# ID: svediakorp-gov111879
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Tvåkammarriksdagen: utredningar
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1892
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: tvåkammarriksdagen, investigations
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 259,543
# sentences: 12,401
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


UNDERDÅNIGT BETÄNKANDE
MED
FÖRSLAG TILL TULLTAXA
AFGIFVET DEN 24 FEBRUARI 1891
DERTILL I NÅDER FÖRORDNADE KOMITERADE,
STOCKHOLM,
TRYCKT HOS K. I>. BECKMAN,
1891.
INNEHÅLL.
Sid.
Betänkandet......................................................................................................... I.
Reservationer:
af Herr Styffe............................................................................................. xv.
»
» Eklund.......................................................................................... xxviii.
Förslag till tulltaxa............................................................................................ 1.
Motiv till tulltaxeförslaget................................................................................ 69.
Tabell öfver de förändringar i tullinkomsten, som tulltaxeförslaget enligt
beräkning skulle föranleda .................................................................... 179.
Till Konungen.
Med hufvudsakligt. bifall till 1888 års Riksdags derom gjorda framställning
tillsatte Eders Kongl. Maj:t den 18 Juni samma år, i sammanhang
med utfärdande af ny tulltaxa, en komité med uppdrag dels
Tullkomiténa betänkande. I.
1*
II
att verkställa utredning och afgifva förslag beträffande de förändringar
i tulltaxans bestämmelser, som kunde vara erforderliga för att, i den
män sådant under förhandenvarande förhållanden kunde ske, bereda
landets näringar ett väl afvägdt tullskydd, dels och att efter behörig
utredning och med bufvudsakligt iakttagande af de tullsatser, som vid
nämnda års riksdag blifvit beslutade och under fortgången af komiténs
arbeten ytterligare kunde varda af Riksdagen antagna, afgifva förslag
till tulltaxa, innefattande de bestämmelser, som funnes böra gälla efter
utgången af bestående tarifftraktater.
Åt komitén — i hvilken, enligt särskilda nådiga förordnanden, såsom
ordförande och ledamöter inträdde undertecknade Boström, Danielson,
Eklund, Sederholm, StyfFe och Swartling jemte Godsegaren m. m.
Grefve F. K. H. Strömfelt, och i hvars öfverläggningar Generaltulldirektören
bemyndigades deltaga med rätt att få sin mening till protokollet
antecknad -— anförtroddes derjemte att till Eders Kongl. Maj:t inkomma
med yttrande beträffande de ändringar i gällande stadgande!! rörande
Sveriges och Norges ömsesidiga handels- och sjöfartsförhållanden, som
af redan vidtagna eller af Riksdagen beslutade ändringar i tulltaxan kunde
påkallas.
I anledning häraf samt på grund af särskilda nådiga remisser har
komitén förut afgifvit följande underdåniga betänkande^ nemligen:
l:o. Med förslag till förändrade bestämmelser angående Sveriges
och Norges ömsesidiga handels- och sjöfartsförhållanden;
2:o. Rörande frågan om Sveriges biträdande af den s. k. sockerkonventionen;
3:o.
I anledning af Riksdagens beslut om åsättande af tull å barlastjern
och skrot samt förhöjning af tullsatserna å vissa gjutgodsartiklar;
4:o.
Angående åtskilliga jemkningar i tulltaxans bestämmelser;
5:o. Med förslag till bestämmelser för erhållande af restitution af
erlagda tullafgifter för till fartygs byggande och reparation använda
utländska materialier; och
III
6:o. Angående förändrad lydelse af § 9 mom. 5 tulltaxeundeiv
rättelserna, i syfte af utvidgning af rätten till tullrestitution i allmänhet.
Sedan, uppå af komitén gjord underdånig framställning, Eders
Kongl. Maj:t medelst nådigt Bref den 1 Maj 1889, då det icke syntes
lämpligt att under den jemförelsevis korta tid, som återstode före utgången
af gällande tarifftraktater, andra ändringar i tulltaxans bestämmelser
vidtoges än sådana, om hvilka med visshet kunde antagas, att desamma
komme att lemnas oberörda af de med traktaternas upphörande
inträdande förändrade förhållanden, funnit godt förklara, att komitén
egde sålunda anordna sina återstående arbeten, att i första rummet
företoges till behandling uppdraget att afgifva förslag till tulltaxa, innefattande
de bestämmelser, som funnes böra gälla efter utgången af
bestående tarifftraktater, samt att, i den mån under fortgången af detta
arbete förslag kunde afgifvas till bestämmelser af beskaffenhet att icke
behöfva undergå ytterligare ändring i följd af traktaternas upphörande,
komitén egde inkomma med de underdåniga framställningar, som
deraf påkallades;
får komitén, i hvilken undertecknad Almström, enligt nådigt förordnande
den 23 sistlidne Maj, efterträdt Grefve Strömfelt, sedan denne
på begäran erhållit entledigande från ledamotskapet, till slutligt fullgörande
af det nådiga uppdraget härmed i underdånighet öfverlemna ett
af motiv och bilagor åtföljdt förslag till ny tulltaxa, upptagande de
bestämmelser, hvilka komiterade ansett böra fastställas att gälla efter
tarifftraktaternas upphörande.
Vid uppgörande af föreliggande förslag till tulltaxa bar det, enligt
hvad af ofvanstående framgår, ålegat komitén att såsom ledande princip
fasthålla grundsatsen om skydd för det nationela arbetet såsom
XV
ett af tullbeskattningens ändamål. Denna grundsats, förut under en
längre följd af år i vår tullagstiftning allmänneligen tillämpad men
under de sista årtiondena beträffande många af näringslifvets områden
icke alltid nog uppmärksammad, bar, efter föredöme af de flesta
andra länder, numera äfven hos oss börjat åter tilläggas afgörande
betydelse inom lagstiftningen. Ännu är det likväl egentligen endast i
afseende å alstren af jordbruksnäringen, som erforderliga förändringar
i syfte af den ifrågavarande grundsatsens mera genomgripande tillämpning
vidtagits. Då 1888 års Riksdag för sin del beslöt införandet af
jordbrukstullar, skedde detta visserligen med full afsigt att genomföra
en förändring af vår senast fullföljda tullpolitik icke blott försåvidt
jordbruket omedelbart angick utan äfven beträffande öfriga inhemska
näringsgrenar. Derom vittna oförtydbara uttalanden vid berörda och
tidigare riksdagar. Kraftigare kunde knappast solidariteten mellan de
olika näringarne och deras intressen betonas, än då Bevillningsutskottet
vid 1886 års riksdag yttrade:
»I händelse spanmålstullar införas, är det uppenbart, att sådant
måste föranleda väsentliga förändringar äfven i andra delar af tullagstiftningen
i syfte att åt andra näringsgrenar, såväl bergshandteringen
som manufaktur- och fabriksrörelsen, bereda skäligt tullskydd.----
— -— Lika obestridligt som det synes Utskottet vara, att förmånen af
tullskydd bör tillgodokomma ej endast idkarne af jordbruksnäringen
utan äfven idkare af andra näringar, der ej ingångna traktater sådant
förhindra, lika obestridligt synes det vara, att de föreslagna industritullarne
endast i samband med jordbrukstullarne böra komma till
stånd».
Emellertid lade våra med främmande magter ingångna handelstraktater
i väsentliga delar hinder i vägen för ett omedelbart vidtagande
af erforderliga ändringar i afseende å industritullarne. Frågan, i hvad
t
mån tulltaxans bestämmelser tarfvade ändring för att kunna bereda
industrien ett verksamt skydd, blef under sådana omständigheter i första
rummet föremål för komiterades öfvervägande; och komiterade anhålla
V
att härmed få i korthet redogöra för de grundsatser, som i detta hänseende
vid tulltaxeförslagets utarbetande tillämpats.
Komiterade hafva visserligen låtit sig angeläget vara att tillse, det
förslagets bestämmelser måtte så affattas, att tullskyddet komme det
inhemska arbetet på alla näringslifvets områden i mån af behof till
del, men hafva ock, under aktgifvande på näringarnes inbördes samband,
sökt i möjligaste måtto förekomma, att en industri blefve på en
annan industris bekostnad otillbörligen tillgodosedd. Såvidt ske kunnat,
har derför vid bestämmandet af tullskyddet för de särskilda
industrierna iakttagits, att jemväl vederlag bereddes för en eventuel
ökning i omkostnader för sådana för den ifrågavarande industrien
erforderliga råvaror och beredningsämnen, hvilka, såsom produkter af
andra skyddsbehöfvande näringar, ansetts böra med tull beläggas eller
åsättas högre tullafgift än den tilläfventyrs redan gällande; och der
dylikt vederlag icke kunnat beredas, har i allmänhet ifrågastäld tull
eller tullförhöjning för sådana artiklar, försåvidt de i sin berörda egenskap
af råvaror eller beredningsämnen varit af någon afsevärd betydelse,
icke föreslagits eller åtminstone upptagits till betydligt lägre
belopp än hvad eljest bort blifva fallet. Af sådan anledning har t. ex.
ett icke ringa antal artiklar — ej minst produkter af den kemiskttekniska
industrien — hvilka ega betydelse för våra exportnäringar,
föreslagits till fortfarande tullfrihet eller bibehållits vid nu gällande
låga tullsatser. I vissa fall hafva äfven af här anförda hänsyn artiklar,
hvilka enligt nu gällande taxa äro tullafgift underkastade, ansetts böra
upptagas till tullfrihet.
Komiterade hafva vidare ansett sig böra i regel föreslå skyddstullar
endast för alstren af redan inom landet existerande näringsgrenar.
Till komitén inkomna framställningar, hvilka afsett att visa lämpligheten
af skydd för artiklar, som för närvarande alldeles icke eller åtminstone
icke i afsevärd myckenhet inom landet framställas men enligt
vederbörande förslagsställares förmenande skulle, under skydd af tillräckligt
höga tullsatser, kunna med fördel göras till föremål för inhemsk
Yl
tillverkning, kafva derföre i allmänhet icke föranledt någon komiténs
åtgärd; men väl har med tillämpning af ifrågavarande grundsats en
och annan artikel, som nu är tullpligtig, föreslagits till tullfrihet. I
några få fall hafva dock undantag från den uppstälda regeln blifvit
gjorda; och få komiterade rörande skälen dertill hänvisa till den speciela
motivering, som finnes taxeförslaget bifogad.
I detta sammanhang bör ock nämnas, att komiterade, utan att tillmäta
förutsedda svårigheter i afseende å tullbehandlingen större betydelse
än som vederbort, någon gång funnit sig af tulltekniska skäl
hindrade att tillstyrka ifrågasatta ändringar i taxan, för hvilka eljest
goda skäl företetts.
Vidkommande storleken af det skydd, komiterade ansett sig böra
föreslå, kan i största allmänhet sägas, att de särskilda tullsatserna icke
blifvit upptagna till högre belopp än som oundgängligen erfordras för
att på vårt eget lands marknad bereda den inhemske producenten likställighet
med de stora industriidkande ländernas näringsidkare. För
ett rätt bedömande af hvad i detta afseende erfordras erinre man sig
bland annat, att de senare, oftast genom höga tullar skyddade från utländsk
konkurrens inom det egna landet och derjemte icke sällan understödde
genom exportpremier, nedsatta jernvägsfrakter för exportgods
o. s. v., i utlandet söka afsättning för sitt produktionsöfverskott till pris,
ofta icke ens motsvarande tillverkningskostnaden, att de för afyttring
af produktionsöfverskottet naturligen vända sig i första rummet till
länder, som uraktlåtit att mot en ojemn täflan bereda sina under ogynnsammare
produktionsvilkor och för ett inskränktare afsättningsområde
arbetande industriidkare erforderligt skydd, samt att de dervid icke
blott snart nog öfverfylla marknaden i ett land med så jemförelsevis
ringa konsumtionsförmåga som vårt och redan derigenom nedtrycka
prisen så lågt, att fortsatt konkurrens af landets egna näringsidkare
ofta omöjliggöres, utan äfven understundom genom för sådant ändamål
till en tid särskildt afpassade pris söka tvinga desse sistnämnde att alldeles
upphöra med sin tillverkning.
VII
För att kunna bilda sig ett tillförlitligt omdöme om hvilka tullsatser,
som vore för det angifna ändamålet tillfyllestgörande, hafva
komiterade anstalt undersökningar af delvis ganska omfattande beskaffenhet,
hvilka grundats hufvudsakligen på de upplysningar om produktionskostnad
för inhemska och gängse pris å utländska artiklar m. in.,
som kunnat af fabriks- och handtverksidkare samt handlande erhållas,
jemförda med uppgifterna i ett icke obetydligt antal skriftliga framställningar
från fabriks- och handtverksföreningar samt enskilde industriidkare
och andra i frågan intresserade personer, hvilka hörsammat
komiténs genom utsända cirkulär framstälda anmodan att i ämnet sig
yttra.
Vidare hafva komiterade vid behandlingen af vigtigare delar af taxan
begagnat sig af den komitén i nåder medgifna rätt att vid fullgörande
af sitt uppdrag för hörande och meddelande af upplysningar inkalla
fackmän i landets särskilda näringsgrenar och de andra personer, komitén
kunde finna nödigt.
En källa till upplysningar angående den inhemska marknadens
storlek, näringarnes närvarande ställning inom vårt land, hvilka länder
som i särskilda näringsgrenar på vår marknad hufvudsakligen
täfla med den inhemske näringsidkaren o. s. v., har utgjorts af den
officiela statistiken, deraf det vigtigaste rörande rikets produktion och
utbyte med utlandet i dess helhet af olika varuslag under åren 1861
—1888 sammanstälts i särskilda tabeller, hvilka bifogas detta underdåniga
betänkande. De på åtskilliga ställen i den speciela motiveringen
förekommande uppgifter angående in- och utförseln under år 1889,
för hvilket år den officiela statistiken ännu icke är fullständigt ut
O
arbetad,
grunda sig på upplysningar, som af Generaltullstyrelsen meddelats.
Slutligen hafva komiterade icke lemnat utan beaktande vare sig
de anvisningar, som kunnat hemtas af vår egen tullagstiftning under
den tid, densamma ännu icke bundits af fördrag mod främmande magter,
eller den ledning, som eu jemförelse med främmande länders tull
-
VIII
tariffer erbjuder. För lättare öfverskådlighet af detta material hafva
komiterade låtit upprätta och i särskilda, bland bilagorna intagna tabeller
sammanfatta jemförande öfversigter af dels de af komiterade
föreslagna tullsatser samt de år 1890 gällande och de i 1864 års taxa
upptagna och sålunda närmast före traktaternas afsilande faststälda,
dessa senare omsatta i nu gällande mått-, vigt- och myntsystem, dels,
beträffande vissa vigtigare varuslag, de vid ingången af hvarje årtionde
under perioden 1830—1890 gällande tullsatser, likaledes enligt den
numera antagna qvantitets- och myntberäkning, dels ock slutligen de
vigtigare europeiska ländernas och Nordamerikas Förenta staters tulltariffer,
i hvad de angå mera betydande varugrupper. Hvad särskildt
sistnämnda öfversigt vidkommer, hade det visserligen varit önskvärdt
att kunna göra densamma ännu fullständigare än den här föreligger;
men med afseende derå må erinras, att de särskilda ländernas tulltariffer
förete sinsemellan så betydande afvikelser i fråga om uppställning och
indelning af hvarandra motsvarande varugrupper, att beträffande många
artiklar en jemförelse omöjliggöres eller åtminstone, i saknad af närmare
kännedom om de grundsatser, som i de särskilda länderna vid tulltariffernas
tillämpning göras gällande, erbjuder mycket stora svårigheter.
I afseende å skyddstullarne bör till sist anmärkas, att visserligen
en och annan jemkning i de från och med år 1888 beslutade tullsatser
vidtagits, der erfarenheten redan gifvit otvetydigt vid handen
lämpligheten af en sådan åtgärd eller densamma betingats af sambandet
mellan ifrågavarande tullsatser och andra, om livilkas förändring
komitén hemstält, men att i allmänhet några mera väsentliga
ändringar i de delar af taxan, som under de sista åren varit föremål
för Riksdagens behandling, och deri Riksdagens beslut kunnat oberoende
af våra med främmande magter ingångna traktater fattas och genomföras,
ansetts icke böra företagas. Hvarje lagstadgande af någon betydenhet
erfordrar nemligen, för att kunna till sina verkningar tillförlitligen
bedömas, en icke alltför knapp tids tillämpning; och detta
IX
gäller icke minst i fråga om mera genomgripande ändringar i de bestämmelser,
som omedelbart beröra näringslifvet, hvilket icke kan med
ens omgestaltas i de af sådana förändrade bestämmelser betingade nya
former.
Vid sidan af de tullsatser, hvilkas belopp föreslagits hufvudsakligen
med hänsyn till behofvet af skydd för det inhemska näringslifvet,
innehåller naturligtvis föreliggande taxeförslag likasom hvarje tulltariff
ett stort antal tullsatser, med afseende å hvilka skyddssynpunkten
antingen icke alls eller åtminstone icke i öfvervägande grad gjort
sig gällande. Äfven dessa förete olikhet med motsvarande tullsatser
i den nu gällande taxan. Öfverhufvud taget torde de tullförhöjningar,
som å detta område föreslagits, vara de på grund af sin storlek mest
i ögonen fallande. Största delen af de tullsatser, hvarom nu är fråga,
hafva endast genom eller till följd af handelstraktaterna nedbragts till
de låga belopp, hvarmed de äro i nu gällande taxa upptagna; men då
komitén haft att fatta sina beslut under förutsättning af frihet från alla
tulltariffen bindande fördrag med främmande magter, har vid uppgörande
af förslag till ifrågavarande tullsatser hänsyn tagits hufvudsakligast till
varornas art och beskaffenhet samt i främsta rummet gjorts afseende
derå, huruvida desamma i mer eller mindre mån varit att som öfverflödsartiklar
anse. Man må nu hysa hvilken åsigt som helst derom,
huruvida i tullbeskattningens uppgift ingår att bidraga till hämmande
af lyx och öfverflöd eller om några åtgärder för sådant ändamål icke
böra af staten vidtagas; allmänt torde dock erkännas, att varor af sistberörda
beskaffenhet framför andra äro egnade att åsättas hög införselafgift.
För varuslag, som lätteligen kunna göras till föremål för oloflig
införsel, hafva likväl tullsatserna i allmänhet föreslagits vida lägre
än desamma bort sättas, ifall hänsyn tagits endast till värdet eller egenskapen
af öfverflödsvaror.
Tullkomiténs betänkande. I.
2*
X
Med afseende å de tullar, hvilka ur statsfinansiel synpunkt åsätta
vissa varuslag, som äro föremål för en mera allmän förbrukning,
de s. k. finanstullarne, eger ett något olika förhållande rum. Då
deras belopp bör bestämmas uteslutande med hänsyn till statsverkets
behof af inkomster, och då måttliga nya eller förhöjda tullar å varor, som
inom landet produceras, äfven om de åstadkomma en viss minskning i
importen, likväl, åtminstone till en början, verka ökning i tullintraderna,
kan, i samma mån som skyddssystemet vinner en mera omfattande
tillämpning i ett lands tullagstiftning, i allmänhet vidtagas någon nedsättning
af finanstullarne. Så har äfven hos oss skett. Vid 1888 års
riksdag blef, med anledning af åsättandet af tull å vissa slag af lifsförnödenheter,
tullen å lysoljor borttagen samt tullsatserna för kaffe,
kafiesurrogat och té betydligt nedsatta. Deremot ansågs nödig försigtighet
med afseende å verkningarne af de nya tullarne samt statsverkets
inkomstbehof icke medgifva att redan då tillmötesgå uttalade
önskningar rörande nedsättning af sockertullen. De betänkligheter,
som då mötte mot eu dylik åtgärd, kunna, under förutsättning af hufvudsakligt
bifall till de af komiterade föreslagna tullförhöjningar, anses
väsentligen undanröjda. Af bifogade tabell, utvisande de förändringar
i tullinkomst, som kunde förutsättas komma att härflyta af komiterades
förslag till tulltaxa, inhemtas, att, med antagande af en fortfarande lika
stor import af de artiklar, för hvilka nu nya eller förhöjda tullsatser
föreslagits, som den, hvilken egde rum år 1889, tullbeskattningen af
dessa artiklar skulle tillföra statskassan en ökad inkomst af 5,643,769
kronor. Nu är det visserligen sannolikt, att en så betydande stegring
af tullinkomsten i verkligheten icke skulle kunna motses, enär sistberörda
förändringar i tullsatserna måste antagas komma att minska importen,
hvilket ju äfven, åtminstone i fråga om sådana varuslag, som
inom landet framställas, ingår i syftemålet med dessa ändringar. Denna
minskning undandrager sig emellertid hvarje tillförlitlig beräkning, och
till följd deraf är det icke heller möjligt att med någon större grad
af sannolikhet på förhand i siffror bestämma det fiskaliska resultatet
XI
af ifrågavarande ändringar. Så mycket är dock visst, att de nya
eller höjda tullsatserna skulle komma att föranleda eu icke obetydlig
ökning af tullinkomsten, som å andra sidan, på sätt åberopade tabell
jemväl gifver vid handen, icke komme att i mera afsevärd mån minskas
genom de föreslagna tullnedsättningarne. Vid sådant förhållande
har komitén funnit sig kunna och böra, i enlighet med hvad taxeförslaget
och de speciela motiven dertill närmare innehålla, föreslå en
nedsättning i tullsatserna för socker äfvensom och i sammanhang dermed
för den närbeslägtade artikeln sirup.
Angående taxeförslagets formela beskaffenhet må i första rummet
anmärkas, att komiterade bibehållit den nuvarande alfabetiska uppställningen.
För en systematisk uppställning, d. v. s. rubrikernas sammanförande
på grund af inbördes samband i afseende å de särskilda varuslagens
ursprung, beskaffenhet, ändamål o. d., tala visserligen åtskilliga
beaktansvärda omständigheter, icke minst den större garanti en sålunda
uppstäld taxa erbjuder mot de inkonseqvenser, hvilka vid partiela förändringar
lätteligen insmyga sig i en alfabetiskt ordnad tariff. Också har i
utlandet den systematiska uppställningen ganska allmänt tillämpats om än
i olika former. Det bör likväl å andra sidan icke förbises, att den systematiska
uppställningen vållar icke obetydliga svårigheter vid taxans begagnande.
Det är nemligen icke möjligt att uppdraga så bestämda gränser
mellan de olika hufvudgrupperna, att af deras benämning erhålles någon
tillförlitlig vägledning rörande deras omfång; och dessutom finnes alltid
ett icke ringa antal artiklar, som ej kunna enligt ofvanberörda grunder
under någon naturlig grupp inordnas. En systematiskt ordnad tariff
kan derför icke utan vidare af den stora allmänheten begagnas. Till
ledning för den, som icke är med taxans innehåll fullt förtrogen, erfordras
att ega tillgång till ett i alfabetisk följd ordnadt register öfver
XII
de i taxan specificerade artiklar med hänvisning till vederbörande taxegrupper.
En dylik förteckning af officiel beskaffenhet plägar äfven
åtfölja de systematiska tarifferna. Men uppenbart är, att anlitandet
af ett sådant hjelpmedel vid taxans begagnande medför omgång
och besvär. Hufvudsakligen på grund af de praktiska olägenheter,
som förty skulle af en sådan åtgärd föranledas, hafva komiterade
funnit en mera genomgripande förändring af taxans nuvarande form
olämplig. Deremot hafva vissa varuslag, som enligt allmänt språkbruk
sammanfattas under kollektiva benämningar, blifvit, i den mån sådant
icke redan i nu gällande taxa skett, sammanförda såsom underafdeldelningar
under gemensamma hufvudgrupper. Exempel härpå återfinnas
i grupperna »Metaller» och »Lervaror».
Hvad grunden för tullafgiftens beräkning vidkommer, dela komiterade
den åsigt, hvilken, ehuru erkännande värdetullarnes principiela
företräde framför tullar, efter qvantitet bestämda, eller, som de vanligen
kallas, »vigttullar», likväl, på grund af de olägenheter, som, till
följd af svårigheten att anordna en mot missbruk betryggande kontroll,
åtfölja förtullning ad valorem, i tillämpningen gifver vigttullarne
företräde. Komiterade hafva derföre äfven vid taxeförslagets utarbetande
gjort gällande den sedan lång tid tillbaka i vår tullagstiftning
omfattade grundsats, att tullsatserna skola i regeln bestämmas efter
vigt eller, i vissa fall, efter annan qvantitetsbeteckning (mått, stycketal)
och värdetullar föreskrifvas endast för sådana varor, med afseende
å hvilka förtullning efter qvantitet skulle möta alltför stora svårigheter
eller eljest vara olämplig, såsom då varan till följd af sin storlek
eller tyngd icke kan lätteligen vägas (ex. lokomotiv och i allmänhet
större maskiner) eller i vissa fall, då det å varan nedlagda arbetet
representerar ett ojemförligt större värde än deri ingående materialier
(ex. smärre och dyrbarare maskiner) o. s. v.
Förnämsta korrektivet mot det vigttullsystemet åtföljande missförhållande,
att tullbeskattningen drabbar den billigare varan proportionsvis
vida hårdare än den dyrbarare, ligger i en så utsträckt klassifikation
XIII
som möjligt af de tullpligtiga varorna; och af detta korrektiv hafva
komiterade äfven sökt att göra bruk men hafva deri icke sällan hindrats
af tulltekniska svårigheter. Att gå ens närmelsevis så långt i
specifikation, som i åtskilliga främmande länders tariffer eger rum, låter
sig icke göra med mindre än att jemväl, efter dessa länders föredöme,
rättigheten att införa sådana artiklar, hvilka i taxan gjorts till föremål för
en mera utförlig specifikation, skulle, till vinnande af nödig garanti
mot origtig tullbehandling, inskränkas till vissa af de större stapelstäderna,
der den större erfarenhet och sakkännedom, som erfordras
för tillämpning af dylika bestämmelser, kunde hos tullförvaltningen
påräknas; och en sådan inskränkning lärer väl af mångahanda skäl
hvarken böra eller kunna ifrågasättas.
Ett ytterligare medel att i någon mån utjemna förberörda, förtullning
efter vigt vidlådande olägenhet ligger i tullsatsernas bestämmande
efter brutto vigt; ty, såsom naturligt är, kräfva de finare och
ömtåligare varuslagen till skydd under transporten ett vida omsorgsfullare
emballerande än de simplare, mindre ömtåliga. Äfven af detta
medel har komitén i många fall begagnat sig för åstadkommande af
en jemnare och rättvisare tullbeskattning af olika varor, sammanförda
under en och samma rubrik. För beredande af likformighet mellan
vissa hvarandra närstående artiklar samt för åstadkommande af enkelhet
och lätthet vid taxans tillämpning hafva jemväl i ett och annat
fall bruttoförtullning samt här och hvar i taxan andra ändringar och
jemkningar af formel beskaffenhet föreslagits. Slutligen har ett icke
obetydligt antal i nu gällande taxa specificerade varor af olika anledningar,
oftast på grund af deras ringa betydelse och den oansenliga
införsel, för hvilken de under senare tider varit föremål, blifvit ur
taxeförslaget uteslutna; likasom å andra sidan åtskilliga nya rubriker
uppförts, i många fall endast för att till följd af varans specificerande
den officiela statistiken måtte komma att meddela uppgift om införselns
storlek.
XIV
Efter att sålunda hafva i allmänhet redogjort för de grundsatser,
som vid fullgörande af ifrågavarande nådiga uppdrag varit för komiterade
bestämmande, få komiterade till närmare utveckling af grunderna
för de ändringar i nu gällande tulltaxa, som innefattas i hosföljande
taxeförslag, hänvisa till den speciela motivering, som finnes förslaget
bilagd.
Undertecknade Styffe och Eklund, Indika icke i allo kunnat biträda
den af komiténs pluralitet omfattade mening, få med afseende härå
underdånigst åberopa innehållet i bifogade reservationer.
underdånigst
ER. GUST. BOSTRÖM.
ROB. ALMSTRÖM.
EDW. SEDERHOLM.
A. P. DANIELSON.
KNUT STYFFE.
AXEL EKLUND.
AXEL SWARTLING.
Alexis Hammarström.
Stockholm den 24 Februari 1891.
XV
Reservation.
Då jag inom Komitén icke kunnat biträda hvad denna föreslagit
rörande tullbehandlingen af apoteksvaror, som i tulltaxan ej äro specificerade,
målarefärger, som äro beredda med fernissa, tack- och harlastjern,
jernskrot, vissa slag af jern-gjutgods, jernväg sskenor, med dertill
hörande skärjern m. m. samt socker, anhåller jag få derom framlägga
egna förslag, jämte de skäl, som för desamma hufvudsakligen ligga
till grund.
Apoteksvaror, i tulltaxan ej specificerade.
Den nuvarande rubriken för apoteksvaror, som i tulltaxan ej äro
specificerade, synes mig ej blott otydlig, utan äfven i öfrigt otillfredsställande.
Den lemnar icke någon antydan om hvad med apoteksvaror
menas, och tvister uppstå derföre ej sällan vid förtullning af hithörande
varuslag, i synnerhet sådana, som på kemisk väg framställas, och af
hvilka många hafva både medicinsk och teknisk användning. Hvarje
på kemisk-teknisk väg framstäldt ämne är naturligtvis ett kemiskttekniskt
preparat, och dylika preparater hafva, såsom bekant, i tulltaxan
sin egen rubrik, samt förtullas nu med 5 procent af värdet; men,
vid förtullning lärer den praxis gjort sig gällande, att alla kemiskt-tekniska
preparater, som uteslutande eller hufvudsakligen hafva medicinsk användning,
hänföras till apoteksvaror och alltså få af apotekare tullfritt
införas. Man kan dock ej med skäl fordra, att tulltjenstemännen skola
känna alla de ändamål, hvartill inkommande kemiskt-tekniska preparater
kunna användas, helst antalet af sådana preparater är mycket stort och
oupphörligen ökas, och äfven om de kände detta, kunde villrådighet
ofta uppstå, huruvida en viss användning är medicinsk eller icke. Detta
är t. ex. fallet med användningen af åtskilliga antiseptiska och »kosmetiska»
medel, vissa näringsämnen m. fl. Ytterst svårt är dessutom ofta
att afgöra, om en användning är mera hufvudsaklig än en annan. Bland
de många kemiskt-tekniska preparater, som vid tullbehandling nu hänföras
till »apoteksvaror, alla i taxan ej specificerade», finnas några med
XYI
rätt stor teknisk användning, t, ex. jodkalium, som användes till utfällning
af silfver vid tillgodogörandet af silfverhaltiga kopparmalmer;
men öfver 30 andra i medicinaltaxa!! upptagna artiklar hänföras till
kemisk-tekniska preparater och beläggas alltså med en tull af 5 procent
af värdet. Åtskilliga i medicinaltaxa!! upptagna artiklar lära dessutom
förtullas enligt tulltaxans sista rubrik, eller med 15 procent af värdet.
Under sådana förhållanden kan tullbehandlingen af kemiskt-tekniska
preparater på olika tullplatser lätt blifva olika, i synnerhet när alldeles
nya dylika införas, livilket numera ej sällan förekommer. Frågan till
hvilken tulltaxerubrik dylika ämnen skola hänföras, är emellertid af stor
vigt jemväl derföre, att de, om de hänföras till rubriken »Apoteksvaror»,
såsom tulltaxan nu tolkas, i regeln icke få till riket införas af andra
än apotekare, och det lider intet tvifvel, att icke denna tolkning äfven
öfverensstänmier med lagstiftames afsigt, ehuru taxans nuvarande redaktion
icke alldeles utesluter den tolkning, att i tulltaxan ej specificerade
apoteksvaror jemväl af andra, emot erläggande af tull, skulle
kunna få införas.
För att i ifrågavarande hänseende vinna erforderlig reda, synes
mig för närvarande lämpligast, att till apoteksvaror, som i tulltaxan ej
äro specificerade och anses fortfarande böra vara till införsel tullfria
men icke få af hvem som helst importeras, ej hänföra andra artiklar
än sådana, som endast å apotek inom riket få till salu hållas, alldeles
såsom i norska tulltaxan nu är föreskrifvet. Hvilka dessa artiklar äro,
måste i alla händelser närmare bestämmas, och upprättandet af en fullständig
förteckning öfver desamma bör icke för Medicinalstyrelsen vara
förenadt med synnerlig svårighet. I Tyskland, hvarest apoteksrörelsen
icke heller är fri, har förlidet år utkommit en förordning, innehållande
fullständig förteckning öfver alla de varor, som der endast på apotek
få säljas. (Se Marshäftet för år 1890 af Deutsches Handelsarchiv.)
Utom dem, som under vissa vilkor nu kunna erhålla tillstånd att
från utlandet införa i tulltaxan ej specificerade apoteksvaror, utan att
anlita apotekare såsom mellanhand, anser jag en dylik förmån, efter
Medicinalstyrelsens bepröfvande, jemväl böra medgifvas åt sådana allmänna
och enskilda sjukvårdsanstalter, som i större omfattning betjena
allmänheten, naturligtvis under förutsättning, att de endast till egna
patienter afyttra desamma.
I öfverensstämmelse med ofvan uttalade åsigter torde jag få hemställa,
att rubriken apoteksvaror erhåller följande förändrade lydelse:
Apoteksvaror, ej specificerade, som endast på apotek
få till salu hållas .................................................. fria.
Anm. Dylika varor må dock icke till riket införas af
andra än: apotekare; sjukvårdsanstalter, som
XVII
till sådan införsel af Medicinalstyrelsen erhållit
tillstånd; näringsidkare, som Kommerskollegium
pröfvar vara i behof af desamma för sina tillverkningars
åstadkommande; samt vetenskapsidkare,
till begagnande för vetenskapliga ändamål,
då Medicinalstyrelsen, Vetenskapsakademien
eller vederbörande Universitetsfakultet sådant
tillstyrkt.
Målarefärger, beredda med fernissa.
Målarefärger, som äro beredda med icke sprithaltig fernissa, tullbehandlas
nu såsom dylik fernissa, och någon förändring derutinnan
har icke af Komitén föreslagits. Enär emellertid bland de färger, som
användas till målarefärger, endast blyhvitt, zinkhvitt och kimrök blifvit
föreslagna att beläggas med tull, och denna ej högre än 5 öre per
kilogram, men alla öfriga skulle blifva tullfria, samt med icke sprithaltig
fernissa tillredda målarefärger kunna innehålla ända till 70 procent
färgämnen, anser jag billigt, att sådana färger få införas emot
samma tull som de, hvilka äro tillredda med icke kokad olja, eller 15
öre per kilogram, och jag anser detta jemväl i tulltekniskt hänseende
vara lämpligast, enär det ofta, äfven genom kemisk undersökning, är
ytterst svårt att afgöra, om en tillredd färg innehåller någon kokad fet
olja, eller annan fernissa.
Emot Komiténs förslag, att såsom målarefärger, beredda med olja,
skola tullbehandlas jemväl alla s. k. bottenfärger, till bestrykning af
fartygs bottnar, har jag, så vidt det rörer jern/artyg, redan förut reserverat
mig, när Komitén den 1 Mars 1889 först afgaf ett förslag om tullbehandling
af »bottenfärger» till jernfartyg, och jag fästade då jemväl uppmärksamheten
dels derpå, att till bestrykning af fartygs bottnar någongång
begagnas färgblandningar, som icke innehålla något med tull belagdt
ämne, och i likhet med andra, ej specificerade, oberedda eller beredda
färger, fortfarande böra blifva tullfria, dels på det olämpliga uti att
göra en våras tullbehandling beroende af det ändamål, hvartill den
skall användas, helst det i allmänhet är omöjligt för tulltjenstemännen
att kontrollera detta. Tullbehandlingen bör enligt min åsigt endast
grundas på varans art och beskaffenhet, och en färgblandning, som kan
användas till bestrykning af fartygs bottnar, kan också i allmänhet
med fördel användas till bestrykning af många andra föremål, som äro
ständigt utsatta för vatten eller omvexlande utsatta för vatten och luft,
såsom vattenhjul, vattenreservoarer, broar, vissa maskiner m. m., och
då maskiner och redskap nu i allmänhet äro tullfria, hvilket deremot
Tullkomiténs betänkande. i.
3.
XVIII
icke är förhållandet med fartyg, böra val färger, som till de förra erfordras,
åtnjuta minst lika stor tull-lindring, som de, livilka begagnas
till bestrykning af de sednare.
Det naturligaste är väl, att alla målarefärger, som äro beredda med
fernissa, förtullas lika, utan afseende å ändamålet, hvartill de möjligen
kunna vara afsedda att användas, likasom förhållandet nu är med målarefärger,
som äro beredda med olja.
Färgblandningar till bestrykning af fartygs bottnar inkomma för
öfrigt i allmänhet icke under namn af »bottenfärger», utan under
diverse utländska namn, såsom »Antifowling», »Anticorrosive», m. fl.,
och då 2 eller 3 färgblandningar för nämnda ändamål skola begagnas,
den ena efter den andra, uppgifves, att till sista strykningen någongång
användes en antiseptisk fernissa, som icke är försatt med någon
färg. En sådan med färg icke försatt fernissa bör enligt min åsigt
ovilkorligen förtullas såsom fernissa; men om densamma, såsom sannolikt
sker, inkommer under namn af »Antifowling» eller annat främmande
namn, hvarmed bottenfärger till fartyg pläga betecknas, skall,
vid tillämpning af Komiténs förslag, stor villrådighet om varans tullbehandling
säkerligen uppstå.
Jag anser mig derföre böra föreslå följande redaktion af rubriken
»målarefärger, beredda med olja», jemte dertill hörande, under liufvudrubriken
»Färger och Färgningsämnem upptagna Amu.
Färger och Färgningsämnen:
målarefärger beredda med olja eller icke spritlialtig
fernissa............................................................ 1 kg. 15 öre.
Anm. Målarefärger, beredda med sprithaltig fernissa,
må, när de inkomma på kärl, innehållande
mer än 20 kilogram, före tullbehandlingen denatureras,
på sätt derom är stadgadt, och derefter förtullas
såsom målarefärger, beredda med olja eller icke sprithaltig
fernissa. Sker ej denaturering, förtullas de såsom
spritfernissa.
Tack- och barlastjern, jernskrot, alla slag, samt vissa slag af jerngjutgods.
På sätt komiterade omförmält, är det tackjern, som hit importeras,
uteslutande gjuttackjern, och af allt det tackjern, som här i
XIX
landet användes till framställning af gjutgods, är blott en mindre del
svenskt, livilket ensamt, eller i blandning med engelskt, företrädesvis
användes till maskindelar och andra föremål, hvartill ett starkt material
erfordras. Det engelska tackjern, som hit införes, är, hufvudsakligen
till följd af sin stora kiselhalt, visserligen svagare än det kiselfattigaro
och äfven i öfrigt renare svenska, men det är i allmänhet icke blott mera
lättflytande, utan ock mycket lättare att efter gjutningen bearbeta, samt
har vida mindre benägenhet att vid gjutningen blifva sprödt, och skulle
derföre till de flesta gjuteribehof föredragas framför vanligt svenskt
gjuttackjern, äfven om prisen å båda vore lika. Af så kiselrikt gjuttackjern
som det engelska finnes mig veterlig! icke för närvarande i
Sverige någon regelbunden tillverkning, och för att utan alltför stor
kolåtgång kunna framställa ett sådant, erfordras en mycket hög temperatur
hos blästern vid masugnsprocessen, till åstadkommande hvaraf
åter behöfvas högst kostsamma varmapparater. Blott 2 svenska jernverk
äro nu försedda med dylika apparater, och vid så små tillverkningsbelopp,
som våra aldra flesta verk ega, kan det alldeles icke löna
sig att, ensamt för tillverkning af gjuttackjern, göra så dyrbara anläggningar.
En tillverkning af gjuttackjern med så hög kiselhalt, som
det engelska har, skulle alltså för närvarande här endast kunna ifrågakomma
vid de nämnda 2:ne jern verken; men då träkol är ett vida
dyrare bränsle än kåks i stenkolsförande länder, måste tillverkningskostnaden
för sådant gjuttackjern, ensamt af denna anledning, här
alltid komma att blifva mycket högre än i England. Erfarenheten
visar ock, att sådant engelskt gjuttackjern, som i Sverige mest användes
(Clevcland N:ris 1 och 3), i Stockholm oftast ställer sig mer än 1 krona
billigare per 100 kilogram än svenskt gjuttackjern. Innevarande vinter
hafva härstädes prisen per 100 kilogram vant: å Svenskt gjuttackjern
omkring 7,25 kronor, å Clevelandtackjern N:o 1, 4,75 kronor, och å
Clevelandtackjern N:o 3, 4,50 kronor, hvadan prisskilnaden per 100
kilogram emellan svenskt gjuttackjern och de nämnda engelska tackjernssorterne
uppgått till ej mindre än 2,50 å 2,75 kronor. Äfven med
den föreslagna tullen af 1 krona per 100 kilogram skulle alltså svenska
tillverkare af gjuttackjern i allmänhet icke kunna ens i Stockholm i
pris täfla med det engelska, samt ännu mindre i rikets södra och
vestra orter, dit det mesta engelska tackjernet införes, och dit frakten
från våra bergslager är betydligt högre.
Att använda ett så rent och dyrbart bränsle som träkol för tillverkning
af gjuttackjern är för öfrigt ett slöseri, och det är för oss
vida fördelaktigare att spara våra mycket begränsade tillgångar å träkol
till sådana fabrikater, som fordra ett rent bränsle och bättre betalas
på verldsmarknaden. Af alla jernfabrikater är oförädladt tackjern naturligtvis
det billigaste, och med den träkolsmängd, som erfordras till
XX
sådant, i fall det skall tillverkas uteslutande med träkol, kunna framställas
andra mera förädlade jernvaror af flera gånger högre saluvärde,
helst om annat inhemskt eller utländskt bränsle begagnas till de processer,
der ett mindre rent bränsle utan olägenhet kan användas.
Huruvida åter det vid en införseltull å tackjern skulle löna sig att
här anlägga kåksmasugnar, för att tillverka gjuttackjern m. in., beror
väsendtligen ej blott af denna tulls storlek, utan äfven af de tullsatser,
hvarmed vissa andra jerneffekter, som vid de nya verken skulle kunna
framställas, komma att beläggas, samt huruvida dessa tullsatser en
längre tid få fortfara, hvilket väl svårligen lärer kunna anläggarne
garanteras. En enda kåksmasugn af nyare konstruktion kan nemligen
tillverka mycket mer gjuttackjern än Sverige nu importerar, hvarföre
en sådan anläggning ej gerna kan grundas uteslutande på tillverkning
af dylikt tackjern. Om emellertid en eller flera kåksmasugnar skulle
komma att anläggas t. ex. vid Oxelösund, hvarifrån ett engelskt bolag,
såsom bekant, några år exporterat temligen stora qvantiteter rik och
billig jernmalm, finge de förutvarande svenska tillverkarne af gjuttackjern
naturligtvis en ny konkurrent, som kanske ensam toge fördelen af
tackjernstullen, och denne konkurrent kunde möjligen blifva ett utländskt
bolag.
En tackjernstull skulle derföre icke kunna gagna den nuvarande
svenska jernhandteringens idkare; men den kommc säkerligen att medföra
en tullen ungefär motsvarande prisstegring å sådant gjuttackjern,
som nu hit införes, och derigenom äfven en märkbar prisstegring åtminstone
å allt gröfre gjutgods, samt vore följaktligen till skada icke
blott för våra gjuterier och mekaniska verkstäder, utan äfven för alla
andra, som använda gröfre gjutgods.
Af Sveriges hela tackjernstillverkning, som under åren 1884—88
i medeltal uppgick till omkring 450,000 tonn årligen, torde föga mer
än 2 procent användas till gjutgods, och Sveriges import af tackjern
under samma år har icke uppgått till mer än omkring 5 procent af
vår tackjernstillverkning. Den nya afsättning för vårt tackjern, som
man nu afser att vinna genom en hög tackjernstull, kan således, äfven
om det skulle lyckas att här utestänga allt utländskt tackjern, hvilket
alldeles icke är antagligt, icke blifva annat än jemförelsevis obetydlig.
Någon prisförhöjning å smidestackjern kan en tackjernstull icke
medföra, enär det utländska tackjernet icke med fördel kan af oss såsom
smidestackjern användas, och vi exportera ungefär dubbelt så
mycket smidestackjern, som vi importera gjuttackjern. En höjning af
priset å smidestackjern skulle desutom vara mycket ofördelaktig för
alla jernbruk, som köpa sådant, och kan icke för vår jernhandtering
vara önskvärd i annan händelse än att priset å allt svenskt jern å
verldsmarknaden samtidigt stegras.
XXI
På grund af det nu införda kan jag derföre ej annat än tillstyrka,
att icke blott tack- och barlastjern, utan äfven
jernskrot, alla slag, fortfarande måtte få tullfritt till
riket införas samt att, i följd deraf, tullsatserna från
de af komitén föreslagna belopp minskas: å gjutna
rör och rördelar af 15 centimeters inre diameter och
derunder (Rubrik N:o 382) till 50 öre per 100 kilogram;
och å gjutna balkar, eldstadsroster, hällar, lod
och vigter (Rubrik N:o 395) till 1 öre per kilogram.
Jernvägsskenor, mer eller mindre bearbetade, samt skarfjern, bottenplåtar
och syllar dertill, äfvensom flyttbara jernvägar.
När jernvägsskenor eller »räler)), på sätt fordom skedde, uteslutande
tillverkades af puddladt jern, som i allmänhet var mycket otätt och
slaggrikt, hade man all anledning antaga, att sådana af svenskt puddeljern
skulle vara betydligt mera uthålliga än de hit importerade utländska,
och derföre kunde då med något skäl ifrågasättas, huruvida icke svenska
skenor, oaktadt deras högre inköpspris, borde föredragas framför de utländska;
men förhållandena äro nu väsentligen förändrade, enär numera,
så väl för byggnaden af nya jernvägar som för underhållet af äldre, nästan
endast användas skenor af götmetall, om hvilka man icke är berättigad antaga,
att de i någon afsevärd mån äro mera varaktiga, när de äro tillverkade
af svenskt material. Enär vidare storleken af vår jerntillverkning icke,
i likhet med den i andra länder, hvilka ega ofantliga tillgångar å för
jernhandteringen användbara stenkol, kan efter behag ökas, utan är
inskränkt genom tillgången å träkol, synes mig i allmänhet lämpligare,
att vi förädla vårt träkoljern till andra alster, som bättre betalas på
verldsmarknaden än jernvägsskenor, samt i stället köpa sådana utifrån.
Huru låga prisen å svenskt jern de sednare åren än varit, torde do
dock, äfven för ordinära sorter stångjern, per 100 kilogram sällan
hafva understigit 12 kronor f. o. b. i svensk hamn, och för närvarande
äro de omkring 14 kronor, hvaremot priset per 100 kilogram stålräler
för några år sedan i England ej var mer än 7 kronor och för
närvarande der är omkring 9 kronor.
I fall svenska staten af politiska skäl anser sig böra uppmuntra
en inhemsk rälstillverkning, så kan ju detta händanefter som hittills
ske derigenom, att staten tager sitt behof af räler från det enda svenska
jernverk, som nu har en tidsenlig rälstillverkning, samt derför
betalar ett högre pris än det, hvartill utländska räler här samtidigt
kunna erhållas; mcu genom den föreslagna rälstullen, skulle de eu
-
XXII
skilda jernvägarne tvingas att för sina räler betala ett öfverpris af
20 procent eller deröfver, hvilket de säkerligen skulle söka taga igen
af sina trafikanter.
Rälstillverkning kan dessutom aldrig hos oss blifva någon industri
för export, eller med fördel komma att drifvas vid många verk, och
den skulle, äfven med den skyddstull, som nu föreslagits, sannolikt
endast kunna blifva verkligt lönande för ett verk. Det ofvannämnda
svenska verk, som tillverkar räler åt staten, kan också, enligt hvad
för Tullkomitén af kompetent person uppgifvits, redan med sin nuvarande
materiel, årligen tillverka omkring 33,000 tona räler, eller
ungefär Sveriges hela nuvarande årsbehof deraf. Som flertalet af våra
jernverk äro egare af eller delegare i enskilda jernvägar, eller i stor
omfattning trafikera sådana, kan en rälstull för vår jernhandtering i
sin helhet lika litet vara önskvärd, som för våra andra industrigrenar,
livilka alla hafva fördel af att jernvägar kunna för godt pris byggas
och underhållas.
Då årliga behofvet af räler till anläggning och underhåll af enskilda
jernvägar i Sverige under åren 1885—89 i medeltal varit omkring
26,000 tonn, torde man kunna antaga, att årliga utgifterna för
samma ändamål skulle genom den nu föreslagna rälstullen, åtminstone
under den närmaste framtiden, komma att ökas med omkring 500,000
kronor. I jemförelse med jernvägarnes hela anläggnings- och underhållskostnad,
blefve den förhöjning deraf, som rälstullen skulle förorsaka,
visserligen obetydlig; men för jernvägar, som icke ens kunna
betala räntorna å sina skulder och ännu mindre lemna sina egare någon
utdelning, och sådana finnas i vårt land ty värr många, är hvarje förhöjning
af byggnads- eller underhållskostnaden afsevärd. Förbises bör
dessutom icke, att många af våra enskilda jernvägar ännu äro försedda
med puddeljernsskenor, livilka under de närmaste åren antagligen komma
att i rätt stor omfattning utbytas emot stålskenor, och att i sådant fall
rälstullen tvifvelsutan för dessa jern vägars egare komme att kännas
rätt tung.
Om genom en hög rälstull skulle framkallas nya stora jernverk,
hvilka såsom bränsle uteslutande begagnade stenkol och kåks, skulle
fördelen deraf för vår jernhandtering enligt min åsigt vara mycket
tvifvelaktig. Sådana verk skulle säkerligen icke kunna inskränka sig
till tillverkning af räler, utan ock framställa åtskilliga andra jerneffekter,
samt både inom och utom landet uppträda såsom konkurrenter med
våra förutvarande verk, och, genom försäljningen af sina produkter i
utlandet, kunna i hög grad skada afsättningen derstädes af annat, medelst
träkol tillverkadt, svenskt jern.
Enär bottenplåtar och skarfjern ofta beställas vid samma verk som
de räler, till hvilka de höra, på det man må hafva större trygghet, att
XXIII
de alla passa till hvarandra, synas dessa artiklar böra tullbehandlas på
samma sätt som räler, hvilket jemväl komiterade föreslagit.
Hvad åter angår flyttbara jern vägar samt jernsyllar, h vilka sednare
hos oss nästan uteslutande användas till spårvägar i städerna,
så finnes för närvarande föga anledning antaga, att sådana skulle komma
att bos oss i någon större skala tillverkas, och för öfrigt gäller om
dem till väsendtlig del, hvad ofvan blifvit yttradt om räler.
Hufvudsakligen på grund af hvad nu blifvit anfördt, får jag hemställa,
att jernvägsskenor, mer eller mindre bearbetade,
samt skärjern, bottenplåtar och syllar dertill, äfvensom
flyttbara jernvägar, må blifva tullfria.
Socker.
Vår tulltaxa har sedan lång tid tillbaka delat socker i »raffinerade
och »oraffineradU; men, som uttrycket raffineradt är temligen
obestämdt, hafva tvister om detta ords betydelse ej saknats. Raffinering
betyder egentligen rening, och i sockerindustrien betecknas dermed
sammanfattning af de operationer, hvarigenom råsocker upplöses i
vatten samt, efter rening med benkol o. s. v., ånyo bringas till kristallisation.
En annan reningsmetod är s. k. »centr ifug enligt, hvarvid råsockret
icke upplöses, och benkol icke användes, men hvarigenom likväl
ett hvitt eller mycket ljust pulverformigt socker ofta framställes.
I vanlig mening torde derför »centrifugeradt» socker lika litet kunna
kallas »raffineradt», som s. k. »saftmeliss», hvilken omedelbart framställes
ur saften från mycket sockerrika och i öfrigt godartade betor, utan
att sockret först får utkristallisera såsom råsocker.
I begreppet »raffineradt» socker måste väl dock alltid ligga, att sådant
åtminstone skall vara renare än det råsocker, hvaraf det är framstäldt.
Vid vanlig sockerraffinering erhålles emellertid såsom affallsprodukt,
utom sirup, s. k. ''»farinsocker», i hvilket de uti råsockret förekommande
salter och andra förorenande ämnen kunna återfinnas koncentrerade,
hvarföre farinsocker stundom innehåller mera förorenande ämnen än
det råsocker, vid hvars raffinering detsamma vunnits. Vid de på bekostnad
af flora stater år 1866 i Colli anstälda raffineringsförsöken befunnos
t. ex. 2 prof å då erhållet farinsocker innehålla 7,2 och 8,3
procent salter, under det saltlialton hos dervid förarbetade råsockcrslag
af så låg nummer som 9 endast var 4,3—6,3 procent, och hos råsocker
n:r 15 ej mer än 1,6—2,4 procent. Att kalla dylikt orent farinsocker
raffineradt är högst oegentligt, och priset å de orenare sorterna farinsocker
är ofta mycket lägre än å de vanligast här begagnade råsocker
-
XXIV
slagen. Sålunda säljes här i Stockholm för närvarande gulaktigt farinsocker
för 49 öre, och mörkare, brunaktigt för 45 öre per kilogram,
under det godt råsocker, som är mörkare än n:r 18, här gäller omkring
60 öre per kilogram. Att belägga allt farinsocker, utan afseende å dess
renhet, med samma tull som livitt raffineradt socker, är derföre högst
obilligt, och dessutom mycket opraktiskt, emedan det i allmänhet är
alldeles omöjligt att genom varans undersökning afgöra, huruvida den
är ett råsocker, eller erhållits såsom affall vid raffinering. Genom kemisk
undersökning kan man nemligen i allmänhet väl bestämma Indika
ämnen en vara innehåller, men icke hvilka processer densamma genomgått.
I detaljhandeln göres ofta ej heller skilnad emellan råsocker och
farinsocker, utan de säljas båda under det sednare namnet, med livilket
man ock flerestädes i utlandet utmärker allt pulverformigt socker, således
äfven råsocker. Allt pulverformigt socker förtullas också i de
främmande länder, som hafva olika tullsatser för olika sockerslag, i allmänhet
antingen efter färgen eller efter sockerhalten. Hos oss deremot
har, med anledning af Generaltullstyrelsens beslut i ett under
dess pröfning draget besvärsmål, den praxis utbildat sig, att allt vid
raffinering vunnet farinsocker förtullas såsom »raffineradt».
Den enda betänklighet, som emot en förtullning af farinsocker efter
färgen hos oss kan möta, är att densamma skulle i någon ringa mån
kunna blifva ofördelaktig för våra sockerraffinerier; men, såsom redan
är nämndt, är det i allmänhet omöjligt att genom varans undersökning
bevisa, det ett farinsocker icke är råsocker, och raffineriernas fördel af
den tolkning af vår tulltaxa, som nu eger rum, att allt farinsocker skall
draga högsta tullsatsen, är derföre till en stor del illusorisk. Allmänhetens
förbrukning af sådant farinsocker, som är mörkare än N:o 18
å den Holländska standarden, är dessutom mycket ringa i jemförelse
med den af ljusare sockerslag, hvadan någon större import af dylikt
farinsocker aldrig kan emotses.
Huru stor del af utbytet vid sockerraffinering blir farinsocker, beror
naturligtvis mjmket af huru fabrikanterne, med hänsyn till pris- och
afsättningsförhållauden in. m., kunna finna med sin fördel förenligt att
arbeta, och kan derföre vid olika fabriker vara mycket olika; men farinutbytet
af det förarbetade råsockret torde väl sällan uppgå till mer än
12 procent, hvaraf en ansenlig del är hvitt, eller icke mörkare än N:o 18.
En nedsättning af tullen å en så liten del af rafAneringsprodukterna,
som den farinsocker, mörkare än N:o 18, deraf utgör, kan derföre ej
gerna vara af någon betydelse, helst det höga tullskydd, som sockerraflinerierna
hittills åtnjutit, och hvars fortvaro äfven komitén förordat,
hädanefter icke i lika grad som förut synes blifva beliöfligt.
Detta tullskydd har nemligen till hufvudsaklig del varit föranledt
af de höga premier, som vissa länder gifvit vid export af socker; men
XXV
i det land, hvarifrån det mesta raffinerade socker hittills blifvit till oss
importeradt, nemligen Tyskland, hafva exportpremierna nyligen blifvit
nedsatte till omkring hälften af hvad de förut varit, och komma sannolikt
snart att ytterligare nedsättas. Exportpremierna hafva der alltid
utgått under form af skatterestitution; men som ända till år 1888 hela
sockerskatten å inhemskt socker var lagd å de betor, hvaraf sockret
framstäldes, och sockerutbytet af dessa i allmänhet blef vida större,
än vid restitutionens bestämmande antagits, blef restitutionen vid export
äfven mycket större, än den erlagda skatten. År 1888 åter infördes för
socker en förbrukningsskatt jemte betskatten; men denna sistnämnda
nedsattes från 1,70 till 0,80 mark per 100 kilogram betor, och i samband
dermed minskades restitutionen vid export, så att denna, t. ex.
för livitt raffineradt socker, efter att per 100 kilogram hafva varit, före den
1 November 1887, 22,20 och derefter 21,50 mark, från och med den 1
November 1888 blef endast 10,05 mark. Äfven om man antager, att
af 100 kilogram betor skulle erhållas 13 kilogram hvitt raffineradt
socker, hvilket sannolikt ytterst sällan inträffar, skulle exportpremien
för sådant socker nu ej kunna uppgå till mer än 4 öre per kilogram.
Hos Tyska Riksrådet hvilar dock för närvarande ett förslag af Regeringen,
att alldeles borttaga betskatten och uteslutande beskatta de färdiga
produkterna, så vidt dessa inom landet förbrukas, men deremot
vid export lemna en premie af högst 13U pf. (= 1,56 öre) per kilogram,
och skulle detta förslag blifva antaget, blefve exportpremierna icke blott
ytterligare nedsatta, utan fullkomligt bestämda och alldeles oberoende
af sockerutbytet.
I Frankrike, hvarest jemväl höga utförselpremier för socker länge
betalats, har under sednaste åren lagstiftningen mer och mer förändrats,
i ändamål att minska dessa premier, och numera äro sockerfabrikerna
derstädes stälda under sträng kontroll, så att mängden af det socker,
som verkligen erhålles, utrönes, och allt erhållet socker blir äfven beskattadt,
ehuru öfverskottet utöfver det beräknade utbytet ännu blir lägre
beskattadt. Från Frankrike har emellertid under sednaste åren mycket
litet socker blifvit hit importeradt.
Förbises bör vidare icke, att det nu föreslagna, likasom det nuvarande
tul l skyddet, i verkligheten är icke obetydligt större än det, som
beräknas under antagande, att utbytet i socker vid raffineringen är
endast 83 Va procent. Då mest renare råsockerslag, eller N:ris 15—17,
här raffineras, torde man numera komma sanningen närmare genom
att antaga utbytet i sockor till omkring 90 procent. Den Belgiska
lagstiftningen förutsätter ett utbyte af icke mindre än 94 procent vid
raffinering af råsocker N:ris 15—18, af 89 procent vid raffinering af
N:ris 10—14 o. s. v.
Tullkomiténs betänkande. I.
4*
XXVI
Skulle likväl det nuvarande, eller af komitén föreslagna tullskyddet,
komma att visa sig otillräckligt, hvilket man icke för närvarande synes
mig hafva skäl befara, vill jag vida heldre förorda dess höjning, än
bibehålla den nuvarande, i vissa fall otillämpliga, grunden för tullbehandlingen
af socker.
Under rubriken »socker» i vår nu gällande tulltaxa föreskrifves, att
sådant oraffineradt socker, som till färgen är mörkare än N:o 18 å den
Holländska standarden, skall draga samma tull i upplöst eller flytande
tillstånd, som då det förekommer i fast form; men eget nog innehåller
taxan ingen bestämmelse, huru annat oraffineradt eller raffineradt socker
i upplöst tillstånd skall tullbehandlas. Då nu siruper endast äro koncentrerade
lösningar af socker, dels kristalliserbart och dels okristalliserbart,
jemte mer eller mindre främmande ämnen, är naturligt att ovisshet
lätt kan uppstå vid tullbehandlingen af siruper, helst en del ljusa
sådana ofta innehålla mycket stärkelsesocker, och stärkelsesocker, så
väl i fast som upplöst tillstånd, hos oss nu förtullas lika med råsocker,
som är mörkare än N:o 18. Rörsockersirups försättande med stärkelsesocker
eller blandning med stärkelsesirup är för öfrigt eu förfalskning,
enär 1 vigtdel rörsocker, ehvad detta är framstäldt af sockerrör eller
hvitbetor, gifver lika stark sötma som 2 V2 vigtdelar stärkelsesocker,
och något skäl att genom låg tull uppmuntra importen af en sålunda
förfalskad sirap kan väl icke finnas. I handeln förekomma äfven siruper,
som äro mycket ljusa och kunna innehålla omkring 75 procent
rörsocker, samt vida mindre förorenande ämnen, än en del farin- och
råsocker, och det är åtminstone sannolikt, att äfven dylika siruper afses
af det i nu gällande tulltaxa förekommande stadgandet om oraffineradt
socker i upplöst tillstånd, om ock detta stadgande hufvudsakligen
torde hafva tillkommit, för att med råsockertullen drabba sådane
koncentrerade, mer eller mindre förorenade sockerlösningar, som med
fördel kunna blifva föremål för raffinering. Enär stärkelsesirup, som
är den billigaste af alla ljusa siruper, äfven enligt komiténs förslag
skulle draga lika tull med sådant råsocker, som är mörkare än N:o 18
å den Holländska standarden, kan det hvarken vara rättvist eller för
tullbehandlingen lämpligt, att andra ljusa siruper få införas emot en
lägre tull.
Då vidare den nuvarande låga tullsatsen för sirap uppenbarligen
tillkommit uteslutande för att gynna importen af den bruna affallssirup
från raffinerierna, som allmänt och i synnerhet af de mindre bemedlade
folkklasserna användes för hushållsbehof, bör den låga sirupstullen
jemväl inskränkas till sådan sirap, jemte melass, på sätt både i
Norge och Danmark sker. Melass har nemligen ännu mindre värde än
raffineri-sirup samt är till hushållsbehof alldeles oanvändbar, och någon
bestämd gräns dem emellan kan dessutom icke uppdragas. Afgörandet,
XXVII
huruvida en inkommande sockerlösning bör hänföras till den lägst tullbeskattade
sirupsklassen eller icke, måste naturligtvis här såsom i andra
länder öfverlåtas åt tullmyndigheterna, och torde i de aldra flesta fall
kunna ske, uteslutande på grund af varans smak, äfvensom färg och
öfriga yttre egenskaper. Det är för öfrigt ingenting som hindrar
Generaltullstyrelsen, i fall den så skulle finna lämpligt, att, till ledning
vid förtullningen af sirup, kringsända normalprofver å sådan, ungefär
såsom förut för tullbehandlingen af råsocker skeft.
Af skäl, som nu blifvit anförda, får jag för rubriken socker föreslå
följande redaktion:
Socker:
i toppar, kakor, eller andra stycken, samt
allt kandi.................................................... 1 kg. 27 öre
annat, pulverformigt:
till färgen icke mörkare än N:o 18
af den i verldsliandeln gällande
Holländska standard........................ 1
»
27
»
till färgen mörkare än nämnda stan
dardnummer.
...................................... 1
»
18
»
sirup:
vanlig brun, äfvensom melass ......... 1
»
8
»
andra slag, ej specificerade............... 1
»
18
»
Anm. Derest ett och samma kolli innehåller särskilda
sockerslag, underkastade olika tullsatser, tillämpas
den högre tullsatsen för hela innehållet.
Stockholm den 24 Februari 1891.
Knut Styffe.
I förestående reservation, för så vidt den rörer artiklame tack- och
barlastjern, jernskrot och jernväg sskenor 1 instämmer undertecknad.
Axel Eklund.
Reservation.
Ehuruväl flera af de i komiténs förslag till ny tulltaxa upptagna
artiklar, enligt mitt förmenande, blifvit åsätta allt för höga tullsatser,
anser jag mig böra reservationsvis omnämna endast de artiklar, å hvilka
de föreslagna tullbeloppen, efter min åsigt, företrädesvis böra antingen
nedsättas eller helt och hållet borttagas.
Band, silkessammets- och helsiden-. Den å silkessammets- och helsidenband
föreslagna tullsatsen, 12 kronor per kilogram, synes mig ej
stå i rigtigt förhållande till den å halfsidenband föreslagna, 4 kronor
per kilogram.
Enligt tulltaxan af den 4 December 1863 utgjorde tullen å silkessammetsband
4,50 Rdr, å sidenband 6 Rdr och å halfsidenband 3 Rdr,
allt per skålpund, och sedermera har såväl 1882 års tullkomité som
Differentialtullkomitén föreslagit för silkessammets- och helsidenband
en tullsats af 5 kronor och för halfsidenband 2,50 kronor per kilogram.
Tullsatsen å helsiden- och silkessammetsband, som för närvarande till
följd af traktatbestämmelser utgår med endast 20 procent högre belopp
än den för halfsidenband, har hittills ej upptagits till mera än tvä
gånger den för band af halfsiden bestämda. Högre bör den, enligt mitt
förmenande, icke heller sättas, ty om också den af komiténs flertal
föreslagna tullsatsen ej är öfverdrifvet hög, i förhållande till varuvärdet,
måste dock äfven noga beaktas, att ifrågavarande artikel till följd af
sin beskaffenhet lätteligen kan göras till föremål för oloflig varuinförsel,
och att frestelsen till smuggling ökas i samma proportion som tullen
höjes.
Med fästadt afseende å den för halfsidenband föreslagna tullsatsen,
som synes mig tillräckligt hög, får jag derföre hemställa att tullsatsen
å silkessammets- och helsidenband ej sättes till högre belopp än 8
kronor per kilogram.
Galanterivaror. Komitén har föreslagit att, med bibehållande af tullsatsen
å Galanterivaror vid det belopp, hvartill densamma vid 1888
XXIX
års riksdag höjdes, till rubriken skulle fogas en anmärkning af innehåll
att å Galanterivaror, vägande öfver 5 kilogram per stycke, en tullindring
skall ega rum, hvilket innebär att artiklar af ifrågavarande beskaffenhet
skulle utan afseende å vigten hänföras till Galanterivaror.
1882 års tullkomité, på hvars förslag rubriken Galanterivaror infördes
i tulltaxan, yttrar emellertid, att härmed bör förstås »mindre artiklar
af glas och porslin med mera i förening med brons eller annan
oädel metall» samt vidare att »de varor, som till denna rubrik äro hänförliga,
till värde och beskaffenhet närmast likna Bijouteri varor», hvaraf
alldeles uppenbart framgår att sistnämnde komité ansåg, att till Galanterivaror
borde hänföras endast smärre sammansatta prydnadsartiklar,
ämnade att ställas på skrifbord, athenienner, in. m.
Denna åsigt har också hittills alltjemt vid tullbehandlingen gjort
sig gällande, och detta oaktadt har det ganska ofta inträffat, att tvister
angående varors hänförlighet under rubriken Galanterivaror uppstått.
Skulle denna rubrik nu få en sådan utsträckning, som komiténs
flertal förordat, eller så att äfven pjeser af mycket tung beskaffenhet
skulle tullbehandlas såsom Galanterivaror, blefve det hardt när omöjligt
att bestämma rubrikens omfång. Begreppet galanterivara är nemligen
så subjektivt, att det ej är tänkbart åstadkomma en likformig tullbehandling
vid alla de tullförvaltningar, som finnas inom vårt land, utan
att någon inskränkande bestämmelse för sådant ändamål meddelas; och
med fästadt afseende å den bibehållna höga tullsatsen, 2 kronor per
kilogram, anser jag att till galanterivaror böra hänföras endast sådana
sammansatta prydnadsartiklar, som väga per stycke mindre än ett hälft
kilogram. Den af komiténs flertal föreslagna anmärkningen 2 under
ifrågavarande rubrik bör derföre, enligt mitt förmenande, helt och hållet
bortfalla.
Gödningsämnen. Å superfosfater har komitén föreslagit en tull af
25 öre per 100 kilogram, hufvudsakligast af skäl, som i en vid
1888 års riksdag afgifven motion omförmälas. Denna tullsats, om ock
ej synnerligen stor, skulle dock alltid i någon mån komma att öka
produktionskostnaden å spanmål och rotfrukter, och komme således att,
åtminstone för landtbrukaren, kännas mer eller mindre betungande,
då konstgjorda gödningsämnen numera äro nödvändighetsvaror för all
jordbruksnäring. Att till förmån för ett par superfosfatfabriker sätta
tull å en för jordbruket så väl behöflig vara, anser jag i och för
sig ej riktigt, och då derjemte, enligt hvad en yrkesman upplyst, eu
tullsats af 25 öre per 100 kilogram skulle vara alltför låg, för att
gagna superfosfatfabrikerna, så blefve den föreslagna tullen helt och
hållet en finanstull.
Ett annat rent tulltekniskt skäl emot den föreslagna tullen vill jag
äfven anföra. Komitén har nemligen, i öfverensstämmelse med nyss
-
XXX
nämnda motion, föreslagit tull å superfosfater, under det att andra
gödningsämnen fortfarande skulle åtnjuta tullfrihet; men att vid tullbehandlingen
alltid med säkerhet kunna skilja superfosfater, hvaraf
så många olika slag förefinnas, från öfriga slag af gödningsämnen,
komme, enligt mitt förmenande, säkerligen att möta ganska beaktansvärda
svårigheter samt att föranleda tvister och kemiska undersökningar,
alltid till men, kostnad och tidsutdrägt för importören.
Visserligen reagera superfosfater surt, och häraf kan man hafva någon
vägledning vid undersökningen, men tillfyllestgörande är detta kännetecken
ej, då det finnes andra likartade varor, som äfven gifva en
sur reagens. Då härtill kommer, att intet annat lands tulltaxa särskiljer
superfosfater från öfriga gödningsämnen, samt att såväl i Nordamerikas
Förenta Stater som i alla europeiska länder, utom Schweitz
och Spanien, gödningsämnen af alla slag äro tullfria, får jag hemställa
att rubriken måtte erhålla följande lydelse:
Gödningsämnen, alla slag, ej specificerade, fria.
Instrumenter, kirurgiska, matematiska etc. Dessa för vetenskap och
industri nödiga instrumenter anser jag böra fortfarande få tullfritt
införas. Likaledes är jag af den åsigt, att Cirklar, Cirkelbestick
och Passare böra, på sätt för närvarande eger rum, till denna rubrik
hänföras.
Jern och Stål. Emot komiténs förslag att tullbelägga tackjern,
skrot och jernväg sskenor har en annan af komiténs ledamöter, herr
Styffe, afgifvit en särskild reservation, i hvilken jag instämt, men derjemte
får jag, som i fråga om ytterligare ett par artiklar under »Jern
och Stål», nemligen jernrör och j''orient plåt, varit af olika mening med
öfriga komiterade, på grund häraf särskildt. anföra följande.
Någon egentlig tillverkning af jernrör eger för närvarande ej rum
i Sverige, och äfven med en hög skyddstull är det ovisst om en dylik
fullt rationel industri skulle kunna härstädes uppstå, då den årliga förbrukningen
är högst ojemn, anläggningskostnaderna dyrbara, konkurrensen
från utlandet synnerligen stor, och man ej kan vara förvissad
om, att det tullskydd, hvarförutan en dylik tillverkning ej skulle kunna
ega rum, komme att för någon längre tid ega bestånd. Enahanda är
förhållandet med förtent jernplåt, som för närvarande ej tillverkas i
Sverige. Såsom stöd för sin åsigt att eu tillverkning af förtent plåt
skulle, genom åsättande af tull å varan, kunna inom landet uppstå,
har komitén anfört andra länders exempel, men dessa mana ej till
efterföljd, då den tillverkning, dessa länder åstadkommit, ej visat sig
kunna jemföras med det i England framstälda fabrikatet. Den förtenta
plåt, som derstädes tillverkas, är nemligen af så utmärkt beskaffenhet
och så stor prisbillighet, att ännu intet land i Europa kunnat framgångsrikt
täfla med England i tillverkningen af denna vara, och
XXXI
då det ej lyckats för de stora kulturländerna med deras betydliga
inhemska afsättningsområde att, oaktadt höga införseltullar, frambringa
en med den engelska plåten i prisbillighet och godhet jemförlig vara,
så synes det mig ännu mindre tänkbart, att i vårt land en täflan
med den engelska tillverkningen, som är ofantligt stor, skulle vara
möjlig.
Hvad användningen af jernrör och förtent jernplåt beträffar, är
densamma ganska mångsidig. Införseln är äfven synnerligen stor.
Gjutna jernrör hafva sin största betydelse såsom gas- och vattenledningsrör,
och härtill har det engelska gjuttackjernet, som är betydligt
billigare än det svenska, visat sig ej allenast vara fullt lämpligt, utan
äfven ega framför svenskt tackjern den fördelen att det, till följd af
större fosforhalt, ej så fort rostar. Smidda rör hafva en mycket stor
och vidsträckt användning vid gasledningar samt vid alla större verkstäder
och fabriker m. m. Förtent plåt användes, såsom komitén äfven
framhållit, till emballage vid export af en del tändstickor samt till
konservburkar, anjovislådor m. m., och om också tändsticksfabrikerna
kunde, fastän ej utan besvär och omkostnader, vid exporten erhålla
restitution å för plåten erlagd tull, blefve dock en sådan förmån svårare
att tillförsäkra anjovisberedningen. Denna har emellertid sin hufvudsakliga
marknad inom landet, och då den till konserv- och anjovisaskar
erforderliga plåt måste vara af bästa beskaffenhet och säkerligen alltid
komrae att tagas från England, blefve tullen å förtent plåt för denna
industrigren en ganska känbar tunga, som kunde lindras endast genom
förhöj dt pris å fabrikatet.
Då jag alltså hyser den åsigt, att tullen å jernrör och å förtent
jernplåt skulle nästan uteslutande blifva en finanstull, som med hela
sitt belopp komme att fördyra dessa artiklar, får jag för min del tillstyrka
att såväl alla rör af jern eller stål som med rent eller blyhaltigt
tenn belagd jern- och stålplåt måtte få fortfarande tullfritt införas.
Spetsar, silkes-. I likhet med hvad för Band, helsiden- blifvit anfördt
och hufvudsakligen af samma skäl som der omnämnas, anser jag,
att tullen å silkcsspetsar, till hvilka räknas äfven sådana, i hvilka silket
utgör blott en obetydlig del, ej borde föreslagits till högre belopp än
8 kronor per kilogram.
Vin. Den af komitén föreslagna tullsatsen å Vin på fat, 50 öre
per kilogram, motsvarar för de simplare vinerna, hvaraf den största
införseln eger rum, ungefär inköpspriset och öfverstiger till och med
för eu del viner detsamma. En så hög tull bör, enligt mitt förmenande,
ej åsättas denna artikel, utan torde de af 1882 års tullkomité
och Differentialtullkomitén å såväl vin på fat som å andra kärl föreslagna
tullsatser, hvilka närmast motsvara do år 1864 gällande, vara
rigtigare. Enligt min åsigt bör derföre tullen å Vin på fat sättas
XXXII
lika med den föreslagna tullen å Saft, 30 öre per kilogram, samt tullen
å Vin på andra kärl för icke mousserande vin upptagas till 65 öre
per liter. För mousserande vin borde i så fall tullsatsen blifva 1
krona per liter.
Vitriol användes i stor myckenhet synnerligast i färgerier, men
derjemte äfven till framställning af svafvelsyra och bläck, vid papperstillverkning
samt flera andra industrigrenar, och bör såsom beredningsmedel
få fortfarande tullfritt införas.
Vågar. I enlighet med hvad komitén föreslagit skulle alla vågar,
oberoende af deras beskaffenhet och användning, komma att draga eu
tull af 15 procent af värdet. Denna tullsats komme att för de till
vetenskapligt bruk afsedda, s. k. kemiska vågarne, som äro synnerligen
dyrbara, blifva mycket hög; och då jag anser att dylika vågar böra,
liksom fysiska och kemiska instrumenter, vara tullfria, samt att andra
vågar rigtigast tullbehandlas, på sätt nu sker, såsom det ämne, arbetadt,
hvaraf de hufvudsakligast bestå, eller, i händelse detta ej kan bestämmas,
efter värde, får jag föreslå, att rubriken erhåller följande
lydelse:
Vågar:
kemiska; hänföras till Instrumenter, kemiska,
andra slag; tullbehandlas såsom Slöjdvaror.
Väfnader, helsiden-. Med åberopande af samma skäl, som anförts
för en lägre tullsats å helsidenband, får jag hemställa att tullen å helsidenväfnader
ej upptages till högre belopp än 8 kronor per kilogram.
Slutligen har jag, då komitén haft till uppdrag att med liufvudsakligt
iakttagande af de tullsatser, som vid 1888 års riksdag blifvit
beslutade, afgifva förslag till tulltaxa och med anledning häraf, på sätt
i betänkandet anförts, i allmänhet ansett sig icke böra föreslå några
ändringar i de senast faststälda tullsatser, endast ansett mig böra
såsom min mening uttala, att flera af dessa tullsatser kunna nedsättas,
såsom de å Album, Fortepianon, Snickarearbeten in. fl., andra
åter borttagas, hvaribland främst de å lifsförnödenheter. Likaså
får jag äfven anföra, att jag ej obetingadt kunnat biträda komiténs
förslag att tullbelägga Maskiner, Redskap och Verktyg samt Ångmaskiner
och Ångpannor, jemte de till dessa rubriker nu hänförliga,
i förslaget särskildt upptagna artiklarne Symaskiner, Skyfflar, Sågar,
Lokomotiver m. fl.; men då genom nyssnämnda riksdags beslut flera för
maskintillverkningen nödiga materialier, såsom stångjern, jernplåt, m. m.,
XXXIII
blifvit tull åsätta, kan jag ej bestrida, att så länge dessa tullsatser fortfara
att vara gällande, ett beaktansvärdt skäl för tullbeskattning af det
färdiga fabrikatet förefinnes.
Stockholm den 24 Februari 1891.
Axel Eklund.
Tullkomiténs betänkande. I.
Förslag
till
TULL-TAXA.
N:r.
Absint; liänföres under Likör.
Adresskort; se Visitkort.
Affall, ej specificeradt ..........................................................
Affär-Agar, s. k. kinesiskt eller japanesiskt gelatin;
tullbehandlas såsom Lim, andra slag.
Agat:
2
oarbetad..................................................................................
3
arbetad ...................................................................................
Anm. Afdrag i vigten göres ej för askar, papper och dylikt
omslag.
Alabaster:
4
oarbetad ..............................................................................
5
arbetad, ej specificerad ..................................................
Anm. Afdrag i vigten göres ej för askar, papper och dylikt
omslag.
Album eller delar deraf .........................................................
Anm. Afdrag i vigten göres ej för askar, fodral och pappersomslag.
Albumin; bänföres under Kemiskt-tekniska preparater,
ej specificerade.
Alizarin; se Färger och Färgningsämnen.
Aloe; liänföres under Apoteksvaror.
Alun, alla slag.........................................................................
Alunkakor (Alumcakes); se Lerjord, svafvelsyrad.
Tullkomiténs betänkande. I.
Qvantitet för
tullberäkningen.
1 kg.
1 kg.
1 kg.
100 kg.
Föreslagen
tullsats.
Kronor öro
fritt.
fri.
2
fri.
50
25
2
Qvantitet för
tullberäk-  ningen.
Föreslagen
tullsats.
Kronor
öre
1 kg.
5
1 kg.
—
7
1 kg.
—
10
fri
fri
1 kg.
25
fri.
1 kg.
20
frie
i.
fri
—
fria.
fn
1 kg.
1
fn
.
N:r.
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
Ammoniak:
kaustik ............................................................................
kolsyrad (hjorthornssalt) ............................................
salpetersyrad...................................................................
saltsyrad (salmiak) ........................................................
svafvelsyrad ...................................................................
Anilin; se Färger och Färgningsämnen.
Anis och Stjernanis ...........................................................
Antimonium crudum eller spetsglans..............................
Apelsiner...............................................................................
Apelsinskal, torra; tullbehandlas såsom Pomeransskal,
torra.
Apoteksvaror, alla i taxan ej specificerade, enkla e
sammansatta, till införsel af apotekare eller, efter
Medicinalstyrelsens, ''Vetenskapsakademiens eller ve
näringsidkare, som styrka sig hafva behof af dylika
varor för åstadkommande af sina tillverkningar ....
Arseniksyrligliet eller hvit arsenik, till införsel af apo
tekare, efter af Medicinalstyrelsen erhållet tillstånd,
och för fabriksbehof, efter tillstånd af Komnn
kollegium....................................................................
Asbest, oarbetad, äfvensom arbeten deraf.................
Asfalt, nativ och konstgjord ........................................
och tak-.
Askar och Dosor; tullbehandlas lika med det ämne.
arbetadt, hvaraf de bestå.
af sammansatta eller, såsom arbetade, ej specificerade
ämnen.......................................................................
Anm. Afdrag i vigten göres ej för närmaste emballaget af askar
papper eller dylikt omslag.
Balsam, nativ, alla slag .....................................................
3
I------ '' ''
....
i
{Qvantitet för
Föreslagen
N:r.
tullberäk-
tullsats.
22
Band:
silkessammet^- och helsiden- ...............................
ningen.
1 kg.
Kronoi
12
öre
23
halfsiden-..............................................................................
1 kg.
4
24
andra slag, derunder inbegripna sådana elastiska,
äfven af silke, hvari kautschuk eller likartad!
ämne ingår .........................................................
1 kg.
1
75
25
Anm. 1. År i sidenband inväfdt annat spånadsämne till någon
obetydlig del, skall bandet dock förtullas såsom helsiden. Såsom
halfsidenband tullbehandlas hvarje annan icke elastisk bandväfnad,
deri silke ingår, äfven om detta utgör blott en ringa beståndsdel.
Anm. 2. Afdrag i vigten göres ej för askar, pappersomslag och
inlägg.
Bark, alla ej specificerade slag ..................
fri
26
Barometrar; se Instrumenter.
Bast, Bastrep och Bastmattor......................
fria.
27
Beck, kärlens vigt inberäknad ..........................................
100 kg.
2
_
28
Ben: .
oarbetad!, alla slag.............................................................
fint
t.
29
arbetad!:
benmjöl .......................................................
frit
fria
f
30
tangentskifvor, knifskaft och ämnen dertill samt
klufvet, spjelkadt eller sågadt ben......................
i.
31
knappar, ej specificerade...............................................
ej specificerade arbeten:
af elfenben eller hvalrosständer ..........................
1 kg.
50
32
1 kg.
2
33
andra slag .....................................................
1 kg.
1
20
34
Anm. Afdrag i vigten göres ej för askar, papper och dylikt om-  slag eller för kartor.
Benkol och Bensvart.........................
1 kg.
2
35
Benzin och Benzol; hänföras till Oljor, fossila.
Bernsten:
oarbetad....................................
fri
2
36
arbetad ..................................................
1 kg.
37
Anm. Afdrag i vigten göres ej för askar, papper och dylikt
omslag.
Bijouterivaror, af annat ämne än guld eller silfver,
enkla eller sammansatta, såsom armband, ärm- och
4
N:r.
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
bröstknappar, bröstnålar, kedjor, kors, ringar, si
giller, spännen, urhakar m. m.....................................
Anm. Afdrag i vigten göres ej för fodral, askar, papper eller
dylikt omslag, hvari bijouterivaror inkomma, eller för kartor,
hvarå de äro uppfästade.
Bildhuggeri- och arkitektoniska arheten:
konstnärsarbeten .............................................................
andra slag:
af trä; tullbehandla^ såsom Trävaror, svarfvare
arbeten.
af annat ämne, hvilket, såsom arbetadt, ej är il
taxan specificeradt ......................................................
Bin, i kupor eller på annat sätt förvarade.....................|
Biscuit, arbeten deraf; hänföras till Lervaror, ej speci-j
ficerade arbeten af äkta porslin.
Bladguld och Bladsilfver, äkta eller oäkta ....................!
Anm. Afdrag i vigten göres ej för pappersomslag och mellanlägg.
Blanketter till räkningar och dylikt; tullbehandlas så-l
som Litografiska arbeten, oinfattade, andra slag. ,
Blanksmörja, Blanksvärta och Skovax.................................i
Anm. Afdrag i vigten göres ej för askar och flaskor eller dylikti
omslag.
Bleckslag ar earh eten; tullbehandlas såsom det ämne, ar-j
betadt, hvaraf de bestå.
Block till skoarbeten; se Trävaror.
Blodiglar......................................................................................
Blodlutsalt, gult och rödt, ....................................................!
Blommor:
naturliga, afskurna, äfvensom qvistar och blad, friska
eller torkade, ej specificerade:
till prydnad användbara, lösa eller sammanbundna:
blommor.
...............................................................
qvistar och blad..................................................
andra slag ...................................................................
1 kg.
1 kg.
1 kg.
1 kg.
1 kg.
Qvantitet för
Föreslagen
tullberäk-
tullsats.
ningen.
Kronor
öre
1 kg.
2
fria.
1
fria.
50:
20
fria.
fritt.
3
fria.
50:
5
Qvantitet för
Föreslagen
Nar.
tullberäk-
tullsats.
ningen.
Kronor
öre
Blommor:
48
konstgjorda, af tyg, papper, halm, fjäder eller andra
dylika ämnen....................................................................
1 kg.
15
49
delar till konstgjorda blommor .....................................
1 kg.
6
—
Amu. 1. Med »delar till konstgjorda blommor» förstås endast blad
i bundtar, ax för sig, knoppar för sig o. s. v., utan tillsats
eller sammanbindning.
Anm. 2. Afdrag i vigten göres ej för papper, askar och dylikt
omslag,
50
Blomsterlökar ..........................................................................
_
fria.
Blonder; se Spetsar.
Bly; se Metaller.
51
Blyerts ......................................................................................
—
fri.
52
Blyertspennor, alla slag..........................................................
1 kg.
—
35
Anm. Afdrag i vigten medgifves ej för askar, papper och dylikt
omslag.
Blyhvitt; se Färger och Färgningsämnen.
53
Blysocker ....................................................................................
—
fritt.
54
Blår, kamp- och lin- ............................................................
—
fria.
55
Bläck, skrif-, kärlens vigt inberäknad ..............................
1 kg.
—
10
Boliner; hänföras till Maskiner, Redskap och Verktyg.
Bokgidd och Boksilfver; se Bladguld och Bladsilfver.
56
Bokpermar, lösa, äfvensom perinar till infattning af
bref, räkningar m. m.........................................................
1 kg.
1
—
Amu. Afdrag i vigten göres ej för askar, papper och dylikt
omslag.
57
Bokstaf sstämplar och Boktrycksstilar....................................
1 kg.
—
25
58
Boktryck, ej specificeradt........................................................
—
fritt.
Bok-, Sten- och Koppartrycksfärg; se Färger och Färg-
ningsämnen.
Bolus; hänföres till Jordarter, ej specificerade.
59
Bomull, ofärgad och färgad...................................................
—
fri•
Borax; se Natron, surt borsyradt.
Border; se Papperstapeter.
Borst; hänföres till Hår, andra slag.
6
Qvantitet för
Föreslagen
N:r.
tullberäk-
tullsats.
Kronor
öro
Borstbindarearbeten:
60
af fiber, gräs, rötter eller andra vegetabiliska äm-  nen, utan afseende å infattningen............................
af andra ämnen:
1 kg.
—
15
61
med infattning af opoleradt eller måladt trä eller
jern, äfvensom penslar, murare- och målare-  borstar .........................................................................
1 kg.
50
62
med infattning af andra ämnen .............................
Anm. Afdrag i vigten göres ej för askar, papper eller dylikt
1 kg.
1
20
omslag samt kartor.
63
Borsyra.....................................................................................
—
fri
.
64
Brefkuverter och Papperspåsar ............................................
Anm. Afdrag i vigten göres ej för askar och pappersomslag.
Broderade arbeten, alla slag, färdiga eller påbörjade;
draga lika tull med det tyg eller annat ämne, hvarå
broderiet är anbragt, med tillägg af 50 procent.
Anm. Afdrag i vigten eger ej rum för askar, pappersomslag,
kartor och inlägg.
Broder duk och Stramalj:
af väfnadsämnen; hänföras till Väfnader.
af papper; hänföras till Papp- och Pappersarbeten,
andra slag; hänföras till Slöjdvaror.
1 kg.
30
65
Brom, Bromkalium och Bromnatrium . ...
frie
fr it
l.
66
Bronspulver .................................................................................
Bruneller; tullbehandlas såsom Plommon.
Brunsten; hänföres till Mineralier, ej specificerade.
—
t.
67
Brännmaterial^!'', ej specificerade..........................................
—
fria.
Bränvin och Sprit:
på fat, större eller mindre:
af säd, potates eller andra jordfrukter..................|
1 liter af 50 %
1
r
68
allcoholhalt
vid+ 15° C.
75
69
af ris (arrak)...................................................................
dito
—
75
70
af socker (rom) ........1....................................................
dito
—
75
71
af vindrufvor (konjak) .................................................
dito
—
75
72
af annan frukt................................................................
dito
—
75
7
N:r.
73
74
75
76
77
78
79
80
81
82
83
Bränvin och Sprit:
på andra kärl: alla slag.........................
Anm. 1. Vid förtullning af bränvin och sprit i
mindre än 250 liter, enligt de här ofvan föl
stämda grunder, skall tullafgiften förhöjas mec
Amu. 2. Bränvin och sprit af annan alkoholhall
angifna reduceras till normalstyrka, eller 5
derom är särskildt föreskrifvet.
Anm. 3. Finnes varan vara försatt med socker elle
ämne, hvarigenom alkoholhalten angifves or
erlägges tull såsom för Likör.
Bröd:
andra slag ..........................................................................
Båtar; se Fartyg.
Bälten; se Hängslen.
Bär; se Frukter.
Böcker:
på svenska språket tryckta:
oinbundna.......................................................................
bundna:
biblar och psalmböcker:
i band af papper eller cloth utan guldsnitt
i andra band, äfvensom med guldsnitt............
andra slag ...............................................................
på främmande språk tryckta samt med upphöjda
bokstäfver till begagnande af blinda..................
med inbundet rent eller linieradt papper...............
Afdrag i vigten göres ej för askar, fodral och pappers
-
Anm.
omslag
Bönor, alla slag, ej specificerade; se Spannmål.
Caraghen eller Perlmossa..........................................
Cassia jistula ..............................................................
Qvantitet föi
tullberäk-  ningen.
Föreslagen
tullsats.
Kronor
öre
1 liter utan
i
afseende på
\ 1
35
alkoholhalten.
i
1 kg.
30
1 kg.
4,3
—
fn
a.
1 kg.
50
1 kg.
2
—
—
fria.
—
fria.
1 kg.
35
fr
i.
—
fri.
8
Qvantitet för
Föreslagen
N:r.
tullberäk-
tullsats.
ningen.
Kronor
öre
Celluloid:
84
oarbetad.................................................................................
—
fri.
arbetad:
85
knifskaft och ämnen dertill........................................
—
fria.
86
andra slag, äfven i förening med väf...................
Anm. Afdrag i vigten göres ej för fodral, askar, papper eller dy-
1 kg.
1
20
likt omslag, hvari arbeten af celluloid inkomma, eller för kartor,
hvarå de aro uppfästade.
87
Cement, kärlens vigt inberäknad..........................................
100 kg.
—
60
88
Ckokolad
......................................................................
1 kg.
_
50
Årträ. Afdrag i vigten medgifves ej för askar, papper eller dylikt
omslag.
Cigarrfodral; tullbehandlas såsom Portföljer.
Ciqarrmunstycken; tullbehandlas såsom Piphufvuden.
1 kg.
89
Cikorierot......................................................................................
—
5
bränd eller malen; tullbehandlas såsom Kaffe, brändt.
90
Cirklar, Passare och Cirkelbestick.........................................
1 kg.
1
50
Anm. Afdrag i vigten göres ej för askar, fodral och pappers-
omslag.
91
Citroner.........................................................................................
Citronskal, torra; tullbehandlas såsom Pomeransskal,
1 kg.
—
20
torra.
92
Citronsyra och citronsyrade salter..........................................
—
fria.
93
Clichéer, Stereotyper, Elektrotyper, Träsnittsstockar och
Plåtar, etsade eller graverade för tryck .....................
—
fria.
94
Cokes
....................................................................
—
fria.
fritt.
95
Cyankalium ................................................................................
—
96
Dadlar.........................................................................................
Deglar; se Lervaror.
1 kg.
50
97
Dextrin eller Dextringummi ..................................................
Dosor; se Askar.
1 kg.
17
98
Dref och Drefmat ..................................................................
—
fria.
Drufsocker; tullbehandlas såsom Stärkelsesocker.
Dun; tullbehandlas såsom Fjäder, spritad.
9
Qvantitet för
tullberäk-  ningen.
Föreslagen
tullsats.
Kronor
öre
frie
i.
100 kr.
10
—
fn
•
—
frit
t.
1 kg.
2
—
1 kg.
2
1 kg.
2
100 kr.
10
—
frie
t.
1 kg.
—
25
1 kg.
1
20
N:r.
99
100
101
102
103
104
105
106
107
108
109
Dyfvelsträck; hänföres under Apoteksvaror.
Ekollon, malna och omalna............................................
Elektricitetsmätare.................................................................
Elektrotyper ; se Clichéer.
Emaljmassa, äfven pulveriserad ...................................
Emballage, särskild! inkommande, gammalt och begagnadt,
såsom tomma fat, bleckkärl, lådor och
dylikt, när det återkommer i retur eller inkommer
för att återutföras med varor, efter pröfning
vederbörande tullförvaltning.......................................
Essenser, konjak-, rom- och arrak-; se Eterarter.
Eter och s. k. Hoffmans droppar (Aeter spirituös^),
till införsel af apoteksföreståndare eller, efter Kommerskollegii
pröfning, af näringsidkare, som styrker
sig hafva behof af dylika varor för åstadkommande
af sina tillverkningar, kärlens vigt inberäknad........
Eterarter, sammansatta och blandningar deraf, såsom
salpetereter, ättiketer, frukteter, konjak-, rom- och
arrak-essens, kärlens vigt inberäknad.....................
Etiketter af papper; tullbehandlas såsom Litografiska
arbeten, oinfattade, andra slag.
Etuis, med eller utan tillbehör, af sammansatta eller,
såsom arbetade, ej specificerade ämnen .....................
Amu. Afdrag i vigten medgifves ej för askar, pappersomslag och
inlägg.
Fajans; se Lervaror.
Fartyg och Båtar, med tillbehör:
af jern äfvensom ångfartyg af trä.................................
andra slag ...........................................................................
Anm. Segelfartyg af trä på*jernspant tullbehandlas såsom Fartyg,
andra slag.
Fenkol............................................................................................
Fernissa:
sprit- .................................>.....................................................
Tullkomiténs betänkande. 1.
2
10
N:r.
no
in
112
!
I 113
! H4
115
116
117 i
Qvantitet för
tullberäkningen.
Föreslagen
tullsats.
Kronor öre
Fernissa:
andra slag ..............................................................................
Anm. För spritfernissa, som inkommer i kärl, innehållande mer
än 20 kilogram, och i hvilken spriten före tullbehandlingen
denaturerats, på sätt derom särskildt föreskrifvet är, utgår tullen
med endast 40 öre för 1 kilogram.
Fiber; tullbehandla^ såsom Gräs, ej specificerad!, oarbetad!.
Fikon .............................................................................................|
Filt; se Väfnader.
Amu. Filtar, hopsydda eller kantade, tullbehandlas såsom Kläder.
Fingerborgar och Syringar af annat ämne än guld eller
silfver..............................................................  I
Amu. Afdrag i vigten göres ej för askar, papper eller dylikt]
omslag.
Fisk:
saltad eller inlagd: anjovis, sardeller och thonfisk,
kärlens vigt inberäknad ...............................................
alla andra
slag ....................................................................I
Fiskben; tullbehandlas såsom Ben.
Fiskrom, saltad; tullbehandlas såsom Kaviar.
Fjedrar:
till jernvägsfordon; se Jernvägsmateriel.
s. k. krinolin-, öfverklädda, omspunna eller om-1
väfda; tullbehandlas såsom Karkasser.
ur-; hänföras till delar af Ur.
andra slag, ej specificerade; förtullas lika med detj
ämne, arbetadt, hvaraf de bestå.
Fjäder:
ospritad...................................................................................
spritad......................................................................................j
Flyttsaker:
reseförnödenheter, af egaren sjelf medförda, då de:
af vederbörande tullkammare eller tullinspektion1
finnas ej öfverstiga hans behof under resan.........]
1 kg.
1 kg.
1 kg.
1 kg.
1 kg.
30
25
50
— 50
fri.
fria.
11
N:r.
118
119
120
121
122
123
124
125
126
127
Flyttsaker;
gamla och brukade husgeråds- eller andra lösörepersedlar,
när de inkomma för sådana personers
räkning, hvilka inflytta från utlandet eller vistats
utomlands en tid af minst ett år, och egaren på
tro och heder skriftligen intygar sådant, äfven
som att han dem sjelf begagnat samt för eget
bruk och icke i handelsafsigt infört, samt vederbörande
tullkammare eller tullinspektion pröfvar
dem icke öfverstiga egarens behof...........................
öfriga inkommande gamla och brukade husgerådseller
andra lösörepersedlar, alla slag, ej specificerade.
..............................................................................
Fläsk:
rökt ........................................................................................
andra slag ............................................................................
Foglar:
lefvande...................................................................................
slagtade; hänföras under Kött.
preparerade till naturaliesamlingar; hänföras till
Naturalier.
Folier; se Metaller: Bly och Tenn.
Formar:
för industriens behof; tullbehandlas såsom Maskiner,
Redskap och Verktyg.
andra slag; tullbehandlas såsom det ämne, arbetadt,
hvaraf de bestå.
Fosfor.............................................................................................
Fosforsyra.................................................................................
Fotografiska arbeten; se Litografiska arbeten.
Frukter, Bär och Grönsaker, ej specificerade:
friska .....................................................................................
inlagda i bränvin eller ättika, kärlens vigt inberäknad
torkade eller saltade..........................................................
syltade; hänföras under Konfityrer.
Qvantitet för
tullberäkningen.
Föreslagen
tullsats.
Kronor öre
—
fru
i.
100 kr.
15
1 kg.
____
25
1 kg.
—
20
frie
!.
fri
100 kr.
5
1 kg.
10
1 kg.
—
50
1 kg.
—
25
12
N:r.
Qvantitet för
Föreslagen
Frö:
tullberäk-
ningen.
tullsa
Kronor
B.
öre
128
kanarie-.................................................................
1 kg.
____
10
129
tall-, gran-, äfvensom öfriga slag af träd-..................
1 kg.
—
50
130
timotej-...............................................................................
1 kg.
—
5
131
andra slag, ej specificerade .......................................
fria.
132
Fyrapparater och delar deraf, ej specificerade ..............
100 kr.
io
_
133
Fyrverkeriarbeten ......................................................................
Anm. Afdrag i vigten göres ej för askar, papper och dylikt
omslag.
Färger och Färgning sämnen:
1 kg.
2
134
alizarin samt anilin och andra tjärfärger.................
—
fria.
135
blyhvitt, alla slag..................................................................
1 kg.
—
5
136
bok-, sten- och koppartrycksfärg..................................
1 kg.
—
7
137
kimrök......................................................................................
1 kg.
—
5
138
målarefärger, beredda med olja.......................................
1 kg.
—
15
139
smör- och ostfärg, kärlens vigt inberäknad...............
1 kg.
—
7
140
zinkhvitt ......................................................................
1 kg.
—
5
141
142
andra slag, ej specificerade, oberedda eller beredda
Anm. Såsom målarefärger, beredda med olja, tullbehandlas äfven
s. k. bottenfärger till bestrykning af fartygs bottnar. Innehåller
sådan färg sprit och inkommer den i kärl, innehållande mer än
20 kilogram, må den före tullbehandlingen denatureras, på sätt
särskildt är stadgadt. Sker ej denaturering, tullbehandlas sådan
bottenfärg såsom spritfernissa.
Färglådor, med tillbehör, äfvensom färger i tuber,
musslor, glas o. s. v. samt till färglådor afsedda
frie
i.
143
färger .......................................................................................
Anm. Afdrag i vigten göres ej för lådan, musslan, glaset eller annat
tillbehör, ej heller för askar, papper och dylikt omslag.
Färgträ, helt och oraspadt, alla slag, samt andra till
färgning användbara, oberedda växter och växt-
1 kg.
1
50
144
delar, i taxan ej specificerade.........................................
Gafflar, bords-; se Knifvar.
Galanteriv ar or, ej specificerade, af sammansatta eller,
frie
i.
såsom arbetade, ej specificerade ämnen .....................
Anm. 1. Afdrag i vigten göres ej för askar, papper och dylikt
omslag.
1 kg.
2
13
Qvantitet för
tullboräk-  ningen.
Föreslagen
tullsats.
Kronor
öre
frie
i.
—
fria.
fn
1 kg.
20
1 kg.
—
35
1 kg.
—
25
1 kg.
—
40
1 kg.
_
20
1 kg.
40
1 kg.
15
1 kg.
—
SO
1 kg.
—
20
1 kg.
—
35
1 kg.
6
1 kg.
18
N:r.
145
146
147
148
149
150
151
152
153
154
155
156
157
158
159
per stycke, i den form den inkommer, väger mer än 5 k
lägges den för Överskjutande vigten med en tull af endast 1
krona per kilogram.
Galläpplen............................................
Garfskidor............................................
Garfsyra..............................................
Garn:
ull-, alla slag:
enkelt:
ofärgadt och oblekt ...........
färgad!, blekt eller tryckt
två- eller flertrådigt:
ofärgadt och oblekt...........
färgadt, blekt eller tryckt, s. k. brillantgarn
derunder inbegripet....................................
linne- och hamp-:
enkelt:
ofärgadt och oblekt .......................................
färgadt, blekt eller tryckt........................
två- eller flertrådigt; förtullas såsom Tråd.
Anm. S. k. Kabelgarn tullbehandlas såsom Tågvirke.
bomulls-:
enkelt:
ofärgadt.............................................................
färgadt eller tryckt ...................................................
två- eller flertrådigt:
ofärgadt...................................................................
färgadt eller tryckt .................................................
jute-:
enkelt:
ofärgadt och oblekt..............................................
färgadt, blekt eller tryckt .......................................
två- eller flertrådigt; förtullas såsom segel- och
bindgarn.
14
Qvantitet för
Föreslagen
N:r.
tullberäk-
tullsats.
Kronor
öre
Garn:
af andra vegetabilier (gräsgarn); förtullas lika med
segel- och bindgarn,
segel- och bind-:
160
ofärgadt och oblekt........................................................
1 kg.
—
20
161
färgadt, blekt eller tryckt............................................
Anm. För garn, spunnet af olika råämnen eller tvinnadt af till
1 kg.
—
40
färg eller råämne olika garnsorter, livilka hvar för sig draga
olika tull, skall införseltullen, utan hänsigt till den större eller
mindre andel, hvarmed olika råämnen eller garnsorter deri ingå,
beräknas efter den högre afgiftsbestämmelsen; skolande dock af-  seende icke fästas å i garn inspunnet silke, som ej samman-  hängande följer garnets längd.
162
Gas- och Vattenmätare ...........................................................
Gelatin; se Lim.
Gelé; hänföres till Konfityrer.
Gevär:
100 kr.
10
163
.
skjut-, alla slag, äfvensom färdiga delar deraf,
vigten af fodral och tillbehör inberäknad...............
ej färdiga delar af gevär; förtullas såsom det ämne,
arbetadt, hvaraf de bestå.
1 kg.
1
50
Gips:
164
bränd och malen, kärlens vigt inberäknad..................
100 kg.
—
40
165
andra slag ..........................................................................
—
fri.
166
Gipsarbeten, ej specificerade..................................................
Glas:
1 kg.
—
20
bunkar, burkar, buteljer och flaskor, helt och hållet
oslipade:
167
af mörkgrön eller brun massa .............................
1 kg.
—
2
168
af annan massa..........................................................
1 kg.
—
6
169
bunkar, burkar, buteljer och flaskor, med slipade
kanter eller bottnar eller inslipade proppar men
utan annan slipning och utan målning eller annan
dekorering, äfvensom kemiska glas, patentglas
och glastakpannor samt för fartyg afsedda sid-
ventilglas med eller utan ramar.............................
1 kg.
—
10
15
Qvantitet för
Föreslagen
N:r.
tullberäk-
tullsats.
Kronor
öre
Glas:
170
optiska glas, lösa och oinfattade, samt emaljögon...
fönster- och spegel-:
—
frie
i.
oslipade och ofolierade, s. k. glasämnen derunder
inbegripna:
171
af t. o. m. Va qv.-m. yta ..................................
1 kg.
—
7
172
af större dimensioner............................................
1 kg.
—
10
ofolierade, mattslipade eller slipade och polerade:
173
af t. o. m. Va qv.-m. yta..........................................
1 kg.
—
20
174
af större dimensioner...................................
1 kg.
30
folierade:
175
af t. o. m. V2 qv.-m. yta .........................................
1 kg.
—
30
176
af större dimensioner................................................
1 kg.
—
50
177
andra slag, ej specificerade, karafiner och pressade
eller slipade flaskor derunder inbegripna...............
Anm. Glasvaror, försedda med flätning eller annan beklädnad, som
1 kg.
—
60
icke utgör varuemballage, tullbeliandlas såsom Glas, andra slag.
Glasmästare-diamanter, infattade; hänföras till Maskiner,
Redskap och Verktyg.
178
Glaspulver..............................................................
1 kg.
2
179
Glasskärf.....................................................................................
Glasögon och andra infattade optiska glas; se Instru-
fri
menter.
Glaubersalt; se Natron, svafvelsyrad!.
180
Glete eller Silfverglitt, alla slag ..........................................
—
fritt.
Glimmer; hänföres till Mineralier, ej specificerade.
181
Glober, med eller utan ställning..........................................
—
fria.
182
Glycerin ..............................................................
100 kr.
5
Grepar; se Skyfflar.
183
Grifflar af sten, infattade eller oinfattade ................
frie
l.
Gryn:
af spannmål; se Spanmål.
184
ris- och rismjöl....................................................................
100 kg.
4
30
185
andra slag ............................................................................
1 kg.
—r
17.
16
Qvantitet för
Föreslagen
N:r.
tullberäk-
tullsats.
ningen.
Kronor
öre
Gräs, ej specificera^:
186
oarbetad!, äfvensom gräsrep...........................................
—
fria.
187
färgadt, trensadt eller upprispadt ...............................
1 kg.
—
7
Grönsaker; se Frukter.
Guld; se Metaller.
Gulddragarearbeten:
188
aiguilletter, kantiljer, paljetter, galoner, gramaner,
snören och andra ej specificerade, äkta eller oäkta
1 kg.
12
—
Anm. Afdrag i vigten göres ej för askar, pappersomslag och in-
lägg-
189
Gummi, nativt, alla slag, ej specificerade.......................
—
fritt.
Anm. Gummi, flytande, tullbehandlas såsom Lim, flytande.
Gummi elasticum; se Kautschuk.
Guttaperka; se Kautschuk.
Gödningsämnen:
190
superfosfater ........................................................................
100 kg.
—
25
191
andra slag, ej specificerade .........................................
—
fria.
Hagel; se Metaller: Bly.
Hakar och Hyskor; se Häktor.
Halm:
192
oarbetad, äfvensom halmrep..............................................
—
fria.
arbetad:
193
buteljhylsor, lösa ...........................................................
1 kg.
—
7
194
andra arbeten, ej specificerade...................................
1 kg.
1
—
195
Hampa, ohäcklad och häcklad..........................................
—
fn.
196
Handskar, alla slag..................................................................
1 kg.
6
—
Anm. Afdrag i vigten medgifves ej för askar och pappersomslag.
197
Harts och Harpojs ................................................................
—
fria.
Hattar, färdigt! eller halffärdig:!, derunder inbegripna
till hattar synbarligen ämnade s. k. filtstumpar:
198
af hel- eller halfsiden, felbhattar inberäknade,
äfvensom med blommor, plymer eller spetsar
monterade fruntimmershattar, alla slag...............
1 st,
2
—
199
vaxduks- och oljade hattar eller s. k. sydvester
1 st.
40
17
Qvantitet för
Föreslagen
N:r.
tullberäk-
tullsats.
ningen.
Kronor
öre
Hattar, färdiga eller halffärdiga, derunder inbegripna
till hattar synbarligen ämnade s. k. filtstumpar:
andra slag:
200
försedda med foder, svettrem eller band............
1 st.
—
75
201
utan något af dessa tillbehör.................................
1 st.
—
50
Anm. Äro hattarne sammansatta af flera materialier, fortullas de
såsom hattar af det ämne, hvaraf de hufvudsakligen bestå.
202
Hattfoder af siden eller annan väfnad i förening med
annat material.......................................................................
1 kg.
1
80
Hattfodral; se Nattsäckar.
Hattstommar af väf, med eller utan styfning; tull-
behandlas såsom Kläder.
Hjorthornssalt; se Ammoniak, kolsyrad.
Hoffmans droppar; se Eter.
203
Honing........................................................................................
1 kg.
—•
10
Horn:
204
oarbetadt eller raspadt ....................................................
—
frit
t.
arbetadt:
205
plattor och skifvor samt knifskaft och ämnen
dertill ...........................................................................
—
fria.
206
knappar med eller utan fernissning .......................
1 kg.
—
50
207
andra slag..........................................................................
1 kg.
1
20
Anm. Afdrag i vigten medgifves ej för askar, kartor och pappers-
omslag.
Hudar och Skinn:
ej hänförliga till pelsverk:
208
oberedda, alla slag ......................................................
—
fria.
beredda:
209
sulläder och bindsulläder..........................................
1 kg.
—
40
210
andra slag....................................................................
1 kg.
—
65
pelsverk:
211
oberedda, alla slag .........................................................
—
fria.
beredda; lösa:
212
blåräf-, bäfver-, hiller-, kinkilla-, mård-, närtz-,
sobel-, svarträf-, s. k. kapska säl- samt utter-
1 kg.
—
50
213
andra slag ...................................................................
1 kg.
—
25
Tullkomiténs betänkande. I.
3
18
Qvantitet för
Föreslagen
Nar.
tullberäk-
tullsats.
Hudar och Skinn:
Kronor
öre
pelsverk:
beredda; hopsydda skinn samt delvis arbetade
eller fullfärdiga persedlar med pelsverk til]
öfvertyg:
214
af blåräf, bäfver, hiller, kinkilla, mård, närtz,
sobel, svarträf, s. k. kapslc säl samt utter
1 kg.
G
__
215
andra slag..............................................................
1 kg.
3
1
konstgjordt fjäderpelsverk; tullbehandlas såsom pels-  verk, beredda, hopsydda, af blåräf etc.
Amu. Vid tullbehandling af hudar och skinn, alla slag, göres intet
afdrag i vigten för askar, papper och dylikt omslag.
216
Humle ..........................................................................................
1 kg.
10
217
Hummer ......................................................................................
—
fri.
Husbiås; se Lim.
Hvalraf; se Spermaceti.
Hvitbetor:
218
råa...........................................................................................
1 kg.
—
i
219
sönderskurna och torkade ................................................
Hår:
1 kg.
5
220
tagel.........................................................................................
1 kg.
—
20
221
andra slag, ej specificerade .............................................
—
fria.
222
Hår- och Tagelarbeten, ej specificerade, med eller utan
infattning och lås ..............................................................
Anm. Afdrag i vigten göres ej för askar, papper och dylikt
1 kg.
Q
t*
omslag.
Hårtinktur; tullbehandlas såsom Parfymer.
223
Häktor, Hakar och Hyskor ..................................................
1 kg.
—
50
Anm. Afdrag i vigten göres ej för kartor, hvarå häktorna äro fastade,
eller för askar och papper, hvari de äro inlagda.
Hängslen äfvensom Bälten, Strumpeband, Klädnings-
och Årmhållare med flera dylika persedlar eller
delar deraf:
224
af hel- eller halfsiden ..................................................
1 kg.
4
—
225
andra slag, derunder inbegripna äfven sådana af
75
silke, hvari kautschuk eller likartadt ämne ingår
1 kg.
1
1
Anm. Afdrag i vigten medgifves ej för askar, kartor och pappersomslag.
19
Nar.
Qvantitet för
Föreslagen
tullberäk-
tullsats. |
226
Hö...................................................................................
ningen.
Kronoi
fri
—
öre j
1
1
tf
227
Högafflar; se Skyfflar.
Ingefära:
torr ........................................................................
1 kg.
25
t.
228
syltad; hänföres till Konfityrer.
Insektpulver .....................................................................
frii
10
229
Instrumenter:
kirurgiska, matematiska, fysiska, kemiska och na-  vigations-, alla slag, ej specificerade..................
100 kr.
230
optiska, derunder inbegripna kikare, glasögon och
infattade optiska glas af alla slag; barometrar,
manometrar och termometrar..............................
1 kg.
2
231
Anm. Afdrag i vigten göres ej för askar, fodral, papper och dylikt
omslag.
musikaliska:
fortepianon:
tafilar och pianinon ............................................
1 st.
150
232
flyglar................................................................
1 st.
200
—
233
positiv, äfven begagnade ........................................
1 st.
10
—
234
speldosor ..........................................................
1 kg.
1 kg.
3
235
accordion eller delar deraf.....................................
1
_,
236
Anm. Afdrag i vigten göres ej för askar och pappersomslag, i
hvilka speldosor och accordion inkomma.
andra slag, äfvensom särskild! inkommande delar
och tillbehör, ej specificerade................................
100 kr.
15
237
Anm. 1. S. k. stomryggar till pianoinstrument, strängade eller
osträngade, tullbehandlas såsom fullfärdiga instrument.
Anm. 2. Instrument, hvilka genom sina mindre dimensioner och
sin beskaffenhet i öfrigt synbarligen utgöra endast leksaker, hän-  föras till art. Leksaker.
Ipecacuanha; hänföres under Apoteksvaror.
Ister ...........................................................................................
1 kg.
20
238
Jalappa; hänföres under Apoteksvaror.
Jern och Stål; se Metaller.
Jernvägsmateriel:
lokomotiver ........................................................................
100 kr.
10
-
20
Qvantitet för
Föreslagen
N:r.
tullberäk-
tullsats.
ningen.
Kronor
oro
Jernvägsmateriel:
239
jernvägs- och spårvägsvagnar, äfvensom tendrar......
100 kr.
15
—
Anm. Till jernvägs- eller spårvägsvagnar hänföras äfven sådana, i
livilka motor finnes anbragt.
240
axlar, fjedrar, hjul och hjulband till sådana...............
1 kg.
—
5
241
andra slag, ej specificerade, eller delar deraf............
100 kr.
10
—
242
Jod, Jodkalium och Jodnatrium .......................................
—
fria.
243
Jordarter, ej specificerade......................................................
—
fria.
244
Jute..............................................................................................
—
fritt.
245
Juveler, oinfattade .................................................................
—
fria.
246
Jäst, alla slag ..........................................................................
1 kg.
—
25
247
Kaffe ............................................................................................
1 kg.
—
12
248
Srändt, och kaffesurrogat, alla slag.............................
1 kg.
—
20
Kakao:
249
bönor och skal ...................................................................
1 kg.
—
5
malen eller rifven; hänföres till Chokolad.
Kakel; se Lervaror.
Kali:
250
kaustikt....................................................................................
—
fritt.
251
klorsyradt ...........................................................................
—
fritt.
•252
kolsyradt (pottaska) och surt kolsyradt .....................
—
fria.
253
kromsyradt och surt kromsyradt...................................
—
fria.
254
salpetersyradt (kalisalpeter) .............................................
—
fritt.
255
svafvelsyradt och surt svafvelsyrad! ..........................
—
fria.
256
surt vinsyradt (vinsten).....................................................
—
fritt.
257
Kalk, osläckt och släckt........................................................
—
fri.
258
Kamfer, oraffinerad och raffinerad ...................................
_
fri.
259
Kanel, Kanelknopp och Cassia lignea ................................
1 kg.
—
85
Kappsäckar; se Nattsäckar.
260
Kapris, kärlens vigt inberäknad.........................................
1 kg.
—
50
261
Karbolsyra och Karbolsyrad kalk..........................................
fria.
262
Kardborrar ...............................................................................
—
fria.
263
Kardemummor...........................................................................
1 kg.
1
20
Kardor och Kardläder; hänföras till Maskiner, Redskap
och Verktyg.
21
•
N:r.
Qvantitet för
Föreslagen
tullberäk-
ningen.
tullsa
Kronor
ts.
öre
264
Karkasser och Karkassband ................................................
Anm. Afdrag i vigten göres ej för askar, pappersomslag och inlägg.
Kartor:
med svensk text:
1 kg.
1
—
265
i exemplar eller häftade.................................
1 kg.
l
50
266
kartonerade, bundna eller på väf uppfodrade ......
1 kg-
2
—
267
andra slag ............................................................................
ö #
fria.
268
Kastanier....................................................................................
Kautschuk eller Gummi elasticum, vulkaniserad eller
icke, samt Guttaperka:
1 kg.
25
269
270
oarbetad .............................................................................
arbetad:
i skifvor utvalsad:
af 1 mm. tjocklek eller deröfver, med eller
fri
utan väfinlägg...................................................
af mindre tjocklek än 1 mm.:
—
fri
271
272
utan väfinlägg.....................................................
med väfinlägg; tullbehandlas såsom Väf-  nader, vattentäta.
rör, slangar, buffers, maskinremmar och pack-  ningar, äfvensom knifskaft och ämnen der-
fri
273
till.................................................................................
andra slag, ej specificerade, härunder inbegripna
—
frie
i.
skodon och i trähylsa infattad kautschuk......
Anm. Intet afdrag i vigten medgifves för askar, kartor och pap-  persomslag.
1 kg.
1
20
274
Kaviar ..................................................
1 kg.
2
50
275
Kemiskt-tekniska preparater, ej specificerade.....................
Kimrök; se Färger och Färgningsämnen.
100 kr.
15
—
276
Kinabark.................................................
—
fri.
277
Kitt, alla slag...........................................................
1 kg.
___
5
278
Kli, alla slag..............................................................
100 kg.
—
30
279
Klorkalium............................................................
fritt.
280
•
Klorkalk .........................................................
Klortenn; tullbehandlas såsom Tennsalter.
—
fri
22
Qvantitet för
Föreslagen
tullberäk-
tullsats.
ningen.
Kronor
öre
Kläder, ej specificerade:
nya gångkläder eller delar deraf samt nya sydda
duktyg, handdukar, lakan, örngått med flera dylika
hushållspersedlar, äfven då sådana klädeseller
hushållspersedlar eller delar deraf äro märkta
eller försedda med broderier, galoner, fransar,
* spetsar eller blonder; förtullas med 50 procents
förhöjning i den tull, som är bestämd för tyget
eller det ämne, hvaraf klädes- eller hushållspersedeln
hufvudsakligen består.
Anm. 1. För gångkläder tages öfvertyget till grund för tullberäkningen;
men uppstår svårighet att bestämma hufvudbeståndsdelen,
tages till beräkningsgrund det material, som drager högsta
tullafgiften.
Alun. 2. Intet afdrag i vigten medgifves för askar, pappersomslag,
kartor och inlägg.
Anm. 3. Klädespersedlar af celluloid tullbehandlas såsom Celluloid,
arbetad, andra slag, utan förhöjning.
för oljade eller fernissade kläder, derunder ej inbegripna
sådana, som äro öfverdragna med kautschuk,
beräknas tullafgiften efter hvad för tyget
är bestämdt, utan förhöjning.
Anm. Möter i något fall hinder att utröna, af hvad slags tyg
oljade eller fernissade kläder äro tillverkade, hänföras de til]
Väfnader, vattentäta, med annan vattentät massa belagda, andra
slag.
kläder, som utgöras af knutna, stickade, virkade
eller på strumpstol tillverkade persedlar, eller
som äro förfärdigade af strumpstolsalngods; förtullas,
utan förhöjning, efter hvad för art. Strumpor
och Strumpstolsarbeten är bestämdt.
281
gångkläder, tillhöriga sjöfarande eller resande, när
kläderna äro synbart brukade eller, af egarne
sjelfva medförda, pröfvas icke öfverstiga deras
personliga behof...............................................................
282
Knallhattar, askarnes vigt inberäknad ...........................
1 kg.
fria.
1 120
23
N:r.
283
284
285
286
287
288
289
arbetade
, ej speci
-
Knappar, ej specificerade:
af ben; se Ben.
af horn; se Horn.
af sammansatta eller, såsom
ficerade ämnen.........................
andra slag; tullbehandlas såsom det ämne, arbetadt,
hvaraf de bestå.
Anm. 1. Då knappar icke annorlunda äro af sammansatta ämnen
tillverkade, än att öglan är olikartad, böra de förtullas på sätt
taxan stadgar för det ämne, arbetadt, hvaraf sjellva knapparne
äro förfärdigade.
Anm. 2. Vid förtullning af knappar, alla slag, eger afdrag ej rum
för vigten af papperskartor, hvarå de äro uppfästade, eller för
askar och papper, hvari de äro inlagda.
Knif var:
rak- och penn- .................................
Anm. Såsom pennknifvar förtullas äfven knifvar, hvari jemte pennknifblad
äfven finnas andra knifblad eller redskap.
tälj-, sjömans- eller gröfre arbets-................................
bords- och andra slag, ej specificerade, samt gafflar:
med skaft af silfver, förgyld eller försilfrad metall,
perlemor, porslin, elfenben eller hvalross
tänder.
..........................................................................
med skaft af andra ämnen .........................................
Anm. 1. Aro knifvar eller gafflar helt och hållet af silfver, ny
silfver eller annat ämne, förtullas de såsom det ämne, arbetadt,
hvaraf de bestå.
Anm. 2. Afdrag i vigten medgifvcs ej för askar, fodral, kartor
eller pappersomslag.
Knytningar; hänföras till Strumpor och Strumpstolsarbcten.
Koboltoxid ...............................................................................
Koeffyrer:
försedda med konstgjorda blommor eller plymer
andra slag; tullbehandlas såsom Kläder.
Qvantitet för
tullberäkningen.
1 kg.
1 kg.
1 kg.
kg.
kg.
kg.
1 st.
Föreslagen
tullsats.
Kronor öre
50
50
50
1
2
24
Qvantitet för
Föreslagen
N:r.
tullberäk-
tullsats.
ningen.
Kronor
öre
Koffertar:
af läder eller skinn eller dermed öfverdragna; tull-
behandlas såsom Nattsäckar.
290
andra slag
.................................................................
1 kg.
—
60
291
Kol, trä-......................................................................................
fria.
292
Kcllnrliiim kärlens viot, inbegripen
....................
1 kg.
2
—
Kolsyra, flytande; hänföres till Kemiskt-tekniska prepa-
1
rater, ej specificerade.
1 kg.
50
293
Konjityrer ...................................................................................
Anm. Afdrag i vigten medgifves ej för närmaste emballaget, så-  som papper, askar, burkar, flaskor m. in.
Konserver, i hermetiskt tillslutna eller lufttäta kärl för-  varade ätbara varor, kärlens vigt inberäknad:
kött af nötboskap och får..........................................
294
1 kg.
1 kg.
—
12
295
andra slag......................................................................
—
50
Kopal; hänföres under Harts.
Koppar; se Metaller.
296
Kopparaska och Kopparoxid...................................................
—
fria.
Kopparrök; hänföres under Vitriol.
Kopparsticks-, Stålsticks- och TräsnittsaJtryck; se Lito-
grafiska arbeten.
297
Koraller, äkta, oarbetade, äfvensom arbetade men oin-
fattade.....................................................................................
—
fria.
298
Korf.
.
................................................
1 kg.
—
50
Korg makar earbeten:
10
299
af oskalade qvista!’ och gröfre spån............................
1 kg.
—
300
andra slag ............................................................................
1 kg.
1
—
301
Koriander .................................................................................
1 kg.
—
25
302
Korinter
.............................................
1 kg.
—
15
Korkar, skurna:
303
utan beslag, äfvensom korksulor..................................
1 kg.
—
10
304
med beslag .........................................................................
1 kg.
1
20
305
Korkbark, äfvensom s. k. Cols eller till korkämnen
delvis bearbetadt korkbarksaftall...................................
!
fria.
25
N:r.
Qvantitet för
Föreslagen
Kreatur:
hästar:
tullberäk-
ningen.
tulls£
Kronor
its.
öre
306
föl under ett år..............................................................
—
fru
307
andra slag.......................................................................
1 stycke
50
—
308
nöt- .........................................................................................
1 stycke
10
309
får ..............................................
1 stycke
1
—
310
svin ..........................................
1 kg.
—
15
311
andra slag ................................................
fria.
312
Kreatursfoder, ej specificeradt................................................
Kreosot, Kreosotolja och Kreosottjcira; tullbehandlas så-  som Karbolsyra.
Krinoliner, förfärdigade af fjedrar, med tråd eller garn
omspunna eller omväfda, och sammanhållna genom
vidsydda band; förtullas såsom Kläder af band.
äro de af tyg, försedda med fjedrar, tullbehandlas
de såsom Kläder af det tyg, hvaraf krinolinen
består.
frii
t.
313
314
Krita, hvit, omalen .........................................
malen eller slammad, kärlens vigt inbe-
—
fri
räknad ...............................................................
100 kg.
1
—
315
röd och svart samt pastellkrita..............................
infattad; tullbehandlas såsom Blyertspennor.
KruJcmakarearbeten; se Lervaror.
fn
316
Krut och andra sprängämnen .............................................
Anm. Afdrag i vigten göres ej för askar och pappersomslag.
Kryolit; hänföres till Mineralier, ej specificerade.
1 kg.
25
317
Kräftor....................................................................
—
fria.
318
Kräftstjertar.............................................
Kubeber; hänföres under Apoteksvaror.
Kulör eller s. k. vintinktur:
innehållande sprit; tullbehandlas såsom Likör,
annan; tullbehandlas såsom Sirup.
1 kg.
20
319
Kummin .............................................
1 kg.
—
4
320
Käppar, ej specificerade.....................................................
Amu. För pappersomslag göres ej afdrag i vigten.
1 kg.
2
70
Tallkomiténs betänkande. I.
4
26
Qvantitet för
Föreslagen
N:r.
Kött:
tullberäk-
ningen.
tullsal
Kronor
uS.
iro
321
af fogel, alla slag .............................................................
1 kg.
—
20
322
andra slag, ej specificerade ............................................
1 kg.
—
7
323
Lack ...........................................................................................
Anm. Afdrag i vigten göres ej för askar ocli pappersomslag.
1 kg.
75
324 <
Lagerblad, och Lagerbär, torkade ......................................
1 kg.
—
12
325
326
Lakrits........................................................................................
Lampor och Lyktor; förtullas såsom det ämne, arbe-  tad!, hvaraf de hufvudsakligen bestå.
Anm. Medföljande glaskupor förtullas särskild! efter hvad för Glas,
andra slag, är bestämdt.
Lampvekar; se Vekar.
Lapis; se Superoxid, salpetersyrad.
Leksaker :
af trä eller sammansatta ämnen, med eller utan
1 kg.
12
betsning, målning eller lackering.............................
andra slag; förtullas lika med det ämne, arbetad!,
hvaraf de bestå.
Anm. Vid förtullning af leksaker, alla slag, eger afdrag i vigten
ej ruin för askar, papper och dylikt omslag, hvari de äro inlagda,
eller för kartor, hvarå de äro uppfästade.
1 kg.
2
327
328
Lera..............................................................................................
Lerjord, svafvelsyrad äfvensom s. k. Alunkakor (Alum-
fn.
1
cakes) ......................................................................................
Lervaror, ej specificerade:
tegel:
100 kg.
1
20
329
eldfast, äfvensom s. k. falkad tegel samt trottoarsten
golf- och väggplattor (tiles, flisor):
100 kg.
330
af 3 cm. tjocklek och deröfver ..........................
af mindre tjocklek, äfvensom byggnadsornament.-
100 kg.
20
331
oglaserade, enfärgade .........................................
oglaserade flerfärgade, äfvensom glaserade;
hänföras till andra arbeten af lera.
100 kg.
3
332
andra slag, ej specificerade.........................................
Anm. Derest ett och samma kolli innehåller flera slag af tegel
underkastade olika tullafgifter, tillämpas den högre tullsatsen fö
hela innehållet.
fri''
i.
i
1
27
»
Qvantitet föl
Föreslagen
N:r.
tullberäk-
tullsats.
Kronoi
öre
Lervaror, ej specificerade:
deglar (äfven af blyerts), mufflar och retorter, hela
333
eller i delar......................................................................
—
fria.
334
rör och rördelar .................................................................
arbeten af äkta porslin:
100 kg.
—
75
335
hvita eller enfärgade.....................................................
1 kg.
—
30
336
förgylla, försilfrade, målade eller tryckta...............
andra arbeten af lera, såsom kakel och kakelugns-  ornament, krukmakaregods, arbeten af terracotta,
1 kg.
60
terralith, majolika, s. k. oäkta porslin och andra
slag af fajans in. m.:
337
hvita eller enfärgade ...............................................
1 kg.
—
10
338
förgylda, försilfrade, målade eller tryckta .........
1 kg.
—
16
Liar; hänföras till Maskiner, .Redskap och Verktyg.
339
Likör .............................................................................................
1 liter.
1
50
Lim:
340
husbiås, äfvensom gelatin i papperstunna blad, när-
maste omslagets vigt inberäknad .............................
1 kg.
1
70
341
flytande lim, diamantkitt, syndetikon o. d...................
Anm. Afdrag i vigten göres ej för närmaste emballaget, såsom
1 kg.
1
—
burkar, flaskor m. m.
342
andra slag .............................................................................
1 kg.
—
20
343
Lin, ohäckladt och häckladt ..............................................
—
fritt.
Lins; hänföres till Spanmål.
Litografiska och Fotografiska arbeten samt Kopparsticks-,
Stålsticks- och Träsnittsaftryck, med eller utan färg-  beläggning äfvensom Oljetryck, utan afseende å
materialet, hvarå de äro anbragta:
oinfattade:
344
som tillhöra tryckta verk och med dem in-
komma........................................................................
—
fria.
345
andra slag .....................................................................
1 kg.
—
50
Anm. Afdrag i vigten göres ej för askar, papper och dylikt
omslag.
infattade; tullbehandlas lika med Tafvelramar.
♦
28
Qvantitet för
tullberäk-  ningen.
Föreslagen
tullsats.
Kronor
öre
1 kg.
7
1 kg.
12
1 kg.
2
N:r.
346
347
348
349
350
351
352
353
Ljus:
talg- ..................................................................................
andra slag ........................................................................
Anm. För askar, papper och dylikt omslag göres ej afdrag i vigten.
Ljuskronor eller delar deraf, ej specificerade; förtullas
lika med det ämne, arbetad!, hvaraf de hufvudsakligen
bestå, och utan afdrag i vigten för påsatta glas.
Luktvatten, alla slag, flaskornas vigt inbegripen............
Lumpor........................................................................................
Lyktor; se Lampor.
Läderarbeten, ej specificerade; tullbehandla^ såsom
Sadelmakarearbeten.
Läster till skoarbeten; se Trävaror.
Lök, alla slag, ej specificerade; tullbehandlas såsom
Frukter.
Maccaroni och Vermiceller; tullbehandlas såsom Gryn,
andra slag.
Madrasser; hänföras till Sängkläder.
Anm. När madrasser äro försedda med ramar och fjedrar, tullbehandlas
de såsom Varor, i taxan ej nämnda, arbetade.
Magnesia och Magnesiasalter...................................................
Maj olika; se Lervaror.
Majs; se Spanmål.
Maizena; tullbehandlas såsom Stärkelse.
Malm, alla slag, ej specificerade; tullbehandlas såsom
Mineralier, ej specificerade.
Malt; se Spanmål.
Maltdrycker:
på fat, större eller mindre, fatens vigt inberäknad...
på andra kärl .......................................................................
Maltsocker; tullbehandlas såsom Stärkelsesocker.
Mandel .........................................................................................
Manometrar; se Instrumenter.
Margarin; hänföres till Smör, konstgjord!.
Marienglas; hänföres till Mineralier, ej specificerade.
1 kg.
1 liter.
1 kg.
fria.
fria
8
15
35
29
Qvantitet för
Föreslagen
N:r.
tullberäk-
tullsats.
ningon.
Kronor
öre
354
Masker ........................................................................................
1 st.
50
355
Maskiner, Redskap och Verktyg eller delar deraf, ej
specificerade..................................................................
100 kr.
10
—
356
Maskin- och Vaqnsmörja, kärlens vigt inberäknad ......
1 kg-
—
2
Mattor:
357
af spån, strå, rötter, gräs, vass, säf, kokostågor
eller rotting:...........................................
1 kg.
7
o
Anm. Använda vid varutransport till skiljande eller skyddande
af gods; fria.
af bast; se Bast m. m.
af andra ämnen, väfda eller stampade; se Väfnader.
Amu. Mattor, hopsydda, kantade eller försedda med fransar, för-
tullas såsom Kläder.
358
Medaljer, alla slag.................................................................
—
frie
i.
Melass; se Socker.
Metaller och ej specificerade arbeten deraf:
A. Bly:
359
oarbetadt, äfvensom skrot..........................................
—
frit
t.
arbetadt:
360
plåt och tråd.................................................................
—
fria.
361
rör och rördelar ......................................................
1 kg.
—
5
362
hagel och kulor........................................................
1 kg.
—
10
363
folier......................................
1 ke:
50
andra arbeten:
364
förgylda eller försilfrade.....................................
1 kg.
1
50
365
förnicklade, fernissade, lackerade eller med
annan ytbetäckning försedda..........................
1 kg.
—
75
366
andra slag.........................................................
1 kg.
—
20
B. Guld:
367
oarbetadt, äfvensom skrot..........................................
_
frit
t.
arbetadt:
368
tråd...................................................................................
1 kg.
2
50
369
andra arbeten, äfven med infattade stenar,
perlor m. m............................................................
1 kg.
15
—
30
Qvantitet för
Föreslagen
N:r.
tullberäk-
tullsats.
Kronor
öre
Metaller och ej specificerade arbeten deraf:
C. Jern och Stål:
370
tack- och barlastjern .....................................................
100 kg.
l
—
371
skrot, alla slag..................................................................
100 kg.
—
80
372
jern- och stålgöten samt smältstycken..................
100 kg.
2
—
373
jernvägsskenor, mer eller mindre bearbetade,
bottenplåtar, syllar och skärjern dertill, äfven-  som flyttbara jernvägar.............................................
100 kg.
2
_
balk-, hörn- och annat till jernvägsskenor ej hän-
förligt s. k. fagonjern:
374
vägande 20 kg. eller deröfver per löpande
meter........................................................................
—
fria.
375
af mindre vigt per löpande meter.....................
100 kg.
2
50
376
andra valsade eller smidda stänger, utan afseende
på genomskärningens storlek och form ............
100 kg.
2
50
377
railsspik, skarfbultar med muttrar till jernvägs-  skenor äfvensom alla andra, ej särskilt speci-  ficerade muttrar, gängade eller ogängade,
skrufvar och naglar om 12 mm. eller deröfver
i diameter ...................................................................
100 kg.
6
—
plåtar, valsade eller smidda, äfven om de äro
klippta, böjda, med hål försedda eller hafva
kanterna uppvikta:
utan slipning eller polering och utan öfver-
drag af annan metall eller annan å dem
anbragt ytbetäckning:
378
af 3 mm. tjocklek och deröfver..................
100 kg.
3
—
379
af mindre tjocklek..........................................
100 kg.
4
—
380
slipade, polerade, målade, fernissade, lacke-
rade, emaljerade, äfvensom med tenn, zink
eller annan oädel metall öfverdragna .........
100 kg.
6
_
rör och rördelar:
gjutna:
381
af mer än 15 cm. inre diameter......................
—
fria.
382
af 15 cm. inre diameter eller derunder .........
100 kg.
1
50
383
smidda, valsade eller dragna .................................
100 kg.
4
—
31
Qvantitet för
Föreslagen
N:r.
tullberäk-
tullsats.
ningen.
Kronor
öre
Metaller och ej specificerade arbeten deraf:
C. Jern och stål:
tråd:
384
385
af 1,5 mm. tjocklek och deröfver...........................
af mindre tjocklek
.................................
100 kg.
100 kg.
4
8
—
öfverspunnen med silke, annat textilämne eller
papper; tullbehandlas såsom Karkasser.
Anm. Dragen tråd öfver 10 mm. i diameter samt valsad
men ej dragen tråd (valstråd) tullbehandlas såsom valsade
eller smidda stänger.
arbeten deraf:
linor, stängselduk och annan duk beläggas
med dubbla tullbeloppet å tråden, hvaraf de
äro förfärdigade.
andra arbeten; tullbehandlas såsom ej speci-
ficerade Jern- och Stålvaror.
380
ankare, draggar, kettingstoppare, kettingkrokar,
roderjern och skeppsknä.n
....................
100 kg.
4
kedjor och kettingar, hvari länkjernet har en dia-
meter af:
387
25 mm. och deröfver.............................................
100 kg.
3
50
388
från och med 10 till 25 mm...............................
100 kg.
7
—
389
under 10 mm.............................................................
100 kg.
10
—
spik:
390
af 45 mm. längd och deröfver ..............................
1 kg.
—
5
391
af mindre längd, äfvensom nubb, trådstift och
skostift.....................................................................
1 kg.
—
15
träskrufvar:
392
af 12 mm. eller deröfver i diameter.....................
1 kg.
—
6
393
af 3 intill 12 mm i diameter
........
1 kg.
1 kg.
20
394
under 8 mm. i diameter ........................................
—
30
395
gjutna balkar, eldstadsroster, hällar, lod och vigter
1 kg.
—
2
396
spisar, ugnar, kaminer, kolonner, lyktstolpar,
staket, grafvårdar samt gjutna, icke med emalj
eller annan ytbetäckning försedda grytor, pannor,
mortlar, krubbor och afloppstrattar ....................
1 kg.
—
4
32
N:r.
397
398
399
400
401
402
403
404
405
Metaller och ej specificerade arbeten deraf:
C. Jern och stål:
bord, soffor, stolar, fotskrapor, spottlådor, portoch
dörrfyllningar, lyktarmar, press- och strykjern
samt gjutna, med emalj eller annan ytbetäckning
försedda grytor, pannor, mortlar,
krubbor och afloppstrattar ....................................
kopiepressar, eldredskaps- och paraplyställ, blomsterställningar,
trädgård surnor, kaffe- och köttqvarnar,
fruktskalnings- och andra dylika för
hushållsbehof afsedda maskiner............................
finare ej specificerad! gjutgods, såsom blomstervaser,
byster, fruktskålar, korgar, lampor, ljuskronor,
ljusstakar, medaljonger, pappershållare,
presenterbrickor, skrifdon, tändsticks- och urställ
med flera likartade, ej till bijouterivaror
hänförliga artiklar ..................................................
kassaskåp och kassakistor...........................................
floretter, sablar, värjor, bajonetter, huggare och
dylika vapen, äfvensom delar deraf:
förgylda eller försilfrade.....................................
andra slag...............................................................
andra ej specificerade och till Jernvägsmateriel
eller Maskiner, Redskap och Verktyg ej liänförliga
Jern- och Stålvaror:
förgylda eller försilfrade.......................................
förnicklade, polerade, bronserade, emaljerade
eller lackerade ..................................................
andra slag.................................................................
Qvantitet för
tullberäkningen.
.
Föreslagen
tullsats.
Kronor
öre
1 kg.
10
1 kg.
20
1 kg.
100 kr.
50
15
1 kg.
1 kg.
1 kg.
1 kg.
1 kg.
50
20
Amu. 1. Om en till andra ej specificerade Jern- och Stålvaror
hänförlig vara per stycke, i den form, den inkommer, väger mer
än 10 kg., belägges den för den Överskjutande vigten med eu
tull af endast 4 öre per kg.
Amu. 2. En skrufs diameter mätes omedelbart ofvan gängan.
33
Qvantitet för
Föreslagen
N:r.
tullberäk-
tullsats.
ningen.
Kronor
öre
Metaller och ej specificerade arbeten deraf:
D. Koppar och deraf med zink, tenn eller annan
oädel metall framstälda legeringar, såsom messing,
brons, nysilfver, britanniametall m. fl.:
406
oarbetad, äfvensom skrot...........................
fri
arbetad:
407
plåt och andra ämnen för vidare bearbetning,
äfvensom bult och spik...................................
i kg.
—
5
408
rör och rördelar ....................................................
1 kg.
10
tråd:
409
förgyld eller försilfrad.......................................
1 kg.
2
50
öfverspunnen uteslutande med silke, annat
textilämne eller papper; tullbehandlas
såsom Karkasser.
410
öfverdragen på annat sätt, äfvensom elek-
triska ledningskablar ...................................
100 kr.
10
—
411
andra sias: .................................................
1 kg.
10
o
duk; belägges med dubbla tullbeloppet å tråden,
hvaraf den är förfärdigad.
andra arbeten:
412
förgylda eller försilfrade ................................
1 kg.
1
50
413
förnicklade, fernissade, lackerade eller med
annan ytbetäckning försedda ...................
1 kg.
—
75
414
andra slag ...........................................................
1 kg.
—
50
415
E. Platina, oarbetad eller arbetad...............................
—
fri
416
F. Qvicksilfver.......................................................................
—
frit
t.
G. Silfver:
417
oarbetadt, äfvensom skrot............................................
—
filt
t.
arbetadt:
418
tråd................................................................................
1 kg.
2
50
419
andra arbeten, äfven förgylda och med infattade
stenar, perlor in. in.
...................
1 kg.
15
_
//. Tenn:
420
oarbetadt, äfvensom skrot............................................
—
frit
t.
Tullkomiténs betänkande. I.
5
34
■ -
Qvantitet för
Föreslagen
N:r.
tullberäk-
tullsats.
ningen.
Kronor
öre
Metaller och ej specificerade arbeten deraf:
H. Tenn:
arbetadt:
421
rör och rördelar ......................................................
1 kg.
—
5
422
folier eller Stanniol ...................................................
andra arbeten:
1 kg.
—
50
423
förgylda eller försilfrade ................................
1 kg.
l
50
424
förnicklade, fernissade, lackerade eller med
annan ytbetäckning försedda...........................
1 kg.
—
75
425
andra slag................................................................
1 kg.
—
50
I. Zink:
426
oarbetad, äfvensom skrot ............................................
—
fri.
arbetad:
427
plåt, spik och tråd......................................................
—
fria.
428
rör och rördelar .........................................................
andra arbeten:
1 kg.
5
429
förgylda eller försilfrade.......................................
1 kg.
1
50
430
förnicklade, fernissade, lackerade eller med
annan ytbetäckning försedda...........................
1 kg.
—
75
431
andra slag..................................................................
1 kg.
—
20
K. Andra, ofvan ej upptagna metaller, enkla eller
sammansatta, samt arbeten deraf, ej specificerade;
tullbebandlas såsom Koppar.
Anm. 1. Vid tullbehandling af metaller, alla slag, göres ej afdrag
i vigten för askar, papper och dylikt omslag samt kartor.
Anm. 2. Pläterade metallarbeten tullbebandlas såsom förgylda ellei
försilfrade.
432
Mineralier, ej specificerade, i stycken eller pulveriserade
—
fria.
Mirbanolja; se Nitrobenzol.
Mjöd; förtullas lika med Maltdrycker.
Mjöl:
af spanmål; se Spanmål.
433
af arrowrot och andra vegetabilier, som ej kunna
inbegripas under spanmål eller hänföras till medi-  cina lier ................................................................................
100 kg.
4
30
35
N:r.
Qvantitet föl
tullberäk-
Föreslagen
tullsats.
434
Mjölksocker; tullbehandlas såsom Stärkelsesocker.
Mosaikarbeten, oinfattade; hänföras till Sten, ej speci-  ficerad, arbetad, polerad.
Munharmonikor; hänföras under Leksaker.
Munlack ...................................................................
ningen.
1 kg.
1 kg.
Kronor
1
öre
435
Anm. Afdrag i vigten eger ej rum för askar, papperspåsar eller
dylikt omslag.
Murklor; se Svampar.
Musikalier :
bundna.............................................................................
1
436
andra slag: ......................................................................
frie
1
IL
437
Muskott och Muskottblornrna.................................................
1 kg.
20
438
Musslor, ej specificerade.........................................................
fria.
439
Mynt, guld-, silfver- eller koppar- ...................................
—
fritt.
440
Mvrrha.....................................................................
fri
fri
fria
441
Mask ............................................................
442
t7
Målningar och Ritningar, för hand utförda, oinfattade
eller infattade...................................................................
!.
443
Mössfoder; tullbehandlas såsom Hattfoder.
Möss-skärmar, alla slag, pappersomslagets vigt inbe-  räknad.............................................................................
1 kg.
1
20
444
Natron:
surt borsyradt (borax).......................................................
frit
t.
445
kaustikt..........................................
fritt.
fritt.
446
klorsyradt..............................................................................
—
447
kolsyradt (soda) och surt kolsyradt ...........................
—
fria.
448
kromsyradt och surt kromsyradt..................................
—
fria.
449
salpetersyradt (chilisalpeter) ..........................................
-fri t
450
svafvelsyradt (glaubersalt) och surt svafvelsyradt ...
_
fria.
451
svafvelsyrligt, surt svafvelsyrligt och undersvafvel-  svrligt ..............................................................................
fria
452
ättiksyradt .............................................................................
1 kg.
—
10
453
Nattsäckar, Kappsäckar och Hattfodral..............................
1 kg.
1
20
Anm. För askar, papper och dylikt omslag göres ej afdrag i
vigten.
36
N:r.
Qvantitet för
Föreslagen
tullberäk-
ningen.
tullsats.
Kronor|öre
454
Naturalier till vetenskapliga samlingar.............................
|
fria.
455
Nejlikor och Nejlikstjelkar....................................................
1 kg.
—
25
456
Nicht ............................................................................................
Nickel; hänföres under Metaller, ej specificerade.
—
fri
457
458
Nitrobenzol eller Mirbanolja, kärlens vigt inberäknad
Nysilfver; se Metaller.
Nålar, af annat ämne än guld eller silfver och ej hän-
1 kg.
10
förliga till Bijouterivaror..................................................
Anm. Afdrag i vigten göres ej för askar eller papper, hvari nålar
äro inlagda eller uppstuckna.
1 kg.
''
50
459
Näfver ........................................................................................
Nät:
till fiske; förtullas lika med det garn, hvaraf de äro
gjorda, med tillägg af 10 proc.
andra slag; tullbehandlas såsom Strumpor och
Strumpstolsarbeten.
fri
460
Nötkärnor ....................................................................................
Nötter:
1 kg.
—
35
461
kokos-...................................................................................
1 st.
__
10
462
hassel-, val- och andra slag ..........................................
Oblat och Oblatskifvor; tullbehandlas såsom Munlack.
1 kg.
—
25
463
Olein ............................................................................................
—
fri.
464
Oleomargarin ..............................................................................
1 kg.
—
20
465
Oliver, kärlens vigt inberäknad..........................................
1 kg.
—
50
466
Oljekakor.......................................................................................
Oljetryck; se Litografiska arbeten.
Oljor:
feta, icke flygtiga:
kroton-; hänföres till Apoteksvaror.
fria
i.
467
lin-, rof- och raps- .........................................................
andra slag:
1 kg.
—
7
468
på fat, större eller mindre.....................................
—
fria.
469
470
på andra kärl, kärlens vigt inberäknad..............
kokade; tullbehandlas såsom Fernissa.
%gtiga, vegetabiliska, ej specificerade, flaskornas
1 kg.
5
I
vigt inbegripen...............................................................
1 kg.
2
—
37
N:r.
Oljor:
fossila eller mineraloljor, samt genom torr destination
framstälda:
Qvantitet för
tullberäkniugen.
Föreslagen
tullsats.
Kronor öre
471
472
473
nativa eller råa ............................................................
renade.............................................................................
Ost, alla slag.............................................................................
Anm. För omslag af papper, stanniol, väf eller dylikt ämne göres
ej afdrag i vigten.
1 kg.
fria.
fria.
20
474
475
476
Ostron, kärlens vigt inberäknad .....................................
Paljetter; se Gulddragarearbeteu.
Papp:
förkydnings-, press- och tak- ..........................................
andra slag ..........................................................................
Anm. Papp, sammansatt af två eller flera genom något bindemedel
förenade pappersark (lameller), tullbehandlas såsom Papper.
1 kg.
1 kg.
1 kg.
15
Papp-, Pappers- och Pappersmassearbeten, ej specificerade:
477
olackerade ............................................................................
478
lackerade, bronserade, förgylda eller försilfrade ......
Amu. 1. Bukettpapper och gratulationskort i förening med väf
eller försedda med spetsar, band eller dylikt tullbehandlas såsom
Varor, i taxan ej nämnda, arbetade.
Anm. 2. Intet afdrag i vigten göres för askar och pappersomslag.
1 kg.
1 kg.
479
480
481
482
Papper:
polér- och smergel- ..........................................................
kardus-, makulatur- och annat groft till skrifning,
ritning eller tryckning ej Renligt............................
förgyldt, försilfradt eller med annan metall belagdt
eller annorlunda än i massan färgadt, hvartill med
hvit färg bestruket s. k. glacépapper jemväl hänföres,
äfvensom papper i förening med bomulls
eller
linneväfnad.............................................................
andra slag, liuieradt derunder inbegripet.....................
Anm. Afdrag i vigten medgifves ej för närmaste emballaget af
askar och pappersomslag.
1 kg.
1 kg.
1 kg
-
fritt.
38
Qvantitet för
Föreslagen
N:r.
tullberäk-
ningen.
tullsa
Kronor
ts.
öre
483
Pappersmassa..............................................................................
Papperspåsar; se Bref kuverter.
—
fri
484
Papperstapeter och Border......................................................
Par a fin:
1 kg.
''
25
485
oraffinerad ..............................................................................
—
fri.
486
raffinerad, närmaste emballagets vigt inberäknad......
Paraplyer och Parasoller:
1 kg.
—
5
487
af hel- eller halfsiden........................................................
1 st.
1
25
488
489
andra slag ..............................................................................
delar deraf:
ställningar, sammansatta, äfvensom käppar, syn-  barligen afsedda till paraplyer eller parasoller
öfvertyg, tillskurna eller sydda; förtullas lika med
det väfnadsslag, hvaraf de äro gjorda, med
tillägg af 50 procent.
andra delar; tullbehandlas såsom det ämne, arbe-  tad^ hvaraf de bestå,
fodral:
af läder, lösa eller påsatta; tullbehandlas såsom
Sadelmakarearbeten.
af tyg, lösa; förtullas lika med väfnaden, hvaraf
de äro gjorda, med tillägg af 50 procent.
Anm. Vid tullbehandling af delar eller fodral till paraplyer eller
parasoller göres intet afdrag i vigten för askar, papper och dylikt
omslag.
Parfymer, ej specificerade, flaskors och omslags vigt
1 st.
50
490
1 kg.
50
inberäknad .............................................................................
Parian; hänföres till Lervaror, arbeten af äkta porslin.
Pastiljer; tullbehandlas såsom Konfityrer.
Patroner:
1 kg.
2
491
laddade med krut eller annat sprängämne..................
1 kg.
—
25
492
oladdade eller endast försedda med tändsats............
Anm. Afdrag i vigten göres ej för askar, papper och dylikt
omslag.
Pelsverk; se Hudar och Skinn.
1 kg.
50
39
Nar.
493
494
495
496
497
498
499
500
501
502
Penningbörsar; tullbehandlas såsom Portföljer.
Pennor, skrif-.......................................................................
Anm. Afdrag i vigten göres ej för askar, kartor och pappersomslag.
Pennskaft samt Rit- och Skrifstil, alla slag, utom
guld eller silfver............................................................
Anm. Afdrag i vigten göres ej för askar, kartor och pappersomslag.
Penslar; se Borstbindarearbeten.
Peppar, alla slag..................................................................
Anm. Vid förtullning af peppar, inkommande i flaskor eller burkar,
inberäkna^ dessa i vigten.
Perlemor:
oarbetad..............................................................................
arbetad:
knifskaft och ämnen dertill....................................
andra slag.....................................................................
Anm. Afdrag i vigten göres ej för askar, fodral, kartor och pappersomslag.
Perlor:
äkta, omfattade.............................................................
oäkta:
glas- ............................................................................
andra slag.....................................................................
Anm. 1. Armband och halsband af glasperlor hänföras till Bijouterivaror.
Anm. 2. För askar, kartor och pappersomslag göres ej afdrag i
vigten.
Pcrsikokärnor; tullbehandlas såsom Mandel.
Perukmakarearbeten; hänföras under Hår- och Tagelarbeten.
Pimpsten; tullbehandlas såsom Sten, ej specificerad,
oarbetad.
Piphufvuden, med eller utan beslag:
af sjöskum, äkta eller oäkta............................................;
Qvantitet för
tullberäk-
Föreslagen
tullsats.
ningen.
Kronor
Öre
1 kg.
l
—
1 kg.
l
1 kg.
—
25
—
fn
.
—
frie
t.
1 kg.
2
—
fru
t.
1 kg.
—
60
1 kg.
2
1 kg.
2
40
Qvantitet för
tullberäk-  ningen.
Föreslagen
tullsats.
Kronor
öre
1 kg.
—
80
1 kg.
25
1 kg.
15
1 kg.
35
1 kg.
1
—
1 kg.
—
10
1 kg.
—
20
1 kg.
25
1 kg.
4
1 kg.
1
20
100 kg.
50
N:r.
503
504
505
506
507
508
509
510
511
512
513
Piphufvuden, med eller utan beslag:
andra slag ...........................................................
Anm. Afdrag i vigten göres ej för fodral, askar, papper och dylikt
omslag.
Pipor, tobaks-; hänföras under Piphufvuden.
Pistacier; hänföras under Frukter och Bär, ej specificerade,
torkade.
Platina; se Metaller.
Plommon, torkade ..................................................
Plymer .........................................................................
Anm. Afdrag i vigten göres ej för askar, papper och dylikt
omslag.
Plånböcker; tullbehandlas såsom Portföljer.
Plåtar, etsade eller graverade för tryck; se Clichéer.
Pomada, kärlens vigt inberäknad:
i kärl, vägande brutto 3 kg. eller deröfver
i kärl af mindre bruttovigt.................................
Pomeransblomvatten, kärlens vigt inberäknad ...
Pomer anser............................................:......................
Pomeransknopp ar och Pomeransskal, torra .........
Porslin; se Lervaror.
Portemonnaier; tullbehandlas såsom Portföljer.
Porter; hänföres under Maltdrycker.
Portföljer:
af hel- eller halfsiden..........................................
andra slag ...............................................................
Anm. Afdrag i vigten göres ej för askar, papper och dylikt omslag
eller för inlägg.
Potates, äfven krossad eller rifven ...................
Potatesmjöl eller stärkelseämnet i potates; tullbehandlas
såsom Stärkelse.
Pottaska; se Kali, kolsyradt.
Pressenningar; tullbehandlas såsom Väfnader, vatten
täta, mattor.
Prustrot; hänföres under Apoteksvaror.
41
N:r.
514
515
ej nämnda, arbetade.
Qvicksilfver; se Metaller.
Redskap eller delar deraf.
Redskap och Verktyg.
516
517
518
519
520
521
till maskiner...............
Ris, oskaladt, eller Paddy.........
Risgryn och Rismjöl; se Gryn.
Ritningar; se Målningar.
Ritstift; se Pennskaft.
Rotting; se Rör.
Rullgardiner af bomulls-, linne- eller hampväfnad,
målade eller tryckta............................................................
Anm. Afdrag i vigten medgifves ej för pappersomslag och inlägg.
Russin .........................................................................
Russinstjelkar ...............................................................
Räfkakor; hänföras under Apoteksvaror.
Rökelse; tullbehandlas såsom Parfymer.
Rör:
vegetabiliska:
bambu-, spanska, vass, rotting och andra slag,
utan bearbetning ........................................................
polerade, lackerade, svarfvade, hyflade eller på lik
artadt sätt bearbetade, äfvensom klufven eller
skalad rotting.......................................................
ej specificerade arbeten af rör, vegetabiliska
andra slag; hänföras under det ämne, arbetadt,
hvaraf de bestå.
Rötter, ej specificerade:
ätbara .........................
Qvantitet för
tullberäkningen.
Föreslagen
tullsats.
Kronor öre
522
523
Tullkomiléns betänkande. I.
andra slag
1
1
t
100 kr.
10
100 kg.
2
50
1 kg.
—
90
1 kg.
_
15
fria
—
fria
1 kg.
_____
25
1 kg-
1
100 kg.
_
50
—
fria.
42
Qvantitet för
tullberäk-
föreslagen
tullsats.
ningen.
Kronor
öre
N:r.
524
525
526
Sablar; se Metaller: Jern och Stål.
Saccharin; hänföres under Apoteksvaror.
Sadelmakarearbeten, ej specificerade, med eller utan
beslag....................................................................................
Anm. Afdrag i vigten göres ej för askar, papper ock dylikt omslag.
527
528
529
530
531
532
533
534
Saffran ...................................................
Saft, bär- och frukt-.........................
Salmiak; se Ammoniak, saltsyrad.
Salpeter:
1 kg.
1 kg.
1 kg.
Kali-; se Kali, salpetersyrad^
Salpetersyra eller Skedvatten, kärlens vigt inberäknad...
1 kg.
fritt
2
—
‘fri
—
fri.
Sandarak; hänföres under Harts.
Saxar:
skräddare-, trädgårds- och ull- samt saxar till klipp-  ning af plåtar och bleck; hänföras till Maskiner,
Redskap och Verktyg,
andra slag:
opolerade:
af mer än 15 cm. längd ........................................
af 15 cm. längd och derunder ........................... ..
polerade:
1 kg.
1 kg.
1 kg.
1 kg.
1
2
50
Cl i
111V_/X
till
X tJ ViiJ*
''-*■ .......................
4
—
Anm. Afdrag i vigten medgifves ej för askar, fodral, kartor och
pappersomslag.
! Schalar, Schaletter och andra Dukar:
väfda; tullbehandlas såsom Väfnader.
Anm. Fållade eller med tillsydda eller påknutna fransar hänföras
till Kläder.
på strumpstol eller genom stickning, virkning eller
knytning tillverkade; hänföras till Strumpor etc
20
30
43
Qvantitet för
Föreslagen
N:r.
tullberäk-
tullsats.
ningen.
Kronor | öre
Schellak; hänföres under Harts.
Segel; förtullas lika med den väfnad, hvaraf de bestå,
utan förhöjning.
535
bergade från förolyckade fartyg ....................................
—
fria.
Senap:
536
omalen.......................................................................................
1 kg.
—
7
537
malen, kärlens vigt inberäknad.......................................
1 kg.
—
30
538
preparerad, kärlens vigt inberäknad..............................
1 kg.
—
50
539
Slioddy eller konstull, alla slag, färgad eller o färgad...
—
fri.
540
Siktar och Såll..........................................................................
1 kg.
—
60
Silfver; se Metaller.
Silfverglitt; se Glete.
541
Silfveroxid, salpetersyrad (lapis) .........................................
100 kr.
5
—
Silke:
542
rått, ofärgadt ......................................................................
—
fritt.
543
färgadt eller blekt ...............................................................
1 kg.
1
—
Sirup; se Socker.
Skedvatten; se Salpetersyra.
544
Skepp sinventarier, alla slag, tillhörande förolyckade
eller sjöskadade fartyg......................................................
—
fria.
Skodon, ej specificerade:
545
af hel- eller halfsiden.......................................................
1 kg.
6
—
546
af yllefilt eller segelduk, med eller utan lädersulor
1 kg.
1
50
547
af annan väfnad äfvensom af saffians-, karduans-,
färgade, pressade eller lackerade skinn..................
1 kg.
4
—
548
med bottnar af trä, äfvensom becksöms- och sjö-
stöflar..................................................................................
1 kg.
—
60
549
andra slag ............................................................................
1 kg.
2
—
Anm. 1. Nåtlade öfverdelar till skodon tullbehandlas såsom Skodon.
Anm. 2. Ingå i öfverdelar till skodon olika materialier, tullbe-
handlas varan såsom skodon af det slag, för hvilket högsta
tullafgiftcn är bestämd; skolande dock afseende ej fästas å foder,
resårer och stroppband.
Anm. 3. För askar, papper och dylikt omslag äfvensom för inlägg
göres intet afdrag i vigten.
1
Skovax; so Blanksmörja.
44
N:r.
550
551
552
553
554
555
556
557
558
Skrifstil; se Pennskaft.
Skriftaflor :
infattade i permar med eller utan gångjern; tullbehandlas
såsom Varor, i taxan ej nämnda, arbetade.
andra slag ..............................................................................
Skyfflar, Spadar, Grepar och Högafflar, af jern eller
stål, med eller utan skaft.............................................
Sköldpadd; tullbehandlas såsom Horn.
Slagg, äfven pulveriserad, ej hänförlig till gödningsämnen
..................................................................................
Slöjdvaror eller Fabriks-, Handtverkeri- och Manufakturvaror,
i taxan ej nämnda; förtullas lika med det
ämne, arbetadt, hvaraf de hufvudsakligen bestå,
eller, om detta ej kan bestämdt urskiljas ..................
Smergel.......................................................................................
Smergelduk; hänföres till Maskiner, Redskap och Verktyg
Smink
och Sminkflor; tullbehandlas såsom Varor, i
taxan ej nämnda, arbetade.
Smör:
naturligt...................................................................................
konstgjordt............................................................................
Snickarearbeten; se Trävaror.
Snäckor; tullbehandlas såsom Naturalier.
Snören; se Gulddragare- eller Snörmakarearbeten.
Snörmakarearbeten, såsom fransar, galoner, gramaner,
aiguilletter, snodder, snören m. fl., ej specificerade:
af hel- eller halfsiden ..................................................
andra slag, derunder inbegripna sådana, äfven af
silke, hvari kautschuk eller likartad! ämne ingår
....................................................................................
Anm. Afdrag i vigten göres ej för askar, pappersomslag, kartor och
inlägg.
Qvantitet för
tullberäkningen.
100 kr.
100 kr.
1 kg.
1 kg.
1 kg.
1 kg.
Föreslagen
tullsats.
Kronor öre
fria.
10
fri.
15
fri.
20
20
75
45
N:r.
559
560
561
562
563
564
565
I
566
567
j
568
569
|
570
571
Socker:
raffineradt, alla slag, såsom topp-, kandi- och kak
samt krossadt eller pulveriseradt socker
oraffineradt: •
a)
till färgen icke mörkare än N:o 18 af den
verldshandel gällande holländska standard,
hvarå normalprof genom Generaltnllstjrelsens
försorg hållas vederbörande tullkammare tillhanda
..............................................................................
b)
till färgen mörkare än nämnda standardnummer,
äfven om varan inkommer i upplöst eller flytande
tillstånd...............................................................
sirap och melass..................................................................
Anm. Derest ett och samma kolli innehåller särskilda sockerslag,
underkastade olika tullafgifter, tillämpas den högre tullsatsen för
hela innehållet.
Soda; se Natron, kolsyradt.
Soja; hänföres till Såser.
Solfjädrar ..................................................................................
Anm. Afdrag i vigten medgifves ej för askar och pappersomslag.
Spadar; se Skyfflar.
Spannmål:
omalen:
a)
råg, hvete, korn, majs samt ärter och bönor..
b)
hafre och vicker.......................................................
c)
malt, äfven krossadt ..............................................
d)
andra slag, ej specificerade...................................
malen:
mjöl och gryn, alla slag..............................................
Spanska flugor; hänföras under Apoteksvaror.
Sparris, emballagets vigt inberäknad.................................
Speglar och Spegellampetter ..................................................
Anm. Afdrag i vigten göres ej för askar och pappersomslag.
Spelkort........................................................................................
Anm. Om hvad i afseende å korten vidare är att iakttaga, innan
de till egareu utlemnas, är särskildt stadgadt.
Qvantitet för
tullberäk-  ningen.
Föreslagen
tullsats.
Kronoi
öre
1 kg.
—
27
1 kg.
—
27
1 kg.
18
1 kg.
8
1 kg.
5
—
100 kg.
2
50
100 kg.
1
—
100 kg.
3
—
100 kg.
2
50
100 kg.
4
30
1 kg.
—
30
1 kg.
—
60
1 kortlek
—
10
46
N:r.
572
573
574
575
! 576
577
578
i
i 579
| 580
i 581
j 582
! 583
584
Spermaceti eller Hvalraf..................................................
Spetsar och Blonder:
silkes-, med eller utan blandning af annat ämne..
andra slag ........................................................................
Anm. Afdrag i vigten göres ej för askar, pappersomslag och inläj
Spetsglans; se Antimonium crudum.
Sprutor:
brand- och trädgårds-, äfvensom tillbehör ..............
andra slag; tullbehandlas såsom det ämne, arbetadt,
hvaraf de bestå.
Späck:
af hafsdjur....................................................................
andra slag; hänföres till Ister.
Stanniol; se Metaller: Tenn.
Stearin (stearinsyra)..........................................................
Sten, ej specificerad:
oarbetad eller pulveriserad........................................
arbetad:
polerad..........................................................................
andra slag........................................................................
Anm. Om en till Sten, arbetad, polerad, hänförlig vara, i den form
den inkommer, väger per stycke mer än 100 kg., utgår tullen
för den Överskjutande vigten med endast 2 öre per kg.
Stenkol .........................................................................................
Stenkolstjära..............................................................................
Stereotyper; se Clichéer.
Stickmaskiner; se Symaskiner.
Stjernanis; se Anis.
Stoft, ofärgadt eller färgadt.................................................
Storax; hänföres till Balsam.
Strumpeband; se Hängslen.
Strumpor och andra på strumpstol eller genom stickning,
virkning eller knytning tillverkade arbeten, ej
specificerade:
af hel- eller halfsiden ........................................
Qvantitet för
tullberäk-  ningen.
Föreslagen
tullsats.
Kronor
öre
—
fri
1 kg.
12
—
1 kg.
4
100 kr.
10
1 kg.
—
—
fri.
1 kg.
In-
—
fria.
In-
—
fria.
1 kg.
6 -
fritt.
47
Qvantitet för
tullberäk-
Föreslagen
tullsats.
ningen.
Kronor
öre
1 kg.
l
75
1 kg.
—
50
1 kg.
i
20
1 kg.
—
15
1 kg.
_
17
1 kg.
—
18
—
frie
i.
1 kg.
—
0,5
fn
•
1 kg.
—
50
100 kr.
10
—
100 kr.
10
—
1 kg.
—
5
N:r.
j 585
586
587
588
589
590
591
592
593
594
595
596
597
ning, virkning eller knytning tillverkade arbeten, ej
specificerade:
andra slag .........................................................................
Anm. Afdrag i vigten göres ej för askar, pappersomslag och inlägg.
Strumpstickor .......................................................................
Anm. Afdrag i vigten göres ej för pappersomslag, askar och fodral.
Strutsfjädrar; tullbehandlas såsom Plymer.
Strängar:
af metall, icke öfverspunna; tnllbeliandlas sås
Metaller, tråd.
andra slag ....................................................................
inlägg.
Stamträd och antändningsrör
arbetad, polerad.
Stål och Stålarbeten; se Metaller: Jern och Stål.
Stålsticksaftryck; se Litografiska arbeten.
ämnen
Stärkelsesocker och Stärkelsesirup ........
Superfosfat; se Gödningsämnen.
Svafvel och Svafvelblomma....................
Svafvelsyra, kärlens vigt inberäknad
Svamp, sug- eller tvätt- .......................
j.
/
i
x
*
tryffel, kärlens vigt inberäknad......................................
Sviskon; tullbehandlas såsom Plommon.
Symaskiner och Stickmaskiner eller delar deraf, ej specificerade
..............................................................................
Syringar; se Fingerborgar.
Sågar, Sågblad och Sågbladsämnen (otandade sågblad)..
Såll; se Siktar.
Såpa ..........................................................................................
48
N:r.
598
599
GOO
GOl
602
603
604
G05
Såser, kärlens vigt inberäknad.........................................
Säckar:
nya, tomma; tullbehandlas lika med den väfnad,
hvaraf de bestå, med tillägg af 10 procent.
tydligen brukade och slitna ............................................
Sängkläder; beläggas med den tullafgift, som är be
stämd för öfvertyget.
Anm. Ingår i sängkläder stoppningsmaterial, som drager högre tull
än öfvertyget, skall tullafgiften beräknas efter den högre tullsatsen.
tillhöriga sjöfarande eller resande, när sängkläderna
äro synbart brukade eller, af egarne sjelfva medförda,
pröfvas icke öfverstiga deras personliga
behof.................................................................................
Tafvelramar; förtullas lika med det ämne, arbetadt,
hvaraf de hufvudsakligen bestå, utan afdrag i vigten
för täflan, derå anbragt glas m. in.
Anm. Tafvelramar, i Indika målningar eller ritningar äro infattade;
se Målningar och Ritningar, infattade.
Tagel; se Hår.
Tagelsurrogat eller s. k. artificiel! tagel samt till stoppningsmaterial
preparerad mossa; tullbehandlas lika med
Gräs, ej specificera dt, färgad!, trensadt eller upprispadt.
Talg................................................................................................
Tamarinder .................................................................................
Tandpulver; tullbehandlas såsom Varor, i taxan ej
nämnda, arbetade.
Tandtinktur; tullbehandlas såsom Parfymer.
Tapeter af papper; se Papperstapeter.
Té..............................................................................................
Tegel; se Lervaror.
Tenlikor eller Möbelspik .......................................................
Anm. Afdrag i vigten göres ej för askar, papper och dylikt omslag,
Tenn; se Metaller.
Tenn- och Blyaska ...............................................................
Qvantitet för
tullboräkningen.
1 kg.
1 kg.
1 kg.
1 kg.
Föreslagen
tullsats.
Kronor öre
50
fria.
fria.
fri.
10
50
50
jm.
N:r.
Qvantitet för
tullberäk-
Föreslagen
tullsats.
Kronor
öre
60G
Tennsalter, alla slag;.........................................................
fru
fri
!.
G07
Termometrar; se Instrumenter.
Terpentin, nativ eller rå ....................................................
! G08
Terpentinolja och Terpentinspiritus.....................................
1 kg.
7
609
Terracotta och Terralith, arbeten deraf; se Lervaror.
Tjära och Tjärbärma ...........................................................
fria.
610
Tobak:
oarbetad, blad och stjelk..................................................
1 kg.
1 kg.
1
611
arbetad:
cigarrer och cigaretter.................................................
4
612
andra slag......................................................
1 kg.
1
20
613
Torfmull och Torfströ .................................................
100 kg.
30
1 614
Tran, alla slag..........................................................................
fri
615
Trikot och Trikotage; hänföras under Strumpor m. m.
Trippel; hänföres till Jordarter, ej specificerade.
Tryffel; se Svampar, ätbara.
Tråd:
af metall; se Metaller,
linne- och liamp-:
oblekt...................................................
1 kg.
40
616
blekt eller färgad........................................................
1 kg.
60
I 617
bomulls-...........................................................
1 kg.
40
j
618
af silke, lin eller bomull, öfverspunnen med guld,
silfver eller annan metall; tullbehandlas såsom
Gulddragarearbeten.
Träsnittsaftryck; se Litografiska arbeten.
Träsnittsstockar; se Clichcer.
Träsprit ............................
1 kp\
30
Trävaror:
a. virke, oarbetadt, alla slag..............................
b. bjelkar och sparrar, alla slag .................................
619
c. bräder och plankor, sågade, alla slag..................
d. gevärsstocksämnen ......................................................
jna.
e. läkter och ribbor, alla slag samt lister, ej spe-  cificerade .....................................................................
Tullkomiténs betänkande. I.
7
50
Qvantitet för
Föreslagen
N:r.
tullberäk-
tullsats.
ningen.
Kronor
öre
619
620
621
622
623
624
625
626
627
628
629
Trävaror:
f.
lådämnen, sågade, ej specificerade ........................
g.
master, bogspröt, spiror, pumpstockar och år
ämnen,
alla slag.....................................................
h.
stäfver, lagg- och botten-, ej specificerade.........
i.
tunnband och bandstakar ..........................................
k. ved, alla slag..................................................................
fanérskifvor af 7 mm. tjocklek och derunder, äfvensom
till cigarrlådor ämnade träskifvor inom samma)
dimensioner:
af furu eller gran
af annat träslag.....
tangentekifvor af ebenholz................................................
block och läster till skoarbeten, äfvensom träskor...
svarfvare- och bildhuggarearbeten, ej specificerade
Anm. 1. Ofverstiger vigten per stycke 2 kilogram, utgår för Överskjutande
vigten den tull, som för snickarearbeten är bestämd.
Anm. 2. Afdrag i vigten medgifves ej för askar och pappersomslag.
tunnbindarearbeten:
af furu eller gran............................................................
af annat träslag...............................................................
Anm. Såsom tunnbindarearbeten förtullas lagg- och bottenstäfver,
som äro så färdigarbetade, att de kunna omedelbart till kärl
sammansättas.
snickarearbeten samt alla andra mer eller mindre
bearbetade trävaror, ej specificerade:
af furu eller gran:
utan betsning, målning eller lackering............
med betsning, målning eller lackering............
af alm, ask, björk, bok, ek och andra inhemska,
ej specificerade träslag, massiva eller dermed
fanerade, äfvensom arbeten, belagda
med massa, utan målning eller annan yt
-
betäckning.
1 kg.
1 kg.
1 kg.
I kg.
1 kg.
1 kg.
1 kg.
1 kg.
1 kg.
fria.
5
10
fria
-
10
5
10
30
51
N:r.
630
631
632
633
634
635
636
637
638
639
Trävaror:
snickarearbeten samt alla andra mer eller mindre
bearbetade trävaror, ej specificerade:
af päron och valnöt, samt af mahogny, jakaranda
och andra utländska träslag, massiva
eller dermed fanerade, äfvensom arbeten,
försedda med äkta eller oäkta förgyllning
eller belagda med färgad eller förgyld massa
Anm. År arbetet sammansatt af flera träslag, sker fbrtullningen
efter det slag deribland, som drager högsta tullafgift.
möbler, försedda med stoppning:
utan öfvertyg; förtullas efter ofvanstående bestämmelser
med 20 procents förhöjning,
med öfvertyg; förtullas efter nämnda bestämmelser
med 40 procents förhöjning.
Tumstockar; tullbehandlas såsom Instrumenter, matematiska.
Tungspat, äfven malen...........................................................
Tusch; hänföres till Färger, ej specificerade.
Tvål:
parfymerad, äfvensom annan tvål i formade hand
stycken, kulor, figurer o. s. v...................................
Anm. Afdrag i vigton göres ej för askar, burkar, flaskor, papper
och annat dylikt omslag.
andra slag ...........................................................................
Tågvirke, nytt........................................................................
Tänder, konstgjorda; tullbehandlas såsom Varor, i
taxan ej nämnda, arbetade.
Tändstickor, närmaste emballagets vigt inberäknad:
af trä ...................................................................................
andra slag ..........................................................................
Ull, ofärgad och färgad......................................
Ur:
fick-:
Qvantitet för
tullberäkningen.
med boett af guld................
med boett af annat ämne
1 kg.
Föreslagen
tullsats.
Kronor Öro
60
—
fri
1 kg.
—
75
1 kg.
JO
1 kg.
10
1 kg.
5
1 kg.
: ''
20
''
fri
stycke.
1
stycke.
—
50
52
Qvantitet för
Föreslagen
N:r.
Ur:
fick-:
tullberäk-
ningen.
tallsaf
Krön or |
8.
iro
640
urverk, lösa,.......................................................................
boetter, lösa; förtullas såsom det ämne, arbetadt,
hvaraf de bestå.
1 stycke.
50
641
skeppskronometrar..............................................................
vägg- och studsare- i foder, äfvensom urfoder,
lösa:
1 stycke.
1
642
af metall, alabaster eller porslin..........................
1 kg.
l
50
643
644
af trä eller andra ämnen.........................................
lod till ur, äfvensom tornur eller delar deraf; för-  tullas lika med det ämne, arbetadt, hvaraf de
bestå.
lösa eller oinfattade verk till vägg- eller studsare-
1 kg.
80
ur, äfvensom delar af ur, ej specificerade ............
Amu. För omslag af papper eller annat ämne, äfvensom för askar,
hvari vägg- och studsarenr inkomma, lemnas ej afdrag i vigten, ej
heller för askar och omslag till urdelar och verk till vägg- eller
studsareur.
Vadd:
med lim eller gummi bestruken:
1 kg.
1
Öl
O
645
silkes- ................................................................................
1 kg.
3
—
646
andra slag ......................................................................
1 kg.
—
20
647
648
annan, äfven för medicinskt behof beredd..................
Vagnar och Åkdon, ej specificerade, obegagnade och
begagnade, äfvensom Vagnmakarearbeten, ej speci-
fri
ficerade ..................................................................................
Vagnsmörja; se Maskinsmörja.
100 kr.
15
649
Valsmassa ..................................................................................
1 kg.
—
20
■ 650
Vanilj och Vanilin ................................................................
Vantar:
1 kg.
13
651
hel- eller halfsiden- ............................................................
1 kg.
6
—
652
andra slag ............................................................................
Anm. Afdrag i vigten medgifves ej för askar, pappersomslag och
inlägg.
öfverklädda med skinn; tullbehandlas såsom Hand-  skar.
1 kg.
1
75
53
Qvantitet för
tullboräk-  ningen.
Föreslagen
tullsats.
Kronor
öro
1 kg.
2
—
frit
t.
1 kg.
—
1
1 kg.
—
15
1 kg.
1
—
100 kr.
15
1 kg.
50
1 liter.
1
50
1 liter.
—
80
—
fri
.
1 kg.
—
30
—
fri
1 kg.
50
N:r.
653
654
655
656
657
658
659
660
661
662
663
664
665
Vaselin, emballagets vigt inberäknäd...........................
Vatten, mineral- .................................................................
Vattenglas (i vatten lösligt eller upplöst kiselsyra^
kali eller natron)............................................................
Vattenmätare; se Gasmätare.
Vax, alla slag ....................................................................
Vaxarbeten, ej specificerade; hänföras till Varor, i taxan
ej nämnda, arbetade.
Vekar, kamp- och ljus-.........................................................
Anm. Afdrag i vigten eger ej rum för askur och pappersomslag
Velocipeder eller delar deraf................................................
Verktyg eller delar deraf, ej specificerade; se Maskiner,
Redskap och Verktyg.
Anm. Verktyg, tydligen afsedda till leksaker, tullbelmndlas såsom
Leksaker.
Verktygslåd or:
innehållande verktyg, tydligen afsedda till leksaker;
tullbehandlas såsom Leksaker,
innehållande andra verktyg; tullbehandlas såsom
Maskiner, Redskap och Verktyg.
Vermiceller; se Maccaroni.
Vin:
af till och med 25 procents alkoholhalt:
på fat, större eller mindre ..........................................
på andra kärl:
mousserande.................................................................
icke mousserande........................................................
af högre alkoholhalt; tullbehandlas såsom Likör.
Vindraf, torr..............................................................................
Vindrafvor...................................................................................
Vinsten, rå eller renad; se Kali, surt vinsyradt.
Vinsyra eller Vinstenssyra .....................................................
Visitkort och Adresskort .........................................................
Amu. Afdrag i vigten göres ej för askur, papper och dylikt omslag.
54
Qvantitet för
tullberäk-  ningen.
Föreslagen
tullsats.
Kronor
öre
100 kr.
10
100 kr.
15
—
1 kg.
12
—
1 kg.
4
1 kg.
25
1 kg.
—
60
1 kg.
1
75
1 kg.
25
1 kg.
—
45
1 kg.
1
—
N:r.
666
667
668
669
670
671
672
673
674
675
Vismut; hänföres till Metaller, ej specificerade.
Vitriol, alla slag..................................................................
Vägar, alla slag..................................................................
Väfnad er:
helsiden-, guld- och silfvertyg derunder inbegripna
halfsiden ...........................................................................
Anm. 1. Ingår i sidcnväfnad annat spånadsämne till någon obetydlig
del, skall den dock förtullas såsom helsiden. Såsom halfsiden
tullbehandlas hvarje annan väfnad, deri silke ingår; skolande
dock afseende icke fästas å silke, som, inspunnet i garn
af annat spånadsämne, ej sammanhängande följer garnets längd.
Anm. 2. Sammet, felb och plys tullbehandlas såsom helsidenväfnad,
då hela ytan utgöres af silke, ehuru frånsidan utvisar
annat spånadsämne.
ylle-, af ull allena eller blandad till större eller
mindre del med lin, bomull eller andra ämnen
utom silke:
pressduk, äfvensom ändlös maskinfilt för fabriks
behof.
....................................................................
mattor, alla slag, samt stampad (icke väfd) filt
andra slag ...............................................................
af lin, hampa eller andra ej specificerade vegetabiliska
spånadsämnen, med eller utan inblandning
af bomull eller jute:
a) släta, tvåskaftade och sådana kyprade, hvilkas
hela yta är till väfnadssättet likartad (icke
mönsterväfd), satin eller atlasväfnad undantagen
:
som på en yta af 1 cm. i qvadrat innehålla
tillsammans högst 25 varp- och inslagstrådar,
äfvensom all segelduk .......................................
som på en yta af 1 cm. i qvadrat innehålla
tillsammans mer än 25 till och med
35 varp- och inslagstrådar...........................
som på en yta af 1 cm. i qvadrat innehålla
tillsammans mer än 35 till och med
50 varp- och inslagstrådar................................
55
N:r.
676
!
I
677
678
679
|
680
681 |
682 |
! 683
; 684 ;
685
|
686
Väfnader:
af lin, hampa eller andra ej specificerade vegeta
biliska spånadsämnen, med eller utan inblandning
af bomull eller jute:
släta, tvåskaftade och sådana kjprade, hvilkas
hela yta är till väfnadssättet likartad (icke
mönsterväfd), satin eller atlasväfnad undantagen
:
som på en yta af 1 cm. i qvadrat innehålla
tillsammans mer än 50 varp- och in
slagstrådar.............................................................
b)
till a) ej hän förlig mattväfnad ......................
c)
till a) ej hänförlig bolstervar- och s. k.
korsettväf...............................................................
d)
andra slag............................................................
bomulls-:
maskinfilt, ändlös för fabriksbehof........................
687
688
689
Qvantitet för
tullberäkningen.
segelduk
mattor .............................................................................
bokbindareclotli, klistrad och pressad eller med
en täckande färg öfverdragen.................................
felb och plys, äfvensom filtar och parkum............
tyll.......................................................................................
andra, helt och hållet eller delvis glesa väfnader,
såsom gaz, stramalj m. fl., äfvensom täta tvåskaftade
sådana, som öfverallt eller delvis på
en yta af 1 cm. i qvadrat innehålla tillsammans
minst 80 varp- och inslagstrådar ............
Anm. Med glesa väfnader förstås sådana, der mellanrummet
mellan trådarne är minst så stort som tjockleken
af en tråd.
andra slag:
oblekta, ofärgade och otryckta.............................
blekta eller färgade ................................................
tryckta eller pressade...........................................
1
1
1
1
1
1
1
1
Föreslagen
tullsats.
Kronor öre
kg.
1
75
kg.
—
40
kg.
—
90
kg.
1
50
kg.
_
20
kg.
—
20
kg.
—
40
kg.
_
50
kg.
—
90
kg.
2
50
kg.
1
75
kg.
50
kg.
—
90
kg.
1
10
56
N:r.
690
691
692
693
694
696
697
698
Väfnader:
jute-:
oblekt och ofärgad säck- eller packväf ..........
andra slag....................................................................
Anm. Juteväfnad med blandning till större eller mindre del af
bomull tullbehandlas såsom likartade väfnader af bomull allena.
hår- eller tagel-:
nöthårsfilt:
stampad.........................................................................
väfd .................................................................................
andra slag.
vattentäta:
med kautschuk öfverdragna, äfvensom dubbla väfnader,
sammansatta medelst kautschuk eller annat
ämne................................................................................
med annan vattentät massa belagda, vaxduk samt
andra lackerade eller fernissade väfnader derunder
inbegripna:
mattor .................................................................
andra slag.........................................................
elastiska, innehållande trådar af kautschuk eller annat
likartadt ämne; tullbehandlas lika med Band,
andra slag.
Anm. Vid tullbehandling af väfnader göres ej afdrag i vigten för
omslag af papper eller väf kring de särskilda styckena samt ej
heller för askar och inlägg.
Värjor; se Metaller: Jern och Stål.
Väskor; tullbehandlas såsom Portföljer.
Växter:
lefvande, alla slag .....................................................
Anm. 1. Afdrag i vigten medgifves ej för närmaste embal
såsom balja eller kruka med jord, bastmattor m. m.
Anm. 2. Väger en växt mer än 10 kilogram, skall för den c
skjutande vigten tullen beräknas efter endast 3 öre per kilogram.
Qvantitet för
tullberäk-  ningen.
Föreslagen
tullsats.
Kronor
öre
1 kg.
10
1 kg.
40
fri
1 kg.
—
25
1 kg.
60
1 kg.
1
CJT
1 kg.
25
1 kg.
60
1 kg.
1
—
10
57
N:r.
Växter:
konstgjorda; tullbehandla^ såsom Blommor, konst-  gjorda.
Zink; se Metaller.
Zinkhvitt; se Färger och Färgningsämnen.
Qvantitet för
tullberäk-  ningen.
Föreslå
tullsa
Kronor
igefi
ts.
öre
699
Ångmaskiner, ej specificerade, och Ångpannor ...............
100 kr.
10
—
700
Ägg...............................................................................................
Ättika och Ättiksyra, alla slag:
på fat:
frie
i.
701
af till och med tio procents syrehalt .....................
för hvarje procent högre syrehalt ökas tullaf-  giften med 1 öre per kilogram.
1 kg.
10
702
på andra kärl, utan afseende på syrehalten...............
Öl; hänföres under Maltdrycker.
Varor, som icke kunna hänföras under någon af de i
denna tulltaxa upptagna bestämmelser:
1 kg.
1
703
råämnen ............................................................................
—
fria.
704
mer eller mindre arbetade .........................................
Ärna. 1. Till förgylda, försilfrade eller med annan metall öfver-  dragna, äfvensom till emaljerade, glaserade, målade, fernissade
eller lackerade arbeten äro alla sådana att hänföra, som till
någon om ock ringa del blifvit på något af förenämnda sätt
bearbetade; till polerade arbeten åter sådana, som till en större
eller mindre del äro så polerade, att fil- eller slipnitigsstreck
derå ej äro synliga.
Amu. 2. Kärl och omslag eller s. k. Emballage, hvari varor in-  komma, då dermed synbarligen afses endast varans skydd samt
ej, enligt särskilda stadganden i taxan, emballaget skall inbe-  gripas i vigten för tullberäkningen, äro från tullafgift fria.
100 kr.
15
Tullkomiténs betänkande. I.
8
58
IT xicLerrä-ttelser
om hvad vid taxans tillämpning iakttagas bär.
§ 1.
Hvad vid tullklarering af brutet öretal ej hinner till hälft öre uteslutes,
och räknas deremot för ett öre hvad af sådant brutet tal stiger
till eller öfver ett hälft.
§ 2.
Med de i taxan förekommande mått- och vigtbestämmelser förstås
de, som uti Kongl. Maj:ts nådiga förordning om mått och vigt den 9
Oktober 1885 äro föreskrifna.
§ 3.
Varor, som med främmande fartyg införas, äro i Sverige icke
underkastade andra eller högre afgifter, än om de med svenska fartyg
införas.
§ 4.
Lastpenningar till Kongl. Maj:t och kronan utgöras till lika belopp
af svenska som af främmande fartyg med 10 öre för hvarje ton, beräknad
efter gällande mätbref, samt betalas hvarje gång både vid inkommande
och utgående; dock, om ett fartyg under loppet af ett kalenderår
gör flera resor mellan Sverige och utrikes ort, erläggas dessa
umgälder för utgåendet allenast första resan och vid förnyadt inkommande
59
endast när fartyget innehar last samt större eller mindre del deraf
lossar, och må härvid jemväl såsom barlastade anses fartyg, hvilkas
lastqvantitet är i förhållande till deras drägtighet af ringare betydenhet;
i hvilket hänseende bestämmelserna uti § 44 i Kongl. förordningen angående
lotsverket den 15 Februari 1881, sådant detta lagrum lyder
enligt Kongl. kungörelsen den 17 November 1882 rörande ändringar i
vissa delar af nämnda förordning, skola lända till efterrättelse.
Då lossning och lastning på flera ställen egt rum, erläggas lastpenningar
endast å första lossnings- eller lastningsstället, derom bevis på
märkrullan eller passet meddelas.
Från lastpenningars erläggande befrias:
fartyg med eller utan destination till svensk hamn, som inkommer
och åter utgår i barlast;
fartyg, som under resa utrikes orter emellan anlöper svensk
hamn och der endast aflemnar medförde resande jemte deras
effekter eller ock endast aflastar gods i annat fartyg för export;
fartyg, som af tvingande orsaker eller till inhemtande af ordres
för vidare resa anlöper svensk hamn och der icke verkställer
lossning och icke heller företager annan lastning än af förnödenheter
för besättning, medförde resande och fartyg;
fartyg, som i följd af liden sjöskada, hvarom sjöförklaring afgifves,
anlöper svensk hamn och der lossar sin last samt efter
verkstäld reparation densamma åter intager och utför;
fartyg, som af nyss omförmälda anledning lossar sin last och
densamma till större eller mindre del försäljer, då sådan försäljning
inskränkes till hvad för bestridande af reparationskostnaderna
bevisligen erfordrats; samt
fartyg, som under resa mellan utrikes orter i svensk hamn lossar
eller lastar varor till högst fjerdedelen af fartygets lastdrägtighet,
för beräknande hvaraf fartygets skeppshandlingar skola
tjena till grund.
I alla dessa fall skall dock fartygets skeppare ställa sig till efterrättelse
de i tullstadgan gifna föreskrifter om anmälan hos närmaste
tullbetjent äfvensom om märkrullans aflemnande samt i tillämpliga delar
jemväl iakttaga hvad i nämnda stadga finnes anbefaldt rörande uttagande
af tullpass.
§ 5.
Å inkommande varor, som enligt taxan förtullas med vissa procent
af värdet, bör godsegaren uppgifva inköpspriset med tillägg af emballage,
assurans, frakt och annan derå använd kostnad, intill dess de till
60
lossningsorten anländt. Godsegarens uppgift skall, såvidt ske kan,
styrkas af faktura och konnossement. Företes icke dessa handlingar,
vare tullkammaren pligtig, likasom den i allt fall är berättigad, att genom
tillkallade tvenne sakkunniga personer låta besigtiga varan och å
angifningsinlagan anteckna antingen deras godkännande af det uppgifna
värdet eller den tillökning deri, som de anse skäligen böra göras. Vill
godsegaren icke verkställa förtullning efter det af besigtningsmännen
varan åsätta värde, skall skriftligt bevis derom å angifningsinlagan tecknas
och varan derefter, så fort sig göra låter samt sist inom en månad
från angifningen, genom tullkammaren å offentlig auktion försäljas.
Sedan tullafgiften, beräknad efter försäljningsbeloppet, derest detta öfverstiger
godsegarens värdeuppgift, men alltid minst efter denna senare,
blifvit jemte auktionsomkostnaderna afdragen, skall behållna auktionssumman
godsegaren tillställas.
Med brukade flyttsaker och resande tillhöriga effekter, som icke
utgöra handelsgods, förfaras enligt hvad derom särskildt är eller varder
stadgadt.
§ 6.
På vederbörande fabriks- och handtverksföreningar eller, der sådana
ej finnas, på vederbörande kommunalstyrelse ankommer att utse
en eller flera personer i hvarje stapelstad, som ega att tillse, det de
till särskilda yrken hörande varor blifva efter rigtiga värden och benämningar
förtullade; dock må dessa ombuds frånvaro icke hindra tullbehandlingens
företagande och fortgång.
§ 7.
Om hvad iakttagas bör vid inkommande och utgående varors angifning
och journalisering samt huru förhållas skall med varans undersökning,
förtullning och utlemnande, äfvensom till förhindrande af införsel
utaf varor, hvarå falskt fabriks- eller handelsmärke eller firma
eller ock falsk ursprungsort finnes anbragt m. m., derom länder till
efterrättelse hvad i särskilda författningar är eller varder stadgadt.
§ 8-
61
§ 9.
1. Vid utförsel sjöledes från stapelstad af följande, utaf utländskt
råämne inrikes tillverkade varor beviljas restitutionsvis af tullmedlen:
för
1
kilogram
raffineradt socker, topp-, kandi- och kak- ......
21,o
öre
1
dito
chokolad, alla slag ...................................................
5
1
dito
konfityrer ....................................................................
25
»
»
1
dito
tobak, arbetad:
cigarrer och cigaretter..................... 1 krona
spunnen, liopvriden eller pressad, äfvensom i
—
»
stänger................................................................
70
»
malen eller snus....................................................
48
»
andra slag ..............................................................
55
»
»
1
dito
s. k. flamgarn, färgadt eller tryckt, af bomull
15
»
»
1
dito
s. k. flamgarn, färgadt eller tryckt, af ull ......
bomullsväfnad ..........................................................
20
»
»
1
dito
15
»
»
1
dito
linneväfnad .................................................................
20
y>
1
dito
sydda bomulls- och linneartiklar, såsom skjor-
tor, kragar, manschetter med flera, under vilkor
att de icke hufvudsakligen bestå af
lägre tullbeskattad väfnad än oblekt bom
-
ullsväfnad ............................................................... 50 i>
hvarvid för öfrigt iakttages:
a)
att af de i vigt här upptagna varor minst 50 kilogram af hvardera
skola till export angifvas och på en gång afsändas; kommande
dock denna bestämmelse icke att ega tillämpning, då den vara, för
hvilken tullrestitution sökes, utföres för proviantering af fartyg i Öresund
under enahanda förhållanden med dem, då utländska, på frilager upplagda
varor skulle vid dylik proviantering åtnjuta tullfrihet;
b)
att vid angifningsinlagan alltid skall bifogas tillverkarens, under
edlig förpligtelse afgifna och med två vittnen bestyrkta försäkran, att
varan är svensk tillverkning och af utländskt råämne, för hvilket full
införseltull blifvit erlagd, eller, beträffande flamgarn och väfnader, att
de äro inom landet tillverkade af utrikes spunnet och behörigen förtulladt
gam, och i fråga om sydda bomulls- och linneartiklar, att de äro
inom landet tillverkade af utrikes ifrån införda, behörigen förtullade väfnader;
och kommer nu nämnda bevis att biläggas tullkammarjoumalen
å den tullplats, hvarifrån varan utföres; och
c)
att utförseln verificeras genom intyg af vederbörande embetsmyndighet
å lossningsorten, det varan derstädes blifvit lossad, hvilket
intyg bör vara af svensk konsul eller vice konsul, derest sådan å berörda
ort finnes anstäld, behörigen legaliseradt; dock att, derest utförseln
62
skett i fartyg af 30 tons drägtighet eller derutöfver, och fartyget blifvit
från lastningsorten eller, derest detsamma sedermera under resan anlöpt
en eller flera svenska tullplatser, från den sist anlöpta behörigen bevakadt
till öppen sjö samt den till utförsel angifna vara, för hvilken
tullrestitution äskas, tillika blifvit af tullkammare vid utklareringen antecknad
å fartygets utgående tullpass, något bevis om varans ankomst
till den utländska lossningsorten ej må för restitutionens beviljande
erfordras.
2.
Då juteväfnad, tillverkad i utlandet, användes till emballage vid
utförsel sjöledes från stapelstad eller transito med jernväg öfver Norge
till utrikes ort, må för hvarje kilogram af väfnaden restitutionsvis af
tullmedlen beviljas 10 öre under iakttagande af de under punkten 1
upptagna bestämmelser jemte de vilkor och kontroller i fråga om varuemballagets
transitoförsändning öfver Norge, Generaltullstyrelsen i öfrigt
bestämmer; skolande dock den försäkran om varans ursprung, som det
enligt punkten 1 b åligger tillverkare att vidfoga angifningsinlagan, i
det fall, hvarom här är fråga, afgifvas af tillverkaren af den vara, för
hvars emballerande juteväfnaden blifvit använd, samt innehålla, att emballaget
utgöres af utländsk juteväfnad, för hvilken full införseltull
blifvit erlagd, äfvensom uppgift om emballagets vigt; vederbörande
tullmyndighet å exportorten förbehållet att, om anledning dertill förekommer,
genom störtning och profvägning utröna emballagets vigt. I
de sålunda meddelade föreskrifterna må dock Generaltullstyrelsen lemna
de lättnader, som, utan åsidosättande af nödig kontroll, kunna medgifvas.
3.
Förutom den tullrestitution, hvarom här ofvan förmäles, medgifves
ock åt idkare af qvarnrörelse vid utförsel sjöledes från tullplats
af följande vid qvarnen framstälda produkter, nemligen finsiktadt mjöl
af hvete, råg eller korn samt gryn af hvete eller korn, restitution af
den tull, som af honom blifvit erlagd för en motsvarande qvantitet
från utlandet införd omalen spannmål af samma slag, hvarvid iakttages,
att 100 kilogram hvete anses lemna 75 kilogram mjöl, 100 kilogram
råg eller korn 66 Vä kilogram mjöl och 100 kilogram hvete eller korn
662/3 kilogram gryn, samt i öfrigt under vilkor:
a)
att afsigten att af den införda spanmålen förmala mjöl eller
gryn för export emot åtnjutande af restitution redan i sammanhang
med spanmålens angifning till förtullning af vederbörande idkare af
qvarnrörelse anmäles; skolande införseln af den omalna och utförseln
af den förmalna spanmålen ega rum vid en och samma tullplats, från
hvilken, derest den icke är stapelstad, angifningsinlagorna öfver in- och
utförseln jemte här nedan omförmälda intyg skola insändas till den
hufvudtullkammare, under hvilken tullplatsen lyder;
b)
att minst 2,000 kilogram af hvarje mjöl- eller grynslag på en gång
utföras; skolande exportangifningsinlagan vara åtföljd af tillverkarens
63
under edlig förpligtelse afgifna och af två vittnen till riktigheten bestyrkta
försäkran derom, att den till utförsel angifna varan är exportörens
egen förmalningsprodukt, samt om varans art ''och beskaffenhet
i öfrigt;
c)
att den omalna spanmål, för hvilken restitution af tullmedlen
beviljas, skall vara inom de näst före utförseln förflutna sex månaderna
till riket införd;
d)
att vederbörande tullförvaltning å den tullplats, hvarifrån utförseln
sker, skall, efter varans undersökning och nettovigtens utrönande
samt säckarnes tullplombering och bevakning under transporten till
och inlastningen i fartyget, härom meddela attest, hvilken såsom verifikation
jemte angifningsinlaga och öfriga intyg bifogas hufvudtullkammarens
utgående tulljournal;
e)
att utförseln i öfrigt verificeras på sätt i denna § finnes stadgadt
beträffande öfriga varor, för hvilka tullrestitution är medgifven;
f)
att det åligger vederbörande tullkammare att för hvar och en,
som, på sätt här ofvan sägs, till införsel angifvit spanmål för förmalning
till export, föra ett afräkningsdiarium för in- och utförseln, till
hvilket formulär af Generaltullstyrelsen fastställes; samt
g)
att för utbekommande af här ifrågavarande restitution vederbörande
ega att hvarje månad uti till Generaltullstyrelsen stöld, genom
vederbörande tullkammare dit insänd ansökning derom göra hemställan;
börande dylik ansökning vara åtföljd af dels vederbörligt bevis, att sökanden
sjelf idkar qvarnrörelse, dels utdrag af tullkammarens afräkningsdiarium
och dels qvitterade tullräkningar å de tullafgifter, som belöpa
för i afräkningsdiariet upptagna omalna spanmålsqvantiteter.
4. Den här ofvan medgifna tullrestitution eger icke rum vid utförsel
till Norge, utom i afseende å artiklarne ratfineradt socker, karameller,
arbetad tobak samt finsiktadt mjöl och gryn af spanmål. För
dessa artiklar beviljas, äfven då de utföras landvägen till nämnda rike,
enahanda restitution, som här förut är bestämd, under följande för landväga
utförseln gällande särskilda vilkor:
a)
att varupartiet skall hafva i den ordning, som föreskrifves uti
nådiga förordningen af den 12 Juli 1860 angående varuförseln landvägen
mellan de förenade rikena, varit hos vederbörande tullkammare
å afsändningsorten till utförsel angifvet och der blifvit journaliseradt
samt försedt med behörig, till ort, hvarest tullkammare finnes och förtullning
får ega rum, stöld förpassning, hvilken skall godset under
transporten åtfölja;
b)
att vid angifningsinlagan alltid skall fogas sådan försäkran af
tillverkaren, som här ofvan i punkten 1 b eller, beträffande mjöl och
gryn, i punkten 3 b är föreskrifven; samt
c)
att genom attest från tullkammaren i norska destinationsorten
64
skall styrkas, att varan dit ankommit med orubbad försegling eller plombering
samt till beskaffenhet och myckenhet funnits med förpassningen
öfverensstämmande.
5. Vill någon införa tull underkastade varor i ändamål att desamma
åter utföra, antingen bearbetade i förening med inhemskt eller icke tullpligtigt
utländskt råämne till produkt, som i mom. 1 omförmäles, eller
ock bearbetade, med eller utan tillsats af sådant råämne, till annan
produkt, än förut i denna paragraf sagdt är, må, så vidt Generaltullstyrelsen
finner tillförlitlig kontroll kunna åstadkommas, vid införseln
erlagd tullafgift kunna återfås under iakttagande af följande vilkor:
a)
att den, som vill af sådan förmån komma i åtnjutande, skall
derom hos Generaltullstyrelsen göra skriftlig anmälan med uppgift om
den varas beskaffenhet, som för vidare bearbetning skall till riket införas,
samt om bearbetningens art äfvensom om den tullkammare, vid
hvilken införseln skall ske; hvarefter Generaltullstyrelsen bestämmer
så väl den grund, efter hvilken restitution må åtnjutas, dervid hänsyn
jemväl må tagas till vid exportvaras framställning oundviklig råämnesförlust,
som ock den minsta qvantitet, hvilken får till utförsel angifvas;
b)
att i hvarje förtullningsinlaga afsigten med införseln angifves;
c)
att utförseln sker vid samma tullkammare, der införseln egt rum,
så vida icke Generaltullstyrelsen i särskildt fall annorlunda medgifvit;
d)
att. vid utförseln angifningsinlagan skall vara åtföljd af tillverkarens
under edlig förpligtelse afgifna och af två trovärdige män till
rigtigheten bestyrkta försäkran, att exportvaran blifvit inom landet tillverkad
och att till dess framställning användts en viss uppgifven mängd
af för sådant ändamål från utlandet af tillverkaren införda, anmälda och
förtullade varor;
e)
att de, i enlighet med hvad ofvan föreskrifvits, vid utförseln
lemnade uppgifter, så vidt möjligt är, af tullförvaltningen kontrolleras,
för hvilket ändamål tullförvaltningen eger, om så anses nödigt, låta
tekniskt undersöka varan;
f)
att utförseln verificeras på sätt förut i denna paragraf sagdt är;
g)
att återutförseln eger rum och restitutionen sökes inom ett år
från varans införsel, skolande restitutionsansökningen innehålla uppgift
om tiden, då råvaran blifvit införd, och lägenheten, med hvilken införseln
skett; samt
h)
att varuegaren ställer sig till efterrättelse de ytterligare föreskrifter,
Indika Generaltullstyrelsen må ega meddela till förekommande
af missbruk utaf en sålunda medgifven förmån, samt godtgör alla de i
och för restitutionsförmånens åtnjutande uppkommande kostnader.
Derest utländskt råbränvin endast för förädling till export under
tullverkets kontroll införes och förädlas i derför särskildt inrättad fabrik,
må restitution af belöpande tullafgift beviljas ej mindre för den myc
-
65
kenhet förädladt bränvin, som, på sätt här ofvan sägs, behörigen styrkes
hafva från fabriken blifvit utförd, än äfven för den qvantitet bränvin,
hvilken efter verkstäld inventering tillförlitligen utrönes hafva genom
förädlingen gått förlorad, dock icke för denna förlust i något fall med
mera än en procent af den utförda myckenheten normalliter.
6. Befinnes någon hafva för erhållande af tullrestitution enligt bestämmelserna
i denna paragraf lemnat uppgift, som med verkliga förhållandet
icke öfverensstämmer, kan Generaltullstyrelsen förvägra honom
rätt att vidare erhålla sådan restitution.
§ 10.
Skeppare vare skyldig att, på sätt i 1 kap. af tullstadgan är förordnadt,
å märkrullan noga anteckna sitt förråd af lifsmedel, till mängd
och beskaffenhet, vid den påföljd för uraktlåtenhet deraf, som berörda
förordning bestämmer; och må det förråd, som för besättningens behof
till begagnande om skeppsbord finnes nödigt, befrias från tull och andra
afgifter i lossningsorten.
Till provision må under sådana vilkor jemväl kunna hänföras följande
qvantiteter vin, bränvin, kaffe och té, nemligen: för fartyg, kommande
från Östersjön eller till någon hamn i Halland samt Göteborgs
och Bohus län från Nordsjöorter samt Holland England och franska
Vester sjöhamnar, 6 liter vin, 3 liter bränvin, 1 kilogram kaffe och 1
hektogram té, räknadt på hvarje person af besättningens och passagerarnes
antal; samt för fartyg, kommande frän orter utom Östersjön,
med undantag af nyssnämnda fart till Halland och Bohus län, 9 liter
vin, 6 liter bränvin, 2 kilogram kaffe och 2 hektogram té, på enahanda
sätt beräknadt. Härvid bör för öfrigt iakttagas, att vin och bränvin
icke mot hvarandra utbytas, så att den, som har mindre af den ena, ej
får för sådan brist njuta ersättning i den andra varan, äfvensom att
hvad af förenämnda fyra provisionsartiklar öfverstiger en skeppares sålunda
bestämda förråd i lossningsorten skall, då fartyget icke omedelbart
å nyo användes för utrikes fart, ovilkorligen förtullas. År från
utrikes ort kommande fartyg, svenskt eller främmande, ämnadt att
omedelbart å nyo användas för utrikes fart, må skepparen, då han vid
sin ankomst till riket såsom provisionsartiklar medhafver vin, bränvin,
kaffe och té i större qvantiteter, än genom denna § bestämmes, vara
berättigad att öfverskottet i märkrullan till återut.försel upptaga, hvarefter
det bör under tullförsegling i packhuset eller i något säkert och
tjenligt rum ombord å fartyget förvaras, till dess skepparen åter afsegla!’,
då den kontroll iakttages, som i 42 § tullstadgan för reexportgods
finnes föreslcrifven. Likväl och derest något af detta öfverskott, under
Tullkomiténs betänkande. I.
9
66
sådant fartygs längre qvarblifvande i svensk hamn, för besättningen till
begagnande om skeppsbord finnes nödigt, må det i män af behof utlemnas,
hvarvid motsvarande afskrifning å de på märkrullan till återutförsel
uppförda qvantiteter bör ske.
Andra provisionsartiklar än här ofvan nämnda må likaledes, under
iakttagande af erforderlig kontroll, till den del de icke under vistande
i svensk hamn ombord användas eller till qvarvarande i riket förtullas,
med fartyget åter utföras.
Hvad af inrikes producerade, enligt utgående tullpasset, med fartyget
bevisligen utförda provisionsartiklar öfverblifvit må vid återkomsten,
liksom utländska icke tullpligtiga provisionsartiklar, tullfritt disponeras.
§ 11-
För gods, som under transporten genom tillfällighet tagit skada,
må ej någon minskning i tullen tillåtas, så vida godsegaren sjelf vill
detsamma disponera. Anser godsegaren en sålunda förskämd vara icke
kunna draga den i tulltaxan utsatta tull, må han, sedan skepparen till
upplysning om förhållandet afgifvit sjöförklaring, äska laga besigtning
å godset, hvilken då skall af magistratsperson med biträde af två sakkunnige
och ojäfvige män verkställas i närvaro af vederbörande tullkammareföreståndare,
som eger att under tjenstemanna-ansvarighet, för
bevakande af kronans rätt, besigtningsåtgärden kontrollera; börande ock,
derest godset är emot sjöskada försäkradt, assuradörernas ombud, om
sådant i orten finnes att tillgå, genom magistratens försorg bevisligen
kallas till besigtningsförrättningen, likväl utan att denna genom ombudets
frånvaro må uppehållas. Befinnes godset hafva under transporten undergått
förskämning, skola besigtningsmännen ej allenast härom utfärda
intyg, utan jemväl efter granskning af behöriga lasthandlingar attestera
värdet af enahanda vara i oskadadt skick. Derest fog till anmärkning
emot förrättningen icke förekommer, antecknar tullkammareföreståndaren
sitt godkännande å besigtningsinstrumentet, som icke edsvurne besigtningsmän
äro pligtige att, der så äskas, med ed fästa. Tullkammaren
försäljer sedermera, efter föregången kungörelse, på öppen auktion i
behörig ordning hvad förskämdt är, hvarvid, under iakttagande att
godset såsom å nederlag befintligt eller oförtulladt försäljes, införseltullen
för det, som enligt taxan förtullas efter värde, beräknas efter
faststäld tullprocent å auktionspriset samt för annat gods emot taxebestämmelsen
minskas i samma mån, som auktionspriset understiger det
vid besigtningen för oskadad enahanda vara bestämda värde; kommande
behållna auktionssumman att, sedan belöpande tull blifvit erlagd, gods
-
67
egaren tillställas. Försummar godsegaren fullgörandet af bevisningen
om varans förskämning utöfver fjorton dagar efter den preskriptionstid,
hvarinom angifningsinlagan, jemlikt tullstadgans 21 §, bör vara till
tullkammaren aflemnad, ansvare för tullafgifternas fulla erläggande,
derest han icke genom skriftlig anmälan hos tullkammaren inom samma
tid afstår sin rätt till den skadade varan, som då medelst offentligt
utrop för kronans räkning genom tullkammaren försäljes.
Hvad vid tullbehandlingen i öfrigt af varor, bergade från strandade,
utrikes ifrån komna fartyg, skall iakttagas är i kap. 5 af tullstadgan
förordnadt.
§ 12-
I afseende på Sveriges och Norges inbördes handelsförhållanden
länder till efterrättelse hvad derom är eller varder stadgadt.
69
Motiv till de i tulltaxan föreslagna förändringar.
Agar-Agar, en algart, som i vissa fall användes såsom surrogat för Ägor-Ägor.
gelatin ocli lim, har under de senare åren börjat blifva föremål för införsel
och har derför synts böra i taxan upptagas. Hittills har denna
artikel tullbehandlats såsom Varor, i taxan ej nämnda, oarbetade. Med
afseende å dess användning i vissa industrier och då priset (1 kr. 80
öre pr kg.) är betydligt lägre än priset å gelatin, har komitén ansett
ifrågavarande artikel böra åsättas samma tull som lim, andra slag.
Agat, arbetad. Tullsatsen, som nu är lika med den för bijouteri- Agat.
varor stadgade, har ansetts böra så bibehållas och förty underkastas
samma förhöjning som denna senare eller från 80 öre per kilogram
till 2 kronor.
Alunkakor (Alumcakes) tullbehandlas för närvarande, enligt General- Alumkakor.
tullstyrelsens i särskildt mål meddelade beslut, såsom Kemiskt-tekniska
preparater, ej specificerade, men torde, såsom bestående af hufvudsakligast
svafvelsyrad lerjord, böra likställas med denna. Ifrågavarande artikel
har för sådant ändamål upptagits under rubriken »Lerjord, svafvelsyrad»,
till hvilken rubrik jemväl hänvisning under bokstafven A meddelats.
Ammoniak. Ammoniak- likasom kali- och natronföreningame spela Ammoniak.
en betydande rol inom industrien. Af de till ammoniakgruppen hörande
finnas i nu gällande taxa upptagna följande, nemligen: Salmiakspiritus
eller Kaustik ammoniak och Hjorthornssalt, hvilka tullbehandlas
såsom Kemiskt-tekniska preparater, samt Salmiak, som åtnjuter tullfrihet.
Af kalisalter upptagas Klorsyradt kali, Pottaska, Salpeter och
Vinsten, samtliga tullfria, jemte Kromsyradt kali, livilket hänföres till
Färger, ej specificerade, och sålunda jemväl är tullfritt. Af natronpreparaterna
finnas i taxan specificerade: Borax, »Natron, kaustikt, äfvensom
kolsyradt eller Soda», och »Salpeter---chilisk, eller salpeter
syrad!
natron», samtliga tullfria, Glaubersalt, hvilket tullbehandlas såsom
Salt och förty jemväl åtnjuter tullfrihet, samt Natron, ättiksyrad!, som
hänföres till Kemiskt-tekniska preparater, ej specificerade. Öfriga till
70
Anilinfärger.
de ifrågavarande grupperna hörande föreningar tullbehandlas för närvarande
allt efter sin olika beskaffenhet än såsom Kemiskt-tekniska
preparater, än såsom Gödningsämnen än åter såsom Färger, ej specificerade
o. s. v.
Inom hvar och en af ifrågavarande grupper finnas emellertid åtskilliga
i nu gällande taxa ej specificerade preparater, Indika äro föremål
för en icke oansenlig import, och dessa hafva komiterade — äfven
då skäl till förändring i tullbeskattningshänseende icke förefunnits —
ansett böra i taxan upptagas. Dessutom hafva, för vinnande af större
enhet och åskådlighet, de till en och samma grupp hörande föreningar
sammanförts under deras bas (Ammoniak, Kali eller Natron) såsom
hufvudrubrik.
Beträffande särskildt ammoniakgruppen, sådan den i komiterades
förslag föreligger, må följande anföras.
För saltsyrad ammoniak (salmiak) äfvensom för svafvelsyrad hafva
komiterade icke funnit skäl föreslå tull. Den förra är nemligen icke
föremål för fabriksmessig tillverkning inom landet men finner användning
i stor skala inom flera näringsgrenar, såsom vid galvanisering
(förzinkning) af jernplåt in. in., och den senare, som erhålles såsom
biprodukt vid gasverken — hvilka icke torde få anses särskildt i behof
af skydd för sina tillverkningar — lärer för närvarande framställas
endast vid fyra af landets gasverk, och torde de qvantiteter, som derifrån
kunna erhållas, icke vara tillräckliga för landets behof. Ifrågavarande
artikel förbrukas nemligen icke blott vid beredning af andra
ammoniaksalter utan utgör tillika ett allmänt användt gödningsämne.
Kaustik, kolsyrad och salpetersyrad ammoniak tillverkas inom
landet i så stor mängd, att landets behof af dessa artiklar dermed kan
fyllas. Förbrukningen af dessa salter inom industrien är temligen
obetydlig. Visserligen har vid sprängämnestillverkningen användning
af salpetersyrad ammoniak allt mera vunnit insteg, men äfven med
hänsyn härtill torde det kunna antagas, att någon import från utlandet
af ifrågavarande artikel icke blifver af behofvet påkallad. Eu måttlig
tullsats å dessa preparater lärer sålunda få anses lämplig; och har densamma
ansetts skäligen böra bestämmas till belopp, motsvarande 10
procent af varuvärdet, eller — då detta beräknats till respektive 45 å
50 öre, 60 å 70 öre och 1 krona — till 5 öre för kaustik, 7 öre
för kolsyrad och 10 öre för salpetersyrad ammoniak, allt per kilogram
räknadt.
Angående kali- och natronpreparaterna se vidare under Kali och
Natron.
Anilinfärger torde rättast böra upptagas i sammanhang med öfriga
färger. Den nuvarande rubriken har derför utbytts mot en hänvisning
till Färger och Färgningsämnen.
71
Antimonium crudum eller spetsglans. Under motsvarande rubrik i
nu gällande taxa upptages äfven regulus (metallisk antimou). Komitén
bär ansett denna artikel lämpligare böra hänföras till Metaller, ej specificerade,
och derföre ur förevarande rubrik uteslutit densamma.
Apelsiner. Tullsatsen, som till år 1883 utgick med 25 öre per
kilogram men nämnda år, på grund af med Spanien afslutad handelstraktat,
nedsattes till nu gällande belopp af 10 öre, har ansetts böra
höjas till 20 öre.
Apelsinskal. Då denna artikel är föremål för endast obetydlig import
(år 1888: 49 kilogram, år 1889: ingen införsel), har rubriken
ansetts kunna utbytas mot en hänvisning till Pomeransskal, hvilken
artikel drager samma tull, som nu utgår för apelsinskal.
Arseniksyrlighet eller hvit arsenik. Rubrikens förändring, hvad varans
namn beträffar, afser endast ett förtydligande och betingas deraf, att
med benämningen arsenik utan vidare bestämning rätteligen förstås
endast metallisk arsenik, hvilken artikel bör hänföras till rubriken Metaller,
ej specificerade.
Tillägget »efter af Medicinalstyrelsen erhållet tillstånd», som fogats
till orden »till införsel af apotekare», har blifvit gjordt för att bringa
taxans ordalydelse i öfverensstämmelse med gällande Giftstadga.
Asbest. Denna artikel har, såsom föremål för en med hvarje år
allt mera ökad införsel, ansetts böra under särskild rubrik upptagas.
Oarbetad asbest, ett mineral, som erhålles hufvudsakligen från
Italien och Amerika samt hittills hänförts till Varor, i taxan ej nämnda,
oarbetade, bör fortfarande åtnjuta tullfrihet. Bearbetad — än utan tillsats
af annat ämne, än i förening med bomull, kautschuk eller guttaperka
— hänföres asbest för närvarande i allmänhet till Maskinerier,
Redskap och Verktyg. Mest torde den förekomma i form af plattor
eller snören, hvilka, på grund af varans förmåga att uthärda jemförelsevis
hög temperatur, med synnerlig fördel användas till vissa slag af packningar.
Hvarken dessa eller andra arbeten af asbest äro eller synas
kunna blifva föremål för inhemsk tillverkning; och lärer vid sådant
förhållande skäl icke förefinnas att belägga dem med införselafgift.
Aska. Då »aska, rå» icke under de senare åren varit föremål
för införsel, har nu gällande taxas rubrik för denna artikel ansetts
kunna utgå.
Pottaska har, likasom öfriga specificerade kalipreparater, upptagits
under Kali, dit hänvisning rörande ifrågavarande artikel under bokstafven
P meddelats.
Askar och Dosor af sammansatta ämnen. Med anledning af föreslagna
tull förhöjningar för åtskilliga ämnen, hvaraf dylika artiklar tillverkas,
såsom glas och metaller, samt med hänsyn jemväl till don tullförhöjning,
som enligt förslaget skulle inträda för den delvis likartade
Antimonium
crudum.
Apelsiner.
Apehinskal.
Arsenik
syrlighet.
Asbest.
Aska.
Askur och
Dosor.
72
Balsam.
Band.
Beck.
Ben.
artikeln papp- och pappersarbeten, har komitén ansett tullsatsen, hvars
nuvarande belopp, 47 öre per kilogram, är beroende af traktaten med
Frankrike, böra höjas till 1 krona.
Balsam. Orden »kopaive-, peruviansk och annan» hafva, såsom
innehållande en öfverflödig uppräkning, uteslutits.
Band. I öfverensstämmelse med en gammal grundsats i vår taxa
hafva för band af silkessammet och helsiden samt för halfsidenband
upptagits samma tullsatser, som föreslagits för motsvarande slag af
väfnader, eller respektive 12 kronor och 4 kronor per kilogram.
Med hänsyn dertill att importen af band, andra slag, till väsentlig
del omfattar ylle- och halfylleband, och då band i värde vida öfverstiga
öfriga, motsvarande väfnader, efter vigt räknadt, anser komitén, att tullsatsen
för band, andra slag, hvilken för närvarande, i öfverensstämmelse
med franska handelstraktatens bestämmelser, utgår med 1 krona 10
öre per kilogram, icke bör sättas till lägre belopp än tullsatsen för
ylleväfnader, andra slag, eller 1 krona 7 5 öre per kilogram. Om medelvärdet
för de till ifrågavarande rubrik hänförliga slag af band beräknas,
på sätt Kommerskollegii berättelse för år 1888 innehåller, till 11 kronor
per kilogram — hvilket icke kan anses för högt — belöper sig den
föreslagna tullsatsen i medeltal till icke fullt 16 procent af varans
värde. Enligt taxan af den 4 December 1863 drogo band, andra slag,
en tull af 75 öre per skålpund (= 1 krona 76 öre per kilogram).
Band utgör för närvarande en icke obetydlig importartikel. År 1889
infördes häraf följande qvantiteter, nemligen: af helsiden 4,518 kilogram,
af halfsiden 20,520 kilogram samt andra slag 134,910 kilogram.
Utförseln omfattade endast band, andra slag, och uppgick icke till mera
än 859 kilogram.
I senare punkten af anmärkning 1 har för tydlighetens skull ordet
»halfsiden» ansetts böra utbytas mot »halfsidenband».
Beck. Då numera alla genom torr destination framstälda oljor äro
tullfria och något skäl till undantag för den till nämnda slag af oljor
hänförliga, för öfrigt ytterst sällan förekommande beckoljan icke finnes,
hafva ur ifrågavarande rubrik, sådan den i nu gällande taxa lyder, orden
»och beckolja» uteslutits.
Ben. Tangentskifvor samt klufvet, spjelkadt och sågadt ben, hvilka
artiklar i nu gällande taxa äro med oarbetadt ben sammanförda, hafva
ansetts böra, med bibehållande af nuvarande tullfrihet, i stället inrymmas
i afdelningen för arbetadt ben. Jemte knifskatt och ämnen dertill,
som i kniftillverkningens intresse föreslagits till tullfrihet, hafva ifrågavarande
artiklar upptagits under sjelfständig rubrik, hvarigenom den
fördel vinnes, att införseln af dessa varuslag blifver i den officiela
statistiken särskilt för sig upptagen.
73
Arbeten af elfenben och hvalrosständer samt arbetad! ben, andra
slag, äro för närvarande, på grund af traktaten med Frankrike, åsätta
införselafgift med respektive 1 krona 18 öre och 35 öre per kilogram.
Den förra af dessa tullsatser bär komitén ansett böra höjas till samma
belopp som tullsatsen för galanterivaror eller 2 kronor per kilogram.
Den senare åter synes böra sättas lika med tullsatsen för arbeten,
andra slag, af horn och celluloid eller 1 krona 20 öi-e per kilogram.
Då likväl sistnämnda tullsats skulle blifva allt för hög i fråga om
knappar af ben, har denna artikel ansetts böra särskildt för sig upptagas
och åsättas samma tull, som funnits lämplig för hornknappar,
eller 50 öre per kilogram.
Benzin och Benzol. Då dessa artiklar, hvilka rätteligen tullbehandlas
som oljor, fossila, men fordom hänfördes till terpentinspiritus, sannolikt
ännu någon gång förtullas på sistberörda sätt, har en hänvisning rörande
rätta tullbehandlingen ansetts nödig.
Bernsten, arbetad. Skälet till den föreslagna tullförhöjningen är
detsamma, som här ofvan i fråga om arbetad agat anförts.
Bijouterivaror. Tullsatsen, i 1863 års taxa bestämd till 75 öre per
skålpund (= 1 krona 76 öre per kilogram), utgör numera, på grund af
franska traktatens bestämmelser, endast 80 öre per kilogram. Med afseende
å hithörande artiklars beskaffenhet och användning har komitén
ansett dem böra beläggas med samma tull som galanterivaror eller 2
kronor per kilogram. Införseln, som år 1884 utgjorde 50,947 kilogram,
sjönk sedermera oafbrutet till och med år 1888, då den omfattade 30,630
kilogram. År 1889 visar åter någon ökning, i det att införselqvantiteten
då uppgick till 38,264 kilogram.
Bildhuggeriarbete!! af annat ämne än trä. Tullsatsen har ansetts böra
höjas till samma belopp, som för svarfvarearbeten af trä föreslagits, eller
1 krona per kilogram.
Bladguld och Bladsilfver — hvilka benämningar allmännare användas
än de i nu gällande taxa upptagna »bokguld och boksilfver» — utgöras
mestadels af oädel metall. Med afseende härå och då införseln är
jemförelsevis obetydlig, (år 1888 infördes 560 kilogram bladguld och
143 kilogram bladsilfver) hafva ifrågavarande artiklar ansetts kunna
sammanföras under gemensam rubrik och åsättas den för bladguld nu
gällande tullsats af 2 kronor 35 öre per kilogram, jemnad till 2 kronor
50 öre.
Blanketter till räkningar draga redan nu samma tull som litografiska
arbeten, med hvilka de i alla afseenden äro jemförliga. Med
hänsyn härtill och då ur statistisk synpunkt icke någon anledning förefinnes
för denna artikels bibehållande under egen rubrik, har den
nuvarande utbytts mot en hänvisning till Litografiska arbeten, oinfattade,
andra slag.
Tullkomiténs betänkande. I.
10
Bensin
och Benkol.
Bernsten.
Bijouteri
varor.
Bildhuggen
arbeten.
Bladguld och
Bladsilfver.
Blanketter.
74
Blanksmörja
m. m.
Blodlutsalt.
Blommor.
Blanksmörja, Blanksvärta och Skovax. Då blanksmörja i marknaden
vanligen förekommer förvarad i bleckaskar — livilka ega ett vida högre
värde än den deri inneslutna varan — bär komitén, med afseende å
den föreslagna tullförhöjningen för jern varor, funnit tullsatsen böra
höjas från nu gällande belopp, 15 öre per kilogram, till 20 öre.
Blodlutsalt hänföres för närvarande till Färger, ej specificerade, och
åtnjuter sålunda tullfrihet. Med afseende å ifrågavarande artikels stora
betydelse för flera vigtiga industrier har tullfrihet derför ansetts böra
bibehållas. På grund deraf att blodlutsalt kan hänföras till såväl färger
som kemiskt-tekniska preparater, har uttrycklig föreskrift angående rätta
tullbehandlingen ansetts böra meddelas, hvarvid och då det är af intresse
att i den officiela statistiken erhålla upplysning om införselns
storlek, varan blifvit under egen rubrik uppförd.
Blommor. Enligt taxans nuvarande lydelse få vissa för industriela
behof erforderliga blommor, qvistar och blad, på den grund att de ega
jemväl medicinsk användning, införas endast i den ordning, som är i
fråga om apoteksvaror stadgad. De olägenheter, som härigenom förorsakas
industrien, synas, då medgifvande af en allmän rätt till införsel
af dylika varor icke kan möta någon synnerlig betänklighet, skäligen
böra undanrödjas genom uteslutande ur rubriken af orden »och ej hänförliga
till apoteksvaror». Eu sådan åtgärd måste anses så mycket
mera lämplig, som det under nuvarande förhållanden icke kan undvikas,
att tullförvaltningen ofta stannar i tvekan om, huruvida varan är af
beskaffenhet att böra till apoteksvaror hänföras eller icke.
Konstgjorda blommor och delar dertill draga för närvarande, på
grund af traktaten med Frankrike, tull, de förra med 2 kr. 50 öre och
de senare med 1 krona per kilogram. 1 taxan af den 4 December
1863 voro motsvarande tullsatser bestämda till belopp af 22 riksdaler
50 öre riksmynt och 7 riksdaler 50 öre samma mynt per skålpund
(= 52 kronor 93 öre och 17 kronor 64 öre per kilogram).
Med hänsyn till ifrågavarande artiklars egenskap af rena lyxvaror
har komitén, lika med Differentialtullkomitén, ansett tullsatserna böra
bestämmas till 15 kronor för den färdiga varan och 6 kronor för delar
dertill, allt per kilogram räknadt.
Kommerskollegium beräknar priset å färdiga konstgjorda blommor
till 140 kronor och å delar dertill till 70 kronor per kilogram. Enligt
denna uppskattning skulle de föreslagna tullsatserna icke uppgå till
mera än ungefär respektive 10 Va procent och 8 Va procent af varuvärdet.
Enär varan förtullas brutto, torde dock tullen ställa sig icke obetydligt
högre.
Slutligen må erinras, att konstgjorda blommor äfven tillverkas
inom landet. Till och med någon utförsel deraf eger rum. År 1889
75
utgjorde denna 115 kilogram. Samtidigt infördes dock 2,674 kilogram
färdiga blommor och 377 kilogram delar dertill.
Blysocker. I flera till komitén ingifna framställningar har visser- Blysocker.
ligen blifvit ifrågasatt, att denna artikel skulle åsättas tull, men med
hänsyn till varans betydelse för industrien, särskildt vid färgning af
det gula papper, som användes af tändsticksfabrikerna, och då i fråga
om blysocker (ättiksyrad blyoxid) icke samma skäl till tull förefinnes
som i fråga om ättiksyrad! natron (fara för ättiktullens eluderande), har
komitén ansett tullfrihet för ifrågavarande artikel böra bibehållas.
Blytran. Hänvisningen rörande tullbehandlingen af denna artikel Blytran.
har, då blytran numera sällan torde vara föremål för införsel eller ens
användning, ansetts kunna utgå.
Bokpermar. Såsom lösa bokpermar hafva, enligt Generaltullstyrel- Bokpermar.
sens i särskilda fall meddelade beslut, äfven permar till infattning af
bref, räkningar m. m. förtullats. Ett uttryckligt stadgande angående
rätta tullbehandlingen har ansetts böra i taxan inflyta.
Boktryck, ej specificeradt, som för närvarande upptages i gemensam Boktryck.
rubrik med böcker, på svenska språket tryckta, oinbundna, har ansetts
böra under egen rubrik uppföras.
Bok-, Sten- och Koppartrycksfärg. Då dessa färger blifvit i samman- Bok-, Stentång
med öfriga på annat ställe i taxan upptagna, har här endast 0<£ J^får^''
meddelats en hänvisning till »Färger och Färgningsämnen».
Borstbindarearbeten äro för närvarande, på grund af traktaten med BorstbmFrankrike,
åsätta följande tullsatser, nemligen:
darearbeten.
med infattning af opoleradt eller
måladt trä eller jern äfvensom murare
och
målareborstar ....................................... 12 öre pr kg.
med infattning af poleradt eller
lackeradt trä .............................................. 24 »
» »
med infattning af ben, horn eller
andra ämnen ................................................ 47 » » »
Penslar hänföras till Maskinerier, Redskap och Verktyg och åtnjuta
sålunda tullfrihet.
Enligt taxan af den 4 December 1863 voro motsvarande tullsatser
bestämda till belopp af 25 öre, 50 öre och 1 riksdaler riksmynt per
skålpund (= 59 öre, 1 krona 18 öre och 2 kronor 35 öre per kilogram).
Murare- och målareborstar samt penslar hänfördes till Verktyg och
drogo såsom sådana tull med 5 procent af värdet.
Hos komitén hafva idkare af borstbindareyrket, under åberopande
af de svårigheter, med hvilka de hade att kämpa i följd af konkurrens
från utlandet, hvars tillverkningar delvis vore produkter af fängelsearbete,
76
Borsijra.
Brefkuuerter,
hemstält om tullsatsernas höjande till 2 kronor för borstar i opoleradt
trä samt penslar, alla slag, och 2 kronor 50 öre för borstar i poleradt
trä eller i ben- eller horninfattning, allt per kilogram räknadt.
Införseln af borstbindarearbeten är ganska betydande och har särskild!
under de senare åren ökats. Från att under åren 1886 och
1887 hafva belöpt sig till endast något mera än 13,000 kilogram årligen
hade densamma under åren 1888 och 1889 ökats till respektive
18,391 kilogram och 25,087 kilogram. Af sistnämnda års införsel omfattade
13,339 kilogram borstar i opoleradt trä, 6,872 kilogram borstar
i poleradt trä samt 4,876 kilogram borstar med infattning af andra
ämnen.
Komitén har ansett, att icke allenast infattningen utan äfven, på
sätt flerestädes i utlandet eger rum, materialet i öfrigt borde läggas till
grund för olika tullsatser å ifrågavarande artikel. 1 öfverensstämmelse
härmed har komitén till en början upptagit en särskild rubrik för borstar
af vegetabiliska ämnen utan afseende å infattningen. Största delen
af de borstar af detta slag, som införas, utgöres af i opoleradt trä infattad!
piasavagräs och användes till rengöring, ej blott inomhus utan
äfven utomhus och om skeppsbord. För dessa föga värdefulla och jemförelsevis
tunga artiklar har komitén ansett någon annan tullförhöjning
än den nu gällande tullsatsens afrundning till närmast högre femtal icke
böra ifrågakomma. Borstar af andra ämnen hafva, då sådana med infattning
af poleradt trä lämpligen kunna i afseende å tullsats likställas
med sådana, hvilka äro infattade i andra ämnen än trä och jern, upptagits
under endast tvenne rubriker, den ena omfattande nyssnämnda
slag och den andra dem, som äro försedda med infattning af opoleradt
eller måladt trä eller jern. Under sistberörda rubrik hafva äfven penslar
samt murare- och målareborstar ansetts böra ingå. Den nuvarande åtskiluaden
emellan penslar samt borstar af sistnämnda slag har gifvit
anledning till talrika förtullningstvister; och har komitén derföre ansett
dessa artiklar böra draga samma tull. Tullsatserna för borstar af andra
än vegetabiliska ämnen hafva ansetts böra höjas, för de i opoleradt trä
m. m. infattade till 50 öre och för dem med infattning af andra ämnen
till 1 krona 20 öre, allt per kilogram. Den senare tullsatsen öfverensstämmer
med den för arbetad! ben eller horn, andra slag, upptagna.
Borsyra. Borax, som i nu gällande taxa är upptagen i samma
rubrik som borsyra, har, i öfverensstämmelse med hvad i fråga om de
i taxan specificerade salter allmänt iakttagits, blifvit under detta salts
bas (natron) i stället införd.
Brefkuverter, hvilken artikel enligt 1863 års taxa drog en tull åt
20 öre för skålpundet (= 47 öre per kilogram), är för närvarande,
jemte papperspåsar, åsatt tull med endast 20 öre per kilogram. Importen
af ifrågavarande artikel är ganska ansenlig (år 1889: 155,103 kilo
-
77
Broderade
arbeten.
Brodérduk
och Stramalj.
rom m. in.
gram), beroende utan tvifvel på otillräckligt skydd för den inhemska
tillverkningen, hvars behof af papper delvis måste fyllas på den utländska
marknaden. Den föreslagna tullsatsen motsvarar, efter afdrag af
papperets tull, ungefär 15 procent af brefkuvertemas värde.
Broderade arbeten. Broderi bör, på sätt jemväl för närvarande eger
rum, föranleda samma förhöjning af väfnadens tull som sömnad. I öfverensstämmelse
med hvad under rubriken Kläder föreslagits, har fördenskull
tillägget i tull upptagits till 50 procent i stället för nu gällande
20 procent. Senare delen af rubriken, sådan den i gällande taxa lyder,
saknar numera, sedan tull åtsatts juteväfnad, tillämplighet och har derföre
uteslutits. Deremot har med afseende derå, att broderi kan anbringas
äfven på annat än tyg, t. ex. på papper, efter ordet »tyg» tillagts »eller
annat ämne».
Brodérduk och Stramalj. Benämningen »Marie» har, såsom föråldrad,
uteslutits.
Brom, Bromkalium och Bromnatrium. Då brom, hvilken artikel för Br,
närvarande hänföres till Apoteksvaror och sålunda får införas endast
i den ordning, som i fråga om dylika varor är stadgad, eger äfven annan
än medicinsk användning, har det ansetts lämpligt att, med bibehållande
af tullfrihet för ifrågavarande artikel, jemväl obehindrad införsel
deraf medgifves, för hvilket ändamål densamma blifvit under egen rubrik
upptagen. Bromkalium och bromnatrium hafva äfven, såsom egande
någon användning för tekniskt ändamål och då de icke kunna antagas
blifva föremål för inhemsk tillverkning, synts böra vara tullfria och
förty blifvit med brom sammanförda.
Brunsten. Särskild rubrik för denna artikel har ansetts öfverflödig
och derför ersatts med en hänvisning till rubriken Mineralier, ej specificerade.
Brännmaterialier, ej specificerade. Då ved, stenkol, cokes och råa Brännmatefossila
oljor äro tullfria, har komitén ansett förhållandet böra blifva ena- nnlicrbanda
äfven med afseende å andra brännmaterialier.
Bränvin och Sprit, på andra kärl än fat. Då tullsatsen bestämmes Bränvin och
per liter utan afseende på alkoholhalten, måste beloppet så afpassas, Sprit.
att icke medelst införsel af ren sprit på andra kärl än fat, afsedd att
sedermera här utspädas till bränvinets vanliga styrka, tullen för bränvin
på fat kan kringgås. Med hänsyn dertill att sprit på andra kärl än
fat icke gerna kan införas i kolli, innehållande så stor qvantitet som
250 liter, vinnes berörda ändamål, om tullsatsen bestämmes till 1 krona
35 öre per liter, hvilket belopp, med tillägg af 15 öre enligt anm. 1,
motsvarar dubbla tullen å bränvin och sprit på fat, innehållande 250
liter eller mera. En högre tullsats bör icke heller bestämmas, enär
den hufvudsakliga införseln omfattar konjak, hvars alkoholhalt belöper
sig till endast omkring 50 procent.
Brunsten.
78
Bälten m. m.
Böcker.
Celluloid.
Cement.
Chokolad.
Bälten, Strumpeband, Klädnings- och Ärmhållare finnas i gällande taxa
upptagna under bokstafven B med hänvisning till Hängslen. Det har
ansetts mera egentligt att i rubriken för sistnämnda artikel specificera
samtliga ifrågavarande persedelslag, för hvilka i sammanhang dermed
under respektive bokstäfver särskilda hänvisningar till den gemensamma
rubriken meddelats.
Böcker. För »böcker med inbundet rent eller linieradt papper» har
komitén, med afseende derå att förhöjda tullsatser föreslagits för åtskilliga
af de för dessa bokbinderialster erforderliga materialier, såsom
lärft och skinn, hemstält om tullsatsens höjning från 25 öre till 35 öre
per kilogram.
Celluloid. För den oarbetade varan, hvilken icke produceras inom
landet, torde gällande tullfrihet böra bibehållas.
Bearbetad celluloid förekommer dels i förening med väfnad dels
enbart förarbetad. Af förstnämnda slag finnas skjortbröst, kragar och
manschetter. Dylika arbeten tullbehandlas för närvarande såsom »Kläder
af vattentät väfnad, med annan vattentät massa belagd, andra slag», dragande
tull med 72 öre per kilogram. Detta förtullningssätt är, enligt
komiténs åsigt, mindre lämpligt, enär något arbete, motsvarande det,
som erfordras för att af väfnaden framställa kläder, icke blifvit på ifrågavarande
artiklar nedlagdt, utan synas de böra draga samma tull som
arbeten af celluloid i allmänhet. Komitén har fördenskull icke blott i
rubriken Celluloid, arbetad, andra slag, tillagt orden »äfven i förening
med väft utan ock i eu anmärkning under artikeln kläder inrymt
en bestämmelse derom, att klädespersedlar af celluloid skola förtullas
såsom arbetad celluloid, utan förhöjning.
Utan förening med annat material förarbetas celluloid till knifskaft
och tangentskifvor äfvensom till en mängd artiklar, som eljest framställas
af horn, sköldpadd och dylika ämnen, såsom kammar m. in.
Knifskaft och ämnen dertill hafva, af hänsyn för kniftillverkningens
behof deraf, ansetts böra åtnjuta tullfrihet. Ofriga artiklar hafva, på
grund af sitt värde, åsätta samma tull som horn, arbetadt, andra slag,
eller 1 krona 20 öre per kilogram.
Cement. Då de för cementtillverkningens bedrifvande erforderliga
anläggningar taga i anspråk betydande kapital, och då den inhemska
tillverkningen af cement är af icke ringa omfattning samt utgör en
industri, för hvilken naturliga förutsättningar finnas flerestädes inom
landet, har komitén, i anledning af gjord framställning och med afseende
å den skarpa konkurrens från utlandet (Tyskland och England),
för hvilken denna näring är utsatt, funnit sig böra hemställa om tullsatsens
höjande till 60 öre per 100 kilogram.
Chokolad. Ehuru nedsättning af tullsatserna för kakao och socker
föreslagits, har komitén likväl, på grund af svårigheten att skilja vissa
79
finare chokoladtillverkningar från konfityrer, funnit chokoladtullen böra
bibehållas vid sitt nuvarande belopp lika med den föreslagna tullen
för sistnämnda artikel. Den förmån, som härigenom skulle komma
chokoladfabrikanterna till del, torde, då kostnaden för anläggande och
drifvande af eu chokoladfabrik är relativt låg samt följaktligen den inhemska
konkurrensen i chokolad otvifvelaktigt allt framgent kommer
att vara tillräckligt stor för att hålla priset inom tillbörliga gränser,
blifva vida mindre än man skulle vara benägen antaga.
Cirklar, Passare och Cirkelbestick. För dessa artiklar, hvilka för Cirklar m. m
närvarande hänföras till matematiska instrumenter, har komitén ansett
vigttull kunna bestämmas, och har såsom lämplig tullsats föreslagits
1 krona 50 öre per kilogram.
Citroner. Denna artikel, som, på grund af traktaten med Spanien, Citroner.
för närvarande drager en tull åt endast 10 öre per kilogram, torde
höra åsättas samma tull, som för apelsiner föreslagits, eller 20 öre per
kilogram.
Citronskal. Nu gällande taxas rubrik för denna artikel har af samma Citronskal.
skäl, som i fråga om apelsinskal anförts, utbytts mot en hänvisning till
den enahanda tullsats åsätta artikeln pomeransskal.
Citronsyra. Rubrikens nuvarande lydelse har blifvit utbytt mot den Citronsyra.
föreslagna, såsom mera egentlig och omfattande. Med hänsyn till citronsyrans
allt mer ökade användning såsom krydda och dess betydelse
såsom preservativ mot vissa sjukdomar ej mindre än dess förbrukning
inom åtskilliga industrier och då, hvad de’citronsyrade salterna beträffar,
dessa hafva delvis samma användning som citronsyran, har komitén
ansett ifrågavarande artiklar, hvilka enligt nu gällande taxa tullbehandlas
såsom Kemiskt-tekniska preparater, ej specificerade, böra vara tullfria,
och detta sa mycket hellre som en inhemsk tillverkning af citronsyra
och citronsyrade salter sannolikt, icke skulle löna sig, äfven om råvaran
— citroner — åtnjöte tullfrihet.
Cyankalium. I betraktande af denna artikels betydelse inom tek- Cyankalimn.
niken, särskild!, för förgyllning och försilfring på galvanisk väg, och då
konsumtionen af cyankalium inom landet icke kan anses vara tillräcklig,
för att någon inhemsk tillverkning deraf skulle kunna komma till stånd,
har komitén ansett sig böra föreslå tullfrihet för ifrågavarande ämne,
hvilket för närvarande drager den för kemiskt-tekniska preparater, ej
specificerade, stadgade tull.
Dextrin eller Dextringummi. Någon egentlig skilnad emellan dextrin Dextrin
och dextringummi förefinnes icke, ehuru i handeln varan gemenligen
går under namnet dextrin, endast då den förekommer i pulveriserad
form. Upptagandet jemväl af benämningen dextringummi i rubriken
har emellertid skett icke endast i tydlighetens intresse utan äfven och
hufvudsakligen emedan det lätteligen skulle kunna inträffa, att dextrin
-
80
Elektricitets
mätare.
Emaljmassa.
Emballage.
Eter och
Eterarter.
gummi, hvilket ofta inkommer under andra namn, komme att hänföras
till Gummi, alla slag ej specificerade. För att förekomma slik origtig
tull behandling har komitén derjemte i sistnämnda rubrik tillagt bestämningen
»nativt». Nu gällande taxa innehåller för artikeln dextrin
en hänvisning till »Stärkelse». Då det emellertid är af betydelse att
erhålla officiel uppgift om den årliga införseln af denna vara, har densamma
upptagits under sjelfständig rubrik, med enahanda tullsats som
stärkelse.
Elektricitetsmätare — eu artikel, som under senare tider blifvit föremål
för införsel — förtullas nu såsom Varor, i taxan ej nämnda, arbetade.
Då . varan till beskaffenhet och användning är med fysiska
instrumenter jemförlig, har samma tullsats, som upptagits för dessa,
ansetts böra densamma åsättas.
Emaljmassa. Med afseende derå, att till denna rubrik hänföres
icke blott den glasfluss, som användes till beläggning af ordensdekorationer
och bijouteri varor — det enda slag af emalj, som fordom förekom
— utan äfven en i senare tid införd, till glasering af kokkärl använd
massa, hvilken senare ofta inkommer uppslammad i vatten, har
komitén ansett benämningen emaljmassa lämpligare än det nuvarande
uttrycket »emalj i massa».
Emballage, gammalt, begagnadt. För emballage likasom annat gods,
hvilket, efter att hafva från riket utförts, hit återkommer, erhålles, jemlikt
nådiga brefvet den 1 December 1882, tullfrihet, för såvidt återinförseln
skett inom fem år efter utförseln. Ansökning’ derom skall
göras hos Generaltullstyrelsen. Tullfrihet har äfven af Generaltullstyrelsen
medgifvits för emballage, hvilket inkommit för att här fyllas
och sedermera åter utföras. Att i hvarje förekommande fall utverka
bemälda Styrelses medgifvande af dylik tullfrihet medför dock tidsutdrägt
och besvär för godsegaren, som derför icke sällan föredrager
att erlägga belöpande tull. För trafiken erforderlig lättnad i detta
afseende kunde åstadkommas genom intagande i taxan af ett stadgande
angående tullfrihet för ej specificeradt gammalt emballage, på
sätt redan nu är föreskrifvet i fråga om gamla säckar. Dessa senare
ega emellertid ett skäligen obetydligt värde, hvilket deremot icke alltid
är fallet med annat gammalt emballage. Med afseende härå har komitén
funnit tullfrihet för detta senare icke böra ifrågasättas i annat
fall än att detsamma antingen utgör reimportgods eller ock införes
endast i ändamål att här fyllas och sedermera åter utföras; och bör
på vederbörande tullförvaltning ankomma att, tillse, det ett sådant medgifvande
af tullfri införsel icke missbrukas. I öfverensstämmelse härmed
har ifrågavarande rubrik affattats.
Eter och Eterarter. Tullsatsen, hvilken nu är bestämd efter rymdmått,
synes hellre böra bestämmas enligt den qvantitetsberäkning, hvarefter
81
försäljningen allmänt eger rum, eller vigt. Den specifika vigten är
för ren eter 0,722; för eterarter något högre. En vigttull, motsvarande
den nu gällande tullsatsen, 1 krona 75 öre per liter, borde alltså bestämmas
till ungefär 2 kronor 40 öre per kilogram, beräknadt efter
varans nettovigt. Då emellertid eter och. eterarter, hvilka artiklar inkomma
på kärl af synnerligen vexlande beskaffenhet, på grund af sin
flygtighet och eldfarlighet svårligen kunna störtas och följaktligen böra
förtullas brutto samt taran i allmänhet vexlar mellan 20 och 35 procent,
synes tullsatsen lämpligen kunna bestämmas till 2 kronor per kilogram
brutto. Med afseende derå, att till »eterarter, sammansatta och blandningar
deraf» hänföras konjak-, rom- och arrakessenser, hvilka stå
flygtiga vegetabiliska oljor, ej specificerade, ganska nära, eger den föreslagna
tulisatsen jemväl genom sin öfverensstämmelse med tullsatsen
för sistnämnda varuslag företräde framför den nu gällande.
Etiketter. Angående denna artikel gäller detsamma, som ofvan Etiketter.
anförts om blanketter.
Etuis. Tullsatsen har ansetts böra bestämmas till samma belopp Etuis.
som för den likartade artikeln galanterivaror eller 2 kronor per kilogram.
Fartyg. Segelfartyg af trä på jernspant förtullas, enligt General- Fartyg.
tullstyrelsens i särskilt fall meddelade beslut, såsom Fartyg, andra slag.
Då komitén försport, att vid flera tillfällen vederbörande tullförvaltning
varit tveksam om rätta tullbehandlingen af dylika fartyg, har uttrycklig
föreskrift i berörda hänseende ansetts böra i taxan intagas.
Fiber förtullas för närvarande, enligt Generaltullstyrelsens i sär- Fiber.
skildt mål meddelade resolution, såsom Varor, i taxan ej nämnda,
arbetade, och drager sålunda tull med 15 procent af värdet. Då denna
artikel har samma användning i borstbinderiyrket som åtskilliga slag
af oarbetad! gräs, har den synts böra, på sätt åtskilliga utöfvare af
nämnda yrke ifrågasatt, med oarbetadt gräs likställas och följaktligen
åtnjuta tullfrihet.
Fingerborgar och Syringar. Tillägget »af annat ämne än guld eller Fingerborgar
silfver» afser icke någon ändring i nu gällande bestämmelser utan en- »chSyrmgar.
dast ett förtydligande tillägg af samma beskaffenhet som motsvarande
bestämning under artiklarne bijouterivaror och nålar. Tullsatsen har
ansetts böra, likasom för närvarande, bestämmas till enahanda belopp
som tullsatserna för ej specificerade messingsarbeten, andra slag, samt
polerade eller lackerade jernarbeten.
Fisk, saltad eller inlagd: anjovis m. m. Tullsatsen har ansetts böra Fisk.
höjas till samma belopp som tullsatsen för konserver, andra slag.
Fiskskinn, oberedda eller beredda. Med hänsyn till den obetydliga Fiskskinn.
införseln af detta slags skinn (år 1889: 73 kilogram) och då det synts
komitén oegentligt, att beredda fiskskinn äro tullfria, under det att
Tullkomiténs betänkande. I.
11
82
Fosforsyra.
Frukter.
Fyrappa
rater.
Fyrverkeri
arbeten.
Färger.
alla andra beredda skinn äro fullbelagda, har nu gällande taxas särskilda
rubrik för denna artikel utelemnats; och skulle alltså fiskskinn
komma att likställas med öfriga slag af skinn.
Fosforsyra, som i icke ringa mängd tillverkas inom landet, hänföres
för närvarande till rubriken Kemiskt-tekniska preparater, ej specificerade.
På grund af fosforsyrans betydelse för tändsticksfabrikerna har komitén
ansett, att den under förenämnda rubrik föreslagna tullförhöjning
icke borde tillämpas å ifrågavarande artikel, som fördenskull upptagits
under egen rubrik med nu gällande tullsats.
Frukter m. m., inlagda i bränvin eller ättika. Då konserver, andra
slag, funnits böra underkastas en tullförhöjning från 30 öre till 50 öre
per kilogram, har enahanda förhöjning af tullsatsen under ifrågavarande
rubrik ansetts böra inträda.
Fyrapparater. Med anledning af nådig remiss å en af Lotsstyrelsen
gjord underdånig framställning, deröfver Generaltullstyrelsen afgifvit
underdånigt utlåtande, har komitén tagit i öfvervägande, huruvida särskilda
bestämmelser angående fyrapparaters tullbehandling borde i taxan
inflyta. För närvarande förtullas dylika apparater såsom det ämne,
arbetad!, hvaraf de hufvudsakligen bestå, för såvidt detta kan utrönas
(eljest 15 procent af värdet). 1 och för den undersökning, som af en
sådan tullbehandling påkallas, erfordras uppackning af varan; men då
denna vanligen är af så ömtålig beskaffenhet, att uppackningen är förenad
med stor risk och stundom icke får verkställas annat än på platsen,
der apparaten skall uppsättas, torde ifrågavarande artikel — för
hvilken, med hänsyn dertill, att apparater af ifrågavarande slag delvis
äro föremål för inhemsk tillverkning, tullfrihet, på sätt Lotsstyrelsen
alternativt hemstält, icke kan af komitén tillstyrkas — böra åsättas
värdefull. Tullsatsen synes böra bestämmas lika med den, som föreslagits
för maskiner och redskap, hvarmed fyrapparater äro närmast
jemförliga.
Fyrverkeriarbeten. Dessa artiklar utgöra i egentligaste mening öfverflödsartiklar
och lämpa sig med hänsyn härtill särskild!, för en hög tull.
Komitén har ansett denna skäligen kunna sättas till 2 kronor, i stället
för nuvarande 60 öre, per kilogram.
Färger och Färgningsämnen. Härunder har till eu början upptagits,
med oförändrad tullsats, den i nu gällande taxa under bokstafven B
förekommande rubriken »Bok-, Sten- och Koppartrycksfärg», hvarjemte
komitén, med afseende derå att indigo, indigoextrakt, indigokarmin och
kochenill numera, i likhet med färger, andra slag, ej specificerade, åtnjuta
tullfrihet, och deras bibehållande under egen rubrik sålunda icke
är af behofvet påkalladt, funnit nuvarande rubriken 142 böra utgå.
Från rubriken »Färger, andra slag, ej specificerade», hafva deremot ett
slags färgningsämnen utbrutits och åsätta tull nemligen »smör- och ost
-
83
färg». Dylika färger tillverkas numera inom landet. En vigtig beståndsdel
i smörfärgen utgöres vanligen af rofolja, som drager tull med
7 öre per kilogram. Redan denna omständighet betingar åsättande af
införselafgift å smörfärg; men dertill kommer, att den inhemska tillverkningen
deraf har att utstå eu ganska skarp konkurrens från utlandet,
särskildt Danmark. Med hänsyn till dessa omständigheter har
införselafgiften för smörfärg ansetts böra bestämmas till 7 öre per
kilogram brutto. För bruttoförtullning talar den omständighet, att varan
inkommer på kärl af vexlande beskaffenhet. Med smörfärg har ostfärg,
till följd af svårigheten att vid tullbehandlingen urskilja, till hvilketdera
slaget varan bör hänföras, likstälts. För zinkhvitt, hvilken artikel för
närvarande är upptagen i gemensam rubrik med blyhvitt, har särskild
rubrik uppförts i ändamål att genom den officiela statistiken erhålla
upplysning om införselqvantiteten.
Galanterivaror. För afhjelpande af de olägenheter — fördröjd
tull expedition, en mängd förtullningst vister och ojemn tullbehandling —
hvilka förorsakades af bristen på en särskild rubrik för »mindre artiklar
af glas och porslin m. in. i förening med brons eller annan oädel
metall», hvilka artiklar enligt då gällande taxa tullbehandlades efter
lmfvudbeståndsdelen eller, om denna icke kunde utrönas, efter värde,
hemstälde 1882 års tullkomité om införande i taxan af en ny rubrik,
»Galanterivaror, ej specificerade, af sammansatta eller, såsom arbetade,
ej specificerade ämnen». Denna rubrik blef också i den samma år
utfärdade tulltaxan upptagen.
Under senare tider hafva äfven större och tyngre prydnadsartiklar,
sammansatta af ofvannämnda materialier, börjat att i stor mängd tillverkas
och införas; och, sedan vid 1888 års riksdag tullsatsen under nyssnämnda
rubrik höjdes till 2 kronor per kilogram, har tullbehandlingen
af sistnämnda slags artiklar gifvit anledning till många tvister mellan
tulltjenstemännen och importörerna, hvilka senare sökt att få begreppet
galanterivaror inskränkt derhän, att dylika artiklar icke skulle dit hänföras.
På grund deraf att motiveringen till 1882 års tullkomités förslag
gifver stöd för det antagande, att med galanterivaror skulle afses
endast mindre artiklar, har också And tullbehandlingen den praxis börjat
utbilda sig, att, om varan per stycke öfverstiger en viss vigt, densamma
icke hänföres till galanterivaror utan förtullas efter lmfvudbeståndsdelen.
För sin del har komitén icke funnit lämpligt att förorda ett olika
tullbehandlingssätt för de prydnadsartiklar, som gå under det gemensamma
namnet galanterivaror, men å andra sidan liar icke förbisetts,
att tullen kan i vissa fall ställa sig oskäligt högt för dylika artiklar.
Till afhjelpande af berörda missförhållande har komitén, med användning
af en princip, som redan länge varit i vår tulltaxa tillämpad, föreslagit
upptagande under ifrågavarande rubrik af eu ny anmärkning af inne
-
Galanteri
varor.
84
Gardiner.
Garfsyra.
Garn.
håll, att, när vigten af en galanterivara öfverstiger 5 kilogram, den
Överskjutande vigten förtullas efter endast 1 krona per kilogram.
Gardiner, rull-. Denna artikel har ansetts rättare böra upptagas
under bokstaf ven R (Rullgardiner). Varan bör, lika med väfnader, vara
underkastad bruttoförtullning, och har föreskrift i berörda afseende
upptagits i en under rubriken införd anmärkning.
Garfsyra har, på grund af sin användning såsom beredningsämne
inom industrien, ansetts böra åtnjuta tullfrihet.
Garn. Nu gällande tullsatser för artikeln garn hafva i allmänhet
bibehållits oförändrade. I fråga om ullgarn har dock komitén föreslagit
en ändring i nuvarande bestämmelser, hvilken delvis innefattar en tullförhöjning.
Till och med år 1857 skildes i taxan mellan otvinnadt och tvinnadt
garn af ull. I det förslag till tulltaxa, som utarbetats af de svenske
ledamöterna i den genom nådig resolution den 3 Oktober 1855 tillsatta,
af tre svenske och tre norske män bestående komité för afgifvande af
underdånigt utlåtande angående åtgärder till lättnader i Sveriges och
Norges ömsesidiga handel och sjöfart, hade emellertid de dittills ganska
specificerade bestämmelserna angående tullen å ullgarn sammanförts
under endast tvenne rubriker, den ena för ofärgadt och den andra för
färgad! I motiveringen till förslaget yttras härom följande:
»Den hittills från Kamel- och Ullgarnets egenskap af enkelt eller
dubbleradt hemtade grund för skiljaktiga tullsatser har desto hellre ansetts
böra upphöra, som en dylik skiljaktighet icke nu eger rum i afseende
å bomullsgarn samt dubbleringen endast obetydligt fördyrar varan
och redan genom den större vigten ådrager en högre tullbeskattning.»
I enlighet med komiterades förslag, hvad sjelfva rubrikernas lydelse
beträffar, aflåta äfven nådig proposition till riksmötet 1856—1858, och
i taxan af den 18 December 1857 återfinnas under artikeln »Garn:
Kamel- och Ull-, alla slag», endast de två af komiterade föreslagna rubrikerna
med tullsatser af respektive 15 och 20 öre för skålpundet.
Oafsedt sedermera vidtagen tullnedsättning, öfverensstämma härmed i
hufvudsak nu gällande taxas bestämmelser i ämnet, Indika lyda sålunda:
»Garn: Kamel- och Ull-, alla slag:
ofärgadt och oblekt....................................... 1 kg. 20 öre.
färgadt, blekt eller tryckt, s. k. brillant
garn
derunder inbegripet ..................... »
35 öre».
Jemte det att, då kamelgarn icke är annat än ett slags ullgarn, den
senare benämningen ansetts ensam tillfyllestgörande och till följd deraf
ordet »kamelgarn» uteslutits, har komitén hemstält om återupptagande
af den gamla åtskilnaden i tullsatser mellan tvinnadt och otvinnadt eller,
såsom det, för vinnande af likformighet med motsvarande bestämningar
85
under artiklarne linne- och bomullsgarn, torde böra heta, enkelt och tvåeller
flertrådigt. Förutom det stöd för den ifrågasatta förändringen, som
kan hemtas från de flesta främmande länders tulltaxor äfvensom från
den af 1855 års komiterade åberopade analogien med bomullsgarn —
hvilket numera, sedan år 1888, åter drager olika tull, allt efter som det
är enkelt eller dubbleradt — lärer väl äfven skilnaden i tillverkningskostnad
mellan det tvinnade och det otvinnade garnet tala för olika
tullsatser å det förra och det senare. Denna skilnad kan nemligen, enligt
komitén meddelade upplysningar, uppgå till inemot 50 öre pr kg.
På grund häraf och då nu gällande tullsatser för ullgarn af de slag,
som i allmänhet äro föremål för import, i medeltal belöpa sig till endast
4 å 6 procent af varuvärdet, har komitén icke funnit betänkligheter vid
att föreslå en höjning af desamma, försåvidt två eller flertrådigt garn
angår, med 5 öre per kilogram.
Väsentligt olika pris å garnet borde visserligen betinga olika tullsatser,
och särskildt borde med hänsyn dertill det s. k. shoddygarnet
draga lägre tull än annat ullgarn, men i anseende till svårigheten att
skilja shoddygam från vanligt ullgarn, har komitén ansett sig icke böra
i detta hänseende föreslå någon ändring i nu gällande taxa.
I öfverensstämmelse med hvad i afseende å väfnader föreslagits
och af enahanda skäl, som under sagda artikel anföras, har i den nuvarande
anmärkningen under ullgarn gjorts ett tillägg, i syfte att i
dylikt garn förekommande s. k. silkesnoppor icke måtte tagas i betraktande
vid tullbehandlingen.
Under artikeln linne- och hampgarn har intagits en anmärkning rörande
tullbehandlingen af s. k. kabelgarn, hvarmed förstås ett löst tvinnadt
hampgarn, vanligen otjäradt och då afsedt att, efter skedd förspinning,
användas till hopslagning af trossar och kablar. Komitén har
i enlighet med gällande praxis, hvilken grundar sig på Generaltullstyrelsens
i särskilda förtullningstvister meddelade beslut, föreslagit, att
dylikt garn skall såsom tågvirke tullbehandlas.
I bestämmelserna rörande bomullsgarn hafva ett par sedan äldre
tid i taxan förekommande oegentligheter rättats. Enligt 1841 ars taxa
egde vid tullbehandling af bomullsgarn icke någon skilnad rum emellan
dubbleradt garn eller det gam af lösare tvinning, som intöres i härfvor
eller å bobiner och finner användning i väfverierna, samt det garn åt
hårdare och starkare tvinning eller egentlig tråd, som i handeln vanligast
förekommer uppvindadt i nystan och begagnas till sömnad o. d.,
dervid större styrka hos garnet erfordras och hvartill det dubblerade garnet
icke kan med fördel användas, utan såväl det förra som det senare var
underkastad! den för bomullstråd stadgade införselafgiften af It) sk.
banko per skålp. De olägenheter, som förorsakades väfnadsindustrien
af denna öfverdrifvet höga tullsats å ett för densamma nödigt ramate
-
86
rial, föranledde underdåniga framställningar af åtskilliga idkare af nämnda
industri angående nedsättning i tullen å dubbleradt bomullsgarn i bärfvor.
Efter inhemtande af Kommerskollegii yttrande häröfver, medgaf Kongl.
Maj:t under år 1844 för tiden intill nämnda års utgång, i öfverensstämmelse
med hvad Kommerskollegium föreslagit, att för dubbleradt bomullsgarn
i härfvor finge utgå enahanda införseltullafgifter, som för det
otvinnade bomullsgarnet voro i då gällande taxa bestämda; hvarjemte
handlingarne i omförmälda mål öfverlemnades till Bevillningsutskottet
vid urtima riksdagen 1844—45, i enlighet med hvilket utskotts hemställan
Rikets Ständer beslöto, att för »tvinnadt och dubbleradt» bomullsgarn
skulle medgifvas nedsättning i införseltullen till 8 sk. skålpundet
för det hvita och 14 sk. för det färgade. I sammanhang med
berörda hemställan yttrade utskottet, att det borde »tillkomma vederbörande
att meddela nödiga föreskrifter till förekommande deraf, att
bomullstråd icke måtte inkomma mot den för dubbleradt bomullsgarn
sålunda föreslagna lägre införselsafgift».
I den under den 5 November 1845 utfärdade tulltaxa nedsattes de
af Rikets Ständer sålunda beslutade tullafgifter till samma belopp som
för det enkla garnet, till följd hvaraf dithörande rubriker omredigerades
till följande lydelse:
»Garn: Bomulls-, enkelt eller dubbleradt, i härfvor eller å bobiner:
hvitt:
under n:o 26 efter
engelsk beräkning ..... 1
skålp.
6
sk.
n:o 26 och deröfver .................................... 1
»
5
»
färgadt: turkiskt rödt................................................... 1
»
8
»
allt annat....................................................... 1
»
12
»
.»
För att det dubblerade garnet skulle få införtullas såsom garn, erfordrades
sålunda, att det inkom »i härfvor eller å bobiner», hvaremot
detsamma, infördt i nystan, antogs alltid vara träd och förty skulle
såsom sådan förtullas. Emellertid synes Kongl. Maj:t hafva befarat,
att åt de sålunda förändrade bestämmelserna skulle, i strid mot lagstiftarens
afsigt, kunna gifvas den tillämpning, att jemväl träd, derest
den infördes i härfvor, blefve förtullad såsom dubbleradt garn; och,
till förekommande af försök att sålunda kringgå den högre tullsatsen
för tråd, infördes, enligt af Kommerskollegium i dess ofvanberörda underdåniga
utlåtande föreslagen lydelse, den ännu i taxan under artikeln
bomullsgarn qvarstående anmärkning, hvarigenom, för det fall att vederbörande
tulltjensteman stannar i tvekan, huruvida varan bör till tråd
eller till dubbleradt garn hänföras, bevisnings skyldigheten lägges på
godsegaren vid äfventyr af den högre tullsatsens tillämpande.
Näppeligen lära väl under senare tider dessa onekligen något säregna
bestämmelser vunnit tillämpning, utan torde väl alltid varans verkliga
egenskap af garn eller tråd, alldeles oafsedt om densamma inkom
-
87
mer uppvindad på ena eller andra sättet, hafva lagts till grund för tullbehandlingen,
likasom äfven i fall af tvekan hos tulltjenstemannen rörande
råtta tullbehandlingen, de eljest för sådant fall i 25 § af gällande tullstadga
meddelade föreskrifter torde hafva tillämpats. I komiténs förslag hafva
också såväl den ifrågavarande bestämningen »i liärfvor eller å bobiner»
som anmärkningen uteslutits.
Slutligen har komitén föreslagit, att föreskriften derom, att klistradt
segel- och bindgarn skall draga den högre tullsatsen, 40 öre per kilogram,
måtte ur taxan utgå och endast garnets egenskap af färgadt,
tryckt eller blekt föranleda tillämpning af sagda tullsats. Segel- och
bindgarn, som är helt och hållet oklistradt, lärer nemligen mera sällan
förekomma, utan innehåller detsamma oftast mer eller mindre klister,
äfven om det icke företer den jemna och glatta yta, som återfinnes hos
det fullständigt klistrade bindgarnet; och vid sådant förhållande torde
en likformig tullbehandling i fråga om varans rubricerande såsom »oklistrad»
svårligen kunna förväntas. De statistiska uppgifterna rörande importen
gifva äfven vid handen, att olika uppfattning råder angående hvad som
i förevarande fall bör med klistring förstås. Annorlunda lärer väl knappast
kunna förklaras, att t. ex. vid en tullkammare införseln under
senare halfåret 1888 utgjorde af oklistradt segel- och bindgarn endast 1
kilogram men af klistradt etc. 1,624 kilogram, under det att samtidigt vid
en annan tullkammare infördes endast 6 kilogram klistradt etc. men
15,528 kilogram oklistradt, och att vid gränsen mot Norge under samma
tid inkom 34,418 kilogram oklistradt men intet klistradt, eller att totalinförseln
af de olika slagen under nämnda tid visar eu så betydlig skilnad
som 70,892 kilogram oklistradt mot 8,390 kilogram klistradt otc.,
då deremot för hela året 1889 skilnaden icke är större än mellan 83,601
kilogram oklistradt och 59,071 kilogram klistradt etc.
Gas- och Vattenmätare. Gasmätare draga enligt gällande taxa en
tull af 5 procent af värdet. Vattenmätare åter, hvilka för närvarande
icke äro i taxan specificerade, förtullas såsom det ämne, arbetadt,
hvaraf do bestå. Begge dessa artiklar hafva emellertid så likartad
användning, att de synas böra under gemensam rubrik sammanföras.
Tullsatsen har komitén ansett böra bestämmas lika med tullsatsen för
Maskiner, Redskap och Verktyg.
Gips. Förändringen i lydelsen af rubrikerna under denna artikel
afser fullständighet i indelningen. Den nuvarande lydelsen är nemligen
icke tillräckligt omfattande med afseende å den beredda varan. Däld
eller på våt väg framstäld hvit gips, s. k. pearl hardening, är t. ex.
icke »bränd och malen», ehuru don för närvarande så tullbehandla^.
Den omständighet att, enligt föreliggande förslag till lydelse af ifrågavarande
rubriker, pearl hardening skulle komma att åtnjuta tullfrihet,
bör, enligt komiténs förmenande, så mycket mindre väcka be
-
Gas
och
Vattenmätare.
Gips.
88
Glas.
tarflighet, som det af tulltekniska skäl måste anses särdeles önskvärdt,
att med afseende å tullpligtighet skilnad icke göres mellan nämnda
vara och det slag af svafvelsyrad baryt, som är kändt under benämningen
»blanc Axe», hvilken senare artikel för närvarande icke är tull
underkastad och icke heller enligt komiténs förslag skulle åsättas införselafgift.
Glas. Enligt den officiela statistiken utgjorde år 1861 de inom riket
i gång varande glasbruken 22 stycken. År 1876 hade antalet stigit
till 38 stycken men har sedermera i någon mån sjunkit och utgjorde
år 1888 34 stycken. Tillverkningen, som år 1861 omfattade 694,268
kilogram taffel- och fönsterglas, med ett uppskattadt värde af 756,061
kronor, och »diverse» glasvaror till värde af 798,322 kronor, har numera
stigit till icke obetydligt högre belopp. 1888 års tillverkning
belöpte sig till 3,053,695 kilogram taffel- och fönsterglas, i värde uppskattade
till 792,874 kronor, och »diverse» glasvaror till värde af
2,126,126 kronor. Totalinförseln uppgick år 1861 till 782,850 kilogram
och år 1888 till 2,760,829 kilogram, sistnämnda qvantitet upptagen
till ett värde af 1,712,202 kronor. Samtidigt steg utförseln från
15,649 kilogram till 4,041,074 kilogram; representerande denna senare
qvantitet ett angifvet värde af 1,639,243 kronor.
I nu gällande taxa äro, med anledning af franska traktatens bestämmelser,
buteljer, »alla slag», sammanförda med de en tullsats af 2
öre per kilogram underkastade artiklarne oslipade bunkar, burkar och
flaskor af mörkgrön eller brun färg, men då efter utgången af nämnda
traktat något skäl att bibehålla artikeln buteljer i eu sådan undantagsställning
icke förefinnes, har komitén likstält densamma i alla afseenden
med bunkar, burkar och flaskor. Dessa artiklar, oslipade, draga, enligt
gällande taxa, olika tull alltefter sin olika färg. År färgen mörkgrön
eller brun, beläggas de, såsom nyss anförts, med en tull af 2 öre per
kilogram. År färgen ljusgrön eller halfhvit, draga de en tull af 6 öre
per kilogram. Åro ifrågavarande artiklar åter helhvita eller af annan
färg än brun, mörkgrön eller hvit, hänföras de, i likhet med dylika
artiklar, slipade, under rubriken Glas, andra slag, och äro således
underkastade en tull af 35 öre per kilogram. Till slipade burkar och
flaskor hänföras dock icke de, som äro med inslipade proppar försedda
men eljest oslipade, utan äro dessa, enligt rubriken 173, åsätta en särskild
tullsats af 10 öre per kilogram.
Komitén har till eu början funnit det oegentligt, att vissa helt och
hållet oslipade burkar och flaskor äro belagda med högre tull än dylika
artiklar af samma färg, hvilka äro med slipade proppar försedda. Hvad
derefter vidkommer den åtskilnad, som, enligt hvad ofvan anförts, eger
rum mellan vissa artiklar af halfhvit och motsvarande af helhvit färg,
har komitén, ehuruväl målsmän för glasindustrien häfdat den uppfatt
-
89
ning, att olika tullsatser å de förra och å de senare betingas af skilnaden
i varuvärdet, likväl af tulltekniska skäl funnit sig manad att
föreslå, det nämnda åtskilnad måtte borttagas. Det har nemligen visat
sig vara förenadt med så stor svårighet att skilja mellan dessa begge
färgnyanser i glaset, att det till och med inträffat, att i förtullningstvister
inhemtade utlåtanden gått i olika rigtningar rörande färgen å
en och samma pjes.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, har komitén ansett rättast,
att alla helt och hållet oslipade bunkar, burkar, buteljer och flaskor
blefve sammanförda under tvenne rubriker, den ena omfattande dylika
artiklar af mörkgrön eller brun massa och med den nu gällande tullsatsen
af 2 öre per kilogram samt den andra enahanda artiklar af
annan massa och med den för halfhvita bunkar etc. nu gällande tullsatsen
af 6 öre per kilogram.
Bunkar, burkar och flaskor, med slipade kanter men eljest oslipade,
förtullas för närvarande, enligt Generaltullstyrelsens i särskildt mål
meddelade resolution, lika med burkar och flaskor, försedda med inslipade
proppar men utan annan slipning. Jemte det att en uttrycklig
bestämmelse i detta afseende ansetts böra i vederbörande rubrik inflyta,
har komitén funnit lämpligt, att samma rubrik äfven komme att omfatta
bunkar, burkar, buteljer och flaskor med slipade bottnar men i
öfrigt oslipade. Bottnarnes slipning kan nemligen lika litet som kanternas
ensamt för sig anses gifva varan något synnerligen högre värde.
Under ifrågavarande rubrik hafva slutligen också upptagits patentglas
och giastakpannor samt sidventilglas. Införseln af dessa artiklar är så
pass obetydlig (år 1889: 2,854 kilogram), att deras bibehållande under
egen rubrik icke kan anses af behofvet påkalladt.
För fönster- och spegelglas, oslipade, eller mattslipade och of olierade,
s. Jc. glasämnen derunder inbegripna, bestämmer gällande taxa, i öfverensstämmelse
med franska traktaten, en tull af 7 öre per kilogram.
Denna txdlsats är i förhållande till varuvärdet otvifvelaktigt tillräckligt
hög för glas af mindre dimensioner. Annorlunda är åter förhållandet
beträffande glas af större dimensioner. För dess tillverkning erfordras
dyrbarare anläggningar och större arbetsskicklighet hos den dermed
sysselsatta arbetspersonalen. Till följd häraf och då derjemte materialet
i dylikt glas i allmänhet är af bättre beskaffenhet än i fönsterglas
af mindre dimensioner, är det äfven betydligt dyrare än detta senare.
Enligt från ett af våra glasbruk meddelade uppgifter utgör bruttopriset
för billigare glassorter af mindre än 0,4 qv.-meters yta 22 kronor per
»låda om 120 qv.-fot», under det att lika många q v.-fot glas »af större
dimensioner» kosta ända till 55 kronor.
Med hänsyn härtill och då tillverkningen af större fönsterglas
utgör en jemförelsevis ny industri här i landet och sålunda är i behof
Tullkomiténs betänkande. I.
12
90
af ett någorlunda verksamt skydd mot den utländska — företrädesvis
den belgiska — konkurrensen, har komitén, på sätt ett par glasbruk
hemstält, föreslagit en något högre tullsats, 10 öre per kilogram, för
det större fönsterglaset. Gfränsen mellan detta och det mindre torde
kunna bestämmas lika med motsvarande gräns i fråga om spegelglaset
eller till V2 qv.-meters yta. Enligt 1863 års taxa var fönsterglas underkastadt
en tull af 4 öre per skålpund (= 9,4 öre per kilogram).
På grund af spegelglasets jemförelsevis höga värde hafva tullsatserna
för denna artikel ansetts böra höjas från 15 öre och 25 öre
till respektive 20 öre och 30 öre för det ofolierade samt från 25 öre
och 40 öre till respektive 30 öre och 50 öre för det folierade. Enär
mattslipadt glas undergått särskild bearbetning, har detsamma ansetts
böra med det slipade i afseende å tullsatser likställas.
I betraktande af det ganska olika värdet hos de artiklar, som
innefattas under den omfångsrika rubriken Glas, andra slag, och då
nu gällande, af traktaten med Frankrike beroende tullsats, 35 öre per
kilogram, innefattar ett fullt tillräckligt skydd för de billigare hithörande
varuslagen men är mycket för låg för att kunna bereda något
egentligt skydd åt tillverkningen af finare och dyrbarare artiklar, hvilka
numera börjat framställas inom landet, kan man visserligen anse skäl
föreligga för ett från tillverkarnes sida framstäldt förslag angående den
ifrågavarande rubrikens delning i flera sådana med olika tullsatser —
uppgående, enligt berörda förslag, ända till 1 krona per kilogram —
men å andra sidan böra äfven noga beaktas de olägenheter i afseende
å tullbehandlingen, som af ifrågavarande rubriks delning skulle föranledas.
Uppackning och undersökning af hvarje särskild pjes i de
inkommande glaslådorna och glasfastagerna skulle derigenom nödvändiggöras,
och förutom den tidsutdrägt vid expeditionen, som detta skulle
medföra till men för trafiken i allmänhet, vore det fara värdi, att trots
iakttagande af all aktsamhet och noggrannhet vid återinpackningen,
denna dock icke kunde blifva så omsorgsfull, att ej varuegaren korame
att få vidkännas i afsevärd mån ökadt bräckage vid varans fortsatta
transport. De skäl, som sålunda anförts mot ifrågavarande artiklars
klassificerande under särskilda rubriker, hafva bestämt komiterade att
icke i berörda afseende föreslå någon ändring; men, för att i någon
mån afhjelpa behofvet af ett bättre skydd för de finare artiklarne, har
komitén funnit tullsatsen under ifrågavarande rubrik böra höjas till 60
öre per kilogram. Denna tullsats är ingalunda hög, hvad beträffar de
finare hithörande artiklarne, hvilka hufvudsakligen äro föremål för införsel.
För de simplare varuslagen åter blifver tullsatsen visserligen
rätt betydlig i förhållande till varuvärdet, men någon för konsumenterna
af dessa varor menlig prisförhöjning är ingalunda att befara. Salupriset
å dessa artiklar ställer sig hos oss lika billigt som i utlandet till
91
följd af den skarpa konkurrensen mellan de många inhemska glasbruken.
Af ifrågavarande varuslag tillverkas icke allenast tillräckligt för landets
eget behof utan äfven ganska betydande qvantiteter derutöfver, hvilket
otvetydigt framgår af vår utförselstatistik. År 1889 utfördes 338,929
kilogram glas, andra slag; och med visshet kan ankagas, att den ojemförligt
största delen deraf utgjordes af billigare servisglas.
Glycerin hänföres för närvarande i tullbehandlingshänseende till Glycerin.
Kemiskt-tekniska preparater, ej specificerade, och drager sålunda tull
med 5 procent af värdet. Med hänsyn dels dertill, att glycerin utgör
ett särdeles vigtigt råämne för sprängämnesindustrien och äfven har
användning inom flera andra näringsgrenar, dels ock dertill, att varan
inom landet icke tillverkas i tillräcklig myckenhet för landets behof,
har komitén ansett, att någon höjning af nu gällande tullsats icke borde
ifrågakomma. Vid sådant förhållande och då för kemiskt-tekniska preparater,
ej specificerade, föreslagits en tullförhöjning till 15 procent
af varuvärdet, har artikeln glycerin blifvit under egen rubrik upptagen
med samma tullsats som för närvarande.
Gräsmattor och Gräsrep äro i gällande taxa upptagna under särskild Gräsmattor
rubrik. Sedan den förra artikeln i komiténs förslag blifvit införd under och GrasrePhufvudrubriken
Mattor har komitén ansett gräsrep, af hvilken artikel
för öfrigt knappast någon införsel eger rum, lämpligen kunna sammanföras
med oarbetadt gräs.
Gulddragarearbeten voro enligt taxan af den 4 December 1863 Gulddragareåsatta
olika tullsatser, motsvarande respektive 37 kronor 64 öre och arieten18
kronor 82 öre per kilogram, allt efter som de voro å ena sidan
äkta och halfäkta eller å andra sidan oäkta. För kantilj er och paljetter
gälde särskilda lägre tullsatser. I 1865 års tulltaxa blefvo, med anledning
af traktaten med Frankrike, de olika slagen af hithörande arbeten
sammanförda under en rubrik och den gemensamma tullsatsen nedsatt
till 1 öre per ort (motsvarande nu gällande tullsats, 2 kronor 35 öre
per kilogram). Till följd af svårigheten att skilja mellan äkta och
oäkta artiklar af ifrågavarande slag anser komitén, att gemensam tullsats
för hithörande artiklar bör bibehållas.
Enligt komitén meddelade upplysningar betinga ifrågavarande varu
-
slag följande pris per kilogram, nemligen:
»arbeten af
bästa äkta guld.......................... 350
kronor
»
»
bästa äkta silfver .................... 300
kronor
»
»
halfäkta guld ............................ 200
kronor
»
»
halfäkta silfver ........................... 150
kronor
»
)>
oäkta guld och oäkta silfver ...
50
kronor.»
Märkas bör tillika, att de oäkta arbetena — importen torde hufvudsakligast
omfatta sådana — äro rena lyxartiklar (användas till maskerad
-
92
och teaterkost,ymer); och har vid sådant förhållande komitén ansett
tullsatsen lämpligen kunna höjas till samma belopp, som för helsidenväfnader
föreslagits, eller 12 kronor per kilogram.
Gummi.
Gummi. Angående tillägget »nativt» hänvisas till hvad här ofvan
under rubriken Dextrin yttrats.
Då komitén erfarit, att flytande gummi vid olika tullkamrar tullbehandlats
än såsom Varor, i taxan ej specificerade, arbetade, och än
såsom Kemiskt-tekniska preparater, ej specificerade, har uttrycklig
föreskrift angående rätta tullbehandlingen ansetts böra i en anmärkning
under rubriken inflyta.
Gödnings- Gödningsämnen. Enligt hvad i en vid 1888 års riksdag väckt motion
ämnen. anf''ördes, kan den inhemska tillverkningen af superfosfater — hvilken i
Kommerskollegii berättelser, på grund af fel i primäruppgiftema, blifvit för
högt upptagen — skattas till 25,000,000 kilogram årligen. Såsom häraf
framgår, utgör denna tillverkning en ganska storartad industri. Ifrågavarande
näringsgren har dock att kämpa mot ganska stora svårigheter till
följd af den obehindrade tillförseln af andra länders produktionsöfverskotf,
hvarigenom försäljningsprisen ofta så nedtryckas, att produktionskostnaden
för den inhemske tillverkaren icke betäckes. Importen af superfosfater
är, såsom af den officiela statistiken inhemtas, betydande och
har under de senaste åren väsentligen ökats. Från att år 1887 hafva
utgjort 9,784,191 kilogram steg införseln år 1888 till 13,056,697 kilogram
och år 1889 till 16,103,772 kilogram. Att en inhemsk superfosfatfabrikation
detta oaktadt kunnat ega bestånd, beror på den vinst, de
svenska fabrikerna i allmänhet skördat af sin vid sidan af fabriksverksamheten
bedrifna handel med gödningsämnen, som antingen icke utgöra
föremål för inhemsk tillverkning eller ock endast i otillräcklig
mängd tillverkas härstädes. Det synes emellertid komitén vara af stor
vigt, att ifrågavarande industri erhåller en mera tryggad ställning, så
att densamma icke förblifver beroende af en mer eller mindre tillfällig
handelsvinst. Superfosfattillverkningens fortbestånd inom landet eger
betydelse icke allenast derför, att jordbrukaren derigenom tillförsäkras
möjlighet att erhålla eu vara, innehållande uppgifven fosforsyrehalt —
h vilket eljest ingalunda kan med visshet påräknas — utan äfven i det
hänseende, att den inhemska tillverkningen förhindrar den utländska
varans oskäliga fördyrande. Å andra sidan torde ej mindre den utländska
konkurrensen än ock de inländska fabrikernas täflan sinsemellan
hindra hvarje afsevärd förhöjning af den svenska varans pris.
På grund häraf har komitén föreslagit, att superfosfater måtte
åsättas tull; och har tullsatsen ansetts böra bestämmas till 25 öre per
100 kilogram.
För andra gödningsämnen har, då de icke i erforderlig myckenhet
tillverkas inom landet, tullfrihet ansetts böra fortfarande ega rum.
93
Halm. Enligt gällande taxa draga halmarbeten, ej specificerade,
en tull af 1 krona per kilogram. Häri har komitén icke föreslagit annan
ändring än att den föga värdefulla artikeln lösa buteljhylsor af halm,
hvilka icke torde kunna draga en så hög tull, särskild! specificerats
med en tullsats af 7 öre per kilogram. Halmrep tullbehandlas för
närvarande såsom gräsrep och åtnjuta sålunda tullfrihet. Enahanda
skulle förhållandet blifva enligt förslaget, deri halmrep sammanförts
med oarbetad halm.
Hammarfilt. Nu gällande taxas hänvisning rörande denna artikel
har ansetts kunna, såsom onödig, utgå.
Handskar. För denna artikel, som i 1863 års taxa var åsatt eu
tull af 3 riksdaler skålpundet (= 7 kronor 6 öre per kilogram), har nu
gällande, af traktaten med Frankrike beroende tullsats ansetts böra höjas
till 6 kronor per kilogram. I förhållande till varans värde-är den föreslagna
tullsatsen ingalunda hög. Enligt hvad upplyst blifvit, kosta ett par mansglaeéhandskar
3 kronor; och gå på 1 kilogram 36 å 40 par handskar af
detta slag. Af korta fruntimmershand skar, hvilka uppgifvas kosta 2 kronor
paret, gå 59 par på 1 kilogram. Ett par långa fruntimmershandskar uppgifvas
kosta 5 kronor och väga 21 gram. På 1 kilogram gå alltså 47
par dylika handskar. Priset på 1 kilogram handskar blifver sålunda,
för det första slaget 108 å 120 kronor, för det andra slaget 118 kronor
och för det tredje slaget 235 kronor; och skulle förty den föreslagna
tullsatsen belöpa sig till 5,5 å 5 procent af värdet för mansglacéhandskar,
5 procent för korta fruntimmershandskar och 2,6 procent
för långa fruntimmershandskar. I betraktande af den lätthet, hvarmed
ifrågavarande artikel kan göras till föremål för smuggling, har komitén
icke ansett rådlig!, att en högre tullsats än den föreslagna blefve åsatt.
Handskskinn, tillskurna till handskar. Då denna artikel är föremål
för endast helt obetydlig införsel (år 1889: 2 kilogram) och lämpligen
kan hänföras under Hudar och Skinn, beredda, andra slag, har komitén
funnit särskild rubrik för samma artikel icke höra bibehållas.
Enligt nu gällande taxa äro för »Hattar, färdiga eller halffärdiga,
derunder inbegripna till hattar synbarligen ämnade s. k. filtstumpar», följande
tullsatser bestämda, nemligen: för sådana af »siden eller halfsiden,
felbhattar inberäknade, äfvensom med blommor, plymer eller spetsar
monterade fruntimmershattar, alla slag» 1 krona 50 öre och för hattar,
»andra slag, derunder inbegripna vaxduks-, vaxtafts- och oljade hattar
eller s. k. sydvester», 40 öre, allt per stycke.
För hattar af förstnämda slag har visserligen icke någon höjning
af gällande tullsats blifvit uti de till komitén inkomna framställningar
ifrågasatt, men då komitén föreslagit förhöjd tull för åtskilliga till detta
slags hattar erforderliga materialier, såsom siden, blommor, plymer m. m.,
har tullen för dylika hattar ansetts icke skäligen kunna sättas lägre
Halm.
Hammarfilt.
Handshar
Handsk
skinn.
Hattar.
94
än 2 kronor per stycke. Uttrycket );af siden eller halfsiden» har utbytts
mot det mera egentliga »af hel- eller halfsiden».
I fråga om hattar, andra slag, har, på grund af de praktiska svårigheter
i afseende å tullbehandlingen af denna vara, hvarom Bevillningsutskottet
vid 1886 års riksdag erinrat, komitén väl icke funnit
rådligt att föreslå en eljest önskvärd åtskilnad i tull å den billigare
varan af ullfilt och den dyrbarare af hårfilt, men deremot har ansetts
både möjligt och nödigt att vidtaga en rättelse i det nu rådande, redan
af Differentialtullkomitén påpekade missförhållandet, att hattar, saknande
foder, svettrem och band, draga lika hög tull som de med dylikt
tillbehör försedda, å Indika nedlagts icke allenast mera arbete utan
äfven den särskilda kostnaden för anskaffandet af dessa tillbehör, i
hvilken kostnad, vid det förhållande att ifrågavarande tillbehör icke
inom landet tillverkas, äfven ingår den å dem belöpande tullafgift. I
berörda syfte har komitén, med anslutning till Differentialtullkomiténs
förslag, för hattar, andra slag, upptagit tvenne särskilda tullsatser, en
lägre för dylika hattar utan foder, svettrem eller band och en högre
för dem, som äro med något af sagda tillbehör försedda.
I samtliga de framställningar rörande hattfabrikationen, hvilka
till komitén ingifvits, klagas öfver denna närings betryckta läge, på
grund af konkurrensen med utlandet, särskildt Tyskland. I sammanhang
härmed framhålles otillräckligheten af det nuvarande tullskyddet
för hattar, andra slag, hvilket för en bättre filthatt utgör endast omkring
4 procent af detaljpriset.
Redan i 1882 års tullkomités betänkande angående näringarnes
ställning framhölls, hurusom den fabriksmessigt tillverkningen af hattar
inom riket icke vore af synnerlig betydenhet. Af de i sammanhang
dermed anförda siffror rörande tillverkningsqvantitet in. in. framgår
ock, att denna industri under 1860- och 1870-talen icke gjorde några
särdeles betydande framsteg. Ännu sämre var det bestäldt med den
handtverksmessiga tillverkningen af ifrågavarande artikel, enligt hvad
eu representant för detta yrke inför komitén anförde. Så hade vid
ifrågavarande tidpunkt antalet inom yrket anstälde arbetare nedgått så
betydligt, att t. ex. gesällerna i Stockholm utgjorde endast 25 och i
Göteborg 2, under det att de före år 1865 uppgått till 100 på det
förra stället och 25 på det senare. Att denna handtverksgren icke
sedermera kunnat tillkämpa sig en bättre ställning är naturligt; men
icke heller den fabriksmessiga hattillverkningen har hållit jemna steg
med den tilltagande konsumtionen, ehuru densamma visserligen gjort
framsteg särskildt under de sista åren. Tillverkningsvärdet, som år 1863
angifves till 17,930 kronor, år 1875 till 260,980 kronor och år 1882
till 350,050 kronor, uppgick år 1888 till 682,264 kronor, fördelade på 10
fabriker, hvilket sistnämnda tillverkningsbelopp vid jemförelse med till
-
95
verkning-svärdet för nästföregående år dock visar cn minskning af nära
200,000 kronor.
Införseln deremot steg oupphörligt t. o. in. år 1885, då den omfattade
3,25G stycken hattar af siden etc. och 070,788 stycken andra
slag, representerande, enligt Kommerskollegii värdeberäkning, ett värde
af sammanlagdt 2,009,430 kronor, under det att år 1803 af sidenhattar
infördes 528 stycken och af andra slag endast 28,104 stycken. Från
och med år 1880 har visserligen införseln aftagit, så att densamma
år 1888 omfattade tillsammans icke fullt 350,000 stycken, men denna
qvantitet synes i allt fall vara tillräckligt stor för att förklara klagomålen
från hattfabrikanternas sida. Komitén bär också med hänsyn
härtill föreslagit, att den lägre tullsatsen för hattar, andra slag, måtte
höjas med 10 öre och sålunda bestämmas till 50 öre per stycke. Lika
med Differentialtullkomitén hafva komiterade ansett tullsatsen för fullfärdiga
hattar böra sättas 50 procent högre än för dem, som sakna
foder etc.
Hattstommar af väf draga för närvarande den för väfnaden bestämda
tull utan förhöjning. Komitén har ansett denna vara rättare böra draga
samma tull som kläder och har för den skull meddelat hänvisning till
sistnämnda artikel.
Horn. Knifskaft och ämnen dertill hafva, af hänsyn till den inhemska
kniftillverkningen ansetts böra göras tullfria och fördenskull sammanförts
med plattor och skifvor. Gällande tullsats för knappar af
horn har, med hänsyn till varuvärdet, funnits böra undergå höjning
från 40 öre till 50 öre per kilogram. Tullsatsen för arbetadt horn,
andra slag, enligt gällande taxa 1 krona 18 öre per kilogram, har afrun
dats till 1 krona 20 öre.
Hudar och Skinn. Knappast har inom någon näringsgren behofvet
af ändring i vår under de sista årtiondena fullföljda tullpolitik gjort signera
kännbart gällande än inom läderindustrien. Talrika redogörelser
för denna närings anmärkningsvärda tillbakagående under senare tider
och om dess nuvarande betryckta ställning hafva ock blifvit från landets
olika delar till komitén insända. Att dessa i hufvudsak grunda
sig på faktiska förhållanden, bestyrkes nogsamt af vår närings- och
handelsstatistik. Hvad närmast garfverinäringen angår, tillåta sig komiterade
till en början att, såsom en sammanfattning af de statistiska
data för 1800- och 1870-talen i sammanträngd form anföra den öfversigt
rörande denna näring, hvilken lenmades af 1882 års tullkomité i
dess underdåniga betänkande angående näringarnes ställning.
Efter att hafva erinrat om, hurusom bland industrigrenar, hvilka,
med hänsyn till deras betydelse för förbrukningen inom landet af arbetsprodukterna,
intoge eu mera framstående plats, garfverierna förtjenade
nämnas, samt hurusom det gåfves få yrkesgrenar, hvilka för åstadkom
-
Ilattstom
mar.
Horn.
Hudar och
Skinn.
96
mande af redbara och goda tillverkningar jemförelsevis toge både kapital
och lång arbetstid mera i anspråk, anförde komitén, att det förty
måste väcka uppmärksamhet, då det visade sig, att en viss afmattning
inträdt inom detta arbetsområde. Garfveriemas antal, år 1860 angifvet
till 598 stycken och år 1863 till 701 stycken, hade sedermera sjunkit,
likaså antalet arbetare, begagnade maskiner och redskap samt beräknade
hästkrafter, allt på sätt uppgifna siffror närmare utvisade. Värdet af
sullädertillverkningen, angifvet år 1860 till 2,735,363 kronor och år
1874 till 3,522,171 kronor, hade sedermera efter hand fallit. Smorlädertillverkningen,
år 1860 i fråga om fabrikationsvärdet upptagen till
1,067,144 kronor, hade stått högst år 1874 med ett tillverkningsvärde
af 2,107,784 kronor, men derefter gått tillbaka. Det enda slag af tillverkningar
vid garfverierna, som, med hänsyn till både myckenhet och
värde, under samma tid gått framåt, vore beredning af »hudar och skinn».
Tillverkningsvärdet, år 1860 upptaget till 442,278 kronor, var nemligen
år 1879, oaktadt något tillbakagående under de närmast föregående åren,
2,622,143 kronor. — Derefter öfvergående till handelsstatistiken fann
komitén af införseluppgifterna angående å ena sidan råvaran, de oberedda
hudarne — hvilken införsel starkt minskats — och å andra sidan
fabrikaten — hvilken import deremot i betydlig grad ökats — bekräftadt,
att ifrågavarande industrigren under sista femårsperioden gått
beaktansvärdt tillbaka. Införseln af oberedda hudar hade efter åtskilliga
vexlingar stigit så, att densamma år 1872 omfattade eu qvantitet af
121,776 ctr (= 5,176,405 kilogram) med värde af 9,133,200 kronor, men
derefter gått tillbaka till en qvantitet af 36,290 ctr (= 1,542,601 kilogram)
med värde af 2,177,400 kronor år 1879. Af sulläder hade deremot
införseln under perioden 1860—1879 ökats från 225,638 skålpund (= 95,913
kilogram) med värde af 338,457 kronor till 3,623,942 skålpund (= 1,540,451
kilogram) med angifvet värde af 3,950,097 kronor. Af beredda hudar,
andra slag, hade införseln, som 1860 omfattade endast 58,336 skålpund
(= 24,797 kilogram) med värde af 212,100 kronor, stigit nästan oafbrutet
till år 1877, derefter fallit något men ändå år 1879 uppgått till
308,886 skålpund (= 131,300 kilogram) med angifvet värde af 1,544,430
kronor. — Ett ytterligare bevis, att ifrågavarande industri råkat i ett
märkbart afmattningstillstånd fann komitén i den omständighet, att utförseln
af oberedda hudar stigit från 8,069 ctr (= 342,994 kilogram) år
1860 till 31,324 ctr (= 1,331,508 kilogram) år 1877. Af beredda hudar
hade naturligtvis endast en obetydlighet utförts.
De statistiska uppgifterna för 1880-talet, ådagalägga ingalunda, att
någon ändrmg till det bättre inträdt. Tvärtom lemna de stöd för det
omdöme, att ifrågavarande näring under denna period gått än ytterligare
tillbaka. Väl visade 1886 års siffror eu icke obetydligt minskad införsel
af sulläder; men då man jemväl iakttager, dels att eu motsvarande ök
-
97
ning egde. rum i införseln år 1885 och dels att införseln efter 1886
åter steg till samma belopp som före de nyssnämnda tvenne åren, inses
lätteligen, att omförmälda minskning i sulläderimporten härrörde af
den med 1886 års ingång i kraft trädande förhöjningen af tullen å sulläder
(från 15 öre till 24 öre pr kg.), och att denna minskning icke
fick tillskrifvas någon minskning i förbrukningen af utländskt sulläder.
Detta framgår äfven tydligen af den omständighet, att berörda minskning
icke motsvarades af någon ökad inhemsk tillverkning.
Till ledning för bedömande af garfverinäringens nuvarande ställning
må här anföras de officiela siffrorna för år 1888 angående tillverkning
samt in- och utförsel. Antalet garfverier med uppgifven tillverkning utgjorde
619. Tillverkningsvärdet uppgick för sulläder till 1,008,231 kronor,
för smorläder till 595,277 kronor och för »diverse hudar och skinn» till
3,354,312 kronor. Införseln omfattade: oberedda hudar 3,155,394 kilogram
med värde af 3,313,164 kronor, sulläder 2,053,170 kilogram med värde af
4,229,530 kronor samt beredda hudar, andra slag, 267,693 kilogram
med värde af 3,212,316 kronor. Utförseln af oberedda hudar hade ökats
till belopp af 1,762,126 kilogram med angifvet, värde af 1,057,276 kronor.
Den vid årtiondets början obetydliga utförseln af beredda hudar hade
än ytterligare minskats.
Af det anförda framgår först och främst, att konsumtionen af hithörande
artiklar under senare decennierna tilltagit i ansenlig grad; och
gäller detta icke blott om konsumtionen i och för sig utan äfven i dess
förhållande till folkmängden, en omständighet så mycket anmärkningsvärdare,
som samtidigt importen af utländska skodon alltjemt ökats.
År 1860 tillverkades inom landet samt infördes utifrån beredda hudar
och skinn till sammanlagdt värde af 4,795,342 kronor. År 1888 upptogos
motsvarande värden till 12,399,666 kronor. Om utförseln af
samma varuslag, uppgående i värde till respektive 5,400 kronor och
57,567 kronor, fråndrages, visar sig, att den inhemska konsumtionen af
dessa artiklar representerat ett värde af omkring 4,789,900 kronor år
1860 och ungefär 12,342,000 kronor år 1888. Väl har under ifrågavarande
. period varuvärdet ändrats icke obetydligt, men denna omständighet
inverkar icke å föreliggande jemförelse, enär nedsättningen i
priset å sulläder ungefärligen uppväges af prisstegringen å öfriga hithörande
artiklar. Då nu rikets folkmängd under ifrågavarande år uppgick
till resp. 3,859,728 personer och 4,748,257 personer, belöpte sig
sålunda förbrukningen af hithörande artiklar för hvarje person under
år 1860 till ett värde af ungefär 1 krona 24 öre och under år 1888
till värde af i det närmaste 2 kronor 60 öre.
Ser man på det inbördes förhållandet mellan de olika slagen af
hithörande artiklar, märker man visserligen, att konsumtionen af sulläder
icke stigit i samma proportion som förbrukningen af andra slags
Tullkomitén» betänkande. I.
13
98
beredda hudar och skinn, hvilket förhållande naturligen beror på den
under årens lopp allt mångsidigare användning, som den senare artikeln
erhållit icke blott för beklädnadsändamål utan ock för andra behof.
Detta oaktadt torde af de till beredda hudar och skinn hörande artiklar
ur tullagstiftningssynpunkt sullädret i första rummet påkalla uppmärksamhet.
Minskningen i smorlädertillverkningen innebär nemligen, vid
det förhållande att någon nämnvärd införsel af utländskt smorläder icke
eger rum, endast eu minskad förbrukning; och hvad öfriga hithörande
artiklar angår, är det väl sant, att garfveriidkarne ega grundad anledning
till bekymmer öfver den tilltagande införseln från utlandet, hvilken
oskäligt nedtrycker priset å deras tillverkningar och hotar att alldeles
öfverflygla dem å den inhemska marknaden, men värdet af den
inhemska tillverkningen öfverstiger dock ännu värdet af införseln.
Annorlunda te sig förhållandena i fråga om tillverkning och införsel af
sulläder. Det torde med afseende härå vara nog att erinra om det
förhållande, att den officielt uppgifna tillverkningen af ifrågavarande
artikel från att år 1860 vara ungefär 8 gånger så stor som införseln
sedermera sjunkit så, att den år 1888 icke omfattade mera än en fjerdedel
så stor qvantitet som införseln.
Angående orsakerna till detta förhållande behöfver komitén icke
vara mångordig, enär dessa upprepade gånger blifvit vid fråga om ändring
af tullsatsen å sulläder inom Riksdagen framhållna. De väsentligaste
äro konkurrensen med det amerikanska hemlockslädret och saknaden
af ett med afseende å denna konkurrens effektivt tullskydd för
sulläder tillverkningen. Den amerikanska lädertillverkningen har flera
förutsättningar för att inom hvilket europeiskt land som helst, der en
obehindrad konkurrens medgifves, fullständigt undantränga den inhemska.
Hemlocksbarkens användning i garfverierna gör, att garfningen,
som hos oss kräfver eu tid af 12 ända till 18 månader, i Amerika i
stället försiggår på 6 å 7 (på vissa ställen 3 å 4) månader. Hvilken
besparing i arbetslön och ränta å driftkapital, som häraf förorsakas,
derom behöfver väl knappast erinras. Kommer dertill, att i Amerika,
enligt uppgift, hudame äro ungefär 20 procent samt garfstoffet omkring
60
70 procent billigare än i Europa, så inses lätteligen, att ett kraf
tigt
skydd erfordras för den inhemska tillverkningen. Detta har man
ock i utlandet allmänt insett. Vid 1879 års revision af tyska tulltaxan
yrkades från enskild! håll en tullsats af 70 mark per 100 kilogram.
''Regeringen hade föreslagit en förhöjning af dåvarande tullsats, 12 mark
per 100 kilogram, till 24 mark. Riksdagen beslöt tullsatsens höjning
till 36 mark (= 31 kr. 68 öre). 1 Norge höjdes tullsatsen år 1881 till
23 öre per kilogram eller samma belopp som gällande traktat med
Frankrike bestämmer såsom maximum för införseltullen i Norge. I
99
Danmark är tullsatsen bestämd till 16j öre per pund (= 33 V3 öre per
kilogram) o. s. v.
I Sverige utgick tullen för sulläder t. o. m. år 1857 med 37,5 öre
per skålpund (= 88,2 öre per kilogram). Sedan densamma derefter
varit bestämd till 25 öre, nedsattes den i sammanhang med franska handelstraktatens
afsilande först till 15 öre och derefter till 10 öre, allt
per skålpund (= 35,3 öre och 23,5 öre per kilogram). År 1875 nedsattes
densamma ytterligare till 6 öre skålpundet (= 14,1 öre per kilogram). Verkan
häraf uteblef icke. 1876 års införsel befinnes mer än dubbelt större
än nästföregående års. Vid 1879 och 1882 års riksdagar väcktes förgäfves
motioner om höjning af ifrågavarande tullsats. Vid 1885 års riksdag
deremot biföllos, emot Bevillningsutskottets afstyrkande, af enskilde
motionärer i sådant syfte gjorda yrkanden, och från och med 1886
utgår tullen med det högsta belopp, vår handelstraktat med Frankrike
medgifver, eller 24 öre per kilogram.
Att berörda tullförhöjning icke var tillräcklig för det afsedda ändamålet,
visar statistiken. Införseln har ingalunda aftagit utan uppgår
fortfarande till omkring 2 millioner kilogram årligen. Vid sådant förhållande
och då sullädertillverkningen, likasom läderindustrien öfver
hufvud, icke allenast tillhör de näringsgrenar, hvilka äro af så stor vigt,
att de icke få inom ett land saknas, utan äfven måste anses lika naturlig för
vårt som för något annat europeiskt land, lärer det väl svårligen kunna med
fog bestridas, att en förhöjning af den nu gällande tullsatsen är af omständigheterna
betingad. Komitén förbiser ingalunda, att en sådan höjning möjligen
skulle kunna förorsaka någon ökning af importen från Norge, derifrån
redan nu icke obetydliga qvantiteter sulläder införas (under de senare
åren 4 å 500,000 kilogram årligen); men komitén håller före, att den
norska konkurrensen, om än ganska menlig för den svenska läderindustrien,
likväl icke kan, i likhet med den amerikanska, blifva af ruinerande
beskaffenhet. — På grund af inhemtade upplysningar angående
priset å svensk och å amerikansk vara har komitén fördenskull beslutit
föreslå, att tullsatsen för sulläder och bindsulläder måtte höjas till 40
öre per kilogram.
Alunerade och sämskade skinn, hvilka för närvarande äro med sulläder
i gemensam rubrik sammanförda, hafva funnits böra med mera skäl hänföras
under rubriken »andra slag». Värdet å alunerade skinn är nemligen
ungefär detsamma som å de till sistnämnda rubrik hänförliga barkade
skinnen, och hvad de sämskade angår, är deras värde vida högre.
Vidkommande de till rubriken »andra slag» hänförliga skinnen, har
här ofvan anmärkts, att den inhemska tillverkningen med afseende å
värdet visserligen ännu öfverstiger införseln. Att emellertid äfven
beredningen af dylika skinn är i behof af ett verksammare skydd än
det nuvarande, framgår uppenbarligen af den alltjemt tilltagande im
-
100
Hår- och
Tagelarbeten.
porten, med hvilken ökningen i tillverkning inom landet ingalunda förmått
hålla jemna steg. I de till komitén inkomna skriftliga framställningar,
hvilka afse ifrågavarande artikel, har i allmänhet uttalats den
åsigt, att tullsatsen borde bestämmas till 1 krona per kilogram. Komitén
har dock icke ansett sig kunna förorda den nuvarande tullsatsens
— 47 öre per kilogram — höjning till högre belopp än 65 öre per
kilogram. I vissa af nyssberörda framställningar har derjemte blifva
ifrågasatt en delning af förevarande rubrik i ändamål af en högre
tulls åsättande å finare skinnsorter såsom chagrin, saffian m. m. Då
emellertid dessa senare hvarken äro eller kunna antagas blifva föremål
för nämnvärd inhemsk tillverkning men hafva användning inom åtskilliga
industrier, har komitén icke kunnat understödja berörda förslag.
Beredda hudar och skinn, »andra slag», draga i Danmark en tull
af dels 33 öre och dels 50 öre, i Finland dels 34 öre och dels 85 öre,
i Frankrike dels 36 öre och dels 53 öre, i Italien 50 öre, i Ryssland
1 krona 86 öre och i Spanien 1 krona 44 öre, allt per kilogram.
I taxans bestämmelser rörande pelsverk, hvilka bestämmelser vid
1886 års riksdag undergingo en genomgripande förändring, har komitén
icke funnit någon ändring erforderlig, för såvidt de oberedda samt de
beredda, lösa vidkommer. För delvis arbetade eller fullfärdiga persedlar
har komitén deremot icke kunnat undgå att föreslå någon höjning
i nu gällande tullsatser. Enligt komiterades förslag skulle kläder
af ylleväfnad draga en tull af 2 kronor 63 öre per kilogram (1 krona
75 öre med tillägg af 50 procent), och vid sådant förhållande har
komitén funnit tullsatsen för den öfverhufvud taget icke obetydligt
dyrbarare artikeln pelsvarupersedlar, andra slag, icke med skäl kunna
sättas lägre än 3 kronor per kilogram; till följd hvaraf och då intet
skäl finnes att rubba det nuvarande förhållandet mellan berörda tullsats
och tullsatsen för de finare pelsvarorna af blåräf etc., denna senare
tullsats upptagits till förhöjdt belopp af 6 kronor per kilogram.
Konstgjordt fjäderpelsverk, eu artikel som under senare tider börjat
införas och nu förtullas såsom Varor, i taxan ej nämnda, arbetade,
med 15 procent af värdet, har ansetts böra åsättas vigttull och, på
grund af likhet i värde med de finare pelsvarupersedlarne, lämpligen
kunna lika med dessa tullbehandlas.
Analogien med artikeln kläder har ansetts påkalla pelsvarupersedlarnes
förtullande brutto. Då af öfriga till hudar och skinn hörande
artiklar inga andra än de finare slagen af de till pelsverk ej hänförliga
inkomma emballerade, har en generel föreskrift ansetts kunna utan
olägenhet meddelas derom, att vid tullbehandling af hudar och skinn,
alla slag, afdrag i vigten ej göres för askar m. m.
Hår- och Tagelarbeten. Tullsatsen, som i likhet med tullsatsen å
bijouterivaror för närvarande är, i öfverensstämmelse med franska
101
traktaten, bestämd till 80 öre per kilogram, har ansetts böra höjas till
samma belopp, som för nämnda artikel föreslagits, eller 2 kronor.
Hårtinktur. Komitén har ansett denna artikel, som ofta innehåller Hårtinktur.
sprit, böra draga samma tull som parfymer; och har den nuvarande
hänvisningen blifvit i öfverensstämmelse dermed ändrad.
Häktor, Hakar och Hyskor hafva ansetts böra draga lika tull med Häktor m. m.
ej specificerade messingsarbeten, andra slag, samt lackerade jernarbeten.
Hängslen böra draga samma tull som band af motsvarande ämne. llängslen.
Högst oegentligt måste det anses, att, på sätt för närvarande till följd
af franska traktaten eger rum, artikeln llängslen drager betydligt
lägre tull.
Enär llängslen af helsiden endast högst sällan förekomma, har
tullsatsen icke blifvit satt högre än som för halfsidenband föreslagits.
Det nuvarande uttrycket »siden eller halfsiden» har ändrats till det
mera egentliga, af motsättningen betingade »hel- eller halfsiden». För
hängslen, andra slag, hvilken artikel enligt taxan af den 4 December
1863 var underkastad en tullafgift af 75 öre per skålpund (= 1 krona
76 öre per kilogram), men numera drager en tull af endast 60 öre per
kilogram, har, i öfverensstämmelse med ofvan nämnda grundsats, föreslagits
en förhöjning af tullsatsen till 1 krona 75 öre per kilogram.
Instrumenter. De slag af instrumenter, som i nu gällande taxa instruupptagas
under rubriken kirurgiska m. fl., äro på grund af franska mentertraktatens
bestämmelser tullfria. Vissa till nämnda rubrik hänförliga
artiklar tillverkas redan nu inom landet. Någon mera betydande omfattning
har dock denna industri, till följd af konkurrensen från utlandet,
icke erhållit, utan måste de flesta mera komplicerade instrumenter
af detta slag utifrån införas. För den sjelfständigt forskande
vetenskapsmannen likasom för vissa yrkesidkare, som tidt och ofta hafva
behof af att få nya instrumenter konstruerade eller gamla förändrade,
medför emellertid saknaden af en utvecklad inhemsk instrumenttillverkning
stora olägenheter. Med afseende härå och då inom vårt land en
sådan industri ännu icke kan ega bestånd endast på tillgodoseende af
förenämnda behof utan för att kunna med fördel bedrifvas måste hafva
sig tillförsäkrad utsigt att kunna täfla med utlandet jemväl i framställandet
af instrumenter, som äro föremål för eu mera allmän förbrukning
inom landet, har komitén ansett, att instrumenter af ifrågavarande
slag borde åsättas tull. Tullsatsen synes, vid det förhållande
att det icke sällan vid tullbehandlingen möter svårighet att afgöra,
huruvida en artikel bör hänföras under förevarande rubrik eller till
Maskiner, Redskap och Verktyg, lämpligen kunna sättas lika med
den för sistnämnda varuslag eller 10 procent af värdet.
Kemiska instrumenter, ej specificerade, hafva ansetts böra likställas
med fysiska och förty här upptagits. Deremot hafva »handtverksinstru
-
102
Inventarier,
skepps-,
Jernvägs
materiel.
meritera, enär de icke äro annat än verktyg utan böra såsom sådana
förtullas, uteslutits. För barometrar, manometrar och termometrar bör
tullen bestämmas efter vigt; och hafva de befunnits lämpligen kunna
nedflyttas i nästföljande rubrik.
Med afseende derå, att de optiska instrumenter, som mest äro föremål
för införsel (kikare och glasögon), ega ett i förhållande till vigten
ganska ansenligt värde (de vanligast begagnade glasögonen och lorgnetterna
väga i medeltal 12 gram paret), har komitén ansett tullsatsen
böra höjas från nuvarande, af traktaten med Frankrike beroende belopp,
35 öre per kilogram, till 2 kronor.
Af musikaliska instrumenter draga enligt nu gällande taxa flöjter,
klarinetter, oboer, gitarrer, lutor, fioler, violonceller, kontrabasar, valdhorn,
trumpeter, post- och signalhorn, trummor, pukor, klavér och harpor
en tull af 1 krona per stycke. Denna tullsats är otvifvelaktigt
alldeles för låg, helst i fråga om messingsinstrumenter, hvilken artikel
numera tillverkas inom landet. Med afseende å de ganska olika värden
nyss uppräknade instrumenter ega, anse komiterade, att desamma icke
lämpligen kunna annorlunda än efter värde förtullas, på sätt redan nu
eger rum med orgelverk, harmoniums och fysharmonikor, hvilka äro
åsätta tull med 15 procent af värdet. Vid sådant förhållande har det
synts komiterade mest lämpligt, att, med uteslutande ur taxan af samtliga
nu om förmälda slag af musikaliska instrumenter, eu bestämmelse
infördes derom, att dylika instrumenter, ej specificerade, skola draga
värdetull till nyssnämnda belopp. För ej specificerade delar och tillbehör
till musikaliska instrumenter utgår redan nu tullen med 15 procent
af värdet.
Inventarier, skepps-. Rubriken, som i nu gällande taxa eger förenämnda
lydelse, har öfverförts till bokstafven S (»Skeppsinventarier»).
Jernvägsmateriel. För närvarande hänföras lokomotiver till ångmaskiner
och åtnjuta sålunda tullfrihet. Jernvägsvagnar inbegripas enligt
taxans lydelse under rubriken Vagnar och Åkdon och draga sålunda
tull med 15 procent af värdet. Komitén har ansett dessa artiklar äfvensom
den med jernvägsvagnar likartade artikeln spårvägsvagnar böra
under en gemensam grupp, Jernvägsmateriel, sammanföras. För lokomotiver
har upptagits samma tullsats, som föreslagits för ångmaskiner.
För jernvägsvagnar och spårvägsvagnar har gällande tullsats bibehållits.
Då tendern icke är annat än en jernvägsvagn, bör den, enligt komiténs
åsigt, äfven såsom sådan tullbehandlas. Ett uttryckligt stadgande härom
har dock, med afseende derå att eu sådan vagn tillika är ett tillbehör
till lokomotivet, ansetts erforderligt till förekommande af ovisshet rörande
rätta tullbehandlingen. Af liknande skäl har i en anmärkning
meddelats bestämmelse om tullbehandlingen af jernvägs- och spårvägsvagnar,
deri motor finnes anbragt.
103
Jod, Jodkalium och Jodnatrium. De två förstnämnda artiklarna Jod m. m.
hänföras för närvarande till Apoteksvaror. Jodnatrium åter förtullas
såsom kemiskt-tekniskt preparat. Med afseende å den ökade användning,
dessa artiklar börjat få inom industrien, och då de icke kunna
antagas blifva föremål för inhemsk tillverkning, synes all anledningvara
för handen, icke blott att de samtliga få tullfritt införas, utan
ock att införseln icke försvåras genom tillämpning af de föreskrifter,
som gälla angående införsel af apoteksvaror. Särskild! för de mindre
industriidkarne, hvilka nödgas anlita apotekaren såsom mellanhand för
varans anskaffande, medför dessa föreskrifters tillämpning en icke
oväsentlig prisförhöj ning.
I öfverensstämmelse med denna åsigt bär komitén under särskild
rubrik upptagit ifrågavarande artiklar till tullfrihet.
Jäst. I en till komitén mgifven skriftlig framställning hafva åt- Jäst.
skilliga representanter för jästtillverkningen inom landet anfört, hurusom,
på grund af gällande tull å de för denna fabrikation erforderliga
råmaterialier, spanmål och potatesmjöl, samt konkurrensen från utlandet,
särskild! Danmark, en förhöjning af den artikeln jäst för närvarande
åsätta tull, 20 öre per kilogram, erfordrades.
Enligt hvad framställningen bifogade officiela uppgifter utvisa, är
införseln af ifrågavarande artikel från Danmark icke obetydlig och har
i synnerhet under sistlidna år tilltagit. Under de nio första månaderna
af år 1890 uppgick införseln af jäst till städerna Ystad,
Malmö, Landskrona, Helsingborg och Göteborg till 56,585 kilogram
eller mera än hela rikets import år 1889, hvilken belöpte sig till
56,200 kilogram. Medgifvas måste ock, att. de svenska jästfabrikerna
arbeta under ogynsammare vilkor än deras danska konkurrenter. De
senare hafva nemligen genom en tullsats, motsvarande 17 öre per kilogram,
för det färdiga fabrikatet, i förening med tullfrihet för råmaterialierna,
sitt eget lands marknad skyddad mot utländsk konkurrens och
kunna till följd deraf till mycket låga pris i utlandet afsätta sitt produktionsöfverskott,
hvilket, sedan detsamma genom den i Tyskland
artikeln jäst åsätta höga tull (motsvarande 57 öre per kilogram) utestängts
från den tyska marknaden, i så mycket större utsträckningsöker
sig väg till Sverige.
Med hänsyn härtill och ehuru, eldigt hvad komitén inhemtat, tillverkningen
inom landet af vissa slags jäst för tillfället, på grund deraf
att bränvinet står högt i pris, drifves med någon vinst, har komitén
ansett sig böra föreslå, att tullen å jäst höjes till 25 öre per kilogram.
Kaffe. Då den för närvarande under artikeln kaffe upptagna ru-
Kaffe.
briken »Kaffe, brändt, och alla till kaffesurrogat användbara brända
växter» i taxan inkom, bereddes kaffesurrogat endast af brända växter,
och rubriken omfattade sålunda allt kaffesurrogat. Under senare tider
104
Kakao.
Kali.
liar dylik vara börjat tillverkas äfven af andra vegetabiliska ämnen
t. ex. sirap och sämre sockerslag. Då med afseende å användningen
kaffesurrogat bör draga samma tull, oafsedt ingredienserna, och då
dessutom ur tullteknisk synpunkt hvarje åtskilnad mellan olika slag af
sådan vara måste anses ytterst olämplig, har komitén funnit ifrågavarande
rubrik böra omredigeras, på sätt taxeförslaget utvisar, så, att
densamma komme att omfatta, jemte brändt kaffe, kaffesurrogat, alla slag.
Kakao. Enligt gällande taxa draga kakaobönor en tull af 30 öre
samt kakaoskal 10 öre per kilogram. Då kakao utgör ett för chokoladfabrikationen
nödvändigt råmaterial, som icke inom landet frambringas,
kan, med hänsyn till den svenska industriens intresse, komitén icke
annat än tillstyrka, att tullen å denna artikel måtte nedsättas. En
sådan nedsättning bör så mycket hellre ega rum, som, efter det motsvarande
tullsats i Norge blifvit nedsatt till 5 öre per kilogram, det
eljest vore att befara, att de svenska chokoladfabrikerna öfverflyttades
till Norge, derifrån chokoladen kunde såsom norsk tillverkning tullfritt
införas på den svenska marknaden. Den ringa införsel, som eger rum
af kakaoskal, synes icke påfordra egen rubrik för denna artikel, utan
torde densamma lämpligen kunna, på sätt jemväl i norska taxan förekommer,
med kakaobönor under gemensam rubrik sammanföras.
På grund häraf har komitén hemstält, att kakao, i bönor och skal,
måtte åsättas tull med endast 5 öre per kilogram.
Kali. I fråga om kalipreparaternas sammanförande under gemensam
hufvudrubrik hänvisas till hvad ofvan, under Ammoniak, yttrats.
På grund af sin betydelse såsom färgämne har kromsyradt kali
ansetts höra fortfarande åtnjuta tullfrihet. Likaledes har, ehuru visserligen
yrkanden om tull å kalisalpeter förekommit, komitén, med
hänsyn dertill att en tullsats å denna artikel känbart skulle drabba
den inhemska kruttillverkningen, som till följd af mellanrikslagens bestämmelse
om tullfrihet för norska produkter, icke kan skyddas mot
konkurrensen från Norge, funnit sig icke böra taga vidare hänsyn till
dessa yrkanden. Kaustik t, surt kolsyrad, svafvelsyradt och surt svafvelsyradt
kali, Indika artiklar samtliga hittills dragit den för kemiskttekniska
preparater, ej specificerade, stadgade tull, hafva, i likhet med
de i nu gällande taxa specificerade kalisalterna, likaledes ansetts böra
få tullfritt införas, emedan desamma icke inom landet förbrukas i tillräckligt
stor myckenhet, för att någon lönande inhemsk tillverkning
deraf skulle kunna framkallas.
I de skriftliga framställningar angående skydd för den kemiskttekniska
industriens produkter, hvilka från idkare af denna näringsgren
till komitén inkommit, har, bland annat, framhållits behofvet af skydd
för de nu tullfria artiklarne klorsyradt kali och pottaska.
Då komitén likväl funnit sig böra förorda bibehållandet af tullfrihet
105
för dessa varuslag, hvilka särskild! för tändsticksfabrikationen och såptillverkningen
ega stor betydelse (år 1889 infördes 604,524 kilogram
klorsyradt kali och 1,470,327 kilogram pottaska), har detta skett i den
öfvertygelse, att en lönande inhemsk tillverkning af ifrågavarande artiklar
för närvarande icke är möjlig. Som emellertid äfven bland personer,
hvilka äro med den kemiskt-tekniska industrien förtrogne, en
motsatt åsigt funnit uttryck, har komitén ansett sig böra något närmare
redogöra för de upplysningar, komitén i detta ämne inhemtat af
en tillkallad praktisk kemist.
Det för tillverkningen af klorpreparater erforderliga ämnet klor
framställes hufvudsakligen af saltsyra. Frågan, huruvida en lönande
inhemsk tillverkning af klorsyradt kali är möjlig, beror derföre på,
huruvida saltsyra kan i erforderlig myckenhet inom landet erhållas.
Denna syra har sedan gammalt erhållits såsom biprodukt vid sodafabrikation
enligt den äldre, s. k. Leblanc-metoden. Vidare skola under
sistlidet år de sedan länge gjorda försöken att för framställning af
saltsyra med fördel bearbeta den vid tillverkning af soda enligt den
nyare eller Solvay-metoden erhållna, dittills värdelösa biprodukten klorkalcium
hafva krönts med framgång. Slutligen framställes ock saltsyra
numera ur klormagnesium, dervid jemte saltsyran äfven fri klor till någon
del erhålles. Sistberörda sätt för beredning af saltsyra, hvithet nyligen
skall hafva börjat tillämpas i Neu-Stassfurt, der det erforderliga klormagnesiet
i oerhörda qvantiteter erhålles såsom biprodukt vid kaliindustrien,
kan, då klormagnesium icke finnes att tillgå i Sverige, i
detta sammanhang lemnas utan afseende. Men såsom här nedan, under
Natron, närmare omtormäles, är det icke heller utsigt att kunna inom
vårt land bringa till stånd någon sodafabrikation vare sig enligt Leblancs
eller Solvays metod. Under förhanden varande omständigheter
lärer derföre någon afsevärd tillverkning af klorsyradt kali inom landet
icke kunna, äfven om denna artikel åsattes tull, förväntas.
Hvad pottaska beträffar, har detta preparat ända tills helt nyligen
fram stälts till större delen enligt Leblancs system på samma sätt som
soda. Om någon pottasketillverkning i Sverige enligt denna metod
kan emellertid af samma skäl, som ifråga om soda här nedan anföras,
icke blifva tal. Visserligen skall under sista tiden pottasketillverkning
i utlandet hafva börjat drifvas enligt nya metoder, hvarvid pottaskan
framställes direkt ur klorkalium, men då detta råämne icke förekommer i
vårt land, lära vi icke heller kunna i någon särdeles betydande utsträckning
tillgodogöra oss dessa nya metoder.
Bemälde fackman, som benäget gifvit komitén del af sina vid eu
under år 1889 företagen studieresa gjorda iakttagelser rörande denna
och åtskilliga närstående fabrikationers ställning i utlandet, yttrar i
detta ämne, såsom slutomdöme, följande:
Tullkomiténa betänkande. I.
14
106
»Att söka införa en pottaskefabrikation i Sverige enligt gamla metoden
vore ej välbetänkt. De nyare metoderna kunna ej heller hos
oss komma i fråga, då vi sakna råmaterialierna, klorkalium och kol,
och då Stassfurt är den af naturen utpekade platsen för allt hvad kaliindustri
heter.»
Karbolsyra
Karbolsyra och Karbolsyrad kalk. På grund af dess användning
m. m. såsom desinfektionsmedel har karbolsyrad kalk — det enda åt de karbolsyrade
salterna, som är föremål för nämnvärd införsel — ansetts
böra, i likhet med hvad redan nu är fallet med karbolsyra, åtnjuta
tullfrihet. För närvarande hänföres karbolsyrad kalk till Kemiskttekniska
preparater, ej specificerade, och drager sålunda tull med 5
procent af värdet.
Karkasser.
Karkasser. Tullsatsen bör utan olägenhet för den inhemska till
verkningen
af denna artikel kunna jemnas från nuvarande belopp, 1
krona io öre per kilogram, till 1 krona. Den till karkasser erforderliga
jerntråden drager en tull af 8 öre per kilogram.
Kautschuk.
Kautschuk. Af samma anledning, som under Ben, Celluloid och
Horn här ofvan anförts, hafva knifskaft och ämnen dertill föreslagits
till tullfrihet. Äfven maskinremmar och packningar, hvilka artiklar
för närvarande, i egenskap af maskindelar, åtnjuta tullfrihet, torde, såsom
icke varande föremål för inhemsk tillverkning, böra fortfarande
vara från införselafgift fria. Samtliga dessa artiklar hafva vid sådant
förhållande sammanförts med de redan enligt nu gällande taxa tullfria
artiklarne rör, slangar och buffers. — Kautschuk, i skifvor utvalsad,
af mindre tjocklek än 1 millimeter, utan väfinlägg, drager för närvarande
en tull af 1 krona per kilogram. Enär sådan vara icke tillverkas
inom landet, har komitén föreslagit tullfrihet för densamma.
Då i trähylsa infattad kautschuk endast i mycket ringa qvantiteter är
föremål för införsel (år 1889: 65 kilogram), har egen rubrik för denna
artikel synts öfverflödig och densamma i stället upptagits bland de
redan nu samma tullsats som förevarande artikel åsätta varor, hvilka
innefattas under rubriken »andra slag».
Tullsatserna för de enligt förslaget tullpligtiga artiklarne af kautschuk,
för närvarande bestämda till 1 krona per kilogram, synas böra
höjas till samma belopp som tullsatserna för arbeten, andra slag, af
celluloid och horn eller 1 krona 20 öre.
Kemiskt-
Kemiskt-tekniska preparater, ej specificerade. Ett icke obetydligt an
tekniska
pre- pq ay (|e fpr närvarande till denna rubrik hänförliga artiklar hafva i
specificerade, föreliggande förslag till tulltaxa blifvit särskildt upptagna antingen lör
åvägabringande af enhet i vissa likartade gruppers uppställning (se t. ex.
ammoniak-, kali- och natron-grupperna) eller ock derjemte eller uteslutande
på grund deraf, att de, såsom vigtiga beredningsämnen. Duett
större eller mindre antal näringar ansetts böra åtnjuta tullfrihet
107
eller åtminstone få införas mot särskildt låg tull. Vid sådant förhållande
har komitén funnit öfriga kemiskt-tekniska preparater, Indika,
såsom icke specificerade, fortfarande äro under förevarande rubrik
hänförliga, utan olägenhet kunna, i öfverensstämmelse med hvad idkarne
af den kemiskt-tekniska industrien i allmänhet påyrkat, åsättas
förhöjd införselafgift. Komitén är nemligen öfvertygad om, att icke
någon industri använder hithörande artiklar i så stor myckenhet, att
en måttlig förhöjning af tullsatsen derå kan i någon afsevärd mån
verka betungande. Hvad den ifrågasatta förhöjningens storlek beträffar,
har komitén ansett de kemiskt-tekniska fabrikanternas kraf på skydd
för tillverkningen af ifrågavarande artiklar tillräckligt tillgodose^ genom
införselafgiftens höjning till 15 procent af varuvärdet, en tullsats som
dessutom genom sin öfverensstämmelse med tullen å »Varor, i taxan
ej specificerade, arbetade,» är egnad att förekomma tvister mellan importörerna
och tullförvaltningarne angående inkommande varors hänförlighet
till den ena eller andra af dessa begge rubriker.
Klorkalium förekommer dels orent eller rått, dels renadt. Det förra
har hittills hänförts till Gödningsämnen, ej specificerade, och sålunda
åtnjutit tullfrihet. Det senare har deremot förts till Kemiskt-tekniska
preparater, ej specificerade. Då emellertid någon bestämd gräns emellan
det ena och det andra slaget blott med svårighet låter sig uppdraga
samt renadt klorkalium är ett råämne för framställning af andra
kalisalter, har komitén ansett jemväl detta senare böra åtnjuta tullfrihet.
Kläder. Tullafgiften för nya gångkläder och hushållspersedlar,
hvilken för närvarande, i öfverensstämmelse med gällande traktat med
Frankrike, utgår med 20 procents förhöjning i tullen för det tyg eller
ämne, hvaraf klädes- eller hushållspersedeln hufvudsakligen består, hafva
komiterade, i likhet med Differentialtullkomitén, ansett böra, för att
komma i skäligt förhållande till det arbete, som vanligen är å sådana
persedlar nedlagdt, bestämmas till 50 procents förhöjning å tygets tull
eller samma tullsats, som, enligt taxan af den 4 December 1863, gälde
för kläder, Indika icke voro »med guld- eller silfverbroderier eller galoner
eller med fransar, spetsar eller blonder försedda» och förty drogo
den för dylika persedlar stadgade högre tullförhöjning af 100 procent.
Att hänsynen till den inhemska sömnadsindustrien påkallar en icke
obetydlig höjning af tullen å kläder, ådagaläggas nogsamt af den betydande
import, som eger rum af dylika artiklar. Under de senare
åren har densamma hållit sig vid ett temligen konstant belopp af omkring
5 millioner kronor årligen. Visserligen steg enligt den officiela
statistiken importvärdet under år 1889 till mer än G1/- millioner kronor,
men den ökning, som sålunda synes hafva inträdt under sistnämnda år,
torde vara endast skenbar, beroende deraf att, oaktadt enligt taxan af
den 18 Juni 1888 bruttoförtullning numera eger rum, det vid statisti
-
Klorkalium.
Kläder.
108
Knappar.
Knifvar.
kens upprättande beräknade värdet per kilogram bibehållits oförändradt.
Till grannländerna, förnämligast Norge och Finland, eger visserligen
någon utförsel rum, men värdet deråt är mycket obetydligt (omkring
100,000 kronor årligen).
I Tyskland är tullen å kläder bestämd till visst belopp per 100
kilogram, vexlande från 1,200 till 130 mark alltefter tygets beskaffenhet.
Eljest bestämmes i utlandet införselafgiften å denna artikel i allmänhet
på samma sätt som hos oss, d. v. s. genom tillägg af vissa
procent till den å tyget belöpande tull. Detta tillägg uppgår i Frankrike
och, på grund af franska traktaten, jemväl i Norge till endast 10
procent, men i allmänhet är eu vida ansenligare förhöjning stadgad.
Så utgör denna i Spanien 50 procent, i Österrike 40 procent, i Danmark
och i Italien 50 å 100 procent.
Anmärkas må ock, att minoriteten inom senaste norska tullkommission,
under förutsättning af ändring i gällande traktater, hemstälde om
enahanda förhöjning af tullen å kläder som den nu af komiterade föreslagna.
Rörande den i förslaget intagna anmärkning angående kläder af
celluloid, hänvisas till hvad ofvan under Celluloid anförts.
I fråga om redaktionen af rubrikerna för kläder må för öfrigt
anföras, att den i nu gällande taxa vid »duktyg, handdukar etc.» förekommande
bestämningen »färdigsydda» blifvit utbytt mot ordet »sydda»
i ändamål att undanrödja hvarje anledning till eu hos varuegare stundom
förekommande missuppfattning, att den stadgade tullförhöjningen
icke skulle ega tillämplighet å persedlar, hvarå något om än så obetydligt
sömnadsarbete återstode ofullbordadt. Uti anmärkningen under
rubriken för oljade eller fernissade kläder har uttrycket »väfnader, vaxade»
för tydlighetens skull utbytts mot den benämning, hvarunder dylika
väfnader i vederbörande rubrik upptagas. I rubriken för kläder, som
utgöras af knutna, stickade med flera persedlar, har för fullständighetens
skull tillagts virkade. Förändringen i öfrigt under denna rubrik betingas
af det förhållande, att, enligt hvad förslaget under artikeln
strumpor och strumpstolsarbeten innehåller, skilnaden mellan strumpstolsalngods
och andra på strumpstol tillverkade arbeten skulle försvinna,
Knappar af sammansatta ämnen. Största delen af de hit hänförliga
knapparne äro af plåt, öfverklädda med tyg. Med afseende å dessas
jemförelsevis höga värde har komitén, sedan en representant för inhemsk
knapptillverkning fäst komiténs uppmärksamhet derå, att den nuvarande
tullsatsen icke innebure väsentligt skydd för ifrågavarande industri, ansett
sig kunna hemställa om tullsatsens höjning till 1 krona per kilogram.
Knifvar. I 1863 års taxa voro tullsatsema för knifvar bestämda,
för rakknifvar, med eller utan fodral, till 50 öre, för pennknifvar till
109
1 riksdaler 12 öre, för talj-, sjömans- eller gröfre arbetsknifvar till
15 öre, för bords- och andra slags knifvar med skaft af silfver, pläter,
ebenliolz eller elfenben till 1 riksdaler samt för sådana med skaft af
andra ämnen till 25 öre, allt per skålpund, (motsvarande per kilogram
respektive 1 krona 18 öre, 2 kronor 63 öre, 35 öre, 2 kronor 35 öre
och 59 öre). Dessa tullsatser nedsattes genom traktaten med Frankrike
till nu gällande belopp, hvilka, stundom uppgående till icke mer än 2
procent af varuvärdet, ovedersägligen äro alldeles för låga, såsom skydd
för den inhemska industrien betraktade. Komitén har fördenskull äfven
föreslagit förhöjning af dessa tullsatser.
Deremot har komitén funnit sig icke böra fästa afseende vid gjorda
yrkanden om en mera utsträckt klassificering af artikeln Pennknifvar.
Komitén har nemligen funnit den föreslagna grunden för de olika tullsatserna
å detta slags knifvar — antalet knifblad — ur tullbehandlingssynpunkt
olämplig och för öfrigt icke ansett den ifrågavarande
artikeln såsom importvara eg a den betydelse, att flera taxerubriker skäligen
böra för densamma upptagas. Tvärtom hafva koiniterade funnit
omfånget för den nuvarande rubriken Pennknifvar kunna utan olägenhet
ytterligare utvidgas i så måtto, att, i likhet med hvad före år 1858
egde rum, rak- och pennknifvar kunde i gemensam rubrik sammanföras
med tullsats till det belopp, hvartill tullen för pennknifvar ansåges böra
höjas. Införseln af rakknifvar är nemligen så pass obetydlig (2- å 300
kilogram årligen), att egen rubrik för denna artikel icke kan anses
erforderlig, och den inhemska tillverkningen är så fullt tillräcklig för
landets behof och vida derutöfver, att någon olägenhet icke kan förorsakas
konsumenterna af tullförhöjningen.
Beträffande den gemensamma tullsatsen för penn- och rakknifvar
har, i betraktande deraf att eu stor del afl de pennknifvar, som införas,
äro försedda med skaft af dyrbarare ämnen, såsom elfenben, perlemor
och dylikt, samt med hänsyn till pennknifvarnes ringa vigt (på ett kilogram
gå, enligt af kniffabrikanter meddelade uppgifter, understundom
ända till 4 dussin och mera), samma tullsats ansetts icke böra sättas
lägre än 3 kronor per kilogram. Största delen af de rakknifvar, som
importeras, äro visserligen af ganska simpel beskaffenhet ; men då, enligt
hvad komitén meddelats, 24 å 30 stycken beräknas gå på 1 kilogram,
torde icke heller med afseende å rakknifvar något vara att erinra
emot den föreslagna tullsatsens belopp.
Tälj-, sjömans- och gröfre arbetsknifvar hafva förr dragit lika högtull
som ej specificerade arbeten af opoleradt jern, hvarmed de ansetts
närmast jemförliga. Den nu för sistberörda arbeten (»ej specificerade
jemvaror, andra slag») föreslagna tullsats af 20 öre per kilogram skulle
emellertid, tillämpad på ifrågavarande slag af knifvar, belöpa sig till
endast omkring 4 procent af värdet; och har vid sådant förhållande
no
Kobolloxid.
Koéffyrer.
Koffertar.
Kollodium.
komitén ansett samma tullsats som föreslagits för polerade jern- och
stålvaror eller 50 öre per kilogram med mera skäl böra ifrågakomma.
För bordsknifvar och gafflar m. m. med skaft af silfver o. s. v.
har föreslagits samma tull som för försilfrade metallarbeten. Knifvar
med skaft af äkta silfver torde endast undantagsvis vara föremål för
införsel. Hit hänförliga artiklar väga, enligt komitén meddelad upplysning,
i medeltal per dussin 1 kilogram. Med detta slags knifvar
och gafflar hafva ock, på grund af jemförlighet i pris, sammanförts sådana
med skaft af perlemor eller porslin.
För bordsknifvar och gafflar m. m. med skaft af andra ämnen har
föreslagits samma tull som för ej specificerade jern- och stålvaror, polerade,
med hvilka arbeten de ansetts fullt jemförliga. På 1 kilogram
lära i medeltal gå 10 stycken, och uppgifves priset derå till 4 kronor
25 öre.
Koboltoxid hänföres för närvarande, enligt Generaltullstyrelsens i
särskildt fall meddelade resolution, till Kemiskt-tekniska preparater, ej
specificerade. Då en fortfarande tillämpning å denna artikel af tullsatsen
under nyssnämnda rubrik skulle, derest samma tullsats underkastas
den af komitén föreslagna förhöjning, allt för hårdt drabba de
näringsidkare, som hafva behof af koboltoxid för sina tillverkningar,
och då för den inhemska tillverkningen af ifrågavarande artikel ett
väsentligt högre skjffld än det närvarande icke lärer vara erforderligt,
har komitén för artikeln koboltoxid föreslagit särskild tullsats, hvilken
ansetts lämpligen kunna bestämmas efter vigt till 1 krona per kilogram,
motsvarande ungefär 6 procent af värdet.
För Koeffyrer, försedda med konstgjorda blommor eller plymer,
har föreslagits enahanda tullsats som för den likartade artikeln monterade
fruntimmershattar.
Koffertar, hvilken artikel icke är i gällande taxa specificerad, förtullas
nu, jemlikt Kongl. Maj:ts i särskildt mål meddelade beslut, såsom
Slöjdvaror och draga sålunda tull såsom det ämne, arbetadt, hvaraf de
bestå, ifall detta kan utrönas. Med hänsyn till svårigheten i många
fall att urskilja den hufvudsakligaste beståndsdelen har en ändring i
detta tullbehandlirigssätt synts önskvärd; och har för sådant ändamål
ifrågavarande artikel, ehuru densamma icke är föremål för någon
betydligare införsel, blifvit särskildt upptagen. Då koffertar af läder
och skinn svårligen kunna från kappsäckar särskiljas, synas dylika
koffertar, likasom de med läder och skinn öfverdragna, böra såsom
kappsäckar tullbehandlas. »Andra slag» åter, hvilka oftast bestå af trä,
öfverdragna med väf, torde lämpligen kunna åsättas en tull, motsvarande
högsta tullsatsen för ej specificerade trävaror eller 60 öre per kilogram.
Kollodium. Då kollodium hufvudsakligen består af eter och för
närvarande drager samma tull (1 krona 75 öre per liter) som denna
in
senare vara, hvilken enligt förslaget skulle åsättas en vigttull af 2
kronor per kilogram brutto, liar sistnämnda tullsats äfven blifvit för
ifrågavarande artikel upptagen.
Kolsyra, flytande, är en artikel, som sedan några år förekommer i Kolsyra.
marknaden (förvarad i cylindrar af jern) och årligen vinner allt
större användning, hufvudsakligen för tappning af Öl. Till förekommande
af olika tullbehandling vid olika tullkamrar har en föreskrift
angående ifrågavarande artikels liänförlighet till Kemiskt-tekniska preparater,
ej specificerade, ansetts böra inflyta.
KonfUyrer. Oaktadt nedsättning i tullen å socker föreslagits, har Konfityrer.
komitén, med afseende å konfityrers egenskap af öfverflödsvara, ansett
skäl förefinnas för den obetydliga höjning, som skulle innefattas i tullsatsens
jemnande från nuvarande belopp, 47 öre per kilogram, till 50 öre.
Konserver. Enligt traktaten med Frankrike få »sardiner och an- Konserver.
jovis, inlagda i olja, i lödda dosor» icke åsättas högre tull än den i
gällande taxa upptagna eller 20 öre per kilogram. Då efter utgången
af nämnda traktat ifrågavarande artiklar torde böra draga samma tull
som konserver, andra slag, har den särskilda rubriken för samma
artiklar ansetts böra utgå.
På grund af nyssnämnda traktat draga konserver, andra slag, en
tull af 30 öre per kilogram. Med hänsyn till varuvärdet har komitén
ansett denna tullsats böra höjas till samma belopp som af 1882 års
tullkomité föreslogs, eller 50 öre, hvilken tullsats jemväl af Differentialtullkomitén
förordades.
Korinter. Tullsatsen torde böra nedsättas från nu gällande belopp, Korinter.
25 öre per kilogram, till samma belopp, som för russin föreslagits, eller
15 öre.
Korkar och Korksulor. Skurna korkar utan beslag draga för närva- Korkar.
rande, i öfverensstämmelse med spanska traktatens bestämmelser, en
tull af 7 öre per kilogram. Korksulor åter äro åsätta en tull af 35 öre
per kilogram. Då den senare artikeln, likaväl som den förra, består
endast af skuren kork, och då derjemte införseln af dylika sulor är
jemförelsevis obetydlig (år 1889: 435 kilogram), har komitén ansett
dessa båda varuslag böra i en rubrik sammanföras. Tullsatsen har
jemnats till 10 öre per kilogram.
Den i gällande taxa äfvenledes särskildt upptagna artikeln »korksulor
i förening med väfnad eller skinn» har, då skosulor, sammansatta
af andra ämnen, icke äro i taxan nämnda, ansetts böra utgå, vid
hvilket förhållande ifrågavarande artikel skulle komma att, såsom liänförlig
till Varor, i taxan ej särskildt nämnda, arbetade, draga tull med
15 procent af värdet.
Kreosot, Kreosotolja och Kreosottjära. Dessa artiklar hafva hittills Kreosot m. m.
hänförts under skilda rubriker, hvilket dock måste anses oegentligt,
112
enär någon bestämd gräns dem emellan icke förefinnes. En rättelse
af denna oegentlighet åsyftas med den nu föreslagna hänvisningen till
Karbolsyra, hvilken artikel kreosot med afseende å såväl framställning
som användning står mycket nära. (Rå karbolsyra förekommer ofta
under namn af kreosot).
Krut m. m. Krut och andra sprängämnen. Af artiklar, hänförliga till denna rubrik,
infördes år 1888 40,859 kilogram, hvilken qvantitet torde så godt
som uteslutande hafva utgjorts af krut. Någon införsel af andra sprängämnen
förekommer nemligen icke, utan fylles landets behof deraf genom
produkterna af den inhemska tillverkningen. Denna bedrefs under
nyssnämnda år, enligt Ivommerskollegii berättelse, vid 5 fabriker, lemnande
såsom resultat en tillverkningsqvantitet af 6,208 centner (= 263,887
kilogram) nitroglycerin och dynamit samt 2,867 centner (= 121,869
kilogram) annat sprängämne.
Tillverkningen af andra sprängämnen än krut kan visserligen under
sådana omständigheter icke anses i behof af skydd, men en förhöjning
i tullen å dessa artiklar, derest en sådan åtgärd skulle påkallas af deras
sammanförande under samma rubrik som krut, kan icke heller verka
menligt för någon inhemsk näring. Hvad kruttillverkningen angår saknas
väl officiela siffror till ledning för bedömande af denna närings
ställning inom landet. Det är dock ett kändt faktum, att de svenska
krutbruken för närvarande kämpa med stora svårigheter. Ofvanstående
importsiffra representerar utan tvifvel en högst betydande del af det
krut, som under år 1888 för enskild räkning inom landet förbrukades;
och den inhemska kruttillverkningen är sålunda, på sätt i en till komitén
från ett af våra krutbruk inkommen framställning betonas, utsatt
för skarp täflan från utlandet. Med afseende härå och då det är af
icke ringa vigt för det allmänna, att krutbruk finnas flerestädes inom
riket, måste skäl anses föreligga för en höjning af tullen å artikeln
krut. Sant är visserligen, att en sådan åtgärd icke kan medföra skydd
mot konkurrensen från krutbruken i Norge, derifrån en betydande krutimport
eger rum (år 1888: 24,713 kilogram), men å andra sidan torde
det vara af ingalunda oväsentlig betydelse för de svenska krutbruken,
derest den utländska konkurrensen i denna artikel å den inhemska
marknaden kunde inskränkas till den täflan, som, till följd af mellanrikslagens
bestämmelser om tullfrihet för norska tillverkningar, allt
fortfarande måste komma att ega rum från norsk sida. Komitén har
sålunda väl funnit en förhöjning af nu gällande tullsats böra vidtagas
men deremot icke kunnat förorda tullsatsens bestämmande till så högt
belopp, som i ofvannämnda till komitén ingifna framställning blifvit
ifrågasatt, eller 50 öre per kilogram. Dubbla beloppet af nu gällande
tullsats eller i rundt tal 25 öre per kilogram har ansetts böra blifva
tillfyllestgörande. Medelpriset å krut vid försäljning i parti kan, enligt
113
komitén meddelade uppgifter, beräknas till 1 krona per kilogram; motsvarande
alltså den föreslagna tullsatsen 25 procent af varuvärdet.
Kräftstjertar torde böra upptagas under egen rubrik och tullsatsen
bestämmas till 20 öre per kilogram.
Lack. Komitén har ansett en från lackfabrikanternas sida till skydd
mot den skarpa utländska (särskildt den tyska) konkurrensen påyrkad
höjning af tullen å lack befogad. År 1888 infördes icke mindre än
6,688 kilogram lack med ett uppskattadt värde af 22,070 kronor. Landets
behof af denna artikel bör dock — bortsedt från några finare
laéksorter, hvilka under alla omständigheter torde komma att blifva
föremål för import — kunna fyllas inom landet. Nyssnämnda år tillverkades
inom riket, vid fyra fabriker, lack till ett värde af 20,787
kronor. Utförseln omfattade endast 114 kilogram, i värde upptagna
till 376 kronor. Komitén har alltså och med hänsyn dertill, att det i
allmänhet är finare lack, som införes, funnit skäligt att å ifrågavarande
artikel föreslå en tullsats af 75 öre per kilogram.
Lervaror. I öfverensstämmelse med de grundsatser i fråga om
taxans uppställning, hvilka, enligt hvad i det underdåniga betänkandet
anförts, af komitén omfattats, hafva under denna grupp sammanförts
de i nu gällande taxa å skilda ställen förekommande artiklar
af lera, såsom tegel, deglar, rör, kakel, krukmakarearbeten, porslin in. m.
I fråga om artikeln tegel hafva inga andra förändringar funnits
nödiga än att, med afseende å varuvärdet, två- eller flerfärgade
oglaserade golf- och väggplattor af mindre än 3 centimeters tjocklek
(s. k. encaustic tiles) likstälts med de glaserade (en- eller flerfärgade)
af samma tjocklek, hvilka senare tullbehandla^ såsom fajans (enligt rubriceringen
i komiténs förslag: »andra arbeten af lera»).
Rör och deglar äfvensom mufflar och retorter förtullas, enligt nu
gällande taxas bestämmelser, såsom Maskinerier, Redskap och Verktyg
och äro såsom sådana tullfria. Komitén har ansett deglar, mufflar och
retorter, af hvilka artiklar ingen nämnvärd tillverkning eger rum inom
landet, men af hvilka retorterna i ej obetydlig mängd förbrukas för
industriel ändamål, fortfarande böra vara tullfria. Deremot har å rör
och rördelar, deraf numera en betydande inhemsk tillverkning kommit
till stånd, föreslagits en tullsats af 75 öre per 100 kilogram. Enligt
de upplysningar, komitén inhemtat, betinga svenska rör af 15 centimeters
(= 6 engelska tum) diameter ett pris af 1 krona 12 öre netto per
meter. Vigten af ett dylikt rör af 60 centimeters längd belöper sig till
14 kilogram, hvadan priset per kilogram i det närmaste utgör 5 öre.
Rör af mindre dimensioner ställa sig något dyrare. De gröfre torde
ej vara väsentligt billigare.
Den föreslagna tullsatsen, som vid sådant förhållande skulle uppgå
till omkring 15 procent af varuvärdet, motiveras af behofvet att mot
Tullkomiténs betänkande. I.
15
Kräft
stjertar.
Lack.
Lervaror.
114
den betydande konkurrensen från utlandet, synnerligen England, skydda
den svenska lerrörstillverkningen, som under de sista tvenne årtiondena
med stora kostnader bragts till stånd och nu vunnit den utveckling,
att den torde kunna fylla landets behof.
Gällande tulltaxa betecknar såsom porslin äfven det slag af fajans, åt
hvilket svenskt språkbruk gifver benämningen »oäkta porslin». En sådan
utvidgning af begreppet porslin är emellertid oegentlig och återfinnes
icke i utländska taxor. Komitén har med afseende härå från afdelningen
för porslin uteslutit arbeten af fajans. Bestämningen »äkta» vid
porslin har dock ansetts böra, till förekommande af missförstånd, tills
vidare qvarstå.
De statistiska uppgifterna för år 1888 angifva införseln af äkta
porslin till icke mindre än 132,698 kilogram (95,972 kilogram förgyldt,
försilfradt eller måladt och 36,726 kilogram hvitt eller enfärgad!). Deraf
inkom endast 27,482 kilogram eller föga mer än femtedelen från Norge,
under det att af det oäkta porslin, som samtidigt infördes till riket,
mer än två tredjedelar kom från nämnda land. Utförseln af äkta porslin
under samma år belöpte sig till 686 kilogram hvitt eller enfärgad!
och 30,834 kilogram förgyldt, försilfradt eller måladt. Under sådana omständigheter
har för komitén framstäf sig nödvändigheten deraf, att, ett
mera verksamt skydd än det nuvarande blefve tillverkningen af det äkta
porslinet beredd. Den föreslagna tullförhöjningen, från 24 öre till 30 öre
per kilogram för hvita eller enfärgade arbeten samt från 47 öre till
60 öre för förgylda, försilfrade, målade eller tryckta, bör, särskildt i
betraktande af varans värde — hvilket i medeltal torde öfverstiga det af
Kommerskollegium beräknade eller respektive 1 krona 50 öre och 2
kronor 50 öre per kilogram — och med fästadt afseende derå, att af
hithörande varuslag en stor del utgöres af prydnadsartiklar, icke kunna
väcka betänklighet. I Danmark äro motsvarande tullsatser bestämda
till respektive 33 öre och 67 öre per kilogram.
Från porslinstillverkarnes sida har framhållits behofvet af en mera
detaljerad klassificering af ifrågavarande artikel, i syfte att de varuslag,
som kunna till lyx- och prydnadsartiklar hänföras, måtte, i likhet med
hvad i vissa främmande länder eger rum, åsättas särskild högre tullsats.
Då det emellertid, enligt komiténs åsigt, skulle i många fall möta
svårighet att vid förtullningen afgöra, huruvida en artikel är lyxvara
eller icke, har komitén ej ansett sig böra i berörda hänseende framlägga
något förslag.
Kakel drager enligt nu gällande taxa en tull af 5 öre per kilogram;
krukmakarearbeten förtullas med 7 öre och fajans med 10 öre (hvitt eller
enfärgad!) eller 16 öre (måladt eller tryckt), allt per kilogram. Kakel
och kakelugnsornament tillverkas i allmänhet af samma råmaterialier
och undergå vid tillverkningen samma tekniska behandling som fajans.
115
I pris ställa sig ifrågavarande artiklar äfvenledes lika högt som i qvalitet
motsvarande fajansvaror. Den obetydliga införsel (år 1888: 2,428 kilogram),
som eger rum af dessa artiklar, omfattar endast de dyrare slagen.
Hvad krukmakarearbeten beträtfar, utgöra de varor af detta slag, hvilka äro
föremål för införsel, till allra största delen norsk tillverkning och åtnjuta
sålunda tullfrihet. Af 1888 års totalinförsel, 246,227 kilogram, inkom icke
mindre än 203,563 kilogram från Norge. De från annat land än Norge
inkommande varor, hvilka förtullas såsom krukmakarearbeten, äro antingen
arbeten af terracotta och terralith eller ock vissa slags lergods
af ganska fin beskaffenhet, hvithet i afseende å arbetskostnad och pris
i allmänhet ställer sig lika med det s. k. oäkta porslinet. Vid tullbehandlingen
har det visat sig vara förenadt med stor svårighet att bestämma,
huruvida dylikt gods bör förtullas såsom krukmakarearbeten
eller såsom fajans. De utlåtanden, som, då tvist om rätta förtullningen
uppstått, inhemtats från teknici och yrkesmän, hafva i fråga om en
och samma artikel ej sällan gått i olika riktning.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt har komiten ansett sig
böra med arbeten af fajans sammanföra såväl kakel och kakelugnsornament
som ock krukmakaregods och förenämnda finare lervaror.
Införseln af s. k. oäkta porslin och andra arbeten af fajans, hvilken år
1882 utgjorde 67,323 kilogram hvitt eller enfärgadt och 119,347 kilogram
måladt eller tryckt, hade år 1888 stigit till 152,333 kilogram af det
förra och 149,989 kilogram af det senare slaget samt omfattade år 1889
respektive 151,908 kilogram och 197,392 kilogram. Utförselqvantiteterna,
som år 1882 utgjorde af det hvita eller enfärgade 77,506 kilogram och
af det målade eller tryckta 53,559 kilogram, hade år 1888 stigit till
respektive 352,488 kilogram och 247,060 kilogram samt utgjorde år
1889 respektive 343,983 kilogram och 275,238 kilogram. Såsom häraf
synes, är utförseln af ifrågavarande artikel anmärkningsvärd! större än
införseln, om ock denna senare, hvad beträffar den målade och tryckta
varan, under år 1889 stigit i något högre förhållande än utförseln.
Från tillverkarnes sida har icke heller beträffande arbeten af fajans någon
annan ändring i taxans bestämmelser blifvit ifrågasatt än att, i likhet
med hvad de i fråga om äkta porslin ansett erforderligt, lyx- och prydnadsartiklar
måtte åsättas särskild högre tull, en framställning, hvilken
komitén emellertid af ofvan anförda skäl ansett icke böra föranleda någon
åtgärd.
Lim. Genom nådig remiss hafva till komitén öfverlemnats, för att
tagas i öfvervägande vid fullgörande af det komitén lemnade uppdrag,
handlingarne i ett till Kougl. Maj:ts pröfning hänskjuta mål rörande
tullbehandlingen af ett parti lim. Komitén, som af det i berörda mål
från Tekniska Högskolan infordrade underdåniga utlåtande inhemtat,
bland annat, hurusom skilnaden mellan gelatin och annat lim af bättre
Lim.
116
IAtografisIca
arbeten in. in.
Läder
arbeten.
Magnesia
och Magneskisalter.
beskaffenhet (gelatinlim) består uteslutande i den olika form, hvari varan
förekommer, i det att gelatin icke är annat än gelatinlim i papperstunna
folier, samt hurusom gelatinets höga pris, jemfördt med priset å
gelatinlim, beror på de betydliga kostnader, som äro förenade med
varans framställning i nyssberörda form, har med afseende härå och då å
ena sidan varan endast i nämnda form är till användning vid matlagning
lämplig samt å andra sidan s. k. gelatinlim i icke obetydliga qvantiteter
användes inom åtskilliga industrier, funnit sig böra föreslå, att i
taxan måtte införas en bestämmelse, på grund af hvilken endast de
gelalinfabrikater, som inkomma i form af papperstunna blad, skola draga
den för gelatin stadgade högre införselafgift men deremot s. k. gelatinlim
kommer att hänföras till Lim, andra slag.
För åstadkommande af erforderlig jemnhet i tullbehandlingen af
flytande lim, diamantkitt, syndetikon och dylika sammanfogningsmedel,
hvilka artiklar hittills lära hafva tullbehandlats än såsom Varor, i
taxan ej specificerade, arbetade, än såsom Kemiskt-tekniska preparater,
ej specificerade, har deras upptagande i taxan synts erforderligt.
Tullsatsen, för hvars bestämmande efter vigt något hinder icke förefinnes,
har, med hänsyn dertill att för dessa artiklars framställning användes,
bland annat, gelatin och husbiås, ansetts böra bestämmas till 1
krona per kilogram.
Litografiska och Fotografiska arbeten m. in. Dylika artiklar, oinfattade,
andra slag, voro enligt 1863 års taxa belagda med en tull af
18 öre per skålpund (= 42 öre per kilogram). Den nu gällande tullsatsen,
15 öre per kilogram, är beroende af traktaten med Frankrike.
Då fotografier äro till denna rubrik hänförliga äfven i det fall, att de
införas uppklistrade på papp, och då den för detta ändamål afsedda
pappskifvan, ensamt för sig inkommande, drager tull såsom papparbete,
har den för olackerade papparbeten upptagna tullsats, 50 öre per kilogram,
ansetts vara den lägsta, som kunde för ifrågavarande rubrik
föreslås.
Läderarbeten, ej specificerade, förtullas för närvarande, i öfverensstämmelse
med franska handelstraktatens bestämmelser, med 20 procents
förhöjning å tullen för det läder, hvaraf arbetet hufvudsakligen
består. Då någon bestämd gräns emellan detta slags arbeten och
sadelmakarearbeten icke kan uppdragas, synas de böra åsättas samma
tull som dessa senare.
Den under ifrågavarande rubrik för närvarande förekommande anmärkning
rörande tullbehandlingen af maskinremmar har, då särskild
rubrik för artikeln remmar i förslaget upptagits, utgått.
Magnesia och Magnesiasalter. Förutom egentlig magnesia (kolsyrad
magnesia eller magnesia albaj, som afses med den i gällande tulltaxa
omförmälda artikeln magnesia, hvilken hänföres till Kemiskt-tekniska
117
preparater, ej specificerade, importeras icke obetydliga qvantiteter af
svafvelsyrad magnesia (engelskt salt), hvilken, såsom medicinskt salt,
införes tullfritt. Komitén har ansett icke blott dessa båda preparater
utan jemväl öfriga magnesiasalter — af livilka för öfrigt endast obetydlig
införsel eger rum — lämpligen kunna under en rubrik sammanföras;
och torde dessa artiklar samtliga böra åtnjuta tullfrihet.
Maltdrycker. Den i nu gällande taxa förekommande åtskilnaden Maltdrycker.
mellan porter och maltdrycker, andra slag, saknar i allmänhet motsvarighet
i utlandets tulltariffer, livilka vanligen icke innehålla olika
tullsatser för olika slag af denna vara. Endast England gör i detta
afseende ett undantag. Redan 1865 års tullkomité fäste uppmärksamheten
å det mindre ändamålsenliga i den högre tullsatsen för porter,
under erinran, att i handeln förekomme ölsorter, som vore dyrare än
något slags porter. Med afseende» härå och då införseln af porter är
jemförelsevis obetydlig (år 1889: 22,934 kilogram och 9,567 liter), har
komitén funnit varans beskaffenhet icke vidare böra föranleda olika
tullsatser. Lämpligt torde deremot vara, att ifrågavarande artikel fortfarande
såsom hittills och i likhet med bränvin och sprit samt vin
underkastas olika tull, allteftersom den inkommer på fat eller på
andra kärl.
Då de slag af maltdrycker, som hit till riket importeras, i allmänhet
äro af beskaffenhet att väl tåla en högre tull än den nuvarande,
tiar komitén icke tvekat att föreslå en tullförhöjning för ifrågavarande
artikel. För maltdrycker, inkommande på andra kärl än fat, har tullsatsen
ansetts kunna höjas till 15 öre per liter. För enahanda vara å fat har
tullsatsen, hvilken nu utgår med dels 5 öre och dels 7 öre per kilogram,
föreslagits till 8 öre per kilogram, hvarjemte, enär faten, å livilka
varan inkommer, äro med afseende å stäfvernas tjocklek af mycket
vexlande beskaffenhet och enär varan icke kan störtas, bruttoförtullning
ansetts böra eg a rum. Då taran vexlar mellan 20 och 40 procent,
blifver förhållandet mellan de föreslagna tullsatserna ungefär detsamma
som mellan de nu gällande.
Margarin. Under denna benämning sammanfattas i nu gällande Margarin.
taxa såväl den färdiga varan (margarin eller margarinsmör) som
råämnet till denna vara (oleomargarin eller det ämne, som erhålles,
då stearinen till viss del aflägsnas ur talgen). Att benämna detta senare
ämne »margarin» är emellertid oegentligt och öfverensstämmer
icke heller med den numera allmänt antagna terminologien. Till rättelse
af berörda oegentlighet har komitén under särskild rubrik upptagit
oleomargarin med samma tullsats som den för margarin gällande.
Marienglas. Särskild rubrik för denna artikel har synts öfverflödig. Marienglas.
Införseln utgör nemligen eu obetydlighet (år 1889 endast 1,146 kilo
-
118
Maskiner
in. ro.
gram). Rubriken har derföre utbytts mot en hänvisning till Mineralier,
ej specificerade.
Maskiner, Redskap och Verktyg. Maskinerier och verktyg »till begagnande
vid fabriker eller handtverk eller för jordbruket samt för
jernvägarnes behof» blefvo i Sverige jemförelsevis tidigt (år 1858)
tullfria. De för näringarne i öfrigt afsedda maskiner och redskap likasom
äfven artikeln verktyg förblefvo tills vidare tullafgift underkastade,
men år 1873 medgafs äfven för dem tullfrihet. Att tillämpning i större
eller mindre utsträckning af frihandelssystemets grundsatser icke allestädes
medfört tullfrihet för ifrågavarande artiklar lika snart som hos
oss, visar t. ex. den tyska tullagstiftningen. I Tyskland voro maskiner
belagda med tull ända till år 1877. Den då inträdande tullfriheten för
denna artikel upphörde, såsom naturligt var, vid tariffens revision i
skyddsvänlig rigtning år 1879.
Orsaken dertill att vår maskin- och redskapstillverkning hittills
icke nått den utveckling, man i betraktande af våra utmärkta råmaterialier
och våra verkstäders med rätta berömda arbetsskicklighet haft
skäl att vänta, är otvifvelaktigt i ganska väsentlig mån att söka uti
den obehindrade införseln af utländska tillverkningar, hvilka de svenska
visserligen oftast öfverträffa i soliditet, men med hvilka de deremot ofta
nog ej kunna täfla i prisbillighet. Värdet af vår årliga import af maskiner,
redskap och verktyg gifver nogsamt vid handen, att konkurrensen
med utlandet å detta område är ganska skarp. År 1889 uppgick
berörda införselvärde till mer än 12 millioner kronor, hvilket belopp
öfversteg det motsvarande för år 1888 med mer än 3Y2 millioner
kronor. Samtidigt belöper sig årliga utförselvärdet till endast
omkring 2V2 millioner kronor.
I och för sig måste det anses innebära en oegentlighet, derest i
en tulltariff, afsedd att bereda skydd åt det inhemska arbetet, tull icke
skulle åsättas artiklar, å hvilka så mycket arbete är nedlagdt och hvilkas
framställande skaffar sysselsättning åt så många personer, som hvad i
fråga om maskiner, redskap och verktyg är fallet; och om det å ena
sidan får antagas, att åsättande af tull å ifrågavarande artiklar skulle
väsentligen gagna den inhemska tillverkningen deraf — och i sådant
afseende kan visserligen icke råda något tvifvel — är å andra sidan
någon större olägenhet för industrien i öfrigt knappast att befara
af en dylik åtgärd. Med undantag af vissa specialmaskiner, hufvudsakligast
för textilindustriens behof, samt snällpressar och maskiner
för papperstillverkning, förfärdigas redan nu alla slags såväl maskiner
som redskap och verktyg inom landet, och våra mekaniska verkstäders
icke obetydliga antal borgar för, att någon väsentlig prisförhöjning å
ifrågavarande artiklar icke skulle till följd af tullen inträda. Det synes
för öfrigt vara endast en skyldig gärd af rättvisa, att åt denna närings
-
119
gren beredes något skydd för dess tillverkningar, helst åtskilliga för
densamma erforderliga råmaterialier äro belagda med tull.
Den omständighet att, såsom nämndt, är, vissa slag af maskiner
icke för närvarande tillverkas inom landet, har föranledt komitén att
taga i öfvervägande, huruvida icke fortfarande tullfrihet skulle kunna
beredas för dylika maskiner; men komitén har dervid kommit till det
resultat, att någon klassifikation af artikeln maskiner, i ändamål af
olika tullbehandling, icke lämpligen kan ega rum. För såvidt tullfrihet
derigenom skulle kunna beredas nyssberörda slag af maskiner, skulle
nemligen klassifikationen grundas på det med maskinen afsedda ändamål.
En sådan indelning förekommer visserligen i åtskilliga främmande
taxor, men näppeligen lärer den kunna anses vara praktisk. Ofta
möter det mycket stor svårighet för tulltjenstemannen att förvissa sig
om den för maskinen afsedda användning, till och med om densamma
inkommer sammansatt, och naturligtvis blir svårigheten ännu större,
om maskinen inkommer i delar. Beträffande lösa, för sig inkommande
maskindelar är det icke sällan alldeles omöjligt att bestämma, till hvilket
slags maskiner de äro ämnade.
I fråga om tullsatsen under ifrågavarande rubrik anse komiterade,
att densamma bör bestämmas efter värde. De skäl, som ofvan i det
underdåniga betänkandet anförts för värdetullars åsättande i vissa fall,
ega här i fullaste mått tillämplighet; och dessutom bör beträffande
ifrågavarande artiklar särskildt märkas, att, äfven med deras klassificerande
efter materialets beskaffenhet, skulle desamma alltför ojemnt
drabbas af en vigttull.
Tullsatsen torde, försåvidt den skall kunna antagas blifva effektiv,
icke böra sättas lägre än 10 proc., hvilket t. ex. utgör den tullsats,
som danska taxan alternativt stadgar för artikeln maskiner.
Mattor. Att fortfarande under särskild rubrik upptaga artikeln
gräsmattor lärer få anses onödigt. Komitén har derföre sammanfört
mattor af gräs med de likartade af spån, strå o. s. v. Benämningen
»golfmattor» har utbytts mot det med hänsyn till indelningsgrunden
mera egentliga uttrycket »mattor af andra ämnen, väfda eller stampade».
Metaller. I enlighet med komiterades här ofvan i det underdåniga
betänkandet uttalade åsigt i fråga om taxans lämpligaste uppställning
hafva under ifrågavarande grupp sammanförts de för närvarande på
olika ställen i taxan upptagna särskilda slagen af metaller i oarbetad
form jemte de flesta bearbetningar deraf. Ett mindre antal metallarbeten
återfinnes dock fortfarande, likasom hittills, under egna rubriker på
andra ställen i taxan, nemligen sådana, som af tulltekniska skäl ansetts
böra åsättas en gemensam tullsats utan afseende å värdet af den eller
de metaller, hvaraf de bestå, eller sådana, som till följd af sin beskaffenhet
naturligen bilda egen varukluss och hvilkas värde föga beror af
Mattor.
Metaller.
värdet å de i dem ingående metaller. Sålunda hafva under särskilda
rubriker upptagits bladguld och bladsilfver, gevär, knijvar, nålar,
saxar in. fl.
Vid behandlingen af förevarande grupp har komitén, med fästadt
afseende å jernliandteringens betydelse såsom en af landets hufvudnäringar
samt de stora svårigheter, med hvilka denna handtering under
senare tider haft att kämpa, i första rummet till granskning företagit
taxans bestämmelser under Jern och Stål. För resultaten af denna
granskning, såsom varande icke blott i och för sig de vigtigaste utan
äfven i viss mån bestämmande för öfriga tullsatser under gruppen
Metaller, anser sig komitén likaledes böra främst redogöra. Innan
emellertid komiterade gå att i detalj motivera de föreslagna ändringarne
i nu gällande taxas bestämmelser, kan förtjena nämnas, att de vid
behandlingen af denna varugrupp tillkallade fackmän för sin del funnit
de af komitén föreslagna tullsatser, om hvilka de rådfrågats, väl afpassade
efter de olika näringsgrenarnes behof.
En af de tullsatser, hvilkas lämplighet varit mest omtvistad, är
den å tackjern. Det tackjern, som hit importeras, är uteslutande gjuttackjern,
och det synes komitén antagligt, att importen deraf skulle,
till förmån för inhemska tillverkare af gjuttackjern och utan afsevärd
olägenhet för landets förädlingsindustri, kunna väsentligen inskränkas.
Årliga införseln till Sverige af tackjern plägar uppgå till omkring 500,000
centner, under det att till gjutgods här i landet torde kunna antagas
åtgå årligen högst 250,000 centner svenskt tackjern. För vissa gjutgodsartiklar
kan visserligen det svenska gjuttackjernet, sådant detta hittills
blifvit med träkol tillverkadt, icke helt och hållet ersätta det i allmänhet
mera lättflytande och mera lättarbetade engelska, men till det
handels- och maskingjutgods, som erfordrar ett starkt material, bör det
vara fördelaktigare att, åtminstone till större delen, använda det renare
och starkare svenska gjuttackjernet, äfven om priset å detta
senare skulle ställa sig något högre än å det engelska. . För de
flesta maskiner betyder nemligen ett något högre pris å materialet föga,
enär priset å sjelfva maskinen hufvudsakligen betingas af det å densamma
nedlagda arbetet och per centner sällan understiger 25 kronor
men ofta uppgår till 100 kronor och deröfver. Mången gång kan
ock det högre materialpriset helt och hållet utjemnas genom minskade
dimensioner hos det starkare materialet. En mängd annat gjutgods
åter, för hvilket materialets styrka är af mindre vigt, men hvilket fordrar
ett lättflytande tackjern ■ - och ett sådant kan jemväl af flera svenska
malmer framställas — betingar vanligen ett så högt pris (8 till 50 kronor
och deröfver per centner), att ett något högre pris å materialet
icke är af synnerlig betydelse.
121
Då således vårt behof af gjuttackjern åtminstone till största delen
synes kunna tillgodoses genom användning af svenskt tackjern och
ökade afsättningstillfällen för detta icke kunna vara annat än fördelaktiga
för den inhemska jernhandteringen, anser sig komitén böra förorda
tackjernets beläggande med tull. Såsom förut är nämndt, är det
endast gjuttackjern, som hit importeras; men att vid tullbehandlingen
göra skilnad mellan gjuttackjern och smidestackjern är uppenbarligen
omöjligt och vore dessutom fullkomligt ändamålslöst, enär det ej gerna
kan ifrågakomma att hit införa smidestackjern. Sverige exporterar vida
större mängd smidestackjern än det importerar gjuttackjern. Tullsatsen
bör för att kunna medföra det gagn, som dermed åsyftas, åtminstone
vara så hög, att konkurrens jemväl i pris med engelskt gjuttackjern
här i landet i allmänhet möjliggöres; och har komitén med afseende
härå ansett tull satsen ej böra bestämmas lägre än 1 krona per 100
kilogram, på sätt äfven de tillkallade fackmännen föreslagit.
På grund deraf, att skrot har samma betydelse för jernförädliugsindustrien
som tackjern, bör åsättande af tull å denna senare artikel
hafva till följd äfven skrotets beläggande med införselafgift, hvilken
med hänsyn till skrotets ringare värde visserligen bör sättas lägre än
tackjernstullen men dock icke får alltför mycket understiga denna, på
det att icke tullskilnaden måtte föranleda försök till införsel af tackjern
under form af skrot. Med afseende å dessa omständigheter har för
artikeln skrot i taxeförslaget upptagits en tullsats af 80 öre per 100
kilogram.
Tillverkning af jernväg sskenor, hufvudsakligen lättare sådana till
mindre jernvägar, bedrefs visserligen förr vid några af landets jernverk
men hade år 1886 under eu följd af år helt och hållet legat nere,
enär tillverkningskostnaden stält sig dyrare för de svenska skenorna
än för de utländska. Från och med nämnda år eger emellertid åter
inhemsk rälstillverkning rum, nemligen vid Domnarfvets jernverk, visserligen
icke till följd af gynnsammare konkurrensförhållanden utan emedan
statsmagterna särskildt tagit sig an denna industri. 1886 års Riksdaguttalade,
i sammanhang med beslut om ny jern vägsbyggnad, den tillförsigt,
att Kongl. Magt ej skulle underlåta att på såväl ifrågavarande
som alla andra områden, der staten vore i tillfälle att för sina behof
använda alstren af svensk industri och produktionsförmåga, tillse, att
sådant egde rum så vidsträckt som förhållandena utan åsidosättande af
andra samhällsintressen medgåfve. Och sedermera har behofvet. af
jernvägsskenor för de svenska statsbanorna till största delen fylts medelst
inköp från Domnarfvet. För rälstillverkningens fortsatta bedrifvande
inom landet erfordras emellertid otvifvelaktigt, att staten allt fortfarande
kommer donna industri till hjelp emot den öfvermägtiga utländska konkurrensen.
Tullkomiténs betänkande. I.
h>
122
Redan den omständighet, att staten sjelf framkallat ifrågavarande
industri, manar till att icke låta densamma åter nedläggas; men dertill
kommer vidare, att den inhemska förbrukningen af jern vägsskenor är
så betydande, att det ur ekonomisk synpunkt måste anses önskvärdt,
att tillverkningen deraf inom landet uppehälles. Under de senare åren
hafva årligen något mera än 30,000 tons skenor funnit användning i
Sverige. Visserligen ega nutidens skenor vida större hållbarhet än de,
som förr tillverkades, och det kan antagas, att till följd deraf den årliga
åtgången af skenor kommer att med tiden lida någon inskränkning;
men då våra äldre jernvägar ännu äro till stor del belagda med jernskenor,
hvilka i den mån de förslitas, utbytas mot de mera hållfasta stålskenorna,
torde någon afsevärd minskning i förbrukningen af skenor icke
komma att tills vidare inträda, i synnerhet som jernvägsbyggandet inom
landet ännu icke på länge torde vara afslutadt. Ett afsevärdt. skäl till den
inhemska rälstillverkningens uppehållande om äfven med någon ekonomisk
uppoffring från det allmännas sida ligger också i den betydelse,
jernvägarne numera ega för landet och vigten af att inom landet hafva
tillgång till skenor och icke vara helt och hållet beroende af den utländska
tillförseln, för hvilken, synnerligast i tider af ofred, väsentliga
hinder kunna uppstå. Tvifvelaktigt kan deremot vara, huruvida den
form, i hvilken, till följd af omständigheterna, staten hittills beredt
ifrågavarande industri nödig uppmuntran, är den lämpligaste. Komitén
håller före, att ett måttligt tullskydd vore vida ändamålsenligare än det
mera direkta statsunderstöd, som i berörda syfte nu utgår till ett enda
jernverk medelst betalning till i allmänhet högre pris än motsvarande
vara af utländsk tillverkning betingar. Genom en väl afpassad tullsats
skulle nemligen icke allenast den inhemska tillverkningens fortbestånd
tryggas, utan ock tillfälle beredas andra jernverk att egna sig åt denna
industri, hvilken senare omständighet särskildt bör kunna blifva af betydelse
under tider af lågt pris å stångjemet.
I fråga om tullsatsens storlek har den åsigt uttalats, att tullen
borde utgå med samma belopp för jernvägsskenor som för stångjern;
men med afseende derå, att åtminstone tillverkningen af gröfre skenor
ställer sig något billigare än tillverkningen af stångjern, har komitén
funnit sig icke böra föreslå tullsatsens bestämmande till högre belopp
än 2 kronor per 100 kilogram.
Den inhemska konkurrens, som, under förutsättning af den föreslagna
tullsatsens antagande, kan emotses i fråga om denna artikel,
skall utan tvifvel i väsentlig mån nedbringa den prisstegring, som
kunde antagas blifva en följd af tullsatsen; men äfven antaget, att
varans pris till eu början skulle höjas med tullens hela belopp, blefve
dock den ökning i utgifter, som de enskilde jernvägarne derigenom
skulle komma att få vidkännas, icke af så stor betydenhet, som man i
123
allmänhet torde föreställa sig. Enligt 1888 års officiela statistik utgjorde
rälsvigten per meter vid statens jernvägar 27,27 å 33,oo kilogram
och vexlade vid de enskilda banorna från ungefär 31 kilogram ända
ned till icke fullt 10 kilogram samt uppgick för ungefär halfva antalet
af de senare, eller i det närmaste en tredjedel af samtliga enskilda banors
väglängd, till 18 kilogram och derunder. Beräknas vigten till 30
kilogram per meter, så åtgår till 1 kilometers väglängd 2x30,000 kilogram
skenor, eller, då för vexlings- och mötesspår m. m. tillägges en
tiondedel af nämnda qvantitet, tillsammans 66,000 kilogram, hvarå tullafgiften,
efter 2 kronor per 100 kilogram, utgör 1,320 kronor. Antages
vigten till respektive 18 kilogram och 10 kilogram per meter, belöper
sig rälstullen i förra fallet till 792 kronor och i det senare till 440
kronor, allt per kilometer. Då nu stålskenor kunna antagas vara brukbara
under en tid af minst 30 år, stiger i förestående fall, under förutsättning
af en prisförhöjning å skenorna, motsvarande hela den föreslagna
tullen, den årliga ökningen i underhållskostnad dock icke till
mera än respektive 44 kronor, 26 kronor 40 öre samt 14 kronor 67
öre per kilometer. Den olägenhet, som den föreslagna tullsatsen sålunda
skulle kunna komma att förorsaka de enskilda jernvägarne, torde
väl kunna anses uppvägas af de förmåner, staten i andra afseenden
beviljat dem; och dessutom torde väl äfven en uppdrifven inhemsk jerntillverkning
bereda många enskilda banor afsevärda fördelar.
Sammansatta flyttbara jernvägar, hvilken artikel på senare tider
börjat blifva föremål för en icke obetydlig import, äro, på sätt jemväl
i särskild förtullningstvist af Generaltullstyrelsen resolverats, medjernvägsskenor
likställiga. En uttrycklig bestämmelse i sådant afseende har
dock synts böra i taxan inflyta.
Då tull å jern vägsskenor föreslagits, har komitén ock ansett lämpligt
att med denna artikel under gemensam rubrik sammanföra dertill
hörande bottcnplätar, syllar och skarfjern.
Jemväl rälsspik, som, lika med nyssnämnda trenne artiklar, i nu
gällande taxa förts tillsamman med stångjern, har skilts derifrån och,
såsom varande en med naglar närmast jemförlig artikel, hänförts till
rubriken 377 i taxeförslaget.
Bestämningen »gängade och ogängade» vid artikeln muttrar har tilllagts
för tydlighetens skull och i ändamål att förekomma felaktig tullbehandling,
som, enligt hvad komitén försport, någon gång förekommit,
i det att ogängade muttrar hänförts till ej specificerade jern varor, andra
slag, och sålunda kommit att draga högre tull än den färdiga varan.
Ehuru jernplåt utan öfverdrag af annan metall (svartplåtj, hvaraf
/orient plåt framställe», är belagd med tull, är dock denna senare för
närvarande tullfri. Likaså s. k. Ternplåt (»Terne-plate»), mod hvilken
benämning utmärkt» sådan plåt, som är öfverdragen med en blandning
124
af tenn och bly, vanligen omkring hälften af hvardera men stundom
ännu mera bly. Tullfriheten för den med rent tenn öfverdragna plåten
har medgifvits hufvudsakligen med hänsyn dertill, att anjovis och åtskilliga
andra matvaror pläga inläggas i dosor af dylik plåt. Friheten
från införselafgift för tcrnplåtm åter beror derpå, att en af våra tändsticksfabriker
lärer begagna dylik plåt till emballage för tändstickor,
som exporteras till vissa aflägsnare länder. De skäl, som anförts emot
förut föreslagen tull å ifrågavarande plåtsorter, hafva, enligt komiterades
åsigt, blifvit tillmätta allt för stor betydelse.
Hvad först angår den förtenta plåtens användning till konservdosor,
så skulle, enligt komitén delgifna undersökningar, till och med
under förutsättning att den af komitén nu föreslagna tullsatsen, 6 öre
per kilogram, komme att med hela sitt belopp höja varans pris, prisförhöjningen
för en konservdosa af en liters rymd dock icke uppgå till
mer än omkring 1 öre, och då minutpriset å en fyld sådan dosa, hvilket
naturligtvis vexlar efter innehållets art och beskaffenhet, är 1 krona
å 1 krona 25 öre för anjovis och ännu högre tor andra konserver, kan
väl en så ringa prisstegring å dosorna icke för konservfabrikanterna
vara af någon nämnvärd betydelse.
Förtent plåt användes visserligen också till en del hushållsartiklar;
men denna användning är numera jemförelsevis obetydlig, och större förtenta
kärl, såsom mjölkflaskor, äfvensom pressade och förtenta kokkärl med
flera pressade artiklar, framställas i allmänhet icke af förtent plåt utan förtennas,
färdiga eller halffärdiga, vid de inhemska fabriker, der de tillverkas.
Beträffande åter den s. k. ternplåtens användning till emballage för
tändstickor, torde den väl utan synnerlig olägenhet kunna ersättas med
zinkplåt, hvilken eljest i allmänhet användes för nämnda ändamål; men
ifall någon tändsticksfabrik fortfarande skulle anse sig hafva fördel af
att använda utländsk tumplåt, bör, enligt gällande bestämmelser, tullrestitution
för densamma kunna vid export erhållas. Någon annan
användning har ternplåten, såvidt komiterade erfarit, icke i vårt land,
och till föremål, som äro afsedda att komma i beröring med födoämnen,
kan sådan plåt till följd af sin stora blyhalt icke begagnas.
Då komitén alltså håller före, att en måttlig tull å förtent plåt icke
för någon inhemsk industri skulle medföra afsevärda olägenheter, och då
Sverige årligen importerar öfver 2,000,000 kilogram dylik plåt, har
komitén ansett sig höra undersöka, huruvida utsigt förefinnes att genom
tullskydd kunna framkalla en inhemsk tillverkning af denna artikel.
Af alla länder har sedan lång tid tillbaka England haft den ojemförligt
största tillverkningen af förtent jernplåt, och detta land beherrskar
ännu nästan uteslutande marknaden på ifrågavarande område. År
1885 hade det öfver 90 verk för tillverkning af förtent jernplåt. Af
tillverkningsqvantiteten exporterades omkring 75 procent och mer än
125
50 procent ensamt till Norra Amerika. Englands öfverlägsenhet i denna
industrigren beror säkerligen mindre deraf, att det har jern och stenkol
billiga, än af dess ofantliga produktion, hvarigenom naturligtvis de allmänna
omkostnaderna för tillverkningen blifva mycket låga. På europeiska
kontinenten har emellertid under de sista decennierna tillverkningen
af förtent plåt gått så framåt i flera länder, att dervarande inhemska
fabriker nu kunna tillgodose åtminstone större delen af landets
behof. År 1885 funnos för dylik tillverkning i Tyskland 5, i Österrike
8 samt i Frankrike 13 fabriker. Äfven Ryssland hade 2 sådana.
Att dessa fabriker icke kunnat uppstå och ega bestånd utan temligen
höga skyddstullar, är alldeles uppenbart. Med undantag af England,
Holland, Sverige och Norge hafva också alla europeiska länder tull å
förtent jernplåt. Tullsatserna, per 100 kilogram räknadt, äro: i Danmark
4 kronor 17 öre, i Tyskland 4 kronor 40 öre, i Österrike 14
kronor 24 öre å 17 kronor 80 öre, i Frankrike 9 kronor 36 öre, i
Italien 10 kronor 8 öre å 12 kronor 96 öre och i Ryssland 26 kronor
66 öre. Belgien, hvilket land visat sig kunna tillverka jern mycket
billigt och flera jernsorter till och med billigare än England, har icke
något verk för framställning af förtent plåt, ehuru försök att der införa
sådan tillverkning icke saknats; men tullen å förtent plåt är der också ej
mer än 3 francs (= 2,16 kr.) per 100 kilogram. Just den omständighet,
att de flesta länder hafva mer eller mindre höga tullar å denna vara,
föranleder de engelske exportörerna deraf att sända sin ofta inträffande
öfverproduktion till de länder, som hafva inga eller låga tull satser, och
se de der en ny konkurrent uppstå, sälja de, för att krossa den nye
konkurrenten, ej sällan sin vara till pris, som till och med kunna
understiga tillverkningskostnaden.
Å förtent plåt noterades i England i November månad år 1890
prisen per låda, innehållande omkring 50 kilogram, till 17 shillings å
22 shill. 6 pence, allt efter qvaliteten, och å ternplåt, per låda om 110
kilogram, till 34 å 37 shill. sterling.
Till god förtent plåt, i synnerhet sådan, som skall användas till
artiklar, Indika framställas genom pressning eller annan, materialet frestande
behandling, erfordras ovilkorligen ett. rent, tätt och tänjbart jern,
och ett sådant är just vårt land företrädesvis i tillfälle att lemna. Fordom
användes till den bättre förtenta plåten alltid härdfärskadt träkolsjern, och
derför betecknas den bästa plåten af de engelske fabrikanterna ännu med
märket »Charcoal», ehuru något träkolsjern numera väl ytterst sällan af
dem dertill användes; men efter uppkomsten af de nya metoderna för
framställning af götmetall, användes till allra största delen sådan till
förtent plåt af alla slag. Äfven götmetall, som skall användas till bättre förtent
plåt, måste dock vara möjligast ren och seg, och till den bästa be
-
126
gagnas helst martinmetall. Bland öfriga materialier för framställning af
förtent plåt är naturligtvis tenn det dyrbaraste; men priset derå kan
här icke i någon afsevärd mån blifva dyrare än i England. Icke heller
kan den skilnad, som möjligen förefinnes emellan prisen här och i
England för andra erforderliga materialier, såsom syror till plåtens
betning (saltsyra eller svafvelsyra), talg eller annat fett samt kli, blifva
af betydelse. Bränsle är visserligen dyrare här än i England, men
mängden af bränsle, som erfordras till den utvalsade plåtens förtenning
och de operationer, Indika deraf betingas, är icke betydlig. Dessutom
kunna vi påräkna vattenkraft till drifvande af valsverk och andra erforderliga
mekaniska inrättningar. Vidare äro arbetslönerna hos oss lägre
än i England; och då ifrågavarande industri kräfver mycket handarbete,
borde sålunda kunna antagas, att arbetskostnaden skall hos oss ställa
sig lägre än i nämnda land. Att Nordamerikas Förenta stater, oaktadt
alla ansträngningar samt en hög skyddstull, ännu icke i denna industri
lyckats göra sig oberoende af England, beror säkerligen åtminstone till
en stor del derpå, att arbetslönerna derstädes äro så höga.
Tillverkning af förtent jernplåt synes komiterade derföre vara eu
för vårt land naturlig industri; och vårt behof af sådan plåt, hvilket
utan tvifvel kommer att betydligt ökas, i den mån beredningen af
konserver tilltager, är redan nu stort nog, för att gifva sysselsättning
åt ett eller två verk. Icke blott den förut åberopade erfarenheten
från andra länder torde berättiga till den förhoppning, att en sådan
industri, under skydd af lämplig tull, här skall kunna uppstå och ega
bestånd, utan ock vår egen erfarenhet om en annan likartad industri,
nemligen tillverkningen af s. k. galvaniserad eller förzinkad jernplåt;
och har vid sådant förhållande komitén ansett ifrågavarande artikel
böra med införselafgift beläggas.
Beträffande denna afgifts storlek, hafva komiterade ansett tullsatsen
icke kunna bestämmas lägre än den nu förzinkad plåt åsätta men
hafva icke heller ansett en högre tull böra ifrågasättas utan, efter
Tysklands, Frankrikes m. fl. länders föredöme, föreslagit samma tullsats
på all plåt, som är öfverdragen med oädel metall, ehvad denna
är tenn, zink, koppar eller någon annan. Derföre hafva ock de rubriker,
som i nu gällande taxa återfinnas under N:ris 258 och 259,
förenats till tfa, med den för närvarande under förstnämnda rubrik
upptagne tullsats. I samband dermed hafva till de bearbetningar, på
grund af Indika plåt bör hänföras till denna rubrik, blifvit lagda emaljering
och målning, den senare bland annat derföre, att tvister någon
gång uppstått, huruvida inkommande plåt varit lackerad eller blott
målad.
Rör och rördelar hänföras för närvarande i tullbehandlingsafseende
till Maskinerier, Redskap och Verktyg samt åtnjuta sålunda tullfrihet.
127
Gjutna rör af gröfre dimensioner kunna icke antagas komma att här i
landet tillverkas. Tillrustningarne för upptagande af en sådan industri
äro nemligen mycket dyrbara, och den inhemska konsumtionen af dessa
rör i hög grad vexlande. Komitén har vid sådant förhållande ansett
sig böra hemställa om fortfarande tullfrihet för rör af mer än 15 centimeters
inre diameter.
Gjutna rör af mindre diameter torde deremot kunna blifva föremål
för inhemsk tillverkning. Komitén har derför ansett sig böra föreslå
åsättande af tull å sådana rör; och torde med hänsyn till den större
kostnad, eu dylik tillverkning kräfver, samt den konkurrens med utlandet,
som alltid kan emotses, tullsatsen böra bestämmas något högre
än för tackjern eller till 1 krona 50 öre per 100 kilogram.
I afseende å rör af smidbar! jern synas förutsättningarne för en
inhemsk industri jemförelsevis lofvande. De för dessa rörs tillverkning
erforderliga valsverk kräfva icke större anläggningskostnad än vanliga
valsverk, och den inhemska förbrukningen af sådana rör har visat sig
icke allenast ganska betydande utan ock temligen konstant, hvartill
kommer, att det svenska jernet väl lämpar sig för användning till
dylika rör.
Då detta oaktadt någon inhemsk tillverkning af valsade eller dragna
jernrör ännu icke kommit till stånd, måste, enligt komiténs förmenande,
orsaken dertill sökas i bristen på erforderligt skydd mot den inom
denna industrigren synnerligt skarpa utländska konkurrensen; och anser
sig komitén förty böra föreslå, att ifrågavarande artikel åsättes eu
lämplig skyddstull, hvilken, med afseende derå att dylika rör tillverkas
af plåt, icke bör sättas lägre än högsta tullsatsen å svartplåt eller 4
kronor per 100 kilogram.
Enligt komitén meddelade upplysningar hafva under år 1890 rör
af sistnämnda slag, af från och med 3 till och med 102 m. in., i England
betingat ett pris af i medeltal 35 kronor och smidda rördelar i
medeltal 96 kronor, allt per 100 kilogram.
Enär tvister stundom förekommit, huruvida mycket grof dragen
träd skulle tullbehandlas såsom valsade stänger eller såsom tråd,
har komitén ansett nödigt föreslå en viss dimension, utöfver hvilken
sådan tråd borde såsom valsade stänger tullbehandlas; och
då nyaste internationela trådklinkan icke omfattar gröfre tråd än
10 man., har denna gräns synts komitén lämpligast. I sammanhang
härmed har komitén, som funnit det mindre egentligt att, på
sätt för närvarande, i enlighet med Generaltullstyrelsens i särskild!
mål meddelade och, efter deröfver anförda underdåniga besvär, af
Kongl. Maj:t gillade beslut, eger rum, s. k. valstråd, upprullad i
ringar, tullbehandlas såsom tråd, ehuru den utgör råmaterial för dragen
träd, föreslagit eu bestämmelse i syfte af denna artikels hänförande
128
till stångjern, hvilken vara den såväl till framställningssätt som användning
närmast motsvarar. Omförmälda föreskrifter återfinnas i anmärkningen
under afdelningen tråd.
Duk af jern- och ståltråd drager för närvarande en och samma
tull, 15 öre per kilogram, oafsedt den dertill använda trådens beskaffenhet.
Detta synes dock vara mindre egentligt, då tråden allt efter
sin olika tjocklek är åsatt införselafgift med dels 4 öre och dels 8
öre per kilogram; och komitén håller före, att denna oegentlighet
lämpligast undanrödjes derigenom, att den nuvarande tullsatsen för
duk utbytes mot en bestämmelse, enligt hvilken tullen å den färdiga
varan (duken) blifver dubbelt så hög som tullen å deri ingående tråd.
Stängselduk — hvilken artikel för närvarande förtullas såsom ej specificerade
jernvaror — bör, enligt komiténs åsigt, likställas med annan duk.
Enahanda bestämmelse som för duk synes böra gälla äfven för
linor af jern- och ståltråd, hvilken senare artikel för närvarande drager
samma tull som tråden, hvaraf den förfärdigas.
I nu gällande bestämmelser angående kedjor och kettingar har ändring
icke funnits erforderlig i annat afseende än att, med anledning
af den skarpa konkurrensen med utlandet i dylika artiklar, tillhörande
medelgruppen i nu gällande taxa d. v. s. med länkjern af ö—25 m.m.
i diameter, gränsen mellan denna grupp och den efterföljande, högre
tullsats åsätta, synts böra ändras till 10 i stället för 6 m.m.
För spik af mindre längd än 45 m.m. har nu gällande tullsats
bibehållits oförändrad, men artikeln knappar har på grund af sin beskaffenhet
ansetts böra från denna rubrik skiljas och i stället hänföras
till ej specificerade jern- och stålvaror.
I afseende å spik »af 45 m.m. längd och deröfver» har, med hänsyn
dertill att dragen tråd, råmaterialet till den s. k. trådspiken, är
belagd med en tull af 4 öre per kilogram, tullsatsens höjning till 5
öre per kilogram funnits nödig.
För artikeln träskrufvar bestämmer gällande taxa följande tullsatser,
nemligen för:
träskrufvar af 75 m.m. längd och deröfver ...... 1 kg. 20 öre
» af mindre längd .................................... »
30 öre.
Deremot äro ej specificerade skrufvar åsätta olika tull alltefter genomskärningens
storlek sålunda, att desamma, derest de ega eu diameter af 12
m.m. eller deröfver, draga per 100 kilogram 6 kronor men eljest hänföras
till jernvaror, ej specificerade, andra slag. Den omständighet,
att gränsen mellan högre och lägre tullsats underkastade träskrufvar
bestämmes af en dimension (längden), under det att, utan hänsyn till
denna dimension, en annan (tjockleken) lagts till grund för klassifikation
och olika tnllsatser å skrufvar, ej specificerade, medför vissa oegent.liglieter
vid förtullningen af ifrågavarande artiklar, Indika oegentligheter
129
allra tydligast framstå vid en jemförelse mellan gällande tullsatser för
de olika slagen skrufvar af samma dimensioner. Så t. ex. draga trä•
skrufvar af öfver 12 m.m. i diameter och under 75 m.m. i längd en
tull af 30 öre per kilogram, under det att andra skrufvar af samma
dimensioner äro belagda med en tull af endast 6 öre per kilogram.
För åvägabringande af rättelse i det missförhållande, som i berörda
hänseende nu eger rum, har komitén, som i fråga om skrufvar, ej
specificerade, icke funnit anledning till ändring af nu gällande bestämmelser,
föreslagit, att äfven för träskrufvar genomskärningens storlek
måtte läggas till grund för de olika tullsatsema.
Med de föreslagna förändrade bestämmelserna afses icke, hvad
finare träskrufvar beträffar, någon synnerlig ändring i beloppet af nu
utgående tull. Komitén har nemligen funnit det högre skydd, som
träskruffabrikationen genom 1888 års tulltaxa erhöll, vara med afseende
å de finare skrufvarne fortfarande behöfligt. I enlighet med denna
uppfattning har komitén föreslagit, att nu gällande tullsatser af 20 och
30 öre per kilogram måtte komma att utgå för träskrufvar af resp.
12 till 8 och under 8 m.m. i diameter. Tullsatsen för träskrufvar af
mera än 12 m.m. i diameter kan deremot utan olägenhet nedsättas till
samma belopp som för andra skrufvar af enahanda dimensioner eller
till 6 öre per kilogram.
Då skrufvens diameter kan vara olika på olika ställen, har, till
förekommande af tvister vid tullbehandlingen, i en anmärkning intagits
den bestämmelse, att mätningen skall ske omedelbart ofvan gängan.
Den tendens till stigande införsel af gjutgods af jern, som under
de senaste åren förmärkts, innebär, enligt komiténs åsigt, full anledning
att bereda tillverkningen af dylika artiklar ett kraftigare skydd än det
nuvarande.
Införseln af hithörande varuslag, hvilken år 1887 omfattade endast
följande belopp:
Balkar, kolonner m.
m.................................... 85,862
kg.
Spisar, kaminer in. m.................................... 87,379
»
Bord, soffor m. m............................................. 86,605
»
Kopiepressar m. m........................................... 36,420
»
Finare gjutgods...........................  85,969
»
hade nemligen år 1889 stigit, på sätt nedanstående siffror, utvisande
sistnämnda års import, gifva vid handen:
Balkar, kolonner m.
m.................................. 191,202
kg.
Spisar, kaminer m. m.................................. 168,190
»
Bord, soffor m. m.................
111,507
»
Kopiepressar m. m........................................ 48,154
»
Finare gjutgods............................................... 138,919
»
;
Tullkomiténs betänkande. I.
17
130
representerande dessa senare qvantiteter, enligt den uppskattning, som
blifvit följd i Kommerskollegii underdåniga berättelse för år 1888 —
den sista, som varit för komitén tillgänglig — ett importvärde af i
rundt tal 532,000 kronor. Utsträckes jemförelsen längre tillbaka i
tiden, finner man, att införseln af grupperna balkar, kolonner m. m.,
kopiepressar m. m. samt finare gjutgods under år 1889 varit icke obetydligt
större än under något föregående år alltsedan 1882, då den
nuvarande specifikationen af gjutgods i taxan infördes.
Vidare böra ock de i någon mån ökade omkostnader, som af den
föreslagna tackjernstullen kunna komma att tillskyndas gjuterierna,
föranleda någon höjning af tullsatserna å ifrågavarande artiklar.
I betraktande af dessa omständigheter hafva tullsatserna för gjutgods
af jern föreslagits till förhöjning, hufvudsakligen i öfverensstämmelse
med hvad 1888 års Riksdag i detta ämne beslöt, ehuru beslutet
af särskilda skäl icke medförde åsyftad ändring i taxan. Endast i
fråga om finare, ej specificeradt gjutgods har ett undantag gjorts, i
det att, med afseende å dithörande artiklars i mer eller mindre mån
egande karakter af lyxvaror och deras i förhållande till vigten ganska
höga värde, tullsatsen ansetts icke skäligen kunna sättas lägre än 50
öre per kilogram, ett belopp, som i allt fall motsvarar endast fjerdedelen
af den tullsats, som för den närstående artikeln galanterivaror
föreslagits. I afseende å de särskilda rubrikernas omfång hafva likaledes
vissa förändringar funnits af omständigheterna påkallade.
Artiklarne kolonner, lyktstolpar, staket och grafvårdar, hvilka för
närvarande äro, i likhet med gjutna balkar, eldstadsroster, hällar, lod
och vigter, åsätta den lägsta gjutgodstullen, hafva, på grund af jemförlighet
i värde med de i nästföljande rubrik upptagna artiklarne
spisar, ugnar och kaminer, blifvit till sistnämnda rubrik öfverförda.
Af ''enahanda skäl har ock med grytor, pannor, mortlar och krubbor
likstälts artikeln afloppstrattar. Redaktionsändringen för öfrigt i rubriken
396 betingas af den ändring, som i nästföljande rubrik vidtagits
genom utbytande af bestämningarne »emaljerade», »glaserade»
och »förtenta» mot ett mera generelt uttryck. Enligt sistberörda rubrik,
sådan den för närvarande lyder, drager allt ej specificeradt emaljeradt,
glaseradt eller förtent gjutgods den derstädes bestämda, jemförelsevis
låga tullafgift. Om deremot godset saknar ytbetäckning, är
det underkastadt den nära dubbelt högre tull, som är bestämd för ej
specificerade jernvaror, andra slag. Till rättelse af denna oegentlighet
har komitén föreslagit, att, i stället för allt på nyssberörda sätt öfverdraget
gjutgods, endast de i nästföregående rubrik upptagna artiklarne
gjutna grytor, pannor, mortlar, krubbor och afloppstrattar skola, då
de äro med emalj eller annan ytbetäckning försedda, hit hänföras.
131
Kassaskåp och kassakistor tillhöra de artiklar, för hvilka, i anseende
till deras synnerligen vexlande beskaffenhet och värde, vigttull icke
lämpligen kan bestämmas. Värdetull har derföre funnits höra för dessa
varuslag bibehållas. Tullsatsen, hvilken för närvarande, på grund af
franska traktatens bestämmelser, utgår med 10 procent, har ansetts
böra bestämmas till samma belopp som tullsatsen för varor, i taxan
ej specificerade, arbetade, eller 15 procent af värdet. Sängar, hvilken
artikel i nu gällande taxa är med kassaskåp och kassakistor sammanförd,
kunna deremot utan olägenhet, likasom andra ej specificerade
jernvaror, förtullas efter vigt.
På grund af det svenska jernets lämplighet för vapensmide borde
denna näringsgren kunna med fördel inom landet bedrifvas. Eggvapensindustrien
har dock å den inhemska marknaden, dit densamma
för närvarande är för afsättning af sina tillverkningar uteslutande hänvisad,
att utstå en hård och mycket ojemn täflan med utlandets i stor
skala arbetande fabriker, i synnerhet fabrikerna i Solingen; och de
tullsatser, komitén föreslagit för ej specificerade jern- och stålvaror,
till hvilka eggvapen för närvarande hänföras, kunna icke antagas vara
tillräckligt höga för att i berörda hänseende medföra önskvärd förändring.
Vid sådant förhållande och då värjor, floretter och dylika
artiklar ega ett icke obetydligt högre värde än de flesta andra varuslag,
som hänföras till ej specificerade jern- och stålvaror, har det
synts komitén skäligt, att dylika vapen jemväl blefve åsätta tull till
något högre belopp än nyssnämnda varuslag. För sådant ändamål
hafva »floretter, sablar, värjor, bajonetter, huggare och dylika vapen,
äfvensom delar _ deraf» blifvit, på sätt i utlandet allmänt eger rum,
under egna rubriker uppförda; och hafva tullsatserna för ifrågavarande
artiklar blifvit, med ledning af från vederbörande näringsidkare inkomna
uppgifter, föreslagna till 2 kronor per kilogram för de förgylda eller
försilfrade samt 1 krona för »andra slag».
För ej specificerade arbeten af jern och stål samt af andra oädla
metaller bestämmer nu gällande taxa följande tullsatser:
a)
för arbeten af jern och stål:
förgylda, försilfrade eller pläterade.............................. 1 kg. 70 öre
förnicklade, polerade eller lackerade .........
j>
35
»
andra slag............................................................................. »
15
»
b)
för arbeten af bly:
målade eller lackerade ..................................................... »
35
»
omålade och olackerade ................................................... »
10
»
c)
för arbeten af koppar:
polerade ............................................................................... »
70
»
opolerade............................................................................. »
35
»
132
d)
för arbeten af tenn:
förgylda, försilfrade, lackerade eller målade............... 1 kg. 70 öre
andra slag............................................................................ »
35
»
e)
för arbeten af zink:
förgylda eller försilfrade................................................... »
70
»
utan målning, fernissning eller
annan
ytbetäckning j>
7
»
andra slag.............................................................................. »
35
x>
f)
för arbeten af metaller, ej specificerade, enkla eller sam
mansatta
:
förgylda, försilfrade, pläterade eller med s. k. guldfernissa
öfverstrukna..................................................... »
70
»
utan sådan beläggning eller
bestrykning.................... »
35
»
Ej specificerade arbeten af jern och stål äro, såsom af ofvanstående
framgår, indelade i tre grupper med olika tullsatser, den ena gruppen omfattande
arbeten försedda med förgyllning, försilfring eller plätering, den
andra arbeten, försedda med annan ytbetäckning af beskaffenhet, att varan
derigenom erhåller ett högre värde, och den tredje arbeten, hvilka antingen
sakna särskild ytbetäckning eller åtminstone icke äro försedda med sådan
af beskaffenhet att i afsevärd män inverka på varans pris. Äfven med
afseende å ej specificerade arbeten af öfriga oädla metaller har komitén
funnit denna indelning ändamålsenlig; dock har i fråga om dessa senare
den modifikation i sagda indelning vidtagits, att till den andra
gruppen hänförts alla med annan ytbetäckning än förgyllning eller
försilfring0) försedda arbeten och att den tredje gruppen lidit en deraf
betingad inskränkning i omfång. För polerade koppararbeten, hvilka
hittills dragit högre tull än de opolerade, medför den förändrade grupperingen
en tullnedsättning, hvilken dock, på grund af den ringa införseln
af sådana arbeten (år 1888: 78 kilogram, år 1889: 159 kilogram)
icke eger nämnvärd betydelse. Samtliga de i andra gruppen angifna
slag af ytbetäckning användas visserligen icke för alla de oädla metallerna;
men denna omständighet torde ej behöfva föranleda olikformighet
i uppställningen.
Ej specificerade arbeten af metaller, i taxan icke särskildt upptagna,
draga för närvarande lika hög tull som dylika arbeten af koppar.
Specifikationen är dock något olika. Enligt förslaget skulle de blifva
i alla afseenden med koppararbeten likstälda.
Fråga om höjning af tullsatserna för ej specificerade metallarbeten
har visserligen under senare åren inom Riksdagen förevarit men hittills
strandat på bestämmelserna i gällande traktat med Frankrike, på grund
af hvilka en dylik höjning antingen direkt hindrats — så i fråga om
*) Enligt den föreslagna anm. 2 under Metaller skulle pläterade metallarbeten tullbehandla såsom
förgylda eller försilfrade.
133
tullsatserna å bleckslagarearbeten, olackerade och lackerade, stålarbeten,
polerade, lackerade eller andra slag, koppararbeten, opolerade och polerade,
äfvensom samtliga här afsedda arbeten af i nu gällande taxa ej
specificerade metaller — eller ock, då nyssberörda tullsatser icke kunde
tillika ändras, befunnits olämplig.
Anledning till höjning af ifrågavarande tullsatser saknas dock
ingalunda. Under de sista årtiondena har man i utlandet börjat att i
stor skala använda jern och zink till framställning af finare hushållsoch
prydnadsartiklar. I dessa tillverkningar är det den städse vexlande
formen som är hufvudsak; och sedan varan i berörda afseende icke
längre motsvarar modet för dagen, sjunker, på grund af materialets
föga värdefulla beskaffenhet, priset till jemförelsevis obetydliga belopp.
Det är införseln af dylika, å den utländska marknaden ofta redan
omoderna alster af utlandets massproduktion jemte anspråken på ständigt
nya mönster, som försvårar konkurrensen för den inhemske fabrikanten.
Det förtjenar äfven beaktas, att en ohämmad import af
detta slags tillverkningar hindrar uppkomsten och utvecklingen af en
inhemsk konstindustri.
Nedanstående sammanställning af de siffror, hvilka angifva rikets
in- och utförsel af ej specificerade tillverkningar af oädla metaller för
år 1889 och 25 år tidigare eller för året 1864, jäfvar icke heller påståendet,
att för berörda tillverkningar erfordras ett mera verksamt
skydd än det nuvarande.
1864.
18 89.
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
kg.
kg.
Arbeten, ej spec. af:
kg.
kg.
Jern:
Jern och Stål:
manufaktur- och handt-  verkssmide, ej spec.:
förgylda etc...................
2,051
—
poleradt etc................
6,150
—
förnicklade, polerade otc.
160,600
24,437
andra slag.................
98,839
56,476
andra slag..................
861,454
1,077,241 *)
Bl eckslagar e-arfoeten:
lackerade .....................
39,129
—
olackerade..................
4,970
—
Stål, arbeten, oj spec.......
4,095
51
*) Häri lära dock ingå icke obotydliga qvantitoter jernvaror, som icko borde hit hänföras (t. ox. knifsmide
in. m.) mon som vederbörande aflastare, af bristande kännedom om tulltaxans innehåll eller för vighotens skull,
i exportangifningsinlagorna upptaga såsom »jernarbeten, ej specificerade». DS någon tullundersökning af exportgods
icke eger rum utan journaliseringen verkställes allenast på grund af angifningsinlagorna, kan rättelse,
af dylika felaktiga uppgifter icke inom tullverket åstadkommas.
134
1864.
1889.
Införsel
Utförsel
Införsel
Utförsel
kg-
kg.
kg-
kg-
Arbeten, ej spoc. af:
Bly, arbetadt:
Bly:
omål. och olack............
1,680
--
omålade etc...................
28,273
—
mål. eller lack...............
1,225
—
målade etc...................
102
—
Koppar, arbeten deraf:
Koppar:
opolerado .....................
352
2,027
opolerado .....................
6,368
210
polerade........................
250
—
polerade........................
159
—
Tenn, arbetadt:
Tenn:
olack. och omål.............
7,484
23
olack. och omål. (andraslag)
11,977
_
lack. eller mål...............
3,370
—
lack., mål., eller förgylda
3,249
Zink, arbetad:
Zink:
omål. och olack.............
2,520
—
omål. och olack..............
14,653
20
mål. eller lack..............
9,370
—
mål. eller lack. (andra slag)
37,378
2,672
förgyld eller försilfrad ....
330
—
förgylda etc...................
445
—
Metaller, sammansatta,
Metaller, ej speciflce-
arbetade:
rade:
1
förgylda m. m............
17,777
—
förgylda otc................
61,946
2,439 i
andra slag.................
33,922
1,098
utan beläggning..........
325,435
9,840
1
För de särskilda grupperna under ej specificerade arbeten af jern
och stål har komitén, med hänsyn till nu anförda omständigheter, funnit
sig böra föreslå en höjning af tullsatserna från nuvarande belopp, 70
öre, 35 öre och 15 öre per kilogram, till resp. 1 krona samt 50 öre
och 20 öre.
Vid bestämmandet af tullsatserna för ej specificerade arbeten af
andra oädla metaller bör naturligen, på sätt ock i åtskilliga till komitén
ingifna skriftliga anföranden framhållits, hänsyn tagas ej mindre till
metallvärdet än äfven till den större eller mindre lätthet, hvarmed
metallen låter sig bearbeta. Enligt komitén meddelade upplysningar
representera de vanligast förekommande af dessa metaller i oarbetad
form följande ungefärliga värden per 100 kilogram räknadt, nemligen:
tenn 170 kronor, koppar 80 kronor (messing 60 kronor), zink 40 kronor
och bly 28 kronor. Med härå fästadt afseende har komitén funnit
tullsatserna för ej specificerade bly- och zinkarbeten, andra slag, icke
böra bestämmas högre än 20 öre per kilogram, under det att för samma
slags arbeten af koppar och tenn en tull af 50 öre per kilogram ansetts
erforderlig. I fråga om grupperna »förgylda och försilfrade» samt
»med annan ytbetäckning försedda» arbeten har deremot metallvärdet
135
icke ansetts böra föranleda olikhet i tullsatser. De hit hänförliga varuslagen
äro i allmänhet lyxartiklar, i hvilka metallens värde oftast utgör
en obetydlighet, jemfördt med värdet af det å varan nedlagda arbetet.
För likhet i tullsatser å dessa varor talar derjemte ett praktiskt skäl.
I arbeten af ifrågavarande slag ingå ofta flera olika metaller; och den
undersökning af varan, som till följd häraf måste vid tullbehandlingen
företagas, kan i fråga om arbeten, hvilka äro med öfverdrag af annan
metall eller med lackering o. s. v. försedda, understundom icke tillräckligt
noggrant verkställas utan att varan i mer eller mindre mån
skadas. Sistberörda arbeten hafva ansetts böra åsättas förhöjd tull
till belopp af 1 krona 50 öre för de förgylda och försilfrade samt
75 öre för de med annan ytbetäckning försedda, allt per kilogram räknadt.
Såsom särskildt motiverande en någorlunda ansenlig tullsats förde
förgylda och försilfrade arbetena får komitén erinra om det jemförelsevis
betydliga arbete, som blifvit nedlagdt på dithörande artiklar,
exempelvis alla sorters pressade nysilfver- och messingsartiklar för
bordet, prydnadsartiklar m. in., samt deras i allmänhet ringa vigt.
Rörande andra oädla metaller än jern och stål må för öfrigt anföras
följande.
Metaller ej specificerade, äro redan nu i taxan likstälda med koppar
i afseende å tullsatser. Då häremot icke synes vara något att erinra
har komitén funnit de särskilda rubrikerna för förstnämnda metaller
lämpligen kunna utbytas mot en föreskrift om dessa metallers tullbehandling
såsom koppar.
Med hänsyn till denna förändring och då med koppar sammanstälts
legeringar af nämnda metall och andra oädla metaller, hafva bestämningame
»rå eller garad» i rubriken 330 af gällande taxa, hvilka äro häntörliga
uteslutande till metallen koppar, utbytts mot uttrycket »oarbetad»,
som, hvad särskildt kopparen beträffar, naturligen omfattar såväl den
icke renade metallen, råkoppar, som äfven den garade.
Tillverkningen af koppar, hvilken tillverkning under de senare åren
alltjemt tilltagit, uppgick, enligt Kommerskollegii underdåniga berättelse,
år 1888 till 24,765,31 centner eller 1,052,714 kilogram (mot 12,419,13
centner år 1886). Vid kopparhamrar och kopparvalsverk uppgick tillverkningen
under samma år till sammanlagdt 6,570,81 centner eller
279,309 kilogram, bestående af plåt, vattenformor och diverse manufaktur.
Af messing uppgifves dessutom tillverkning under nämnda år
hafva egt rum till belopp af 5,518,21 centner eller 234,566 kilogram,
bestående af plåt, tråd, skeppsmetall, tuber för lokomotiv in. m. samt
diverse annan manufaktur.
In- och utförseln af koppar, oarbetad, samt specificerade arbeten
deraf under samma år uppgick till nedanstående belopp, nemligen:
136
Införsel:
rå....................
garad................
plåtar m. m. ,
bult och spik
Utförsel:
o
ra......................................................
garad................................................
plåtar m. m..................................
bult och spik.................................
10,356 kilogram.
54,773
»
367,104
»
14,955
»
800 kilogram.
414,593
»
23,910
»
547
»
Såsom af ofvanstående synes, utfördes under 1888 koppar i oarbetad
form till nära hälften af den myckenhet, som under samma år inom
landet framstäldes, under det att utförseln af plåtar, bult och spik omfattade
en obetydlighet i jemförelse med införseln af samma artiklar.
Såsom egnad att bidraga till afhjelpande af detta missförhållande, har
en måttlig skyddstull för berörda tillverkningar äfvensom för andra till
vidare bearbetning afsedda ämnen än plåt (t. ex. stänger, bottnar till
kärl o. s. v.) synts komitén af omständigheterna påkallad, och har
denna tullsats föreslagits till 5 öre per kilogram. Då någon tillverkning
af bly- och zinkplåt icke inom landet bedrifves och förutsättningar
för en sådan industri saknas, hafva ifrågavarande artiklar och, i sammanhang
med zinkplåten samt af enahanda anledning, äfven spik af denna
metall ansetts böra fortfarande åtnjuta tullfrihet. Till tullfrihet hafva
äfvenledes upptagits bly- och zinktråd, hvilka föga betydande artiklar
icke heller äro eller sannolikt kunna blifva föremål för inhemsk tillverkning.
Såsom lämpligt skydd för den inhemska tillverkningen af kopparrör
har föreslagits en tullsats å rör och rördelar af 10 öre per kilogram,
utgörande, efter ett medelpris af 1 krona 50 öre per kilogram, 6 %
procent af varuvärdet. För rör och rördelar af bly och tenn har i förslaget
upptagits en något högre tullsats än för jernrör.
Vidkommande tråd af koppar och kopparlegeringar har tullsatsen
för den förgylda eller försilfrade tråden, i öfverenstämmelse med hvad
för närvarande eger rum, upptagits till samma belopp, som för tråd af
guld och silfver blifvit föreslagen. Nu gällande tullsats för tråd utan
öfverdrag, 10 öre per kilogram, har ansetts tillfredställande. Rörande
öfverspunnen metalltråd innehöll tulltaxan af den 9 Oktober 1885 den
sedan längre tid i vår taxa qvarstående bestämmelse, att dylik tråd
skulle såsom karkasser tullbehandlas, en föreskrift som vid sin tillkomst
otvifvelaktigt afsåg tullbeskattning af vissa hufvudsakligen för fruntim
-
137
merskostymer användbara ocli såsom lyxartiklar betraktade varor. Senare
tiders uppfinningar på elektricitetens område hade emellertid medfört
behof af dylik tråd för rent praktiska ändamål. Denna omständighet
föranledde, efter nådig proposition till 1886 års riksdag, en ändring i
taxans bestämmelser angående ifrågavarande artikel, hvarvid stadgades,
på sätt taxan ännu innehåller, att öfverspunnen koppar- eller bronstråd
samt enkla eller sammanförda koppar- eller bronstrådar, öfverdragna
med s. k. isoleringsmassa af guttaperkakompositioner eller dylikt, skulle
tullbehandlas såsom Maskinerier, Redskap och Verktyg eller delar deraf,
ej specificerade. Härigenom hade emellertid, till men för den inom landet
existerande industrien för öfverspinning af koppar- och bronstråd,
den oegentlighet inträdt, att, under det de för denna industri erforderliga
råämnen voro med tull belagda, sjelfva det färdiga fabrikatet
lenmades utan skydd. Verkningarne häraf hafva icke heller uteblifvit;
och det bör icke väcka förvåning, att idkarne af ifrågavarande näring
klaga, att deras verksamhet under nuvarande förhållanden lemnar »ringa
eller ingen vinst».
Komiterade hafva icke hyst några synnerliga betänkligheter vid
att, i ändamål af skydd åt den inhemska tillverkningen af ledningstråd,
föreslå, att sådan träd, som är endast öfverspunnen med silke, annat
textilämne eller papper, och hvilken sålunda undergått samma bearbetning
som vanlig karkass (d. v. s. öfverspunnen jerntråd) samt kan
såsom karkass användas, måtte, i likhet med hvad före år 1887 egde
rum, såsom karkasser tullbehandlas; ty all anledning finnes till det antagande,
att den inhemska tillverkningen räcker till fyllande af landets
behof af detta slags ledningstråd, som numera i ganska väsentlig mån
undanträngts af den med isoleringsmassa öfverdragna, hvarom här nedan
förmäles.
Annorlunda ställer sig frågan i afseende å sådan ledningstråd,
som är med kautschuk- eller guttaperkamassa m. m. öfverdragen.
Detta slags tråd, som numera har en mycket vidsträckt användning
till elektriska ledningar och ledningskablar, är hvad öfverdragningen
med massa beträffar, för närvarande endast i mycket ringa omfattning
föremål för inhemsk tillverkning. Ansatser till åstadkommande
af en sådan fabrikation hafva visserligen under de sista åren icke
saknats men hittills icke vunnit afsevärd utveckling. Det är dock
ganska sannolikt, att en måttlig skyddstull skulle åstadkomma ändring
häri med afseende å vissa slag af öfverdragen ledningstråd. Komitén
har vid sådant förhållande ansett sig ega skälig anledning hemställa
om upphörande af nu gällande tullfrihet för ifrågavarande artikel och
detta så mycket hellre, som tull föreslagits för såväl maskiner, redskap
och verktyg som fysiska instrumenter. Deremot har komitén, med hänsyn
dertill att, på sätt antydt blifvit, vissa slag af sålunda beredd lod
Tallkomitén.
8 betänkande. I.
18
138
ningstråd måste antagas allt framgent komma att utifrån införas, ansett
tullsatsen icke böra bestämmas högre än för nyssnämnda artiklar eller
till 10 procent af värdet. Mot åsättande af vigttull talar svårigheten
att väga större kablar samt dessa artiklars ytterst vexlande sammansättning
och deraf betingade olika värde per vigtenhet.
Den föreslagna tullsatsen skulle äfven gälla för ledningstråd, som
efter öfverdragning med isoleringsmassa jemväl öfverspunnits. Skyddet
för den senare operationen — hvilken redan nu bedrifves inom landet
i icke obetydlig utsträckning — blifver således endast 10 procent af
skilnaden i värdet före och efter öfverspinningen, men detta torde
med fästadt afseende å det icke obetydliga skydd, som skulle komma
samma industri till del genom den föreslagna tullen å tråd, hvilken
före öfverspinningen icke blifvit med massa belagd, kunna anses tillfyllestgörande.
I öfverenstämmelse med hvad angående duk af jerntråd föreslagits,
har under artikeln koppar intagits den bestämmelse, att duk, hvarom
der är fråga, belägges med dubbla tullbeloppet å tråden, hvaraf den är
förfärdigad.
Nu gällande tullsats å folier, tenn- och bly-, 35 öre per kilogram,
har ansetts böra, i likhet med tullen å arbeten af tenn, andra slag, höjas
till 50 öre.
Då Qvicksilfver icke framställes inom landet och den nuvarande
tullsatsen derå, i betraktande af den obetydliga införseln (år 1888: 2,776
kilogram, år 1889: 2,515 kilogram), jemväl ur statsfinansiel synpunkt
saknar all betydelse, har komitén ansett densamma böra, i likhet med
ej specificerade metaller, oarbetade, åtnjuta tullfrihet.
Flere kikare af guldsmedsyrket hafva hos komitén skriftligen framhållit
de svårigheter, med hvilka denna näring sedan lång tid tillbaka
hade att kämpa, och huru dess kikare för närvarande vore hufvudsakligast
hänvisade till reparationsarbete å från utlandet införda varor.
Såsom en bidragande orsak härtill har anförts den omständighet,
att den utländska fabrikanten åtnjuter, bland annat, den förmånen framför
den inhemske näringsidkaren, att hans tillverkning, derest den befinnes
underhaltig, endast är till införsel förbjuden, (kongl. kungörelsen
den 22 December 1832), under det deremot lika beskaffad svensk vara
icke blott är till försäljning förbjuden, utan skall förstöras.
Då emellertid dessa bestämmelser icke tillhöra tullagstiftningens
område, har komitén endast ansett sig böra anmäla hvad sålunda andragits.
Vidare har såsom en hufvudsaklig orsak till det uppgifna förhållande,
att landets förbrukning af guld- och silfverarbeten hufvudsakligen
tillgodoses medelst utländska tillverkningar, anmärkts bristen på
eu effektiv skyddstull, i hvilket afseende framhållits, att nuvarande tull
-
139
satser å dessa artiklar, (utgörande, på grund af traktaten med Frankrike,
11 kronor 70 öre för guldarbeten och 7 kronor för silfverarbeten,
allt per kilogram), icke stode i rimligt förhållande till vare sig metallvärdet
eller arbetskostnaden, hvilken senare uppginge till 1,000 kronor
och deröfver per kilogram för varor af guld och till 100 å 200 kronor
per kilogram för varor af silfver.
Enligt från Kontrollverket meddelade upplysningar hafva under
nedanstående år kontrollstämplats svenska och utländska guld- och
silfverarbeten till följande belopp:
Svenska
arbeten af:
Utländska
arbeten af:
G
u 1 d.
Silfver.
Guld.
Silfver.
&
ort
korn.
it
ort.
s
ort
korn.
ort.
1884
725
61
37.
4,100
3.
166
22
75.
1,672
23.
1885
712
13
48.
3,679
85.
188
17
95.
2,083
11.
1886
656
19
70.
3,313
68.
54
50
40.
1,166
34.
1887
646
66
73.
3,055
79.
63
12
10.
1,003
83.
1888
655
98
5.
3,372
68.
64
35
—
829
86.
Förestående siffror, för såvidt de afse arbetadt guld, gifva enligt
komiténs förmenande icke anledning, att den utländska konkurrensen
inom ifrågavarande industri är så tryckande, som nämnda industris
idkare anfört, och visa i hvarje fall icke, att införseln af utländskt
arbete tenderar till stigning. Den omständighet, att den inhemska tillverkningen
af guld- ej mindre än af silfverarbeten under senare tider,
i stället för att utvecklas, gått tillbaka, förklarar visserligen bemälde
näringsidkares klagomål; men orsakerna till detta ogynsamma förhållande
torde åtminstone delvis kunna tillskrifvas de tryckta konjunkturer
på alla näringslifvets områden, som utmärkt denna tid, samt deraf härflytande
minskad konsumtionsförmåga. En annan, säkerligen i ganska
väsentlig mån medverkande orsak torde böra sökas i den alltmera tilltagande
förbrukningen af från utlandet inkommande artiklar af guldlegeringar
(s. k. franskt guld) samt förgylda och försilfrade arbeten af
oädla metaller. Såvidt sistberörda omständighet angår, må här erinras,
att komitén föreslagit en icke obetydlig höjning af tullsatserna för
bijouterivaror samt för ej specificerade metallarbeten, förgylda och försilfrade.
Frågan, huruvida behof af skydd för guldsmedsyrket kunde
böra föranleda höjda tullsatser å dess tillverkningar, saknar för öfrigt
praktisk betydelse, enär verkan af en tullförhöjning, något så när
afpassad efter arbetets värde, antagligen skulle omintetgöras derigenom,
att en dylik åtgärd kornme att föranleda en mycket betydande
oloflig införsel af hithörande artiklar, något som tulltjenstemännen,
trots all vaksamhet, svårligen skulle kunna förhindra. Under
140
Mjöd.
Myrrha.
Målningar
och Ritningar.
sådana omständigheter har komitén funnit sig för andra guldarbeten
än tråd icke böra föreslå större tullförhöjning än till 15 kronor per
kilogram.
Hvad åter enahanda arbeten af silfver beträffar, har komitén tagit
hänsyn till å ena sidan den icke oansenliga importen af dylika varor —
hvilken, såsom af ofvanstående siffror framgår, under femårsperioden
1884—1888 omfattade i medeltal i det närmaste 28 procent af allt
det silfver, som under samma tid inom riket kontrollstämplades — och
å andra sidan den omständighet, att faran för smuggling af silfverarbeten,
Indika i allmänhet icke utgöra så små föremål som arbeten af guld,
är betydligt mindre. På grund häraf har komitén ansett andra arbeten
af silfver än tråd böra beläggas med förhöjd tullafgift, som utan betänklighet
bör kunna sättas till samma belopp som motsvarande tullsats
under artikeln guld.
För tråd af guld och silfver har tullsatsen, hvilken för närvarande
är den i traktaten med Frankrike bestämda, 2 kronor 35 öre per kilogram,
jemnats till 2 kronor 50 öre.
Rubriken för musiv-, puder- eller unsenguld har, med hänsyn till
den obetydliga införseln af ifrågavarande artikel (år 1888: 15 kilogram,
år 1889: 8 kilogram), ansetts kunna utgå.
De anmärkningar, innehållande föreskrift om bruttoförtullning, hvilka
för närvarande i taxan upptagas under några af de särskilda metallerna,
har komitén ansett böra utbytas mot en generel anmärkning af enahanda
innehåll, afseende metallgruppen i sin helhet.
Mjöd. I anseende till den ringa införsel, för hvilken denna artikel
är föremål (år 1889: 29 liter), har sjelfständig rubrik derför ansetts
icke böra bibehållas utan ersatts med en hänvisning till maltdrycker, med
hvilken artikel mjöd lämpligen bör kunna i afseende å tullsats likställas.
Myrrha. Denna vara, som enligt gällande taxa hänföres under rubriken
Apoteksvaror, har, med afseende å dess användning i parfymerierna,
ansetts böra få obehindradt införas och har för sådant ändamål
blifvit under särskild rubrik upptagen.
Målningar och Ritningar, infattade, förtullas nu såsom Tafvelramar.
Största delen af de infattade målningar, som införas, utgöras af utländska
eller svenska, i utlandet sig uppehållande konstnärers arbeten, hvilka
hitsändas för att exponeras. Tullafgiften deponeras vanligen och återbekommes
i de icke sällsynta fall, då konstverken återutföras. Statsverkets
inkomst af denna tull utgör också en obetydlighet. Med afseende
härå och då det måste anses vara i sin ordning, att infattningen till
de i och för sig tullfria konstverken äfven åtnjuter tullfrihet, har komitén
föreslagit, att infattade målningar och ritningar måtte, likasom för
närvarande de oinfattade, få åtnjuta dylik frihet. Till förekommande af
141
oriktig tolkning af ifrågavarande bestämmelse hafva orden »för hand
utförda» blifvit tillagda.
Möss-skärmar. Med afsende å de föreslagna tullförhöjningarna för
läderarbeten, lackerade papparbeten och kläder af vaxduk har tullsatsen
för ifrågavarande artikel ansetts böra höjas till 1 krona 20 öre per
kilogram.
Natron. Angående natronföreningarnes sammanförande under gemensam
hufvudrubrik hänvisas till hvad här ofvan under Ammoniak anförts.
Kromsyradt natron — för närvarande hänförligt till Färger, ej specificerade,
och sålunda tullfritt — har specificerats och föreslagits till
fortfarande^ tullfrihet af samma skäl som i fråga om kromsyradt kali
anförts. Ofriga i förslaget upptagna, i nu gällande taxa ej specificerade
natronföreningar hafva hittills dragit tull såsom Kemiskt-tekniska preparater,
ej specificerade, men då dessa användas inom vigtiga industrier,
såsom pappersmasse-, pappers- och tändstickstillverkningarne, hafva de
funnits böra få utan tullafgift införas.
Uti till komitén insända skriftliga framställningar har ifrågasatts
tulls åsättande å de hittills tullfria natronsaltema glaubersalt och soda.
Förbrukningen inom landet af dessa artiklar, hvilka användas såsom
beredningsämnen inom en mängd industrigrenar, är visserligen ganska
betydlig. År 1888 infördes sålunda 2,307,483 kilogram glaubersalt samt
10,594,939 kilogram kaustikt natron jemte soda, hvilken sistnämnda
qvantitet säkerligen till största delen bestått af soda. Detta oaktadt
har komitén funnit sig icke böra föreslå tull å ifrågavarande artiklar.
Samme fackman, livilkens yttrande komitén, enligt hvad ofvan omförmälts,
inhemtat i fråga om utsigterna för en inhemsk tillverkning af
kalisalter, har nemligen i förevarande ämne meddelat komitén upplysningar,
hvilka kunna anses ställa det utom allt tvifvel, att tillverkning
enligt hittills kända metoder af de artiklar, hvilka utgöra produkter af
den s. k. sodafabrikationen — deribland soda och glaubersalt — icke
lämpar sig för vårt land.
Sodafabrikationen bedrifves dels enligt den äldre eller Leblancs
metod, dels ock, sedan år 1864, efter en nyare eller Solvays metod.
Fördelarne hos denna senare skola vara till den grad öfvervägande,
att det numera endast är en tidsfråga, när de på det Leblancska
systemet baserade fabrikerna, hvilka icke kunna i prisbillighet
täfla med Solvayfabrikerna, skola helt och hållet duka under i konkurrensen
med desse senare. Priset på vattenfri soda, som år 1864 stod
i 200 kronor per ton, hade år 1889 nedgått till 75 kronor för samma
qvantitet. Under sådana omständigheter faller det af sig sjelf, att sodafabrikation
bär i landet, för såvidt en sådan näring kunde antagas
komma till stånd, måste bedrifvas enligt Solvays metod, men för dess
tillämpande saknas hos oss de vigtigaste förutsättningarnc.
Möss
slcärmar.
Natron.
142
Nattsäckar
in. m.
Nejlikor in. in.
Nitrobenzol.
Nålar.
Nät.
Hittills gällande tullsats å ättiksyradt natron, 5 procent af varuvärdet,
står icke väl i öfverensstämmelse med tullsatsen för ättika
ocli ättiksyra. Af ättiksyradt natron kan nemligen genom en jemförelsevis
enkel procedur — sönderdelning med svafvelsyra — framställas
ättiksyra. Då kristalliseradt ättiksyradt natron innehåller 44
procent ätti k syrehy draf och, enligt hvad ofvanbemälde fackman meddelat,
vid inköp i utlandet betingar ett pris af ungefär 35 öre per
kilogram, erhålles alltså för 80 öre så mycket dylikt salt, som åtgår
för framställning af 1 kilogram ättiksyrehydrat. När kostnaden
för den härtill erforderliga svafvelsyran jemte arbetslön beräknas
till 10 öre, kan alltså ättiksyra framställas af importera dt ättiksyradt
natron till ett pris af 90 öre per kilogram vattenfri vara,
tullen å råämnet oberäknad. Denna senare bör förty, såvida skyddet
för ättiktillverkningen icke skall eluderas, utgå med ett belopp, som
icke understiger skilnaden mellan tullen å 1 kilogram vattenfri ättiksyra
enligt gällande taxa (= 1 krona) och nyssberörda 90 öre d. v. s.
10 öre per kilogram.
Nattsäckar, Kappsäckar och Hattfodral hafva ansetts böra åsättas samma
tull, som för den jemförliga artikeln sadelmakarearbeten föreslagits,
eller 1 krona 20 öre per kilogram.
Nejlikor och Nejlikstjelkar. I likhet med hvad i åtskilliga främmande
länders tulltariffer förekommer, har med nejlikor sammanförts den hittills
icke i taxan specificerade artikeln nejlikstjelkar, hvilken under senare
tid varit föremål för någon, ehuru obetydlig införsel. Med afseende å
dels denna senare artikels ringa värde och dels den omständighet, att
begge varuslagen ega användning inom industrien, har tullsatsen ansetts
icke böra sättas högre än 25 öre per kilogram, hvithet i allt fall utgör
ungefär 33 procent af nejlikornas värde. För närvarande draga nejlikor
en tull af 50 öre per kilogram, hvaremot nejlikstjelkar, såsom
hänförliga till Varor, i taxan ej nämnda, oarbetade, åtnjuta tullfrihet.
Nitrobenzol eller Mirbanolja har hittills hänförts till Kemiskt-tekniska
preparater, ej specificerade. Den föreslagna höjningen af tullsatsen för
sistnämnda artikel och tillbörlig hänsyn till parfym- och tvålfabrikationerna,
inom hvilka industrier nitrobenzol förbrukas i ganska betydande
qvantiteter, har föranledt denna artikels upptagande med särskild tullsats,
motsvarande ungefär 7 procent af varuvärdet.
Nålar, af annat ämne än guld eller silfver in. in. Tullsatsen har,
med anledning af de föreslagna tullförhöjningarne för metallvaror i allmänhet,
ansetts böra höjas; och har samma belopp, som föreslagits för
åtskilliga närbeslägtade artiklar, eller 50 öre per kilogram ansetts böra
i sådant afseende upptagas.
Nät. Rörande denna artikel anförde Differentialtullkomitén följande:
»På grund af bestämmelse i handelstraktaten med Frankrike för
-
143
tullas nät, alla slag, för närvarande lika med det garn, hvaraf de äro
gjorda, med tillägg af 10 procent. Då emellertid nät mer egentligt
hänföras till knytningar, hvaraf, lika med strumpstolsarbeten, alla slag
utom af hel- och halfsiden draga en tull af kr. 1,18 för kilogram,
hafva komiterade infört bestämmelse i sådant syfte i den allmänna tariffen.
Dervid hafva de likväl i fiskerinäringens intresse frånskilt fullfärdiga,
för fiske afsedda nät, kvilka de ansett fortfarande böra förtullas
enligt nu gällande föreskrifter; och torde de öfriga slagen af nät väl
tåla den förhöjning i tullafgiften, som berörda förslag skulle innebära.»
Lika med bemälde komité hafva komiterade ansett, att gällande
tullsats för nät till fiske icke bör höjas, men att deremot andra slag af
nät böra, lika med knytningar, draga den för strumpstolsgods stadgade
tull, och har taxeförslaget, i hvad det angår ifrågavarande artikel, blifvit
i öfverensstämmelse härmed affattadt.
Nötkärnor. Denna artikel, som för närvarande tullbehandlas såsom
nötter, har ansetts böra i stället draga samma tull som mandel.
Oleomargarin hänföres för närvarande under rubriken Margarin.
Angående skälet till ifrågavarande artikels upptagande under särskild
rubrik hänvisas till hvad här ofvan under Margarin anförts.
Oliver böra draga samma tull som konserver, andra slag; till följd
hvaraf tullsatsen torde böra höjas från nuvarande belopp, 25 öre per
kilogram, till 50 öre.
Oljor. Under flygtiga vegetabiliska oljor upptagas i nu gällande
taxa, bland annat, konjak-, rom- och arraksessenser med hänvisning till
Eterarter. Då dessa varuslag, om än stående flygtiga oljor nära, likväl
icke äro annat än sprit- eller eterhaltiga lösningar, till följd hvaraf de
jemväl äro i rubriken Eterarter upptagna, hafva de ansetts böra här
utgå. Jemte det att lydelsen af rubrikerna för »fossila eller mineraloljor
samt genom torr destination framstälda» förenklats, har den nuvarande
anmärkningen angående så kallad belysningsvätskas tullbehandling
ansetts kunna uteslutas. Sådan vara är nemligen numera icke
föremål för införsel, och om äfven så vore förhållandet, torde någon
tvekan icke kunna ifrågakomma rörande tillämpligheten å dylik vara af
taxans bestämmelser angående bränvin och sprit.
Ostron. Nu gällande taxas hänvisning, i fråga om tullbehandlingen
af denna vara, till rubriken Musslor, ätbara, har ansetts böra ersättas
med eu sjelfständig rubrik. Tullsatsen, som hittills varit den för friska
musslor bestämda, 10 öre per kilogram, har upptagits till förhöjdt belopp
af 15 öre; hvarjemte ansetts böra tilläggas ett stadgande, att, på
sätt för närvarande eger rum, kärlens vigt skall i varans inberäkna».
Någon större tullförhöjning har med hänsyn till den ringa vigt, som
belöper på den ätbara delen af ostronct, ansetts icke böra ifrågakomma.
Nötkärnor.
Oleomarga
rin.
Oliver.
Oljor.
Ostron.
144
Papp.
Papp. Den i handeln under namn af kartongpapp eller kartong
papper
förekommande artikel, som framställes genom två eller flera
pappersarks (lamellers) förenande medelst något bindemedel, förtullas
för närvarande, enligt Generaltullstyrelsens i särskilda fall meddelade
beslut, såsom papper endast i fall lamellernas antal är högst tre men
eljest såsom papp. Med afseende å tillverkningssättet bör emellertid,
enligt komiténs åsigt, en vara af förenämnda beskaffenhet icke, vare sig
den blifvit framstäld genom flera eller färre lamellers förening, under
begreppet papp innefattas; och har komitén för den skull ansett sig
böra under Papp intaga en anmärkning, innehållande föreskrift om den
s. k. kartongpappens hänförande till Papper.
Papp- och
Papp- och Pappersarbeten drogo enligt 1863 års taxa tull, de olacke
Pajypersarhfi-
racjc me(j 4Q öre och (ie lackerade med 65 öre per skålpund (= 94
öre och 1 krona 53 öre per kilogram). De för dessa varuslag nu
gällande, af
traktaten med Frankrike
beroende
tullsatser,
respektive
35 öre
och 60 öre per kilogram,
äro med
afseende å
varornas
art och värde utan tvifvel alldeles för låga. Exempelvis må anföras,
att för bukett-, tårt- och hyllpapper, deraf betydande qvantiteter
införas, den
nuvarande införselafgiften
belöper
sig, enligt
komitén
meddelade specifika uppgifter, till endast Va å 5 V2 procent af varuvärdet.
Införseln har också ökats ganska ansenligt under de senare
åren. År 1884 infördes af dylika arbeten 42,662 kilogram olackerade
och 29,414 kilogram lackerade. År 1889 hade motsvarande införsel
stigit till 103,588 kilogram olackerade och 35,319 kilogram lackerade
arbeten. I allmänhet äro de utländska tullsatserna å artiklar af ifrågavarande
slag vida högre än vår taxas. I Norge, Danmark, Finland
och Ryssland draga pappersarbeten (lackerade och olackerade) en tull
af respektive 60 öre, 67 öre, 1 krona 27 öre och 2 kronor 49 öre, allt
per kilogram. Att Tysklands och Frankrikes tullsatser för dessa artiklar
äro jemförelsevis låga, beror derpå, att tillverkningen af dylika
arbeten derstädes är sedan lång tid tillbaka högt uppdrifven.
Med afseende å det anförda föreslår komitén, — som anser, att
den nuvarande indelningen af hithörande artiklar i de, olika tullsats
åsätta slagen olackerade och lackerade m. in. bör bibehållas — att tullsatserna
måtte höjas för de olackerade till 50 öre per kilogram och
för de lackerade till samma belopp, som för galanterivaror föreslagits,
eller 2 kronor per kilogram.
Arbeten af papier-maché, hvilken artikel för närvarande inbegripes
under lackerade papparbeten, hafva ansetts böra i likhet med papparbeten,
draga olika tull, alltefter som de äro lackerade eller olackerade.
Tullsatsen för olackcrade arbeten af papier-maché skulle genom den i
detta afseende föreslagna förändring komma att undergå en nedsättning
med 10 öre per kilogram.
145
Den nyintagna anm. 1 har tillkommit i syfte att åvägabringa
erforderlig likformighet i tullbehandlingen af tvenne i handeln ofta
förekommande artikelslag, hvilka, ehuru innehållande till en del papper,
på grund af sin sammansättning i öfrig! icke äro till pappersarbeten
hänförliga.
Pappersmassa. Denna artikel, som hittills hänförts till »för pappersbrukens
behof beredd lump», har, sedan de citerade orden blifvit ur
rubriken Lumpor uteslutna, ansetts böra i särskild rubrik upptagas.
Varan, som utgör en af våra mera betydande exportartiklar, torde väl
knappast vara föremål för införsel annat än såsom reimportgods och
bär vid sådant förhållande upptagits till fortfarande tullfrihet.
Papperstapeter och Border voro i 1863 års taxa åsätta en tull af 40
öre per skålpund (= 94 öre per kilogram), men på grund af traktaterna med
Frankrike nedsattes tullsatsen från och med år 1868 till belopp, motsvarande
19 öre per kilogram, och genom 1882 års taxa till 13 öre per
kilogram. 1882 års tullkomité hemstälde, att tullsatsen måtte höjas till
samma belopp som tullsatsen för papper, förgyldt, försilfradt m. in., eller
20 öre per kilogram. Komiterade hafva för sin del ansett tullsatsen
böra höjas till 25 öre per kilogram. Enligt komitén meddelade uppgifter
kan varans pris vexla från 8 öre per rulle, vägande V« kilogram,
till 20 kronor per rulle, vägande V2 å 1 kilogram. (Kommerskollegium
beräknar priset till 4 kronor per kilogram.) Den föreslagna tullsatsen
kan under sådana omständigheter icke anses för hög i förhållande till
varuvärdet, helst i betraktande deraf att någon införsel af de billigaste
slagen af tapeter icke eger rum. Tullen för papperstapeter utgår i
Danmark med 33 öre, i Tyskland med 21 öre, i Finland med 38 öre
och i Ryssland med 1 krona 3 öre, allt per kilogram räknadt.
Paraffln. För raffinerad paraffin, hvilken artikel nu hänföres till
Kemiskt-tekniska preparater, ej specificerade, har vigttull ansetts lämpligen
kunna bestämmas. Den föreslagna tullsatsen, 5 öre per kilogram,
motsvarar ungefär den nu gällande eller 5 procent af värdet.
Paraplyer och Parasoller. Nu gällande tullsatser, 75 öre för dylika
artiklar af siden och 25 öre för andra slag, allt per stycke, äro de i
traktaten med Frankrike bestämda. För paraplyer och parasoller af
siden föreslog såväl 1882 års tullkomité som Differentialtullkomitén
eu tullsats af 1 krona per stycke. Med hänsyn till den af komiterade
föreslagna tullförhöjning för väfnader af siden bör naturligen äfven
tullsatsen för paraplyer och parasoller med öfvertyg af sådan väfnad
undergå höjning. Dervid bör dock icke förbises, att eu jemförelsevis
högre tullsats å färdiga sidenparaplyer än å delar dertill ganska säkert
skulle, såvida skilnaden blefve någorlunda betydande, kringgås på det
sätt, att färdiga ställningar och öfvertyg kommc att införas hvar för
sig och sedermera inom landet hopsättas. Med afseende härå har
TuUkomiténs betänkande. I.
19
Pappers
massa.
Papperstapeter
och
Border.
Paraffin.
Paraplyer
och
Parasoller.
146
komitén icke ansett sig böra för paraplyer och parasoller af ifrågavarande
slag föreslå högre tullsats än 1 kr. 25 öre per stycke.
Enligt meddelade upplysningar väger i medeltal öfvertyget till ett
paraply af vanlig storlek (61 centimeter), då detsamma utgöres af ylletyg,
150 gram och, då det består af bomullstyg, 140 gram. Med tillämpning
af tullsatserna för ylleväfnader, andra slag, och bomullsväfnader, andra
slag, blekta eller färgade, d. v. s. respektive 1 krona 7 5 öre och 90 öre
per kilogram, utgör sålunda tullen för öfvertyget i förra fallet 26,3 öre
och i senare fallet 12,6 öre. Ett paraplyställ väger i medeltal 370 gram.
Derå belöpande tull efter af komitén föreslagen tullsats, 50 öre per kilogram,
utgör 18,5 öre. Tullen för det osömmade öfvertyget och ställningen
belöper sig sålunda till sammanlagdt 31,1 å 44,8 öre. Vid sådant förhållande
har komitén ansett tullsatsen för paraplyer och parasoller, andra
slag, böra höjas till 50 öre per stycke.
I öfverensstämmelse med hvad för närvarande eger rum, har för
öfvertyg till ifrågavarande artiklar föreslagits samma tull som för kläder,
och tullsatsen för ställningar upptagits till samma belopp som tör
ej specificerade jernvaror, lackerade.
För närvarande hänföras till ställningar icke blott färdiga sådana
utan äfven delar dertill. Komitén har ansett de sistnämnda skäligen
böra förtullas såsom det ämne, arbetadt, hvaraf de bestå, och fördenskull
inskränkt rubriken ställningar till att omfatta endast »sammansatta»
sådana samt till paraplyer och parasoller afsedda käppar. Efter
bestämmelsen om öfvertyg har införts ett särskild! stadgande angående
vandra delan. För lösa fodral af tyg har föreslagits samma tullförhöjning
som för kläder.
Att de tullförhöjningar, hvarom komitén nu hemstält, äro af behofvet
påkallade, framgår klarligen af den betydande import, som för
närvarande eger rum af hithörande artiklar. Så infördes år 1889:
Paraplyer och Parasoller:
af siden ..................................................... 33,887 stycken
andra slag................................................... 158,777
»
delar deraf:
ställningar................................................. 26,401 kilogram
öfvertyg.............................. till värde af 24,798 kronor.
Då de under ifrågavarande rubriker föreslagna tullsatserna ganska
nära öfverensstämma med motsvarande tullsatser i den danska tulltariffen
(1 krona 33 öre för paraplyer och parasoller med öfvertyg af siden och
50 öre för sådana med annat öfvertyg eller utan öfvertyg, allt per stycke)
torde förtjena bemärkas, att, ehuru de danske paraplymakarne, i likhet
med de svenska, äro för erhållande af såväl paraply tyg som andra erforderliga
materialier hänvisade till Tyskland och England, der specialfabri
-
147
ker för tillverkning af dylika artiklar finnas, paraplytillverkningen inom
Danmark likväl, enligt hvad komitén meddelats, hunnit en ganska aktningsvärd
utveckling.
Patroner. I öfverensstämmelse med den hittills iakttagna grund- Patroner.
satsen, att patroner böra laddade draga samma tull som krut och
oladdade vara underkastade samma införselafgift som de ämnen, hvaraf
patronhylsor vanligen tillverkas, eller papparbeten, olackerade, och koppar
(messing), arbetad, andra slag, hafva tullsatserna upptagits till
respektive 25 öre och 50 öre per kilogram.
Pennor, skrif-. De pennor, som egentligen äro föremål för införsel, Pennor, skrif.
äro stålpennor. Då tullsatserna för jern- och stålvaror i allmänhet föreslagits
till höjning och dessutom komitén erfarit, att tillverkning af
stålpennor numera eger ram inom landet, har tullsatsen ansetts böra
höjas, och torde densamma lämpligen kunna bestämmas till 1 krona
per kilogram.
Pennskaft samt Rit- och Skrifstift. Tullsatsen har ansetts böra höjas Pennskaft
till samma belopp, som blifvit för svarfvarearbeten af trä föreslaget,
eller 1 krona per kilogram.
Peppar. Tullsatsen har synts böra nedsättas till 25 öre per kilo- Peppar.
gram eller samma belopp, som utgår för flera andra kryddor, såsom
anis, fenkol, koriander in. fl.
Perlemor. Tullsatsen för arbetad perlemor torde böra höjas från Perlemor.
nuvarande belopp, 80 öre per kilogram, till samma belopp som tullsatserna
för galanterivaror och arbeten af elfenben eller 2 kronor per
kilogram.
Perlor, oäkta. Tullsatsen för glasperlor är nu lika med tullsatsen Perlor.
för glas, andra slag. Då denna senare funnits böra höjas från nuvarande
belopp, 35 öre per kilogram, till 60 öre, lärer äfven för glasperlor
enahanda tullförhöjning böra inträda, I rubriken Perlor, oäkta,
andra slag, har den nuvarande tullsatsen, 1 krona 18 öre per kilogram,
ansetts böra höjas till samma belopp som tullen för bijouteri var or eller
2 kronor per kilogram.
Plommon. Då de skäl, som vid 1888 års riksdag föranledde tull- Plommon.
satsens höjande till nu gällande belopp, 50 öre per kilogram, icke vidare
föreligga, har ifrågavarande artikel på grand af sitt icke synnerligen
höga värde och den allmänna förbrukning, för hvilken densamma är
föremål, ansetts icke böra åsättas högre tull än den för fikon föreslagna
eller 25 öre per kilogram.
För Plymer, hvilken artikel för närvarande, i öfverensstämmelse med Plymer.
stadgande i traktaten med Frankrike, drager eu tull af 2 kronor 50 öre
per kilogram men enligt taxan af den 4 December 1863 var åsatt en
införselafgift af 15 riksdaler riksmynt per skålpund (= 35 kronor 29
148
Pomada.
Pomcranser.
Portföljer.
Remmar.
öre per kilogram), föreslog Differentialtullkomitén en tullsats af 10 kronor
per kilogram.
Då plymer i icke mindre grad än konstgjorda blommor utgöra eu
lyxartikel och priset å de förra till och med öfverstiger priset å de
senare, har komitén icke funnit anledning att för plymer föreslå lägre
tullsats än för konstgjorda blommor utan, i öfverensstämmelse med
livad de utländska tulltarifferna nästan utan undantag i detta afseende
innehålla, upptagit lika tullsatser för nämnda båda varuslag (15 kronor
per kilogram).
Plymer äro föremål för någon om än icke synnerligen betydande
inhemsk tillverkning. Utförseln år 1889 omfattade endast 27 kilogram,
under det att samtidigt infördes en qvantitet af 2,243 kilogram.
Pomada. Tullsatsen för den färdiga pomadan har, med hänsyn till
varans egenskap af lyxartikel, ansetts böra höjas till 1 krona per kilogram
brutto. Till pomada hänföres emellertid icke endast den omedelbart
för kosmetiskt ändamål afsedda varan (»hårpomada»), hvilken plägar
införas i mindre, med etiketter försedda glas- och porslinsburkar,
vanligen vägande 50 å 100 gram, utan äfven den s. k. råpomadan.
Sistnämnda vara, hvilken införes (hufvudsakligast från södra Frankrike)
i större bleckkärl, innehåller den för parfymfabrikationen erforderliga
blomdoften. Genom en särskild procedur har denna öfverförts från
blommorna till fettet och extraheras sedermera i parfymfabrikerna medelst
sprit ur råpomadan. Då nämnda råvara icke inom riket produceras,
har det synts komitén skäligt, att densamma åtminstone icke
belädes med högre tull än den, som för närvarande är pomada åsatt.
Af sådan anledning och då räpomada icke inkommer i kärl af mindre
bruttovigt än 3 kilogram, har komitén föreslagit, att pomada i kärl af
berörda eller större bruttovigt måtte få fortfarande draga en tull af endast
35 öre per kilogram.
Pomeranser. Nu gällande tullsats, 25 öre per kilogram, har ansetts
böra nedsättas till samma belopp, som blifvit för apelsiner och citroner
föreslaget, eller 20 öre per kilogram.
Portföljer. För dylika artiklar af hel- eller halfsiden har, med afseende
derå att sidenet oftast utgör eu obetydlig beståndsdel i varan,
tullsatsen ansetts icke böra upptagas till högre belopp än 4 kronor per
kilogram. För portföljer, andra slag, bör samma tull bestämmas som
för sadelmakarearbeten.
Remmar. Lösa dragremmar till maskiner äro föremål för en ganska
betydlig införsel. De tillverkas af olika ämnen, såsom läder, bomull,
hampa, kautschuk o. s. v. För närvarande hänföras de till Maskinerier,
Redskap och Verktyg och åtnjuta sålunda tullfrihet. Uttrycklig bestämmelse
härom innehåller dock nu gällande taxa endast i fråga om dylika
remmar af läder (anmärkningen under Läderarbeten). Det har synts
149
komitén lämpligt, att i taxan blefve införd en särskild rubrik för ifrågavarande
artikel oafsedt materialets beskaffenhet. Tullsatsen har föreslagits
till samma belopp som för maskiner och delar deraf.
Rullgardiner. Angående denna nya rubrik hänvisas till hvad här IMhjardincr.
ofvan, under Gardiner, anförts.
Russin. Gällande tullsats, 14 öre per kilogram, har, med afseende Russin.
å den stora utsträckning, i hvilken denna artikel förbrukas af den stora
allmänheten, ansetts icke böra undergå någon vidare höjning än en afrundning
till 15 öre.
Rör. Då vegetabiliska rör, för såvidt de äro föremål för import,
Bär.
icke äro af beskaffenhet att kunna inom landet frambringas, böra
desamma, derest de icke undergått bearbetning, åtnjuta tullfrihet.
En icke obetydlig del af de vegetabiliska rör, som införas, har emellertid
före införseln undergått en viss grad af bearbetning, hvilken lika
väl kan inom landet utföras. För sålunda bearbetade rör bör, af hänsyn
till den inhemska industrien, utgå en lämplig tull. Ej specificerade
arbeten af dylika rör, synas böra draga samma tull som korgmakarearbeten.
I öfverensstämmelse med denna uppfattning har komitén föreslagit:
a)
tullfrihet för oarbetade såväl bambu- och spanska rör, hvilka
för närvarande draga en tull af 15 öre per kilogram, som rotting, vass
och andra slag, hvilka nu äro belagda med en införselafgift af 2 öre
per kilogram; varande, till följd af den föreslagna tullfriheten, gällande
taxas särskilda rubrik för rör, inkommande såsom underbäddning för
skeppsladdningar, utesluten;
b)
en tullsats af 25 öre per kilogram — i stället för endera af
nyssnämnda tullsatser — för vegetabiliska rör, som undergått någon af
vissa särskildt uppräknade bearbetningar; och
c)
en tullsats af 1 krona per kilogram för ej specificerade arbeten
af dylika rör; dragande sistberörda tillverkningar enligt nu gällande
taxa en tull af 35 öre per kilogram.
Då enligt förslaget tullfriheten för maskiner, redskap och verktyg
skulle upphöra, har för rör, andra slag, införts eu hänvisning angående
deras tullbehandling såsom det ämne, arbetadt, hvaraf de bestå.
Rötter. Den nuvarande indelningen af ej specificerade rötter i Rötter.
sådana »för apotekares behof» samt »andra slag» saknar erforderlig bestämdhet
och har, då det förra slaget skall till Apoteksvaror hänföras
samt artikeln rötter eger eu vidsträckt användning inom tekniken, ofta
föranledt tullbehandlingstvister. Komitén har ej funnit någon betänklighet
vid att, till förebyggande af de olägenheter för industrien, som
härflyta af nu gällande bestämmelser, föreslå den ändring deri, att med
nedannämnda undantag alla ej specificerade rötter måtte få af hvem
som helst införas.
150
Saccharin.
Från den sålunda uppstälda regeln om rätt till obehindrad införsel
af ifrågavarande artikel har dock undantag ansetts böra göras för de
uteslutande till medicinskt ändamål använda rötterna Ipecacuanha och
Jalappa samt den giftiga Prustroten, hvilka fortfarande böra till Apoteksvaror
hänföras. Den hittills medgifna tullfriheten för ej specificerade
rötter synes böra lida den inskränkning, att ätbara sådana (morötter,
kålrötter in. fl.) åsättas samma tull som potates eller 50 öre per
100 kilogram.
Saccharin. Detta sedan någon kortare tid i handeln förekommande
surrogat för socker, utgörande ett ur stenkolstjära framstäldt preparat
(benzoesyrad sulfinid), har, på grund af dess beskaffenhet samt dess
tjenlighet för förfalskning af lifsförnödenheter och njutningsmedel, i
utlandet redan tilldragit sig stor uppmärksamhet inom vetenskapliga
kretsar och jemväl framkallat åtgärder från lagstiftarens sida till förekommande
af missbruk.
Så har i ett till Ungerska regeringen afgifvet betänkande »Allmänna
Helsovårdsnämnden» uttalat sig för förbud mot allt användande
af saccharin i födoämnen; och har såsom motiv härför anförts, att saccharin
dels icke eger några närande egenskaper och dels vid användning
småningom åstadkommer störningar i matsmältningsorganerna.
Af länder, hvilka särskild! lagstiftat angående ifrågavarande artikel,
har, såvidt komitén inhemtat, endast Belgien medgifvit obehindrad införsel
eller inhemsk tillverkning deraf. Genom en derstädes den
21 Maj 1889 utfärdad förordning bestämmes en importtull och accis af
140 francs per kilogram för saccharin i fast eller flytande form äfvensom
för produkter, innehållande mera än V2 procent saccharin. Andra
produkter, preparerade med saccharin, underkastas samma införseltull
som med socker preparerade, dock i förhållande till saccharinets försötmande
kraft, jemförd med sockrets. (Saccharin räknas i Belgien för
275 gånger sötare än socker.)
Annorlunda ställer sig i detta afseende lagstiftningen i Frankrike,
Italien, Spanien och Portugal.
Genom en af Franska republikens president den 1 December 1888
utfärdad förordning förbjudes all införsel till Frankrike och Algeriet af
saccharin och dermed behandlade ämnen.
Genom förordning af den 29 September 1889 stadgas i Italien förbud
mot införsel och tillverkning af saccharin. Införsel deraf till farmaceutiskt
bruk medgifves dock.
I Spanien har förordnats, att saccharin skall för de fall, i hvilka
dess användning är förenlig med den sanitära lagstiftningen, inordnas
bland droger. Införsel eller tillverkning af födoämnen, innehållande
saccharin, är förbjuden; och särskildt har åtal anbefalts mot personer,
som förfalska socker eller andra födoämnen med saccharin.
151
I Portugal är genom förordning af den 20 Augusti 1889 all införsel
och tillverkning af saccharin förbjuden. För farmaceutiskt ändamål
tillätes dock varans införsel mot en tullafgift af 15 milreis (= något
mera än G0 kr.) per 100 kilogram.
Komitén, som det icke tillkommer att framlägga något förslag i
fråga om de särskilda bestämmelser, som tilläfventyrs må anses nödiga
till förebyggande af de olägenheter, hvilka af'' ifrågavarande ämnes införsel
eller tillverkning inom landet kunna befaras, men som dock trott
sig böra fästa uppmärksamheten å vigten af denna frågas pröfning,
innan saccharin blifvit föremål för mera allmän konsumtion blom landet
eller för inhemsk tillverkning, har vid fullgörande af sitt uppdrag funnit
sig böra taga hänsyn till en eventuel lagstiftning i ämnet, öfverensstämmande
med den uppfattning, som enligt ofvanstående redogörelse
i allmänhet gjort sig gällande hos andra länders lagstiftare, för såvidt
frågan redan blifvit af dem behandlad. Komitén, som förestält sig, att
ifrågavarande artikel, äfven om den blefve till allmän införsel förbjuden,
likväl fortfarande skulle få för medicinskt ändamål inkomma, har derför
föreslagit, att saccharin måtte hänföras till Apoteksvaror.
Sadeimakarearbeten. Till följd af den föreslagna tullförhöjningen för
läder och med hänsyn till det oftast betydliga arbete, som blifvit å
dylika varor nedlagdt, samt deras på grund af sistnämnda förhållande
i allmänhet egande höga värde, har nu gällande tullsats, 50 öre per
kilogram, funnits böra höjas till 1 krona 20 öre. Enligt 1803 års taxa
voro ej specificerade sadeimakarearbeten »med äkta förgylda, försilfrade
eller pläterade beslag» underkastade en tull af 75 öre och »andra slag»
50 öre per skålpund (— 1 krona 7G öre och 1 krona 18 öre per kilogram).
Salpetersyra eller Skedvatten. Såsom numera, enligt komitén meddelade
upplysningar, utgörande föremål för inhemsk tillverkning och
enär svafvelsyra^ som erfordras för dess framställning, drager tull, bör
äfven salpetersyra med införselafgift beläggas. Enligt Kommerskolleg-ii
berättelse lör år 1888 infördes nämnda år 70,036 kilogram salpetersyra.
Rörande storleken af den inhemska tillverkningen åter meddelar den officiela
statistiken icke upplysning. Sistnämnda tillverkning, hufvudsakligen
bedrifven vid sprängämnefabrikerna, torde väl hittills egentligen hafva
afsett tillgodoseende af sagda fabrikers eget behof af salpetersyra, men
all anledning finnes för det antagande, att tillverkningen, under skydd
af en lämplig tullsats lör fabrikatet, skulle kunna uppdrifvas så, att landets
behof af denna vara skulle kunna inom landet fyllas. Varans värde
— i Kommerskollegii berättelse beräknadt till 00 öre per kilogram —
uppgår endast till ungefär 35 öre per kilogram af normalstyrka. Med
hänsyn till hvad sålunda anförts, har komitén ansett sig böra hemställa,
att för salpetersyra måtte stadgas tull af 2 öre per kilogram, en tullsats,
Sadeimakare
arbeten.
Salpetersyra.
152
Saltsyra.
Saxar.
Schalar in.
Segel.
Senap.
Siktduk.
som med afseende å varuvärdet står val i öfverensstämmelse med den för
svafvelsyra gällande iuförselafgift. Bruttoförtulkling har derjemte blifva
föreslagen, enär varan på grund af sin beskaffenhet icke lämpligen
kan för tarans utrönande störtas.
Saltsyra. Enär, på sätt här ofvan (under Natron) anförts, utsigt
icke förefinnes att kunna inom landet framkalla en lönande sodafabrikation
och dermed sammanhängande saltsyretillverkning, har komitén funnit
sig icke kunna fästa afseende vid inkomna framställningar om tull
å denna artikel.
Saxar. Benämningen »öfverskäraresaxar» har, såsom numera föråldrad,
ansetts böra utgå.
Ehuru införseln af saxar, andra slag, under de senare åren betydligt
aftagit och numera icke omfattar mer än 3- å 4,000 kilogram årligen,
hafva dock de på grund af franska traktaten för ifrågavarande
artikel nu gällande tullsatser, 24 öre för opolerade och 59 öre för polerade,
allt per kilogram, med hänsyn till dessa tullsatsers låga belopp
samt de för jernvaror i allmänhet och särskildt för artikeln knifvar föreslagna
tullförhöjningar, ansetts böra undergå höjning. I anledning af
från saxfabrikanter inkomna framställningar bär komitén upptagit olika
tullsatser för saxar, andra slag, såväl opolerade som polerade, allt efter
som de hålla i längd till och med 15 centimeter eller mera. Olikheten
1
pris motiverar till fullo en sådan åtskilnad. De förras medelpris har
uppgifvits till 60 kronor för de polerade och 30 kronor för de opolerade
De senares åter till 24 kronor för de polerade och 12 kronor lör de
opolerade, allt per kilogram, hvarå beräknats gå i medeltal 12 stycken
af det större slaget och 40 af det mindre. Tullsatserna hafva, på grund
af berörda uppgifter ansetts böra höjas till 4 kronor för de mindre och
2
kronor för de större polerade samt 1 krona för de mindre och 50 öre
för de större opolerade, allt per kilogram räknadt. De sålunda föreslagna
tullsatsema äro, ehuru icke obetydligt högre än de nu gällande, dock
i förhållande till varuvärdet, särskildt hvad de finare slagen beträffar,
ganska måttliga.
Schalar, Schaletter och Dukar. Till förekommande af förvexling med
strumpstolsgods har bestämningen »väfda» tillagts.
Segel. Förändringen i redaktion innebär endast ett förtydligande.
För segel, bergade från förolyckade fartyg, har sjelfständig rubrik ansetts
lämpligare än nuvarande hänvisning till Inventarier.
Senap. Då, på sätt redan Differentialtullkomitén erinrat, preparerad
senap till beskaffenhet och värde närmast är hänförlig till konserver,
har, i öfverensstämmelse med hvad nämnda komité föreslog, för preparerad
senap upptagits samma tullsats som för konserver, andra slag.
Siktduk. Gällande taxas hänvisningar rörande tullbehandlingen af
denna artikel hafva ansetts kunna, såsom öfverflödiga, utgå.
153
Silfveroxid, salpetersyrad (lapis) tillverkas visserligen inom landet men
icke i tillräcklig myckenhet för landets behof. Då vid sådant förhållande
de förbrukare af denna vara, hvilka, såsom fotografeme, använda densamma
i betydande qvantiteter, skulle, derest varan fortfarande såsom
hittills hänfördes till Kemisk-tekniska preparater, ej specificerade, allt
för kännbart drabbas af den tullförhöjning, som under sagda rubrik föreslagits,
har komitén ansett sig böra uppföra ifrågavarande artikel under
egen rubrik med nu gällande tullsats, 5 procent af varuvärdet.
Skeppsinventarier. Enär vissa slag af fartyg numera draga tull, har
komitén ansett den för »skeppsinventarier, ej specificerade och ej hänförliga
till husgerådssaker eller beklädnadspersedlar» för närvarande medgifna
tullfrihet böra upphöra, till följd hvaraf de citerade orden blifvit
ur rubriken, sådan den lyder i nu gällande taxa (se Inventarier, skepps-),
uteslutna.
Skodon. I de framställningar rörande läderindustrien i allmänhet
och särskildt skomakerihandteringen, som komitén fått emottaga, har,
med åberopande af den offieiela statistikens vittnesbörd, framhållits nödvändigheten
af ett verksammare tullskydd för den af utländsk konkurrens
svårt tryckta skomakerinäringen. Till bevis för befogenheten af
detta yrkande torde vara nog att anföra, hurusom införseln af skodon,
hvilken år 1864 omfattade endast 1,157 kilogram (oberäknadt 210 par
becksömsstöflar), sedermera stigit så, att densamma år 1888 uppgick till
124,528 kilogram, med ett uppskattadt värde af 1,337,974 kronor. Största
delen af de införda qvantiteterna lär bestå af fruntimmers- och bamskodon,
ofta af mycket underhaltig beskaffenhet men till följd häraf och
såsom produkter af massfabrikation, jemväl mycket billiga. Den enligt
nu gällande taxa för ett par dylika skodon utgående tullafgift utgör en
ren obetydlighet, och det skydd, densamma afser att lemna den inhemska
tillverkningen, reduceras än ytterligare genom de i förhållande härtill
icke obetydliga införselafgifter, som utgå för materialierna. Enligt
komitén meddelade upplysningar väger ett dussin vanliga fruntimmerskängor
af rossläder 8 kilogram och kostar i utlandet 78 kronor. Införselafgiften
efter nu gällande tullsats, 94 öre per kilogram, belöper sig
alltså till 7 kronor 52 öre. Af de till dylika skodon erforderliga materialier
kan bomullsfodret städse inom landet erhållas. Det öfriga, för
hvilket tullafgiften beräknas uppgå till 2 kronor 53 öre per dussin kängor,
måste i regeln af den inhemska tillverkaren af skodon införas från
utlandet, enär det för närvarande antingen icke alls (resårer och stroppband)
eller endast i otillräcklig myckenhet (rossläder och sulläder) tillverkas
inom riket; och vid sådant förhållande torde man för att finna
det verkliga skydd, som tullen för skodonen i förevarande fall innebär,
böra från ofvannämnda 7 kronor 52 öre draga åtminstone större delen
af nyssberörda 2 kronor 53 öre. Resultatet visar, att det skydd, sko
Tullkomiténs
betänkande. I.
20
Silfveroxid,
salpeter
syrad.
Skepps
inventarier
-
Skodon.
154
Skyfflar m.m.
Sköldpadd.
makaren i detta fall för sin handtering åtnjuter, belöper sig till föga
mer än 6 procent af varuvärdet.
Med afseende å behofvet af ett mera verksamt skydd för ifrågavarande
näring och med hänsyn till de tullförhöjningar, komitén funnit
nödigt föreslå för åtskilliga till skodon erforderliga materialier, har komitén
ansett sig böra hemställa om en icke obetydlig höjning af de för
närvarande af traktaten med Frankrike bundna tullsatsema å skodon.
Skodon af helsiden och skodon af halfsiden hafva, då någon tillförlitlig
undersökning i ändamål af dessa artiklars särskiljande svårligen kan
utan varans skadande företagas, blifvit under gemensam rubrik bibehållna.
Tullsatsen har upptagits till samma belopp som för strumpor,
snörmakarearbeten m. fl. artiklar, i fråga om hvilka hel- och halfsidenvaror
blifvit af enahanda skäl, som här anförts, åsätta en och samma
tull. Ehuru de af komiterade föreslagna tullsatser för samtliga i nu gällande
taxa specificerade slag af skodon äro icke obetydligt lägre än
de före traktaten med Frankrike gällande, har dock den föreslagna tullförhöjningen
för skodon, andra slag, ansetts påkalla en delning af den
nuvarande rubriken för berörda artikel. Till skodon, andra slag, hänföras
för närvarande bland annat, s. k. becksöms- och sjöstöflar samt skodon
med bottnar af trä. För dessa har en tullsats af 2 kronor per kilogram
ansetts alltför hög; och hafva de fördenskull blifvit upptagna under
särskild rubrik med tullsats af 60 öre per kilogram.
Nåtlade öfverdelar till skodon tullbehandlas, enligt Kongl. Maj:ts i
särskild förtullningstvist meddelade beslut, såsom skodon. Till upplysning
om taxans rätta tolkning i detta hänseende har en anmärkning
ansetts erforderlig.
I fråga om rätta tullbehandlingen af skodon, i hvilkas öfverdelar olika
materialier ingå, hafva å olika tider vexlande grundsatser vunnit tillämpning.
Till undanrödjande af tvekan vid och åstadkommande af nödig
likformighet i taxans tillämpning har i anm. 2 intagits en bestämmelse,
enligt hvilken, på sätt vid en del andra varors tullbehandling eger rum,
det högst tullbeskattade materialet lägges till grund för förtullningen.
Stadgandet i anm. 3 angående bruttoförtullning betingas af motsvarande
bestämmelse under Hudar och Skinn.
Skyfflar, Spadar, Grepar och Högafflar. För vinnande af kännedom
om importens storlek hafva dessa artiklar, hvilka nu hänföras till Maskinerier,
Redskap och Verktyg, blifvit upptagna under egen rubrik.
Sköldpadd är i nu gällande taxa upptagen under särskilda rubriker,
allt efter sin egenskap af oarbetad eller arbetad vara, med tullfrihet för
det förra slaget och eu tullsats af 5 kronor per kilogram för det senare.
Någon nämnvärd införsel af denna artikel förekommer likväl icke. År
1888 infördes 4 kilogram oarbetad och 6 kilogram arbetad sköldpadd;
år 1889 inkom likaledes 6 kilogram af det senare men intet af det
155
förra slaget. Vid sådant förhållande och då vissa arbeten af horn (»imiterad
sköldpadd») understundom endast med svårighet kunna skiljas från
arbeten af äkta sköldpadd, hafva frågande rubrikers utbytande mot en
hänvisning till Horn synts lämplig.
Slagg. För att tagas i öfvervägande vid fullgörande af det komitén
lemnade uppdrag har genom nådig remiss till komitén öfverlemnats
handlingar^ i en till Kongl. Maj:ts pröfning hänskjuten förtullningstvist
rörande ett parti pulveriserad jernslagg, afsedd att användas vid
cementtillverkning, hvilken artikel, då jernslagg icke är i gällande taxa
specificerad, hänförts till Varor, i taxan ej nämnda, arbetade, och sålunda
påförts tull med 15 procent af värdet.
Komitén, som är af den åsigt, att dylik vara, på grund af sin användning
såsom råmaterial för industrien, icke bör vara införselafgift
underkastad, har förty i taxeförslaget upptagit en särskild rubrik för
»slagg, äfven pulveriserad» och för denna artikel föreslagit tullfrihet.
Snörmakarearbeten. Dylika artiklar af hel- och halfsiden böra draga
en och samma tull, enär den för utrönande af varans egenskap af heleller
halfsiden erforderliga undersökning i de flesta fall icke kan företagas
utan att varan derigenom skadas. Tullsatsen torde böra bestämmas
till 6 kronor per kilogram eller samma belopp, som föreslagits för
strumpor och strumpstolsgods af hel- eller halfsiden, hvilka sistnämnda
varuslag jemväl blifvit af ofvanberörda anledning gemensam tullsats
åsätta. För snörmakarearbeten, andra slag, anser komitén samma tullsats
böra bestämmas som för band, andra slag, eller 1 krona 75 öre
per kilogram. För den ifrågasatta likheten i tullsatser mellan snörmakarearbeten,
andra slag, och band, andra slag, talar, jemte varornas
likhet i värde, den omständighet att platta snören lätteligen kunna förvexlas
med band. I Danmark utgår tullen för yllesnören med 2 kronor
per kilogram.
Enligt uppgifter från olika idkare af snörmakareyrket har denna
näringsgren under senare tider alltjemt gått tillbaka. Så skall antalet
snörmakare i liufvudstaden för 30 år sedan hafva uppgått till icke
mindre än 20, under det att för närvarande endast 9 å 10 dylika näringsidkare
finnas härstädes. Såsom förklaringsgrund till detta ogynsamma
förhållande anföres den utländska konkurrensen i allmänhet och
särskildt den stora införseln af snörmakarearbeten, enligt uppgift tillverkade
i de utländska straffanstalterna och säljbara till pris, som omöjliggör
all konkurrens från inhemsk sida.
Införseln af snörmakarearbeten under år 1889 utgjorde: dylika arbeten
af siden 11,207 kilogram och andra slag 26,574 kilogram. Utförseln
af snörmakarearbeten under samma år, hvilken omfattade endast
dylika arbeten, andra slag, inskränkte sig till 535 kilogram.
Slagg.
Snörmakare
arbeten.
156
Socker.
Socker. Af skäl, som här ofvan i det underdåniga betänkandet anförts,
hafva komiterade ansett sig böra föreslå en nedsättning af tullsatserna
för artikeln socker. Vid behandlingen af denna fråga har det icke undgått
komiterades uppmärksamhet, hurusom införseln af socker under
senare tider ingalunda ökats i samma proportion som konsumtionen. Så
hade införseln, från att år 1878 hafva omfattat 18,602,566 kilogram
oraffineradt och 12,975,211 kilogram raffineradt socker eller tillsammans
31,577,777 kilogram, år 1888 icke stigit till mera än sammanlagdt
38,413,506 kilogram, deraf 9,270,894 kilogram raffineradt. Samtidigt
hade dock den inhemska förbrukningen af ifrågavarande artikel stigit
från 29,814,686 kilogram eller per invånare 6,61 kilogram förstnämnda
år till 49,467,695 kilogram eller per invånare 10,42 kilogram år 1888.
Orsaken dertill, att importen under denna period företer eu så jemförelsevis
obetydlig ökning, är naturligen att söka i den utveckling, som
den inhemska kvitbetsockertillverkningen under samma tid vunnit, en
omständighet som, på grund af sockrets betydelse såsom landets vigtigaste
kassaartikel, måste vid en eventuel nedsättning af tullen noga
beaktas. Det torde nemligen, i betraktande af hvitbetsockerindustriens
alltjemt fortgående utveckling, få anses stäldt utom allt tvifvel, att den
ifrågasatta tullnedsättningen ingalunda skulle komma att medföra den
eljest vanliga verkan af tullnedsättningar nemligen en stegring af införseln.
Vid sådant förhållande och då, på sätt i det underdåniga betänkandet
jemväl erinrats, den ökning i tullinkomsten, som skulle förorsakas
af de föreslagna nya eller höjda tullsatserna, ingalunda kan
antagas komma att uppgå till så högt belopp, som den med ledning af
1889 års införsel upprättade, föreliggande betänkande bifogade tabell
angifver, har komitén funnit sig icke böra föreslå en större nedsättning
af de nu gällande tullsatserna, 33 öre för socker, raffineradt samt
oraffineradt, icke mörkare än n:r 18, 23,5 öre för oraffineradt, mörkare
än nämnda nummer, och 10 öre för sirup, allt per kilogram räknadt, än
till respektive 27 öre, 18 öre, och 8 öre.
De sålunda föreslagna tullsatserna innebära icke någon afsevärd
ändring i det skydd, sockerraffinaderierna hittills åtnjutit. Enligt den
af 1865 års tullkomité på grund af uppgifter från tre särskilda sockerbruk
verkstälda utredning angående rendementet, d. v. s. utbytet af
råsocker i raffineradt, erhålles af 100 kilogram råsocker i medeltal 83,38
kilogram raffineradt socker och 16,04 kilogram sirup. För närvarande
erlägges i tull för 100 kilogram råsocker, efter 23,5 öre per kilogram,
23 kronor 50 öre. Belöpande tull för de af nämnda qvantitet råsocker
vid raffineringen erhållna produkter, efter 33 öre per kilogram för raffineradt
socker och 10 öre per kilogram för sirup, utgör 83,38x33 + 16,04x10=
29 kronor 12 öre. Om från sistnämnda belopp dragés tullen för råvaran,
23 kronor 50 öre, återstår ett belopp af 5 kronor 62 öre, som
157
alltså utgör det nuvarande skyddet för raffineringen af 100 kilogram
råsocker, under förutsättning att rendementet fortfarande i verkligheten
motsvarar ofvan anförda beräkning. Hvad raffineringen af kolonialsocker
beträffar, vexlar rendementet icke obetydligt alltefter råsockrets
renhet; och ehuru icke sällan högre renderaent än det af 1865 års
komité beräknade erhålles, lärer dock, då fråga endast är. att undersöka,
huruvida de föreslagna tullsatserna lemna raffineringsindustrien
större eller mindre skydd än de nuvarande, för en sådan jemförande
undersökning användandet af bemälda komités reudementsberäkning
lemna ett tillförlitligt resultat. Af hvitbetråsocker åter kan, enligt hvad
komitén inhemtat, beräknas ett rendement af ungefär 90 procent raffineradt.
socker. Då vid raffineringen af råsocker af sist berörda slag,
till matlagning duglig sirap icke erhålles., ställer sig i detta fall skyddet
på följande sätt:
90 x 33 = 29 kronor 70 öre, hvarifrån afgår tullen för råvaran, 23
kronor 50 öre, då ett skydd af 6 kronor 20 öre per 100 kilogram råsocker
erhålles.
Enligt de af komiterade föreslagna tullsatser skulle raffinaderiernas
skydd blifva:
k Vid raffinering af 100 kilogram kolonialråsocker:
k ?■ 83,38x 27 +16,04x 8 — 100 x 18= 5 kronor 79 öre.
Vid raffinering af 100 kilogram hvitbetsocker:
90x27 — 100 x 18= 6 kronor 30 öre;
eller endast resp. 17 öre och 10 öre per 100 kilogram mera än det
nuvarande, hvilken obetydliga ökning torde, till undvikande af tullsatsens
bestämmande i brutet öretal, böra vidtagas.
Att det skydd, raffinaderierna hittills åtnjutit, icke är för högt, synes
framgå af den omständighet, att innan hvitbetsodling i större omfattning
började bedrifvas här i landet, införseln af raffineradt socker,
om än fluktuerande, dock befann sig i ständigt stigande. (År 1866
infördes 2,866,771 kilogram, åren 1875 och 1876 resp. 11,627,792 kilogram
och 16,550,813 kilogram.) Eu omständighet, som äfven talar
emot en nedsättning af skyddet, är de exportpremier, som i utlandet
allmänt beviljas vid utförsel af socker. Rörande de lagbestämmelser,
som i detta afseende gälla i några af de större sockerproducerande länderna,
hafva följande upplysningar blifvit, komitén af en fackman meddelade.
I Frankrike, der, enligt lagen af den 5 Augusti 1890, legala
rendementet af 100 kilogram betor utgör 7,75 kilogram raffineradt socker,
under det att i verkligheten detsamma anses uppgå till 10,5 kilogram,
utgöra med hänsyn härtill de verkliga exportpremierna, för råsocker 5,086
öre och för raffinad 5,cs öre, allt per kilogram räknadt. — I Tyskland
beräknades åtgå till 100 kilogram råsocker under kampanjen
1887—1888 725 kilogram betor och under kampanjen 1889—1890
158
795 kilogram eller i medeltal 760 kilogram. Betskatten utgör 80
pf. per 100 kilogram, och erhålles vid export af råsocker en »Riickvergutung»
af 8 mark 50 pf. per 100 kilogram. Råsockerpremien blifver
sålunda per 100 kilogram 2 mark 42 pf. eller i svenskt mynt 2 kronor
13 öre. Raffinadsockerpremien beräknas utgöra per 100 kilogram 3 mark 77
pf. eller 3 kronor 32 öre. — I Nordamerikas Förenta Stater gälla, enligt den
s. k. Mac Kinleybillen, följande bestämmelser. Socker, icke ljusare än n:r
16 efter den Holländska standarden, införes tullfritt. För socker af ljusare
färg erlägges eu tull af 0,5 cent per pound, för såvida det icke är
premieradt, i hvilket fall tullen utgår med 0,6 cent per pound; hvarjemte
vid utförsel af inom landet produceradt socker medgifves en
»bönås» af 2 cents per pound d. v. s. ungefär 16,5 öre per kilogram.
Komitén har visserligen icke förbisett, att den föreslagna tullnedsättningen
skulle medföra en minskning i det skydd, som för närvarande
åtnjutes för den inhemska hvitbetsockertillverkningen. Det kan nemligen
antagas, att priset å råsocker kommer att sjunka lika mycket som
det belopp, hvarmed tullen nedsättes. Men då hvitbetsockeraccisen för
närvarande utgår med endast tva femtedelar af tullen å råsocker, skulle,
med antagande af den föreslagna råsockertullen, skyddet för tillverkningen
af hvitbetråsocker i allt fall komma att uppgå till nominell 18
öre — 7,2 öre = 10,8 öre per kilogram. Tager man emellertid derjemte
i betraktande, att det lagbestämda utbytet af råsocker ur betorna, 6 4
procent (för råa betor), är allt för lågt och att detsamma, enligt Finansdepartementets
kontroll- och justeringsbyras underdåniga berättelse, uppgick
under kampanjen 1886—1887 till 10,3 procent och under kampanjen
1887—1888 till 10,1 procent, ställer sig skyddet väsentligt högre,
på sätt nedanstående beräkning visar: .
100 kilogram råa betor beräknas gifva 6 kilogram råsocker. Härför
erlägges, derest råsockertullen nedsättes till 18 öre per kilogram,
en accis af 2/sx6V«xl8= 45 öre. Om nu nämnde qvantitet betor antages
gifva, i stället för 6V4 kilogram råsocker, i medeltal 10,2 kilogram,
på hvilka den erlagda accisen fördelas, utgör densamma i verkligheten
endast 4,4 öre per kilogram råsocker, och skyddet blifver sålunda,
i stället för 10,8 öre, 13,6 öre per kilogram, hvilket torde vara
mer än tillräckligt för att trygga den inhemska hvitbetsockertillverkningens
fortfarande bestånd och utveckling.
Om också betodlingen och betornas förädling till socker i regeln
utgöra skilda näringsgrenar, såtillvida som livitbetsockerfabrikerna hufvudsakligast
existera på köpta betor, och om sålunda skyddet, ehuru i första
hand afsedt till fördel för jordbruket, till stor del tillgodokommer den
näring, som sysselsätter sig endast med betornas förädling, måste dock,
äfven med ett till nyssberörda belopp nedsatt skydd för. ifrågavarande
industri, betodlingens intresse anses ganska rundligt tillgodosedt. I
159
detta afseende behöfver endast erinras, att vid en utvecklad betkultur
här i landet hvarje tunnland jord lemnat, enligt komitén meddelade
upplysningar, i genomsnitt under en följd af år eu skörd af 330 centner
(14,028 kilogram) betor årligen och att sålunda äfven med den af komitén
föreslagna tullsats det belopp, som i form af hvitbetsaccis ingår
till statsverket, understiger den tullafgift, som å en betorna motsvarande
qvantitet råsocker skulle belöpa, med i rundt tal 195 kronor årligen
för hvarje tunnland jord, hvarå betor under året skördats. Under
goda år har på somliga ställen erhållits ända till 550 centner (23,379
kilogram) betor per tunnland.
Komitén anser sig böra fästa uppmärksamheten derå, att i händelse
den föreslagna tullnedsättningen vinner bifall, det torde vara af
nöden, att åtgärder vidtagas i ändamål, att icke raffinaderierna måtte
lida förlust på det råsocker, som intagits i fabrikerna för förädling vid
det tillfälle, då tullnedsättningen skulle inträda. I utlandet har under liknande
omständigheter antingen inventering af det inneliggande råsockret
verkstälts och skilnaden mellan den förut gällande och den nedsatta tullen
till vederbörande raffinaderier restituerats eller ock har man låtit nedsättningen
af tullen å raffinadsockret inträda någon tid senare än motsvarande
nedsättning för råsockret, så att det råsocker, som vid tidpunkten
för nedsättningen af tullen å denna artikel funnits inneliggande
i raffinaderierna, hunnit förädlas och realiseras, innan den nedsatta tullen
å det raffinerade sockret trädde i kraft. Sistberörda utväg anser sig
komitén af praktiska skäl böra förorda, äfven förutsatt att tillräckligt
antal sakkunnige personer för förrättande af inventeringarne och uppskattningen
af det under arbete varande sockret funnes att tillgå.
Tiden, som torde böra förflyta mellan nedsättningen af tullen å det råa
och af tullen å det raffinerade sockret, beror af, hvilken tid på året den
föreslagna nedsättningen skulle ega rum, men torde i hvarje fall icke
böra bestämmas kortare än 3 månader.
Hittills har vid bestämmande af det belopp, hvarmed vid utförseln
af raffineradt socker restitution beviljades, rendementet beräknats till 83 V3
procent. Någon anledning att i detta afseende föreslå ändring förefinnes,
enligt komiténs åsigt, icke. Komitén hemställer derföre, att i öfverensstämmelse
med de grunder, efter hvilka hittills vid utförsel af raffineradt
socker tullrestitution medgifvits, dylik restitution måtte under i
öfrigt nu gällande vilkor beviljas med 21,« öre per kilogram.
I likhet med hvad i utlandet nästan utan undantag eger rum, har
melass likstälts med sirap. För närvarande förtullas melass såsom
Varor, i taxan ej specificerade, arbetade, med tull af 15 procent af
värdet, men ur tullteknisk synpunkt måste det anses synnerligen önskvärdt,
att dessa begge artiklar kornme att förtullas på samma sätt. Det
möter nemligen ofta stor svårighet att afgöra, till hvilketdera slaget
160
Sparris.
Speglar man.
Spetsar m. m.
Sten.
varan bör hänföras, helst i fråga om sådan vara, som erhållits vid
raffinering af blandad! kolonial- och hvitbetråsocker.
Sparris hänföres för närvarande till friska grönsaker, dragande tull
med 10 öre per kilogram. På grund af varans värde och beskaffenhet
har tullsatsen ansetts böra höjas till 30 öre per kilogram.
Speglar och Spegellampetter. Tullsatsen, för närvarande bestämd till
40 öre per kilogram, har, med hänsyn till ramarne, ansetts böra höjas
till samma belopp, som föreslagits för träarbeten, försedda med äkta
eller oäkta förgyllning eller belagda med färgad eller förgyld massa,
d. v. s. 60 öre per kilogram, hvilket äfven med afseende å glaset torde
få anses lämpligt, då enligt förslaget högsta tullen för folieradt spegelglas
skulle utgå med 50 öre per kilogram.
Spetsar m. m. Då uddar vanligen utgöras af en bandväfnad och
förty böra såsom band tullbehandlas, hafva hithörande rubriker ansetts
böra hädanefter upptaga endast artiklarne spetsar och blonder.
Dylika artiklar af silke, med eller utan blandning af annat ämne,
hafva sedan äldre tider vant belagda med samma tull som helsidenväfnader,
hvilket förhållande ansetts böra fortfara. Med spetsar och blonder
af silke voro fordom sådana artiklar af lin likstälda. Linnespetsarnes
värde rättfärdigar visserligen en så hög tullsats, men på grund af
svårighet att skilja desamma från spetsar af bomull och då införseln af
dylika linnevaror är högst obetydlig, hafva de sedermera blifvit, lika
med motsvarande artiklar af bomull, hänförda till rubriken andra slag.
Icke heller i detta hänseende har komit-én funnit skäl till ändring; men
då ifrågavarande varuslag äro rena lyxartiklar, har tullsatsen för nyssnämnda
rubrik ansetts böra höjas från dess nuvarande, af traktaten med
Frankrike beroende belopp, 2 kronor 35 öre per kilogram, till 4 kronor,
motsvarande sistnämnda belopp, jemlikt Kommerskollegii beräkning,
20 procent af varuvärdet. Enligt taxan af den 4 December 1863 voro.
spetsar, uddar och blonder, af annat ämne än silke eller lin, belagda
med eu införselafgift af 2 riksdaler riksmynt per skålpund (= 4 kronor
71 öre per kilogram).
År 1889 infördes af spetsar m. in. 3,913 kilogram silkes-och 23,644
kilogram andra slag. Utförseln under samma tid omfattade 37 kilogram
af silke och 254 kilogram andra slag.
Sten. På sätt flere idkare af stenkuggerirörelse uti ingifven framställning
om högre tull å arbeten af polerad sten erinrat, är importen
af denna artikel ganska betydande. Så infördes 35,368 kilogram år
1888 och 25,800 kilogram år 1889, af hvilka qvantiteter otvifvelaktigt
största delen utgjordes af polerad marmor, såsom skifvor till bord,
lavoarer m. m. Det torde i betraktande häraf böra medgifvas, att
ifrågavarande näringsidkares hemställan om eu något högre tullsats
för artiklar af förenämnda slag än den nu gällande af 3 öre per kilo
-
1G1
gram är befogad; och då hithörande arbeten väl i allmänhet utgöras
af föremål, som icke kunna anses falla inom området för den vanliga
förbrukningens behof, har komitén funnit sig böra föreslå, att tullsatsen
höjes till 6 öre per kilogram. För att tullen dock icke måtte
alltför känbart drabba tyngre pjeser, såsom grafvårdar och dylikt, har
ansetts böra i en anmärkning intagas en bestämmelse, att sådana arbeten,
som, i den form de inkomma, väga mer än 100 kilogram, skola
åtnjuta tullindring, i hvilket afseende föreslagits, att för Överskjutande
vigten tullen skulle utgå med endast 2 öre per kilogram.
Stenkol. Den i motsvarande rubrik af nu gällande taxa jemte stenkol
upptagna artikeln stenkolsstybb har synts kunna utan olägenhet utgå.
Stoft. Då denna vara icke eger uteslutande användning vid tapettillverkning,
har det i sådant afseende inskränkande tillägget i nuvarande
taxas motsvarande rubrik fått bortfalla.
Storax. Enär detta slags balsam är föremål för endast obetydlig
införsel, har den särskilda rubriken derför ansetts öfverflödig och ersatts
med hänvisning till rubriken Balsam.
Strumpor m. m. I taxan af den 4 December 1854 infördes skilnad
mellan strumpor och strumpstolsgods af helsiden och dylika artiklar af
halfsiden, hvarvid tullsatserna bestämdes till belopp, motsvarande för de
förra 4 kronor 50 öre och för de senare 3 kronor, allt per skålpund,
(= 10 kronor 59 öre och 7 kronor 6 öre per kilogram), men
redan i taxan af den 18 December 1857 sammanfördes hel- och
halfsidenstrumpstolsgods under samma rubrik och åsattes den förut för
sådana varor af helsiden gällande tull. Det måste också anses högeligen
opraktiskt att bestämma olika tullsatser för dessa båda varuslag, enär uti
halfsidenvaran silkets och ullens blandning ofta skett redan vid spinningen
och visshet om varans egenskap af hel- eller halfsiden sålunda icke
kan erhållas annorlunda än genom undersökning af det deri ingående
garnet, en undersökning som svårligen kan företagas utan varans skadande.
Då såväl hel- som halfsidenstrumpstolsgods innefattas under
ifrågavarande rubrik, bör tullsatsen afpassas med hänsyn härtill; och
enär införseln af dylika varor af helsiden omfattar en obetydlighet i
jemförelse med införseln af strumpstolsgods af halfsiden, har komitén
ansett tullsatsen icke böra sättas högre än G kronor per kilogram.
Vidkommande strumpor och strumpstolsgods af annat material än siden
gäldc före 1855 olika tullsatser för sådant gods, allt efter som detsamma
var af bomull, af redgarn eller »andra slag»; varande berörda tullsatser
enligt 1851 års taxa bestämda till belopp, motsvarande respektive 2
kronor, 1 krona 25 öre och 2 kronor per skålpund (= 4 kronor 71 öre,
2 kronor 94 öre och 4 kronor 71 öre per kilogram). Från och med
år 1855 hafva dessa varuslag, på sätt ännu är förhållandet och i likhet
med hvad jemväl i Norges och Danmarks taxor eger rum, varit
Tullkomitens betänkande. I.
21
Stenkol.
Stoft.
Storax.
Strumpor
m. m.
162
Strump
stickor.
Stubintråd
och antändningsrör.
Stärkelse.
Stärkelsesocker
och
Stärkelsesirup.
under en gemensam rubrik Dundra slag» sammanförda. Komitén bär så
mycket mindre funnit skäl att häri föreslå någon ändring, som olika
tullsatser för strumpstolsgods af ull och för dylika persedlar af bomull
ofta skulle vid tidlbeliandlingen nödvändiggöra en undersökning af garnet,
för hvilken emellertid här komme att möta samma hinder som i
fråga om strumpstolsgods af siden. Hvad linnestrumpstolsgods beträffar,
förekommer sådant så sällan, att detsamma kan lemnas utan afseende
vid fråga om tullsatsen för den gemensamma rubriken. Värdet
å öfriga hithörande artiklar, särskild! de af Till, och beloppet af tullsatserna
för motsvarande väfnader samt den föreslagna förhöjda tullen
å tvinnadt ullgarn motivera en höjning af ifrågavarande rubriks tullsats,
hvilken komitén ansett utan olägenhet — inom landet finnas nemligen,
enligt Kommerskollegii berättelse, icke mindre än tolf trikotfabriker
— kunna bestämmas lika med den för ylleväfnader, andra slag,
hvarigenom jemväl den fördel skulle ernås, att skilnaden mellan alngods,
tillverkadt på strumpstol, och annat strumpstolsgods försvunne
och derigenom en anledning till ständiga förtullningstvister undanröjdes.
Bland de i rubriken uppräknade tillverkningssätten hafva för fullständighetens
skidl äfven virkning och knytning upptagits.
Strumpstickor. Af samma skäl, som under Nålar anförts, har tullsatsen
ansetts böra höjas till 50 öre per kilogram.
Stubintråd och antändningsrör hänföras för närvarande till Varor, i
taxan ej specificerade, arbetade, dragande tull med 15 procent af värdet.
Komitén har ansett värdetullen för denna artikel kunna utbytas mot
vigttull. Vid fråga om tullsatsens belopp har den dyrbarare stubinen
(vattenstubinen) icke tagits i betraktande, ty dels är åtgången deraf
obetydlig i jemförelse med förbrukningen af annan stubin, och dels
eger knappast någon införsel deraf rum från annat land än Norge.
Priset å den stubin, som till ojemförligt största delen införes och förbrukas
inom landet, eller vanlig tjärad och kalkad stubin, belöper sig
till omkring 1 krona 10 öre per kilogram; och torde förty den föreslagna
tullsatsen, 15 öre per kilogram, i det närmaste motsvara den
nu gällande.
Stärkelse. Nu gällande bestämmelse angående taraberäkningen för
denna artikel, då den inkommer i dubbelt emballage, har grundats på
förutsättning, att det inre alltid skulle bestå af pappersomslag. Så är
emellertid icke förhållandet. Det inre emballaget utgöres nemligen lika
ofta af pappaskar af olika storlek. Då varan inkommer på sistberörda
sätt förpackad, måste för närvarande densamma, för tarans utrönande,
störtas. Till undanrödjande af häraf följande olägenheter, har komitén
föreslagit, att afdrag ej måtte medgifvas för askar och papper.
Stärkelsesocker och Stärkelsesirup. Då införseln af dessa artiklar,
Indika för närvarande, i likhet med drufsocker, hänföras till socker,
163
oraffineradt, mörkare än N:o 18, är icke obetydlig, har komitén ansett,
att desamma borde under egen rubrik uppföras, på det att införselqvantiteten
måtte i den officiela statistiken särskildt upptagas. Tullsatsen
torde fortfarande böra vara lika med den för nyssnämnda slag af
oraffineradt socker.
Svafvel och Svafvelblomma har komitén funnit kunna lämpligen i en Svafvel och
rubrik sammanföras, alldenstund sistnämnda artikel icke är annat än blomma
renadt svafvel i ptdverform.
Svafvelsyra bör af samma skäl, som ofvan i fråga om salpetersyra Svafvelsyra.
anförts, förtullas brutto.
Svamp, sug- eller tvätt-. Då sådan svamp icke inom landet produce- Svamp, supras
och nu gällande tullsats icke tillför statsverket nämnvärd inkomst eller
(1,500 å 2,000 kronor årligen), har komitén funnit sig böra föreslå tullfrihet
för ifrågavarande artikel.
Svampar, ätbara. Af samma
skäl
som ofvan i fråga om
inlagda Svampar, ekfrukter
anförts, har nu gällande
tullsats, 30 öre per kilogram,
ansetts
hara
böra
höjas till 50 öre.
Symaskiner och Stickmaskiner.
Enär
det synts önskvärdt att
erhålla
Symaskiner
officiel uppgift å införseln, hafva
dessa
artiklar blifvit under egen rubrik
och ?hck''
uppförda. Tullsatsen har naturligen upptagits till samma belopp, som
för maskiner, redskap och verktyg föreslagits.
Sågar, Sågblad och Sågbladsämnen hafva, af enahanda anledning som sågar m. m.
sy- och stickmaskiner, blifvit under särskild rubrik upptagna.
Sängkläder. Stadgandet i nu gällande taxa, att sängkläder, stop- Sängkläder.
pade med tagel eller annat tullpligtigt ämne men med tullfritt öfverdrag,
hänföras till Slöjdvaror, ej specificerade, saknar numera tillämplighet,
enär allt tyg, af beskaffenhet att kunna till sängkläder användas,
för närvarande är införselafgift underkastadt. Då någon förändring i
detta förhållande icke skulle enligt förslaget inträda, har ifrågavarande
stadgande utelemnats. Deremot har, med hänsyn dertill att juteväfnad
af visst slag drager en tull af endast 10 öre per kilogram, under det
att tullsatsen för tagel är bestämd till 20 öre per kilogram, komitén ansett
att, till förebyggande af försök att kringgå sistnämnda tullsats, en
bestämmelse borde införas derom, att, i fall stoppningsmaterialet drager
högre införselafgift än öfvertyget, det förra skall läggas till grand för
förtullningen.
Tafvelramar. Då nu gällande taxas särskilda föreskrift angående Tafvélramar.
tullbehandlingen af pappramar för fotografier utgör endast eu speciel
tillämpning af den allmänna föreskriften rörande tafvelramars förtullning,
har förstnämnda föreskrift uteslutits.
Deremot har, då förslaget under rubriken Målningar och Ritningar
innehåller ett undantag från berörda allmänna föreskrift, erforderlig
hänvisning till nämnda rubrik blifvit i en anmärkning införd.
164
Tenlilcor.
Trävaror.
Tenlikor. Tullsatsen torde lämpligen böra upptagas till samma belopp
som för ej specificerade messingsarbeten, andra slag, eller 50 öre
per kilogram.
Trävaror. Då enligt 1882 års tullkomités hemställan tullfrihet blef,
i fiskerinäringens intresse, medgifven för sågade lådämnen, tillädes derjemte,
enligt samma komités förslag, i taxan under afdelningen fanérskifvor
»i afseende å träskifvor till cigarrlådor» bestämningen liyflade.
Ohyflade cigarrlådämnen hade dittills icke införts och blefvo icke heller
under den närmaste tiden derefter föremål för införsel. Annorlunda
blef deremot förhållandet, sedan vid 1888 års riksdag tullen å snickarearbeten
höjts och cigarrlådämnen, hvilka vanligen tillverkas af cederträ,
alltså med tillämpning af då gällande bestämmelser skulle, derest de
inkomme liyflade, draga eu tull af 30 öre per kilogram i stället för
den förut bestämda af 7,5 öre. Cigarrfabrikanterna funno då med sin
fördel förenligt att anskaffa hyflingsmaskiner och sjelfve verkställa
hyflingen af lådämnena, hvilka såsom endast sågade fingo tullfritt införas.
Visserligen har sedermera tullen å hyflade lådämnen af ifrågavarande
slag blifvit betydligt nedsatt, men detta oaktadt fortgår ännu
införseln af ohyfla de dylika lådämnen till stort men för de juli em ske
industriidkare, som sysselsätta sig med sågning och hyfling af cigarrlådämnen
och å denna rörelses fabriksmessiga ordnande nedlagt både
kapital och arbete. I ändamål af erforderlig ändring i detta missförhållande
synes den omförmälda bestämningen »hyflade» böra utgå, i
sammanhang hvarmed torde i rubriken lådämnen, sågade, böra tilläggas
bestämningen »ej specificerade».
Block och Läster till skoarbeten, hvilka artiklar i nu gällande taxa
återfinnas under bokstafven L (Läster) hafva ansetts böra i stället upptagas
under Trävaror, dit vid sådant förhållande å vederbörande ställen
under bokstäfverna B och L hänvisats. Med nämn,da artiklar torde
äfven Träskor lämpligen kunna likställas.
Svarfvare- och bildhuggarearbeten draga för närvarande, till följd af
traktaten med Frankrike, en tull af 59 öre per kilogram. Motsvarande
tullsats i 1863 års taxa var bestämd till 1 riksdaler riksmynt per skålpund
(= 2 kronor 35 öre per kilogram). Med hänsyn dertill, att hithörande
artiklar, deraf icke obetydlig införsel eger rum (inemot 25,000
kilogram årligen), i allmänhet ega ett väsentligen högre värde än snickarearbeten,
har komitén föreslagit tullsatsens höjning till 1 krona per
kilogram äfvensom att tullindringen enligt anm. 1 måtte inträda, endast
då vigten öfverstiger 2 kilogram. Slutet af nämnda anmärkning,
sådan den i nu gällande taxa lyder, eller den inskränkande bestämmelsen
»dock ej öfver 59 öre per kilogram» har, såsom efter franska traktatens
upphörande ej vidare af omständigheterna påkallad, uteslutits.
Tunnbindarearbeten förtullades till år 1882 såsom snickarearbeten
165
och drogo sålunda, enligt 1880 års taxa, en tull af respektive 2 öre
och 7 öre per kilogram, allt efter som de voro af furu och gran eller
af annat inhemskt träslag förfärdigade. I enlighet med 1882 års tullkomités
förslag blef i den sistnämnda år utfärdade taxa uppförd en
egen afdelning för dylika arbeten med tullsatser, nedsatta till ännu
gällande belopp af 1 öre och 4 öre per kilogram. Komiterade hafva
med afseende å den under de senare åren ansenligt ökade införseln
(år 1888 infördes tunnbindarearbeten af furu eller gran 938,472 kilogram
samt af annat träslag 24,279 kilogram; år 1889: 1,829,499 kilogram
af det förra och 90,995 kilogram af det senare slaget) tagit i
öfvervägande, huruvida icke en förhöjning af tullsatserna för ifrågavarande
arbeten kunde anses af behofvet påkallad. Hvad tunnbindarearbeten
af furu och gran beträffar, hafva komiterade, vid det förhållande
att någon införsel deraf från annat land än Norge knappast förekommer,
funnit nu gällande tullsats ioke böra höjas. Dylika arbeten af
andra träslag deremot inkomma äfven från annat land än Norge, och
har fördenskull samt då behofvet af denna vara bör utan svårighet
kunna inom landet fyllas, komitén icke tvekat att hemställa om den
nuvarande tullsatsens höjning till 8 öre per kilogram. De hithörande
artiklarne utgöras ofta af s. k. liggare, hvilka äro vida omsorgsfullare
förfärdigade, än som för varans blotta skyddande och förvarande erfordras.
Guld- och polityrlister, afsedda till tafvel- och spegelramar, till inre
ornering af byggnader m. m., äro vanligen belagda med massa af gips
eller krita och förtullas fördenskull, enligt Kongl. Maj:ts i särskildt
mål meddelade beslut, såsom Varor, i taxan ej nämnda, arbetade. Dylika
arbeten, i fullfärdigt skick inkommande, hafva ansetts böra i tullbehandlingshänseende
likställas med de i rubriken 600 af nu gällande
taxa upptagna »arbeten, försedda med äkta eller oäkta förgyllning».
Komitén, som låtit anskaffa vigt- och prisuppgifter för flera olika slag
af dylika lister af såväl simplare som dyrbarare beskaffenhet, har funnit
priset vexla mellan 1 krona 20 öre och 3 kronor 75 öre per kilogram.
Då det ofta händer, att lister af ifrågavarande beskaffenhet införas
utan att vara fullt färdiga, i det att massan ännu icke undergått färgning
eller förgyllning, har det synts lämpligt, att en särskild, lägre
tullsats blefve bestämd för sådana halffärdiga arbeten, och har komitén
i detta syfte sammanfört dem med snickarearbeten af alm, ask o. s. v.,
dragande en tull af 30 öro per kilogram.
Tvål. Enligt Kommerskollegii berättelse för år 1888 tillverkades
nämnda år inom landet 1,968,875 skålpund eller i rundt tal 836,900
kilogram samt 348,132 stycken tvål. Under samma år infördes af
ifrågavarande artikel tillsammans 71,268 kilogram, deraf 8,665 kilogram
parfymerad och 62,603 kilogram andra slag.
Tvål.
166
Tändstickor.
Ur.
För framställning af parfymerad tvål likasom för tillverkning af
de likartade artiklarne pomada och parfymer, med hvilka detta slags
tvål derjemte delar egenskapen af lyxvara, användes, bland andra råämnen,
ej specificerade flygtiga oljor. Med hänsyn till den för sistnämnda
vara utgående tullafgift har komitén föreslagit, att den nu, på
grund af traktaten med Frankrike, för parfymerad tvål bestämda tullsats,
28 öre per kilogram — utgörande, enligt komitén af tvålfabrikanter
meddelade prisuppgifter, 2 å 3 procent af varuvärdet — måtte höjas
till 75 öre. Med parfymerad tvål har äfven annan tvål, då den inkommer
i formade handstycken, kulor, figurer o. s. v., ansetts böra
likställas. — För tvål, andra slag, har någon tullförhöjning icke ansetts
erforderlig.
I Danmark drager välluktande tvål äfvensom annan i handstycken,
kulor o. s. v. en tull af 67 öre per kilogram. I Finland och Ryssland
är parfymerad tvål åsatt tull med respektive 76 öre och 1 krona 23
öre per kilogram.
I svenska tulltaxan af den 4 December 1863 var artikeln tvål belagd
med följande tullsatser nemligen: parfymerad 50 öre och andra
slag 8 öre, allt per skålpund räknadt, (= per kilogram 1 krona 18 öre
och 19 öre).
Tändstickor. Största delen af de tändstickor, som införas, äro vaxstickor.
Af de dertill använda materialierna drager garnet en tull af
20 öre och vaxet 15 öre per kilogram. Med afseende härå har komitén
ansett, att den för tändstickor nu gällande tullsats, 5 öre per kilogram,
borde, för såvidt den gäller tändstickor, andra slag än af trä, höjas
till 20 öre per kilogram.
Ur. I betraktande af den lätthet, hvarmed fickur kunna göras till
föremål för oloflig införsel, har komitén icke vågat ifrågasätta någon
förhöjning af nu gällande tullsatser för denna artikel. Deremot hafva
tullsatserna för vägg- och studsareur föreslagits till höjning. Sådana
ur i foder af metall etc. böra fortfarande draga samma tull som arbeten
af förgyld messing, och har alltså den nuvarande tullsatsen, 70 öre
per kilogram, i förslaget höjts till 1 krona 50 öre. Vägg- och studsareur
i foder af trä etc., hvilka nu äro belagda med en tull af 47
öre per kilogram, hafva ansetts böra draga förhöjd tull af 80 öre eller
något högre än högsta tullsatsen för snickarearbeten, enär fodren understundom
äro försedda med träsniderier.
Då, enligt komitén meddelade upplysningar, fodren till vägg- och
studsareur i regeln representera ett betydligt högre värde än verken,
hafva de förra ansetts böra vara underkastade samma tullsats som de
färdiga uren.
Vadd. Under artikeln vadd i nu gällande taxa inbegripes icke
allenast vadd i egentlig mening, d. v. s. den med lim eller gummi
Vadd.
1G7
bestrukna, utan ock den af endast kardad bomull bestående (»skräddarvadd»)
äfvensom den för medicinskt behof beredda (charpibomull).
Komitén bär ansett endast den förstnämnda böra draga tull. Anledning
saknas nemligen att med införselafgift belägga den endast kardade
bomullen, då den färgade åtnjuter tullfrihet; och hvad den för medicinskt
behof beredda angår, torde densamma med anledning af sin användning
böra åtnjuta tullfrihet.
Beträffande enligt förslaget tullpligtig vadd har ingen annan ändring
vidtagits än att tullsatsen för dylik vadd af silke utjemnats från
nuvarande belopp, 2 kronor 80 öre, till 3 kronor per kilogram.
o
Vagnar och Åkdon. Artikeln jernvägsvagnar har blifvit från denna
rubrik skild och hänförts under Jernvägsmateriel.
Valsmassa. Hufvudbeståndsdelen i denna vara, hvilken, enligt komitén
meddelade upplysningar, för närvarande tillverkas vid fyra fabriker
inom riket, utgöres af draglim eller gelatinlim. Då dessa begge
limsorter enligt förslaget skulle draga den för lim, andra slag, bestämda
tull af 20 öre per kilogram, har samma tullsats synts lämpligen böra
åsättas äfven valsmassa. Priset å sistnämnda artikel belöper sig i allmänhet
till något mera än 2 kronor per kilogram.
Vanilj och Vanilin. Vanilin, hvilken artikel i senare tider börjat
blifva föremål för införsel, torde böra draga samma tull som vanilj.
Vantar hafva ansetts böra fortfarande draga samma tull som strumpor
och strumpstolsarbeten, till följd hvaraf enahanda tullförhöjning
som den för sistnämnda artiklar ifrågasatta föreslagits.
Vaselin. Denna vara, hvilken förekommer dels renad och dels rå,
hänföres för närvarande i tullbehandlingsafseende till Kemiskt-tekniska
preparater, ej specificerade. Renad vaselin, som vanligen betingar ett
pris af 1 krona per kilogram, användes uteslutande för medicinskt eller
kosmetiskt ändamål. Den råa åter — värd ungefär 50 öre per kilogram
— användes till smörjoljor (konsistensfett) och kan lätteligen
förvexlas med maskinsmörja. Med anledning af sistberörda förhållande
och då den vaselin, som införes, endast till en mycket obetydlig del
utgöres af renad, har komitén, som funnit det önskvärdt, att vigttull
blefve varan åsatt, ansett samma tullsats som för maskin- och vagnsmörja
(2 öre per kilogram) böra för ifrågavarande artikel bestämmas.
Vattenglas består af kiselsyradt kali (kalivattenglas) eller kiselsyradt
natron (natronvattenglas). Den omständighet, att varan understundom
förekommer såsom eu sammansättning af kali och natron, s. k. dubbelvattengias
(kiselsyradt kali-natron), har föranleda att densamma bibehållits
under denna rubrik och icke upptagits i sammanhang med öfriga
kali- och natronföreningar.
Ehuru skilnaden i pris å kalivattenglas och natronvattenglas är
Vägnar och
Åkdon.
Valsmassa.
Vanilj och
Vanilin.
Vantar.
Vaselin.
Vattenglas.
168
icke obetydlig — det förra betingar nemligen för närvarande härstädes
16 å 18 öre och det senare endast 7 öre, allt per kilogram och för
34-gradig vara beräknadt — har dock, då kalivattenglas endast i obetydlig
mängd införes, vigttull ansetts kunna utan olägenhet åsättas i
stället för nu gällande värdefull, liepresentanter för de näringar, inom
hvilka denna artikel hufvudsakligen förbrukas, nemligen pappers- och
såpindustrierna, hafva förklarat, att någon väsentlig olägenhet icke
komme att tillskyndas dessa näringsgrenar af den föreslagna tullsatsen,
1 öre per kilogram, hvilken å andra sidan torde vara nog hög för att
bereda den inhemska tillverkningen af ifrågavarande artikel erforderligt
skydd.
Verktygs-
Verktygslådor. Gällande taxas bestämmelser under rubriken Verk
ludw.
tygslådor hafva gifvit anledning till många klagomål och detta icke
utan skäl. Det torde icke kunna anses billigt, att en i låda inkommande
uppsättning verktyg (tång, hammare in. m.), ämnade att såsom
verktyg begagnas ehuru icke för industriens behof afsedda, skall förtullas
såsom DLeksaker». Komitén har ansett sig böra föreslå den ändring
häri, att leksakstullen måtte utgå, endast för såvidt verktygen
tydligen äro till leksaker afsedda.
Vin.
Vin. På grund af bestämmelserna i gällande handels traktater med
Frankrike, Spanien och Portugal göres i nu gällande taxa åtskilnad
mellan vin af
l:o) till och med 21 procents alkoholhalt.
2:o) mer än 21 till och med 25 procents alkoholhalt:
a)
på fat, större eller mindre
b)
på andra kärl; samt
3:o) högre alkoholhalt än 25 procent.
Då viners värde endast i mycket ringa mån är beroende af alkoholhalten,
hemställer komitén, att den på alkoholhalten grundade olikheten
i tullsatser mellan afdelningarne 1 och 2 här ofvan måtte upphöra;
börande vara, hvars alkoholhalt öfverstiger 25 procent, fortfarande
till Likör hänföras, enär den i sådant fall icke utgör vin i egentlig
mening. På sätt för närvarande eger rum med vin af 21—25 procents
alkoholhalt, torde deremot åtskilnad i afseende å tullsatserna böra göras,
allt efter som varan inkommer å fat eller å buteljer. Fn sådan åtskilnad
betingas nemligen af ej mindre varans i allmänhet olika värde än nödvändigheten
af butelj vinernas förtullning efter rymd0) i stället för vigt.
Med hänsyn till under senare tider vidtagen höjning af bränvinstullen
och då vin i allmänhet är att anse såsom en lyxartikel, hvilken
ej gerna kan i någon afsevärd mån blifva föremål för smuggling, har
komitén funnit sig böra för vin på fat föreslå en tullsats af 50 öre
*) Vid tallbehandlingen beräknas en butelj af vanlig storlek rymma 0,7 liter.
169
per kilogram. Enär en mera betydande skilnad mellan tullsatserna
för vin på buteljer ocli vin på fat med säkerhet skulle, till men för
statsverket, föranleda, att i de fall, då sådant kunde ske utan hinder
af varans beskaffenhet, densamma allmänt intoges på fat för att sedermera
härstädes tappas på buteljer, har med undantag för mousserande
viner, hvilka icke kunna på fat införas, tullsatsen för vin »på andra
kärl» ansetts icke böra sättas högre än 80 öre per liter. För de mousserande
har, med afseende å nyssberörda förhållande och då de i allmänhet
eg a ett högt värde, tullsatsen ansetts böra bestämmas till 1
krona 50 öre per liter.
Vindrufvor. Då värdet å denna vara, som måste anses vara till
lyxartiklar hänförlig, icke obetydligt öfverstiger värdet å apelsiner och
citroner med flera andra friska frukter, har tullsatsen ansetts böra
höjas från nu gällande, af traktaten med Spanien beroende belopp, 10
öre per kilogram, till 30 öre.
Vinsten. »Chrystalli tartari» och »Cremor tartari» hafva, såsom utgörande
intet annat än renad vinsten, uteslutits.
Vinsyra eller Vinstenssyra, hvilken artikel för närvarande förtullas
såsom Kemiskt-tekniskt preparat, har, såsom ett icke ovigtigt beredningsämne
för färgnings- och tryckningsindustrierna med flera näringsgrenar
och enär denna vara icke utgör föremål för inhemsk tillverkning,
ansetts böra åtnjuta tullfrihet.
Visitkort och Adresskort. Tullsatsen, för närvarande lika med tullsatsen
för blanketter och etiketter, har höjts till samma belopp som
den för sistnämnda artiklar föreslagna eller 50 öre per kilogram.
Vitriol. Denna artikel tillverkas numera inom landet i stor myckenhet,
och någon införsel deraf borde icke vara af behofvet påkallad.
Enligt Kommerskollegii berättelse för år 1888 tillverkades nämnda år
inom landet 4,627 centner 88 skålpund (= 196,720 kilogram) kopparvitriol
och 12,062 centner 17 skålpund (= 512,734 kilogram) jernvitriol.
Icke desto mindre infördes under samma år 336,849 kilogram vitriol.
Redan denna betydande import motiverar åsättande af tull å förevarande
artikel; men ett ytterligare skäl till en sådan åtgärd utgör den omständighet,
att svafvelsyra, som understundom användes för framställning
af vitriol, numera är belagd med tull.
Varans pris vexlar ganska betydligt. Så betingar jernvitriol, då
den inkommer lös i fartyg, ungefär 4 kronor men inkommande i fat omkring
5 kronor och kopparvitriol icke mindre än 40 kronor, allt per 100
kilogram räknadt. Olika tullsatser för olika slag af vitriol kunna emellertid
icke lämpligen fastställas, enär ett någon gång inkommande slag
deraf, den s. k. Salzburgervitriolen, utgör en blandning af jern- och
kopparvitriol. Vid sådant förhållande och då dessutom varans vågning
vid tullbehandlingen skulle medföra dryga kostnader för importören,
Tullkomiléns betänkande. I.
22
Vindrufvor.
Vinsten.
Vinsyra.
Visitkort och
Adresskort.
Vitriol.
170
Vågar.
Väfnader.
lärer en värdetull icke kunna undvikas, och har komitén ansett sig böra
föreslå densamma till 10 procent.
Vågar. I gällande taxa äro icke andra vågar specificerade än decimalvågar,
hvilka tullbehandlas såsom Slöjdvaror af sammansatta ämnen,
dragande tull med 15 proc. af värdet. Med hänsyn till den ganska
betydande införseln af äfven andra slags vågar — hvilka nu förtullas
såsom det ämne arbetadt, hvaraf de hufvudsakligen bestå — har, med
uteslutande af artikeln decimalvågar, särskild rubrik för vågar i allmänhet
ansetts böra i taxan upptagas. På grund af varans vexlande
värde och beskaffenhet torde värdetull böra åsättas, och synes tullsatsen
icke skäligen kunna sättas lägre än den, som för närvarande
utgår för decimalvågar.
Vågar, för vetenskapligt ändamål afsedda, borde visserligen draga
enahanda tull som likartade instrument, d. v. s. 10 proc. af värdet;
men då ändamålet, hvartill en våg är afsedd, så mycket mindre torde
kunna i hvarje fall utrönas, som vågar af samma beskaffenhet kunna
hafva användning såväl för vetenskapligt behof som i handeln (t. ex.
för vågning af apoteksvaror), har komitén ansett sig icke böra i berörda
syfte göra någon hemställan.
Väfnader. Redan behofvet af skydd för den inhemska sidenfabrikationen
påkallar en förhöjning af gällande tullsatser för sidenväfnader.
Denna industri — som dock bedrifves endast vid två fabriker inom
landet — har under senare tider befunnit sig i ett oafbrutet tillbakagående.
Så hade tillverkningsvärdet, hvilket ännu år 1883 uppgick till ett belopp
af 808,984 kronor, år 1888 sjunkit till 515,054 kronor (1888 års
tillverkning utgjordes af 45,656 fot (= 13,556 meter) diverse väfnader
och 79,552 stycken dukar m. m.), och den vid ifrågavarande fabriker
sysselsatta arbetspersonal, som förstnämnda år utgjorde 337 personer,
hade 1888 nedgått till 303 personer.
Skyddssynpunkten måste emellertid i fråga om denna vara komma
att ega en underordnad betydelse, enär varan, på grund af sin egenskap
af lyxartikel, under alla omständigheter bör underkastas en hög tullbeskattning.
Den lätthet, hvarmed sidenväfnader kunna göras till föremål
för oloflig införsel, bjuder dock att vid bestämmande af tullsatser
derå gå till väga med varsamhet, så att icke frestelsen till lagöfverträdelse
må blifva allt för stor. Före traktaten med Frankrike voro, enligt
tulltaxan af den 4 December 1863, sidenväfnader, andra slag, belagda
med tull till belopp af 6 riksdaler riksmynt för helsiden och 3 riksdaler
för halfsiden, allt per skålpund, (— per kilogram 14 kronor 12 öre
och 7 kronor 6 öre), hvarjemte särskilda tullsatser voro bestämda dels för
sammet dels ock, på sätt ännu eger rum, för felb, plys och filtar. Enligt
den utredning, som 1865 års. tullkomiterade egnat dessa tullsatser, utgjorde
medelpriset å de allmännaste helsidentyger och dukar, sådana
171
de här hufvudsakligen tillverkades och förbrukades, omkring 40 riksdaler
per skålpund. Härmed synes det nuvarande priset ganska nära
öfverensstämma. I Kommerskollegii berättelse för år 1888 upptages
detsamma för helsidenväfnader, andra slag — deri dock numera inbegripes
äfven sammet — till 90 kronor per kilogram. Tullsatsen för helsidenväfnader,
andra slag, sådan den var i nyssberörda taxa bestämd,
motsvarade sålunda omkring 15 procent af varuvärdet. Genom en sådan
tullsats synes en ur statsfinansiel synpunkt tillfredsställande beskattning
drabba förbrukningen af denna vara utan att, på grund af tullsatsens
storlek, synnerlig fara för smuggling kan antagas inträda. Komitén
har emellertid ansett det ur flera synpunkter, icke minst med afseende
å svårigheten att vid tullbehandlingen skilja mellan sammet och
plys, lämpligt, att de för närvarande särskild! specificerade artiklarne
felb och plys (under halfsidenväfnader jemväl filtar) blefve i afseende å
tullsatsen med öfriga sidenväfnader likstälda, så att de särskilda rubrikerna
för felb etc. kunde ur taxan utgå. Men då i enlighet härmed i
förslaget upptagits en gemensam rubrik för alla väfnader af helsiden
och en för alla af halfsiden, har komiten med hänsyn dertill, att felb
och plys i allmänhet äro mindre dyrbara varuslag än andra sidenväfnader,
funnit sig icke kunna föreslå så höga tullsatser, som med bibehållande
af den nuvarande rubriceringen, bort för »andra slag» ifrågakomma.
En tullsats af tolf kronor per kilogram för väfnader af helsiden,
alla slag, har synts komitén lämplig; motsvarande densamma,
enligt Kommerskollegii värdeberäkning, för felb och plys, hvilka artiklar
beräknats i medeltal kosta 50 kronor per kilogram, 24 å 25 procent
af varuvärdet och för öfriga väfnader 13 å 14 procent.
Den gamla grundsatsen, att — med undantag för felb och plys —
halfsidenväfnader skulle draga hälften så hög tull som väfnader af helsiden,
kan numera icke läggas till grund för en rättvis tullbeskattning af
s. k. halfsidenväfnader. Under sistnämnda beteckning inbegripas nemligen
nu delvis helt andra väfnader än fordom, då dermed afsågs endast
verkligt halfsiden. Dit hänföres enligt nu gällande taxa hvarje väfnad,
deri silke ingår, om ock till aldrig så ringa del; och i de flesta af de
såsom »halfsiden» införtullade väfnader utgör silke! en obetydlighet i
jemförelse med det öfriga väfnadsmaterialet. Vid sådant förhållande
har tullsatsen för väfnader af halfsiden, alla slag, för närvarande bestämd
till 2 kronor 35 öre per kilogram, synts skäligen icke kunna
sättas högre än 4 kronor per kilogram. Mod hänsyn till den synnerligen
vexlande beskaffenheten af dessa väfnader och i saknad af statistiska
uppgifter, utvisande huru stor del af de såsom halfsiden förtullade
väfnader utgöres af verkligt halfsiden i den mening, allmänna
språkbruket fäster vid denna benämning, möter det naturligtvis nästan
oöfverstigliga svårigheter att bestämma något tillförlitligt medelvärde
172
å hithörande artiklar. Kommerskollegium har upptagit värdet till 22
kronor för felb och plys och 30 kronor för »andra slag», allt per kilogram.
Enligt denna beräkning skulle den föreslagna tullsatsen belöpa
sig till 13 å 18 procent af varuvärdet.
Med skäl klagas deröfver, att enligt nu gällande tulltaxa vissa ytterst
simpla ylleväfnader, i hvilka icke en enda tråd af silke förekommer,
likväl vid tullbehandlingen hänföras till »halfsiden» på den grund,
att väfnadens yta innehåller silkesaffall i form af små noppor, afsedda
att höja tygets utseende. Dylika väfnaders värde rättfärdigar ingalunda
deras tullbehandling såsom halfsiden. För komitén har t. ex. förevisats
prof å till manskläder ämnad ylleväfnad af ifrågavarande beskaffenhet
(s. k. korderoj), hvilken, enligt uppgift, i produktionsorten betingat ett
pris af endast 85 öre per fot om 9 qvarters bredd. Då icke heller
tulltekniska skäl nödvändiggöra dylika väfnaders likställighet med dem,
hvari silke ingår i form af trådar eller åtminstone i oafbruten följd
förenadt med hela trådar af annat spinnmaterial, har komitén funnit sig
böra föreslå, att, såsom tillägg till nuvarande anm. 1, måtte intagas
en bestämmelse, på grund af hvilken, i likhet med hvad i Tyskland och
Österrike är stadgadt, endast väfnader af sist omförmälda beskaffenhet
må såsom halfsiden tullbehandlas.
Införseln af sidenväfnader år 1889 omfattade:
Helsiden:
Halfsiden:
Felb etc................ 6,625 kg.
Felb etc................ 2,326 kg.
Andra slag ......... 31,237 »
Andra slag........ 70,401 »
Sidenväfnader äro, med mer eller mindre utförlig specifikation, i
nedannämnda länder underkastade införselafgift till följande belopp, per
kilogram, nemligen för
Helsiden.
Halfsiden.
Kronor.
Kronor.
Danmark.............
................... 8,oo.
3,00 å
5,33.
Finland................
................... 13,54 å 30,53.
vissa undantag) fria.
8,50 å
13,54.
Frankrike (med
2,68.
Italien..................
..................... 5,04 å 9,36.
2,88 å
7,20.
Ryssland ............
..................... 51,26.
22,70.
Tyskland............
.................. 7,04 å 8,80.
3,96.
Österrike.............
.................... 8,90.
4,45 å
7,12.
Bland ylleväfnaderna är för närvarande rundväfd maskinfilt, på grund
af franska traktatens bestämmelser, tullfri. Då komitén föreslagit tull å
maskiner, redskap och verktyg och då maskinfilt af ull är föremål för
173
inhemsk tillverkning, har komitén äfven ansett tullfriheten för denna
senare artikel böra upphöra. Enär varan i anseende till sin användning
är med pressduk jemförlig, hafva dessa båda ylleväfnader, af
h vilka pressduk för närvarande drager tull till samma belopp som o färgad!
och oblekt ullgarn eller 20 öre per kilogram, blifvit i en rubrik
sammanförda. Tullsatsen har ansetts icke kunna sättas lägre än den,
som för det tvinnade, ofärgade och oblekta ullgarnet föreslagits, eller
25 öre per kilogram.
I likhet med Differentialtullkomitén hafva komiterade funnit det
oegentlig!, att, på sätt för närvarande eger rum, till både qvalitet och
värde så betydligt skilda varuslag som gröfre s. k. stampad yllefilt och
finare filtar af ull, såsom sängfiltar o. d., äro underkastade samma tullafgift.
Mot den nu gällande tullsatsen, 60 öre per kilogram, är, för
såvidt de stampade filtarne angår, icke något att anmärka. Med afseende
å de väfda åter står denna tull icke i skäligt förhållande till varuvärdet
och till tullsatserna å andra ylleväfnader af liknande qvalitet. I
detta hänseende behöfver endast påpekas, hurusom denna samma vara,
derest den inkommer, icke tillklippt till filtar utan sammanhängande såsom
väfnad (»filtväfnad»), drager den för ylleväfnader, andra slag, bestämda
tull af 1 krona 75 öre per kilogram. I anledning häraf'' hafva
komiterade, med anslutning till nyssbemälda komités förslag, ändrat
den nuvarande rubriken »filtar och mattor» så, att densamma, efter frånskiljande
af väfda filtar, omfattar endast mattor samt stampad (icke
väfd) filt, '' för hvilka artiklar gällande tullsats bibehållits. Deremot
hafva komiterade icke kunnat biträda samma komités förslag att under
egen rubrik med särskild tullsats upptaga artikeln »filtväfnad». Att uppdraga
någon bestämd gräns mellan filtväfnad och ylleväfnader, andra
slag, är nemligen icke möjligt. Komitén föreslår vid sådant förhållande,
att filtväfnad måtte fortfarande hänföras till ylleväfnader, andra
slag. Hvad åter angår »väfda filtar» bär komitén ansett dem följdrigtigt
böra draga samma tull som filtväfnad, utan tillägg, derest de icke
undergått vidare bearbetning än tillklippning och fållning, men med
den förhöjning, som föreslagits för kläder, om de äro kantade eller —
såsom i fråga om resfiltar oftast förekommer — hopsydda, d. v. s.
bestående af olika, medelst sömnad förenade öfver- och undertyg.
Till följd häraf har under bokstafven F intagits eu hänvisning:
»Pilt; se väfnader»; hvarjemte i eu derunder införd anmärkning meddelats
föreskrift om väfda filtars tullbehandling i öfverensstämmelse
med komitéris här uttalade åsigt; och har i sammanhang härmed den
bestämmelse af enahanda innehåll, som i nu gällande taxa återfinnes
under Resfiltar blifvit, såsom öfverflödig, utesluten.
Den tullförhöjning, som enligt komiténs förslag skulle inträda för
väfda filtar, bör ingalunda kunna anses utgöra något hinder för för
-
174
slagets antagande. Gröfre sådana filtar inkomma icke från annat land
än Norge och hvad de finare angår, är en förhöjning af nu gällande
låga tullsats — uppgående, enligt verkstälda profvägningar af dylika
filtar, vexlande i pris mellan 6 kronor 30 öre och 18 kronor per stycke,
till i medeltal 8,8 procent af varuvärdet — icke blott af nöden till
skydd för den inhemska tillverkningen utan ock betingad af hänsyn till
den tull, som drabbar de till »andra slag» nu hänförliga ylleväfnader,
af Indika många äro betydligt billigare än de finare filtarne; och att
tullen å ylleväfnader, andra slag, icke är för hög, framgår förvisso af
den betydande import, som eger rum af denna artikel. År 1889 infördes
ej mindre än 2,405,692 kilogram ylleväfnader, andra slag.
Från linneväfnadsindustriens målsmäns sida förspörjes en allmän
klagan, att de nu gällande tullsatserna för linneväfnader bereda svenska
väfverierna och den inhemska husslöjden endast ett otillräckligt skydd
mot utländsk konkurrens. Onekligen måste det också anses toga egnadt
till uppmuntran för väfverihandteringen, att, såsom förhållandet i visst
fall är, linneväfnaden drager lägre tull än det dertill erforderliga halffabrikatet,
linnegarnet. En öfversigt af tillgängliga hithörande statistiska
data gifver äfven vid handen, att- berörda klagan icke är obefogad.
Enligt Kommerskollegii berättelse har antalet i gång varande
linneväfnadsfabriker under de senare aren vexlat från 5 till 1 (år 1888: 2)
med ett sammanlagdt tillverkningsvärde af omkring 300,000 kronor
årligen (år 1888: 996,449 fot till ett värde af 321,102 kronor). Dessutom
har vid inom riket befintliga segel- och tältduks fabriker — antalet
är visserligen för närvarande endast en i gång varande men har
förut varit, två — samtidigt tillverkats mellan tre och fyra millioner fot
segel- och tältduk, buldan, pressenningsduk m. in. årligen. Uppgifna
tillverkningsqvantiteten år 1888 utgjorde 3,562,953 fot med ett värde
af 762,672 kronor. Till huru stor del denna qvantitet utgjordes af
linnevaror, framgår icke af de officiela siffrorna. I saknad af statistiska
uppgifter angående handväfnadsindustrien (till Kommerskollegium hafva
för år 1888 inkommit dylika uppgifter angående sammanlagda tillverkningen al
linne- och ylleväfnader från ett län nemligen Hallands, utvisande dessa uppgifter
en tillverkning af 519,050 fot) är det icke möjligt att bestämma storleken
af den inhemska tillverkningen. Vår in- och utförselstatistik visar emellertid,
att vi för närvarande i högst väsentlig mån på den utländska
marknaden tillgodose vårt behof af linneväfnader, icke minst af grofva
sådana. År 1889 in- och utfördes af linneväfnader följande qvantiteter:
Införsel.
Utförsel.
a) släta tvåskaftade m. m.:
25-trådiga............... 154,497 kilogram.
25,089 kilogram.
35-
»
............... 73,196
»
175
Införsel.
Utförsel.
50-trådiga...............
öfver 50-trådiga...
20,571 kilogram.
24,024
»
b)
mattväfnad..............
c)
bolstervarsväfnad ...
d)
andra slag ...............
48,776
»
10,812 kilogram.
482
»
3,350
»
Motsvarande siffror för föregående år alltifrån år 1882, då den nuvarande
rubriceringen af linneväfnader i taxan infördes, hafva icke i
afsevärd grad vexlat.
Enligt komitén meddelade prisuppgifter rörande olika slag af sådana
linneväfnader, hvilka enligt nu gällande taxa draga dels 35 öre och dels
1 krona 50 öre per kilogram, uppgå dessa tullsatser icke till mera än
8 å 15 procent af varuvärdet. En höjning af tullsatserna för ifrågavarande
väfnader, hvilken åtgärd hittills hindrats af franska traktatens bestämmelser,
lärer sålunda icke böra möta några synnerliga betänkligheter.
Med afseende å de gröfsta släta eller kyprade linneväfnadernas ringa
värde och relativt betydande vigt har komitén dock funnit sig icke
böra ifrågasätta en större tullförhöjning för dylika väfnader än 6 öre per
kilogram. Tullskyddet torde, då garnet drager en tull af 20 öre per kilogram,
icke skäligen kunna anses blifva för högt, om tullsatsen i enlighet
med komiténs förslag bestämmes till 25 öre i stället för den nuvarande,
19 öre per kilogram. Med hänsyn till rederinäringens behof af artikeln
segelduk lärer densamma, äfven då den är af finare beskaffenhet, fortfarande
böra vara underkastad den lägsta tullsatsen. Tullsatserna för
öfriga till afdelningen a) släta etc. linneväfnader hörande rubriker hafva
i förhållande härtill föreslagits till höjning i enahanda proportion som
tullsatsen för de gröfre.
Uti till komitén ingifna framställningar från idkare af linneväfnadsindustrien
har ifrågasatts införande af särskilda högre tullsatser för blekt
linneväfnad. Visserligen kunna härför åtskilliga skäl anföras, nemligen i
första rummet den omständighet, att det blekta garnet drager högre
tull än det oblekta, eller ock, att den blekta väfnaden, derest den tillverkats
af oblekt garn, är ett mera förädlad t fabrikat än den oblekta;
vidare det förhållande att bomulls väfnader, andra slag, äro underkastade
olika tull, alltefter som de äro blekta eller oblekta, och slutligen föredömet
af flera andra länder, i hvilkas tulltariffer den ifrågasatta åtskilnaden
införts. Men å andra sidan må erinras, dels att i handeln förekommer
oblekt linneväfnad, som är vida dyrbarare än den blekta, dels
ook att någon bestämd gräns mellan blekt och oblekt väfnad af ifrågavarande
slag icke låter sig uppdraga utan alltid i viss mån måste blifva
beroende af subjektiv uppfattning, vid hvilket förhållande olika tull å
blekt och oblekt vara med visshet skulle föranleda ojemn tullbehandling
176
och många tvister. Med afseende å dessa senare omständigheter har
komitén icke funnit skäl att i omförmälda hänseende framlägga något
förslag.
.
. .
I fråga om bomullsväfnader har komitén föreslagit höjning af gällande
tullsats för segelduk samt åsättande af tull å den för närvarande
tullfria artikeln maskinfilt. Då garnet, hvaraf segelduk förfärdigas, numera
drager en tull af dels 15 öre och dels 20 öre per kilogram, lärer
tullsatsen för sistnämnda väfnad böra höjas från nuvarande, af traktaten
med Frankrike beroende belopp, 14 öre per kilogram, till minst
20 öre; och hvad maskinfilt beträffar, har denna artikel med hänsyn till
hvad här ofvan i fråga om maskinfilt af ull anförts, funnits böra åsättas
tull, hvilken emellertid torde böra begränsas till samma belopp, som för
segelduk af bomull föreslagits.
Den för bomullsväfnader, andra, helt och hållet eller delvis glesa,
gällande tullsats, 1 krona 75 öre per kilogram, är visserligen, hvad beträffar
åtskilliga dithörande artiklar, särskild! den så kallade fodergazen
mycket hög i förhållande till varuvärdet; men da eu stor mängd
andra, till denna rubrik hänförliga varuslag ega högt värde, kan någon
tullnedsättning för rubriken i sin helhet icke förordas. Fn sönderdelning
af rubriken åter möter ur tullteknisk synpunkt nära nog oöfverstigliga
svårigheter.
Växter.
Växter. Nu gällande tullsats för lefvande växter, 30 öre per kilo
gram,
har i tillämpningen hufvudsakligen på grund deraf, att vid förtullningen
afdrag i vigten icke eger rum för närmaste emballaget,
såsom balja eller kruka med jord, bastmattor m. m., befunnits alltför
hög, stundom uppgående ända till 100 procent af varuvärdet eller ännu
mera. Komitén har ock fatt emottaga flera framställningar om tullsatsens
sänkning. Vid sådant förhållande har en tullnedsättning synts
erforderlig; och då varan funnits böra fortfarande efter bruttovigt förtullas,
har komitén föreslagit tullsatsens bestämmande till 10 öre per
kilogram, i sammanhang hvarmed jemväl den lägre tullsats, som vid
förtullning af växter, vägande mer än 10 kilogram, skall för Överskjutande
vigten beräknas, funnits böra proportionaliter nedsättas.
Ångmaskiner Ångmaskiner och Ångpannor hafva, af samma skäl som maskiner i
o oc^ allmänhet och särskildt med hänsyn till tullen å plåt, ansetts böla draga
Angpannoi. ^ me(j io procent af värdet.
Följande i nu gällande taxa upptagna rubriker hafva blifvit ur
taxeförslaget uteslutna:
Alcannserot, Altheserot, Augelikarot, Aska, rå, af trä eller andra
vegetabilier, Berberisrötter, Blod, Bläckpulver eller Bläcksubstans, Fn
-
177
bär, Enbärsmos, Fiskskinn, Fnöske, Galangarot, Gentianarot, Glasflusser,
Glasgalla, Granatäppleskal, Handskskinn, Jord, polör-, Kalmusrot, Kobolt,
Korksulor, i förenig med väfnad eller skinn, Krokar till fiske, Lakritsrot,
Magnetsten, oinfattad, Malmstuffer, Rosmarin, Saleprot, Vinstenssalt,
Violrot och Zitverrot.
Tulltaxeunderråttelserna.
Enligt praxis, grundad på Generaltullstyrelsens i särskilda fall
meddelade beslut, skall, då gods förtullas efter väi-de, jemväl varans
emballage vid värdeberäkningen tagas i betraktande. Bestämmelse
derom, att godsegaren skall vid uppgifvande af varans inköpspris medräkna,
jemte frakt m. m., hvarom redan nu är stadgadt, äfven emballage,
har vid sådant förhållande synts böra i §:n intagas.
Tulltaxeunderrättelserna.
§ 5.
§ 8.
Då komiterade redan afgifvit underdånigt utlåtande med förslag
till förändrad lydelse af denna §, hvilket förslag ännu icke blifvit i
sin helhet slutligen pröfvadt, hafva komiterade ansett sig nu endast
böra hänvisa till berörda utlåtande.
§ 9.
Afd. 1. Enligt hvad här ofvan under Socker anförts, anse komiterade,
att den vid utförsel af raffineradt socker för närvarande medgifna
tullrestitution bör nedsättas till 21,6 öre per kilogram.
Med afseende å den ytterst vexlande sockerhalten i sockrad chokolad
har komitén ansett sig icke kunna tillstyrka tullrestitution för ifrågavarande
artikel efter annan grund än den föreslagna tullen för kakao
eller 5 öre per kilogram.
Med anledning deraf att i konfityrer ofta ingå mandel och andra
beståndsdelar, som draga högre tull än socker, har restitutionsbeloppet
för konfityrer ansetts böra bestämmas något högre än för
raffineradt socker eller till 25 öre per kilogram.
Tullkomiléns betänkande. I.
23
178
Då för hand sydda bomulls- och linneartiklar synas böra åtnjuta
tullrestitution lika väl som maskinsydda, har detta senare ord utbytts
mot bestämningen sydda.
Mom. c). Befrielse från skyldigheten att för restitutions erhållande
förete s. k. ruckattest är för närvarande medgifven under vilkor, bland
annat, att utförseln skett i fartyg af minst 30 tons drägtighet och att
fartyget, direkte till utrikes ort utklareradt, af tullbetjening bevakats till
öppen sjö.
Stadgandet derom, att utklareringen skall ske »direkte» till utrikes
ort, vållar numera med den utveckling, ångbåtstrafiken erhållit, ofta
svårighet för afsändaren att begagna sig af omförmälda förmån, i det
att från vissa städer fartygen icke så ofta utklarera direkte till utrikes
ort utan vanligen med anlöpande af en eller flera svenska tullplatser.
Det har synts komitén, att sist berörda vilkor kunde utan fara för
statsverkets rätt eftergifvas, om endast motsvarande kontrollföreskrifter,
som äro för export af oförtulladt gods i 42 § tullstadgan bestämda, blefve
till iakttagande föreskrifna. Derjemte har, då bevakning af lotsbetjening
bör kunna i förevarande fall tillerkännas samma verkan som bevakning
af tullbetjening, det i berörda hänseende stadgade vilkor
ändrats derhän, att godset skall hafva blifvit till öppen sjö »behörigem)
bevakadt
Afd. 4. Sedan »karameller» af-svensk tillverkning numera draga
tull vid införsel till Norge, har denna artikel naturligen bort upptagas
bland dem, för hvilka vid utförsel till nämnda land tullrestitution medgifves.
179
Tabell, utvisande de förändringar i tullinkomsten, beräknad efter
1889 års införsel, med afdrag af den tullfria införseln från Norge,
hvilka skulle föranledas af komiterades förslag till tulltaxa.
1889 års
införsel.
Nu gällande
tullsats.
Föreslagen
tullsats.
Minsk-  ning i tull
inkomst.
Tillök-  ning i tull-  inkomst.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Agat, arbetad.............................................
Ammoniak:
7 kg
Ikg.
0,80
Ikg.
2,oo
—
8
kaustik...................................................
—
5
proc.
»
0,05
—
-*)
kolsyrad, hjorthornssalt...........................
—
»
»
0,07
—
-*)
salpetersyrad.........................................
—
»
»
0,io
—
_1)
J
Apelsiner.................................................
Askar och Dosor:
731,575kg.
Ikg.
0,io
»
0,20
—
73,158
af sammansatta eller, såsom arbetade, ej
specificerade ämnen ............................
18,327 »
»
0,47
»
1,00
—
9,713
Band:
4,518 »
20,520 »
))
2,80
2,35
n
12,oo
4,oo
41,566
33,858
halfsiden- ..............................................
»
»
—
andra slag .............................................
Ben, arbetadt:
134,503 »
»
1,10
»
1,75
—
87,427
knappar ................................................
_
»
0,35
0,50
-'')
ej specificerade arbeten:
525 kg.
1,18
0,35
0,80
2.00
1,80
2.00
431
■-J)
4
Bernsten, arbetad.......................................
3 kg.
Bijouterivaror, af annat ämne än guld och
38,264 »
137 »
0,80
0,60
2.00
1.00
45,917
55
Bildlmgqeriarbeten, ej specificerade .............
»
—
693 »
2,35
2,50
104
Bladsilfver...............................................
217 »>
»
1,40
»
2,50
■—
239
Blanketter, till räkningar ...........................
5,238 »
43,385 »
„
0,15
0,15
0,50
0,20
1,833
2,169
Blanksmörja, Blanksvärta och Skovax .........
»
»
—
Blommor, konstgjorda................................
2,674 »
))
2,50
»
15,00
—.
33,425
delar till konstgjorda blommor ...............
377 »
»
1,00
»
6,oo
—
1,885
Transport
|
- | 331,792
*) Kan oj beräknas.
180
1889 års
införsel.
Nu gällande
tullsats.
Föreslagen
tullsats.
Minsk-  ning i tull-  inkomst.
Tillök-  ning i tull-  inkomst.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Transport
-—
331,792
Borstbindarearbéten:
af fiber, gräs, rötter eller andra vegetabi-
Ilska ämnen, utan afseende å infattnin-
1 kg.
0,15
_
-*)
af andra ämnen:
med infattning af opoleradt eller måladt
trä eller jern, äfvensom murare- och
målareborstar .................................
12,778 kg.
1 kg.
0,12
»
0,50
_
4,856
med infattning af poleradt trä..............
6,870 »
»
0,24
>•
1,20
—
6,595
med infattning af ben, horn, etc..........
4,876 »
»
0,47
)>
1,20
—
3,559
Brefkuverter och Papperspåsar.....................
153,298 »
»
0,20
))
0,30
—
15,330
Broderade arbeten.......................................
—
20
proc.
50 proc.
—
--l)
Bränvin och Sprit:
95,228 1.
1 1.
i,n
1 1
1,35
22,855
Böcker med inbundet rent eller linieradt pap-
per ......................................................
54,358 kg.
1 kg.
0,25
1 kg.
0,35
—
5,436
Celluloid, arbetad:
knifskaft och ämnen dertill.....................
—
0,80
Fria
_l,
)
—
andra slag .............................................
1,516 kg.
»
0,80
1 kg.
1,20
—
606
Cement......................................................
6,415,991 »
100 k
g. 0,40
100 kg.
0,60
—
12,832
Cirklar, Passare och Cirkelbestick ...............
—
Fria
1 kg.
1,50
—
-*)
Citroner ..................................................
97,605 kg.
1 kg.
0,10
»>
0,20
—
9,761
Citronsyra och citronsyrade salter..................
—
5
proc.
Fria
—l)
—
Cyankalium .............................................
—
»
Fritt
—-1)
—
Elektricitetsmätare.......................................
—
15
proc.
10 proc.
—'')
■-
Etiketter af papper ...................................
34,832 kg.
1 kg.
0,15
1 kg.
0,50
—
12,191
Etuis........................................................
20,740 »
O
0,80
»
2,00
—
24,888
Fingerborgar och Syringar .........................
Fisk, saltad eller inlagd: anjovis, sardeller
2,578 »
»
0,35
»
0,50
—
387
och thonfisk ..........................................
1,686 ■>
»
0,20
))
0,50
—
506
Frukter, Bär och Grönsaker, inlagda i brän-
vin eller ättika.......................................
13,805 »
))
0,30
»
0,50
—
2,761
Transport
| -
454,355
*) Kan ej beräknas.
181
1889 års
införsel.
Ku gällande
tullsats.
Föreslagen
tullsats.
Minsk-  ning i tull-  inkomst.
Tillök-  ning i tull-  inkomst.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Transport
—
454,355
Fyrverkeriarbeten.......................................
Färger och Färgningsämnen:
1,464 kg.
1 kg.
0,60
lkg.
2,oo
2,050
smör- och ostfärg....................................
—
Fria
»
0,07
—
— *)
Garfsyra...................................................
—
5
proc.
Fri
— *)
—
Garn:
ull-:
två- eller flertrådigt:
ofärgadt och oblekt...........................
—
lkg.
0,20
lkg.
0,25
—
-l)
fargadt, blekt eller tryckt..................
—
n
0,35
»
0,40
—
-*)
Gasmätare ..............................................
70,239 kr.
5
proc.
10 rt
3,512
Glas:
bunkar, burkar, buteljer och flaskor, helt
och hållet oslipade:
af annan massa än mörkgrön eller brun
—
lkg.
0,06
— ‘)
—
patentglas och glastakpannor samt för far-
tyg afsedda sidventilglas med eller utan
2,854 kg.
lkg.
0,07
0,10
86
fönster- och spegel-:
oslipade eller mattslipade och ofolierade:
af större dimensioner........................
—
))
0,07
))
0,10
—
-*)
ofolierade, slipade och polerade:
af t. o. m. Vs qv.-m. yta ...................
5,209 kg.
»
0,15
»
0,20
—
260
af större dimensioner........................
111,061 >»
»
0,25
»)
0,30
—
5,553
folierade:
af t. o. m. Vs qv.-m. yta ...................
60,033 »
)»
0,25
»
0,30
—
3,002
af större dimensioner.................. .....
40,996 »
»
0,40
»
0,50
—
4,100
andra slag, ej specificerade ..................
263,380 »
»
0,35
»
0,60
—
65,845
Gulddragarearbeten ..................................
Gödningsämnen:
1,476 »
»
2,35
»
12,00
—
14,243
superfosfater ..........................................
16,103,772 »
Fria
100 kg.
0,25
—
40,260
Halm, arbetad:
buteljhylsor, lösa...................................
—
15
proc.
lkg.
0,07
—
-'')
Transport
|
- | 593,266
‘) Kan oj boräknas.
182
1889 års
införsel.
Nu gällande
tullsats.
Föreslagen
tullsats.
Minsk-  ning i tull-  inkomst.
Tillök-  ning i tull-  inkomst.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Transport
—
593,266
Handskar ...............................................
12,908 kg.
1 kg-
1,80
1 kg.
6,oo
—
54,214
Hattar:
af hel- eller halfsiden etc.........................
andra slag:
2,010 st.
1 st.
1,50
1 st.
2,oo
1,005
försedda med foder, svettrem eller band
•-
»
0,4 o
»
0,75
—
-*)
utan något af dessa tillbehör ..............
—
))
0,40
))
0,50
—
-*)
Horn, arbetadt:
knappar ................................................
25,323 kg.
1 kg.
0,40
1 kg.
0,50
—
2,532
9,094 »
))
1,18
))
1,20
—
182
Hudar och Skinn:
ej hänförliga till pelsverk:
beredda:
sulläder och bindsulläder2) ...............
2,044,460 »
»
0,24
»
0,40
—
327,114
andra slag .....................................
285,733 »
--
0,47
»
0,65
—
51,432
pelsverk:
beredda; hopsydda skinn samt delvis ar-
betade eller fullfärdiga persedlar med
pelsverk till öfvertyg:
af blåräf, bäfver etc......................
82 »
»
4,00
»
6,00
■—-
164
andra slag ....................................
14,473 »
))
2,oo
))
3,00
-—
14,473
Hår- och Tagelarbeten.................................
38 »
»
0,80
))
2,00
—
46
Häktor, Hakar och Hyskor ........................
Häng slen:
12,042 »
»
0,30
»
0,50
2,408
af hel- eller halfsiden..............................
42 »
)>
2,35
»
4,oo
—
69
andra slag ...........................................
Instrumenter:
66,088 »
»
0,60
»
1,75
—
76,001
kirurgiska, matematiska, fysiska, kemiska
och navigations-, alla slag, ej specificerade
—
Fria
10
proc.
—
--‘)
optiska .................................................
musikaliska:
9,794kg.
1 kg-
0,35
1 kg.
2,00
16,160
flöjter, klarinetter m. fl.........................
Jernväg smateriel:
—
1 st.
1,00
15
proa.
■
-'')
lokomotiver............................................
10,000 kr.
Fria
10
proc.
—
1,000
Transport
|
•—-
1,140,066
*) Kan ej beräknas.
s) Enligt nu gällande taxa äro alunerade och säraskado skinn, som föreslagits till 65 öre, häri inräknade.
183
1889 års
införsel.
Nu gällande
tullsats.
Föreslagen
tullsats.
Minsk-  ning i tull-  inkomst.
Tillök-  ning i tull-  inkomst.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Transport
-_
1,140,066
Jäst.........................................................
55,785 kg.
1 kg.
0,20
ikg.
0,25
—
2,789
Kakao:
bönor ...................................................
196,206 »
)>
0,30
»
0,05
49,052
—
skal ....................................................
38 »
»
0,10
»
0,05
2
—
Kali:
kaustikt ................................................
—
5
proc.
Fritt
-*)
—
surt kolsyradt ......................................
—
5
proc.
»
-‘)
—
svafvelsyrad och surt svafvelsyrad.........
—
5
proc.
Fria
-‘)
—
Karkasser och Karkassband ........................
5,626 kg.
Ikg.
1,10
Ikg.
1,00
563
—
Kautschuk, arbetad:
i skifver af mindre tjocklek än 1 mm., utan
väfinlägg.............................................
—
»
1,00
Fri
-->)
—
andra slag, ej specificerade .....................
353,806 kg.
»
1,00
Ilig.
1,20
—
70,761
Kemiskt-tekniska preparater, ej specificerade..
—
5
proc
15
proc.
—
-‘)
Kläder.....................................................
—
20
proc.
50
proc.
—
-l)
Knappar af sammansatta eller, såsom arbe-  tade, ej specificerade ämnen ..................
Knif var:
in,050 kg.
1 kg.
0,50
Ikg.
1,00
—
55,525
rak- ....................................................
325 »
»
0,59
»
3,00
—
783
penn- ...................................................
992 »
»
1,18
M
3,oo
—-
1,805
talj-, sjömans- och gröfre arbets-...............
bords- och andra slag, ej specificerade, samt
1,850 »
”
0,14
»
0,50
—
666
gafflar:
med skaft af silfver, förgvld eller för-
silfrad metall, elfenben eller hvalross-  tänder ..........................................
251 »
»
1,18
»
1,50
80
med skaft af andra ämnen ...............
9,952 »
))
0,24
»
0,50
—
2,588
Koboltoxid ................................................
Koeffyrer, försedda med konstgjorda blommor
—
5
proc.
»
1,00
—
-'')
eller plymer ............,.............................
1 st.
1 st.
1,50
1 st.
2,00
—
1
Koffertar, andra slag .................................
—
1 kg.
0,G0
—
-*)
Konfityrer .................................................
79,337 kg.
Ikg.
0,47
»
0,50
—
2,380
Transport
49,617
1,277,444
*) Kan ej boriikiias.
184
1889 års
införsel.
Nu gällande
tullsats.
Föreslagen
tullsats.
Minsk-  ning i tull-  inkomst.
Tillök-  ning i tull-  inkomst.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Transport
49,617
1,277,444
Konservs)'':
sardiner i olja ....................................
63,842 kg.
1 kg.
0,20
1 kg.
0,50
—
19,153
andra slag .............................................
242,796 »
»
0,30
■i
0,50
—
48,559
Korinter ...................................................
25,940 »
»
0,25
11
0,15
2,594
—
Korkar, skurna, utan beslag........................
26,334 »
>>
0,07
>i
0,10
—
790
Korksula)''...................................................
435 »
»
0,35
»
0,io
109
—
j Kmt och andra sprängämnen..................
9,891 »
» 0,12
•1
0,25
—
1,286
! Kräftstjertar .............................................
—
»
0,07
>1 0,20
—
-'')
| Lack.......................................................
| Lo-varor:
7,303kg.
»
0,47
»
0,75
2,045
rör och rördelar ....................................
arbeten af äkta porslin:
—
Fria
100 kg. 0,75
-*)
hvita eller enfärgade ..........................
26,216 kg.
1 kg.
0,24
1 kg.
0,30
—
1,573
förgylda, försilfrade eller målade ..........
andra arbeten af lera, såsom kakel och
115,680 »
ii
0,47
»
0,oo
15,038
kakelugnsornament, krukmakaregods, ar-  beten af terracotta, terralith m. m.:
—
11 0,05 ko,07
ii
0,10
—
-l)
-1)
målade eller tryckta .........................
—
>1 0,05 åO,07
»
0,i6
—
Lim:
-*)
flytande, diamantkitt, syndetikon o. d.......
Litografiska och Fotografiska arbeten, äfven-
15 proc.
11 1,00
som Kopparsticks-, Stålsticks- och Träsnitts-  aftryck, med eller utan färgbeläggning:
oinfattade, andra slag...........................
61,277 kg.
1 kg.
0,15
Il
0,50
—
21,447
Läderarbeten .............................................
—
f Lädrets tillit
(+ 20 proc.)
1) 1,20
-1)
-*)
Magnesia och Magnesiasalter .....................
Maltdrycker:
5 proc.
Fria
på fat:
porter ................................................
22,934 kg.
1 kg.
0,07
1 kg.
0,08
—
229
andra slag ..........................................
på andra kärl:
418,027 »
ii
0,05
» 0,08
12,541
porter ...............................................
9,567 1.
1 1. 0,12
1 1.
0,15
—
287
1
Transport
i 52,320
1,400,392
l) Kan ej beräknas.
185
1889 års
införsel.
Nu gällande
tullsats.
Föreslagen
tullsats.
Minsk-  ning i tull-  inkomst.
Tillök-  ning i tull-  inkomst.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Transport
52,320
1,400,392
Maltdrycker:
på andra kärl:
59,310 1.
1 1. 0,08
1 1.
0,15
_
4,152
Maskiner, Redskap och Verktyg eller delar
deraf, ej specificerade..............................
Metaller och ej specificerade arbeten deraf:
12,231,195 kr.
Fria
10 proc.
1,223,120
A. Bly, arbetadt:
rör och rördelar ..................................
folier; se Tenn.
andra arbeten:
»
1 kg.
0,05
-*)
förgylda eller försilfrade.....................
målade, lackerade etc.........................
102 kg.
15,681 »
1 kg.
0,35
>>
0,35
»
0,10
»
1,50
»
0,75
»
0,20
—
-*)
41
1,568
B. Gnid, arbetadt:
tråd2)
.
.................
7 »
»
2,35
»
2,50
1
andra arbeten, äfven med infattade ste-
32 »
»
11,70
»
15,00
106
C. Jern och Stål:
tack- och barlastjern .........................
24,466,766 »
Fritt
100 kg. l,oo
—
244,668
skrot, alla slag ....................................
3,058,121 »
» 0,80
—
24,465
jemvägsskenor ...................................
rör och rördelar:
23,293,192 »
Fria
»
2,oo
—
465,864
gjutna, af 15 cm. inre diameter eller
derunder.....................................
—
"
1,50
—
-'')
smidda, valsade eller dragna .............
kedjor och kettingar, hvari länkjernet
»
»
4,00
—
-- 1)
har en diameter af:
från och med 6 till 10 mm.............
—
100 kg. 7,oo
<>
10,oo
—
—l)
spik af 45 mm. längd och deröfver ......
träskrufvar:
5,040 kg.
1 kg.
0,04
1 kg.
0,05
50
af 12 mm. eller deröfver i diameter ...
—
0,20 å 0,30
» 0,06
—
Transport
I
1
52,320
3,364,427
*) Kan oj boruknas.
2) Införsolqvantitetcn omfattar äfven silfvertråd, för hvilken artikel enligt förslaget samma tullförhöjning som för
guldtråd skulle inträda.
Tullkomiténs betänkande. I.
24
18(5
1889 års
införsel.
Nu gällande
tullsats.
Föreslagen
tullsats.
Minsk-  ning i tull-  inkomst.
Tillök-  ning i tull-  inkomst.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Transport
52,320
3,364,427
Metaller och ej specificerade arbeten deraf:
C. Jern och Stål:
gjutna balkar, eldstadsroster, hällar, lod
och vigter ......................................
spisar, ugnar, kaminer, kolonner, lykt-
—
1 kg.
0,oi
1 kg.
0,02
—
— *)
stolpar, staket, grafvårdar samt gjutna,
icke med emalj eller annan ^betäck-  ning försedda grytor, pannor, mortlar,
krabbor och afloppstrattar ................
« 0,01 å0,02
»
0,04
_1)
bord, soffor, stolar, fotskrapor, spottlådor,
port- och dörrfyllningar, lyktarmar, press-  och strykjern samt gjutna, med emalj
eller annan ytbetäckning försedda gry-  tor, pannor, mortlar, krabbor och af-  loppstrattar.......................................
ce
o
O
» 0,10
-*)
kopiepressar, eldredskaps- och paraply-
ställ, blomsterställningar, trädgårds-  urnor, kaffe- och köttqvarnar, frukt-  skalnings- och andra dylika för hus-  hållsbehof afsedda maskiner...............
48,041 kg.
»
0,15
» 0,20
2,402
kassaskåp och kassakistor.....................
finare ej specificeradt gjutgods, såsom
~~
10 proc.
15 proc.
-*)
blomstervaser etc.............................
79,920 kg.
1 kg.
0,25
lkg.
0,50
—
19,980
floretter, sablar, värjor, bajonetter, hug-
gare och dylika vapen, äfvensom delar
deraf:
förgylda eller försilfrade..................
---
•>
0,70
»
2,oo
—
_ 1\
)
andra slag ....................................
—
» 0,15 åO,35
» 1,00
—
-•*)
andra ej specificerade och till Jernvägs-
materiel eller Maskiner, Redskap och
Verktyg ej hänförliga jern- och stål-
varor:
förgylda eller försilfrade...............
2,050 kg.
»
0,70
O
O
7—1
—-
615
Transport
1
52,320
3,387,424
*) Kan ej beräknas.
187
1889 års
införsel.
Nu gällande
tullsats.
Föreslagen
tullsats.
Minsk-  ning i tull
inkomst.
Tillök-  ning i tull-  inkomst.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Transport
|
52,320
3,387,424
Metaller och ej specificerade arbeten deraf:
C. Jern och Stål:
andra ej specificerade och till Jernvägs-
materiel eller Maskiner, Redskap och
Verktyg ej hänförliga jern- och stål-
varor:
förnicklade, polerade, bronserade,
emalj erade eller lackerade............
—
1 kg.
0,35
lkg.
0,50
—
~-‘)
andra slag ....................................
—
»
0,15
»
0,20
—
-*)
D. Koppar etc., arbetad:
plåt och andra ämnen för vidare bear-
betning ...........................................
664,008 kg.
Fria
»
0,05
—
33,200
bult och spik.......................................
33,557 »
»
»
0,05
—
1,678
rör och rördelar ...............................
—
»
»
0,10
—
--*)
tråd:
förgyld eller försilfrad.......................
öfverdragen annorlunda än medelst
112 kg.
1 kg
2,35
))
2,50
—
17
silke, papper och dylikt, äfvensom
elektriska ledningskablar ..............
Fri
10
proc.
-‘)
andra arbeten:
lkg.
0,70
lkg.
1,50
-l)
förnicklade, fernissade, lackerade eller
med annan ytbetäckning försedda ...
—
« 0,35 åO,70
»
0,75
—
-l)
andra slag .......................................
—
»
0,35
»
0,50
—
--'')
F. Qvicksilfver .......................................
2,515 kg.
»
0,35
Fritt
880
■-
G. Silfver, arbetadt:
tråd; se Guld.
andra arbeten, äfven förgylda och med
infattade stenar, perlor m. m.............
652 »
»
7,00
1 kg.
15,00
—
5,216
H. Tenn, arbetadt:
rör och rördelar ..................................
—
Fria
»
0,05
—
-1)
folier eller stanniol..............................
23,176 kg.
1 kg.
0,35
»
0,50
—
3,476
Transport
|
1
|
53,200 |
3,431,011
*) Kan oj beräknas.
188
1889 års
införsel.
Nu gällande
tullsats.
Föreslagen
tullsats.
Minsk-  ning i tull-  inkomst.
Tillök-  ning i tull-  inkomst.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Transport
53,200
3,431,011
Metaller och ej specificerade arbeten deraf:
H. Tenn, arbetadt:
andra arbeten:
förgylda eller försilfrade.....................
—
Ilig.
0,70
1 kg.
1,50
—
_1
J
förnicklade, fernissade, lackerade eller
med annan ytbetäckning försedda ...
—
»
0,70
»
0,75
—
-s)
andra slag .......................................
11,161 kg.
»
0,35
»
0,50
—
1,674
I. Zink, arbetad:
rör och rördelar ..................................
—
Fria
»
0,05
—
-l)
andra arbeten:
förgylda eller försilfrade....................
445 kg.
1 kg.
0,70
»
1,50
-—
356
lackerade eller med annan ytbetäckning
försedda .......................................
22,991 »
»
0,35
»
0,7 5
—
9,196
andra slag ......................................
14,565 -
»
0,07
» 0,20
—
1,893
K. Sammansatta, ej specificerade:
förgylda etc........................................
--
» 0,35 ä 0,70
»
1,50
—-
—l)
obestrukna ........................................
308,476 kg.
»
0,35
»
0,50
—
46,271
Möss-skärmar.............................................
8,858 »
» 0,60
» 1,20
—
5,315
Natron:
klorsyradt ............................................
—
5 proc.
Fritt
-'')
—
surt kolsyradt .......................................
»
))
-*)
—
surt svafvelsyrad!....................................
—
»
»
-l)
—
svafvelsyrligt, surt svafvelsyrligt och under-
svafvelsyrligt.......................................
—
»
Fria
-‘)
—
ättiksyrad! .............................................
—
))
1 kg.
0,10
—
-*)
Nattsäckar, Kappsäckar och Hattfodral.........
3,065 kg.
1 kg.
0,50
» 1,20
—
2,146
Nejlikor ..................................................
19,991 »
»
0,50
»
0,25
4,998
—
Nitrobenzol eller Mirbanolja........................
—
5 proc.
»
0,io
—
-‘)
i Nålar, af annat ämne än guld och silfver etc.
20,796 kg.
1 kg.
0,4o
»
0,50
—
2,080
j Nät, andra slag..........................................
(Garnets tull)
\+ 10 proc.)
» l,75å6,00
—
-l)
-'')
S Nötkärnor ................................................
—
1 kg.
0,25
»
0,35
—
Transport
1
1
!
58,198
3,499,942
*) Kan ej beräknas.
189
1889 års
införsel.
Nu gällande
tullsats.
Föreslagen
tullsats.
Minsk-  ning i tull-  inkomst.
Tillök-  ning i tull-  inkomst.
Kronor''.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Transport
58,198
3,499,942
5,279 kg.
107,463 »
ikg.
»
0,25
0,50
0,15
1,320
Ostron .....................................................
0,io
—
5,373
Papp- och Pappersarbeten:
olackerade .............................................
95,142 .»
»
0,35
»
0,50
—
14,271
lackerade, bronserade etc.........................
34,759 »
n
0,60
»
2,00
—
48,663
Papperstapeter och Border .........................
59,159 »
it
0,13
n
0,25
—
7,099
Paraplyer och Parasoller:
af hel- eller halfsiden.............................
33,797 st.
1 st.
0,75
1 st.
1,25
—
16,899
andra slag ............................................
158,625 »
..
0,26
it
0,50
—
39,656
delar deraf, ställningar ...........................
26,366 »
Ikg.
0,35
Ikg.
0,50
—
3,955
Patroner:
laddade etc...............................
11,185 kg.
15,573 »
0,12
0,35
0,25
0,50
1,454
2,336
oladdade etc..........................................
»
it
—
Pennor, skrif-...........................................
8,614 »
))
0,60
))
1,00
—
3,446
Pennskaft samt Plit- och Skri/stift...............
4,908 »
n
0,60
it
1,00
—
1,963
Peppar......................................................
Perlemor, arbetad.....................
327,910 »
5,764 »
it
0,30
0,80
»
0,25
2,00
16,396
6,917
Perlor, oäkta:
995 »
0,35
1,18
0,60
2,00
249
andra slag .............................................
53 "
»
It
—
43
Perukmakarearbeten........................
10 -
1,20
n
2,00
0,25
8
Plommon, torkade.......................................
673,109 »
»
0,50
It
168,277
Plymer....................................................
2,243 »
»
2,50
it
15,00
—
28,038
Pomada, i kärl af mindre vigt än 3 kg.......
—
>»
0,35
it
1,00
—
-*)
Pomeranser...............................................
Portföljer:
l,119kg.
»
0,25
It
0,20
56
—
af hel- eller halfsiden.............................
440 »
61,814 »
m
2,00
0,50
It
4,00
1,20
—
880
43,270
Remmar, läder- eller andra ej specificerade,
synbarligen ämnade att begagnas såsom
dragremmar till maskiner........................
—
Fria
10
proc.
—
-.)
Russin.................... ...............................
968,926 kg.
Ikg.
0,14
Ikg.
0,15
—
9,689
Transport
242,927
3,735,471
'') Kan ej beräkna».
190
1889 års
införsel.
Nu gällande
tullsats.
Föreslagen
tullsats.
Minsk-  ning i tull-  inkomst.
Tillök-  ning i tull-  inkomst.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Transport
242,927
3,735,471
Rör, vegetabiliska:
bambu- och spanska ..............................
7,296 kg.
1 kg.
0,15
Fria
1,094
—
vass, rotting och andra slag....................
polerade, lackerade, svarfvade, hyflade eller
73,092 >.
» 0,02
»
1,462
på likartad! sätt bearbetade, äfvensom
» 0,15 åO,35
»
0,35
1 kg.
0,25
-'')
-*)
ej specificerade arbeten af rör, vegetabiliska
—
1,00
Rötter, ej specificerade, ätbara.....................
—
Fria
100 kg.
0,50
—
-»)
Sadelmakarearbeten, ej specificerade ............
18,332 kg.
1 kg.
0,50
Ikg.
1,20
—
12,832
Salpetersyra eller Skedvatten........................
27,450 »
Fri
))
0,02
—
549
Saxar, andra slag:
opolerade:
af mer än 15 cm. längd ......................
■-
1 kg.
0,24
»»
0,50
—
-*)
af 15 cm. längd och derunder..............
—
»
0,24
)>
1,00
—
-*)
polerade:
af mer än 15 cm. längd........................
—
»
0,59
»
2,00
—
-*)
af 15 cm. längd och derunder...............
—
»
0,59
»
4,00
—
-•)
Senap, preparerad......................................
—
»
0,30
■>
0,50
—
-‘)
Skodon, ej specificerade:
af hel- eller halfsiden..............................
356 kg.
»
2,35
»
6,00
—
1,299
af yllefilt eller segelduk .........................
8,043 »
» 0,80
»
1,50
—
5,630
af annan väfnad etc...............................
65,492 »
»
1,40
»
4,00
-—-
170,279
med bottnar af trä ................................
75,889 kg.
»
0,94
»
0,94
»
0,60
2,00
-*)
80,442
Snörmakarearbiten, ej specificerade:
af hel- eller halfsiden..............................
11,207 »
» 2,80
»
6,oo
—
35,862
andra slag ...........................................
26,253 »
» 1,10
»
1,75
—-
17,064
Sköldpadd, arbetad ....................................
6 »
»
5,00
»
1,20
23
—
Socker:
raffineradt, alla slag .............................
11,408,103 »
»
0,83
»
0,27
684,486
—
Transport
929,992
4,059,428
*) Kan ej beräknas.
191
1889 års
införsel.
Nu gällande
tullsats.
Föreslagen
tullsats.
Minsk-  ning i tull-  inkomst.
Tillök-  ning i tull-  inkomst.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Transport
929,992
4,059,428
Socker:
oraffineradt:
a) till färgen icke mörkare än N:o 18
etc.................................................
8,572 kg.
1 kg.
0,33
lkg.
0,27
514
—
b) till färgen mörkare än nämnda stan-
dardnummer, äfven om varan inkom-  mer i upplöst eller flytande tillstånd...
29,070,228 »
»
0,235
n
0,18
1,598,863
Sirap ....................................................
10,577,494 »
»
0,10
n
0,08
211,550
—
Melass..................................................
—
15
proc.
»
0,08
—
-'')
Sparris.....................................................
—
lkg.
0,io
»
0,30
—
-*)
Speglar och Spegcllampetter .......................
28,675 kg.
O
0,40
>»
0,60
—
5,735
Spetsar och Blonder:
silkes-, med eller utan blandning af annat
ämne .................................................
3,913 ..
»
2,80
»)
12,00
—
36,000
andra slag ............................................
23,644 »
»
2,35
»
4,00
—
39,014
Sten, ej specificerad, arbetad, polerad .........
23,795 »
»
0,03
»
0,06
—
714
Strumpor etc.:
af hel- eller halfsiden..............................
486 »
»
2,80
»
6,00
—
1,555
andra slag .............................................
143,475 »
)»
1,18
»
1,75
—
81,781
Strumpstickar.............................................
7,704 »
»
0,25
»
0,50
—
1,926
Stubintråd och antändningsrör....................
—
15
proc.
»
0,15
-—-
--‘)
Svamp, sug- och tvätt- .............................
3,963 kg.
lkg.
0,40
Fri
1,585
—
Svampar, ätbara ........................................
3,866 »
))
0,30
lkg.
0,50
-—-
773
Tenlika)- eller Möbelspik.............................
6,694 »
»
0,35
»
0,50
—
1,004
Trävaror:
svarfvare- och bildhuggarearbeten, ej spe-
cificerade ...........................................
24,075 »
»
0,59
»
1,00
—
9,871
tunnbindarearbeten af annat träslag än furu
eller gran ...........................................
88,384 »
»
0,04
»
0,08
—
3,535
Transport
1
1
2,742,504
4,241,336
l) Knn oj lieräknss.
192
1889 års
införsel.
Nu gällande
tullsats.
Föreslagen
tullsats.
Minsk-  ning i tull-  inkomst.
Tillök-  ning i tull-  inkomst.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Transport
2,742,504
4,241,336
Tvål, parfymerad.....................................
9,289 kg.
lkg.
0,28
lkg.
0,7 5
—
4,366
—
»
0,05
» 0,20
—
-‘)
Ur:
tick-:
_
» 1,00
1 st.
0,50
—
-•)
vägg- och studsare- i foder:
af metall, alabaster och porslin ............
25,902 kg.
»
0,7 0
1 kg.
1,50
—
20,722
af trä eller andra ämnen .....................
147,744 »
»
0,47
» 0,80
—
48,756
lösa eller oinfattade verk till vägg- eller
studsareur, äfvensom delar af ur, ej spe-
2,653 »
» 1,00
»
1,50
1,327
Vadd:
med lim eller gummi bestruken:
silkes- ...............................................
11 »
» 2,80
»
3,00
—
2
annan, äfven för medicinskt behof beredd
—
» 0,20
Fri
-•)
—
__
15 proc.
1 kg.
0,2o
-*)
—
Vantar:
2,183 kg.
25,664 »
1 kg.
2,80
»
1,18
5 proc.
»
6,00
—
6,986
andra slag .............................................
Vaselin..................................................
»
1,7 5
»
0,02
-*)
14,628
Vattenglas .............................................
Vin, alla slag:
5 proc.
» 0,01
— *)
på fat:
af till och med 21 proc. alkoholhalt......
2,155,316 kg.
lkg.
0,15
»
0,50
—
754,361
af 21—25 proc. alkoholhalt .................
på andra kärl:
10,415 »
»
0,30
«
0,50
2,083
mousserande ...................................
—
1 1.
0,15
1 1.
1,50
—
-*)
icke mousserande................................
—
» 0,15 åO,65
» 0,80
—
-1)
58,350 kg
1 kg.
0,10
1 kg.
0,30
—
11,670
5 proc.
Fri
-*)
_
Visitkort och Adresskort.............................
13,496 kg
lkg.
0,15
H-*
©
"c*
o
—
4,724
Vitriol ...................................................
—
Fri
10 proc.
—
-l)
Transport
|
2,742,504
5,110,961
Kan ej beräknas.
193
1889 års
införsel.
Nu gällande
tullsats.
Föreslagen
tullsats.
Minsk-  ning i tull-  inkomst.
Tillök-  ning i tull-  inkomst.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Transport
2,742,504
5,110,961
Väfnader:
helsiden-:
felb och plys.......................................
6,625 kg.
lkg.
2,85
1 kg.
12,00
■=—
63,931
andra slag .........................................
31,237 »
» 2,80
»
12,oo
—
287,380
halfsiden-................................................
bomulls-:
72,727 »
»
2,35
»
4,oo
120,000
maskinfilt ...........................................
645 »
Fri
» 0,20
—
129
6,982 »
lkg.
0,14
•> 0,20
—
419
ylle-:
pressduk.............................................
3,925 »
» 0,20
»
0,25
—
196
maskinfllt ...........................................
17,713 »
Fri
»
0,25
—
4,428
af lin, hampa etc.:
a) släta, tvåskaftade etc.:
som på 1 qv.-cm. innehålla högst 25
varp- och inslagstrådar äfvensom all
segelduk.......................................
151,050 »
1 kg.
0,19
»
0,25
—
9,063
som på 1 qv.-cm. innehålla 26—35 trådar
71,967 »
»
0,85
»
0,45
—
7,197
»
»
>
»
36—50
»
18,858 »
»
0,90
» 1,00
—
1,886
> i
>
»
mer än 50»
24,024 »
»
1,50
»
1,75
—
6,006
Växter, lefvande, alla slag .........................
103,051 »
» 0,80
» 0,10
20,610
—
Ångmaskiner och Ångpannor........................
321,729 kr
Fria
10 proc.
—
32,173
Summa
2,763,114
5,643,769
Tullkomiténs betänkande. I.
25
TULLKOMITÉNS BETÄNKANDE. IT
Bilaga 1.
Tabellarisk öfversigt af tillverkningen samt in- och utförseln
af flertalet vigtigare varor åren 1861—1888.
Stockholm
tryckt hos K. L. Beckman
1891.
INNEHALL
Tab.
Sid.
A. Den odlade egovidden och dess
användning m. m.
1.
Jordvidd....................................... 2.
2.
Jordförbättringar ........................... 3.
3.
Landtbruksingeniörernas
förrättnin
gar
......................................... 4.
4.
Den odlade egoviddens användning
5.
B. Öfversigt af tillverkningen samt
in- och utförseln af flertalet
vigtigare varor.
I. Produkter af jordbruk och boskapsskötsel
samt näringsmedelsindustri.
5.
Hvete .......................................... C.
6.
Råg ............................................. 8.
7.
Korn............................................. 10.
8.
Hafre .......................................... 12.
9.
Blandsäd....................................... 14.
10.
Bohvete ....................................... 15.
11.
Baljväxter .................................... 16.
12.
Majs, ris och sago
........................ 18.
13.
Foderväxter o. dyl........................ 20.
14.
Potatis.......................................... 22.
15.
Hvitbetor, rofvor o.
dyl................... 23.
16.
Lefvande växter, blommor o. dyl.
äfvensom frö.............................. 24.
17.
Frukter, bär och grönsaker ............ 26.
18.
Hästar.......................................... 30.
19.
Nötkreatur .................................... 31.
20.
Får och getter .............................. 32.
21.
Svinkreatur.................................... 33.
22.
Fjäderfä och ägg........................... 34.
23.
Bin, honung och vax..................... 35.
24.
Fisk ............................................. 36.
Tab.
Sid.
25.
Hummer, ostron och kaviar............ 37.
26.
Kött, fläsk och korf........................ 38.
27.
Talg, ister, späck och tran ............ 39.
28.
Ost och smör................................. 40.
29.
Konserver af kött, fisk och grönsaker 41.
30.
Bakverk och konfityrer .................. 42.
31.
Socker och sirap ........................... 44.
32.
Kaffe, kaffesurrogater och té............ 48.
33.
Chokolad....................................... 50.
34.
Kok- och bordsalt........................... 51.
35.
Senap, soja och såser..................... 52.
36.
Kryddor ....................................... 54.
37.
Bränvin och sprit af säd, potatis och
andra rotfrukter ........................ 56.
38.
Arrak, rum, conjak o. dyl. samt punsch
och likörer................................. 60.
39.
Vin ............................................. 62.
40.
Pressjäst....................................... 64.
41.
Malt............................................. 65.
42.
Maltdrycker ................................. 66.
43.
Mineralvatten................................. 68.
44.
Ättika .......................................... 69.
45.
Tobak, cigarrer och cigaretter.........
70-
II. Produkter af väfnads- och
beklädnadsindustri.
46.
Sidenvaror.................................... 72.
47.
Bomull samt bomullsgarn och bo
mullstråd
................................. 74.
48.
Bomullsväfnader ........................... 76.
49.
Lin och hampa.............................. 80.
50.
Garn och tråd af lin och hampa......
82.
51.
Väfnader af lin och hampa, med
eller utan blandning af bomull ...
84.
62.
Segel och tältduk........................... 88.
63.
Jute samt garn och väfnader
deraf 90.
54.
Ull och ullgarn.............................. 92.
65.
Kläden och andra ylleväfnader
...... 94.
66.
Hår och tagel samt väfnader
deraf 98.
11
Tal>.
Sid.
57.
Strumpor, strumpstolsarbeten och
vantar.......................................
100.
58.
Band, vekar och karkasser ............
102.
59.
Spetsar, uddar och blonder...............
101.
60.
Vattentäta väfnader........................
105.
61.
Vadd.............................................
106.
62.
Blår och dref.................................
107.
63.
Segel- och bindgarn, tågvirke o. dyl.
108.
64.
Snörmakeriarbeten ........................
109.
65.
Gulddrageriarbeten........................
no.
66.
Färdiggjorda kläder........................
111.
67.
Mans- och fruntimmershattar samt
mössor.......................................
112.
68.
Plymer och konstgjorda blommor ...
115.
69.
Perukmakeri- och andra hårarbeten
116.
70.
Pelsverk .......................................
117.
71.
Hudar och skinn (ej pelsverk).........
118.
72.
Skodon..........................................
122.
73.
Kattsäckar, kappsäckar o. dyl. samt
andra sadelmakeriarbeten............
121.
74.
Handskar .....................................
125.
75.
Sängkläder och fjäder.....................
126.
76.
Rullgardiner .................................
127.
77.
Bast och gräs samt bast-, gräs- och
spånmattor.................................
128.
78.
Paraplyer och parasoller ...............
130.
79.
Hängslen, penningbörsar och port-
följer ......................................
131.
III. Produkter af sågverksrörelse ock
annan trävaruindustri.
80.
Trävaror, oarbetade, sågade eller till
huggna
.................................... 132.
81.
Snickeri-, tunnbinderi-, svärmeri- och
bildhuggeriarbeten ..................... 112.
82.
Kork samt arbeten deraf ............... 116.
83.
Korgmakeriarbeten ........................ 118.
81. Bamburör o. dyl. samt arbeten deraf 160.
85.
Leksaker....................................... 152.
86.
Arbeten af ben och horn ............... 153.
87.
Borstbinderiarbeten........................ 151.
IV. Produkter af sten-, lergodsoch
glasindustri.
88.
Sten, oarbetad
och
arbetad ............ 156.
89.
Kalk............................................. 158.
90.
Krita............................................. 159.
91.
Tegel........................................... 160.
92.
Kakel- och
krukmakeriarbeten......... 162.
93.
Cement ....................................... 163.
Tab.
Sid.
94.
Porslin..........................................
164.
95.
Glas...........................................
166.
96.
Speglar och lampetter.....................
171.
97.
Gips och gipsarbeten.....................
172.
98.
Alun.............................................
174.
99.
Smergel, polérjord, pimpsten och
trippel.......................................
V. Produkter af bergsbruk och
metallindustri.
175.
100.
Jernmalm ....................................
176.
101.
Tackjern.......................................
177.
102.
Gjutgods af jern ...........................
178.
103.
Smidesjern och stål........................
182.
101.
Gröfre jern- och stålvaror...............
185.
105.
Handtverkssmiden och bleckslageri-
arbeten ....................................
190.
106.
Kålmakeriarbeten...........................
194.
107.
Kopparmalm.................................
196.
108.
Oarbetad koppar ...........................
197.
109.
Kopparplåt, bult o. spik samt koppar-
och annan metalltråd..................
198.
no.
Arbeten af koppar .......................
200.
in.
Vitriol..........................................
201.
112.
Manganmalm och brunsten ............
202.
113.
Kobolt..........................................
203.
114.
Zink, oarbetad och arbetad ............
204.
115.
Tenn och arbeten deraf..................
205.
116.
Oarbetadt guld, silfver och bly ......
208.
117.
Arbetadt guld och silfver...............
210.
118.
Arbetadt bly.................................
211.
119.
Sammansatta metaller (brons, messing
och nysilfver) ...........................
212.
120.
Svafvel och fosfor .........................
214.
121.
Blyerts..........................................
216.
122.
Stenkol..........................................
217.
123.
Diverse malmer och metaller .........
VI. Maskiner, instrumenter
o. dyl.
218.
124.
Maskinerier, redskap och verktyg ...
220.
125.
Skjutvapen....................................
223.
126.
Åkdon ..........................................
224.
127.
Fartyg och skeppsinventarier .........
226.
128.
Stråkardor ....................................
227.
129.
Instrumenter.................................
228.
130.
Ur och delar deraf........................
VII. Produkter af pappers- och
tryckeriindustri.
232.
131.
Papper och papp..........................
234.
III
Tab.
Sid.
132.
Pappersmassa.................................
238.
133.
Tapeter ........................................
239.
134.
Bokbinderiarbeten ........................
240.
136.
Kartonger, papperspåsar, brefkuverter
o. dyl........................................
242.
136.
Tryckerialster o. dyl......................
244.
VII. Produkter af kemisk-tek-
niak industri.
137.
Oljor (råvaror och fabrikater) .........
246.
138.
Mineralolja....................................
250.
139.
Maskin- och vagnssmörja ...............
251.
140.
Tjära och beck..............................
252.
141.
Asfalt ..........................................
253.
142.
Såpa och tvål.................................
254.
Tab.
gia.
143.
Stearinljus o. dyl. samt olein ......... 266.
144.
Lim ............................................. 269.
145.
Gummi och kautschuk .................. 260.
146.
Lack och munlack ........................ 262.
147.
Stärkelse....................................... 263.
148.
Gödningsämnen ............................ 264.
149.
Färger och färgämnen samt fernissa,
hartz och terpentin..................... 266.
150.
Färgeriartiklar ............................. 272.
151.
Tändstickor.................................... 273.
152.
Sprängämnen, krut, patroner o. dyl.
samt fyrverkeripjeser.................. 274.
153.
Kemisk-tekniska fabrikater ............ 276.
C. Anmärkningar till tabellerna 284.
\
Rättelser.
Tab. 30, sid. 43: står, att år 1873 infördes för 69,701 kronor konfityrer, läs 69,791.
Tab. 62, sid. 107: står, att år 1879 utfördes 22 kilogram dref och drefmat, läs 2,210.
Tab. 77, sid.. 129: står, att år 1884 utfördes för 80 kronor bastmattor, läs 84.
Anmärkning.
Vid tabellernas användande är att observera, att under rubriken »arbetare»
ingå endast arbetare inom den större industrien samt handtverkeriarbetare, icke
handtverkare; se vidare härom sid. 284.
Tabeller.
Tullkomitens betänkande. IT.
1
2
Tab. 1. Jordvidd.
1
2
3
4
5
6
Å r
Trädgård.
Åker.
Äng.
Summa
inegor.
1
Skogsmark.
nektar.
Hektar.
Hektar.
Hektar.
Hektar.
ISO» ...................................
20,919
2,387,454
1,874,711
4,283,084
__
e:....................................
24,217
2,428,704
1,936,990
4,389,917
20,086,455
68 ....................................
24,555
2,437,299
1,946,803
4,408,657
20,144,390
69 ....................................
25,200
2,497,253
1,975,604
4,498,117
17,489,740
70 ..................................
20,401
2,547,002
1,986,052
4,560,115
17,398,435
1871 ....................................
20,353
2,503,270
1,986,146
4,575,775
17,436,980
72 ....................................
20,928
2,598,973
1,975,652
4,602,553
17,411,757
73''....................................
27,001
2,045,335
1,976,578
4,048,974
17,463,087
74 ....................................
27,459
2,678,557
1,960,874
4,072,890
17,527,981
75 ....................................
28,323
2,737,005
1,930,103
4,095,491
16,442,971
1876 ....................................
28,383
2,755,400
1,904,222
4,688,005
17,470,500
77 ....................................
28,034
2,798,491
1,903,824
4,730,949
10,633,420
78 ....................................
29,134
2,81G,391
1,900,541
4,746,000
16,701,590
79 ....................................
29,929
2,869,861
1,878,165
4,777,955
10,773,030
SO ..................................
32,359
2,917,820
1,945,342
4,895,527
17,142.602
j
1881 ..................................
32,771
2,934,209
1,945,171
4,912,151
17,026,324
82 ...................................
33,018
2,903,870
1,953,326
4,950,220
17,658,808
83 ....................................
32,709
2,982,003
1,952,378
4,907,210
17,601,830
84 ....................................
32,98G
2,999,959
1,943,988
4,970,933
17,741,476
85 ...................................
31,802
3,079,503
1,802,205
4,913,570
18,162,375
1886 ....................................
31,937
3,116,959
1,779,883
4,928,779
18,147,955
87 ..................................
33,125
3,181,842
1,765,910
4,980,877
17,990,875
88 ....................................
34,270
3,213,737
1,751,032
j 4,999,045
17,794,000
3
Tab. 2. Jordförbättringar.
1
2
8
4
5
6
7
8
År.
Ny-
odling.
Vatten-
aftapp-
ning.
Under-
dikning.
Ängs-
vattning.
Mergling.
Skogs-
sddd.
Skogs-
plan-
tering.
Hektar.
Hektar.
Hektar.
nektar.
nektar.
nektar.
Hektar.
1800 ..............................
14,990
3,700
10,474
1,495
6,019
2,102
1,250
67............................
11,262
4,733
8,418
1,161
5,107
1,318
804
68..............................
11,823
4,392
13,646
1,312
13,223
2,455
995
GU..............................
14,873
8,949
17,771
1,465
16,176
3,390
1,051
70.............................
16,073
6,807
22,925
1,250
22,286
2,721
1,195
1871..............................
13,672
9,873
19,167
798
16,866
2,179
1,617
72..............................
11,641
4,042
14,301
877
10,337
2,516
987
73..............................
11,444
2,623
26,844
870
21,160
2,941
1,293
74..............................
10,937
4,046
27,292
889
21,897
2,460
1,758
73.............................
13,375
4,063
30,598
1,228
21,476
2,822
2,040
1876 ..............................
10,890
2,527
29,973
1,181
22,100
2,740
1,668
77............................
12,547
3,413
32,978
1,520
25,770
3,418
2,378
78..............................
11,266
3,194
37,061
1,270
24,371
3,938
2,597
70.............................
12,732
5,374
30,300
1,062
19,732
3,179
2,480
80...........................
14,332
3,271
55,171
1,273
20,181-
3,808
2,484
1881..............................
12,004
3,450
29,623
2,062
23,475
4,223
3,209
82..............................
11,659
8,219
29,146
2,502
22,975
4,634
3,574
83.............................
12,152
5,111
34,376
2,435
21,898
5,621
3,165
84..............................
11,913
3,422
29,685
2,260
18,401
3,461
3,007
85..............................
13,689
9,460
21,207
1,943
13,499
4,735
4,326
1880 ..............................
14,161
10,997
15,592
1,924
9,794
3,772
3,291
87..............................
12,516
7,105
16,755
1,331
9,317
3,759
3,094
88.............................
9,796
3,916
14,922
1,136
7,955
4,146
2,880
4
Tab. 3. Landtbrukingeniörernas förrättningar.
1
2
3
* 1
ä 1
G
7 1
8
9
10
n 1
12 |
13
Å r.
För-
rätt-
nings-
stäl-
len.
För-
rätt-
nings-
dagar.
u
P P S j
a r d a
plan
er fö
r
Indel-  ning till
vexel-  bruk.
Odling
af hög-  land
mark.
Omläggning af
åkerjord
Myr- eller kärr-  utdikning
Sjösänk-  ning och
derigen.
vunnen
mark.
Ängs-
vatt-
ning.
Andra
arbe-
ten.
Summa.!
.
:
genom
öäckdik-
ning.
genom
öppen
dikning.
för bered-  ning till
odling.
för fre-
dande
mot frost.
Antal. 1
Antal.
Hektar.
Hekt.
Hektar.
nektar.
Hektar.
Hektar.
nektar.
Hekt..
Hekt.
nektar. |
1800 .........
767
1,435
1,339
509
3,727
3,795
6,582
9,963
2,836
192
_
28,943
67 .........
681
1,418
1,650
564
2,949
3,994
8,446
5,665
5,253
119
—
28,640 |
08 .........
784
1,604
850
378
3,785
7,268
11,391
1,348
2,164
155
—
27,339
09 .........
682
1,744
3,056
440
2,704
5,993
12,889
3,977
3,117
419
—
32,595
70 .........
808
1,523
1,257
237
3,952
24,244
9,845
1,194
3,860
1,096
—
45,685 j
1871 .........
639
1,533
1,345
516
5,459
2,131
8,380
1,546
9,179
495
—
|
29,0511
72 .........
794
1,826
1,740
359
3,857
3,845
18,607
3,182
9,421
1,472
--
42,483
!
73 ........
867
1,966
2,507
935
4,178
5,879
15,586
3,069
9,454
107
—
41,715
1
74 .........
864
2,032
2,205
522
4,506
3,212
13,469
3,829
12,774
177
1
40,695
75 .........
755
2,005
2,643
689
3,969
4,746
14,877
2,063
8,335
296
187
37,805
1870 .........
766
1,958
2,716
296
4,764
2,594
11,813
3,846
4,482
158
1,028
31,697
77 .........
826
2,143
2,130
415
4,218
4,368
12,276
3,180
4,282
83
901
31,853
78 .........
787
1,848
2,650
494
2,594
4,115
14,838
15,055
7,198
74
3,410
50,428
™ .........
944
1,815
3,753
419
2,641
2,545
14,656
9,415
2,310
139
1,220
37,098
80 .........
1,054
1,862
2,284
608
3,057
3,779
16,603
10,537
4,746
80
15,601
57,295
1881 .........
1,082
2,038
2,778
379
3,487
3,788
15,082
8,546
3,616
239
2,741
40,656
! 82 .........
1,019
2,225
1,614
247
3,221
4,301
16,085
7,586
5,148
106
2,623
40,931
83 .........
965
2,238
2,027
260
4,408
4,654
14,486
13,371
6,457
49
2,424
48,136
!
84 .........
1,100
2,492
1,451
43
3,742
5,283
21,822
9,704
7,159
780
4,083
54,067
85 ........
935
2,422
1,703
56
2,658
4,515
19,771
4,976
4,847
277
3,826
42,629
1886 ........
898
2,572
1,844
85
2,105
3,702
23,716
5,373
8,956
211
10,208
56,200
87 ........
864
2,300
2,445
92
2,749
1,834
19,497
4,389
4,237
270
4,198
39,711
88 ........
791
2,267
1,542
152
2,271
2,132
13,508
6,859
3,655
780
8,658
39,557
5
Tab. 4. Den odlade egoviddens användning.
1
2
*
*
5
6
7
8
9
10
11
12 |
Å r.
Höst-
säd.
Vårsäd.
Balj-
växter.
Potatis.
Andra
rot-
frukter.
Spå-
nads-
växter.
Gräs- och andra
foderväxter.
Andra
växt-
slag.
Träde.
Summa.
I
Till bete.
Till
skörd.
nektar.
nektar.
Hektar.
Hektar.
Hektar.
nektar.
nektar.
nektar.
nektar.
nektar.
Hektar. |
1800......
385,571
801,870
53,512
133,286
9,873
15,451
155,648
436,930
4,196
357,897
2,354,234
07......
368,051
761,678
53,359
124,428
7,475
15,383
123,632
518,776
4,633
367,868
2,345,283
08......
372,187
767,785
52,359
128,235
8,422
14,813
127,800
533,509
4,728
370,626
2,380,4641
09......
391,638
819,501
54,651
137,086
9,357
16,537
132,821
543,797
4,923
384,829
2,495,140
70......
398,901
834,772
54,272
141,714
11,381
16,544
135,999
550,607
3,960
386,657
2,534,810;
1871
404 661
841,094
54,013
143,200
11,522
16,423
134,480
563,628
3,650
388,953
2,561,624''
72 ....
408,490
860,336
54,409
144,244
11,519
16,226
136,004
582,789
3,239
392,437
2,609,693
73 ....
410,144
872,261
54,364
148,340
11,151
14,962
135,301
599,501
3,496
398,434
2,64=7,954
74......
411,255
885,130
54,915
150,265
11,146
14,442
133,976
611,500
3,304
407,409
2,683,342
75......
412,172
907,514
55,489
151,031
11,508
13,988
137,910
624,216
2,484
403,868
2,720,183
1870......
417,256
912,223
54,853
151,171
11,507
14,129
137,561
632,135
2,541
406,579
2,739,955
77......
419,386
931,264
56,252
153,578
11,429
13,864
136,538
636,203
2,469
410,357
2,771,340!
78......
420,314
934,721
55,290
152,763
11,229
13,618
133,600
663,628
2,852
408,624
2,796,693
79.....
430,692
952,795
55,021
154,159
11,865
13,130
139,976
659,995
3,124
418,632
2,839,389!
80......
439,730
984,374
57,227
153,797
11,979
12,645
141,378
675,099
2,782
424,231
2,903,242
1881.....
441,325
993,089
56,732
154,994
12,047
12,387
142,747
669,504
2,571
427,955
2,914,251
82......
444,942
1,008,086
58,331
154,920
12,671
11,681
135,406
692,813
2,776
429,899
2,951,525
83......
444,175
1,012,689
58,785
154,509
13,131
11,298
141,585
699,886
2,412
430,495
2,968,965
84......
445,077
1,029,189
57,464
156,673
15,003
10,385
145,928
704,480
2,695
419,260
2,986,154
85.....
434,263
1,053,741
56,980
150,975
16,811
8,484
152,117
764,997
1,885
404,295
3,044,548
1886.....
436,617
1,071,237
55,727
158,552
18,629
7,561
152,976
784,183
1,672
403,861
3,091,015
87......
440,591
1,109,748
57,280
155,541
19,985
6,883
153,316
831,224
1,663
405,609
3,181,840
88......
443,697
1,120,265
55,357
153,962
20,735
6,586
158,104
845,736
1,384
407,910
3,213,736
6
Tab. 5. Hvete.
1 1
2
3
4
5
6
i \
8
9
10
11
1
I
Utsäde och skörd''J.
I n -
och
| År.
Efter rymd.
Efter vigt.
I n f ö
r s 0
1.
Utsäde.
Skörd.
Utsäde.
Skörd.
Omalet.
Gryn.
Mjöl.
Hektoliter. \ Hektoliter.
Der iton.
Deriton.
Deriton.
Kronor.
Deriton.
Kronor.
Deriton.
Kronor.
i MMS......
129,551
950,900
103,600
686,460
23,840
40
79,213
07......
130,212
576,840
104,200
408,990
28,760
—
19
—
128,228
—
0H......
123,952
881,300
99,200
686,200
19,920
—
24
—
112,735
—
00......
128,002
1,072,660
102,400
807,550
55,780
—
40
—
136,305
—
70......
136,342
1,150,720
109,100
890,050
52,670
—
23
—
105,748
—
1871 .. ..
140,386
1,111,860
112,300
■ 859,990
20,985
404,809
28
737
59,900
1,690,992
72......
145,116
1,015,810
116,100
754,630
4,773
98,806
54
1,397
114,859
3,782,899
73......
155,444
1,255,990
124,400
974,710
8,974
198,462
89
2,310
144,142
5,086,456
74
161,160
1,301,930
128,900
1,014,200
15,419
362,740
164
4,246
226,441
7,191,558
75......
''
165,060
1,208,890
132,000
947,770
9,494
149,644
373
9,658
241,223
6,526,032
1870
163,930
1,151,580
131,100
901,690
44,041
756,327
345
8,932
213,198
5,767,848
77......
166,610
972,640
133,300
734,340
81,373
1,416,593
199
5,159
349,937
11,525,276
78.....
164,740
1,266,470
131,800
997,980
36,224
553,910
ilo
2,838
315,464
9,276,700
70......
167,220
1,128,980
133,800
851,250
50,731
883,160
182
4,708
258,953
7,767,211
80......
172,160
1,303,050
137,700
1,043,740
86,284
1,623,884
176
4,554
325,374
9,682,917
1881
172,860
799,420
138,300
589,170
421,438
9,859,480
165
4,114
187,578
5,252,191
82 . ...
170,850
1,295,160
136,700
1,030,950
418,871
10,934,112
192
4,802
225,494
6,539,332
83 .....
174,150
1,101,700
139,300
849,410
502,238
8,966,945
287
7,165
338,801
8,470,030
84......
178,030
1,396,940
142,400
1,104,980
473,455
6,470,967
34G
8,657
391,504
8,613,085
85......
180,350
1,436,490
144,300
1,124,770
474,551
6,643,708
436
10,901
393,559
8,264,744
1880......
179,210
1,368,260
143,400
1,093,240
328,321
3,830,416
567
14,185
385,522
7,710,444
87......
179,080
1,542,610
143,300
1,232,540
376,457
4,893,935
436
10,907
347,746
6,781,038
88......
181,610
1,359,050
145,300
1,012,490
483,676
7,013,302
623
15,586
210,082
4,768,858
J) Angående de beräkningar, som ligga till grund för do i tabellen lemnade uppgiftor om utsäde, skörd och kon
-
7
1 12
is
! 14
15
10
17
18
19
20
21
22
1
U t f C
r s e
1.
Öfverskott af införsel (—)
eller utförsel (+)•
Konsumtion,
reduc. till omalet1).
U t
f ö
r s
e 1.
Omalet.
Gryn.
Mjöl.
Qvantitet.
Per
Å r.
Omalet.
Gryn.
Mjöl.
invånare.
Deciton.
Kronor.
Deeit.
Kr.
Deciton.
Kronor.
Deciton.
Deciton.
Deciton.
Deciton.
Kilogram.
47,150
40
4,648
+ 23,310
— 74,565
683,825
17
1866
52,230
—
—
1,101
—
+ 23,470
— 19
—127,127
493,230
12
67
34,210
—•
—
3,828
—
+ 14,290
— 24
—108,907
754,262
18
66
56,000
—
—
5,220
—-
4- 220
— 40
-131,085
923,472
22
69
102,960
—
1
—
10,828
+ 50,290
— 22
- 94,920
888,897
21
70
119,094
2,297,402
2
55
23,484
662,952
+ 98,109
— 26
— 36,416
710,318
17
1871
66,222
1,370,944
54
1,408
23,577
776,511
+ 61,449
—
— 91,282
729,215
17
72
84,845
1,876,240
--
24,774
874,216
+ 75,871
— 89
-119,368
973,566
23
73
58,364
1,373,025
5
121
20,897
663,674
+ 42,945
— 159
- 205,544
1,185,193
27
74
123,867
1,952,384
10
264
28,233
763,819
+114,373
- 363
— 212,990
1,056,985
24
75
134,273
2,305,917
1
33
26,656
533,018
+ 90,232
— 344
—186,542
991,835
23
1876
48,560
845,372
—
-—
22,566
796,290
- 32,813
— 199
— 327,371
1,179,803
26
77
91,583
1,400,438
—
—
28,920
850,450
4- 55,359
- no
— 286,544
1,288,578
29
78
105,281
1,825,406
—
23,122
693,523
+ 54,550
— 182
— 235,831
1,056,255
23
79
57,861
1,088,952
—
17,842
530,971
— 28,423
— 176
— 307,532
1,477,310
32
80
3,151
73,720
—
—
6,275
175,690
— 418,287
— 165
—181,303
1,171,604
26
1881
3,013
78,652
15
383
44,516
1,335,483
- 415,858
— 177
—180,978
1,612,033
35
82
12,824
221,060
43
1,075
68,685
1,717,137
— 489,414
— 244
— 270,116
1,650,124
36
83
6,229
85,137
2
51
72,532
1,595,711
— 467,226
— 344
- 318,972
1,961,999
42
84
17,184
257,766
15
375
68,607
1,715,163
— 457,367
— 421
— 324,952
1,980,125
42
85
35,399
412,991
—
—
61,456
1,536,399
- 292,922
— 567
- 324,066
1,783,817
38
1836
17,459
226,973
—
—
53,600
1,045,199
— 358 998
— 436
- 294,146
1,939,208
41
87
196
2,839
—
—
20,353
468,118
— 483,480
- 623
-189,729
1,667,923
35
88
aumtion, so anmärkningarna vid tabellernas slut.
8
Tab. G. Råg.
1
2
3
4
5
6
7
8
9
1
U t s
ide o
h skörd1).
I n
och
Å
A r.
Efter rymd.
Efter vigt.
I n f ö
r s 0 1.
Utsäde.
Skörd.
Utsäde.
Skörd.
Orna
1 o n.
M j
ö 1.
Hektoliter.
Hektoliter.
Deciton.
Deciton.
Deeiton.
Kronor.
Deciton.
Kronor.
1860........
931,464
6,278,060
698,600
4,289,370
260,180
74,G07
_
67.........
901,904
4,518,540
G76.400
2,970,710
597,600
-—-
373,436
68
909,529
5 520 840
G82,100
4 028,250
915 670
258,657
69.........
935,241
7,425,810
701,400
5,150,130
754,050
—
283,069
—
70
940,274
7 Afla saft
705 900
5 512 370
203 700
232,895
1871 .........
957,999
6,830,540
718,500
4,825,340
101,638
1,594,032
126,460
2,008,118
72.........
951,124
G,324,980
713,300
4,305,120
385,638
5,040,120
192,383
2,828,656
73.........
954,885
7,132,990
716,200
5,166,292
431,708
6,973,800
315,570
5,196,702
74.........
94G,980
6,932,160
710,200
4,949,560
1,215,324
19,060,491
504,142
8,598=529
75........
955,840
7,121,430
716,900
5,184,400
777,041
9,952,471
257,156
4,083,513
1876 .........
968,300
6,899,530
726,200
5,022,860
618,464
7,274,750
341,647
4,621,453
77.........
971,130
5,871,330
728,300
3,951,400
1,335,238
16,752,931
763,201
9,874,959
78.........
974,490
7,185,900
730,900
5,195,410
1,524,058
17,926,886
226,920
2,936,092
79.........
1,003,880
6,930,090
752,900
4,906,510
1,140,264
13,412,475
274,668
3,101,578
80.........
1,003,800
7,633,030
752,900
5,686,610
800,937
12,561,465
183,852
2,854,606
1881........
1,015,370
5,803,850
761,500
4,051,090
1,234,459
16,044,455
110,645
1,991,615
82 .......
1,018,430
7,174,500
763,800
5,223,030
1,349,486
16,616,340
148,659
2,229,884
S3........
1,024,980
6,659,960
768,700
4,761,870
1,719,994
20,707,808
228,625
3,200,745
84.........
1,021,030
7,763,670
765,800
5,659,720
1,551,193
17,402,204
208,547
2,815,381
85.........
1,008,960
7,828,850
756,700
5,644,600
1,893,514
20,828,650
328,912
4,111,405
1886 .........
1,008,550
7,118,860
756,400
5,296,430
1,309,993
12,117,435
349,528
3,844,811
87.........
1,000,180
7,898,730
750,100
5,805,520
1,541,249
12,843,738
375,395
3,566,250
88........
1,021,700
7,126,790
766,300
5,088,530
1,304,087
12,714,840
169,094
1,640,210
Angående de beräkningar, som ligga till grund för de i tabellen lemnade uppgifter om utsäde, skörd och kon
-
9
1 10
it ''
I 12
13
14
15
IG
17
1
U t f ö
r s e 1.
Öfverskott af införsel (—)
utförsel (+).
Konsumtion,
reduc. till omalen l).
År.
utfå
r s e 1.
0 malen.
Mjöl.
Qvantitet.
Per
Orna
1 e n.
M j
ö 1.
invånare.
Deeiton.
Kronor.
Deeiton.
Kronor.
Deeiton.
Deeiton.
Deeiton.
Kilogram.
33,300
2,882
— 226,880
— 71,725
3,901,329
94
1866
7,470
—
254
—-
— 590,130
— 373,182
3,319,819
79
67
2,880
—
461
—
— 912,790
— 258,196
4,560,169
109
68
8,830
—
140
—■
— 745,220
— 282,929
5,524,034
133
69
103,230
—
6,159
—
— 100,530
— 226,736
5,172,225
124
70
114,493
1,795,647
6,956
110,457
+
12,855
—119,504
4,233,406
101
1871
20,288
265,158
3,885
57,125
— 365,350
—188,498
4,177,084
99
72
36,151
583,982
3,171
52,227
- 395,557
— 312,399
5,210,115
122
73
4,111
64,479
15,128
258,013
— 1,211,213
— 489,014
6,021,089
139
74
6,629
84,900
2,953
46,899
- 770,412
— 254,203
5,534,482
127
75
28,397
408,254
4,258
62,606
— 590,067
— 337,389
5,280,348
120
1876
65,028
883,878
21,414
327,457
— 1,270,210
— 741,787
5,358,728
120
77
7,321
96,685
9,792
126,698
-1,516,737
— 217,128
6,234,563
138
78
1,504
176,917
5,443
61,469
—1,138,760
— 269,225
5,606,466
123
79
35,928
563,472
1,288
19,998
— 765,009
—182,564
5,911,710
129
80
2,793
36,290
622
11,201
—1,231,666
—110,023
4,649,616
102
1881
3,304
40,680
20,566
308,487
—1,346,182
—128,093
5,954,854
130
82
11,454
137,896
18,286
256,010
—1,708,540
— 210,339
5,947,106
130
83
27,907
313,076
42,975
580,165
—1,523,286
—165,572
6,610,373
143
84
10,581
137,551
40,643
609,639
—1,882,933
— 288,269
7,107,147
152
83
8,542
79,012
13,082
196,223
—1,301,451
— 336,446
6,234,001
133
1880
17,060
142,162
17,167
163,083
—1,524,189
— 358,228
6,997,592
148
87
2,607
25,415
6,118
67,301
-1,301,480
—162,976
5,813,849
123
88
sumtion, so anmärkningarna vid tabellernas slut.
Tullkomiténa betänkande. II.
10
Tab. 7. Korn.
1
2
3
4
5
c
i
8
9
10
u II
Utsäde och skörd *).
t».
I n-
och
Å r.
Efter
rymd.
Efter vigt.
Inför
sel.
Utsäde.
Skörd.
Utsäde.
Skörd.
0 m
a 1 e t.
G r y n.
Mj
Öl.
Hektol.
Hektoliter.
D ed ton.
Dedton.
Dedton.
Kronor.
Dedton.
Kronor.
Dedton. \
Kronor.
1806 .........
746,230
4,544,540
485,000
2,495,690
18,480
390
4,456
Öl .........
759,950
4,156,940
494,000
2,014,900
92,140
—
1,250
—
4,976
—
tis .........
746,610
3,509,050
485,300
2,361,790
164,930
—
2,887
—
3,298
—
(it) .........
762,250
5,594,950
495,500
3,303,350
66,010
—
928
—
4,320
—
70 .........
765,660
5,692,100
497,700
3,654,220
21,300
-—
426
—
4,607
—
1871 .........
776,470
6,023,400
504,700
3,773,720
10,585
133,940
377
6,209
545
7,698
72 .........
779,080
5,629,430
506,400
3,439,820
20,760
290,702
718
11,823
1,090
15,390
73 .........
796,470
5,040,680
517,700
3,106,060
37,095
554,768
822
13,531
1,869
26,382
71 .........
796,470
4,500,070
517,700
3,145,550
127,031
2,134,596
2,254
37,121
3,514
49,602
75 .........
802,840
5,828,610
521,800
3,747,800
36,252
467,029
1,152
18,977
4,996
70,524
1870 .........
782,550
4,883,110
508,700
3,076,300
62,169
905,375
360
5,936
3,300
46,584
77 .........
783,300
4,488,310
509,100
2,580,780
218,068
3,236,850
2,265
37,296
5,763
81,342
78 .........
781,840
5,902,930
508,200
3,783,780
144,731
2,026,682
2,461
40,530
5,674
80,088
79 .........
783,730
5,564,450
509,400
3,516,730
35,360
475,346
2,330
38,374
2,151
30,366
SO ........
776,750
5,802,310
504,900
3,817,920
76,664
1,073,528
765
12,593
1,461
20,622
1881 .........
784,820
5,148,420
510,100
3,094.200
128,540
2,355,250
441
6,614
2,898
40,567
82 .........
793,110
6,217,970
515,500
4,029,250
79,510
932,400
344
5,165
4,678
65,495
83 .........
789,770
5,441,480
513,400
3,400,930
134,598
1,578,400
177
2,649
5,727
80,175
84 .........
772,150
5,752,490
501,900
3,716,110
149,504
1,643,625
128
1,924
9,360
131,047
85 .........
722,430
4,428,500
469,600
2,741,240
165,288
1,652,876
197
2,957
10,562
147,872
1886 .........
709,190
5,233,810
461,000
3,459,550
40,357
423,748
303
4,545
15,404
215,660
87 .........
719,690
5,361,720
467,800
3,463,670
50,411
415,895
154
2,310
10,834
151,672
88 .........
719,560
5,029,720
467,700
3,032,920
11,276
105,200
115
1,727
6,272
87,802
*) Angående de beräkningar, som ligga till grund för de i tabellen lemnade uppgifter om utsäde, skörd och
11
il......lä
13
11
1
15 ''
I®
1 i?
18
1 19
|
20
21
|
22
1
u t f
ö r s e 1.
Öfverskott af införsel (—)
eller utförsel (+).
Konsumtion,
reduc. till omalet1)
U t f ö
r s e 1.
Omalet.
Gryn.
Mjöl.
Qvantitet.
Per in-
Å r.
Omalet.
Gr
in.
Mjöl.
vanare.
Deeiton. | Kronor.
Deeiton. \ Kronor.
Deeiton.
Kronor.
Deeiton.
Deeiton.
Deeiton.
Deeiton.
Kilofjr,
I
291,950
306
116
+ 273,470
-
84
- 4,340
1,742,750
42
i
1868 ;
151,550
—
125
—
3
—
+ 59,410
-1,125
— 4,973
1,469,113
35
67
154,350
—
54
—
44
—
— 10,580
- 2,833
- 3,254
1,794,679
43
68 ;
254,690
—
89
—
5
—
+ 188,680
- 839
— 4,315
2,625,613
63
69
455,600
—
680
-
1,702
—
+ 434,300
+ 254
— 2,905
2,725,534
65
70
444,705
5.604,518
245
4,032
585
8,262
+ 434,120
— 132
+
40
2,835,015
68
1871
396,105
5.546,697
689
ii,347
1,590
22,446
+ 375,345
—
29
+
500
2,557,486
61
72
300,461
4,493,481
61
1,008
3
36
+ 263,366
— 761
— 1,866
2,328,278
54
73
283,528
4,764,321
31
5ii
18
252
+ 156,497
— 2,223
— 3,496
2,478,502
57
74
344,672
4,440,357
169
2,786
716
10,104
+ 308,420
— 983
— 4,280
2,924,159
67
75
309,929
4,339,963
278
4,571
15
210
+ 247,760
— 82
- 3,285
2,324,109
53
1876
272,623
3,817,568
202
3,332
117
1,656
+ 54,555
- 2,063
- 5,646
2,026,761
46
77
350,493
4,907,988
522
8,596
118
1,668
+ 205,762
-1,939
— 5,556
3,079,187
68
78
427,870
5,751,842
142
2,33i
53
744
+ 392,510
— 2,188
— 2,098
2,620,178
58
79
365,213
5,114,108
291
4,788
—
—
+ 288,549
— 474
— 1,461
3,026,885
68
80
206,031
3,775,125
129
i,93i
38
537
-f 77,491
- 312
- 2,860
2,510,574
55
1881
404,681
4,745,6oo
307
4,602
47
657
+ 325,171
—
37
— 4,631
3,194,414
70
82
303,873
3,563,440
255
3,8i9
151
2,114
+ 169,275
+
78
— 5,576
2,725,128
59
83
230,202
2,530,800
272
4,083
174
2,436
+ 80,698
+ 144
— 9,186
3,144,815
68
84
150,477
1,805,723
313
4,691
70
986
— 14,811
+ 116
—10,492
2,299,421
49
85
354,732
3,724,687
244
3,656
167
2,333
+ 314,375
—
59
— 15,237
2,703,295
58
1886
372,894
3,076,375
479
7,187
34
470
+ 322,483
+ 325
- 10,800
2,686,481
57
87
251,175
2,343,465
1,257
18,851
10
136
+ 239,899
+1,142
- 6,262
2,331,721
49
88 1
konsumtion, so anmärkningarna vid tabollornas slut.
12
Tab. 8. Hafre.
1
2
3
5
6
7
8
9
10
n 1
Utsäde och skörd '')•
1
n-
och
År.
Efter rymd.
Efter vigt.
I
n f ö 1
sel.
Utsäde.
Skörd.
Utsäde.
Skörd.
Omalen.
Gryn.
Mjöl.
Hektoliter.
Hektoliter.
Deciton.
Deciton.
Deciton.
Kronor.
Decit.
Kronor.
Decit.
Kronor.
1866 ...
2,057,561
13,209,540
1,028,800
5,960,030
3,650
78
39
67 ...
2,177,595
12,630,050
1,088,800
5,641,350
2,600
—
69
—
85
—
68 ...
2,197,181
8,371,260
1,098,600
3,992,870
3,190
—
112
—
98
—
69 ...
2,229,120
14,913,510
1,114,600
7,074,570
2,470
—
103
—-
76
—
70 ...
2,267,337
15,599,280
1,133,700
7,601,310
7,670
—
40
—
59
—
1871 ...
2,336,281
17,872,550
1,168,100
8,524,730
1,015
ii,539
28
594
23
265
72 ...
2,380,203
14,138,410
1,190,100
6,306,210
2,626
28,827
40
846
53
620
73 ...
2,458,260
16,445,760
1,229,100
7,971,390
5,395
66,421
27
576
135
1,585
74 ...
2,467,377
10,807,110
1,233,700
4,884,810
5,461
85,654
21
450
338
3,980
75 ...
2,557,265
17,133,670
1,278,600
8,155,630
5,887
85,407
54
1,134
92
1,085
1876
2,598,507
14,629,600
1,299,300
6,846,650
13,098
179,744
62
1,323
82
970
77 ...
2,688,937
16,859,640
1,344,500
7,401,380
14,499
I59U73
32
675
159
1,870
78 ...
2,770,044
18,808,600
1,385,000
9,065,740
9,136
107,462
47
999
82
970
79 ...
2,787,199
18,228,280
1,393,600
8,960,380
9,490
98,977
47
999
43
510
80 ...
2,866,849
18,536,680
1,433,400
9,175,660
13,089
159,090
25
53i
78
915
1881 ...
2,903,060
18,463,460
1,451,500
8,345,480
29,047
324,875
9
!7S
33
400
82 ...
2,958,018
21,297,730
1,479,000
10,350,700
9,897
101,550
21
422
30
360
83 ...
3,029,765
19,208,710
1,514,900
8,893,630
9,068
111,660
35
704
16
192
84 ...
3,097,652
20,227,670
1,548,800
9,850,880
*37,295
466,980
61
1,211
96
1,148
85 ...
3,142,300
18,633,840
1,571,200
8,720,640
23,443
257,869
77
1,078
167
2,006
1886 ...
3,157,893
19,199,990
1,578,900
9,599,990
22,113
210,072
100
1,400
91
1,091
87 ...
3,253,102
20,201,760
1,626,600
10,141,290
36,911
287,909
146
2,049
49
591
88 ...
3,330,838
23,082,700
1,665,400
10,364,130
47,340
414,224
68
956
92
1,107
l) Angående de beräkningar, som ligga till grund för do i tabellen lemnade uppgifter om utsäde, skörd och konsum
-
13
12
13
14
15
IG
17
18
19
20
| ■
91
22
1
u t f ö r s e
1.
Öfverskott af införsel (—)
eller utförsel (+).
Konsumtion,
reduc. till
omalen ‘).
sel.
U t t o r
Omalen.
Gryn.
Mjöl.
Per
År.
Omalen.
Gryn.
Mjöl.
Qvantitet.
invå-
nare.
Deciton.
Kronor.
Deeit.
Kronor.
[ Decit. | Kronor.
Deciton.
Deciton.
Deciton.
Deciton.
Kilogr.
1,293,580
351
+ 1,289,930
+
273
— 39
3,640,972
88
1866
1,958,170
—
214
—
—
—
4- 1,955,570
+
145
- 85
2,596,896
62
67
1,096,780
-—
221
—
—
—
+ 1,093,590
-(-
109
— 98
1,800,665
43
68
1,422,590
—
212
—
10
—
+ 1,420,120
+
109
- 66
4,539,790
109
69
2,571,100
—-
695
—
394
—
+ 2,563,430
+
655
+ 335
3,902,781
85
70
2,579,035
29,324,957
611
12,933
1
IO
+ 2,578,020
+
583
— 22
4,777,825
114
1871
2,141,724
23,512,760
528
11,169
—
—
+ 2,139,098
+
488
— 53
2,976,403
70
72
2,112,263
26,005,179
230
4,878
—
—
+ 2,106,868
+
203
- 135
4,635,337
108
73
2,194,440
34,416,434
143
3,024
—
—
+ 2,188,979
+ 122
- 338
1,462,433
34
74
1,943,165
28,189,900
114
2,412
—
—
+ 1,937,278
H- 60
- 92
4,939,797
113
75
2,684,855
36,844,367
357
7,560
—
—
+ 2,671,757
+
295
— 82
2,878,295
65
1876
1,899,580
22,344,003
869
18,405
7
80
+ 1,885,081
+
837
- 152
4,170,840
94
77
2,616,789
30,780,145
763
16,155
11
135
+ 2,607,653
+
716
— 71
5,072,184
113
78
3,121,206
32,552,644
1,042
22,068
18
215
+ 3,111,716
+
995
— 25
4,453,706
98
79
2,759,659
33,542,745
845
17,901
40
470
+ 2,746,570
+ 820
— 38
4,994,595
109
80
2,050,101
22,929,131
1,039
20,783
44
528
+ 2,021,054
+ 1,030
+ 11
4,871,469
107
1881
2,511,990
25,775,300
1,281
25,626
121
1,448
+ 2,502,093
+ 1,260
+ 91
7,367,716
139
82
2,709,209
26,531,318
1,372
27,436
201
2,407
+ 2,700,141
+ 1,337
+ 185
4,676,458
102
83
1,759,517
17,693,165
1,605
32,090
154
1,849
+ 1,722,222
+ 1,544
+ 58
6,577,615
142
84
2,333,238
23,332,382
1,819
25,470
112
1,341
+ 2,309,795
+ 1,742
- 55
4,837,283
104
85
2,451,093
23,285,386
2,203
30,846
97
1,162
+ 2,428,980
+ 2,103
+ 6
5,589,157
119
1886
2,476,667
19,318,003
2,378
33,293
109
1,305
+ 2,439,756
+ 2,232
+ 60
6,071,725
128
87
1,654,196
14,474,210
2,336
32,701
597
7,164
+ 1,606,856
+ 2,268
+ 505
7,087,992
149
88 1
tion, so anmärkningarna vid labollornas slut.
14
Tab. 9. Blandsäd.
1
2
3
4
5
G
7
«
Utsäde och skörd
l).
In- och utförsel.
Å r.
Efter rymd.
Efter
vigt.
Införsel.
Utförsel.
Utsäde.
Skörd.
Utsäde.
Skörd.
Hektoliter.
Hektoliter.
Deciton.
Deciton.
Deeit.
Kr.
Deciton. | Kronor.
1800................................
285,568
1,981,807
157,060
1,082,070
67.................................
281,770
1,718,797
154,970
938,460
—
—
—
—
68.................................
282,614
1,308,503
155,440
714,440
—
—
—-
—
no................................
280,607
2,292,559
154,330
1,251,740
—
—
—
—
70.................................
275,318
1,954,758
151,750
1,067,300
—
—
—
—
1871................................
276,639
2,376,329
152,150
1,297,480
0,5
4
1,461
11,167
72................................
281,106
2,290,701
155,160
1,250,720
—
—
—
—
73.................................
278,530
1,980,348
153,190
1,081,270
—
—
51
390
71 ................................
286,843
1,558,418
157,760
832,200
—
—
—
—
75................................
284,788
2,093,761
156,630
1,193,440
—
—
-—-
—
1876.................................
286,335
1,854,878
157,480
1,027,600
—
—
—
—
77 ................................
294,999
1,957,023
162,250
994,170
17
127
—
--
78.................................
293,907
2,209,593
161,650
1,246,210
—
—
—
—
79.............................
298,984
2,158,664
164,440
1,161,360
—
—
519
3,970
SO.................................
295,606
2,217,045
162,580
1,279,230
4,7
36
506
3,866
1881.................................
298,069
2,053,695
163,940
1,069,980
—
—
123
95°
82.................................
304,659
2,440,319
167,560
1,366,580
—
—
91
700
83.................................
308,543
2,258,535
169,700
1,224,130
—
—
26
200
84................................
331,133
2,526,540
182,130
1,427,500
—
—
•--
—
85...............................
343,723
2,491,992
189,050
1,360,630
1,9
19
21
213
1886.................................
344,103
2,714,973
189,260
1,533,960
4,8
48
—
—
87.................................
347,428
2,748,155
191,090
1,516,980
0,2
2
—
—
88.................................
351,801
2,856,624
193,490
1,424,310
—
—
—
—
*) Angående de beräkningar, som ligga till grund för de i tabellen lemnade uppgifter om utsäde och skörd, so an
märkningarna
vid tabellernas slut.
15
Tab. 10. Bohvete.
1
2
3
4
B
1
G
7
8
1 9
!
10
[
11 I
Utsäde och skörd1).
In-
och utför
sel.
Å r.
Efter rymd.
Efter vigt.
Införsel.
Utförsel.
Utsäde.
Skörd.
Utsäde.
Skörd.
Omalet.
Gryn och
mjöl.
Summa
värde.
Omalet.
Gryn och! Summa
mjöl.
värde.
Liter.
Liter.
Kilogram.
Kilogram.
Kilogram.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr.
Kilogr.
Kronor.
1866............
159,925
818,820
129,882
665,140
1,488
2,295
595
67............
184,990
947,180
150,243
769,240
3,613
4,336
—
—■
723
—
68............
153,070
786,790
124,802
638,990
8,204
50,329
—
—
—
--
69............
133,205
682,010
108,182
553,890
46,992
89,904
—
—
765
70............
119,545
612,070
97,087
497,090
15,919
38,257
—■
—
—
1871............
128,940
660,170
104,717
536,150
19,341
2,806
2,007
85
—
7
72............
120,350
616,220
97,746
500,460
13,411
72,093
12,944
638
85
65
73............
97,614
499,780
79,277
405,900
46,036
22,827
7,581
—
—
74............
50,299
218,100
40,850
177,130
76,662
2,806
6,593
—
---
--I
75............
148,770
758,910
120,828
616,340
121,338
7,566
10,951
—
---
—
1S76............
55,533
267,500
45,101
217,250
261,719
1,233
21,137
—
____
__
77...........
47,001
246,330
38,172
200,060
375,682
73,623
42,173
•-
-—
_
78............
53,099
293,740
43,124
238,560
477,509
2S,013
42,807
—
—
—
79
75,029
08,900
346,030
376,230
60,935
55,961
281,520
305,550
812,512
458,274
23,209
2,423
68,809
37,050
383
63
510
80............
6,376
1881...........
98,111
515,080
79,680
418,320
360,592
65,581
38,697
—
_
_
82............
01,840
325,900
50,223
264,680
435,309
2,650
35,237
—
—
—
83............
88,219
441,980
71,647
358,950
363,840
5,115
29,887
34,110
2,730
84............
82,095
513,910
66,673
417,370
246,080
4,544
20,377
—
—
85...........
05,713
310,820
53,368
252,430
163,066
19,553
25,762
—
—
1880............
50,822
208,370
41,275
169,230
503,033
42,455
76,794
—
2,400
360
87............
04,771
437,190
52,603
355,070
593,025
48,741
90,343
---
—
—
88...........
41,584
180,470
33,772
146,570
91,581
9,289
14,214
--
200
30
’) Angående do boräkningar, som ligga till grund för do i tabollon lomnado uppgifter om ittsädo och skörd, so an
märkningarna
vid tabollcrnas slut.
16
Tab. 11. Baljväxter.
1
2
3
1
*
5
«
7
8
9
10
11
1
Utsäde och skörd1).
_9_
I n -
År.
Ärter.
Bönor.
Vicker.
Ärter, linser och åkerhönor.
Utsäde.
Skörd.
Utsäde.
Skörd.
Utsäde.
Skörd.
Införsel.
Utförsel.
Deciton.
Deciton. \
Deciton.
Deciton.
Deciton.
Deciton.
Deciton. |
Kronor. |
Deciton. \
Kronor.
1866
83,531
I
403,390
14,521
62,070
34,021
153,770
4,472
_
''
4,577
—
07...
84,315
302,290
15,076
63,920
36,890
124,090
po
-i
ce
—
6,514
—
68...
81,790
282,590
14,518
49,630
42,543
99,350
59,974
—
321
—
69...
80,401
393,320
13,984
59,070
32,183
152,120
31,838
—
1,461
—
70...
80,729
472,180
13,163
70,900
33,483
163,950
9,205
—
16,967
—
1871
83,133
474,430
13,396
64,320
35,245
175,940
944
13,097
51,702
718,712
72...
84,424
442,760
13,418
57,870
36,350
172,840
4,649
56,668
14,523
177,029
73...
83,520
481,890
14,522
89,810
52,379
199,950
9,658
140,451
7,276
105,818
74...
83,317
341,890
14,162
62,780
40,316
140,380
6,030
103,147
18,178
311,016
75...
83,016
614,660
14,497
109,860
41,793
215,400
12,645
200,112
19,442
315,595
1876...
85,191
506,650
13,393
65,440
42,421
189,020
1,035
15,037
53,506
686,583
77...
85,460
419,390
12,533
79,170
42,919
160,800
18,757
272,773
9,413
140,913
78...
83,340
497,030
12,476
77,320
39,669
201,810
45,754
587,111
17,959
230,448
79...
81,060
428,160
12,617
98,220
43,034
187,200
2,435
31,240
29,900
383,670
80...
81,819
559,560
12,263
61,060
43,904
210,590
33,560
502,401
20,084
300,671
1881...
81,740
363,290
12,170
56,430
43,802
129,000
23,225
345,701
18,868
280,896
82 ..
81,432
510,250
12,144
81,050
45,010
228,260
17,845
265,569
11,283
167,979
83...
82,245
485,090
12,420
77,490
47,178
206,550
6,128
78,890
16,107
216,360
84...
80,296
501,050
13,574
69,640
49,909
257,780
13,945
171,710
28,882
355,630
85. ■
76,905
431,180
12,202
74,200
1
49,141
| 260,180
1,786
26,799
23,014
345,206
1886...
77,556
498,000
13,343
91,050
51,650
278,860
1,075
12,048
38,755
426,308
87...
76,184
498,230
10,742
52,810
53,331
250,020
1,085
12,227
41,348
444,488
88...
73,180
364,440
10,165
52,180
51,311
151,800
3,457
1
39,204
15,017
165,188
l) Angående do beräkningar, som ligga till grund för de i tabellen lcmnade uppgifter om utsäde och skörd, so
anmärkningarna vid tabellernas slut.
17
1 12
13
14
15
|
1C
17
II 1»
19
so
1
21
1 22
23
A
O
o
uti
ö r s e 1
a f
b a J j
väx
ter.
Trädgårdsbönor.
Ärtmjöl och dyl.
Vicker.
År.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
Deciton.
Kronor.
1 Deciton
Kronor.
Deciton.
Kronor.
Deciton
Kronor.
Deciton.
| Kronor.
Deciton.
Kronor.
1,258
1,9
68,4
85
2,250
475
1866
3,049
—
5,4
—
2,i
—
—
-—-
584
—
725
—
67
2,621
—-
4
_
12,7
■—
—
—
5,261
—
14
—
68
1,503
—
1,1
—
13,e
—
—
—-
6,045
—
54
-—-
69
1,029
—
3,8
—
3,4
—
—
—
837
-—-
1,640
—
70
1,679
98,748
412
24,251
—
—
19,i
248
553
7,809
902
11,568
1871
5,827
342,679
8
468
0,4
6
—
—
2,198
29,472
121
1,622
72
3,435
202,004
2
133
15,3
171
—
—
1,379
16,994
398
4,902
73
4,162
244,790
20
1,154
—
—
—
—
174
2,463
1,895
36,754
74
6,003
353,033
22
1,274
—
—
—
—
430
7,889
175
3,218
73
6,371
374,716
34
1,980
—
—
—
—
103
1,690
6,571
108,217
1876
6,170
362,901
4
248
5,9
77
—
—
1,656
29,602
449
8,033
77
5,697
335,036
28
1,647
—
—
—
—_
9,818
138,579
248
3,498
78
5,967
350,939
1
79
—
—
—
—■
484
6,597
558
7,618
79
8,572
504,145
14
810
—
—
—
—
412
6,392
2,296
35,643
80
6,232
373,900
41,7
2,502
37
482
0,1
2
2,981
48,811
520
8,512
1881
9,348
560,902
50,9
3,055
1
13
—
—
9,080
190,060
377
6,630
82
12,272
736,312
43,9
2,635
2,3
3i
—
—
374
5,520
1,949
30,000
83
11,734
246,408
21,7
1,307
509,i
6,618
—
—
82
950
2,818
32,965
84
9,524
247,625
1,1
66
13,1
238
—
—
123
1,728
4,696
65.748
85
8,954
223,850
58,9
3,538
—
—
—
—
82
769
3,970
37,049
1880
10,295
257,376
3
180
—
—
—
—
121
1,126
4,260
39,757
87
11,574
318,286
—
—
0,i
2
—
—
566
5,093
2,417
21,757
88
Tullkomiténs betänkande. II.
3
18
Tab. 12. Majs, ris och sago.
1
2 1
» (
i
3 »
G
7
8 11
I
n f ö r s
el af majs.
Inför-
A r.
0 m a 1 e n.
Mjöl.
Summa
värde.
Oskalad eller s. k. Paddy.
Liter el. Kilöar, i
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
Kronor.
Liter el. Kilogr. 1
Kronor.
1861 ........................
Liter
26
_
_
_
—
Liter 340,210
—
62 .......................
»
131
—
—
—
—
->
27,897
—
63 ........................
»
—
—
—
-—
—-
» 2,676,118
—-
64 ........................
O
79
—■
—•
—
—
,,
968
—-
65 ........................
W
105
—
—
—
—
» -
—
1866 .......................
»
393
—
—
—
—
,, -
—
67 ........................
)»
1,125
—
—
—
—
>,
13,059
—-
68 ........................
))
15,990
-—
—-
—
—
» -
—
69 ........................
))
956,147
—
—
——
—
,, -
—
70 .......................
»
19,104
—
—-
—
—
,,
45,431
—
1871 ........................
»
3,926
300
—
—
300
» _
—
72 ........................
»
15,571
1,190
-—
—
1,190
» --
-—■
73 .......................
»
15,911
1,216
—
—
1,216
„ -
—
74 ........................
»
1,296,776
99,104
—
-—-
99,104
» -
—
75 ........................
))
228,490
17,462
—
—
17,462
» -
—
! 1876 ........................
»
6,105,487
466,602
—
—
466,602
»
56,658
7,578
77 ........................
»
5,245,358
601,302
—
—
601,302
»
523
70
78 ........................
))
10,054,619
852,933
—
—
852,933
» -
—
79 ........................
Kg.
4,896,072
486,320
—
—
486,320
>,
105
14
80 .......................
»
42,706,110
4,465,200
—
—
4,465,200
») --
-.
1881 .......................
»
1,870,762
233,875
—
--
233,875
»
455,000
59,150
82 ........................
))
1,514,918
186,663
—•
—
186,663
»
837,000
108,810
83 ........................
))
5,809,285
755,207
—
—
755,207
» 2,583,000
335,790
84 ......................
»
11,471,543
L49i,3oi
—
—
1,491,301
» 1,185,000
154,050
85 ......................
»
28,020,156
2,942,118
17,287
2,074
2,944,192
Kg. 136,818
15,050
1886 ........................
»
11,215,140
1,065,439
2,500
300
1,065,739
»
339,292
37,322
87 ........................
»
4,564,515
456,452
340
41
456,493
»
206,447
22,709
88 .......................
»
172,400
19,826
1,699
204
20,030
„
125,647
13,821
19
1
10
U
12
13
14
15
1
a e 1 af r i
s.
In- och utförsel af sago m
(inr. gryn utom af spanmål).
m.
Å r.
Andra
slag *).
Summa värde.
Införsel1).
Utförsel.
Kilogram.
Kronor.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
1,488,501
_
_
98,842
_
180
—
1861
1,906,385
—
—
135,281
—
—
—
62
1,584,345
—
—
125,654
—
——
—
63
1,573,576
—
—
124,427
—
7
—
64
1,438,273
—
—
129,308
—
250
—
65
1,330,132
—
—
149,149
—
—
—
1866
1,905,338
—•
—
139,256
•—-
—
—
67
2,527,312
—
—
131,129
—
—
—
68
2,219,130
—
—
159,508
—
—
—
69
1,836,993
—
-—
131,916
—
——
—
70
1,935,394
591,897
591,897
125,527
94,497
—
—
1871
2,377,848
643,303
643,303
178,634
134,477
—
•—
72
3,043,379
859,153
859,153
203,241
153,001
—
—
73
3,842,369
1,246,046
1,246,046
209,757
157,907
—
——
74
3,243,554
1,055,618
1,055,618
225,832
170,008
—
—
75
4,757,919
1,338,104
1,345,682
392,302
295,327
—
-.
1876
3,910,012
1,195,646
1,195,716
415,888
293,516
—
■—-
77
4,585,821
2,694,710
2,694,710
—
—
—
—
78
3,914,390
1,106,247
1,106,261
—
—
—
—
79
6,585,916
1,881,888
1,881,888
—
—
—
—
80
6,206,521
1,430,155
1,489,305
—
—
—
—
1881
8,142,780
1,465,700
1,574,510
597,087
238,835
—
—
82
8,482,260
1,526,807
1,862,597
559,281
223,712
—
—
83
8,452,486
1,944,072
2,098,122
580,100
232,040
947
379
84
8,718,345
2,005,219
2,020,269
623,465
249,386
3,052
1,221
85
8,123,930
1,706,025
1,743,347
573,514
229,406
4,720
1,888
1886
7,633,290
1,602,991
1,625,700
552,230
220,892
4,232
1,693
87
9,829,613
2,722,803
2,736,624
730,621
292,248
—
-—
88
*) Sago ingår åron 1878—1881 bland ris, andra slag.
20
Tab. 13. Foderväxter och dylikt.
1
2
s
4
5
6
2
8
»
10
11
År.
Skörd af hö och
grönfoder.
In-
och utförsel af hö.
In- och utförsel af halm.
Hö.
Grönfoder.
I n f ö
r s o 1.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
Deciton.
Deciton.
Deciton.
Kronor. 1| Deciton.
Kronor.
Deciton.
Kronor.
Deciton.
Kronor.
1860.........
13,906,150
728,420
1,172
231
67
16,160,040
497,800
968
—
34
—
in
—■
—
—
68.........
11,114,520
255,550
2,427
—
—
—
23
—-
■—
—
69.........
16,246,250
520,850
2,676
—
--
■—
243
—
—
—
70
16,481,320
340,380
1,479
—
962
—
16
—
533
—
1871.........
16,265,770
341,560
2,000
10,584
2,206
11,678
24
50
1,075
2,277
72.........
17,631,740
541,540
2,318
12,267
11
59
102
215
3
6
73
21,980,690
728,800
4,214
22,307
17
90
423
896
—
—
74.........
15,042,730
620,820
7,884
41,733
21
"3
61
no
—
—
75.........
18,948,500
832,350
4,168
22,064
29
''55
241
510
3
6
1876.........
18,933,500
780,130
4,383
23,200
23
119
179
380
—
—
77.........
17,128,290
795,300
4,784
25,222
75
396
102
217
70
148
78.........
22,761,380
828,810
4,630
24,505
34
180
133
283
--
—
79.........
23,631,010
730,090
3,729
''9,739
470
2,489
130
275
302
639
80.........
18,629,010
739,040
1,970
10,427
374
n
00
o\
131
278
*
9
18
1881.........
15,200,280
881,830
7,695
53,865
360
2,517
383
767
1,131
2,262
82........
23,156,200
921,270
4,390
30,731
31
217
350
701
242
484
83.........
21,441,126
956,930
5,549
38,844
—
—
70
no
3
5
84.........
23,741,220
1,115,190
6,676
47,429
—
—
105
211
—
—
85.........
22,130,600
—
3,653
25,568
13
91
234
468
4
8
1886......
20,385,920
--
7,014
49,095
10
73
563
1,126
—
—
87.........
17,143,860
—
9,987
69,911
—
—
412
824
128
256
88.........
21,056,100
—
17,486
122,402
13
93
8,395
16,791
4
9
21
12
18
14
15
16
17
18
19
20
21
1
In- och utförsel af kli.
Utsäde och skörd
af raps.
In- och utförsel af andra ej
specificerade foderämnen *).
1
I
År.
Införsel.
Utförsel.
Utsäde.
Skörd.
Införsel.
Utförsel.
1
Deciton.
Kronor.
Deciton.
Kronor.
Liter.
Liter.
Deciton.
Kronor.
Deciton.
Kronor.
652
1,328
45,824
4,596,760
1866
3,234
—
517
—.
39,412
3,858,819
—
—
——
—
67
15,113
—
585
—
24,574
2,186,687
-—
—
—
---
68 :
11,281
—
1,380
—-
28,525
■-
—
---
—
—
60 |
2,213
—
5,143
—
23,422
1,468,006
—
—
•—
—
70
3,954
23,258
2,579
15,170
—
—
—
—
—
_
•
1871
1,307
7,688
1,100
6,468
19,130
1,136,118
—
—
—
—
72 :
4,587
26,980
3,795
22,320
9,735
1,091,106
242
1,707
-—-
—
73 1
9,169
53,925
1,367
8,043
7,511
780,991
1,277
9,012
224
1,584
74 !
8,326
48,970
2,899
17,053
21,878
551,009
944
6,660
—
-—
75
25,618
150,670
137
808
6,752
502,516
1,138
8,031
—
—
1876
38,249
224,955
2,714
15,963
2,146
167,174
5,872
41,442
73
513
77 1
39,957
234,998
3,805
22,378
8,034
443,503
2,153
15,195
—
—
78
28,789
169,318
122
718
21,512
1,651,196
713
5,031
37
261
79
63,623
374,188
777
4,573
11,201
583.643
3,502
24,717
26
183
80
87,847
527,082
2,166
12,999
3,795
285,881
5,079
35,554
—
—
1881
38,350
230,100
29,171
175,024
4,449
350,678
2,442
17,095
—
—
82
18,075
108,452
60,056
360,338
5,286
200,148
2,436
17,054
—
—
83
70,490
422,939
36,347
218,080
15,336
190,910
4,904
34,325
11
74
84
117,172
703,030
34,605
207,631
4,737
272,753
5,573
39,013
171
1,197
85
74,458
446,746
48,214
289,286
6,987
304,750
3,230
23,308
95
663
1886
97,267
583,600
30,098
180,586
5,077
301,452
5,101
35,709
—
—
*7
71,362
428,170
27,423
164,535
1,753
112,662
10,120
70,839
—
—
88
'') Häri ingfi icko oljokakor, trarorn so tab. 137.
22
Tab. 14. Potatis.
1
2
3
*
..........5
1
6
i 1
8
9
År.
Utsäde och skörd.
In- och utförsel.
Konsumtion
Utsäde.
Skörd.
Införsel.
Utförsel.
Qvantitet.
pr inne-  vånare.
Hektoliter.
Hektoliter.
Hektoliter.
Kronor.
Hektoliter.
Kronor.
Hektoliter.
Liter.
1866 ...............
2,274,838
14,445,220
7,067
8,034
_
12,169,415
294
67 ...............
2,035,309
9,932,310
6,858
—
1,863
—
7,901,996
189
68 ...............
2,182,530
15,474,140
68,315
—
2,777
—
13,357,148
319
69
2,246,657
13,008,130
60,230
—-
408
—
10,821,295
260
70 ...............
2,363,197
22,899,380
9,192
—■
6,727
—
20,538,648
493
1871 ...............
2,412,094
15,437,400
2,979
6,830
12,443
28,527
13,015,842
311
72 ...............
2,423,648
19,049,870
6,999
16,646
8,033
18,418
16,625,188
393
73 ...............
2,447,319
14,047,610
120,381
275,998
7,511
17,221
11,713,161
274
74 ...............
2,515,816
19,522,730
252,763
579,509
3,664
8,400
17,156,013
397
75 ...............
2,532,912
19,706,060
135,167
309,898
7,050
16,163
17,301,265
397
1876 ...............
2,563,355
19,250,800
40,567
93,007
11,790
27,032
16,716,222
379
77 ...............
2,542,698
15,154,480
26,204
60,078
11,701
26,827
12,626,285
383
78 ...............
2,591,881
18,661,540
33,328
76,412
8,763
20,092
16,094,224
358
79 ...............
2,613,529
13,119,920
13,522
31,001
22,702
52,049
10,497,211
230
80 ...............
2,660,490
22,747,190
47,070
107,917
9,837
22,554
20,123,933
440
1881 ..............
2,708,592
20,016,500
9,780
21,516
20,130
44,286
17,297,558
379
82 ...............
2,715,829
13,687,780
22,680
49,896
6,290
13,838
10,988,341
240
83 ...............
2,687,861
18,570,120
69,290
152,438
5,560
12,232
15,945,989
347
84 ...............
2,594,064
17,847,160
244,290
537,438
5,900
12,980
15,491,486
335
85 ...............
2,596,944
18,308,460
143,345
286,690
3,445
6,890
15,851,416
340
1886 ...............
2,725,248
19,049,480
63,654
143,222
2,054
4,108
16,385,832
348
87 ...............
2,730,246
22,988,670
39,983
89,962
1,741
3,482
20,296,666
429
1 88 ...............
2,757,383
15,193,180
23,079
80,778
5,162
10,323
12,453,714
263
*) Angående de beräkningar, som ligga till grund för de i tabellen lemnade uppgifter om skörd och konsumtion, se
anmärkningar vid tabellernas slut.
23
Tab. 15. Hvitbetor, rofvor o. dyl.
1
2
3
*
5
6
7
8
9
10
11
Å r.
Skörd.
In- och utförsel af hvitbetor.
In- och utförsel af rötter.
Hvitbetor.
Rofvor
o. dyl.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
Deeiton.
Hektoliter.
Deeiton.
Kronor.
Deeiton.
Kronor.
Hektoliter.
Kronor.
Hektoliter.
Kronor.
1866
1,159,648
115
29
67 ......
-—
1,060,633
—
—
—
—
26
—
23
—
68 ......
—
1,001,774
•—
—
—
—
53
—
14
—
69
—
1,218,682
—
—
—
—
98
—^
19
—
70
-—
1,632,249
-—
—
—
57
—
38
—
1871
—
1,613,419
—
—
—
—
19
90
32
155
72 ......
—
1,857,564
—
—
—
—
30
141
6,818
32,565
73 ......
-—-
1,736,380
—
—
14,784
34,780
27
128
30
141
74 ......
-—•
1,550,506
1,016
8,365
3,979
9,360
18
84
119
566
75 ......
—
1,788,303
743
6,115
12,025
28,288
125
598
69
329
1876
—
1,365,091
1,700
1,400
18,583
43,717
51
245
90
430
77 ......
—
1,354,226
566
4,659
5,869
13,808
78
373
12
59
78 ......
—
1,465,350
146
1,204
6,970
16,397
156
745
97
463
79 ......
—
2,228,024
422
3,472
4,969
11,690
61
293
93
443
80 ......
—
2,455,915
—
—
10,435
24,548
108
518
580
2,771
1881 ......
43,330
1,689,172
434
3,474
7,726
15,452
310
1,550
50
250
82 ......
28,590
2,296,483
—
—
13,100
26,199
260
1,300
—
83 ......
46,460
2,185,254
—
—
21
42
300
1,500
—
84 ......
166,840
2,567,997
—
—
35
279
90
450
80
400
85 ......
398,020
3,409,102
-—-
—
—
—
165
825
—
—
1880 ......
541,000
3,854,305
—
—
—
—
521
2,605
24
120
87 ......
872,170
3,966,326
—
—
-—
——
289
1,445
56
280
88 ......
931,460
3,716,712
—
—
—
—
290
1,450
121
605 j
24
Tab. 16. Lefvande växter, blommor o. dyl. äfvensom frö.
1
2
3 i
*
5
tf
7
8
9
10
-
11
|
År.
In- och utförsel af lefvande växter,
blommor 0. dyl.
I n-
Lefvande växter.
Naturliga blommor.
Blomsterlökar.
Klöfver-, gräs-
och timotejfrö.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kilogram. 1
Kronor. 1
Kilogram.
Kronor.
i
1861
43,026
608
172
—
12,610
—
—
—
—
—
62...
37,604
409
396
—
9,8n
—
—
—
—
—
63
32,881
404
108
5°
12,121
—-
—
—
—
—
64
29,378
417
42
42
n.983
—
729,114
-—
57,340
—
65
35,9H
192
289
IO
11,651
—
674,892
—
142,417
—
1866
33,164
1,673
51
—
12,595
24
872,619
—
64,584
—
67...
27,532
2,149
412
12
u,866
—■
521,849
—
174,754
—
68...
29,943
2,667
405
—
12,105
—
827,172
—
217,760
-—
61)
24,400
2,958
208
—
18,434
55
737,553
—
169,663
—
70
21,874
3,095
483
69
10,473
171
788,275
—
192,987
—
1871
33,987
2,775
1,158
52
15,586
441
671,581
710,959
163,404
172,985
72..
43,967
5,255
1,381
17
22,995
67
1,396,626
1,478,516
89,770
95,033
73...
50,334
4,665
6,393
63
3L403
78
1,377,636
1,458,413
31,905
33,776
74...
73,993
7,902
1,486
5
34,487
250
1,188,782
1,034,754
80,372
85,085
75...
69,180
7,101
964
—
39,3H
86
1,241,332
1,284,914
41,612
68,525
1876...
78,526
4,646
2,082
15
39,744
97
1,317,272
1,394,510
102,409
240,920
77...
81,866
6,114
1,929
142
4L590
—
2,007,352
2,833,402
124,706
264,037
78...
79,106
6,678
3,739
18
49,399
158
1,652,823
•,944,151
71,520
134,602
79
85,949
3,489
2,840
IOO
46,966
—
1,046,478
861,561
188,977
266,744
80...
93,921
4,893
2,607
—
46,925
64
1,298,783
1,680,477
98,486
173,767
1881
103,653
5,941
4,no
—
5L405
368
1,561,050
1,170,788
69,782
139,564
82...
126,140
6,444
10,898
—
52,551
--
2,042,295
2,042,295
152,003
304,006
83...
114,896
4,415
15,407
—
64,322
--
1,372,933
1,235,640
242,040
484,080
84...
139,007
6,376
22,463
388
70,639
—
1,650,155
1,336,626
240,474
211,617
85...
138,523
8,055
26,929
349
76,196
285
1,420,093
1,150,275
315,302
375,209
1886
h8,933
9,385
40,980
tn
Ck)
c*
O
74,284
257
1,654,128
1,240,596
169,632
195,077
87...
146,005
6,100
39,920
5,350
86,645
586
2,509,561
2,082,936
282,042
259,479
88...
368,825
4,561
43,830
1,180
90,498
871
2,379,650
1,929,303
174,387
136,022
25
1 12
13
14
15
1
16
17
1
18
19
|
20
21
1
och u
tförsel af fri
k.
Hvitbetsfrö.
R o f- och rapsatfrö.
Andra slag.
År.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
Kilogram.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
Liter el. Kilogr.
Kronor.
Liter el. Kilogr.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
1,971
—
497
—
Liter 663,619
—
Liter 201,771
—
—
—
is6i
62
63
64
7,290
—
255
—
»
770,418
—
»)
4,365,889
—
—
—
65
2,261
—
153
—
»
814,515
—
))
3,578,303
—
—
—
1866
2,803
—
425
—
»
1,158,206
—
»)
126,663
—
—
—
67
5,750
■—
468
—
»
499,847
—
»
625,699
—
—
—
68
6,563
—
—
—
»
354,316
—
»
604,318
—
—-
—
60
22,286
—
---
—
)>
983,626
—
»
11,986
—-
—•
—■
70
23,812
33,6ii
850
1,200
»
1,034,762
177,93°
»
178,977
30,776
1,408,364
73,170
1871
21,815
30,792
266
375
»
1,097,989
188,802
))
72,596
12,483
1,750,354
25,248
72
16,614
23,451
1,556
2,196
»
14,786
2,543
»»
103,921
17,870
2,076,050
•9,955
73
22,026
31,090
13,012
18,366
»
871,854
149,918
»
605,783
104,166
3,340,935
15,465
74
6,869
9,696
3,091
4,363
»»
679,687
116,874
»
217,944
37,476
2,016,174
25,091
75
10,053
14,190
—
—
»
1,461,228
307,098
,,
86,387
14,855
1,885,883
•7,I07
1876
4,756
6,713
—
—
»
660,766
159,069
»
38,130
6,557
2,388,066
56,700
77
4,714
6,654
1,870
2,640
»
1,179,089
234,286
»
11,698
2,012
2,243,569
81,790
78
5,960
8,413
—
—
»
496,314
113,790
•>
4,554
435
1,716,884
34,932
70
10,882
15,360
362
5”
)>
959,863
174,220
)»
41,453
9,504
1,517,909
93,494
80
9,840
14,760
—
—
»
1,057,000
190,260
»
3,000
690
2,223,650
46,089
1881
22,951
34,427
—
—
»
1,046,000
190,372
»
48,000
11,040
3,218,679
116,998
82
23,216
34,824
—
—
»
1,534,000
268,450
--
9,000
2,070
3,503,737
104,214
83
24,600
36,900
340
Sio
--
1,747,000
305,725
»
51,000
• •,730
3,420,570
226,725
84
49,048
73,572
—
—
Kg.
1,146,377
286,594
Kg.
47,219
11,805
2,341,414
118,702
85
54,191
81,287
—
—
»
458,881
•05,544
»
37,353
9,338
2,654,5‘9
68,519
1886
67,886
101,829
—
—
»
452,690
86,011
»
48,395
12,099
2,227,352
32,157
87
104,187
156,281
—
—
»
963,135
207,074
»
12,648
3,162
2,449,762
3,943
88
Tullkomiténs betänkande. II.
4
26
Tab. 17. Frukter, bär och grönsaker.
(Kol. 25—48, so sid. 28 o. 29.)
1
2
3
*
5
G
7
8
9
10
11
12 |
Införsel af apelsiner, citroner
och pomeranser.
Införsel af russin
och korinter.
In- och utförsel af sviskon
0. dyl. samt fikon 0. dadlar.
In-
År.
Hela frukter.
Skal 0. dyl.
Qvantitet.
Värde.
Införsel.
Utförsel.
In-
Kilogr.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
Kg.
Kr.
Kilogr.
; ISfil...............
190,143
_
45,899
_
460,747
__
439,414
_
238
_
2,055
«2...............
201,061
—
52,089
•—
499,369
—
463,357
—•
125
—
2,120
filt...............
299,389
—
48,238
—
550,952
—
461,397
—
—
—
2,377
64...............
189,296
—
51,909
■—-
469,431
—
429,975
—
17
—
3,059
65...............
277,440
—
61,501
—-
564,912
—
450,742
—-
—
—
4,857
1866...............
241,321
—
48,462
—
515,214
—
433,710
—
—
—
4,397
67..............
174,858
-—-
49,688
—
525,055
—
408,304
—
—
—
4,585
68 ..............
197,439
—-
41,644
—
538,204
—
393,815
—
—
—
3,585
69...............
140,817
—
44,012
—
525,022
—
461,842
—
—
—
5,253
70...............
!
184,309
—
54,113
—
636,139
—
511,471
—-
—
—
9,158
1871...............
223,270
98,294
54,618
30,848
702,218
522,419
579,175
226,099
—
—
6,321
72..... .........
204,690
71,200
62,057
26,337
761,461
444,929
593,909
202,411
61
28
11,551
73..............
231,070
80,512
58,370
54,798
521,918
444,381
767,367
560,850
99
46
17,785
74...............
270,710
94,366
69,061
72,966
1,144,145
801,007
951,537
523,801
208
98
22,577
75..............
306,168
106,886
67,237
71,033
979,988
685,243
812,260
417,460
—
—
27,779
1876...............
312,312
109,058
66,536
54,649
1,078,910
630,957
782,085
363,640
—
—
27,276
77...............
368,290
152,081
63,229
51,989
1,025,497
529,79''
762,034
324,778
—
—
37,365
78...............
317,071
133,032
57,906
47,610
899,710
464,750
655,094
337,699
—
—
36,571
7»...............
307,591
108,634
54,916
45,168
814,259
345,582
499,744
237,983
—
—
35,859
SO...............
334,237
151,597
58,718
48,279
937,024
483,989
753,846
294,589
—
—
50,724
1881...............
391,706
189,633
62,840
50,186
890,773
575,444
744,376
666,223
—
—
58,428
82...............
419,434
221,802
66,587
53,195
996,696
546,976
809,147
710,179
—
—
58,093
83...............
469,013
265,767
71,086
56,749
1,071,902
459,097
935,217
732,022
—
—
65,740
84...............
615,651
273,241
48,609
38,876
996,112
602,877
816,336
696,093
—
—
50,680
85...............
687,496
275,079
65,489
52,284
1,037,930
630,021
870,982
759,055
—
—
48,638
i 1886...............
674,307
209,972
74,283
59,630
975,961
658,841
822,984
720,358
—
—
62,821
|
87...............
738,671
230,347
74,427
59,413
861,507
481,008
775,778
813,666
—
—
65,649
1 88..............
760,099
203,346
80,795
64,521
1,050,246
606,829
927,066
791,894
—
—
60,799
27
13
14
15
1 16
17
18
1 1»
20
II 91
| 22
1
23
24
1
och utförsel af vin-  draf vor.
Införsel af
mandel.
In- och utförsel af nötter.
Införsel af
kastanier.
Å r.
försel.
Utförsel.
Qvan-
titet.
Värde.
Införsel.
Utförsol.
Qvan-
titet.
Värde.
Kokos-
I Hassel-  1 0. val-
Summa
värde.
Kronor.
Kiloqr.
| Kronor.
Kilogr.
Kronor.
Stycken.
1 Kilogr.
Kronor.
Kilogr.
| Kronor.
Kilogr.
Kronor.
—
—
—
147,229
_
64
43,211
_
4
_
4,723
_
1861
—
—
—
165,205
—
2,124
35,918
—
—
—
2,905
—
62
—
—
—
167,978
—
3,118
41,464
—
—
—
3,024
—
63
—
—
—
150,234
—
588
36,215
—
—
—
4,845
—
64
—
—
—
174,955
—
275
41,580
—
Öl
—
2,932
—
65
—
2
—
150,283
—
270
38,876
—
—
—
2,685
--
1866
—
—
—
145,429
—
2,058
36,167
-—-
9
—
2,713
—
67
—
13
—
143,482
—
1,391
44,646
—
—
—
3,609
—
68
—
G
—
162,869
—
3,266
38,370
—
60
—
5,519
—
69
■—
—
—
169,807
—
37
36,711
—
17
—
5,406
—
70
10,410
—
—
214,059
292,075
848
61,679
25,006
2
I
6,721
4,744
1871
19,022
—
—
193,991
205,365
4,152
47,452
20,658
83
33
8,182
5,775
72
29,288
—
—
230,268
243,770
1,118
72,014
29,247
21
9
11,037
7,789
73
37,178
—
—
259,210
396,368
1,852
63,330
26,069
9
3
6,592
4,652
74
45,746
—
—
249,566
381,622
1,121
70,836
28,777
240
96
9,102
6,424
75
44,917
17
28
285,949
403,620
1,821
71,380
29,275
33
13
12,860
9,076
1876
61,531
55
91
271,283
414,829
2,003
85,283
40,927
4
2
6,381
4,504
77
60,223
17
28
229,133
350,377
870
66,456
31,616
—
—
11,423
8,062
78
59,05:
—
—
208,185
342,832
1,839
58,589
28,302
2
I
8,667
6,117
79
83,530
—
—
272,701
481,151
2,444
78,149
37,747
-
—
10,863
7,667
80
99,3:8
—
—
262,541
393,812
1,118
73,126
36,983
37
19
15,161
10,613
1881
98,758
—
—
290,498
363,123
2,029
82,834
42,229
—
—
9,689
6,782
82
00
LO
t^»
—
—
248,992
323,690
2,043
96,954
49,294
—
—
12,382
8,667
83
86,156
2,600
4,420
325,395
504,362
1,802
100,844
51,143
—
•-
13,373
9,361
84
82,685
50
85
292,279
453,033
1,034
101,284
51,056
—
—
13,985
9,790
85
106,796
—
—
294,019
379,285
1,296
96,416
48,726
15
8
12,358
8,651
1886
111,603
—
—
319,696
412,408
2,470
100,213
51,095
64
32
13,510
9,457
87
103,358
85
145
308,241
416,125
3,459
108,184
55,476
—
—
12,333
8,633
88
28
Tab. 17. (Forts.) Frukter, bär och grönsaker.
1
25
26
27
28
29
30
31
82
33
34
35
86
Å r.
Införsel af
tamarinder.
Införsel af
oliver.
In- och utförsel af lök *).
In- och utförsel af ätliga
svampar.
Qvan-
titet.
Värde.
Qvan-
titet.
Värde.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
1861 .........
3,414
_
640
_
17,046
_
90
_
—
—
—
—
62 .........
4,081
■—
1,047
—
24,733
—
in
—
—
—
—
—
63 .........
2,774
—
1,193
—
35,878
—•
142
—
—
-—
—
—
64 .........
2,095
-—
646
—
50,585
■—
98
—
—
—
—
—
65 .........
2,209
-—
714
—
20,049
-—
96
—
458
—
—
—
1866 .........
862
—
852
—
23,071
—
in
—
503
—
—
—
67 .........
1,771
—
1,200
—
28,291
—
83
—
209
—
—
—
68 .........
1,096
—
1,211
—
52,492
-—■
236
—
338
-—-
—
—
69 .........
1,782
—
852
—
31,414
—
16
—
480
—
—
—
70 .........
1,307
—
658
—
19,271
—
35
—
236
—■
—
—
1871
1,260
74i
1,764
2,906
24,136
4,542
30
6
416
8,374
—
—
72 .........
1,509
887
1,448
JO
00
50,283
9,463
43
8
752
16,090
21
38
73 .........
1,392
819
1,464
2,412
46,651
8,780
32
6
717
16,083
—
—
74 .........
1,277
501
1,167
1,922
65,787
jo
U)
OO
119
22
385
8,708
—
—
75 .........
1,343
790
1,756
2,891
85,890
16,165
21
4
769
16,508
—
—
1876 .........
239
141
1,951
3,212
60,077
11,311
461
87
723
14,301
—
—
77 .........
1,224
720
1,369
2,255
74,246
13,973
21
4
1,080
12,080
15
26
78 .........
308
181
1,043
1,718
115,645
21,765
145
27
824
9,770
—
—
79 ........
1,077
634
1,198
1,973
69,082
13,001
—•
—
4,290
15,775
11
19
80 .........
871
512
1,951
3,213
102,369
19,266
—
—
2,056
17,613
—
—
1881 .........
698
419
1,663
2,827
152,153
30,431
91
18
8,037
65,864
—
—
82 .........
1,253
752
2,783
4,73i
155,346
31,069
175
35
5,185
20,740
—
—
83 .........
1,106
664
3,202
5,443
73,289
14,658
—
—
5,237
20,948
—
—
84 .........
3,110
1,866
2,867
4,874
209,027
41,805
13
3
5,645
22,580
—
—
85 .........
1,899
i,i39
3,021
5,136
202,040
40,408
—
—
2,981
11,924
—
—
1886 .........
2,540
1,524
2,302
3,913
170,526
34,105
225
45
2,370
9,480
85
340
87 .........
1,816
1,090
2,363
4,017
—
—
—
-
3,599
14,396
441
1,764
88 .........
2,918
i,75i
2,688
4,57°
—
—
—
—
2,621
10,484
|
85
340
*) Ingår åren 1887 och 1888 bland ej specificerade frukter och grönsaker, kol. 37—48.
29
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48”
1
In-
och utförsel af här ej specificerade frukter och
grönsaker.
F r i
ska.
T 0 r
r a.
I n 1 a
Sila.
Å r.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
Kilogram.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr.
Kr.
K ilogr.
Kronor.
Kilogr.
Kr.
36,557
—
111,115
__
12,887
_
689
_
5,440
1861
135,684
—
98,108
—
12,532
—-
2,823
—
4,211
—
—
—
62
169,818
—
30,223
—
9,602
—
17
—
7,168
—
2
—
63
131,816
—
199,318
—
11,612
-—-
51
—
5,078
—
—
—
64
104,611
—
95,387
—
13,950
-—
132
—
7,782
—
81
—
65
111,752
—
165,780
—
4,202
—
15
—
5,842
_
_
_
1866
138,235
—
129,096
—
12,105
—
6
—
2,703
—
—
—
67
197,830
—-
152,007
—
11,858
—
16
—
3,761
—
9
—
68
172,368
-—-
136,407
—
13,112
—
49
—
2,639
—
—
—
69
213,006
—
171,603
— ’
13,811
—
52
—
3,663
—
—
—
70
400,422
94,240
110,987
26,110
10,673
8,431
16
12
4,967
9,038
11
20
1S71
764,669
179,890
381,548
89,760
23,827
!8,655
85
66
6,840
12,513
11
19
72
416,022
97,870
191,752
45,110
19,437
15,492
137
129
10,151
17,015
—
—
73
463,800
109,110
93,007
21,880
16,890
13,473
63
49
11,350
18,465
85
135
74
373,217
87,800
202,209
47,570
23,396
18,895
90
So
7,957
14,000
16
30
75
426,691
100,380
247,267
58,170
28,358
22,483
9
8
6,479
11,133
164
283
1876
540,866
127,240
260,784
61,350
33,483
27,292
54
46
7,571
13,228
35
54
77
1,058,737
249,070
207,692
48,860
27,143
21,704
100
9°
6,630
11,591
9
l6
78
769,813
181,100
302,952
71,220
23,115
18,206
—
—
5,953
10,048
Öl
96
79
625,584
147,140
62,996
14,820
21,519
I7,n8
5
4
6,197
10,459
254
330
80
1,440,417
360,104
295,101
73,775
39,192
32,167
88
87
20,457
36,266
93
186
1881
1,480,509
325,712
216,817
47,700
45,218
45,2i8
275
275
14,071
21,107
97
146
82
1,232,496
271,149
342,865
75,430
42,844
42,844
28
28
15,339
23,009
53
80
83
2,141,731
471,181
242,413
53,331
50,656
50,656
25
25
12,797
19,196
70
105
84
2,282,797
456,559
523,684
104,737
57,354
57,354
124
124
13,504
20,256
—
—
85
904,677
180,935
590,268
118,054
51,023
51,023
529
529
9,067
13,601
—
—
1886
591,695
118,339
633,152
126,630
52,642
52,642
—
—
8,290
12,435
78
"7
87
1,024,601
204,920
1,255,086
2 5 *,° * 7
82,605
82,605
2,264
2,264
12,253
18,380
—
~
88
30
Tab. 18. Hästar.
1
ä
3
*
5
6
7
8
9
10
11
12
13
Antal vid hvart
års slut under-  hållna hästar.
In- och
utförsel
af hästar.
År.
I ålder
öfver 3 år.
I ålder
under3år.
Inför
sol.
Utfö
r s e 1.
Hingstar.
Andra slag.
Summa
värde.
Hingstar.
Andra slag.
Summa
värde.
Styck.
Kilogram*
Styck.
Kilogram.
Kronor.
Styek.
Kilogram.
Styck.
Kilogram.
Kronor.
1866...
394,829
42,330
5
519
_
1,629
_
__
67...
392,162
41,797
6
—-
328
■—
—
2
—-
1,459
—
—
68...
364,751
36,268
16
—
358
■—-
—
28
—
1,357
—
—-
69
381,113
39,746
36
—
685
-—
—
24
•—
1,371
—
—
70...
386,014
42,432
23
—
1,350
—
—
15
—
796
—
—
1871...
392,354
45,736
40
22,104
1,785
834,637
633,750
8
4,421
1,012
473,195
256,200
72...
397,681
48,628
35
19,341
1,836
858,483
473,000
27
14,920
3,200
1,496,268
810,800
73...
400,874
55,033
49
27,077
1,489
696,232
391,850
93
51,392
3,581
1,674,417
932,450
74..
391,161
55,648
50
27,630
f,651
771,981
432,750
128
49,479
2,266
1,059,544
617,700
7a...
398,244
61,053
34
18,788
941
439,996
248,850
11
6,079
762
356,299
194,900
1876
397,712
63,045
18
9,947
2,062
964,157
522,400
—
—
1,271
594,299
317,750
77...
394,534
64,443
30
16,578
2,781
1,300,350
707,250
20
11,052
950
444,204
245,500
78...
397,256
67,386
54
29,840
1,716
802,373
450,600
2
1,105
1,320
617,210
330,800
79...
395,502
70,090
27
14,920
1,352
632,173
348,800
6
3,316
1,424
665,839
358,400
80...
394,590
70,230
41
22,657
2,815
1,316,248
720,150
8
4,421
2,579
1,205,898
647,950
1881...
388,907
70,186
25
13,825
2,069
968,292
527,250
6
3,318
2,786
1,303,848
698,900
82...
395,846
73,773
49
27,097
2,686
1,257,048
691,100
7
3,871
3,668
1,716,624
919,800
83...
398,593
74,194
48
26,544
3,837
1,795,716
978,450
11
6,083
2,937
1,374,516
738,650
84...
401,188
74,820
56
30,968
3,850
1,801,800
984,900
5
2,765
2,156
1,009,008
541,000
85...
406,322
74,008
168
92,904
2,487
1,163,916
813,300
77
42,581
1,669
781,092
531,500
1886...
410,569
74,316
58
32,074
1,529
715,572
481,900
86
47,558
1,694
792,792
542,600
87...
408,916
72,311
51
28,203
969
453,492
311,100
52
28,756
2,337
1,093,716
721,900
88 ..
412,088
70,008
69
38,157
1,132
516,399
357,450
74
40,922
3,503
1,639,404
1,080,500
31
Tab. 19. Nötkreatur.
1 1
2
3
•4
5
6
1
7
8
II 9
1
10
1 u
I
År.
Antal vid hvart års slut underhållna
nötkreatur.
In- och utförsel af nötkreatur.
Oxar.
Tjurar.
Kor.
Ungnöt.
Införsel.
Utförsel.
Stycken
| Kilogram.| Kronor.
Stycken
1 Kilogram.
1 Kronor.
1860......
284,554
39,320
1,234,935
424,303
2
14,470
_
67......
284,573
39,094
1,242,468
411,002
5
—
* -
18,138
—
—
68......
251,635
34,533
1,119,946
335,878
11
—
—
16,267
—
_
69......
264,474
37,059
1,186,909
385,927
631
—
—
14,629
—
—
70......
269,762
38,647
1,231,477
426,014
518
—
—
13,571
—
—
1871......
271,381
41,758
1,265,387
447,804
177
91,477
42,450
14,276
7,302,466
2,861,200
72......
280,589
44,487
1,297,950
480,293
207
106,524
25,280
16,884
8,634,314
4,562,550
73......
288,798
46,434
1,340,565
505,597
235
121,147
28,530
26,245
13,434,739
7,357,520
74......
286,073
44,643
1,301,551
462,062
1,134
586,350
138,060
22,865
11,689,760
5,499,040
75......
296,247
46,138
1,361,184
482,131
1,559
518,181
188,180
20,263
6,709,735
4,869,980
1870......
295,451
46,362
1,369,881
477,522
2,616
875,610
316,615
20,525
6,751,215
3,191,455
77......
290,831
45,335
1,356,776
469,895
1,039
577,210
125,670
20,528
11,358,032
5,342,320
78......
293,875
46,070
1,392,429
478,588
2,202
1,268,193
266,605
31,884
18,324,984
7,241,126
79......
290,766
47,467
1,410,204
488,579
2,215
710,736
27U245
30,473
9,512,410
3,746,648
80......
289,071
47,985
1,409,236
481,465
2,173
701,197
266,755
34,241
10,675,902
4,423,447
1881......
284,736
46,943
1,394,731
465,226
1,817
590,862
223,815
19,006
5,851,360
2,242,033
82......
288,150
48,331
1,435,011
485,556
2,691
1,034,992
327,430
26,492
10,223,598
4,907,788
83......
287,997
48,902
1,456.504
493,610
4,059
1,555,351
492,415
46,192
17,597,069
7,833,160
84.....
283,516
50,224
1,492,977
500,286
3,827
1,512,495
469,360
39,076
15,426,460
7,427,778
85......
279,947
51,267
1,525,477
509,595
3,670
1,622,575
550,350
28,584
14,397,222
6,154,725
1886......
271,673
51,402
1,551,301
507,091
1,875
800,016
283,450
25,000
13,229,485
4,468,050
87......
263,479
48,825
1,532,690
485,712
2,001
805,705
266,200
29,844
16,173,742
5,795,250
88......
261,864
48,814
1,545,573
492,847
2,563
1,284,368
413,000
35,669
18,912,570
7,611,610
32
Tab. 20. Får och getter.
1 1
2
3
4 !
5 !
G
7
8
9
ro
11 1
12
|
13
År.
Antal vid hvart
års slut under-  hållna.
In- och utförsel
af får.
I
Får.
Getter.
111
förs
e 1.
Utförs
e 1.
Baggar.
Andra slag.
Summa
värde.
Baggar.
Andra slag.
Summa
värde.
Stuck. | Kilogram.
Styck.
Kilogram.
Kronor.
Styck.
Kilogram. \
Styck.
Kilogram. 1
Kronor.
1866
1,644,781
131,711
''
98
_
8,679
—
—
67
1,621,981
125,884
7
•
292
—
—
1,080
—
4,930
—
—
68
1,409,195
122,423
2
—
4
—
—
17
—
7,384
—
—
60
1,539,079
121,911
14
—-
277
—-
—
558
—
7,918
—
—
70
1,595,009
124,326
10
—
360
—
—
773
8,157
—
—
1871
1,636,201
124,673
5
425
347
22,125
9,250
570
48,459
16,567
1,056,335
431,275
72
1,659,434
118,438
2
170
39
2,487
450
2,899
246,459
15,309
976,125
378,655;
73
1,695,434
121,840
3
179
47
1,798
560
1,263
75,162
13,465
515,128
304,664
74
1,565,251
117,546
25
1,275
114
4,361
1,890
504
25,709
21,185
810,471
326,847
73
1,608,687
125,908
10
553
421
17,896
4,510
275
15,196
16,433
698,527
284,861
1876
1,588,541
120,234
5
276
539
27,494
5,540
20
1,105
18,501
943,720
444,424
77
1,534,461
116,813
4
204
206
8,757
2,180
11
561
19,057
810.067
429,047
78
1,536,410
116,732
38
2,261
162
6,886
2,760
65
3,868
24,256
1,031,064
425,845
70
1,503,310
112,166
147
9,998
177
7,524
6,180
138
9,386
23,056
980,055
464,432
80
1,457,462
107,663
139
9,454
269
11,435
6,860
37
2,516
29,554
1,256,270
665,853
1881
1,377,386
102,444
44
2,992
55
2,337
1,870
26
1,768
21,818
927,265
491,685
82
1,388,324
102,895
156
9,984
152
6,536
6,200
53
3,392
29,051
1,249,193
655,437
83
1,412,494
101,784
461
29,504
632
27,176
20,150
23
1,472
31,302
4,345,986
705,071
84
1,410,177
101,496
17
1,084
992
42,168
10,430
73
4,672
36,058
1,550,494
723.350
85
1,442,396
96,891
115
7,333
1,414
60,106
31,730
510
32,518
26,867
1,142,052
417,285''
1880
1,443,676
93,367
17
1,088
808
34,744
16,670
1,678
107,392
28,608
1,230,144
622,500
87
1,377,685
90,548
25
1,600
867
37,281
18,090
1,135
72,640
31,267
1,344,481
659,390
88
1,349,807
87,077
10
500
804
32,160
16,380
2,150
107,500
| 37,915
1,516,600
812,050
33
Taft. 21. Svinkreatur.
1
2
s
*
5
6
7
8
9
10
11
12
Antal
vid
In-
och utförsel af
svinkreatur.
År.
hvart
års slut
I
n f ö r
sel.
t
t f ö r
sel.
under-
hållna.
Fargaltar '').
Andra slag.
Summa
värde.
Fargaltar.
Andra slag.
Summa
värde.
Stuck. | Kilogram.
Styck.
Kilogram
Kronor.
Styck. 1 Kilogram.
Styck.
Kilogram.
Kronor.
1866...
386,606
529
8,722
67...
362,371
—
—
677
—-
—
14
•
3,904
—
—
68
300,021
—
—
350
—
—
345
-—-
2,731
—
—
69
339,248
—
—
420
—
—
5
—
10,744
—
—
70..
354,303
—
—
925
—
—
1
—
16,831
—
-—
1871
382,811
7
595
2,482
211,008
77,630
1
85
11,536
980,735
692,200
72...
401,202
3
255
2,642
224,610
79,410
—
—
24,527
2,085,168
1,103,715
73
421,795
1
85
2,885
282,059
86,600
—
—
19,987
1,954,078
1,149,253
74...
399,356
3
255
2,159
201,903
64,920
—
—
11,116
1,039,532
611,380
75
415,416
2
170
3,926
367,147
117,880
—
—
13,051
1,220,487
861,366
1876...
431,671
3
255
3,504
327,683
105,270
1
85
13,284
1,242,276
876,794
77...
425,718
1
85
5,166
483,107
155,030
—
--
12,762
1,193,460
382,860
78...
431,072
3
255
4,647
316,053
139,560
3
255
20,758
1,411,796
581,374
79..
416,470
3
255
4,292
401,374
128,910
1
85
14,374
1,344,209
632,506
80...
419,197
7
595
4,707
440,183
141,560
2
170
21,642
2,023,889
1,190,410
1881...
419,258
7
595
4,452
365,912
103,910
31
2,635
24,310
2,576,860
1,338,600
82...
430,648
3
255
4,236
449,016
127,230
21
1,785
26,191
2,776,246
'',572,510
83...
454,708
3
255
6,266
664,196
188,130
2
170
28,082
2,976,692
1,685,020
84...
476,889
50
4,250
9,289
484,634
281,170
54
4,590
50,113
5,311,978
3,009,480
85...
515,556
65
5,525
7,009
742,954
213,520
53
4,505
32,172
3,410,232
967,810
1886...
548,210
45
3,825
8,758
928,348
264,990
4
340
31,956
3,387,336
958,880
87...
571,114
38
3.230
13,022
1,380,332
392,560
22
1,870
37,120
3,934,720
1,114,7°°
1 88...
610,469
11
1,095
4,221
211,517
>48,731
—
—
171
18,756
5,57''
'') Ingå åron 1800—1870 bland andra slag.
Tullkomitins betänkande. II.
5
34
Tab. 22. Fjäderfä och ägg.
1
2
3
4
5
G
7
8
9
10
11
12
13
In- och utförsel af fjäderfä.
In-
och utförsel af ägg.
År.
H ö
n s.
A
n d r
a sia
g-
Införsel.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
u Hörsel.
Styck.
Kr.
Styck.
Kr.
Stuck.
Kr.
Stycken. | Kronor.
Kg. el. Tjog.
Kronor.
Kg.
el. Tjog.
Kronor.
1801
—
—
—
_
593
227
__
Kg. 2,791
__
Kg.
6,475
_
62...
—
—
—
—
305
—
44
—
»
3,416
—
n
5,148
—
63...
—
—
—
—
,110
—
135
—
»
2,627
—
»
3,243
—
64
—
—
—
—
—
163
—
1,313
Tjog 2,720
—
Tjog 2,241
—
65...
—
—
—
—
—
398
—
4,120
»
3,818
—
))
4,057
—
1866.
—
—
—:
—
1,297
—
3,851
»
3,739
—
,,
11,989
—
67...
—
—
—
—
—
671
—
6,938
»
2,727
—-
»
7,791
—
68...
54
—
12
-—
53
-—•
4,243
—
->
2,877
—-
))
18,549
—
69..
84
—
2,631
—
593
—
4,740
—
»»
1,363
—
))
56,041
—
70..
104
—
8,001
—
91
—
7,346
-—-
»
1,075
—
»
81,928
—
1871...
37
3°
6,734
6,734
76
152
23,222
67,271
■i
1,754
1,053
ft
97,163
58,298
72..
70
56
6,719
5,375
375
475
13,675
35,878
» 1,116
670
»
147,910
88,746
73...
39
3i
8,188
6,550
462
796
13,403
36,682
1,289
1,013
*>
160,661
96,397
74...
447
358
3,662
2,930
499
798
11,247
30,757
»
1,605
963
•>
131,361
78,782
75...
183
146
612
490
315
814
12,983
37,038
»
45,068
27,041
»
118,247
70,948
1876
155
124
1,098
878
264
619
14,595
40,865
>.
25,871
15,523
»
124,067
74,440
77...
63
5°
945
756
661
U704
10,585
29,325
» 143.636
86,181
»
130,958
78,575
78...
81
65
1,149
919
228
608
13,539
37,844
»
98,193
58,916
»
158,243
94,946
79...
70
56
2,369
1,895
382
563
16,917
47,416
» 109,849
65,910
»
175,377
105,226
80...
204
163
2,876
2,301
411
600
20,050
57,141
>»
38,691
23,215
239,217
<43,530
1881.
161
129
1,875
>,500
653
U742
14,257
40,792
»
94,560
56,736
»
171,252
<03,051
82...
13,129
10,503
2,329
1,863
525
743
18,234
49,614
» 100,411
60,247
»
204,118
122,471
83...
15,757
12,606
2,231
1,785
1,612
2.920
12,631
33.529
>. 110,091
66,054
»
237,160
142,296
84...
3,775
3,020
2,961
2,369
593
779
9,594
25,536
»
57,045
''34,227
»
267,048
160,229
85...
4,236
3,389
3,046
2,437
G65
1,042
13,704
38,708
»
76,657
45,994
"
235,389
141,233
1886...
2,543
2,034
4,772
3,818
1,084
U549
13.175
36,648
»
98,362
59,017
269,750
161,850
87...
1,329
1,063
5,095
4,076
508
843
12,211
33,346
» 123,385
74,030
»
304,120
182,472
88...
684
547:
7,423
5,938
879
2,393
10,44S
27,331
» 223,792
134,275
„
377,946
226,767
35
Tab. 23. Bin, honung och vax.
1
2
r ‘»
1 ^
1
5
1 6
1 7
8
10
1 n
Å r.
In- och utförsel
af bin.
In- och utförsel af honung.
In- och utförsel af vax.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
Kronor.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
Kilogram.
| Kronor.
Kilogram. | Kronor.
1801
—
—
830
___
83
_
1,433
__
4,148
62............
IO
—-
1,049
—
250
-—-
1,990
—
329
—
63
—
—
1,724
2
—
'' 692
—
2,816
—
64
IO
—
296
—
18
—.
1,691
—
i 4,289
-i-
65...........
63
-—
300
—
—
—
930
_
i 1,886
—
1866............
50
—
367
—
808
—
2,497
—
6,340
_
67............
—
—-
2,851
—
58
—
1,340
—
6,945
—
68............
60
—
667
—
26
—
1,159
—
10,595
—
60 ..........
—
—
646
-—
136
-—
1,636
—
10,665
—
70...........
50
IO
496
—
579
—
2,883
—
5,472
—
1871............
—
—
651
459
349
246
2,184
7,954
9,536
27,256
72............
■—
•—
358
253
629
444
2,465
9,496
8,858
25,717
73...........
IO
•—
229
162
31
22
3,197
n,688
7,909
22,580
74............
—
—
599
422
10
7
3,778
''3,484
13,533
38,674
75............
25
—
3,767
2,6581
170
120
4,049
''5,''64 i
20,129
58,299
1876............
—
—
3,395
2,396 !
710
501
5,469
''7,547
26,468
82,598
77...........
20
—
2,193
1,548
98
69
7,920
24,300
11,387
32,862
78...........
82
—
666
47° 1
56
40
5,237
20,600
13,885
39,221
79............
75
—
201
''42 |
43
30
4,861
18,488 j
9,103
26,492
80...........
''53
—
273
''93
530
374
7,951
27,593 !
6,069
18,683
1881...........
1,103
IO
600
600 *
201
201
21,943
73,600
8,689
26,122
82............
2,383
—
1,847
1,847
393
393
4,559
''7,3''8
11,356
3'',94''
83............
5,982
—
3,530
3.530 i
52
52
29,831
116,803
10,268
28,750
84............
2,814
—•
2,850
2,850
434
434
32,741
''27,344
14,041
39,315
85............
3,495
—
2,070
2,07° j
525
525
9,020
27,060 1
15,318
45,954
1880............
3,413
—-
3,998
3,998
1,308
1,308
9,583
28,749
22,338
67,014
87............
1,885
20
8,553
8,553
1,242
1,242
7,590
22,770
9,797
29,391
88...../.........
4,268
220
16,089
16,089 |
686
686
11,969
35,907 1
11,905
35,715
36
Tab. 24. Fisk.
i !
2
3
* l
5
6
7
8 1
9
10
11
12 !
13
År.
In- och utförsel af färsk fisk.
In-
och utförsel af saltad, inlagd eller rökt fisk.
Införsel.
Utförsel.
Inför
sel.
|
Utförsel.
Sill '').
|
injovisl
0. d. i
Andra
slag.
Summa 1
värde.
Sill '').
Anjovis
0. d.
Andra
slag.
Summa
värde.
Deeit. j
Kronor, i
Deciton. 1
Kronor.
Deciton eller\
Hektoliter. \
Deeit. |
Deeit.
Kronor.
Deciton eller
Hektoliter.
Deeit.
Deeit. |
Kronor.
1861..
16,883
.
555
Dt. 193,158
20
36,270
■■1
Dt.
309
9
618
—
02
—
13,847
—
10
)>
259,7541
15
22,996
—
5
604
—
63
—
12,407
—
313
»
222,381
16
27,334
—
» 21
18
566
—
64...
698
—
5
—
Hl. 251,919
11
23,641
—
Hl.
120
54
62
—
65...
773
—
11
—
»
252,066
16 28,693
—
» 161
26
162
—
1866...
1,256
_
67
—
»
255,996
15
26,574
—
»
571
4
619
—
07...
759
—
178
—
»)
274,407
19
27,165
—
»
2,304
24
427
—
68...
1,093
—
in
—
»
197,004
28
28,846
—
»
2.480
3
467
—
09..
987
—
654
—
»
340,258
13
40,076
—
»
3,054
7
1,500
•—-
70..
1,067
—
374
—
I)
335,035
15
41,228
—
»
1,847
23
2,358
—
1871
1,228
21,675
535
9,435
„
260,963
116 34,706
5.802,323
»
1,743
14
2,735
69,937
72...
1,288
22,718
1,711
30,180
»
436,011
49
34,733
7,179,179
»
7,295
49
1,116
146,211
73
1,424
25425
647
u,4i5
))
304,723
177
37,550
6,874,461
»
11,194
225
2,146
225,199
74...
1,270
22,403
828
14,610
»
304,504
76 37,015
6,847,766
»
12,125
235
3,150
248,824
75...
1,160
20,475
533
9,413
))
336,535
26 43,722
9,025,860
»
8,387
526
2,493
265,925
1876.
1,586
27,975
476
8,400
))
347,484
280 61,503
10,361,735
» 10,108
632
1,861
201,265
77...
1,751
30,893
227
3,998
»
279,107
63[ 46,846
9,546,462
»
25,512
770
2,728
404,963
! 78...
2,244
39,593
9,536
168,255
))
187,985
71
34,205
5,978,103
»
55,375
856
3,191
763,273
79..
2,124
37,478
4,300
75,870
»
203,049
30
33,343
5,860,814
»
8,139
1,326
2,940
347,663
! 80...
1
3,916
69,090
11,162
196,950
»
261,848
3,445
39,519 9,123,332
»
9,778
1,485
2,995
427,303
1881.
5,526
110,517
20,346
406,929
»
342,560
4,236
34,922
6,830,515
»
19,510
1,135
3,452
686,582
82..
7,465
149,310
45,811
916,219
»
251,640
2,693
36,408
6,127,479
„ 113,220
818
4,228
3,036,143
83..
4,335
86,699
43,019
860,374
265,920
3,154
33,491
6,357,059
»
67,160
1,046
7,903
2,041.112
84..
8,244
164,880
20,252
405,045
))
299,200
3,573
35,855
6,397,173
»
22,850
732
8,493
916,3351
85..
6,697
133,947
120,965
2,419,303
Dt
292,516
3,243
34,903
7,105,512
Dt. 34,992
761
5,583
1,121,997
1886..
8,452
169,038
221,313
4,426,262
)»
205,020
1,959
37,524
4,251,870
j »
11,917
680
4,204
496,893
«l.
. 8,862
177,230
340,960
6,819,197
»
300,973
4,407
30,994
4,889,502
„
25,947
750
3,043
808,329,
I: ,88:..
6,679
133,585
391,441
7,828,818
»
273,142
2,973
41,301
5,586,298
1 »
55,337
943
8,520
1,752,787!
*) För vissa år ingår häri äfven saltad strömming.
37
Tab. 25. Hummer, ostron och kaviar.
1
2
3 |
i
5 1
7
8
9
10
11
12
13
År.
In- och utförsel af hummer.
In- och utförsel af ostron.
In- och utförsel af kaviar.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
Stycken.
Kronor.
Stycken.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
1861......
. .
39
96,440
.__
—
1,053
_
45
3,366
__
_
___
62......
—
26
47,545
—
-—
3,067
—
20
5,382
——
-—•
——
63
—
18
33,273
—
—
30,073
-—
527
5,433
—
391
—-
64
100
—
57,358
—
—
10,39^
——
128
4,283
■ —
—-
—-
65......
—
—
40,127
—
4,494
—
336
4,394
—
--
—
1866......
20
---
93,491
—
—
5,676
—
no
4,820
—
—
—
67
72
—
61,655
•—-
—
8,on
—
80
3,370
__
—
—
68......
710
—
117,697
—
—
3,905
—-
85
3,313
——
—
—
69......
1,838
—
70,991
—
—
7,077
—
267
3,522
—
—
—
70......
240
—
82,018
—
—
27,460
—
739
4,018
—
—
—
1871......
11,318
1,698
56,509
8,476
—
31,106
—
567
6,165
31,907
49
253
72......
6,438
966
72,045
10,807
—
30,036
—
328
7,346
38,020
0,8
4
73......
3,298
495
56,721
8,508
—
49,174
—
>95
7,683
39,763
6,186
32,017
74......
19,664
2,950
24,112
3-617
—-
55,178
347
7,864
40,702
6,686
34,606
75 .....
21,502
3,225
17,865
2,680
—
39,398
—
654
10,131
52,433
9,192
47,575
1876......
9,863
1,479
4,093
614
—
102,274
—
560
8,585
44,431
9,225
47,747
77......
10,103
1,015
5,326
799
—
118,589
—
968
8,802
45,558
6,466
33,466
78......
22,340
3,351
7,123
1,068
—
74,102
—
960
7,935
41,067
55
286
79.....
6,304
946
16,871
2,531
—
43,550
—
404
5,482
28,371
2,723
14,091
80 .....
1
11,813
1,772
13,024
1,954
—
65,753
—
2,170
7,689
39,794
—
—•
1881......
12,817
2,563
3,890
778
72,302
72,302
1,178
1,178
7,288
37,898
346
1,799
82......
5,568
1,114
3,061
612
121,738
121,738
2,134
2,134
8,308
43,202
136
707
83......
10,805
2,161
5,650
1,130
111,121
111,121
1,483
1,483
9,157
47,616
11,618
60,414
81......
33,180
6,636
5,076j
1,015
122,409
122,409
1,031
1,031
10,703
55,656
26,159
136,027
85......
33,381
8,345
8,972
2,243
155,726
155,726
1,285
1,285
9,045
47,034
4,951
25,745
1880......
33,795
8,449
6,971
1,743
125,093
125,093
654
654
12,166
63,263
18,109
94,167
87......
20,844
5,2n
5,434
1,359
119,997
119,997
1,771
>,77>
11,411
59,337
2,280
11,856
88 .....
22,671
5,668
9,515
2,379
104,327
>04,327
836
836
13,447
69,924
24,770
128,804
38
Tab. 26. Kött, fläsk och korf,
1
2
i
■r>
«
1
8
»
10
11
Slagterier.
I n-
och utförs
e 1.
År.
(Tillverkningen
ej uppgifven.)
Inför
sel.
U t f ö
r s e 1.
Antal
i
gång.
Arbe-
tare.
Kött.
Fläsk.
Korf.
Summa
värde.
Kött.
Fläsk.
Korf.
Summa
värde.
Kilogram.
Kilogram.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr.
Kilogram.
Kilogr.
Kronor.
1861
_
_
381,931
502,057
43,906
_
1,955
2,253
21
—
62
—
—
281,316
1,048,237
43,531
■—-
29,670
7,396
21
—
63
—
—
543,162
3,550,617
48,082
—
4,633
6,206
37
■—-
64
158
271
509,624
1,785,532
46,891
—-
27,120
36,259
9
-
65
262
315
493,471
749,877
19,222
—
162,804
183,505
77
-.
1866
287
319
286,799
649,559
15,979
--
120,424
288,542
17
—-
67
322
337
435,915
751,109
16,210
—
121,869
57,470
113
68
342
333
338,573
854,148
16,873
——
206,077
33,198
8
—-
69
348
332
442,589
1,111,786
18,448
—
78,809
78,299
68
—
70
353
345
514,810
1,336,566
19,792
—
86,928
118,299
188
—
1871
358
349
580,526
3,571,489
23,112
3,489,313
88,798
137,087
469
''72,344
72
382
403
602,843
5,531,344
25,033
4,300,732
117,491
100,318
298
140,404
73
396
427
1,028,429
10,053,217
38,222
8,355,971
237,915
299,296
794
370,102 !
74
425
442
771,184
9,386,528
49,088
9,340,096
91,349
361,272
1,798
396,731
75
452
486
759,823
8,912,951
46,250
9,436,570
120,892
264,567
6,304
346,298 ,
1876
479
562
1,287,343
11,665,318
57,614
12,655,159
95,812
48,119
2,399
109,090
77
485
643
950,640
13,770,890
45,573
11,173,667
118,766
108,394
19,862
186,367
78
482
640
992,680
12,459,105
30,233
7,235,542
138,660
187,841
16,384
263,966
79
509
680
1,178,141
12,770,941
21,241
2,492,752
150,689
52,964
11,294
''53.491
80
538
695
1,408,957
14,896,448
19,299
12,144.204
118,851
143,421
25,335
235,671
1881
573
754
1,584,592
12,000,474
16,046
”,303,255
107,054
391,905
28,068
433,892
82
641
826
1,662,751
4,920,839
16.849
6,542,689
216,844
314,508
14,739
411,190
83
614
833
1,725,502
9,724,737
22,899
9,736,115
125,697
152,708
24,192
245,968
84
607
829
1,402,910
5,922,438
24,386
5,983,815
208,651
323,236
18,235
420,250 J
85
615
910
1,331,190
10,182,299
20,962
7,858,490
211,294
1,242,168
23,379
1,230,657
1886
804
934
1,363,827
9,536,802
16,673
7,459,711
165,991
1,588,346
61,419
1,542,907
87
676
982
1,356,479
8,032,025
15,461
6,311,929
171,492
3,125,192
62,042
2,778,581
88
724
1,109
1,691,858
5,447,631
12,268
6,192,455
174,574
4,734,635
28,857
3,197,651
39
Tab. 27. Talg, ister, späck och tran.
1
2
3
4
5
6
1 7
8
9
10
1 "
12
13
År.
In- och utförsel af talg.
In- och utförsel af ister.
In- och utförsel af späck
och tran.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
Kilogram.
! Kronor.
Kilogr.
I Kronor.
Kilogr.
! Kronor.
Kilogr. | Kronor.
Kilogr.
| Kronor.
Kilogr.
Kronor.
1801
1.884,227
1,551,480
j _
15,913
__
_
795,878
1,391
—
62
1,605,044
'',321,565
7,991
6,580
31,743
536
—
859,400
—
26,627
—
03
1,939,494
1,596,945
2,550
2, T OO
49,581
—
876
—
706,230
540
—
64
1,497,373
1,127,232
425j
320
27,711
—•
39
—
753,384
—
8,177
—
65
1,595,013
1,200,736
893
672
11,698
—
969
—
687,218
—
1,648
—
1866
1,763,003
1,327,200
1,530
'',152
11,969
—
4,283
—
737,073
—•
446
—
67
2,283,083
1,718,720
1,233
928
24,187
—
213
—
671,244
—
1,005
—
68
1,832,375
1,389,424
425
320
79,814
—
—
—
584,726
—
2,596
—-
69
1,354,505
1,019,680
383
288
65,994
-—
613
—
521,550
-—-
3,515
-—
70
1,470,678
1,107,136
43
32
65,525
-—
253
--
503,892
—
1,969
—
1871
1,412,740
1,163,225
88,203 66,400
167,946
138,284
9
7
564,852
291,557
1,250
676
72
1,318,713
1,116,828
468
396
285,351
234,953
23,013
18,948
730,851
494,355
1,288
909
73
1,990,376
1,545,192
--
—
531,495
437,624
46,767
38,507
821,719
535,106
1,762
1,243
74
2,003,298
1,555,224
1,743
'',353
611,292
719,039
14,092
11,603
978,590
720,281
4,642
2,293
75
914,806
731,890
3,953
2,976
488,549
5''7,''94
22,520
18,542
732,604
557,975
28,404
14,032
1876
1,203,305
1,019,088
2,168
'',632
725,107
767,624
10,152
8,359
826,846
648,708
30,576
''5,''°6
77
1,251,084
1,030,120
70,223
52,864
997,808
938,946
213
''75
1,067,531
802,847
31,366
15,496
78
1,410,190
1,061,600
250,752
188,768
1,020,323
720,099
5,326
4,386
779.348
550,030
19,760
9,762
79
1,616,607
'',255,023
282,378
232,505
1,019,077
839,090
6,121
5,76o
773,554
545,741
36,833
21,674
80
1,263,878
891,990
252,665
208,040
1,674,588
1,497,0"
2,383
2,242
1,081,851
763,522
251,974
190,696
1881
1,248,135
873,695
261,424
209,139
1,300,223
1,430,245
34,113
34,"3
1,104,869
607,038
151,222
91,241
82
1,013,520
780,410
225,775
180,620
1,060,054
1,187,260
21,584
31,584
1,001,376
619,716
143,703
86,222
83
1,367,506
1,052,980
195,936
''56,749
1,273,582
1,146,224
6,295
6,295
742,424
456,406
120,834
72,500
84
1,471,096
1,073,900
289,143
231,314
1,019,555
764,667
18,259
18,259
776,160
472,594
72,897
48,405
85
2,300,706
1,380,424
368,889
295,''"
1,482,498
963,624
69,417
69,417
663,681
509,350
63,935
44,755
1886
1,868,572
1,065,086
360,041
288,033
1,466,794
850,741
80,950
80,950
743,961
283,630
53,486
37,440
87!
|
845,872
414,477
503,504
402,803
1,403,884)
828,292
124,642
124,642
846,798 371,952
52,885
39,999
88 j
971,522
476,046)
291,016
232,813
1,675,400!
988,486;
109,638
109,638
1,155,161
512,405)
191,635
134,145
40
Tab. 28. Ost och smör.
X
2
3
4
s 1
6
7
8
9
10 !
'' tf 1
12 |
13
År.
Ost.
Smör af mjölk ooh grädde.'')
Margarin o. dyl.
'')
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
i Deeiton. 1
Kronor.
Deeiton. |
Kronor.
Deeiton. |
Kronor.
Deeiton. |
Kronor.
Decit.
Kronor.
Decit.
Kronor.
;
1861
5,981
__
994
__
11,102
_
206
—
—
—
—
—
62
4,995 |
—
186
—
9,032
—
281
—
—•
-—
—
—
63
5,292
—
58
—
12,550
—-
235
—
—-
-—
■—
—
64
4,493
—
no
—
11,207
—
2,636
—
—
—
—
—
65
5,194
—
208
—
9,516
—
4,949
—
—
—
—
—
1866
3,618
—
268
—
10,136
—
3,691
—
—
—
—
•—
67
2,400
—
680
—
8,488
—
3,823
—
—
—-
—
—
68
3,082
824
—
15,063
—
15,074
—
—
—
-—
—
69
3,553
—
969
—
13,733
—
11,968
—
—
—
—
—
70
3,372
—
1,694
—
20,149
—
23,243
—
—
—
—
! 1871
2,069
170,345
2,167
178,430
17,562
2,685,410
29,042
4,440,865
—
—
—
—
72
4,106
410,550
2,242
395,550
15,744
2,222,340
36,150
6,803,520
—
—
—
---
73
4,474
473,580
1,827
257,820
13,336
1,882,380
29,677
5,934,275
—
—
.--
—
74
6,403
406,728
1,556
183,050
15,559
2,928,240
30,306
6,416,550
-—-
—
—
—
75
10,431
613,415
1,011
118,950
13,696
2,255,400
32,554
6,892,470
—
—
—
—
! 1876
8,705
614,340
573
80,940
21,116
3,559,640
35,168
7,446,060
—
—
—
—
77
8,828
726,845
449
68,705
25,244
3,860,090
37,311
7,899,840
—
—
—
—
78
8,625
710,150
761
116,350
17,101
2,615,015
38,218
8,091,720
—
—
—
—
79
4,003
282,480
1,683
198,000
22,635
2,529,375
46,448
8,74U520
—
—
—
—
80
3,892
320,495
2,441
287,150
34,046
5,206,175
52,617
10,521,555
—
—
—
—
1 1881
5,304
387,157
1,145
137,376
22,039
3,526,232
51,067
10,213,368
—
—
—
—
82
8,196
762,249
1,101
165,222
23,808
3,333,103
58,226
11,645,202
—
-—
—
—
83
3,986
346,758
2,090
242,446
29,266
4,097,222
81,633
16,326,688
-—
•—
—
—
84
4,486
390,311
1,530
183,541
32,405
4,860,701
95,625
17,212,447
-—-
—
■-
—
85
5,353
417,504
706
70,630
28,446
3,697,979
114,462
20,603,140
8,136
756,668
67
10,001
1886
3,681
305,540
925
92,459
28,523
3,422,707
120,635
20,507,933
5,297
561,533
22
3,282
87
2,234
252,439
3,363
269,025
29,189
3,502,638
136,963
24,242,421
5,237
471,293
46
6,969
88
2,149
214,872
2,348
187,845
23,714
2,845,624
149,707
27,362,832
4,712
329,834
188
28,157
») Under åren närmast före 1885, åtminstone åren 1882—1884, ingår margarin o. dyl. bland uppgifterna om smör
af mjölk och grädde.
41
Tab. 29. Konserver af kött, fisk och grönsaker.
1
2
*
*
5
! 6
I 7
1 8
l 9
10
II u
12
I n f ö
r s e 1.
Utförsel.
Qvantitet.
Värde.
Qvantitet.
Värde.
Å r.
Antal
i gång.
Ar-
betare.
Tillverk-
ning.
Sardiner
0. d., inl
i olja.
Konser-  ver, andra
slag.
Sardiner
0. d., inl
i olja.
Konser-  ver, andra
slag.
Sardiner
0. d., inl
i olja.
Konser-  ver, andra
slag.
Sardiner
0. d., inl
i olja.
Konser-  ver, andra
slag.
Kronoi.
Kilogr.
Kilogr.
Kronor.
Kronor.
Kilogr.
Kilogr.
Kronor.
Kronor.
1861 ......
—
—
_
19,722
02 ......
—
—
—
17,830
03
—
—
—
19,488
14
—
64
—
—
—
15,255
05
—
—
—
29,145
1866
—
—
—
29,698
67 ......
—
—
—
24,041
37,056
68 ......
—
—
—
33,229
302
69 ......
—
-T
—
39,833
1,523
70 ......
—
—
—
36,807
2,082
1871
—
—
—
38,398
90,332
1,449
3,408
72 ......
—
—
—
79,006
185,863
385
905
73 ......
—
—
—
80,168
188,597
532
1,252
74 ......
—
—
—
112,378
264,372
3,280
7,717
75 ......
—
—
—
135,18G
318,029
2,720
6,400
1876 ......
—
—
—
161,010
378,780
3,001
7,060
77 .....
1
8
8,ooo
158,148
372,046
5,578
13,123
78 ......
2
32
17,000
109,527
257,665
2,594
6
103
79 ......
1
3
460
120,310
283,032
3,008
7,074
80 ......
1
5
1,800
159,452
375,H5
5,042
11,861
1881 ......
1
—
25,000
257,865
644,663
11,509
28,773
82 ......
1
2
4,500
36,303
230,377
72,606
575,943
6,624
16,560
83 .....
1
4
4,300
68,097
254,780
136,194
636,950
6,557
16,393
84 ......
2
12
25,500
48,818
209,649
97,636
524,123
7,309
18,273
85 ......
2
G
8,500
46,559
218,519
93,h8
546,298
818
12,379
1,636
30,948
IB80 ......
3
15
15,000
57,257
213,161
114,514
532,903
900
16,195
1,800
40,488
87 ......
1
8
10,000
51,821
192,994
103,642
482,485
1,711
58,745
3,422
146,863
88 ......
2
40
28,000
69,321
256,194 j
138,642
640,485
71
59,270
142
148,175
c
Tullkomitém betänkande.
II.
42
Tab. 30. Bakverk och konfitur er.
1
2
3
* 1
5 1
6 1
7
8 !
9
10
11
Bagerier.
Införsel
af bröd.
Utförsel
af bröd.
(Tillverkningen
ej uppgifven.)
Qvantitet.
Värde.
Qvantitet.
v är de.
Å r.
Antal.
Arbe-
tare.
Cakcs, fi-  naro små-  bröd o. d.
Bröd,
annat slag.
Cakcs, fi-  nare små-  bröd o. d.
Bröd,
annat slag.
Cakes, fi-  naro små-  bröd 0. d.
Bröd,
annat slag.
Cakes, fi-  nare små-  bröd 0. d.
Bröd,
annat slag.
Kilogram.
Kilogram.
Kronor.
Kronor.
Kilogram.
Kilogram
Kronor.
Kronor
1861 ......
_
_
10
694
1
996
62 ......
—
--
10
778
2
252
—
63 ......
—
—
26
405
3
539
64 ......
014
1,305
11
741
4
569
65 ......
708
1,407
15
127
-
—
3
498
—
1866 ......
709
1,008
13
334
3
513
67 ......
807
1,670
17
505
3
119
-
68 ......
819
1,710
44
502
4
854
—
60
839
1,766
129
462
-
8
842
—
70
800
1,808
218
223
—
14
295
1871 ......
873
1,772
123
150
72
432
22
040
12
962
72 ......
893
1,835
188
016
no
581
37
354
21
969
73 ......
908
1,960
231
205
135
979
30
250
17,794
74 ......
902
1,998
301
851
177
528
26
414
15
,535
75 ......
900
2,222
338
767
199
239
31
196
18
348
1876
1,023
2,431
356
423
209
623
34
060
20
,032
77 ......
1,030
2,404
558
144
328
262
39
393
23
,168
78 ......
1,003
2,528
372
620
219
149
39
041
22
,965
70 ......
1,100
2,561
327
508
192
653
55
981
32
,924
SO ......
1,141
2,605
454
113
267
077
54
682
32
,160
1881 ......
1,184
2,751
285,602
215,647
285,602
107,824
93
,064
46
,532
82 ......
1,211
2,885
335,607
237,408
335,007
118,704
66
,487
33
,244
83 ......
1,239
2,978
329,613
176,559
329,613
88,280
43
,734
21
,867
84 ......
1,284
3,106
358,629
105,210
358,629
52,605
39
,896
19
,948
85 ......
1,319
3,251
291,100
122,265
291,160
61,133
41
,555
20
,778
1886 ......
1,395
3,302
214,718
100,778
214,718
50,389
1,230
45,232
1,230
22,616
87 ......
1,427
3,362
187,810
92,096
187,810
46,048
1,065
46,910
1,065
23,455
SS ......
1,304
3,278
237,607
237,131
237,607
118,566
1,627
35,836
1,627
17,918
43
12
13
14
15
16
17
is
n
19
20
1
1
Sockerbagerier.
(Utan uppgifven
tillverkning.)
Karamell- och konfekt-  fabriker. (Med uppgifven
tillverkning.)
In
och utförsel af konfityrer.
Å r.
Antal.
Antal
arbetare.
Antal
i gång.
Antal
arbetare.
Tillverkning.
Införsel.
Utförsel.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
—
—
—
—
—
4,369
__■
114
_
1
1861
—
—
—
—
—
6,524
—
46
—
62
—
—
—
—
-—-
5,830
—
548
—
63
162
215
—
—
—.
7,155
—
982
—
64
197
258
—
—
—
8,204
—-
242
—-.
65 I
176
251
—
-''
—
9,850
—
103
—
1866 |
176
239
—
—
—■
8,314
—
449
—
67
161
214
—
—
—
9,045
—
90
—
68
181
279
—
—
—
7,857
—
284
—
69
179
271
—
—
—
5,791
—
2,580
—
70
176
329
—
—
—
10,620
31,230
1,360
3,999
1871
161
292
—
—
—
16,099
47,341
2,916
8,574
72
182
410
—
—
—
23,733
69,701
13,219
38,874
73
182
431
—
—
—
23,587
69,363
16,547
48,659
74
176
395
3
10
338,900
26,890
79,075
30,317
89,151
75
184
431
3
8
119,500
22,607
• 66,479
13,778
40,515
1876
179
402
2
8
90,000
24,431
71,844
16,818
49,455
77
192
454
2
78
224,000
19,006
55,889
18,276
53,743
78
175
391
2
18
111,250
24,744
72,763
8,694
25,566
79
179
423
4
19
140,025
42,286
124,348
5,486
16,131
80
186
460
2
9
30,000
57,691
173,073
11,679
35,037
1881
195
513
4
62
252,025
77,121
231,363
23,604
70,812
82
211
488
4
80
262,237
87,308
261,924
32,781
98,343
83
182
514
5
67
388,958
87,177
261,531
46,990
140,970
84
177
469
6
27
395,529
83,174
249,522
52,061
156,183
85
171
316
9
34
401,300
79,065
237,195
54,518
163,554
1886
190
489
10
38
424,773
78,218
234,654
65,999
197,997
87
187
549
11
63
495,603
86,202
258,606
110,804
332,412
88
44
Tab. 31. Socker och sirup.
(Kol. 21—32, se sid. 40 o. 47.)
1
2
3
i
5
B
i
B
9
ro
|
År.
S
o
c
k
e
r
r
a
f f i
n
e -
Antal
i gång.
Ar-
betare.
Tillverkn
i n g a
f 10 cl
e r.
Kanari-  och raffinad.
Melis-.
Lurnp-  ocli puder-.
Kandi-.
Kak-,
Summa.
Kilogram.
Kilogram.
Kilogram.
Kilogram.
Kilogram.
Kilogram.
Kronor.
1861 ......
11
_
4,549,001
1,708,312
2,326,447
84,744
2,756,585
11,425,089
11,237,229
62 .....
10
-—
4,134,868
2,581,006
2,547,392
135,559
2,407,197
11,806,022
11,485,242
63
14
1,273
6,762,582
1,197,789
3,837,781
164,051
601,985
12,564,188
12,021,716
61
10
1,274
6,097,798
1,742,118
3,406,785
114,524
554,510
11,915,735
12,347,467
65 ......
10
1,090
6,706,467
1,429,593
3,526,514
117,219
487,583
12,267,376
11,979,634
1866
9
1,240
7,446,031
1,059,714
3,615,073
155,337
439,723
12,715,878
11,955,637
67 ......
9
1,148
8,019,811
993,054
3,511,129
165,953
126,246
12,816,193
12,100,869
68 ......
8
1,233
7,583,698
897,182
3,777,732
119,975
701,972
13,080,559
12,441,830
69 ......
9
1,079
8,726,238
709,247
3,575,003
12,799
641,776
13,665,062
13,289,131
70 ......
10
1,307
9,798,316
837,248
3,992,469
140,928
836,239
15,605,200
15,533,548
1871
11
1,793
9,814,474
361,400
4,659,377
134,125
858,683
15,828,059
15,925,637
72 ......
12
1,817
8,549,210
278,595
3,783,056
152,672
1,458,751
14,222,284
14,026,242
73 ......
12
1,819
11,902,266
243,776
4,264,271
175,127
1,702,663
18,288,103
17,369,376
74 ......
12
1,655
12,629,241
36,089
3,305,551
176,095
1,261,421
17,408,397
16,534,548
75
10
1,540
12,499,522
255
3,829,119
147,027
1,097,824
17,573,747
16,533,279
1876
9
1,129
10,459,960
234
3,218,287
115,426
739,852
14,533,759
13,383,682
77 ......
9
1,195
10,567,199
174
3,166,547
98,014
821,478
14,653,412
13,488,101
78 ......
9
1,050
11,878,189
—
3,423,416
165,021
1,469,364
16,935,990
14,592,204
79 ......
9
997
11,407,425
—
3,278,089
123,809
1,333,291
16,142,614
14,163,499
80 ......
7
1,297
12,664,701
—
2,796,867
86,948
1,323,965
16,872,481
14,986,077
1881
8
1,453
14,638,230
—
3,300,667
118,631
1,499,645
19,557,173
17,413,617
82 ......
8
1,305
18,321,144
—
3,256,946
90,468
1,177,746
22,846,304
20,199,775
83 .....
10
1,361
19,531,413
—
3,965,204
106,647
1,594,754
25,198,018
21,297,933
84 ......
9
1,381
19,071,407
—
5,798,919
112,979
1,575,245
27,558,550
18,659,709
85 .....
10
1,583
17,265,873
-■
9,651,506
39,991
1,036,998
27,994,368
18,876,714
1886 ......
10
1,608
20,158,670
—
9,479,542
36,046
1,041,408
30,715,666
''9,479,661
87 ......
11
2,072
20,272,134
—
13,115,351
27,856
929,505
34,344,846
21,091,789
88 ......
12
2,080
18,168,825
—
21,133,352
23,255
874,916
40,200,348
25,018,317
45
fl 11
12
13
IT 11
1
i»
16
1
17
1 I»
19
20
1
r
i
r
g s
v
e
r
k.
Sockers&gnings-
fabriker.
Tillverkning af sirap.
Summa
Deraf tillverkadt af h vitbetor.
Antal
i gång.
Ar-
betare.
Tillverk-
År.
värde.
Sockor.
Sirap.
ning.
Kilogram.
Kronor.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
Kronor.
2,920,305
1,339,557
12,576,786
_
—
_
_
_
__
__
1801
2,672,^05
1,167,574
12,652,816
—
—
—
—
—
—
—
02
2,980,558
1,132,111
13,153,827
—-
—■
136,024
14,400
—
—
—
03
2,648,581
998,011
13,345,478
—-
—
206,162
16,975
—
—
—
64
2,666,366
i,m,447
13,091,081
—•
—•
242,701
14,274
—
—
—
05
2,532,456
1,080,988
13,036,625
—
—
250,370
00
0
—
—
—
1866
2,473,581
i,o85,859
13,186,728
■—
—
215,939
10,160
1
3
27,600
67
2,088,315
934,118
13,375,948
572,046
526,942
158,497
15,807
—
—
—-
68
2,342,730
977,451
14,266,582
656,700
618,856
340,061
16,000
1
4
46,000
6»
2,671,408
1,099.073
16,632,621
677,215
675,356
395,321
18,600
1
5
47,000
70
3,185,040
I,i3'',538
17,057,175
1,625,140
1,539,087
850,152
47,500
1
5
47,000
1871
2,730,678
941,892
14,968,134
1,637,287
1,570,270
738,086
45,295
1
4
48,760
72
3,333,395
1,035,046
18,404,422
2,517,241
2,184,192
1,244,270
76,532
1
14
51.250
73
3,053,184
1,089,800
17,624,348
1,736,665
1,629,190
748,121
47,499
1
7
60,450
74
2,962,900
1,167,212
17,700,491
1,261,762
1,184,246
463,265
32,695
1
7
66,000
75
2,512,033
957,046
14,340,728
755,360
710,000
449,943
31,797
1
7
36,000
1876
2,404,306
904,829
14,392,930
702,226
660,000
386,819
27,000
1
7
36,640
77
2,785,871
993,374
15,585,578
266,948
226,000
382,568
27,000
—
—
—-
78
2,480,917
897,436
15,060,935
504,565
427,000
302,654
38,000
1
7
35,600
70
2,425,702
843,280
15,829,357
516,892
437,000
340,061
24,000
1
7
33,800
80
3,043,206
987,337
18,400,954
1,147,705
972,000
850,152
105,900
1
7
28,480
1881
2,876,155
927,840
21,127,615
1,020,182
864,000
637,614
45,000
1
7
24,920
82
3,565,007
903,721
22,201,654
1,473,954
1,167,065
1,262,47(5
94,500
1
7
23,800
83
3,206,862
637,535
19,297,244
3,015,959
1,613,894
1,275,228
60,000
1
7
19,145
84
3,408,172
647,111
19,523,825
4,089,988
2,047,659
1,275,228
60,000
1
7
18,375
85
4,313,542
645,450
20,125,111
3,936,507
2,089,515
1,698,745
91,034
1
7
16,576
1886
4,399,485
774,996
21,866,785
4,949,824
2,661,477
1,582,395
178,774
1
5
16,400
87
5,209,720
756,657
25,774,974
7,100,227
3,792,009
1,970,775
105,373
1
7
18,375
88
46
Tab. 31. (Forts.) Socker och sirap.
1
21
22
23
24
25
26
27
28
Införsel af oraffineradt socker.
In- och utförsel af raffineradt socker.
År.
Icke mörkare
Mörkare
S a m m a.
Införsel.
Utförsel.
än n:r 18.
än n:r 18.
Kilo fi ram.
Kilogram.
Kilogram.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
1801 .........
31,411
17,173,700
17,205,111
8,911,234
1,017,998
742,407
10,255
7,478
02 .........
51,146
14,742,853
14,793,999
7,667,529
1,580,303
c-n
y
00
Os
12,560
9,160
03
65,256
15,882,768
15,948,024
8,267,788
2,543,940
1,855,248
17,799
12,980
Öl .........
17,199
14,013,744
14,030,943
8,253,638
2,512,925
1,832,629
9,257
6,751
05 .........
6,040
15,119,973
15,126,033
8,896,632
3,388,790
2,471,381
10,862
7,921
1800 .........
37,320
14,742,879
14,780,199
8,696,192
2,866,771
2,090,682
6,680
4,872
07 ........
82,286
15,175,608
15,257,894
8,981,370
2,838,229
2,069,868
2,271
1,656
08 .........
7,597
15,297,349
15,304,946
9,002,015
3,496,043
2,549,599
6,178
4,505
09 .........
17,939
15,285,067
15,303,006
9,001,847
2,530,183
1,845,215
1,870
1,364
70 .........
96,425
17,530,323
17,626,748
10,375,895
3,390,200
2,472,410
5,773
4,210
1871 .........
124,776
16,232,446
16,357,222
10,013,788
6,187,645
4,949,231
5,880
6,639
72 .........
69,823
13,453,730
13,523,553
8,276,681
4,979,699
3,280,157
3,250
2,370
73 .........
'' 147,720
19,338,015
19,485,735
11,019,117
10,542,913
7,043,887
1,718
1,778
74 .........
65,387
17,652,072
17,717,459
9,176,520
9,828,280
6,335,217
544
397
75 .........
309,954
19,163,723
19,473,677
10,129,731
11,627,792
6,674,527
4,066
3,443
1870
93,560
14,593,554
14,687,114
8,291,096
16,550,813
10,279,137
731
533
77 ........
64,524
16,974,213
17,038,737
10,821,763
15,116,734
10,099,729
944
954
78 ........
46,511
18,556,055
18,602,566
9,629,374
12,975,211
8,058,455
96,515
90,822
79 .......
66,300
17,841,531
17,907,831
9,270,462
12,795,417
7,946,791
15,017
14,129
80 .........
62,871
18,678,913
18,741,784
9,256,032
13,462,680
7,601,095
4,547
4,279
1881 .........
102,918
21,318,334
21,421,252
9,961,396
11,234,779
6,403,824
2,484
2,335
82 .........
79,002
24,566,734
24,645,736
11,953,577
11,106,083
6,663,650
3,393
2,036
83 ........
151,357
26,773,140
26,924,497
12,520,648
13,726,057
7,823,852
1,180
708
84 .........
194,516
24,919,997
25,114,513
7,902,318
16,521,875
6,113,094
582
349
85 .........
113,692
25,414,434
25,528,126
8,036,244
12,706,364
4,701,355
140
84
1880 .........
67,519
26,150,158
26,217,677
8,255,530
13,489,075
4,990,958
118,036
70,822
87 .........
29,975
28,852,331
28,882,306
9,096,578
11,198,852
4443,575
19,798
11,879
88 .........
17,687
29,124,925
29,142,612
9,761,979
9,270,894
3,708,358
3,547
2,128
47
29
30
31
32
33
34
35
30
1
In- och utförsel af sirap.
Konsumtion af
socker.
Konsumtion af
sirap.
År.
Införsel.
Utförsel.
Qvantitet.
Kilogram
pr invå-  nare.
Qvantitet.
Kilogram
pr invå-  nare.
Kilogram.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
Kilogram.
Kilogram.
494,140
290,619
6,027
3,545
12,432,832
3,20
3,408,418
0,90
1801
1,211,210
7I2,349
148
87
13,373,765
3,39
3,883,267
0,99
02
1,456,950
856,876
3,037
1,786
15,090,329
3,78
4,434,471
1,11
03
1,162,171
298,156
339
88
14,419,403
3,50
3,800,413
0,94
04
1,841,432
476,521
590
''53
15,645,304
3,82
4,507,208
1,10
05
1,653,613
427,917
424
no
15,575,969
3,77
4,185,645
1,01
1800
2,181,944
564,637
260
67
15,652,151
3,75
4,655,265
1,11
07
2,114,976
Ln
O
OO
6,775
'',753
16,570,424
3,90
4,196,516
1,00
08
3,121,007
807,646
459
119
16,193,376
3,89
5,463,278
1,31
00
3,101,392
802,570
1,147
297
18,989,627
4,50
5,771,653
1,39
70
2,953,233
972,656
8,258
2U37
22,009,824
5,20
6,130,015
1,40
1871
3,540,740
999,560
25,746
6,663
19,198,733
4,54
6,245,672
1,48
72
4,479,161
1,264,478
32,080
8,302
28,829,298
6,74
7,780,476
1,82
73
6,501,129
1,811,813
559
''45
27,236,133
6,31
8,553,754
1,98
74
4,788,087
1,239,048
3,534
915
29,197,473
6,09
7,747,443
1,78
75
6,481,785
1,982,309
4,675
1,210
31,083,841
7,05
8,989,153
2,04
1870
6,557,472
2,159,722
609
286
29,769,202
6,08
8,961,169
2,01
77
6,821,249
1,925,655
879
227
29,814,686
6,01
9,606,241
2,13
78
5,184,106
1,341,529
1,132
506
28,923,014
6,35
7,663,891
1,08
70
6,710,920
1,894,509
616
276
30,330,614
6,08
9,136,006
2,00
80
6,053,774
1,531,443
91
43
30,789,468
6,74
9,096,889
1,99
1881
7,878,947
1,969,737
2,449
735
33,948,994
7,4 2
10,752,653
2,85
82
8,163,311
2,040,828
1,327
398
38,922,895
8,4 8
11,726,991
2,55
83
8,269,523
1,901,990
170,758
51,227
43,029,843
9,29
11,305,627
2,44
84
7,571,952
'',741,549
41,409
12,423
40,700,592
8,73
10,938,715
2,35
85
8,151,966
1,630,393
557,331
167,199
44,086,725
9,38
11,908,177
2,59
1880
7,<»0,203
1,520,041
1,317,292
395,188
45,523,900
9,03
10,682,396
2,20
87
8.571.798
i,97'',5''4
1,991,041
597,312
49,467,695
10,43
11,790,477
2,49
88
48
Tab. 32. Kaffe, kaffesurrogater och té.
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
År.
Kaffebrännerier.
Kaffesurrogatfabriker.
Cikoriefabriker.
Antal
i gång.
Arbetare.
Tillverk-
ning.
Antal
i gång.
Arbetare.
Tillverk-
ning.
Antal
i gång.
Arbetare.
Tillverkning.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
1861
—
--
_
—
—
—
7
—
127,976
62 .........
—
—
—
—
—
—
6
—
142,704
63 .........
—
—
—
—
—
—
7
131
219,977
64 .........
1
—
4,486
—
—
—
7
133
223,030
65
1
—
6,000
—
—
—
7
128
228,300
1866
1
G
28,400
—
—
—
7
113
250,760
67 .........
1
3
12,000
—
—
—
G
114
202,370
68 .........
1
4
11,500
—
—
-T
5
80
249,680
66
1
4
20,000
—
—
—
4
104
298,200
70 .........
2
7
21,100
—
—
—
4
101
283,143
1871
2
7
22,300
—
—
—
4
72
256,555
72 .......
2
5
24,350
2
12
12,250
4
100
276,773
73 .........
2
7
28,140
1
9
14,000
4
125
392,697
74 ........
3
8
44,100
1
8
21,500
4
117
364,241
75 ........
4
16
55,100
1
8
9,000
3
105
345,683
1876
4
15
83,149
1
7
12,000
3
90
293,824
77 .........
5
17
70,100
1
8
15,500
3
85
334,831
78 .........
5
20
71,930
1
5
7,500
3
96
302,955
79 .........
G
21
87,250
—
—
■—-
3
47
227,020
80 .........
4
17
84,340
—
—
—
3
48
128,938
1881 .........
4
17
82,107
—
—
—
3
82
168,544
82 .........
5
19
75,151
—
—
—
3
76
153,937
83 .........
5
17
71,693
—
--
—
5
77
125,492
84 .........
5
15
68,402
1
12
55,000
4
51
134,032
85 .........
3
11
61,750
2
41,130
3
42
68,837
1886 .........
2
7
48,400
2
2
4,030
4
63
122,182
87 .......
3
11
50,445
1
5
4,500
3
32
91,425
88 .........
6
18
47,835
2
5
23,700
O
54
100,459
49
11
12
1
I»
14
15
16
17
18
19
20
1
Införsel af kaffe.
In- och utförsel af brändt kaffe
och kaffesurrogater.
Införsel af
cikorierot.
Införsel af té.
År.
Qvantitet.
Värde.
Införsel.
Utförsel.
Qvantitet.
Värde.
Qvantitet.
Värde.
Kilogram.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
6,740,238
—
1,798
—
425
_
182,024
51,391
42,100
1861
6,755,094
-—
1,766
—
45
•—
204,887
57,896
28,590
—
02
6,819,534
—-
3,680
—
—
—
533,937
150,732
30,103
—
(13
6,652,646
—
3,621
—
231
—
452,260
85,116
25,011
—
61
7,167,111
—
1,633
—
66
—
572,362
107,720
26,405
—
65
6,464,294
—
2,003
—
—
—
515,750
97,065
28,517
_
1866
7,939,447
—-
1,128
—■
—
—
319,437
60,119
26,404
—
67
6,772,923
—
1,311
—
—
—
562,803
105,920
29,048
—
68
7,202,123
—
885
—
85
—
762,981
■43,594
34,059
—
6»
7,911,211
—
1,201
•—■
4,255
—
472,793
88,980
41,761
—
70
8,796,410
10,553,804
1,016
382
—
—
189,790
35,719
42,224
99,334
1871
8,219,292
11,214,911
1,838
692
1,253
472
329,825
59,674
37,521
■■2,544
72
11,287,984
20,447.514
6,242
2,349
1,436
541
366,178
68,915
43,671
143,830
73
9,119,983
15,018,462
17,338
6,526
57
22
321,620
60,529
48,364
159,289
71
9,919,988
17,502,731
45,186
17,008
289
109
383,314
72,140
50,290
■06,477
75
11,307,384
18,620,597
108,042
40,667
13
5
381,025
7U709
50,550
''36,758
1876
10,813,595
16,535,482
98,918
37,233
2,125
800
372,105
70,031
62,972
207,399
77
10,593,072
14,952,252
173,294
65,228
1,295
488
324,064
60,989
49,246
133,230
■ 78 i
10,302,102
14,056,826
239,184
90,030
1,449
545
177,404
33,388
47,657
156,961
79
11,308,958
14,366,574
356,373
■34,140
1,405
529
146,449
27,562
56,471
185,990
80
12,341,006
11,600,546
390,784
156,314
1,398
559
71,028
14,206
62,874
226,346
1881
13,532,924
10,014,364
288,800
■ 15.520
-—
—
74,604
14,921
65,293
169,762
82
14,197,414
11,925,828
225,142
90,057
—
—
79,117
15,823
67,270
242,172
•83
14,139,082
13,290,737
219,931
87,972
24,901
9,960
54,749
''0,950
54,901
197,644
81
15,453,503
14,526,293
187,402
74,961
17,287
6,915
24,104
4,821
90,812
326,923
85 ;
16,189,492
18,617,916
201,426
80,570
17,999
7,200
21,416
4,283
76,717
283,853
1886
11,542,052
18,698,124
221,488
88,595
11,309
4,524
151,292
30,258
87,489
279,965
87
12,312,007
■9,945,451
238,960
95,584
22,000
8,800
56,803
11,361
92,483
272,825
88 |
Tullkomitens betänkande. II.
50
Tal». 33. Chokolad.
1
2
3
4
5
6 1
1
8
9
10
'' 11
1
12
År.
Chokoladfabriker. *)
Införsel af kakao och kakaoskal.
In- och utförsel af chokolad.
Antal
gång.
Arbe-
tare.
Tillverk-
ning.
Kakao.
Kakaoskal.
Införsel.
Utförsel.
Kronor.
Kilogram. !
Kronor.
Kilogr. |
Kronor.
Kilogram, i
Kronor.
Kilogram. |
Kronor. 1
1861...
_
15,690
_
_
_
1,194
—
—
—
62...
—
—
16,758
—
—
—
1,111
—
—
—
63...
7
20,348
16,842
—
—
—
2,428
—
—
—
61
6
14,181
18,356
—
—
—
3,764
—
— I
—
65...
6
14,335
15,488
—
—
—
3,202
—
1
—
1866
4
1
''3,919
13,583
—
_
—
4,456
—
5
—
67...
5
5
12,070
15,024
■—■
—
4,923
—
—
68
4
3
19,750
16,368
—■
—
—
5,132
—
—
—
69...
4
5
11,250
13,695
—
—
—
7,124
—
1
—-
70. .
O
O
3
10,150
12,303
—-
—
—
7,649
•—
1
—
1871
5
G
12,356
19,009
22,360
_
—
7,566
22,250
58
*7*
72...
4
4
12,150
16,995
19,991
—
11,661
34,290
185
540
73...
4
11
50,650
35,650
41,934
—
—
9,018
26,518
4,016
11,810
74..
3
14
80,775
41,891
49,275
—
—
8,638
25,400
8,649
25,435
75...
4
57
137,675
44,678
52,554
—
—
6,726
19,778
13,084
38,476
1876
4
92
265,210
40,865
48,068
—
—
8,404
24,7*4
11,473
33,738
77...
3
91
271,175
50,219
53,164
—
—
8,328
24,490
12,405
36,479
78...
3
125
315,120
45,932
48,625
—
—
7,878
23,168
16,989
49,958
79...
4
56
140,200
36,066
74,665
—
—
11,214
32,976
13,778
40,515
80...
4
57
163,400
63,177
130,791
—
—
21,159
62,221
20,502
60,289
1881.
4
60
188,480
79,803
115,714
—
—
21,520
64,560
27,498
82,494
82...
O
O
54
246,430
59,421
86,160
1,208
604
30,980
92,940
35,819
*07,457
83...
3
56
234,100
67,455
107,928
3
2
42,893
128,679
42,234
126,702
84...
3
70
241,199
69,826
118,704
5
3
49,560
148,680
54,662
163,986
85...
3
74
274,379
95,108
I7M94
50
25
58,423
175,269
66,153
198,459
1886...
2
76
269,000
115,124
207,223
—
—
48,425
145,275
79,736
239,208
87...
2
74
313,700
112,091
1 201,764
29
15
50,322
150,966
80,375
241,125
88..
2
90
312,800
155,654
1 233,481
208
1
104
64,383
! 193,149
107,536
1 322,608
*) Här meddelade siffror om chokoladfabrikcrna för åren 1877—84 skilja sig från de af Kommersekollegiet offentliggjorda;
se vidare härom anmärkningarna vid tabellernas slut.
51
Tab. 34. Kok- och bordsalt.
1
2
3
4
5
6
7
Å r.
Införsel af berg- och
annat koksalt.
In- och utförsel af bordsalt.
Qvantitet.
Värde.
Info
r s e 1.
U t f ö
r s 0 1.
Kubikmeter.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
1861 ...............
49,814
_
1,084
__
2,023
_
62 ...............
50,763
-—-
474
—
3,355
—
63 ...............
53,610
—
1,533
•—
1,054
—
61 ...............
57,508
—
450
—
213
—
65 ...............
59,743
—
636
-—-
298
—
1866 ..............
46,469
—
503
—
404
—
67 ...............
65,306
—
653
—
149
—
68 ...............
66,880
—
701
—-
234
—
60 ...............
64,076
—
2,873
—
. 266
—
70 ...............
81,633
—
730
—
213
—
1871 ...............
51,723
991,129
6,978
985
123
>7
72 ...............
66,074
1,415,285
1,207
170
32
5
73 ...............
66,538
1,526,819
2,671
377
128
18
74 ...............
93,832
1,973,062
8,083
1,141
——
—
75 ...............
70,366
1,481,069
6,357
897
399
56
1876 ...............
59,926
1,262,701
19,999
2,823
—
—
77 ...............
74,384
1,705,674
6,554
925
200
28
78 ...............
79,977
i,834,H3
15,410
2,175
—
—
70 ..............
62,568
1,196,603
83,080
11,727
1,318
186
80 ...............
66,924
1,537,708
156,053
22,027
—
—
1881 ...............
77,516
1,861,830
500,311
75,047
—
—
82 .............
79,725
1,999,295
329,420
49,413
—
—
83 ...............
86,563
1,915,786
233,424
35,014
—
—
84 ...............
72,251
1,456,960
345,689
51,853
—
—
85 ...............
78,264
1,565,286
705,155
105,773
3,005
45>
1886 ..............
84,532
1,606,108
1,114,850
167,228
—
—
87 ...............
75,961
1,443,259
1,065,713
>59,857
—
—
88 ...............
87,020
1,653,371
2,282,854
342,428
—
—
52
Tab. 35. Senap, soja och såser.
1......
2
3
4
5
6
7
8
,
A,
Senapsmalerier.
In- och utförsel af omalen senap.
Antal
i gång.
Arbetare.
Tillverkning.
Införsel.
Utförsel.
Kronor,
Kilogram. |
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
1801 ...............
_
_
_
10,499
—
I
!
—
02 ..............
—
—
—
7,024
-—
I
—
03 ...............
—
—
—
10,862
—
—
—
04 ...............
—
—
—
22,455
—
—
—
65 ...............
—
—
—
32,052
—
—
—
1860 ...............
3
4
22,998
15,965
—
638
—
67 ...............
3
4
20,700
26,600
—
17
—
68 ..............
3
4
15,42°
6,311
—
—
—
69 ...............
2
4
16,300
15,310
—
638
—
70 .............
2
4
13,680
18,260
—
—
—
1 1871 ...............
4
6
17,03°
11,151
4,460
—
—
72 ...............
4
8
27,540
17,585
7,033
9
3
73 ...............
3
15
26,400
19,816
7,925
—
—
j 74 ...............
3
9
24,650
29,126
11,648
—
—
75 ..............
4
10
41,875
26,769
10,706
51
20
1870 ...............
4
7
27,546
30,614
12,244
—
—
j 77 ..............
4
9
41,000
28,642
11,455
26
10
78 ...............
O
13
21,900
33,169
13,265
128
51
79 ...............
5
17
55,75°
35,927
14,368
—
—
80 ...............
5
17
60,010
28,161
11,262
—
—
1881 ...............
4
17
54,973
35,701
4^
OO
0
85
34
82 ...............
5
23
65,880
35,053
14,021
43
17
83 ...............
4
9
57,600
30,359
12,144
—
—
84 ..............
2
12
62,200
40,036
16,014
—
—
85 ...............
3
2
10,240
32,144
12,858
—
—
1886 ...............
3
8
”,950
30,081
12,032
—
—
87 ..............
3
11
15,070
30,397
12,159
—
—
88 ...............
3
1
26,700
38,830
15,532
—
—
53
9
10
11
12
13
14
15
16
1
In- och utförsel af malen och preparerad senap.
In- och utförsel af soja och såser.
\
År.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.-
Utförsel.
Kilogram.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
Liter
el. Kg.
Kronor.
Lit. el. Kg.
Kronor.
6,364
_
746
__
Liter
4,983
_
_
_
1861
6,371
—
6
—
»
6,087
—
—
—
62
6,120
—
—
—
»
4,559
—
—
—
63
4,640
—
—
—
»
4,446
—
Liter
131
—
61
6,680
(Liter
141
)
—
—
6,131
Kg.
21
—
65
(Kg-
i
5,759
—
151
—
Kg-
7,756
—
—
—
1866
4,103
—
205
—
»
4,724
—
—
—
67
5,554
—
269
—
»
6,621
—
—
—
68
5,063
—
792
—
»
6,356
—
»
4
—
69
6,372
—
29
—
»
7,784
—
—
—
70
9,992
14,104
259
366
»
7,121
8,376
»
6
8
1871
11,860
16,741
180
254
)>
9,866
11,605
»
22
26
72
12,913
18,223
—
—-
))
10,897
12,818
—
—
73
14,986
21,152
145
204
»
8,556
10,065
))
9
IO
74
13,595
19,189
739
1,043
»
13,060
15,362
))
24
28
75
11,363
16,039
894
1,262
»
10,867
12,782
»
643
756
1876
10,688
15,086
202
286
))
10,264
12,073
»
30
35
77
8,209
11,588
1,098
1,550
»
7,682
9,037
»
59
70
78
9,342
13,186
1,161
1,639
»
8,515
10,016
—
—
79
15,282
2i,57i
2,139
3,019
»
9,742
11,460
))
201
237
80
10,511
14,715
2,323
3,252
))
12,406
14,887
—
—
1881
21,865
30,611
1,413
1,978
»
10,841
13,009
—
—
82
31,144
43,602
1,515
2,121
»
10,211
12,253
—
—
83
25,123
35,172
1,208
1,691
»
13,272
15,926
—
—
84
25,744
36,042
915
1,281
»
17,501
21,001
—
—
85
62,216
36,702
743
1,040
»
12,185
14,622
—
—
1880
34,676
48,546
282
395
•>
13,257
15,908
—
—
87
36,079
50,5H
—
—
»
14,082
16,898
—
—
88
54
Tab. 36. Kryddor.
2 1
3
i
5
6 1
1 1
8
9
Å r.
Införsel
af tro
piska
k r y d
d 0 r.
Peppar.
Kardemumma.
Kanel.
Andra slag
(torr ingefära, muskott
ocli muskottblomma,
nejlikor och vanilj).
Kilogram.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
Kilogram. \
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
1861.....................
150,262
5,237
34,051
__
32,304
—
62....................
155,617
—
4,247
—
43,290
—
31,973
—
63.....................
150,921
—
6,097
—
43,232
—
39,357
—
64.....................
157,036
—
5,583
—
38,230
—
38,495
—
65.....................
178,709
—
6,462
—
44,031
—
42,454
—
1866.....................
157,417
—
'' 5,401
—
37,681
—
34,967
—
67....................
168,641
—
3,460
—
40,325
—
37,382
—
68.....................
161,798
—
2,459
—
38,346
—
36,663
—
69....................
155,471
—
4,695
•—
45,762
—
37,526
—
70.....................
147,582
-—
3,773
—
52,397
——
37,918
—
1871.....................
204,314
163,422
5,643
66,375
55,095
123,132
49,694
66,521
72.....................
183,791
162,139
7,608
89,490
60,649
121,276
34,793
52,512
73.....................
226,420
229,043
7,409
87,150
75,164
132,620
40,342
61,761
74....................
240,467
271,538
7.031
00
•^1
8
80,943
123,773
43,226
67,619
75.....................
235,420
265,838
9,616
113,110
74,567
114,024
42,642
65.703
i 1876.....................
272,460
243,567
11,937
112,328
85,118
100,121
47,201
71,927
77.....................
254,850
197,849
9,383
no,356
83,285
97,965
44,802
86,037
78.............. ......
216,615
168,165
7,108
66,884
78,679
83,292
38,696
76,839
79.....................
221,379
197,904
8,250
77,636
78,869
64,939
41,313
69,894
80.....................
296,478
230,165
9,736
91,616
104,547
91,001
57,652
123,727
i 1881.....................
250,653
238,120
10,740
102,030
90,124
81,112
45,393
60,791
82....................
276,754
249,078
11,411
108,405
109,673
76,771
44,465
63,884
83.....................
286,808
215,106
11,065
105,118
117,274
82,092
48,226
68,704
84.....................
259,491
168,669
14,267
135,537
117,873
76,617
46,160
79,474
85....................
275,886
179,327
22,560
214,320
123,703
80,407
50,849
85,582
1886.....................
287,006
453,469
20,754
170,183
112,901
89,191
50,280
86,777
87.....................
287,830
454,771
21,955
149,294
124,502
85,906
48,683
76,725
88.....................
320,918
507,050
24,352
189,946
131,944
98,958
62,285
110,441
55
10
ii
12
13
14
15
16
17
i
In- och utförsel af icke tropiska kryddor.
Å r.
Kummin ocli fenkol.
Anis, koriander och
saffran.
Andra slag
(lagerbär, lagerblad och
kapris).
Införsel.
U t f ö
r s e 1.
Införsel.
Införsel.
Kilogram.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
36,130
151,795
_
41,209
___
10,619
_
1861
31,672
—
14,835
—
43,233
—
10,033
—
62
230,159
—
11,732
—
37,393
—
14,794
—•
63
43,427
—
14,453
-—-
32,746
—
10,979
—
64
50,481
—
14,410
—
40,963
—
14,825
—-
65
36,387
—
17,216
—
37,304
—
15,562
—
1866
41,389
—
8,842
—
34,873
—
14,479
—-
67
38,724
—
30,520
—
35,646
—
10,594
—
68
44,046
—
23,422
—
37,350
-—
11,052
—■
69
51,889
40,340
—
38,940
—
15,956
—
70
50,732
33,777
53,432
21,369
43,983
71,609
11,671
7,196
1871
58,228
38,781
72,518
29,002
48,457
88,389
12,584
8,043
72
64,648
44,664
62,189
24,871
50,729
89,034
16,347
8,626
73
64,628
43,493
70,308
28,118
50,297
92,576
25,475
12,313
74
70,338
47,5io
54,112
21,641
43,614
92,310
16,514
10,138
75
60,005
41,556
67,290
26,911
47,883
86,145
13,096
10,500
1876
67,019
46,233
55,281
22,115
45,688
92,523
17,993
11,088
77
76,362
53,i65
29,415
11,764
39,325
95,446
13,145
9,616
78
56,998
39,135
71,583
28,628
33,436
78,340
13,326
10,786
79
83,694
56,598
76,854
30,736
51,063
102,654
20,894
13,411
80
72,735
54,089
64,247
25.699
38,946
102,355
25,427
23,349
1881
65,738
49,553
45,681
18,272
40,891
''03,563
17,110
20,632
82
91,479
67,992
56,667
22,667
44,713
130,432
22,998
23,124
83
70,934
55,708
48,813
19,525
37,938
101,019
20,230
29,346
84
84,800
65,035
41,946
16,778
38,413
114,575
18,607
25,322
85
75,299
58,374
16,241
6,496
39,755
95,525
19,852
17,685
1886
88.404
68,170
32,716
13,086
36,103
101,750
23,911
19,990
87
102,453
75,558
39,999
16,000
47,759
109,922
22,888
20,242
88
56
Tab. 37. Bränvin och sprit (å 50 proc. alkohol) af säd, potatis och andra
(Kol. 22—38, se sid. 58 o. 59.)
1
2
3
*
5
6
i 1
8
9
10
it
12 “1
Bränn
e r i
e r.
Å r.
Tillverkningsdygn.
Summa
arbets-
am
Drifkraft.
Åtgång af bränsle.
Antal.
Hela
antalet.
Medeltal
för hvarje
bränneri.
Ar-
betare.
Ånga.
Häst-
krafter.
Ved.
Torf.
Stenkol.
Koka och
träkol.
Kub.-m.
Kub.-m.
Kub.-m.
Kub.-m.
1861
590
579
598
562
564
565
459
425
62
62
64
65
1866
67
67—68...
19,165
45
—
—
—
—*
—
—
—
—
68—69...
458
28,691
63
—
—
—
—
—
—
—
—
69—70...
.440
31,970
73
—
—
—
—
—
—
—
—
1870—71
443
35,461
80
—
—
—
—
—
—
—
—
71—72
426
35,105
82
—
■--
—
—
—
—
—
—
72-73
431
40,069
93
—
—
—
—
—
—
—
—
73-74
426
39,740
93
4,896
454,150
48
344
177,789
66,061
7,289
712
74-75
428
44,657
104
4,889
507,124
51
400
164,728
88,359
11,326
304
1875—76
411
41,678
101
4,538
466,514
53
470
148,292
92,913
10,206
263
76-77...
410
42,874
104
4,631
470,402
69
646
141,513
98,813
11,845
194
77-78...
385
35,065
91
4,078
380,798
75
673
117,529
62,218
13,095
50
7S—79.
379
37,627
99
4,006
398,141
77
691
113,511
84,582
13,239
77
79—80...
315
28,442
90
3,058
287,881
78
720
80,982
55,353
12,700
26
1880-81...
300
33,239
in
2,938
337,757
87
842
107,132
66,731
15,295
10
81-82...
287
28,873
101
2,791
283,619
95
864
87,272
50,599
15,359
—
82-83...
243
23,818
97
2,318
232,529
96
834
71,718
47,349
18,192
—
83-84...
222
24,263
109
2,131
220,490
89
796
70,309
51,679
16,581
—
84—85...
211
26,174
124
1,895
226,256
100
829
77,517
48,532
17,413
—
1885—86...
197
25,164
128
1,715
217,524
106
902
72,856
51,071
19,419
—
86-87...
184
22,843
124
1,484
188,727
113
955
50,008
46,468
21,422
—
87—88...
173
22,089
128
1,331
180,095
107
928
54,088
37,716
17,633
—
*) Angående konsumtionsberäkningen so anmärkningarna vid tabellernas slut.''*
57
rotfrukter.
II
13
14
15
1 16
17
18
19
20
21
1
In- och
utförsel.
Konsumtion *).
Å r.
Tillverkning.
Införsel.
Utfö
rs el.
Qvantitet.
Liter
pr in-  vånare.
Qvantitet
bränvin ä 5C
[proc. alkohol
Medoltillverkning
på hvarje
bränneri.
på tillverkn.-
dygn.
Liter.
Liter.
Liter.
Liter ä 50 %
| Kronor.
Liter ä SO %•
| Kronor.
Liter ä 50 %•
36,656,599
62,128
1,238
906,885
751
39,566,397
10,2
1861
37,622,774
64,980
1,214
196,804
683
—
39,972,927
10,2
62
42,434,925
70,973
1,230
1,219,648
—
2,491
—
46,063,017
11,5
63
39,252,540
69,848
1,225
82,265
—
652
—
41,344,519
10,2
64
43,882,510
77,803
1,309
80,693
—
798
—•
46,241,289
11,3
65
40,402,943
71,496
1,261
60,722
—
4,417
_
42,627,750
10,3
1866
31,968,709
69,638
1,191
70,832
—
60,824
—
34,196,172
8,2
67
22,348,913
52,576
1,165
1,585,719
-—-
1,887
—
26,850,025
6,4
67-68
32,451,800
70,868
1,131
40,932
—
2,033
—
34,514,357
8,3
68-69
36,865,540
83,796
1,154
25,346
202,454
—
43,004,162
10,3
69-70
41,955,681
94,709
1,183
191,337
54,H2
18,897
5,055
43,927,366
10,5
1870-71
43,240,278
101,513
1,230
205,592
61,600
1,897
544
46,116,737
10,9
71-72
1 46,066,405
106,878
1,151
215,842
61,806
3,949
1,207
50,304,466
11,7
72-73
45,490,474
106,784
1,149
8,217,076
1,640,039
2,036
545
58,464,843
13,5
73-74
51,839,305
121,120
1,159
231,625
61,956
9,256
5,306
53,967,336
12,4
74-75
50,701,059
125,906
1,222
286,959
76,756
2,245
1,244
54,881,811
12,4
1875—76
51,279,887
125,071
1,199
221,137
59,150
2,122
1,168
47,584,422
10,6
76-77
39,371,564
102,272
1,123
231,594
123,894
107,446
59,533
47,496,297
10,5
77-78
46,109,399
121,659
1,227
137,314
62,964
140,198
77,679
40,089,923
8,8
78-79
35,047,754
111,243
1,233
108,284
45,515
6,248,059
3,461,859
37,204,801
8,1
79-80
47,475,693
158,253
1,429
67,829
27,131
6,690,790
3,880,658
40,473,043
8,9
1880-81
37,173,880
129,526
1,288
42,883
''7,153
1,192,152
500,704
36,842,973
8,1
81-82
32,639,246
134,318
1,371
57,764
28,882
387,849
248,223
35,787,305
7,8
82—83
33,808,499
152,291
1,392
55,709
27,855
239,616
143,770
38,182,126
8,2
83-84
39,622,550
187,785
1,514
10,098,952
6,059,371
9,094,651
4,547,326
38,277,360
8,2
84-85
40,168,877
203,903
1,596
27,578,770
'',654,726
25,688,483
2,055,079
36,828,360
7,8
1885-80
37,394,093
203,229
1,637
39,653,755
2,379,225
38,372,244
3,837,224
33,456,993
7,1
80—87
32,900,078
190,174
1,489
31,173,635
JO
ce
JO
24,621,508
2,462,151
32,690,163
6,9
87—88
Tullkomiténs betänkande. 11.
58
Tab. 37. (Forts.) Bränvin och sprit of säd, potatis och andra rotfrukter.
Till bränvinsbränning
1
22
23
|
24
|
25
26 |
27
28 |
29 |
30
Å r.
S p
anmäl.
Hvete.
Råg.
1
Korn.
Blandsäd.
Hafre.
Bohvete.
Majs och
darri.
Ärtor
och
vicker.
Summa.
Kilogram.
Kilogram.
Kilogram.
Kilogram.
Kilogram.
Kilogram.
Kilogram.
Kilogr.
Kilogram.
1861.........
1,166,596
11,225,913
15,320,224
2,944,642
1,835,346
—
—
32,492,721
62.........
807,173
6,487,421
19,481,437
4,392,808
2,871,303
-—
—
—
34,040,142
63.........
2,014,388
8,610,718
18,688,284
6,001,151
3,979,442
—
—
—
39,293,983
64
2,352,426
5,570,459
14,561,744
2,825,978
1,408,417
—
—
-—■
26,719,024
65.........
1,041,908
6,747.248
14,429,732
2,951,260
1,091,973
—
—
26,262,121
1866
566,295
6,516,190
13,966,620
2,605,576
898,024
—
■—
24,552,705
67........
745,018
3,310,768
16,030,870
3,863,091
2,182,816
—
—
—
26,132,563
67—68...
132,700
1,225,647
7,115,772
2,345,442
2,432,281
-—
—
—
13,251,842
68 -69...
163,097
4,466,503
11,047,508
1,715,790
666,498
—
—
18,059,396
69-76...
429,930
6,349,501
13,842,290
3,754,497
1,796,677
—
—
26,172,844
1870 -71...
48,514
3,683,696
12,817,618
2,139,293
720,623
—
—
—
19,409,744
71-72
351,963
7,404,297
16,198,635
4,141,090
1,264,542
—
—
—
29,360,527
72-73
274,506
5,096,712
14,410,642
3,726,288
991,031
—
-—
—
24,499,179
73-74.
408,808
11.161,161
15,672,425
6,545,185
2,146,132
—
—
—
35,933,711
74-75...
2,575,153
15,451,738
17,337,128
3,298,794
532,182
62,665
776,163
—
40,033,823
1875-76
385,118
8,052,541
18,236,721
3,492,403
526,397
90,741
270,891
—
31,054,812
76-77...
155,077
9,036,478
17,251,964
3,372,253
479,201
170,260
2,982,248
—
33,447,481
77-78...
731,446
16,070,619
13,342,154
3,772,256
1,070,465
238,536
2,109,049
—
37,334,525
78—79...
786,654
9,799,145
13,407,343
4,370,368
733,490
349,005
5,314,389
—
34,760.394
79-80...
344,137
8,713,509
10,963,692
4,060,517
733,290
275,9S1
11,543,471
—
36,634,597
1880-81
138,409
3,329,420
10,139,836
4,182,157
619,863
305,179
10,697,000
—
29,411,864
81—82...
711,994
4,716,575
9,976,364
3,543,935
424,221
283,335
3,559,306
—
23,215,730
82—83...
644,830
11,174,574
11,692,768
4,789,737
637,903
235,525
1,965,873
—-
31,141,210
83-84...
98,814
6,435,940
1 8,841,777
3,072,471
399,057
155,422
7,136,626
—
26,140,107
84-85 ..
720,492
6,524,950
9,489,688
3,525,867
263,718
123,443
15,712,993
1,063
36,362,214
1885-86...
387,686
7,891,153
; 8,762,296
3,092,733
417,851
309,697
12,573,603
—
33,435,019
86-87...
41,578
5,927,300
6,733,015
3,332,705
282,307
387,349
9,714,608
9,217
26,428,079
87-88...
16,347
S 5,217,416
6,086,144
2,782,108
545,938
337,102
2,123,178
6,120
| 17,114,353
59
förbrukade råvaror.
31
33
33
34
35
36
37
38
1
Rotfrukter.
A n
dra slag.
År.
Potatis.
Hvitbetor.
Summa.
Hvitbets-
melass.
Pressjäst-
affall.
Stärkelse.
Kenlaf.
Ris och
paddy.
Hektoliter.
Hektoliter.
Hektoliter.
Kilogram.
Hektoliter.
Kilogram.
Kilogram.
Kilogram.
!
2,203,388
7,978
2,211,366
223,271
_
__
„_
_
1861
2,137,118
6,183
2,143,301
235,271
—
—
—
—
62
2,295,098
2,588
2,297,686
265,673
—
—
—
—
63
2,340,089
77
2,340,166
351,750
—
—
—
*--
64
2,538,756
—
2,538,756
362,122
—
—
—
—
65
2,577,443
—
2,577,443
418,836
—
—
—
—
1866
1,981,360
629
1,981,989
536,905
13,908
—
—
—
67
1,277,271
1,511
1,278,782
696,785
1,431
—
57,385
—
67-68
1,993,027
21,878
2,014,905
440,889
11,279
—
2,776,766
—
68-69 1
1,993,180
16,772
2,009,952
384,141
9,236
—
1,565,640
—
69—70
2,688,817
6,887
2,695,704
592,046
15,951
—
1,208,406
—
i
1870-71
2,258,835
5,138
2,263,973
803,946
16,976
—
1,357,268
—
71-72
2,928,634
4,504
2,933,138
1,045,092
19,748
—
255,598
—
72-73
—
—
2,522,695
1,141,414
—
—
301,889
—
73—74
—
—
2,755,749
983,617
-7—
—
446,117
—
74-75 |
—
—
2,918,735
486,542
—
—
245,481
—
1875-76
—
2,906,981
370,326
—
—
76,089
—
76—77
—
—
1,980,371
292,282
—
—
—
—
77—78
—
—
2,384,352
166,630
—
—
—
—
78—79 j
—
1,381,682
360,490
—
—
—
—
79-80
—
2,349,548
243,866
—
—
—
--''
1880-81
—
2,628,288
839,780
—
—
—
—
81—82
—
1,264,491
—
—
45,399
—
2,789,684
82-83
—
—
1,518,062
—
—
597,405
—
619,905
83-84
—
—
1,438,198
1,582,669
—
—
—
. 606,967
84-85
—
1,713,106
806,345
—
—
__
367,070
1885—86
—
1,511,911
349,600
—
—
—
331,682
80-87
—
—
1,649,819
448,670
—
—
—
116,853
87-88
60
Tab. 38. Arvak, rum, conjak o. dyl. samt punsch och likörer.
1
2
3
4
5
6
1
1 8
9
Införsel af arrak, rum,
conjak
0. dyl. å,
5 0 proc.
Å r.
Ärra k.
Budi.
Conjak.
Ej specificerade, på
buteljer och fat.
Litet''.
Kronor.
Litet''.
Kronor.
Liter.
Kronor.
Liter.
Kronor.
1861.........
996,684
_
718,304
_
288,676
_
_
_
62.........
1,155,497
—
711,853
—
286,682
—
—
—
63.........
1,192,499
—
921,650
—
296,786
—
—
—
64
1,125,234
—
586,493
—
283,021
-—-
15,618
—
65.........
1,318,706
—
645,957
—
314,221
—
—
•—
1866.........
1,085,142
—
597,236
—
484,925
—
1,199
—
67........
1,114,557
——
582,442
—
517,203
-—-
3,253
—
68 .......
928,300
—
513,380
—
1,472,727
—
2,873
—
69.........
982,830
—
525,740
—
515,025
—
63
■—•
70.........
1,016,953
—
489,664
—
560,397
-—-
270
—
1871.........
1,161,854
932,324
411,714
338,244
847,971
954,187
1,138
326
72..... ..
1,184,983
1,132,005
283,309
216,514
778,071
780,626
19,400
5,560
73.......
1,410,432
1,320,428
293,884
275,130
1,112,154
1,161,068
1,191
341
74.........
1,795,793
1,509,646
390,187
290,739
1,278,054
1,324,036
2,052
588
75.........
1,435,207
932,309
322,278
209,351
1,324,524
335,196
75,579
185,391
1876.........
1,448,593
1,079,387
299,113
194,304
1,581,184
487,441
111,780
289,954 !
77.........
1,179,309
991,395
251,164
163,156
1,460,775
724,255
123,038
261,956
78.........
1,047,661
880,724
228,166
191,809
1,615,623
1,575,589
150,943
231,891
79.........
856,808
720,282
226,993
147,455
1,718,853
1,997,800
160,532
249,784!
80.........
613,747
586,307
163,607
125,034
1,496,176
2,192,583
142,454
335,640
j 1881.........
797,397
717,657
168,841
126,131
1,633,756
2,541,587
132,645
272,945
82.........
815,987
815,987
144,210
129,789
1,368,214
2,101,118
128,015
318,267
83.........
888,414
977,255
129,216
11-6,294
1,246,536
2,032,627
121,185
323,407
84.........
917,051
1,008,756
96,725
87,053
1,228,241
1,999,335
124,430
331,398
85.........
931,480
1,024,628
83,352
75,017
1,160,306
1,957,531
139,008
379,181
1886.........
848,730
933,603
66,249
59,624
1,032,156
1,745,217
81,696
170,890
87.........
817,583
899,341
56,234
50,611
820,711
1,385,228
87,274
183,275
88.........
918,090
872,185
56,948
42,7H
994,089
1,574,790
94,057
177,768
61
II 10
1
ii
12
1
13
14
1 i»
16
1
17
II 18
1
19
1
alkohol.
Utförsel af arrak
rum, conjak 0. dyl
ä 50 proo. alkohol
Utförsel af
punsch.
In-
och utförsel af likörer.
Å r.
Summa.
Ej specificerade, på
buteljer och fat.
Qvantitet
Värde.
Införsel.
Utf
0 r s e 1.
Liter.
1 Kronor.
Liter.
Kronor.
Liter.
Kronor.
Liter.
| Kronor.
1 Liter.
Kronor.
2,003,664
—
—
—
1,903
_
11,015
26
1861
2,154,032
—
—
—
16,500
—
9,319
—
_
_
62
2,410,935
—
—
—
7,042
—
10,923
—
_
_
63
2,010,366
—
—
—
6,749
—
12,821
_
_
_
64
2,278,884
—
—
—
6,747
—
15,129
—
44
—
65
2,168,502
—
—
—
6,260
—
17,343
_
408
IS66
2,217,455
—
—
—
19,039
—
18,479
—
_
_
67
2,917,280
—
—
—
12,753
—
19,170
—
31
_
68
2,023,658
—
—
—
13,331
—
24,283
—
173
_
60
2,067,284
—
—
—
13,321
—-
24,105
—
416
—
70
2,422,677
2,225,081
—
—
17,688
23,657
30,870
117,960
427
1,630
1871
2,265,763
2,134,705
—
—
29,781
39,830
41,424
158,290
960
3,670
72
2,817,661
2,756,967
—
—
36,473
48,780
48,702
186,roo
929
3,550
73
3,466,086
3,125,009
—
—
38,329
51,261
63,630
243,140
2,138
8,170
74
3,157,588
1,662,247
58
154
45,180
60,424
41,660
159,190
1,337
5,110
75
3,440,670
2,051,086
369
987
56,857
76,041
41,830
159,840
1,199
4,580
1876
3,014,286
2,140,762
225
602
57,367
76,724
37,549
H3,48o
1,518
5,800
77
3,042,393
2,880,013
348
931
56,799
75,964
22,252
85,030
741
2,830
78
2,963,186
3,115,321
1,897
2,900
54,947
73,486
18,078
69,080
885
3,380
70
2,415,984
3,238,564
366
700
59,749
79,909
20,062
76,640
822
3,140
80
| 2,732,639
3,658,320
626
1,252
51,185
76,778
22,140
88,560
714
2,856
1881
2,456,426
3,365,161
700
2,100
62,433
93,649
28,078
112.312
730
2,920
82
2,385,351
3,449,583
888
2,664
69,851
104,777
23,424
93,696
443
1,772
83
2,366,447
3,426,542
1,279
3,837
69,588
104,382
31,354
125,416
406
1,624
84
2,314,146
3,436.357
496
1,488
61,841
92,762
32,966
131,864
86
344
85
2,028,831
2,909,334
866
2,598
61,817
92,726
36,697
146,788
127
Ln
O
OO
1886
1,781,802
2,518,455
532
1,596
68,240
102,360
38,426
155,704
227
908
87 !
2,063,184
2,667,454
4,696
14,088
61,604
92,406
43,463
173,852
96
384
88 j
62
Tab. 39. Vin.
1
2
3
*
5
«
7 II
8
9
II
Å r.
Bär vinsfabriker.
I n f 6
r s e 1 af
(inr. cider.)
Antal
i gång.
Ar-
betare.
Tillverkning.
På fat.
På andra kärl.
Liten.
Kronor.
Liten.
Kronor. |
Liten.
Kronor.
1861.........
_
1,400,092
152.694
—
62.........
—
—
—
—
1,496,319
—
163,811
—
6»
4
30
416,103
334,674
1,523,937
—
195,924
— j
j 64.........
3
30
400,924
321,400
1,428,599
—
167,504
—
65.........
3
33
392,812
250,200
1,544,140
—
198,248
—
1866.........
3
21
''
341,257
225,800
1,674,482
—
203,372
—
67.........
4
16
314,825
235,450
1,431,818
—
177,126
—-
68.........
4
18
317,965
181,250
1,454,060
—
190,586
—
69
6
15
371,352
0
\rt
ce
O
*+•
Cl
1,665,242
—
201,839
—
4
15
365,072
240,000
1,641,754
229,605
—
! 1871.........
r
,)
20
375,801
246,500
2,084,239
1,750,676
356,077
1,286,948
72.........
8
34
769,791
441,700
2,838,066
2,383,299
535,381
1,937,693
73.........
8
35
761.547
386,250
3,147,995
2,674,229
579,875
2,098,166
74.........
10
42
1,009,992
576,903
3,272,388
2,778,494
684,361
2,476,563
75.........
11
50
985,392
561,387
3,238,226
2,469,098
598,338
1,475,470
1876.........
10
45
726,139
444,948
3,285,725
1,577,373
533,719
1,109,467
77.........
8
40
687,269
345,863
2,911,324
1,405,809
636,237
1,323,228
78.........
9
38
1,077,916
227,310
2,404,288
729,231
1,062,698
1,806,281
79.........
9
38
308,175
222,894
2,173,568
659,092
376,793
640,210
80.........
8
33
613,553
202,031
2,394,641
1,513,489
525,135
1,295,571
1881.........
8
32
586,041
212,586
2,593,531
1,797,006
498,826
1,391,085
82.........
9
34
673,074
407,022
3,768,934
3,258,696
574,600
1,769,099
83........
9
36
571,608
328,818
1,816,052
1,184,998
542,313
1,394,199
84.........
7
33
389,402
209,082
2,313,400
2,020,894
627,990
1,792,272
85.........
7
26
383,553
186,514
2,273,836
2,294,894
606,086
1,217,531
1886.........
8
24
261,637
130,199
1,893,819
1,900,846
501,784
1,006,845
i 87.........
7
25
239,039
125,896
1,925,767
1,936,223
480,206
964,193
88.........
8
27
253,284
138,298
1,979,793
1,984-57°
488,604
980,599
63
10
1
n
12
is
14
15
II 16
1 u
1 1
vin.
Utförsel af v
i n.
(inr.
cider.)
År.
Summa.
På fat.
På andra kärl.
S u m m a.
Liter.
Kronor.
Liter.
| Kronor.
Liter.
Kronor.
Liter.
Kronor.
1,552,786
—
1,013
_
__
__
1,013
1861
1,660,130
—
—
—
—
—
—
_
62
1,719,861
—
—
—
29
—
29
—
63
1,596,103
—
—
—
86
—
86
_
64
1,742,388
-—■
—
—
21
—
21
—
65
1,877,854
—
39
—
39
—
78
_
1366
1,608,944
—
—
—
—
—
—
___
67
1,644,646
—
—
—
16
—
16
_
68
1,867,081
—
21
—
141
—
162
—
69
1,871,359
—
1,154
—
160
—
1,314
—
70
2,440,316
3,037,624
602
533
372
1,342
974
i,875
1871
3,373,447
4,320,992
2,748
2,329
1,238
4,494
3,986
6,823
72
3,727,870
4,772,395
1,500
1,324
602
2,120
2,102
3,444
73
3,956,749
5,255,057
453
196
565
1,880
1,018
2,076
74
3,836,564''
3,944,568
1,311
1,054
1,735
6,113
3,046
7,167
75
3,819,444
2,686,840
4,203
2,981
3,546
11,639
7,749
14,620
1876
3,547,561
2,729,037
547
476
654
2,370
1,201
2,846
77
3,466,986
2,535,512
1,005
874
2,515
8,362
3,520
9,236
78
2,550,361
1,299,302
976
493
979
'',870
1,955
2,363
79
2,919,776
2,809,060
—
—
—
—
—
—
80
3,092,357
3,188,101
3,735
1,822
1,501
3,002
5,236
4,824
1881
4,343,534
5,027,795
—
—
—
—
—
—
82
2,358,365
2,579,197
—
—
—
—
—
—
83
2,941,390
3,813,166
8,141
5,315
2,607
7,821
10,748
13,136
84
2,879,922
3,512,425
3,924
3,924
2,041
4,082
5,965
8,006
85
2,395,603
2,907,691
4,100
4,100
1,336
2,672
5,436
6,772
1880
2,405,973
2,900,416
2,739
2,739
1,143
2,286
3,882
5,025
87
2,468,397
2,965,169
1,849
1,849
2,414
4,828
4,263
6,677
88
4
5
5
5
5
4
3
3
1
1
1
1
1
1
1
1
1
2
3
3
4
5
4
3
4
5
5
Pressjäst.
3 1
*
5
B
1
7
8
9
ressjästfabriker.
In-
ooh utförsel af jäst.
. Arbe-
Tillverkning.
Införsel.
Utförsel.
tare.
Kilogram.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
Kilogram. |
Kronor.
71,658
126,902
__
13,120
47 |
55
—
77,534
135,660
—
14,435
32
37
18
85,575
156,252
—
17,108
57
67
19
67,797
109,074
24,812
23,348
4
4
22
80,733
113,314
23,936
22,524
17
16
20
85,901
118,195
9,334
8,783
236
222
12
54,231
94,211
17,209
16,194
31
30
13
40,386
73,009
23,395
22,015
183
172
2
10,202
12,000
82,676
77,799
671
631
1
10,627
10,000
120,081
112,998
225
212
3
12,752
12,000
115,209
108,413
272
256
5
25,505
24,000
134,067
126,158
422
397
G
29,755
28,000
179,144
168,576
80
76
5
30,605
25,200
185,573
174,626
372
350
7
—
42,000
161,048
151,547
4,342
4,086
8
__
50,000
99,782
93,896
45,677
42,982
5
—
12,000
68,759
64,703
69,094
65,018
—
—
—
46,583
43,835
204,855
192,770
39
—
559,540
43,490
40,924
260,229
244,878
59
—
923,485
55,173
51,918
204,888
192,802
56
—
466,528
191,468
191,468
146,886
146,886
68
—
406,420
114,404
114,404
109,057
109,057
65
—
439,803
48,687
48,687
92,843
92,843
62
765,768
534,194
55,124
55,124
28,220
28,220
60
717,411
331,358
91,798
91,798
3,401
3,401
82
1,117,950
530,050
60,388
60,388
2,533
2,533
99
1,273,102
630,022
67,575
67,575
5,138
5,138
101
1,372,978
721,814
74,403
74,403
3,929
3,929
65
Tab. 41. Malt.
1
2
s
1 *
5
r»
1
8
9
10
n
År.
Mälterier.
(Tillverkningen
nj uppgifven.)
In- och utförsel af omalet malt.
In- och utförsel af målet malt.
Antal.
Arbe-
tare.
Införsel.
Utförsel.
I n f ö
r s e 1.
U t f ö
rsel.
Kub.-m. el. Kg.
Kronor.
Kub.-in. el. Kg.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
1861 ...
02..
63
64
3
3
Kbm.
11
—
Kbm. 25
—
595
—
—
—
65 ...
G
6
» 26
—
»
30
—
—
-—
—
—
1866
9
7
»
3
—
» 21
—
510
—
—
. —
67
5
7
» 6
—
„ 10
—
468
—
—
—
08
8
8
» 10
—
->
14
—
1,190
—
—
—
69...
6
9
»
31
—
» 6
—
13,347
—
—
T"
70 ...
7
7
»
29
—
»
20
—
5,441
—
—
—
1871 ...
9
7
Kg. 140,976
22,110
Kg. 3,443
540
5,398
940
—
—
72...
7
G
»
224,988
35,286
»
4,897
768
1,530
266
—
—
73...
7
G
»
244,793
38,392
»
3,265
512
6,504
1,132
—
—
74...
G
5
»
296,835
46,554
» 39,966
6,268
130,116
22,651
—
—
75 ...
7
7
->
428,120
67,144
» 66,975
10,504
70,945
12,351
—
—
1876...
7
4
»
612,556
96,070
»
8,302
1,302
15,048
2,620
—
—
77 ...
7
3
»
609,470
95,586
» 44,340
6,954
38,257
6,600
—
—
78...
10
5
»
899,826
141,124
„ 15,379
2,412
63,591
11,070
—
—
79
G
3
>»
346,326
54,316
»
8,914
1,398
127,268
22,156
6,036
1,051
80 ...
8
9
>, 1,051,693
164,942
» 186,094
29,186
39,235
6,830
—
—
1881
7
4
.. 1,878,001
308,320
» 54,089
8,880
101,595
17,271
—
—
82...
7
4
» 1,564,189
256,800
» 97,944
16,080
174,943
29,740
—
—
83 ...
7
4
» 1,691,370
277,680
» 94,046
15,440
135,708
23,070
7,199
1,224
84 ...
8
5
» 1,101,144
165,840
» 139,364
22,880
89,641
15,239
4,250
723
85 ...
11
33
» 1,132,924
181,268
» 41,713
6,674
126,281
21,468
8,100
1,377
1886.
G
G
>, 1,044,067
167,051
„ 144,241
23,079
13,523
2,299
—
—
87 ...
IG
31
»
437,634
70,021
„ 153,502
24,560
291,813
42,608
—
—
88...
14
36
..
677,961
108,474
» 225,728
36,116
400
. 68
—
—
Tullkomiténs betänkande. JI.
9
66
Tab. 42. Maltdrycker.
1
2
3
*
5
6
7
8
9
10
11
Deraf
med uppgifven
tillverkning.
Bryggerier.
Å r.
Arbe-
tare.
T
1 1 v e
r k n i
i» g-
Antal
i gång.
Ar-
betare.
Antal.
Porter.
Andra slags malt-  drycker.
S u m
m a.
Liten.
Kronor.
Liten.
Kronor.
Liten.
Kronor.
1861 ...
_
_
2
_
1,273,864
470,998
__
—
1,273,864
470,998
62
—
—
3
—
1,268,630
493,494
—
-—-
1,268,630
493,494
63
—
—
2
60
1,266,798
493,500
■—
—
1,266,798
493,500
64
252
958
1
56
1,136,812
479,840
—
—
1,136,812
479,840
65 ..
280
1,026
1
100
1,145,937
483,168
—
—
1,145,937
483,168
1806 ...
280
1,077
1
67
1,372,687
533,203
—
—
1,372,687
533,203
67
280
1,078
1
68
1,281,542
484,026
—
—
1,281,542
484,026
68 ...
259
1,015
1
68
1,279,865
592,099
—
-—
1,279,865
592,099
60
247
1,132
1
166
1.234,036
588,396
—
—
1,234,036
588,396
70
254
993
1
129
1,580,032
732,699
—
—
1,580,032
732,699
1871
259
1,134
1
125
1,560,910
826,970
—
—
1,560,910
826,970
72 ...
312
1,489
45
408
1,843,677
972,000
5,656,946
788,667
7,500,623
1,760,667
73 ...
318
1,678
58
634
2,885,426
1,506,604
11,687,171
1,586,788
14,572,597
3,093,392
74 ...
327
1,890
70
801
3,304,057
1,830,780
17,957,768
2,047,247
21,261,825
3,878,027
75
334
2,024
85
1,095
3,508,204
1,925,690
25,248,300
3,105,582
28,756,504
5,031,272
1876
328
2,334
94
1,312
4,572,975
2,313,612
36,785,298
4,077,276
41,358,273
6,390,888
77 ...
343
2,472
105
1,541
5,141,070
2,432,110
41,592,018
4,537,697
46,733,088
6,969,807
78 ...
344
2,502
112
1,618
4,026,778
2,005,667
45,464,636
5,122,346
49,491,414
7,128,013
79 ...
355
2,559
122
1,691
4,152,608
1,670,264
46,716,258
5,146,129
50,868,866
6,816,393
80 ...
401
2,794
125
1,661
3,447,955
1,727,041
47,867,000
5,640,251
51,314,955
7,367,292
1881 ...
364
3,239
128
1,847
3,723,928
7,751,583
76,391,083
5,920,969
80,115,011
7,672,552
82 ...
357
3,186
129
1,939
3,964,234
1,678,187
64,093,800
6,503,816
68,058,034
8,182,003
83 ...
347
3,065
129
2,271
4,139,911
7,757,412
61,323,499
6,617,751
65,463,410
8,375,163
84 ...
343
3,318
129
2,442
4,163,338
7,785,577
69,843,959
7,363,575
74,007,297
9,149,086
85 ...
360
3,555
139
2,990
3,319,924
1,670,590
91,561,039
10,300,908
94,880,963
11,971,498
1886 ...
381
3,758
145
3,181
3,733,376
7,533,778
100,242,822
10,794,258
103,976,198
12,328,036
87 ...
394
3,866
151
3,284
2,859,562
7,385,550
104,282,656
10,694,266
107,142,218
12,079,816
88 ...
404
4,069
156
3,531
2,720,013
1,358,399
110,695,379
11,021,202
113,415,392
12,379,601
67
12
13
14
15
IG
17
18
19
20
21
22
23
1
In- och utförsel af porter.
In- ooh utförsel af andra malt-  drycker (inr. mjöd).
In- och utförsel af humle.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
År.
Liter.
Kronor.
Liter.
Kronor.
Liter.
Kronor.
Liter.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
29,083
_
1,044
22,441
_
1,120
_
145,589
_
4,463
_
1861
26,450
—
555
—
37,373
-—
788
—
155,535
—-
2,891
—
62
36,900
—
780
—
37,303
—
2,860
—
179,680
-T
1,488
—
63
29,496
—
694
—
20,795
—
5,210
■—
140,913
--
1,488
—
64
39,033
—
1,704
—
31,925
—
400
—
171,858
—
4,548
——
65
29,462
--
296
—
42,152
—
24
—
159,956
—
2,763
—
1866
32,487
—
73
—
28,633
—
236
-—
116,556
--
4,718
—
67
22,456
—
898
—•
29,918
—
806
——
139,085
--
1,148
-—-
68
18,052
—
495
—
45,086
—
926
—
146,694
—
1,275
—
69
18,960
—
2,413
—
24,069
—
43,515
—
418,232
—
1,445
——
70
18,701
17,865
1,335
1,275
19,143
14,617
124,920
95,468
174,111
212,992
893
1,827
1871
18,999
18,150
2,839
2,713
34,976
26,705
331,126
253,058
246,884
I,l6l,600
2,125
2,500
72
30,297
28,943
6,953
6,643
50,210
38,355
368,173
281,370
223,462
923,009
2,083
2,450
73
41,885
37,786
5,407
5,053
94,848
63,649
566,921
433,192
231,624
1,089,800
3,231
6,612
74
27,528
24,310
1,698
1,501
124,355
73,948
352,709
269,552
264,482
709,308
1,998
4,089
75
21,876
18,801
48,977
46,788
154,413
93,716
213,225
162,950
245,311
■,442,750
13,772
21,060
1876
21,517
18,809
2,036
1,945
141,475
87,048
307,108
234,5''3
311,963
917,375
2,763
8,125
77
28,203
23,472
1,960
1,873
161,076
98,002
193,954
148,129
312,601
919,250
765
■,350
78
20,902
17,660
1,036
990
120,034
74,817
147,334
112,460
220,912
363,790
1,275
2,100
79
50,191
39,618
494
468
184,480
118,271
.90,538
69,120
299,424
493,080
3,613
5,950
80
61,991
47,845
2,034
2,034
160,871
114,688
95,887
76,693
301,965
377,456
2,329
5,823
1881
49,477
38,476
1,534
1,534
278,051
176,845
115,929
92,743
252,428
353,399
27,871
69,678
82
131,013
117,261
1,204
I.204
319,714
203,794
75,860
60,688
357,016
499,822
7,356
■8,390
83
56,087
43,225
4,562
4.562
315,794
204,355
33,499
24,995
355,909
498,273
6,211
15,528
84
40,086
31,533
710
710
252,582
168,995
11,667
8,881
400,715
561,001
—
—
85
27,995
22,753
741
74''
285,321
■79,''37
15,598
12,318
389,740
545,636
3,450
5,''75
1886
19,854
16,976
2,408
2,096
419,611
232,672
10,307
8,206
357,838
500,973
175
263
87
43,815
34,275
6,695
5,459
280,129
156,036
10,251
7,486
366,235
512,729
—
88
Tab. 43. Mineralvatten
1
2
3
4-
5
In- och utförsel
af mineralvatten.
I n f ö
r s e I.
Utfö
r s e 1.
Liter.
Kronor.
Liter.
Kronor.
1861....................................
98,779
_
277
_
62....................................
101,456
—
233
—
63...................................
114,261
—
1,282
—
64....................................
125,933
—
487
—
65....................................
165,177
—
403
—
1806..........................
169,935
173 094
256
67
366
68 ..............
206112
1000
69
209 899
70
...........
205 382
5530
1871.................................
229,684
70,213
20,860
6,377
72...................................
234,988
71,834
7,024
2,147
73..................................
260,949
79,770
3,980
1,217
74...................................
298,037
91,094
7,903
2,416
75..................................
325,518
99,509
7,477
2,286
1876 ....................................
213,971
65,410
6,592
2,015
77....................................
270,299
82,629
12,064
3,688
78.................................
194,318
59,096
8,296
2,536
79....................................
167,101
51,082
6,621
2,024
8»....................................
167,286
. 51,138
13,328
4,074
1881....................................
176,461
52,938
9,643
2,893
82....................................
144,640
43,392
11,752
3,526
83.................................
149,671
44,901
16,175
4,853
84...................................
141,392
42,418
9,262
2,779
85....................................
143,226
42,968
9,961
jo
<>
00
00
1886 .................................
120,800
36,240
6,986
2,096
87...................................
122,014
36,604
9,880
2,964
88....................................
122,798
36,839
5,332
1,600
69
Tab. 44. Ättika.
1
2
8
4
5
6
||
7
8
Ättiksfabriker.
1
n- och utförse
1.
Å 1»
Antal
Arbetare.
Tillverkning.
Infö
r s e 1.
IT t f ö
reel.
i gång.
Kronor.
Liter.
Kronor.
Liter.
Kronor.
1801
c)\ 592
170
62..................
—
—
—
73,108
---
—
63..................
15
—
104,967
62,678
—
132
-—-
64..................
13
—
85,740
69,458
•—
3,477
—
65.................
10
—
82,879
57,693
-—-
—
—
1860
11
15
88 m
56 210
187
67..................
11
13
75,009
44,744
—
—
68..................
14
15
97,476
43,796
—
234
-—-
69................
13
15
95,286
37,906
—
169
—
70..................
12
16
121,894
35,385
*—
149
—
1871..................
10
18
107,204
33,380
9,423
102
29
72..................
11
15
178,231
36,058
10,179
29
8
73..................
12
15
207,475
34,772
9,816
279
79
74.................
12
16
205,491
37,040
10,457
610
172
75..................
13
27
268,388
37,423
10,565
6,749
1,905
1876..................
15
24
287,822
38,685
10,921
1,245
35i
77..................
13
19
260,679
32,314
9,122
2,521
712
7*..................
13
20
240,891
34,111
9,630
2,612
737
79..................
14
21
220,640
35,782
10,101
6
2
SO.................
13
23
189,810
33,845
9,555
3,741
1,056
1881..................
9
14
189,877
31,479
9,444
733
220
82..................
9
20
233,821
35,223
10,567
780
234
83..................
8
17
224,600
33,887
10,166
—
—
84..................
9
18
240,906
31,739
9,522
58
17
85.................
10
37
285,914
41,765
12,53°
176
53
1886..................
8
33
257,521
45,117
13,535
83
25
87..................
7
31
246,350
38,330
n,499
9,032
2,710
88..................
7
31
221,647
31,597
10,328
8,259
2,478
70
Tab. 45. Tobak, cigarrer och cigarretter.
1
2
3
*
5
1
8
9
10
11
|
12
13
T 0
bak
s f a
b r i
k e r.
År.
An-
tal
i
gång.
Ar-
betare.
T i
1
1 v
ork
n i n g.
Kardustobak.
Cigarrer.
Kull- och presstobak.
Snus.
Summa.
Kilogr. i Kronor.
Kilogr.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
1861
101
2,059
492,016
743,359
244,147
1,681,468
472,022
799,865
1,820,879
1,799463
3,029,064
5,023,855
62
93
2,102
241,740
384,899
260,552
1,780,853
650,857
1,091,837
1,872,666
1,972,174
3,025,815
5,229,763
63
93
2,193
337,368
445,538
242,366
2,078,283
618,968
1,453,532
2,024,779
2,479,375
3,223,481
6,456,728
61
90
2,284
329,251
434,988
242,317
1,895,572
667,427
1,391,038
2,141,810
2,648,241
3,380,805
6,369,839
65
95
2,393
325,478
433,569
257,091
1,955,052
630,678
1,365,824
2,168,403
2,625,670
3,381,650
6,380,115
1866
105
2,481
366,258
497,621
291,365
1,988,879
725,093
1,382,211
2,108,377
2,460,505
3,491,093
6,329,216
67
98
2,201
331,884
473,566
225,062
1,686,419
635,662
1,254,595
2,084,483
2,519435
3,277,091
5,933,715
68
96
2,414
419,440
584,657
206,693
1,715,332
597,228
1,175,589
2,291,559
2,654,180
3,514,920
6,129,758
69
102
2,396
452,405
628,040
210,551
1,873,237
572,194
1,126,196
2,410,586
2,593,097
3,645,736
6,220,570
70
97
2,590
358,903
495,051
224,586
1,944,745
693,818
1,383,744
2,432,227
2,638,767
3,709,534
6,462,307
1871
99
2,917
412,382
546,327
271,842
2,226,729
711,882
1,363,385
2,626,511
2,920,035
4,022,617
7,056,476
72
98
3,085
447,993
572,916
308,799
2,609,907
764,543
1,492,183
2,661,220
2,993,205
4,189,555
7,668,2x1
73
102
3,575
539,518
810,332
531,465
3,178,507
871,059
1,692,739
2,820,327
3,220,556
4,762,369
8,902,134
74
105
4,007
332,219
486,491
645,045
3,952,806
1,148,283
2,249,863
3,051,992
3,685,355
5,177,539
10,374,515
75
no
3,637
347,303
5I4A96
591,786
3,690,340
872,599
2,396,977
3,051,429
3,754,796
4,863,117
10,356,309
1876
109
3,626
452,731
684,919
585,691
3,875,066
860,085
2,304,435
3,214,489
4,008,590
5,112,996
10,873,010
77
108
3,587
497,515
709,906
593,413
3,988,594
1,019,297
2,742,052
3,288,144
3,938,074
5,398,369
11,378,626
78
no
3,418
440,282
650,884
542,214
3,774,982
952,760
2,399,284
3,314,106
3,968,709
5,249,362
10,793,859
79
106
3,220
496,830
715,973
521,264
3,583,910
911,725
2,205,408
3,061,171
3,839,450
4,990,990
10,344,741
80
104
3,217
525,021
824,034
513,366
3,532,216
919,520
2,189,759
3,217,741
3,953,680
5,175,648
10,499,689
1881
105
3,474
483,654
742,768
537,566
3,780,645
1,062,417
2,565,118
3,138,659
3,859,831
5,222,296
10,948,362
82
in
3,447
456,717
705,756
572,085
3,926,657
890,155
2,431,235
3,236,304
3,961,263
5,155,261
11,024,911
83
112
3,407
755,551
794,388
424,351
3,615,463
893,025
2,547,803
3,303,560
4,037,586
5,376,487
10,995,240
84
104
3,208
475,211
741,093
317,711
3,496,244
1,077,946
2,523,952
3,334,264
4443,007
5,205,132
10,904,296
85
91
2,966
219,072
367,463
262,668
3,206,665
1,080,105
2,526,557
3,393,329
4,181,564
4,955,174
10,282,249
1886
95
2,766
296,558
525,186
228,339
2,593,814
1,037,874
2,400,852
3,464,068
4442,613
5,026,839
9,662,465
87
96
2,935
325,821
53i,3i8
242,602
2,601,947
1,244,057
2,790,449
3,503,260
4,372,753
5,315,740
10,296,467
88
95
3,285
269,735
457,905
248,663
2,868,612
1,389,565
2,863,570
3,624,212
4,496,978
5,532,175
10,687,065
71
14
18
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
i
In- och utförsel af oarbetad
tobak.
In- och utförsel af cigarrer
och cigarretter.
In- och utförsel af karfvad,
spunnen eller malen tobak.
År.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
Kilogram. | Kronor.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
3,409,484
2.346,735
6,156
5,793
18,840
199,444
_
—
10,209
21,236
1,860
4,337
is6i
1,546,797
1,317,839
27,602
25,974
14,206
150,394
—
—
8,922
18,099
799
2,104
62
1,804,425
1,538,670
84,819
25,477
17,121
181,251
21
225
9,521
21,183
1,548
4,017
63
2,274,514
1,931,176
1,343
1,390
15,676
258,153
16
266
12,780
36,652
131
386
64
2,411,452
2,079,822
468
484
17,120
281,918
26
420
17,388
49,721
211
621
65
2,369,965
2,061,305
—
—
13,474
221,893
11
189
18,485
52,777
202
612
1866
2,337,596
2,012,037
—
—
13,823
227,626
45
749
17,757
51,137
526
1,606
67
2,518,748
2,127,507
—
—
15,312
252,147
62
1,015
19,709
56,274
566
1,725
68
2,481,796
2,127,292
—
—
15,881
261,618
289
4,767
20,253
57,682
885
2,593
66
2,589,900
2,226,274
—
—
18,545
305,396
983
16,184
16,818
47,870
1,353
3,839
70
3,184,521
2,863,532
238
246
19,673
323,974
1,743
28,707
21,082
60,072
1,241
3,756
1871
2,619,452
2,472,864
1,163
1,204
23,486
386,764
2,973
48,958
21,044
59,720
1,781
5,342
72
3,398,088
3,344,472
1,403
1,452
28,132
463,274
6,024
99,197
18,911
53,708
1,439
4,239
73
3,648,601
3,553,799
844
874
44,029
725,060
1,926
31,724
21,089
59,484
1,374
4,188
74
3,106,620
3,786,853
1,245
1,289
46,513
765,961
949
15,624
37,226
107,202
1,845
5,633
75
3,301,876
4,430,9ii
1,220
1,262
46,616
767,662
509
8,379
55,349
159,752
2,187
6,528
1876
3,403,893
4,541,247
1,297
1,342
52,655
867,097
718
11,823
72,894
205,938
18,920
47,161
77
3,328,034
4,423,900
2,857
2,957
45,430
748,118
661
10,892
72,622
237,416
12,574
30,735
78
5,539,456
7,468,491
376
620
44,718
736,393
474
7,805
74,796
246,048
1,872
5,582
79
1,989,252
2,287,091
—
—
59,684
982,835
489
8,057
96,406
272,158
2,432
6,866
80
2,674,169
3,663,612
168
336
63,094
946,410
277
4,155
34,851
''04,553
1,598
2,797
1881
3,266,830
4,965,582
228
456
60,531
907,965
1,961
29,415
37,978
H3,934
8,439
14,768
82
3,525,178
5,358,271
128
256
60,259
903,885
738
11,070
41,541
124,623
1,882
3,293
83
3,480,642
8,701,605
122
244
63,918
958,770
725
10,875
38,677
116,031
2,194
6,582
84
3,445,253
8,613,133
203
406
78,488
1,177,320
899
13,485
31,694
95,082
6,079
18,237
85
3,358,489
8,396,223
—
—
74,147
1,112,205
862
12,930
36,502
109,506
3,791
",373
1880
3,361,080
8,402,700
—
—
79,892
1,198,380
234
3,5''°
35,812
107,436
1,890
5,670
87
3,497,356
8,743,390
—
—
77,892
1,168,380
292
4,38o
27,517
82,551
3,031
9,093
88
Tab. 46. Sidenvaror,
1
2
3
*
5
G
i
8
9
10
11
12
13
14 II
År.
Sidenfabriker.
In-
och utförsel af
rått silke.
In
och ut-  färgadt
Antal
i
gång.
Arbe-
tare.
Tillverkning.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Diverse väfnader.
Dukar.
Summa
värde.
Meter el. Kg.
Kronor.
Sticken.
Kronor.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
Ko
Kr.
Kilogr.
Kronor,
1861
5
_
—
299,042
158,783
637,257
936,299
_
777,531
_
_
2,644
139,927
62
6
-
—
272,252
186,695
751,086
1,023,338
_
''
395,198
-
—
2,478
131,152
6.‘t
6
517
M. 72,462
316,142
166,753
916,075
1,232,217
—
718,784
—
—
2,224
"7,720
64
5
459
—
320,985
137,812
795,190
'',116,175
14,486
749,738
—
2,101
''23,575
65
5
376
» 73,642
377,235
119,800
716,786
1,094,021
12,977
671,616
—
4,747
279,200
1866
4
338
» 56,277
285,990
92,242
588,778
874,768
10,536
545,270
—
3,312
''94,775
67
4
240
» 43,035
222,425
82,126
495,267
717,692
8,942
462,792
—
—
3,562
209,475
68
3
187
» 21,169
125,145
52,018
332,380
457,525
6,451
333,872
—
—
3,338
196,325
66
2
221
» 22,760
138,357
54,031
343,609
481,966
7,287
377,124
—
—
4,079
239,925
70
2
282
» 21,406
125.330
100,944
623,132
748,462
11.148
576,972
—
5,339
314,000
1871
2
342
» 28,474
171,724
122,443
744.57''
916,295
11,532
596,838
3
''32
5,823
342,450
72
2
370
» 26,573
168,139
159,181
996,206
1,164,345
13,976
723,316
—
—
5,671
333.500
73
2
422
» 24,934
156,852
170,370
1,046,943
1,203,795
15,797
817,586
4
220
4,986
293,250
74
2
463
» 24,044
155,099
191,775
1,197,146
1,352,245
16,629
860,618
__
—
5,779
339,875
75
2
413
» 24,019
153,060
169,395
1,042,610
'',''95,67°
16,288
843,018
—
—
4,832
284,175
1876
2
364
» 27,328
167,143
134,722
755.216
922,359
14,480
681,300
—
—
6,899
399,258
77
2
307
Kg. 9,894
811,894
—
—
811,894
12,260
576,820
-
—
5,824
337,069
78
2
298
» 8,938
691,220
—
—
691,220
9,135
429,800
—
—
4,725
273,429
79
2
298
» 8,690
—
42,766
—
625,758
10,883
512,040
—
—
4,651
269,173
80
2
362
M. 20,669
—
121,983
--
773,696
12,343
580,740
—
—
5,798
335,519
| 1881
2
383
» 18,449
104,744
145,844
802,601
907,345
14,204
653,384
—
—
6,681
381,218
82
2
360
» 19,043
104,080
135,699
756,031
860,079
12,756
586,776
—
—
6,410
365,489
83
2
337
» 13,412
89,070
130,246
719,914
808,984
12,402
570,492
—
—
6,736
383,952
84
2
323
» 14,020
92,159
109,298
600,609
692,858
9,472
435,712
—
—
7,262
413,934
85
2
323
» 15,320
86,047
104,165
583,119
669,166
11,804
542,984
—
—
6,768
385,776
1886
2
301
» 13,581
71,785
87,437
506,980
578,765
10,119
465,474
—
—
6,459
368,163
87
2
292
» 15,495
76,745
78,340
450,206
526,951
7,339
337,594
—
—
5,699
324,843
| 88
2
303.
» 13,556
82,497
79,552
432,557
515,054
8,480
390,080
—
—
6,713
382,641
73
II 15
17
18
19
20
1 21
22
j 28
I 24
| 25
26
j 27
[ 28
1
försel af
silke.
In- och utförsel af helsiden.
In- och utförsel af halfsiden.
Införsel.
Införsel.
År.
UlötJi.
utförsel.
Felb och plys.
Andra slag.
Felb och plys.
Andra slag.
Kg.
| Kr.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr.
Kr.
Kilogr.
Kronor.
Kg-
Kr.
—
295
—
10,917
_
29
2,587
720
___
13,491
.......
__
1801
—
—
360
—
12,081
—
66
5,812
675
—
11,487
—
72
2,550
62
—
—
411
—
11,759
—
—
534
--
13,024
—
33
1,170
63
—
—
465
—
9,675
—
86
7,308
274
12,430
—
—
64
—
524
—
9,567
—-
28
2,340
212
—
24,099
—
10
276
65
84
4,95°
487
—
11,313
—
28
2,340
67
37,903
-—
52
1,476
1866
44
2,575
318
—
9,697
—
38
3,240
494
21,939
—
9
264
67
85
5,02 5
299
—
8,283
—
53
4,464
91
19,264
—
52
1,476
68
225
13,250
367
—
9,548
-—
200
16,920
167
18,384
—
198
5,592
69
86
5,050
504
—
11,298
—■
117
9,936
148
20,827
—
227
6,420
70
108
6,325
804
37,820
15,242
1,290,888
471
39,852
99
2,088
26,798
756,504
171
4,824
1871
101
5,925
773
36,360
17,461
1,478,808
885
74,916
104
2,196
32,001
903,384
218
6,156
72
in
6,500
840
39,540
18.195
1,540,908
1,333
112,860
98
2,070
34,416
971,580
152
4,296
73
218
12,800
883
41,540
23,136
1,959,444
”1,953
165,384
67
1,413
59,242
1,672,428
213
6,000
74
88
5,i75
569
26,760
21,979
1,861,452
2,507
212,328
83
i,755
44,454
1,254,948
695
19,620
75
89
5,250
576
27,120
23,427
1,984,032
1,226
103,824
89
1,881
46,577
1,314,888
1,275
36,000
1876
221
■2,975
828
38,960
19,577
1,658,016
1,060
89,784
173
3,672
46,957
■,375,604
136
3,828
77
91
5,350
563
26,480
16,714
1,415,556
1,183
100,224
74
i,557
53,734
1,516,920
156
4,404
78
115
5,940
374
17,580
15,249
1,291,428
1,231
104,220
82
i,746
34,974
987,312
130
3,684
79
102
5,280
984
46,280
17,911
1,516,932
2,158
182,772
91
i,935
44,976
1,269,672
213
6,000
80
—
—
2,939
146,950
15,375
1,383,750
1,795
161,550
308
6,776
47,748
1,432,440
360
TO,800
1881
—
—
4,378
218,900
17,679
1,591,110
1,669
150,210
660
■4,520
43,172
1,295,160
741
22,230
82
—
—
1,999
99,950
20,890
1,880,100
2,099
188,910
167
3,674
35,720
1,071,600
375
11,250
83
—
—
1,717
85,850
25,218
2,269,620
2,316
208,440
233
5,126
45,339
1,360,170
247
7,410
84
—
—
4,050
202,500
26,697
2,402,730
1,909
171,810
674
14,828
57,906
■,737,i 80
223
6,690
85
—
—
8,877
443,850
22,525
2,027,250
2,111
189,990
1,295
28,490
54,288
1,628,640
162
4,860
1886
—
—
12,632
631,600
22,076
1,986,840
2,102
189,180
2,137
47,oi4
57,400
1,722,000
208
6,240
87
—
—
9,789
489,450
24,549
2,209,410
1,608
144,720
2,020
44,440
57,617
1,728,510
1,373
41,190
88
Tullkomiténs betänkande. II.
JO
74
Tab. 47. Bom/ull samt bomullsgarn och bomullstråd.
1
2 1
3
i
5
G
1
8
9
10 |
11 II
År.
Bomullsgarns-spinnerier.
Införsel af bomull *).
In-
och utför-  gadt bom-
Antal
i gång.
Arbe-
tare.
Tillverkning.
Ofärgad.
Färgad.
Införsel.
Kilogram.
Kronor.
Kilogram. |
Kronor.
Kilogr. 1
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
1861......
_
6,291,560
13,345,157
7,713,245
9,072,783
—
—
371,982
875,096
62......
—
—
2,913,356
8,383,938
1,302,553
1.532,142
-
—
197,408
464,406
63......
11
1,448
695,500
2,915,196
726,755
854,853
—
—
199,186
468,590
64......
13
1,910
963,077
4,912,898
1,725,449
6,088,729
—
—
194,985
871,541
65......
18
2,531
2,132,274
8,724,634
3,230,711
11,400,469
—
—
477,759
2,137,384
1866
20
2,963
3,521,044
13,664,631
4,678,601
■6,509,756
—
—
575,686
2,573,195
67......
20
3,110
3,188,289
12,107,154
5,724,732
9,427,284
—
—
448,183
2,003,062
68......
20
3,128
4,300,130
10,782,724
4,853,115
7,991,936
—
—
197,564
902,071
69......
20
3,321
4,628,661
12,516,985
5,591,077
9,207,187
—
—
244,737
1,093,921
70......
20
3,282
5,176,774
12,905,265
6,423,400
■0,577,827
—
—
547,118
2,445,503
1871......
22
4,226
6,179,496
14,349,407
10,174,871
■4,361,955
—
—
980,501
1,753,053
72......
22
3.791
6,182,418
15,197,313
5,687,446
9,365,884
—
—
773,719
1,674,574
«......
21
4,172
5,849,207
13,843,547
8,206,742
■ 1,583,917
—
—
1,520,354
3,290,531
| 74......
22
3,945
5,983,593
14,509,904
9,558,905
11,243,759
—
—
2,300,935
4,168,007
75......
24
4,490
6,579,883
14,048,505
5,981,877
6,695,706
—
—
1,844,436
3,124,134
1876......
25
4,381
7,382,820
14,393,884
10,119,062
10,712,383
—
—
2,016,598
3,178,532
77.....
24
4,066
6,985,143
13,413,467
8,815,847
9,332,758
—
—
1,569,822
2,658,988
78.....
26
3,919
6,523,386
■0,713,363
6,975,503
7,056,306
—
-
1,017,177
1,483,617
79......
25
3,347
6,284,719
10,814,709
6,832,301
7,232,908
—
—
982,756
2,126,998
80......
24
4,206
6,594,178
12,042,421
9,182,604
9,721,019
—
—
1,413,316
2,726,380
1881......
25
4,736
8,039,323
12,792,214
10,452,921
11,498,213
—
—
1,642,060
2,479,511
82......
25
3,733
7,484,768
12,633,286
10,430,314
12,203,467
6
9
1,387,751
2,128,746
83......
28
4,094
7,140,109
12,681,109
12,719,640
12,719,640
748
1,122
1,791,097
3,044,865
84......
28
3,986
7,596,011
12,216,709
9,958,774
■0,456,713
757
1,136
1,684,528
2,105,660
85......
25
3,714
8,615,762
12,441,653
11,339,360
11,339,360
721
1,082
1,483,689
1,483,689
1880......
31
4,709
7,990,461
■■,075,454
10,563,447
10,563,447
5,961
8,942
1,381,916
r,451,011
87 .....
24
4,335
8,042,890
11,296,624
10,865,666
11,408,949
364
546
1,281,357
i,473,56i
88.....
25
1
4,479
7,244,092
11,780,721
12,154,228
13,005,024
403
605
1,577,838
2,192,667
*) Före år 1882 ingår den färgade bomull, som möjligen införts, bland uppgifterna i kol. 6 o. 7 om införd ofärgad bomull.
75
II 12
13
14
15
16
1
17
18
19
20
21
1
sel af ofär-  ullsgarn.
In-
och utförsel af far
bomullsgarn.
gadt
In- och utförsel af bomullstråd.
År.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
Kilogram.
1 Kronor.
Kilogram.
Kronor.
i Kilogram.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
18,906
44,477
101,436
550,967
489
2,587
27,436
129,086
5
24
1861
62,480
146,986
64,288
351,948
1,018
5,391
23,626
iu,i6o
—
—
62
154,655
363,830
16,107
86,981
3,582
18,961
23,822
112,082
—
—
63
3,077
14,199
6,136
36,087
375
2,205
20,625
121,302
—
_
64
349
1,560
38,544
226,687
26
152
26,822
157,750
—
65
511
2,284
62,312
366,477
213
'',250
25,931
152,507
6
32
1866
1,050
4,693
68,064
400,305
275
1,617
35,251
207,320
6
37
67
41,575
185,829
107,894
634,560
65
380
37,705
221,752
9
55
68
15,187
67,883
113,851
669,592
281
1,655
34,170
200,962
31
185
6»
8,252
36,887
159,301
946,897
2,349
''3,815
44,040
259,010
10
60
70
15,950
70,542
144,497
883,760
962
5,884
54,023
317,725
258
1,520
1871
24,074
56,634
130,740
768,920
2,377
13,978
67,254
395,543
103
605
72
17,424
77,881
142,014
835,225
11,129
65,455
75,394
443,415
122
720
73
24,180
108,080
186,147
332,815
28,040
164,913
81,665
480,298
81
478
74
17,586
78,607
159,713
323426
27,374
160,995
82,829
487,140
413
2,430
75
28,015
125,220
276,997
1,629,105
23,295
137,008
97,233
640,478
60
350
1876
45,722
204,366
397,643
804,498
24,765
145,653
113,421
613,698
695
4,088
77
40,163
179,520
274,293
458,148
14,098
82,915
103,314
559,013
307
1,808
78
126,851
208,894
312,364
815,675
8,791
51,705
104,094
440,789
796
5,242
79
75,204
123,843
633,578
1,505,410
13,053
76,768
150,303
813,257
785
5,172
80
131,744
223,965
703,377
1,301,247
6,290
18,870
152,997
999,070
655
4,323
1881
262,410
446,097
589,794
1,102,970
5,117
''5,35''
182,824
1,202,555
968
6,389
82
312,489
437,485
618,691
'',856,073
4,635
9,270
240,009
1,584,059
2,060
13,596
83
384,346
653,388
335,367
570.124
3,314
9,942
219,513
1,448,786
3,508
23,153
84
305,400
458,100
251,811
365,126
8,584
17,168
216,272
1,427,395
1,187
7,834
85
387,924
581,886
197,015
295,523
16,818
33,636
218,234
1,222,1 IO
600
3,960
1886
541,961
812,942
149,722
239.555
62,435
124,870
228,173
1,277,769
2,261
14.923
87
574,546
861,819
128,842
219,321
80,785
161,570
284,249
1,591,794
6,899
45-533
88
76
Tab. 48. Bomullsväf nåder.
(Kol. 23—44, so sid. 78 och 79.)
1 i
2
3
4
5
6
i
8
9
10
—
Å r.
Bomullsväfverier.
In- och utförsel.
(Summa af kol. 11—44.)
Antal
i gång.
Ar-
betare.
T i 11 v e r k n in g.
Införsel.
Utförsel.
i
Meter + Styck. el. Kg. |
Kronor.
Kilogram. |
Kronor.
Kilogram. |
Kronor.
1861.........
21
11,409,354
St. 21,161
5,324,834
368,204
3,351,742
8,638
66,579
62.........
20
—
8,880,502
»
39,421
4,980,222
367,675
3,375,680
6,551
53,760
63........
15
1,222
2,732,159
»
500
2,085,642
245,741
2,263,662
13,867
75.002
64
15
1,091
3,364,998
» 8,160
2,690,946
242,098
1,945,552
4,090
29.394
65.........
15
1,522
6,049,153
» 8,808
4,282,996
373,338
2,817,289
17,488
127,895
1866.........
16
1,637
9,402,943
».
10,831
5,597,559
390,767
2,956,608
54,035
386,889
67.........
15
1,448
9,236,427
»
12,550
4,700,418
320,296
2,539,815
82,176
582,053
68........
17
1,811
11,213,178
».
5,756
4,912,594
298,114
2,416,324
116,224
825,065
69.........
18
1,915
13,027,404
„--
5,745,476
371,782
3,061,221
133,247
899,765
70.........
18
1,576
15,050,203
»
10,737
6,421,287
495,007
3,980,384
152,593
981,292
1871.........
18
1,994
18,411,611
>,
8,650
8,035,804
581,046
4,741,246
129,468
914,417
72.........
20
2,143
19,301,168
„ 11,000
8,778,863
837,176
6,433,641
129,419
926,649
73.........
19
1,957
20,769,548
..
5,030
9,304,793
1,086,117
8,137,630
147,038
1,107,068
74.........
19
2,598
24,393,968
Kg. 386,479
11,444,365
1,441,189
10,504,887
138,730
1,022,041
75........
20
2,283
25,970,380
»
2,387
10,605,992
1,139,374
8,388,095
128,943
941,374
1876.........
23
2,846
29,291,050
St.
7,400
11,183,864
921,198
7,007,188
106,741
773,167
77.........
26
3,237
34,362,398
»
7,800
12,656,362
1,018,338
7,480,417
153,720
1,084,794
78.........
25
3,212
4,156,765
Kg. 3,089,409
9,257,432
658,917
5,049,421
152,584
1,006,648
79.........
25
3,492
1,337,861
i Kg. 3,400,038
/St.
1,825
| 9,053,568
650,240
5,013,908
177,236
1,178,238
80.........
25
3,009
12,640,611
Kg. 2,366,606
10,923,875
812,986
6,239,680
294,974
1,895,661
1881.........
27
2,967
11,393,193
» 2,835,004
11,922,589
873,736
6,751,657
362,469
2,365,759
82........
25
3,629
20,453,193
» 2,061,384
12,710,229
919,521
6,932,512
388,799
2,546,145
83........
27
3,786
22,646,586
» 2,062,246
11,835,567
1,135,682
8,464,389
364,879
2,371,079
84........
29
3,793
19,614,349
» 2,721,843
12,732,699
1,167,112
8,866,411
387,669
2,500,787
85........
30
4,548
31,738,593
(Kg. 1,453,236
/St.
5,320
113,107,739
1,095,706
8,297,084
323,855
2,045,615
86........
30
3,286
24,030,411
Kg. 1,809,688
12,283,277
1,026,212
7,874,654
325,327
2,050,008
87........
30
3,906
20,870,316
» 2,080,542
12,270,147
1,086,118
8,435,302
364,135
2,276,330
88........
29
4,055
23,151,254
» 2,541,190
12,527,596
1,148,726
8,964,694
572,731
3,5*6,809
77
11
12
-18-1
14 ~
15
16
17
18
19
20
21
22
1
In- och utförsel af tyll.
In- och utförsel af glesa
väfnader.
In- och utförsel af segelduk.
År. |
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr. ! Kronor.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr. | Kronor.
4,239
__
_
_
42,225
4
_
_
114
__
_
____
1861
4,695
—
—
—
43,806
—
—
—
34
—
304
—
02
4,530
—
—
—
34,691
—
—
—
667
—
6,791
—
63
2,915
—
—
—
27,762
—
3
-—
62
—
—
—
64
2,338
—
—
—
29,205
—
—
—
36
—
25
—
65
2,488
—
—
—
32,052
—
50
—
—
88
—
1866
2,418
—
—
—
25,971
—
3
—
—
—
1,940
—
67
2,658
—
3
—
25,570
—
256
—
43
—
2,059
—
68
3,268
—
—
—
34,688
—
968
—
216
—
4,349
—
69
3,895
-—-
—
—
42,482
—
803
—
—
—
3.883
—
70
5,697
80,418
—
—
60,799
679,402
604
6,532
—
—
1,638
4,238
1871
7,510
106,008
—
—
64,663
699,752
1,271
13,749
90
233
7,620
19,719
72
9,770
137.910
—
—
74,699
808,367
523
5,658
10
26
2,242
5,803
73
15,357
216,768
7
102
83,945
908,417
415
4,490
992
2,567
4,768
12,338
74
16,850
237,840
2
30
66,547
720,148
281
3,045
475
1,230
6,217
16,088
75
20,527
289,746
9
120
65,556
709,417
190
2,056
3,215
8,320
4,624
11,966
76
20,739
292,734
2
30
65,408
707,816
51
557
6,085
14,315
3,562
9,217
77
18,907
266,880
—
—
51,124
553,247
67
722
6,617
15,567
8,507
22,015
78
14,729
207,900
2
24
54,761
592,604
129
i,394
4,759
12,315
11,782
30,490
79
20,437
288,474
—
—
65,794
7 ”,993
15
l6l
G,761
17,496
17,603
45,552
SO
16,940
254,100
—
—
75,742
833,162
93
1,023
5,383
16,149
7,834
23,502
1881
13,513
202,695
—
—
86,343
896,012
—
—
3,988
11,964
8,259
24,777
82
19,652
294,780
—
—
107,503
1.075,030
—
—
4,165
12,495
10,362
31,086
83
23,790
356,850
—
—
106,472
1,064,720
158
1,580
2,439
7,317
25,860
77,580
84
30,034
450,510
-
—
108,344
1,083,440
—
—
11,753
35,259
18,186
54,558
85
40,240
603,600
—
—
88,156
881,560
57
570
8,996
26,988
14,193
42,579
1880
56,076
841,140
—
—
73,864
738,640
191
1,910
3,314
9,942
14,200
42,600
87
64,076
961,140
—
—
69,477
694,770
508
5,080
4,611
13,833
18,643
55,929
88
78
Tab. 48. (Forts.) Bomullsväf nåder.
1
23
S4 |
25 |
26
27
28 j
29
30
31
32
33
34
|!
In- och utförsel af bok-  bindarecloth.
Införsel
af maskinfilt.
In- och utförsel af felb,
plys, filtar och parkum.
I n -
Å r.
Införsel.
Utförsel.
Qvan-
titet.
Värde.
Införsel.
Utförsel.
Oblekta
Införsel.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr. 1
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
1861.........
_
_
_
_
_
9,405
_
__
_
1,564
_
62.........
—
—
—
—
—
6,313
—
—
—
2,066
—
63.........
—
—
—
—
—
—
5,164
—
—
—
3,289
-—
64.........
692
—•
—
—
—
—
2,488
•—
—
—
18,825
-—-
05.........
801
—
—
—
—
—
2,501
—
1
—
83,348
—
1866........
1,495
—
—
—
~
—
10,543
—
—
—
86,755
67........
1,248
—
—
—
—
2,883
—
—
33,462
—
68.........
1,527
—
—
—
—
—
1,256
—
14
—
20,700
—
60........
1,579
-—
—
—
—
—
1,472
—
—
—
20,138
-—
70.........
2,139
■—
—
—
—
—
553
—
—
—
39,764
—
1871........
3,105
21,915
10
69
—
—
845
7-948
—
—
33,555
157.878
72.........
2,661
18,777
11
75
—
—
1,000
9,412
—
—
116,362
547,488
73.........
4,163
29,379
—
—
—
—
1,688
15,880
—
—
205,096
964,984
74.........
4,479
31,608
1
9
—
—
2,706
25,468
—
—
354,250
1,666,762
75.........
5,200
36,696
—
—
—
—
1,827
17,188
—
—
238,025
1,119,918
1876.........
7,038
49,671
—
—
—
—
2,233
21016
—
—
106,365
500,450
77.........
6,712
23,685
3
24
—
—
1,924
18,104
—
—
179,533
844,712
78.........
5,920
20,889
11
78
—
—
597
5,620
—
—
47,825
225,020
70.........
7,012
49,485
29
207
—
-—
798
7,508
—
—
46,373
218,186
80........
7,400
52,224
20
141
—
—
1,189
11,184
—
—
58,080
273,268
1881.........
9,236
64,652
—
—
—
—
1,819
18,190
—
—
58,828
294,140
82.........
9,246
64,722
—
—
205
1,435
1,996
19,960
—
—
103,693
518,465
83.........
9,534
66,738
—
—
54
378
1,858
18,580
—
—
166,805
834,025
.........
9,830
66,810
—
—
314
2,198
1,629
16,290
—
—
89,938
449,690
85.........
10,184
71,288
—
—
595
4,165
2,026
20,260
—
—
136,926
684,630
1886.........
9,204
64,428
—
—
1,518
10,626
1,588
15,880
—
—
122,770
613,850
87.........
10,279
70953
—
479
3>353
1,826
18,260
—
—
119,717
598,585
88.........
13,297
93,079
1 -
—
1,170
8,190
2,049
20,490
—
—
122,026
610,130
79
85
so
37
88
39
40
41
42
4S
44
1
och utförs
el af
■bom
U 1 1 S V
a r 0 r,
a n d r
a sia
S■
eller of
ä r g a d e.
Blekta eller färg
a d 0.
Tryckta eller pressade.
Å r.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
Kilogram.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
! Kilogram.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
! Kilogram.
Kronor.
3,858
_
134,598
4,780
_
176,029
_
__
_
1861
474
—
129,556
—
3,776
__
181,205
—
1,997
-—
62
—
_
87,310
—
3,033
—
110,090
—
4,043
-—•
63
50
——
103,923
—
3,679
-—
85,431
—
358
—
64
451
—
115,432
—
13,778
—
139,677
—
3,233
—
65
542
—
121,499
—
49,248
—
135,935
—
4,107
—
1866
450
—
120,322
■—
70,242
—
133,992
—•
9,541
—
67
3,482
—
108,404
•—
95,380
—
137,956
—
15,030
-—-
68
16,895
—
123,873
96,207
—
186,548
—
14,828
—
69
45,065
—
184,174
83,144
222,000
—
19.G98
—
70
21,661
101,918
235,086
1,659,132
73,423
518,190
241,959
2,134,553
32,132
283,470
1871
9,354
44,010
361,151
2,548,842
74,574
526,311
283,739
2,503,119
36,589
322,785
72
6,235
29,336
450,213
3077,405
85,859
605,955
340,478
3,003,679
52,179
460,316
73
5,513
25,938
559,657
3,949,812
85,170
601,089
419,803
3,703,485
42,856
378,075
74
4,402
20,712
507,077
3,578,730
79,261
559-386
303,373
2,676,345
38,780
342,113
75
3,521
16,568
505,145
3,565,089
71,186
502,401
211,119
1,863,479
27,211
240,056
1876
17,895
84,196
527,657
3,723,975
99,497
702,207
210,280
1,855,076
32,710
288,563
77
33,423
157,258
393,986
2,780,580
84,407
595,710
133,941
1,181,618
26,169
230,865
78
41,474
195,138
383,958
2,709,807
80,110
565,380
137,850
1,216,103
43,710
385,605
79
102,681
483,120
497,943
3,514,266
98,682
696,453
155,382
1,370,775
75,973
670,234
80
158,152
790,760
540,414
3,782,898
108,518
759,626
165,374
1,488,366
87,872
790,848
1881
172,984
864,920
543,787
3,806,509
105,778
740,446
156,750
1,410,750
101,778
916,002
82
155,494
777,470
636,318
4,454,226
114,342
800,394
189,793
1,708,137
84,681
762,129
83
144,010
720,050
746,882
5,228,174
128,596
900,172
185,818
1,672,362
89,045
801,405
84
135,182
675,910
607,532
4,252,724
109,618
767,326
188,312
1,694,808
60,869
547,821
85
136,699
683,495
562,969
3,940,783
123,019
861,133
190,771
1,716,939
51,359
462,231
1886
147,931
739,655
615,819
4,310,733
162,076
1,134,532
204,744
1,842,696
39,737
357,633
87
258,719
'',293,595
642,559
4,497,913
246,772
1,720,404
229,461
2,065,149
49,089
441,801
88
80
Tall. 49. Lin och hampa.
1
2
3
*
5
fl
I
7
8
»
10
11
12
År.
Skörd af
lin och
hampa
In- och utförsel af ohäck-  lad! lin.
In- och utförsel af häck-  ladt lin.
Summa in- och
utförsel af lin
(värde).
(spånads-
ämne).
I n f ii
r s e 1.
Utförsel.
Införsel.
Utfö
r s 0 1.
Införsel.
Utförsel.
Kilogram.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
1S61...
___
117,278
__
7,099
_
—
__
—
—
124,155
7,5*5
62..
—
221,762
—
43
—
-—-
—
—
■—
234,765
45
63 ..
—
202,081
—
1,785
—
—
—
—
—
213,930
1,890
64...
—
409,178
—
1,700
—-
20,829
—
—
—
525,400
2,000
65..
3,784,664
184,611
—
6,461
—
1,785
—
128
—
220,930
7,870
1866...
5,463,162
299,594
—
4,421
—
2,253
—
1,063
—
357,170
7,450
67...
4,621,894
226,566
—
113,665
—.
2,508
—
298
—
271,810
134,330
68...
2,952,365
200,083
—
14,580
—
1,615
—-
32,008
—
238,770
84,920
06
4,540,917
321,187
—
53,135
—-
1,105
—•
255
—
380,140
63,040
70
4,197,328
711,450
—
47,736
—
5,866
—
20,701
—
849,270
99,980
| 1871
4,180,665
220,912
259,850
10,924
12,850
7,014
14,850
10,882
23,040
274,700
35,890
72..
4,194,182
346,777
407,900
65,462
77,000
1,190
2,520
255
540
410,420
77,540
73...
4,078,307
481,144
565,950
39,447
46,400
510
1,080
—
—
567,030
46,400
74...
3,049,708
627,667
738,300
73,283
86,200
3,953
8,370
4,081
8,640
746,670
94,840
75...
3,649,022
508,476
598,100
37,577
44,200
1,615
3,420
468
990
601,520
45,190
1876
2,949,815
862,862
1,116,445
28,608
33,650
213
450
85
180
1,116,895
33,830
77...
2,758,998
617,975
545,175
36,387
36,380
213
450
85
180
545,625
36,560
78...
2,940,931
186,438
175,440
5,483
6,450
808
1,710
—
—
177,150
6,450
79..
3,733,102
496,064
583,500
2,168
2,040
213
450
—
—
583,950
2,040
80...
2,730,773
570,112
670,600
850
800
170
360
—
—•
670,960
800
1881...
2,775,874
497,074
447,367
520
624
199
438
—
—
447,805
624
82...
2,854,003
566,247
554,922
11,275
13,530
245
539
—
——
555,461
13,530
83...
2,606,949
504,215
605,058
1,510
1,480
349
768
—
—
605,826
1,480
84...
2,596,917
461,174
553,409
—
—
55
12 I
—
—
553,530
—
85...
2,328,184
539,541
528,750
—
—
942
2,072
45
90
530,822
90
1886...
2,682,697
690,326
676,519
—
—
121
266
—
—
676,785
—
87...
2,342,381
306,897
300,759
1,750
2,100
2,264
4,981
—-
—
305,740
2,100
88...
2,291,797
664,492
651,202
—
—
1,668
3,670
—
—
654,872
—
81
13
14
15
16
1 "
18
II I"
|
20
21
22
1
In- och utförsel af ohäcklad hampa.
In- och utförsel af häcklad
hampa.
Summa in- och
utförsel af hampa
(värde).
År.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
Införsel,
Utförsel
Kilogr.
Kronor.
Kilogr.
I Kronor.
Kilogr.
| Kronor.
| Kilogr.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
1,710,336
—
128
—
__
__
_
_
679,184
51
1861
2,054,307
—
468
—
—
—-
—
—
815,777
186
62
1,297,162
—
12,795
-—
—
—
—
—
515,110
5,081
63
1,844,617
—
—
—
15,898
—
—
—
1,367,685
—
64
1,632,079
—
—
-—-
1,785
—
—
—
1,192,765
—
65
1,891,163
—
3,528
2,508
—
—
—
1,382,730
2,573
1866
1,431,401
—
1,530
—
9,479
—
—
—
1,057,274
1,116
67
1,607,212
—
468
—
11,265
—
—
—
1,188,010
341
68
1,429,531
—
2,678
—
7,906
—
—
—
1,053,690
1.953
60
1,909,824
—
298
—
21,551
—
—
—
1,423,219
217
70
1,943,915
1,417,661
—
—
8,331
11,760
—
—
1,429,421
____
1871
2,010,439
1,418,880
9,182
6,696
1,063
1,500
—
—
1,420,380
6,696
72
1,883,257
1,373,424
9.862
7,192
13,050
18,420
—
—
1,391,844
7,192
73
2,316,282
1,907,185
—
3,783
5.340
—
—
1,912,525
—
74
1,538,520
1,158,208
128
93
3,911
5.520
—
—
1,163,728
93
75
1,808,103
1,361,152
—
—
9,054
12,780
—
—
1,373,932
1876
1,638,796
1,156,590
16,450
11.997
3,826
5,4oo
—
—
1,161,990
■1,997
77
1,429,998
1,009,230
1,573
I,I47
18,448
26,040
—
—
1,035,270
1,147
78
1,416,396
999,630
—
—
10,032
14,160
—
—
1,013,790
—
79
1,672,887
1,180,650
12,582
8,880
3,996
5,^40
—
—
1,186,290
8,880
80
1,433,075
716,538
2,800
1,960
43,153
60,694
400
560
777,232
2,520
1881
1,583,189
791,594
7,424
5U97
1,364
1,910
510
714
793,504
5,9"
82
1,757,096
966,403
5,897
4,128
1,820
2,548
—
—
968,951
4,u8
83
1,678,046
922,925
940
658
1,177
1,648
—
—
924,573
658
84
1,485,328
816,930
75,500
37,750
11,799
''1,799
10,500
10,150
828,729
47,900
85
1,432,280
787,754
1,006
503
15,179
15,179
—
—
802,933
503
1886
1,372,525
754,889
7,500
3,750
5,363
5,363
—
—
760,252
3,750
87
1,830,507
1,006,779
25,371
12,686
7,799
7,799 II
~
—
'',014,5781
12,686
88
Tiillkomiténs betänkande
II.
11
62
63
61
6.i
(66
67
68
69
70
871
72
73
71
75
876
77
78
79
80
881
82
83
81
85
886
87
Garn och träd af lin och hampa
2
3
4
5 !
6 |
7
|
8
9
10
11
Linnegarnspixmerier.
In- och utförsel af ofärgadt och
oblekt garn af lin och hampa.
In- och utförsel
blekt garn af
Antal
i gång.
Arbetare.
Tillverkning.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Kilogram.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
1
107,427
273,408
1,449
6,816
179
842
722
3,398
1
—
132,759
340,944
2,397
11,276
18
84
689
3,240
1
131
129,842
404,239
1,890
8,894
---
—
1,067
5,020
1
217
225,981
671-437
9,369
30,857
—
—
2,139
8,554
2
168
190,373
563,621
6,129
20,185
8
25
1,561
6,242
2
165
180,505
539,918
14,072
46,346
12
41
2,017
8,065
2
152
194,285
510,382
19,747
65,037
2,217
6,972
2,903
11,609
2
154
175,251
430,790
7,548
24,858
—
—
1,586
6,343
2
154
164,254
433,842
12,739
41,955
125
413
3,205
12,818
1
153
181,150
437,694
11,970
39,423
27
88
1,280
5.”9
1
158
166,908
398,278
33,790
111,289
40
133
5,080
23,902
1
197
172,158
438,706
54,908
180,841
27
88
10,032
40,120
1
228
248,812
628,686
70,324
231,613
--
—
29,215
116,841
1
232
258,964
645,251
55,354
182,309
2,489
8, >97
45,462
181,817
1
197
265,014
651,898
41,155
135,544
1
4
50,080
200,284
1
197
289,083
697,547
65,911
155,057
105
344
63,728
269,858
1
206
332,135
737,946
38,454
81,417
135
445
62,792
192,036
1
206
237,973
556,360
22,043
46,670
62
203
43,253
132,280
1
206
264,264
576,592
27,829
58,922
--
—
58,734
179,626
2
331
665,480
1,004,336
25,553
54,''04
47
I I I
75,903
232,133
2
324
640,830
822,116
16,598
33,362
--—
—
97,816
271,928
2
339
652,419
759,162
15,225
30,934
—
—
104,615
296,466
2
334
635,657
926,118
37,298
93,245
4,460
9,589
122,878
430,073
2
330
677,223
901,624
32,426
63,230
8,288
20,720
126,586
348,112
1
197
252,041
532,815
26,070
50,837
454
999
94,821
260,758
2
338
, 679,553
1,000,545
25,169
49,080
354
779
123,954
340,874
2
339
701,706
1,015,078
22,036
42,970
190
418
91,806
252,466
2
341
704,470
1,006,415
19,759
39,5i8
—
—
81,470
207,748
83
II 12
13
14
15
10
-
17
18
19
20
21
1
af färgad^ eller
lin ooh hampa.
In- och utförsel af oblekt eller
ofärgad tråd af lin och hampa.
In- ooh utförsel af blekt eller färgad
tråd af lin och hampa.
År.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr am.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
_
445
3,138
_
—
9,863
69,612
_
1861
—
—
75
528
—
—
9,894
69,828
—
—
62
8,0
3»
967
6,825
—
—
11,103
78,360
—
—
63
—
—
326
1,534
—
—
15,467
87-329
—
—
64
—
—
211
992
—
—
21,485
121,303
9,0
48
65
2,1
8
178
836
0,8
4
20,726
117,019
—
—
1866
—
—
144
■ 678
9,0
40
25,234
142,474
2,9
17
67
—
—
225
1,060
—
—
29,147
164.563
—
—
68
—
—
269
1,264
54,0
256
28,988
163,668
22,0
122
69
—
—
840
3,952
3,4
16
33,085
186,799
8,0
46
70
0,8
3
383
1,800
56,o
262
41,356
233.498
21,0
120
1871
43,0
170
1,350
6,354
—
—
37,364
210,960
10,0
58
72
0,8
3
1,059
4,984
—
—
35,740
201,792
61,o
346
73
0,8
3
616
2,878
—
—
35,335
199,502
122,0
689
74
—
—
1,144
5,382
—
—
29,783
168,156
51,0
288
75
43
170
1,288
5,452
65,o
304
30,001
225,849
198,o
1,118
1876
60
238
1,096
4,642
19,o
90
22,727
144,356
185,0
1,046
77
—
—
1,313
6,182
4,o
20
18,089
114,896
160,o
902
78
—
—
1,910
8,986
97,o
458
18,339
84,127
60,o
423
79
26
90
2,247
10,572
—
—
23,431
135,051
—
—
80
—
■—
3,538
16,629
—
—
21,830
104,784
—
—
1881
—
—
3,812
17,916
—
—
22,644
IIO,OII
—
—
82
—
—
2,919
13,719
—
—
22,448
109,995
—
—
83
—
—
3,130
14,711
—
—
20,557
100,729
—
—
84
93
279
4,143
19,472
—
—
18,613
91,204
—
—
85
—
—
2,757
12,958
—
—
18,770
91,973
—
—
1886
—
3,371
''5,844
—
—
19,186
94,011
—
—
87
—
4,722
22,193
—
—
21,932
85,535
—
—
88
84
Tal». 51. Väfunder af lin eller ha mint, med eller utan blandning af
(Kol. 20—27, se sid. 80.)
1
2
s
4 1
5
« 1
7
8
9
10
11
Linneväfnadsfabriker.
In- och utförsel.
(Kol. 12—27.)
År.
Antal
Ar-
betare.
Tillverkning.
Införsel.
Utfö
rsel.
i
gång.
Q
vantitet.
Samma
värde.
Kilogr. ■+
Meter +
Stucken.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
1861........
4
_
137,586
11,345
201,008
123,979
__
3,867
__
02.........
4
—
~~~
146,606
13,139
222,657
153,145
—
5,010
-—
63
3
107
188,733
6,248
242,488
121,608
—
6,658
—
64.........
3
105
—
248,930
847
225,350
127,421
—
9,934
—
65.........
3
108
—
191,963
6,126
216,680
156,915
—
21,569
——
1866.........
3
126
263,953
9,240
314,147
222,121
—
25,690
—
67.........
3
117
—
251,939
7,889
297,642
235,460
—
27,053
—
68.........
3
114
—
152,840
6,968
185,991
238,453
—
42,496
—
69........
3
113
—
191,802
6,493
228,441
220,310
—
37,374
—
70.........
3
109
—
423,787
9,171
523,755
300,389
—
36,796
-—
1871.........
3
125
—
305,784
15,168
377,643
406,297
1,630,134
46,458
200,599
72.........
3
109
—
238,811
15,161
265,772
550,240
2,114,992
47,494
206,200
73.........
3
122
—
258,013
—
301,861
647,198
2,621,426
56,008
253,425
74.........
3
122
302,880
—
317,658
655,980
2,942,396
73,668
367,517
75.........
3
122
—
290,478
—
305,623
437,606
2,280,574
69,715
338,916
1876
3
125
—
329,975
—
329,871
413,078
2,139,262
49,196
227,645
77.........
3
107
—
315,094
—
348,930
387,435
2,027,838
54,003
247,116
78.........
3
108
—
275,317
—
255,446
273,462
1,310,992
46,130
186,716
79.........
3
109
82,524
520
■-
274,706
242,654
1,205,404
46,798
165,433
80.........
3
80
58,435
1,831
—
181,459
330,959
1,629,819
55,908
202,586
1881.........
4
no
74,218
1,875
—
211,816
362,957
1,988,517
49,511
199,277
82.........
3
109
83,170
2,310
■--
238,796
403,556
1,598,555
52,470
248,191
83........
4
120
72,024
1,392
—
279,092
389,320
1,481,660
45,527
227,282
84.........
5
131
91,240
13,073
—
309,964
305,617
1,254,992
48,043
286,485
85.........
3
127
—
189,554
27,198
224,770
312,648
1,239,024
36,127
147,068
1886.........
3
121
—
304,381
52,036
307,769
281,398
1,106,191
39,500
153,632
87.........
1
105
—
281,038
44,576
285,634
259,212
1,081,303
36,481
135,978
88.........
2
124
—
295,860
—
321,102
294,493
1,195,509
39,530
155,648
bomull
12
13
14
15
1(5
17
18
19
1
In- och utförsel af släta, tvåskaftade
eller kyprade, linneväfnader.
In- och utförsel af bolstervars- och
korsettväf.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
År.
Kilogram.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
73,104
-
2,051
__
6,575
_
1861
104,953
-—-
1,021
—
6,236
--
—
—
62
91,079
—
2,905
—
6,592
—
37
—
63
102,467
—
8,717
—
6,646
—
—
—
64
119,609
—
5,204
—
9,767
•—
5,743
—
65
177,247
—
6,626
—
14,696
—
5,203
—
1866
213,340
—
4,459
—
6,396
—
2,989
—
67
218,873
-—-
11,950
—
6,201
—
6,628
—
68
203,112
—
14,791
—
4,259
—
6,501
—
60
278,863
—
17,718
—
6,258
—
5,674
—
70
375,845
1,396,900
29,065
60,389
12,120
105,224
4,942
43,546
1871
503,432
1,769,346
29,816
65,135
18,184
158,210
3,646
32,168
72
586,797
2,158,347
35,462
90,212
20,224
173,201
3,502
30,893
73
583,755
2,347,637
39,459
96,994
31,493
271,364
4,968
43,516
74
366,849
1,716,896
44,644
148,372
34,427
294,650
1,766
15,578
75
347,987
1,623,475
34,906
115,155
28,266
242,875
1,502
13,209
1876
328,559
1,597,489
31,606
72,490
17,771
91,666
1,615
14,129
77
238,742
1,044,987
31,531
73,013
11,436
59,634
344
3,034
78
217,749
989,586
34,419
69,239
4,176
31,465
743
6,264
70
288,356
1,223,591
41,806
92,153
3,675
29,289
384
3,219
SO
289,835
1,291,888
41,120
132,940
3,431
28,957
141
1,269
1881
344,134
1,038,315
36,728
90,771
4,773
31,166
—
—
82
319,788
841,558
28,649
58,502
5,439
21,756
—
—
83
242,457
672,562
24,275
49,967
5,203
20,812
163
652
84
254,148
707,456
25,888
54,142
4,260
17,040
--
-—
85
230,589
623,213
29,499
61,510
2,304
9,216
216
864
1886
203,752
557-277
28,586
57,460
3,309
% 12,156
72
288
87
241,487
681,273
29,891
60,680
1,704
6,816
217
868
88
86
Tab. 51. (Forts.) Viltnoder af Un och hampa.
1
. so
22
23
24
25
26
27
In- och utförsel af mattväfnader
In- och utförsel af linneväfnader,
af linne.
andra slag.
År.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
Kilogram.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
1861 ..................
29,608
_
_
_
14,692
_
1,816
—
62 .................
22,798
—
—
—
19,158
•—
3,989
—•
63 ..................
9,114
—
—
—
14,823
—-
3,716
—
61 ..................
7,714
—
—
—
10,594
—
1,217
—
65 .................
11,633
—
13
-—-
15,906
—-
10,609
-—■
1866 ..................
12,180
—
55
—
17,998
—
13,806
—
67 .................
2,507
—
—
13,217
—
19,605
—
68 ..................
2,746
—
—
—
10,633
—
23,918
—
60 ..................
1,320
—
—
—
11,619
—
16,082
—
70 .................
4,360
—
—
—
10,908
—
13,404
—
1871 ..................
4,302
15-672
—
—
14,030
112,338
12,451
96,664
72 ..................
9,350
33,198
9
30
19,274
154,238
14,023
108,867
73 ..................
8,860
31,566
—
—■
31,317
258,312
17,044
132,320
74 .................
4,851
17,323
—
-—-
35,881
306,072
29,241
227,007
75 ..................
8,882
31,735
—
—
27,506
237,293
23,307
174,966
1876 ..................
9,253
33,413
—
—
27,572
239,499
12,788
99,281
77 ..................
8,488
30,095
198
698
32,617
308,588
20,584
159,799
78 ...............
2,403
8,545
---
—
20,881
197,826
14,255
110,669
70 ................
1,859
6,695
96
338
18,870
177,658
11,540
89,592
80 .................
3,209
11,384
13
45
35,719
365,555
13,705
107,169
1881 ..................
4,337
17,719
233
932
65,354
649,953
8,017
64,136
82 ..................
2,001
4,991
—
-—
52,648
524,083
15,742
157,420
83 .................
2,823
5,646
—
—
61,270
612,700
16,878
168,780
84 .................
2,244
4,488
23
46
55,713
557,130
23,582
235,820
85 ..................
3,484
6,968
1,183
2,366
50,756
507,560
9,056
90,560
1886 .................
1,411
2,822
824
co
•tf*
vq^
47,094
470,940
8,961
89,610
87 ..................
1,205
2,410
« -
—
50,946
509,460
7,823
78,230
88 ..................
700
1,400
15
3°
50,602
506,020
9,407
94,070
87
Tab. 51. (Fort».) Väfnader af lin och hampa.
Specifikation af kol. 12 och 14; släta, tvåskaftade eller kyprade linneväfnader.
År.
Segel- och tältduk.
Blaggarn, buldan,
kanfas och dyl.
Lärft, damast, ba-  tist, flor och
kammarduk.
Summa.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
Kilogram.
Kilogram.
Kilogram.
Kilogram.
Kilogram.
Kilogram.
Kilogram.
Kilogram.
i Mil ..............
59,565
772
1,880
11,659
1,279
73,104
2,051
1802 ...............
84,693
—
5,276
—
14,984
1,021
104,953
1,021
1863 .............
70,591
655
3,696
855
16,792
1,395
91,079
2,905
1864 ..............
75,394
3,613
7,563
4,960
19,510
144
102,467
8,717
1865 ...............
84,517
637
8,208
311
26,884
4,256
119,609
5,204
1866 ...............
130,512
1,781
18,855
246
27,880
4,599
177,247
6,626
1867 ...............
151,013
863
11,872
2,117
50,455
1,479
213,340
4,459
1868 ...............
175,743
2,621
17,396
9,191
25,734
138
218,873
11,950
1860 ...............
168,701
2,377
6,878
11,768
27,533
646
203,112
14,791
1870 ...............
232,476
4,716
11,511
12,785
34,876
217
278,863
17,718
1871 ..............
291,864
13,012
38,839
15,935
45,142
118
375,845
29,065
1872 ...............
427,206
17,631
25,230
12,010
50,996
175
503,432
29,816
1873 ...............
456,572
13,993
61,040
19,897
69,185
1,572
586,797
35,462
1874 ...............
399,223
17,530
96,855
20,548
87,677
1,381
583,755
39,459
1875 ...............
185,676
21,379
103,410
18,647
77,763
4,618
366,849
44,644
1876 ...............
190,297
13,591
85,016
17,625
72,674
3,690
347,987
34,906
1877 ...............
159,040
6,834
94,686
23,743
74,833
1,029
328,559
31,606
1878 ...............
117,205
6,544
76,615
23,892
44,922
1,095
238,742
31,531
1870 ...............
105,253
1,288
68,491
32,503
44,005
628
217,749
34,419
1880 ...............
128,534
2,595
108,066
37,846
51,756
1,365
288,356
41,806
1881 ...............
116,083
2,741
118,966
34,479
54,786
3,900
289,835
41,120
1882 t. o. m. 15/r>
65,482
---
40,403
—
17,018
—
122,903
—
Med högst 25
trådar på qvcm.
Med 26 t. o. in. 35
trådar på qvcm.
Med 361, o. in. 50
trådar på qvcm.
Med mer än 50
trådar på qvcm.
S u m in a.
År.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
Kilogr.
Kilogr.
Kilogr.
Kilogr.
Kilogr.
Kilogr.
Kilogr.
Kilogr.
Kilogram.
Kilogram.
1882 f. o. in.
142,133
20,769
48,620
15,281
11,241
_
19,237
678
221,231
36,728
1883 ...............
193,296
27,445
77,470
1,204
22,554
—
26,468
—
319,788
28,649
1884 ...............
127,089
23,556
67,621
719
23,214
—
24,533
—
242,457
24,275
1885 ...............
131,687
25,888
73,142
—
21,939
—
27,380
—
254,148
25,888
1880 ..............
129,801
29,499
61,835
—
16,659
—
22,294
—
230,589
29,499
1887 ...............
112,738
28,586
52,433
—
18,403
—
20,178
—
203,752
28,586
1888 ...............
116,577
29,891
75,932
—
24,567
——
24,411
—
241,487
29,891
88
Tab. 52. Segel- och tältduk.
1
2
3
*
5
6
7
8
ro
Segel-
och tältduksfabriker.
In- och utförsel af segelduk af bomull.
År.
Antal
i gång.
Arbetare.
T i 1
1 v o r k n
i n g.
Införsel.
Utförsel.
Kilogram
+ Meter.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
1861
6
_
_
436,040
507,790
114
_
__
—
02 .........
7
—
—
347,548
425,426
34
-—
304
—
03 .........
3
238
—
386,222
452,162
667
—
6,791
—
04 .........
3
158
—
397,160
478,908
62
—
—
05 .........
4
156
-—
382,495
449,857
36
-—-
25
—
1806
4
233
—
444,148
532,475
—
_
88
—
07 .........
G
232
—
535,472
593,023
—
—
1,940
—
08 .........
G
239
—
602,601
620,376
43
—
2,059
__
00
6
240
—
645,478
661,865
216
—
4.349
70 .........
5
190
—
537,124
407,101
—
3,883
1871 .........
5
251
—
683,418
565,303
—
—
1,638
4,238
72 .........
4
252
—
836,610
869,413
90
233
7,620
19,719
73 .........
3
286
■ —
971,654
1,043,012
10
26
2,242
5,803
.74 .........
4
358
-—
1,078,930
1,122,666
992
2,567
4,768
■2,338
75 .........
3
314
—
918,311
980,818
475
1,230
6,217
16,088
1870 .........
4
290
—
869,540
899,733
3,215
8,320
4,624
11,966
77 .........
2
281
—
1,104,595
780,504
6,085
14,315
3,56.2
9,217
78 .........
3
259
—
708,649
713,063
6,617
15,567
8,507
22,015
70 ........
2
263
2,185
682,059
547,065
4,759
•2,315
11,782
30,490
80 .........
4
137
578
811,860
746,818
6,761
17,496
17,603
45,552
1881 .........
2
1:34
3,304
795,490
684,931
5,383
16,149
7,834
23,502
82 .........
1
128
—
795,490
671,285
3,988
11,964
8,259
24,777
83 .........
1
144
3,566
1,131,125
744,268
4,165
12,495
10,362
31,086
84 .........
1
147
—
1,145,058
701,751
2,439
7,317
25,860
77,580
85 .........
2
154
—
1,245,090
810,351
11,753
35,259
18,186
54,558
1880 .........
2
147
—
1,005,387
731,820
8,996
26,988
14,193
42,579
« .........
2
147
•--
980,989
685,676
3,314
9,942
14,200
42,600
88 .........
1
146
1,058,141
762,672
4,611
13,833
18,643
55,929
89
11
12
18
14
15
1«
17
18
19
20
21
22
1
In- och utförsel af segel- och
tältduk af lin och hampa.*)
Summa in- och utförsel af
segel- och tältduk.
Segel- och
kompass-  makare
In- och ut-  försel af fär-  diga segel.
År.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
(tillverkning
ej uppgifven).
Införsel.
Utförsel.
Antal.
Arbe-
Kilogr.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
taro.
Kronor.
Kronor.
59,565
__
772
59,679
105,298
772
1,361
_
_
1,916
_
1861
84,693
——
—
—
84,727
149,491
304
535
—
—
4,818
—
62
70,591
■—■
655
—
71,258
125,727
7,446
13,136
—
—
—
——
63
75,394
—
3,613
—
75,456
177,526
3,613
8,500
26
105
12,208
—-
64
84,517
—
637
—.
84,553
198,921
662
1,563
26
106
10,820
45
65
130,512
—
1,781
-r—
130,512
307,033
1,869
4,419
32
94
22,210
325
1866
151,013
-—
863
—
151,013
355,261
2,803
7,051
41
97
2,760
—
67
175,743
—-
2,621
---
175,786
414,048
4,680
11,495
39
69
7,175
—
68
168,701
—
2,377
—
168,917
398,307
6,726
16,847
32
76
6,198
151
69
232,476
—-
4,716
—
232,476
546,904
8,599
22,144
31
67
20,533
—
70
291,864
686,617
13,012
30,611
291,864
686,617
14,650
34,849
31
84
3,693
347
1871
427,206
1,005,011
17,631
4U478
427,296
1,005,244
25,251
61,197
33
84
10,813
IOO
72
456,572
1,074,095
13,993
32,918
456,582
1,074,121
16,235
38,721
34
95
1,521
850
73
399,223
939,180
17,530
41,239
400,215
941,747
22,298
53,577
37
107
876
1,619
74
185,676
436,807
21,379
50,294
186,151
438,037
27,596
66,382
33
123
3,962
849
75
190,297
447,677
13,591
3U972
193,512
455,997
18,215
43,938
33
124
11,615
1.089
1876
159,040
374,144
6,834
16,077
165,125
388,459
10,396
25,294
33
CO
7,4i8
—
77
117,205
275,728
6,544
15,396
123,822
291,295
15,051
37,411
36
116
5,059
-—
78
105,253
247,609
1,288
3,030
110,012
259,924
13.070
33,520
37
109
4,835
512
79
128,534
302,378
2,595
6,105
135,295
319,874
20,198
51,657
36
96
9,965
--
80
116,083
232,166
2,741
5,482
121.466
248,315
10,575
28,984
36
97
7,796
968
1881
65,482
130,964
—
—
69,470
142,928
--
-—■
39
in
9,385
1,647
82
—
—
—
—
—
—
—
—
42
ilo
io,474
—
83
—
—
—
—
—
—
--
—
40
109
16,559
-—-
84
—
—
—
—
——
—
—
—
40
105
5,75i
—-
85
—
__
—
—
—
—
—
—
36
88
11,098
—
1886
—
—
—
—
—
—
—
—
38
93
3U92
—
87
—
—
—
—
—
—
—
-—•
36
84
7,4i8
——
88
*) Frän och mod den 16 Maj 1882 ingär Bögel- och tältduk af lin och hampa bland uppgiftorna om 25-trädiga linneoch
hampväfnader, hvarom so tab. Öl aid. 87.
Tull korn betänkande. It.
12
90
Tab. 53. Jute samt garn och vöfunder deraf.
1
2
3
4
1
5
<• T 7
8
9
10
11
År.
Införsel af jute.
In- och utförsel af jutegarn.
In- och utförsel af oblekt och
ofärgad jutegarnsväfnad.
Qvan-
titet.
Värde.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
Kilogram.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
1801 .........
62 .........
03
.........
04
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1866 .........
__
07 .........
•—
—
2,042
—
—
—
—
—
-—-
—
OS .........
—
—
10,241
-—-
—
—
-—
—
—
—
0!) .......
—
—
12,421
—
—
—
—
—
—
—•
70 .........
—
—
14,445
—-
—
—
—
—
—■
—
1871 .........
—
—
9,106
21,423
—
—
—
—
—
—-
72 ........
—
—
14,703
34,589
—
—
—
—-
—
—
73 .........
•—-
—
30,633
72,064
-—
-—
—
——
—
—-
74 .........
—
—•
84,534
79,585
-—
-—
476,350
560,312
765
720
75 .........
—
—•
71,630
67,404
—
—•
530,941
624,525
2,550
3,000
1870
—
—
45,567
53,599
—
—
472,854
556,200
1,955
2,300
77 .........
—
—•
46,258
54,434
-—
—
519,780
366,838
1,836
2,160
78 .........
—
—
92,847
109,190
—
—
359,060
253,409
184
217
70 .........
—
—
165,188
194,316
140
165
407,795
479,673
349
411
80 .........
—
—
37,651
44,321
—
-—-
599,292
704,924
2,677
3,149
1881 .........
—
—
21,004
25,263
—
—
555,740
555,740
976
976
82 .........
—
—-
62,464
74,990
—
—
728,029
729,029
2,367
2,367
83 .........
—
—•
105,316
126,379
---
—
748,499
748,649
18,232
18,232
84 .........
—
-—
83,282
100,133
—
—
731,023
731,023
4,900
4,900
85 .........
—
—
139,020
166,931
—
—
828,583
828,583
18,615
18,615
1886 .........
—
—
144,061
87,541
—
—
915,399
915,399
11,118
11,118
87 .........
—
—
133,122
81,119
—
—
1,028,990
1,028,990
4,146
4,146
88 .........
103,558
25,890
144,033
94,833
209
251
1,170,493
1,170,493
4,264
4,264
91
12
13
"
14
15
16
17
18
19
1
In- och utförsel af andra slags
jutegarnsväfnader.
In- och utförsel af
nya säckar.
In- och utförsel af
begagnade säckar.
År.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
Kilogram.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
_
_
—
10,513
1,418
—
—
1801
—
—
—
—
16,454
2,069
—
—
62
—
—
—
—
11,764
606
—
250
03
—
—
—
6,931
1,371
—
—
61
—
—
—
34,268
8,286
—
—
65
—
—
—
—
8,875
2,269
—
—
1866
—
—-
—
—
19,707
4,333
—-
—
67
—
■—
—
—
48,620
.2,992
3,349
2,434
68
—
—
—
—■
52,454
1,679
2,646
7,950
6fl
——
—
—
—
58,369
6,497
9,608
3,643
70
—
—
—
—
115,000
1,159
12,134
5,012
1871
—
—
—
—
84,142
2,717
10,947
2,828
72
—
—
—
—
167,186
3,452
16,372
4,727
73
52,331
92,333
—
—
259,162
19,538
10,999
5,150
74
41,640
73,469
—
—
328,144
2,890
35,777
1,732
75
32,832
57,929
—
—
436,856
6,764
49,715
3,425
1876
31,953
26,309
•—-
—
457,869
3,525
36,130
22,042
77
31,131
25,633
—
—
456,168
1,792
28,266
24,325
78
29,305
51,705
—
—
348,654
278
32,852
5,771
70
35,392
62,445
—-
—
514,319
6,570
49,283
11,088
80
67,317
134,634
1,988
3,976
746,414
10,294
74,596
6,482
1881
76,080
152,160
403
806
699,376
8,134
107,925
7,358
82
67,521
135,042
—
—
762,575
5,913
67,559
17,157
83 :
75,054
150,108
—
—
593,843
21,642
108,181
7,324
84 |
82,236
164,472
759
1,518
760,125
3,552
98,220
5,415
85
78,925
157,850
749
1,498
743,098
5,989
102,962
5,583
1886
89,717
179,434
810
1,620
649,218
4,036
116,061
4,364
87
108,004
216,008
200
400
828,689
2,923
97,357
6,930
88
92
Tab. 54. Till och ullgarn.
1
2
3
4
5
6
2
8
9
10
11
12
År.
Ullgarnsspinnerier.
Lump-
och lappulls-  fabriker.
In-
och utförsel af ull.
Antal
i gång.
Arbetare.
Tillverkning.
Antal
i gång.
Arbe-
tare.
Tillverk-
ning.
Införsel.
Utförsel.
Kilogram.
Kronor.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
1861 ...
9
_
5,719
8,232
_
_
—
1,354,762
—
1,124
—
02 ...
8
—
2,295
8,069
—
—
—
1,154,401
—
24,422
—
63
17
140
111,600
140,297
—
—
—
1,482,447
—
6,789
-—
64
15
75
37,052
. 60,941
—
—
—
1,045,885
—
11,880
—
65 ...
20
101
59,777
148,940
1
—
6,000
1,400,946
-—
10,612
—
1806
28
126
57,386
95.153
—
—
—
1,140,122
—
15,166
—
67 ...
32
153
66,436
100,900
2
—
63,750
1,368,033
•—
18,176
—
08 ...
34
170
67,398
7*1.265
1
3
6,250
1,244,106
—
26,631
—
69
36
164
71,840
94,117
—
—
—
1,316,284
—
22,473
—
70 ...
35
125
71,056
94,373
3
65
38,481
1,807,841
—-
18,355
—
1871
34
184
85,304
155,890
3
77
40,190
1,862,516
6,660,043
22,106
79,016
72 ...
37
183
112,224
141,316
2
63
52,257
2,233,755
8,802,050
45,976
108,159
73 ...
46
248
121,924
191,567
5
69
76,057
1,691,724
5,969,724
28,370
66,741
74 ...
57
324
238,086
343,858
2
22
4,837
1,579,551
5,573,890
38,637
95,440
75 ...
61
380
263,654
430,051
5
30
15,907
1,394,506
4,592,875
23,755
78,239
1876 ...
63
386
337,847
512,199
3
7
8,822
1,861,739
6,569,667
6,954
24,540
77 ...
63
371
289,126
657,723
2
6
5,963
1,948,788
6,876,845
32,927
96,826
78 ...
65
375
279,880
564,076
3
13
41,148
857,170
2,520,639
13,506
47,660
79 ...
62
308
252,587
625,273
3
9
6,091
911,053
2,679,090
9,120
32,183
80 ...
63
503
389,464
1,187,527
2
6
7,762
1,286,888
3,784,288
10,487
37,005
1881 ..
63
456
428,582
1,059,704
3
10
13,250
1,620,327
4,860,981
14,719
44,157
82 ...
64
589
602,075
1,188,352
4
19
13,198
1,567,946
4,704,740
24,579
73,737
83 ...
66
542
499,598
1,088,522
3
19
28,600
1,840,733
5,524,203
29,692
89,076
84 ...
67
612
720,653
1,374,127
4
14
23,070
2,111,675
6,339046
39,523
118,569
85 ...
65
828
1,021,407
1,730,994
5
19
21,152
2,073,596
5,711,505
26,897
80,691
1886 ...
66
1,003
1,115,035
1,951,420
5
15
14,763
1,837,883
5,800,835
25,821
77,463
87 ...
81
1,065
1,330,122
2,568,716
3
8
12,222
1,965,210
6,201,548
24,520
73,560
88 ..
85
1,169
1,454,417
2,821,761
4
13
22,158
2,108,834
6,654,118
29,145
89,537
93
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
1
In- och utförsel af shoddy *).
In- och utförsel af ofärgadt
ull- och kamelgarn.
In- och utförsel af färgadt
ull- och kamelgarn.
År.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
Kilogram.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
—
—
—
—
53,793
316,371
_
__
95,700
844,264
26
225
1861
—
—
-—-
—
61,171
359,765
36
212
132,657
1,170,292
—
—
62
—
—
—
—
45,382
266,907
8
45
109,052
962,047
39
345
63
—
—
—
—
71,363
503,646
--
—
85,096
800,760
1,109
10,432
64
—
—
—
—
114,657
809,196
9
60
136,376
1,283,312
7
64
65
—
—
-—
—
65,641
463,266
509
3,594
104,607
984,356
—
—
1866
-—
—
—
■—
56,880
401,433
13
93
101,231
952,596
3
24
67
—
—
—
—
57,526
405,996
19
132
116,605
1,097,264
9
so
68
—
—
—
■—
53,525
377,754
689
4,866
121,133
1,139,868
544
5,116
6!)
—
—
—
—
79,646
562,107
294
2,073
217,318
2,044,980
154
1,452
70
—
—
-—■
—
97,107
685,338
15
108
310,606
2,922,828
89
840
1871 :
—
—
—
—
98,248
693,393
402
2,835
328,954
3,095,488
600
5,648
72 i
311,889
366,863
8,179
9jI2 1
133,981
945,576
263
1,857
356,822
3,357,728
179
1,684
73
474,776
558,461
16,540
19,456
204,982
1,036,782
155
1,092
375,136
2,073,910
190
1,788
74
324,275
381,432
9,983
11,743
179,132
1,137,812
959
6,771
338,644
2,509,501
2,088
19,652
75
282,763
399,123
7,516
8,841
219,476
1,342,437
312
2,199
387,788
2,599,998
583
5,488
1876
319,031
375,263
25,569
30,076
194,798
870,707
91
639
408,398
2,257,795
1,250
11,760
77
246,040
347,288
47,668
56,070
102,729
459,177
239
1,689
386,614
2,137,365
696
6,552
78
351,554
413,519
200
282
102,976
460,283
62
329
444,218
2,194,569
625
3,678
79
458,190
538,950
5,676
8,012
142,300
669,528
477
2,527
409,230
2,166,126
180
1,058
80
561,015
673,218
11,231
15,723
196,147
639,439
28
140
439,435
1,823,655
262
1,572
1881
641,983
770,380
3,141
4,397
282,763
929,796
226
1,130
519,071
2,154,145
1,546
9,276
82
685,876
823,051
2,050
2,870
349,631
r,i 18,819
102
5io
568,830
2,303,761
1,016
6,096
83
774,190
929,028
3,289
4,605
475,752
1,522,406
347
''■735
528,248
2,139,404
4,521
27,126
84
769,571
846,528
5,478
6,574
650,494
2,081,581
874
3,059
661,936
2,680,841
6,377
25,508
85
909,230
1,091,076
—
—
730,894
2,338,861
966
3.381
562,875
2,279,644
37,316
149,264
1886
949,083
1,138,900
62,842
75,4io
746.328
2,388,250
406
1,421
463,985
1,879,139
22,630
90,520
87
1,042,485
1,250,982
67,511
81,013
921,390
2,948,448
3,403
11,911
582,654
2,126,687
64,846
259,384
88
*) Före år 1873 ingår shoddy bland ylloväfnador, andra slag, hvarom so kol. 18—21.
94
Tab. 55. Kläden och andra ylletdi fn åder.
(Kol. 26—48, so sid. 96 och 97.)
1
2
3
4
!
5
6
7
»
9
10 ]
11 1
12
13
År.
Klädesfabriker.
Andra ylleväfnads-  fabriker.
In- och utförsel af filtar och
mattor af ylle.
Införsel af
maskinfilt.
Antal
i
gång.
Ar-
betare.
Tillverk-  ning *).
Antal
i
gång.
Ar-
betare.
Tillverk-  ning *).
Införsel.
Utförsel.
Qvan-
titet.
Värde.
Kronor.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
1801 .
105
_
10,173,294
10
_
1,923,604
52,204
—
15
—
—
—
62...
104
—
11,57°,947
9
—
1,615,465
61,178
-—
42
—
—
—
63...
93
3,656
9,557,28o
10
516
1,353,5”
62,852
—
4
—
—
—
64.
102
3,812
9,704,207
7
548
1,364,443
55,719
—
87
—
—
—
65...
85
3,591
8,622,678
9
487
1,176,536
58,567
—
36
—
—
—
1860.
78
3,828
9,228,949
8
435
1,238,994
53,564
—
40
—
—
—
67...
66
3,861
9.368,349
8
409
704,482
51,715
—
68
—
—
—
08...
63
3,658
8,617,401
7
355
614,195
54,210
—_
197
—
—
—
69 ..
58
3,754
7,856,657
4
274
477,337
58,334
—
1,179
—
—
•—
70...
55
4,124
9,449,267
6
123
290,379
77.210
—
478
—
—
—
1871
73
4,748
11,201,654
6
119
499,741
105,289
743,085
35
249
—
—
72...
53
4,521
12,980,469
6
101
597,167
129,349
912,888
58
411
—
——
73...
52
4,898
13,522,152
6
109
758,126
136,382
962,523
512
3,612
—
—
74...
53
4,930
13,768,356
4
109
726,425
148,825
1,050,345
561
3,960
—
—
75...
49
4,457
13,101,965
8
204
911,287
139,754
986,322
1,154
8,145
—
—
1876
47
4,422
12,213,008
6
59
621,176
176,314
1,244,346
1.927
13,602
—
—
77...
47
3,943
11,862,442
9
264
692,840
183,896
1,297,854
1,389
9,801
—
-—
78...
45
3,584
9,083,059
6
67
429,623
129,556
914.352
1,002
7.074
—
—
79...
38
2,902
7,031,440
9
381
1,374,523
113,366
800,088
1,074
7,581
—
—
80...
41
3,092
8,657,180
10
366
1,748,003
158,252
1,116,870
9,303
65,658
—
—
1881...
40
3,440
9,743,900
15
175
1,245,158
176,428
1,234,996
1,449
10,413
—
—
82...
46
3,503
10,443,463
16
318
1,132,600
196,644
1,376,508
3,845
26,915
4,756
42,804
83...
45
3,497
11,184,026
19
153
1,681,115
208,065
1,456,455
4,676
32,732
3,437
30,933
84...
46
3,611
11,118,328
18
225
827,617
222,946
1,560,622
993
6,951
11,522
104,391
85...
47
3,453
9,710,867
26
641
2,3''3,749
230,504
1,613,528
3,299
23,093
13,594
122,346
1886...
38
3,485
8.789,364
28
731
2,568,537
200,007
1,400,049
4,179
29,253
12,376
''11,384
87...
41
3,683
9,9io,547
29
359
1,051,389
178,905
1,252,335
4,535
31,745
15,352
138,168
1 88...
47
3,769
8,996,493
20
694
1,403,777
227,147
1,590,029
4,216
29,512
17,441
156,969
*) Specificerade uppgifter om såväl qvantitoten som viirdet af tillverkningen vid klädes- och andra ylleväfnadsfabriker
återfinnas å sid. 96 och 97.
95
14
15
fio
17
18
19
so
21
22
23
2i
7
25
'' I
In- och utförsel af
pressduk af ylle.
In- och utförsel af ylleväfnader,
andra slag.
Summa in- och utförsel af
ylleväfnader.
År.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
Kilogr.
Kronor.
Kg.
Kr.
Kiloqr.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
2,187
—
—
410,817
_
3,833
_
465,208
4,117,206
3,848
36,142
1881
1,952
—
—
—
461,811
-—
221
—
524,941
4,638,665
263
2,280
62
1,806
—
—
—
483,267
—
494
547,925
4,848,059
498
4,672
63
2,037
—
—
—
397,006
—
353
454,762
4,515,140
440
4,264
64
1,846
“
19
—
414,174
—
12,793
—
474,587
4,711,781
12,848
132,791
65
1,575
—
—
—
422,281
.-
14,740
—
477,420
4,758,734
14,780
152,859
1866
1,635
—
—
—
329,847
—
18,422
—
383,197
3,789,262
18,490
191,172
67
1,692
—
21
—
370,716
—
- 27,815
__
426,618
4,230,553
28,033
289,436
68
2,362
—
106
—
500,584
—
31,310
—
561,280
5,614,063
32,595
333,067
6»
2,485
—
28
—
678,092
—
28,373
—
757,787
7,579,229
28,879
297,233
70
1,629
9,966
—
—
1,037,968
10,744,100
31,573
326,814
1,144,886
",497,15''
31,608
327,063
1871
1,822
11,144
—
—
1,443,255
14,939,267
36,750
380,398
1,574,426
15,863,299
36,808
380,809
72
1,956
11,965
—
—
1,534,509
15,883,842
43,033
445,434
1,672,847
16,858,330
43,545
449,046
73
2,059
12,592
—
—
1,888,421
''9,547,220
52,774
546,264
2,039,305
20,610,157
53,335
550,224
74
4,313
26,380
—
—
1,424,772
14,747,942
63,714
659,512
1,568,839
15,760,644
64,868
667,657
75
1,173
7,173
—
—
1,573,582
16,288,290
60,179
622,917
1,751,069
17,539,809
62,106
636,519
1876
2,725
16,666
—
—
1,794,262
18,572,572
88.503
916,106
1,980,883
19,887,092
89,892
925,907
77 1
1,461
8,939
—
—
1,230,033
12,732,179
103,370
1,069,988
1,361,050
13,655,470
104,372
1,077,062
78
1,261
7,712
—
—
1,166,598
12,075,562
86,245
892,734
1,281,225
12,883,362
87,319
900,315
79
2,208
13,504
~
—
1,886,061
19,522,791
94,210
975,181
2,046,521
20,653,165
103,513
1,040,839
80
2,031
12,186
—
—
1,984,565
19,845,650
111,537
1,115,370
2,163,024
21,092,832
112,986
fO
OO
IT)
n
1881
2,162
12,972
—
—
1,884,513
18,845,130
116,245
1,162,450
2,088,075
20,277,414
120,090
1,189,365
82
3,038
18,228
—
—
2,169,076
21,690,760
92,530
925,300
2,383,616
23,196,376
97,206
958,032
83
1,745
10,470
--
—
2,072,402
20,724,020
98,305
983,050
2,308,615
22,399,503
99,298
990,001
84
4,248
25,488
—
2,029,154
20,291,540
78,598
785,980
2,277,500
22,052,902
81,897
809,073
85
3,560
21,360
—
—
1,885,688
18,856,880
79,857
798,570
2,101,631
20,389,673
84,036
827,823
1886
4,904
29,424
—
—
1,731,052
17,310,520
103,744
'',037,440
1,930,213
18,730,447''
108,279
1,069,185
87
2,217
''3,302
—
—
1,984,929
19,849,290
160,119
1,601,190
2,231,734
21,609,590
164,335
1,630,702
88
96
Tab. 55. (Forts.) Kläden och andra yUeväfnader.
rr~
2 G
_27 "
28
29
30
31 .
32
33
34
35
3G
År.
Till v
erkningen vid klädesfabrikerna.
Fint kläde.
Medelfmt kläde.
Groft kläde.
Diverso väfnadei
Meter el. Ko.
Kronor.
Meter el. Kg.
Kronor.
Meter +
Kilogr.
Kronor.
Meter +
Kilogr. +
Styck.
Kronor.
lsfll
M.
21,990
471,620
M.
249,700
3.385,333
299,501
2,501,657
283,551
11,701
3,814,684
02
»
22,186
466,590
»
247,132
3,365,222
372,117
3,141,773
378,343
—
12,866
4,597.362
63
»
1,889
32,4H
»
38,080
453,356
650,000
—
4,795,810
426,845
—
21,447
4,275,703
64
..
3,206
54.463
»
39,069
463,199
578,237
—
4,208,710
490,368
—
26,433
4,977,835
63
»
1,560
26,796
”
29,413
323,257
393,444
—
2,865,290
551,687
—
30,781
5,407.335
1866
»
124
2,098
))
11,777
131,327
467,128
—
3,285,127
634,792
—
23,328
5,810,398
67
»
398
6,705
»
16,183
185,744
452,630
—
3,208,102
665,419
—
13,738
5,967,798
68
»
333
5,480
)>
11,239
130,030
432,005
—
2,667,319
706,986
•—
7,833
5,814,572
6»
»
435
7,330
»
11,426
134,399
346,005
—
2,106,757
706,035
-—
7,045
5,608,171
70
»>
122
2,050
»)
11,716
■30,479
457,819
____
2,664,113
901,295
—
7,163
6,652,625
1871
J>
198
3,335
)>
11,652
134,206
497,575
—
3,299,646
1,037,713
—
10,444
7,764,467
72
n
612
10.341
»
14,060
159,058
456,083
—
3,246,949
1,136,464
—
12,539
9,564,121
73
n
273
4,479
»
13,524
158,499
281,454
—
2,025,046
1,327,057
—-
17,123
11,334,128
74
»
440
7,38i
»)
12,956
151,111
270,598
—
1,906,251
1,437,191
—
20,924
11,703,613
75
»
872
I3-996
»
12,342
140,940
295,273
—
2.177,396
1,211,514
—
18,320
10,769,633
1876
»
575
8,929
»)
8,237
91,765
255,531
—
1,864,807
1,193,878
—
17,986
10,247,507
77
»
56
888
»
9,814
112,187
243,630
—
1,740,209
1,110,859
—
12,850
10,009,158
78
Kg.
86
2,885
Kg
4,784
81,783
14,723
61,095
731,812
312,162
1,026,334
1,976
8,267,579
70
»
108
3,482
>»
4,533
91,331
—
32,655
498,470
15,380
794,149
---
6,438,157
80
n
95
2,74i
»
6,116
99,606
213
88,442
578,321
282,095
504,642
8,525
7,976,512
1881
i>
216
6,812
»
8,707
121,034
—
45,248
491,658
283,208
705,579
800
9,124,396
82
»
108
3,256
»
7,842
126,331
13,985
59,934
703,869
462,616
598,279
33,577
9,610,007
83
797
16,000
))
25,484
409,712
—
100,688
1,053,968
366,004
894,890
29,623
9,704,346
84
»
298
7d79
»
17,030
255,433
14,103
80,044
849,044
350,112
944,229
595
10,006,672
85
»
913
20,890
{m.
15,577
584
> 228,761
1,783
458,209
3,169,435
310,554
496,936
6,706
6,292,371
1886
373
9,962
Kg
22,892
306,357
343,009
348,756
3,375,695
361,318
342,576
2,466
5,097,350
87
—
—
—
—
629,698
—
3,086,071
301,100
812,804
18,506
6,824,476
88
—
—
»
750
9,186
---
7,230
60,238
496,386
722,672
92,736
8,927,069
97
37
38
| 39
40
1 41
42
43
44
45
46
47
48
1
Tillverkningen
vid andra fabriker för ylleväfnader.
IT
År.
Hel- ock kalfylletyg.
Flanell, kel-  oek kalfylle.
Flaggduk
m. in.
Diverse väfnader.
Dukar ock sjalar.
Met. el. Kilogr.
Kronor.
Meter.
Kr.
Meter.
Kr.
Meter + Kilogr. + Styck.
Kronor.
Stycken.
Kronor.
M. 1,044,260
1,481,621
8,059
10,685
15,059
10,097
23,322
__
_
58,219
57,341
362,982
is6i
»
993,183
1,222,432
6,973
9,248
16,540
10,820
21,526
—
490
47.521
48,162
325,444
62
»
631,854
99l,9i6
5,609
8,569
12,704
10,085
20,848
—
66
68,945
38,917
273,996
63
»
691,425
1,046,753
5,825
9,082
9,731
7,129
16,649
—
95
34,41»
34,380
267,068
64
»
591,776
899,290
6,345
10,325
3,764
2,685
10,052
—
622
17,178
38,087
247,058
65
»
483,174
669,199
7,650
12,007
238
1,575
190,564
—
320
337.153
32,874
219,060
1866
»
294,470
464,127
6,299
9,750
8,907
5,000
62,901
—
—
75.741
27,713
149,864
67
»
325,331
414,872
3,110
4,311
7,231
5,324
16,408
—
—
21,277
35,374
168,411
68
»
283,387
336,779
4,725
6,366
5,425
4,387
5,387
—
—
8,044
21,734
121,761
69
»
69,640
125,635
252
340
4,137
3,343
3,183
■--
—
5.432
33,667
155,629
70
»
248,463
325,650
14,547
12,249
6,588
5,325
582
—
—
976
38,879
155,541
1871
»
272,548
422,113
18,980
19,023
3,524
2,848
214
—
—
432
37,121
152,751
72
»
389,797
547,638
27,599
29,135
3,217
2,600
214
—
—
432
48,466
178,321
73
»
300,395
478,918
20,656
17,393
3,217
2,690
356
—
—
720
54,799
226,704
74
»
634,423
409,616
28,748
23,987
766
645
257,936
—
3,358
331,319
—
145,720
75
»
389,828
427,842
7,288
6,136
—
—
—
—
—
—
90,221
187,198
1876
..
317,005
471,082
—
—
—
—
1,188
—
—
3,000
146,334
218,758
77
»
173,604
228,058
14,251
9,120
—
—
—
—
—
—
142,301
192,445
78
/ »
5,938
ilig- 173,100
}i,330,743
—
—
—
—
—
—
—
43,780
—
—
79
/M.
5,938
\Kg. 313,684
}i,55i,218
—
—
—
—
—
—
—
—
187,466
196,785
80
/M.
4,717
\Kg. 3,560
}
46,917
—
—
—
—
10,586
259,680
—
995,326
194,105
202,915
1881
—
500
—
—
—
—
42,785
123,572
—
962,315
167,784
169,785
82
—
—
—
—
—
—
1,123,702
139,478
850
1,482,149
189,595
198,966
83
—
—
—
—
—
—
8,199
97,140
14,558
647,093
199,009
180,524
84
M. 194,134
138,067
—
—
—
—
369,271
35,086
—
1,689,111
425,308
486,571
85
—
—
—
—
—
—
400,094
103,078
—
2,076,702
222,881
491,835
1886
—
—
—
—
—
—
177,425
127,420
1,800
624,176
236,617
427,213
87
—
—
—
—
—
—
220,121
94,880
4,900
1,042,908
250,663
360,869
88
Tullkomiténs betänkande,. II.
13
98
Tal». 56. Hår och tagel samt väfnader deraf.
1
2
3
4
5
«
7
Å r.
In- och utförsel af tagel.
In- och utförsel af
hår, andra slag.
I n f ö
r s e 1.
U t f ö
r s e 1.
Införsel.
Utförsel.
Kilogram, j
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
i
1861 ................................
17,429
_
9
—
18,557
IOO
02 .................................
31,383
—
—
—
31,930
400
03 ................................
19,968
—
114
—
31,853
3,826
|
04 .................................
24,428
—•
45
—
27,968
310
05 ...............................
28,648
—
86
—
33,755
3,934
1806 .................................
22,733
—
30
—
32,712
1,732
07 ................................
6,802
—
24
-—
19,358
2,260
08 ................................
8,410
—-
2,303
—
19,819
5,460
0!) .................................
3,980
—
4,224
•—
>3,431
7,729
70 .................................
i
3,242
—
4,712
—
33,680
60,250
1871 ................................
10,140
21,470
3,459
7,323
65,546
518,100
» .................................
13,612
28,820
5,264
11,145
185,336
500,187
73 ................................
17,569
37.198
2,686
5,687
85,488
62,726
74 .................................
30,728
65,060
326
690
109,728
33,972
75 .................................
28,707
60,871
2,824
5,989
74,889
46,630
1870 .................................
30,135
63,805
2,048
4,335
68,821
n,8oo
77 ..............................
39,430
83,484
70
148
71,899
7,301
78 .................................
30,915
65,455
810
1,715
36,415
31,943
79 ................................
27,754
58,763
2,906
6,153
33,286
48,226
i 80 ..............................
34,548
73048
7,497
15,872
56,340
48,416
1881 ................................
40,757
89,665
5,736
12,619
49,316
34,969
j 82 .................................
59,709
131,360
5,683
12,503
64,348
80,324
83 .................................
37,257
81,965
10,937
24,061
70,227
77,847
84 ................................
54,999
120,998
9,549
21,008
70,863
100,082
,
85 .................................
51,763
113,879
8,548
18,806
44,306
67,779
1886 ................................
35,531
78,168
5,404
11,889
45,281
57,959
87 .................................
30,650
67,430
11,820
26,004
63,886
40,146
88 ................................
45,729
100,604
18,672
41,078
55,108
37,055
99
8
9
10
11
12
13
14
15
1
In-
och utförsel af nöthårsfilt.
In- och utförsel af andra väfnader af
hår och tagel.
År.
1 n f ö
r s e 1.
Utfö
r 8 e 1.
I n f ö
r s e 1.
Utfö
r s e 1.
Kilogram.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
_
_
_
_
79
_
632
_
1861
—
—
—
—
66
—
1,434
—
62
-—-
—
•—
—
72
—
2,176
—
63
6,609
—
1,329
—-
in
-—
1,153
—
64
4,817
—
290
—
624
—
2,i
—
65
2,091
—
612
—
284
—
24
—
1866
6,118
—-
518
—
642
—
211
—
67
5,571
—
2,963
—
251
—
128
—
68
1,527
—
535
—
1,222
—
40
—
60
4,391
-—-
738
—
2,420
—
4,2
—
70
8,400
8,893
588
622
397
4,437
662
7,401
1871
8,555
9,057
1,766
1,869
2,729
30,500
—
—
72
10,742
11,372
5,499
5,821
780
8,712
—
—
73
9,953
10,537
6,244
6,610
1,952
21,817
—
—
74
14,049
14,873
6,045
6,399
641
7,163
—
—
75
11,420
12,095
2,206
2,336
443
4,950
128
1,425
1876
9,090
9,623
3,372
3,570
369
4,123
—
—
77
8,398
8,891
3,642
3,856
454
5,078
81
903
78
7,875
8,337
2,409
2,551
614
6,864
51
570
79
11,231
11,889
6,141
6,501
1,687
18,853
—
—
80
18,000
18,000
10,879
10,879
650
7,150
no
1,210
1881
13,581
13,581
7,792
7,792
584
6,424
—
—
82
11,378
”,378
6,425
6,425
900
9,900
—
—
83
9,750
9,755
5,193
5,193
743
8,173
—
—
84
15,825
15,825
5,990
5,990
804
8,844
—
—
85
11,355
11,355
6,045
6,045
1,381
15091
—
—
1880
18,090
18,090
6,961
6,961
362
3,982
—
—
87
20,762
19,906
6,668
6,668
622
6,842
—
—
88
100
Tab. 57. Strumpor, strumpstolsarbeten och vantar.
1
2
*
*
5
6
7
8
9 l
10
11
12 1
Trikotväfnadsfabriker.
In- och utförsel
Å r.
Till
v e r k n i
n g-
Af hel- och halfsiden.
Antal
i gång.
Arbe-
tare.
Bomulls-och
yllestrumpor
Bomulls-och
yllekalsonger.
Bomulls- och
ylletröjor.
Diverse
väfnador.
Summa.
Införsel.
Utförsel.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
1861 ...
15
972
156,256
88,377
190,602
195,908
631,143
184
—
—
—
62 ...
13
821
150,213
91,584
198,561
236,462
676,820
206
—
—
—
63 ...
17
743
131,660
77,071
95,014
215,041
518,786
294
-—
—
—
64 ...
15
736
152,959
88,594
71,208
185,026
497,787
461
—
—
—
65 ...
14
792
123,839
95,244
91,455
220,413
530,951
810
—
—
—
1866 ...
13
778
142,277
120,137
209,173
164,193
635,780
948
—
—
—
67 ...
14
770
140,671
110,007
186,374
140,558
577,610
763
—
—
—
68 ...
14
623
134,898
93,244
167,296
93,916
489,354
383
■—
5,5
—
69 ...
11
603
134,693
78,820
147,919
92,214
453,646
267
—
—
—
70 ...
10
620
165,892
80,078
146,170
109,249
501,389
485
—
—
—
1871 ...
10
655
182,676
125,724
181,121
145,044
634,565
599
28,200
—
—
72 ...
13
704
224,456
150,905
219,365
212,123
806,849
730
34,360
3,4
160
73 ...
11
771
222,195
157,066
235,359
214,882
829,502
830
39,040
0,4
20
74 ...
12
945
190,223
116,366
169,635
450,261
926,485
922
43,400
—
—
75
10
850
226,709
155,872
210,601
353,342
946,524
775
36,480
—
—
1876
13
687
263,321
141,200
215,957
402,953
1,023,431
841
39,560
—
—
77 ...
12
616
268,013
140,570
202,997
242,672
854,252
752
35,360
—
—
78 ...
11
501
96,551
53,092
115,125
316,454
581,222
406
19,080
—
—
79 ...
7
438
130,761
63,706
121,952
175,285
491,704
286
13,460
—
—
80 ...
10
448
9,410
16,390
19,370
549,584
594,754
573
26,980
—
—
1881 ...
7
650
6,000
—
—
691,597
697,597
626
31,300
—
—
82 ...
8
651
182,100
117,995
164,427
319,391
783,913
535
26,750
—
—
83 ...
7
726
177,234
142,173
197,584
356,110
873,101
463
23,150
—
84 ...
8
783
35,27 7
12,269
14,725
789,095
851,356
363
18,150
—
—
85 ..
7
774
130,520
156,209
122,343
392,671
801,743
344
17,200
—
1886 ...
9
806
101,472
142,163
121,361
363,708
728,704
560
27,500
—
-
87 ...
10
690
107,160
103,562
97,641
686,790
995,153
306
15,300
—
—
88 ...
12
721
40,216
62,733
56,810
1,132,357
1,292,116
352
17,600
—
—
101
1
13
14
15
is
17
18 |
19
20
21
22
28
24
1
af strumpor och strumpstolsarbeten.
In- och utförsel af vantar.
År.
Andra slag.
Summa in
försel,
och ut-  värde.
Af hel- och half-  siden.
Andra slag.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Införsol.
Utförsel.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr.
Kr.
34,489
__
_
_
659,917
_
no
_
4,927
_
_
—
1861
35,567
—
41
—
681,516
768
128
•—-
4,607
—
—
—
62
32,424
■—
—
—
627,524
—
70
—
3,747
—
—
—
63
28,929
—
534
-—
348,369
6,034
65
—
3,486
—
—
—
64
38,458
—
1,372
—
472,375
15,494
56
—
3,820
—
—
—
63
38,582
—
1,880
—
480,272
21,230
34
—
2,634
—
—
—
1866
31,158
—
5,797
—
387,755
65,462
26
—
2,526
—
—
—
67
36,456
—
7,376
—
429,692
83,554
36
—
3,982
—
—
—
68
41,190
—
6,259
-—
477,705
70,680
18
—
3,873
—
—
—
69
51,937
—
3,524
—
609,174
39,792
14
—
5,162
—
—
—
70
85,286
963,062
2,012
22,723
991,262
22,723
20
1,248
8,956
158,018
4,2
75
1871
112,727
1,272,926
3,020
34,099
1,307,286
34,259
64
3,926
10,412
183,705
6,3
>>3
72
158,696
1,792,013
3,439
38,832
1,831,053
38,852
23
1,430
9,227
162,803
—
—
73
218,139
2,463,250
4,548
51,355
2,506,650
51,355
29
1,794
11,256
198,593
—
—
74
129,444
1,461,696
4,139
46,742
1,498,176
46,742
37
2,288
8,895
156,938
—
—
75
126,841
1,433,296
4,434
50,064
1,471,856
50,064
86
5,278
11,720
206,790
—
—
1876
153,229
1,730,280
4,697
53,035
1,765,640
53,035
48
2,964
12,213
215,483
8,0
>43
77
93,322
1,053,802
3,049
34,435
1,072,882
34,435
31
1,898
6,945
>22,535
15,0
263
78
99,110
1,119,158
3,571
40,330
1,132,618
40,330
71
4,368
7,384
130,275
—
—
79
146,681
1,656,341
3,499
39,509
1,683,321
39,509
71
5,316
9,573
168,908
—
—
80
181,235
>,993,585
4,099
45,089
2,024,885
45,089
105
6,300
13,678
205,170
—
—
1881
209,057
2,299,627
5,028
55,308
2,326,377
55,308
274
16,440
13,405
201,075
—
—
82
254,666
2,801,326
5,637
62,007
2,824,476
62,007
2,024
121,440
16,222
243,330
—
—
83
235,403
2,589,433
5,446
59,906
2,607,583
59,906
2,827
169,620
13,507
202,605
—
—
84
201,341
2,013,410
7,026
70,260
2,030,610
70,260
2,372
142,320
15,350
230,250
—
—
85
185,669
1,856,690
9,789
97,890
1,884,190
97,890
2,022
121,320
15,441
231,615
—
—
1886
166,093
1,660,930
9,488
94,880
1,676,230
94,880
2,838
170,280
16,325
244,875
—
—
87
170,617
1,706,170
12,655
126,550
1,723,770
126,550
2,300
138,000
20,056
300,840
—
—
88
102
Tab. 58. Band, vekar och karkasser.
1
2
3
5
6
2
8
9
1
10
1
11
12
Å r.
Bandfabriker.
In- och utförsel af silkes-  sammets- och sidenband.
In- och utförsel af halfsidenband.
Antal
i gång.
Arbe-
tare.
Tillverk-
ning.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
1801......
10
95
103,078
3,122
__
2,9
_
988
_
_
62......
9
71
52,466
2,664
—
0,8
—
1,090
—
—
—
63......
10
-
76,083
2,773
—
5,0
_
1,747
—
—
—
64......
10
—
75,883
2,556
—
—
—
928
—
—
—
65......
8
—
66,661
3,021
—
—
—
1,000
—
0,4
—
1866 .....
8
49
69,378
2,592
—
—
—
905
—
—
—
67......
8
39
59,147
2,964
—
0,4
—
717
—
—
—
68......
7
32
51,530
3,145
——
0,8
—
1,097
-—-
—
—
66......
7
28
53,249
2,650
—•
1,2
—
1,272
—-
—
—
70......
7
31
58,758
3,205
—
—
—
2,968
-—-
—
—
1871......
5
28
50,959
4,423
416,200
17,o
1,600
1,383
52,064
—
72......
5
29
56,511
5,072
477,280
1,2
120
2,192
82,512
—
—
73
6
45
60,543
4,798
451,520
0,8
80
3,228
121,488
—
74
4
45
62,038
5,603
527,240
—
—
2,291
86,224
—
—
75......
3
36
55,894
5,264
495,360
2,1
200
1,949
73,360
—
—
1876
4
59
77,379
6,986
632,709
2,9
280
2,318
87,232
4
160
77......
4
53
60,085
5,295
473,328
11,0
1,080
3,560
134,000
—
—
78......
3
44
46,825
3,917
350,170
4,0
400
2,910
109,536
—
—
70......
2
32
37,588
2,053
183,540
11,0
988
2,250
84,672
—
—
80 ...
4
47
64,572
2,244
200,28g
—
3,651
137,424
—
1881......
4
49
57,817
2,411
216,990
—
4,861
194,440
—
82......
4
51
59,266
2,294
206,460
—
—
6,737
269,480
—
—
83......
6
54
75,677
4,959
446,310
—
—
9,086
363,440
—
84......
4
50
78,787
2,200
198,000
—
—
10,446
417,840
—
—
85......
5
54
128,645
1,914
172,260
—
—
11,608
464,320
—
—
1880......
7
52
87,041
1,808
162,720
—
—
12,194
487,760
—
—
87.....
5
56
83,066
2,986
268,740
—
—
15,108
604,320
—
—
88......
5
58
94,759
3,459
311,310
—
—
15,386
615,440
—
—
103
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
1
In-
och utförsel af band,
andra slag.
In- och utförsel af vekar.
In- och utförsel af kar-  kasser och karkassband.
År.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
Kr.
24,960
_
151
__
1,254
_
_
21,674
_
1801
28,503
—
46
—
1,017
—
—
—
19,892
—
—
—
02
28,420
—
64
—
1,418
—
—
—
25,810
—
—
—
0.1
33,849
—
49
■—
900
—
—
—
31,122
—
—
—
04
33,719
—
204
—-
1,156
—
2
—
37,205
-—-
—
—
G5
30,895
—
266
—
1,515
—
—
—
35,802
—
0,8
—
1800
29,319
—
379
—
1,393
—
—
—
8,899
—
—
—
07
32,634
—
372
—
2,024
—
—
—
14,597
—
—
—
68
37,099
—
368
—
1,495
—
2
—
11,456
—
—
—
09
45,516
—
218
—
1,455
—
—
—
18,631
—
—
—
70
53,034
572,022
224
2,372
2,403
16,962
2
15
19,761
46,488
—
—
1871
70,271
743,909
244
2,588
2,947
20,799
—
—
20,294
47,741
—
—
72
76,046
805,046
244
2,588
1,997
14,094
566
3,996
24,049
56,575
—
—
73
92,423
978,422
263
2,781
2,308
16,290
606
4,275
14,297
33,635.
—
—
74
79,708
843,818
163
1,728
1,932
13,632
803
5,664
1,790
4,211
—
—
75
100,948
1,068,674
169
1,791
2,726
19,239
1,356
9,570
784
1,844
—
—
1870
91,157
965,016
175
1,850
2,051
14,472
1,956
13,806
333
784
—
—
77
75,985
804,407
284
3,006
2,335
16,476
1,265
8,931
573
1,347
—
—
78
77,377
819,140
157
1,661
2,477
17,484
932
6,576
493
M59
—
—
79
94,743
1,002,978
145
1,530
3,291
23,226
1,152
8,127
950
2,235
—
—
80
99,814
1,097,954
210
2,310
6,794
47,558
32
224
1,678
4,195
—
—
1881
103,394
1,137,334
382
4,202
7,053
49,371
—
—
3,102
7,755
—
—
82
111,684
1,228,524
1,239
13,629
8,635
60,445
—
—
3,603
9,008
—
—
83
114,443
1,258,873
95
1,045
10,497
73,479
—
—
6,819
17,048
—
—
84
118,488
1,303,368
—
—
12,074
84,518
—
—
9,971
24,928
—
—
85
113,302
1,246,322
133
1,463
12,074
84,518
—
—
7,132
17,830
—
—
1880
113,224
1,245,464
291
3,201
11,381
79,667
—
—
25,373
63,433
—
—
87
124,812
1,372,932
431
4,741
10,588
74,116
-
—
9,634
24,085
—
—
88
104
Tal». 59. Spetsar, uddar och blonder.
1 I
2
3
*
5
«
2
8
9
10
11
Å r.
In- och utförsel af spetsar, uddar
och blonder, silkes- och linne-.
In- och utförsel af spetsar och
blonder, andra slag.
In- och utförsel
af broderade
arbeten.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
Kilogram.
Kronor.
Kilogram. |
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
Kronor.
Kronor. |
i
i 1801......
411
_
_
__
1,854
__
__
55,983
i
62......
542
—
■—
—
1,476
—
—
—
46,936
03......
700
—
5
—
1,228
—
9
—
65,303
—
04......
728
—■
—
1,064
—-
2,1
—
51,012
—
05......
466
-—
■—
1,004
—
5
—-
58,525
3°
1806......
384
—
5
—
1,288
—
8
—
58,243
545
07......
313
—
54
—
677
—
16
—-
37,201
IO
68......
470
—
47
—
716
—
2,9
-—-
39,097
—
09......
576
—
43
—
791
—
53
-—
54,277
758
70......
474
—
21
—
1,392
—
72
—
62,294
-—
1871......
755
79,965
54
5,715
1,353
27,056
29
578
79,452
14
72......
990
104,850
41
4,320
1,920
38,386
22
442
101,996
378
73......
987
104,490
80
8,460
2,652
53,032
—
—
102,059
65
74......
1,058,
112,050
45
4,770
4,257
85,128
--
—
121,833
1,075
75......
1,033
109,395
*
315
4,427
88,528
30
604
112,996
124
1876......
800
84,735
225
4,391
87,797
10
204
157,594
804
77......
515
54,495
—
——
3,856
77,104
6
III
159,825
655
78......
451
47,700
—
—
3,138
62,756
23
468
140,818
932
79......
510
53,955
—
—
4,035
80,691
55
1,105
110,002
2IO
SO......
973
102,960
—
—
6,414
128,248
28
2,925
158,942
814
1881......
1,658
165,800
—
—
8,507
170,140
—
—
184,438
385
82......
4,763
476,300
--
—-
14,636
292,720
25
500
255,581
2,902
83......
4,431
443,100
--
—-
22,342
446,840
74
1,480
245,466
—
84......
5,821
582,100
—
—
21,374
427,480
107
2,140
308,666
2,194
85......
5,973
597,300
•-
—
25,022
500,440
97
1,940
275,582
486
1886......
4,167
416,700
—
—
28,370
567,400
141
2,820
218,908
426
87......
3,722
372,200
■-
——
23,729
474,580
140
2,800
188,852
575
88......
3,078
307,800
—
—
21,117
422,340
162
3,240
116,357
595
105
Tab. 60. Vattentäta väfnåder.
1
2
1
3
! *
5
1 «
7
! 8
9
10
1 11
1 12
13
År.
In- och utförsel af med
kautschuk öfverdragna
väfnader.
In- och utförsel af med annan
vattentät massa belagda
mattor.
In- och utförsel af med annan
vattentät massa belagda
andra slags väfnader.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr.
Kr.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr.
1 Kronor.
Kilogr.
Kr.
1861...
395
—
_
_
10,280
_
_
31,227
62...
378
—
—
—
10,814
—
—
—
31,774
—
— *
—
63..
396
—
—
—
7,677
—
—
—
21,091
—
—
—
64
182
—
—
—
16,727
—
—
—
24,192
—
—
_
65...
225
—
—
—
20,164
—
—
—
23,470
—
37
—
1866
81
—
—
—
20,308
—
—
—
19,534
_
_
_
67
132
—
—
—
18,562
—
—
—
15,921
—
—
—
68...
252
—
—
—
11,898
—
—
—
14,157
—
15
- ''''
69...
491
—
—
—
15,172
—
—
—
19,056
—
6
—
70..
701
—
—
—
11,037
—
—
—
20,713
-—
16
—
1871
1,404
13,212
85
800
20,601
33,926
214
353
24,850
70,652
91
234
72...
1,714
16,128
2
16
25,218
41,528
23
39
26,681
69,045
26
66
73..
1,160
10,912
—
—
30,734
50,612
607
1,000
28,456
73,637
38
99
74...
1,109
10,432
—
—
33,878
67,689
752
1,238
27,930
72,278
17
44
75
891
8,384
6
60
53,921
88,795
919
1,513
27,300
70,645
49
127
1876
1,127
10,608
4
36
48,749
80,278
1,037
1,707
35,220
91,142
—
_
77...
589
5,544
21
196
57,657
94,948
888
1,462
38,576
99,825
6
I7
78...
658
6,192
15
140
46,082
75,886
176
291
33,954
87,866
563
U458
79
789
7,428
4
40
46,759
77,001
415
683
31,110
80,507
41
106
80...
1,035
9,744
—
—
68,583
112,940
374
616
33,439
86,532
22
57
1881...
969
8,721
3
27
92,085
184,170
252
504
31,749
95,247
29
87
82...
3,576
32,184
—
—
97,944
195,888
296
592
32,331
96,993
1,041
3,123
83...
1,112
10,008
—
—
118,528
237,056
—
—
42,597
127,791
1,022
3,o66
84...
1,355
12,195
—
—
140,203
280,406
223
446
41,716
125,148
58
174
85...
1,583
14,247
—
—
179,484
358,968
—
—
47,172
141,516
730
2,190
1886...
1,412
12,708
—
—
163,981
327,962
195
390
46,220
138,660
430
1,290
87...
1,652
14,868
—
—
162,629
325,258
. 1,224
2,448
42,237
126,711
395
1,185
88...
1,993
17,937
—
—
186,320
372,640
897
1,794
50,233
150,699
335
1,005
Tullkomiténs betänkande. II.
106
Tab. 61. Vadd.
1
2
3 1
4
5
6
7
8
9
10
» II
12
13
År.
Vaddfabriker.
Bomullslistfabriker.
Införsel af
silkesvadd.
In- och utförsel af bomullsvadd.
Antal
i gång.
Arbe-
tare.
Tillverk-
ning.
Antal
i gång.
Arbe-
tare.
Tillverk-
ning.
Qvan-
titet.
Värde.
Införsel.
Utförsel.
Kronor.
Kronor.
Kilogr.
Kr.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr. | Kronor.
1801
_
_
—
—
26
—
1
21
—
02 ...
--
—
—
—
—
—
—
—
62
—
—
—
03 ...
7
—
8,750
—
—
—
—
—
132
—
—
—
64
6
—
10,560
—
—
—
0,4
—
367
—
—
—
65
6
—
7,810
—
—
—
2,1
—
352
—
1866
10
16
13,935
—
—
—
—
—
349
—
—
—
67 ...
9
7
19,884
—
—
—
0,8
—
364
—
3,4
—
68 ...
10
9
20,627
—
—
—
0,4
—
160
—
—
—
69
10
11
8,904
—
—
—
—
—
196
—
—
—
70
11
17
>5,050
—
—
—
—
—
1,939
—
64
—
1871 ...
12
29
52,967
—
—
—
0,4
5
1,517
3,569
846
1,990
72 ...
12
39
107,437
—
—
—
—
—
1,622
3,816
85
200
73 ...
13
55
94,001
—
—
—
14.0
168
2,927
6,887
100
235
74
14
69
174,982
—
—
—
-
—
1,675
3,940
—
—
75
12
60
152,992
—
—
—■
—
1,691
3,979
1,233
2,900
1876 ...
11
62
>77,479
—
—
—
—
—
1,905
4,442
996
2,343
77 ...
10
61
174,527
—
—
—
—
—
1,448
3,406
—
—
78 ...
10
46
127,779
—
—
—
0,4
5
634
1,491
391
920
79 ...
9
43
115,282
—
—
—
1,7
21
799
1,879
102
24O
80 .
8
48
121,299
—
—
—
—
—
686
> ,6> 4
43
IOO
1881
7
54
>57,330
—
—
—
—
—
703
1,687
—
—
82 .
10
71
212,229
1
13
20,000
2,0
25
575
1,380
—
—
83 ...
10
66
219,580
1
21
30,000
—
—
867
2,081
—
—
84 ...
11
81
208,320
1
21
25,000
—
—
1,954
4,690
298
715
85 ...
10
66
201,615
1
21
25,500
—
—
4,901
11,762
521
1,250
1886
11
78
222,429
1
21
26,000
—
—
6,615
15,876
1,108
2,659
87 ...
10
65
196,379
1
21.
31,000
—
—
8,937
21,449
970
2,328
88 ...
13
|
93
229,821
2
28
52,000
2
25
11,131
26,714
3,457
8,297
107
Tab. 62. Blår och dref.
1
3
B
i
4 "
5
«
7
B
9
In- och utförsel af blår.
In- och utförsel af dref och drefmat.
Å r.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
Kilogram.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
1861.........
1,530
_
_
_
16,095
—
1,955
—
62.........
468
—
—
—
21,628
—-
27,800
—
63.........
3,825
—
—
—
13,326
—
765
—
64.........
4,633
—
—
—
9,862
—
1,105
—
65.........
2,720
—
—
—
24,739
—
11,562
—
1866.........
553
—
—
—
7,141
■-
13,432
—
67.........
1,998
—
893
—
10,244
—-
5,186
—
68.........
8,714
—
—
—
16,195
—
16,535
•—
69
1,573
—
1,318
—
24,697
—
2,550
—
70.........
3,188
—-
3,443
—
50,754
•—
1,828
—
1871.........
1,530
54°
—
—
75,919
19,432
—
—
72.........
4,038
i,43°
5,143
1,825
146,566
37,766
—
—
73.........
197,363
92,570
49,989
23,520
183,973
44,378
12,752
2,858
74........
10,159
4,650
—
—
821,204
203,910
8,204
1,564
75.........
11,265
4,060
1,190
545
146,906
36,391
2,253
283
1876
5,271
1,865
6,206
2,885
172,623
44,470
1,913
476
77.........
5,100
1,805
6,419
3,020
230,944
58,574
553
78
78.........
2,763
1,100
5,951
2,800
154,728
39,468
1,955
474
79.........
43,273
15,285
13,815
5,740
132,964
33,895
22
572
80.........
1,998
825
9,139
4,300
220,912
50,076
4,506
1,166
1881........
6,654
3,088
6,700
3,000
202,439
40,488
6,333
1,267
82.........
30,449
15,111
12,807
5,123
232,144
46,429
10,936
2,187
83.........
19,976
9,834
4,282
1,713
262,678
52,536
2,703
541
84.........
1,239
535
3,237
1,295
222,418
44,484
5,514
1,103
85.........
4,964
1,986
1,900
760
189,944
37,989
11,537
2.307
1886 .........
24,409
9,764
1,090
436
188,484
37,697
8,321
1,164
87.........
53,161
21,264
200
80
179,851
35,970
10,901
2,180
88.........
70,240
28,096
1,100
440
317,821
63,564
47,589
9,518
108
Tab. 63. Segel- och bindgarn, tågvirke o. dyl.
1
2
3
4
s
6
7
Q
8
10
11
12
13
14
År.
Rep-
slageri.
Deraf med upp-  gifven till-  verkning.
In- och utförsel af segel-  och bindgarn.
In- och utförsel af tågvirke.
Antal
i
gång.
Arbe-
tare.
An-
tal.
Arbe-
tare.
Tillverk-
ning.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
1861......
22
_
22
_
251,225
5,753
13,533
217
510
65,768
46,416
267
188
62......
23
—
23
—
311,151
3,324
7,820
544
1,280
81,136
57,262
391
276
63 ...
16
159
16
159
346,528
6,298
14,816
—
—
97,232
68,622
298
210
64......
157
507
20
168
324,046
6,771
15,929
—
—
72,129
59,390
403
331
65......
162
489
17
167
276,294
6,758
15,898
—
—
122,130
100,560
790
651
1866......
172
488
20
175
338,490
8,596
20,222
—
—
141,946
116,875
2,173
1,789
67......
174
501
22
196
389,261
5,955
14,010
67
157
127,226
104,756
1,233
1,015
68......
167
434
20
174
351,474
9,111
21,434
—
—
148,622
122,373
286
235
69......
168
458
15
136
259,697
10,032
23,600
10
24
184,616
152,010
2,077
1,710
70......
162
481
18
202
326,202
12,942
30,447
17
40
291,575
240,078
4,156
3,422
1871......
165
466
16
148
320,251
16,217
38,151
26
60
250,061
205,896
4,666
3,842
72.....
162
511
17
173
385,9”
15,655
36,829
2,1
5
554,359
456,450
9,310
7,665
73......
172
553
17
180
334,175
20,423
48,045
—
—
757,945
624,078
2,638
2,172
74......
170
576
15
174
356,751
24,933
58,655
—
—
800,058
658,754
17,131
14,105
75......
186
541
17
194
434,580
49,166
115,663
—
—
585,121
481,778
946
779
1876......
181
534
19
188
485,444
53,661
113,615
55
129
425,171
350,078
9,321
9,867
77 .. ..
180
511
18
166
492,975
63,301
89,350
32
76
598,265
633,344
3,802
4,025
78......
175
498
17
171
343,239
44,210
83,203
250
587
397,352
327,173
2,128
2,002
79
182
461
17
140
368,204
54,191
101,989
444
835
399,048
337,957
11,992
11,284
80......
192
450
17
125
331,369
73,464
138,260
2,299
4,327
663,066
623,951
4,611
4,339
1881......
186
433
14
133
341,633
87,166
148,182
5,130
8,721
695,655
626,090
4,934
4,934
82......
182
435
IS
133
374,979
74,035
125,860
3,664
6,229
759,117
607,294
7,265
7,265
83......
179
460
17
147
438,181
71,711
121,909
5,041
8,570
746,231
559,673
11,950
IT,950
84......
177
439
18
129
336,758
93,031
158,153
4,843
8,233
572,057
429,043
12,886
12,886
85......
171
417
16
133
316,477
142,581
213,872
1,666
2,499
559,087
419,3*6
5,256
5,256
1886......
175
448
18
134
280,129
154,411
231,617
3,388
5,082
504,626
378,470
9,398
9,398
87......
168
395
16
118
226,126
156,501
234,752
4,058
6,087
486,488
384,326
4,567
4,567
88......
157
394
14
115
246,659
159,102
212,813
954
1,431
660,825
528,660
5,102
5,102
109
Tab. 64. Snör maker iarbeten.
1
2
1 3
4
i 5
1 6
7
1 8
l 9
10
11
| 12
13
1 1*
Å r.
Snör-
makerier.
Deraf med upp-  gifven till-  verkning.
In- och utförsel af snör-  makeriarbeten af silke och
halfsilke.
In- ooh utförsel af snör-  makeriarbeten, andra slag.
Antal
i
gång.
Arbe-
tare.
An-
tal.
Arbe-
tare.
Tillverk-
ning.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
1801......
—
—
—
—
1,363
■
_
_
4,282
445
62.....
—
—
1,343
—
—
—
3,311
—
7
—
63......
2
—
2
—
10-075
1,049
—
—
—
3,900
—
126
—
64
23
49
2
—
10,075
1,050
—
—
—
4,314
—
38
—
65......
23
44
1
—
10,000
1,918
—
—
—
7,032
—
23
—
1866......
23
57
1
10
10,000
1,718
—
—
_
10,221
_
63
_
67......
23
57
1
9
8,000
1,102
—
—
—
7,988
—
149
_
68 .....
22
63
1
9
8,000
1,323
—
—
—
7,253
—
48
—
69
36
82
1
5
3,500
1,129
—
—
—
5,946
—
77
—
70......
27
53
1
1
500
1,139
—
—
—
8,489
-—-
190
—
1871......
27
56
1
3
500
2,705
98,642
—
—
11,389
128,602
67
758
72......
26
53
_
—
—-
4,428
161,464
—
—
15,630
176,501
62
706
73......
26
51
—
—
—
3,603
131,363
—
—
22,260
251,357
35
394
74......
26
49
—
—
—
5,509
200,865
—
—
23,202
261,998
57
648
75......
27
59
—
—
—
5,499
200,508
—
—
23,205
262,037
123
1,392
1876......
27
67
1
3
4,046
5,947
216,845
—
—
23,030
260,054
44
494
77......
28
70
1
4
9,573
5,556
202,601
0,8
31
25,085
283,258
23
259
78......
30
70
1
3
7,745
5,744
209,467
1,7
62
16,606
187,522
24
274
79......
30
71
1
3
7,347
6,065
221,170
—
—
15,017
169,574
9
106
80......
29
69
2
7
10,694
11,833
431,489
—
—
15,689
177,158
—
—
1881.....
32
78
2
7
h,758
10,380
373,680
—
—
16,849
185,339
_
_
82......
31
83
2
6
10,069
10,034
361,224
—
—
16,130
177,430
—
—
83......
31
92
1
5
5,100
13,538
487,368
—
—
19,237
211,607
—
—
84.. ..
32
94
2
4
3,<>5o
13,722
493,992
—
—
16,260
178,860
62
682
85......
35
113
2
4
3,880
11,860
426,960
—
—
13,180
144,980
—
—
1880......
41
120
7
35
24,210
8,007
288,252
—
—
12,856
141,416
100
1,100
87......
38
126
1
3
2,540
8,409
302,724
—
—
17,104
188,144
142
1,562
88......
36
91
3
8
13,940
10,119
364,284
—
—
20,364
224,004
354
3,894
no
Tal». 65. Gulddragarearbeten.
! i 1
ä
3 It
*
5
6 1
7
8
9
10
11 r
12
1
Å r
Guld-
dragerier.
Deraf med uppgifven
tillverkning.
Införsel af guld-  och silfvertråd.
In- och utförsel af guld-  dragarearbeten.
Antal
i gång.
Ar-
betare.
Antal
i gång.
Ar-
betare.
Till-
verkning.
Qvan-
titet.
Värde.
Införsel.
Utförsel.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr. |
Kronor. \
Kilogr.
Kronor.
1861.
_
—
—
—
—
—
—
52
—
—
62.....
—
—
—
—
—
—
—
41
63.....
—
—
—
—
—
—
—
9
—
—
64.....
1
n
—
—
—
—-
—
14
—
—
65.....
1
12
—
—
—
—
—
59 |
1866.....
1
15
—
—
—
0,25
—
71
■—-
4
—
67.....
1
13
—
—
ce
«©
—
58
—
—
—
68.....
1
15
1
15
50,000
2,41
•—
36
—
6
—
66.....
4
24
1
16
40,000
—
—
158
—
19
—
70.....
3
28
1
18
30,000
5,22
—
282
—
6
.
1871
1
12
1
12
25,000
2,12
488
187
30,773
—
—
72.....
1
18
1
18
40,000
—
—
181
29,779
5
770
73.....
1
23
1
23
45,000
14,87
3,192
264
43,574
0,3
60
74
1
24
1
24
40,000
13,60
2,889
238
39,267
—
—
75.....
1
27
1
27
50,000
16,57
3,503
150
24,778
—
—
1876
1
24
1
24
45,000
4,67
999
257
42,330
—
—
77.....
1
24
1
24
47,000
—
—
193
31.739
12
1,995
78.....
1
20
1
20
55,000
1,27
270
438
72,169
1
210
70
1
17
1
17
40,000
1,70
405
244
40,081
—
—
80.....
i
1
16
1
16
45,000
2,12
450
314
51,628
—
—
1881.....
1
20
1
20
50,000
6,00
1,200
376
63,920
—
—-
82.....
1
20
1
20
50,000
11,00
2,200
511
86,870
—
—
83.....
1
17
1
17
50,000
7,00
1,400
968
164,560
—
—
84 ....
1
20
1
20
40,000
16,00
3,200
1,270
215,900
12
2,040
85.....
1
20
1
20
40,000
8,00
1,600
1,407
239,190
—
—
1886...
1
14
1
''
14
30,000
23,00
4,600
1,229
208,930
---
—
87....
2
19
2
19
33,000
18,oo
3,600
971
165,070
—
—
I 88....
1
i
29
1
|
29
30,000
9,oo
1,800
1,148
1 195,160
—
—
in
Tab. 66. Färdiggjorda kläder.
1
2
3
4
5
6
>
8
9
10
»
12
13
14
År.
Skrädderier
(tillverkning
°j uppgift en).
Sömnadsfabriker
(med uppgiften till-  verkning).
In- och utförsel af färdiggjorda kläder*).
a) nya gångkläder.
b) oljade eller
fernissade.
c) brukade.
S u m m a.
Antal
i gång.
Ar-
betare.
Antal
i
gång.
Ar-
betare.
Tillverk-
ning.
Införsel.
Utförsel.
In-
försel.
Ut-
försel.
In-
försel.
Ut-
försel.
Införsel.
Utförsel.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kr.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
1861...
_
_
_
—
658,167
—
—
1,840
660,007
821
62...
—
—
—
—
—
729,778
727
—
2,143
732,648
3,407
63...
—
—
—
. —
—
857,777
—
849
—
2,712
_
861,338
1,565
64
1,198
2,171
—
—
—
933,950
—-
1,119
—
7,072
—
942,141
2,731
65...
2,313
2,984
7
—
44,500
806,321
_
865
—
8,059
—
815,245
3,119
1866.
2,337
2,860
13
93
167,450
726,782
—
84
—
3,741
—
730,607
8,921
67...
2,544
2,741
14
108
174,800
552,374
—-
290
—
5,745
—
558,509
11,293
68..
2,491
2,567
13
115
>91,450
570,938
—
322
—
9,879
—
581,139
5,585
69.
2,467
2,465
12
103
189,600
591,368
—
456
—
>2,344
—
604,168
3,857
70..
2,489
2,481
13
128
198,800
793,408
57
—
14,330
—
807,795
14,883
1871...
2,459
2,740
17
216
253,75o
1,116,908
—
1,815
—
12,381
—
1,131,104
7,745
72...
2,609
3,078
17
448
414,600
1,354,012
—
3,636
—
15,287
—
1,372,935
8,379
73...
2,733
3,172
15
450
474,800
1,622,599
2,577
—
24,130
--
1,649,306
49,160
74...
2,871
3,501
16
597
671,400
1,873,749
7,493
—
37,496
—
1,918,738
119,384
75...
2,931
3,539
19
492
713,600
1,890,780
4,296
—
39,621
—
1,934,697
131,902
1876...
3,079
3,722
18
518
796,800
2,374,371
137,107
3,639
264
32,979
6,993
2,410,989
144,364
77...
3,037
3,710
16
397
684,800
2,805,550
170,999
3,299
20
4i,54i
12,824
2,850,390
183,843
78...
3,132
3,600
15
194
257,345
2,555,897
117,265
6,554
—
48,103
24,037
2,610,554
141,302
79...
2,791
3,017
11
194
254,900
2,491,801
84,825
4,174
—
38,658
16,000
2,534,633
100,825
SO...
2,944
3,536
11
226
33i,ioo
3,744,492
110,369
3,248
—
61,091
15,982
3,808,831
126,351
1881
3,043
3,650
11
221
329,600
3,666,536
107,220
3,068
—
63,505
>4,379
3,733,109
121,599
82...
2,962
3,696
8
205
261,700
3,989,946
95,859
9,340
—
68,414
22,641
4,067,700
118,500
83.
2,976
3,557
8
216
310,900
4,419,473
82,200
21,894
—
80,531
30,637
4,521,898
112,837
84...
2,862
3,634
7
221
302,740
4,866,373
54,423
21,928
—
78,245
37,970
4,966,546
92,393
85...
2,920
3,643
4
136
228,400
5,091,366
54,480
25,853
—
88,315
32,118
5,205,534
86,598
1886...
2,922
3,615
5
169
252,060
4,885,213
73,036
>8,555
97,382
26,479
5,001,150
99,515
87...
2,919
3,794
3
125
202,500
4,626,384
54,606
i7,43o
—
81,446
36,055
4,725,260
90,661
88...
2,962
3,833
3
121
172,432
5,063,201
109,281
17,613
—
89,689
30,346
5,170,503
139,627
*) Bland färdiggjorda kläder ingå äfven »spännhalsdukar». Äfvenså m& omnämnas att någon specifikation af utförda
färdiggjorda kläder icke före år 187(> rdrekommor i Kommersekollegiets herättolser om utrikes handel och sjöfart, hvarur
uppgifterna äro homtade.
112
Tab. 67. Mans- och fruntimmershattar samt mössor.
(Kol. 23—30, so sid. 114.)
1
2
s
-
4
^
5
6
7
8
»
10
11 II
År.
Hattmakerier.
Deraf med uppgifven
tillverkning.
Stråhattfabriker.
In- oeli utförsel
siden, halfsiden
monterade frun-
Antal
i gång.
Ar-
betare.
Antal.
Ar-
betare.
Tillverk-
ning.
Antal
i gång.
Ar-
betare.
Tillverk-
ning.
Införsel.
Kronor.
Kronor.
Stycken.
Kronor.
1861 ........
62 .........
—
—
—
—
—
—
—
■ —
586
665
—
63 .........
—
—
4
—
17,930
—
—
—
528
—
64
115
223
5
—
23,264
—
—
—
373
—
65 .........
122
219
5
—
13,126
—
—
—
1,653
—
1866 .........
113
206
6
9
14703
—
—
—
1,570
—
67 .........
107
189
6
11
9,229
—
—
—
1,403
—
08 .........
105
161
7
10
10,865
--
—
—
2,409
—
69 .........
108
176
7
9
14,461
—
—
-—-
2,396
—
70 .........
116
174
8
13
11,815
1
10
15,000
1,698
—
1871 .........
114
191
7
8
12,086
1
10
20,000
2,268
28,350
72 .........
115
248
9
54
39,470
2
80
64,000
2,265
28,312
73 ........
114
259
8
58
50,470
1
17
105,000
3,118
38,975
74 .........
118
262
4
59
203,380
2
53
80,000
1,555
19,438
75 .........
115
249
6
77
260,980
4
96
107,600
1,284
16,050
1876 .........
118
264
6
81
254.990
5
20
81,250
1,134
14,175
77 ........
118
249
5
66
199,150
4
19
41,250
1,923
24,038
78 .........
112
241
4
66
163,400
4
19
44,250
1,380
17,250
79 .........
114
253
5
85
>52,875
4
16
41,050
2,120
26,500
86 .........
106
225
5
71
212,500
3
11
31,800
2,321
29,013
1881 .........
109
295
6
no
238,820
2
17
58,000
2,412
28,944
82 .........
119
358
6
135
350,050
2
28
105,000
4,671
56,052
83 ........
103
331
5
171
371,250
1
15
25,000
3,295
39,540
84 .........
107
343
6
189
390,250
1
43
100,000
2.301
27,612
85 .........
102
311
5
134
298,150
3
122
243,853
3,256
39,072
1886 .........
98
521
9
353
528,828
5
134
221,104
3,090
37,080
87 .........
102
702
10
479
866,675
4
156
269,842
3,007
36,084
88 ........
94
572
10
424
682,264
3
134
218,834
2,385
28,620
113
II 12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
1
af hattar af
m. m. samt
timmershattar.
In- och utförsel af hattar, andra slag.
In- och utförsel af hattfoder
och hattkullar.
År.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
Stycken.
Kronor.
Stycken.
Kronor.
Stycken.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
—
_
25,145
83
_
1,553
_
_
_
1801
—
—
26,372
■—
no
—
1,528
—
—
—
02
—
—
28,164
—
161
—
1,619
—
—
—
03
—
—
27,160
—
73
—
1,317
—
—
—
04
2
—
41,043
-—
Öl
—
2,051
—
—
—
05
5
—
70,504
—
23
—
2,022
--
0,4
—
1860
1
—
75,400
-—■
28
—
1,172
—
—
—
67
1
—
65,818
-—-
76
—
1,089
—
13,o
—
08
—
—
85,844
—
47
——
947
—
—
—
69
5
—
137,642
—
240
—
747
—
—
—
70
133
1,663
237,571
1,009,905
264
683
1,030
24,240
—
—
1871
186
2,325
330,310
1,388,044
1,139
2,829
1,426
33,540
0,8
20
72
258
3,225
450,281
1,844,604
2,836
7,711
1,647
38,740
—
—
73
701
8,763
536,540
2,262,596
5,070
19,230
1,075
25,280
—
—
74
12
150
424,641
1,678,179
9,053
40,991
846
19,910
—
—
75
—
—
439,542
1,780,643
8,067
39,115
1,057
24,870
—
—
1870
81
1,013
485,748
1,829,235
9,281
42,961
774
18,220
—
—
77
21
263
335,444
1,277,801
14,689
71,799
471
11,080
—
—
78
—
—
320,121
1,252,157
23,335
114,845
350
8,230
—
—
79
61
763
453,422
1,794,964
36,263
180,660
533
12,530
—
—
80
30
360
522,300
2,042,569
42,086
205,349
443
11,075
—
—
1881
78
936
555,700
1,667,100
38,029
114,087
440
11,000
—
—
82
23
276
585,617
1,756,851
34,370
103,110
497
12,425
—
—
83
12
144
663,746
1,991,238
37,109
111,327
516
12,900
—
—
84
—
—
676,788
2,030,364
53,991
16 x,973
407
10,175
—
—
85
—
—
540,577
1,621,731
57,820
173,460
511
12,775
—
—
1880
13
156
474,975
1,424,925
60,266
180,798
777
19,425
—
—
87
—
353,466
1,060,398
68,490
205,470
354
8,850
—
—
88
Tullkomiténa betänkande. II.
15
114
Tal». 07. (Forts.) Mans- och fruntimmershattar samt mössor.
1
23
24
25
26 |
27
28
29
30
Å r.
In- och utförsel af halmflätor och
andra halmarbeten.
Mössmakare
(tillverkning ej
uppgifven).
Införsel af möss-  skärmar.
I n f ö
rsel.
Utförsel.
Antal.
Ar-
betare.
Qvantitet.
Värde.
Kilogram.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
1861.....................
2,271
_
—
—
—
—
—
—
62.....................
1,980
—
—
—
—
—
—
—
63.....................
1,942
—
—
—
—
—
—
—
Öl.....................
1,746
—
—
—
11
12
—
—
65.....................
1,886
—
—
—
11
14
—
—
1866.....................
1,198
—
—
—
13
11
—
—
67.....................
1,146
—
—
—
12
12
—
—
68.....................
1,333
—
—
—
12
15
—
—
60....................
1,742
—
13
—-
12
14
—
—
70.....................
2,054
—
17
—
14
19
—
—
1871 ....................
2,470
29,050
3
35
17
28
—
—
72....................
2,759
32,455
—
—
23
22
—
—
73.....................
3,614
42,510
11
125
29
33
—
—
74.....................
5,001
58,825
35
410
22
32
—
—
75....................
3.700
43,520
40
465
25
25
—
—
1876....................
4,172
49,070
43
<-r»
O
O
27
35
—
—
77.....................
2,826
33,240
765
9,000
27
35
—
—
78.....................
2,448
28,795
557
6,550
31
35
—
—
79.....................
2,453
28,850
315
3,700
33
37
—
—
80.....................
4,102
48,255
—
—
30
36
—
—
1881...................
9,057
99,627
84
924
40
40
—
—
82.....................
9,607
105,677
—
—
40
38
3,628
14,512
83.....................
15,160
166,760
—
39
45
4,986
19,944
84.....................
20,821
229,031
190
2,090
42
50
6,214
24,856
85.....................
16,415
180,565
—
—
40
41
6,086
24,344
1886 ....................
16,720
183,920
556
6,n6
40
35
5,401
21,604
87.....................
19,763
217,393
349
3,839
41
45
6,398
25,592
1 88.....................
26,712
293,832
3,610
39,710
39
45
7,587
30,348
115
Tab. 68. Plymer och konstgjorda blommor.
1
2
3
4
6
6
7
8
9
År.
In-
och utförsel af plymer.
In- och utförsel af konstgjorda blommor
samt delar deraf.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
Kilogram.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
1861 ........................
61
_
_
—
503
—
—
—
62........................
88
—
—
—
465
—
—
—
63.......................
116
—
—
—
560
—
—
—
64........................
145
—
—
—
422
—
—
—
65 ........................
175
—
—
•—•
505
—
—
—
1866 .......................
160
—
—
—
599
—
26
—
67........................
51
—
—
—
618
—
0,4
—
68.......................
40
—
—
—
674
—
—
—
69........................
81
—
—
—
648
—
2,5
—
70
160
159
704
_
_
_
1871 ........................
37,478
_
_
984
127,370
17
2,340
72........................
216
50,774
—
-—-
1,305
172,590
9
1,200
73.......................
217
51,127
-—-
—
1,433
187,589
17
2,400
74........................
353
82,957
—
•—•
1,529
201,133
—
—
75 ........................
387
91,017
—
—
1,744
230,294
13
1,860
1876 ........................
404
95,000
0,4
IOO
1,863
249,120
65
9,120
77........................
588
138,400
3,4
800
1,766
233,160
134
18,900
78........................
669
157,300
—
—
1,918
250,260
15
2,IOO
79.......................
546
128,500
—
—
1,461
194,100
57
8,100
80........................
1881 ........................
792
622
186,300
124,400
2,207
3,123
293,940
418,110
82........................
1,155
231,000
—
—
3,997
534,870
—
—
83........................
2,114
422,800
—
—
5,113
700,420
36
5,040
84........................
2,918
583,600
—
—
4,363
584,850
347
48,580
85........................
4,416
883,200
—
—
4,303
587,720
100
14,000
1886 ........................
3,545
709,000
—
—
2,994
400,540
50
7,000
87........................
2,673
534,600
—
——
2,444
325,290
22
3,080
88........................
2,593
518,600
—
—
2,067
277,760
79
10,080
116
Tab. 69. Perukmakeri- och andra hårarbeten.
1
2
3
i
5
6
7
8
9
10
u
Å r.
Perukmakare
(tillverkning
ej uppgifven).
In- och utförsel af peruk-  makeriarbeten.
In- och utförsel af andra hår-  och tagelarbeten.
Antal.
Arbe-
tare.
I n f ö
r s e 1.
Utförsel.
Info
r s e 1.
Utförsel.
Kiloqr.
Kronor.
Kiloqr.
Kronor.
Kilöar.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
1861...............
_
_
3,8
_
_
_
22
_
_
_
62................
63 ................
64 ...............
—
7
—
—
—
22
44
24
—
—
—
31
47
2,5
_
_
_
_
_
_
65................
33
52
7
—
—
—
14
—
—
1866................
37
50
21
—
—
—
40
—
13
—
67................
40
45
3,8
—
—
—
15
—
—
—
68................
44
52
22
—
—
—
431
—
—
—
69................
40
59
12
—
—
—
6
—
—
—
70................
47
57
114
—
—
—
8
—
85
—
1871...............
49
61
8
405
—
—
—
—
—
—
72................
49
60
27
1,440
—
—
7
320
191
9,000
73................
46
58
70
3,713
0,4
23
13
620
851
9,514
74................
43
57
107
5,670
—
—
2,5
120
9
440
75................
51
59
123
6,503
—
—
19
880
—
—
1876................
52
73
152
8,033
—
—
795
37,420
—
_ :
77................
55
80
141
7,448
—
—
1,2
60
—
—
78................
58
72
60
3,173
—
—
26
1,220
—
—
79................
56
76
0,4
23
—
—
66
3,100
—
—
80................
50
65
3,4
180
—
—
14
640
—
—
1881................
55
83
2
IOO
—
—
60
3,000
—
—
82................
53
82
23
1,150
—
—
83
4,150
—
—
83................
53
75
1
50
—
—
164
8,200
—
—
84................
61
92
8
400
—
—
33
1,650
—
—
85................
57
73
10
500
—
—
31
1,550
—
—
1886................
59
80
9
450
—
48
2,400
—
_ 1
87................
58
85
23
1,150
—
—
431
21,550
—
—
88................
65
95
10
500
—
—
40
2,000
—
—
117
Tab. 70. Pelsverk.
1
2
8
4
5
6
7
8
9
10
t n
Å r.
Bundtmakare
och körsnärer
(tillverkning
ej uppgifven).
Införsel af pelsverk.
Utförsel af pelsverk.
Antal.
Arbe-
tare.
Oboredda.
Beredda,
inr.fardiga
persedlar.
Summa.
Oberedda.
Beredda,
inr. färd.
persedlar.
Summa.
Kilogram.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
1870..........
65
120
4,746
—
269,318
—
34,027
—
6,621
—
1871..........
63
120
4,137
63,888
470,272
534,160
20,346
227,401
31,976
259,377
72..........
66
143
8,333
95,582
511,798
607,380
14,953
167,269
13,304
180,573
73.........
61
163
60,649
398,420
498,811
897,231
19,508
74,098
14,783
88,881
74..........
61
168
25,122
207,774
463,426
671,200
5,582
32,216
3,344
35,560
75..........
63
175
46,259
188,321
444,259
632,580
34,655
97,093
45,996
143,089
1876..........
68
197
33,666
134,808
461,197
596,005
8,520
34,621
7,067
41,688
77.........
74
228
82,628
269,782
514,170
783,952
72,628
196,317
7,869
204,186
78..........
80
249
29,309
92,793
203,951
296,744
6,031
20,758
34,547
55,305
79..........
79
229
52,530
137,874
215,933
353,807
14,207
78,713
3,651
82,364
80..........
82
207
50,210
143,898
348,010
491,908
80,234
208,394
1,833
210,227
1881..........
76
284
109,490
316,420
462,332
778,752
47,673
170,637
16,612
187,249
82..........
76
302
141,585
369,665
339,613
709,278
1,220
8,033
8,219
16,252
83.........
76
285
119,205
3>4,83i
373,180
688,on
28,170
73,436
4,655
78,091
84..........
79
295
45,824
138,613
466,788
605,401
7,259
28,487
14,799
43,286
85..........
80
260
57,924
170,801
548,510
719,311
15,717
63,110
20,835
83,945
1886..........
81
264
64,955
165,332
<_n
O
4*
OO
OO
669,520
31,802
94,159
8,578
102,737
87..........
87
278
55,934
167,802
749,455
917,257
8,681
26,043
1,725
27,768
88..........
82
268
45,228
135,684
992,845
1,128,529
1,310
3,930
27,205
31,135
118
Tab. 71. Hudar och skinn (ej pelsverk).
(Kol. 19—36, BO Bid. 120 och 121.)
1
2
s
* ''
5
7
8
9
Garfverier,
Deraf med uppgifven tillverkning.
Å r.
o. dyl.
Läderfabriker.
Sämskmalcerier.
Antal
Arbetare.
Antal.
Arbetare.
Tillverkning.
Antal.
Arbetare.
Tillverkning.
Kronor.
Kronor.
1861.......................
626
2,093
626
2,093
4,110,085
_
_
_
62
610
2,075
610
2,075
63........................
705
1,778
701
1,778
4,809,016
4
—
3,205
61........................
1,010
2,463
696
1,790
4,975,482
5
—
3,515
65........................
1,010
2,420
658
1,749
4,858,926
5
—
3,705
1866 ........................
1,027
2,353
665
1,707
4,494,681
4
2
2,700
67........................
987
2,115
640
1,531
3,872,847
4
1
2,450
68........................
980
2,125
657
1,527
4,099,982
4
3
2,750
6»........................
990
2,139
663
1,551
4,623,687
5
5
2,050
70.......................
958
2,088
656
1,513
4,929,279
6
5
5,985
1871........................
980
2,264
687
1,705
5,630,460
6
8
3,975
72........................
982
2,432
685
1,845
6,906,780
3
7
2,050
73........................
984
2,586
693
1,998
7,848,375
7
7
5,667
74........................
977
2,579
684
2,009
8,357,592
10
15
33,827
75........................
954
2,505
647
1,925
7,463,344
12
26
91,523
1876 ........................
986
2,519
667
1,936
7,042,073
9
16
51,982
77........................
1,002
2,545
670
1,918
6,183,766
10
23
51,603
78.......................
1,011
2,371
676
1,729
5,418,939
9
14
15,491
79........................
1,001
2,294
665
1,675
4,948,035
4
11
17,000
80........................
997
2,362
654
1,678
4,788,689
4
12
18,450
1881........................
1,024
2,551
667
1,769
5,215,978
3
11
17,250
82........................
1,062
2,621
671
1,765
5,384,082
4
17
16,450
83........................
1,015
2,303
663
1,651
5,228,884
3
21
13,350
84........................
1,005
2,246
657
1,583
5,214,855
3
7
10,800
85........................
1,003
2,401
632
1,655
4,881,618
5
9
9,900
1886 ........................
1,023
2,408
643
1,689
5,112,840
6
16
31,500
87........................
1,012
2,377
625
1,648
5,099,503
4
15
28,500
88........................
982
2,321
619
1,629
4,957,820
4
17
29,800
119
10
ii
12
13
14
15
16
17
18
1 1
Tillverkningen vid läderfabrikerna.
Sulläder.
Smorläder.
Hudar ock skinn.
År.
Qvantitet.
Värde.
Qvantitet.
Värde.
Qvantitet.
Värde.
Kilogram,
+- Stycken.
I Kronor.
Kilogram
f Stycken.
Kronor.
Kilogram + Stycken.
Kronor.
1,028,667
—
2,751,819
417,012
_
909,420
_
406,100
448,846
1861
941,396
5,163
2,584,197
335,506
7,386
882,706
10,723
384,986
551,173
62
730,045
20,861
2,531,183
341,370
37,713
1,262,196
93,885
484,495
1,015,637
63
841,795
13,245
2,698,433
322,432
23,029
1,093.429
157,230
502,570
1,183,620
64
714,133
31,719
2,759,636
227,533
20,206
867,847
238,228
496,445
1,231,443
65
740.641
39,722
2,559,380
250,777
17,285
792,404
177,482
504,702
1,142,897
1866
726,929
13,570
2,191,719
264,778
18.497
765,550
129,443
451,818
915,578
67
781,211
8,066
2,219,586
244,347
12,357
765,043
159,590
477,440
'',"5,353
68
682,026
29,403
2,444,314
291,848
16,217
896,781
202,320
445,048
1,282,592
69
916,089
45,978
2,849,445
274,171
10,441
922,625
126,037
445,916
1,157,209
70
948,222
12,406
3,127,912
272,862
12,745
1,074,827
123,498
495,315
1,427,721
1871
947,521
14,353
3,472,456
310,423
16,853
1,365,250
293,782
479,226
2,069,074
72
897,301
12,662
3,302,053
327,736
38,299
1,759,133
316,708
549,158
2,787,189
73
925,799
13,085
3,522,171
479,432
19,646
2,107,784
209,395
600,655
2,727,637
74
943,826
8,190
3,361,730
333,761
12,873
1,487,116
269,141
578,846
2,614,498
75
779,604
6,455
2,803,142
306,696
10,539
1,314,152
446,764
557,347
2,924,779
1876
680,608
4,806
2,261,064
309,352
4,757
'',"3,384
433,560
580,773
2,809,318
77
625,905
2,728
1,958,857
282,822
2,899
920,029
438,655
522,015
2,540,053
78
442,891
3,147
1,399,092
283,757
3,674
926,800
413,156
512,735
2,622,143
79
540,367
2,395
1,631,143
261,989
2,672
815,915
417,640
502,245
2,341,631
80
513,275
2,134
1,545406
235,849
3,777
775,013
421,835
533,851
2,895,859
1881
640,481
2,830
1,910,677
246,613
3,766
811,467
408,552
515,793
2,661,938
82
524,181
1,392
'',577,737
208,564
1,660
634,190
510,695
460,250
3,016,957
83
272,312
980
778,444
197,466
2,675
627,167
533,378
552,910
3,809,244
84
519 804
896
1,511,850
219,916
3,117
696,540
442,197
497,584
2,673,228
85
360,903
1,000
986,546
233,034
3,080
693,688
519,677
545,180
3,432,6o6
1886
444,776
620
'',205,992
233,928
2,906
656,222
408,356
557,654
3,237,289
87
380,754
3,330
1,008,231
219,627
2,845
595,277
372.358
532,389
3,354,312
88
120
Tab. 71. (Forts.) Hudar och skinn (ej pelsverk).
1
19
20
21
22
23
24
25
2G
In- och utförsel af sulläder, bindsulläder
samt hvitgarfvade hudar och skinn.
In- och utförsel af andra slags beredda
hudar och skinn.
Å r.
I n f ö
r s e 1.
Utfö
r s e 1.
Inf ö
reel.
Utförsel.
Kilogram.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
1861
142,324
tn
O
JO
~to
Oo
O
1,336
4,396
28,099
245,632 i
9,388
55,212
62........
108,998
384,628
1,390
4,905
35,114
303,201
1,759
10,347
63.........
103,972
366,895
1,140
4,024
34,863
312,658
1,258
7,397
64.........
161,829
380,705
882
2,075
28,883
349,i9i
1,572
16,645
65.........
175,656
413,233
835
1,965
30,334
356,805 |
346
4,070
1866.........
194,514
457,598
212
499
30,131
354,415
186
2,185
67........
154,926
364,466
1,167
2,745
28,004
329,400
1,103
12,980
68........
169,195
398,034
1,327
3,122
31,567
37i,3i5 ]
757
8,905
66........
199,040
468,246
2,900
6,823
36,163
435,375
1,358
15,975
70........
221,993
522,242
4,469
10,513
52,630
619,043
987
11,615
1871.........
242,632
570,796
5,618
13,216
64,179
754,9io
2,191
25,775
72.........
486,115
1,143,596
3,091
7,272
88,559
1,041,685
1,884
22,160
73........
954,237
2,244,863
737
1,734
104,873
1,233,575
1,301
15,300
74.........
823,571
2,034,340
1,189
2,796
142,887
1,680,720
878
10,325
75.........
706,498
2,409,972
4,094
9,631
121,357
i,427,475
2,743
32,270
1876
1,444,883
3,535,o82
3,950
9,292
141,891
1,669,010
5,306
62,410
77........
1,320,286
3,230,240
8,265
19,443
172,412
2,028,010
6,521
76,700
78.......
1,514,963
3,492,701
13,049
30,698
127,304
i,497,43o
7,364
86,625
™......-
1,540,451
3,950,097
13,757
38,837
131,300
i,544,43o
7,555
88,870
80.......
1,683,125
4,315,948
7,861
22,192
162,845
1,915,485
8,039
94,560
1 1881.........
1,611,955
3,546,301
15,690
39,225
175,385
2,104,620
1,168
14,016
82.........
2,065,773
4,544,7oi
5,799
14,498
193,838
2,326,056
2,458
29,496
83.........
1,988,656
4,375,043
3,754
9,385
221,559
2,658,708
4,941
59,292
84.........
1,977,987
4,054,873
9,907
24,768
207,167
2,486,004
7,180
86,160
85.........
2,483,635
5,091,452
5,740
14,350
223,993
2,687,916
4,330
51,960
1886.........
1,456,677
3,000,755
2,945
7,363
212,195
2,546,340
3,844
46,128
87.........
2,000,768
4,121,582
1,894
4,735
231,984
2,783,808
3,167
38,004
88.........
2,053,170
4,229,530
2,473
6,183
267,693
3,212,316
4,282
51,384
121
27
28
|
29
so
31
82
33
34
35
3G
1
Summa in- och utförsel af beredda
hudar och skinn.
In- och utförsel af oberedda hudar
och skinn.
In- och utförsel
af läderarbeten,
ej specificerade.
År.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
Kilogram.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
170,423
747,862
10,634
59,608
2,692,899
2,116,662
434,640
420,675
26,830
_
is6i
144,112
687,829
3,149
15,252
2,240,746
1 »686,337
128,883
136,237
26,777
—
62
138,835
679,553
2,398
11,421
2,537,789
1,848,069
195,195
222,894
50,230
—
63
190,712
729,896
2,454
18,720
3,025,478
3,382,243
212,750
344,119
34,086
14
64
205,989
770,038
1,181
6,035
2,173,924
2,454,816
298,616
337,200
47,081
—
65
224,645
812,013
398
2,684
2,303,529
2,601,168
380,528
429,696
53,154
334
1866
182,930
693,866
2,270
15,725
1,923,256
2,171,760
470,644
531,456
45,320
—
67
200,762
769,349
2,084
12,027
2,015,498
2,275,920
1,028,641
1,161,552
44,168
200
68
235,203
893,621
4,258
22,798
2,058,856
2,324,880
689,728
778,848
48,928
315
69
274,623
1,141,285
5,456
22,128
3,313,297
3,741,408
489,730
553,008
50,717
1,340
70
306,811
1,325,706
7,809
38,991
3,533,274
5,957,282
438,593
739,491
54,285
18
1871
574,674
2,185,281
4,975
29,432
5,176,405
9,133,200
638,762
601,080
51,060
2,062
72
1,059,110
3,478,438
2,038
17,034
4,120,049
6,784,750
705,754
581,105
54,586
1,621
73
966,458
3,7i5,o6o
2,067
13,121
2,803,334
5,012,124
889,684
753,480
60,541
3,907
74
827,855
3,837,447
6,837
41,901
2,664,674
4,826,899
695,509
572,670
71,789
2,344
75
1,586,774
5,204,092
9,256
71,702
2,171,458
3,575,880
401,654
283,470
73,123
2,221
1876
1,492,698
5,258,250
14,786
96,143
1,892,098
2,670,720
579,209
340,650
68,351
7,078
77
1,642,267
4,990,131
20,413
”7,323
2,186,378
3,086,100
781,162
459,425
62,095
7,570
78
1,671,751
5,494,527
21,312
127,707
1,542,601
2,177,400
1,331,508
939,720
57,473
831
79
1,845,970
6,231,433
15,900
116,752
2,321,000
3,276,120
1,336,651
943,350
83,365
10,280
80
1,787,340
5,650,921
16,858
53,241
2,501,689
3,752,534
1,296,632
687,215
84,481
3,103
1881
2,259,611
6,870,757
8,257
43,994
2,721,717
4,082,576
1,310,451
694,539
88,587
3,826
82
2,210,215
7,033,751
8,695
68,677
2,526,255
3,789,383
1,350,088
715,547
57,853
10,980
83
2,185,154
6,540,877
17,087
110,928
2,152,981
3,229,472
1,344,961
712,829
63,118
20,871
84
2,707,628
7,779,368
10,070
66,310
2,421,422
3,632,133
1,587,357
952,414
78,981
13,985
85
1,668,872
5,547,095
6,789
53,491
2,296,966
2,411,814
1,803,992
1,082,395
66,283
12,258
1880
2,232,752
6,905,390
5,061
42,739
2,123,342
2,229,509
2,186,174
1,311,704
”7,518
12,421
87
2,320,863
7,441,846
6,755
57,567
3,155,394
3,313,164
1,762,126
1,057,276
91,448
2,545
88
Tullkomitém betänkande. II.
16
122
Tab. 72. Skodon.
1
2
3
4
5
6
7 1
8
9 II
Skomakerier
(tillverka, ej uppgift.).
Inför
sel
År.
Af siden eller half-
Af yllefilt eller segel-
Af annan väfnad samt
Antal.
Arbetare.
siden.
duk.
af saffian m. m.
Kilogram.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
1861.....................
__
_
32
_
_
_
1,035
—
62.....................
—
—
24
—
—-
—
476
—
63.....................
—
—
28
—
—
—-
657
—
61....................
1,537
2,844
14
—
—
—
586
—
05.....................
2,681
3,648
55
—
—
—
901
—
1866.....................
2,933
3,654
67
—
—
—
1,105
—
67.....................
3,051
3,398
40
•—
—
—
599
—
68.....................
3,049
3,123
63
•—-
—
—
814
—
69....................
2,974
2,923
40
—
—-
—-
730
—
70.....................
3,083
2,964
20
—
—
—
530
—
1871.....................
2,917
2,964
33
1,155
—
—
984
9,835
72.....................
2,957
3,159
50
1,755
—
—
1,136
11,356
73.....................
3,127
3,291
80
2,835
—
—-
3,204
32,037
74....................
3,286
3,687
60
3,130
—
—
14,563
145,605
75.....................
3,400
3,920
248
8,760
—
—
10,530
105,281
1876....................
3,619
4,075
182
6,405
—
—
12,610
126,076
77.....................
3,709
4,201
272
9,585
■—-
—
15,315
153,123
78....................
3,787
4,217
119
4,215
—•
—
11,603
116,012
79....................
3,638
4,105
168
5,925
—
—-
12,121
121,193
80.....................
3,613
4,133
255
9,015
—
—
14,662
146,591
1881....................
3,760
4,214
321
10,593
—
—
14,773
147,730
82.....................
3,790
4,290
413
13,629
5,842
23,368
24,080
288,960
"3....................
3,804
4,151
391
12,903
6,991
27,964
34,395
412,740
84....................
3,684
4,265
243
8,019
7,177
28,708
40,598
487,176
85.....................
3,679
4,211
285
9,405
8,474
33,896
44,954
449,540
1886.....................
3,737
4,299
126
4,158
6,275
25,100
30,781
307,810
87....................
3,799
4,335
342
11,286
7,270
29,080
34,569
345,690
88.....................
3,896
4,290
277
. 9,141
5,872
23,488
47,146
471,460
123
I! io
ii !
12
13
|
14
15
16
17
X8
19
|
20
21
1
a f
skodon.
Utförsel af skodon.
År.
Becksöms- och s. k.
sjöstöflar.
Med bottnar af
trä.
Andra slag.
Summa.
Qvantitet.
Värdo.
Parti. Kg.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
Par+Kilogr.
Kronor.
Par + Kilogram.
Kronor.
Pal
35
_
_
_''
680
_
35
1,747
_
153
_
1861
»
2
—
—
-—•
604
—
2
1,104
—
—•
80
—
62
»
4
—
—
——
739
—
4
1,424
—
235
—
—
03
210
-—-
—
—
557
—
210
1,157
—
5,092
456
—
61
239
—
—-
—
572
—
239
1,528
—
—
8
—
61)
13
—
—
—
957
—
13
2,129
—
1
6
—
1866
8
-—
—-
—-
976
—
8
1,615
—
10
7
—
67
126
—
—
—
757
—
126
1,635
—-
—
45
—
68
2
—
—
—•
860
—
2
1,530
—
69
1,398
—
69
»
5
—
—
—■
981
—
5
1,531
—
--
942
—
70
16
160
—
—
1,480
24,374
16
2,497
35,524
—
259
4,252
1871
»
14
140
—
—
2,539
41,811
14
3,725
55,062
—
354
5,819
72
>
464
4,640
—
—
7,288
120,008
464
10,572
159,520
2
118
1,959
73
>
513
5,130
—-
—
20,239
333,291
513
34,862
468,156
—
113
1,869
71
46
460
3,537
8,322
15,713
258,748
46
30,028
381,571
76
475
8,586
75
11
I IO
2,591
6,096
15,451
254,436
11
30,834
393,123
—
501
7,923
1876
>
26
260
3,930
9,246
16,449
270,879
26
35,966
443,093
120
576
10,692
77
»
61
610
2,483
5,841
12,602
207,529
61
25,807
334,207
22
788
13,174
78 |
»
21
210
785
1,846
16,061
264,488
21
29,135
393,662
—
621
9,327
79
»
469
4,690
900
2,117
15,941
262,507
469
31,758
424,920
—
733
12,068
80
Kg
67
335
1,187
2,374
18,882
283,230
—
35,230
444,262
—
287
4,305
1881
86
430
1,505
3,010
22,811
342,165
—
54,737
671,562
—
928
13,920
82
»
74
370
3,004
6,008
24,579
368,685
—
69,434
828,670
—
962
14,430
83
>
139
695
14,031
28,062
25,095
376,425
—
87,283
929,085
—
1,692
25,380
81
95
475
23,987
47,974
35,591
533,865
—
113,386
'',075,155
—
2,136
32,040
85;
»
97
485
16.411
32,822
36,418
546,270
—
90,108
916,645
—
5,568
83,520
1886
»
65
325
21,059
42,118
46,653
699,795
—
109,958
1,128,294
—
8,270
118,805
87
»
48
240
18,010
36,020
53,175
797,625
—
124,528
1,337,974
—
10,289
''54,335
88
124
Tab. 73. Wattsäckar, kappsäckar samt andra sadelmakeriarbeten.
1
2
3
*
5
«
7
8
9
10
11
År.
Sadelmakerier
(tillverkning ej
uppgifven).
In- och utförsel af nattsäckar,
kappsäckar och dylikt.
In- och utförsel af ej specifice-  rade sadelmakeriarbeten.
Antal.
Arbetare.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
Kilogram.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
1801 .........
_
_
5,002
_
_
_
4,072
_
85
_
62 .........
—
—
6,150
—
—
—
3,607
—
386
—
03 .........
—
—
6,588
—
—
—
3,714
—
76
—
04
298
446
6,948
—
6
—
4,610
—
88
—
05 .........
343
455
7,833
—
—
—
4,234
—
11
—
1806 .......
385
422
7,080
—
—
—
3,089
—
62
—
07 .........
380
391
6,772
—
—
—
2,685
-—
36
—
68 ........
378
347
6,737
-—-
—
—
2,375
—
6
—
09 .........
377
344
8,032
—
—
—
2,654
—
0,8
—
70 .........
364
305
8,701
—
—
—
3,276
—
—
—
1871 .........
406
373
13,414
39,445
—
—
4,491
22,821
45
210
72 .........
392
389
18,226
53,596
—
—
3,187
32,782
360
1,694
73 ........
417
440
27,211
80,018
—
—
7,838
38,805
93
436
74 .........
415
475
45,106
132,640
—
—
10,902
53,659
123
<_n
OO
O
75 .........
417
479
32,944
96,878
44
130
9,235
45,519
35
164
1876 ........
450
416
29,219
85,924
32
94
12,546
61,560
81
380
77 .........
456
534
32,310
95,oii
278
819
10,474
51,546
48
226
78 .........
458
566
20,132
59,203
120
354
7,504
37,319
116
544
79 .........
453
544
11,908
35,oi6
9
25
7,601
37,465
312
i,50i
80 .........
464
562
28,366
83,414
332
975
10,298
50,375
30
142
1881 .........
478
595
24,821
74,463
780
2,340
12,765
63,825
206
1,030
82 ........
459
597
31,607
94,821
6,337
19,011
15,481
77,405
264
1,320
83 .........
462
592
19,960
59,880
5,129
>5,387
18,067
90,335
183
915
84 .........
427
587
15,144
45,432
8,323
24,969
19,924
99,620
254
1,270
85 .........
451
568
8,675
26,025
9,470
28,410
19,107
95,535
315
>,575
1886 .........
435
538
5,439
16,317
6,514
19,542
15,244
76,220
351
i,755
87 .........
441
561
5,928
17,784
9,785
29,355
14,095
70,475
239
i,i95 1
88 .........
413
550
5,170
i5,5io
21,319
63,957
15,140
75,700
105
525 1
C
125
Tab. 74. Handskar.
1
2
3
4
«
7
8
»
10
n
I 12
1 13
14
År.
Handsk-
makerier.
Deraf med uppgifven
tillverkning.
In- och utförsel af handskar.
In- och utförsel af till-  skurna handskskinn.
Antal
i gång.
Ar-
betare.
Antal.
Ar-
betare.
Tillverk-
ning.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
1861
7
_
7
_
84,250
2,343
99,216
1,7
72
_
_
_
_
62 ...
7
—
7
—
84,200
2,131
90,252
18
774
36
—
—
—
63 ...
9
187
9
187
82,377
2,061
87,264
64
2,700
—
—
—
—
64
122
543
11
394
124,900
1,740
143,255
88
7,210
9
—
—
—
65
106
307
11
186
103,032
1,575
129,710
87
7,175
36
—
—
—
1866
106
256
7
158
144,100
1,264
104,090
156
12,880
11
—
—
—
67 ...
98
229
6
138
147,500
1,031
84,875
344
28,315
18
—
—
—
68 ..
97
217
7
138
135,900
1,037
85,400
861
70,910
58
—
—
—
j 69 ...
91
347
9
259
99,150
1,020
84,140
491
40,390
28
—
—
—
70
101
379
9
294
261,768
1,086
89,460
495
40,775
15
—
—
—
1871 ...
94
322
8
227
329,200
1,495
123,095
1,858
152,985
56
1,441
—
—
|
72 ...
88
322
7
238
278,707
3,017
248,395
3,807
315,425
12
308
—
—
73 ...
97
320
10
237
337,000
2,014
165,795
2,317
190,750
5
12 I
—
—
74
94
489
9
355
330,000
2,465
202,965
1,587
130,655
22
561
32
825
75 ...
87
411
10
285
361,241
3,281
270,130
2,021
166,425
4
no
115
2,970
1876
90
375
10
247
322,150
4,133
340,270
1,870
154,000
7
187
—
—
77 ...
91
479
11
378
589,459
6,051
427,050
837
39,400
3,8
99
—
—
78 ..
83
550
12
454
616,625
2,993
211,200
796
37,440
2,5
66
—
79
91
480
16
382
470,272
2,517
177,630
468
22,040
25
638
—
—
80 ...
83
546
8
439
432,480
4,688
330,840
530
24,940
6
154
—
1881
78
526
6
420
387,480
6,146
430,220
683
47,810
—
—
—
82 ...
80
481
6
385
523,712
6,594
461,580
801
56,070
2
50
—
—
83 ...
83
499
5
358
430,605
6,817
477,190
873
6i,uo
~
—
—
—
84 ...
80
530
9
410
622,699
6,815
477,050
597
41,790
—
—
—
—
85 ...
86
483
7
365
483,449
6,626
463,820
476
33,320
24
600
—
—
1886 ...
74
491
9
380
489,692
7,601
532,070
484
33,880
1
25
—
—
87 ...
79
476
7
363
503,981
8,327
582,890
526
36,820
—
—
—
88 ...
72
544
8
418
551,121
10,051
703,570
335
23,450
31
775
—
—
126
Tab. 75. Sängkläder och fjäder.
1
2
3
*
5
6
7
8
9
In- och utförsel af sängkläder.
In- och utförsel af fjäder och dun.
Å r.
I n f ö
r s e 1.
Utförsel.
Införsel.
Utfö
r s 01.
Nya.
Brukade.
Nya.
Brukade.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
1861.....................
3,599
1,333
_
*)200,633
—
11,222
—
62.....................
8
137
IOO
—
*)396,672
—
7,615
—
63.....................
2,321
IOO
250
*)264,733
—
4,803
■—
64 ....................
7,137
748
—
—
111,948
—
1,679
—
65.....................
7,995
497
—
—
110,960
—
7,456
—
1866....................
20,940
495
35
—
112,975
—
9,865
—
67.....................
6,221
980
170
—
67,871
—
148,178
•—-
68.....................
7,395
472
122
2,434
39,038
—
7,501
—-
69
9,215
1,268
195
7,950
88,158
—
7,104
—
70.....................
3,612
483
336
3,643
67,743
—
4,372
—
1871.....................
12,419
930
223
91,725
97,849
4,339
9,696
72....................
i3,i67
754
404
204,470
219,695
6,065
11,979
73....................
18,410
1,716
->
-
612
280,905
298,572
5,030
9,320
74.....................
27,523
936
695
480,024
679,559
5,727
7,786
75....................
34,563
1,774
331
309,585
457.193
4,844
6,021
1876....................
20,963
2,055
503
41
317,281
449,017
1,689
2,737
77.....................
21,171
800
2,312
630
339,318
302,359
1,458
1,772
78.....................
2i,335
1,470
120
640
205,142
196,724
3,384
3,906
79.....................
20,026
947
483
205
200,851
240,684
5,020
10,518
80.....................
18,277
976
2,486
”5
401,711
475,940
5,186
8,052
1881.....................
11,728
1,430
656
462
441,598
335,580
1,607
2,411
82....................
10,698
1,605
427
400
444,985
345,340
9,956
14,934
83....................
10,840
1,645
—•
—
323,141
251,512
9,776
14,664
S4.....................
11,013
1,480
904
325
277,172
219,660
2,955
4,433
85.....................
12,923
4,025
220
1,185
359,291
257,211
335
335
1886.....................
9,283
1,228
1,137
30
261,232
186,418
537
537
87.....................
7,876
841
2,212
1,222
254,631
169,558
11,668
17,575
88.....................
4,749
1,130
860
—
433,683
285,700
14,088
28,176
*) För åren 1861, 1862 och 1863 ingå icke i uppgifterna fjäder och dun för resp. 44, 237 och 4,313 kronor,
hvarå vigton ej finnes uppgifven.
127
Tab. 76. Rullgardiner.
1
2
3
5
«
7
8
År.
Rullgardinsfabriker.
In- och utförsel af rullgardiner.
Antal
i gång.
Arbetare.
Tillverk-
ning.
Införsel.
Utförsel.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
1861
7,458
6,088
3,863
5,086
62
842
63
1
35.000
30.000
1,234
in
64................................
1
—
—
—
65.................................
1
—
30,000
6,438
—
170
—
1866................................
1
20
30,000
6,592
—
176
—
67.................................
2
24
38,785
4,055
—
321
—
68.................................
2
24
40,465
3,925
—
38
—
69 ..............................
—
—
—
6,668
—
326
—
70................................
1
—
326
8,929
—
51
—
1871...............................
2
2
3,287
8,936
52,555
145
855
72.................................
2
7
8,417
9,319
54,805
425
2,500
73.................................
1
4
10,000
13,176
77,490
80
470
74 .................................
75 .................................
1
2
8
13
2,000
3,242
16,555
14,235
97,363
83,723
30
50
175
293
1876.................................
2
13
3,363
12,762
75,055
619
3,640
77.................................
2
17
35,800
10,573
62,185
570
3,355
78.................................
2
23
40,000
8,693
50125
236
1,388
79.................................
2
17
23,000
7,310
42,990
690
4,060
80.................................
1
12
24,000
9,015
53,018
281
'',655
1881................................
1
11
30,000
7,187
43,122
682
4,092
82................................
1
7
35,000
7,987
47,922
814
4,884
83.................................
1
12
30,000
8,676
52,056
1,249
7,494
84.................................
1
27
35,000
6,463
38,778
611
3,666
85.................................
2
20
63,350
3,067
18,402
1,108
6,648
1886.................................
5
28
76,125
1,735
10,410
532
3,192
87................................
3
21
50,500
1,253
7,518
1,366
8,196
88................................
4
r>4
141,625
1,591
9,546
1,712
10,272
128
Tab. 77. Bast och gräs samt bast-, gräs- och spånmattor.
1
2
3
*
5
6
7
8
9
10
11
12
13
År.
In- och utförsel af bast
oob bastrep.
In- och utförsel af oarbetadt
gräs samt esparto.
In
- ooh utförsel af
färgadt gräs.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr.
Kr.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
1861 ...
_
6,832
—
_
—
3075
—
1,300
189
—
—
—
02
—
I,III
—
—
—
15,884
—
—
4,022
—
—
—
63
■—-
1,046
—
165
-—
3,844
——
—
30,007
—
•—
—
64
10,280
—
—
—
16,238
—
—
—
2,749
—
—■
—
65 ...
12,752
—
—
—
31,711
—
—
—
13,452
—
—
—
1866
59,936
—
—
—
9,352
—
—
—
9,205
—
—
—
67
1,828
—
—
—
26,525
—
12,752
■—
14,208
—
—
—
08
10,202
—
—
—
18,108
—
—
—
21,275
—
—-
—
69
3,443
—
—
—
60,021
—
62,401
—
9,953
—
153
—
70
5,271
—
—
—
39,532
—
27,332
—
16,886
—•
—
—
1871
5,441
640
—
—
33,964
799
—
—
52,941
62,273
—
—
72 ...
8,799
1,035
—
—
25,590
602
4,803
113
87,043
102,386
—
—-
73 ...
10,202
1,200
—
—
30,988
729
--
—
96,490
113,497
—
——
74
--
•—
—
—
109,500
2,576
468
II
163,584
192,418
—
—
75
10,329
1,215
—
—
95,855
2,255
10,244
241
169,741
199,660
8,726
10,265
1876 ...
2,125
25O
—
—
31,541
742
—
—
205,789
58,095
26
30
77 ...
2,125
250
—
—
95,812
2,254
—
—-
184,162
38,992
—
—
78 ...
468
55
—
—
66,014
1,553
—
—
186,460
52,638
—
—
79
1,870
220
—
—
52,667
1,239
—
—
141,576
39,967
--
—
80...
383
45
—
—
58,320
1,372
—
—
227,735
64,290
--
—
1881 ...
1,546
186
—
—
73,241
1,465
912
18
248,619
74,586
381
114
82 ...
3,832
460
—
—
69,871
1,397
285
6
313,388
94,016
—
-—
83 ...
4,250
510
—
—
101,875
2,038
85
2
271,676
81,503
--
—
84 ...
6,062
727
—
—
134,062
2,681
394
8
267,860
80,358
—
—
85 ...
4,940
593
—
—
140,191
14,019
60
6
339,631
101,889
—
—
1886.
6,704
804
—
—
150,902
15,090
—
—
285,235
85,571
—
—
87 ...
5,515
662
—
—
114,471
11,447
—
—
262,219
80,777
—
—
88 ...
7,911
949
—
—
108,440
10,844
—
—
255,327
76,598
1 26,013
7,804
129
14
15
16
I 17
18
19
11 20
1 21
22
| 28
24
1
25
1
In-
och utförsel af bast-  mattor.
In- och utförsel af gräs-  mattor.
In-
och utförsel af spån-  mattor.
År.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr.
| Kronor.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr
| Kr.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
68,012
—
—
—
—
_
_
6,549
_
1861
24,697
—
—
—
3,103
—
—
—
9,693
—
—
—
62
91,731
—
—
—
10,372
—
—
—
7,994
—
288
—
63
85,313
—
—
—
2,040
—
—
—
9,420
—
224
—
64
82,125
—
—
—
3,146
—
—
—
7,792
—
17
—
65
56,918
—
—
—
170
—
—
—
8,132
_
119
_
1866
86,801
—
—
—
1,020
—
—
—
11,261
—
2,070
—
67
23,889
—
—
-
18,278
—
—
—
9,968
—
264
—
68
27,587
—
170
—
1,190
—
1,530
—
7,120
—
1,784
—
69
33,241
—
85
-
43
—
213
—
13,576
—
5,754
—
70
71,370
20,148
128
36
128
45
—
—
18,221
17,146
2,134
2,008
1871
66,184
18,684
850
240
—
—
—
—
25,882
24,355
15,108
14,217
72
47,353
13,368
—
—
340
120
—
36,780
34,610
591
556
73
43,018
12,144
3,103
876
468
165
—
—
33,642
31,657
128
120
74
17,386
4,908
680
192
213
75
—
—
37,884
35,650
668
628
75
44,718
12,624
170
48
85
3°
—
—
42,990
40,454
287
27O
1876
91,519
25,836
255
72
255
90
—
—
34,828
32,773
492
463
77
11,817
3,336
—
—
—
—
—
32,668
30,741
1,460
1,374
78
53,857
15,204
—
—
1,275
450
—
—
17,479
16,448
2,224
2,092
79
21,806
6,156
—
—
1,360
480
—
—
19,957
18,780
2,369
2,229
80
36,503
■0,951
546
164
332
IOO
—
—
24,599
24,599
5,385
5,385
1881
26,876
8,063
—
—
3,331
999
—
—
30,004
30,004
4,380
4,380
82
19,800
5,940
951
285
1,750
525
—
—
25,577
25,577
2,449
2,449
83
10,047
3,014
280
80
1,196
359
—
—
30,843
30,843
1,941
1,941
84
22,828
6,848
—
—
451
''35
—
—
32,066
32,066
2,015
2,015
85
17,209
5,163
—
—
3,345
1,004
—
—
19,678
19,678
1,578
'',578
1886
29,878
8,963
1,000
300
838
251
—
—
23,205
23,205
653
653
87
23,860
7-158
—
—
1,050
315
—
—
29,782
29,782
2,956
2,956
88
Tullkomiténs betänkande. II.
17
130
Tab. 78. Paraplyer och parasoller.
1
2
3
4
1
5
6
7
8
"9
1
10
11
År.
In- och utförsel af paraplyer och
parasoller af hel- och halfsiden.
In- och utförsel af paraplyer,
andra slag.
Införsel af para-  plydelar.
Införsel.
Utförsel.
1
Införsel.
Utförsel.
Öfvertyg.
Fodral af
tyg-
Stucken. 1 Kronor.
Stycken.
Kronor.
Stycken.
Kronor.
Stycken. \
Kronor.
Kronor.
Kronor.
1801......
2,453
_
_
35,286
—
I
—
48,997
62
02......
3,067
—
—
—
30,969
—
—
44,170
143
03......
3,935 1
—
—
—
20,062
—
—
—
41,005
51
04
4,821
—
—
_ —
22,113
—
—
—
56,135
125
05......
8,303
—
—
—
20,692
—
—
—
49,150
73
1800......
16,718
_
1
—
19,595
—
—
—
46,395
638
07......
13,781
—
1
—
24,271
—
—
—
16,730
—
08......
9,418
—
23
—
17,602
—
—
—
13,341
3,138
09......
12,364
—
6
—
28,613
—
—
—
33,264
15
70......
12,270
—
—
—
41,123
—
15
—
51,477
6
1871......
14,365
89,781
34
213
56,988
131,072
4
9
46,036
56
72......
15,802
98,763
2
13
86,848
199,750
—
—
26,581
37
73......
17,664
110,400
12
28
153,441
352,914
—
—
48,674
47
74......
24,237
151,481
12
75
154,459
355,256
2
5
56,816
I4° j
75 .....
25,757
160,981
24
150
231,276
301,935
!5
173
63,541
112
1
1
1870......
24,423
152,644
—
—
131,922
303,421
—
73,677
3°
77......
26,750
167,188
12
75 ''
212,552
488,870
10
23
62,960
3,577
78......
25,319
i58,244
37
231
180,242
414,557
18
41
54,045
24
79......
25,796
161,225
—
—
149,590
344,057
—
—
26,567
124
80......
34,347
214,669
—
206,588
475,152
i -
—
23,903
53 j
1881......
33,874
203,244
—
224,266
672,798
—
—
24,128
38
82......
36,395
218,370
—
—
235,779
707,337
—
—
25,190
~ 1
83......
43,953
263,718
—
—
282,786
848,358
—
—
17,165
OO
iO
N
84......
44,088
264,528
73
438
239,472
718,416
—
—
18,363
—
85......
49,195
295,170
—
—
209,629
628,887
—
—
10,242
48
IS80......
42,184
253,104
—
—
160,777
482,331
—
—
2,502
—
87......
41,089
246,534
—
—
132,473
397,419
—
—
18,054
4
88.....
37,451
224,706
—
—
124,076
372,228
—
—
22,339
32
131
Tab. 79. Hängslan, penningbörsar och portföljer.
1
2
»
1 ^
5
6
7
1 8
9
År.
In- och utförsel af hängslen.
In- och utförsel af penningbörsar
och portföljer.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
Kilogram.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
Kilogram.
| Kronor.
1801.................................
8,984
■
_
_
15,719
_
_
_
62
9 558
16,422
7
63...............................
7,789
—
—
—
16,492
—
—
64
13 045
17,625
70
17 545
20 432
1866.................................
15,958
1,3
18,824
67 ..............................
13,558
—
—
—
14,073
—
—
—
68.................................
12,348
——
—
—
18,787
—
—
—
69.................................
11,436
—
21
—
18,317
—
10
—
70
11116
17,658
403
1871..........................<......
14,529
104,025
19,205
113,675
1,880
n,o66
72...............................
23,384
166,243
9
66
25,588
151,006
2,443
14,370
73.................................
31,138
219,938
—
—
33,411
197,256
4,103
24,130
74.................................
26,685
188,644
2,1
15
49,491
294,363
3,812
22,420
75.................................
24,806
175,356
15
105
42,467
252,104
2,781
16,358
1876.................................
32,466
229,950
4
30
39,921
238,304
2,215
13,028
77................................
34,447
244,101
6
42
40,092
237,695
1,307
7,691
78.................................
27,054
197,001
—
—
25,052
148,549
220
1,295
79.................................
23,689
169,117
—
—
19,018
113,881
75
443
80................................
33,781
239,437
—
—
37,570
223,465
166
975
1881................................
33,561
235,387
—
—
52,364
318,207
182
1,092
82
40 179
56 474
357
83.................................
59,527
417,139
—
—
58,581
356,535
617
3,702
84.................................
46,365
325,335
—
--
60,654
371,970
764
4,584
85.................................
47,180
330,460
231
1,617
54,282
332,577
1,087
6,522
1886.................................
42,829
300,033
1,320
9,240
48,441
296,856
794
4,764
87.................................
45,504
318,678
1,727
12,089
48,360
295,290
771
4,626
88................................
51,105
357,865
2,729
19,103
51,616
313,458
1,089
6,534
132
Tab. 80. Trävaror, oarbetade, sågade eller tillhuggna.
(Kol. 24—97, so sid. 134—141.)
1
2
3
4
5
6
t 1
8
9
10
11
13
13
In
och utförsel af timmer, stockar 0. dyl. (af furu eller gran).
År.
Af mindre än 20 cm. diameter i lillända!!.
Af
20 cm.
diameter
och deröfver i lilländan.
Införse
1.
Utförsel
*)
Införse
1.
Utförsel.
St.
Kbm.
Kr.
Sticken.
Kbm.
Kronor.
Stycken.
Kbm.
Kronor.
Stycken.
Kbm.
''Kronor.
1861
_
_
24,053
_
—
_
_
500
_
—
62
—
—
—
21,770
—
—
—
—
—
—
—
63...
—
—
20,108
—
—
—
—
1,700
—
—
—
64...
—
—
30,601
—
-—-
27
—
—
61,133
—
—
65...
—
—
23,788
—
—-
18
-—
—
113,296
-—
—
1866
—
—
37,015
—
—
5
—
—
210,924
—
—
67...
54,358
—
—
1
—
—-
199,098
■—
—
68..
—
91,584
12,048
—
—
—
—
396,729
159,656
—
69...
45,732
11,164
—
2
—
—
412,623
157,193
70
85,634
14,492
—
—
—
—
316,203
109,438
1871
20
7
97
156,647
19,837
272,884
34
117
2,231
367,645
145,120
2,772,645
72...
571
10
144
297,125
22,907
315.118
4
14
268
378,518
148,462
2,836,500
73...
226,850
11,813
300,065
8,661
3,125
59,710
351,514
141,163
2,697,042
74 .
13,500
3,533
48,600
271,377
17,331
238,409
44
109
2,092
336,343
131,192
2,506,537
75...
5,951
1,156
15.904
105,068
13,217
181,822
11,115
2,119
40,485
301,001
113,897
2,176,100
1876
1,780
442
6,084
95,710
13,372
270,815
5,411
879
16,800
408,688
157,980
8,813,531
77...
1,460
247
3.401
143,500
17,776
475,488
7,893
1,724
32,947
374,808
152,711
7,761,034
78...
719
51
702
154,944
10,874
178,679
2,458
644
12,298
376,222
102,094
3,120,962
79
2,100
327
4,505
145,435
11,759
269,608
9,052
3,209
61,315
332,946
126,653
3,145,766
80..
3,014
452
6,224
378,081
30,770
587,895
5,726
1,528
29,188
321,902
122,367
3,740,669
1881
6,734
1,448
21,720
265,986
25,472
526,761
24,882
5,296
105,920
448,560
167,105
6,964,936
82...
8,349
1,374
20,610
145,173
13,390
203,796
41,003
11,891
237,820
386,608
164,700
3,761.748
83...
2,853
628
9,420
184,129
18,179
334,312
7,533
2,229
45,980
430,405
190,943
5,785,573
84...
4,571
933
13,995
249,868
23,078
311,553
28,111
8,447
168,940
420,643
186,705
4,387,568
85...
—
1,092
27,300
■-
22,200
384,561
—
7,148
214,440
—
134,646
4,545,649
1886...
—
444
11,100
—
31,477
471,420
—
1,022
30,660
—
129,732
4,052,828
87...
—
52
1,300
—
28,640
334,228
—
7,200
216,000
—
162,018
2,430,270
88...
—
984
24,600
—
34,370
638,266
—
8,256
247,680
—
194,822
6,604,466
*) Häri ingå äfven åren 1861—1863 och åren 1885—1888 telegrafstolpar samt åren 1861—1867 syllar, 14 fot långa
och deröfver, och åren 1864—1867 master och bogspröt.
133
14
15
16
17
18
19
20
21
1
22
23
1
In- och utförsel af grufstolpar (af furu eller gran).
In- och utförsel af bandstakar
(af furu eller gran).
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
År.
Stycken.
Kbm.
Kronor.
Stucken.
Kubikm.
Kronor.
St. el. Kbm.
Kronor
St. el. Kbm.
Kronor.
—
—
—
—
—
—
_
_
336
1861
—
—
—
—
—
—
—
—
st.
13,086
—
02
—
—
—
—
—
—
—
—
18,612
—
63
—
—
—
1,948,570
—
—
—
—
13,667
—
61
—
—
—
2,915,729
—
—
—
—
T>
19,776
—
65
—
—
—
4,963,510
—
—
—
—
36,136
—
1866
—
—
—
5,580,199
—
—
—
—
>
38,512
—
67
—
—
—
6,086,042
147,699
—
—
—
35,100
—
68
—
—
—
4,533,999
115,341
—
St. 70
—
)
30,475
—
60
—
—
—
6,461,113
142,604
—
—
—
5,163
—
70
—
—
—
8,092,678
166,724
1.592,697
—
—
»
11,770
5,885
1871
—
—
—
9,418,086
197,472
1,886,437
—
—
18,017
9,009
72
1,800
27
263
15,261,363
343,968
3,285,897
—
—
44,475
22,238
73
2,200
144
i,375
13,242,693
327,103
3,124,788
—
—
36,534
18,267
74
3,794
790
7,543
7,894,252
193,924
1,852,542
Kbm. 19
360
9,001
4,501
75
—
—
—
10,693,595
268,738
3,080,676
—
—
125,534
62,767
1876
1,000
16
150
11,412,908
273,688
2,719,100
—
—
X>
44,061
22,031
77
—-
—
—
9,524,735
229,239
>,751,921
—
—
»
49,972
24,986
78
1,600
21
200
10,390,396
239,352
'',554,825
—
—
»
14.691
7,346
79
10,264
173
1,649
16,674,140
385,832
2,358,928
—
—
»
27,054
13,527
80
—
—
—
14,591,504
341,204
2,729,632
—
—
7,188
3,594
1881
■-
—
—
16,011,197
350,335
2,242,144
—
—
.
8,039
4,020
82
—
—
—
19,733,328
423,633
3,105,230
St. 100
5°
»
9,771
4,886
83
24
1
9
17,301,751
371,392
2,692,597
» 130
65
»
11,632
5,816
84
—
166
1,660
—
398,078
3,073,162
—
—
Kbm. 1,342
14,762
85
—
—
—
—
453,700
3,289,325
Kbm. 1
11
1,387
15,257
1886
—
38
380
—
441,858
3,534,864
»
24
264
•
553
6,083
87
—
—
—
—
456,485
4,345,738
—
—
X-
801
8,811
88
134
Tab. 80. (Forts.) Trävaror, oarbetade, sågade eller tillhuggna.
(Kol. 46—97, se sid. 136—141.)
1
24
25
26
27
29
"" 29
30
31
S2~ "
. 33
In- och utförsel af spjälved
(af furu eller gran).
In- och utförsel af syllar (af furu eller gran).
År.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
Kubikm.
Kronor.
Kubikm.
Kronor.
Stu eken.
Kubikm.
Kronor.
Stucken.
Kubikm.
Kronor.
1861............
_
_
_
_
_
—
_
6,768
—
—
62 ...........
—
—
—
—
—
—
—
35,052
—
—
63............
—
—
—
—
—
—
—
294,816
—
—
64............
—
—
—■
—
2,185
—
—
86,885
—
—•
65............
—
—
—
■—
---
—
—
79,929
—
—■
1866............
—
—
—
—
—
—
—
28,035
—
—
67............
—
—
—
—
3
—
—
159,306
—
—
68............
i
—
34,423
—
--
—
—
130,374
2,810
—
69............
—-
—
33,184
—
—
—
——
151,536
3,232
—
70............
4
—
15,836
—-
—
—
—
424,596
12,469
—
1871............
—
—
9,931
151.790
—
—
—
438,675
7,524
115,001
72............
—
—
15,869
242,556
—
—
—
498,143
13,626
208,265
73............
309
4,720
13,181
201,466
91,424
7,045
107,682
688,381
10,060
153,765
74............
8
120
13,719
209,693
299,274
25,356
387,563
754,993
10,694
163,454
75............
—
-
7,363
H2,544
166,225
14,176
216,676
489,144
6,389
97,661
1876...........
—
—
15,443
236,046
19,464
1,541
23,550
465,576
7,186
109,828
77............
—
—
13,662
208,812
13,033
1,062
16,238
537,249
7,320
111,884
78............
—
—
17,783
271,808
37,769
4,109
62,810
409,687
5,013
76,617
79............
—
—
7,062
108,047
3,140
183
JO
00
0
O
401,672
5,193
79,370
80............
—
—
7,000
106,992
2,345
331
5,065
1,032,339
13,057
199,574
1881............
12
180
4,216
63,240
—
—
—
827,876
11,485
172,275
82............
10
150
6,729
ioo,935
__
—
—
645,475
8,254
123,810
83............
—
—
4,266
63,990
797
80
1.200
869,535
11,888
178,320
84............
12
180
6,529
97,935
40,021
2,337
35,055
831,025
10,522
157,830
85............
—
—
1,238
18,570
370
5,550
—
10,232
97,204
1886............
—
—
1,922
28,830
13,545
203,175
—
10,763
118,393
87...........
—
—
1,049
15,735
—
179
2,685
—
7,489
90,018
88............
—
—
830
12,450
--
300
4,500
—
13,141
118,269
135
34
| 35
) 36
37
88
39
40
|
41
42
|
43
44
45
1
In- och utförsel af hjelkar och sparrar (af furu eller gran).
Af under 20 cm. diameter midtpå.
Af 20 cm. diameter eller deröfver midtpå.
År.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
Styck.
Kbm.
Kronor.
1 Stycken.
Kubikm.
Kronor.
Styek.
Kbm.
Kronor.
Stuck.
Kbm.
Kronor.
_
_
_
_
__
_
_
2,890
780,133
—
—
1801
—
—
275,840
■—•
—
—
8,809
598,266
—
—
02
—
—
294,201
-—
—•
—
—
572,149
—
—
63
-T
—
268,058
—
—
—
6
—
—
286,932
—
64
—
—
467,229
——
—
—
1
—
—
349,170
—
65
3
—
—
633,385
—
—
—
1
—
—
320,727
—
1866
—
—
637,597
—
—
—
56
—
—
264,248
——
67
—
—
825,555
122,432
—
—
—
581,694
289,076
■—-
68
78
—
—
973,592
141,428
—
200
52
—
417,320
228,972
—-
69
—
—-
870,336
123,147
—
940
289
—
457,748
274,717
—
70
—
—
1,032,467
159,975
2,139,519
8
18
350
387,496
218,540
3,674,343
1871
—
—
1,080,838
170,652
2,640,959
18
30
591
562,216
309,009
7,675,050
72
260
75
1,142
1,608,548
238,836
4,335,004
1,445
672
12,839
552,821
290,775
8,194,373
73
3,632
425
6,490
1,671,580
224,458
6,518,456
16,255
3,303
63,114
463,058
224,491
8,314,743
74
1,150
202
3,086
1,124,051
165,118
3,533,275
1,095
311
5,950
426,277
214,814
6,074,220
75
2,615
198
3,027
1,440,037
197,743
3,022,435
589
217
4,149
483,091
260,279
6,464,703
1876
4,734
303
4,632
1,251,163
177,124
2,707,288
1,788
1,394
26,643
498,803
259,193
5,942,514
77
356
45
680
837,844
116,843
1,607,318
107
no
2,108
348,971
173,649
3,516,776
78
102
8
"5
916,263
129.552
1,287,101
—
—
—
335,435
154,892
3,018,524
79
5,768
975
I 4,900
1,456,666
197,797
2,569,776
1,614
1,054
20,133
500,634
205,213
4,314,938
SO
3,255
542
8,130
1,376,364
185,141
1,973,603
1,970
1,197
23,940
468,088
194,928
4,420,967
1881
2,402
356
5,340
1,595,564
213,065
2,761,322
1,271
443
8,860
537,129
230,964
4,762,478
82
582
75
1,125
1,527,384
187,637
2,334,204
555
182
3,640
537,283
233,928
4,868,042
83
707
74
1,1 IO
1,251,936
154,799
1,787,929
2,826
1,222
24,440
564,748
212,380
4,183,886
84
—
878
13,170
—
209,860
2,627,447
—
875
17,500
—
139,233
3,088,188
85
—
225
3,375
—
141,866
1,458,382
—
261
5,220
—
108,550
2,164,487
1886
—
99
OO
tn
--
172,834
2,175,980
—
77
1,540
—
86,008
1,636,732
87
—
339
5,085
—
203,550
2,688,896
—
306
6,120
—
90,246
1,882,532
88
136
Tab. 80. (Forts.) Trävaror, oarbetade, sågade eller tillhuggna.
(Kol. 64—97, se sid. 138—141.)
1
40
47
48
49
50
51
52
53
54
55
In- och utförsel af plankor och bräder
(af furu eller gran).
In- och utförsel af plank- och
brädstump (af furu eller gran).
År.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
Tolft er.
Kubikm.
Kronor.
Tolft er.
Kubikm.
Kronor.
Kubikm.
Kronor.
Kubikm.
Kronor.
1861......
—
_
9,874
1,478,393
_
_
_
_
_
389,570
62......
—-
—
18,719
1,603,869
—
—
—
—
—
440,862
63......
—-
—
24,320
1,747,950
—
—
—
—
—
664,742
64.....
—
953
—
—
1,204,951
—
—
—
—
. 115,561
05......
—
905
—
—
1,522,393
—
—
—
—
119,536
1866
—
630
—
—
1,470,982
—
—
1,231
—
120,869
67......
—•
2,921
—-
—
1,667.247
—
—
6
—
155,456
68 ....
12,042
4,692
—
3,104,686
1,862,201
—
—
—
79,558
—
69.....
11,725
4,158
—
3,143,039
1,882,728
—
264
—
60,607
—
70......
12,645
4,130
—
3,394,457
2,024,993
—
37
—
76,200
■—
1871
17,497
5,532
114,158
3,722,437
2,114,485
45,246,917
—
—
87,605
569,078
72......
25,906
7,159
147,722
4,454,919
2,375,253
62,626,071
1,512
9,821
97,988
636,529
73......
19,941
6,494
134,005
4,396,707
2,312,810
75,119,932
97
629
85,010
552,226
74......
17,280
4,889
100,890
4,213,856
2,172,217
80,513,957
54
349
115,330
749,183
75 .....
27,477
6,380
131,647
4,398,900
2,149,030
68,979,181
23
147
136,556
877,066
| 1876......
29,437
7,968
164,418
5,346,819
2,533,047
79,369,444
8
52
139,582
960,061
77 .....
31,105
9,516
196,365
5,754,066
2,752,478
90,452,087
50
323
134,825
1,391,007
78......
27,289
7,868
162,342
5,166,533
2,401,130
55,968,257
4
26
100,824
539,694
79......
13,895
4,128
85,170
5,823,515
2,678,593
54,247,400
134
872
177,074
879,620
80......
30,200
8,173
168,648
6,094,420
2,732,120
73,079,238
139
901
163,700
1,063,395
1881......
21,742
6,892
151,624
6,023,658
2,854,305
74,925,506
226
1,582
181,160
1,277,178
82......
20,266
8,667
190,674
7,198,261
3,348,003
87,784,639
251
U757
197,207
1,384,393
83.....
25,423
7,137
157,014
7,569,200
3,454,903
79,428,220
170
1,190
239,966
1,341,410
84......
17,442
4,400
96,800
7,295,116
3,194,416
73,152,126
138
966
226,900
1,452,160
85......
—
3,875
100,980
—
3,388,310
75,626,975
197
U379
244,372
1,493,113
1880......
—
3,616
93,585
—
3,222,997
59,886,527
1,152
8,064
240,828
1,442,560
87......
—
3,287
88,855
—
3,453,703
68,598,418
936
6,552
251,006
1,759,552
88......
—
4,042
106,460
—
3,979,929
88,874,232
296
2,072
258,174
1,706,530
137
56
57
58
59
00
61
1
62
63
1
In-
och utförsel af lister, täkter och ribbor
(af furu eller gran).
In- ooh utförsel af årträn
(af furu eller gran).
Å r.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
St, eller Kubikm. | Kronor.
St. eller Kubikm.
Kronor.
Str/eken. | Kronor.
St. eller Kubikm.
Kronor,
—
1,054
St. 163,236
_
_
_
st.
32,360
__
1801
—
2,543
>
199,632
—
—
—
t
36,468
.—.
62
--
2,725
»
481,788
—
—
5
i
39,598
—
63
st.
9,216
—
»
138,340
—
—
—
»
22,957
—
64
»
3,776
—
»
419,281
—-
—
—
»
28,071
—
65
1,090
—
»
244,005
—
—
—
30,182
—
1866
5,464
''-
»
413,895
—
—
—
>
26,663
—
67
»
2,828
—
.
423,949
—
—
—
34,117
—
68
»
5,411
—
»
643,739
—
—
—
»
50,253
—
69
»
3,522
•-
•
400,723
—
--
—
>
29,607
—
70
>
5,388
1,185
>
788,785
173,533
—
—
»
38,938
29,204
1871
4,307
948
>
1,076,922
236,923
132
99
j
21,264
15,948
72
>
3,695
813
>
623,168
137,097
—
—
»
28,765
21,574
73
»
7,040
i,549
»
718,382
156,944
—
—
»
25,170
18,878
74
>
6,024
>,325
»
633,603
139,393
—
—
>
35,284
26,463
75
4,052
891
>
568,694
142,241
100
75
»
36,312
27,234
1876
»
23,738
5,222
»
455,358
81,965
—
—
.
27,981
41,972
77
>
1,741
383
»
784,719
117,708
—
—
>
24,795
37,192
78
»
34,411
7,570
»
1,037,894
155,684
—
—
19,597
29,395
79
»
3,550
781
>
1,118,318
178,931
—
—
»
17,361
21,701
80
»
8,528
1,876
»
1,695,810
373,079
38
29
16,065
20,081
1881
»
136,936
30,126
>
2,326,423
348,963
—
—
*
15,508
19,385
82
>
104,194
22,923
»
2,552,210
306,265
58
44
»
26,618
33,272
83
»
647,463
142,442
»
1,455,193
334,694
900
675
>
19,110
23,888
84
Kbm.
355
7,100
Kbm. 11,840
113,664
—
—
Kbm. 315
4,725
85
»
no
2,200
>
17,359
347,180
—
—
>
285
2,679
1886
»
in
2,220
»
21,308
426,160
—
—
>
412
4,128
87
»
134
2,680
»
17,107
342,140
—
—
>
194
1,884
88
Tullkomiténa betänkande. II.
18
138
Tab. 80. (Forts.) Trävaror, oarbetade, sågade eller tillhuggna.
(Kol. 80—97, se sid. 140 o. 141.)
1
64
65
66
67
68
69
70
71
In- och
utförsel af stäfver
lagg-
och botten-.
År.
Af furu eller gran.
Af andra inhemska träslag.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
St.
el. Kubm.
Kronor.
St. el. Kubm.
Kronor.
St.
el. Kubm.
Kronor.
St. el. Kubm. \
Kronor.
1801......
St. 4,570,574
_
_
863
St. 3,470,620
_
62......
—
—■
» 5,021,098
—
—■
4,530
» 3,677,292
—-
63......
—
—
» 8,268,654
—
—-
6,242
» 2,202,226
—-
64......
—
35
,, -
134,052
—-
987
»
85,753
05......
—
340
)) -
134,494
—
11,691
» -
115,846
1866......
—
286
—
147,501
—
3,240
» -
113,495
67......
—
24
—
122,358
—
1,990
,, -
187,602
68......
St.
200
—
» 9,914,947
—
St.
10
—
» 3,183,678
—
69......
»
—
—
» 12,213,532
—
»
1,335
—
» 1,720,670
—
70......
»
885
--
» 12,235,008
—
»
10,645
—
» 1,981,996
—
1871......
.»
2,122
85
» 17,221,230
570,906
»
8,590
536
» 2,136,958
113,959
72......
»
80
2
» 17,306,286
526,880
»
2,037
124
» 1,921,543
110,071
73......
»
1,000
3°
„ 21,695,488
670,286
»
22,641
1,443
» 2,313,223
132,221
74.....
»
3
—
,, 27,243,358
828,581
»
26,466
3,34i
„ 1,636,548
93,959
75......
»
232,712
6,982
» 23,303,856
712,492
»
99,804
8,374
» 1,288,397
75,010
1870
»»
31,637
1,017
» 27,102,187
841,938
»
28,385
3,186
» 1,058,631
56,348
« .....
»
39,440
1,183
» 28,370,897
933,865
»
27,082
3,442
.. 1,920,417
112,391
78......
..
56,723
1,824
» 24,046,121
778,090
»
15,636
i,971
» 1,192,038
63,476
79......
»>
9,000
270
» 23,265,865
729,586
»
17,260
1,565
»
693,448
35,447
80......
»
90,338
2,712
» 31,580,138
996,270
»
42,296
3,057
» 1,068,176
54,622
1881......
n
2,274
68
» 25,201,729
784,764
)>
38,036
5,2i8
» 1,042,947
56,870
82......
»
842,073
25,600
» 29,100,908
900,616
»
60,754
4,894
»
762,722
46,322
83......
»
1,269,700
38,153
» 39,652,563
1,279,622
»
79,640
”,123
»
532,480
29,973
84......
»
52,390
1,587
» 29,292,516
912,325
)»
15,026
1,915
»
984,918
50,991
85......
Kl) in.
317
7,925
Kbm. 27,171
679,275
Kbm. 1,524
45,720
Kbm. 7,965
238,950
1886......
,,
1,890
47,250
»
23,015
575,375
»
5,511
165,330
»
6,308
189,240
87......
»
1,385
34,625
»
19,318
482,950
»
8,324
249,720
»
7,787
233,610
88......
»
2,851
71,025
»
44,976
1,124,400
»
230
6,900
»
9,194
275,820
139
72
73
74
75
76
77
78
79
1
In- och utförsel af ved.
Af furu eller gran.
Af an
dra inhemska träslag.
År.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
Kubm.
Krx>nor.
Kubm.
Ktx>nor.
Kubm.
Kronor.
Kubm.
Kronor.
9,828
_
4,573
_
42,867
6,899
__
1861
11,195
——
7,346
—
51,536
—
13,533
—
62
12,404
■—-
9,319
—
40,106
—
12,820
—
63
6,732
——
7,009
—
31,698
—
30,737
—
61
6,862
—
5,511
—
34.397
—
32,334
—
65
4,231
—
4,242
—
32,393
—
26,754
—
1866
3,276
—
4,627
—
42,135
—
42,206
—
67
2,556
—
3,496
—
38,123
—
61,282
—
68
1,181
—
5,751
—•
31,702
—
53,759
—
60
1,441
—
7,730
—-
33,909
—
42,612
—
70
5,979
18,278
6,568
20,078
33,751
167,657
41,395
210,511
1871
7,985
24,409
11,128
34,017
49,760
247,186
45,289
230,061
72
8,891
27,180
6,739
20,601
40,769
202,522
34,571
176,962
73
15,078
46,092
8,265
25,265
43,363
215,407
47,828
244,076
71
8,956
27.378
8,824
26,976
41,755
207,418
60,102
307,412
75
20,590
62,943
5,822
17,797
56,862
282,466
62,328
320,144
1876
7,268
22,216
2,958
9,042
74,440
372,348
61,746
315.643
77
13,085
40,000
7,702
23,543
66,819
331,945
54,938
279,816
78
9,707
29,673
9,887
30,223
55,822
277,299
64,289
327,283
79
15,355
46,939
8,735
26,704
50,589
251,312
72,372
369,466
80
18,138
90,690
9,833
49,165
55,635
389,448
64,467
470,892
1881
27,147
135,735
8,361
41,805
71,992
503,947
56,732
409,744
82
33,792
168,960
8,731
43,655
69,174
484,218
62,982
454,069
83
34,752
173,760
8,952
44,760
67,694
473,859
71,158
512,763
81
30,946
154,730
9,221
46,105
75,201
752,010
69,392
693,920
85
29,298
146,490
14,553
72,765
70,892
708,920
74,087
740,870
1886
25,443
127,215
20,568
102,840
66,401
664,010
71,914
719,140
87
26,951
134,755
20,757
103,785
74,937
749,370
76,408
764,080
88
140
Tab. 80. (Forts.) Trävaror, oarbetade, sågade eller tillhuggna.
1
80
81
82
83
84
85
86
87
88
89
In- och utförsel
af oarbetade trävaror, andra slag.
Införsel af oar-  betade trävaror
af utländskt
Å r.
träslag.
Af furu oller gran.
Af andra inhemska trädslag.
Qvan-
titet.
Värde.
Införsel.
Utförsel *).
Införsel.
Utförsel.
Kubm.
Kronor.
Kubm.
Kronor.
Kubm.
Kronor.
Kubm.
Kronor.
Kubm.
Kronor.
1861............
—
—
—
22,375
—
62,392
—
—
—
62,392
62............
—
—
—
297,370
—
47,703
—
—
—
47,703
63............
—-
—
—
217,099
—
67,347
—
—
—
67,347
61............
—-
1,384
—
287,538
—
81,243
—
28,168
—
77,973
65............
—
740
—
351,441
—
74,286
—
34,338
—
84,233
1866 ............
—
—
—
164,743
—
60,297
—
26,260
—
73,535
67............
—
3,458
—
146,153
—
79,932
-—
43,121
—
50,844
68............
—
405
—
8,370
—
57,642
—-
52,824
—-
54,212
69............
—
596
—
16,731
—
27,124
—
56,610
—
57,976
70
92,408
59,205
135,184
48,882
94,148
130,133
1871
62,630
102,878
90,237
86,525
72............
—
—
—
—
—
—
73............
—
O
0
no
—
87,893
—
267,972
—
84,291
—
136,603
74............
—
i75
—
103,956
—
325,293
—
98,536
—
94,229
75............
—
336
—
30,696
—
247,698
—
109,117
—
126,210
1876 ............
—
1,600
—
4,752
'' -
422,609
—
145,196
—
91,429
77
15,533
247.854
143,696
99,989
122,217
83,163
90,298
78............
—
993
—
—
—
—
79............
—
—
—
300
—
128,672
—
76,314
—
95,723
80............
—
—
—
1,819
—
156,906
—
46,764
—•
79,944
1881............
—
24
—
5,115
—
319,949
—
83,555
—
111,499
82............
—
—
—
—
—
446,909
—
75,798
—
165,075
83............
—
—
—
—
—
579,344
—
89,127
—
261,835
84............
—
—
—
—
—
644,431
—
79,625
—
243,983
85............
2,174
21,740
617
6,170
11,417
171,255
2,406
36,090
2,379
118,950
1886 ...........
45
45°
175
1,750
18,883
283,245
3,628
54,420
1,295
64,750
87............
23
230
2,329
23,290
23,131
346,965
6,464
96,960
980
49,000
88............
35
350
5,371
53,710
15,064
225,960
10,156
152,340
1,494
74,700
*) Häri ingå icke åren 1862 och 1863 »oborrade pumpträd» till ett antal af resp. 393 och 298 stycken och sistnämnda
år 154 tolftcr »båtshakskaft och bärlingar», för hvilka trävaror värdot ej finnes uppgifvet.
141
90
91
92
93
94
95
96
97
1
Summa in-
och utförsel af oarbetade, sågade eller tillhuggna trävaror.
År.
Timmer, master, stolpar,
bjelkar, sparrar o. d.
Plankor, bräder, lister,
stäfver 0. d.
Ved och andra slag.
Summa.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
2,678
10,724,769
115,964
46,703,597
370,320
352,424
488,962
57,780,790
1861
62
63
61
65
1866
67
68
69
76
1871
1,003
15,813,894
158,716
64,152,422
488,253
502,140
647,972
80,468,456
72
186,356
19,189,850
136,920
76,633,336
634,777
369,747
958,053
96,192,933
73
509.354
21,094,347
106,129
82,361,502
681,196
471,833
1,296,679
103,927,682
74
290,004
14,032,665
148,475
70,819,605
609,040
474,201
1,047,519
85,326,471
75
53.610
22,060,801
169,639
81,397,266
861,047
487,889
1,084,296
103,945,956
1876
84,011
19,948,151
206,535
93,013,287
725,581
440,207
1,016,127
113,401,645
77
78,598
10,549,067
166,546
57,504,417
606,932
425,576
852,076
68,479,060
78
68,935
9,470,587
95,447
56,077,132
531,367
434,120
695,749
65,981,839
79
77,159
13,892,299
176,099
75,394,157
535,101
444,753
788,359
89,731,209
80
159,890
16,855,008
160,397
77,437,478
911,610
608,727
1,231,897
94,901,213
1881
272,680
13,960,253
253,051
90,484,318
1,251,666
527,347
1,777,497
104,971,918
82
61,415
16,674,557
230,447
82,418,762
1,494,357
586,851
1,786,219
99,680,170
83
243,794
13,625,109
244,385
75,926,184
1,536,033
637,148
2,024,212
90,188,441
84
279,620
13,849,543
163,104
78,156,702
1,218,685
782,285
1,661,409
92,788,530
85
253,541
11,598,922
316,429
62,443,561
1,203,855
869,805
1,773,825
74,912,288
1H86
223,654
10,223,910
381,972
71,504,818
1,187,420
942,230
1,793,046
82,670,958
87,
287,985
16,299.428
189,137
92,325,006
1,185,135
1,073,915
1,662,257
109,698,349
88
142
Tab. 81. Snickeri-, tunnbinderi-, svarfveri- och bildhuggeriarbeten.
(Kol. 26—35, so sid. 144.)
1
2
3 1
4
5
6
t
8
9 1
10
i» 1
12
13
14
fl
År.
Fabriker
och handtverkerier för bearbetning af trävaror.
Deraf
Snickerier och
dylikt.
Tuiinbinde-
rier.
Svarfverier.
För bildhuggeri-  arbeten.
Summa.
Snickeri-, möbel-, klosett-  och persiennefabriker.
Antal
i gång.
Arbe-
tare.
Antal
i
gång.
Arbe-
tare.
Antal
i
gång.
Arbe-
tare.
Antal
i gång.
Arbe-
tare.
Antal
i gång.
Arbe-
tare.
Antal.
Arbe-
tare.
Tillverk-
ning.
Kronor.
1861
_
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
62 ...
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
63 ...
12
—
—
—
—
—
5
—
17
—
12
—
222,032
64
904
1,982
142
302
113
151
33
83
1,192
2,518
12
—
265,300
tio ...
1,289
2,217
152
289
143
171
29
108
1,613
2,785
12
—
204,800
1866
1,442
2,184
166
361
146
170
31
105
1,785
2,820
12
197
237,353
67 ...
1,531
1,972
162
289
163
145
32
113
1,888
2,519
12
83
147,800
68 ...
1,491
1,826
163
281
148
167
32
60
1,834
2,334
13
194
369,350
69 ...
1,389
1,623
162
252
150
172
32
72
1,733
2,119
12
210
380,549
70 ...
1,335
1,694
152
255
148
175
37
57
1,672
2,181
15
317
549,507
1871
1,310
1,929
164
269
150
205
40
83
1,664
2,486
16
461
541,850
72...
1,374
2,239
162
294
151
229
38
107
1,725
2,869
20
591
986,733
73
1,546
2,805
175
330
155
297
40
99
1,916
3,531
26
1,003
2,038,375
74
1,612
3,087
161
293
163
323
44
122
1,980
3,825
26
1,206
2,962,471
75 ...
1,816
3,848
173
325
167
243
45
138
2,201
4,554
32
1,782
3,844,224
1876
2,155
4,152
163
355
174
273
54
133
2,546
4,913
36
1,834
4,411,796
77 ...
2,368
4,368
165
406
178
327
57
138
2,768
5,239
40
1,748
4,561,355
78 ...
2,354
4,180
177
348
190
364
64
147
2,785
5,039
35
1,535
3,659,081
79
2,389
4,186
156
313
183
366
63
141
2,791
5,006
40
1,692
3,564,108
SO ..
2,033
4,256
162
342
174
440
52
124
2,421
5,162
47
1,696
3,795,879
1881 ...
2,380
4,798
170
332
182
464
54
f 95
2,786
5,689
41
1,736
3,964,401
82 ...
2,458
5,258
171
391
179
583
54
102
2,862
6,334
48
1,969
5,126,931
83 ...
2,440
4,989
166
375
180
658
59
116
2,845
6,138
47
2,137
5,119,180
84 ...
2,278
5,163
155
399
162
746
55
119
2,650
6,427
54
2,251
5,411,938
85 ...
2,359
5,368
162
499
171
637
50
136
2,742
6,640
56
2,372
5,941,582
1886 ...
2,457
5,609
166
642
166
548
51
140
2,840
6,939
65
2,615
6,618,292
87 ...
2,383
5,755
170
595
164
696
57
139
2,774
7,185
77
2,944
7,314,767
88 ...
2,393
5,962
168
605
167
715
1 63
|
98
2,791
7,380
85
3,326
i 8,184,952
143
II 15
IG
17
1 18
19
20
21
22
23
f **
25
1
med uppgifven tillverkning.
In- och utförsel af
snickeri-, tunnbin-  deri-, svärmeri- och
bildhuggeri-  arbeten *).
År.
Tunnbinderifabriker.
Bobinfabriker.
Summa.
Antal.
Arbetare.
Tillverk-
ning.
Antal.
Arbe-
tare.
Tillverk-
ning.
Antal.
Arbetare.
Tillverk-
ning.
Införsel.
Utförsel.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Ki''onor.
—
—
—
—
—
—
—
—
133,622
344,505
1861
—
—
—-
—
—
—
—
—
—
121,317
380,049
62
—
—
—
—
—
—
12
—
222,032
120,269
367,653
63
—
—
—
—
—
—
12
—
265,300
92,540
162,789
64
—
—
—
—
—
-—
12
—
204,800
90,697
235,187
63
1
34
53,75°
—
—
—
13
231
291,103
93,779
295,022
1866
1
19
54,500
—
—
—-
13
102
202,300
71,957
430,119
67
1
15
50,000
1
40
20,000
15
249
439,350
65,951
628,164
68
1
21
40,000
1
47
31,500
14
278
452,049
70,385
866,040
60
1
16
4,500
2
47
33,050
18
380
587,057
I05,5°4
661,181
70
1
20
10,000
5
65
159,250
22
546
711,100
131,879
710,595
1871
1
27
15,000
4
ce
CD
109,500
25
707
1,111,233
202,795
1,136,707
72
2
24
21,810
4
131
173,000
32
1,158
2,233,185
325,212
1,755,332
73
1
20
20,000
4
152
217,522
31
1,378
3,199,993
379,272
1,876,090
74
1
28
20,000
2
84
143,000
35
1,894
4,007,224
382,303
2,934,672
75
2
41
24,500
2
102
173,000
40
1,977
4,609,296
443,555
3,326,644
1876
5
87
65,430
2
142
234,000
47
1,977
4,860,785
585,357
2,547,074
77
5
76
84,494
2
183
155,400
42
1,794
3,898,975
669,550
1,959,829
78
4
63
59,673
2
190
225,000
46
1,945
3,848,781
408,245
1,607,825
70
5
64
94,138
3
269
215,500
55
2,029
4,105,517
509,337
4,698,972
80
5
66
143,930
3
295
320,500
49
2,097
4,428,831
564,415
2,325,090
1881
5
in
111,075
5
416
357,700
58
2,496
5,595,706
'',035,589
2,921,819
82
7
126
159,960
5
477
431,000
59
2,740
5,710,140
1,016,865
3,201,215
83
9
142
207,357
5
555
780,000
68
2,948
6,399,295
1,023,694
3,130,824
84
12
208
299,200
4
460
450,000
72
3,040
6,690,782
1,201,221
2,131,348
85
11
387
586,626
2
379
560,000
78
3,381
7,764,918
901,062
1,813,428
1886
12
326
1,200,203
5
522
739,600
94
3,792
9,254,570
937,950
2,117,139
87
12
317
534,658
4
538
740,769
101
4,181
9,460,379
1,206,723
2,364,495
88
*) Specifikation åt'' in- och utförseln af snickoriarboten o. it yl. för do senare åren återfinnes å sid. 145.
144
Tab. 81. (Forts.) Snickeri-, tunnbinder i-, svarfveri- och bildhuggeriarbeten.
1
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
År.
Införsel
af f a n é r.
Utförsel af
faner.
Af furu eller gran.
Af alm, ask 0. andra
inhemska träslag.
Af mahogny 0. andra
utländska träslag.
Summa.
Qvanti-
tet.
Värde.
Kilogram.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
1801 .........
_
_
3,305
_
38,416
_
41,721
_
_
—
62 ........
—
—
8,361
—
30,321
—
38,682
—
—
—
63 .........
—
—
6,207
■—
30,498
—
36,705
—
—
—
64 .........
—
—
5,649
—
26,695
—
32,344
—
—
—
65 .........
15
—
6,082
—
38,032
-—
44,129
—
-
—
1866 .........
—
—
6,546
—
38,091
—
44,637
—
—
—
67 .........
26
—
8,087
—
32,400
—
40,513
—
—
—
68 .........
74
—
8,915
—
41,722
—-
50,711
—
—
—
69 .........
—
—
9,052
—
39,022
—-
48,074
—
—
—
70 .........
—
—
10,578
—
55,069
—-
65,647
—
—
—
1871 .........
—
—
26,293
21,649
53,041
149,738
79,334
171,387
—
—
72 .........
238
I 12
26,203
21,575
42,922
121,169
69,363
142,856
—
—
73 .........
2,171
1,022
31,540
25,969
86,055
242,935
119,766
269,926
—
—
74 .........
348
164
43,253
35,614
112,314
317-065
155,915
352,843
—
—
75 .........
61
29
31,696
26,098
104,305
294,456
136,062
320,583
—
—
1876 .........
—
—
54,673
45,017
101,899
287,664
156,572
332,681
533
439
77 .........
—
—
54,456
44,838
110,459
311,828
164,915
356,666
89
74
78 .........
—
—
52,081
42,883
80,572
227,458
132,653
270,341
60
49
79 .........
631
297
46,916
38,630
84,645
238,956
132,192
277,883
—
—
80 .........
—
—
75,451
62,125
51,100
144,257
126,551
206,382
—
—
1881 .........
—
—
65,346
52,277
79,917
199,793
145,263
252,070
—
—
82 .........
—
—
41,846
33,477
132,636
331,590
174,482
365,067
—
—
83 .........
24,500
25,574
19,600
20,459
139,763
121,891
349,408
304,728
164,263
147,700
369,008
325,305
_
_
84 .........
235
118
—
—
85 .........
30
15
30,498
24-398
148,894
372,235
179,422
396,648
—
—
1886 .........
—
—
21,868
17,494
120,255
300,638
142,123
318,132
—
—
87 .........
7
4
29,304
23,443
83,470
208,675
112,781
232,122
—
—
88 .........
—
—
47,879
38,303
97,372
243,430
145,251
281,733
—
—
145
Tab. 81. (Forts.) Snickeritunnbinderi-, svar/veri- och bildhuggeriarbeten.
A. Specifikation af kol. 24 för åren 1882—1888.
Införsel af snickeri- och stolmakarearheten.
År.
Af furu eller gran.
Af andra inhemska
Af mahogny och andra
utländska träslag.
Utan betsning.
Med betsning.
träslag.
Kilogram.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
1882 .........
439,901
219,951
31,524
23,643
216,871
151,810
148,591
371,478
1883 .........
313,961
156,981
45,074
33,806
190,245
171,221
140,053
350,133
1884 .........
403,930
201,965
47,078
35,309
209,731
188,758
139,870
349,675
1885 .........
543,396
326,038
39,523
29,642
186,177
186,177
132,346
397,038
1880 .........
411,021
246,613
25,157
18,868
144,453
144,453
83,741
251,223
1887 .........
618,507
371,104
18,098
13,574
128,020
128,020
80,429
241,287
1888 .........
1,093,114
655,868
29,696
22,272
99,381
99,381
62,253
186,759
Införsel af diverse
andra träarbeten.
År.
Möbler.
Tunnbinderiar beten.
Svarfveri-
och bild-
Med stoppning
och öfvertyg.
Med stoppning
utan öfvertyg.
Af furu eller gran.
Af andra träslag.
huggeriarbeten.
Kronor.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
1882 .........
48,967
23,734
576,794
57,679
51,263
7,689
21,773
130,638
1883 ........
71.952
12,547
619,008
61,901
54,530
8,180
25,024
150,144
1884 .........
72,917
15,736
65,453
6,545
17,754
2,663
25,021
150,126
1885 .........
75,165
10,982
236,868
23,687
19,092
2,864
24,938
149,628
1880 .........
33,408
9,586
746,628
74,663
23,186
3,478
19,795
118,770
1887 .........
22,847
6,954
396,530
39,653
18,768
2,815
18,618
111,696
1888 .........
13,024
7,202
938,472
93,847
24,279
3,642
20,788
124,728
15. Specifikation af kol. 25 för åren 1885—1888.
Utförsel
af snickeriarbeten m. m.
År.
Byggnadsmateriel.
Möbler och dylikt.
Gröfre snickeri-  arbeten.
Tunnbinderiarbeten.
Svarfveri- 0. bild-  huggeriarbeten.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
1885 .........
1,410,406
43,260
580,147
47,905
49,630
1880 .........
1,280,493
50,403
428,010
18,683
35,839
1887 .........
1,459,126
77,607
524,500
25,892
30,014
1888 .........
1,714,337
63,604
517,865
47,015
21,674
Tullkomitme betänkande. II.
19
146
Tab. 82. Kork samt arbeten deraf.
1
2
3
4 ''
5
6
7
8
9
Korkfabriker.
Deraf med uppgifven tillverkning.
Införsel af korkbark.
Å r.
Antal
i gång.
Ar-
betare.
Antal.
Ar-
betare.
Tillverkning.
Qvantitet.
Värde.
Gross eller Kg.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
1861 ...............
_
_
11
Gross
173,400
148,731
_
156,615
62 ...............
11
))
124,527
181,409
82,750
101,783
_
125,483
63 ...............
—
—
10
88
»
—
243,376
64 ...............
—
—
.8
92
>»
130,116
69,916
835,614
—
65 ...............
13
161
12
161
»
159,772
123,235
424,651
——
1866 ...............
14
171
12
171
»
285,645
166,941
419,508
—
67 ..............
15
150
12
148
»)
226,096
172,220
334,152
—
68 ...............
12
138
10
138
»
180,503
112,840
359,572
—
66 ...............
16
168
12
168
»
312,338
184,515
337,425
—
70 ...............
20
181
13
175
»
366,962
216,265
420,060
—■
1871 ...............
24
213
14
203
))
471,090
278,548
528,922
311,075
72 ...............
21
251
14
226
»
543,026
371,663
589,835
346,900
73 ...............
20
204
13
200
)»
923,229
386,150
821,587
483,200
74 ...............
18
231
11
195
»
435,224
465,658
989,704
582,075
75 ...............
18
245
12
239
)>
826,756
580,628
669,580
393,800
1876 ...............
23
269
13
263
»
927,532
631,723
843,478
595,290
77 ...............
23
244
13
240
»
909,457
691,144
896,528
632,730
78 ...............
22
229
14
227
/Kg-
(Gross
212,538
574,249
\
706,057
768,962
542,700
79 ..............
20
215
11
112
/Kg-
(Gross
297,553
366,061
}
558,600
675,743
476,910
80 ...............
18
246
11
245
/Kg.
(Gross
6,121
960,283
I 738,140
1,312,167
926,070
1881 ...............
19
235
12
233
)»
869,567
686,414
1,435,363
1,004,754
82 ..............
19
238
14
236
»
793,262
759,948
1,383,930
941,072
83 ...............
17
245
11
240
/Kg.
31,147
(Gross 1,273,941
j. 840,688
1,250,959
850,652
84 ..............
17
223
10
214
»
1,126,469
754,787
1,197,099
814,027
85 .............
17
331
11
312
»
1,716,725
1,139,390
1,426,508
970,025
1886 ...............
16
278
11
261
»
1,421,561
941,444
1,008,816
685,995
87
...........
16
267
11
250
1,451,398
1,552,009
932,889
1,007,880
1,016,540
1,472,950
691,247
1,001,606
88 ...............
17
280
13
266
))
147
10
ii
12
13
14
15
16
17
1 18
19
20
1
In- och utförsel af skurna korkar*).
Införsel af korksulor *).
Å r.
Utan
beslag.
Med b
e s 1 a g.
Utan förening med
annat material.
I förening
med väf-  nad eller
skinn.
I n f ö
r s e 1.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
Kilogram.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr. | Kronor.
Kilogr.
| Kronor.
Kronor.
6,591
_
1,224
_
2
_
_
_
_
1861
4,255
—
3,600
—
16
—
—
—
—
—
—
62
4,825
—
1,425
—
4
—
—
—
—
—
—
63
7,288
—
—
—
19
—
—
—
—
—
—
64
9,823
—
25
—
9
—
—
—
—
—
—
65
9,922
—
5,855
—
15
—
—
—
—
_
_
1866
5,778
—
5,005
—
11
—
—
—
—
—
—
67
9,908
—
4,833
—
11
—
—
—
—
—
—
68
10,794
—
7,616
—
6
—
—
—
—
—
—
60
11,196
•—
8,269
—-
15
—-
21
—
—
—
—
70
9,841
9,260
11,167
11,822
69
648
—
—
—
_
_
1871
15,009
14,123
6,338
5,964
40
376
—
—
—
—
—
72
19,773
18,606
5,360
5,044
65
616
—
—
—
—
—
73
17,390
16,364
7,101
6,682
187
1,760
43
400
96
681
188
74
15,210
14,313
8,039
7,564
287
2,696
—
—
37
258
459
75
25,941
24,410
9,536
8,973
121
1,140
—
—
129
912
132
1876
28,000
26,348
12,737
11,986
531
4,996
—
—
94
666
40
77
24,378
22,940
11,046
10,395
258
2,428
—
—
33
231
174
78
13,559
12,760
8,275
7,787
135
1,268
—
-
16
114
223
70
17,040
16,035
7,652
7,201
197
1,852
—
—
60
420
75
80
21,220
21,220
12,070
12,070
185
1,758
—
—
188
1,316
329
1881
11,309
''1,309
16,653
16,653
337
3,202
—
—
102
714
655
82
18,086
18,086
18,801
18,801
434
4,123
—
—
151
1,057
982
83
11,126
TI,126
10,256
10,256
270
2,565
—
—
80
560
464
84
11,480
I 1,480
23,840
23,840
697
6,622
—
—
172
1,204
484
85
12,397
12,397
33,784
33,784
745
7,078
—
—
351
2,457
453
1886
19,180
19,180
20,557
20,557
2,099
19,941
—
—
212
1,484
432
87
17,749
17,749
52,826
52,826
677
6,432
—
—
325
2,275
837
88
*) I uppgifterna om skurna korkar ingå föro år 1874 äfvon korksulor.
148
Tab. 83. Korgmakeriarbeten.
1
2
3
i
5
6 |
i 1
8
9
10
|
Korg-
Deraf med. uppgifven
In-
och ut-
makerier.
tillverkning.
Å r.
Antal
Arbe-
Antal.
Arbe-
Tillverk-
Af oskalade qvistar och gröfre spån.
i
gång.
tare.
tare.
ning.
Införsel.
Utförsel.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
1861 .....................
_
_
_
_
_
1,527
_
163
__
62 .....................
—
—
—
—
—
1,405
—
4,449
—
63 .....................
12
—
12
—
21,543
190
—
3,005
—
64 .....................
17
20
12
—
20,566
185
—
1,195
—
65 .....................
22
22
13
—
20,080
1,067
—
1,136
—
1866 .....................
22
52
12
33
19,958
131
—
1,801
—
67 ....................
23
45
13
26
21,039
366
—
1,381
—-
68 ....................
23
45
13
28
19,286
827
—
992
—
69 ....................
27
46
10
26
17,117
1,938
—
3,079
—
70 .....................
29
54
11
34
19,871
3,265
—
4,366
—
1871 .....................
28
49
9
30
17,368
5,424
1,276
2,083
490
72 .....................
28
48
7
23
17,770
5,979
1,407
13,208
3,107
73 .....................
33
53
7
25
19,205
5,012
1,179
10,440
2,456
74 ....................
34
50
4
9
7,300
5,028
1,183
20,478
4,818
75 .....................
38
57
4
13
8,000
1,845
434
5,156
1,213
1876 .....................
43
64
4
12
7,950
3,156
743
4,074
959
77 .....................
44
70
4
8
6,800
4,389
1,033
2,797
658
78 .....................
45
74
4
9
7,000
4,612
1,085
2,045
481
79 .....................
47
70
4
9
7,200
1,538
362
2,601
612
80 .....................
52
74
4
7
5,350
2,128
501
2,408
567
1881 .....................
51
77
3
6
4,800
1,252
313
2,864
716
82 .....................
52
82
3
5
4,800
1,036
259
4,749
1,187
83 .....................
38
75
2
4
1,300
1,177
294
9,611
2,403
84 ....................
40
70
2
4
1,100
139
35
7,838
1,960
85 .....................
42
82
4
17
9,100
1,919
480
23,040
5,760
1886 .....................
45
88
4
16
3,660
579
145
32,320
8,080
87 .....................
47
96
4
21
13,300
764
191
25,247
6,312
88 .....................
42
89
2
17
15,200
657
164
88,692
22,173
149
1 11
12
IS
14
15
16
17
18
1
försel af korgmakeriarbeten.
Andra
slag.
Summa.
Å r.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförseln.
Kilogram.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
Kilogram•
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
1,974
_
_
_
3,501
_
163
—
1861
1,408
—
—
—
2,813
—
4,449
—
62
1,366
—
—
—
1,556
—
3,005
—-
63
1,962
—
14
—
2,147
-—
1,209
—
61
1,780
—
1,089
—
2,847
-—
2,225
—
65
1,612
—
1,003
—
1,743
—
2,804
—
1866
1,314
—
522
—
1,680
—
1,903
—
67
1,063
—
326
—
1,890
•—
1,318
—
68
1,592
—
328
—
3,530
—
3,407
—-
60
1,493
—
187
—
4,758
-—■
4,553
—
70
1,574
8,149
205
1,063
6,998
9,425
2,288
1,553
1871
2,855
14,777
3,005
"5,552
8,834
16,184
16,213
18,659
72
4,151
21,483
23
119
9,163
22,662
10,463
2,575
73
10,764
55.708
397
2,055
15,792
56,891
20,875
6,873
74
8,111
41,980
37
189
9,956
42,414
5,193
1,402
75
8,360
43.270
44
227
11,516
44,013
4,118
1,186
1876
9,331
48,292
38
198
13,720
49,325
2,835
856
77
8,165
42,258
297
i,538
12,777
43,343
2,342
2,019
78
8,014
41,474
2,846
14,678
9,552
41,836
5,447
15,290
79
8,810
45,597
349
1,806
10,938
46,098
2,757
2,373
80
9,695
48,475
825
4,125
10,947
48,788
3,689
4,841
1881
11,654
58,270
1,094
5,47°
12,690
58,529
5,843
6,657
82
14,650
73,250
392
1,960
15,827
73,544
10,003
4,363
83
17,913
89,565
1,820
9,ioo
18,052
89,600
9,658
11,060
84
19,526
97,630
2,175
10,875
21,445
98,110
25,215
16,635
85
20,979
104,895
737
3,685
21,558
105,040
33,057
11,765
1886
20,454
102,270
3,066
"5,330
21,218
102,461
28,313
21,642
87
16,688
83,440
3,163
15,815
17,345
83,604
91,855
37,988
88
150
Tab. 84. Bamburör och dylikt samt arbeten deraf.
1861.
62
63
64.. .
65.. .
1866
67.. .
68.. .
69..
70.. .
1871
72
73.. .
74.. .
75.. .
1876
77.. .
78.. .
79
80
..
1881
82.. .
83.. .
84.. .
85.. .
1886...
87.. .
88.. .
2
8
i
5
6
1
«
Käppfabriker.
In-
och utförsel af käppar.
Antal
År-
Tillverk-
111 f ö
r s 01.
Utfå
r s e 1.
ingång.
hatare.
ning.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
—
—
—
3.890
—
—
—
—
—
—
3,002
■—■
—
——
—
—
—
4,224
—
468
—
—
—
■—
3,170
—
1
—
—
—
—
3,181
—
65
—
—
—
—
1,930
—
—
—
—
—
—
882
—
26
—
—
—
—
740
—
96
—
—
—
■—
1,086
—
—
—
—
—
884
-—
3
—
1
10
12,000
1,529
7,194
63
296
1
10
9,136
1,909
8,980
296
1,394
1
11
10,000
2,894
13,618
44
206
1
11
10,000
4,808
22,624
188
886
2
16
22,000
4,465
21,008
in
522
1
10
14,000
3,813
17,942
122
572
1
11
14,000
3,911
18,402
13
60
1
8
10,000
3,174
H,932
139
654
1
7
10,000
2,780
13,078
33
156
1
7
10,000
3,556
16,732
21
100
1
8
10,000
3,681
18,405
172
860
1
6
10,000
4,955
24,775
—
—
1
6
10,000
5,273
26,365
—
—
1
6
12,000
5,164
25,820
—
—
1
6
10,270
4,226
21,130
36
180
1
5
7,600
1,748
8,740
62
310
—
—
—
1,088
5,440
544
2,720
1
8
38,816
648
3,240
694
3,470
151
9
10
11
12
13
14
15
16
17
i 18
19
1
I n-
ooh utförsel af rör.
In- och utförsel af arbeten
af rör.
i
Bambu- och spanska
ror.
n f ö r s e 1.
Botting och vass.
Till under-  bäddning
i fartyg.
Utförsel af rotting,
vass och andra
slag.
Införsel.
Utförsel.
Å r.
Kilogram.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
448
_
97,450
_
_
_
_
__
_
_
_
1861
609
—
135,200
—
—
17
—
—
—
17
—
62
654
—
138,253
—
—
—
—
—
—
—
—
63
558
—
36,820
—
—
64
—-
586
—
64
—
64
687
—
35,712
—
-—
—
—
385
—
—
—
65
903
—
55,821
—
—
—
—
483
—
—
—
1866
337
—
52,472
—
—
—
—
148
—
—
—
67
255
—
50,362
—
—
—
—
295
—
—
—
68
374
—
25,907
—
—
—
—
59
—
—
—
69
272
—
45,122
—
—
—
—
99
—
—
—
70
490
576
30,919
16,002
—
—
—
135
318
—
—
1871
2,729
3,210
25,719
13,311
—
—r
—
160
377
21
50
72
947
1,114
54,889
28,474
—
—
—
294
691
—
—
73
1,438
1,691
60,452
31,287
—
1,743
902
227
534
—
—
74
1,943
2,285
38,360
19,853
—
4,660
2,412
457
1,074
—
-
75
1,474
1,734
40,412
20,916
—
1,590
823
1,069
2,514
—
—
1876
1,211
1,424
40,118
20,763
—
140
73
645
1,518
—
—
77
2,902
3,413
27,828
14,403
4,800
510
264
628
1,478
—
—
78
6,309
7,421
30,889
15,987
—
—
—
218
5''4
—
—
79
2,458
2,891
40,846
21,140
1,610
—
-—
605
1,423
—
—
80
2,269
2,723
47,057
23,529
3,575
—
—
270
675
—
—
1881
1,871
2,245
44,100
22,050
7,939
10,120
5,060
1,450
3,625
—
—
82
3,554
4,265
52,987
26,494
5,130
—
—
3,684
9,210
—
—
83
1,404
1,685
66,784
33,392
4,490
—
—
3,700
9,250
—
—
84
3,961
4,753
49,559
24,780
6,722
6,800
3,400
4,715
11,788
—
—
85
8,387
10,064
55,040
27,520
1,360
52
26
4,051
10,128
_
—
1880
5,113
6,136
44,075
22,038
1,530
—
——
5,266
13,165
—
—
87
5,573
6,688
54,180
27,090
4,625
—
—
6,265
15,663
—
—
88
152
Tab. 85. Leksaker.
1
ä
3
4
5
6
7
8
År.
Leksaksfabriker.
In- och utförsel af leksaker af trä eller
sammansatta ämnen.
Antal
i gång.
Arbetare.
Tillverkning.
Införsel.
Utförsel.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
1861 ..........................
_
_
7,560
—
—
—
62 ...........................
—
—
5,913
—
—
—
63 ..........................
2
—
23,000
7,502
—
9
—
64 ...........................
1
34,735
8,594
—
—-
—
65 ...........................
—
11,488
•—
66
—
1866 ...........................
1
53
17,000
11,219
—
—
—
67 ..........................
—
—
—
12,248
—
4
—
68 ...........................
1
11
l,5°o
21,260
—
—
—
69 ...........................
1
16
7,000
20,150
—
4
—
70 ..........................
1
31
12,000
26,904
—
9
—
1871 ...........................
1
31
12,000
33,855
87,610
843
2,182
72 ...........................
1
24
12,000
37,301
96,526
278
721
73 ..........................
1
27
32,000
45,845
118,636
897
2,321
74 ...........................
1
22
43,000
54,622
141,350
554
1,433
75 ...........................
1
25
51 >500
46,107
119,314
460
1,189
1876 ...........................
2
28
46,505
64,362
166,553
250
648
77 ...........................
1
21
25,000
68,409
177,027
465
1,203
78 ...........................
1
15
16,000
52,198
135,076
607
1,572
79 ..........................
1
16
12,000
64,118
165,922
416
1,077
80 ...........................
1
29
22,000
66,163
171,214
632
1,636
1881 ...........................
1
30
22,732
91,839
229,598
930
2,325
82 ...........................
1
40
27,673
76,681
191,703
769
1,923
83 ...........................
1
62
39, n6
50,113
125,283
138
345
84 ...........................
—
—
—
55,440
138,600
579
1,448
85 ...........................
2
76
21,386
57,889
144,723
707
1,768
1886 ...........................
3
85
68,780
48,013
120,033
1,231
3,078
87 ...........................
2
54
37,886
50,240
125,600
6,041
15,103
88 ...........................
2
57
52,428
45,081
112,703
3,072
7,680
153
Tall. 86. Arbeten af horn och ben.
1
1 2
1 3
4
5
1 6
t
! 8
9
1 10
1 11
12
13
1 1*
1 15
A -
Kam-  makerier
(tillverka,
ej uppgift.).
In- och utförsel af oarbe-  tad! horn.
In- och utförsel af arbe-  tadt horn.
In- och utförsel af
arbetad! ben.
A r.
Antal
Arbe-
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
i
o
tare.
gång-
Kilogram
| Kronor.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr.
| Kronor.
Kilogr.
| Kronor.
Kc,.
| Kr.
1861
_
_
_
5,637
_
7.561
16,324
_
—
—
5,878
—
1,7
_
62..
—
—
—
4,664
—
4,345
15,144
—
—
—
4,382
—
—
—
63
—
—
—
3,941
•—
3,918
16,012
—
—
—
4,555
-—
3,8
—
64
35
39
10,391
■—
5,676
—
19,369
—
26
—
4,332
—
—
—
05...
34
40
12,407
—
14,205
—.
23,970
—
—
—
4,977
—
—
—
1866..
32
22
33,819
—
10,338
—
16,146
—
11
—
4,946
—
3,4
—
67...
36
21
31,854
—
28,953
—
16,521
—
—
—
5,044
-—
—
_
68...
31
15
14,813
—
19,925
—
16,236
—
9
—
5,483
■—
—
69
25
16
31,038
—
11,465
—
16,983
■—
12
—
5,881
—
—
—
70
29
10
8,769
—
4,549
—
20,535
—
—
—
8,212
—
4
—
1871...
24
7
11,406
6,708
18,196
10,702
23,309
91,816
8
25
9,312
52,394
—
—
72...
30
18
38,582
22,691
5,606
3,297
30,651
124,620
6
49
9,974
55-946
—
—
73...
27
16
51,248
30,141
17,108
10,062
26,052
109,314
3
26
10.538
61,624
64
300
74
28
11
54,251
31,907
29,264
17,211
30,269
140,785
17
75
9,288
53,920
—
—
75...
27
12
21,140
12.433
5,967
3,510
20,673
104,479
96
457
9,202
51,916
0,4
2
1876.
25
12
39,555
23,264
5,211
3,065
34,513
170,175
97
704
12,037
67,454
33
304
77...
23
10
4,564
2,689
16,450
9,675
39,355
184,423
198
1,056
12,907
72,458
4
120
78...
21
8
30,309
17,826
62,009
36,470
37,595
158,914
28
215
9,151
52,078
—
—
79
21
9
41,990
24,696
26,098
15,349
37,880
151,326
21
70
9,377
52,068
—
—
80
20
9
12,088
7,109
23,698
13,937
55,954
217,870
—
—
12,829
69,782
—
1881...
16
11
25,501
15,301
47,689
28,613
57,134
234,626
556
4,232
15,716
88,680
—
—
82...
16
12
18,324
10,994
30,204
18,122
66,489
258,737
106
477
14,415
81,525
—
—
83.
12
14
19,864
11,918
37,054
22,232
66,592
231,820
—
—
15,665
87,350
-
—
84 ..
11
11
17,429
10,457
21,603
12,962
45,907
198,780
70
231
11,475
68,425
—
85...
9
7
45,248
27,149
42,301
25,381
43,891
192,826
—
12,641
74,180
_
—
1886..
18
20
100,876
60,526
92,466
55,480
31,974
145,121
—
—
11,639
67,270
—
—
87...
8
7
12,844
7,706
90,519
54,311
25,543
125,124
—
—
11,842
69,460
—
—
88...
15
3
6,026
3,616
18,201
10,920
31,400
150,694
—
—
12,923
76,565
—
—
Tullkomiténn betänkande. II.
20
154
Tab. 87. Borstbinderiarbeten.
1
2
8
*
5
e
1
8
10
|
Å r.
Borstbinderier.
Deraf med uppgifven
tillverkning.
I
n- 0 0 h
Antal
i gång.
Ar-
betare.
Antal.
Ar-
betare.
Tillverk-
mng.
med infattning af opoleradt eller måladt trä
el. af jern samt målare- och murareborstar 0. d.
Införsel.
Utförsel.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
1861.................
_
_
_
_
__
1,099
—
285
—
62.................
—
—
—
—
—
1,107
—
137
—
63.................
2
—
2
—
3,200
672
—
226
—-
64..................
17
39
2
—
3,200
324
—
10
—
65 .................
19
41
2
—
3,000
831
—
235
—
1866..................
22
42
—
—
—
319
—
90
—
67..................
21
36
—
—
—
781
—
261
—
68.................
22
41
—
—
—
1,119
—
13
—
69..................
26
42
—
—
—
1,332
—
153
—-
70..................
30
41
—
1,582
—
128
—
1871..................
27
Öl
—
2,909
9,580
29
95
72..................
29
60
—
—
—
4,275
14,081
264
868
73..................
33
128
1
29
20,000
8,465
27,881
199
657
74.................
28
134
2
65
104,000
15,528
51,143
214
706
75..................
31
195
2
81
125,000
16,912
55,702
622
2,050
1876..................
28
153
2
66
152,000
14,043
46,252
610
2,010
77................
26
125
2
50
133,000
19,282
90,724
550
1,812
78................
27
in
3
35
107,534
12,557
59,082
1,211
3,987
79.................
31
127
4
82
167,170
12,342
58,068
418
1,968
80..................
36
130
3
97
225,000
13,476
63,406
1,021
4,804
1881.................
34
185
3
94
240,000
15,774
78,870
1,142
5,710
82..................
36
217
5
129
447,000
10,823
547,207
194
970
83..................
33
215
5
136
450,000
9,923
50,803
1,302
6,510
84..................
30
164
5
120
375,000
6,513
32,620
3,454
17,270
85................
26
166
5
130
396,000
6,684
33,493
4,328
21,640
1886..................
29
207
5
150
344,090
7,492
24,022
15,335
76,675
87..................
32
178
5
143
346,000
4,695
23,559
18,852
94,260
88..................
36
281
5
231
420,000
7,240
36,200
16,117
80,585
155
1! n
12
13
14
15
16
17
r i»
19
20
2!
22
1
u t f ö
r s e 1
a f
borstbin
d e r i a r b
e t e
a
med infattning af poleradt eller
lackeradt trä.
med infattning af ben, horn
eller andra ämnen.
S u m m m a.
År.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
1,429
_
_
_
1,079
__
_
_
3,607
_
285
_
1861
1,403
—
—-
—
965
—
—
—
3,475
—-
137
—
62
1,530
—
—
—
955
—
—
—
3,157
—
226
—
63
1,384
—
29
—
1,362
—
—
—
3,070
—
39
—
64
2,590
—
9
—
1,296
—
—
—
4,717
—
244
—
63
1,441
—
137
—
1,111
—
31
—
2,871
—
258
—
1866
814
—
167
—
1,142
—
1
--
2,737
—
429
—
67
608
—
4
—
1,533
—
10
—
3,260
—■
27
—
68
672
—
34
—
1,392
—
—
—
3,396
—
187
—
69
808
—
11
—
1,379
—
—
—
3,769
—
139
•—
70
1,467
8,630
146
860
1,541
13.598
21
184
5,917
31,808
196
1,139
1871
2,739
16,108
120
708
2,325
20,509
9
75
9,339
50,698
393
1,651
72
3,291
19,358
261
1,535
2,312
20,396
16
143
14,068
67,635
476
2,335
73
5,024
29,545
195
1,148
2,885
25,451
4
38
23,437
106,139
413
1,892
74
4,452
26,185
in
653
2,179
19,219
—
—
23,543
101,106
733
2,703
75
4,718
27,750
676
3,975
2,459
21,698
3
23
21,220
95,700
1,289
6,008
1876
4,555
32,148
156
918
2,388
22,468
1
8
26,225
145,340
707
2,738
77
3,254
22,965
314
1,845
2,300
21,640
5
4i
18,141
103,687
1,530
5,873
78
2,079
14,673
64
453
2,289
21,536
—
—
16,710
94,277
482
2,421
79
4,067
28,704
136
963
3,413
32,120
—
—
20,956
124,230
1,157
5,767
SO
3,305
23,135
236
1,652
2,757
26,570
—
—
21,736
128,575
1,378
7,362
1881
3,910
27,370
53
371
3,182
31,820
—
—
17,915
606,397
247
1,341
82
4,963
34,741
22
154
3,774
37,740
—
—
18,660
123,284
1,324
6,664
83
5,971
41,797
83
581
4,253
42,530
—
—
16,737
116,947
3,537
17,851
84
5,938
41,566
1,137
7,959
3,819
38,190
—
—
16,441
113,249
5,465
29,599
85
4,494
31,458
764
5,348
4,289
42,890
—
—•
16,275
98,370
16,099
82,023
1886
4,414
30,898
15
105
4,009
40,090
—
—
13,118
94,547
18,867
94,365
87
5,950
41,650
245
1,715
5,201
52,010
—
-
18,391
129,860
16,362
82,300
88
156
Tab. 88. Sten, oarbetad och arbetad.
1
2
3
*
6
6
7
8
9
10
Stenhuggeri!1.
Deraf med uppgifven
tillverkning.
Marmorbruk.
Porfyrverk.
Å r.
Antal
i gång.
Ar-
betare.
Antal.
Ar-
betare.
Till-
verkning.
Antal.
Till-
verkning.
Antal.
Till-
verkning.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
1861........................
■_
—
2
3
1,050
1
24,108
1
8,700
62........................
—
—
—
—
—
1
28,127
1
9,600
63.......................
—
—
2
6
4,293
1
36,340
1
6,500
64........................
29
102
4
13
9,667
1
10,708
1
7,500
65........................
20
269
4
211
100,926
1
22,302
1
5,700
1866.......................
20
250
4
212
71,435
1
24,946
1
3,000
67......................
28
200
5
154
52,890
1
13,305
—
—
68........................
30
273
7
256
83,968
1
6,007
—
—
69.......................
29
341
5
323
79,000
1
4,200
1
700
70
36
353
6
314
92,130
187,144
1
5,000
14,000
1871........................
37
489
8
447
2
72........................
37
923
11
902
224,530
2
14,757
—
—
73........................
52
864
12
805
380,061
2
19,463
—
—
74........................
55
898
14
820
452,525
2
17,974
—
—
75.......................
77
1,069
16
998
444,096
2
19,464
—
—
1876........................
78
1,285
22
1,226
567,137
2
20,104
—
—
77........................
105
1,481
29
1,358
643,757
2
18,242
—
—
78........................
89
1,550
26
1,414
738,993
2
16,324
—
—
79........................
93
1,661
25
1,482
628,759
2
12,552
—
—
80.......................
77
1,913
22
1,737
641,300
2
8,955
—
—
1881........................
102
1,533
18
1,319
519,858
2
8,789
—
—
82........................
95
1,192
22
980
5ii,670
2
7,154
—
—
83........................
74
1,205
23
1,054
608,881
2
34,898
—
—
84.......................
70
1,840
26
1,641
765,700
2
8,056
—
—-
85........................
79
1,631
26
1,355
763,458
2
11,766
—
—
1886......................
87
2,059
28
1,841
986,820
2
9,491
—
—
87.......................
107
2,670
40
2,510
1,030,368
2
9,800
—
—
88........................
113
2,538
49
2,455
1,105,915
1
5,000
—
—
157
11
12
13
14
15
16
17
18
1
In- och utförsel af oarbetad
sten.
In- och utförsel af arbetad sten.
År.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
Marmor
Annan
sten.
Marmor.
Annan
ston.
Marmor.
Annan sten.
Marmor.
Annan sten.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
—
--
60,794
--
92,636
—
31,151
1861
25
—
—
101,020
—
89,022
—
25,749
02
—
—
—
116,192
—
113,509
—
1,005
03
US
—
20
•07,472
—
69,559
-—
451
64
—
—
390
106,493
2,608
83,140
—
—
05
—
—
8,188
186,949
5,919
78,191
—
—
1860
---
—
3,540
214,713
4,880
84,698
—
—-
67
3,785
13,415
1,000
• •3,633
9,578
26,294
1,217
•41,777
68
i,776
50,843
50
260,761
8,377
13,332
2,105
6,699
69
4,691
70,388
•05
221,354
3,571
21,894
74i
4,061
70
4,732
95,740
50
253,137
7,740
29,824
908
• •,750
1871
3,943
149,354
1,861
284,260
10,417
25,643
610
16,389
72
9,579
217,982
50
327,682
27,073
88,031
2,808
46,595
73
6,187
290,151
3,675
423,119
89,605
55,641
3,U3
20,875
74
16,235
272,385
650
409,279
49,899
47,804
6,842
63,231
75
10,616
410,164
475
559,883
34,990
77,716
3,971
78,393
1876
24,524
206,495
1,650
395,028
80,851
104,278
2,450
375,741
77
9,985
288,400
626
408,283
39,448
• •9,154
3,630
385,404
78
12,288
97,470
120
367,712
42,941
97,249
1,690
484,779
79
26,180
174,044
—
233,544
37,645
•92,310
949
701,136
80
—
208,429
—
•49,371
—•
294,493
—
780,873
1881
—
• 13,425
—
•53,o8i
Polerad 5,477
Annat slag 293,271
Polerad
75
Annat slag 907,772
82
—
274,735
—
250,970
»
16,314
»
188,742
>.
774
»
997,833
83
—
•99,796
—
274,831
»
i9,97i
»
173,232
»
i,i53
»
1,161,032
84
222,848
—
277,398
„
10,943
»
145,363
»
11,640
»
1,391,246
85
is1^
——
250,868
»
13,164
»
163,363
»
19,452
»
1,339,689
1886
—
•54,107
—
321,705
»
10,316
»
140,239
»
21,303
»
•>557,''96
87
—
211,182
—
379,275
»
7,074
»
223,146
»
8,255
»
1,949,815
88
158
Tab. 89. Kalk.
1
2 i
S
4
5
6
7
8
9 1
10
11
År.
In-
utförsel af osläckt kalk och kalksten.
In- och utförsel af släckt kalk.
Införsel.
Utförsel.
Införsol.
Utförs
el.
Kalksten.
Osläckt
kalk.
Summa
värde.
Kalksten.
Osläckt
kalk.
Summa
värde.
Kbm.
Kbm.
Kronor.
Kbm.
Kbm.
Kronor.
Kg. eller Kbm.
Kronor.
Kg. eller Kbm.
Kronor.
1881
33
_
8,535
_
Kg.
140,275
—
—
—
02
_
34
—
—
7,392
—
»
51,009
—
—
—
03...
—
42
—
—
4,913
—
»
408,073
—
Kg. 4,862,869
—
04
—
47
—
662
3,736
—
Kbm. 115
—
Kbm.
1,326
—
05...
ii
38
—
488
4,609
—
»
163
—
»
551
—
1880...
1.4
29
—
604
5,208
—
)»
149
—
»
397
—
07...
28
60
—
1,742
5,108
—
»
149
—
))
524
—
08...
118
39
—
3,444
7,272
—
»
18
—
))
5
—
00...
0.2
40
—
6,478
7,001
•—
)»
100
—
»
1
—-
70...
0,02
58
—
3,160
4,186
—
))
185
—
»
19
—
1871
3,2
72
1,386
4,425
4,184
100,224
»
23
131
))
271
2,592
72...
0,6
77
740
4,997
4,898
69,698
»
145
1,498
»
706
7,289
73...
n
97
i,543
4,523
4,145
84,104
»
96
550
»
1,110
11,308
74
22
58
1,207
12,535
4,201
137,743
»
159
909
))
4,156
26,204
75...
92
86
2,060
12,751
4,720
130,619
»
141
8n
»
3,262
28,042
1870
180
241
10,029
10,104
4,846
120,402
))
203
1,943
»
369
2,536
77...
297
493
20,215
7,352
3,231
89,266
»
325
4,I(x>
»
3,571
20,467
78..
1,057
204
10,691
8,265
3,113
85,480
»
215
2,710
»
2,671
20,416
79...
711
121
6,721
9,521
6,779
147,272
»
134
1,685
»
980
7,487
80
1,137
169
10,066
19,979
9,178
231,891
»
105
1,325
»
2,658
20,311
1881
1,801
36,020
5,145
102,900
»
106
1,060
»
2,606
26,060
82...
1,659
33,180
2,775
55,500
)>
113
5,130
»
1,658
16,580
83...
572
11,440
2,993
59,860
))
86
860
->
3,048
30,480
84...
549
10,980
2,106
42,120
»
151
1,5*°
»
2,417
24,170
85...
715
14,290
2,631
52,624
»
165
1,651
»
1,835
18,353
1880...
410
8,196
2,289
45,774
»
154
U540
»
700
7,001
87...
426
8,522
2,491
49,828
»
88
882
»
739
7,394
88...
492
9,838
3,234
64,686
»
193
U934
»
536
5,355
159
Tab. 90. Krita.
1
2
! 3
1
4
5
6
1
8
9
10
1 11
12
13
1 1*
II 15
16
År.
Kritbruk.
In- och utförsel af omalen
krita och kritsten.
In- och utförsel af
malen krita.
In- och utförsel af
röd, svart samt
pastell-krita.
Antal
År-
Till-
i
be-
verk-
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
o
a
gång
Lille.
Kronor.
Ko
. el. Hl.
Kr.
Kg. el. Hl.
Kr.
Kg.
Kr.
Kg.
Kr.
Kg.
Kr.
Kg.
Kr.
1861
_
_
_
Kg. 138,022
_
ICg. 83,953
__
367,393
_
18,576
__
5,170
_
62
—
—
—
>
267,330
—
»
4,081
—
489,943
—
22,061
—
5,173
—
—
—
63
—
—
■—-
>
583,927
--■
>
1,233
---
804,839
—
135,132
—
6,988
—
—
—
64
—
—
—
Hl.
5,309
--
Hl. 30
—
139,340
—
71,668
—
6,648
—
—
—
65
—
—
—
»
5,266
—
>
3,340
—
59,723
—
20,914
—-
5,504
—
4
—
1866
—
—
—
3,711
>
3,235
—
154,473
131,604
—
4,769
—
9
—
67
—
—
—-
48
-—•
» 11,331
—
25,802
247,777
—
4,658
—
—
—
68
—
—
—
>
1,166
—
»
8,123
—
2,168
40,000
—
5,711
—
53
—
69
—
—
—
>
3,760
--■
»
4,644
—
13,560
—
69,202
—
12,168
—
30
—
70
—
—
—
)
678
---
»
4,579
11,945
—
383,334
—
8,275
—
21
—
1871
—
—
—
>
2,501
4,778
>
9,715
18,562
29,075
958
245,396
8,082
14,071
4,812
47
12
72
—
—
—
>
2,766
5,284
» 11,114
21,235
18,151
598
148,692
4,897
10,067
3,631
235
Öl
73
—
—
—
>
1,855
3,545
» 13,030
24,895
275,959
9,089
88,373
2,911
11,580
5,557
207
53
74
—
—
—
»
3,590
6,859
» 12,526
23,932
30,350
1,000
125,482
4,133
12,983
4,913
249
64
75
1
9
3A86
>
3,464
6,418
» 11,296
21,582
153,367
5,051
134,962
4,445
6,123
2,875
417
108
1876
5
61
93,666
>
3,360
6,420
» 17,728
33,871
304,652
10,034
95,302
3,139
6,588
3,98o
276
72
77
5
61
95,680
>
1,669
3,189
. 12,574
24,024
150,732
4,964
264,525
8,712
12,522
4,76i
406
105
78
5
16
126,516
>
2,393
4,573
»
2,630
5,026
214,153
7,053
1,408,744
46,397
7,496
2,368
—
—
79
4
29
84,570
>
3,677
7,026
>
38
73
115,961
3,819
2,270,756
74,788
6,251
i,747
10,352
2,679
80
G
39
49,142
*
2,104
4,020
» 260
497
191,964
6,322
3,020,037
99,466
21,523
8,450
828
214
1881
7
54
123,790
»
5,010
10,020
» 100
200
793,032
23,791
2,636,314
79,089
11,075
6,368
625
156
82
1
5
7,120
>
7,060
14,120
>
300
600
581,430
17,443
1,829,308
54,879
11,552
3,466
—
—
83
1
5
5,828
»
4,000
8,000
—
—
167,898
5,037
2,914,168
87,425
8,018
2,405
—
—
84
9
88
176,417
»
3,270
6,540
—
—•
216,318
6,490
2,262,118
67,864
6,652
1,996
497
149
85
9
84
134,536
>
4,540
9,080
a
642
1,284
337,132
10,114
2,649,485
79,485
6,221
1,866
400
120
1886
10
87
138,543
X
1,466
2,932
»
232
464
449,320
13,480
2,004,051
60,122
14,666
4,400
—
—
87
9
90
77,368
>
4,895
9,790
»
246
492
106,985
3,210
3,278,132
98,344
13,930
4U79
—
—
88
7
52
63,113
»
5,105
10,210
.
337
674
76,935
2,308
3,643,949
109,318
8,659
2,598
1,596
479
160
Tab. 91. Tegel.
1
3
3
4
5
6
1
8
9
10
11
12
Å r.
Tegelslagare.
In- och utförsel af
eldfast tegel.
In- och utförsel af murtegel,
klinker 0. dyl.
Antal
i gång.
Ar-
betare.
Tillverk-
ning.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
Kronor.
Stuck. el. Ko.
Kronor.
Stucken.
Kronor.
Stucken.
Kronor.
Stycken.
Kronor.
1861
- *)
— *>
11,060
___
3,538,700
—
340,150
—
62......
—
—
—
--*)
— *)
21,000
—
2,958,548
—-
384,763
-—-
63......
—
—
—
--*)
— *)
-*)
—
2,471,000
—
364,863
-—
64......
—
—
—
—
44,072
—
31,131
1,141,200
—
32,100
—
65......
—
—
—
—
38,852
—
27,988
1,338,753
—
28,700
—
1866
_
_
—
_
34,726
—
29,852
1,186,100
—
879,520
■—
67......
—
—
—
—
53,635
---
3,225
690,162
—-
1,684,270
-—
68......
—
—
—
st.
553,770
—
4,301
—
1,222,598
—
2,647,272
—
66
—
—
—
)>
628,274
—
221,762
—
615,904
—
2,456,785
—
70......
—
—
—
»
847,492
■—
418,961
-—-
1,079,245
—
3,202,575
—
1871
_
—
—
»
685,782
61,720
309,058
27,815
1,153,174
23,063
2,747,120
54,942
72.....
—
—
—
»
1,290,567
116,151
266,375
23,974
4,164,820
83,296
2,485,330
49,707
73......
146
1,596
988,375
»
2,078,813
187,093
351,898
31,671
6,075,925
121,519
1,716,702
34,334
74......
155
1,648
1,370,901
»
1,554,293
139,886
386,244
34,762
9,410,866
188,217
2,973,130
59,463
75......
171
2,095
1,650,362
»
1,349,048
121,414
243,524
21,917
7,420,459
148,409
4,264,362
85,287
1876......
197
2,652
2,063,077
»
1,162,479
92,998
369,933
33,294
7,074,884
141,498
5,329,720
106,594
77......
222
2,769
1,899,387
,,
729,597
58,368
558,488
50,264
6,366,548
127,33''
2,841,947
56,839
78......
212
2,519
1.747.45°
a
277,881
22,230
1,265,578
113,892
4,095,361
81,907
1,632,862
32,657
79
208
2,395
1,290,894
m
174,594
13,968
3,183,542
254,683
2,667,751
53,355
2,444,078
48,882
80.....
216
2,675
1,620,371
»
412,249
32,980
4,224,491
337,959
4,869,144
97,383
4,696,933
93,939
1881
243
2,991
2,245,655
»
278,263
22,261
4,892,857
391,429
7,656,398
153,128
5,872,388
117,448
82.....
258
3,652
2,197,723
»
466,640
37,331
5,582,012
446,561
12,908,409
258,168
12,880,536
257,611
83......
265
3,561
2,443,7T3
»
349,251
27,940
6,000,245
480,020
15,704,717
314,094
19,650,990
393,020
84......
274
3,982
3,65°,893
»
913,213
73,°57
5,213,554
417,084
10,753,307
215,066
24,312,075
486,242
85......
276
4,318
3,359,13°
»
713,168
57,°53
5,009,511
400,761
13,645,070
274,920
23,976,933
479,539
1886......
271
3,977
2,361,814
»
411,978
32,958
4,510,253
360,820
12,960,683
259,644
10,782,700
215,654
87......
262
3,709
2,444,527
»
394,597
31,568
4,906,353
392,508
13,733,271
277,393
10,390,700
207,815
88......
248
3,567
2,584,124
p> 48,9421
\Kg.3,218,194)
100,461
5,832,776
466,622
10,196,737
206,371
20,560,479
411,210
‘) Ingår bland murtegel och klinkor.
161
13
14
15
10 |
17
18
19
20
21
22
1
In- och utförsel af taktegel.
In- och utförsel af golf
väggtegel.
och
Summa in- och
utförsel(värde).
År.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
Stucken.
Kronor.
Stucken.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
-*1
— *)
__
___
_
_
——
__
—
1861
-*)
— *)
55,730
—
-—
—
—
—
—
■—-
63
-*)
— *)
-*)
—
—
—
—
—
—
—
63
522,400
—
68,462
—
—
—
—
—
44,072
31,131
64
408,500
—
55,820
—
—-
—-
—
—
38,852
27,988
65
308,030
—
51,630
—
—
■--
—
—
34,726
29,852
1866
257,590
—
174,305
—
—
-—-
—
—
53,635
3,225
67
394,014
—
46,450
—
—
—
—
—
—
■—
68
245,168
—
57,195
—
—
—
—
—
—
-—-
69
145,120
—
69,000
—
—
—
—
—
—
-—
70
461,150
13,835
66
2
—
—
—
-—-
98,618
82,759
1871
349,024
10,471
3,200
96
—
——
—
—
209,918
73,777
72
385 590
11,568
—
—
—
—
—
—
320,180
66,005
73
1,015,907
30,477
11,689
351
—
—
—
—
358,580
94,576
74
580,050
17,402
20,500
615
-—-
—
—
—
287,225
107,819
75
521,100
15,633
28,700
861
---
—
—
—
250,129
140,749
1876
670,651
20,120
51,200
1,536
-—-
—
—
—
205,819
108,639
77
788,070
23,642
25,600
768
—•
—-
—
—
127,779
147,317
78
417,582
''2,527
500
15
—
—
—
—
79,850
303,580
79
754,017
22,621
3,700
111
—
—
—
—
152,984
432,009
80
871,370
26,141
16,350
491
—
—
—
—
20I»53°
509,368
1881
771,214
23,136
7,000
210
118,282
17,742
—
—
336,377
704,382
82
'' 1,203,922
36,118
8,500
255
249,146
37,372
—
——
415,524
873,295
83
889,983
26,699
14,000
420
277,201
41,580
—
—
356,402
903,746
84
1,432,543
42,976
1,907
57
216,490
32,474
248
37
407,423
880,394
85
1,255,303
37,659
6
—
126,221
18,933
3,929
589
349,194
577,063
1886
1,156,997
34,7 >0
—
—
88,901
13,335
10,613
1,698
357,006
602,020
87
1,470,515
44,115
—
—
84,269
10,076
—
—
361,023
877,832
88
*) Ingår bland murtegel och klinkor.
Tullkomiténa betänkande. II.
Tall. 92. Kakel och kräkin åker iarbeten,
1
2
3
4
B
e
7
8
9
10
11
12
13
14
År.
Kakelugns-  och stenkärls-  fabriker.
Deraf med uppgif-  ven tillverkning
In- och utförsel af kakel.
In- och utförsel af kruk-  makeriarbeten.
Antal
i gång.
Ar-
betare.
An-
tal.
Arbe-
tare.
Tillverk-
ning.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
ISO!
63
517
63
517
379,911
_
_
6,164
1,736
16,450
14,334
5,143
8,893
62
64
505
64
505
400,714
170
51
13,645
3,846
10,202
8,882
2,380
2,083
63
74
550
74
550
394,517
—
—
5,441
1,534
10,839
9,441
6,419
5,580
64
317
1,266
77
581
419,630
—
-—-
468
132
7,566
15,964
6,164
1,968
63
306
1,121
71
601
429,652
—
—
6,971
1,971
8,246
3,886
6,334
2,984
1866
320
1,103
75
598
408,139
—
—
5,016
1,416
12,157
5,719
14,283
6,713
67
292
921
68
476
345,8oo
--
—
26,100
7,370
9,309
4,380
13,092
6,163
68
299
827
63
437
3‘5,7i4
128
31
8,502
2,398
10,967
5,170
8,246
3,885
69
297
724
60
379
303,814
—
—
10,882
3,071
7,481
3,530
9,649
4,536
70
291
748
62
397
286,794
43
13
7,014
>,979
8,544
4,020
8,076
3,808
1871
298
847
68
462
292,591
298
84
5,398
U52I
12,200
5,746
4,633
2,182
72
290
844
63
447
279,806
—
—
4,718
i,33i
19,171
9,028
4,166
1,964
73
303
802
66
441
433,467
1,233
354
4,803
U353
32,518
>0,307
27,630
13,008
74
306
921
64
497
517,004
2,125
598
18,236
5A47
42,805
20,146
3,613
1,697
75
303
891
59
512
601,637
2,720
763
8,884
2,513
39,115
>8,777
1,488
697
1876
313
1,007
65
579
742,328
2,253
638
8,927
2,523
81,105
38,157
10,074
4,730
77
310
1,000
59
593
744,700
12,752
3,601
4,208
1,185
167,863
78,975
31,158
>4,657
78
318
1,043
64
603
702,814
8,374
2,361
7,184
2,028
654,532
307,959
34,389
16,189
79
344
1,146
68
666
769,267
7,906
2,233
5,271
1,485
213,346
100,372
57,343
26,984
80
339
1,078
64
638
743,040
15,303
4,323
10,712
3,026
229,499
107,979
34,176
16,086
1881
319
.1,256
60
658
760,079
35,595
10,679
9,851
2,955
192,613
96,307
40,012
20,006
82
320
1,298
67
624
875,575
44,687
13,406
11,783
3,535
269,800
134,900
30,462
15,231
83
321
1,095
70
666
890,979
32,832
9,850
9,941
2,982
265,818
132,909
25,256
12,628
84
313
1,157
66
691
803,417
19,819
5,946
3,551
1,065
246,138
123,069
34,656
17,328
85
322
1,119
70
671
954,342
22,173
6,652
12,682
3,805
247,156
123,578
3,629
1,815
1886
340
1,213
72
784
1,263,605
12,297
3,689
10,259
3,078
248,479
124,240
82,729
41,365
87
341
1,222
65
773
1,030,631
24,191
7,257
6,703
2,011
185,877
92,939
60,748
30,374
88
323
1,282
63
935
!,106,727
2,428
728
11,478
3,443
246,227
123,114
93,484
46,742
163
Tab. 93. Cement.
1
2
4
l
5
e
7
1 8
Cementfabriker.
I n-
och utförsel.
Å r.
Antal
i gång.
Arbetare.
Tillverkning.
1
n f 5 r
sel.
U t f ö
r s e 1.
Kronor.
Kub.-niet. el. Kilogr. |
Kronor.
Kubikmeter. | Kronor.
18G1
Kbm.
815
664
895
A
62
5
63..................
—
—
—
»
—
9
-
64..................
—
—
—
»
958
—
4
—
65..................
—
—
—
»
762
—
18
; —
1866..................
—
—
—
»
759
—
0,2
_
G7
1,161
1,417
1,128
15
18
34
68
69.................
—
—
—
»
—
_
70
1,400
133,785
10
952
1871
1,597
152,575
9
850
72..................
—
—
—
»
2,398
229,123
17
1,623
73
n
3,535
3,701
337,68o
353,6oo
23
86
2,225
8,208
74..................
1
101
129,600
»
75..................
1
164
220,994
))
2,775
265,120
1,248
119,198
1876..................
1
168
345,396
n
3,511
368,932
1,537
146,795
77..................
1
295
400,000
n
3,426
360,019
2,253
215,185
78..................
1
214
400,000
»
3,139
329,810
2,770
264,658
79.................
1
169
361,662
»
2,383
182,148
3,249
186,252
80.................
2
339
482,633
»
2,399
183,320
3,627
207,885
1881..................
2
222
498,886
»
3,493
261,975
4,155
332,400
82..................
2
212
584,848
»
3,906
292,950
5,340
427,200
83...............
2
364
753,620
»
4,654
349,050
4,631
370,480
84..................
1
219
733,467
))
4,579
366,320
3,263
261,040
85.................
2
217
600,916
»
4,616
369,288
3,389
271,120
1886..................
2
197
601,830
»
5,103
395.452
2,433
194,616
87..................
3
349
681,383
»
6,486
486,443
4,061
324,888
88..................
7
731
1,128,223
/ » 2,680\
1 Kg. 4,484,838/
388,444
3,076
246,080
164
Tab. 94. Porslin,
1
«7
|
V 1
5
6
i
S !
» 1
10
11 !
12
13
14
15
16
Porslinsfabri-
ker.
In- och utförsel af oäkta hvitt
enfärgad! porslin.
eller
In-
och utförsel af oäkta måladt
eller tryckt porslin.
År.
>
Tillverk-
ning.
I
nförsel.
Utföraol.
Införsel.
Utförsel.
P
er?
Arbe-
tare.
Tall-
rikar.
Andra
pjescr.
Summa
värde.
Tall-
rikar.
Andra
pjeser.
Summa
värde.
Tall-
rikar.
Andra
pjescr.
Summa
värde.
Tall-
rikar.
Andra
pjescr.
Summa
värde.
er?
Kronor.
Kilogr.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr.
Kilogr.
Kronor.
1861
2
455
834,541
3,505
28,237
34,781
_
647
760
14,394
47,186
127,936
2
4
62
2
455
860,896
1,544
30,482
36,545
—
1,022
1,202
17,298
54,196
147,844
9
20
63
2
622
1,026,746
1,636
29,691
35,654
425
265
501
12,990
45,391
122,063
274
57
457
64
2
518
958,405
1,286
27,242
13,882
340
935
574
17,527
58,177
56,016
369
641
712
65
2
569
1,044,916
2,090
45,865
23,347
310
503
498
19,100
61,620
59,625
1,396
4,585
4,423
1866
2
572
1,042,757
5,383
50,779
23,830
1,980
9,201
5,197
25,247
61,554
62,892
2,373
4,651
5,004
67
2
570
986,225
2,360
52,040
26,486
42,046
20,877
24,162
13,924
58,728
54,508
4,210
5,883
6,984
68
2
549
1,008,092
2,210
49,066
24,968
22,560
10,050
12,395
11,587
48,035
44,691
1,708
10,753
9,525
6»
2
525
932,088
1,406
42,900
21,663
19,893
11,018
",995
8,625
41,633
37,976
1,838
4,031
4,220
70
2
665
1,108,966
1,217
55,504
27,848
15,554
8,703
9,423
10,350
59,148
53,000
2,144
4,683
4,906
1871
2
773
1,402,490
969
57,392
28,672
6,557
4,999
4,630
11,491
69,923
62,145
1,289
21,469
17,870
72
3
889
1.660,262
2,162
60,777
30,738
15,550
6,313
8,240
12,039
80,764
7'',"4
969
32,452
26,481
73
2
1,007
2,231,021
2,514
55,413
28,204
22,436
22,740
18,623
10,980
90,131
78,033
14,967
29,046
3'',33''
74
3
1,163
2,578,867
762
49,680
24,794
49,685
30,696
31,529
10,775
79,701
69,580
4,093
23,918
21,345
75
3
1,146
2,594,157
831
39,720
19,897
50,797
32,286
32,680
11,207
78,586
68,922
9,134
26,594
26,214
1876
2
998
1,766,55''
1,042
45,924
23,031
41,613
30,977
29,009
11,452
74,381
65,690
10,856
25,555
26,314
77
2
1,128
'',955,747
930
45,118
23,679
35,998
33,006
28,162
14,603
83,579
87,237
6,778
28,809
26,710
78
2
975
1,661,740
5,304
48.576
27,013
32,226
19,344
20,170
14,748
86,526
90,096
15,617
44,673
44,''42
76
2
828
'',443.339
4,208
40,517
22,455
47,910
25,068
29,880
10,403
75,356
77,029
4,739
11,956
14,037
80
2
1,233
2,008,950
3,314
37,220
20,433
69,278
44,061
47,251
9,968
89,607
90,184
6,446
34,883
36,616
1881
2
1,327
2,238,950
7,252
50,030
27,916
28,247
20,385
21,492
14,073
115,740
124,184
5,937
42,695
46,257
82
2
1,383
2,345,186
67,323
53,858
77,506
62,005
119,347
131,282
53,559
58,915
83
2
1,416
2,481,888
124,625
99700
116,934
93,547
154,029
169,432
60,933
67,026
84
2
1,471
2,544,668
125,994
100,795
157,255
125,804
158,868
''74,755
116,662
128,328
85
2
1,506
2,613,893
177,158
141,726
258,630
206,904
172,780
190,058
109,168
120,085
1886
2
1,365
1,994,368
168,042
134,434
209,524
167,619
196,253
215,878
130,399
143439
87
2
1,354
2,266,947
148,579
118,863
312,384
249,907
165,853
182,438
203,718
224,090
88
2
1,581
2,537,985
152,331
''21,865
352,488
281,990
149,989
164,988
247,060
271,766
165
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
1
In- och utförsel af äkta hvitt
eller enfärgadt porslin.
In- och utförsel af äkta för-  gyldt eller måladt porslin.
Summa in-
och utförsel.
År.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
9,608
28,252
___
_
41,167
193,692
_
_
144,097
384,661
649
764
1861
9,392
27,620
—
—
44,776
210,674
—
—•
157,688
422,683
1,031
1,222
62
10,817
31,809
4
12
46,595
219,232
4
20
147,120
408,758
1,029
990
63
12,164
15,167
8
IO
46,877
110,278
9
22
163,273
195,343
2,302
1,318
61
18,683
23,295
525
655
48,705
114,580
434
1,020
196,063
220,844
7,753
6,596
65
26,872
33,504
432
539
55,149
129,739
700
1,646
224,984
249,965
19,337
12,386
1866
12,437
15,507
351
437
48,612
114,360
1,499
3,526
188,101
210,861
74,866
35,109
67
12,323
15,365
1,696
2,114
48,347
"3,737
224
526
171,568
198,761
47,374
24,560
68
10,526
''3,124
1,409
'',757
38,683
91,002
3,061
7,201
143,753
163,765
41,250
25,173
69
8,088
10,084
269
336
53,254
125,282
1,136
2,672
187,561
216,214
32,489
17,337
70
11,747
•4,647
84
104
59,253
''39,393
163
383
210,775
244,857
34,561
22,987
1871
20,734
25,853
223
278
62,531
147,106
229
538
239,007
274,8"
55,736
35,537
72
13,123
16,362
595
742
77,355
i8i,979
961
2,260
249,516
304,578
90,745
52,956
73
17,588
21,929
598
746
94,006
221,152
1,280
3,0"
252,502
337,455
110,270
56,631
74
14,555
18,148
1,600
'',994
89,658
210,922
1,275
2,999
234,557
317,889
121,686
63,887
75
18,156
22,637
493
614
91,451
215,138
2,716
6,389
242,406
326,496
112,210
62,326
1876
21,154
29,860
397
494
99,236
233,455
1,162
2,733
264,620
374,231
106,150
58,099
77
12,844
18,128
5,282
6,586
75,369
177,306
2,678
6,300
243,367
313,543
119,770
77,198
78
17,095
24,130
80
"3
55,550
130,683
2,220
5,222
203,129
254,297
91,973
49,252
79
21,582
30,463
34
49
83,309
195,985
4,130
9,715
245,000
337,065
158,832
93,631
80
23,726
35,589
1,075
1,613
100,461
251,153
3,666
9,165
311,282
438,842
102,005
78,527
1881
25,072
37,608
471
707
87,623
219,058
7,661
I9,i53
299,365
441,806
139,197
140,780
82
24,224
36,336
1,277
1,916
106,131
265,328
3,368
8,420
409,009
570,796
182,512
170,909
*3
24,438
38,157
1,160
1,740
100,318
250,795
7,860
19,650
409,618
564,502
282,937
275,522
84
22,177
22,266
338
507
106,614
266,535
8,163
20,408
478,729
631,585
376,299
347,904
85
25,337
38,006
377
566
87,700
219,250
20,447
51,118
477,332
607,568
360,747
362,742
1880
28,304
39,456
59
89
85,797
214,493
16,093
40,233
428,533
555,250
532,254
5''4,3''9
87
36,726
55,089
686
1,029
95,972
239,930
30,834
77,085
435,018
581,872
631,068
631,870
88
166
Tab. 95. Glas.
(Kol. 21—51, so sid. 168—170.)
1
ä
3
4
5
6
7
8
9
10
11
År.
G 1 a
s b r u k.
In-
och utförsel af glas *)•
(Summa kol. 12—48.)
Antal
i
gång.
Arbe-
tare.
Tillverkning.
Införsel.
Utförsel.
Taffel- och fönster-  glas.
Diverse.
Summa
värde.
Kilogram.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
1861 ...
22
_
694,268
756,064
798,322
1,544,383
782,850
—
15,649
—
62 ...
23
—
808,603
721,724
888,328
1,610,052
654,655
—
14,428
-—-
63 ...
24
1,087
659,875
661,309
840,617
1,501,926
660,465
—
6,374
—
64 ...
22
1,105
837,634
755,493
862,263
1,617,756
474,446
—
20,184
-—
65 ...
22
1,221
1,386,934
691,099
940,799
1,631,898
765,972
—
19,622
—-
1866
25
1,296
2,140,434
781,946
1,036,641
1,818,587
372,704
—
225,501
—
67 ...
25
1,281
1,528,142
750,215
873,169
1,623,384
222,772
—
195,643
—
68...
23
1,223
1,819,742
688,268
875,958
1,564,226
261,166
—
127,060
—
69 ...
27
1,139
2,066,656
679,909
873,187
1,553,096
176,521
—
271,655
—
70
27
1,265
2,478,076
611,402
1,052,879
1,664,281
236,666
•—-
408,060
—
1871 ...
24
1,309
2,074,484
542,909
1,241,057
1,783,966
386,666
366,401
700,875
206,584
72 ...
28
1,459
1,082,390
442,557
1,840,741
2,283,298
666,422
469,190
681,923
225,190
73 ...
31
1,671
1,847,910
813,340
2,019,843
2,833,183
1,889,714
854,782
992,486
293,274
74 ...
34
1,900
1,591,935
842,085
2,554,529
3,396,614
3,458,774
1,404,662
1,423,588
436,409
75 ...
36
1,954
2,142,160
762,978
2,547,240
3,310,218
2,102,715
1,001,474
1,686,542
584,909
1876
38
2,039
1,875,707
647,736
2,599,084
8,246,820
2,806,569
1,628,940
824,727
381,565
77 ...
36
2,023
1,519,390
791,809
2,114,631
2,906,440
3,133,868
1,643,172
843,076
283,935
78 ...
35
2,047
1,344,651
402,920
2,010,544
2,413,464
2,766,022
'',348,991
2,087,141
610,563
79 ...
29
1,533
1,367,827
337,576
1,727,899
2,065,475
2,575,561
1,172,257
2,478,363
726,315
so...
33
1,903
1,315,929
276,260
2,024,776
2,301,036
3,277,895
1,571,511
2,996,251
917,503
1881 ...
33
1,815
1,719,645
367,702
1,740,488
2,108,190
3,155,159
1,556,861
2,726,975
919,891
82 ...
33
1,994
1,793,608
417,575
2,409,206
2,826,781
2,547,830
1,452,274
3,250,085
901,282
83 ...
33
2,098
2,845,180
655,613
2,430,411
3,086,024
2,274,948
1,480,363
4,089,678
1,125,076
84...
33
2,511
2,916,863
842,996
2,304,411
3,147,407
2,426,871
1,477,793
4,007,155
1,097,936
85 ...
34
2,438
2,644,370
814,248
2,485,415
3,299,663
3,253,968
1,604,146
4,174,225
1,246,933
1S86 .
34
2,349
3,275,153
876,967
1,988,349
2,865,316
2,874,754
1,592,076
2,714,537
906,524
87 ..
32
2,172
3,919,496
965,008
2,023,838
2,988,846
2,807,160
1,625,488
4,043,009
1,307,409
88...
34
2,428
3,053,695
792,874
2,126,126
2,919,000
2,760,829
1,712,202
4,041,074
1,639,243
*) I in- och utfdrsclqvantitetorna äro icke inräknade komiska glas, för Indika ondast värdot finnes uppgifvet.
167
12
is
II 14
15
IG
1
17
18
19
20
1
In- o. utförs, af fönsterglas samt ofolieradt,
oslipadt eller mattslipadt, spegelglas.
In- och utförsel af ofolieradt, slipadt eller
poleradt, spegelglas.
År.
Införsel.
Utförsel.
af t. 0. m. i/a
qvm. yta.
Införsel.
af större
dimensioner.
Summa
värde.
Utförsel.
Kilogram.
Kronor.
Kilogram. | Kronor.
Kilogram.
Kilogram.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
546,885
204,821
—
_
18
448
1861
450,654
169,354
319
120
7
821
—
—
—
62
426,801
160,649
5,462
2,056
13
468
—
—
—
63
272,760
63,646
14,610
3,437
15
946
—
—
—
64
234,517
54,996
6,171
1,452
11,
427
—
—
—
63
123,814
28,887
118,524
27,883
12,
450
—
—
_
1866
72,552
16,987
68,355
16,081
11,
941
—
—
—
67
68,075
15,892
5,526
1,300
8,
967
—
—
—
68
42,579
14,947
8,322
1,958
12,
528
—
—
—
69
53,905
12,653
3,944
928
11,
316
—
17
-—
70
55,675
13,365
8,546
2,011
23,
860
33,678
—
_
1871
84,984
20,258
27,251
6,411
20,
116
28,394
—
—
72
993,987
238,071
15,938
3,750
20,
060
28,315
—
—
73
2,168,239
511,963
6,568
1,545
40,951
57,802
120
170
74
1,297,703
306,465
14,022
3,299
39,
185
55,310
26
36
75
2,056,119
821,228
9,409
2,214
47,
255
94,493
11,115
15,689
1876
2,106,314
743,182
2,966
698
62,
059
109,496
267
377
77
1,845,437
651,214
1,560
367
57,
534
101,513
181
255
78
1,846,288
564,921
850
300
45,
954
59,459
—
—
79
2,110,809
[744,858
7,099
2,505
53,
405
81,664
—
—
80
2,165,906
630,594
1,676
670
73,
378
93,924
—
—
1881
1,366,759
546,704
3,068
1,227
28,520
57,950
66,324
—
—
82
1,281,262
512,505
3,720
1,488
8,978
98,331
84,950
—
—
83
1,382,937
525,516
1,645
658
9,770
100,599
87,318
—
—
84
1,802,521
594,832
1,624
650
7,959
121,465
102,743
—
—
85
1,860,166
744,066
1,817
727
8,646
104,855
89,936
--
—
1886
1,781,587
712,635
2,786
1,114
8,260
94,119
81,077
—
—
87;
1,362,278
544,911
63,908
25,563
33,625
89,383
95,044
—
—
88
Tal). 95. (Forts.) Glas.
(Kol. 41—51, so sid. 170.)
1
21
22
23
24
25
|
26 |
27
28 ||
29
30
Å r.
In- och utförsel af folieradt spegelglas.
In- och utförsel af buteljer, burkar, bunkar,
flaskor och dylikt.
Införsel.
Utförsel.
I
n f ö r s e 1
Utförsel.
aft.o.m. */*
qvm. yta. ;
af större
limensioner.j
Summa
värde.
utan j
inslipade
proppar.
med i
inslipade 1
proppar.
Summa
värde.
Kilogram. |
Kilogram. |
Kronor.
Kilogr. |
Kronor.
Kilogram.
Kilogram.
Kronor.
Kilogram. |
Kronor.
1861
36,068
64,186
9,062
12,497
1,764
62 ..
32,099
—
—
—
64,569
9,114
12,285
1,734
63.
30,859
—
57
—
62,189
8,778
638
90
64
33,004
—
—
—
41,657
11,760
43
12
65...
29,946
—-
—
—
381,591
107,724
1,530
432
1S66
28,852
_
—
—
47,226
13,332
35,919
10,140
67...
24,245
—
—
—
22,189
6,264
122,932
34,740
68...
22,046
—
—
20,361
5,748
112,773
31,836
69...
23,598
—
—
—
16,663
4,704
208,882
58,968
70
27,597
—
49
—
55,090
20,040
389,965
110,088
1871
35,920
84,502
173
407
81,019
22,872
676,338
190,932
72...
32,652
7M15
85
200
228,223
64,428
631,790
178,356
73...
46,965
110,487
30
70
369,136
00
0
CL
0
953,956
269,304
74
48,375
113,804
9
20
674,086
190,296
1,392,081
392,988
75...
47,523
111,798
53
125
93,219
26,316
1,598,838
451,356
1876
52,379
141,705
26
60
110,520
31,200
833,064
235,176
77...
60,473
163,602
143
337
310,986
87,792
705,201
199,080
78...
42,028
113,703
71
166
207,480
58,572
2,022,044
570,828
79...
51,899
97,674
—
—
136,534
38,544
2,427,439
685,272
80
69,443
147,029
—
—
127,990
36,132
2,906,840
820,608
1881..
70,069
151,349
—
—
129,835
38,951
2,608,698
782,609
82..
45,364
29,691
85,365
—
—
148,477
1,596
37,757
3,111,156
777,789
83..
38,154
41,608
96,751
—
—
227,871
3,040
58,184
3,985,136
996,284
84..
42,054
47,459
109,038
—
—
111,621
4,996
29,903
3,896,261
974,065
85..
45,910
56,974
126,780
—
—
126,981
6,162
34,210
4,000,649
1,000,162
1886..
41,793
36)231
91,961
—
—
108,993
5,028
29,259
2,549,501
637,375
87..
43,075
31,501
86,020
—
—
55,645
7,110
16,755
3,830,049
957,512
88..
46,233
44,426
108,249
—
—
45,593
5,796
i 12,003
3,624,621
906,155
I
169
31
32
33
34
35
so
87
88
39
40
1
In- och utförsel af dricks- o. vinglas,
karaffiner, lampglas o. d. äfvensom
krön- o. urglas.
In- och utförsel af patentglas,
glastakpannor och sidventilglas.
In- och utförsel
af kemiska glas.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
Å r.
Kilogram.
Kronor.
Kilogram.
| Kronor.
Kilogram.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
115,292
_
3,152
_
1,882
_
_
_
956
1861
98,677
—
1,824
—-
646
—-
—-
—
1,137
—
62
122,587
•—
205
—
4,502
—
12
—
2,392
—
63
106,166
—
770
—
1,406
—
—
—
1,996
—
61
105,002
—
4,533
—-
1,221
—
162
—
2,764
23
65
122,362
—
2,859
—
2,572
—
1,675
—
1,502
_
1866
90,683
—
4,094
•—-
1,028
—
49
—
1,134
42
67
101,629
—
1,492
—
5,322
—
—
—
1,976
25
68
80,021
—
32,164
—
431
—
13
—
1,565
25
6»
87,070
—
9,235
—
355
—
4
—
1,158
—
70
108,350
202,501
7,095
12,518
794
748
221
228
1,146
58
1871
135,801
257.919
22,797
40,223
1,373
1,292
—
—
2,426
—
72
187,969
349,553
11,064
19,522
1,696
2,149
21
20
2,802
—
73
274,518
502,276
23,535
41,618
3,229
3,889
---
—
3,702
—
74
253,200
462,223
72,652
128,186
4,648
6,546
---
—
5,899
636
75
279,474
509,623
68,191
120,316
5,801
5,831
—
—
8,309
IOO
1876
277,752
506,268
44,366
78,308
2,388
3,068
—
—
10,043
5
77
212,382
386,575
20,692
36,509
2,388
2,949
--
—
6,875
183
78
212,838
387,506
22,232
39,226
2,425
2,405
—
—
4.981
43
79
283,760
516,3m
52,553
92,725
1,958
2,258
—
—
5,971
—
80
290,881
595,730
66,871
133,742
11,053
15,503
—
—
4,533
383
1881
325,569
651,138
58,888
117,776
11,601
16,068
—
—
5,467
641
82
333,171
666,342
62,570
125,140
9,495
14,978
—
—
13,995
251
83
333,562
667,124
60,385
120,770
6,037
8,245
—
—
10,273
—
84
338,620
677,240
121,807
243,614
4,372
5,706
-—
—
13,834
—
85
294,820
589,640
133,467
266,934
2,519
2,928
—
—
13,167
—
1886
330,950
661,900
173,474
346,948
4,114
5,237
—
—
13,449
—
87
435,309
870,618
352,545
705,090
2,612
3,65,4
—
—
3,991
2,435
88
Tullkomiténs betänkande. II.
22
170
1
Tab. 95. (Forts.) Glas.
1 -
41
42
43
44
45
48
47
48
|
49
50
51
År.
In- och utförsel af optiska
glas.
In- och utförsel af glasskärf
och glaspulver.
Fabriker för tillverkning
af glaspulver.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
Antal
i gång.
Arbe-
tare.
Tillverk-
ning.
Kiloqr.
Kronor.
Kilogr. \
Kronor.
Kilogr. |
Kronor.
Kilogr. \ Kronor.
Kronor.
LS01......
89
_
—
—
—
—
—
300
—
—
—
62
189
—
—
—
-—-
27
—
60
—
—
—
63......
59
--
—
—
-—-
35
—
335
—
—
64......
191
—
—
—
3,316
—
4,761
—
—
—
—
65
100
—
—
—
2,168
—
7,226
—
—
—
—
1866
104
--
—
—
35,324
——
66,524
—
—
—
—
67......
134
—
—
——
—
—
213
■-
—
—
—
68......
122
—
—
—
34,644
—
7,269
—
—
—
—
69......
191
—
—
—
510
—
22,274
—
—
—
—
70......
100
—
—
—
1,233
-—
4,846
—
—
—
—
1871
15G
3.312
—
—
80,807
4,277
8,502
450
—
—
—
72......
214
4,527
—
—
163,059
13,131
—-
—
—
—
—
73......
233
4,923
——
—
269,6G8
14,274
11,477
608
—
—
—
74......
366
7,749
——
—-
249,010
13,181
1,275
68
—
—
—
75......
354
7,497
58
1,224
366,883
19,420
893
47
—
“
1876......
145
3,060
372
7,875
254,876
13,491
2,550
135
—
—
—
77......
147
3,H4
17
360
313,749
16,607
90,116
4,770
—
—
—
78......
307
6,498
--
—
398,466
21,092
42,593
2,255
—
—
—
79......
93
i,97i
—
—-
279,530
14,796
27,842
U474
~
—
—
SO......
185
3,924
4
90
630,345
33,365
29,755
i,575
—
—
1881......
254
5,588
—
—
413,783
20,689
49,730
2,487
—
—
—
82......
767
16,874
—
—
531,536
26,577
76,973
3,849
—
—
—
83......
957
21,054
—
—
232,081
11.604
38,252
i,9i3
—
—
—
84......
956
21,032
—
—
386,880
19,344
48,864
2,443
—
—
—
85......
584
11,680
—
—
742,420
37,121
50,145
2,507
—
—
—
1886......
538
10,560
—
—
411,175
20,559
29,752
1,488
—
—
—
87......
1,297
25,940
—
—
449,502
22,475
36,700
1,835
1
8
6,600
88......
408
8,160
—
—
695,166
65,572
—
—
1
6
5,100
171
Tab. 96. Speglar.
1
2
3
1 ^
6
I 7
8
9
10
11
1 12
13
14
15
Å r.
Spegelfabri-
ker.
Deraf med upp gif-  ven tillverkning.
In- och utförsel af speglar
och lampetter.
Förgylle-
rier.
Deraf med uppgif-  ven tillverkning.
Antal
i
gång.
Arbe-
tare.
Antal.
Arbe-
tare.
Tillverk-
ning.
Införsel.
Utförsel.
Antal
i
gång.
Arbe-
tare.
Antal.
Arbe-
tare.
Tillverk-
ning.
Kronor.
Kiloqr.
Kronor.
Kilogr.
Kr.
Kronor.
1861..
_
_
_
_
_
11,475
_
_
_
_
_
_
_
_
62...
—
—
—
—
—
11,698
—
94
—
—
—
—
—
—
63
29
—
29
—
55,097
9,042
—
4
—
9
—
9
—
10,360
64
42
18
28
—
61,026
9,677
—-
—
—
21
31
6
—
14,300
65
32
13
21
—
46,460
12,167
—
—
—
23
31
6
—
13,800
1866. .
27
57
19
43
35,650
10,931
—
3
—
26
48
8
15
13,695
67...
27
36
18
31
36,700
10,956
—
—
—
27
45
6
12
10,250
68...
26
39
16
32
30,450
8,376
—
89
—
27
37
5
6
7,200
60..
21
29
14
23
22,150
7,705
—
11
—
27
36
3
6
9,400
70
25
39
16
27
26,600
12,490
—
113
—
29
34
2
6
8,000
1871...
27
53
15
35
29,375
18,146
32,016
17
31
28
48
O
O
19
32,000
72...
25
48
13
31
51,125
23,911
42,188
31
56
24
59
3
18
48,800
73 ..
23
47
12
28
34,450
24,501
43,230
45
so
30
70
3
19
52,800
74...
24
37
12
27
44,635
30,336
53,525
469
827
33
48
1
13
40,000
75...
21
43
11
31
45,275
26,799
47,285
—
—
33
64
2
19
35,000
1876..
19
45
12
35
76,675
24,542
43,302
34
60
33
69
2
21
41,500
77...
26
55
12
38
74,475
27,012
47,660
77
135
29
73
2
28
55,000
78...
26
57
11
36
78,200
19,709
34,774
9
15
36
90
2
28
55,000
70
26
56
11
38
71,025
19,323
34,094
99
174
32
108
2
24
50,000
80...
25
55
8
35
43,075
26,722
47,147
49
86
34
120
2
31
55,000
1881...
23
37
8
23
30,800
26,109
52,218
70
140
33
127
2
33
55,000
82...
20
27
6
17
33,650
24,503
49,006
—
—
54
157
2
34
55,000
83...
23
33
6
14
34,150
24,913
49,826
—
—
55
172
1
21
25,000
84...
19
31
6
21
33,35°
28,403
56,806
101
202
42
141
1
22
30,000
85...
19
28
6
18
30,850
22,741
45,482
155
310
39
155
2
45
60,000
1886..
17
25
5
19
34,050
20,544
41,088
74
148
40
191
4
63
72,800
87...
18
32
6
28
61,035
22,021
44,042
—
—
55
182
3
50
72,900
88...
16
32
6
24
33,335
23,594
47,188
426
852
56
192
4
Öl
75,800
172
Tab. 97. Gips och gipsarbeten.
1
2
3
4
5
6
7
In
- och utförsel af
gips och gipssten.
Å r.
I n
försel.
Utförsel.
Gipssten.
Gips.
Summa
värde.
Gipssten.
Gips.
Summa
värde.
Kg. eller Kbm.
Kilogram.
Kronor.
Kg. eller Kbm.
Kilogram.
Kronor.
1861 .....................
_
_
6,893
_
—
270
62 .....................
—
-—
17,600
•—-
—
—
63 ....................
—
—
17,473
-—-
—
20
04
Kg. 26,270
»
47,821
»
183 208
84,505
306,522
187,033
05
383
34,006
1866 .....................
Kg. 34,006
07
»
29,968
»» 306,097
186,863
137,980
1,148
1,913
68 .....................
—
—
—
00
Kbm.
210
»
189
66,779
28,990
4,973
4,718
76 ....................
—
—
—
1871 ....................
»
555
131,859
21,870
—
1,998
235
72 ....................
»
513
132,836
21,505
—
7,090
835
73
»>
49
»
381
534,193
162,422
63,395
23,475
7,311
21,609
860
74 .....................
Kbm.
7
2,633
75 .....................
»
242
»
164
366,373
307,968
45,868
36,413
» 112
7,991
3,018
2,224
355
1876 .....................
77 .....................
»
650
602,800
78,355
—
1,828
215
78 ...................
»
527
444,587
58,334
—
1,955
230
79 .....................
»
690
401,824
55,173
—
1,913
225
86 .....................
»
543
446,117
58,699
—
—
—
1881 .....................
Kg. 1,085,462
130,255
Kg. 11,258
1,351
82 .....................
» 1,626,678
195,201
»
2,358
283
83 ...................
» 1,649,092
197,891
»
1,312
157
84 ....................
» 1,940,972
» 2,287,304
232,917
274,476
»
39,172
>,
20,293
4,701
2,435
85 .....................
1886 .....................
» 1,459,199
175,104
»
5,864
704
87 . ...............
»
1 504 037
180,484
84,415
»
10,525
»
10,547
1,263
1,266
88 .....................
Kg. 1,385,338
| 2,178,214
173
8
9
10
''it
12
13
1
In- och utförsel
af gipsarbeten.
Införsel af marienglas.
Info
uel.
U t f ö
r s 0 1.
Qvantitet.
Värde.
År.
Kilogram.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
2,193
—
119
_
—
48
1861
2,587
—
184
—
—•
12
62
2,440
—
6
—
—
25
63
1,779
—
321
—
153
—
64
1,552
—
26
—■
155
—
63
26,484
—
48
—
240
—
1866
2,874
—
354
—
46
—
67
1,681
—
—
140
7
—
68
—
2,8 II
—
195
724
—
69
—
3,213
-•
1,150
79
—
70
—
5,675
—
55
574
40,400
1871
—
6,246
-—
60
116
8,220
72
—
12,090
—
260
735
51,870
73
—
11,069
—
965
193
13,590
74
—
21,972
—
542
572
40,350
75
—
12,253
—
525
247
>7,430
1876
—
20,126
—
770
340
24,000
77
—
13,759
—
253
164
n,55o
78
—
10,880
—-
390
87
6,150
79
—
17,801
—
—
118
8,340
80
—
24,582
—
15,566
227
15,890
1881
20,045
60,135
446
1,338
335
23,450
82
11,519
34,557
501
1,503
194
>3,58o
83
12,954
38,862
1,828
5,484
210
14,700
84
12,817
38,451
665
1,995
328
22,960
85
10,657
3'',97i
380
1,140
403
28,210
1886
5,690
17,070
416
1,248
480
33,6oo
87
5,264
15,792
842
2,526
1,515
106,050
88
174
Tab. 98. Alun.
1
2
3
*
5
6
7
Tillverkning af alun.
In- och utförsel af alun.
A r.
Antal
Qvantitet.
luft
r b o 1.
Utf 0
r s e 1.
verk.
Kilogram.
Kilogram.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
1861 .....................
4
1,003,697
23,677
_
1,129,427
_
62 .....................
4
912,084
1,955
■—-
762,204
—
63 ....................
4
856,885
28,013
—
782,777
—
64 .....................
4
815,269
11,094
■—-
700,908
—
65 .....................
4
798,363
6,376
—
749,834
—
1866 .....................
4
805,588
4,548
—
698,570
—
67 .....................
4
757,758
16,705
—
764,414
-—-
68 .....................
4
815,558
54,282
-—
522,206
—
69 .....................
4
1,410,320
29,436
—
401,739
—
70 .....................
4
771,341
1,215,845
—
323,483
—
1871 .....................
4
705,016
219,467
25,815
268,946
31,635
72 .....................
4
705,305
271,581
31,945
803,521
113,418
73 .....................
4
583,780
264,312
31,090
526,584
78,416
74 .....................
4
550,283
598,465
70,395
335,172
63,080
75 .....................
4
493,535
525,309
86,506
264,397
55,980
1876 .....................
4
473,050
748,176
123,207
227,373
48,141
77 .....................
4
408,748
546,393
77,124
260,444
40,438
78 .....................
3
395,831
506,393
7M79
200,466
31,126
79 ....................
2
261,558
548,518
83,876
152,305
21,498
80 .....................
2
261,826
619,728
94,764
199,191
28,116
1881 .....................
2
257,586
687,269
103,090
117,910
15,329
82 ....................
2
298,701
635,182
95,277
106,654
13,865
83 .....................
2
201,833
640,004
96,001
94,034
11,284
84 .....................
2
206,391
258,525
38,779
66,391
7,967
85 .....................
2
191,316
584,663
87,699
94,344
11,321
1886 ....................
2
217,142
691,577
82,989
134,402
16,128
87 .....................
2
152,067
83,783
12,567
74,501
8,940
88 ....................
3
655,243
368,217
55,233
108,832
13,060
175
Tab. 99. Smergel, polérjord, pimpsten och trippel.
1
2
3
4
5
«
7
»
9
10
11
12
is
År.
In- och utförsel af smergel.
In- och utförsel af polérjord.
Införsel af pimpsten och
trippel *).
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
Pimpsten.
Trippel.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
1801...
_
709
_
826
—
1,578
—
—
—
7U48
—
41
62
—
1,306
—
90
—
242
—
—
—
3,889
-—
649
63
—
1,034
—
200
—
589
—
—
—
8,893
—
35
64
3,097
—
—
—
423
—
—
—
21,069
—
158
—
65...
2,876
—
4
—
3,232
—
—
—
9,458
—
2,109
—
1866...
3,408
—
—
—
1,110
—
—
—
16,660
—
67
—
67..
3,722
—
—
—
1,681
—
—
—
10,046
—
277
—
68...
5,083
—
—
—
2,684
—
2,470
—
10,635
—
245
-—
69.
6,014
—
411
—
5,325
—
7
—
12,921
--
202
—
70. .
7,584
■—
—
—
6,226
—
—
—
11,289
—
42
—
1871...
10,734
4,798
74
33
4,287
2,521
4
3
26,899
5,062
323
76
72...
29,247
13,073
—
—
4,497
2,645
43
26
26,827
5,049
170
40
73...
18,580
8,305
4
2
5,437
3,198
555
326
54,665
10,288
177
42
74..
12,189
5,448
11
5
12,524
7,366
2,552
1,501
20,019
3,768
3,459
814
75...
14,878
6,650
68
30
6,435
3,785
1,966
1,156
21,389
4,025
3,563
838
1876..
14,683
6,563
51
23
3,580
2,106
11
6
23,984
4,514
60,474
14,227
77...
16,821
7,519
257
”5
5,513
3,242
4,299
2,529
57,058
10,738
204
48
78...
14,547
6,502
49
22
3,652
2,148
6
3
48,275
9,085
4,198
988
79...
17,839
7,974
9
4
5,275
3,103
453
267
16,773
3,157
45,263
10,648
80...
24,244
10,837
196
88
5,066
2,980
85
50
65,359
12,301
21,186
4,984
1881...
33,243
16,622
—
—
16,349
9,809
100
60
49,823
9,965
11,549
2,887
82...
42,325
21,163
—
—
5,325
3,195
—
—
33,671
6,734
127,777
31,944
83...
35,800
17,900
—
—•
5,005
3,003
—
—
56,120
I 1.224
102,710
25,678
84...
39,016
19,508
—
—
5,855
3,513
—
—
73,077
14,615
17,196
4,299
85...
46,351
23,176
—
—
5,131
3,079
—
—
57,554
11,511
161,255
40,314
1880.
43,833
21,917
—
—
16,271
9,763
2
I
61,856
12,371
32,939
8,235
87...
42,486
21,243
—
—
6,880
4,128
—
—
46,935
9,387
102,860
25,715
88...
44,710
22,355
—
—
7,635
4,581
—
—
55,659
11,>32
19,742
4,936
*) Af pimpston hur under don tidrymd tabellon omfattur utförsel ogt rum ondast år 1874, då 13 kilogram exporterades.
Af trippel har utförts under åron 1874, 1877 och 1880 resp. 21, 147 och 2,000 kilogram.
176
Tab. 100. Jernmalm.
1
2
3
* 1
8
c
2
8
9
10
11
12
13
14 |
15
Å r.
Malmuppfordring.
In- och utförsel.
Inmutningar och hvilost&nd.
Arbetade grufvor.
Berg-
malm.
Sjö- och
myr-  malm.
Införsel.
Utförsel.
Utfärdade
å nyupptäckta
fyndigheter.
mutsedlar.
å förut inmutade
fyndigheter.
Meddelade hvilo-  stånd.
Berg-
malm.
Sjö- och
myrmalm.
Jernvarp.
Berg-
malm.
Sjö- och
myrmalm.
Jern varp.
Deciton.
Deciton.
Decit.
Kr.
Deciton.
Kronor.
1861...
C24
4,290,671
91,464
_
_
_
—
246
Öl
—
1,030
42
9
297
62...
527
4,295,861
106,785
—
—
—
—
285
36
—
930
6
6
326
63...
525
4,481,291
55,046
—
—
—
—
291
23
1
1,013
12
2
186
64.
511
4,640,881
76,028
—
—
77,411
—
347
26
—
349
3
5
227
65...
524
4,965,623
203,017
1,999
—
173,979
—
241
54
1
370
21
3
312
1866
561
4,831,447
81,576
17
—
139,471
—
252
25
—
933
8
1
227
67
481
4,846,645
177,867
213
—
100,647
—
135
9
—
973
25
2
319
68...
796
5,353,594
108,044
41
—
120,477
—
105
3
—
390
23
3
134
69
461
5,917,327
62,568
0,8
—
94,753
—
169
9
—
467
18
4
438
70...
463
6,167,121
137,485
—
—
131,186
—
166
137
1
549
258
3
237
1871
487
6,467,782
157,611
—
—
118,955
139,922
362
22
—
728
83
3
447
72...
671
7,200,084
124,217
227
267
186,428
219,288
2,546
12
2
2,570
372
2
216
73...
934
8,271,273
53,622
13
l6
238,580
280,632
3,742
75
—
2,140
36
5
351
74...
1,213
9,221,173
42,985
1,912
2,294
252,992
297,584
2,659
24
—
1,289
62
—
430
75...
904
8,075,022
149,352
16
19
271,984
319,924
352
11
—
634
22
—
684
1876
731
7,876,023
90,026
6
8
149,134
175,420
205
13
_
666
11
—
748
77...
587
7,333,811
54,222
811
954
124,925
146,945
89
1
—
398
3
—
550
78...
541
6,725,348
49,132
355
417
135,356
159,214
114
3
—
360
12
—
997
79..
426
6,425,102
28,544
317
373
125,699
147,855
70
—
—
474
7
—
694
80...
584
7,701,338
52,098
624
734
296,621
348,904
242
—
—
697
5
—
295
1881..
699
8,209,375
51,995
1,179
V7»
242,870
242,870
134
1
503
38
1
429
82...
663
8,910,157
18,468
691
691
201,966
201,966
229
—
—
606
23
—
447
83..
596
8,817,383
33,853
973
973
323,201
323,201
212
5
—
862
12
—
456
84...
526
9,072,494
23,034
405
405
396,020
396,020
172
66
—
291
17
—
326
85...
966
8,711,715
21,903
1,491
i,49i
258,169
258,169
170
—
—
157
—
—
43
1886.
959
8,675,791
49,004
2,175
2,175
192,880
192,880
103
—
—
209
—
—
38
87...
935
9,022,133
9,729
2,476
2,476
419,856
419,856
60
—
—
313
—
81
88...
637
9,563,572
31,833
1,995
i,995
1,173,496
1,»73,496
92
—
—
414
—
180
177
Tal». 101. Tackjern.
1
2
1 3
4
1 5
8
7
8
9
10
1 11
12
13
Begagnade
masugnar.
Tillverkning.
In- och utförsel af tack- och
barlastjern.
Medelbelopp för
hvarje masugn.
År.
Antal.
Blås-
nings-
tid.
Tackjern.
Gjut-  jern
(vid mas-  ugnar).
Summa.
Införsel.
Utförsel.
Blås-
nings-
tid.
Dygns-
till-
yerk-
ning.
Års-
till-
verk-
ning.
Dygn.
Deciton.
Deciton.
Deciton.
Deciton.
Kronor.
Deciton.
Kronor.
Dygn.
Decit.
Decit.
1861...
226
27,638
1,651,351
45,957
1,697,308
67,518
_
110,545
_
122
61
7,510
62...
221
30,168
1,940,015
55,752
1,995,767
45,110
—
160,766
—
137
66
9,031
63...
207
27,450
1,814,806
53,245
1,868,051
66,569
—
100,211
—
133
68
9,024
64...
237
35,512
2,349,844
64,135
2,413,979
48,698
—
175,730
—
150
68
10,186
65..
219
32,620
2,212,721
53,473
2,266,194
48,749
—
163,355
—
149
69
10,348
1860...
220
32,923
2,246,859
54,872
2,301,731
38,823
—
152,560
—
150
70
10,462
87...
220
34,746
2,481,821
53,563
2,535,384
40,692
—
238,821
—
158
73
11,525
68...
207
34,120
2,583,003
47,889
2,630,892
48,318
—
209,395
—
165
77
12,710
60
199
37,381
2,847,596
73,748
2,921,344
46,688
—
209,400
—
188
78
14,680
70.
213
37,986
2,931,237
72,142
3,003,379
51,990
—
403,832
—
178
79
14,100
1871...
207
37,471
2,929,635
57,974
2,987,609
72,288
510,174
413,181
2,898,066
181
80
14,433
72..
212
41,797
3,344,293
49,796
3,394,089
90,289
637,218
818,040
9,545,315
197
81
16,010
73...
213
43,135
3,395,357
61,843
3,457,200
163,409
1,153,269
578,792
8,169,714
202
80
16,197
74...
217
39,163
3,220,116
58,401
3,278,517
166,572
1,175,595
418,535
3,931,596
180
84
15,111
75...
224
41,158
3,436,123
69,266
3,505,389
179,242
1,265,010
487,429
4,013,404
184
85
15,649
1876...
206
39,028
3,447,115
77,550
3,524,665
212,586
1,500,336
264,874
2,180,927
189
90
17,110
77...
202
37,737
3,363,705
81,656
3,445,361
176,589
1,246,290
292,275
2,062,749
191
91
17,400
78...
193
35,825
3,334,967
73,608
3,408,575
132,972
938,460
279,936
1,843,954
186
95
17,661
79...
182
35,088
3,364,083
61,389
3,425,472
113,137
798,474
345,692
1,951,795
193
98
18,821
80...
193
40,594
4,010,822
46,304
4,057,126
159,722
1,127,247
615,854
3,984,222
210
100
21,043
1881...
197
44,677
4,246,570
53,853
4,300,423
162,897
977,382
554,688
3,328,128
227
96
21,829
82...
185
40,157
3,936,629
52,818
3,989,447
174,434
1,046,602
557,318
3,901,225
217
99
21,567
83...
191
41,229
4,138,299
87,969
4,226,268
218,902
1,313,503
523,133
3,661,934
216
102
22,127
84...
178
40,361
4,231,760
73,580
4,305,340
226,427
1,132,136
544,256
3,809,790
227
107
24,187
85...
179
42,460
4,605,520
41,849
4,647,369
219,820
r,099,100
475,268
3,208,061
237
109
25,963
1886
164
39,777
4,377,357
47,213
4,424,570
225,180
1,013,311
581,390
3,488,339
243
in
26,979
87...
164
40,582
4,516,399
49,855
4,566,254
180,711
722,845
492,845
2,661,365
247
113
27,843
88...
162
39,841
4,525,220
45,297
4,570,517
311,323
2,179,262
490,994
2,602,268
246
115
28,213
Tullkomiténs betänkande. II.
23
178
Tab. 102. Gjutgods af jern.
(Kol. 20—35, so sid. 180 o. 181.)
1
2
3
i..... !
5
6
7
8
9
1
Gjuterier,
anmälda hos bergs-  öfverstjrelsen.
Tillverkning
In- och utförsel af
(Summa
Å r.
vid gjuterier anmälda hos
Antal
verk.
Ar-
betare.
vid
masugnar.
bergsöfvcr-  styr elsen.
länsstyrelser
eller
magistrater.
Summa.
Införsel.
Deeiton.
Deeiton.
Deeiton.
Deeiton.
Deeiton.
Kronor.
1861...
46
3,759
45,957
71,216
_
117,173
4,393
—
62...
48
3,454
55,752
73,118
—
128,870
2,316
—
63
Öl
3,953
53,245
81,894
—-
135,139
3,604
—
64 ...
57
4,533
64,135
82,886
■—
147,021
1,813
—
65 ...
57
4,678
53,473
83,704
—
137,177
1,418
—
1866..
60
4,604
54,872
86,014
—
140,886
1,406
—
67 ...
56
4,293
53,563
77,258
—
130,821
1,033
—-
68...
60
4,389
47,889
84,000
—
131,889
988
—
69...
56
4,187
73,748
96,073
—
169,821
1,223
—
70. .
60
4,628
83,619
113,635
—
197,254
1,265
—
1871 ...
55
5,104
57,974
122,651
—
180,625
2,340
64,626
72...
59
5,627
49,796
132,181
3,553
185,530
2,152
60,492
73 ...
61
6,040
61,843
151,269
6,554
219,666
3,080
76,641
74 ...
64
6,324
58,401
172,869
22,720
253,990
2,709
70,971
75 ...
61
5,796
69,266
173,252
24,376
266,894
2,483
72.645
1876...
64
6,093
47,550
176,829
55,626
310,005
3,166
92,268
77 ..
67
5,766
81,656
167,427
44,732
293,815
3,693
106,637
78...
62
5,271
73,608
134,447
40,019
248,074
3,602
102,296
79 ...
64
4,845
61,389
108,290
30,908
200,587
2,141
78,394
80...
64
5,850
46,304
126,435
47,509
220,248
3,029
128,964
1881...
65
6,286
53,853
138,012
69,715
261,580
3,373
176,552
82...
63
6,376
52,818
150,028
44,792
247,638
4,213
302,404
83...
63
5,574
87,969
160,999
61,669
310,637
6,157
387,362
84 ...
61
6,730
73,580
170,457
66,034
310,071
5,344
369,363
85 ...
62
5,510
41,849
173,191
85,821
300,861
5,512
417,290
1886 ...
60
6,407
47,213
154,872
91,723
293,778
4,280
333,522
87 ...
82
6,636
49,855
187,996
67,328
305,179
3,877
333,897
88 ...
92
8,970
45,297
225,188
63,148
333,633
4,962
424,966
179
10
ii
l 12
13
14
15
1 1«
17
18
19
1
gjutgods af jern
kol. 12—35).
In- och utförsel af kanoner,
kulor m. m.
In-
och utförsel af grytor,
kaminer m. m.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsol.
År.
D ed ton.
1 Kronor.
Deeiton.
Kronor.
Deeiton.
1 Kronor.
Deeiton.
1 Kronor.
Deeiton.
Kronor.
7,325
—
53
—
5,915
_
2,060
_
1,334
1861
15,295
—
108
-—•
14,986
—
1,344
—
284
—
62
12,184
—
958
■—
12,080
—
1,735
—
85
—
63
12,382
—
21
—
12,272
—
1,156
—
47
—
64
2,870
—
1
—
2,314
—
965
—
47
—
65
3,350
—
7
—
3,184
—
846
—
100
_
1866
1,827
—
20
—
1,498
—
662
—
224
—
67
2.448
—
98
—
2,048
—
496
—
255
—
68
8,043
—
11
—
7,431
—
795
—
482
—
69
6,915
—
40
—
4,982
—
763
—-
797
—
70
6,258
209,622
11
138
5,265
185,754
1,631
34,533
519
10,980
1871
6,324
217,437
20
207
5,794
204,450
1,466
31,032
206
4,356
72
4,522,1
148,173
433
4,697
3,509
123,794
1,963
41,571
431
9,117
73
7,255,5
167,870
531
5,694
6,539
150,992
1,437
30,438
423
8,946
74
7,998,3
267,239
199
2,963
6,666
235,094
1,433
30,348
519
10,980
75
4,835
164,594
169
2,474
4,424
154,724
2,018
42,723
244
5,166
1876
3,660,7
122,374
402
4,284
3,010
106,089
2,129
45,072
240
5,076
77
3,960,7
130,575
425
4,626
2,951
104,145
2,310
48,906
131
2,772
78
1,899
39,737
55
795
624
6,611
1,226
25,956
418
8,847
79
3,390
80,311
101
1,176
349
6,593
1,655
35,046
1,283
27,162
80
2,039
59,312
64
699
95
3,689
1,745
34,901
1,000
19,994
1881
1,774
46,768
2
57
—
—
1,717
40,722
1,251
31,281
82
1,373
50,006
—
—
—
—
2,211
55,274
972
24,305
83
1,636
81,997
—
—
—
—
1,274
31,840
1,130
28,243
84
2,338
53,874
—
—
—
—
1,490
37,257
1,460
36,493
85
2,325
63,516
—
—
—
—
922
23,060
1,917
47,917
1886
1,839
56,631
—
—
—
—
874
21,845
1,581
39,524
87
1,798
|
49,795
—
-—
—
—
1,276
31,891
1,514
37,844
88
180
Tab. 102. (Forts.) Gjutgods af jern.
1
20
21
22
1
23
24
25
26
27
In- och utförsel af bord.,
stolar
In- och utförsel af kopiepressar,
o. dyl. ’)
paraplyställ m. m.2)
År.
Infö
r s e 1.
Utförsel.
Infö
r s e 1.
Utförsel.
Deciton.
Kronor.
Deciton. \
Kronor.
Deciton.
Kronor.
Deciton.
Kronor.
186L
62 ..............................
63
.......
_
64 ................................
65
—
—
—
—
—
•—-
—-
—
1866 .............................
67 ...............................
__
__
_
_
68.................................
60 ..............................
—
—
—■
—
—
-—-
—-
—-
70
.......... .....
____
1871 ..............................
225
7,940
39
1,372
72.................................
—
—
—
—
270
9,525
8
269
73
.....................
_
_
_
_
132
4,664
17
606
74
.....................
230
8,101
24
849
239
75
..........
331
n,68s
12,336
8
1876.................................
___
349
4
143
77
_
412
14,536
12,245
48
I,7I3
78.................................
347
87
3,080
79
................
354
12,489
13,662
18,634
31
1,117
80 ............................
387
79
2,808
9,905
1881 ............................
466
248
82 .........................
597
17,902
33,441
119
3,569
352
14,071
102
4,065
83.................................
1,115
62
1,864
346
13,853
44
1,759
84.................................
1,341
40,218
83
2,481
365
14,590
45
1,810
85
...........................
1,303
877
39,084
26,299
145
4,352
1,589
324
12,957
12,634
6
226
1886 ...........................
53
316
20
802
87 ...........................
866
25,982
26,640
76
2,276
3,346
364
14,568
24
952
88.................................
888
112
382
15,281
13
535
*) Ingå foro 16 Maj 1882 under kol. 24—27. — a) Ingå åren 1861—70 bland diverse gjutvaror.
181
28
29
30
31
32
33
si
35
1
In- och utförsel af basreliefs, blomster-  vaser, lampor m. m.2)
In- och utförsel af diverse gjutvaror.
År.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utfö
rsel.
Deciton.
Kronor.
Deciton.
Kronor.
Deciton.
Kronor.
Deciton.
Kronor.
__
_
_
_
2,280
_
76
_
is6i
—
—
—
-—-
864
—
25
—
62
—
—
—
——
911
—
19
—
63
—
—
—■
■—-
636
—
63
—
61
—
—
—
—
452
—
509
—
65
—
—
—
—
553
—
66
—
1866
—
—
—
—
351
—
105
—
67
—
—
—
—
394
—
145
—
68
—
—
—
—
417
—
130
—
69
—
—
—
•—-
462
—
1,136
—
70
40
8,6o8
2
302
424
13,407
433
11,214
1871
Öl
8,897
1
225
345
10,831
315
8,137
72
60
10,643
0,1
30
492
15,066
565
14,626
73
74
I3,H7
0,5
86
437
13,591
269
6,997
71
85
>5,077
0,3
Öl
435
12,572
805
20,865
75
113
19,863
2
305
517
14,872
161
4,256
1876
146
25,792
0,7
127
604
16,953
362
9,369
77
148
26,005
0,7
113
372
10,514
791
20,465
78
166
29,340
12
2,091
340
9,814
814
21,071
79
366
64,673
2
355
520
14,407
1,677
43,393
80
534
106,724
47
9,496
564
15,594
649
16,228
1881
728
214,713
15
4,410
817
14,939
287
3,443
82
864
259,290
64
19,308
1,621
25,504
231
2,770
83
866
259,941
156
46,800
1,498
22,774
222
2,663
81
1,024
307,116
14
4,242
1,371
20,876
713
8,561
85
843
252,774
32
9,567
1,322
18,755
303
3,641
1886
860
257,907
42
12,492
913
13,595
116
1.387
87
1,115
334,584
21
6,411
1,301
16,570
138
1,659
88
1
182
Tab. 103. Smidesjern och stål.
(Kol. 23—30, so sid. 184.)
1
2
3
4
5
6
7
i
B -.....
9
10
Begagnade verk
Små
1 t s t y c
ken.
År.
för stångjems-  tillverkning.
för
stål-
Till-
In fö
rs el.
Till-
Verk.
Härdar
och
till-
verk-
verkning.
Utiorsel.
verkning.
ugnar.
ning. *)
Deciton.
Deciton.
Kronor.
Deciton.
Kronor.
Deciton.
1861 ............
427
985
_
_
_
_
24,159
_
1,448,815
62 ............
440
933
—
—
—
—
17,749
—■
1,282,063
63 ............
431
898
—
—
—
—
18,761
—
1,249,561
61 ............
423
901
—
—
—
—
25,156
—
1,376,615
65 ............
406
906
—
—
—
—
39,342
—
1,484,340
1866 ............
416
932
—
170,722
0,4
—
47,247
—
1,667,992
67 ............
407
912
—
181,650
0,4
—
71,500
—
1,704,712
68 ............
390
876
—
175,003
——
—
71,695
—
1,720,209
69 ............
375
846
—
268,019
—
—
82,602
—
1,796,217
70 ............
374
850
—
312,293
3,8
—
79,031
—
1,938,062
1871 ............
348
827
—
300,582
—
—
104,178
1,776,845
1,876,928
72 ............
326
789
312,335
—
—
138,619
2,364,254
1,727,331
73 ............
318
755
—
647,250
10,361
176,712
104,441
1,781,325
1,753,827
74 ............
303
728
33
644,045
104
1,776
85,666
1,461,107
1,676,445
75 ............
318
770
33
687,111
6,382
108,844
124,384
2,141,473
1,898,540
1876 ............
327
829
31
1,073,600
2,042
34,829
134,981
1,905,270
2,124,226
77 ............
317
821
27
1,045,234
761
12,978
140,224
1,649,405
2,248,184
78 ............
294
733
28
1,078,010
——
—
97,144
1,028,403
1,979,604
79 ...........
270
695
27
1,160,976
—
—
104,697
1,108,363
2,095,557
80 ............
270
731
30
1,251,510
214
3,647
88,605
1,146,447
2,210,599
1881 ............
276
745
30
1,366,679
511
8,169
88,094
969,033
2,502,219
82 ............
266
773
30
1,522,461
1
16
77,599
1,163,985
2,629,249
83 ............
250
766
30
1,413,039
2,760
44,166
62,143
695,750
2,595,437
84 ............
243
725
29
1,468,968
81
1,220
86,878
964,942
2,717,990
85 ............
226
663
34
1,788,065
90
912
120,063
1,288,942
2,664,819
1886 ............
217
638
33
1,656,564
10,923
109,253
146,886
1,468,861
2,371,299
87 ............
189
—
38
1,729,212
9,329
98,575
152,097
1,386,981
2,553,829
88 ............
186
—
41
2,381,322
5,000
50,0x0
209,848
1,694,901
2,530,903
*) T. o. m. år 1873 äro stålverken sammanförda med jern- och stålmanufakturverken. — 2) Ingår fr. o. m. år
183
II 11
12
13
14
15
IG
1 17
18
19
20
21
22
1
Stan
g j e
r n s
a in t
jer
n- 0 c
h ståltrå
d.
1
n f ö
r 8 e 1.
utfå
s e 1.
Å r.
Stångjern.
Band-, bult- och
knippjern2).
Jern- och stål-  tråd.
Stångjern.
Band-, bult- och
knippjern2).
Jern- och stål-  tråd.
Deciton.
Kronor.
Decit.
Kronor.
Decit.
Kronor.
Deciton.
Kronor.
Deciton.
Kronor.
Decit.
Kronor.
3,145
_
4,713
_
327
_
707,819
_
10,623
_
403
—
1861
6,067
—
4,349
—
735
—
892,400
—
16,226
——
209
—
62
6,144
—
7,807
—
1,274
■—•
925,085
—■
20,601
•—
256
—
63
3,683
—-
8,048
—
577
—
963,848
—
18,390
—
567
—
64
11,706
—-
5,278
—
1,969
-—
895,063
—
24,215
—
440
—
65
9,863
—
4,224
—
1,593
—
1,156,691
—
38,464
—
817
—
1866
10,870
—
5,542
—
499
—
1,409,634
——
71,320
—
109
—
67
5,816
—
6,529
—
606
—
1,200,072
—
94,985
—
717
—
68
8,460
—
8,486
—
810
—
1,347,367
—
140,660
—
794
—
60
9,738
—
8,058
—
654
—
1,350,598
—
183,638
—
590
-—-
70
13,630
256,520
12,266
248,153
607
28,571
1,432,595
22,748,917
178,961
3,368,072
959
45,142
1871
16,106
303,112
19,708
398,730
989
46,536
1,317,744
31,000,200
212,077
5,488,065
3,309
155,700
72
34,965
658,048
17,519
354,440
4,270
200,921
953,657
29,165,461
205,449
6,965,893
5,277
248,268
73
26,246
493,960
25,625
518,434
2,203
103,665
885,253
22,908,336
185,263
5,121,049
8,831
415,505
74
33,536
631,152
33,283
673,363
2,481
116,736
1,063,930
25,029,163
240,471
6,505,688
8,578
403,579
75
37,429
704,416
31,769
642,747
3,501
164,736
981,157
18,465,544
245,751
5,492,273
3,399
159,932
76
26,688
502,656
31,350
634,267
3,056
143,799
1,138,132
17,403,620
289,075
4,998,404
2,227
104,775
77
15,860
298,496
19,847
401,543
1,166
54,880
1,133,744
16,669,731
337,003
5,351,447
4,621
217,403
78
15,137
284,872
21,804
441,137
687
32,316
1,103,245
15,572,442
417,745
6,731,865
5,728
269,509
70
24,644
463,808
28,214
570,816
1,746
82,168
1,312,176
23,151,915
487,132
9,167,904
12,726
598,786
SO
25,199
503.971
50,908
661,802
1,938
96,877
1,365,909
20,488,634
519,672
8,834,428
15,803
790,161
1881
24,145
313.879
45,475
613,913
6,800
340,001
1,538,020
23,070,303
540,911
9,195,491
29,501
1,475,068
82
22,964
298,536
57,547
776,890
11,853
592,628
1,332,546
19,988,189
616,157
10,474,677
53,060
2,652,998
83
34,101
443,317
57,737
635,110
16,932
287,847
1,254,198
18,812,962
716,842
12,903,164
25,728
1,286,415
84
103,959
1,559,386
2
39
14,798
251,570
1,799,559
26,861,410
42,008
1,050,203
6,141
307,051
85
90,761
1,089,134
55
'',375
21,862
371,653
1,680,059
23,403,256
53,645
1,343,628
12,799
179,191
1886
94,371
943,711
—
—
16,697
217,055
1,967,604
25,488,197
55,892
1,397,289
8,734
436,714
87
104,363ä)
1,448,183
—
—
21,025
999,719
1,909,988
23,141,995
19,624
490,605
13,693
684,669
88
1885 till största dolon under stängjorn. — 8) Efter d. 1 Juli ingär äfven »balk- och taconjorn».
184
Tab. 103. (Forts.) Smidesjem och stål.
1
23
24
25
26
27
28
29
30
s t
& 1.
Å r.
Tillverkning.
In- och utförsel.
'')
Bessemer-
stål2).
Martin-
stål2).
Andra
slag.
Summa.
Införsel.
Utförsel.
Deeiton.
Deeiton.
Deeiton.
Deeiton.
Deeiton.
Kronor.
Deeiton.
Kronor.
1861...............
_
_
69,622
1,064
—
58,479
—
62...............
—
—
—
66,567
954
—
64,991
—
63...............
—
—
—
63,452
987
—
40,154
—
64...............
—
—
—
44,974
966
-—
47,800
—
65...............
—
—
—
74,090
1,000
—
46,941
•—
1866...............
_
—
—
40,164
1,075
—
21,039
—
67...............
—
—
—
43,791
1,333
—
59,451
—
68...............
—
—
—
73,996
1,339
—
42,003
—
60...............
—
—
—
131,364
1,920
-—
50,303
—
70...............
-—
—
-—
121,802
1,716
—
32,795
—
1871...............
—
—
—
85,419
3,095
91,000
53,464
2,515,500
72..............
—
—
—
158,592
2,384
70,100
54,716
2,574,420
73..............
156,782
—
13,078
169,860
1,975
58,088
41,484
2,342,185
74...............
213,026
1,234
15,224
229,484
2,261
66,488
73,625
4,243,498
75...............
193,707
335
19,826
213,868
2,775
81,613
62,732
3,320,505
1876...............
209,931
1,576
29,179
240,686
2,695
79,263
52,852
2,735,370
77...............
160,955
27,893
24,678
222,526
2,627
77,250
64,311
2,912,410
78...............
193,062
36,081
30,036
259,179
2,756
81,038
51,554
2,122,452
79...............
207,330
47,690
21,289
276,309
4,837
142,250
85,490
4,022,360
80...............
300,128
58,919
15,495
374,542
5,524
162,438
81,550
1,918,480
1881...............
393,282
86,427
17,410
497,119
6,571
328,543
71,702
4,588,956
82...............
473,584
99,420
14,303
587,307
7,782
233,456
97,838
2,250,274
83...............
508,776
131,096
18,265
658,137
7,152
214,573
108,874
2,504,099
84...............
502,966
153,250
17,642
673,858
13,716
315,467
98,188
4,909,941
85...............
520,214
233,653
17,863
771,730
—
—
1886...............
541,214
223,609
17,487
782,310
—
—
—
—
87...............
681,990
418,980
14,683
1,115,653
—
—
—
—
88...............
686,203
447,122
12,054
1,145,379
—
—
—
—
'') Från och med år 1885 är stål sammanfordt med stångjern, hvarom se kol. 11, 12, 17 och 18. — 2) För åren
1887 och 1888 ingår äfven s. k. götmetall.
185
Tab. 104. Gröfre jern- och stålvaror.
(Kol. 14—45, so sid. 186—189.)
1
2
3
4
5
G
7
8
9
10
ii
12
13
Jernbruk för tillverkning af jern- och stål-  manufakturvaror.
In- och utförsel af gröfre jern-  oeh stålvaror5).
(Summa kol. 14—45.)
Å r
Antal
verk i
gång1).
T i
1 1 v e
r k n i n g.
Arbe-
tare2).
Jern vägs-  skenor.
Redskaps-
smido.
nät.
Spik.
Diverse.
Summa.
Intorsel.
Utförsel.
Deciton.
Deeiton.
Deciton.
Deciton.
Deciton.
Deciton.
Deciton.
Kronor.
Deciton.
Kronor.
1801...
305
3,759
_
14,312
45,974
60,808
51,510
172,604
106,793
—
16,337
—
62 ..
294
3,454
—
10,632
37,020
53,162
59,708
160,522
193,945
—
15,772
—
63
299
3,953
—
15,436
43,912
50,902
59,810
170,060
85,746
—
15,859
—
64
315
4,533
—
13,147
49,026
63,072
73,138
198,383
182,279
7,522
19,352
—
65
295
4,678
—
14,077
59,828
59,537
64,401
197,843
226,753
6,094
19,907
—
1866...
306
4,604
—
10,134
49,130
67,389
66,699
193,352
73,562
6,445
15,891,2
1,070
67..
305
4,293
—
8,094
54,510
63,752
58,508
184,864
25,285
3,oi9
19,631,2
557
68...
297
4,389
—
9,617
49,818
58,294
65,382
183,111
33,711
5,H3
19,640
1,280
69 .
259
4,187
—
12,304
50,060
46,704
78,929
187,997
77,175
5,080
15,532,9
243
70...
248
4,628
6,212
14,646
57,324
47,847
82,129
208,158
74,867
1,669
18,106
685
1871
249
5,104
32,195
12,118
65,604
61,348
99,236
270,501
125,821
2,380,292
27,354
624,997
72...
262
5,627
3)13,413
22,226
67,630
79,928
143,958
327,155
207,619
3,215,950
30,360
764,212
73...
235
6,040
29,254
16,292
79,099
77,068
177,167
378,880
552,379
8,136,296
43,586
1,396,255
74...
232
6,324
33,742
45,311
86,226
70,405
107,396
343,080
644,445
8,943,784
25,609,4
756,569
75...
215
5,796
28,932
18,478
90,783
83,143
161,108
382,444
606,535
8,635,404
20,515
621,586
1876...
221
6,093
12,192
19,042
111,753
94,603
157,369
394,959
382,257
6,097,943
32,115
942,449
77...
218
5,766
4) 2,652
16,615
103,137
101,828
170,696
394,928
534,631
7,837,443
23,405
701,487
78...
202
5,271
—
12,695
110,819
75,791
168,954
368,259
259,111
4J34,249
22,247
679,227
79..
181
4,845
—
12,152
105,806
65,665
92,433
277,056
239,189
4,039,149
28,910
785,376
80...
177
5,850
401
14,872
119,086
74,452
116,275
325,086
166,297
3,575,669
35,728
1,016,972
1881..
159
6,286
—
14,026
131,337
71,323
162,956
379,642
236,382
4455,569
35,086,1
1,035,416
82...
150
6,376
—
26,420
158,047
81,430
168,195
434,092
239,335
4491,043
33,871
1,455,152
83...
156
5,574
3,841
47,455
174,393
81,966
132,222
439,877
437,605
6,642,727
34,136
1,045,649
84...
148
6,730
—
48,826
175,336
97,201
117,782
439,145
371,623
5,749,988
45,274
1,599,691
85...
146
5,510
—
42,476
164,936
105,773
113,576
426,761
424,655
7,553,414
57,103
2,369,738
1886...
139
0,407
—
61,585
135,789
102,889
110,291
410,554
414,978
6,289,450
57,153
2,319,825
87...
146
6,637
86,437
39,800
123,941
102,393
139,936
492,507
405,490
5,527.090
63,666
1,692,940
88...
144
8,970
67,116
41,747
197,009
106,834
184,098
596,804
308,477
5,933,144
85,286
1,778,972
Till och mod år 1873 uro stålvorkon inräknade. — 2) Häri ingår äfven arbotspcrsonalon vid do under borgverksstyrolson
stälda gjuteriorna. — 8) Utgöres af valsado gamla ongolska skonor bolagda mod stål. — 4) Häri ingå 1,105 deciton
gamla ongolska skonor bolagda mod stål. — B) 1 kol. 11 o. 13 ingå äfvon jornvägsmatoricl samt kassakistor och jernsängar,
för hvilka oj in- och utförsolqvantitotorna finnas uppgiga, utan ondast värdona.
Tnllkomitem betänkande. II.
24
186
Tab. 104. (Forts.) Gröfre jern- och stålvaror.
(Kol. 30—45, se sid. 188 o. 189.)
1
14
15
16
17
18
19
20
21
År.
In- och utförsel af järnvägsskenor.
In- och utförsel af
j ernvägsmateriel,
ej spec.
In- och utförsel af
kassakistor och
jernsängar.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
Deciton.
Kronor.
Deciton.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
1861...............
62...............
99,375
183,587
—
—
—■
—
—
—
—
63...............
72,953
—
—
—
—
—
-—-
—
64...............
170,145
—
255
—
—
—
7,522
-—
65...............
216,318
■—
—
—
—
—
6,094
■—
1866...............
61,273
—
—
—
—
—
6,445
1,070
67...............
9,114
—
--
—
—
—
3,019
557
68...............
18,256
—
3,357
—
—
•—
5,113
1,280
69...............
56,876
—
1,090
—
—
—
5,080
243
70...............
47,639
—
3,591
—
—
—
1,669
685
1871...............
100,446
1,181,505
10,706
125,925
240
—
4,809
15
72...............
171,761
2,020,355
8,751
102,930
65,120
-—
9,192
153
73...............
485,277
5,708,115
1,959
23,040
173,538
•—
11,516
2IO
74..............
594,524
6,993,150
2,394
28,155
199,654
—
36,501
2,680
75...............
548,433
6,45!,005
591
6,955
197,564
—
40,889
1,209
1876...............
326,653
3,842,290
6,934
81,560
185,852
2,140
44,432
493
77...............
479,219
5,636,865
3,335
39,230
130,494
-—
53,644
448
78..............
216,001
2,540,735
2,638
31,035
72,805''
—
31,388
375
79...............
198,037
2,329,425
76
890
68,278
—
34,532
105
80...............
99,709
1,172,835
497
5,845
69,107
-—•
41,445
1,473
1881...............
139,919
1,679,030
18
218
69,241
—
42,719
1,017
82...............
158,267
1,899,206
427
5,118
247,796
398,190
52,823
5,139
83...............
342,322
4,107,864
147
1,768
175,680
36,670
52,751
2,840
84...............
281,977
3,383,723
231
3,468
m,999
145,335
45,160
5,257
85...............
345,350
4,H4,i94
131
1,575
155,116
81,988
68,641
3,866
1880...............
344,282
4-I31,388
215
2,582
115,516
20,490
53,761
5,005
87...............
338,007
4,056,078
108
1,294
300,908
183,028
65,697
5,066
88...............
236,449
2,744,982
>656
7,867
54,317
77,866
86,302
3,732
187
22
23
24
25
26
27
28
29
1
In- och utförsel af ankare, draggar,
kettingar o. dyl.
In- ooh utförsel af kedjor med länk-  jernet under 6 mm.
År.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
Deciton.
Kronor.
Deciton.
Kronor.
Deciton.
Kronor.
Deciton.
Kronor.
2,166
_
119
__
120
1861
3,132
—
in
—■
492
—
—
—
62
3,232
—•
64
—
97
—
—
—
63
3,832
—-
150
—
244
—
—
—
64
3,272
—
196
—
255
—
—
—
65
4,406
—
368
—
167
—
0,8
_
1866
4,258
—•
500
—■
96
—
—
—
67
4,420
—
421
—
142
—
—
—
68
5,395
—
239
—
35
—
—
—
69
7,629
—-
158
—-
14
—
1,2
—
70
9,795
365,969
774
30,731
63
5,180
—
—
1871
8,124
281,426
448
17,036
90
7,420
—
—
72
9,322
442,810
348
11,574
43
3,570
—
—
73
9,329
373,082
1,022
40,068
117
9,660
—
—
74
6,802
272,034
367
14,688
152
12,495
—
—
75
7,855
314,126
580
23,188
218
17,990
9
700
1876
7,280
291,142
530
21,182
179
14,700
—
—
77
4,699
187,935
153
6,120
68
5,600
—
—
78
2,703
108,086
53
2,108
77
6,300
—
—
79
4,621
184,824
269
10,744
90
7,420
23
1,890
80
5,475
218,987
787
31,477
161
12,873
0,1
IO
1881
7,751
310,040
1,396
55,844
198
15,800
—
—
82
5,592
223,684
1,184
47,370
307
24,529
—
—
83
4,968
198,706
1,445
57,808
192
j 5,347
2
129
84
2,641
105,635
1,498
59,905
137
10,998
2
165
85
1,943
77,710
2,238
89,524
19
1,522
9
700
1886
1,448
57,935
2,755
110,194
18
1,458
70
5,603
87
2,339
102,676
2,337
93,480
42
3,694
—
—
88
188
Tab. 104. (Forts.) Gröfre jern- och stålvaror.
30
31
32
|
33
34
35
36
37
År.
In-
och utförsel af plåtar.
In- och utförsel af spik,
45 mm. i längd 0. deröfver
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
Deciton.
Kronor.
Deciton.
Kronor.
Deciton.
Kronor.
Deciton.
Kronor.
1861 ...........................
4,662
__
6,277
_
381
_
9,941
—
62 ...........................
6,224
—
4,720
—
341
—
10,941
—
63 ..........................
9,056
—
5,278
—
224
—
10,517
—-
64 ...........................
7,574
—
7,955
—
400
—
10,988
—
65 ..........................
6,672
—
6,801
—
143
—
12,910
—
1866 ...........................
7,226
—
5,543
—
404
—
9,979
—
67 ..........................
11,481
—
9,007
■—•
184
—
10,124
—
68 ...........................
10,680
—
6,212
—
52
—-
9,650
—
69 ...........................
14,712
—
4,752
—
44
—
9,451
—
70 ...........................
19,446
—
6,701
—
51
—
7,654
• -
1871 ...........................
14,125
771 »353
7,848
185,005
1,303
45,975
8,022
283,065
72 ...........................
25,814
766,078
9,165
220,688
1,755
61,935
11,993
• 423,210
73 ...........................
53,071
1,588,150
8,182
194,383
3,849
135,825
33,057
Ui66,505
74 ...........................
32,852
993,673
8,359
198,813
6,388
225,420
13,741
484,905
75 ...........................
41,362
1,252,628
7,849
185,678
8,646
305,115
11,683
412,260
j 1876 ...........................
35,251
1,221,293
12,787
423,384
11,549
407,670
11,548
407,505
77 ...........................
35,634
1,157,000
9,425
289,104
10,202
360,015
9,852
347,670
78 ..........................
31,171
1,011,638
9,248
264,028
6,539
230,760
9,901
349,395
79 ...........................
32,326
1,233,970
20,554
467,637
5,215
184,035
7,811
275,625
80 ...........................
44,489
1,449,308
22,080
527,460
16,653
587,640
12,588
444,2io
1881 ...........................
76,855
1,754,893
23,816
582,732
11,883
475,326
10,437
4U,472
82 ...........................
64,728
1,224,637
22,764
613,384
6,442
257,680
9,161
366,454
83 ..........................
77,536
1,535,939
24,303
607,150
10,743
429,735
8,331
333,235
84 ...........................
63,851
i,i47,458
25,157
644,329
20,061
802,427
18,334
733,366
85 ...........................
62,071
2,482,836
33,505
1,340,189
14,079
563,144
21,862
874,460
1886 ...........................
57,261
1,431,522
31,695
1,276,810
10,758
430,320
22,575
902,988
87 ...........................
53,818
538,183
36,403
684,373
11,548
461,908
24,243
696,996
88 ...........................
54,283
2,315,077
57,859
1,093,520
14,972
598,870
23,882
463,3‘o
*) Beträffande spik under 45 mm. i längd so anmärkningarna vid tabellernas slut.
189
38
39
40
41
42
43
44
45
In
- och utförsel af skostift.
In- och utförsel af muttrar och skrufvar.
År.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
Deciton.
Kronor.
Deciton.
Kronor.
Deciton.
Kronor.
Deciton.
Kronor.
89
_
_
_
_
_
__
_
1861
169
184
84
—
4
—
—
—
■—
—
62
63
64
93
86
—
0,4
—
—
—
--
—
65
1866
152
—
0,2
—
—
—
-—-
-—-
67
161
—
—
—
—
—
■—•
—
68
113
—
0,8
—
•—•
—-
—
—.
69
88
—■
0,8
-—-
—
—
—
-*
70
89
5,261
4
256
—
—
—
—
1871
75
4,424
3
195
—
—
—
—
72
117
6,892
1
88
700
65,880
39
455
73
103
6,084
0,4
5»
1,132
106,560
93
1,090
74
102
6,034
10
616
1,038
97,640
15
180
75
127
7,490
9
564
604
56,800
248
2,915
1876
160
.9,423
16
948
1,957
184,160
247
2,905
77
175
10,308
17
i,034
458 ''
43,080
290
27,24°
78
105
6,203
4
211
726
68,320
412
38,800
79
172
10,130
3
150
563
52,960
268
25,200
80
160
9,626
8
481
1,929
192,874
20
2,009
1881
165
4,628
18
512
1,784
178,433
105
10,511
82
250
7,001
6
155
855
85,544
165
.16,461
83
170
4,768
7
193
404
40,400
98
9,806
84 !
121
3,643
7
209
256
19.207
98
7,381
85
131
3,920
18
529
584
43,791
403
30,197
1886 !
87
2,624
4
126
564
42,299
83
6,260
87
48
1,448
49
1,467
344
25,778
503
37,730
88
190
Tab. 105. Handtverkssmide och bleckslageriarbeten.
(Kol. 28—51, se sid. 192 o. 193.)
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
n
12
13
14
15
År.
Smedjor,
jern- och
stålfabri-  ker o. dyl.
Deraf jern-och stål-  fabriker samt fil-  huggerier med upp-  gifven tillverka
Blecksla-
gerier.
Deraf med upp-  gifven tillverkning.
In- och utförsel af handverks-  smiden och bleckslageriarbeten.
(Summa kol. 16—-Öl.)
Antal
i
gång.
Arbe-
tare.
An-
tal.
Arbe-
tare.
Tillverk-
ning.
Antal
i gång.
Arbe-
tare.
An-
tal.
Arbe-
tare.
Tillverk-
ning.
Införsel.
Utförsel.
Kronor.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
1861
_
_
_
_
_
. .
_
_
_
_
192,839
_
148,877
_
62
—
—
—
--
—
—
—
—
—
—
209,106
-—-
50,462
—
63
21
—
21
—
84,787
—
—
—
—
—
189,395
—
103,754
—
64
1,154
2,724
14
—
74,376
172
458
—
—
—
181,466
—
56,617
—
63
1,183
3,214
16
—
86,115
197
399
1
—
3,500
260,044
-—-
112,633
—
1866
1,969
3,404
13
83
70,077
217
434
1
4
2,000
183,807
—
57,461
—
67
2,045
3,199
14
90
98,579
207
372
1
2
800
184,369
—-
34,690
—
68
1,980
2,963
11
96
105,861
207
416
1
46
153,842
185,535
—
36,065
—
69
2,034
2,878
5
78
96,365
204
415
2
50
155,779
169,953
—
124,496
—
70
2,082
2,938
6
112
100,251
203
421
1
63
172,986
291,225
—
150,351
—
1871
2,106
3,231
9
182
196,898
226
566
4
180
312,815
386,929
590,009
308,779
221,786
72
2,107
3,583
10
220
252,038
226
625
4
185
337,397
636,470
1,057,930
279,816
211,230
73
2,170
3,754
21
582
673,107
227
704
5
287
516.854
480,056
674,697
166,940
123,268
74
2,260
3,880
26
691
926,623
254
716
8
279
624,928
656,972
1,154,374
284,236
208,264
75
2,372
4,316
33
912
1,344,148
255
727
7
275
663,500
582,774
861,410
240,681
174,944
1876
2,496
4,342
37
997
1,412,949
276
934
8
299
774,000
658,671
920,607
135,545
128,423
77
2,584
4,491
38
959
1,356,123
292
768
8
292
777,000
746,415
982,314
240,759
193,562
78
2,560
4,183
39
886
1,264,057
303
808
9
298
682,500
475,519
598,276
243,598
180,824
79
2,523
4,230
56
930
1,174,774
291
670
8
197
O
0
bO_
u->
452,427
534,528
199,395
149,718
80
2,470
4,459
58
1,023
1,291,698
308
881
9
263
599,000
576,929
689,116
231,010
175,026
1881
2,646
4,759
59
1,219
1,553,547
314
816
10
250
634,600
622,845
692,478
638,861
465,523
82
2,593
4,706
65
1,269
1,780,218
289
864
9
229
539,710
687,759
1,730,237
1,035,374
3,031,137
83
2,607
4,739
74
1,441
2,125,340
325
1,033
10
270
565,210
839,772
2,674,186
1,352,510
4,046,225
84
2,566
4,927
72
1,512
2,115,910
330
991
11
244
492,210
921,884
2,873,031
494,345
1,428,681
85
2,621
4,998
87
1,542
2,137,920
335
1,001
10
264
562,990
899,015
2,810,769
376,043
1,108,233
1886
2,668
5,031
89
1,554
2,183,356
355
1,025
21
358
647,500
892,559
2,744,952
528,041
1,139,069
87
2,637
4,980
101
1,586
2,226,904
390
1,012
13
271
519,922
832,376
2,568,521
899,945
2,296,200
88
2,628
5,438
in
2,179
3,056,563
421
1,151
14
346
390,710
1,169,649
3,402,717
1,074,698
2,769,738
191
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
2G
27
1
In-
och utförsel af
rakknifvar.
In- och utförsel af
pennknifvar.
In- och utförsel af
täljknifvar.
År.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr.
Kr.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
3,747
_
_
_
723
__
__
_
4,927
_____
15
_
1861
3,025
—
—
—
1,089
—
—
—
5,964
—
26
—
62
1,805
—
—
—
806
—
45
—
4,950
—
137
—
63
1,451
—
—
—
878
—
—
—
4,391
—
1
—
64
1,094
—
—
—
999
—
—
—
4,980
—
210
—
65
1,515
—
—
—
918
—
3
—
3,870
—
219
—
1866
1,430
—
—
—
623
—
—
—
3,717
—
147
—
67
1,590
—
2
—
593
-—•
—
—
2,969
—
157
—
68
1,173
—
1
—
679
—
611
—
2,847
—
418
—
69
1,375
—
—
—
667
—
19
—
2,380
—
128
—
70
2,358
24,966
—
—
999
12,925
—
—
4,305
8,609
194
388
1871
3,291
34,835
—
—
1,088
14,080
2
28
6,853
13,737
2
4
72
3,868
40,950
1
14
1,461
18,904
—
—
9,249
18,495
38
76
73
3,547
37,548
—
—
2,624
33,946
—
—
12,770
25,535
67
133
74
1,922
20,345
2
23
2,822
36,509
1
17
10,283
20,562
367
734
75
2,185
23,135
3
36
3,083
39,892
33
424
7,235
14,468
24
48
1876
1,865
19,742
—
—
3,052
39,485
—
—
7,455
14,907
5
9
77
1,118
11,835
—
—
1,629
21,076
—
—
3,978
7,955
—
—
78
995
io,535''
2
18
1,089
14,086
—
—
2,444
4,888
17
34
79
1,180
12,488
32
338
1,642
21,252
18
237
4,022
8,043
16
31
80
1,443
15,873
21
231
1,920
24,960
8
104
4,025
8,050
49
98
1881
1,256
13,816
—
—
2,362
30,706
—
—
4,444
8,888
131
262
82
985
10,835
—
—
2,667
34,801
—
—
4,648
9,296
196
392
83
807
8,877
34
374
3,046
39,598
8
104
3,575
7,150
32
64
84
516
5,676
265
2,915
2,699
35,087
23
299
2,820
5,640
82
164
85
328
3,608
81
891
3,009
39,117
7
91
3,000
6,000
757
1,514
1886
272
2,992
17
187
1,822
23,686
57
741
2,850
5,700
272
554
87
197
2,167
147
1,617
1,094
14,222
128
1,664
2,102
4,204
30
60
88
192
Tab. 105. (Forts.) Handtverkssmide och bleckslageri a vbeten.
1
28 1
29
(
30 |
31 |
32
33
34
35
|
3G
37
|
38 |
39
—
Å r.
in- och utförsel af knifvar, bords- och andra ej specificerade
slag samt gafflar.
In- och utförsel af saxar.
Med skaft af silfver, pläter
0. dyl.
Med skaft af andra ämnen.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr.
Kr.
Kilogr. 1 Kronor.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr. |
Kronor.
Kilogr. |
Kr.
.
1861
330
22,869
__
_
_
6,746
—
19
—
62
269
—
—
—
30,432
—
—
—
8,418
—
—
63......
299
—
—
—
22,599
—
217
—
7,268
—
—
~
64......
323
—
—
—
17,729
—
—
—
3,510
—
—
—
65......
222
—
—
—
17,499
—
51
—
2,496
—
—
—
1866......
306
—
—
—
14,501
—
7
—
2,493
—
—
—
67.....
455
—
7
—
14,664
—
1
—
2,302
—
—
—
68......
196
—
—
11,748
—
1
—
2,603
—•
—
—
69......
173
—
23
—
9,925
—
725
—
2,640
—
116
—
70......
306
—
—
—
16,638
—
157
—
3,465
—
—
—
1871......
918
9,720
—
—
38,436
126,591
176
381
5,983
30,442
20
94
72......
2,073
21,947
—
—
49,393
162,676
43
T 40
6,170
32,029
—
—
73......
1,052
11,142
—
—
50,785
167,262
33
108
4,964
24,875
3
12
74......
1,302
13,788
6
63
96,923
319,220
37
123
6,416
31,859
—
—
75......
968
10,251
—
71,115
234,219
2
7
5,280
26,335
9
77
1876
769
8,136
3
36
68,698
226,258
30
98
5,440
26,684
—
—
77......
681
7,209
153
1,620
71,867
236,697
65
214
5,512
27,258
—
—
78......
711
7,624
6
68
35,159
u5,797
168
553
4,227
20,643
—
—
79......
1,002
10,607
—
—
25,791
84,945
119
1,256
4,265
21,174
—
—
80......
1,317
13,946
—
—
31,746
104,556
303
997
6,105
29,183
—
—
| 1881......
1,737
19,107
—
—
25,823
77,469
538
1,614
7,130
36,274
—
—
82.....
959
io,549
—
—
22,721
68,163
631
1,893
8,727
48,216
—
—
83......
391
4,30i
_
—
19,068
57,204
490
1,470
9,021
52,737
—
—
84......
563
6,193
—
—
16,095
48,285
411
1,257
7,658
44,818
—
—
85......
209
2,090
—
—
14,826
44,478
137
411
6,678
38,508
—
—
1886......
247
2,470
—
—
14,144
42,432
2,107
6,321
4,683
28,044
—
—
87......
173
1,73°
—
—
8,616
25,848
6,850
20,550
3,660
21,282
—
—
88......
155
1,55°
—
—
8,996
26,988
9,443
1 28,329
3,025
17,930
1 —
—
193
40
41
42
43
44
45
[ 46
47
48
49
so
51
1
In- ooh utförsel af andra, ej här specefioerade handtverkssmiden och
bleckslageriarbeten.
Manufaktursmide^
Stålarbeten.
Bleckslageriarbeten.
År.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr. \ Kronor.
Kilogr.
| Kr.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
106,269
148,831
2,511
5
44,717
_
7
_
1861
107,473
■—•
49,645
—
3,142
790
—
49,294
—
1
—
62
100,630
—
102,787
—
4,417
—
46,621
—
568
—
63
104,990
—
56,476
—
4,095
-—■
Öl
—•
44,099
—
89
—
64
174,345
-—-
109,694
—
4,561
—
1,966
—
53,848
—
712
—
65
111,217
—
53,782
—
2,387
—
1,989
46,600
—
1,461
—
1866
86,438
—
31,940
—
26,021
—
147
48,719
—
2,448
—
67
117,945
—
34,633
—
2,291
—
201
45,600
—
1,071
—
63
95,918
—
107,315
—
11,098
—
436
45,500
—
14,851
—
66
180,931
—
131,921
—
24,478
—
1,097
-—
60,985
—
17,029
—
70
237,971
175,632
302,847
213,402
16,167
96,767
19
134
79,792
104,357
6,023
7,387
1871
408,766
297,079
258,303
182,337
59,691
352,897
1,856
10,164
99,145
128,650
19,610
18,557
72
290,030
214,713
154,383
108,957
4,303
28,288
440
2,611
114,344
150,068
12,042
11,490
73
321,369
241,724
261,193
184,554
37,175
229,169
94
550
174,846
221,585
22,839
22,841
74
323,636
245,457
222,983
157,488
10,011
73,701
12
80
156,737
194,031
17,305
16,518
75
398,193
294,736
115,069
81,459
13,801
96,488
5,273
31,016
159,267
190,810
15,110
15,306
1876
464,978
342,376
215,524
152,471
11,567
77,530
3,005
17,685
179,438
217,110
22,007
21,563
77
301,653
225,657
216,810
153,061
6,031
40,114
263
1,545
121,013
147,575
26,351
25,597
78
306,302
228,455
176,391
124,673
4,661
30,600
34
198
105,878
129,238
22,832
23,539
79
394,855
297,054
207,370
146,381
7,470
48,228
208
1,225
128,592
154,366
23,063
25,817
80
438,921
330,768
599,776
419,927
—
—
—
141,846
179,977
38,469
43,549
1881
162,736
123,077
—
—
—
—
—
50,111
65,509
—
-—-
82 t.o.m.^/a
Förgylda eller försilfrado.
Förnicklado, polerade el. läcker.
Andra slag.
9,094
45,470
_
_
I
78,691!
314,764
11,941
47,764
346,658
1,001,079
1,022,671
2,981,218
82fr.o.m.1®/»
4,559
22,795
—
—
130,535
522,140
12,351
49,364
667,898
1,960,077
1,339,473
3,994,999
83
3,109
15,545
—
—
108,369
433,476
12,021
48,084
778,662
2,269,089
481,831
1,378,798
84
2,978
14,890
—
—
110,943
443,772
14,446
57,784
757,346
2,220,628
361,090
1,046,660
85
2,205
11,025
—
—
102,339
409,356
14,627
58,508
762,604
2,202,900
510,462
1,071,744
1880
1,932
9,660
—-
—
93,945
375,78o
17,051
68,204
719,106
2,101,843
875,698
2,205,964
87
1,190
5,950
—
—
116,907
467,628
16,160
64,640
1,035,983
2,862,078
1,048,790
2,673,428
88
Tullkomiténa betänkande. II.
25
194
Tab. 106. Wälmakeriarbeten o. dyl.
............ 1
2
3
4
5
6
Nålmakerier.
Deraf nålfabriker med uppgifven
tillverkning.
Å r.
Antal i gång.
Arbetare.
Antal.
Arbetare.
Tillverkning.
Kronor.
1861 ......
62 ......
—
—
—
—
—
63 ......
—
—
4
—
23,958
64 ......
16
—
4
—
29,310
65 .....
18
—
4
—
22,574
1866 ......
67 ......
19
14
96
75
4
3
65
52
23,959
14,605
68 ......
12
73
3
61
22,558
69 ......
11
180
3
167
27,935
70 ......
11
277
2
267
32,053
1871 ......
11
282
2
268
44,160
72 ......
11
222
2
209
67,975
73 ......
...................................
11
118
2
in
67,376
74 ......
13
120
2
104
103,557
75 ......
1876
13
12
2
6
118,112
118,232
12
79
2
72
77 ......
13
81
2
73
135,810
78 ......
12
78
2
72
118,279
79 ......
11
75
2
72
112,650
80 ......
9
75
2
72
135,716
1881 ......
11
85
2
72
132,128
82 ......
.........................
10
14
2
5
147,859
83 ......
5
7
1
5
5,500
84
......
85
......
6
6
4
69
2
2
3
68
150,188
129,624
1886 ......
6
68
2
68
104,210
87 ......
5
68
2
68
109,410
88 ......
6
68
2
68
121,181
195
7
8
r *
10
1
Ti
12
13
14
1
In- och utförsel af nålar.
In- och utförsel af strumpstickor.
Å r.
I n f ö
rsel.
Utförsel.
I n f ö
rsel.
Utförsel.
Kilogram.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
Kilogram.
l Kronor.
7,133
_
_
_
3,582
_
_
__
1861
7,823
—
6
—
3,197
—
—
—
62
7,853
—
—
—
2,756
—
—
—
63
9,313
—
—
—
3,249
—
—
—
61
10,059
—
—
—
3,766
■—-
—
—
65
8,942
—
0,4
—
2,640
—
—
—
1866
7,695
—
—
—
3,747
—
170
—
67
8,726
—
—
—
3,840
—
—
—
68
8,363
—
30
■—
4,567
—
—
—
69
10,417
—
58
—
4,076
—
—
—
70
10,287
72,600
70
495
5,128
7,841
—
—
1871
11,776
83,109
2,i
15
5,551
8,489
—
—
72
11,937
84,246
226
1,593
4,499
6,879
—
—-
73
15,105
106,605
403
2,844
5,242
8,016
—
——
74
13,313
93,954
321
2,262
4,574
6,995
—
—
75
16,247
114,663
140
990
5,320
8,135
—
—
1876
17,648
124,554
181
1,275
5,844
8,937
—
—
77
16,012
113,004
163
1,152
5,168
7,903
—
—
78
16,317
115,161
203
1,431
5,435
8,312
—
—
79
21,881
154,428
182
1,281
8,292
12,680
—
-—
80
20,214
141,498
77
539
7,089
»0,634
—
—
1881
19,227
134,589
10
70
6,519
9,779
—
—
82
18,088
126,616
—
—
8,856
13,284
—
—
83
17,779
124,453
—
—
6,599
9,899
—
—
84
15,519
108,633
—
—
6,374
9,561
—
—
85
16,051
"2,357
472
3,304
6,572
9,858
—
—
1886
21,418
149,926
311
2,177
6,740
10,110
—
—
87
19,479
136,353
496
3,472
7,712
11,568
—
—
88
196
Tab. 107. Kopparmalm.
1
2
8
4
5
6
7
Malmuppfordring.
In- och utförsel
af kopparmalm.
Å r.
Arbetade
grufvor.
Erhållen malm.
Införsel.
U tf ö
rs el.
Kilogram.
Kilogram.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
1861........................
62........................
63 ........................
64 ........................
—
—
—
—
1305,332
■—
65........................
—
—
—
—
998,078
•—-
1866........................
_
—
—
—
2,350,925
—
67........................
—
—
—
—
1,695,331
——
68........................
—
—
—
—
2,001,938
-—
69........................
—
—
—
-—•
1,987,358
—
70........................
—
68,649,009
■—
—
1,370,020
—
1871.......................
—
63,987,073
—
—
480,633
33,921
72........................
—
60,244,534
1,190
s4
165,227
n,66i
73........................
—
38,509,080
128
9
66,609
4,701
74........................
40
28,833,628
43
3
3,613
255
75........................
29
29,791,579
—
■—
379,423
26,778
1876........................
25
28,029,086
—
—
736,954
52,011
77........................
25
28,343,940
—
—
214,323
15,126
78........................
22
26,006,150
--.
—
130,541
9,213
79........................
16
28,509,167
—
—
85
6
80........................
18
29,385,164
425
3°
—
—
1881........................
14
29,351,795
■--
—
—
—
82........................
16
25,766,152
1,062
74
83........................
10
25,680,797
50
4
—
—
84........................
14
24,086,889
1,000
70
—
—
85........................
12
21,495,031
1,335
93
1,500
105
1886.......................
13
20,882,539
98
7
50,000
3,500
87........................
10
20,653,168
5,559
389
91,819
6,427
88........................
14
19,170,503
51,800
3,626
32,910
2,304
197
Tab. 108. Oarbetad koppar.
1
2
3
4
5
6
8
9
10
..............
12
|
År.
Kopparverk.
In- och utförsel af rå koppar.
In- och utförsel af garad koppar.
Antal
i
gång.
Arbe-  tare *).
Tillverk-  ning af
garkoppar.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
Kilogram.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
1801
12
3,314
1,530,274
_
_
_
_
_
—
1,200,882
_
02......
12
3,079
1,696,521
—
—
5,781
—-
—
—
1,310,084
—
03......
11
3,265
1,889,463
-—..
—
—
—
—
—
1,517,649
—
04
15
2,896
1,689,125
—
—
5,568
—
—
—
1,401,178
—
05.....
14
2,903
1,850,441
—
—
25,887
—
—
—
1,556,118
—
1800 .....
13
2,875
1,905,786
—
—
—
—
—
—
1,567,978
—
07......
13
2,951
1,994,542
723
—
—
—
43
—
1,635,395
__ 1
1
08.....
12
2,996
2,051,502
43
.—
15,813
—
1,063
—
1,964,446
—
09......
12
2,953
2,200,788
43
—
53,985
■—■
19,128
—
1,794,203
—
1
70......
12
2,866
1,864,086
510
—
27,715
—
935
—
1,612,611
——
I
1871......
14
2,704
1,420,859
—
—
105,461
136,455
19,511
32,130
1,077,270
1,520,580
72.....
12
2,527
1,364,664
43
55
170
220
14,750
24,290
949,110
1,562,960
73......
10
2,237
1,111,659
2,508
3,245
61,508
79,585
9,777
16,100
530,197
873,110
74......
10
1,716
959,567
6,759
8,745
298
385
11,392
18,760
736,997
1,170,315
75......
10
1,738
955,061
27,205
35,200
—
—
4,166
6,860
566,159
865,735
1870 .....
10
1,455
901,246
14,028
18,150
—
—
5,441
8,960
394,938
650,370
77......
8
1,314
732,193
47,438
61,380
10,202
13,200
38,257
63,000
344,354
486,060
78......
11
1,455
1,086,707
33,113
42,845
23,082
29,865
20,744
34,160
625,329
735,550
7»
6
1,498
813,255
17,513
22,660
17,258
22,330
23,167
38,150
547,115
579,195
80......
7
1,295
1,091,893
29,245
37,840
2,125
2,750
31,583
52,010
617,805
697,632
1881......
8
1,302
1,014,571
55,546
72,210
—
—
11,639
19,786
691,337
732,817
82......
6
1,158
803,734
19,285
25,071
—
—
46,107
78,382
437,863
534,193
83.....
6
989
748,389
28,592
37,170
414
538
70,829
120,409
276,073
331,288
84......
8
1,171
660,483
41,918
54,493
114
148
172,000
292,400
85,616
94,178
85......
8
909
626,817
33,063
42,982
10
13
154,298
262,307
199,617
339,349
1880......
6
626
527,902
4,312
5,606
25,004
20,003
181,110
307,887
78,673
62,938
87......
6
901
919,652
375
488
78,900
102,570
148,801
252,962
242,427
•99,5 >7
88......
5
808
1,052,714
10,356
13,463
800
1,040
54,773
93,>14
414,593
526,533
'') Häri ingår äfvon arbotsstyrkan vid kopiiargrufvorna.
198
Tab. 109. Kopparplåt, bult och spik äfvensom koppar- och annan metall
-
1
2
3
4
5
«
7
8
9
10
11
År.
1
Kopparhamrar
och valsverk.
In- och utförsel af kopparplåt.
In- och utförsel af bult och spik utaf
koppar till förhydning af fartyg.
Antal
i gång.
Tillverk-
ning.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
Kilogram.
Kilogram.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
Kilogram..
Kronor.
1801 ......
12
448,297
21,169
_
4,336
_
_
_
_
_
62 ......
13
353,763
29,160
-—
3,231
—
893
—
—■
—
63 .....
13
308,259
32,433
——
6,334
——
—
—
7,609
—
64 ......
13
270,234
36,642
—
20,234
—
—
—•
2,380
—
65 ......
11
220,039
66,992
—
24,569
—
—
—
5,824
——
: 1866
9
215,659
58,150
—
10,372
—
—
—
1,445
—
67 ......
9
177,691
52,072
—
1,998
—
255
—
1,233
—-
68 .....
9
236,152
45,058
—
3,188
—
—
—
3,358
—
69 ......
8
212,325
139,765
—
36,004
—
1,063
—
128
—
70 ......
8
273,021
160,976
—
11,987
—
808
—
—
—-
1871 ......
8
368,431
144,993
283,113
7,226
14,110
1,233
2,581
1,445
3,026
72 ......
4
243,307
184,823
360,884
8,204
16,019
16,620
34,799
298
623
6
223,526
299,083
583,988
5,994
11,703
10,584
22,161
7,184
15,041
74 ......
3
218,693
279,743
546,223
42,125
82,253
340
712
27,247
57,049
75 ......
5
220,950
387,754
557.126
9,309
18,177
9,819
18,957
1,233
00
LO
ri''
1876
3
284,722
257,894
503,561
12,880
25,149
1,913
4,005
1,233
2,581
77 ......
2
271,837
343,334
670,391
3,316
6,474
19,043
39,872
2,806
5,874
78 ......
2
266,269
308,860
603,078
6,036
11,786
2,891
6,052
1,700
3,560
79 ......
2
165,150
291,730
569,629
7,736
15,106
1,828
3,827
340
712
80 .....
3
274,954
253,983
495,925
9,777
19,090
5,186
10,858
213
445
1881 ......
2
209,483
318,588
637,176
12,213
24,426
7,643
16,050
7,725
16,223
82 ......
2
259,968
373,277
746,554
9,719
19,438
14,559
30,574
272
571
83 ......
2
265,898
372.496
744,992
16,552
33,104
12,400
26,040
—
—
84 ......
4
307,778
467,157
654,020
14,804
29,608
18,140
38,094
--
■—
85 ......
3
351,855
457,902
915,804
17,235
19,820
18,252
38,329
151
317
1886 ......
3
255,180
562,546
1,125,092
14,816
14,816
6,806
14,293
1,052
2,209
87 ......
3
258,619
441,689
441,689
19,594
28,215
20,375
42,788
—
—•
88 .....
4
279,309
367,104
586,366
23,910
47,820
14,955
31,406
547
1,149
199
tråd.
12
13
14
15
16
17
18
19
so
21
22
23
1
In- och utförsel af förgyld
koppar- o. annan metalltråd.
In- och utförsel af koppar- och
annan metalltråd utan
beläggning.
In- och utförsel af kopparskrot
och kopparaska.
År.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
14,130
_
_
—
_
_
_
_
298
_
22,657
_
1861
80
—
—
—
19,801
—
464
—
—
—
255
—
62
31
—
—
—
13,276
—
106
—
5,228
—
298
—
63
19
—
—
—
15,159
—
—
—
978
—
37,832
—
64
17
—
—
—
59,473
—
4,117
—
425
—
27,715
■—
65
0,4
—
—
—
12,893
—
71
—
468
—
2,465
—
1866
3,8
—
—
—
11,870
—
10
—
1,828
—
3,401
—
67
4
—
—
—
18,107
—
572
—
1,020
—
1,488
—
68
—
-—•
—
—
13,937
—
391
—
468
—
2,168
—
69
—
—
—
—
9,776
—
365
—
1,233
—
23,804
—
70
60
3,500
—
—
22,072
38,944
1,070
1,889
1,105
1,742
10,457
16,482
1871
937
55,i25
—
—
26,130
46,103
306
541
213
335
6,759
10,653
72
12
700
—
—
22,172
39,119
579
1,021
1,913
3,015
3,826
6,030
73
—
—
—
—
41,412
73,067
550
970
55,260
87,100
208,585
328,769
74
6
350
—
—
26,764
47,223
920
1,624
2,550
4,020
44,420
70,015
75
136
8,025
—
—
30,969
54,641
116
205
2,338
3,685
17,216
27,135
1876
1,2
75
—
—
47,019
82,959
228
403
■-
—
12,625
19,899
77
—
—
—
—
54,841
96,761
155
273
—
—
26,525
41,808
78
—
—
—
—
54,856
96,787
305
539
978
1,541
25,377
39,999
79
4
250
—
—
40,118
70,784
681
1,202
1,743
2,747
23,847
37,587
80
3
180
—
—
54,039
108,078
116
232
600
900
25,966
38,949
1881
—
—
—
—
36,578
73,156
1,814
3,628
—
—
—
■—■
82
1
60
—
—
52,703
105,406
2,068
4,136
—
—
—
—
83
—
—
—
—
56,666
113,332
8,326
16,652
20
IO
2,470
1,235
84
5
300
—
—
71,469
142,938
1,811
3,622
15
8
—
—
85
278
16,680
~
—
69,200
138,400
8,436
16,872
165
83
118,057
59,026
1886
65
3,900
—
—
74,383
148,766
1,367
2,734
63
32
—
—
87
54
3,240
—
—
67,656
135,312
1,542
3,084
223
112
250
125
88
200
Tab. 110. Arbeten af hoppar.
1
2
3
i
5
G
i
8
9
10
11
12
13
14
År.
Koppar-
slagerier.
Deraf med uppgifven
tillverkning.
In- och utförsel af opolerade
arbeten af koppar.
In- och utförsel af polerade
arbeten af koppar.
Antal
i gång.
Ar-
betare.
Antal
i gång.
Ar-
betare.
Till-
verkning.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
1801......
_
_
_
_
_
716
_
20,685
_
299
_
—
—
62......
—
—
—
—
—
488
—
1,325
—
304
—
—
•—
03......
—
—
—
—
—
417
■—■
1,932
—
265
—
—
—
64......
397
643
1
40,000
352
—
2,027
—
250
—
—
—
05......
390
571
—
—
—-
493
—
1,328
—
179
—
—
—
1860
374
506
—
_
—
1,525
—
1,573
—
209
—
37
—
07......
372
458
—
—
--
588
—
366
—
159
-—-
38
—
08......
353
380
—
—
—
1,241
—
189
—
190
-—
—
-—-
09......
337
368
—
—
—
630
—
658
—
no
-—
---
—
70......
330
356
—
—
—
1,121
—-
824
—
220
—
128
-—-
1871......
324
381
3
?2
3,121
1,654
5,837
1,723
6,081
224
2,104
—
—
72......
326
436
4
18
44,050
1,751
6,179
871
3,074
73
684
—
—
73......
329
457
5
27
64,600
2,194
7,743
685
2,417
50
468
43
400
74......
349
486
3
4
4,350
3,255
11,487
215
758
145
1,364
—
—
75......
355
529
3
5
4,033
4,898
17,283
372
1,311
165
1,552
—
-—
1876
366
555
—
—
—
4,031
14,226
547
1,932
66
620
—
—
77......
379
577
—
—
—-
4,688
16,544
433
1,529
43
408
■—-
■—-
78......
384
606
—
—
—
6,272
22,134
788
2,780
68
644
—
•—-
79......
390
568
—
—
—
5,163
18,219
3,811
13,448
115
1,080
48
456
80......
384
588
—
—
—
5,025
17,732
806
2,843
103
968
—
-—■
1881......
386
555
—
—
—
7,969
27,892
1,678
5,873
234
2,223
—
—
82......
390
588
—
—
—
5,382
18,837
1,065
3,728
139
1,321
—
-—-
83.....
391
555
2
3
1,800
7,056
24,696
291
1,019
94
893
—
—-
84......
380
562
4
5
3,900
7,013
24,546
1,150
4,025
86
817
—
—
85......
391
575
3
?2
1,780
5,908
20,678
847
2,965
38
361
20
190
1886......
388
550
—
—
—
8,307
29,075
701
2,454
21
200
598
5,681
87......
381
553
4
?2
4,350
7,028
24,598
406
1,421
29
276
—
—
88......
365
522
5
7
0
in
5,255
18,393
89
312
78
741
—
—
201
Tab. 111. Vitriol.
... 1
2
3
4
5
G
7
il '' « ''
9
År.
Tillverkning af
jernvitriol.
Tillverkning af
kopparvitriol.
In- och utförsel af vitriol.
Antal
verk.
Qvantitet.
Antal
verk.
Qvantitet.
Införsel.
Utförsel.
Kilogram.
Kilogram.
Kilogram.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
1801 ................
4
510,091
1
29,288
217,905
_
8,620
_._
02...............
4
422,228
—
—
94,807
—
41,077
—
03...............
3
385,969
1
39,575
94,451
—
2,724
—
04...............
4
414,874
1
14,368
118,327
2,216
—
G5...............
4
452,663
1
74,983
120,926
—
9,872
—
1800 ...............
4
418,020
1
53,857
156,753
—
87,264
—
07...............
4
420,570
1
96,237
288,047
37,182
—
08...............
4
404,545
1
92,837
267,879
96,048
—
00...............
2
183,208
1
99,723
230,054
—
122,018
70...............
3
392,175
1
130,583
199,385
—
111,021
■—
1871 ...............
5
650,791
1
96,577
239,152
39,383
89,623
14,759
72...............
5
622,906
1
124,420
236,906
39,013
160,944
26,504
73...............
5
463,375
1
103,676
259,448
42,723
118,986
19,594
74..............
4
468,561
1
161,189
526,914
86,770
64,538
10,628
75...............
4
405,055
1
198,170
566,936
93,361
247,433
40,746
1870 ...............
4
218,787
1
286,287
652,128
107,390
184,083
30,314
77...............
3
199,191
1
177,001
609,091
100,303
93,935
15,469
78...............
3
361,230
1
93,007
456,022
75,096
115,864
19,080
79..............
3
130,073
1
174,664
360,952
59,440
196,621
32,379
80...............
3
421,888
1
142,315
729,328
120,103
190,367
31,349
1881...............
3
395,108
—
—
602,327
90,349
74,864
11,228
82..............
2
390,135
—
—
563,842
84,576
141,619
21,243
83...............
3
401,399
—
—
559,861
83,979
169,738
25,461
84...............
3
389,285
—
—
641,471
96,221
121,320
18,198
85...............
3
437,361
—
—
870,407
130,561
149,200
22,380
1880...............
3
418,104
1
20,701
443,395
66,509
106,333
15,950
87...............
3
387,329
1
158,171
1,019,723 1
152,958
226,432
33,965
88...............
4
512,734
1
196,720
336,849 !
50,527
196,895
29,534 ''
Tullkomiténs betänkande. II.
2G
202
Tab. 112. Manganmalm och brunsten.
1
2
3
*
5
6
7
8
9
Å r.
Uppfordring af manganmalm.
In- och utförsel af brunsten.
Arbe-
tade
grufvor.
Erhållen
malm.
Brunsten.
Införsel.
Utförsel.
Pulvori-
serad.
Anrikad.
Kilogram.
Kilogram.
Kilogram.
Kilogram. |
Kronor.
Kilogram. |
Kronor.
1861........................
_
__
_
__
—
251
—
10,360
62........................
—
—
—
—
—
104
—
8,938
03
51,009
Q73
_
5,3QI
64
102,018
7,226
160,466
65........................
—
255,04G
—
—
3,826
—
76,684
—
1866 .......................
—
361,315
—
—
13,475
—
264,610
—
........................
—
185,758
—
—
7,439
-—
201,401
—-
68.......................
—
334,322
—
—
6,801
—
219,679
—■
60........................
—
547,158
—
—
7,694
—
336,448
—
70........................
—
700,865
—
—-
7,014
—
133,091
—
1871........................
—
389,200
—
—
18,533
3,270
359,912
63,503
72........................
254,323
—
—
15,940
2,813
152,390
26,888
73........................
—
305,630
—
—
15,303
2,700
187,246
33,038
74........................
2
641,270
51,009
—
29,840
5,265
132,199
23,325
75
2
850,067
148,777
183,548
314,089
^.418
1876........................
2
672,300
119,021
63,804
11,258
294,748
52,005
77
3
819,206
80,764
17,173
3,030
237,788
41,9^
78.......................
2
390,560
95,387
—
43,825
7,733
356,936
62,978
70
3
320,507
12,752
11,009
i,Q43
198,596
3^,040
80.......................
G
1,386,385
21,254
—
36,514
6,443
188,394
33,240
^ 1881........................
6
1,658,732
29,755
—
44,399
6,660
152,046
22,807
1 82........................
7
1,672,972
34,006
—
48,958
7,344
205,460
30,819
83........................
9
4,042,515
17,003
—
46,730
7,010
162,819
24,423
84........................
7
3,662,157
34,006
—
50,689
7,603
232,336
34,850
85........................
10
6,091,212
42,508
—
35,023
5,253
173,749
26,062
1886.......................
22
7,192,456
42,508
225,205
42,740
6,411
181,391
27,209
87.......................
14
8,659,053
34,00G
86,843
32,826
4,924
153,364
23,005
88.......................
IG
9,689,607
24,994
163,229
53,S42
8,076
126,270
18,941
203
Taft. 113. Kobolt.
1
2
3
4
5
1 6
8
9
10
11
Malmupp-
fordring.
In- och utförsel af
koboltmalm.
In- och utförsel af
koboltmetall.
Å r.
Arbe-
tade
grufvor.
Erbållen
malm.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utfö
reel.
Kilogram.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
1861...............
_
_
_
__
47
—
—
—
—
—
62...............
—
—
—
—
175
—
—
—
—
—
63................
—
—
—
—
149
—
—
—
—
—
64...............
—
—
—
—
128
—
7
—
21
—
65................
170
_
43
_
_
_
1866................
128
__
_
_
_
67................
—
—
—
—
170
—
—
—
—
—
68................
—
—
—
—
43
—
—
—
—
—
69................
—
.—
—
—
4,251
—
—
—
—
—
70................
—
57,980
—
—
14,070
—
—
—
—
—
1871...............
—
—
—
—
3,826
270
51
363
—
—
72................
—
40,807
—
—
43
3
—
—
—
—
73...............
—
16,620
—
—
15,175
1,071
—
—
—
—
''*................
15
40,807
—
—
—
—
—
—
—
—
75................
4
73,921
—
—
52,794
3,726
—
—
—
—
1876................
77...............
1
1
100,701
152,815
—
—
318,424
22,473
—
—
9
60
-
78................
1
725,732
—
74,048
5,226
106
750
—
-
79................
3
223,462
—
—
—
—
—
—
—
—
SO................
4
330,667
128
9
—
—
—
—
—
—
1881................
4
556,424
175
12
—
—
92
644
—
—
82................
1
515,915
—
—
—
-—
—
—
—
—
83................
3
177,342
135
9
■--
—
—
—
—
—
84................
1
55,983
—
—
8,249
577
—
—
—
—
85................
5
136,619
20
I
4,550
319
—
—
—
—
1886................
2
163,994
50
4
45,212
3,''65
—
—
—
—
87................
2
231,284
—
—
41,820
2,927
—
—
—
—
88................
2
143,421
—
—
25,947
1,816
20
140
—
—
204
Tab. 114. Zink, oarbetad och arbetad.
1
2
3
4
6
6
7
8
9
10
11
12
13
År.
Malmupp-
fordring.
Zinkverk.
In- och ut-  försel af
zinkmalm.
In- och utförsel af
oarbetad zink.
Arbe-
tade
graf-
vor.
Erhållen
malm.
Antal
i
gång.
Utsofradt
stuff-
blende.
Erhållet
vask-
blende.
Eostadt
blende.
In-
försel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
Deei.ton.
Deeiton.
Deeiton.
Deeiton.
Deeit.
Deeiton.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
1861 ...
_
72,093
_
_
_
_
_
4
481,016
_
680
_
62 ...
—
85,185
—
——
—
—
2
29
246,459
—
2,635
—
63 ...
—
90,329
—
—
—
■—
6
27,466
261,379
—
1,785
—
61
—
142,477
—
—
—
—
2
46,316
411,048
—
11,690
—
65 ...
—
259,494
1
—
—
73,435
—
111,970
373,684
—
595
—
1866
—
208,415
1
—
—
113,883
6
116,802
253,345
—
7,906
—
67 ...
-
187,904
1
—
—
116,005
—
105,120
302,994
-—
53,857
—
68 ...
—
238,315
1
—
—
103,497
5
94,945
271,624
—
4,251
—
69 ...
—
317,410
1
—
—
120,637
2
129,932
288,031
—
30,605
—
70
—
281,459
1
—
—
119,768
—
152,586
316,044
—-
5,483
—
1871 ...
—
321,720
1
—
—
102,161
2
140,275
366,416
172,400
8,119
3,820
72 ...
—
332,365
1
—
—
102,388
—
106,752
537,254
252,780
11,435
5-380
73 ...
—
274,442
1
—
—•
76,932
—
73,894
488,710
229,940
34,941
16,440
74 ...
23
281,981
1
38,726
72,578
74,269
—
123,575
637,784
300,080
5,654
2,660
73 ...
26
316,421
1
63,568
103,471
90,141
—
144,379
863,499
406,280
25,547
12,020
1876 ...
25
355,233
1
93,561
98,835
98,494
—
190,128
833,361
392,100
65,249
30,700
77 ...
23
399,659
1
91,235
112,057
98,624
—
134,354
890,917
419,180
158,723
74,680
78 ...
21
407,949
1
91,507
137,317
133,215
—
224,943
847,687
398,840
25,547
12,020
79 ...
23
438,173
1
67,448
138,687
145,118
—
206,958
860,099
404,680
6,674
3-14°
80 ...
24
434,599
1
61,599
119,099
121,759
14
181,658
1,198,629
563,960
22,912
10,780
1881 ...
21
438,106
1
51,720
134,814
116,945
—
154,225
1,430,777
715,389
14,232
7,116
82 ...
21
462,552
1
57,080
148,578
144,548
8
224,595
680,473
340,237
11,085
5,543
83 ...
20
453,474
1
65,410
163,160
150,468
—
259,401
554,238
277,119
2,254
1,127
84 ...
20
448,928
1
56,280
158,448
148,128
—
189,459
505,362
252,681
13,578
6,789
85 ...
21
485,890
1
73,860
164,550
152,870
—
280,548
458,283
229,142
26,660
13,330
1886 ...
25
495,712
1
73,000
160,620
164,799
35
252,798
514,507
138,917
31,684
15,842
87 ...
37
462,413
1
70,060
157,780
200,680
—
264,232
615,914
197,072
135,663
67,832
88 ..
29
499,719
1
75,820
139,584
194,390
—
253,224
451,470
148,985
27,187
13,594
205
i
206
Tab. 115. Tenn och arbeten deraf.
1
2 !
3
i
5
6
7
Å r.
Tenn-
gjuterier.
In- och utförsel af oarbetad! tenn.
Antal
i
gång.
Ar-
betare.
Införsel.
Utförsel.
Kilogram.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
1861 .................................
_
_
63,549
_
9
_
62
48,544
553
63 .................................
—
—
45,441
—
1,105
—
64 ................................
16
15
68,225
—■
—
—
65 .................................
17
17
51,689
—
—
—
1866 ................................
16
11
44,761
—
—
—
67 ................................
15
7
21,849
—
595
—
68 .................................
14
8
33,666
—
595
—
6!) ................................
13
7
33,709
—■
2,295
—-
70 ................................
11
9
51,987
—
255
—
1871 .................................
11
8
96,917
193,800
3,613
7,225
72 .................................
10
8
90,541
181,135
425
850
73 .................................
8
126,503
252,960
8,204
16,405
74 ................................
9
10
156,598
313,140
3,528
7,055
75 .................................
9
10
205,439
410,805
1,445
2,890
1876 .................................
9
9
218,319
385,200
935
1,870
77 .................................
7
6
201,826
308,620
255
510
78 .................................
9
ii
138,787
195,900
425
850
79 ................................
9
ii
104,016
171,290
—
—
80 ................................
7
7
143,506
359,952
—
—
1881 .................................
6
7
170,368
306,662
—
—
82 .................................
5
7
245,320
520,078
175
350
83 .................................
3
o
O
236,610
425,898
—
—
84 .................................
2
2
232,213
387,541
—
—
85 .................................
4
8
245,459
392,734
5,175
10,342
1886 .................................
3
3
210,165
367,789
8,295
16,590
87 ................................
4
1
187,651
375,302
4,400
8,800
I 88 ................................
4
3
277,280
748,656
8,969
17,938
207
8
9
10
11
12
13
14
15
IG
IT
18
19
1
In- och utförsel af förgylda,
försilfrade, målade eller
lackerade tennarbeten.
In- och utförsel af tennarbeten,
andra slag.
In- och utförsel af stanniol.
År.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
Kilogr.
Kronor.
Kg.
Kr.
Kilogr.
Kronor
Kilogr.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
Kg.
Kr.
2,326
_
_
7,089
_
__
__
550
_____
_
1861
1,648
—
—
—
6,391
—
—
—
870
—
—
—
62
2,474
—
—
8,061
—
—
—
654
—
—
—
63
3,370
—
—
—
7,484
—
23
-—-
900
—
—
—
64
2,090
—
—
—
9,334
—
134
-—•
756
—
—
—
65
1,988
—
—
—
9,587
—
282
—
763
—
—
—
1866
1,798
—
—
—
8,073
—
11
—
841
—
—
—
67
1,450
—
—
—
6,416
—
1,296
-—-
590
—
—
—
68
1,716
—
23
—
2,826
—
74
—
715
—
—
— ''
6»
1,871
—
—
—
7,050
—
15
—
1,492
—
5
—
-!
3,564
10,481
—
—
11,269
26,511
1
3
1,852
5,665
—
—
1871
4,227
12,430
—
—
15,130
35,593
13
30
1,917
5,862
43
130
72
5,031
14,794
—
—
20,183
47,480
—
—
2,980
9,244
—
—
73
5,784
17,010
-
—
20,293
47,739
87
205
3,851
11,778
—
—
74
5,911
17,381
—
—
16,965
39,911
44
103
3,125
9,558
32
98
75
6,293
18,505
—
—
22,762
53,547
52
122
2,821
8,627
26
78
1876
6,791
19,971
6
19
23,321
54,864
3
8
2,612
7,989
—
—
77
4,860
14,291
—
—
18,654
43,883
Öl
119
2,369
7,246
—
—
78
4,723
13,890
—
—
17,925
42,170
225
529
3,248
9,935
—
—
79
9,022
26,531
—
—
23,809
56,012
132
3”
3,344
10,227
—
—
30
11,521
46,084
—
—
35,620
106,860
24
72
4,083
12,249
—
—
1881
15,679
62,716
—
—
45,186
135,558
—
—
6,222
18,666
—
—
82
13,851
55,404
—
—
47,756
143,268
—
—
7,608
22,824
—
—
83
17,717
70,868
—
—
46,526
139,578
—
—
10,669
32,007
—
—
84
16,978
67,912
—
—
44,935
134,805
—
—
13,030
39,090
—
—
85
17,673
70,692
—
—
30,933
92,799
—
—
12,950
38,850
—
—
1886
14,826
59,304
—
—
28,645
85,935
1,124
3,372
14,981
44,943
—
—
87
10,429
41,716*
—
—
20,329
60,987
—
—
17,736
53,208
65
•95
88
208
Tab. 116. Oarbetadt guld, silfver och bly.
1
2
3
i
B
6
8
9
10
ii
12
13
14
15
Malmuppfordring.
Tillverkning.
Inmutningar och
hvilostånd.
År.
Arbetade
grufvor.
Antal
arbe-
tare.
Erhållen malm.
Guld.
Silfver.
Bly.
Utfärdade
mutsedlar
g
o
P-
P-
Guld-,
Silfver-
och
bly-.
Guld-,
Silfver-  och bly-.
Antal
verk.
Qvan-
titet.
Antal
verk.
Qvan-
titet.
Antal
verk.
Qvantitet.
å nyupp
täckta fy
dighetei
å förut
inmutad
fyndighet
elade livi
stånd.
Kilogram.
Kilogram.
Kilogr.
Kilogr.
Kilogr.
• s •
i
® o
1
1861...
_
_
619
___
_
5
938
4
259,296
15
45
21
02..
—
—
638
—
—
—
—
6
1,129
5
442,462
35
127
14
03..
—
—
632
—
—
i
3,56
7
1,141
7
478,338
50
57
14
04
—
—
701
—
—
2
26,03
8
1,296
6
564,586
78
73
61
05
—
—
598
—
—-
1
15,09
8
1,140
6
479,188
56
69
24
1800..
—
—
580
—
—
2
4,34
6
1,057
6
288,499
23
81
16
07...
—
—
611
—
—
1
8,63
5
1,144
5
410,028
42
78
17
08...
—
—
548
—
—
1
8,92
5
1,299
3
393,153
27
149
20
09...
—
—
585
—
—
1
9,08
5
1,236
5
513,279
54
136
17
70...
—
—
627
—
12,218,300
2
10,19
5
1,191
5
374,152
83
258
12
1871...
—
—
442
—
11,973,201
2
6,07
6
974
4
89,053
no
156
41
72...
—
—
509
—
9,580,788
1
6,52
4
743
2
43,230
89
114
25
73...
—
—
420
—
9,850,414
1
5,68
3
706
1
24,314
60
142
58
74...
—
38
440
—
12,200,829
1
3,21
4
740
2
56,068
31
70
11
75...
—
35
318
—
11,138,989
1
4,18
4
737
3
55,260
16
46
52
1870
—
31
333
—
9,421,725
1
6,18
4
798
3
42,848
14
55
27
77...
—
30
554
—
8,918,775
1
4,32
4
851
2
32,391
18
106
17
78...
—
31
226
—-
9,016,755
1
9,7 2
3
1,268
3
43,613
20
52
45
79...
—
31
267
—
14,664,654
1
3,35
2
1,355
1
44,208
12
67
6
SO...
—
37
284
—
12,990,110
1
5,31
2
1,312
2
196,853
20
83
1
1881...
—
27
266
—
11,768,017
1
1,71
3
1,177
2
381,803
26
92
7
82...
—
25
322
—
13,720,263
2
17,3 2
3
1,531
2
243,271
22
67
30
83...
1
23
397
2,583,484
13,955,288
4
37,47
5
1,714
2
90,626
21
75
21
84...
1
22
418
47,991
15,920,711
3
19,73
4
1,817
2
364,205
6
32
7
85...
1
21
470
339,976
14,861,762
3
47,74
4
2,326
2
267,203
13
12
O
1880..
1
26
473
876,082
14,913,069
2
67,34
4
1,939
2
197,235
32
52
2
87...
1
27
555
1,403,516
15,616,187
3
83,44
5
1,678
1
281,910
30
16
1
88...
1
42
709
929,981
11,680,153
3
75,79
5
627
2
327,819
27
71
16
209
IG
17
1 I»
19
20
21
| 22
23
24
25
20
27
1
In- och utförsel af guld.
In-
och utförsel af silfver.
In-
och utförsel af bly.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
År.
Kilogr.
Kronor.
Kg. | Kr.
Kilogr. | Kronor.
Kilogr. | Kronor.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
_
_
_
_
_
_
_
.
152,220
_
10,584
. .
1861
G4
—
—
—
14,169
—
2
---
135,514
—
92,284
—
62
217
—
—
—
13
—
—
—
119,234
—
258,914
-—
63
—
—
—
—
7,451
3
—
139,722
—
188,649
—
61
—
—
0,85
—
3,401
47
—
209,775
—
224,313
—
63
74
—
0,43
—
5,539
—
3,673
—
108,989
—
261,252
—
1866
—
—
—
—
5,244
—
—
—
104,186
-—-
322,123
—
67
83
—
—
—
8,583
——
897
—
107,757
—
246,332
—
68
405
—
—
—
13,247
—
10,816
—
186,226
—
357,999
-—-
69
1
-—-
—
—
9,420
—
28
—
253,685
—
299,594
—
70
605
1,210,655
—
—
18,798
2,962,879
146
23,027
235,875
83,235
114,260
40,320
1871
1,431
2,862,137
—
—
28,500
4,492,194
34
5,360
645,095
227,640
54,622
19,275
72
1,289
2,578,178
—
—
407
64,179
6,204
997,850
526,499
185,790
116,003
40,935
73
2,758
5,515,310
—
—
1,086
171,286
23,883
3,764,426
377,978
133,380;
274,004
96,690
74
2,113
4,225,010
—
—
1,030
162,374
1
210
619,421
218,580
127,438
44,970
75
2,308
4,615,288
—
—
1,042
164,251
8,536
1,345,494
799,866
338,706
214,918
91,008
1876
1,083
2,677,486
—
—
494
77,86i
-—-
—
767,305
324,918
117,321
41,400
77
1,778
4,396,333
—
—
1,044
164,622
26
4,020
525,351
197,744 i
22,061
8,304
78
1,076
2,660,775
—
—
486
76,568
14
2,312
445,395
193,843
25,802
10,926
79
1,213
2,999,848
—
—
1,945
306,536
69
10,854
429,284
161,584
13,262
5,616
80
226
558,220
—
—
841
132,878
3
474
663,424
199,027
288,658
86,598
1881
853
2,106,910
—
—
350
55,300 j
—
—
410,938
I3U500
289,908
92,771
82
687
1,696,890
—
—
315
49,770
—
—
412,481
181,492
255,885
74,207
83
1,051
2,595,970
—
—
439
69,362
—
—
416,389
183,211
273,315
68,329
84
476
1,175,720
—
—
183
28,914
—
—
393,266
117,980
154,261
38,565
85
1,602
3,956,940
—
—
321
50,718
215
33,97°
322,973
96,892
256,532
64,133
1880
1,091
2,694,770
—
—
664
104,912
—
—
338,554
101,556
141,039
35,260
87
494
1,220,180
—
—
746
117,8681
22
3,476
436,993
131,098
110,363
29,798
88
Tullkomiténs betänkande. II.
27
210
Tab. 117. Arbetadt guld och silfver.
1
2
3
4
8
8
7
8 1
9
10
11
12
År.
Fabriker och handt-  verkerier för till-  verkning af guld-  oeh silfvervaror.
Deraf med upp-  gifven till-  verkning.
In- och utförsel
af guldarbeten.
In- och utförsel af silfver-  arbeten.
Antal
i
gång.
Arbetare.
An-
tal.
Arbe-
tare.
Tillverk-
ning.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
1861............
62............
63............
—
—
—
—
—
—
—-
108
—
2
—
_
_
_
_
—
__
—
85
—
11
—
64............
230
549
—
—
—
—
—
52
—
17
—
65............
221
492
—
—
—
—
—
104
—
0,08
—
1866............
236
502
—
—
—
—
—
108
—
143
—
67............
230
465
—
—
—
—
—
164
—
1
—
68............
221
410
—
—
—
—
—
170
—
77
—
69............
409
412
—
—
—
—
—
129
—
—
—
70............
260
405
—
—
—-
—
-—-
201
—
599
—
1871............
208
409
—
—
—
121,618
—
365
98,821
11,2
3,048
72............
212
455
—
—
—-
143,072
595
458
123,986
9,i
2,444
73............
205
514
—
—
—
198,407
204
703
190,190
2
575
74............
223
529
—
—
—
336,702
—
1,250
338,124
9
2,551
75............
233
595
i
22
67,000
155,023
1,751
598
161,708
7
1,990
1876............
239
594
i
19
70,000
214,642
1,139
498
134,710
1
352
77...........
246
575
i
15
65,000
280,432
38,114
460
124,529
34
9,206
78............
253
576
i
15
70,000
68,051
—
345
93,308
28
7,529
79............
253
534
i
13
60,000
132,685
680
342
92,419
79
21,494
80............
245
539
i
15
70,000
225,675
-—-
414
111,884
112
30,213
1881............
249
544
i
13
70,000
132,000
—
344
92,880
4
1,080
82............
253
571
i
13
60,000
224,000
—
1,174
316,980
16
4,320
83............
253
568
i
15
70,000
276,000
—
747
201,690
63
I7,OIO
84............
254
662
2
114
181,500
300,000
20,000
818
220,860
—
—
85............
262
613
2
no
141,000
332,000
-—
811
218,970
27
7,290
1886............
263
582
4
126
264,921
72,000
—
582
157,140
71
19,170
87............
265
581
3
122
242,625
96,000
—
535
144,450
73
19,710
88............
268
502
5
67
229,170
104,000
-—
680
183,600
86
23,220
211
Tab. 118. Arbetadt bly.
1
2
3
4
5
6
7
1 8
9
10
1 n
12
13
År.
In- och utförsel af blyplåt.
In- och utförsel af arbeten af
bly, omålade och olackerade.
In- ooh utförsel af arbeten af
bly, målade eller lackerade.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr.
Kr.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr.
| Kronor.
Kilogr.
| Kronor.
Kilogr.
| Kr.
1861...
_
_
_
2,106
___
128
_
1,583
_
_
62...
—
—
—
2,262
—
—
—
2,996
—
—
—
63..
—
—
—
2,332
—
—
—
831
—
—
—
64...
—
—
—
1,680
—
—
—
1,225
—
—
—
65...
—
—
5,093
—
675
—
1,299
—
—
—
1866
—
—
1,753
—
—
—
895
—
—
—
67...
—
—
1,169
—
4
—
522
—
—
68...
—
—
681
—
270
—
255
—
—
—
69...
—
—
826
—
4
—
193
—
—
—
70...
—
—
—
1,047
—
55
—
285
—
—
—
1871..
—
—
—
1,061
749
43
30
51
72
—
—
72...
—
—-
—
1,183
835
2,910
2,054
462
654
—
—
73..
—
—
—
1,528
1,079
—
—
230
325
—
—
74...
—
•—•
—
1,085
766
—
-—
193
272
—
—
75...
—
——
—
1,067
753
51
36
30
42
—
—
1876...
—
—
—
—
1,324
934
1
I
108
152
—
—
77...
—
—
—
1,659
1,171
43
30
45
64
—
—
78...
—
—
—
—
1,407
993
—
—
58
82
—
—
79
—
-—
—■
—
1,751
1,236
495
350
25
35
—
—
80...
—
—
-—-
—
2,408
1,700
—
—
29
41
—
—
1881...
—
—
—
—
3,277
2,294
—
—
83
116
—
—
82...
177,042
88,521
1,737
869
4,947
3,463
—
—
158
221
—
—
83...
255,842
127,921
22
II
7,246
5,072
—
—
29
41
—
—
84...
159,043
79,522
404
202
8,120
5,684
—
—
119
167
—
—
85...
337,552
168,776
—
—
10,796
7,557
•-
—
37
44
—
—
1886...
298,975
149,488
—
—
16,728
11,710
—
—
25
30
41
85
87...
296,684
148,342
■--
17,544
12,281
—
—
94
113
1,088
544
88...
375,323
187,662
8,060
4,030
22,910
16,037
—
—
15
18
—
—
212
Tal». 119. Sammansatta metaller (brons, messing och nysilfver).
1
2
3
i
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
År.
Messings-
verk.
Metall-  och brons-  fabriker
o. dyl.
Deraf med uppgi
Metall- och brons-  fabriker och dylikt.
fven tillverkning.
Galvaniska fabriker.
In- och utförsel af sammansatta
metaller, oarbetade, samt skrot.
Antal
i
gång.
Tillverk-
ning.
Antal
i
gång.
Arbe-
tare.
Antal
i
gång.
Arbe-
tare.
Tillverk-
ning.
Antal
i
Arbe-
tare.
Tillverk-
ning.
Införsel.
Utförsel.
Kilogr.
Kronor.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr. \ Kronor.
1861...
3
130,498
_
_
8
_
56,782
—
—
9,734
—
53,560
—
62...
3
114,133
—
—
10
—
60,969
—
—
-—-
54,027
—
37,322
—■
63
3
129,436
—
—
15
—
99,699
5
—
44,750
17,471
—
4,676
—
64
3
118,851
135
251
12
—
91,313
5
—
39,450
24,782
—
53,135
—-
65...
3
106,482
147
234
20
—
129,047
6
—
53,250
19,128
—
29,458
—-
1866...
3
139,722
147
395
16
135
89,166
6
40
45,835
20,531
—
53,007
—
67...
2
98,235
147
369
16
124
51,471
7
46
45,99°
12,497
—
26,695
—
68...
2
98,618
144
323
17
126
57,127
7
41
45,94i
9,522
—
59,043
—
66
3
136,917
142
259
14
39
52,934
6
37
44,905
4,803
—
66,482
—
70...
4
111,200
140
337
17
80
109,913
7
75
76,837
7,779
—
33,921
—
1871...
3
156,428
147
343
11
43
62,954
9
100
90,472
14,325
33,480
57,598
61,250
72..
3
203,526
138
401
11
69
135,680
8
119
133,995
32,518
76,225
93,729
99,610
73...
3
228,478
141
492
16
112
230,007
9
151
219,645
12,285
27.415
71,030
79,2io
74
3
254,493
130
674
15
268
401,081
8
190
239,939
23,847
49,940
68,905
8i,i55
75...
3
243,771
136
625
11
268
246,622
9
148
268,324
34,346
79,700
77,789
83,340
1876...
4
223,037
145
628
15
248
446,784
9
168
426,459
39,490
84,485
98,235
103,995
77...
3
255,216
155
673
16
254
433,227
9
181
539,533
80,977
188,905
166,927
179,575
78...
3
277,107
152
649
21
228
431,840
9
168
370,266
95,260
223,605
117,576
130,465
|
3
310,731
160
655
22
263
539,322
10
154
436,506
80,127
186,575
179,850
233,515
80...
3
281,400
164
666
26
290
648,054
10
156
422,177
81,062
187,675
243,951
294,720
1881...
3
268,606
176
732
27
307
714,923
10
158
399,722
69,412
83,228
289,749
292,347
82...
3
279,998
165
867
29
414
828,785
10
205
513,178
67,435
79,215
375,388
379d49
83...
3
307,883
170
875
30
394
858,371
10
230
578,656
38,238
44,784
587,778
589,357
84...
3
376,702
164
979
28
412
680,892
12
309
758,937
38,966
46,433
350,353
350,936
85...
3
335,683
170
897
29
362
713,891
12
224
821,412
39,861
46,920
376,466
211,025
1886..
3
274,217
169
873
32
372
819,349
15
263
688,480
62,935
73,940
306,775
165,925
87...
3
271,241
164
960
36
513
'',325,257
11
202
603,254
55,801
65,083
424,040
242,498
88...
3
234,557
164
1,081
33
558
1,425,152
13
324
840,928
73,306
84,918
! 460,956
247,194
213
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
1
In- och utförsel af arbeten utaf sammansatta metaller.
År.
Plåtar, bleck och spik.
Utan beläggning eller bestickning
(inr. tenlikor).
Förgylda eller försilfrade.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr. |
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr.
Kr.
110,222
_
114,856
__
40,622
_
827
__
5,486
_
_
_
<
1861
213,558
—
27,800
—
46,248
—
838
—
7,108
—
—
—
62
125,610
——
17,513
—
46,536
—
1,143
—
7,076
—
—
—
63
108,437
—
255
—
35,467
—
1,098
—
17,777
—
—
—
64
109,245
—
17,726
■—
34,007
—
2,814
—
19,184
—
270
—
65
98,023
—
6,674
—
45,097
—
22,690
—
16,828
—
75
—
1866
151,072
—
11,435
—
39,587
—
2,949
—
16,093
—
42
—
67
144,483
—
16,620
—-
49,593
—
1,136
—
16,759
—
21
—
68
228,818
-—-
12,030
—
35,547
—
2,114
—
18,992
—
53
—
69
183,250
—
1,105
—
47,070
—
2,149
—
24,137
—
169
—
70
191,072
297,623
1,700
2,736
63,630
371,488
1,234
7,258
44,541
366,741
360
2,961
1871
177,724
277,769
41,657
64,312
83,979
488,550
2,649
15,578
45,183
372,033
387
3,185
72
307,585
484,104
20,616
31,885
102,628
598,006
1,821
10,708
56,797
467,656
861
7,091
73
380,868
602,736
17,088
27,302
117,641
687,981
1,169
6,878
71,590
589,456
511
4,211
74
318,637
502,756
9,139
7,584
117,665
687,133
2,380
14,000
64,260
529,106
1,520
12,520
75
283,781
463,5”
9,437
15,306
119,533
699,938
2,984
17,553
68,892
567,242
712
5,859
1876
388,264
622,926
2,040
3,232
118,677
694,480
4,255
25,023
69,287
570,493
978
8,054
77
333,005
542,351
953
10,679
96,969
567,580
2,093
12,308
55,460
456,649
1,207
9,937
78
386,522
629,220
8,629
14,009
85,496
495,764
1,402
8,245
52,618
433,248
766
6,307
79
352,728
574,407
21,466
34,885
110,073
641,036
2,174
12,788
68,461
563,696
868
7,147
80
428,133
698,162
17,555
29,045
131,153
779,319
3,606
21,636
74,392
595,136
1,934
15,472
1881
577,349
934,292
3,871
6,513
169,551
1,007,331
5,663
33,978
80,102
640,816
1,709
13,672
82
489,038
788,791
3,110
12,976
218,865
1,304,658
5,637
33,822
75,876
607,008
1,961
15,688
83
533,306
857,999
7,941
12,706
274,937
1,640,667
9,360
56,160
64,287
514,296
4,409
35,272
84
517,727
834,125
3,737
6,010
229,113
1,366,752
10,093
60,018
58,374
466,992
2,490
19,920
85
301,699
485,323
11,347
18,155
212,422
1,267,833
7,037
42,222
50,392
403,136
1,180
9,440
1886
372,708
598,647
6,465
10,510
227,611
1,354,164
6,022
36,132
43,680
349,440
1,432
ii,456
87
509,773
819,259
3,534
5,654
274,967
1,635,306
9,842
59,052
48,173
385,384
1,707
13,656
88
214
Tall. 120. Svafvel och fosfor.
1
2
3
i
5
6
7
8
9
Uppfordring af
Tillverkadt
svafvelkis.
svafvel.
In- och utförsel af svafvel.
Å v
Arbetade
Qvantitet.
Antal
Qvantitet.
Införsel.
Utförsel.
grufvor.
verk.
Kilogram.
Kilogram.
Kilogram.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
1861....................
__
_
7
193,155
174,319
_
42,210
_
62.....................
—
—
7
194,897
181,113
—
8,136
—
63
4
283 441
218,220
32 319
64.....................
—
—
6
406,500
149,073
—
255,269
—
65
5
422,143
112 209
3K 734
1866 .....................
5
447,860
170,674
388,945
67.....................
—
■—-
6
417,765
369,581
—
246,578
—
68.....................
—
—-
3
442,547
208,258
—
195,535
—
66.....................
—
—•
3
467,754
360,081
—
168,249
—
70
267,797
2
472,727
228,596
108,059
1871.....................
639,739
334,577
93,967
17-685
120,375
28,319
72.....................
—
565,351
3
325,948
320,431
62,844
18,699
3,959
73.....................
—
2,550,839
1
352,473
298,377
52,645
20,659
3,888
74.....................
3
3,844,600
1
273,494
351,687
68,870
38,157
6,283
75.....................
3
3,015,149
1
259,509
454,094
85,461
7,694
1,629
1876 .....................
2
1,807,126
1
191,369
695,277
113,179
14,759
2,778
77.....................
2
1,776,648
1
146,481
1,035,704
134,008
850
160
78....................
1
17,003
1
123,485
304,026
57,218
9,143
1,721
70.....................
1
637,614
1
284,291
764,247
89,896
6,100
1,148
80.....................
1
1,482,070
1
255,726
1,500,129
176,454
8,638
1,626
1881.....................
1
1,355,992
1
143,421
832,722
137,963
111,397
16,710
82.....................
2
1,531,464
2
345,374
2,106,809
231,749
839,510
125,927
83.....................
1
1,608,743
i
243,611
1,404,395
210,659
95,155
14,273
84.....................
1
1,037,478
i
239,063
1,528,707
229,306
8,793
>,319
85.....................
1
1,869,017
i
261,039
1,006,433
150,965
9,005
1,351
1886 .....................
1
1,461,836
i
99,000
1,573,434
188,811
7,084
1,063
87.....................
1
2,506,418
i
54,240
1,448,710
173,845
10,072
i,5”
88.....................
1
1,332,996
i
64,484
3,064,253
367,710
8,065
1,210
215
10
ii
12
13
14
15
16
17
1
In- och utförsel af svafvelblomma.
In- och utförsel af fosfor.
År.
1 n f ö
r s e 1.
U t f ö
r s e 1.
I n f ö
r s e 1.
U t f ö
r s e 1.
Kilogram.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
2,806
_
_
_
2,509
__
__
1861
3,602
—
—
—
2,448
—
—
—
62
3,260
—
—
—
2,445
—
—
—
63
4,524
—
—
—
2,976
—
—
—
64
3,138
—
—
—
3,227
—
—
—
65
3,132
—
—
—
3,649
—
_
—
1866
5,615
—
—
—
5,047
—
43
—
67
6,486
—
—
-—-
7,265
—
298
—
68
8,500
—
—
—
7,445
—
—
—
69
9,515
—
—
—
11,061
—
—
—
70
8,757
2,472
—
28,319
14,591
77,231
64
338
1871
11,688
3,300
—
3,959
27,000
142,913
—
—
72
14,744
4,162
—
3,888
15,108
79,967
30
158
73
16,375
4,623
102
6,283
20,427
60,070
118
623
74
24,929
7,037
166
1,629
30,553
161,721
—
—
75
14,315
4,041
276
2,778
41,584
285,655
—
—
1876
13,889
3,92i
102
160
23,158
159,082
—
—
77
5,376
1,518
—
1,721
20,110
138,145
—
—
78
11,310
3,193
289
1,148
22,354
100,971
—
—
79
18,851
5,322
553
1,626
55,093
298,099
—
—
80
33,177
9,953
1,030
16,710
58,400
292,000
1,971
13,797
1881
31,944
9,583
1,615
125,927
65,854
329,270
2,958
20,706
82
33,306
9,992
—
14,273
56,377
281,885
2,062
14,434
83
27,293
8,118
1,185
1,319
65,623
328,115
1,023
7,161
84
38,014
11,404
—
1,351
59,104
295,520
836
4,180
85
31,165
9,35°
—
1,063
71,662
286,648
1,206
6,030
1886
21,190
6,357
—
i,5”
75,483
301,932
1,154
5,770
87
33,814
10,144
—
1,210
88,594
398,673
3,545
17,725
88
216
Tab. 121. Blyerts.
1
2
8
*
5
6
7
Å r.
Tillverkning af
blyerts.
In- och utförsel af blyerts.
Antal
verk.
Qvantitet.
Införsel.
Utförsel.
Kilogram.
Kilogram.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
1861 .......................................
1
24,229
1,488
_
9,012
—
62 ......................................
2
38,214
10,924
—
4,463
—
63 .......................................
2
86,248
510
—
131,901
—
64 .......................................
2
28,693
85
-—
1,063
—
65 .......................................
1
10,669
893
—
1,743
—
1866 .......................................
1
14,963
170
—
808
—
67 .......................................
—
—
383
—
5,143
■—-
68 .......................................
3
56,918
1,530
—
1,020
—
69 .......................................
1
13,602
1,403
—
1,785
—-
70 .......................................
2
38,257
22,912
—
1,743
—
1871 .......................................
2
47,268
383
25
16,365
1,059
72 .......................................
2
56,238
1,063
69
808
52
73 .......................................
2
65,972
2,253
146
978
63
74 .......................................
2
38,894
2,593
168
468
30
75 .......................................
2
38,894
2,465
160
1,403
91
1876 ......................................
2
26,397
2,380
154
723
47
77 .......................................
2
71,625
24,612
1,592
—
■—•
78 .......................................
2
61,679
9,989
646
—
—
79 .......................................
2
36,046
13,092
847
255
17
80 .......................................
2
43,528
15,855
1,026
—
—
1881 .......................................
2
39,064
33,478
2,343
1,450
102
82 .......................................
2
34,729
17,834
1,248
3,007
210
83 .......................................
2
29,840
46,142
3,230
1,687
n8
84 .......................................
1
26,270
49,438
3,46i
1,595
112
85 .......................................
1
19,043
81,820
5,727
1,251
88
1886 .......................................
1
25,802
64,895
4,543
1,754
123
87 .......................................
1
26,397
89,477
6,263
6,267
439
88 ......................................
1
20,234
95,034
6,652
1,830
128
217
Tab. 122. Stenkol och cokes.
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
Å r.
Uppfordring af
stenkol.
Cokesfabriker.
Införsel af stenkol och cokes.
Utförsel af
stenkol och
cokes.
Arbe-
tade
gra-
vor.
Arbe-
tare.
Erhållen
stenkol.
Antal
i
gång.
Arbe-
tare.
Tillverk-
ning.
Qvantitet.
Värd e.
Qvan-
titet.
Värde.
Stenkol.
Cokes.
Stenkol.
Cokes.
Kubikm.
Kronor.
Kubikm.
Kubikm.
Kronor.
Kronor.
Kbm.
Kr.
1861 ............
i
317
38,745
__
_
_
399,439
—
—
62 ............
i
317
38,164
—
—
——
408,233
—
—
63 ............
i
309
37,954
—
—
•—-
407,842
—
10
64 ............
i
318
35,674
—
—
—
432,167
-—
65
4
318
42,347
—
—
—
446,214
—
—
1866 ............
4
724
43,709
—
—
—
457,657
63
67 ............
5
477
44,557
—
—
—
422,617
12
—
68 ............
6
484
55,719
1
5
40,000
495,487
—
69 ............
4
428
58,693
1
7
35,000
432,206
—
-
316
70 ............
4
452
45,904
1
6
15,000
553,402
11
1871 ............
4
464
52,146
1
7
45,000
588,681
6,748,346
257
3,146
72 ............
4
474
48,160
1
7
160,000
715,144
16,396,125
597
7,297
73 ............
6
513
62,978
1
7
160,000
713,082
15,531,401
258
3,160
74 ............
6
616
71,434
1
9
100,000
765,930
13,170,364
252
3,082
75 ............
6
630
80,263
1
9
27,000
938,115
15,414,198
322
3,932
1876
7
660
96,674
1
7
30,000
990,369
15,137,470
309
3,781
77 ............
6
693
117,462;
1
7
47,000
1,035,616
13,454,692
271
3,317
78 ............
6
690
115,930
1
6
5,300
861,139
9,871,677
236
2,888
79
6
694
127,819
1
6
33,000
860,696
9,866,950
720
11,005
80 ............
6
1,037
126,081
—
—
—
1,141,214
15,262,707
230
3,512
1881 ............
6
1,111
147,426
—
—
—
1,080,688
12,968,256
1,449
21,735
82 ............
6
1,044
179,081
1
13
45,000
1,184,782
45,539
15,402,166
500,929
853
11,779
83 ...........
6
1,088
191,167
1
11
70,000
1,249,264
84,504
16,240,432
929,544
181
2,715
84 ............
5
1,081
206,043
1
9
50,000
1,292,192
85,533
15,506,304
769,797
608
9,120
85 ............
5
1,202
217,573
18
7
449,538
1,396,958
94,606
16,065,017
851,546
227
2,725
1886 ............
5
1,016
212,890
19
25
541,716
1,360,066
95,911
14,967,263
863,195
395
4,738
87 ............
5
1,134
211,249
20
24
496,496
1,394,810
85,594
15,343,237
770,342
no
1,316
88 ............
5
1,151
211,235
22
25
565,077
1,561,321
121,628
19,516,513
1,216,277
239
2,866
Tullkomiténs betänkande. II.
218
Tal». 123. Diverse malmer och metaller.
1
2
3
4
5 1
6
7
8 1
9
10
11 1
12
13
N
i c
kel.
p
lat
i n
a.
År.
Arbe-
tade
gra-
vor.
Uppfordrad
In- och
utförsel.
Oarbetad.
Arbetad.
malm.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Införsel.
Utförsel
Kilogram.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
1801.........
_
2,549,946
_
_
_
_
1,315
_
_
__
62.........
—
2,789,731
—
—
—
——-
—
1,050
—
—
—
—-
63.........
—
3,222,586
—
—
—
—-
—
3,750
—
—
—
—
64.........
—
5,103,037
-—-
—
95,430
—
0,47
—
0,09
—
—
—
65.........
—
5,250,496
—
—
—
—
0,85
——
0,13
—
■—
—•
1866 .........
—
2,482,614
—
—
14,623
—
—
—
23,04
—
—
—
67........
—
2,218,684
—
—
26,440
—
0,o s
—
0,59
—
—
—
68........
—
2,094,052
—
—
53,177
-—-
0,80
—
0,84
—
o,n
—
69
—
1,450,402
—
—
6,419
—
0,81
—
22,49
—
—
—
70.........
—
3,703,857
—
—
1,105
—
0,95
—
0,6G
—
—
1871
—
3,884,387
—
—
8,799
621
2,98
1,390
1,28
1,096
—
—
72.........
—
5,141,507
—
—
21,211
M97
2,55
I,IIO
23,38
19,268
—
—
73.........
—
3,786,364
—
—
4,081
288
1,28
650
3,83
2,979
—-
—
74.........
8
4,530,460
■—-
—
41,402
2,922
1,70
818
5,95
4,743
—
—
75.........
9
7,788,880
—
—
96,152
6,786
0,43
130
5,53
4,396
—
—
1876 .........
18
7,562,825
4,251
300
14,708
1,038
3,40
1,590
17,85
14,840
14,88
12,250
77.........
11
6,052,657
——
—
22,019
i,554
1,70
802
1,28
1,155
—
—
78.........
8
393,365
—
—
17,896
1,236
2,13
1,040
2,13
1,610
—
—
79.........
—
■-
--
—
17,981
1,269
2,13
946
2,55
2,223
—
—
80.........
—
--
1,020
72
28,905
2,040
3,40
1,540
2,55
2,177
106,27
87,500
1881.........
1
2,125
28
2
4,950
347
1,00
470
—
10,385
—
—
82.........
1
269,073
20
I
—
—
3,00
1,410
—
603
—
—
83........
2
856,953
—
—
—
--
2,00
940
—
4,595
—
—
84.........
3
3,104,543
80,030
5,602
—
-—-
—
-—-
•--
5,309
--
-—
85.........
4
2,212,393
85
7
28,264
2,261
2,00
940
—
3,015
—
—
1886 .........
3
514,767
120,000
9,600
--
—
4,00
1,880
—
3,352
—
—
87.........
1
85,015
130
IO
—
---
—
—
—
10,770
---
—•
88.........
3
969,386
—
—
—
—
1,00
470
—
5,747
—
—
219
14
15
''| 16
1 I?
18
19
l 20
1 21
| 22
| 23
1 2*
| 25
26
| 27
1
Qvicksilfver.
Antimonium.
Vismut.
Malmer, ej specificerade slag.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Införsel.
Utförsel.
Å r.
Kiloqr. | Kr.
Kg.
Kr.
Kg.
Kr.
Kg.
Kr.
Kg-
Kr.
Kilogr.
| Kr.
Kilogram.
Kronor.
1,992
—
—
--
6,781
—
_
8
_
_
240
_
__
1801
1,646
—
—
—
7,634
—
17
—
—
150
—
—
02
1,594
—
—
—
7,719
14
—
4,160
--
—
03
1,624
—
—
—
7,461
—
35
—
20,319
—
04
2,167
—
—
—
9,018
3
—
—
—
03
2,281
—
—
6,481
37
—
—
_
_
1800
2,369
—
—
—
7,445
—
17
—
63,209
—
07
1,786
—
—
—
6,581
—
6
—
—
—
—
08
2,344
—
—
7,441
—
21
37
—
—
46,036
—
09
1,478
—
—
12,948
—
51
—
34
—
—
2,720
—
70
1,850
7.834
—
—
19,695
13,900
32
646
255
18
446,670
31,524
1871
1,946
8,242
—
—
23,992
16,933
73
51
36
714
—
—
—
—
72
1,918
8,120
—
—
25,056
17,684
64
45
48
961
—
—
535,383
37,785
73
2,303
9.751
0,9
4
27,776
19,603
1,352
954
31
621
—
—
954,891
67,392
74
2,192
9,281
—
—
46,926
33,118
1,076
759
40
833
—
—
502,142
35,439
75
1,630
6,901
—
—
37,958
26,789
1,315
928
143
2,865
1,105
78
440,889
31,116
1870
2,641
11,182
—
—
42,376
29,907
98
1,964
154,133
10,878
647,688
45,7"
77
1,819
7,702
—
—
21,420
15,118
70
1,394
27,375
U932
246,672
17,409
78
1,693
7.169
—
—
16,009
11,299
57
1,131
28,565
2,016
662,098
46,728
79
1,187
5,027
—
—
36,573
25,811
—
118
2,363
54,622
3,855
1,373,336
96,924
80
2,576
10,819
—
—
43,694
30,586
68
1,360
25,375
1,776
2,361,124
165,279
1881
2,117
8,891
—
—
50,589
35,412
—
79
1,580
8,016
56l
1,065,309
74,572
82
2,779
11,672
—
—
63,515
44,461
—
56
1,120
37,962
2,657
1,894,039
132,583
83
2,423
10,177
—
—
41,251
28,876
—
—
25
500
1,959
''37
2,337,304
156,611
84
3,942
16,556
—
—
50,626
35,438
—
—
59
1,180
17,315
1,039
3,426,292
205,578
85
1,680
7,056
—
—
58,725
41,108
2,417
1,692
32
640
361
22
5,152,130
309,128
1880
2,173
9,127
—
—
31,582
22,107
—
—
79
1,580
690,520
41,431
6,735,639
404,138
87
2,776
11,659
—
—
24,014
16,810
813
569
57
1,140
670,748
40,245
10,498,592
629,916 1
88
220
Tab. 124. Maskinerier, redskap och verktyg.
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
n
12
18
År.
Mekaniska verkstäder och gjuterier.
Symaskinsfabriker.
Elektro-mekaniska
fabriker.
Antal
i
gång.
Arbe-
tare.
Tillverkning.
Antal
i
gång.
Arbe-
tare.
Tillverk-
ning.
Antal
i
gång.
Arbe-
tare.
Tillverk-
ning.
Gjutgods.
Öfrig.
Summa.
Deeiton.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
1881 ...
74
3,161
_
—
—
4,890,593
—
—
—
—
—
—
G2 ...
76
2,880
—
—
—-
4,992,867
—
—
—
—
—
03 ...
95
4,331
—
—
—
5,748,271
—
—
—
—
64 ...
104
4,630
—
—
7,221,177
—
—
—
—
—
—
65 ...
97
4,927
—
—
—
7,926,453
—
—
—
—
—
—
1866 ...
93
4,727
—
—
—
7,892,565
—
—
—
—
—
—
67 ...
86
4,502
—-
—
—
7,474,434
—
—
—
—*
—
—
68 ...
87
4,342
—
—
—
7,000,433
2
85
58,150
—
—
—
69 ...
93
4,709
—
—
2,300
7,771,749
3
85
48,300
—
—
—
70 ...
93
5,117
-—-
—
9,000
9,294,964
4
96
56,060
—
—
—
i 1871 ...
96
6,136
—
—
9,000
10,836,268
5
O
to
80,475
—
—
—
72 ...
95
7,611
—
•—-
12,000
■5,689,474
7
99
132,218
—
—
—
73 ...
88
8,786
—
—
12,000
19,533,953
8
137
183,820
—
—
—
74 ...
164
10,641
195,598
7.283,654
21,729,996
29,013,650
6
in
167,300
—
—
—
75 ...
177
10,718
197,628
6,870,011
24,377,332
31,247,343
7
80
137,800
—
—
—
1876 ...
198
10,500
232,455
7,510,371
21,949,474
29,459,845
7
59
95,800
—
—
—
77 ...
220
10,320
212,158
5,747,294
0
*00
0
0
4^
OO
00
25,637,782
7
35
118,140
—
—
—.
78 ...
219
8,887
174,466
5,363,820
16,246,423
21,610,243
5
20
229,533
—
—
—
79 ...
224
8,474
139,198
3,689,040
14,138,566
17,827,606
3
281
311,554
—
—
—
80 ...
210
8,757
173,944
4,628,167
16,838,418
21,466,585
2
312
279,500
—
—
—
1881 ..
223
11,029
207,727
6,637,512
19.3r4.272
25,951,784
2
324
311,915
—
—
■—-
82 ...
228
12,855
194,820
6,316,146
24,618,757
30,934,903
2
3G6
315,500
—
—
—
!
83 ...
233
13,857
222,668
7,082,698
26,248,661
33,331,359
3
398
397,500
—
—
—
84 ...
222
12,896
236,491
6,631,737
24,162,290
30,794,027
3
425
339,500
1
4
—
85 ...
225
13,114
259,012
6,092,502
21,673,854
27,766,356
3
6
370,700
1
9
3,776
! 1886 ...
227
12,868
246,565
6,091,934
20,675,151
26,767,085
3
6
323,364
3
35
58,171
87 ...
219
10,971
241,591
5,533,314
17,854,998
23,388,312
3
500
349,981
7
98
210,700
88 ...
226
13,615
282,524
7>i59,i36
20,316,813
27,475,949
3
7
433,937
9
181
516,135
221
14
15
1
10
17 |
18
19
20
21
1
22 |
23
1
In- och utförsel af
ångmaskiner
o. CL.1).
In- och utförsel
af brandsprutor.
In- och utförsel
af gasmätare.
In- och utförsel af
öfriga maskinerier
samt redskap och
verktyg l).
Summa in- och
utförsel.
År.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
54,937
146,507
_
_
_
—
2,105,932
83,770
2,160,869
230,277
ISO!
23.170
170,000
—
—
—
—
2,427,896
44,166
2,451,066
214,166
02
56,322
38,000
—
—
—
—
2,582,725
43,614
2,639,047
81,614
03
365,100
1,150
4,015
—
25,324
—
2,191,432
88,503
2,585,871
89,653
04
145,550
400
31,027
1,225
26,886
150
3,154,167
88,601
3,357,630
90,376
05
455,005
171,902
18,674
80
29,371
—
2,872,679
66,140
3,375,729
238,122
1800
146,868
6,300
20,200
325
36,924
—
2,035,086
80,663
2,239,078
87,288
07
5,500
400
34,728
1,700
18,466
—
1,506,068
144,162
1,564,762
146,262
08
48,117
60,580
16,358
1,445
22,534
—
2,061,967
402,337
2,148,976
464,362
00
91,130
1,680
30,607
85
18,587
—
3,241,426
880,680
3,381,750
882,445
70
38,229
32,355
43,583
—
29,758
■—
4,157,077
436,257
4,268,647
468,612
1871
585,863
118,600
65,468
—
31,255
330
6,971,021
882,430
7,653,607
1,001,360
72
1,079,498
80,100
65,258
1,040
29,048
425
12,436,667
1,058,200
13,610,471
1,139,765
73
860,350
96,850
105,317
1,820
34,971
200
16,782,403
1,689,383
17,783,041
1,788,253
74
1,045,999
23,825
215,373
2,233
26,067
750
14,523,555
1,316,864
15,810,994
1,343,672
75
1,389,206
225,630
129,565
1,150
29,312
250
11,962,743
997,472
13,510,826
1,224,502
1870
385,816
6,900
115,706
576
34,866
1,455
9,273,393
919,324
9,809,780
928,255
77
220,082
21,525
77,194
69,341
27,304
150
5,360,039
959,347
5,684,619
1,050,363
78
111,278
39,265
31,858
38,605
24,346
400
3,740,546
1,093,498
3,908,028
1,171,768
70
370,422
33,340
54,471
43,981
22,942
—
4,782,075
2,456,795
5,229,910
2,534,116
80
331,532
251,925
49,103
39,822
30,965
—
6,633,120
2,468,236
7,044,720
2,759,983
1881
231,360
57,910
60,960
28,051
31,251
—
7,577,986
2,492,938
7,901,557
2,578,899
82
229,327
61,570
52,483
60,933
38,453
—
9,042,544
2,478,794
9,362,807
2,601,297
83
327,265
37,090
57,497
11,810
54,631
4,385
9,417,352
2,358,308
9,856,745
2,411,593
84
414,538
69,275
44,957
57,017
63,950
—
9,368,097
1,912,083
9,891,542
2,038,375
85
261,082
283,893
34,320
16,566
65,602
—
7,973,386
2,422,303
8,334,390
2,722,762
1880
235,306
88,255
35,212
32,587
42,376
—
6,945,460
2,229,443
7,258,354
2,350,285
87
676,870
173,568
44,916
24,975
47,419
—
8,576,601
2,532,204
9,345,806
2,730,747
88
*) Specifikation af kol. 14 och 15 samt 20 och 21 åtorfinnoe å sid. 222.
222
Tab. 124. (Forts.) Maskinerier, redskap och verktyg.
(Specifikation af kol. 14—15 och 20—21.)
År.
In- och utförsel af
plogar, harfvar
m. m.
In- och utförsel af
sånings-, skörde- 0.
slåttermaskiner.
In- och utförsel af
tröskverk och
sädesharpor.
In- och utförsel af
rotfruktskärare, sä-  deskrossare m. m.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
LSS».....................
>4,356
244,702
85,352
92,938
131,351
68,035
10,387
12,408
86 ...................
>3,397
59,700
75,199
85,523
106,159
50,372
9,154
8,737
87.....................
>1,594
53,673
37,375
54,920
58,345
23,980
5,551
6,454
88.....................
40,971
75,896
59,055
67,584
83,647
40,341
M70
8,358
År.
In- och utförsel af
separatorer 0. dyl.
In- och utförsel af
spadar, skyfflar
m. m.
In- och utförsel af
maskinerier för in-  dustrien, symaski-  ner inräknade.
In- och utförsel af
maskinerier, andra
slag.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
1885.....................
28,764
160,692
179,364
87,335
5,454,993
845,32 >
3,463,530
400,652
86.....................
26,659
76,254
117,176
52,297
4,109,004
1,665,691
3,516,638
425,729
87.....................
19,114
184,698
78,379
79,930
2,920,832
1,279,329
3,814,270
546,459
88.....................
55,509
297,008
71,040
53,155
4,018,778
764,742
4,241,131
1,225,119
Å r.
In- och utförsel af
lokomotiver.
In- och utförsel af
lokomobiler.
In- och utförsel af
ångmaskiner, andra
slag.
In- och utförsel af
ångpannor, ej fören.
med maskiner.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
1885....................
26,200
—
115,675
9,600
78,287
33,305
194,376
26,370
86.....................
50,000
—
96,761
26,550
43,025
131,443
71,296
125,900
«.....................
20,000
-—-
48,400
14,930
28,460
32,420
138,446
39,905
88.....................
551,731
120,000
56,630
9,050
14,110
22,830
54,399
21,688
223
Tab. 135. Skjutvapen.
1
2
3
*
5
G
7
8
9
1
10
1
11
Å r.
Gevärsfabriker.
Kulsprutsfabriker.
In-
och utförsel af skjutgevär, revolvrar
0. dyl.
Antal
i
gång:.
Arbe-
tare.
Tillverk-
ning.
Antal
i
gång.
Arbe-
tare.
Tillverk-
ning.
Införsel.
Utförsel.
Kronor.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
1861 ..............
—
_
_
_
___
st.
1,859
st.
15
62 ...............
—
—
—
—
—
—
»
1,931
—
»
11
—
63 ...............
—
—
—-
—
—
—
»
1,718
—
»
18
—
61 ...............
—
—
—
—
—
—
Kg.
7,313
—
Kg.
118
—
65 .........
2 399
r\97
1866 ...............
_
_
))
2,588
»
472
67 ...............
—
—
—
—
—
■—-
))
12,723
—
»
30
—
68 ...............
—
—
■—
—
—
—
»
134,638
—
»
864
—
69 ...............
—
—
—
—
—
-—
»
3,245
—
»
837
—
70 ...............
—
—
—
—
—
—
»
3,632
—
»
20,814
—
1871 ...............
—
—
—
—
—
—
»
4,825
59,588
»)
17,727
218,941
72 ...............
—
—
—
—
—
—
)>
10,518
129,901
»
38,747
478,559
73 ...............
—
—
—
—
—
—•
»
11,063
136,642
»)
999
12,338
74 ...............
i
305
380,662
—
—
. —
»
10,908
134,736
»
1,665
20,564
75 ...............
2
180
149,791
1
36
85,000
»
12,546
154,954
»
4,531
55,960
1876 ...............
1
142
—
1
45
150,000
))
9,613
118,729
»
4,150
51,256
77 ...............
1
184
125,395
1
—
87,700
»
10,766
132,967
»
375
4,636
78 ...............
1
267
261,380
1
—
175,000
»
6,238
77,044
»)
105,186
1,299,128
79 ...............
1
—
115,300
1
—
550,000
»
7,136
88,137
.»
2,718
33,574
80 ...............
1
—
102,000
1
274
550,000
»
7,414
91,565
»
19,095
235,841
1881 ...............
1
—
92,085
1
287
806,000
»
7,888
94,656
)>
1,312
15,744
82 ...............
1
—
100,000
1
373
1,100,000
»)
7,933
95,196
»
85,546
171,092
83 ...............
1
—
125,000
1
303
640,000
»
10,139
121,668
»
97,600
195,200
84 ...............
1
—
144,000
1
295
683,000
»
11,702
140,424
»
37,005
74,010
85 ..............
1
—
169,000
1
407
1,060,000
»
12,758
127,580
»
4,400
44,000
1886 ...............
1
—
153,160
1
342
1,102,000
»
11,299
112,990
»
2,439
24,390
87 ...............
1
—
167,311
1
206
510,000
n
8,425
84,250
..
2,200
22,000
88 ..............
1
—
145,737
1
211
540,000
»
10,459
104,590
»
4,816
48,160
224
Tab. 126. Åkdon.
1 1
2 1
3 !
4
s
6
7
8
9
10 |
11 1
12
IS
14
År.
|
Vagn-
makerier.
Deraf med uppgif-  ven tillverkning.
In- och utförsel af arbets-  åkdon och lastvagnar.
In- och utförsel af tvåhju-  liga vagnar och slädar.
Antal
i
gång.
Arbe-
tare.
Antal.
Arbe-
tare.
Tillverk-
ning.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
Kronor.
Stycken.
Kronor.
Stycken.
Kronor.
Stycken.
Kronor.
Stucken.
Kronor.
i
1861...
_
_
24
209
222,150
—
—
—
—
—
—
—
—
62 .
—
—
21
241
264,315
—
—
—
—
—
—-
—
—
63...
—
—
23
265
204,592
—
—
—
—
—
—
—
—
64...
150
525
25
267
226,489
17
—
3
—
—
—
—
—
65
171
443
20
213
204,550
24
—
3
—
—
—
—
1866.
193
445
18
215
204,530
57
—
1
—
—
—
_
—
67...
199
436
16
212
176,315
7
—-
—
—
—
■—
—
—
68...
183
320
14
128
76,500
11
—
_
—
—
■—
—
—
69
180
285
10
101
84,300
14
—
5
——
—
—
—
—-
70
172
278
10
96
82,050
1
—
1
—
—
—
—
—
1871
172
299
11
105
67,125
129
19,350
1
150
—
—
—
—
72...
202
314
9
90
67,050
144
21,600
—
—
—
—
—
—
73...
219
398
9
106
69,250
385
57,750
4
600
—
, —
—
—
74...
200
348
8
81
79,250
157
23,550
12
1,800
—
-—
—
—
75...
220
392
10
83
95,800
363
54,450
22
3,300
29
4,350
8
1,200
1876
238
436
12
114
109,056
284
42,600
39
5,850
44
6,600
6
900
77...
255
440
14
125
141,476
44
6,600
28
4,200
23
3,450
3
450
78...
255
437
13
121
m,335
37
5,550
18
2,700
30
4,500
2
300
79...
235
410
10
105
112,715
6
900
8
1,200
50
^4
61
0
0
4
600
SO...
254
446
11
108
131,849
6
900
12
1,800
29
4,350
2
300
1881...
271
481
10
100
129,800
7
1,050
8
1,200
40
6,000
3
450
82...
260
498
10
103
125,100
18
2,700
1
150
70
10,500
—
—-
83...
266
422
9
90
125,725
36
5,400
—
—
96
14,400
—
—
84...
245
430
5
81
116,900
100
15,000
6
900
121
18,150
1
150
85...
255
486
5
75
100,400
141
21,150
3
450
123
18,450
6
900
1886.
255
468
14
84
106,800
119
17,850
2
300
106
15,900
2
300
87...
262
417
7
57
97,250
227
34,050
3
450
92
13,800
—
—
88...
| 257
471
8
76
1 104,200
147
22,050
—
—
73
10,950
3
450
225
15 1
16
17
18
19
so j
21
28
23
24
25
26
1
In- och utförsel af fyr-  hjuliga vagnar ‘).
In- och utförsel af vagnar,
andra slag.
In- och ut-  försel af väg
nar af obe-  stämdt slag.
Summa
in- och utförsel
af vagnar.
År.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
In-
försel.
Ut-
försel.
In-
försel.
Ut-
försel.
Stucken.
Kronor.
Stucken.
K ro nor.
Stucken.
Kronor.
Stucken.
Kronor.
Kronor.
Kronor
Kronor.
Kronor.
32
3
25
_
6
_
—
—
28,350
5,400
1801
5
—
1
—
29
—
48
—
—
—
23,250
36,300
02
12
—
3
—
16
—
3
—
—
—
15,600
3,150
03
7
—
4
•-
15
—
2
—
—
—
23,925
4,854
04
15
—■
3
—
21
—
6
—
—
—
31,950
8,100
05
12
_
9
—
12
—
2
—
—
—
25,950
5,500
1800
9
—
4
—
32
—
—
-—-
—■
■—
39,400
1,400
07
12
—
3
—
10
—
12
—
—
—
16,850
14,250
08
17
—
24
—
4
—
6
—
—
—
16,010
15,740
09
26
—
12
-—-
8
—
4
—
■—
—-
18,050
8,750
70
27
9,45°
10
3,500
27
29,700
20
22,000
—-
—
58,500
25,650
1871
41
14,350
10
3,500
189
207,900
2
2,200
•—
—
243,850
5,700
72
67
23,450
16
5,600
218
239,800
1
1,100
—•
—
321,000
7,300
73
SO
28,000
18
6,300
76
83,600
13
14,300
—
—
135,150
22,400
74
24
7,500
29
8,500
222
244,200
8
8,800
40,929
—
351,429
21,800
75
36
11,250
15
5,750
112
123,200
7
7,700
970
—
184,620
20,200
1870
31
9,750
5
1,500
67
73,700
16
17,600
2,930
-—■
96,430
23,750
77
33
10,000
7
2,000
25
27,500
—
—
1,275
—
48,825
5,000
78
15
4,750
12
3,500
27
29,700
—
222,500
4,224
—
47,074
227,800
79
23
7,000
5
1,250
38
41.800
17
18,700
6,761
—
60,811
22,050
80
30
11,000
8
2,000
28
30,800
1
t_n
O
O
2,386
—
51,236
4,150
1881
24
8,250
15
7,500
24
26,400
—
—
2,435
■—-
50,285
7,650
82
20
6,500
44
15,500
40
44,000
—
—
500
—
70,800
15,500
83
13
4,500
23
5,750
18
19,800
3
3,300
1,418
—
58,868
10,100
84
18
5,750
4
1,250
15
16,500
10
11,000
780
—
62,630
13,600
85
19
5,500
5
1,500
17
18,700
5
5,500
1,903
—
59,853
7,600
1880
12
3,250
4
1,000
8
8,800
3
3.300
633
—
60,533
4,750
87
4
1,000
11
1,75°
6
6,600
6
6,600
764,663
—
805,263
9,800
88
'') Häri ingä äfven för Sren 1861—1874 tvåhjuliga vagnar och slädar.
Tull kemi t Als betänkande. 11.
29
226
Tab. 127. Fartyg och skeppsinventarier.
1
2
*
4
5
«
4
8
År.
-
Skeppsbyggerier.
In- och utförsel af fartyg
och båtar med tillbehör.
In- och utförsel
af skeppsinventarier.
Antal
i gång.
Arbetare.
Tillverkning.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
1801..................
—
—
—
14,753
—
7,864
545
62.................
—
—
-—
•31,633
IOO
6,296
1,000
03................
—
—
—
27,238
75
8,091
14,100
04..................
—
—
—
46,623
—
12,430
—
65..................
—
—
—
72,477
60,113
•0,755
3,950
1800..................
—
—
—
1,292
8,790
•2,583
1,170
07..................
—
—
—
1,810
—
20,434
2,620
08.................
—
—
—
49,213
•50
38,016
1,185
09..................
—
—
•—
12,952
—
8,056
2,660
70.................
—
—
—
83,606
IO
11,384
6,290
1871..................
—
—
—
155,396
165
16,060
7,945
72..................
27
2,021
2,980,374
165,763
450
55,463
9,428
73.................
28
1,981
3,750,173
596,187
25
32,863
20,475
74..................
27
1,914
3,019494
372,885
—
58,766
18,140
75..................
32
2,041
3,382,094
410,219
300
31,266
4,834
1870..................
30
1,679
2,669,058
128,334
590
24,333
6,858
77..................
29
1,723
2,713,655
76,442
39,360
24,172
3A90
78..................
27
1,134
1,604,292
92,267
14,470
23,198
560
79......... ........
27
902
•,351,423
40,235
1,660
40,159
•,495
Ml..................
27
997
1,421,669
•44,355
219,475
29,329
3,365
1881..................
27
1,123
1,255,166
205,442
9,270
63,290
3,5io
82..................
28
1,393
•,954,415
•60,513
28,880
86,979
6,942
83.................
28
1,496
1,294,995
328,780
39,460
87,300
390
84.................
27
1,712
2,993,216
127,768
37,245
36,407
2,935
85.................
28
1,273
1,763,986
419,236
10,300
41,089
3,ooo
1886..................
22
1,121
1,957,519
230,864
977,941
16,878
1,260
87..................
20
790
879,204
•62,475
581,095
15,987
4U38
88................
24
943
1,733,082
789,320
108,125
•3,476
2,950
227
Tab. 128. Stråkardar och dyl.
1
2
3
4
5
6
7
8
1
»
10
Kardmake-
Deraf med uppgifven
In-
ooh utförsel af stråkardor
rier.
tillverkning.
och kardborrar.
År.
Antal
Arbe-
Antal.
Arbe-
Tillverkning.
Införsel.
Utförsel.
i gång.
tare.
tare.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
1861
32,369
56,409
93,117
85
62
63.........
—
—
7
—
25,868
—
—
—
64.........
—
—
7
—
20,264
67,414
—
—
—
65.........
—
—
7
—
35,231
13,230
- —
—
—
1866.........
21
39
7
33
20,596
6,278
—
--
—
67.........
19
38
7
32
12,696
54,431
—
—
—
68
17
15
26
28
5
22
26
10,320
12,222
31,629
26,039
69.........
5
—
_
_
70.........
14
28
4
25
14,215
43,155
—
340
—
1871.........
14
28
4
26
13,715
48,174
56,665
—
—
72.........
16
28
4
24
15,940
44,152
51,935
26
30
73.........
15
28
4
24
21,540
56,164
66,063
821
966
74.........
13
24
3
21
26,825
42,185
49,621
276
325
75.........
18
24
3
17
21,850
26,285
30,918
880
1,035
1876.........
20
25
3
17
21,550
31,114
36,599
1,319
1,551
77.........
18
22
2
13
21,100
24,156
28,414
871
U025
78........
22
33
2
12
13,100
14,522
17,082
1,318
1,550
79........
19
29
2
14
13,100
17,669
20,784
128
150
80.........
12
24
2
14
19,100
7,237
8,513
—
—
1881.........
19
26
2
15
19,100
34,017
34,017
1,738
1,738
82.........
18
24
1
12
18,000
20,766
20,766
4,500
4,500
83........
21
23
1
12
18,000
28,307
28,307
4,466
4,466
84.........
17
20
1
12
18,000
35,332
35,332
2,880
2,880
85.........
17
21
1
12
18,000
28,554
28,554
1,534
1,534
1886.........
16
17
1
10
17,100
29,255
29,255
2,110
2,110
87.........
18
17
1
10
17,100
29,858
29,858
1,000
1,000
88.........
19
22
2
15
19,875
18,641
18,641
—
—
228
Tab. 139. Instrumenter.
(Kol. 22—47, se sid. 230 och 231.)
1
2
3 1
*
5 i
6 II
i 1
9 II
10
11 F
12
||
Instrument-
Deraf med uppgifven tillverkning.
Å r.
Ont,i ska.
Matematiska.
Kirursriska.
Antal
i gång.
Arbe-
tare.
Antal.
Arbe-
tare.
Tillverk-
ning.
Antal.
Arbe-
tare.
Tillverk-
ning.
Antal.
Arbetare.
Tillverk-
ning.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
1801............
—
—
—
—
—
—
—
-—-
—
—
—
02............
63............
18
57
3
—
2,200
3
—
4,700
4
—
39,400
64............
72
274
3
—
2,400
3
—
3,400
5
—
59,921
65...........
75
208
3
—
2,500
3
—
6,800
5
—
45,258
1866............
71
258
3
7
4,600
2
14
6,000
5
31
51,355
67............
81
324
3
5
4,100
1
9
10,000
5
30
41,087
68............
81
302
3
7
5,000
1
9
5,000
5
30
34,100
60...........
83
312
3
7
5,000
1
8
5,000
4
28
31,530
70............
88
339
3
7
4,900
1
9
5,ooo
4
38
34,725
1871...........
84
370
3
7
4,900
1
10
8,000
4
37
42,572
72............
86
441
3
8
5,000
3
17
10,000
4
38
27,950
73............
82
350
3
8
5,500
3
19
13,500
4
36
41,812
74............
73
335
2
5
4,800
2
11
7,800
4
34
39,640
75............
73
376
2
6
4,800
2
12
8,800
3
29
35,600
1876............
75
318
2
5
4,300
2
10
8,800
3
23
41,300
77............
80
363
1
4
4,000
2
11
8,800
3
37
36,200
78............
80
307
1
4
4,000
2
10
8,800
3
29
46,400
70...........
84
315
1
4
4,000
2
8
8,800
4
38
43,100
80...........
83
326
1
4
4,000
2
7
8,000
4
31
35,200
1881............
73
378
1
5
4,500
1
10
8,000
2
28
36,000
82............
82
372
1
6
4,500
1
12
8,000
4
36
42,500
83............
78
345
1
5
4,500
1
13
10,000
4
50
47,000
84...........
79
341
1
5
0
0
m
—
—
—
4
54
67,000
85...........
83
383
1
5
4,500
2
14
8,200
3
50
81,000
1886...........
85
388
2
8
9,700
6
36
40,900
4
66
84,ooo
87...........
88
378
2
10
9,745
3
16
16,000
4
55
77,000
88...........
91
390
3
10
21,500
6
28
22,831
3
1 «
86,300
229
1 is
14
15
i«
17
18
19
20
21
1
In-
och utförsel af optiska
instriimentor
In- och utförsel af
musikinstrumenter
0. dyl.
(Summa kol. 22—47.)
År.
Antal.
Arbetare.
Tillverk-
ning.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
_
_
_
_
12,798
—
1861
—
—
—
—
■—
—
—
27,717
18,600
62
8
57
131,778
—
—
—
—
29,770
-—-
63
8
66
131,400
—
—
—
—
29,159
1,000
64
11
58
135,900
•—-
—
—
35,110
—
G5
12
59
132,100
—
—
—
—
27,497
9,000
1866
13
102
192,100
—
—
—
—
27,061
-—-
67
13
113
192,400
—
—
—
—
21,390
75
68
14
123
to
"bo
Ln
O
-—-
—
—
—
22,515
19,092
69
12
132
260,350
-—
—
—
—
24,220
1,660
70
12
147
288,460
—
—
—
—
147,968
10,009
1871
14
175
320,650
—-
—
—
—
196,767
14,630
72
14
179
371,850
-—
—
—
—
320,016
14,480
73
12
149
370,150
—
—
—
—
410,375
8,506
74
18
224
502,650
—
—
—
—
434,252
29,720
75
15
170
454,250
—
—
—
—
525,884
20,898
1876
16
196
479,372
•—-
•—
—
—
516,234
9,526
77
12
171
426,800
—-
—
—
—
332,676
9,279
78
13
167
336,000
—
—
—
-—
332,506
13,506
79
12
168
367,400
—
—
—
—
417,147
11,288
80
12
184
378,000
—
—
—
—
522,196
11,825
1881
17
177
377,800
5,094
382,050
—
—-
595,390
12,411
82
15
181
369,857
8,597
644,775
—
—
648,660
11,822
83
12
153
279,200
7,939
595,425
822
61,650
770,994
5,857
84
10
121
211,200
6,763
507,225
—
—
701,869
9,118
85
13
137
225,250
6,470
485,250
134
10,050
577,046
13,246
1886
18
168
306,250
6,202
465,150
255
19,125
534,181
18,346
87
20
196
350,500
7,718
578,850
121
9,075
617,011
30,608
88
Föro 1882 tullbohandlades optiska instrumontor Bäsom »maskiner, redskap och verktyg;».
230
Tab. 129. (Forts.) Instrumenter.
1
22
28
24
25
26
27
|
28
29
30
31
| 32
83
År.
In-
och utförsel af tafflar
och pianinon.
In- och utförsel af flyglar.
In-
och utförsel af
speldosor.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
Styck.
Kronor.
Styrk.
Kronor.
Styrk.
Kronor.
Styrk.
Kronor.
Kiloyr.
Kronor.
Kiloyr.
Kronor.
1861 .........
142
_
_
___
11
__
_
_
65
_
_
_
02 .........
149
—
6
—
6
—
—
—
183
—
—
—
63 .........
150
—
6
—
12
--
—
—
128
—
—
—
64 .........
84
—
2
—
37
—
—
—
235
—
—
—
65 .........
147
•—-
4
—
17
—
6
—
278
—-
—
—
1866 .........
122
—
5
_
17
—
1
—
138
—
—
_
67
97
5
28
_
1
_
167
6s .........
78
—
8
_
22
—
2
—
81
—
—
—
69 .........
105
—
6
—
8
—
6
—
273
—
—
—
70 .........
117
—•
13
—-
15
—-
5
—■
464
—
—
—
1871 .........
122
48,800
9
3,600
22
18,700
—
—
624
14,670
—
—
72 .........
194
77,600
29
11,600
25
21,250
2
1,700
749
17,620
—
—
73 .........
294
117,600
23
9,200
45
38,250
1
O
LO
00
1,364
32,100
—
—
74 .........
453
181,200
15
6,000
34
28,900
1
0
LO
00
2,383
56,050
—
—
75 .........
428
171,200
29
11,600
76
64,600
2
1,700
2,337
54,990
8
180
1876 .........
626
250,400
18
7,200
46
39,100
4
3,400
2,868
67,460
7
160
77 .........
567
226,800
13
5,200
70
59,500
2
1,700
2,396
56,360
—
—
78 .........
358
143,200
7
''OO
O
O
48
40,800
3
2,550
755
17,760
—
—
79 .........
403
161,200
12
4,800
26
22,100
7
5,950
780
18,360
—
—
80 .........
554
221,600
13
5,200
55
46,750
2
1,700
726
17,090
—
—
1881 .........
750
300,000
10
4,000
62
52,700
—
—
1,295
32,375
—
—
82 .........
792
316,800
19
7,600
54
45,900
—
—
1,205
30,125
—
—
83 .........
730
292,000
12
4,800
43
36,550
4
3,400
960
24,000
—
—
84 .........
841
336,400
4
1,600
42
35,700
1
850
1,171
29,275
—
....
85 .........
745
298,000
4
1,600
46
39,100
■—
1,185
29,625
—
—
1886 .........
517
206,800
7
2,800
40
34,000
3
0
»o
LO
rf
816
20,400
—
—
87 .........
453
181,200
6
2,400
33
28,050
—
823
20,575
—
—
88 .........
525
210,000
11
4,400
29
24,650
1
850
1,278
31,950
—
—
231
34
35
3G
i 37
n 38
39
| 40
41
42
43
| 44
45
46
1 47
1
Införsel af
accordion.
In- och ut-  försel af orgel-  verk 0. dyl.
In- och utförsel af
andra musikinstrumenter.
In-
och utförsel af
strängar.
In- och ut-  försel af
andra
tillbehör >).
År.
Qvan-
titet.
Värde.
Införsel.
Ut-
försel.
Införsel.
|
Utförsol.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Ut-
försel.
Kilogr.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Styck.
Kronor.
Stuck.
Kr.
Kilogr.
Kronor.
k9.
AV.
Kronor.
Kr.
—
—
2,031
—
1,502
_
117
_
1,464
__
10,767
ISO
—
—
11,981
18,600
1,350
—■
—
—
1,249
—
—
—
•5,736
62
—
—
12,496
—
1,547
—
2
—
1,361
—
—
—
17,274
—
63
—
—
”,931
1,000
1,569
—
121
—
1,341
—
—
—
17,228
64
—
—
22,861
—
1,814
—
3
—
1,032
—
—
—
12,249
65
—
—
15,441
9,000
1,373
—
10
—
1,556
—
—
12,056
1866
—
—
17,510
—
688
—
6
—
1,068
—
—
—
9,551
67
—
—
14,141
75
679
—
1
—
1,121
-—■
—
7,249
68
—
—
15,317
19,092
860
—
7
—
1,140
-—-
—
7,198
69
—
—
15,906
1,510
838
-—
5
—
1,359
—
—
8,314
150
70
—
—
12,465
700
857
9,856
8
109
1,368
33,245
59,5
5,600
10,232
1871
—
—
29,576
•,250
1,143
9,052
2
40
1,770
29,273
0,4
40
12,396
72
—
—
58,486
4,330
1,884
16,361
—
—
1,887
41,813
—
15,406
JOO
73
—
—
53,670
1,620
1,809
40,448
6
36
2,071
28,943
—
21,164
-—-
74
—
—
58,701
16,009
1,670
33,319
16
231
1,512
30,530
—
20,912
75
—
—
69,473
635
2,181
42,665
38
988
2,509
32,720
—
—
24,066
8,515
1876
—
—
67,680
2,120
2,602
54,961
13
338
2,169
30,158
—
20,775
168
77
—
—
42,697
3,435
2,007
40,361
19
494
1,524
23,178
—
—
24,680
—
78
—
—
43,586
2,030
1,526
32,628
19
346
1,711
31,703
—
—
22,929
380
79
--
—
44,739
4,228
1,797
36,806
9
160
2,169
28,505
—
—
21,657
—
80
—
—
43,259
6,865
2,113
37,450
34
680
1,880
29,328
—
—
27,084
280
1881
12,211
48,844
47,541
4,421
2,395
35,925
26
390
2,101
37,140
—
33,115
—
82
29,299
117,196
48,013
3,382
3,532
52,980
16
240
2,371
38,008
—
—
39,913
—
83
35,932
143,728
74,005
3,302
4,538
68,070
7
•05
1,502
40,972
—
—
42,844
—
84
34,937
139,748
40,250
6,873
5,202
78,030
43
645
1,391
34,854
—
—
42,262
—
85
27,947
111,788
25,489
7,73i
6,009
90,135
11
•65
1,255
42,592
—
—
45,842
—
1886
25,G19
102,476
15,474
•5,i36
6,605
99,075
54
810
1,030
45,002
—
—
42,329
—
87
28,527
114,108
•6,565
24,863
7,500
• ••,795
33
495
807
47,424
—
—
60,519
—
88
'') Häri ingå äfven tangenter af ebenhols.
232
Tab. 130. Ur och delar deraf.
1
2 1
3 |
i 1
5 1
6
1 l
8 1
9 |
10 |
1
12 |
13 1
14
Urma-
kerier.
Deraf med upp-  gifven tillverkning.
In- och utförsel af fickur.
In- och utförsel af skepps-  kronometrar.
År.
Antal
Arbe-
Antal
Arbe-
Tillverk-
In fö
rsol.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
i
o
taro.
i
0
tare.
ning.
B111"-
gång-
Kronor.
Stycken. |
Kronor.
Styck.
Kronor.
Styck. | Kronor.
Styck. |
Kronor
1861.........
_
136
321
78,527
6,055
—
—
—
7
—
—
—
02.........
—
—
133
319
87,982
4,809
—-
—
—
1
—
—
—
03.........
—
—
115
183
86,433
4,859
—
—
—-
3
—
1
—
04 ........
273
345
113
178
98,419
4,059
-—-
1
—
4
—-
—
—
05.........
315
353
96
166
94,670
5,712
—
37
——
1
—
—
—
1 1866.........
350
349
96
165
104,617
5,658
—
—
—-
2
—-
—
—
07.........
382
339
93
137
109,290
4,158
—
—
—
5
—
—
—
OS.........
365
340
88
143
102,613
4,842
—
1
—-
5
—
—
—
00.........
364
329
76
130
94,837
4,945
—
—
—
7
—
1
—
70
346
302
66
114
89,007
6,109
-—
50
—
4
—
—
—
1 1871.........
360
333
66
no
95,007
6,835
136,700
1
20
4
1,000
—
—
72.........
372
355
64
109
98,960
14,915
298,300
116
2,320
14
3,500
—
—
73.........
377
374
59
108
97,039
29,176
583,520
77
1,450
12
3,000
—
—
74.........
372
391
52
95
86,949
36,263
725,260
8
160
11
2,750
—
—
75.........
389
437
53
112
92,688
55,532
1,386,640
129
3,740
9
2,250
—
—
1870.........
411
468
45
104
87,831
71,206
1,769,920
71
1,420
—
—
—
—
77.........
437
504
46
no
92,311
65,759
1,683,580
11
220
2
500
—
—
78.........
431
500
44
101
87,072
34,191
953,740
10
200
6
1,500
—
—
79
440
494
43
91
83,383
23,621
674,740
—
3
750
1
25O
SO.........
456
495
42
98
80,550
28,895
799,460
—
—
1
250
—
: 1881.........
483
560
41
92
85,676
25,552
710,360
—
—
2
500
—
82........
496
562
36
83
76,635
40,777
1,054,380
—
—-
3
750
—
_
83........
486
536
35
81
79,747
51,295
1,300,060
—
—
12
3,000
—
—
84.........
488
550
31
84
67,610
57,908
1,439,760
53
1,060
—
—
—
—
85.........
515
564
28
66
58,965
56,817
1,398,460
28
560
—
—
—
—
1880........
523
533
51
107
105,967
45,963
1,112,420
7
I40
—
--
—
—
87........
553
556
26
67
68,948
36,518
933,720
—
—
—
—
—
—
SS........
565
569
33
87
95,290
40,455
1,019,340
1
275
5,500
4
1,000
—
—
233
15
10
17
|
18
19
|
20
1 '' 21 "
22
28
1
24
1
In- och utförsel af väggur och
bordstudsare.
In- och utförsel af lösa urverk
eller delar af ur.
Summa in- ooh
utförsel.
År.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
Kilogram.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
26,857
_
_
216
_
_
_
_
_
1861
27,408
■—
-—-
—
199
—
—
—
480,719
—
62
27,130
" —
—
—
224
—
—
—
494,595
450
63
26,267
—
—
—
259
—
-
—-
245,415
14
61
23,936
—
—
—
290
—
—
—
259,502
740
65
20,043
—
11
—
329
—
4
—
240,239
330
1866
23,184
—
Öl
—
314
—
0,4
—
224,788
284
67
21,350
—
57
—
417
—
—
—
234,733
382
68
20,523
——
170
—
420
—
—
—
232,058
1,130
6»
29,198
—
170
—
639
—
3,4
—
304,049
2,038
70
60,350
320,445
111
572
959
45,140
0,8
40
503,285
632
1871
96,415
515,786
188
1,196
1,803
84,840
—
—
902,466
3,516
72
135,630
722,542
351
2,030
2,608
122,700
16
740
1,431,762
4,220
73
186,528
983,579
387
2,044
3,063
144,100
607
28,580
1,855,689
30,784
74
131,493
700,361
1,021
5,763
1,706
80,260
—
—
2,169,511
9,503
75
136,955
726,584
787
4,102
1,958
92,120
10
460
2,588,624
M
OO
C£
LO
1876
127,935
683,204
401
2,075
2,232
105,000
14
640
2,472,284
2,935
77
68,661
379,563
30
154
1,406
66,140
10
460
1,400,943
814
78
60,197
330,221
96
499
1,276
60,040
—
—-
1,065,751
749
79
87,388
488,065
164
849
1,774
83,480
—
—
1,371,255
849
80
109,440
586,365
507
2,535
2,303
”5,150
—
—
1,412,375
2,535
1881
114,352
643,587
258
1,290
3,328
166,400
—
—
1,865,117
1,290
82
139,707
775,948
595
2,975
5,593
279,650
—
—
2,358,658
2,975
83
138,977
786,844
865
4,325
7,281
364,050
10
1,200
2,586,654
6,585
84
136,660
799,192
531
3,740
8,325
416,250
—
—
2,613,902
4,3oo
85
97,252
586,927
287
1,645
9,467
473,350
—
—
2,172,697
1,785
1880
71,770
461,498
291
1,455
12,609
630,450
—
—
2,025,668
U455
87
121,154
736,257
478
4,392
4,792
239,600
—
—
1,996,197
9,892
88
Tullkomiténs betänkande. II.
30
234
Tab. 131. Papper och papp.
(Kol. 19—42, so sid. 236 o. 237.)
1
2
3
4
s
6
7
8 1
9 II
Papp
ers-
År.
T i
1 1 v e r k-
Antal
Arbo-
;
Q1
gång.
taro.
Kardus- och makulaturpapper o. d.
Tryckpapper.
Ris.
Kilogram.
Kronor.
Ris.
Kilogram.
Kronor.
1861
87
102,442
894,998
871,616
33,833
525,351
774,275
02..............................
83
—
92,533
728,793
694,176
33,892
573,087
810,452
03..............................
82
1,678
71,485
689,176
554,359
8,676
560,038
619,042
04.............................
82
1,751
83,953
653,597
601,900
17,978
677,401
780,612
65..............................
73
1,613
94,563
490,113
498,094
42,077
403,695
796,443
1860..............................
68
1,795
121,183
715,488
700,647
44,200
504,013
904,961
07..............................
70
1,863
126,243
431,877
534,857
53,028
1,001,394
1,354,756
68..............................
64
1,842
116,551
586,520
550,958
26,951
1,593,737
1,546,702
69.............................
57
1,928
24,407
827,283
443,182
36,979
1,953,097
1,900,315
70..............................
57
1,904
31,998
684,032
429,270
71,013
1,910,844
2,151,129
1871..............................
55
1,831
34,668
986,601
524,712
75,726
2,103,106
2,305,760
72..............................
54
1,890
25,129
1,306,471
750,371
78,830
2,145,104
2,436,111
73..............................
54
2,200
22,135
779,568
463,738
77,827
139,978
914,916
74..............................
49
2,708
10,380
1,600,454
890,811
35,680
2,970,644
2,694,401
75..............................
53
3,018
13,167
883,010
518,722
32,978
3,108,496
2,483,313
1870.............................
55
2,913
10,733
1,337,544
808,841
7,200
2,893,322
3,712,056
77..............................
52
2,669
5,927
2,040,548
849,204
—
3,411,821
2,243,348
78.............................
49
2,118
2,949
931,725
288,920
--
3,052,945
1,811,329
79.............................
50
2,027
4,383
545,285
213,463
—
3,299,284
1,849,251
80..............................
44
2,484
3,380
2,427,958
627,117
--
2,460,728
1,187,869
1881..............................
41
2,773
947
72,390
4i,935
—
763,989
499,243
82..............................
44
2,733
2,688
816,619
248,282
—
899,616
575,678
83..............................
45
2,923
7,495
605,414
203,588
13,952
---
185,570
84..............................
36
2,942
1,210
371,249
135,704
—
313,507
216,062
85..............................
38
3,213
740
264,299
72,187
—
—
—
1880.............................
35
2,787
485
4,746
6,379
—
—
—
87.............................
37
2,626
292
6,424
2,895
—
—
—-
88..............................
38
3,108
—
5,604
2,030
-—
—
—
235
1 to
it
12
13
14
15
16
17
18
1
b r u
k.
In- och utförsel af papper och papp.
(Summa kol. 19—42.)
ning.
År.
Skrif- och postpapper.
Ej spec.
papper.
Summa
värde.
Ris.
Kilogram.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
57,197
304,269
780,949
654,972
3,081,812
259,775
231,084
173,373
70,211
1861
44,230
108,734
413,412
861,926
2,779,966
192,514
174,302
569,805
171,580
62
24,891
201,401
441,283
1,243,168
2,857,852
193,754
183,184
82,127
32,473
63
24,807
327,266
557,837
907,005
2,847,354
207,800
186,763
167,677
88,087
61
30,126
287,819
585,272
971,091
2,850,900
264,487
187,400
369,825
356,475
65
28,299
331,772
639,146
1,038,380
3,283,134
203,822
190,000
543,774
519,003
1866
50,768
373,132
813,000
1,237,235
3,939,848
192,340
199,023
1,082,918
1,003,071
67
20,826
475,703
755,123
1,183,819
4,036,602
196,504
231,141
1,451,846
1,326,261
68
30,974
536,616
893,777
1,111,072
4,348,346
214,392
242,126
1,536,218
1,415,829
60
36,252
222,994
537,174
1,299,135
4,416,708
192,598
238,834
1,825,900
1,698,740
70
38,673
319,827
640,304
1,279,312
4,750,088
269,918
306,371
1,957,387
1,875,927
1871
24,427
406,203
783,746
1,727,968
5,698,196
405,899
445,710
1,934,823
1,804,194
72
30,331
72,263
311,235
5,153,897
6,843,786
1,377,479
1,109,332
2,545,713
2,323,196
73
11,720
796,422
1,132,699
3,267,333
7,985,244
1,408,599
1,234,147
2,990,808
2,562,068
74
14,851
428,053
676,852
3,137,795
6,816,682
1,338,289
t,417,056
3,476,802
2,893,014
75
663
374,704
832,455
3,747,519
9,100,871
1,452,274
1,508,229
4,882,151
4,136,247
1876
670
542,797
656,150
4,238,265
7,986,967
1,755,528
1,739,55’
4,467,556
3,675,468
77
193
421,644
499,381
3,780,911
6,380,541
1,581,896
1,417,264
6,061,020
5,000,381
78
357
409,135
427,004
3,445,974
5,935,692
831,311
926,556
7,831,825
6,457,129
79
112
285,456
293,064
4,571,818
6,679,868
1,229,818
1,295,846
8,137,910
6,639,280
80
300
263,122
300,311
6,631,712
7,473,201
1,202,409
1,480,182
6,253,720
5,289,350
1881
145
283,881
332,029
6,676,798
7,832,787
1,243,028
i,547,39i
7,226,611
9,096,171
82
15,138
■--
132,721
7,419,794
7,941,673
1,751,405
1,949,626
7,734,621
9,404,262
83
6,340
139,403
191,710
7,511,821
8,055,297
1,744,005
t.977,679
8,463,244
10,146,755
84
—
1,335
2,041
8,117,481
8,191,709
1,715,578
2,008,640
9,562,955
10,963,944
85
—
1,488
2,167
7,261,333
7,269,879
1,757,159
2,039,281
10,451,104
12,064,815
1886
3,815
6,282
7,505,056
7,514,233
1,938,609
2,222,603
11,279,984
12,857,767
87
---
3,288
5,435
9,094,002
9,101,467
2,419,329
2,742,343
13,698,416
15,765,828
88
236
Tab. 131. (Forts.) Papper och papp.
1
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
År.
In- och utförsel af kardus-,
makulatur-, poler- och
smergelpapper.
In- och utförsel af sug-,
tryck- och planschpapper'').
In- och utförsel af papper,
andra slag.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
1881.........
31,298
8,836
76,454
21,583
____
_
._____
—
102,542
137,2"
86,259
40,943
62.........
19,881
5,612
553,860
156,356
—
—
—
—
86,222
"4,159
9,153
10,302
63.........
24,711
6,976
68,922
19,457
—
—
—
—
103,622
136,869
9,522
10,539
64.........
20,185
8,073
137,826
55,121
—
—
—
—
96,412
155,108
27,492
32,356
65.........
24,223
17,079
57,318
40,453
4,942
4,650
240,536
226,347
75,496
124,325
51,189
84,297
1S66.........
34,048
24,030
39,966
28,206
15,862
14,926
399,151
375,604
80,148
131,985
63,480
104,537
67.........
34,540
24,376
86,115
60,776
19,703
18,541
825,765
777,052
86,730
142,824
87,164
143,539
68.........
18,889
13,331
146,874
103,657
27,752
26,115
1,234,634
1,161,801
110,175
181,431
30,693
50,543
69.........
21,514
''5,184
98,261
69,348
24,362
22,925
1,331,041
'',252,521
111,993
189,414
47,762
78,653
70........
17,774
12,544
64,064
45,214
22,398
21,077
1,685,939
1,586,483
119,476
196,748
34,152
56,241
1871........
30,479
21,5"
56,896
40,155
30,459
28,662
1,738,945
1,636,362
145,130
238,995
112,450
185,178
72.........
59,461
41,965
74,770
52,770
87,455
82,296
1,710,852
1,609,926
182,750
300,945
74,128
122,071
73.........
180,826
127,619
135,834
95,866
261,341
245,924
2,339,640
2,201,620
355,200
584,931
5,427
8,938
74........
136,445
96,297
213,928
150,981
184,313
173,440
2,381,067
2,240,604
488,800
804,938
49,032
80,744
75........
139,572
98,504
361,232
254,942
460,589
433,418
2,558,200
2,407,287
496,754
818,037
62,357
102,687
1876.........
107,340
75,756
457,581
322,941
335,126
315,356
3,765,980
3,543,818
612,706
1,008,983
71,369
"7,528
77.........
171,228
120,845
538,417
379,991
414,609
390,151
3,195,973
3,007,438
656,601
1,081,268
70,831
116,642
78.........
168,271
"8,758
510,722
360,445
300,465
282,741
4,572,168
4,302,448
513,871
846,224
60,786
100,101
79.........
84,209
59,43''
1,063,037
750,245
73,701
69,354
5,700,310
5,364,039
440,877
726,021
47,801
78,716
80.........
70,331
49,637
1,119,960
790,418
87,731
82,555
5,779,678
5,438,724
623,643
1,026,992
64,626
106,425
1881........
t. o. m. l5/s
53,979
37,785
1,167,600
817,320
106,861
166,861
3,960,673
3,960,673
670,639
1,140,086
158,617
269,649
1882.........
9,221
6,455
)
29,377
29,377
192,652
327,508
I
fr. o. in. ,6/s
} 856,860
471,280
förgyldt, försilfr. el. färgadt papper.
5,173,043
7,759,565
1882.........
50,452
3'',''34
1
45,142
157,997
8
28
547,219
820,829
)
83.........
67,574
41,972
1,306,479
718,563
63,667
222,835
--
—
923,265
1,384,898
5,202,149
7,803,224
84.........
101,943
63,021
1,227,086
674,972
74,349
260,222
33
116
905,681
1,358,522
5,437,679
8,156,519
85.........
92,719
51,861
2,108,611
'',054,547
70,797
247,790
11
39
960,147
1,440,221.
5,728,566
8,592,849
1886.........
77,463
43,705
2,228,773
1,114,456
63,458
222,103
7
25
1,016,868
'',525,302:
6,368,392
9,552,58
87.........
102,879
57,573
2,836,173
1,418,413
69,352
242,732
—
—
1,074,389
1,611,584
6,964,889
''0,447,33
88.........
124,390
70,245
2,875,920
1,437,960
91,399
319,897
—
—
1,328,394
1,993,59''
8,392,386(12,588,57
*) Häri ingår åren 1875—1882 äfven tapetpapper. För tiden föro år 1865 ingår säg-, tryck- och planschpappor un
kol. 19—22.
237
31
32
33
34
35
36
87
38
39
40
41
42
1
In- och utförsel af förhydnipgs-, In- och utförsel af papp, andra In- och utförsel af visitpress-
och takpapp.
slag.
kortsblanketter.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
År.
K''
Kronor.
K'' r.
Kronor.
K'' r.
Kronor.
K‘ ram..
Kronor.
Kronor.
r.
Kronor.
102,055
74,427
10,124
7,383
23,736
10,610
536
302
144
—
—
—
18»!
56,556
41,245
6,680
4,872
29,724
Cl
OO
C\
112
50
131
—
—
—
62
36,052
26,292
2,946
2,148
29,190
13,047
737
329
179
■—
—
—
63
64,135
16,597
978
253
26,991
6,985
1,381
357
77
—
—
—
61
128,462
33,243
15,422
3,991
31,312
8,103
5,360
1,387
52
—
—
—
63
49,494
12,808
40,922
10,590
24,155
6,251
255
66
115
—
—
—
1866
30,452
7,880
81,128
20,994
20,876
5,402
2,744
710
39
—
—
—
67
19,378
5,015
36,412
9,423
20,284
5,249
3,233
837
26
—
—
—
68
26,608
6,885
54,244
14,037
29,826
7,718
4,910
1,270
89
■—-
—
—
6»
17,509
4,531
27,256
7,053
15,204
3,934
14,489
3,749
237
—
—
—
70
44,227
11,445
36,111
9,345
19,470
5,038
12,985
4,887
153
720
—
—
1871
53,628
13,878
67,146
17,376
22,430
5,804
7,927
2,051
175
822
—
—
72
555,448
143,737
60,700
15,708
24,498
6,339
4,112
1,064
166
782
—
—
73
580,627
150,253
310,634
80,385
17,817
6,411
36,147
9,354
597
2,808
—
—
74
208,352
53,917
418,975
108,421
31,980
8,276
76,038
19,677
1,042
4,904
—
—
75
348,838
90,271
386,470
100,010
47,056
12,177
200,751
51,950
1,208
5,686
—
—
1876
456,320
118,085
187,599
48,546
53,506
13,846
474,736
122,851
3,264
15,356
—
—
77
526,862
136,340
107,198
27,740
69,175
17,901
810,146
209,647
3,252
''5,300
—
—
78
191,071
49,445
223,511
57,840
38,849
10,053
797,166
206,289
2,60-4
12,252
—
—
7»
397,197
102,785
130,632
33,805
46,260
11,971
1,043,014
269,908
4,656
21,906
—
—
80
320,375
80,094
128,160
32,040
41,562
''0,391
838,670
209,668
8,993
44,965
—
—
1881
t.
0. m. 16/s
88,518
22,130
I
13,480
3,370
1
[
1882
[ 184,124
55,237
{1,012,576
810,061
10,403
52,015
—
1
k
fr.
0. in. I6/s
217,352
65,206
1
39,212
31,370
1
1
1882
640,509
''92,153
196,639
58,992
41,472
33,178
1,029,354
823,483
14,918
74,590
—
—
83
607,837
182,351
247,219
74,166
37,479
29,983
1,551,227
1,240,982
16,716
83,580
—
—
84
526,155
157,847
128,208
38,462
51,876
41,501
1,597,559
1,278,047
13,884
69,420
—
—
|
552,346
165,704
170,799
5'',240
36,346
29,077
1,683,133
1,346,506
10,678
53.390
—
—
1880
596,996
179,099
382,236
114,671
81,750
65,400
1,096,686
877,349
13,243
66,215
—
—
87
791,541
237,462
410,389
''23,117
70,447
56,358
2,019,627
1,615,702
13,158
65,790
94
470
88
238
Tab. 132. Pappersmassa.
1
2
3
4
5
6
7
B
9
Pappersmassefabriker.
In-
e
och utförsel af trämassa.
År.
Antal i
gång.
Arbetare.
Tillverkning.
Införsel.
Utförsel.
Kilogram.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
1861 ............
62 ............
63 ............
—
—
—
—
—
—
—-
—
64 ...........
6.» ............
1866 ............
1
45
—
107,350
—
—
—
—
67 ............
2
91
-—
126,000
—
—
—
—
68 ............
2
113
1,319,818
136,646
-—■
—.
—
—
69 ...........
3
173
3,070,026
297,122
—
—
—
■—
76 ............
6
282
3,330,215
417,175
—
—
—
—
1871 ............
11
524
4,048,041
550,018
—
—
—
—
72 ............
17
957
5,219,891
1,128,612
-—-
—
5,786,432
1,361,270
73 ............
21
1,078
7,772,812
'',355,776
—
—
6,746,126
''>587.040
74 ...........
26
1,233
6,540,517
1,235,075
130,158
30,620
5,600,291
'',317.480
75 ............
18
709
8,168,048
1,123,816
51,774
12,180
5,152,134
1,212,050
1876 ............
21
852
10,129,264
i,544.407
207,097
48,720
5,917,908
1,392,200
77 ............
25
972
12,276,620
1,698,895
55,940
13,160
6,148,257
1,446,390
78 ............
26
996
6,864,552
1,356,279
11,732
2,760
5,179,721
1,218,540
79 ............
24
901
11,743,830
'',735,178
4,208
990
9,822,401
2,310,740
80 ...........
26
914
17,301,401
2,264,971
14,538
3,420
9,478,897
2,229,930
1881 ............
27
1,087
22,724,095
2,879,991
9,718
2,430
9,003,121
2,250,780
82 ............
29
1,467
20,907,448
3,482,960
—
—
9,249,153
2,312,288
83 ............
33
1,214
18,971,950
3,268,896
—
—
10,156,869
2,539,217
84 ...........
34
1,417
26,586,676
3,229,860
—
—
10,666,106
1,173,272
85 ............
38
1,532
28,144,665
3,420,359
2,125
531
15,822,013
1,582,201
1886 ............
41
1,711
36,549,692
3,638,771
239,002
59,751
25,630,431
3,844,565
87 ............
50
2,209
47,358,567
5,282,623
408,872
102,218
28,571,992
2,857099
88 ............
55
2,688
52,3515,633
6,294,348
56,593
14,148
38,472,794
7,694,559
239
Tab. 133. Tapeter.
1
2
3
4
5
6
1
8
9
10
11
12
13
År.
Tapetfabriker.
In- och utförsel af
tapeter.
In- och utförsel af stoft
till tapeter.
Antal
i gång.
Arbe-
tare.
Tillverkning.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
Rullar.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
I8GI ...
20
_
193,977
237,474
14,137
66,516
1,702
8,006
—
—
—
—
02..
20
—
216,410
272,748
14,725
69,284
1,291
6,074
—
703
—
—
03
21
273
543,724
34i,i84
18,429
86,708
2,849
13,404
—
I,III
—
2,565
04 ...
20
236
644,273
310,067
9,266
34,878
1,671
6,288
6,713
•—
28,323
—
05 ...
18
202
743,008
300,795
17,605
66,266
2,418
9,101
8,083
:—•
13,818
—
1800...
21
181
674,310
279,505
24,999
94,096
5,503
20,715
6,130
—
19,305
—
07 ...
17
147
618,538
230,370
38,854
146,248
10,475
39,429
17,695
—
1,064
—
08 ...
16
142
685,656
234,983
35,250
132,683
10,166
38,266
1,597
—
319
•—
09 ...
15
139
754,482
257,883
35,696
134,360
8,271
31,133
4,839
—
31
—
70...
15
164
944,543
320,502
37,185
139,966
6,434
24,219
5,490
■—
---
—
1871 ...
16
207
1,009,614
382,873
60,205
226,614
10,345
38,944
593
2,093
—
—
72...
16
267
1,342,450
502,342
68,779
258,883
30,361
114,282
608
2,145
—
—
73..
14
269
1,319,229
548,043
146,004
549,565
38,200
143,789
602
2,126
850
3,000
74...
13
254
1,484,537
618,129
112,272
422,597
44,035
165,749
428
1,512
20
72
75 ...
16
322
1,915,992
794,055
88,986
334,947
51,927
195,453
663
2,340
9
30
1870 ...
15
302
2,056,638
897,824
74,688
281,130
48,221
181,507
862
3,041
961
3,390
77 ...
15
263
2,480,515
907,201
107,142
403,286
45,634
171,768
3,487
12,305
4,400
15,530
78...
10
216
1,844,853
702,869
89,697
337,624
45,217
170,197
3,531
12,459
4,846
17,099
79 ...
10
210
2,276,722
633,078
88,220
332,062
36,559
137,608
560
1,977
46
162
80...
11
204
2,136,437
724,542
73,370
276,166
32,882
123,768
902
3,185
--
—
1881 ...
10
202
2,743,553
865,033
100,231
400,924
56,982
227,928
689
2,412
—
—
82...
9
184
2,742,956
774,047
90,125
360,500
47,712
190,848
1,397
4,890
8,000
28,000
83...
9
160
2,751,736
651,620
142,878
571,512
60,990
243,960
484
1,694
—
—
84 ...
15
241
3,581,000
868,327
109,929
439,716
76,072
304,288
684
2,394
—
—
85 ...
11
157
2,791,800
621,375
77,519
310,076
68,507
274,028
1,090
3,815
—
—
1880 ...
12
177
2,897,137
672,042
75,122
300,488
53,381
213,524
431
1,509
—
—
87 ...
11
164
3,124,436
745,529
75,733
302,932
94,517
378,068
794
2,779
—
88 ...
10
177
2,918,718
754,98''
84,158
336,632
99,899
399,596
720
2,520
—
240
Tal». 134. Bokbinderiartiklar.
1
2
3
*
5
6
i
8
9
10
År.
Bokbinderier.
Deraf med uppgifven
tillverkning.
In-
och utförsel af lösa
bokpermar.
Antal
i gång.
Ar-
betare.
Antal.
Ar-
betare.
Tillverk-
ning.
Införsel.
Utförsel.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
1801 ........................
02 ........................
03 ........................
64 ........................
2G0
505
—
—
—
—
—
—
05 ........................
271
477
—
—
—
—
—
—
—
1860 ........................
284
446
—
—
—
—
—
—
—
07 ........................
294
440
—
—
—
—
—
—
—
68 ........................
287
424
—
—
—
—
•—■
—
—
69 ........................
272
469
—
—
—
—
—
—
—
70 ........................
2G1
427
—
—
—
—
—
—
—
1871 ........................
264
442
72 ........................
2GG
473
—
—
—
—
—
—
—
73 ........................
271
522
_
_
1,157
4,083
14
48
74 ........................
2G4
534
—
—
—
1,231
4,346
72
255
75 .......................
274
625
2
27
30,000
1,746
6,161
30
105
1876 .......................
284
659
2
33
50,000
2,408
8,499
85
300
77 ........................
282
686
2
30
55.00°
4,511
15,918
531
»,875
78 ........................
293
695
3
21
85.783
89,816
2,669
9,417
9,621
2,818
9,945
79 ........................
287
734
3
72
2,726
80 ........................
295
757
3
82
106,523
52,500
145,500
114,700
2,921
3,830
10,308
1,622
5,370
i 1881 ........................
29 G
738
2
32
»3,405
383
i 82 .....................
295
770
3
66
3,883
3,222
13,591
11,277
626
2,191
83 ........................
29G
809
2
31
84 ........................
291
885
2
92
121,100
2,723
9,531
474
1,659
85 ........................
299
914
3
99
124,000
4,137
14,480
—
—
1886 ........................
291
930
9
295
441,800
657,000
3,126
2,835
10,941
50
175
287
87 ........................
312
990
9
409
9,923
82
88 ........................
302
1,029
19
580
843,608
1,817
6,360
105
368
241
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
1
In- och utförsel af
böcker med rent eller
linieradt papper.
In-
och utförsel af album.
In- och utförsel af äkta och oäkta
bokguld och boksilfver.
År.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
Kronor.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
21,255
_
_
—
_
146
_
_
—
1861
31,558
—
—
•—
—
—
210
—
10
—
62
44,862
13
—
—
—
—
198
—
—
—
63
29,139
—
19,878
—
—
—
230
■—-
3, c
—
61
21,458
2
14,939
—
—
—
139
—
2,9
—
65
21,907
—
11,001
—
0,4
—
148
—
2,4
—
1866
22,510
no
8,010
—
—
—
105
—
—
—
67
29,209
18
9,426
—
2,1
—
93
—
—
—
68
34,296
288
9,712
—
—
—
131
-—
26
—
69
34,337
640
14,708
—
2,1
—
146
—.
45
—
70
39,952
1,476
20,212
106,988
—
—
271
3,825
77
1,261
1871
55,267
2,963
22,091
116,933
7
38
429
6,670
31
502
72
76,313
1,486
25,757
136,324
128
675
560
8,592
24
392
73
101,583
1,475
22,408
118,609
—
—
477
6,908
45
745
74
85,846
2,316
23,721
125,559
Öl
270
763
11,300
44
725
75
96,226
1,062
22,626
119,765
10
52
657
9,895
28
455
1876
127,142
937
21,511
113,864
11
56
789
11,625
17
280
77
94,073
00
4*
cn
18,422
97,511
—
—
671
9,706
23
385
78
83,905
2,477
15,227
80,600
—
—
535
7,902
21
351
79
112,650
6,126
22,203
117,527
—
—
710
10,432
—
—
80
130,122
10,206
26,086
130,430
—
—
861
13,432
—
—
1881
212,983
5,588
30,173
150,865
—
—
1,176
18,497
—
—
82
131,895
4,200
34,734
173,670
—
—
1,216
18,682
—
—
83
150,883
6,296
42,212
211,060
23
115
1,141
17,597
—
—
84
123,753
4,359
42,746
213,730
—
—
1,104
16,473
86
1,462
85
99,023
5,325
32,054
160,270
—
—
963
14,941
64
1,088
1886
93,148
6,371
32,673
163,365
—
—
936
14,567
47
799
87
102,856
7,619
32,211
161,055
—
—
703
11,236
—
—
88
Tullkomiténs betänkande. II.
31
62
63
64
63
i66
67
68
60
70
m
72
73
74
75
m
77
78
79
SO
481
82
83
84
85
486
87
88
Kartonger, papperspåsar, brefkuverter och dylikt,
2
3
4
5
6
7
8
9 1
10
11
Kartongfabriker.
Papperspåsfabriker.
In- och utförsel af brefkuverter
och papperspåsar.
Antal
År-
Tillverk-
Antal
År-
Tillverk-
Införsel.
Utförsel.
i gång.
betare.
rang.
i gång.
betare.
rang.
Kronor.
Kronor.
Kilogram .\
Kronor. |
Kilogr. |
Kronor.
—
—
—
—
—
—
8,850
— j
—
—
—
—
—
—
—
—
7,185
—
96
—
—
—
—
—
—
—
8,462
—
48
—
—
—
—
—
—
—
8,706
—
252
—
—
—
—
—
—
—
12,245
—
85
—
—
—
—
—
—
—
11,653
—
1,510
—
—
—
—
1
6
6,000
14,125
—
2,088
—
—
—
—
2
12
5,000
19,210
42,932
2,705
6,045
—
■—
—
1
8
3,000
18,101
40,454
1,984
4,435
—
—
—
1
8
12,000
26,683
59,654
1,954
4,366
—
—
—
1
9
15,000
36,454
81,471
1,186
2,651
—
—
—
1
7
1,000
48,793
109,047
584
1.305
—
—
—
1
8
10,000
48,809
109,084
2,134
4,770
—
—
—
1
9
15,000
53,604
88,274
1,675
3,744
—
—
—
—
—
—
49,833
82,063
7,318
>6,354
—
—
—
—
—
—
47,421
78,091
26,238
43,208
—
—
—
—
—
-—-
58,876
96,954
66,791
109,989
1
2
3,800
—
—
—
74,181
111,272
10,688
16,032
1
1
3,600
1
—
24,000
90,429
135,644
5,976
8,964
—
—
—
1
24,000
122,039
>33,059
13,012
19,518
—
—
—
—
115,382
173,073
| 11,566
>7,349
1
11
15,000
—
—
—
130,956
196,434
19,948
29,922
1
16
22,761
3
33
68,000
143,633
215,450
21,676
32,514
2
33
26,731
2
33
36,000
158,014
237,021
10,411
15,617
3
35
43,298
2
59
54,000
180,124
270,186
7,558
>1,337
243
12
13
14
15
i«
17
18
19
1
In- och utförsel af papp- och pappersarbeten, ej specificerade.
01 a c k
e r a d e.
Lackerade.
År.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
Kilogram.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
10,747
128
_
10,832
_
_
_
1861
13,273
■—
1,675
—
11,473
—
—
—
62
10,203
—
4
—
11,113
—
13
—
63
3,112
—
—
—
7,265
—
17
—
61
2,339
—
448
—
7,853
—
—
—
65
3,081
—
2,850
—
7,166
—
—
—
1866
3,542
—
225
—
5,668
—
71
—
67
4,160
—
6,889
—
4,827
—
109
■—■
68
4,624
•—
3,629
—
4,649
■—
149
—
69
6,824
—-
3,368
—
2,719
—
18
—
70
12,313
40,552
4,383
14,435
10,152
57,317
427
2,410
1871
28,311
93,244
3,456
11,382
15,057
85,015
29
166
72
41,734
137,453
2,666
8,779
20,946
118,260
10
58
73
40,673
133,959
2,444
8,049
20,913
”8,075
151
852
74
30,970
102,001
5,151
16,965
14,611
82,493
44
250
75
28,891
95,152
5,171
''7,031
14,537
82,073
15
84
1876
28,140
92,680
5,931
19,534
11,770
66,456
134
758
77
18,318
60,330
1,714
5,646
6,178
34,879
132
744
78
15,719
51,772
1,503
4,952
6,298
35,558
74
415
79
21,491
70,715
2,876
9,474
11,896
67,164
144
8n
80
36,206
108,618
2,657
7,971
13,528
67,640
290
1,450
1881
39,492
118,476
940
2,820
16,242
81,210
908
4,540
82
40,887
122,661
2,666
7,998
22,170
110,850
924
4,620
83
42,662
127,986
3,327
9,981
29,414
147,070
425
2,125
84
50,899
152,697
15,922
47,766
35,205
176,025
457
2,285
85
47,317
141,951
2,743
8,229
26,564
132,820
445
2,225
1886
54,952
164,856
2,398
7,194
26,969
134,845
3,635
18,175
87
70,964
212,892
3,187
9,561
28,990
144,950
495
2,475
88
244
Tab. 136. Tryckerialster och dylikt.
1
2
3
5
6
7
8
9
|
10
TT |1 Tä
Bok-
tryckerier.
(Tillverkningen
Litografiska anstalter.
In- och utförsel af
böoker, boktryck
0. dyl.
In- och utförsel
af musikalier.
In- och utförsel
af kartor.
År.
ej uppgifven.)
Antal
År-
Antal
År-
Tillverk-
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
i
gång.
letare.
gång.
betare.
ning.
Kronor.
Kilogr. el. Kr.
Kronor.
Kronor. \
Kronor.
Kronor.
Kronor.
1861......
_
_
—
—
—
(Kg. 1,386
/Kr. 220,122
(Kg. 7,870
/Kr. 238,149
} 87,413
14,683
3,626
486
52
62......
—
—
—
—
■—
} 108,933
15,549
1,175
1,215
86
63......
—
-—-
2
140
141,260
(Kg. 25,932
\Kr. 209,413
} 114,057
11,300
2,451
1,064
196
64
—
—
2
150
202,108
(Kg. 18,961
/Kr. 179,836
} 104,496
13,485
1,035
1,856
15
65......
—
—
2
160
243,007
/Kg. 1,802
/Kr. 173,426
} 101,370
13,454
1,968
2,775
108
1866......
—
—
3
159
276,705
(Kg. 3,605
/Kr. 184,270
} 64,257
11,948
1,924
3,512
480
67......
—
—
4
185
306,347
(Kg.
486
/Kr. 200,630
} 66,751
} 95,941
} 145,166
n,o68
1,304
3,966
231
68......
—
—
3
169
333.185
(Kg. 1,740
/Kr. 253,274
15,289
1,635
3,172
125
69......
—
—
6
212
407,356
/Kg. 2,727
/Kr. 281,478
20,202
3,417
4,793
455
70......
—
—
6
256
464,289
(Kg.
645
/Kr. 276,110
} 174,950
17,128
2,354
5,009
335
1871
—
—
5
270
533,163
» 293,918
167,127
18,999
1,900
11,826
2,668
72......
—
—
9
341
668,133
» 362,230
185,139
23,859
6,622
17,786
1,420
73......
130
1,377
12
501
992,712
» 380,901
191,634
24,261
585
6,709
960
74......
149
1,484
12
631
1,353,336
,,
381,580
289,607
25,095
1,067
6,100
8,473
75 .....
156
1,912
13
727
‘,507,581
» 531,367
368,708
30,958
3,609
6,621
900
1876.....
158
2.046
14
774
1,499,270
» 560,730
319,462
44,768
1,765
7,457
825
77.....
162
2,158
14
714
1,630,221
»
585,470
387,875
48,047
5,210
11,361
3,776
78 ..
164
2,113
13
636
‘,484,093
»
530,654
463,174
65,536
5,751
3,668
2,720
79......
170
1,613
12
640
1,314,631
» 526,394
423,561
51,141
3,460
5,554
i,9n
80......
153
1,913
13
782
1,585,562
»
529,002
497,721
61,448
4,025
9,025
2,347
1881......
155
1,956
14
753
1,531,714
»
561,696
485,789
55,699
6,396
36,552
3,255
82......
161
2,061
15
785
1,583,377
»
573,607
625,241
68,300
7,672
5,784
5,757
83......
186
2,195
15
778
1,563,350
»
649,667
488,035
68,148
4,394
6,465
2,080
84......
186
2,360
14
694
1,416,611
,,
622,447
355,712
70,923
7,110
6,571
3,834
85.....
185
2,295
13
740
1,522,649
» 594,230
304,475
68,163
6,688
10,264
2,181
1886......
186
2,292
15
842
1,667,448
»
585,750
364,445
78,913
7,759
5,996
2,95i
87......
203
2,442
16
860
1,785,436
» 615,068
353,001
83,490
8,379
14,141
1,636
88......
212
2,274
19
1,064
2,088,727
» 692,070
325,640
65,991
3,715
7,359
12,565
245
13
14
15
! 16
17
18
19
20
21
22
23
24
1
In- och utförsel af
kopparstick, lito-  grafier, fotografier
m. m.
In- och utförsel af
boktrycksstilar
och clichéer.
Kortfabriker.
In
- och utförsel af
spelkort.
År.
Antal
i
0
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
Arbe-
Tillverkning.
Införsel.
Utförsel.
*
tare.
gång.
Kilogr. el. Kr.
Kg. el Kr.
Kronor,
Kronor.
Lekar.
Kronor.
Lekar.
Kr.
Lekar.
Kr.
(Kg. 8,196
(Kr. 1,095
z
/
Kg. 11,128
Kg. 1,726
7
_
204,428
94497
_
_
_
_
1861
(Kg. 8,933
ZKr.
390
>
r
»
11,763
»
378
6
—
202,568
94,170
—
—
8,640
3,600
62
(Kg. 13,312
\Kr.
250
30
»
12,398
»
72
6
43
240,096
163425
—
—
14,400
6,000
63
(Kg. 9,814
(Kr. 8,408
Kg. 0,4
Kr. 260
9,048
»
434
4
26
182,304
141,892
—
—
—
—
61
(Kg. 10,539
/Kr. 4,495
Kg- 133
}» 13,780
»
619
6
29
209,948
158,168
1,296
720
-—-
—
05
(Kg. 9,621
(Kr.
261
Kg. 616
i» 16,182
»
405
4
18
162,288
127,418
—
—
—
—
1866
/Kg. 9,138
Kg. 1,584
}»
13,373
»
326
4
17
173,376
136412
—
—
—
—
67
/Kg. 11,039
/Kr.
63
Z
/
» 14,837
»
1,480
5
14
123,192
97,814
—
—
—
—
68
(Kg. 8,112
i ~
»
i3,95i
»
389
6
34
161,712
124,688
—
—
7,344
—
69
/Kg. 9,899
(Kr.
15
} ^
»
6,513
»
730
6
35
167,484
■32,556
288
160
5,040
2,800
70
»
30,742
24,690
Kr. 25,005
Kr. 2,629
6
46
206,760
176,993
—
—
3,888
2,160
1871
,,
46,941
19,643
»
19,322
» 1,660
4
12
138,400
143,350
—
—
6,768
3,76o
72
»
49,748
19,596
» 36,382
» 3,175
4
23
145,392
175,388
—
—
7,200
4,000
73
»
48,374
25,207
»
89,646
»
1,882
4
19
148,200
204,305
—
—
10,020
5,600
74
»
41,966
24,272
» 98,093
» 3,415
3
9
121,920
''77,513
—
—
9,504
5,280
75
»
53,370
42,517
» 86,770
»
6,698
4
14
117,800
192,565
—
—
8,496
4,720
1876
»
77,374
50,809
»
68,034
» 14,277
4
14
167,000
203,900
720
400
11,816
7,120
77
»
72,609
39,079
»
64,428
» 4,799
3
9
128,592
''57,725
—
—
8,064
4,480
78
»
61,401
26,905
»
45,432
»
'',343
3
9
123,840
147,700
—
—
5,904
3,280
79
»
121,077
52,856
»
81,744
» 5,35i
2
10
79,200
169,516
14
8
5,328
2,960
80
» 173,020
66,534
» ''59,406
» 12,505
2
10
142,560
173415
20
20
8,892
8,892
1881
» 458,975
305,895
» 227,970
„ 11,867
2
7
148,320
182,122
177
177
7,116
7,116
82
» 357,040
162,575
•« 252,418
» 19,760
2
7
153,233
189,233
188
188
10,068
10,068
83
» 416,154
137,465
» 302,321
» 16,592
2
8
250,250
191,032
39
39
9,716
9,716
84
»
504,284
245,330
» 247,271
» i.S,259
2
8
352,264
179,612
69
69
9,740
9,740
85
» 596,537
177,840
» 161,198
,, 31,687
2
8
317,380
164,490
253
253
10,980
10,980
1880
» 501,857
258,924
» 201,655
» 12,280
2
8
348,576
''77,469
520
520
8,329
8,329
87
» 473,327
234,297
» 187,556
» 8,032
2
8
396,836
201,458
1,363
1,363
11,036
11,036
88
246
Tab. 137. Oljor (råvaror och fabrikat).
(Kol. 24—43, so sid. 248 och 249.)
1
2 1
3
1!
*
5
6
7
8
9
10
11
0 1 j e s 1
a g e r i e r.
År.
Antal
Arbe-
taro.
Tillverkning.
i
gång.
Lin- och rofolja.
Linfrömjöl.
Olj ekakor.
Diverse.
Summa
värde.
Liter. | Kronor.
Kilogram. |
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
1861
45
1,387,253
964,186
11,052
970
2,463,783
315,258
—
1,280,414
62
42
—
1,235,889
963,513
66,057
6,245
2,098,558
293,165
752
1,263,675
63
48
208
1,683,304
1,333,426
134,749
17,121
3,449,577
402,737
1,414
1,754,698
64 ...
46
223
1,877,232
1,403,527
232,602
26,907
4,265,850
467,775
12,955
1,911,164
65 ...
42
180
1,545,537
1,134,260
222,782
20,153
3,104,458
405,894
—
1,560,307
1866
42
185
1,360.861
1,135,611
1,267,832
166,611
2,192,074
266,291
156,616
1,725,129
67 ...
43
144
1,374,825
935,534
42,593
3,635
2,859,996
427,625
54,150
1,420,944
68
35
163
1,564,827
978,480
67,927
9,226
3,334,211
555,134
9,110
1,551,950
60
33
142
1,451,072
912,253
47,183
n,88i
3,064,458
447,673
8,115
1,379,922
70
32
176
1,683,715
1,060,129
37,747
4,661
3,973,951
555,193
18,016
1,637,999
1871
35
159
1,851,658
1,222,123
31,286
3,873
4,431,120
691,658
15,225
1,932,879
72 ...
36
160
2,533,531
1,611,567
113,963
20,885
6,089,596
920,711
62,445
2,615,608
73 ...
35
186
2,368,055
1,489,287
179,127
30,540
6,276,290
1,006,275
52,711
2,578,813
74 ...
32
172
2,920,821
1,428,952
57,598
16,429
5,685,859
960,984
2,686
2,409,051
75
29
178
2,179,388
1,213,806
58,320
5,712
5,384,438
928,172
7,027
2,154,717
1876
30
213
2,532,939
1,259,7”
207,522
25,247
6,159,436
988,590
1,887
2,275,435
77 ...
28
181
2,456,167
1,263,193
62,529
12,432
5,806,028
897,988
2,087
2,175,700
78 ...
26
176
2,135,040
1,089,568
318,977
29,892
5,080,593
738,938
—•
1,858,398
79
24
151
1,368,626
744,642
47,779
8,294
3,149,261
453,631
5-779
1,212,346
80 ...
25
155
1,087,732
610,113
892,745
146,707
3,331,831
487,000
327,573
1,571,393
1881
24
167
554.103
276,740
107,247
18,688
1,937,199
313,796
562,130
1,171-354
82 ...
24
193
523,685
272,790
45,526
11,401
6,408,063
849,836
1,064,861
2,198,888
83 ...
22
195
623,929
275,849
2,933
480
7,140,427
975,785
1,110,072
2,362,186
84 ...
22
150
1,253,213
522,666
45,908
8,234
6,250,147
898,573
587,055
2,016,528
85 ...
20
142
1,255,563
510,219
47,226
8,367
5,729,047
766,913
668,491
1,953,990
1886 ..
18
118
2,677,544
1,082,029
2,806
450
4,950,605
637,423
—
1,719,902
87 ..
15
116
2,501,577
1,052,196
22,869
3,845
5,692,440
673,776
5,914
1,735,731
88 ...
16
155
—
—
—
3,728
5,358,211
617,003
976,719
1,597,450
247
12
13
14
15
IG
17
18
19
20
21
22
|
23
In- och utförsel af feta, icke
flygtiga oljor.
(Summa kol. 32—43.)
In- och utförsel af flygtiga
vegetabiliska oljor.
In- och utförsel af olj ekakor.
År.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr.
Kr.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
2,219,985
992,287
2,329
642
6,884
_
_
_
139,042
16,355
1,055,209
124,120
1861
1,815,564
811,519
3,784
1,691
7,193
—
—
—
580,824
68,320
907,962
106,800
62
1,815,613
811,540
1,327
594
7,477
—
460
—
178,319
20,975
1,455,074
''7'')''55
63
2,684,453
1,479,035
3,701
2,621
7,211
—
—
—
112,560
13,902
1,929,335
238,287
64
1,999,195
1,619,083
16,573
''2,925
8,492
—
—
—
395,533
48,851
969,428
"9,73''
65
1,454,445
1,178,424
2,646
1,937
7,803
—
332
—
1,211,467
149,625
1,102,902
136,216
1866
1,688,127
1,370,034
428
308
6,783
—
332
—
1,147,430
129,365
961,437
118,744
67
1,243,317
980,485
1,272
898
7,196
—
380
—
3,242,990
400,533
939,163
"5,993
68
1,718,707
'',344,695
70,128
49,493
7,421
—
59
—
1,356,205
167,501
1,313,102
162,178
69
1,385,741
1,082,675
16,056
",33''
7,471
—
35
—
1,359,903
0\
^0
OO
2,530,903
312,585
70
1,602,091
1,368,438
12,437
8,192
10,096
130,636
297
3,845
3,302,756
407,915
2,068,250
255,444
1871
2,382,821
1,973,233
45,646
32,445
9,005
"6,518
23
303
6,627,445
818,538
2,601,593
321,316
72
2,516,734
1,938,683
34,252
24,666
9,171
"8,663
42
545
4,005,364
494,692
3,178,123
392,522
73
2,563,210
'',917,34''
41,912
29,761
9,794
126,726
56
721
7,600,401
1,251,607
2,303,359
487,683
74
3,105,347
2,537,646
31,508
22,829
9,386
121,440
462
5,979
6,976,135
1,312,920
2,401,700
463,296
75
3,914,960
3,066,951
53,582
40,174
9,731
125,912
220
2,849
9,996,002
'',763,685
2,202,064
440,334
1876
3,576,769
2,975.570
35,039
26,676
10,627
''37,506
249
3,223
11,109,191
1,829,422
1,962,788
369,400
77
3,555,650
2,928,947
37,914
28,137
7,804
100,980
141
1,821
7,105,400
1,002,936
2,660,933
532,092
78
4,199,681
3,084,589
125,289
88,486
7,269
94,050
50
644
6,670,420
784,615
1,045,219
172,123
79
4,457,635
3,473,234
119,400
84,268
9,001
"6,463
141
1,821
17,148,884
2,017,155
1,003,859
159,408
80
4,891,276
3,559,660
48,854
34,198
10,004
130,052
86
1,118
23,759,790
3,801,566
23,461
4,692
1881
4,501,084
2,828,886
103,348
60,460
9,708
126,204
—
—
12,978,108
1,946,716
2,782,669
556,534
82
5,158,639
3,453,''43
58,480
31,810
11,607
150,891
—
—
13,831,131
2,074,670
2,335,187
467,037
83
5,141,433
4,094,102
47,948
27,067
12,031
156,403
—
—
21,296,025
3,194,404
1,430,023
286,004
84
5,288,355
4,269,693
26,763
''5,9i5
12,398
161,174
—
—
19,189,952
2,686,593
800,952
''20,143
85
5,069,461
3,808,599
131,786
82,014
11,197
''45,561
—
—
16,367,879
2,209,663
1,120,003
168,000
1886
5,438,728
3,083,195
257,989
161,842
12,216
158,808
—
—
14,965,603
'',758,458
2,307,220
346,083
87
5,974,614
3,302,495
149,865
90,740
13,306
''72,978
—
—
16,286,417
2,"7,235
1,725,440
258,816
88
248
Tab. 137. (Forts.) Oljor (råvaror och fabrikat).
1
24
25
|
2G
27
28
29
so
31
Å r.
In- och utförsel af rof-
och rapsatfrö.
In-
och utförsel af linfrö.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
Liter
o. Kilogr.
Kronor.
Liter
0. Kilogr.
Kronor.
Liter
0. kilogr.
Kronor.
Liter
0, Kilogr.
Kronor.
1861..........
62...........
—
—
■—
■—-
—
—
—
—
63 ...........
64 ...........
Lit.
663,619
—
Lit.
201,771
—
Lit
2,012,133
—
Lit.
1,527,674
—
65...........
»
770,419
—
»
4,365,889
—
»
2,321,305
—
»
1,404,178
—•
1866..........
„
814,515
—
»
3,578,303
—
))
2,434,360
—
»
1,308,840
—
67...........
)>
1,158,206
—
»
126,663
—
»
1,317,188
—
»
957,665
-—■
68...........
))
499,847
»
625,699
-—■
)»
3,047,366
—
))
309,382
—
60...........
»>
354,316
_
»
604,318
—
»
2,910,549
■—
))
286,588
—
70...........
»
983,626
—
»
11,986
—
»
5,759,520
-—
))
1,415,666
—
1871
»
1,034,762
177-930
»
178,977
30,776
„
5,411,276
827,096
»
450,386
68,840
72...........
))
1,097,989
188,802
72,596
12,483
»
6,549,043
1,001,000
))
107,480
16,428
73...........
»
14,786
2,543
>»
103,921
17,870
))
7,042,111
1,076,364
»
26,798
4,096
74...........
»
871,854
149,918
)>
605,783
104,166
»
1,178,050
2,700,918
»
62,101
9,492
75...........
»
679,687
116,874
»
217,944
37,476
»
7,144,017
1,091,940
»
124,360
19,008
1876...........
))
1,461,228
307,098
»
86,387
14,855
»
8,051,593
1,230,660
))
49,854
7,620
77...........
»
71,941
159,069
n
38,130
6,557
)»
9,700,696
1,482,720
))
289,990
44,324
78...........
»
1,179,089
234,286
»
11,698
2,012
»
7,835,246
1,122,743
»
145,819
22,288
79...........
))
523.314
H3,790
4,554
435
))
2,858,078
573,363
»
134,331
23,099
80...........
n
959,863
174,220
»
41,453
9,504
»
7,062,367
674,663
»
241,968
41,607
1881...........
»
1,057,000
190,260
»
3,000
690
»
7,592,000
1,138,800
»
21,000
3,570
82...........
»
1,046,000
190,372
»
48,000
11,040
n
13,355,000
1,936,475
»
8,000
1,360
83...........
»
1,534,000
268,450
»
9,000
2,070
»
10,174,000
1,424,360
»
’ 20,000
3,400
84...........
»
1,747,000
305,725
»
51,000
>i,730
»
9,480,000
1,327,200
»
147,000
24,990
85...........
Kg.
1,146,377
286,594
Kg.
47,219
11,805
Kg
6,148,287
1,229,657
Kg.
73,914
22,174
1886...........
»
458,887
105,544
))
37,353
9,338
))
6,874,195
i,443,58i
»
20,348
6,104
87...........
»
452,690
87,011
»
48,395
12,099
»
7,083,433
1,239,600
))
3,730
I.H9
88...........
))
963,135
207,074
»
12,648
3,162
»
8,361,354
1,588,657
»
—
—
249
32
33
I 34
| 35
|
30
37
38
39
40
1 4i
1 4*
1 43
1 1
i
n- o c
h u
t f ö r
sel af fet
a, i c
k e flygt!
g a 0
1 j 0 r.
(Specifikation
af kol.
12—15.)
Bom- eller olivolja.
Hamp- eller
kokosnötolja.
Andra
slag.
År.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
Kilogr.
i Kronor.
Kilogr.
Kr.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr.
Kr.
1,204,104
1,099
—
_
—
__
1,015,881
__
630
1861
1,370,130
1,602
_
—
—
—
—
445,428
—
2,182
—
62
928,734
—-
1,026
—
—
—
—
—
880,879
—
301
—
63
1,240,407
—
38
—
—
—
—
—
443,986
—
3,663
64
713,981
—
4,445
—
987,399
—
—
—
297,815
—
12,128
—
65
488,374
—
595
—
789,084
—
—
—
170,987
—
2,051
1866
049,410
—
57
855,285
—
—
—
183,432
—
371
—
67
357,144
—
—
—
486,389
_
—
—
399,784
—
1,272
—
68
075,128
—
391,374
—•
—
—-
652,205
—
70,128
69
010,303
—•
—
218,235
—
—
—
557,203
—
16,056
70
957,708
879,15°
—
293,753
241,871
—
350,570
247,417
12,437
8,192
1871
1,559,905
1,358,961
1,957
1,611
285,109
234,754
—
—
537,747
379,518
43,689
30,834
72
1,702,115
1,363,761
4,178
3,441
371,423
262,134
—
—
443,196
312,788
30,074
21,225
73
1,488,593
1,124,370
1,539
1,267
489,597
380,089
—
—
585,020
412,882
40,373
28,494
74
1,934,287
1,640,201
5,033
4,144
377,050
337,067
—
—
794,010
560,378
26,475
18,685
75
2,212,985
1,772,680
20,050
16,509
494,635
442,183
—
1,207,340
852,088
33,532
23,665
1876
2,101,084
1,832,085
15,590
12,840
511,357
505,250
905
795
904,328
638,235
18,478
13,041
77
1,722,221
1,580,466
11,696
9,631
579,400
463,485
26
21
1,253,969
884,996
20,192
i8,485
78
1,754,387
1,324,303
170
132
488,908
379,555
213
200
1,956,386
1,380,731
124,906
88,154
79
1,942,895
1,601,855
—
—
513,201
458,780
_—
2,001,539
1,412,599
119,400
84,268
80
2,283,548
1,672,425
—
—
018,252
494,602
•--
—
1,989,476
1,392,633
48,854
34,198
1881
730,815
539,103
—
—
153.498
145,823
—
—
356,841
249,789
—
---
11.0. m. lö/6
Lin-,
rof- eller
rapsatolja.
Oljor, andra
slag på
fat.
Oljor, andra slag
på andra
kärl.
fr. 0. rn. le/6l
947,309
473.655
15,484
7,742
2,250,401
1,350,241
87,804
52,718
50,220
70,275
—
1882 i
1,580,159
761,356
32,787
16,394
3,503,728
2,557,721
25,093
I5,4i6
08,752
134,066
—
—
83 !
1,547,854
975,148
17,020
8,510
3,520,505
3,027,686
30,928
18,557
73,014
91,268
—
84
1,338,205
843,069
5,592
2,796
3,874,522
3,332,089
20,531
12,319
75,628
94,535
640
800
85
1,400,203
703,102
10,401
5,201
3,594,085
3,019,031
115,259
69,155
09,173
86,466
6,126
7,658
1886 i
1,318,348
566,890
2,626
1,313
4,052,569
2.431,541
244,115
146,469
67,811
84,764
11,248
14,060
87 I
1,934,550
831,859
3,357
1,679
9,908,364
2,381,018
144,730
86,838
71,694
89,618
1,778
2,223
88 I
'') Ingår till år 1865 bland bom- och olivolja.
Tullkomitma betänkande. II.
32
250
Tab. 138. Mineralolja.
1
2
3
4
5
6 !
7
8
9
10
11 1
12
Mineraloljefabriker.
In- och utförsel af nativa eller
råa mineraloljor.
In- och utförsel af fotogen 0. d.
År.
Antal
Arbo-
Tillverk-
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
i
gång.
tare.
ning.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
ISOL............
02............
0.1............
04..........
_
2
27
200,000
272,879
—
—
—
403,004
—
■—■
—
05............
o
o
25
310,194
426,698
—
—
—
489,416
—•
15
—
1800...........
2
14
338,480
684,278
—
—
—
870,968
—
6,034
—
07............
2
16
111,038
313,980
—-
—
—
1,318,649
—
3,583
—
08............
2
14
160,600
444,808
—
—
—
2,999,486
—
16,708
—
09..........
2
25
285,826
355,821
—
—•
—
2,963,689
—
11,666
—
70...........
3
33
399,815
1,377,066
—
—
—
3,600,193
—
23,855
—
1871............
2
33
376,408
551,511
181,642
1,020
335
4,817,389
2,266,601
20,780
9,777
72............
i
22
380,531
1,044,868
344,130
—
—
5,550,434
2,611,502
27,038
13,004
i 73............
i
22
391,057
1,523,581
394,268
816
269
6,852,980
2,337,657
17,462
8,216
74............
i
20
311,104
1,111,297
235,292
552
182
7,872,748
2,222,496
17,574
8,268
75............
i
20
395,421
876,667
206,238
—
—-
8,259,856
2,137,463
4,079
1,919
1870............
—
—
330,900
108,983
—
—
9,636,299
4,080,526
3,821
1.798
77...........
i
10
50,000
371,593
78,676
•-
11,098,049
3,133,006
—
—
78............
i
10
50,000
113,898
51,692
—
10,901,535
2,564,608
—
—
79............
i
10
50,000
294,018
96,836
—
—
13,270,133
5,619,287
—
-—
SO...........
i
11
46,000
391,494
55,260
—
—-
12,023,793
2,262,898
—
—
1 1881...........
2
11
64,000
852,152
170,430
—
—
16,039,162
3,207,832
—
—
j 82...........
2
11
82,000
678,134
108,501
—
—-
17,183,848
3,359,092
—
—
83............
2
11
100,000
809,623
129,540
—
—
12,281,850
3,656,370
--
—
84...........
2
18
184,000
1,306,433
209,029
—
—-
22,310,214
4,462,043
13,053
3,916
85............
2
18
188,300
1,365,702
218,512
3,557
534
23,331,829
4,666,366
21,894
4,379
1880...........
2
17
183,300
1,299,036
181,865
—
—
26,501,885
5,035,358
17,879
3,576
87..........
2
18
188,687
1,367,400
164,088
—
—
26,273,671
3,678,314
7,726
1,545
88............
O
6
17
178,347
2,195,881
307,423
--
—-
23,819,580
3,811,134
1,015
203
251
Tab. 139. Maskin- och vagnsmörja.
1
2
3
4
5
6
7
1 8
V agnsmörj efabriker.
In- och utförsel af maskin- och vagnsmörja.
År.
Antal
Arbo-
Tillverkning.
Införsel.
Utförsel.
i gång.
taro.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
1861 .................
87 G47
02 ...
84 432
140
03 ....................
2
86,974
106
Öl .........................
1
—
19,762
83,024
32
—
05
1
30.850
542
1SG0
3
3
47 553
85
07 ..........................
3
3
61,610
45,516
—
1,494
—
08 ... ..........
G
3
17,200
47,447
667
0» ........
5
5
37,586
1 835
70 ...........................
5
4
“TU/ J
23,150
42,160
—
130
—
1871 ..........................
7
7
35,620
43,615
20,521
57
27
72 .........................
6
G
40,055
41,133
19-353
432
203
73 ...........................
G
10
46,784
58,499
27,523
47
22
74 .........................
5
13
70,635
76,964
36,222
2,294
1,079
73 .........................
7
10
58,497
56,414
26,543
3,339
1,571
1870 .................... ......
8
19
55,806
92,176
43,369
14,113
6,640
77 ...........................
8
13
63,268
76,467
17,989
5,268
2,479
78 .........................
•t
13
50,614
92,486
21,758
3,651
1,718
70 ...........................
3
11
46,500
150,229
113,043
3,481
1,638
80 ...........................
2
—
2,024
244,967
161,361
2,142
1,008
1881 .........................
■i
6,486
225,108
135,065
3,687
1,844
82 ...........................
4
11
51,461
347,724
216,846
9,044
4,522
83 ..........................
4
11
48,040
366,158
230,680
3,972
1,986
84 ...........................
4
14
68,750
387,087
243,865
4,674
2,337
85 ...........................
3
—
8,508
564,921
355,901
5,251
2,626
1880 ...........................
3
—
7,662
479,528
124,677
525
263
87 ...........................
3
3
16,200
511,032
132,868
8,199
4,100
88 ...........................
3
12
43.100
712,032
178,008
36,835
18,418
252
Tab. 140. Tjära och beck.
1
2
3 1
i
5
6
7
8 1
10
“
12
13
In- och utförsel af trätjära och
tjärhärma.
In- och utförsel af stenkols-  tjära.
In- och utförsel af beck
och beckolja.
År.
Införsol.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
Kilogr. | Kronor. 1
Kilogram.
Kronor.
Kilogr. \
Kronor, j
Kilogr.
Kr.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr.
Kr.
1801......
1,809,208
_
6,017,333
__
11,265
_
6,504
_
595
_
135,897
_
02......
2,415,154
—
12,958,484
—
12,200
•—
15,388
—
9,054
—
266,055
—
03......
2,414,389
—
16,828,929
—
42,678
—
595
—
55,982
—
836,889
-—
j 04......
1,589,572
—
6,732,609
-
19,511
—
638
—
148,862
—
814,318
—•
05......
1,054,273
—
6,387,064
—
42,763
—
510
—
133,261
—
1,676,797
—
1800......
1,903,023
—
6,175,504
—
21,296
—
10,542
—
72,731
—
269,753
—
07......
1,201,350
—
8,264,880
—
14,835
—
3,698
—
41,572
—
284,588
—
08.....
1,190,808
—
8,494,039
—
42,423
•—
1,105
—
35,239
—
102,358
—
09.....
913,403
—
12,347,863
—
74,176
---
22,274
—
8,204
—
148,011
—
70......
1,370.955
—
6,736,434
—
79,404
—
1,318
—
21,424
—
99,043
—
1871
802,671
75-532
10,297,296
968,984
154,133
5,802
2,338
88
25,420
4,485
172,198
30,347
72......
1,361,009
96,054
9,773,517
1,149,620
182,825
6,882
4,123
‘55
117,448
18,986
189,584
35,680
73......
2,282,913
162,611
8,777,182
1,343,152
502,440
18,912
5,186
‘95
90,329
14,868
137,300
35,530
74......
1,855,159
130,929
6,430,550
907,680
841,693
31,682
8,927
336
154,855
25,501
112,433
39,675
75 .....
2,277,557
160,740
6,295,673
814,588
1,289,978
48,555
3,571
‘34
387,372
63,784
97,342
18,320
1870
1,865,786
219,915
6,286,789
813,439
2,128,951
80,134
11,945
450
475,958
89,433
112,050
20,892
77 .....
2,479,596
291,665
4,812.540
622,688
1,703,237
80,138
2,338
88
228,351
42,467
44,888
8,448
78......
1,060,947
99,836
6,314,844
668,5 n
1,857,965
87,418
47,736
‘,797
159,999
28,429
92,922
15,668
79......
1,180,989
111,132
8,370,257
886,104
803,053
37,784
62,359
2,347
146,864
24,140
73,751
13,880
80......
849,217
99,890
9,434,307
1,331,664
1,597,180
75,148
71,625
2,696
112,603
20,940
481,186
90,560
1881......
1,077,672
129,321
6,556,566
983,485
1,881,364
75,255
263,827
■o,553
91,424
i6,no
45,061
9,012
82......
891,611
106,993
7,026,031
1,053,905
2,415,392
96,616
223,842
8,954
178,872
24.975
99,899
17,541
83.....
764,436
90732
6,570,253
854,133
2,814,208
112,568
143,908
5,756
322,794
57,”3
107,788
21,542
84......
1,607,439
192,893
12,085,288
1,812,793
3,133,561
125,342
86,088
3,444
697,402
139,249
27,037
5,407
85......
358,968
43,076
9,467,910
1,420,186
2,195,666
87,827
195,339
7,8i4
684,316
136,863
83,810
12,572
1880......
824,800
98,976
5,730,781
573,078
2,351,852
94,074
1,086,096
43,444
674,677
121,442
164,850
29,673
87......
764,568
68,811
6,381,729
765,807
2,295,366
68,861
1,113,147
44,526
560,140
95,224
166,181
24,927
88......
1,396,579
125,692
4,119,474
4‘U947
1,618,580
48,557
1,058,297
42,332
130,379
19,557
50,917
7,638
253
Tab. 141. Asfalt.
1
2
s
4
5
«
7
8
Asfaltfabriker.
In- och utförsel af asfalt.
Å r.
Antal
i gång.
Arbe-
tare.
Tillverkning.
I n f ö
r s 0 1.
Utförsel.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
1861 ..........................
62
—
—
—
—
—
—
—
63
64 ..........................
—
—
—
4,081
—
128
—
63
42,083
117,704
39,957
1,743
1866
67 ...........................
—
—
—
85
—
68 ...........................
1
8
40,100
32,986
—
383
—
6!» ..........................
1
8
34,234
87,736
—
1,955
—
70
2
11
42,700
61,63(3
148,692
1,318
723
1871 ..........................
2
8
46,200
3,498
17
72 ...........................
1
9
34,400
125,227
2,946
1,700
40
73 ...........................
1
8
44,400
155,238
3,652
22,614
532
74 ..........................
1
—
13,890
433,960
10,209
8,884
209
75 ..........................
1
—
15,900
223,547
5,259
12,242
288
1876 ..........................
2
17
125,549
215,769
5,076
11,902
280
77 ..........................
2
16
115,325
672,258
63,260
170
4
78 ...........................
i
—
12,000
620,483
58,388
102,698
2,416
i 7!» ...........................
4
27
103,869
525,096
43,235
35,366
832
SO ...........................
4
55
92,922
1,013,806
95,400
292,835
6,889
1881 ..........................
3
35
103,479
914,372
64,006
265,880
13,294
82 ...........................
3
33
248,000
2,138,892
128,333
223,924
11,196
83
...............
3
38
42,897
200,674
1,807,058
1,664,449
144,565
133,156
157,069
159,373
7,854
7,969
84 ...........................
2
26
85 ...........................
2
31
209,000
1,915,621
134,093
19,554
1,564
1886 ...........................
3
28
135,590
1,784,049
124,883
225,717
18,057
87 ...........................
4
45
145,788
1,354,787
81,287
35,333
2,827
88 ...........................
4
54
181,867
2,424,767
145,486
21,494
1,720
254
Tall. 1455. Såpa och tvål.
1
“T—I
3
*
5
G
1
8
~r~
S ä p -
och t
v å 1 f
a b r i k
e r.
Å r.
Antal
i gång.
Ar-
betare.
T i
1 1 v 0
r k 11 i
u g-
S å
p a.
Tvål.
Summa
värde.
Kilogram.
Kronor.
Kilogram + Stycken.
Kronor.
Kronor.
IMU ..................
12
1,659,123
670549
515,745
__
175,270
846,819
62 ..................
14
—
1,713,871
720,950
516,807
—
178,875
899,825
63 ..................
15
103
2,385,748
1,173.944
231,930
836,316
284,404
1,458,348
64 .................
13
114
2,439,545
1,151,000
231,031
650,484
281,222
1,432,222
63 ..................
12
95
2,515,111
1,061,300
263,795
421,800
279,589
1,340,889
1866 ..................
14
78
2,660,449
1,067,586
327,500
—
281,401
1,348,987
67 .................
13
71
2,918,130
1,074,544
244,410
243,912
224,885
1,299,429
68 ..................
14
56
2,920,455
1,076,401
226,944
229,884
269,537
1,345,938
69 ..................
12
65
3,454,576
1.157,456
272,393
256,272
254,425
1,411,881
70 ..................
11
79
3,341,752
1,147,795
257,634
267,696
276,959
1,424,754
1871 ..................
10
89
3,550,524
1,234,427
331,745
326,772
327,498
1,561,925
72 ..................
10
107
4,424,710
1,671,831
364,515
337,512
356,767
2,028,598
73 .................
11
117
4,971,042
1,836,162
467,036
326,820
370,061
2,206,223
74 ..................
11
119
4,556,772
1,519,998
482,999
317,400
382,208
1,902,206
75 ..................
12
132
5,336,429
1,770,998
404,647
243,456
374,942
2,145,940
1876 ..................
14
152
5,849,938
1,776,060
463,622
270,204
504,254
2,280,314
77 .................
14
148
6,000,630
1,899,553
432,451
214,944
407,210
2,306,763
78 ..................
13
156
6,499,715
1,800,302
477,672
184,940
396,019
2,196,321
79 .................
13
135
5,806,103
1,599,873
344,520
152,508
233,696
1,833,569
80 ..................
8
88
6,204,763
1,527,877
212,796
168,696
114,926
1,642,803
! 1881 ..................
10
98
6,334,741
1,649,641
207,455
152,016
132,242
1,781,883
82 .................
12
135
7,236,110
1,838,102
325,248
175,392
181,633
2,019,735
83 ..................
13
146
6,953,750
1,733,237
340,701
157,584
178,671
1,911,908
84 ..................
14
181
6,822,097
1,683,747
433,138
1,530,648
320,907
2,004,654
85 .................
17
179
7,462,359
1,705,238
588,886
145,668
376,712
2,081,950
1886 ..................
14
224
7,585,638
1,669,642
663,507
137,676
438,965
2,108,607
87 ..................
14
200
7,035,707
1,619.695
353,340
176,220
247,938
1,867,633
j 88 ..................
16
228
6,451,572
1,529,039
836,922
348,132
515,851
2,044,890
255
10
ii
12
13
14
15
10
17
18
19
20
21
1
In- och utförsel af såpa.
In- och utförsel af parfymerad
tvål.
In- och utförsel af tvål,
andra slag.
Införsel.
Utförsol.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
År.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr.
Kt‘onor.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
631
223
1,160
409
1,623
5,725
_
_
33,961
22,370
1,771
1,250
1861
3,363
1,187
1,350
477
1,873
6,610
—
—
27,175
17,900
4,820
3,175
62
13,971
4,930
1,767
624
1,718
6,063
3,119
11,005
29,523
19,447
1,482
976
63
2,061
921
1,584
708
1,699
6,395
1,284
4,832
23,184
13,635
1,058
622
64
5,722
2,557
2,637
1,179
1,603
6,032
1,845
6,944
22,600
13,291
4,167
2,450
05
6,142
2,745
4,576
2,045
1,820
6,851
1,012
3,808
22,537
13,255
9,279
5,457
1866
6,203
2,773
5,874
2,625
1,097
4,130
943
3,550
23,106
13,589
6,361
3,741
67
5,447
2,435
16,859
7,536
1,804
6,790
3,308
12,453
21,732
12,781
1,354
796
68
5,977
2,672
14,007
6,261
1,821
6,853
1,405
5,290
25,555
15,030
1,869
1,099
69
2,853
1,275
18,422
8,434
2,027
7,630
1,218
4,586
26,528
15,602
4,408
2,593
70
5,041
2,253
12,984
5,803
4,792
18,038
2,842
10,698
28,136
19,858
3,409
2,005
1871
5,551
2,481
8,188
3,660
3,760
14,152
4,056
15,266
24,409
14,356
9,265
5,449
72
10,352
4,627
4,427
1,979
3,915
14,738
6,238
23,482
29,173
17,157
21,333
12,547
73
14,553
6,505
6,544
2,925
6,591
24,810
9,506
35,779
25,658
15,091
28,892
16,992
74
12,630
5,645
5,SOI
2,593
5,898
22,200
9,706
36,533
32,156
18,912
52,840
31,077
75
9,171
4,099
8,279
3,700
6,683
25,154
15,092
56,808
27,482
16,163
15,747
9,262
:
1876
13,150
6,187
3,566
1,594
7,821
29,437
31,075
116,966
37,045
21,788
11,542
6,788
77 |
11,653
5,483
3,939
1,761
6,999
26,346
21,216
79,858
37,893
22,286
11,661
6,858
78
8,382
3,944
1,454
684
10,884
40,966
27,768
104,520
26,485
15,577
8,022
4,718
79
10,894
5,126
4,578
2,154
19,986
75,227
39,263
147,787
34,091
20,050
5,276
3,103
80
11,458
5,729
1,599
800
17,468
69,872
31,056
124,224
38,714
23,228
726
436
1881
29,379
14,690
5,362
2,681
11,738
46,952
36,839
147,356
48,961
29,377
445
267
82
51,511
25,756
2,757
1.379
11,740
46,968
40,88S
■63,552
81,636
48,982
2,117
1,270
83
57,893
28,920
2,886
'',443
9,573
38,292
53,370
213,480
120,706
72,424
1,835
1,101
84
83,414
41,707
3,115
1,558
9,357
37,428
57,369
229,476
79,797
47,878
2,290
1,374
85 ,
85,508
42,754
5,307
2,654
7,715
30,860
77,011
308,044
73,897
44,338
1,782
1,069
IvSO
88,456
44,228
16,824
8,414
8,029
32,116
100,811
403,244
59,859
35,915
7.982
4,789
87
92,694
46,347
6,534
3,267
8,665
34,660
107,823
431,292
62,603
37,562
21,442
12,865
88 ;
25G
Tab. 143. Stearinljus och dylikt samt olein.
1
2
3
*
5
C
7
||
8
9
10
11
12
is
År.
Stearinljusfabriker.
In- och utförsel af stearin.
In- och utförsel af oraffinerad
paraiin.
Antal
i gång.
Ar-
betare.
Tillverkning.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
Kilot/ram.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
1861
3
_
257,171
526,150
43
__
15
_
__
_
_
_
62
4
—
275,997
508,235
3,773
—
—
—
—
-—-
—-
—
63
4
149
416,230
700,116
2,829
—
—
—
—
—
—
—
64
4
141
344,838
496,755
273
—
—
—
—■
—
—
—
65
O
cl
142
549,100
749,032
101
—
—
—
—
1866
3
158
473,686
665,712
4,312
—
—
—
—
—
—
—
67
9
c»
181
373,642
550,980
166
—
—
—
—
—
—
—
68
3
171
534,976
786,324
391
—
—
—
—■
—.
—-
—
69
3
152
662,740
952,315
7,693
—•
—
—
—
—
—
—
70
i
3
151
538,414
795,779
37
—
—
—
—
-—-
—
—
1871
2
no
533,470
799,750
34
43
—
—
—
—
—
—
72
2
127
718,378
1,093,500
10,320
12,867
—
—
—
—
—
- -
73
2
1G0
1,389,999
1,550,500
132,594
165,322
9
11
—
—
—
—
74
2
165
1,421,454
1,543,100
166,918
208,119
374
466
—
—
—
—
75
2
150
1,050,788
1,356,800
202,547
252,543
151
189
—
—
—
—
1876
2
147
1,095,846
1,425,700
110,948
146,164
50
62
—
—
—
—
77
2
144
990,427
1,367,000
10,924
13,364
52
65
—
—
—-
—
78
2
137
964,497
1,287,780
109,100
141,162
89
III
—
—
—
—
79
o
155
907,112
1,105,720
3,796
4,912
—
—
—
■—
—
—
SO
2
189
990,427
1,163,900
127,594
165,092
—
—
46,720
27,477
—
—
1881
2
189
1,038,886
1,191,320
57,974
75,366
—
—
654,191
327,096
—
---
82
o
194
980,650
1, 103,850
182,512
237,266
—
—
615,471
307,736
6,008
3,004
83
2
182
1,436,971
1,453,500
261,644
340,137
—
—
663,667
331,834
—
—
84
2
181
1,387,448
1,578,350
173,784
225,919
—
—
760,168
380,084
—
—
85
2
173
1,397,225
1,445,710
180,779
235,013
—
—
938,426
469,213
1,271
636
1886
2
197
1,441,008
1,404,400
200,056
260,073
—
—
947,297
473,649
2,480
1,240
87
2
198
1,388,723
1,286,800
247,973
322,365
—
—
733,901
366,951
10,964
M
OO
un
88
2
197
1,507,940
1,313,651
209,752
272,678
—
—
778,609
389,305
10,110
5.055
257
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
1
Införsel af sper-  maceti eller
hvalraf.
In- och utförsel af stearin- och
parafinljus.
In- och utförsel af olein.
Å r.
Qvantitet.
Värde.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
Kilogram.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
_
318
69,535
_
935
_
_
_
_
_
1861
—
320
72,115
—
1,392
—
—
—
—
—
62
-—
163
96,258
—
1,446
■—
—
—
—
—
63
182
—
155,733
—
10,053
—
—
—
—
—
64
708
—
121,346
—
3,647
—
—
—
—
—
65
134
—
100,190
—
19,091
—
_
—
—
—
1866
523
—
45,329
—
14,918
—
—
—
—
—
67
306
—
88,943
—
21,616
—
—
—
—
—
68
793
—
68,717
—
19,301
—
—
—
—
—
6»
2,775
—
99,780
—
30,803
—
—
—
—
—
70
12,010
28,254
117,982
166,533
33,169
46,818
—
—
—
—
1871
11,248
26,460
155,056
218,864
35,739
50,446
—
—
—
—
72
19,551
45,995
244,261
344.777
62,043
87.574
—
—
—
—
73
426
1,002
240,844
339,954
88,349
124,705
—
—
—
—
74
579
1,361
288,615
407,383
81,740
*15,376
-—-
—-
—
—
75
565
1,330
378,977
534,930
71,409
100,794
—
—
—
—
1876
1,117
2,627
538,755
760,459
87,028
122,842
—
—
—
—
77
316
744
357,565
504,707
90,478
127,711
-—
—-
—
—
78
620
1,459
520,287
734,392
84,740
119,611
-—
—
—
—
79
548
1,289
590,052
832,866
92,332
130,328
—
—
—
—
80
750
1,875
458,543
687,815
90,508
135,762
—
—
—
—
1881
773
1,933
313,914
470,871
106,636
*59,954
321,271
160,636
—
—
82
539
1,348
364,370
546,555
109,283
163,805
179,292
89,646
—
—
83
607
1,518
223,726
335,589
101,839
152,759
171,864
85,932
—
—
84
588
1,470
166,992
250,488
100,001
150,002
254,817
127,409
1,744
872
85
1,271
3,178
190,899
286,349
80,284
120,426
454,151
*90,743
—
—
1886
477
1,193
138,586
207,879
78,098
**7,*47
600,522
240,209
—
—
87
501
1,253
100,308
150,462
92,500
138,750
781,668
312,167
4,418
2,209
88
Tullkomiténs betänkande. II.
33
258
Tab. 143. (Forts.) Stearinljus och dylikt samt olein.
1
24
25
26
27
28
29
30
31
Å r.
Talgljusfabriker.
In-
och utförsel af talg-  palmitinljus.
och
Antal
i gång.
Arbetare.
Tillverkning.
Införsel.
Utförsel.
Kilogram.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
1861..................
17
_
_
447,396
7,139
_
170
_
62..................
15
—
412,111
390,700
8,087
—
91
—
63..................
13
GG
1,056,016
994,255
1,905
—
—
—
64..................
12
71
886,836
820,259
2,291
—
—
—
65..................
9
56
900,736
883,719
973
—
17
—
1866..................
7
45
799,228
749,409
991
—
—
—
67..................
8
63
849,514
809,441
1,681
——
47
—
68..................
7
53
573,853
541,050
2,443
—
13
—
69.................
5
24
384,099
360,576
741
—
—
—
70..................
6
25
347,500
326,047
4,837
—
—
—
1871..................
5
20
302,824
283,725
1,514
1,602
133
141
72..................
5
23
269,881
253,101
1,717
1,818
—
—
73..................
6
21
317,149
298,097
480
508
—
—
74..................
G
18
247,097
194,413
370
392
9
9
75..................
G
17
154,940
142,496
727
770
—
—
1876..................
6
26
143,761
126,137
468
495
102
108
77..................
6
21
158,766
138,582
551
584
3
4
78..................
5
12
97,597
84,505
1,279
1,354
—
—
79..................
6
10
77,704
63,051
207
219
—
—
80.................
3
10
35,454
27,446
279
296
—
—
1881..................
4
G
42,295
31,292
206
206
—
—
82..................
3
7
33,581
27,280
259
259
8,085
8,085
83..................
4
7
20,616
25,129
485
485
—
—
84..................
4
5
30,393
23,228
82
82
—
—
85.................
4
5
24,782
15,803
12
12
—
—
1886..................
3
—
22,572
9,766
64
64
—
—
87..................
—
—
—
140
173
173
—
—
88..................
—
—
—
—
59
59
—
—
259
Tab. 144. Lim.
1
2
i
5
6
1 ?
9
10
... n
12
År.
Limkokerier.
In- och utförsel af huablås och
gelatin.
In-
och utförsel af lim,
andra slag.
Antal
i gång.
Ar-
betare.
Till-
verkning.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
1801.........
_
_
_
2,093
_
_
_
92,784
_
15
_
62.........
—
—
—
3,418
—
—
—
47,120
—
258
—
03.........
—
—
•—■
3,300
—
•—
—
27,149
—
510
—
04
1
96
2,959
25146
586
0$
1
2 361
7 479
801
1860.........
2
210
3,239
7,263
317
67.........
—
—
—
2,380
-—
——
—
6,427
—
466
—
08
2 839
7 Q*V7
448
OO
3 274
8 108
429
70
3 597
35 507
5 376
1871.........
4,249
89,955
70,140
49,502
378
267
72.........
1
7
15,000
4,819
102,033
37
774
167,421
118,159
902
637
73.........
3
11
17,200
6,553
138,744
17
360
165,830
117,036
641
452
74.........
4
9
22,812
8,392
177,678
11
225
143,944
101,589
5,834
4,118
75.........
6
35
64,795
5,180
109,683
8
180
88,750
62,636
4,885
3,447
1870.........
3
11
30,232
6,623
31,160
40
846
132,502
93,57''
4,404
3,''o8
77.........
3
8
23,150
6,694
27,559
886
18,765
182,915
129,094
1,617
1,142
78.........
3
7
20,100
4,987
20,529
22
468
119,978
84,675
904
638
70.........
3
6
26,400
6,156
18,102
—
—
91,680
64,703
3,967
2,800
80.........
4
6
39,657
6,300
22,230
—
—•
141,706
100,010
1,594
1,125
1881.........
3
8
22,732
7,436
38,965
269
1,480
178,956
125,269
493
345
82.........
—
6
27,673
7,178
19,985
—
—
239,966
167,976
—
—
83.........
—
7
39,116
7,681
19,587
—
—-
209,556
146,689
—
—
84.........
5
12
25,718
9,198
33,113
——
—-
198,459
138,921
2,735
U9I5
85.........
12
8
27,101
7,330
24,189
—
——
240,437
168,306
2,999
2,099
1880.........
14
9
29,527
16,448
54,278
—
—
299,263
209,484
2,943
2,060
87.........
11
14
81,709
13,331
43,992
—
—
230,087
161,061
86,978
60,885
88.........
7
19
87,006
10,278
33,917
22
121
314,185
157,093
8,364
5,855
260
Tab. 145. Gummi och kautschuk.
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
Å r.
Gummifabriker.
In- och utförsel af gummi,
ej specificeradt.
In- och utförsel af oarbetad
kautschuk.
Antal
i gång.
Ar-
betare.
Till-
verkning.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
1801
_
_
__
32,446
_
2
___
_
1,280
02
—
—
—
31,682
—
—
—
—
2,323
—
—
03.........
1
—
1,200
30,864
—
—
—
—
2,097
—
—
04.........
—
—
30,065
—
—
—
570
—
—
—
05.........
—
—
---
35,082
—
—
■—
1,081
—
—
—
1800.........
—
—
—
37,695
—
—
—
1,084
_
_
_
07.........
—
—
—
37,382
—
—
—
971
—
—
—
08.........
—
—
—
31,554
—
—
—
1,128
—
—
—
09.........
1
12
20,000
53,408
-—
—
—
1,325
—
—
—
70.........
—
—
—
55,030
—
•—
—
1,436
—
—
1871.........
1
20
25,000
61,990
80,208
—
—
1,398
4,974
_
—
72.........
1
20
25,000
125,126
161,899
1,634
2,114
857
2,477
—
—
73.........
1
23
50,000
106,523
137,828
13,081
16,926
687
2,516
20
77
74.........
1
30
75,000
104,564
135.293
2,865
3,706
828
3,034
51
194
75.........
2
39
81,000
124,976
161,704
7,002
9,060
720
2,587
21
80
1870
2
37
90,000
131,424
170,048
391
506
359
00
»O
rl
—
—
77.........
2
34
88,000
121,223
142,589
269
349
707
2,454
—
—
78........
2
33
86,000
129,990
152,903
195
252
653
2,296
—
—
79.........
2
26
85,600
124,589
146,549
769
905
287
1,049
11
35
80.........
2
33
99,800
234,979
276,396
—
—
677
2,502
—
—
1881.........
2
28
109,200
287,850
345,420
1,286
1,543
399
i,55i
40
160
82.........
2
28
108,600
301,890
362,268
8,094
9,713
278
917
—
—
83.........
2
30
123,000
295,361
354,433
4,650
5,58°
283
934
—
—
84.........
1
28
120,000
270,601
324,721
2,229
2,675
46
152
—
—
85.........
—
—
—
248,046
297,655
1,968
2,362
484
i,597
—
—
1880..... ...
1
28
120,000
172,884
207,461
1,350
1,620
368
1,214
—
—
87.........
1
28
120,000
201,312
241,574
5,902
7,082
2,116
6,983
—
—
88.........
1
18
275,000
183,879
220,655
1,264
1,517
141
465
—
—
261
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
1
I n-
och
utförsel af
arbetad.
kautschuk.
Kautschukrör och slangar.
A
n d r a
slag.
Summa.
År.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr. \ Kronor.
Kilogram.
Kronor.
Kilogr. | Kronor.
Kilogram.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
_
_
_
___
45,423
__
81
_
45,423
_
81
_
1861
—
-—-
—
—-
45,915
—
11
—
45,915
—
11
—
62
—
—
—
-—-
52,981
—-
—
—
52,981
—
—
—
63
787
—
—
—
48,617
—
—
-''
49,404
—
—
—
64
363
—
—
—
40,495
—
—
—
40,858
—
—
—
65
98
—
—
—
42,956
—
85
—
43,054
—
85
—
1866
730
—
—
—
36,691
—
—
—
37,421
—
—
—
67
224
—
—
—
33,252
—
0,4
—
33,476
—
0,4
—
68
416
—-
—
—
32,508
—
193
—
32,924
—
193
—
69
157
—
—
—
36,540
—
122
-—-
36,697
■—
22
—-
70
488
3,734
—
—
49,953
309,843
96
580
50,441
313,577
96
580
1871
730
5,584
—
—
60,270
363,554
201
1,422
61,000
369,138
201
1,422
72
4,023
25,191
11
63
85,793
505,022
608
3,558
89,816
530,213
619
3,621
73
5,299
34,637
—
—
95,325
560,975
420
3,032
100,624
595>6i2
420
3,032
74
6,505
4t,527
—
—
101,715
592,492
650
3,7oo
108,220
634,019
650
3,700
75
4,045
25,863
—
—
137,829
812,834
710
4,736
141,874
838,697
710
4,736
1876
4,786
28,655
6
33
198,956
1,141,799
1,314
8,427
203,742
i,i7o,454
1,320
8,460
77
6,073
36,921
—
—
164,554
942,808
407
2,939
170,627
979,729
407
2,939
78
10,104
63,235
—
1,192
119,908
689,009
244
1,469
130,012
752,244
244
2,66l
79
6,531
39,194
166
975
129,383
735,171
1,816
10,914
135,914
774,365
1,982
11,889
80
17,083
105,990
91
648
193,233
966,995
918
4,7io
210,316
1,072,985
1,009
5,358
1881
22,629
135,774
906
5,436
192,236
950,438
472
2,832
214,865
1,086,212
1,378
8,268
82
19,657
117,942
104
624
234,444
1,158,917
1,105
5,525
254,101
1,276,859
1,209
6,149
83
21,789
130,734
286
1,716
252,625
1,251,559
855
4,275
274,414
1,382,293
1,141
5,99''
84
38,393
230,358
—
—
256,353
1,271,950
236
1,180
294,746
1,502,308
236
1,180
85
18,523
111,138
125
750
211,707
1,048,231
433
2,165
230,230
1,159,369
558
2,915
1886
19,504
117,024
169
1,014
218,501
1,084,840
326
1,630
238,005
1,201,864
495
2,644
87
26,263
157,578
375
2,250
296,019
1,466,515
231
1,155
322,282
1,624,093
606
3,405
88
262
Tab. 146. Lack och munlack.
1
2
3
4
5
7
8
9
10
1 11
12
År.
Lackfabriker.
In-
och utförsel af lack.
In- och utförsel af munlack.
Antal
i gång.
Arbe-
tare.
Tillverk-
ning.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
Kronor.
Kilogram..
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
1861
_
_
_
2,507
_
_
_
652
_
_
_
62
—
—
—
2,675
—
—
—-
920
—
—
—
63
7
—
9,225
2,951
—
—
—
917
—
—
—
64
4
—
5,540
2,773
—
2
—-
830
—
—
—
65...
4
—
5,955
2,494
—-
—
—
865
—
—
—
1866
3
—
5,7i5
2,982
—
31
—
752
—
—
—
67
3
1
5,900
2,250
—
—
—■
844
—
—
—
68...
3
—
5,200
3,730
—
—
—
708
—
—
—
66
4
1
5,550
5,552
—
—
—
780
—
9
—
70
3
2
5,450
4,487
—
6
—
855
—
5
—
1871...
4
1
6,750
4,934
16,250
13
42
796
3,746
10
48
72
4
—
9,750
5,506
18,133
2
6
797
3,748
2
10
73
4
—
9,800
6,869
22,624
77
255
863
4,062
—
—
74
3
1
8,000
9,267
30,520
316
1,042
806
3,796
—
—
75 ..
2
—
4,800
9,794
32,257
187
616
814
3,828
—
—
1876
3
6
16,800
10,191
33,565
289
952
828
3,898
—
—
77...
3
6
17,800
10,168
33,488
235
776
854
4,020
2
10
78...
3
5
12,800
7,217
23,758
408
i,344
589
2,772
—
—
79
O
5
11,800
6,760
22,263
880
2,898
598
2,812
—
—
80...
2
4
11,500
7,527
24,791
564
1,856
619
2,912
—
—
1881...
2
4
13,000
7,804
25,753
364
1,201
871
4,355
—
—
82...
2
4
8,000
8,760
28,908
133
439
860
4,300
—
—
83...
1
—
2,000
11,370
37,521
—
—
1,123
5,615
—
—
84...
2
—
3,700
7,195
23,744
—
—
1,036
5,180
—
—
85...
1
—
2,500
7,110
23,463
30
99
1,083
5,415
—
—
1886...
3
1
>6,369
6,485
21,401
—
—
840
4,200
—
—
87...
3
2
20,198
6,505
21,467
204
673
932
4,660
—
—
88...
4
o
O
20,787
6,688
22,070
114
376
1,278
6,390
—
—
263
Tab. 147. Stärkelse.
1
2
3
*
5
B
1
7
8
Stärkelsefabriker.
In- och utförsel af stärkelse.
Å r
Antal
Arbetare.
Tillverkning.
Införsel.
Utförsel.
i gång.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
1861..................
5
23
75,586
36,510
18,896
5,147
2,664
62..................
6
32
97,917
65,202
33,746
5,152
2,666
63..................
6
33
131,119
54,267
28,086
2,042
1,522
64..................
5
26
100,499
46,446
24,038
2,665
1,379
65..................
7
29
114,065
58,443
30,248
2,683
1,389
1866..................
G
27
96,212
44,003
22,774
2,332
1,207
67..................
G
24
92,084
23,315
12,067
1,994
1,032
68..................
4
IG
109,725
298,376
154,426
2,008
1,039
69..................
4
10
51,625
251,889
130,366
1,207
625
70..................
8
31
87,952
231,917
120,030
1,366
707
1871..................
10
64
130,819
191,250
98,982
2,414
1,250
72..................
10
48
103.383
269,427
139,443
3,263
1,689
73..................
9
40
81,662
518,920
268,569
16,713
8,650
74..................
8
41
150,936
796,617
449,774
1,316
681
75..................
7
68
185,200
803,364
529,181
1,003
519
1876..................
8
71
217,455
681,785
417,017
838
434
77..................
7
G1
269,450
487,317
275,142
6,378
3,751
78...............
7
72
259,612
774,954
474,004
368
190
79.................
7
G9
205,456
475,303
268,358
586
345
SO..................
8
89
303,215
721,230
424,177
353
208
1881.................
11
97
328,013
448,146
250,962
670
402
82..................
IG
104
267,940
534,441
262,988
2,718
1,631
83..................
16
92
162,944
542,748
260,519
8,887
5,326
84..................
17
9G
245,646
684,822
328,715
4,564
2,738
85..................
19
112
291,049
1,118,357
536,811
4,598
2,299
1886.................
15
87
292,690
736,097
323,884
8,182
4,091
87..................
17
117
340,590
375,580
150,232
31,004
15,522
88..................
14
122
392,618
437,098
144,242
226,423
113,212
2(54
Tab. 148. Gödningsämnen.
1
2
s
4
5
e
7
8
9
10
n
12
13
14
15
Benmjöls-
fabriker.
Kemisk-tekniska
fabriker.
In- och utförsel af
oarbetad!; ben.
In-
och utförsel af
benmjöl.
År.
C-4-
P
erq
po
Arbetare
Till-
verk-
ning.
Tillverkning af
superfosfat.
Införsel *).
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
ep
Kronor.
Kilogram + Liter.
Kixtnor.
Kilogr.
Kr.
Kilogr.
Kr.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr.
Kr.
1861
_
_
_
__
■
_
_
333,472
_
_
38,605
_
—
G2
—
—
—
—
—
—
—
101,2%
—
—
33,228
—
—
63
3
—
67,670
—
--
—
—
16,153
—
—
20,508
-—-
—
64
4
—
14,840
—
—
•—
9,139
161,911
—
133,601
—
—
—
63
5
—
26,642
——
—
—
53,177
583,034
—
58,618
—
5,271
—
1866
5
23
65,863
—
—
—
723
372,707
—
95,345
—
476,595
—
67
5
14
40,397
—
---
■—-
29,968
537,849
—
79,404
—
24,739
—
68
4
23
42,857
—
—
—
26,992
—
1,004,030
163,909
—
44,463
—
69
5
16
86,327
•—
—
—
32,178
1,188,683
--
223,335
—
32,561
—
70
4
4
86,444
229,541
—
22,400
14,240
662,949
180,062
—-
2,550
—
1871
9
16
188,400
641,865
—
78,500
66,057
6,993
136,109
14,409
307,075
39,732
2,125
275
72
8
61
171,047
1,349,531
—
172,300
17,046
1,103
295,853
29,580
229,243
29,662
—
—
73
8
32
186,990
1,411,252
—
165,100
94,409
6,108
307,415
36,160
263,547
34,100
—
—
74
11
35
211,236
3,259,058
—
455,100
184,823
n,957
251,815
29,620
489,773
63,371
5,271
682
75
12
52
255,733
8,304,157
4,475,070
904,374
53,305
3,449
242,808
28,490
299,466
38,748
—
—
1876
10
36
170,293
8,484,517
—
1,039,600
152,815
16,177
117,236
12,411
2,472,965
319,974
4,591
594
77
11
22
86,870
9,005,660
5,234,000
1,212,000
2,295
149
227,926
18,767
1,569,678
203,099
21,254
2,750
78
11
30
162,662
10,006,289
5,234,000
1,360,000
56,323
5,936
140,233
13,196
1,863,661
240137
425
55
79
11
17
84,389
8,108,325
5,234,000
1,157,250
212,453
14,994
119,191
II,2l6
2,019,196
261,261
85
I 1
80
13
31
143,646
7,885,925
5,495,700
911,749
468,774
33,084
29,033
2,732
2,998,826
388,014
340
44
1881
13
63
i67,753
20,439,227
6,019,100
2,302,000
712,638
49,885
47,780
3,345
4,646,400
696,960
—
—
82
15
47
180,395
24,836,256
6,280,800
2,780,400
516,233
41,299
56,333
3,943
4,276,884
641,533
10,212
i,532
83
17
59
194,320
32,108,456
6,280,800
3,389,703
646,680
51,734
70,295
4,92i
4,923,873
738,581
1,221
183
84
16
64
i93,i45
32,894,889
6,280,800
2,898,083
302,811
24,225
155,963
10,917
5,642,224
846,334
5,500
825
85
17
73
169,386
34,435,109
—
2,956,220
545,517
43,641
116,170
11,617
5,951,252
892,688
4,079
612
1886
22
74
136,436
35,019,079
—
2,455,988
379,355
37,936
306,791
30,679
4,382,516
657,377
3,000
400
87
21
60
177,087
35,622,729
—
2,484,704
393,595
39,36o
392,806
39,28i
5,337,387
587,113
28,950
4,343
88
17
96
180,659
42,317,931
—
2,906,111
470,432
47,043
367,807
36,781
6,757,281
675,728
400
60
*) Häri ingå åren 1885—1888 äfven elfenben och hvalrosständer.
265
1C
|
17
1
I»
is
so
21
! 1
In- och utförsel
af spillning.
In- och utförsel af andra
gödningsämnen.
År.
Införsel.
Utförsol.
Införsel.
Utförsel.
Kronor.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
22,634
16,299
—
109,765
—
570
1861
10,549
10,045
—
162,143
—
—-
62
6,o6o
15,898
—
137,198
—
1,300
63
17,538
3,190
804,414
—
—
-—
64
27,492
3,453
382,101
—
—
—
65
i7,30i
5,927
546,903
—
—
—
1866
15,799
5,060
494,958
—
—
—
67
13,153
7,308
913,616
—
—
—
68
17,059
11,232
2,318,152
—-
31,456
-—-
69
31,908
13,110
5,173,813
—
56,833
—
70
32,408
28,756
10,337,933
2,091,537
124,420
25,172
1871
73,139
29,117
17,212,730
3,482,424
466,606
94,402
72
47,m
27,224
18,257,354
3,693,769
354,216
71,664
73
83,496
26,773
17,561,717
3,553,030
445,650
90,162
74
90,884
43,062
23,388,702
4,731,926
447,180
90,472
75
106,500
37,243
31,389,227
6,350,567
635,191
128,510
1876
56,171
41,502
28,893,691
4,758,110
1,028,556
208,094
77
103,016
41,387
19,502,869
3,211,663
1,584,641
320,599
78
111,560
32,590
23,091,531
3,802,631
668,985
110,166
79
108,342
49,243
28,415,480
4,679,360
916,336
150,899
80
160,421
46,129
40,641,754
4,064,175
1,337,317
200,598
1881
135,372
58,451
34,864,827
3,312,159
1,655,740
248,361
82
128,879
68,999
43,456,002
3,476,480
3,633,785
545,068
83
137,257
82,757
34,516,668
2,416,167
4,251,883
637,782
84
149,396
96,461
33,561,460
2,476,206
4,306,248
638,258
85
146,436
161,619
37,946,689
2,665,747
3,276,815
354,843
1886
''53,938
190,645
44,189,652
2,779,950
2,342,769
285,617
87
165,156
180,595
58,087,480
4,070,254
1,784,736
266,591
88
Tullkomiténa betänkande. II.
©
©
I
o
p*
sa
©
eg
M
3
©
©
VI
Summa.
1 Kilogram. 1 Kronor.
80
O
-rf-
00
ro
1^
>-
O
rj-
LO
LO
10
-t
w
CN
rivt''^C£ri>
N CO ^ VO
VO
lo
Ov
cT
00~
rf
lo
8cT
80
ro 80 00 vo
80 ro M Cl
rf cf rf
33,561,460
37,946,689
44,189,652
58,087,480
4,306,248
3,276,815
2,342,769
1,784,736
Peruguano m. m.
Kronor. |
oor^.00
^-vovoo
00
1/1
^ ^
10
ro
h
ri
•O
ro
N
W
8D
CC
O
*->
LO
LO
Cl N rt ro
80
h
10
Öl
rovot^**-
ro
rt-
vO
80
ro
i-<
1 Kilogram.
2,126,939
1,987,380
3,639,150
9,420,819
1,359,455
250,544
299,264
572,080
Stassfurter-
kalisalter.
Kronor. \
•“•r^oor^
O lo 0
0
ro
►h
lo
U>.
iO
t''''»
t“>.
rq
ro
ro
LO
d
Ov
ro vo
lo
*-T
00''
''o''
ro
vO
vo
rt*
10
10
iO
N
| Kilogram. \
13,393,263
14,032,921
16,238,776
21,330,771
5,000
19,500
7,390
13,400
Superfosfater.
Kronor. |
n
ro
Cl
00
N
ro
80
Cl
rf Cv vo
^-vot^r^
CTv ro 00_ C£
lo Cv 08
cT
cT
rf
ro
vo''
O»
Ov
ro
OOOOOhi
CO Cv 00
^
Ov
80
vo
©v
d
Cl
>-<
-•
1 Kilogram. \
11,261,524
9,747,774
9,784,191
13,056,697
2,862,484
2,995,671
1,899,731
1,139,756
Apatit, koprolither
m. m.
Kronor. \
ro 80
Cl
O
80 iO OO lo
N
ro
iU
80
Ov
80
lo
d
C; N ^ O;
oqvq^^Ov
N
rf
H
ro
H
H
Ö"
»
0
<-*
c«
80
O
00
Kilogram. \
6,779,734
12,178,614
14,527,535
14,279,193
79,309
11,100
136,384
59,500
u
Införsel.
18S5..................
1886..................
1887 ..................
1888 ..................
Utförsel.
1885 .................
1886 ..................
1887 ..................
1888 ..................
34
266
Tal». 140. Färger och färgämnen samt fernissa, harts och terpentin.
1
2
3
4
5
G
7
8
9
10 1
11 1
12
13
14
Å r.
Rödfärgsverk.
Färg
- och ferniss-  fabriker.
Kimröks-, harts-,
terpentin- och trä-  oljefabriker.
Bresiljeqvarnar.1)
In- och utförsel af
färger och färg-  ämnen.
(Summa kol. 27—74.)
Antal
i
gång.
Tillverk-
ning.
Antal
i
gång.
Arbe-
tare.
Tillverk-
ning.
Antal
i
gång.
Arbe-
tare.
Tillverk-
ning.
Antal
i
gång.
Arbe-
tare.
Tillverk-
ning.
Införsel.
Utförsel.
Kilogram.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
1861
10
1,244,027
_
_
_
_
_
—
—
—
—
—
—
6 2
8
951,060
—
—
—
—
—
—
—
—
—
-—-
—-
63
10
969,709
—
—
—
13
—
25,619
—
—
—-
—
—
64
10
702,872
—
—
—-
11
—
35,511
—
—
—-
—
—-
65
9
783,075
—
—
—-
9
—
19,552
—
—
—
—
—
1866
G
889, GG7
—
—
—
15
38
24,484
—
—
—
—-
—
67
6
761,821
—
—
—
14
61
24.122
—
—
—
—
—
68
G
656,572
—
—
—
10
29
9,605
—
—
—
—
—
69
3
819,768
—
—
—
11
33
19,718
—
—
—
-—
—
70
4
810,407
—
—
—
15
30
34,056
2
27
175,883
—
—
1871
7
1,242,293
—
—
—
18
49
60,984
2
25
152,923
1,953,783
114,560
72
6
1,178,287
—
—
—
19
49
95,583
3
34
206,403
2,373,301
122,083
73
6
1,417,718
—
—
—
24
66
137,626
4
35
182,014
2,854,759
179,521
74
7
1,328,788
2
7
29,500
19
55
87,834
2
26
152,625
2,548,112
186,804
75
G
1,437,420
3
10
46,125
23
80
111,015
5
31
154,229
2,272,414
247,493
1876
7
1,696,075
3
11
58,500
20
61
1x9,871
5
31
164,209
2,436,100
238,503
77
G
1,494,414
6
24
74,025
13
39
101,940
4
30
146,465
2,424,395
260,689
78
4
1,169,537
3
12
33,940
12
27
76,563
3
25
95,419
1,647,783
247,952
79
4
663,255
3
14
31,290
11
36
146,135
2
G4
103,129
1,757,790
205,773
89
5
1,551,578
5
30
84,361
15
42
96,098
3
57
155,949
2,300,092
181,975
1881
5
1,232,805
5
44
97,725
14
48
86,078
3
22
174,700
2,823,607
310,328
82
4
1,492,548
6
74
205,243
13
Öl
134,587
3
25
137,700
2,256,359
326,845
83
6
767,220
6
69
268,991
12
Öl
i59,m
4
31
151,060
2,488,675
310,336
84
G
1,297,672
5
77
492,559
10
19
23,420
4
66
128,500
2,827,461
369,251
85
G
1,867,942
7
98
601,595
14
34
46,970
3
48
94,000
4,041,170
403,867
1886
5
997,878
7
36
119,970
11
36
54,046
3
64
219,000
2,908,311
340,460
87
4
1,380,421
6
34
165,230
12
38
53,382
4
60
242,800
2,921,238
398,751
88
4
1,236,689
8
41
161,500
10
43
64,065
—
—
—
3,295,182
378,075
*) Före år 1870 ingå bresiljeqvamarne bland kemisk-tekniska fabriker, hvarom so Tab. 153.
267
15
l«
17
|
18
19
20
21
| 22
|
23 •
24
25
26
1
In- och utförsel af fernissa.
In- och utförsel af harts.
In- utförsel af terpentin,
terpentinolja och terpentin-  spiritus.
Å r.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
Kiiogr.
Kronor.
Kiiogr.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
Kiiogr.
Kronor.
Ki.logr.
Kronor.
Kiiogr.
Kronor.
17,381
_
_
_
207,695
__
6,844
_
125,616
_
213
_
1861
14,619
—
239
—
182,191
—
3,086
—
282,494
—
—
—
62
17,601
—
71
—
185,418
—
13,095
—
514,455
—
217
—
63
28,883
—
49
''-
271,564
—
17,271
—
73,082
-—
227
—
64
25,191
—
120
—
212,690
—
65,027
—
69,167
—
—
—
65
25,512
—
84
—
292,869
—
52,326
—
73,621
—
—
—
1866
29,564
—
85
—
355,743
—
16,141
—
66,762
—
—
—
67
25,295
—
204
—
430,849
—
16,025
—
76,721
—
26
—
68
25,280
—
1,192
—
379,880
—
7,202
—
67,928
—•
899
—
6!)
24,167
—
3,899
—
449,066
—
20,198
—
74,975
—
888
—
70
31,085
73,127
868
2,042
829,035
292,548
9,603
3,389
68,955
80,450
1,111
1,307
1871
38,194
89,852
606
1,426
523,595
184,765
30,566
10,786
90,080
104,553
3,242
3,630
72
45,050
105,981
4,339
10,207
801,653
282,886
12,308
4,343
121,965
142,040
5,226
5,638
73
50,349
118,446
5,407
12.719
889,545
313,901
37,275
13,154
163,814
191,684
11,417
",5"
74
45,861
107,888
4,515
10,621
931,076
328,556
15,337
5,412
174,952
204,433
8,055
7,978
75
48,625
114,392
3,971
9,343
690,707
"3,743
19,403
6,847
169,617
198,196
15,145
15,222
1870
55,789
131,244
5,421
''2,754
896,250
i47,59i
10,854
3,830
197,065
229,472
8,689
8,727
77
75,055
176,568
1,333
3,135
777,975
"8,963
61,105
21,563
166; 846
195,250
14,757
14,709
78
66,513
156,473
2,155
5,069
1,051,285
148,390
78,297
12,894
179,408
110,052
11,829
11,706
70
104,425
245,663
3,170
7,457
1,146,053
134,806
90,538
14,910
243,978
286,006
3,417
3,7i5
80
98,234
245,585
7,316
18,290
1,227,642
147,317 |
77,244
",586
197,403
235,905
2,962
3,212
1881
121,994
304,985
4,294
''0,735
1,223,317
134,565!
115,526
17,329
208,613
249,407
2,825
2,825
82
146,845
367-117
2,011
5,028
1,740,823
174,082
101,660
15,249
265,770
317,981
1,876
1,876
83
158,597
396,493
18,971
47,428
1,370,837
137,084
87,698
13,155
249,771
299,012
869
869
84
177,239
443,098
18,419
46,048
1,512,758
151,276
10,309
1,546
229,597
274,236
3,428
3,428
85
183,935
459,838
26,740
66,850
1,213,419
''21,342
12,823
'',923
236,290
107,914
2,039
2,039
1886
329,800
824,500
3,629
9,073
1,407,455
140,746
7,712
1,157
279,465
158,262
1,204
i,334
87
250,224
625,560
20,403
51,008
1,535,183
''53,5*8;
16,529
2,479
260,815
191,6091
—
—
88
268
Tab. 149. (Forts.) Färger och färgämnen samt fernissa, harts och terpentin.
1
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
DS
Å r.
Införsel af Elu-  siv-, puder- el.
unsenguld och
dito silfver.
In- och utförsel af brons-  pulver1).
In- och utförsel af blyhvitt,
zinkhvitt m. m.
Införsel af
indigo och
kochenill
Qvanti-
tet.
Värde.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
Qvanti-
tet.
Värde.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
1861
6
_
_
—
_
_
373,435
_
230
_
42,845
_
62
2
—
—
—
—
—
379,652
—
765
—
33,666
—
63
1
—.
—
—-
—
—
413,590
—
487
—-
29,925
—
64
3
—
—
—
—
—
402,329
—
225
—
28,558
■—
63
2
—
—
—
—
—
424,439
—
1,177
-—
31,710
—
1866
4
—
—
—
—
—
368,501
—
443
—
26,798
—
67
1
—
—
—
—
—
410,776
—
1
—
34,367
—
68
1
—
—
—
—
—
445,530
■—■
968
—
29,446
—
69
3
—
-—
-—
—
—
438,589
—
518
—
31,863
—
70
6
—
—
—-
—
—
491,617
-—
2,028
—
35,062
—
1871
3
384
—
—
—
—
580,694
286,880
3,825
1,980
43,785
524,005
72
4
523
—
—
—
—
627,210
324,616
3,044
1,575
53,645
618,649
73
1
171
390
2,295
—
—
700,746
412,130
4,933
2,553
57,081
761,799
74
3
391
950
5,588
16
93
800,118
414,104
11,185
5,789
77,438
707,780
75
14
1,915
1,298
7,633
12
70
767,259
45'',248
2,884
1,493
67,186
485,342
1876
6
842
1,804
10,610
8
45
755,789
337,822
3,830
1,982
69,195
561,623
77
3
397
2,189
12,875
45
263
901,676
403,030
3,038
1,572
54,845
53M30
78
4
671
1,490
8,765
6
35
807,329
322,874
167
86
42,867
419,130
79
3
433
1,736
10,208
11
68
700,737
280,244
620
292
44,270
416,880
80
9
1,330
2,770
16,292
—
—
1,070,871
428,272
31,613
14,874
50,351
470,287
1881
8
1,120
3,605
21,630
—
—
939,750
404,093
33,543
16,771
67,665
717,073
82
7
980
4,945
29,670
—
—
1,067,435
314,703
29,946
14,973
54,323
374,828
83
15
2,100
5,677
34,062
—
—
1,123,918
303,458
6,745
3,373
53,305
375,8oo
84
10
1,400
6,426
38,556
—
—
1,167,490
525,37!
19,881
9,94i
63,445
415,565
85
8
1,120
6,588
39,528
—
—
1,215,958
547,181
27,104
13,55 2
85,174
557,890
1886
11
1,540
7,280
43,680
—
—
1,157,031
520,664
25,282
12,641
73,283
480,004
87
7
980
10,388
62,328
—
—
1,316,126
592,257
6,064
3,032
74,407
487,366
88
15
2,100
10,655
63,930
—
—
1,379,537
620,792
6,678
3,339
70,822
623,234
*) Bronspulver ingår föro år 1873 bland arbetade sammansatta metallor, hvarom so tab. 119.
269
39
40
41
42
1 *3
44
i 45
| 46
47
48
1
| 50
1
In- och utförsel af blyoxid (glete
eller glitt) och blysocker.
In- och utförsel af färg-  lådor med färger och
andra tillbehör.
In- och utförsel af färgträ.
År.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
Kilogram.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr.
Kr.
Kilogram. | Kronor.
Kilogr
1 Kr.
16,288
—
136
—
1,142
_
_
_
_
143,448
_
1801
10,297
—
4,000
—
961
—
—
—
—
186,725
—
—
02
12,592
—
13
—
1,045
—
—
—
—
I37,049.
—
—
63
8,221
—
—
—
1,389
—
—
_
1,495,502
—
—
—
01
14,852
—
—
—
1,284
—
—
—
1,160,128
—
—
—
03
15,865
—-
—
—
1,235
—
—
—
2,221,872
—
_
_
1860
23,377
•—
—
—
1,251
—•
—
—
1,533,929
—
—
—
67
32,818
-—-
43
—
1,349
—.
—
—
1,245,473
—
—
—
68
37,772
—
248
—
1,631
—
—
—
1,497,883
—
—
—
00
60,685
—-
234
—
2,326
—
—
—
1,042,329
—
—
—
70
64,119
43,564
94
55
3,081
10,149
—
—
1,423,324
120,542
_
—
1871
82,112
47,093
140
67
2,643
8,704
—
—
2,088,058
176,839
—
—
72
69,978
40,167
570
259
3,096
10,196
—
—
798,335
67,612
—
—
73
67,443
34,707
4,252
1,607
3,824
12,596
—
-
1,502,474
127,246
43
4
74
81,100
48,322
659
374
2,224
7,325
—
—
953,063
80,716
—
—
75
87,884
53,841
182,076
70,440
2,968
9,776
—
—
1,255,207
106,304
—
—
1876
78,199
47,898
227
86
3,013
9,922
1
3
1,188,640
100,667
—
—
77
67,340
41,546
774
291
2,061
6,787
110
462
709,112
60,055
—
-•
78
68,057
44,353
226
106
2,125
7,000
—
—
919,864
77,904
—
—
70
87,085
64,141
1,298
6l I
2,924
9,629
—
—
1,274,845
107,968
—
—
80
94,413
71,754
883
442
4,603
16,111
_
—
1,473,803
147,380
—
—
1881
79,356
56,853
5,091
3,328
4,792
16,772
—
—
630,520
63,052
—
—
82
96,687
72,769
1,816
93i
4,323
15,131
—
—
1,265,034
126,503
—
—
83
78,682
59,584
776
388
5,660
19,810
—
—
2,195,309
219,531
—
—
84
90,123
69,253
5,704
2,852
6,287
22,005
—
—
1,551,962
155,196
—
—
85
101,809
81,687
636
3>8
4,910
17,185
—
—
2,487,121
248,712
—
—
IH80
98,873
82,049
—
5,586
19,551
14
49
1,467,311
146,731
—
—
87
118,035
92,486
—
—
5,823
20,381
—
—
1,991,944
199,194
—
—
88
270
Tab. 149. (Forts.) Färger och färgämnen samt fernissa, harts och terpentin.
1
51
52
53
54 |
55
56
57
58
59
60
si
62
64
Å r.
Införsel af
galläpplen.
In- och utförsel af garf-  skidor och knapergall.
In- och utförsel af kimrök.
In- och utförsel af bok-,
sten- och koppartrycks-  färg.
Qvan-
titet.
Värde.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr.
Kr.
Kg.
Kr.
Kilogr.
Kr.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr.
Kr.
1861
15,681
_
_
1,15°
_
_
4,729
15,447
__
11,982
—
393
_
62
13,390
—
—
158
—
—
4,588
—
53,088
—.
14,481
—
216
—
63
7,960
—
—
22
—
—
4,047
—
25,284
—
18,112
—
251
—
64
4,953
—
34,386
—
—
—
1,194
9,258
—
12,305
—
400
—
63
8,459
—
11,847
—
—
—
1,226
—
10,802
—
13,545
-—
825
—
1866
13,524
—
1,721
—
—
—
3,603
—
7,849
—
18,710
—
17
—
67
11,374
—
7,084
■-
—
—
1,564
17,394
-—
17,692
—
115
—
68
9,074
—
21,902
—
140
—
3,424
—-
76,306
—
15,829
—
64
—
6»
10,960
—
6,348
—
—
—
2,147
81,892
-—
18,481
—
—
—
70
9,692
—
7,674
—
—
—
2,709
---
72,099
—
18,527
—
319
—
1871
15,395
32,596
16,117
4,373
—
—
1,476
694
113,341
53,327
24,104
39,696
53
88
72
10,603
22449
32,547
9,135
—
—
3,325
1,565
125,100
58,860
23,161
38,140
159
262
73
93,179
197,285
34,578
10,863
4
2
2,695
1,268
186,778
87,880
35,567
58,570
398
655
74
17,645
37,359
59,323
17,987
—
—
4,233
1,992
127,945
60,199
38,415
63,261
136
223
75
10,614
22,473
17,497
5,205
—
—
3,596
1,692
217,199
102,193
___
—
—
1876
17,304
36,637
8,085
2,377
—
—
1,983
933
138,101
64,977
—
—
—
— •
77
7,954
16,841
6,893
1,790
—
—
2,966
1,395
345,703
162,655
—
—
—
78
13,157
27,858
6,879
1,895
—
—
2,939
1,383
259,193
121,951
—
—
—
7ft
11,514
24,377
3,902
1,109
319
113
5,890
2,77i
127,117
59,809
__
—
—
—
86
12,068
25,552
14,891
4,621
—
—
7,115
3,348
80,555
37,901
—
—
—
_
1881
25,251
50,502
6,280
1,574
—
8,103
4,052
346,312
>73,156
—
—
_
82
10,723
21,446
10,495
2,624
—
11,424
5,712
350,732
175,366
30,018
60,036
—
—
83
11,789
23,578
27,153
7,044
—
—
5,807
2,904
296,413
148,207
42,849
85,698
—
—
84
13,422
26,844
33,073
8,405
—
—
7,974
3,987
351,691
175,846
54,786
109,572
2,244
4,488
85
35,055
70,110
24,768
6,209
—
—
7,679
3,840
342,828
>71,414
56,990
113,980
954
1,908
1886
12,910
25,820
29,043
7,450
_
—
6,738
3,369
291,760
145,880
67,024
134,048
659
1,318
87
14,933
29,866
33,868
9,851
—
—
11,119
5,56o
363,024
181,512
68,560
137,120
2,479
4,958
88
23,095
46,190
132,806
34,225
—
—
13,225
6,613
328,456
164,228
57,437
114,874
1,303
3,258
271
65
6G
G7
GS
G9
70
71
72
73
74
1 ]
In- och utförsel af bensvart, ben-  kol eller bister.
In- och utförsel af blanksmörja,
blanksvärta och skovax.
In- och utförsel af
färger och färgämnen,
andra slag1).
År.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
Kilogram.
Kronor.
Kilogram.
| Kronor.
Kilogr.
| Kronor.
I Kilogr.
| Kronor.
Kronor.
Kronor.
98,6G0
—
674,681
1
—
—
—
_
694,300
38,699
1861
67,205
—
4,973
—
—
—
—
—
567,734
33,860
62 j
193,367
-—
3,103
—
—
—
—
—
477,869
35,911
63
93,177
—
1,955
—
—
—
—
—
418,604
27,630
64
72,731
—
53,645
—
—-
—-
—
—
419,618
108,687
05
50,967
—
—
—
—
—
—
—
409,108
18,632
1866
138,192
—
1,275
—
—
—
—
—
477,415
28,915
67 ''
153,240
■—
48,629
—
—
.—
—
—
488,483
52,830
68 |
101,678
—-
59,171
—
—
—
—
—
523,650
30,159
6»
320,762
—
16,238
—
-—
—
—
—
601,186
35,873
70
312,686
66,204
21,169
4,482
—
—
—
—
824,696
54,628
1871
220,274
46,638
64,909
I3,743
—
—
—
—
1,078,950
47,576
72
676,976
143,334
91,944
19,467
—
—
—
—
1,149,069
68,705
73
261,762
55,422
21,084
4,464
—
—
—
—
1,069,679
114,425
74
174,749
36,999
50,031
io,593
—
—
—
—
•,123,544
132,770
75
215,088
56,925
110,690
23,436
—
-----
—
—
1,258,410
77,623
1876
172,071
40,480
51,477
10,899
—
—
—
—
1,257,670
85,211
77
146,311
34,420
33,326
7,056
—
—
—
—
722,399
118,071
78 j
400,889
94,310
176,029
4MIo
—
—
—
—
798,201
•03,975
79 1
115,493
27,170
59,893
14,090
—
—
—
—
1,141,482
114,499
80
261,296
65,324
66,764
16,691
--
—
—
—
•,322,994
103,268
1881
258,522
64,631
44,564
11,141
47,940
35,955
409
307
1,209,097
121,730
82
195,097
48,774
39,833
9,958
59,202
44,402
—
—
1,346,482
147,867
83
201,302
50,326
55,229
•3,807
78,081
58,561
1,947
1,460
1,289,949
•63,321
84
363,436
90,859
44,202
11,051
90,625
67,969
575
431
2,295,940
202,659
85
213,438
53,360
71,780
•7,945
77,011
57,758
1,754
1,316
•,233,034
161,042
1880
208,983
52,246
44,293
• 1,073
65,748
49,3* •
1,988
•,491
1,246,022
196,636
87
494,003
123,501
37,639
9,410
83,190
62,393
3,614
2,711
1,285,269
•95,129
88
*) Beträffande häri ingående) färger och färgämnen, so anmärkningarna vid tabellernas slut.
272
Tab. 150. Färgeriartiklar.
1
2
3
*
5
«
7
8
9
Färgerier.
Deraf med uppgifven till-  verkning.
Blekerier.
Å r.
Antal
i gång.
Ar-
betare.
Antal.
Arbe-
tare.
Tillverkning.
Antal
i gång.
Ar-
betare.
Tillverkning.
Kronor.
Kronor.
1801 ..............................
62 .............................
03 ..............................
64 ..............................
483
551
1,024
1,220
433
425
1,024
992
1,214,747
1,178,500
9
5
—
30,383
26,260
65 ..............................
562
1,172
412
944
1,241,400
8
—
62,630
1866 .............................
568
1,191
405
968
1,194,053
7
41
82,135
67 ..............................
557
1,177
402
985
1,269,624
7
43
107,259
68 ..........................
543
1,216
1,187
381
971
1,348,198
1,279,269
9
46
104,481
69 ..............................
530
390
990
11
46
123,042
70 .............................
515
1,269
376
1,045
1,312,500
9
50
94,007
1871 ..............................
526
1,421
1,521
1,503
386
1,159
1,223
1,233
1,760,925
2,296,689
2,612,859
8
51
128,587
116,820
72 ............................
519
371
9
56
73 ..............................
507
364
8
52
180,831
74 .............................
514
1,627
360
1,355
3,160,160
8
58
231,788
75 ..............................
500
1,668
1,593
1,488
348
1,454
1,409
1,294
2,805,667
2,595,943
2,263,506
9
73
261,088
270,223
117,649
1876 ............................
500
358
8
76
77 ..............................
493
346
6
40
78 ..............................
485
1,366
340
1,154
2,208,680
6
77
129,266 1
79 ..............................
502
1,369
340
1,144
i,950,694
9
72
206,285
80 ..............................
497
1,457
346
1,233
2,221,372
9
63
130,299
1881 ..............................
505
1,496
1,431
340
1,238
1,171
2,182,729
2,043,280
9
114
191,631
82 ..............................
499
330
9
in
297,354
83
..............................
84
..............................
476
500
1,430
1,568
1,630
1,610
316
320
1,206
1,275
2,072,163
2,320,833
2,350,490
9
8
112
67
281,098
|
121,837
85 ..............................
470
309
1,422
1,330
10
71
148,766
1886 ..............................
480
302
2,380,690
9
78
140,447
87 ..............................
468
1,965
302
1,706
2,623,347
7
78
131,192
88 ..............................
443
1,851
294
1,650
3,136,512
6
78
131,647
273
Tab. 151. Tändstickor.
1
2
3
*
5
t «
1 i
1 *
1 9
10
11
Å r.
Tändsticksfabriker.
Tändsticksask-  m. fl. fabriker.
In-
och utförsel af tändstickor
och dylikt.
Antal
i
gång.
Ar-
betare.
Till-
verkning.
Antal
i
gång.
Ar-
betare
Till-
verkning
Införsel.
Utförsel.
Kronor.
Kronor.
Kilogr.
| Kronor.
Kilogram.
Kronor.
Isöl.....................
15
1,076
479,250
_
_
_
_
_
_
311,056
02.....................
15
1,010
424,883
—
—
—
■—
—
—
294,841
63.....................
15
1,040
468,513
—
—
—
—
—
—
457,177
04.....................
15
1,000
561,991
—
—
—
152
—
717,207
—
05.....................
13
1,130
605,189
—
—
—
848
—
947,645
—
1800.....................
14
1,415
859,382
—
—
—
3,927
—
1,257,641
—
67.....................
IG
1,596
918,857
—
—
—
824
—
1,425,132
—
68.....................
18
1,480
1,162,049
—
—
—•
587
—
1,580,393
—
69.....................
21
2,007
1,519,149
—
—
—
173
—
1,970,008
—
70.....................
24
2,790
2,012,881
2
94
71,200
9,623
—
2,462,379
—
1871.....................
25
3,088
2,670,759
4
123
77,000
2,291
1,347
3,549,822
2,087,757
72.....................
30
3,507
4,056,592
—
—
-—
1,107
651
5,150,026
3,028,885
73.....................
31
3,557
4,635,163
2
318
175,000
2,413
1,419
6,060,583
3,564,412
74.....................
32
3,738
4,607,629
4
273
121,000
85
50
7,345,944
4,320,371
75.....................
34
3,998
5,912,813
6
253
203,680
701
413
8,836,979
5,197,293
1870.....................
38
4,084
7,138,153
G
238
205,400
37,680
22,161
9,157,108
6,462,685
77.....................
34
3,756
6,301,103
8
83
101,600
4,984
2,931
8,367,078
5,905,117
78.....................
31
3,558
5,538,309
7
11G
126,700
10,766
6,332
7,061,475
4,983,679
79.....................
28
3,420
5,406,183
G
112
68,480
5,829
3,428
7,213,076
5,090,673
80.....................
31
3,956
7,122,028
4
62
54,400
4,365
2,567
9,716,711
6,857,628
1881.....................
31
4,694
7,885,865
5
83
76,500
12,177
7,306
10,683,109
7,477,176
82.....................
34
4,802
7,960,517
G
184
119,400
6,718
4,031
10,595,940
7,417,158
83.....................
35
4,690
7,955,861
7
153
93,450
2,093
1,256
11,953,827
8,367,679
84 ....................
34
5,201
8,958,962
7
142
115,668
2,430
00
i/-.
rf
12,401,406
8,680,984
85.....................
33
5,212
8,116,985
5
78
112,400
2,044
1,226
13,860,434
9,702,304
1886.....................
32
5,242
9,753,246
4
81
72,900
3,335
2,001
14,997,670
10,498,369
87.....................
31
4,887
7,482,689
3
97
153,500
2,902
1,741
12,599,843
8,819,890
88.....................
30
4,959
7,200,606
4
108
162,200
2,986
1,792
13,231,261
9,261,883
Tullkomiténs betänkande. II.
35
274
Tab. 152. Sprängämnen, krut, patroner o. d. samt fyrverkeripjeser.
1
2
3
« 1
5
6
7
8 1
9
10
11 1
12
13
Sprängämnes-
fabriker.
Tändrörsfabriker.
In- och
utförsel af krut ooh laddade patroner.
Å r.
Antal
Arbe-
Tillverk-
Antal
Arbe-
Tillverk-
Infö
reel.
Ut fö
rsel.
i
gång.
tare.
ning-
i
gång.
tare.
Ullig-
Krut.
Patroner.
Kronor.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr.
Kt''onor.
1861......
_
_
_
_
_
_
2,071
_
_
_
128
—
62......
~
—
—
—
—
—
1,524
—
—
-—-
—
—
63 .....
—
—
—
1
—
14,800
4,964
—
•—
-—-
—
—
65......
i
8
83,344
—
—
—-
2,269
—
-—
-—
21
—
1866
i
10
125,000
1
3
10,000
6,709
—
—
—
17
—
67......
i
11
160,000
1
3
10,000
5,425
—
-—
—
739
—
68......
i
32
150,000
2
13
23,000
24,883
—
—
—
12,965
—
69.....
2
64
184,300
2
10
25,000
66,259
—
—
-—
18,730
—
70
2
82
24,000
2
10
26,000
35,899
—
—
—
25,547
—
1871......
2
99
224,308
3
13
11,780
25,272
59,454
—
—
12,062
28,375
72.....
2
107
339,300
4
22
39,500
30,676
72,167
—
—
3,906
9,190
73......
2
141
553,829
5
25
58,000
67,013
157,650
—-
—
8,171
19,223
74......
2
122
643,123
5
31
69,180
100,241
235,820
—
—
12,912
30,375
75......
3
152
730,550
5
32
68,046
28,149
66,221
-—
-—-
9,607
22,601
1876......
4
160
1,014,726
5
28
63,622
30,194
71,031
—
—
6,737
15,850
77......
5
152
459,270
6
76
69,302
62,292
146,544
—
—
1,7
4
78......
5
134
545,395
6
36
47,407
21,511
50,604
-—-
-—-
4,123
9,700
79.....
f>
85
302,397
5
30
32,599
17,773
41,811
—
—
5,125
12,057
80......
5
102
674,311
5
28
29,633
16,144
37,980
—
—
11,058
26,015
| 1881......
B
103
500,617
6
38
41,910
18,326
45,815
—
—
10,849
27,123
82......
7
no
584,744
6
41
55,926
8,489
21,223
4,443
8,886
14,193
35,483
83......
7
122
653,533
5
34
55,078
4,915
12,288
7,451
14,902
11,257
28,143
84......
5
116
714,587
4
32
49,158
17,893
44,733
8,273
16,546
40,705
101,763
85......
5
127
611,089
4
38
54,770
37,553
93,883
9,523
19,046
33,566
83,915
1886
5
131
620,417
4
32
56,169
32,616
81,540
8,443
16,886
11,505
28,763
87......
5
121
685,554
4
36
72,749
35,757
89,393
14,250
28,500
21,423
53,558
1 88.....
5
137
562,807
4
33
76,600
40,859
102,148
22,489
44,978
16,586
41,465
275
14
15
16
17
18
19
i 20
21
22
23
1 24
| 25
1
In- och utförsel af oladdade
patroner.
In- och utförsel af knallhattar.
In- och utförsel af fyr-  verkeripjeser.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
År.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr.
| Kronor.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr
| Kronor
—
—
—
—
1,659
_
_
_
20
_
_
_
1801
—
—
—
—
1,689
—
—
—
744
—
—
—
62
—
—
—
—
1,825
—
—
—
280
—
—
—
63
—
—
—-
—
2,225
—
—
—
296
—
47
—
64
—
—
—
—
2,030
—
—
—
255
—
—
—
03
—
—
—
—
2,101
—
—
—
210
—
—
—
1866
—
—
—■
—
1,528
—
—
—
335
—
106
—
67
—
—
—
—
3,055
—
11
—
169
—
—
—
68
—-
—
—
—
3,551
—
—
—
254
—
—
—
6»
—
—
—
—
3,452
—
—
—-
313
—
—
—
70
—
—
—
—
5,194
30,545
—
—
452
1,064
—
1871
—
—-
—
—
5,707
33,568
47
275
374
879
4
IOO
72
—-
—
—
—
7,482
44,005
—
—
818
1,924
—
—
73
—
—-
—•
—
10,550
62,045
21
125
509
1,198
—
—
74
—
—
—
—
8,236
48,440
—
—
288
677
—
—
75
—
—
—
—
5,603
32,950
—
—
524
*,233
—
—
1870
—-
—
—
—
5,885
34,610
—
•—
239
562
—
—
77
—
—
—
—
6,534
38,430
—
—
76
178
—
—
78
—
—
—
—
6,446
37,913
—
—
355
835
—
—
79
—
—
—
—
8,068
47,450
743
4,368
298
700
—
—
80
-—
—
—
—
8,387
50,322
165
990
774
1,935
180
450
1881
5,170
15,510
—
—
8,732
52,392
—
—
656
1,640
—
—
82
11,632
34,896
—
—
8,058
48,348
—
—
958
2,395
—
—
83
13,255
39,765
1,200
3,600
11,707
70,242
186
i,u6
719
1,798
—
—
84
14,075
42,225
—
—
9,831
58,986
236
1,416
532
1,330
—
—
85
11,479
34,437
—
—
9,189
55,134
209
1,254
738
1,845
—
—
1886
13,390
40,170
—
—-
10,089
60,534
245
1,470
866
2,165
—
—
87
14,737
44,211
—
—
10,028
60,168
247
1,482
439
1,098
—
—
88 |
276
Tab. 153. Kemisk-tek niska fabrikater.
(Kol. 23—86, bo sid. 278—283.)
1 1
2 1
s 1
*
5
6
i
8 1
9
10
Kemisk-teknis
ka fat
riket
*)■
Å r.
Antal
Arbe-
tare.
T i 1 1 v
e r k n
i n g.
i
gång.
S
u perfosfat.
Svafvelsyra.
Diverse.
Summa
värde.
Liter 4
Kilogram.
Kronor.
Kilogram.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
1861 .....
28
_
_
—
—
—
—
—
344,420
62......
30
—
—
—
—
—
—
—
327,392
63......
36
188
—-
—
—
—
—
—
429,770
61.....
35
148
—
—
■—
—
—-
—
438,228
65......
44
188
—
—
—
—
—
—
519,306
1866......
43
169
—
—
—
—
—
—
492,462
67......
34
140
—
—
—
—
—
—
425,454
68......
34
113
—
—
—-
354,046
52,657
172,423
348,924
69......
34
148
-—
—
—
536,106
67,885
179,339
367,724
70......
39
148
—
229,541
22,400
1,363,261
161,762
269,487
453,649
1871......
40
205
—
641,865
78,500
2,892,430
243,179
384,434
706,113
72.....
44
222
—
1,349,531
172,300
2,246,697
175,722
583,785
931,807
73......
52
289
—
1,411,252
165,100
2,421,020
222,864
700,584
1,088,548
74......
55
387
—
3,259,058
455.100
2,497,109
203,490
895,384
1,553,974
75......
71
548
4,475,070
8,304,157
904,374
4,910,648
540,786
1,030,811
2,475,971
1876
64
528
—
8,484,517
1,039,600
4,871,541
377,208
1,226,562
2,643,370
77......
71
569
5,234,000
9,005,660
1,212,000
5,269,625
301,493
1,180,441
2,693,934
78......
70
496
5,234,000
10,006,289
1,360,000
4,527,059
296,400
1,102,251
2,758,651
79......
70
512
5,234,000
8,108,325
1,157,250
4,467,634
261,153
1,108,435
2,526,838
80......
68
528
5,495,700
7,885,925
911,749
6,082,838
339,250
1,239,660
2,490,659
1881......
66
567
6,019,100
20,439,227
2,302,000
7,745,522
377,460
1,266,102
3,945,562
82......
74
642
6,280,800
24,836,256
2,780,400
9,678,981
421,000
1,704,564
4,905,964
83......
68
633
6,280,800
32,108,456
3,389,703
5,542,183
276,302
1,642,375
5,308,380
84......
76
771
6,280,800
32,894,889
2,898,083
11,430,889
408,527
1,668,341
4,974,951
85......
90
756
—
34,435,109
2,956,220
12,385,779
552,780
2,019,781
5,528,781
1886......
98
808
—
35,019,079
2,455,988
9,877,916
373,764
2,011,252
4,841,004
87......
106
978
—
35,622,729
2,484,704
10,233,365
398,794
2,256,156
5,139,654
88......
114
1,031
—
42,317,931
2,906,111
15,660,097
480,150
2,494,232
1 5,880,493
1) Till år 1870 äro bresiljeqvarnar medräknade, hvarom so i öfrigt Tab. 149.
277
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
1
In- och utförsel af vållad
eller oraffinerad pottaska1).
In- och utförsel af raffinerad
eller kalcinerad pottaska1).
In- och utförsel af kaustikt
natron och soda.
År.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr.
Kr.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr.
Kr.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr.
Kr.
_
_
_
250,242
—
130
_
1,428,170
_
3,211
_
1801
—•
-—
—
__
266,948
—
107
—
1,931,375
—•
-—-
--
02
—
—
—
—
354,726
—
5,696
—
1,821,663
•—-
—
—
03
292,325
—
9,777
—
209,137
—
3,358
—
2,053,882
—
—
—
01
87,311
—
3,443
--
261,294
—
2,720
—
2,361,595
—
—
—
65
2,593
—
1,573
—
432,175
—
978
—
2,403,507
—
3,061
—
1866
4,038
—
4,931
—
425,033
—
—
■--
2,564,313
-—
8,544
---
67
190,392
—
10,754
—
203,356
—
1,615
■-
2,481,126
—
35,154
—
68
182,060
-—
8,459
—
259,424
—
8,799
—
2,358,024
—
4,973
—
60
274,812
—
21,254
—
690,834
—
17,173
—
2,941,653
—
3,401
—
70
286,374
101,055
17,811
6,285
258,489
121,620
638
300
3,520,012
351,938
7,439
744
1871
124,632
43,980
510
180
892,490
419,920
2,550
1,200
3,564,177
356,354
4,505
45i
72
80,722
28,485
850
300
910,130
428,220
—
—
5,921,479
592,042
6,844
684
73
144,908
5i,i35
1,020
360
719,866
338,700
32,008
15,060
5,427,710
702,284
111,923
">''9°
71
421,165
148,620
—
—
836,975
393.800
20,276
9,540
5,695,211
669,905
99,935
9,992
75
80,339
30,240
—
—
938,525
551,975
—
—
5,948,811
839,682
87,481
8,747
1876
535,808
252,100
128
45
704,478
265,168
1,148
378
6,042,753
710,785
93,219
9,320
77
435,830
205,060
—
459,635
173,008
1,063
500
5,568,156
523,968
14,708
>,47''
78
31,413
14,780
—
--
1,008,960
332.304
1,360
896
5,298,785
467,456
32,518
3,825
70
185,206
87,140
--
—
1,306,301
399,503
——
-—
6,591,951
566,031
—
—
80
105,745
31,724
2,313
694
1,203,614
385,156
4,415
1,766
7,479,987
598,399
86,933
8,693
1881 j
69,400
20,820
—
----
1,356,425
474,749
420
168
7,475,828
523,308
9,249
925
821
31,421
9,426
—
—
1,456,244
538,810
1,000
320
8,096,701
566,769
15,585
i,559
83
296,504
88,951
—
—
1,233,886
444,''99
847
254
10,697,726
4,279,090
11,380
1,138
84
53,140
15,942
—
-—--
1,253,714
451,337
13,182
5,273
9,676,016
1,548,163
11,161
1,116
85
65,500
19,650
—
—
1,294,528
427,194
1,090
436
9,230,891
1,476,942
8,343
834
1886
24,611
7,383
—
—
1,462,342
482,573
1,041
416
9,105,073
1,456,811
29,659
2,966
87
46,134
13,840
—
—
1,498,909
494,640
—
—
10,594,939
1,589,241
46,959
4,696
88
'') Iron 1801 —1803 ingår oraflinerad pottaska bland raftinorad sådan.
278
Tab. 153. (Forts.) Kemisk-tekniska fabrikatet''.
(Kol. 43—86, se sid. 280—283.)
1
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
31
År.
In- och utförsel af glaubersalt.
In-
och utförsel af
salmiak.
In- och utförsel af kol-  syrad kali.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
Liter el. Kg.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr.
Kr.
Kilogr.
Kr.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr.
Kr.
| 1861...
Lit. 9,186
_
__
_
12,728
.
_
_
__
_
_
__
62...
»
16,775
—
—
—
12,925
—-
—
—
—
—
—
—
63. .
»
8,924
—
—
—
13,713
—
—
—
—
—
—
—
64
»
16,225
—
—
—
13,673
—
—
—
—
—
—
—
65.
»
10,991
—
—
—
15,185
—
—
—
—
-—
—
—
1866...
..
45,928
—
—
—
14,765
—
—
—
—
—
—
__
67
»
22,087
—
—
—
14,286
—
—
—
—
■—-
—
—
68...
»
873,895
—
—
■—
12,705
—
—
—
—
--
—
—
60
Kg. 20,288
—
—
—
12,113
—
21
—
48,207
■—-
—
—-
70.
»
140,096
—
—
—
20,449
—
—
—
56,861
—
—
—
1871
»
17,215
2,835
—
--
14,537
11,627
—
—
88,089
165,785
149
280
72...
»
104,808
17,295
—-
—
17,525
14,018
—
—
139,109
261,806
100
188
73
»
95,690
■5,758
—-
—•
21,429
17,140
36
29
200,276
376,922
11,126
20,940
74...
..
55,839
9,195
—
—
22,906
18,321
208
167
193,597
364,353
12,076
22,728
75...
..
33,019
5,437
—
—-
24,459
19,564
55
44
262,746
494,493
11,644
21,914
1876
->
16,147
2,659
—
—
25,212
20,166
9
7
332,743
328,770
12,206
22,972
77...
,,
23,292
3,836
731,219
120,425
43,752
34,996
17
14
249,491
440,199
2,342
4,408
78...
»
18,354
3,021
—
—-
25,139
20,107
635
508
228,669
349,667
255
480
79...
»
30,319
4,993
—
—
31,981
25,581
—
—
216,926
255,161
2,325
4,376
80...
»
30,137
4,963
—
—-
32,431
25,940
638
510
389,613
458,286
5,101
9,600
1881...
»
78,744
11,812
—
—
34,701
27,761
—
—
485,043
727,565
—
—
82...
»
136,864
20,530
—
—
40,892
32,714
—
—
537,445
537,445
—
—
83...
107,606
16,141
—
—
44,672
35,738 j
—
—
536,690
536,690
—
-—
84...
..
343,609
51,541
—
—
45,313
36,250
—
—
600,950
600,950
25,800
51,600
85...
» 1,125,757
168,864
1,587
238
38,481
30,785
—
—
608,343
609,343
9,066
9,066
1886 ..
» 1,174,379
117,438
120,000
12,000
39,782
31,826
—
—
733,404
733,404
11,885
11,885
87...
» 1,181,179
118,118
10,115
1,012
67,089
53,671
—
—
613,259
613,259!
9,541
9,541
88...
» 2,307,483
230,748
--
—
49,035
39,228
—
—
584,873
584,873!
6,120
6,120
279
35
30
37
38
39
40
1 f
42
43
44
45
4C
1
In- och utförsel af klorkalk.
In- och utförsel af tennsalt
och klortenn.
In-
och utförsel af tenn
ooh blyaska.
År.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
Kilogram.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr.
Kr.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
151,880
_
r
_
__
_
13
_
__
__
1861
128,089
—
—
—
—
—
—
—
—
— .
02
113,721
—
170
—
—
—
---
—
—
—
63
106,813
—
—
—
—
—
—
—
—
—
04
139,490
—
21
-—-
—
7,879
2
—
—
•—-
65
146,939
—
—
—
—
7,042
3
—
—
—
1866
204,419
—
64
—-
—
9,064
3
—
7,014
—
67
195,054
—
765
—
4,758
—
53
—
4,166
—
68
189,886
-—
7,653
—
6,643
—■
11
—
-—•
—
—
60
160,711
—
—
—
6,468
—
873
—
—
——
70
199,084
65,569
—
—
6,359
11,967
170
802
—
—
1871
323,776
106,636
—
—
7,667
14,429
254
1,194
—
—
72
456,224
150,259
—
—
9,587
18,043
265
1,246
1,029
4,840
73
353,196
116,326
298
98
10,789
20,306
—
68,113
320,474
—
-—-
74
646,368
212,883
—
—
10,711
20,159
21
IOO
--
—
75
509,388
107,851
—
—
9,538
17,951
—
1,065
S,oio
20,086
94,506
1870
482,549
102,169
---
—
10,000
18,820
39
74
144
678
---
—-
77
618,605
130,975
---
—
6,170
11,613
—
17
80
20,403
96,000
78
644,754
75,840
—
—
3,857
7,258
—
—
24
112
—
—
70
902,661
148,647
•--
—
7,348
13,830
—
—
72
340
—
——
80
964,346
270,016
—
—
8,210
15,599
—
—
973
4,573
4,567
21,465
1881
933,703
275,784
—
—
5,957
11,318
-—
1,143
5,372
—
—
82
920,847
138,127
—
—
6,217
11,812
—
-—•
68
320
—
•—
83
1,291,993
193,799
38,000
7,600
5,810
ii,°39
—
—
132
620
—
—
84
1,272,786
190,918
—
—
6,765
•2,835
—
—
2,618
''2,305
—
—
85
916,318
137,448
—
—
13,707
26,043
—
—
457
2,148
7,089
33,3''8
1880
974,567
146,185
6,250
1,250
6,914
''3,137
—
—
11
52
—
—
87
1,135,813
170,372
—
—
5,660
''0,754
—
—
1,431
6,726
—
—
88
280
Tab. 153. (Forts.) Kemisk-tekniska fabrikater.
(Kol. 05—86, se sid. 282 o. 283.)
1
47
48
49
50
51
52
53
54
55
56
57
58
In- och utförsel af borax
och borsyra.
In- och utförsel af salpeter och
salpetersyradt natron.
In- och utförsel af sal-  petersyra.
Å r.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr.
Kr.
Kilogram.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr.
Kr.
Kilogr.
Kr.
1801.........
15,519
_
_
_
245,243
_
136
_
26,544
158
—
62
13,937
—
—
—
260,808
—
542
—-
23,556
132
—•
03.........
14,101
—
—
—
251,781
—-
91
—
23,629
2,523
04
18,611
—■
—
—
385,975
—•
2,183
—
32,035
242
—
65........
15,425
—
—
—
283,756
-—
43
—
121,651
130
—
1866
11,307
—
—
—
242,322
—
—
—
70,290
366
—
67.........
12,989
—
—
—
242,554
—
—-
—
62,510
38
68.........
14,066
—•
17
—
319,184
■—
21
—
35,773
19
69.........
14,779
—
60
—
433,222
—
255
—
32,800
—
132
—
i 70.........
18,423
—
—
—
417,798
—
216
—
51,484
74
—-
1871.........
25,023
26,490
18
19
514,090
290,258
19,976
14,099
36,971
22,614
15
9
72.........
34,977
37.028
74
79
755,456
284,356
22,124
8,328
24,767
15,149
456
279
73.........
41,381
43,808
1,711
1,811
1,012,278
392,932
71
25
94,676
57,909
221
135
74.........
38,309
40,555
980
'',038
1,039,029
611,084
183
129
67,360
41,201
4,199
2,569
•5.........
43,079
45,605
3,677
3,893
752,688
345,290
223
158
70,782
43,294
2,056
1,257
1876.........
47,383
50,161
1,069
1,132
955,399
359.616
136
96
25,049
15,321
804
492
77.........
38,642
40,908
1,439
1,524
401,814
141,791
——
—
35,631
21,794
194
119
78.........
36,327
38,457
—
—
465,253
218,903
242,380
171,062
42,716
26,128
--
-—
79.........
35,680
37,773
52
55
604,053
269,999
1,700
720
30,909
18,906
644
394
; SO ........
50,836
53,816
—
—
719,130
304,518
695
294
25,283
15,465
138
85
1881.........
70,390
70,390
—
—
845,072
354,930
—
—
37,229
22,337
—
—
**.........
86,048
86,048
—
—
757,665
303,066
—
—
34,425
20,655
10,212
6,127
83.........
82,297
82,297
—
—
752,034
300,814
—
—
34,217
20,530
—
84 ........
103,744
103,744
—
—
804,350
241,305
1,093
437
30,462
18,277
•-
—
|
85.........
125,226
125,226
—
—
2,147,865
859,146
562
225
47,678
28,607
—
—
''1886.........
135,236
89,256
—
__
1,871,499
748,600
3,289
U3i6
96,337
57,802
—
—
87.........
98,475
64,994
—
—
1,912,459
764,984
781
312
80,677
48,406
--
—
| 88.........
131,718
79,031
—
—
2,927,120
878,136
—
—
76,036
45,622
—-
-—
281
59
CO
Cl
i c 2
G3
G4
65
|
GG
67
|
G8
1
In- och utförsel af saltsyra.
In- och utförsel af svafvelsyra.
Införsel af kar-  bolsyra.
Å r.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
Qvan-
titet.
Värde.
Kilogram.
Kronor.
1 Kilogr.
Kronor.
Kilogram.
| Kronor.
Kilogram.
| Kronor.
Kilogr.
Kronor.
41,616
—
_
_
154,050
10,226
1801
44,281
—
—
—
208,019
—
32,409
—
—
—
62
42,884
—
—
—
237,998
—
32,045
—
—
—
03
55,219
—
43
—
139,888
—
12,498
—
—
—
61
60,489
—
10
—
150,477
—
44,803
—-
—
—
05
53,016
—
—
—
278,892
—
27,162
—
_
_
1306
54,417
—
689
—
202,591
—
60,871
—
—
—
67
358,721
—•
—
—
282,676
~--
25,462
-,
—
—
68
306,805
—
—
—
243,356
—
59,553
--
—
—
60
115,918
—
——
—
177,044
—
90,541
—
—
—
70
249,716
n,749
1,775
84
355,959
54,431
74,346
12,243
_
_
1871
265,554
12,494
106
5
409,178
55,349
89,181
12,064
—
—
72
214,773
10,105
213
IO
137,045
17,732
82,805
n,688
—
—
73
281,512
13,245
701
33
298,573
42,144
58,235
8,220
—
—
74
415,391
19,544
225
II
896,060
126,480
58,108
6,835
—
—
75
263,121
12,380
3,240
152
547,243
77,244
116,683
13,725
_
_
1870
264,021
12,422
307
14
473,322
61,242
8,629
1,218
—
—
77
303,874
14,297
433
20
169,775
21,967
19,341
2,275
—
—
78
239,730
11,279
981
46
795,657
102,949
13,645
1,605
—
—
79
262,109
12,332
946
45
378,870
49,022
9,182
1,080
—
—
80
341,563
17,078
—
—
467,716
56,126
39,140
4,697
_
_
1881
355,607
17,780
—
—
330,764
39,692
65,621
7,875
—
16,941
82
604,017
30,201
—
—
314,330
37,720
3,900
468
—
13,756
83
476,963
23,848
—
—
383,997
46,080
53,608
6,433
—
14,979
84
636,654
31,833
15,225
761
614,356
73,723
22,054
2,646
31,447
31,447
85
500,600
25,030
—
—
490,861
58,903
4,850
582
18,373
18,373
1880
645,350
32,268
1,192
60
385,338
46,241
5,338
641
29,867
29,867
87
773,626
38,681
—
—
508,505
61,021
2,045
245
17,729
17,729
88
TaUkomitena betänkande. II.
gg
282
Tab. 153. (Forts.) Kemisk-tekniska fabrikater.
1
G9
70
■71
72
73
74
75
76
77
78
In- och utförsel af parfymer.
In- och utförsel af luktvatten.
Införsel af
pomeransblom-  vatten.
Å r.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
Qvan-
titet.
Värde.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
1861 ..................
_
_
_
_
7,925
27,964
—
—
—
—
62 ..................
—
—
—
—-
10,363
36,568
—
—
-—-
—
63 .................
—
-—-
—
—
12,356
43,600
—
—
—
—
64 ..................
—
-—■
—
—•
7,047
24,867
1,194
4,215
—
—
65 ..................
—
—
—
—
8,818
31,116
574
2,025
—
—
1866 ..................
—
—
—
—
7,503
26,475
302
1,065
—
—
67 ..................
—
—
—
—
8,946
31,567
982
3,465
—
—
68 ..................
—
•—
—
•—-
6,856
24,193
101
357
—
—
69 ..................
—
—
—
•—■
6,596
23,277
40
139
—
—
70 ..................
—
—-
—
—
5,384
19,000
39
138
—
—
1871 ..................
—
—
—
—
9,737
34,359
129
456
-—•
—
72 ..................
—
—
—
—
15,653
55,235
455
1,607
1,203
1,839
73 ..................
—
—
—
—
11,441
40,374
778
2,745
1,705
2,608
74 ..................
—
—
—
—
13,828
48,795
1,439
5,079
1,586
2,426
75 .................
—
-—
—
—
14,861
52,440
850
2,999
2,932
4,483
1876 ..................
—
—
—
—
13,794
48,677
1,316
4,644
1,633
2,497
77 ..................
—
—
—
—
15,205
53,655
2,713
9,573
2,638
4,033
78 ..................
—
—
—
—
12,334
43,523
2,412
8,513
1,515
2,317
79 ..................
—
—
—
—
12,365
43,632
1,751
6,180
2,079
3,179
80 ..................
—-
—
-—
—
16,501
58,230
1,798
6,344
1,908
2,917
1881 ..................
782
19,550
85
2,125
16,129
56,452
1,528
5,348
2,974
4,461
82 ..................
995
24,875
—
—
19,208
67,228
3,073
10,756
2,590
3,885
83 ..................
1,291
32,275
1,698
42,450
19,625
68,688
3,408
11,928
2,795
4,193
84 ..................
1,394
34,850
4,494
112,350
19,759
69,157
1,542
5,397
2,631
3,947
85 ..................
1,603
40,075
4,769
119,225
20,005
70,018
673
2,356
2,196
3,294
1886 ..................
1,005
25,125
4,124
103,100
16,762
58,667
1,993
6,976
2,351
3,527
87 ..................
1,433
35,825
4,940
123,500
19,580
68,530
1,909
6,682
2,091
3,137
88 .................
1,G44
41,100
9,148
228,700
21,916
76,706
1,283
4,491
1,898
2,847
283
79
so
81
82
83
84
85
86
87
88
89
90
1
In- ooh utförsel af pomada.
In- och utförsel af skrifbläck.
In- och utförsel
af vattenglas.
In- och utförsel
af kemisk-tek-  niska prepara-  ter, ej spec.
År.
Införsol.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Ut-
försel.
Införsel.
Utförsel.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
Kilogr.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
2,601
21,420
_
_
3,242
_
1,924
—
—
—
48,029
_
1801
2,198
18,098
—•
—
6,172
—
1,516
—-
—
—
43,076
—
62
3,086
25,406
—-
—
5,244
—
1,189
-—-
-—-
—
56,217
237
63
2,216
9,123
—-
—
7,579
—
199
—
328
—
99,703
915
61
2,504
10,309
—
—
8,503
—
914
—
188
—
191,452
722
65
2,649
10,904
70
289
8,488
—
921
—
1,007
—
117,298
1,464
1866
2,490
10,250
34
140
6,979
—
713
—
2,802
—
91,399
4,998
67
3,344
13,769
64
264
6,457
—
267
—
2,053
—
108,117
3,904
68
2,025
8,339
257
1,057
6,184
—
584
—
3,641
—
105,377
1,264
60
2,614
10,761
114
469
4,028
-—
301
—-
11,497
—
181,852
6,956
70
3,449
14,602
93
382
7,426
4.368
774
456
8,040
—
245,413
11,385
1871
3,870
15,932
53
219
8,153
4,795
2,341
1,377
13,504
—
569,439
18,576
72
3,706
15,258
79
326
9,171
5,394
2,673
1,572
9,156
—
702,156
10,201
73
3,761
15,486
108
443
9,071
5,335
1,845
1,085
16,028
30
613,642
23,961
74
4,488
18,477
1,127
4,639
10,456
6,150
2,742
1,613
4,635
—
708,636
108,201
75
3,854
15,866
436
1,794
10,037
5,903
3,780
2,223
13,756
—
778,989
106,581
1876
3,470
14,287
no
452
9,309
5,475
8,334
4,902
29,271
15
677,858
28,093
77
2,528
10,406
45
187
8,130
4,782
6,417
3,774
24,587
—
507,061
42,274
78
2,627
10,815
73
301
8,376
4,926
5,777
3,398
26,447
—
550,899
68,116
79
3,010
12,392
180
742
7,170
4,217
8,417
4,950
35,223
—
508,102
87,353
SO
2,649
10,596
—
—
12,064
7,238
15,988
9,593
29,119
—
589,428
130,824
1881
2,888
''1,552
—
—-
10,981
6,589
10,995
6,597
36,076
—
613,870
100,602
82
3,440
13,760
--
—
12,147
7,288
16,183
9,710
41,409
—
651,153
127,747
83
2,728
10,912
—
—
8,804
5,282
23,821
14,293
40,197
—
610,770
129,677
84
3,103
12,412
—
—
11,566
6,940
34,505
20,703
36,911
—
692,131
112,250
85
2,390
9,560
—
—
7,480
4,488
33,047
19,828
27,135
—
657,317
120,908
1886
2,324
9,296
187
748
5,955
3,573
37,386
22,432
14,960
—
709,873
208,516
87
2,492
9,968
139
556
7,946
4,768
38,873
23,324
12,698
—
797,307
184,520
88
Anmärkningar till tabellerna.
Till grund för de i förestående tabeller lemnade uppgifter ligga, dels Kornmersekollegii
underdåniga berättelser om bergshandtering, fabriker och manufakturer
samt utrikes handel och sjöfart, dels de i Statistiska Centralbyrån utarbetade
sammandrag af Hushållningssällskapens berättelser och Kongl. Maj:ts
Befallningshafvandes årsväxtberättelser; för de fall, der uppgiftskällan varit en annan,
redogöres här nedan under anmärkningarna till vederbörande tabell.
Tabellerna, som omfatta flertalet vigtigare varuartiklar, afse att för hvarje
särskild sådan eller för flere samhöriga lemna upplysning om införseln till och utförseln
från riket samt, i fråga om varor, hvilka äro föremål för inhemsk tillverkning,
i hvilket omfång sådan tillverkning eger rum, vid huru många verk, fabriker
och handtverkerier tillverkningen bedrifves och huru många arbetare dervid finna
sysselsättning.
För Kongl. Maj:ts och Kronans behof på grund af särskilda föreskrifter tullfritt
införda, men eljest tullpligtiga varor hafva lemnats utom räkningen; då dylika
varor införts i relativt stora qvantiteter, är detta omnämndt i anmärkningarna till
de särskilda tabellerna här nedan.
Beträffande tillverkningen af sådana varor, hvilka framställas såväl fabrikssom
handtverksmessigt eller endast på sistnämnda sätt, må anmärkas, att för den
handtverksmessigt bedrifna tillverkningens storlek föreligga inga som helst upplysningar.
För att i någon mån afhjelpa olägenheterna af denna brist och i syfte
att lemna den ledning för omdömet uti ifrågavarande afseende, som kan lemnas,
hafva å tabellerna öfver varor af nu berörda slag uppgifter meddelats både å antalet
under de olika åren i gång varande handtverkerier och å antalet arbetare, som
der varit anstälde. Några uppgifter om antalet under olika år i gång varande
handtverkerier finnas visserligen, strängt taget, icke, men har ansetts, att nämnda
antal, utan större felaktighet, kunnat räknas lika med antalet handtverkare, hvilka
idka sjelfständig näring och icke äro i tjenst hos andra, om hvilket antal uppgifter
föreligga i Kommersekollegii förberörda berättelser om fabriker och manufakturer.
Under rubriken »arbetare» finnas i tabellerna upptagna endast arbetare vid den större
industrien och handtverkeriarbetare, icke handtverkare. Vid begagnande af de tabeller,
som afse varor, hvilka tillverkas såväl fabriks- som handtverksmessigt, och å hvilka
tabeller, såsom omförmäldt blifvit, endast tillverkningen vid fabrikerna finnes
uppgifven, är sistnämnda omständighet att observera. Vill man med ledning af
derå lemnade statistiska data om aen uppgifna tillverkningen, antalet vid densamma
använda arbetare och hela arbetareantalet, bilda sig en föreställning om tillverkningens
storlek i dess helhet, torde beaktas, att vid handtverkerierna icke blott
biträdena, utan äfven arbetsgifvarne sjelfve esomoftast lägga handen vid arbetet,
hvadan jemväl desse senare böra tagas med i räkningen; siffran på antalet handtverkare
erhålles genom fråndragning af antalet fabriker med uppgifven tillverkning
från hela antalet verk, vid hvilken tillverkning af ifrågavarande slag egt rum.
285
I afseende på produkter tillhörande bergsbruket må omnämnas, att de i
tabellerna lemnade uppgifterna om dessa produkters framställning afse till och med
1877 bruksår, men derefter kalenderår.
För åvägabringande af jemförlighet emellan å ena sidan uppgifterna om inoch
utförselqvantiterna åren 1881—1888, hvilka i de begagnade uppgiftskällorna
äro angifna i nya mått, och å andra sidan de öfriga, samtliga i gamla mått angifna,
qvantitativa uppgifterna, hafva jemväl dessa senare i de förestående tabellerna utförts
i nya mått. Vid reduktionen från gamla till nya mått har i enlighet med Kongl.
förordningen af den 9 oktober 1885 om mått och vigt ett skålpund räknats lika
med jemt 0,425076 kilogram och en kanna lika med jemt 2,617 liter.
Tab. 3. Uppgifterna angående landtbruksingeniörernas förrättningar äro hemtade
ur Landtbruks-Akademiens handlingar.
Tab. 5—11. Uppgifterna om utsädet, räknadt i rymdmått, äro hemtade från
de af Statistiska Centralbyrån utarbetade sammandrag af Hushållningssällskapens
berättelser.
Hvad skördebeloppen angår, föreligga officiela uppgifter såväl i nyssnämnda
berättelser som i de sedan år 1874 i Statistiska Centralbyrån utarbetade sammandrag
af Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes årsberättelser. Af dessa båda på olika
väg funna uppgifter torde, enligt hvad erfarenheten synes gifva vid handen, de i
sist anförda sammandrag lemnade beräkningar, hvilka grundats dels på Hushållningssällskapens
meddelanden om utsädesmängderna, dels på de för hvarje särskildt länsmansdistrikt
insända uppgifter om skördadt korntal, kunna tillmätas största tillförlitligheten.
Äfven i dessa beräkningar torde likväl en ej oväsentlig förbättring
kunna vidtagas. Med föranledande deraf att Hushållningssällskapens berättelser
vanligen utkomma två år senare än det år de afse, men årsberättelserna skola
publiceras samma år och således innan årets utsäde är kändt, måste till grund för
de i sist nämnda berättelser framlagda beräkningar om årsväxten läggas, jemte
uppgifterna om korntalet, uppgifter om utsädesbeloppen två år förut, med de sannolika
korrektioner i desamma, som kunna betingas af den kännedom, man eger om
de årliga förändringarna i utsädets storlek. Gifvetvis bör en multiplikation af det
verkliga utsädesbeloppet med motsvarande korntal lemna ett icke obetydligt säkrare
resultat. De i tab. 5—11 här framlagda siffrorna på skördebeloppen i rymd äro äfven,
med undantag för vicker, beräknade enligt sist anförda metod. De härvid använda
uppgifterna om korntalet af olika sädesslag i medeltal för hela riket äro för åren
1874—1888 hemtade ur förenämnda sammandrag af årsväxtberättelscrna; för föregående
år äro korntalssiffrorna enligt hufvudsakligen samma grunder som i årsväxtberättelserna
beräknade ur de tabeller öfver Statskontorets omdömen öfver skörden,
som finnas intagna i Hushållningssällskapens berättelser före år 1874. De sålunda
för åren 1866—1873 funna korntalen i medeltal för hela riket äro:
År.
Hvete.
Råg.
Korn.
Hafre.
Blandsäd.
Potatis.
1866........
..... 7,84.
6,74.
6,09.
6,42.
6,94.
6,35.
1867........
...... 4,43.
5,01.
5,47.
5,80.
6,10.
4,88.
1868........
....... 7,u.
6,07.
4,70.
3,81.
4,63.
7,09.
1869........
....... 8,38.
7,94.
7,34.
6,09.
8,17.
5,79.
1870........
....... 8,44.
8,15.
7,44.
6,88.
7,10.
9,69.
1871........
....... 7,92.
7,13.
7,76.
7,65.
8,59.
6,40.
1872........
....... 7,00.
6,65.
7,25.
5,94.
8,12.
7,86.
1873 .......
....... 8,08.
7,47.
6,47.
6,69.
7,11.
5,74.
För ärter och bönor, räknade hvar för sig, föreligga inga uppgifter om
korntalet före år 1874, men väl för baljväxter tagna i ett. Likaså saknas för
286
samma år uppgifter om korntalet för bohvete. För samtliga nu nämnda spanmålsslag
har vid beräkningen af skörden åren 1866—73 såsom korntal användts medelkorntalet
åren 1873—1888. Hvad beträffar vicker, lemnar en beräkning efter ofvan
angifna grund ej något tillfredsställande resultat, då vicker till ej ringa del skördas
såsom grönfoder; uppgifterna om skörden utaf vicker äro i anseende härtill hemtade
ur Hushållningssällskapens berättelser.
Med afseende på de i flertalet af tabellerna 5—11 utförda beräkningar af utsädes-
och skördebeloppen i vigt, må anmärkas följande. För omföringen af utsädesmängderna
från rymdmått till vigt hafva för samtliga år, som tabellerna afse, användts
samma vigtstal, hvarvid en hektoliter utsäde beräknats väga: hvete 80, råg 75,
korn 65, hafre
50,
blandsäd 55, ärter 80 samt bönor
och vicker 75 kilogram; hvilka
tal ställa sig
något högre än, hvad sädesslagens
medelvigt utgjort under
åren
1879—88 enligt årsväxtberättelserna. Vid omföringen af skördebeloppen från rymdmått
till vigt
har
deremot beräkningen, med nedan
nämnda undantag, utförts
med
olika vigtstal
för
hvarje särskildt år, nemligen för
åren 1874—1888 med de
upp
gifter
om sädesslagens medelvigt, som återfinnas i nyssnämnda årsväxtbcrättelser, och
för åren derförut med följande:
Skördens medelvigt i centner per tunna:
År.
Hvete.
Råg.
Korn.
Hafre.
1866 ............
............. 2,80.
2,65.
2,13.
1,75.
1867 ............
........... 2,75.
2,55.
1,88.
1,74.
1868 ............
............ 3,03.
2,83.
2,50.
1,85.
1869 ............
............ 2,93.
2,69.
2,29.
1,84.
1870 ............
............ 3,00.
2,79.
2,49.
1,89.
1871 ............
........... 3,00.
2,74.
2,43.
1,85.
1872 ............
............ 2,87.
2,64.
2,37.
1,73.
1873 ............
............. 3,01.
2,81.
2,39.
1,88.
Ofvanståendc siffror äro funna med tillhjelp af de i Hushållningssällskapens
berättelser lemnade »upplysningar» om sädens beskaffenhet, vigt m. m.
Hvad vidkommer öfriga spanmålsslag hafva de för åren 1866—1873 använda
vigtstalen varit följande: 1 kubikfot har beräknats väga, blandsäd 33,9, ärter 48,6,
bönor 47,5 och vicker 45,4 skålpund, samtliga talen utgörande medeltalberäkningar
för åren 1874—1888. Beträffande slutligen bohvete har såväl i fråga om utsäde som
skörd cn kubikfot bohvete räknats väga en half centner.
Äfven i fråga om den in- och utförda spanmålen har en omföring från rymdmått
till vigt verkstälts nemligen för åren 1866—1870; för öfriga år äro i Kommersckollegii
berättelser om utrikes handel och sjöfart uppgifter lemnade om
den in- och utförda spanmålen i såväl vigt som rymdmått. För sistberörda omföring
har användts samma vigtstal, som Kommersekollegium vid sina omföringar af
samma slag år 1871 begagnade.
Beträffande slutligen de i tab. 5—8, liksom i tab. n:r 14 förekommande beräkningarna
af konsumtionen utaf hvete, råg, korn och hafre samt potatis, må
nämnas, att vid beräkningarna äfven utsädet fråndragits, så att sålunda konsumtionen
är lika med summan af skörd och införsel, minskad med summan af utsäde
och utförsel. Vid beräkningen har den in- eller utförda malna säden reducerats
till omalen, hvarvid omalet hvete antagits lemna 3/ä så mycket makt, råg 6/j» korn
4/ä och hafre ä/6.
Tab. 14. Angående beräkningen af skörd och konsumtion utaf potatis, se
anmärkningarna till tab. 5—11 här ofvan.
Tab. 16. Aren 1861—1863 äro i berätt. om utrikes handel och sjöfart de
287
olika frösorterna tagna i ett, med undantag för kanariefrö. Af dylikt frö infördes
22,424 kilogram år 1861, 26,289 år 1862 och 22,621 år 1863. I öfrigt inoch
utfördes frö under samma år för följande värdebelopp:
Införsel.
Utförsel.
1861
........................ 845,556
Kr.
168,790
Kr.
1862
........................ 712,128
»
170,638
»
1863
........................ 1,026,388
»
100,543
»
Tal. 19. De i kol. 6 och 9 upptagna, åren 1885—1888 in- och utförda, nötkreaturen
fördelade sig sålunda:
År.
Tjurar.
Oxar.
Kor.
Ungnöt.
Införsel:
1885.............
.......... 280.
401.
2,507.
482.
1886.............
.......... 104.
230.
1,344.
197.
1887............
........... 184.
103.
1,139.
575.
1888.............
........... 188.
539.
1,664.
172.
Utförsel:
1885.............
........... 2,511.
13,861.
9,389.
2,823.
1886.............
........... 2,469.
12,671.
8,236.
1,624.
1887.............
........... 2,621.
17,345.
8,090.
1,788.
1888.............
.......... 2,296.
16,219.
15,249.
1,905.
Tal. 22. Af år 1888 in- och utfördt fjäderfä och annan fogel voro:
Införsel.
Utförsel.
Qvantitet.
Värde.
Qvantitet.
Värde.
Ankor........................ 53
Stycken.
53
Kronor.
1,729
Stycken.
1,729
Kronor.
Gäss.......................... 327
»
981
»
8,379
»
25,137
»
Höns ....................... 684
»
547
»
7,423
»
5,938
»
Kalkoner .................. 172
»
1,032
»
25
»
150
»
Andra slag ............... 327
»
327
»
315
»
315
»
Tal. 34. För åren 1879—1883 skilja sig de i tabellen införda uppgifterna
öfver tillverkningsvärdet från motsvarande i Kommersekollegii berätt. öfver fabriker
och manufakturer. Tabellens siffror öfver tillverkningsvärdet nämnda år hafva erhållits
genom komplettering af de till Kommersekollegium insända uppgifterna med
uppgifter från Cloettas fabrik i Malmö och skilja sig i öfrigt från kollegiets siffror
derutinnan, att de, i olikhet med dessa, icke omfatta tillverkningen af konfekt.
Tal. 37. Uppgifterna om tillverkningen åren 1874—1888 äro hemtade från
de af Finansdepartementets kontroll- och justeringsbyrå afgifna berättelser om
bränvins tillverkning och försäljning.
Det åren 1861—1865 införda och åren 1861—1864 utförda bränvinet, hvilket
i Kommersekollegii berätt. öfver utrikes handel och sjöfart är uppgifvet i skålpund
alkohol, har först reducerats till kannor absolut alkohol efter 4,89 skålpund pr kanna,
hvarefter do sålunda erhållna qvantiteterna genom fördubbling förvandlats till kannor
li 50 procent alkohol och omförts i liter. Sak samma gäller i fråga om arralc, rum
och konjak å nästföljande tabell.
Siffrorna på konsumtionen äro för åren 1870—1888 tagna ur förenämnda be
-
288
rättelse om bränvins tillverkning och försäljning för tillverkningsåren 18sc/87 och
1887/88. För föregående år äro motsvarande siffror beräknade medelst tabellens
uppgifter om tillverkning samt in- och utförsel. Vid uppskattning af konsumtionen
äro äfven arrak, rum och konjak tagna med i räkningen.
Tab. 38. Jern för närmast ofvanstående anmärkning.
Tab. 39. Det intill år 1885 in- och utförda vinet, som i Kommersekollegii
berättelse om utrikes handel och sjöfart är uppgifvet i vigt, har här reducerats till
rymd efter sex skålpund pr kanna. Samma vigtstal har äfven användts vid omföringen
af de qvantiteter tillverkadt bärvin, som i kollegiets berätt. om fabriker
och manufakturer äro uppgifna i vigt.
Tab. 41. I Kommersekollegii berättelser om fabriker och manufakturer är
tillverkningen uppgifven endast för några få mälterier åren 1887 och 1888. Vid 6
under dessa år i gång varande mälterier utgjorde tillverkningsvärdet 540,278 kronor
det förra året och 587,875 kronor det senare.
Tab. 42. Då såväl tillverkningen som in- och utförseln af maltdrycker för
vissa år äro i Kommersekollegii berättelser angifna i både skålpund och kannor,
har reduktion till kannor verkstälts efter 6,40 skålpund pr kanna porter och 6,24
skålpund pr kanna andra maltdrycker.
Tab. 43 och 44. Då in- och utförsel af mineralvatten och ättika för vissa år
äro i Kommerkollegii berättelser angifna i vigt, har reduktion verkstälts till rymdmått,
hvarvid 1 kilogram räknats lika med 1 liter.
Tab. 46- Vissa i tabellen införda uppgifter äro hemtade ur de statistiska tabeller
öfver näringarnas ställning, som den år 1876 tillsatta tullkomitén bifogade sitt år
1882 afgifna betänkande. Vidkommande berörda uppgifter må efter nämnda betänkande
meddelas följande. De under rubrik »utförsel» upptagna värden å hel- och
halfsiden äro för åren 1865—1870 uträknade efter tullvärdet, enär värdet af de särskilda
väfnaderna i berätt. öfver fabriker och manufakturer ej specificerats. Hvad
beträffar införseln är för åren 1871 och 1872 i berätt. öfver utrikes handel och
sjöfart ej skiljdt på siden och halfsiden, men hafva för dessa år uppgifter erhållits
från Generaltullstyrelsen.
Förutom i tabellen upptagna sidenfabriker hafva äfven några andra fabriker
för tillverkning af siden varit i gång inom riket under de år tabellen omfattar,
såsom sidenappreteringsverk, silkesrederier m. fl. dyl. Under åren 1884—1888 voro
af sådana fabriker i verksamhet ett sidenappreteringsverk och ett silkesrederi. Vid
den förra af dessa fabriker gick under samma år tillverkningsvärdet ned från 9,500
till 7,900 kronor och vid den senare från 41,184 till 30,575 kronor.
Tab. 54. För år 1879 är tillverkningsqvantiteten vid ullgarnsspinnerierna, i
enlighet med den utaf 1876—1882 års tullkomité utarbetade statistiken, upptagen
till 252,587 kilogram eller, räknadt i gammal vigt, 594,216 skålpund, i stället för i
berätt. öfver fabriker och manufakturer uppgifna 711,216 skålpund, hvilken senare
summa säges vara felaktig. Detsamma gäller äfven den i nämnda berättelse
förekommande värdesumman 635,273 kronor, hvilken bör vara 625,273 kronor.
Af åren 1882—1888 införd ull var största delen ofärgad, såsom framgår af
följande siffror:
År.
Ofärgad.
Färgad.
1882 ........
........ 1,566,744
Kg.
1,202
Kg-
1883 .......
........ 1,838,062
»
2,671
»
1884 ........
........ 2,106,181
)>
5,494
»
1885 ........
........ 2,061,443
»
12,153
D
1886 ........
....... 1,805,017
J)
32,866
»
1887 ........
........ 1,933,393
»
31,817
I)
1888 ........
........ 2,076,576
»
32,258
I>
289
Af utförd ull uppgifves endast 4,204 kilogram, hvilka exporterades år 1888,
hafva varit färgad.
Tab. 56. Af den från och med den 1 juli 1888 införda nöthårsfilten, utgörande
tillsammans 3,602 kilogram, var 3,513 kilogram pressad och endast 89 kilogram väfd.
Tab. 67. Införseln af färdiggjorda mössor ingår i uppgifterna om införda
kläder, hvarom se tab. 66.
Tab. 70. Åren 1887 och 1888 in- och utförda pelsverk fördelade sig
sålunda:
År 1887.
År 1888.
Införsel:
Oberedda...........................
55,934 Kg.
45,228
Kg.
Beredda, lösa:
blåräf, bäfver o. dyl.
602 b
1,129
X)
andra slag.................
21,563 b
35,449
B
Beredda, hopsydda:
blåräf, bäfver o. dyl.
122 b
99
))
andra slag..................
20,153 b
21,164
B
Utförsel:
Oberedda...........................
8,681 b
1,310
Beredda, lösa ..................
67 b
527
B
Beredda, hopsydda .........
■36 b
965
Tab. 74:. För år 1876 är värdet af så väl in- som utförsel upptaget enligt
uppgift i berätt. öfver fabriker och manufakturer. Berätt. öfver utrikes handel och
sjöfart angifver deremot värdet af införseln till 476,378 kronor och af utförseln till
79,200 kronor.
Tab. 80. För de år, då in- och utförseln af ved i berätt. öfver utrikes handel
och sjöfart är angifven i famnar, har den reducerats först till kub.-fot efter 108
kub.-fot pr famn, hvarefter omföring till kubikmeter egt rum.
Plankor och bräder, hvilka i tabellen för alla år den omfattar äro tagna i ett,
fördela sig från och med år 1885 efter berätt. öfver utrikes handel och sjöfart
sålunda:
År.
Plankor.
Bräder.
Införsel.
1885
...... 821
Kbm
1886
...... 637
»
1887
...... 1,336
»
1888
...... 1,082
b
Utförsel.
2,370,843 Kbm.
2,213,306
>
2,305,927
»
2,683,955
»
Införsel.
2,054 Kbm,
2,979
»
1,951
»
2,960
»
Utförsel.
893,320 Kbm,
861,235
»
978,262
»
1,107,586 b
Tab. 86. Införda hornarbeten, hvilka i tabellen äro sammanförda i en summa,
fördela sig under senare år sålunda:
År.
Plattor, skifvor m. m.
1881
......... 58 Kg.
1882
......... 171
»
1883
......... 102
b
1884
......... 83
»
1885
......... 178
»
1886
......... 217
»
1887
......... 128
»
1888
......... 352
»
Knappar.
Andra slag.
47,329
Kg.
9,747
Kg
57,904
»
8,414
n
45,171
»
10,319
b
35,740
b
10,084
b
33,454
b
10,259
b
23,270
b
8,487
b
16,692
b
8,723
b
20,935
b
10,113
b
Tullkomiténs betänkande. II.
37
290
Tab. 91. Bland murtegel, klinker o. dyl. ingår äfven det tegel, som i berätt.
öfver utrikes handel och sjöfart upptagits under rubriken »andra slag».
Tab. 95. Uppgiften om tillverkningen af taffel- och fönsterglas år 1870 är
hemtad från 1876—1882 års tullkomités statistiska tabeller, då Kommersekollegii
motsvarande uppgift för samma år lär vara felaktig.
Tillverkningen af taffel- och fönsterglas, som i Kommersekollegii berättelser
finnes uppgifven i kistor, är i tabellen förvandlad i vigt efter 145 skålpund eller
61,636 kilogram pr %-kista.
Förutom i tabellen upptagna införselbelopp å fönsterglas infördes af dylikt
glas åren 1871—1888 för Kongl. Maj:ts och Kronans räkning sammanlagdt 90,568
kilogram.
Tab. 101. Under tackjern äro äfven kasserade kanoner inräknade. — In- och
utförseln af jern- och stålskrot åren 1861—1888 utgjorde:
1
2
3
4
5
1
2
3
4
5
In- ooh utförsel af jern- och
stålskrot.
In- och utförsel af jern- och
stålskrot. *)
År.
År.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
Deciton.
Kronor. |! Deciton.
Kronor.
Deciton.
Kronor.
Deciton.
Kronor.
1861......
1,120
_
6,135
1875......
6,262
73,660
29,197
343,430
62......
3
—
16,120
—■
76
7,751
91,175
35,996
423,705
63......
21
—
20,723
—
77......
8,133
95,670
56,342
717,984
61......
125
-—
13,846
—
78......
2,387
28,075
93,594
1,101,238
65......
301
—
14,543
—
79......
1,014
11,840
79,800
938,721
66......
47
—
15,029
—
80......
6,357
74,775
94,651
1,114,788
67......
60
—
16,475
—-
81......
13,462
161,548
17,109
205,311
68......
6,335
—
21,460
—
82......
—
—
47,647
333,529
60
5,273
—
31,377
—
83......
—
—
55,088
385,618
70......
2,475
—
41,742
—
84......
■-
—
63,996
447,974
71......
3,232
38,020
48,097
565,969
85......
—
—
60,695
364,173
72......
9,770
114,955
72,668
856,285
86......
50,186
301,115
112,354
674,126
1
73......
7,458
88,000
52,470
623,129
87......
24,457
146,743
243,629
1,218,145
74......
11,816
138,985
34,369
1,219,740
88......
20,814
124,825
55,332
260,060
Tab. 102. Under rubriken »diverse gjutvaror» ingå gjutna balkar, kolonner,
lyktstolpar, staketer, grafvårdar etc. äfvensom gjutna knappar och skostift.
Förutom i tabellen upptagna införselbelopp på kanoner, kulor m. m. infördes
för Kongl. Maj:ts och Kronans räkning af kanoner med tillbehör åren 1871—1884
sammanlagdt 5,001.n deciton (deraf 3,183 deciton kanonlavettcr år 1878), åren 1885
och 1886 för tillsammans 201,744 kronor samt åren 1887 och 1888 sammanlagdt
900.16 deciton.
*) Åren 1882—1885 ingår infördt jern- och stålskrot bland de i tab. 101 lemnade uppgifter om
infördt tack- och barlastjern.
291
Tab. 103. Under rubriken »smältstycken» ingå äfven s. k. göten, under rubriken
»stångjern» äfven stångjernsafhugg samt under rubriken »band-, bult- och knippjern»
äfven trådjern. In- och utförseln af göten, stångjernsafhugg och trådjern utgjorde
åren 1885—88:
Göten.
Stångjernsafhugg.
Införsel.
Utförsel.
Införsel. Utförsel.
1885.. .
7,654
Eg.
3,175,426
Eg.
10
Eg.
2,639,645
Eg,
1886.. .
1,089,275
»
4,109,912
»
—
»
2,939,110
»
1887.. .
403,676
»
4,525,847
»
46
»
3,022,134
»
1888 ..
499,402
»
6,449,171
»
—
2,993,847
»
Trådjern.
Införsel.
Utförsel.
155
Eg.
4,200,813 Eg.
5,498
»
5,374,512
»
--»
5,589,154
»
--»
1,962,419
»
Tab. 104. Spik under 45 mm. i längd, hvilken vara före år 1882 i berätt.
om utrikes handel och sjöfart sammanfördes med annat ej specificeradt manufakturoch
handtverkssmide, ingår t. o. m. den 15 maj nämnda år under rubriken
»manufaktursmiden» å tab. 105; för tiden fr. o. m. den 16 maj 1882 ingår spik
under 45 mm. å samma tabell under handtverkssmiden och bleckslageriarbeten,
andra slag.
Under åren 1883—1888 in- och utfördes spik under 45 mm. längd till följande
belopp:
Införsel.
År.
Qvantitet.
1883 ...... 17,447
Eg.
1884 ...... 26,759
»
1885 ..... 20,564
»
1886 ...... 33,965
»
1887 ...... 22; 190
»
1888 ...... 40,065
»
Värde.
8,724 Er.
13,380 »
10,282 »
16,983 »
11,095 »
20,033 »
Utförsel.
Qvantitet.
9,368 Eg
26,658 »
14,644 »
147,857 »
168,452 »
189,179 »
Värde.
4,684 Er.
13,279 »
7,322 »
73,929 »
84,226 »
94,590 »
Tab. 105. Beträffande under rubriken »manufaktursmiden» ingående spik af
under 45 mm. i längd se närmast ofvanstående anmärkning till tab. 104.
Förutom i tabellen upptagna införselbelopp å manufaktursmiden infördes för
Eongl. Maj:ts och Eronans räkning åren 1871—1881 af dylikt smide sammanlagdt
3,230.2 deciton, deraf 1,896 deciton år 1872 och 1,145 deciton år 1874.
Tab. 108. Uppgifna tillverkningen af koppar för år 1866 är hemtad ur de
statistiska tabeller, som den år 1876 tillsatta tullkomitén bifogat till sitt år 1882
afgifna betänkande, enär Eommersekollegii motsvarande uppgift lär vara felaktig.
Tab. 116. Under rubriken in- och utförsel af bly ingår före 1882 äfven plåt
och bleck af bly.
Tab. 118. Om in- och utförsel af blyplåt före 1882 se närmast ofvanstående
anmärkning.
Tab. 119. Under rubriken »metall- och bronsfabriker o. dyl.», kol. 2 och 3,
äro upptagna gjelbgjuterier, galvaniska fabriker, gördelmakerier, klockgjuterier,
metallfabriker och messingsslagerier.
Tab. 120. Under rubriken »mekaniska verkstäder och gjuterier» ingå äfven
adduceringsverk, sprutfabriker samt fabriker för tillverkning af mudderverk.
Tab. 131. Förutom i tabellen angifna belopp infördes åren 1871—1886 för
Eongl. Maj:ts och Eronans räkning 90,11)2 kilogram papper.
Tab. 132. Uppgiften om tillverkningen vid pappersmassefabrikerna år 1879
är hemtad ur de statistiska tabeller, som den år 1876 tillsatta tullkomitén bifogade
sitt år 1882 afgifna betänkande; i anmärkningarna till samma tabeller uppgifves
nemligen Eommersekollegii motsvarande uppgift vara ofullständig.
292
Tab. 136. Under 1888 års senare hälft infördes böcker för 347,599 kronor.
Häraf voro för 80,689 kronor tryckta på svenska språket; återstoden, värd 266,910
kronor, utgjordes af böcker på främmande språk samt böcker för blinda. Af
böckerna på svenska språket representerade de oinbundna ett värde af 46,313 kronor
och de bundna ett värde af 34,376 kronor (deribland biblar utan guldsnitt
640 kronor och biblar med guldsnitt 10,596 kronor).
Tab. 137. Tillverkningen af linfrömjöl, som i berätt. öfver fabriker och
manufakturer är uppgifven dels i kannor dels i centner, har reducerats i sin
helhet till vigt, hvarvid 1 kanna linfrömjöl ansetts väga 3,65 skålpund eller 1,55
kilogram. Likaledes är tillverkningen af oljekakor för vissa år i berätt. öfver fabriker
och manufakturer uppgifven både i centner och stycken. För de år då värdet af
de i stycken uppgifna kakorna är särskildt angifvet, hafva dessa reducerats till
vigt efter 10 stycken pr centner och värdet af desamma inräknats i värdesumman
för oljekakor. För de år åter, när värdet af de i stycken angifna oljekakorna ej
är särskildt uppgifvet, ingår detsamma under rubrik »diverse».
Förutom i tabellen angifna belopp infördes åren 1876—1885 för Kongl. Maj:ts
och Kronans räkning 1,316,090 kilogram olja.
Tab. 138. De i tabellen förekommande siffror, som angifva införseln af såväl
råa som renade oljor för år 1879, äro hemtade från de statistiska tabeller, som
1876 — 1882 års tullkomité bifogat sitt betänkande.
Förutom i tabellen angifna belopp infördes åren 1876—1885 för Kongl. Maj:ts
och Kronans räkning 449,473 kilogram fotogen.
Tab. 142. Värdet af år 1877 införd ej parfymerad tvål, hvilket i berätt. öfver
utrikes handel och sjöfart är felaktigt uppgifvet till 108,938 kronor, är i tabellen
rätt angifvet till 21,788 kronor i öfverensstämmelse med de statistiska tabeller,
som den år 1876 tillsatta tullkomitén bifogat sitt år 1882 afgifna betänkande.
Tab. 145. Af den år 1888 införda arbetade kautschuk, som å tabellen under
rubrik »andra slag» upptagits, utgjorde 9,413 kilogram kautschukskifvor af minst
1 mm. i tjocklek, 141 kilogram kautschukskifvor af mindre tjocklek, 129 kilogram
kautschuk infattad i trähylsor och 286,336 kilogram kautschuk af ej spec. slag.
Tab. 148. I berättelsen öfver fabriker och manufakturer förekommer för vissa
år, att tillverkningen af superfosfat är uppgifven dels efter vigt, dels efter rymd.
Den i rymdmått uppgifna varan utgöres af pudrett.
Tab. 149. Förutom i tabellen angifna belopp infördes åren 1871—1888 för
Kongl. Maj:ts och Kronans räkning 24,344 kilogram färg och 61,338 kilogram fernissa.
Tab. 152. Förutom i tabellen angifna belopp infördes åren 1871—1888 för
Kongl. Majrts och Kronans räkning 167,011 kilogram krut och patroner.
TULLKOMITENS BETÄNKANDE. III.
Bilagor 2—4.
2.
Jemförande öfversigt af de år 1864 och år 1890 gällande tullsatser
samt de af komitén föreslagna,
3.
Jemförande öfversigt af de vid ingången af hvarje årtionde under
perioden 1830—1890 gällande tullsatser å vigtigare
i tulltaxan upptagna artiklar.
4.
Jemförande öfversigt af främmande länders tullsatser samt de i Sverige
gällande och de af komitén föreslagna.
Stockholm
tryckt hos K. L. Beckman
1891.
Bilaga 2.
Jemförande öfversigt af de år 1864 och år 1890 gällande
tullsatser samt de af komitén föreslagna.
Tullkomiténs betänkande. III.
1
Jemförande öfversigt af de år 1864 och år 1890 gällande
tullsatser samt de af komitén föreslagna.
Qvantitet
Tullsats
e r:
för tull-  beräk-  ningen.
år 1864.
år 1890.
af komitén
föreslagna.
Kr.
öro.
Kr.
öro.
Kr.
öro.
! Affall, ej specificeradt ....................................
—
Fritt
Fritt
Fritt
Agar-Agar......................................................
1 kg.
-1)
Fri *)
—
20
Agat, oarbetad .............................................
—
Fri
Fri
Fri
arbetad, omfattad .................................
1 kg.
3
53
—
80
2
—
Alabaster, oarbetad.........................................
--
Fri
Fri
Fri
arbetad, hvit....................................
andra slag...........................
1 kg.
»
1
41
71
)
i “
50
—
50
Album...........................................................
»
—
94
2
—
2
—
Alun .............................................................
100 kg.
Fri
1
25
1
25
Ammoniak, kaustik..........................................
1 kg.
5 o/o *)
5 %
—
5
kolsyrad (hjorthornssalt).................
»
5 °/o '')
5 o/0
—
7
salpetersyrad .................................
»
5 %l)
5 °/o »)
—
10
saltsyrad (salmiak)...........................
»
—
7
Fri
Fri
svafvelsyrad....................................
—
Fri *)
Fril)
Fri
Anis och Stjernanis.........................................
1 kg.
—
16
—
25
—
25
Antimonium crudum ........................................
»
—
7
Fri
Fri
Apelsiner.......................................................
»
—
14
—
10
—
20
Apelsinskal, torra............................................
»
—
14»)
—
25
—
25
Apoteksvaror, ej spec........................................
—
Fria »)
Friaa)
Friaa)
Arseniksyrlighet eller hvit arsenik .....................
1 kg.
—
52)
Fris)
Fri 0)
Asbest, oarbetad och arbetad ..........................
—
Fril)
F''ri
Asfalt ..........................................................
—
Fri
Fri
Fri
Askar och Dosor af sammansatta ämnen ..........
1 kg.
—
71
—
47
1
—
Balsam, nativ ................................................
»
—
35
Fri
Fri
j Band, silkessammets-.......................................
»
10
59
2
80
12
—
helsiden- ............................................
U
14
12
2
80
12
—
halfsiden- .............................................
»
7
6
2
35
4
—
andra slag.............................................
»
1
76
1
10
1
75
Bark ............................................................
—
Fri
Fri
Fri
Bast, Bastrep och Bastmattor...........................
•-
Fria
Fria
Fria
*) Ej upptaget i taxan.
*) Få införas ondast af apotokaro ollor efter erhållet tillstånd.
4
Qvantitet
T u
llsatser:
för tull-  beräk-
år 1864.
år 1890.
af komitén
föreslagna.
ningen.
Kr.
öre.
Kr.
öre.
Kr.
öre.
Beck...............................................................
100 kg.
Fritt
2
_
2
—
Ben, oarbetad!................................................
—
Fritt
Fritt
Fritt
arbetad);, benmjöl ....................................
—
Fritt
Fritt
Fritt
tångentskifvor och klufvet ben ...
—
Fria
Fria
Fria
knifskaft, af elfenben...............
1 kg.
3
531
941
1
18''
| Fria
andra....... ..................
»
—
351
knappar, af elfenben..................
U
3
53»)
1
18l)
! _
50
andra...........................
»
—
94 >)
—
351
i
ej specificerade arbeten:
af elfenben .........................
..
3
53
1
18
2
—
andra slag...........................
»
—
94
—
35
1
20
Benkol och Bensvart .......................................
»
—
4
—
2
—
2
Bernsten, oarbetad ..........................................
- *
Fri
Fri
Fri
arbetad, ej spee...............................
1 kg.
3
53
—
80
2
—
Bijouterivaror..................................................
Bildhuggeri- och arkitektoniska arbeten:
"
i
76
—
80
2
—
konstnärsarbeten........................................
—
Fria
Fria
Fria
andra slag, af trä .......................................
1 kg.
-1)
—
59
1
—
af annat ej spec. ämne...............
»
—
59
—
60
1
—
Bin, i kupor...................................................
—
F ria
Fria
—
Fria
Bladguld, äkta ...............................................
1 kg.
9
41
)
35
50
oäkta................. ...........................
)>
2
35
2
2
Bladsilfver......................................................
»
Fritt
1
40
2
50
Blanketter till räkningar in. m.........................
)>
—
241
_
15
_
50
Blanksmörja, Blanksvärta och Skovax ...............
»
20 % *)
—
15
—
20
Blodiglar........................................................
—
Fria
Fria
Fria
Blodlutsalt....................................................
Blommor:
—
Frittl)
Frittl)
Fritt
naturliga, afskurna, äfvensom qvistar och blad,
friska eller torkade, ej spec.:
till prydnad användbara:
blommor................. ...................
1 kg.
Fria
3
—
3
qvistar och blad...........................
»
Fria
—
50
—
50
andra slag ........................................
—
Fria
Fria
Fria
konstgjorda................................................
1 kg.
52
93
2
50
15
—
l) Ej upptaget i taxan
0
Blommor:
delar till konstgjorda blommor
Blomsterlökar.............................
Blyerts.......................................
Blyertspennor, timmermans-.........
andra slag............
Blysocker.................................
Blår, hamp- och lin- ..................
Bläck, skrif- ..............................
Bokpermar, lösa ........................
Bokstaf sstämplar och Stilar.........
Boktryck, ej spec........................
Bomull.....................................
Borstbindarearbetcn:
af fiber, gräs, rötter etc.........
af andra ämnen:
med infattning af opoleradt eller måladt
trä eller jern ....................................
med infattning af poleradt eller lacke
radt
trä............................................
med infattning af andra ämnen..............
penslar ..........................
murare- och målareborstar
Borsyra ..................................
Brefkuverter och Papperspåsar....
Broderade arbeten......................
Brom.......................................
Bromkalium och Eromnatrium ...
Bronspulver ..............................
Brunsten...................................
Brännmaterialier, ej specificerade
Bränvin och Sprit:
på fat, större eller mindre:
Qvantitet
Tullsats
0 r:
för tull-  beräk-  ningen.
år 1861.
år 1890.
af komitén
föreslagna.
Kr.
öre.
Kr.
öro.
Kr.
öro.
1 kg.
17
64
1
6
—
Fria
Fria
Fria
—
Fri
Fri
Fri
1 kg.
»
1
35
18
! -
35
—
35
»
—
7
Fritt
Fritt
—
Fria
Fria
Fria
1 kg.
1 1. —
19
—
10
—
10
»
—
94»)
1
—
1
—
»
—
24
—
25
—
25
»
—
24
Fritt
Fritt
—
Fri
Fri
Fri
1 kg.
—
59 •;
—
12 >)
—
15
»
—
59
—
12
—
50
»
1
18
_
24
1
20
»
2
35
—
47
1
20
»
5 %
Fria
—
50
»)
5 °/o
—
12
—
50
100 k:r
5
_V\
Fri
Fri
1 kg.
—
47
—
20
—
30
—
20, 50 åj
100 °M
_ 2''j
20 »/o2)
50 °/o2)
—
Fri >)
Fri1)
Fri
100 k:r
5
_1
5
_1\
)
Fria
1 kg.
—
94
Fritt
Fritt
—
Fri
Fri
Fri
—
-1)
Fria
1 1. 50 %
1 kg. »l-\i
kohol. / L
06
753)
_
75 3J
af säd, potatis eller andra jordfrukter
*) Ej upptaget i taxan.
2)
Tillägg till tullsatsen å tyget.
3)
Med tillägg af 15 öre per liter, dä varan inkommer i kärl, innehållande mindre än 250 liter.
6
Qvantitet
T u 1 1 s a
t s e r:
för tull-  beräk-  ningen.
år 1864.
år 1890.
af komitén
föreslagna.
Bränvin och Sprit:
Kr.
öro.
Kr.
öro.
Kr.
öro.
på fat, större eller mindre:
1 1. 50 °/o
lkg.al-1-,
kohol j1
» 1
06
—
75*)
—
75 *)
af socker, rom .......................................
»
06
—
75'')
—
75«)
af vindrufvor, konjak..............................
»
» 1
06
—
75 ■)
—
754)
direkt från Frankrike
))
.. 1
06
_
55,51)
_
75 ‘)
af annan frukt.......................................
>»
» 1
06
—
75 >)
—
75 *)
på andra kärl.............................................
11 liter utan
< afseende å
(alkoholhalt.
» 1
06
1
11‘)
1
35 ‘)
Bröd, finare småbröd.......................................
1 kg.
Fritt
—
30
—
30
andra slag.............................................
»
Fritt
—
4,3
—
4,3
Böcker:
på svenska språket tryckta:
oinbundna.............................................
»
-
35»)
Fria
Fria
bundna:
biblar och psalmböcker:
i band af papper eller cloth...........
»
—
35a)
—
50
—
50
i andra band.................................
»
—
35 2:
2
—
2
—
andra slag.........................................
»
—
352)
Fria
Fria
på främmande språk tryckta........................
—
Fria
Fria
Fria
med inbundet papper .................................
1 kg.
-3)
—
25
—
35
Caraghen eller Perlmossa .................................
—
Fri4)
Fri
Fri
Cassia jistida...................................................
—
Fri5)
Fri
Fri
Celluloid, oarbetad ..........................................
—
-4)
Fri
Fri
arbetad, knifskaft och ämnen dertill...
1 kg.
-4)
—
804)
Fria
andra slag...........................
»
-4)
—
80
1
20
1 Cement............................................................
100 kg.
Fritt
—
40
—
60
Chokolad.........................................................
1 kg.
—
71
—
50
—
50
Cikorierot ......................................................
»
—
5
—
5
—
5
Cirklar, Passare och Cirkelbestick .....................
)»
_
59
Fria
1
50
14
10
20
Citronskal, torra .............................................
—
14
—
25
—
25
*) Med tillägg af 15 öro per liter, då varan inkommer i kärl, innehållande mindre än 250 liter.
2)
Biblar, gifna till Svenska bibelsällskapet, äfvensom i Finland tryckta, af finska undorsåter författade böcker — Fria.
3)
Tullen å papperet med tillägg af 50 procent.
4)
Ej upptaget i taxan.
5)
Hänfördes till Apoteksvaror.
7
Qvantitet
Tullsats
e r:
för tull-  beräk-  ningen.
år 1864.
år 1890.
af komitén
föreslagna.
Kr.
öre.
Kr.
öre.
Kr.
Öre.
Citronsyra och citronsyrade salter .....................
1 kg.
—
82
5 °/o
Fria
Clichéei• etc....................................................
—
—
24'')
Fria
Fria
Cokes ............................................................
—
Fria
Fria
Fria
Cyankalium ..................................................
100 k:r
5
-1)
5
—
Fritt
Dadlar...........................................................
1 kg.
—
35
—
50
—
50
Dextrin ........................................................
»
-1)
—
17
—
17
Dref.............................................................
—
Fritt
Fritt
Fritt
Ekollon ........................................................
—
Fria
Fria
Fria
Elektricitetsmätare ..........................................
100 k:r
-1)
15
-1)
10
—
Emaljmassa .................................................
—
Fri
Fri
Fri
Emballage, gammalt och begagnadt, ej spec.......
100 k:r
10
-1)
15
-1)
Fritt
Eter...............................................................
1 kg.
-s)
1 1. 1
75
2
—
Eterarter.........................................................
»
-*)
1 1. 1
75
2
—
Etiketten- af papper..........................................
))
—
42‘)
—
15
—
50
Etuis .........................................................
Fartyg och Båtar:
))
1
76
—
80
2
—
af jern, äfvensom ångfartyg af trä .........
100 k:r
Fria
10
—
10
andra slag ........................................
—
Fria
Fria
Fria
Fenkol............................................................
1 kg.
—
16
—
25
—
25
Fernissa, sprit-................................................
.»
—
24 3)
1
204)
1
20 4)
andra slag .......................................
»
—
24
—
30
—
30
Fiber ............................................................
100 k:r
Fri >)
15
-1)
Fri
Fikon ...........................................................
1 kg.
—
16
—
25
—
25
Fingerborgar och Syringar ............................
Fisk:
»
—
94
—
35
—
50
färsk .......................................................
saltad eller inlagd:
—
Fri
Fri
Fri
anjovis, sardeller och thonflsk..................
1 kg.
—
59
—
20
—
50
lax .....................................................
100 kg.
2
59
sill ...................................................
strömming............................................
1 kbf.
»
_
12
12
Fria
Fria
all annan ...........................................
100 kg.
1
76
*) Ej upptaget i taxan.
2) Tullbehandlados såsom Bränvin och Sprit.
8) Spritfernissa med obetydlig tillsats af harts tullbehandlados såsom Bränvin (~ Likör).
4) Spritfernissa, som föro tullbohandlingon deuaturerats, — 1 kg. 40 öro.
8
Qvantitet
T u
lisa
t s e r:
för tull-
beräk-
är 1864.
är 1890.
föreslagna.
ningen.
Kr.
öre.
Kr.
""öre.
Kr.
öre.
Fisk:
torr eller rökt:
gråsidor eller sej...................................
100 kg.
2
94
lax och ål ............................................
»
14
12
Fria
Fria
i
längor, torsk, klipp- och stockfisk............
»
3
53
andra slag.............................................
»
5
88
Fjäder, ospritad .............................................
—
Fri
Fri
Fri
spritad................................................
1 kg.
—
35
—
20
—
20
Flyttsaker:
reseförnödenheter, af egaren medförda .........
—
Fria
Fria
Fria
gamla och brukade, när de inkomma för så-
dana personer, som inflytta eller minst ett
år vistats utomlands ..............................
—
Fria
Fria
Fria
!
öfriga inkommande gamla och brukade hus-
geråds- eller lösörepersedlar.....................
100 k:r
10
—
15
—
15
~ j
Fläsk, rökt.....................................................
1 kg.
Fritt
—
25
—
25 1
andra slag.''............................................
»
Fritt
—
20
—
20
Foglar, lefvande .................... ........................
—
Fria
Fria
Fria
Fosfor...........................................................
1 kg.
—
35
Fri
Fri
Fosforsyra ......................................................
100 k:r
5
-1)
5
-1)
5
—
Frukter, Bär och Grönsaker, ej spec.:
friska.........................................................
1 kg.
—
1
—
10
—
10
inlagda i bränvin eller ättika ....................
»
—
71
—
30
—
50
torkade eller saltade...................................
»
—
14
—
25
—
25
Frö, kanarie-...................................................
)>
—
9
—
10
—
10
tall-, gran- äfvensom öfriga slag af träd- ..
»
Fria
—
50
—
50
timotej-..................................................
»
Fritt
—
5
—
5
andra slag, ej spec..................................
—
Fria
Fria
Fria
Fyrapparater och delar deraf, ej spec................
100 k:r
-2)
-s)
10
—
Fyrverkeriarbeten.............................................
1 kg.
—
59
—
60
2
—
Färger och Färgningsämnen:
alizarin samt anilin och andra tjärfarger ......
100 k:r
5
—
Fria
Fria
blyhvitt......................................................
1 kg.
—
12
—
5
—
5
bok-, sten- och koppartrycksfärg ..................
»
—
24
—
7
—
7
*) Ej upptagen i taxan.
2) Tullbehandlailes såsom det ämne, arbetadt, hvaraf de bestodo.
9
Qvantitet
för tull-  beräk-  ningen.
T u
år 1864.
1 1 s a t s
år 1890.
B r:
af komitén
föreslagna.
Kr.
öre.
Kr.
öre.
Kr.
öre.
Färger och Färgning sämnen:
kimrök ......................................................
1 kg.
—
14
—
5
—
5
målarefärger, beredda med olja.....................
»
—
15
—
15
smör- och ostfärg .......................................
»
Fri2)
Fri2)
—
7
kochenilj ..................................................
»
—
82
Fri
Fri
indigo ....................................................
)>
—
21
Fri
Fri
spanskgröna...............................................
»
—
19
Fri
Fri
zinkhvitt ...................................................
)>
—
12
—
5
—
5
andra slag, ej spec.....................................
■--
Fria
Fria
Fria
Färglådor, med färger, m. m., färger i tuber,
glas, o. s. v.................................................
1 kg.
—
82
1
50
1
50
Färgträ .........................................................
—
Fritt
Fritt
Fritt
Galanterivaror, ej spec.....................................
1 kg.
-s)
2
—
2
-4)
Galläpplen.....................................................
—
Fria
Fria
Fria
Garfskidor......................................................
—
Fria
Fria
Fria
Garfsyra........................................................
100 k:r
5
-2)
5
-2)
Fri
Garn:
ull-:
enkelt, ofärgadt och oblekt ... .................
1 kg.
—
35
—
20
—
20
färgadt, blekt eller tryckt ............
))
—
47
—
35
—
35
två- eller flertrådigt, ofärgadt och oblekt...
»
—
35
—
20
—
25
färgadt, blekt eller
tryckt ..................
»
—
47
—
35
—
40
linne- och hamp-:
enkelt, ofärgadt och oblekt ....................
»
—
59
—
20
—
20
färgadt, blekt eller tryckt ............
n
—
94
—
40
—
40
tvär eller flertrådigt, oblekt....................
n
—
59
—
40
—
40
blekt eller färgadt ...
n
—
94
—
60
—
60
bomulls-:
enkelt, ofärgadt ...................................
»
—
28
—
15
—
15
färgadt eller tryckt .....................
»
—
47
—
30
—
30
två- eller flertrådigt, ofärgadt ..................
»
—
28
—
20
—
20
färgadt eller tryckt...
»
—
47
—
35
—
35
*) Samma tull som don för råämnot stadgado.
2) Ej upptaget i taxan.
■"8) Itubrikon oj i taxan upptagen; tullbehandlados såsom det ämne, arbctadt, hvaraf de liufvudsakligast bostodo
*) Öfverstigor vigten por stycke 5 kg., utgår tullen för den Överskjutande vigton mod ondast 1 k:r por kg.
Tullkomiléns betänkande. III.
10
Qvantitet
T u 1 1 s a
t s
e r:
för tull-  beräk-  ningen.
år 1864.
år 1890.
af komitén
föreslagna.
Kr.
öre.
Kr.
öre.
Kr.
öre.
Garn:
jute-:
enkelt, ofärgadt och oblekt.....................
1 kg.
—
24
—
6
—
6
färgadt, blekt eller tryckt ............
»
—
24
—
18
—
18
två- eller flertr&digt, ofärgadt och oblekt...
»
—
24
—
20
—
20
färgadt, blekt eller
tryckt ..................
»
—
24
—
40
—
40
segel- och bind-:
ofärgadt och oblekt.................................
»
—
24
—
20
—
20
färgadt, blekt eller tryckt........................
»
—
24
—
40
—
40
klistradt ...............................................
»
—
24
—
40
—
20
Gas- och Vattenmätare ....................................
100 k:r
5
-1)
5
_1\
10
—
Gevär, skjut-...................................................
1 kg.
—
47
1
50
1
50
Gips, bränd och malen...................................
100 kg.
Fri
—
40
—
40
andra slag .............................................
—
Fri
Fri
Fri
Gipsarbeten, ej spec........................................
Glas:
1 kg.
—
59
—
20
—
20
bunkar, burkar och flaskor, helt och hållet
oslipade:
af mörkgrön eller brun massa ............
»
—
2
—
2
—
2
af annan massa................................
»
—
2
—
63)
—
6
buteljer, af mörkgrön eller brun massa........
»
—
2
—
2
—
2
af annan massa.......................»......
»
—
2
—
2
—
6
med slipade proppar........................
»)
—
2
—
2
—
10
bunkar, burkar och flaskor, med slipade kanter
eller inslipade proppar ...........................
»
—
2
—
10
—
10
kemiska......................................................
t)
Fria
—
10
—
10
patent- och glastakpannor .........................
»
Fria
—
7
—
10
sidventil- till fartyg ....................................
»
-!)
—
7
—
10
optiska, lösa och oinfattade ........................
»
—
59
Fria
Fria
enialjögon...................................................
100 k:r
20
Fria
Fria
*) För Gasmätare. Vattenmätare ej upptagna i taxan, tullbehandlades såsom Slöjdvaror af det ämne, hvaraf de
hufvudsakligast bestodo.
2)
Ej upptagna i taxan.
3)
För bunkar etc. af ljusgrön eller halfhvit färg.
11
Glas:
fönster- och spegel-:
oslipade och ofolierade:
råa, s. k. glasämnen:
af t. o. m. V» qvm. yta..................
af större dimensioner.....................
andra:
af t. o. m. Va qvm. yta..................
af större dimensioner.....................
ofolierade, slipade och polerade:
af t. o. m. V> qvm. yta ....................
af större dimensioner ........................
folierade:
af t. o. m. V* qvm. yta .....................
af större dimensioner ........................
ljuskron- ..................................................
ur- ...........................................................
andra slag ................................................
Glaspulver ......................................................
Glasskärf ......................................................
Glete eller Silfverglitt.......................................
Glober............................................................
Glycerin .........................................................
Grifflar af sten................................................
Gryn, ej af spanmål, risgryn och rismjöl .........
andra slag ....................
Gräs, ej spec., oarbetadt .................................
färgadt, trensadt eller upprispadt
Gulddragarearbeten, ej spec:
kantilj er och paljetter, äkta eller halfäkta ...
oäkta........................
fransar, galoner, gramaner, snören och andra
ej specificerade, äkta eller halfäkta .........
oäkta.............................
Qvantitet
för tull-  beräk-  ningen.
Tullsats
e r:
år 1864.
år 1890.
af komitén
föreslagna.
Kr.
öre.
Kr.
öre.
Kr.
öre.
1 kg.
7
7
7
»
—
7
—
7
—
10
»
—
9
—
7
—
7
»
—
9
—
7
—
10
M
—
19
—
15
—
20
»
—
19
—
25
—
30
»
—
42
_
25
—
30
»
—
42
—
40
—
50
»
—
28
)
»
—
94
-
35
—
60
»
—
47
1
»
20 % *)
—
2
—
2
—
Fri
Fri
Fri
1 kg.
—
5
Fritt
Fritt
—
Fria
Fria
Fria
100 k:r
5
-1)
5
—
5
—
—
Fria
Fria
Fria
100 kg.
4
71
4
30
4
30
1 kg.
—
9
—
17
—
17
——
Fritt
Fritt
Fritt
1 kg.
—
7
—
7
—
7
»
14
12
1
»
4
71
1
3
35
12
—
1 kg.
37
64
1
»
18
82
1
'') Ej upptagot i taxan.
12
Qvantitet
Tullsatser:
för tull-  beräk-  ningen.
år 1864.
år 1890.
af komitén
föreslagna.
Kr. |
öre.
Kr.
öre.
Kr.
öre.
Gummi, ej spec..............................................
100 kg.
2
35
Fritt
Fritt
Gödningsämnen, superfosfater ...........................
))
Fria
Fria
—
25
andra slag ......... ....................
—
Fria
Fria
Fria
| Salm, oarbetad .............................................
-—-
Fri
Fri
Fri
arbetad, buteljhylsor, lösa .....................
1 kg.
20 °/o *)
15 °/o*)
—
7
andra arbeten, ej spec.............
»
3
53
1
—
1
—
Sam/pa ..........................................................
—
Fri
Fri
Fri
Handslcar .....................................................
1 kg.
7
6
1
80
6
—
i Harts ............................................................
100 kg.
2
35
Fritt
Fritt
| Hattar:
af hel- eller halfsiden, äfvensom med blom-
mor, plymer eller spetsar monterade frun-  timmershattar .......................................
1 st.
4
_
1
50
2
_
vaxduks- och oljade hattar, s. k. sydvester ...
andra slag:
»
“
40
"
40
40
försedda med foder, svettrem eller band:
af ull, hår, filt eller felb.....................
))
2
—
}
af halm eller strå..............................
»
1
50
-
40
—
75
andra slag .......................................
utan något af dessa tillbehör:
»
''
40
J
af ull, hår, filt eller felb.....................
»)
2
—
)
af halm eller strå.............................
»
1
50
I
40
—
50
andra slag .......................................
»
—
40
1
Hattfoder af siden eller annan väfnad, i förening
med annat material ....................................
1 kg.
3
53
1
80
1
80
Hattstommar af väf..........................................
—
-2)
-s)
-s)
Honing ........................................................
1 kg.
—
9
—
10
—
10
1 Horn, oarbetad! eller raspadt ...........................
—
Fritt
Fritt
Fritt
arbetadt, plattor ....................................
skifvor ....................................
1 kg.
Fria
47
j Fria
Fria
knifskaft och ämnen dertill ......
))
2
351
1
18 *)
Fria
knappar....................................
))
—
94
—
40
—
50
andra slag................................
»
2
35
1
18
1
20
*)Ej upptaget i taxan.
2)
Samma tull som yäfnaden, hvaraf de bestå.
3)
Tullbehandlas såsom Kläder af den väfnad, hvaraf de bestå.
13
Hudar och Skinn:
ej hänförliga till pelsverk:
oberedda:
torra, osaltade och obestrukna............
saltade eller bestrukna........................
våtsaltade och andra slag ..................
beredda:
sulläder och bindsulläder .......... .......
sämskade och hvitgarfvade skinn ......
pergaments-, färgade, pressade och
tryckta skinn, saffian m. m.............
andra slag, lackerade skinn inbegripna
pelsverk:
oberedda:
get-, ren- och sälskinn........................
får och lamskinn:
grå krimska och äkta svarta kalmuck
andra
slag....................................
björn-, jerf-, kanin-, lo-, räf-, sjupp- och
vargskinn ....................................
andra slag ... ...................................
beredda, lösa:
get-, ren- och sälskinn (utom kapska)...
får och lamskinn:
grå krimska och äkta svarta kalmuck
andra
slag....................................
björn-, jerf-, kanin-, lo-, räf- (utom blåräf-
och svarträf-), sjupp- och vargskinn
..........................................
bäfver-, hiller-, kinkilla-, mård-, närts-,
sobel- och utter- ...........................
s. k. kapska säl-.................................
blåräf- och svarträf- ...........................
andra slag ......................................
Qvantitet
Tullsats
e r:
för tull-  beräk-  ningen.
år 1864.
år 1890.
af komitén
föreslagna.
Kr.
öre.
Kr.
öre.
Kr.
öre.
100 kg.
5
88
)
»
2
94
t Fria
Fria
—
Fria
1
1 kg.
—
59
_
24
—
40
»
—
59
—
24
—
65
»
1
76
_
47
—
65
»
—
94
—
47
—
65
»
—
24
))
—
94
»
—
35
’ Fria
Fria
»)
—
59
»
2
35
»
—
24
»
—
94
»
—
35
■ —
25
—
25
))
—
59
»
2
35
|
»
—
24
1
50
—
50
»
—
59
1
»
2
35
—
25
—
25
14
Qvantitet
T u
llsatser:
för tull-  beräk-  ningen.
år 1861.
år 1890.
af komitén
föreslagna.
Hudar och Skinn:
Er.
öre.
Er.
öre.
Er.
öre.
pelsverk:
beredda; hopsydda, äfvensom fullfärdiga
persedlar med pelsverk till öfvertyg:
af blåräf, bäfver, hiller, kinkilla, mård,
närts, sobel, svarträf, s. k. kapsk
säl samt utter... ..........................
1 kg.
-1)
4
6
_
andra slag..........................................
»
-1)
2
—
3
—
konstgjordt fjäderpelsverk........................
»
-s)
15 % a)
6
—
Humle............................................................
»
Fri
—
10
—
10
Hummer.........................................................
—
Fri
Fri
Fri
Hvitbetor, råa...................................................
1 kg.
Fria2)
—
i
—
1
sönderskurna och torkade..................
»
20 °/o2)
—
5
—
5
Här, tagel.....................................................
»
—
19
—
20
—
20
andra slag, ej spec..................................
—
Fria
Fria
Fria
Hår- och Tagelarbeten, ej spec.........................
1 kg.
9
41
—
80
2
—
Hårtinktur.....................................................
»
20 °/o 2)
15%
2
—
Häktor, Hakar och Hyskor ..... ........................
it
1
18
—
30
-
50
Hängslen, af hel- eller halfsiden........................
n
5
29
2
35
4
—
andra slag .......................................
»
1
76
—
60
1
75
Hö ...............................................................
—
Fritt
Fritt
Fritt
Ingefära, torr ..............................................
i kg.
—
16
—
25
—
25
syltad................................................
»
—
94
—
47
—
50
Insektpulver ...................................................
Instrumenter:
—
-2)
Fritt
Fritt
kirurgiska, matematiska, fysiska, och naviga-
tions- ...................................................
100 k:r
1 kg. —
59
Fria
10
—
optiska ......................................................
1 kg.
—
59
—
35
2
—
barometrar och termometrar.......................
»
—
59
Fria
2
—
manometrar................................................
»
—
59
Fria
2
—
musikaliska:
fortepianon, tafflar och pianinon ............
1 st.
60
—
150
—
150
—
flyglar ................................
»
120
—
200
—
200
—
positiv, nya ..........................................
»
7
50
10
—
10
—
begagnade ................................
»
10 °/o 2)
10
—
10
—
*) Förtullades såsom pelsverket, hvaraf de bestodo, med tillägg af 50 procent.
2) Ej upptaget i tulltaxan.
15
Qvantitet
T u 1 1 s a
t 3
e r:
för tull-  beräk-  ningen.
år 1864.
år 1890.
af komitén
föreslagna.
Kr.
| öre.
Kr.
öre.
Kr.
öre.
Imtrumenter:
musikaliska:
speldosor..............................................
1 kg.
3
53
3
—
3
—
accordions .............................................
»
20%
1
•—
1
—
flöjter, klarinetter och oboer ..................
1 st.
—
75
gitarrer och lutor...................................
»
2
—
violer ..................................................
»
1
—
violonceller och kontrabasar.....................
»
4
50
valdhorn och trumpeter...........................
»
3
—
1
—
15 %
post och signalhorn ..............................
»
1
—
trummor och pukor.................................
»
3
—
klavér ...................................................
»
7
50
harpor...................................................
»
15
—
orgelverk.............................................
100 k:r
15
—
15
—
15
—
ej specificerade.......................................
»
-1)
-1)
15
—
delar och tillbehör, särskild! inkommande
»
15
—
15
—
15
—
Ister..............................................................
Jernvägsmateriel:
1 kg.
Fritt
—
20
—
20
lokomotiver................................................
100 k:r
Fria
Fria
10
—
tendrar ......................................................
))
1 st. 5
—
15
—
15
—
jernvägs- och spårvägsvagnar:
lastvagnar .............................................
»
1 » 5
—
15
—
15
—
öfriga slag............................................
»
1 »100
—
15
—
15
—
axlar, ijedrar, hjul och hjulband..................
1 kg.
-s)
—
5
—
5 1
andra slag, ej spec.....................................
100 k:r
10
—
10
—
Jod ...............................................................
—
Fri3)
Fri3)
Fri
Jodkalium och Jodnatrium .............................
■--
5 % 3)
Fria 3)
Fria
Jordarter, ej spec..........................................
—
Fria3)
Fria 3)
Fria
Jute...............................................................
—
Fritt8)
Fritt
Fritt
Juveler, oinfattade ..........................................
—
Fria
Fria
Fria
Jäst.................................. ...........................
1 kg.
Fri
—
20
—
25
Kaffe ............................................................
»
—
24
—
12
—
12
brändt och kaflesurrogat..............................
»
—
35
—
20
—
20
‘) Förtnllades lika med sådana bland ofvan uppräknade, hvarmed de närmast kunde jomföras.
a) Jornvägsmatoriel af gjutet jern, ej spoe. — fritt.
3) Rubriken ej upptagon i taxan.
16
Kakao.................................................
Kakaoslcal ...........................................
Kali, kaustikt ...................................
klorsyradt ................................
kolsyradt (pottaska).....................
surt kolsyradt ..........................
kromsyradt och surt kromsyradt...
salpetersyrad (kalisalpeter) .........
svafvelsyradt och surt svafvelsyradt.........
surt vinsyradt (vinsten)...........................
Kalk..............................................................
Kamfer .........................................................
Kanel ...........................................................
Kapris............................................................
Karbolsyra.....................................................
i Karbolsyrad kalk.............................................
[ Kardborrar......................................................
j Kardemummor ................................................
Karkasser och Karkassband..............................
j Kartor:
med svensk text:
i exemplar eller häftade ........................
kartonerade eller bundna........................
andra slag ............................. .................
j Kastanier ...................................................
Kautschuk:
oarbetad ..................................................
arbetad:
i skifver utvalsad:
af 1 m. m. tjocklek eller derutöfver....
af mindre tjocklek:
utan väfinlägg .............................
med väfinlägg .............................
rör, slangar och buffers..........................
Qvantitet
för tull-  beräk-  ningen.
T u
lisa
t s
e r:
år 1864.
år 1890.
af komitén
föreslagna.
Er.
öre.
Er. |
öre.
Er.
öre.
1 kg.
—
24
—
30
—
5
»
Fria *)
—
10
—
5
100 k:r
5
-1)
5
-1)
Fritt
—
Fritt
Fritt
Fritt
100 k:r
Fritt
5
_1\
Fritt
5
1 .
J
Fritt
Fritt
—
Fria
Fria
Fria
—
Fritt
Fritt
Fritt
100 k:r
5
-1)
5
-1)
Fria
1 kg.
—
7
Fritt
Fritt
—
Fri
Fri
Fri
1 kg.
—
59
Fri
Fri
»
—
71
—
85
—
85
»
—
59
—
50
—
50
100 k:r
5
r.
J
Fri
Fri
»
5
_IN
5
-1)
Fri
—
Fria
Fria
Fria
1 kg.
—
94
1
20
1
20
)>
1
18
1
10
1
»
Fria
1
50
1
50
»
Fria
2
—
2
—
—
Fria
Fria
Fria
n
—
14
—
25
—
25
—
Fri
Fri
Fri
—
Fri1)
Fri
Fri
i kg.
FriJ)
1
—
Fri
»
1
76
1
75
1
75
—
Fria
Fria
l) Rubrikon ej upptagen i taxan.
17
Qvantitet
T u 1 1 s a
t s
e r:
för tull-  beräk-  ningen.
år 1864.
år 1890.
af komitén
föreslagna.
Kr.
öre.
Er.
öre.
Er.
öre.
Kautschuk:
arbetad:
maskinremmar ........................
—
Fria1)
Fria*)
Fria
packningar...............................
-—-
Fria»)
Fria'')
Fria
knifskaft och ämnen dertill.......
1 kg
1
18 *)
1
-1)
Fria
andra slag...............................
»
1
18
1
—
1
20
Kaviar..............................................
»
1
41
2
50
2
50
Kemiskt-tekniska preparater, ej spec.....
100 k:r
5
_2)
5
—
15
—
Kinabark..........................................
—
Fri 3)
Fri
Fri
Kitt .................................................
1 kg.
—
12
—
5
—
5
Kli .................................................
100 kg.
F ritt
—
30
—
30
Klorkalium, oraffineradt......................
—
Fritt *)
Fritt'')
Fritt
raffineradt ......................
100 k:r
5
_1
5
-’)
Fritt
Klwkalk...........................................
Kläder:
1 kg.
—
5
Fri
Fri
nya gångkläder och hushållspersedlar, m. m.
—-
60 °/o 4)
20 °/o5)
50 °/o6)
gångkläder, tillhöriga sjöfarande’
eller re-
sande ........................................
—
Fria
Fria
Fria
Knallhattar, askarnes vigt inberäknad .
Knappar af sammansatta eller såsom
arbetade
1 kg.
1
18
1
20
1
20
ej specificerade ämnen...................
Knif var:
n
1
41
—
50
1
—
rak-...............................................
»
1
18
—
59
3
—
penn-...........................................
»
2
63
1
18
3
—
talj-, sjömans- och gröfre arbets-.....
bords-”och ej specificerade:
»
35
—
14
—
50
med skaft af silfver, förgyld metall, elfen-
ben etc................................
»
2
35
1
18
1
50
med skaft af andra ämnen ........
m
—
59
—
24
—
50
Koboltoxid .........................................
»
5 °/o >)
5 °/o »)
1
—
*) Ej upptaget i taxan.
2) För medicinska behof hänfördos till Apoteksvaror.
8) Hänfördes till Apoteksvaror.
4) För kläder, försedda med broderier, galoner, fransar, spetsar eller blonder utgick tullen med tillägg af 100 %
å tullsatsen på tyget; eljest mod tillägg af 50 °/o.
B) Tillägg till den tyget åsätta tullsats.
Tullkorniténs betänkande. III.
3
18
Qvantitet
T u 1 1 s a
t S
e r:
för tull-  beräk-
år 1864.
år 1890.
af komitén
föreslagna.
ningen.
Er.
öre.
Er.
öre.
Er.
öre.
Koeffyrer, försedda med konstgjorda blommor
eller plymer................................................
1 st
-1)
1
50
2
—
Koffertar, af läder eller skinn...........................
1 kg.
-2)
-2)
1
20
andra slag .......................................
»
~2)
-2)
—
60
Kol, trä-........................................................
___
Fria
Fria
Fria
Kollodium ......................................................
1 kg.
5 °/« 3)
1 1. 1
75
2
—
Kolsyra, flytande.............................................
100 k:r
5
_8 (
5
-3)
15
—
Konfityrer ......................................................
Konserver:
1 kg.
—
94
"
47
50
))
1
18
—
20
—
50
kött af nötboskap och får ...........................
))
1
18
—
12
—
12
»
1
18
—
30
—
50
Kopparaska ....................................................
—
Fri3)
Fri
Fri
Kopparoxid......................................................
100 k:r
5
_3\
5
_3\
Fri
Koraller, äkta, oarbetade .................................
—
Fria
£ Fria
Fria
1 kg.
53
arbetade, oinfattade .................
3
)
Korf...............................................................
Korgmakar earbeten:
»
—
24
50
50
af oskalade qvistar och gröfre spån ... ........
»
—
9
—
10
--
10
af skalade, men oklufna qvistar ..................
»
-
59
i 1
1
andra slag..................................................
»
2
63
)
Koriander .....................................................
»
—
12
—
25
—
25
»
21
_
25
_
15
Korkar, skuma, utan beslag ...........................
»
—
35
—
7
—
10
med beslag.............................
»
1
18
1
20
1
20
Korkbark...... ................................................
--
Fri
Fri
Fri
Korksulor .....................................................
Kreatur:
1 kg.
—
35
—
35
10
Fria
Fria
50
50
j
nöt-............................................................
»
Fria
10
—
10
—
far-..........................................................
))
Fria
1
—
1
—
*) Tullbehandlades såsom Kläder.
2)
Förtullades såsom det ämne, arbetadt, hvaraf de hufvudsakligast bostodo.
3)
Ej upptaget i taxan.
19
Kreatur:
svin- ..................................................
andra slag ..........................................
Kreatursfoder, ej spec..............................
Krita, hvit, omalen...................................
malen eller slammad ..............
röd och svart ................................
pastellkrita......................................
Krut och andra sprängämnen....................
Kryolit, oarbetad......................................
pulveriserad ................................
Kräftor ..................................................
Kräftstjertar ............................................
Kummin..................................................
Käppar ..................................................
Kött, af fogel............................................
andra slag ......................................
Lack.......................................................
Lagerblad och Lagerbär, torkade.................
Lakrits.....................................................
Leksaker af trä eller sammansatta ämnen .
Lera.......................................................
Lerjord, svafvelsyrad ................................
Lervaror, ej spec.:
tegel:
eldfast och s. k. facad- ....................
golf- och väggplattor:
af 3 cm. tjocklek och deröfver.....
af mindre än 3 cm. tjocklek:
oglaserade, enfärgade..............
flerfärgade ...........
glaserade, hvita eller enfärgade
målade eller tryckta
Qvantitet
Tullsats
e r:
för tull-  beräk-  ningen.
år 1864.
år 1890.
af komitén
föreslagna.
Kr.
öre.
Kr.
öre.
Kr.
öre.
1 kg.
Fria
15
15
—
Fria
Fria
Fria
——
-l)
Fritt
Fritt
—
Fri
Fri
Fri
100 kg.
—
47
1
—
1
—
1 kg.
—
5
24
| Fri
Fri
»
—
122)
—
12
—
25
100 k:r
Fri1)
20
-1)
Frix)
15
_1
| Fri
1 ___
Fria»)
Fria *)
Fria
1 kg.
Fria >)
—
71)
—
20
»
—
4
—
4
—
4
»
2
71
2
70
2
70
»
Fritt
—
20
—
20
»
Fritt
—
7
—
7
»
—
94
—
47
—
75
»>
—
7
—
12
—
12
»
—
19
—
12
—
12
»
3
53
2
—
2
—
—
Fri
Fri
Fri
100 kg.
5 %l)
1
—
1
—
))
Fria
—
20
—
20
»
Fria
—
20
—
20
1 kg.
Fria
—
3
—
3
»
Fria
—
3
—
16
»
Fria
—
10
—
10
))
Fria
—
16
—
16
l) Ej upptaget i taxan.
a) För krut och s. k. patroner; andra sprängämnen Toro ej i taxan upptagna.
20
Qvantitet
Tullsats
e r:
för tull-  beräk-
år 1864.
år 1890.
af komitén
föreslagna.
ningen.
Kr.
öre.
Kr.
öre.
Kr.
öre.
Lervaror, ej spec.:
tegel:
andra slag, ej spec.................................
—
Fria
Fria
Fria
deglar, mufflar och retorter..........................
—
Fria
Fria
Fria
rör och rördelar.........................................
arbeten af äkta porslin:
100 kg.
Fria
Fria
—
75
hvita eller enfärgade .............................
1 kg.
—
47
—
24
—
30
förgylda, försilfrade eller målade ............
»>
—
94
—
47
—
60
andra arbeten af lera:
kakel och kakelugnsornament:
hvita eller enfärgade......................... .
»
—
5
—
5
—
10
målade eller tryckta..........................
krnkmakaregods:
»
—
5
—
5
16
hvitt eller enfärgadt...........................
»
—
71)
—
7
—
10
måladt eller tryckt..............................
»
—
242)
—
7
—
16
af terracotta och terralith:
hvita eller enfärgade...........................
»
—
24
—
7
—
10
målade eller tryckta...........................
af maj olika, fajans eller oäkta porslin:
»
—
24
—
7
16
hvita eller enfärgade:
talrikar ... ..........................
»
—
9
j -
10
10
andra pjeser .....................
»
—
19
i
målade eller tryckta:
talrikar ...........................
»
—
19
)
16
16
andra pjeser ..................
)>
—
35
)
Likör ............................................................
1 liter
1
15
1
50
1
50
Lim:
husbiås och gelatin ....................................
1 kg.
1
76
1
70
1
70
flytande lim, syndetikon etc.........................
r.
-3)
15 %8)
1
—
andra slag...................................................
»
—
14
—
20
—
20
Lin ...............................................................
—
Fritt
Fritt
Fritt
*) För oglaseradt och omåladt.
2)
För glaseradt eller måladt.
3)
Rubriken ej upptagen i taxan.
21
Qvantitet
Tullsats
e r:
för tull-  beräk-  ningen.
år 1864.
år 1890.
af komitén
föreslagna.
Kr.
öre.
Kr.
öro.
Kr.
öre.
Litografiska arbeten, Kopparstick etc.:
oinfattade:
som tillhöra tryckta verk ........................
—
Fria
Fria
Fria
andra slag .............................................
1 kg.
—
42
—
15
—
50
Ljus:
talg- .........................................................
))
—
7
—
7
—
7
palmvin- ..................................................
»
—
7
I
vax- och spermaceti-....................................
»)
—
35
-
12
—
12
andra slag ................................................
»
—
14
J
Luktvatten, flaskornas vigt inbegripen ...............
»
—
94
2
—
2
—
Lumpor .........................................................
—
Fria
Fria
Fria
Läderarbeten ...................................................
1 kg.
50 »/o1)
20 »/o1)
1
20
Lök, ej spec., frisk ..........................................
»
—
5
—
10
—
10
Magnesia........................................-................
Maltdrycker:
100 k:r
Fri2)
5
"
Fri
på fat, porter .............................................
1 kg.
11.—
15
—
7
—
8
andra slag .......................................
it
1 » —
8
—
5
—
8
på andra kärl, porter .................................
1 liter
—
15
—
12
—
15
andra slag..........................
»
—
8
—
8
—
15
Mandel............................................................
1 kg.
—
28
—
35
—
35
Masker............................................................
1 st.
—
15
—
50
—
50
Maskiner och Redskap eller delar deraf, ej spec.
100 k:r
Fria
Fria
10
—
Maskin- och Vagnsmörja .................................
Mattor:
1 kg.
5
—
2
2
af spån, strå, rötter, vass etc......................
1 kg.
—
7
—
7
—
7
af gräs .....................................................
»
Fria
Fria
—
7
Medaljer.........................................................
Metaller och ej spec. arbeten deraf:
—
Fria
Fria
Fria
A) Bly:
oarbetadt, äfvensom skrot.......................
arbetadt:
—
Fritt
Fritt
Fritt
plåt...................................................
—
Fri
Fri
Fri
tråd...................................................
1 kg.
Fri
—
10
Fri
rör och rördelar.................................
»
Fria
Fria
—
5
*) Tillägg till tullsatscn å lädrot.
a) Hänfördes till Apoteksvaror.
22
Metaller och ej spec. arbeten deraf:
A)
Bly:
arbetadt:
hagel och kulor................................
folier ...............................................
andra arbeten, förgylda eller försilfrade
målade eller lackerade...
andra slag ..................
B)
Guld:
oarbetadt................................................
arbetadt, tråd .......................................
andra arbeten...........................
C)
Jern och Stål:
tack- och barlastjern ..............................
skrot, alla slag ......................................
jern- och stålgöten samt smältstycken......
jernvägsskenor .......................................
bottenplåtar, syllar och skärjern ............
balk-, hörn- och annat faconjern:
vägande 20 kg. eller mera per meter ...
af mindre vigt per meter ..................
stänger, valsade eller smidda .................;
railspik...................................................
skarfbultar och muttrar till jernvägsskenor
andra muttrar, skrufvar och naglar om 12
m.m. eller deröfver..............................
plåtar:
utan slipning, polering eller ytbetäckning:
af 3 m.m. tjocklek och deröfver ......
af mindre tjocklek...........................
med tenn öfverdragna ........................
slipade, polerade, målade eller öfverdragna
med zink, etc...................... *)
Qvantitet
för tull-  beräk-  ningen.
T u 1 1 s a
t s
e r:
år 1864.
år 1890.
af komitén
föreslagna.
Kr.
öre.
Kr.
öre.
Kr.
öre.
1 kg.
7
10
10
»
—
12'')
—
35
—
50
»
—
47'')
—
35 >)
1
50
»
—
47
—
35
—
75
))
—
12
—
10
—
20
—
Fritt
Fritt
Fritt
1 kg.
28
23
2
35
2
50
I)
117
63
11
70
15
—
100 kg.
Fria
Fria
1
__
»
Fritt
Fritt
—
80
»
Fria
2
—
2
—
»
Fria
Fria
2
—
»
Fria
2
50
2
—
—
Fria
Fria
Fria
100 kg.
Fria
2
50
2
50
»
Fria
2
50
2
50
»
Fri
2
50
6
—
»
Fria
6
—
6
—
»
35
29'')
6
—
6
—
n
Fria
3
3
»
Fria
4
—
4
—
»
Fria
Fria
6
—
»
Fria
6
—
6
—
*) Rubriken finnes ej i taxan.
23
Metaller och ej spec. arbeten deraf:
C) Jern och Stål:
rör och rördelar:
gjutna:
af mer än 15 cm. inre diameter......
af 15 cm. inre diameter och derunder
smidda, valsade eller dragna...............
tråd:
af 1,5 m.m. tjocklek och deröfver ......
af mindre tjocklek..............................
arbeten deraf, linor ...........................
duk ...........................
ankare, draggar, kettingstoppare, ketting
krokar,
roderjern och skeppsknän.........
kedjor och kettingar, hvari länkjernet har
en diameter af:
25 m.m. och deröfver.....................
från och med 10 till 25 m.m..........
under 10 m.m...............................
spik af 45 m.m. längd "och deröfver .........
af mindre längd ...........................
träskrufvar:
af 12 m.m. eller deröfver i diameter
af 8 intill 12 m.m. i diameter.........
under 8 m.m. i diameter ...............
gjutna balkar och eldstadsroster...............
hällar, lod och vigter..............................
kolonner, lyktstolpar, staket och grafvårdar
Qvantitet
för tull-  beräk-  ningen.
Tullsats
e r:
år 1804.
år 1890.
af komitén
föreslagna.
Kr.
öre.
Kr.
öre.
Kr.
| öre.
Fria
Fria
Fria
100 kg.
Fria
Fria
1
50
»
Fria
Fria
4
—
„
Fri
4
_
4
_
»
Fri
8
—
8
—
—
Fria *)
-1 2)
-3)
1 kg.
-4)
—
15
-3 6 * 8)
100 kg.
1
76
4
—
4
—
»
1
76
3
50
3
50
»
1
76
7
_5
7
—
»
1
76»)
10
_7\
J
10
—
1 kg.
—
48)
—
4
5
»
—
35
—
15
—
15
))
—
35*)
-9)
6
»
—
35 >)
-e)
—
20
»
—
35»)
-9)
—
30
»
—
71)
—
1
—
2
)>
—
1
—
1
—
2
»
—
7‘)
-
1
—
4
1)
Kubriken ej i taxan upptagen.
2)
Samma tull som för tråden, hvaraf de äro förfärdigade.
3)
Dubbla tullen å tråden.
4)
Samma tull som för jornvaror, ej spec.
6) För kettingar mod länkjemets diameter från och med 6 till 25 m.m.
6) För kedjor med länkjernets diameter under 5 m.m. — 100 kg. 11,76 k:r.
’) För kettingar med länkjemets diameter under 6 m.m.
8) För spik af 40 m.m. längd och deröfver.
°) För träskrufvar: af 75 m.m. längd och deröfver — 1 kg. 20 öre, af mindre längd — 1 kg. 30 öro.
24
Qvantitet
T u
1 1 s a t s
e r:
för tull-
beräk-
är 1864.
är isyu.
föreslagna.
ningen.
Kr.
öre.
Kr.
öre.
Kr.
öre.
Metaller och ej spec. arbeten deraf:
C) Jern och Stål:
spisar, ugnar, kaminer, samt icke emalj e-
rade grytor, pannor, etc......................
1 kg.
—
2
—
2
—
4
bord, soffor, stolar, fotskrapor, m. m.......
■''
/
7 å
28
—
8
—
10
emalj erade grytor, pannor, etc................
»
—
2
—
8
--
10
kopiepressar, eldredskaps- och paraplyställ,
m. m............... ................................
»
—
28
—
15
—
20
finare, ej spec. gjutgods...........................
»
—
59
—
25
—
50
kassaskåp och kassakistor........................
100 k:r
20
—
10
—
15
—
floretter, sablar, värjor, etc.:
förgylda eller försilfrade .....................
1 kg.
1
18
—
70
2
—
fömicklade, polerade eller lackerade ...
»
1
18
—
35
1
—
andra slag .....................................
»
1
18
—
15
1
—
andra ej spec. jern varor:
4
förgylda eller försilfrade .....................
»
—
594)
—
702)
1
-2)
förnicklade, polerade eller lackerade ...
»
—
59 *)
—
352)
|
emaljerade, gjutna..............................
>■
—
35 >)
—
8
-
502)
andra ..............................
—
35 *)
—
152)
J
andra slag ........................................
»
—
35 *)
—
152)
—
20 2)
D) Koppar, Messing, Brons m. fl.:
oarbetad, äfvensom skrot ........................
—
Fri
Fri
Fri
arbetad:
plåt och andra ämnen för vidare bearbet-
ning samt bult och spik till förhydning
1 kg.
Fria
Fria
—
53)
rör och rördelar.................................
»
Fria
Fria
—
10
tråd:
förgyld eller försilfrad ..................
»
2
94
2
35
2
50
öfverspunnen med silke eller annat
textilämne.................................
»
1
18
Fri
1
—
öfverdragen på annat sätt ............
100 k:r
Fri4)
Fri
10
—
andra slag....................................
1 kg.
Fri
—
10
—
10
!) För Stålarbeten, ej spec. — 1 kg. 1,18 k:r. För Bleckslagarearbcten: olackerade — 1 kg. 59 öre, lackerade
— 1 kg. 94 öre.
*) Väger en ej spec. jernvara per stycke mer än 10 kg., beräknas för Överskjutande vigt endast 4 öre per kg.
s) För all bult och spik.
4) Rubriken ej i taxan upptagen.
25
Qvantitet
Tullsats
e r:
för tull-  beräk-  ningen.
år 1864.
år 1890.
af komitén
föreslagna.
Kr.
öre.
Kr.
öre.
Kr.
öre.
Metaller och ej spec. arbeten deraf:
D) Koppar, Messing, Brons in. fl.:
duk af sammansatt metall:
förgyld eller försilfrad........................
1 kg.
1
76
—
70
5
—
andra slag ....................................
))
—
94
—
35
—
20
andra arbeten:
af sammansatt metall:
förgylda eller försilfrade ...............
))
1
76
—
70
1
50
med guldfernissa bestrida^............
förnicklade, lackerade eller med an-
»
1
76
70
75
nan ytbetäckning försedda..........
))
—
94
—
35
—
75
andra slag..................................
af koppar:
))
"
94
“
35
50
förgylda eller försilfrade ...............
»
1
18‘)
—
70!)
1
50
förnicklade, fernissade eller lackerade
))
1
18'')
—
70 ■)
—
75
opolerade......................................
polerade.......................................
))
))
1
47
18
35
70
! -
50
E) Platina, oarbetad eller arbetad ...............
—
Fri
Fri
Fri
F)
Qvicksilfver.............................................
G)
Silfver:
1 kg.
—
35
—
35
Fritt
oarbetadt ............................................
_
Fritt
Fritt
Fritt
arbetadt:
tråd .................................................
1 kg.
28
23
2
35
2
50
andra arbeten....................................
»
16
47
7
—
15
—
H) Tenn:
oarbetadt, äfvensom skrot........................
arbetadt:
—
Fritt
Fritt
Fritt
1 kg.
Fria
Fria
_
5
folier eller Stanniol ...........................
andra arbeten:
35
35
—
50
förgylda eller försilfrade ...............
1)
—
94 >)
—
70
1
50
fernissade, lackerade etc................
»
—
94
—
70
—
75
andra slag................................ ..
»
—
59
—
35
—
50
'') Rubriken oj i taxan npptagon.
Tullkomitens betänkande. III.
4
26
Metaller och ej spec. arbeten deraf:
I) Zink:
oarbetad, äfvensom skrot.....................
arbetad:
plåt, äfvensom spik till fartygs förhydning
tråd..................................................
rör och rördelar................................
andra arbeten:
förgylda eller försilfrade ...............
målade eller lackerade ..................
andra slag..................................
Mineralier, ej spec.........................................
Mjöd, på fat........... .......................................
på andra kärl .......................................
Mjöl af vegetabilier, ej spanmål........................
Munlack..........................-..............................
Musikalier, bundna..........................................
andra slag ....................................
Muskott och Muskottblomma.............................
Musslor, ej spec., ätbara, friska......................
insyltade eller saltade..
Mynt ............................................................
Myrrlia ........................................................
Mysk ..........................................................
Målningar och Ritningar:
oinfattade...................................................
infattade ...................................................
Möss-skärmar...................................................
Natron:
surt borsyradt (borax).................................
kaustikt......................................................
klorsyradt................................................... * 2 3 4
Qvantitet
för tull-  beräk-  ningen.
Tullsatser:
år 1864.
år 1890.
af komitén
föreslagna.
Kr.
öre.
Kr. 1 öre.
Kr. | öre.
Fri
Fri
Fri
__
Fri
Fri
Fri >)
1 kg.
Fri
—
10
Fri
»
Fria
Fria
—
5
„
1
76
_
70
1
50
»
—
47
—
35
—
75
»
—
16
—
7
—
20
—
Fria
Fria
Fria
1 kg.
11.—
10
11.—
10
—
8
1 liter
—
10
—
10
—
15
100 kg.
28
23
4
30
4
30
1 kg.
1
41
1
—
1
—
»
Fria
1
—
1
—
—
Fria
Fria
Fria
1 kg.
—
94
1
20
1
20
»
Fria
—
10
Fria
»
1 1. —
15
—
15
- 4)
■-
Fritt
Fritt
Fritt
—
Fri 2)
Fri2)
Fri
—
Fri
Fri
Fri
—
Fria
Fria
Fria
—
-3)
~3)
Fria
1 kg.
-6)
—
60
1
20
»
—
9
Fritt
Fritt
100 k:r
5
—
Fritt
Fritt
»)
5
5
-4)
Fritt
!) För all spik.
2)
Hänfördes till Apoteksvaror.
3)
Tullbehandlades såsom det ämne, hvaraf ramen eller infattningen bestod.
4)
Eubriken finnes ej upptagen.
6) Tullbehandlades såsom det ämne, arbetadt, hvaraf do bestodo; rubriken ej i taxan upptagen.
27
Qvantitet
T u 1 1 s a
t s
e r:
för tull-  beräk-  ningen.
år 1864.
år 1890.
af komitén
föreslagna.
Kr.
öre.
Kr.
öro.
Kr.
öro.
Natron:
kolsyradt (soda) ..........................................
-—-
Fritt
Fritt
Fritt
surt kolsyradt.............................................
100 k:r
5
_ l\
)
5
-1)
Fritt
kromsyradt och surt kromsyradt..................
—
Fria»)
Fria«)
Fria
salpetersyradt (chilisalpeter).........................
--
Fritt
Fritt
Fritt
svafvelsyradt (glaubersalt)............................
1 kbm.
3
82
Fritt
Fritt
surt svafvelsyradt.......................................
svafvelsyrligt, surt svafvelsyrligt och under-
100 k:r
5
-1)
5
Fritt
svafvelsyrligt..........................................
»
5
_1
J
5
_i
Fria
ättiksyradt ................................................
1 hg.
5 %
5 °/o
—
10
Nattsäckar, Kappsäckar och Hattfodral...............
»
—
47
—
50
1
20
Naturalier till vetenskapliga samlingar..............
--
Fria
Fria
Fria
Nejlikor ........................................................
1 kg.
—
42
—
50
—
25
Nejlikstjelkar...................................................
»
Frial)
Fria *)
—
25
Nicht..............................................................
--
Fri2)
Fri
Fri
Nitrobenzol eller Mirhanolja..............................
1 kg.
5 °/o l)
5 °/o »)
—
10
Nålar af annat ämne än guld och silfver .........
»
—
94
—
40
—
50
Näfver............................................................
—
Fri
Fri
Fri
Nät, till fiske.................................................
—
25 °/os)
10°/o3)
10 °/o 3)
andra slag:
af hel- eller halfsiden...........................
1 kg.
25 %3)
10 °/o3)
6
—
andra slag ........................................
»
25 °/o 3)
10 % 3)
1
75
Nötkärnor ......................................................
»)
—
7l)
—
25l)
—
35
Nötter, kokos-................................................
1 st.
—
5
—
10
—
10
hassel-, val- och andra slag ..................
1 kg.
—
7
—
25
—
25
Olein..............................................................
»
—
2
Fri
Fri
Oleomargarin..................................................
»
Fri1)
—
20'')
—
20
Oliver ............................................................
))
—
24
—
25
—
50
Oljekakor........................................................
Oljor:
—
Fria
Fria
Fria
feta, icke flygtiga:
kroton-.. ...............................................
1 kg.
—
7
Fri3)
Fri»)
lin-, rof- och raps- ................................
))
—
7
—
7
—
7
*) Rubriken ej i taxan upptagen.
2)
Hänföres till apoteksvaror.
3)
Tillägg till tullsatson å garnot.
28
Qvantitet
Tullsats
e r:
för tull-  beräk-  ningen.
år 1864.
år 1890.
af komitén
föreslagna.
Kr.
öre.
Kr.
öre.
Kr.
öre.
Oljor:
feta, icke flygtiga:
bom-, hamp-, kokosnöt, palm- och sper-
maceti-, på fat.................................
1 kg.
—
5
Fria
Fria
på andra kärl........................
»
—
5
—
5
—
5
andra slag, på fat ................................
))
—
7
Fria
Fria
på andra kärl......................
))
—
7
—
5
—
5
flygtiga, vegetabiliska, ej spec.; flaskornas vigt
inberäknad.............................................
»
—
59
2
—
2
—
fossila eller mineraloljor:
nativa eller råa.......................................
—
Fria
Fria
Fria
renade...................................................
1 kg.
—
5
Fria
Fria
Ost ...............................................................
»)
Fri
—
20
—
20
Ostron...........................................................
»
Fria
—
10
—
15
Papp, förhydnings-, press- och tak-...................
»
Fri
—
1
—
1
andra slag............................................
))
—
5
—
5
—
5
Papp- och Pappersarbeten, ej spec.:
olackerade .................................................
»
—
94
—
35
—
50
lackerade, bronserade etc............................
))
1
53
—
60
2
—
arbeten af papier maché, olackerade ...........
»
1
53
—
60
—
50
lackerade...............
»
1
53
—
60
2
—
Papper:
polér- och smergel-.....................................
»
—
14
Fritt
Fritt
kardus- och makulatur- ..............................
»
—
14
—
2
—
2
förgyldt, försilfradt etc...............................
andra slag:
»
—
42
—
20
—
20
sug-, olimmadt tryck- och tapet-...............
))
—
14
]
skrif-, kopie-, planch- och hvitt, ej spec....
))
—
28
-
10
—
10
post-, alla slag......................................
*
—
35
1
Pappersmassa...................................................
—
Fri»)
Fri
Papperstapeter och Borcler................................
1 kg.
—
94
—
13
—
25
Paraffin, orafflnerad.......................................
—
Fri1)
Fri
Fri
raffinerad .........................................
1 kg.
5 % *)
5%
—
5
*) Rubriken ej upptagen i taxan.
29
Qvantitet
T u
11 sats
e r:
för tull-  beräk-  ningen.
år 1864.
år 1890.
af komitén
föreslagna.
Kr.
öre.
Kr.
öre.
Kr.
öre.
Paraplyer och Parasoller:
af hel- eller halfsiden .................................
1 st.
1
50
—
75
1
25
andra slag..................................................
delar deraf:
»
—
50
—
25
—
50
ställningar.............................................
1 kg.
—
59
—
35
—
50
öfvertyg ................................................
---
10 »/o1)
20 °/ol)
50 %*)
fodral:
af läder, lösa eller påsatta.......................
1 kg.
1
18
-*)
1
20
af tyg, lösa.............................................
—
10 »/o1)
20 % *)
50 % *)
Parfymer, ej spec.; flaskors och omslags vigt in-
beräknad .................................................
1 kg.
-3)
2
—
2
—
Patroner:
laddade med krut eller annat sprängämne ....
oladdade eller endast försedda med tänd-
»
'' -
12
—
12
—
25
sats ......................................................
))
—
12
—
35
—
50
Pennor, skrif- ..............................................
»
—
59
—
60
1
—
Pennskaft samt Bit- och Skrif stift....................
»
-s)
—
60
1
—
Peppar............................................................
»
—
26
—
30
—
25
Perlemor, oarbetad..........................................
—
Fri
Fri
Fri
arbetad, knifskaft och ämnen dertill...
1 kg.
3
53s)
—
808)
Fria
andra slag...........................
»
3
53
—
80
2
—
Perlor, äkta, oinfattade...................................
—
Fria
Fria
Fria
oäkta, glas-..........................................
1 kg.
—
94
—
35
—
60
andra slag .................................
»
4
71
1
18
2
—
Persilcokärnor.................................................
»)
Fria *)
—
35
—
35
Perukmakarearbeten..........................................
Piphufvuden, med eller utan beslag:
»
14
12
1
20
2
—
af sjöskum, äkta eller oäkta .......................
»
2
35
2
—
2
—
andra slag ................................................
»
—
94
—
80
—
80
Plommon, torkade ...........................................
»
—
14
—
50
—
25
Plymer..........................................................
»
35
29
2
50
15
—
*) Tillägg till tullsatsen å tyget.
2) Tullbehandlas såsom Läderarboten
8) Kubriken ej upptagen i taxan.
4) Hänfördos till apoteksvaror.
30
j Pomada, kärlens vigt inberäknad:
i kärl, vägande 3 kg. eller deröfver...............
i kärl af mindre vigt.................................
| Pomeransblomvatten.........................................
Pomeranser......................................................
Pomeranslmoppar och Pomeransskal, torra ........
Portföljer:
af hel- eller halfsiden ................................
andra slag ...............................................
Potates............................................................
I Puder ...........................................................
[ Remmar till maskiner ....................................
| Ris, oskalad ...................................................
| Rullgardiner af bomulls-, linne- eller hampväfnad
| Russin................ ..........................................
i Russinstjellcar..................................................
Rökelse.........................................................
Rör:
vegetabiliska:
bambu- och spanska ..............................
rotting, vass och andra slag..... ..............
polerade, lackerade etc............................
klufven eller skalad rotting.....................
arbeten deraf, ej spec..............................
Rötter, ej spec.:
ätbara .......................................................
andra slag ...............................................
Saccharin ......................................................
8adelmakarearheten, ej spec.:
med förgylla eller pläterade beslag ............
andra slag ...............................................
Saffran..........................................................
I Saft, bär- och frukt-, på fat..............................
Qvantitet
Tullsats
e r:
för tull-  beräk-  ningen.
år 1864.
år 1890.
af komitén
föreslagna.
Kr.
öre.
Kr.
öro.
Kr.
Öre.
1 kg.
1
18
35
35
»
1
18
—
35
1
—
»
20°/ol)
—
10
—
10
))
—
14
—
25
—
20
)>
—
14
—
25
—
25
»
4
71
2
—
4
—
))
1
18
—
50
1
20
100 kg.
Fri
—
50
—
50
100 k:r
1 kg. —
28
15
—
15
—
»
Fria *)
Fria l)
10
—
100 kg.
Fri
2
50
2
50
1 kg.
—
94
—
90
—
90
»
—
14
—
14
—
15
—
.Fria
Fria
Fria
1 kg.
—
94
2
—
2
“
1 kg.
14
15
Fria
»)
—
2
~
2
Fria
»
—
14 *)
—
15*)
—
25
»)
—
21)
—
35
—
25
»
—
35
—
35
1
—
100 kg.
Fria
Fria
—
50
—
Fria2)
Fria2)
Fria
100 kr.
-1)
15
_r,
Fri3)
1 kg-
»
1
1
76
18
1 -
50
1
20
»
4
71
5
—
5
—
»)
—
33
—
30
—
30
*) Kubriken ej upptagen i taxan.
2)
För apotekares behof hänfördes till apoteksvaror.
3)
Hänföres till apoteksvaror, ej spec.
31
Saft, bär- och frukt-, på andra kärl ..................
Salpetersyra eller Skedvatten..............................
Salt, kok-, oraffineradt ....................................
raffineradt ......................................
Saltsyra .........................................................
Sand...............................................................
Saxar:
skräddare-, trädgårds- och ull-.....................
till klippning af plåtar och bleck..................
andra slag, opolerade, af mer än 15 cm. längd
af 15 cm. och derunder
polerade, af mer än 15 cm. längd
af 15 cm. och derunder
Segel.......................................... ...................
bergade från förolyckade fartyg ..................
Senap, omalen ..............................................
malen...................................................
preparerad ...........................................
Shoddy...........................................................
Siktar och Såll................................................
Superoxid, salpetersyrad ................................
Silke, rått, ofargadt........................................
fargadt..................................................
Skeppsinventarier, tillhörande förolyckade eller
sj oskadade fartyg .......................................
Skodon, ej specificerade:
af hel- eller halfsiden .................................
af yllefilt eller segelduk .............................
af annan väfnad samt af saffians-, karduans-,
färgade och pressade skinn.....................
af lackerade skinn.......................................
becksöms- och sjöstöflar..............................
med bottnar af trä .................................
andra slag ................................................ * 3
Qvantitet
för tull-  beräk-  ningen.
Tullsats
e r:
år 1864.
år 1890.
af komitén
föreslagna.
Kr.
öre.
Kr.
öre.
Kr.
öre.
1 kg-
1 1. —
67
—
30
—
30
»
—
12
Fritt
—
2
1 kbm.
3
82
)
> Fritt
Fritt
1 kg.
—
7
)
»
—
2
Fri
Fri
--
Fri
Fri
Fri
100 kr.
5
—
Fria
10
_
))
Fria
Fria
10
—
1 kg.
—
59
—
24
—
50
»
—
59
—
24
1
—
))
1
18
—
59
2
—
»
1
18
—
59
4
—
—
-1)
-1)
—
Fria
Fria
Fria
1 kg.
—
7
—
7
—
7
»
—
59
—
30
—
30
»
—
59
—
30
—
50
—
Fri 2)
Fri
Fri
1 kg.
—
59
—
60
—
60
100 k:r
5
-2)
5
-2)
5
—
--
Fritt
Fritt
Fritt
1 kg.
3
53
1
—
1
—
—
Fria
Fria
Fria
1 kg.
7
6
2
35
6
_
*
4
71
—
80
1
50
»
4
71
1
40
4
__
»
2
94
1
40
4
—
»
1 par —
50
—
94
—
60
»
2
94
—
94
—
60
»
2
94
—
94
2
—
’) Samma tull som don å väfnaden, hvaraf de bestå.
3) Itubriken ej upptagon i taxan.
32
Qvantitet
för tull-  beräk-  ningen.
T u
lisa
t s e r:
år 1864.
år 1890.
af komitén
föreslagna.
Kr.
öre.
Kr.
öre.
Kr.
öre.
Skriftaflor, infattade i permar...........................
100 k:r
Fria
10
—
15
—
andra slag ....................................
—
Fria
Fria
Fria
Skyfflar, Spadar, Grepar och Högafflar ...........
100 kr.
5
—
Fria
10
—
Sköldpadd, oarbetad..........................................
—
Fri
Fri
Fri
arbetad ..........................................
1 kg.
4
71
5
—
1
20
Slagg, ej spec., oarbetad ................................
—
Fri'')
Fri ‘)
1 Fri
pulveriserad..............................
100 k:r
20
-1)
15
-1)
i
Slöjdvaror af sammansatta ämnen....................
»
20
—
15
—
15
—
Smergel .........................................................
--
Fri
Fri
Fri
Smink och Sminkflor ......................................
100 k:r
lkg. 1
18
15
—
15
~
Smör, naturligt................................................
1 kg.
Fritt
—
20
—
20
konstgjordt ..........................................
»
Fritt
—
20
—
20
Snörmakarearbeten:
af hel- eller halfsiden ...............................
»
9
41
2
80
6
—
andra slag ...............................................
»
3
53
1
10
1
75
Socker:
raffineradt ...............................................
»
—
30,58
—
33
—
27
oraffineradt:
icke mörkare än n:r 18..........................
»
—
30,58
—
33
—
27
mörkare än n:r 18 .................................
»
—
18,82
—
23,5
—
18
sirup .........................................................
»
—
9,41
—
10
—
8
melass ......................................................
»
-1)
15 °/o *)
—
8
Solfjädrar .....................................................
))
7
6
5
—
5
—
Spanmål:
omalen:
a) råg, hvete, korn, majs samt ärter och
bönor...............................................
100 kg.
Fria
2
50
2
50
b) hafre och vicker................................
))
Fria
1
1
—
c) malt, äfven krossadt ...........................
»
Fritt
3
3
—
d) andra slag, ej spec...........................
»
Fria
2
50
2
50
malen:
mjöl och gryn, alla slag .......................
»
Fria
4
30
4
30
Sparris ........................................................
1 kg.
—
l1)
—
10'')
—
30
Speglar och Spegellampetter..............................
»)
—
59
—
40
60
Spelkort ........................................................
1 kortlek
—
13
—
10
—
10
'') Kubriken ej i taxan upptagen.
33
Qvantitet
Tullsats
e r:
för tull-  beräk-  ningen.
år 18G4.
år 1890.
af komitén
föreslagna.
Kr.
öre.
Kr.
öre.
Kr.
öre.
Spermaceti eller Hvalraf .................................
Spetsar och Blonder:
-—-
Fri
Fri
Fri
silkes- .....................................................
1 kg.
14
12
2
80
12
—
linne-.........................................................
andra slag ..........................................
)»
14
4
12
71
l 2
35
4
—
Sprutor, brand- och trädgårds-, med tillbehör......
100 k:r
5
10
_
10
—
Späck, af hafsdjur ..........................................
1 kg.
—
2
Fritt
Fritt
andra slag ..........................................
»
—
2
—
20
—
20
Stearin............................................................
Sten, ej specificerad:
»
—
9
—
9
—
9
oarbetad ...............................................
—
Fri
Fri
Fri
arbetad, polerad ....................................
1 kg.
—
2
—
3
—
G1)
andra slag.................................
»
—
22)
Fri
Fri
Stenkol............................................................
Stenkolstjära ..........................
Stoft, ofärgadt eller färgadt ...
100 kg.
Fria
Fritt
59
Fria
Fri
Fritt
Fria
Fri
Fritt
Strumpor och Strumpstolsarbeten:
af hel- eller halfsiden .................................
1 kg.
10
59
2
80
6
andra slag ................................................
))
2
35
i
18
1
75
Strumpsticka)-.........................................
Strängar:
»
—
59
—
25
—
50 j
af metall, icke öfverspänna ........................
»
—
47
-3)
-3)
andra slag ................................................
»
2
35
i
20
1
20
Stubintråd och antändningsrör........... ...........
20 % 4)
15 °/o4)
15
17
Stärkelse........................................................
14
17
_
Stärkelsesocker och Stärk el sesiwip .....................
Svafvel, sicilianskt ..............................
n
_4\
)
Fritt
23,5
—
18 |
andra slag...................................
Svafvelblomma ........................................
i kg.
2
5
> Fritt
Fri
J Fria
Svafvelsyra.........................
»
—
2
—
0,5
—
0,5
Svamp-, sug- eller tvätt-....................................
»
i
18
—
40
Fri
Svampar, ätbara .............................................
»
i
18
—
30
—
50
Symaskiner och Stickmaskiner..... .....................
100 k:r
Fria
Fria
10
—
*) Öfvers tiger vigten per styclco 100 kg., utgår tullon tor Överskjutande vigt med 2 öre per kg.
a) Cornvalls-, qvarn-, bryn- och slipstenar m. fl. — Fria.
a) Samma tull som å metalltråden.
4) Kubriken ej i taxan upptagen.
Tullbom iténs betänkande. III.
5
34
Sågar, Sågblad och Sågbladsämnen
Såpa..........................................
Såser .......................................
Säckar:
nya tomma ...........................
tydligen brukade och slitna ....................
Sängkläder.................................................
tillhöriga sjöfarande eller resande ...........
Talg..........................................................
Tamarinder ...............................................
Tandpulver.................................................
Tandtinktur ...............................................
Té..............................................................
Tenlikor .....................................................
Tenn- och Blyaska ......................................
Tennsalter .............................................••••
Terpentin, nativ eller rå ............................
Terpentinolja och Terpentinspiritus................
Tjära och Tjärbärma..................................
Tobak:
oarbetad, blad och stjelk.........................
arbetad:
cigarrer ...........................................
karfvad ...........................................
malen eller snus ...............................
spunnen, hopvriden eller pressad .......
stänger och karotter .........................
Torfmull och Torfströ ...............................
Tran.........................................................
Tråd:
linne-, oblekt .......................................
blekt eller färgad.........................
bomulls-.................................................
Träsprit....................................................
Qvantitet
för tull-  beräk-  ningen.
Tullsatser:
år 1864.
år 1890.
af komitén
föreslagna.
Kr.
öre.
Kr.
öre.
Kr.
öre.
.
100 k:r
5
—
Fria
10
—
1 kg.
—
7
—
5
—
5
)>
11.—
57
—
50
—
50
_
5 °/o >)
10 °/o v)
10 °/o ‘)
—
10 °/o
Fria
Fria
—
-2)
-s)
— *)
—
Fria
Fria
Fria
—
Fri
Fri
Fri
1 kg.
—
9
—
10
—
10
100 k:r
20
—
15
—
15
—
1 kg.
20 % s)
15 % s)
2
—
»
1
18
—
50
—
50
»
—
71
—
35
—
50
—
Fria
Fria
Fria
100 k:r
5
—
Fria
Fria
1 kg.
—
2
Fri
Fri
»
—
7
—
7
—
7
—
Fria
Fria
Fria
1 kg.
—
59
1
—
1
—
»
4
23
4
—
4
—
»
1
18
»
1
29
1
20
1
20
»
—
82
))
1
41
100 kg.
20 °/o3)
—
30
—
30
1 kg.
—
2
Fri
Fri
))
—
94
—
40
—
40
»)
1
18
—
60
—
60
»
—
94
—
40
—
40
»
-*)
—
130
—
30
*) Tillägg till tullsatsen å väfnaden.
2)
Samma tull som är bestämd för öfvertyget.
3)
Kubriken ej upptagen i taxan.
35
Trävaror:
virke, oarbetadt..........................................
bjelkar och sparrar ...................................
bräder och plankor, sågade .........................
gevärsstocksämnen ....................................
läkter och ribbor samt lister, ej spec............
master, bogspröt, spiror, pumpstockar och årämnen
..................................................
stäfver, lagg- och botten-, ej spec.................
tunnband och bandstakar ...........................
ved............................................................
lådämnen, sågade, ej spec............................
fanérskifvor af 7 m.m. tjocklek och derunder:
af furu eller gran....................................
af andra inhemska träslag ......................
af utländskt träslag................................
cigarrlådämnen:
sågade, af furu eller gran........................
af andra inhemska träslag...........
af utländska träslag.....................
hyflade, af furu eller gran........................
af andra inhemska träslag ..........
af utländska träslag ..................
tangentskifvor af ebenholz ...........................
block och läster, till skoarbeten...................
svarfvarearbeten, ej spec...........................
tunnbindarearbeten:
af furu eller gran....................................
af andra inhemska träslag ......................
af utländska träslag ...............................
Qvantitet
för tull-  beräk-  ningen.
T u 1 1 s a
t s
e r:
år 1864.
år 1890.
af komitén
föreslagna.
Kr.
öre.
Kr.
öre.
Kr.
öre.
1
Fria
Fria
Fria
—
Fria »)
Fria
Fria
1 kg.
—
4
—
5
—
5
))
_
12
)
-
10
—
10
))
18
)
»
—
4
Fria
—
5
»
—
12
Fria
j -
10
»
—
18
Fria
i
»
—
4
—
5
—
5
»
_
12
)
—
10
—
10
»
—
18
i
—
Fria
Fria
Fria
1 kg.
Fria
—
10
—
10
»
2
35
—
593)
1
_8\
J
»
—
7 4)
_
1
—
1
„
_
24 b
)
( -
4
8
»
—
35 “)
i
’) Under 6 m.m. tjocklok tullbehandlades såsom fanérskifvor.
2) Ofverstiger vigton per st. 1 kg., utgår för öfvorskjutande vigten don tull, som är bestämd för snickarearbeten.
s) Ofverstiger vigton per st. 2 kg., utgår för öfverskjutande vigten den tull, som är bestämd för snickarearbeten.
4) Rubriken ej upptagen i taxan.
36
Qvantitet
T u
1 1 s a t s
e r:
för tull-  beräk-  ningen.
år 1864.
år 1890.
af komitén
föreslagna.
Kr.
öre.
Kr.
öre.
Kr.
Öre.
snickarearbeten samt andra mer eller mindre
bearbetade trävaror:
af furu eller gran:
utan betsning, målning eller lackering
1 kg.
—
7
—
5
—
5
med
d:0
d:0
d:0
»
—
7
—
10
—
10
af alm, ask, bok, m. fl. inhemska träslag
»
—
24
—
30
—
30
af päron eller valnöt..........................
»
—
24
| -
60
60
af utländska träslag...........................
»
—
35
i
möbler, försedda med stoppning:
utan öfvertyg....................................
—
-1)
20 %a)
20 °/oa)
med öfvertyg ....................................
—
50 %a)
40 %a)
40 °/o a)
Tungspat.........................................................
Tvål:
—
Fri
Fri
Fri
parfymerad ...............................................
1 kg.
1
18
—
28
| _
75
oparfymerad, i formade handstycken m. m....
»
—
19
—
10
andra slag..............................
»
—
19
—
10
—
10
Tågvirke, nytt ...............................................
Tändstickor, närmaste emballagets vigt inberäknad:
»
—
7
—
10
—
10
af trä ..........................................
»
—
28
—
5
—
5
andra slag ...................................
»
—
28
—
5
—
20
Ull ..............................................................
—
Fri
Fri
Fri
Ur:
fick-, med boett af guld ..............................
1 st.
4
—
i
—
1
—
med boett af annat ämne ..................
»)
1
—
—
50
—
50
urverk, lösa .......................................
»
1 kg. 7
6
1 kg. 1
—
—
50
skeppskronometrar.......................................
vägg- och studsare- i foder:
)>
20
—
1
—
1
af metall, alabaster eller porslin...............
1 kg.
1
76
—
70
1
50
af trä eller andra ämnen ........................
urfoder lösa:
»
—
94
—
47
—
80
af metall, alabaster eller porslin..........
))
— 3)
-3)
1
50
af trä eller andra ämnen ...................
»
-*)
-3)
—
80
lösa verk till vägg- och studsareur, äfvensom
urdelar, ej spec......................................
»
7
6
1
—
1
50
*) Tullbehandlades såsom träarbete, utan förhöjning,
a) Tillägg till tullen å träarbetet.
3) Tullbehandlades lika med det ämne, arbetadt, hvaraf de bestodo; rubriken ej i taxan upptagen
37
Qvantitet
för tull-  beräk-  ningen.
T u
år 1864.
1 1 s a t s
år 1890.
6 r:
af komitén
föreslagna.
Kr.
öre.
Kr.
öre.
Kr.
öre.
Vadd:
med lim eller gummi bestruken:
silkes- ...........................................
1 kg.
3
53
2
80
3
—
andra slag............................................
»
—
24
—
20
—
20
annan, äfven medicinsk:
silkes- ...................................................
»
3
53
2
80
)
> Fri
andra slag .............................................
»
—
24
—
20
Vagnar och Åkdon, ej spec.:
obegagnade:
arbetsfordon och lastvagnar.....................
100 k:r
1 st. 5
—
tvåhjuliga samt droskor, trillor och slädar
»
1 st. 20
—
öfriga slag..............................................
))
1st. 100
—
10
begagnade................. -..............................
»
10
-1)
Vagnmakarearbeten, ej spec...............................
»
20
—
15
—
15
—
Valsmassa ......................................................
1 kg.
-1)
15 »/o1)
—
20
Vanilin...........................................................
»
-1)
13
-1)
13
—
Vanilj..........................................................
»)
12
94
13
—
13
—
Vantar, af hel- eller halfsiden...........................
»)
10
59
2
80
6
—
andra slag..........................................
»
2
35
1
18
1
75
Vaselin ..........................................................
»
5 °/o l)
5 % *)
—
2
Vatten, mineral- .............................................
1 liter
—
4
Fritt
Fritt
Vattenglas ......................................................
1 kg.
5°/o
5%
—
1
Vax...............................................................
»
Fritt
—
15
—
15
Vekar, lamp- och ljus-.....................................
»
1
65
1
—
1
—
Velocipeder......................................................
100 k:r
-1)
15
—
15
Verktyg eller delar deraf, ej spec.......................
»
5
—
Fria
10
—
Verktyg slådor, med användbara verktyg............
»
5
-1)
1 kg. 2
—
10
—
med verktyg, afsedda till leksaker
1 kg.
3
53
2
—
2
—
Vin, af till och med 21 %:
på fat .....................................................
»
—
33
—
15*)
—
50
på andra kärl:
mousserande..........................................
1 liter
—
67
—
15
1
50
icke mousserande....................................
»
—
67
—
15
—
80
*) Rubriken ej i taxan upptagen.
a) Tor liter; 1 litor väger 1 kg.
38
Qvantitet
Tullsats
e r:
för tull-  bar äk-
år 1861.
år 1890.
af komitén
föreslagna.
ningen.
Kr.
öre.
Kr.
öre.
Kr.
öre.
Vin, af mer än 21 till och med 26 °/o:
på fat.........................................................
på andra kärl:
i kg.
—
33
• -
30
—
50
mousserande.........................................
1 Åter
—
67
—
65
1
50
icke mousserande..................................
))
_
67
_
65
_
80
Fri
Fri
Fri
Vindrufva.....................................................
1 kg.
—
47
—
10
—
30
Vinsyra eller Vinstenssyra...............................
100 k:r
5
—
5
—
Fri
Visitkort och Adressko?''t...................................
1 kg.
100 k:r
_
59
_
15
_
50
Vitriol, grön ...................................................
100 kg. 2
35
Fri
10
andra slag ..........................................
»
» 7
6
i
Vågar ...........................................................
Väfnader:
”
-1)
-1)
15
—
helsiden-, felb och plys ..............................
1 kg.
3
53
2
35
12
—
sammet.......................................
»
10
59
| 2
80
12
14
12
halfsiden-, felb och plys.............................
3
53
2
35
4
7
6
2
35
4
ylle-:
pressduk...............................................
»
—
28
—
20
—
25
maskinfilt, ändlös...................................
Fri
Fri
_
25
94
60
60
Altar, stampade.......................................
»
—
94
—
60
—
60
väfda ..........................................
94
60
1
75
andra slag.............................................
linne- och hamp-, med eller utan inblandning af
»
3
53
1
75
1
75
bomull eller jute:
a) släta, tvåskaftade, som på en qv.-cm.
innehålla:
högst 25 trådar.........................
))
-2)
—
19
—
25
mer än 25 t. o. m. 35 trådar......
-a)
—
35
—
45
mer än 35 t. o. m. 50 trådar......
..
-s)
—
90
1
—
-2J
1
50
1
75
b) till a) ej hänförlig mattväfnad.........
42
40
40
*) Tullbehandlades som det ämne, arbotadt, hvaraf de bostodo, eller efter värde.
Rubriken ej i taxan upptagen.
39
Väffläder:
linne- och hamp-, med eller utan inblandning
af bomull eller jute:
c) till a) ej hänförlig bolstervarsväfnad
segelduk..........................................
blaggarn, buldan, kanfas och sadel
gjordsväf.
......................................
batist, flor, kammarduk och linon........
lärft..................................................
damast .............................................
dräll ..............................................
andra slag........................................
bomulls-:
maskinfilt, ändlös...................................
segelduk................................................
mattor...................................................
bokbindarecloth .....................................
felb, plys, filtar och parkum ...................
tyll.......................................................
glesa väfnader .......................................
andra slag:
oblekta, ofärgade och otryckta............
blekta eller färgade ...........................
tryckta eller pressade ........................
jute-:
oblekt och ofärgad säck- och packväf ......
andra slag.............................................
hår- eller tagel-:
nöthårsfilt, stampad (pressad) ..................
väfd......................................
andra slag............................................
vattentäta:
med kautschuk öfverdragna etc................
Qvantitet
för tull-  beräk-  ningen.
Tullsats
e r:
år 1864.
år 1890.
af komitén
föreslagna.
Kr.
öre.
Kr.
öre.
Kr.
öre.
1 kg.
94
90
90
»
—
19»)
—
19
—
25
»
—
35 *)
-* 2)
-2)
))
7
06
-2)
-2)
»
2
35!)
-2)
-2)
n
2
353)
-2)
~2)
»
1
53
-2)
-2)
)»
1
53»)
1
50
1
50
»
_
94
Fri
—
20
»
—
14
—
14
—
20
»
-2)
—
40
—
40
»
—
47
—
50
—
50
»
—
94
—
90
—
90
»
5
29
2
50
2
50
u
2
35
1
75
1
75
»
_
94
—
50
—
50
»)
1
65
—
90
—
90
»
2
12
1
10
1
10
»
-2)
—
10
—
10
»
-2)
—
40
—
40
»
Fri
Fri
Fri
»
Fri
—
25
—
25
»
1
18
—
60
—
60
„
1
76
1
75
1
75
*) Blandade med bomull tullbehandladea såsom bomullsväfnader.
2) Bubriken finnos ej upptagen.
s) Damast af lin och bomull — 1 kg. 2,12 kr.
40
■■
Qvantitet
Tullsats
e r:
för tull-  beräk-  ningen.
år 1864.
år 1890.
af komitén
föreslagna.
Kr.
öre.
Kr.
Öre.
Kr.
öre.
Väfnader:
vattentäta:
med annan massa belagda, vaxduk etc.:
mattor................................
1 kg.
—
24
—
25
—
25
andra slag.........................................
»
—
59
—
60
—
60
Växter, lefvande.............................................
,,
Fria
—
SO1)
—
10>)
Ångmaskiner och Ångpanna)-.............................
100 k:r
Fria
Fria
10
_
Ägg ..............................................................
Ättika:
—
Fria
Fria
Fria
på fat.......................................................
1 kg.
—
14
—
103)
—
10 3;
på andra kärl.......................
Ättiksyra:
”
—
14
1
—
1
—
på fat........................................................
»
5°/o4)
—
10s)
—
103)
på andra kärl.............................................
Varor, i taxan ej upptagna:
»
5 °/o 4)
1
—
1
—
råämnen ...........................
—
Fria
Fria
Fria
mer eller mindre arbetade...........................
100 k:r
20
—
15
—
15
_
*) Väger en växt mer än 10 kg., beräknas för den Överskjutande vigten endast 10 öro per kg.
)
^:0
d:o
d:o
d:o
d:o
3 öre per kg.
3)
Af till och med 10 procents syrehalt; för hvarje procent högre syrehalt ökas tullafgiften med 1 öre per kg.
4)
Rubriken ej i taxan upptagen.
Bilaga 3.
Jemförande öfversigt af de vid ingången af hvarje årtionde
under perioden 1830—1890 gällande tullsatser å vigtigare
i tulltaxan upptagna artiklar.
i
Tullkomiténa betänkande, III.
G
42
Jemförande öfversigt af de vid ingången af hvarje årtionde
tulltaxan upp
-
Qvantitet
för tull-
Tull-
beräk-
ningen.
1 8 3 0.
1 8 4 0.
Kronor.
Kronor.
Alun, romersk .........................................................
100 kg.
12,44
12,44
andra slag .....................................................
)>
Förb.
7,77
Anis .....................................................................
1 kg.
0,21
0,14
Apelsiner ..................................................................
»
100 st. 1,50
100 st. 3,oo
Apoteksvaror, ej specificerade, enkla ...........................
—
10 °/o
10 °/o
sammansatta.................
--
Förb. >)
20 %
A skår och Dosor af sammansatta ämnen.....................
1 kg.
25 °/o
25 °/o
Band, silkessammets- ................................................
»
17,64
8,82 3)
helsiden-.........................................................
»
35,29
17,64 ä 23,53
halfsiden-............................. ..........................
»
17,64
8,82
andra slag .....................................................
»
2,35; 3,53 å 4,40 4)
2,64; 3,53 å 4,40 6)
Beck ........................................................................
100 kg.
1 tunna 4,50
1 tunna 4,50
Ben, arhetadt, elfenben ............................................
1 kg.
5,29
5,29
andra slag ................. ........................
»
0,88
0,88
Benkol och Betisvart..................................................
»
0,07
0,04
Bijouterivaror............................................. ..............
»
—7)
33*/s °/o8)
Blommor, konstgjorda ................................................
»
30 °/o
52,93
delar deraf ..............................................
»
30 »/o
52,93
Blyertspennor, timmermans- ........................ ..............
))
12 St. 0,25
12 st. 0,25
andra slag ........................................
t)
12 » 0,25
12 » 0,25
Bokstafsstämplar och Stilar ......................................
»
0,21
0,21
Bomull ....................................................................
Borstbinåarearbeten:
100 kg.
4,71
3,58
med infattning af opoleradt eller''tnåladt trä eller jern
1 kg.
Förb.
331/» o/o
af poleradt eller lackeradt trä .........
n
))
33l/s %
af andra ämnen ............................
n
»
337s °/o
*) Då Sundhetskollegium i särskilda fall tillstyrkte införsel, erlades i tull 20 °/o af värdet.
a) Modgifna till införsel af apotekare eller, efter vederbörligt tillstånd, af näringsidkare m. fi.
3)
För sammetsband, alla slag.
4)
Ylleband — 2,35 kr., linneband — 3,53 kr., bomullsband — 4,4 0 kr.; allt per kg. »
43
under perioden 1830—1890 gällande tullsatser å vigtigare i
tagna artiklar.
t s e r
å r:
Af komitén
föreslagna
tullsatser.
1 8 5 0.
1 8 6 0.
1 8 7 0.
1 8 8 0.
1 8 9 0.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
5,18
Fri
Fri
Fri
1,25
1,25
0,id
0,16
0,16
0,21
0,25
0,25
0,n
0,14
0,14
0,24
0,10
0,20TJ?.
Fria s)
Friaa)
Fria r)
Fria J)
Frias)
Fria2)
25 °/o
0,71
0,47
0,47
0,47
"1,00
8,8 2 3)
10,59
|
3,53
3,53
2,80
12,oo
17,64
14,12
8,82
7,06
2,35
2,35
2,35
4,oo
3,53
1,76
1,18
1,18
1,10
1,75
3,67
Fritt
Fritt
Fritt
2,00
2,oo
5,29
3,53
1,18
1,18
1,18
2,oo 6)
0,66
0,94
0,35
0,35
0,85
1,20 6)
0,03
0,04
0,02
0,02
0,02
0,02
25 %8)
2,35
0,82
0,82
0,80
2,00
52,93
52,93
11,76
11,76
2,50
15,oo
22,05
17,64
4,71
4,71
1,00
6,oo
0,29
0,35
0,35
0,35
0,35
0,35
2,21
1,18
0,21
0,24
0,24
Fria
0,25
0,25
Fri
Fri
Fri
Fri
Fri
Fri
1,76
0,59
0,12
0,12
0,12
0,50
1,76
1,18
0,24
0,2 4
0,24
1,20
1,76
2,35
0,4 7
0,4 7
0,4 7
1,20
6) Ylleband -
- 2,64 kr., linneband — 3,53 kr., bomullsband — 4,40 kr.; allt por kg.
8) För knappar — 1 kg. 50 öro.
*) ltubrikon ej upptagen i taxan.
ö) För krås- och bröstnålar af oädol metall.
44
Qvantitet
Tull-
för tull-
heräk-
1 8 3 0.
1 8 4 0.
ningen.
Kronor.
Kronor.
Bränvin:
på fat, större eller mindre:
af säd, genever, holländsk, af t. o. m. 12’grader...
1 1. af 50 °/o
Förb.
1 Iber 0,38
deröfver .................
»
Förb.
1
»
0,57
andra slag............................................
»
Fort).
För!).
af frukt, konjak, fransk, af t. o. m. 12 grader......
»
1 liter 0,57
1 liter 0,38
deröfver .....................
n
1
»
0,57
1
»
0,57
andra slag......................................
»
Förb.
Förb.
af socker, rom, af t. o. m. 12 grader..................
»
1 liter 0,57
1 liter 0,38
deröfver ...................................
»
1
»
0,57
1
»
0,57
af ris, arrak, af t. o. m. 12 grader .....................
»
1
»
0,57
1
»
0,38
deröfver .......................................
»»
1
»
0,57
1
»
0,57
fl liter utan!
på andra kärl ..................................... ...............
< afseende å>
—3)
—3)
1 stvrkan 1
Bröd, andra slag, af hvete ......................................
1 kg.
0,14
0,14
af råg ............................................
)>
0,07
0,07
Cement ....................................................................
100 kg.
1 tunna 1,13
1 tunna 1,13
ChoJcolad ..................................................................
1 kg.
0,88
1,18
Cikorierot ..................................................................
..
Förb.
0,07
Citroner....................................................................
»
100 st. 1,25
100 St. 1,50
Dadlar....................................................................
»»
0,2!)
0,45
Etuis.......................................................................
))
25 %
25 %
Fartyg, strandade och såsom vrak försålda..................
100 kr.
10, oo
10, oo
andra ........................................................
»
25,oo
25,oo
Fenkol ....................................................................
1 kg.
0,18
0,14
Fernissa, sprit .....................................................
. »
\
andra slag...................................................
it
1,18
1,18
Fikon .....................................................................
»
0,11
0,19
Fingerborgar och Syringar, ej af guld eller silfver ......
»
144 st. l,5o
144 st. 1,50
Fisk, färsk ...............................................................
—
Fri
Fri
saltad eller inlagd:
anjovis ....................................................
1 kg.
0,5!)
0,59
sardeller och thonfisk..................................
»
1 tunna 3,o o
1 tunna 3,o o
sill............................................................
--
1
»
0,63
1 » 1,00
*) Med tillägg af 15 öre per liter, när varan inkommor i kärl, innehållande mindre än 250 liter.
2)
När varan är af vindrufvor tillverkad i Frankrike och derifrån direkt införes.
3)
Samma tull som tor Bränvin på fat.
45
satser år:
1 8 5 0.
1 8 6 0.
1 8 7 0.
1 8 8 0.
1 8 9 0.
lureöifcigiiu,
tullsatser.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
1 liter 0,38
1
»
0,57
/1 kg. alkohol 1,06
0,46
0,57
0,75»)
0,75 »)
Förb.
J
1 liter 0,38
1
»
0,57
11 kg. alkohol 1,06
0,32 a)
0,44»)
0,555 ») 2)
0,75 »)
Förb.
1 kg. alkohol 1,06
0,46
0,57
0,75»)
0,75*)
1 liter 0,38
1
»
0,57
j 1 kg. alkohol 1,og
0,46
0,57
0,75*)
0,75*)
1
» 0,38
1
» 0,57
11 kg. alkoholi,oc
0,46
0,57
0,75»)
0,75 l)
3)
)
--3)
_ 4
0,88
1,11'')
1,35»)
0,14
0,07
Fritt
Fritt
Fritt
0,043
0,043
1 tunna 0,5 o
Fritt
Fritt
Fritt
0,40
0,60
1,18
0,71
0,71
0,71
0,50
0,50
0,05
0,05
0,05
0,05
0,05
0,05
0,11
0,14
0,14
0,24
0,10
0,20
0,29
0,35
0,35
0,47
0,50
0,50
25 »/o
1,76
0,82
0,82
0,80
2,00
10.00
25.00
|
Fria
Fria
Fria
—4 5)
_ 5\
)
0,14
0,16
0,16
0,24
0,25
0,25
0,45
0,21
0,24
0,24
|
1,20 6)
0,30
1,20 6)
0,30
0,14
0,16
0,16
0,24
0,25
0,25
1,18
0,94
0,35
0,35
0,35
0,50
Fri
Fri
Fri
Fri
Fri
Fri
|
0,59
0,59
0,59
0,59
0,20
0,50
1 tunna 0,94
100 kg. 0,59
1 hl — 0,46
Fri
Fri
Fri
Af komitén
4) Samma tull som för Bränvin på fat. Bränvin af vindrufvor, tillvorkadt i frankrike och derifrån direkt in
fördt
—- 1 litor utan afseende å styrkan 05 öro.
6) Fartyg af jern samt ångfartyg af trä — 10 % af värdet; andra — fria.
6) Spritfernissa, som före tullbohandlingon donaturorats — 1 kg. 40 öro.
46
Qvantitet
för tull-  beräk-  ningen.
Tull-
1 8 3 0.
1 8 4 0.
Kronor.
Kronor.
Fisk, torr, sej...........................................................
100 kg.
2,94
3,7 0
Fläsk, rökt ..............................................................
1
kg-
andra slag ......................................................
»
Fosfor .....................................................................
»
---*)
— *)
Frukter och Bär, ej specificerade:
friska, jord- .........................................................
1
kg.
1 tunna 1,50
1 tunna 1,50
träd- .......................................................
»
1
»
3,00
1
»
3,00
inlagda i bränvin eller ättika................................
»
0,88
0,88
torra, jord-..........................................................
»
0,15
0,15
träd- .......................................................
»
0,29
0,29
Frö:
kanarie- ...............................................................
1
kg-
0,0 7
0,11
tall-, gran- och andra trädfrö .................................
»
I
timotej-...............................................................
»
?
0,15’)
0,15*)
andra slag, ej specificerade....................................
»
)
Färger:
blyhvitt ..............................................................
1
kg-
0,15
0,15
zinkhvitt..............................................................
»
0,15
15 %
kimrök ...............................................................
»
0,53
0,39
boktrycksfärg .......................................................
)»
0,59
0,29
Färgträ, oraspadt ......................................................
—
1 %
1 •/»
Garn:
ull-:
enkelt, ofärgadt och oblekt ...............................
1
kg.
0,29 ä 0,59 3)
0,29 ä 0,45 4)
färgadt, blekt eller tryckt........................
»
0,59; 1,18 a 1,76 3)
0,29; 0,45 a 1,18 4)
två- eller flertrådigt:
ofärgadt och oblekt ...............................
1
kg.
1,18 il 1,76 3)
1,184)
färgadt, blekt eller tryckt........................
»
1,18 a 1,76 3)
1,18 4)
linne- och hamp-:
enkelt, ofärgadt och oblekt ...............................
1
kg.
0,59
0,59
färgadt, blekt eller tryckt........................
»
1,18
0,88
två- eller flertrådigt:
oblekt...................................................
1
kg-
0,59
0,59
blekt eller färgadt .................................
»
1,18
0,88
*) Ej i taxan upptaget.
a) Kamp-, lin- och roffrö — 1 tunna 13 öre; höfrö — 1 kg. 0,4 öre.
47
satser
å r:
Af komitén
föreslagna
tullsatser.
1 8 6 0.
1 8 6 0.
1 8 7 0.
1 8 8 0.
1 8 9 0.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
3,70
2,94
2,94
Fri
Fri
Fri
0,13
Fritt
Fritt
Fritt
(
0,25
0,25
t
0,20
0,20
0,59
0,35
0,19
Fri
Fri
Fri
1 tunna l,is
1
» 3,oo
|
0,oi
Fria
Fria
0,io
0,lo
0,C€
0,71
0,71
0,71
0,30
0,50
0,u
1
0,22
0,14
0,14
0,24
0,25
0,25
0,07
0,09
0,09
0,09
0,io
0,io
f
0,50
0,50
Fria
Fria
Fria
Fria
0,05
0,05
1
Fria
Fria
0,15
0,12
0,07
0,07
0,05
0,05
0,21
0,12
0,07
0,07
0,05
0,05
0,14
0,14
0,14
0,14
0,05
0,05
0,21
0,24
0,07
Fri
0,07
0,07
1 °/o
Fritt
Fritt
Fritt
Fritt
Fritt
0,29; 0,45 å 1,32
0,35
0,24
0,24
0,20
0,20
0,59 ; 0,74 ä 1,48
0,47
0,35
0,35
0,35
0,85
0,59; 0,74 ä 1,18
0,35
0,24
0,24
0,20
0,25
0,59; 0,74 ä 1,18
0,47
0,35
0,35
0,35
0,40
1,70
0,59
0,24
0,24
0,20
0,20
2,65
0,94
0,47
0,47
0,40
0,40
1,70
0,69
0,24
0,24
0,4 0
0,40
2,05
0,94
0,47
0,47
0,o o
0,60
3)
»Kläd in åkare- oller ullgarn» var till införsel förbjudet.
4)
Kamullsgarn, otvinnadt var torbjudet till införsel; färgadt, tvinnadt oeli dubbloradt — 1 kg. 1,18 kr.
48
Qvantitet
för tull-
Tull-
beräk-
ningen.
1 8 3 0.
1 8 4 0.
Kronor.
Kronor.
Garn:
bomulls-:
enkelt, ofärgadt, under N:r 26 ...........................
1 kg.
Förb.
0,59
N:r 26 och deröfver..................
>*
0,59
0,35
färgadt, turkiskt rödt ...........................
))
1,48
0,59
annat ...................................
))
1,7G
0,88
två- eller flertrådigt:
j
ofärgadt, under N:o 26 ..........................
1 kg.
Förb.
0,59
Nio 26 och deröfver.................
t)
0,59
*0,35
färgadt, turkiskt rödt ............................
»
1,48
0,59
annat .......................................
)»
1,7 G
0,88
jute-:
enkelt, ofärgadt och oblekt ...............................
1 kg.
_n
- 1)
färgadt, blekt eller tryckt........................
»
_i)
_ 1)
två- eller flertrådigt:
ofargadt och oblekt ...............................
1 kg.
__i)
\\
)
färgadt, blekt eller tryckt........................
»
-l)
__l''!
''
segel- och bind-:
ofärgadt och oblekt ...............................
1 kg.
J
0,59
0,59
färgadt, blekt eller tryckt........................
»
Gevär, skjut-, alla slag ..............................................
»
33‘,/s %
337.1 o/o
Gips, malen..............................................................
100 kg.
1,32
1,32
omalen ............................................................
»
0,44
0,22
Gipsarbeten, ej specificerade.....................................
Glas:
1 kg.
337.1 °/o
337.1 °/o
fönster- och spegel-:
oslipade och ofolierade:
af t. o. m. V2 qvm. yta, hvitt........................
1 kg.
120 skifvor 37,50
20 band 25,00 |
grönt ......................
)>
120
»
15,oo
120 skifvor 10,oo;
af större dimensioner, hvitt...........................
1 kg.
120 skifvor 37,50
20 band 25,00 !
grönt .........................
»
120
•>
15,oo
120 skifvor 10,00
s. k. glasämnen:
af t. o. m. V2 lvm. yta ...........................
1 kg.
)
20 °/o
20 »/o
af större dimensioner ...........................
»
\
*) I taxan ej upptaget.
2)
Samma tullsats äfven för Idistradt garn.
3)
Dubbelbössor — 4 kr., enkclbössor — 2 kr., pistoler —- 50 öre; allt per stycke.
49
satser
å r:
Af komitén
föreslagna
tullsatser.
1 8 5 0.
1 8 0 0.
1 8 7 0.
1 8 8 0.
1 8 9 0.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
0,35
0,28
0,19
0,19
0,15
0,15
0,59
0,88
0,47
0,33
0,33
0,80
0,30
|
0,35
0,28
0,19
0,19
0,20
0,20
0,59
0,88
j
0,47
0,33
0,33
0,85
0,35
__1)
-l)
0,12
Fritt
0,o c
0,06
-l)
_ 1>
0,12
0,12
0,18
0,18
-*)
0,12
Fritt
0,20
0,20
- '')
”*)
0,12
0,12
0,40
0,40
0,59
0,24
0,24
0,24
(
l
0,20
0,40 2)
0,20
0,40
33l/s %
--3)
0,4 7
0,4 7
1,50
1,50
} Fri
Fri
Fri
Fri
/
(
0,40
Fri
0,40
Fri
25 °/o
0,59
Fria
Fria
0,20
0,20
|
0,15
0,0 9
0,0 7
0,0 7
0,07
0,07
}
0,15
0,0 9
0,07
0,07
0,07
0,10
15 o/o
\
0,07
0,0 7
0,0 7
0,0 7
|
0,07
0,10
Tullkomitens betänkande. III.
7
50
Glas:
fönster- och spegel-:
ofolierade, slipade och polerade:
af t. o. m. */s qvm. yta........................
af större dimensioner ...........................
folierade:
af t. o. m. ‘/a qvm. yta........................
af större dimensioner .........................
andra slag, i taxan ej specificerade ...............
Gryn, ej af spanmål, risgryn .............................
andra slag.......................
Gummi, ej specificeradt ....................................
Gödningsämnen, superfosfater ...........................
andra slag, ej specificerade ........
Handskar, korta.................................................
långa ...............................................
Harts ..............................................................
Hattar, af hel- eller halfsiden ............................
af ull eller hår .....................................
af strå, italienska .................................
andra slag ...............................
af läder, fiskben, papper, träd eller rötter.
Herrn, arbetadt, knappar...................................
andra slag.................................
Hnelar och Skinn, ej pelsverk:
oberedda:
torra, osaltade..........................................
saltade ....................................................
våtsaltade................................................
beredda:
sulläder ................................................
hyitgarfvade och sämskade skinn ............
karduans-, fargade och tryckta skinn..........
andra slag ............................................. * 2 3
Qvantitet
för tull-
Tull-
beräk-
ningen.
1 8 3 0.
1 8 4 0.
Kronor.
Kronor.
1 kg.
30 °/o
»
25 »/o
1 kg.
))
|
337.1 °/o
30 °/o
»
337.1 »/o
1,18
100 kg.
11,70
11,70
1 kg.
0,21
0,14
100 kg.
14,12
21,17
))
} — *>
-‘)
1 kg.
1 par 0,19
1 par 0,19
»
1
»
0,38
1 » 0,88
100 kg.
8,82
7,41
1 st.
Förb.
3,oo
))
Eiirb.
3,oo
»
4,50
4,50
))
1,50
1,50
»
Förb.
1,50
1 kg.
1,48
3,53
»
1,48
3,53 3)
100 kg.
2,35
7,00
))
1,70
3,53
»
1,70
3,53
1 kg.
0,59
0,59
»
0,88 il 1,11
0,88 ä 1,11
„
2,04 å 3,53
3,08
jo,45; 0,59; 0,G6 ;
0,4 5; 0,59; 0,ec
1
0,09 å 0,88
å 0,09
*) Ej i taxan upptagna.
2)
Hattar, andra slag: försedda med foder, svettrem eller band ■— 75 öre, utan något af dessa tillbehör — 50 öre pr st.
3)
Hornarbeten, genombrutna — 1 kg. 14,12 kr.
51
satser
å r:
1 8 5 0.
Kronor.
1 8 6 0.
Kronor.
1 8 7 0.
Kronor.
1 8 8 0.
Kronor.
1 8 9 0.
Kronor.
Af komitén
föreslagna
tullsatser.
Kronor.
20 °/o
25 %
0,59
10,59
0,11
21,17
-‘)
10,59
5,88
3,75
3,00
1,50
1,50
0,88
3,53
14,12
7,oo
7,06
0,88
0,88
5,29
|
1,48 il 1,76
0,19
0,4 2
0,47
4,71
0,09
2,35
Fria
7.0
6
2,35
4.00
2.00
1,50
0,40
0,94
2,35
5,88
2,94
Fria
0,59
0,59
1,76
0,94
0,12
0,24
0,35
4,71
0,09
Fritt
Fria
2,35
Fritt
1,50
0,do
0,40
0,40
0,47
1,18
Fria
0,24
0,24
0,47
0,12
0,24
0,35
Fria
Fria
Fritt
Fria
2,35
Fritt
1,50
0,40
0,40
0,40
0,47
1,18
Fria
0,14
0,14
0,4 7
i
I
0,15
0,25
0,25
0,40
0,35
4,30
0,17
Fritt
Fria
1,80
Fritt
1,50
0,40
0,40
1,18
Fria
0,24
0,24
0,47
0,20
0,30
0,30
0,50
0,60
4,30
0,17
Fritt
0,25
Fria
6.00
F ritt
2.00
0,50 ii 0,75 2)
0,50
1,20
Fria
0,4o
0,65
52
.
Qvantitet
Tull-
för tull-
beräk-
1 8 3 0.
1 8 4 0.
Kronor.
Kronor.
Humle .....................................................................
1 kg.
0,18
0,26
Häktor, Hakar och Hyskor ....................................
))
Förb.
33</3 «/o
Häng slen, af hel- eller halfsiden .............................
»
Förh.
3373 °/o
andra slag ..............................................
)>
Förb.
3373 °/o
Ingefära, torr............................................................
»
0,u
0,14
syltad......................................................
»
l,u
1,58
Instrumenter:
fältskärs-..............................................................
100 kr.
30, oo
5,00
matematiska, fysiska och navigations-....................
))
5,oo
5,00
optiska ...... ......................................................
1 kg.
5 °/o
5 °/o
musikaliska:
flöjter, klarinetter och oboer..............................
1 st.
2,oo
2,00
gitarrer och lutor ...........................................
»
5,oo
5,oo
violer...............................................................
1J
8,oo
8,00
violoncell och kontrabasar..............................
8,oo
8,00
valdhorn och trumpeter..............................
))
10,oo
10,00
trummor och pukor.........................................
.»
6,oo
6,00
klavér ...........................................................
It
25,oo
25,oo
harpor ............................................................
»
37,50
37,50
positiv ............................................................
»
25,oo
25,oo
accordions ......................................................
1 kg.
-7
-7
speldosor .........................................................
))
---3)
— 7
fortepianon, tafflar och pianinon........................
1 st.
100, oo
75,oo
flyglar .........................................
»
150,oo
150,oo
Ister .......................................................................
1 kg.
0,29
0,21
Jäst .......................................................................
»
__3''\
J
-7
Kaffe........................................................................
»
0,35
0,21
»
, brändt och kaflesurrogat ............... ..............
»
Förb.
0,45
Kakao ............................................. .....................
»
0,35
0,35
Kanel .....................................................................
»
1,18
0,59
Kapris ....................................................................
»
0,52
0,52
Kardemummor .........................................................
»
0,88
0,59
Karkasser ..............................................................
))
-7
— 7
*) Cirklar, passare och cirkelbestick — 25 °/o, kompasser — 15 °/o, andra — 5 °/o af värdet.
2) Glasögon och lorgnettcr — 25 °/o, andra — 5 °/o af värdet.
53
satser
å r:
«
Af komitén
föreslagna
tullsatser.
1 8 5 0.
1 8 6 0.
1 8 7 0.
1 8 8 0.
1 8 9 0.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
0,20
Fri
Fri
Fri
0,io
0,io
3,53
1,18
0,35
0,35
0,30
0,50
12 par 3,00
5,29
2,35
2,35
2,35
o
o
12 » 3,oo
1,76
1,18
1,18
0,60
1,75
0,13
0,16
0,16
0,24
0,25
0,25
1,18
0,94
0,94
0,94
0,47
0,50
5,00
1 kg. 0,9 4
1 kg. 0,35
Fria
Fria
10, oo
5,oo *)
1 » 0,94
1 » 0,35
Fria
Fria
10, oo
5 °/o2)
0,94
0,35
Fria
0,35
2,oo
2,oo
0,75
0,50
0,50
1,00
3,oo
2,00
1,00
1,00
1,00
1,50
1,00
1,00
1,00
1,00
5,oo
4,50
1,00
1,00
1,00
15 »/o
0,oo
3,00
1,00
1,00
1,00
3,75
3,oo
1,00
1,00
1,00
25,00
7,50
1,00
1,00
1,00
''
22,50
15,oo
1,00
1,00
1,00
25,oo
7,50
1,00
1,00
10, oo
10, oo
3\
)
31
)
10 %
10 %
1,00
1,00
---3J
3,53
1,18
1,18
3,oo
3,oo
75,oo
60,0 o
40,0 o
40, oo
150,oo
150,oo
150,oo
120,oo
60, oo
60, oo
200, oo
200, oo
0,15
Fritt
Fritt
Fritt
0,20
0,20
0,07 *)
Fri 4)
Fri
Fri
0,20
0,25
0,24
0,24
0,28
0,26
0,12
0,12
0,20
0,35
0,42
0,35
0,20
0,20
0,21
0,24
0,2 8
0,28
0,30
0,05
0,59
0,71
0,71
0,82
0,85
0,85
0,38
0,59
0,59
0,82
0,50
0,50
0,59
0,94
0,94
1,18
1,20
1,20
-3)
1,18
1,18
1,18
1,10
1,00
3)
Ej i taxan upptagna.
4)
För komprimerad jäst.
54
1 ■■ ■ .......
Qvantitet
Tull-
för tull-
beräk-
1 8 3 0.
1 8 4 0.
ningen.
Kronor.
Kronor.
Kastanier......,..........................................................
i kg.
0,14
0,14
| Kautschuksarbeten, ej specificerade .............................
»
-*)
— ‘)
i Kaviar ...................................................................
»
1,18
1,18
j Kemiskt-tekniska preparater, ej specificerade.................
100 kr.
— >)
Kli ......................................................................
100 kg.
2,94
2,94 4)
1 Klorkalk ................................................................
»
-*)
7,06
Kläder, nya ..........................................................
---
Förb.
33‘/3 % el. Fort). 6
Knallhattar...............................................................
1 kg.
-*)
337s %
Knappar af sammansatta ämnen................................
»
25 %
25 °/o
Knif var:
rak- ...................................................................
1 kg.
1 st. 0,5o
1 st. 0,50
penn- ................................................................
))
1 » 0,25
1 » 0,25
talj-, sjömans- och gröfre arbets- ..........................
»
Förb.
3373 °/o
|
bords- och andra slag:
med skaft af silfver, pläter eller elfenben ........
1 kg.
Förb.
337a °/o
med skaft af andra ämnen ..............................
.»
Förb.
3373 %
Konfityrer..................................... ............................
»
1,18
1,18
Konserver, andra slag ...............................................
))
---*)
--*)
Korf.....................................................................
»
0,59
0,59
Korgmakarearbeten:
af oskalade qvistar och gröfre spån........................
1 kg.
Förb.
33 Vs %
andra slag........................................................ ..
))
Förb.
3373 %
Koriander..................................................................
»>
0,07
0,14
Korinter ..................................................................
»
0,16
0,21
Korkar, skurna, utan beslag......................................
»
144 st. 0,i9
0,45
med beslag....................................
»
-—‘)
- *)
Kreatur:
— 9J
-9)
hästar, hingstar .................................................
1 st.
18,00
18,00
andra .......................................................
»
18,oo
18,oo
tjurar ..................................................................
))
7,50
10,00
x) I taxan ej upptaget.
2)
Till införsel för fabriksbehof och ofter erhållet tillstånd af Kommcrskollegium — 5 % af värdet; för medicinskt
behof, hänfördes till apoteksvaror.
3)
För medicinskt bohof, tullbehandlades såsom apoteksvaror.
4)
Gälde för Kli af andra ämnen än spanmål.
5)
Fruntimmerskläder af till införsel lofgifna tyger — 33l/3 % värdet; andra slag — förbjudna.
55
satser
å r:
Af komitén
föreslagna
tullsatser.
1 8 5 0.
1 8 6 0.
1 8 7 0.
1 8 8 0.
1 8 9 0.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
0,11
0,14
Fria
Fria
0,25
0,25
Fria
1,18
0,94
0,94
1,00
1,20
1,18
1,41
1,41
1,70
2,50
2,50
5,oos)
5,00 s)
5,oo 3)
5,oo
ö.oo
15,00
1,84 4)
Fritt
Fritt
Fritt
0,30
0,30
7,00
9,41
2,35
2,35
Fri
Fri
| 337s °/o el. Förb.6)
50 k 100 °/°6)
20 %7)
20 %7)
20 °/o 7)
50 °/o 7)
1,48
1,41
1,18
1,18
1,20
1,20
|
2,3 r»
1,41
0,71
0,59
0,50
1,00
1 8t. 0,50
1,18
0,59
0,59
0,59
.
3,00
1 » 0,25
2,03
1,18
1,18
1,18
3,oo
3,53
0,35
0,14
0,14
0,14
0,50
3,53
2,35
1,18
1,18
1,18
1,50
3,53
0,59
0,24
0,24
0,24
0,50
0,88
0,94
0,47
0,47
0,4 7
0,50
0,88
1,18
0,38
0,38
0,30
0,50
0,59
0,24
0,24
0,24
0,50
0,50
33‘/s °/o
0,09
0,09
0,09
0,10
0,10
33 Va %
0,59 å 2,03 8 9)
0,59
0,59
1,00
1,00
0,14
0,12
0,12
0,24
0,25
0,25
0,19
0,21
0,21
0,24
0,25
0,15
0,45
0,35
0,35
0,85
0,07
0,10
--‘)
9\
1,18
1,18
1,18
1,20
1,20
1
Fria
1
1
50,00
50,oo
15,oo
Fria
Fria
Fria
<J
50,00''»)
50,oo10)
i
Fria
1
1
10,oo
10,oo
6)
Kläder, försedda med broderier, galoner, fransar, spetsar och dylikt — 100 °/o; andra — 50 °/o förhöjning i
tullen å tyget.
7)
Tillägg till don å tyget bestämda tullsats.
8)
Korgmakaroarboten af skalade men oklufna qvistar — 59 öro; andra — 2,03 kr por kg.
9)
För kreatur, som med Kommerskollegii särskilda tillstånd infördes till racers förbättrande, erladcs fjerdodelen
af den här nedan utsatta tullen-.
10)
Fol under 1 år — fria.
5G
Qvantitet
Tull-
för tull-
beräk-
1 8 3 0.
1 8 4 0.
ningen.
Kronor.
Kronor.
Kreatur:
oxar...................................................................
1 st.
7,50
10,oo
kor och ungboskap................................................
»
7,50
10,oo
kalfvar ...............................................................
»
7,50
10,oo
svin, fargaltar .......... ........................................
1 kg.
1 st. B,oo
1 st. 3,oo
andra ......................................................
»
1 » 3,00
1 » 3,00
får ......................................................................
1 st.
3,00
3,oo *)
j
andra fyrfotade ....................................................
»
3,oo
3,oo
| Krita, hvit, omalen ...................................................
—
1 tunna 0,75
1 tunna 0,31
malen......................................................
100 kg.
1 » 1,88
1
»
0,7 5
| Krut .......................................................................
1 kg.
Förb.
Förb.
! Kummin ..................................................................
»
1 tunna 2,25
1 tunna 3, o o
Käppar.....................................................................
»
33Vä °/o
33*/s °/o
Kött, färskt.................... .........................................
»
____2)
_
)
saltadt .............................................................
))
1 tunna 10,oo
1 tunna 10,oo
torkadt eller rökt ............................................
»
0,18
0,24
af fogel..........................................................
»
---s)
■-a)
Lack ......................................................................
a
0,88
0,88
Lagerblad...............................................................
»
0,11
0,11
Lagerbär .................................................................
»
0,07
0,07
Lakrits.....................................................................
n
0,18
0,14
Leksaker ................................................................
»
--2)
-*)
Lera ......................................................................
—
Fri
Fri
Lervaror:
tegel, eldfast.........................................................
100 kg.
1,000 st, 9,oo
1,000 st. 9,oo
klinker.......................................................
—
1,000 » 7,50
1,000 .. 7,50
mursten ....................................................
---
1,000 » 10,oo
1,000 » 7,50
taksten ......................................................
—
1,000 » 15,oo
1,000 « 15,oo
kakel, hvitt eller enfärgad!....................................
1 kg.
]. 33Vs %
33Vs °/o
måladt eller tryckt......................................
»
)
krukmakaregods, hvitt eller enfärgad!...................
))
Förb.
33Vs °/o
måladt eller tryckt ...................
n
Förb.
33*/s °/o
fajans eller oäkta porslin, hvitt, tallrikar ...............
n
0,14
0,14
andra pjeser ........
»
0,45
0,45
*) Får och baggar från alla tyska stater samt intill Vesterhafvet gränsande länder — fria.
2) Ej upptaget i taxan.
57
satser
å r:
Af komité!!
föreslagna
tullsatser.
1 8 5 0.
1 8 6 0.
1 8 7 0.
1 8 8 0.
1 8 9 0.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
12,00
10,o o
10, oo
6,00
10,oo
10, oo
3,38
10,oo
10,o o
Fria
•
Fria
Fria
Fria
0,15
0,15
1 st. 3,oo
0,15
0,15
2,25 l)
1,00
1,00
2,25
Fria
Fria
1 tunna 0,15
Fri
Fri
Fri
Fri
Fri
1
»
0,75
0,47
0,47
0,47
1,00
1,00
Förb.
0,12
0,12
0,12
0,12
0,25
1 tunna 3, o o
0,04
0,04
0,04
0,04
0,04
2,35
2,71
2,71
2,71
2,70
2,70
0,07
)
1 tunna C,oo
j
Fritt
Fritt
Fritt
0,07
0,07
0,12
)
-2)
Fritt
Fritt
Fritt
0,20
0,20
0,88
0,94
0,47
0,47
0,47
0,75
j
0,07
0,07
0,07
0,12
0,12
0,12
0,14
0,19
0,12
0,12
0,12
0,12
3,53
3,53
0,59
0,59
2,00
2,00
Fri
Fri
Fri
Fri
Fri
Fri
1,000 st. 9,oo
0,20
0,20
1,000 » G,oo
Fria
Fria
Fria
Fria
Fria
1,000 » 7,50
Fria
Fria
1,000 » 15,oo
Fria
Fria
(
0,io
0,0 7
0,05
0,0 5
0,05
0,05
l
0,io
0,21
0,07 s)
(
0,lo
0,07
0,07
0,07
!
0,21
0,24 *)
J
1
0,i c
0,14
0,12
0,0 7
0,0 7
i
0,io
0,io
0,35
0,24
0,12
0,12
1
3)
För oglasoradt och omäladt.
4)
För glasoradt eller måladt.
Tullkomiténs betänkande. III.
8
58
Qvantitet
Tull-
för tull-
beräk-
1 8 3 0.
1 8 4 0.
ningen.
Kronor.
Kronor.
Lervaror:
fajans eller oäkta porslin, inåladt, tallrikar .............
1 kg.
Förb.
Förb.
andra pjeser ......
»
Förb.
Förb.
äkta porslin, hvitt ..............................................
»
0,59
0,59
förgyldt eller måladt .........................
»
1,18
0,88
Likör........................................................................
1 liter
1,43
1,43
Lim, husbiås ...........................................................
1 kg.
4,41
1,7 0
gelatin ...........................................................
»
— *)
—'')
andra slag.........................................................
»
0,59 ä 0,74
0,29 å 0,74
Lin, ohäcklad! .........................................................
100 kg.
20,58
20,58
liäckladt............................................................
»
32,34
35,29
Litografiska arheten, oinfattade, andra slag ..................
1 kg.
5 °/o
5 »/o
ljus, talg- ................................................................
»
0,44
0,44
stearin- ..........................................................
»
— ‘)
0,88
andra slag ......................................................
»
1,48 2)
1,18 å 1,48
Luktvatten, flaskornas vigt inbegripen ........................
))
25 o/o
0,88
Maltdrycker:
på fat, porter ......................................................
1 kg.
Förb.
1 liter 0,14
andra slag ...............................................
»
Förb.
1
»
0,14
på buteljer, porter ................................................
1 liter
0,19 4)
0,14 4)
andra slag..........................................
»
0,19 4)
0,14 4)
Mandel....................................................................
1 kg.
0,29
0,21
Maskiner och Redskap, ej specificerade........................
100 kr.
25,005)
25,00 o)
Metaller:
A) Bly, oarbetadt ................................................
100 kg.
2,20
2,20 å 2,04
arbetadt, omåladt .....................................
1 kg.
0,11
0,n
måladt......................................
n
0,11
0,n
B) Guld, oarbetadt...............................................
—
Fritt
Fritt
arbetadt .................................................
1 kg.
112,92
112,92
C) Jern:
tack- och barlastjern ........................................
100 kg.
Förb.
Förb.
skrot.............................................................
»
Förb.
Förb.
jernvägsskenor ................................................
»
— *)
-'')
*) Ej upptaget i taxan.
2)
Tullen å vaxljus.
3)
Palmitinljus — 1 kg. 9 öre.
4)
Buteljerna förtullades särskililt såsom Glas.
59
satser
å r:
Af komitén
föreslagna
1 8 5 0.
1 8 0 0.
1 8 7 0.
1 8 8 0.
1 8 9 0.
tullsatser.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Förb.
0,24
0,14
0,14
\
/
0,16
0,16
Förb.
0,42
0,19
0,19
0,59
0,47
0,24
0,24
0,24
0,30
0,88
0,94
0,47
0,47
0,47
0,60
1,43
1,15
0,7 6
0,76
1,50
1,50
1,18
0,21
1,76
1,76
1,76
1,70
1,70
0,21
0,14
0,14
0,14
0,20
0,20
20,58
\
Fritt
Fritt
Fritt
Fritt
Fritt
35,29
1
Fria
0,42
0,19
Fria
0,15
0,50
0,44
0,07
0,07
0,07
0,07
0,07
0,66
0,14
\
)
0,12
0,12
0,12
0,12
1,18 ä 1,48
0,35 3)
0,88
0,94
0,94
0,94
2,00
2,00
1 liter 0,14
1
»
0,07
1 liter 0,15
1 » 0,08
1 liter 0,15
1 » 0,08
0,07
0,05
0,07
0,05
0,08
0,14
0,15
0,15
0,11
0,08
0,12
0,08
}
0,15
0,07
0,08
0,08
/
0,21
0,28
0,28
0,35
0,35
0,35
25,00
Fria
Fria
Fria
Fria
10,oo
0,99
Fritt
Fritt
Fritt
Fritt
Fritt
0,11
0,12
0,0 7
0,07
0,io
0,20
0,45
0,47
0,35
0,35
0,35
0,75
Fritt
Fritt
Fritt
Fritt
Fritt
Fritt
112,92
117,63
11,76
11,76
11,70
15,oo
Förb.
j
Fria
Fria
Fria
Fria
f
1,00
2,20
\
0,80
— ■)
Fria
Fria
Fria
Fria
2,00
5) Maskiner, oj specificerade — 25 °/o, redskap för åkorbrukot, fabrikorna och handtvorkorierna oftor särskilt
tillstånd — 5 % af värdet.
ö) Införda med Kommerskollegii tillstånd för uppgifna bohof — 5 % af värdet.
D:o
d:o
såsom prof ollor modellor — fria.
60
Qvantitet
Tull-
för tull-
beräk-
1 8 3 0.
1 8 4 0.
ningon.
Kronor.
Kronor.
C) Jern:
stångjern .........................................................
100 kg.
Förb.
Förb.
smältstycken ...................................................
»
Förb.
Förb.
plåtar:
utan ytbetäckning:
af 3 mm. tjocklek och deröfver ................
100 kg.
1
af mindre tjocklek...................................
»
)
slipade, polerade, målade etc., äfvensom med
oädel metall öfverdragna...........................
))
Förb.
___i\
)
tråd:
af 1,5 mm. tjocklek och deröfver .................
»
)
58,81
55,75
af mindre tjocklek......................................
»
i
ankare ...........................................................
»
Förb.
13,77
kettingar och kedjor, hvari länkjernet har eu dia-
meter af:
25 mm. och deröfver.................................
»
)
(
fr. o. m. 10 till 25 mm............................
»
Förb.
13,7 7
under 10 mm........................................
»
1
l
spik, af 45 mm. och deröfver ...........................
1 kg.
Förb.
Förb.
af mindre längd .......................................
))
Förb.
Förb.
i taxan ej specificerade jern varor:
polerade, lackerade etc..................................
n
Förb.
Förb.
andra slag...................................................
»
Förb.
Förb.
D) Koppar:
oarbetad:
rå..............................................................
100 kg.
8,82
11,02
garad .........................................................
»
13,22
22,03
arbetad:
plåtar .................. ......................................
1 kg.
0,35
0,44
helfärdiga arbeten, opolerade ........................
»
Förb.
0,71
polerade..........................
))
Förb.
0,71
*) Plåtar: oförtonnta, under 9 mm., af t. o. m. 51 ku. st. — förbjudna, öfver Öl ku. st. — 100 ku. 9,91 kr.;
förtennta — 100 kg. 11,03 kr.
2) Plåtar: oförtennta, under 9 mm., af t. o. m. 51 kg. st. — förbjudna, öfver 51 kg. st. — 100 kg. 9,36 kr.;
förtennta — 100 kg. 5,51 kr.
s) Med rent eller blyhaltig! tenn öfverdragna — fria.
4)
Länkjornot öfver 41 mm.
5)
»
»
16 mm. t. o. ni. 41 m. m.
61
satser
å r:
Af komitén
föreslagna
tullsatser.
1 8 5 0.
1 8 6 0.
1 8 7 0.
1 8 8 0.
1 8 9 0.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Förb.
Fritt
Fritt
Fritt
2,50
2,50
3)86
Fria
Fria
Fria
2,oo
2,oo
r
3,oo
3,00
—
Fria
Fria
Fria
<
l
4,oo
4,oo
_ 2\
)
Fria
Fria
Fria
6,oo 3)
6,oo
r
4,oo
4,oo
55,75
Fri
Fri
Fri
{
\
8,oo
8,oo
5,51
2,35
1,76
Fria
4,oo
4,oo
1,65 4)
|
(
3,50
3,50
3,30 6)
>
1,76
1,76 7)
Fria7)
[
7,oo 8 *)
7,oo
5,516)
1
1
10, oo ")
10,oo
0,0 810 *)
0,04l"j
0,04»)
0,0417)
0,04
0,05
2,65
0,35
0,14
0,14
0,15
0,15
2,65
0,59
0,35
0,35
0,35
0,50
2,65
0,35
0,14
0,14
0,15
0,20
5,51
\
Fri
Fri
Fri
Fri
fri
22,03
/
0,37
Fria
Fria
Fria
F''ria
0,05
0,55
0,4 7
0,35
0,35
0,35
0,50
0,55
1,18
0,71
0,71
0,70
0,50
6)
Länkjernet af IG mm. och derunder.
7)
Kedjor mod länkjornot under 5 mm. — 100 kg. 11,7G kr.
8)
Länkjornot från och mod G till 25 ram.
°)
» under G mm.
,0) Spik af 49 mm. längd och deröfver.
»
» 40 »
»
»
»
62
Metaller:
E)
Platina, oarbetad eller arbetad ..................
F)
Qvicksilfver .-..............................................
G)
Silfver, oarbetadt .....................................
arbetadt .......................................
H)
Tenn, oarbetadt .......................................
arbetadt, olackeradt..........................
lackeradt ..........................
I)
Zink, oarbetad .........................................
arbetad, olackerad.............................
lackerad .............................
förgyld ................................
K) Ej specificerade eller sammansatta metaller:
oarbetade ................................................
arbetade, förgylda eller försilfrade ..............
förnicklade, lackerade etc............
andra slag .................................
Mjöl, af vegetabilier, ej spanmål ........................
Munlack ...........................................................
Muskott, torr .....................................................
Muskottblomma ................................................
Målningar och Ritningar, oinfattade ....................
infattade .....................
Nattsäckar .........................................................
Nejlikor ............................................................
Nålar, sy- och tambur- .....................................
andra slag...............................................
Nötter, kokos-.....................................................
hassel-, val- och andra slag .....................
Oliver ..............................................................
Oljekakor...........................................................
Oljor, feta, lin- och rof- ......................................
bom-, på fat ....................................
på andra kärl .........................
Qvantitet
för tull-  beräk-  ningen.
Tull-
1 8 3 0.
1 8 4 0.
Kronor.
Kronor.
Fri1)
Fri
1 kg.
0,52
0,52
—
Fritt
Fritt
1 kg.
14,12
14,12
100 kg.
8,12
8,12
1 kg.
0,7 4
0,88
»
0,74
0,88
100 kg.
2,94
1,18
1 kg.
0,29
0,14
»)
0,29
0,14
)>
0,29
0,14
100 kg.
44,11
55,15
1 kg.
25 °/o2)
1,76 å 5,29 ''J)
»
25 °/o2)
1,76 2)
»
25 %2)
1,76 2)
100 kg.
För!).
44,70
1 kg.
1,000 st. 0,06
1,76
>»
1,18
0,59
»
1,76
0,88
—
10 °/o 3)
5 %3)
■--
10 °/o3)
5 °/o 3)
1 kg.
För!).
25 °/o
»
1,18
0,45
))
1,000 st. 0,5o
1,000 st. 0,5o
»
1,000 » 1,50
1,000 » 1,50
1 st.
•-■*)
0,03
1 kg.
1 liter 0,03
1 liter 0,03
»
1
»
0,14
1
»
0,14
100 kg.
1,10
1,10
1 kg.
1 liter 0,io
1 liter 0,io
»
1
»
0,14
1
» 0,io
»
1
»
0,36
1
»
0,19
'') Taxan upptager endast oarbetad.
2)
Mcssingsarbete, gjutet eller smidt — 1 kg. 1,18 kr.
3)
Af svenska konstnärer — fria.
03
satser
å r:
Af komitén
föreslagna
tullsatser.
1 8 5 0.
1 8 6 0.
1 8 7 0.
1 8 8 0.
1 8 9 0.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Fri
Fri
Fri
Fri
Fri
Fri
0,29
0,35
0,35
0,35
0,35
Fritt
Fritt
Fritt
Fritt
Fritt
Fritt
Fritt
14,12
16,47
7,00
7,06
7,oo
15,oo
7,41
Fritt
Fritt
Fritt
Fritt
Fritt
0,88
0,59
0,35
0,35
0,35
0,50
1,18
0,94
0,71
0,71
0,70
0,7 5
1,18
Fri
Fri
Fri
Fri
Fri
0,14
0,io
0,07
0,07
0,07
0,20
0,45
0,47
0,35
0,35
0,35
0,75
0,45
1,70
0,71
0,71
0,7 0
1,50
36,70
Fria
Fria
Fria
Fria
Fria
3,53 2)
1,70
0,71
0,71
0,70
1,50
3,53 2)
0,94
0,35
0,35
0,35
0,75
3,5 3 2)
0,94
0,35
0,35
0,35
0,50
44,7 0
28,23
28,23
Fritt
4,30
4,80
1,32
1,41
1,41
1,41
1,00
1,00
0,59
0,88
}
0,94
0,94
1,18
1,20
1,20
Fria
Fria
Fria
Fria
Fria
Fria
Fria
--4)
--4)
-4)
-4)
Fria
25 °/o
0,94
0,47
0,47
0,50
1,20
0,37
0,42
0,42
0,47
0,50
0,25
1,48
0,88 ä 1,48 6)
0,94
0,59
0,47
0,40
0,50
0,03
0,05
0,05
0,10
0,10
0,io
1 liter 0,02
0,07
0,07
0,24
0,25
0,25
1
»
0,14
0,24
0,24
0,24
0,25
0,50
Fria
Fria
Fria
Fria
Fria
Fria
0,09
0,07
0,07
0,07
0,07
0,0 7
0,09
0,05
0,02
0,02
Fri
Fri
0,09
0,05
0,05
0,05
0,05
0,05
4) Tullbehandlades såsom det ämne, arbetadt, livavaf infattningen bestod.
B) Knapp- och hårnålar — 1,48 kr.; andra — 88 öre per kg.
6) Ej i taxan upptagna.
04
Qvantitet
Tull-
för tull-
beräk-
1 8 3 0.
1 8 4 0.
ningen.
Kronor.
Kronor.
Oljor, flygtiga, ej specificerade...................................
1 kg.
20 °/o
10 o/o
Ost, parmesan- och rochefort- ....................................
»
1,18
1,70
surmjölks- .........................................................
»
0,14
0,20
sötmjölks- .........................................................
»
0,4 5
0,44
Papp, förhydnings-, press- och tak- ...........................
»
1 ris 1,25 l)
1 ris 1,25 2)
andra slag ......................................................
»
0,14
0,14
Papp- och Pappersarbeten, olackerade...........................
O
Förb.
Förb.
lackerade ..........................
>»
Förb.
För!).
Papper:
kardus- ..............................................................
»
1 ris 3,75
1 ris 3,oo
makulatur-............................................................
»
1 » 0,50
1 » 0,38
tryck-, olimmadt ..................................................
»
1 ■> 0,7 5
1 » 0,75
skrif- .................................................................
n
1 » 2,oo
1 » 1,50
post-.....................................................................
a
1 » 4,13
1 » 3,00
fårgadt, förgyldt etc..............................................
»
1 » 5,oo
1 » 3,oo
Papperstapeter ..........................................................
n
25 °/o
0,7 4
Paraplyer och Parasoller:
af hel- eller halfsiden ..........................................
1 st.
Förb.
33Vs °/o
andra slag............................................................
»
Förb.
33‘/3 %
Peppar ....................................................................
1 kg.
0,35
0,21
Perlemor, arbetad.....................................................
3,53
4,71
Perlor, oäkta, glas- ..................................................
»
9,41
1,32
andra slag ..........................................
»
9,41
9,41
Piplmfmulen, af sjöskum, omonterade .........................
»
15 »/o
15 %
monterade ..........................
)»
30 °/o
337s »/o
andra slag.............................................
»
30 °/o
337a %
Plommon och Sviskon ................................................
»
0,07 ä0,145)
0,n
Plymer.....................................................................
»
25 °/o *)
52,93
Pomada ............. .....................................................
»
2,oc
2,oc
Pomeranser ...............................................................
»
100 st. 1,25
100 st. 1,50
Pomeransknoppar och Pomeransskal .........................
»
0,05
0,n
Portföljer, af hel- eller halfsiden.................................
»
25 o/o
25 o/„
andra slag ...............................................
»
25 °/o
25 %
'') För presspapper; öfriga slag ej upptagna i taxan.
2)
För presspapper; förhydningspapper — 1 kg. 9 öre.
3)
Katrinplommon — 1 kg. 14 öre; sviskon — 1 kg. 7 öre.
G5
satser
å r:
Af komitén
föreslagna
tullsatser.
1 8 6 0.
1 8 6 0.
1 8 7 0.
1 8 8 0.
1 8 9 0.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
0,85
0,59
0,59
0,59
2,00
2,00
| 0,18
Fri
Fri
Fri
0,20
0,20
O.oi2)
Fritt
Fritt
Fritt
0,01
0,oi
0,0 4
0,05
0,05
0,05
0,05
0,05
0,88
0,94
0,35
0,35
0,35
0,50
1,32
1,53
0,59
0,59
0,60
2,oo
0,12
0,09
0,14
0,02
0,02
0,02
0,02
0,18
0,14
0,09
0,05
j
0,21
0,28
0,19
0,19
J 0,10
0,io
0,2 9
0,35
0,19
0,19
1
0,35
0,42
0,19
0,19
0,20
0,20
1,18
0,94
0,19
0,19
0,13
0,25
3,00
1,50
0,75
0,75
0,75
1,25
1,50
0,50
0,25
0,25
0,25
0,50
0,21
0,20
0,2 G
0,28
0,30
0,25
2,94
3,53
0,82
0,82
0,80
2,00
0,73
0,94
0,35
0,85 •
0,35
0,60
4,71
4,71
1,18
1,18
1,18
2,00
j
1,70
2,35
2,35
2,35
2,oo
2,00
0,88
0,94
0,94
0,94
0,80
0,80
0,11
0,14
0,14
0,19
0,50
0,25
52,93
35,29
7,00
7,oc
2,50
15,00
2,00
2,35
0,35
0,35
0,35
1,00 5)
0,n
0,14
0,14
0,24
0,25
0,20
0,14
0,10
0,14
0,24
0,25
0,25
25 %
4,71
2,35
2,35
2,00
4,00
25 °/o
1,18
0,59
0,59
0,50
1,20
4) Af strutsfjädrar — 15 °/o af värdet.
R) Pomada i kärl, vägande brutto kg. eller derutöfver — 1 kg. 35 öre.
Tullkomiténs betänkande. III.
9
(Sfi
'' 1
Qvantitet
Tull-
för tull-
,
beräk-
1 8 3 0.
1 8 4 0.
1
ningen.
Kronor.
Kronor.
Potates ....................................................................
100 kg.
För!).
1 tunna 0,5 o
Puder .....................................................................
1 kg.
0,29
0,29
Rullgardiner af bomulls- eller linneväf ... ...................
»
Förb.
0,74
Russin .....................................................................
»
0,14
0,11
Rör, bambu- och spanska ..........................................
»»
10 »/»
10 o/o
rotting, vass och andra slag ..............................
n
O
O
0,oi
Sadelmakarearbeten:
med förgylda eller försilfrade beslag ......................
n
Förb.
33Vs %
andra slag............................................................
»
Förb.
33‘/3 %
Saffran.....................................................................
»>
4,71
4,12
Salpeter, kali-...........................................................
—
Förb.
Förb.
natron- (chilisalpeter)..................................
100 kg.
Förb.
3,07 ■)
Salpetersyra eller Skedvatten .......................................
1 kg.
0,88
0,21
Salt, kok-.................................................................
--
1 tunna l,oo
1 tunna 1,13
berg- ...............................................................
—
1
»
0,32
1
»
0,38
raffineradt.........................................................
—
1
»
3,75
1
*>
3,75
Saltsyra .................................................................
1 kg.
-4)
0,07
Saxar, öfverskärare-..................................................
100 kr.
25,oo
5,oo
till klippning af plåtar och bleck....................
»)
Förb.
337»
skräddare-, trädgårds- och ull-..........................
»
Förb.
33''/s
andra slag:
opolerade, af mer än 15 cm. längd...............
1 kg.
Förb.
33 V 3 °/o
af 15 cm. och derunder...............
»
Förb.
337» °/o
polerade, af mer än 15 om. längd ...............
)>
Förb.
3373 °/o
af 15 cm. och derunder ................
»
Förb.
3373 0/0
Senap, omalen ..........................................................
»
0,n
0,11
malen eller preparerad ....................................
)»
0,59
0,59
Silke, rått, ofärgadt ...................................................
»
0,14
0,14
färgadt ............................................................
))
7,oc
7,oe
Sirup, kapilär- ..........................................................
»
0,19
0,21
mullbärs-, rosen- och viol-.................................
»
0,29
0,29
socker-...........................................................
»
Förb.
Förb.
*) För skedvatten fabrikernas behof, efter tillstånd af Kommorskollegium.
2)
För skedvatten- och andra fabrikers behof, efter tillstånd af Konimerskollegium.
3)
Efter Kommerskollegii tillstånd För fabrikstillverkning af soda — tullfritt.
67
satser
å r:
Af komitén
föreslagna
tullsatser.
1 8 5 0.
1 8 6 0.
1 8 7 0.
1 8 8 0.
1 8 9 0.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
1 tunna 0,5 o
Fri
Fri
Fri
0,50
0,50
0,29
0,28
0,28
Fritt
15 %
15 °/o
0,74
0,94
0,94
0,94
0,90
0,90
0,11
0,14
0,14
0,24
0,14
0,15
0,12
0,14
0,14
0,14
0,15
Fria
0,01
0,02
0,02
0,02
0,02
Fria
33‘/3 %
1,76
0,59
0,59
J.
0,50
1,20
3373 %
1,18
0,47
0,47
3,53
4,71
4,71
4,71
5,00
5,00
Förb.
\
Fri
Fri
Fri
Fri
Fri
2,217
/
0,11
0,12
Fritt
Fritt
Fritt
0,02
1 tunna 1,133)
|
1 hl. 0,38
1
»
0,38
Fritt
Fritt
Fritt
Fritt
100 kg. 4,71
100 kg. 7,06
I
0,07
0,02
Fri
Fri
Fri
Fri
1 kg. 0,04
\
Fria
Fria
|
1 •> 5,29
f
}
Fria
Fria
10,oo
1 » 5,29
1 kg. 0,35
5,oo
)
5,29
0,59
0,24
0,24
0,24
0,50
5,29
0,59
0,24
0,2 4
0,24
1,00
5,29
1,18
0,59
0,59
0,59
2,oo
5,29
1,18
0,59
0,59
0,59
4,oo
0,07
0,0 7
0,0 7
0,07
0,07
0,07
0,45
0,59
0,58
0,59
0,30
0,so6)
Fritt
Fritt
Fritt
Fritt
Fritt
Fritt
7,06
3,53
0,94
0,94
1,00
1,00
| 0,21
0,09
0,09
0,09
0,io
0,08
4) I taxan ©j upptaget.
6) För preparerad senap — 50 öro por kg.
68
Qvantitet
Tull-
för tull-
beräk-
1 8 3 0.
1 8 4 0.
ningen.
Kronor.
Kronor.
Skodon, ej specificerade:
af hel- eller halfsiden ...........................................
1 kg.
af ylleflit eller segelduk .......................................
»
af annan väfnad, äfvensom af safflans-, karduans-,
färgade eller pressade skinn.............................
))
Förb.
— *)
becksöms- och sjöstöflar ......................................
>*
med bottnar af trä...............................................
»
andra slag............................................................
»
Slöjdvaror eller Fabriks-, Handtverkeri- och Manufaktur-
varor, i taxan ej nämnda.......................................
100 kr.
För!).
Förb.
Smör ......................................................................
1 kg.
0,26
0,41
Snörmakarearbeten:
af hel- eller halfsiden ..........................................
»
Förb.
23,53
andra slag...........................................................
n
Fort).
4,71
Socker, raffineradt, topp-, kandi- m. m.........................
»
Förb.3)
Förb.3)
oraffineradt, mörkare än N:o 18 .....................
»
0,06 ä0,U4)
0,18
Soda ........................................................................
100 kg.
0,29
0,29
Solfjädrar...............................................................
1 kg.
25 %
25 °/o
Spanmål:
omalen, råg .........................................................
100 kg.
1 tunna 0,88
1 tunna 0,88
hvete .....................................................
»»
1
»
1,25
1
»
1,25
korn........................................................
)»
1
»
0,63
1
»
0,63
majs ......................................................
»
■-5)
1
»
7,50
ärter .......................................................
))
1 tunna 0,88
1 » 0,88
bönor ....................................................
))
14,70 6)
14,70 ä29,4i7)
hafre ......................................................
))
1 tunna 0,38
1 tunna 0,38
vicker......................................................
»
1
»
3,00
1
»
3,00
malt ......................................................
»
1
»
0,7 5
1
»
0,63
hohvete ..................................................
»
1
»
5,00
1
»
5,00
lins .........................................................
»
1 » 12,00
1
»
8,00
malen, gryn och mjöl ...........................................
»
-—9)
—9)
Speglar.....................................................................
1 kg-
Förb.
33‘/3 %
*) Skor — 1 par 1,50 kr.; stöflar — 1 par 4,50 kr.; andra slag — 33 Vs % värdet.
2)
Skomakarearbeton, af blankläder, färgadt skinn eller tyger: skor, kängor, tofflor och galoselier — 1 par
1,50 kr.; stofter — 1 par 4,50 kr.; andra slag — 33Vs °/o af värdet.
3)
Krossadt lumpsocker fick inforas mot en tull af 35 öro per kg.
4)
Mascovade eller brunt socker — l kg. 6 öre; Cassonadc eller Terres — 1 kg. 14 öre.
5)
Ej i taxan upptaget.
69
satser
å r:
Af komitén
föreslagna
tullsatser.
1 8 5 0.
1 8 6 0.
1 8 7 0.
1 8 8 0.
1 8 9 0.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
7,06
2,35
2,35
2,35
6,00
4,71
1,41
1,41
0,80
1,50
->) ''
4,71
1,41
1,41
1,40
4,00
1 par 0,5o
1 par 0,50
;
Fria
0,94
0,60
2,94
0,94
i
2,94
0,94
0,94
0,94
2,00
33‘/s
20,o o
10,oo
10,00
15,00
15,oo
0,24
Fritt
Fritt
Fritt
0,20
0,20
17,64
9,41
3,53
3,53
2,80
6,oo
4,71
3,53
1,76
1,7 6
1,10
1,75
0,35
0,31
0,33
0,33
0,33
0,27
0,21
0,19
0,235
0,235
0,235
0,18
0,24
Fri
Fri
Fri
Fri
Fri
10,59
7,06
1,18
1,18
5,00
5,oo
1 tunna 1,50
1
•>
2,25
1
1»
1,13
Fria
Fria
Fria
2,50
2,50
1
U
1,50
1
»
1,50
14,70 6 * 8 9)
1 tunna 0,7 5
)
Fria
Fria
Fria
1,00
1,00
1
»
1,31
J
1
»
1,13
Fritt
Fritt
Fritt
3,00
3,oo
1
»
1,13
>
Fria
Fria
Fria
2,50
2,50
1
»
2,25
/
-10)
Fri
Fri
Fri
4,30
4,30
33''A °/o
0,59
0,24
0,24
0,40
0,60
6) Hvita eller b. k. turkiska bönor — 100 kg. 29,11 kr.
’) Hvita oller s. k. turkiska bönor — 100 kg. 29,41 kr.; trädgårdsbönor — 100 kg. 1-1,70 kr.; åkerbönor —
1 tunna 0,88 kr.
8)
Trädgårdsbönor — 100 kg. 14,70 kr.; åkerbönor — 1 tunna 1,50 kr.
9)
Samma tull som för det sädesslag, hvaraf grynet oller mjölet var tillvorkadt.
10j
l):o
d:o
d:o
d;o
,
mod tillägg af 10 procent.
70
Qvantitet
Tull-
.
för tull-
beräk-
1 8 3 0.
18 4 0.
ningen.
Kronor.
Kronor.
Spelkort...................................................................
1 kortlek
Fort».
Förb.
Spetsar, silkes- .......................................................
1 kg.
}
25 °/e
44,11
linne- ....................................................
»
) 1
andra slag ..................................................
»
25 °/o
44,11
Stenkol ..................................................................
---
1 tunna 0,63
1 tunna 0,50*)
Strumpor, hel- eller halfsiden-.....................................
1 kg.
1 par 0,75 2)
1 par 0,75 *)
bomulls- ...................................................
»
1
» 0,50 J)
1
» 0,50 a)
redgarns- .................................................
»
1 » 0,32 2)
1
» 0,32 a)
linne- och ull-...........................................
M
Förb.
1
» 0,25 2)
Strumpstickor .........................................................
»
3,53
3,53
Stärkelse ..................................................................
»
0,18
0,18
Svafvel....................................................................
)»
Förb.
0,09
Svafvelsyra ..............................................................
»
0,n
0,04
Svamp, sug- ............................................................
»
0,88
0,88
Såpa ........................................................................
»
0,18
0,18
Såser........................................................................
»
1 liter 0,43
1 liter 0,43
Talg ........................................................................
100 kg.
8,n ä 8,82 5)
8,82
Té ...........................................................................
1 kg.
1,76
0,59
Tenlikor .................................................................
»
0,88
0,88
Terpentinolja ............................................................
»
0,11
0,14
Tjära........................................................................
—
1 tunna 2,oo
1 tunna 2,oo
Tobak, oarbetad, blad ..............................................
1 kg.
0,45
0,45
stjelk ............................................
»
0,14
0,14
arbetad, cigarrer .............................................
»
100 st. l,5o
100 st. 1,50
karfvad .............................................
»
0,88 ä 2,64
0,88 ä 2,35
malen eller snus................................
»)
0,88 ä 2,64
0,88 ä 2,64
spunnen ..........................................
»
0,74
0,59
stänger och karotter...........................
»
1,32
1,18
Träd, linne-, oblekt ...................................................
))
1,76
1,76
blekt.....................................................
»
3,53
3,53
färgad ...................................................
»
2,94
2,35
bomulls- ........................................................
)»
1,76 k 2,35
1,76 ä 2,35
*) Cokes — 1 tunna 121/* öre.
2) Halfstrumpor drogo hälften af denna tullsats.
®) Sicilianskt eller naturligt svafvel för fabrikstillverkning af svafvelsyra, efter erhållet tillstånd af Kommerskollegium
— fritt.
71
satser
& r:
Af komitén
föreslagna
tullsatser.
1 8 5 0.
1 8 6 0.
1 8 7 0.
1 8 8 0.
1 8 9 0.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Förb.
0,13
0,13
0,13
0,io
0,io
2,80
12,oo
21,17
14,12
3,53
3,53
|
2,35
4,oo
3,53
4,71
2,35
2,35
2,35
4,oo
Fria
Fria
Fria
Fria
Fria
Fria
10,59
10,59
3,53
3,53
2,80
6,oo
4,71
)
2,94
>
2,85
1,18
1,18
1,18
1,75
4,71
J
2,91
0,59
0,24
0,24
0,25
0,50
0,18
0,14
0,14
0,14
0,17
0,17
0,043)
0,0 24)
Fritt
Fritt
Fritt
Fritt
0,02
0,02
0,oi
Fri
0,005
0,005
0,88
1,18
0,38
0,38
0,40
Fri
0,13
0,07
0,07
0,07
0,05
0,05
1 liter 0,43
1 liter 0,57
0,38
0,38
0,50
0,50
8,82
Fri
Fri
Fri
Fri
Fri
0,88
1,18
1,18
1,41
0,50
0,50
0,88
0,71
0,35
0,35
0,35
0,50
0,11
0,09
0,07
0,07
0,07
0,07
1 tunna 2,oo
Fri
Fri
Fri
Fri
Fri
0,5 2
|
0,52
0,81
0,99
1,00
1,00
0,29
3,98
4,23
3,06
3,06
4,00
4,00
1,04 ä 2,04
1,18
1,06
1,18
1,29
1,18
1,18
1,20
1,20
0,74
0,82
0,8 2
1,32
1,41
1,29
1,78
0,94
0,4 7
0,47
0,4 0
0,4 0
3,53
^ 1,18
0,71
0,71
0,80
0,80
2,35
1
1
1,18 ä 1,78
0,94
0,4 7
0,4 7
0,40
0,40
4) Sicilianakt — fritt.
6) Rå eller oskird — 8,11 kr., skird — 8,82 kr. pr 100 kg.
72
Qvantitet
för tull-  beräk-  ningen.
1 8 3 0.
T u 1
1 8 4 0.
1-
Kronor.
Kronor.
Trävaror:
svarfvarearbeten..................................................
1 kg.
Förb.
337s °/o
snickarearbeten, af furu eller gran:
utan betsning, målning etc.......
»
Förb.
33Vs %
med betsning, målning etc.......
»
Förb.
337o °/o
af andra inhemska träslag............
»
Förb.
3373 o/„
af utländska träslag.....................
»
Förb.
337s 0/0
Tvål, parfymerad ......................................................
»
1,18
1,18
andra slag ......................................................
»
0,lfi
0,21
Tågvirke, nytt............................................................
))
Förb.
Förb.
Ull...........................................................................
100 kg.
1,47 å 65,87 !)
14,70
Ur, fick-, med guldboett.............................................
1 st.
30 °/o
G,00
med boett af annat ämne ...........................
»
30 °/o
1,50
vägg- och studsare-, i foder af metall ..................
1 kg.
30 %
25 »/o
i foder af trä........................
»
30 %
25 »/o
delar af ur, ej specificerade.................................
»
25 %
10 »/o
Vagnar och Åkdon:
arbetsfordon och lastvagnar....................................
100 kr.
33 V»
33 73
tvåhjuliga ............................................................
))
33>/s *)
33734)
fyrhjuliga ...........................................................
»
33Vs6)
337s 0)
Vanilj ..................................................................
1 kg.
17,04
14,12
Vantar, hel- eller halfsiden- ......................................
))
1 par 0,25
/
i
1 par 0,88
1
/
andra slag ..................................................
))
1
»
0,25
1 par 0,13;
0,16 ä 0,25
Vatten, mineral-........................................................
1 liter
0,05
0,05
Verktyg, ej specificerade ...........................................
100 kr.
33‘/3
20,00
Vin af t. o. m. 21 % alkoholhalt:
på fat................................................
1 kg.
1 liter 0,29
1 liter 0,29
på andra kärl ..................................
1 liter
0,57
0,5 7
af mer än 21 t. o. in. 25 ®/o alkoholhalt:
på fat................................................
1 kg.
1 liter 0,29
1 liter 0,29
på andra kärl ....................................
1 liter
0,57
0,57
Vindrufvor ...............................................................
1 kg.
0,21
0,44
*) Hit hänföres äfven ej parfymerad tvål, som inkommer i formade Ländstycke^ kulor, figurer, o. s. v.
2)
Gröfre ull till comisskläden — 2 °/o, finare — 15 °/o af värdet; kammad — 100 kg. 65,87; »Skinnto eller
Kalkull» — 100 kg. 1,47 kr.
3)
Rubriken ej i taxan upptagen.
4)
Minsta värdet 300 kr. per st.
73
satser
å r:
Af komitén
föreslagna
1 8 6 0.
1 8 6 0.
1 8 7 0.
1 8 8 0.
1 8 9 0.
tullsatser.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
3,58
2,35
0,59
0,59
0,59
1,00
33>/s 7»
0,07
0,02
0,02
0,05
0,05
331/» %
0,07
0,02
0,02
0,10
0,10
33''/s °/o
0,24
0,07
0,07
0,30
0,80
337s 7»
0,35
0,12
0,12
0,60
0,60
1,18
1,18
0,28
0,28
0,28
0,75 *)
0,21
0,19
0,12
0,12
0,10
0,10
0,13
0,07
0,07
Fritt
0,10
0,io
14,70 k 44,10
Fri
Fri
Fri
Fri
Fri
3,oo
4,00
1,00
1,00
1,00
1,00
1,00
1,00
1,00
0,50
0,50
0,50
3,58
1,70
0,71
0,71
0,70
1,50
3,53
0,94
0,47
0,47
0,47
0,80
7,oe
7,06
1,76
1,76
1,00
1,50
-3)
-7
1 St. 5,00
1 st. 5,00
15,00
15,oo
1 st. 60,0 o 8)
1 st. 37,50 6)
1 st. 20, oo 6)
1 st. 15,00
15,00
15,oo
1 st. 150,oo
1 st. 100,oo
1 st. 100,oo
/ 1 st. 25,00 å \
( lOO.ooT) f
15,00
15,oo
10,59
12,94
12,94
12,94
13,00
13,oo
10,59
10,59
3,58
3,53
2,80
6,oo
2,94 ä 4,71
2,8 5
1,18
1,18
1,18
1,75
0,05
0,06
Fritt
Fritt
Fritt
Fritt
15,00
5,00
5,oo
Fria
Fria
10,o o
1 liter 0,29
0,33
0,16
0,16
1 liter 0,15
0,60
0,57
0,67
0,21
0,21
0,15
0,80 8)
1 liter 0,29
0,33
0,33
0,47
0,30
0,50
0,57
0,67
0,67
0,7 6
0,65
0,80 8)
0,44
0,47
Fria
Fria
0,io
0,30
6) Hit hänfördes äfven trillor, droskor och slädar.
®) Minsta värdet 750 kr per st.
’) Slädar — 15 kr., trillor — 25 kr., halftäckta, mindre vagnar — 50 kr., andra slag — 100 kr. per st.
8) För mousserande vin — 1 liter 1,50 kr.
Tullkomiténa betänkande. III.
10
74
Qvantitet
Tull-
för tull-
1
beräk-
1 8 3 0.
1 8 4 0.
!
ningen.
1
Kronor.
Kronor.
Vitriol, grön, jernvitriol ............................................
100 kg.
Förb.
5,18
blå, kopparvitriol ..........................................
»
21,17
14,12
hvit, zinkvitriol .............................................
»
11,70
11,76
Väfnad er:
helsiden-, felb och plys ........................................
1 kg-
1 meter 1,25
10,59
sammet ................................................
))
1
»
1,57
14,12
andra slag.............................................
»
1 m. 0,83 ä 1,05 l)
21,17 «)
halfsiden-, felb och plys .......................................
»
1 m. 0,53 ä 0,63
11,70
andra slag.............................................
»
1 m. 0,53 å 0,63 2)
11,70
ylle-, filtar............................................................
»
1,70
1,70
mattor .........................................................
»
1 qv.m. 2,13
1 qv.m. 2,13
pressduk......................................................
»
1 meter 0,42
1 meter 0,15
andra slag ..................................................
»
Förb.
Förb. 4)
linne-, segelduk ...................................................
*
Förb.
1 meter 0,42
mattväfnad ................................................
»
1 qv.m. 2,13
-6)
bolstervarsväfnad .......................................
•>
Förb.
1 meter 0,31
släta, innehållande på 1 qvcm.:
högst 25
trådar ..............................
»
-6)
-6)
från 25—35
»
..............................
--
— 6)
-6)
»
35—50
>
.............................
»
— 6)
— 6)
mer än 50
»
..............................
»
-•)
-6)
blaggarn ...................................................
))
Förb.
1 meter 0,15
buldan ......................................................
»
Förb.
1 » 0,22
damast ......................................................
»
Förb.
1 qv.m. 1,07
dräll .................................................... ...
»
Förb.
1 meter 0,04
kanfas ......................................................
»
Förb.
1 » 0,22
linon ......................................................
»
1 meter 0,42
1
»
0,42
lärft.........................................................
»
Förb.
1
»
0,52
kammarduk och batist................................
»
1 meter 0,84
1
»
0,84
andra slag...................................................
»
-6)
-6)
bomulls-, segelduk .............................................
»
Förb.
Förb.
felb och plys ..........................................
1)
Förb.
1 meter 0,2i8)
*) Släta sidentyger, taft, levantin, satin, enfärgade, skiftande, rutiga eller randiga, hvari någon inväfd blomma
eller figur icke förekom — förbjudna.
2)
Släta halfsidentyg af silke och bomull — förbjudna.
3)
Väfda filtar — 1 kg. 1,75 kr.
4)
Halfylleväfnader, utom flanell samt en del helylleväfnader, såsom fris och doffel voro tillåtna till införsel.
75
satser
å r:
Af komité!!
föreslagna
tullsatser.
1 8 5 0.
1 8 6 0.
1 8 7 0.
1 8 8 0.
1 8 9 0.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
3,10
2,35
\
7,06
7,06
}
Fri
Fri
Fri
10 o/o
7,06
7,06
J
5,29
3,53
2,35
2,35
2,35
\
14,12
10,59
J,
12,00
i
3,53
3,53
2,80
J
21,17 '')
14,12
/
5,29
3,53
2,35
2,35
2,35
v
8,82
7,06
2,35
2,35
2,35
>
4,00
J
1,76
0,94
0,59
0,59
0,60
0,60 s)
0,21
0,28
0,24
0,24
0,$o
0,25
1,76 5)
3,53
1,76
1,76
1,75
1,75
0,45
0,19
0,19
0,19
0,19
0,25
-6)
0,42
0,42
0,42
0,40
0,40
1,58
0,94
0,94
0,94
0,90
0,90
_6\
)
---6)
-®)
“6)
0,19
0,25
T6)
— «)
_e\
)
-6)
0,35
0,45
--6)
_6\
)
■ —6)
-6)
0,90
1,00
-6)
-6)
—6)
-6)
1,50
1,75
0,88
v
>
0,35
0,35
0,35
-6)
--0)
0,68
/
7,06
2,35
1,76
1,76
-6)
— 6)
2,65
1,53
1,53
1,53
— °)
— 6)
CO
OO
©
0,35
0,35
0,35
-6)
~6)
6,47
7,06
)
5,88 *)
2,35
1,76
1,76
— 6)
--®)
12,94
7,06
1
3,53
1,53
1,53
1,53
1,50
1,50
För!).
0,14
0,14
0,14
0,14
0,20
0,59
0,94
0,94
0,94
0,90
0,90
B) Fris, irisad, doffel och kalmuck — 2,35 kr. per kg.; boj, kläde, dråp, halfkläde, vadmal, ratin och korderoj
— förbjudna.
6)
Rubriken oj upptagen i taxan.
7)
Lärft, hvaraf 1 qv.aln väger till och mod 3 lod — förbjudet.
8)
Plys — förbjuden.
76
Väfnader:
bomulls-, filtar..........................................
parkum ......................................
tyll ............................................
glesa väfnader .............................
andra slag, oblekta och o färgade... .
blekta eller fargade ... .
tryckta eller pressade .
jute-, oblekt och ofärgad säckväf .................
andra slag ........................................
hår- eller tagel:
nöthårsfilt, stampad.............................
väfd ................................
andra slag.........................................
vattentäta:
med kautschuk öfverdragna................
med annan massa öfverdragna:
mattor ......................................
andra slag .................................
Ättika, på fat.................................................
på andra kärl ......................................
Varor, i taxan ej upptagna :
råämnen.............................................
mer eller mindre arbetade ....................
Qvantitet
för tull-  beräk-  ningen.
Tull-
1 8 3 0.
1 8 4 0.
Kronor.
Kronor.
1 kg.
Fort».
Förb.
»
Förb.
Förb.
»
Förb.
7,06
»
1 meter 0,42 *)
1 meter 0,25
»
->)
-2)
»
-SJ
•-*)
n
_
)
-*)
»
_ SN
-*)
»
—3)
-•)
»
1 meter 0,37
1 meter 0,42
»
1
»
0,37
1
»
0,42
»
1
»
0,37
1
»
0,42
»
— 3)
162/3 °/o
»
1 qv.m. 2,13
1 qv.m. 0,54
»
0,74
0,74
»
»
11 1. 0,05 ä 0,10 6)
1 liter 0,io
.__.
-*)
-3)
100 kr.
-9)
-8)
'') Gaz — 1 meter 21 öre.
a) Rubriken ej upptagen; genom sjelfva väfnadssättot släta tyger, såsom calico, lärft, m. m. — förbjudna.
3) Rubriken ej upptagen i taxan.
77
satser
å r:
p ...... 1
Af komitén
föreslagna
tullsatser.
1 8 5 0.
1 8 G 0.
1 8 7 0.
1 8 8 0.
1 8 9 0.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
1,18
2,35
|
0,94
0,94
0,94
0,90
0,90
5,29
5,29
2,94
2,94
2,50
2,50
3,53
2,35
1,76
1,7 6
1,75
1,75
•-2)
0,94
0,59
0,59
0,50
0,50
-4 S)
1,65
0,94
0,94
0,90
0,90
-!)
2,12
1,18
1,18
1,10
1,10
— 8)
--3)
0,19
Fri *)
0,10
0,10
--3)
_ S''!
J
0,19
0,42
0,40
0,40
1,48
1,18
Fri
Fri
Fri
Fri
1,48
ce
Fri
Fri
0,25
0,25
1,48 ''
1,18
0,59
0,59
0,60
0,60
3,53
1,76
1,76
1,76
1,75
1,75
0,45
0,24
0,24
0,24
0,25
0,25
0,74
0,59
0,59
0,59
0,60
0,60
1 liter 0,07
1 liter 0,10
0,16
0,19
r
o,io ®)
\
1,00
0,10 6)
1,00
Fria
Fria
Fria
Fria
Fria
Fria
337a
20, oo
10, oo
10,oo
15,oo
15,oo
4) AU oblekt och ofärgad juteväfuad — fri.
6) För ättika af t. o. m. 10 °/o syrehalt; för hvarje procent högre syrehalt ökas tullafgiften med 1 öre per kg.
®) Ciderättika — 6 öre, vinättika — 10 öre, ölättika — 5 öre; allt per liter.
Bilaga 4
Jemförande öfversigt af främmande länders tullsatser samt
de i Sverige gällande och de af komitén föreslagna.
.
81
Förteckning
öfver tabeller, upptagande främmande länders tullsatser, jemförda med de i Sverige
gällande och de af komitén föreslagna.
Tab. N:o 1.
»
»
2.
»
»
3.
»
»
4.
»
»
5.
»
»
6.
»
»
7.
»
»
8.
»
»
9.
»
»
10.
»
»
11,
»
»
12.
»
»
13.
»
»
14.
»
»
15.
»
»
16.
»
»
17.
»
»
18.
»
»
19.
»
»
20.
»
»
21.
»
»
22.
»
»
23.
»
»
24.
»
»
25.
»
»
26.
»
»
27.
»
»
28.
»
»
29.
»
»
30.
Tullkomitms betänkande.
Lefvande djur.
Spanmål m. m.
Produkter ur djurriket samt Oljor.
Matvaror, i föregående tabeller ej upptagna.
Dryckesvaror.
Socker och Tobak.
Kolonialvaror och Kryddor.
Prukter.
Sidenvaror, ej särskildt upptagna.
Yllevaror, ej särskildt upptagna.
Linnevaror, ej särskildt upptagna.
Bomullsvaror, ej särskildt upptagna.
Jutevaror och vattentäta väfnader.
Band, Snören, Spetsar och Strumpstolsgods.
Kläder, Hattar, Blommor, Plymer och Paraplyer.
Lädervaror.
Trävaror.
Borstbindare-, Halm- och Korgmakare-arbeten samt Rör, vegetabiliska.
Lervaror.
Glasvaror.
Metaller och ej specificerade arbeten deraf.
Knifvar, Saxar och Vapen.
Maskiner, Jernvägsmateriel, Vagnar och Fartyg.
Instrumenter och Ur.
Papp, Papper och arbeten deraf.
Cement, Gips, Sten samt Beck, Gummi m. m.
Kemiskt-tekniska preparater.
Färger och Färgningsämnen.
Produkter af kemisk-teknisk industri m. m.
Kortvaror m. m.
in.
H
82
Tullsatser i Sverige
Tab. 1. Lefvande djur.
Qvan-
Sverige.
Belgien.
Danmark.
England.
Finland.
för tull-  beräk-  ningen.
enligt
gällande
taxa.
enligt
förslaget.
Kreatur:
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
hästar:
föl under 1 år......................
1 st.
Fria
Fria
Fria
Fria
Fria
Fria
andra slag............................
»
50, oo
50, oo
»
»
l)
»
nöt-:
tjurar.................................
»
10,oo
10,oo
100 hg. 2,88
»
»
»
oxar....................................
»
10,oo
10,oo
»
3,60
»
)>
1)
kor....................................
»
10,o o
10,oo
» 2,16
»
»
»
kalfvar.................................
)>
10,oo
10,oo
>»
3,60
»
»
»
qvigor.................................
--
10,oo
10,o o
» 2,10
»
M
»
får och baggar.........................
»
1,00
1,00
1,80
»
»
))
lam........................................
»
1,00
1,00
0,72
»
))
»
svin........................................
1 hg.
0,15
0,15
Fria
»
»
»
digrisar.................................
»
0,15
0,15
»
»
»
))
*) Vallacker — 1 st. 92,38 kr.
2) Föl, som åtfölja modern — fria.
8) Hästar, värda Öfver 562,50 kr. pr st. — 30 procent af värdet.
4) Kalfvar, under 6 veckor — 1 st. 2,64 kr. Ungkreatur, intill 2l/i år — 1 st. 5,28 kr.
B) Nötkreatur, under 1 år — 7,50 kr. pr st.
6)
Får: under 1 år gamla — 2,82 kr., 1 år eller derutöfver — 5,G3 kr. pr st.
7)
Svin: vägande t. o. m. 20 kg. — 2,16 kr., vägande mor än 20 kg. — 7,20 kr. pr st.
och främmande länder.
83
Frankrike.
Italien.
Neder-
länderna.
Norge.
Ryssland.
Spanien.
Tyskland.
Österrike.
Nord-
amerikas
Förenta
Stater.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
12,9 G
28.80
Fria
Fria
Fria
22,68 *)
17,60 *)
17,80 2)
112,50
21,60
28,80
»
»
»
22,68 '')
17,60
17,80
112,50 3)
8,64
12,96
5 %
»
»)
9,94
7,92
7,12
37,50
27,36
27,36
5 »
»
n
9,94
26,40
26,7 0
37,50
14,40
8,64
5 »
»
»
9,94
7,92
5,34
37,50
5,76
5,76
5 »
»
»
9,94
2,64 ä 5,28 4)
2,67 å 5,34
7,50 5)
5,7 6
5,76
5 »
»
u
9,94
2,64 å 5,28 4)
2,67 å 5,34
7,50 5)
3,60
2,16
5 »
»
n
1,01
0,88
0,89
2,82 å 5,63 6)
1,08
2,16
5 »
»
»
1,01
0,44
0,45
2,82
1 St. 4,32
il st. 2,16
\
7,20 »)f
5 »
»
»
1 st. 6,08
1 St. 5,28
1 St. 5,34
1 st. 5,63
»
0,72
» 2,16
5 »
»
»
» 6,08
» 0,88
» 0,18
»
5,63
I
84
Tullsatser i Sverige
Tab. 2. Spanmål m. m.
Qvan-
Sverige.
Belgien.
Danmark.
England.
Finland.
för tull-  beräk-  ningen.
enligt
gällande
taxa.
enligt
förslaget.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Spanmål:
omalen, råg...........................
100 hg.
2,50
2,50
Fri
Fri
Fri
Fri
hvete.........................
»>
2,50
2,50
Fritt
F’ritt
Fritt
Fritt
korn...........................
»
2,50
2,50
»
»
»
»
majs...........................
»
2,50
2,50
Fri
Fri
Fri
1,80
hafre........................
»
1,00
1,00
»
»
»
Fri
vicker.........................
»
1,00
1,00
Fria
Fria
Fria
Fria
malt...........................
»
3,00
3,oo
Fritt
Fritt
Fritt
Fritt
ärter...........................
n
2,50
2,50
Fria
Fria
Fria
Fria
bönor..........................
»
2,50
2,50
»
»
»
» J)
malen, mjöl och gryn ...............
»
4,30
4,30
»
»
»
»
3)
Kli...........................................
»
0,30
0,30
Fritt
Fritt
Fritt
Fritt
Gryn, ris-.................................
»
4,30
4,30
Fria
8,33
Fria
8,64
andra slag........................
1 hg.
0,17
0,17
»
0,08
»
0,13
Potatis......................................
100 hg.
0,50
0,50
Fri
Fri
Fri
Fri
Rötter, ätbara...........................
»
Fria
0,50
Fria
Fria
Fria
Fria
andra slag......................
)>
»
Fria
»
»
))
»
Växter, lefvande.........................
1 hg.
0,30 10)
0,io “)
»
))
»
»
*) Ärter: torkade — 2,05 kr., klufna — 5,11 kr. pr hl.
2) Turkiska bönor — 1 hl. 1,44 kr.
8) Mjöl: af majs — 100 kg. 2,70 kr., af hirs och lins — 1 hl. 1,08 kr., af turkiska bönor — 1 hl. 2,16 kr.
4)
Rågmjöl — 100 kg. 3,60 kr.
5)
Mjöl: af hafre — fritt, af hvete — 1,25 kr., af annat sädesslag — 50 öre. Gryn: af hafre — fritt, af hvote — 13 kr.
af kom och bohvete — 50 öre; allt pr 100 kg.
6)
Rågmjöl — 4 öre pr kg., hvetemjöl — 25 procent af värdet, korngryn — 17 öre pr kg., kornmjöl — 2,05 kr. pr hl.,
hafremjöl — 8 öro pr kg.
7)
Rismjöl — 2 öre pr kg.
8)
För vermiceller och makaroni — 20 öre pr kg.
9)
För vermiceller, makaroni och dylikt.
10)
Yäger 1 växt mer än 10 kg., beräknas för Överskjutande vigten ondast 10 öro pr kg.
n) D:o
d:o
d:o
d:o
3 d:o.
12) Trädgårdsväxter — 90 öre pr 100 kg.
och främmande länder,
85
Frankrike.
Italien.
Neder-
länderna.
Norge.
Ryssland.
........
Spanien.
Tyskland.
Österrike.
Nord-
amerikas
Förenta
Stater.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
2,16
3,60
Fri
0,2 2
Fri
2,30
4,40
2,67
1 hl. 1,02
3,60
3,60
Fritt
0,22
Fritt
4,19
4,40
2,67
»
2,56
1,08
0,83
»
0,22
»
2,30
1,98
1,34
»
3,07
Fri
0,83
Fri
0,22
Fri
2,30
1,76
0,89
»
1,54
2,16
1,44
»
Fri
»
2,30
3,52
1,34
»
1,54
Fria
0,83
Fria
0,36
Fria
2,30
1,76
1,7 8
»
4,09
1,37
0,83
Fritt
23,50
2,06
2,30
3,52
2,67
» 4,61
Fria
0,83
Fria
0,36
Fria
2,30
1,76
1,78
» 4,09 *)
Fria
0,83
»
0,36
»
2,80
1,76
1,78
» 4,09
5,7 6 4)
/2,02, 6,26 å\
\
7,92
/
»)
Fri — 13,oo 6)
2,06
3,46 å 6,29
9,24
6,68
—6)
Fritt
1,44
Fritt
Fritt
—
0,36
Fritt
—
—
Fria
7,92
Fria
10,oo
14,62
5,76
3,52
3,56
16,56 7)
0,06
0,08
»
0,13 8)
0,22
•—-
0,11 ä 0,i2
—
0,17 9)
Fri
Fri
Fri
Fri
Fri
—
Fri
Fri
1 hl. 2,56
Fria
Fria
Fria
5,oo
1,72
0,90
Fria
Fria
25 %
))
»
»)
Fria
1,72
Fria å 7,20
))
»
25 »
»
»
»
»
0,09
Friala)
»
0,03
20 »
86
Tullsatser i Sverige
Tab. 3. Produkter ur djurriket samt Oljor.
Qvan-  titet
för tull-  beräk-  ningen.
Sve
enligt
gällande
taxa.
rige.
enligt
förslaget.
Belgien.
Danmark.
England.
Finland.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Honing.....................................
1 kg.
0,io
0,io
Fri
0,17 å 0,io
Fri
0,07
Ister .........................................
»
0,20
0,20
Fritt
Fritt
Fritt
Fritt
Smör, naturligt...........................
»
0,20
0,20
»
»
»
))
konstgjordt ......................
»
0,20
0,20
»)
»
»
0,68
Stearin ....................................
»
0,09
0,09
Fri
0,12
Fri
Fri
Talg.......................................
»
Fri
Fri
n
0,08
»
»
Tran.........................................
»
»
»
»
0,04
»
»
Vax..........................................
»
0,15
0,15
Fritt
0,13
Fritt
Fritt
Ägg..........................................
»
Fria
Fria
Fria
Fria
Fria
Fria
Oljor:
feta, lin-, rof- och raps-............
»
0,07
0,07
»
0,08
»
0,09 å 0,17
bom-, på fat.....................
»
Fria
Fria
)»
0,08
»
0,17
på andra kärl .........
»)
0,05
0,05
))
0,08
»
0,25
flygtiga..................................
»
2,oo
2,oo
»
0,67
))
1,69
fossila eller mineraloljor, råa......
n
Fria
Fria
»»
0,08
»
0,02
renade...
»
»
»
»
0,08
»)
0,06
*) I flaskor eller krukor — 1 kg. 18 öro.
2)
Bomullsfröolja — 11 öre pr kg., bom- eller olivolja, endast användbar för industriela ändamål — fri.
3)
Kosenolja — 28,80 kr., apelsin- och citronolja — 1,08 kr. pr kg.
4)
Eosenolja — 28,80 kr., apelsin- och citronolja — 1,08 kr., nejlik- och pepparmyntolja — 5,40 kr.; allt pr kg.
6) Bittermandelolja, innehållande cyansyra, är förbjuden till införsel.
6) Pepparmyntolja — 6,62 kr. pr kg.
och främmande länder
87
Frankrike.
Italien.
Neder-
länderna.
Norge.
Ryssland.
Spanien.
Tyskland.
Österrike.
Nord-
amerikas
Förenta
Stater.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
0,07
0,07
0,04
0,20
0,21
0,04
0,18
0,n
1 liter 0,17
Fritt
0,07
0,02
Fritt
—
0,11
0,18
0,28
0,17
0,09 ä O.ii
0,09 ä 0,13
Fritt
0,io
0,09
0,40
0,18
0,18
0,50
0,09 ä 0,n
0,09 å 0,13
»
0,04
—
0,40
0,18
0,18
0,50
0,07
0,OG
Fri
Fri
0,21
0,12
0,09
0,11
Fri
Fri
0,04
»
0,04
0,o o
O.oi
0,02
0,02
0,08
0,04
Fri
»
Fri
0,06 å 0,10
0,01
0,03
0,02
Fri
0,07
0,11 å 0,22
Fritt
Fritt
0,21
0,12
0,13
0,09
Fritt
0,07
Fria
Fria
Fria
—
0,04
Fria
0,03
12 st. 0,19
0,04
0,n
0,oi
0,04
0,38
0,17
0,04 >)
0,07 *)
0,35
0,08
0,n
0,oi
0,02
0,38
0,22
0,09
0,14
0,u 2)
0,0 S
0,n
0,oi
0,02
0,38
0,22
0,18
0,18
35 %
0,72 3)
2,ig 4)
5 %
2,oo
2,7 5 6)
—
0,18
0,11 ä 0,45
Fria 6)
0,13
0,27
Fria
0,io
0,03
0,15
0,05
0,04
»
0,18
0,34
0,oi
0,io
0,12
0,23
0,05
0,18
»
88
Tullsatser i Sverige
Tab. 4. Matvaror, i föregående tabeller ej upptagna.
Qvan-  titet
för tull-  beräk-  ningen.
Sverige.
Belgien.
Danmark.
England.
Finland.
enligt
gällande
taxa.
enligt
forslaget.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Bröd, finare småbröd ..................
1 kg.
0,30
0,30
Fritt
0,29
Fritt
0,43
andra slag........................
n
0,043
0,043
»
Fritt
»
Fritt
Chokolad...................................
»
0,50
0,50
0,32
0,29
Fri
0,7 2
Fisk, färsk.................................
»
Fri
Fri
Fri
Fri
»
Fri
saltad eller inlagd:
anjovis, sardeller o. thonfisk
»
0,20
0,50
Fri
0,18
»
0,43
andra slag .....................
»
Fri
Fri
)»
0,oi4)
»
0,01 å 0,07 5)
Fläsk, rökt................................
»
0,25
0,25
0,22
Fritt
Fritt
0,09
färskt..............................
»
0,20
0,20
0,11
»
•>
Fritt
andra slag........................
»
0,20
0,20
0,22
»
»
0,09
Kaviar......................................
»
2,50
2,50
Fri
0,13
Fri
0,17
Konfityrer.................................
»
0,47
0,50
0,18
0,29
Fria
0,72
Konserver, kött...........................
»
0,12
0,12
Fria
0,29
»
0,14
andra slag..................
»
0,30
0,50
Fria ä 0,07
0,29
»
0,7 2
Korf.........................................
»
0,50
0,50
Fri
Fri
Fri
0,09
Kött, af fogel.............................
»
0,20
0,20
0,22
Fritt
Fritt
--
af andra djur, färskt............
»
0,07
0,07
0,11 a 0,22 10)
»
»
Fritt
andra slag.....
»
0,07
0,07
Fritt
»
>>
0,09
Ost...........................................
»
0,20
0,20
Fri
0,21
Fri
0,50
Såser .......................................
»
0,50
0,50
Fria
0,29
Fria
0,72
>) Bröd: af hvete — 10 öre, af råg — 2 öre pr kg.
2)
Sill,
färsk — 2 öre pr kg.; annan färsk fisk •— 6 öre pr kg.
3)
Sill:
saltad — 1,76 kr., annan, i fat — 2,64 kr., med ättika, olja eller kryddor tillsatt — 10,56 kr.;
allt
pr
100
kg.
4)
Färsk fisk, blott beströdd med salt för konservering —• fri.
6)
Sill,
saltads holländsk — 7,20 kr., norsk och andra slag — 3,60 kr. Strömming
och bressling, saltad
—
1,44 kr.
Sill,
strömming och bressling, rökt — 3,60 kr. Gråsidor och sej •— 2,16 kr. All
annan fisk: torkad — 2,88
kr.,
saltad
eller rökt -— 3,60 kr.; allt pr 100 kg.
6)
Kabiljo och klippfisk — 34,56 kr., stockfisk och andra slag — 7,20 kr. pr 100 kg.
7)
Sill: salt -— 4 öre, annan — 6 ä 8 öre pr kg.
8)
Anjovis och sardiner: i bellådor — 38 öre, i balflådor — 19 öre, i qvartlådor — 9 öre pr låda; annan fisk i metallådor
— 30 proc. af värdet. Mjölk, konsorvorad —- 25 öro pr kg.
®) Kött, rökt — 1 kg. 20 öre.
10) Kött: af nötkreatur — 11 öre, annat och vildt — 22 öre pr kg.
n) Ost: af mjuk beskaffenhet — 4 öre, af hård beskaffenhet — 6 öre pr kg.
och främmande länder.
89
Frankrike.
Italien.
Neder-
länderna.
Norge.
Ryssland.
Spanien.
Tyskland.
Österrike.
Nord-
amerikas
Förenta
Stater.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
0,01 å 0,25
0,32
0,36
0,40
0,72
0,10 å 0,72
0,53
0,71
0,01
0,06
Fritt
0,02 ä 0,io *)
0,02
0,10
0,09
0,07
—
0,73
1,01
0,36
0,40
1,65
0,72
0,70
1,07
0,17
0,04
Fri
Fri
Fri
0,02
0,01
Fri
0,04
0,02 å 0,06 2)
0,07
0,04
0,36
0,20 ä 0,40
0,21
0,72
0,03 å 0,li 3)
0,09 å 0,27
40 %
0,07 å 0,35 6)
0,04 å 0,05
Fri
Fri
0,04
0,09
0,02 å 0,n 3)
0,05 å 0,27
0,04 å 0,08 7)
0,06
0,18
0,02
0,20
0,16
0,11
0,18
0,11
0,41
0,05
0,09
0,oi
Fritt
0,02
0,11
0,18
0,11
0,17
0,06
0,18
0,oi
»
0,16
0,11
0,18
0,11
0,17
—
0,07
Fri
0,40
0,83
—
1,32
0,89
—
0,19 å 0,38
0,72
0,36
0,47
1,65
0,72
0,53
0,71
35 å 50 %
0,06
—
0,36
0,10
0,8 3
0,7 2
0,53
0,71
25 %
0,07
0,07
0,36
0,40
0,83
0,72
0,53
0,71
25 » 3)
—
—
0,09 ä 0,li
0,20
0,16
—
0,18
0,45
25 »
0,14
0,04
5 %
Fritt9)
0,02
0,22
0,26
0,11
0,41
0,0 5
0,09
0,09
»
0,0 2
0,04
0,18
0,11
0,17
0,06
0,18
0,11
» »)
0,16
0,04
0,18
0,11
0,17
0,04 å 0,06 n)
0,18
0,07
0,80
1,03
0,25
0,18
0,36
0,50
0,18
—
0,36
0,24
0,83
0,7 2
0,53
0,71
45 %
Tullkomiténs betänkande. III.
12
90
Tullsatser i Sverige 1 2 * 4 5 6 7 8 9 10 * 12 13 14 15 16 17 18
Tab. 5. Dryckesvaror.
Qvan-
Sverige.
titet
Belgien.
Danmark.
England.
Finland.
enligt
gällande
taxa.
för tull-  beräk-  ningen.
enligt
förslaget.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Bränvin, på fat:
af säd......................
Il.ä50%
0,75 ‘)
0,75 1)
0,7 2 2)
1 liter 0,24 3)
fl Pr. liter\
\
2,07 4) f
Förb.
andra slag.................
))
0,75 !)
0,75 ‘)
0,7 2 2)
»
0,24 3)
»
1 kg. 1,08 8)
på flaskor:
(11)
af säd......................
» seende ä j
1,11 ‘)
1,35 »)
1,44
0,50
»
Förb.
V styrkan. )
andra slag.................
»
1,11 '')
1,35 *)
1,44
0,50
»
1 hut. 1,44
Likör........................................
1 liter
1,50
1,50
1,44
0.50
2,80
1 hut. 1,44
Maltdrycker, på fat.....................
1 kg.
(
0,05 \
(åO,0712)/
0,08
1 l. 0,04
0,02
/JZ.O,04,O,14\
l å 0,17 1S) (
0,22
på flaskor...............
1 liter
( 0,08 1
\å 0,i216)/
0,15
0,05
0,10
fil. 0,04,0,14\
1 å 0,17 1S) /
1 hut. 0,36
Vatten, mineral-.........................
—
Fritt
Fritt
Fritt
1 kg. 0,08
Fritt
1 hut. 0,04
Vin, på fat................................
1 kg.
/ 0,15 \
\å 0,3 o17)/
0,50
Fritt18)
0,20
fl l. 0,20 å)
i 0,45
/
0,32 I9)
på flaskor:
icke mousserande..............
1 liter
/ 0,15 1
lä0,6521)/
0,80
» I8)
0,50
___22)
1 hut. 0,7 2 23)
mousserande.....................
»
/ 0,15 )
\å0,6521)/
1,50
» K)
0,50
__22)
»
2,59
Ättika och. Ättiksyra:
fl l. 0,11 ål
\ 1,35 27) /
på fat...................................
1 kg.
0,10 26)
0,10 26)
0,03
Fria
0,18 28)
på flaskor................................
»
1,00
1,00
fl l. 0,11 ål
l 1,3 5 27)
/
1 l. 0,10
))
0,18 28)
1)
Med
tillägg af 15 öre pr
liter, derest varan inkommer i kärl, innehållande mindre än 250 liter.
2)
För
bränvin
intill 50%;
för hvarje procent deröfver 1,44 öre pr liter.
8) För bränvin intill 8°; för hvarje fjerdedels grad deröfver tillägges */32 pr Viertel (=7,7 2 liter).
4)
För hvarje beräknad gallon — 10 sh. 4 pence.
5)
För
en liter
ren alkohol;
för alla produkter, hvari alkohol ingår, tillkommer
dessutom en särskild
konsumtionsafgift.
6)
För
en liter
ren sprit —
21,6 öre; med socker eller kryddor tillsatt, hvartill
räknas rom etc. —
43,2
öre;
härtillkommer
konsumtionsafgift med 54 öre pr hektoliter och grad.
7)
För liter af 100 % alkohol.
8)
För bränvin intill 11°; för hvarje grad deröfver Ökas tullen med 7,2 öre pr kg. Fatens vigt inberäknas.
9)
Fatens vigt inberäknas.
10) Äkta rom, arrak och cognac — 1,10 kr. pr kg.
n) I flaskor: mindre än ^ liter
— 32 öre, af 4 till
1
liter
—
43
öre
pr
flaska.
12)
Porter — 7 öre, andra slag
— 5 öre pr kg.
13)
Tullsatsen beror på maltextrakthalten före jäsningen.
14)
Mjöd — 14 öre pr liter.
15)
Porter — 12 öre, andra slag — 8 öre pr liter.
16)
Mineralvatten: i flaskor om
1 pints (0,56 liter)
—
60
öre, i
flaskor
från
1 pints till 1 qvart (1,12 liter) — 93 Öre pr
12 flaskor; i större flaskor — 17 öre pr liter. Naturligt mineralvatten — fritt.
17)
Vin: under 21 % — 15 öre pr liter, öfver 21 % — 30 öre pr kg.
18)
För vin erlägges dock accisafgift med 16,56 kr. pr hektoliter; innehåller vin mor än 18% alkohol, erlägges utom accisen
för Överskjutande alkolhalt den för bränvin stadgade tull.
och främmande länder.
91
Nord-
Frankrike.
Italien.
Neder-
länderna.
Norge.
Ryssland.
Spanien.
Tyskland.
Österrike.
amerikas
Förenta
Stater.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
1 l. 0,50 5)
fl l. 0,22 å\
\
0,43 6)
/
0,91
1,71 7)
Förb.
1 l. 0,17
1 kg. 1,58
1 kg. 1,07
lPr. liter 2,08
1 l. 0,50 6)
fl l. 0,22 a)
\
0,43 6)
/
0,91
1,71 7)
1 kg. 1,89 9)
1 l. 0,17
»
1,58 10)
»
1,35
» 2,08
0,50
fl hut.0,32 åt
l 0,43”) f
11. 50 % 0,9i
1,60
1 btit. 2,12
0,17
»
1,58
»
1,07
» 2,08
0,50
fl &wt. 0,32 a\
l 0,43”) f
»
0,91
1,60
» 2,12
0,17
»
1,58 10)
»
1,35
» 2,08
0,29
fl but.0,32 å|
l 0,43”)
/
1 l. 0,09
0,05
1 kg. 2,15
1 but. 2,12
0,7 2
»
1,58
»
1,35
» 2,08
1 l. 0,06 14)
1 l. 0,04
0,17
0,22
1 l. 0,09
0,04
0,05
1 l. 0,17
0,06 ,4)
1 but. 0,14
0,04
0,21
1 but. 0,56
0,09
1 kg. 0,04
1 kg. 0,i4
0,38
Fritt
1 kg. 0,04
flOO flaskor\
X 0,7 2 /
Fritt
1 but. 0,io
Fritt
Fritt
» 0,oi
fl3 but. 0,6ot
\ å 0,93 10) /
1 l. 0,03
1 l. 0,14
1 l. 0,29
0,12 å 0,36 20)
0,60
1 l. 0,36
0,21
0,36
1 l. 0,42
0,03
1 but. 0,43
0,29
0,12 å 0,36 24)
1 but. 1,13
0,36
1 kg. 0,42
1 kg. 0,36
1 but. 0,50
0,03
»
0,43
0,29
0,12 a 0,36 24)
»
3,53
1,08
»
0,70
»
0,89
fl but. 0,63,t
\l,25å2,5 025)/
1 l. 0,0 3 29)
0,11—1,30 30)
1 l. 0,04 åO,05
0,16 å 1,60 31)
0,22
—
0,07
0,09
1 l. 0,06 32)
1 l. 0,03 29)
0,11—1,3 0 30)
» 0,04 åO,05
fl l. 0,17 åt
\ 1,60 33) /
1 but. 0,36
—
0,42
0,18
» 0,06 3a)
>9) Från Frankrike, Spanien eller Ryssland direkt infördt — 27 öre pr kg.
*») Vin: under
21 °/o — 11,5 öre, öfver 21 % — 36 öre pr kg.
21) Vin: under
21 % — 15 öre, öfver 21 % — 65 öre pr liter.
% Tillägg till
tullen å vin på fat med 1,14; 2,28, 4,50; 9 ä 18 kr. pr
dussin
flaskor,
beroende
på
flaskornas
storlek.
23)
Från Frankrike, Spanien eller Ryssland direkt infördt — 36 öre pr butelj.
24)
Vin:
under 21 %
— 11,5 öre, öfver 21 °/o —
36 öre pr liter.
») Vin,
mousserande,
i buteljer: från 1 pint (0,56
liter) till 1 qvart
(1,12 liter)
—
2,50
kr.,
från {
till
1
pint
—
1,25
kr.,
under \ pint — 62,5 öre; allt pr st.
26)
För ättika
och ättiksyra af t. o. m. 10 °/o syrehalt; för hvarje procent
högre syrehalt
ökas tullafgiften med
1 öro pr
kg.
27)
Ättika och
ättiksyra: af t. o. m. 8 °/o syrehalt — 11 öre, af mer än
8
och
mindre
än
40 °/o
—•
54 öre, af
mer än
40°/o
syrehalt — 1,35 kr. pr liter.
2B) För ättika och ättiksyra af t. o. m. 10 °/o syrehalt; för hvarje procent högre syrehalt ökas tullafgiften med 2,16 öre pr kg.
Kärlens vigt inberäknas.
29) Hvartill kommer den inre tullafgiften.
so) Ättika och ättiksyra: af t. o. m. 10°/o syrehalt — 11 öre, deröfver intill 50% — 65 öre, af mer än 50% syrehalt
1,80 kr.; allt pr kg.
81) Här
syrehalten ej
öfvorstigor 10% — 16 öro,
af högre syrehalt
— 1,60 kr.
pr
kg.
% För
ättika — 6
öro pr liter. Ättiksyra och
träättiksyra med
en specifik vigt
ej uppgående till
1,047
—
12 öre,
upp
gående
till 1,047 — 33 öre pr kg.
33) När syrehalten ej öfvorstiger 10°/» — 17 öre, af högre syrehalt 1,6 o kr. pr liter.
92
Tullsatser i Sverige
i
Tab. 6. Socker och Tobak.
Qvan-  titet
för tull-  beräk-  ningen.
Sverige.
Belgien.
Danmark.
England.
Finland.
enligt
gällande
taxa.
enligt
förslaget.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Socker, raffineradt.......................
1 kg.
0,33
0,27
0,37 å 0,43 *)
0,27
Fritt
0,43
oraffineradt:
icke mörkare än N:o 18..
»
0,33
0,27
0,37
0,27
»
0,43
mörkare än N:o 18........
»)
0,235
0,18
Fritt5)
0,17 ä 0,18
»
0,29
Sirap........................................
»
0,10
0,08
0,13 8)
0,10
Fri
0,14
Melass......................................
O
15 %
0,08
0,13 8)
0,10
»
—
Stärkelsesocker och Stärkelsesirup..
Tobak:
»
0,235
0,18
0,37
0,17
Fria
—
oarbetad, blad......................
))
1,00
1,00
0,50
0,29
6,30 å 6,95 10)
0,50 ”)
stjelk........................
))
1,00
1,00
0,50
0,29
6,30 å 6,95 10)
0,29 u)
arbetad, cigarrer................
»
4,00
4,00
2,16
1,67
9,93
3,60 n)
andra slag................
a
1,20
1,20
0,72
0,42
7,94 1S)
1,87 k 2,30 u)
'') Kandisocker: l:a klass — 43 öre, 2:a klass — 39 öre pr kg.; toppsocker och hvitt pudersocker — 37 öre pr kg.; allt med
tillägg af 15 %•
2)
Socker, alla slag är tullfritt, men för varan utgår accis med följande belopp:
för Itaffineradt socker: kandi •— 41 å 46 öre; andra slag — 40 öre pr kg.
» Råsocker: af mer än 99 °/o — 40 öre; under 99 °/o — 0,4 öre för hvarje procent sockerhalt (polarisation) pr kg.
» Sirap, Melass, Druf- och Stärkelsesocker — 25,75 öre pr kg.
3)
Kandisocker — 41 öre pr kg.
*) För socker, icke mörkare än N:o 19.
6) Råsocker, under N:o 18 är tullfritt, men för denna vara utgår accis med följande belopp:
l:a klass från N:o 15 till N:o 18............................ 1 kg. 34,6 öre med tillägg af 15°/o
2:a
»
»
N:o 10
»
N:o 15............................. »
32,4
»
»
»
»
»
3:e
»
»
N:o 7
»
N:o 10............................. »
29,4
»
»
»
»
»
4:e
» undertro 7............................................. »
24,6
»
»
»
»
»
6)
För socker, som beräknas gifva mindre än 98 °/o raffinad; tullen utgår för beräknade rendementet.
7)
Socker: öfver N:o 16 Holländsk standard —• 4,14 öre pr kg., icke öfver N:o 16 •— fritt.
8)
Sirap och Melass, införd för destination, — fri.
9)
Giykos: i fast form — 48 öre, flytande — 36 öre pr kg.
och främmande länder.
93
Nord-
Frankrike.
Italien.
Neder-
länderna.
Norge.
Ryssland.
Spanien.
Tyskland.
Österrike.
amerikas
Förenta
Stater.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
0,52
0,65
Fritt2)
0,40
0,50
0,43
0,26
0,36
0,04 3)
0,52
0,65
» 2)
0,40
0,34
0,43
0,26
0,36 4)
0,04
0,43 6)
0,55
» 2)
0,40
0,34
0,43
0,26
0,27
Fritt 1. 0,047)
0,13 å 0,28
/0,07, 0,29
V
0,43
/
Fri2)
Fri
0,21
—
0,13
0,11
Fri
0,13
0,07
» 2)
»
0,21
—
0,13
0,11
»
0,52
0,36 å 0,48 9)
Fria2)
0,40
0,21
0,43
0,26
0,27
0,06
Fort).12)
Förb.
0,oi å 0,02
1,75
2,58
Förb.
0,7 5
0,37 1S)
/ 2,90 - \
( 22,77 14) /
Fri
»
»
0,oi
1,75
2,58
»
0,75
0,37 IS)
»
14,40 16)
0,57
3,60
22,00
11,70 >6)
2,38
0,93 13)
37,25 ”)
»
14,40
0,17
2,10
8,94
7,74 åll,7016)
1,58
0,93 13)
3,31 ä 4,14 19)
10) Tobak, oarbetad: innehållande mer än 10°/o fuktighet — 6,80 kr., mindre än 10% — 6,95 kr. pr kg.
n) Under åren 1889, 1890 och 1891 erlägges bevillningsafgift för tobak och fabrikater deraf, införda från annat land än
Kyssland, med följande belopp:
för Tobak, oarbetad: blad — 72 jire, stjelk — 36 öre; arbetad: cigarrer och cigaretter — 3,88 kr., snus — 2,02 kr.,
röktobak och spunnen tobak — 1,66 kr.; allt pr kg.
12)
Tobak och fabrikater deraf: för statens räkning — fria, för enskildas — förbjudna till införsel.
13)
Får införas endast efter särskildt tillstånd och i så fall mot ett tillägg af:
för cigarrer och cigaretter — 19,58 kr., för andra tobaksfabrikater —• 14,95 kr., för råtobak — 12,46 kr.; allt pr kg.
14)
Tobaksblad, till omslag af cigarrer: med qvarsittande stjelk — 16,56 kr., utan stjelk — 22,77 kr. pr kg. Alla andra
tobaksblad: med qvarsittande stjelk — 2,90 kr., utan stjelk — 4,14 kr. pr kg.
15)
Havannacigarrer — 25,20 kr. pr kg.
16)
Med tillägg af registreringsafgift —- 1,80 kr. pr kg.
17)
Med tillägg af 25 % af värdet. Denna tullsats utgår äfven för papperscigaretter.
ls) Cavendish och Negerhead — 8,94 kr.; Snus: innehållande mer än 13% fuktighet — 7,46 kr., innehållande 13 % fuktighet
eller derunder — 8,94 kr.; allt pr kg.
19) Snus — 4,14 kr., annan arbetad tobak — 3,31 kr. pr kg.
94
Tullsatser i Sverige
Tab. 7. Kolonialvaror och Kryddor.
Qvan-  titet
för tull-  beräk-  ningen.
Sverige.
Belgien.
Danmark.
England.
Finland.
enligt
gällande
taxa.
enligt
förslaget.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Anis..........................................
1 kg.
0,25
0,25
Fri
0,13
Fri
0,18
Cikorierot, rå..............................
»
0,05
0,05
»
0,06
0,25
Fri
Fenkol.......................................
»
0,25
0,25
)>
0,13
Fri
0,18
Ingefära, torr............................
))
0,25
0,25
»
0,13
»
0,29
Kaffe..................... ..................
»
0,12
0,12
0,07
0,25
0,27
0,29
» brändt...............................
»
0,20
0,20
0,09
0,29
0,35
0,29
Kakao.......................................
»
0,30
0,05
0,11
0,17
0,17
0,25
» rifven eller malen...............
»
0,50
0,50
0,32
0,29
0,35
0,72
Kakaoskal .................................
))
0,10
0,05
0,11
0,17
0,04
0,25
Kanel .......................................
»
0,85
0,85
15 %
0,29
Fri
1,44
Kardemumma.............................
))
1,20
1,20
»
2,00
))
1,44
Koriander ................................
»
0,25
0,25
Fri
0,13
)»
0,18
Kummin....................................
))
O.oi
0,04
»
0,13
»
—
Muskott.....................................
»
1,20
1,20
15 %
2,00
»
1,44
Muskottblomma...........................
»
1,20
1,20
»
2,00
))
1,44
Nejlikor.....................................
>»
0,50
0,25
))
0,13
Fria
0,36
Peppar......................................
»
0,30
0,25
»
0,13
Fri
0,36
Saffran....................................
»
5,00
5,00
>> * 2)
2,00
»
4,32
Senap, omalen.............................
»
0,07
0,07
—
0,13
))
0,03
malen och preparerad.........
»
0,30
0,30 3)
15 %
0,29
»
0,43
Té............................................
»
0,50
0,50
0,65
0,6 7
1,06
2,16 å 2,88
Vanilj........ .............................
»
13,00
13,00
15 %
2,00
Fri
4,32
*) Cayennepeppar — 1 kg. 3 Kr.
2) Eller, om egaren det önskar, 1,44 Kr. pr kg.
^ För preparerad senap — 1 kg. 50 öre.
och främmande länder,
95
Frankrike.
Italien.
Neder-
länderna.
Norge.
Ryssland.
Spanien.
Tyskland.
Österrike.
Nord-
amerikas
Förenta
Stater.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Fri
0,20
5 %
0,40
0,09
0,07
0,03
0,oi
Fri
0,oi
0,11
Fri
0,05
0,02
—
0,01
0,03
»
0,oi
0,20
5 %
—
—
0,07
0,03
0,01
»
—
0,20
Fri
1,00
0,52
0,07
0,44
0,43
»
1,12
1,01
Fritt
0,30
0,5 2
0,75
0,35
0,71
Fritt
1,50
1,44
5 %
0,60
0,52
—
0,44
0,89
—
0,75
0,72
Fri
0,05
0,52
0,63 å 0,88
0,31
0,43
Fri
0,97
0,90
—
0,40
1,13
—
0,70
—
0,17
0,75
—
Fria
0,05
0,52
—
0,11
0,43
Fria
1,50
0,80
5 %
1,00
0,52
0,75 å 2,05
0,44
0,71
Fri
1,50
0,20
Fri
3,00
0,83
0,0 7
0,44
2,14
»
—
0,20
5 %
—
0,09
0,07
0,03
0,01
»
0,01
0,20
—
■-
0,09
0,07
0,03
0,01
»
1,50
0,36
5 %
3,00
0,83
0,07
0,44
1,07
»
2,25
1,80
»
3,00
0,83
0,07
0,44
1,07
»
1,50
0,86
)>
1,00
0,52
0,66
0,44
1,07
Fria
1,50
0,72
0,02
0,40 *)
0,52
0,55
0,44
0,43
Fri
—
2,88
5 %
6,00
2,48
—
0,85
2,14
»
Fri
Fri
—
0,25
0,09
—
0,02
0,01
»
0,04
0,08
—
1,00
0,83
—
0,58
—
0,83
1,50
1,44
0,36
2,00
3,61
2,23
0,88
1,78
Fritt
3,00
2,16
5 %
6,00
2,48
—
0,44
2,14
—
96
Tullsatser i Sverige
Tab. 8. Frukter.
Qvan-  titet
för tull-  beräk-  ningen.
Sve
enligt
gällande
taxa.
rige.
enligt
förslaget.
Belgien.
Danmark.
England.
Finland.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Apelsiner...................................
1 kg.
0,io
0,20
0,06
0,06
Fria
0,14
Apelsinslcal, torra........................
»
0,25
0,25
—
0,03
»
0,18
Citroner ....................................
)>
0,10
0,20
0,06
0,06
»
0,14
Dadlar......................................
»)
0,50
0,50
10 %
0,03
»
0,22
Fikon.......................................
»
0,25
0,25
0,06
0,03
0,12
0,22
Frukt, frisk, ej spec...................
»
0,10
0,10
10 % 2)
0,01 3)
Fri
0,05
Kapris.......................................
»
0,50
0,50
10 %
0,13
))
0,14
Kastanier.................................
»
0,25
0,25
»
0,13
Fria
0,07
Korinter..................................
»
0,25
0,15
))
0,03
0,12
0,22
Mandel.....................................
»
0,35
0,35
0,25
0,13
Fri
0,29
Nötter, hassel-, val- m. m.............
»
0,25
0,25
10 %
0,04
Fria
0,07
Oliver.......................................
»
0,25
0,50
»
0,04
»
0,14
Plommon, torkade........................
»
0,50
0,25
0,18 *
0,03
0,12
0,22
Pomeranser................................
n
0,25
0,20
0,06
0,06
Fria
0,14
Dussin......................................
»
0,14
0,15
0,18
0,03
0,12
0,22
Vmdrufvor.................................
0,10
0,30
10 %
0,29
Fria
0,14
’) Tullen beräknas per colly ocli utgår efter storleken af detsamma med 48, 94 k 187 öre.
2)
Äpplen, friska — fria.
3)
Äpplen och päron — 50 öre per tunna.
4)
Äpplen och päron, friska — 4 öre per kg.
6) Mandel: skalad — 62 öre, oskalad — 41 öre per kg.
6)
Hassel- och valnötter: skalade — 50 öre, oskalade — 25 öre per kg.
7)
Per barrel ä 3 kb.-fot.
och främmande länder,
97
Frankrike.
Italien.
Neder-
länderna.
Norge.
Ryssland.
Spanien.
Tyskland.
Österrike.
Nord-
amerikas
Förenta
Stater.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
0,03
0,03
5 %
0,07
0,12
0,02
0,n
0,14
0,48—1,87 *)
—
—
—
0,80
—
—
0,02
0,05
Fria
0,03
Fria
5 %
0,07
0,12
0,02
0,11
0,14
0,48—1,87 ‘)
0,o g
0,09
»
0,25
0,31
0,02
0,26
0,27
Fria
0,04
0,n
0,oi
0,80
0,81
0,02
0,21
0,02
0,21
Fri4)
0,oi
5 %
0,07
0,20
0,02
Fri
Fri
Fri
0,06
0,07
U
2,00
0,83
0,02
0,53
—
—
Fria
0,03
»
0,35
0,16
0,02
0,04
0,05
—
0,06
0,07
0,02
0,40
Fria
0,02
0,21
0,21
0,21
0,04
Fri
0,06
0,80
0,41
0,02
0,26
0,27
0,41 å0,62 b)
0,04
Fria
5 %
0,38
0,16
0,02
0,04
0,09
0,25 åO,50 6)
0,06
0,07
»
0,07
0,83
0,02
0,53
0,05
Fria
0,06
0,oi
0,02
0,17
0,81
0,02
0,26
0,09
0,17
0,03
0,03
Fria
0,07
0,12
0,02
0,11
0,14
0,48—1,87 *)
0,04
0,14
0,oi
0,12
0,31
0,02
0,21
0,21
0,21
Fria
0,05
5 %
0,07
0,27
0,02
0,13
0,18
2,25 7)
Tullkomiténs betänkande. III.
13
98
Tullsatser i Sverige
Tab. 9. Sidenvaror, ej särskildt upptagna.
Qvan-  titet
för tull-  beräk-  ningen.
Sverige.
Belgien.
Danmark.
England.
Finland.
enligt
gällande
taxa.
enligt
förslaget.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Silke, rått, ofärgadt.....................
1 kg.
Fritt
Fritt
Fritt
2,oo
Fritt
0,07
färgadt..............................
»
1,00
1,00
))
3,oo
»
0,68
Vadd........................................
Väfnader, helsiden-:
2,80
3,oo
2,ic '')
8,oo
Fri
0,07
felt) och plys............
»
2,35
12,oo
2,io *)
8,oo
Fria
13,54
andra slag...............
halfsiden-:
»
2,80
12,oo
2,io »)
8,oo
»
16,92 5)
felb och plys............
»
2,35
4,oo
2,io ‘)
3,oo å 5,33 7)
)>
13,54
andra slag...............
»
2,35
4,oo
2,16 ‘)
3,oo k 5,33 7)
»
8,50
*) Eller, om cgarcn det önskar, 10 proc. af värdet.
2)
Yäfnader: foulard, crepe, tyll m. in., af rent siden — fria, af rent flocksilke — 1,79 kr., möbeltyg af flocksilke, vägande
mer än 250 gr. pr qvm. — 1,84 kr. pr kg.
3)
Sammet och plys: slät —
6,48 kr.,
i mönster 8,64 kr.
Andra väfnader: svarta, släta — 5,04 kr., svarta, i
mönster
—
7,20 kr.; färgade, släta
— 5,76
kr., färgade, i mönster — 7,92 kr.; glesa, släta — 7,20 kr., glesa, i
mönster
—
9,36 kr.; allt pr kg.
4)
Sammet, felb, plys och dylika väfnader, innehållande mindre än 75 proc. silke — 12,42 kr. pr kg. med tillägg af 40 proc.
af värdet, innehållande
75 proc.
eller mera silke —
28,98 kr. pr kg., med tillägg af 15 proc. af värdet.
Tullen
får
dock ej understiga 50
proc. af
värdet. Svart plys
af hel- eller halfsiden, uteslutande användbar för tillverkning af
manshattar — 10 proc. af värdet.
5)
Skira väfnader, såsom gaz, crepe m. m. — 30,53 kr. pr kg.
6)
Blonder, bobbinet, knypplingar och tyll, af hel- ell. halfsiden — 2,50 kr.; andra varor af hel-eib halfsiden — 2,30 kr. pr kg.
7)
När antingen ränning eller inslag eller hela yttersidan är af silke — 5,33 kr., eljest — 3 kr. pr kg.
8)
Hit hänföras endast sådana halfsidenväfnader, i hvilka silket är till vigten öfvervägande.
9)
Till halfsiden hänföras väfnader, i hvilka sidenet ingår med minst 12 och högst 50 proc. Tullen är för sammet: slät
— 5,04 kr., i mönster — 7,20 kr. Andra väfnader: svarta, släta — 2,88 kr., svarta, i mönster — 5,04 kr.; färgade,
släta — 3,60 kr., färgade, i mönster — 5,76 kr.; allt pr kg.
och främmande länder
99
Frankrike.
Italien.
Neder-
länderna.
Norge.
Ryssland.
Spanien.
Tyskland.
Österrike.
Nord-
amerikas
Förenta
Stater.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Fritt
Fritt
Fritt
0,93
0,n
0,18
Fritt
Fritt
Fritt ä 4,14
»
0,36 ä 1,80
»
0,93
3,29
4,50
0,32 å 1,76
0,89
30 °/o
—
—
5 ®/o
--
0,11.
—
0,21
0,21
50 »
Fria2)
5,04 å 9,36 3)
5 »
2,30
51,26
18,90
7,04
8,90
12,42a28,984)
2)
5,04 å 9,36 s)
5 »
2,30 ä 2,60 6)
51,26
6,48 ä 18,90
7,04 ä 8,80
8,90
50 °/o *)
2,68 8)
2,88 ä 7,20 9)
5 »
2,30
22,70
9,07
3,96
4,45
12,42 å28,98 4)
2,68 8)
2,88 å 7,20 9)
5 »
2,30 ä 2,50 6)
22,70
/ 4,82, 5,40 \
\ ä 9,07
(
3,96
4,45 ä 7,12
50 °/o 4)
100
Tullsatser i Sverige
Tab. 10. Yllevaror, ej särsJcildt upptagna.
Qvan-  titet
för tull-  beräk-  ningen.
Sverige.
Belgien.
Danmark.
England.
Finland.
enligt
gällande
taxa.
enligt
förslaget.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Till, ofärgad...............................
1 lig.
Fri
Fri
Fri
Fri
Fri
0,03
färgad.................................
»
»
»
»
»
»)
0,05
Garn, enkelt, ofärgadt och oblekt..
»
0,20
0,20
0,14
0,17
Fritt
0,4 2
blekt .....................
»
0,35
0,35
0,14
0,17
»
0,42
färgadt..................
»
0,35
0,35
0,22
0,33
»
0,51
två- eller flertrådigt:
ofärgadt och oblekt..
)»
0,20
0,25
0,22
0,17
»
0,42
blekt ...................
»
0,35
0,40
0,22
0,17
»
0,42
färgadt..................
»
0,35
0,40
0,22
0,33
»>
0,51
Väfnader:
pressduk...............................
»
0,20
0,25
10 °/o
1,33
Fri
0,51
maskinfilt, ändlös....................
»
Fri
0,25
10 »
0,50
»
0,51
mattor.....................
0,60
0,60
10 »
0,50
Fria
0,51 å 1,35
stampad filt........................
0,60
0,60
1,75
10 »
10 »
0,50 å 1,33
1,33 17)
Fri
Fria
2,37
1,02 å 6,10 I8)
andra slag............................
»
0,60 ä 1,75
*)
Naturlig
ull — fri; konstull, ofärgad — 7 öre,
färgad — 14 öro; kamull, ofärgad— 11 öre, färgad— 18 öre; allt pr kg.
• 8)
Kamull:
ofärgad — 52 öre, färgad
— 78 öre;
konstull (shoddy) samt ospunnen färgad ull — 34 öro, rå ull — 17 öre;
allt pr kg.
3)
Kamull — 2 öre pr kg.
4)
Ull: af
l:a klass — 91 öro, af
2:dra klass
— 99 öre pr kg., af 3:dje klass, värd 13 conts eller mindre pr pound —
32 proc., värd mera — 50 proc.
af värdet.
Tvättad ull af lista klassen drager dubbla tullen för otvättad, renad ull af
l:sta och 2:dra klass tre gångor tullen å otvättad.
8) Franska tulltaxan skiljer mellan karagarn (peignés) och kardadt garn (cardés) med 9 olika tullsatser å kamgarn samt 5 å
kardadt garn, beroende å antalot meter pr kilogram.
6)
Garn af kardull: under 10,000 m. pr kg. — 32 öro, öfver 10,000 m. — 40 öro; af kamull: under 50,000 m. pr kg.
— 43 öre, öfver 50,000 m. — 54 öre; allt pr kg.
7)
Beroende på garnets finlek, under eller öfver n:r 45 (metriskt).
8)
För garn, värdt mindre än 30 cents pr pound, utgår tullen med 2x/2 gång don å otvättad ull af l:a klassen mod tillägg af
35 proc. af värdet, värdt 30—40 cents pr pound utgår tullen mod 3 gånger förenämnda med tillägg af 35 proc. af
värdet, värdt mer än 40 cents pr pound utgår tullen med 3Va gång samma tull med tillägg af 40 proc. af värdot.
9)
Tullsatsen å enkelt, oblekt garn, med tillägg af 14 öre pr kg.
10) d:o
d:o
d:o
d:o 18 öre pr kg.
u) Tullsatson å motsvarande enkelt garn mod tillägg af 12 öre pr kg.
12) Tvåfaldigt — 9 öre, tre- eller flerfaldigt — 21 öre pr kg.
1S) Yäfnador: värda icke mer än 30 cents pr pound, tullen utgår med 3 gånger den å otvättad ull af l:a klass mod tillägg
af 40 proc. af värdet; värda 30—40 cents pr pound, tullen utgår med 372 gång förenämnda tull med tillägg af 40 proc.
af värdot; värda mer än 40 cents pr pound, utgår tullen med 4 gånger förstnämnda, med tillägg af 50 proc. af värdot, m. m.
och främmande länder.
101
Frankrike.
Italien.
Neder-
länderna.
Norge.
Ryssland.
Spanien.
Tyskland.
Österrike.
Nord-
amerikas
Förenta
Stater.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Fri
Fri ä 0,li ■)
Fri
Fri
0,17 ä 0,78 2)
0,09 å 0,24
Fri3)
Fri
0,91 ä 0,99 4)
»
0,14 ä 0,18 ’)
»
»
0,34 k 0,78 2)
0,09 ä 0,24
» 3)
»
0,91 å 0,99 4)
0,13 å 0,89 5)
0,32 k 0,54 6)
Fritt
0,13
1,29
0,72
0,07
0,14 ä 0,21 7)
- 8)
0,13 ä 0,89 5)
-9)
»
0,13
1,29
1,87
0,n
0,21 a 0,28 7)
•- 8)
0,36 ä 1,12 6)
-,0)
))
0,20
1,55
2,16
0,n
0,21 å 0,28 7)
-- 8)
0,20 å 1,34 5)
-“)
»
0,13
1,29
0,72
0,09 ä 0,21 12)
0,21 a 0,25 7)
-8)
0,20 ä 1,34 5)
-“)
»
0,13
1,29
1,87
0,21
0,28 a 0,36 7)
- 8)
0,42 ä 1,56 5)
»
0,20
1,55
2,16
0,21
0,28 ä 0,36 7)
-- 8)
—
—
Fri
Fri
0,89
—
1,19
0,21
-13)
1,80
0,14 14)
5 °/o
»
0,89
0,54
0,88
0,89
- *3)
0,53 å 1,34 16 17 *)
0,7 9
5 »
0,47
2,75
1,01
0,88
0,89
- »»)
0,18 ä 0,25
0,14 14)
5 »
0,80
0,89
0,54
0,88
0,89 å 1,42
- 13)
0,54 k 1,61 19)
1,08 k 1,8 0 20)
5 »
0,80
7,57
3,60 ä 5,76
1,19 k 1,94 21 22)
0,89 ä 1,96 2a)
- U)
14) Filtar: under 3 mm. tjocklek tullbehandlas såsom väfnader, öfver 3 mm. tjocklek — 14 öro pr kg.
,6)
Brysselmattor: oskurna — 53 öre,
skurna ■— 71 öre; persiska mattor — 1,34 kr,
andra — 89 öre; allt pr kg.
16)
Brysselmattor —
2 kr. pr qv.-m. med tillägg
af 40 proc. af värdet; mattor
af ull i förening med bomull eller
lin
— 50 proc. af värdet, etc.
17)
För glesa väfnader — 2 kr. pr kg.
ls) Yalkade ylloväfnader: kläde, halfkläde och kasimir — 4,24 kr., flanell, boj, fris, säng- och resfiltar samt hästtäcken —
2,37 kr., andra
slag —3,39 kr.
Ovalkade: skira
— 6,10 kr., andra slag, täta — 2,71 kr., flaggduk — 1,02 kr.; allt pr
kg.
19)
Möbeltyg, vägande
mor än 400 gr.
pr qvm. — 89
öro; vattrad väfnad — 54 öre.
Andra väfnader: vägande högst 400
gr.
pr qvm. — 1,52 kr., vägande 401—550 gr. — 1,34 kr., vägande mer än 550 gr. — 1,16 kr. Möbclsammet —
1,61 kr., siktduk — 1,43 kr., täcken — 63 öre; allt pr kg.
20)
Väfnader, af kardad ull: vägande pr qvm. 300 gr. eller mindre — 1,44 kr.; mer än 300 t. o. m. 500 gr. — 1,26 kr.;
mer än 500 gr. — 1,08 kr. Väfnader af kamull: vägande pr qvm. 200 gr. eller mindre — 1,80 kr., mer än 200
t. o. m. 500 gr. — 1,58 kr., mer än 500 gr. — 1,37 kr.; allt pr kg. För tryckta väfnader tillägges 30 öre pr kg.
Anm. Till väfnader af kamull hänföras såväl de väfnader, i hvilka kamullon ej är öfvervägande, som de i hvilka siden
ingår med mindre än 12 proc.
21)
Otryckta väfnador, vägande pr qvm. mor än 200 gr. — 1,19 kr., vägande 200 gr. eller mindre — 1,94 kr. pr kg.
Tryckta d:o
d:o
d:o
d:o — 1,32 kr., d:o
d:o d:o — 1,94 kr. pr kg.
22)
Väfnader: vägande pr qvm. mer än 500 gr. — 89 öro, vägande 500 gr. eller mindre — 1,42 kr., vägande 200 gr. ellor
mindre — 1,96 kr.; allt pr kg.
102
Tullsatser i Sverige
Tab. 11. Linnevaror, ej särskildt upptagna.
Qvan-  titet
för tull-  beräk-  ningen.
Sverige.
Belgien.
Danmark.
England.
Finland.
enligt
gällande
taxa.
enligt
förslaget.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Lin och Hampa.........................
1 Ig.
Fria
Fria
Fria
Fria
Fria
Fria
Garn, enkelt, ofärgadt och oblekt...
»
0,20
0,20
Fritt
0,13
Fritt
0,42
blekt.....................
»
0,40
0,40
)>
0,13
»
0,42
fårgadt ..................
tryckt....................
»
0,40
0,40
0,40
0,40
»
0,33
0,33
»
0,42
0,42
dubbleradt, ofärgadt o. oblekt
»
0,40
0,40
»
0,13
»
0,42
blekt ................
»
0,60
0,60
»
0,13
»
0,42
fårgadt............
»
0,60
0,60
»
0,33
»
0,42
tryckt...............
»
0,60
0,60
»
0,83
»
0,4 2
Tråd, oblekt .............................
»
0,40
0,40
Fri
0,13
Fri
0,51
blekt.............................
0,60
0,60
0,60
0,60
0,13
0,33
O
0,51
0,51
färgad..............................
»
)>
Väfnader:
a) släta, innehållande på 1 <pvcm.:
högst 25 trådar ................
»
0,19
0,25
10 %
0,08 å 2,00 10)
Fria
0,51
«)
deröfver t. o. m. 35 trådar..
)>
0,35
0,45
10 »
0,08 ä 2,00 10)
»
0,51 ä 3,05 u)
»
»
50
»
»
0,90
1,00
10 »
0,08 å 2,oo 10)
)>
0,5i ä 3,05 u)
mer än
50
» ...
»
1,50
1,75
10 »
0,o8 ä 2,oo 10)
»
3,05 å 5,08 “)
b) till a) ej hänförlig mattväfnad
»
0,40
0,40
10 »
0,08 ä 2,oo 10)
»
0,51 ")
c) till a) »
» bolstervar väfnad
»
0,90
0,90
10 »
0,08 ä 2,oo 10)
»
0,68 ll)
d) andra slag..........................
»
1,50
1,50
10 »
0,08 ä 2,oo 10)
»
3,05 å 5,08 u)
Lin: häckladt — 25 öro, ohäcklad! — 8 öre pr kg. Hampa — 9 öre, häcklad — 19 öre pr kg.
2) Tullen bestämmes efter finleken (garnets längd på V2 kg.) med 10 olika tullsatser.
8) Tullsatsen bestämmes efter finleken (garnets längd på 1 kg.) med 3 olika tullsatser.
4)
Tullen bestämmes efter garnets finlek (eng. n:r) och utgår med 4 olika tullsatser.
5)
Garn eller tråd: värd mindre än 13 cents pr pound (= 3,08 kr. pr kg.) — 50 öro pr kg., af högre värde — 45 proc. af värdet.
6)
Tullsatsen å enkelt oblekt garn
mod tillägg
af 30
proc.
7)
Tullsatsen å enkelt oblekt garn
med tillägg
af 25
proc.
8)
Tullsatsen å motsvarande enkelt garn med tillägg af 12 öre pr kg.
9)
Tullsatsen å enkelt blekt garn med tillägg af 30 proc.
10)
Oblekt linneväf: grof — 8 öre,
annan — 25 öre;
gles
väfnad
—
2
kr.
Annan väfnad:
tryckt
— 1,33 kr., flerfärgad —
1 kr., enfärgad och ofärgad,
mönsterväfd
— 83
öre,
ofärgad,
icko
mönsterväfd, —
50
öre;
allt pr
kg.
n) Kammarduk, batist eller linon — 5,08 kr., lärft — 3,05 kr., damast och dräll — 3,39 kr., bolstervar — 68 öro, segelduk
och mattväfnad — 51 öre, andra slag — 3,05 kr.; allt pr kg.
12) Oblekt linneväfnad: tullsatsen bestämmes efter antalet trådar pr 5 qvmm. med 9 olika tullsatser från 20 öre till 3,31 kr.
pr kg.; för blekt, färgad eller tryckt ökas tullsatsen med 30 proc.
och främmande länder.
103
Frankrike.
Italien.
Neder-
länderna.
Norge.
Ryssland.
Spanien.
Tyskland.
Österrike.
Nord-
amerikas
Förenta
Stater.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Fria
Fria
Fria
Fria
Fria
0,oi
Fria
Fria
0,08 ä 0,25 ’)
0,12 ä 1,44 2)
0,08 å 0,2o 3)
Fritt
0,03
0,91
0,20
0,04 å 0,il 4)
0,0 3
0,50 å 45 % 6)
-6)
-7)
»
0,03
0,91
0,20
0,n å 0,18 4)
0,09
» » 5)
-6)
-7)
»
0,27
0,91
0,20
0,11 il 0,18 4)
0,09
» » 6)
-6)
-7)
tf
0,27
0,91
0,20
0,n ä 0,18 4)
0,09
»
D
B)
—6;
-8)
»
0,03
0,91
0,20
0,04 å 0,il 4)
0,32
» » 6)
-9)
--8)
»
0,03
0,91
0,20
0,il ä 0,18 4)
0,82
» »
-9)
-8)
»
0,53
0,91
0,20
0,n ä 0,18 4)
0,32
» » 5)
--9)
--8)
»
0,53
0,91
0,20
0,n å 0,18 4)
0,32
n
n
5)
—
0,79
Fri
0,03
1,03
0,88
0,32 ä 0,62
0,32
» » 6)
—
0,79
»
0,03
1,03
0,88
0,32 å 0,62
0,32
» » 5)
—
0,79
»
0,53
1,03
0,88
0,32 ä 0,62
0,32
n
n
B)
-n)
_.S)
5 % u)
0,07
I5)
1,38 ä 3,44 16)
0,90 å 1,44 n)
0,11 ä 0,53 18)
0,11 ä 0,36 10)
50 %
-,2)
--I3)
5 »
0,0 7 ä 1,7 6 I5)
5,85 le)
0,90 å 1,44 ")
0,23 å 0,53 18)
0,21 å 0,71 19)
50 »
—,s)
-I3)
5 »
0,07 å 1,76 15)
5,85
16)
1,44 ä 3,06 17)
0,32 ä 1,06 I8)
0,21 a 1,42 19)
50 »
--12)
— 1S)
5 »
0,07 ä 1,76 ,5)
5,85 16)
1,44 å 3,06 a)
0,53 ä 1,06 18)
0,21 ä 1,42 19)
50 »
-12)
-----.3)
5 »
0,27
16)
3,44 å 5,85 ,6)
1,44 å 3,06 17J
0,11 ä 1,06 18)
0,11 å 1,42 19)
50 »
---,2)
--13)
5 »
0,07 ä 1,70 15)
5,85
,6)
1,44 ä 3,00 17)
0,11 å 1,06 18)
0,11 a 1,42 19)
50 »
-I2)
- 13)
5 »
0,60 å 2,50 16)
4,13 ä 12,38 16)
1,44 å 3,06 17)
0,11 å 1,32 18)
0,71 ä 2,14 I9)
50 »
13)
Oblekt slät linnoväfnad: tullsatsen bestämmes efter antalet trådar pr 5 qvmm. med 4 olika tullsatser från 18 öre till 88 öro
pr kg.; för blekt, färgad, tryckt och mönsterväfd ökas tullsatserna med 14, 22, 25 å 58 öre pr kg.
14)
Segelduk samt pressduk och press-säckar för sockerfabrikerna — fria.
15)
Mattor — 27 Öre, blokta tygor, vägande 110 gr. eller mera på Va meter i qvadrat — 7 öre, dräll och damast — G0 öre,
glesa väfnador — 1,76 kr., tyll — 2,50 kr. Andra väfnador: tryckta — 1,10 kr., flerfärgado — 53 öre, enfärgade
eller blokta — 27 öro, oblokta — 7 öro; allt pr kg.
16)
Väfnador: lärft, batist och linon — 5,85 kr. ä 12,38 kr.,
kyprado eller mönsterväfda —
5,85
kr.,
dräll —
4,13 kr.,
segelduk — 1,38 kr., grof lärft (säckduk) — 3,44 kr.; allt
pr kg.
17)
Släta väfnador, offer trådarnas antal — 90 öre, 1,80 kr. ä 3,06 kr., kyprado och mönsterväfda — 1,44 kr.; allt pr kg.
18)
Lärft och dräll: ofärgad, otryckt och oblekt, innehållande på 4 qvcm. intill 40 trådar — 11 öro, 41—80 trådar — 21 öre,
81 —120 trådar — 32 öro, mer än 120 trådar — 53 öre; färgad, tryckt eller blekt, innehållande på 4 qvcm. intill
120 trådar — 53 öre, mor än 120 trådar — 1,06 kr. Damast — 1,32 kr.; allt pr kg.
19)
Packväf — 11 öre; linnoväf, af 20 varptrådar ollor derunder
på 5 mm.: slät, oblekt — 21
öre,
slät,
blekt, färgad eller
tryckt — 36 å 71 öro, mönsterväfd, oblekt — 71 öre, blekt, färgad eller tryckt — 1,42
kr.;
linnoväf öfver
20 varp
trådar
äfvensom damast — 1,42 kr.; gas, linon och andra glosa väfnador — 2,14 kr. ; allt pr kg.
104
Tullsatser i Sverige
Tab. 12. Bomullsvaror, ej särskild upptagna.
Qvan-  titet
för tull-  beräk-  ningen.
Sverige.
Belgien.
Danmark.
England.
Finland.
enligt
gällande
taxa.
enligt
förslaget.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Bomull.....................................
1 kg.
Fri
Fri
Fri
Fri
Fri
Fri
Vadd.......................................
»
0,20
0,20
—
0,50
»
0,04
Garn, enkelt, ofärgadt ock oblekt..
»
0,15
0,15
0,07 — 0,29*)
0,13
Fritt
0,33
klekt......................
n
0,15
0,15
0,07 — 0,29*)
0,13
»
0,33
färgadt eller tryckt..
»
0,30
0,30
0,07 — 0,36‘)
0,33
»
0,38
två- eller flertrådigt:
ofärgadt ock oblekt..
»
0,20
0,20
0,07 — 0,2 9l)
0,13
»
0,33
blekt.....................
»
0,20
0,20
0,07 — 0,29*)
0,18
»
0,33
tryckt eller färgadt..
»
0,35
0,85
0,07 — 0,36 '')
0,8 3
»
0,38
Tråd........................................
»»
0,40
0,40
_ 20j
_ 20j
Fri
0,51
Väfnader, segelduk.....................
»
0,14
0,20
0,36
0,25
»
0,51
tyll............................
andra i taxan ej spec.:
»
2,50
2,50
10 °/o
2,00
»
4,57
oblekta ock ofärgade..
»
0,50
0,50
0,36 — 2,1622)
0,50
Fria
1,44
blekta .....................
»
0,90
0,90
0,41 - 2,4 822)
0,50
»
1,44
färgade...................
»
0,90
0,90
0,54 —2,3422)
0,83 å 1,00
»
1,44 ä 2,20
tryckta...................
»
1,10
1,10
15 °/o
1,33
»
2,20
Tullen bestämmes efter finleken (garnets längd å V2 kg.) med 5 olika tullsatser.
2)
»
»
»
»
»
»
»
»
»
1 i)
n
n
3)
»
»
»
»
»
»
»
»
»
7
»
»
4)
De olika
tullsatsernas
tillämplighet
heror
på
huruvida
garnet
är under
eller öfver
N:o 45
engelskt.
5)
»
»
»
»
»
»
»
»
»
»
»
»
N:o 35.
6)
Tullen
är
bestämd
efter
engelskt
N:o med 5 olika
tullsatser.
»
» n n »
»
»
4
»
»
8)
Träd och garn, enkelt eller flertrådigt, ej spoladt; tullen bestämmes efter garnets värde och utgår med 7 olika tullsatser,
från 83 öro till 3,97 kr. pr kg.; öfverstiger värdet pr pound 1 dollar, är tullen 50 proc. af värdet.
9)
Tullsatsen å
oblekt
garn,
mod
tillägg
af 15
proc.
10)
»
»
»
m
»
»
»14
öre
pr
kg.
n)
»
»
»
»
»
»
» 43 »
»
» för Turkiskt rödt och 22 Öre pr kg. för annat färgadt garn.
12)
»
»
i)
»
»
»
»18
»
»
»
13)
»
»
enkelt,
oblekt
garn, med
tillägg
af 30 proc.
14)
»
»
»
»
»
»
»
»12 öre pr
kg.
15)
För tre- eller flertrådigt garn; för tvåtrådigt är samma tull som för enkelt.
16)
För tvåtrådigt garn; tullen är bestämd efter engelskt N:o med 5 olika tullsatser. För tre- eller flertrådigt garn, alla slag
— 42 öre pr kg.
och främmande länder.
105
Frankrike.
Italien.
Neder-
länderna.
Norge.
Ryssland.
Spanien.
Tyskland.
Österrike.
Nord-
amerikas
Förenta
Stater.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Fri
Fri
Fri
Fri
0,17
0,oi
Fri
Fri
Fri
0,07
0,04
5%
»
0,84
—
0,oi
0,09
40°/o
0,18 — 2,6 8 2)
0,13 —0,483)
Fritt
0,07
0,62 ä 0,86 4)
0,90 å 1,26®)
0,11 — 0,3 2 6)
0,11 —0,2 8 7)
0,88 — 3,97®)
- 9)
-,0)
»
0,07
0,81 å 1,03 *)
0,90 å 1,265)
0,21 — 0,4 2 6)
0,21 — 0,36 7)
0,88 —3,97®)
-“)
-,2)
»
0,20
0,81 ä 1,034)
0,90 k 1,26®J
0,21 — 0,4 2 6)
0,21 — 0,86 7)
0,83 —3,97®)
-13)
-“)
))
0,07
1,20
1,80 16)
0,13 — 0,4216)
0,14 — 0,2817)
0,83 —3,97®)
-18)
— “)
»
0,07
1,20
1,80 15)
0,21 — 0,4216)
0,21 —0,S617)
0,83 —3,97®)
--,9)
- U)
»
0,20
1,20
1,801S)
0,21 — 0,4216)
0,21 — 0,3617)
0,88 —3,97®)
__20)
0,79
»
0,07 a 0,20
-1,03
1,80
0,62
0,43
0,88 — 3,97®)
0,45 a 0,72
0,45 ä 0,53
Fri
0,07
2,40
2,16
0,70
—
40 % 21)
3,56 å, 5,04
4,82 å 4,68
5 °/o
2,50
10,32 ä 24,08
3,60
1,76
2,85
40 » 2I)
0,45 —4,8223)
0,45 —0,9324)
5 »
0,07 ä 0,13
2,40 — 9,28
1,94 å 2,16
0,70
0,61 — 1,4225)
40 » 2I)
_ 26)
->7)
5 »
0,27
2,40—9,28
1,94 å 2,16
0,88
0,80 — 2,i326;
40 » 21)
_ 28)
_ 29)
5 »
0,27 ä 0,53
2,40 — 9,28
1,94 å 2,16
1,06
0,98 — 2,1325)
40 » 21)
_ 30)
-S1)
5 »
1,10
4,26 — 9,97
2,66 ä 2,88
1,06
1,25 — 2,1325)
40 » 21)
17)
.8)
19)
20)
2.)
">
23)
24)
n)
26)
27)
28)
29)
80)
31)
För tvåfaldigt garn; tullen är bestämd efter engelskt N:o med 4 olika tullsatser. För tre- eller flerfaldigt garn, alla slag
—
43 öre pr kg.
Tullsatsen å det tvinnade, oblekta garnet, med tillägg af 15 proc.
»
» »
»
»
»
»
»
» 43 å 22 Öre pr kg.
Tullbebandlas såsom garn.
Yäfnader. Tullen bestämmes dels efter trådtalet, dels offer väfnadens beskaffenhet af oblokt, blekt eller färgad med belopp
från 9 till 28 öro pr qv.meter. Plys, sammet m. m.: oblekt och ofärgad — 41 öre, blekt — 50 öre, färgad eller tryckt
—
58 öre pr qv.meter, med tillägg af 20 proc. af värdet; tullen får dock ej understiga 40 proc. af värdet. Ej specificerade
bomullsvaror — 40 proc. af värdet.
Tullen bestämmes efter såväl vigt pr 100 qvm. som antal trådar och utgår mod 9 olika tullsatser.
»
»
»
»
»
»
»
»
n
n
»
»
»
»14
»
»
»
»
»
»
»
»
»
»
»
»
»
»
»
» 6
»
»
Tullsatsen är beroende å garnets finlek eller trådarnos antal pr 5 qvmm.
»
å den
oblekta
väfnadon
mod
tillägg
af 15 proc.
»
» » » » » »
» 20 »
»
»
» »
»
»
»
»
blekta
»
»
»
»
oblekta
»
»
»
»
blekta
»
»»
»
»
22
öro
pr kg.;
för
väfnad,
färgad
med
turkiskt rödt,
tilläggos
43
öro
pr kg.
»
»
»
25
öre
pr kg.
»
»>
>»
1,80,
2,70, 4,50
å
7,20
kr.
pr
100
qvm.,
beroende
på
antalet
färger.
»
»
»58
öre
pr kg.
Tullkomiténs betänkande. III.
14
106
Tullsatser i Sverige
Tab. 13. Jutevaror och vattentäta väfnader.
Qvan-  titet
för tull-  beräk-  ningen.
Sverige.
Belgien.
Danmark.
England.
Finland.
enligt
gällande
taxa.
enligt
förslaget.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Jute..........................................
Garn af jute:
100 kg.
Fritt
Fritt
Fritt
Fritt
Fritt
Fritt
enkelt, ofärgadt och oblekt........
1 kg.
0,06
0,0 G
»
0,13
»
0,42
färgadt, blekt eller tryckt
»
0,18
0,18
»
0,33
»)
0,42
två- eller flertrådigt:
ofärgadt och oblokt........
)*
0,20
0,20
»)
0,13
))
0,42
färgadt, blekt eller tryckt
»
0,40
0,40
))
0,33
»
0,42
Väfnader af jute:
oblekt och ofärgad säck- och pack-
väf.....................................
»
0,io
0,10
10%
0,08
Fria
0,51
andra slag..............................
»
0,40
0,40
10 »
— -)
»
0,51
Väfnader, vattentäta:
med kautschuk öfverdragna........
med annan vattentät massa be-
*
1,75
1,75
10 »
0,67
»
0,51
lagda:
mattor..............................
))
0,25
0,25
10 ..
0,G7
,»
0,51
andra slag.........................
»
0,60
0,60
10 »
0,67
»
0,51
*) Tullsatsen bestämmes efter finleken (garnets längd på 1 kg.) mod 4 olika tullsatser.
2)
Tullen å det enkla garnet med tillägg af 12,24 kr. pr 100 kg.
3)
Tullsatson bestämmes efter antalet trådar på 5 mm. i qvadrat.
4)
Samma tull som å linneväfnader.
B) Juteväfnader, värda mindre än 5 cent pr pound (=41 öre pr kg.) — 17 öre pr kg., värda mera — 40 proc. af värdet.
Jutemattor — 25 öre pr qvm.
6)
Se i öfrigt linneväfnader.
7)
Möbel- och beklädnadstyg samt alla juteväfnader, blandade med andra spånadsäranen, men i hvilka jute är till trådtalet
öfvervägande — 71 öre, andra — 21 öre pr kg.
8)
Vaxtaft — 44 öre pr kg.
och främmande länder,
107
Frankrike.
Italien.
Neder-
länderna.
Norge.
Ryssland.
Spanien.
Tyskland.
Österrike.
Nord-
amerikas
Förenta
Stater.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Fritt
Fritt
Fritt
F’ritt
6,88
0,14
Fritt
Fritt
Fritt
0,05—0,09*)
0,07
»
0,08
0,91
0,06
0,04—0,11
0,03
35%
0,06 —0,13*)
0,09
»
0,27
0,91
0,06
0,11—0,18
0,09
35 »
0,05 — 0,09*)
-s)
»
0,08
0,91
0,06
0,04 —0,11
0,09
35 »
0,06 —0,09*)
-2)
»
0,53
0,91
0,06
0,11 — 0,18
0,09
35 »
0,12 — 0,22s)
0,14
5 °/o
0,07
0,41
0,82
-4)
0,11
0,17 s)
0,13 — 0,81s)
-4)
5 »
-4)
3,44 «)
0,65
-4)
0,21 — 0,717)
-6)
0,7 2
0,43
5 »
0,67
4,16
2,16
0,79
0,80
40%
0,22
0,43
5 »
0,13
1,08
0,28
0,11
0,86
40 »
0,22
0,43
5 »
0,67
1,03
0,72
0,26 8)
0,58
40 »
108
Tullsatser i Sverige
Tab. 14. Band, Snören, Spetsar och Strumpstolsgods.
Qvan-  titet
för tull-  beräk-  ningen.
Sverige.
Belgien.
Danmark.
England.
”
Finland.
enligt
gällande
taxa.
enligt
förslaget.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Band, helsiden-.......................
1 leg.
2,80
12,oo
2,16 >)
8,oo
Fria
13,54
halfsiden-.....................
»
2,85
4,oo
2,16 l 2 3)
3 ä 5,38 4 5 6 7 8 9)
»
6,77
ylle- .............................
»
1,10
1,75
10°/o
1,33
»
2,74
linne-.........................
1,10
1,10
1,75
1,75
10 »
0,67
0,6 7
2,02
2,02
bomulls-........................
»
10 »
»
Snören, helsiden-.......................
2,80
2,80
1,10
6,00
6,00
1,75
2,16 *)
2,16 '')
10°/o
4,00
4.00
2.00
n
5,98
5,93
2,54
halfsiden-......................
ylle- ...........................
»
))
linne-...........................
»
1,10
1,75
10 »
2,00
))
1,69
bomulls-........................
))
1,10
1,75
10 »
2,00
»
1,69
Spetsar, helsiden-.......................
»
2,80
12,oo
2,16 10)
8,oo
»
16,92
halfsiden-......................
2,80
2,85
12,oo
4,oo
2,16 I0)
10 °/o la)
3.00
2.00
16,92
16,92
ylle-.............................
»
linne-..........................
»
2,35
4,oo
10 » ia)
2,oo
»
16,92
bomulls-........................
»
2,85
4,oo
10 » 12)
2,oo
»
8,50
Strumpor och Strumpstolsgods:
helsiden-.....................
2,80
2,80
6,oo
6,oo
2,16 >)
2,16 ■)
8.00
3.00
»
5,98
5,93
halfsiden-......................
»
»
ylle- .............................
»)
1,18
1,75
10°/o
1,83
»
3,05
linne-...........................
)»
1,18
1,75
10 »
1,33
»
2,12
bomulls-........................
»
1,18
1,75
10 »
1,33
»
2,12
*) Eller, om egaren det önskar — 10 proc. af värdet.
2)
Sammetsband — 4,46 kr.; andra — 3,57 kr. pr kg.
3)
Tallen å väfnaden med tillägg af 2,16 kr. pr kg.
4)
När antingen ränning eller
inslag eller hela yttersidan
är
af silke — 5,33
kr.;
eljest
—
3
kr.
pr
kg.
5)
Band: helylle — 1,79 kr.,
halfylle — 1,08 kr. pr kg.
6)
Med tillägg af 60 proc. af värdet.
7)
Band, linne: oblekta — 1,0 7 kr., blekta eller färgade
—
1,25
kr. pr
kg.
8)
Af rent silke — fria; af
rent flocksilke — 1,7 9 kr.
pr
kg.
Snören
och
spetsar
af
silke
med
äkta guld eller silfver —
10,71 kr., med oäkta guld eller silfver — 3,12 kr. pr kg.
9)
Snören, linne-: oblekta — 1,07 kr., blekta eller färgade — 1,25 kr. pr kg.
och främmande länder
109
Frankrike.
Italien.
Neder-
länderna.
Norge.
Ryssland.
Spanien.
Tyskland.
Österrike.
Nord-
amerikas
Förenta
Stater.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
3,57 å 4,46 2)
—3)
5%
2,30
51,26
6,48 — 18,90
7,04
8,90
50 »/o
2,68
—3)
»
2,30
22,70
4,82 — 9,07
3,96
4,45
50 »
1,08 å 1,79 5)
1,73
»
1,10
4,47
3,60
0,88 — 1,94
1,78
4,97 e)
1,07 å 1,25 7)
0,94
»
1,10
3,78
1,44—3,06
0,88
1,42
40%
0,89
0,86
»
1,10
3,78
1,94—2,16
0,70 å 1,06
1,60
40 »
Fria 1. 1,79 8)
-3)
»
2,30
10,32
9,00
7,04
7,12
60 »
2,68
-3)
»
2,30
10,32
9,00
3,96
4,45
60 .»
1,79
1,58
»
1,35
4,47
3,24
1,32
1,78
4,97 6)
1,07 å 1,25 9)
0,94
»
1,35
3,10
3,24
0,88
1,42
60%
1,69
1,08
»
1,35
3,10
3,24
1,06
1,60
40 »
Fria 1. 1,79 8)
5,76—12,9611)
»
2,50
45,41
16,20
5,28
8,90
60 »
2,68
5,76—12,96u)
»
2,50
45,41
4,82
5,28
4,45
60 »
2,68
5,04
»
2,50
24,08 ä45,4i18)
3,60
2,64
3,56
4,97 6)
3,56
5,04
»>
2,50
24,08å45,4i13)
9,00
7,04
5,34
60%
3,56
5,04
»
2,50
24,08 ä45,4i13)
4,50
3,08
5,34
40 »
Fria 1. 1,79 8)
—14)
»
2,30
10,82
10,80
7,04
8,90
60 ..
2,68
—14)
»
2,80
10,32
4,82
3,96
4,45
60 »
1,08 ä 2,16 I6)
1,58 — 2,38
»
1,10 I6)
4,47
2,88
0,88 — 1,94
1,78
-17)
0,89
0,94 — 1,40
n
1,10
4,47
3,60
0,88
1,42
359/o
0,90 å 2,16 18)
1,08 — 1,98
--
1,10
3,10
1,89 ä 3,78 I9)
1,06
1,60
35 »
10) Eller, om egaren det önskar — 10 proc. af värdet; spetsar, gjorda för hand eller knypplade — fria.
u) Spetsar: släta — 10,80 kr., mönsterväfda — 12,96 kr., med perlor på mer än Vsidel af ytan — 5,76 kr., allt pr kg.
12)
Spetsar, gjorda för hand eller knypplade — fria.
13)
Spetsar: för hand gjorda — 45,41 kr., maskintillvorkado — 24,08 kr. pr kg.
14)
Strumpstolegods: enkelt — samma tull som väfnader; formadt — 50 proc. tillägg.
lö) Strumpor, ylle-: osömmade — 1,08 kr., andra — 2,16 kr. pr kg.
16)
Grofva strumpor, tröjor och vantar af ull — 27 öre pr kg.
17)
Tullbehandlas såsom väfnader.
18)
Strumpor, bomulls-: osömmade — 90 öre, andra — 2,16 kr. pr kg.
19)
Tröjor, kalsonger — 1,89 kr.; vantar, stiumpor m. m. — 3,78 kr. pr kg.
no
Tullsatser i Sverige
Tab. 15. Kinker, Hattar, Blommor, Plymer och Paraplyer.
Qvan-  titet
för tull-  beräk-  ningen.
Sve
enligt
gällande
taxa.
[•ige.
enligt
förslaget.
Belgien.
Danmark.
England.
Finland.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kläder......................................
20 °/o >)
50 °/o'')
10%
50 å 100 % 0
Fria
10 k 20%* 2 3 4 5 6 *)
Hattar, af hel- eller halfsiden........
1 st.
1,50
2,oo
»
0,83
»
1,73
monterade fruntimmershattar
»
1,50
2,oo
»
-8)
»
-9)
vaxduks- och oljade hattar..
»
0,40
0,40
»
0,17
»
1 hg. 6,7 7
andra slag:
med foder, svettrem eller
hand:
af ull, filt eller hår.....
»
0,40
0,75
»
1 hg. 2,67
»
1,73
af halm.....................
»
0,40
0,75
»
0,83
)>
1 hg. 13,54
utan något af dessa till-
hehör:
af ull, filt eller hår.....
»
0,40
0,50
»
1 hg. 2,67
»
1,73
af halm....................
»
0,40
0,50
»
0,83
»
1 hg. 13,54
Blommor, konstgjorda.................
1 hg.
2,50
15,00
»
8,00
))
25,42 »)
delar af konstgjorda blom-
mor.......................
»
1,00
6,00
»
4,00
»
12,67 “)
Plymer.....................................
))
2,50
15,00
i)
8,00
»
25,42
Paraplyer och Parasoller:
af helsiden..............................
1 st.
0,75
1,25
»
1,33
»
2,30 1S)
af halfsiden............................
».
0,75
1,25
»
1,33
..
2,80 1S)
af ylleväfnad............................
»
0,25
0,50
»
0,50
))
0,86 ls)
af bomullsväfnad......................
»
0,25
0,50
)>
0,50
»
0,72 1S)
*) Tillägg till tullen å den väfnad, hvaraf kläderna hufvudsakligast bestå.
2)
För damkappor och öfverplagg utgår tullen med 10 procents tillägg, å andra gångkläder med 20 procents tillägg till tullen
å det tyg, hvaraf kläderna hufvudsakligast bestå.
3)
Tillägg till tullen å den väfnad, som drager högsta tullsatsen. Kläder af kautschuksväf — 86 öre pr kg.
4)
Sydda linnepersedlar — 12,38 kr., med spetsar eller broderier — 16,51 kr.; manskläder, ej af siden eller sammet —
10,66 kr.; fruntimmerskläder: af ylleväfnad — 16,51 kr., af annan väfnad, utom siden — 18,58 kr. Kläder, alla slag,
af hel- eller halfsiden — 57,7 9 kr.; fruntimmerskläder, försedda med band, sammet, spetsar, broderier m. m. — 28,90 kr.,
allt pr kg.
5)
Kläder: af siden — 10,56 kr., af halfsiden — 5,94 kr., af kautschuksväfnad — 1,14 kr.; linne- och bomullsunderkläder
— 1,82 kr., andra — 2,64 kr.; allt pr kg.
6)
Kläder: af siden — 60 proc., af bomull — 50 proc., af linne — 55 proc. af värdet. För ej specificerade kläder af ylle
utgår tullen pr pound med 4£ gång den bestämda tullen å otvättad ull af l:a klass med tillägg af 60 proc. af värdet.
och främmande länder
111
Frankrike.
Italien.
Neder-
länderna.
Norge.
Ryssland.
Spanien.
Tyskland.
Österrike.
Nord-
amerikas
Förenta
Stater.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
10 %s)
0,86
50 ä 100 °/o'')
1,08
5 °/0
»
10 o/o >)
0,40 ä 1,50 ’)
( 10,66— \
l 57,79 4) (
3,88
50 % ‘)
0,72 å 1,44
1,14 —10,565)
1 hg. 2,64
40 0/o'')
1 hg. 2,31
50 ä 60 °/o6)
60 “/o
—
3,60
»
1,50
1 hg. 123,84
5,40
0,88
0,89
30 »
0,72
»
0,20
»
12,04
0,72 å 1,44
0,18
0,36 å 0,71
30 »
0,54 10)
0,72
»)
0,40
3,88
\
1,44
1 hg. 1,58
1 hg. 1,60
30 »
1 hg. 1,80
0,18
»)
0,20
1 hg. 30,27
1 hg. 10,80
0,36
0,71
30 »
0,29 10)
0,72
»
0,40
3,88
0,7 2
1 hg. 1,58
1 hg. 1,60
30 »
1 hg. 1,80
0,18
»
0,20
1 hg. 30,27
1 hg. 10,80
0,18
0,86
30 »
Fria
10,80
1)
2,50
54,85
7,20
7,92
8,01
50 »
))
3,60
»
2,50 12)
27,18
7,20
7,92
3,56
50 »
»
10,80
»
2,50
54,35
7,20
7,92
8,oi
50 »
0,90
1,01
»
0,75
2,26 å 5,64 u)
1,80
1 hg. 1,06
1,25
55 »
0,90
1,01
»
0,75
2,26 ä 5,64 14)
1,80
» 1,06
1,25
55 »
0,36
0,58
»
0,25
2,26
1,08
» 1,06
0,58
55 »
0,18
0,58
»
0,25
1,13
1,08
» 1,06
0,58
45 ..
7)
Dam- och barnhattar af siden — 1,50 kr., andra — 40 öre pr st.
8)
50 proc.
förhöjning
å don
för
hatten
bestämda
tull.
9)
100 » » »
» » » »
10) Hattar af ull — 1 st. 25 öre.
n) Blommor och delar deraf: af papper — t ,15 kr., af läder — 65 öre pr kg.
12)
Blad af papper — 13 öre pr kg.
13)
Parasollor: af siden, dubbla (fodrade) — 2,80 kr., enkla — 86 öre; af ylloväfnad — 86 öre; af annat material — 58 öre;
allt pr stycke.
14)
Herrparaplyer och dubbla eller öfverkladda damparaplyer och parasoller — 5,64 kr.; enkla, icke öfverkladda damparaplyor
och parasoller — 2,26 kr. pr st.
112
Tullsatser i Sverige
Tab. 16. Lädervaror.
Qvan-  titet
för tull-  beräk-  ningen.
''
Sverige.
Belgien.
Danmark.
England.
Finland.
enligt
gällande
taxa.
enligt
förslaget.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Hudar och Skinn, ej pelsverk:
oberedda.................................
1 kg.
Fria
Fria
Fria
Fria
Fria
Fria
beredda, sulläder......................
»
0,24
0,40
0,li
0,33
Fritt
0,34
sämskade och hvitgarf-
vade.......................
»
0,24
0,65
0,07
0,33
Fria
0,34 ä 0,85*)
färgade, pressade etc....
»
0,47
0,65
0,22
0,50
)>
0,85 *)
andra slag..................
»
0,47
0,65
0,n
0,33 å 0,50
»
0,34 ä 0,85 J)
Låderarbeten..............................
»
20 % 1 2 3 4 5 6 7 8)
1,20
10%
0,67
»
1,02
Handskar..................................
»
1,80
6,00
»
3,00
»
6,78
Skodon, af hel- eller halfsiden.......
»
2,35
6,00
»
2,00
»
4,07
af yllefilt.......................
))
0,80
1,50
»
1,88
)>
1,02
af annan väfnad äfvensom af
saffians-, kardaans-, far-
gade, pressade eller lacke-
rade skinn...................
»
1,40
4,oo
»
1,33
))
1,02
becksöms- och sjöstöflar....
»
0,94
0,60
)>
1,33
»
1,02
med bottnar af trä...........
»
0,94
0,60
»
0,13
»
1,02
andra slag......................
»
0,94
2,00
))
1,33
»
1,02
Sadebnakarearbeten.....................
»
0,50
1,20
»
0,67
»
1,02
1)
Får- och kalfskinn samt dylika mindre skinn, barkade, alunbetade och hvitgarfvade, saffian, glace och sämsk samt allt
läder, tillskuret till skoplagg — 85 öre, ox-, ko-, häst-, svin- och andra hudar, barkade, alunbetade och hvitgarfvade
— 34 öre, lackeradt läder — 51 öre; allt pr kg.
2)
Lackeradt skinn — 05 öre pr kg.; för skinn, tillskuret till skodon, ökas tullsatserna med 20 proc.
3)
Tillägg till tullsatsen å lädret.
4)
Handskar: dam- och barnhandskar under 14 tums längd — från 0,56 till 12,19 kr. pr dussin, eller 50 proc. af värdet;
alla andra handskar — 50 proc. af värdet med tillägg för alla manshandskar af 3,75 kr. pr dussin. Inga handskar få
införas mot lägre tull än 50 proc. af värdet.
5)
Stöflar — 1,44 kr., halfstöflar — 90 öre, skor — 54 öre pr par.
6)
Stöfvelskaft samt fram- och bakdelar, tillskurna, men ej vidare förarbetade — fria.
7)
Herrsadlar — 7,20 kr., damsadlar — 8,64 kr. pr st.; andra sadelraakarearbeten: grofva — 36 öre, fina — 1,44 kr. pr kg.
8)
Sadlar — 1 st. 10,80 kr.
och främmande länder
113
Frankrike.
Italien.
Neder-
länderna.
Norge.
Ryssland.
Spanien.
Tyskland.
Österrike.
Nord-
amerikas
Förenta
Stater.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Fria
Fria
Fria
Fria
0,04 å 0,09
0,04
Fria
Fria
Fria
0,36
0,32
Fritt
0,23
1,03
1,44
0,32
0,32
10 °/o
0,36
0,14 å 0,50
Fria
0,46
1,03 å 1,86
1,44
0,16 å 0,32
0,n å 0,16
20 »
0,53
0,50
»
0,46
1,86
1,44
0,32
0,32
20 »
0,36 å 0,53
0,50 2)
»
0,46
1,86
1,44
0,16 å 0,32
0,16 å 0,32
20 »
’ 0,72
0,86
5 °/o
10 °/o 3)
3,78
3,60
0,44 å 0,62
0,45 a 0,62
35 »
/ Pr dussin \
^0,72 å 1,80/
1 par 0,14
5 »
1,80
19,95
23,04
0,88
0,89
50 » 4)
—6)
»
1,44
5 »
2,35
9,98
6,30
0,62
0,62
25 »
—6)
»
1,44
r>»
0,95
4,82
0,54
0,62
0,62
25 »
—6)
»
1,44
5 »
1,45
4,82
6,30
0,62
0,62
25 »
—6)
»
1,44
5 »
0,95
4,82
6,30
0,44
0,62
25 »
—6)
»
1,44
5 »
0,20
4,82
6,30
0,44
0,62
25 »
—6)
»
1,44
5 » e)
0,95
4,82
6,30
0,44
0,62
25 »
0,36 å 1,44 7)
0,65 8)
5 »
0,60
3,78
3,60
0,44 ä 0,62
0,45 ä 0,62
35 »
in.
15
Tullkomitms betänkande.
114
Tullsatser i Sverige
Tab. 17. Trävaror.
Qvan-
Sverige.
titet
för tull-
Belgien.
Danmark.
England.
Finland.
enligt
gällande
taxa.
enligt
förslaget.
beräk-
ningen.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Trävaror:
virke, oarbetad!........................
100 kg.
Fritt
Fritt
1 kbm. 2,16 l)
1 kbm. 3,02 2)
Fritt
Fritt3)
bräder och plankor ...................
fanér af 7 mm. och derunder f
»
Fria
Fria
11 kbm.i,B2\
\ il 6,48 0)/
1
»
3,02 2)
Fria
Fria3)
af furu eller gran..................
1 kg.
0,05
0,05
1 kbm. 6,48
O.oi I2)
Fritt
0,05
af andra träslag...................
snickarearbeten:
»
0,io
0,io
1
»
6,48*)
0,13 12)
0,05
af furu eller gran:
utan betsning eller målning...
»
0,05
0,05
10 %
0,13
Fria
0,03 u)
med d:o
»
d:o ...
»
0,io
0,io
10 »
0,13
»
0,15 *)
af inhemska träslag...............
»
0,so
0,30
10 »
0,13
»
0,15 »)
af utländska träslag..............
»
0,60
0,60
10 »
0,29 \
»
0,15 ä 0,42 14)
tunnbindarearbeten:
af furu eller gran..................
»
0,oi
0,01
Fria
0,13
»
Fria
af andra träslag....................
»
0,04
0,08
»
0,13
M
»
svarfvarearbeten........................
möbler, försedda med stoppning:
0,59
1,00
10 o/o
0,29
»
-''»)
utan öfvertyg .......................
»
20
»/o20)
20 °/o20)
10 »
0,29
»
-19)
med d:o ........................
»
40 » 20)
40 » 2°)
10 »
0,29
»
25 %22)
4) Af ek eller valnöt — 1 kbm. 72 öre.
2)
Buxbom, ebenholtz, ek, pockenholtz och vod, alla slag — fria; andra trävaror, inkommande i däckade fartyg — 1 kommerseläst
6,50 kr.
3)
Pockenholtz, ceder, cypress, palissander, palm, valnöt, jakaranda, ebenholtz, rosenträ samt välluktande trä af alla slag —
100 kg. 65 öre,
4)
Af vanligt träslag — 36 öre, af finare träslag —■ 1,44 kr. per 100 kg.
6) Af finare träslag — 40 öre per 100 kg.
6)
Sågade trävaror, ej af ek eller valnöt, af mer än 5 cm. tjocklek — 4,32 kr., af 5 cm. eller derunder — 6,48 kr., af ek
eller valnöt •—• 72 öre; allt per kbm.
7)
Bräder, hyfiade: af ek eller hårdt trä — 1,44 kr., af gran eller mjukt trä — 72 öre, per 100 kg.
8)
Af vanligt träslag •— 50 öre, af finare träslag — 2,88 kr., i smärre bräder (af vanligt träslag) till askar, såll och dylikt
— 1,44 kr.; allt per 100 kg.
®) Af pockenholtz, ceder, cypress, mahogny, valnöt, palissander, palm och välluktande träslag — 2,06 kr. per 100 kg.
10) Hyfiade bräder —- 2,64 kr., parkettgolf, olimmade och obetsade — 5,28 kr, per 100 kg.
n) Sågade bräder — 7,50 kr. per 1000 fot; för hyfiade bräder tillägges för hvarje hyllad sida — 1,88 kr. por 1000 fot;
för hyfiade och späntade tillägges — 3,75 ä 5,63 kr. per 1000 fot.
12)
Fanér: af utländskt träslag -— 12Va öre, af annat träslag -— 80/48 öre per kg.
13)
Fanér: råa — 3 öre, betsade, färgade eller polerade — 5 öre, med inläggningar — 21 öre; allt per kg.
och främmande länder.
115
Frankrike.
Italien.
Neder-
länderna.
Norge.
Ryssland.
Spanien.
Tyskland.
Österrike.
Nord-
amerikas
Förenta
Stater.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Fritt
0,36 å 1,44 4)
Fritt
Fritt
Fritt
1 kbm. 1,98 s)
0,18 ä 0,35
Fritt
10 a 20 %
Fria7)
0,50 å 2,88 8)
Fria
Fria
Fria 9)
1
»
1,986)
©
“ce
ce
o
Fria
--it)
0,oi
—
Fritt
Fritt
0,io
0,03
0,05
0,03 å 0,21 I3)
20 %
0,oi
—
»
»
0,io
0,03
0,05
0,03—0,21 18)
20 »
C
»a
o
O
0,09
5 %,6)
0,04 ”)
0,06
0,14
0,03
0,03
35 »
0,05 16)
0,13
5 » I6)
0,04 17)
0,25
0,14
0,09
0,09
35 »
0,05 14 I5)
0,13 ä 0,43
5 » 16)
©
O
0,25
0,14
0,03,0,09å0,26
0,09 a 0,27
35 »
0,05 15)
0,13 å 0,43
5 » 16)
0,25 l7)
0,25
0,26
0,08,0,09å0,26
0,09 å 0,27
35 ».
0,02
0,14 å0,21 I8)
Fria
10 •/„
O.oi
0,07
0,03
0,03
30 »
0,02
0,14 å0,21 18)
»
10 »
0,01
0,07
0,09
0,03
30 »
1,37
—
5 %
0,35
—
0,26
0,26
0,27
35 »
--“)
0,29 å0,43 21)
5 »
-19 23)
25 V°)
0,26
0,26
0,27
35 »
- 16)
0,29 å 0,43 21)
5 »
10 %28)
25 » 20)
0,26 24)
0,85
0,53
35 »
14)
Snickarearbeten: olackerade, obetsade och ofanerade — 3 öre, lackerade, betsade eller fanerade — 15 öre, förgylda, försilfrade
samt med prydnader eller inläggning försedda — 42 öre; allt pr kg. Väger en hit hänförlig vara 425 gram eller
derunder per st., tullbehandlas den såsom galanterivara ä 1,36 kr. por kg.
15)
Möbler af böjdt trä: monterade eller ej — 5 öre; af annat än böjdt trä: stolar —
5,
7 ä 11 öre;
andra möbler:
fane
rado
— 7 ä 18 öro; massiva —
4 ä 7 öre per kg.; stoppade och klädda —
15
% tillägg å
förestående tullsatser.
Eamar och lister — 11 öre per kg. Andra snickaroarbeten — 5 öre per kg.
16)
Håmär och lister — fria.
17)
Förgylda stänger, lister och ramar samt smärre utskurna saker — 23 öre; lister och ramar, oförgylda — 10 öre per kg.
18)
För fat: med träband — 14 öre, med jernband — 21 öre, per hoktoliters rymd.
10) Tullbehandlas såsom snickaroarbeten.
20)
Tillägg till tullen å träarbetet.
21)
För stoppade möbler : af vanligt trä
— 29 öro, af finare trä — 43 öro, por kg.
22)
För möbler, försodda med öfvertyg,
utgår tullen med 25 % förhöjning i tullen å träarbetet, derest
detta ej drager
högsta
tullsatsen, i hvilket fall ingen förhöjning ogor rum.
23)
För möbler mod öfvertyg af hd- eller halfsiden utgår tullen med 10 % förhöjning i den för snickaroarbeten faststälda;
möbler med annat öfverdrag tullbehandlas såsom snickaroarbeten, utan förhöjning.
24)
Möbler mod öfverdrag af sidon eller skinn — 81 öro por kg.
116
Tullsatser i Sverige
Tab. 18. Borstbindare-, Halm- och Korgmakarearbeten samt Bör, vegetabiliska.
Qvan-  titet
för tull-  beräk-  ningen.
Sverige.
Belgien.
Danmark.
England.
Finland.
enligt
gällande
taxa.
enligt
förslaget.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Borstbindarearbeten:
af fiber, gräs, rötter etc............
af andra ämnen:
1 kg.
0,12
0,15
10 %
0,17
Fria
0,25
med infattning af opoleradt eller
måladt trä eller jern...........
med infattning af poleradt eller
»
0,12
0,50
»
0,17
*
0,25
lackeradt trä .....................
»
0,21
1,20
»
0,67
)>
2,03
med infattning af andra ämnen
»
0,47
1,20
»
0,67
»
1,36 å 5,42 2)
murare- och målareborstar.........
))
0,12
0,50
»
0,17
»
0,25
penslar...................................
Halmarbeten:
))
Fria
0,50
m
0,17 ä 0,67
»
0,25
band och flätor........................
»
1,00
1,00
5 %
1,00
»
3,02
andra slag...............................
Korgmakarearbeten:
»
1,00
1,00
10 »
2,67
»
4,75
af oskalade qvistar och gröfre spån
»
0,io
0,10
»
0,03
»
Fria
andra slag...............................
Bör, vegetabiliska:
*
1,00
1,00
»
0,42 å 2,67
)»
0,34 *)
bambu- och spanska, oarbetade ...
rotting, vass och andra slag, oar-
»
0,15
Fria
Fria
Fria
»)
Fria
betade .................................
»>
0,02
»
»
..
»
»
polerade, lackerade etc..............
»
0,15
0,25
10 »/o
0,13 å 0,67
»
—
arbeten af rör .........................
»
0,35
1,00
»
0,42
»
0,34 ä 1,36
*) Borstbindarearbeten äro ej i taxan upptagna; tullbehandla såsom Köttvaror, efter infattningens beskaffenhet.
2)
Tullbehandla såsom Galanteriyaror.
3)
Ordinära korgar: ofärgade — 3 öre, färgade — 9 öro per kg.
4)
Finare korgar, vägande 425 gram eller derunder, tullbohandlas såsom Galantcrivaror.
och främmande länder.
117
Frankrike.
Italien.
Neder-
länderna.
Norge.
Ryssland.
Spanien.
Tyskland.
Österrike.
Nord-
amerikas
Förenta
Stater.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
0,27
0,72
5 ®/o
0,05
0,50
— ’)
0,04
0,07
40 %
0,54
0,7 2
»
0,13
0,50
— *)
0,07
0,27
»
0,54
0,7 2
»
0,13
-- 2)
— •)
0,21
0,27 å 0,53
»
0,90
1,44
»)
0,46
- *)
— *)
0,21
0,53
»
0,54
0,7 2
))
0,13
0,50
— *)
0,07
0,27
i)
0,54
0,14
»
0,13 å 0,46
0,50
— *)
0,07 a 0,21
0,27 å 0,53
n
0,14
0,07
))
0,93
7,22
0,22
0,16
0,2 7
30 %
0,14
0,22
»
0,93
7,22
0,22
0,21
0,09 å 0,27
»
0,04 ä 0,06
0,06
))
Fria
0,03 åO,09 3)
0,22
0,09
0,09
40 °/o
0,32
0,22
»
0,30
7,22
0,22
0,26
0,89
»
0,07
Fria
Fria
Fria
--
100 kg. 0,18
Fria
Fria
10 °/o
Fria
„
»
»
■-
100 kg. 0,18
»
„
»
0,14
0,12
5 °/o
»
—
0,22
0,09
0,09
40 “/o
0,32
0,22
))
0,30
—
0,22
0,09 k 0,21
0,27
»
118
Tullsatser i Sverige
Tab. 19. Lervaror.
Qvan-
Sverige.
titet
Belgien.
Danmark.
England.
Finland.
enligt
gällande
taxa.
för tull-  beräk-  ningen.
enligt
förslaget.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Lervaror, ej specificerade:
tegel:
eldfast, facad- samt golf- och
väggplattor öfver 3 om........
golf- och väggplattor, under
100 hg.
0,20
0,20
Fria
Fria
Fria
Fria
3 cm:
oglaserade......................
»
3,00
3,00
))
4,17
»)
„
3)
glaserade........................
»
/ 10,o o å\
/ 10, o o å \
\ 16,oo /
4,17
» 3)
t 16,oo /
andra slag...........................
»
Fria
Fria
))
Fria
»
))
deglar och retorter................
»
)»
))
,,
1,04
( Fria eller \
l 1,04 0)
;
a
))
rör och rördelar.. .....................
äkta porslin:
»
»
0,7 5
»
»
»
hvitt eller enfärgad!...............
1 hg.
0,24
0,30
10 °/o
0,33
Fritt
0,51 ’)
förgyldt eller måladt..............
,,
0,47
0,60
»
0,67
))
1,02 7)
kakel:
hvitt eller enfärgad!...............
»
0,05
0,10
»
0,13
))
0,08
måladt eller tryckt................
»
0,05
0,16
»
0,33
»
0,14
krukmakarearbeten:
hvita eller enfärgade..............
»
0,07
0,10
» 10)
0,13
Fria
0,05
målade eller tryckta............. .
fajans eller oäkta porslin:
”
0,07
0,16
» 10)
0,33
))
0,05 1S)
hvitt eller enfärgadt...............
»
0,10
0,10
»
0,13
Fritt
0,08
måladt eller tryckt................
»
0,16
0,16
”
0,33
»
0,14 il 0,24 14)
*) Mursten — fri; taksten: glaserad —
8 kr.,
oglaserad — 5 kr. per 1,000 st.
2)
Eldfast tegel: omåladt och oglaseradt
— 46
öre per 100 kg., glaseradt, emaljeradt eller
dckoreradt —
45 %
a* värdet.
3)
Flisor af eldfast lera och cement — fria.
4)
Dcglar 25 °/o af värdet; gasretorter — 11,25 kr. pr st.
6) Glaserade rör — 1,04 kr. per 100 kg; dräneringsrör — fria.
6)
Rör: ej eldfasta — fria, glaserade — 88 öre, eldfasta — 1,7 6 kr. per 100 kg.
7)
Yaser, statyetter, m. fl. till prydnad
i rum
ämnade: utan målning eller förgyllning —
1,0 2 kr.; med
målning, förgyllning
eller andra prydnador — 2,03
kr. per kg. Porslinstillverkningar, af mindre vigt
än 425 gram
stycket,
med för
gylda
ellor försilfradc mctallprydnadcr, förtullas såsom Galanterivaror.
och främmande länder.
119
Frankrike.
Italien.
Neder-
länderna.
Norge.
Ryssland.
Spanien.
Tyskland.
Österrike.
Nord-
amerikas
Förenta
Stater.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
1,000 st. 0,7 2
0,18
Fria
— ‘)
0,51
0,04 a 1,08
0,44 å 0,88
0,89 ä 1,78
0,46 1.45 °/o2)
0,72
2,16
w
Fria
0,51
1,08
0,88
5,34
25 °/o
2,16
2,16
5 °/o
3,30
0,51
1,08
8,80
5,34
45 »
1,000 St. 0,7 2
0,18 ä 1,08
Fria
- *)
0,17
0,04
Fria
Fria
25 »
Fria
2,16
5 °/o
Fria
0,51
1,08
1,76
1,78
25 » 4)
»
2,16
»
»
0,51
1,08
Fria å 1,76 6)
1,78
25 »
0,09 ä 0,18
0,18
»
0,23
0,91 8)
0,38
0,12
0,12
55 »
0,11 ä 0,18
0,29
))
0,23
1,81 8)
0,38
0,26
0,27
60 »
_
0,02
»
Fritt
—
0,01
0,oi ä 0,09 9)
0,05
50 »>
--
0,02
»
»
—
0,01
0,oi å0,09 9)
0,05
60 »
0,03
0,02
»
Fria
0,04
0,27
Fritt åO,09 a)
0,02—0,09 12)
25 »
0,06
0,02 a 0,13
))
0,03
0,22
0,27
0,oi ä 0,09 n)
0,02—0,14 12)
60 »
0,07
0,07 ä 0,13
»
0,07
0,17
0,27
0,09
0,09
55 »
0,11
0,10 å 0,18
»
0,07
0,22 å 0,57
0,27
0,14
0,14
60 »
8)
Vaser, statyetter, m. fl. till prydnader i rum afsedda artiklar: hvita eller enfärgade, men utan förgyllning cllor bronsprydnader
— 1,81 kr., med målning, förgyllning eller bronsprydnader — 3,62 kr. per kg.
9)
Kakel: vanligt — 88 öro, finare — 8,80 kr. per 100 kg.
10) Krukmakaregods, vanligt — 1,08 kr. per 100 kg., eller, om egaren det önskar, 10 °/o af värdet.
n) Krukmakaregods: vanligt oglaseradt — fritt, glaseradt — 88 öre; torracottaarbeten — 8,80 kr.; allt por 100 kg.
12j Vanligt krukmakaregods — 1,78 kr.; finare: livitt eller onfärgadt — 8,90 kr., måladt, tryckt, förgyldt eller florfärgadt
— 14,24 kr.; allt per 100 kg.
13)
Vaser och andra prydnader till rum, målade, bronsorade, förgylda eller försilfrade — 15 öre por kg.
14)
Fajanstillverkningar: brokiga — 14 öro, med förgyllning eller försilfring — 24 öre per kg.
120
Tullsatser i Sverige
Tab. 20. Glasvaror.
Qvan-  titet
för tull-  beräk-  ningen.
Sverige.
Belgien.
Danmark.
England.
Finland.
enligt
gällande
taxa.
enligt
förslaget.
Glas:
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
bunkar, burkar otc. oslipade:
af mörkgrön eller brun massa
1 kg.
0,02
0,02
10 °/o >)
0,06
I na
0,07
af annan massa.....................
»
0,06
0,0G
» *)
0,29
»
0,15 ä 0,27
bunkar, burkar etc., med slipade
kanter eller proppar...........
»
O.io
0,10
»
0,29
0,15
kemiska glas...........................
O
O.io
0,10
»
0,29
n
0,7 G
optiska glas, lösa, oinfattade......
fönster- och spegel-:
"
Fria
Fria
”
0,2 9
»
Fria
oslipade, ofolierade:
af t. o. m. Va qvm. yta......
»
0,07
0,07
»
0,0 G
»
0,15
af större dimensioner .........
»
0,07
0,io
n
0,0 G
»
0.15
ofolierade, slipade och polerade:
af t. o. m. V* 2 * 4 5 qvm. yta......
»
0,15
0,20
»
0,33
»
0,24 6)
af större dimensioner .........
»
0,25
0,30
»
0,50 å 0,67
«
—6)
folierade:
af t. o. m. V2 qvm. yta......
»
0,25
0,30
»
0,42
»
0,34°)
af större dimensioner .........
»
0,40
0,50
»
0,63 å 0,83
»
—6)
andra slag..............................
))
0,35
0,G0
»
0,29
»
0,15 ä 0,85 12)
Speglar.....................................
»
0,40
0,G0
»
0,42 a 0,83 15)
»»
0,34 6)
*)
Eller, om egaron dot föredrager — 72 öre
per
100 kg.
2)
Glas: simpla, blåsta eller gjutna, ofargade
—
9 öre, färgade
eller
slipade
—
13
öre, målade, emaljcrade
eller
förgylda
—
18 öre med tvärstreck att beteckna indelning i grader eller millimeter — 22 öre; allt per kg.
8) När längd och bredd utgöra tillsammans mindre än 120 cm. — 6 öre, från 120—200 em. — 8 öre och öfver 200 cm.
—
9 öre; allt per kg.
4)
När längd och bredd tillsammans utgör mindre än 120 cm. — 5 öre, från 120—200 cm. — 7 öre, öfver 200 cm.
—
9 öre; allt per kg.
5)
Med tillägg af 10 % värdet, derest glaset är på något sätt dekoreradt.
6)
När ytinnehållet ej öfverstiger 2,143 qvcm. — 34 öre, för hvarje qvcm. derutöfver Ökas tullsatsen med olika belopp från
Vs till V2 penny intill 22,039 qvcm.; af större yta 1 st. — 86,4 0 ki. För of olierade spegelglas minskas dessa belopp
med 30 °/0.
T)
När längd och bredd tillsammans utgör mindre
än 160 cm. —
16 öre,
mer
än
160 cm. — 20 öre per kg.
8)
När ytinnehållet ej öfverstiger 1,980 qvcm.
(=
100 qvadrat werschok)
—
41 öre,
för
hvarje öfverskjutande qvadrat-werschok
(= 19,8 qvcm.) ökas tullsatsen med olika belopp från 8 */* till 2 Va kopek efter storleken. För slipad q ofolierade spegelglas
minskas dessa belopp med 30 %•
och främmande länder.
121
Frankrike.
Italien.
Neder-
länderna.
Norge.
Ryssland.
Spanien.
Tyskland.
Österrike.
Nord-
amerikas
Förenta
Stater.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
0,02
0,04
r> %
Fria
0,io
0,oe
0,03
0,04
0,08—0,12
0,02
0,04
»
»)
0,25
0,oc
0,07
0,07
0,08—0,12
0,02
0,09
—0,22 2)
»
„
0,25 k 0,41
0,oo
0,07
0,07
60 %
0,13
0,09
—0,22 2)
n
i)
0,25
0,o c
0,03
0,03
45 »
0,11
0,09
—0,22 2)
»
»
0,25
0,58
Fria ol. 0,03
0,03 k 1,34
60 »
0,03 ä 0,13
0,o c 3)
j>
0,o c
0,25
0,13
0,05 å 0,07 4)
0,07
0,11—0,20 6)
0,03 k 0,13
0,08
äO,09 3)
»
0,oo
0,25
0,13
0,07 ä 0,09 4)
0,07
0,11—0,20 5)
0,18
0,io 7)
n
0,13
0,29 8)
0,13
0,21
0,21
1 qvm. 2,n 6)
fl qvitt. 0,8 e\
l å 1,37 9) /
0,20 7)
><
0,13
-■»)
0,13
0,21
0,21
fl qvm. 3,39;
\10,59å21,i85)
0,18
0,29 10)
n
0,23
0,41 8)
0,58
0,21
0,21
1 qvm. 2,54 6)
fl qvm. 2,7o\
1 ä 3,oo n) i
0,30 10)
»
0,23
- 8)
0,58
0,21
0,21
11 qvm. 4,24:
114,86å25,435;
0,03 å 0,22 13)
0,09
å 0,22 2)
»
0,27
0,25—1,00 14)
0,32
0,21 å 0,20
0,21 k 0,27
45 %
-,6)
- 16)
»
0,23
0,41 8)
0,58
0,20
0,21
45 »
9) Tullsatson utgör för spegelglas: af från xj% till 1 qvm. yta — 86 öro, öfver 1 qvra. — 1,37 kr. per qvm.
,0) När längd och bredd tillsammans utgöra mindre än 160 cm. — 29 öre, mor än 160 cm. — 36 öre por kg.
n) Tullsatsen utgör för spegelglas: af från V2 till 1 qvm. yta — 2,70 kr., öfver 1 qvm, — 3,60 kr. por qvm.
12)
Glas, oslipado: ofärgado — 15 öre, färgade — 27 öre; facettorade och slipade: ofärgade — 54 öre, färgade, mod målningar,
förgyllningar, försilfringar, inskurna eller etsade fasoner samt med brons- eller andra prydnader — 85 öre;
allt per kg.
13)
»Hålglas» hvitt ollor enfärgad! och i massan färgadt — 3 Öre, graveradt — 9 öre,'' förgyldt eller färgadt — 22 Öre,
glasvaror, ej specificerade — 13 Öre; allt per kg.
14)
Glas: hvitt och halfhvitt, utan slipning, facottoring eller dekorering — 25 öre, färgadt, utan slipning, facettering eller
dekorering — 41 öre, hvitt och kristallglas, faccttoradt och slipadt, utan dekorering — 83 öro, färgadt, facetteradt och
slipadt, samt alla slags glasvaror, försedda mod förgyllning, försilfring, etsade figurer eller annan dekorering — 1,66 kr.;
allt por kg.
ir’) Tullbehandla såsom folieradt spegelglas.
Tullkomiténs betänkande. III.
16
122
Tullsatser i Sverige
Tab. 21. Metaller och ej specificerade arbeten deraf.
Qvan-  titet
för tull-  beräk-  ningen.
Sverige.
Belgien.
Danmark.
England.
Finland.
enligt
gällande
taxa.
enligt
förslaget.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
A) Bly:
oarbetad!............................
arbetad!:
100 kg.
Fritt
Fritt
Fritt
Fritt
Fritt
0,43
plåt och tråd...................
1 kg.
Fria
Fria
Fria
0,04
Fria
100 kg. 0,43*)
rör och rördelar................
))
»
0,05
10%
0,04
»
»
0,43
filrgyldt eller fursilfradt.....
»
0,35
1,50
10 .»
0,67
Fritt
0,10
måladt, lackeradt etc.........
))
0,35
0,75
10 »
0,67
»
0,10
andra slag.......................
»
0,10
0,20
10 »
0,33
))
0,10
B) Guld:
oarbetadt............................
»
Fritt
Fritt
Fritt
Fritt
»
Fritt
arbetadt, tråd.....................
»>
2,35
2,50
Fri
0,67
Fri
135,50
andra arbeten........
>»
11,70
15,00
5%
0,67
491,96
135,50
C) Jern:
tack- och barlastjern............
100 kg.
Fria
1,00
0,36
Frian)
Fria
0,86
skrot.................................
n
Fritt
0,80
0,36
Fritt
Fritt
2,95
göten och smältstycken.........
»
2,oo
2,oo
0,72
Fria
Fria
2,95
jernvägsskonor....................
familj ern;
”
Fria
2,oo
0,7 2
1,04
»»
Fria
vägande 20 kg. och deröfver
pr meter.......................
»
))
Fria
0,72
1,04
»
4,68 6)
af mindre vigt pr meter ....
»
2,50
2,50
0,72
1,04
»
6,7 7 6)
stänger, valsade eller smidda..
»
2,50
2,50
0,72
1,04
n
4,68 å 6,77 6)
*) Träd — 1 kg. 10 öre.
2)
Plåt — 3 öre, tråd — 5 öre pr kg.
3)
Barlasljern — 1,04 kr. pr 100 kg.
4)
Göten — 1,44 kr.; smältstycken, innehållande 6 proc. slagg eller mera — 3,24 kr.; andra — 4,32 kr.; allt pr 100 kg.
5)
För göten af smidbart jern eller stål erlägges tullen efter värdet pr pound med 11 olika tullsatser från 3,31 kr. intill
57,95 kr. pr 100 kg. Smältstycken — 6,62 kr. pr 100 kg.
e) Stänger af högst 29,7 cm. bredd äfvensom hörn- och vinkeljem, såsom T-jem och H-jem m. m. — 4,68 kr., fingera af
12 mm. och derunder till och med 6 mm. genomskärning — 6,7 7 kr. pr 100 kg.
och främmande länder
123
Frankrike.
Italien.
Neder-
länderna.
Norge.
Ryssland.
Spanien.
Tyskland.
Österrike.
Nord-
amerikas
Förenta
Stater.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Fritt
0,36
Fritt
Fritt
1,73
1,15
Fritt
3} 5 6
16,56
Fria
0,02
Fria
Fria
0,03
0,01
0,03 ä 0,052)
0,09
0,21
0,02
0,02
»
»
0,03
0,01
0,05
0,09
0,21
0,72
0,04
5%
0,08
4,54 ä 9,08
0,32
1,76
0,89
45 %
0,02
0,04
5 »
0,08
0,18
0,27
0,21
0,21 ä 0,36
45 »
0,02
0,04
5 »
0,08
0,18
0,27
0,05
0,09 å 0,18
45 »
0,07
Fritt
Fritt
Fritt
Fritt
Fritt
Fritt
Fritt
30 »
3,60
7,20
3%
6,40
299,62
18,72
5,28
3,56
30 »
3,60
100,80
5 »
6,40
299,62
180,00
5,28
5,34
45 »
1,44
0,72
Fria
Fria
4,30
1,80
0,88
1,42
2,48
1,44
0,07
Fritt
Fritt
4,30 ä 8,60
1,80
0,88
1,42
2,48
1,44 å 4,32 4)
2,88
Fria
Fria
8,60
6,48
1,32 å 2,20
2,85
6,62 5)
4,32
4,32
»
n
8,60
5,7 6
2,20
4,90
4,97
4,32
4,68 7 8 9)
)»
n
8,60
9,36
2,20
6,23
7,45
4,32
5,40 å 6,48 7)
»
»
8,60
9,36
2,20
6,23
7,45
4,32
4,68 — 6,48 7)
»
»
8,60
9,36
2,20
4,90
6,62 — 8,28®)
7)
Stänger, i tvärsnitt med diameter eller sidolängd: af öfvor 7 mm. — 4,68 kr., af från 5 till 7 mm. — 5,40 kr., af 5
mm. eller mindre — 6,48 kr.; allt pr 100 kg.
8)
Stångjern: platt med oj mindre än 1" bredd och 3/s;/ tjocklek — 6,62 kr., rundt eller qvadratiskt, mod ej mindre än
9U” diameter eller sida — 7,45 kr., platt med mindre än 1" bredd ollor 3/s" tjocklek — 8,28 kr., rundt med mindre än
3/i" diamotor, nion ej mindre än 7/ie" diameter — 8,28 kr., qvadratiskt med mindre än 3/4" sida — 8,28 kr.; allt pr 100 kg.
Obs. För alla slag af stångjern och smältstycken, vid hvilkas framställande träkol bogagnats, utgår tillien med minst
22 dollars (=82,50 kr.) pr ton. Bandjern — 8,28 ä 10,76 kr. pr 100 kg.
124
Tullsatser i Sverige * 2 3 4 * 6
Tab. 21. Metaller. (Forts.)
Qvan-  titet
för tull-  beräk-  ningen.
Sverige.
Belgien.
Danmark.
England.
Finland.
onligt
gällande
taxa.
enligt
förslaget.
Jern:
plåtar:
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
utan beläggning:
af 3 mm. och deröfver....
100 kg.
3,oo
3,oo
0,72
1,04
Fria
3,82
af mindre tjocklek..........
»
4,oo
4,oo
0,72
1,04
..
4,68
fortennta.........................
»
Fria
6,oo
2,16
4,17
•)
5,90
med annan beläggning.......
rör och rördelar:
”
6,oo
6,oo
0,72
4,17
»
5,90
gjutna............................
»
Fria
1,504)
1,44
1,04
»
8,50
smidda, valsade eller dragna
tråd, af 1,5 mm. tjocklek och
*
»
4,00
2,88
4,17
»
1,73
deröfver...........................
»
4,oo
4,00
0,72
4,17
Fri
10,15
af mindre tjocklek.............
spik, af 45 mm. längd och der-
»
8,oo
8,oo
0,72
4,17
»
10,15
öfver..............................
»
4,oo
5,oo
2,88
4,17
»
10,58
ej spec. arbeten:
förgylda eller försilfrade ....
1 Ig.
0,70
1,00
10%
0,67
Fria
0,68 å 0,85
förnicklade, polerade, etc....
»
0,35
0,50
10 »
0,67
»
0,34 å 0,85
andra slag.......................
»
0,15
0,20
10 »
0,13
(0,13, 0,21 å\
(
0,34
(
D) Koppar och dermed framstälda
legeringar, messing, brons,
-
m. m.:
oarbetad.............................
arbetad:
»
Fri
Fri
Fri
Fri
Fri
0,04
plåt...............................
n
»
0,05
0,07
0,13
»
0,04
rör och rördelar................
»
Fria
0,io
h-i
O
.©
o''''
0,13
Fria
0,04
'') Plåt: af mer än 1 mm. docklek, icke klippt — 5,40 kr., klippt — 5,76 kr.; af 1 mm. och derunder, icke klippt —
7,20 kr., klippt — 7,92 kr.; allt pr 100 kg.
2)
Plåtar, icke tunnare än N:o 10 wire gauge; tullen utgår, beroende på värdet, med 9 olika tullsatser från 4,14 kr.—28,98 kr.
pr 100 kg.; öfverstiger värdet 13
cent pr pound (z= 1,08
kr.
pr kg.), utgår tullen med
45
proc. af värdet.
3)
Fernissade, fortennta, förzinkade,
fdrnicklade plåtar: af
0,4
mm. tjocklek eller mera
—
14,24 kr., under
0,4 mm.
—
17,80 kr., dekorerade eller lackerade plåtar — 21,36 kr.; allt pr 100 kg.
4)
Gjutna jernrör af mer än 15 cm. inre diameter — fria.
6) Rör af 5 cm. genomskärning och derunder — 5 proc. af värdet.
6) Tråd, ej finare än N:o 10 ivire
gauge — 10,35 kr., finare
än N:o 10, men ej finare
än K:o 16 —- 14,49 kr., finaro
än
N:o 16, men ej finare än N:o 26 — 18,63 kr., finare
än N:o 26 — 24,84 kr.; allt
pr
100 kg. Valstråd
— 4,97
kr.
pr 100 kg.
och främmande länder,
125
Frankrike.
Italien.
Neder-
länderna.
No- ge.
Ryssland.
Spanien.
Tyskland.
Österrike.
Nord-
amerikas
Förenta
Stater.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
5,40 å 5,76*)
5,04
Fria
F’ria
12,04
6,48 a 9,36
2,64
7,12
4,14 — 28,982)
5,40 ä 7,92 '')
7,20 a 8,64
»
)»
12,04
9,36
2,64
(7,12, 8,90 å\
\ 10,68 (
4,14—28,982)
9,36
10,08 å 12,96
)»
»
26,66
14,40
4,40
14,24317,80*)
18,22
9,36
9,36 —12,96
"
))
26,66
—
4,40
14,24—21,36*)
20,70
2,70
3,60
)) 5)
)»
12,04
3,38
2,20
7,12
7,45
7,92 a 14,40
(8,64, 10,80\
\ k 12,24 /
„ 8)
»
24,08
9,36
4,40
11,57
20,70
4,32
8,64
Fri
Fri
18,92
5,76
2,64
7,12
( 10,35— 1
l 24,846) (
4,32 å 7,20
10,80
»
»
18,92
5,76
2,64
8,90 a 10,68
( 10,35 — (
{ 24,8 46) (
5,76 å 8,647)
—
5°/o
»
20,64
14,40
5,28
11,57
8,28—33,II8)
0,07 a 0,12
0,58
5 »
0,70 9)
1.03
0,13 — 0,45
1,76
1,78
45 °/„
0,04 ä 0,10
0,14 —0,22
5 »
0,35 °)
0,21 ä 0,51
0,13 — 0,45
0,09 ä 0,21
0,27 ä 0,45
45 »
(0,03, 0,06 ;t\
i 0,09
(
0,08 — 0,13
5 »
0,10»)
0,16 a 0,21
0,05 —0,45
0,05 ä 0,09
0,18 å 0,36
45 »
Fri
0,03
Fri
Fri
0,43
0,09 ä 0,16
Fri
Fri ä 0,14
0,io10)
0,07
0,10
))
n
0,54
0,36
0,11
0,14 ä 0,18
35 %
0,14
0,14
5%
Fria
—
0,50
0,16
0,11
35 »
7)
Spik: maskinsmidd — 5,76 kr., handsmidd — 8,64 kr. pr 100 kg.
8)
Spik: klippt — 8,28 kr., trådspik minst 2" lång och cj
finaro än N:o
12 wiro gånge
—
16,56 kr.,
minst
1" lång, men
kortaro än 2" och tinaro än N:o 12 mon cj finare än N:o
16 — 20,70
kr., kortaro än
1"
och finaro
än N:o
16 — 33,11
kr., annan spik — 14,90 kr.; hästskosöm — 33,11 kr.; allt pr 100 kg.
°)
Donna tullsats utgår för smidda eller valsade jernarboten; för gjutna:
fina, mod eller
utan polering,
målning, bronsering
otc., vägando till och mod 5 kg. st. — 35 öro, vägande
från 5 till 25
kg. st. — 20
öro
pr kg., af
störro
vigt — fria;
grofva, såsom grytor, rotorter, m. fl. — fria.
10) Koppar, skrot — 8 Öro pr kg.
126
Tull satser i Sverige
Tab. 21. Metaller. (Forts.)
Qvan-  titet
för tull-  toeräk-
Sverige.
Belgien.
Danmark.
England.
Finland.
enligt
gällande
taxa.
enligt
förslaget.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Koppar, m. m.:
arbetad;
tråd, förgyld....................
1 kg.
2,35
2,50
10 %
—
Fri
—
andra slag...............
»
O.io
0,10
0,07
0,13
»
0,17
andra arbeten;
förgylda eller försilfrade..
»
0,70
1,50
10%
0,67
Fria
2,54 ä 5,42*)
fömicklade, lackerade etc.
»
0,35
0,75
10 ..
0,67
»
1,36 ä 1,69*)
andra slag...................
»
0,35
0,50
10 »
0,33
»
0,17 — 1,69*)
E) Platina, oarbetad..................
Fri
Fri
Fri
Fri
Fri
Fri
arbetad ....................
))
5%
0,6 7
))
101,66
F) Qvicksilfver............................
))
0,35
Fritt
Fritt
Fritt
Fritt
0,17
G) Silfver: oarbetadt...................
»
Fritt
»
»
»
»
Fritt
arbetadt, tråd.............
..
2,35
2,50
Fri
0,67
Fri
10,15
andra arbeten
»
7,oo
15,00
6%
0,67
43,41
10,15
H) Term:
oarbetadt............................
Fritt
Fritt
Fritt
Fritt
Fritt
0,02
arbetadt;
rör och rördelar...............
»
Fria
0,05
10%
0,04
Fria
0,13
förgyldt eller försilfradt.....
»
0,70
1,50
10 »
0,67
Fritt
0,34
förnickladt, lackeradt etc....
))
0,70
0,75
10 »
0,67
»
0,34
andra slag....... ...............
»
0,35
0,50
10 »
0,33
»
0,13
I) Zink:
oarbetad............................
Fri
Fri
Fri
Fri
Fri
0,02
arbetad:
plåt................................
)»
»
»
»
0,04
))
0,02
tråd................................
»
»
w
»
0,04
»
0,13
rör och rördelar ...............
))
Fria
0,0 5
10%
0,04
Fria
0,13
förgyld eller försilfrad......
l>
0,70
1,50
10 »
0,67
Fri
0,34
målad, lackerad etc...........
»
0,35
0,75
| 10 »
0,67
»
0,34
andra slag.......................
»
0,07
0,20
| 10 »
0,33
"
0,13
1) Tillverkningar af brons och appliquc, vägande öfver -125 gr. st.: utan förgyllning eller försilfring — 1,69 kr.; förgylda
eller försilfrade — 2,54 kr.; vägande under 425 gr. st.: förgylda eller försilfrade — 5,42 kr., andra slag — 1,36 kr.;
bordsknifvar, gafflar och skedar af nysilfver — 2,71 kr.; allt pr kg. Tillverkningar af koppar och messing: husgerådssaker
— 42 öre; verktyg, spik, skrufvar, tågvirke och duk — 17 öre; arbeten af tråd — 41 öro; allt pr kg.
och främmande länder,
127
Frankrike.
Italien.
Neder-
länderna.
Norge.
Ryssland.
Spanien.
Tyskland.
Österrike.
Nord-
amerikas
Förenta
Stater.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
0,72
0,72
5°/o
Fri
0,C9
0,25
0,53
45%
0,07
0,14
Fri
»
0,09
0,22 å 0,80
0,11
0,14 ä 0,18
45»
0,72
0,80
5 «/o
0,70
4,54 å 9,08 2)
1,80
1,70
0,89
45»
0,14 ä 0,72
0,54 å 0,72
5 »
0,35
0,82 ä 2,73
0,90
0,20
0,21 ä 0,30
45»
0,14 å 0,72
0,22
5 ..
0,35
0,82 å 2,73
0,90
0,10
0,11 ä 0,18
45»
0,07
—
Fri
Fri
Fri
Fri
Fri
Fri
Fri
3,00
—
—
6,40
137,00
18,72
5,28
5,34
45%
Fritt
0,07
Fritt
Fritt
0,41
0,oi
Fritt
Fritt
0,83
100 kg. 0,72
Fritt
»
»
Fritt
Fritt
»
»
30 %
3,eo
3,eo
3 »/o
6,40
19,93
18,72
5,28
3,50
30 »
3,eo
6,48
5 ..
6,40
19,93
25,20
5,28
5,34
45 »
Fritt
Fritt
Fritt
Fritt
0,08
0,09
Fritt
Fritt å 0,07
Fritt3)
0,22
0,14
5o/o
Fria
—
0,27
0,05
0,07
45%
0,72
0,29
5 »
0,70
4,54 a 9,082 *)
0,32
1,70
0,89
45 »
0,22
0,29
5 »
0,70
0,GO
0,27
0,21
0,21 å 0,30
45 »
0,22
0,14
5»
0,35
0,22
0,27
0,05
0,07 a 0,18
45 »
Fri
Fri
Fri
Fri
0,08
0,04
Fri
0,02 å 0,05
0,14*)
0,03
0,03
»
„
0,15
0,11
0,03
0,05
0,21
0,03
0,03
»
»
0,15
0,11
0,05
0,09
45 %
0,oo
0,11
50/0
Fria
—
0,19
0,05
0,09
45 »
0,72
0,72
5 "
0,70 6)
4,54 ä 9,082)
0,32
1,70
0,89
45 .»
0,oc
0,30
5 »
0,35 6)
0,GO
0,19
0,21
0,21 å 0,30
45 »
0,oo
0,11
5 .
0,15 6)
0,22
0,19
0,05
0,09 a 0,18
45 »
2) Vägande mer Un 400 gr. pr st. — 4,54 kr.; mindre än 400 gr. pr. st. — 9,08 kr. pr kg.
8) Tullfritt intill don 1 januari 189^1; derefter utgår tullen med 33 öre pr kg.
4) Skrot — 10 öre per kg.
B) Gjutna saker, vägande öfver 25 kg. stycket — fria.
128
Tullsatser i Sverige
Tab. 22. Knifvar, Saxar och Vapen. * 2 3 4 5 6 7 8
Qvan-  titet
för tull-  beräk-  ningen.
Sverige.
Belgien.
Danmark.
England.
Finland.
enligt
gällande
taxa.
enligt
förslagot.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Knifvar:
rak-......................................
1 kg.
0,59
3,oo
10 °/o
0,13 ä 0,07 x)
Fria
0,85
penn-.....................................
n
1,18
3,oo
10 »
0,13 ä 0,07 ’)
»
0,85
talj-, sjömans- ock arkets-.........
»>
0,14
0,50
10 »
0,13
0,34
kortis- ock andra slag:
med skaft af silfver m. m.......
»
1,18
1,50
10 »
0,67
»
0,85 9)
af andra ämnen......
»
0,24
0,50
10 »
0,13
»
0,34 ä 0,85
Saxar, andra slag:
opolerade, af mer än 15 cm. längd
»
0,24
0,50
10 »
0,13
))
0,34
af 15 om. ock derunder
»
0,24
1,00
10 »
0,13
»
0,34
polerade, af mer än 15 cm. längd
»>
0,59
2,00
10 »
0,07
»
0,85
af 15 cm. ock derunder
»
0,59
4,00
10 »
0,07
»
0,85
Floretter, sablar och värjor:
förgylda eller försilfrade............
»
0,70
2,oo
Fria
0,07
»
0,85
fornicklade, polerado ni. m.........
„
0,35
0,15
1,00
))
0,13
„
0,85
0,85
andra slag...............................
1,00
»
0,13
I)
Gevär, skjut-.............................
»
1,50
1,50
»
0,07
»
0,85
x) Med skaft af silfver, nysilfver, elfenben, perlemor eller sköldpadd — 67 öro, andra — 13 öro per kg.
2)
Ponnknifvar med skaft af elfenben, perlemor oller sköldpadd samt fina rak- och bordsknifvar — 4,32 kr. per kg.
3)
Tullbehandlas såsom kortvaror; tullen utgår för fina sådana med 1,44 kr. och för vanliga mod 72 öro per kg.
4)
Med infattning af enklare materialier — 2,73 kr., af finaro — 5,46 kr. Fickknifvar för bönder (koziki) — 1,13 kr.;
allt per kg.
5)
Knifvar med skaft af sköldpadd, äfven imiterad, — 1,76 kr. per kg.
6)
Kakknifvar, värda por dussin: mindre än 4 Dollars (= 15 kr.) — 3,75 kr., värda mera — 6,56 kr. per dussin, mod tillägg
af 30 % af värdet för alla sorters rakknifvar.
7)
Pennknifvar, värda per dussin: mindre än 50 cents (= 1,88 kr.) — 45 öre, värda 50 cents till 1,5 Dollars (=5,63 kr.)
— 1,88 kr., värda 1,5 till 3 Dollars (= 11,25 kr.) — 3,75 kr., värda mera än 3 Dollars — 7,50 kr.; allt räknadt per
dussin och med tillägg af 50 % af värdet.
8)
Bordsknifvar, arbetsknifvar m. fl., värda per dussin: mindre än 1 Dollar (= 3,75 kr.) — 37,5 öre, värda från 1 till 2
Dollars — 1,31 kr., från 2 till 3 Dollars — 1,50 kr., från 3 till 8 Dollars — 3,7 5 kr., mer än 8 Dollars — 7,50 kr.;
allt per dussin och med tillägg af 30 % af värdet.
och främmande länder.
129
Frankrike.
Italien.
Neder-
länderna.
Norge.
Ryssland.
Spanien.
Tyskland.
Österrike.
Nord-
amerikas
Förenta
Stater.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
1,80 å 4,32 2)
0,72 a 1,44 3)
5
0/
JO
0,80
2,73 ä 5,46 4)
0,72
0,21
6)
0,89
(last. 3,75 äl
1
6,56 6)|
2,70 ä 4,32 2)
0,72 å 1,44 3)
5
•>
0,80
2,73 å5,464)
0,72
0,21
5)
0,89
(12 » 0,45—\
\
7,50 ’)/
0,90
0,13 ä 0,16
5
»
0,35
1,13 ä 2,73 4)
0,72
0,0 9
0,36
(12 » 0,38—i
1
7,50 *)/
4,32
0,58
5
„
0,80
5,46
0,72
0,21
6)
0,89
(12 » 0,38—1
l
7,50 *)(
2,70
0,13 !1 0,58
5
»
0,35
2,73
0,72
0,21
0,89
(12 » 0,38—\
l
7,50 ")/
0,90
0,13 ä 0,16
5
»
0,15
2,7 3
1,62
0,13
0,89
45 %
0,90
0,13 ä 0,16
5
»
0,15
2,73
1,62
0,13
0,89
45 »
2,70
0,58
5
1)
0,35
2,73
1,62
0,21
0,89
45 »
2,70 å 4,32
0,58
5
))
0,35
2,73
1,62
0,21
0,89
45 »
0,29 >°)
0,58
5
»
0,35
4,12
1,48
1,76
0,45
35 »
0,29 10)
0,58
5
»
0,35
4,12
1,48
0,13
0,45
35 »
0,29 10)
0,13 ä 0,16
5
I)
0,35
4,12
1,48
0,13
0,45
35 »
1,73 ä 2,59 10)
1 St. 5,76 “)
5
»
0,53
Furb.I2)
3,60 l3)
0,53
0,89
/1 St. 1,50—1
l 22,50 u)f
9) Med skaft af guld,
silfvor
ellor n
ysilfver, förtullas såsom tillverkningar af dessa ämnen.
10) Krigsvapon och projektiler — förbjudna. Gevär, bakladdnings- — 2,59 kr., andra — 1,73 kr., gevärspipor, oarbetado —
43 öre; allt per kg.
*’) Pistoler och revolvrar —- 2,52 kr. per st.
12)
Krigsmateriel såsom kanoner, mörsare, kulor, bomber m. m., äfvensom luftbössor samt käppar och rör med dolkar, värjor
eller andra dolda vapen äro förbjudna till införsel.
13)
Krigsvapon med tillhörande ammunition äfvensom luftbössor äro förbjudna till införsel.
14)
Skjutgevär, dubbelbössor, värda per stycke: oj mera än 6 Dollars (= 22,50 kr.) — 5,03 kr., värda 6 till 12 Dollars
— 15 kr., värda mer än 12 Dollars —• 22,50 kr.; enkelbössor — 3,7 5 kr.; revolvrar och pistoler, värda per st. ej mer
än 1,6 Dollars (= 5,63 kr.) —■ 1,50 kr., af högre värde — 3,75 kr.; allt per stycke och med tillägg af 35 °/0 af värdet.
Musköter och refflade jagtgevär — 25 % af värdet.
Tulllcomiténe betänkande. III.
17
130
Tullsatser i Sverige
Tab. 23. Maskiner, Jernvägsmateriel, Vagnar och Fartyg.
Qvan-
Sverige.
titet
Belgien.
Danmark.
England.
Finland.
för tull-  beräk-  ningen.
enligt
gällande
taxa.
enligt
förslaget.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Maskiner och Redskap, ej specifik:
lokomobiler..............................
100 kg.
Fria
10 °/o
1,44 å 2,88
H-1
©
.©
o''
Fria
10,58
andra, af trä...........................
»
»
10 »
10 %
10 » '')
»
- 2)
af gjutet jern.................
»
»
10 »
1,44
10 » ■)
»
10,58 2)
af smult jern.................
»
10 »
2,88
10 » '')
»
10,58 2)
af andra oädla metaller....
»
»
10 »
8,04
10 » *)
»
42,34 2)
Jernvägsmateriel:
lokomotiver..............................
»
»
10 »
- 9)
1 st. 1000, oo
»
10,58
jernvägsvagnar, för persontrafik...
»
15 %
15 »
--9)
1 » 300,oo
»
/4sf.576,ooå\
I
720,oo10)/
II
» 216,oo å\
för godstrafik.....
»
15 »
15 »
-9)
1 » 100, oo
»
Vagnar och Åkdon, ej specificerade:
»
288,o o16)/
personvagnar............................
))
15 »
15 »
10 %
1 » 60,oo
»
jl » 10,80 å\
1 216,oo ")(
arbetsvagnar............................
Fartyg och Båtar:
))
15 »
15 »
10 »
1 » 24,oo
))
1» 5,76äl4,40
af jern samt ångfartyg af trä.....
100 kr.
10, oo
10, oo
Fria
2,oo ;\3,oo 25)
,»
- 20)
andra slag...............................
--
Fria
Fria
»
2,oo ä 3,oo 20)
»
-20)
*) Maskiner tullbehandla efter materialets beskaffenhet, eller, om egaren det önskar, efter 10 °/0 af värdet.
2)
Elcktrotekniska maskiner samt delar och tillbehör — 33,91 kr.; redskap och maskiner, uteslutande användbara för landt
bruket
— 7,63 kr., för
mejerihandteringen — 8,50 kr.; allt per 100 kg.
3)
Tullen för maskiner är
bestämd efter
det ändamål, hvartill de äro
afsedda;
landtbruks- och dynamomaskiner, symaskiner
samt pappers-, boktrycks- och väfnadsmaskiner — 4,3 2 kr.; maskiner för spinnerier — 7,20 kr.; ångmaskiner för fartyg
—
8,64 kr.; redskap för sockerfabrikationen — 7,20 kr. o. s. v.; allt per 100 kg.
4)
Akerbruksmaskiner — 0,48 kr., spinn- och väfnadsmaskiner samt motorer — 7,20 kr., ångmaskiner — 8,64 kr., dynamomaskiner
— 21,60 kr. o. s. v.; allt per 100 kg.
5)
Akerbruksmaskiner — 12,04 kr., maskiner för industrien: af jern — 24,08 kr., af koppar — 00,20 kr.; allt per 100 kg.
6)
Akerbruksmaskiner — 0,72 kr., motorer — 1,80 kr., maskiner för industrien: af koppar — 19,44 kr., af andra ämnen
—
0,48 kr.; allt per 100 kg.
7)
Ångpannor och ångmaskiner för skeppsbyggeri — fria.
8)
Symaskiner: ställningar — 15,18 kr., andra delar, färdiga — 53,40 kr., icke färdiga, äfvensom sy-och stickmaskiner med
ställning — 35,60 kr.;
spinnmaskiner
— 5,34 å 7,57 kr., väfstolar
— 7,57
kr.;
destillerings- och kylapparater
tor bränneri
och bryggerier — 7,20 kr.; ej
specificerade maskiner: af trä
— 8,90
kr.,
af oädla metaller — 20,70 kr.,
andra —
15,13 kr.; allt per 100 kg.
9)
Tullbehandla såsom maskiner.
10) l:a och 2:a klass vagnar — 720 kr., 3:c klass — 570 kr., per st.
n) l:a klass vagnar — 11,52 kr.; 2:a och 3:e klass — 7,92 kr., per 100 kg. För smalspåriga jernvägar afsedda vagnar
—
3,60, 7,20, 14,40 ä 18,00 kr., per 100 kg.
12)
l:a klass vagnar — 13,68 kr.; 2:a — 11,52 kr.; 3:o — 10,08 kr.; allt per 100 kg.
13)
l:a klass vagnar — 1311,30 kr., 2:a — 1001,1 o kr., 3:0 — 840,00 kr.; allt per axel.
14)
Utan läder eller stoppning — 0 %; andra — 10 °/0 af värdet.
15)
Försedda med stoppning — 10,02 kr., utan sådan — 14,24 kr., per 100 kg.
och främmande länder.
131
Nord-
Frankrike.
Italien.
Neder-
länderna.
Norge.
Ryssland.
Spanien.
Tyskland.
Österrike.
amerikas
Förenta
Stater.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
7,20
8,64
Fria
Fria
24,08
1,80
7,04
15,13
45 %,
4,32—18,00 3)
6,48—21,60 4)
»
»»
12,04 5)
0,72—6,48 6)
2,64
8,oo
35 »
4,32—18,00 3)
6,48—21,60 4)
))
»
12,04—24, os5)
0,72—6,48 6)
2,64 7)
15,13 8)
45 »
4,32—18,00 3)
6,48—21,00 4)
»
»
12,04—24,os5)
0,7 2—6,48 °)
4,40 7)
15,13 8)
45 »
4,32—18,00 3)
6,48—21,60 4)
))
»
12,04-60,205)
0,72—19,44 6)
7,04
26,70 8)
45 »
7,20
10,08
»
»
34,40
1,80
7,04
15,13
14,90
7,92 åll,52 u)
10,08-13,68 12)
5 %
O 0/
° 10
fpr axel 846-4
\ 1311,30 13)/
27,29
6 å 10 % >4)
14,24ål6,0215)
35 å 45 %
6,48
7,20
5 »
Fria
pr axel 676,80
7,81
6 %
12,46
35 å 45 »
36,ooå86,4o18)
fm30,24—>
\ 237,60 10)f
5 »
fl st. 8,oo å\
i 80,oo20)/
list. 260,57å\
\
372,24 21) f
list. 225,oo;!\
4 720,oo n)f
1st. 132,0 0 23)
fl st. 44,50 å\
i 133,5 0 24)i
35 °/0
4,32 ä 8,64
15,84
5 »
Fria
fl st. 37,22 åi
\
111,67 /
7,20
2,64 å 8,80
5,34
35 »
fpr ton 1,44 j
1 -28,80 -i7)(
Fria
1,00
»
fpr ton
\
\ 107,16 28)f
pr ton 9,o o29)
Fria
pr ton 8,9 0 30)
45,oo
j » l,44-7,2027)
»
1,00
»
priori 33,8428)
»
28,so29)
»
»
0,71
35,oo
1B) Täckta godsvagnar — 288 kr., öppna — 216 kr., per st.
17)
Fyrhjuliga, med fjedrar: heltäckta — 216 kr., halftäckta — 108 kr., öppna — 43,20 kr. Fyrhjuliga, utan fjedrar: liel
täckta
— 72 kr., halftäckta — 36 kr., öppna — 14,40 kr. Tvåhjuliga, med fjedrar — 21,60 kr., utan fjedrar — 10,80
kr., slädar —
7,20, 21,60 ä 43,20
kr.; allt per st.
18)
Vagnar, vägande per stycke mor än
125 kg. — 36
kr., mindre —
86,40
kr.,
per 100 kg.
19)
Med 2 hjul — 30,24 kr.; med mer än 2 hjul: ej mer än 5 fjedrar — 79,20 kr., mor än 5 fjedrar — 237,60 kr.; allt pr st.
20)
Utan stoppning eller skinn — 8 kr.; med stoppning: fyrhjuliga, täckta — 80 kr., andra — 30 kr., tvåhjuliga — 8 kr.;
allt pr st.
*i) Störa vagnar, såsom landåer och omnibussar — 372,24 kr.; lätta vagnar, kaloscher, kabriolettor m. m. — 260,57 kr., per st.
22)
Täckta: fyrsitsiga — 720 kr., tvåsitsiga — 540 kr.; öppna — 225 kr.; allt per st.
23)
Försedda med läder ellor stoppning — 132 kr., per st.; andra, omålade — 2,64 kr., målade — 8,80 kr. por 100 kg
u) Försedda med
stoppning — 133,50
kr.; utan sådan
— 44,50 kr., per st.
2B) Fartyg, af 50
kommerseläster och deröfver: af furu
2 %, andra 3
°/0 af
värdet.
26) Segelfartyg af trä, äfven på jernspant, samt segel- och ångfartyg,
af joni,
öfver
700 bruttotons —
fria; segelfartyg af jern
under 700 bruttotons, ångfartyg af trä samt sådana
af jern från 400 till
700 bruttotons, som iiro
inskrifna i Lloyds eller
Bureau Veritas — 2 °/0 af värdet; öfriga ångfartyg samt öppna
och
halfdäckado ångslupar —
4 °/0
af värdot.
«7) Fartyg i sjödugligt skick, för
flodtrafik afsedda: af trä — 7,20
kr.,
af jern —
28,80 kr.; andra —
1,44 kr.; allt per
tons
drägtighet.
28)
Jernfartyg: för de första 100 tons — 107,16 kr., för de följande frän 100 till 1500 tons — 56,40 kr., derutöfver — 28,20
kr., allt por tons drägtighet.
Träfartyg: för de första 100 tons
•—-
33,84 kr.,
för de följande
— 16,92 kr., per ton.
29)
Träfartyg med on drägtighet
intill 50 mess-tons — 28,80 kr.,
från 51—300
tons — 18,72
kr.,
öfver 300 registortons
— 10,08 kr.; jern- och composito-fartyg — 9 kr.;
allt por ton.
30)
Träfartyg — 71 öro; jernfartyg, afsedda för öppna
sjön — 8,00
kr., por
tons
drägtighet. Andra
jernfartyg — 10,68 kr.
per 100 kg. metallvigt.
132
Tullsatser i Sverige
Tab. 24. Instrumenter och Ur.
Qvan-
Sverige.
titet
för tull-  beräk-
Belgien.
Danmark.
England.
Finland.
Instrumenter:
enligt
gällande
taxa.
enligt
förslaget.
ningen.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
kirurgiska, matematiska, fysiska,
kemiska och navigations-........
1 kg.
Fria
10 °/o
Fria
0,67
Fria
0,76
optiska...............................
n
0,35
2,00
»
0,67
»
0,76
kikare, glasögon m. m...............
musikaliska:
»
0,35
2,oo
»
0,67
)>
0,76
fortepianon:
tafflar och pianinos.........
1 st.
150.00
200.00
150.00
200.00
M 0/
u 0
6 »
10 °/o
10 »
flvglar..................
»
)»
72,00
positiv..........................
»»
10,00
10,00
6 »
1 kg. 0,67
..
21,60
speldosor.....................
J kg.
3,oo
3,oo
6 »
0,67
»
1,69
accordions...................
flöjter, klarinetter, fioler, kontra-
»
1,00
l,oo
6 »
0,67
»
1,69
basar, valdhorn, trummor in. fl.
1 st.
1,00
15 °/o
6 »
1 kg. 0,67
„
1 kg. 1,69
orgelverk, till kyrkor..........
100 kr.
15,oo
15,oo
6,00
10,00
..
Fria
harmonium, orglar.................
»
15,oo
15,oo
6,00
10,00
U
1 St. 21,60
Ur:
fick-, med boett af guld............
1 st.
1,00
l,oo
Fria
l,oo
„
2,88
af silfver..........
»
0,50
0,50
)>
1,00
))
1,44
af annat ämne...
>»
0,50
0,50
)»
1,00
)>
1,44
vägg- och studsare-, i foder:
af metall, alabaster eller porslin
1 kg.
0,7 0
1,50
»
0,67
»
1 St. 1,44 6)
af trä eller andra ämnen........
»
0,47
0,80
»
0,6 7
„
11
0,58 u)j
urverk, lösa, till fickur..............
1 st.
1 kg. l,oo
0,50
))
1,00
,,
1,44
andra....................
1 kg.
l,oo
1,50
»
0,67
it
1 St. 1,44 I
urdelar, ej spec.......................
))
l,oo
1,50
»
0,67
n
0,51
*) Förtullas efter materialets beskaffenhet.
2)
Flöjter: med 1 klaff — 14 öre, med flera — 72 öre; klarinetter, fioler, guitarrer, zitlror — 1,44 kr.; violonceller —
2,88 kr.; kontrabasar — 5,76 kr.; trumpeter och trummor — 1,80 kr.; jagthorn — 1 ,i5 kr.; fagottor och tubor —
9 kr.; harpor — 36 kr.; allt pr st.
3)
Sträng- och blåsinstrumenter, vägande 400 gram eller mindre — 1,44 kr., af större vigt — 2,88 kr.; andra — 1,44 kr.;
allt pr st.
4)
Guitarrer, fioler, violonceller och kontrabasar — 1 kr.; flöjter, oboer och klarinetter — 50 öre pr st.; andra, ej spec. —
35 öre pr kg.
5)
Kronometrar, skepps- och fick- — 10 proc. af värdet.
och främmande länder
133
Frankrike.
Italien.
Neder-
länderna.
Norge.
Ryssland.
Spanien.
Tyskland.
Österrike.
Nord-
amerikas
Förenta
Stater.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Fria
0,54
5%
•—l)
1,25
_
Fria
Fria
Fria
»
0,00
5 »
0,35
1,25
—
»
»
»
1,08
0,ao
5 »
0,35
1,25
—
1,06
3,56
—
36,00
64,80
5 »
40, oo
223,34
180,oo
1 kg. 0,26
1 kg. 0,7i
25%
54,oo
129,60
5 »
60, oo
372,24
180,oo
>< 0,26
»
0,71
25 »
10,80
3,60
5 »
1 Teg. 0,35
37,22
—
» 0,26
» 0,18
25 »
0,36
1 st. 1,44
5 »
0,35
1,38
—
0,26
0,18
25 »
1 St. 0,7 2
»
1,44
5 »
0,35
1,38
0,26
0,18
25 »
0,14 —36,oo2)
1,44 — 2,88 3)
5 »
0,50 å l,oo4)
1 lig. 1,38
1 kg. 0,26
1 kg. 0,18
25 »
ilst. 72, oo— \
t 360,oo /
100 kg. 11,52
5,00
8,oo
1 st. 372,24
1 st. 14,40
» 0,26
» 0,18
25,oo
il st. 7,20 —i
l 21,60 i
1 st. 28,80
5,oo
11 st. 20,oo ä|
i 40,oo }
il st. 37,22 å\
1
223,34
/
»
14,40
» 0,26
»
0,71
25,oo
3,24
0,72
5 °/o
1,00
4,94
5,40
2,64
1,78
25%
6)
1,08
0,36
5 »
1,00
2,54
1,44
1,32
0,89
25 »
6)
0,7 2
0,36
5 »
1,00
2,54
1,44
0,44
0,53
25 »
5)
0,18
1 St. 3,60 6 7)
5 »
l,00s)
1 st. 2,54 8)
1 st. 4,03 10 *)
1,76
1,78
25 -
5)
0,11
«
3,607)
5 »
1,00 12)
»
2,5 4 9)
>1
4,03 10)
1,76
1,78
25 »
6)
O
rf*
ce
o
0,18
5 »
1 lig. l,oo
2,54
——
1,32
0,53
25 x
0,36
1 St. 1,44
5 »
1,00
1 St. 2,54
1 st. 4,03
0,53
1,78
25 »
0,36
0,7 2
5 »
1,00
0,83
2,16
0,53
0,89
25 x
6)
Kan verket särskiljas från fodret, förlullas verket efter 1,44 kr. pr st., fodret såsom det ämne, hvaraf dot består; i annat
fall förtullas hola uret efter fodrets beskaffenhet.
7)
Med tillägg af tullen för fodret, oftor materialets beskaffenhet.
8)
Öfverstigcr vigton pr stycke 8 kg., utgår tullen med 8 kr. pr st.
8) Fodret tullbohandlas offer dess beskaffenhet särskildt; kan fodrot oj skiljas från verket, förtullas det hela efter fodrets
beskaffenhet.
10) Fodret förtullas särskildt efter dess beskaffenhet; vill varuegaron oj särskilja verket, afdragcs för detta 1 kg. af det helas
vigt och resten tullbeskattas oftor fodrets beskaffenhet.
n) För simpla väggur af trä; för andra — so Anm. N:o 0.
la) Öfvorstiger vigten pr stycke 5 kg., utgår tullon med 5 kr. pr st.
134
Tullsatser i Sverige
Tab. J}5. Papp, Papper och arbeten deraf.
Qvan-  titet
för tull-  beräk-  ningen.
Sverige.
Belgien.
Danmark.
England.
Finland.
enligt
gällande
taxa.
enligt
förslaget.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Pappersmassa.............................
100 kg.
Fri
Fri
Fri
10%
Fri
Fri
Papp, förhydnings-, press- och tak-
1 kg.
0,oi
0,oi
0,03 3)
0,02
»
0,03
andra slag........................
)>
0,05
0,05
0,03
0,02
»
—
Papper:
poler- och smergel-...................
»
Fritt
Fritt
0,03
0,02
Fritt
0,03
kardus- och makulatur-.............
»
0,02
0,02
0,03
0,02
»
0,30
förgyldt, försilfradt etc..............
»
0,20
0,20
0,0 3
0,33
»
1,27
andra slag...............................
0,io
2,oo
0,15
0,10
2,00
0,50
0,10
0,07
0,33
0,30 — 0,496);
Album....................................
10%
10 ..
Fria
Blanketter.................................
0,85
Bokpermar.................................
»
1,00
1,00
10 »
0,07
»
1,02
Brefhuverter............................
0,20
0,25
0,30
0,35
10 »
0,33
0,07
1,27
1,02
Böcker, med inb. papper..............
10 »
Etiketter....................................
»
0,15
0,50
10 »
0,33
»>
0,85 å 1,27
Litografiska arbeten, oinfattade,
andra slag............................
Papp- och Pappersarbeten:
»
0,15
0,50
10 »
0,33
»
0,85 a 1,27
olackerade............................
»
0,35
0,50
10 »
0,07
»
1,27 I2)
lackerade ................................
»
0,oo
2,00
10 »
0,07
n
1,271S) ;
Papperstapeter..........................
*
0,13
0,25
0,o b
0,33
»
0,38
| Spelkort.....................................
1 lek
0,10
0,10
10%
0,01lä)
0,2 9
Förb.
*) Pappersmassa af lump — fri.
2)
Pappersmassa: mekanisk — 9,38 kr., kemisk, oblekt — 22,50 kr., blekt — 29,25 kr.; allt pr eng. ton.
3)
Asfaltpapp och takpapp — 5 proc. af värdet.
4)
Asfaltpapp — fri.
5)
För förhydningspapp.
6)
Tryck-, sug-, tapet- och ritpapper — 30 öre; skrifpapper — 38 öre; postpapper — 19 öro; allt pr kg.
7)
Sug- och tryckpapper — fritt.
8)
Papper i långa banor: till tryckning — 8 öre, till skrifning — 22 öre. Tryck- och skrifpapper, vikot som brefpapper
— 41 öre, sugpapper — 9 öre, andra slag — 29 öre; allt pr kg.
och främmande länder
135
Frankrike.
Italien.
Neder-
länderna.
Norge.
Ryssland.
Spanien.
Tyskland.
Österrike.
Nord-
amerikas
Förenta
Stater.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Fri
1,44
Fri
Fri
6,02
0,18
0,88'')
0,89 *)
0,92 — 2,go2)
0,08
0,OG
5 %4)
)>
0,10
0,09
0,01
0,05
10 %5)
0,08
0,OC
5 »
»
0,io
0,09
0,01
0,05
25 »
0,08
0,08
5 »
Fritt
0,io
0,09
0,01
0,05
25 »
0,08
0,OG
5 »
»
0,41
0,09
0,04 ä 0,05
0,05
25 »
0,18
0,32
5 »
0,13
1,81
0,29
0,09
0,27
25 å 35 %
0,08
0,11 il 0,14
5 »
0,13 7)
0,41 ä 0,G8
0,08 — 0,418)
0,09
0,09 il 0,12
15 ii 35 » 9)
0,50
0,58
5 »
0,60
2,49
1,08
0,11 —l,OG10)
0,53
25 å 35%
0,08
0,7 2
5 ..
0,13
1,81
0,90
0,09
0,12
25%
0,50
0,58
5 »
0,co
2,49
1,08
0,11 — l,OG10)
0.53
25 »
0,50
0,18
5 »
0,13
1,81
1,08
0,11
0,27
1,000 St. 0,9 4 i
0,50
0,18 ä 0,29 n)
5 »
0,27
2,49
0,41
0,11
0,27
25%
0,08
0,72
*
5 »
0,13
1,81
0,90
0,09 ä 0,11
0,12 å 0,r>8
25 »
Fria
0,7 2
5 »
0,13
1,81
0,90
0,09
0,12 å 0,53
25 »
0,20 ii 0,5o
0,58
5 ..
0,GO
2,49
1,08
0,11 ii 1,0010 *)
0,27 il 0,58
25 » 13)
0,50
0,58
5 »
0,GO
2,49
1,08
0,u ä l,oo''°)
0,27 ä 0,53
25 » 13)
0,08
0,32
5 »
0,13
1,03
0,20 —1,44 1J)
0,21
0,45
25 »
Förb.
0,29
5 »
0,0 5
För!).
—
1 kg. 0,53
1 kg. 1,07
1,87
j
9)
Tryckpapper: olimmadt — 15 proc., limmadt — 20 proc.; cigarettpappor — 15 proc., annat — 25 h 35 proc. af värdet.
10)
Pappvaror, i förening med siden — 1,0C kr., mod finare skinn — 62 öre, mod andra ämnen — 21 öre; af endast pappor
— 11 öre; allt pr kg.
n) Böcker: i pappband eller endast häftade — 18 öro, i andra band 29 öre pr kg.
’2) Arbeton af papior macliée: olackerade — 3 öre, lackerade — 59 öre; pappaskar för apoteksbehof — 68 öre; allt pr kg.
13) Arbeten af papier machée —• 35 proc. af värdet.
,4) Papperstapeter: med guld, silfver, ull eller glas — 1,44 kr., på matt eller glänsande grund — 31 öre, andra — 20 öre;
allt pr kg.
lfi) Derjemte 16 2/s öre pr spel i stämpelafgift.
136
Tullsatser i Sverige
Ta b. 26. Cement, Gips, Sten samt Beck, Gummi, m. m.
Qvan-  titet
för tull-  beräk-  ningen.
Sverige.
Belgien.
Danmark.
England.
Finland.
enligt
gällande
taxa.
enligt
förslaget.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Cement ...................................
100 leg.
0,40
0,60
Fritt
Fritt
Fritt
Fritt
Gips, omalen..............................
»
Fri
Fri
Fri
Fri
Fri
Fri
malen ..............................
»
0,40
0,40
»
»
)>
»
Kalk .......................................
Fri
Fri
»
))
»
n
Krita, hvit, omalen.....................
n
»
»
»
n
»
n
malen .....................
»
1,00
1,00
»
4,17
»
0,cr.
Sten, oarbetad ...........................
»
Fri
Fri
»
Fri
»
Fri
arbetad, opolerad ...............
»
»
»
,, »)
4,17
»
5,90 * 2 * 4 * 6 7 8)
polerad..................
»
3,oo
O
O
O
»
4,17 n)
»
5,90
Beck.........................................
»
2,oo
2,00
Fritt
1,04
Fritt
Fritt
Gummi, ej sp............................
..
Fritt
Fritt
»
20,83
..
4,25
Harts .......................................
»
»
»
»
1,04 å20,8315)
»
4,25 ie)
Terpentin, rå..............................
»
Fri
Fri
Fri
1,04
Fri
3,38
Terpentinolja.............................
7,oo
7,oo
»
8,3 3
»
3,38
Tjära.....................................
»
Fri
Fri
i>
1 tunna 1,17
->
Fri ,s)
*) Koman- och Portlandcement: i fat, säckar otc. — 66 öro, oomballeradt — 58 öro per 100 kg.; andra slag —
20 % af värdet.
2) Marmor: i block — 2,44 kr., sågad — 4,13 kr.; sandsten, granit och annan byggnadssten — 41 öro per kbfot.
n) Takskiffer — 1,44 kr. per 1,000 st.
4) Marmor, till trappor, kaminer, samt dörr- och fönsterposter — fri.
B) Marmor, sågad i skifvor af mindre tjocklek än 16 cm. — 1,80 kr. per 100 kg.
6)
Marmor, i plattor af större tjocklek än 16 cm. — 36 öre por 100 kg.
7)
Sågade block och grofva stenhuggoriarbeten, som sjöledes införas — fria; takskiffer — 1,32 kr. per 100 kg.; sågade
plattor — 2,04 kr. per 100 kg.
8)
Sågade, oslipade plattor och grofva stenhuggeriarbeten — 2,G 7 kr. per 100 kg.
137
och främmande länder.
Frankrike.
Italien.
Neder-
länderna.
Norge.
Ryssland.
Spanien.
Tyskland.
Österrike.
Nord-
amerikas
Förenta
Stater.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Fritt
0,90
Fritt
Fritt
1,55
_
Fritt
0,89
20 % l)
Fri
Fri
Fri
Fri
Fri
Fri
Fri
Fri
0,37
»
»
»
»
1,55
)>
•>
»
0,65
»
>»
»
n
Fri
))
»
»
Fri å 0,5o
»)
>»
»
»
it
—
»
»
Fri
»
))
»
»
»
—
»
»
—
»
»
))
»
»)
0,27
»
))
Fri 2)
» 6)
0,54 0)
»
»
10,32
2,70
0,88 7)
5,34 8)
40 % 9)
4,32 12)
0,5 4 13)
5 %
»)
10,32
5,76
13,20-21,1214)
13,35
40 % 9)
Fritt
0,36
Fritt
Fritt
1,03
0,30
Fritt
0,89
Fritt
»
Fritt
»
»
5,68
0,30
»
2,67
»
1,44
»
)»
»)
2,24
0,30
»
0,89 å2,67 17)
»
—
—
Fri
Fri
G,88
—
Fri
2,6 7
Fri
7,20
2,io
»
6,70
6,88
—
»
2,6 7
»
Fri
—
»
Fri
1,03
0,30
))
0,36
»
9) Arbeten af marmor — 50 % af värdet.
10) Öfverstiger vigten per stycke 100 kg., utgår tullen för den Överskjutande vigten med endast 2 öre per kg.
n) Finare stenarbeten såsom vaser, lampor, skriftyg m. m. — 67 öre per kg.
12)
Statyer, moderna — 7,20 kr., urfoder, bläckhorn, skålar m. m. — 10,80 kr. per 100 kg.
13)
Statyer — fria.
14)
Stenarbeten: i förening med andra materialier — 21,12 kr., andra — 13,20 kr. per 100 kg.
15)
Harts: vanlig gul och brun äfvensom tyrolerbeck — 1,04 kr., annan — 20,83 kr., per 100 kg.
lö) Rökharts — 12,67 kr., benzoeharts — 59,83 kr., harpoes och colophonium — 1,30 kr.; allt per 100 kg.
17)
Vanligt harts och colophonium — 89 öre, annat — 2,67 kr. per 100 kg.
18)
Stenkolstjära — 58 öro per hl.
TuWcomiténs betänkande. III.
18
138
Tullsatser i Sverige
Tab. 27. Kemiskt-tekniska preparater.
Qvan-  titet
för tull-  beräk-  ningen.
Sverige.
Belgien.
Danmark.
England.
Finland.
enligt
gällande
taxa.
enligt
förslaget.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Albumin.....................................
100 kg.
5 %
15 °/„
Fri
4,17
F’ri
4,25
Alun.........................................
»
1,25
1,25
..
Fri'')
»
1,7 3
Ammoniak, kaustik......................
1 kg.
5 %
0,05
»
0,08
»
0,03
kolsyrad (Hjorthornssalt!
»
»
0,07
»
0,08
»
0,03
saltsyrad (Salmiak)......
100 kg.
Fri
Fri
»
8,33
»
2,52
svafvelsyrad, rå..........
»
1)
»
»
Fri
))
2,52
renad ......
»
»)
»
))
8,33
»
2,52
Apoteksvaror, ej spec..................
»
Fria 2)
Fria 2)
Fria
8,33
Fria
Fria2)
Arseniksyrlighet...........................
»
Fri2)
Fri2)
Fri
8,33
Fri
6,77
Baryt, svafvelsyrad (Tungspat) ......
»
Fri
»
»
Fri el. 4,17
»
1,73
Blyoxid, ättiksyrad (Blysocker)......
»
»
M
4,17
))
15,26
Bromkalium................................
»
5 %
Fritt
Fritt
8,33
Fritt
15,26
Borsyra.....................................
»
Fri
Fri
Fri
8,33
F''ri
15,26
Citronsyra..................................
»
5 %
»
»
8,33
»
30,52
Citronsalt...................................
»
))
Fritt
Fritt
8,33
Fritt
15,26
Cyankalium................................
»
»
»
»
8,33
))
15,26
Fosfor.......................................
»
Fri
Fri
Fri
8,33
Fri
67,75
Fosforsyra.................................
»
5 %
r» °/
° -o
»
8,33
)»
15,26
Glete.........................................
))
Fritt
Fritt
Fritt
4,17
Fritt
0,43
Glycerin....................................
»
5 °/„
D io
Fri
8,33 7)
Fri
Fri
Gödningsämnen, superfosfater........
»
Fria
0,25
Fria
Fria
Fria
Fria
andra, ej spec. ...
»>
•>
Fria
M
»
»
»
Jernbeta.....................................
»
5 %
15 %
Fri
8,33
Fri
15,26
Jodkalium................................
»
Fri2)
Fri
»
8,33
.»
15,26
Kali, blåsyradt (Blodlutsalt).........
»
Fritt
Fritt
Fritt
4,17
Fritt
25,42
klorsyradt..........................
->
»
n
»
8,33
»
15,26
*) Alun, bränd — 100 kg. 8,SS kr.
2)
Få införas endast af apotekare, eller efter erbållet tillstånd.
3)
Sprithaltiga; förtullas såsom Bränvin.
4)
Apoteksvaror, innehållande alkohol eller till hvilkas framställning alkohol begagnats — 413,90 kr. per 100 kg.
6) Blanc-fixe — 6,21 kr. per 100 kg.
och främmande länder
139
Frankrike.
Italien.
''
Neder-
länderna.
.............
Norge.
Ryssland.
Spanien.
Tyskland.
Österrike.
Nord-
amerikas
Förenta
Stater.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Fri
2,88
Fri
41,28
8,64
Fri
__
Fri
1,08
0,36
»
Fri
4,30 ä 5,16
1,08
2,64
2,67
4,97
0,02 ä 0,06
0,04
»
»
0,21
0,01
Fri
0,03
—
0,02 ä 0,06
0,04
»
»
0,21
0,01
»
0,05
0,14
5,7 6 a 8,64
2,88
»»
»
20,64
0,72
»
2,67
6,21
Fri
Fri
))
»
8,60
0,18
»
Fri
4,14
5,58
3,60
»
»)
8,60
0,18
»
2,67
4,14
5 •/„
7,20
Fria
Fria 3)
/ 41,28 å \
( 206,00 2) /
72,00 ä 144,00
Fria
42,7 2
25 V)
Fri
Fri
Fri
Fri
9,46
—
Fri
—
Fri
—
0,72
»
»
9,46
7,20
2 64
5,34
0,41 å2,46 5)
3,96
0,72
»
»
41,28
7,20
Fri
10,68
45,53
72,00
2,88
Fritt
Fritt
41,28
7,20
Fritt
17,80
25 »/o
Fri
Fri
Fri
Fri
41,28
7,20
Fri
Fri
41,39
/ Fri, 4,32, \
(10,8oå36,oo/
7,20
))
»
68,80
7,20
*
17,80
82,78
—
2,88
Fritt
Fritt
41,28
7,20
—
17,80
25 »/„
—
2,88
)>
»
41,28
7,20
7,04
17,80
»
( 36,oo å \
\ 107,28 6) /
Fri
Fri
Fri
189,00
25,20
Fri
Fri
165,60
14,4 0
7,20
»
»
41,28
7,20
»
»
25 %
Fritt
2,88
Fritt
Fritt
—
1,44
Fritt
3,56
24,84
(3,42, 5,40 å\
i 7,50
(
2,88
Fri
Fri
41,28
7,20
Fri
1,42
14,49 å37,25 8)
Fria
Fria
Fria
Fria
Fria
0,04
Fria
Fria
Fria
»
»
>»
»
»
0,04
»
»
»
Fri el. 7,20
2,88
Fri
Fri
41,28
1,08
Fri
0,89
25 %
252,oo
2,88
»
»
41,28
7,20
»
17,80
413,90
14,40 ä21,60°)
Fritt
Fritt
Fritt
45,58
7,20
7,04
10,68
41,39082,78 l0)
7,20 å 23,04
»
»
»
41,28
0,3 6
Fritt
—
Fritt
®) Fosfor: hvit — 36 kr., röd — 107,28 kr. per 100 kg.
7)
Glycerin, rå — 10 % af värdot.
8)
Glycerin: rå — 14,49 kr., renad — 37,25 por 100 kg.
°) Blodlutsalt: gult — 14,40 kr., rödt — 21,60 kr. per 100 kg.
10) Blodlutsalt: gult — 41,89 kr., rödt — 82,78 kr. per 100 kg.
140
Tull satser i Sverige
Tab. 27. Kemiskt-tekniska preparater. (Ports.)
Qvan-
Sverige.
titet
Belgien.
Danmark.
England.
Finland.
enligt
gällande
taxa.
för tull-  beräk-  ningen.
enligt
förslaget.
Kronor.
Kronor. \
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kali, kolsyrad (Pottaska) ............
100 kg.
Fritt
Fritt
Fritt
1''ritt
Fritt
Fritt
kromsyradt; so Tab. 28. Fär-  ger och Färgningsämnen.
oxalsyradt..........................
EL 0/
° /o
15 7„
»
8,33
»
30,52
salpetersyrad!,oraffin.(Salpeter)
»
Fritt
Fritt
»
2,09
))
13,54
raffin.
»
»
))
»
• M
2,09
»
27,07
surt vinsyradt,oraffin. (Vinsten)
))
»
»
»
Fritt
n
2,52
raffin.
»
»
»
»
»
8,33
n
2,52
Karbolsyra.................................
»
Fri
F’ri
Fri
8,33
Fri
15,26
Kloralhydrat...............................
1 kg.
Fritt
Fritt
Fritt
0,08
2,50
Fritt
Klorlcalium.................................
100 kg.
/Fritt el./
/ 5 % I
Fri
”
)>
10 °/o
Fritt
Fritt el. 15,26
Klorkalk....................................
))
Fri
Fri
Fri
Fri
3,38
Kloroform..................................
1 kg.
»
»
0,67
5,96
F''ri
Kollodium.................................
»
1 liter 1,7 5
2,oo
1 liter 0,96
0,08
1 liter 4,80
15,26
Lerjord, svafvelsyrad....................
100 kg.
1,00
1,00
Fri
Fri
Fri
1,73
Magnesia, kolsyrad...................
»
* 0/
° 10
Fri
»
8,33
»
0,86
svafvelsyrad (Engelskt
salt)...........................
»
Fri
»
»
8,33
))
0,86
Natron, surt borsyradt (Borax)......
»
Fritt
Fritt
Fritt
8,33
Fritt
1,73
kaustikt (Natronhydrat)....
»
»)
»)
8,33
J>
0,86
kolsyradt (Soda)..............
»
»
))
»
Fritt
))
0,86
surt kolsyradt (Bicarbonat)
»
r. o/
° <0
»
))
8,33
)>
2,52
salpetersyradt(Chilisalpeter)
))
Fritt
»
»
2,09 s)
n
0,65
svafvelsyradt (Glaubersalt)
»
..
»
»
Frittel.8,33 6)
»
0,86
ättiksyradt.....................
1 kg.
6 °/
° i 0
0,io
»
0,08
»
0,15
Oxalsyra....................................
100 kg.
»
15 °/„
Fri
8,33
Fri
30,52
| Paraffin, oraffin..........................
1 kg.
Fri
Fri
»
10 %
))
Fri
raffin............................
»
5 %
0,05
»
0,12
»
»
*) Oraffineradt — 36 öre, raffinera*!! — 3,60 kr. per 100 kg.
2)
Pottaska: rå och kaustik — fri, raffinerad — 8,28 kr. por 100 kg.
3)
Borax: rå — 24,84, renad — 41,39 kr. per 100 kg.
4)
Oraffineradt — 36 öre; raffincradt — 3,60 kr. per 100 kg.
och främmande länder
141
Frankrike.
Italien.
Neder-
länderna.
Norge.
Ryssland.
Spanien.
Tyskland.
Österrike.
Nord-
amerikas
Förenta
Stater.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Fritt
0,36 a 3,60 6 7)
Fritt
Fritt
6,88
0,7 2
1,32
1,42 å 2,67
Fritt el. 8,28a)
9,oo
2,88
»
»
68,80
7,20
7,04
7,12
25 %
Fritt
2,16
)»
»
8,60
1,08
Fritt
Fritt
Fritt
»
2,16
»
»
8,60
1,08
)»
3,56
8,28
»
Fritt
»)
>»
4,47
—
»
Fritt
Fritt
»
2,88
»
»
4,47
—
))
»
49,6 7
•-
7,20
Fri
Fri
41,28
7,20
Fri
2,67 ä 17,80
20 »/o
—
0,0 7
1,86
Fritt
0,41
—
Fritt
0,78
—
Fritt
Fritt
Fritt
»
41,28
0,36
»
Fritt
—
3,24
Fri
Fri
Fri
7,57
1,01
2,64
2,67
Fri
0,29
0,07
2,15
))
1,03
—
0,18
0,43
2,07
0,11
—
2,7 2
2,15
1,03
—
0,18
0,43
4,14
1,08
0,36
Fri
Fri
5,16
—
2,64
2,67
4,97
4,50
18,00
»
»
41,28
0,36
Fri
17,80
33,11
Fri
1,08
»
»
41,28
0,36
„
7,12
2,48
6,30 ä 7,20
0,36
Fritt
Fritt
1,89
7,20
Fritt
Fritt å 5,34
24,84 å41,39 3)
5,76
0,36 å 3,60 4)
»
»
10,32
7,20
3,52
7,12
CO
ts
ce
j 1,66—12,60
Fritt el. 0,36
»
))
6,88
0,7 2
1,32 å 2,20
1,42 a 2,14
2,07 ä 8,28
3,74
2,88
»
»
5,16
7,20
2,20
5,34
8,28
Fritt
Fritt el. 2,io
-•
»
1,03
0,18
Fritt
Fritt å.3,56
Fritt
0,86—1,58
0,36
)»
»
2,58
0,36
»
0,36
0,46
0,03 ä 0,04
0,03
0,22 å0,37 7)
»
0,41
0,07
»
0,18
25 %
9,oo
2,88
Fri
Fri
41,28
7,20
7,04
7,12
»
—
—
»
»
0,21
0,12
0,09
0,11
Fri
—
—
»
»
0,21
0,86
0,09
0,n
»
6) Chilisalpeter, införd som gödningsmedel — fri.
6)
Glaubersalt: oraffin. — fritt, raffla. — 8,38 kr. por 100 kg.
7)
Vattenfritt — 36,61 kr.; vattonhaltigt — 22,02 kr. por 100 kg.
142
Tullsatser i Sverige
Tab. 27. Kemiskt-tekniska preparater. (Forts.)
Qvan-  titet
för tull-  beräk-  ningen.
Sverige.
Belgien.
Danmark.
England.
Finland.
enligt
gällande
taxa.
enligt
förslaget.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
PiTcrinsyra.................................
1 kg.
5 %
15 •/„
Fri
0,08
Fri
0,42
15 %
Fritt
Fri»)
Fritt
100,80
Fritt
Salt, kok- ..................................
100 kg.
1,67 å 2,09
Fritt
1 hl. 0,36 2)
Salpetersyra................................
))
Fri
2,oo
Fri
2,09
Fri
1,73
Saltsyra....................................
»
»
Fri
»
2,09
»
1,7 3
Svafvel.......................................
»
Fritt
Fritt
Fritt
Fritt
Fritt
Fritt
Svafvelblomma.............................
»
Fri
Fri
Fri
Fri
Fri
Fri
Svafvelsyra................................
>»
0,50
0,50
»
2,09
»
3,38
Tennsalt.....................................
))
Fritt
Fritt
Fritt
4,17
Fritt
15,26
Vattenglas (kiselsyradt kali eller
natron).................................
»
£ 0/
/ o
1,00
»
20,83
»
2,52
Vinstensyra................................
»
»
Fri
Fri
8,33
Fri
30,52
Vitriol, grön (Jernvitriol) .............
»
Fri
10 %
»
Fri
»
3,38
blå (Kopparvitriol)............
»
»
)»
»
»
»
3,38
hvit (Zinkvitriol)...............
»
I)
»
»
»
))
3,38
Ättiksyra, kristalliserad, på flaskor.
Kemiskt-tekniska preparater, ej spe-
1 kg.
1,00
1,00
1,35
1 liter 0,io
»
0,30
cificerade.............................
100 kg.
5 %
15 °/o
Fria
8,33 ,
Fria
15,26
*) Till införsel af apotekare eller efter erhållet tillstånd.
2)
Raffineradt koksalt, i paketer — 3,60 kr. per 100 kg.
3)
Koksalt: inkommande i kolli — 99 öre, oemballeradt — G6 öre per 100 kg.
4)
Ättiksyra: med en specifik vigt af 1,04 7 eller derunder — 12 öro, af högre specifik vigt — 33 öre, per kg.
5)
Kemiskt-tekniska preparater, som få säljas endast af apotekare — fria.
och främmande länder.
143
Frankrike.
Italien.
Neder-
länderna.
Norge.
Ryssland.
Spanien.
Tyskland.
Österrike.
Nord-
amerikas
Förenta
Stater.
Kronor,
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
0,18
Fri
2,58
0,54
Fri
0,18
25 %
Fort.
Fort.
—
—
—
Förb.
—
—
—
1,73 ä 2,38
Fritt
Fritt
1 hl. 0,28
3,44
2,34
11,26
1,50
0,66 å0,99 8)
1,80
1,08
Fri
Fri
7,57
2,88
Fri
0,89
Fri
0,37
0,72
»
»
7,57
0,72
)»
0,89
»
1,80
Fritt
Fritt
Fritt
—
0,18
Fritt
Fritt
Fritt el. 2,95
—
Fri
Fri
Fri
—
--
Fri
Fri
3,69
Fri
0,36
»
»
3,78 ä 10,32
1,08
»
1,34
2,07
7,20
2,88
Fritt
Fritt
41,28
7,20
Fritt
10,68
25 »/o
1,51—3,08
2,88
)»
»
5,16
7,20
0,88
2,67
4,14
7,20
7,20
Fri
Fri
68,80
7,20
Fri
17,80
82,78
0,47
1,44
»
H
3,78
1,08
»
0,89
2,48
2,18
1,44
»
»
17,20
7,20
»
2,67
16,56
1,01
1,44
»
»
17,20
7,20
»
2,67
—
5 %
1,44
1 liter 0,04
1 liter 1,60
0,69
—
0,42
0,43
0,12 ä 0,33 4)
„
2,88
Fria
Fria6)
41,28
7,20
Fria
17,80
25 «/o
144
Tullsatser i Sverige
Tab. 28. Färger och Färgningsämnen.
Qvan-  titet
för tull-  beräk-  ningen.
Sverige.
Belgien.
Danmark.
England.
Finland.
enligt
gällande
taxa.
enligt
förslaget.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Älizarin.....................................
1 kg.
Fri
Fri
Fri
0,04
Fri
0,15
Anilin........................................
»
»
»
»
0,0 8
»
0,42
Bensvärta...................................
100 kg.
2,oo
2,oo
»
4,17
»
2,52
Berlinerblått ..............................
1 kg.
Fritt
Fritt
Fritt
0,21
Fritt
0,29
Blyhvitt.....................................
»
0,05
0,05
»
0,04
»
0,06
Boktrycksfärg.............................
»
0,07
0,07
Fri
0,08
Fri
0,14
Carmin......................................
»
Fri
Fri
..
0,58
»
0,59
Cinnober....................................
»
»)
»
»
0,21
»
0,15
Extrakter..................................
»
Fria
Fria
Fria
0,21
Fria
0,13—0,59 3)
Färgträ, rötter m. m., omalna......
100 kg.
))
»
»
Fria
»
0,65
mallra .......
n
»
»
»
»
»
2,02
Indigo.......................................
1 kg.
Fri
Fri
Fri
0,58
F’ri
0,42
Indigoextrakt..............................
»
»
n
••
0,21
»
0,59
Jordfärger och ockror..................
100 kg.
Fria
Fria
Fria
Fria
Fria
0,65
Kimrök.....................................
1 kg.
0,05
0,05
Fri
0,04
Fri
0,08
Kochenill...................................
»
Fri
Fri
»
0,58
»
0,36
Kromgult...................................
»
l''ritt
Fritt
Fritt
0,04
Fritt
0,15
Kromsyradt kali..........................
»
»
»
»
0,04
»
0,25
Målarefärger, ej spec., torra.........
»
Fria
Fria
Fria
0,0 4
Fria
0,15
i olja........
»
0,15
0,15
It
0,21
»
0,15
Mönja.......................................
n
Fri
Fri
Fri
0,04
Fri
0,03
Smör får g och ost för g...................
»
Fria
0,07
Fria
0,21
Fria
0,15
Spanskgröna...............................
»
Fri
Fri
Fri
0,21
Fri
0,34
Sumac.......................................
100 kg.
»
»
»
Fri
»
0,65 it 2,02
Terra japonica............................
n
•
»
»
))
»
0,65
Ultramarin.................................
1 kg.
»
»
»
0,21
»
0,29
Umbra.......................................
100 kg.
»
n
»
Fri
»
0,65
Zinkhvitt....................................
1 kg.
0,05
0,50
Fritt
0,04
Fritt
0,06
Färger ur stenkolstjära: torra — 90 öre, i degform med minst 50 % vattenhalt — 50 öre pr kg.
2) Carminfärger: simpla — 18 öre, finare — 1,44 kr. per kg.
och främmande länder
145
Frankrike.
Italien.
Neder-
länderna.
Norge.
Ryssland.
Spanien.
Tyskland.
Österrike.
Nord-
amerikas
Förenta
Stater.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
5%
Fri
Fri
2,58
0,54
Fri
0,03
Fri
Fri1)
»
Fri
»
2,58
0,54
»
0,18
35 %
3,co
0,30
—
n
2,00
—
»
2,07
25 »/o
0,09
0,09
Fritt
Fritt
0,40
—
Fritt
0,18
0,50
5 %
0,09
>»
0,07
0,09
0,05
»
0,07
0,25
0,06 å 0,14
—
Fri
Fri
—
—
0,03
0,09
25 %
0,18 ä 1,44 2)
Fri
»
»
0,41
—
Fri
0,18
1,00
5 °/„
0,72
»
»
0,38
0,05
»
0,18
1,00
0,14—0,22 4)
0,09
Fria
Fria
0,43
0,02
0,03
0,05
0,07
Fria
Fria
»
»
1,03
0,07
Fria
Fria
10 %
,,
1,44
»
»)
5,10
0,07
»
1,78 å 3,56
»
Fri
Fri
Fri
0,25
0,57
0,07
Fri
0,05
Fri
»
0,09
»
Fri
0,80
—
0,03
0,05
0,06
0,18
2,88
Fria
Fria
1,08
0,07
Fria
Fria
2,07
O.oi
0,04
Fri
Fri
0,04
--
0,03
0,03
25 »/o
Fri
Fri
»>
0,25
0,52
0,07
Fri
0,05
Fri
r> %
0,09
Fritt
Fritt
0,38
0,05
Fritt
0,18
0,37
»
0,09
»
»
0,40
—
»
0,u
0,25
„
0,09
Fria
F ria
0,41
Fria
0,18
25 <*/„
0,08
•—-
5 %
0,07
0,41
0,18
0,18
0,18
0,12 ä 0,14
0,01
0,09
Fri
Fri
0,05
Fri
0,07
0,25
0,03
—
5 %
0,07
0,41
0,18
0,18
0,18
Fria
0,07—0,15
0,09
Fri
Fri
0,57
—
Fri
0,05
25 %
Fri
Fri
))
»)
1,03
—
»
Fri
3,31
—
»
»)
1,03
—
»
))
Fri
0,14
0,09
„
»
0,40
—
0,13
0,18
0,37
0,80
2,88
»
»
1,03
0,0 7
—
Fri
2,07
5 %
0,09
Fritt
0,07
0,09
0,05
Fritt
0,07
0,io
3)
Ex trakter: af indigo, kochenilj — 59 öre, garansin — 34 öre, andra slag — 13 öro; allt per kg.
4)
Extrakter: krappextraktor — fria; andra slag: svarta och violetta — 14 öre, röda och gula — 22 öro por kg.
Tullkomitens betänkande. III.
19
146
Tullsatser i Sverige
Tab. 29. Produkter af
Qvan-  titet
för tull-  beräk-  ningen.
Sverige.
Belgien.
Danmark.
England.
Finland.
enligt
gällande
taxa.
enligt
förslaget.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Bläck, skrif-..........................
1 kg.
0,io
0,io
10 %
0,13
Fritt
0,13
Fernissa, sprit- .......
2\
andra slag ..................
»
0,30
0,30
Fri
0,21
Fri
0,34
Fyrverkeriarbeten........................
»
0,60
2,00
10 %
0,17
Fria
—
Jäst, opressad .........................
»
0,20
0,25
Fri
0,17
Fri
Fri
pressad ..............................
i»
0,20
0,25
»
0,17
»)
0,09
Knallhattar .......................
))
1,20
1,20
10 %
0,17
Fria
2,03
Krut och andra sprängämnen .. .
»
0,12
0,25
0,11
0,17
»
Förb.
Lack ...............................
»
0,47
0,7 5
10 %
0,33
Fritt
0,24
Lim, gelatin och husbiås ............
»
1,70
1,70
Fritt
0,13
)»
0,59
andra slag ............
»
0,20
0,20
»
0,13
»
0,oi
Ljus, talg- ................................
*
0,07
0,07
10 %
0,13
Fria
0,15
andra slag......................
.
0,12
0,12
10 %
0,25
»
0,15
Luktvatten............
2,00
2,00
1 l. 0,96
0,67
1 l. 3,30
0,68—2,54 ,3)
Patroner, laddade..................
0,12
0,25
0,11
0,17
Fria
0,34
oladdade .....................
„
0,35
0,50
0,11
0,17
»
—
Pomada....................................
»
0,35
O
o
t-H
10 %
0,67
It
1,86
Stärkelse...................................
0,17
0,17
Fri
0,08 I8)
Fri
0,04
Tvål, parfymerad........................
»
0,28
0,75
0,04
0,67
0,49 19)
0,76
andra slag ........................
»
0,10
0,10
0,04
0,04
Fri
0,15
Tändstickor, af trä.....................
»
0,05
0,05
—
0,2 9
Fria
0,24
andra........................
))
0,05
0,20
--
0,25
n
0,24
1)
Spritfernissa, som före tallbehandlingen denaturerats — 40 öre per kg.
2)
Tullbehandla såsom alkohol.
3)
Med tillägg af konsumtionsafgift för spriten, som ingår i fernissan.
4)
Med för spriten ytterligare tillägg, beräknadt efter 36 liter per hektoliter af 70 °/0 styrka.
5)
Med tillägg för deri ingående alkohol — 1,10 kr. per liter.
6)
Vinjäst — fri.
7)
Krut, för bergsprängning — 1,08 kr., för jagt — 1,80 kr.; andra sprängämnen — 2,16 kr.; allt per kg.
8)
Krut — fritt; andra sprängämnen — 3 öre per kg.
9)
Krut
— 93 öre, andra sprängämnen — 43 öre
per kg.; införsol får ondast eftor särskild tillåtelse
ega
rum.
10)
Krut
och andra sprängämnen: värda per pound
ej mera än 20 cents (= 1,65 kr. per kg.)
—
41 öre,
värda
mera —
66
öre per kg.
n) Fisklim (husbiås) — 29 Öre per kg.
12)
Gelatin, husbiås och lim: af mindre värde än
7 cents per pound (= 58 öre per kg.) —
12
öre
per
kg., värda
7—30
cents
per pound — 25 °/0, värda öfver 30 cents per pound — 30 °/0 af värdet.
och främmande länder.
147
Frankrike.
Italien.
Neder-
länderna.
Norge.
Ryssland.
Spanien.
Tyskland.
Österrike.
—1
Nord-
amerikas
Förenta
Stater.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
0,14
0,n
Fritt
0,io
0,41
0,18
0,03
0,18
0,21 3)
0,22 4)
5,oi
2,oo
--
0,17
0,18
0,43
35 »/„ 5)
0,14 a 0,29
0,14
5 %
0,06
--
0,17
0,05
0,09 å 0,43
35 %
0,72
—
0,07
Fria
—
_
0,0 3
0,43
0,66
—
Fri
Fri
0,io
0,15
—
0,57 6)
0,18
—
—
»
))
0,io
0,34
—
0,57 6)
0,36
—
0,43
1,80
—
1,33
--
1,26
0,26
0,43
40 »/o
Förb.
1,08—2,16 7)
0,0 7
Fria
Förb.
0,34
Fria 8)
0,43 å0,93 ®)
0,41 å0,66 10)
0,22
0,22
5 Vo
0,4 6
1,75
—
0,03
0,18
20 %
Fritt “)
0,11
Fritt
1,50
1,03
0,09
0,03
0,11
0,12 12)
»
0,03
»
Fritt
0,21
0,09
0,03
0,11
0,12 12)
0,04 å 0,09
—
0,04
0,13
0,41
0,36
0,16
0,11
—
0,14
0,11 ä 0,29
r; o/
lo
0,13
0,41
0,36
0,16
0,20
—
0,50
0,72
5 o/
0
2,ob ,4)
6,81
1,44
0,88
1,34
1 l. 1,67 >6)
Förb. ä 0,18
1,80
—
Fria
Förb.
0,43
0,11—0,26 10)
0,43
30 %
0,43
0,43 å 1,08
—
»
0,54
0,11—0,26 16)
0,43
—
—
0,72
5 %
0,35
6,81
1,44
0,88
1,34
50 •/«
0,04
—
Fri
0,03
0,21
0,07
0,11
0,11
0,17
0,09
0,29 å 0,4 3 20)
0,09 2>)
0,30
1,23
1,44
0,26
0,2 7
1,24
0,09
0,06
0,0 6 21)
0,10
0,31
0,14
0,0 9
0,07
20 »/o
Förb. 22)
0,07
5 V„
Fria
0,38
0,14
0,09
0,12
— ■■>
Förb. 22)
0,11
5 %
»
0,38
0,14
0,09
0,12
_ 23) |
13)
I simpla flaskor — (58 öro; i fasetterade, slipado, förgylda eller försilfradc flaskor — 2,54 kr. por kg.
14)
Ej sprithaltigt — 50 Öre per kg.
16) Med tillägg af 50 °/0 af värdet.
16)
Patroner, laddado eller oladdade, i hylsa: af pappor — 11 öre, af pappor och andra ämnen — 21 öre, af koppar eller
messing — 26 öro; allt per kg.
17)
Pomada: i kärl vägande 3 kg. eller mera — 35 öro, i kärl af mindre bruttovigt — 1 kr. per kg.
lö) Potatismjöl — fritt.
10) För genomskinlig tvål, till hvars framställning sprit blifvit använd.
80) Glycorintvål — 43 öre, annan parfymerad tvål — 21) öro por kg.
21) För tvål utgår derjemte accis med 7,20 kr. per 100 kg.
”) Eftor erhållen tillåtelse af finansministern får Monopolbolagot för tändstickor införa sådana mot on tull af : för trätändstickor
— 9 öre, för andra — 14 öro por kg.
28) Tändstickor i askar, innehållande ej mer än 100 st. tändstickor — 37,5 öre per 144 st. askar ; eljest — 3,75 öre per
1,000 st. tändstickor.
148
Tullsatser i Sverige
Tab. 30. Kortvaror m. m.
Qvan-  titet
för tull-  beräk-  ningen.
Sverige.
Belgien.
Danmark.
England.
Finland.
enligt
gällande
taxa.
enligt
förslaget.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Ben, arbotadt:
elfenben..........................
1 kg.
1,18
2,oo1)
10%
0,67
Fritt
5,42
andra slag.......................
))
0,35
1,20 ’)
10 »
0,67
»
0,42 ä 1,36
Bernsten, arbetad........................
»
0,80
2,00
10 »
0,67
Fri
5,42
Bijouterivaror, ej af guld eller silfver
M
0,80
2,oo
10 »
0,67
Fria
5,42
Etuis.......................................
n
0,80
2,00
O O
O o
C<f oi
10 »
0,67
0,67
1,36 å 5,425)
5,42'')
Galanterivarar, finare, forgvlda.....
»
10 »
»
andra.................
»
2,00
2,oo
10 »
0,67
»
1,36’)
| Horn, arbetadt, andra slag...........
.»
1,18
1,20
10 »
0,67
Fritt
0,42 ä 1,36
j Kautschuk, oarbetad....................
»
Fri
Fri
Fri
0.21
Fri
0,04
arbetad:
rör och slangar.......
»
Fria
Fria
10%
0,21
Fria
0,42 ä 0,76
skodon ...................
))
1,00
1,20
10 »
0,67 ä 1,338)
»
0,85
andra slag, oj spec...
W
1,00
1,20
10 »
0,67
))
0,42 ä 0,7 6 9)
{ Leksaker af sammansatta ämnen....
»
2,oo
2,oo
10 »
0,67
»
0,85
Perlemor, arbetad........................
Portföljer, Väskor och Plånböcker:
»
0,80
2,oo
10 »
0,67
Fri
5.42
af siden ..................................
»
2,oo
4,oo
10 »
0,67
Fria
5,42
andra slag...............................
))
0,50
1,20
10 »
0,67
»
1,36
j Sköldpadd, arbetad......................
»
5,oo
1,20
10 »
0,67
Fri
5,42
Solfjädrar, fina...........................
»
5,oo
5,00
10 »
0,67
Fria
10,84
andra........................
»
5,oo
5,oo
10 »
0,67
•>
2,72
1)
Knappar, ej spec., af ben — 1 kg. 50 öre.
2)
Svarfvarearbeten — 1,37 kr., biljardbollar och kammar — 4,50 kr., andra elfenbensarbeten — 9 kr.; allt pr kg.
3)
Kortvaror: fina — 1,44 kr., vanliga — 72 öre pr kg.
*) Knappar — 50 proc. af värdet.
5)
Etuis: af hel- eller
halfsiden — 5,42 kr., andra
—
1,36
kr. pr kg.
6)
Etuis: af trä eller
papp, i förening med siden
—
1,06
kr., af poleradt
trä
med
väf
—
26
öre,
af
läder
—
62
öre;
allt pr kg.
'') Vägande 425 gram eller derunder pr st.
8)
Skodon: i förening
med läder — 1,88 kr., utan
läder —
67 öre pr kg.
9)
Kautschuk: utan tillsats af andra ämnen — 42 öre,
med
tillsats af andra
ämnen
—
76
öre,
för
medicinska och kirurgiska
behof — 42 öre; allt pr kg.
*°) Arbeten af guttapereha och vulcaniserad kautschuk —• 35 proc. af värdet.
främmande länder
149
Frankrike.
Italien.
Neder-
länderna.
Norge.
Ryssland.
Spanien.
Tyskland.
Österrike.
Nord-
amerikas
Förenta
Stater.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
1,87 å 9,0 o3)
0,72 ä 1,443)
RO''
° /O
0,35
9,98
9,00
1,76
1,78
40%
1,37
0,72 å 1,443)
5 »
0,35
3,19
1,80
0,26
0,89
30 » *)
—
1,44
5 »
Fri
9,98
9,00
1,76
1,78
25 »
3,60
0,7 2 ä 1,44 3)
5 »
0,80
9,98
7,20
1,76
0,89 ä 1,78
50 »
—
0,72 å 1,4 4 3)
5 »
0,80
—
4,32
0,26 a 1,06e)
0,62
35 å 40 %
—
1,44
5 »
0,70
9,98
7,20
1,76
1,78
45%
—
0,7 2
5 »
0,35
3,10
—
—
0,89
45 »
1,37
0,72 å 1,44 3)
5 »
0,35
3,10
1,80
0,26
0,89
30 » 4)
Fri
Fri
Fri
Fri
—
0,02
Fri
Fri
Fri
0,14 ä 0,72
0,36
5%
Fria
0,63 å 1,13
0,54
0,35
0,36
30%
0,43
0,36
5 »
0,93
1,89
1,33
0,35
0,53
30 »
0,14 ä 0,72
0,36
5 »
0,93
0,63 å 1,18
1,33
0,35 ä 0,53
0,53
30 » 10)
0,48
0,50
5 »
1,50
3,10
—
0,70 å 1,06
0,89 å 1,78
35 »
9,00
1,44
5 »>
0,80
9,98
9,00
1,76
1,78
40 »
—
1,44
5 »
0,80
9,98
4,82
1,06
_
50 »
0,7 2
0,7 2
5 ’>
0,80
3,78
3,60
0,62
0,62
35 »
1,37
1,44
5 »
0,35
9,98
9,00
1,76
1,78
40 »
9,00
1,44
5 »
—
9,98
9,oo
1,76
1,78
35 »
2,16
0,72
5 »
—
3,10
1,80
1,76
0,89
35 »
Tullkomiténs betänkande.
20
150
Anmärkningar.
1.
Vid evalveringen har hvad som ej uppgått till hälft öre uteslutits och hvad
som uppgått till eller öfverstigit ett hälft räknats för ett öre.
2.
Procenttecknet (°/0) efter en siffra utvisar, der ej annorlunda tillkännagifves,
att tullen beräknas i procent af varans värde.
3.
»Förb.» betecknar att varan är eller var förbjuden till införsel.
4.
Vid evalveringen till Svenskt mynt, mått eller vigt har beräknats följande:
Belgien.
Danmark.
England.
Finland.
Frankrike.
Italien.
1 Franc = 100 centimer = 72 öre.
1 Pund = 500 gram. 1 Viertel = 8 Pott = 7,72 liter.
1 Pound Sterling = 20 shillings = 18 Kr. 1 Centweight ==
112 Pound = 50,8 kg. 1 Gallon = 4,5 liter. 1 Troy-ouns
= 31 gr.
1 Mark = 100 penni == 72 öre.
1 Franc = 100 centimer = 72 öre.
1 Lira = 100 centesimi = 72 öre.
Nederländerna. 1 Gulden = 100 cents = 1,43 Kr.
Ryssland.
Spanien.
Tyskland.
Österrike.
1 Rubel = 100 kopek == 2,82 Kr. 1 Pud = 40 pund = 16,38 kg.
1 Arschin = 16 Werschok = 0,7i meter.
1 Peseta = 100 cent = 72 öre.
1 Mark = 100 pfennige = 88 öre.
1 Gulden = 100 kreutzer = 1,78 Kr.
Nordamerikas Förenta Stater. 1 Dollar = 100 cents = 3,75 Kr. 1 Ton =
1,016 kg. 1 Pound = 453 gram. 1 Bushel = 36,35 liter. 1
Qvart = 2 Pints = 1,12 liter.
