0-048
0*048
1,800
1.200
Delsbo. . . .
(1885
..... (1895
1
1
3-367
6718
81,600
156,400
1
1-340
24,000
, .
11885
2
8-642
235,600
7
17135
603,500
Fogdenet
2
11-976
305,800
10
23-954
839,800
Vestra Helsinglands fögderi.
Ljusdal . . .
(1885
5
14235
714,000
—
—
—
..... (1895
5
30241
1,431,000
4
0-250
29,800
Ramsjö . . .
11885
6
10-492
1,041,500
1
0''208
24,000
..... (1895
7
11-969
979,100
1
0*208
21,000
Färila . . . .
11885
4
2-514
115,200
1
0-875
18,100
..... (1895
4
5324
419,100
2
0839
33,900
Los (med Hamra kapell)5)
6
5
5-211
8-658
607,000
834,900
2
2
0-547
0*812
82,200
95,200
Jerfsö . . . .
(1885
4
0770
57,300
—
—
—
..... (1895
4
3-795
350,100
1
—
700
och taxeringsvärde å deras jordbruksfastighet, åren 1885 och 1895.
tf 3
Bruksegare.
Öfriga jordägare.
Summa.
Antal.
Mantal.
Taxerings-  värde. Kronor.
Antal.
Mantal.
1 Taxerings-  värde. Kronor
Antal.
Mantal.
Taxerings-  värde. Kronor.
o
7422
166,000
135
21-436
500,200
137
28-858
666,200
1
4-626
132,500
139
20645
576,600
140
25-271
709,100
2
7-060
193,500
13
1-970
29,900
15
9 030
223,400
1
0-490
11,400
245
52-229
1,248,600
246
52-719
1,260,000 -
—
—
—
286
52-719
1,327,500
286
52-719
1,327,500
—
—
—
103
17 542
353,500
105
18-771
397,400
—
—
in
18''146
399,700
112
18-771
411.100
1
2-666
64,000
238
76-187
1,566,300
239
78-863
1,630,300
1
2119
49,200
264
74-885
1,631,700
266
77-066
1,682,100
—
—
—
69
28-706
579,300
69
28-706
579,300
—
—
—
98
29430
647,800
98
29-430
647,800
—
—
—
256
30-767
811,000
259
36-893
1,044,700
—
—
—
242
30521
838,700
244
36-893
1,018,700
—
—
—
96
8-187
265,200
97
8187
268,200
—
—
—
89
7-953
274,300
90
8187
280,800
i
0-443
16.100
200
27393
821,000
203
31-961
946,800
—
—
—
189
27415
733,500
191
31961
845,100
—
—
—
189
21-747
768,100
189
21747
768,100
—
-
171
21-747
673,500
171
21-747
673,500 |
i
2294
64.900
398
25''856
1,048,200
400
32-503
1,224,800
i
2294
64,900
447
24-265
1,085,600
449
32503
1,307,300
2
2529
105,700
408
34943
1,384,600
413
37''775
1,501,800
2
2529
92,500
381
32786
1,263,400
385
37*775
1,461,600
1
1-396
109.100
202
6476
592,600
206
8-893
817,400 1
1
1-401
122,500
163
4-916
548,800
171
8-893
917,800
1
3-686
76,900
103
18350
412,100
104
22-036
489,000
1
3-686
78,400
87
18350
395,300
88
22-036
473,700
1
24-188
676,700
256
21-342
739,500
259
49-443
1,520,500
1
28-875
717,700
249
18-753
712,800
253
52-188
1,548,000
—
—
—
527
116-408
2,120,300
529
121115
2,225,900
1
0148
17,100
551
111-503
2,110,900
553
118-369
2,284,400
5
57-731
1.593.100
3.721
543 541
14,179,500
3,735
627049
16,611,700
4
63-853
1,784,900
3,803
531646
14,440,300
3,819
631-428
17,370,800
_
522
102-242
1,983,600
527
116477
2,697,600
—
—
—
418
85986
1,909,600
427
116 477
3,370,400
—
—
—
49
3 287
127,000
56
13987
1,192,500
—
—
—
55
1-810
67,900
63
13-987
1,068,000
—
—
350
52''476
2,061,600
355
55-865
2,194,900
—
—
420
49702
1,990,600
426
55''865
2,443,600
—
_
93
6-604
273,900
101
12-362
963,100
—
—
88
6-102
2,326,600
95
15-472
3,256,700 [
—
—
566
138-411
2,294,800
570
139181
2,352,100 i
—
—
705
135-386
2,425,700
710
139181
2,776,500
64 Tält). 1. (Forts.) Antal jordegande sågverksaktiebolag m. fl. jemte mantal
Län, fögderi och socken
jemte år.
Arbrå4)......
Undersvik.....
Sågverksaktiebolag.
Andra sågverksegare.
C) Vesternorrlands län.
Antal.
Mantal.
Taxerings-  värde. Kronor.
Antal.
Mantal.
Taxerings-  värde. Kro
11885
i
3-154
57,400
_
_
11895
3
0573
33,000
i
3-431
113,900
(1885
—
—
—
—
—
_
11895
2
2-614
62,800
i
l-ooo
19,100
(1885
9
36-376
2,592,400
2
1-630
124,300
Il 895
11
63-074
4,110,000
6
6540
(1885
11
73-463
3,571,100
12
23145
857.200
11895
15
186 064
9,498,300
19
36932
1,304,600
län.
Medelpads Vestra fögderi
Tima.....
(1885
■ ■ • • t1895
Attmar . . . .
(1885
- • • ''
Stöde.....
(1885
'' '' '' '' t1895
Torp.....
(1885
’ • '' ’ 11895
Bergsjö . . . .
(1885
’ '' • '' (1895
Hafverö . . . .
(1885
• '' '' '' \1895
4
!
0 833
50,100
1
I
0-375
18,900
2
|
0-625
39,000
4
|
1-101
63,000
8
j
3-992
283,800
5
|
2-511
188,800
10
6-882
615,800
4
''
3 836
239,000
6
3-103
223,400
3
3-190
165,500
5
j
2-953
231,300
Selånger .
Sättna . .
11885
11895
11885
11895
1
0156
2
I 0-271
2
1-377
4
2122
12,000
26,200
62,000
141,100
, . , 11885
r ogderiet
6
12-546
19
20781
749,200
1,610,700
2 I 0-444
44,900
?
0-548
20,400
2
5-231
331,300
2
0-448
22,200
3
0-799
96,100
2
0''260
31,000
4
1-588
146,900
3
3254
314,200
4
1
3 793
0476
257,100
30,300
1
0-250
14,800
4 1878
143,200
9 15 213
1,166.000
Medelpads Östra fögderi.
Indal . . .
Indals-Liden
Holm . . .
Skön . . .
(1885
\ 1895
(1885
)1895
(1885
11895
11885
11895
4
1-258
8
2-104
2
4
5-297
4-592
2
0-702
4
2-127
9
5- 032
6- 895
71,500
223,300
214,000
403,500
39,700
418,300
286,100
412,900
1
0-625
1
1-861
1
2
0271
0-376
1
0-125
5
1651
3
1-036
23.500
108,000
14.500
20,800
8,000
54.000
59.000
Alnii
(1885
11895
4
7
1-586
2494
68,500
126,300
8
9
1-809
2 043
155,900
138,200
Timrå
(1885
• '' 11895
3
1-888
3
2-062
96,800
115,800
2
2
2-656
3031
120,000
161,600
och taxeringsvärde å deras jordbruksfastighet, åren 1885 och 1895.
65
Bruksegare.
Öfriga jor
delare.
Summa.
Antal.
Mantal.
Taxerings-  värde. Kronor.
Antal.
Mantal.
Taxerings-  värde. Kronor.
Antal.
Mantal.
Taxerings-  värde. Kronor.
_
_
373
56-017
1,363,800
374
59-771
1,421,200
—
—
—
292
51-410
1,426,500
296
55-414
1,573,400
—
—
—
128
21-750
431,100
128
21-750
431,100
—
—
—
101
18-136
377,700
104
21-750
459,600
-
_
_
2,081
381387
8,535.800
2,092
419-393
11,252,500
—
—
2,079
348-532
10,524,600
2,096
418-146
14,948,200
27
301-359
12.300.200
11,913
1,791 991
53,390,000
11,963
2,192-958
70.118.500
»1
•229 220
9.331.200
12.084
1.742-895
56,070,400
12.139
2,195 in
76,204,500
350
3T858
1,576,000
352
32-302
1,620,900
—
—
—
400
30-921
1,596,200
404
32-302
1,666,700
1
4 920
270.300
307
21-952
1,282,200
309
27-247
1.571,400
—
—
—
374
21391
1,269,900
378
27-247
1.640,200
1
0-487
31.100
487
26-713
1,734,400
494
28 749
1,850,700
1
—
600
544
23-958
1,647,400
556
28-749
2,027,900
1
0''406
65,000
903
40135
3,577,000
911
43-312
3,861.800
1
0708
127.700
957
34134
3,108,800
972
43-312
3,999,200
—
—
—
562
24-656
1,954,900
566
28-492
2,193,900
—
—
—
621
22552
1,943,500
630
28-909
2,481,100
—
—
—
154
9961
400,700
157
13-151
566,200
1
0433
26.600
242
9''524
449,400
252
16-703
964,400
—
—
—
253
30873
1,487,600
255
31''505
1,529,900
—
—
—
407
31234
1,840,100
409
31-505
1,866,300
—
—
—
277
14-399
957,700
280
16 026
1,034,500
—
—
—
337
13904
932,800
341
16 026
1,073,900
3
5-813
366.400
3.293
200 547
12,970,500
3.306
220-784
14,229,300
3
1-141
154.900
3.882
187-618
12.788,100
3,913
224-753
15,719,700
347
25570
1,051,100
352
27-453
1,146,100
—
—
—
363
23488
1,183,300
372
27453
1,514,600
—
—
—
272
12-903
788,500
275
18 471
1,017,000
—
—
—
307
14959
889,600
313
19 927
1,313,900
—
—
—
146
4-319
384,300
149
5''146
432,000
—
—
—
113
3019
374,400
117
5-146
792,700
—
—
—
160
24-265
906,500
170
30948
1,246,600
—
—
—
170
23 017
963,100
182
30-948
1,435,000
1
0 106
6,000
222
16845
802,000
235
20-406
1,032,400
1
Öl 66
6,000
266
15703
918,000
283
20-406
1,188,500
—
—
—
205
19-727
995,400
210
24-271
1,212,200
—
—
—
227
19178
1,079,100
232
24-271
1,356,500
66 Tilb. 1. (Forts.) Antal jordegande sågverksaktiebolag m. fl. jemte mantal
Liln, fögderi och socken
jemte år.
Ljustorp .
Hiissjö . .
Tynderö .
Njurunda
11885
\1895
11885
11895
11885
11895
11885
(1895
Fögderiet
11885
\1895
Södra Ångermanlands Nedre
fögderi.
Siibrå......
11885
■ • ''
Stigsjö......
11885
'' '' • t1895
Viksjö......
11885
• '' '' 11895
Hiiggdåuger . . .
11885
■ '' ''
Gudmundrå. . . .
11885
• '' ''
Högsjö.....
11885
'' ■ ''
Hem so......
11885
'' ■ '' 11895
Torsåker.....
11885
■ '' '' 11895
Ytter-Lännäs . . .
11885
■ '' '' 11895
Dal.......
11885
'' '' '' 11895
Boteå......
11885
'' ■ ■ (1895
Styrnäs.....
11885
'' ■ ■ |1895
Ofver-Läunös . . .
11885
'' '' '' )1895
Sånga ......
11885
■ • ■
Nora......
11885
• '' • )1895
Bjcrtrå .....
11885
■ ■ '' 11895
Sågverksaktiebolag.
Andra sågverksegare.
Antal.
Mantal.
Taxerings-  värde. Kronor.
Antal.
Mantal.
Taxerings-  värde. Kronor.
2
8-794
171,000
i
0-268
10.100
6
9''7f>7
499,400
—
—
—
2
1*156
68,500
—
—
—
4
1-967
135.700
—
—
—
1
0021
4,000
—
—
—
2
0-792
32,900
—
—
—
2
1031
67,300
2
0964
49,500
12
26-505
1,049,000
13
7-405
386,000
18
33-060
2,406,500
14
9-311
537,100
3
0-146
22,000
1
0-521
24,000
2
l-ooo
7,000
—
-
—
__
_
—
1
0479
80,000
1
17,000
2
27,000
2
5153
176,900
—
—
3
7937
268,700
7
3-773
137,900
4
1-896
79,400
ii
7 091
375,700
1
0189
16,200
2
5 531
220,900
2
0-667
33,000
3
6-083
213,200
2
0-859
41,000
1
0349
8.000
—
—
3
6''560
272,600
4
1-798
95,800
4
6-271
267,700
2
Om
15,800
1
0-438
30,800
—
_
—
1
0438
32,000
2
0-342
15,600
1
4-604
89,700
_
—
—
1
4l 15
91,500
—
—
—
2
1-146
32,100
1
0-906
26,000
2
0979
61,100
1
0-906
26.000
1
10-385
264,800
—
—
—
1
11-000
265,900
—
—
—
1
0-583
.30,000
_
—
—
1
0583
30,000
—
-
—
1
0 292
14,200
—
—
—
3
3-990
106,000
1
0625
15,000
4
4-850
140.700
— i
—
—
och taxeringsvärde å deras jordbruksfastighet, åren 1885 och 1896.
67
Bruksegare.
Öfriga jo
rdega re.
S u m
m a.
Antal.
Mantal.
Taxerings-  värde. Kronor.
Antal.
Mantal.
Taxerings-  värde. Kronor.
Antal.
Mantal.
Taxerings-  värde. Kronor.
i
0*625
18,000
332
22 758
898,300
336
32*445
1,097,400
—
—
—
334
22*678
992,900
340
32*445
1,492,300
i
1*156
48.000
254
21*766
1,042,700
257
24*078
1,159,200
i
0*750
25.000
317
21*361
1,111,900
322
24*078
1,272,600
—
—
—
168
10''505
594,000
168
10*505
594,000
—
—
—
193
10*484
659,000
194
10*505
663,000
i
2*505
69.000
364
44*891
1,687,200
367
48*188
1,789,700
i
2*505
77,500
404
43*688
1,855,900
409
48*188
2,050,200
2
4 452
141,600
2.470
203 549
9,150,000
2,497
241*911
10,726,600
o
3*421
10S.500
2.694
197*575
10,027,200
2,728
248*367
13.079.300
454
50*093
1,930.500
458
50*760
1,976,500
—
—
---
473
49*318
2,106,900
475
50*318
2,113,900
i
0*510
10,000
303
20*059
810,600
305
21*048
900,600
i
0*510
17.500
290
20*538
881,900
294
21*048
943,400
—
—
—
138
5*584
245,800
140
10*737
422,700
—
—
—
131
4*244
216,300
134
12*181
485,000
i
1*451
''
48,500
148
14*997
146,600
149
16*448
195,100
i
1 368
69,700
180
15*080
563,100
181
16*448
632,800
—
—
—
303
34*462
1,204,500
314
40*131
1,421,800 1
—
—
—
341
31*531
1,394,600
353
38*811
1,786,500 [
—
—
—
204
16 057
641,200
208
22*255
895,100
-
—
—
228
15*313
676,800
233
22*256
931,000
—
—
—
69
3*792
192,100
69
3*792
192,100
-
—
—
68
3*44.3
206,600
69
3*792
214,600
—
—
—
148
32*597
753.800
148
32*597
753,800
-
—
—
179
32*597
837,000
179
32*597
837,000
—
—
—
233
23*889
1,247,000
240
32*247
1,615,400
—
—
—
283
25*176
1,330,400
289
31*567
1,613,900
—
—
—
141
14*451
569,600
142
14*889
600,400
—
—
—
164
14*109
578,500
167
14*889
626,100
—
—
—
183
28*771
734,700
184
33*375
824,400
—
—
—
189
29*260
796,300
190
33*376
887.800
—
—
—
149
21*024
545,200
152
23*076
603,300
—
—
—
153
22*191
593.700
156
24*076
680,800
—
—
—
79
11*230
339,100
80
21*615
603.900
—
—
—
/8
10*771
332,600
79
21*771
598,500
—
—
—
65
6*896
239,300
66
7*479
269,300 !
—
—
—
71
6*896
279,200
72
7*479
309,200
—
—
—
412
52*740
1,266,400
412
52*740
1,266,400
—
—
—
413
52*448
1,347,500
414
52*740
1,361,700
—
—
—
255
29*354
900.700
259
33*969
1,021,700
—
—
—
265 *
29*119
1.066,800
269
33*9G9
1,207,500 ;
68 Tält. 1. (Forts.) Antal jordegande sågverksaktiebolag m. fl. jemte mantal
Län, fögderi och socken
jemte år.
qi
(1885
'' k"*.........|1.Silf)
Fögderiet {1895
Södra Ångermanlands Öfre
fögderi.
Sollefteå........{l895
Fd
i1885
Multrä.........{l895
UnSsele........11895
Graninge........(1895
Resele
i1885
Adals-Liden......{l895
T ,
(1885
Jun8ele........)1895
„ i
(1885
Ramse,c........11895
Tjii ,
11885
Edsele.........\ 1895
tt i
11885
HelSum........)1895
....... ...
(1885
^allsJ°........
n .
11885
Bodum........(1895
...
11885
TasJ°.........
Fögderiet |jg8^
O
Norra Ångermanlands fögderi.
Nordingrå.......{^95
T,,, o
|1885
UllanSer........)1895
.... o
(1885
Vlb-v^erä.......11895
(1885
......... 11895
Sågverksaktiebolag.
Andra sågverk segare.
Antal.
Mantal.
Taxerings-  värde. Kronor.
Antal.
Mantal.
1
Taxerings-  värde. Kronor.
_
_
_
_
—
—
—
—
—
20
42-309
1,883,700
13
6892
353,200
25
50-988
1,792,700
9
2-407
141,000
2
4-055
183,200
1
0-405
42,000
2
4233
204,400
—
—
—
3
2-304
95,600
_
_
—
2
2433
90,300
—
—
—
2
0716
16,900
_
_
_
2
0-716
31.000
—
—
2
1-894
141,200
_
—
—
3
3416
217,800
—
—
—
3
11-252
418,300
_
_
_
3
11-900
483,700
—
—
—
4
1442
105,500
1
0-165
8,000
9
3-988
434,800
—
—
—
5
2-189
63,800
3
1-434
23,700
u
6 969
366,400
2
0208
9,300
10
6610
229,300
5
10-673
191,800
13
20-499
463,400
1
0295
10,300
10
9 902
315,850
6
1''610
49,550
17
15-814
734,500
6
4-133
124,900
7
1-895
79,000
4
1-445
59,500
15
7-809
317,600
4
0-783
35,200
2
3-766
156,500
1
0-056
900
10
7’554
304,000
2
0''238
16,900
5
5-589
190,200
4
5-624
129,800
12
13846
762,500
—
—
—
2
3 090
68,300
3
4-564
108,300
8
10289
339,400
3
0-443
27,100
1
0166
2,900
3
3481
63,600
6
11-833
286,800
3
0607
19,100
20
54-870
2,066,550
20
29-457
677,150
29
121299
5,086,600
16
6-707
242,800
—
1
0-208
4,300
1
0''203
8.000
—
—
—
—
—
1
0666
15,800
—
—
-
1
0250
10,000
—
—
—
1
0479
7,400
2
0-750
16,000
—
—
1
0591
23,300
1
0416
7,500
2
2-138
85,200
1
0959
21,700
Nät™
och taxeringsvärde å deras jordbruksfastighet, åren 1885 och 1895.
69
Bruksegare.
Öfriga jordegare.
S u in
m a.
Antal.
Mantal.
Taxerings-  värde. Kronor.
Antal.
Mantal.
Taxerings-  värde. Kronor.
Antal.
Mantal.
Taxerings-  värde. Kronor.
141!
18-396
887,600
146
18-396
887,600
— :
—
—
140
18-396
562,500
146
18-396
562,500
1
1 961
58,500
3.430
384 392
12,654,700
3,464
435''554
14,450.100
1
1-978
87,200
3,652
380 429
13,770.700
3,687
435-702
15,792.200
200
21436
847,600
203
25-896
1,072,800
—
—
—
190
21-905
1.198,100
192
26-138
1.402,500
—
—
—
133
10-451
449,000
136
12-755
544,600
—
—
—
124
10321
491.900
126
12754
582,200
—
—
—
125
14-815
554,600
127
15-531
571,500
—
—
—
136
14-815
563,800
138
15-531
594,800
—
—
—
220
12543
656,200
222
14-437
797,400
—
—
—
216
11021
690,700
219
14-4,37
908,500
—
—
—
99
0’508
164,900
102
11-760
583,200
—
—
—
105
0493
187,400
108
12393
671,100
—
—
—
282
24-273
965,900
287
25-880
1,079,400
—
—
—
281
21-892
996,900
290
25-880
1,431,700
—
—
—
232
16 322
595,950
240
19-945
683,450
—
—
—
228
12778
679,500
241
19-955
1,055,200
__
—
—
270
28-186
864,000
285
45-469
1,285,100
—
292
26829
988,000
306
47-623
1,461,700
—
291
33-498
1,238,600
307
45010
1,604,000
—
—
—
280
20-878
1,182,200
303
40825
2,041.600
—
—
_
189
18-638
685,250
200
21-978
823,750
—
—
184
14175
658,400
203
22-767
1,011,200
—
—
—
303
18-349
831,400
306
22171
988,800
—
—
—
328
14 530
852,300
340
22 322
1,173,200
—
—
—
163
12-266
376,400
172
23-479
696,400
—
—
—
157
9-629
807,200
169
23-475
1,569,700
—
—
_
117
8770
724,700
122
16-424
901,300
—
—
118
6-436
833,400
129
17-168
1,199,900
—
—
260
19 040
550,500
264
22-687
617,000
—
—
—
260
8-516
618,000
269
20-956
923,900
_
_
_
2.884
239-095
9,505,000
2,924
323 422
12,248,700
—
_
—
2,899
194 218
10.747.800
2.944
322-224
16,027,200
296
70 335
1,441,000
297
70-543
1,445,300
—
—
319
70-340
1,565,400
320
70-543
1,573,400
—
114
28-459
721,700
115
29-125
737,500
—
_
—
118
28875
772,900
119
29-125
782,900
—
—
—
171
32-694
756,700
172
33-173
764.100
— 1
—
—
171
32 42.3
803,600
173
33 173
819,600
—
—
—
226
65322
1,432.700
228
66-329
1,463,500
—
—
—
222
63232
1.870.300
225
66-329
1,977,200
70 Tab. 1. (Forts.) Antal jordegande sågverksaktiebolag m. fl. jemte mantal
Sågverksaktiebolag.
jemte år.
Antal.
Mantal.
Taxerings-  värde. Kronor.
Antal.
Mantal.
Taxerings-  värde. Kronor.
11885
i
2-250
69,300
• '' (1895
i
1-860
85,300
—
—
11885
2
7-790
165,500
i
1-166
11,000
■ ■ (1895
;-s
8-779
207,300
2
1631
26,500
(1885
10
19-909
602.700
2
4-499
49,500
'' • (1895
10
29-590
956,600
2
5*745
154,400
(1885
l
(1722
25,000
2
1-072
43.900
■ • )1895
i
0''739
26,000
i
0-612
34,000
(1885
i
1-438
44,200
_
__
_
• (1895
1
1020
55,500
—
—
—
11885
3
2-006
77,800
i
0-069
20,000
'' ■ 11895
4
7 091
306,300
i
0*054
7,000
11885
1
0-144
15,000
—
—
_
• • (1895
1
Öl 09
13,000
—
—
—
11885
2
1-236
43,000
—
—
_
'' ■ 11895
i
2434
87,000
—
—
—
(1885
i
2-230
42,000
—
—
_
'' • (1895
2
2-962
86,000
—
—
—
11885
i
1-521
52,500
—
_
_
'' (1895
i
1-792
69,100
—
—
—
. . (1885
9
39-837
1,160,300
6
8-575
159,400
er,et ( 1895
14
60067
2,001,300
3
9-251
253,600
.
(1885
41
176067
0,408.750
52
54-207
1,718,950
lan 11895
55
2,SO-1 95
12,847,800
47
42-889
2,341,100
län.
ogderi.
(1885
1
0-791
35,000
2
0-312
14,000
'' • (1895
(i
3-468
231,200
9
1-521
85,500
(1885
4
4*715
77,100
—
—
_
''
(1895
5
9-404
319,600
O
O
0-775
20,400
(1885
i
0-634
54,000
_
—
_
'' '' (1895
4
1-408
72,300
7
0-542
18,500
11885
3
1-982
88,200
1
0-208
3,900
'' • (1895
4
7-586
255,100
8
1-424
58,100
(1885
2
1*075
31,800
3
0-467
52,000
• • (1895
7
3 433
247,600
7
2-840
111,000
11885
-__
_
„_
_
_
_
• (1895
f)
0-971
45,600
4
0-238
14,100
11885
2
0-897
56,100
1
0-167
12,000
■ • (1895
4
2891
176,700
4
1-308
36,200
(1885
2
0-251
25,000
—
—
—
■ ■ (1895
6
0-791
80,000
6
0197
18.900
Andra sågverksegare.
Sidensjö . . .
Skorped . . .
A nu n dsjö . .
Sjulevad . . .
Mo.....
Björna. . . .
År näs . . . .
Gideå . . . .
Trehörningsjö.
Gruudsunda
Ragunda . .
Hellesjö . .
Håsjö . . .
Fors . . .
Stugun . .
Borgvattnet
Re (''sund . .
Nvbetn . .
och taxeringsvärde å deras jordbruksfastighet, åren 1885 och 1895.
71
Braksegare.
Öfriga jo
degare.
S u in
n n.
Antal.
Mantal.
Taxerings-  värde. Kronor.
Antal.
Mantal.
Taxerings-  värde. Kronor.
Antal.
Mantal.
Taxerings-  värde. Kronor.
151
• ‘87 0
943,600
152
40-120
1,012,900
—
—
—
160
38-260
1,099,900
161
40-120
1,185,200
_
_
_
68
8''56t)
394,500
71
17522
571,000
—
—
—
77
7 112
422,100
82
17522
655,900
—
—
—
643
59-303
1,888,400
355
83711
2,540,600
—
—
—
350
48-298
1,940.000
362
83033
3,051,000
—
—
_
2611
85-958
2,071,800
264
87-752
2,140,700
—
—
—
279
86-401
2,164,600
281
87-752
2,224,600
_
_
_
84
19-885
637,400
85
21-323
681,600
—
—
—
89
19-703
714,500
90
21323
770,000
_
_
_
115
11-998
771,700
119
14 073
869,500
—
—
—
87
6-928
671,800
92
14 073
985,100
_
—
_
296
73-804
2,158.100
297
73-948
2,173,100
—
—
—
301
73-839
2,193,500
302
73948
2,206,500
_
—
—
106
10118
733,000
108
11 354
776,000
—
—
—
99
8920
787,000
101
11-354
874.000
_
—
—
34
2-458
216,700
35
4-688
258,700
—
—
—
30
1-726
252,900
32
4-688
338,900
—
—
_
125
22-687
797,600
126
24-208
850,100
—
—
—
138
22-416
914,000
139
24-208
983,100
_
_
2.390
529-457
14,964,900
2,405
577-869
16,284,600
—
—
—
2,440
508-473
16,172,500
2,457
577-791
18,427.400
5
13226
566.500
14.467
1,557-040
59,245,100
14,565
1,799-540
67,939,300
5
6 440
650.600
15,567
1,468-313
03.506,300
15,674
1.803 837
79,045,800
239
19-753
1,140,200
242
20-856
1,189,200
—
—
—
300
15-867
1,142,600
315
20-856
1,459,300
—
—
—
164
11 736
244,500
168
16451
321,600
—
—
—
152
6272
239,700
160
16 451
579,700
—
—
—
92
7158
195,000
93
7-792
249,000
—
—
—
118
5842
258,300
129
7-792
349,100
—
—
—
162
14907
531,800
166
17 097
623,900
—
—
—
170
8-087
489,700
182
17 097
802,900
—
—
—
135
8-375
605,900
140
9917
689.700
—
—
—
130
3044
476,700
144
9917
835,300
—
—
—
72
4875
169,200
72
4875
169,200
—
—
—
75
3666
248.600
84
4-875
308,300
_
—
—
159
19-276
1.001.600
162
20340
1,069,700
—
—
—
156
16-141
886,300
164
20340
1,099,200
—
—
_
52
3 727
288,400
54
3-978
313,400
—
—
—
54
2''990
207.800
66
3-978
306,700
72 Tab. 1. (Forts.) Antal jordegande sågverksaktiebolag m. fl. jemte mantal
Län, fögderi och socken
Sågverksak tiebolag.
Andra sågverksegare.
jemte år.
Antal.
Mantal.
Taxerings-  värde. Kronor.
Antal.
Mantal.
Taxerings-  värde. Kronor.
Bodsjö........
11885
3
1673
53,000
(1895
4
5460
183,200
2
0-073
5,500
Sundsjö........
11885
(1895
3
5
0-518
3643
19,000
153,900
5
0691
33.000
Bracke........
11885
5
0-905
94,400
_
_
_
(1895
6
5650
246,200
4
0-354
36,600
Brunfio........
11885
(1895
4
2-251
99,500
4
1‘526
93,600
Marieby........
11885
(1895
1
_
900
_
—
z
Lockne ........
(1885
(1895
4
0-724
47,500
6
3322
48,600
Näs..........
(1885
—
—
—
—
_
_
(1895
3
1-722
60,300
3
1-813
47,700
Hackas........
11885
(1895
1
5
0''5*24
2935
11,400
48,700
1
0118
3,000
Fögderiet
(1885
9
13-965
545,000
10
1-154
81,900
(1895
14
52-337
2,268,300
31
16 742
630.700
Jemtlands Norra fögderi.
Lit..........
(1885
2
0-278
11,100
4
1-153
39,600
(1895
9
5 484
151.800
3
0349
11,800
Kvrkås........
(1885
—
—
_
_
_
_
(1895
—
—
—
1
Öl 67
1.700
Häggenås.......
11885
(1895
1
7
0073
2-216
1,600
59,600
1
0-264
5,900
Föllinge (med Laxsjö)6) .
1885
i
0’546
9,400
9
0-338
4,100
Föllinge 6)^
1895
( 7
2 041
89,900
_
_
_
Laxsjö 6) j
( 2
1-028
22,500
i
0125
5,000
Hotagen........
(1885
1
0125
2,900
2
0129
2,000
(1895
6
1609
35,850
4
0-217
4,350
Hammerdal (med Gåxsjö)7)
1885
3
0-602
42,200
4
0-303
19,300
Hammerdal7)^
1895
1 9
3-688
282,800
3
0175
15,800
Gåxsjö7)
|
( 4
0-399
23,300
—
—
—
Ström.........
11885
4
2163
116,000
2
1-106
48,800
(1895
12
8359
555,500
2
1-005
51,900
A la näs.........
(1885
3
0335
17,000
2
0449
17,800
(1895
4
2-555
112,900
2
0-003
700
Frostviken.......
(1885
2
0-602
25,500
4
0666
17,900
(1895
5
2752
92,000
2
0-485
10,500
Rödön .........
(1885
2
0-514
23,500
3
0042
13,600
11895
3
0''604
18,700
2
0394
28,700
Naskott........
(1885
—
—
_
i
0604
17,300
(1895
1
Öl 25
6,500
i
1-678
29,900
och taxeringsvärde ä deras jordbruksfastighet, åren 1885 och 1895.
73
Bruksegare.
Öfriga jordegare.
S u in m a.
Antal.
Mantal.
Taxerings-  värde. Kronor.
Antal.
Mantal.
Taxerings-  värde. Kronor.
Antal.
Mantal.
Taxerings-  värde. Kronor.
123
13*674
369,500
126
8347
422,500
—
—
—
102
2''814
281,000
108
8-347
469,700
_
_
_
195
16 151
687,500
198
16669
706,500
—
—
—
178
12-335
644,300
188
16669
831,200
_
_
i
_
260
7741
503,400
265
8646
597,800
—
—
—
125
2642
353,700
135
8‘(546
636,500
_
_
_
325
41612
1,247,100
325
11-612
1,247.100
—
—
—
338
37567
1,289,250
346
41-344
1,482,350
_
_
_
91
9167
240,600
91
9167
240,600
—
—
—
104
9167
261,500
105
9167
262,400
_
_
_
233
34''738
851,400
233
34-738
851,400
—
—
—
255
30692
793,500
265
34738
889,600
_
_
_
173
23-361
549,600
173
23-361
549,600
—
—
—
182
19-826
509,500
188
23-361
617,500
_
_
_
233
24002
612,900
234
21-526
624,300
—
—
—
214
20 473
697,000
220
23526
748,700
*2.708
258-253
9,238,600
2.727
268-372
9,865,500
8,658
198025
8.779.450
2,698
267 104
11,678,450
290
46 771
1,342,700
296
48-202
1,393,400
—
—
—
301
42369
1,239,900
313
48-202
1,403,500
_
_
_
64
7389
199,100
61
7389
199,100
—
—
—
70
7 222
202,200
71
7-389
203,900
_
—
_
276
24969
661,700
277
25042
663,300
—
—
—
283
22562
609,600
291
25042
675,100
—
—
—
318
21922
611,700
321
22-806
625,200
_
—
_
261
15105
432,100
268
17-146
522,300
—
—
—
108
4-507
166,100
in
5660
193,600
_
_
_
68
6-256
103.700
71
6-510
108,600
—
—
—
107
4684
82,800
117
6510
123,000
—
—
—
483
38881
1,849,700
490
39-786
1,911,200
_
—
_
382
30041
1,502,000
391
33904
1,800,600
—
—
—
98
5483
289,100
102
5-882
312,400
_
_
_
311
18700
896,100
317
21-969
1.060,900
—
—
—
347
16772
1,027,500
361
26136
1,634,900
_
_
_
109
5''675
294,600
111
6459
329,400
—
—
—
134
3 901
281,800
no
6 459
395,400
_
_
_
143
11-310
208,800
149
12478
252,200
—
—
—
157
9-241
222,400
164
12-478
324,900
_
_
_
153
31790
833,400
158
32-346
870.500
—
—
—
194
31348
828,000
199
32-346
875,400
i
_
1,200
80
11-819
318,400
82
12423
336,900
i
—
1.2041
109
10620
312,300
112
12-423
349,900
74 Till*. 1. (Forts.) Antal jordeg-ande sågverksaktiebolag m. fl. jemte mantal
Län. fögderi
och socken
Sågverksaktiebolag.
Andra sågverksegare.
jemte
år.
Antal.
Mantal.
Taxerings-  värde. Kronor.
Antal.
Mantal.
Taxerings-  värde. Kronor.
A späs . . .
11885
(1895
3
'' 5
0083
loos
2,300
10,600
1
2
0063
1-155
1,100
16,200
As....
(1885
11895
i
0''500
10,000
1
_
3.200
Fögderiet
11885
11895
14
22
5221
32-428
251.500
1,471,950
14
12
4-853
6017
181,500
185.650
Jemtlands
Vestra fögderi.
| Sanne . . .
(1885
11895
i
0-352
7,600
✓ 2
0325
13.100
Kröson. . .
11885
11895
i
_
3,000
3
1 328
70,300
Hallen. . .
11885
(1895
1
2
0125
2,000
4,400
1
1
0125
0167
2,500
2,500
Marby . . .
11885
\1895
—
_
_
1
—
200
Norderön. .
11885
11895
—
—
—
z
—
--
Oviken . .
11885
(1895
2
5
0750
2-498
22,800
76,100
-
3
1-371
39,700
Myssjö . .
(1885
(1895
9
0*656
19,800
_
2
*
0-384
4,500
Undersåker .
11885
11895
2
_
5,000
i
3
0234
1-459
14,500
43,800
Mörsill . .
(1885
\ 1895
2
0-296
8,000
—
—
—
Are ....
11885
(1895
2
5194
94,200
2
2
0-837
0704
15,200
14,500
Kall.
. .
(1885
(1895
2
3
0''460
10-016
7,800
260,800
3
1-269
41,000
Offerdal . .
(1885
(1895
1
6
0-208
2''738
900
38,000
1
3
0083
B''675
4,500
71,000
Alsen . . .
11885
(1895
5
1-655
29,100
3
0-250
12,700
Mattinar . .
11885
(1895
—
—
—
1
3
0-167
4,700
6,300
Fögderiet
(1885
(1895
5
17
1-418
23-5.30
36,000
543.000
4
13
1-279
11099
41,400
319.600
Jemtlands
Södra fögderi.
Berg (med Äsarne)8). . .
1885
4
1-870
77,900
—
—
—
Kerg») |
Äsarne8) |
1895
1 5
( 4
3-206
1''201
140.100
58,900
z
—
—
Klöfsjö . .
(1885
(1895
1
3
0065
1-553
1,200
58,600
1
0065
1,200
och taxeringsvärde å deras jordbruksfastighet, åren 1885 och 1895.
75
Bruksegare.
Ofriga jordegare.
S u in m a.
Antal, j
,r . ,
Taxerings-
Mantal. .. , r 3
värde. Kronor.
Antal.
Mantal.
Taxerings-  värde. Kronor.
Antal.
Mantal.
Taxerings-  värde. Kronor.
153
15-618
348,600
157
15-764
352,000
—
—
—
156
13-541
324,600
163
15''764
351,400
_
_ 1
_
165
23-681
596,100
165
23-681
596,100
—
—
1S9
23-181
573,600
191
23681
586,800 |
i
_
1,300
2.613
264-781
8,264,600
2,642
274-855
8,698,800
i
—
1.-200
2.896
240-577
8,094,300
2,931
279-022
9,753,100
185
33-589
828,700
185
33-589
828,700
—
—
—
211
33-912
781,000
214
34-589
801,700
_
_ :
_
176
32-801
776,000
177
32-801
779,000
—
—
—
215
31-478
815,400
218
32-801
885,700
_
_
_
179
27530
640,400
181
27*655
644,900
—
—
—
190
27169
660,500
193
27-461
667,400
_
_
_
70
8980
208,600
70
8-980
208,600
—
—
—
85
9174
225,200
86
9-174
225,400
_
_
_
48
8-729
176,600
48
8-729
176,600
—
—
—
60
8-729
177,600
60
8-729
177,600
_
_
_
290
43''767
1,007,000
292
44 517
1,029,300
—
—
—
318
40648
906,900
326
44-517
1,022,700
_
_
_
190
25027
613,100
190
25-027
613,100
—
—
—
229
23987
585,700
240
25027
610,000
i
_
3,700
146
13-335
357,100
148
13*569
375,300
—
—
—
190
12 110
374,000
195
13569
422,800
i
Öl 27
3,600
55
6-220
178,000
56
6-347
181,600
—
—
—
65
6 051
198,500
67
6-347
206,500
i
0375
12.700
255
30-823
460,700
258
32 035
488.600
—
—
317
26137
567,100
321
32036
675,800
i
9-142
178.100
152
13-260
363,800
155
22-862
549,700
—
—
—
169
11-577
322,200
175
22-862
624,000
i
1-376
16.800
435
49076
1,059,800
438
50-743
1,082,000
—
—
—
530
44 330
1,040,800
539
50743
1,149,800
i
0667
2,400
254
35-442
793,400
255
36109
795,800
—
—
—
300
34-204
809,700
308
36-109
851,500
_
_
_
119
15-836
406,000
120
15836
410,700
—
—
152
15669
414,700
155
15''836
421,000
2
11-687
217.300
2,554
344-415
7,869.200
2,565
358-799
8,163,900
—
—
—
3.031
325170
7,879,300
3,061
359-799
8,741,900
339
35089
938,100
343
36959
1,016,000
_
_
_
377
27 237
756,100
382
30-443
896,200
—
—
—
76
4-314
134,500
80
5-515
193,400
_
_
_
100
8-213
167.300
102
8343
169,700
—
— ■
—
106
7''780
188.200
109
9''333
246,800
76 Tält). 1. (Forts.) Antal jordegande sågverksaktiebolag m. fl. jemte mantal
Lan. fögderi och socken
Sågverksaktiebolag.
Andra sågverksegare.
jemte år.
Antal.
Mantal.
Taxerings-  värde. Kronor.
Antal.
Mantal.
Taxerings-  värde. Kronor.
| Ilätan.........
(1885
\ 189.»
3
9
1169
4 092
35,000
135,800
2
0083
3,700
Steg.........
11885
1181*5
4
5
4438
10150
118,000
412,400
_
—
i Linsell.........
11885
11895
3
4
1*765
3‘575
47,300
145,700
_
—
El fröa.........
11885
( 1895
4
f)
2624
4560
36,700
177,500
—
_
_
Lillherdal.......
11885
\ 1895
4
6
11*250
13646
405,000
490,800
—
—
_
Ytter-Hogdal......
(1885
(1895
5
11
2395
10-993
209,700
390.500
—
I
_
Öfver-Hogdal......
11885
11895
2
8
0856
1-489
18,600
39,200
_
z
—
Hede (med Storsjö)1*) . .
1885
3
2-484
84,900
—
—
—
Hede9) 1
Storsjö °)J
1895
f 5
( 4
5-541
2460
216,500
56,700
—
—
—
Vem dal en.......
(1885
(1895
1
3
0583
1106
16,300
43,200
1
Öl 39
6,200
■
Tennäs (med Ljusnedal) .
(1885
11895
2
5
0028
0616
2,000
22,600
1
0400
6,200
Fögderiet
(1885
(1895
11
20
29 527
04188
1,052,600
2,888,500
3
0-065
0622
1,200
16,100
Jemtlands liin
(1885
(1895
27
44
50 131
172-483
1,885.100
6,671,750
25
47
7-351
34-480
306,000
1,152.050
E) Vesterbottens län.
Umeå fögderi.
Nordrnaling.......
(1885
(1895
4
0229
10953
11,100
339,600
3
1
1036
0042
36,500
4,000
Bjurholm.......
(1885
(1895
3
4
2 292
7005
131,400
515,200
3
1
1123
0060
98,100
12,000
Umeå.........
11885
(1895
2
5
0813
11 863
31,600
269,700
2
1
1152
0723
48,500
20,000
Vännäs........
(1885
(1895
2
0*031
2,000
i
0047
1,000
Saf var.........
(1885
(1895
1
1
0-313
3307
9,800
153,800
5
1
2536
0063
84,000
2,500
Degerfors.......
(1885
(1895
2
4
3779
7 000
185,900
542,000
5
1
3088
0569
407,700
85,800
Bygdeä ........
(1885
(1895
i
0063
3.000
2
3
0547
5979
24,800
264,900
Fögderiet
(1885
(1895
7
8
7 426
40-222
369,800
1.825,300
12
8
9-529
7-436
700,600
389.200
och taxeringsvärde ä deras jordbruksfastighet, åren 1885 och 1895.
11
Bruksägare.
Öfriga jor
degare.
S u in m a.
Autal.
1
.r , ,
Taxerings-
Mantal.
3
Mantal, j
Taxerings-
Antal.
Mantal.
Taxerings- 1
jvarde
Kronor.
värde. Kronor
värde. Kronor.
166
14195
551,500
169
15364
586,500
—
— |
—
125
8-440
278,300
136
12(115
417,800
_
—
—
181
19155
551,500
185
23-593
669,500
—
—
—
190
13443
524,900
195
23-593
937,300
_
—
—
83
6-944
195,000
86
8709
242,300
—
—
—
71
5134
196,300
75
8 709
342,000
__
— i
—
92
11098
265,500
96
13722
302,200
—
—:
—
90
9102
326,''700
95
13 722
504,200
—
— !
—
no
9000
320,000
114
20-250
725,000
-
—
—
105
6604
258,100
in
20250
748,900
—
— 1
—
150
20''605
655,100
155
23 000
864,800
—
—
—
145
12 007
614,200
156
23ooo
1,004,700
—
—
—
36
6199
139,400
38
7*055
158,000
-
—
—
35
5566
138,200
38
7 055
177,400
-
—
—
191
16 791
501,800
194
19275
586,700
—
—
—
131
9098
354,800
136
14639
571,300
—
— !
—
46
2176
70,600
50
4636
127,300
_
—
—
146
11 726
372,700
147
12-309
389,000
i
—
13lj
11 064
416,800
140
12 309
466,200
i
5*778
126,700
135
9 966
309,100
138
15 772
437,800
—
— i
—
134
14 756
278,600
140
15 772
307,400
i
5778
126,700
1.729
168-981
4,967.000
1,742
204-351
6,147,500
—
— |
—
1.767
136 781
4.536,300
1,790
201-591
6,940,900
3
17''405
345,200
9,604
1,031-430
30,339,400
9,659
1.106377
32,875,700
1
— i
1.200
10.347
900 553
29,289,350
10,439
1,107-516
37,114,350
1
9259
252,800
821
48433
2,369,700
827
58-957
2,670,100
—
—
—
922
47 962
2,429,300
927
58-957
2,772,900
1
1-242
99,500
416
21-806
4,236,100
423
26-403
1,565,100
--
— j
—
484
19398
1,233,400
489
26463
1,760,600
2
10426
155,800
1.415
155 742
4,737,900
1.421
168133
4,973,800 |
—
—
1.696
155-547
5,358.800
1,703
168133
5,648,500 !
—
—
—
520
38620
1,005,500
521
38‘6(>7
1,006,500
—
—
—
577
38636
1,446,300
579
38067
1,448,300
i
1104
33,900
422
32 719
1,081,700
429
36672
1,209,400 i
—
—
—
498
33302
1.202,800
500
36672
1,359,100
—
—
—
657
43479
2,219,500
664
50346
2,813,100
—
—
717
42-777
|
2,440,100
722
50346
j 3,067,900
i
4-085
205,100
6o;
44-361
1,552,200
606
49-793
i
1,782,100
—
— |
—
721
i 43-751
1,679,400
725
49 793
1,947,300
5
26916
747.1(M)
4.854 385-160
14,202,600
4,878
j 429031
16,020,100
—
— 1
—
5.615 381-378
15,790,100
5.031
429-031
18.004.600
78 Tab. 1. (Forts.) Antal jordegande sågverksaktiebolag m. fl. jemte mantal
Lun. fögderi och socken
Sågverksaktiebolag.
Andra sågverksegare.
jemte år.
Antal.
Mantal.
Taxerings-
Antal.
Mantal.
Taxerings-
värde. Kronor.
värde. Kronor.
Skellefteå fögderi.
: o . ■ k
(1885
Burträsk ....
...
2
l-ooo
36,500
3
2-098
84,900
3
3016
127.700
3
4-965
208,500
Skellefteå.......{l895
1
0-812
35,500
2
1096
48,500
3
0-812
42,700
3
1547
56,700
U .
11885
B-Vske.........|1895
2
1000
24,800
2
0740
24.000
3
1055
53,100
2
0-422
16,800
T..
(1885
Jorn.........\ 1895
1
0563
11,500
2
0-755
22,000
2
0734
22.500
2
1-287
31,600
N
(1885
Nors-''"'' ''
.....(1895
—
—
—
1
0617
29,500
1
0-187
9,800
1
1-049
49.100
T...o
(1885
Lofiin?er.......(1895
_
—
_
—
—
—
Nysätrn........{l895
1
0336
23,500
1
0047
1,000
1 ogderiet 189f)
t
8
3-875
<>140
108.300
279.300
6
5
5306
9-317
208,900
363,700
Lappmarksfögderiet.
Lycksele........|1895
2
0-766
15,100
2
7-391
177.100
5
15093
541,300
2
0502
37,600
''
,
11885
, 8tensele........11895
3
1-180
35,600
i
0-083
800
försele........^^95
—
—
—
3
0-651
14,400
4
0-984
13,900
3
0-459
7,700
A sele
-,1885
Asele.........)1895
7
7242
323,150
4
1-047
47,100
11)
29-613
1,737,180
2
0-696
68,200
,, . .,
(1885
1 rednka........
3
3
1-161
4-380
73,700
147,400
3
1
1- 729
2- 539
6,500
48,300
ä . .. ,
|1885
Orti ask........\ 1895
1
1
0-849
3117
71,500
141,200
_
_
—
Vilhelmina.......{189.5
2
10
1193
7-438
27,900
381,400
i
4
0-882
2-881
33,400
90,800
11885
l,oro,c:''.........11895
10
3-167
19-433
112,200
792,000
3
4
4-630
2''398
131,000
90,200
1’ogderiet jjjjgj?
11
14-378
62.3,550
13
16-330
409.500
24
81-238
3,789,980
15
9-558
343,600
Vesterbottens län
18
25179
1,101,650
28
31-165
1.319.000
29
127-600
5,894.580
23
26-311
1,096,500
F) Norrbottens län.
Piteå fögderi.
Pitel
11885
*''lea.........(1895
4
22 738
497.300
2
4 649
92,300
4
23086
483,800
i
0031
800
(1885
tltsb''.........11895
4
11-396
112,000
2
0625
16,600
4
11-863
212,800
3
0 125
13,700
och taxeringsvärde ä deras jordbruksfastighet, åren 1885 och 1895.
79
Bruksägare.
Övriga joi
degare.
S u ni
in a.
Antal.
Mantal.
Taxerings-  värde. Kronor
Antal.
j Mantal.
Taxerings-  värde. Kronor.
Antal.
Mantal.
m
taxerings-  värde. Kronor.
871
69''108
3,055,800
876
72-206
3,177,200
—
—
—
1,055
66147
3.137,000
1.061
74-128
3,473,200 I
—
—
—
1,764
140652
5,445,400
1.767
142-560
5,529,400
—
—
—
2,277
142373
5,989,700
2,283
144-732
6,089,100
—
—
—
695
45 539
1,621,900
699
47279
1,670,700
—
—
—
917
48161
_ 2,018,200
922
49-638
2,088,100
—
—
-
1120
18-971
964,000
323
20-289
997,500
—
—
—
433
22143
906,000
437
24164
960,100
—
—
—
423
31277
1,371,500
424
31-894
1,401,000
—
—
—
573
33" ti 3 6
1,612,400
575
34-872
1.671,300
—
—
-
509
62 732
1.741.100
509
62-732
1.741,100
—
—
—
601
62 732
2,154,700
601
62732
2,154,700
—
—
—
417
37 042
1,062,300
417
37-042
1,062,300
—
—
—
517
36''659
1,517.900
519
37-042
1,542,400
—
_
4,999
405-321
15,262.000
5,009
414-002
15,579,200
—
—
6,373
411.851
17.335,900
6,386
427-308
17.978:900
_
_
_
535
77 031
2,005,800
539
85-188
2,198,000
—
—
—
632
71374
2,246,800
639
86-909
2,825,700 |
—
169
191201
453,800
169
19-120
453,800 !
—
—
—
260
24-721
502,300
264
25-984
538,700 J
—
—
—
232
20 287''
420,600
235
20-938
435,000
—
—
—
326
294951
482,900
333
30-938
504,500
—
—
—
235
33539
1,518.750
246
41-828
1,889,000
—
—
—
346
35910
1.761,420
358
66-219
3,566,800
—
—
—
90
10094
255,100
96
12-984
335,300
—
—
—
71
10378
265,400
75
17297
461,100
—
—
—
68
11-007
303,200
69
12-516
374,700
—
—
—
86
9398
250,800
87
12''515
392,000
—
—
—
477
44 431
713,000
480
46 506
774,300 i
—
—
—
520
51322
1,848,400
534
61 "641
2,320,600 |
—
—
—
175
15 708
478,000
182
23-505
721,200 :
—
—
—
1611
15 901
357,000
175
37-792
1,239,200
_ ''
_ ;
_
1.981
231 877
6,148,250
2,005
262-585
7,181,300
— |
— ]
—
2,402
248-559!
7,715,020
2,441
339-355
11,848,600
5
38*916
747.100
11.834
1,022-358
35,612,850
11.885
1.105-618
38,780600
14,390
1,041 783
40.841,020
14,442
1,195 694
47,832,100
1,535
136-991,
4,230,200
1,541
164378
4,819,800
—
—
—
2,084
141-201
4,773,700
2,089
164378
5,258,300 t
—
— j
—
327
34-024
896,000
333
46''645
1,024,600 (
—
— !
—
434
34-057 j
1.031.100
491
46"645
1,257,600
80 Tab. 1. (Forts.) Antal jordegande såg-verksaktiebolag m. fl. jemte mantal
Län, fögderi och socken
jemte år.
Arvidsjaur
Arjepluog
Fögderiet
/1885
11895
(1885
(1895
11885
(1895
Luleå fögderi.
Neder-Luleå.....
Öfver-Luleå(med Edefors)10) 1885
. . 1895
11885
(1895
Öfver-Luleå10)(
Edefors10)
|
Joekrnock
(1885
..... (1895
p.. , . , (1885
Fögderiet jjggg
Kalix fögderi.
Råneå . . .
Neder-Kalix
Öfver-Kalix
Gellivare . .
Fögderiet
(1885
(1895 |
(18851
(1895
(1885
(1895
11885
(1895
(1885
(1895
Torneå fögderi.
Neder-Torneå.....
Karl Gustaf.....
Hietaniemi......
Öfver-Torueå.....
Korpilombolo.....
Tärendö.......
Paj aln........
(1885
(1895
(1885
(1895
11885
(1895
(1885
(1895
11885
(1895
Sågverksaktiebolag.
Antal, i
Mantal. !
Taxerings-  värde. Kronor.
4
1-302
17,500
5
3359
402,600
1
0066
1,200
3
2166
33,100
5
35-602
628,000
7
40464
1,132,300
1
ll 02
26,800
4
0-438
10,900
2
56-792
1,036,000
/ 3
7-906
202,100
i 1
38-378
637,100
2
25-422
352,500
3
49-360
674,500
o
83-316
1.415.300
(i
96-082
1,524,600
1
35-486
597,400
2
30-610
357,400
1
1-702
41,500
3
7108
142,400
1
9-902
193,300
2
12-186
248,000
2
20507
195,900
1 2
26109
354,100
•>
67597
1,028,100
4
76-013
1101,900
1
0-417
7,100
—
—
—
—
...
—
—
—
—
2
0-265
4,350
2
0344
7,000
1
1000
23,400
—
—
—
1
1-680
43,100
1
3-682
96,000
1
1
0-167
9,600
1
1-180
42,700
2
looo
6,750
2
1065
44,500
Andra sågverksegare.
Antal.
Mantal. .T,aIe"n^''
värde. K
g
0-484
4,700
1
0898
116,800
1
0160
3,000
3
1-328
51400
g
5-918
116,600
5
2382
182,700
4
—
1,300
6
0-617
12,
8
6-688
83,100
6
0-617
12,400
12
6-688
84,400
3
10004
111,300
1
7-336
82,700
3
17-972
330,300
1
2941
144,400
2
1-859
56,300
1
0125
29,200
1
0328
5.100
1
0-312
8,100
5
30 163
503,000
2
10714
264,400
3
0250
266,000
1
0011
500
g
1-438
87
-
—
—
och taxeringsvärde å deras jordbruksfastighet, åren 1885 och 1895.
81
Bruksegare.
Öfriga jordegare.
S u m
m a.
Antal.
Mantal.
Taxerings-  värde. Kronor
Antal.
Mantal.
Taxerings-  värde. Kronor.
Antal.
Mantal.
Taxerings-  värde. Kronor.
336
33105
453,600
342
34-891
475,800
—
—
—
444
30634
1,767,000
450
34-891
2,286,400
—
—
—
144
11-956
174,100
146
12-182
178,300
—
—
—
140
31954
460.100
146
35-438
544,600
—
_
_
2.342
216676
5.753.900
2,349
258-096
6,498,500
3.152
238-506
8.031,900
3,164
281-352
9,840,900
i
0''500
25,000
1,387
100-679
4,464,200
1,389
102-281
4,516,000
—
—
—
1,702
101-421
4,920,500
1.710
101859
4,932,700
—
—
—
1.018
77-177
3,580,187
1,026
134 586
4,628,587
—
—
—
1,236
66-883
3,599,100
1.247
81-477
3,884,300
—
—
—
179
14 731
1,036,400
180
53109
1,673,500
—
—
—
276
26-536
696,200
278
51958
1,048,700
—
—
—
357
51-656
5,962,300
360
101016
6,636,800
i
0''500
25,000
2,681
204-392
8.740.587
2,690
288-825
10,193,287
~
3474
234 691
15.518,300
3.492
337-461
17,127,300
840
65-079
1,972,600
844
110-569
2,681,300
—
—
—
1,044
72-623
2,340.700
1,047
110-569
2,780,800
—
—
—
771
62-143
1,895,700
775
81-817
2.267,500 j
—
—
—
1,058
71*7 68
2,503,000
1,062
81-817
2,789,800 i
—
—
—
265
36353
945,800
268
48-114
1,195,400 i
—
—
—
346
35803
1,040,700
349
48-114
1,317,900 1
—
—
—
288
25123
460,500
291
45-958
661,500 1
i
0-307
70,200
382
46-209
874,800
386
72937
1,307,200 |
_
_
_
2164
188-698
5,274.600
2.171
286-458
6,805,700
i
0''307
70.200
2.830
226-403
6,759,200
2,837
313437
8,195,700 1
187
27-291
873,300
188
27-708
880,400 j
—
—
—
202
27-458
667,100
205
27-708
933,100
—
—
—
203
22066
825,500
203
22066
825,500
—
—
—
196
22-066
855,100
196
22 066
855,100
—
—
—
168
23-906
781,760
170
24-161
786,110
—
—
188
23770
1,095,700
190
24-114
1,102,700
—
—
—
259
29348
858,200
261
30359
882,100
—
—
—
295
28921 .
1.114,800
297
30-359
1,202,100
—
—
—
109
18450
332,650
no
20''130
375,750
—
—
—
121
16448
353,900
122
20130
449,900
—
—
—
SO
20131
199,600
81
20-298
209,200
— ;
—
—
70
19168
431,100
71 |
20-298 [
473,800
i
0260
5,000
270
65-146
636.850
273 1
66-406
648,600
i
0094
55,900
2881
64-621 ;
1,780,500
291 j
65-780
1,880,900
82 Till). 1. (Forts.) Antal jordegande sågverksaktiebolag m. fl. jemte mantal
Län. fögderi och socken
Sågverksaktiebolag.
Andra såg ve
rksegare.
jemte år.
Antal.
Mantal.
Taxerings-  värde. Kronor.
Antal.
Mantal.
Taxerings-  värde. Kronor.
Juckasjärvi.......
11885
i
0*410
2,000
( 1895
i
0*268
4,300
—
—
—
11885
_
_
_
Enontekis.......
(1895
—
—
-
-
—
Fögderiet
11885
2
4*929
96,300
i
Oon
500
11895
2
6*489
194,500
4
1*688
353.300
Norrbottens län
11885
8
191 .144
3,167,700
14
36*709
632,500
(1895
14
219*048
3,953,300
23
21*472
884,800
i
0) Dalarne och
140
158*487
5,076,150
Norrland . .
11885
116
555*467
18,249,500
(1895
171
1,061*222
47,008,230
172
168*032
7,154,650
Anmärkningar
Allmän anmärkning. Angående orsaken hvarför fögderi- och länssummorna för antalet sågverksaktiebolag,
andra sågverksegare och bruksegare samt i följd deraf för summan af antalet samtliga
jordegare i fögderierna och länen äro mindre än summorna af motsvarande antal i socknarna,
jfr berättelsens text sid. 34.
J) För Kopparbergs län är mantalet i flertalet fall här beräknadt ur de i primäruppgifterna
angifna jordatalen, hvarom se berättelsens text sid. 34.
2)
(Kopparbergs län.) Jordbruksfastigheterna i Elfdalens socken äro, utan angifvande af egare
eller jordatal, i taxeringslängden år 1885 förda å soldatrotarna, förutom några särskilt uppräknade
lägenheter, i följd hvaraf ingen annan uppgift i det afseende, hvarom bär är fråga, kunnat i primäruppgifterna
lemuas, äu summa taxeringsvärde å jorden för hela socknen. För erhållande af vederbörliga
slutsummor för fögderiet och länet, hafva >öfriga jordegare» här i tabellen påförts sockentalen,
hvarvid antalet jordegare i socknen antagits vara detsamma som år 1895.
3)
(Kopparbergs län.) I Sårna sockens taxeringslängd öfver fast egendom år 1885 äro endast
antalet egare och taxeringsvärden angifna, men icke jordatalen. I följd häraf är mantalet för sågverksaktiebolagen
och öfriga jordegare här utproportioneradt enligt uppgift a taxeringsvärdet.
och taxeringsvärde å deras jordbruksfastighet, åren 1885 och 1895.
83
Bruksegare.
Öfriga jordegare.
S u in in a.
Antal.
Mantal.
Taxerings-  värde. Kronor.
Antal. ; Mantal.
Taxerings-  värde. Kronor.
Antal.
Mantal.
Taxerings-  värde. Kronor. ;
_
160 j 11*684
187.900
101
12094
189,900
i
—
500
199
11*826
249,500
201
12-094
254,300
—
—
—
51
3*073^
35,200
51
3073
35,200
—
—
—
50
3-073!
49,400
50
3-073
49,400
i
0260
5,000
1,487 221-095!
4,730,960
1,491
226-295
4,832,7(50
i
0*094
56.400
1.(509 217 351
6,597,100
1,616
225-622
7,201,300
•>
0*760
80.000
8.674- 830-soi|
24.500.047
8,698
1,059 674
28,5530,247
2
0*401
126.600
11,065 916-9511
36.90(5.500
11,104
1,157-872
41,871,200
102
598074
25.928.S00
88,262 7.848-471
261.111,197
83,620
9,155-499
310,366,647
87
476*211
22,088,000
90,297 7,645-830
295,656,270
90.727
9,351*295
371,857,150
till t a b. 1.
4) (Gefleborgs län.) Xianfors församling är med 1889 års ingång i jordeboken sammanförd
till en socken genom delar från tre andra socknar, nemligen från Njutånger 3*587 mantal. Forsa
1*063 mantal och Arbrå 4*380 mantal.
J) (Gefleborgs län.) Den störa stegringen från är 1885 till år 1895 i taxeringsvärdet för Los
socken med Hamra kapell beror deraf, att först efter 1885 upptagas i taxeringslängderna Hamra
kronopark och en besparingsskog.
6) (Jemtlands
län.)
Laxsjö
kapellag, som år
1872
bildades af
byar i Föllinge socken,
skildes
först med 1889 års
ingång såsom
särskild kommun
från
Föllinge.
*) (Jemtlands
län.)
Gåxsjö,
utbruten från Hammerdal, är fr.
o. in. år 1893 särskild socken.
s) (Jemtlands
län )
Asavnes
kapellförsamling
är fr.
o. m. år 1888 utbruten från Bergs
socken
till särskild socken.
9)
(Jemtlands län.) Storsjö socken är med 1895 års ingång utbruten från Mede socken.
10)
(Norrbottens län.) Utbrytning af Edefors socken från Öfver-Lnleå trädde i verket år 1890.
84
Tab. 2. Till sågverksaktiebolag, andra sågverksegare och
och taxeringsvärde i procent
Sågverksaktiebolag.
Andra sågverksegare.
Län. fögderi och socken.
Mantal.
Taxeringsvärde.
Mantal.
Taxeri
1885.
1895.
1885.
1895.
1885.
1895.
1885.
1895.
A) Kopparbergs län.
%
%
%
%
%
%
%
Falu fögderi.
Enviken..........
12-5
13-8
11-9
13-2
—
—
—
—
Svärdsjö..........
0-6
2-6
05
2-4
—
—
—
—
Sundborn ..........
0''9
11
2-6
30
—
—
—
—
Vika............
ro
2-3
2-4
3-5
—
—
—
—
Kopparberg.........
1-2
1-2
3-7
3-2
31
31
25
3o
Aspeboda ..........
—
—
—
—
skog
skog
Öl
li
Torsång...........
4o
4-9
02
7-0
1-6
1-7
1-8
44
Gustaf...........
—
—
—
—
—
—
—
—
Silfberg...........
—
—
—
—
—
—
Stora Tutia.........
0''9
09
09
1-4
0''5
04
04
05
Fögderiet
1*3
1-8
2-3
3-0
0 5
0 5
0''5
0 8
Hedemora fögderi.
Säter............
—
—
—
—
—
—
—
—
Stora Skedvi........
—
—
—
—
—
—
—
—
Garpenberg .........
—
—
—
—
—
—
'' —
—
Hedemora..........
—
—
—
—
—
—
—
—
Husby...........
—
—
—
—
—
—
—
—
By.............
—
—
—
—
5-1
4*1
5-3
4-3
Folkärna..........
—
—
—
—
—
—
—
—
Grytnäs...........
—
—
—
—
—
—
—
—
Avesta...........
—
—
—
—
—
—
—
—
Fögderiet
—
—
-
—
—
0-5
04
07
0 6
Nedan-Siljans fögderi.
Bjursås ...........
skog
Öl
04
0''5
—
-
—
—
ii.............
07
2-3
06
2-8
—
—
—
—
Leksand ..........
04
lo
02
9-9
—
—
—
—
Siljansnäs..........
66
70
4-9
9-7
—
—
—
—
Riittvik...........
4-3
1-6
4-4
111
—
o-o
—
—
Boda............
02
03
02
8-5
—
—
—
—
Ore............
21-2
43-8
19-9
53-2
—
—
—
—
Gagnef ...........
02
02
02
0''2
—
—
—
—
Fögderiet
1-9
2-4
3-6
121
—
—
—
—
85
egare samt öfriga jordegare hörande jordbruksfastigheters mantal
områdets, åren 1885 och 1895.
Bruksägare.
Samtliga sågverks- och bruksegare.
Ofriga jordegare.
Mantal.
Taxeringsvärde.
Mantal.
Taxeringsvärde.
Mantal.
Taxeringsvärde.
1885.
1895.
1885.
1895.
1885.
1895.
1885.
1895.
1885.
1895.
1885.
1895.
%
%
%
%
%
%
%
%
%
*
%
%
2''5
25
2-4
2''5
iso
16-3
14-3
15-7
85-0
83''7
85''7
84-3
122
12-9
154
20-4
12-8
15''5
15 9
22-8
87-2
84''5
84-1
77-2
4-6
4-7
12-7
14 5
5''5
5-8
15-2
17-5
94-5
94-2
84-8
82-5
1-6
skog
3-9
1-9
2-6
2-3
6-3
5''4
97-4
97-7
93-7
94-6
3-8
5 7
68
144
8-1
10- 0
13-o
20-6
91-9
90-0
87-0
794
1-6
0-r,
1*5
2 2
ro
0-6
1-6
3-3
98-4
99-4
98-4
96-7
—
—
—
—
5-6
6*6
8-0
11-4
94-4
93-4
92-0
88-6
00
o-o
0-0
Oo
0-0
oo
0-0
o-o
lOOo
100-0
100-0
lOOo
54 5
54 l
57-4
59 5
54 5
54 1
57-4
59-5
45 • 5
45-9
42-6
40-5
5''5
40
8-3
5*0
69
5-3
9-6
6-9
931
94-7
90-4
93 1
6 2
5‘6
9-1
104
So
7-9
11 9
14-2
92-0
92 1
88l
85-8
6-8
0''8
20-0
220
6-8
68
200
22o
93 2
93-2
80-0
780
—
—
—
—
—
—
—
—
100-0
100-0
100-0
100-0
14 5
471
44 l
47l
44-5
47 1
44 1
47 1
55-5
52-9
55-9
52-9
ilo
14-9
19-4
20-4
Ilo
14-9
19-4
20-4
85-4
85-1
80-6
79-6
-28-2
30-7
28-7
29-5
28-2
30-7
28-7
29-5
71-8
693
71-3
70-5
16-3
15 2
19 1
18-7
21-4
19-3
24-4
23-0
78-6
80-7
75-6
77-0
—
14
—
1''5
—
1-4
—
1-5
lOOo
98-6
1000
98-5
—
—
—
—
—
—
—
—
lOOo
100-0
lOOo
lOOo
23-7
154
22-4
14-8
23-7
15-4
22-4
14-8
7G-3
84 c
77-6
85''2
123
129
164
16 6
12.s
133
17 1
17-2
87-2
86 7
82-9
82-8
_
_
_
_
skog
Öl
04
05
100-0
99-9
99-6
99-5
O-o
—
0-0
—
0-7
2-3
0-6
2-8
99-3
97-7
99-4
97-2
02
—
0-2
—
0-6
1-0
04
9-9
99-4
99-0
99-6
90-1
—
—
—
—
6-6
70
4 9
9-7
93-4
93-0
951
90-3
—
—
—
—
4 3
1-6
4-4
11-1
95-7
98-5
95-6
88-9
—
—
—
—
02
0-3
02
8-5
99-8
99-7
99-8
91‘5
125
—
17''5
—
33-7
46-8
37''4
53-2
663
53''2
62-6
46-8
—
—
—
—
02
0-2
0-2
0-2
99-8
99-8
99-8
99-8
04
—
2-0
—
2-3
2-4
5'' 6
12 1
97-7
97-6
944
87-9 ]
Sfi Tab. 2. (Forts.) Till sågverksaktiebolag m. fl. hörande jordbruksfastig
-
Sågverksaktiebolag.
Andra sågverksegare.
Län, fögderi och socken.
Mantal.
Taxeringsvärde.
Mantal.
Taxerin
gsvärde.
1885.
1895.
1885.
1895.
1885.
1895.
1885.
1895.
Ofvan-Siljans fögderi.
%
%
*
%
%
%
%
%
Mora............
■2-0
4-3
2-1
4-4
Öl
Oo
0-1
0-0
Våmhus...........
0''4
6''6
0''4
7-0
__
—
—
—
Sollerön...........
3-8
9-8
4-0
100
—
—
—
—
Venjan...........
9-5
13-7
9-6
15-4
-
—
—
—
Orsa............
103
146
9-9
12-9
OO
0-0
0-0
O-o
Elfdalen 2)..........
—
25-0
—
25''0
—
—
—
—
Sårna............
12-7
35-4
12-7
34-9
—
—
—
—
Fögderi et
4-4
116
5-2
17-o
Oo
Oo
O-o
O-o
Vester-Dalarnes fögderi.
•
Flöda............
15-7
22-6
16 1
23-8
—
—
—
—
Nås............
33 T
40-7
32-4
41-3
—
0''3
—
03
Säfsnäs...........
—
0''2
—
0-6
—
—
—
Jerna ............
15-9
27-4
14-4
26-4
—
0-2
—
02
Äppelbo...........
10-B
209
6-8
18-2
0-2
1-2
0-2
1-4
Malung...........
4*1
21-8
4-3
21''3
—
02
0-2
Lima............
3-2
61
34
6-4
—
—
—
—
Transtrand.........
7-9
160
80
17-4
3*5
7-8
3-4
8-8
Fögderiet
106
18-8
0-4
195
02
0 7
0-4
1-1
Vester-Bergslags fögderi.
Grangärde ..........
_
—
—
—
—
—
—
Ludvika...........
0-4
04
0-6
0-5
—
—
—
—
Norrbärke..........
—
—
—
—
—
—
Söderbärke .........
—
—
—
—
—
—
Malingsbo..........
—
—
—
—
—
_
__
—
Fögderiet
Oo
Oo
o-l
Öl
—
—
—
_
Kopparbergs län
24
3 7
2-9
9l
0''3
0''3
0*3
0-4
B) Oefleborgs län.
Gestriklands fögderi.
Hedesunda..........
—
—
—
—
—
—
—
\ Oster-Fernebo........
-
—
—
—
—
—
—
i Arsunda...........
—
—
—
--
—
—
—
—
i Torsåker..........
—
—
—
—
—
—
—
Ofvansjö..........
—
0‘2
—
0-2
—
—
—
—
heters mantal och taxeringsvärde i procent af områdets, åren 1885 och 1895. 87
Bruksegare.
Mantal.
Taxeringsvärde.
Samtliga
sågverks- och bruksegare.
Ofri ga jorde gare
Mantal.
Taxeringsvärde.
Mantal.
Taxeringsvärde.!
1885.
1895.
1885.
1895.
1885.
1895.
1885.
1895.
1885.
1895.
1885.
1895.
%
%
%
%
%
%
%
%
%
%
%
%
00
—
0-0
—
2-1
4 3
2*2
4-4
97-9
95-7
97-8
95-6
lo
—
1-1
—
1-4
6''6
1-5
7''0
98-6
93-4
98-5
93-0
—
—
—
3-8
98
4-0
100
96-2
90-2
960
90-0
—
—
—
—
9-5
13-7
9-5
154
905
86-3
90-,5
84-6 j
Ox
0-4
0-8
0-6
n-i
150
10-7
13-5
88-9
85-0
89-3
86‘5 1
—
—
—
—
— .
25-0
—
25-0
1000
75-0
100-0
75-0 ''
—
—
—
—
12-7
35-4
12-7
34-9
87-3
64-6
87-3
65-1
Os
Öl
0-3
0 2
4-7 ;
11 6
5''5
17 2
95 3
88-4
94-5
82-8
7*3
2-5
7-0
3-4
23 0 !
25-1
231
27-2
77-0
74-9
76-9
72-8
3-8
3-7
3*8
3*5
36-9
44 7
36-2
451
631
55-3
63-8
54-9
97-2
98-0
94-6
95-2
97-2
98-2
94-6
95-8
2-8
1-8
5-4
4-2 i
0-3
0-6
0-3
0-G
16-2
28-2
14-7
27-2
83''8
71-8
85-3
72-8
15 2
154
8-3
8-7
26-0
37''5
153
28-3
740
62-5
84-7
71-7
17
1-7
2 2
1-7
5''8 j
23 7
6-5
23-2
94-2
76-3
93-5
76-8
—
—
—
1 —
3-2
6 1
3-4
6-4
96-8
93-9
96''6
93''G 1
—
—
—
1 —
11-4 |
238
11-4
26-2
88-6
76-2
88-6
73-8
38-7
23 4
14-5
107
344
429
24 3
31 3
05-6
57 1
75-7
68-7
03-8
68-1
554
!
60l
63''8
68 1
55''4
601
36-2
31-9
44-6
39-9
32-4
42 3
39-9
41-6
328
42-7
40-5
42-1
672
57-3
595
57-9
50-9
520
529
54fi
50-9.
52-0
529
54-6
49-1
48-0
47-1
454
34 6
35-8
4b* 3
459
34-6
35-8
46-3
45-9
65-4
642
53-7
54-1
97-3
9/ ''3
97-9
98-1
97-3
97-3
97-9
98-1
2-7
2-7
2''1
19
524
55" 8
o3*3
55’4
52-4 !
55''8
534
Ö5''5
47-6
44 2
46-6
44 5
122
12 7
16''5
136
14-6 !
16 7
19 7
23 1
85-4
83-3
80-3
76-9
36''8
38-2
43-5
44-5
36''8
382
43-5
44-5
63-2
61-8
56-5
55-5
35-9
39-6
34 2
39-1
35-9
39-6
34-2
391
64l
60-4
65-8
60-9
367
36 9
270
27-8
36''7
36-9
270
27-8
63-3
63-1
730
72-2
44-2
42-6
45-7
44-1
44-2
42-6
45-7
441
55-8
57-4
54-3
55-9
34-8
29 2
260
18-x
34-8 !
29-4
26-0
190
65-2
70-6
74-0
81-0
88 Tab. 2. (Forts.) Till sågverksaktiebolag m. fl. hörande jordbruksfastig
-
Sågverksaktiebolag
Andra sågverksegare.
Län, fögderi och socken.
Mantal.
Taxeringsvärde.
Mantal.
Taxeringsvärde.
1885.
1895.
1885.
1895.
1885.
1895.
1885.
1895.
Jäderbo ...........
%
%
%
%
%
%
%
%
Högbo...........
—
—
—
—
—
—
—
—
Ockelbo (med Ämots kapell) . .
—
60-4
_
51-3
—
—
—
...
H am rånge..........
_
401
46''4
—
—
—
—
linie............
—
—
—
—
—
—
—
Valbo. . .
........
—
—
—
—
—
—
—
Fögderiet
—
107
_
113
—
—
—
—
Södra Helsinglands fögderi.
! Skog ............
27 0
-
28''4
Söderala...........
3-6
26-2
3''8
22-5
—
-
—
—
Sege reta..........
—
—
—
—
—
-
—
—
Hanebo...........
—
2-2
—
6 1
—
—
—
—
Mo.............
—
_
—
—
—
—
—
Rengsjö...........
. —
—
—
-
—
—
—
—
Norral a...........
—
—
—
11
—
—
—
—
Trönö ...........
—
—
—
—
—
—
—
—
Bollnäs...........
2-4
4-3
2-3
9l
1-2
1-3
1-6
1-3
Alfta............
8-0
9 7
7-2
126
02
ro
03
1-8
Ofvanåker..........
4-8
3-6
2-5
3-7
2-7
4-2
1-8
1-8
; Voxnn...........
89-4
88-0
88-9
901
8-7
12''0
90
99
Fögderiet
4-3
8-9
4-9
122
07
ro
09
ro
Norra Helsinglands fögderi.
Enånger ..........
38
3-3
Njutånger4).........
—
—
—
—
—
—
—
—
Nianfors 4)..........
—
—
—
—
—
—
—
—
Helsingtuna.........
—
—
—
—
—
—
—
—
Idenor ...........
6''5
3-3
Ilo
2-8
—
—
—
—
Forsa 4)...........
—
Öl
—
Öl
—
—
—
—
Hög............
—
—
—
—
—
—
—
Rogsta .
.........
0''6
05
—
16 1
17-3
21-9
17-7
Il sbo............
—
—
1-1
—
—
2-9
2-3
Harmånger.........
—
—
—
—
12 9
14-2
11 6
13-2
Jättendal..........
—
—
—
—
—
—
—
Gnarp........... .
-
—
—
_
13-4
18-3
91
120
Bergsjö...........
_
—
—
—
08
65
08
7-2
heters mantal och taxeringsvärde i procent af områdets, åren 1886 och 1895. 89
Bruksägare.
Samtliga sågverks- och bruksegare.
Ofri ga jordegare.
Mantal.
Taxeringsvärde.
Mantal.
Taxeringsvärde.
Mantal.
Taxeringsvärde, j
1885.
1895.
1885.
1895.
1885.
1895.
1885.
1895.
1885.
1895.
1885.
1895.
%
%
%
%
%
■%
*
%
%
%
%
%
8-1
81
6-8
6-3
81
8l
6-8
6-3
91-9
91-S
93-2
93 7
48-3
48-3
49 4
47-7
483
483
49-4
47-7
51-7
51*7
50-6
523
61*5
2-1
52 5
1-4
61-5
62''5
52-5
52-7
38-5
37-5
47-5
47''3
39 4
—
39-9
—
39-4
40l
39-9
46 4
60''6
59-9
60l
53-6
42-2
42-4
39 9
42-1
42 2
42-4
39-9
42-1
578
57G
60-1
57''9
30-3
301
25-3
26'' tf
30-3
301
25-3
26-«
69-7
69-9
74-7
73-4
40 ii
29l
35 7
25-0
40- o
39 8
357
36 3
60 0
60 2
64-3
637
27 0
_
24-4
_
27-0
27-0
24-4
28-4
730
730
75''6
71-6
22-4
Öl
17-7
0''0
26-0
26 3
21-5
22-5
740
73-7
78-5
77-5
—
—
—
—
—
—
—
—
100-0
1000
lOOo
100-0
34*5
23-4
353
22''9
34-5
25 g
35-3
29-0
65''5
744
64-7
71-0
—
—
—
—
—
—
-
—
100-0
100-0
100-0
1000
—
—
—
—
—
—
—
—
lOOo
100-0
lOOo
100-0
0-6
0«
05
05
06
0-6
0-5
1-6
99-4
99-4
99-5
98-4
—
—
—
—
—
—
—
—
lOOo
100-0
100-0
100-0
60
42
5*6
3''5
9-6
9-8
9-5
13-9
90-4
902
90-5
86-1
—
—
—
—
8-2
10-7
7-5
13-9
91-8
89-3
92-5
86-1
—
—
_
_
7-5
7-8
4-3
5-5
92-5
92-2
95-7
94-5
-
—
—
98l
100-0
979
100o
1-9
-
21
—
7-6
34
68
2-5
12-6
133
12-6
15* 7
87-4
86-7
87-4
84-3
260
22*9
23-8
20-3
260
26 7
23-8
23-6
740
73-3
76''2
76''4 i
25*7
18-3
24-9
18-7
25-7
18-3
24-9
18-7
74-3
81-7
75l
81-3
—
78-2
—
86-6
—
78-2
_
86-6
—
21-8
—
13-4
OS»
—
0-9
—
0-9
-
0-9
—
99l
100-0
991
100-0 j
—
—
—
—
6''5
3-3
Ilo
2-8
93-5
96-7
890
97-2
3-4
2 7
39
2-9
3-4
2-8
3*9
3-0
96-6
97-2
96l
97-0
—
—
—
—
—
—
—
lOOo
100-0
100-0
100-0
—
—
—
—
16 fi
17 3
22-4
17 7
83-4
82-7
77-6
82-3
-
—
—
—
—
29
1-1
2-3
lOOo
97-1
98-9
97-7
14
—
1-7
—
14-3
14-2
13-3
13-2
85’7
85-8
86-7
86-8
—
—
-
—
—
—
—
—
lOOo
1000
100-o
lOO-o
70
70
5 3
5*0
20-4
25-3
14-4
170
79-6
74''7
85-6
83-0
6-7
6''7 i
7-0
6-3
7''5
13-2
7-8
13-5
92-5
86-8
92-2
86''5
90 Tal). 2. (Forts.) Till sågverksaktiebolag m. fl. hörande jordbruksfastig
-
Sågverksaktiebolag.
Andra sågverksegare.
Län, fögderi och socken.
Mantal.
Taxerin
jrsvärde.
Mantal.
Taxeringsvärde.
1885.
1895.
1885.
1895.
1885.
1895.
1885.
1895.
%
%
%
%
%
%
%
%
Hassela...........
—
06
—
2-2
11-5
28-3
14''2
246
Norrbo...........
—
—
—
—
—
—
—
—
Bjuråker ..........
7-8
8-(i
6-8
7''5
Öl
Öl
OT
Öl
Delsbo...........
2-8
fr 7
3-7
6-8
It
—
IT
Fögderiet
14
1-9
1 4
1''8
2-7
3-8
3-6
4''8
Vestra Helsinglands fögderi.
Ljusdal ..........
12-2
260
20-5
42-5
—
0''2
—
0''9
Ramsjö...........
750
85-6
87-3
91-7
1*5
15
20
20
Färila...........
4''5
95
5*3
17l
It,
1''5
0''8
14
Los (med Hamra kapell)5). . .
42-2
55''3
63*0
25 r.
44
5''2
8-5
2''9
Jerfsö...........
06
2-7
2-4
12''6
—
—
—
00
A rönt 4)...........
5*3
10
4*0
21
—
6-2
—
7-2
Undersvik..........
—
12o
—
13''7
—
4-6
—
4T
Fögderiet
8-7
15 i
23o
27-5
04
1-6
It
2t
Gefleborgs län
8-3
8-5
5-1
12 5
It
1 7
1''2
17
C) Vesternorrlands län.
Medelpads Vestra fögderi.
Tima............
—
2-6
—
30
14
1''7
2-8
1*2
Attmar...........
1-4
2-3
12
2-4
—
19''2
—
20-2
Stöde ............
3-8
13-9
34
140
It;
2''8
1''2
4''7
Torp............
5-8
15-9
4-9
15''4
o-o
3''7
0''8
3-7
Borgsjö...........
13''5
10-7
10''9
90
—
11 3
—
12-7
Hafverö...........
24-3
17-7
29*2
240
—
227
—
267
Selånger..........
0-5
0''9
0''8
1-4
It»
—
20
Sättna...........
8-0
13-2
6-0
131
1-6
_
1''4
Fögderiet
5-7
9 2
5-3
102
0 9
6-8
lo
7*4
Medelpads Östra fögderi.
i Indal ............
0-3
7*7
11
14-8
10
6-8
1-2
7-1
Indals-Lideu.........
28-7
230
21 l
307
1-5
1-9
1''4
1*6
Holm............
13-7
41-3
92
52-8
2''4
—
1''9
—
Skön............
16-3
22-3
230
28-8
5''3
3-3
4-3
4 l
A Inö...........•
7-8
12-2
6g
10 6
8-9
100
15T
11*6
Timra...........
7-8
8''5
8-0
8-5
10''9
12 5
9''9
11''9
heters mantal och taxeringsvärde i procent af områdets, åren 1885 och 1895. 91
Bruksegare.
Samtlig
i sågverk
s- och bruksegare.
Öfriga jordegare
Mantal.
Taxeringsvärde.
Mantal.
Taxeringsvärde.
Mantal.
Taxerin
gsviirde.
1885.
1895.
|j 1885.
1895.
1885.
1895.
1885.
1895.
1885.
1895.
1883.
1895.
%
%
%
oL
%
%
%
%
%
%
%
%
157
15-8
13-3
13''4
27 2
44 7
27-5
40-2
72-8
55 3
72 5
59-8
16 7
16 7
15-7
16-6
16-7
16 7
15 7
16-6
83-3
CO
CO
CO
84-3
83-4
48 9
55 4
44 5
46 4
568
641
51 4
54 0
43-2
35-9
48-6
46-0
—
Öl
0''8
3-9
5''8
4-8
7-6
961
94-2
95-2
92-4
9-2
10 i
96
10 3
13 3
158
14 6
16 9
86-7
84-2
85-4
83l
12-2
26 2
26 5
43-4
87-8
73-8
73-5
56-6
—
—
—
76''5
87-1
89-3
93-7
23-5
12-9
107
6-3
—
—
—
—
61
Ilo
6-1
18-5
93-9
89-0
93-9
81-5
—
—
—
46''6
60''5
71 5
28-5
53 4
39-5
28-5
71-5
—
—
—
—
0-6
2-7
2-4
12-6
99-4
97 3
97-6
87-4
—
—
Ii
—
5 3
7*2
4*0
9-3
94-7
92-8
96-0
90-7
—
—
—
16 6
—
17-8
100-0
ce
ce
100-0
82-2
—
|| -
I —
9 l
10 7
24 i
29-6
90 9
83-3
75-9
70-4
13 9
104
17 5
122
18 3
SOt.
238
26 4
81-7
79 4
76-2
73-6
_
1-4
4''3
2-8
4 2
98-6
95-7
97 2
95-8
18 l
—
17-2
—
19 5
21 5
18-4
22-6
80-5
78-5
81-6
77-4
1-7
—
1 7
O-o
7*1
16 7
63
18-7
92-9
83-3
93-7
81-3
0-9
1-6
1''7
32
7 3
212
7-4
22-3
92-7
78-8
92-6
77-7
—
—
—
—
13-5
220
10-9
21-7
86-5
780
89 l
78-3
—
2-6
—
2-7
24-3
430
29-2
53-4
75-7
57-0
70-8
46-6
-
—
—
—
20
0-9
2-8
1-4
98-0
991
97-2
98-6
—
—
—
—
10-2
13 2
7-4
13 1
89-8
86-8
926
86-9
ä-6
O-:.
So
1-0
9-2
16 5 !
8-9
18-6
90 8
83-5
91 l
81-4
_ ;
_
_
1-3
14-5
2-3
21 9
98-7
85-5
97-7
78-1
—
—
—
—
30 2
24-9
22-5
32-3
69-8
75 1
77-5
67-7
—
—
i —
—
16 l
41-3
in
528
839
58-7
88-9
47-2
— :
—
—
—
21 6
25-6
27-3
32-9
78-4
74-4
72-7
67 1
0 8
08
06
0''5
17‘5
23-0
22-3
22-7
82-5
77-0
77''7
77-3
—
—
i —
18 7
21-0
17-9
20-4
81-3
79-0
82-1
79-6
92 Tab. 2. (Forts.) Till sågverksaktiebolag m. fl. hörande jordbruksfastig
-
Sågverksaktiebolag.
Andra sågverksegare.
Län. fögderi och socken.
Mantal.
Taxeringsvärde.
Mantal.
Taxeringsvärde.
1885. |
1895.
1885.
1895.
1885. ''
1895. |
1885.
1895.
%
%
%
%
%
%
%
%
Ljustorp ..........
27-1
30-1
15-6
33-5
08
—
09
—
nässjö...........
4-8
8-2 j
5-9
10-6
—
—
—
Tynderö ..........
—
0-2
—
0-6
—
—
Njurunda .........
It.
2*1 1
1-8
3''3
20
—
2-4
Fögderiet
Ilo
13 6
9-8
18-4
8-1
3-8
3-6
4-1
Södra Ångermanlands Nedre
fögderi
Säbrå............
0-3
2-0
11
0 3
T0
—
1-2
—
1 Stigsjö...........
—
—
1''8
2-3
8-9
2-9
| Viksjö...........
48-0
65-2
41-9
55’4
—
—
—
—
Häggdånger .........
—
—
—
—
—
—
—
—
Gudmuudrå.........
0-4
18-3
9-7
210
4-7
0*5
5-6
0-9
Högsjö...........
249
27-3
24-7
22-9
30
3-9
3*7
4*4
Hemsö.........
i Tors åk er..........
—
9-2
3-7
—
—
—
j Ytter-Lännäs.........
20''3
19-9
16-9
16-6
5c,
0-3
5-9
To
Dal............
2-0
2''9
5-1
Öl
—
2-3
—
2-5
Boteå............
18-8
12-3
10''9
103
—
—
—
—
Styr näs...........
50
4i
53
90
3-9
3-7
4*3
3-8
Öfver-Länuäs........
48-0
50’5
43-8
44 4
—
—
—
—
Sånga ...........
7-8
7-8
111
9-7
—
—
—
—
Nora............
—
0-6
—
10
—
...
—
—
Bjertrå ...........
118
14-3
10-4
11 7
T8
__
1*5
—
Skog............
—
—
—
—
—
_
—
Fögderiet
97
117
9 c,
11 3
Tf,
o-fi
2-4
0-9
Södra Ångermanlands Öfre
fögderi.
Sollefteå..........
15-6
16-2
! 17-1
14-6
1-6
—
3-9
—
Ed.............
18i
19i
'' 17-6
15-5
—
—
—
—
M alträ...........
4-0
4-6
30
5 2
—
-■
—
—
Långsele..........
13-1
23-7
17-7
24-0
—
—
—
Graninge..........
95-7
960
71''7
72-1
—
_
—
—
Resele...........
5-6
15''4
9-8
30-4
0-6
—
0-7
—
Adals-Liden.........
Ilo
34''9
9-3
34-7
7-2
1-1
3*5
09
Junsele...........
14-5
43''1
17-9
31-7
23-5
0-6
14-9
07
Ramsele..........
220
38-7
1 19-7
360
3g
1 10-1
3#1
Öl
heters mantal och taxeringsvärde i procent af områdets, åren 1885 och 1895.
93
Bruks
egare;
Samtliga sågverks- och bruksegare.
Öfriga jordegnre.
Mantal.
Taxeringsvärde.
Mantal.
Taxeringsvärde.
Mantal.
Taxeringsvärde.
1885.
1895.
1885.
1895.
1885.
1895.
1885.
1895.
1885.
1895.
1885.
1895.
%
%
%
%
%
%
%
%
%
%
%
%
19
—
1-6
—
29-8
301
18l
33-5
70-2
699
819
66'' 5
4''8
Öl
4-1
2-0
9«
113
100
12-0
90-4
88-7
900
87-4
—
—
—
—
—
0''2
—
0r>
100-0
998
lOOo
99-4
5*2
5 2
3-9
3-8
6-8
9-3
5-7
9-5
93-2
90-7
94-3
90-5
1-8
14
13
0''8
159
18-8
147
2.3 3
84-1
81-2
85-3
767
''
13
2.0
2*3
0 3
98-7
980
97-7
99-7
2-4
2-4
11
1-8
4-7
2-4
loo
6''5
95-3
976
900
93-5
—
—
—
48-0
652
41-9
55''4
52-0
34-8
581
44-6
8-8
8-3
24 9
ilo
8-8
8-3
249
Ilo
912
91-7
75-1
89-0
—
—
—
—
14 l
18-8
15*3
21-9
85-9
81-2
84-7
78-1
—
—
—
—
27-9
31-2
28-4
27-3
721
68-8
71-6
72-7
—
—
—
_
—
9-2
—
3-7
100-0
90''8
100-0
96-3
—
—
—
—
—
—
—
—
100-0
1000
lOOo
100-0
—
—
—
—
259
20-2
228
17-6
74-1
79-8
77-2''
82-4
—
—
2-9
5-2
5-1
7-6
971
94-8
94-9
92-4
—
—
—
13-8
12-3
10-9
10-3
862
87-7
89-1
89-7
—
—
—
—
8-9
7-8
9-6
12-8
911
92-2
90-4
87-2
—
—
—
—
48-0
505
43-8
44-4
520
49-5
5G-2
55 6
—
—
—
—
7-8
7-8
11 1
9-7
92-2
92-2
88-9
90-3
—
—
—
—
0-6
—
10
1000
99-4
100-0
99-0
—
—
—
—
13-6
14-3
11-9
11-7
86-4
85-7
88-1
88-3
—
—
—
—
—
—
—
—
100-0
lOOo
100-0
lOOo
04
04
04
0-6
117
127
124
128
88-3
87-3
87-6
87-2
17-2
16-2
210
14-6
82-8
83-8
790
85-4
—
—
—
181
19 1
17-6
15-5
81-9
80-9
82-4
84-5
—
—
—
—
4-6
4-6
30
5-2
954
95-4
970
94-8
—
—
—
—
131
23-7
17-7
240
86-9
76-3
82-3
760
—
—
—
—
95-7
960
71-7
721
4-3
4-0
28-3
27-9
—
—
—
—
6-2
154
105
30-4
93-8
84-6
89-5
69-6
—
—
—
—
18-2
360
12-8
35-6
81-8
640
87-2
644
—
—
—
—
38-0
43-7
32-8
32-4
62-0
56-3
67-2
67-6
—
—
—
—
25-fi
48-8
22-8
421
74-4
512
77-2
57-9
94 Till). 2. (Forts.) Till sågverksaktiebolag m. fl. hörande jordbruksfastig
-
Län, fögderi och socken.
Sågverk saktiebolag.
Andra sågverksegare.
Mantal.
Taxeringsvärde.
Mantal.
Taxeringsvärde.
1885.
1895.
1885.
1895.
1885.
1895.
1885.
1895.
o/Q
%
%
%
*
%
%
%
Edsele...........
8-6
34-3
9''G
31-4
6-6
3-4
7''2
Sb
Helgum...........
170
33-8
15-8
259
02
1-1
Öl
1-4
Fjällsjö...........
23‘8
590
27-3
48-6
240
—
18-6
—
Bodum...........
18-8
59-9
7-6
283
27-8
2-6
120
2-3
Tusjö............
0-7
56''6
05
31-0
15-4
2-9
10-3
21
Fögderiet
17-o
37-6
168
31 4
9-1
2-1
5-6
15
Norra Ångermanlands fögderi.
Nord in gra..........
—
03
_
05
03
—
03
—
Ullånger..........
—
—
~
—
2-3
09
21
T3
Vi byggeri..........
2-3
—
2-0
1''4
—
10
—
Nätra..........
09
3-2
1-6
4 3
06
T6
0''5
11
j Sidensjö..........
5-6
4 g
6-8
7-2
—
—
—
—
Skorped ...........
44-5
501
290
31 -6
6''G
9''3
1-9
4o
Anundsjö..........
238
35-4
237
31-4
5-4
6''9
20
50
! Själevad..........
0-8
08
12
1-2
12
07
2''0
T5
Mo............
6-7
7-6
6''5
7-2
—
—
_
—
Björna ...........
14 2
504
8-9
Bl 1
05
04
2''3
07
Arnäs...........
0-2
02
07
0-6
—
—
—
—
j Gideå............
10-9
214
5''5
lOo
—
—
—
—
Trehöniingsjö........
47 T,
63-2
16-2
25-4
—
—
—
—
Grundsunda .........
6-3
7-4
6-2
70
—
—
—
Fögderiet
6-9
104
7 T
108
1''5
1-6
To
14
Vesternorrland8 län
9-8
159
94
163
3-o
2-4
2-5
30
D) Jemtlands län.
Jemtlands Östra fögderi.
Ragunda ..........
3-8
16 g
2-9
158
1-5
7-3
1-2
5-9
, Hellesjö...........
28''7
57''2
24-0
55''l
—
—
3-5
Håsjö...........
8-1
18 1
217
20";
—
6-9
—
53
Fors............
11 G
44-4
14 1
31''8
1-2
8-3
Or,
7-2
j Stugau ...........
10-8
34-6
4 (i
29''6
4''7
28''6
7-5
13-3
Borgvattnet.........
19-9
—
14-8
—
4-9
—
4-6
Refsund...........
44
14-2
53
161
08
6-4
11
3-3
| Nyhem...........
6''3
19 9
8-«
26-1
—
49
—
6''2
heters mantal och taxeringsvärde i procent af områdets, åren 1885 och 1895. Slö
Bruksägare.
Samtliga sågverks- och bruksegare.
Öfriga jordegare.
Mantal.
| Taxeringsvärde.
Mantal.
Taxering
''svärd e.
Mantal.
Taxeringsvärde.
1885.
1895.
1885.
1895.
1885.
1895.
1885.
1895.
1885.
1895.
1885.
1895.
%
s
%
%
%
%
%
%
%
o/o
*
—
—
—
—
152
377
16-8
34-9
84-8
62-3
83-2
651
—
—
—
—
17-2
34-9
15-9
273
828
65'' 1
84l
72''7
—
—
1 —
—
478
59 0
45-9
48-6
522
410
54-1
51''4
—
—
j
—
—
46*6
62*5
19-6
30-6
53 4
37 5
80''4
69 4
—
—
—
16l
59 4
10-8 i
33-1
839
40''C
89-2
66 9
-
—
—
—
26 I
39 7
22-4 ''
32-9
73-9
\
60''3
77''C
67 1
_
_
_
_
0-3
0-3
03
0’5
997
99-7
99-7
99-5
—
—
—
—
2-3
0''9
21
1-3
97-7
! 991
97!)
98-7
—
—
—
—
14
O o
lo
2*0
980
97 7
990
98''0
—
—
--
—
1 7,
4 7
21
5-4
98-5
95,3
97''9
94 C
—
—
—
—
56
4fi
6*8
7-2
944
95 4
93''2
92-8 !
—
—
—
—
51l
59''4
30-9
35-6
489
40'' C
69''1
64-4 |
—
—
j —
—
29''2
42-3
25*7 j
36 4
70-8
57''7
74''3
63''6
—
—
—
—
20
1-5
3-2 1
2-7
98-0
986
96''8
97''3 ;
—
—
—
—
6 7
7-6
6r>
7-2
93-3
92-4
93 5
92-8
—
—
—
14 7
508
11-2
31-8
85 3
49-2
88-8
68''2
—
_
_
—
02
0-2
0''7
0-6
99-8
99 s
99''3
99 4
—
—
—
—
109
21 4
5*5 i
loo
89 1
78''C
94-5
90o 1
—
—
—
—
476
63 2
16 2
25 4
52 4
36 ‘8
83-8
74 c ''
—
—
—
6 3
7-4
6 2
70
93 7
i 92 e
93-8
93''0 j
—
—
—
8-4
12o
8-1
12 2
91c
88-o
91 9
87-8
0 7
0''3
0 9
0 4
13 5
18 c
12 8
19 7
86-5
81''4
87-2
80-3
5-3
1
23 9
4l
21 7
94 7
76 I
95''9
78-3 j
—
—
-
—
287
()1''9 I
24 o ;
58’6
73 3
38''1
76o
41 4
-
—
—
—
8l
25 0
21 7
260
91-9
75 o
78-3
74''0 j
— 1
—
—
—
12 x
527
14 7
390
87-2
47-3
. 85-3
61-0
—
—
—
—
15-5
63''2
121
42-9
84-5
36 8
87-9
57''1 1
—
—
— [
—
—
24-x
—
19-4
100-0
75-2
100o
80 c :
—
—
—
—
5 2
20 c
6-4
19-4
94-8
79-4
93 c
80-C
—
—
—
—
6-3
24-x;
8-0 j
32-3
93-7
75''2 1
92o
67 7 i
96 Tab. 2. (Forts.) Till sågverksaktieBolag m. fl. hörande jo
Sågverksaktiebolag.
Andra sågverksegare.
Län. fögderi och socken.
Mantal.
Taxeringsvärde.
Mantal.
Taxeringsvä
,
1885.
1895.
1885.
1895.
1885.
1895.
1885.
1895.
%
%
%
%
*
%
*
%
Bodsjö...........
20-0
65''4
12-5
390
0*9
1*2
Sund sjö...........
31
21''9
2''7
18-5
4*1
_
4*0
Bräcke ...........
10-5
65-3
15-8
CC
CO
—
4*1
5*7
Brunflo ...........
—
5-4
—
6-7
_
3*7
6*3
Marie by..........
—
—
—
0-3
—
—
—
—
Lockne . ..........
—
2-1
—
5-3
—
95
—
5*5
Näs............
—
7''4
—
9-8
7*7
7*7
Hackas...........
2-1
12''5
1-8
6''5
—
0*5
—
0*4
Fögderiet
5-2
196
5-5
194
04
6 3
0*8
5*4
Jemtlands Norra fögderi.
Lit............
0-6
11-4
08
10-8
2-4
0 7
2*8
0''8
Kyrkås...........
—
—
—
—
2*3
—
0*8
Häggenås..........
0''3
8''8
0''2
8-8
—
IT
—
0*9
Föllinge6).........
1 2''4
( 11-9
l i-»
1 17-2
1 1-5
1 o"
1 0*7
( 7
Lax sjö 6)..........
I
1 18''2
1
\ lTo
1
( 2*2
f
\ 2*
Hotagen..........
1-9
24-7
2''7
29''2
2-0
3*3
1*8
3''5
Hammerdal 7)........
( 10''9
) ,
1 15-7
( 0*5
1 ,
I 0*9
1 1-5
■
> 2''2
1 0-8
) 1*0
l
Gåxsjö 7)..........
1
1 6''8
1
1
7-5
1
\ -
1
\ -
Ström...........
9-9
320
10''9
340
50
38
4''6
3*
Alanäs...........
5-2
39-5
5-2
28-5
6-9
0*1
54
Frostviken.........
40
220
101
28''3
5-3
3*9
7*1
Rödön ...........
Tf,
1 9
2''7
2-1
0-1
1*2
1*6
3
Näskott..........
—
1-0
—
1''9
4-9
13*5
5*1
8''
Aspås...........
0''5
6-8
0''7
3 0
0''4
7*3
0*3
As.............
—
2''1
—
1-7
—
—
-
0*5
Fögderiet
1''9
116
2''9
15 i
1*8
2*2
2*1
1*9
Jemtlands Vestra fögderi.
Sunne ...........
—
lo
—
lo
—
0*9
—
1*6
Frösön ...........
—
—
0''4
—
—
4*0
—
7*9
Hallen...........
—
0''5
0''3
0-6
0*5
0*6
0*4
0*4
Marby...........
—
-
—
—
—
—
—
01
Norderön ..........
—
—
—
—
—
—
—
—
Oviken...........
1-7
5-6
2-2
7-4
—
31
—
3 9
Myssjö...........
—
2-6
! —
3-3
—
1*5
—
0*7
Undersåker.........
—
—
i —
1''2
1*7
10*7
3*9
10*4
heters mantal och taxeringsvärde i procent af områdets, åren 1885 och 1895.
97
Bruksegare.
Samtliga sågverks- och bruksegare
Ofriga jordegare.
Mantal.
Taxeringsvärde.
Mantal.
Taxeringsvärde.
Mantal.
Taxeringsvärde.
1885.
1895.
1885.
1895.
1885.
1895.
1885.
1895.
j 1885.
1895.
1885.
■ 1895.
%
%
%
%
%
%
1 *
%
%
1 %
%
%
—
—
—
—
200
66*3
12-5
40-2
80-0
\ 33-7
87-5
59-8
—
—
—
—
31
260
2-7
22'' 5
96-9
74''0
97-3
77-5
—
—
-
—
10''5
69-4
15-8
44-4
89-5
30-6
84-2
55-0
—
—
—
—
—
91
—
13 0
100-0
90-9
100-0
87-0
—
—
—
—
—
—
—
03
1000
100-0
ioo-o
99-7
—
—
—
—
—
11 6
—
108
100-0
88-4
ioo-o
89-2
—
—
—
—
—
15 1
—
17 5
100''0
84-9
100-0
82-5
—
—
2''1
130
1-8
6-9
97''0
87-0
98-2
93-1
—
—
—
—
5r,
25-9
6-3
24-8
94-4
74-1
93 7
75-2
—
—
_
3-0
12 1
3-6
11-6
970
87-9
96-4
88-4
—
—
—
—
—
2-3
—
0-8
100-0
97-7
ioo-o
99-2
—
—
—
—
0''3
9-9
02
9-7
99''7
901
99-8
90-3
—
—
—
_
| 119
1 c
| 17-2
I
I 88-1
)
| 82''8
30
2-2
} 9(i l
)
1 97-8
—
—
—
—
1
| 20-4
1
l 14-2
1
| 79 0
1
\ 85-8
—
—
-
-
3-9
28-0
4-5
32-7
96-J
72-0
95-6
67-3
—
—
- 1
—
1 ,
1 114
1 ,
I 16-6
|
( 88-6
I
1 83-4
23
<[
)
3-2
> 97-7
i 96 8
—
—
- j
—
1
| 6''»
1
\
7-5
1
1 93-2
1
| 92-5 1
—
—
—
—
14 9
35-8
15-6
37-2
85-1
64-2
84-5
62-8
—
—
—
12 1
39-6
10-6
28-7
87-9
60''4
89-4
71-3
-
—
—
—
93
25-9
17-2
31-5
90-7
74 1
82-8
88'' 6
—
—
—
—
1-7
31
4-3
5*4
98-3
96-9
95-7
94(1
—
04
0''3
49
14-5
Ö-5
10-7
95 J
85-5
94-5
89-3
—
—
—
0-9
14 1
lo
7-6
99-1
85-9
99-0
92-4
—
—
—
—
—
2-1
—
2-2
100-0
97-9
1000
97-8
—
0II
(hi
3 7
13 8
5o
17-0
96-3
86-2
95-o
83o
_
—
_
_
_
19
_ 1
2-6
lOOo
98-1
ioo-o
97-4
—
—
—
—
—
4o
0-4
7-9
100-0
96-0
99-6
92-1 ''
—
—
—
—
0 5
ii
07
lo
995
98-9
99-3
990
—
—
—
—
—
—
—
o-l
lOO-o
1000
ioo-o
99-9
—
-
—
—
—
—
—
—
ioo-o !
lOO-o
ioo-o
lOOo
—
—
—
—
1-7
8-7
2-2
11-3
98-3
91-3
97-8
88-7
—
—
—
—
—
4*1
—
40
100-0
95-9
lOOo
96o
-
—
lo
—
1-7
10-7
4-9
ilo
98-3
89-3 |
95-1
88-4
7
98 Tab. 2. (Forts.) Till sågverksaktiebolag m. fl. hörande jordbruksfastig
-
Sågverksaktiebolag.
Andra sågverksegare.
Län, fögderi och socken.
Mantal.
Taxeringsvärde.
Mantal.
Taxeringsvärde.
1885.
1895.
1885.
1895.
1885.
1895.
1885.
1895.
%
%
%
%
%
%
%
%
Mörsill...........
—
4-7
—
3-9
—
— j
—
—
Are............
—
16-2
— |
13-9
2''C
2-2
3-1
2-2
Kall............
2-0
43-8
1''4
4T8
5-6
—
Ö’6
Offerdal..........
0''4
5''4
0-1 i
3-3
02
7-2
0-4
6-2
Alsen...........
—
4-6
_
3-4
—
0-7
—
1-6
Mattmar..........
—
—
—
—
—
1-1
Tl
Tö
Fögderiet
0-4
6-5
0-4
6''2
0-4
3-1
0-5
3 7
Jemtlands Södra fögderi.
Berg8)...........
l 5i
1 10-5
! 7-7
1 15-6
* —
—
—
—
Asarne 8)..........
1
i 21-8
\ 30''5
—
—
—
—
Klöfsjö...........
0''8
16-6
07
23-7
0-8
—
07
—
Rutan...........
7-6
32-4
60
32-5
—
0-7
—
0-9
Sveg............
18-8
430
17 6
44-0
—
—
—
—
Linsell...........
20-3
41 0
19 5
42-fi
—
-
—
Elf ro s...........
19 1
33-2
12''1
35-2
—
-
—
Lillherdal..........
55-6
67-4
55-9
65-6
—
—
Ytter-Hogdal........
10-4
47-8
24-2
38-9
—
—
—
1 Öfver-Hogdal........
12-1
211
11''8
22-1
-
—
~
Hede 9)...........
1 12-9
J 37 9
] 14 5
i r
~
—
Storsjö 9)..........
1
( 531
1
( 44-5
—
—
—
Vemdalen..........
4-7
90
4-2
9-3
—
Ti
—
1-8
Tennas (med Linsnedal). . . .
0''2
3-9
0-6
7-4
—
2-6
—
2-0
Fögderiet
14 5
318
17-1
344
Oo
0''3
0o
0-2
Jemtlands län
4-5
15o
5-7
18-0
07
8-1
0-9
3 l
E) Vosterbotteus län.
Umeå fögderi.
Nordmaling.........
0-4
18-5
04
12-2
1-8
0-1
1-4
02
Bjurholm..........
8-7
26-5
8''4
29-3
4''2
0-2
6''2
07
Umeå...........
0''5
7-1
0-6
4-8
07
0-4
TO
0''3
Vännäs.......... .
—
0-1
0-1
Öl
Öl
—
Säfvar...........
0''9
9-0
0''8
11-8
6-9
02
70
02
Degerfors..........
7-5
13-9
6-6
17-7
6*1
11
14ö
1
2-8
Bygdeå ...........
—
Öl
—
0-2
ii
12-0
1-4
13-6
Fögderiet
1''7
9-4
2-3
10 l
2-2
1 7
4-4
2-2
heters mantal och taxeringsvärde i procent af områdets, åren 1885 och 1895.
99
Bruksägare.
Samtliga sågverks- och bruksegare.
Öfriga jordegare.
Mantal.
Taxeringsvärde.
Mantal.
Taxeringsvärde.
Mantal.
Taxeringsvärde.
1885.
1895.
j 1885.
1895.
1885.
i 1895.
1885.
1895.
1885.
1895.
1885.
1895.
%
%
%
%
%
%
%
%
%
%
%
%
20
—
20
—
2-0
4 7
2''0
3''9
98''0
95-3
980
961
12
—
2*6
—
3''8
18-4
5''7
161
96''2
81-6
94-3
83-9
40 0
-
| 32-4
—
420
49-4
33-8
48''4
580
50''6
66-2
51''6
2*7
—
1-6
—
3*3
12-6
2-1
9''fi
96''7
87-4
97-9
90''5
18
—
0-3
—
1-8
5-3
0''3
4-9
982
94-7
99-7
951
—
—
—
—
—
11
ll
1*6
1000
98-9
98-9
98''5
32
—
27
—
4-o
9-6
3-6
9''9
96o
904
964
90''1
_
|
1 10-5
1 „
f 15''6
|
[ 89-5
|
( 84-4
> Öl
1
7-7
> 94''9
\ 92-3
i
—
—
1 — 1
—
1
l 21-8
1
( 30''5
1
1 78-2
1
| 69-5
- |
—
- ‘
—
1-6
16fi
14
23''7
98''4
83''4
98-fi
76-3
— |
—
—
—
7-6
331
60
33-4
92''4
66’9
940
66''fi
—
—
—
—
18 8
430
17''6
44 0
81-2
57-0
82-4
56''0
-
—
—
203
41-0
19-5
42''6
79''7
590
80-5
57-4
—
—
19 l
33-2
121
35-2
80''9
66''8
87-9
64-8
- 1
—
—
—
55''8
67-4
55''9
65''!)
44'' 4
32''6
44 i
34''5
—
--
—
—
104
17*8
24''2
38''9
89''ti
52-2
75-8
611
— 1
_
-
121
21 1
118
221
87''9
78-9
88-2
77-9
_
_
_ ;
_
I
I 37-9
|
1 37''9
)
1 621
1
1 62''1
} 12-9
{ „
} 14''5
^ 87''1
<
> 85''6
— 1
—
—
—
1
I 53 ''1
1
1 44-5
1
1 46''9
1
) 55-5
—
—
—
—
4-7
10 1
4-2
10''6
95''3
89-9
95''8
89-4
36t> 1
—
28-9
—
36''8
6-4
29-4
9-4
63 *2
93 6
70-6
90-6
2-8 1
—
2-1 !
—
17-3
32 1
19 2
34''O
ao
67-9
80-8
65 1
1 6 i
—
1-1
—
6-8
18 7
7-7
211
93 2
81-3
92-3
78-9
15*7
Bo
17 it
1.8-6
11''3
12 4
82''1
81-4
88''7
87''ti
4-7 j
tv4
—
17-6
28''7
21''0
30''0
82-4
73''3
79o
70''o
6''2
— 1
3-1
-
7-4
7-5
4-7
5''1
92-6
92-5
95-3
94-9
— 1
—
—
Öl
Öl
Öl
Öl
99''9
99-9
99-9
99-9
3 0 |
—
2''8
-
10-8
9''2
10''6
11-6
89-2
90''8
89-4
88''5
- 1
—
—
13fi
15-0 1
21 1
20''5
86-4
85''0
78''9
79''5
9-8
Ilo
10 9
12-1 1
12-9
13-8
89l
87-9
87''1
86-2
6-3
— i
4 7
10 2
Ilo !
11 4
12.1
89-8
88-9
88-6
87-7
JOO Taft. 2. (Forts.) Till sågverksaktiebolag m. fl. hörande jordbruksfastig
-
Sågverksak tiebolag.
Andra sågverksegare.
Län, fögderi och socken.
Mantal.
Taxeringsvärde.
Mantal.
Taxeringsvärde.
1885.
1895.
1885.
1895.
1885.
1895.
1885.
1895.
Skellefteå fögderi.
%
%
%
%
%
%
%
%
Burträsk..........
1-4
ll
41
3-7
2-9
2''7
0 7
60
Skellefteå..........
06
0-5
0''6
0''7
0-8
1''1
0''9
0''9
Byske ...........
2-1
2-1
1*5
2-5
1''6
0''9
1''4
0''8
Jörn............
2-h
Bl
12
2-3
3*7
5''3
2''2
3-3
Nors jo...........
—
0-5
—
0''6
1''9
30
2l
2-9
Lö fånger..........
—
i _
—
—
—
—
—
Nvsätra...........
—
0-9
-
1''5
—
Öl
—
Öl
Fögderiet
OS
14
0 7
1''6
1''3
2-2
1''3
2-o
Lappmarksfögderiet.
Lycksele..........
0''9
17-3
0''7
19''2
8''7
0''H
8''1
1 3
Stensele..........
—
46
-
6''6
—
0''3
—
02
Sorsele...........
—
3 2
—
2-8
31
1''5
3-3
1''5
Asele...........
17-3
44-7
17-1
48-7
2''5
11
2-5
1''9
Fredrika..........
8''9
25-3
22''0
32''0
13''3
14-7
1-9
10''5
Örträsk ..........
6''8
! 24-9
191
36-0
—
—
—
—
Vilhelmina.........
2-6
12 1
3*fi
16''4
1''9
4-7
4''3
3-9
Dorotea..........
13 5
51-4
15-5
63''9
19 7
G 4
18''2
7-3
Fögderiet
5-5
23 9
8-7
32o
6''2
2''8
5-7
2-9
Vesterbottens län
2-3
107
2-9
12-3
2''8
2-2
34
2-3
F) Norrbottens län.
Piteå fögderi.
Piteå............
13-8
14-0
10-3
9-2
2-8
Oo
1''9
oo
Elfsby...........
24-4
25''4
10''9
It; 9
1''4
0''3
1-6
11
Arvidsiaur.........
3-7
9-6
3''7
17«
1''4
2''6
lo
51
Arjepluog..........
0-6
6*1
0''7
6l
1''3
3''7
1''7
94
Fögderiet
138
14 4
9 7
12 j
2''3
0''8
1''8
2o
Luleå fögderi.
Neder-Luleå.........
11
0''4
0''6
0''2
—
—
—
o-o
Öfver-Luleå10).......
1 42 i
1
9''7
!
f 52
l 38-1
| 0''5
I 8-2
j 0''3
1 21
Edefors10).........
1
1 72-3 j
1
1
1 -
Jockinock..........
18-9
48''9
33''6
10-2
—
—
—
Fögderiet
28-8
28-5
139
8''9
0 2
2-u
Öl
0 5
heters mantal och taxeringsvärde i procent af områdets, åren 1885 och 1895. 101
Bruksägare.
Samtliga
sågverk
s- och bruksegare.
Öfriga jordegare.
Mantal.
Taxeringsvärde.
Mantal.
Taxeringsvärde.
Mantal.
Taxeringsvärde.
1885.
1895.
1885.
1895.
1885.
1895.
1885.
1895.
1885.
ce
CD
er»
1885.
1895.
%
%
%
%
%
%
%
%
*
%
%
%
_
_
__
_
4-3
38
108
9-7
95-7
96-2
89-2
90-3
—
—
—
—
1 4
16
1’5
1-6
98-6
98-4
98-5
98-4 I
—
—
—
—
3-7
30
2-9
33
96 3
97-0
971
96-7
—
—
—
—
6''5
8-4
3-4
5''6
935
91-6
96f.
94-4
—
—
—
—
1-9
3-5
24
35
98-1
965
97-9
96-5
—
—
—
—
—
—
— i
—
1000
100-0
lOOO
100-0
—
—
—
—
—
lo
— i
1-6
1000
990
1000
98-4
—
—
—
—
2-1
3-6
2-o
3-6
97-9
96-4
98-0
96-4
96
17 9
8-h
20‘5
90-4
82-1
91--2
79-&
—
—
—
4''9
—
68
100-0
951
1000
93-2
—
—
—
—
3-1
4-7
3-3
4-3
96-9
95-3
96-7
95-7
—
—
—
—
198
458
19-6
50-6
80-2
54-2
80-4
49-4
—
—
—
—
22-2
40-0
23-9
42-6
77-8
60''o
76-1
57-5
—
—
—
—
6''8
249
19 1
36o
93-2
75-1
80-9
64o
—
—
—
—
45
16’8
7-9
20-3
95-5
83-2
921
79-7
—
—
—
—
83’2
57-8
33-7
71 2
66''8
42-2
66 3
28 h
_ ; —
—
117
26 7
144
34 o
88-3
73-3
85-6
65 1
2-4
—
1-9
7-5
12-9
8-2
141>
92r.
87-1
91 8
85-4
16*6
140
12''2
9-2
83-4
86-0
87-8
908
—
—
—
25''K
25-7
12-5
180
74-2
74-3
87''5
82-0
—
—
—
—
5l
12-2
4-7
22-7
94-9
87-8
953
77-3
—
—
—
—
1-8
9-8
2-4
15-5
982
902
97-6
84f>
—
—
—
—
16 i
15 2
Ilo
14 l
88-9
K4-x
88-5
85-o
0''5
OS
in
0‘4
12
0-2
98-4
99-6
! 98-8
99-8
—
-
—
—
| 42 6
1 17-9
t 22.7
1
1 ™
1 57-4
| 82-4
| 27-7
1 77-3
| 92-7
) 61-9
—
—
—
| 72-3
| 381
1
1
—
—
48-9
48 9
33 0
102
511
51
66''4
89-k
0 >
—
02j
29 2
30:.
14 2
94
70 8
69 s
85-8
90 o
102 Tab. 2. (Forts.) Till sågverksaktiebolag m. fl. hörande jordhruksfastig
-
Sågverksak tiebolag.
Andra sågverksegare.
Län, fögderi och socken.
Mantal.
Taxeringsvärde.
Mantal.
Taxerin
gsvärde.
1885.
i—i
ce
CD
Öl
1885.
1895.
1885.
1895.
1885.
1895.
Kalix fögderi.
%
%
%
%
%
%
%
%
Råneå...........
321
27-7
22-3
12-8
9l
6*6
4l
3o
Neder-Kalix.........
21
8-7
1-8
Öl
22-0
3-6
14-6
52
Öfver-Kalix.........
20-fi
253
16-2
18-8
3-9
0’3
4-7
2-2
Gellivare..........
44''G
35-8
29 (i
271
0-7
04
0-8
0-6
Fögderiet
23-1;
24.‘i
15 i
134
105
34
7-4
32
Torneå fögderi.
Neder-Torneå........
1-5
—
0-8
—
—
09
—
28-5
Karl Gustaf.........
—
—
—
—
—
—
—
—
Hietaniemi.........
11
1-4
0-6
0-6
—
—
—
—
Öfver-Torneå........
3-3
—
26
—
00
4-7
Öl
7-3
Korpilombolo........
8-3
18-3
11 5
21-3
—
__
—
—
Tärendö ..........
0-8
5-6
4-fi
9-0
—
—
_
_
Pajala...........
1-6
1-6
10
2-4
—
—
—
Juckasjärvi.........
3-4
2-2
1-1
1-7
—
—
—
Enontekis..........
—
—
—
—
—
—
—
Fögderiet
2-2
2-ii
2-o
2-7
—
0-8
Oo
4-9
Norrbottens Jän
18-o
18-9
112
9-4
3 5
1-9
2-2
2m
G) Dalarne och Norr-
land.......
Bl
11-3
5’9
12 7
1 7
1-8
1-6
1-9
Anmärkningar
Se motsvarande anmärkningar till tab. 1.
O 0 % = mindre än 0''05 %.
heters mantal och taxeringsvärde i procent af områdets, åren 1885 och 1895. 108
Bruksegare.
Samtliga
sågverks- och bruksegare.
Öfriga jordegare.
Mantal.
Taxerin
gsvärde.
Mantal.
Taxeringsvärde.
Mantal.
Taxeringsvärde.
1885.
1895.
1885.
1895.
1885.
1895.
1885.
1895.
1885.
1895.
1885.
1895.
%
%
%
%
%
>
%
%
%
%
%
%
|
—
—
—
—
41-2
34-8
264
15-8
58-8
fiö''7
73o
84-2
—
—
—
—
24 l
123
16''4
103
75-9
87''7
83''6
89-7
—
—
—
—
24''5 j
25''6
209
210
75-5
74''4
791
79''0
—
04
—
54
45-3
3B''6
30-4
33l
54-7
63''4
69''0
66-9
—
Öl
_
0''9
34 l
27-8
22-5
17 5
05''9
72-2
77''5
82-5
_
1 5
09
08
OC
er
ce
Cr>
39l
99-2
71-5
—
—
—
—
—
—
—
100''0
lOOo
10O0
100''o
—
—
—
ii
1-4
Öb
Oo
98''9
98-6
99-4
99''4
—
—
—
3-3
4-7
2-7
7-3
96-7
95-3
97''3
92''7
—
—
—
—
8-3
18-3
11-5
21-3
91-7
81-7
88-5
78-7
—
—
—
08
56
4-6
90
99 2
94-4
95''4
91o
0-4
0 2
08
30
1-9
1-8
1-8
5-4
98''1
98''2
98''2
94o
—
_
02
34
2 2
11
1-9
96o
97''8
98''9
98l
—
—
_
— ;
—
—
—
100''0
100-0
1000
100-0
Öl
Oo
Öl
Ok
2-3 1
3 7
2-1
8-4
97-7
903
97-9
916
Öl
Oo
Oi
03
21 fi
20 k
13''5
118
78-4
792
806
88-2
6 5
5i
!
84
5-9
14-3
18 2
159
20 5
85''7
81-8
84i
79t,
till t a b. 2.
