# ID: svediakorp-gov111847
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Tvåkammarriksdagen: utredningar
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1886
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: tvåkammarriksdagen, investigations
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 48,278
# sentences: 2,068
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


BETÄNKANDE
I FRÅGA OM
BYGGNADSSÅ T T M. M.
FÖR
STAMBANA GENOM ÖFRA NORRLAND
MELLAN
SOLLEFTEÅ OCH LULEÅ
AFGIFVET DEN 14 DECEMBER 1885
AF
DEN DERTILL I NÅDER TILLSATTA KOMITÉN.
---
STOCKHOLM
TRYCKT I CENTEAL-TRYCKERIET
18 8 6
TILL KONUNGEN.
Den af Eders Kongl. Maj:t, jemlikt nådiga brefvet den 31 sistlidne
Juli, tillsatta Komitén för afgifvande af yttrande i fråga om byggnadssätt
in. in. för stambanan genom öfra Norrland mellan Sollefteå och Luleå
får, efter nu afslutade arbeten, härhos i underdånighet öfverlemna sitt
betänkande i ämnet.
Underdånigst
Gustaf Ryding.
F. v. Essen. A. F. 0. Cederberg. Rudolf Cronstedt.
Hj. Elworth. P. 0. Hörnfeldt.
C. Jehander.
F. v. Krusenstierna.
J. E. Wikstén.
C. Ii. Troilius.
Stockholm den 14 December 1885.
i
fj emlikt nådiga brefvet den 31 Juli 1885 har Kongl. Maj:t åt eu
komité, bestående af undertecknade, uppdragit att, efter utredning af omfattningen
och beskaffenheten af den trafik, som vore att påräkna för en
stambana genom öfra Norrland mellan Sollefteå och Luleå, afgifva yttrande,
huruvida vid en sådan stambanas byggande och trafikerande borde
tillämpas samma system, som det hittills vid stambanan genom Norrland
följda, eller om med hänsyn till den blifvande trafiken förenklingar kunde
och borde vidtagas, ledande till nedsättning i kostnaderna, äfvensom att
i sammanhang härmed jemväl yttra sig om anledning förefunnes att vid
banans byggande i större eller mindre mån använda entreprenadsystemet.
Den stambana, om hvilken nu är fråga, är ämnad att utgöra en fortsättning
af den från Bräcke utgående stambanan till Sollefteå, till påbörjande
af hvilken jernvägsanläggning 1881 års Riksdag, med anledning
af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning, beviljat anslag. Redan på
hösten samma år vidtogos de första åtgärderna för åstadkommande af en
undersökning om lämpligaste sträckningen af fortsatt jernväg från den
punkt vid Angermanelfven, dit norra stambanan på grund af samma års
riksdags beslut komme att sträcka sig, eller från annan lämplig utgångspunkt
vid samma bana till Vesternorrlands lånegräns mot Vesterbotten,
i det att Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i förstnämnda län den 26
November 1881 aflat skrifvelse till Kongl. styrelsen för statens jernvägsbyggnader
med anhållan, att styrelsen måtte föranstalta, att en sådan
undersökning blefve så fullständigt verkstäld, att densamma, derest Kongl.
Maj:t framdeles skulle vilja föreslå Riksdagen att fortsätta stambanan
norr ut, måtte kunna läggas till grund för en proposition derom. I samma
skrifvelse meddelades tillika, dels att Vesternorrlands läns landsting an
-
Förberedande
under
sökningar.
4
visat medel till bestridande af kostnaderna för undersökningen, och dels
att en af landstinget i Vesterbottens län tillsatt jernvägskomité i samråd
med delegerade från en dylik af Norrbottens läns landsting tillsatt komité
uttalat den åsigt, att stambanan borde framgå i sådan riktning, att densamma
vid Trehörningsjö träffade gränsen mellan Vesternorrlands och
Vesterbottens län; och hade Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i sistnämnda
län förklarat siar instämma i denna åsigt.
o
o
På grund af ofvanberörda hos jernvägsbyggnadsstyrelsen gjorda framställning
blef genom dertill förordnad person undersökningen företagen.
Dessförinnan hade styrelsen angifvit de grunder, som vid undersökningen
borde följas, nemligen, att banan skulle beräknas med den för stambanorna
brukliga spårvidden (4,83 fot = 1,435 meter) med broöfverbyggnader
af jern, och såsom regel antagas, att den starkaste lutningen icke
finge öfverstiga 1 : 60, samt att den minsta krökningsradien icke finge understiga
1,000 fot.
. °
Vid undersökningens början i Augusti månad 1882 hade inom Ångermanland
framstälts alternativa förslag till fyra olika hufvudsträckningar
för banan, nemligen:
Bo en med utgångspunkt från Bräcke—Sollefteåbanan vid Helgumsjön
förbi Norrsjön, Salsjö, Tunsjön, genom Liden, Junsele och öfverstå
delen af Anundsjö samt Björna socknar till Vesterbottens gräns vid Aspsele.
2:o en med utgångspunkt från nämnda bana vid Långsele öfver
Granvåg, genom Ed, Resele, Skorped, Anundsjö och Björna socknar till
lånegränsen i närheten af Trehörningsjö;
)>:o eu med utgångspunkt antingen från Sollefteå eller Långsele öfver
Skedom, Multrå och Strinne samt genom nå,gon af de der i trakten utmynnande
dalgångarne till Skorped, hvarefter banan skulle fortsättas på
sätt i näst föregående punkt angifvits; samt
4:o en från Sollefteå på någondera sidan af Angermanelfven till Nyland
och derifrån vidare efter kusten norr ut.
Undersökningsförrättaren fann det första och det fjerde alternativet
icke böra ifrågakomma, det förra, emedan det medförde en betydligare
vägförlängning, bland annat derför, att eu till Aspsele framdragen linie
maste kringgå den i Vesterbotten belägna bergsträckningen Angermaubalilen,
samt det senare, dels emedan äfven här en vägförlängning uppstode,
om banan först skulle sträckas till Nyland och derifrån vidare norr
ut genom den kuperade marken utefter hafskusten, och dels emedan jernvägens
anläggande i denna riktning stode i strid med den antagna grundsatsen,
att stambanorna icke borde ledas utmed segelbara vatten, och att
de gagnade det allmänna samt motsvarade nedlagda kostnader i den mån
de byggdes i trakter, der långa och dyra transporter hämmade industriens
och jordbrukets utveckling.
Beträffande derefter de bida återstående alternativen, så blefvo för
vinnande af antaglig uppgång öfver den vattendelare, som skiljer Angermandalen
från Nätradalen, omfattande dels okulära och dels fullständiga
undersökningar utförda i alla de dalgångar, som från norr utmynna till
Angermanelfven mellan Sollefteå och Nyland. Dervid utröntes, att, i
hvilken af dessa dalgångar jernväg än förlädes, vägförlängning uppkomme,
och med anledning häraf ansåg undersökningsförrättaren äfven det tredje
alternativet böra öfvergifvas.
Sålunda återstod, såsom enligt undersökningsförrättarens åsigt lämpligt,
allenast det andra alternativet. Till utgångspunkt för den blifvande
jernvägens utstakning valdes Nässjö (Hjelta) i Långsele socken, emedan
det på grund af terrängförhållandena befanns nödvändigt att redan vid
denna punkt linierna åtskildes. Stambanans blifvande fortsättning skulle
då dragas öfver Faxelfven och vidare utefter Ångermanelfvens venstra
strand till Ohns by, der jernvägen lämpligast kunde öfvergå Ångermanelfven
och vidare framdragas förbi Eds kyrka, Forsmo, Selsjön, Backsjöbränna
och stora Aspsjön till Jussjö. Derifrån utstakades linien förbi Byvattnet,
Holm, Lännäs, Skorped, Bredbyn till Anundsjö-sjön samt vidare i
ostlig riktning förbi Selsbyarne, Gottne och Östansjö till Fors. Från denna
plats visade det sig möjligt att framdraga linien antingen förbi Utanlandsjö
sågverk till Gideå kyrka eller ock vester om Vestergunsjön samt öster
om Perresjö och Ledingen till det s. k. Björnafallet vid Gideå eif. Med
anledning deraf, att sträckningen Fors—Gideå, ehuru närmande sig kusten,
syntes ega företräde genom bättre kurv- och lutningsförhållanden, lättare
6
arbeten och bättre jordmån för jernväg!* anläggande samt vid framtida
utsträckning af stambanan genom Vesterbotten erbjöde kortare och fördelaktigare
väg, utstakades först denna linie, som i närheten af Gideå
kyrka öfvergår Gideåvattnet, hvilket är segelbart omkring en och en halt
mil inåt landet, räknadt från den plats, der det direkt skulle komma att
beröras af jernvägen.
Från Fors till Björna utstakades jemväl eu linie.
Sammanlagda längden af de sålunda utstakade jernvägslinierna utgör:
från Hjelta öfver Fors till Gideå kyrka 1 1 mil 32,800 fot (127,4 km.)
»
»
»
))
» Björnafallet 11
»
12,900 » (121,4 » )
Efter fullbordan af denna undersökning afstannade utstakningen af
jernvägslinien för någon tid och återupptogs först sedan Kongl. Maj:ts
Befallningshafvande i Vesternorrlands län i skrifvelse till Kongl. Väg- och
Vattenbyggnadsstyrelsen den 7 April 1884 gjort framställning om verkställande
genom bemälda styrelses försorg af fullständig undersökning
jemte upprättande af kostnadsförslag rörande, jemte annat, lämpligaste
sträckningen för den inom Vesternorrlands. län fallande fortsättningen af
norra stambanan mellan Fors och Vännäs. I denna skrifvelse åberopade
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande eu från den af landstinget i Vesterbottens
län tillsatta jernvägskomitén mottagen skrifvelse, hvari koinitén
tillkännagifvit, att den icke ville framställa något bestämdt påstående angående
jernvägens riktning genom norra Ångermanland och södra delen
af Vesterbotten i vidare mån än. att komitén, som ansåg, att terrängoch
öfriga på sträckningen inverkande förhållanden borde i fråga härom
verka afgörande, så vidt Vesterbottens län angick, bestämdt yrkade, att
jernvägen skulle beröra någon punkt i närheten af den vid Urnans och
Vindelns sammanfiöden belägna Vännäs kyrka.
Sedan med anledning häraf bemälda styrelse åt samme ingeniör, som
utstakat här ofvan omförmälda jernvägslinier inom Ångermanland, uppdragit
att i öfverensstämmelse med de uttalade önskningarna verkställa
den ifrågasatta nya undersökningen, påbörjades denna samt afslutades på
sommaren 1884. Utstakningen fortsattes från hvardera ändpunkten af
alternativlinierna, den ena från Fors till Björnafallet och den andra från
Fors till Gideå kyrka. Björnalinien leddes från Björnafallet förbi Mattarbodum,
Storsjön, Långvattnet och vestra änden af inre Lemmusjön vid
Trehörningsjö samt vidare förbi Norsjön och Önskasjön till lånegränsen
vid Nordsjö; och angafs såsom särskildt talande för denna linie, att en
direkt förbindelse med Lemmusjöarne ernåddes, hvaremot, om den framdroges
till lånegränsen förbi Ökvattnet, Trehörningssjön, Atjern och längs
sydöstra stranden af Önskasjön, gynsammare lutningsförhållanden vunnes.
Den andra alternativlinien eller Gideålinien utstakades i riktning från
o
Gideå kyrka förbi Hundsjön och Flärke till Grösjön samt derifrån till
länegränsen vid Nybergsjö. Denna sträckning föredrogs framför en ännu
östligare, som erbjöd fördelen af förkortad väglängd, hufvudsakligen derför,
att jernvägen, om den lades i den utstakade riktningen, vid Grösjön
komme Lemmusjöarne så nära, som med denna alternativlinie vore möjligt.
De båda alternativliniernas längd utgör:
från Björna öfver Trehörningsjö till Nordsjö 3 mil 10,199 fot (35,1 km.)
)) Gideå kyrka ........................ » Nybergsjö 1 mil 30,500 )> (19,7 » )
Inom Vesterbottens län företogos, jemlikt den ofvannämnda, af landstinget
tillsatta jernvägskomiténs begäran och på Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsens
förordnande, under sommaren 1884 undersökning för utrönande
af jernvägens lämpligaste sträckning genom länet. Svåra terrängförhållanden
inom södra delen af Vesterbotten befunnos dervid göra
det oundvikligt att dels öfvergå vattendragen på betydliga höjder och
dels göra stora krökningar för att med föreskrifven högsta lutning af -  1 : 60 öfvervinna de stora höjdskilnaderna. Gideålinien ansågs böra framdragas
från länegränsen vid Nybergsjö förbi Storfall, Djupsjö, Torrböle
och Gräsmyr till Pengsjö. Från Pengsjö utstakades med hänsyn till en
möjligen blifvande bibana till Umeå och Holmsund två alternativa riktningar
för hufvudbanan, nemligen den ena vestligare, öfvergående Ume
eif vid Nyby och derifrån följande elfvens vestra strand förbi Vännäs
kyrka utmed Vindelelfven till Hedlunda, hvaremot, enligt det andra, östligare
alternativet, banan skulle från Pengsjö framgå på Umeelfvens östra
strand till Brån samt der öfvergå elfven och derpå fortsätta längs östra
stranden af Vindelelfven till dess linien omkring ’/2 fjerdingsväg norr om
8
Hedlunda sammanfölle med det vestra alternativet. För den föreslagna
bibanan skulle det östligare alternativet, såsom väsentligen underlättande
byggandet af samma bana, ega företräde, men det vestligare medförde
för hufvudbanan till det öfra Norrland 0,2 mil (2 kilometer) kortare
värn Från Hedlunda fortsättes linien utefter östra stranden af Vindel
o
elfven
till Ytter flöda, hvarefter den ingår i Rödåns dalgång och vid
Qvarnsvedjan gör en betydlig svängning för att möjliggöra öfvergången
af vattendelaren mellan Qvarnsvedjan och gården Norrland. Sedermera
löper linien i temligen rak sträckning förbi Eriksbo, Björklund, Björntjälen,
Nya Bäcknäs och Förliden till Äträsk och derifrån mot öster
förbi Mjödtjern, Bjursjön till Hvälfsjön samt utmed södra änden af stora
Bygdeträsket till Bygdsiljum. Från Bygdsiljum fortsätter linien längs
östra stranden af stora Bygdeträsket till Bygdeträsk by och följer derefter
östra stranden af Göksjön samt framgår i nära nordlig riktning omkring
V4 mil vester om Burträsks kyrka samt derefter längs östra stranden
af Lidträsket och Skråmträsket fram till Skellefte eif, som den öfvergår
i närheten af Gråberget. Linien är vidare utstakad förbi Löparnäs,
Svanström och Torsbäckliden till Bäckfors, hvarifrån den gör en svängning
åt vester till Norrbäck och derifrån åter åt öster till Falkliden,
hvarefter den följer vestra stranden af Kågeelf och Storkågeträsket, Derifrån
gick linien öfver Aspliden till gränsen mot Norrbottens län, som den
nådde ungefär vid rålinien mellan Byske och Jörns socknar vid Stryckfors.
Vid Pengsjö sammanfaller den nu angifna linien med den s. k.
Björnalinien, hvilken vid Nordsjö öfvergår länegränsen mot Vesternorrlands
län. Af undersökningsförrättaren har denna senare linie utstakats
från Nordsjö till Mjösjön och derifrån till Fällfors, hvarest den öfvergår
Fogde eif, samt vidare i nära nordlig riktning förbi Bjurvik, nedra Nyland
och Johannisbo. Derpå svänger linien åt öster och framgår till
Bahlsjö och Ljusåker, hvarifrån den i nära sydöstlig riktning följer Bahlån
till dess sammanflöde med öre-elf. Efter att hafva passerat nämnda eif
fortsätter linien längs elfvens norra strand å en längd af omkring 0,3
mil (3 kilometer) förbi Agnäs, gör sedan åter en tvär böjning mot
norr till Lågsjö, går vidare i östlig riktning till södra änden af Hvit
-
9
vattnet och följer derefter i nordlig riktning detta vattenbäckens vestra
strand till Hvitvattnets by, kröker åter i sydostlig riktning förbi Brännland
till Thorsjön samt derpå förbi Östanbäck till Pengsjö för att vid
den s. k. Pengsjö qvarn förena sig med den öfver Gideå— Nybergsjö
framdragna linien.
Längden af de sålunda utstakade linierna utgör:
från Nybergsjö............ till Pengsjö.................. 5 mil 17,982 fot ( 58,8 km)
» Nordsjö ............... »
»
................ 7 »
5,601 » ( 76,5 » )
»
Pengsjö ............... » Vännäs.................. 1
»
1,200
»
(11
»
)
»
Vännäs ............... x> Storkågeträsk...... 14
))
7,518
»
(151,9
»
)
»
Storkågeträsk......
»• Norrbottens gräns
8
»
16,620
))
( 87
»
).
Liniens längd inom Vesterbottens län utgjorde följaktligen, om alternativlinien
Nybergsjö—Pengsjö valdes, 24 mil 7,820 fot (258,7 km) och,
om alternativlinien Nordsjö—Pengsjö valdes, 25 mil 30,939 fot (27 6,4 km).
Hvad slutligen angår den del af stambanan genom öfra Norrland,
som skulle dragas genom Norrbottens län, så blef af Kongl. Majrts Befallningshafvande
i länet i underdånig skrifvelse den 30 September 1884
på anförda skäl hemstäldt, att Kongl. Maj:t måtte anbefalla Väg- och
Vattenbyggnadsstyrelsen att låta verkställa definitiv undersökning för
norra stambanans sträckning genom länet från gränsen mot Vesterbottens
län till lämplig punkt vid riksgränsen mot Finland. Sedan nämnda styrelse
meddelat utlåtande i frågan samt Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
ytterligare blifvit hörd och dervid meddelat, hurusom de kommuner i
länet, inom hvilka stambaneundersökningar kunde komma att verkställas,
förbundit sig, medelst laga kraft egande beslut, att vid desamma kostnadsfritt
bestrida all erforderlig handtlangning, hvadan blifvande undersökningsförrättare
endast hade att hänvända sig till ordförandena i vederbörande
kommunalnämnder för att erhålla erforderligt arbetsmanskap,
fann Kongl. Maj:t, jemlikt nådiga brefvet den 10 April 1885, godt att,
för verkställande under året af undersökningar till utrönande af lämpligaste
sträckningen utaf norra stambanan från gränsen mellan Vesterbottens
och Norrbottens län till lämplig punkt å Luleå— Ofotenbanan, ställa till
styrelsens förfogande ett belopp, af 7,500 kronor att, under vilkor af för
2
10
staten kostnadsfri handtlangning, användas till betäckande af öfriga med
nämnda undersökningar förenade utgifter. Innan styrelsen med anledning
häraf vidtog åtgärder, fick styrelsen från den af landstinget i länet tillsatta
jernvägskomitén mottaga en skrifvelse af den 1 Maj 1885 jemte en
dervid fogad karta öfver den del af länets kustland, der undersökningen
skulle ega rum, å hvilken karta den ungefärliga sträckningen af jernväa-en
angifvits sådan den enligt komiténs förmenande borde läggas för
att rätt tillgodose ortens kraf. I skrifvelsen framhölls bland annat Imfvudsakligen,
att hänsyn så väl till befolkningens intressen som till beredande
af den största möjliga trafik för banan kräfde, att jernvägen genom
Norrbotten förlädes närmare kusten än utstakningen af jernvägslinien genom
Vesterbotten syntes förutsätta, och att derför denna senare linie
borde erhålla eu förändrad riktning, så att den komme att vid 1 innträsket öfvergå
länegränsen; och påpekades äfven, att rent tekniska förhallanden gjorde
en förändring af en del af jernvägslinien närmast länegränsen önsklig.
Kongl. styrelsen anbefalde sedermera i skrifvelse den 12 Juni 1885
behörig person att verkställa de ifrågasatta jernvägsundersökningarna i
fortsättning af de under år 1884 verkstälda undersökningarna inom Vesterbottens
län samt att, då efter förmodan terrängförhållandena inom Norrbottens
län vore sådana, att de utan allt för stora arbeten och kostnader
medgåfve lutningsförhållanden af 1 : 100 i stället för 1 : 60, som mast
användas å den undersökta linien mellan Sollefteå och Norrbottens lånegräns,
förstnämnda lutningsförhållande borde ligga till grund för undersökningarna,
hvarjemte minsta krökningsradien å kurvorna icke finge understiga
1,000 fot.
Med ledning af dessa och under hand lemnade föreskrifter börjades
undersökningen under Juli månad och afslutades pa hösten sistlidne ar.
Enär allt för stora terrängsvårigheter mötte att fortsätta linien norr ut
från Stryckfors, eller den punkt dit den under det föregående året undersökta
linien nådde gränsen mellan Vester-och Norrbottens län, fann undersökningsförrättaren
nödigt, att öfvergången förlädes till en omkring 17,
mil (16 km) öster om Stryckfors belägen punkt, eller till närheten af
Uddfors. Denna förändring hade till följd, att den nordligaste delen af
11
den genom Vesterbotten utstakade linien måste omstakas, och valdes dervid
Storkågeträsket till utgångspunkt för den nya undersökningen. Härifrån
framgår linien söder om Lillkågeträsk, öster om Norrlångträsk förbi Degerliden,
der den öfvergår Byske eif, och öfver Lundfors till ofvannämnda
punkt å länegränsen i närheten af Uddfors.
Genom Norrbottens län är linien framdragen vester om Granträsk
till det vester om Kalaträsket belägna Kalamark, hvarifrån Rokåns dalgång
följes till Storinyrbodarne. Derifrån löper linien till Ytterfors, der
den öfvergår Lill-Pite eif. För att möjliggöra öfvergångarne af vattendelarne
mellan Lill-Pite eif och Norrbodbäcken samt der emellan och Pite
eif har linien måst dragas i en betydlig krökning mot öster och når ej
långt ifrån Finnbäck Pite elfs dalgång, som derefter i nordlig riktning
följes förbi Borgfors upp till Sikfors. Från Sikfors framgår linien i östlig
riktning till Långträsket, der den öfvergår Alterelfven, och vidare till
Holmträsk och Vestmark, der den nordliga riktningen åter vidtager.
Linien är derifrån utstakad förbi Rosfors, mellan inre och yttre Bjurträsket,
förbi det helt nära Selet belägna Eriksberg, vester om och utmed
Mokkträsket upp till Heden och Långforsen, der den öfvergår Lule
eif, samt derifrån i östlig riktning mot det vid södra änden af Bodträsket
belägna Boden i Öfver-Luleå socken, vid hvilken punkt linien anknytes
med Luleå-Ofotens jernväg.
Längden af den sålunda undersökta linien utgör 15 mil 22,466 fot
(167 km), hvaraf 4 mil 13,957 fot (46,9 km) falla inom Vesterbottens
och 11 mil 8,509 fot (120,1 km) inom Norrbottens län.
Sedan Komitén sålunda angifvit föreslagna riktningar af den bana,
om hvilken Komitén fått nådigt uppdrag att i uppgifna hänseenden afgifva
yttrande, har Komitén att redogöra för de under fortgången af
Komiténs arbeten till densamma inkomna ärenden, äfvensom för de af
Komitén från åtskilliga myndigheter och korporationer infordrade yttranden.
Genom särskilda remisser den 5, 19, 26 och 31 Oktober 1885 har
Herr Statsrådet och Chefen för Kongl. Civildepartementet till Komitén
Remisser.
12
öfverlemna!, för att tagas i öfvervägande vid fullgörande af det Komitén
lemnade uppdrag, följande ärenden:
l:o. Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes i Vesternorrlands län underdåniga
skrifvelse den 5 Augusti 1885, hvari Kongl. Majrts Befallningshafvande,
efter omförmälande af den af landstinget samt enskilde personer
bekostade jernvägsundersökning, som egt ruin, och för hvars resultat,
så vidt stambanan angår, här ofvan närmare redogjorts, dels hemstält om
aflåtande till 1886 års Riksdag af nådig proposition om fortsättning af
norra stambanan från lämplig punkt i riktning mot Vesterbotten; dels
ock, jemte anmälan, att på köpingen Örnsköldsviks bekostnad fullständiga
undersökningar egt rum till utrönande af lämpligaste sträckningen för en
bibana från den föreslagna fortsättningen af stambanan norr om Sollefteå
till nämnda köping, framhållit de omständigheter, som, för den händelse
att Kongl. Maj:t skulle vilja taga i nådigt öfvervägande, huruvida det icke
vore med statens fördel bäst förenligt att sjelf öfvertaga byggandet af
denna bibana, kunde på ett dylikt beslut inverka.
2:o. En af J. E. Gavelius, Fr. Malmberg in. fl. hos Herr Statsrådet
och Chefen för Kongl. Civildepartementet den 14 September 1885 gjord
ansökning, hvari desse, med förmälan, att de af Ytter! ännäs församling i
Ångermanland utsetts till komiterade för att föranstalta om fullständig
undersökning af en linie för stambanans fortsättning från Sollefteå genom
Dals socken till stora segelleden af Ångermanelfven i närheten af Nyland
samt vidare öfver samma eif vid Hammar genom Styrnäs, Sidensjö och
Mo socknar till Fors by i Själevads socken, anhållit, att den af Kongl.
Maj:t tillsatta Komitén måtte erhålla uppdrag att taga äfven nyssnämnda
linie i öfvervägande; och skulle sökandene framdeles, sedan kartor, profiler
och kostnadsförslag hunnit fullbordas, öfverlemna desamma.
3:o. Kongl. Majfis Befallningshafvandes i Vesterbottens län underdåniga
skrifvelse den 19 September 1885, hvari hemstälts, att till 1886
års Riksdag i nåder måtte framläggas proposition om fortsättning af norra
stambanan från lämplig punkt på gränsen mot Ångermanland i sådan
sträckning mot Norrbottens lånegräns, som kunde anses fördelaktigast,
hvarjemte Kongl. Maj:ts Befallningshafvande — med tillkännagifvande, att
13
på Umeå stads och enskilde personers bekostnad undersökts lämpligaste
sträckningen för en bibana från Vännäs till Umeå samt Sandviks och
Holmsunds lastageplatser, och att kostnadsförslag öfver en sådan bana
upprättats, — hemstält, huruvida det icke vore med statens fördel bäst
förenligt, att staten sjelf besörjde byggandet af samma bana.
Lo. Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes i Norrbottens län underdåniga
skrifvelse den 20 September 1885, hvari hemstälts, att till kommande
Riksdag måtte aflåtas nådig proposition om norra stambanans oafbrutna
fortsättning från lämplig punkt vid Angermanelfven genom de öfra
norrländska länen till Lule eif med anslutning på derför tjenlig plats
till Luleå—Ofotens jernväg; samt
5:o—7:o. Af vederbörande Kongl. Maj:ts Befallningshafvande insända
underdåniga framställningar från 1885 års landsting i Vesternorrlands, Vesterbottens
och Norrbottens län angående norra stambanans fortsättning genom
länen; i hvilka framställningar landstingen hufvudsakligen instämt i
hvad Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i ofvanberörda skrivelser hemstält.
Förutom de sålunda till Komitén öfverlemnade ärenden, har till Komitén
af uppgifna ombud för Sollefteå, Multrå, Sånga och Öfverlännäs socknar
insändts en skrifvelse af den 21 November 1885, hvari ombuden fäst
uppmärksamheten å ett framstäldt förslag, att bandelen Nässjö—Ed—Lännäs
(Skorped) måtte utbytas mot en linie Sollefteå—Björkå-—Lännäs (Skorped).
För fullgörande af det Komitén lemnade uppdrag att utreda omfattningen
och beskaffenheten af den för stambanan genom öfra Norrland
påräkneliga trafik, har Komitén i fråga om samtliga här ofvan omförmälda
jernvägslinier från de af vederbörande landsting tillsatta jernvägskoinitéer
infordrat upplysningar angående särskildt huru stort antal passagerare,
huru mycken boskap och huru många centner gods, som antagligen
komme att å stambanan inom hvart och ett af de tre länen transporteras;
hvarjemte angafs de slag af gods, som borde särskildt upptagas,
nemligen:
a)
fjäder, garn, kläden, väfnader och dylikt;
b)
bränvin;
14
Statistiska
redogörelser.
cj fisk, (färsk, rökt och torr), specerier och viktualier;
d)
hudar och skinn (råa);
e)
halm och hö;
f)
sill, strömming och annan fisk (saltad);
g)
snickeriarbeten;
It) asfalt och tjära;
i)
frö, mjöl, gryn, spannmål och rotfrukter;
j)
foderämnen (konstgjorda);
Tc) bark, näfver, cement och salt;
l) jern och stål;
m)
träkol;
n)
gödningsämnen;
o)
trävaror (icke snickerifabrikat);
p)
kalk, malmer och stenkol;
q)
gods, diverse slag.
Beräkning skulle vidare göras öfver den väglängd, hvarje person,
hvarje djur och hvarje centner gods kunde antagas komma att transporteras
å ifrågavarande stambanas olika delar inom hvart och ett af länen.
Slutligen har Komitén från Kong]. Dom än styrel sen inhemtat yttrande,
öfver hvilket inflytande en stambana genom öfra Norrland kunde komma
att utöfva på afsättningen af statens skogseffekter i Norrland samt i hvad
mån dessa kunde komma att befraktas å nämnda bana.
Ehuru möjligen liggande vid sidan af Komiténs uppdrag har Komitén
likväl, för frågans närmare belysning, sökt utreda, huruvida den del af
landet, genom hvilken den ifrågasatta stambanan skulle komma att fortsättas,
'' är i och för sig af den betydenhet, att den kan uthärda jemförelse
med de landsdelar, livilka redan genom statsmakternas medverkan fått
stambanor inom sina områden anlagda; och då en landsdels lifskraft väl
i allmänhet beror af dels den naturliga folkmängdstillväxten, dels derinom
befintliga naturliga tillgångar samt dels den industriela rörelse, som
inom densamma utvecklat sig, har Komitén ansett sig böra från hvarje af
15
dessa olika synpunkter skärskåda, huru förhållandena gestalta sig inom
den del af öfra Norrland, som nu är i fråga.
Upplysande i detta hänseende äro de i tabellform ordnade uppgifter
öfver folkmängd, folkmängdstäthet, folkökning, odlad jordareal o. s. v. (se Tab.
N:ris 1 —12) samt dertill hörande text, som fogats vid och intagits i Kongl.
Maj:ts Befallningshafvandes i Vesternorrlands län ofvanberörda underdåniga
skrifvelse den 5 Augusti 1885; och med ledning af tillgängliga handlingar
samt införskaffade upplysningar äro motsvarande, uppgifter jemväl angående
Vester- och Norrbottens län här nedan meddelade.
I ofvannämnda skrifvelse anför Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i
Vesternorrlands län beträffande den del af Ångermanland, som lyder under
samma län, d. v. s. hela den gamla provinsen, med undantag af Nordmalings
tingslag, hufvudsakligen följande:
På detta område, omfattande ett ytinnehåll af något mer än 145
svenska qvadratmil, förutom öfver 8 qvadratmil vatten, lefde vid 1884
års slut i rundt tal 110,000 invånare, så att vid en jemn fördelning
hvarje qvadratmil land skulle ega en folkmängd af 755 personer. Motsvarande
medeltal för hela riket var vid 1880 års slut 1,285 personer;
och skulle alltså Ångermanland vara endast något mer än hälften så tätt
befolkadt, som riket i dess helhet. Den ofantliga ojemnhet, som i fråga
om befolkningstätheten vore ett utmärkande drag för Norrland, gjorde
sig dock gällande äfven här. I enskilda socknar och tingslag öfverträffades
nemligen sistnämnda medeltal ganska betydligt; och äfven i Norra
Ångermanland voro icke mindre än fem socknar: Nordingrå, Ullånger,
Nätra, Själevad och Arnäs, tätare bebodda, än som angåfves af medeltalet
för hela Sverige.
Till denna för ett så nordligt läge ganska aktningsbjudande folkrikedom
hade Ångermanland oaflåtligt höjt sig genom en folkökning, som,
så långt vår kunskap sträckte sig, städse varit, från svensk synpunkt sedt,
vida utöfver det vanliga måttet. Medan vårt land i dess helhet under
de tre fjerdedels sekel, som förflutit sedan år 1810, ökat sin folkmängd
med 95 procent eller ej fullt fördubblat densamma, hade deremot Ångermanlands
folkmängd under samma tid vuxit med öfver 170 procent eller
16
eu nära nog dubbelt starkare ökning. Denna skilnad till Ångermanlands
förmån hade ingalunda utplånats i den mån landet blifvit allt tätare och
tätare bebygdt. Tvärtom funnes äfven för perioden 1861 —1880 den årliga
tillväxten i Ångermanland hafva uppgått till ej mindre än 1,53 procent,
medan motsvarande riksmedeltal endast vore 0,83 procent.
Af rikets officiela statistik framginge likaledes, att den högre tillväxten
i Ångermanland icke, såsom man väl kunde vara benägen att tro,
i någon väsentligare mån vore beroende på inflyttningsöfverskott. Årliga
inflyttningsöfverskottet under de nämnda 20 åren hade nemligen uppgått
till endast 0,05 procent, nativitets-öfverskottet deremot till 1,48 procent.
— För riket i dess helhet hade det årliga nativitets-öfverskottet uppgått
till 1,17 procent, således betydligt lägre än i Ångermanland; och genom
ett utflyttnings-öfverskott af 0,34 procent per år hade den verkliga folkökningen
ytterligare, såsom nämndes, nedsatts till 0,83 procent.
Såsom ett vackert exempel på den nära nog amerikanska hastighet,
hvarmed många orter i Norrland tilltoge i folkmängd, kunde från Ångermanland
anföras de fem socknar, som bildade Ramsele tingslag, det nordvestra
hörnet af provinsen. Medan nativitets-procenten för riket i dess helhet utgjort
3,09, hade den i denna bygd stigit till 3,82; men icke desto mindre
hade dödssiffran i Ramsele betydligt understigit riksmedeltalet, och
öfverskottet af födda per år hade stegrats ända till 2,25 procent, en i
vår verldsdel synnerligen sällsynt siffra. Härtill komme, att denna oerhörda
tillväxt af befolkningen icke allenast funnit fullt utrymme i hembygden,
utan till och med ytterligare ökats genom inflyttningar, i medeltal
uppgående till nära en fjerdedel procent per år. I allt hade folkmängden
inom detta tingslag sedan år 1810 ökats med ej mindre än 354
procent (i Fjällsjö och Tåsjö socknar resp. 618 och 737 procent). — Nära
nog lika gynsamma siffror uppvisades af Resele tingslag omkring mellersta
delen af Ångermanelfven.
o
Under det att den naturliga folkökningen för Ångermanlands samtliga
tingslag (med blott ett par undantag) skulle betinga desamma en
plats öfver medelmåttan, hade den verkliga folkökningen varierat rätt
betydligt inom provinsen till följd af en liflig omflyttning de olika or
-
terna emellan; och den ekonomiska rörelsen hade koncentrerats i de nejder,
som lyckliggjorts med mera fördelaktiga samfärdsmedel.
Att nya sådana verkligen äfven i vårt land förmått skapa tillfällen
till utkomst, som ej blott möjliggjorde den inhemska befolkningens uppehälle,
utan äfven inbjöde till inflyttningar, syntes tydligt af förhållandena
i Jemtland, der efter statsbanans färdigbyggande folkmängden tilltagit
i en oerhörd grad. År 1883 egde Jemtlands län endast 88,186 inbyggare,
år 1884 åter 90,631, d. v. s. nära nog 3 procents tillväxt på
ett enda år. Man hade ju rätt att under lika yttre vilkor förutsätta
samma möjlighet äfven för det hittills på kommunikationer vanlottade
norra Ångermanland, hvars inbyggare nu ofta nog såge sig nödsakade
att uppsöka på samfärdsmedel rikare, men måhända ingalunda af naturen
i öfrigt bättre utrustade nejder.
Af Ångermanlands till 3,370,000 tunnland uppskattade hela landområde
upptogos enligt nyaste tillgängliga uppgifter 73,763 (i närvarande
stund väl mera än 80,000) tunnland af odlad jord. Mera än 150,000
tunnland utgjorde naturlig äng och af återstoden vore åtminstone 2,450,000
tunnland beklädda med skog. Den improduktiva ytvidden skulle alltså
uppgå till ej fullt 700,000 tunnland eller endast omkring 20 procent,
hvilket stälde Ångermanland på en hög plats bland Sveriges provinser,
i det nemligen den oredovisade marken eljest upptoge i medeltal ej mindre
än 44 procent af vårt land.
Redan här framträdde på ett glänsande sätt Ångermanlands rikedom
och stolthet, dess ofantliga skogar; men innan Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
öfverginge att kasta en blick på denna hufvudnäringskälla, återstode
att egna några ord äfven åt de för ingen del obetydliga näringsgrenarne
jordbruket och boskapsskötseln.
Jemfördes den odlade jordens utsträckning med ytvidden i det hela,
vore det naturligt, att Ångermanlands läge ej långt från polkretsen skulle
göra sig påmint genom en siffra, som ej kunde uthärda jemförelsen med
motsvarande siffror för trakter med ett gynsaminare luftstreck. Sålunda
funne man, att endast omkring 21/a procent af Ångermanlands jord vore
lagd under plog mot 7J/2 procent inom vårt land i dess helhet; men äf
-
18
ven här måste ihågkommas den stora olikheten mellan de bördiga floddalarne
och de undangömda, högt belägna fjelltrakterna, indika senare
hade sin rikedom inom ett annat näringsområde: skogsbruket. Likaså
funne man, att uppodlingen af Ångermanland fortgått med en kraft och
i en utsträckning, som öfverginge det hos oss vanliga måttet. Pa sextio
år hade Sveriges odlade jord utvidgats med 250 procent; men Ångermanland
hade nått ännu högre eller till den verkligen storartade siffran
350 procent; ja, det vore ingenting ovanligt inom provinsen att finna
tingslag och socknar, hvilkas areal af odlad jord fem- och sexfaldigats
under nämnda tidrymd. — Ramsele tingslag egde år 1S65 till och med
tolf gånger större åker-areal, än vid århundradets början; och oaktadt
folkökningen till en stor del framkallats af skogsskötselns stigande utveckling,
hade likväl jordens uppodling ej allenast hållit jemna steg med
folkmängdens tillväxt, utan till och med ej obetydligt öfverträffat densamma.
Mot 100 inbyggare funnos år 1805 endast omkring 40 tunnland
åker. I närvarande stund torde detta tal hafva höjt sig till omkring
80 tunnland. Detta tal vore visserligen fortfarande lågt i jemförelse
med riksmedeltalet, som utgjorde ungefär 130 tunnland; men det
funnes dock vara oemotsägligt, att Ångermanlands ekonomiska trygghet,
för så vidt densamma grundade sig på jordbruket, ingalunda rubbats,
utan tvärtom väsentligen förstärkts under den ofantliga utveckling, som
framkallats genom skogsskötseln.
Hvad skördebeloppet beträffade, uppgick detsamma år 1882, hvilket
betecknats såsom ett fullt medelmåttigt år, till i rundt tal 800,000 kubikfot
korn, 70,000 kubikfot råg, 60,000 kubikfot hafre, 13,000 kubikfot ärter
och 740,000 kubikfot potatis; hvartill komrne något blandsäd och vicker.
I »rågvärde» beräknades hela skörden af säd och rotfrukter till något
mer än en million kubikfot, hvaraf hälften för Norra Ångermanlands
fögderi. — Af lin hade skörden uppgifvits till 9,000 lispund och af hö
till öfver en million centner, säkerligen ett tal, som vore vida under verkliga
förhållandet; och gåfve linskörden upphof till en särdeles värdefull samt
med afseende å finhet och godhet troligtvis inom riket oöfverträffad tillverkning
af linnelärfter.
19
Mindre framsteg än åkerbruket hade tvifvelsutan en af provinsens
naturligaste näringsgrenar gjort, nemligen boskapsskötseln. Finge man
döma endast efter antalet kreatur, så skulle till och med ett bestämdt
tillbakagående kunna påvisas, åtminstone relativt. Under det att nemligen
sedan århundradets begynnelse folkmängden vuxit med 180 procent
och åkervidden med minst 350 procent, hade kreatursstocken ökats med
allenast 30 procent, så att medan i äldre tider antalet inbyggare och antalet
beräknade nötkreatur vägde ungefärligen jemnt, så uppginge i våra
dagar kreatursstockens reducerade numerär endast till ungefär halfva antalet
mot folkmängden. Detta förhållande vore emellertid icke något säreget
för Ångermanland, utan gälde, om än i lägre grad, hela våld land.
Det torde ej heller kunna förnekas, att vigtiga förbättringar i ladugårdsskötseln
allmänt genomförts under detta århundrade såväl i Ångermanland,
som i öfriga provinser; hvarför det vore orätt att döma qvaliteten efter
qvantiteten; men i alla händelser finge det anses visst, att Ångermanland
i boskapsskötseln hade en näringsgren, ''som — äfven med hänsyn till de
mejeri-anläggningar, hvilka, med understöd af hushållningssällskapet, under
nästlidet och innevarande år kommit till stånd — vore mäktig af en mycket
större utveckling, än som hittills kommit densamma till del. Få provinsers
ängar torde kunna täfla med Ångermanlands i gräsrikedom och fodervärde,
och otvifelaktigt skulle förbättrade kommunikationer äfven i detta fall
visa sin förmåga att väcka slumrande krafter till nytt lif.
I fråga om provinsens största naturrikedom, skogarne, vore redan i
det föregående påpekadt, att Ångermanland relativt vore bättre försedt
med skog, än annorstädes äfven i vårt skogrika land vore vanligt. I bestämda
siffertal syntes förhållandet kunna uttryckas sålunda, att medan
skogarne betäckte 44 procent af Sveriges yta, upptoge de ej mindre än
73 procent af Ångermanlands yta, tagen för sig. Af Sveriges aderton
millioner hektar skogsmark, egde Ångermanland åtminstone 1,200,000;
men räknade man härtill äfven de trakters skogar, hvilka i Ångermanlands
vattenleder hade sina naturliga utfartsvägar, så stege detta tal ofantligt
mycket högre. Man hade beräknat, att hela Vesternorrlands län förmedlade
exporten från ett skogsområde, uppgående till nära tre millioner
20
hektar, alltså icke mindre än en sjettedel af Sveriges alla skogar. Häraf
torde säkerligen lejonparten komma på Ångermanland. I många trakter
af provinsen upptoge skogarne 80 å 90 procent af all mark. Fögderivis
räknadt egde Södra Ångermanlands öfra och Norra Ångermanlands fögderier
hvartdera ungefär en half million samt Södra Ångermanlands nedra
fögderi mer än tvåhundra tusen hektar.
För den ofantliga virkesexport, som försigginge från dessa väldiga
skogar, företeddes följande siffertal. Af den vigtigaste exportartikeln,
plank och bräder, afskeppades från Hernösands tullkammaredistrikt, om
o
fattande
just de hamnar, Indika funnes i den ifrågavarande delen af Ångermanland,
under sistförflutna årtionde mer än femton millioner kubikfot
årligen eller fullt sexton procent af hela rikets utförsel af denna artikel.
Ännu mera storartad var, relativt taget, exporten af gröfre rundvirke,
hvilken under nämnda årtionde uppgick till ej mindre än en femtedel
af rikets hela export; men dessa tal, representerande medelbeloppen för
eu nyss förgången tid, hade delvis hunnit betydligt öfverträffas. Under
det senaste år, för hvilket uppgifter förelåge, eller år 1883, utskeppades
från Hernösands distrikt af bräder och plank ej mindre än tjugosex millioner
kubikfot, af bräd- och plankstump nära en och tre fjerdedels million
kubikfot och af gröfre rundvirke fullt eu half million kubikfot. Sammanlagda
utförseln af trävaror från distriktet närmade sig tjugonio millioner
kubikfot (750,000 kubikmeter).
Om den stora betydelsen af denna rörelse vunnes ock en föreställning
när man funne, att, i värde räknad, Ångermanlands trävaru-utförsel,
antagligen uppgående för sistnämnda år till ett tjugotal millioner kronor,
omfattade en femtedel af rikets hela trävaruexport och ungefär åtta procent
af rikets utförsel i det hela af alla dess produkter tillsammantagna. Af alla
rikets län funnes också intet enda, hvars landsbygd skattade för en högre
taxerad inkomst af kapital och arbete, än Vesternorrlands län. Ensamt i
o
Ångermanland funnes åttiosex större sågverk, hvilka med lastageplatser
och åbyggnader vore taxerade till mer än tre och en half millioner
kronor och hvilka för år 1884, ett år med dåliga konjunkturer, uppförts
att skatta för en till nära en million åttahundra tusen kronor beräknad
inkomst.
21
Äfven under den form af beskattning, som utgjordes af tulluppbörden,
hade provinsen under senare tider allt mer bidragit till statskassan.
Det årliga beloppet häraf, från att under förra hälften af 1870-talet hafva
utgjort endast ungefär 80,000 kronor, hade nu stigit till 120,000 kronor
eller 50 procent mera. Om, såsom ofta skedde, tulluppbörden finge anses
såsom mätare af ett lands konsumtionsförmåga, så hade denna följaktligen
under senare tiden ej obetydligt ökats i Ångermanland, och i alla hän
o
delser
kunde man säga, att med förbättrade kommunikationer Ångermanland
skulle blifva en fördelaktig afsättningsort för många af de sydligare
landsdelarnes produkter. Man viste för öfrigt, att redan nu den ojemförligt
största delen af Ångermanlands förbrukning, hvad kolonialvaror
m. m. beträffade, ej inginge i siffrorna för tulluppbörden vid Hernösands
tullkammare, i det att Norrland sedan äldre tider fortfarande läte största
delen af sina behof i dessa hänseenden fyllas af importfirmor i Stockholm.
Den kanske sannaste föreställningen om den lifliga affärsrörelsen i
provinsen vunne man derför, om man, jemte de nyss meddelade data
angående trävaruexporten, toge i betraktande sjelfva drägtigheten af de
från Ångermanlands hamnar årligen utklarerade fartyg. Man funne då,
t. ex., för år 1883, att i detta hänseende Hernösand med derunder lydande
hamnar, alla tillhörande Ångermanland, intog tredje rummet af alla.
Sveriges tullkammardistrikt, i det att endast Göteborg (med 658,000 tons)
och Sundsvall (med 510,000 tons) öfverträffade Hernösand, från hvars
distrikt utklarerades 1,042 lastade fartyg om sammanlagdt 320,000 tons.
Samtidigt utklarerades från Stockholm endast 743 fartyg med last om
tillsammans blott 273,000 tons.
Mycket mera kunde ännu vara att anföra i fråga om provinsens näringar,
såsom, bland annat, den storartade tillverkningen af träkol vid
sågverken, den derstädes allt mer tilltagande förädlingen af trävarorna,
den betydliga handeln med skogsvildt, den ganska afsevärda hästkulturen
i Norra Ångermanland, det ansenliga lax- och strömmingsfisket, in. m.,
men hade Kongl. Maj:ts Befallningshafvande ansett sig desto hellre kunna
här afbryta den statistiska redogörelsen, som den omfattande utställning,
hvilken för blott tre år sedan egde rum i Sundsvall, allra bäst utvisade
på hvilken ståndpunkt Norrlands industri befunne sig.
22
Följande samma uppställning, som af Ivongl. Maj:ts Befallningshafvande
i Vesternorrlands län användts, får Komitén här redogöra för motsvarande
förhållanden i Vester- och Norrbottens län, samt dervid, hvad
först Vesterbottens län (se Tab. N:ris 13—24) angår, anföra följande.
Af de nära 500 svenska qvadratmil — en åttondedel af Sveriges
hela rike, — som Vesterbottens län upptager, komma nära 320 qvadratmil
på länets lappmarker, hvaremot ej fullt 180 qvadratmil räknas till
kustlandet. Fråndragas innanvattnen, nedsättas ytinnehållen till i runda
tal för lappmarkerna 300 qvadratmil och för kustlandet 170 qvadratmil.
Afser man folkmängden, varder, såsom bekant, de båda landsdelarnes betydelse
alldeles omvänd. Inom länets kustland torde i närvarande stund
lefva nära 90,000 menniskor, det är på hvarje qvadratmil land mer än
500; å lappmarkens trehundra qvadratmil torde folkmängden deremot ännu
ej hunnit ens till 25,000, eller på hvarje qvadratmil ungefär 80 menniskor.
Fäster man sig allenast vid kustlandet, kan alltså folkmängdstätheten
i närvarande stund sägas uppgå till fullt 500 personer per qvadratmil.
Inom hela Sverige med frånräknande af lappmarkerna uppgår motsvarande
siffra till ungefär 1,600, eller omkring tre gånger så mycket som
i Vesterbottens län. Inräknas åter å ömse sidor lappmarkerna, blir hela
rikets folkmängdstäthet nära sex gånger högre än Vesterbottens läns, hvaraf
framgår, att lappmarkerna göra länets ställning dubbelt sämre än den
annars skulle vara. Då nu den föreslagna stambanan i alla händelser
skulle komma att under hela sitt lopp hålla sig åtskilliga mil från lappmarkernas
gräns, torde man kunna utgå från det antagandet, att den bygd,
hon komme att genomlöpa, i medeltal är endast omkring tre gånger svagare
befolkad än vårt land öfver hufvud, och dermed tager denna bygd
ett bestämdt försteg framför åtskilliga af de nejder inom Helsingland och
Jernband, genom hvilka staten redan anlagt jernväg.
Härtill kommer, att Vesterbottens läns folkökning, såsom välbekant
torde vara, under en stor del af vårt århundrade fortgått med en utomordentlig
hastighet, och att den till och med skulle kunnat vara ännu
något högre, om ej i många hänseenden ogynsamma förhållanden, som
afstängningen från det öfriga landet åstadkomma, nödgat en del af be
-
23
folkningen att utvandra. De föddes öfverskott öfver de aflidne är ej blott
det högsta inom vårt land utan öfverhufvud ett af de allra högsta, som
kan uppletas inom hela vår verldsdel. Beräknar man detta öfverskott i
årlig procent af folkmängden, finnes det nemligen ha utgjort:
Aren
I Europa*
I Sverige
I Vesterbottens län
1816—
-40 .....
........ 0,90 ........
....... 0,97 .....
........... 1,90
1841-
-50 .....
........ 0,81.........
....... 1,05 .....
.......... 2,18
1851 —
-60 .....
........ 0,8 G ........
...... 1,11 .....
........... 1,87
1861 —
-70.....
........ 0,86 ........
....... 1,12 .....
........... 1,37
1871-
-80.....
........ 0,99 ........
...... 1,22 .....
........... 1,86
Länets siffra är alltså i de flesta fall från 50 till mer än 100 procent
högre än riksmedeltalet, och öfvervigten i jemförelse med det europeiska
medeltalet är ännu högre. Till och med för tjuguårsperioden 1S61—SO
i dess helhet, hvars tal dock i så hög grad nedtryckts genom följderna
af de svåra missväxterna under 1860-talet, utgjorde de föddes öfverskott
årligen i Degerfors tingslag 2,33 % och i Norsjö och Mala 2,28 %. Äfven
inom lappmarkens båda tingslag nåddes och öfverskredos 2 %.
Detta höga nativitetsöfverskott har varit tillräckligt ej blott att,
såsom redan är nämndt, tillförsäkra länet en utomordentlig folkökning,
utan ock dertill att låta länet afstå en icke obetydlig del af sin befolkning
till andra orter så väl inom som utom fäderneslandet. Hvad först
detta sistnämnda förhållande angår, har under den senaste tjuguårsperioden
(1861 — 1880) utflyttningens öfverskott öfver inflyttningen årligen uppgått
till 0,33 %, eller nästan alldeles lika med riksmedeltalet, som är 0,34
%. Men den verkliga folkökningen har dock per år inom länet uppgått
till 1,31 %, mot inom riket i dess helhet ondast 0,83. Och tager man
perioden 1811—1884: under ett, utfaller resultatet än mer till Vesterbottens
förmån. Under denna tid ökades Sveriges folkmängd med ej fullt
100 %, men samtidigt växte folkmängden i Vesterbottens län med nära
250 %, det är, den blef mellan tre och fyra gånger större än vid tid
För
tidrymden efter 1840 enligt Stat. Tidskr. h. 67: för perioden 1816—40 lös
uppskattning.
24
rymdens början. Inom länets särskilda delar uppgick tillväxten till: i
första fögderiet 228, i andra 224 och i lappmarksfögderiet 364 %\ särskild!
i Degerfors tingslag till 396 % och i Skellefteå, Norsjö och Malå
till sammanlagdt 310 %. Högst bland socknarna står Bjurholm, hvars
folkmängd under denna tid stigit från 368 till 3,427 och alltså blifvit
mer än niofaldigad.
Med hänsyn till den starka folkökningen skulle man kunna förmoda,
att Vesterbottens befolkning mer och mer skulle finna sig hänvisad till
de rörligare näringsgrenarne, i ty att provinsens nordliga läge måste
försvåra en mot folkökningen svarande fortgång af jordens uppodling.
Men märkvärdigt nog har i Vesterbottens län, liksom ock i det öfriga
Norrland (och inom vårt land öfver hufvud) denna farhåga visat sig vara
oberättigad, i det att i sjelfva verket röjningarna och uppodlingen ej blott
hållit jemna steg med folkökningen, utan till och med vida öfverträffat
densamma. Inom vårt land i dess helhet har sålunda under tidrymden
1806—1871 mot en ökning af mindre än 80 % inom folkmängden svarat
en tillväxt af ej mindre än 280 % af den odlade jordens utsträckning,
och inom Vesterbottens län har åkerns utvidgning varit till och med
dubbelt starkare eller 560 % (mot 250 % folkökning). Såsom en följd
häraf visar sig, att medan år 1805 hvarje hundratal af länets befolkning
förfogade blott öfver 30 tunnland åkerjord, motsvaras i våra dagar en
liknande folkmängd af bortåt 70 tunnland, ett förhållande, som utan allt
tvifvel är egnadt att åt befolkningens hela ekonomi gifva en ökad grad
af trygghet.
Naturligt är dock, att förhållandet mellan åkerjordens utsträckning
och befolkningens talrikhet icke desto mindre inom länet måste blifva
ogynsammare än inom vårt land i allmänhet är händelsen. Såsom ett
exempel på en hög grad af uppodling må emellertid det faktum anföras,
att äfven på denna nordliga breddgrad socknar kunna uppletas
med en relativt lika god tillgång på åkerjord som inom vårt lands sydligare
delar. Detta är fallet med Umeå och Nysätra församlingar, hvilka
ega 120 ä 140 tunnland åker för hvarje hundratal af sin befolkning, då
medeltalet för hela riket uppgår till omkring 130.
25
Under år 1882 skördades inom länet mer än 1,850,000 kubikfot
korn, omkring 50,000 kubikfot hafre, 30,000 kubikfot råg, 25,000 kubikfot
blandsäd och nära 1 million kubikfot potatis. Reducerad till rågvärde
utgjorde hela skörden af säd och rotfrukter omkring 1,550,000
kubikfot, det är i penningevärde åtminstone 3 millioner kronor.
Af minst lika högt värde torde väl länets skörd få anses vara af
foderväxter, af hvilka under nyssnämnda år, enligt tillgängliga uppgifter,
inbergades inemot 3 millioner centner. Högst få delar af vårt
land ega ock en sådan rikedom på ängsmark som Vesterbottens län; ensamt
dess kustland besitter sådan till en utsträckning af mer än 200,000
tunnland. Helt naturligt pekar detta förhållande på boskapsskötseln såsom
en för provinsen sjelfskrifven, ja såsom dess för framtiden mest lofvande
näringsgren. I den mån insigten härom väckts till nytt lif hos
länets befolkning, hafva ock förbättringar af glädjande art genomförts
inom ladugårdsskötsel!!, och särskildt torde härvid få omnämnas den betydande
mejerihandtering, som under de senare åren inom länet kommit
till stånd.
Gent emot dessa fakta framträder såsom skenbart vittnande om tillbakagång
det förhållande, att otvifvelaktigt kreatursuppsättningens numerär
icke under innevarande århundrade på långt när ökats i den grad, som
för den växande folkmängden kunde synas behöfligt. Men detta förhållande,
som icke är något för Vesterbottens län särskildt utmärkande, torde
väl i främsta rummet få betraktas såsom vittnesbörd om en systemförändring
inom ladugårdsskötsel^ nemligen eu öfvergång till att hufvudvigten
lägges på kreaturens möjligast bästa utfodring, icke på deras antal.
Sålunda fattadt, innebär alltså äfven detta förhållande snarast ett
framsteg, om än tilläggas bör, att i den mån odlingen af gräs mer och
mer lemnas tillträde till all mark, som af naturen är densamma beskärd,
Vesterbottens län väl skall finnas i stånd att med bibehållande af den
bättre utfodringen uppbringa kreatursstockens relativa storlek till samma
höjd som vid århundradets början.
Ännu en rikedomskälla eger länet i sina ofantliga skogar. Saminan
lagdt
upptaga dessa en ytvidd af mer än 2,100,000 hektar, eller mellan
i
en åttondedel och en niondedel af all rikets skogsmark. Ungefär med
halfva beloppet på hvardera är denna skogsareal fördelad på kustlandet
och lappmarken. Inom så godt som alla kustlandets och nedra lappmarkens
socknar äro skogarne oerhördt vidsträckta i förhållande till ytinnehållet
i öfrig! ; inom öfra lappmarken deremot utgöres största delen af
marken af myrar eller öde fjell. Om betydelsen af länets skogsafverkning
kan lätt dömas, då man finner, att ensamt från Umeå tullkammardistrikt
trävaror årligen utskeppas till en mängd af 140,000 kubikmeter,
under det att från den nyblifna stapelstaden Skellefteå torde utskeppas
än mera. Sammanlagdt synes länets hela trävaruutförsel uppgå till fulla
300,000 kubikmeter. Också finnas i taxeringslängderna upptagna eu mängd
sågverk, med ett sammanlagdt taxeringsvärde af mer än 2 millioner
kronor och en beskattad inkomst af mer än 400,000 kronor.
Jerntillverkningen inom länet, som bedrifves med malm, hemtad från
sydligare orter, idkas i jemförelsevis ringa omfång och utgjorde för år
1883 endast 0,6 procent af hela rikets tillverkning. — Den enda kända
jernmalmsgrufva inom länet, belägen vid Byske eif i Jörns socken, bearbetas
icke i saknad af kommunikationer.
Bland länets binäringar, för hvilka bestämda sifferuppgifter endast
undantagsvis och ofullständigt kunnat erhållas, torde i främsta rummet
böra nämnas fisket samt vidare jagt och kolning.
Hvad till sist angår Norrbottens län, (se Tab. N:ris 25—36), så är
det till arealen det största af rikets län, men på samma gång det glesast
befolkade. På ett ytområde af något mer än 855 svenska qvadratmil
(oberäknadt nära 59 qvadratmil vatten) hade nemligen detta Sveriges
nordligaste län år 1880 en folkmängd af 90,761 personer, eller på
hvarje qvadratmil land i medeltal 106. Motsvarande medeltal för hela
riket var 1,285 personer.
Med afseende på dessa förhållanden gäller emellertid om Norrbottens
län detsamma som om alla andra län norr om Dalelfven, nemligen
att den ojemförligt största delen af befolkningen är koncentrerad på vissa
platser i närheten af floderna och hafvet; och i en socken, Neder-Luleå,
uppgår befolkningstätheten till och med till 1,085 personer på qvadratmilen.
27
Så långt tillbaka vår befolkningsstatistik sträcker sig, har Norrbottens
län likasom de öfriga norrländska utmärkt sig genom en folkökning, som
varit vida öfver den för hela landet normala. Medan Sveriges hela befolkning
under tidrymden 1811 —1884 ej fullt fördubblats, har invånarantalet
i Norrbottens län under samma tid ökats med icke mindre än
181 %. I kustlandet var folkökningen under nämnda tid 184 %, i
lappmarkerna åter 164 %. Att länets folkökning fortfarande likasom i
äldre tider är högst betydlig, blifver tydligt, när man finner, att under
tjuguårsperioden 1861 —1880 Norrbottens läns folkmängd årligen vuxit
med 1,42 %, medan motsvarande riksmedeltal endast var 0,83 %.
Äfven om Norrbottens län gäller emellertid, livad som i än högre
grad är händelsen med Vesterbottens, att nemligen folkökningen skulle
vara ännu högre, om ej eu del af nativitetsöfverskottet förlorades genom
utflyttning. Arliga, utflyttningsöfverskottet är dock inom förstnämnda
län betydligt mindre än för hela riket, eller under tidrymden 1861 —1880
årligen 0,10 % för länet mot för hela riket 0,34 %. Den naturliga
folkökningen, eller de föddes öfverskott öfver de aflidne, är inom Norrbottens
län det högsta i riket med undantag af Vesterbottens. Medan
detta öfverskott inom riket i dess helhet under ofta nämnda tjuguårsperiod
uppgått till 1,17 % per år, stiger siffran för Norrbottens län till
1,52 %, och för en del orter naturligtvis ännu högre, sålunda inom
Öfver-Kalix’ tingslag och Arvidsjaurs lappmark ända till 2 å 2,2 %.
Trots Norrbottens läns belägenhet omkring polkretsen, är åkerbruket
befolkningens förnämsta näringskälla. Enligt hvad Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
påpekat i sin senast afgifna femårsberättelse, kunna omkring
70 % af länets befolkning sägas vara fästa vid jorden, antingen
såsom hemmansegare, hemmansinnehafvare och nybyggare eller ock såsom
besittande från hemman vederbörligen afsöndrade lägenheter. Af länets
till omkring 20 millioner tunnland uppskattade landområde voro visserligen
år 1884 endast inemot 60,000 lagda under plogen; men länets uppodling
har fortgått med en hastighet, som vida öfvergår så väl det annars
inom riket vanliga måttet som ock den inom länet försiggångna folkökningen.
På 80 år har Sveriges odlade jord ökats med 350 %, men Norrbot
-
tens län har att uppvisa den verkligen storartade siffran af 710 %, hvilket
tal blir så mycket betydelsefullare, när man erinrar sig, att folkmängden
vuxit endast med 181
%. Under loppet af innevarande århundrade
hafva i dessa nordliga bygder omkring 50,000 tunnland lagts under
plog, och mot hvar och en af länets inbyggare svarar nu en nära fyra
gånger större odlad jordvidd än vid århundradets början, en tillökning i
befolkningens ekonomiska säkerhet som väl må kallas utomordentlig.
Kändt är ock, att jordbruket inom Norrbottens län under de senaste
årtiondena gått framåt i afseende icke blott på extensitet utan äfven uti
intensitet. Af länets hufvudsäde, kornet, skördades öfver 1,300,000 kubikfot
år 1884, samtidigt inhöstades mer än 50,000 kubikfot råg, nära
70,000 kubikfot hafre och inemot 600,000 kubikfot potatis. Hela skörden
af säd och rotfrukter beräknades i rågvärde utgöra nära en och en half
million kubikfot, eller i penningevärde åtminstone tre millioner kronor.
Mer än hälften häraf skördades ensamt inom Piteå samt Neder- och öfverLuleå
tingslag, och något mer än en sjettedel inom Råneå, Neder-Kalix’
och Ofver-Kalix’ socknar. Inom dessa bygder är ock den mesta åkerjorden
att finna, liggande denna i allmänhet utefter kusten och vid de
stora elfvarnes nedre lopp. Bäst uppodladt i förhållande till ytvidden är
Neder-Luleå tingslag, af hvars område åkerjorden upptager 4 %; rikastförsedt
i förhållande till folkmängden är Ofver-Luleå, med 48 hektar
odlad jord för hvarje hundratal af sina inbyggare, eller inemot lika
mycket som det för riket gällande medeltalet.
Den underlägsenhet, som helt naturligt måste förefinnas hos Norrbottens
län i fråga om åkerjordens relativa utsträckning, uppväges till
fullo af länets utomordentliga rikedom på till en stor del förträffliga
ängar. Visserligen har under långa tider länets häraf betingade, kanske
naturligaste näringsgren, boskapsskötseln, gjort mindre framsteg än åkerbruket,
men detta förhållande är, såsom bekant, icke något för detta län
särskild! utmärkande, utan gäller om hela vårt land. I äldre tider lade
allmogen i Norrbotten, liksom i andra delar af riket, an på att ega en
möjligast stor kreatursuppsättning, hvaraf dock följden allt för ofta blef
att utfodringen kom att lemna åtskilligt öfrigt att önska. Så småningom
29
har dock äfven i dessa bygder spridt sig insigten om, att det är bättre
att hafva få, men välfödda kreatur än många klent utfodrade; och dermed
kan man hoppas, att en ny period har ingått för Norrbottens boskapsskötsel,
hvilken i fråga om naturliga förutsättningar torde vara bättre
lottad än någon annan trakts af vårt land. Och att länets inbyggare
allt fortfarande äro betänkta på en ytterligare utveckling i denna riktning,
framgår af den stigande användningen äfven af odlad jord för gräsbörd.
Allt talar för att den tid ej torde vara aflägsen då äfven inom detta län,
liksom i det sydligare belägna Vester bottens, skall uppstå en för länets
ekonomiska uppblomstring i hög grad betydelsefull mejerihandtering.
I förhållande till sin areal är Norrbottens län i sin helhet mindre
försedt med skog än Sverige öfver hufvud, i det att blott 27 % af länets
areal utgör skogsmark, medan af hela rikets landområde 44 % betäckas
af skog. Men detta förhållande är uteslutande att tillskrifva de vidsträckta
lappmarkerna med deras oerhörda utsträckning af fjellar och
myrar, och trots impedimentens vidd och trots att skogsarealen i länet
utgör föga mer än en fjerdedel af länets ytvidd, så innesluter dock Norrbottens
län inom sina gränser öfver en sjundedel af rikets hela skogsareal
eller 2,675,000 hektar. Endast för en mindre del af befolkningen utgör
dock skogsbruket hufvudnäringskällan; detta måste ännu inom Norrbottens
hushållning räknas endast såsom den förnämsta binäringen, och här torde
i synnerhet de rika möjligheter framträda, hvilka endast vänta på förbättrade
kommunikationer för att öfvergå till verklighet.
Att Norrbottens skogsbruk redan nu lemnar en högst betydande afkastning
framgår deraf, att den årliga trävaruutförseln från dess hamnar
uppgår till ej mindre än omkring 400,000 kubikmeter. I taxeringslängderna
upptagas ock för länet nära ett femtiotal sågverk, hvilka tillsammans
äro taxerade till ett värde af 1,600,000 kronor.
En särskild betydelse tillkommer Norrbottens skogsbruk från den
synpunkten, att det omsluter tre fjerdedelar af rikets samtliga kronoparker.
Nära nog två tredjedelar af all länets skog utgör sålunda statsegendom,
en tillgång, som tvifvels utan icke under närvarande förhållanden
lemnar hela den afkastning, af hvilken densamma är mäktig.
1
30
Eu ytterligare betydelse eger Norrbotten genom sina malmrikedomar
och främst i detta hänseende stå Gellivare och Jukkasjärvi socknar, inom
livilka finnas outtömliga tillgångar af jernmalm, rikare än det stora flertalet
af södra Sveriges malmer, och som derför samt till följd af låg
brytningskostnad ega utsigt att med tillhjelp af lättare kommunikationer
uthärda pristäflan å verldsmarknaden, men som nu ej ens inom Norrbottens
län kunna med fördel användas vid der befintlig jernhandtering. På
nådig befallning underkastades hithörande ämne fullständig utredning år
1875 enligt plan uppgjord af chefen för Sveriges geologiska undersökning,
till hvilkens härom afgifna berättelse* Ivomitén får hänvisa.
Den nuvarande jernhandteringen inom länet är af mindre betydelse
och uppgick år 1883 till 0,8 procent af rikets hela jerntillverkning.
Såsom ett allmänt vitsord, om ock ofullständigt, angående länets
växande konsumtionsförmåga, torde få anföras, hurusom tulluppbörden
inom länets samtliga hamnar, hvilken under åren 1871 —1875 blott uppgick
till 48,000 kronor pr år, under perioden 1881 —1883 deremot stigit till
89,000 kronor årligen och alltså mer än fördubblats.
För att underlätta öfversigten öfver eu del af de förhållanden, som
nu blifvit behandlade, har Komitén låtit upprätta och vid sitt betänkande
fogat en statistisk karta öfver de län, genom hvilka jernvägen skall dragas.
Och torde till ledning för begagnandet af denna karta följande böra anföras.
Den ringa folkmängdstäthet, som de af Kongl. Statistiska Centralbyrån
meddelade uppgifter för de tre öfra norrländska länen utvisa, beror
derpå, att befolkningen i dessa län är så ojemt fördelad på den stora
arealen. Delar af en socken kunna således vara ganska tätt befolkade,
medan åter andra delar deraf endast bebos af några få personer, i följd
hvaraf medeltalssiffran för socknen varder låg. Med anledning häraf har
Komitén låtit beräkna folkmängdstätheten särskild! för de folkrikare och
* Underdånig berättelse om en på nådig befallning år 1875 företagen undersökning
af malmfyndigheter inom Gellivare och Jukkasjärvi socknar af Norrbottens län. Stockholm
1877.
31
särskild! lör de folkfattigare delande af de 51 socknar inom förenämnda
län, som närmast tillhöra jernvägens trafikområde. Detta har tillgått på
det sätt, att med ledning af husförhörslängderna för år 1880 folkmängden
inom hvarje by uträknats och den dervid erhållna siffran utsatts inom
byns rågångslinier på en karta i relativt stor skala. Derefter särskildes
den folkrikare från den folkfattigare delen af socknen och för hvardera
af dessa uträknades befolkningstalet. Genom uträkning af hvardera delens
areal kunde derpå folkmängdstätheten utan svårighet bestämmas. De
resultat, som sålunda vunnits, åskådliggöras på kartan genom färgbeteckningar,
hvilka äro mörkare och mera i ögonen fallande i den mån, folkmängdstätheten
är större, samt ljusare, när tätheten är ringare. För hvarje
socken finnas således två färger, endast med undantag af några socknar,
såsom t. ex. Asele, Fredrika, Lycksele och Malå i Vesterbottens län samt
Ofver-Torneå och Korpilombolo i Norrbottens län, hvilka utmärkts endast
med en enda färg, motsvarande folkmängdstätheten för hela socknen,
emedan befolkningens fördelning, som inom dessa socknar ej kan komma
att utöfva något väsentligare inflytande på frågan om jernvägens sträckning,
ej blifvit särskildt uträknad.
Med ledning af den å kartan anbragta färgskalan samt tillhörande
tabell kan utan svårighet i detalj utrönas befolkningens täthet inom de
olika socknarna.
Beträffande kronoparkerna, hvilka å kartan utmärkas med grön färg
och om hvilka uppgifter lemnats af Ivongl. Domänstyrelsen, får Komitén
endast anmärka, att inom Asele, Fredrika och Malå socknar finnas kronoparker,
hvilka ej kunnat utsättas på kartan, emedan afvittringen inom
dessa socknar ej ännu är afslutad, och att arealen af dessa kronoparker
ungefärligen står i samma förhållande till dessa socknars areal som kronoparkerna
i Lycksele socken till denna sockens areal.
Slutligen hafva å kartan upptagits de jernvägslinier inom det öfra
Norrland, som, så vidt till Komiténs kunskap kommit, hittills blifvit mer
eller mindre fullständigt undersökta.
De förhållanden, som i det föregående blifvit, med stöd af tillförlitliga
uppgifter, meddelade, synas innebära fullgiltiga bevis derför, att utveck
-
32
lingen i de tre öfra norrländska länen nu nått en sådan stadga, att befolkningen
i dessa län väl förtjenar det kraftiga stöd till ytterligare förkofran
och framsteg, som en stambana bereder, på samma gång som en
sådan bana med fullt skäl kan antagas blifva äfven för ofri ga delar af landet
af stor betydelse såsom möjliggörande ett lättare utbyte af skilda landsdelars
produkter, ett utbyte som nu endast med svårighet och tidsutdrägt
kan ega rum.
I sammanhang härmed bör ej lemnas oanmärkt den betydelse, som
stambanan genom öfra Norrland kan ega för staten sjelf med afseende
på värdet af de stora skogar, som staten der eger. I fråga härom har
Domänstyrelsen i utlåtande den 18 November 1885 meddelat hufvudsakligen:
att de inom Vester- och Norrbottens län befintliga kronoparker
och kronoöfverloppsmarker samt sådana oafvittrade kronomarker, som
efter slutad afvittring ansåges förblifva kronans tillhörighet, innehölle
sammanlagdt en areal af 2,863,656 hektar, hvaraf omkring 863,000 hektar
vore belägna i nordostliga delen af sistnämnda län vid Råne, Kalix’ och
Torne elfvar, dit det för närvarande ej vore ifrågasatt att utsträcka stambanan;
att den öfriga delen af dessa skogar, utgörande omkring 2 millioner
hektar, deremot vore belägen vid vattendrag, hvars nedra lopp komme
att skäras af stambanan, hvilken emellertid, med den sträckning, som för
densamma blifvit föreslagen, endast komme att beröra en obetydlig del
af kronoskogarne, hvilka i allmänhet vore belägna i öfra landet; att inom
den norr om Angermanelfven belägna delen af Vesternorrlands län kronan
egde 52,910 hektar kronoparker, hvilka dock ej vore så belägna, att
de direkt berördes af banan; att dessa 2,052,910 hektar kronoskogar, å
hvilka under nuvarande förhållanden endast bjelkar och timmer rönte
efterfrågan, kunde i medeltal beräknas lemna i årlig afkastning omkring
700,000 timmerträd förutom hvad som af skadade träd kunde afyttras;
att om ock svårighet nu mötte att bedöma, huru stor qvantitet virke från
kronans skogar kunde komma att forslas på banan och genom densamma
vinna direkt afsättning, framdragandet af en jernbana genom öfra Norrland,
hvarigenom de särskilda floddalarne sattes i förbindelse med hvarandra,
likväl otvifvelaktigt syntes komma att utöfva inflytande å virkes
-
33
prisen, som till följd af olika efterfrågan nu vore mycket vexlande vid
särskilda vattendrag; att sålunda, för att anföra exempel, kronans virke
o
å rot per sågtimmerträd betingade vid Angermanelfven 3 å 4 kronor,
under det att under vissa år ej hälften af detta pris erhållits vid Ume
och Vindelelfvarne; att, derest genom direkt jernvägsförbindelse mellan
vattendragen virket kunde fortskaffas från ett vattendrag. till ett annat,
antagligt vore, att kronans virke å trakter, der virkesprisen vore låga,
skulle röna efterfrågan af spekulanter jemväl från andra orter, hvarigenom
konkurrens och prisstegring kunde förväntas; att härtill komme,
att en lättare samfärdsel och den utveckling af ortens näringar, som städse
visat sig vara en följd af jernvägsanläggningar, måste i ifrågavarande vidsträckta
och aflägsna landsdel framkalla ökad afsättning af skogseffekter
från kronans skogar; samt att, ehuru styrelsen icke nu ansåge sig kunna
anställa någon beräkning vare sig öfver de qvantiteter virke, som kunde
komma att å banan transporteras, eller med hvilket belopp årliga inkomsten
från kronans skogar genom banans inflytande kunde ökas, styrelsen
hölle före, att statens skogsväsende i betraktande af kronoskogarnes störa
areal i öfra Norrland utan allt tvifvel skulle tillföras synnerligen stora
fördelar genom ifrågavarande jernvägsanläggning, helst den för såväl skogarnes
afkastning som deras skötsel och vård ogynsamma omständigheten,
att endast gröfre virke kunde vinna afsättning, i väsentlig mån undanröjdes,
om i sammanhang med eller till följd af ifrågavarande stambana
bibanor efter hand komme att utsträckas till det inre landet, der ofantliga
tillgångar af mindre virkesslag och s. k. kolningsvirke, som nu måste
lemnas att förfaras i skogen till men för skogsåterväxten, kunde tillgodogöras.
På sätt här ofvan blifvit omförmäldt, föreligga åtskilliga alternativa
förslag i fråga om stambanans sträckning från Hjelta till Öfver-Luleå,
men, då Komitén icke har till uppgift att utreda det företräde, som de
alternativa linierna kunna ega, den ena framför den andra, har Komitén
funnit sig böra i den följande framställningen yttra sig endast om den
5
o
’)■
Tv cijikuppgifter.
linie, solo genom kortare våglängd och andra förhållanden enligt undersökningsförrättarnes
beräkningar visat sig kräfva den minsta kostnaden,
nemligen linien Hjelta—Aspeå— Gideå — V''minus— Ucldfors— Öfver-Luleå.
Till svar å de skrifvelse!’, som Komité]!, enligt hvad ofvan förmälts,
aflåtit till Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i de tre öfra norrländska länen
med begäran om infordrande från de af landstingen i länen tillsatta jernvägskomitéerna
af beräkningar å den trafik, som för ifrågavarande stambana
vore att påräkna inom hvart och ett af länen, har Komité!! fått
mottaga dels särskilda skrivelser från '' hvar och en af komitéerne jemte
dertill hörande i tabellform sammanförda trafikberäkningar, dels ock yttranden
i frågan af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande.
Af de från landstingskomitéerna inkomna tabellariska uppgifterna
meddelas de, som angå ofvannämnda bana, Hjelta—Aspeå—Gideå—Vännäs
—Uddfors—Öfver-Luleå under N:ris 37—39 bland tabellbilagorna.
Till vinnande af öfverskådlighet hafva dessa uppgifter, i hvad de
afse godstrafiken, sammanförts i en tabell (se Tab. N:o 40), i hvilken med
här nedan antydda modifikationer de uppgifna godsqvantiteterna upptagits,
reducerade till metriska ton.
Då de af landstingen tillsatta komitéerna arbetat hvar och en för
sig, och någon i alla detaljer utförd gemensam plan för beräkningarna
icke blifvit följd, har till undanrödjande af den svårighet för sammandragets
utarbetande, som härigenom uppkommit, Komitén funnit sig föranlåten
att på det sätt modifiera uppgifterna, att försändning från ett län
till ett annat antagits komma att omfatta den godsmängd, som landstingskoinitén
i det län, dit försändningen gått, uppgifva detta län kunna mottaga.
Härifrån har endast det undantag gjorts, att, när försändningen
kunnat antagas gå till ort söder om Hjelta, den af landstingskomitén uppgifna
godsmängden antagits antingen transitera genom närmaste län eller
afgå till närmaste hamn. Huru dessa allmänna grunder i detalj tillämpats
inhemtas af de vid tabellen (N:o 40) fogade anmärkningar.
Af landstingskomitéernas uppgifter och omförmälda sammandrag framgår,
att följande antal personer och godsmängder skulle komma att1 mellan
nedannämnda platser transporteras å banan.
Statione r.
Re-  sande. *
Antal.
Gods. **
Metriska
ton.
Stationer.
Re-  sande. *
Antal.
Gods. **
Metriska
ton.
Hjelta—Ed ............|
3,000
102,878
Botsmark-—Bvgdsil- j
juni..............- —(
7,500
31,146
10,000
42,815
7,500
44,447
Ed—Aspeå ._..........|
5,000
00,078
Bygdsilj um—Bur-
11,000
31,447
2,000
37,193
träsk ...............\
11,000
44,944
Aspeå''—Skorped ......|
2,000
98,490
Burträsk—Skellefte
eif ..................j
18,000
22,082
3,000
25,321
18,000
44,162
Skorped—Bredbyn ...|
4,000
100,705
Skellefte eif—Stor-
f
kågeträsk .........(
15,000
14,011
4,000
25,853
15,000
44,638
Bredbyn—Gottnc......j
10,000
116,031
Storkågeträsk—Byske (
eif ________________..(
13,500
14,481
5,000
28,535
13,500
43,257
Gott ne—Fors .......
1
2,000
54,197
Byske eif-—Storm yran j
4,385
11,220
3,000
54,170
4,385
27,387
(
1,500
55,081
f
5,110
10,850
Fors-—< i idea............\
6,000
47,978
Stormyran—Bil 1-Pite 1
1
5,840
27,601
1
2,000
51,323
j
5,840
7,552
Gideä—Fltirke.........|
3,000
47,468
Lill-Pite—Sikfors......j
5,840
27,913
Flärke—Djupsjö ______|
15,000
51,027
1
8,760
6,833
13,500
44,983
Sikfors—After.........<
8,760
61,844
Dj upsj ö—Gräsmyr ... j
15,000
13,500
44,588
55,871
After—Rosfors.......... j
9,125
9,125
5,370
62,086
Gräsmyr—Vännäs .j
15,000
13,500
40,679
53,610-
Rosfors—Sele!.........j
7,300
7,300
4,310
63,801
Vännäs—Rödå.........|
18,000
18,000
35,410
58,395
! Selet—Heden _________j
9,125
9,125
9,002
80,190
Ruda—Botsmark......|
7,500
7,500
30,384
45,389
Heden—Boden.........j
10,950
10,950
8,711
80,982
* Antalet resande norr vt angifves med svart tryck och söder ut med rödt tryck.
** De godsej vant] tete r, som sändas norr vt, angifvas med svart tryck och söder vt med rödt tryck.
36
Den nu uppgifva trafiken kan naturligtvis icke vara att påräkna
omedelbart efter det jernvägen blifvit för trafik upplåten, utan endast
efter hand utveckla sig. När detta kan komma att inträffa, låter sig icke
på förhand beräkna, men klart är, att vid banans anläggning hänsyn
måste tagas till denna utveckling och icke endast till den genast i början
uppstående mindre trafiken. Banan bör derför erhålla en sådan konstruktion,
att hon kan utan särskilda anstalter för stärkandet af hennes trafikförmåga
motsvara de fordringar, som komma att ställas på henne, när
den motsedda tillväxten i trafik förr eller senare inträffat.
Om byggnads-
Sedan Komitén sålunda redogjort för den trafik, till hvilken hänsyn
bör tagas vid bestämmande af banans konstruktion, får Komitén öfvergå
till behandlingen af återstående delar af sitt uppdrag, hvarvid först möter
frågan om de förenklingar eller förändringar i byggnadssätt, som för åstadkommande
af besparing i kostnaderna kunna och böra vidtagas.
Härvid har komitén ansett sig först böra undersöka, huruvida skäl
finnas, att i ett eller flere hänseenden fullständigt bryta med det hittills
tillämpade byggnadssystemet för att på denna väg söka ernå den åsyftade
besparingen. De byggnadssätt, som då kunna ifrågasättas äro:
l:o. användande af en smalare spårvidd än den för statens jernvägar
nu faststälda af 4,83 fot (1,435 meter);
2:o. användande af lättare räler än de vid stambanorna i Norrland
hittills begagnade, hvilka väga 19,04 skålpund per fot (27,2 7 kilogram
per meter); samt
3:o. användande af skarpare lutning än den hittills medgifna af 1: 60;
och får Komitén här nedan hvart för sig afhandla dessa olika byggnadssätt
och det inflytande de hafva på jernvägens anläggningskostnad och
trafikförmåga m. m.
Do.
Hvad angår minskning eif spårvidden, så är frågan derom ingalunda
ny, utan har tillförene varit föremål för uppmärksamhet inom representationen.
Då nemligen vid 1870 års Riksdag Kongl. Maj:ts propo
-
37
sition om anslag till norra stambanans fortsättande från Upsala till
Storvik framlades, väcktes jemväl en enskild motion om samma banas
byggande med en spårvidd af endast 31/2 fot; och detta förslag, som af
Första Kammaren afslogs, blef af Andra Kammaren på det sätt bifallet,
att Kammaren beslöt, att banan skulle byggas med eu spårvidd af 3 fot
6 tum engelskt mått. Då de olika besluten icke kunde sammanjemkas,
gjorde Riksdagen icke något uttalande om norra stambanans spårvidd,
men anhöll, att styrelsen för statens jernvägsbyggnader måtte anbefallas
att vid utförande af de jernvägsbyggnader, för hvilka anslag blifvit beviljade,
iakttaga all den sparsamhet, som med trafikens trygghet och banornas
ändamålsenlighet kunde vara förenlig.
Med anledning af denna Riksdagens framställning blefvo, på Kongl.
Maj:ts befallning, undersökningar gjorda angående de förändringar i dittills
användt byggnadssätt för stambanorna, som, till åstadkommande af
den af Riksdagen åsyftade besparing, vid arbetena å norra stambanans
fortsättning företrädesvis kunde ifrågasättas; och bland sådana förändringar
omförmäldes jemväl förslaget att bygga banan med smal spårvidd,
men på grund af de betänkligheter, som härutinnan uttalades af styrelserna
för statens jernvägsbyggnader och jernvägstrafik, beslöt Kongl.
Maj:t, att någon förändring i spårvidd icke skulle vidtagas, hvilket Kongl.
Maj:ts beslut meddelades 1871 års Riksdag och icke föranledde någon
anmärkning af Riksdagen.
Frågan om byggandet af smalspåriga jernvägar för statens räkning
återupptogs sedermera vid 1873 års Riksdag, då, med anledning af Kongl.
Maj:ts proposition, beslöts, dels att med en bredspårig jernväg fortsätta
norra stambanan från Storvik till Torpshammar eller annan lämplig punkt
på sträckningen mellan Sundsvall och riksgränsen, dels ock att bygga en
smalspårig bana från Torpshammar eller annan punkt på berörda sträckning
öfver Östersund till riksgränsen, en norsk statsbana från Trondhjem
till mötes. Yrkanden blefvo visserligen i Andra Kammaren gjorda, att
hela jernvägslinien ifrån Storvik skulle erhålla samma spårvidd som tvärbanan,
men dessa yrkanden blefvo afslagna; och ej heller den beslutade
tvärbanan kom till utförande med den spårvidd, som Kongl. Maj:t före
-
slagit och Riksdagen godkänt, ty redan vid 1874 års Riksdag blef, i enlighet
med Kongl. Maj:ts framställning, beslutet ändradt derhän, att tvärbanan
till riksgränsen skulle byggas bredspårig, under förutsättning, att
samma banas fortsättning inom Norge erhölle samma spårvidd som den
svenska delen af banan; en förutsättning, som sedermera förverkligats.
Ehuru, enligt hvad ofvan är anfördt, någon smalspårig jernväg för
statens räkning icke blifvit byggd, och ehuru det med afseende på den
del af stambanenätet, om hvilken nu är fråga, icke synes sannolikt, att
en afvikelse från den hittills för stambanorna brukliga spårvidden skall
komma att beslutas, har Komitén likväl, för utredande af frågan, huruvida
antagandet af ett smalare spårsystem för nämnda del af statens jernvägsnät
skulle medföra någon väsentligare nedsättning i anläggningskostnaden,
anstalt beräkningar i detta syfte.
Såsom grund för jemförelse!! mellan kostnaderna för smal- och
bredspårig jernväg har Komitén antagit, att spårvidden för den smala
banan skulle bestämmas till 3 fot (0,89 meter) eller 0,59 fot mindre
än i hittills framstälda förslag om smalspåriga banors byggande af staten
satts i fråga. Till detta antagande har Komitén föranledts deraf, att,
jemte det eu bana med 3 fots (0,89 meter) spårvidd är billigare att anlägga
än eu med 3,59 fots (1,067 meter), densamma är tillräcklig för
ombesörjandet af en jemförelsevis ganska stor och tung trafik. Stöd för
riktigheten häraf lemnar erfarenheten å de med en spårvidd af 3 fot
(0,89 meter) byggda jernvägarne Pålsboda-—Norsholm—Vestervik—Hultsfred
samt Filipstad—Nordmark—Klarelfven, hvilka hafva en längd af
tillsammans 358 kilometer.
Vidare har, beträffande rälsvigten, Komitén antagit, att denna skulle
blifva densamma för begge spårvidderna, nemligen 15 skålpund per fot
(21,5 kilogram per meter), enär denna rälsvigt, som hvad smalspårig jernväg
angår, är jemförelsevis stor, måste anses vara den minsta, som för en
jernväg i de nordliga trakter, hvarom nu är fråga, bör användas. Genom
der rådande klimatiska förhållanden är spåret i vida högre grad än i
sydliga delar af landet utsatt för rubbningar och ojemnheter, hvilka, i
fall för svaga räler användas, lätt kunna orsaka rälsbrott samt olycksfall
39
för bautågeu. Härtill kominer, att erfarenheten från en del smalspåriga
jern vägar ådagalagt, att, sedan trafiken der någon tid varit i gång, dessa
jernvägars styrelser funnit sig föranlåtna att efter hand utbyta de vid
anläggningen använda lättare rälerna mot tyngre.
Slutligen har Komité]) antagit, att alla de tekniska bestämmelser,
som afse banans soliditet, skulle komma att blifva lika, vare sig att
banan byggdes smal- eller bredspårig, hvarjemte Komitén ur beräkningarna
uteslutit kostnaden för anskaffande af rörlig materiel, enär denna
kostnad, under förutsättning att samma trafik skall ombesörjas, kan antagas
blifva lika stor i begge fallen.
För jemförelsens verkställande har Komitén funnit det icke vara
nödvändigt att anställa särskilda kostnadsberäkningar för hela linien Sollefteå—Luleå,
utan för ändamålet valt sträckningen Hedlunda—-Skellefteå,
som har eu längd af 105,26 kilometer eller 9,85 gammal mil, och hvilken
handel lämpar sig för ifrågavarande jemförelse, enär anläggningskostnaden
för densamma, byggd bredspårig, temligen nära motsvarar den
beräknade medelkostnaden för linien i dess helhet.
Resultatet af de, med iakttagande af ofvan angifna grunder, verkstälda
kostnadsberäkningar inhemtas af bilagda tabeller [se Tab. N:r dia)
och b.)]
Af desamma framgår, att den nedsättning i kostnad, som uppkommer
genom spårviddens minskning, vunnits å de egentliga terrasseringarbetena,
bro- och trumbyggnader, öfverbyggnaden med undantag af räler
med tillbehör, jordlösen samt å beloppet af administrations- in. fl; kostnader,
hvilka senare i begge förslagen äro upptagna till samma eller 15
procent af totala byggnadskostnad^].
På sätt kostnadsförslag^]] gifva vid handen skulle kostnaden för bansträckningen
Hedlunda—Skellefteå uppgå till följande belopp:
per kilometer per gammal mil
1") bredspårig bana med räler af 15 it vigt
pr fot (21,5 kilogram pr meter)....... Kr. il,744:— Kr. 446,091: —
2) smalspårig bana med räler af 15 vigt
pr fot (21,5 kilogram pr meter)......
» 39,787:-—-
)> 425,178: —
40
Besparingen i anläggningskostnaden blefve således för den smalspåriga
banan per kilometer 1,957 kronor och per gammal mil 20,918 kronor
samt för hela bansträckan Hedlunda—Skellefteå 206,000 kronor.
Läggas dessa medeltal till grund för en beräkning af den besparing i
anläggningskostnad, som skulle vinnas genom att bygga hela banan från
Hjelta till Öfver-Luleå smalspårig, så befinnes besparingen uppgå till kr.
1,048,462: 75.
Denna besparing är dock mera skenbar än verklig, i det att, hvad
som genom minskad spårvidd vinnes på ena hållet, å det andra motsvaras
af utgifter och förluster, Indika äro af den betydenhet, att den motsedda
vinsten försvinner; och får Komitén till stöd för detta uttalande anföra:
att staten för anläggandet af sina hittills utförda jernvägsbyggnader
efter hand anskaffat en ballastmateriel af lokomotiv och vagnar, som för
närvarande kan uppskattas till ett värde af omkring 350,000 kronor och
hvilken icke kan begagnas vid anläggningen af den smalspåriga banan
utan måste, då byggandet af bredspårig bana upphör, försäljas, dervid
högre pris icke torde kunna betingas, än som motsvarar hälften af den
bokförda kostnaden; och som det dervid inflytande beloppet icke torde
blifva tillräckligt för anskaffande af den nya erforderliga ballastmaterielen,
uppstår härigenom en icke obetydlig förlust;
att den smalspåriga jernvägens begge ändstationer, vid hvilka anslutning
till bredspåriga jernvägar kommer att ega rum, måste förses med fullständigt
spårsystem för hvardera spårvidden, med särskilda spår, godsmagasin
och lastkajer för transiterande gods, som ej genast kan omlastas, och med
dubbelt antal lokomotivstall, enär särskilda sådana måste finnas för hvardera
spårvidden, hvarförutom nödiga bostadsbyggnader erfordras för den
ökade stationspersonal, som måste anställas för omlastningarnas verkställande;
medförande allt detta en ganska betydlig förhöjning i dessa stationers
anläggningskostnad, hvaraf dock en del vid norra ändstationen
drabbar Luleå—Ofotens jernväg;
att den vid anslutningsstationerna nödiga omlastningen dels medför
kostnader, som komma att drabba jernvägen och således minska dess inkomster,
och dels krafvel'' tid, hvilket gör att eu del vagnar blifva uppe
-
41
hållna och att således vagnantalet måste ökas i motsvarande förhållande
såväl å den bred- som å den smalspåriga banan, hvadan alltså en särskild reservpark
måste uppsättas, som icke vore behöflig, om samma vagnar
kunde framföras hela vägen utan omlastning; samt
att eu ingalunda obetydlig kostnad föranledes deraf, att särskilda
reservdelar måste anskaffas till lokomotiv och vagnar för den smalspåriga
jernvägen, enär statens jernvägstrafiks förråd af dylika effekter för de
bredspåriga banornas rörliga materiel blifver utan gagn för de smalspåriga
banornas.
Enligt Ivomiténs åsigt utvisa de nu påpekade, af eu olika spårvidd
föranledda, särskilda kostnaderna, att den beräknade besparingen motsvaras
af utgifter såväl för sjelfva byggnaden af jernvägen som för ombesörjandet
af trafiken å densamma.
Ur sparsamhetens synpunkt kan således företräde icke gifvas åt den
smalspåriga banan; hvartill kommer, att en dylik bana, som anknytes till
eu eller flere bredspåriga icke på långt när uppfyller sitt ändamål lika
bra som en bana af samma spårvidd med de tillstötande, men deremot
medför ganska stora olägenheter. Af dessa må särskilt bemärkas, att
omlastningen ofta nog föranleder en betydlig tidsutdrägt, hvilken bereder
producenter och afnämare förluster och olägenheter af mångfaldigt slag,
deribland i synnerhet den osäkerhet om tiden för en bestäld varas ankomst,
som den nyare tidens affärslif minst kan fördraga; hvarförutom
i fråga om ett särskildt slag af gods, för hvilket stor trafik i öfra Norrland
påräknas, nemligen träkol, vid omlastning antingen en del af varan
går genom afstybbning förlorad eller transporten drabbas af en icke
oväsentlig utgift genom kostnaden för anskaffning och återförande af de
för transporten begagnade kolkorgar.
För staten, såsom jernvägens egare, måste ofvan antydda olägenheter
jemväl blifva af betydelse, i det att en försvårad trafik till följd af omlastningstvånget
utsätter jernvägen för eu menlig täflan med andra kommunikationsleder,
särskildt sjökommunikationerna.
De menliga följderna af ifrågavarande banas byggande med annan
spårvidd, än de tillstötande banorna, skola vidare tydligt visa sig, i hän
6
-
42
delse banan vid inträffande krig behöfver begagnas för militära ändamål.
Förutom de svårigheter vid fortskaffande af trupper, särskilt artilleri och
kavalleri, som uppkomma genom de för dylika transporter mindre lämpliga
dimensionerna å den smalspåriga jernvägens vagnar, måste den tidsutdrägt,
som omflyttningen af krigsmateriel och proviant kommer att förorsaka,
nära nog omöjliggöra begagnandet af i fråga varande jernvägsförbindelse
till förflyttning af en något så när betydande militärstyrka,
sammansatt af flere olika vapenslag, inom en på förhand beräknad tid
och med den skyndsamhet och regelmessighet, som den moderna krigskonsten
fordrar; isynnerhet som den olika spårvidden medför hinder för
sammandragningen och begagnandet af öfriga statsbanors och enskilda
bredspåriga jernvägars transportmedel på de punkter, der de för tillfället
bäst kunna behöfvas.
Att i bestämda penningebelopp uppskatta de kostnader och förluster,
som härflyta af ofvan omförmälda olägenheter, låter sig ej göra, men
deras inträdande kan dock, derest i fråga varande bana skulle erhålla
annan spårvidd än de till henne stötande jernvägar, med visshet förutses.
Alla de olägenheter, kostnader och förluster, hvilka, om i fråga varande
bana bygges smalspårig, komma, till följd af den derigenom nödig
blifna omlastningen, att uppstå och i mån af rörelsens tillväxt ökas, skulle
tvifvelsutan flill sist framtvinga en förändring af spårvidden från smal till
bred, hvilken förändring icke kan åstadkommas utan högst betydliga kostnader,
vida öfverstigande den nedsättning i ursprungliga anläggningskostnaden,
som tillämpning af den smala spårvidden skulle kunna medföra.
Fn sådan förändring har flerstädes i utlandet och äfven inom vårt land
å banorna Sundsvall—Torpshammar och Söderhamn—Bergviken måst vidtagas,
när banor af olika spårvidd blifvit satta i förbindelse med hvarandra;
och det är så mycket sannolikare, att ett dylikt tvång kommer
att inträda äfven härstädes, som dels, enligt hvad ofvan åberopade statistiska
uppgifter ådagalägga, hela öfra Norrland är stadt i en ovanlig tillväxt,
hvad både folkmängd och landets uppodling beträffar, och dels
stambanan genom denna landsdel kommer att bilda en föreningslänk å
ena sidan med statens bredspåriga jernvägar i södra och mellersta Sverige
43
samt å andra sidan med den likaledes bredspåriga under byggnad varande
Luleå-Qfotens jernväg, hvilken senare jernväg kommer att för öfra Norrland
öppna tillträde till en på Norges vestkust belägen, året om isfri
hamn, och således har en mycket stor betydelse för befolkningen i rikets
nordligare län.
Komitén finner, vid öfvervägande af samtliga de förhållanden, hvilka
böra beaktas vid valet af spårvidd för i fråga varande jernväg, den
breda ega afgjorda företräden framför den smala; och då skilnaden i kostnad
för smalspårig och bredspårig jernväg i verkligheten icke medför
någon fördel, om man deremot väger de ökade utgifter, som olikheten i
spårvidd föranleder, torde alla slätt saknas att på denna väg söka ernå en
lägre anläggningskostnad för i fråga varande stambana.
Ett vigtigt stöd för riktigheten af Komiténs åsigt, att det icke är
med statens fördel förenligt, att för en jernvägsanläggning, hvilken skall
utgöra en fortsättning af dess redan färdiga, en stor del af landet omfattande
jernvägsnät, begagna annan spårvidd än den hittills använda,
hemtar Komitén jemväl från de upplysningar, som meddelats angående
statens jernvägsbyggnader i Finland. Äfven der hafva de betydliga kostnaderna
för de först byggda jernvägarne framkallat sträfvanden, att för
de sedermera anlagda nedbringa kostnaderna, och man har sökt nå detta
mål genom uppoffringar i flere hänseenden af dessa jernvägars trafikförmåga;
men, huru långt nämnda uppoffringar än blifvit sträckta, har det dock
icke ansetts fördelaktigt att ändra spårvidden för de nya jernvägarne, ehuru
en minskning i sjelfva anläggningskostnaden på sådant sätt kunnat vinnas.
2:o.
Beträffande frågan om användande af lättare väder än de hittills
vid statens jernvägar begagnade, måste först utredas, huru mycket rälsvigten
skulle kunna nedsättas. I sydligare delar af landet har det visat
sig, att fullastade godsvagnar kunna från statens banor, der rälerna i allmänhet
hafva en vigt af 22,5 skålpund per fot, införas å banor, der rälernas
vigt endast uppgår till 12 skålpund per fot, utan att olägenheter deraf
uppstått. Komitén har dock redan här ofvan vid redogörelsen angående
44
frågan om smalare spårvidd anfört de skäl, som tala mot användandet af
så lätta räler i de nordliga trakter, om hvilka nu är fråga och påvisat, att
15 skålpund per fot är den minsta rälsvigt, som för en bana genom öfra
Norrland bör ifrågakomma. Användandet af räler med denna vigt i stället
för räler om 19 skålpunds vigt per fot, som för de färdiga delarne af stambanan
i Norrland begagnats, skulle medföra en nedsättning i kostnaden
för räler med tillbehör af 920,725 kronor, och anläggningskostnaden således,
om allt annat kunde vara lika, från det belopp af 27,437,750 kronor,
hvartill jernvägens kostnad, enligt hvad här nedan närmare omförmäles,
blifvit beräknad, nedbringas till 26,517,025 kronor.
Den verkliga nedsättningen varder dock ingalunda så stor. De svagare
rälerna böra nemligen förses med en sliper mera för hvarje skenlängd
än de starkare, men tillåta det oaktadt icke användning af tyngre
lokomotiv. Ä 19 skålpunds räler kunna med säkerhet framgå lokomotiv
af 30 tons vigt, under det att 15 skålpunds räler ej medgifva användandet
af lokomotiv med större vigt än 24 ton; och medan förstnämnda lokomotiv
i lutning af 1 : 60 förmå framdraga 15 fullt lastade vagnar, kunna
de sistnämnda endast draga 12 sådana. En och samma trafik föranleder
således å den svagare banan i regel större antal tåg än å den starkare,
och redan den trafik, som kan motses under banans tidigare trafikperiod,
kräfver för framförandet af dessa tåg 6 lokomotiv mera för den svagare
än för den starkare banan, hvarjemte det ökade antalet tåg fordrar större
personal, för hvithet allt redan vid banans byggande särskilda anordningar
måste vidtagas. Kostnaden för det större antalet sliprar, för lokomotivstall
till nämnda 6 lokomotiv samt bostäder för den ökade personalen in. in.,
uppgår till 151,000 kronor, i hvilket belopp ingår den vanliga förhöjningen
af 15 procent för administrations- in. fl. kostnader. Hvad lokomotiven
angår, så varda visserligen de svagare något billigare än de starkare,
men, på grund af det större antalet, höjes dock kostnaden för rörlig
materiel med 234,000 kronor, hvadan kostnaden för den svagare banan
i verkligheten blefve 26,902,825 kronor, eller endast 534,925 kronor
mindre än för den starkare.
Angående frågans ekonomiska sida kan ensamt af byggnadskostnaden
45
emellertid icke något bestämdt omdöme vinnas, utan måste i sådant hänseende
jemväl driftkostnaderna å de begge olika slagen af banor tagas med
i beräkningen; och att dessa kostnader under antagande, att samma trafik
skall besörjas, blifva högre å banan med 15 skålpunds räler än å den med
19 skålpunds faller af sig sjelf!, då, såsom här ofvan påvisats, den svagare
banan kräfver ett större antal tåg. En beräkning af dessa högre kostnader
bör derför verkställas och torde lämpligast ske under följande grupper:
a)
Byråafdelningen. Utgifterna å denna afdelning äro i det allra
närmaste lika för olika slag af banor och kunna derför helt och hållet
här uteleinnas.
o
b)
Banafdelningen. A denna afdelning uppstår egentligen ingen annan
ökad kostnad än den för rälernas hastigare förslitning, orsakad dels deraf
att flere lokomotiv måste passera banan för besörjandet af samma trafik
och dels deraf, att de lika tungt lastade vagnarne jemförelsevis mera
fresta de svagare rälerna än de starkare. Då emellertid denna förslitning
sker mycket långsamt, sedan räler af stål numera användas, blifver den
tillökning i kostnad, som föranledes af slitningen, icke så betydlig, att den
här behöfver medtagas.
c)
Trafikafdelningen. Den hufvudsakliga tillökningen i kostnad å
denna afdelning uppkommer genom behofvet af ökad tågbetjening. Kostnaden
för denna är inom de gränser, hvarom här är fråga, visserligen
lika för hvarje tåg, vare sig att det framdrages af det starkare eller svagare
lokomotivet, men, enär med de svagare lokomotiven erfordras flere
tåg, uppkommer derigenom enligt förslagsberäkning en tillökning af omkring
152,000 tågkilometer; och då kostnaden för tågbetjeningen vid statens
banor i medeltal uppgår till 9,5 öre per tågkilometer, så varder
härigenom tillökningen i driftkostnad för den svagare banan 14,440 kronor
per år.
d)
Maskinafdelningen. Bränslekostnaden för de lättare lokomotiven
ställer sig något lägre än för de tyngre, men tillökningen i tåg varder
så stor, att kostnaden för dragkraften det oaktadt i sin helhet blifver
större å den svagare banan än å den starkare. Bedömas dessa kostnader
med ledning af Kongl. trafikstyrelsens berättelse för år 1884, skulle drag
-
46
knif ten för de tyngre tågen uppgå till 52,2 öre och för de tattare till
49,8 öre, allt per tågkilometer. Antages ifrågavarande jernväg komma
att erhålla en lutning af 1: 60 samt 19 skålpunds räler, så skulle den under
första tiden efter banans öppnande beräknade godstrafiken å densamma
komma att erfordra ett årligt tågkilometertal af 412,500. Minskas rälsvigten
till 1 o skålpund, ökas, enligt hvad ofvan är sagdt, tågkilometertalet
med 152,000 eller till 564,500. Dragkraften för bemälda trafik skulle alltså
komma att kosta, å den starkare banan, 215,325 kronor och å den svagare
281,121 kronor; hvadan således tillökningen i kostnad skulle utgöra
65,796 kronor.
I sin helhet skulle sålunda redan under de första trafikåren efter
banans fullbordande den årliga driftkostnaden blifva 80,236 kronor högre
för den svagare banan. Detta årliga utgiftsbelopp, kapitaliseradt efter
4 procent, motsvarar en summa af mer än två millioner kronor.
Med en växande trafik ökas tydligen detta utgiftsbelopp; och när
rörelsen å banan framdeles hunnit den utveckling, som landstingskomitéerna
i sina trafikuppgifter förutsätta, skulle skilnaden i driftkostnad
uppgå till 171,440 kronor årligen, motsvarande ett kapital af mer än fyra
millioner kronor.
Härtill kommer, att den lättare öfverbyggnaden medför många olägenheter,
livilka, fastän de icke kunna till siffran uppskattas, dock äro synnerligen
menliga. Dessa olägenheter äro hufvudsakligen desamma, som omnämnts
vid behandlingen af frågan om spårvidden, och Komitén får derför
hänvisa till framställningen derom. Här torde endast böra särskildt
påpekas, att de ballastlokomotiv, som staten nu eger, icke lämpa sig för
en bana med den svaga öfverbyggnad, hvarom här är fråga. Nya, för
denna bana särskildt afsedda ballastlokomotiv måste derför anskaffas, hvilket
icke kan ske utan förlust.
Slutligen bör beaktas, hurusom eu växande trafiks kraf endast till
en viss gräns kunna tillgodoses genom att öka tågens antal på den svagare
banan. Fortfara rörelsen och allmänhetens anspråk på banans trafikförmåga
att växa, sedan denna gräns uppnåtts, återstår ingen annan
47
utväg än att utbyta de lättare rälerna mot tyngre, hvilket naturligtvis
ej kan ske utan betydliga kostnader.
3:o.
Hvad slutligen angår användandet af brantare lutning än den hittills
för statsbanorna i Norrland medgifna af 1: 60, så har Komitén,
som, på det att jernvägens trafikförmåga icke måtte öfver höfvan inskränkas,
ej ansett större lutningsmaximum än 1: 40 böra ifrågakomma,
icke varit i tillfälle, att låta verkställa undersökning på marken för utrönande
af det inflytande på jernvägens sträckning och kostnad, som användandet
af denna brantare lutning skulle kunna medföra; en undersökning,
som antagligen hade gifvit vid handen, att en del krökningar skulle
kunnat undvikas och jernvägen sålunda blifva något kortare än den af
vederbörande undersökningsförrättare i enlighet med erhållna instruktioner
nu utstakade.
Komitén har af sagda anledning i stället sökt beräkna skilnaden i
anläggningskostnad mellan jernvägen byggd med lutning i ena fallet af
1: 60 och i andra af 1: 40 på det sätt, att, sedan alternativa balanslinier
blifvit å den tillgängliga profilen utlagda så nära markens yta, som
med användande af nämnda lutningar varit möjligt, de arbetsqvantiteter,
som bero af terrängen och röna inverkan af lutningsförhållandena, blifvit
för hvartdera alternativet särskildt beräknade och värderade. Genom dessa
beräkningar har utrönts, att de arbeten, hvilka bero af terrängen, skulle å den
brantare banan blifva 2,228,000 kronor billigare, än om samma jernväg utföres
i lutningen 1: 60. Men på sätt här ofvan anförts i fråga om lättare
skenvigt, minskas äfven i detta fall den beräknade besparingen genom
en för den brantare banan behöflig tillökning i kostnad å åtskilliga
poster, beroende derpå, att, äfven om lika starka, efter rälernas bärighet
lämpade lokomotiv användas, tågen dock måste blifva betydligt mindre,
och således för samma trafiks ombesörjande flere sådana anordnas å den
brantare banan. Af denna anledning måste för densamma flere lokomotiv
anskaffas och stallutrymme för dessa beredas samt större lokomotivoch
tågpersonal anställas.
48
De lokomotiv, som nu användas å de norrländska statsbanorna med
19 skålpunds rälsvigt, förmå enligt hvad å statens jernvägar nyligen anstälda
försök med derpå grundade beräkningar utvisa att i lutning 1: 60 framdraga
15 fullt lastade vagnar, men i lutning 1: 40 endast 10 sådana. Häraf följer,
att å de bandelar, der lutning af 1: 40 förekomme, skulle godstrafikens ombesörjande
erfordra 50 % större lokomotivpark än der lutningen vore
1: 60. Af samma orsak måste den godsqvantitet, som kan antagas medfölja
persontågen, blifva mindre å den brantare banan, livilket i sin mån
äfven bidrager till ökning af godstågen, men då, enligt hvad profilerna
utvisa, jemna bandelar förekomma, der enligt trafik utredningarna extra
godståg kunna antagas blifva behöfliga, samt storleken af godstågen å
dessa jemnare bandelar ej behöfver minskas i samma grad som af de tåg,
hvilka framgå öfver brantare bandelar, så har Komitén, som funnit, att
för ifrågavarande jernväg, byggd med maximilutningen 1: 60, under
första trafiktiden en lokomotivpark af 24 stycken skulle vara behöflig,
ansett sig ej böra beräkna den af den brantare lutningen beroende tillökningen
i lokomotivens antal till mer än 9 stycken. Kostnaden för dessa
lokomotiv med behöfliga stallrum äfvensom bostäder och vaktrum för
större så väl lokomotiv- som tågpersonal m. in. uppgår tillsammans till
596,000 kronor, hvadan således det belopp, som vid banans anläggning
kunde besparas genom att höja lutningsmaximum till 1: 40, reduceras
till 1,632,000 kronor.
Likasom vid frågan om mindre rälsvigt måste emellertid äfven i detta
fall driftkostnaderna tagas med i beräkningen för en fullständig utredning
af sakens ekonomiska sida, hvarför Komitén ansett sig böra särskilt,
beräkna dessa kostnader, så vidt de icke äro lika eller i det närmaste
lika för banor med de begge ifrågasatta maximilutningarna; och har Komitén
dervid utgått från samma grunder, som antagits vid motsvarande
utredning i fråga om den lättare rälsvigten.
Sålunda hafva utgifterna under byrå- och banafdelningarna lemnats
ur räkningen, ehuru tydligen den starka bromsning, som erfordras i de
brantare lutningarna, något ökar slitningen å rälerna och dermed äfven
utgifterna under sistnämnda afdelning.
ro
O
49
För beräkning af förhöjningarna i utgifterna så väl under trafikafdelningen
— hvilka här liksom i fråga om lättare skenvigt hufvudsakligast
bero af nödvändigheten att öka tågbetjeningen — som under maskinafdelningen,
kunna de förut antagna kostnadsbeloppen för tågbetjening
(9,5 öre pr tågkilometer) och för dragkraften (52,2 öre pr tågkilometer
med 30 tons lokomotiv) fortfarande användas; då det endast återstår
att bestämma tillökningen i antalet tågkilometer, som betingas af den
brantare lutningen. Denna kan visserligen icke här beräknas med samma
säkerhet som vid frågan om den lättare rälsvigten, enär den brantare lutningen
icke verkar lika jemt efter hela banlängden som en nedsättning i
rälernas vigt, men bedömd efter samma grunder som nyss här ofvan vid
beräkningen af det större antalet lokomotiv, skulle tillökningen i tågkilometer
varda ungefär 270,000. Det större tågantalet skulle då orsaka en
förhöjning i kostnaden för tågbetjening af 25,650 kronor och för dragkraften
af 140,940 kronor, eller tillsammans 166,590 kronor, motsvarande
i kapital efter 4 procent ett belopp af mer än fyra millioner kronor.
Dessa större driftkostnader ökas naturligtvis i den mån, som trafiken
växer och allt flere tåg måste anordnas. Slutligen kommer en tidpunkt,
då banans trafikförmåga nått sin gräns, det vill saga, när rörelsen så utvecklat
sig, att trafiken icke kan besörjas med hela det antal tåg, som
å ifrågavarande bana, byggd med maxiinilutningen 1: 40, är möjligt att
anordna. Man har då ingen annan utväg för att tillmötesgå rörelsens
fordringar än att antingen omlägga banan med tunga räler och anskaffa
mycket starka lokomotiv eller att anlägga dubbel bana eller ock att verkställa
en ombyggnad af banan, hvarvid, om jernvägen vid första anläggningen
förlagts i sådan riktning, som endast på grund af den brantare
lutningens användande kunnat väljas, aldeles nya linier måste uppsökas
och således ny jernväg delvis byggas. Ilvilket af dessa sätt, som än användes,
skulle det komma att medföra kostnad af många millioner, hvarförutom
det sistnämnda sättet skulle orsaka betydliga hinder och rubbningar
för den pågående trafiken.
Af hvad Komitén nu anfört rörande så väl frågan om mindre skenvigt
som om brantare maximilutning för banan genom öfra Norrland
50
framgår, att intetdera af dessa sätt för minskande af banans anläggningskostnad
medför några verkliga besparingar, utan endast leder derhän, att
man åstadkommer en sämre, med olägenheter i större eller mindre grad
behäftad jernväg, å hvilken driftkostnaderna blifva i betydlig grad förhöjda.
; och anser sig Ivomitén derför hafva fidla skal att afstyrka förändring
i byggnadssättet i någondera af dessa båda hänseenden.
Då Ivomitén alltså funnit sig böra uttala sig mot användandet vid
ifrågavarande stambana af mindre spårvidd, mindre rälsvigt och skarpare
lutningar än vid statens hittills byggda jernvägar i Norrland begagnas,
återstår att undersöka, huruvida icke på annat sätt förenklingar i byggnadssättet
kunna vidtagas för kostnadernas nedbringande, utan att en afsevärd
minskning i jernvägens trafikförmåga eller höjning i driftkostnad deraf
varder en följd.
För detta ändamål har Komitén, i olikhet med hvad som skett i de
af undersökningsförrättarne uppgjorda kostnadsförslagen, hvilka hvila på
antagandet, att lutningen skulle bestämmas till 1: 60 endast der sådant
icke kunde undvikas, och att mindre branta lutningar företrädesvis borde
sökas, låtit på tillgängliga profiler utlägga balanslinien så nära markens
yta som möjligt med begagnande af en lutning af 1: 60, öfverallt der
terrängförhållandena sådant föranledt; och vinnes härigenom en betydlig
nedsättning å de poster i kostnadsförslagen, som omfatta jordschaktning,
terrassering nära markens plan, doseringars befästande, bergsprängning
samt afloppstrummor, broar och vägportar.
Vidare har Komitén ansett, att vissa delar af jernvägsarbetena skulle
kunna utföras på ett enklare sätt än hittills, och att äfven i öfrigt åtskilliga
anordningar skulle kunna vidtagas, genom hvilka jernvägen komme
att något skilja sig från förutvarande statsbanor i Norrland.
De af Komitén nu åsyftade förenklingar falla under följande rubriker
i kostnadsförslaget:
''
51
1.
Underbyggnad.
Komitén har ansett, att tillhuggning af sten endast bör utföras der
sådan af praktiskt behof oafvisligen påkallas.
Vidare hafva kostnadsberäkningarna för jernöfverbyggnaden till broar
kunnat något nedsättas genom antagandet, att nu gällande låga pris på
allt slags jern skulle komma att fortfara vid tiden för banans byggande.
För stängslet hafva slutligen kostnadsberäkningarna kunnat nedsättas
genom minskning i sianornas antal.
2.
Öfverbyggnad.
Då priset å räler under en längre tid varit synnerligen lågt och anledning
synts förefinnas antaga, att någon betydligare höjning i detta pris
icke är för den närmare framtiden att förvänta, har Komitén trott sig
kunna beräkna priset ungefärligen lika med det, som för närvarande gäller
samt härigenom kunnat nedsätta kostnadsberäkningarna.
O
O
3. Stationer, telegraf m. m.
Hvad . angår antalet af stationer utefter banan, så har Komitén utgått
från den förutsättning, att i medeltal endast en station skulle behöfva
uppföras på hvarje vägsträcka af 2 mils längd, hvilket innefattar
en inskränkning i hvad af de särskilde undersökningsförrättarne antagits
och i allmänhet vid stambanorna beräknats.
För att emellertid lättare kunna tillgodose de af eu utvecklad rorelse
framdeles sannolikt uppstående anspråken på flere stationer samt
med hänsyn till föreskriften i Kongl. Brefvet den 16 Mars 1877 om inrättande
på ett afstånd af omkring 1,3 mil af mötesplatser för militärtåg,
har Komitén i kostnadsförslaget upptagit kostnaderna för terrassering
och ballastning af för hela linien tillhopa 23 mötesplatser, förlagda, så
vidt det med iakttagande af de bestämda afstånden varit möjligt, på platser,
der behof af nya stationer kunna antagas först komma att yppas.
Beträffande stationernas beskaffenhet har Komitén ansett, att endast
vid hufvudpunkterna Vännäs och Ofver-Luleå större stationsanläggningar
behöfva utföras, hvaremot alla öfriga stationer kunna göras enklare
än de förut vid stambanorna i Norrland använda; ocli hafva desamma
indelats i större och mindre, enligt följande grunder:
Större stationer.
Spårsystemet: 380 meter hufvudspår, 800 meter sidospår.
Stationsbyggnaderna: Stationshuset, 2 våningar, den Hedra innehållande
expeditionslokaler, 2 väntrum och förstuga, samt den öfra bostad för stationsbetjcning.
Särskilt godsmagasin, uthus och källare samt afträde.
Mindre stationer.
Spårsystemet: 300 meter hufvudspår, 425 meter sidospår.
Stationsbyggnaderna: Stationshuset, 1 våning innehållande expeditionsrum,
1 väntrum, förstuga, 1 förvaringsrum för gods samt, på vinden, bostad
för stationsbetjening. Särskildt uthus, källare och afträde.
Hvad vattenstationer angår, så har Komitén väl ej funnit antalet sådana
kunna i nämnvärd mån minskas i förhållande till antalet vid de hittills
byggda norrländska statsbanorna, utan beräknat dylika komma att
uppföras, såsom hittills, till ett antal af eu på hvar tredje mil. Kostnaden
för vattenstationer har dock kunnat beräknas något lägre, enär Komitén
icke fasthållit vid den eljest tillämpade regeln, att dessa skola läggas
vid trafikstationerna, äfven i sådana fall, der vattentillgång endast
medelst dyrbara ledningar och pumpverk kan beredas. I följd häraf är
en del vattenstationer vid ifrågavarande bana beräknad att förläggas på
lämpliga ställen mellan trafikstationerna.
Hvad telegrafen angår, så har det synts Komitén tillräckligt att för
hela banlinien beräkna endast en ledning.
4. Banvakts- och Banmästarestugor.
Vid de i Norrland hittills byggda stambanorna finnes på hvarje
vägsträcka af 6 nymil ett antal af 36 banvaktsstugor och i allmänhet
2—3 banmästarestugor.
För den nu ifrågavarande stambanan bär Komitén ansett en minskning
i detta antal lämpligen kunna ske, samt på nämnda väglängd bo
-
53
*
räknat endast 18 banvakts- och 2 banmästarestugor, dessa’senare i kostnad
beräknade motsvara 3 banvaktsstugor.
5. Expropriation.
De af undersökningsförrättarne beräknade kostnaderna för jordlösen
har Komitén i sina beräkningar bibehållit.
Hvad angår de till extra ersättningar för husflyttning, försvårad brukning,
förlängda vägar in. in. erforderliga kostnader, så har det naturligtvis
mött svårigheter att på förhand beräkna dessa, men Komitén har trott
sig böra approximativt upptaga dem i medeltal till 50 procent af uppskattade
jordvärdet.
Ett sammandrag af de kostnadsberäkningar, Komitén med iakttagande
af nu angifna grunder anstalt, utvisar eu kostnadssumma för hela linien
O
ö
7
mellan Bjella och Öfver-Luleå af 27,437,7 50 kronor (rörlig materiel inberäknad);
varande detta sammandrag af följande innehåll:
Kostnadsförslag
för linien Hjelta—Aspeå—Gideå—Vännäs—-Uddfors—Öfver-Luleå.
Spårvidd — 1,435 meter (4,83 fot). Största lutning 1: 60. Längd = 535,76 km.
Antal
il
Kostnad
Summa
kr.
CD
kronor
O:
CD
kronor
<5
Underbyggnad.
Banvallen:
Röjning .....................
.. meter
535,750
0
80
428,600
00
kub.-m.
671,910
i
07
718,950
12
Jordschaktning, inberäknad
»
232,965
i
1 2
260,920
80
för 24 stationer och 23 mö-
).)
1,942,470
i
2 2
2,369,813
40
tesplatser........................
X>
1,816,018
i
20
2,288,182
68
»
245,893
i
30
319,660
9 0
Transport
—
—
6,386,127
9 0
54
ä
Kostnad
Antal
kr.
O:
6
kronor
<T>
Transport
—
—
—
6,386,127
''JO
Banvallen:
Terassering der balansplanet
ligger nära marken.....
____ meter
70,343
3
00
211,029
00
Doseringars befästande, 6
% af jord-
schaktningskostnaden...
—
—
—
357,451
07
Stenbeklädnad af sjöbankar.........
—
—
—
66,450
00
Bergsprängning, öppen .
. kub.-in.
262,145
4
so
1,258,296
00
»
i tunnel
... meter
230
340
00
78,200
00
Slutplanering ..............
____ )>
535,750
0
70
375,025
00
Afloppstrummor:
1G0 st. enkla______________
»
2,745
47
00
129,015
00
197 »
» ..............
____ )>
2,360
50
00
131,500
00
31 »
»
..............
____ )>
531
52
00
27,612
00
309 »
»
..............
____ »
3,705
54
0 0
200,070
00
31 »
» ..............
.... »
588
70
00
41,160
00
2 » dubbla ...........
____ »
59
135
00
7,965
00
4 »
»
..........
____ ))
54
140
00
7,560
00
17 »
)»
...........
____ »
317
155
00
49,135
00
26 » )> ___________
____ ))
617
158
00
97,486
00
16 » » ...........
_____ »
481
165
00
79,365
00
6
))
D
...........
____ ))
S4
252
00
21,168
00
Kulvertar: 4 st................
—
—
—
35,570
00
Broar: större.
En öfver Faxelfven .....
—
—
82,544
00
»
» Ångermanelfven____________
—
—
—-
171,670
00
»
» Gideå eif .....
—
—
—
53,464
00
»
» Lögde å________
—
—
—
183,760
00
«
» Ledu å ........
—
—
—-
51,010
00
»
» Öre eif ........
—
—
—
90,716
00
»
» linie eif.........
—
—
—
206,837
00
Transport
—
—
10,400,186
5 7
Summa
kronor
öre
Kostnad
Summa
Antal
kr.
C:
s
kronor
©:
kronor
©:
Transport
—
—
—
10,400,186
5 7
Broar: större.
En öfver Vindelelfven _________
—
. —
—
105,878
00
» i> Skellefte eif
—
—
—
123,487
00
»
» Kåge eif____
—
—
—
60,264
OO
o » Byske eif -
—
—
—
121,598
OO
» v Aby ån____
—
—
—
55,660
00
»
» Lill-Pite eif
—
—
—
57,750
00
«
» Pite eif____
—
—
—
175,962
00
)i » Lille eif____
—
—
—
114,600
00
»
» Boda eif____
—
—
—
65,500
00
i> mindre, 43 st. _______
—
—
—
685,081
00
Flätning af vattendrag_________
—
—
—-
25,575
0 0
Vägar:
Vägöfvergångår i plan större ... st.
27
250
00
6,750
00
»
»
mindre
»
788
125
00
98,500
00
Vägportar............-........
»
3
—
—
11,000
00
Vägomläggningar ..........
—
— _
—
121,007
00
Stängsel ________________________
.. meter
1,071,500
0
3 5
375,025
00
12,603,823
Öfverbyggnad till hufvudspåret.
kub.-m.
285,111
1
07
305,068
7 7
Ballast _________________________
292,250
1
15
336,087
5 0
182,507
1
18
215,358
26
))
177,695
1
20
213,234
00
Sliprar ...........................
/st.
174,425
0
6 5
113,376
25
1 »
559,564
0
75
419,673
00
Räler med tillbehör.............
.. meter
535,750
7
3 2
3,921,690
00
Utläggning af banan_____________
535,750
1
18
632,185
00
6,156,672
7 8
Transport
—| —
-
18,760,496
35
56
Transport
Stations- och husbyggnader m. m.
Stationsanläggningar vid:
Hjelta....................................
Ed _______________________________________
Aspeå....................................
Skorped _________________________________
Bredbyn ... .............................
Gottne eller Fors, med lokomotivstall
. G ideå....................................
Flärke....................................
Djupsjö (Nordmaling) ...............
Gräsmyr.................................
Vännäs, med lokomotivstall.........
Rödå ....................................
Botsmark ..............................
Bygdsiljum..............................
Burträsk........................•.........
Skellefte eif, med lokomotivstall...
Storkågeträsk...........................
Byske....................................
Uddfors eller Stormyran ............
Ytterfors (Lill-Pite) ..................
Sikfors, med lastplats vid Alter ...
Rosfors .................................
Selet ....................................
Öfver-Luleå, med lastplats vid Heden
samt med lokomotivstall och en
mindre reparationsverkstad ......
Telegraf och signaler............... km.
Banvaktsstugor med uthus............ st.
Transport
Antal
535,75
187
kr.
300
4,000
Kostnad
kronor
45,900
41.800
23,390
37.800
41.800
58.800
41.800
26,030
26,030
26,030
113,060
41,880
26,030
26,030
41.880
62.880
26,030
26,030
26,030
41,880
41,880
26,030
41,880
228,060
160,725
748,000
Summa
kronor
18,760,496
2,047,685
20,808,181
3 5
o re
57
Antal
å
Kostnad
Summa
kr.
O:
CD
kronor
O:
>1
CD
kronor
O:
CD
Transport
—
—
—
—
—
20,808,181
35
Ofriga kostnader för banans
anläggning.
Expropriation:
hektar
102
140
00
14,280
00
»
90
280
00
25,200
00
)>
742
300
00
222,600
00
Jordlösen.....................
ö
164
320
00
52,480
00
s>
296
330
00
97,680
00
))
64
570
00
36,480
00
»
47
650
00
30,550
00
Diverse ersättningar till jordinne-
häfvare 50 % af jordlösen ......
—
,-
—
239,635
00
Administrations- och förrådskostnader,
provisionela byggnader m. in
. omkr.
15 % af ofvanstående kostnader...
—
—
—
3,231,913
6 5
3,950,818
65
Rörlig materiel.
Beräknad till 5,000 kronor pr kilo-
meter ...........................
—
—
—
—
—
2,678,750
00
Summa
—
—
—
-
—
27,437,750
00
Fördelning af förestående kostnadsbelopp å följande bandelar.
Kilometer
Total kosta.
med materiel
Kostnad
pr kilometer
IJjelta—Fors .........................
101,54
6,401,700
63,046
Fors—Vännäs—Hedlunda ........................
130,18
7,758,900
59,601
Hedlunda—Storkågeträsk...........................
137,03
6,391,150
46,641
Storkågeträsk—Öfver-Luleå ........................
167,oo
6,886,000
41,233
Summa-
535,7 5
27,437,750
51,214
8
Det kostnadsbelopp för ifrågavarande linie, till hvilken undersökningsförrättarne
kommit, kan, till följd af den förändrade utstakningen i Vesterbottens
läns nordligaste del, icke till bestämd siffra uppgifvas; men uppgår i
alla händelser till minst 9 millioner kronor mer än Ivomitén här ofvan
beräknat; hvadan genom de af Komitén föreslagna förenklingar en minskning
i kostnad af 25 procent vunnits.
I fråga om den trafikinkomst, som ifrågavarande stambana kan antagas
komma att lemna, hafva inom Komitén alternativa beräkningar uppgjorts,
grundade dels omedelbart på det här ofvan å pag. 35 införda
sammandrag, dels på folkmängdsförhållandena, jemförda med enahanda
förhållanden i andra, med jernvägar redan försedda delar af Norrland
och dels på inkomsten af vagnkilometer vid andra delar af statens jernvägar.
Alla dessa särskilda beräkningar hafva, med afseende å den
för ifrågavarande stambana förutsatta låga kostnad, gifvit vid handen, att
nettoinkomsten af banan skulle redan i början uthärda jemförelse med
motsvarande inkomst vid en del af rikets nu trafikerade stambanor och
inom en icke aflägsen framtid antagligen öfverträffa densamma. Då likväl
dessa beräkningar äro af ett särdeles vidlyftigt innehåll, samt härtill
kommer, att Komitén icke erhållit uppdrag att i denna fråga afgifva
yttrande, har Komitén icke ansett lämpligt att för nämnda beräkningar
här vidare redogöra.
Till sist har Komitén att yttra sig öfver frågan, om anledning förefinnes
att vid banans byggande i större eller mindre mån använda entreprenadsystemet.
I detta hänseende hafva inom representationen förekommit yrkanden,
att vid fortsatt stambanebyggande entreprenadsystemet skulle i vidsträcktare
grad tillämpas, utan att dock Riksdagen ännu i denna riktning fattat
något afgörande beslut.
I regel utföras redan nu nästan alla arbeten vid statens jernvägar på
59
beting, hvarvid så tillgår, att ingeniören, efter undersökning af arbetets
beskaffenhet, erbjuder arbetslaget dess utförande mot en viss, af ingeniören
beräknad summa. Dessa ackordsarbeten äro i regel icke större,
än att de hinna fullbordas under en period af 14 dagar ä 1 månad.
Visar sig under arbetets fortgång, att sådana omständigheter, soin icke
kunnat på förhand beräknas, bort föranleda till ackordsummans förhöjning,
varder, efter arbetsbefälets ompröfning, sådan förhöjning beviljad;
hvaremot nedsättning för minskade svårigheter ej förekommer.
Enär det vid detta slags ackord alltid blir arbetsbefälet, som anskaffar
redskap och materialier samt träffar de mera omfattande anordningarna
för arbetets gång, så är det klart, att på det sätt, hvarpå arbetsbefälet
leder och anordnar arbetet, till stor del beror, huruvida arbetet
blir dyrare eller billigare.
Arbete mot bestämd dagspenning kan dock ej fullständigt undvikas
och användes alltid vid detaljer af synnerligen grannlaga beskaffenhet,
men detta aflöningssätt förekommer mera som undantag än som regel.
Stundom har dock inträffat, att ackordsarbete blifvit i något större
utsträckning använda i det att husbyggnader och äfven andra arbeten
blifvit upplåtna åt personer, hvilka sjelfve uppträdt som arbetsledare och
varit så godt som oberoende, väl icke af jernvägsbefälets kontroll, men af
dess omedelbara ledning vid arbetets utförande.
Detta sistnämnda sätt för arbetets utförande tick vid statens jernvägsarbeten
sin största utsträckning vid byggandet af Värta-banan, der nästan
allt arbete verkstäldes af entreprenör, som sjelf svarade för redskap m. m.,
hvaremot de i banbyggnaden ingående hufvudsakligaste materialierna såsom
skenor, sliprar o. d. anskaffades af Trafikstyrelsen, åt hvilken banans
byggande var öfverlemnadt.
Det är detta system för jernvägsarbetens utförande, eller det i allmänhet
s. k. general-entreprenadsystemet, som numera nästan uteslutande
följes vid byggande af enskilda banor, hvaremot vid statsbanebyggande
betingssystemet nästan lika uteslutande herskar.
I vissa hänseenden arbetar statens jernvägsbyggnadsförvaltning (nu
Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsen) icke under alldeles samma förhållanden,
60
som de enskilda banornas styrelser. Hos den förra bär man rätt att förutsätta
eu genom mångårig vana vid jernvägsarbetens anordnande och utförande
högt uppdrifven skicklighet, under det att man hos direktionerna
för de enskilda banorna, hvilka direktioner tillsättas för ett eller annat år,
och som bestå af personer, för hvilka ledamotskapet i en jern vägsförvaltning
måste vara ett tillfälligt uppdrag, icke eger rätt att fordra annan
utbildning än den, som finnes hos hvarje dugande praktisk man.
Det är under sådana omständigheter naturligt, att statsjernvägarnes
byggnadsförvaltning helst sjelf öfvertager ledningen af arbetena, under
det att den enskilda banans styrelse föredrager att åt en entreprenör öfverlemna
de arbeten, som kunna åt honom anförtros, och derigenom befriar
sig från en mängd detaljbestyr, för den ovane medförande bekymmer
och besvär, synnerligast som direktionen derigenom jemväl befrias från en
icke ringa del af den dyrbara förrådsuppsättningen och den dermed förenade
förvaltning, hvilken till stor del af entreprenören bestrides. Då
emellertid, så vidt Komitén har sig bekant, hittills ingen anmärkning i
tekniskt hänseende förekommit mot det sätt, hvarpå statens jernvägar blifva
byggda, utan tvärtom alla synas vara derom ense, att de utförts vida
bättre än de flesta enskilda banor, finnes således i tekniskt hänseende ej
skäl till någon förändring i arbetsledningen.
Skälen skulle således finnas i ekonomiska förhållanden; och har
Komitén derför gjort till sin uppgift att söka utreda, dels huruvida enskilda
på entreprenad utförda jernvägar varit billigare än statsbanorna,
dels ock huruvida de enskilda banor, som varit utförda under vederbörande
styrelses egen ledning, i stort taget blifvit dyrare än de enskilda
banor, som samtidigt och under liknande förhållanden varit utförda på
entreprenad.
För att erhålla någon ledning för omdömet i förra hänseendet har
Komitén till en början låtit genom två sina ledamöter utarbeta en jemförelse
mellan å ena sidan bandelen Mjölby—Nässjö af östra stambanan
och å andra sidan den ungefärligen samtidigt på entreprenad utförda
Halsberg—Motala—Mjölby-jernvägen. Då endast för den förra fanns fullständiga
räkenskaper, kunde jemförelsen icke ske på annat sätt, ärt att
61
verkliga kostnaden å Motäla-banan jemfördes med den kostnad, som skulle
uppstått, derest samma banas arbetsqvantiteter blifvit efter stambanans
medelpris beräknade, eller med andra ord, jemförelse!! afsåg att lemna
svar på frågan: huru mycket hade den enskilda banan kostat om arbetsprisen
varit desamma som på statsbanan? De genom dessa reduktioner
funna summorna visade, att jordarbeten, bergsprängning, afloppstruminor,
trästängsel, telegraf och signaler kostat jemförelsevis mera å statsbanan
än å den enskilda; men att öfverbyggnad, bangårdar och husbyggnader
betingat ungefär samma pris å båda ställena. Största skilnaden förefanns
under rubrikerna undersökningar, byråomkostnader och tjensteman aflöning,
der statsbanan visade väsentligt större kostnader än den enskilda
banan. — Att så skall vara förhållandet ligger ock i sakens natur och
skulle påtagligen ej hafva kunnat förekommas, äfven om arbetena utförts
på entreprenad, men huruvida skilnaden i kostnad under de förstnämnda
rubrikerna berodde af sättet för arbetets ledning (entreprenad eller egen
förvaltning), af arbetenas mer eller mindre omsorgsfulla utförande, eller
af dessa arbetens svårare eller lättare beskaffenhet, derom har genom de
anstälda jemförelserna icke något bestämdt omdöme kunnat bildas.
För att belysa frågan, huruvida enskilda på entreprenad utförda jernväg
ar åter varit billigare än de enskilda jernvägar, som samtidigt byggts
af arbetsstyrelsernas egna ingeniörer hafva först försök blifvit gjorda att
å de olika banorna jemföra de upprättade kostnadsförslagens slutsummor
med de verkliga kostnaderna.
Ehuru denna undersökning syntes i flnansielt hänseende luta till förmån
för entreprenadsystemet, voro dock de jernvägar, för Indika fullständiga
uppgifter rörande både beräknad och verklig kostnad kunde anskaffas,
allt för få, för att på dem skulle kunna grundas ett säkert omdöme;
och då dertill lägges, att förut antagna arbetsplaner ofta varda vid
arbetenas utförande förändrade, och detta af nära till hands liggande skäl
lättare låter sig göra då ej entreprenadkontrakt till en del fastläst arbetets
detaljer, så torde äfven på denna väg vara föga att inhemta.
Dernäst har blifvit försökt att jemföra de enskilda banor, som blifvit
under olika tidsperioder byggda, och att tillse, huruvida denna samman
-
62
ställning utvisade bestämda fördelar hos vare sig det ena eller andra arbetssättet.
De första enskilda jernvägar, som byggdes i landet, voro: Gefle—
Dala, Köping—Hult, Kora—Ervalla, Christianstad—Hessleholm, Landskrona—Helsingboi^g—Eslöf
samt Ystad—Eslöf af tillsammans 32,4 mils
längd, hvilka under åren 1857 —1866 öppnades för trafik, och samtliga
byggdes direkt genom sina styrelsers försorg. Efter denna tidsperiod hvilade
jernvägsbyggandet för enskildes räkning i flere år, men tog derefter
en så mycket större fart, så att under tiden från och med 1874—1880
enskilda jernvägar med eu sammanlagd längd af mer än 250 mil öppnades
för trafik, en del byggda med, en del utan entreprenad. För
större delen af dessa jernvägar bar Komitén, med ledning af Trafikstyrelsens
årsberättelser, upprättat tabeller, hvilka utvisa jernvägarnes
längd, vigten å använda räler samt anläggningskostnaden i helt krontal.
De under tidsperioden 1857 —1866 för trafik öppnade banorna, hvilka
alla hafva eu spårvidd af 4,83 fot, hafva sammanförts i en tabell för sig
(se Tab. N:r 42); och, hvad angår de under 1874 — 1880 färdigbyggda
enskilda jernvägarne, har Komitén upptagit dessa i två särskilda tabeller,
af hvilka en (se Tab. N:r 43) afser banor med 4,83 fots (1,435 meter)
och en (se Tab. N:r 44) banor med 3 fots (0,89 meter) spårvidd.
För erhållande af en, så vidt förhållandena medgifva, riktigare jemförelse
liar i tabellerna rälsvigten för de bredspåriga banorna antagits utgöra
22,5 skålpund per fot (32,21 kilogram per meter) eller den vigt, som
vid stambanorna allmännast förekommer, samt för de smalspåriga
banorna 10 skålpund per fot (14,32 kilogram per meter) eller den
vid sådana banor vanligen använda; och har jernvägarnes på grund
häraf reducerade kostnad införts i en särskild kolumn. Rälskostnaden
har dervid för hvarje skålpund beräknats till 5,000 kronor milen, motsvarande
ett pris af omkring 6 kronor 50 öre per centner, hvilket under
de ifrågavarande tidsperioderna torde kunna anses såsom ett medelpris,
Af de under åren 1S74—1880 färdigbyggda banorna med 4,83 fots
spårvidd hafva några icke kunnat i tabellen upptagas, nemligen Krylbo—
Norbergs (1,8 mil), Vimmerby—Hultsfred (2 mil) och Vexiö—Alfvesta
63
(1,7 mil), hvilka jernvägar sakna egen rörlig materiel, samt Oxelösund—
Flen—Vestmanlands (14,6 mil) och Halmstad—Nässjö (10,8 mil) jernvägar,
för hvilka kostnadsuppgifter icke leinnats, äfvensom Bånghammar—
Klotens (2 mil) jernväg, hvilken jernväg är byggd med eu lutning af
1 : 40 och således icke är jemförlig med de öfriga, hvilka hafva lutning,
som icke för någon öfverstiger 1 : 60, samt slutligen Bergslagernas jernväg
mellan Göteborg och Falun, hvilken uteslutits af skäl, som nedan
angifvas.
Upplysande i det fall, hvarom här är fråga, äro endast de för tidsperioden
1874—1880 uppgjorda tabellerna, enär entreprenadsystemet först
under dessa år kom i bruk. Enligt tabellen (Tab. N:r 43) skulle jemförelsen
mellan kostnaderna för de å densamma upptagna åtta banorna,
som byggts enligt hvardera systemet, utfalla till fördel för det system,
enligt hvilket vederbörande jernvägsstyrelser sjelfva direkt ombesörjt banornas
byggande, i det att medelkostnaden, beräknad enligt antagna grunder,
för 60,4 mil bredspårig bana, byggd enligt detta system, utgör 637,737
kronor, men för 72,6 mil likaledes bredspårig jernväg, byggd på entreprenad,
658,825 kronor, eller således 21,088 kronor mera per mil.
Detta resultat erhålles, om från jemförelsen uteslutes Bergslagernas,
af vederbörande styrelse sjelf direkt byggda jernväg mellan Göteborg och
Falun. Om deremot denna jernväg medtages, utfaller jemförelsen så, att
ehuru flere af de på entreprenad utförda banorna äro dyrare än sådana,
som byggts direkt genom styrelsernas försorg, dessa senare banor utvisa
eu (reducerad) medelkostnad af 762,470 kronor per mil. Detta beror
derpå, att Bergslagernas jernväg har att uppvisa den höga summan af
926,923 kronor per mil i (reducerad) anläggningskostnad; och då denna
jernväg genom stora lokala svårigheter och andra förhållanden är nästan
den dyraste i landet samt alldeles saknar motsvarighet bland de på
entreprenad utförda, å tabellen (N:r 43) upptagna banorna, så har den
samma, enligt Komiténs åsigt, bort utgå vid ifrågavarande jemförelse.
Hvad de smalspåriga jernvägarne angår, så har ur jemförelsetabellen
(Tab. N:r 44) uteslutits Norsholm—Vestervik—Hultsfred samt Uddeholms
och Filipstads norra bergslags jernvägar, enär dessa äro anlagda å en
G4
delvis särdeles ogynsam terräng samt, såsom afsedda ätt betjena en stor
bruks- och skogsrörelse, blifvit försedda med många utgreningsspår, stora
stationer och synnerligen betydlig rörlig materiel, så att de icke lämpligen
kunna jeinföras med de på entreprenad utförda, i tabellen upptagna
banorna.
Medelkostnaden per mil för de direkt genom jernvägsstyrelsernas försorg
samt de på entreprenad utförda smalspåriga banorna utvisar icke, att,
med hänsyn till kostnaden, företräde kan gifvas åt någotdera systemet,
enär den ringa skilnad af 380 kronor, som förefinnes, icke kan tillmätas
någon betydelse.
Ehuru Komitén, såsom ofvan är anfördt, ur dessa tabeller uteslutit
de jernvägar, som genom sin höga kostnad tydligen gifva vid handen, att
de äro anlagda under särdeles svåra terrängförhållanden, kan Komitén
emellertid icke tillmäta de siffror, som framgått ur nu anstälda jemförelse
någon afgörande betydelse för frågan, huruvida tillämpningen af det ena
eller andra systemet i och för sig medför besparing i anläggningskostnad,
enär åtskilliga på samma kostnad i hög grad inverkande faktorer, såsom
t. ex. banornas olika soliditet, de olika svårigheterna med afseende å jordmånens
beskaffenhet och öfriga terrängförhållanden, samt, hvad banor byggda
på entreprenad angår, de mellan bolaget och entreprenören öfverenskomna
betalningsvilkor, icke äro af Komitén kända.
Efter 1880 har emellertid entreprenadsystemet vid det enskilda jernvägsbyggandet
vunnit allt mer och mer insteg; och numera torde knappast
finnas något enda företag af denna beskaffenhet, der icke entreprenör
anlitas.
Inom de stora kulturländerna användes entreprenadsystemet vid statsjernvägars
utförande i Frankrike och Österrike samt delvis äfven i Preussen.
Der förekommande banor erbjuda å många ställen vida större terrängsvårigheter
än hvad hos oss och särskildt å den bana, hvarom nu är
fråga, i allmänhet är fallet; och till följd deraf kräfva de ock vida större
personal för tillsyn. Den vid dessa banförvaltningar anstälda personalen
är nemligen talrikare, än man här föreställer sig, och öfverstiger i antal
den personal, som vid byggandet af våra statsbanor bestrider på en gång
65
både tillsyn och arbetsledning. Huruvida arbetena det oaktadt blifva
billigare eller dyrare, än om entreprenör icke begagnades, derom torde
vara än svårare att döma, än i afseende å samma förhållanden inom landet.
Att det utländska entreprenadsystemet icke allestädes odeladt gillas,
utan tvärtom å vissa håll anses ofördelaktigt, är dock kändt, såsom exempel
hvarpå kan anföras, att i Wurtemberg man helt och hållet frångått
detta system. Förut hade vid en konferens af tyske jernvägsteknici,
som hölls i Diisseldorf 1874 och vid hvilken 98 olika jernvägsförvaltningar
voro representerade, framstälts till besvarande följande fråga:
»Hvilken erfarenhet har vunnits vid den under senare åren särdeles
lilliga byggnadsverksamheten angående sättet för jernvägsanläggningars utförande
(generalentreprenad, större ackord, mindre ackord eller byggande
under egen förvaltning) och hvilket af dessa byggnadssätt erbjuder största
garanti för ett solidt och billigt utförande?»
A frågan lemnade konferensen följande svar:
»Efter det material till frågans besvarande, som föreligger, synes frågan
utan allt tvifvel vara afgjord till förkastande af generalentreprenader
och större ackorder och till fördel för byggande under egen förvaltning
med mindre ackord.»
Detta den stora tyska konferensens yttrande har antagligen, om än
icke föranledt, åtminstone bidragit till den öfvergång från generalentreprenaden
till byggande under egen förvaltning, som under de senare åren
mer och mer inom Tyskland egt rum.
Kan alltså på erfarenhetens väg visshet icke ernås om hvilketdera
af ifrågavarande system för jernvägsbyggnaders utförande, som är billigast,
finnas dock åtskilliga sannolikhetsskäl för att entreprenaden kan medföra
besparing.
Främst får då erinras, att samma skäl som tala för beting i stället
för arbete mot dagspenning, i stort taget äfven gälla för entreprenad.
1 betinget är det kroppsarbetarnes flit och omtanke, som eggas genom
hoppet om vinst, i entreprenaden arbetar jemväl hufvudledaren,
d. v. s. entreprenören, under samma förhoppning om vinst, hvarförutom,
der entreprenören använder tantiémesystemet vid uppgörelsen med sina
o
66
ingeniörer, äfven desse blifva direkt intresserade i att det arbetas billigt;
och den egna fördelen är ju alltid en kraftig sporre till omtanke och
ansträngning. Visserligen begagnar entreprenören äfven ingeniörer mot
fast aflöning; men dessa stå till honom i icke alldeles samma förhållande,
som till eu styrelse. Denna senare måste nemligen i vanliga fall med
en viss hänsyn till ålder i tjensten, studier in. in. välja sina biträden, eu
hänsyn, som entreprenören deremot jemförelsevis mindre behöfver fästa
sig vid.
Hvad särskildt entreprenadsystemet för den enskilde jernvägsbyggaren
vidkommer, kan derjemte påpekas, att entreprenaden sätter honom i
stånd att med större noggrannhet, än eljest, beräkna det belopp, han för
sill banas fullbordande behöfver; till följd hvaraf han kan med större
säkerhet ordna sin penningeanskaffning, än vid byggnad under egen förvaltning;
och trots den mindre talrika kontrollpersonal, som i allmänhet
blifvit af de enskilda styrelserna använd, hafva dock de af dem anlagda
jernvägar i de flesta fall blifvit utförda till de kontrollerande statsmyndigheternas
belåtenhet.
Den enskilde jernvägsbyggaren kan dessutom vid valet af entreprenör
förfara med fullständig frihet och till täflan inbjuda endast dem, för
hvilka han har förtroende, samt på detta sätt möjliggöra entreprenadens
verkställande med den minst kostsamma kontroll och med ringa eller ingen
risk för försummelse i afseende å ingångna förbindelsers fullgörande; och
dessa fördelar förringas ej här af några nämnvärda olägenheter, enär jernvägens
längd oftast ej är större, än att den kan i sin helhet utbjudas
och risken för konjunkturvexlingar, som skulle kunna föranleda entreprenören
att af denna anledning höja sitt anbud, är ringa eller ingen.
I fråga åter om generalentreprenad vid statsjernvägarne och särskildt
vid den bana, om hvilken här är fråga, ställer sig saken annorlunda.
Koinitén torde knappast behöfva förutsätta, det någon tänker på möjligheten
att utbjuda hela jernvägen Sollefteå—Luleå i eu enda entreprise.
Detta omöjliggöres redan af det sätt, hvarpå besluten om stambanors
byggande i allmänhet fattas, nemligen så, att Riksdagen beslutar, att eu
stambana af en viss betydligare längd skall för statens räkning utföras,
67
men icke på eu gång utan i smärre poster beviljar och anvisar de erforderliga
medlen, ett tillvägagående, som erbjuder flere och säkrare fördelar
än de ovissa, som kunde af en generalentreprenad i ofvannämnda omfattning
påräknas. Det återstode således, att på generalentreprenad upplåta
de delar af den beslutade stambanan, som kunde byggas med de särskilda
anvisningarna. Redan utbjudandet af äfven en sådan entreprenad
ställer sig dock helt annorlunda för staten än för den enskilde. Man har
i Tyskland försökt att till täflan inbjuda endast några få såsom duglige
och samvetsgranne kände entreprenörer, alldeles som nu vid de enskilda
banorna inom landet eger rum, men detta förfaringssätt har å de från
täflan uieslutne entreprenörernes sida'' föranledt sådana klagomål och tillvitelser
mot vederbörande förvaltning för partiskhet och mannamån, att
man omsider måst medgifva allmän och offentlig konkurrens för hugade
spekulanter utan undantag i fråga om större delen af de till jern vägsbyggnaderna
hörande arbeten.
I enlighet med den princip, hvarpå ett följdriktigt genomförd t entreprenadsystem
hvilar, lemnas utförandet af de för generalentreprenad afsedda
arbetena åt den bland spekulanterna, som afgifvit lägsta anbudet
och tillika förmår ställa nöjaktig säkerhet. I stället för att den bepröfvade
dugligheten hos den täflande entreprenören utgör grunden för förtroendet
att utföra arbetet, kommer, då konkurrensen varder fri och
allmän, grunden för detta förtroende att blifva en annan, nemligen beskaffenheten
af den säkerhet, som ställes, hvilken vid generalentreprenad
af den storlek, hvarom här är fråga, är ur flere synpunkter mycket vansklig
att uteslutande bygga på. Ty för så vidt icke fordringarna på säkerhetens
beskaffenhet skärpas ända derhän, att de faktiskt endast genom
medverkan af några få rike förläggare kunna uppfyllas, är det nödvändigt
att i den mån modifiera sagda fordringar, att säkerheten blott vid
tiden för pröfningen finnes tillfredsställande. Eu så beskaffad säkerhet är
naturligtvis underkastad vexlingar i följd af dödsfall, förändrad affärsställning
i landet o. s. v. och olägenheterna deraf kunna endast i ringa
mån förekommas genom en bestämmelse, att säkerheten skall tid efter
annan förnyas. Om nemligen den en gång antagne entreprenören icke
68
är i tillfälle till sådan förnyelse, måste ny täflan om återstående arbetens
öfvertagande af annan entreprenör anställas, och i sådant fall naturligtvis
under minskade utsigter att erhålla billiga anbud.
I ett afseende varder den stälda säkerheten, huru stränga fordringarna
å densamma än må vara, alltid otillräcklig, nemligen för den händelse
att entreprenören icke fullbordar åtagna arbeten å bestämd tid. De
i fixa penningebelopp uppskattbara förluster, som i sådant fall uppstå,
kunna visserligen ersättas, om säkerheten dertill lemnar tillgång, men för
den skada för den allmänna rörelsen, som förorsakas genom ett på förhand
icke beräknadt uppskof med arbetenas fullbordan, finnes icke något
medel att skydda sig.
Nödvändigheten af fri täflan och dermed följande risk att erhålla en
mindre kunnig eller samvetsgrann entreprenör, medför vidare nödvändigheten
för staten att hålla vida större kontrollpersonal än den enskilda
jernvägsdirektionen, som eger valfrihet i afseende på entreprenör. Öfver
de arbeten, generalentreprenören utför, måste nemligen staten utöfva en
oaflåtlig och i alla detaljer strängt genomförd kontroll; och hvilken personal
härför erfordras, visar sig bäst vid eu blick på förhållandena i de
länder, der man för statens jernvägsanläggningar tillämpat generalentreprenadsystemet,
och hvarest kontrollpersonalen, såsom ofvan är nämndt,
varit och är större än den man nu i Sverige använder för både ledningen
och utförandet af motsvarande arbeten.
Deremot minskas behofvet af den personal, hvilken nu erfordras vid
förvaltningen af arbetsmaterielen samt dennas redovisning och bokföring,
men att realisera förrådet för att kunna indi’aga. den dervid anstälda personal,
torde vara mindre välbetänkt, ty derigenom skulle staten så godt
som afskära möjligheten för sig att förkasta för högt tilltagna entreprenadanbud
och eventuel utföra arbetena under egen förvaltning. För närvarande
är nemligen inom landet antalet jernvägsentreprenörer, som skulle
kunna täfla om generalentreprenad å statsbanan, icke större, än att dessa
kunna sammansluta sig om ett gemensamt anbud; hvarigenom förhoppningen
om verksam konkurrens blefve illusorisk; och för att möta sa väl
denna eventualitet, som risken att möjligen behöfva öfvertaga en försumlig
69
entreprenörs återstående arbeten, måste arbetsförrådet bibehållas. Eljest
blefve den för den först upplåtna bandelen antagne generalentreprenören
vid utbjudande af nästföljande bandelar försatt i så stark ställning, gentemot
så väl staten, som nya spekulanter, att täflan blefve i hög grad
försvårad. Till sist måste till olägenheterna af generalentreprenad räknas,
att, ehuru den naturligtvis förutsätter förberedande fullständiga undersökningar,
åtföljda af noggranna kostnadsberäkningar samt en i alla detaljer
strängt genomförd plan för arbetenas utförande, upprättad genom statens
försorg och af dess ingeniörer, dermed dock icke kan förekommas, att
under arbetenas fortgång, förhållanden möjligen yppas, hvilka icke kunnat
förutses; och då entreprenören vid kontraktssummans bestämmande måste
vara beredd att möta konjunkturvexlingar och andra oförutsedda händelser,
som kunna inträffa, så måste på grund deraf anbudet ställas högre, än den
ursprungligen beräknade kostnaden eljest skulle kraft.
Dessa och flere dylika skäl, jemförda med den omständighet, att
någon bindande bevisning ej kunnat förebringas derom, att ovilkorligt
entreprenadsystem medför eller medfört sådana fördelar, att dessa böra
föranleda till en fullständig öfvergång från hittills antagen praxis vid
jernvägsarbetenas utförande, synas derför mana till försigtighet, så att
man icke öfvergifver det goda, man eger i det gamla, för ett nytt, som
måhända kan vara bättre i vissa fall, men med säkerhet måste medföra
olägenheter i andra och som dertill hos oss är nästan alldeles opröfvadt
i hvad det rörer statsbanebyggande.
Deraf följer dock icke, att man ej bör försöka en utveckling af arbetsbetinget
i riktning mot entreprenaden, men med undvikande af de olägenheter,
som påtagligen äro förknippade med entreprenad i större omfattning
(generalentreprenad) och som ofvan påvisats.
För det system, som hittills varit vid statsbanearbetena tillämpadt,
har det ej heller varit främmande att begagna sig af de fördelar, som
entreprenaden i mindre omfattning erbjuder, ehuru med undantag i fråga
om Värtabanan den i allmänhet endast omfattat husbyggnader. Det
synes då ligga nära till hands att utsträcka denna art af entreprenad äfven
till andra arbeten, hvilka äro af den beskaffenhet, att de egna sig för
70
utförande genom entreprenör. Derigenom att vederbörande arbetsförvaltning
sjelf skulle komma, att utföra alla sådana arbeten, der större
noggrannhet och ingeniörsskicklighet är af nöden, kommer antagligen
ingeniörspersonal att finnas samlad å de bansträckor, som äro under arbete.
Genom denna personal torde styrelsen utan svårighet kunna utöfva
erforderlig tillsyn å de arbeten, hvilka anses kunna anförtros åt eu eller
flere under arbetsbefälets kontroll arbetande, men af dess arbetsledning
oberoende entreprenörer.
Att fullständigt bestämma gränsen mellan och omfattningen af de
arbeten, som skola på entreprenad utbjudas eller icke, bör enligt Komiténs
åsigt öfverlemnas åt styrelsen; likasom styrelsen jemväl i fråga om de
arbeten, som utbjudits på entreprenad, bör ega rättighet att, efter pröfning
af de inkomna entreprenadanbuden, afgöra huruvida dessa äro af den beskaffenhet,
att de böra antagas eller om icke möjligen det skulle bereda
staten större fördelar att på annat sätt låta utföra arbetena; och torde
vid all entreprenad täflingen böra blifva fri och allmän.
Såsom exempel på sådana arbeten, som synas kunna utlemnas på
entreprenad, får Komitén nämna stations- och andra husbyggnader, jordschaktning,
bergsprängning, hägnader, trummor i allmänhet, samt större
murningsarbeten.
Genom en på detta sätt ordnad entreprenad kunna visserligen icke
alla, men dock en väsentlig del af de olägenheter, som vidlåda generalentreprenaden,
undvikas. Det varder icke nödvändigt att, allenast för att
kunna åstadkomma en entreprenad, anvisa medel på en gång till fullbordande
af större delar af banan än som anses vara i och för sig
önskligt; och genom att till entreprenören uthyra tillgänglig arbetsmateriel,
kan staten draga nytta äfven af den del af samma materiel,
som, ifall entreprenör för vissa arbeten antages, icke af staten begagnas.
Derigenom bör dels vinnas minskad entreprenadsumma och dels förekommas,
att en en gång antagen entreprenör kommer i en bättre ställning
i förhållande till möjligen uppträdande spekulanter på samma slags
arbeten å en annan del af banan.
Genom den mindre omfattning, som ifrågavarande entreprenad kom
-
71
mer att erhålla, varder dessutom sannolikheten större för att flere entreprenörer
skola komma att inlåta sig på täflan, helst någon betydligare
svårighet att ställa säkerhet för gjorda åtaganden här icke bör komma
att förefinnas. Vådan af försummelser, som föranleda tidsutdrägt, varder
jemväl vida mindre vid denna entreprenad än vid generalentreprenaden,
i det att staten har vida lättare att ingripa och sjelf låta fullgöra de
försummade arbetena.
På grund af hvad nu blifvit anfördt i fråga om entreprenadsystemets
tillämpande vid byggandet af stambanan genom öfra Norrland från Sollefteå
till Luleå får Komitén alltså såsom sin åsigt uttala, att Komitén
saknar tillräckliga skäl att nu förorda eu ovilkorlig öfvergång till fullständigt,
entreprenadsystem, men tillstyrker, det vederbörande förvaltning må erhålla
uppdrag att vare sig på beting eller, efter pröfning af infordrade anbud, på
entreprenad låta utföra större eller mindre del af arbetet, derest förvaltningen
finner sådant med statens fördel förenligt.
De resultat, till hvilka Komitén för sin del vid fullgörande af det
Komitén nådigst lemnade uppdrag kommit, äro följaktligen:
att utvecklingen i de tre öfra norrländska länen nu nått eu sådan
stadga, att befolkningen derstädes väl förtjenar det kraftiga stöd till ytterligare
förkofran och framsteg, som en stambana bereder;
att omfattningen och beskaffenheten af den trafik, som är att påräkna
för ifrågavarande stambana, synas böra utesluta användandet af vare sig
mindre spårvidd, lättare öfverbyggnad eller skarpare lutningar, än vid
statens hittills byggda jernvägar i Norrland användas;
att deremot andra förenklingar i byggnadssätt kunna vidtagas för
kostnadernas nedsättande utan att en afsevärd minskning i jernvägens
trafikförmåga deraf varder en följd;
att, med iakttagande af dylika förenklingar, luden Hjelta—Aspeå—
(jidea—Vännäs—Uddfors—Öfver-Luleå, upptagande eu sträcka af 535,7 5
kilometer, skulle kunna byggas för eu kostnad i ett för allt af 27,437,750
kronor, rörlig materiel häri inberäknad;
72
att i fråga om den trafikinkomst, som ifrågavarande stambana kan
antagas komma att lemna, nettoinkomsten deraf torde redan i början uthärda
jemförelse med motsvarande inkomst vid en del af rikets nu trafikerade
stambanor och inom eu icke aflägsen framtid antagligen öfverträffa
densamma; samt slutligen
att Kömitén saknar tillräckliga skäl att nu förorda en ovilkorlig
öfvergång till fullständigt entreprenadsystem, men tillstyrker, det vederbörande
förvaltning må erhålla uppdrag att vare sig på beting eller, efter
pröfning af infordrade anbud, på entreprenad låta utföra större eller mindre
del af arbetet, derest förvaltningen finner sådant med statens fördel förenligt,
Stockholm den 14 December 1885.
GUSTAF RYDING.
F. v. Essen. A» F. 0. Cederborg. Rudolf Cronstedt.
llj. Elwortli. P. 0. Hörnfeldt. C. Jeliander.
F. v. Krusenstierna. J. E. Wikstén.
C. 11. Troilias.
——J—DhhH
TABELLER
TILL BETÄNKANDET
JST:ris 1—44.
''
3
Tub. N:r 1.
Vesternorrlands län.
Ytinnehåll, folkmängd (1880) och folkmängdstäthet.
0 m r å d e.
.
Ytinnehåll, sv.
qv.-mil.
Folkmängd
Inbyggare
på hvarje
Land.
Vatten.
Summa.
1880.
qv.-mil
land.
Hela Sverige ........................
8,552,3 6
317,57
3,869,9 3
4,565,668
1,285
Ångermanland * .....................
145,39
8,27
153,6 6
102,983
708
Tingslag.
Säbrå _________________________________
6,1 4
0,23
6,3 7
8,628
1,400
Gudmundrå...........................
4,21
0,4 2
4,6 3
6,534
1,560
Nora....................................
3,28
0,4 0
3,6 8
5,990
1,826
Boteå
..............................
8,6 3
0,50
9,13
9,450
1,095
Sollefteå ..............................
8,46
0,40
8,86
8,132
961
Resele..................................
17,5 3
1,09
18,62
5,924
339
Ramsele ______________________________
36,43
2,7 8
39,2 1
11,505
316
! Nordingrå ...........................
4,74
0,16
4,90
7,087
1,495
Nätra .................................
32,13
1,09
33,22
13,376
416
Själevad ..............................
11,69
0,5 2
12,21
9,514
814
Arnäs ..................................
11,80
0,6 8
12,48
11,473
972
Socknarna i N. Ångermanland.
1 Nordingrå ...........................
1,65
0,0 6
1,71
3,352
2,032
Ullånger ..............................
1,30
0,0 4
1,34
1,672
1,286
Vibyggerå ...........................
1,79
0,06
1,85
2,063
1,153
i Nätra .................................
3,0 7
0,16
3,2 3
4,777
1,556
Sidensjö _______________________________
3,2 6
0,1 3
3,39
2,468
757
S Skorped ..............................
3,8 7
0,10
3,9 7
1,682
435
Anundsjö..............................
21,55
0,70
22,25
4,385
203
Själevad ..............................
2,48
0,1 7
2,65
5,470
2,206
Mo .....................................
1,46
0,0 2
1,48
1,739
1,191
Björna.................................
7,75
0,3 3
8,0 8
2,305
297
Arnäs .................................
2,90
0,17
3,07
4,397
1,516
Gideå och Trehörningsjö _________
6,04
0,4 7
6,51
3,896
645
Grundsunda ........................
2,8 6
0,04
2,90
3,180
1,112
* I summan för Ångermanland ingår Hernösands stad (0,3 5 qv.-mil land och 5,370 inb.).
4
Tal). N:r 2.
Vesternorrlands län.
Folkmängd och folkökning 1810—1884.
0 in r å d e.
F
0 1
v m ä n g
d.
Folkökning, %.
1810
1840
1860
1880
1884
1811—84! 1861 —84
Vesternorrlands län_________
60,500
85,875
116,669
169,195
181,808
200
56
nemligen:
Medelpad.....................
19,965
28,814
40,743
66,212
71,978
261
78
Ångermanland ...............
40,535
57,061
75,926
102,983
109,830
171
45
Fögderier (i Ångermani.)
Södra Ångermani. Nedre...
13,815
17,920
22,424
30,602
33,044
139
47
Södra Ångermani. Öfre ...
7,180
11,560
16,833
25,561
27,418
282
63
Norra Ångermani. .........
17,565
25,237
33,158
41,450
43,712
149
32
Tingslag.
Säbrå ........................
4,081
5,216
6,581
8,628
8,955
119
36
Gn dmim drå ..................
2,373
3,353
3,991
6,534
7,280
207
82
Nora...........................
3,114
4,124
4,727
5,990
6,517
109
38
Boteå ........................
4,247
5,227
7,125
9,450
10,292
142
44
Sollefteå .................. ..
2,792
4,433
6,052
8,132
8,649
210
43
Resele ........................
1,648
2,497
3,884
5,924
6,338
285
63
Ramsele _____________________
2,740
4,630
6,897
11,505
12,431
354
80
Nordingrå....................
4,239
5,331
6,604
7,087
7,253
71
10
Nätra ________________________
5,971
8,160
10,393
13,376
14,055
135
35
Själevad .....................
3,333
5,089
6,915
9,514
10,259
208
48
Arnäs ........................
4,022
6,657
9,246
11,473
12,145
202
31
Socknar.
Säbrå tingslag.
Säbrå *......................
1,757
2,163
2,701
4,333
4,568
160
69
S tigsjö ------------------------
892
1,250
1,707
1,898
1,901
113
11
Viksjö ................
622
929
1,185
1,295
1,323
113
12
Häggdånger ..................
810
874
988
1,102
1,163
44
18
* I Säbrå socken ingår här Hernösands centralhospital.
Tab. N:r 2. (Forts.)
ö
Område.
F
0 1 1
m ä
n g
d.
F olköknii
g, %■
1810
1840
1800
1880
1884
1811-84
18G1-84
Gudmundrå tingslag.
Gudmundrå..................
1,225
} 1,148
1,551
2,004
/ 1,536
\
451
4,163
1,856
515
4,643
2,134
503
279
132
Högsjö .........................
Hernsö ........................
1,802
j 130
f
l
39
12
Nora tingslag.
Nora...........................
1,470
2,215
2,517
2,673
2,884
96
15
Bjertrå ........................
1,044
1,179
1,502
2,424
2,724
161
81
Skog...........................
600
730
708
893
909
152
28
Boteå tingslag.
Torsåker ._...................
592
721
847
946
1,042
76
23
Ytter-Lännäs ...............
1,071
474
1,345
2,083
758
3,392
839
3,862
925
261
85
Dal ... .......................
631
95
22
Boteå med Gålsjö bruk ...
732
931
1,201
1,404
1,445
97
20
Styrnäs ........................
639
663
930
1,229
1,353
112
45
Öfver-Lännäs .............
546
626
830
1,002
629
986
81
19
Sånga ........................
193
310
476
667
246
14
Sollefteå tingslag.
Sollefteå .....................
812
1,156
1,542
2,289
2,579
218
67
Multrå ........................
459
634
777
1,134
1,178
157
52
Ed..............................
391
594
831
1,181
1,151
194
39
Långsele _____ _______________
518
1,043
1,592
2,097
2,273
339
43
Graninge (länsdel) __________
612
1,006
1,310
1,440
1,480
142
13
Resele tingslag.
Resele ........................
768
1,070
1,513
1,952
2,031
164
34
Adals-Liden ..................
469
726
1,144
1,853
1,990
324
74
Junsele........................
411
701
1,227
2,183
2,398
483
95
Ramsele tingslag.
Helgurn .....................
794
1,083
1,527
2,136
2,282
187
49
Ramsele .....................
762
1,331
1,672
2,733
2,937
285
76
Ström (länsdel) ............
—
—
117
227
269
—
130
Edsele ........................
415
655
984
1,507
1,529
268
55
Bodum........................
231
370
499
1,016
1,120
385
124
Fjällsjö........................
252
532
912
1,589
1,809
618
98
6
T eib. N:r 2. (Forts.)
O m r å cl e.
F o 1 k m ä n
1810
1840
1800
1880
1884
1811-84
Folkökning, %.
1801-84
Tåsjö------------------------
Dorotea (länsdel).........
Nordinera tingslag.
Nordingrå..................
Ullånger ..................
Vibyggerå------------------
Nätt a tingslag.
Nät ra .....................
Sidensjö __________________
Skorped .................
Anundsjö ._...............
Själevads tingslag.
286
1,941
1,024
1,274
2,246
1,482
398
1,845
Siälevad ---------------------
Mo ......................
j 2,788
535
Björna ........................
Arnäs tingslag.
Arnäs
...... ..........
2,157
J 757
1,108
Clideå ........................
Trehörningsjö _______________
Grundsunda..................
Stad.
Hernösand *..................
1,975
659
2,498
1,148
1,685
2,863
1,966
727
2,604
\ 3,172
|
844
1,073
2,948
1,943
1,766
2,344
1,155
3,092
1,484
2,028
3,933
2,094
1,207
3,159
4,092
1,359
1,464
3,694
2,934
2,618
3,511
2,188
109
3,352
1,672
2,063
4,777
2,468
1,682
4,385
5,470
1,739
2,305
4,397
/ 2,790
| 1,106
3,180
5,370
2,393
92
3,429
1,692
2,132
4,921
2,509
1,696
4,848
6,001
1,831
2,427
4,584
2,954
1,160
3,447
737
77
65
67
119
69
326
163
181
354
113
443
211
186
107
11
14
5
25
12
41
53
/ 47
\ 35
66
24
40
32
61
* Jlernö församlings folkmängd är för alla åren räknad till staden.
Tab. N:r 3.
Vesternorrlands län.
Födde och aflidne samt folkökning och omflyttning under åren 1861—1880.
Folkmängd.
Under
åren 1861-—1880.
Område.
1860
1880
Lefvande
födde.
Aflidne.
< öfver-  skott af
födde.
Folk-
ökning.
Således:
Öfverskott
af in- ( + )
eller utflygt-  ning (—).
Vesternorrlands län......
116,638
169,086
98,192
56,827
41,365
52,448
+ 11,083
nemligen:
Medelpad ..................
40,743
66,212
35,475
20,271
15,204
25,469
+ 10,265
Ångermanland ............
75,895
102,874
62,717
36,556
26,161
26,979
+
818
Fögderier.
(i Ångermanland)
Södra Ångermani. Nedre
22,424
30,593
18,405
11,518
6,887
8,169
+
1,282
Södra Ångermani. Öfre...
16,802
25,525
15,409
7,245
8,164
8,723
+
559
Norra Ångermanland ...
33,158
41,386
26,158
15,726
10,432
8,228
—
2,204
Tingslag.
Säbrå........................
6,581
8,628
5,196
3,332
1,864
2,047
+
183
Gudmundrå ...............
3,991
6,534
3,650
2,093
1,557
2,543
+
9861
Nora ........................
4,727
5,990
3,743
2,518
1,225
1,263
+
381
Boteå........................
7,125
9,441
5,816
3,575
2,241
2,316
+
75
Sollefteå.....................
6,052
8,141
4,856
2,767
2,089
2,089
+
0
Resele _____________________
3,884
5,988
3,604
1,618
1,986
2,104
+
118
Ramsele.....................
6,866
11,396
6,949
2,860
4,089
4,530
+
441
Nordingrå..............
6,604
7,087
4,299
3,031
1,268
483
_
785
Nätra..................
10,393
13,312
8,284
5,039
3,245
2,919
—
326
Själevad
6,915
9,514
6,098
3,477
2,621
2,599
—
22
Arnäs.....................
9,246
11,473
7,477
4,179
3,298
2,227
—
1,071
Socknar.
Säbrå tingslag.
Säbrå................
2,644
4,274
2,436
1,628
808
1,630
+
822
Stigsjö ---------------------
1,707
1,898
1,198
764
434
191
243
Viksjö ..............
1,185
1,295
862
436
426
no
—
316
Häggdånger ___________ ...
988
1,102
675
487
188
114
—
74
8
Idb. N:r 3. (Forts.)
0 m r å d e.
Folkmängd.
Under
åren 1861 —1880.
18G0
1880
Lefvande
födde.
Aflidne.
Öfver-  skott af
födde.
Folk-
ökning.
Således:
Öfverskott
af in- (+)
eller utflytt-  ning (—).
Gudmundrå tingslag.
Gudmundrå _______________
2,004
4,163
2,192
1,187
1,005
2,159
+ 1,154
Högsjö ...................~
1,536
1,856
1,124
707
417
320
—
97
Hemsö .................—
451
515
334
199
135
64
—
71
Nora tingslag.
Nora ........................
2,517
2,673
1,582
1,120
462
146
—
316
Bjertrå .....................
1,502
2,424
1,608
1,006
602
922
+
320
Skog .....................—
708
893
553
392
161
185
+
24
Boteå tingslag.
Torsåker ..................
847
946
654
440
214
99
—
115
Ytter-Lännäs................
2,083
3,392
1,967
1,158
809
1,309
+
500
Dal...........................
758
839
480
298
182
81
—
101
Boteå........................
1,009
1,230
793
505
288
221
—
67
Gålsjö .....................
192
174
91
49
42
— 18
—
60
Styrnäs_____________________
930
1,229
786
489
297
299
+
2
Öfver-Lännäs_______________
830
1,002
659
406
253
172
—
81
Sånga........................
476
629
386
230
156
153
—
3
Sollefteå tingslag.
Sollefteå....................
1,542
2,289
1,259
787
472
747
+
275
Multrå .....................
777
1,134
695
406
289
357
+
68
Ed...........................
831
1,181
674
418
256
350
+
94
Långsele
1,592
2,097
1,283
704
579
505
—
74
Graninge (länsdel) ______
1,310
1,440
945
452
493
130
—
363
Resele tingslag.
Resele .....................
1,513
1,952
1,073
570
503
439
—
64
Ådals-Liden _______________
1,144
1,853
1,201
518
683
709
+
26
Junsele _____________________
1,227
2,183
1,330
530
800
956
+
156
Ramsele tingslag.
Helgum....................
1,527
2,136
1,276
693
583
609
+
26
Ramsele.....................
1,672
2,733
1,760
691
1,069
1,061
—
8
9
Tub. N:r 3. (Forts.)
Folkmängd.
Under
åren 1861—1880.
0 m rå de.
1860
1880
Lefvande
födde.
Aflidne.
Öfver-  skott af
födde.
Folk-
ökning.
Således:
Öfverskott
af in- ( + )
eller utflygt-
ning (—)•
Ström (länsdel)
117
227
155
62
93
no
+
17
Edsele .....................
984
1,507
872
386
486
523
+
37
Bodum ---------------------
499
1,016
588
207
381
517
+
136
Fjällsjö .....................
912
1,589
934
339
595
677
+ 82
Tåsjö........................
1,155
2,188
1,364
482
882
1,033
+
151
Nordingrå tingslag.
Nordingrå..................
3,092
3,352
2,049
1,488
561
260
— 301
Ullånger.....................
1,484
1,672
1,065
702
363
188
— 175
Vibyggerå ... ..............
2,028
2,063
1,185
841
344
35
— 309
Nätra tingslag.
Nätra........................
3,933
4,777
2,940
2,071
869
844
—
25
Sidensjö.....................
2,094
2,468
1,615
1,040
575
374
— 201
Skorped.....................
1,207
1,682
1,070
600
470
475
+
5
Anundsjö ..................
3,159
4,385
2,659
1,328
1,331
1,226
—
105
Själevads tingslag.
Själevad.....................
4,092
5,470
3,485
2,175
1,310
1,378
+ 68
Mo_..........................
1,359
1,739
1,072
610
462
380
— 82
Björna .....................
1,464
2,305
1,541
692
849
841
— 8
Arnäs tingslag.
Arnäs....................-----
3,694
4,397
2,738
1,702
1,036
703
— 333
Gideå och Trehörningsjö
2,934
3,896
2,729
1,311
1,418
962
— 456
Grundsunda ...............
2,618
3,180
2,010
1,166
844
562
— 282
Stad.
Hernösand..................
3,511
5,370
2,745
2,067
678
1,859
+ 1,181
2
10
Tab. N:r 3. (Forts.)
18G1 —1880 årligen på 1,000 inb.
0 m r å cl e.
Medel-
folkmängd
1861—1880.
Lefvande
födde.
Aflidne.
Öfver-  skott af
födde.
Folk-
ökning.
Öfverskott
af in- eller
utflyttning.
Hela Sverige ....___________
4,233,000
30,9
19,2
11,7
8,3
3,4
Ångermanland ..............
88,200
35,5
20,7
14,8
15,3
+
.0,5
Tingslag.
Säbrå_____________________
7,600
34,2
21,9
12,3
13,5
+
1,2
Gudmundrå _______________
5,000
36,5
20,9
15,6
25,4
+
9,8
Nora ...............
5,300
3.5,3
23,8
11,5
11,9
+
0,4
Boteå .................
8,100
35,9
22,1
13,8
14,3
+
0,5
Sollefteå____________
7,000
34,7
19,8
14,9
14,9
+
0,o
Resele __________
4,900
36,8
16,5
20,3
21,5
+
1,2
Ramsele...........
9,10.0
38,2
15,7
22,5
24,9
+
2,4
Nordingrå ........
6,800
31,6
22,3
9,3
3,6
5,7
Nätra..............
11,800
35,1
21,4
13,7
12,4
_
1,3
Själevad_________
8,100
37,6
21,4
16,2
16,0
_
0,2
Arnäs______________
10,200
36,7
20,5
16,2
10,9
—
5,3
Hernösands stad.....
O
o
CO
31,9
24,o
7,9
21,6
+
13,7
11
Tab. N:r 4.
Vesternorrlands län.
Arealen af odlad jord och naturlig äng år 1865.
Område.
Ytinne-
håll
Deraf
Område.
Ytinne-
håll
Deraf
(land)
tunnland.
odlad
jord.
naturlig
äng.
(land)
tunnland.
odlad
jord.
naturlig
äng.
Ångermanland *.
Tingslag.
3,370,063
73,763
152,865
Socknarna i N.
Angermanl.
Nordingrå ......
Ullånger .........
38,186
30,086
2,371
1,347
3,634
1,844
Säbrå ............
142,097
6,669
9,336
Vibyggerå ------
41,425
1,404
2,684
Gudmundrå......
97,431
4,870
2,599
Nätra ............
71,049
2,843
5,160
Nora ............
75,909
199,723
6,019
9,407
''4,044
7,478
Siden sjö
75,446
89,563
2,019
958
3,903
3,121
Boteå ............
Skorped .........
Sollefteå .........
195,788
6,995
9,814
Anundsjö____
498,728
3,343
14,576
Resele .............
405,695
4,622
13,202
Själevad .........
57,394
3,552
5,859
Ramsele .........
848,417
7,554
39,312
Mo ...............
33,789
802
2,666
Nordingrå ......
109,697
5,122
8,162
Björna............
179,357
1,108
5,145
Nätra ............
743,580
9,163
26,760
Arnäs ............
67,114
3,249
6,961
Själevad .........
270,540
5,462
13,670
Gideå och Treh.
139,783
1,756
7,913
Arnäs ............
273,086
6,868
18,488
Grundsunda ...
66,189
1,863
3,614
I summan för Ångermanland ingår Hernösands stad (8,100 tid, hvaraf 1,012 tid . åker).
Tab. N:r 5.
Vesternorrlands län.
Ångermanlands uppodling samt relativa åkervidd och kreatursantal.
Område.
Ytinnehåll,
qvkm
(land).
Folkmängd
1880.
nektar
Nötkreaturs-
enheter.
På 100 hektar
land komma
Mot 100 inb.
svara
odlad jord.
naturlig
äng.
hektar
odlad
jord.
inb.
hektar
odlad
jord.
nötkrea-
turs-
enheter.
Hela Sverige_________
406,721
4,565,668
2,986,160
1,905,640
2,945,666
7,4
n
65
64
Ångermanland*______
16,610
102,983
40,575
75,500
56,555
2,4
6
39
55
Tingslag.
Säbrå..................■
701
8,628
3,900
4,610
4,497
6
12
45
52
Gudmundrå _________
481
6,534
2,680
1,280
2,549
6
14
41
39
Nora __________________
375
5,990
3,310
2,000
3,632
9
16
55
61
Boteå................_.
986
9,450
5,175
3,690
5,245
5
10
55
56
Sollefteå----------------
966
8,132
3,850
4,850
5,554
4
8
47
68
Resele . .............
2,003
5,924
2,540
6,520
3,834
1
3
43
65
Ramsele...............
4,162
11,505
4,155
19,420
7,281
1
3
36
63
Nördingrå ............
542
7,087
2,820
4,030
4,059
5
13
40
57
Nätra..................
3,671
13,376
5,040
13,220
8,217
1,4
4
38
61
Själevad_______________
1,335
9,514
3,005
6,750
4,548
2
7
32
48
Arnäs..................
1,348
11,473
3,780
9,130
6,600
3
9
33
58
* I summorna för Ångermanland ingår Hernösands stad (och Hernö socken) med 40 qvkms ytinnehåll, 5,370 inb., 320 har
odlad jord och 539 nötkreatursenheter.
1 o
1 o
Tab. N:r 6.
Vesternorrlands län.
Folkmängd, åkerareal och kreatursstock år 1805 och i närvarande tid.
Område.
Folkmängd.
Åkerjord
tunnland.
Kreatursstock
(nötkr.-enheter).
Om 1805 års
tal = 1, så är det
nyaste talet för
1805
1884
.
1805
1865
1805
1880
folk-
m.
åker-
vidd.
krea-
turs-
stock.
Hela Sverige ...
2,422,039
4,643,128
1,370,580
4,754,000
2,000,000
2,945,666
1,9
3,5
1,5
Ångermanland*.
39,701
109,830
16,242
73,763
42,200
56,555
2,8
4,5
1,3
Tingslag.
Säbrå ............
3,980
8,955
894
6,669
3,900
4,497
2,3
7,5
1,2
Gudmundrå______
2,270
7,280
708
4,870
2,350
2,549
3,2
6,9
1,1
Nora ____________
3,091
6,517
1,168
6,019
3,250
3,632
2,1
5,2
1,1
Boteå ............
4,151
10,292
1,441
9,407
3,800
5,245
2,5
6,5
1,4
Sollefteå .........
2,737
8,649
911
6,995
2,800
5,554
3,2
7,7
2,0
Resele ____________
1,569
6,338
586
4,622
2,500
3,834
4,0
7,9
1,5
Ramsele .........
2,457
12,431
624
7,554
4,000
7,281
5,i
12,1
1,8
Nordingrå ......
4,311
7,253
2,426
5,122
4,100
4,059
1,7
2,1
1,0
Nätra ............
5,781
14,055
2,500
9,163
6,300
8,217
2,4
3,7
1,3
Själevad _________
3,396
10,259
3,440
5,462
3,750
4,548
3,0
1,6
1,5
Arnäs ............
3,905
12,145
1,432
6,868
5,000
6,600
3,1
4,8
1,8
Socknarna i N.
Angermanl.
'' Nordingrå ______
1,923
3,429
1,120
2,371
1,850
1,854
1,8
2,1
1,0
Ullånger _________
1,144
1,692
520
1,347
950
980
1,5
2,6
1,0
Vibyggerå ......
1,244
2,132
786
1,404
1,300
1,225
1,7
1,8
0,9
Nätra ............
2,279
4,921
1,000
2,843
2,400
2,286
2,2
2,8
1,0
Siden sjö _________
1,446
2,509
700
2,019
1,550
1,757
1,7
2,9
1,1
Skorped .........
393
1,696
200
958
350
999
4,3
4,8
2,9
Anundsjö.........
1,663
'' 4,848
600
3,343
2,000
3,175
2,9
5,5
1,0
Själevad och Mo
2,837
7,832
2,940
4,354
3,000
3,544
2,8
1,5
1,2
Björna............
559
2,427
500
1,108
750
1,004
4,3
2,2
1,3
Arnäs, Gideå och
Trehörningsjö
2,830
8,698
1,032
5,005
3,800
4,373
3,1
4,8
1,2
Grundsunda ...
1,075
3,447
400
1,863
1,200
2,227
3,2
4,7
1,9
* I summorna för Ångermanland ingår Hernösands stad (och Hernö socken) med 2,053 inb. år 1805
och 5,656 år 1884; 112 tid åker år 1805 (endast Hernö) och 1,012 år 1865, samt omkr. 450 nötkr.-enheter år
1805 och 539 år 1880.
14
Idb. N:r 7.
Vesternorrlands län.
Skörden (i kubikfot) år 1882.
Område.
Hela skör-  den af säd
och rot fr.,
reducerad
till råg.
Råg.
Korn.
Hafre.
Ärter.
Potatis.
Lin
Lisp.
Hö
Ctr.
Ångermanland * .
1,031,427
68,599
798,446
64,295
13,339
736,057
9,094
1,064,655
Tingslag.
Säbrå ____________
74,193
4,132
51,710
5,050
356
78,100
403
139,000
Gudm undra______
52,538
3,551
36,875
4,857
275
47,868
295
56,620
Nora ............
83,414
6,360
61,800
2,900
955
70,300
1,120
40,800
Boteå ............
106,582
10,118
79,579
8,946
2,471
61,672
472
92,028
Sollefteå _____ ...
78,172
9,551
56,284
8,036
1,629
42,224
280
92,887
Resele ............
50,363
2,210
43,300
2,450
595
25,900
80
51,000
Ramsele __________
53,308
5,472
46,824
4,123
740
61,173
147
149,420
Nordingrå ______
103,140
9,425
79,920
951
565
75,680
,1,000
100,400
Nätra ____________
178,125
5,875
147,120
8,760
4,210
102,340
2,705
112,000
Själa vad _________
130,673
4,607
99,270
9,931
888
86,228
1,147
86,500
Arnäs ____________
111,141
6,948
90,264
4,791
655
71,572
1,437
129,000
Socknarna i N.
Ångermani.
Nordingrå ______
40,824
2,975
31,220
261
295
33,680
—
45,300
Ullånger _________
25,190
2,000
19,200
580
150
20,000
200
25,000
Yibvggerå ______
37,126
4,450
29,500
no
120
22,000
800
30,100
Nätra ............
61,1(12
2,320
52,920
2,960
2,160
24,000
600
55,000
Sidens jo ________
36,909
1,125
29,400
2,500
300
26,500
1,500
25,000
Skorped _________
20,520
530
16,800
1,800
250
11,840
205
12,000
Anundsjö.........
59,594
1,900
48,000
1,500
1,500
40,000
400
20,000
Själevad .........
90,711
3,112
70,000
8,800
420
71,330
750
60,000
Mo ...............
26,631
1,206
18,700
795
410
2,450
280
12,500
Björna ............
13,331
295
10,570
336
58
12,448
117
14,000
Arnäs ____________
42,396
4,675
36,774
531
601
10,772
197
86,000
Gideå och Treh.
43,591
1,548
32,040
3,360
54
43,200
340
32,000
Grundsunda ...
25,154
725
21,450
900
—
17,600
900
11,000
* I summan för Ångermanland ingår Hernösands stad med 350 kbft råg, 5,500 kbft korn, 3,500
kbft hafre, 13,000 kbft potatis, 8 lisp. lin och 15,000 ctr hö; skörden i rägvärde = 9,778 kbft.
15
Talj. N:r 8.
Vesternorrlands län.
Antalet vid 1883 års slut underhållna kreatur.
0 m r å d e.
Hästar.
Oxar.
Tjurar.
Kor.
Ungnöt
under
2 år.
Får.
Getter.
Svin.
Ångermanland * ...
10,165
162
1,096
30,732
5,954
35,174
10,298
4,801
Tingslag.
Säbrå ...............
777
1
89
3,076
548
2,253
394
324
Gudmundrå.........
510
1
50
1,484
201
1,029
129
177
Nora............
635
2
93
1,703
470
2,064
50
497
Boteå .............
1,124
10
78
2,631
472
2,425
313
407
Sollefteå ............
1,025
36
82
2,444
500
3,066
985
367
Resele ...............
678
1
69
1,960
258
2,800
475
327
Ramsele ............
1,431
4
109
3,645
586
6,310
5,088
382
Nordingrå............
700
4
116
2,192
387
1,691
68
253
Nätra ...............
1,079
12
186
4,730
940
4,705
163
874
Själevad ............
837
12
90
2,397
623
3,066
176
538
Arnäs ...............
1,269
79
128
4,107
954
5,692
2,421
606
Socknarna i N.
Ångermanland.
Nordingrå........
355
4
51
992
197
791
18
73
Ullånger ............
150
—
15
550
130
400
25
80
Vibyggerå .........
195
—
50
650
60
500
25
100
Nätra .....
312
2
49
1,370
425
1,360
55
260
Sidensjö .........
225
—
45
1,000
225
845
18
219
Skorped ............
182
1
22
560
90
600
15
75
Anundsjö.........
360
9
70
1,800
200
1,900
75
320
Själevad ............
430
6
4.6
1,419
300
1,260
27
299
Mo ............
167
1
15
530
130
600
30
135
Björna............
240
5
29
448
193
1,206
119
104
Arnäs .........
755
51
58
2,007
463
2,827
886
306
Gideå och Trehörn.
285
20
40
1,200
295
1,605
1,000
160
Grundsunda......
229
8
30
900
196
1,260
535
140
* I summan för Ångermanland ingår Hernösands stad med 100 hästar, 6 tjurar, 363 kor, 15
ungnöt, 73 får, 36 getter och 49 svin.
16
T eib. N.r 9.
Vesternorrlands län.
Arealen af den skogbärande marken.
G m r å d o.
Areal
(land).
Deraf
skog.
ce
o
CTQ
Hekt a r.
Hela Sverige......
40,584,532
17,659,200
44
Ångermanland *
1,648,358
1,206,530
73
Tingslag.
1. Säbrå_________
70,148
57,140
81
2. Gudmundrä
48,098
41,200
86
3. Nora .........
87,473
27,830
74
4. Boteå_________
98,596
81,630
83
5. Sollefteå______
96,653
83,940
87
6. Resele ______
204,616
136,260
67
7. Ramsele______
403,521
285,890
71
8. Nordingrå ...
54,153
40,190
74
9. Nätra.........
362,735
268,860
74
10.
Själevad......
11.
Arnäs_________
133,554
78,340
59
134,812
103,330
77
Socknar.
1. Säbrå_________
22,507
17,050
76
S tigsjö ......
17,251
14,910
86
Viksjö ______
20,679
17,440
85
Häggdånger
9,711
7,740
80
2. Gudmundrå
22,621
18,560
82
Högsjö och
89
Hemsö
25,477
22,640
3. Nora ._.......
18,965
12,960
68
Bjerträ ______
12,796
10,540
82
Skog .........
5,712
4,330
76
4. Tor säker......
9,140
7,260
79
Ytter-Lännäs
26,734
20,820
78
Dal____________
10,168
8,650
85
Boteå.........
15,309
? 15,380
?
O m r å d e.
Areal
Deraf
ce
(land).
skog.
O
CfQ
X
Hekta r.
15,880
11,860
75:
14,167
11,810
83
7,198
5,850
81
18,508
16,230
88
13,253
11,900
90
16,794
13,680
81
48,098
42,130
88
- 50,383
41,290
82
45,013
32,010
71
109,220
62,960
58
44,442
35,280
79
94,368
83,700
89
39,181
30,790
79
64,327
30,470
57
71,633
40,530
57
89,570
59,120
66
18,851
11,630
62
14,852
12,140
82
20,450
16,420
80
35,074
27,560
79
37,245
24,400
66
44,214
38,330
87
246,202
178,570
73
28,333
20,660
73
16,680
13,060
78
88,541
44,620
50
33,132
23,330
70
69,005
54,070
78
32,675
25,930
79
10.
11
Styrnäs .
Öfver-Lännäs
Sänga .
Sollefteå
Multrå .
Ed.......
Långsele och
Graninge. ..
Resele ......
Liden (Åd.-)
Junsele______
Helgnm ..
Ramsele
Edsele _____
Bodum.....
Fjällsjö_____
Tåsjö........
Nordingrå__
Ullånger ..
Yibvggerå...
Nii t ra ......
Sidensjö ...
Skorped ...
Anundsjö ....
Siälevad ...
Mo _________
Björna ......
Arnäs ______
Gideå mec
Trehörning
sjö** ......
Grundsunda
* I summan för Ångermanland ingår Hemösands stad. (med Hernö), egande 1,920 hektar skog
(hela ytinnehållet ~ 3,999 har).
_
, ..
** Skogbärande marken uppgifves särskildt för Gideå socken till 33,070 har, och för Trehorningsjo
till 20,310 har.
______
Tab. N:r JO.
Vesternorrlands län.
Trävaruutförseln (i kubikfot) från Ångermanland åren 1871—1883.
1871
..
1872
..
1873
..
1874
..
1875
..
1876
..
1877
..
1878
..
1879
..
1880
..
1881 ..
1882 ..
1883 ...
År.
Timmer,
master m. m.
8,3 tums
(25 cm.).
Timmer,
master
m. m.
derunder.
Bjelkar
och
sparrar
6,6 tums
(20 cm.).
Bjelkar
och
sparrar
derunder.
Bräder
och
plankor.
Bräd
och
plankstump.
S u m m a.
D:o i
kubikmeter.
1,297,097
1,305,140
1,336,328
1,087,409
954,290
896,060
809,475
1,121,272
1,007,803
730,552
916,609
674,497
514,860
3,676
49,503
44,155
2,964
23,165
28,552
70,916
77,782
259,492
157,460
143,594
295,859
232,526
233,161
367,687
298,838
145,346
348,693
446,776
582,106
105,714
196,061
205,898
196,654
171,671
5,191
6,090
22,500
10,157
14,025
17,745
8,495
1,822
7,564
8,862
22,538
11,963,228
12,622,435
14,152,901
13,991,900
14,155,111
15,682,700
18,501,424
15,343,994
18,850,262
17,536,489
19,132,508
24,324,576
25,989,714
666,695
691,209
586,776
693,260
1,298,768
855,854
858,071
1,058,839
1,294,179
1,391,053
1,522,690
1,524,218
1,713,041
14,168,413
14,851,945
16,499,285
16,138,062
16,566,636
17,806,472
20,658,323
18,194,872
21,344,235
20,115,469
21,942,729
26,872,401
28,707,683
371,212
389,121
432,281
422,817
434,046
466,530
541,248
476,706
559,219
527,025
574,417
703,466
751,510
Årligt medeltal.
1871—75 ...........
1876—80 ..........
1881—83 ...........
1,196,053
913,032
701,989
20,060
91,982
198,971
255,511
335,87 0
191.408i
8,788
8,417
12.988
13,377,115
17,182,974
23.14?
787,341
1,091,599
1.586 650
15,644,868 409,896
19,623,874 514,146
or. OJAOQQ RH RARA
T
18
Talj. N:r 11.
Vesternorrlands län.
Öfversigt af trävaruexporten under år 1883 samt beskattningen af trävarurörelsen
för år 1884.
Taxerings-
Utförsel, 188 3.
Beskattning
för 1884.
0 m r å d e.
Antal sågverk.
värde, 1884
å sågverk,
lastageplatser
och
åbyggnader.
Plankor, brä-  der, bräd- o.
plankstump,
bjelkar,
sparrar, tim-  mer, spiror,
ved.
Bärlin-  gar, år-  ämnen
m. m.
Stäfver.
Af taxerings-  nämnden
uppskattad
inkomst.
Kronor.
Standard.
Stycken.
Kronor.
Ångermanland.......—
86
3,558,200
161,956
55,734
3,516,976
1,790,859
Fögderier.
Södra Ångermani. Nedre
53
2,327,700
115,037
900
1,488,556
1,263,814
Södra Ångermani. Öfre
5
144,000
492
—
—
7,000
Norra Ångermani. ......
27
986,500
38,732
486
2,028,420
416,095
Tingslag.
1. Säbrå__________________
13
215,800
6,988
—•
—
121,884
2. Gudmundrå ---------
17
1,047,400
54,480
—•
145,056
564,300
3. Nora ..................
7
707,000
25,023
—
1,343,500
326,800
4. Boteå.................-
16
357,500
28,546
900
—
250,830
5. Sollefteå ____________
4
124,000
492
—
—
7,000
6. Resele ...............
—
—
—
—
—
—
7. Ramsele ------------
1
20,000
—
—
—
—
8. Nordingrå ...........-
3
105,000
3,845
—
—
31,300
0. Nätra..................
10
214,500
3,848
—
—
46,250
10. Själevad ------------
7
321,000
17,685
—.
—
177,700
11. Arnäs _______________
7
346,000
13,354
486
2,028,420
160,845
Hernösands stad ...
1
100,000
7,695
54,348
—
103,950
Socknar.
1. Säbrå..................
9
194,300
6,988
—
—
121,884
Stigsjö ---------------
4
21,500
—
—
—
—
2. Gudmundrå .........
11
851,400
45,097
—
■—■
471,900
Högsjö och Hemsi
6
196,000
9,383
—
145,056
92,400
Tab. N:r 11. (Forts.)
19
Taxerings-
U tfn
r sel, 1883.
Beskattning
för 1884.
0 m r å d e.
Antal sågverk.
värde 1884
å sågverk,
lastageplatser
och
åbyggnader.
Plankor, brä-  der, bräd- o.
plankstump,
bjelkar,
sparrar, tim-  mer, spiror,
ved.
Bärlin-  gar, år-  ämnen
m. m.
Stäfver.
Af taxerings-  nämnden
uppskattad
inkomst.
Kronor.
Standard.
Stycken.
Kronor.
3. Nora..................
i
25,000
1,500
Bjertrå .....:.........
6
682,000
25,023
—
1,343,500
325,300
4. Sånga ...............
1
15,000
552
—
—
11,000
Öfver-Lännäs.........
2
44,000
1,491
900
—
30,000
Boteå..................
1
10,000
—
—
—
—
Styrnäs ...............
2
20,000
481
—
—
11,500
Dal ..................
2
8,500
—
—
—
1,000
Ytter-Lännäs ......
8
260,000
26,022
—
—
197,330
5. Sollefteå ............
1
100,000
—
—
—
1,500
Ed.....................
1
6,000
492
—
—
3,100
Långsele ............
1
15.000
—
—
—
2,100
Graninge ............
1
3,000
—
—
—
300
7. Helgum...............
1
20,000
•—
—
—
—
8. Nordingrå............
2
65,000
1,518
—
—
20,500
Ullånger ............
1
40,000
2,327
—
—
10,800
9. Nätra..................
6
196,000
3,848
—
—
46,250
Sidensjö ............
10. Själevad med Örn-
4
18,500
—
—
—
—
sköldsvik............
4
252,000
16,273
—
—
120,700
Mo.....................
3
69,000
1,412
—
—
57,000
11. Arnäs ...............
4
163,000
4,500
—
—
43,500
Grundsunda .........
3
183,000
8,854
486
2,028,420
117,345
20
Tab. N:r 12.,
Vesternorrlands län.
Tulluppbörden vid Hernösands Tullkammare åren 1871—1883.
År.
Kronor.
År.
Kronor.
År.
Kronor.
1871 ............
60,467
1876 ............
61,787
1881
102,811
1872 ............
88,565
1877 ............
100,161
1882
118,239
1873 ............
100,491
1878 .........
87,270
1883
138,391
1874 .......
68,258
1879
76 448
1875 ............
76,327
1880 ............
119,417
Medeltal årligen 1871—1875 ...............................__ Kr. 78,822.
»
»
187G—1880 _______________________________ b
89,017.
»
b
1881—1883  ................................ b 119,814.
21
Anmärkningar till tabellerna N:ris 1—12.
Tab. 1. Siffrorna hem tade ur Bidrag till Sveriges Ofta lela Statistik A) Be.
folkningsstatistik; ny följd; XXII: 2, — utom sista kolumnen för socknarna, hvilka
tal särskildt beräknats.
Tab. 2. Folkmängdsbeloppen äro angifna i öfverensstämmelse med Bidrag bil
Sveriges Off. Stat, A) XXII: 2, utom för 1884, för hvilket år siffrorna direkt hemtats
ur presterskapets summariska redogörelser.
Folkmängden 1880 och 1884 afser resp. fögderier och tingslag inom deras verk.
liga gränser, alltså med iakttagande af vissa socknars fördelning på olika tingslag och
fögderier. För äldre år äro dessa delningar icke iakttagna, hvadan för åren 1810_
1860 länsdelen af Graninge är förd odelad på Sollefteå tingslag och Junsele socken
odelad på Resele tingslag.
För 1860, men ej för öfriga år, är en mindre del af Borgvattnets församling
(med 31 inb. år 1860) påförd länet och räknad till Ramsele tingslag.
För 1860 och följande år (men icke förut) är till länet och Ramsele tingslagräknad
en mindre del af Ströms förs.
För 1880 och 1884 (men icke förut) är till samma tingslag räknad en länsdel
af Dorotea förs.
Tab. 3. De mindre skiljaktigheter, som, i fråga om folkmängdsbeloppen, förekomma
mellan denna och föregående tabell, ha sin grund deri, att socknarna här
måst föras odelade på resp. tingslag. — Länsdelen af Dorotea är alldeles utelemnad,
emedan uppgifter saknas angående derinom födde och aflidne. — Länsdelen af Borgvattnet
är utesluten (ur 1860 års folkmängd).
I Säbrå tingslag ingår Hernösands centralhospital, med 57 inb. år 1860 och
59 år 1880 samt under åren 1861 — 80: 25 födde, 17 aflidne.
Uppgifterna angående födde och aflidne äro hemtade: för åren 1861—70 ur
Bidrag etc. A) XII: 2, och för åren 1871—80 ur A) XXII: 2.
Tab. 4. Uppgifterna om odlad jord (åker och trädgård) och äng ur Hushållningssällskapets
berättelse för 1865. Uppgifterna om ytinnehållet ur Stat. Tidskr. h. 47.
Tab. 5. Tabellen är hemtad ur Stat. Tidskr. h. 66. Arealen af odlad jord är
1865 års uppgifna (se tab. 4), höjd med 10 proc. (och reducerad till hektar efter förhållandet
1 hektar = 2 tid). Naturlig äng = 1865 års siffror (se tab. 4). Kreatursstocken
1880 reducerad till »nötkreatursenheter» efter den beräkningsgrund, som
är angifven i 1877 års jordbruksstatistik.
22
Tab. 6. Folkmängden 1805 enligt Bidrag etc. A) XXII: 2. Åkerjord och kreatursstock
år 1805 enligt officiel» uppgifter, förvarade i Stat. Centralbyrån. Reduktionen
till nötkreatursenheter endast ungefärlig, emedan 1805 års uppgifter ej skilja
mellan vuxna hästar och unghästar samt ej angifva antalet getter och svin. Getternas
antal har då antagits lika med år 1880 och svinens lika med hälften af 1880
års tal. Antalet unghästar har i allmänhet antagits = år 1880 (hela antalet hästar
i Sverige år 1805 = 392,000, år 1880 = 405,000). Antalet renar har likaledes antagits
lika med år 1880.
Åkerjorden för hela riket år 1865 ur detta års jordbruksstatistik. — Kreatursstocken
1880 ur Stat. Tidskr. h. 66.
Talj. 7. Ur Hushållningssällskapets berättelse för år 1882. Reduktionen till
rågvärde är gjord efter de grunder, som angifvas i 1877 års jordbruksstatistik.
Tab. 8. Ur Hushållningssällskapets berättelse för 1883.
Tab. 9. Hela arealen (land) är hemtad ur Bidrag etc. A) XXII: 2. Reduktion
till hektar: 1 sv. qv.-mil = 11,424,7 hektar. — Arealen af skogbärande mark
ur Skogskomiténs betänkande af 1870. Reduktionen till hektar: 1 qv.-ref = 0,0882 hektar.
Länsdelen af Graninge är odelad förd på Sollefteå tingslag, och Junsele socken
odelad på Resele tingslag.
Tab. 10. Efter Bidrag till Sveriges Officiela Statistik, Lit. F. Från och med
1881 lemnas uppgifterna i kubikmeter. Vid reduktionen har 1 kbft antagits = 0,026 2
kubikmeter, och 1 kubikmeter = 38,2 kubikfot.
TcA. 11. Enligt utdrag ur taxeringslängderna. De uppgifna taxeringsvärdena
äfvensom den uppskattade inkomsten äro å en eller annan socken helt obetydligt för
höga, beroende derpå, att i några fall annan industriel rörelse, idkad i förening med
trävarurörelsen, ej kunnat vederbörligen frånskiljas.
Exporten är i allmänhet påförd den socken, inom hvilken resp. sågverk äro
belägna; i några fall är deremot den taxerade inkomsten påförd sjelfva exportplatsen.
Antal sågverk omfattar endast de större.
Tab. 12. Efter Bidrag till Sveriges Off. Stat., Lit. F.
23
T eib. N:r 13.
Vesterbottens län.
Ytinnehåll, folkmängd (1880) och folkmängdstäthet.
Ytinnehåll, svenska
qv.-mil.
Inb. på
Område.
Folkmängd
hvarje
1880.
qv.-mil
Land.
Vatten.
Summa.
land.
Hela Sverige .....................
3,552,3 6
317,57
3,869,9 3
4,565,668
1,285
471,48
25,9 3
497,41
106,485
226
Tingslag.
Nordmalings och Bjurholms ...
19,7 8
0,7 8
20,5 6
10,300
521
20,3 4
0,7 5
21,09
18,845
926
Degerfors
...................
24,5 9
1,6 2
26,21
5,358
225
Bygdeå ______________________________
7,83
0,19
8,0 2
5,403
691
Nysätra
.......................
2,96
0,0 6
3,0 2
3,070
1,039
Löfångers...........................
4,2 8
0,2 7
4,5 5
3,926
917
20,16
1,3 5
21,5 1
6,755
335
Skellefteå ......................
37,42
1,27
38,69
23,355
624
Norsjö och Malå..................
32,10
2,3 5
34,4 5
4,776
149
Lycksele lappmarks---------------
170,71
9,8 6
180,57
10,403
61
Åsele lappmarks __________________
181,2 1
7,4 3
138,6 4
10,549
80
Socknar.
Nordmaling ........................
10,04
0,34
10,38
7,051
702
Bjurholm---------------------------
Umeå landsförsaml. med Holm-
9,7 4
0,44
10,18
3,219
334
sund
......................
9,2 3
0,39
9,6 2
12,054
1,306
Vännäs..............................
5,5 0
0,21
5,71
3,282
597
Säfvar ............................
5,25
0,1 3
5,3 8
3,199
609
Holmö
........................
0,3 6
0,02
0,38
361
1,003
24,6 9
1,6 2
26,21
5,858
225
Bygdeå med Robertsfors.........
7,8 3
0,19
8,02
5,352
691
Nysätra..........................—
2,9 6
0,0 6
3,0 2
3,070
1,039
I summan för länet ingå städerna (0,10 qv.-mil land och 3,695 inb.)-
24
Tab. N:r 13. (Forts.)
Område.
Ytinnehåll, svenska
qv.-mil.
Folkmängd
1880.
Inb. på
hvarje
qv.-mil
land.
Land.
Vatten.
Summa.
1
i Löfånger ...................
4,28
0,27
4,5 5
3,926
917
Burträsk ..................
20,io
1,3 5
21,51
6,755
335
Skellefteå landsförsamling
14,49
0,5 2
15,01
14,886
1,023
Byske ..........
8,94
0,29
9,23
6,116
684
Jörn____________________
13,99
0,4 6
14,45
2,403
172
■ Norsjö .....................
15,7 5
1,31
17,06
3,268
207
Mala__________________
16,35
1,04
17,39
1,352
83
Lycksele med Örträsks kapell...
49,5 3
1,90
51,43
5,783
117
Stensele med Tärna kapell...
61,20
5,33
66,5 3
2,827
46
Sorsele ________________
59,98
2,6 3
62,61
1,949
32
Asele..................... _
27,88
1,12
29,oo
2,862
103
Fredrika ...................
9,3 2
0,3 7
9,69
923
99
Vilhelmina ...............
70,44
4,78
75,22
4,660
66
Länsdel af Dorotea...............
23,5 7
1,16
24,7 3
2,104
89
25
Tab. N:r 14.
Vesterbottens län.
Folkmängd och folkökning 1810—1884.
Område.
F
o 1 k m ä
n g
d.
Folkökning, %.
1810
1840
1860
1880
1884
1811-84
1861-84
Vesterbottens län............
32,205
55,003
82,158
106,435
112,209
248
37
nemligen:
Kustlandet ..................
27,191
45,127
65,771
83,975
88,112
224
34
Lappmarken..................
5,014
9,876
16,387
22,460
24,097
381
47
Fögderier.
Första fögderiet ............
12,652
21,059
31,513
39,906
41,547
228
32
Andra
»
............
13,700
23,199
32,736
41,726
44,396
224
36
Lappmarks-fögderiet_________
4,814
9,476
15,707
21,108
22,360
364
42
Tingslag.
Nordmalings och Bjurh....
2,885
4,925
7,520
10,300
10,964
280
46
Umeå ........................
6,713
11,039
15,886
18,896
19,488
190
23
Degerfors .....................
1,145
2,066
3,426
5,358
5,681
396
66
Bygdeä ........................
1,909
3,029
4,681
5,352
5,414
184
16
Nysätra........................
1,615
2,321
3,058
3,070
3,186
97
4
Löfångers.....................
2,135
3,042
3,713
3,926
4,003
87
8
Burträsks .....................
2,609
3,986
5,766
6,766
7,088
172
23
Skellefteå.....................
| 7,341
(12,148
17,402
23,344
24,808
310
43
Norsjö och Mala............
| 1,702
2,797
4,620
5,311
90
Lycksele lappmarks........
2,166
4,732
7,537
10,559
11,272
420
50
Åsele
»
.........
Socknar.
2,648
4,744
8,170
10,549
11,088
319
36
Nordmalings tingslag.
Nordmaling ..................
2,517
3,591
5,289
7,051
7,537
199
43
Bjurholm_____________________
368
1,334
2,231
3,249
3,427
831
54
4
26
Tab. N:r 14. (Forts.)
F
o 1 k m ä
n g
d.
Folkökning, %.
0 m r å cl e.
1810
1840
1860
1880
1884
1811-84
1861-84
Umeå tingslag.
Umeå landsförsamling......
7,217
10,229
111,607
11,747
i
19
Holm sunds kapell .........
|
447
437
I ''
Vännäs________________________
6,713
1,787
2,746
3,282
3,620
190
32
Säfvar .......................-
1,828
2,601
3,199
3,321
28
Holmö kapell _..............
207
310
361
363
17
Degerfors tingslag.
Degerfors _____________________
1,145
2,066
3,426
5,358
5,681
396
66
Bygdeå tingslag.
Bygdeå ........................
1,669
2,614
4,092
4,671
4,774
186
17
Robertsfors ...................
240
415
589
681
640
167
9
Nysätra tingslag.
Nvsätra........................
1,615
2,321
3,058
3,070
3,186
97
4
Löfängers tingslag.
Löfånger ......................
2,135
3,042
3,713
3,926
4,003
87
8
Burträsks tingslag.
Burträsk .....................
2,609
3,986
5,766
6,766
7,088
172
23
Skellefteå tingslag.
Skellefteå landsförsaml. ...
Byske ........................
Jl 1,453
15,898
114,825
( 6,116
15,575
6,588
39
Jörn ___________________________
7,141
695
1,504
2,403
2,645
297
76
Norsjö o. Mala tingslag.
Norsjö ........................
1,302
2,117
3,268
3,574
69
Mala ...........................
200
400
680
1,352
1,737
769
155
Lycksele lajjpm. tingslag.
Lycksele .....................
j 2,692
3,672
5,040
5,337
,
45
Örträsks kapell...............
631
743
747
18
Stensele........................
2,166
1,066
1,321
1,906
2,085
420
58
Tärna kapell..................
496
921
957
93
Sorsele ........................
974
1,417
1,949
2,146
51
Tab. N:r 14. (Forts.)
27
0 m r å d e.
F
o 1 k m ä
n g
d.
Folkökning, %.
1810
1840
1860
1880
1884
1811—84
1861-84
Äsele lappm. tingslag.
Åsele..........................
916
1,415
2,228
2,862
2,948
222
32
Fredrika .....................
441
686
1,050
923
977
122
— 7
Vilhelmina ..................
854
1,759
3,184
4,660
4,971
482
56
Dorotea (länsdel)........
■487
884
1,556
2,104
2,192
402
41
Tåsjö (länsdel).______________
—
—
. 100
—
—
—
—
Anundsjö (länsdel) .........
—
—
52
—
—
—
—
Städer.
Umeå ........................
1,039
1,269
1,855
2,818
2,887
178
56
Skellefteå .....................
—
—
347
877
1,019
—
194
28
Tab. N:r 15.
Vesterbottens län.
Födde och aflidne samt folkökning och omflyttning under åren 1861—1880.
0 m r å d e.
Folkmängd.
Under
åren 1860—1880.
1860
1880
Lefvande
födde.
Aflidne.
Öfver-  skott af
födde.
Folk-
ökning.
%
Således:
Öfverskott
af in- ( + )
eller utflytt-  ning (—).
Vesterbottens län ......
82,006
106,435
64,926
34,423
30,503
24,429
— 6,074
nemligen:
Kustlandet ...............
65,771
83,975
51,053
28,591
22,462
18,204
— 4,258
Lappmarken.,.............
16,235
22,460
13,873
5,832
8,041
6,225
- 1,816
Fögderier.
Första lögderiet .........
31,513
39,906
25,933
14,527
11,406
8,393
— 3,013
Andra fögderiet .........
32,736
41,726
24,144
13,105
11,039
8,990
— 2,049
Lappmarks-fögderiet ...
15,555
21,108
13,117
5,573
7,544
5,553
— 1,991
Tingslag.
Nordmalings och Bjurh.
7,520
10,300
6,737
3,499
3,238
2,780
—
458
Umeå .....................
15,886
18,896
12,477
7,449
5,028
3,010
— 2,018
Degerfors..................
3,426
5,358
3,371
1,372
1,999
1,932
—
67
Bygdeå.....................
4,681
5,352
3,348
2,207
1,141
671
470
Nysätra ..................
3,058
3,070
1,632
1,158
474
12
—
462
Löfångers..................
3,713
3,926
2,156
1,255
901
213
— 688
Burträsks__________________
5,766
6,766
3,965
2,277
1,688
1,000
— 688
Skellefteå..................
17,402
23,344
13,754
7,375
6,379
5,942
—
437
Norsjö och Malå.........
2,797
4,620
2,637
1,040
1,597
1,823
+ 226
Lycksele lappmarks ...
7,537
10,559
6,759
2,910
3,849
3,022
—
827
Åsele
»
8,018
10,549
6,358
2,663
3,695
2,531
- 1,164
29
lab. N:r 15. (Forts.)
1
Folkmängd.
Under
åren 4860—1880.
Områ d e.
1800
1880
Lefvande
födde.
Aflidne.
Öfver-  skott af
födde.
Folk-
ökning.
Således:
Öfverskott
af in- ( + )
eller utflyta-  ning (—).
Socknar.
Nordmalings tingslag.
Nordmaling...............
5,289
7,051
4,602
2,603
1,999
1,762
—
237
Bjurholm..................
2,231
3,249
2,135
896
1,239
1,018
— 221
Umeå tingslag.
Umeå landsförsamling...
Holmsunds kapell ......
j 10,229
11,607
447
7,422
350
4,647
158
2,775
192
j 1,825
— 1,142
Vännäs.....................
2,746
3,282
2,268
1,252
1,016
536
—
480
Säfvar .....................
2,601
310
3,199
361
2,203
1,222
170
981
598
—
383
—
13
Holmö kapell............
234
64
51
Degerfors tingslag.
Degerfors..................
3,426
5,358
3,371
1,372
1,999
1,932
—
67
Bygdeå tingslag.
Bygdeå.....................
4,092
4,671
2,848
1,867
981
579
402
Robertsfors bruksfolk____
589
681
500
340
160
92
— 68
Ny såfra tingslag.
Ny såfra .................
3,058
3,070
1,632
1,158
474
12
—
462
Löfångers tingslag.
Löfånger ..................
3,713
3,926
2,156
1,255
901
213
— 688
Burträsks tingslag.
Burträsk ...............
5,766
6,766
3,965
2,277
1,688
1,000
— 688
Skellefteå tingslag.
Skellefteå landsförs.
Byske ...................
j 15,898
(14,825
| 6,116
j 12,225
6,748
5,477
5,043
—
434
Jörn...............
1,504
2,403
1,529
627
902
899
—
3
30
Tab. N:r 15. (Forts.)
Folkmängd.
Under
åren 1860—1880.
0 m r å d e.
1860
1880
Lefvande
födde.
Aflidne.
Öfver-  skott af
födde.
Folk-
ökning.
Således:
Öfverskott
af in- ( + )
eller utflytt-  ning (—).
Norsjö och Maki tingsl.
Norsjö .....................
2,117
3,268
1,881
781
1,100
1,151
+
51
Malå........................
680
1,352
756
259
497
672
+
175
Lyclcsele lappm. tingsl.
Lycksele ''...................
3,672
5,040
3,320
1,445
1,875
1,368
—
507
Örträsks kapell ---------
631
743
543
255
288
112
—
176
Stensele ..................
1,321
1,906
1,170
516
654
585
—
69
Tärna kapell ____________
496
921
547
196
351
425
+
74
Sorsele................____
1,417
1,949
1,179
498
681
532
—
149
Asele lappm. tingslag.
Åsele .....................
2,228
2,862
1,674
692
982
634
—
348
Fredrika ..................
1,050
923
616
289
327
— 127
—
454
Vilhelmina ...............
3,184
4,660
2,766
1,233
1,533
1,476
—
57
Dorotea .................
1,556
2,104
1,302
449
853
548
—
305
Städer.
Umeå ......................
1,855
2,818
1,406
1,023
383
963
+
580
Skellefteå__________________
347
877
326
195
131
530
+
399
31
T eib. N:r 15. (Forts.)
1.
Område.
Medel-
folkmängd
1861—80
1861—80
årligen på 1,000 inb.
Lefvande
födde.
Aflidne.
Öfver-  skott af
födde.
Folk-
ökning.
Öfverskott
af in- eller
utflyttning.
Hela Sverige ..................
4,233,000
30,9
19,2
11,7
8,3
3,4
Vesterbottens län...............
93,400
34,8
18,4
16,4
13,1
—
3,3
Tingslag.
Nordmalings och Bjurh.......
8,900
37,9
19,7
18,2
15,6
—
2,6
Umeå ............................
17,300
30,1
21,5
14,6
8,7
—-
5,9
Degerfors ______________________
4,300
39,3
16,0
23,3
22,6
—
0,7
Bygdeå...........................
5,100
32,7
21,6
ll,i
6,7
—
4,4
Nysätra..........................
3,000
27,3
19,3
8,o
0,2
—
7,8
Löfångers.................... .
3,800
28,4
16,6
11,8
2,9
—
8,9
Burträsks______________ ____
6,200
31,9
18,4
13,5
8,1
—
5,4
Skellefteå________________________
20,200
34,1
18,3
15,8
14,7
—
1,1
Norsjö och Mala...............
3,600
37,2
14,4
22,8
25,3
+
2,5
Lycksele lappmarks _________
9,000
37,c
16,2
21,4
16,8
—
4,6
Asele
>>
______ .
9,000
35,3
14,8
20,5
14,1
—
6,4
Umeå .....................
2,400
29,2
21,3
7,9
20,o
+
12,1
Skellefteå____________ ... . .
600
26,7
16,7
10,0
45,o
+
35,0
32
Tab. N:r 16.
Vesterbottens län.
Arealen af odlad jord och naturlig äng år 1871.
0 m r å d e.
Ytinnehåll
D e
a f
(land)
tunnland.
odlad
jord.
naturlig
äng.
Vesterbottens län*
10,911,355
64,233
280,116
Tingslag.
Nordm alings och
Bjurholms______
457,784
7,800
19,974
Umeå ............
470,780
21,249
39,205
Degerfors .........
569,055
3,290
20,296
Bvgdeå ...........
181,070
3,066
15,283
Nvsätra............
68,355
3,850
5,137
1 Löfångers.........
99,052
3,600
9,119
Burträsks .........
466,671
4,085
23,830
Skellefteå ..........
866,082
8,765
69,366
Norsjö och Mala
742,978
1,071
14,642
Lycksele lappm.
3,950,717
3,804
33,910
Åsele
»
3,036,491
2,717
29,354
Socknar.
Nordmaling ______
297,117
6,000
11,164
Bjurholm _________
160,667
1,800
8,810
| Umeå landsförs.
J 213,673
| Holmsunds kapell
14,494
22,598
Vännäs____________
Säfvar ............
127,193
J 129,864
3,030
8,035
Holme kapell ...
3,725
8,572
O m r å d c.
Ytinnehåll
It e
• a f
(land)
tunnland.
odlad
jord.
naturlig
Ung.
Degerfors _________
569,055
3,290
20,296
Bvgdeå ............
Robertsfors bruks-
. 181,070
3,066
15,283
församling......
Ny såfra_____________
68,355
3,850
5,137
Löfånger .........
99,052
3,600
9,119
Burträsk .........
466,671
4,085
23,830
Skellefteå landsf.
Byske ............
j 542,378
8,269
51,843
Jörn ...............
323,704
496
17,523
Norsjö ____________
364,546
843
14,642
Mala...............
Lycksele .........
378,432
J 1,146,266
228
{ 2,165
?
17,549
Örträsks kapell...
{
516
2,341
Stensele.___________
j 1,416,343
7,939
Tärna kapell______
668
Sorsele ____________
1,388,108
455
6,081
Åsele...............
645,223
1,144
7,106
Fredrika .........
215,691
283
3,181
Vilhelmina ......
1,630,183
869
12,631
Dorotea............
545,394
421
6,436
* I summan för länet ingå städerna (2,370 tid, hvaraf 986 tid åker).
Tab. N:r 17.
Vesterbottens län.
Vesterbottens läns uppodling samt relativa åkervidd och kreatursantal.
0 m r & d e.
Ytinne-
håll,
qvkm.
(land).
Folkmängd
1880.
Hektar
NÖtkreaturs-
enheter.
På 100 hektar
land komma
Mot 100 inb.
svara
odlad jord.
naturlig äng.
hektar
odlad
jord.
inb.
hektar
odlad
jord.
nötkre-  aturs-  enhe-  ter.
Hela Sverige ..................
406,721
4,565,668
2,986,160
1,905,640
2,945,666
7,4
n
65
64
Vesterbottens län *............
53,851
102,740
33,870
135,670
76,368
0,6
1,9
33
74
Tingslag.
Nordmalings och Bjurholms
2,260
10,300
4,210
9,500
5,799
2
5
41
56
Umeå ...........................
2,324
18,838
11,245
18,600
11,893
5
8
60
63
Degerfors........................
2,800
5,358
1,810
9,830
3,654
0,6
2
34
68
Bygdeå___________________________
894
5,410
1,685
7,370
4,178
2
6
31
77
Nysätra _________________________
337
3,070
2,120
2,320
2,771
6
9
69
90
Löfångers........................
489
3,926
1,380
4,900
2,921
3
8
35
74
Burträsks........................
2,304
6,755
2,070
11,710
4,315
0,9
3
31
64
Skellefteå........................
4,276
23,355
4,790
33,780
11,539
U
5
21
49
Norsjö och Malå...............
3,668
4,776
585
7,180
4,075
0,2
1,3
12
85
Lycksele lappmarks............
19,500
10,403
2,530
16,090
13,552
0,1
0,5
24
130
Åsele
»
.............
14,990
10,549
1,445
14,390
11,671
0,1
0,7
14;
in
* Landsbygden.
34
Tab. N:r 18.
Vesterbottens län.
Folkmängd, åkerareal och kreatursstock år 1805 och i närvarande tid.
Område.
Folk m ängd.
Ä k e r j ord,
tunnland.
Kreatursstock
(nötkreatursenheter).
Om 1805 års tal
= 1, så är det
nyaste talet för
1805.
1884.
1805.
1871.
1805.
1880.
folk-
ni.
åker-
vidd.
krea-
tursst.
Hela Sverige......
2,422,039
4,644,448
1,370,580
5,245,871
2,000,000
2,945,666
1,9
3,8
1,5
Vesterbottens län*
32,491
112,209
9,695
64,233
41,447
77,010
3,5
6,6
1,9
Tingslag.
Nordmalings och
Bjurholms ......
2,755
10,964
767
7,800
2,845
5,799
4,0
10,2
2,0
Umeå...............
7,439
19,488
1,950
21,249
8,196
11,893
2,6
10,9
1,5
Degerfors _________
1,057
5,681
492
3,290
1,472
3,654
5,4
6,7
2,5
Bvgdeå ............
1,891
5,414
732
3,066
1,478
4,178
2,9
4,2
2,8
Nysätra ............
1,678
3,186
805
3,850
1,702
2,771
1,9
4,8
1,6
Löfångers .......
2,233
4,003
910
3,600
2,666
2,921
1,8
4,o
1,1
Burträsks .........
Skellefteå .........
2,579
7,088
656
4,085
2,558
4,315
2,7
6,2
1,7
Norsjö och Mala...
j 7,460
30,119
2,917
9,836
7,240
15,614
4,o
3,4
2,2
Lycksele lappm____
2,023
11,272
?
3,804
7,240
13,552
5,6
?
1,9
Åsele
»
2,366
11,088
412
2,717
5,738
11,671
4,7
6,6
2,0
Socknar.
Nordmaling ** ...
2,755
10,964
767
7,800
2,845
5,799
4,0
10,2
2,0
Umeå landsförs.***
7,439
19,488
1,950
21,249
8,196
11,893
2,6
lO.oi 1,5
* I summan för länet ingå städerna med 1,010 inb. år 1805 och 8,906 år 1884; 54 tid åker år 1805 och
936 år 1871, samt omkr. 312 nötkr.-enh. år 1805 och 642 år 1880.
** + Bjurholm.
+ Holmsunds kapell, Vännäs, Säfvar och Holmö kap.
***
Tal. N:r 18. (Forts.)
Folkmängd.
Åkerjord,
tunnland.
Kreatursstock
(nötkreatursenheter).
Om 1805 års tal
= 1, så är det
nyaste talet för
1805.
1881.
1805.
1871.
1805.
1880.
folk-
m.
åker-
vidd.
krea-
tursst.
1,057
5,681
492
3,290
1,472
3,654
5,4
6,7
2,5
1,891
5,414
732
3,066
1,478
4,178
2,9
4,2
2,8
1,678
3,186
805
3,850
1,702
2,771
1,9
4,8
1,6
2,233
4,003
910
3,600
2,666
2,921
1,8
4,0
1,1
• 2,579
7,088
656
4,085
2,558
4,315
2,7
6,2
1,7
7,280
28,382
2,917
9,608
7,240
13,270
3,9
3,3
1,8
200
1,737
228
2,344
8,7
?
9
j 2,023
11,272
i ;
3,349
455
4,575
2,665
9,377
4,175
j 5,6
(?
\ ?
2.0
1.0
845
2,948
220
1,144
1,254
2,373
3,5
5,2
1,9
372
977
81
283
429
804
2,6
3,5
1,9
791
4,971
50
869
3,514
6,722
6,3
17,4
1,9
358
2,192
61
421
541
1,772
6,1
6,9
3,3
0 m r å cl o.
Degerfors .........
Bygdeå ............
Nysätra ............
Löfånger............
Burträsk............
Skellefteå landsf. f
Mala ...............
Lycksele ff.........
Sorsele ............
Åsele ________________
Fredrika____________
Vilhelmina_________
Dorotea ____________
f + Byske, Jörn och Norsjö.
tf + Örträsks kapell, Stensele och Tärna kap.
i
36
Talj. y.r 19.
Vesterbottens län.
Skörden (i kubikfot) år 1882.
Område.
Hela skör-  den af säd
och rotfruk-  ter, reduce-  rad till råg.
Eäg.
Korn.
Hafre.
Blandsäd.
Potatis.
Lin,
centner.
Hö,
centner.
Vesterbottens län *
1,553,498
31,106
1,356,390
50,759
25,061
964,858
1,077
2,823,370
Tingslag.
Nordmalings o. Bjur-
hokus...............
172,759
3,459
138,285
13,633
13,954
102,407
60
300,500
Umeå..................
247,710
8,278
206,212
24,343
3,219
141,378
614
454,158
Degerfors ____________
111,831
819
104,296
4,410
441
52,920
90
165,952
Bygden ...............
97,908
1,096
85,617
4,763
1,109
61,110
95
190,000
Nysätra...............
26,044
315
18,900
—
945
31,500
145
94,500
Löfångers ............
93,410
1,418
79,380
1,575
—
75,600
10
100,000
Burträsks ............
138,317
466
145,908
1,481
—
17,325
—
160,000
Skellefteå ............
367,528
8,964
334,379
—
3,604
207,333
40
444,000
Norsjö och Mala ...
75,657
1,093
68,985
50
—
47,250
3
96,100
Lycksele lappmarks
107,106
2,792
81,037
378
1,789
116,613
20
396,000
Åsele
»
110,679
2,312
89,359
—
—
108,555
—
407,500
Socknar.
Nordmaling ..........
125,509
2,426
91,035
12,751
13,639
92,327
—
215,500
Bjurholm ............
47,250
1,033
47,250
882
315
10,080
60
85,000
Umeå landsförsaml.
161,664
7,377
125,824
18,887
3,219
105,972
409
297,798
Vännäs ----------------
41,612
611
36,855
2,835
23,310
100
100,000
Säfvar ...............
44,434
290
43,533
2,621
12,096
105
56,360
* I summan för länet ingå städerna med 94 kbft råg, 4,082 kbft korn, 126 kbft hafre, 2,867 kbft potatis
och 14,660 ctr hö; skörden i rågvärde = 4,549 kbft.
37
Tub. \:r W. (Forts.)
0 in r å d e.
Hela skör-  den af säd
och rotfruk-  ter, reduce-  rad till råg.
Båg.
Korn.
Hafre.
Blandsäd.
Potatis.
Lin,
centner.
Hö,
centner.
! Degerfors ............
111,821
819
104,296
4,410
441
52,920
90
165,952
Bygdeå ...............
97,908
1,096
85,617
4,763
1,109
61,110
95
190,000
1 Ny såfra ...............
26,044
315
18,900
—
945
31,500
145
94,500
j Löfånger ............
93,410
1,418
79,380
1,575
—
75,600
10
100,000
Burträsk ............
138,317
466
145,908
1,481
—
17,325
—
160,000
Skellefteå ............
228,708
5,216
206,615
—
2,268
135,828
30
340,000
By ske..................
117,734
3,339
110,124
—
643
55,125
10
79,000
Jörn ..................
21,086
409
17,640
—
693
16,380
—
25,000
Norsjö ...............
58,930
1,084
56,700
—
—
25,200
3
61,100
Malå ..................
16,727
9
12,285
50
—
22,050
—
35,000
|
j Lycksele ............
60,341
1,544
46,368
—
1,260
63,000
—
120,000
Örträsks kapell......
12,701
554
11,605
—
378
5,292
4
109,000
Stensele...............
15,983
347
11,025
—
151
22,050
16
22,000
Tärna kapell.........
2,318
—
1,417
—
—
4,095
—
25,000
Sorsele ...............
15,763
347
10,622
378
—
22,176
—
120,000
Asele..................
35,608
441
31,399
—
—
26,504
—
80,000
Fredrika ............
7,396
57
5,922
—
—
7,787
—
25,000
Vilhelmina .........
45,329
1,625
32,508
—
—
56,624
—
218,000
Dorotea ...............
22,346
189
19,530
—
—
17,640
—
84,500
38
Tält. N:r 20.
Vesterbottens län.
Antalet vid 1883 års slut underhållna kreatur.
0 in r å d e.
Hästar.
Oxar.
Tj urar.
Kor.
Ungnöt
under
2 år.
Får.
Getter.
Svin.
Renar.
Vesterbottens län *
12,861
434
1,676
38,937
7,102
44,302
3,404
6,126
12,000
Tingslag.
Nordmalings och
Bjurholms ......
1,040
32
90
3,330
928
4,550
346
684
—
Umeå ...............
2,084
125
239
7,839
1,030
5,987
532
1,621
—
Degerfors............
650
15
100
2,300
500
3,500
150
300
—
Bygdeå...............
590
130
96
2,500
230
2,100
60
220
—
Nysätra ............
395
12
40
1,725
450
1,870
20
250
—
Löfångers............
500
2
80
1,600
400
1,000
20
400
—
Burträsks___________
890
15
70
2,200
140
1,050
175
450
—
Skellefteå.............
2,850
27
200
5,440
850
6,000
585
1,650
—
Norsjö och Malå...
600
26
65
1,480
230
3,630
237
60
Lycksele lappmarks
1,595
22
273
5,380
1,320
9,520
250
118
12,000
Asele
»
1,511
28
417
4,828
1,004
5,059
1,029
235
9
Socknar.
| Nordm äling.........
620
12
40
2,130
598
2,900
146
609
—
i Bjurholm____________
420
20
50
1,200
330
1,650
200
75
—
i Umeå landsförsaml.
1,409
93
194
4,924
780
4,387
432
1,196
—
Vännäs...............
350
7
15
1,550
150
1,100
50
225
—
Säfvar ...............
325
25
30
1,365
100
500
50
200
—
Degerfors............
650
15
100
2,300
500
3,500
150
300
■ —
Bygdeå...............
590
130
96
2,500
230
2,100
60
220
—
* I summan för länet ingå städerna med 156 hästar, 6 tjurar, 315 kor, 20 ungnöt, 36 får och 138 svin.
39
Tab. N:r 20. (Forts.)
Område.
Hästar.
Oxar.
Tjurar.
Kor.
Ungnöt
under
2 år.
Får.
Getter.
Svin.
Renar.
Nysätra ............
395
12
40
1,725
450
1,870
20
250
Löfånger ............
500
2
80
1,600
400
1,000
20
400
—
Burträsk ............
890
15
70
2,200
140
1,050
175
450
—
Skellefteå landsförs.
1,760
15
no
3,250
380
2,700
175
1,390
—
By ske ...............
750
10
40
1,450
300
2,000
250
200
—
Jörn._................
340
2
50
740
170
1,300
160
60
—
Norsjö ...............
360
16
35
850
100
1,600
150
30
—
Malå..................
240
10
30
630
130
2,030
87
30
9
Lycksele ...........
680
5
60
1,900
650
2,850
90
60
9
Örträsks kapell ...
105
4
8
300
100
850
40
30
V
Stensele ............
410
10
100
1,760
290
2,700
50
10
9
Tärna kapell .......
100
—
20
425
90
520
10
10
9
Sorsele_______________
300
3
85
995
190
2,600
60
8
12,000
Asele ...............
375
4
95
1,355
200
450
140
135
?
Fredrika ............
130
5
20
475
65
565
90
40
9 1
• 1
Vilhelmina .........
711
14
236
1,913
476
2,213
86
3
9
Länsdel af Dorotea
295
5
66
1,085
263
1,831
713
57
?
40
Tal. N:r 21.
Vesterbottens län.
Arealen af den skogbärande marken.
Areal
Deraf skog
U1
VT
Areal
Deraf
m 1
VT
(land)
09
Område
(land)
skog
CfQ
Område
h-
»75
Hektar
ö
p
Hektar
d
o
''
Hela Sverige______
40,584,532
17,659,200
44
Vännäs ______
62,790
27,709
44
Vesterbottens län *
5,386,498
2,120,703
39
Säfvar med
Holmö kapell
64,108
37,655
58!
Tingslag.
3.
Degerfors ...
280,920
185,815
66
1. Nordmalings
4.
Bygdeå ------
89,387
49,010
55
o. Bjurh. ...
225,990
195,333
86
5.
Nysätra ______
33,744
24,298
72;
2. Umeå_________
232,380
145,603
63
6.
Löfånger ...
48,898
33,973
69
3. Degerfors ...
280,920
185,815
66
7.
Burträsk______
230,377
75,214
33
4. Bygdeå ______
89,387
49,010
55
8.
Skellefteå
5. Nysätra......
33,744
24,298
72
landsf. ______
165,586
jl 83,597
69
6. Löfångers ___
48,898
33,978
69
Byske.........
102,164
7. Burträsks ...
230,377
75,214
33
Jörn .........
159,799
94,419
59
8. Skellefteå ...
427,549
278,016
65
9.
Norsjö ______
179,962
77,053
43
9. Norsjö
och
Mala''™'' ......
186,817
?
9
Mala ______
366,779
77,053
21
10.
Lycksele......
1
263,471
I
1 10. Lycksele lapp-
Örträsks ka-
565,865
49
mark_________
1,950,310
604,526
31
pell _________
|
13,999
]
11. A sele lappm.
1,498,994
451,481
30
Stensele______
Tärna kapell
Jö99,191
208,826
30
Socknar.
Sorsele ______
685,254
118,230
17
1. Nordmaling ...
114,686
98,463
86
11.
Asele _________
318,521
135,810
43
Bjurholm______
111,304
96,870
87
Fredrika______
106,478
28,324
27
2. Umeå landsf.
76
Vilhelmina...
804,756
238,061
30
Holmsnnds k.
j 105,482
j
o0,2o9
Dorotea ......
269,239
49,286
18
* I summan för länet ingå städerna, som ega 381 hektar skog (hela ytinnehållet = 1,170 hektar).
c* Malå sockens skog ingår i Arvidsjaurs.
Vesterbottens län.
Trävaruutförseln (i kubikfot) från Umeå åren 1871—1883.
År.
Timmer,
master, m.m.
8,;: tums
(25 cm.).
Timmer,
master, m. m.
derunder.
Bjelkar och
spärra r
6,G tums
(20 cm.).
Bjelkar och
sparrar
derunder.
Bräder
och
plankor.
Bräder
och
plankstump.
Summa.
l):o i
kubik-
meter.
1871 ............
1,916
4,530
19,900
4,408,714
269,805
4,704,865
123,267
1872 ............
—
1,470
9,857
—
5,347,175
303,486
5,661,988
148,344
1873 ............
—
255
15,902
29,916
4,002,895
325,775
4,374,743
114,618
1874 ............
1,885
689
4,854
68,638
4,480,074
392,055
4,948,195
129,643
1875 ............
26,400
265
4,025
33,700
4,344,136
412,540
4,821,066
126,312
1876 ............
116,555
20,820
35,601
117,179
4,065,393
539,368
4,894,916
128,247
1877 ............
—
5,305
83,208
41,818
4,626,126
343,781
5,100,238
133,626
1878 ............
39,402
825
55,378
300
3,021,480
240,043
3,357,428
87,965
1879 ____________
—
1,060
20,355
47,241
3,851,501
321,442
4,241,599
111,130
1880 ............
34,290
3,654
108,842
190,455
4,764,301
561,162
5,662,704
148,363
1881 ............
63,985
1,490
308,389
262,587
3,891,167
471,579
4,999,197
130,979
1882 ............
—
—
497,479
441,439
4,829,435
388,418
6,156,771
161,307
1883 ............
—
38
548,552
414,088
3,759,453
443,235
5,165,366
135,333
Ärligt, medeltal.
1871—75 ......
5,657
919
7,834
30,431
4,516,599
340,732
4,902,172
128,437
1876—80 ______
38,049
6,333
60,677
79,399
4,065,760
401,159
4,651,377
121,866
1881—83 ______
21,328
509
451,473
372,705
4,160,018
434,411
5,440,444
142,540
42
Tab. N:r ,2.V.
Vesterbottens län.
Antalet sågverk och deras taxeringsvärde samt för dem beskattad inkomst
år 1884.
Område.
Antal sågverk.
Taxerings-  värde, 1884
å sågverk,
lastageplatser
och
åbyggnader.
Beskattning
för 1884.
Af taxerings-  nämnden
uppskattad
inkomst.
Kronor.
Kronor.
Vesterbottens län.......................................
129
2,078,250
416,009
Fögderier.
Första fögderi et ...................... ...
.......
39
1,070,650
203,100
Andra fögderiet ...................v.........................
89
994,200
177,409
Lappmarksfögderiet ..........................................
—
—
—
Tingslag.
1. Nordmalings och Bjurholms____________ ______________
14
415,800
74,500
2. Umeå ..................................
6
635,700
127,100
3. Degerfors ..............................
14
6,150
—
4. Bygdeå ..............................
5
13,000
1,500
5. Nysätra .............................
2
2,500
—
G. Löfångers ..............................
4
5,700
—
7. Burträsks ________________________
22
43,500
2,800
8. Skellefteå ...........................
47
935,400
174,609
9. Norsjö och Mala ...............................
14
7,100
—
10. Lycksele lappmarks _________________
—
—
—
11. Asele
»
—
—
__
Umeå stad ..............._. . ..
1
13,400
35,500
Skellefteå stad ............................
—
—
—
Socknar.
1. Nordmaling ________________________
11
413,500
74,500
Bjurholm__________________________
3
2,300
—
43
Tab. N:r 23. (Forts.)
0 m r å d e.
Antal sågverk.
Taxerings-  värde, 1884
å sågverk,
lastageplats^’
och
^byggnader.
Beskattning
för 1884.
Af taxerings-  nämnden
uppskattad
inkomst.
Kronor.
Kronor.
2. Umeå landsförsamling...
O
o
627,100
126,300
Säfvar ...______...... .. .
3
8,600
800
3. Degerfors.................
14
6,150
_
4. Bygdeå........................
5
13,000
1,500
5. Nysätra.....................
2
2,500
_
6. Löfånger ..................
4
5,700
_
7. Burträsk ..................
22
43,500
2,800
8. Skellefteå landsförsamling . .
28
533,000
42,397
Byske .....................
14
399,000
132,000
Jörn..................
5
3 400
212
9. Norsjö .....................
10
5,900
Mala.........................
4
1,200
- -
44
Tal. N:r 24.
Vesterbottens län.
Tulluppbörden vid Umeå Tullkammare åren 1871—1883.
År.
Kronor.
År.
Kronor.
År.
Kronor.
1871............
40,753
1876............
35,143
1881____________
39,931
1872............
33,922
1877............
34,099
1882............
44,570
1873............
48,310
1878............
34,513
1883____________
43,637
1874............
36,413
1879............
22,996
1875............
32,394
1880............
27,060
Medeltal årligen
1871—1875.......................
Kr.
38,358.
»
»
1876—1880.......
»
30,762.
»
»
1881—1883........
»
42,713.
Anmärkningar till tabellerna N:ris 13—24.
Tab. 13. Siffrorna hemtade ur Bidrag till Sveriges Officiela Statistik A) Bcfolkningsstatistik;
ny följd; XXII: 2, — utom sista kolumnen för socknarna, livilka
tal särskild! beräknats.
Folkmängden 1880 afser respektiva tingslag inom deras verkliga gränser,* alltså
med iakttagande af vissa socknars fördelning på olika tingslag.
Tab. 14. Folkmängdsbeloppen äro angifna i öfverensstämmelse med Bidrag
till Sveriges Officiela Statistik A) XXII: 2, utom för 1884, för hvilket år siffrorna
direkt hemtats ur presterskapets summariska redogörelser.
För 1810 äro Arvidsjaurs och Arjeplougs socknar (1,528 inbyggare) frånräknade
länet och Norsjö och Malå tingslag samt öfverflyttade till Norrbottens län;
Malå kapell, hvars folkmängd ingick i Arvidsjaurs socken, antages till 200 personer.
För 1840 och 1860 är Malå kapell räknadt till länet och Norsjö och Malå tingslag
med en folkmängd af 400 år 1840 och 680 år 1860.
Tab. 13. Den mindre skiljaktigheten, som i fråga om folkmängden förekommer
mellan denna och föregående tabeller, har sin grund deri, att länsdelarne af
Anundsjö och Täsjö äro alldeles uteslutna vid beräkningen af 1860 års folkmängd.
Uppgifterna angående födde och aflidne äro hemtade: för åren 1861—70 ur Bidrag
etc. A) XII: 2, och för åren 1871—80 ur A) XXII: 2.
Tab. 16. Uppgifterna om odlad jord (åker och trädgård) och äng äro hemtade
ur Hushållningssällskapets berättelse för 1871. Uppgifterna om ytinnehållet ur
Statistisk Tidskrift, häft. 47.
Tab. 17. Tabellen är hemtad ur Statistisk Tidskrift, häft. 66. Arealen af
odlad jord är den för år 1871 uppgifna (se tab. 16), höjd med 10 proc. Naturlig äng =
1871 års siffror (so tab. 16). Kreatursstocken 1880 reducerad till »nötkreatursenheter»
efter den beräkningsgrund, som är angifven i 1877 års jordbruksstatistik. Dessutom
hafva tillagts 30 renar för hvarje lapp inom befolkningen, hvarjemte 5 renar
antagits motsvara 1 nötkreatur.
Tab. 18. Folkmängden 1805 enligt Bidrag etc. A) XXII: 2. Åkerjord och
kreatursstock år 1805 enligt officiela uppgifter, förvarade i Statistiska Centralbyrån.
Reduktionen till nötkreatursenheter endast ungefärlig, emedan 1805 års uppgifter ej
skilja mellan vuxna hästar och unghästar samt ej angifva antalet getter och svin.
Getternas samt renarnes antal har då antagits lika med antalet år 1880, svinens och
unghästarnes lika med hälften af 1880 års tal.
Sådana dessa äro angifna i nämnda häfte af Bidr. till Sveriges Off. Statistik.
46
Uppgift om åkerjorden för hela riket år 1871 är hemtad ur detta års jordbruksstatistik.
Kreatursstocken 1880 ur Statistisk Tidskrift, haft. 66.
Tab. 19. Ur Hushållningssällskapets berättelse för år 1882. Reduktionen
till rågvärde är gjord efter de grunder, som angifvas i 1877 års jordbruksstatistik.
Tab. 20. Ur Hushållningssällskapets berättelse för 1883.
Tab. 21. Hela arealen (land) är hemtad ur Bidrag etc. A) XXII: 2. Reduktion
till hektar: 1 svensk qvadratmil = 11,424,7 hektar. — Arealen af skogbärande
mark ur Skogskomiténs betänkande af 1870. Reduktion till hektar: 1 qvadratref
= 0,08 8 2 hektar.
Tab. 22. Efter Bidrag till Sveriges Officiela Statistik, lätt. F. Från och
med 1881 lemnas uppgifterna i kubikmeter. Vid reduktionen har 1 kubikfot antagits
= 0,026 2 kubikmeter och 1 kubikmeter = 38,2 kubikfot.
Tab. 23. Uppgifterna äro utdragna ur till Statistiska Centralbyrån inkomna
uppgifter för utarbetande af en statistik angående den politiska rösträtten.
Tab. 24. Efter Bidrag till Sveriges Officiela Statistik, Lätt. F.
47
Tab. N:r 25.
Norrbottens län.
Ytinnehåll, folkmängd (1880) och folkmängdstäthet.
O m r å d o.
Ytinnehåll, svenska qvadratinil.
Folkmängd
Inbyggare
på hvarje
qv.-mil
land.
Land.
Vatten.
Summa.
1880.
Hela Sverige _________
3,552,3 6
317,67
3,869,9 3
4,565,668
1,285
Norrbottens län*.........
855,1362
58,7906
913,9268
90,761
106
Tingslag.
Piteå..........
40,4666
2,66 1 9
43,0185
16,597
410
Arvidsjaurs lappmarks _____
49,7 6 7
3,552
53,309
3,164
64
Arjepluogs
»
114,261
14,28 1
128,532
1,352
12
Neder-Luleå ... .......
9,3166
1,0327
10,3483
10,105
1,085
Öfver-Luleå ............
24,3010
1,3421
25,6431
8,386
345
Jockmocks lappmarks ...
159,062
10,883
169,935
2,522
16
Råneå .......
17,6668
1,3904
19,0472
7,135
404
Neder-Kalix .....
14,7822
1,0499
15,8321
9,419
637
Öfver-Kalix ........
23,86 62
1,3875
25,2427
4,217
177
Gellivare lappmarks .....
138,639
9,880
148,5 1 9
3,253
23
Neder-Torneå och Karl Gust....
7,6963
0,4425
8,1 388
5,630
732
Öfver-Torneå.......
20,6668
1,15 9 5
21,7163
4,940
240
Korpilombolo ......
12,9272
0,317 1
13,2443
1,415
109
Paj ala .............
55,324
1,6 9 2
56,9 1 6
3,903
71
Juckasjärvi lappmarks..
Enontekis
»
1 ,
j 165,8 3 2
7,9 2 0
173,7 5 2
|
1,973
|
1,293
20
Socknar
Piteå landsförsamling..........
26,6096
1,7324
28,2420
13,682
516
Elfsby ......
13,9670
0,8195
14,7766
2,915
209
Arvidsjaur .............
49,7 5 7
3,5 5 2
53,309
3,164
64
Arjepluog................
114,251
14,281
128,532
1,352
12
Neder-Luleå..........
9,3156
1,0327
10,3483
10,105
1,085
Öfver-Luleå ..........
24,3010
1,3421
25,6431
8,386
345
Jockmock.............
Qvickjocks kapell .............
159,0 5 2
10,883
169,935
|
2,092
|
430
! >«
1 1 summan för länet ingå städerna (0,8825 qv.-mil land, 0,0106 qv.-mil vatten och 6,496 inb.).
48
Tal. N:r 25. (Forts.)
0 in r å d e.
Ytinnehåll
svenska qvadratmil.
Folkmängd
Inbyggare
på hvarje
Land.
Vatten.
Summa.
1880.
qv.-mil
land.
Råneå ...............................
Neder-Kalix
..............
17,6 568
14,782 2
28,8552
138,639
3,6636
3,8737
1,3901
1,0199
1,3875
9,880
0,1 8 5 5
0,2551
19,0172
15,8321
7,135
9,419
404
637
! Öfver-Kalix
.............
25,2127
4,217
177
Gelli vare ...........................
i Neder-Torneå .............
148,5 19
3,8191
3,253
2,347
23
641
i Karl Gustaf.......................
4,1291
2,244
579
Öfver-Torneå........................
12,8976
0,5838
13,1811
2,942
228
| Hietaniemi ........................
0,5 7 57
8,2319
1,998
261
i Korpilombolo kapell .
_____
12,9272
55,321
0,3171
1,592
13,2113
1,415
109
Pajala .........................
56,916
3,903
71
1 Jucka si är vi .......................
[ 165,8 3 2
7,9 2 0
1
1,973
\
1,293
1 20
Euontekis...........................
173,752
49
Tal. AV 26.
Norrbottens län.
Folkmängd och folkökning 1810—1884.
0 m r å d e.
Folkmängd.
Folkökning,
%
1810
1840
1800
1880
1884
1811-84
18G1-84
Norrbottens län...............
33,930
48,928
68,545
90,761
95,340
181
39
nemligen:
Kustlandet.....................
28,422
41,567
57,935
77,204
80,791
184
39
Lappmarken ..................
5,508
7,361
10,610
13,557
14,549
164
37
Fögderier.
Piteä ___________________________
7,390
11,113
15,526
21,113
22,534
205
45
Luleå...........................
8,394
11,800
15,997
21,013
21,022
158
35
Kalix...........................
8,715
12,606
17,812
24,024
25,177
189
41
Torneå ........................
7,924
11,038
15,403
18,115
18,961
139
23
Tingslag.
Piteå ...........................
5,802
8,952
12,253
16,597
17,601
200
44
Arvidsjaurs lappmarks ......
771
1,216
2,046
3,164
3,454
348
69
Arjepluogs
»
......
757
945
1,227
1,352
1,479
95
21
Neder-Luleå ___________________
| 7,002
f 6,432
8,283
10,105
10,142
} 166
1 22
Öfver-Luleå ..................
| 3,861
5,809
8,386
8,0)51
| 49
Jockmocks lappmarks ______
1,332
1,567
1,905
2,522
2,829
112
49
Råneå...........................
2,405
3,910
5,487
7,135
7,298
196
33
Neder-Kalix ..................
3,473
4,961
6,969
9,419
10,006
188
44
Öfver-Kalix ..................
1,537
2,123
2,913
4,217
4,463
190
53
Gellivare lappmarks .........
1,240
1,612
2,443
3,253
3,410
175
40
Neder-Torneå o. Karl Gustafs
2,334
3,517
4.280
4,591
4,652
99
9
Öfver-Torneå __________________
2,924
3,556
4,164
4,940
5,132
76
23
Korpilombolo..................
—
—
962
1,415
1,530
—
59
Paiala...........................
1.258
1,944
3,008
3,903
4,270
239
42
Juckasjärvi lappmarks ......
905
1,250
1,750
1,973
2,065
114
18
Enontekis
»
......
443
771
1,239
1,293
1,312
196
6
7
50
Tal. N:r 26. (Forts.)
Område.
Folkmängd.
Folkökning,
%
1810
1840
1860
1880
1884
1811-84
1861-84
Socknar.
Piteå tingslag.
Piteå landsförsamling ......
/ 7,869
10,451
13,682
14,332
l 9fin
|
37
Elfsby.............................
r 9,oOZ
\ 1,083
1,802
2,915
3,269
1 81
Arvidsjaurs lappm. t:g.
Arvidsjaur ......................
771
1,216
2,026
3,164
3,454
348
70
Länsdel af Norsjö ............
—
—
20
—
—
—
—
Arjepluogs lappm. t:g.
Arjepluog .....................
757
945
1,207
1,352
1,479
95
23
Länsdel af Sorsele____________
—
—
20
—
—
Neder-Luleå tingslag.
Neder-Luleå __________________
j
6,432
8,283
10,105
10,142
I
( 22
Ofver-Luleå tingslag.
[ 7,062
| 166
)
)
Öfver-Luleå ...................
>
3,861
5,809
8,386
8,651
J
I 49
Jockmoclcs lappm. tingslag.
Jockmock _____________________
636
1,006
1,378
2,092
2,379
274
73
Qvick] ocks kapell ............
696
561
527
430
450
— 55
— 17
Råneå tingslag.
Råneå...........................
2,465
3,910
5,487
7,135
7,298
191)
33
Neder-Kalix tingslag.
! Neder-Kalix ... ______________
3,473
4,961
6,969
9,419
10,006
188
44
Öfver-Kalix tingslag.
Öfver-Kalix ..................
1,537
2,123
2,913
4,217
4,463
190
53
Gellivare lappm. tingslag.
Clelli vare........................
1,240
1,612
2,443
3,253
3,410
175
40
Neder-Torneå o. Karl Gust. t.
Neder-Torneå..................
1,237
1,986
1,995
2,347
2,403
94
20
Karl Gustaf ..................
1,097
1,531
2,285
2,244
2,249
105
— 2
51
Tab. N:r 26. (Forts.)
Områ cl e.
Folkmängd.
Folkökning,
%•
1810
1840
1860
1880
1884
1811-84
1861- 84
Öfver-Torneå tingslag.
Öfver-Torneå ..................
1,808
2,113
2,368
2,942
3,091
71
31
Hietaniemi.....................
1,110
1,443
1,796
1,998
2,041
83
14
Korpilombolo tingslag.
Korpilombolo kapell * ......
—
—
962
1,415
1,530
—
'' 59
Pajala tingslag.
Pajala...........................
1,258
1,944
3,008
3,903
4,270
239
42
Juckasjärvi lappm. t:g.
Juckasjärvi.....................
965
1,250
1,750
1,973
2,065
114
18
E nord ekis lappm. tingslag.
Enontekis .....................
443
771
1,239
1,293
1,312
196
6
Städer.
Luleå............................
873
1,139
1,516
3,120
3,306
279
118
Piteå ..........................
634
1,172
1,554
2,337
2,557
303
65
Haparanda **.................
-
—
737
1,039
1,183
—
61
* Korpilombolo kapell bildades 1856 ur Öfver-Torneå, Öfver-Kalix och Pajala socknar.
** Ingick förut med sill folkmängd i Neder-Torneä församling.
52
Tab. N:r 27.
Norrbottens län.
Födde och aflidne samt folkökning och omflyttning under åren 1861—1880.
Folkmängd.
Under åren 1861—1880
0 m ra d c.
1860
1880
Lefvande
födde.
Aflidne.
<öfver-  skott af
födde.
Folk-
ökning.
Således:
Öfver-  skott af in-  ( + ) eller
utflytt-  ning (—).
Norrbottens län...............
68,505
90,761
58,465
34,618
23,847
22,256
— 1,591
nemligen:
— 1,161
Kustlandet.....................
57,935
77,204
50,351
29,921
20,430
19,269
Lappmarken ..................
10,570
13,557
8,114
4,697
3,417
2,987
— 430
Fögderier.
Piteå ___________________________
15,486
21,113
13,177
6,870
6,307
5,627
— 680
Luleå ____________________________
15,997
21,013
13,041
7,493
5,548
5,016
— 532
Kalix............................
17,812
24,024
16,389
9,731
6,658
6,212
— 446
Torneå ........................
15,403
18,115
12,508
8,217
4,291
2,712
-1,579
Tingslag.
Piteå _________________________
12,253
16,597
10,419
5,621
4,798
4,344
— 454
Arvidsjaurs lappmarks ......
2,026
3,164
1,963
812
1,151
1,138
—
13
Arjepluogs
»
......
1,207
1,352
795
437
358
145
— 213
Neder-Luleå ...................
8,283
10,105
6,021
3,690
2,331
1,822
— 509
Öfver-Luleå __________________
5,809
8,386
5,683
2,956
2,727
2,577
— 150
Jockmocks lappmarks ......
1,905
2,522
1,337
847
490
617
+ 127
Råneå...........................
5,487
7,135
5,095
3,129
1,966
1,648
— 318
Neder-Kalix ..................
6,969
9,419
6,357
3,921
2,436
2,450
+
14
Öfver-Kalix ..................
2,913
4,217
2,811
1,359
1,452
1,304
— 148
Gellivare lappmarks .........
2,443
3,253
2,126
1,322
804
810
+ 6
Neder-Torneå och Karl Gust.
4,280
4,591
3,387
2,548
839
311
— 528
Öfver-Torneå ..................
4,164
4,940
3,522
2,166
1,356
776
— 580
Korpilombolo..................
962
1,415
1,104
709
395
453
+
58
Pajala...........................
3,008
3,903
2,602
1 jt) 10
1,087
895
— 192
Juckasjärvi lappmarks ......
1,750
1,973
1,106
680
486
223
— 263
Enontekis
»
......
1,239
1,293
727
599
128
54
—
74
53
Tab. N:r 27. (Forts.)
Folkmängd.
Under åren 1861 —1880
0 m r å d e.
18(50
1880
Lefvande
födde.
Aflåta e.
Öfver-  skott af
födde.
Folk-
ökning.
Således:
Öfver-  skott af in-  ( + ) eller
utflyt t-  ning (—).
Socknar.
Piteå tingslag.
Piteå landsförsamling ......
10,451
13,682
8,443
4,722
3,721
3,231
490
Elfsby...........................
1,802
2,915
1,976
899
1,077
1,113
+
86
Arvidsjaurs lappm. t:g.
Arvidsjaur.....................
'' 2,026
3,164
1,963
812
1,151
1,138
—
13
Arjepluogs lappm. tingslag.
Arjepluog ................. ...
1,207
1,352
795
437
358
145
—
213
Neder-Luleå tingslag.
Neder-Luleå ..................
8,283
10,105
6,021
3,690
2,331
1,822
—
509
Öfver-Luleå tingslag.
Öfver-Luleå ..................
5,809
8,386
5,683
2,956
2,727
2,577
—
150
Jochmoclcs lappm. tingslag.
Jockmock .....................
1,378
2,092
1,142
659
483
714
+
231
Qvickjocks kapell............
527
430
195
188
7
— 97
—
104
Bäneå tingslag.
Råneå...........................
5,487
7,135
5,095
3,129
1,966
1,648
_
318
Neder-Kalix tingslag.
Neder-Kalix ..................
6,969
9,419
6,357
3,921
2,436
2,450
+
14
Ofver-Kalix tingslag.
Öfver-Kalix.....................
2,913
4,217
2,811
1,359
1,452
1,304
_
148
Gellivare lappm. tingslag.
Gelli vare________________________
2,443
3,253
2,126
1,322
804
810
+
6
Neder-Torneå o. Karl Gust. t.
Neder-Torneå..................
1,995
2,347
1,634
1,211
423
352
71
Karl Gustaf ..................
2,285
2,244
1,753
1,337
416
— 41
—
457
54
Tal. N:r 27. (Forts.)
0 in r ä cl e.
Folkmängd.
Under åren 1861—1880.
1860
1880
Lefvande
födde.
Aflidne.
Öfver-  skott af
födde.
Folk-
ökning.
Således:
Öfver-  skott af in-  ( + ) eller
utflyta-  ning (—).
Öfver- Torrved tingslag.
Öfver-Torneå ..................
2,308
2,942
2,034
1,225
809
574
— 235
Hietaniemi.....................
1,796
1,998
1,488
941
547
202
— 345
Korpilombolo tingslag.
Korpilombolo kapell.........
962
1,415
1,104
709
395
453
+
58
Paj ala tingslag.
Pajala ..........................
3,008
3,903
2,602
1 1
1,087
895
— 192
Juclcasjärvi lappm. t:g.
|
Juckasjärvi.....................
1,750
1,973
1,166
680
486
223
-- 263
PnonteMs lappm. tingslag.
Enontekis .....................
1,239
1,293
727
599
128
54
—
74
Städer.
Luleå ...........................
1,516
3,120
1,455
957
498
1,604
+ 1,106
Piteå ...........................
1,554
2,337
1,223
837
386
783
+ 397
Haparanda...........1.........
737
1,039
672
513
159
302
+ 143
Tab. N:r 27. (Forts.)
0 m r å d e.
Medel-
folkmängd
1861—1880.
1861—
80 årligen på 1,000 inbyggare.
Lefvande
födde.
Aflidne.
Öfver-  skott af
födde.
Folk-
ökning.
Öfver-  skott af
in- eller
utflytt-  ning.
Hela Sverige.........................
4,233,000
30,9
19,2
11,7
8,3
_
3,4
Norrbottens län __................
78,500
37,2
22,0
15,2
14,2
—
1,0
Tingslag.
Piteå.................................
14,300
36,4
19,7
16,7
15,2
—
1,5
Arvidsjaurs lappmarks____________
2,600
37,7
15,8
21,9
21,9
—
0,o
Arjepluogs
»
............
1,300
30,8
16,9
13,9
5,4
—
8,5
Neder Luleå ........................
9,000
33,4
20,6
12,8
10,1
—
2,7
Öfver-Luleå ........................
7,100
40,o
20,8
19,2
18,2
—
1,0
Jockmocks lappmarks____________
2,100
31,9
20,o
11,9
14,8
+
2,9
Råneå ..............................
6,200
41,1
25,2
15,9
13,2
—
2,7
Neder-Kalix ........................
8,000
39,8
24,5
15,3
15,4
+
0,1
Öfver-Kalix ........................
3,600
39,2
18,9
20,3
18,1
—
2,2
Gellivare lappmarks...............
2,800
37,9
23,6
14,3
14,6
+
0,3
Neder-Torneå och Karl Gustafs
4,300
39,3
29,5
9,8
3,7
—
6,1
Öfver-Torneå.........................
4,500
39,1
24,o
15,1
8,7
—
6,4
Korpilombolo _____________________
1,200
45,8
29,2
16,6
19,2
+
2,6
Pajala ..............................
3,400
38,2
22,4
15,8
13,2
—
2,6
Juckasjärvi lappmarks............
1,800
32,2
18,9
13,3
6,1
—
7,2
Enontekis
»
............
1,300
27,7
23,i
4,6
2,3
2,3
Luleå.................................
2,200
33,2
21,s
11,4
36,4
+
25,0
Piteå.................................
1,900
32,i
22,i
10,0
20,5
+
10,5
Haparanda ........................
900
37,8
28,9
8,9
16,7
+
7,8
56
Tab. N:r 28.
Norrbottens län.
Arealen af odlad jord och naturlig äng år 1884.
O m r å d e.
Ytinnehåll
(land)
tunnland.
Deraf
odlad
jord.
naturlig
äng.
O m r å d e.
Ytinnehåll
(land)
tunnland.
Norrbottens län *
Tingslag.
Piteå ...............
Arvidsjaurs lappm
Arjepluogs »
Neder-Luleå ......
Öfver-Luleå _______
■Jockmocks lappm.
Eåneå_______________
Neder-Kalix ______
Öfver-Kalix.........
Gellivare lappm....
Neder-Torneå......
Öfver-Torneå ......
Korpilombolo......
Pajala...............
Juckasjärvi lappm.
Enontekis »
19,956,849
961,563
1,151,519
2,765,571
215,599
562,395
3,680,918
408,633
342,098
547,259
3,208,502
174,451
503,288
296,622
1,280,355
3,837,826
57,888
13,110
1,982
394
9,283
8,414
1,680
3,790
4,696
1,690
1,718
3,399
2,237
375
2,174
580
155
346,057
50,550
56,357
7,183
27.911
26,411
15.268
21,366
23,732
17,071
14,186
21.268
21.911
10,866
24,808
4,815
1,727
Socknar.
Piteå landsförs.... 1
Elfsby ............/
Arvidsjaur......
Arjepluog______
Neder-Luleå ...
Öfver-Luleå ...
Jockmoek......
Qvickjocks kap.
Råneå _________
Neder-Kalix ...
Öfver-Kalix ...
Gellivare _______
Neder-Torneå
Karl Gustaf ...
Öfver-Torneå......|
Hietaniemi ______j
Korpilombolo
Pajala .......
Juckasjärvi ......^
Enontekis........./
961,563
1,151,519
2
765,571
215,599
562,395
3,680,918
408,633
342,098
547,259
3
208,502
’ 84,795
89,656
503,288 {
296,622
1,280,355
3,837,826 {
Deraf
odlad
naturlig
jord.
äng.
11,421
38,946
1,689
11,604
1,982
56,357
394
7,183
9,283
27,911
8,414
26,411
1,680
15,268
3,790
21,366
4,696
23,732
1,690
17,071
1,718
14,186
1,745
9,589
1,654
11,679
1,140
13,268
1,097
8,643
375
10,866
2,174
24,808
580
4,815
155
1,727
I summan för länet ingå städerna (20,250 tid, hvaraf 2,211 tid åker och 627 tid äng).
Tal. N:r 29.
Norrbottens län.
Norrbottens läns uppodling samt relativa åkervidd och kreatursantal.
0 m r å d e.
Ytinnehåll,
qvkm
(land).
Folkmängd
1880
H e k t a r
Nötkreaturs-
enheter.
På 100 hektar
land komma
Mot 100 inb.
svara
odlad
jord.
naturlig
äng.
hektar
odlad
jord.
inb.
hektar
odlad
jord.
nötkre-  atur s-
en-
lieter.
Hela Sverige_______________
406,721
4,565,668
2,986,160
1,905,640
2,945,666
7,4
n
65
(54
Norrbottens län *.........
98,420
84,265
25,760
148,040
79,574
0,3
0,9
31
94
Tingslag.
Piteå........................
4,747
16,597
6,150
25,000
8,772
1,3
3
37
53
Arvidsjaurs lappmarks ...
5,685
3,164
820
6,250
3,133
0,1
0,6
26
99
Arjepluogs
»
......
13,653
1,352
180
3,540
3,671
0,o i
0,1
13
272
Neder-Luleå ...............
1,064
10,105
4,320
13,580
6,993
4
9
43
69
Öfver-Luleå ...............
2,777
8,386
4,020
12,950
7,553
1,4
3
48
90
Jockmocks lappmarks ...
18,170
2,522
770
7,260
4,756
0,04
0,i
31
189
Råneå .....................
2,017
7,135
1,775
10,500
3,287
0,9
4
25
46
Neder-Kalix ...............
1,689
9,419
2,170
11,590
4,274
1,3
6
23
45
Öfver-Kalix ...............
2,702
4,217
780
8,370
2,494
0,3
1,6
18
59
Gellivare lappmarks......
15,839
3,253
730
7,050
7,087
0,05
0,2
23
218
Neder-Torneå_______________
861
4,591
1,585
10,490
3,790
2
5
35
83
Öfver Törne;!...............
2,485
4,940
890
10,750
4,824
0,4
2
18
98
Korpilombolo ............
1,464
1,415
175
5,250
1,441
0,1
1
12
102
Pajala________________________
6,321
3,903
1,040
12,230
3,479
0,2
0,6
27
89
Juckasjärvi lappmarks ...
12,631
1,973
280
2,380
6,101
0,02
0,2
14
309
Enonteltis
»
6,315
1,293
75
850
7,919
0,01
0,2
6
612
* Landsbygden.
58
Idb. N:r 30.
Norrbottens län.
Folkmängd, åkerareal och kreatursstock år 1805 och i närvarande tid.
() m r ä d c.
Folkmängd.
Åkerj ord
tunnland.
Kreatursstock
(nötkr.-enheter).
Om 1805 års tal
= 1, så är det
nyaste talet för
1805
1884
1805
1884
1805
1880
folk-
m.
åker-
vidd.
krea-
tursst.
2,422,039
4,644,448
1,370,580
6,105,854
2,000,000
2,945,666
1,9
4,5
1,5
35,398
95,340
7,162
57,888
59,490
80,417
2,7
8,1
1,4
G,151
17,601
1,500
13,110
6,221
8,772
2,9
8,7
1,4
712
3,454
99
1,982
1,825
3,133
4,9
20,0
1,7
669
1,479
?
394
3,077
3,671
2,2
?
1,2
}
7,742
18,793
1,775
17,697
8,918
14,546
2,4
10,o
1,6
1,294
2,829
50
1,680
3,545
4,756
2,2
33,6
1,3
2,497
7,298
400
3,790
3,156
3,287
2,9
9,5
1,0
3,497
10,006
433
4,696
3,238
4,274
2,9
10,8
1,3
1,481
4,463
225
1,690
2,317
2,494
3,0
7,5
1,1
1,272
3,410
60
1,718
5,028
7,087
2,7
28,6
1,4
2,724
4,652
1,471
3,399
3,408
3,790
1,7
2,3
1,1
2,836
5,132
775
2,237
2,979
4,824
1,8
2,9
1,6
—
1,530
—
375
—
1,441
—
—
—
1,290
4,270
312
2,174
1,835
3,479
3,3
7,0
1,9
953
2,065
?
580
5,345
6,101
2,2
?
1,1
434
1,312
?
155
7,775
7,919
3,0
?
1,0
6,151
17,601
1,500
13,110
6,221
8,772
2,9
8,7
1,4
712
3,454
99
1,982
1,825
3,133
4,9
20,0
1,7
669
1,479
?
394
3,077
3,671
2,2
?
1,2
7,742
18,793
1,775
17,697
8,918
14,546
2,4
10,o
1,6
Hela Sverige------
Norrbottens län *
Tingslag.
Piteå ................
Arvidsjaurs lappm.
Arjepluogs »
Neder-Luleå ......
Öfver-Luleå_________
Jockmocks lappm.
Råneå.............
Neder-Kalix —
Öfver-Kalix ____
Gellivare lappm.
Neder-Torneå____
Öfver-Torneå ....
Korpilombolo____
Paj ala.............
Jnckasjärvi.......
Enontekis .......
Socknar.
Piteå landsförs.
med Elfsby ____
Arvidsjaur .......
Arjepluog .......
Luleå landsförs..
* I summan för länet ingå städerna med 1,846 inb. år 1806 och 7,046 år 1884, 62 tid åker år 1805 och
2,211 år 1884 samt omkring 823 nötkr.-enh. år 1805 ocli 843 år 1880.
59
Tah. N:r SO. (Forts.)
Område.
Folkmängd.
Ä k e r j o r d
tunnland.
Kreatursstock
(nötkr.-enheter).
Om 1885 års tal
= 1, så är det
nyaste talet för
1805
1884
1805
1884
1805
1880
folk-
m.
åker-
vidd.
krea-
tursst.
Jockmock med
Qviekjocks kapell
1,294
2,829
50
1,680
3,545
4,756
2,2
33,6
1,3
Råneå............. .
2,497
7,298
400
3,790
3,156
3,287
2,9
9,6
1 ,0
Neder-Kalix ......
3,497
10,006
433
4,696
3,238
4,274
2,9
10,8
1,3
Öfver-Kalix ......
1,481
4,463
225
1,690
2,317
2,494
3,0
7,5
1,1
Gelli vare............
1,272
3,410
60
1,718
5,028
7,087
2,7
28,6
1,4
Neder-Torneå ......
1,416
2,403
961
1,745
2,198
1,870
1,7
1,8
Karl Gustaf ......
1,308
2,249
510
1,654
1,210
1,920
1,7
3,2
1,6
Öfver-Torneå ......
1,674
3,091
300
1,140
1,542
2,588
1,8
3,8
1,7
Hietaniemi.........
1,162
2,041
475
1,097
1,437
2,236
1,8
2,3
1,6
Korpilombolo......
—
1,530
—
375
—
1,441
Pajala...............
1,290
4,270
312
2,174
1,835
3,479
3,3
7,0
1,9
Juckasjärvi_________
953
2,065
?
580
5,345
6,101
2,2
?
1,1
Enontekis .........
434
1,312
?
155
7,775
7,919
3,0
?
1,0
60
Tub. N:r 31.
Norrbottens län.
Skörden (i kubikfot) år 1884.
O m råd e.
Hela skör-  den af säd
och rotfr.
reducerad
till råg.
Käg.
Korn.
Hafre.
Bland-
säd.
Potatis.
_
T.''
Hö,
ctr.
Norrbottens län* ...
i
1,449,926
52,006
1,327,528
68,116
1,789
582,246
36
3,560,030
Tingslag.
Piteå ..................
313,618
34,810
261,077
27,950
800
92,950
27
621,200
Arvidsjaurs lappm____
56,154
280
54,160
—
—
26,250
—
146,900
Arjepluogs
»
12,942
—
9,780
—
—
16,000
—
44,200!
Neder-Luleå .........
213,818
5,355
200,040
14,500
—
68,918
3
439,500
Öfver-Luleå .........
211,405
3,780
199,920
10,250
—
78,000
2
415,150
Jockmocks lappri!____
18,007
66
15,540
—
—
14,995
—
129,000
Råneå..................
90,117
1,350
77,490
4,296
196
61,420
2
210,600
Neder-Kalix _________
117,157
2,460
106,645
6,800
595
51,510
2
275,800
Öfver-Kalix _________
55,322
532
54,725
—
198
19,200
—
159,500
Gellivare lappm. ...
35,490
168
33,129
—
—
19,800
—
178,500
Neder-Torneå.........
96,728
1,003
96,460
1,920
—
26,988
—
240,000
Öfver-Torneå _________
84,965
405
84,695
800
—
27,990
—
315,880
Korpilombolo_________
20,671
—
21,235
—
—
5,440
—
67,900
Pajala__________________
66,321
120
66,742
—
—
22,100
—
186,800
•Juckasjärvi............
16,917
—
15,795
—
—
10,237
—
75,300
Enontekis ............
1,619
—
—
—
—
6,475
—
21,500
Socknar.
Piteå landsförs. ......
263,411
29,410
219,725
25,000
800
71,500
25
509,600
Elfsby ...............
50,207
5,400
41,352
2,950
—
21,450
2
111,600
Arvidsjaur____________
56,154
280
54,160
—
—
26,250
—
146,900!
Arjepluog ............
12,942
—
9,780
—
—
16,000
—
44,200
Neder-Luleå .........
213,818
5,355
200,040
14,500
—
68,918
3
439,500!
Öfver-Luleå .........
211,405
3,780
199,920
10,250
—
78,000
2
415,150
.Jockmock ............
18,007
66
15,540
—
—
14,995
—
129,000
* I summan för länet ingå städerna med 1,677 kubikfot råg, 30,095 kubikfot korn, 1,600 kubikfot
hafre, 33,973 kubikfot potatis och 32,300 centner hö; skörden i rågvärde = 38,675 kubikfot.
61
T oh. N:r 31. (Forts.)
Område.
Hela skör-  den af säd
och rotfr.
reducerad
till råg.
Råg.
Korn.
Hafre.
Bland-
säd.
Potatis.
£
ce''
y
Hö,
cfcr.
Råneå........
90,117
1,350
77,490
4,296
196
61,420
2
210,600
Neder-Kalix .........
117,157
2,460
106,645
6,800
595
51,510
2
275,800
Öfver-Kalix _________
55,322
532
54,725
—
198
19,200
—
159,500
Gellivare ......
35,490
168
33,129
—
—
19,800
—
178,500
Neder-Torneå_________
48,966
527
49,000
1,050
—
12,688
—
119,000
Karl Gustaf .........
47,762
476
47,460
870
—
14,300
—
121,000
Öfver-Torneå _________
49,759
135
51,740
300
—
9,450
—
171,980
Hietaniemi............
35,206
270
32,955
500
—
18,540
—-
143,900
Korpilombolo.......
20,671
—
21,235
—
—
5,440
—
67,900
Paj ala............... .
66,321
120
66,742
—
—
22,100
—
186,800
Juckasjårvi............
16,917
—
15,795
—
—
10,237
—
75,300
Enontekis ............
1,619
—
—
—
—
. 6,475
—
21,500
62
Tab. N:r 32.
Norrbottens län.
Antalet vid 1884 års slut underhållna kreatur.
Område.
Hästar.
O
>4
SO
Tjurar.
w
O
Ungnöt
under 2 ar.
Hrj
po
Getter.
Svin.
Renar.
Norrbottens län* ______
9,270
41
1,065
33,239
6,668
34,269
1,411
3,109
171,500
Tingslag.
Piteå ___________________
1,632
4
137
6,106
1,165
2,390
305
2,496
—
Arvidsjaurs lappmarks
442
—
84
1,072
224
2,142
83
6
7,000
Arjepluogs
»
• 85
5
30
400
65
750
200
—
13,000
Neder-Luleå ............
1,100
1
80
4,000
1,200
4,800
30
100
—
Öfver-Luleå_______________
1,530
1
72
3,465
520
4,000
33
165
3,500
J ockmocks lappmarks...
494
O
u
41
755
194
2,000
200
16
22,300
Råneå.....................
609
2
62
1,780
310
2,250
150
45
500
Neder-Kalix ............
688
1
75
2,610
512
2,360
200
no
250
Öfver-Kalix ............
358
1
44
1,437
236
2,585
—
8
2,500
Geliivare lappmarks ...
490
2
75
1,375
370
2,620
60
—
38,000
Neder-Torneå...........
487
4
87
2,645
500
1,500
55
23
650
Öfver-Torneå ............
604
3
84
3,510
660
2,560
11
32
200
Korpilombolo............
166
—
20
630
140
640
—
—
2,400
Pajala_____________________
400
15
130
1,751
425
2,400
20
7
4,900
Juckasjärvi...............
83
—
26
908
85
850
30
—
28,300
Enontekis ................
10
—
12
250
34
400
25
—
48,000
Socknar.
Piteå landsförsamling...
1,300
4
100
5,200
1,000
1,300
120
2,400
—
Elfsbv ..................
332
—
37
906
165
1,090
185
96
—
Arvidsjaur ...............
442
—
84
1,072
224
2,142
83
6
7,000
Arjepluog _______________
85
5
30
400
65
750
200
—
13,000
Neder-Luleå .............
1,100
1
80
4,000
1,200
4,800
30
100
—
Öfver-Luleå_______________
1,530
1
72
3,465
520
4,000
33
165
3,500
Jockmock ...............
494
2
41
755
194
2,000
200
16
22,300
* I summan för länet ingå städerna med 92 hästar, 6 tjurar, 545 kor, 28 ungnöt, 22 får, 9 getter
och 101 svin.
63
Tab. N:r 32. (Forts.)
0 m r å d e.
Hästar.
Oxar.
Tjurar.
w
o
Ungnöt
j under 2 år.
2°
Getter.
Svin.
w
a>
3
2
Råneå...........
609
2
62
1,780
310
2,250
150
45
500
Neder-Kalix ..........
688
1
75
2,610
512
2,360
200
no
250
Öfver-Kalix .....
358
1
44
1,437
236
2,585
—
8
2,500
Gelli vare................
490
2
75
1,375
370
2,620
60
_
38,000
Neder-Torneå............
242
2
43
1,245
215
800
45
15
250
Karl Gustaf ............
245
2
44
1,400
285
700
10
8
400
Öfver-Torneå ____________
329
1
40
1,850
335
1,250
5
—
200
Hietaniemi..........
275
2
44
1,660
325
1,310
6
32
_.
Korpilombolo............
166
—
20
630
140
640
—
—
2,400
Pajala............
400
15
130
1,751
425
2,400
20
7
4,900
Juckasjärvi...............
83
—
26
908
85
850
30
—
28,300
Enontekis ...............
10
—
12
250
34
400
25
—
48,000
64
Idb. N:r 33.
Norrbottens län.
Arealen af den skogbärande marken.
0 m r å d e.
Areal
(land).
Deraf
skog.
| Skog, %.
Hektar.
Hela Sverige ...
40,584,532
17,659,200
44
Norrbottens län*
9,769,675
2,674,740
27
Tingslag.
1. Piteå ......
462,319
317,637
69
2. Arvidsjaurs
lappm. ...
568,459
327,409
58
3. Arjepluogs
lappm. ...
1,305,283
139,447
11
4. Neder-Luleå
106,428
70,249
66
5. Öfver-Luleå
277,632
180,423
65
6. Jockmocks
lappm. ...
1,817,121
248,353
14
7. Råneå ......
201,724
144,345
72
8. Neder-Kalix
168,882
75,841
45
9. Öfver-Kalix
272,539
134,189
49
10. Gellivare
lappm. ...
1,583,909
365,878
23
11. Ned.-Torneå
86,112
41,310
48
12. Öfv.-Torneå
234,855
117,236
50
13. Korpilom-
bolo ......
147,689
74,138
50
14. Paj ala ______
632,060
262,199
41
15. Juckasjärvi
yj
■JD
4^
IT*
DO
168,553
i 9
16. Enontekis...
1 ’
I
O m r a d o.
Areal
Deraf
Ul
(land).
skog.
Hektar.
302,864
159,455
j 317,637
jö9
568,459
327,409
58
1,305,283
139,447
11
106,428
70,249
66
277,632
180,423
65
i
1,817,121
j 248,353
L
1
201,724
144,345
72
168,882
75,841
45
272,539
134,189
49
1,583,909
365,878
23
41,856
21,402
51
44,256
19,908
45
147,351
87,504
j 117,236
jso
147,689
74,138
50
632,060
262,199
41
jl,894,581
121,998
46,555
1 9
jl ''
la ytinnehållet
= 10,082 hektar)
i.
8.
9.
10.
11.
12.
13.
14.
15.
Socknar.
Piteå landsf.
Elfsby______
Arvidsjaur**
Arjepluog...
Neder-Luleå
Öfver-Luleå
Jockmock...
Qvickjocks
kapell______
Råneå ______
Neder-Kalix
Öfver-Kalix
Gellivare ...
Ned.-Torneå
Karl Gustaf
Öfv. -Torneå
Hietaniemi
Korpilom
bolo
______
Pajala______
Juckasjärvi
16. Enontekis...
I summan för li
* + Måla skog.
Tab. N:r 34 A.
Norrbottens län.
Trävaruutförseln (i kubikfot) från Luleå åren 1871—1883.
År.
Timmer,
master in. m
8,3 tums
(25 cm.).
Timmer,
master m. m.
derunder.
Bjelkar
och
sparrar
6,6 tums
(20 cm.).
Bjelkar
och
sparr ar
derunder.
Bräder
och
plankor.
Bråd-
öd!
plank-
stump.
Summa.
Dito i
kubikmeter.
! 1871 ________________________
_
300
527.151
878,275
2,251,574
19,285
3,676,585
96,327
11872 _________________ ______
51
112
943,649
666,045
2,337,974
77,019
4,024,850
105,451
1873 ........................
—
826,655
1,161,472
1,823,786
27,240
3,839,153
100,586
11874 ________________________
—
—
646,636
1,341,978
1,902,200
108,864
3,999,678
104,792
1875 ........................
588
601
402,214
691,146
1,680,899
47,536
2,822,984
73,962
1871) ________________________
279
_
860,220
924,653
1,949,925
148,906
3,883,983
101,760
i 1877 ________________________
—
16,995
773,260
719,258
3,466,218
126,493
5,102,224
133,678
1878 ........................
350
450,952
183,535
2,416,344
98,407
3,149,588
82,519
11879 ________________________
940
450,778
90,720:3,017,163
360,383
3,919,984
102,704
1880 ________________________
263
1,349
1,128,578
165,880
2,800,559
188,518
4,285,147
112,271
; 1881________________________
115
955 1,642,485
78,348
2,276,682
182,290
4,180,875
109,539
1882 ________________________
382
1,872 1,530,445
156,658
3,517,762
231,950
5,439,069
142,504
1883 ________________________
115
64911,320,116
89,388
3,078,500
320,116
4,808,884
125,993
Ärligt medeltal.
1871—75 ..................
128
203
669,261
947,783
1,999,286
55,989
3,672,650
96,223
1876—80 ..................
108
3,9271
732,758
416,809
2,730,042
184,541
4,068,185
106,586
1881 — 83 ...................
204
1,159 1,497,682
108,131
2,957,648
244,785
4,809,609
126,012
02
Or
CD
Tal. N:r 34 It.
Norrbottens län.
Trävaruutförseln (i kubikfot) från Piteå åren 1871—1883.
År.
Timmer,
master in. in.
8,3 tums
(25 em.).
.
rrv
1 mimer,
masterm. in.
derunder.
Bjelkar
och
sparrar
6,G tums
(20 cm.).
Bjelkar
O eif
sparrar
derunder
Bräder
och
plankor.
Bräd-
och
plank-
stump.
Sum mav
Dito i
kubikmeter.
1871 ________________________
1,185
374
451,159
3,373,089 3,909,998
100,262
7,896,067
200,8771
1872 ........................
590
226
607,291
3,651,563
5,408,294
53,508
9,721,472
254,703
1873 ________________________
77ii
563
536,414 4,975,544
3,929,719
110,087
9,553,097
250,291
1874 ________________________
120
2.040
457,953
4,467,636 4,123,928
109,658
9,161,335
240,027
1875 ........................
—
387
390,304
2,665,525
4,026,566
289,268
7,372,050
193,148
1876 ........................
357
20
432,220 3,958,399
4,559,131
227,705
9,177,832
240,459
1877 ........................
--
—
405,271
3,191,239
5,450,815
158,233
9,205,558
241,186,
1878 ________________________
250
1.512
233.533 2,455,079 4,277,870
244,258
7,212,502
188,968
1879 ________________________
171
271
288,798
2,819,7204,300,631
503,740
7,913,331
207,329}
1880 ________________________
100
1,576
416,746:4,166,430
5,670,468
227,486
10,482,806
274,650
1881 ________________________
535
688
332,684 3,785,391
5,268,926
394,453
9,782,677
256,306
1882= _____________________
229
2li7
316,831
1,868,438
3,052,333
304,569
5,542,667
145,218
1883 _________________________
802
191
197,341
424,05812,576,552
204,523
3,403,467
89,171
Ärligt medeltal.
1871 —75 ..................
r o o
O DO
718
488,624
3,826,671
4,291,701
132,557
8,740,804
229,009
1876-80 __________________
176
676
355,314 3,318,173
4,851,783
272,284
8,798,406
230,518
! 1881 —83 ..................
522
382
282,285
2,025,962
3,632,604
301,182
6,242,937
1 Ii3,565
* Minskningen under de båda senaste åren beror derpå, att Skellefteå under dessa år räknats såsom eget tullkammardistrikt,
under det att exporten derifrån under föregående år ingår i Piteås.
Tal», N:r 34 C.
Norrbottens län.
Trävaruutförseln (i kubikfot) från Haparanda åren 1871—1883.
År.
Timmer,
master m.m.
8,3 tums
(25 cm.).
Timmer,
masterm. m.
derunder.
Bjelkar
och
sparrar
6,6 tums
(20 cm.).
Bjelkar
och
sparrar
derunder.
Bräder
och
plankor.
Bräd-
ocli
plan k-  stump.
8 u in in a.
Dito i
kubikmeter.
1871 ________________________
727
574
52,279
65,193
2,440,805
20,779
2,580,357
67,605
1872 ........................
—
977
112,734
9,403
2,872,401
33,565
3,029,080
79,362
1873 ........................
—
4,386
31,088
23,124
3,051,442
123,238
3,233,278
84,712
1874 ........................
—
1,000
51,936
27,168
2,587,978
62,307
2,730,389
71,536
1875 ________________________
1,212
551
109,998
20,914
2,337,187
17,578
2,487,440
65,171
1876 ________________________
872
—
182,009
12,811
2,654,103
206,956
3,056,751
80,087
1877 ________________________
—
1,229
124,803
73,568
2,975,137
128,581
3,303,318
86,547
1878 ________________________
1 680
—
60,127
82,925
2,546,765
73,536
2,765,033
72,444
1879 ________________________
802
556
305,706
3,844 3,288,582
204,087
3,803,577
99,654
1880 ......................
1,565
470
416,314
938 3,215,141
208,174
3,842,602
100,676
1881 ________________________
1,528
344
398,120
3,285
2,283,902
157,881
2,845,060
74,541
1882 ________________________
2,407
115
491,787
16,655
3,579,760
138,666
4,229,390
110,810
1883 ________________________
2,559
—
366,987
18,260 2,293,108
175,605
2,856,519
74,841
Ärligt medeltal.
1871 — 75 __________________
388
1,498
71,607
29,160 2,657,963
51,493
2,812,109
73,677
1876—80 ..................
984
451
217,792
34,817
2,935,945
164,267
3,354,256
87,882
1881—83 ..................
2,165
153
418,965
12,733
2,718,923
157,384
3,310,323
86,730
O)
-<I
68
Tab. N:r 35.
Norrbottens län.
Öfversigt af sågverkens antal och taxeringsvärde inom länet år 1884.
0 m r å d e.
Antal sågverk.
Taxerings-  värde 1884
å sågverk,
lastageplatser
och
åbyggnader.
Beskattning
för 1884.
Af taxerings-  nämnden
uppskattad
inkomst.
Kronor.
Kronor.
Norrbottens län .............................................
48
1,626,500
?
Fögderier.
Piteå............................................................
15
453,100
52,800
Luleå.............................................................
12
616,800
?
Kalix------------------------------------------------------------
16
337,200
62,900
Torneå .........................................................
5
219,400
10,000
Tingslag.
1. Piteå ......................................................
15
453,100
52,800
2. Arvidsjaurs lappmark .................................
—■
—
—
3. Arjepluogs
»
.................................
—
—
—
4. Neder-Luleå _____________________________________________
2
410,000
?
5. Öfver Luleå .............................................
10
206,800
?
6. Jockmocks lappmark .................................
—
—
—
7. Råneå......................................................
12
142,200
20,000
8. Neder-Kalix _____________________________________________
2
75,000
23,900
9. Öfver-Kalix.................................................
2
120,000
19,000
10. Gellivare lappmark ....................................
—
—
—
11. Neder-Torneå.............................................
1
135,900
2,000
12. Öfver-Torneå .............................................
2
67,000
1,500
13. Korpilombolo.............................................
1
10,000
3,500
14. Pajala......................................................
1
6,500
3,000
15. Juckasjärvi lappmark .................................
—
—
—
16. Enontekis
»
.................................
—
—
—
Luleå ......................................................
2
37,500
15,750
Piteå ......................................................
1
50,000
6,635
Haparanda ................................................
—
—
—
69
Tab. N:r 35. (Forts.)
Område.
Antal sågverk.
Taxerings-  värde 1S84
å sågverk,
lastageplatser
och
åbyggnader.
Beskattning
för 1884.
Af taxerings-  nämnden
uppskattad
inkomst.
Kronor.
Kronor.
Socknar.
1. Piteå landsförsamling ................
12
434,100
50,300
Elfsby.................................... .
3
19,000
2,500
4. Neder-Luleå .....................
2
410,000
p
5. Öfver-Luleå ____________________________
10
206,800
•p
7. Råneå............................................
12
142,200
20,000
8. Neder-Kalix _______________________
2
75,000
23,900
9. Öfver-Kalix..............................
2
120,000
19,000
11. Neder-Torneå................................
1
135,900
2,000
12. Öfver-Torneå ...............................
1
42,000
1,500
Hietaniemi..............................................
1
25,000
—
18. Korpilombolo.............................................
1
10,000
3,500
14. Pajala......................................................
1
6,500
3,000
70
Tal. N:r 36 A.
Norrbottens län.
Tulluppbörden vid Luleå Tullkammare åren 1871—1883.
År.
Kronur.
År.
Kronor.
År.
Kronor.
1871............
3,544
1876 ______
10,604
1881__________
.. :
14,087
1872
6,072
1877
16,084
1882 _______
13,326
1873............
12,124
1878 ______
.....
15,358
1883__________
16,022
1874____________
9,859
1879 .......
14,558
1875............
7,321
1880......
13,706
Medeltal årligen
1871 —1875 ___________________________________ Kr.
7,784.
>.
1876—1880____________
»
14,062.
r >,
1881 —1883............
>-
14,478.
Tal. N:r 36 B.
Tulluppbörden vid Piteå Tullkammare åren 1871—1883.
År.
Kronor.
År.
Kronor.
År.
Kronor.
1871____________
9,788
1876____________
11,363
1881............
17,232
1S72............
16,408
1877............
17,317
1882____________
19,154
1873............
30,268
1878____________
11,023
1883............
21,333
1874............
35,525
1879____________
12,631
1875............
13,574
1880____________
13,884
Medeltal
årligen
1871—1875...............
Kr.
21,113.
»
V
1876—1880.......
).
13,244.
b
b
1881—1883 _______
b
19,240.
71
Tab. N:r 36 C.
Tulluppbörden vid Haparanda Tullkammare åren 1871—1883.
År.
Kronor.
Av.
Kronor.
År.
Kronor.
1871............
29,931
1876............
41,485
1881____________
57,159
1872............
82,458
1877 ............
29,059
1882____________
56,862
1873____________
46,259
1878____________
86,072
1883___________
51,804
1874............
43,047
1879____________
35,193
187.-»____________
40,308
1880 ___________
84,885
Medeltal
årligen
1871-
-1875...................
.................. Kr.
38,412
»
D
1876-
188(1___________________
................... »
35,329
»
»
1881-
-1883 ..................
.................. )>
55,275
72
Anmärkningar till tabellerna N:ris 25—36.
Tab. 25. Siffrorna hemtade ur Bidrag till Sveriges Officiela Statistik A) Bofolkningsstatistik;
ny följd; XXII: 2, — utom sista kolumnen för socknarna, hvilka
tal särskild t beräknats.
Staden Haparanda lyder under landsrätt och räknas till Neder-Torneå och
Karl Gustafs tingslag.
Tab. 26. Folkmängdsbeioppen äro angifna i öfverensstämmelse med Bidrag
till Sveriges Off. Stat. A) XXII: 2, utom för 1884, för hvilket år siffrorna direkt
hemtats ur presterskapets summariska redogörelser.
För 1810 äro Arvidsjaurs och Arjepluogs socknar (771 och 757 inv.) räknade
till länet.
För 1840 och 1860 är Maki kapellförsamling frånräknad länet och Överflyttad
till Vesterbottens län.
Tab. 27. Den mindre skiljaktighet, som i fråga om folkmängden förekommer
mellan denna och föregående tabeller, har sin grund deri, att iänsdelarne af Sorsele
och Norsjö äro alldeles uteslutna vid beräkningen af 1860 års folkmängd.
Uppgifterna angående födde och aflidne äro hemtade: för åren 1861—70 luftdrag
otc. A) XII: 2, och för åren 1871—80 ur A) XXII: 2.
Tab. 28. Uppgifterna om odlad jord (åker och trädgård) och äng ur Hushållningssällskapets
berättelse för år 1884. Uppgifterna om ytinnehållet ur Stat.
Tidskr. h. 47.
Tab. 29. Tabellen är herntad ur Stat. Tidskr., h. 66.
Tab. 30. Folkmängden 1805 enligt Bidrag etc. A) XXII: 2. Åkerjord och
kreatursstock år 1805 enligt officiela uppgifter, förvarade i Stat. Centralbyrån. Reduktionen
till nötkreatursenheter endast ungefärlig, emedan 1805 års uppgifter ej
skilja mellan vuxna hästar och unghästar samt ej angifva antalet getter och svin.
Getternas samt renarnes antal har då antagits lika med år 1880, svinens och unghästarnes
lika med hälften af 1880 års tal.
Tab. 31. Ur Hushållningssällskapets berättelse för år 1884. Reduktionen till
rågvärde är gjord efter de grunder, som angifvas i 1877 års jordbruksstatistik.
Tab. 32. Ur Hushållningssällskapets berättelse för 1884.
Tab. 33. Hela arealen (land) är herntad ur Bidrag etc. A) XXII: 2. Reduktion
till hektar: 1 sv. qv.-mil .-= 11,424,7 hektar. — Arealen af skogbärande
73
mark ur Skogskomiténs betänkande af 1870. Reduktion till hektar: 1 qv.-ref =
0,08 82 hektar.
Tab. 34. Efter Bidrag till Sveriges Off. Stat., Lit, P. Från och med 1881
lemnas uppgifterna i kubikmeter. Vid reduktionen har 1 kubikfot antagits = 0,0 2 6 2
kubikmeter, och 1 kubikmeter = 88,2 kubikfot.
Tab. 35. Uppgifterna för Neder- och Öfver-Luleå socknar äro hemtade ur
de taxeringslängd^-,. som förvaras i Kammarrätten; för öfriga socknar ur till Statistiska
Centralbyrån insända uppgifter i och för den politiska rösträttsstatistiken.
Tab. 36. Efter Bidrag till Sveriges Off. Stat., Lit. F.
10
74
Talj. N:
Vesternorr
Uppgift på beräk
å Stambana Hjelta (Nässjö)—Aspeå—Anundsjö—Gottne
F r å n.
Till.
Antal nymil.
1
Resande, antal.
Boskap, antal.
Fjäder, garn, klä-  den, väfnader och
dylikt.
Bränvin.
Fisk, färsk, rökt,
torr, specerier och
viktualier.
o
Hudar cell skinn,
råa.
T3
Halm och hö.
o
Sill, strömming och
ce
annan fisk, saltad.
a.
b.
c.
d.
e.
f.
Hjelta (Nässjö)-----
Ed _____________________
0,9
3,000
300
60,000
77,500
540,000
5,000
2,000
50,000
Ed ___________________
Aspeå
...........
3,1
5,000
ISO
47,300
75,000
531,000
5,000
4,000
42,000
Aspeå..--.............
Lännäs (Skorped)...
1,6
2,000
200
47,000
74,900
530,000
5,000
2,000
41,000
Lännäs (Skorped)...
Bredbyn-------------
2,9
4,000
250
45,000
74,700
524,000
5,020
—
39,400
Bredbyn och anhaltstation Vestersel till
Gottne
1,7
10,000
600
30,000
71,700
424,000
5,020
—
37,500
Af det i Gottne sålunda samlade godset
anses följande komma att transporteras
med bibana till Örnsköldsvik--......—
—
—
500
3,000
1,000
50,000
2,500
—
8,000
för vidare transport
Gottne --------------
Fors ------------------
0,8
2,000
100
27,000
70,700
374,000
2,520
—
29,500
Genom Örusköldsviks bibana anses till-
bomma ____________
—
—
50
7,500
1,000
10,000
—
—
4,000
Fors ------------------
Gideå------------------
2,c
1,500
125
34,400
71,500
382,000
2,520
—
33,00,0
Gideå..................
Flärke (lånegränsen)
1,1
2,000
75
32,900
71,000
372,000
2,500
—
31,50
75
37 A.
lands län.
nåd årlig trafik
Fors—Gideå—Lånegränsen (mot Vesterbottens län).
(C
e n t
n e r)
Snickeriarbeten.
Asfalt och tjära.
Frö, mjöl, gryn, span-
mål och rotfrukter.
Foderämnen,
konstgjorda.
Bark, näfver, cement
och salt.
Jern och stål.
Träkol.
Gödningsämnen.
Trävaror (icke
snickerifabrikat).
Kalk, malmer och
stenkol.
Gods, diverse slag.
&
<2.
CD
O
£
K
CD
|-S
Summa
Centner.
g*
b.
i.
j.
k.
1.
m.
n.
0.
P-
q-
10,000
105,000
800,000
12,000
60,000
350,000
—
25,000
—
600,000
110,000
—
2,806,500
8,500
100,000
760,000
9,500
19,000
290,200
—
19,000
—
470,000
101,000
—
2,481,500
8,300
100,000
755,000
9,000
18,500
290,000
180,000
18,500
66,000
460,000
98,000
—
2,703,200
7,800
101,000
745,000
8,500
18,000
288,000
—
17,500
352,000
435,000
94,000
400
2,755,320
6,300
111,000
595,000
6,500
15,000
263,000
300,000
12,000
926,000
235,000
74,000
3,900
3,115,920
500
50,000
50,000
1,000
1,000
20,000
300,000
3,000
026,000
30,000
5,000
3,900
—
5,800
61,000
545,000
5,500
14,000
243,000
—
9,000
—
205,000
69,000
—
1,661,020
—
1,000
10,000
300
5,000
3,000
—
200
_
_
2,000
_
_
5,800
61,500
550,000
5,700
18,500
245,500
6,000
9,000
—
200,000
70,500
—
1,695,920
5,300
60,500
500,000
5,200
15,500
240,500
—
8,000
—
175,000
67,500
—
1,587,400
7(3
Tal. N:r
Vesternorr
Uppgift
på beräk
-
å Stambana Lånegränsen (mot Vesterbottens län)—Gideå—
F r å n.
Till.
Antal nymil.
Resande, antal.
Boskap, antal.
Fjäder, garn, klä-  den, väfnader och
dylikt.
Bränvin.
Fisk, färsk, rökt,
torr, specerier och
viktualier.
Hudar och skinn,
råa.
Halm och liö.
Sill, strömming och
co
annan fisk, saltad.
a.
b.
c.
d.
e.
f.
Transitogods från Norr- och Vesterbotten
—
—
200
—
—
100,000
10,000
—
2,000
Flärke _______________
Gideå —......... ...
1,1
3,000
400
—
—
100,000
10,000
—
2,000
Gideå__________________
Fors ________ ________
2, G
6,000
600
—
—
101,000
10,200
—
1,800
Fors __________________
Gottne _______________
0,8
3,000
900
—
—
101,500
10,300
5,000
1,700
Af det i Gottne sålunda samlade godset
anses följande komma att föras på
bibana till Örnsköldsvik __________________
—
—
600
—
—
1,500
1,300
—
700
Återstoden och genom bibana från Örn-
sköldsvik ankommet gods:
Gottne ...............
Bredbyn_______________
1,7
5,000
450
7,500
1,500
110,000
9,000
13,000
7,000
Bredbyn_______________
Bannas (Skorped)...
2,2
4,000
700
2,500
200
110,000
11,000
3,000
2,000
Lännäs (Skorped)...
Aspeå________ _________
1,5
3,000
900
'' 2,000
100
109,000
11,000
1,000
500
Aspeå-.........-.....
Ed _____________________
3,1
2,000
975
1,500
—
108,500
11,025
—
400
Ed _____________________
Hjelta (Nässjö)------
0,9
10,000
1,975
—
—
120,000
12,000
—
—
77
37 B.
lands län.
nåd årlig trafik
Fors—Gottne—Anundsjö—Aspeå — Hjelta (Nässjö).
(C c n t n e r).
Snickeriarbeten.
Asfalt och tjära.
Frö, mjöl, gryn, span-
mål och rotfrukter.
Foderämnen,
konstgjorda.
Bark, näfver, cement
och salt.
Jern och stål.
Träkol.
Gödningsämnen.
Trävaror (icke
snickerifabrikat).
Kalk, malmer och
stenkol.
Gods, diverse slag.
Mejeriprodukter.
S u m in a
Centner.
g-
h.
i.
j-
k.
1.
m.
n.
0.
P-
q-
5,000
20,000
40,000
—
—
25,000
6,000
—
10,000
800,000
3,000
10,000
_
5,000
30,000
40,000
—
—
25,000
36,000
—
55,000
800,000
3,000
10,500
1,116,500
4,000
38,000
35,000
—
—
210,000
—
—
414,000
300,000
2,000
12,500
1,128,500
4,000
39,500
33,000
—
—
209,000
—
—
555,000
300,000
1,700
13,500
1,274,200
2,000
39,500
5,000
—
—
53,000
—
—
555,000
—
500
6,500
—
2,300
1,000
43,000
700
5,000
158,000
__
300
301,500
4,200
7,000
671,000
800
300
13,000
300
2,000
152,000
—
100
—
300,500
1,200
9,000
607,900
600
100
10,000
100
500
150,500
—
—
—
300,000
1,000
9,000
595,400
500
4,000
9,000
—
—
150,000
180,000
—
100,000
300,000
800
9,000
871,725
—
6,000
5,000
—
—
150,000
200,000
—
200,000
300,000
—
14,000
1,007,000
VesterbotUppgift
å beräk
å
den del af Norra Stambanan, som
G
O
d
s
F r A n.
Till.
Antal nymil.
Resande, antal.
Boskap, antal.
Fjäder, garn, klä-  den, väfnader och
dylikt.
Bränvin.
Fisk, färsk, rökt,
torr, specerier och
viktualier.
Hudar och skinn,
råa.
Halm och hö.
Sill, strömming och
annan fisk, saltad.
a.
b.
c.
d.
e.
f.
Vesternorrl. gräns ,.
Djupsjö ...
1 9 r
15,000
—
51,000
15,500
372,000
4,460
—
30,300
Djupsjö ....
Vesternorrl. gräns...
13,500
3,000
—
100,000
10,000
—
2,000
D:0
_______________
Gräsmyr........ .......
} 2,3
15,000
—
51,000
14,300
330,200
3,660
—
23,800
Gräsmyr... ___________
Djupsjö
13,500
2,500
—
—
90,000
9,200
—
—
D:o ______________
Vännäs ...
Vännäs ______________
Gräsmyr---____________
12,s
15,000
13,500
500
2,000
50,000
14,200
323,800
85,000
3,510
9,000
21,800
D:o _______________
Rödå __________________
J 2,2
18,000
—
38,000
11,700
219,800
2,510
1,000
13,000
Rödå _______ . . . .
Vännäs _______________
18,000
5,000
—
—
80,000
8,000
—
—
D:o ________________ .
Botsmark ____________
''bo
. 7,500
—
30,000
10,800
219,800
2,310
—
12,300
Botsmark ............
Rödå ..................
j 2, i)
7,500
1,000
—
—
66,000
4,900
—
300
Bygdsiljum .. ______
| 2,2
7,500
—
29,000
10,600
217,100
2,275
—
11,850
Bygdsiljum ..........
Botsmark ............
7,500
1,500
—
65,000
1,800
—
—
D:o
Burträsk ____________
Burträsk ____________
Bygdsiljum _________
| 2, 5
11,000
11,000
1,500
28,500
10,400
211,700
58,000
2,255
4,700
—
10,750
D:0
__________
Skellefte eif . ... ...
Skellefte eif . -----
Burträsk ............
| 2,2
18,000
18,000
3,500
21,500
9,800
187,700
48,000
2,055
4,200
1,000
3,100
300
D:o
.....
Storkågeträsk ......
Skellefte eif.........
J 3,0
15,000
15,000
__
10,000
6,800
87,700
1,555
—
3,000
Storkågeträsk ______
3,500
38,000
3,200
—
100
D:o
Byske eif . ______.
Byske eif ____________
Storkågeträsk ______
J 3,o
13,500
13,500
1,000
9,000
6,700
81,700
37,000
1,455
3,000
2,600
50
D:0
............
Norrbottens gräns...
Byske eif ............
j 1,8
7,000
7,000
_
6,000
6,500
81,700
1,455
1,000
2,356
Norrbottens gräns...
1,000
36,700
2,800
—
30
280,500
20,000
79
N:r 38.
tens län.
nåd årlig trafik
ifrågasatts inom Vester!)ottens län.
(Cent
n e r).
Snickeriarbeten.
Asfalt och tjära.
Frö, mjöl, gryn, span-
mål och rotfrukter.
Foderämnen, konst-
gjorda.
Bark, näfver, cement
och salt.
Jern och stål.
H3
p:
O
Gödningsämnen.
Trävaror (icke
snickerifabrikat).
Kalk, malmer och
stenkol.
j Gods, diverse slag.
S u in m a
Centner.
g-
h.
i.
j-
k.
1.
in.
n.
0.
p.
q-
2,250
0,240
488,200
11,000
15,500
180,400
6,000
123,600
—
—
400,000
1,709,450
1,000
100,000
74,200
—
—
25,000
315,000
—
10,000
800,000
1,437,200
3,146,650
1,050
5,940
440,200
8,900
10,000
155,100
-
105,600
—
—
332,000
1,482,650
900
100,000
74,200
—
—
10,000
165,000
—
20,000
801,300
—
1,271,100
2,753,750
1,600
5,840
432,700
8,900
10,000
152,400
—
105,000
—
—
328,000
1,457,750
900
80,000
74,200
—
—
1,000
205,000
—
—
802,800
—
1,257,900
2,715,650
1,000
3,240
285,700
6,900
20,000
123,900
—
72,000
—
—
262,000
1,060,750
600
80,000
70,200
—
—
14,000
170,000
—
140,000
810,800
—
1,873,600
2,434,350
950
3,040
261,700
6,400
10,000
103,900
—
52,000
—
—
232,000
945,200
400
78,000
70,20"
—
—
29,000
—
—
8,000
815,800
—
1,067,600
2,012,800
850
2,940
249,700
6,200
9,000
102,100
40,000
50,500
—
—
228,000
960,415
400
60,000
69,200
—
—
30,000
—
—
—
816,000
—
1,045,400
2,005,815
700
2,800
225,700
4,700
8,000
81,000
75,000
43,000
—
—
223,000
927,505
400
60,000
69,000
—
—
1,000
—
—
7,000
857,000
—
1,057,100
1,984,605
300
300
225,700
3,200
6,000
69,500
110,000
34,000
40,000
—
183,000
897,155
200
60,000
67,000
—
—
2,000
—
—
—
857,000
—
1,038,700
1,935,855
300
300
105,700
1,400
5,000
10,500
280,000
4,000
—
—
63,000
579,255
30
51,000
52,000
—
—
8,500
—
—
40,000
857,000
-
1,049,830
1,629,085
250
100
105,700
1,400
4,000
10,000
305,000
2,400
—
—
60,000
590,305
30
44,800
52,000
—
—
8,500
—
—
15,000
857,000
—
1,017,380
1,607,685
239
100
93,700
900
2,500
4,900
205,000
1,600
86,000
7,400
20,700
522,050
30
25,000
52,000
2,500
8,500
25,000
100
15,000
472,000
4,350
644,010
1,166,060
23,392,305
80
Tab.
Norrbot
Uppgift
på beräk
-
å den del af Norra Stambanan, som ifrågasatts mellan
G
0 cl
s
F r å n.
T i 11.
Antal nymil.
Resande, antal.
Boskap, antal.
Fjäder, garn, klä-  den, väfnader och
dylikt.
Bränvin.
Fisk, färsk, rökt,
torr, specerier och
viktualier.
Hudar och skinn,
råa.
Halm och hö.
Sill, strömming och
annan fisk, saltad.
a.
b.
c.
d.
e.
f.
Boden ______ ________
Heden ...............
0,o
10,950
1,300
700
_
37,800
2,400
6,000
200
Heden ...............
Boden ..............
0,o
10,950
—
2,447
3,549
15,865
801
—
1,209
1).. ...........
Selet .......
1,6
9,125
1,250
660
—
32,700
2,400
5,000
200
Selet __________________
Heden
. _____ .
1,6
9,125
—
2,667
3,919
17,155
876
—
1,302
Ilo __________________
Rosfors _______________
1,6
7,300
1,200
660
—
31,600
2,400
5,000
200
Eosfors ...............
Selet __________________
1,6
7,300
—
2,727
3,999
17,512
899
—
1,326
Ilo
____________
Alter
_____
1,2
9,125
1,175
610
—
33,400
2,500
8,000
150
Alter ...
... ... .
Rosfors _______________
1,2
9,125
—
3,245
4,349
19,129
955
—
1,529
D:o ...............
Sikfors ...............
0,6
10,950
1,025
510
—
34,600
2,570
7,000
350
Sikfors . ......
Alter __________________
0,6
8,760
—
3,973
4,925
21,805
1,088
—
1,834
Ilo .. .. _________
Lill-Piteå ____________
?,2
8,760
925
660
—
36,600
2,720
--
120
Lill-Piteå .
Sikfors . ...
.....
2,2
5,840
—
4,956
5,751
24,433
1,438
1,000
2,047
D:o
.
.......
Storm}Tan............
0,5
5,840
875
510
—
37,350
2,700
1,000
60
Stormyran____________
Lill-Piteå ............
0,6
5,110
—
5,434
6,127
25,609
1,472
—
2,202
D:0
____________
Vesterbottens gräns
1,8
4,380
825
410
—
36,700
2,800
1,000
30
Vesterbottens gräns
Stormyran ............
1,8
4,385
—
5,912
6,502
20,685
1,455
—
2,356
81
N:r 39.
tens län.
nåd årlig trafik
Norrbottens södra lånegräns och Boden vid Lule eif.
Snickeriarbeten.
°
Asfalt och tjära.
O
£ Frö, mjöl, gryn, span-
-4-5 mål och rotfrukter.
^ Foderämnen, konst-
gjorda.
<X>
Bark, näfver, cement
och salt.
Jern och stål.
Träkol.
Gödningsämnen.
Trävaror (icke
snickerifabrikat).
Kalk, malmer och
stenkol.
Gods, diverse slag.
Maskiner, redskap
och gjutgods.
S u in m a
Centner.
g-
h.
i.
j-
k.
1.
m.
n.
O.
P-
q-
500
25,000
52,000
—
12,000
—
58,750
—
415,000
1,294,000
1,000
100
1,905,450
37
84
41,135
60
812
82,897
—
272
35,000
6,020
13,682
1,093
204,963
2,110,413
500
25,000
49,500
—
2,000
—
58,750
—
415,000
1,294,000
1,000
100
1,886,810
41
89
44,255
70
912
83,208
—
302
35,000
6,570
14,109
1,319
211,794
2,098,604
500
25,000
47,000
—
2,000
—
58,750
—
215,000
1,112,000
1,000
100
1,501,210
44
91
47,690
82
942
3,310
—
319
—
6,773
14,236
1,457
101,407
1,602,617
450
27,000
47,500
—
2,200
100,000
25,000
—
255,000
952,000
6,950
90
1,460,850
114
131
57,289
360
1,602
3,469
—
599
—
16,432
15,388
1,770
126,361
1,587,211
400
29,000
47,500
—
2,300
170,000
25,000
—
335,000
792,000
8,850
70
1,455,150
243
191
72,189
677
3,342
3,708
—
1,044
—
26,119
17,365
2,263
160,766
1,615,916
100
25,000
59,500
—
4,000
10,000
25,000
500
15,000
472,000
5,550
20
656,770
281
2,291
80,886
628
2,061
4,425
16,500
1,229
—
7,182
19,999
2,595
177,702
834,472
50
25,000
54,400
—
3,000
9,000
25,000
250
15,000
472,000
5,120
—
650,440
260
291
87,185
745
2,301
4,664
1,500
1,424
86,000
7,270
19,976
2,838
255,298
905,738
30
25,000
52,000
—
2,500
8,500
25,000
100
15,000
472,000
4,350
—
645,420
239
91
93,684
862
2,541
4,903
—
1,619
86,000
7,358
20,754
3,082
264,043
909,463
11
82
Anmärkningar till Tab. N:r 40.
A) Norrut gående trafik, a) Fjäder, garn, kläden, väfnader och dylikt. Från
Vesternorrlands län afsändes endast 1,398 tons. Detta parti är tillräckligt för atlask
ti in garn a söder om Vännäs. Hvad som derutöfver af Vesterbottens och Norrbottens
landstingskomitéer ansetts böra vid resp. stationer aflastas antages vara på bibana infördt
till Vännäs.
b)
Bränvin. Vesternorrlands läns landstingskomité har antagit,, att 3,294 tons
skulle inkomma vid Hjelta under förutsättning att till Vesterbotten skulle afgå 3,018
tons, men enär landstingskomitén i Vesterbottens län antagit en införsel af endast 659
tons, är transportmängden inom Vesternorrland minskad med skilnaden = 2,359 tons.
c)
Fisk, färsk, rökt, torr, specerier och viktualier. Norrbottens läns landstingskomité
har beräknat införseln till länet till allenast 1,134 tons under det att de båda
öfriga landstingskomitéerna beräknat en afsändning norr ut af 3,472 tons. Skilnaden,
2,338 tons, är afdragen från den af de båda sydligare länens komitéer beräknade transportmängd.
d)
Hudar och skinn, råa. Af denna artikel har Vesternorrlands läns landstingskomité
beräknat afsättningen till de norra länen 84 tons lägre än dessa läns komitéer
uppgifvit. Med anledning häraf har den för Vesternorrlands län beräknade qvantiteten
höjts med nämnda belopp.
e)
Halm och hö. Vesterbottens läns landstingskomité har antagit eu afsättning
derifrån norr ut af 43 tons, under det att Norrbottens läns landstingskomité icke beräknat
någon import af ifrågavarande artikel. Posten har derför uteslutits.
f)
Sill, strömming och annan fisk, saltad. Vesternorrlands läns landstingskomité
har beräknat en afsättning af denna artikel norr ut af 51 tons mera än der beräknats
komma att mottagas. Af sådan anledning är detta belopp uteslutet.
g)
Snickeriarbeten. Med beräkningen af detta godsslag är förhållandet enahanda,
som i nästföregående punkt för sill m. m. angifvits. Skilnaden beträffande nu förevarande
artikel utgör 129 tons och har afdragits från den beräknade trafiken i Vesternorrlands
län.
h)
Asfalt och tjära. Här gäller samma anmärkning, som i de två nästföregående
punkterna. Skilnadsbeloppet 2,306 tons har afdragits.
j) Foderämnen. Vid denna artikel har för de båda nordligare länen beräknats
246 tons mera än landstingskomitén i Vesternorrlands län beräknat skola komma att
från detta län transporteras norr ut. Nämnda skilnad, 246 tons, har tillagts beräkningarna
för sistnämnda län.
Talj. N:r 40
Sammandrag och bearbetning
af de af landstingskomitéerna i Vesternorrlands samt Vester- och Norrbottens län meddelade uppgifter angående påräknelig godstrafik för stambanan Hjelta—Aspeå—Fors- G ide å__Yäimäs—Öfver-Luleå.
td
tel U''
r>,
<r+-
.
p
i
in
|
Aspeå—
Skorped.
g g
CD
Vj {fL
? 1
UJ
Q g
6 P-
c+-
£2“
B r<
CD
P
• i
Gottne—
Fors.
Fors—
Gideå.
hrj Q
&
K
CD
® i
Flarke—
Djupsjö.
Djupsjö
Gräsmyr.
Gräsmyr—
Vännäs.
Vännäs—
Rödå.
Rödå—•
Botsmark.
fcc tö
V- O
U g
in £5
«=-: g
Bygdsiljum—
Burträsk.
Burträsk—
Skellefte eif.
Skellefte eif—
Storkåge träsk.
Storkågeträsk—
Byske eif.
Bj^ske eif—
Stormyren.
Stormyren—
Lillpite.
Lillpite—
Sikfors.
Sikfors—
Alter.
i__________________
Alter—
Rosfors.
W §
CD
H+!
a 2
r- 3
1
Selet—
Heden.
Heden—
Boden.
Summa.
Summa.
1
Ton.
Ton.
Ton.
Ton.
Ton.
Ton.
Ton.
Ton.
Ton.
Ton.
Ton.
Ton.
Ton.
Ton.
Ton.
Ton.
Ton.
Ton.
Ton.
Ton.
Ton.
Ton.
Ton.
Ton.
Ton.
Ton.
Ton.
Ton.
| Tjäder, gam, kläden, väf-
2,550
2,010
1,997
1,912
1,275
1,147
1,462
1,398
1,390
1,262
1,220
1,615
1,275
1,232
1,211
914
425
382
251
231
211
169
138
116
113
104
3,260
j 3,615
nader och dylikt... (a)
J 7
81
102
123
336
17
17
17
17
17
17
1 i
17
17
17
17
17
17
17
22
28
22
26
28
28
30
355
935
828
824
816
688
646
680
659
658
608
604
497
459
451
443
416
289
285
276
260
244
210
185
170
167
151
969
Bränvin ............... (b)
—
4
. 8
64
- ..
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
• —
64
j 1,033
Fisk, färsk, rökt, torr; spe-
20,612
20,230
20,187
19,949
15,848
13,557
13,897
13,472
13,470
11,695
11,423
7,004
6,889
6,889
6,659
5,639
/ 1,389
1,134
1,134
1,088
1,038
927
813
744
729
674
20,952
| 26,991
eerier och viktualier (c)
5,695
4,993
5,015
5,057
4,972
4,887
4,823
4,696
_
4,250
3,825
3,613
3,400
2,805
2,763
2,465
2,040
1,615
1,572
1,560
1,587
1,555
1,470
1,420
1,343
1,390
1,606
6,039
296
296
296
297
297
191
191
190
189
156
149
107
98
97
96
87
66
62
62
63
61
46
41
88
37
34
297
865
Hudar och skinn, råa (d)
510
469
467
468
382
438
434
425
425
391
383
340
208
204
200
179
136
128
119
115
116
109
106
102
102
102
568
85
170
85
__
_
_
_
_
_
42
42
_
_
_
tf
43
-
297
1
Halm och hö ......... (e)
—
—
43
128
552
213
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
298
340
212
212
255
892
j 1,189
Sill, strömming och an-
2,074
1,734
1,692
1,624
1,543
1,203
1,351
1,288
1,280
1,012
926
553
523
504
457
132
127
in
100
94
87
78
65
56
55
51
2,222
|
2,562
nan fisk, saltad ... (f)
—-
17
21
85
298
72
77
85
85
—
—
13
—
13
4
2
1
B
5
15
6
8
8
8
340
296
232
224
203
139
118
118
96
95
70
68
42
40
36
30
13
13
ii
10
11
12
10
5
2
•2
2
298
|
Snickeriarbeten ...... (g)
22
26
34
98
170
170
213
213
170
170
26
17
17
17
8
4
2
1
2
4
17
19
21
21
21
233
531
Asfalt och tjära...... (h)
2,157
1,944
1,944
1,986
2,411
286
308
.
265
262
252
248
188
129
125
119
13
13
4
4
12
97
8
6
4
4
4
2,739
|
7,794
255
170
4
13
43
1,679
1,615
1,275
1,275
4,250
3,400
3,400
3,315
2,550
2,550
2,550
2,168
1,904
1,063
1,062
1,063
1,232
1,148
1,063
1,063
1,063
5,055
i Frö, mjöl, gryn, spanmål
33,498
32,798
31,586
31,161
24,786
22,660
22,873
20,748
20,740
18,709
18,390
12,142
11,122
10,612
9,592
9,592
4,492
4,492
3,982
3,705
3,438
3,068
2,435
2,027
1,881
1,748
37,711
t
och rotfrukter...... (i)
213
382
425
553
1,827
1,402
1,487
1,700
1,700
3,153
3,153
2,983
2,983
2,941
2,933
2,848
2,210
2,210
2,210
2,312
2,529
2,019
2,019
1,997
2,104
2,210
4,110
| 37,821
Foderämnen, konstgjorda
756
650
629
607
522
480
488
467
460
378
378
293
272
264
200
136
60
60
37
32
27
29
15
O
8
O
o
764
|
794
------------------------ (j)
—
4
13
30
—
—
—
—
—
—-
—
—
—
—
—
-
30
Bark, näfver, cement,
salt ___________________ (k)
7QA
786
659
65Q
A9K
425
850
382
340
91 Q
1 70
1 OK
Q 7
qq
142
98
68
93
40
85
39
85
or
3,220
808
|
4,028 1
21
85
213
i-i 10
106
127
170
510
1
!
Jern och stål ......... (1)
12,321
9,790
9,771
9,686
8,624
7,773
7,880
9.667
7,665
6,605
6,447
5,266
4,416
4,352
3,442
2,954
446
425
208
—
198
188
158
147
141
3,536
3,523
15,823
j 33,164 ''
6,375
6,375
6,396
6,460
6,715
8,883
8,925
1,063
1,063
425
42
595
1,233
1,275
42
85
361
361
361
382
425
7,225
4,250
—
—
—
17,341
7,650
12,750
255
255
_
1.700
3,188
3,187
4,219
64
701
28,793
J 48,503
1 Träkol _______________ (in)
8,500
7,050
_ . _ _
—
—
i_ .
....
1,530
1,530
8,713
8,713
7,225
—
—
—
—
—
1,063
1,063
1,063
1,063
1,063
2,497
2,497
2,497
19,710
1,698
1,446
1,424
1,382
1.148
1,020
1,021
978
978
213
88
3,060
2,210
2,146
1,827
1,445
170
102
69
61
52
44
25
14
13
12
4.671
|
4,705
1 Gödningsämnen...... (n)
13
~
—
—
—
—
—
—
4''
11
21
—
—
—
—
34
Trävaror (icke snickeri-
2,805
14,960
39,355
_
1,700
3,655
3,655
1.488
1,487
36,198
j 98,758
fabrikat) ............ (o)
8,500
4,250
—
—
23,587
17,595
2,337
425
850
5,950
127
—
298
—
1,700
638
637
637
637
14,237
10,837
9,138
17,638
17,638
62,560
18,375
12,850
12,425
11,862
2,863
1,588
1,375
313
313
313
313
313
313
313
313
313
313
313
313
309
305
1.110
698
288
279
256
19,180
]
Kalk, malmer, stenkol (p)
12,750
12,750
12,750
12,771
12,814
12,750
_______
12,750
34,000
34,000
34,077
34,119
34,459
34,671
34,680
36,422
36,422
36,423
36,423
20,060
20,060
20,060
33,660
40,460
47,260
54,995
54,995
71,422
1 90,602
4,675
4,293
4,165
3,995
3,145
2,933
2,996
2,868
2,868
2,890
3,357
2,082
-
1,912
1,699
2,677
2,550
880
849
850
738
654
605
600
581
10,795
1
| Gods, diverse slag ... (q)
—
34
43
51
178
72
85
127
—
—
—
—
185
218
236
376
295
43
43
43
609
11,404
Machiner, gjutgods, red-
—
_
—
--
—
—
_
—
—
—
131
131
131
131
131
131
131
131
121
no
96
75
62
56
46
131
|
skap ____________________
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
i
3
4
4
4
4
4
|
135
102,8781
90.078
98,490
100,705
116,031
54,197
55,681
51,323
51,027
44,588
40,679
35,410
30,384
31,146
31.447
22.082
14,011
14,481
11.220
10,850
7,552
(i,833
5,370
4,310
9,002
8,711
)
Summa ton ■_........
42,815
_____________ ______
37,193
25,321
25,858
28,535
54,170
47,978
47,468
44,983
55,871
53,610
58,395
45,389
44,447
44,944
44,162
44,638
43,257
27,387
27,601
27,913
61,844
62,086
63,801
80,190
80,982
| 374,494 j
Afstånd i kilometer
9
31
21
w
17
8
26
11
32
23
24
22
28
22
25
22
30
30
40
11
22
9
13
20
18
6
536
Ton kilometer ______
1,311,237
3,945,401
j 2,600,031
2,024,928
2,457,622
866,936
2,695,134
1,086,701
3,072,320
2,310,557
2,262,936
2,063,710
2,121,644
1,663,046
1,909,775
1,457,368
1,759,470
1,732,140
1,544,280:422,901
1
780,230
618,093
876,928
1,362,220
1,605,456
538,158
45,089,282
83
l)
Jern och stål. Vesternorrlands läns landstingskomité har beräknat en export
från länet till Vesterbottens län af 2,554 tons mera än för detta län af dess landstingskomité
beräknats. Detta belopp har derför afdragits.
m)
Träkol. Af Vesterbottens läns landstingskomité beräknad afsättning till Norrbotten,
8,713 tons, som der ej mottages, har uteslutits; och motsvarande nedsättning
har gjorts äfven söder om Byske eif.
n)
G ''tidningsömnen hafva af Vesterbottens läns landstingskomité beräknats komma
att till länet införas i vida större mängd än Vesternorrlands läns landstingskomité
beräknat blifva från detta län afskickad till Vesterbottens. Då större delen af skilnaden
antagits komma per jernväg från Umeå, har emellertid Vesternorrlands läns
landstingskomités beräkning höjts endast med ett ringare belopp.
p)
Kalk, malmer, stenkol. De 313 tons, som Norrbottens läns landstingskomité
ansett komma att söder ifrån införas i länet, hafva tillagts i beräkningarna för de båda
sydligare länen.
q)
Gods, diverse slag. Den myckenhet häraf, som Vesterbottens läns landstingskomité
antagit skola till länet införas och som ej betäckes af den beräknade exporten
från Veslernorrlands län, har antagits tillförd från Umeå.
Mejeriprodukter äro upptagna under rubriken för specerier in. m.
B) Söder ut gående trafik, a) och e) Fjäder, garn, kläden, väfnader och dylikt
samt halm och hö. I fråga om dessa artiklar äro endast obetydligare ändringar vidtagna.
g)
Snickeriarbeten. 170 tons, som af Vesternorrlands läns landstingskomité beräknats,
antagas inkomma vid Vännäs från Holmsund.
h)
Asfalt och tjära.. Den export af tjära, som af Vesterbottens läns landstingskomité
beräknats komma att ske till Vesternorrlands län, men af detta läns landstingskomité
icke tagits i beräkning, antages gå söder ut öfver Nordmalings hamn.
i)
Frö, mjöl, gryn, spanmål och rotfrukter. I fråga om dessa artiklar är samma
antagande gjordt, som angifvits beträffande artikeln tjära.
m) Träkol. Antagas stadna vid Djupsjö för Olofsfors bruks räkning.
84
Talj. N:r 41 A.
Kostnadsförslag
för
bredspårig bana mellan Hedlunda och Skellefteå.
Spårvidden 1,435 meter; rälsvigten 21,5 kilogram pr meter; högsta lutning 1:60; banans längd
105,2 6 kilometer (= 9,8 5 gammal mil).
Arbetsqvanti teter.
ä
Kostnad.
Stim in a.
Kronor.
öre.
Kronor.
öre.
Kronor.
öre.
Underbyggnad.
Röjning af 105,260 meter ..................
—
80
84,208
—
Jordschaktning (inbegripet 5 stationsplaner)
af 1,030,548 kubikmeter__________________
i
22
1,257,268
56
Terrassering nära markens plan, 13,064
meter..........................................
3
—
39,192
—
Doseringars befästande; 6 X ä jordschakt-
ningsbeloppet.................................
—
—
75,436
ii
Stenbeklädnad å sjöbankar ..................
—
—
20,000
—
Bergsprängning af 44,149 kubikmeter ...
4
80
211,915
20
Slutplanering af 105,260 meter ............
—
70
73.682
—
Trummor: 130 stycken enkla 1,750 meter
50
—
87,500
—
D:o
17
» dubbla 317
»
155
—
49,135
—
1 kul vert; 4,5 meter spann..................
—
—
13,570
—
1 bro öfver Skellefte eif; 3 spann å till-
samman? 104 meter.........................
—
—
123,487
50
7 mindre broar med tillsammans 97 meter
spann..........................................
—
—
105,525
50
Rätning af vattendrag ........................
—
—
3,600
—
Vägöfvergångar:
4 större..................
250
—
1,000
—
D:o
190 mindre ................
125
—
23,750
—
Vägomläggningar: landsvägar 831 meter
5
—
4,155
—
D:o
mindre vägar 4,810 »
3
■-
14,430
—
Stängsel, 210,520 meter ......................
—
35
73,682
—
2,261,536
87
Öfverbyggnad.
Ballast, 184,205 kubikmeter ...............
1
07
197,099
35
Sliprar, 158,627 stycken (1,507 pr kilom.)
—
75
118,970
25
Transport
_
—
316,069
60
2,261,536
87
sr,
Tab. N:r 41 A. (Forts.).
År be tsq van ti t et er.
n
Kostnad.
S u in m a.
Kronor.
öre.
Kronor.
öre.
Kronor.
öre.
Transport
_
_
316,069
60
2,261,536
87
Räler å 43 tons per kilometer, 4,526 tons
114
—
515,964
—
Skärjern, 299 tons (6,6 % af rälsvigten
= 2,8 4 tons pr kilometer) ...............
156
—
46,644
—
Skarfbult ä 0,64 ton pr Idiom., 67 tons
336
—
22,512
—
Rälsspik å 1,4 8 ton pr Idiom., 156 tons
220
—
34,320
—
Nedläggning af spåret, 105,260 meter ...
1
18
124,206
80
1,059,716
40
Stationer och husbyggnader m. m.
Sidospår vid 3 stationer: Rödå, Burträsk
och Skellefteå, ä 800 meter vid hvarje
a
= 2,400 meter..............................
10
07
24,168
—
18 stycken vexlar vid dessa 3 stationer
500
--
9,000
—
Husbyggnader
»
»
»
»
27,600
—
82,800
—
Sidospår vid 2 mindre stationer: Botsmark
och Bygdsiljum ä 425 meter = 850 m.
10
07
8,559
50
6 stycken vexlar ..............................
500
—
3,000
—
Husbyggnader vid 2 mindre stationer ...
18,600
—
37,200
—
Stationsinventarier..............................
—
—
8,000
—
Telegrafer och signaler, 106 kilometer ...
300
—
31,800
—
Banvaktstugor, 37 stycken ..................
4,000
—
148,000
—
352,527
50
Öfrig kostnad.
Expropriation, jordlösen för 296 hektar...
330
—
97,680
—
Extra ersättningar, 50 % af
förenämda post____________
—
—
48,840
—
Administrations-, förråds- m. fl. kostnader,
15 % k summan af förestående poster,
3,820,300: 77, för erhållande af jemn
slutsumma utförda med ..................
—
—
573,699
23
720,219
23
Summa kr.
—
—
-
—
4,394,000
—
Kostnaden alltså per kilometer............ 41,744: — Kronor.
»
»
» gammal mil......... 446,091: —
»
86
Tab. N:r 41 B.
Kostnadsförslag
ioi
smalspårig
bana mellan Hedlunda och Skellefteå.
Spårvidden 0,89 meter; rälsvigten 21,5 kilogram pr meter; högsta lutning 1:60; banans längd
105,20 kilometer (= 9,83 gammal mil).
Arbetsqvantiteter.
ä
Kostnad.
S u m in a.
Kronor.
öre.
Kronor.
öre.
Kronor.
öre.
Underbyggnad.
Röjning af 105,260 meter ..................
—
79
83,155
40
Jordschaktning (inbegripet 5 stationsplaner)
967,505 kubikmeter________________________
i
22
1,180,356
10
Terrassering nära markens plan, 13,064
meter__________________________________________
2
SO
36,579
20
Doseringars befästande; 6 % å jordschakt-
ningsbeloppet_________________________________
—
—
7 o,436
11
Stenbeklädnad af sjöbankar-------------------
—
—
20,000
—
Bergsprängning af 39,778 kubikmeter ...
4
80
190,934
40
Slutplanering af 105,260 meter ..........--
—
67
70,524
20
Trummor: 130 stycken enkla 1,680 meter
50
—
84,000
—
D o
17 . »
dubbla 308
»
155
—
47,740
—
1 kulvert .............--------------------------
—
—
13,268
50
1 bro öfver Skellefte eif, 3 spann å till-
samnrans 104 meter------------------------
—
—
121,837
10
7 mindre broar med tillsammans 97 meter
spann..........................................
—
—
101,613
50
Rötning af vattendrag ------------------------
—
—
3,600
—
Vägöfvergångar: 4 större ---------------------
230
—
920
—
D:o
190 mindre ...............
115
—
21,850
—
Vägomläggningar: landsvägar 831 meter
5
—
4,155
—
D:o
mindre vägar 4,810 »
3
—
14,430
—
Stängsel, 210,520 meter .....................
—
35
73,682
—
2,144,081
51
Öfverbyggnad.
Ballast, 168,416 kubikmeter ............—
1
07
180,205
12
Sliprar, 158,627 stycken (1,507 pr kilom.)
—
5b
88,831
12
Transport
—
--
269,036
24| 2,144,081
51
Tab. N:r 41 B. (Forts.).
Arbetsq vantiteter.
ti
Kostnad
S u in in a.
Kronor.
öre.
Kronor.
öre.
Kronor.
öre.
Transport
—
269,036
24
2,144,081
51
Iläler å 43 tons pr kilometer, 4,526 tons
114
—
515,964
_
Skärjern, 29‘J tons (6,c % af räls vigten
= 2,8 4 tons pr kilometer).........
156
—
46,644
—
Skarfbult å 0,6 4 ton pr Idiom., 67 tons
336
—
22,512
—
Rälsspik å 1,4 8 ton pr Idiom., 156 tons
220
—
34,320
—
Nedläggning af spåret, 105,260 meter ...
1
08
113,680
80
1,002,157
04
Stationer och husbyggnader in. m.
Sidospår vid 3 stationer: Rödå, Burträsk
och Skellefteå, å 800 meter vid hvarje
= 2,400 meter_________
9
52
22,848
18 stycken vexlar vid dessa 3 stationer
500
_
9,000
Husbyggnader
»
»
»
»
27,600
_
82,800
Sidospår vid 2 mindre stationer: Botsmark
och Bygdsiljum, ä 425 meter = 850 m.
9
52
8,092
6 stycken vexlar ...
500
3,000
Husbyggnader .........
18,600
_
37,200
Stationsinventarier......
_
_
8,000
Telegrafer och signaler, 106 kilometer
300
_
31,800
Banvaktstugor, 37 stycken ..........
4,000
—
148,000
—
350,740
Öfrig kostnad.
Expropriationer: jordlösen för 290 hektar
330
—
95,700
—
Extra ersättningar
_
__
48,840
—
Administrations-, förråds- in. fl. kostnader,
15 % å summan af förestående poster,
3,641,518: 55, för erhållande af jemn
slutsumma utförda med
—
—
546,481
45
691,021
45
Summa Kr.
—
—
—
—
4,188,000
—
Kostnaden alltså per kilometer............
39,787: — Kronor.
»
»
» gammal mil ..... 425,178: —
»
88
Anmärkningar till tabell N:r 41 B.
De nedsättningar i anläggningskostnaden för en smalspårig jernväg mellan
Hedlunda och Skellefteå, som, enligt hvad förestående tabell utvisar, ansetts kunna
göras, bero på följande förhållanden.
Underbyggnaden.
a)
Röjning af banan. Genom spårviddens minskning och i samma mån som
denna kan medelbredden på banområdet för den smalspåriga banan minskas, eller
med 1,8 3 fot (= 0,5 45 meter);
b)
JordschaJdning. Då för den bredspåriga banan erfordras omflyttning af
1,030,540 kubikmeter jord, krafvel- den smalspåriga omflyttning af endast 967,505
kubikmeter;
c)
Terrassering nära markens plan. I kostnaden för en mindre del af de
arbeten, som innefattas under denna post, uppstår genom spårviddens minskningmöjligheten
att göra en nedsättning, hvilken uppskattats till 8 X i förhållande till
kostnaden för den bredspåriga banan samt i jemnadt tal utförts med 20 öre per meter;
d)
Bergsprängning. Minskningen i denna post beror på minskningen i den
bergmassa, som bör bortsprängas, om smalspårig bana mellan ifrågavarande platser
bygges; så att, då för den bredspåriga banan den bergmassa, som skall bortsprängas,
beräknats till 44,149 kubikmeter, densamma för den smalspåriga jernvägen utgör
endast 39,778 kubikmeter;
é) Slutplanering. Minskningen i kostnad är beräknad enligt samma norm,
som i mom. c) angifvits, och har uppskattats till 3 öre per meter.
f) och g) Trummor samt broar. Då den bredspåriga banan kräfver enkla
trummor till en längd af 1,750 meter samt dubbla till en längd af 317 meter, mot’
svaras dessa poster vid den smalspåriga banan af 1,680 samt 308 meter. J broarnes
murmassa kan vid den smalspåriga banan en minskning göras af 54 kubikmeter.
Ofverbyggnaden.
a) Ballasten. Tjockleken å denna varder vid så väl den bred- som den smalspåriga
banan lika, men medelbredden kan vid den senare minskas med 1,83 fot (= 0,545
meter); en minskning, som i tabellen iakttagits;
89
b)
Slijjrar. Antalet varder vid båda slagens banor lika, men sliprarnes
dimensioner mindre vid den smalspåriga banan; hvadan vid den smalspåriga banan
kostnaden ansetts komma att med 1/i understiga motsvarande kostnad vid den
bredspåriga.
c)
Nedläggning af sjiåret. Vid den smala banan kunna sliprarne, till följd
af deras ringare dimensioner, lättare handteras och understoppas än vid den bredspåriga
banan; och med hänsyn härtill har kostnaden för spårets nedläggning vid
den förra banan minskats med 10 öre per meter.
Stationer’ och husbyggnader.
De kostnader, som erfordras för stationer och husbyggnader, varda i allmänhet
lika för den bred- och den smalspåriga banan, utom beträffande sidospåren, för Indika
vid den smalspåriga banan kostnaden beräknats kunna minskas med 55 öre per meter.
Ofriga kostnader.
Den jordareal, som kräfves för den smalspåriga banan, varder något mindre
än den, som åtgår för den bredspåriga. Skilnaden har beräknats till 6 hektar, eller
ungefärligen ''/so^el
-
12
90
Tab. N:r 42.
Byggnadskostnaden
för nedannämnda enskilda jernvägar med 4,83 fot (= 1,435 meter) spårvidd,
hvilka öppnats för trafik under tidsperioden 1857—1866.
Banan
öppnad föi-  trafik
år
Banornas namn.
Längd.
Mil.
Rälsvigt
per fot.
Kostnad
per mil.
Kronor.
Reducerad
kostnad per
mil.
Kronor.
1857—59
Gefle—Dala ..................
8
60
21
23
736,283
—
737,633
—
1857—67
Köping—Hult samt Nora—
Er valla .............-.......
8
30
22
50
735,964
—
735,964
—
1865
Kristianstad—Hessleholm...
2
SO
17
24
556,328
—
582,628
—
1865
Landskrona —Helsingborg—
Eslöf ........................
5
60
17
30
556,653
—
582,653
—
1865—66
Ystad—Eslöf..................
7
10
17
30
520,895
—
546,895
—
Summa
32
40
Medelkostnaden per mil alltså Kronor 655,226: —.
91
Tab. N:r 43.
Byggnadskostnaden
för nedannämnda enskilda jernvägar med 4,83 fot ( = 1,435 meter) spårvidd,
hvilka öppnats för trafik under tidsperioden 1874—1880.
Banan
öppnad för
trafik
är
Banornas namn.
Längd.
Mil.
Häl svigt
per fot.
Kostnad
per mil.
Kronor.
Iteducerad
kostnad per
mil.
Kronor.
:
1 :o) Banor byggda direkt genom styrelsernas försorg.
1874
Nässjö—Oskarshamn______ .
18
90
15
—
788,124
—
825,624
—
1874
Carlshamn—V exiö..........
10
60
17
50
481,739
—
506,739
—
1874
Calmar—Emmaboda.........
5
30
14
—
526,757
—
569,257
—
1874
Upsala—Gefle ...............
12
20
15
—
620,429
—
657,929
—
1874
Malmö—Ystad ................
5
90
17
30
595,532
—
621,532
—
1875
Lund—Trelleborg...........
4
—
17
30
525,330
—
551,330
—
1876
Landskrona—Engelholm ...
4
50
17
50
593,535
—
618,535
—
1877
Nybro—Säfsjöström .........
4
—
14
—
465,538
—
508,038
—
Summa
60
40
—
—
—
—
—
—
Medelkostnaden per mil alltså Kronor
637,737: -
2:o) Banor byggda genom entreprenad.
1874
Halsberg—Motala •— Mjölby
9
—
19
90
668,212
—
681,212
-''
1875
Helsingborg—Hessleholm...
7
40
17
36
558,338
—
584,038
—
1876
Östra Yermlands ............
6
30
17
—
653,319
—
680,819
_
1876
Nora—Carlskoga ...........
10
80
15
50
726,786
—
761,786
_
1876
Stockholm—Vesterås—Bergs-
lagens.................
18
40
19
40
618,864
—
634,364
—
1879
Dalslands ............
6
50
23
—
725,989
—
723,489
__
1880
Södra Dalarnes jernväg ...
6
20
17
—
617,340
—
644,840
_
1880
V arberg—Borås..........
8
—
17
—
533,560
—
561,060
—
Summa
72
60
—
—
—
—
—
—
Medelkostnaden per mil alltså Kronor
65
8,825: -
92
Talj. N:r 44.
Byggnadskostnaden
för nedannämnda enskilda jernvägar med 3 fot (= 0,89 meter) spårvidd, hvilka
öppnats för trafik under tidsperioden 1874—1880.
Banan
öppnad för
trafik
år
Banornas namn.
Längd.
Mil.
Rälsvigt
per fot.
Kostnad
per mil.
Kronor.
Reducerad
kostnad per
mil.
Kronor.
ko) Banor byggda direkt genom
styrelsernas försorg.
1874
Pålsboda—Finspong _________
5
40
10
50
390,794
—
388,294
—
1874
Vadstena—Fogelsta .........
1
—
8
—
352,274
—
362,274
—
1874
Ulricehamn—Vartofta ......
3
50
8
10
242,409
—
251,909
—
1876
Näs—Morshyttan ............
1
10
8
—
263,226
—
273,226
—
1878
Gotlands........................
5
30
10
40
221,833
—
219,833
—
1877
Vintjern—Jädraås * .........
2
80
10
—
222,150
—
222,150
—
Summa
19
10
—
—
—
—
—
—
Medelkostnaden per mil alltså Kronor
284,211: -
2:o) Banor byggda genom entreprenad.
1
1874
Maricstad—Moholm .........
1
70
8
—
258,630
—
268,630
—
1874
Lidköping—Skara - Stenstorp
4
70
10
40
288,923
—
286,923
1876
Upsala—Länna--------------
2
—
10
—
269,119
—
269,119
1
1876
Hjo—Stenstorp...............
5
10
8
—
259,254
—
269,254
1877
Lidköping—Håkantorp......
2
60
10
—
272,463
—
272,463
—
1878
Dannemora—H arg------------
4
40
10
40
318,701
—
316,701
—
Summa
20
50
—
—
—
—
—
Medelkostnaden per mil alltså Kronor 283,831: —.
* 1,7 mil öppnades för trafik först år 1881.
»Hiva in
ulombolo*
år 1885
Kartans skala 1:750000
jo k il om
Roffa)
Folkmäng d stätheten
sålunda:
Körbar)
ÖlVer
under IOO personer på O milen
KotyziivtäX
mellan 100-500
jKarungi
■J (Juni
500-1000
rno-woo
!mertid
Ljusa
1000-3000
Uresthm
Buddbyji.
■nas.
Yller/tyn
öfver 3000
Fullständigare uppgifter om hefolli ninejsfnrhuls
lan ärna erhållas för de särskilda sockname af
den på kartan helin flipa tabellen.
Krön o pa rf er
Inom Fredrika, Åsele, Mula, av. fl. socknar år
aftittringen ännu ej afslutad; hvarför krono
parkerna der ej kunnat utmärkas.
vfsgp
■
Stambana under arbete.
undersökt.
Bibana
Stähnyranj,
Undersökt linie after Nyland.
ItSta hatt d" p en om Björk ä dalen
i Lundto fl
•Oagsmarltn,
tall lön
hnur\
/träsk
v,on*
lignitrusk
Folkmängdstäthet på 1 Dmil*) land
Folkmängd
d 31 dec.
1883.
för deii folk
fattigare
delen af
socknen.
''etnisk
för den folkrikare
delen
af socknen.
I''erstfors
för hela
socknen.
Socknens namn
unlpenjetjÅ
Drii/upwark. * *
skräll n ken/s-—.
fnMkii</r
%
j
V. \
Kusin arfe
Er&nark
tNori
Svanström
Vesternorrlands Län.
Själevad med Örnsköldsvik
Långsele_____________________
N åtrå-----------------------
Gråberg
Arnäs
Sollefteå
''itswr/lri et
Tors åker.
Grundsunda__________
Vibyggerå
Boteå med Gålsjö
21 11
S\ASv[cyVeVV<
Multrå
Dal
sViterviilfi
yrnas______
''ver-Lännäs
klia
Sidensjö
Gideå
\ ''Jlubdrtsjor:
Kicldea
Trehörningsjö
Liden___________
TviirnjraiF
Graninge
Resele____
Jledlum
Yånnfbn
Skorped
''jonisk
Sjiålarul
Junsele—
Äöundsjö
.Xyländ
Qfvérboi
Vesterbottens Län.
Umeå landsförsamling_____
Nysätra------------
Skellefteå landsförsamling
Löfånger ___
---------
BaifijboU^yy
Umeå lands!
r hy/ii) bark
ill tors
Höhnftn
12235
3i84
i5386
3969
7388
6451
544i
3240
334°
6970
3337
5572
3484
*583
Q Oräsi
;eson
smula g
-
Nordmaling
Byske-------------------
Bygdeå med Robertsfors.
Säfvar_____________________
V ännäs------------------
Burträsk_________________
me fors
/feinlin^
iliirke
Mvrkelgt
Jtubh
^ Jern ds \
Bjurholm
Degerfors
N or sjö____
Jörn______
åi$terfarÄ
Holm
förr! ari fl o
dsuiida
smil
Norrbottens län.
Neder-Luleå__________
Neder-Kalix ---------
Neder-Torneå____________
Karl Gustaf__________
Piteå landsförsamling
Råneå________________
Öfver-Luleå---------
Elfsby______________
Öfver-Kalix_________
10029
9885
2365
2245
14137
7197
8493
3164
4411
:>si(it''usi
v,''--**
Gram
UlfÖTl
*) Gammal svensk Omil.
52E
Höhnftn
;eson
Upprättad af A. U or ström, Lojtn
Gen. Stab. Lit.Anst.
