# ID: svediakorp-gov111902
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Tvåkammarriksdagen: utredningar
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1895
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: tvåkammarriksdagen, investigations
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 60,655
# sentences: 2,052
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


K0NGI, MAJ:TS OCH RIKETS KOMMERSKOLLEGII
OCH
KONGL. GENERALTULLSTYRELSENS
GEMENSAMMA UNDERDÅNIGA UTLÅTANDE
AF DEN 28 DECEMBER 1894
ANGÅENDE SVERIGES OCH NORGES ÖMSESIDIGA HANDELS- OCH SJÖFARTSFÖRHÅLLANDEN
ÄFVENSOM
KONGL. LANDTBRUKSSTYRELSENS
UNDERDÅNIGA UTLÅTANDE
AF DEN 21 DECEMBER 1894
ANGÅENDE YISSA DELAR AP SAMMA ÄMNE.
STOCKHOLM
K. L. BECKMANS BOKTBYCKER1
1895.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING.
Sid.
Kommerskollegii och Generaltullstyrelsens gemensamma utlåtande .................................... 1-
Utdrag af protokollet, hållet vid embetsverkens gemensamma sammanträde den 28 December
1894, innefattande vissa i ärendet afgifna reservationer ............................................. 62.
Yttrande af Professor C. A. Lindqvist .................................................................;.........
Statistiska tabeller:
Nio 1. Uppgift & värdet af Sveriges införsel från och utförsel till Norge under åren
1874—1893 ............................................''•............................................. 82.
N:o 2. Från Norge införda varor under åren 1890—1893.......................................... 84.
N:o 3. Sveriges utförsel till Norge enligt svensk statistik under åren 1890—1893 ...... 94.
N:o 4. Sveriges utförsel till Norge enligt norsk statistik under åren 1890—1893 ......... 100.
N:o 5. Uppgift å tullpligtiga varor, som från Norge tullfritt införts till Sverige under
åren 1890—1893, jemte för samma varor beräknad tull........................... 120.
N:o 6. Uppgift å de förnämsta artiklar, som under åren 1890—1893 varit föremål för
varuutbyte mellan Sverige och Norge (jemförande statistik)..................... 140.
N:o 7. Uppgift å i tulljournalerna ej upptagna varor, som under åren 1890—1893
från Norge inkommit till gränstrakterna och, på grund af §§ 3, 4 och 9
Mellanrikslagen, tullfritt utlemnats, jemte för samma varor beräknade
tullafgifter .......................................................................................... ISO.
Landtbruksstyrelsens utlåtande .......................................................................................
Sedan Riksdagen i underdånig skrifvelse den 13 april 1894 anhållit,
att Eders Kongl. Maj:t täcktes låta verkställa utredning angående beskaffenheten
och omfattningen af åtskilliga öfverklagade olägenheter i
2
afseende å Sveriges och Norges ömsesidiga handels- och sjöfartsförhållanden
samt derefter för Riksdagen framlägga resultaten af den verkstälda
utredningen och göra den framställning i ämnet, som af omständigheterna
påkallades,
har Eders Kongl. Maj:t i nådigt bref till kommerskollegium och
generaltullstyrelsen den 14 juni 1894, med öfverlemnande af utdrag af
det i ärendet förda statsrådsprotokoll, anbefalt embetsverken ej mindre
att gemensamt och i förening med, hvad angår jordbrukets intressen,
landtbruksstyrelsen samt, beträffande den fråga, som afsågcs i chefens
för civildepartementet i ofvanberörda statsrådsprotokoll omförmälda
yttrande, äfven den veterinär, som hade att såsom ledamot hos medicinalstyrelsen
handlägga och föredraga veterinärärenden, verkställa den
i Riksdagens skrifvelse samt af chefen för civildepartementet åsyftade
utredning, dervid näringsidkare och andra, som kunde vara af "saken
intresserade, borde beredas tillfälle att yttra sig, än äfven att derefter
till Eders Kongl. Maj:t inkomma med berörda utredning jemte det yttrande
och förslag, hvartill omständigheterna kunde föranleda.
Efter det i anledning häraf kommerskollegium i cirkulärskrifvelse
den 1 sistlidne augusti anmodat Eders Kongl. Maj:ts samtlige befallningshafvande
att dels lemna sådana föreningar af näringsidkare, som i 13 § af
nådiga förordningen angående utvidgad näringsfrihet den 18 juni 1864 funnes
omförmälta, äfvensom enskilda näringsidkare, hvaribland särskild!,
hvad anginge jordbrukets och kreaturshandelns intressen, jordbrukare och
kreatursexportörer samt andra, hvilka kunde vara af saken intresserade,
tillfälle att i ämnet sig yttra, dels ock infordra yttranden i berörda afseende
från handels- och sjöfartsnämnderna inom befallningshafvandenas
respektiva styrelseområden samt med dessa yttranden jemte det utlåtande,
hvartill befallningshafvanden för egen del kunde finna anledning,
till kollegium inkomma, så hafva svarsskrifvelser inkommit från samtlige
befallningshafvandena, dervid från följande insändts yttranden af
nedannämnda myndigheter, föreningar och korporationer samt enskilde,
nemligen:
från öfverstäthållareembetet: Stockholms handels- och sjöfartsnämnd,
Stockholms fabriksförenings fullmägtige, Stockholms stads handtverksförening,
Bultfabriksaktiebolaget i Stockholm, Stockholms benmjölsfabriksaktiebolag,
Stockholms norra jästaktiebolag jemte åtskillige andra
jästfabrikanter i Sverige, samt Rob. Almström, Victor Bille jemte 26
andra enskilda personer i Stockholm;
från Eders Kongl. Maj ds befallningshafvande i Stockholms län:
handels- och sjöfartsnämnden i Södertelje;
3
från Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Upsala län: Upsala
fabriks- och handtverksförening, Upsala handelsförening, Henrik Gahns
aseptin-am}''kos-aktiebolag, Upsala ångqvarns aktiebolag, magistraten och
stadsfullmägtige i Enköping, kronofogdarne i Mellersta och Olands
fögderi, kommunalnämnden i Kalmar socken, kommunalstämmorna i
Bro och Lossa samt Ytter-Grans församlingar äfvensom af en enskild
jordbrukare;
från Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Södermanlands län:
handels- och sjöfartsnämnden i Nyköping, Eskilstuna fabriksförening
samt en enskild jordbrukare:
från Eders Kongl. May.ts befallningshafvande i Östergötlands län:
handels- och sjöfartsnämnden i Norrköping samt ledamoten af JRiksdagens
Första Kammare, bruksegaren C. P. af Burén och disponenten
för Boxholms aktiebolag W. Wettergren;
från Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Jönköpings län: handels-
och sjöfartsnämnden i Jönköping samt disponenten för Husqvarna
vapenfabriksaktiebolag VV. Tham;
från Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Kronobergs län: Räppe
stärkelsefabriksaktiebolag;
från Eders Kongl. May.ts befallningshafvande i Kalmar län: handelsoch
sjöfartsnämnderna i Kalmar, Vestervik och Oscarshamn;
från Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Gotlands län: handelsoch
sjöfartsnämnden i Visby;
från Eders Kongl. May.ts befallningshafvande i Blekinge län: handelsoch
sjöfartsnämnderna i Karlskrona och Karlshamn, Karlskrona lampfabrik,
Karlskrona nya galvaniseringsfabrik, Kockums jernverksaktiebolag,
Svenska stålpressningsaktiebolaget Olofström, kronolänsmannen
A. Frisell, ordförandena i Fridlefstads, Sillhöfda och Eringsboda socknars
kommunalnämnder jemte några enskilde jordbrukare i sistnämnda
socken samt länsveterinären i Blekinge län;
från Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Kristianstads län:
kommunalstämmorna i Andrarums, Räflunda, Torekows, Rörum, Vestra
Karups och Hjernarps socknar samt ordförandena i Valleberga, Stoby,
Hörups, Hagestads och Ullstorps socknars kommunalnämnder jemte
några enskilde jordbrukare i sistnämnda socken;
från Eders Kongl. Ma.j:ts befallningshafvande i Malmöhus län: handelsoch
sjöfartsnämnderna i Malmö, Landskrona, Helsingborg, Ystad och
Trelleborg, Malmö industriförening, fabrikören af kemiskt tekniska proparater
M. Zadig i Malmö, Göteborgs ångbageriaktiebolag, skånska
margarinfabriken, Gripens margarinfabrik, handelsföreningen i Lands
-
4
krona, Svenska bindgarnfabrikens aktiebolag i Lund samt ett sextiotal
enskilde landtmän i Vollsjö och Gudmundtorp med omnejd;
från Eders Kongl. Maj ds befallningshafvande i Hallands län: handelsoch
sjöfartsnämnden i Halmstad;
från Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Göteborgs och Bohuslän:
magistraterna i Göteborg, Uddevalla, Strömstad, Kongelf och Marstrand,
handels- och sjöfartsnämnderna i Göteborg och Uddevalla, kronofogdarne
i Göteborgs, Sunnervikens, Inlands, Orousts och Tjörns samt
Norrvikens fögderier, ordföranden i Säfve sockens kommunalstämma,
ordförandena i Lurs sockens kommunalstämma och kommunalnämnd
jemte några enskilde hemmansegare i samma socken, Jepsens med flera
paraply- och parasollfabriker, Mölnlycke manufakturaktiebolag samt W.
L- Smith & C:o och W. T. Lundgren, båda industriidkare i Strömstad;
från Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Elfsborgs län: disponenten
för Venersborgs margarinfabrik, Vargöns aktiebolag samt två
enskilda personer;
från Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Skaraborgs län: Mariestads
handtverks- och industriförening, Skara handelsförening, samt
fyra enskilda personer;
från Eders Kongl. Maj ds befallningshafvande i Vermlands län:
handelsföreningen i Filipstad, Nysunda sockens kommunalstämma samt
några enskilda personer;
från Eders Kongl. Maj ds befallningshafvande i Örebro län: Örebro
enskilda handelsförening, Örebro fabriks- och handtverksförening, handelsföreningarna
i Lindesberg och Nya Kopparberg, bruksegaren Nils Sundin
å Alqvettern, nämndemannen Anders Olsson, aktiebolaget Bångbro
jernverk samt bruksegaren A. W. Molin å Skyllberg;
från Eders Kongl. Maj ds befallningshafvande i Vestmanlands län:
Arboga margarinfabrik;
från Eders Kongl. Maj ds befallningshafvande i Kopparbergs län:
ordföranden i Lima sockens kommunalnämnd;
från Eders Kongl. Maj ds befallningshafvande i Gefleborgs län: handelsoch
sjöfartsnämnderna i Hudiksvall och Söderhamn, Gefle köpmannaförenings
styrelse och fabriksföreningen i Gefle samt fyra enskilde jordbrukare
i Arbrå socken;
från Eders Kongl. Maj ds befallningshafvande i Vester norrlands län:
handels- och sjöfartsnämnderna i Hernösand, Sundsvall och Örnsköldsvik,
handelsföreningen i Hernösand samt Hernösands fabriks- och handtverksförening;
-
5
från Eders Kongl. Maj ds befallningshafvande i Vesterbottens län:
handels- och sjöfartsnämnderna i Umeå och Skellefteå: samt
från Eders Kongl. Maj ds befallningshafvande i Norrbottens län:
handels- och sjöfartsnämnderna i Piteå och Luleå; hvarjemte omedelbart
till kollegium inkommit yttrande af Helsingborgs margarinaktiebolag.
Egna utlåtanden i ämnet hafva afgifvits af öfverståthållareembetet
och Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Upsala, Södermanlands,
Jönköpings, Kronobergs, Kristianstads, Hallands, Göteborgs- och Bohus,
Elfsborgs, Skaraborgs, Örebro, Jemtlands och Vesterbottens län.
Härjemte hafva dels, på anmodan af generaltullstyrelsen, yttranden
till denna myndighet inkommit från tullkamrarne i Charlottenberg,
Mon, Östersund, Karlstad och Strömstad, bevakningskontrollören i Karlstads
tullkammaredistrikt, gränsridarne vid Kåfve, Helle, Vassbottens,
Svinesunds och Krokstrands stationer, Funäsdalens tullinspektion samt
tulldirektören i Göteborg, hvarförutom till generaltullstyrelsen inkommit
ett yttrande af eu handelsföreståndare i Charlottenberg, dels hafva,
efter infordrande af landtbruksstyrelsen från hushållningssällskapen i
riket af yttranden för så vidt förevarande fråga berörde jordbrukets
intressen, sådana yttranden till styrelsen inkommit från samtliga hushållningssällskap
eller deras förvaltningsutskott med undantag af hushållningssällskapen
i Gotlands, Malmöhus, Vesterbottens och Norrbottens
län.
Vidare har under det ärendet varit beroende på handläggning hos
embetsverken Eders Kongl. Maj:t behagat låta till embetsverken öfverlemna,
för att tagas i öfvervägande vid verkställandet af ifrågavarande
utredning,
dels en till Riksdagens justitieombudsman ingifven skrift af Charlottenbergs
aktiebolag och Skyllbergs bruks aktiebolag, deri bolagen
anhållit om justitieombudsmannens medverkan dertill, att, då svenska
press-spikfabrikanter måste erlägga tull för i Norge faliet smidesskrot af
utländskt jern, det ej heller måtte tillåtas de norske fabrikanterna att
till Sverige införa press-spik, tillverkad af nyssnämnda skrotjern; öfver
hvilken framställning, sedan densamma blifvit af justitieombudsmannen,
med tillkännagifvande att lian funnit skriften icke föranleda till någon
åtgärd från hans sida, till Eders Kongl. Maj:t öfverlemnad till det afseende
Eders Kongl. Maj:t kunde finna skäligt derå fästa, generaltullstyrelsen,
efter nådig remiss, afgifvit underdånigt utlåtande;
dels en till chefen för finansdepartementet af Alf. Larsson för Helsingborgs
margarinaktiebolag ingifven skrift, deri denne, med åberopande
af bestämmelsen i gällande förordning angående Sveriges och
6
Norges ömsesidiga handels- och sjöfartsförhållanden att från regeln att
en vara, som tillverkats, helt eller delvis, af utländska i någotdera riket
tullpligtiga ämnen och hvarå det nedlagda arbetet kunde hänföras till
hvad med husflit, handtverk eller fabriksverksamhet allmänneligen förstodes,
finge räknas till svensk eller norsk tillverkning, hvilken vid införsel
från det ena till det andra riket åtnjöte tullfrihet, undantag gjordes
för den händelse bearbetningen endast bestode i vissa uppräknade
slag och bland dem blandning, anhållit, att då i Norge af till största
delen utländska, i Norge tullpligtiga ämnen tillverkad margarin, ehuru
den vore en produkt, som åstadkommits genom blandning af dess ingredienser
och efter sin beredning fortfarande utgjorde en blandning, i
hvilken ingredienserna icke på något sätt reagerat på hvarandra och
derför ej heller genom blandningen undergått någon som helst kemisk
förändring, till Sverige tullfritt infördes, åtgärder måtte vidtagas till
förhindrande för framtiden af tullfri införsel från Norge af margarin;
öfver hvilken framställning generaltullstyrelsen afgifvit infordradt underdånigt
utlåtande, hvarefter sökanden fått inkomma med påminnelser;
dels ock en till Eders Kongl. Maj:t ingifven skrift, deri Torsebro
krut- och stubinfabriksaktiebolag, Gyttorps sprängämnesaktiebolag och
Ramsbergs krutbruks aktiebolag, med framhållande hurusom afsättningen
af bolagens krutfabrikat under de senare åren i hög grad minskats
till följd af öfverväldigande konkurrens från norske krutfabrikanter,
hvilka, under skydd af den så kallade mellanrikslagen, kunnat till lågt
pris utbjuda sin vara, gjort underdånig framställning om, bland annat,
hvarom här icke är fråga, utfärdande af bestämmelser derom att utländskt
krut icke finge i riket införas eller att tull skulle utgöras vid
införsel af norskt krut.
Af innehållet af nu omförmälta handlingar, hvilka samtliga här bifogas,
inhemtas hufvudsakligen följande:
I det långt öfvervägande största antalet af de afgifna yttrandena
har påkallats revision af nådiga förordningen angående Sveriges och
Norges ömsesidiga handels- och sjöfartsförhållanden den 30 maj 1890
eller den så kallade mellanrikslagen, i sammanhang hvarmed af åtskilliga
påyrkats uppsägning af lagen i ändamål att derigenom en blifvande
revision måtte kunna så mycket lättare åstadkommas.
Sådan uppsägning förordas af: Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande
i Jönköpings län, handels- och sjöfartsnämnderna i Jönköping,
Halmstad och Helsingborg, stadsfullmägtige i Enköping, kronofogden i
Norrvikens fögderi, Stockholms fabriksförenings fullmägtiges flertal,
Stockholms stads handtverksförening, kommunalstämman i Njurarps soc
-
7
ken, Bultfabriksaktiebolaget i Stockholm, Mölnlycke manufakturaktiebolag'',
Rob, Almström m. fl. i Stockholm, W. Tliarn å Husqvarna samt några
enskilde jordbrukare äfvensom af hushållningssällskapen eller deras förvaltningsutskott
i Blekinge, Skaraborgs och Vermlands län, Kalmar läns
södra hushållningssällskap samt Östergötlands läns hushållningssällskaps
förvaltningsutskott, det sistnämnda dock endast för så vidt uppsägning
vore erforderlig för vinnande af revision.
Från några håll, nemligen af handtverks- och industriföreningen i
Mariestad, kronolänsmannen M. Frisell i Möllegården, C. P. af Burén
och W. Wettergren å Boxholm samt några andra enskilda personer,
har ock yrkats upphäfvande af mellanrikslagen och att Norge skulle
i förevarande afseende likställas med andra länder.
Såsom skäl för den påyrkade revisionen hafva framstälts anmärkningar
emot de nu på grund af gällande mellanrikslag bestående förhållandena,
dels af mera allmän beskaffenhet, dels ock speciel, afseende
antingen viss eller vissa delar af författningen eller ock någon viss näringsgren
eller någon särskild varuartikel.
Såsom allmänna anmärkningar har framhållits hufvudsakligen, att,
derigenom att åtskilliga varor draga lägre tull i Norge än i Sverige,
mellanrikslagens bestämmelser beredde norrmännen tillfälle dels att här
i landet försälja vissa varor, deri utländskt material inginge, billigare
än de svenska fabrikanterna af samma slags varor kunde göra, dels ock
att här med fördel afsätta inhemska produkter och ersätta landets eget
behof deraf med utländska sådana, hvilket allt inverkade menligt på de
svenska näringarna och den svenska industrien;
samt att den betydliga import till Sverige från Norge, som under
senare år egt rum, icke motsvarades af ökning i produktionen i Norge
utan hade antagit karakteren af en till Norges fördel utfallande transitohandel
med utländska varor, hvilket förringade verkningarna af det här
i landet gällande skyddssystemet.
Hvad de speciela anmärkningarna angår, så hafva beträffande nedannämnda
delar af mellanrikslagen hufvudsakligen följande anmärkningar
och ändringsförslag framstälts:
§ 1.
I fråga om kreatursförseln har allmänt och särskild!, af jordbruksnäringens
målsmän och idkare klagats öfver att, sedan i anledning af
den i södra Sverige under 1892 förekomna kreaturssjukdom förbud i
8
Norge utfärdats mot införsel dit från Sverige af kreatur, berörda importförbud
kunnat upprätthållas långt efter det nämnda sjukdom upphört.
Genom sagda importförbud hade stora förluster ådragits svenska landtbrukare,
särskildt i Vermlands och Elfsborgs län. Såsom bevis på betydelsen
af eu obehindrad kreatursutförsel till Norge anföres af tullkammaren
i Mon att från den 7 juni 1894, då förbudet upphäfdes, till
september månads utgång utförts till Norge icke mindre än 5,029 stycken
nötkreatur och 1,859 stycken får.
I anledning häraf har framhållits att bestämmelserna i förevarande §
borde ändras så att ingen annan inskränkning i kreatursförseln emellan
de båda länderna kunde ega rum än som betingades af skydd mot kreaturssmitta,
i hvilket afseende af flera hushållningssällskap föreslagits, att
ett af sådan anledning tillkommet importförbud icke skulle få upprätthållas
längre än en viss kortare tid efter det myndigheterna i det land,
der sjukdomen förekomme, förklarat sjukdomen hafva upphört. Hushållningssällskapets
i Göteborgs och Bohus län förvaltningsutskott anser
det böra stadgas, att, derest inom ettdera af rikena smittosam sjukdom
uppträder bland ett visst djurslag, djur af detta slag eller sådana djur,
som kunna af sjukdomen angripas, ej må till det andra riket införas,
utan att det blifvit styrkt, att djuret hvarken kommer från eller under
viss bestämd tid varit i beröring med smittadt område.
Tullkamrarne i Östersund och Strömstad anse, att ett förbud
icke bör afse hela landet, utan endast de delar deraf, der smitta förekommer.
Af gränsposteringarna i Strömstads tullkammaredistrikt framhålles
såsom önskemål en friare handel med lefvande kreatur; för det närvarande
möter utförseln stora svårigheter på grund af stadgandet om besigtning,
hvilket föranleder, att gränsboame nödgas sälja djuren till
norske uppköpare och på grund häraf få lägre betalning än om de kunde
sjelfve försälja dem i Norge.
Mot bestämmelserna i sista punkten af §:ens tredje stycke har af
de svenska margarinfabrikanterna äfvensom af några hushållningssällskap
och äfven andra anmärkts, att dessa bestämmelser visat sig otillfredsställande
i fråga om margarin, då denna vara, ehuru dess tillverkning
är i Sverige underkastad kontroll men icke i Norge, kunnat få
derifrån hit införas. Tullkammaren i Strömstad har i detta afseende
föreslagit, att det borde stadgas, att sådan vara, hvars tillverkning i det
ena landet är underkastad viss kontroll, icke måtte få dit införas från
det andra landet, med mindre den åtföljes af offentlig tjensteman bevis,
9
att den varit underkastad enahanda kontroll i det land, der den tillverkats.
§ 3.
Mot denna § hafva åtskilliga anmärkningar rigtats. De föreslagna
ändringarna afse dels en mera utsträckt användning af skilnadstullar i
fråga om sådana varor, för hvilka på grund af Norges lägre tullsatser
å råämnen och halffabrikat, tillverkningskostnaden ställer sig lägre i
Norge än i Sverige, dels ett närmare bestämmande af sådana, i ettdera
riket verkstälda bearbetningar af utländska tullpligtiga ämnen, som vid
införsel till det andra riket icke naturalisera den färdiga varan; hvarjemte
åtskilliga, mindre omfattande anmärkningar framstälts.
En utsträckt användning af skilnadstullar förordas af:
Stockholms handtverksförening;
Göteborgs handels- och sjöfartsnämnd samt W. Tham å Husqvarna,
som anse sådana böra införas i alla de fall, då tullen å råämnen och
halffabrikat är olika i Sverige och Norge;
Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Jönköpings län;
handels- och sjöfartsnämnden i Jönköping; samt
handels- och sjöfartsnämnden i Ystad.
Närmare bestämda uttalanden om införande af skilnadstullar hafva
framkommit från:
tullkammaren i Charlottenberg, i fråga om sängkläder, broderade
väfnader, fullfärdiga persedlar af beredda pelsverk, kläder af beredda skinn,
ej pelsverk, samt väfnader af bomull, ull och silke;
tulldirektören i Göteborg, i fråga om nubb, trådstift och skostift
samt möjligen träskrufvar (för undvikande åt klagomål framdeles; träskrufvar
tillverkas ännu icke i Norge); samt
tullkammaren i Strömstad, i fråga om alla jernvaror, samt, i den
mån nödigt kan anses, alla andra af utländska ämnen tillverkade artiklar,
om tullsatserna å materialierna äro högre i importlandet än i tillverkningslandet.
I motsatt rigtning uttalar sig tullkammaren i Mon, som föreslår
borttagande af alla skilnadstullar och stadgande, att endast varor, tillverkade
af inhemska eller i det land, dit införseln sker, tullfria ämnen,
böra tullfritt få införas.
Tullkammaren i Charlottenberg föreslår, att varor, tillverkade af
enbart eller delvis utländska ämnen, som äro tullpligtiga i det land, dit
varorna införas, böra draga eu viss af passad procent af i nämnda land
gällande tull.
•2
io
Tullkammaren i Karlstad, som instämmer i hvad tullkammaren i
Charlottenberg i fråga om skilnadstullar anfört samt afstyrker tullkammarens
i Mon förslag, anmärker, att i de fall, då eu sådan bearbetning
som t. ex. målning eller tvinning m. in. hvilken i Sverige medför ökad
tullsats för en vara, blifvit i Norge verkstäld å ett utländskt ämne, det
norska arbetet varder, vid införsel till Sverige af den färdiga varan
beskattadt, hvilket tullkammaren anser icke vara med lagens syfte öfverensstämmande.
I fråga om verkningarna af skilnadstullar yttrar Mölnlycke manufakturaktiebolag,
att genom en utsträcktare användning af sådana tullar
de olägenheter, som för bomulls- och halfylleväfnadsindustrien blifvit en
följd af mellanrikslagen, skulle i någon mån minskas, men ej fullständigt
undgås, då de norska fabrikanterna ändock hafva förmånen af
billigare anläggningskostnad för fabrikerna genom tullfrihet å maskinerier.
Rörande bestämmelserna om de bearbetningar af utländska tullpligtiga
ämnen, som äro af beskaffenhet att medföra naturalisation af en
utaf sådana ämnen tillverkad vara, eller i fråga om hvilka ett motsatt
förhållande eger rum, har anmärkts:
af tullkammaren i Östersund, att förklaring bör gifvas å hvad med
»husflit, handtverk eller fabriksverksamhet» rätteligen bör förstås;
af tullkammaren i Charlottenberg, med hvilken tullkammaren i
Karlstad instämt, att den i punkterna 1—7 af §:en lemnade uppräkning
af mindre väsentliga bearbetningar, som icke medföra en varas naturalisation,
bör fullständigas, så att i densamma upptages flätning och öfverspinning
af band, snören, karkasser och dermed jemförliga varor samt
utkilning och böjning af metallplåtar och dylika plåtars förseende med
hål, äfvensom att 6:te punkten bör på så sätt omarbetas, att af densamma
otvetydigt framgår, att i punkten afses sammansättning af färdiga,
från utlandet importerade delar;
af tullkammaren i Strömstad, att kokning af utländsk linolja, hvarigenom
såpa framställs, bör anses såsom en mindre väsentlig bearbetning
och sålunda framstäld såpa draga tull, samt att, då spik och stift
tillverkas i Norge af utländsk jernplåt eller jerntråd genom klippning
eller afhuggning, denna bearbetning är af så oväsentlig art, att vid
införsel till Sverige den färdiga varan bör draga hd tull och icke, såsom
nu är förhållandet, endast skilnadstull;
af bruksegaren A. W. Molin å Skyllberg, att varor, tillverkade i
Norge af utländska jern- och stålmaterialier, tullfritt införas till Sverige,
ehuru bearbetningen kanske endast bestått deri att en plåt böjts eller
försetts med hål eller naglar; samt
11
af handels- och sjöfartsnämnden i Halmstad, att föreskrift borde
finnas angående förfaringssättet, då båda rikenas tullmyndigheter äro af
olika mening om huruvida en bearbetning är af mindre väsentlig art
eller icke.
Slutligen har tullkammaren i Charlottenberg föreslagit, att i §:en bör
angifvas, huruvida jäst är att hänföra till malttillverkningar, äfvensom
att sista punkten af mom. i), rörande jerntillverkningar af skrot, bör
utgå; samt
tullkammaren i Strömstad anmärkt, att till skada för svensk industri
hit till riket få från Norge tullfritt införas fisknät, bundna eller
väfda i Norge af utländskt bomullsgarn, lampor, i hvilka ingå beståndsdelar
af utländskt ursprung, i Norge tillverkade hattar med utländska
band, foder och svettremmar samt tomlådor och tomfat, i hvilka ingå
spik eller jernband af utländsk tillverkning, äfvensom att det, enligt
tullkammarens åsigt, är olämpligt att norsk spanmäl får landvägen införas
tullfritt och sjövägen mot half tullafgift; hvarjemte tullkammaren
hemstält att bröd, bakadt af norsk spanmäl, bör draga hel tull i Sverige.
§ 4.
Från åtskilliga håll har anmärkts, att det i §:en lemnade medgifvandet
i stor utsträckning missbrukas till tullfri införsel af varor i handelsafsigt.
I fråga härom yttras, bland annat,
af* bevakningskontrollören i Karlstads tullkammaredistrikt och J.
Magnusson i Granbäckstorp, att svenska landtkandlande å norskt område
hafva magasin och upplagsplatser, från hvilka svenska kunder,
sedan köp afslutats i handel slokalen å svenska sidan om gränsen, afhemta
de köpta varorna och tullfritt införa dem;
af Göteborgs handels- och sjöfartsnämnd, att med stöd af §:ens
medgifvande varor i små mängder tullfritt införas öfver gränsen och
att de sedan partivis befordras till svenske köpare;
af Vestmanlands läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott, att
tullsatserna i Sverige å malen och omalen spanmål för vissa delar af
gränsdistrikten mot Norge äro temligen illusoriska, då tullfri import af
sådan vara i handclsafsigt kan i stor utsträckning ega rum;
af K. Joll. Göfvert, Åmål, att eu mängd personer vid gränsen
hafva sin utkomst af att åtfölja foror mellan rikena i syfte att för
andras räkning tlil Sverige tullfritt införa mindre varumängder;
af kronofogden i Norrvikens fögderi Sven Ljunggren, att missbruk
lätt kunna ega rum och äfven verkligen förekomma;
12
af boktryckaren C. A. Fahlgren i Karlstad, att varor, som med
stöd af det i §:en lemnade medgifvande tullfritt införas, i sjelfva verket
ofta medföras i handelsafsigt; samt
af Gefle köpmannaförenings styrelse, att den tullfria importen från
Norge är i ständigt stigande, att döma deraf att afsättningen från
Gefle till vestra Dalarne på sista tiden ansenligt minskats.
I fråga om den till tullfri införsel lofgifna mängden af hvarje varuslag
yttrar tullkammaren i Östersund, att de i §:en angifna varuqvantiteterna
äro för högt tilltagna vid färd öfver gränsen med jernväg, i
synnerhet i afseende å artiklarna kaffe, socker och Öl; samt
handlanden V. Andersson i Charlottenberg, att högst fjerdedelen
af de nu lofgifna varumängderna böra få tullfritt införas.
Rörande sättet för tillämpningen af §:ns stadgande om den tullfria
varuinförseln yttra:
tullkammaren i Charlottenberg och bevakningskontrollören i Karlstads
tullkammaredistrikt, att tydliga föreskrifter höra lemnas, huruvida
man, hustru och barn, som samtidigt resa öfver gränsen, böra hvar för
sig i få tullfritt införa den i §:en bestämda maximiqvantiteten, eller, i
motsatt fall, i hvilken utsträckning tullfri införsel i sådan händelse får
ega rum;
tullkammaren i Östersund, att, om resan öfver gränsen sker med
jernväg, tullfrihet bör medgifvas endast då införseln sker för den resandes
egen räkning eller af lagstadd tjenare för husbondefolks; samt
gränsposteringarna i Strömstads tullkammaredistrikt, att medgifvandet,
att två eller flera personer, som färdas på samma åkdon, ega
hvar för sig medföra de bestämda maximiqvantiteterna, bör inskränkas;
enligt gränsridarens i Håfve förslag bör medgifvandet gälla endast för
gående person och för åkdon, oafsedt om en eller flere personer deri
färdas.
Frågan angående de bestämmelser, som till förekommande af missbruk
af medgifvandet böra i §:en införas, beröres af:
bevakningskontrollören i Karlstads tullkammaredistrikt, tullkammaren
i Karlstad och tullkammaren i Strömstad, som anse att den i §:ens
sista stycke omförmälta försäkran bör afgifvas under edlig förpligtelse
och att stränga straffbestämmelser böra stadgas för missbruk;
tullkammaren i Charlottenberg, som föreslår, att ansvar bör stadgas
för falsk uppgift i sådan försäkran, som omförmäles i §:en; samt
kronofogden i Norrvikens fögderi Sven Ljunggren, handels- och
sjöfartsnämliden i Jönköping, C. A. Törnblom i Westerås m. fl., magistraten
i Enköping och Elfsborgs läns norra hushållningssällskaps för
-
13
valtningsutskott, hvilka framhålla, att kontrollen deröfver att sådan införsel
icke sker i handelsafsigt bör skärpas, vare sig genom försäkrans
afgifvande under edlig förpligtelse eller på annat sätt, äfvensom att
straffbestämmelser för missbruk, såsom t. ex. varans konfiskerande, böra
stadgas.
§ 8.
Af tullkammaren i Strömstad har anmärkts, att samtliga föreskrifter
rörande forslingen af gods landvägen, äfven på jernväg, böra
sammanfattas i en enda förordning.
§ 9.
I allmänhet bar framhållits, att vilkoren för erhållande af produktionsbevis
böra skärpas, enär bevisen för närvarande ofta äro mindre
tillförlitliga, beroende på svårigheten, i vissa fall omöjligheten, att kunna
kontrollera rigtigheten af den till grund för desamma liggande försäkran,
samt att §:ns stadganden om afgifvande af sådan försäkran icke
erbjuda full garanti för uppgifternas sanningsenlighet. Att särskildt. de
norska produktionsbevisen angående mjöl och bröd äro otillförlitliga
framhålles af:
tullkammaren i Strömstad, som yttrar, att det är tvifvelaktigt,
huruvida den norske afsändaren kan under edspligt intyga, att till
Sverige infördt bröd är bakadt af norskt mjöl, helst största delen af
den spanmål, som förbrukas i Norge, är utländsk; hvarjemte tullkammaren,
som anser det olämpligt, att norsk spanmål får till Sverige
införas landvägen tullfritt och sjöledes mot half tull, hemställer, att
bröd, bakadt af norsk spanmål, måtte draga hel tull i Sverige;
handlanden W. T. Lundgren i Strömstad; och
W. L. Smith & C:o i Strömstad, som omtalar, att firman en gång
i Norge köpt 100 säckar rågsik t, som intygades vara förmald af norsk
spanmål och med behörigt produktionsbevis tullfritt infördes till Sverige;
firmans qvarnföreståndare trodde sig emellertid med visshet kunna påstå,
att mjölet, varit förmaldt. af svartahafsråg.
Såsom bevis på otillförlitligheten af de norska produktionsbevisen
och de till grund för desamma liggande intygen anför K. Joh. Göfvert
i Åmål, att han omkring år 1880 vid inköp i Norge af spegelglas såg
belgiskt sådant packas i en norsk tomlåda, hvarpå glaset mod behörigt
norskt produktionsbevis tullfritt infördes i Sverige.
14
I fråga om innehållet och a fattningen af den i §:en omförmälta försäkran
yttra:
tulldirektören i Göteborg, att densamma bör vara affattad i så
fullständiga och tydliga ordalag,.ratt ingen villrådighet kan uppstå, huruvida
varan skall draga tullafgift eller icke, samt att tryckta blanketter
enligt faststäldt formulär böra användas, i hvilket sistnämnda förslag
tullkammaren i Strömstad instämmer; och
tullkammaren i Charlottenberg, att ifrågavarande försäkran jemväl
bör omfatta, att i de kolly, angifningen afser, icke finnas andra eller
flera varor än de uppgifna, samt att i densamma upptagas de utländska
ämnen, som ingå i den vara, rörande hvilken försäkran afgifves.
Angående behörighet att afgifva sådan försäkran och lämpliga garantier
för densammas rigtighet hemställa:
tullkammaren i Östersund, att, om försäkran icke afgifves af tillverkaren
af varan utan af annan person, denne bör styrka sig ega
kännedom om tillverkningen, samt att rigtigheten af försäkran under
alla omständigheter bör under edlig förpligtelse bestyrkas af två, i förhållande
till försäkringsgifvaren vittnesgilla personer; samt
tullkammaren i Strömstad och kronofogden i Norrvikens fögderi
Sven Ljunggren, att försäkran bör afgifvas af tillverkaren af varan och
endast i händelse bevisligen hinder för honom möter, af annan person,
hvilken då bör vara tillverkarens »lagligen befullmäktigade ombud», samt
att den tjensteman, som på grund af försäkran utfärdar produktionsbevis,
bör vara oförhindrad att fordra uppfyllandet af edsförpligtelsen,
hvaremot ej alltid torde vara nödigt, att försäkran ytterligare bestyrkes
af två personer.
Såsom ytterligare garantier till förekommande af felaktiga uppgifter
i produktionsbevisen föreslås:
af tullkammaren i Charlottenberg, att ansvar bör stadgas för felaktig
eller ofullständig uppgift om innehållet i det kolly, angifningen
afser, äfvensom för annan falsk eller vilseledande uppgift i afgifven försäkran
;
af handels- och sjöfartsnämnden i Jönköping, att gods, som under
felaktiga uppgifter om tillverkningsorten införes, bör förklaras förbrutet;
af magistraten i Enköping, att verkande straffpåföljder — t. ex.
konfiskering — böra fastställas för försök att under falska uppgifter
tullfritt införa tullpligtiga varor;
af handlanden tv. T. Lundgren i Strömstad, att ansvar bör stadgas
för falska uppgifter i den till grund för produktionsbeviset liggande
försäkran, samt att allmän åklagare i det exporterande landet vid an
-
15
mälan från myndighet i det importerande landet om olagligheter i berörda
afseende bör vara skyldig att åtala den, som afgifvit den felaktiga
försäkran; samt
af fabriksföreningen i Gefle, att straffbestämmelser — t. ex. konfiskering
af varor — böra införas för försök att kringgå lagen.
Slutligen har tullkammaren i Charlottenberg anfört, att, som oafsigtliga
fel kunna insmyga sig i de till grund för produktionsbevisen
liggande intygen och till följd deraf i sjelfva bevisen, en viss pröfningsrätt
bör tillkomma tullförvaltning, som tullbehandla!- varor, för hvilka
tullfrihet på grund af produktionsbevis ifrågasattes.
I fråga om särskilda varuartiklar, rörande hvilka klagomål blifvit
anförda, så hafva åtskilliga hushållningssällskap eller deras förvaltningsutskott,
äfvensom andra, som yttrat sig i frågan i hvad den berörde
jordbruket, framhållit såsom en oegentlighet att, i kraft af mellanrikslagens
bestämmelser stora qvantiteter sp anmäl, malen och omalen, äfvensom
bröd, infördes från Norge tullfritt, hvarigenom det skydd, som genom
tullen å nämnda varor från andra länder vore afsedt att beredas det
svenska jordbruket, förringades, särskildt i de till Norge gränsande
provinserna.
Blekinge och Hallands läns samt Elfsborgs läns södra hushållningssällskaps
förvaltningsutskott hafva fäst uppmärksamhet vid den ökade
importen från Norge af fläsk; hvarjemte af Stockholms läns hushållningssällskaps
förvaltningsutskott påyrkats att smör borde vid införsel från
Norge draga full tull. Från de svenska fabrikanterna af jäst och margarin
hafva klagomål anförts öfver den för dem ogynsamma konkurrens,
hvarför de på grund af mellanrikslagens stadgande!! vore utsatta från
de norska jäst- och margarinfabrikanternas sida, hvilka klagomål understödts
af vissa hushållningssällskap eller deras förvaltningsutskott.
Angående utredning för bedömandet af befogenheten af klagomålen
rörande samtliga nu nämnda, till jordbruksnäringen eller dermed visst
sammanhang egande näringsgrenar hörande artiklar, få embetsverken i
underdånighet hänvisa till det särskilda underdåniga utlåtande i ämnet,
som landtbruksstyrelsen den 21 innevarande månad afgifvit, och hvaraf
embetsverken fått en afskrift sig tillstäld.
Beträffande öfriga varuartiklar, rörande hvilka klagomål blifvit anförda,
följer härnedan en i generaltullstyrelsen uppgjord förteckning öfver
desamma, upptagande vid hvarje artikel det eller de rörande densamma
framstälda klagomål äfvensom de i hvartdera landet gällande
tullsatser å den färdiga varan och de deri ingående hufvudsakliga bestånds
-
16
delarne, qvantiteterna af in- och utförsel de båda länderna emellan, kort
redogörelse för tullbehandlingsfrågor, der artikeln varit föremål för sådan,
med hvad mera, som må kunna tjena till ledning för bedömande
af det framstälda klagomålets befogenhet.
Album.
Göteborgs handels- och sjö fartsnämnd: Norska fabrikanter af album
göra vid införsel till Sverige vinst på tulldifferenserna å materialierna.
Tullsatser:
Sverige.
Kr.
Norge.
Kr.
Skinn, beredda, alla slag, ej pelsvaror ...
... pr kg.
0,47
0,40
PaPP.................................................''•............v
»
0,05
fritt
Papper, alla slag, skrif-, rit-.......................
»
0,10
0,13
Metallarbeten, förnicklade............................
»
0,75
0,35
andra slag.............................
»
0,50
0,35
Silkesplysch ............................................
8,00
8,00
Album ..........................................................
2,00
0,60
Införsel till Sverige:
1890
..........
1891 .........
1892
.........
1893
...........
kg. —
» 2,255
» 3,680
» 8,154
Utförsel från Sverige efter norsk statistik kan ej uppgifvas, enär
album i norska tulltaxan äro sammanslagna med papparbeten.
Bröd.
Tullkammaren i Strömstad: Bröd införes i stora qvantiteter tullfritt
från Norge med produktionsbevis att det är bakadt af norsk spanmål.
Tvifvelaktigt huruvida sådant kan intygas. Bröd borde draga hel tullafgift.
Kronofogden i Norrvikens fögderi Sven Ljunggren m. fl.; samma framställning.
17
Hultmans chocolad- och konfektfabrik genom industriföreningen i Malmö:
Cakes och bröd, som tillverkats genom bakning, borde ej, såsom nu sker,
få från Norge tullfritt införas till Sverige. De norska fabrikerna använda
till Norge tullfritt infördt utländskt eller svenskt mjöl, och hafva
derigenom en fördelaktigare ställning än de svenska.
Handlanden W. T. Lundgren i Strömstad: Tvifvelaktigt, huruvida i
norska produktionsbevis kan intygas, att bröd, som införes från Norge,
är bakadt af norsk spanmål.
Tullsatser:
Sverige.
Norge.
Er.
Kr.
Hvete, omalen...................
..... Pr
100 kg.
1,25
0,22
Råg,
»
...................
...... »
»
1,25
0,22
H vetemjöl............................
...... »
»
2,50
1,25
Rågmjöl...............................
...... »
»
2,50
0,50
Kli.........................................
fritt
fritt
Bröd af hvete ....................
pr kg.
0,025
0,io
råg .......................
»
0,025
0,02
finare (»Kager») .....
))
0,30
0,40
Införsel:
Bröd, finare.
1890 ...........
........ 107,576
1891 ............
......... 6,098
1892 ...........
......... 14,908
1893 ............
.......
25,125
Andra slag.
Summa.
389,314 «= 496,890 kg.
45,543 =
51,641
»
44,762 =
59,670
»
44,240 = 69,365 »
Kakor.
Summa.
4,498 = 31,186 kg.
2,633 = 23,931
»
3,361 = 28,714 »
7,541 = 32,076
»
Utförsel enligt norsk statistik:
Bröd af hvete.
Bröd af råg.
1890 ...........
............... 5,910
20,778
1891 ..........
............... 1,490
19,808
1892 ..........
................ 2,090
23,263
1893 ...........
................ 2,710
21,825
Tullbehandling sfrågor:
Cakes, tillverkad af norskt hvetemjöl och utländskt sockor..... tullpligtigt.
Gen.-tullst:ns res. d. 18« i890.
»
)i »
»
» svenskt socker............... tullfritt.
Gen.-tullst:ns res. d. 2%o 1891.
3
18
Cement.
Handels- och sjö fartsnämnden i Södertelje: Skyddet för cement förlorar
sin betydelse, i följd deraf att varan är tullfri i Norge och derifrån
tullfritt hit införes i stora partier.
Svenska cementför säljningsaktieb olag et genom industriföreningen i Malmö:
Cement är tullfritt i Norge och kan derifrån tullfritt införas i Sverige.
Norges cementindustri har sin största afsättning i Sverige. Det skydd,
som genom tullen skulle beredas den svenska cementindustrien, förlorar
mer och mer sin betydelse.
1 ullsats:
Sverige.
Norge.
Kr.
Cement ................................. pr 100 kg. 0,40
fritt.
Råmaterialierna såsom lera, kalk, m. m. äro tullfria i begge länderna.
Tillverkning vid 7 fabriker i Sverige:
år 1892 .............. kg. 54,106,814 = kronor 2,152,548.
Införsel:
Utförsel (norsk statistik):
1890 ........
......... 188,628 k
1891 .........
........ 112,323
:
1892 .........
......... — —
1893 ..........
......... 245,048
*) En hektoliter cement väger omkring
3,303
hl.
=
495,450 kg.*)
4,295
»
=
644,250''
»
17,551
»
=
2,632,650
»
17,847
»
=
2,677,050
»
feg
-
Fernissa.
Stockholms handtverksförening: Exportpremien för norska fernisstillverkningen
under år 1892 utgjorde 71,000 kronor (den tull, som
borde erlagts i Sverige).
Göteborgs handels- och sjö fartsnämnd: Skilnaden i tullsatsen å linolja
i de båda länderna förorsakar att norska fernissfabrikanter vid in
-
19
försel till Sverige af fernissa göra vinst på de svenska fabrikanternas
bekostnad.
Tullsatser:
Sverige.
Norge.
Er.
Kr.
Linolja .............  pr
kg.
0,07
0,04
Harts, copal m. m...................... »
fria
fria
Terpentinolja................................. »
0,07
0,07
Sprit, denaturerad ..................... »
—
—
Spritfernissa................................ pr
kg.
1,20
2,35
denaturerad............
»
0,40
0,10
Fernissa, andra slag.................. »
0,30
0,10
Tillverkningsvärde år 1892 vid 14 färg- och femissfabriker i Sverige
= 630,695 kronor.
Införsel.
Utförsel (norsk statistik).
1890 ............................ 178,204
kg.
1,919
kg.
1891 ............................ 364,171
»
10,532
»
1892 .............................. 237,575
»
13,857
»
1893 ........................... 300,532
»
11,358
»
Garn: bindgarn.
Svenska bindgarnsfabriken i Lund:
Tullen å segel- och bindgarn
är i Sverige 20 öre och i Norge 3 öre pr kg., hvilket förorsakar att
norskt garn hufvudsakligen afyttras här, under det att till följd af den
låga införseltullen i Norge svenska fabrikater derstädes ej kunna omsättas.
Härtill kommer att maskiner äro fria i Norge, men draga tull
i Sverige.
Fabriken meddelar derjemte uppgift å Sveriges import från Norge
under åren 1890—1892, samt tillägger, att under samma tid intet utfördes
från Sverige till Norge, ehuru sistnämnda lands import från
andra länder under år 1893 dock utgjorde 488,677 kg.
Yrkande: för segel och bindgarn, som från Norge införes, bör
»skilnaden i de båda ländernas olika tullsatser erläggas».
20
Tullsatser:
Sverige.
Er.
Norge.
Er.
Hampa och jute ...
............. fria
fria
Segel- och biudga
rn, ofärgadt ..................
färgadt.....................
pr kg. 0,20
0,03
»
0,40
0,03
Införsel.
Utförel (norsk statistik) *
1890 ................
................... 89,809 kg.
1,870 kg.
1891 .................
................... 78,291
»
3,100 »
1892 ................
................. 69,612
»
590 »
1893 ................
.................. 70,162 »
20 »
-onl
* Repslagarearbeten, otjärade, finare.
?
Hattar.
Stockholms handtverksförening: Exportpremien för den norska hattindustrien
under år 1892 utgjorde 18,000 kronor (= tullen i Sverige):
Tullkammaren i Strömstad: I öfverensstämmelse med den i svenska
tulltaxan i fråga om hattar senast vidtagna förändring, torde i Norge
förfärdigade hattar, som der blifvit försedda med band, foder och svettremmar
af utländsk tillverkning, vid införsel till Sverige böra draga tull.
Tullsatser:
Sverige.
Norge.
Er.
Er.
Band, helsiden ......................................................
pr kg.
8,00
8,00
halfsiden...................................................
3,00
4,00
andra slag..................................................
»
1,75
1,10
Hattfoder af väf i förening med andra ämnen
»
1,80
—
af bomullsväf, färgad.......................
»
0,90
0,27
Skinn, beredda, alla slag, ej pelsvaror........
Sydda svettremmar ............................................
»
0,47
0,46
y>
1,20
0,69
Fruntimmershattar, monterade ........................
pr st.
4,00
2,50
Fruntimmers- och barnhattar af siden .........
»
2,oo
2,50
Andra hattar af siden .......................................
»
2,oo
0,80
21
Sverige.
Norge.
Hattar af filt, ull etc:
Kr.
Kr.
med foder etc..............
.......... pr st. 0,75
0,50
1 utan foder etc..................
........... »
0,50
0,50
vaxduk ........................................
.......... ))
0,40
0,20
halm, strå m. m.:
med foder etc..........
........... »
0,75
0,20
utan foder etc. ........
........... ))
0,50
0,20
Tillverkningsvärde vid 7 fabriker i Sverige — kronor 1,063,316.
Införsel:
t
1890 ...................................... st.
44,454
1891 ...................................... »
52,148
1892 ...................................... »
38,394
1893 .........................‘...... » 63,508
Utförsel enligt norsk statistik:
Damhattar, monterade. Filt- m. m.
Andra.
1890
st.
36
90,600
33,997
=
124,633
st.
1891
»
4
121,907
24,932
=
146,843
))
1892
.................... »
7
107,316
43,461
=
150,784
»
1893
..................... »
18
108,834
37,003
=
145,855
»
Tullbehandling sfr äga:
Hattar, förfärdigade i Norge, men försedda med band, foder och
svettremmar af utländsk tillverkning — tullfria. Gen.-tullst:ns res. d.
Vi2 1890.
Hängslen.
H. Neumans filial genom industriföreningen i Malmö: Skilnaden i
tullsatserna i de båda länderna å materialierna till hängslen, band och
förnickhide spännen är för den svenska industrien synnerligen menlig.
22
Tullsatser:
Band .........................................
Spännen af jern, förnicklade
Sverige.
Er.
pr kg. 1,75
»
0,50
Norge.
Kr.
1,10
0,35
Hängslen, ej af silke, samt delar deraf.,. »
1,75
1,75
Införsel.
Utförsel (norsk statistik).
1890
.................................. 148 kg.
4,807 kg.
1891 .................................... —
»
4,546 »
1892
................................... 1,789 »
2,652 »
1893
................................... 15,505 »
2,036 »
Instrumenter: pianon.
Stockholms handtverksförening:
Exportpremierna för den norska
pianofabrikationen under år 1892 utgjorde 12,000 kronor (— den tull,
som skulle erlagts i Sverige).
Tullsatsev:
Sverige.
Norge.
Kr.
Kr.
Pianinon.................................... pr st. 150,oo
40,oo
Flyglar .................................... »
200,oo
60,oo
Tillverkning i Sverige af musikinstrumenter år 1892: Kr. 635,336.
Införsel. Utförsel (norsk statistik):
1890 ........................................... .... st. 114
st. 2
1891 .................................................. »98
» —
1892
.................................................. »78
»8
1893 .................................................. »81
»5
Konfityrer.
Hultmans chocolad- och konfektfabrik genom industriföreningen i Malmö:
Alla slag af konfekt hänföras i Norge under rubriken »Sukkertöi» och
23
beläggas med tull; likaså underkastas fruktmarmelad, tillverkad af svenskt
socker och svensk frukt, tullafgift i Norge. Föreslår följande ändrade
lydelse af § 3 (mom. a) mellanrikslagen:
»Socker, sirap, karameller (= drops); alla andra sockertillverkningar
äfvensom fruktmarmelader fria.»
Tullsatser:
Socker, raffineradt ......
oraffineradt ...
Sirap, vanlig..................
Mandel ..........................
Frukter, friska............
Konfityrer .
Sverige.
Norge.
Kr.
Kr.
pr kg.
0,33
0,20
»
0,235
0,20
»
0,10
fri
»
0,35
0,05
»
0,10
0,07
»
0,50
0,40
Tillverkning år 1892
kronor 976,125.
1890
..................
1891
.................
1892
....................
1893
....................
vid 13 svenska fabriker: kg. 809,298. — Värde
Införsel.
4,195 kg.
— »
692 »
437
»
Utförsel (norsk statistik).
158,724 kg.
1,229 »
7,137
»
6,073
»
Tullbehandlingsfråga:
Chokoladpastiller (praliner) tullfria. Gen.-tullst:ns res. d. 1890.
Krut.
Torsebo krut- och stubinfabriksaktiebolag, Gyttorps sprängämnesaktie.
bolag och Ramsbergs krutbruksaktiebolag: Krutfabrikationen i Sverige, som
i afseende å varans qvalitet står synnerligen högt, har stora svårigheter
att kämpa med i följd af stark konkurrens från Norge. Derifrån införas
utan erläggande af tullafgift stora qvantiteter krut; och användes detta,
som är af sämre qvalitet än det i Sverige tillverkade, icke blott af
enskilda personer, utan ock af offentliga myndigheter. De svenska
24
krutfabrikernas afsättning kar på grund häraf ansenligt minskats; och
då härtill kommer, att handelskrut af svenska statens tillverkning säljes
till underpris, hotas krutindustrien i Sverige med fullständig undergång.
Yrkande: att utländskt krut icke måtte få i riket införas eller att
norskt krut vid införsel till Sverige belägges med tull.
Tullsats:
Sverige.
Norge.
Kr.
Kr.
Krut................................................... kg. 0,12
fritt
Krut är en mekanisk blandning af salpeter, kol och svafvel, liv
samtliga artiklar äro tullfria såväl i Sverige som i Norge.
Införsel. Utförsel (norsk statistik) *
1890
..................................... kg.
33,087
kg.
750
1891
..................................... »
30,539
»
499
1892
...................................... »
36,648
»
282
1893
....................................... »
27,274
»
330
* Patroner och fyrverkeriarbeten inberäknade.
Lampor.
Karlskrona lampfabrik: Oegentligt att norska lampor, försedda med
brännare, hylsor, skrufringar och kedjor af utländsk tillverkning, få
tullfritt införas i Sverige; de utländska beståndsdelarnes värde kan enligt
priskurant uppgå till omkring 70 % af lampans värde.
Tullen i Sverige öfverstiger den i Norge för:
Hänglampor af jern, olackerade............................. 40 öre pr kg.
lackerade .............................. 35
»
»
Lampfötter af jern olackerade................>................ 40
»
»
lackerade ................................ 35
»
»
af messing utan ytbetäckning ......... 15
»
»
förnicklad................,....... 40 »
»
Glasvaror till
lampor................................................. 33
»
»
Vekar
»
»
.................................................. 87
»
»
Tullen för brännare är äfven betydligt högre i Sverige än i Norge;
och det vill synas, på grund af likheten med de tyska fabrikaten, som
om lampfötter af zink och finare tulpankupor i Norge undergått blott
25
ringa eller ingen bearbetning. Sveriges export till Norge af lampor
är ytterst ringa, under det att hit införes från Norge för flere hundratusen
kronor årligen.
Yrkande: Missförhållandena böra rättas, så att de svenska industriidkarne
erhålla det skydd, dem enligt tulltaxan tillkommer.
Tullkammaren i Strömstad: Lampor med utländska beståndsdelar,
såsom brännare, kedjor, hylsor och skrufringar, borde ej, såsom nu är
förhållandet, få tullfritt införas från Norge till Sverige.
Tullsatser:
Sverige. Norge.
Kr.
Kr.
Jern, gjutet, lampor, förgylda etc................ pr kg. 0,50
1,—
andra.............................. »
0,50
0,35
Zink, arbetadt, lackeradt, lampfötter...........
»
0,75
0,35
olackeradt, »
............ »
0,20
0,35
Messing, arbetad,
förnicklad,
lampfötter......
»
0,75
0,35
andra slag, »
...... »
0,50
0,35
Glas, andra slag............................................... »
0,60
0,27
Lampvekar .......................................................... »
1,00
0,13
Införsel.
Utförsel (norsk statistik).
Kan ej uppgifvas, enär lam-
1890
kg.
5,334
por ej i svenska tulltaxan
1891
»
6,734
äro särskilt upptagna.
1892
»
24,722
1893 .................. » 16,022
Tullbehandling sfråga:
Lampor, hufvudsakligen af norsk tillverkning, men försedda med
utländska brännare, kedjor, hylsor och skrufringar, tullfria. Kongl.
Maj:ts Nådiga Bref den 21 Nov. 1890.
*
Lim, andra slag.
Stockholms benmjölsfabriksbolag yrkar, utan anförande af skäl, att
den i Sverige fastställa tull å lim måtte tillämpas äfven gent emot
4
26
Norge. Då lim är tullfritt i Norge, kan till följd af konkurrens från
utlandet lim icke införas från Sverige.
Tullsatser:
Lim, andra slag ..
Gelatin .....................
Sverige.
Kr.
pr kg. 0,20
))
1,70
Norge.
Kr.
fritt
1,50
Råmaterialierna äro tullfria såväl i Sverige som i Norge.
1890
...
1891
...
1892
...
1893
...
Införsel.
3,740 kg.
40,110
»
70,956 »
Utförsel (norsk statistik).
1,069 kg.
2,308 x>
8,557
»
8,828 »
Maskinerier.
Mölnlycke manufaktur aktiebolag: Anläggning af fabriker, deribland
väfverier, ställer sig i Norge betydligt billigare än i Sverige på grund
deraf, att maskinerier i förstnämnda land äro tullfria, men i Sverige
draga tull af 10 % å värdet. Såsom exempel härpå anföres, att bolagets
maskiner, kärda 428,518 kronor 13 öre, kunnat i Norge anskaffas 42,851
kronor 81 öre billigare, hvilken summa, med beräkning af 5 ränta å
kapitalet och 5 % amortering på maskinerna, motsvarar en årlig vinst
af 4,285 kronor 18 öre. De norska fabrikanterna hafva i konkurrensen
med de svenska en stor fördel på grund af ofvan anförda förhållande.
Handels- och sjö fartsnämnden i Södertelje: En del materiel och maskindelar
införes till Norge mot lägre tullsatser än till Sverige; då det färdiga
fabrikatet sedan får tullfritt införas till Sverige, tillskyndas härigenom
de svenska verkstäderna för tillverkning af maskiner en stor
förlust.
Upsala fabriks- och handtverksförening: I utlandet tillverkade maskiner
hafva fått tullfritt införas från Norge, ehuru de bort draga tull.
Tullsats:
Sverige.
Norge.
Maskiner, redskap och verktyg............... 10 % å värdet fria.
27
Tillverkning i Sverige år 1892 af
Maskiner och jern- eller stålmanufakturvaror... kr. 38,648,824.
,
,
''•
.,ipi .. i . r ;;f ir t ''lr.
Införsel.
Utförsel (norsk statistik).
Maskinerier:
Redskap:
1890
....................... kr.
399,568
kr.
387,200
t. kg.
304,480
1891 ....................... »
323,263
‘
»
391,200
»
326,130
1892
........................ »
325,018
»
292,200
»
724,310
1893
........................ »
223,297
»
428,300
))
404,330
Metaller: Jernvaror.
Bultfabriken i Stockholm: Bultar, muttrar, nitnaglar och rälsspik draga
tull i Sverige, men icke i Norge. Sedan de utländska tullfria råmaterialierna
härtill, nemligen valsade stänger och mutterämnen, i Norge bearbetats,
införas ofvannämnda färdiga varor tullfritt i Sverige. De norska
fabrikanterna hafva sålunda i konkurrensen med de svenska en
stor fördel.
C. P. af Buren och W. Wetter gr en, Boxholm: Tullsatserna i Sverige
å tackjern, stångjern, plåt och spik verka såsom exportpremier för den
norska jernindustrien. — Norskt produktionsbevis har företetts å direkt
från utlandet via Norge inkomna jernvaror.
Karlskrona nya g alv aniser ing sfabrik och Kockums jernverksaktiebolag,
Kallinge: Galvaniserade hinkar och baljor m. fl. kärl, som tillverkats i
Norge af utländsk plåt, införas tullfritt till Sverige. Då nu plåten är
tullfri i Norge, men i Sverige drager tull af 4 kronor pr 100 kg., ställa
sig de norska tillverkningarne billigare än de svenska, hvilket är till
stor skada för svensk industri.
Yrkande: Varor, som tillverkats i Norge af utländskt material, höra
vid införsel till Sverige draga den tull, som är bestämd för materialet.
Svenska stålpressningsaktiebolaget Olof ström: Värdet af bolagets export
till Norge, hvilken hufvudsakligen består af kok-, hushålls- och
mejerikärl, uppgår för närvarande till allenast 50,000 kronor årligen,
men skulle utan tvifvel betydligt ökas, om tullar å materialierna derstädes
infördes.
28
Tullkammaren. i Strömstad: Alla jernvaror, som tillverkats i Norge
af utländskt material, böra draga den i § 3 mom. i) mellan rikslagen för
vissa sadana varor stadgade skilnadstull. — En mängd jernband och
spik af utländsk tillverkning undandrager sig all tull, enär dessa varor
utgöra beståndsdelar i snickeriarbeten (färdiga lådor och lådämnen) samt
tunnbindenarbeten, hvilka såsom norsk tillverkning äro fria från tullafgift,
och i stor myckenhet införas i Sverige.
Spik.
Stockholms handtverksförening: Införseln till Sverige från Norge af
spik under år 1892 utgjorde 1,620,736 kg., hvaraf 1,527,824 kg tullfritt
införts. Att så kunnat ske, beror derpå, att spiken »utgifvits» vara
tillverkad af »norskt» jern. Med kännedom om den obetydliga jernproduktionen
i Norge förefaller en sådan uppgift i hög grad osannolik.
Bruksegaren A. W. Molin å Skyllberg: I Norge tillverkas mycket
spik af utländskt »smidesskrot», omsmält och utvalsadt till plåt. Varan
införes emellertid med hjelp af nörska produktionsbevis tullfritt i Sverige.
I Norge fallet skrot belägges vid införsel till Sverige med tull af 80
öre pr 100 kg., beroende på svårigheten eller omöjligheten att skilja
skrot af svenskt eller norskt jern från skrot af utländskt jern. Då nu
de svenska spikfabrikerna — särskildt den i Charlottenberg — för sin
tillverkning äro i behof af norskt skrot, men icke kunna få införa det
utan mot erläggande af tullafgift, blir följden den, att de norska spikfabrikerna,
till stor skada för svensk industri, kunna sälja sin spik 8
kronor pr ton billigare än de svenska fabrikerna; och såsom en ytterligare
förmån för de norska fabrikerna gent emot de svenska framstår
det förhållande, att de förra kunna för forsling af sina varor i allmänhet
anlita den billigare sjövägen, under det att de senare, åtminstone
Skyllbergs och Charlottenbergs fabriker, nödgas sända sina varor på
jernväg, hvilket är betydligt dyrare. Pa grund af dessa missförhållanden
har den svenska spiktillverkningen, i följd af konkurrensen från Norge,
under de senaste åren minskats med ungefär 40 % och hotas nu med
undergång.
Yrkande: Då de svenska spikfabrikanterna måste betala tull för i
Norge fallet smidesskrot af utländskt jern, böra de norska icke få tullfritt
hit införa spik af dylikt skrot.
Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Örebro län: Bestämmelserna
i mellanrikslagen rörande införseln hit till landet af klippspik och skrot
-
29
jern såsom råämne för klippspik, genom hvilka den norska spiktillverkningen
ställes i fördelaktigare läge än den svenska, hafva väckt missnöje.
Handels- och sjöfartsnämnden i Halmstad och handlanden W. T.
Lundgren i Strömstad: Det förhållande att i Norge råmaterialierna till
spik äro tullfria, men i Sverige draga tull har föranledt en för Sveriges
industri skadlig import af spik.
Tullkammaren i Charlottenberg: Sista punkten af § 3 mom. i) mellanrikslagen
borde utgå.
Tullkammaren i Strömstad: Spik, som i Norge tillverkats genom
klippning eller afhuggning af utländsk jernplåt eller jerntråd, bör vid
införsel till Sverige draga hel tull.
Tidldirektören i Göteborg: Stadgandet i § 3 mom. i) mellanrikslagen
bör utsträckas till nubb, trådstift och skostift samt möjligen träskrufvar
(till förekommande af framtida klagomål; träskrufvar tillverkas ännu icke
i Norge).
i
Tullsatser:
Sverige.
Kr.
Tackjern och skrot ................................................ pr 100 kg. 0,80
Stångjern ..................................................................... »
»
2,50
Plåtar,
oslipade,
af 3 m.m.
och deröfver ......... »
»
3,oo
under 3
m.m............................... »
»
4,00
Tråd af 1,5 m.m. och deröfver............................ »
4,oo
mindre tjocklek.......................................... »
»
8,oo
Norge.
Kr.
fria.
fritt.
fria.
fria.
fri.
fri.
Muttrar, skrufvar och naglar:
öfver 12 m.m............................................................ pr kg. 0,06
under 12 m.m............................................................. »
0,80
Träskrufvar: af 12 m.m. och
mera
i
diameter........
»
0,06
» 8—12 m.m. i
diameter.................... »
0,20
under 8 m.m.
i diameter........................ »
0,30
Rälsspik...................................................................... pr 100 kg. 2,50
Spisar och ugnar, ej emaljerade grytor etc............ pr kg. 0,o4
Grytor, pannor, emaljerade............................................. »
0,io
Jernvaror, ej specificerade,
andra slag...................... »
0,20
Spik af 45 m.m. längd och
deröfver......................... »
0,05
af mindre längd...................................................... »
0,15
Tillverkning år 1892 vid 511 svenska fabriker:
Gjutgods kg. 35,125,77 ...................................... kr. 9,052,441.
Maskiner och jern- eller stålmanufakturvaror... » 38,648,824.
fria.
fria.
fria.
fria.
fria.
fri.
fria.
fria.
0,io
fri.
fri.
30
Införsel och utförsel (den senare enligt norsk statistik).
18 90.
1891.
1892.
1893.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
Tackjern ........
kg-
30.020
12,616,470
41,440
13,820,810
11,195
]> 2,275,070
25,000
) 3,282,570
Skrot..............
>
313,661
585,866
218,439
168,321
Jernvägsskenor..
* ■
18,000
468,690
313,690
812,910
493,437
23,100
62,330
17,310
Stångjern........
>
84,308
4.799,000
42,469
14.133,310
60,243
12,133,650
58,838
11,011,220
Plåtar, valsade..
»
9,135
727,670
11,339
530,580
26,354
806,830
6,972
937,940
400,050
5,817
366,690
3,955
262,060
1,174
390,410
Ankare m. m. ..
>
—
101,100
90,660
205
116,370
264
100,890
Spik...............
»
1,946,670
331,500
1,476,893
348,560
1,620,736
366,790
1,519,269
388,810
Gjutna balkar ..
>
12,628
)
24,282
)
20,126
27,490
Spisar m. in.. ..
)
41,464
[ 493,737
38,240
541,529
40,306
> 610,180
32,508
■ 826,780
Finare gjutgods
«
48,916
J
59,777
J
49,956
80,321
Kassaskåp m. m.
kr. 45,811
kg. 2,720
kr. 24,070
kg. 3,140
kr. 17,752
>
kr. 12,245
Ej specif. varor
kg.
28,423
258,472
34,172
414,435
27,323
404,411
94,258
375,526
Nät.
Tullkammaren i Strömstad: Fisknät, bundna i Norge af
flertrådigt bomullsgarn, borde ej få tullfritt införas i Sverige,
af sådana nät är i ständigt stigande.
Tullsatser:
Sverige.
Kr.
utländskt
Importen
Norge.
Kr.
Bomullsgarn, flertrådigt, ofärgadt............ pr kg. 0,20
0,07
Nät, förhöjning i tullen å garnet......................... 10 %
10 %
Införsel:
1890
.................................. kr.
24,379
1891
.................................... »
36,030
1892
................................... »
42,184
1893
................................. »
14,601
Utförseln kan ej uppgifvas.
31
Oljor.
Handels- och sjö fartsnämnden i Södertelje: Raffinerad petroleum kan
numera icke exporteras till Norge, då hel tull der åsättes varan. Detsamma
är förhållandet med smörjoljor, hvilka visserligen delvis bestå
af utländska råvaror, men å hvilkas tillverkning nedlägges ett betydande
arbete. Allt detta är förlustbringande för den svenska oljeindustrien.
Tullsatser:
Oljor feta:
Bomolja på fat..................ö».*—
Hampolja »
» ..........................
Lin-, raps- och rofolja...............
Lin-, rof- och andra till pressning
tullfria såväl i Sverige som i Norge.
Sverige.
Norge.
Er.
Er.
kg.
fri
0,04
»
0,04
»
0,07
0,04
af oljor användbara frön äro
Tillverkning vid 14 svenska fabriker:
Oljekakor och linfrömjöl............... kg.
Lin- och rofolja ............................. »
7,421,183j
2,922,623/
kr. 2,267,704
1890 .....
1891 .....
1892
....
1898.....
Införsel.
Lin- och
Andra
Summa.
rofolja.
oljor.
kg. 274,021
kg. 226,420 = kg.
500,441
»
87,071
» 163,827 = »
250,898
.» 114,926
» 133,777 = »
248,703
» 118,560
» 106,128 = »
224,688
Utförsel (norsk statistik).
Lin-, rof-,
Bomolja.
Summa,
palmolja m. m.
kg.
81,130
kg.
16,210
=
kg.
97,340
»
162,260
»
10,060
=
»
172,320
»
96,160
»
4,410
=
»
100,570
„
22,740
»
1,130
=
»
23,870
Papper.
Handels- och sjö fartsnämnden i Södertelje: Pappersbruket Nyqvarn
yttrar, att de nuvarande förhållandena äro ensidigt till fördel för Norge.
Maskiner, kemikalier in. m. äro tullfria i Norge, men i Sverige högt
tullbeskattade. Det svenska papperet kan derför icke i prisbillighet
täfla med det norska.
32
Vargöns aktiebolag framställer i hufvudsak samma anmärkningar
och tillägger, att maskiner, filtar, viror, messingsduk, decklar m m
icke kunna tillverkas i Sverige, utan måste tagas från utlandet, samt
att bolaget för en pappersmaskin betalt 174,759 kronor.
Tullsatser:
Sverige- Norge''
Kr.
Kr.
rapper, polér- och smergel- ........................ pr kg. fritt
fritt
kardus-, makulatur m. m............... »
0 02
fritt
förgyldt etc........................................ »
()’a„
o,is
skråf-, rit-, m.
m............................... »
0,10
0,13
tl7ck" ......».......................................... »
0,io
fritt
• .t De hufvudsakligaste råmaterialierna äro tullfria såväl i Sverige som
1 Norge.
ö
Tillverkning år 1892 vid 53 svenska fabriker:
Papper ......... kg. 35,318,103
ris
3,661
Papp ............ kg. 6,443,528
qv.-m. 1,755,513
Införsel.
1890
..................... kg.
331,096
1891
.................... »
1,087,654
1892
.................... »
1,552,790
1893
................i,... » 1,490,127
värde kr. 11,124,975
Utförsel (norsk statistik).
kg. 1,151,600
)) 1,769,740
» 1,893,270
» 1,963,450
Paraplyer och parasoller.
Göteborgs handels- och sjö fartsnämnd: Norska fabrikanter af paraplyer
och parasoller göra vid införsel till Sverige vinst genom tulldifferenserna
å materialiema.
Jepsms paraply- och parasollfabrik, Otto Jacobsons paraplyfabrik
m. fl. dylika fabriker: alla matenaher till paraplyer och parasoller importeras
från utlandet både 1 Sverige och Norge (några slag af enklare
Pa^f.P^kaPPar tlllverkas visserligen i Sverige, men användas högst obey
lgt). Såsom af nedanstående tabell synes, äro tullsatserna å nästan
alla materialiema lägre i Norge än i Sverige.
33
öfversigt af tullsatserna.
Sverige.
Kr.
Norge.
Kr.
Paraplykäppar...................................................
pr kg.
0,50
0,50
Helsiden väfnad.................................................
))
8,oo
8,00
Halfsidenväfnad................................................
»
3,oo
4,00
Lackeradt jern (spröt)...................................
»
0,50
0,15
Förnicklad messing........................................
0,75
0,35
Ylleväfnad, andra slag................................
))
1,75
0,80
Bomullsväfnad, andra slag, färgad .........
»
0,90
0,27
Snörmakeriarbeten af siden..........................
»
9,oo
3,50
» bomull.....................
»
3,oo
1,50
Celluloid, arbetad, andra slag...................
))
0,80
0,50
Paraplyer och parasoller:
af hel- eller halfsiden............................
..... pr st.
1,25
1,50
andra slag ......................................
5)
0,50
0,30
Till ett dussin billiga bomullsparaplyer åtgå 3 kg. spröt och 2 kg.
väfnad. Den af olikheten i tullsatserna förorsakade skilnaden i tillverkningspriset
för ett dussin sådana paraplyer utgör alltså 2 kronor 31
öre; för ett dussin billiga ylleparaplyer utgör skilnaden 2: 95, hvilka
belopp ofta äro större än vinsten vid försäljning af ett dussin paraplyer.
De svenska fabrikanterna kunna vid sådant förhållande, och då norska
paraplyer tullfritt införas i Sverige, icke konkurrera med de norska. —
Det har häudt, att paraplyer, tillverkade i Sverige af delvis svenska,
delvis utländska materialier, vid införsel till Norge belagts med tull. —
Allt o egentligheter och orättvisor, som böra afhjelpas vid en blifvande
revision af lagstiftningen.
Införsel.
Utförsel enligt norsk statistik.
Siden.
Andra slag.
Summa.
1890 ...........
........... st. 461
st.
556
1,005
1,561
st.
1891.............
........... »
565
»
96
238
334
»
1892.............
........... »
529
»
84
44
128
1893 ............
........... » 2,871
»
154
1,071
1,225
»
Tullbehandlingsfråga:
Paraplyer, sammansatta i Norge af dels utländska, dels inhemska
materialier — tullfria, Gen.-tullst:ns res. d. ‘Vs 1891.
En motsatt tolkning lär hafva gjorts gällande i Norge, enligt Jepsens
paraply- och parasollfabriks ofvan anmärkta skrift.
5
34
Stärkelsesocker och stärkelsesirup.
Reppe stärkelsefabriksaktiebolag: potatismjöl och potatisstärkelse utgöra
råämnena vid tillverkning af stärkelsesocker och stärkelsesirup;
sistnämnda varor böra derför icke behandlas såsom »sockertillverkningar»
utan få tullfritt införas från ena riket till det andra.
Tullsatser:
Sverige.
Kr.
Norge.
Er.
Potatismjöl och potatisstärkelse .
.. pr kg. 0,n
0,05
Stärkelsesocker och -sirap.............
..”
»
0,235
0,20
Såpa och Tvål.
Tullkammaren i Strömstad anser, att såpa, framstäld i Norge medelst
kokning af utländska råvaror, t. ex. linolja, borde vid införsel till Sverige
draga tull.
Tullsatser å råvaror till såpa:
Sverige.
Kr.
Norge
Er.
Linolja .........................................
............ pr kg. 0,07
0,04
Pottaska.........................................
fri
fri
Harts.................................................
fri
fri
Såpa................................................
0,05
0,04
Tullsatser å råvaror till tvål:
Kokosolja ...................................
............. kg-
fri
0,04 ,
Oljor, flygtiga, ej spec............
............. »
2,oo
2,00
Soda.................................................
fri
fri
Tvål, parfymerad.........................
0,50
0,30
andra slag..........................
,0,10
0,10
Tillverkning år 1892 vid 23 svenska fabriker:
Såpa .............................. 8,298,306 kg. v. kr. 1,873,751
Tvål .............1,598,250 » » »
752,744
35
Införsel:
Utförsel (norsk
statistik):
Såpa.
Tvål.
Såpa.
Tvål.
1890 .....
.... kg.
194,091
27,099
kg. 5,300
147,892
1891 .....
.... »
163,022
25,921
» 2,009
151,618
1892 .....
.... »
138,465
23,271
» 2,529
156,415
1893 .....
.... »
108,710
10,472
»
1,408
186,013
Trävaror.
Stockholms handtverksförening: exportpremierna för den norska trävara-
och snickeriindustrien uppgingo under år 1892 till omkring
150,000 kronor (= den svenska tullen).
Tullkammaren i Strömstad: snickeri- och tunnbinderiarbeten införas
i stor myckenhet tullfritt från Norge. Såsom beståndsdelar i dessa arbeten
ingå spik och tunnband af utländsk tillverkning. De svenska
fabrikanterna få betala tull för nämnda varor, men i Norge äro de
tullfria. På grund häraf kan det norska fabrikatet säljas billigare än
det svenska.
Tullsatser:
Sverige.
TCr
Norge.
Kr
Trävaror, oarbetade ..
fria
fria
Snickarearb.
af
furu, omål.............
pr.
kg.
0,05
0,04
mål................
»
0,io
0,04
af
bok m. m.............
T>
»
0,30
0,io
af
utländska träslag
)>
»
0,60
0,25
Tillverkning under fir 1892 vid 114 svenska snickerifabriker v. kr.
10,457,390.
1890
1891
1892
1893
Införsel
Utförsel*)
Införsel
Utförsel*)
Införsel
Utförsel*)
Införsel
Utförsel*)
Snickarearbeten af furu
eller gran ............ kg.
Snickarearbeten af
1,759,930
30,250
2,558,639
19,920
2,945,885
39,320
2,110,000
43,660
andra träslag ....... »
26,332
191,480
35,24(1
258,340
49,056
276,110
96,965
331,730
'') Enligt norsk statistik.
36
Tågvirke.
W. T. Lundgren i Strömstad: tågvirke kan till följd af tullfriheten
i Norge å råvaran säljas billigare af norska fabrikanter än af svenska.
hampa och jute..........................................
Sverige.
Kr.
fria
Norge.
Kr.
fria
tågvirke, tjäradt......................................
kg. 0,lo
fritt
otjäradt öfver 4 m. m..........
» . ;0,10
fritt
repslagarearbete otjäradt, öfver 2 m. m.
fritt
bindgarn, ofärg. (2—4 m. m.) ...............
» 0,20
fritt
dito finare än 2 m. m.......
» 0,20
0,03
färg.
dito
......
»
0,40
0,03
Tillverkning vid 19 svenska repslageri under år 1892 v. kr. 558,455.
Införsel. Utförsel, (norsk statistik).
1890 ........
....... kg. 235,815
2,280
1891 ........
....... » 200,256
5,170
1892 ........
.......
»
164,231
6,280
1893 ........
...... »
150,862
4,950
Tullbehandling sfr aga:
Tågvirke, tillverkadt i Norge af utländskt kokosgaru — tullpligtigt.
Generaltullstms Res. d. 2A 1894.
Anm. »Sammanslagning» af utländska garner i Norge medför ej tullfrihet i Sverige.
Tändstickor.
Handels- och sjöf''artsnämnden i Södertelje: afsättningen af tändstickor
till Norge från fabriken i Södertelje är obetydlig; de norska
fabrikanterna hafva den fördelen framför de svenska att lim, som användes
vid fabrikationen, är tullfritt i Norge, men drager tull af 20 öre
pr kg. i Sverige.
Tullsatser:
Sverige. Norge.
Kr.
Tändstickor af trä ..................................... kg. 0,05 fria.
andra..................................... » 0,?o fria.
37
Tillverkning år 1892 vid 31 svenska fabriker......... v. kr. 8,679,864
Införsel.
Utförsol (norsk statistik).
1890
................................... —
. kg. 292,704
1891 ................................... —
» 357,080
1892
...................................kg. 512
» 358,630
1893
.................................... » 315
» 422,600
Väfnader: ylle-.
Stockholms handtverksförening: exportpremierna för den norska ylleväfnadsindustrien
uppgingo under år 1892 till 895,685 kronor (= den
svenska tullen).
Mölnlycke manufaktur aktiebolag: I följd af Norges lägre tullsatser
å ullgarn (af hvilken vara importen till Sverige under år 1893 ensamt
öfver Göteborg uppgick till 1,128,466 kg., deraf för bolagets räkning
12,507 kg.) arbeta de norska ylleväfverierna med ett premium gent
emot de svenska af från 7 till 20 öre pr kg. af det garn, som användes.
Bolaget måste för det utländska färgade ullgarn, som under år
1893 användes vid dess fabrik, betala 1,876 kronor 5 öre mer i tull än
om fabriken legat i Norge. Eu derstädes belägen fabrik med samma
tillverkning som bolagets skulle under nämnda år gent emot bolaget
haft en förtjenst genom den lägre garntullen af 1,876 kronor 5 öre i
fråga om ullgarn och 13,591 kronor 64 öre i fråga om bomullsgarn =
15,467 kronor 69 öre, hvilken summa motsvarar 2,86 % på bolagets aktiekapital,
kronor 540,000. Enligt af bolaget uppgjord kalkyl är tullen å
materialierna till 4,026 meter rutigt halfylletyg (Viktoria) 86 kronor 23
öre lägre i Norge än i Sverige. Försäljningspriset å detta slags tyg
är 49 öre pr meter = 1,972 kronor 74 öre för 4,026 meter; och utgör
alltså tullskilnaden 4,37 % å priset.
Göteborgs handels- och sfö fartsnämnd: Norska fabrikanter af ylleväfnad
göra vid införsel till Sverige vinst på tulldifferenserna.
Malmö yllefabriksaktiebolag genom industriföreningen i Malmö: Den
norska väfnad sindustrien har framför den svenska stora fördelar genom
lägre tull å råvaror, maskiner m. in. Följande tabell, utvisande skilnaden
i tullsatser å råvaror m. m., ådagalägger riktigheten af påståndet:
38
Tullsatser:
Sverige.
Norge.
Kr.
Kr.
Ullgarn, enkelt,
ofärg...
kg. 0,20
0,13
färg. ..
»
0,35
0,20
tvinnadt
, o färg
))
0,25
0,13
färg...
))
0,40
0,20
Svafvelsyra .........
»
0,005
fri.
Maskiner ...............
................
10 %
fria.
Tullsatser å färdig vara:
Ylleväfnad, andra
slag....
... kg. 1,75
0,80
Strumpstolsgods,
andra
dag
...
»
1,75
1,10
Tillverkning i Sverige
år 1892:
Klädesfabriker 39 st.....................
meter
516,8651
kg-
1,588,244 > =
= Kr. 11,966,851
st.
23,1551
jk; * t f i
Andra ylleväfnadsfabriker 41 st......
meter
6,319,1971
kg-
47,457 > =
= Kr. 4,545,258
= Kr. 18,189
st.
240,501 J
Trikåfabriker 22 st......... .............
kg.
169,5841
par
33,978 > =
= Kr. 1,677,710
st.
791,8891
Införsel:
Utförsel (norsk statistik):
1890 ......................
kg.
627,984
236,374
1891 .....................
»
552,782
225
,721
1892 .....................
. i...........
»
532,705
280,673
1893 ......................
»
797,447
285
,983
Väfnader: bomulls-.
Mölnlycke manufaktur aktiebolag: I följd af Norges lägre tullsatser
å bomullsgarn (af hvilken vara importen till Sverige under år 1893 ensamt
öfver Göteborg utgjorde 1,345,630 kg., deraf för bolagets räkning
140,603 kg.) arbeta de norska bomullsväfverierna med ett premium gent
emot de svenska af från 8 till 13 öre pr hvarje kg. gam, som användes.
Bolaget måste för det bomullsgarn, som under år 1893 af bolaget importerades,
betala 13,591 kronor 64 öre mera i tull, än om fabriken
39
legat i Norge. En derstädes belägen fabrik med samma tillverkning
som bolagets skulle under nämnda år gent emot bolaget haft en förtjenst
genom den lägre garntullen af 1,876 kr. 5 öre i fråga om ullgarn
och 13,591 kr. 64 öre i fråga om bomullsgarn = 15,467 kr. 69
öre, motsvarande 2,86 % å bolagets aktiekapital kr. 540,000. Enligt af
bolaget uppgjord kalkyl är tullen å materialierna till 8,568 meter printings
(oblekt'' domestik) 52 kr. 68 öre lägre i Norge än i Sverige och
å materialierna till 1,766 meter fustian (mollskin) 44 kr. 98 öre lägre
i Norge än i Sverige. Försäljningspriset å printings är 21 öre pr meter
och å fustian 66 öre pr meter; alltså priset å 8,568 meter printings —
1,799 kr. 28 öre och å 1,766 meter fustian = 1,165 kr. 56 öre. Tullskilnaden
å materialierna utgör sålunda 2,93 % å försäljningspriset för
printings och 3,8 % å försäljningspriset för fustian.
Göteborgs Handels- och Sjö fartsnämnd: Norska fabrikanter af bomullsväf
göra vid införsel till Sverige vinst på tulldifFerenserna.
Tullsatser å materialierna:
Sverige.
Norge.
Kr.
Kr.
Bomullsgarn, enkelt, ofärg........................
färg.........................
kg.
0,15
0,07
))
0,30
0,20
dubbleradt, ofärg................
))
0,20
0,07
färg...................
»
0,35
0,20
Tullsatser å väfnaden:
Bomullsväfnader, tyll ....................................
2,50
3,00
glesa .................................
1,75
1,76
segelduk..........................
0,20
0,07
andra, oblekta ..............
0,50
0,13
blekta eller en färg
ade
0,90
0,27
u
llerfärgade ...........
0,90
0,53
tryckta...................
1,10
1,10
Tillverkning år 1892 vid 23 svenska fabriker:
Bomullsväfnader ........................................... kg. 730,067 —Kr. 11,677,502
Gardin- och spetsfabriker 3 st. med tillverkningsvärde af 862,000 kr.
Införsel:
Utförsel (norsk statistik):
1890
................................... kg.
422,505
632,001
1891
.................................... »
398,633
692,473
1892
.................................... j>
371,237
873,224
1893
................................... »
486,713
891,865
40
Slutligen få embetsverken i afseende å den anbefalda utredningen
åberopa bifogade, likaledes i generaltullstyrelsen utarbetade statistiska
tabeller, N:ris 1—7, rörande bvilka embetsverken få meddela följande
upplysningar:
Tab. 1. Till grund för bedömandet af mellanrikslagens inflytande på
Sveriges näringar och industri läggas vanligen endast den svenska statistikens
uppgifter om värdet af Sveriges införsel från Norge och dess utförsel
till samma land. Enligt dessa uppgifter har under de sista tjugu åren
införseln uppgått till ungefärligen dubbla värdet af utförseln. Verkliga
förhållandet mellan värdet af Sveriges införsel från och dess utförsel
till Norge kan emellertid icke utrönas ensamt af den svenska statistiken.
Denna är nemligen, hvad beträffar utförseln landvägen till Norge, i hög
grad ofullständig, i det att åtskilliga, i Norge tullfria varor, som afsändas
utan förpassning och produktionsbevis, vid sådan utförsel icke
anmälas hos tullförvaltning och följaktligen icke heller blifva upptagna
i de statistiska uppgifterna. Den norska införselstatistiken deremot
lemnar ett noggrannare uttryck för värdet af Sveriges utförsel till
Norge, d. v. s. Norges införsel från Sverige, hvilken, liksom all införsel,
både i Sverige och Norge, kontrolleras af vederbörande tullförvaltning.
Det synes derför vara rigtigare att till grund för jemförelsen
mellan Sveriges införsel från och dess utförsel till Norge lägga den
svenska statistikens uppgifter om införseln från Norge och den norska
statistikens uppgifter om Norges införsel från Sverige.
Tab. 2, 3 och 4 innehålla uppgifter om samtliga varor, som införts
från och utförts till Norge under åren 1890—1893; och har det ansetts
lämpligt att, af skäl som nyss uppgifvits, upptaga utförseln såväl efter
svensk som norsk statistik.
Tab. 5. Af denna tabell framgår, huru mycket af sådana varor, som
enligt svenska tulltaxan i allmänhet äro tullpligtiga, under åren 1890—
1893 på grund af mellanrikslagens bestämmelser tullfritt införts från
Norge, äfvensom de tullbelopp, som, i händelse hel tullafgift för de sålunda
införda varorna erlagts, skulle tillfallit svenska statskassan. De
flesta och vigtigaste af de i tabellen upptagna artiklarne skulle dock,
på grund af det låga pris, de i anseende till sin beskaffenhet betinga,
icke hafva kunnat införas i Sverige, derest icke tullfrihet för dem åtnjutits.
Tab. 6. Denna tabell, som innehåller en jemförelse för hvarje särskildt
vigtigare varuslag emellan Sveriges införsel från och dess utförsel till
Norge, den senare upptagen enligt såväl svensk som norsk statistik,
utvisar hvilka artiklar, som till större myckenhet utföras till Norge än
41
derifrån införas, och följaktligen hvilka svenska industrier kunna anses
hafva gagn af mellanrikslagen, äfvensom de artiklar och industrier, i
fråga om hvilka ett motsatt förhållande eger rum. Inom vissa industrier
— såsom t. ex. textil-, glas-, porslins- och pappersindustrierna —
tillverkas ett slags artiklar hufvudsakligen i det ena landet och ett
annat slags i det andra, hvilka olika slag icke med hvarandra konkurrera.
Tab. 7. För bedömande af den i tulljournalerna ej upptagna införsel,
som eger rum vid riksgränsen, har i en särskild tabell ansetts böra upptagas
de varor, som under åren 1890—1893 från Norge inkommit till
gränstrakterna och på grund af §§ 3, 4 och 9 mellanrikslagen tullfritt
utlemnats, jemte för samma varor beräknade tullafgifter.
Af den sålunda föreliggande utredningen finna embetsverken framgå
till en början att, då till grund för bedömande af omfattningen af
varuutbytet länderna emellan lägges den svenska statistikens uppgifter
rörande införseln från Norge och den norska statistikens uppgifter i
fråga om utförseln till Norge, hvilket förfarande af förut angifvet skäl
måste anses vara det rätta, skilnaden emellan Sveriges införsel från och
utförsel till Norge under de 20 åren 1874—1893 icke varit synnerligen
stor och att vissa år värdet af Sveriges utförsel till och med öfverstigit
värdet af införseln, hvilket förhållande, i betraktande af dels att de antagna
värdena äro för likartade artiklar i allmänhet högre i den svenska
än i den norska statistiken, dels att Sverige med dess betydligt större
folkmängd måste vara i fråga om inom båda länderna konkurrerande
artiklar ett större afsättningsfält för norska varor än Norge kan vara
för svenska, utvisar ett för Sverige gynsamt resultat af handelsomsättningen
i dess helhet emellan de båda länderna, hvilket förtjena!- desto
mera uppmärksammas, som det i den allmänna föreställningen, vilseledd
af den bristfälliga utförselstatistiken, synes hafva ingått och äfven i vissa
af de inkomna yttrandena såsom skäl till missnöje med hela mellanrikslagstiftningen
framhållits, att införseln från Norge till Sverige skulle
vara dubbelt så stor som den från Sverige till Norge. Då härjemte
handelsomsättningen i och för sig är för båda länderna ganska betydlig,
i det att under år 1893 värdet af från Norge till Sverige införda varor
uppgick till öfver 31,400,000 kronor och värdet af från Sverige till
Norge utförda varor till mera än 28 millioner kronor, samt till uppnåendet
af sådant resultat otvifvelaktigt väsentligt bidragit den frihet
i varuutbyte emellan de båda länderna, som mellanrikslagen i vissa afseenden
bereder, anse embetsverken det vara uppenbart, att nuvarande
mellanrikslagstiftning medfört alsevärda ekonomiska fördelar för båda
o
42
de kontrollerande länderna, och att sålunda redan ur allmänt ekonomisk
synpunkt ett upphäfvande för framtiden af mellanrikslagstiftningen
icke bör ifrågakomma. Men härjemte vilja embetsverken för sin del
instämma i det af öfverståthållareembetet i dess afgifna yttrande gjorda
uttalande, att, då mellanrikslagen utgjorde ett bland de många band, som
hölle de förenade rikena fäst^de vid hvarandra, en rubbning deraf icke
borde ske utan att de allvarligaste anledningar dertill förefunnes.
Deremot anse embetsverken den föreliggande utredningen gifva vid
handen, att bestämmelserna i gällande förordning den 30 maj 1890 i
vissa afseenden äro mindre tillfredsställande och tarfva förändring; dock
finna embetsverken de anförda klagomålen, för så vidt de blifvit på faktiska
förhållanden grundade, vara, särskildt hvad beträffar den egentliga fabriksindustrien,
till såväl omfattning som innebörd i allmänhet af mindre
betydelse än embetsverken, på grund af den allmänna mening rörande
mellanrikslagen, som synes vara i landet rådande, haft anledning vänta.
Då embetsverken nu öfvergå att redogöra för verkstäld pröfning
af befogenheten af de framstälda klagomålen och, i den mån sådan af
embetsverken anses vara för handen, yttra sig om hvad deraf bör föranleda,
vilja embetsverken i sådant afseende till en början upptaga frågan
angående in- och utförsel af kreatur äfvensom öfriga frågor, som
närmast beröra jordbruksnäringen samt de ett visst sammanhang med
denna näring egande tillverkningarna af pressjäst och margarin.
Hvad då beträffar in- och utförsel af kreatur, så har landtbruksstyrelsen
i dess förberörda underdåniga utlåtande, med åberopande af
det förhållandet att, sedan i Norge under 1892 i anledning af förekomst
af smittosam mul- och klöfsjuka i de sydligare länen af Sverige förbud
utfärdats mot införsel till Norge från Sverige af nötkreatur, får, getter
och svin, detta förbud sedermera, oaktadt Sverige varit alltsedan våren
1893 fritt från nämnda sjukdom, alltjemt, om ock på senare tider i
modifierad form. upprätthållits, samt på grund af i öfrigt i utlåtandet
anförda skäl förklarat sig anse åtgärder böra vidtagas till förekommande
af möjligheten af en sådan tolkning af mellanrikslagen, att importförbud
utfärdas af annan anledning än den i lagen förutsatta.
Vidare har föredraganden hos medicinalstyrelsen af veterinärärenden
Professor C. A. Lindqvist i ett till embetsverken afgifvet
yttrande, som här bifogas, med framhållande, på anförda grunder, att
alla hinder för handeln med kreatur emellan de förenade rikena vore
obehöfliga och att de inskränkningar härutinnan, som vid utbrott af
någon kreatursfarsot i ettdera af rikena befunnes erforderliga, kunde
43
begränsas till det ställe eller område, der sådan sjukdom förekomme,
såvida nemligen öfverenskommelse träffades regeringarna emellan om
likartade bestämmelser vid tillämpningen af hithörande lagar och förordningar,
hemstält, att embetsverken måtte i underdånighet föreslå,
att vid revision af den så kallade mellanrikslagen, i hvad som rörde
handeln med kreatur, fri införsel — sjö- och landvägen — måtte medgifvas
för kreatur från det ena riket till det andra, och att endast inskränkning
härutinnan måtte ega rum, om någon af de vigtigare kreaturssjukdomarne
skulle uppträda invid gränsen, samt det område, som dervid
borde anses smittadt, sträckte sig in i det andra riket, i hvilket
fall underrättelse om sjukdomens utbrott genast borde meddelas myndigheterna
i det senare landet, likasom ock all transport från det smittade
området af kreatur, hvilka kunde angripas af sjukdomen, varda förbjuden.
Då enligt embetsverkens uppfattning mellanrikslagen icke tillstädja:
andra begränsningar i den fria kreaturstillförseln från det ena riket till
det andra, än sådana som hafva till ändamål att skydda mot kreaturssmitta,
men erfarenheten gifvit vid handen att de i § 1 mellanrikslagen
härom meddelade bestämmelser i Norge tolkats och tillämpats på ett
mot berörda princip uppenbart stridande sätt till icke obetydlig skada
för Sverige, anse embetsverken nämnda bestämmelser böra ändras i det
af landtbruksstyrelsen angifna syfte.
I fråga om det af professor Lindqvist framstälda förslag, hvaröfver,
ur sanitär synpunkt, embetsverken naturligen icke kunna yttra sig, synes
detsamma embetsverken angifva en enkel och praktisk utväg att befordra
en obehindrad in- och utförsel af kreatur de båda länderna emellan;
dock torde måhända sjelfva den förutsättning, hvarå förslagets
antaglighet hvilar, nemligen att betryggande öfverenskommelse emellan
de båda länderna varder träffad icke blott om likartade bestämmelser
i fråga om hvad som må vara till förekommande af en uppträdande
kreaturssjukdoms spridning att iakttaga utan äfven om likformig tillämpning
af dessa bestämmelser, innebära anledning till att förslagets genomförande
skall möta svårighet.
Härjemte anse embetsverken sig icke böra underlåta att fästa uppmärksamhet
vid den olägenhet förslaget, derest det blefve antaget,
tilläfventyrs skulle medföra derutinnan, att, derest vid uppträdande
kreaturssjukdom i det ena landet ingen särskild åtgärd skulle komma
att vidtagas från det andra landets sida till förekommande af smittans
öfverförande dit, utan båda länderna i sådant afseende skulle betraktas
som ett land, detta förhållande skulle kunna gifva anledning till att
båda länderna jemväl i utlandet komme att i samma afseende betraktas
44
som ett land, så att förekomsten af kreaturssjukdom i ett af de förenade
rikena kunde gifva anledning till att icke blott detta utan äfven det
andra landet blefve förklaradt smittadt.
Skulle emellertid förslaget till sin princip komma att antagas, torde
i alla händelser skyldigheten för myndigheterna i det land, der kreaturssjukdom
utbröte, att derom underrätta myndigheterna i det andra landet,
icke böra inskränkas till allenast det i förslaget angifna fall.
Beträffande derefter spanmål, malen och omalen, äfvensom bröd, har
landtbruksstyrelsen i sitt ofvanberörda underdåniga utlåtande, på anförda
grunder, förklarat sig anse nämnda produkter, som från Norge såväl
land- som sjövägen till Sverige infördes, böra beläggas med samma
tull, hvaraf enahanda produkter, införda från andra länder, drabbas,
dock med undantag af sådana mindre qvantiteter, som i § 4 af mellanrikslagen
omförmälas, under förutsättning likväl att stränga straffbestämmelser
utfärdas, i händelse en sådan införsel skulle ske i handelsafsigt,
Väl finna embetsverken åsättande af tull å i Norge producerad
spanmål eller i Norge förmald sådan spanmål eller å bröd, bakadt af
norskt mjöl, stå i strid med mellanrikslagens hufvudprincip om tullfrihet
vid införsel till det ena landet af det andra landets naturalster och
tillverkningar, men med hänsyn till det betryckta läge, hvari jordbruksnäringen
sig befinner, och då, med afseende å de betydligt lägre tullsatser,
som äro i Norge gällande för de sädesslag, som icke i Sverige
äro tullfria, anledning onekligen förefinnes att antaga att för en stor del
af Norges produktion af samma sädesslag afsättning skall i kraft af
mellanrikslagens nuvarande bestämmelser sökas här i landet, hvarjemte
till följd af sjelfva ifrågavarande produkters natur det torde vara svårt
att bereda betryggande garantier för att icke äfven utländsk spanmål
eller mjöl och bröd af dylik spanmål skola kunna hit i landet tullfritt
införas, helst särskildt i fråga om mjöl och bröd, det lärer vara svårt till
och med för tillverkarne sjelfve att ega kännedom om huruvida råmaterialet
är af inhemskt eller utländskt ursprung, samt enär vid nu
nämnda förhållanden det lärer kunna befaras att det skydd, som med
tull å spanmål från andra länder är afsedt att beredas det svenska
jordbruket, skall kunna i mer eller mindre mån förringas, finna embetsverken,
att bland de naturalster och tillverkningar, som enligt § 3 af
gällande mellanrikslag skola, oafsedt sitt ursprung, draga hel tull, jemväl
artiklarne spanmål, malen och omalen, samt bröd böra upptagas.
I fråga om jäst har landtbruksstyrelsen i sitt underdåniga utlåtande,
efter lemnad utredning om sättet för sådan varas framställande, anfört, att,
då med malttillverkning väl ej endast finge förstås ett fabrikat, som
45
uteslutande framstälts af malt, det syntes styrelsen fullt befogadt, ätt
jäst ock hänfördes till sådan tillverkning, som enligt gällande mellanrikslag
borde beläggas med tull.
Då emellertid Eders Kongl. Maj:t vid underdånig föredragning den
29 Januari 1892 af de besvär, aktiebolaget Linköpings jäst- och spritfabrik
hos Eders Kongl. Maj:t i underdånighet anfört öfver generaltullstyrelsens
beslut den 10 augusti 1891 i fråga om tullbehandling vid
införsel från Norge af i detta land tillverkad jäst, hvilken vara styrelsen
förut efter samråd med Kongl. norska regeringens finans- och tulldepartement
förklarat icke vara hänförlig till de i § 3 af mellanrikslagen
omnämnda, med hel införseltull belagda malttillverkningar, funnit
besvären ej till vidare åtgärd föranleda, framgår häraf att, för så vidt
icke i Norge tillverkad jäst fortfarande skall åtnjuta tullfrihet vid införsel
till Sverige, förändring i mellanrikslagen är erforderlig; och finna
embetsverken, med anledning af den af landtbruksstyrelsen lemnade
utredning rörande ifrågavaranda tillverkning, fog icke saknas för de af
de svenska jästfabrikanterna framstälda klagomål; och då, på sätt embetsverken
i gemensamt underdånigt utlåtande den 20 april 1892 i anledning
af underdånig framställning af åtskilliga jästfabrikanter om åsättande
af tull å jäst vid införsel från Norge framhållit, på grund af att dels
åtgången af spanmål vid de båda hos oss nu brukliga, af landtbruksstyrelsen
närmare beskrifna, metoderna för framställande af jäst vore
ganska olika, dels jäst äfven kan framställas med hufvudsakligen andra
hjelpmedel än spanmål såsom med hvitbetssockermelass i förening med
maltgroddar, det af jästfabrikanternas i nyssberörda underdåniga framställning
gjorda förslag om att norsk jäst vid införsel hit till riket
skulle åsättas en tull, motsvarande skilnaden emellan de båda ländernas
tullafgifter å omalen spanmål, näppeligen torde kunna vare sig praktiskt
genomföras eller under alla förhållanden visa sig fullt verksamt, finna
embetsverken enda utvägen för afhjelpande af klagomålen i förevarande
afseende vara, att jäst uttryckligen upptages bland de varor, som enligt
§ 3 mellanrikslagen skola, oafsedt deras ursprung, draga hel tull.
Rörande artiklarne naturligt smör och fläsk anse embetsverken, med
afseende å hvad derom blifvit af landtbruksstyrelsen anfördt, något
yttrande af embetsverken icke vara påkalladt.
I fråga om margarin har landtbruksstyrelsen i dess förberörda
underdåniga utlåtande på anförda grunder förklarat sig anse, att det
vore synnerligen angeläget, att åtgärder inom vårt land vidtoges till
förekommande deraf, att de norska jättefabrikerna år efter år i allt
högre grad försvårade afsättningen för vårt eget lands fabriker, hvilket
46
ovilkorligen måste blifva förhållandet, derest norsk margarin fortfarande
tillätes tullfritt passera gränsen.
För sin del få embetsverken till en början, med hänvisning till
den af landtbruksstyrelsen i dess merberörda underdåniga utlåtande
meddelade beskrifning öfver sättet för tillverkning af dylik vara, anföra,
att embetsverken finna, i motsats till landtbruksstyrelsens upp-''
fattning, tillverkning af margarin, hvari utländska ämnen ingå, icke
vara en sådan bearbetning af sagda ämnen, som endast består i blandning,
och icke heller för öfrigt vara i förhållande till den färdiga varan
så oväsentlig, att bearbetningen kan likställas med sådana i § 3
mellanrikslagen uppräknade slag af bearbetningar, livilka utesluta rätten
att få tillverkningen naturaliserad.
Vidare finna embetsverken af landtbruksstyrelsens gjorda utredning
i ämnet, i hvilken dock den rättelse måste göras, att råämnet neutral
lärd icke, såsom landtbruksstyrelsen uppgifvit, är i Norge tullfritt, utan
derstädes drager en tull af 4 öre per kg., hvadan landtbruksstyrelsens
prisberäkning icke är fullt rigtig, framgå, att margarin kan för billigare
pris tillverkas i Norge än i Sverige och att af sådan anledning konkurrensen
de båda ländernas fabriker emellan ställer sig ogynsamt för
de svenska fabrikerna, men, i fråga om hvad detta förhållande bör föranleda,
hafva emellan embetsverken olika meningar gjort sig gällande,
hvadan hvartdera embetsverket för sig torde få framställa sina åsigter
och förslag.
Kommerskollegium får i sådant afseende i underdånighet anföra
följande.
Endast för några få år sedan motsatte sig jordbruksnäringens
målsmän och kikare allmänt och kraftigt tillstädjandet af margarintillverkning
här i landet. Väl har landtbruksstyrelsen nu förklarat, att
jordbrukarnes då rådande farhåga för att margarinfabrikationen skulle
störande ingripa i vårt lands uppblomstrande mejerihandtering numera
visat sig ogrundad och att i dess ställe margarinindustrien räckt jordbrukaren
en hjelpsam hand, dels genom att margarinfabrikerna vore en
god afnämare för den inom landet producerade talgen, dels ock derigenom
att ej obetydliga qvantiteter skummad mjölk, jordbrukets svårafsättligaste
vara, vid margarinfabrikerna användes, men då sagda varor
otvifvelaktigt skulle erhålla afsättning inom landet oberoende af margarinfabrikationen,
talgen särskildt till stearin- och tvålfabrikerna, hvilka
måst fylla sina behof af nämnda vara genom ökad import af utländsk
talg, torde det icke kunna sägas, att det skydd för margarinfabrikationen,
som af landtbruksstyrelsen nu förordats, är, åtminstone icke i
47
nämnvärdt afseende, påkalladt i jordbrukets intresse utan lärer val få
anses afse margarinindustrien såsom sådan.
I Sverige finnas nu fem margarinfabriker, livilka alla, enligt livad
kollegium inhemtat, hittills lemnat godt ekonomiskt resultat. Skyddet för
denna industri skulle således afse beredandet af ökad vinst eller trygghet
mot framdeles sämre utfallande ekonomiskt resultat. I båda fallen
komme, derest skyddet skulle beredas genom åsättande af tull å den
norska margarinen, detsamma att beredas fabrikanterna på den konsumerande
allmänhetens bekostnad, hvilken allmänhet uteslutande eller
åtminstone till den öfvervägande största delen utgöres af den mindre
bemedlade delen af befolkningen.
Då härjemte, enligt hvad landtbruksstyrelsen upplyst, den norska
varan icke blott är billigare utan ock till qvaliteten bättre än den svenska,
skulle sålunda, i samma mån som den norska varan utestängdes
från den svenska marknaden, den konsumerande allmänheten tvingas
att äta icke blott dyrare utan äfven sämre margarin.
Alldenstund de nu angifna förhållandena, nemligen att den norska
margarinen kan tillverkas billigare och är till qvaliteten bättre än den
svenska, bero, enligt hvad af landtbruksstyrelsens utredning i ämnet
framgår, derpå att de i margarin ingående beståndsdelarne oleomargarin
och neutral lärd äro i Sverige belagda med tull af 20 öre per kg., under
det att i Norge oleomargarin drager en tull af allenast 4 öre per kg.
och neutral lärd skulle vara tullfritt, hvilket, på sätt här ofvan anmärkts,
dock är så till vida origtigt, att sist nämnda ämne äfven drager en tull
i Norge af 4 öre per kg., synes kollegium en enkel utväg till af hjelpande
af fabrikanternas på nämnda omständigheter grundade klagomål vara
att bringa den svenska tulltaxan i fråga om pämnda artiklar i öfverensstämmelse
med den norska, hvarigenom de svenska fabrikanterna ej
blott skulle komma i lika god, utan äfven, enär de för tillverkning af
margarin erforderliga oljor i Sverige äro tullfria, under det att de i
Norge draga tull af 4 öre per kg., i bättre ställning än de norska utan
att sådant skedde på den konsumerande allmänhetens bekostnad, hvilken
åtgärd derjemte skulle medföra den synnerligen stora fördel att den
svenska varan skulle genom finare ingredienser kunna blifva till qvaliteten
bättre. En sådan åtgärd lärer väl icke heller kunna böra möta
något hinder af statsfinansiela skäl eller eljest verka någon väsentlig
rubbning i det för närvarande rådande skyddssystemet.
Visserligen utgöra spanmål och bröd i ännu väsentligare grad än
margarin lifsförnödenlieter för den obemedlade befolkningen, och det
skulle derför kunna synas som om det på grund af varans beskaffenhet
48
i nämnda afseende icke skulle förefinnas mindre skäl att åsätta tull å
norsk margarin än å norsk spanmål och norskt bröd, men härvid är
dock att märka dels att sistnämnda produkter äro lifsförnödenheter,
som konsumeras af hela befolkningen, hvadan åtgärden i afseende å
dessa produkter icke så bjert framträder såsom en orättvisa mot särskilt
den obemedlade delen af befolkningen, som förhållandet skulle
blifva i fråga om margarin, helst det dyrbarare naturliga smöret fortfarande
skulle, under enahanda förutsättning eller att varan vore norsk
tillverkning, vara tullfritt, dels att tull å spanmål och bröd afser beredande
af skydd åt den synnerligen tryckta jordbruksnäringen och den
talrika klass af folket, som af densamma är beroende, under det att
tull å margarin skulle afse skydd åt fem vissa fabrikanter, representerande
en industri, som åtminstone för det närvarande icke lärer befinna
sig i någon tryckt belägenhet, dels ock slutligen att i fråga om
spanmål och bröd någon motsvarande utväg till afhjelpande af de anförda
klagomålen, som här ofvan angående margarin blifvit anvisad,
saknas.
På grund af det sålunda anförda anser kollegium sig icke kunna
tillstyrka åsättande af tull å norsk margarin.
Generaltullstyrelsen åter anser för sin del i fråga om tull å i Norge
tillverkad margarin, deri utländska ämnen ingå, enahanda bestämmelser
böra stadgas som angående tull å tillverkningar i allmänhet af blandadt
ursprung, hvarom styrelsen här nedan har tillfälle att närmare uttala
sig, eller således att dylik margarin bör beläggas med half tull.
Skulle emellertid halftullsystemet i allmänhet icke varda antaget,
anser generaltullstyrelsen margarin, deri utländska ämnen ingå, böra
vid införsel från Norge draga hel tull.
Angående kontroll å margarin anse båda embetsverken att, om än
vid det upplysta förhållandet att den norska varan är till qvaliteten
bättre än den svenska, det ur allmänhetens synpunkt, åtminstone så
länge nämnda förhållande varar, icke synes erforderligt att framställa
kraf på kontroll å den norska varan, det dock måste vara principielt
oegentligt, att under det för den svenska margarinfabrikationen stränga
kontrollbestämmelser äro gällande, okontrollerad utländsk margarin kan
i riket införas. I detta afseende åberopa embetsverken för öfrigt sitt
gemensamma underdåniga utlåtande i ämnet den 9 mars 1893, till
hvilket embetsverken nu icke hafva något annat att tillägga än att det
synes embetsverken kunna ifrågasättas, huruvida icke omständigheterna
numera må medgifva, att här i riket gällande bestämmelser rörande kontroll
å margarintillverkningen varda mer eller mindre modifierade.
49
Beträffande härefter de klagomål, som anförts rörande sådana artiklar,
som tillhöra den egentliga fabriksindustrien, anse sig embetsverken
kunna lemna åsido de klagomål, som allenast afse konkurrens från
Norges sida, utan att denna konkurrens är gynnad af lägre tullsatser
å råämnen eller halffabrikat i Norge än i Sverige, och hvilken konkurrens
således skulle blifva densamma, om de norska fabrikerna vore svenska.
Detta är förhållandet med artiklarne cement, garn, krut, lim, oljor,
■papper, snickarearbeten och tågvirke.
Råmaterialierna till samtliga dessa artiklar äro tullfria såväl i Sverige
som i Norge. I afseende å garn och tågvirke, der det kan bero på
olika uppfattning huruvida det ursprungliga materialet, hampa och jute,
eller garn af nämnda material skall anses såsom råmaterial, torde bemärkas,
att »sammanslagning)) af utländska garner i allt fall ej är tillfyllestgörande
för att naturalisera varan.
Vidare anse embetsverken sig icke kunna fästa afseende vid sådana
anmärkningar, som afse artiklar, hvilka endast i ringa omfattning äro
föremål för varuutbyte de båda länderna emellan. Det torde nemligen
vara gifvet, att en lagstiftning, afsedd att bereda två länder ömsesidiga
handelsfördelar, icke kan tillgodose ett hvart intresse, huru obetydligt
i förhållande till landets handel i dess helhet det än må vara. Till
anmärkningar af ifrågavarande slag anse embetsverken sig böra hänföra
dem, som angå artiklarna album och nät.
Beträffande vidare de artiklar, rörande hvilka klagomål anförts,
grundade derpå att i dem inginge utländska ämnen, hvilka i Norge
draga lägre tull än i Sverige och hvilka artiklar äro föremål för något
nämnvärdt utbyte de båda länderna emellan, hafva, vid uppkommen
fråga om lämpligaste sättet för mellanrikslagsstiftningens ordnande
angående dylika artiklar i allmänhet, embetsverken härutinnan stannat
i olika meningar, hvarför embetsverken äfven i detta hänsende få hvar
för sig redogöra för sina åsigter.
Kommerskollegium får i sådant afseende i underdånighet anföra
följande.
Kollegium har i sitt gemensamt med generaltullstyrelsen den 2
april 1889 afgifna underdåniga utlåtande öfver tullkomiténs underdåniga
betänkande angående Sveriges och Norges ömsesidiga handels- och
sjöfartsförhållanden föreslagit, att, med bibehållande oförkränkt af mellanrikslagens
hufvudstadgande, tillförsäkrande hvartdera landets innebyggare
tullfrihet för inhemska alster och produkter samt inhemskt
arbete, ett stadgande måtte införas derom att i afseende å varor, tillverkade
af utländska materialier, det skulle stå hvartdera riket fritt att
7
50
pålägga skillnadstullar, hvilka dock i intet fall finge för någon sådan
vara öfverstiga beloppet af skilnaderna i de tullafgifter, hvilka i de
särskilda ländernas tulltaxor funnos bestämda för de utländska materialier,
som för varornas tillverkning vore väsentliga och i dem ingått,
samt att för iakttagande häraf mellanrikslagen skulle åtföljas af en förteckning
å de varor, för hvilka skilnadstullar inom hvardera landet
ifrågakomme, och å de belopp, till hvilka för dessa varor olikheterna i
tullafgifterna för till dem använda utländska materialier enligt af båda
ländernas tullstyrelser uppgjord och af regeringarna godkänd beräkning
uppginge, hvilken förteckning skulle vara underkastad förändringar, när
helst sådana af förändringar i tulltaxorna eller eljest till följd af förändringar
i tillverkningarnas beskaffenhet påkallades.
Ehuru kollegium visserligen fortfarande anser berörda förslag innebära
en principielt rigtig lösning af frågan om lämpligaste sättet för
mellanrikslagsstiftningens ordnande i fråga om varor af blandadt ursprung
och särskildt medföra den fördel att bereda ökad stabilitet åt
sjelfva lagen genom att vexlande förhållanden endast skulle utöfva
inflytande å den vid sidan af lagen existerande förteckningen, har kollegium
likväl, då detta förslag, på grund af bland annat de stora tulltekniska
svårigheter, som med afseende å de mångfaldigt olikartade beståndsdelar,
som kunna ingå i varor, hvilka hänföras till en och samma rubrik i den
allmänna tulltaxan, antoges med säkerhet komma att möta för uträknandet
af det belopp i skilnadstull, som skulle påföras den ifrågavarande
varurubriken i den speciella tulltaxan för trafiken emellan de
båda rikena, icke vann slutligt godkännande, samt nämnda svårigheter,
enligt hvad generaltullstyrelsen upplyst, numera, till följd af den förändring,
den svenska tulltaxan vid 1892 års riksdag undergått, snarare
ökats än minskats, ansett sig icke böra här ånyo framställa samma
förslag.
Väl har inom kollegium ifrågasatts, att, med bibehållande af samma
förslag i öfrigt, och för undanrödjande af nyssnämnda betänklighet mot
detsamma, föreslå det tillägg till förslaget, att, der svårighet förefunnes
att i fråga om någon viss varuartikel uträkna och bestämma det exakta
skilnadstullsbeloppet, en annan viss lämplig tull skulle kunna åsättas
sådan artikel, hvilken tull dock icke finge öfverstiga halfva beloppet af
den tull, som vore åsatt dylik vara vid införsel från annat land, men i
saknad af utredning å huru många varuartiklar en sådan bestämmelse
skulle komma att tillämpas, samt då i alla händelser en sådan bestämmelse
antagligen skulle komma att medföra förvecklingar såväl beträffande
uppkommande frågor om när sådana omständigheter skulle anses
51
vara förhanden att ifrågavarande bestämmelse borde tillämpas som ock
angående beloppet af den tull, som i sådant fall borde åsättas, har
kollegium ansett sig icke heller kunna upptaga förslaget i sålunda ifrågasatt
förändrad form
Kollegium
finner för öfrigt för sin del de anförda klagomålen icke
påkalla någon principiel förändring af nu bestående mellanrikslagstiftning
i förevarande afseende, utan anser att i den mån dessa klagomål
innefatta befogade anspråk, dessa skola utan svårighet kunna tillfredsställas
genom partiela ändringar i den nu gällande mellanrikslagens
bestämmelser om skilnadstullar samt om de bearbetningar, som utesluta
rätt till åtnjutande af naturalisation.
Väl finner kollegium, som redan förut i sitt ofvanberörda underdåniga
utlåtande betonat önskvärdheten af att mellanrikslagstiftningen
varder så ordnad, att den må kunna förblifva för någon längre tid beståndande
oberoende af vexlingar i de båda ländernas tulltaxor eller
industriela förhållanden, den omständighet att, sedan endast några få år
hunnit förflyta efter det ifrågavarande lagstiftning senast ordnades, den
åter tarfvar förändringar, innebära ytterligare bekräftelse på behofvet
att söka göra lagen så stabil som möjligt, men då genomförandet af
ett hvart förslag till lagstiftningens ordnande på sådant sätt, att berörda
önskemål kunde blifva uppfyldt, mött svårigheter i annat afseende af
beskaffenhet att förslaget icke kunnat antagas, tvekar kollegium icke
att nu i underdånighet tillstyrka lagens reviderande med bibehållande
af den affattningsform, den nu eger, under uttalande af den förhoppning,
att alla med fog öfverklagade olägenheter af gällande bestämmelser må
kunna blifva så fullständigt afhulpne, att behofvet af nya förändringar
måtte i allt fall för en längre tidsperiod uteblifva.
Generaltullstyrelsen, som i fråga om tullbehandlingen af varor, tillverkade
helt eller delvis af utländska, i det land dit varan föres, tullpligtiga
ämnen, fortfarande vidhåller sin i embetsverkens underdåniga
utlåtande af den 2 april 1889 uttalade åsigt, får för sin del i underdånighet
anföra följande.
Den s. k. mellanrikslagen, som från början hufvudsakligen afsåg
att bereda den vid gränsen mellan Sverige och Norge bosatta befolkningen
tillfälle att utan erläggande af tull och utan att behöfva underkasta
sig de i fråga om smärre partier betungande formaliteterna i och
för tullens utgörande förse sig från grannriket med nödvändiga förbrukningsartiklar
till en myckenhet, som endast kunde afse att fylla
deras eget behof för tillfället, men ej gällde i fråga om varor, som i
vanlig handelsafsigt forslades öfver gränsen, att således underlätta exi
-
52
stensvilkoren för gränsboarne och förekomma oloflig införsel och lagöfverträdelser,
som eljest utan tvifvel der ständigt skulle fortgått, samt
undanrödja eller minska det split och missnöje emot grannlandet, som
hos denna befolkning möjligen sedan gammalt förefunnes, och hvilken
lag säkerligen under många år varit till stort gagn för de båda länderna,
särskildt för befolkningen i gränsorterne, och utan menlig inverkan
på handels- och industriförhållandena inom vårt land, har under
senare åren blifvit föremål för mycket skarpa och bittra anmärkningar,
gällande såväl åtskilliga i den vid flera tillfällen ändrade lagen förekommande
bestämmelser, som ock tillämpningen af lagen. Anmärkningarne
äro hufvudsakligen riktade mot dels det senaste i Norge utfärdade
förbudet mot införsel från vårt. land af nötkreatur, får, getter och
svin och den tullfria införseln hit till riket af i Norge tillverkad margarin,
dels ock mot bestämmelserna i mellanrikslagens 3 § angående
förtullningen här i landet af varor, tillverkade helt eller delvis af utländska
här tullpligtiga ämnen, samt tillämpningen af dessa bestämmelser,
särskildt i fråga om de många olikartade bearbetningar, hvilka icke
medföra naturalisation eller rättighet för en vara att på grund af derå
i det ena landet nedlagdt arbete anses såsom i detta land tillverkad och
på grund deraf tillförsäkrad tullfrihet i det andra landet.
Den på grund af mellanrikslagen tullfria införseln från Norge utgjordes
under många år hufvudsakligen af lifsmedel och andra förnödenheter
i mindre qvantiteter, som af gränsbefolkningen för eget behof
afhemtades från nämnda land; och först längre fram i tiden började
klagomål öfver missbruk och olaga införsel öfver gränsen att alltmera
afhöras, dervid särskildt betonades, att mycket af det, som »för eget
behof» infördes, vore afsedt för i grannskapet af gränsen inrättade handelsbodar,
således i handelsafsigt. Men det är först under den sista
tiden, och såsom en naturlig följd af under årens lopp uppkomna förändrade
förhållanden, som missnöjet med och klagomålen öfver mellanrikslagen
inom vårt land i större utsträckning uppstått och framstälts.
Genom den starka utvecklingen under senare åren, specielt inom Norge,
af många industrigrenar och till följd af förbättrade kommunikationer
har samfärdseln öfver gränsen och äfven sjöledes högst betydligt tilltagit,
och faktiskt är, att den ständigt tillväxande tillverkningen inom
Norge af manufaktur- och andra industrialster till stor del söker sin afsättning
inom vårt land. Transporten till afnämarne här i landet underlättas
numera genom jernvägsförbindelser öfver Mon, Charlottenberg
och Storlien samt äfven genom flera nyanlagda landsvägar öfver
gränsen, hvilka lifligt befaras, särskildt för forslande af skogsprodukter
53
från Sverige till sågverk och exportorter i Norge samt för införsel hit
från nyssnämnda land af lifsförnödenheter m. m. till den för skogsarbete
å många ställen på svenska sidan uppåt gränsen anstälda talrika
arbetarepersonalen. De förbättrade kommunikationerna hafva naturligtvis
äfven gynsamt inverkat på afsättningen från vårt land till Norge,
och utan tvifvel hafva mellanrikslagens bestämmelser äfven för vår industri
medfört afsevärda fördelar; men till olägenhet och skada för
svensk industri och svenska statsverkets inkomster hafva, ju mera industrien
inom Norge utvecklats och samfärdseln emellan de båda rikena
underlättats och tillväxt, bestämmelserna i mellanrikslagen framkallat
spekulationer i syfte att med tillhjelp och kringgående af lagen bereda
sig en oberättigad vinst, detta visserligen ej endast af norske affärsmän,
utan äfven af svenskar, hvilka i Norge etablerat sig för att med
begagnande af mellanrikslagens oklara och tänjbara stipulationer förskaffa
sig fördelar på sidan om den svenska tulltaxans föreskrifter; och
detta förhållande har i sin ordning inom vårt land framkallat anmärkningar,
klagomål och fordringar på ändringar i nu gällande stadganden
samt, från många håll, äfven framställningar om uppsägning och upphäfvande
af mellanrikslagen.
Mellanrikslagens uppgift bör vara att ömsesidigt underlätta och befordra
afsättningen af de båda ländernas produkter och industrialster,
utan att binda deras sjelfständighet i fråga om tullbeskattningen eller
menligt inverka på det skydd, som ettdera landet kan hafva ansett för
sig nödigt mot utlandet. Såsom hufvudprinciper torde böra antagas,
att tullen för en utländsk vara alltid skall erläggas uti och till det land,
hvarest den konsumeras, och att alla naturalster samt varor, tillverkade
i Sverige eller Norge af materialier, producerade i ettdera riket eller
tullfria i det land, till hvilket införeln sker, skola, med vissa undantag,
vid införseln från det ena riket till det andra åtnjuta tullfrihet. Lagen
bör vidare så affattas, att den kan lätt tydas och förstås af befolkningen
på båda sidor om gränsen och utan svårigheter tillämpas, så att
icke genom otydliga och svårhandterliga bestämmelser split och missnöje
emellan de båda folken må uppstå. Ingen lag af denna natur
torde emellertid kunna komma till stånd, utan att den i ett eller annat hänseende
menligt inverkar och framkallar anmärkningar; ty man kan vid
lagens formulerande omöjligen på förhand för sig uppställa alla de mångahanda
olika förhållanden, som sedermera kunna, genom spekulativa
och mindre nogräknade affärsmäns åtgöranden, uppstå; men det stora
målet, de båda ländernas fördelaktiga utveckling genom underlättade
produktions- och afsättningsvilkor, får ej äfventyras eller uppgifvas för
54
invändningar och anspråk, som från en eller annan enskild affärsman
kunna framställas och hvilka omöjligen alla kunna tillgodoses. Lagens
affattande på ett enkelt och lätt begripligt sätt påkallas hos oss äfven
af den omständigheten, att bevakning och tullbehandling vid gränsen
ombesörjes af gränsridare, på hvilkas förmåga att tyda och tillämpa
lagparagrafer och tulltaxebestämmelser man ej bör ställa för stora
anspråk.
Allmänt torde man vara ense om, att, för såvidt. en mellanrikslag
skall finnas till, tullfrihet bör åtnjutas för helt och hållet inhemska alster
och tillverkningar, äfvensom för varor, hvilka tillverkats af i det
land, dit varan införes, tullfria materialier, samt att full tull skall erläggas
för utländska varor. Svårigheterna i fråga om lagstiftning och lagtillämpning
på detta område förefinnas egentligen i fråga om sådana tillverkningar,
uti hvilka till större eller mindre del ingår sådant utländskt
material, som i det land, der införseln sker, är belagdt med tull; och de
överenskommelser, som i detta hänseende vid senaste förhandlingarne
träffats, hafva ingalunda visat sig tillfredsställande eller tillräckligt omfattande.
En mycket känbar brist i den nu gällande mellanrikslagen
är ock, att ingen bestämmelse deri finnes intagen, som reglerar det ej
alldeles sällsynta förhållandet, att de högsta tullmyndigheterna i de
båda rikena ej kunnat om lagens tolkning och tillämpning enas; åtgörande!
i tvistiga fall torde utan tvifvel böra ligga hos högsta tullmyndigheten
i det land, der förtullningen sker, och till hvilken frågan af
den tullförvaltning, der varan till förtullning angifvits, bör hänskjutas.
En annan svårighet förefinnes i fråga om produktionsbevisen, hvilka
vid många tillfällen varit ofullständiga (detta gäller båda länderna) och
hvilkas bestyrkande af vederbörande myndighet ofta synes hafva uppfattats
såsom en tom formalitet. Erkännas måste, att det för myndigheterna
vid många tillfällen kan vara svårt, att ej säga omöjligt, att
med bästa vilja tillförlitligt kontrollera uppgifterna angående tillverkningen
af de varor, om hvilkas framställande och materialier de skola
afgifva attest, isynnerhet om, såsom ofta är händelsen, tillverkningen
egt rum å annan ort än den, der den attesterande tjenstemannen är
anstäld, och han således ej har tillfälle att genom besök vid fabriken
göra sig förvissad om sanningsenligheten af de angående fabrikationen
meddelade uppgifterna. En brist i författningen är det, att icke straffbestämmelse
finnes utsatt för sådana fall, då produktionsbeviset befinnes
innehålla vilseledande och falska uppgifter; varans beläggande med
dubbel tull eller konfiskering torde för sådant tillvägagående vara ett
nödvändigt och verksamt korrektiv.
55
I fråga om den tullafgift, som skall erläggas för varor af blandadt
ursprung, hafva flere olika förslag, grundade på tillämpning af skilnadstullystemet,
blifvit framlagda, men i allmänhet så uppgjorda, att
tullafgiften skulle blifva beroende på produktionsbeviset och tillförlitligheten
af deri meddelade uppgifter. Man föreställer sig vanligen, att
säker kontroll kan i detta hänseende utöfvas vid tnllbehandlingen i det
land, dit varan införes, men så är ingalunda förhållandet; i de flesta
fall måste produktionsbeviset antagas såsom bestämmande för tulldebiteringen,
och blir denna således beroende på afsändarens i det andra
landet samvetsgrannhet och redbarhet, likasom äfven dessförinnan, såsom
förut är anmärkt, bestyrkandet af produktionsbevisets uppgifter
genom tullmyndighet eller annan offentlig tjensteman i de flesta fall
måste grunda sig på ett godkännande af de i tillverkarens inlaga om
arbetssätt och materialier lemnade uppgifter, utan att en verklig kontroll
föregått eller ens, i vissa fall, varit möjlig. Eu mellanrikslag,
som skall lända till efterrättelse för mera än den trafik, som i nuvarande
§ 4 afses, eller införseln af lifsmedel och andra förnödenheter,
som af gränsbefolkningen för eget behof må vid resa öfver gränsen
tullfritt medföras, förutsätter nödvändigtvis påbud om produktionsbevis,
vederbörligen bestyrkte; men ju mindre omfattande och i detalj gående
dessa bevis behöfva vara, desto bättre. Ju större anspråken på dessa
attester ställas, med afseende på de i en införd vara ingående materialiers
ursprung, beskaffenhet och qvantitet samt på det derå nedlagda
arbetet, desto större blir ock faran för missledande och falska uppgifter
samt deraf följande origtig och olika tullbehandling; och just faran
för dylika missbruk och falsarier har verkat, att skilnadstullsystemet,
som onekligen hvilar på rättvisa och teoretiskt rigtiga grunder, ej vunnit
många förespråkare och hittills föga kommit till användning. Enkelhet
och klarhet i affattandet af lagens bestämmelser, så att dessa
kunna utan svårighet af gränsbefolkningen och öfriga trafikerande begripas
samt af tullpersonalen rätt och likformigt tillämpas, detta bör
vara en hufvudsak vid denna lagstiftning. I stället för skilnadstullar
af hvarje slag — flera olika förslag äro i detta hänseende framstälda
och förordade — hvilka helt och hållet blifva beroende på produktionsbevisen,
anser generaltullstyrelsen lämpligt, att, med bibehållande i lagen
af de i sista afdelningen af § 3 intagna undantagen af mindre väsentliga
bearbetningar, för de varor, hvarom nu är fråga, nemligen bearbetningar
helt eller delvis, af utländska, i det land, dit varan införes tullpligtiga
ämnen, bestämma en fast procentual nedsättning i tullsatserna för dylika
varor, och föreslår denna nedsättning till 50 procent.
56
Halftullsystemets införande i mellanrikslagen är ingen nyhet; det
har i ganska stor utsträckning varit der gällande under nära 50 år,
från 1825 till 1874, då samma nedsättning i stadgade tullafgifter äfven
var medgifven vid införsel af utländska, i det andra riket förtullade
varor, och i den nya mellanrikslagen af sistnämnda år bibehölls denna
bestämmelse för spanmål, som sjöledes införes. Förslaget är således
redan förut under många år pröfvadt och befunnet användbart; och
utan allt tvifvel är det af alla i denna fråga föreslagna undantagsbebestämmelser
det lättast tillämpliga, det som ställer de minsta fordringarne
på produktionsbevisen och således innebär de bästa garantierna
mot missledande uppgifter och för en lagenlig och likformig tullbehandling.
Att införandet af halftullsystemet för varor af blandadt ursprung
under de betydligt förändrade förhållanden, som i fråga om industrier
och kommunikationer under senaste årtionden inträdt och som enligt
styrelsens åsigt just påkallar eu sådan förändring i lagstiftningen angående
Sveriges och Norges ömsesidiga handels- och sjöfartsförhållanden,
kan komma att utöfva ett betydligt inflytande till minskning i afsättning
. till Norge af svenska industrialster, är mera än troligt; men
samma inverkan skall en sådan lagstiftningsåtgärd hafva på införseln
hit af norska fabrikater, och den förlust, som sålunda för våra industriidkare
derigenom kan uppstå, skall utan tvifvel motvägas af ökad marknad
inom eget land, hvarjemte med visshet bör kunna antagas, att en
sådan förändring i lagen skulle föranleda våra industrimän att alltmera
fortgå på den redan beträdda banan att, såvidt möjligt, för sina tillverkningar
använda endast inhemska materialier, hvarigenom, äfven
efter halftullsystemets införande, tullfrihet för deras fabrikater skulle
vid införsel till Norge komma dem till del. I alla händelser komma
de båda ländernas industriidkare i bättre ställning i och för afsättningen
inom båda rikena än utlandets, och konkurrensen med dessa blir således,
äfven om halftullsystemet införes för varor af blandadt ursprung,
underlättad. Det egna landets affärsmän få en fördel framför broderlandets,
men dessa sistnämnda framför utlandets.
Med tillämpning af sin ofvanberörda principiela uppfattning rörande
mellanrikslagstiftningens ordnande i fråga om sådana artiklar,
hvari utländska ämnen ingå, anser vidare kommerskollegium den verkstälda
utredningen gifva vid handen att följande artiklar af jern, nemligen
bultar, muttrar, nitnaglar och räls spik äfvensom hinkar, baljor, flaskor
in. fl. dermed jemförliga kärl af plåt böra draga skilnadstull och alltså
57
upptagas bland de jern- och stålvaror, som finnas i mellanrikslagens
§ 3 i) omnämnda.
Deremot anser kollegium skilnadstull icke böra ifrågakomma för
ylle- eller bomullsväfnader. En tull, motsvarande skilnaden i de begge
ländernas tullsatser å i dylik väfnad ingående utländskt garn, skulle
nemligen blifva endast obetydlig och, enligt hvad generaltullstyrelsen
upplyst, genom de många olika tullsatserna å garn, i tulltekniskt hänseende
olämplig. Någon rubbning af det för det närvarande tullfria
och synnerligen stora utbytet af dessa artiklar mellan de begge rikena
torde ej böra ifrågasättas. De ylleväfnader, som införas från Norge,
utgöras hufvudsakligast af varor af gröfre och simplare beskaffenhet.
Utförseln, som qvantitativt uppgår till ungefär hälften af införseln, består
af finare kläden o. d. Utförseln af bomullsväf nader, hufvudsakligen
oblekta eller färgade, öfverstiger ganska betydligt införseln, hufvudsakligen
blekta eller färgade, och torde vid sådant förhållande få
antagas, att mellanrikslagen bereder den svenska bomullsväfnadsindustrien
de största fördelarne. Konkurrensen från Norge är emellertid ganska
stor. Finare bomullsväfnader, tyll, linon, gardinväf, tillverkas i båda
rikena och utbytet dem emellan af sådana artiklar synes mer och mer
ökas. Tricotage, hufvudsakligast af gröfre beskaffenhet, införes i stor
mängd från Norge. Utförseln dit, som är betydligt mindre, utgöres
af finare strumpstolsarbeten.
Icke heller synes kollegium någon förändring rörande fernisstillverhiingen
vara erforderlig. Införseln från Norge af icke sprithaltig
fernissa är i jemförelse med utförseln dit af sådan vara synnerligen
stor, men torde nästan uteslutande bestå af kokad linolja, som i Sverige
tullbehandlas såsom fernissa. In- och utförseln af de finare fernissorna,
såsom lack-, terpentinolje- och spritfernissa, uppväga hvarandra,
i följd hvaraf några olägenheter af lagen i fråga om dessa artiklar
icke torde förefinnas.
Af artikeln såpa införes stor mängd från Norge, beroende af lägre
tullsats å linolja i Norge än i Sverige. Deremot utföres till Norge
stora qvantiteter tvål, beroende på att kokosolja är i Sverige tullfri, under
det att den i Norge drager tull af 4 öre per kilogram. Någon
förändring i fråga om såpa har icke påkallats från fabrikanternas sida.
Hvad beträffar tändstickor, så synes det anmärkta förhållandet att
lim, som användes vid tändsticksfabrikationen, drager i Sverige tull af
20 öre per kilogram, under det att denna artikel i Norge är tullfri,
icke vara af den betydenhet för tändsticksindustrien, att detsamma påkallar
någon särskild åtgärd.
1 fråga om artikeln spik hafva af två spikfabrikanter framstälts anmärkning,
att under det att skrot, fallet i Norge, vid införsel hit i ri
8
-
58
ket drager tull, spik, tillverkad i Norge af dylikt skrot, får tullfritt införas;
och få i anledning häraf embetsverken anföra följande.
Vid behandling i 1890 års riksdags bevillningsutskott af Eders Kongl.
Maj:ts förslag till förnyad mellanrikslag, hvilket förslag innehöll enahanda
bestämmelse angående spik och skrot, som numera äro enligt
förordningens § 3 i) gällande, hemstälde utskottet, att sista punkten i
nämnda lagrum måtte uteslutas.
Vid frågans behandling i Riksdagen framhölls dock från flera håll
nödvändigheten af att ifrågavarande stadgande blefve bibehållet. Skulle
nemligen skrotets ursprung vara bestämmande i fråga om den af skrot
tillverkade varans nationalitet, så skulle, i anseende till svårigheten
äfven för tillverkarne sjelfve att känna skrotets ursprung, snart sagdt
alla dylika varor komma att hänföras till utländska, hvilket uppenbart
vore orimligt och i hög grad obilligt, då det vore ett kändt förhållande
att svenskt jern i betydliga qvantiteter utfördes till Norge. Det framhölls
vidare då, att med den affattning, bestämmelsen fått, nemligen att
för att skrot, fallet efter utländskt fabrikat, skulle anses såsom inhemskt,
fabrikatet skulle vara inom landet förbrukadt, ringa eller ingen anledning
skulle förefinnas för att ett förslitet utländskt fabrikat skulle kunna
införas för att förvandlas till skrot och tjena till råmaterial för vidare
tillverkning, då det nemligen syntes uppenbart att ett fabrikat, som
kunde såsom sådant användas, låt vara allenast under någon kort tid,
skulle betinga alltför högt pris, för att införandet deraf endast i ändamål
att förvandlas till skrot skulle kunna vara lönande.
På dessa jemte andra anförda skäl biföll Riksdagen Eders Kongl.
Maj:ts förslag i denna del.
Af bevillningsutskottets motivering till dess ofvanberörda hemställan
synes framgå, att utskottet då hyst farhåga, att de norska producenterna
skulle af utsigt till vinst låta sig förleda att afgifva origtiga
produktionsbevis. Nu hafva emellertid ofvanbemälde klagande spikfabrikanter
i en till embetsverken stäld skrift uttryckligen förklarat,
att de, långt ifrån att vilja påstå att de norska fabrikanter, som exportera
presspik till Sverige, på något mot mellanrikslagen stridande sätt
skulle tillverka spik af utländskt jern och med tillhjelp af opålitliga
produktionsbevis få denna spik tullfritt införd i Sverige, tvärtom hafva
all anledning tro, att dessa fabrikanter handlade i full öfverensstämmelse
med mellanrikslagens bestämmelser och att deras produktionsbevis
vore rigtiga.
På grund af det sålunda anförda anse embetsverken de af spikfabrikanterna
framstälda anmärkningar för så vidt de afse tullbehandling
al'' spik, tillverkad af skrot, icke böra föranleda någon åtgärd.
59
Deremot anse embetsverken visst fog förefinnas för klagomålen
öfver att skrot skall, derest det icke kan styrkas vara af norskt eller
svenskt ursprung, här i riket draga tull. Det synes nemligen embetsverken
vara rigtigare, att samma grund i fråga om skrots nationalitet
tillämpas vid införsel af sjelfva skrotet som nu är gällande vid införsel
af vissa varor, tillverkade af skrot, hvarför embetsverken för sin del
anse en allmän bestämmelse böra intagas derom att jern- och stålskrot,
fallet i ettdera riket efter derstädes förbrukadt utländskt fabrikat, skall
anses såsom i detta rike framstäldt.
I fråga om öfriga förut ej omnämnda artiklar, rörande hvilka klagomål
blifvit anförda på grund af att i dem ingående utländska ämnen i
Norge draga lägre tull än i Sverige, nemligen artiklarna hattar, hängslen,
lampor, maskinerier, paraplyer och pianon, i hvilka samtliga artiklar de
utländska ämnena i allmänhet bestå af färdiga delar, synes embetsverken
dessa artiklars tullpligtighet eller tullfrihet bero af den utsträckning,
man önskar gifva åt bestämmelsen i sista stycket af mellanrikslagens
§ 3 angående hvilka bearbetningar, som skola anses upphäfva
naturalisationen af det arbete, som varder å de utländska delarne
nedlagdt i det land, dit de införts, i hvilket afseende embetsverken
anse de nuvarande bestämmelserna i nämnda stycke vara för ändamålet
i allmänhet tillfyllestgörande. Dock liar punkten 6:o angående sammansättning
föranledt åtskilliga förvecklingar, hvilka synas embetsverken
böra i allt väsentligt förekomma^, derest stadgandet affattas så, att
endast sammansättning på de nu i stadgandet angifna sätt, icke naturaliserar
produkten, med mindre än att den eller de delar deraf, som utgöras
af utländska ämnen, äro att anse såsom allenast obetydliga i förhållande
till den färdiga varan.
Vidare anse embetsverken dels de i punkten 5:o upptagna bearbetningar
tvinning och sammanslagning böra omfatta jemväl andra varor
än de i punkten angifna, bland hvilka särskildt jern och ståltråd icke nu
äro tydligen inbegripna, dels de i §:en upptagna bearbetningar böra kompletteras
med slagtning, saltning och rökning äfvensom plåtars och
balkars klippning, böjning och förseende med hål.
Enligt hvad erfarenheten gifvit vid handen bär stadgandet i sista
punkten derom att det skall bero på begge rikenas tullmyndigheter att
afgöra, huruvida andra bearbetningar än de särskildt omnämnda skola
kunna anses vara med dem likstälda, visat sig medföra synnerlig olägenhet
vid tillämpningen; och anse embetsverken detsamma böra ändras
så, att afgörandet af dylik fråga öfverlemnas åt högsta tullmyndigheten
i det land, dit varan införes.
I fråga om innehållet i öfrig! åt § 3 anse embetsverken detsamma
böra undergå följande förändringar, nemligen:
60
att, då det under a) inom klammer angifva förtydligande tillägg
till uttrycket karameller föranledt tullbeläggning i Norge af alla slag af
konfityrer äfvensom af fruktmarmelad, ifrågavarande bestämmelse måtte
ändras så, att tullpligtigheten komme att omfatta, förutom socker och
sirup, endast sådana sockertillverkningar, som utgöras af egentliga karameller
eller hvad i den norska tulltaxan betecknas som »drops»;
att bestämmelse bör intagas derom att under socker och sirup ej
skola inbegripas stärkelsesocker och stärkelsesirup, hvilka artiklar tillverkas
af potatismjöl och potatisstärkelse och finnas i båda ländernas
tulltaxor särskildt upptagna; samt
att uttrycket »rensning» i fråga om lysoljor måtte utbytas mot
uttrycket »rening».
I fråga om § 4 anse embetsverken, att de ganska allmänt anmärkta
missbruk, hvartill bestämmelserna i denna § lära föranleda, i det att
varor af de i §:en angifna slag tullfritt införas i handelsafsigt, lämpligast
torde förekommas genom sådana stadganden, som, utan att upphäfva
rätten för resande att tullfritt för eget behof införa ifrågavarande slags
varor, så mycket som möjligt inskränka möjligheten till att det skall
kunna vara med någon väsentlig ekonomisk fördel förenadt att på ifrågavarande
sätt få varor införda i ändamål att med desamma drifva handel;
i hvilket afseende embetsverken föreslå, dels att de qvantiteter, som
enligt nu gällande bestämmelser få tullfritt införas, varda i fråga om
vissa af de angifna varuslagen nedsatta, nemligen bränvin och sprit
samt dermed beredda drycker äfvensom vin, alla slag, från tillsammans
4 liter till inalles 2 liter, socker från 8 till 5 kg., spanmål, utom malt,
omalen^ från 150 till 75 kg., malen från 100 till 50 kg., väfnader, alla
slag, från tillsammans 15 meter till 10 meter och icke utöfver ett sammanlagdt
värde af 30 kronor, samt slutligen andra varor från sammanlagdt
värde af 30 kronor till sammanlagdt värde af 10 kronor, dels
att det måtte uttryckligen stadgas, att ingen må på en gång för sig
och annans räkning tullfritt införa varor utöfver sammanlagdt de stadgade
qvantiteterna eller värdena.
Straffbestämmelser för införandet i handelsafsigt, på sätt från flera
håll yrkats, anse embetsverken nu likasom vid afgifvandet af sitt förberörda
underdåniga utlåtande den 2 april 1889 icke lämpligen böra i
mellanrikslagen inflyta.
Vidare synes embetsverken, i fråga om § 4, sista stycket deri böra
ändras derutinnan, att det borde stadgas dels att, på sätt ock tullkomitén
i sitt betänkande angående mellanrikslagen den 22 december 1888 föreslog,
den der omförmälta försäkran skall afgifvas under edlig förpligtelse
i likhet med hvad som finnes föreskrifvet ej mindre i § 9 af mellanrikslagen
i fråga om sådan försäkran rörande varans ursprung, som
61
varuafsändare har att afgifva för erhållande af produktionsbevis, än äfven
i §§ 8 och 9 af de vid senast utfärdade tulltaxa fogade tulltaxeunderrättelser
dels att, då resande för annans räkning medför varor, försäkran
om att varorna icke införas i handelsafsigt, alltid, och således icke
blott då vederbörande tulltjensteman eller tullbetjent sådant fordrar,
skall afgifvas af den, för hvilkens räkning varorna införas.
Rörande de i § 9 omförmälta produktionsbevis finna embetsverken
icke anledning föreslå någon annan förändring i de derom gällande bestämmelser,
än att, i fråga om sammansatta varor, produktionsbeviset
synes böra upptaga icke blott huruvida utländskt ämne deri ingår utan
ock i sådant fall hvilken eller hvilka delar af varan äro utländska.
I öfrigt finna embetsverken icke anledning att föreslå annan förändring
i den gällande mellanrikslagen, än att det i § 14 förekommande
stadgande om half tull å spanmål, malen eller omalen, som sjöledes
införes från Norge, må utgå.
Hvad slutligen angår frågan om mellanrikslagens uppsägning såsom
medel för åstadkommande af de förändringar deri, hvilka anses böra
ske, finner sig kommerskollegium böra för sin del uttala den åsigt att,
då denna fråga är af beskaffenhet att icke kunna bedömas uteslutande
ur synpunkten af handelns och industriens intressen, utan äfven är att
betrakta såsom en unionelt politisk angelägenhet, det ligger utom embetsverkens
uppgift att vidare inlåta sig härpå.
Generaltullstyrelsen anser för sin del sig böra tillråda, att den
ifrågasatta revisionen af mellanrikslagen föregås af lagen^ uppsägning.
Utdrag af det vid embetsverkens sammanträde denna dag förda
protokoll, innefattande de särskilda meningar, som dervid yttrats, varder
härmed bifogadt.
Stockholm den 28 december 1894.
Underdånigst
Kommerskollegium:
RICH. ÅKERMAN
so protokollet.
TH. NORDSTRÖM.
ERNST GUNTHER,
Koferont i Kommorskollegium.
Generaltullstyrelsen:
G. W. LÖNEGREN.
AXEL EKLUND,
Koferont i Generaltullstyrelsen.
so protokollet.
GERHARD BERLIN
•so protokollet.
Arvid Kuylenstjernu.
62
Utdrctg af protokollet, hållet i Kongl. kommerskollegium vid sammanträde
mellan detta embetsverk och Kongl. generaltullstyrelsen
den 28 December 1894.
Närvarande:
af Kongl. kommerskollegium:
o
Herr generaldirektören Åkerman,
Herr kommerserådet Nordström,
Herr t. f. kommerserådet Giinther;
*af Kongl. generaltullstyrelsen:
Herr generaldirektören Lönegren,
Herr byråchefen Eklund,
Herr t. f. byråchefen Berlin.
S. D. Herr byråchefen Eklund föredrog Kongl. Majrts nådiga bref
till kommerskollegium och generaltullstyrelsen den 14 juni 1894 angående
verkställande af utredning i fråga om beskaffenheten och omfattningen
af åtskilliga öfverklagade olägenheter i afseende å Sveriges
och Norges ömsesidiga handels- och sjöfartsförhållanden; Och beslöts
underdånigt utlåtande (se registraturet), dervid i vissa punkter från
embetsverkens beslut afvikande meningar yttrades af herr generaldirektören
Åkerman samt herrar byråchefen Eklund och t. f. byråchefen
Berlin.
o
Herr generaldirektören Åkermans till detta protokoll aflemnade sammanfattning
af hans skiljaktiga åsigter var af följande lydelse:
»I öfrigt instämmande i embetsverkens gemensamma utlåtande, har
63
jag i några ganska väsentliga afseenden afvikande meningar från de af
flertalet uttryckta och får till följd deraf i underdånighet anföra följande:
Den väsentliga, skilnad i tullpolitiskt hänseende, som numera förefinnes
emellan de båda förenade rikena, synes mig med nödvändighet
fordra att, om industrien inom det land, som har de högre tullsatserna,
af desamma skall kunna få åsyftadt gagn, det så långt sig göra låter
tillses att tillverkningar, som med tullarnes tillhjelp annars skulle kunna
bära sig och bereda inkomst åt en mängd arbetare, icke omöjliggöras
genom att produkter af likartade sådana tullfritt införas från annat land
med lägre eller inga tullar på de råämnen eller halffabrikat, som äro
föremål för dessa tillverkningar. Den s. k. mellanrikslagen har till
uppgift att på det sätt underlätta omsättningen de båda förenade rikena
emellan, att det inom något af dem utförda arbetet, äfven om produkten
deraf införes till det andra landet, icke i och för sig betungas med
någon afgift till detta andra land; men den bör deremot icke gynna
det ena landet på det andras bekostnad, hvilket naturligtvis blir händelsen,
om ej blott det inom de respektive länderna utförda arbetet
utan äfven de som underlag för detsamma använda, utländska ämnena,
ehuru till följd af olika tullsatser i det ena riket billigare än i det
andra, få i form af inom det förra framstälda fabrikat tullfritt införas
i det andra.
Industrien i det land, som för beredande af ökade arbetstillfällen
pålagt högre tullsatser, blir dess värre alltid i någon mån lidande af
en mellanrikslag, då en sådan dels svårligen kan taga hänsyn till att
tillverkningar, bedrifna med tillhjelp af maskiner, hvilka i det ena landet
genom åsatt tull äro dyrare än i det andra, i det förra blifva mera
betungade än i det senare, och dels i regeln medgifver att inom detexporterande
landet framstälda ämnen samt deraf beredda fabrikat, ehuru
i det andra landet annars tullbelagda, få dit tullfritt införas. Om nemigen
dessa inhemska ämnen och produkter äro i det förstnämnda landet
ullfria eller belagda med lägre tull än i det andra riket, verkar nyssnämnda
förhållande såsom en exportpremie för det land, som har de
lägre tullarne, i det att det kan löna sig att till det andra landet exportera
inhemska naturalster och fabrikat deraf, under det att det
inhemska behofvet af samma varuslag tillgodoses genom import utifrån,
samt till och med att uteslutande för export till det andra landet, hvarest
till följd af högre tullar prisen å vissa varor äro högre, tillverka sådana,
ehuru deras framställning i hemlandet ställer sig för dyr för att der
täfla med likartade utifrån införda.
Till sådana produkter kunna höra spanmål jemte deraf framstälda
64
fabrikat, lim, tågvirke, garn, linoljefernissa, cement, krut, snickarearbeten
med flera. Klagomål öfver betungande konkurrens från Norge
i dessa artiklar hafva också till embetsverken inkommit, men för min
del anser jag häraf orsakade olägenheter, åtminstone ännu, icke vara
så stora, att jag för deras skull vill förorda vidare ändring i den nu
gällande principen, att tullfrihet de båda förenade rikena emellan bör
råda för inhemska naturalster och tillverkningar deraf, än att, om den
i det följande föreslagna skilnadstulls-principen för varor, hvilka fullständigt
eller delvis framstälts af tullpligtiga utländska ämnen, vinner
nådigt bifall, äfven spanmål producerad i det af de båda förenade
rikena, som har lägre spanmålstull än det andra, samt deraf framstälda
produkter vid införsel till detta andra ej räknas såsom enligt mellanrikslagen
inhemsk vara utan belägges med en tull, motsvarande skilnaden
mellan det senare och det förra landets tullsatser för ifrågavarande
sädesslag; och får jag i underdånighet tillstyrka en sådan
bestämmelse.
Hvad åter beträffar produkter, som helt eller delvis i Norge framstälts
af i Sverige tullpligtiga utländska material, så synes mig alldeles
klart att, då Norge i allmänhet har lägre tullsatser, en väsentlig förändring
af den s. k. mellanrikslagen måste göras, om icke svenskt
arbete i stort omfång skall omöjliggöras genom norsk konkurrens. Det
är ju nemligen tydligt att det för en tillverkare i längden icke låter
sig göra att i pris täfla med en annan, som af billigare ämnen framställer
samma vara, och denna orimlighet blir dock för många svenska
tillverkare en följd af den nuvarande mellanrikslagen, om de ej vilja
till Norge öfverflytta sin verksamhet. Detta har också af svenska
fabrikanter redan blifvit insedt, så att t. ex. en svensk paraplytillv srkare
under sistförflutna år i Norge anlagt en paraplyfabrik i och för
fördelaktigare afsättning af paraplyer på Sverige, än som låter sig göra
från hans här befintliga fabrik. Härigenom motverkas emellertid det
med tullarne afsedda ändamålet att inom vårt eget land bereda tillfälle
till arbetsförtjenst, och ännu mera förvärras detta missförhållande genom
den mängd af helt och hållet norska fabriker, som anlagts i samma
syfte, nemligen att med tillhjelp af billigare utländska råämnen skaffa
sig en extra förtjenst på de till följd af vårt lands större tullsatser i
Sverige rådande högre prisen.
Mångfaldiga äro de klagomål, som häröfver redan låtit sig höra,
och dessa med fog öfverklagade olägenheter skola säkerligen melodi
mer ökas, så framt den i nu gällande mellanrikslag stadgade
65
grunden för tullbehandling af varor, som framstälts af tullpligtiga utländska
råämnen eller halffabrikat, bibehålies. Man måste nemligen
besinna att verktiingarne af de år 1892 i Sverige höjda industritullarne
ännu ingalunda kunnat hinna till fullo framträda, och att den officiella
statistiken blott för ett år lemnar någon ledning vid deras bedömande.
Skulle nu ej större förändringar i § 3 af den s. k. mellanrikslagen företagas
än den af kommerskollegii flertal föreslagna, utan ofvannämnda princip
således blifva än ytterligare stadfästad, så lider enligt mitt förmenande
ej ringaste tvifvel att icke den för afsättning i Sverige på nyssnämnda
skäl grundade fabriksverksamheten i Norge helt snart skall så ökas, att
den systemförändring, som enligt min åsigt redan nu bör ske, förr
eller senare nödvändigt måste vidtagas. Det synes mig under sådana
förhållanden afgjordt vara bättre, ju förr förändringen eger rum, då
derigenom förekommas ej blott onödiga förluster för svensk industri,
utan äfven ruinerandet af en mängd norska fabriker, som under mellantiden
ytterligare hunnit anläggas i oftanämnda syfte att på Sverige afsätta
sina varor.
Jag anser således en genomgripande förändring af § 3 i den s. k.
mellanrikslagen nödvändig. Att söka åstadkomma detta genom ökande
af de i sagda paragraf uppräknade undantagen synes mig olämpligt,
enär det icke torde vara möjligt att nu förutse alla de fall, då tulldifferenser
å utländska ämnen kunna i afsevärd grad vålla ofvananförda
orättvisor; men om vid den gamla principens bibehållande ej alla dylika
fall komme att bland undantagen uppräknas, så ligger det ju i öppen
dag att anledning till en ny revision af mellanrikslagen snart åter skulle
förefinnas. Allra minst kan jag biträda kommerskollegii flertals förslag
att inskränka undantagens tillökning till blott ett ytterst ringa fåtal
bland de redan nu öfverklagade förhållandena. Men äfven om man
ville såsom undantag söka uppräkna alla artiklar, beträffande hvilka
klagomål i nu åsyftadt hänseende redan inkommit, vore saken dermed
ändock ingalunda hjelpt, ty den gamla principens bibehållande synes
med nödvändighet betinga att allt flera på materialens tulldifferenser
grundade slag af tillverkningar måste komma att uppstå, och att det
derföre är omöjligt att bland undantagen i § 3 uppräkna alla de produkter,
som borde der förekomma, om med det nuvarande systemets
bibehållande det blefve tänkbart att en reviderad mellanrikslag skulle
kunna få önskvärd varaktighet.
Den gamla principen, att, med vissa undantag, såsom svensk eller
norsk tillverkning räkna äfven helt eller delvis af tullpligtiga utländska
ämnen inom någotdera af de förenade rikena med husflit, handtverk
y
66
eller fabriksverksamhet tillverkade varor, synes mig på anförda grunder
böra öfvergifvas. I stället får jag i underdånighet föreslå att i den
s. k. mellanrikslagen intages en bestämmelse, som berättigar hvardera
af de båda förenade rikena för sig att å dylika varor efter eget godtfinnande
sätta särskilda på tulldifferenserna för de till varornas framställande
använda ämnena grundade mellanriks-tullsatser, hvilka dock
icke få öfverstiga de belopp, hvarmed de i respektiva varor ingående
utländska ämnena — när de material, för hvilka tulldifferenserna äro störst,
som mest användts — äro uti ifrågavarande land högre fullbelagda än i
det andra, samt att, om i något fall allt för stora svårigheter möta för
en på denna princip grundad tullbestämmning, i dylikt fall åsätta varan
den mellanrikstull, som samma land kan finna för godt, men hvilken
dock icke får öfverstiga hälften af detta lands allmänna tullsats för
ifrågavarande fabrikat.
Mellanrikslagen skulle således inom hvart och ett af de båda förenade
rikena åtföljas af eu på nyssnämnda grunder utaf hvarje land
för sig uppgjord mellanriks-tulltaxa, som inom de i sagda lag bestämda
gränser i enlighet med tidens kraf kunde af hvardera riket för sig
efter behof när som helst ändras. Dessa mellanriks-tulltaxor blefve
naturligtvis för de båda länderna olika; men detta förhållande, som ju
äfven eger rum andra länder emellan, är blott en naturlig följd af
olikheten hos de båda förenade rikenas allmänna tulltaxor.
Att jag såsom allmän princip i första hand förordar på ofvannämnda
sätt på ämnenas skilnadstullar grundade mellanriks-tulltaxor
och endast i sådana fall, då tullsatser på detta sätt möjligen icke låta
bestämma sig, vill tillstyrka att i sagda tulltaxa i stället upptaga en
till högst hälften af den färdiga varans allmänna tullsats bestämd sådan,
beror framför allt på det med mellanrikslagen afsedda ändamålet, att
lemna sjelfva det inom de båda länderna utförda arbetet oberördt af
alla tullar, utan att ändock oskäligt betunga det ena landet på det
andras bekostnad. Teoretiskt riktigast vore onekligen att vid införsel
af en helt eller delvis utaf tullpligtiga utländska ämnen i någotdera af
de förenade rikena tillverkad vara låta densamma betala hela den tull,
som i importlandet för den färdiga varan belöper sig på de i den senare
ingående utländska ämnesmängderna, men deremot i exportlandet
medgifva återbekommandet af de på samma ämnesmängder sig der
belöpande tullafgifterna. Ett sådant förfaringssätt blir emellertid ej blott
mycket besvärligt, utan fordrar i hvarje särskildt fall alldeles exakt
kännedom om de i varan ingående tullpligtiga utländska ämnenas såväl
beskaffenhet som myckenhet, hvilket torde vara mer än som äfven med bästa
67
vilja ofta kan åstadkommas. Tullsatsen skulle på detta sätt faktiskt
komma att bestämmas genom produktionsbevis, som dock enligt vunnen
erfarenhet alltför ofta sakna önskvärd tillförlitlighet, och på hvilka
således någon ökad vigt ingalunda bör läggas.
Med tillämpning af den af mig förordade skilnadstulltaxan kan,
så nära som med en fix bestämning är möjligt, samma rättvisa ernås,
om man frånser den skilnaden, att det af de båda förenade rikena, till
hvilket varan införes, till det andra afstår ämnestullen, men till ersättning
tår behålla ämnestullarna för de varor, som derifrån till det andra
landet utföras, och denna olikhet bör åtminstone icke blifva till skada
för det land, som i allmänhet har högre råämnestullar. En väsentlig
skilnad emellan full råämnestulls- och skilnadstullsprincipen, sådan den
senare af mig föreslås, är deremot att tulltjenstemannen enligt den
förra måste på grund af de i produktionsbevisen uppgifna mängderna
af använda tullpligtiga ämnen i hvarje särskild! fall beräkna varans tull,
under det att han enligt nu föreslagna förfaringssätt endast har att, när
ett produktionsbevis ådagalägger tullpligtigt utländskt ämne vara till
fabrikatets framställande användt, på annars vanligt sätt, men i mellanriks-tulltaxan
i stället för i den allmänna tulltaxan, efterse varans tullsats.
Hvardera af de båda förenade rikena uppgör inom de i mellanrikslagen
bestämda gränserna sin mellanriks-tulltaxa och bör dervid
låta sig angeläget vara att söka för hvarje artikel grunda tullsatsen
på skilnadstullarne för de till ifrågavarande artikels framställande i
medeltal använda utländska ämnena. Sant är visserligen att äfven en
sådan fixering kan hafva sina vanskligheter, när myckenhet och beskaffenhet
af de i något varuslag ingående, tullpligtiga utländska ämnena
kunna vara mycket varierande, men med sakkunniges biträde
synes mig dock i flertalet fall den åsyftade medelfixeringen, allra helst
som den i lagen medgifna maximigränsen under nyssnämnda förhållanden
ligger ganska mycket högre, kunna utan alltför stora svårigheter
låta sig göra, och om mellanrikslagen på föreslaget sätt tillika medgifver
att, när så erfordras, i stället för skilnadstullar å de använda
ämnena, åsätta tullar, som få stiga till hälften af de för de färdiga
varorna i allmänna tulltaxan bestämda beloppen, böra klagomål länderna
emellan öfver för högt uppskattade skilnadstullar endast då kunna
ifrågakomma, när de på detta sätt bestämda tullsatserna utfalla högre
än halftullarne, hvilket dock endast undantagsvis bör kunna komma i
fråga, alldenstund halftullar för varorna i regel äro högre.
Mitt förslag skiljer sig från generaltullstyrelsens framför allt deri,
att jag icke anser mellanrikslagen böra bestämdt föreskrifva halftull för
68
alla från broderlandet införda varor, h vil ka, ehuru helt eller delvis
framstälda af tullpligtiga utländska ämnen, anses för dess tillverkning.
Sistnämnda för sin enkelhet utmärkta princip verkar nemligén dels
mycket ojemn! och på ett orättvist sätt, då varutullarna oftast icke äro
så afpassade efter ämnestullarna, att, såsom önskligt vore, det inom de
båda förenade rikena å varorna nedlagda arbetet förmedelst halfva
varutullar blir fritt, samt dels i flertalet fall så tryckande, att många
omsättningar de båda länderna emellan, hvilka enligt min åsigt äro
för dem båda till gagn, genom halftullsystemet blifva omöjliggjorda.
Åt hvartdera af de båda förenade rikena bör lemnas alldeles öppet att
å sådana varor, i hvilka tullpligtiga utländska ämnen ingå, efter omständigheterna
sätta inga eller huru höga tullar som helst inom de i
mellanrikslagen bestämda maximigränserna, hvarvid dock hvarje land, så
långt sig göra låter, till ledning bör taga sina tullsatsöfverskott på de
i varorna i medeltal ingående utländska ämnena.
Skulle mitt förslag vinna nådigt bifall, så ligger icke fullt så stor
vigt på begränsningen af de tillverkningar, som skola anses berättiga en
vara att räknas för inhemsk, fastän hon helt eller delvis framstälts af tullpligtiga
utländska ämnen, ty hon blir i så fall derigenom icke såsom nu
med nödvändighet tullfri; men för den händelse att kommerskollegii flertals
förslag skulle gå igenom, anser jag mig deremot skyldig uttala, att efter
de upplysningar beträffande margarintillverkningen, som numera erhållits,
jag i likhet med landtbruksstyrelsen anser margarintillverkningen som endast
en blandningsprocess och i alla händelser en mindre genomgripande
omdaningsprocess än de i § 3 omförmälda »bakning» och »rening af lysoljor»
samt alltså inbegripen bland de i sagda paragraf upptagna undantagen.
Skulle det föreslagna skilnadstulls-systemet blifva lagstadgadt, är
vidare, enligt min åsigt, ej nödigt att bland undantagen i § 3 upptaga
af spanmål förmalda produkter, bröd och jäst, ty om spanmål och
deraf framstälda produkter, i enlighet med mitt förslag, af mellanrikslagen
icke räknas såsom inhemsk vara, blir en naturlig följd deraf,
att alla af spanmål framstälda produkter kunna beläggas med skilnadstullar,
uppskattade efter de myckenheter spanmål m. m., som till deras
tillverkning förbrukats. Härigenom vinnes den förmånen, att äfven
beträffande dylika fabrikat endast till desamma använda tullpligtiga
ämnen, men icke på produkternas framställning inom de båda förenade
rikena nedlagdt arbete betungas med tull. Hvad särskildt artikeln
jäst beträffar, bör, om sådan framdeles äfven kommer att framställas
af melass eller annat socker, allt under förutsättning af mitt förslags
godkännande, jäst i mellanriks-tulltaxan beläggas med olika tullsatser,
69
så att densamma får draga olika tull, allt efter som produktionsbevisen
ådagalägga att den är till hufvudsaklig del framstäf vare sig af malt,
då den såsom en malttillverkning har att erlägga full tull, eller af
något slags socker.
Under samma förutsättning af skilnadstulls-systemets införande
är det tydligt att de i sagda paragraf under g), h) och i) upptagna
varorna ej längre böra utgöra några undantag.
Beträffande jern- och stålskrot anser jag i likhet med embelsverken
nödigt att i mellanrikslagen bestämma, hvad med inhemskt, svenskt
eller norskt, sådant skall menas, så att med inom riket framstäldt skrot
städse förstås detsamma och icke, såsom nu är händelsen, samma sorts
skrot som om deraf tillverkats valsade eller smidda stänger och plåtar
samt spik, söm, tråd, kedjor och kettingar, räknas såsom inhemskt,
deremot, om det i oförändrad form utföres, anses såsom utländskt.
I motsats mot embetsverken tillåter jag mig emellertid föreslå, att,
i öfverensstämmelse med hvad klagandena begärt, sådant skrot, som
för närvarande, om ej spik m. m. deraf framstälts, räknas som utländskt,
under alla förhållanden måtte komma att så anses. Såsom hufvudsakligt
skäl för den af embetsverken omfattade motsatta åsigten, att allt
i ettdera af de båda förenade rikena, äfven efter derstädes förbrukadt
utländskt fabrikat, fallet skrot skall anses såsom i detta rike framstäldt,
har anförts att, då man icke kunde skilja skrot, som fallit af
norska och svenska artiklar, från sådant, som tillkommit genom förbrukning
af till det ifrågavarande landet införda utländska jern- och
stålvaror, det syntes orättvist att af förstnämnda artiklar uppkommet
skrot skulle komma att räknas som utländskt. Då, som bekant, jern i
Norge numera endast i ytterst ringa mängd framställes, utan der förbrukadt
jern och stål hufvudsakligen införas från Storbritannien och
andra främmande länder samt blott till en vida mindre del från Sverige,
synes det deremot mig vara mycket orättvisare att allt det i Norge af
dit införda utländska jern- och stålvaror fallna skrotet skall få räknas
som norskt, endast emedan en jemförelsevis liten del skrot uppkommit
af svenskt eller norskt jern och stål. Härtill kommer att det för spiktillverkare
m. fl., hvilka dock hafva att utfärda produktionsbevisen, alltid
måste vara en högst vansklig sak att garantera, det från lumpsamlare
uppköpt skrot uteslutande utgöres af i Norge fallet sådant, endast för
att lumpsamlaren så uppgifva.
Då värdet å jern- och stålskrot endast så till vida är beroende af
den förbrukade artikel, hvaraf skrotet uppstått, som eu olämplig form
hos den senare kan minska det förras värde, men detsamma annars
70
helt och hållet beror på beskaffenheten af den metall, hvaraf den förbrukade
artikeln framstälts och som konstituerar skrotet, är enligt min
åsigt det enda riktiga att bedöma skrotets nationalitet efter metallämnets,
och jag får således i underdånighet föreslå att såsom inom riket
framstäldt jern- och stålskrot städse endast får anses sådant skrot, som
bevisligen härrör af en inom något af de båda förenade rikena beredd
metall, jern eller stål, alldeles oberoende af så väl hvar sjelfva det jerneller
stålfabrikat tillverkats, hvaraf skrotet uppstått, som ock hvar ifrågavarande
fabrikat förbrukats.
Till redan anförda skäl för den här föreslagna bestämningen af
hvad, som med svenskt eller norskt jern- eller stålskrot skall förstås,
bör läggas ännu ett mycket talande sådant. Om nemligen allt i Norge
fallet skrot fortfarande får anses såsom norskt, så kommer en af
mellanrikslagens redan nu ifrigast öfverklagade olägenheter utan
tvifvel att ej blott fortfara utan äfven att förvärras, ända tills man
kommit därhän, att allt skrot, som kan anses vara fallet i Norge, der
omarbetas till spik m. m. för afsättning på Sverige, hvars spiktillverkning
m. m. derigenom förlorar den med tullen å ifrågavarande jernoch
stålfabrikat åsyftade fördelen.
Bland de till en varas framställande använda ämnena anser jag ej
böra räknas sådana, som endast begagnats för varans rengöring, blekning,
färgning, tryckning, målning eller förseende med annan ytbetäckning,
eller, då fråga är om alster af läder-, textil- eller pappersindustrien,
för deras beredning eller appretering, och ej heller ämnen använda
för särskilda delars hopfästning, såsom lim, träd, spik, skrufvar
och dylikt.
Från flera mer eller mindre nära gränsen till Norge bosatta personer
hafva klagomål öfver den s. k. mellanrikslagens § 4 och dess
tillämpning ingått. Af dessa framgår att, trots paragrafens deremot
stridande både anda och ordalydelse, man ej sällan i handelsafsigt begagnar
sig af dess medgifvanden dels genom afhemtningar från upplag
strax på andra sidan gränsen, dels genom att hvar och en af flera i
samma åkdon resande personer öfver gränsen samtidigt medför maximibeloppen
af flera bland de i sagda paragraf uppräknade varor och
dels genom att minderåriga, som på jernvägarne resa mot half afgift,
göra täta färder mellan gränsstationerna och därvid medföra i nyssnämnda
paragraf medgifna maximibelopp af varor. Till förekommande
af de nu alltför vanliga missbruken föreslås dels stränga straffpåföljder
för falska uppgifter, dels att varornas maximibelopp icke skola gälla
71
person, utan åkdon och dels maximibeloppens reduktion till vida mindre
mängder såsom blott fjerdedelen af de nu medgifna, hvilket torde så
mycket lättare kunna låta sig göra, som det i närheten af gränsen på
begge sidor om densamma numera icke lärer saknas tillgång på handelsbodar,
hvadan de för husbehof tullfria varubeloppen utan olägenhet för
befolkningen mycket väl anses kunna på sagda sätt nedbringas.
Då vidare totalbeloppen af de uti nu ifrågavarande småposter
tullfritt införda varumängderna, om också icke i och för sig verkligt
stora, dock sannolikt torde vara vida betydligare än de af gränsridarne
noterade, och dessutom de lagkunnige inom embetsverken ansett dels
att straffpåföljder icke böra i en mellanfolklig lag införas utan vara
hvart lands ensak, samt dels att sådana bestämmelser till följd af svårigheten
att få bindande bevis skulle blifva utan verkan, synes mig
nödigt att i högre grad, än embetsverken föreslagit, nedsätta de för
tullfrihet tillåtna maximibeloppen af ifrågavarande varor; och får jag
derför i underdånighet föreslå att desamma bestämmas till:
Bränvin och sprit samt dermed beredda drycker äfvensom vin, alla
slag, tillsamman 1 liter,
ö v Bröd 6 kg.,
Garn, alla slag, tillsamman 2 kg.,
Kaffe och kaffesurrogat, tillsamman 2 kg.,
Malt 10 kg.,
Risgryn 2 kg.,
Socker 2'' kg.,
Spanmål, utom malt, omalen 15 kg.,
»
malen 10 kg.,
Tobak 0,3 kg.,
Väfnader, alla slag, tillsamman 7 in., dock icke utöfver ett sammanlagdt
värde af 15 kr.,
Öl 2 liter,
Andra varor till ett sammanlagdt värde af 10 kr.
Då salt numera är tullfritt i båda de förenade rikena, torde denna
artikel ej vidare behöfva i detta sammanhang omnämnas.
Den vigt, mellanrikslagen lägger på produktionsbevisen, är utan
fråga eu af dess svagaste punkter; men att kunna undvara dylika bevis
synes dess värre omöjligt. Högeligen önskvärd! vore därför att
stränga straffpåföljder kunde åläggas utfärdare af origtiga produktionsbevis;
men då pröfningen och bestraffningen häraf måste ske i ett annat
land än det, hvarifrån klagomålen komma, möter frågan om straff
-
72
bestämningar i detta fall t. o. m. ännu större svårigheter än de redan
berörda beträffande falska uppgifter vid små varuposters förande öfver
gränsen. Skulle det till följd häraf visa sig omöjligt att i mellanrikslagen
intaga särskilda straffbestämmelser för oriktiga uppgifter i produktionsbevisen,
synes i stället så mycket större vigt böra läggas dels
på att dessa produktionsbevis få så liten betydelse som möjligt, hvilket
önskemål torde ganska väl tillgodoses genom den af mig förordade
förtullningsprincipen, samt dels att deras utfärdande icke medgifves
andra personer än sådana, af hvilka verklig kännedom om varans beredningssätt
kan begäras.
Uå jag icke kan inse, huru andra personer än tillverkaren sjelf
eller sådana hans biträden, som ledt eller handhaft tillverkningen, skola
kunna med visshet veta, hvilka och huru beskaffade ämnen som till
densamma användts, anser jag behöflig! och får således i underdånighet
föreslå, att den nuvarande ordalydelsen af § 9 så till vida skärpes,
att, beträffande annan vara än naturalster, den under edlig förpligtelse
afgifna och af två trovärdiga män bestyrkta skriftliga försäkran rörande
tillverkningsstället, bearbetningens beskaffenhet och de använda ämnenas
art samt nationalitet skall i enlighet med faststälda formulär vara
utfärdad af tillverkaren eller, der det visas att hinder möter för denne,
af något bland hans närmaste biträden, som med varans tillverkning
tagit befattning.
Deremot anser jag det orimligt att fordra, det vederbörande tullkammarföreståndare
eller annan offentlig tjensteman skall om varornas
framställning kunna besitta sådan personlig kännedom, att han kan
bestämdt vitsorda att ifrågavarande vara är af inhemsk afvel eller tillverkning,
och jag får derföre i underdånighet föreslå, att vederbörande
myndighets åtgörande i detta hänseende inskränkes till en formel pröfning
och ett intygande att utgifvaren af produktionsbeviset tillverkar
eller har befattning med framställning af dylika varor, samt att någon
anledning icke finnes att betvifla riktigheten af de uppgifter, som i
produktionsbeviset meddelas.
Då det synes mig alldeles oegentligt att man sjövägen är berättigad
att från det ena till det andra af de förenade rikena införa hvad
som kan förbjudas ega rum landvägen, får jag i underdånighet föreslå,
att i § 15 af den s. k. mellanrikslagen intages en bestämmelse
om, att hvad som i § 1 är föreskrifvet rörande införsel landvägen af
varor, hvilka i det ena riket endast få frambringas eller tillverkas af
viss beskaffenhet eller hvilkas tillverkning derstädes är underkastad
särskild offentlig kontroll, äfven skall så till vida ega tillämpning, då
73
införseln sker sjöledes, att dylika för införsel landvägen förbjudna
varor ej heller få sjövägen införas, med mindre än att för dem erlägges
i allmänna tulltaxan åsätta tullar.
Om ock Norge på grund af sitt läge och sina längre tider af året
öppna hamnar, för idkande af många industrier, befinner sig i en gynsammare
ställning än Sverige och genom en mellanrikslag får sitt afsättningsområde
långt mera förstoradt, än händelsen är med Sverige,
samt till följd såväl af dessa förhållanden som äfven af dess i många
fall lägre tullar kan antagas af en sådan lag skörda jemförelsevis
större fördelar än Sverige, så är jag dock, på sätt redan förut är antyda
af den mening att en behörigen reviderad mellanrikslag bör kunna
tillskynda äfven Sverige ganska väsentliga förmåner, och anser derföre
högst önskvärdt att en sådan kunde komma till stånd.
Instämmande i den inom embetsverken enhälligt uttalade åsigten
om behofvet af en revision, anser jag mig emellertid tillika skyldig
att, då uppsägningstiden för den s. k. mellanrikslagen är två år, och
då med dess revidering högst väsentliga ändringar afses, utan hvilkas
genomförande det för Sverige i längden t. o. m. torde blifva bäst att
vara utan någon mellanrikslag, i underdånighet tillstyrka, det Eders
Kongl. Maj:t, i syfte att den tillärnade revisionen snarast möjligt månde
leda till önskvärdt resultat, måtte hos Riksdagen väcka förslag om
uppsägning af nådiga förordningen af den 30 maj 1890 angående
Sveriges och Norges ömsesidiga handels- och sjöfartsförhållanden.
Herr byråchefen Eklund, med hvilken Herr t. f. byråchefen Berlin
sig förenade, yttrade:
»I de delar af ifrågavarande underdåniga utlåtande, hvari embetsverken
icke sig förenat, är jag från hvad generaltullstyrelsen anfört och
hemstält af afvikande mening och instämmer i kommerskollegii anförande
i dessa delar, utom i fråga om artikeln margarin, hvilken vara
jag anser böra i likhet med hvad för artiklarne spanmål, bröd och jäst
af embetsverken gemensamt föreslagits, upptagas bland de varor, som
enligt § 3 mellanrikslagen skola oberoende af deras ursprung draga
hel tull vid införsel från det ena af de förenade rikena till det andra.»
Stockholm som ofvan.
In fidem:
Arvid Kuylenstjerna.
1U
Till Kongl, Kommerskollegium och Kongl, Generaltullstyrelsen,
Genom Kongl. bref den 14 sistlidne juni till Kongl. medicinalstyrelsen
har Kongl. Maj:t förordnat undertecknad att, i egenskap af
tillförordnad föredragande för veterinären den inom Kongl. medicinalstyrelsen,
verkställa utredning och afgifva förslag med hänsyn till handeln
med kreatur emellan Sverige och Norge, såvidt. det gäller att förekomma
smittosamma kreaturssjukdomars spridning från det ena af de
förenade rikena till det andra, hvilken utredning skulle användas för
det utlåtande, beträffande ifrågasatta förändringar i afseende å Sveriges
och Norges ömsesidiga handels- och sjöfartsförhållanden, som Kongl.
kommerskollegium och Kongl. generaltullstyrelsen gemensamt skola till
Kongl. Maj:t afgifva.
En statistisk redogörelse för handeln med kreatur emellan Sverige
och Norge har af Kongl. landtbruksstyrelsen blifvit lernnad till ofvannämnda
embetsverk och behöfver således ej af mig upptagas; endast så
mycket torde böra framhållas, att de förenade rikenas ömsesidiga handel
med kreatur har intill den 31 oktober 1892 hufvudsakligen bestått
deri, att från Sverige utförts till Norge idislare och svinkreatur, samt
från den 7 sistlidne juni idislare till Fredrikshald och från den 7 september
äfvenledes djur af samma slag till Kristiania, hvaremot från sistnämnda
land hit införts och fortfarande införes hästar.
Uti nu gällande Kongl. förordning den 30 mars 1890, angående
Sveriges och Norges ömsesidiga handels- och sjöfartsförhållanden, föreskrifves
uti § 1 »— — — Förbud mot införsel af varor landvägen från
det ena riket till det andra må ock kunna stadgas, om sådant i det
senare riket anses erforderligt af sanitära grunder eller till förebyggande
af sjukdomar på naturprodukter, som utgöra föremål för landets afvel».
För att denna handel med kreatur må ostörd kunna fortgå erfordras
det att i hvardera af de förenade rikena sådana bestämmelser äro gäl
-
75
lande, att smittämnen till vigtigare kreaturssjukdomar ej kunna, medelst
smittade kreatur eller smittoförande varor, föras från främmande land
öfver det ena riket till det andra, äfvensom att, om sådan sjukdom
utbrutit i det ena riket, den icke från sjukdomsorten i detsamma må kunna
föras, vare sig land- eller sjövägen, till det andra riket.
Det gäller sålunda att undersöka huruvida de i Sverige gällande
föreskrifter, l:o till förhindrande af vigtigare kreaturssjukdomars införande
och 2:o till hämmande af dem, som här uppträdt, visat sig motsvara
det dermed afsedda ändamålet. Föreskrifter i förstnämnda afseende
äro lemnade i Kongl. kungörelsen den 1 maj 1885, angående hvad
iakttagas bör till förekommande af smittosamma husdjurssjukdomars införande
i riket med vissa ändringar deri genom Kongl. kungörelsen den
18 maj 1894, hvartill kommer Kongl. kungörelsen den 27 april 1888
med föreskrifter i afseende å införseln till riket af lefvande svin samt
Kongl. medicinalstyrelsens kungörelse den 25 september 1885 med anvisningar
rörande inrättandet af karantän sanstalter för husdjur och desinfektion
af ull, hår och oberedda hudar med flera varor.
Enligt förstnämnda förordning få ej idislande djur eller oberedda
delar efter sådana kreatur införas från land, som är förklaradt smittadt
af boskapspest; ej heller få hundar importeras från land, der rabies förekommer,
hvaremot införsel sjöledes af husdjur är tillåten om ett land
eller del deraf blifvit af Kongl. kommerskollgium förklaradt smittadt
af elakartad lungsjuka, rots, fårkoppor, smittosam mul- och klöfsjuka,
fårskabb, elakartad klöfsjuka hos får och getter, samt af mjeltbrand,
under vilkor:
l:o) att till införsel afsedt kreatur under de två sista månaderna
före införseln icke varit angripet af någon af dessa sjukdomar eller haft
beröring med ort, der sådan sjukdom förekommit, hvilket allt måste styrkas
genom intyg af myndighet i utskeppningsorten;
2:o) att kreaturet varder af veterinär besigtigadt, såväl i utskeppnings-
som i lossningsorten, och dervid befinnes icke förete tecken till
någon af de i nämnda kungörelse omnämnda smittosamma sjukdomar; och
3:o) att kreaturet derefter hålles uti offentlig karantänsanstalt å lossningsorten
under 10—120 dagar, beroende af den sjukdom, hvaraf det
land var smittadt, hvarifrån kreaturet kommit. För häst, som kommit
från land, smittadt af rots (springorm), är dock karantän stiden endast
24 timmar. Import sjöledes af svinkreatur är medgifven, vare sig
ett land är smittadt af svinpest eller ej, under samma vilkor som ofvan
blifvit nämnda, samt med eu karantänstid af 60 dagar. Undantag är
76
medgifven vid införsel af svinkreatur från Finland, så länge detta land
är fritt från svinpest.
Kommer åter kreatur från land, hvilket ej är smittadt af någon bland
ifrågavarande sjukdomar, som kan på detsamma öfverföras, så skall det
efter besigtning af veterinär hållas i karantän å lossningsorten under
en tid af 24 timmar.
För att nu Kongl. kommerskollegium hastigt må erhålla kännedom
om uppträdande af någon bland ifrågavarande sjukdomar å utrikes ort
åligger det svensk-norske konsuler att härom ofördröjligen lemna kollegium
underrättelse.
De nu i korthet angifna försigtighetsmått mot införandet af smittosamma
husdjurssjukdomar i Sverige hafva i hufvudsak varit gällande
sedan den 26 juli 1856 och under den tid af 38 år, som sedan dess
förflutit, hafva icke med införda hästar eller idislande djur någon af
ofvannämnda sjukdomar blifvit spridd i landet, och detsamma gäller,
hvad importerade svinkreatur beträffar, sedan Kongl. kungörelsen den
27 april 1888 trädde i kraft. Visserligen utbröt mul- och klöfsjuka
inom Göteborgs- och Bohus- samt Hallands län 1875, men sjukdomen
infördes då med smittade kreatur, Indika från en vid halländska kusten
strandad ångare kastades i sjön, hvarvid kreaturen summo i land och
spridde sjukdomen. För andra gången utbröt samma sjukdom 1892 på
några gårdar inom Malmöhus- och på två gårdar inom Hallands län.
Vid sistnämnda tillfälle hade smittämnet ej införts med kreatur, utan
sannolikt med varor, möjligen med halm såsom emballage om sådana.
Med hänsyn till betryggande åtgärder till förekommande af smittosamma
kreaturssjukdomars införande skulle det möjligen kunna anmärkas, att
förbudet mot införsel af idislande djur från Ryssland, som vant gällande
i närmare 30 år, icke blifvit utsträckt till Finland, likasom att import
af svinkreatur sjöledes från Finland är medgifven med endast 24 timmars
karantän. Det torde dock böra erinras derom, att i Finland är
sedan många år tillbaka förbjudet att införa idislande djur och färska
delar efter sådana från Piyssland, likasom att boskapspest icke förekommit
i Finland sedan 1877, då 18 nötkreatur i Nykyrka socken af
östra Finland voro angripna af sjukdomen samt att svinpest aldrig uppträdt
i Finland och att man der äfvenledes genom förbud mot införsel
af svinkreatur från länder, smittade af nämnda sjukdom, skyddar landet
emot sjukdomen.
Genom stränga och detaljerade föreskrifter har det, såsom redan
är nämndt, lyckats att sedan 1856 förhindra spridningen inom landet
af vigtigare farsoter med införda hästar samt idislare och detsamma
77
har sedan 1888 varit förhållandet hvad införda svinkreatur beträffar.
Ett absolut förbud mot införsel af husdjur skulle visserligen erbjuda än
större säkerhet uti ifrågavarande hänseende än de detaljerade föreskrifterna
uti nyss åberopade förordningar, men Sveriges landtbrukare
anse sig icke kunna undvara det medel till förbättrande af deras kreatursstammar,
som består i importen af utmärkta afvelsdjur, liksom tillförseln
af viktualier till de norrländska städerna skulle i betydlig grad
minskas genom förbud mot införsel af slagtboskap från Finland. Skulle
emellertid ett absolut importförbud endast komma att gälla för kreatur
från land, hvarest vigtigare kreatursfarsoter förekomma, så vore dermed
äfven införseln af nötkreatur från Storbritannien och Tyskland hämmad,
emedan elakartad lungsjuka, sedan, många år tillbaka är stationär i dessa
länder, likasom smittosam mul- och klöfsjuka hvarje år uppträdt i Tyskland.
I intet land, der införsel af kreatur är förbjuden, har förbudet kunnat
upprätthållas, med undantag af hvad beträffar idislare från land
smittadt af boskapspest, utan hafva myndigheterna allt emellanåt meddelat
dispens från nämnda förbud, såsom förhållandena varit i Norge,
Danmark, Belgien med flera länder.
De föreskrifter till förekommande af vigtigare kreatursfarsoters införande
i vårt land, som härstädes äro gällande, äfvensom den erfarenhet,
som sedan många år tillbaka vunnits om verkan af desamma, torde
hafva ådagalagt, att, såvida möjligt är, säkerhet förefinnes, att sådana
farsoter icke skola med kreatur, som transitera vårt land, införas i Norge,
liksom något sådant hittills aldrig inträffat efter den tid ifrågavarande
förordningar utfärdades.
Kommer så i fråga om de offentliga åtgärder, som här i landet
äro påbjudna vid utbrott af vigtigare kreatursfarsoter, kunna anses nog
betryggande mot spridningen af desamma, så att då någon sådan yppar
sig, införseln af kreatur härifrån till Norge icke behöfver inställas från
hela vårt land. De förordningar, som härvid skola tillämpas, äro Kongl.
kungörelsen den 23 september 1887 med vissa ändringar deri genom
Kongl. kungörelsen den 18 maj 1894 jemte Kongl. medicinalstyrelsens
kungörelse den 19 mars 1888 med råd och anvisningar angående utförandet
af de i först nämnda kungörelse föreskrifna åtgärder, vidare
Kongl. medicinalstyrelsens kungörelse den 30 december 1892 med råd
och anvisningar jemte föreskrifter till bekämpande af smittosam muloch
klöfsjuka samt slutligen Kongl. kungörelsen den 3 November 1887
rörande föreskrifter mot svinpest.
Af de i dessa kungörelser anförda sjukdomar hafva boskapspest
och elakartad klöfsjuka aldrig förekommit inom vårt land, elakartad
78
lungsjuka endast tvenne gånger, senast 1856, fårkoppor uppträdde
1871—72 i en trakt af Skåne, smittosam mul- och klöfsjuka yppade
sig 1875 och 1892, af rots (springorm) har förekommit endast 2—3 fall
årligen likasom af rabies endast enstaka fall visat sig under de senare
decennierna och fullt konstaterade fall af svinpest hafva icke förekommit
sedan flera år tillbaka, hvaremot sporadiska fall af mjeltbrand årligen
uppträdt. i flera landsdelar.
*
Om nu af dessa sjukdomar boskapspest och elakartad lungsjuka
skulle uppträda på något ställe här i landet, blefve i förra fallet alla
idislare och i senare fallet alla nötkreatur på sådant ställe nedslagtade
och djuregaren erhåller ersättning af statsmedel för kreaturens värde;
visar sig rots (springorm) eller rabies skall deraf angripet djur dödas.
Vid utbrott af mul- och klöfsjuka blifver icke endast den socken, inom
hvilken sjukdomen yppat sig, utan äfven kringliggande socknar förklarade
smittade och transport af idislande djur och svinkreatur samt af
mjölk inom det smittade området inställes. Yppar sig åter fårkoppor
någonstädes inom landet, skall den sjuka hjorden hållas fullständigt afskild
från frisk fårhjord.
Genom de nu med några ord angifna åtgärder mot vigtigare smitt,osamma
husdjurssjukdomar hafva de bland dem, som uppträdt här i
landet, blifvit lika hastigt hämmade som i något annat land, der de
yppat sig, och faran för att sådana sjukdomar skola med smittade
kreatur härifrån kunna föras till Norge torde väl vara ytterst ringa,
alldenstund om kreaturssjukdom, som är eller misstänkes vara någon
af ofvan anförda, skulle uppträda, myndigheterna komma att genast
tillämpa gällande föreskrifter emot densamma, hvarigenom utförsel af
sjuka eller smittade kreatur från sjukdomsorten blifver omöjlig och
härvid hafva myndigheterna till biträde såväl landets civila veterinärer
som kronobetjening.
Hvad åter beträffar offentliga åtgärder i Norge till förekommande
af vigtigare kreatursfarsoters införande och till hämmande af dem, som
derstädes utbrutit, så har genom af Konung och Storting gemensamt
stiftad lag, hvilken träder i kraft den 1 januari 1895, blifvit i allmänna
drag angifvet, huru dervid skall förfaras och mera detaljerade föreskrifter
i nämnda hänseenden eger regeringen samt i vissa fall vederbörande
amtman utfärda.
I Norge, likasom Sverige, eger det lyckliga förhållandet rum, att
ödeläggande kreatursfarsoter, som ofta eller ständigt förekomma i andra
länder, icke äro stationära derstädes eller aldrig der uppträdt och intresset
för att skydda rikena mot införandet af sådana sjukdomar,
79
äfvensom att hastigt hämma de, som uppträda inom de båda länderna,
är lika stort, hvartill kommer att lagstiftningen i nämnda hänseende är‘
i hufvudsak öfverensstämmande och lätt skulle kunna, genom öfverenskommelse
mellan de förenade rikenas regeringar, äfven i detaljer blifva
likartade. Under sådana förhållanden torde det icke blifva nödvändigt
att, om någon af de vigtigare smittosamma husdjurssjukdomarna, såsom
boskapspest, elakartad lungsjuka, rots (springorm), fårkoppor, smittosam
mul- och klöfsjuka, rabies och svinpest uppträder i det ena af de förenade
rikena, det andra skulle förbjuda införsel derifrån af kreatur, som
äro emottagliga för den ifrågavarande sjukdomen, då sjuka eller smittade
kreatur icke kunna eller få föras från sjukdomsorten i det egna
landet och således ännu mindre till det angränsande. Undantag härifrån
kan endast ifrågakomma, om en sådan sjukdom skulle uppstå invid
rikenas gräns, som fordrar att ett visst område omkring sjukdomsorten
förklaras smittadt, såsom förhållandet är, då rabies, smittosam mul- och
klöfsjuka samt fårkoppor uppträda, i hvilket fall utförsel af smittade
kreatur måste förbjudas från det smittade området vid gränsen af det
ena riket, liksom den del af det angränsande landet, hvilket ligger inom
det område, som bör anses vara smittadt.
Om man vid utbrott af någon af de vigtigare kreaturssjukdomarna
i det ena af de förenade rikena icke i det andra förklarade nämnda
land smittadt, utan förlitade sig på att myndigheterna derstädes skulle
tillämpa gällande föreskrifter och man sålunda betraktade de förenade
rikena i nu nämnda hänseende såsom ett land, så skulle derigenom allt
störande i handeln med kreatur, vare sig sjö- eller landvägen, rikena
emellan kunna inskränkas till den ort, der en farsot yppat sig, och
detta till icke ringa båtnad för de båda länderna.
Då af den utredning, jag här lemnat, torde framgå, att alla hinder
för handeln med kreatur emellan de förenade rikena äro obehöfliga och
att de inskränkningar härutinnan, som vid utbrott af någon kreatursfarsot
i ettdera af rikena befinnas erforderliga, kunna begränsas till
det ställe eller område, der sådan sjukdom förekommer, såvida nemligen
öfverenskommelse träffas regeringarna emellan om likartade bestämmelser
vid tillämpningen af hithörande lagar och förordningar, så får jag hemställa,
att embetsverken ville i deras gemensamma utlåtande i underdånighet
föreslå, att vid revision af den så kallade mellanrikslagen, i
hvad som rörer handeln med kreatur, fri införsel — sjö- och landvägen
— måtte medgifvas för kreatur från det ena riket till det andra, och
att endast inskränkning härutinnan må ega rum, om någon af förut
omnämnda kreaturssjukdomar uppträder invid det ena rikets gräns, samt
80
det område, som dervid bör anses smittadt, sträcker sig in i det andra
riket, i hvilket fall underrättelse om sjukdomens utbrott genast bör
meddelas myndigheterna i det senare landet, likasom ock all transport
från det smittade området af kreatur, h vilka kunna angripas af sjukdomen,
varder förbjuden.
Stockholm den 27 december 1894.
C. A. LINDQVIST.
f,
IO
jo b
u v i
O It I
TABELLER
rörande varuutbytet mellan Sverige och Norge.
TABELLER
11
82
Tab. l. Uppgift å värdet af Sveriges införsel från
.
1874.
1875.
1876.
j Införsel från Norge.........................
..................... kr.
15,041,638
15,025,535
16,745,169
j Utförsel till Norge:
enligt svensk statistik ......................
» norsk statistik........................
...................... »
7,464,456
13,138,400
7,092,504
13,160,400
6,976,689
14,235,600
u
i s
-ii Ll > i , i
t tf'' * |
A
All K
T
1884.
1885.
1886.
t{.''jo
tir.l
■-n?
r
Införsel från Norge............................
22,058,803
23,735,792
22,823,005
Utförsel till Norge:
enligt svensk statistik.............................
10,897,031
10,310,749
11,460,832
» norsk statistik.............................
17,457,900
16,339,500
16,691,300
83
och utförsel till Norge under åren 1874—1893.
:nois TOivcju ityt&v
*v
1877.
1878.
[
.vivi
1879.
HVI
1880.
00'' !
1881.
1882.
1883.
14,902,430
11,535,846
11,105,767
16,774,151
17,001,383
18,811,795
20,836,543
>•*»]•* {*> £
6,087,269
13,925,300
7,095,067
12,411,300
. -■ r.
6,432,126
11,531,300
____ '' ^;!
7,954,796
13,070,400
8,156,167
15,230,900
10,624,949
19,036,600
9,216,901
19,110,600
4 0
: i
ir>.i
V- 1
;
#
•'' • :''tl: - i >
1887.
1888.
1889.
1890.
1891.
1892.
oj, it») r.ikL
1893.
23,434,748
28,014,136
, 34,310,604
32,832,778
33,565,261
35,319,209
31,439,496
12,362,999
16,981,600
13,991,207
19,443,600
15,971,433
21,763,000
18,092,670
23,124,700
17,427,757
25,396,500
18,227,174
27,253,100
16,111,201
28,019,600
84
Tab. 2. Från Norge införda varor under åren:
1890.
1891.
1892.
1893.
Affall, ej specificeradt.................
................. kr.
6,660
10,772
8,747
5,514
Album...............................
................ kg.
—
2,255
3,680
8,154
Alun...............................
17 995
4.3 37r;
Ammoniak.................................
................. »
_
872
122
Apelsiner.............................
—
—
1,831
1,585
Apoteksvaror, ej specificerade......
3,661
2,309*
3,626
4.264
Arsenik....................................
2 500
Askar och dosor...................
Band, siden ..............................
........... *
_
.
16
33
andra..................
639
739
1,337
2,423
Beck.......................
Ben, oarbetadt och arbetad!.......
930,644
1,118,380
1,331,565
1,300,257
Bijouteri varor.............................
................. »
1,422
649
355
281
Bildhuggeriarbeten m. m..............
................. kr.
—
--
354
4
Bladguld och bladsilfver...............
................. kg.
—
— ...
12
Blanksmörja m. m.......................
................. >
—
—
670
231
Blommor, naturliga......................
................. »
205
354
312
954
konstgjorda..................
................. »
28
24
11
11
Blomsterlökar..............................
................. kr.
9,000
—
_
_____.
Blyerts........................................
................. kg.
—
—
73
_
Bläck, skrif-................................
................ >
—
_
43
80
Bokpermar, lösa..........................
................ »
—
—
29
26
Bokstafsstämplar.........................
................ >
—
—
_
in
Boktryck.....................................
................ kr.
—
—
4,658
13,840
Bomull, ofärgad...........................
................ kg.
14,960
—
7,097
6,526
Borstbindarearbeten.....................
................ »
1,185
1,067
4,989
4,419
Brefkuvert och papperspåsar........
................ »
1,197
693
589
403
Broderade arbeten......................
................ kr.
1,080
—
388
2,190
Bränvin och sprit:
på fat: af säd, potatis, in. m.....
..... lit. ä 50 %
—
9,838
11,696
13,303
andra slag.....................
..... T>
2,773
—
5,822
5,796
85
Tab. 2. (Forts.) Från Norge införda varor under åren:
1
- 4 t
1800.
1891.
1892.
1893.
Bränvin och sprit:
på andra kärl ......................................
lit.
562
538
768
747
Bröd........U:;i..............".i................................
kg.
496,890
51,641
59,670
69,365
Böcker, tryckta: oinbundna och bundna.........
kr.
50,594
56,782
50,944
50,609
med rent eller linieradt papper..........
kg.
2,634
--
177
287
Cement.....................:J..............J...................
»
188,628
112,323
--
245,048
Chokolad................................................
S>
540
•-
542
233
Clichéer........................................................
kr.
5,912
5,729
2,607
1,583
Cokes...................i.....''..............
hl.
12,718
7,715
7,181
8,443
Dref och drefmat...........;................................
kg.
21,782
37,266
33,768
26,211
Emballage, särskild inkommande...................
kr.
—
—
—
11,199
Etuier.........................................................
kg.
318
—
86
189
Fartyg och båtar.............v..............
kr.
176,671
17,810
12,236
48,045
Fernissa.......................................................
kg-
178,204
364,171
237,575
300,532
Fisk: saltad m. m., anjovis m. m...................
>
1,130,220
787,226
1,120,644
1,639,848
sill....................................................
24,311,029
26,775,854
32,825,371
34,559,770
sej........:..............................
)
3,268,836
2,976,878
3,041,911
2,973,169
andra slag samt färsk, alla slag............
»
981,240
1,302,233
819,687
1,948,143
j Fjäder.......................................r.................
>
—
—
175
2,836
| Flyttsaker: tullpligtiga...................................
kr.
_
—
2,970
5,707
andra............1......1............
>
64,971
83,765
40,165
47,239
Fläsk............................................................
kg-
2,677,510
1,501,885
2,213,963
1,638,191
Fosfor.......................t..;...........V. .0..''..............
>
—
—
800
—
Frukter, bär och grönsaker, ej specificerade:
friska........''..1.............................................
>
16,450
25,913
19,745
26,426
inlagda.....................................................
—
—
70
160
torkade m. m............................................
—
—
393
20
Frö..............................................................
P
2,995
3,878
3,785
11,757
Färger: blyhvitt m. m...................................
»
—
—
22,505
36,192
målare-.............................................
>
645
2,264
718
846
indigo, kimrök m. m........ ................
>
_
—
550
—
alizarin in. m. samt ej specificerade slag
kr.
9,516
10,657
11,518
9,184
Galanterivaror..............................................
kg-
68
—
36
75
Galläpplen ...................................................
»
—
—
907
Garn: ull-....................................................
>
6,890
6,771
11,026
10,585
linne-.................................................
»
—
---
1,351
3,027
bomulls-.............................................
1
6,942
13,514
24,480
12,769
86
Tab. 2. -{''Kort».) Från Norge införda varor under åren:
.“(MI
.](!■:!
iKVJ
1890.
1891.
1892.
1893.
Garn: jute-...................................................
kg
_
—
1,439
■ ■ ''
segel- och bind-,.........................
»
89,809
78,291
69,612
70,162
Gevär, skjut-..................v''.f,.......
»
158
178
139
106
: Gipsarbeten..Uv........iXi.Of........................
i
—-
b ■
239
155
Glas: bunkar m. in.................hvit.''.............''.''.i.
>
——
——
7,313
6,418
optiska glas.....:......r!vj. f:............
»
513
50
130
___ .
fönster- och spegel-..............................
402,942
458,031
413,999
279,659
ej specificerade slag...........................
>
215,163
200,189
189,556
198,389
■ Glasskärf Uil.l..........j.i.i......................
»
425,441
698,753
783,699
618,712
Gryn: ris-.. I. r.:.................................;..
2>
153,875
23,560
182,429
53,704
Ml. 11 ej specificerade slag ...........................
i
17,094
12,170
658
9
Gräs, fargadt..........................r.\l.............er/..
>
—
3,860
—
*-''-I
Gödningsämnen........ i... X.........*.» -ii.’>.l........tv..
2,500,762
2,084,962
3,066,971
1,504,035
Hampa, ohäcklad.....i X i.!; i.....JJX:.?Xi............
1
2,113
—
—
37,881
Handskar..........:.7.7:5.......: V.\.
.,...........
»
267
167
148
105
Harts m. m.........''...:..''. 7...7...........
»
—
12,576
—
23,491
Hattar...................t....................................
st.
44,454
52,148
38,394
63,508
Honing... 7/;:■................ j. ... :i i ...t.
............
kg.
- ’
i.
—-
15
Horn, arbetadt, ej specificeradt......................
Hudar och skinn:
»
300
154
■v '' i>rI : ’ ! ''
925
•u-.éj pelsverk, oberedda..........................
»
276.541
297,073
316,759
229,715
beredda, sulläder.................
»
875,274
996,331
928,412
875,523
andra slag.................
»
20,012
26,360
30,090
32.463
pelsverk, oberedda....................................
»
27,247
30,947
25,787
39,898
beredda
..........!..................
>
3,087
997
1,788
1,132
Humle ...Ja..................................................
>
3,602
930
1,395
2,164
.Hummer, a.''..................................................
st.
37,964
27,097
35,696
23,886
Hår, tagel.................. ..............vi...................
kr.
3,425
—
478
469
annat...................................................
»
—
- f*r
—— '' /'':
1,552
Hår- och tagelarbeten ...................................
kg-
—
—
—-
36
Häktor, hakar och hyskor.............................
401
•—-
382
486
Hängslen m. m......................................
>.
148
—
1,789
15,505
Hö..............................................................
39,228
—
23,676
—
Instrumenter: kirurgi ska m. m.....................
kr.
—
.—-
3,076
2,519
optiska., .t............................
kg.
532
904
425
210
musikaliska, tafflar och pianinon
st.
114
98
70
78
flyglar
........hl:.;;...............
5
.--
—
8
3
87
Tab. 2. (Forts.) Från Norge införda varor under åren:
m* i
.it''''!
.Iji.vl
1890.
1891.
1892.
1893.
| Instrumenter: positiv.............................
....... st.
—
---■ :•
5
8
flöjter m. m.....................
......... » -
—
-—
46
•
- i
accordion och speldosor....
....... kg.
—
—
116
. afl 98
tillbehör..........................
....... kr.
—
—
21
\ '' ''
ej specificerade slag.:.......
....... »
2,140
2,704
2,811
8,378
i Ister..................................:.i....!....
....... kg.
—
—
7,358
1,605
Jernvägsmateriel: axlar m. m................
....... >
—
—
395
23,913
j ernvägs vagnar............
....... kr.
—
—
—
36,200
andra slag.....ii:)........
....... »
—
—
1,906
2,233
Jäst.....................7..''...........■. -i:
..
....... kg.
1,522
18,373
. 29,557
49,513
Kaffe...................................................
....... »
709,587
629,208
,r 693,780
717,045
bräridt och kaffesurrogat..............
....... »
183,041
—
43,879
65,847
i Kali.....................................................
..,1.1. >
18,300
5,030
22,435
16,176
| Kalk, släckt och osläckt........................
hi.
3,465
3,157
3,601
4,675
| Kartor........V/...A''.....i:..........il....
....... kr.
2,374
sii
—
2,431
j Kautschuk, arbetad............ ..................
....... kg.
1,358
4,316
4,565
4,845
Kaviar.................................................
....... >
10,130
9,895
'' 12,783
15,574
Kemiskt-tekniska preparater..................
....... kr.
7,807
9,461
10,680
11,387
Kli......................................................
....... kg.
2,515,109
181,740
874,808
2,767,849
Kläder.................................................
....... kr.
447,453
385,672
281,746
300,839
Knappar, ej af silke.............................
....... kg.
—
—
1,938
J
4 Rt>9
af sammansatta ämnen...........
....... >
2,843
4,076
1,617
Knifvar..........................................
671
510
498
422
Koffertar, andra än af läder..................
....... »
—
—
—
22
Kol, trä-.....................................
....... hl.
82,981
57,491
57,821
. 21,600
Konfityrer............................................
....... kg.
4,195
692
437
Konserver: kött af nötboskap och får ....
....... »
2,165
—
878
12,345
andra slag...........................
....... »
32,924
27,607
35,788
82,985
Korf....................................................
....... »
10,013
7,936
9,110
11,633
| Korgmakarearbeten...................
....... >
362
237
581
309
Korkar, skurna, utan beslag..................
....... >
—
—-
570
98
med beslag..................
....... >
—
—
—
4
| Korkbark.............................................
»
—
—
3,575
2,449
Kreatur: hästar....................................
....... st.
801
469
582
627
nötkreatur..............................
»
260
13
45
14
får.........................................
........ »
317
135
171
148
svin................!......................
........ kg.
—
2,387
i
1,007
..O
633
88
Tab. 2. (Forts.) Från Norge införda varor under åren:
r
. jfy»
«
1890.
1891.
1892.
1803.
Kreatur: ej specificerade slag .......................
st.
—
85
108
102
Kreatursfoder, ej specificeradt........................
kg.
1,150,183
1,274,843
765,239
235,810
Krita........■.................................................j.
>
---
--i;
469
1,894
Krokar till fiske...........................................
»
426
313
: -1 300
—
Krut m. m..................u..............................
»
33,087
30,539
36,648
27,274
Kött............................................................
41,775
38,946
50,454
53,049
i Lakrits........................................................
»
—
tJi—r--1.;(
1,743
—
! Leksaker....................................................
*
3,085
1,993
1,514
941
! Lera.............................................., ...........
kr.
2,116
—
1,438
2,984
! Lervaror: tegel, eldfast m. m.........................
kg-
536,050
--
116,885
380,093 j
mur*.. jU
..........k. ‘
u..........
st.
3,404,261
1,440,701
U,381,917{
3,709,378
tak-...............................
»
1,626,468
1,292,847
1,522,687
deglar, mufflar m. in.............
kr.
—
—
140
338
rör och rördelar ,iU.............hl.
kg.
—
—
400
12,810 |
porslin, äkta.........................
>
47,999
61,466
107,833
103,223 |
oäkta .......................
''
209,876
187,439
■) 295,783
)
kakel..................,.:.j............
■»
—
—
2) 837
466,376
krukmakarearbeten ...............
»
201,334
231,537
ä) 53,188
J
Lim: husbiås och gelatin.............. ...............
>
—
-—-
—
flytande lim m. m................................
»
--
—
377
2,162 J
ej specificerade slag.............................
>
3,740
—
40,110
70,956 j
Litografiska arbeten m. m.: till tryckta verk...
kr.
__
—
28
160 !
andra slag...........
kg-
4,337
2,199
4,011
2,198 |
Ljus............................................................
>
1,172
—
388
252
Lumpor ....);.................................................
*
351,243
479,788
184,894
•-
Läderarbeten........................................
>
—
—
1,782
—
Maltdrycker: på fat......................1................
.
—
873
286
på andra kärl...........
............
lit.
32,724
34,875
19,758
7,573
Mandel.......1............................:...................
kg.
- i
2,002
----
3,098
Maskinerier, redskap och verktyg....................
kr.
399,568
323,263
325,018
223,297
Maskin- och vagnsmörja................................
kg.
5,207
—
5,770
4,803 |
Mattor af spån m. m....................................
» j
-—-
45 |
—
Metaller: bly, oarbetadt och plåt...............
■» 1
45,456 j
3,526
46,497 j
99,435 t
arbetadt, hagel och kulör..........
* i
- j
8,762 j
23,145
ej specificeradt, omåladt
>
15,369 1
23,024
21,150 1
23
l) Innefattar äfven kakel och krukmakarearbeten, införda efter den äl/e 92. — 2) Införsel före den **/» 0!
89
Tab. 2. (Forts.) Från Norge införda varor länder åren:
1890.
1891.
1892.
1893.
Metaller: guld, arbetadt, äfvensom bokguld.....
kg.
—
1
4
1
jern och stål: tackjern m. m...........
30,020
41,440
11,195
25,000
skrot.....................................
313,661
585,866
218.439
168,321
göten....................................
»
—
13,250
207
1,010
jernvägsskenor.......................
»
18,000
313,690
493,437
62,330
balkjern................................
>
—
—
25,653
1,150
stänger, valsade m. m.............
*
84,308
42,469
60,243
58,838
skarfbultar in. m....................
I
13,114
20,591
12,976
25,973
plåtar, valsade m. in...............
»
9,135
11,339
26,354
6,972
tråd och rör..........................
2
—
5,817
3,955
21,814
arbeten af tråd......................
—
—
716
6,701
ankare m. m..........................
--
—
205
264
kedjor...................................
>
1,617
—
2,724
4,304
spik......................................
1,946,670
1,476,893
1,620,736
1,519,269
träskrufvar ............................
—
—
254
3,333
gjutna balkar m. m................
2
12,628
24,282
20,126
27,490
spisar m. m...........................
2
41,464
38,240
40,306
32,508
bord m. m.............................
>
—
—
590
669
kopiepressar m. m..................
2
—
—
134
130
finare, ej specificeradt gjutgods
»
48,916
59,777
49,956
80,321
kassaskåp och kassakistor.......
kr.
45,811
24,070
17,752
12,245
floretter m. m........................
kg-
—
—
12
4
ej specificerade varor..............
koppar, kopparlegeringar och ej spe-  cificerade metaller:
2
28,423
34,172
27,323
94,258
oarbetade och plåt.................
2
---
9,272
2,194
10,178
tråd och duk.........................
2
—
—
1,173
1,208
ej specificerade arbeten..........
1
26,773
24,748
12,521
22,044
qvicksilfver....................................
2
—
—
—
1
silfver: oarbetad!...........................
2
436
582
465
578
arbetadt.............................
2
36
51
55
70
tenn.............................................
2
1,182
886
3,162
1,902
zink: oarbetad och plåt..................
2
6,235
—
3,187
4,514
ej specificerade arbeten..........
2
10,212
8,814
1,193
1,548
Mineralier, ej specificerade............................
>
--
—
26,500
2,580,136
Musikalier....................................................
kr.
1,951
2,783
1,903
2,738
Musslor, Utbära.............................................
4r
kg-
2,603
9,611
3,297
12
90
Tab. 2. (Forts.) Från Norge införda varor under åren:
1890.
1891.
1892.
''
M
'' 11
i
1893.
Mynt, silfver-........................................
....... kr.
—
249,132
295,548
368,028
koppar-..........................nMiXi''.....
....... »
—
i;-
-T—
4,674
Målningar m. m................................
....... >
4,816
24,708
9,975
1,826
Natron..................................................
....... kg.
101,373
97,579
97,945
109,318
Nattsäckar..................j.v.i.U.......iVihlX_____
....... »
1,999
993
516
786
Naturalier.............................................
....... kr.
2,408
3,735
1,393
1,744
Nålar .......,U...................................
....... kg.
~—
-TT-r- . ■
2,385
2,366
Nät...........................................,''a.v......
....... kr.
24,379
36,030
42,184
14,601
Nötter, kokos-........................................
....... st.
—
-.
—
1
andra slag...........,.....................
...... kg.
4,354
—
—
3,484''
Olein....................................................
....... »
--
--
27,333
Oleomargarin.........................................
....... »
—
—
561
508
Olj ekakor..............................................
....... »
130,722
500,250
729,799
607,649
Oljor: feta, lin- m. m.............................
....... »
274,021
87,071
114,926
118,560
andra slag...........................
....... »
226,420
163,827
133,777
106,128
flygtiga, vegetabiliska...................
....... *
—
—
55
—-
fossila eller mineraloljor...............
....... »
973,270
1,176,638
1,194,778
919,137
Ost.......................................................
....... »
31,713
12,698
42,718
81,344
Ostron..................................................
....... »
—
--■>■ -i
2,547
8,154
Papp......;.)r.>:uV;........................''.....
....... »
37,786
33,265
24,197
30,309
Papp- och pappersmassearbeten..............
____J. S>
7,989
12.263
14,196
10,238
Papper..................................................
.....;;.. ■»
331,096
1,087,654
1,552,790
1,490,127
Papperstapeter m. m..............................
■»
4,940
18,879
48,854
44,283
Paraplyer och parasoller.........................
....... st.
461
565
529
2,871
-ställningar.................................
....... kg.
—
: --.■
16
54
Parfymer...............................................
....... »
- .
, -
92
87
Patroner...............................................
....... 2>
—
-- -
243
256
Piphufvud...i......................................
....... »
5,654
2,997
3,817
1,849
Plommon, torkade m. m.........................
....... >
1,193
3,259
870
1,634
Portföljer m. m..........,.M............Ut........
....... »
942
729
170
444
Potatis ......C:.............................v*l.........
....... »
1,058,453
644,549
303,814
77,573
Remmar af läder...................................
....... kr.
—
—
12,245
46,469
Russin..................................................
....... kg.
—
!,{ —''.
1,838
1,749
Rör, vegetabiliska..................................
....... >
—
—
9,104
—
Rötter, ej specificerade...........................
....... S
—
—
1,329
3,955
I):o
d:0
...........................
...... hl.
—
---
5
—
Sadelmakarearbeten ..............................
....... kg.
839
753
728
1,373
t
Tab. 2. (Forts.) Från Norge införda varor under åren:
91
r,{\'' i t:.--!
I <?*•'':
Saft.........................................
Salt, kok-....:....................................
bords- och medicinskt................
Sand.........................................i-..läsegel
.......i........................................
Siktar och såll..................................
Shoddy.............................................
Silke, fargadt.....................................
Skeppsinventarier..............................
Skodon.....................il.:................
Skyfflar, spadar m. m......................
Slöjdvaror m. m., ej specipcerade.......
Smergel..................................
Smör, naturligt...........................:......
konstgjordt..............................
Snörmakarearbeten
........i;.i.:...
Socker, raffineradt..........;..........
oraffineradt........................
sirap och melass...........
Spanmål, omalen: hafre............fihvill.
hvete.....................
korn......................
råg........................
malt......................
ärter .....................
andra slag.............
malen, korngryn..................
annat gryn...............
h vetemjöl.................
kornmjöl..................
rågmjöl....................
annat mjöl...............
Speglar och spegellampétter...............
Sprutor, brand-, m. m.......................
Späck af hafsdjur..............................
Stearin........................................
Sten: ej specificerad: oarbetad............
1890.
1891.
1892.
1893.
kg.
--
457
—
hl.
10,855
14,757
6,084
12,249
kg.
—
—
5,011
—
kr.
6,306
2,051
3,418
2,026
>
5,536
9,549
4,732
6,877
>
43,638
59,029
27,832
»
101
84
94
50
»
1,157
3,115
1,867
1,897
kg.
2,272
1,508
1,053
1,202
kr.
—
—
92
196
5-
14,460
11,165
6,436
5,436
kg-
—
2,220
3,535
7,389
>
38,336
44,133
43,977
26,020
509,885
631,890
711,599
655,482
■»
667
431
1,014
1,117
■»
660,422
273,796
363,768
340,160
4,799
--
306
221
>
127,591
101,678
96,333
74,422
1,089,179
528,795
532,247
253,944
>
—
- •
—
300
273,176
154,977
1,249,198
1,025,953
32,421
25,236
39,940
200,458
. »
30,475
10,078
—
38,591
—
—
8,607
6,363
t
—
—
11,982
2,826
»
—
—
13,859
11,388
—
4,657
558
397
s>
109,521
74,936
751,846
1,188,895
s
735,970
466,582
1,977,348
1,943,409
601,474
630,984
481,572
623,725
---
11,535
5,803
2,204
>
605
—
771
805
kr.
--
—
384
441
kg-
63,009
16,379
18,052
27,377
»
148,188
69,900
31,250
14,700
kr.
116,744
195,364
152,397
1,041,045
92
Tab. 2. (Forts.) Från Norge införda varor under åren:
1 ■ '' ■ ...........— ■ ■■■
1890.
1891.
1892.
1893.
Sten: ej specificerad: arbetad, polerad.......
.... kg.
—
—
10,060
14,373
andra slag..
.... kr.
2,928
2,656
10,162
6,727
Stenkol...................................................
/hl.
*kg.
73,309
1,654
95,100
103,310
103,339
Stenkolstjära...........................................
.... *
—
—
50,120
—
Strumpor m. m.......................................
____ 2
86,449
67,864
65,056
101,017
Strumpstickor............Via..........................
____ »
—
—
190
270
Stubintråd...............................................
____ >
—
—
70
—
Stärkelse....................................:.i...........
____ »
34,000
—
7,134
131,166
Svafvel...................................................
____ »
514,867
554,610
1,154,405
1,194,620
Svafvelsyra.............................................
____ »
9,696
9,820
12,126
17,362
Sy- och stickmaskiner.............................
.... kr.
—
—
616
356
Sågar, sågblad m. m............................
____ »
—
—
3,109
14,922
Såpa........................................................
Såser och soja......................
.... kg.
194,091
163,022
138,465
67
36,421
108,710
Säckar.....................................................
.... kr.
24,732
71,558
4,795
Sängkläder............................................
____ >
1,293
1,795
1,481
1,093
Talg........................................................
.... kg.
64,013
166,046
122,903
101,842
Tobak, oarbetad.......................................
____ >
190,464
213,091
229,171
142,961
arbetad, cigarrer och andra slag......
____ i
10,561
11,194
8,845
9,714
Torfmull och torfströ................................
.... >
—
—
10,830
—
Tran........................................................
____ »
444,746
403,343
638,134
812,084
Tråd, linne-, oblekt...................................
____ »
1,638
1,866
15,003
696
blekt och bomulls-...,:.:..........
____ »
10,914
8,800
7,480
6,543
Trämassa.................................................
____ »
13,000
—
51,350
—
Träsprit...................................................
____ >
—
—
—
200
Trävaror: oarbetade .................................
. kbm.
41,666
40,781
39,974
36,923
arbetade: fanérskifvor................
kg.
6,339
21,250
7,273
12,937
läster och block..........u.......
____ »
1,303
—
119
61
svarfvarearbeten ...;,,............
____ •»
—
815
1,838
946
tunnbindarearbeten..............
____ »
525,629
1,411,472
543,813
208,872
snickarearbeten af furu m. m
1,759,930
2,558,639
2,945,885
2,110,000
> alm, ask m.
m. >
3,954
3,424
4,856
5,441
* päron m.
m. »
22,378
31,822
44,200
91,524
möbler med öfvertyg............
... kr.
—
2,516
2,942
1,620
utan öfvertyg...........
—
—
—
517
Tvål...........................................
... kg.
27,099
25,921
23,271
10,472
Tab. 2. (Forts.) Från Norge införda varor under åren:
93
Tågvirke..........................................
kg.
Tändstickor ............................................
..... >
Ull..........................................................
..... »
Ur, fickur.................................................
..... st.
väggur m. m. samt delar af ur............
..... kg.
Vadd......................................................
..... >
Yagnar och åkdon............................
..... kr.
Valsmassa................................................
..... kg.
Vantar...?.....................................V........
..... >
Vatten, mineral-......................................
..... lit.
Vax........................................................
..... kg.
Velocipeder.............................................
..... kr.
Vin af till och med 21 %, på fat..............
..... lit.
af t. o m. 25 %, på fat (inf. efter n/e
92) kg.
på andra kärl...................................
..... lit.
Vindrufvor......................i.......................
..... kg.
Visitkort.................................................
..... »
Väfnader: siden-......................................
..... »
ylle-........................................
..... i
linne-......................................
..... »
bomulls-..................................
..... »
jute-.......................................
..... >
hår- och tagel-.........................
..... »
vattentäta................................
..... »
Växter, lefvande......................................
..... »
Ångmaskiner, ej specificerade...................
..... kr.
Ägg........................................................
..... st
Ättika.....................................................
..... kg.
Varor i taxan ej nämnda: råämnen..........
..... kr.
arbetade ..........
..... >
Öfriga varor............................................
..... »
1890.
1891.
1892.
1S93.
235,815
200,256
164,231
150,862
—
—
512
315
21,031
27,003
24,467
21,362
190
393
316
271
530
240
60
190
—
—
58
12
7,120
105,966
7,122
11,418
—
—
—
357
—
—
—
56
—
——
—
3,687
—
—
—
69
4,564
13,777
25,184
1,634
|
1,864
—
—
941
5,644
8,358
6,732
1,640
—
—
35
40
—
—
161
360
75
205
55
38
627,984
552,782
532,705
797,447
25,642
19,664
20,916
24,883
422,505
398,633
371,237
486,713
142,968
109,291
86,917
48,587
200
—
260
105
9,793
7,055
2,743
2,413
3,317
3,652
4,143
1,169
28,249
10,150
2,235
2,506
352,930
337,370
322,690
237,830
—
—
486
881
27,014
21,047
35,930
32,043
49,973
115,270
93,866
29,113
84,983
82,248
18,851
14,237
Tab. 3. Sveriges utförsel till Norge enligt svensk statistik
under åren 1890, 1891, 1892 och 1893.
1890.
1891.
i ''in[*>]>■ In?
1892.
1893.
Affall, ej specifiiceradt..................................
kr.
1,970
5,131
2,938
6,064
Band......................................................
kg.
1,283
1,180
4,244
6,124
Bark............................................................
hl.
28,731
25,268
19,284
3,456
Beck och beckolja........................................
kg.
—
12,150
..-r-rf:
—
Bildhuggeriarbeten, ej konstnärsarbeten.........
T>
—
—
—
408
Blanksmörja m. m...................................
>
2,950
—
5,906
2,733
Bläck, skrif-..............................................tv..
»
11,726
13,934
15,382
15,863
| Bokpermar, lösa...........................................
—
—
455
823
| Bokstafsstämplar.........................,u,.........
>
—
—
1,555
668
Borstbindarearbeten, opolerade......................
30,629
23,697
28,924
27,411
ej specificerade slag.......
»
—
2,871
3,508
28,491
Bref kuverter m. m........................................
»
32,378
32,647
29,733
43,949
Broderade arbeten........................................
kr.
—
—
—
1,963
Bröd............................................................
kg.
13,636
10,365
8,831
11,067
Böcker, tryckta, oinbundna och bundna.........
kr.
3,431
—
16,044
10,400
'' med inbundet rent eller linieradt papper
kg-
4,751
5,552
3,983
—
Cement.................................i ...............
>
—
276,800
2,593,062
1,852,484
Cbokolad ....:..........................................
>
154,355
168,275
157,241
147,434
Etuier.......................................:;.................
»
—
—
--T . f\
302
Fartyg och båtar..............i.............
kr.
184,655
64,560
46,900 i
197,020
Fernissa..
.....-t,,:;........n...;...............
kg-
3,020
10,774
15,273
12,678
Fisk, färsk.>;...............................................
»
4,906,825
4,371,665
5,079,971
2,212,620
saltad eller inlagd m. m., anjovis..........
»
11,091
6,261
8,536
1
sill......................................................
168,741
28,562
76,563
\ 187,472
andra slag.......................«....................
110,840
208,977
23,614
1
Fiskskinn.....................................................
3,859
3,846
—
—
Fjäder, spritad............................................
10,127
703
4,281
j 3,139
ospritad...........................................
»
2,108
6,337
Flyttsaker ..................................................
kr.
36,157
82,917
9,941
27,857
Fläsk, rökt och annat...................................
kg.
17,631
11,920
16,662
24,744
Frukter, bär och grönsaker, ej specific., friska
»
56,797
9,910
13,465
11,822
95
Tab. 3. (Forts.) Sveriges utförsel till Norge enligt svensk statistik.
•„>>''
.]<*''[
(1(4/ {
1890.
1891.
1892.
1893.
Frö............................................................
■ kg.
21,044
23,158
14,608
11,758 ’
Foglar, lefvande........-..................................
. st.
5,410
6,494
5,192
6,869
Färger: boktrycks-, m. m.;...........................
■ kg.
—
3,387
7,722
i
blyhvitt.........................I.''.,.''..''..........
i
12,414
8,933
5,180
kimrök..i........i.........................
. »
64,984
65,011
50,528
38,374
målare-,.......1......-.........v:.../... i........
7,374
4,700
3,412
7,698
smör- och ostfärg............................
. »
—
—
7,447
andra slag, ej specificerade..............
. kr.
6,747
9,214
15,724
14,180
Garn: ull-.................ihr.............................
kg.
51,103
46,997
52,687
- 65,676
bomulls-....................v.:v.U..........
».
313,269
319,864
378,416
335,441
jute-, linne- m. m.............i.U.SU.........
>
2,253
13,695
5,455
3,701
Gevär, skjut-A.vi..........••••..........-• ■•i...........
1,550
1,923
1,515
1,242
Gipsarbeten, ej specificerade........................
»
610
--
1,500
4,800
i
Glas: bunkar m. m...............................••
.. >
346,797
531,505
713,916
680,372
fönster- och spegel-............................
■»
716
479
33,292
377
alla andra slag..................................
25,330
44,025
126,024
127,985
Gryn, ej specificerade slag....................
—
4,513
14,900
23,975
Gulddragarearbeten........................ .i..........,
.
T>
16
15
18
39
Gödningsämnen, ej specificerade..................
.. » -
13,693
366,018
100,935
110,900
Halmarbeten.............i.\....................V.........
>
1,490
1,065
—
8,444
Hampa, ohäcklad.......................v »v.............
. . »
3,069
28,291
12,041
—
Handskar..............................r................
215
429
504
302
Harts m. in,..............................................
—
63,076
29,439
—
Hattar.......i..'';,..;......................................
.. st.
88,442
98,815
104,432
112,929
Hudar och skinn: ej pelsverk: oberedda......
kg.
105,013
129,283
93,787
87,126
beredda.......
.. »
8,550
15,511
15,823
17,511
pelsverk: oberedda.........
. . »
4,217
4,555
3,596
5,585
beredda...........
8,691
15,390
10,367
17,710
Humle......................................................
»
---
—
400
—
Hår, tagel.........■,...............................
.. kr.
1,683
- .
3,272
5,380
Hårarbeten................................................
■ ■ kg.
—
--ni:
!• -
25
Hängslen m. m.........................................
D
5,438
4,683
1,071
1,720
Instrumenter: optiska................................
.. »
127
468
253
54
kirurgiska in. in...................
.. kr.
—
—
—
1,551
musikaliska..........................
»
7,220
6,527
7,290
4,002
Jernvägsmateriel: axlar..............................
.. kg.
38,520
—
---
—
vägnar ...........................
. kr.
—
—
—
151,700
96
Tab. 3. (Forts.) Sveriges utförsel till Norge enligt svensk statistik.
1890.
1891.
1892.
i
1893.
Kaffe, brändt, och kaffesurrogat.....................
kg.
19,957
11,867
12,316
Kautschuk, arbetad..................................
»
638
432
999
18,081
Kaviar.........................................................
»
—
9,887
—
1,440
Kemiskt-tekniska preparater..........................
kr.
32,563
29,495
19,176
26,419
Klorkalk......................................................
kg.
—
10,000
11,200
—
Kläder.........................................................
kr.
156,798
131,261
117,348
197,849
Koffertar, ej af läder.....................................
kg.
—
—
—
27,263
Konfityrer....................;............................
»
150,027
2,908
6,506
3,714
Konserver: sardiner och anjovis....................
>
—
840
—
ej specificerade slag.....................
2
3,663
7,952
2,191
8,911
Korf.....................................................•
2
79,312
67,317
78,667
58,169
Korgmakarearbe ten..............................
»
4,242
2,458
10,128
7,005
Korkar, skurna: utan beslag..........................
»
—
4,015
7,012
8,471
Kreatur: hästar............................................
st.
133
116
121
82
nötkreatur, tjurar............................
3
526
634
655
—
andra............................
»
2,539
2,051
2,127
—
får.................................................
»
2,973
2,597
2,832
—
svin och ej specifik djur ...............
kr.
32,588
19,211
29,137
120
Kreatursfoder...............................................
kg.
—
55,000
—
—
Krita, hvit...................................................
kr.
23,188
23,411
20,919
22,992
Krut............................................................
kg.
953
—
—
_
Kummin......................................................
2
3,818
6,274
—
—
Käppar........................................................
»
677
570
240
544
Kött............................................................
»
49,464
65,679
67,011
231,204
Leksaker......................................................
»
884
1,311
1,365
2,614
Lera............................................................
kr.
9,570
7,267
7,368
7,675
Lervaror: tegel, eldfast, m. m........................
kg.
3,177,172
2,704,610
2,263,110
2,695,130
mur-, klinker- och andra slag
st.
—
246,630
1,059,120
628,984
rör m. m.......................................
kg.
—
—
—
1,264,500
porslin, äkta..................................
»
28,884
20,472
19,164
17,758
oäkta................................
390,484
358,700
405,937
463,813
krukmakarearbeteu.........................
>
53,095
—
—
kakel............................................
»
8,967
12,233
—
_
Lim ............................................................
—
—
2,509
2,855
Litografiska arbeten m. m., ej specificerade....
»
22,174
181,409
26,165
48,557
Ljus............................................................
2
127,243
108,830
119,379
112,452
Luktvatten...................................................
»
3,342
—
—
—
Tab. 3. (Forts.) Sveriges utförsel till Norge enligt svensk statistik.
97
Lumpor..........................................’... kg.
Maltdrycker.................................................. kr.
Maskinerier, redskap och verktyg.................. >
Maskin- och vagnsmörja................................ kg.
Mattor af spån m. m.................... .............. »
Metaller: bly................................................ »
jern och stål:
oarbetadt, skrot- och tackjern.....
smältstycken och råstänger
arbetadt: stänger, valsade m. m. »
plåtar, valsade
m.
in........
»
tråd................................. *
balkar m. m,..................  »
ankare m. m..................  >
kedjor in. m..................... »
spik................................. »
bord m. m-...................... »
spisar m.
m................. »
gröfre gjutgods................. »
finare, ej
specifik gjutgods 2
kassaskåp
m.
m................ kr.
andra, ej specifik arbeten kg.
koppar, kopparlegeringar och ej specificerade
metaller:
arbetade........................... »
oarbetade
och skrot..........
2
silfver........................................... »
zink..........................................  »
tenn ............................................. »
Mineralier, ej specificerade............................ >
Natron........................................................ »
Nattsäckar...................................................
Nålar ......................................................... 2
Oljor........................................................ 2
Ost................................................. »
Papp............................................... »
Papp- och pappersarbete ...........
■>
1890.
1891.
1892.
1893.
42,995
_
_
■fr., ......
---
——
2,638
1,813
245,223
215,920
173,840
129,586
5,005
10,211
13,592
15,850
1,619
1,722 1
2,366
1,319
--
--
3,773
13,967
640,161
652,460
10,000
91,905
| 457,891
1,382,756
625,551
164,661
247,684
157,932
135,761
158,019
256,369
20,104
14,777
—
.1 -•
--
17,452
--
——
138,348
136,827
204,148
-—
—
—
—
218,470
108,470
86,843
-
—
—
4,563
- .
44,824
45,010
35.333
72,075
—
—
—
19,278
--
898
12,761
7,855
1,220
1,320
2,936
2,165
148,121
93,558
98,638
102,377
3,752
5,385
8,724
28,476
—
3,600
1
23,796
203
<0 292
10,417
30,997
—
—
250
297
68,799
44,500
43,159
—
1,302,495
1,511,306
1,400,681
819,689
47,466
48,583
51,628
30,497
355
548
238
246
72,546
78,224
62,658
95,741 i
115,577
180,368
130,689
126,734
30,915
38,650
81,922
37,900
4,326
7,739
12,132
14,042
13
98
Tab. 3. (Forts.) Sveriges utförsel till Norge enligt svensk statistik.
«• ; j i
ii
it;) t
1890.
1891.
1892.
1893.
Papper...............................................
.......... kg-
393,538
223,082
250,360
162,926
Papperstapeter in. in...........................
.......... »
60,438
64,126
49,333
39,245
Parfymer............\........................
.......... »
9,069
420
891
1,227
Pomada........... i........i ; r.........
.......... »
321
215
—
Portföljer, ej af siden..........................
.......... »
6,398
2,612
2,453
3,745
Potatis...........................................
>
—
—
205,770
55,720
Remmar af läder................................
.......... kr.
—
-- r
--
4,240
Rullgardiner.......................................
.......... kg.
312
—
2,558
1,707
Sadelmakarearbeten ..... tull..................
.......... >
863
803
1,120
2,182
Saft..''........i.......................
. j........ »
6,156
8,447
—
—
Salpeter.....................................
.......... »
,-T
2,796
—
—
Salt, glauber-......................................
.......... >
15,078
—
—
—
Segel.................................................
.......... kr.
1,000
-i—
—
--
Senap, malen......................................
.......... kg.
2,974
4,741
4,593
6,388
Skeppsinventarier...............................
.......... kr.
2,577
--
—
1,450
Skodon ..............................................
......... kg.
25,245
23,319
19,559
26,619
Skyfflar och spadar m. m....................
......... kr.
—
—
169
—
Slöjdvaror m. m., ej specificerade........
......... »
38,476
62,306
39,075
39,118
Smör, naturligt...................................
......... kg.
223,053
203,359
231,379
145,393
konstgjord! ..............................
......... »
- —i
912
4,132
1,474
Snörmakarearbeten.............................
205
——
—
84
Socker......................................
......... >
—
--7.
4,172
63,278
Spanmål, omalen: hafre......................
.........
221,183
182,530
1,631,263
385,020
andra slag ..............
......... 7>
39,490
64,185
77,710
270,559
malen: gryn, hafre-........
......... »
41,170
82,520
144,438
190,361
mjöl, hvete-...............
......... 7>
1,921,016
1,161,931
623,250
137,638
andra slag........
1
43,971
72,224
111,829
25,856
Spelkort.............................................
....... lekar
6,834
9,384
6,348
7,452
Spetsar, ej silkes-...............................
......... kg.
176
105
96
124
Sten..........................-. :wi-.L-...............:.
......... kr.
50,685
84,752
54,660
60,645
Strumpor m. m...................................
......... kg.
27,238
24,960
22,882
32,431
Symaskiner........................................
......... kr.
—
—
—
20,507
Sågar ................................................
......... »
—
—
—
5,205
Såpa...................................:.....
........ kg.
3,001
—
—
—
Såser.;.................................
......... »
--
—
—
1,409
Säckar....................................
......... kr.
28,440
111,767
24,285
18,615
Talg...........................’...............
kg.
261,685
258,734
103,018
—
99
Tab. 3. (Forts.) Sveriges utförsel till Norge enligt svensk statistik.
1890.
1891.
1892.
1893.
Tjära..................................................
... kg.
1,209,420
398,569
598,405
788,472
Tobak, arbetad..........................................
146
124
401
247
Tran ........................................................
-t * i
v -
--
7,029
—
Trämassa..................................................
»
3,338,108
4,909,247
4,743,021
389,001
Trävaror: oarbetade...................................
kbm.
10,499
13,412
13,500
23,078
arbetade: svarfvarearbeten..........
... kr.
478
845
2,476
7,123
tunnbindarearbeten......
... »
3,477
43,508
54,662
71,249
snickarearbeten............
»
35,598
72,867
132,806
199,767
Tvål.........................................................
kg.
144,886
140,654
137,103
166,093
Tågvirke..................................................
—
3,965
2,337
2,383
Tändstickor..............................................
185,725
200,092
229,990
239,595
Ull..........................................................
»
2,655
—
--
—
Vagnar.................................... ...............
. . kr.
2,850
—
—
. -
Vax.........................................................
kg.
635
603
—
—
Vin, på andra kärl än fat.........................
... kr.
--
---
2,767
2,135
Vinsten.....................................................
... kg.
700
—rrtff/ t
—
—
Vinstenssalt..............................................
>
1,040
—
--
-
Visitkort m. m.........................................
x>
--
—
—
838
Vitriol......................................................
... »
28,340
16,637
11,818
kr. 2,786
Väfnader: siden-........................................
...
1,463
1,147
1,397
1,159
ylle-..........................................
*
217,939
213,235
240,403
219,866
linne-........................................
... »
6,895
9,377
7,065
4,377
bomulls-...................................
... •>
524,609
545,669
718,249
662,349
jute-.........................................
»
64,709
235,846
86,599
200,049
hår- och tagel-..........................
»
5,994
6,768
9,278
4,781
vattentäta ................................
735
2,055
927
1,892
Växter, lefvande ......................................
... »
1,214
1,381
1,499
754
Ångmaskiner och ångpannor.....................
. . kr.
11,400
1,925
—
19,295
Ägg.........................................................
... st.
8,766,940
8,923,550
8,729,720
7,626,860
Ättika och ättiksyra.................................
• kg-
29,427
51,921
62,135
73,534
Varor, ej specificerade, arbetade................
... kr.
12,525
14,934
11,378
14,342
Öfriga varor.............................................
»
32,882
36,014
16,819
19,798
100
Idb. 4. Sveriges utförsel till Norge enligt norsk statistik
under åren 1890, 1891, 1892 och 1893.
1S90.
1891.
1892.
1893.
1. Lefvande djur.
Hästar.........................................................
st.
602
194
232
219
Nötkreatur...............................
14 207
11541
10 3?7
Får...............................
4 552
3 867
3 491
Svin..........................................
13 057
7 320
4 557
Andra djur............................
kr.
5,100
10,700
7,300
*
8,200
I i.\
2. Matvaror af djur.
Kött, rökt.............................
kg.
1,518
383
8,746
413
annat.....................................
:■
1,009,760
1,517,610
1,655,620
3,505,990
Fläsk, rökt.......................
>
2,891
1,559
582
2,148
annat....................
>
348,450
323,200
274,230
322,712
Korf och tungor.........................
»
77,711
69,883
76,188
60,749
Corned beef, hermetiskt inlagd......................
>
2,540
7,524
4,155
59
Andra konserver af djur, hermetiskt inlagda
>
7,276
8,155
2,462
1,098
Pastejer och inkokt köttsoppa ...
36
726
32
—
Köttpulver......................
»
50
25
29
60
Fisk, färsk...................................................
kr.
174,000
148,300
122,400
249,000
saltad eller torkad...............................
kg-
155,170
290,380
72,580
174,840
syltad, kryddad eller inlagd, sardeller och
anjovis........................
12,115
13,950
15,808
22,908
annan .................
>
1,142
2,213
1,717
1,736
Ost.................................
S>
173,060
253,890
253,950
256,040
Smör, naturligt..............
>
734,630
581,810
616,320
455,290
konstgjord!............
»
15,920
17,040
8,970
2,360
Smult och ister.............
160
7,580
180
Mjölk ...................
kr
900
Ägg.............................................................
kg-
486,670
486,690
477,120
494,160
101
Tab. 4. (Forts.) Sveriges utförsel till Norge enligt norsk statistik.
1890.
1891.
1892.
1893.
3. Spanmål och tillyerkningar deraf.
Spanmål, omalen, korn...............•.liv...............
kg-
16,830
7,000
10,820
60,770
bönor, ärter och linser........
>
63,360
148,430
93,720
60,420
majs..................................
>
—
—
2,850
90
hafre.................................
»
149,450
411,580
1,717,860
698,100
hvete.................................
T>
—
—
360
3,010
råg...................................
5
11,290
5,050
9,370
44,840
malt.................................
>
—
—-
750
50,960
malen, gryn, hafre-.........................
>
63,220
120,580
197,820
307,380
korn-.........................
—
—
500
.-
hvete-.........................
2,470
6,090
2,440
30
mjöl, bohvete-, ärt- m. m.....
i
500
80
6,000
50
korn- .........................
»
—
190
-—-
*
—
råg- ...........................
>
10,890
22,300
134,810
20,030
majs- .........................
T>
——
—
——
7.730
hafre-.........................
52,310
55,790
80,730
38,230
hvete-.........................
>
1,823,230
1,196,740
611,690
129,520
Bröd, hvete-.................................................
»
5,910
1,490
2,090
2,710
råg- m. m...........................................
»
20.778
19,808
23,263
21,825
Kakor, bakverk m. m....................................
>
4,498
2,633
3,361
7,541
Nudlar, maccaroni och vermiceller ................
>
649
189
2,865
3,647
Stärkelse......................................................
»
17,840
1,570
1,110
360
Jäst ...................................................
35,420
32,090
30,350
21,510
4. Kolonialvaror.
Risgryn och rismjöl......................................
kg-
430
20
2,930
—
Sagogryn, sagomjöl m. m...............................
>
1,720
4,070
14,660
19,090
Kaffe..............-.............................................
25,290
5,580
6,270
17,000
brändt och kaffesurrogat......................
13
42
25
166
Tlié............................................................
X>
187
56
18
460
Kakaobönor ..-...............................................
>
87
573
1,394
235
Chokolad.....................................................
149,129
165,077
162,716
158,009
Socker, topp- och kandi- ...............................
*
20
140
20
550
annat...............................................
»
8,700
6,770
10,990
3,780
Sirup, vanlig.............................................
—
20
5,570
113,400
kapilär- etc.........................................
»
185
—
398
-—
102
Tab. 4. (Forts.) Sveriges utförsel till Norge enligt norsk statistik.
1890.
1891.
1892.
1893.
Honing...................................................
kg.
1,208
3,392
3,249
4,095
Tobaksblad, osåsade.................................
..... ■»
590
—
270
4,690
såsade....................!n........
..... »
50
—
—
—
Snus.......................................................
..... 2>
456
704
976
121
Cigarrer och cigaretter.............................
..... »
843
160
263
706
Röktobak...............................
..... 21
221
21
43
98
Ingefära, torr.......................
..... »
206
365
320
256
syltad.......................................
..... »
—
1
3
5
Nejlikor..................................................
____ >
200
322
371
249
Kanel......:..-..........................
Peppar........................................
____ >
1,277
53
2,184
67
2,358
40
1,737
Karrystof.............................................
____ ■»
—
—
—
47
Muskott och muskottblomma....................
.... >
—
—-
—
53
Kardemumma.... i..........................vid.......
____ »
251
201
223
235
Vanilj.....................................................
.... *
—
7
4
2
5. Frukter, grönsaker m. m.
Anis.......................................................
.... kg.
704
262
—_ ■
—
Saffran..................................................
____ >
—
1
'' -• : !
—
Senap, malen eller preparerad.......
2,037
4,495
4,929
6,572
omalen........... .............................
____ •>
—
2
—
3
Såser och soja.......... ..............................
____ »
313
900
676
1,365
Kapris...................................................
____ >
37
298
476
658
Lagerbär och lagerblad.............................
____ >
303
358
625
1,016
Humle, spansk........................................
____ »
50
153
214
211
Oranger, apelsiner och citroner.................
.... »
10
3,500
1,860
10
Vindrufvor......................................
____ >
2,008
10
5
16,923
Äpplen och päron....................................
____ »
69,559
20,115
43,418
19,644
Andra frukter och bär, friska...................
____ »
5,308
25,595
22,367
30,288
Plommon och sviskon..............................
____ »
—
5,960
4,290
2,300
Fikon.......i.............................................
____ >
7,629
595
7,825
4,565
Russin...........................
____ »
105,620
17,560
40,500
87,390
Frukter, torkade......................................
____ »
45
987
59
1
saltade eller inlagda i ättika.......
____ >
41
29
6
4
syltade......................................
____ >
11,128
5,004
3,171
2,559
Mandlar...................................................
____ »
3,424
4,537
3,429
1,801
Tat). 4. (Forts.) Sveriges utförsel till Norge enligt norsk statistik.
103
Kokosnötter..................................................
Nötter, andra slag......................................
Kastanier........:............t.''..............................
Grönsaker, hufvudkål, kålrötter m. m.............
sparris, meloner........i..................
andra, friska eller saltade ............
torkade..................i..................
hermetiskt inlagda.......................
Champignoner, tryffel m. m...................
Cikorierötter, obrända...................................
Potatis, frisk................................................
Humle........................................................,
Potatismjöl...................................................
Kaffetillsättning............................................
Konfityrer, drops m. m..................................
Citronsyra och vinsyra...............................
Lakrits.........................................................
6. Spirituösa och andra dryckesvaror.
Bränvin och sprit, på flaskor ........................
intill 80 %, på fat............
öfver 80 %,
>
............
Eter och nafta ................ ............................
Ättiketer......................................................
Eter spirituosus............................................
Vin. på flaskor.............................................
på fat...................................................
Öl och porter, på flaskor..............................
på fat....................................
Maltextrakt..................................................
Mjöd........................................................
Saft (icke sötsyltad).......................................
Ättika, på flaskor.........................................
på fat...........................................
Mineralvatten ..............................................
1890.
1891.
1892.
1893.
kg.
15
7
40
—
»
70
544
554
4,834
>
1
2
3
-r.,;J
1,890
1,920
2,720
2,850
>
6
6
64
19
4,870
2,400
1,490
1,050
>
1,010
1,197
1,687
2,159
''i
2,000
708
212
544
7>
77
—
3
-j
t
110
—
110
260
hl.
2,827
4,068
1,872
2,097
kg.
160
.... 210
523
1,116
»
300
20
1,300
600
kr.
9,600
3,500
4,000
-i
kg.
158,724
1,229
7,137
6,073
»
80
223
78
31
535
1,933
584
25
lit.
808
656
947
909
kg-
1,501
4,044
1,663
3,188
»
493
147
74
28
>
11
13
5
—
>
27
55
6
-r
2>
1
163
253
131
lit.
3,803
7,751
4,925
9,239
kg-
53,160
156,070
61,680
101,070
lit.
3,583
374
11,349
9,315
kg-
297
289
20
153
23
—
1
—
»
—
223
932
—
>
2,060
3,084
541
620
lit.
1,028
452
233
431
kg.
33,602
65,103
67,865
81,472
lit.
3,595
4,109
4,400
4,456
104
Tab. 4. (Forts.) Sveriges utförsel till Norge enligt norsk statistik.
[
1890.
1991.
1892.
1893.
7. Spiniadsiiinneu.
Ull............................................
. kg.
22,550
10,230
6,110
9,700
Bomull................................................
»
6,750
5,130
20,750
14,830
Lin.................
>
720
11,070
20
—
Hampa.................................
4,160
38,570
10,790
500
Blånor ............................
»
3,450
4,200
14,790
4,760
Jute.............................
>
5,260
7,200
1,240
4,790
Dref
30
2,500
170
Lump.........................................................
8. Garn och tråd, repslagarearbeten in.
»
in.
52,600
48,740
32,560
84,830
: ■
Silke................................................
kg.
13
7
16
720
Ullgarn, ofärgadt.........................................
22,528
19,501
21,289
14,846
färga''It.........................................
»
55,143
48,536
45,676
58,730
Bomullsgarn, ofärgadt..................................
»
242,309
255,613
291,521
242,509
annat......................................
»
68,483
78,114
91,410
98,749
Fiskegarn af bomull.....................................
>
107
260
10
5
Lin-, kamp- och jutegarn, ofärgadt................
1,577
.11,412
J:
22,415
15,201
färgadt, otvinnadt.
5
—
1,524
tvinnadt..
»
—
7
1
2
Fiskegarn af lin och hampa..........................
- .
~—.,
91
36
Repslagarearbete, tjäradt..............................
540
350
2,440
3,750
otjäradt, öfver 2 m. m.......
‘
1,740
4,820
3,840
1,200
finare..................
•
>
1,870
3,100
590
20
9. Mana fakt iirvaror af spånadsämneu.
a) Hel- och .halfsidenvar or-
Snörmakarearbeten........................
kg.
214
7
176
125
Blonder, bobbinet, spetsar och tyll................
>
1
--
—
5
Andra varor af hel- eller halfsiden................
>
1,826
1,388
1,558
1,350
Vaxtaft............
—
20
40
-Ti
Oljade och gummikläder............... ...............
»
8
20
1
Kläder, sydda..............................................
1,380
1,469
941
1,448
105
Tab. 4. (Forts.) Sveriges utförsel till Norge enligt norsk statistik.
1890.
1891.
1892.
1893.
b) Ullvaror.
Filt, till tekniskt bruk...................................
kg-
655
1,550
2,355
3,160
annan...................................................
—
755
685
946
Mattor, sängtäcken in. in...............................
318
299
4,741
7,107
Strumpstolsgods, gröfre.................................
»
2,082
3,904
8,592
8,093
annat.''................................
26,081
23,219
21,964
29,877
Band och väfnad med kautschuk...................
—
—
12
53
Blonder, bobbinet, spetsar och tyll ................
G
—
• —tr—
8
Andra varor, klara eller öppna......................
—
18
11
försedda med broderi................
»
5
7
4
11
andra slag................................
235,390
223,110
272,870
274,740
Väfnader, sydda...........................................
8
1
—
2,702
Kläder, sydda ..............................................
4,470
4,043
3,182
8,687
9
c) Bomullsvaror.
Vadd.........................................................
kg-
50
765
1,365
1,609
Band m. in...................................................
194
44
119
692
Strumpstolsgods ...........................................
»
1,431
2,120
1,311
1,546 ,
j Skj ort veck.................................................
>
—
—
20
j Segelduk, m. m., */2 in. i □ vägande minst 180 gr.
18,453
15,865
8,491
6,820
Väfnader, V2 ni. i □ vägande minst 100 gr.
226
2,476
1,568
1,422
| Dräll, damast in. in. .................... ................
523
562
973
1,283 ;
Blonder, bobbinet, spetsar och tyll.................
198
2,491
1,590
975
Andra varor, klara eller öppna......................
$
721
22,319
57,852
58,585
tryckta.....................................
»
25,590
22,860
23,640
36,360
flerfärgade................................
»
295,420
296,200
320,940
319,410
enfärgade eller blekta
>
78,670
|
81,370
102,330
118,590
oblekta .............................
»
212,200
248,330
355,840
348,420
Väfnader, Hydda...........................................
»
36
129
53
492
Kläder, sydda...............................................
3,367
2,683
4,029
5,159 l
d) Lin-, kamp- och jutevaror.
Sprutslangar ................................................
kg-
190
68
442
713
Sadelgjordsväf.............................................
b
73
_
95
209
i
! Mattor......:i............................. ...............
»
174
in
368
578
Band..........i..............................''..................
b
51
10
12
7
Strumpstolsarbeten.....................................
»
—
1 -
—
1 1 ''
14
106
Tab. 4. (Forts.) Sveriges utförsel till Norge enligt norsk statistik.
?
*''«yr
i
1890.
1891.
1892.
1893.
Väfnader, */* m. i □ vägande minst 110 gr. ...
kg-
460
10
100
170
’ Dräll, damast m. m.......................................
)
964
1,132
1,111
4,194
26
2
9
j Andra varor, klara eller öppna
tryckt»..It. VI..-........................
4
265
315
1
flerfärgade................................
218
1,293
1,519
894
enfärgade eller blekta ...............
»
7,327
8,939
5,874
2,473
oblekta....................................
>
90,746
310,853
256,147
600,015 1
j Vafnader, sydda, säckar................................
»
7,540
91,048
74,999
62,087
segel..
9
73
128 i
20 33Q
andra.......
1,324
! Kläder, sydda...............................................
>
11,205
32,549
30,413
10,398
e) Diverse manufakturvaror.
j Väfnader, spatlade, målade, lackerade etc.:
*
Smergelduk.........................
kg.
—
10
—
15
1 Mattor, pressenningar.................................
1
37
366
325
1,097 |
Bokbindareclotb.........................................
»
10
—T''
10 !
Rullgardiner.........................
»
632
709
1,877
1,473
Vaxduk...................................
»
948
676
742
1,785 1
Väfnader, sydda........................................
11
10
20
2
Oljade och gummikläder, ej af siden ..........
>
585
254
198
191
Klädespersedlar af celluloid.................
*
—-
—
41
28 !
Kläder, sydda ...........................................
97
. -
12
- |
Hängslen och delar deraf........... ..................
>
4,807
4,546
2,652
2,036 j
Madrasser etc. med någon del af metall eller trä
»
1,081
430
30
292 j
andra, stoppade med fjäder............
#
56
9
127
4 |
stoppade med annan materiel.........
kr.
100
300
200 |
Hattar och mössor: dam- och bamhattar af
1
siden eller monterade’...
st.
36
4
7
18 !
andra af silke, filt,
kläde etc...................
»
90,600
121,907
107,316
108,834 j
andra..........................
33,997
24,932
43,461
37.003 i
Paraplyer och parasoller af hel- eller halfsiden
556
96
84
154
andra......................
,
1,005
238
44
1,071 1
ställningar .............
kg-
24
31
145
2
Nattsäckar, kappsäckar m. m.........................
»
50,056
45,929
50,379
56,251 j
»i
Tab. 4. (Forte.) Sveriges utförsel till Norge enligt norsk statistik.
107
r.(’-i
''.''tv! ifvi .«<*.-(■
! Snörmakarearbeten, ej af silke.......................
| Blommor, konstgjorda...................................
delar deraf....................................
Broderier och brodermönster.........................
Diverse beklädnadsartiklar.............................
10. Hår, fjäder, skinn, ben, horn ni. in.
| Tagel...........................................................
| Borst och annat hår.....................................
! Fjäder, dun m. m.........................................
| Plymer........................................................
Skinn, pelsverk, oberedda, af get, får, hjort,
hare m. m.....
af bäfver, hiller,
mård, utter....
andra slag..........
beredda, af get, får, hjort,
hare m. m.....
pensvlvanskinn
af bäfver, hiller,
mård, utter . .
andra slag............
andra, med hårbetäckn., oberedda, torra
råa..
beredda.........
ej pelsverk, barkade samt sulläder......
andra slag.......................
Ben, oarbetadt, samt benmjöl........................
Benkol, brändt elfenben m. m.......................
Horn, oarbetadt äfvensom raspadt och i skifvor
Koraller, oarbetade.......................................
Strängar, tarm-............................................
Rom, ej kaviar.............................................
Gödningsämnen, ammoniak..................
ehilisalpeter.......................
andra............................
1890.
1891.
1892.
1893.
kg-
2,079
1,403
4,124
i
5,483 !
y>
2
- ■>
4
— ■
*
\
—
4
—
kr.
—
—
600
1,000
»
400
kg-
554
581
10,987
384
3,237
1,883
9,114
7,304
> .
11.570
9,196
6,104
4,271
>
22
1
12
121
2,951
7,297
18,934
12,502
?>
8
79
65
89
»
273
1,454
816
1,592
»
96
101
206
132
>
—
—
—
256
29
126
212 1
t
444
973
745
878 ;
»
137,800
103,010
96,880
133,440
»
90,410
121,550
101,290
111,620
»
123
—
60
5
14,600
23,820
29,790
18,870 :
»
22,922
20,608
14,167
27,340
3>
2,160
4,830
22,150
9,760
y>
__
—
—
3
2>
501
550
3,877
1,827
kr.
100
—
—
kg.
5
—
1 ;
»
—
6,800
—
940 i
■»
779
990
960
310 i
»
500
—
—
—
7,
20,180
381,080
121,970
138,880
108
Tab. 4. (Forts ) Sveriges utförsel till Norge enligt norsk statistik.
1890.
1801.
1892.
1893.
11. Arbeten nf hår, skinn, ben, horn in. in.
Borstbindarearbeten med inf. af trä eller metall kg.
10,020
7,180
15,228
8,410
af beiij horn m. m. >
7
6
34
i
Mattor och täcken af nöthår......................... »
5.893
6,636
6,118
5,136
Filt af nöthår............................................... »
596
40
.-
2,981
Tagelarbeten................................................ »
54
—
2
—
Buntmakarearbeten....................................... »
6.804
7,453
5,729
7,924
j Handskar ...........................:........................•"» ''
393
• 615
599
525
Skomakarearbeten, af hel- eller halfsiden........ »
—
—
52
. ••
af andra tyger, saffian m. m. »
8,821
11,347
9,757
11,946
af andra skinn med träsulor »
2,885
4,908
4,056
4,496
andra.............................. »
26,855
33,024
45.785
45,063
Sadelmakarearbeten...................................... »
280
927
1,762
1,932
Portmonnaier, plånböcker m. m..................... »
3,963
2,308
2,421
3,696
Arbeten af beredda skinn med hårbetäckning »■.
—
7
19
12
Läderarbeten................................................ »
835
250
180
442
Arbeten af ben............................................. »
5
—
4
4
Arbeten af horn........................................... >
9
—
1
—-
12. Talg, olja, tjära, gummi m. m.
''t ;
Stearin, paraffin m. m................................... kg.
5,780
230
40
20
Talg, oleomargarin m. in............. ................. »
284,890
240,570
99,180
6,170
Fettlut, Degras m. m.................................... »
320
100
290
120
Bomolja....................................................... >
16,210
10,060
4,410
1,130
Hamp-, palm- och kokosolja.......................... »
6,890
—
—
—
Lin-, rof-, raps- och spermacetiolja................. »
74,240
162,260
96,160
22,740
Amerikansk olja....................................... »
180
6,618
—
—
Smörfärg...................................................... »
518
969
2,315
5,941
Paraffinolja, petroleum m. m.......................;.
»
190
3,730
785,930
46,370
Terpentin, enbärsolja, bensin......................... »
—
3,870
2,530
2,160
Andra eteriska oljor...................................... >
44
267
233
29
Hartsolja, vaselin och vagnsmörja.................. >
29,964
49,934
22,116
23,200
Ostlöpe........................................................ >
479
473
504
389
Glycerin....................................................... »
100
—
2,170
25
Glycerin-dip................................................ »
53
41
138
208
Fernissor och polityr, sprithaltiga........... »
39
858
1,426
716
109
Tab. 4. (Forts.) Sveriges utförsel till Norge enligt norsk statistik.
1890
1891.
1892.
1893.
T--
j Fernissor och polityr, denaturerade.........
kg.
_
4
561
152
andra...................
»
1,880
9,670
11,870
10,490
! Tran....................................................
....... hl.
40
89
106
749
1 Tjära af trä...........................................
....... »
12,137
7,076
5,982
8,248
af stenkol.....................................
>
158
778
694
652
Fernisstjära, blank.................................
...... kg.
—
450
—
—
j Karbolsyra. rå m. m..............................
....... »
7,708
13,825
11,892
10,992
ren......................................
*
—
20
118
—
Beck.....................................................
....... »
6,100
30,500
9,260
12,630
j Terpentin..............................................
»
—
150
185
—
Gummielasticum och guttaperka.............
...... >
—
-
1
—
i Gummi och harts, ej specificeradt...........
164
66,447
67,992
6,668
Lack.....................................................
36
52
24
72
Vax....................................................
1,915
1,441
1,735
1,114
Lim: husbiås och gelatin.......................
»
135
169
1.013
1,041
andra slag....................................
...... »
1,069
2,308
8,557
8,828
13. Fabrikater af talg, olja, gummi
Ljus af stearin, paraffin m. m................
in. m.
kg.
122,730
107,730
120,910
111,200
af talg.........................................
—
—
170
af vax samt vaxstaplar..................
...... »
—
--
29
■--
Såpa......................................
...... »
5,300
2,009
2,529
1,408
j Tvål, genomskinlig.................................
...... »
5,544
2,797
4,659
2,568
annan..........................................
...... »
142,348
148,821
151,756
183,445
Svärtor, alla slag...................................
>
4,752
7,480
14,696
4,619
Hårolja...............................................
>
19
85
131
42
, Pomada...............................................
...... »•
296
180
205
163
Rökelse...............................................
......
79
56
88
70
1 Luktvatten, sprithaltigt.........................
11,461
486
792
550
annat..................................
■»
2,859
5,261
2,964
5,605
Guttaperka, arbetad, plattor, rör m. m. .
...... »
1,085
2,115
2,695
2,755
andra slag..............
...... »
1,400
430
1,840
22.310
#
no
Tab. 4. (Forts.) Sveriges utförsel till Norge enligt norsk statistik.
14. Trävaror, oarbetade eller halffärdig».
1800.
1891
1892
1893.
Tunnband....................................................
st.
33,081
33,550
10,850
14,250
Stäfver, oarbetade.........................................
kr.
37,600
14,300
28,000
7,700
arbetade .........................
X
400
100
—
5,900
Andra trävaror.............................................
15. Trävaror, arbetade.
2,773,200
3,321,500
4,310,500
4,054,200;
| Trämassa och cellulosa.................................
kg-
: 23,844,570
20,323,390
19,027,180
21,880,350;
Faner..........................................................
X
65
117
199
33,394!
Brickor, skålar, utskurna träarbeten m. m.......
X
1
—
—
4,274
Stänger, lister och ramar, förgylda.................
X
5,940
6,505
3,837
gipsade.............
>
2,186
1,586
1,507
7,645
>
| Snickarearbeten af utländskt trä....................
»
19,550
34,760
48,290
77,820;
af furu eller gran..................
>
30,250
19,920
39,320
43,660!
af andra inhemska träslag..
*
171,930
223,580
227,820
253,480''
af olika träslag...........
X
—
—
—
43oj
Tunnbindarearbeten..................
kr.
1,300
47,200
39,300
21,100
Svarfvareärbeten, block, delar till verktyg etc.
kg-
601
1,195
1,195
802
andra, gröfre..........
X
1,897
4,968
15,822
8,225
finare, konstsvarfvade.....
>
25
79
260
3,321
Pipor och delar dertill, ej kritpipor..
»
—
162
62
279
Käppar........................................................
»
953
1,097
1,564
2,024
Spånarbete, mattor........................................
X
7,689
6,677
8,587
7,880|
annat ........................................
X
39,959
39,217
40,032
37,344i
i Skopligg.......................................................
X
250
310
500
30
i Andra arbetade trävaror................................
>
—
—
—
209,160,
1 Tändstickor och tändsvamp...........................
16. Färger oeh färgningsäninen.
X
292,704
. 357,080
358.630
422,600;
: Blyhvitt och zinkhvitt.............
kg-.
13,650;
8,040
6,320
8,850
Indigo.....................
X
—
—
--
267
Kateku........................................................
X
803
531
1,342
93
Vitriol.......................................................
X
61,240
74,790
51,410,
40,020
Målarfärg, beredd med olja...........
»
540
4,476
1,843
5.945
Färgträ, helt................................................
X
3,850
—
—
,
raspadt...................
X
30,680
57,920
82,760
234,700*
annat ...................................
X
756,680
901,310
791,830''
894,670
Kulör........................
X
676
1,548
1,804;
1,549
Tab. 4. (Forts.) Sveriges utförsel till Norge enligt norsk statistik.
in
i*.-:
e<;.-s
17. Diverse ämnen nr växtriket.
1 Hö .ii........................................................
| Vicker.......i-,.............................................
Kli............................................;...............
|
Oljekakor..................................;...............
Kork, oarbetad..........................................
Bark och barkextrakt, näfver......................
| Saf, oarbetad..............t-V............... .............
! Rör, bambu- och spanska in. m..................
Gräs......................................................
Strå och halm...........................................
Frö, lin-....................................................
kanarie-.............................................
« raps- och rof-.....................................
annat, gräsfrö.....................................
ej specificeradt..................................
Träd, buskar och plantor, lefvande..............
Blommor, friska, afskurna samt torkade......
Blomsterlökar. i .................,
.........
1 Svamp, tvätt-.............................................
18. Papper och arbeten deraf.
j Skrif- och ritpapper................... ...............
Tryck-, sug- och filtrerpapper......................
Papp, pack-, kardus- och makulaturpapper ..
Förhydnings- och takpapper.......................
Tapeter, visitkort, brefkuverter m. in..........
Papper, inbundet eller häftadt....................
Spelkort ...................................................
Ornamenter af stenpapp.............................
Andra arbeten af papp och papper............
Träpapp.................................................
1890
1891.
1892
1893
kg-
82,950
40
95,270
276,660
hl.
822
918
806
3,500^
kg-
60
420
1,000
12,400
4,000
70,080
76,500
5,240
>
6,900
41,690
57,840
28,920
»
1,208,300
976,280
968,290
204,230
17
30
>
320
5
15
»
—
—
20
—
208,423
60
130
9,110
>
270
440
350
_
»
—
—
—
10
»
20
—
—
1,070
61,353
156,740
82,370
115,000
''*
74,264
40,290
44,510
39,570
kr.
1,500
2,200
3,100
2,800
kg-
88
98
240
50
»
59
463
526
523
»
150
4
127
3
kg.
87,960
82,510
118,250
95,500
...
243,530
269,890
61,920
85,740
>,
746,820
1,270,550
1,643,570
1,689,640
,
73,290
146,790
69,530
92,570
»
111,320
122,460
119,030
140,930
*
5,120
6,859
3,953
4,880
spel
10,969
11,419
6,641
8,611
kg.
123
1,386
89
—
4,466
10,571
13,133
14,516
*
450,000
342,400
91,590
33,500
112
Tab. 4. (Forts.) Sveriges utförsel till Norge enligt norsk statistik.
1S90
1891.
1892.
1893.
19. Andra fabrikater af vilxlHiiinen.
j Korkar, utan beslag......................................
kg.
303
6,432
10,119
11,581
med beslag......................................
»
3
--
65
■-
Bast, arbetadt, mattor...................................
»
30
—
2,618
—
annat....................................
»
109
2,741
812
94 i
j Qvastar och borstar af saf, ris m. m..............
»
19,172
21,180
20,766
45,847
Saf, i annat arbete.......................................
59,313
25,789
16,118
10,044
Strå och halm, arbetadt................................
»
250
200
998
604 ;
Rör, flätade arbeten deraf.............................
»
4
5
64
55
Korgmakarearbeten af oskalade qvistar..........
1.776
4,528
5,864
4,335
andra.............................
3.371
4,161
8,263
7,906
Celluloid, arbetad..........................................
»
—
—
3
11
Oblater.......................................................
—
—
29
—
Bläck och bläckpulver..................................
14,365
16,420
15,408
24,142 !
20. Mineraliers r&iininen.
Jord och lera...............................................
kg.
1,093,990
626,660
818,260
737,170
Krita, oarbetad.............................................
63,590
11,120
15,420
44,890
rit- och pastell-....................... ...........
—
1
30
—
Gips, pulveriserad och bränd kalk.................
hl.
5,446
2,392
483
277
Cement och hydraulisk kalk..........................
»
3,303
4,295
17,551
17,847
Marmor och annan sten ..............................
kr.
126,900
113,100
89,800
92,700
Asfalt och arbeten deraf...............................
kg-
560
280
500
_
Blyerts.......''....................''............................
»
375
212
463
75
Stenkol, candera och kokes............................
hl.
52
8,460
117
935
Aska af trä..................................................
kg-
—
2
—
—
Träkol..........................................................
hl.
50
1,371
1,437
12,087
Torf.............................................................
kg
—
—
- s.
1,400
Salt, glauber-..............................''.V.:.-i.......
»
20,280
4,800
1,470
350
kok-, rått..............................................
raffineradt....................................
hl.
»
1,805
170
10,310
172
)
10,941
20,833 ;
Sundhetssalt.................................................
kr.
16,300
16,800
9,500
11,600
Salpeter, vanlig............................................
»
24,140
410
860
510
Svafvel och svafvelblomma...........................
» •
—
_
—
8,420
Alun..........................................................
5,555
4,228
3,739
6,660
Soda..........................................................
»
1,106.140
1.468,740
1,486,220
946,110 |
Tab. 4. (Forts.) Sveriges utförsel till Norge enligt norsk statistik.
113
1890.
1891.
1892.
1893.
••*1)
Pottaska......................................................
r; f V
kr.
■
8,640
380
37,310
22,370
Vinsten......................................................
»
200
1,482
240
935
Blekpulver . ................................................
»
—
—
12,760
450
Borax och borsyra .......................................
»
—
759
31
180
Aseptin........................................................
kr.
2,700
5,200
5,900
3,000
Svafvelsyra..................................................
Saltsyra.......................................................
kg-
—
140
100
180
»
—
—
290
—
Salpetersyra.................................................
50
—
--
-— 1
Vattenglas....................................................
»
—
3,130
3,720
1,080
Kemikalier, ej specificerade ...........................
kr.
5,100
6,100
1,100
4,600
21. Mineralier: fabrikater.
Deglar, telegrafhattar, vattenledningsrör m. m.
kg-
487,590
1,217,840
1,238,880
1,368,080
Kakelugnar..................................................
16,727
48,320
48,530
‘ 27,270
Mursten ......................................................
st.
1,350,675
1,255,160
1,869,864
1,192,505
Taksten, oglaserad........................................
>
—
29,300
54,029
39,730
Kritpipor.....................................................
kg.
451
113
200
240
Krukmakarearbeten, oglaserade och omålade...
»
4,180
1,750
120
1,490
andra............................
16,590
6,220
7,870
25,530
Faj ans.....................h.......''.
. .U''i.............
»
473,710
340,860
382,700
439,700
Porslin, äkta................................................
38,060
23,040
15,440
16,840
Buteljer och flaskor......................................
1,992,090
2,416,450
1,977,260
1,734,530
Flaskor med flätning....................................
— .
24
9
TT.-
Fönster- och spegelglas, folieradt...................
»
663
—
4
134
ofolieradt, slipadt......
1,184
387
1,830
340
annat........
»
12,691
20,924
111,680
67,242
Patentglas m. m...........................................
»
547
340
2,601
1,735
Kolfvar, retorter m. m................. ................
»
888
352
590
1,016
Optiska glas, oinfattade m. m........................
»
--.
1
30
3
Glasskärf (»Glassmelte»)................................
»
8,500
3,000
3,100
2,970
Andra glasvaror............................................
274,680
246,690
293,500
376,300
Speglar.......................................i................
»
187
524
569
580
Blyertspennor ..............................................
»
34
26
126
30
Krut, patroner och fyrverkeriarbeten..............
»
750
499
282
330
Nitroglycerin och dynamit.............................
»
853
—
--
75
Qvarnstenar.................................................
st.
23
18
13
8
Slipstenar....................................................
»
2,024
1,160
1,752
38
15
114
Tab. 4. (Ports.) Sveriges utförsel till Norge enligt norsk statistik.
1890.
1891.
1892.
1893.
22. Metaller, oarbetade och lialfförarbetade.
Tackjern, skrot m. ni.................................... kg.
2,616,470
3,820,810
2,275,070
3,282,570
Stål.............................................................
»
726,410
669,040
376,440
409,060
Stång- och bandjern m. m.............................
»
4,799,000
14,133,310
12,133,650
11,011,220
Jern, plåtar..................................................
»
727,670
530,580
806,830
937,940
Koppar, messing etc., oarbetad......................
»
180
400
•-
20
plåtar, stänger, m. m........................
»
4,440
16,440
13,530
13,680
Zink, oarbetad..............................................
—
190
30
1,620
plåtar, stänger, rör...............................
27,280
82,960
56,760
33,840
Bly, oarbetadt ..............................................
»
2,500
—
28,150
65,120
i rullar, stänger, plåt, rör.......................
»
850
48,930
8,010
11,120
Tenn, oarbetadt............................................
»
130
310
100
1,320
i rullar, stänger, plåt etc......................
»
130
5,330
5,330
6,280
Andra oädla metaller, oarbetade....................
—
—
—
300
Metallaffall, slagg....................,................
—
374,650
696,990
488,970
23. Metaller, arbetade.
a) Jemarbeten.
Söm, spik, bultar och skrufvar.......................
hg-
331,500
348,560
366,790
388,810
Knifvar och gafflar, försilfrade, pennknifvar m. m.
1,489
1,356
1,824
1,966
andra, fingerborgar m. m....
»
71,540
62,750
76,980
74,610
Knapp- och hårnålar, häktor m. m................
»
378
1,123
322
184
Pennor........................................................
>
10
1
10
2
Etuier med sy- och toilettsaker.....................
1,064
1,337
357
275
Kitbestick....................................................
>
15
7
10
5
Stål- och jerntråd, strängar............................
>
400,050
366,690
262,060
390,410
arbetad, linor m. m............
86,750
75,010
61,070
56,730
andra arbeten........
»
2,500
2,840
30,580
200
Metalltråd, öfverspunnen ..............................
»
101
55
117
—
arbetad.......................................
»
133
17
103
Gevär och pistoler........................................
4,785
6.375
9,076
3,104
Gevärspipor.................................................
>
247
317
10,429
529
Redskap och verktyg....................................
>
304,480
326,130
724,310
404,330
Fiskkrokar...................................................
>
4
190
—
29
Stilar m. m............................... ..................
1,040
1,250
7,720
4,940
Dörrvred, eldställ, strykjern m. m..................
»
72,440
105,480
168,830
236,730
115
Tab. 4. (Forts.) Sveriges utförsel till Norge enligt norsk statistik.
till'' i
.SO-i
!.''• i
.till *;
1890.
1891.
1892.
1893.
Sängar, kassaskåp, kopiepressar.....................
kg-
2,720
3,140
>)100,500
l)302,060
Jernvaror, gjutna, fina, t o. m. 5 kg. st.........
»
777
2) 577
3)-
9)-
5—25
»
........
J
2,966
8) 12
’)-
s)-
öfver 25
»
........
>
254
—
3) — rit
3)-
grofva, kanoner, mörsare...
»
9,100
19,850
64,840
47,360
rör........................
690
4) 6,520
4) 8,460
4) 3,530
grytor och pannor..
»
610
) 409,090
267,550
237,100
ej specificerade......
»
406,900
/
smidda eller valsade, jernvägsskenor
»
468,690
812,910
23,100
17,310
rör, stolpar.......
>
1,260
3)-
5)-
6)-
ankare, kettingar
»
101,100
90,660
116,370
100,890
Plåtar, arbetade, 31/* mm. tjocka eller deröfver
»
45.702
6)124,660
o) 36,650
2,230
under 111/* mm., brickor etc........
>
4,921
4,561
2,806
1,616
andra, lackerade
35,794
7)-
7)-
7)-
andra arbeten...
»
81,826
8)---
8)-
8)--
Andra smidda arbeten, förgylla eller försilfrade
»
—
562
364
—
förnicklade eller polerade
T»
307
399
1,949
2,568
bronserade, fernissade etc.
35,140
57,470
138,107
andra slag.....................
»
249,113
305,172
231,005
b) Koppararbeten.
Söm, spik och skrufvar.................................
kg-
1,222
486
223
1,919
Plåtar, pläterade eller försilfrade....................
20
42
165
21
Tråd och strängar.........................................
»
4,070
3,487
5,642
2,789
Arbeten af tråd ...........................................
)
221
360
867
438
Dörrbeslag, ljusstakar m. m...........................
»
860
3,027
6,869
13,073
Bijouterivaror...............................................
371
202
1,146
370
Bronspulver.................................................
»
21
42
4
8
Knallhattar..................................................
>
6
—
—
26
Andra arbeten, förgylda, försilfrade................
»
112
40
180
213
andra slag.............................
»
8,744
9,778
28,060
17,494
c) Zinkarbeten.
Spik............................................................
kg.
1,500
200
130
127
>) Ugnar och spisar inboräknado. *) Första halfåret. 3) So gjutna grofva jornvaror cj spociftcerade.
*) Innefattar såväl gjutna som smidda rör. 5) So gjutna rör. °) 3 m.m. tjocka och doröfvor. 7) So andra
smidda jornvaror, fernissade. 8) So andra smidda jornvaror, andra slag.
116
Tab. 4. (Forts.) Sveriges utförsel till Norge enligt norsk statistik.
t
'' .Ut v i
• ‘ ''
.fh; - *
1890.
1891.
1892.
1893.
Andra arbeten, förgylda eller försilfrade.........
kg.
—
i
2
12
bronserade eller lackerade .....
»
135
1,861
99
340
andra slag.............................
927
180
6,398
1,457
Gjutna zinkvaror öfver 25 kg. st....................
»
76
25
—
—
d) Blyarbeten.
Rör.................,.................v..................
kg-
—
—
60
410
Andra arbeten..............................................
>
—-
100
30
no
e) Tennarbeten.
Andra arbeten än rör: förgylda, försilfrade.....
kg-
180
296
324
—
lackerade eller målade
384
l,03sj
162
1,093
andra slag..................
718
2,599
f) Guld- och silfverarbeten.
Guld- och silfverarbeten................................
hg-
67
21
102
4
Bladguld och bladsilfver................................
kg-
6
2
44
1
Gulddragarearbeten..................1....................
} > 1 •••''
J
t
''
»
4
8
24
38
24. Fartyg, vagnar, maskiner etc.
Ångfartyg..''.).............................................
4 st. 1,190 tons
7 st. 787 tons
4 st. 508 tons
4 st. 509 tons
Segelfartyg....................................................
12 » 2,205 »
6 » 690 »
19 > 2,547 »
13 > 4,085 >
Båtar...........................................................
kr.
200
—
- -
400
Vagnar till spårvägar, godsvagnar..................
»
—
—
165,000
-—
passagerarevagnar........
>
—
—
—-
151,700
Personvagnar utan stoppning.........................
st.
1
8
11
21
med stoppning, kalescher.........
»
2
1
—
1
andra fyrhjuliga
1
2
15
4
tvåhjuliga
»
4
3
5
1
Barnvagnar..................................................
>
1,330
1,136
879
912
delar deraf.................................
kg-
473
167
474
471
Arbetsvagnar................................................
kr.
700
2,100
4,000
3,300
Lokomotiv:................ .............................-.....
>
66,400
29,800
33,000
——
Lokomobiler.................................................
»
—
34,000
4,000
11,500
Slåtter- och mejerimaskiner...........................
»
9,200
7,600
3,800
—
Andra landtbruksmaskiner................
.. ;.....
14,600
26,400
21,800
33,200
Tab. 4. (Forts.) Sveriges utförsel
i
»-ty |
i
Symaskiner..............i.........................
Andra maskiner.......v............:.~V........
Maskindelar, packningar m. m.. ..........
Torpedos och elektriska apparater.......
Telegraf- och telefonapparater, kablar..
Brandsprutor.....................................
Plogar...............................................
Harfvar............................................
Pressar, boktryckspressar m. fl...........
Kardor.......,.,,.........................
Kardläder .,.,,............................,..........
Kardborrar.................................
Väfskyttlar........................................
Mål- och vigtredskap....................
Kaffeqvamar med trälådor .................
Siktar och såll.......... . . ..................
Kautschukstämplar............................
Velocipeder.,.....................................
Diverse redskap.................................
Pianinon.....................................
Gitarrer, violer och violoncell..........
Flöjter, oboer och klarinetter..............
Orglar...............................................
Harmonium, med fotklaviatur.............
utan
»
.............
Andra musikaliska instrumenter.........
Stråkar till
»
»
.........
Delar »
»
»
.........
Instrumenter, fysiska, nautiska etc......
optiska, kikare etc........
glasögon etc_____
Fickur af guld..................................
af silfver...............................
andra....................................
Väggur och studsare i foder af metall
117
till Norge enligt norsk statistik.
1890.
189).
1892.
1893.
kr.
37,000
k 24,200
17,500
21,100
>
191,900
194,500
153,900
293,500
»
126,600
127,400
75,800
68,600
—
1,000
2,400
. —- f
kg-
69,655
105,765
71,007.
75,026
>
500
2,700
6,200
18,900
kr.
2,900
3,000
2,900
4,200
, . -^4—IT, ^
.
200
»
—
7,100
—
par
—
36
24
24
kg.
238
19
5
71
>
1,300
300
540
580
kr.
1,400
7,100
7,400
, 6,800
»
800
2,100
3,100
200
st.
396
149
—
6
kg.
15
15
62
107
kr.
1,600
1,200
1,300
600
>
—
200
*) 500
st.
2
»
3,600
1,000
2,000
700
8t.
2
—
8
5
92
87
84
97
3
5
2
1
kr.
—
100
800
700
st.
1
6
—
12
»
89
88
117
86
kg.
64
13
300
400
st.
25
10
58
26
kg.
16
—
29
38
kr.
200
100
200
100
kg-
136
71
178
44
>
15
45
236
22
st.
70
37
297
372
»
552
572
1,374
1,378
»
208
89
24
45
kg.
2
1
3
---
'') Under förra kal fåret; under senaro halfärot infördea 1 velociped.
118
Tab. 4. (Forts.) Sveriges utförsel till Norge enligt norsk statistik.
v-.
1890.
1891.
1892.
1893.
Väggur och studsare i annat foder, intill 5 kg. st.
kg.
2
1
6
--
af större vigt
st.
27
2
7
18
Andra ur.....................................................
kg.
26
30
220
2,114
Urtaflor.......................................................
6
3
7
153
Urdelar och lösa urverk...............................
»
54
14
79
47
\ H j
,* f *
k .
f .
25. Varor, ej hänförliga till föregående
grupper.
Apoteksvaror, ej specificerade........................
kr.
7,900
4,800
2.800
4,100
Knappar, ej öfverkladda................................
kg-
435
232
258
403
Luntor.........................................................
20,250
20,319
22,810
23,094
Lampior, ljuskronor etc., förgylda...................
>
2
3
27
—
andra.......................
5,332
6,731
24,695
16,022
Leksaker......................................................
11,659
11,744
12,747
12,245
Husgeråd....................................................
kr.
800
4,400
3,800
4,900
Modeller......................................................
>
—
300
500
600
Naturalier....................................................
»
—
300
200
300
Kartor.........................................................
»
400
500
1,600
900
Böcker, kopparstick etc.................................
kg-
18,298
28,178
37,267
20,024
Målningar, utan ramar..................................
kr.
3,100
19,000
17,900
24,300
med ramar..................................
»
3,000
18,600
6,100
4,700
Ljusbilder....................................................
—
—
—
100
Varor, ej specificerade...................................
*
19,600
33,900
34,500
32,800
Tabell 5.
i»—-i
CG o
Tab. 5. Uppgift å tullpligtiga varor, som från Norge tullfritt införts till
Sverige under åren 1890, 1891, 1892 och 1893, jemte
för samma varor beräknad tull.
1 800.
189 1.
1 8 92.
1 89 3.
Qvantitet.
Tull-
belopp.
Qvantitet.
Tull-
belopp.
Qvantitet.
Tull-
belopp.
Qvantitet.
Tull-
belopp.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Album ....................................
kg-
56
112
kg-
2,168
4,336
kg-
3,603
7,206
kg-
8,081
16,162
Ammoniak ..............................
—
--
—
—
T>
20
1
100
5
Apelsiner.................................
7-
—
>
10
1
1»
9
1
2
15
2
Askar och Dosor, af sammansatta
•w*
ämnen .................................
»
2
1
»
9
4
—
—
»
1
1
Band, andra slag .....................
>
275
303
)
397
-
437
—
—
1»
2,095
3,666
inf. före den *''/« 1892
—
—
—
>
439
483
—
—
» f. o. m. > «/« 1892
—
—
—
—
667
1,167
—
—
Beck.......................................
>
254
5
>
88
o
—
—
—
—
inf. före den S1/e 1892
—
—
—
—
»
198
4
—
—
Bildhuggeriarbeten, ej specificer.
—
—
42
25
—
—
2
2
inf. före den sl/« 1892
—
—
—
—
»
1
1
—
—
» f. o. m. » »‘/e 1892
—
—
—
—
>
13
13
—
—
Bladguld och Bladsilfver...........
—
—
—
—
•
11
28
—
—
Blanketter................................
»
27
4
>
5
1
—-
—
—
—
Blanksmörja.............................
>
1,073
161
»
789
118
—
—
»
120
21
inf. före den 2l/« 1892
—
—
—
—
»
227
34
—
—
> f. o. m. » sl/« 1892
—
—
—
—
D
199
40
—
—
Blommor, naturliga, prydnads-.....
)
129
387
»
33
99
D
121
363
t
94
282
qvistar o. blad
>
84
42
)
88
44
»
16
8
26
13
konstgjorda,
inf. före den sl/« 1892
D
1
3
> f. o. m. » SI/e 1892
—
—
—
—
D
1
15
1
15
120
Blyertspennor...........................
—
—
—
—
*
2
1
—
—
Bläck, skrif- ............................
»
254
25
25
3
D
18
2
>
43
4
Bokpermar, lösa.......................
. 10
10
T>
1
1
Tl
20
20
. 22
22
Bokstafsstämplar......................
Borstbindarearbeten, af opoler, trä
> 1
»
571
69
*
494
59
—
> 1
_^
{ i
> poler. »
»
15
4
10
2
—
—
—
----
af be», horn m. m.
—
—
»
10
5
—
—
—
—
inf. år 1892, före den 21/«,
opolerade................
—
—
—
—
2,733
328
—
—
inf. f. o. m. den n/e, af
fiber m. m.............
»
1,649
247
»
3,737
561
andra slag, opolerade
--
■--
—
—
94
47
»
114
57
polerade m. m.
—
—
—
—
D
15
18
> 18
22
Brefkuverter och Papperspåsar..
.
1,007
201
626
125
—— :
125
38
inf år 1892 före den 21/«
-u) .
-i-il
—
D
249
50
- ’ .
-f
> i » f. 0. in. > 21/e
—
-. i
—t—t
>
232
70
-— •''
-- ■
Broderade arbeten....................
kr.
103
*)-
kr.
16
'')-
kr.
193
*)-
—
—
Bränvin af säd, på fat..............
nl.
12
11
-—
—
nl.
5
5
-V
—
på andra kärl..............
1.
77
97
1.
11
14
-—
1.
48
72
inf. före den 21(6 1892
—
—
-—
—
I.
7
9
,-
—
» f. 0. m. »
21/e 1892
- ’
-r~.''J
--
—
»
83
125
i -——:
- ■
Bröd, finare småbröd................
kg. 106,677
32,003
kg-
5,776
1,733
kg.
13,819
4,146
kg. 24,681
7,404
andra slag.......................
>
347,233
14,931
»
16,800
722
—
—
*
4,424
in
inf. före den 21/e 1892
■''
- •
■-
—
»
5,838
251
-—-
—
> fö rn. » 2l/e 1892
—
——
—
—
6,787
170
—
—
Böcker, bundna, svenska, biblar
i andra band.............
—
-- •
—!
—
»
5
10
—
—
med inbundet rent eller
linieradt papper.........
> 2,820
705
531
133
—
-—
»
170
60
inf. före den 2,/e 1892
■—-
—
—
—
»
17
4
—
—
> f.o. m. >
2,/6 1892
—-
—
—
—
■»
24
8
—
—
Cement....................................
»
187,570
750
60
—
—
—
»
159,514
638
Transport
—
49,821
—
7,864
—
14,878
—
29,161
J <fll
I '' H S''
I f»''.i
l)-T«]lbeloppot kan ej beröka*».
Tab. 5. (Forts.) Från Norge tullfritt införda tullpligtiga varor m. na.
1 8 9 0.
1891.
1 8 9 2.
18 9 3.
Qvantitet.
Tull-
belopp.
Qvantitet.
Tull-
belopp.
Qvantitet.
Tull-
belopp.
Qvantitet.
Tull-
belopp.
Kr.
Kr.
Kr.
:
Kr.
Transport
—
49.821
—
7,864
—
14,878
—
29,161
Chokolad.................................
kjLT.
707
354
kg.
140
70
kg.
419
210
kg.
194
97
Etiketter..................................
>
2,997
450
1,049
157
—
—
—
—
Etuier......................................
—
—
8
6
—
—
■—-
- 1
inf. f. o. in. den **/« 1802
—
—
--
—
>
3
6
—
Fartyg af jern..........................
kr.
145,000
14.500
—
—
—
—
—
Fernissa, sprit-.........................
—
—— i!
8
10
—
—
—
—
andra slag..................
kg-
175,571
52,671
363,353
109,006
>
236,781
71,034
»■
299,962
89,989
Fisk, anjovis............................
»
1,130,903
226,181
787,861
157,572
--■ ■
—
. 1,639,586
819,793
inf. före den *?/« 1892
—
—
—
—
»
343,013
68,603
•__
—
» f. o. in. *
21/o 1892
—
-
—
-■
>
777,524
388,762
- <<
—
Fjäder, spritad.........................
)
2
—
—
—
2
—
37
7
Flyttsaker, tullpligtiga...............
kr.
11,710
1,757
kr.
13,248
1,987
kr.
1,849
277
kr.
92
14
Fläsk, rökt..............................
kg-
7,679
1,920
kg.
4,661
1,165
kg. 3,434
859
kg. 2,776
694
andra slag................ ......
»
29,042
5,808
»
23,505
4,701
—
—
»
24,728
2,473
inf. före den 31/<s 1892
—
-—- ’
—
--■
»
9,521
1,904
—
—
» f. o. in. »
ä,/« 1892
—
—
-—
--
»
7,489
749
—
—
Frukter och Bär samt Grönsaker,
friska...........................
S>
15,995
1,600
20,705
2,071
17,516
1,752
»
19,348
1,935
inlagda.........................
»
3
1
—
—
—
—
»
72
36
inf. f. o. in. den 21/« 1892
—
—
—
—
>
53
27
—
—
torkade........................
»
1
—
»
12
3
—
—
» 10
3
Frö, timotej-...................
Färger, blyhvitt, zinkhvitt etc.,
''i
105
5
>
20
1
—
—
»
296
15
inf. före den SI/« 1892
—
—
:-
•--
»
1,350
68
>
36,190
1,810
blyhvitt, inf. f. o.in. den 21/« 1892
—
—
•-
—
>
20,478
1,024
—
—
kimrök................................
»
12
1
—
--
—
—
—
—
målarefärg, beredd med olja..
1,756
263
»
500
75
.
30
5
14
2
Galanterivaror..........................
—
—
—
—
» 10
20
—
—
Gardiner, rall-..........................
2
2j
—
—
—
—
—
—
Garn, bomull»-, enkelt, ofärgadt.
333
50
3,085
463
■»
15,429
2,314
>
8,029
1,204
färgad!..
4
1
—
—
■»
57
17
»
8
2
dubbleradt, ofiirgadt
3,752
750]
»
6,807
1,361
»
2,490
498
»
4,632
906
fargadt.
.
70
25
»
60
21
3
1
»
83
29
till-, ofargadt...................
37
7
»
1,850
370
--1T
—
-T
inf. före den 8I/e 1892
—
—
—
—
»
1,107
221
—
_ |
.
» f. o. in. »
*''/* 1892:
ro;;;
enkelt .................
—
—
—
—
»
963
193
»
2,240
448:
dubbleradt ..........
—
—
—
—
»
2,580
645
v
657
164]
fargadt......................
1,333
467
1,271
445
—
—
566
226]
inf. före den 31 e 1892
—
—
—
—
»
319
112
—
—
> f. o. in. » al,,''e 1892:
dubbleradt............
—
—
—
—
865
346
—
—
linne-, ofargadt................
—
—
—
—
t
1,242
248
1,221
244
färgadt.................
i
2
1
--
- ■
»
4
2
—
_
inte-, enkelt, ofiirgadt.......
—
—
»
611
37
D
218
13
- ■
fargadt........
40
8
—
—
1,021
184
—
segel- och bind-, ofargadt..
63,665
12,733
57,252
11,450
>
66,936
13,387
»
67,971
13,594:
fargadt...
s
24,565
9,826
18,879
7.552
»
1,270
508
859
344,
Gevär, skjut-............................
58
87
82
123
»
41
62
28
42
Gip», bränd..............................
98
—
—
—
—
—
—
Gipsarbeten..............................
53
11
*
16
3
■»
222
44
>
56
11
Glas, bunkar, flaskor etc., osli-
pade, af mörkgrön färg.
15
—
—
—
»
3,760
75
6,225
125
af ljusgrön färg...
45
3
—
- ..
—
—
—
- .
med slipade kanter.......
—
—
—
—
■» 5
;
3
-—
—
—
fönster- och spegel-, oslip.
»
398,670
27,907
451,066
31,575
—
—
—
—
inf. före den 3V« 1892
—
-- ;
—
r-.-,e
215,439
15,081
—
—
» f. o. in. » **/« 1892:
af t. o. m.1 2 qvm. yta
—
—
—
—
190,040
13,303
»
247,201
17,304
af större dimensioner
—
—
—
—
t
240
24
»
27,321
2,732
andra slag, ej specificerade
>
209,716
73,401
» ■
196,965
68,938
''---
—
195,248
117,149
inf. före den 21/« 1892
—
—
—
—
»
35,056
12,270
—
—
Transport
--’
480,611
—
407,026
609,726
1,100,553
123
Tab. 5. (Forts.) Från Norge tullfritt införda tullpligtiga varor m. in.
Transport
Glas, andra slag, ej specificerade
inf, f. o. m. den al/« 1892
Gryn, ris-.................................
inf. f. o. m. den al/« 1892
andra slag...................
Gulddragarearbeten, ej specificerade
.....................................
Handskar ................................
inf. före den alA» 1892
j f. o. m. » al/« 1892
Hattar, fruntimmers-, monterade,
inf. f. o. m. den a‘/« 1892
siden............................
inf. före den al,;6 1892
» f. o. m. » al/a 1892
andra slag ...................
inf. före den ai/« 1892
> f. o. m. > al/e 1892:
vaxduks-.............
fodrade etc..........
utan tillbehör......
Hudar och Skinn, ej pelsverk, beredda,
sulläder...........
andra slag.......
pelsverk, beredda lösa, blå
räf
m. m................
andra slag..............
hopsydda, blårftf etc...
1 890.
1891.
1 892.
18 9 3.
Qvantitet.
Tull-
belopp.
Qvantitet.
Tull-
belopp.
Qvantitet.
Tull-
belopp.
Qvantitet.
Tull-
belopp.
Kr.
Kr.
J O" Öl-
Kr.
Kr.
—
480,611
—
407,026
vm
609,726
—
1,100,553
_
_
_
—
kg-
152,134
91.280
—
—
kg-
58
2
kg-
39
2
——
kg-
67
2
—
—
—
—
»
148
4,
-T—,
-- ,
—
—
—
—
125
21
—
—
1
252
2
454
»
148
266
—
—
>
104
624
T-,
—
--
—
61
110
-V ;
—
—
—
—
- .
>
68
408
—
—
_
_
■ •
—
st.
63
252
st.
527
2,108
st.
49
74
st.
150
225
—
—
»
189
378
—
—
—
—
»
152
228
—
-i j
—
—
—
—
>
1
2
—
—
42,013
16,805
>
50,349
20,140
—
—
—
—
—
—
—
—
»
26,855
10,742
—
—
_
_
_
»
494
198
»
507
203
—
—
—
—
»
7,920
5,940
»
57,818
43,364
—
—
—
—
1,547
774
»
3,037
1,519
kg.
267,990
64,318
kg.
163,160
39,158
kg.
293,214
70,371
kg-
287,542
69,010
19,023
8,941
*
23,872
11,220
29,600
13,912
*
30,600
14,382
142
36
86
22
>
45
11
>
1
176
1
44
—
—
—
—
»
7
42
>
6
36|
124
andra slag..
»
234
468
>
343
686
—
•
377
1,131
inf. före den 81/s 1892
—
—
—
—
>
9
18
—
—
» f. o. in. » »Va 1892
—
—
—
>
437
1,311
— .
—
Hår, tagel................................
»
1,646
329
»
75
15
»
99
20
»
103
21
arbeten............................
17
14
»
7
6
—
—
*
15
30
Haktor.....................................
-
408
122
i
—
—
—
>
355
178
inf. före den ,l/e 1892
--
—
—
—
>
307
92
>
—
—
. f. o. in. >
«/«■ 1892
—
——
—
—
»
37
19
—
—
Hängslen, andra slag ...............
61
37
»
4
2
—
—
»
15,464
27,062
inf. före den 21/r> 1892
—
—
—
—
kg.
10
6
—
—
> f. o. in. »
«/• 1892
—
—
—
—
»
1,393
2,438
—
—
Instrumenter, kirurgiska,
inf. f.o.m. den 21/« 1892
—
—
—
—
kr.
662
66
kr.
1,271
127
musikaliska, flöjter m. m.
st.
1
1
st.
9
9
—
—
—
—
inf. före den 21 o 1892
—
—
-—-
—
st.
1
1
—
—
positiv.........................
1
10
»
1
10
2
20
—
—
fortepianon, pianinon. ..
in
16,650
93
13,950
68
10,200
st.
78
11,700
flyglar ......
3
600
»
5
1,000
>
8
1,600
*
3
600
positiv.........................
—
—
—
—
—
»
1
10
accordions...................
kg-
i
1
—
—
—r—
—
kg-
5
5
orglar .........................
kr.
2,140
321
kr.
1,147
172
—
—
—
—
andra slag,
inf. efter den 21 « 1892
--
. -
—
kr.
535
80
kr.
2,900
435
Ister........................................
kg-
7
1
kg-
50
10
kg.
1,375
275
kg.
50
10
Jernvägsmateriel, axlar, fjädrar..
•
400
20
500
25
>
395
20
»
25
1
j emvägsvagnar
——
—
—
—
-—- ■
kr.
36,200
5,430
andra slag______
kr.
81
8
kr.
950
95
kr.
1,861
186
>
553
55
Jäst ....................................
kg.
834
167
kg-
17,437
3,487
kg-
29,155
5,831
kg-
49,327
9,865
Kaffe....................................
*
47
6
30
»
161
19
»
75
9
Kaffesurrogat............................
»
181,058
36,212
256
51
>
114
23
»
1
—
Kartor, svensk text, oinbundna,
häftade.................................
»
185
278
—
—
—
—
--
——
Kaviar.....................................
»
10,113
25,283
9,939
24,848
»
12,781
31,953
15,295
38,238
Kemiskt-tekniska preparater......
kr.
6,322
316
kr.
6,016
301
—
—
kr.
9,815
1,472
Transport
—
652,087
---
522,730
—
858,199
1,328,603
Tab. 5. (Forts.) Från Norge tullfritt införda tullpligtiga varor m. m.
Transport]
Kem iskt-tekniska preparater:
f. o. m.
Kli
inf. före den 21 is 1892
Kläder, nya........................
oljade....................
Knappar, ej specificerade ...
inf. före den sl/« 1892
» f. o. m. i> 2,/e 1892
Knifvar, talj- .....................
inf. före den 21 « 1892
» f. o. in. 21 <i 1892
rak
inf.
efter den 2‘/o
bords- med skaft af silfv.
af andra ämnen
inf. före den 21/« 1892
Koffertar, andra än af läder
Konfityrer..........................
inf. f.o.m. den 2l/« 1892
Konserver, anjovis och sardeller
i olja.............
kött af nötboskap och
får.................
andra slag.........
inf. före den M/« 1892
i f r» m »
/„
1 8 9 0.
189 1.
1 892.
1 893.
Qvantitet.
Tull-
belopp.
Qvantitet.
Tull-
belopp.
Qvantitet.
Tull-
belopp.
Qvantitet.
Tull-
belopp.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
652,087
——
522,730
—
858,199
—
1,328,603
_ -1
-— ''
—
—
kr.
5,560
228
_
—
—
—
—
—
>
2,264
340
—
—
kg. 08,224
205
kg. 33,748
101
—
——
- ’
—
--
—
—
——:
kg-
18,255
55
- .
kr. 177,970
'')--
kr. 189,022
i)---
kr.
178,675
’) -
kr.
200,505
*)-
34,110
'')-
»
23,585
>) —
22,147
‘) -
»
24,805
'')--
kg. 2,591
1,296
kg.
4.220
2,110
—
—
kg.
4,775
4,775
—
—
-—
—
kg-
1,608
804
- :
—
»
036
89
438
61
1,909
1,909
365
183
»
157
22
—
—
—
—
»
258
129
—
—
- .
—
—
25
75
»
4
12
-—
—
—
—
—--
—
» ■
2
3
» 11
3
—
—
—
—
»
13
7
—
—
—
—
»
7
2
—
—
—
—
—
—
- .
—
>
22
13
3,267
1,535
»
59
28
—
--
,
123
62
—
—
—
—
»
103
52
——
—
»
12,447
115
»
18,800
2,489
14
5,040
»
9,655
70
»
15,928
1,931
8
4,778
»
506
101
727
82,652
87
41,326
—
—
—
—
—
—
10,673
3,202
—
—
-■
-
—
—
»
24,062
12,031
—
—
126
Korf........................................
9,837
4,919
Korgm akarearbeten, gröfre.........
130
13
»
andra slag..
320
320
»
Korkar, skurna, utan beslag......
$
831
58
>
Kreatur, hästar.........................
st.
782
39,100
st.
nöt-............................
»
244
2,440
(År- ............................
2
315
315
»
svin-...........................
Krita, hvit, malen.....................
kg-
202
30
kg.
Krut........................................
»
32,017
3,842
Kummin..................................
75
3
Käppar....................................
»
2
5
Kött af fogel............................
3.781
756
»
andra slag........................
28,888
2,022
»
Leksaker..................................
1,697
3,3)94
“Lervaror, tegel, eldfast..............
rör och rördelar .........
S>
1,120
2
porslin, äkta, hvitt......
inf. före den **/• 1892
> f. o. m. >
!1,« 1892
2
22,205
5,329
nråladt................
inf. före den -‘/''o 1892
* f. o. in. > sl/« 1892
25,205
_
_
11,846
oäkta, hvitt .......
inf. före den SI/e 1892
måladt..............
inf. före den n/a 1892
kakel, inf. före den
1892....................
114,436
94,808
11,444
15,169
krukmakarearbeten.....
201,190
14,083
>
inf. före den ”/b 1892
—
Transport
—
778,448
l) Tullbeloppet kan ej beräknas.
7,865
3,933
»
8,710
4.355
»
11,507
5,754
27
3
50
5
64
6
230
230
496
196
>
165
165
498
35
i
350
25
H
76
5
454
22,700
st.
570
28,500
st.
609
30,450
13
130
»
45
450
14
140
135
135
170
170
.
147
147
2,382
357
kg.
899
135
kg-
633
95
203
2
20
-i-
.
314
3
29,657
3,559
36,266
4,352
~
26,877
3,225
3,938
788
10,503
2,101
7,947
1.589
16,168
1,132
>
29,796
2,086
»
28,533
1,997
1,378
2,756
1,333
2,666
237
474
600
1
$
77,775
156
162,030
324
—
—
—
--- 1
12,600
95
11,597
2,783
—
--
»
2.940
882
—
—
»
3,260
782
—
—
—
—
S>
6,987
2,096
—
—
-17,851
22,490
—
99,824
59,894
—
—
»
30,901
14,523
—
—
—
65,615
39,369
—
—
99,421
9,942
---- ‘
—
348,247
34,825
—
—
38,443
3,844
—
87,219
13,955
36,723
_
5,876
*
117,306
18,7ti9
__
i
/
733
37
—
_
88,184
6,173
—
—
—
—
—
53,160
3,72l||
—
—
—
622,851
992,894
1,533,910
127
Tab. 5. (Forts.) Från Norge tullfritt införda tullpligtiga varor m. m.
[ "
1 8 90.
189 1.
1 8 9 2.
1 8 9 3.
Qvantitet.
Tull-
belopp.
Qvantitet.
Tull-
belopp.
Qvantitet.
Tull-
belopp.
Qvantitet.
Tull-
belopp.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Transport
—
778,448
—
622,851
—
992,894
—
1,533,910
Lervaror:
andra arbeten af lera,
inf. f. o. in. den 2l/e 1892,
hvita...................
—
--
—
—
kg. 131,286
13,129
—
—
målade ................
—
—
—
——
88,832
14,213
—
—
Lim, husbiås och gelatin...........
kg-
9
15
—
•-
25
43
—
—
flytande lim, inf. f. o. in. den
21/e 1892.......................
—
—
--■
—
»
365
365
kg.
2,162
2,162
andra slag........................
»
4,809
962
kg.
1,169
234
»
39,709
7,942
*
70,855
14,171
Litografiska arbeten, andra slag,
oinfattade.............. ...............
40
6
264
40
—
—
»
1,333
667
inf. före den **/« 1892
—
—
—
.
1,968
295
—
—
»
» f. o. m. »
21/e 1892
—
-— ''
—
—
1,208
604
r—
---'' ''
Ljus, andra slag.......................
■»
463
56
»
44
5
. 100
12
150
18
Läderarbéten, ej specificerade....
kr.
57
*>-
kr.
807
‘)-
kr.
1,710
'')-
—
—
Maltdrycker, andra slag, på butelj.
i.
223
18
1.
27
2
—
—
1.
9
1
inf. före den n/e 1892
--''
—
—
_
1.
27
2
—
—
j f. o. m. »
21/e 1892
—
—
—
—
540
81
—
—
Maskiner, Redskap och Verktyg,
*v<*. -
inf. efter den 21/e 1892
—
—
—
kr. 142,787
14,279
kr.
159,285
15,928
Maskinsmörja...........................
kg.
2,619
52
kg.
804
16
kg. 3,165
63
kg-
2,513
50
Mattor af spån, strå etc............
Metaller och ej specificerade ar-
*
85
6
»
60
4
}-M
22
2
—
-T
beten deraf:
Bly, arbetadt, omåladt............
15,273
1,527
22,896
2,290
20
4
inf. före den **/• 1892
—
—
—
—
>
21,150
2,115
--:• •
—
hagel.............................
—
—
—
—
»
8,695
870
»
22,913
2,291
Guld, ej specificerade arbeten
—
—
--
--
-—
—
>
1
15
128
Jern och Stål,
skrot.................................
—
- ,.
—
—
106,502
852
»
101,358
811
göten.................................
—
—
—
—
»
207
4
—
—
balk-, hörn- och faconjern, un-
der 20 kg. pr m..............
—
—
»
49
1
»
20,539
513
—
-- ‘
stångjern...........................
>
9,670
242
>
16,04(i
401
>
8,421
211
»
13,707
343
skarfbultar etc...................
»
12,489
749
»
20,334
1,220
»
11,706
702
»
23,189
1,391
plåtar, oslipade af 3 mm. och
deröfver................
>
181
5
» 612
18
1
382
11
*
215
6
af mindre tjocklek ...
»
462
18
»
313
13
t
185
7
>
5
—
slipade, polerade......
>
15
1
»
35
2
—
—
—
—
rör och rördelar, gjutna......
—
—T
—
—
—
-1—
»
1,161
17
smidda.....
—
---
—
—
—
—
»
500
20
tråd, af 1 mm. och deröfver
»
14
1
.
50
2
—
—
—
—
af mindre tjocklek ....
—
—
»
5,027
402
—
•
—
—
arbeten deraf, duk.....
»
60
9
—
—
-—T V
—
—
—
linor öfver 1.5 mm. inf. f. o.m.
den *V« 1892 ..................
—
—
—
—
»
14
1
»
388
—
kedjor ochkettingaraf 25 mm.
och deröfver ............
—
—
—
—
»
893
31
—
—
af 6—25 mm.......
)
875
61
»
76
5
942
66
»
3,081
216
derunder ................
51
5
»
7
1
367
37
»
25
3
ankare, draggar etc...........
—
—
»
307
12
J>
48
2
»
119
5
spik, af 45 mm. och deröfver
>
1,884,021
75,361
» 1,413,967
56,559
.
--
»
1,316,724
65,836
inf. före den 21 o 1892
—
—
—
—
1,104,809
44,192
—
—r—
» f.o. m. »
2Vs 1892
—
—
—
—
»
420,567
21,028
—
—
af mindre längd..........
»
47,034
7,055
»
7,167
1,075
T>
2,448
367
»
930
140
träskrufvar, 75 mm. längd( 8
—12 mm. i diameter) .....
»
141
28
——
T-.-
>
130
26
»
3,237
194
gjutna balkar, kolonner etc...
)
19,226
192
>
23,937
239
—
—
»
27,467
549
inf. före den 21/e 1892
—
—
—
—
2,111
21
—
—-
» f. o. m. • 21/s 1892
—
—
—
—
- »
17,993
360
—
—
Transport
864,817
—
685,392
—
1,115,340
—
1,638,748
'') Tullbeloppet kan ej beräknas.
tN£>
Tab. 5. (Forts.) Från Norge tullfritt införda tullpligtiga varor m. m.
1 8 90.
189 1.
1 89 2.
1 89 3.
Qvantitet.
Tull-
belopp.
Qvantitet.
Tull-
belopp.
Qvantitet.
. Tull-  belopp.
Qvantitet.
Tull-
belopp.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Transport
—
864,817
---
685,392
_
1,115,340
_
1,638,748
Metaller och ej specificerade ar-
beten deraf:
Jern och Stål,
spisar, ugnar etc...............
kg.
40,443
809
kg. 33,100
662
—
—
kg-
31,205
1,248
inf. före den 81/« 1892
—
—
—
—
kg-
9,641
193
—
—
» f. o. m. » 2l/e 1892
——
—
—
—
>
25,666
1,027
—
—
bord, soffor etc.................
»
460
37
»
519
42
—
—
647
65
inf. före den 21/o 1892
—
—
—
—
>
189
15
—
—
> f. o. m. » 2I/s 1892
—
—
—
—
>
310
31
—
—
kopiepressar .....................
247
37
»
164
25
—
—
)
85
17
inf. före den 21/e 1892
—
—
—
—
>
57
9
—
--
finare gjutgods, ej specific. ...
47,321
11,830
.
59,304
14,826
—
—
>
80,256
40,128
inf. före den 2''/a 1892
—
—
—
•--
»
3,859
965
—
—
» f. o. m. » 2l/o 1892
—
—
—
—
>
45,274
22,637
—
—
kassakistor etc...................
kr.
45,806
4,581
kr. 23,581
2,359
—
—
kr.
12,245
1,837
inf. före den 2,/« 1892
—
—
—
—
kr.
7,399
740
—
—
> f. o. in. >
2l/« 1892
—
—-
—
—
»
10,353
1,553
--
—
floretter etc., andra slag......
—
—
—
—
kg-
8
8
—
—
andra arbeten, förgylda etc.
—
—
kg.
29
20
—
—
kg-
12
12
inf. före den 21/6 1892
—
—
—
—
»
3
2
—
—
förnicklade etc..............
kg-
260
91
»
604
211
—
—
>
5,532
2,766
inf. före den 21/« 1892
—
—
—
—
»
267
93
—
—
» f. o. m. »
21/e 1892
—
—
—
—
»
1,533
767
- .
—
andra slag ..................
21,932
3,290
»
29,783
4,467
—
—
79,260
15,852
inf. före den 21/« 1892
—
—
—
—
«
5,867
880
—
—
> f. o. in. » 2,/o 1892
—
—
—
—
9,293
1,859
—
—
Koppar, arbetad, opolerad ......
»
1,159
406
»
644
225
--
—
—
—
inf. före den
1892
—
—
—
—
»
55
19
—
—
Messing och andra ej specifik
metaller, arbetade,
förgylda »
inf. före den 21,o 1892
andra slag.................... »
inf. före den S1/e 1892
Koppar, messing m. m.inf. f.o.m.
den 2‘/o 1892, arbetad, förgyld
förnicklad
andr. sb...
Qvicksilfver, inf. före d. 21/e 1892
Silfver, arbetadt.................... »
inf. före den 21/e 1892
>
f. o. m. » 21/ö 1892
Tenn, arbetadt, förgyldt.........
»
inf. före den 21/6 1892
förnickladt, inf. f. o. m. den
21/o 1892 ...................
andra slag....................... »
inf. före den 2‘/o 1892
>
f. o. m. »
21/s 1892
Zink, arbetadt, omåladt.......... »
inf. före den 21/e 1892
andra slag...................... »
inf. före den 21/« 1892
>
f. o. m. » 2I/e 1892,
förnicklad.............
andra slag............
Musikalier, bundna...................
Musslor, friska......................... »
inf. före den 21/e 1892
Nattsäckar etc.......................... >
inf. före den 2‘/c 1892
>
f. o. m. > äI/6 1892
Nålar, ej specificerade..............
Transport
431
302
»
113
79
—
_
_
_
—
—
—
—
»
65
46
—
—
12,875
4,506
• >
10,943
3,830!
—
—
—
—
—
■—-
—
-—
»
3,091
1,082
—
—
, _
_
_
---
» 2
3
1
2
—
—
—
—
»
1,691
1,268
»
2,300
1,725
—
—
—
—
»
4,661
2,331
>
17,587
8,794
—
—
—
—
»
32
11
—
—
32
224|
>
41
287
*
7
49
435
>
Öl
765
__
_
—
—
»
29
—
—
16
11
»
85
60
»
50
35
—
—
.
1,736
1,302
}
800
600
939
329
»
796
279
—
—
»
912
456
—
—
—
—
»
645
226
—
—
—
—
—
—
>
350
175
--
—
368
26
>
254
18
»
70
>
79
—
—
8,693
3,043
7,976
2,792
28
»
683
137
—
—
—
—
»
966
»
29
725
15
»
708
531
3,150
315
*
7,225
723
—
>
80
80
—
—
—
—
»
1,099
no
—
—
2,025
1,013
922
496
—
—
*
763
916
—
—
—
—
»
117
59
—
—
—
—
—
—
>
372
446
—
—
—
—
»
2
1
—
—
»
2,154
862
-—''
895,667
716,794
— ''
1,154,489
1 —
1,715,541
Tab. 5. (Forts.) Från Norge tullfritt införda tullpligtiga varor va. m.
1 8 90.
189 1.
1 892.
1 8 9 3.
Qvantitet.
Tull-
belopp.
Qvantitet.
Tull-
belopp.
Qvantitet.
Tull-
belopp.
Qvantitet.
Tull-
belopp.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Transport
—
895,667
—
716,794
—
1,154,489
—
1,715,541
Nålar, ej specificerade,
inf. f. o. m. den 21/o 1892
—
—
—
---
kg-
2,248
899
—
—
Nät....................... ..................
kr.
24,259
kr.
35,543
>) --
kr.
41,996
>)-
kr.
14,461
1) __
Nötter, hassel- etc.....................
Oleomargarin, inf. f. o. m. den
kg-
5
1
kg-
3
1
—
—
—
—
21/e 1892...............................
—
—
—
—
kg.
561
112
kg
508
102
Oljor, feta, lin-, rof-, etc............
289,170
20,242
•>
98,690
6,908
»
113,816
7,967
110,514
7,736
andra slag, på a. kärl
>
157
8
»
83
4
315
16
»
167
8
flygtiga, ej specificerade...
—
--
18
36
35
70
~—
--
Ost..........................................
>
28,792
5,758
>
11,735
2,347
>
41,926
8,385
79,882
15,976
Ostron, friska, inf. f. o. m. den
21/<s 1892...............................
—
—
—
—
»
2,126
319
.
6,261
939
Papp, förhvdnings-, press- och tak-
»
5,494
55
»
7,146
71
»
1,475
15
»
10,702
107
andra slag.......................
>
32,115
1,606
)
25,253
1,263
»
21,774
1,089
»
18,200
910
Papparbeten, olackerade............
»
3,933
1,377
>
3,646
1,276
—
—
>
9,295
4,648
inf. före den 21/« 1892
—
---
--
—
»
788
276
—
—
> f. o. in. » 21/e 1892
—
—
—
—
7,812
3,906
--
—
lackerade.............
»
3,G14
2,168
»
8,217
4,930
—
-—
»
523
1,046
inf. före den 21/« 1892
—
—
—
—
4,417
2,650
—
—
» f. o. in. » 21/« 1892
—
—
-—-
--
»
668
1,336
—
—
Papper, kardus-, etc..................
.
104,935
2,099
»
46,450
929
»
4,245
85
»
10,691
214
förgyldt.......................
—
—
—
—
>
20
4
—
—
andra slag............,.......
»
223,760
22,377
»
1,037,985
103,799
»
1,547,116
154,712
*
1,475,204
147,520
Papperstapeter och Border........
>
5,066
659
»
18,705
2,432
—
—-
»
43,890
10,973
inf. före den 21/o 1892
—
—
—
—
»
37,634
4,892
—
—
» f. o. in. » 2Vö 1892
—
—
—
—
»
10,084
2,521
—
—
Paraplyer af siden.....................
—
—-
st.
227
170
.-
—
st.
-
589
736
inf. före den 2l/e 1892
—
—
—
_ 1
st.
48
36
—
—
andra slag.................
—
--
»
266
67
--
—
»
2,274
1,137
inf. före den sl/o 1892
-——
—
—
—
»
372
93
—„
-—
» f. o. m. » sl/« 1892
—
—
—
—
»
52
26
---
Parfymer..................................
--
—
—
—
kg-
90
180
kg-
47
94
Patroner, oladdade....................
—
—
—
»
2
1
»
3
1
Pipor, sjöskums-.......................
1
2
—
--
—
~—
—-
—
andra slag .....................
»
5,296
4,237
kg-
2,630
2,104
>
3,405
2,724
»
1,587
1,270
Plommon, torra........................
»
13
7
4
2
»
2
1
»
7
2
Portföljer, andra slag................
»
5
3
»
4
2
■-
—
>
132
158
inf. f- o. in. den 2I/''6 1892
—
—
—
—
»
16
19
—
—
Potatis ....................................
1,054,560
5,273
»
637,921
3,190
—
—
-—-
—
inf. före den SI/e 1892
—
—
—
—
»
207,753
1,039
—
—
Remmar...................................
—
—
--
-<—
kr.
3,053
305
kr.
1,501
150
Russin.....................................''
12
2
15
2
kg-
3
■-
kg-
12
2
Rör, arbetade, inf. f. o. m. den
j. 21 « 1892................................
—
--
•--
--
»
8
8
—
—
Sadelmakarearbeten..................
»
642
321
»
793
397
—
—
»
1,151
1,381
inf. före den **/• 1892
—
—
—
—
•
231
116
—
—
» f. o. m. » 21/6 1892
—
-—-
-—-
--
»
393
472
—
—
Saft, bär-.................................
>
65
20
>
155
47
—
—
—
—
inf. före den 21,''6 1892
---
--
—
—
»
43
13
—
-.
Segel.......................................
kr.
5,536
*) --
kr.
9,522
kr.
4,732
‘)--
kr.
1,965
x)-
Senap, malen...........................
—
—
kg-
3
1
—
-—-
-■
—
Siktar och Såll.........................
—
—
—
—
--...
-T ■
kg.
3
2
Silke, fargadt...........................
—
—
—
—
-1 •.
—
»
4
4
Skodon af yllefilt......................
--
—
»
1
1
—
—
—
—
af annan väfnad...........
kg-
16
22
>
17
24
—*• ■
-r ■
»
1
2
andra slag....................
779
732
>
336
316
—
—
>
437
437
af finare skinn.............
--
—
—
—
■-
—
>
12
72
med träbottnar.............
—
—
—
—
—
- ■
»
99
25
inf. före den - ‘/o 1892:
af annan väfnad...........
—
—
—
--
! kg.
6
8
—
--
Transport
—
962,636
847,113
—
1,348,784
1,911,193
l) Tullbeloppet kan ej beräknas.
05
05
Tab. 5. (Forts.) Från Norge tullfritt införda tullpligtiga varor m. m.
1890.
189 1.
1892.
1 893.
Qvantitet.
Tull-
belopp.
Qvantitet.
Tull-
belopp.
Qvantitet.
Tull-
belopp.
Qvantitet.
Tull-
belopp.
Er.
Kr.
Kr.
Kr.
Transport
—
962,636
—
847,113
__
1,348,784
__
1,911,193
Skodon, inf. före den 2‘/a 1892:
ej specificerade slag ..
inf. f. o. m. den 2,/o 1892:
—
—
—
—
kg.
248
233
—
—
af finare skinn .........
—
—
—
—
>
11
66
—
—
ej specificerade slag ..
—
—
—
—
>
267
267
—
—
Skyfflar, spadar etc...................
—
—
—
—
kr.
3
•-
kr.
116
12
Slöjdvaror, ej specificerade........
kr.
10,194
1,529
kr.
9,924
1,489
»
4,586
688
»
3,218
483
Smör, naturligt.........................
kg.
19,035
3,807
kg.
41,932
8,386
kg.
43,592
8,718
kg.
24,879
4,976
konstgjordt......................
D
506,847
101,369
»
630,817
126,163
»
711,514
142,303
»
654,453
130,891
Snörmakarearbeten, andra slag...
»
598
658
»
338
372
—
--
>
1,080
3,240
inf. före den 21/« 1892
—
—
—
—
»
441
485
—
—
. f. o. in. » 21/« 1892
—
—
—
- •
»
566
1,698
—
—
Socker, raffineradt.....................
»
216
71
268
88
»
828
273
>
3,439
1,135
oraffineradt a)...............
—
—
»
3
1
—
—
—
—
sirup ...........................
»
39
4
»
150
15
»
162
16
>
1,052
105
Spannmål, omalen, hafre.............
»
1,087,776
10,878
1
522,867
5,229
—
—
—
—
inf. före den 21/« 1892
—
—
—
—
492,800
4,928
—
—
hvete...........................
»
100
3
—
—
—
—
»
300
4
inf. f. o. in. den 20/s 1892
—
—
—
—
>
995
12
—
—
kom............................
»
123,261
3,082
»
145,802
3,645
—
—
>
18,966
237
inf. före den 21/« 1892
—
-—-
—
—
»
89,515
2,238
—
—
» f. o. m. > 21/o 1892
—
—
---
—
11,780
147
—
—
malt.............................
>
94
3
—
—
—
—
»
750
11
råg..............................
»
9,420
236
.
7,540
189
—
—
»
25,870
323
inf. före den 26/s 1892
—
—
—
—
5,790
145
—
—
• f. o. m. » 26/j 1892
—
—
—
—
26,422
330
—
—
vicker....................
>
5
—
—
—
—
—
ärter............................
»
207
5
»
1,188
30
—
—
»
665
8
Spannmål, omalen, ärter,
inf. före den 21,’e
1892
—
—
—
—
J>
765
19
—
—
» f. o. m. » s,/e
1892
—
—
—
—
}
208
3
—
—
malen, mjöl och gryn.
»
826,457
35,538
» 1,002,677
43,115
—
—
»
361,323
9,034
inf. före den 26/s
1892
—
—
—
—
>
106,254
4,569
—
—
s f. o. m. »
**/*
1892
—
—
—-
—
>
606,026
15,151
-—■
—
Speglar.............................
D
317
127
»
132
53
—
—
»
488
293
inf. före den 21/e
1892
—
—
—
—
»
117
47
—
—
> f. o. m. » 2I/e
1892
—
—
—
—
»
447
268
—
—
Spetsar, andra slag............
—
—
> 1
2
—
—
—
—
Sprutor, brand- .................
kr.
180
18
kr.
451
45
kr.
258
26
kr.
139
14
Stearin..............................
kg.
147,943
13,315
kg. 69,900
6,291
kg-
31,250
2,813
kg-
14,700
1,323
Stenarbeten, polerade ........
»
1,662
50
»
8,883
266
—
—
14,362
862
inf. före den 2‘/o
1892
—
—
—
—
»
1,880
56
—
—
» f. o. in. » 21/6
1892
—
—
—
—
>
7,928
476
—
—
Strumpstolsgods, andra slag......
>
85,395
100,766
>
67,522
79,676
—
—
»
100,740
176,295
inf. före den 2l/o
1892
—
—
—
—
»
6,409
7,563
—
—
» f. o. in. » SI/«
1892
—
—
—
—
»
58,327
102,072
—
—
Strumpstickor....................
--
—
—
—
»
101
25
1
232
58
Stubintråd, inf. f.o. m. den21/61892
—
—
—
—
>
70
11
—
—
Stärkelse...........................
34,000
5,780
>
500
85
>
7,000
1,190
»
130,005
22,101
Svafvelsyra.......................
»
9,472
47
»
8,173
41
»
8,980
45
»
16,384
82
Symaskiner......................
—
—
—
—
kr.
30
3
kr.
29
3
l Sågar m. m......................
—
—
—
—
350
35
26
3
Såpa ..............................
193,982
9,699
»
162,919
8,146
kg-
138,072
6,904
kg-
107,789
5,389
Såser...............................
»
30
15
> 62
31
»
42
21
—
—
Säckar, nya......................
kr.
23,622
i)-
kr. 67,691
‘)-
kr.
31,423
’)--
kr.
333
*)-
Sängkläder, nya................
»
635
l) —
» 1,202
'')-
»
1,122
*)-
D
635
*)--
Te...................................
-—
—
kg.
2
1
—
—
—
—
Tobak, arbetad, andra slag
kg-
102
122
»
25
30
kg-
59
71
kg-
28
34
Torfmull, inf. före den 21/e
1892
■-
—
—
—
>
10,830
32
—
—
Transport
—
| 1,249,758
--
1,130,502
1,652,731
—
| 2,268,109
l) Tullbeloppet kan ej beräknas.
Co
O*
Talj. 5. (Forts.) Från Norge tullfritt införda tullpligtiga varor m. m.
1 8 9 0.
1891.
1 892.
1 8 9 3.
Qvantitet.
Tull-
belopp.
Qvantitet.
Tull-
belopp.
Qvantitet.
Tull-
belopp.
Qvantitet.
Tull-
belopp.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Transport
—
1,249,758
—
1,130,502
__
1,652,731
_
2,268,109
Tråd, linne-, oblekt...................
kg.
48
19
kg.
20
8
kg-
424
170
kg-
28
11
blekt eller färgad ..
1
1
—
—
—
—
—
—
Träsprit...................................
Trävaror, arbetade, fanér, andra
—
—
—
—
—
—
»
200
60
slag.......................
1,492
149
»
8,544
854
»
2,798
280
»
7,961
796
läster till skoarbeten..
»
22
2
> 20
2
—
—
—
—
svarfvarearbeten........
)»
1,073
633
»
712
420
—
—
882
882
inf. före den 21/« 1892
—
—
—
—
»
568
335
—
-
> f. o. in. » 2''/''a 1892
—
—
—
—
1,221
1,221
—
—
tunnbindarearbeten af
furu eller gran......
>
520,156
5,202
» 1,407,472
14,075
>
543,675
5,437
>
207,729
2,077
af annat träslag....
»
892
36
»
916
37
94
4
560
22
snickarearbeten af furu,
utan betsning etc..
»
1,752,681
87,634
» 2,523,127
126,156
>
2,940,933
147,047
t
2,104,029
105,201
med betsning etc..
»
6,887
689
»
4,054
405
T>
4,587
459
5,507
551
af alra, ask etc........
»
3,092
928
>
2,085
626
»
3,720
1,116
4,443
1,333
af päron, valnöt etc.
21,407
12,844
»
30,671
18,403
!>
43,460
26,076
»
90,708
54,425
möbler, stoppade........
kr.
834
’)-
kr. 2,624
’)-
kr.
2,915
’)-
kr.
2,017
’)--
Tvål, parfymerad......................
kg-
855
239
kg. 1,109
311
—
—
kg.
277
139
inf. före den 2''/a 1892
—
—
—
—
kg-
148
41
—
—
» f. o. in. » 21/o 1892
—
—
—
—
155
78
—
_
andra slag......................
>
25,785
2,579
»
24,250
2,425
»
22,500
2,250
10,057
1,006
Tågvirke, nytt..........................
229,804
22,980
-
185,800
18,580
»
147,688
14,769
»
139,349
13,935
Tändstickor af trä....................
»
733
37
»
455
23
>
451
23
>
23
1
andra slag..............
—
—
—
—
—
—
>
100
20
Vadd, andra slag....................
393
79
>
69
14
12
6,360
2
9
9,333
Vagnar och åkdon....................
kr.
7,271
1,091
kr. 104,119
15,618
kr.
954
kr.
1,400
Valsmassa..................................
—
—
—
—
—
—
kg-
157
31
Vantar, andra slag....................
—-
—
kg-
1
1
—
—
•»
6
11
Vax.........................................
—
—
—
—
—
—
•
46
7
Vin under 21 % på butelj........
1
31
5
—
--
—
—
—
—
inf. före den SI/e 1892
—
—
—
—
1.
17
3
—
—
under 25 % på butelj, icke
musserande, inf. f. o. in.
den «/• 1892.................
—
—
—
—
>
137
no
1.
177
142
Vindrufvor, inf. f.o.m.den81 e1892
—
—
—
—
kg.
10
5
kg.
4
2
'' Visitkort..................................
kg-
12
2
kg-
15
2
—
—
>
189
95
inf. f. o. m. den **/« 1892
—
--
—
—
*
60
30
—
—
Väfnader, halfsiden-..................
—
—
>
2
5
—
—
—
ylle, filtar och mattor..........
>
29,291
17,575
31,212
18,727
.
15,021
9,013
>
5,560
3,336
pressduk.....................
>
125
25
>
47
9
—
—
S
426
107
inf. före den “/• 1892
—
—
—
—
>
112
22
—
—
» f. o. in. » sl/6 1892
—
—
-i-
—
»
1,118
280
—
—r
andra slag..................
»
588,720
1,030,260
>
515,707
902,487
>
511,820
895,685
>
784,846
1,373,481
linne-, under 25 trådar per
qv.-m......................
>
4,009
762
»
4,067
773
—
—
>
6,672
1,668
inf. före den 2Ve 1892
■—-
—
—
—
>
197
37
—
—
■ f. o. m. > sl/« 1892
--
—
-—-
---
>
7,294
1,824
—
—
25—35 trådar.pr qv.-m.
»
2,134
747
—
—
—
—
—
—
50 trådar och deröfver
pr qv.-m..............
2,582
3,873
»
33
50
-r''f(
—
—
—
andra slag................
>
11,403
17,105
>
8
12
»
28
42
>
2
3
bomulls-, segelduk..............
—
—
>
38
5
—
—
367
73
inf. f. o. m. den 81/e 1892
—
—
—-
—
>
150
30
—
—-
tyll.....................
>
1,105
2,763
.
43,874
109,685
>
46,746
116,865
>
58,387
145.968
glesa ...................
»
7,428
12,999
>
756
1,323
>
1,139
1,993
»
1,161
2,032
andra slag, oblekta
>
74,814
37,407
>
70,926
35,463
»
67,704
33,852
»
138,418
69,209
blekta..
>
336,578
302,920
>
280,100
252,090
»
251,312
226,181
)
285,483
256,935
tryckta.
>
10
11
.
4
4
>
2,636
2,900
.
342
376
jute-, oblekt och ofärgad.....
)
51,913
5,191
.
28,251
2,825
>
12,021
1,202
>
16.847
1,685
Transport
- | 2,816,546
—
2,651,920
—
3,143,067
—
4,305,131
l) Tullbcloppet kan ej beräknas,
Tab. 5. (Forts.) Från Norge tullfritt införda tullpligtiga varor m. m.
189
0.
189
1.
189
2.
189
3.
Qv
antitet.
Tull-
belopp.
Qvantitet.
Tull-
belopp.
Qvantitet.
Tull-
belopp.
Qvantitet.
Tull-
belopp.
Er.
Er.
Er.
Er.
Transport
---
2,816,545
—
2,651,920
__
3,143,067
4,305.131
Väfnader, jute-,
andra slag.................
kg-
15,082
6,033
kg-
14,373
5,749
kg-
24,581
9,832
kg-
19,098
7,639
hår- eller tagel-, nöthårsfilt,
väfd..........................
—
—
2
40
10
—
—
_
_ [
andra slag, ej specificerade
2
200
120
2
37
22
2
40
24
2
4
2
vattentäta, vaxade mattor. ..
2
6,514
1,629
2
4,493
1,123
2
1,607
402
2
343
86
andra slag..........
2
926
556
»
1,094
656
>
738
443
2
644
386
Växter, lefvande ......................
2
3,112
934
2
3,540
1,062
—
—
2
1,024
102
inf. före den 21/e 1892
—
—
—
—
2
3,294
988
—
—
> f. o. m. > sl/« 1892
—
—
—
—
2
790
79
—
_
Ångmaskiner, ej specificerade....
—
- i
—
—
—
—
kr.
2,506
251
Ättika, på fat...........................
2
236
24;
2
157
16
2
476
48
kg-
876
88
på andra kärl...............
—
—
—
---
—
----
2
2
2
Varor, ej specificerade, arbetade
kr.
23,362
3,504!
kr.
59,888
8,983
kr.
65,220
9,783
kr.
24,090
3,614
Summa Kronor)
— !
2,829,345
2,669,541
—
3,164,666)
4,317,301
OM
„l •; jj./.J
rt r /Irrar!
'' . ''''"1
0"U ''JO /
Tabell 6.
140
Tält. 6. Uppgift å de förnämsta artiklar, som under åren 1890,
Sverige och Norge
Bläck ..................................................
Borstbinderiarbeten m. in....................
Brefkuvert och papperspåsar.................
Bröd och kakor...................................
Cement...............................................
Chokolad ............................................
Fernissa................,.............................
Fisk: saltad m. m., anjovis m. m...........
sill.........................
sej........
färsk och andra slag ..
Fläsk ................................
Färger: kimrök..................
Garn: ull-..........................
bomulls- ..................
segel- och bind-.......
Glas: bunkar m. m.............
fönster- och spegel-....
ej specificerade slag..
Glasskärf...........................
Gödningsämnen..................
Hattar..............................
1 8 9 0.
Införsel
till Sverige.
Utförsel från Sverige.
Enligt svensk
statistik.
Enligt svensk
statistik.
Enligt norsk
statistik.
kg-
11,726
14,365
»
1.185
30,629
29,199
»
1,197
32,378
»
496,890
13,636
31,186
))
188,628
—
hl.
3,303
»
540
154,355
149,129
»
178,204
3,020
1,919
N
1,130,220
11,091
) --
»
24,311,029
168,741
}
155,170
»
3,268,836
--
1 —
»
.
981,240
kg. 5,017,665
kr. 174,000
»
2,677,510
17,631
351,341
)>
—
64,984
2)-
»
6,890
51,103
77,671
»
6,942
313,269
310,899
»
89,809
1
s) 1,870
»
—
346,797
1,992,090
<
402,942
716
14,538
»
215,163
25,330
274,680
»
425,441
8,500
»
2,500,762
13,693
21.459
. st.
44,454
88,442
124,633
*) Upptages i Korge tillsammans med tapeter; se papperstapeter. — 2) Ej särskilt upptagen i norska statistiken. — *) Bep
-
141
1891, 1892 och 1893 varit föremål för varuutbyte mellan
(jemförande statistik).
18 9 1.
1 8 9 2.
...
1 8 9 3.
Införsel
till Sverige.
Utförsel från Sverige.
Införsel
till Sverige.
Utförsel från Sverige.
Införsel
till Sverige.
Utförsel från Sverige.
Enligt svensk
statistik.
Enligt svensk
statistik.
Enligt norsk
statistik.
Enligt svensk
statistik.
Enligt sveu8k
statistik.
Enligt norsk
statistik.
Enligt svensk
statistik.
Enligt svensk
statistik.
Enligt norsk
statistik.
13,934
16,420
43
15,382
15,408
80
15,863
24,142
1,067
26,568
28,366
4,989
32,432!
36,028
4,419
55,902
54,258
693
32,647
*)-
589
29,733
-
403
43,949
‘)-
51,641
10,365
23,931
59’,670
8,831
28,714
69,365
11,067
32,076
kg. 112,323
276,800
hl.
4,295
—
kg. 2,593,062
hl.
17,551
kg. 245,048
1,852,484
hl.
17,847
_
168,275
165,077
542
157,241
162,716
233
147,434
158,009
364,171
10,774
10,532
237,575
15,273
13,857
300,532
12,678
11,358
787,226
6,261
)
1,120,644
8,536
1 -
1,639,848
1 —
—
26,775,854
28,562
\
290,380
32,825,371
76,563
V
72,580
34,559,770
V
187,472
174,840
2,976,878
—
1 —
3,041,911
—
J--..
2,973,169
1 -
-—
kg. 1,302,233
kg. 4,580,642
kr. 148,300
kg. 819,687
kg. 5,103,585
kr. 122,400
kg. 1,948,143
kg. 2,212,620
kr. 249,000
1,501,885
11,920
324,759
2,213,963
16,662
274,812
1,638,191
24,744
324,860
__
65,011
2)--
550
50,528
2)-
—
38,374
2)--
6,771
46,997
68,037
11,026
52,687
66,965
10,585
65,676
73,576
13,514
319,864
333,987
24,480
378,416
382,941
12,769
335,441
341,263
78,291
—
3) 3,100
69,612
—
3) 590
70,162
—
3) 20
_
531,505
2,416,450
7,313
713,916
1,977,260
6,418
680,372
1,734,530
458,031
479
21,311
413,999
33,292
113,514
279,659
377
67,716
200,189
44,025
246,690
189,556
126,024
293,500
198,389
127,985
376.300
698,753
3,000
783,699
3,10(
618,712
2,970
2,084,962
366,018
382,070
3,066,971
100,935
122,930
1,504,035
110,900
139,190
52,148
98,815
146,843
38,394
104,432
150,784
63,5081
112,929
145,855
ilagarcarboto; otjäradt, under 2 nim.
142
Tab. 6. (Forte.) Uppgift å de förnämsta artiklar, som varit
: Hudar och skinn:
ej pelsverk, oberedda.................
beredda, sulläder.....
andra slag.
pelsverk, oberedda ....................
beredda.......................
bundtmakarearbeten...................
i Hängslen ...........................................
| Instrumenter, flyglar och pianinon.........
j Jäst.....................................................
Kaffe .................................................
brändt och kaffesurrogat..............
Kaffetillsättning ...................................
j Kli .....................................................
i Kläder................................................
| Konfityrer............................................
Konserver, andra ej specificerade slag.....
| Korf...................................................
! Korgmakarearbeten...............................
Kreatur: hästar ..................................
nötkreatur ..............................
svin......................................
ej specificerade slag.................
Kreatursfoder, ej specificeradt................
Krut ...................................................
Kött...................................................
Lervaror: tegel, eldfast ni. m.................
mur-..........................
tak-.............................
1 8 9 0.
Införsel
till Sverige.
Utförsel från Sverige.
Enligt svensk
Enligt svensk
Enligt norsk
statistik.
statistik.
statistik.
... kg
276,541
105,012
228,210
»
875,274
4,642
*) 14,600
»
20,012
3,908
22,922
27,247
4,217
3,232
3,087
8,691
f
801
—
—
\
6,804
148
5,438
4,807
114
2
2
.. kg.
1,522
—
35,420
»
709,587
—
25,290
»
183,041
19,957
r
is
. . . »
—
—
l kr. 9,600
. . »
2,515,109
—
60
... kr.
447,453
kr. 156,798
kg. 20,519
.. kg.
4,195
150,027
158,724
.. »
32,924
3,663
7,276
»
10,013
79,312
77,711
»
362
4,242
5,147
... st.
801
133
602
260
3,065
14,207
... »
317
2,973
4,552
•• kg.
--
kg. 46,487
st.
13,057
... st.
—
--
kr.
5,100
kg.
1.150,183
—
—
))
33,087
953
8) 750
»
41,775
49,464
1,011,278
.. --
536,050
kg. 3,177,172
1 -
.. »
3,404,261
/st. 1,350,675
1,626,468
—
—
!) Barkade skinn inberäknade. — 2) Patroner och fyrverkeriarbeten inberäknade.
143
föremål för varuutbyte mellan Sverige och Norge.
18 9 1.
1 8 9 2.
1 8 9 3.
Införsel
till Sverige.
Utförsel från Sverige.
Införsel
till Sverige.
Utförsel från Sverige.
Införsel
till Sverige.
Utförsel från Sverige.
Enligt svensk
statistik.
Enligt svensk
statistik.
Enligt norsk
statistik.
Enligt svensk
statistik.
Enligt svensk
statistik.
Enligt norsk
statistik.
Enligt svensk
statistik.
Enligt svensk
statistik.
Enligt norsk
statistik.
292,073
129,283
224,560
316,759
93,787
198,170
229,715
87,126
245,060
996,331
11,035
'') 23,820
928,412
12,185
'') 29,790
875,523
13,244
*) 18,870
26,360
4,476
20,608
30,090
3,638
14,167
32,463
4,267
27,340
30,947
4,555
8,830
25,787
3,596
19,815
39,898
5,585
14,183
997
15,390
(
1,103
1,788
10,367
1,077
1,132
17,710
1,222
—
—
l
7,453
—
—
5,729
—
—
7,924
—
4,683
4,546
1,789
1,071
2.652
15,505
1,720
2,036
98
—
—
78
2
8
81
—
5
18,373
—
32,090
29,557
—
30,350
49,513
—
21,510
629,208
—
5,580
693,780
—
6,270
717,045
--
17,000
—
11,867
(
42
43,879
12,316
\
25
65,847
—
166
—
—
l kr. 3,500
—
-—-
1kr.
4,000
—
--
—
181,740
—
420
874,808
—
1,000
2,767,849
—
12,400
kr. 385,672
kr. 131,261
kg. 40,744
kr. 281,746
kr. 117,348
kg. 38,577
kr. 300,839
kr. 197,849
kg. 24,435
—
2,908
1,229
692
6,506
7,137
437
3,714
6,073
27,607
7,952
8,155
35,788
2,191
2,462
82,985
8,911
1,098
7,936
67,317
69,883
9,110
78,667
76,188
11,633
58,169
60,749
237
2,458
8,689
581
10,128
14,127
309
7,005
12,241
469
116
194
582
121
232
627
82
219
13
2,685
11,541
45
2,782
10,327
14
—
—
135
2,597
3,867
171
2,832
3,491
148
—
kg.
2,387
kg. 27,397
st.
7,320
kg.
1,007
kg. 41,367
st.
4,557
kg.
633
—
—
st.
85
»
3
kr.
10,700
st.
108
» 12
kr.
7,300
st.
10*2
8
kr.
8,200
1,274,843
55,000
—
765,239
_
—
235,810
—
—
30,539
. —
2) 499
36,648
—
2) 282
27,274
—
2) 330
38,946
65,679
1,517,993
50,454
67,011
1,664,366
53,049
231,204
3,506,403
—
kg. 2,704,610
1 -
kg. 116,885
kg. 2,263,110''1
—
kg. 380,093
2,695,130
—
st. 1,440,701
st. 246,630
\ st. 1,255,160
\ -
—-
/st. 1,869,864
st. 3,709,378
\
628,984
/st. 1,192,505
»
1,292,847
—
«
29,300
/st. 4,381,917
st. 1,059,120
»
54,029
»
1,522,687
/--
i »
39,730
144
Tab. 6. (Forts.) Uppgift å de förnämsta artiklar, som varit
1 8 9 0.
Införsel
till Sverige.
Utförsel från Sverige.
Enligt svensk
statistik.
Enligt svensk
statistik.
Enligt norsk
statistik.
.
Lervaror: porslin, äkta................................
47,999
28,884
38,060
oäkta.......... ..........................
209,876
390,484
473,710
kakel...!....................................
................ »
—
8,967
16,727
krukmakarearbeten..............................................
....... ........ »
201,334
53,095
20,770
Lim, andra slag.................
8 740
1,089
Ljus............917,11..........uiibi........
1,172
127,243
122,730
Maltdrycker: på andra kärl.................
1.
32,724
3 583
Maskinerier.......
..... kr.
399,568
245,223
kr. 387.200
Redskap och verktyg.....
kg. 304,480
Metaller:
jern och stål: tackjern m. m.v.''.l .
................ kg.
30,020
31,000
1 -
skrot..................
313,661
609,161
J 2,616,470
jernvägsskenor........................
18,000
468,690
stänger, valsade m. m......................
84,308
1,382,756
4,799,000
plåtar, valsade m. m............,.....’......
................ »
9,135
157,932
727,670
tråd...............j,.. i.......................
.. ....... »
20,104
400,050
ankare in in.......
1)
138 348
101 100
f
......................
spik.........................................
____...... »
1.946,670
108,470
331,500
gjutna balkar in. in. ..
] 2,628
spisar m. m.
............................
................ »
41,464
44,824
493,737
finare ej specificeradt gjutgods.........
......... »
48,916
—
—
kassaskåp m. ni...............................
............... kr.
45,811
1,220
kg.
2,720
ej specificerade varor........................
.....*.......... kg.
28,423
148,121
258,472
Natron, kolsyrad!, soda......................................................
......v.i........ »
101,373
1,302.495
1,106,140
Nattsäckar......... .:
.V
........... I>
1.999
47,466
50,056
Oljekaka-........................
................ »
130,722
—
4,000
Oljor: feta, lin-, rof- och raps-,..............
........... »
274,021
45,896
3) 81,130
andra slag........
................ »
226,420
18,300
4) 16,210
fossila eller mineraloljor.........: |:.V...........i:}...............
................ ..
973,270
8,350
190
Ost........................
.
81 718
115 577
178 OfiO
Papp........................
37,786
30,915
5) 450,000
’) Innefattar äfven kakel- och krukmakarearbeten, införda efter den so/« 92. — 2) Införsel före den äI/« 92.
3) Innefattar
föremål för varuutbyte mellan Sverige och Norge.
18 9 1.
1 8 9 2.
1 8 9 3.
Införsel
till Sverige.
Utförsel från Sverige.
Införsel
till Sverige.
Utförsel från Sverige.
Införsel
till Sverige.
Utförsel från Sverige.
Enligt svensk
statistik.
Enligt svensk
statistik.
Enligt norsk
statistik.
Enligt svensk
statistik.
Enligt svensk
statistik.
Enligt norsk
statistik.
Enligt svensk
statistik.
Enligt svensk
statistik.
Enligt norsk
statistik.
61,460
20,472
23,040
107,833
19,164
15,440
103,223
17,758
16,840
187,439
358,700
340,860
‘) 295,783
>) 405,937
382,700
i -
1
.,,f
, . . .. . . .
439,700
'' ‘-
12,233
48,320
2) 837
—
48,530
466,376
463,813
27,270
231,537
—
7,970
2) 53,188
■—-
7,990
) —
—
27,020
—
--
2,308
40,110
2,509
8,557
70,956
2,855
8,828
Å-'' : *-
108,830
107,730
388
119,379
121,109
252
112,452
111,200
34,875
—
374
19,758
kr.
2,638
1.
11,349
1.
7,573
kr.
1,813
I.
9,315
323,263
215,920
kr. 391,200
325,018
173,840
kr. 292,200
\ ''
1 —
kr. 428,300
'' '' '' --
kg. 326,130
—
—
kg. 724,310
/ kr. 223,297
J»
129;586
kg. 404,330
41,440
16,200
1 —
11,195
12,000
1 -
25,000
25,000
1 -
585,866
636,260
J 3,820,810
218,439
79,905
/
2,275,070
168,321
432,891
/
3,282,570
313,690
—
812,910
493,437
—
23,100
62,330
—
17,310
42,469
625,551
14,133,310
60,243
164,661
12,133,650
58,838
247,684
11,011,220
11,339
135,761
530,580
26,354
158,019
806,830
6,972
256,369
937,940
5,817
14,777
366,690
3,955
262,060
1,174
—
390,410
—
136,827
90,660
205
204,148
116,370
264
—
100,890
1,476,893
86,843
348,560
1,620,736
—
366,790
1,519,269
—
388,810
24,282
17,452
1 ~
20,126
—
''__
27,490
—
\ -
38,240
45,010
\
541,529
40,306
35,333
610,180
32,508
72,075
826,780
59,777
898
1
49,956
12,761
;---
80,321
7,855
f--
kr.
24,070
1,320
kg.
3,140
kr.
17,752
2,936
—
kr.
12,245
kr.
2,165
34,172
93,558
414,435
27,323
98,638
404,411
94,258
102,377
375,526
97,579
1,511,306
1,468,740
97,945
1,380,841
1,486,220
109,318
814,339
946,110
993
48.583
45,929
516
51,628
50,379
786
30.497
56,251
500,250
, 1 ;;
70,080
729,799
76,500
607,649
5,240
87,071
515
3) 162,260
114,926
—
3) 96,160
118,560
1
a) 22,740
163,827
58,725
4) 10,060
133,777
55,065
4) 4,410
106,128
1
94,751
4) 1,130
1,176,638
18,984
3,730
1,194,778
7,593
785,930
919,137
<190
46,370
12,698
180,368
253,890
42,718
130,689
253,950
81,344
126,734
256,040
33,265
38,650
5) 342,400
24,197
81,922
6) 91,590
30,309
37,900
°) 33,500
alla fota oljor utom bomolja. — 4) Bomolja. — r’) Utgör endast träpapp; annan papp är upptagen under papper.
19
146
Tab. 6. (Forts.) Uppgift & de förnämsta artiklar, som varit
Införsel
till Sverige.
1 8 9 0.
Utförsel från Sverige.
Enligt svensk
statistik.
Enligt svensk
statistik.
Enligt norsk
statistik.
Papper............................................................................
................. kg.
331,096
393,538
1,151,600
Papperstapeter och border..............................................
................. M
4,940
60,438
*) 111,320
Paraplyer .........................................................................
................. st.
461
36
1,561
Potates...............................................................................
................ kg.
1,058,453
—
hl.
2,827
Skodon.............................................................................
................. M
2,272
25,245
38,561
Smör, naturligt..........................................,................
................. ))
38,336
223,053
734,630
konstgjord!..............................................................
.................. »
509,885
—
15,920
Socker: raffineradt och oraffineradt.....................................
................. »
665,221
—
8,720
sirap och melass...................................................
................. J)
127,591
—
185
Spannmål: omalen, hafre.....................................................
................. )»
1,089,179
221,183
149,450
andra slag..............................................
................. it
336,072
39,490
91,480
malen, gryn: korn-, hvete- m. m..........................
................. »
—
—
2,470
hafre-............................................
................. »
—
41,170
63,220
mjöl: hvete-..............................................
................. i)
109,521
1,921,016
1,823,230
andra slag........................................
................. »
1,337,444
43,971
63,700
Stearin..............................................*...............................
................. »
148,188
—
2) 5,780
Strumpstolsgods.................................................................
................. »
86,449
27,238
29,594
Svafvel..............................................................................
................ . »
514,867
—
—
Såpa..................................................................................
................. »
194,091
3,001
5,300;
Talg..................................................................................
................. »
64,013
261,685
284,890
Tobak, oarbetad, blad och stjelk..........................................
................. »
190,464
—
640
arbetad, cigarrer och andra slag...............................
................. »
10,561
146
1,520
Tran................................... ..............................................
................. »
444,746
—
hl.
40
Trämassa...........................................................................
................. »
13,000
3,338,108
23,844,570
Trävaror: oarbetade ..........................................................
............. kbm.
41,666
10,499
kr. 2 811,200
arbetade: tnnnbindarearbeten...............................
................ kg.
525,629
kr.
3,477
»
1,300
*) Visitkort, brefkuvert m. in. inberäknade. — a) Paraffiu m. m. inberäknad.
i
147
föremål för varuutbyte mellan Sverige och Nörge.
18 9 1.
1 8 9 2.
1 8 9 3.
Införsel
till Sverige.
Utförsel från Sverige.
Införsel
till Sverige.
Utförsel från Sverige.
Införsel
till Sverige.
Utförsel från Sverige.
Enligt svensk
statistik.
Enligt svensk
statistik.
Enligt norsk
statistik.
Enligt svensk
statistik.
Enligt svonsk
statistik.
Enligt norsk
statistik.
Enligt svensk
statistik.
Enligt svensk
statistik.
Enligt norsk
statistik.
1,087,654
223,082
1,769,740
1,552,790
250,360
1,893,270
1,490,127
162,926
1,963,450
18,879
64,126
*) 122,460
48,854
49,333
>) 119,030
44,283
39,245
■) 140,930
565
—
334
529
133
128
2,871
17
1,225
kg. 644,549
---
hl.
4,068
kg. 303,814
205,770
hl.
1,872
kg. 77,573
55,720
hl.
2,097
1,508
23,319
49,279
1,053
19,559
59,650
1,202
26,619
61,505
44,133
203,359
581,810
43,977
231,379
616,320
26,020
145,393
455,290
631,890
912
17,040
711,599
4,132
8,970
655,482
1,474
2,360
273,796
—
6,910
364,074
4,172
11,010
340,381
63,278
4,330
101,678
—
20
96,333
—
5,968
74,422
—
113,400
528,795
182,530
411,580
532,247
1,631,263
1,717,860
253,944
385,020
698,100
190,291
64,185
160,480
1,309,727
77,710
117,870
1,274,491
270,559
220,090
—
—
6,090
13,859
—
2,940
11,492
—
30
4,657
82,520
120,580
558
144,438
197,820
293
190,361
307,380
74,936
1,161,931
1,196,740
751,846
623,250
611,690
1,188,895
137,638
129,520
1,109,101
72,224
78,360
2,464,723
111,829
221,540
2,569,338
25,856
66,040
69,900
—
2) 230
31,250
—
3) 40
14,700
-) 20
67,864
24,960
29,243
65,056
22,882
31,867
101,017
32,431
39,517
554,610
—
—
1,154,405
—
—
1,194,620
—
8,420
163,022
—
2,009
138,465
—
2,529
108,710
1,408
166,046
258,734
240,570
122,903
103,018
99,180
101,842
6,170
213,091
—
—
229,171
—
270
142,961
4,690
11,194
124
885
8,845
401
1,282
9,714
247
925
kg. 403,343
—
hl.
89
kg. 638,134
7,029
hl.
106
kg. 812,084
—
hl.
749
—
4,909,247
20,323,390
51,350
4,743,021
19,027,180
—
389,001
21,880,350
kbm. 40,781
13,412
kr. 3,335,900
kbm. 39,974
13,500lkr. 4,338,500
kbm. 36,923
23,078
kr. 4,067,800
kg. 1,411,472
kr. 43,508
»
47,200
kg. 543,813
kr.
54,662
»
39,300
kg. 208,872
kr. 71,249
8
T—^
rH
C*
s
148
Tab. 0. (Forts.) Uppgift å de förnämsta artiklar, som varit
F.Q3!
I
0 i!
r
i
1 8 9 0.
xlr.-ti i-iv-jt'';- 1
V
j .‘“.i,
'' .= r
: ''l..
Införsel
till Sverige.
Utförsel från Sverige.
^
t
j
^ <
; -1
Enligt svensk
statistik.
Enligt svensk
statistik.
Enligt norsk
statistik.
Trävaror: arbetade: sniekarearbeten:
af furu eller gran........
..... kg-
1,759,930
■) —
30,250
af andra träslag..........
..... »
26,332
*) —
191,480!
Tvål............................i,...,.,.........,...............
27,099
144,880
147,892
Tågvirke.....o..........u,:, n.f.....................................
))
235,815
—-
2,280
Tändstickor , f............,...,.............................
..... »
—
185,725
292,704
Väfnader: siden-.........................................■,......
...... t
75
1,463
1,827
ylie- .-.,,...........1.. f;........!....,....................;......
......s- yH->
»>
627,984
217,939
230,374
linne- ..............c.!..’.:.............;........................
..... "
25,642
6,895
5)-
bomull»-..........................;.....................,t..
..... “
422,505
524,609
632,0011
jute-..,,;...................ifyr..,..:...........
142,968
64,709
99,991
Ägg ...................................;...........Li............................
...... st.
352,930
8,766,940
kg. 480,670
Ättika och ättikssyra......................U..........
.....kg.
. —
29,427
6) 33,602
l)
!)
3)
4)
6)
6)
i byggnadsmaterial ..................
Smekarearbctcn: \
,
i andra slag...........................
, ” » ,
( byggnadsmateriel ..................
( andra slag..................
f byggnadsmateriel...................
**''0
( andra slag........il. .0.1............
(byggnadsmateriel .-..i.1.............
^''°
( andra slag...........................
Linneväfnader äro sammanslagna med juteväfnader
kr.
9,921:
—
»
25,672:
—
»
30,485:
—
»
42,382:
—
»
70,808:
—
»
61,998:
—
»
116,432:
—
>*
83,33o:
■ :
i norska tulltaxan.
På fat.
149
föremål för varuutbyte mellan Sverige och Norge.
18 9 1.
1 8 9 2.
1 8 9 3.
CO
Införsel
till Sverige.
Utförsel från Sverige.
Införsel
till Sverige.
Utförsel från Sverige.
Införsel i
till Sverige.
Utförsel från Sverige.
Enligt svonsk
statistik.
Enligt svensk
statistik.
Enligt norsk
statistik.
Enligt svensk
statistik.
Enligt svensk
statistik.
Enligt norsk
statistik.
Enligt svensk
statistik.
Enligt svensk
statistik.
Enligt norsk
statistik.
2,558,639
*) —
19,920
2,945,885
3) —
39,320
2,110,000
4) -
.7»
43,660
35,246
2) —
258,340
49,056
3) —
276,110
96,965
*)-
y 331,730
25,921
140,654
151,618
23,271
137,103!
156,415
10,472
166,093
186,013
200,256
3,965
5,170
16-4,231
2,337
6,280
150,862
2,383
4,950
—
200,092
357,080
512
229,990
358,630
315
239,595
422,600
205
1,147
1,388
55
1,397
1,558
38
1,159
1,355
552,782
213,235
225,721
532,705
240,403
280,673
797,447
219,866
285,983
19,664
9,377
5) —
20,916
7,065
5)--
24,883
4,377
SI-
398,633
545,669
692,473
371,237
718,249
873,224
486,713
662,349
891,865
109,291
235,846
322,603
86,917
86,599
265,694
48,587
200,049
608,538
åt. 337,370
8,923,550
kg. 486,690
st. 322,690
8,729,7201
eg. 477,120
st. 237,830
7,626,860
kg. 494,160
—
51,921
6) 65,103
486
62,135|
c) 67,865
881
73,534
•) 81,472
r>
■i 3
Tab. 7. Uppgift å i tulljournalema ej upptagna varor, som under åren 1890,
1891, 1892 och 1893 från Norge inkommit till gränstrakterna och, på
grund af §§ 3, 4 och 9 Mellanrikslagen, tullfritt utlemnats,
jemte för samma varor beräknade tullafgifter
1 89 0.
1891.
1 8 92.
1893.
Qvantitet.
Tull-
belopp.
Qvantitet.
Tull-
belopp.
Qvantitet.
Tull-
belopp.
Qvantitet.
Tull-
belopp.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Album........................
kg.
3
6
kg.
1
2
—
—
kg.
1
2
Apelsiner....................
Blanksmörja, inf. före
den sl/0
—
—
*
2
—
kg.
10
1
»
17
2
1892 ........................
—
—
--
—
*
31
5
—
—
Blommor, naturliga, prydnads-...
—
—
—
—
—
—
»
12
36
Bref kuverter och papperspåsar..
—
—
3
1
—
—
—
—
Bränvin, på andra kärl
1.
784
988
1.
875
1,103
—
—
1.
743
1,115
inf före den
a,/8 1892
—
—
—
—
1.
412
519
—
—
» f. o. m. »
u/t 1892
—
—
—
—
»
307
461
—
—
Bröd, finare småbröd. ..
kg-
1,415
425
kg.
118
35
kg-
42
13
kg.
150
45
andra slag..........
2
27,925
1,201
P
9,789
421
—
—
2,977
74
inf före den
ai/8 1892
—
—
—
—
1,900
82
—
—
» f. o. m. ■>
!1/« 1892
—
—
—
—
I
701
18
_
_
Böcker med inbundet papper ....
—
—
—
—
—
—
»
13
5
Celluloid, arbetad, ej specificerad
)
1
1
—
—
—
—
—
---
Cement.......................
—
—
—
—
»
G90
3
200
1
Fernissa, sprit-............
—
—
---
—
—
—
12
14
andra slag....
»
12
4
P
6
2
3
1
—
—
Fisk, anjovis................
—
—
—
—
—
—
»
63
32
Fjäder, spritad.............
—
»
3
1
—
—
—
_
Fläsk, rökt .................
—
*
14
4
—
—
—
—
andra slag..........
»
12,553
2,511
9,742
1,948
—
—
»
5,349
535
inf. före den
»‘/o 1892
—
—
—
—
2,412
482
—
—
150
» f. o. m. > 81/o 1892
—
—
Frukter, bär och grönsaker, ej
specificerade, friska................
»
5,719
572
»
Frö, timotej-.............................
>
224
11
»
Färger, blyhvitt och zinkhvitt...
»
66
3
»
Gam, bomulls-, enkelt, ofargadt
■»
95
14
dubbleradt, ofärgadt
—
—
»
fargadt
—
—
»
ull-, enkelt, ofargadt och oblekt
»
96
19
»
inf. före den al/# 1892
—
—
dubbleradt, ofargadt, ......
—
—
fargadt.........
—
—
jute-, enkelt, ofärgadt...........
—
—
linne-, enkelt, ofärgadt..........
—
—
färgadt...........
—
—
»
segel- och bind-, ofärgadt och
oblekt..............................
—
—
»
Gevär, skjut-............................
%
20
30
Glas, fönster-, oslipadt och ofolie-
radt, under ‘/''a qv.-m......
»
676
47
andra slag.......................
977
342
»
inf. före den al/« 1892
—
—
» f. o. m. »
a,/« 1892
—
—
i Gryn, ris-.................................
—
—
andra slag......................
—
—
Hattar, af siden etc..................
—
—
st.
andra slag....................
st.
260
104
»
Hudar och skinn, ej pelsverk, be-
redda, sulläder.....................
kg.
1,308
314
kg.
andra slag.................
»
242
114
>
pelsverk, beredda, hopsydda,
andra slag........................
—
—
Hängslen, andra slag................
—
—
Transport
—
6,706
Infördes före den ai/o 1892.
—
—
1,905
191
—
—
4,795
430
5,327
533
)
4,934
493
153
8
>
145
7
»
240
12
23
1
>
20
1
—
—
318
48
201
30
»
248
37
52
10
>
36
7
»
89
18
22
8
17
6
»
86
30
43
9
—
—
326
65
—
—-
>
75
15
—
—
—
—
10
3
—
—
—
—
—
—
>
88
35
1
1
—
11
2
_
—
1
2
5
1
—
—
■»
4
6
>
36
54
__
_
2>
391
27
>
709
50
614
215
—
—
»
1,116
670
—
—
648
227
—
—
—
—
>
437
262
—
—
—
—
—
—
»
59
1
—
—
—
—
>
483
82
9
14
—
—
st.
8
16
187
75
st.
>) 233
93
1
261
196
1,228
295
kg.
1,449
348
kg.
2,389
573
270
127
114
54
>
180
85
—
—
—
—
»
5
15
—
—
—
—
>
5
9
—
4,807
—
3,397
—
4,303
151
Tab. 7. (Forts.) Från Norge till gränstrakterna tullfritt inkomna varor m. m.
1800.
1891.
1 892.
1 8 9 3.
Qvantitet..
Tull-
belopp.
Qvantitet.
Tull-
belopp.
Qvantitet.
Tull-
belopp.
Qvantitet.
Tull-
belopp.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Transport
—
6,706
—
4,807
—
3,397
-
4,303
Instrumenter, musikaliska, violer
—
—
st.
2
2
—
—
—
—
speldosor..
—
—
kg.
5
15
—
—
--
---
andra slag
—
—
- .
—
kr.
15
23
kr.
17
3
Jäst................................
kg-
78
16
»
135
27
kg-
159
32
kg.
100
20
Kaffe.......................................
780
94
.
788
95
»
1,043
125
»
1,061
127
Kaffesurrogat...........................
*
47
9
—
—
—
-tf. .
14
3
Kautschuk, arbetad, andra slag..
»
1
1
1
1
—
-
—
—
Kli.................■.........................
»
220,045
662
»
70,563
212
—
—
—
\ -
inf. före den ai/o 1892
—
—
—
—
77,062
231
—
—
Kläder, nya af ylleväfnad, andra
slag
...........................
»
559
1,174
399
838
—
--»
»
614
1,612
inf. före den !l/« 1892
—
—
—
—
»
403
846
—
—
» f. o. in. »
31/« 1892
—
—
—
—
»
28
74
—
—
af bomullsväfnad, andra slag,
färgad..........n...................
»
228
246
159
172
—
—
280
378
inf. före den *■/• 1892
—
—
- 1
—
»
100
108
—
—
af vattentät kautsehuksväf....
—
—
—
—
—
—
8
21
Knappar, ej specificerade, sam-
mansatta...............................
50
25
—
—
—
—
2
2
Knifvar, tälj-... ....................
»
39
5
*
19
3
—
—
»
42
21
inf. före den n/<s 1892
—
—
—
—
T
21
3
- V,
- :■
» f. o. in. »
31/* 1892
—
—
- ..
--i''
»
15
8
—
—
Konfityrer................................
»
47
22
»
22
10
i
4
2
»
3
2
Korf.................................
>
816
408
>
771
386
T>
829
415
906
453
Korgmakarearbeten af gröfre spån
»
16
2
6
1
»
10
1
»
64
6
andra slag...
- •
--“ '' 1
—
—
»
10
10
-1— •
—
Kreatur, hästar, andra slag.......
st.
1,094
54,700
st.
849
42,450
st.
824
41,200
st.
839
41,950
nöt-................. ..........
17
170!
»
96
960
»
63
G30
»
14
140
får-............................
—
—
»
25
25
5
Öl
—
—
svin-..........................
kg-
354
53
kg.
1,555
233
kg-
1,278
192
kg.
1,360
204
Krita, hvit, malen....................
—
—
—
—
—
—
324
3
Krut .......................................
1,164
140
»
998
120
1,178
141
1,283
154
Kött, andra slag.......................
1,034
72
»
1,710
120
2,145
150
»
1,624
114
Leksaker .................................
»
4
8
2
4
—
-»
-—-
—
Lervaror, tegel, eldfast..............
—
—
»
150
—
—
—
—
—
arbeten af äkta porslin, måladt
—
—
»
4
2
—
—
—
—
inf. f. o. in. d. 2,/« 1892
—
-—
—
—
»
4
2
—
—
af oäkta porslin, hvitt
3>
714
71
5
1
—
—
3>
2,670
267
måladt
»
1,749
280
»
926
148
}
1,395
223
»
1,700
272
krukm akarearlieten...............
3,637
255
»
2,464
172
—
—
—
—
inf. före den 21/6 1892
—
—
—
—
2,315
162
—
—
’ f. o. in. j 21/e 1892,
enfärgadt
—
—
—
—
430
43
—
—
Lim, andra slag........................
—
—
—
—
—
—
»
8
2
Ljus, andra slag.......................
»
18
2
9
1
$
16
2
8
1
Maltdrycker, på andra kärl, an-
dra slag................................
1.
253
20
1.
522
42
—
—
1.
765
t
115
inf. före den 21/e 1892
—
—
—
—
1.
300
24
—
—
» f. o. in. »
21/« 1892
—
—
—
—
>
59
9
—
—
Maskiner, redskap och verktyg,
ej specificerade......................
-—-
—
—
—
—
—
kr.
6,138
614
inf. f. o. m. den 21,6 1892
—
—
—
—
kr.
3,934
393
—
—
Metaller och ej specificerade ar-
beten deraf:
Bly, arbetadt, omåladt............
kg-
120
12
kg.
165
17
—
—
—
—
kulor, inf. f. o. m. d. 21 e 1892
—
—
—
—
kg.
30
3
20
2
Jern och stål:
andra valsade stänger.........
2
7,515
188
*
4,537
113
4,060
102
kg.
7,572
189
plåtar, utan slipning, öfver 3
m.m..........................
—
—
}
5
—
6
—
—
—
under 3 m.m.................
—
—
4
—
—
—
155
6
tråd, öfver 1.5 m.m.............
—
—
»
25
1
—
—
»
140
6
Transport
—
65,341
—
50,978
—
48,556
—
50,990
Tab. 7. (Forts.) Från Norge till gränstrakterna tullfritt inkomna varor m. m.
i son
1 k Q 1
1 £ Q O
1 Q O Q
Qvantitet.
Tull-
belopp.
Qvantitet.
Tull-
belopp.
Qvantitet.
Tull-
belopp.
Qvantitet.
Tull-
belopp.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
—
65,341
—
50,978
—
48,556
—
50,990
kg-
27
2
kg.
115
8
kg.
23
2
3,052
122
»
2,128
85
—
—
4,705
235
''-
—
—
—
kg.
1,901
76
—
—
—
—
—
—
540
27
—
—
50
8
80
12
7
1
»
54
8
—
—
D
309
3
—
—
»
226
5
•
—
—
—
—
278
3
—
—
—
—
—
—
>
39
1
—
—
»
10,902
218
»
7,888
158
—
—
8,315
333
—
—
—
—
T>
8,334
167
—
—
—
—
»
2
—
2,383
95
—
—
7
2
27
7
7
8
1
4
>
121
61
»
2,938
441
»
2,827
424
T>
4,119
824
—
---
—
->
■»
2,874
431
—
—
—
—
—
—
214
43
—
—
»
9
3
t
80
28
_i—f
_t ''
»
201
101
—-
—
—
—
4
11
—
—
)
10
4
27
9
b
»
128
26
Transport
Metaller och ej specipcerade arbeten
deraf:
Jern och stål:
kedjor och kettingar af 6—25
null.........................
spik af 45 m.m. och deröfver
inf. före den 21/e 1892
» f. O. in. »
21/a 1892
af mindre längd.....
gjutna balkar etc..........
inf. före den 2I/« 1892
» f. o. m. » 21/s 1892
spisar, ugnar etc...........
inf. före den 2I/s 1892
> f. o. m. » 2I/a 1892
kopiepressar etc. .........
inf. före den 21/a 1892
finare gjutgods, ej specifik
inf. f. o. m. den 21/e 1892
andra ej specificerade jern
varor, andra slag.............
inf. före den 21/« 1892
» f. o.m. >
2 Va 1892
Koppar, messing m. m. arbeten
deraf, andra slag................
inf. före den 21/e 1892
» f. o. m. »
21/a 1862
Zink, arbetad, andra slag.
154
inf. f. o. m. den 21/e 1892
—
—
—
—
»
17
3
—
—
Olja, fet, lin-............................
30G
21
»
133
9
»
238
17
>
152
11
andra slag på andra kärl...
—
—
—
—
»
4
—
—
—
Ost..........................................
»
5,098
1,020
»
3,245
649
>
2,699
540
»
3,743
749
Papp, förliydnings-....................
55
1
»
40
—
»
160
2
» 1,066
11
Papparbeten, olackerade............
»
431
151
213
75
—
—
» 220
no
inf. f. o. in. den 21/« 1892
—
•--
—
—
8
4
—
—
Papper, kardus- etc...................
—
—
15
—-
—
—
—
—
andra slag...................
J>
6
1
»
2
—
—
—
»
104
10
Papperstapeter.........................
—
—
3
'' -
1
—
-TT
—
Paraplyer, andra slag.............
»
4
1
—
—
—
- *
—
—
j Pipor, andra slag......................
2>
157
126
»
no
88
91
73
»
23
18
i Plommon, torkade.....................
2
1
>
2
1
—
—
» 2
1
j Potatis ....................................
-
12,932
65
7,795
39
—
—
—
- ■
inf. före den 21/« 1892
—
—
—
—
5,035
25
—
—
Russin.....................................
S
2
—
»
3
—
—
•-
»
3
—
Sadelmakarearbeten, ej specifice-
rade.....................................
48
24
60
30
—
——
> 28
34
inf. före den 2I/6 1892
—
—
—
—
»
7
4
—
—
Saxar, andra slag, opolerade......
—
—
1
—
—
—
--
—
Skodon, ej specificerade, andra slag
»
3
3
1
1
—
--
»
34
34
inf. före den 2''/a 1892
—
—
—
—
»
30
28
—
—
Slöjdvaror, ej specificerade, af
sammansatta ämnen..............
—
—
kr.
86
13
kr.
25
4
kr.
53
•8
1 Smör, naturligt.........................
3,108
622
kg-
3,197
639
kg.
4,342
868
kg. 4,429
886
t
konstgjordt.....................
3,942
788
3,352
670
3,217
643
»
3,642
728
Socker, raffineradt....................
»
594
196
»
572
189
»
3,389
1,118
»
14,855
4,902
sirap............................
1,935
194
»
2,934
293
5,492
549
»„
8,089
809
j Spanmål, omalen råg, hvete, korn
och ärter..............................
)
35,670
892
>
41,998
1,050
—
—
»
34,320
429
hafre...................................
D
141,409
1,414
>
177,799
1,772
—
—
—
—
j
råg,
inf. före den 26/s 1892
—
—
—
---
»
5,802
145
—
—
> f.o.m. >
26/s 1892
—
—
—
—
»
6,770
85
hvete, » före > 26/s 1892
—
—
—
- .
•»
312
8
—
Transport
'' -
71,661
1
57,230
—
53,528
61,325
155
Tab. 7. (Forts.) Från Norge till gränstrakterna tullfritt inkomna varor m. m.
1890.
189 1
1 892.
1893.
Qvantitet.
Tull-
belopp.
Qvantitet.
Tull-
belopp.
Qvantitet.
Tull-
belopp.
Qvantitet.
Tull-
belopp.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Transport
—
71,661
—
57,230
—
53,528
—
61,325
Spannmål, omalen:
''
hvete, inf. f. o. m. den *•/«
1892
—
—
—•
—
kg.
578
7
-r- ■
—
korn, » före »
s,/«
1892
—
—
— ■
—
*
11,612
290
—
» f. o. m. »
“/«
1892
—
—
—
—
»
10,848
136
—
—
ärter, » före »
”/e
1892
—
—
—
—
S
4,770
119
—
—
’» f. o. m. »
>7*
1892
—
—
—
—
886
11
—
—
hafre, > före »
*7e
1892
—
—
—
—
110,260
1,103
—
—
malen, mjöl ...........
kg. 2,052,185
88,244
kg. 1,026,751
44,150
—
—
kg. 1,033,327
25,833
inf. före den
28/a
1892
—
—
—
—
»
174,024
7,483
—
—
» f. o. m. »
26/s
1892
—
—
—
—
»
806,868
20,172
—
—
gryn......................
»
250
11
»
163
7
—
—
—
—
inf. före den
“/»
1892
—
—
—
--
»
178
8
—
—
Speglar.......................
Sten, arbetad, polerad,
inf.
före
—
—
»
8
3
—
—
—
—
den *7« 1892............
—
—
—
—
»
700
21
»
390
23
Strumpstolsarbeten, andra slag...
378
440
»
156
184
—
—
»
381
667
inf. före den
*7»
1892
—
—
—
—
»
85
100
—
—
-» f. o. m. »
*7»
1892
—
—
—
—
18
32
-.
—
Stubintråd...................
—
—
—
—
—
—
•
125
19
Stärkelse.....................
—
—
—
—
—
—
» 20
3
Såpa ...........................
9,149
457
)>
5,365
268
.
5,888
294
»
9,868
493
Tobak, oarbetad, blad och stjelk
»
55
55
»
22
22
»
16
16
—
—
arbetad, andra slag..
239
287
*
197
236
»
198
238
»
234
281
Tråd, bomulls-..............
115
46
7)
3
1
»
3
1
—
—
linne-, oblekt.......
»
10
4
y>
7
3
»
5
2
» 28
11
Trävaror, fanérskifvor
under 7
m.m. af annat träslag
—
—
—
—
»
23
2
—
—
tunnbindarearbeten af annat
/
156
träslag.............................
—
—
15
1
—
—
»
25
1
snickarearbeten af omålad furu
»
2,799
140
I
18,630
. 932
»
14,480
724
4,206
210
af målad furu.................
•--
- .
»
515
52
»
415
42
»
120
12
af andra inhemska träslag
»
164
49
187
56
101
30
»
207
62
af utländska träslag.........
- ''
—
»
3
2
»
12
7
»
50
30
Tvål, parfymerad......................
103
29
y>
177
50
—
—
»
136
68
inf. före den 21/e 1892
—
—
—
—
108
30
—
—
andra slag.......................
64
6
»
18
2
»
185
19
»
94
9
Tågvirke, nytt..........................
>
434
43
»
115
12
»
34
3
»
69
7
Tändstickor af trä...................
»
514
26
442
22
»
302
15
>
641
32
Ur, vägg-, i träfoder.................
T>
15
7
»
1
r-
—
—
—
—
Vadd, andra slag......................
»
94
19
»
24
5
—
—
—
—
Vagnar och åkdon, ej specificerade
kr.
304
46
kr.
399
60
kr.
1,146
172
kr.
102
15
Vin, under 21 % på andra kärl
i.
9
1
1.
15
2
—
—
i.
7
6
inf. före den 2Va 1892
—
—
—
—
1.
6
1
—
—
> f. o. in. »
21/s 1892,
på andra kärl:
icke mousserande
—
—
—
—
»
4
3
—
—
Väfnader, bomulls-, andra slag:
oblekta................
kg.
941
471
kg-
917
459
kg.
806
403
kg.
966
483
blekta och färgade
1,367
1,230
972
875
788
709
»
1,096
986
tryckta ................
—
—
5
6
»
4
4
»
1
1
ylle-, andra slag...*...............
»
1,414
2,475
»
1,487
2,602
»
1,259
2,203
»
1,132
1,981
linne- under 25 trådar per
qv.-cm.:
inf. f. o. m. den 21/« 1892
—
—
—
—
»
21
5
—
—
andra slag.................
12
18
»
4
6
—
—
—
—
vattentäta, vaxduk, andra slag
—
—
2
1
—
—
—
—
Växter, lefvande ......................
—
—
—
—
»
260
78
—
—
Ättika, på fat...........................
—
—
—
—
—
—
>
40
4
på andra kärl...............
—
—
—
—
»
1
1
—
—
Varor, ej specificerade, arbetade
kr.
392
59
kr.
370
56
»
187
28
kr.
372
56
Summa Kronor
-—
165,824
—
107,305||
—
88,040
—
92,618
Till Konungen.
Sedan Riksdagen i underdånig skrifvelse den 13 sistlidne april anhållit,
att Eders Kong!. Maj:t täcktes låta verkställa utredning angående
beskaffenheten och omfattningen af åtskilliga öfverklagade olägenheter
160
i afseende å Sveriges och Norges ömsesidiga handels- och sjöfartsförhållanden
samt derefter för Riksdagen framlägga resultaten af den
verkstälda utredningen och göra den framställning i ämnet, som af omständigheterna
påkallades,
samt Eders Kongl. Maj:t med anledning häraf genom nådigt
bref den 14 juni innevarande år, med öfverlemnande af utdrag af det
i ärendet förda statsrådsprotokoll, anbefalt Eders Kongl. Maj:ts och
rikets kommerskollegium och generaltullstyrelsen ej mindre att gemensamt
och i förening med, hvad anginge jordbruksintressen, landtbruksstyrelsen
samt, beträffande den fråga, som afsåges i chefens för civildepartementet
i ofvanberörda statsrådsprotokoll omförmälda yttrande,
äfven den veterinär, som hade att såsom ledamot hos medicinalstyrelsen
handlägga och föredraga veterinärärenden, verkställa den i Riksdagens
skrifvelse samt af chefen för civildepartementet åsyftade utredning,
dervid näringsidkare och andra, som kunde vara af saken intresserade,
borde beredas tillfälle att yttra sig, än äfven att derefter till Eders
Kongl. Maj:t inkomma med berörda utredning jemte det yttrande och
förslag, hvartill omständigheterna kunde föranleda,
har landtbruksstyrelsen gemensamt och i förening med kommerskollegium
och generaltullstyrelsen, hvad angår jordbruksintressen, verkstält
den utredning, som i förevarande afseende kunnat finnas vara erforderlig.
Som det emellertid åligger landtbruksstyrelsen, enligt den för
styrelsen utfärdade instruktion, att efter omständigheterna sjelf vidtaga
eller hos Eders Kongl. Maj:t föreslå de åtgärder, som styrelsen anser
lämpliga för landtbrukets och dess binäringars samt fiskerinäringens befrämjande,
men det icke varit styrelsen förunnadt att gemensamt med
ofvannämnda embetsverk yttra sig i föreliggande, för vårt landtbruk
och dess binäringar och närstående industrigrenar utomordentligt vigtiga
fråga, har styrelsen funnit sig af sin pligt manad att i särskildt. afgifvet
utlåtande inför Eders Kongl. Maj:t i ämnet uttala sina åsigter och
föreslå de åtgärder, som styrelsen med anledning häraf ansett vara i
jordbruksnäringens samt berörda näringars intresse påkallade.
Enligt bestämmelserna i §§ 3 och 14 af Eders Kongl. Maj:ts förnyade
nådiga förordning den 30 maj 1890, angående Sveriges och
Norges ömsesidiga handels- och sjöfartsförhållanden, eller den så kallade
mellanrikslagen, får spannmål, malen och omalen, till det ena landet
från det andra landvägen tullfritt införas och sjövägen mot erläggande
af halfva tullbeloppet samt bröd, tillverkadt af inhemsk spanmål, i alla
händelser tullfritt. Då inom de båda länderna olika tullsatser å spån
-
161
mål äro gällande, i det i Sverige för omalen spanmål, utom för hafre
och vicker, som äro tullfria, erlägges en tull af en krona 25 öre och
för malen två kronor 50 öre, allt per 100 kilogram, under det deremot
i Norge spanmål drager en tull af endast 22 öre, mjöl af hvete en
krona 25 öre och af öfriga sädesslag 50 öre för motsvarande vigtsmängd,
följer deraf, att spanmåls- och mjölprisen måste ställa sig
högre i Sverige än i Norge, och att vårt land med den företagsamhet,
som kännetecknar Norges invånare, så småningom skall få mottaga
största delen af dess spanmålsskörd i ena eller andra formen, hvilket
antagande vinner allt större sannolikhet i den mån Sverige, till skydd
för egen jordbruksnäring, ser sig nödsakadt höja den nu alltför låga
tullen å dessa artiklar. Till följd af Norges stora export af ett så
skrymmande gods som trävaror, kunna billiga returfrakter erhållas och
den till Sverige exporterade inhemska spanmålen lätt ersättas med utländsk.
Förhållandena hafva ock i verkligheten så gestaltat sig, att
vårt land, der jordbruket utgör landets hufvudnäring, år efter år från
Norge, hvars jordbruk i intet afseende kan med vårt jemföras och ej
heller på långt när producera brödsäd för eget behof, importerar allt
större och större qvantiteter spanmål och mjöl, under det att vår export
dit af samma varor i betydlig grad aftagit. Beräknas dessa förhållanden
efter medeltalet af exporten från Sverige till Norge och importen
till Sverige från Norge af hvete, råg och korn, malen och
omalen, under å ena sidan åren 1884—1885 och å andra sidan 1892—
1893, erhållas följande siffror, hvilka, hvad exporten till Norge beträffar,
äro hemtade ur de norska statistiska tabellerna, hvaremot de, som
röra importen till Sverige, ur kommerskollegii berättelser om utrikes
handel och sjöfart:
Hvete ................................................ kg.
Råg ................................................. »
Korn................................................... »
Hvotemjöl ........................................... »
Råginj Öl .............................................. »
Kornmjöl............................................. "
Import
till Sverige från Norge.
Export
från Sverige till Norge.
Medeltal af I Medeltal af
1884—1885. 1892—1893.
Medeltal af
1884—1885.
Medeltal af
1892—1893.
29,850
354,165
2,486,480
442,395
120,199
1,137,576
970,370
552,648
1,960,353
700
628,750
2,224,950
3,347,350
2,351,100
700
1,685
27,105
35,795
370,605
77,420
Summa kg.j 3,312,890
4,744,146
8,553,550
512,610
21
162
Det är visserligen sann!, att ej denna för uorska jordbruksförhållanden
stora import till Sverige af spanmål, malen och omalen, egt
rum utan att tull för en del deraf, som ej varit inom Norge producerad,
blifvit erlagd, men det torde väl också få antagas såsom alldeles
gifvet, att stora qvantiteter utländsk spanmål förts öfver gränsen,
utan att lagenlig tull derför erlagts, ty huru stränga föreskrifter i detta
afseende än må meddelas, lärer det i allt fall under nuvarande förhållanden
ej kunna förebyggas att ej mjöl eller bröd af utländsk spanmål
tullfritt införes till Sverige, och ju högre tullar å dessa produkter
inom vårt land åsättas, desto större varder ock frestelsen att kringgå
lagens bestämmelser i detta hänseende. Betecknande för gränsförhållandena
är ock den uppgift, som officiel lemnats, att vid inköp af glas
till eu skolbyggnad inom Dalsland belgiskt fönsterglas inpackades i
norska lådor och fördes öfver gränsen som norskt fabrikat. Möjligheten
att utföra sådana bedrägerier med mjöl och bröd, tillverka^ af
utländsk spanmål, är naturligtvis ännu större. Då vårt land till skydd
för jordbruksnäringen ansett af behofvet påkalladt, att åsätta spanmål,
malen och omalen, äfvensom bröd tull, bör ock för att detta skydd ej
skall, åtminstone för vissa delar af landet, blifva i förevarande afseende
helt och hållet utan verkan, all spanmål, malen och omalen, äfvensom
bröd, som från Norge såväl land- som sjövägen införes, beläggas
med samma tullar, af hvilka ofvannämnda produkter, införda från andra
länder, drabbas, dock med undantag af sådana mindre qvantiteter, som i
§ 4 af mellanrikslagen omförmälas, under förutsättning likväl att stränga
straffbestämmelser utfärdas, i händelse en sådan införsel skulle ske i
handelsafsigt.
Hvad artiklarne smör och ost beträffar, så råder vid handeln dermed
en fullt ärlig konkurrens de båda länderna emellan, och''af den
stora fläskimporten, uppgående under år 1893 till 1,635,288 kilogram
och under detta års nio första månader till 1,795,631 kilogram, synes
största delen vara amerikanskt, för hvilket tull blifvit erlagd, då under
år 1893 blott 24,728 kilogram hit införts såsom norskt och betydligt
mindre än som exporterats från vårt land till Norge.
Sedan många år tillbaka hafva vissa delar af de intill Norge gränsande
provinserna af vårt land å de norska marknadsplatserna haft
163
en god afsättning för lefvande kreatur, såväl mjölk- som slagtboskap.
I den mån kommunikationerna de båda länderna emellan utvecklats
hafva ock norska r kreatursuppköpare infunnit sig på de flesta större
marknadsplatser i mellersta Sverige och till fromma för de svenska
jordbrukarne vid uppköp af kreatur, hufvudsakligast tjurar och kor,
täflat med landets egna uppköpare. I huru stor omfattning denna handel
bedrifvits framgår af efterföljande öfver exporten af lefvande kreatur
och kött från vårt land till Norge upprättade tabell, hvars siffror äro
hemtade ur de norska stastistiska tabellerna.
1887.
1888.
1889.
1890.
1891.
1892.*)
1893.
Hornboskap............
styck.
9,568
7,300
10,927
14,107
11,541
10,327
_
l''år och lam .........
»
3,567
2,997
4,758
4,552
3,867
3,491
—
Svin ....................
»
6,982
6,162
9,476
12,057
7,320
4,557
—
Kött, rökt och orökt
kg.
477,320
467,070
782,080
1,011,278
1,517,993
1,664,366
3,506,403
Att dessa siffror ej äro för höga, utan snarare motsatsen, framgår
af de upplysningar, landtbruksstyrelsen erhållit från andra håll. Så
t. ex. uppgifver trafikchefen för Dalslandsbanan, att å nämnda bana
transporterades från 1883 års början till den 1 november 1892 43,075
stycken stora boskapsdjur samt 30,790 stycken kalfvar, får och svin,
utgörande i medeltal per år 4,307 stycken stora och 3,079 stycken
små djur. Likaledes har, enligt hvad Elfsborgs läns norra hushållningssällskaps
förvaltningsutskott uppgifver, genom räkning och kalkyler utrönts,
att å de båda genom Dalsland till Norge ledande vägarne förbi
Högen och Strand årligen drifvits förbi hvartdera stället omkring 4,000
boskapsdjur, stora och små. Äfven från Dalarne förmäles, att handeln
med lefvande boskap från socknarne Lima, Transtrand, Sårna och Idre
varit synnerligen liflig, hvilket ock framgår deraf, att värdet å större
kreatur i och med det norska importförbudets utfärdande föll med ungefär
20 procent.
Af det nu anförda inhemtas, att handeln med lefvande kreatur och
kött, som bedrifvits med vårt grannland Norge, varit synnerligen liflig
och egt eu större omfattning, än man i allmänhet förestält sig, och
större sådan än vår kreaturshandel med England, till hvilket land, enligt
den engelska statistiken, år 1890 infördes 7,892 oxar och tjurar,
*) Exporten af lefvande kreatur förbjuden från den 31 oktober.
164
2,061 kor och kalfvar samt 7,182 får och lam och år 1891 4,187 oxar
och tjurar, 464 kor och kalfvar samt 3,000 får och larn. Det var derföre
ett ganska hårdt slag, som träffade de svenska jordbrukarne, då
med anledning af den under oktober månad 1892 inom Malmöhus län
vid Harlösa gård utbrutna mul- och klöfsjukan Norge, på grund af
bestämmelsen i mellanrikslagens § 1, förbjöd all införsel af boskap från
Sverige. Väl har vår export af kött till Norge under år 1893 mer än
fördubblats i jemförelse med de närmast föregående åren 1891 och
1892, men uppgår dock ej på långt när till samma värde som exporten
af lefvande kreatur och kött under de närmast föregående åren.
Dessutom hafva af helt naturliga skäl de kreatur, som i slagtadt tillstånd
förts till Norge, ej på långt när, äfven om värdet af hud och
inelfvor fråndrages, kunnat realiseras till så fördelaktiga pris, som om
kreaturen lefvande afsändts.
Då den smittosamma mul- och klöfsjukan, efter att genom ener-*
giska åtgärder från myndigheternas sida kunnat begränsas till några
få ställen inom Malmöhus och Hallands län, på våren 1893 upphörde
och landet förklarades fritt från smitta, hade det ock kunnat väntas,
att de af norska regeringen vidtagna spärrningsåtgärderna angående
införsel af lefvande kreatur skulle hafva upphäfts. Så har dock ej
blifvit. förhållandet, utan uppehåller Norge ännu i dag, på grund af den
tolkning, som från norsk sida gifvits åt mellanrikslagens § 1, visserligen
med några modifikationer, det år 1892 utfärdade importförbudet.
Om ock den norska regeringen vid utbrottet af mul- och klöfsjuka
inom vårt land egt full juridisk befogenhet att på grund af bestämmelserna
i nyssnämnda § afspärra all transport af lefvande kreatur från
vårt land, en åtgärd, som dock förefaller väl sträng, då blott några få
socknar af Sveriges sydligaste län hemsöktes af sjukdomen, och hvarigenom
de Norge närmast belägna delarne af vårt land, som för afsättning
af lefvande kreatur till följd af outvecklade kommunikationer inom
landet äro uteslutande hänvisade till de norska marknadsplatserna, förorsakats
betydliga förluster, så synes dock ej nämnda § tillstädja ett
fortfarande uppehållande, om än i lindrigare form, af detta importförbud,
som, enligt hvad öppet erkänts från norsk sida, numera saknar
all annan grund än den, som kan ligga i vårt grannlands önskan att
bibehålla rättigheten att till England försända lefvande kreatur. Oafsedt
den direkta förlust, som tillskyndats det svenska jordbruket genom
upprätthållandet af importförbudet för lefvande kreatur, hafva ock till
följd af detta alla underhandlingar med andra länder, såsom Tyskland
165
och England, om upphäfvande af från deras sida utfärdade importförbud
för svensk boskap betydligt försvårats.
På grund häraf torde åtgärder böra vidtagas till förekommande af
möjligheten af en sådan tolkning af mellanrikslagen, att importförbud
utfärdas af annan anledning än den i lagen förutsatta.
Pressjäst framställes enligt tvenne olika metoder, hvarför ock den
i handeln förekommande jästen, allt efter som den ena eller andra
metoden användts för dess framställning, benämnes brännerijäst eller
luftjäst. Tillverkningen af det förstnämnda slaget jäst började i vårt
land på 1850-talet, då en fabrik efter tyskt mönster anlades vid Enskede
i Stockholms län, hvaremot luftjästfabrikationen, uppfunnen i
Danmark, först omkring 20 år derefter hos oss infördes, då en sådan
fabrik anlades i Stockholm. För närvarande finnas i vårt land 10 jästfabriker,
af hvilka ungefär halfva antalet, nemligen de mindre, tillverka
brännerijäst och de återstående båda slagens jäst. Förfaringssättet vid
jästens framställning är vid de båda olika slagen af fabriker väsentligen
olika. Vid bränvinsjästberedningen användes malen spannmål, råg,
korn, majs och bohvete. Mjölet uppblandas med vatten vid en viss
temperatur och genom tillsats af grön- eller torrmalt förvandlas den i
mjölet befintliga stärkelsen till socker. Sedan denna massa, eller den
s. k. mäsken, afkylts och ytterligare utspädts med vatten, tillsättes
jäst och efter ungefär 12 timmar börja de i mäsken nybildade jästcellerna
att uppstiga till ytan, hvarefter de afskummas och efter omsorgsfull
tvättning slutligen pressas. Ur återstoden af mäsken afdestilleras
efter ett par dagar den vid jäsningen uppkomna alkoholen. Vid
luftjästfabrikationen deremot användes i vatten stöpt och derefter krossad
spanmål, hufvudsakligast råg och korn. Liksom vid nyss beskrifna
förfaringssätt tillsättes i och för sockerbildningen betydliga qvantiteter
krossad grönmalt, hvarefter mäsken omsorgsfullt silas för att, liksom
vid tillverkning af Öl, afskilja vörten. Sedan jäst blifvit tillsatt, införes
medelst en stark luftpump under loppet af omkring 12 timmar i denna
vört en luftström och befordras jästbildningen i hög grad genom det i
riklig mängd tillförda syret. Härefter tappas vörten på grunda lafvar,
hvarest jästen afsätter sig på bottnen, och, sedan vätskan aftappats för
att afdestilleras, uppsamlas jästen och pressas.
Den på dessa olika sätt vunna jästen är af samma utseende, hvaremot
bränneri ästen är något kraftigare, liksom ock den drank, som
166
erhålles vid detta jästslags tillverkning, är något bättre, hvarföre ock
vid de pressjästfabriker, som äro förenade med jordbruk, nästan uteslutande
tillverkas brännerijäst.
Utbytet af de olika tillverkningsmetoderna är mycket olika. Under
det vid en väl skött och ledd bränvinsjästfabrik utbytet af 100 kilogram
spanmål utgör omkring 12 kilogram Ten jäst och 42 liter bränvin af
normalstyrka, uppgår utbytet af jäst vid en luftjästfabrik till 24 å 25
kilogram och af bränvin till 15 å 18 liter af nyssnämnda qvantitet
spanmål. Då luftjäst, isynnerhet uppblandad med brännerijäst, i handeln
betingar samma pris som detta sistnämnda jästslag, kan vid de
låga bränvinspris, som under loppet af många år varit radande, värdet
på det högre utbytet af bränvin, som vid brännerijästens framställning
erhålles, ej uppväga luftjästtillverkningens större utbyte af jäst, till
följd hvaraf eu ojemn konkurrens bland landets jästfabriker uppstått,
och, ehuruväl jästkonsumtionen betydligt ökats, uppgående år 1893 till
2,294,651 kilogram, har dock bränvinsjästfabrikernas tillverkning betydligt
nedgått.
Förutom denna mellan landets egna fakriker rådande svåra konkurrens
har ytterligare en långt värre under de sista åren tillkommit,
nemligen från Norge, der flere luftjästfabriker, till stor del inrättade
med beräkning på afsättning till vårt land, blifvit anlagda. Under 1880-  talet hade eu del af vårt lands jästfabriker, som derför vore lämpligt
belägna, vetat förskaffa sig en marknad i Norge, och vår jä6texport till
nämnda land uppgick år 1887 till 37,680 kilogram och år 1888 till
39,310 kilogram, men sjönk år 1893, sedan de norska fabrikerna kommit
i gång, till 21,510 kilogram, för att, om de nuvarande tulUörhållandena
de båda länderna emellan komma att fortfara, inom kort helt och
hållet upphöra. I stället har den norska jästimporten i betänklig grad
stegrats. År 1890 uppgick den till endast 1,522 kilogram, men år 1893
hade den stigit till 49,513 kilogram, och under detta års nio första
månader hafva till Sverige införts från Norge 52,818 kilogram, motsvarande
efter år räknadt omkring 70,000 kilogram. Orsaken till denna
stegrade import, som med all sannolikhet kommer att år efter år ökas
och hotar att helt och hållet tillintetgöra den svenska pressjästindustrien,
får sökas deruti, att de norska fabrikerna arbeta med en billigare råvara
än vårt lands, samt att den norska jästen icke desto mindre, på
grund af den tolkning, som gifvits mellanrikslagen, att jäst ej skall
hänföras till maltfabrikat, tullfritt hit införes.
I vårt land betalas i tull för 100 kilogram spanmål 1 krona 25 öre,
under det att i Norge för samma qvantitet blott erlägges 22 öre. För
167
potatismjöl, som till eu qvantitet af omkring 25 procent blandas i den
rena jästen, för att göra den bådbärare och lämpligare för transport,
är tullafgiften hos oss 17 kronor per 100 kilogram, hvaremot i Norge
blott erlägges 5 kronor. Den spanmål, som till jästfabrikationen användes,
betingar således i Norge 1 krona 3 öre billigare pris per 100
kilogram än hos oss, och potatismjöl 12 kronor billigare pris för samma
qvantitet. Då nu. enligt hvad här ofvan nämnts, vid bränvinsjästfabrikationen
af 100 kilogram spanmål i medeltal, högt beräknadt, erhålles
12 kilogram ren jäst och vid luftjästfabrikationen 24 kilogram, kan
således hvarje kilogram ren jäst af förstnämnda slag i Norge endast
genom prisskilnaden å råvaran tillverkas för 8,6 öre och jäst af sistnämnda
slag för 4,3 öre billigare pris än hos oss. Blandas nu för erhållande
af en kurant handelsvara 3 kilogram potatismjöl till 12 kilogram
brännerijäst och 6 kilogram potatismjöl till 24 kilogram luftjäst, erhålles
i förra fallet 15 kilogram och i senare fallet 30 kilogram sådan jäst,
som vanligen föres i marknaden, och då den derför nödiga spanmålen
och potatismjölet tillsammans hos oss betinga respektive 1 krona 39
öre och 1 krona 75 öre högre pris, kostar således hos oss hvarje kilogram
blandad brännerijäst 9,3 öre och hvarje kilogram blandad luftjäst
5,8 öre mer än i Norge. Då nu norsk jäst under innevarande års höst
utbjudits, enligt hvad landtbruksstyrelsen har sig bekant, till 45 öre
per kilogram fritt i Stockholm, uppgå således de premier, norska jästfabrikanterna
genom de svenska tullförhållandena åtnjuta, i förra fallet
till 20 procent och i senare fallet till nära 11 procent af den färdiga
varans värde. Här skulle kunna anmärkas, att den svenska jästen till
följd af möjligen rådande högre bränvinspriser i vårt land än i Norge
skulle kunna framställas till billigare pris. Så är dock ej förhållandet,
utan är bränvinspriset i Norge lika högt som hos oss. 100 literprocent
alkohol gäller nemligen för närvarande i Norge 2 kronor 23
öre och, då skatten, 1 krona 90 öre, afdrages, återstår 33 öre, hvilket,
då 100 literprocent är lika med 2 liter å 50 procent, utgör 16,5 öre
per liter. Under sådana förhållanden är det en ren orimlighet, att
norsk pressjäst skall få tullfritt hit införas. Mellanrikslagens bestämmelser
torde ej heller, enligt hvad landets jästfabrikanter äfven framhållit,
rätteligen kunna så tolkas. I nämnda lags § 3 mom. d. äro
nemligen från fri införsel undantagna malt- och malttillverkningar. Om
ock jäst på det kemiska laboratoriet kan utan malt framställas, har dock
ej i praktiken eu sådan tillverkningsmetod blifvit införd, utan ingår
bland råvarorna vid jästtillverkningen, enligt hvad ofvan upplysts, såväl
vid framställning af bränneri- som luftjäst, i synnerhet vid luftjästtill
-
168
verkningen, som i Norge nästan uteslutande bedrifves, malt till 50 procent
och derutöfver. Då med malttillverkning väl ej endast får förstås
ett fabrikat, som uteslutande framstälts af.malt, synes det landtbruksstyrelsen
fullt befogad!, att jäst ock hänföres till sådan tillverkning,
som redan enligt gällande mellanrikslag bör beläggas med tull.
Den omständigheten, att alla fettslag i hufvudsak innehålla samma
närande beståndsdelar, gaf uppslag till den af franska kemisten MégeMourriez
år 1869 gjorda uppfinningen att ur billiga fettslag framställa
ett smörliknande fett. Åmnet kallades butterin eller margarin. Först
efter det fransk-tyska kriget, eller år 1872, började tillverkningen af
margarin i någon större skala, liufvudsakligast i Holland, Nordamerikas
Förenta Stater, Frankrike och Tyskland, och redan år 1887 hade margarinen
förvärfva! sig en sådan betydande marknad, att endast importen
till England utgjorde 1,273,000 engelska centner. Ej förr än år 1887
upptogs fabrikationen i någon nämnvärd skala i vårt land, då eu fabrik
anlades i Arboga, hvilken fortfarande bedrifves. Under de följande
åren hafva ytterligare fyra. fabriker tillkommit, nemligen två i Malmö,
en i Helsingborg och en i Venersborg. Deras tillverkning utgjorde år
1893 omkring 2 Va million kg. och dessutom har under nämnda år importerats,
nästan uteslutande från Norge, 655,650 kg. margarin. Denna
norska import har under innevarande år än ytterligare ökats, i det att
under årets nio första månader införts 586,898 kg., motsvarande för år
räknadt 782,530 kg. År 1888 utgjorde motsvarande siffra 349,970 kg.,
hvadan således den norska margarinimporten på sex år mer än fördubblats.
Vår margarinexport till Norge utgjorde år 1888 2,430 kg.
och år 1893 2,360 kg. Orsaken till detta för den svenska margarinindustrien
ofördelaktiga förhållande får ej sökas deruti, att denna industri
skulle i något afseende vara naturligare för Norge än för vårt
land och Sverige således ej kunna upptaga konkurrensen på den inhemska
marknaden, utan uteslutande deruti, att de för margarinens
framställning nödiga råvarorna i vårt land äro belagda med högre tull
än i Norge, samt att margarin, mot mellanrikslagens enligt landtbruksstyrelsens
åsigt fullt tydliga bestämmelse, tullfritt hit införes.
I margarin ingå såsom hutvudbeståndsdelar oleomargarin, neutral
lärd (ett slags ister), oljor, mjölk, smör, salt och smörfärg. Det är
dock blott till de tre förstnämnda ingredienserna hänsyn behöfver tagas,
då en beräkning skall göras, huru tillverkningspriset å margarin ställer
169
sig i de båda länderna. 1 vårt land erlägges för oleomargarin och
neutral lärd en tull af 20 öre per kg., hvaremot de till fabrikationen
nödvändiga oljorna tullfritt införas. I Norge åter äro oleomargarin och
oljor belagda med en tull af 4 öre pr kg. men neutral lärd tullfri. Talg
(premier jus), af hvilken oleomargarin tillverkas, införes till Sverige tullfritt,
men drager i Norge en tull af 4 öre pr kg. Importerad oleomargarin
varder härigenom 16 öre dyrare i Sverige än i Norge, hvaremot
oljorna erhållas härstädes för 4 öre lägre pris, allt pr kg. Neutral
lärd betingar deremot ett till 20 öre pr kg. uppgående högre pris
i Sverige. Detta senare råämne, hvilket ej kan inom landet framställas,
men är nödvändigt för åstadkommande af en smidig och fin margarin,
kan ej komma till användning i Sverige till följd af dess höga
pris. I Norge deremot, dit neutral lärd importeras tullfritt, användes
detta ämne i stor utsträckning, hvarigenom margarin kan i Norge tillverkas
för billigare pris och af finare qvalitet än i vårt land. Skulle
en margarinfabrik i vårt land, liksom i Norge, framställa sina produkter
af importerad råvara, blefve, äfven om neutral lärd ej användes,
prisskilnaden å det färdiga fabrikatet så stor, att konkurrensen med
Norges fabriker omöjligen kunde upptagas. I hvarje kg. ordinär margarin
ingå, då neutral lärd ej användes, 60 procent oleomargarin och
30 procent oljor, hvadan, då tullen å oleomargarin, enligt hvad ofvan
upplysts, är 16 öre högre hos oss pr kg. än i Norge och tullen å oljorna
4 öre lägre, allt pr kg., råvaran till ett kg. margarin i vårt land
kostar 8,4 öre mer än i Norge. Skulle åter inom Sverige tillverkas
en margarin af samma qvalitet som i Norge och fördenskull dertill användas
såsom råvara, i stället för 60 procent oleomargarin och 30 procent
oljor, blott 40 procent oleomargarin och 20 procent oljor samt
dessutom 20 procent neutral lärd och 10 procent natursmör, hvilket
senare ämne härstädes betingar samma låga pris som i Norge, blefve
prisskilnaden å råvarorna till ett kg. margarin ännu ofördelaktigare för
den svenska fabrikationen, i det att samma skilnad då uppginge till
9,6 öre.
För att dock kunna bestå i täflan med vårt grannland Norge hafva
vårt lands margarinfabriker sett sig nödsakade att äfven anlägga oleomargarinfabriker,
vid hvilka oleon tillverkas dels af inom landet uppköpt
talg, dels af från utlandet importerad talg (premier jus), hvilken,
såsom ofvan nämnts, ej är belagd med tull. Men ej heller genom
detta tillvägagående har det lyckats landets margarinfabriker att tillverka
en oleo, som i vare sig prisbillighet eller qvalitet kan jemföras
22
170
med den till Norge införda och der med 4 öres tull belagda amerikanska
oleomargarinen.
Enligt landtbruksstyrelsen tillhandakommen uppgift utbjöds den 8
oktober i år på verldsmarknaden premier jus till 35 shillings pr engelskt
centner, motsvarande 64 öre pr kg., under det att finaste oleomargarin
samtidigt betingade ett pris af 76 öre samma vigt. Med detta pris af
64 öre för premier jus kostade, enligt margarinfabrikens i Helsingborg
räkenskaper, och med ett utbyte af 67 procent oleo hvarje kg. oleomargarin
84 öre, således 4 öre mer än den amerikanska, förtullad vid
de norska fabrikerna. Denna prisskilnad är visserligen ej stor, men
dertill kommer att den af vare sig inhemsk talg, uppköpt på olika
ställen och transporterad ganska långa sträckor, eller importerad premier
jus tillverkade oleon ej i qvalitet är jemförbar med den, som i de
stora amerikanska, i det omedelbara granskapet af slagthusen belägna
oleomargarinfabrikerna tillverkas. De norska fabrikerna hafva således
äfven i detta afseende ett försteg framför de svenska i prisbilligare
och framför allt i bättre råvara. Härjemte betungas Sveriges margarinfabriker
med en jemförelsevis ganska dryg afgift, hvarifrån de norska
äro befriade, nemligen den utgift, som kräfves med anledning af bestämmelserna
i Eders Kongl. Maj:t.s nådiga förordning den 11 oktober
1889, angående kontroll å tillverkning af margarin, i hvilken stadgas
att fabrikerna skola aflöna en af Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
tillsatt kontrollant.
Visserligen hafva från landets jordbrukare starka röster höjt sig
mot margarinindustrien af det skäl, att denna fabrikation skulle störande
ingripa i vårt lands uppblomstrande mejerihan dtering, men denna
farhåga har hittills visat sig vara ogrundad. I dess ställe har margarinindustrien
räckt jordbrukaren en hjelpsam hand dels derigenom att
dessa fabriker äro en god afnämare för den inom landet producerade
talgen, dels ock derigenom att ej obetydliga qvantiteter skummad mjölk,
jordbrukets svårafsättligaste vara, vid margarin fabrikerna användas, uppgående
t. ex. vid Arboga margarinfabrik till omkring 1,500 liter pr dag.
Under sådana förhållanden torde det vara synnerligen angeläget, att
åtgärder inom vårt land vidtagas till förekommande deraf, att de norska
jättefabrikerna år efter år i allt högre grad försvåra afsättningen för
vårt eget lands fabriker, hvilket ovilkorligen måste blifva förhållandet,
derest norsk margarin fortfarande tillätes tullfritt passera gränsen.
Enligt mellanrikslagens § 3 är emellertid en vara, som i någotdera
riket, helt eller delvis, tillverkas af utländska tullpligtiga ämnen,
underkastad tull, då bearbetningen består i förmalning, krossning, bland
-
171
ning, bakning, torkning, siktning m. m. samt andra i förhållande till
den färdiga varan mindre väsentliga bearbetningar. Att margarinfabrikationen
är hänförbar till en sådan mindre väsentlig bearbetning och
uteslutande består i blandning torde af följande korta redogörelse för
tillverkningssättet framgå. De från Amerika importerade råvarorna,
oleomargarin, neutral lärd och växtoljor uppvärmas för att bringas i
flytande tillstånd, hvarefter de i vissa proportioner tillsammans med
skum- eller kernmjölk fyllas i ett större kar, i hvilket ett blandningsverk
är anbragt. Härefter sättes rörverket i gång under loppet af %
eller 1 timme, efter hvilken tid den flytande massan, mötande en iskall
vattenström, uttappas i ett större grundt kar. Vattnet aftappas, den
stelnade massan föres genom ett par valsar till ältningsbordet för att
blandas med salt och möjligen smör, och margarinen är färdig att packas
och utsändas i marknaden. Då denna enkla operation, enligt landtbruksstyrelsens
åsigt, rätteligen är att beteckna såsom blandning, bör
ej heller margarin kunna hänföras till sådana varor, som få tullfritt införas.
Men äfven om denna tolkning, som dock måste anses vara den
riktiga, icke skulle godkännas, synes i allt fall margarin, enligt gällande
bestämmelser, icke böra utan vidare få från Norge hit införas. I mellanrikslagens
§ 1 angående varas införsel landvägen stadgas nemligen:
»Får i det ena riket vara frambringas eller tillverkas endast af viss
beskaffenhet eller är varans tillverkning derstädes underkastad särskild
offentlig kontroll, må införel af sådan vara från det andra landet ega
rum endast så vidt varan uppfyller de i det förra riket för densamma
stadgade betingelser och kan vid införande underkastas sådan undersökning,
som anses nödig för att kontrollera att så är förhållandet.»
Då nu, enligt hvad ofvan framhållits, margarintillverkningen i vårt land
är underkastad särskild offentlig kontroll, men ingen sådan kontroll
existerar i Norge och ej heller kan, enligt hvad kommerskollegium och
generaltullstyrelsen i ett till Eders Kongl. Maj:t afgifvet utlåtande upplyst,
vid införseln utöfvas, synes nyssberörda bestämmelse i mellanrikslagen
böra så tillämpas, att, intilldess den norska regeringen påbjuder
en liknande kontroll å detta lands margarinfabriker, som i Sverige finnes
föreskrifven, all införsel landvägen till Sverige af norsk margarin
förbjudes, på det att ej de norska margarinfabrikerna äfven i detta afseende
obehörigen gynnas på bekostnad af de svenska.
172
Med stöd af hvad sålunda blifvit anfördt, får landtbruksstyrelsen
hemställa, att Eders Koflgl. Maj:t måtte med det snaraste vidtaga erforderliga
åtgärder i syfte att de af landtbruksstyrelsen bär ofvan framhållna
olägenheter för det svenska jordbruket och vissa andra detsamma
närstående näringar utaf åtskilliga mellanrikslagens bestämmelser eller
tolkningar deraf måtte undanrödjas, hvilket, för så vidt dertill erfordras
ändring af mellanrikslagens bestämmelser, icke enligt landtbruksstyrelsens
åsigt kan ske, utan att beslut från Sveriges sida fattas om samma
lags upphäfvande. Stockholm den 21 december 1894.
: ‘ <:
•- •.-il '')■< -''[Sill D ;} A)
b;j
»■:. ti -> .'')[•. j.Mft 1
"T‘>!!'' •
Underdånigst
THEODOR ODELBERG.
HENR. MAGNET.
Fredrik Egerström.
t i
