# ID: svediakorp-gov111820
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Tvåkammarriksdagen: utredningar
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1883
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: tvåkammarriksdagen, investigations
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 408,478
# sentences: 14,579
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


UNDERDÅNIGT BETÄNKANDE
ANGÅENDE
LANDTFÖRSVARETS ORDNANDE,
AEGIFVET DEN 19. JUNI 1882
DEN TILL UTARBETANDE AF FÖRSLAG I ÄMNET
I NÅDER FÖRORDNADE KOMITÉ.
I.
UNDERDÅNIG SKRIFVELSE, GRUNDER OCH LAGFÖRSLAG.
/
STOCKHOLM,
TRYCKT HOS K. L. BECKMAN,
1882.
Stormägtigste, Allernådigste Konung!
Under den 19. Juni 1880 behagade Eders Kong!. Maj:t i nåder
uppdraga utarbetandet af ett fullständigt förslag till landtförsvarets
ordnande åt en komité, hvilken numera består af undertecknade ord
-
IV
förande och ledamöter, sedan i densamma timat åtskilliga personalförändringar,
i tliy
att, sedan före komiténs första sammanträde Eders Kongl. Mai it
den 22. Oktober nämnda år uppå underdåniga ansökningar befriade
Kammarherren in. m. Friherre F. von Essen och Filosofie Doktorn O.
Herslow från komitéuppdraget och i deras ställe till ledamöter förordnade
undertecknad Peyron samt Grosshandlaren m. m. Oscar Ekman;
att sedermera i stället för undertecknad von Vegesack, som uppå
begäran den 8. Juni 1881 entledigades från ledamotskapet i komitén,
i denna inträdde undertecknad C. Ericson, hvarefter sedan Grosshandlaren
O. Ekman den 7. sistlidne Oktober erhållit sökt befrielse från
sagda uppdrag, undertecknad von Vegesack åter i komitén på grund
af nådigt, förordnande ingick;
att i stället för Generalmajoren m. in. Friherre H. Raab, som under
tiden först af sjukdom hindrades från komitéarbetet samt sedermera
afled, undertecknad Stecksén enligt nådiga förordnanden den 7.
Oktober och 16. December 1881 från förstnämnda dag deltagit i
komiténs arbeten; samt
att Generalmajoren in. m. K. A. Ryding den 16. dennes blifvit
i nåder utnämnd till Statsråd och Chef för Kongl. Landtförsvarsdepartementet.
Komitén sammanträdde första gången den 30. Oktober 1880 och
utsåg vid detta tillfälle till sin sekreterare Kaptenen vid Generalstaben
m. m. Jesper Crusebjörn. — Arbetena inom komitén hafva sedermera
oafbrutet fortgått, om än komiténs sammanvaro i dess helhet tid efter
annan kunnat afbrytas, enär en icke ringa del förarbeten, bestående i
vidlyftiga utredningar och beräkningar äfvensom redaktionsarbeten,
lämpligast låtit behandla sig inom de utskott, komitén tillsatt, hvilket
äfven nödvändiggjorts deraf, att under riksdagarna ett flertal af komiténs
ledamöter till följd af riksdagsgöromål varit hindradt att i komiténs
arbeten deltaga.
Då Eders Kongl. Maj:t, med gillande och på grund af hvad Hans
Excellens Herr Statsministern i statsrådet den 19. Juni 1880 yttrade,
behagade i nåder förordna om tillsättande af två komitéer med uppdrag
att utarbeta fullständiga förslag, den ena till landtförsvarets och
V
den andra till sjöförsvarets ordnande, har detta yttrande för komitén
utgjort det rättesnöre, efter hvilket komitén vid fullgörandet af sitt
uppdrag hade att arbeta. Komitén anser sig derför böra här återgifva
detta Herr Statsministerns yttrande:
»Den utgång, som Eders Maj:ts till innevarande års Riksdag afgifna
förslag till värnpligtslag erhållit, ej mindre än de vid behandling
af särskilda förslag till härordningar vid förutgångna Riksdagar förda
öfverläggningar och fattade beslut, torde gifva stöd åt den uppfattning,
dels att indelningsverket icke vidare kan bibehållas, så vida landets
försvar skall ordnas med tillämpning af en utsträckt allmän värnpligt,
dels att representationen, på sätt Riksdagens skrifvelse den 24. Maj
1873 oförtydbart uttalar, önskar frågorna om härens organisation och
skatteväsendets ordnande framlagda till Riksdagens pröfning i ett sammanhang,
dels ock slutligen att hvarje partielt förslag, äfven om det
afser att bilda en öfvergång till en ny försvarsorganisation, icke har
utsigt att vinna Riksdagens bifall.
Till följd af denna min uppfattning är jag förvissad, att de i
Riksdagens ofvannämnda underdåniga skrifvelse den 24. Maj 1873 anförda
grunder för försvarets och skattefrågornas lösning äro de enda,
som, under nuvarande förhållanden, kunna med hopp om framgång
tillämpas.
Af alla förslag till försvarets ordnande, som hitintills varit föremål
för Riksdagens pröfning, har icke något lyckats tillvinna sig så
många röster i Riksdagens båda kamrar, som det år 1878 af Riksdagens
särskilda utskott afgifna; och enär, enligt mitt förmenande, ett,
så långt våra tillgångar och öfriga förhållanden det medgifva, betryggande
försvar bör kunna, hufvudsakligen på de af utskottet angifna
grunder, ernås, synes mig, att förslag till härordning bör utarbetas på
dessa grunder med de jemkningar i desamma, som vid förnyad granskning
kunna finnas erforderliga.
Eders Maj:ts beslut den 20. Juni sistlidet år, hvarigenom en skattejemkningskomité
erhållit uppdrag att, efter fullständig utredning af
alla skatteförhållanden i riket, så fort ske kan, uppgöra förslag till en
på denna utredning grundad rättvis fördelning af skattebördorna, torde
böra uppfattas såsom ett erkännande af de åsigter, Riksdagen uttalat
VI
i sin ofvan omförmälda skrifvelse; och vågar jag på grund häraf antaga,
att Eders Maj:t, i öfverensstämmelse med dessa åsigter, vill låta
utarbeta förslag jemväl till ny härordning.
Då emellertid vid ordnandet af rikets försvarskrafter klokheten
bjuder att draga all möjlig fördel af vårt geografiska läge, och följaktligen,
vid bedömande af hvad som erfordras för ett effektivt, landets
frihet och sjelfständighet betryggande försvar icke bör förbises
det stöd, som kan vinnas i ett efter våra förhållanden lämpadt kustförsvar,
vågar jag i underdånighet hemställa, det Eders Maj:t täcktes
besluta, att samtidigt med förslag till landtförsvarets ordnande skall
utarbetas förslag till den sjökrigsmateriel och den bemanning, som vid
vårt kustförsvar erfordras.
Vid bedömande af den utsträckning, som åt landets försvar i dess
helhet skall ifrågaställas, bör tagas i öfvervägande såväl i militäriskt
och tekniskt hänseende lämpliga anordningar, som äfven landets förmåga
att utreda dermed förenade kostnader samt folkets vanor och
föreställningssätt. Enligt mitt förmenande böra således anspråken på
försvarets organisation i fredstid ställas i jembredd med, men icke
högre än folkets förmåga att bära dermed förenade uppoffringar.
Derest Eders Maj:t täcktes i hufvudsak gilla de grunder för landtoch
sjö-försvarets ordnande, hvilka sålunda blifvit af mig antydda,
torde, för vinnande af önskvärd öfverensstämmelse mellan Konung
och Riksdag såväl i afseende på dessa grunder som på organisationens
detaljer, utarbetandet af de planer, hvilka det skulle åligga vederbörande
Departementschéfer att uppgöra för att föreläggas Riksdagen
samtidigt med förslag om skatteväsendets ordnande, böra föregås af
en utredning, verkstäld af såväl militära som icke militära personer,
till större delen utsedde bland ledamöter af Riksdagens kamrar.
Jag hemställer för den skull, att två komitéer måtte tillsättas med
uppdrag att under loppet af nästkommande Oktober månad å dag,
som af hvardera komiténs ordförande utsättes, sammanträda här i
Stockholm för att utarbeta fullständiga förslag, den ena till landtförsvarets
och den andra till sjöförsvarets ordnande; och torde Eders
Maj:t i nåder medgifva, dels att berörda komitéer må öfverlägga såväl
med hvarandra som med den redan i verksamhet varande skattejemk
-
VII
ningskomitén, dels att Statsministern och vederbörande Departementschefer
må, när de så finna lämpligt, i de tre komitéernas öfverläggningar
deltaga.))
Det komitén lemnade uppdrag har närmast varit att uppgöra förslag
till grunder för en ny härordning med dertill hörande lagförslag och
utredningar, men då hvarje nytt härordningsförslag, för att anses fullständigt,
måste åtföljas af ett förslag till öfvergång från den nuvarande
till den nya härordningen, har komitén också bort utarbeta äfven ett
sådant, och får komitén sålunda härmed underdånigst öfverlemna:
N:o 1. Förslag till grunder för ny härordning;
N:o 2. Förslag till lag om upprätthållande af härens stamtrupp;
N:o 3. Förslag till lag om allmänna värnpligten;
JSf:o 4. Förslag till grunder för härens aflöning, underhåll och beklädnad;
samt
N~:o 5. Förslag till allmänna grunder för öfvergång från den nuvarande
till den nya härordningen;
och anhåller komitén underdånigst att i afseende å dessa förslag få
hänvisa till den utförligare motivering, hvilken är dem bilagd, äfvensom
till de såsom bihang vidfogade militär-statistiska uppgifter rörande vårt
nuvarande härväsende, hvilka, af komitén'' samlade och bearbetade, innehålla
upplysningar tjenande till ledning vid bedömande af såväl den
nuvarande härordningen som ock de af komitén utarbetade här ofvan
omnämnda förslag till ny härordning.
Under fortgången af komiténs arbeten har Eders Kongl. Maj:t
behagat till komitén öfverlemna:
a)
den 3. December 1880 Öfverståthållarens i Stockholm underdåniga
framställning om befrielse på vissa vilkor från beväringens vapenöfningar
för det vid brandkåren i Stockholm anstälda manskapet, samt
b)
den 23. December samma år svenska veterinärläkareföreningens
underdåniga ansökning om höjande af de vid armén.anstälde veterinärers
aflöningsförmåner.
Vill
Med tillkännagifvande att komitén vid uppgörandet af de delar af
den nya härordningen, hvilka dessa framställningar afse, tagit desamma
under öfvervägande, får komitén härmed underdånigst återställa de i
nåder remitterade handlingarna.
De af några komiterade yttrade särskilda meningar äro betänkandet
hilagda, och framhärda komiterade med djupaste vördnad, trohet
och nit
Stormägtigste, Allernådigste Konung
Eders Kong]. Maj ds
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåtar
ALB. EHRENSVÅRD.
Sv. Lagerberg. Ernst von Vegesack.
Axel Rappe.
Gösta Posse.
C. A. Larsson.
Ola Andersson.
Sven Andreasson.
Gunnar Eriksson.
R. von Kjlemer.
Gustaf Sparre.
Emil Key.
Carl Ifvarsson.
J. Er. Johansson.
P. O. Hörnfeldt.
Carl Ericson.
J. O. B.
C. G. Breitholtz.
R.
Törnebladh.
Oscar Evers.
Sven Nilsson.
S.
A. Hedlund.
Piss Öl. Larsson.
G. Peyron.
Stecksén. .
Jesper Crusebjörn.
Stockholm den 19. Juni 1882.
N:o 1.
Förslag
till
grunder
för ny härordning.
Art. I.
Härens sammansättning.
Härens indelning och förläggning.
§ 1.
1.
Hären består på fredsfot af linietrupper och landstorm.
2.
Då hären sättes på krigsfot, tillkomma depottrupper samt vid
förstärkt krigsfot dessutom reservtrupper.
§ 2-
1.
Linietrupperne utgöras af fotfolk, rytteri, artilleri, ingeniör trupp er
och träng; landstormen endast af fotfolk.
2.
Éeservtrupperne uppsättas endast vid fotfolket, rytteriet och
artilleriet.
3.
Linie- och reserv-trupperm sammansättas dels af en, hufvudsakligen
ur de värnpligt.iges led anskaffad, stam, dels af värnpligtige (beväring);
depottrupperne hufvudsakligast af värnpligtige; landstormen uteslutande
af värnpligtige.
§ 3.
1. Fotfolket hestår af 26 regementen. På fredsfot sammansättas
dessa vid 21 regementen af 2 bataljoner, vid 4 regementen (de nord
1
-
2
N:o 1.
ligaste) af bataljon och vid 1 regemente (på Gotland) af 1 bataljon;
under hvarje regemente hörer äfven den inom dess utskrifningsområde
befintliga landstorm.
2.
Då hären sättes på krigsfot, uppsätter hvartdera af de 21 förstnämnda
regementena 3 linie- och 1 depot-bataljoner, hvartdera af de 4
nordligaste 2 linie- och 1 depot-bataljoner samt regementet på Gotland
1 linie- och 1 depot-bataljoner. Vid förstärkt krigsfot tillkommer dessutom
vid hvarje regemente 1 reservbataljon.
3.
Hvarje bataljon består af 4 kompanier.
4.
Regementets landstorm indelas i landstormsafdelningar, de större
regementenas i 8, de fyra nordligaste i 6 och Gotlands regementes i 4.
Dessa delas ytterligare i soekenafdelningar.
§ 4.
1.
Rytteriet består af 10 regementen, hvartdera på fredsfot om 5
sqvadroner.
2.
Då hären sättes på krigsfot, uppsätter hvarje regemente 4
liniesqvadroner, 1 ordonnansafdelning och 1 depotsqvadron. Vid förstärkt
krigsfot tillkommer dessutom vid hvarje regemente 1 reservsqvadron.
§ 5.
1.
Artilleriet består af fältartilleri samt fästnings- och positionsartilleri.
2.
Fältartilleri består af 6 regementen. På fredsfot sammansättas
dessa vid:
4 regementen (1. och 2. Svea, 1. Göta och Norrlands) af G åkande
batterier;
1 regemente (2. Göta) af 7 åkande batterier, deraf 1 på Gotland;
samt
1 regemente (Vendes) af 6 åkande och 2 ridande batterier.
3.
Då hären sättes på krigsfot, uppsätter dessutom hvarje regemente
2 artilleri- och 2 infanteri-ammunitionskolonner samt 2 depotbatterier
utom Vendes, som ytterligare uppsätter 1 ammunitionskolonn
för en rytterifördelning. Vid förstärkt krigsfot tillkommer dessutom
vid hvarje regemente 2 reservbatterier utom vid Norrlands, som blott
uppsätter ett.
4.
Hvarje batteri har 6 kanoner.
N:o 1.
3
5.
Fästnings- och positions-artilleriet består af 2 regementen och 1
fästningsartilleriafdelning på Gotland. På fredsfot sammansättes:
1 regemente (Vaxholms) af 4 fästnings- och 2 positions-kompanier,
samt
1 regemente (Karlsborgs) af 2 fästnings- och 4 positions-kompanier.
6.
Då hären sättes på krigsfot, uppsätter:
1 regemente (Vaxholms) 2 positionsdivisioner samt nödiga besättnings-
och depot-trupper å Vaxholms fästning, samt
1 regemente (Karlsborgs) 4 positionsdivisioner samt nödiga besättnings-
och depot-trupper på Karlsborgs fästning.
7.
Hvarje positionsdivision uppsätter 3 batterier om 4—6 gröfre
kanoner och 1 kulsprutebatteri om 6 pjeser samt 1 ammunitionskolonn.
8.
Från artilleriregementena beordras nödig personal till tjenstgöring
vid artilleristaben och arméförvaltningen, krut- och stycke-bruken m. m.
§ 6.
1.
Ingeniör trupp er ne bestå af 2 regementen. Hvarje regemente
består på fredsfot af 6 kompanier, det ena (1.) af 4 fältingeniör-, 1
fältjernvägs- och 1 träng-kompanier, det andra (2.) af 4 fältingeniör-,
1 fältsignal- och 1 träng-kompanier.
2.
Då hären sättes på krigsfot, uppsätter hvarje regemente 3 fältingeniörkompanier,
hvartdera med krigsbryggeekipage, 1 ponton- och
skanstygs-kolonn samt 2 fästnings- och 1 depot-kompanier, hvarjemte
1. ingeniörregementet uppsätter 2 fältjernvägs- och 2. ingeniörregementet
2 fältsignal-kompanier.
3.
Från ingeniörtrupperne beordras nödig personal till tjenstgöring
i fortifikationsstaben och å fästningarna.
§ »•
1.
Trängen består på fredsfot af 6 bataljoner om 2 kompanier
hvardera.
2.
Då hären sättes på krigsfot, uppsätter hvarje bataljon ett fördelningsqvarters
träng, 4 proviant- och 4 furage-kolonner, 1 boskapskolonn,
2 sjukvårdskompanier, 8 flyttande sjukhus, 1 hästdepot äfvensom
för fördelningens etappväsende och intendentur samt för stora
högqvarteret m. m. nödiga afdelningar. För hvarje bataljon tillkommer
dessutom 1 depotafdelning.
4
N:o 1.
§ 8.
De olika truppafdelningarnas krigsstyrka är beräknad till: 1 bataljon
fotfolk 886, 1 sqvadron 141, 1 åkande batteri 68, 1 ridande dito 74,
1 positionsdivision 190, 1 fästningsartillerikompani 300, 1 fältingeniördito
226 och 1 fästningsingeniör- dito 313 stridande underofficerare,
spel och manskap samt 1 artilleri-ammunitionskolonn 168, 1 infanteridito
109, 1 krigsbryggeekipage 98, 1 fältsignalkompani 289, 1 fältjernvägs-
dito 249, 1 ponton- och skanstygs-kolonn 332, 1 proviantdito
129, 1 furage- dito 113, 1 boskaps- dito 47, 1 sjukvårdskompani
205, 1 flyttande sjukhus 47 och 1 hästdepot 64 underofficerare, spel
och manskap.
Krigsstyrka!! af trängafdelningarna vid härens stora högqvarter
samt intendenturen och etappväsendet bestämmes efter för handen varande
förhållanden.
§ 9-
1. Hären indelas uti:
1.
arméfördelningen,
som består af:
Skånska lifgrenadierregementet,
Norra Skånska infanteriregementet,
Södra »
»
Blekinge regemente,
Skånska husarregementet,
» dragonregementet,
Husarregementet Konung Karl XV.,
Vendes fältartilleriregemente och
1. Trängbataljonen;
2.
arméfördelningen,
som består af:
Ostgöta lifgrenadierregemente,
Kronobergs regemente,
Jönköpings
»
Kalmar
»
Gotlands
»
N:o L
5
Smålands husarregemente,
Östgöta dragonregemente,
2. Göta fältartilleriregemente och
2. Trängbataljonen;
3. arméfördelningen,
som består af:
Skaraborgs regemente,
Elfsborgs
»
Vestgöta-Dals »
Bohusläns
»
Vestgöte dragonregemente,
1. Göta fältartilleriregemente,
Karlsborgs fästnings- och positions-artilleriregemente,
1. Ingeniörregementet och
3. Trängbataljonen;
4. arméfördelningen,
som består af:
Svea lifgarde
Lifregementet till fot,
Uplands
regemente,
Södermanlands »
Vestmanlands
»
Lifgardet till häst,
Lifregementets dragoner,
1.
Svea fältartilleriregemente,
Vaxholms fästnings- och positions-artilleriregemente,
2.
Ingeniörregementet och
4. Trängbataljonen;
5. arméfördelningen,
som består af:
Dalregementet,
Helsinge regemente,
Nerikes »
6
N:o 1.
Vermlands regemente,
Lifregementets lmearer,
2. Svea fältartilleriregémente och
5. Trängbataljonen;
6. arméfördelningen,
som består af:
Norrbottens regemente,
Vesterbottens
»
Jemtlands
»
Vesternorrlands »
Jemtlands hästjägareregemente,
Norrlands fältartilleriregemcnte och
6. Trängbataljonen.
2.
Dessa truppdelar förläggas i olika delar af landet i närmaste
öfverensstämmelse med hvad deras benämningar gifva vid handen, och
bestämmas deras liufvudorter närmare genom bilagan litt. a.
3.
Då hären sättes på krigsfot, gifver 1. Ingeniörregementet nödiga
ingeniörtrupper till 1., 2. och 3. arméfördelningarna och 2. Ingeniörregementet
till 4., 5. och 6. arméfördelningarna.
Härens manskap.
Stammen.
§ 10.
Stammens nummerstyrka är 25,000, inberäknade de i den fast aflönade
befälskadern upptagna vice korpraler (vice konstaplar). Af dessa
skola finnas:
på hvartdera af Svea lifgarde och Lifregementet till fot 700 nummer;
» hvartdera af 19 fotfolksregementen 500 nummer;
»
))
» de 4 nordligaste fotfolksregementena 375 nummer;
» Gotlands regemente 250 nummer;
» hvartdera af 10 rytteriregementen 500 nummer;
» hvartdera af 1. och 2. Svea, 1. Göta och Norrlands fältar till eriregementen
600 nummer;
» 2. Göta fältartilleriregemente 750 nummer;
» Vendes fältartilleriregemente 800 nummer;
N:o 1.
7
på hvardera af 2 fästnings- och positions-artilleriregementen 450
nummer;
» hvartdera af 2 ingeniörregementen 750 nummer;
» hvardera af 5 trängbataljoner 172 nummer;
» 6. trängbataljonen 140 nummer.
§ 11.
Denna nummerstyrka hålles fulltalig, dels genom en årlig rekrytkontingent
af 5,500 man, dels genom rekapitulation.
Af nämnda årskontingent komma:
på hvartdera af 21 fotfolksregementen 120 rekryter;
»
»
» de 4 nordligaste regementena 90 rekryter;
» Gotlands regemente 60 rekryter;
» hvartdera af 10 rytteriregementen 100 rekryter;
):)
» t> 1. och 2. Svea samt 1. Göta fältartilleriregementen
136 rekryter;
» 2. Göta fältartilleriregemente 161 rekryter;
» Vendes
»
170
»
» Norrlands
»
119
j>
» hvartdera af 2 fästnings- och positions-artilleriregementen 96
rekryter;
» hvartdera af 2 ingeniörregementen 150 rekryter;
» hvardera af 5 trängbataljoner 36 rekryter;
)) 6. trängbataljonen 30 rekryter.
Beväringen.
§ 12-
Beväringens styrka bestämmes af antalet årsklasser tillhörande beväringens
1. och 2. uppbåd i enlighet med hvad i § 37 närmare bestämmes.
Af den till krigstjenst dugliga årskontingenten af 1. beväringsklassen
inskrifvas årligen :
vid hvartdera af 10 rytteriregementen 40 rekryter;
»
»
.» 1. och 2. Svea samt 1. och 2. Göta och Norrlands
fältartilleriregementen 180 rekryter;
» Vendes fältartilleriregemente 210 rekryter;
j> hvartdera af 2 fästnings- och positions-artilleriregementen 360
rekryter;
8
N:o 1.
vid hvartdera af 2 ingeniörregementen 290 rekryter;
» hvardera af 5 trängbataljoner 475 rekryter;
» 6. trängbataljonen 360 rekryter;
samt till hvarje fotfolksregemente allt det öfriga manskapet inom regementets,
i § 38 närmare bestämda, inskrifningsområde, sedan manskap
till rekrytering af stam och värnpligtigt befäl, flottan och specialvapnen
derifrån afgått.
Öfrige värnpligtige.
§ 13-
Då landstormen uppbådas, äro alle värnpligtige inom landstormsområdet,
bvilka icke till annan krigstjenst äro inkallade, skyldige till inträde
i densamma.
Härens befäl.
§ 14-
1.
Härens befäl är dels fast aflönadt, dels värnpligtigt. Det består
af officerare, underofficerare samt vice korpraler (vice konstaplar).
2.
Fast aflönadt befäl utgöres af dem, hvilka i sådan egenskap
vunnit anställning på grund af de särskilda bestämmelser i detta afseende,
som i Art. IV finnas upptagna.
Värnpligtigt befäl utgöres dels af dem, hvilka i sådan egenskap
vunnit anställning på grund af de särskilda bestämmelser i detta afseende,
som uti Art. IV finnas upptagna, dels af dem, som varit anstälda
med fast aflöning, men från dylik anställning tagit afsked och
ännu befinna sig i värnpligtsåldern.
3.
Officerare utgöras af:
officerare, tillhörande generalitetet,
öfverstar,
öfverste löjtnanter,
majorer,
kaptener (ryttmästare),
löjtnanter och
underlöjtnanter (endast värnpligtige).
Underofficerare utgöras af:
fanjunkare (styckjunkare),
sergeanter och
korpraler (konstaplar).
H:o 1.
9
Vice korpraler (vice konstaplar) utgöras af manskap, som ansetts
på grund af särskilda egenskaper böra utmärkas.
4. Då hären sättes på krigsfot, tillkommer dessutom det pensionerade
befäl, livilket är till tjenstgöring enligt gällande pensionslag förbundet.
Härens generalitet, inspektioner och staber in. m.
§ 15-
1.
Generalitetet består af:
6 fördelningsgeneraler, en hvar kommenderande eu af de 6 arméfördelningar,
hvari hären är indelad, och tillika generalbefälhafvare inom
arméfördelningens territoriela område;
1 rytterigeneral,
1 generalfälttygmästare,
1 fortifikationsgeneral,
1 chef för generalstaben.
2.
Inspektionen af härens specialvapen utöfvas af:
rytterigeneralen såsom inspektör för rytteriet,
generalfälttygmästaren såsom inspektör för artilleriet,
fortifikationsgeneralen såsom inspektör för ing enkår trupp erne och rikets
fästningar samt
1 öfverste såsom inspektör för trängen.
§ 16.
1. Generalstaben består af:
1 chef, tillhörande generalitetet,
1 öfverste, *
3 öfverstelöjtnanter,
10 majorer och
24 kaptener.
2. Till tjenstgöring vid generalstaben beordras derjemte ur härens
regementen och trängbataljoner ett visst antal officerare, dels
såsom aspiranter, hvilka derunder fullgöra prof- och förberedande tjenstgöring
för inträde i generalstaben, dels såsom extra adjutanter, hvilka
kunna i freden vara behöflige för tjenstgöringens behöriga upprätthållande
samt i kriget utgöra en nödig förstärkning af generalstaben,
samt 3 fanjunkare eller sergeanter såsom skrifbiträden.
2
10
N:o 1.
§ 17-
1. Vid hvarje fördelning sgenerals stab tjenstgöra:
1
regementsofficer af generalstaben såsom stabschef,
2
officerare af kompaniofficers grad samt
1 fanjunkare eller sergeant,
dessa senare beordrade af fördelningsgeneralen ur fördelningen.
2.
Vid inspektörens för rytteriet stab tjenstgöra:
1 regementsofficer af generalstaben såsom stabschef,
1 officer af kompaniofficers grad samt
1 fanjunkare eller sergeant,
dessa senare beordrade från något af rytteriets regementen.
3.
Vid artilleristaben tjenstgöra:
1
öfverstelöjtnant såsom stabschef,
2
öfrige regementsofficerare,
7 officerare af kompaniofficers grad samt
4 styckjunkare eller sergeanter,
samtliga beordrade från artilleriregementena,
4.
Af ingeniörregementenas personal tjenstgöra:
a)
vid fortifikationsstaben:
1
öfverstelöjtnant såsom stabschef,
2
öfrige regementsofficerare,
11
officerare af, kompaniofficers grad samt
4 fanjunkare såsom rit- och skrif-biträden.
b)
vid rikets fästningar in. ro.:
3
regementsofficerare,
9 officerare af kompaniofficers grad och
12
fanjunkare såsom rit- och skrif-biträden samt tillsyningsman vid
arbetena.
5.
Vid inspektörens för trången stab tjenstgöra*:
1 kapten såsom adjutant och
1 fanjunkare eller sergeant,
beordrade från någon af trängbataljonerna.
Fotfolket.
§ 18-
1. Vid hvardera af 21 regementen skall finnas följande fast
aflönade befälspersonal:
N:o 1.
11
1 öfverste, regementschef,
1 öfverstelöjtnant,
3 majorer,
1 regementsqvartermästare,
3 regementsadjutanter,
16 kaptener
28 löjtnanter,
12 fanjunkare,
82 sergeanter, deraf 2 sjukvårdssergeanter,
82 korpraler, deraf 2 sjukvårdskorpraler,
144 vice korpraler, deraf 4 sjukvårdsvicekorpraler, tillhörande regementets
stammanskap.
Dessutom erfordras följande värnpligtige befälspersonal:
39 officerare,
38 underofficerare och
31 vice korpraler, deraf 1 sjukvårdsvicekorpral.
2.
Vid hvartdera af de 4 nordligaste regementena skall finnas
följande fast ajiönade befälspersonal:
1 öfverste, regementschef,
1
öfverstelöjtnant,
2
majorer,
1 regementsqvartermästare,
3
regementsadjutanter,
12 kaptener,
21 löjtnanter,
12 fanjunkare,
61
sergeanter, deraf 1 sjukvårdssergeant,
62
korpraler, deraf 2 sjukvårdskorpraler,
109 vice korpraler, deraf 3 sjukvårdsvicekorpraler, tillhörande regementets
stammanskap.
Dessutom erfordras följande värnpligtige befälspersonal:
33 officerare,
35 underofficerare och
31 vice korpraler, deraf 1 sjukvårdsvicekorpral.
3.
Vid Gotlands regemente skall finnas följande fast ajiönade befälspersonal:
1
öfverste, regementschef,
1 öfverstelöjtnant,
1 major,
1 regementsqvartermästare,
12
N:o 1.
1 regementsadjutant,
8 kaptener,
14 löjtnanter,
6 fanjunkare,
41 sergeanter, deraf 1 sjukvårdssergeant,
41 korpraler, deraf 1 sjukvårdskorpral,
72 vice korpraler, deraf 2 sjukvårdsvicekorpraler, tillhörande regementets
stammanskap.
Dessutom erfordras följande värnpligtige befälspersonal:
21 officerare,
20 underofficerare och
16 vice korpraler.
4. Befälhafvare för regementenas landstormsafdelningar äro i fredstid
befälhafvarne för de i § 38 mom. 4 omnämnda kompaniområden.
Befälhafvare för sockenafdelningarna samt behöfligt underbefäl utses
bland värnpligtigt befäl i landstormen.
Under krig förordnar Konungen särskilde befälhafvare för landstormsafdelningarna
och för de större uppbåd af landstormen, Indika
kunna af omständigheterna påkallas.
Rytteriet.
§ 10-
1. Vid hvarje regemente skall finnas följande fast aflönade befälspersonal:
1
öfverste eller öfverstelöjtnant, regementschef,
1 major,
1 regementsqvartermästare,
1 regementsadjutant,
7 ryttmästare,
14 löjtnanter,
6 fanjunkare,
deraf 1 sjukvårdsunderofficer,
42 vice korpraler, deraf 2 sjukvårdsvicekorpraler, tillhörande regementets
stammanskap.
Dessutom erfordras följande värnpligtige befälpersonal:
11 officerare och
10 underofficerare.
30— 31 sergeanter)
31— 30 korpraler f
N:o 1.
13
2.
Halfva antalet regementschefer (de äldste) är af öfverste- och
halfva antalet (de yngste) af öfverstelöjtnants-grad.
3.
Halfva antalet sjukvårdsunderofficerare (de äldste) är af sergeants-
och halfva antalet (de yngste) af korprals-grad.
Artilleriet.
§ 20.
1.
Vid hvardera af 1. och 2. Svea samt 1. Göta fältartilleri regementen
skall finnas följande fast ajlönade befälspersonal:
1 öfverste, regementschef,
1 öfverstelöjtnant,
3
majorer,
16 kaptener,
25 löjtnanter,
14 styckjunkare,
56 sergeanter, deraf 2 sjukvårdssergeanter,
56
konstaplar, deraf 2 sjukvårdskonstaplar,
57
vice konstaplar, deraf 3 sjukvårdsvicekonstaplar, tillhörande
regementets stammanskap.
Dessutom erfordras följande värnpligtige befälspersonal:
16 officerare,
9 underofficerare och
4
sjukvårdsvicekonstaplar.
2.
Vid 2. Göta fältartilleriregemente skall finnas följande fast af -  lönade befälspersonal:
1
öfverste, regementschef,
2
öfverstelöjtnanter,
3
majorer,
20 kaptener,
31 löjtnanter,
16
styckjunkare,
66
sergeanter, deraf 2 sjukvårdssergeanter,
67
konstaplar, deraf 3 sjukvårdskonstaplar,
68
vice konstaplar, deraf 4 sjukvårdsvicekonstaplar, tillhörande
regementets stammanskap.
Dessutom erfordras följande värnpligtige befälspersonal:
17
officerare,
14
N:o 1.
9 underofficerare och
6
vice konstaplar, deraf 4 sjukvårdsvicekonstaplar.
3.
Vid Vendes fältartilleriregemente skall finnas följande fast aflönade
befälspersonal:
1
öfverste, regementschef,
2
öfverstelöjtnanter,
3
majorer,
20 kaptener,
31 löjtnanter,
18 styckjunkare,
74 sergeanter, deraf 3 sjukvårdssergeanter,
74 konstaplar, deraf 3 sjukvårdskonstaplar,
76 vice konstaplar, deraf 4 sjukvårdsvicekonstaplar, tillhörande
regementets stammanskap.
Dessutom erfordras följande värnpligtige befälspersonal:
18 officerare,
10 underofficerare och
7
vice konstaplar, deraf 5 sjukvårdsvicekonstaplar.
4.
Vid Norrlands fältartilleriregemente skall finnas följande fast
ajiönade befälspersonal:
1 öfverste, regementschef,
1
öfverstelöjtnant,
2
majorer,
14 kaptener,
23
löjtnanter,
13
styckjunkare,
50
sergeanter, deraf 1 sjukvårdssergeant,
51
konstaplar, deraf 2 sjukvårdskonstaplar,
50 vice konstaplar, deraf 2 sjukvårdsvicekonstaplar, tillhörande
regementets stammanskap.
Dessutom erfordras följande värnpligtige befälspersonal:
14
officerare,
9 underofficerare och
8
vice konstaplar, deraf 5 sjukvårdsvicekonstaplar.
5.
Vid Vaxholms fästnings- och positions-artilleriregemente skall
finnas följande fast aflönade befälspersonal:
1
öfverste eller öfverstelöjtnant, regementschef,
2
majorer,
12 kaptener,
24
löjtnanter,
N:o 1.
15
12 styckjunkare,
45 sergeanter, deraf 1 sjukvårdssergeant,
45 konstaplar, deraf 1 sjukvårdskonstapel,
68 vice konstaplar, deraf 2 sjukvårdsvicekonstaplar, tillhörande
regementets stammanskap.
Dessutom erfordras följande värnpligtige befälspersonal:
9 officerare,
9 underofficerare och
37 vice konstaplar, deraf 2 sjukvårdsvicekonstaplar.
6.
Vid Karlsborgs fästnings- och positions-artilleriregemente skall
finnas följande fast aflönade befälspersonal:
1 öfverste eller öfverstelöjtnant, regementschef,
3 majorer,
12 kaptener,
24 löjtnanter,
12 styckjunkare,
45
sergeanter, deraf 1 sjukvårdssergeant,
46
konstaplar, deraf 2 sjukvårdskonstaplar,
70 vice konstaplar, deraf 4 sjukvårdsvicekonstaplar, tillhörande
regementets stammanskap.
Dessutom erfordras följande värnpligtige befälspersonal:
11 officerare,
9 underofficerare och
44 vice konstaplar, deraf 2 sjukvårdsvicekonstaplar.
7.
Den äldste regementschefen vid fästnings- och positionsartilleriet
är af öfverste-, den yngste af öfverstelöjtnants-grad.
Ingeniör trupp erm.
§ 21-
Vid hvarje ingeniörregemente skall finnas följande fast aflönade
befälspersonal:
1 öfverste, regementschef,
1—2 öfverstelöjtnanter,
3—2 majorer,
14 kaptener,
23 löjtnanter,
16 fanjunkare,
61 sergeanter, deraf 2 sjukvårdssergeanter,
I
16
N:o 1.
62 korpraler, deraf 3 sjukvårdskorpraler,
93 vice korpraler, deraf 4 sjukvårdsvicekorpraler, tillhörande regementets
stammanskap.
Dessutom erfordras följande värnpligtige befälspersonal:
21 officerare,
14 underofficerare och
31 vice korpraler.
. .
Trängen.
§ 22.
1.
Vid hvarje trängbataljon skall finnas följande fast aflönade
befälspersonal:
1 öfverstelöjtnant eller major, bataljonschef,
1 regementsadjutant,
5 kaptener,
10
löjtnanter,
5 fanjunkare,
30 sergeanter,
30 korpraler och
35 vice korpraler, tillhörande bataljonens stammanskap.
Dessutom erfordras följande värnpligtige befälspersonal:
11
officerare,
14 underofficerare och
125 vice korpraler (vid 4. trängbataljonen 100, vid 6. 50).
2.
Halfva antalet bataljonschefer (de äldste) är af öfverstelöjtnants-
och halfva antalet (de yngste) af majors-grad.
Härens spel.
§ 23.
1.
Härens spel är dels fast aflönadt, dels värnpligtigt. Det består
af: regementstrumpetare eller regementstrumslagare samt hornblåsare, trumslagare
och trumpetare.
2.
Det värnpligtiga spelet kan vara dels sådant, som på grund
af särskild fallenhet bland de värnpligtige dertill uttagits, dels sådant,
som varit anstäldt med fast aflöning, men som från dylik anställning
tagit afsked och ännu befinner sig i värnpligtsåldern.
N:o 1.
17
Fotfolket.
§ 24.
1.
Vid livartdera af 21 regementen skola finnas fast aflönade:
1 regementstrumslagare och.
40 spel.
Dessutom erfordras 14 värnpligtige spel.
2.
Vid hvardera af de 4 nordligaste regementena skola finnas
fast aflönade:
1 regementstrumslagare och
30 spel.
Dessutom erfordras 11 värnpligtige spel.
3.
Vid Gotlands regemente skola finnas fast aflönade:
1 regementstrumslagare och
20 spel.
Dessutom erfordras 7 värnpligtige spel.
Rytteriet.
§ 25.
Vid hvarje regemente skola finnas fast aflönade:
1 regementstrumpetare och
12 trumpetare.
Dessutom erfordras 1 värnpligtig trumpetare.
Artilleriet.
§ 26.
1.
Vid hvartdera af 1. och 2. Svea samt 1. Göta fältartilleriregementen
skola finnas fast aflönade:
1 regementstrumpetare och
24 trumpetare.
Dessutom erfordras 4 värnpligtige trumpetare.
2.
Vid hvartdera af 2. Göta och Vendes fältartilleriregementen
skola finnas fast aflönade:
3
18
N:o 1.
1 regementstrumpetare och
31 trumpetare.
Dessutom erfordras 4 värnpligtige trumpetare.
3.
Vid Norrlands fältartilleriregemente skola finnas fast aflönande:
1 regementstrumpetare och
20 trumpetare.
Dessutom erfordras 4 värnpligtige trumpetare.
4.
Vid hvartdera af 2 fästnings- och positions-artilleriregementen
skola finnas fast aflönade:
6 trumpetare.
Dessutom erfordras 2 värnpligtige trumpetare.
lngeniörtrupperne.
§ 27.
Vid hvarje ingeniörregemente skola finnas fast aflönade:
1 regementstrumpetare och
12 trumpetare.
Dessutom erfordras 2 värnpligtige trumpetare.
Trängen.
§ 28.
Vid hvarje trängbataljon skola finnas fast aflönade:
6 trumpetare.
Dessutom erfordras 22 värnpligtige trumpetare.
Härens civilpersonal.
Fältläkarekåren.
§ 29.
1. Fältläkarekåren består af:
1 öfver fältläkare, som tillika är ledamot af medicinalstyrelsen,
N:o 1.
19
6 fältläkare, af hvilka en är anstäld vid hvarje arméfördelning
och tillika öfverläkare i den garnisonsort, der fördelningens stab är
förlagd;
46 regementsläkare, af hvilka en är anstäld vid hvart och ett af:
26 fotfolks-regementen,
10 rytteri-
))
8
artilleri-
»
och
2 ingeniör-
))
82 bataljonsläkare, af hvilka två äro anstälde vid hvart och ett af:
21 fotfolksregementen,
6
fältartilleri-
»
och
2
ingeniör-
»
samt
en vid hvart och ett af:
5
fotfolks-regementen,
10
rytteri-
»
2 fästnings- och positions-artilleriregementen,
6
trängbataljoner samt
krigsskolan;
bland desse anställas 2 såsom adjutanter hos öfverfältläkaren, för
att tjenstgöra vid fältläkarekontoret, samt 1 hos hvarje fältläkare såsom
adjutant och redogörare för arméfördelningens sjukvårdsmateriel;
samt
60 extra läkare.
Bataljonsläkarne äro af två grader, de 41 äldste inom hären 1.,
de 41 yngste 2. bataljonsläkare.
2. Under krigstid förordnas en generalfältläkare med stab att tjenstgöra
vid den i fält opererande hären, och alle i värnpligtsåldern varande
civile läkare inkallas till tjenstgöring vid den militära sjukvården.
Hästläkarekåren.
§ 30.
1. Hästläkarekåren består af:
17 regementshästläkare, af hvilka en är anstäld vid hvart och ett af
härens rytteri- och fältartilleri-regementen och en vid härens
remonteringskommission;
24 bataljonshästläkare, af hvilka en är anstäld vid hvarje rytteri-,
fältartilleri- och ingeniör-regemente samt trängbataljon; samt
6 extra hästläkare.
20
N:o 1.
2.
Fästnings- och positions-artilleriregementenas behof af hästläkare
tillgodoses genom hästläkare från regementena i samma förläggningsorter,
der berörda regementen äro förlagda.
3.
Häst!äkarekåren står i samma förhållande till öfv,erfältläkaren,
som fältläkarekåren.
4.
Under krigstid förordnas en öfverfältveterinär med stab att
tjenstgöra vid den i fält opererande hären, och alle i värnpligtsåldern
varande civile hästläkare inkallas till tjenstgöring vid hären eller dess
depoter.
Intendenturen.
§ 31.
1.
Intendenturen består af:
1 generalintendent, som tillika är chef för arméförvaltningens intendents-departement,
1 öfverfältintendent, chef för samma departements militärbjrå,
6 fältintendenter, af hvilka en är anstäld vid hvarje arméfördelning,
1 fästning sintendent vid arméförråden på Karlsborg,
47 regementsintendenter, af hvilka en är anstäld vid hvart och ett af:
26 fotfolks-regementen,
10 rytteri-
»
8 artilleri-
»
2 ingeniör-
»
och
1 vid arméförrådet i Stockholm,
9 utredningsförvaltare, af hvilka en är anstäld vid hvarje arméfördelning
och förvaltare af hennes förråd, två anstälde vid
arméförråden på Karlsborg samt en vid arméförrådet i Stockholm;
samt
65 förrådsförvaltare, af hvilka en är anstäld vid hvart och ett af:
26 fotfolks-regementen,
10 rytteri-
»
8
artilleri-
»
samt
9
vid ingeniörregementena och fästningsförråden, samt
12 vid trängen, deraf 2 vid hvarje bataljon.
2.
Till tjenstgöring hos generalintendenten såsom adjutanter be
-
■N:o 1.
21
ordras en officer af kompaniofficersgrad ur generalstaben samt en dylik
från något af bärens regementen eller trängbataljoner.
3. Till tjenstgöring bos hvarje fältintendent beordras en fanjunkare
från något af arméns regementen eller trängbataljoner samt nödigt
antal skrifbiträden ur trängens beväringsmanskap.
1.
Eklesiastikstaten består af:
6 fältpastorer, af hvilka en är anstäld vid hvarje arméfördelning
för själavårdens ordnande, med skyldighet att tillika upprätthålla
själavården inom en af arméfördelningens förläggningsorter,
samt
28 tjenstförrättande regementspastorer för upprätthållande under fredstid
af själavården bland trupperne vid härens särskilda förläggnin
gs orter.
2.
Under krigstid uppehälles själavården vid trupperne på sjukhus
och fästningar under fältpastorernes öfverinseende och ledning af
uti värnpligtsåldern varande prester.
1.
Auditör sstaten består af:
34 tjenstförrättande auditörer, hvilka enligt antalet garnisonsorter
och lokala förhållanden anställas vid en eller flera regementen eller
trängbataljoner. De hafva till åliggande att i fredstid tjenstgöra i regementskrigsrätterne
och att utgöra juridiskt biträde åt de olika befälhafvarne.
2.
Under krigstid förordnas en generalauditör med stab att tjenstgöra
vid den i fält opererande hären, hvarjemte det antal auditörer,
som derjemte beliöfves, uttages bland de värnpligtige, som aflagt juridisk
examen.
Eklesiastikstaten.
§ 32.
Auditör sstaten.
33.
Öfrige civile embets- och tjenste-män.
§ 34.
1. Vid generalstaben anställas:
1 professor,
22
N:o 1.
1 krigsarkivarie,
1 redogörare, samt
1 amanuens.
2.
Vid fotfolket anställas:
26 musikdirektörer, en vid hvarje regemente.
3.
Vid artilleriet anställas:
4 verkmästare,
18 förvaltare vid tygstaten, samt
16 tygskrifvare.
4.
Vid fortifikationsstaben anställes:
1 sekreterare.
Härens handtverkare och betjente.
§ 35.
1.
Vid fotfolket anställas:
51 gevärsliandtverkare, deraf 1 vid Gotlands regemente och 2 vid
öfriga regementen.
2.
Vid rytteriet anställas:
10 gevärshandtverkare, en vid hvarje regemente,
10 sadelmakare, en vid hvarje regemente, samt
50 hofslagare, 5 vid hvarje regemente.
3.
Vid artilleriet anställas:
13 besigtnihgsrustmästare,
32 tyghandtverkare,
25 rustkammarsmeder,
8 hofslagare och.
56 batterihandtverkare.
4.
Vid ingeniörtrupperne anställas:
24 handtverkare, 12 vid hvarje regemente.
5.
Vid trängen anställas:
24 handtverkare, 4 vid hvarje trängbataljon.
6.
Utom här nämnde handtverkare kunna äfven handtverkare på
N:o 1.
23
viss tid antagas, hvarjemte värnpligtige under sin tjenstgöringstid i
mån af lämplighet kunna såsom handtverkare användas.
7. Vid en del expeditioner samt vid de olika förråden anställes
behöfligt antal vaktmästare.
Art. II.
Manskapets anskaffning och tjenstetid.
§ 36.
Hvarje svensk man är pligtig deltaga i fäderneslandets försvar
från och mod det kalenderår, under hvilket han fyller 21 år, till och
med det, under hvilket han fyller 40 år.
§ 37.
1.
Det år, värnpligtig fyller 21 år, är han skyldig undergå inskrifning
i hären och hörsamma kallelse till tjenstgöring derstädes.
2.
Vapenför värnpligtig inskrifves till vapenkonst; öfrige värnpligtige
inskrifvas till annan befattning vid hären, hvartill de må finnas
lämplige; samtlige inskrifne äro skyldige verkställa den tjensteförrättning,
dem af vederbörande befälhafvare anvisas.
3.
Värnpligten i hären fullgöres i beväringen och landstormen.
Beväringen delas i första och andra uppbådet. Tjenstetiden är 6 år i
första uppbådet och derefter 6 år i det andra. Vid härens sättande
på krigsfot fylles linietruppernes behof af beväring ur beväringens
första, reservtruppernes i allmänhet ur beväringens andra samt depottruppernes
ur beväringens såväl första som andra uppbåd. Uti krigstid
bestämmer endast behofvet tjenstetidens längd för det uppkallade
manskapet.
§ 38.
1.
Riket indelas för de värnpligtiges inskrifning i 26 regementsområden,
motsvarande de 26 fotfolksregementena.
2.
Denna indelning uppgöres af Kongl. Maj:t, hvarvid hänsyn
24
N:o 1.
tages ej mindre till rikets administrativa indelning än till de militära
fordringarna.
3.
Hvarje regementsområde indelas i 2 bataljonsområden utom
fotgardes- och Gotlands regementens områden, som hvardera bilda 1
batalj ons område.
4.
Hvarje batalj ons område indelas i 4 kompaniområden utom de
8 nordligaste, som hvardera indelas i 3, af hvilka dock hvarje ytterligare
fördelas i 2 halfkompaniområden.
5.
Hvarje kompaniområde indelas i afdelningsområden till ett
antal, som lokala förhållanden kunna fordra.
§ 39.
De värnpligtige fördelas på härens särskilda vapen, på sätt § 12
bestämmer.
§ 40.
1.
Härens stammanskap antages genom frivilligt aftal och mot
den aflöning, som kan blifva erforderlig.
2.
För att blifva antagen till stamsoldat fordras: att vara till
krigstjenst duglig, hafva fylt 18 år, icke hafva inträdt i beväringens
andra uppbåd och helst vara bosatt inom det regementes område, vid
hvithet anställningen sökes.
3.
Första aftalet med stamsoldat är på minst 2, högst 6 års
tjenstetid, hvarefter detta aftal kan förlängas på ett eller flera år i
sender, men dock ej längre, än intill dess han på grund af sin ålder
ingår i landstormen.
4.
Stamsoldat, som öfvergått i beväringen, tillhör, så länge han
i följd af sin värnpligt qvarstår i beväringen, dess första uppbåd.
Art. III.
Härens vapenöfningar och skolor.
§ 41.
1. Värnpligtig är, sedan han blifvit inskrifven i hären, skyldig
att för sin- utbildning tjenstgöra under fredstid högst 90 dagar, vid
N:o 1.
25
rytteriet, artilleriet ocli ingeniörtrupperne under det första året, men
vid fotfolket och. trängen under två år med 70 dagar under det första
året och 20 dagar under det derpå följande.
2.
De värnpligtiges öfningar skola, der icke särskilda omständigheter
nödvändiggöra undantag, försiggå i barackläger.
3.
Värnpligtig, som vid inskrifning eller hos befälet anmäler sig
och antages till stamsoldat före den tid, då årets beväringsöfning skall
börja, inkallas icke till denna öfning.
§ 42.
1.
Till höjande af den allmänna färdigheten i vapnens bruk hör
dessutom, icke allenast att gymnastik-, militär- och målskjutnings-öfningar
införas i alla skolor för den . manliga ungdomen, utan ock att
såsom fordringar i såväl maturitets- och folkskolelärare-examen som
ock andra dermed jemförliga examina måste för alla, som icke af sjukdom
eller lyte äro oförmögne till vapenöfnings undergående, ingå:
att hafva deltagit i de vid läroverken och seminarierna anordnade
militäröfningar samt i sammanlagdt 4 månaders rekryt- och förberedande
korprals-skola vid regemente eller trängbataljon, fördelad på
2 år, äfvensom att hafva förvärfvat de militära kunskaper och färdigheter,
som anses behöfliga för att blifva vice korpral; allt i enlighet
med de stadganden, som i särskildt härom utgifna författningar komma
att närmare bestämmas.
2.
Fullgörandet af i föregående moment omnämnda öfningar och
fordringar, hvilka ingå såsom en del af tmdervisningen i skolorna, befriar
icke från den för alla gemensamma medborgerliga skyldigheten
att undergå den öfning af 90 dagar, som enligt § 41 åligger hvar och
en vid hären inskrifven på grund af den allmänna värnpligten.
I 43.
1.
Stamsoldat får sin första utbildning uti en rekrytskola om ett
år, hvarefter han genomgår en korpralskola, som vid fotfolket, fästnings-
och positions-artilleriet samt trängen varar i 8 månader och vid
rytteriet, fältartilleriet och ingeniörtrupperne 1 år; börande dessa skolor
så anordnas, att för manskapet vid rytteriet 10 procent, vid fältartilleriet
och ingeniörtrupperne 15 procent samt vid öfriga vapen 20 procent af
sammanräknade antalet tjenstgöringsdagar i begge skolorna utgöra permitteringsdagar.
2.
Genomgåendet af dessa skolor, för hvilken tjenstgöring stam
4
-
26
N:o 1.
soldat erhåller särskild godtgörelse, befriar honom dock icke från skyldigheten
att undergå den öfning af 90 dagar, som enligt § 41 åligger
hvar och en vid hären inskrifven på grund af den allmänna värnpligten.
Men förbinder sig stamsoldat att i denna egenskap qvarstå i härens
led ytterligare ett år, så fritages han från 30 dagars öfning i beväringen;
qvarstår eller inträder han i stammen efter detta års förlopp ännu
ett år, fritages han från vidare 30 dagars öfning i beväringen och eger
detta rum ett tredje år, så befrias han äfven från de sista 30 dagarnes
öfningsskyldighet i beväringen.
3. Efter den i mom. 1 omförmälda första två årens utbildningstid
inkallas stamsoldaten, med undantag af de i § 46 omnämnda förhållanden,
endast till 30 dagars repetitionsöfningar årligen.
§ 44.
1.
Af manskapsstyrkan vid Svea lifgarde och Lifregementet till
fot förblifver dock, utom de i § 43 mom. 1 omnämnda rekryt- och
korprals-skolor, vid hvardera regementet 4 kompanier om 80 vice
korpraler och soldater jemte behöflig! befäl, underbefäl och spel i
ständig tjenstgöring, med iakttagande att 20 procent af samtlige tjenstgöringsdagar
för manskapet utgöra permitteringsdagar.
2.
Af manskapsstyrkan vid Lifgardet till häst förblifver, utom de
i § 43 mom. 1 omnämnda rekryt- och korprals-skolor, en sqvadron
om 150 vice korpraler och ryttare jemte behöflig! befäl, underbefäl och
spel i ständig tjenstgöring, med iakttagande att 10 procent af samtlige
tjenstgöringsdagar för manskapet utgöra permitteringsdagar.
§«. ■
1.
Vid härens särskilda regementen och trängbataljoner finnas
följande skolor:
rekrytskolor (stam- och bevärings-),
korpralsskola,
sergeantsskola och
officers- och underofficers-kurs till utbildande af värnpligtig! befäl,
samt vid Svea lifgarde, Lifregemente! till fot och Lifgardet
till häst dessutom
garnisonsskola.
2.
Utom dessa skolor finnas vid hären följande gemensamma
undervisningsanstalter:
krigsskola,
N:o 1.
27
skjutskolor,
ridskola,
artilleriskjutskola,
artilleri- och ingéniör-högskola,
krigshögskola,
militärläkarekurs och
intendentur skola.
3. Sergeantskolorna anordnas för meddelande under 1 år af nödig
utbildning för befordran till högre underofficersgrader. Till elever i
dessa skolor mottagas de, som med goda vitsord genomgått korpralsskola
och som ega praktisk fallenhet för tjensten samt visa goda
befälsegenskaper och som det sjelfva önska, till ett antal af:
vid fotfolket: för hvardera af 21 regementen ..................................... 16,
))
»
»
4
»
....................................... 12,
»
Gotlands regemente .................
8,
vid rytteriet:
för
hvarje regemente .......................................................... 12,
vid artilleriet:
för
hvardera af 3 fältartilleriregementen ..................... 16,
»
1 fältartilleriregemente................................................ 22,
»
1 » ............................................. 20,
»
1
»
14,
» hvartdera af 2 fästnings- och positions-artilleri
regementen
.......................................................................... 12,
vid ingeniörtrupperne: för hvartdera af 2 ingeniörregementen......... 18,
vid trängen: för hvarje af 6 trängbataljoner ......................................... 6.
4.
Officers- och underofficers-kurserna till utbildande af värnpligtig!
befäl anordnas för det antal elever, som dertill anmäler sig.
5.
Garnisonsskolorna anordnas för det i ständig tjenstgöring varande
äldre manskapets vid Svea lifgarde, Lifregementet till fot och
Lifgarde! till häst jhterligare • utbildning.
6- Samtliga skolor anordnas för öfrigt enligt af Kongl. Maj:t gifna
bestämmelser.
§ «.
1. Då rikets försvar det kräfver, kan utom stammen äfven beväringens
första uppbåd eller de större eller mindre delar deraf, som
Konungen efter Statsrådets hörande kan finna behöfligt, inkallas till
tjenstgöring, och till upprätthållande af inre ordningen såväl stammen
28
N:o 1.
som allt det manskap, som tillhört densamma och ännu qvarstår i beväringen.
2.
Derest i anseende till krig eller fara för krig det för rikets
försvar finnes nödigt, att äfven beväringens andra uppbåd eller någon
del deraf, i skilda orter eller vid olika vapen, inkallas, må Konungen
derom förordna, sedan Han Statsrådet hört och, såvida Riksdagen ej
är samlad eller inom tretio dagar sammanträda skall, låtit riksdagskallelse
utfärda.
3.
Beväringens första uppbåd må endast till rikets försvar och
efter det att Statsrådet blifvit hördt samt riksdagskallelse utfärdats
användas utom de förenade rikenas gränser. Utan riksdagens medgifvande
må beväringens andra uppbåd icke användas utom de förenade
rikenas gränser.
Art. IV.
Befälets m. fl. anställning-, befordran och afgång-.
§ 47.
1.
Bland stammanskapet befordras ett visst antal af dem, som
genom stadga och ett godt uppförande samt öfriga egenskaper deraf
göra sig förtjenta, efter aflagd vicekorpralsexamen till vice korpraler.
Vice korpral är, sedan han fullgjort den i § 43 mom. 1 föreskrifna
tjenstgöring, i regeln endast skyldig till deltagande i de årliga repetitionsöfningarna
samt beväringsmanskapets- rekrytöfningar.
2.
Den, som aflagt maturitets- eller folkskolelärare- eller annan
dermed jemförlig examen eller fullgjort andra af Kong]. Maj:t bestämda
prof, kan befordras till värnpligtig vice korpral, om han visar sig ega
lämpliga befälsegenskaper. Häri har skyldighet att fullgöra de honom
såsom värnpligtig åliggande värnpligtsöfningar, fördelade på högst 3 år.
§ 48.
1.
För att blifva antagen till fast aflönad korpral fordras att hafva
aflagt korpralsexamen.
2.
Värnpligtig vice korpral, som bevistat en fyra månaders under
-
N:o 1.
29
officerskurs, kan befordras till värnpligtig korpral, så framt han inom
denna tid aflagt underofficersexamen och i öfrigt visat sig ega lämpliga
befälsegenskaper. Han har skyldighet att derefter fullgöra de honom
såsom värnpligtig åliggande värnpligtsöfningar, fördelade på högst 3
år, för så vidt de icke äro fullgjorda.
§ 49.
1.
För att kunna befordras till fast aflönacl sergeant fordras att
hafva aflagt sergeantsexamen.
2.
Värnpligtig korpral må efter fullgjorda värnpligtsöfningar befordras
till värnpligtig sergeant, om han förbinder sig att innan öfvergången
i landstormen göra ytterligare 60 dagars öfning, fördelad på
2 år.
§ so.
1.
För att kunna befordras till fast ajlönad fanjunkare (styckjunkare)
fordras att hafva under tjenstgöring såsom sergeant visat prof på framstående
duglighet.
2.
Värnpligtig sergeant, som ordentligt fullgjort den honom såsom
sådan åliggande tjenstgöring, må vid afgången ur beväringen utnämnas
till fanjunkare i landstormen.
§ 51.
Alla härens underlöjtnanter äro värnpligtige underlöjtnanter. Den,
som aflagt maturitets- eller annan dermed jemförlig examen eller fullgjort
andra af Kongl. Maj:t bestämda prof och derefter bevistat 6 månaders
officerskurs, kan befordras till värnpligtig underlöjtnant, så framt
han inom denna tid aflagt officersexamen och i öfrigt visat sig ega
lämpliga befälsegenskaper. Han har skyldighet att derefter genomgå 6
månaders instruktionstjenstgöring vid trupp och derpå göra de honom
såsom värnpligtig åliggande värnpligtsöfningarna, fördelade på högst
3 år, för så vidt dessa icke äro fullgjorda.
§ 52.
1. Efter slutad instruktionstjenstgöring kan underlöjtnant, som
dertill anmäler sig och befinnes lämplig, beordras till krigsskolan. Derstädes
aflagd examen gör honom kompetent för befordran till fast aflönad
löjtnant.
30
A r:o 1.
2. Efter afslutad instruktionstjenstgöring må underlöjtnant, sedan
lian fullgjort de honom såsom värnpligtig åliggande värnpligtsöfningar,
befordras till värnpligtig löjtnant, om han förbinder sig att innan öfvergången
i landstorm en. göra ytterligare 60 dagars öfning, fördelad på 2 år.
§ 53.
1.
För att kunna befordras till fast a,fänad kapten (ryttmästare)
gälla de af Kongl. Maj:t utfärdade bestämmelser.
2.
Värnpligtig löjtnant, som ordentligt fullgjort den honom såsom
sådan åliggande tjenstgöring, må vid afgången ur beväringen utnämnas
till kapten i landstormen.
3.
För anställande och befordran af härens befäl gälla i öfrigt
af Kongl. Maj:t utfärdade bestämmelser.
§ 54.
För anställande och befordran af härens spel och civilpersonal
gälla af Kongl. Maj:t utfärdade bestämmelser.
§ 55.
För d-en fast aflönade personalens afgång ur hären gälla af Kongl.
Maj:t utfärdade bestämmelser.
§ 56.
Det värnpligtiga befälet tillhör beväringens första uppbåd, ända
till dess det på grund af sin värnpligtsålder öfvergå]1 i landstormen.
§ 67.
1.
Till härens civila beställningar hafva officerare, underofficerare
och stamsoldater företrädesrätt, derest de fullgjort för desse platser
föreskrifna kompetensvilkor och befinnas för dem lämplige.
2.
Värnpligtige officerare och underofficerare samt stamsoldater
skola, om de eg a goda vitsord från sin föregående tjenst, vid lika
kompetens med andre medsökande, framför desse komma i åtnjutande
af sådana civila befattningar i statens tjenst, hvartill de efter förutgången
proftjenstgöring visat sig lämplige.
N:o 1.
31
Art. V.
Härens hästar.
§ 58.
1.
Härens hästar indelas i officer shästar, stamhästar och legde
hästar.
2.
Of feer shästar anskaffas och underhållas i enlighet med följande
bestämmelser.
Under fredstid äro officerare skyldige att hafva nedanstående antal
tjenstehästar, nemligen:
officerare tillhörande generalitetet, generalintendenten samt öfverstar,
öfverstelöjtnanter och. majorer af rytteriet, hvardera 3 hästar;
inspektören för trängen, öfverstar af generalstaben, fältartilleriet
och fotfolket, chefen för krigshögskolan samt öfverstelöjtnanter och
majorer af generalstaben och fältartilleriet, äfvensom kaptener vid
generalstaben, ryttmästare och löjtnanter vid rytteriet och de hos fördelningsgeneralerne
och inspektören för trängen anstälde adjutanter,
hvardera 2 hästar;
öfverstar af fästnings- och positions-artilleriet och fortifikationen
samt öfverstelöjtnanter och majorer vid fotfolket, fästnings- och positions-artilleriet,
fortifikationen och trängen äfvensom regementsqvartermästare
och adjutanter vid fotfolket, hvardera 1 häst.
Dessa hästar anskaffas genom officerens egen försorg, med följande
undantag:
a)
kaptener af generalstaben och löjtnanter vid rytteriet äfvensom
de hos fördelningsgeneralerne och inspektören för trängen anstälde
adjutanter erhålla den ene af sina båda hästar sig af staten tilldelad
sålunda, att den i regeln emottages vid 5 års ålder och efter 7 års
begagnande blifver innehafvare^ enskilda egendom; samt
b)
officer, hvars häst i tjensten så svårt skadas, att den blifver
obrukbar, erhåller af staten en fullt tjenstbar ridhäst i den ordning
och under de vilkor, som genom särskild författning närmare bestämmas.
För öfrigt tillhandahålles genom statens omedelbara försorg kaptener
och löjtnanter vid artilleriet, fortifikationen och trängen, äfvensom
32
N:o 1.
hvarje annan officer eller vederlike, hvilken skall, utom de här uppräknade,
vara beriden, 1 häst.
3. Stamhästar anskaffas och underhållas till följande antal:
vid
rytteriet,
för hvarje
regemente ........................  600,
6,000
st..;
»
artilleriet: för hvarje
ridande batteri 62.................. 124,
»
»
åkande liniebatteri
34 ....... 1,258,
»
»
positionskompani 10 ........... 60,
samt dessutom för artilleristaben m. fl.
behof..................................................
12
p45.{.
»
»
ingeniörtrupperne: för hvarje regemente............... 65,
130
»
»
trängen, för hvarje trängbataljon............................ 40,
240
»
Summa 7,824 st.
Ingeniörtruppernes och trängens stamhästar äro i ständig tjenstgöring;
artilleriets, med undantag af Vendes och Norrlands fältartilleriregementens,
likaså; nämnda regementens samtlige hästar deremot
endast under bevärings- och repetitions-öfningar; rytteriets blott under
repetitionsöfningarna. Öfriga tider af året bibehålies i tjenstgöring vid
hvartdera af nämnda två artilleriregementen samt vid hvarje rytteriregemente
endast det för tjenstens behöriga gång erforderliga antal.
Öfrige hästar ställas i depoter eller utackorderas. Af ett rytteriregementes
hästar äro i allmänhet:
Vid Lifgardet Vid hvarje af öftill
häst. riga regementen.
i ständig
tjenstgöring ...................... 350
235
st.
i depot..................................................... 60
60
»
utackorderade.......................................... 190
305_»
Summa 600
600
st.
Vid Vendes artilleriregemente äro i allmänhet 40, vid Norrlands
20 hästar utackorderade.
De till ^ackordering afsedde hästarne utlemnas vid 8 års ålder
till enskilde personer mot den ersättning, som kan vara nödig, med
rättighet för desse att begagna dem till ridt och lättare körning. Utackorderade
hästar inkallas sedermera i allmänhet blott till de årliga
repetitionsöfningarna, artilleriets äfven till beväringsöfningarna, och
blifva slutligen efter repetitionsöfningarna det år, under hvilket de fylla
13 år, nämnde personers egendom, dock under förbehåll, att de i händelse
af krig aflemna» för härens behof intill hösten det år, då de
fylla 15 år.
N:o 1.
33
4.
Leg de
hästar
anskaffas årligen till
följande antal:
vid artilleriet:
för
hvarje
ridande batteri 36
............... 72,
»
»
åkande liniebatteri
30......... 1,110,
»
»
positionskompani 20 ............ 120,
^ 302 gp.
» ingeniörtrupperne: för hvarje regemente ............ 150,
300 »
» trängen: för hvarje bataljon...................................... 30,
180 »
Summa 1,782 st.
Samtlige legde hästar inkallas årligen till tjenstgöring under 30
dagar utom vid 1. ingeniörregementet, der de inkallas under 15 dagar.
5. Hären skall vid dess försättande på krigsfot erhålla sitt ytterligare
behof af hästar jemte fordon och seldon såväl för trupperne
som för trängen genom kommunernas försorg mot full ersättning, allt
på sätt som i särskild lag stadgadt blifver.
5
Landlfursvarskomiténs betänkande.
34
N:o 1.
Bilaga litt. a.
Härens förläggning.
1. arméfördelningen.
Förläggningsort
för stab och
intendentur.
Chefsembetets
förläggningsort.
Förläggningsort
för skolorna.
Öfningsplats för
repetition söfnin-  garna.
Stab och intendentur............................
Kristianstad eller
Hessleholm.
1. Trängbataljonen................................
Hessleholm.
Hessleholm.
Hessleholm.
Vendes fältartilleriregemente..................
Kristianstad.
Kristianstad.
Näsby hed.
Husarregementet Konung Karl XV.:........
Malmö.
Malmö.
Ljungby hed.
Skånska dragonregementet.........''..........
Landskrona.
Landskrona.
Ho.
D:o husarregementet.......................
Helsingborg.
Helsingborg.
D:o.
D:o lifgrenadierregementet...............
D:o.
Herrevadskloster.
D:o.
Norra Skånska infanteriregementet .........
Hessleholm.
Ljungby hed.
Ibo.
Södra D:o
d:o
.........
Lund.
Ystad.
Tvedörra.
Blekinge regemente.............................
Karlskrona.
Karlskrona.
Bredåkraslätt.
2. arméfördelningen.
Stab och intendentur ............................
2. Trängbataljonen..............................
2. Göta fältartilleriregemente..................
Ekesjö.
Nässjö eller Rän-  neslätt.
Vadstena.
Nässjö eller Rän-  neslätt.
Vadstena.
Nässjö eller Rän-  neslätt.
Starby.
Smålands husarregemente......................
Ekesjö.
Ränneslätt.
Ränneslätt.
Östgöta dragonregemente......................
Vadstena.
Vadstena.
Starby.
D:o lifgrenadierregemente.................
Linköping.
Malmen.
Malmen.
Kronobergs regemente...........................
Vexiö.
Kronobergshed.
Kronobergshed.
Jönköpings
d:o ...........................
Ekesjö.
Ränneslätt.
Ränneslätt.
Kalmar
d:o ...........................
Oskarshamn.
Hultsfred.
Hultsfred.
Gotlands
d:o ..........................
D-.o artilleriafdelning.....................
Visby.
D:o.
Visborgs kungs-  ladugård.
I):o.
Visborgs kungs-  ladugård.
D:o.
3. arméfördelningen.
Stab och intendentur...........................
3. Trängbataljonen...............................
Sköfde.
Karlshorg.
Karlsborg.
Karlsborg.
1. Göta fältartilleriregemente..................
Karlsborgs fästnings- och positions-artilleri-
Göteborg.
Göteborg.
Tånga hed.
regemente......................''.......''..........
Karlsborg.
Karlsborg.
Karlsborg.
1. Ingeniörregementet............................
D:o.
D:o.
D:0.
Vestgöta dragonregemente......................
Sköfde.
Axvall.
Axvall.
Skaraborgs regemente........................
D:o.
D:o.
D:o.
Elfsborgs
d:o ........................
Borås.
Fristads hed.
Fristads hed.
Vestgöta-Dals
d:o ........................
Venersboi-g.
Grunnebo hed.
Grunnebo hed.
Bohusläns
d:o ........................
Göteborg.
Göteborg.
Backa mo.
N:o 1.
35
dr. arméfördelningen.
Förläggningsort
för stab och
intendentur.
Chofsombetets
förläggningsort.
Förläggningsort
för skolorna.
Öfningsplats för
repotitionsöfnin-  garna.
Stab och intendentur .........................
4. Tränghataljonen...............................
Stockholm.
Marieberg *).
Marieberg *).
Marieberg *).
1. Svea fältartilleriregemente..................
Vaxholms fästnings- och positions-artilleri-
Stockholm.
Stockholm.
{Ladugårdsgärdet
(Marma.
regemente ........................................
Vaxholm.
Vaxholm.
Vaxholm.
Lifgardet till häst...............................
Stockholm.
Stockholm.
Ladugårdsgärdet.
Lifregementets dragoner........................
D:o.
D:o.
D:o.
2. Ingeniörregementet...........................
D:o.
D:o.
D:o.
Svea lifgardet.....................................
D:o.
I):o.
D:o.
Lifregementet till fot............................
D:o.
D:o.
D:o.
Uplands
regemente......................
Upsala.
Upsala slott.
Polacksbacken.
Södermanlands
d:o ......................
Nyköping.
Malma hed.
Malma hed.
Vestmanlands
d:o .......................
Vestorås.
Utnäslöt.
Utnäslöt.
5. arméfördelningen.
Stab och ifttendentur .........................
Örebro.
5. Tränghataljonen...............................
Örebro.
Örebro.
Örebro.
2. Svea fältartilleriregemente..................
D:o.
Sanna hed.
Sanna hed.
Lifregementets husarer..........................
D:o.
D:o.
D:o.
Nerikes regemente ...........................
D:o.
D:o.
D:o.
Vermlands
d:o
Karlstad.
Trossnäs fält.
Trossnäs fält.
Dalregementet.................................. ..
Kalun.
Komme hed.
Komme hed.
Helsinge regemente...............................
Söderhamn.
Molicd.
Mohed.
6. arméfördelningen.
Stab och intendontur.......................:....
6. Tränghataljonen....................... ......
Östersund.
Östersund.
Kröson.
Kröson.
Norrlands fältartillerircgemente...............
D:o.
D:o.
D:o.
Jemtlands hästjägarerogemento...............
D:o.
I):o.
D:o.
D:o
fältjägareregemente................
D:o.
D:o.
D:o.
Vesternorrlands regemente......................
Sollefteå.
Sånga mo.
Sånga mo.
Vesterbottens
d:o ......................
Umeå.
Yttor-Hiskes.
Ytter-Hiskes.
Norrbottens
d:o ......................
Luleå.
Notviken.
Notviken.
Anm. Beväringsrekrytskolorna skola, der icke särskilda
omständigheter nödvändiggöra undantag, försiggå på
de för repetitionsöfningarna här ofvan angifna öfningsplatserne.
!) Under förutsättning af artilleri- och ingeniör-högskolans förflyttning till annan lämplig lokal i Stockholm.
36
INNEHÅLL.
Art. I.
Sid.
Härens sammansättning...................................................................................... 1.
Härens
indelning
och förläggning.................................................................. 1-
Härens
manskap
............................................................................................ 6.
Härens
befäl ................................................................................................ 8.
Härens
spel..................................................................................................... 16.
Härens
civilpersonal ................................................................................... 18.
Art. II.
Manskapets anskaffning oeli tjenstetid ............................................................ 23.
Art. III.
Härens yapcnöfningar och skolor..................................................................... 24.
Art. IV.
Befälets m. fl. anställning, befordran och afgång....................................... 28.
Art. V.
Härens hästar......................................................................................  31.
Bilaga: Härens förläggning
34.
37
N:o 2.
Förslag
till
lag
om upprätthållande af härens
stamtrupp.
§ i.
Härens stamtrupp vid fotfolket och specialvapnen skall bestå af eu
nummerstyrka af sannnanlagdt 25,000 man. Denna nummerstyrka,
hvaruti inberäknas härens fäst aflönade vice korpraler (vice konst.aplaf),
hålles fulltalig dels genom eu bestämd årlig rekrytkontingent af 5,500
man och dels till återstående delen genom rekapitulation.
§ 2.
1.
Stamsoldat anskaffas genom frivilligt aftal mot den aflöning,
som kan blifva erforderlig.
2.
För att blifva antagen till rekryt för stammen fordras: att vara
till krigstjenst duglig samt hafva fylt aderton år, men ännu icke inträdt
i beväringens andra uppbåd; börande till rekryt företrädesvis
antagas person, som är bosatt inom det regementsområde, hvilket, efter
hvad här nedan sägs, ansvarar för rekrytering vid den truppafdelning,
der anställningen sökes.
3.
Tjenstetiden för stamsoldat beräknas städse från den 1. November
samt bestämmes vid första aftalet minst till två samt högst till
sex år och kan sedermera förlängas, hvarje gång med ett eller flere
år; dock att ingen må i tjensten qvarstå längre än till den 1. November
det år, under hvilket han bör ingå i landstormen.
38
N:o 2.
§ 3.
Genom lag om härens aflöning bestämmes för stamtruppen till utgående
af statsmedel den lega och månadslön, som beräknas erfordras
för stamtruppens anskaffande och upprätthållande.
§ 4-
En hvar, som önskar blifva till stamsoldat mot de af staten erbjudna
förmåner antagen, anmäle sig inom den 10. Juli vid det regemente
eller den trängbataljon, der han vill vinna anställning, och eger
chefen att den sökande approbera och antaga, allt på sätt och under
vilkor, som Kongl. Maj:t i derom utfärdad stadga närmare bestämmer.
§ 5.
Derest något år rekryter till fulla antalet af årskontingenten icke
iifom den i näst föregående § stadgade tid anmält sig att mot de af
staten erbjudna förmåner ingå i stammen, åligger det vederbörande
kommuner att fylla bristen i årskontingenten, på sätt nedan förmäles.
§ 6.
Med afseende å den kommunerna enligt § 5 åliggande skyldighet
indelas riket af Kongl. Maj:t i rekryteringsområden, hvartdera omfattande
en eller flere kommuner.
Hvarje rekryteringsområde ansvare i förhållande till sin folkmängd,
på sätt vid nämnda indelning närmare bestämmes, för anskaffande af
en eller flere stamrekryter, med skyldighet att, derest rekryt af området
icke erhålles mot den af statsmedel utgående lega, tillskjuta hvad derutöfver
erfordras. Vid indelningen må dock ansvaret för anskaffandet
af en rekryt icke emellan två eller flere rekryteringsområden delas,
utan må till undvikande deraf, med bibehållande af största möjliga
jemnhet i indelningen, göras de jemkningar, som för ändamålet äro
oundgängliga.
N:o 2.
39
Till grund för folkmängdens beräknande skall tjena den af statistiska
centralbyrån vid tiden för indelningens verkställande senast offentliggjorda
allmänna folkräkning i riket, hvarvid för garnisonsort afdrag
göres för det i dess befolkning inberäknade garnisonerade manskapet.
Indelningen öfverses och rättas hvart tionde år med hänsyn till
folkmängdens vexlingar.
§ 7.
Rekryteringsområdena inom hvarje sådant regementsområde, hvarom
i § 11 af lagen om allmänna värnpligten förmäles, bilda tillsammans
ett rekryteringsdistrikt, som ansvarar för rekryteringen dels af stamtruppen
vid det fotfolksregemente, som regementsområdet motsvarar,
och dels af det antal stamsoldater vid härens specialvapen, som af
Kongl. Maj:t bestämmes i förhållande till den rekryteringsskyldighet,
som för regementsområdet återstår, sedan kontingenten för fotfolksregementet
afräknats. Vid nu omförmälda fördelning af rekrytkontingenten
för specialvapnen tillses, att rekryteringsskyldigheten må, så vidt möjligt
är, inom hvarje regementsområde fullgöras vid trupp, som har sin
förläggningsort inom eller i närheten af detsamma; och bestämmer
Kongl. Maj:t tillika, då rekrytering af en trängbataljon eller ett regemente
af specialvapnen skall verkställas af flere regementsområden,
fullständigt den ordningsföljd, hvari rekryterne vid behof skola af de
särskilda regementsområdena anskaffas.
§ 8.
De till samma regementsområde hörande rekryteringsområden förses
med nummer genom lottning och skola, i mån af yppad brist å
stamrekryter för regementsområdet, rekrytera turvis sålunda, att det
område, som erhållit lägsta numret, fullgör sin rekryteringsskyldighet
först och de öfriga derefter i nummerföljd.
Skola rekryter af ett regementsområde samtidigt anskaffas till såväl
fotfolket som specialvapnen, sker rekrytering för de särskilda
vapnen i denna ordning: fotfolket, trängen, fästnings- och positionsartilleriet,
fältartilleriet, ingeniörtrupperne och rytteriet.
40
N:o 2.
§ 9.
1.
Till samma rekryteringsområde hörande kommuner eg a sig
emellan öfverenskomma om sättet för rekryteringens verkställande.
Kan öfverenskommelse ej träffas, bestämme Konungens Befallningshafvande,
då framställning derom göres, det antal personer, som skall
af hvarje kommun å kommunalstämma utses, för att gemensamt ombesörja
rekryteringen för området.
2.
De kostnader, rekryteringsområde kan nödgas vidkännas för
rekryteringsskyldighetens fullgörande, fördelas, der området består af
flere än en kommun, på kommunerna efter folkmängden, enligt den
beräkning, som jemlikt § 6 tjenat till grund för den allmänna rekrytindelningen,
samt utgöras inom hvarje kommun efter de grunder, som
äro för kommunalutskylder gällande.
§ io.
1.
Har föreskrifvet antal stamrekryter vid trängbataljon eller regemente
af specialvapnen icke inom den 10. Juli erhållits, öfver sänder
chefen för bataljonen eller regementet nästföljande söckendag till en
hvar af befälhafvarne öfver de regementsområden, hvilka hafva att ansvara
för stamsoldater vid truppafdelningen, skriftlig anmälan angående
såväl hela det bristande antalet rekryter, som äfven det antal, hvilket,
enligt den af Kongl. Maj:t faststälda ordningsföljd mellan regementsområdena,
skall af ett eller flere bland dessa anskaffas. Derest inom
den 10. Juli rekryter till fulla antalet erhållits, skall sådant på enahanda
sätt anmälas.
2.
Hvarje regementsområdesbefälhafvare insänder efter mottagande
af den i föregående punkt föreskrifna anmälan inom två dagar till
Konungens Befallningshafvande i det eller de län, der rekryteringsområden
blifvit regementsområdet tilldelade, uppgift å det antal rekryter,
som brister för fotfolksregementet, tillika med afskrift af berörda anmälan
samt förslag öfver den rekrytering, som för året bör särskildt
af hvarje bland regementsområdets i tur varande rekryteringsområden
fullgöras.
3.
Konungens Befallningshafvande läte derefter ofördröjligen och,
så vidt ske kan, före den 1. Augusti tillställa kommunalstyrelserna i
hvarje för året rekryterings skyldigt område inom länet skriftlig uppgift
N:o 2.
41
å den rekryterings skyldigdiet, rekryteringsområdet har att fullgöra, med
föreläggande att föranstalta, det behörigt antal rekryter för området
anskaffas och till godkännande uppvisas inför den nämnd, hvarom i
nästföljande § sägs.
§ 11-
För hvarje län skall finnas en rekryteringsnämnd, som har att
besluta angående approbation eller kassation af rekryter, hvilka af
länets rekryteringsområden inför nämnden uppvisas. Rekryteringsnämnden
består af landshöfdingen i länet eller den Konungens Befallningshafvande
i hans ställe förordnar, såsom ordförande, samt af två
ledamöter, nemligen en af Kongl. Maj:t beordrad regementschef samt
en af landstinget eller, der inom länet finnes stad, som ej lyder under
landsting, af stadsfullmägtige, till deltagande i nämnden i hvad angår
stadens rekrytering, vald man, som bör vara inom länet eller staden
bosatt och som jemte två suppleanter för hvarje år utses. I bemälde regementschefs
ställe inträde såsom ledamot af nämnden vederbörande
chef för rekryterande regemente eller trängbataljon, der lian tillstädes
är, hvar, så vidt angår antagande af rekryter för hans trupp afdelning.
Vid omröstning inom nämnden galle hvarje röst lika, och föres vid
nämndens sammanträden protokoll af den person, Konungens Befallningshafvande
dertill förordnat.
Nämnden, som biträdes af en militärläkare, sammanträder, der sådant
erfordras, årligen den 30. Oktober eller, om helgedag då inträffar,
näst föregående dag å ort och tid, som senast sex veckor förut af
Konungens Befallningshafvande kungöres.
Öfver nämndens beslut må endast vederbörande kommuner anföra
besvär, och skall missnöje med beslutet till anteckning i protokollet
anmälas, innan nämnden åtskiljes, vid påföljd, att besvären eljest icke
upptagas till pröfning.
§ 12-
Har rekryteringsområde icke fullgjort sin rekryteringsskyldighet,
innan nämnden åtskiljes, och hafva besvär öfver nämndens beslut ej
heller blifvit hos nämnden anmälda och derefter behörigen fullföljda,
ege vederbörande chef draga försorg om rekryts anskaffande för sin
trupp afdelning på rekryteringsområdets bekostnad.
Landtförsvarskomiténs betänkande.
6
42
N:o 2.
§ 13-
1.
Uppstår tvist kommuner emellan uti fråga rörande rekrytering,
skilje dem emellan Konungens Befallningshafvande; och ege den, som
icke åtnöjes med Konungens Befallningshafvandes beslut, att deröfver
hos Kongl. Maj:t anföra besvär, hvilka sist innan klockan tolf å trettionde
dagen efter den, då klaganden af beslutet erhöll del, den dagen
likväl oräknad, skola aflemnas till Konungens Befallningshafvande, som
öfver besvären infordrar vederbörandes förklaring och, sedan den inkommit,
till Kongl. Maj:t insänder samtliga till målet hörande handlingar
jemte eget utlåtande. Klagan öfver sådant föreläggande af Konungens
Befallningshafvande, hvarom i § 10, mom. 3 förmärs, skall hos
Kongl. Maj:t på enahanda sätt fullföljas.
2.
Den som vill, efter behörigen anmäldt missnöje, fullfölja klagan
emot rekryteringsnämnds beslut, skall till Konungens Befallningshafvande
ingifva sina till Kongl. Maj:t stälda, underdåniga besvär sist
innan klockan tolf å femtonde dagen, den oräknad, då beslutet föll;
hvaruppå Konungens Befallningshafvande till Kongl. Maj:t skyndsamt
insänder besvären jemte eget utlåtande och nämndens protokoll.
§ 14-
Denna lag må icke ändras eller upphäfvas utan Konungs och Riksdags
sammanstämmande beslut.
De för lagens tillämpning erforderliga närmare föreskrifter meddelas
af Kongl. Maj:t.
Öfrergåen de stadgan den.
Denna lag träder i kraft det år, lagen om den nya härordningen
först skall tillämpas; dock att under den tid, som föregår den nya härordningens
fullständiga genomförande, den årliga rekrytkontingenten
begränsas till det antal rekryter, som enligt grunderna för öfvergången
till den nya härordningen under hvarje särskild! år af nämnda tid erfordras.
Det antal rekryter, som vid denna begränsning belöper sig på
hvarje särskildt regementsområde, likasom den eller de truppafdelningar,
vid hvilka hvarje regementsområde under öfvergångsåren har att
för rekrytering ansvara, bestämmes medelst fördelning af Kongl. Maj:t,
N:o 2.
43
och må under öfvergångsåren, då vid något fotfolksregemente det för
året erforderliga rekrytantalet är större än det, hvarför dess regementsområde
är för samma år ansvarigt, under det att motsatt förhållande
vid annat fotfolksregemente eger rum, brist inom det ena regementsområdet
kunna fyllas med öfverskott från det andra, dervid tillika fullständigt
bestämmes den ordningsföljd, hvari rekryterne för fotfolksregementet
i mån af yppad brist skola af hvartdera regementsområdet
anskaffas.
N:o 3.
Förslag
till
lag
om allmänna värnpligten.
Art. I.
Allmänna bestämmelser.
§ I
Hvarje
svensk man är pligtig att deltaga i fäderneslandets försvar
från och med det kalenderår, under hvilket han fyller tjuguett år till
och med det, under hvilket han fyller fyratio år.
§ 2.
Från värnpligtens fullgörande frikallas den, som till följd af lyte,
sjukdom eller kroppslig svaghet är till tjenst vid rikets försvar oförmögen.
§ 3.
Värnpligtig tillhör hären eller flottan.
§ 4.
1. Värnpligten fullgöres i beväringen och landstormen. Beväringen
tillhör hären eller flottan; landstormen endast hären. Beväringen
delas i första och andra uppbådet. Tjenstetiden är sex år i första
uppbådet och derefter sex år i det andra.
Varnpligt och
värnpligtsålder.
Frikallelse.
Värnpligtens
fullgörande
i hären och
flottan.
46
N:o 3.
Tiden för inskrifning.
Tjenstetid.
Tidigare inskrifning
kan
medgifvas.
Värnpligtigs
tjenst.
I krigstid bestämmer dock endast behofvet tjenstetidens längd för
det uppkallade manskapet.
2. Under den tid, värnpligtig icke tillhör beväringen, tillhör han
landstormen.
§ 5-
1.
Värnpligtig är skyldig att inställa sig till inskrifning i hären
eller flottan det år, han fyller 21 år.
2.
Tjenstetiden enligt § 4 mom. 1 beräknas från början af nyss
nämnda år, äfven om den värnpligtige till följd af laga förfall eller
beviljadt uppskof först ett senare år skulle blifva inskrifven.
Har sådan senare inskrifning skett till följd af den värnpligtiges
förfallolösa uteblifvande, räknas tjenstetiden från början af inskrifningsåret.
Inställer inskrifven värnpligtig sig icke till tjenstgöring det år,
han första gången blifvit till vapenöfning inkallad, räknas hans tjenstetid
från början af det år, han inträder i tjenstgöring.
§ 6.
Äfven före det år, värnpligten inträder, må yngling anmäla sig
till inskrifning och dervid sjelf välja den truppafdelning eller flottans
station, hvilken han vill tillhöra. Bifall härtill beror derpå, att han är
till krigstjenst duglig och i öfrigt lämplig till den tjenst, hvartill han
anmäler sig.
Han tillhör likväl första uppbådet, intilldess sex år förflutit från
och med det år, då lian fylde 21 år. Sådane ynglingar må dock icke
vid någon af härens afdelningar eller vid flottans stationer emottagas
till större antal än tio procent af årskontingenten.
Hvad i denne lag stadgas om värnpligtige gäller i tillämplige delar
jemväl med afseende å de enligt denna paragraf inskrifne, innan
de i värnpligtsåldern inträdt.
§ 7.
Vapenför värnpligtig inskrifves till vapentjenst; öfrige värnpligtige
till annan befattning vid hären eller flottan, hvartill de må finnas
lämplige.
Nio 3.
47
§ 8.
Rörande inskrifne värnpligtiges befrielse från tjenstgöring under
krigstid meddelar Kongl. Maj:t de föreskrifter, som för rikets tjenst
och det allmännas behof finnas vara påkallade.
§ 9.
Värnpligtig, som är lagstadd eller annorledes i annans tjenst eller
arbete antagen, må ej af husbonde eller arbetsgifvare hindras att i
behörig tid inställa sig till inskrifning, vapenöfning eller annan tjenstgöring.
§ io.
Värnpligtig, som är förlustig medborgerligt förtroende, må ej vapenöfvas,
utan till lämpliga arbeten användas.
Art. II.
Om inskrifning till utgörande af värnpligten.
§ 11.
1.
Riket indelas i och för de värnpligtiges inskrifning uti områden
motsvarande fotfolkets regementsområden.
2.
Hvarje regementsområde delas i visst antal bataljons-, kompani-
och afdelnings-områden.
§ 12-
1. Vederbörande mantalsskrifningsförrättare åligger, att, genast
efter det mantalsskrifningarna blifvit afslutade, med ledning af mantalslängderna
och i enlighet med de föreskrifter, Kongl. Maj:t utfärdar,
uppsätta fullständiga listor till grund för den stamrulla, som skall
föras öfver de värnpligtige inom hvarje kompaniområde. Dessa listor
skola för granskning öfversändas till vederbörande pastorsembeten,
hvilka genom anteckning å dem böra upplysa, dels om någon af deruti
upptagne väi-npligtige aflidit eller afflytta!; till annan ort, som, då
Befrielse under
krigstid.
Värnpligtig
får ej hindras
att inställa
sig.
Värnpligtig,
som är förlustig
medborgerligt
förtroende.
Inskrifnings
områden.
Rullföringen
öfver dem, som
inträda i värnpligtsåldern.
Värnpligtigs
inskrifning.
48
N:o 3.
den är känd, bör uppgifvas, dels om och hvilka utom de å listorna
upptagne, men till samma åldersklasser hörande personer, efter mantalsskrifningen
inflyttat i församlingen, hvarefter listorna, bekräftade
med vederbörande pastorers underskrifter, skola af dem till mantalsskrifningsförrättaren
återsändas. Sedan skall mantalsskrifningsförrättaren
insända dessa listor, behörigen transporterade och summerade,
till Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, som ofördröjligen öfversänder
dem till vederbörande regementschefsembete. Om den tid, inom hvilken
mantalsskrifningsförrättare samt pastorer skola fullgöra förberörda
åligganden, varder särskildt stadgadt.
2.
Direktionerna öfver sjömanshusen skola på sätt och inom tid,
som Kongl. Maj:t bestämmer, hvarje år insända uppgift å de i sjömanshusens
register inskrifne värnpligtige till Kongl. Maj:ts Befallningshafvande,
som ofördröjligen öfversänder äfven dessa uppgifter till
vederbörande regementschefsembete.
3.
Chefsembetet läte derefter, på sätt Kongl. Maj:t derom närmare
bestämmer, upprätta fullständiga rullor öfver inskrifningsområdets
värnpligtige af de tolf första årsklasserna.
4.
Ej mindre presterskapot än ock landstatens tjenstemän, särdeles
mantalsskrifningsförrättare samt direktionerna öfver sjömanshusen,
vare pligtige att, i allt hvad på dem kan ankomma, tillhandagå
vederbörande befäl med de upplysningar och det bistånd, som af dem
kunna äskas i och för de värnpligtiges redovisande och inskrifning.
5.
Der mot husförhörslängder svarande anteckningar föras af
annan myndighet än presterskapet, skola presterskapets skyldigheter
enligt denna § åligga sådan myndighet,
§ 13-
1.
Hvarje år skall på tider och ställen, som af Kongl. Maj:ts
Befallningshafvande efter vederbörande regementschefs hörande bestämmas,
inskrifning inom de särskilda inskrifningsområdena förrättas
med de värnpligtige, som under året fylla 21 år, samt med dem af
äldre årsklasser, hvilka vid föregående inskrifningsförrättningar bort
vara tillstädes, men uteblifva eller vid sådan förrättning erhållit uppskof
med inskrifning.
2.
Värnpligtig, som är inskrifven vid sjömanshus, redovisas inom
det inskrifningsområde, der sjömanshuset är beläget,
3.
Inkallelse till inskrifningsförrättning verkställes af Kongl. Maj:ts
Befallningshafvande genom kungörelse.
N:o 3.
49
§ 14-
Vid inskrifningsförrättning är hvarje till densamma inkallad värnpligtig
skyldig att personligen inställa sig och emottaga en inskrifningsbok
i och för anteckning genom vederbörande befäl, af hvad som
med hänsyn till värnpligtens fullgörande är för den värnpligtige af
vigt att kunna styrka, såsom fullgjord tjenstgöringsskyldighet m. in.
Från sådan inställelse frikallas värnpligtig, som är inskrifven å
sjömanshus. Sådan värnpligtig erhåller sin inskrifningsbok af vederbörande
sjömanshusdirektion.
Till inskrifningsförrättning skola vederbörande tjensteman införskaffa
de värnpligtiges prestbetyg.
§ 16-
Värnpligtig må undergå inskrifning å den ort, der han vistas, äfven
om han derstädes icke är mantalsskrifven, men skall i sådant fall
hos vederbörande inskrifningsnämnd anmäla sig och dervid förevisa af
honom sjelf anskaffadt prestbetyg. Sådan värnpligtig anses dock fortfarande
tillhöra det område, der han är mantalsskrifven, så vidt han
icke till annat område i laga ordning öfverflyttar.
Art. III.
Om uppskof med inskrifning’ och tjenstgöring.
§ 16.
Uppskof med inskrifning till nästföljande års inskrifningsförrättning
kan medgifvas:
a)
den, som af en eller annan möjligen öfvergående anledning,
såsom tillfällig sjukdom, försenad kroppsutveckling eller dylikt, vid inskrifningsförrättningen
befinnes till tjensten oförmögen eller olämplig,
samt
b)
ende arbetsföre sonen till orkeslös eller vanför fader eller till
enka, äfvensom ende arbetsföre brodern till ett eller flere minderåriga
Landtförsvarsleomiténs betänkande.
7
Personlig inställelse
och
mottagande
af inskrifningsbok.
Inskrifning
utom hemorten.
Uppskof med
inskrifning.
50
lV:o 3.
Uppskof med
tjenstgöring.
Inskrifnings
nämndens
samman
sättning.
eller vanföra fader- och moder-lösa syskon, dock endast såvida sagda
föräldrar eller syskon äro af sonens eller broderns arbete för sitt
uppehälle beroende och med honom sammanbo.
Förefinnes dylik anledning till befrielse ännu vid inskrifningsförrättningen
det år, under hvilket den värnpligtige fyller sitt 24. lefnadsår,
frikallas han under fredstid från värnpligtens fullgörande i
beväringen.
§ I?-
Uppskof med den i § 27 omförmälda tjenstgöring vid hären eller
flottan under fredstid kan till det år, under hvilket han fyller 22 år,
medgifvas:
a)
värnpligtig, som idkar studier och styrker sig behöfva sådant
uppskof för afsilande af redan fortskriden lärokurs;
b)
å sjömanshus inskrifven värnpligtig, som enligt intyg från sjömanshusdirektionen
är förhyrd för längre resa å handelsfartyg och som
till följd deraf icke utan väsentlig olägenhet kan, så länge resan fortvarar,
inställa sig;
c)
äfven annan värnpligtig, så vidt giltiga skäl för uppskofvets
beviljande pröfvas vara anförda, såsom att han sjelf förvaltar och brukar
honom tillhörig fast egendom eller sjelf drifver honom tillhörig
handels-, fabriks- eller annan industriel rörelse, samt vid inskrifningsförrättningen
befinnes af en eller annan anledning icke hafva vant i
tillfälle att på lämpligt sätt ordna om fastighetens eller rörelsens skötande
under den tid, han i och för sin militära tjenstgöring skulle
blifva frånvarande.
Art. IV.
Om inskrifningsnämnd och inskrifningsrevision.
§ 18-
För hvarje bataljonsområde skall finnas en inskrifningsnämnd, bestående
af områdets befälhafvare såsom ordförande samt fyra ledamöter,
nemligen en af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i det län, till
hvilket största delen af området hörer, dertill förordnad juridiskt bil
-
N:o 3.
51
dad man, för hvarje kompaniområde den rullförande kompaniofficern
samt dessutom två inom samma område bosatte män, som icke äro
militärer, hvilka jemte ett lika antal suppleanter väljas hvarje gång för
två år af landstinget eller, der kompaniområde utgöres af stad, som
ej under landsting lyder, af stadsfullmägtige. En af de sålunda utsedde
ledamöterne och en af suppleanterne afgå dock efter lottning vid
slutet af det år, då denna lag vunnit tillämpning, hvarefter en ledamot
och en suppleant årligen väljas. Omfattar kompaniområde landsdelar,
hörande under olika landsting, eller landsdel och stad, som ej under
landsting lyder, väljas särskild! för hvarje sådan landsdel eller .stad
två ledamöter i nämnden jemte lika antal suppleanter. De af landsting
eller stadsfullmägtige valde ledamöter eller, i händelse de äro
hindrade, deras suppleanter deltaga i nämndens förrättningar endast i
hvad den angår det område, för hvilket de blifvit valde.
Nämndens ordförande och ledamöter hafva lika rösträtt. Vid lika
röster gälle den mening, som ordföranden biträder.
Nämnden biträdes af en läkare.
§ 19.
Inskrifningsnämnden, hvars ledamöter sammankallas af Kongl.
Maj:ts Befallningshafvande, tillkommer och åligger:
a)
att verkställa de i § 13 omnämnda inskrifningar samt dervid i
flottan inskrifva de värnpligtige, hvilka i § 25 mom. 1 omförmälas;
b)
att pröfva och besluta om de i §§ 2, 16 och 17 omnämnda
frikallelser och uppskof;
c)
att mottaga de inskrifnes anmälningar rörande de vapenslag,
de önska tillhöra;
d)
att pröfva och yttra sig om de inskrifnes lämplighet för det
ena eller andra vapenslaget eller för annan befattning vid hären eller
flottan;
e)
att tillställa de inskrifne den i •§ 14 omnämnda inskrifningsbok,
i hvilken nämndens beslut bör vara antecknadt, och med hvilken bör
följa ett utdrag af denna lag samt af andra lagar och stadganden rörande
krigsmagten; börande sådan inskrifningsbok för värnpligtig, som
är å sjömanshus inskrifven och icke vid förrättningen sig inställer,
öfversändas till vederbörande sjömanshusdirektion;
f)
att förordna om de värnpligtiges öfverförande vid behörig tid
såväl till beväringens andra uppbåd som till landstormen.
Inskrifnings
nämndens
åligganden.
52
N:o 3.
Besvär öfver
inskrifningsnämndens
beslut.
Inskrifnings
revisionens
samman
sättning.
Inskrifnings
revisionens
verksamhet.
Öfver nämndens beslut föres protokoll af den utaf Kongl. Maj:ts
Befallningshafvande förordnade ledamoten, och skola, innan nämnden
lemnar förrättningsstället, såväl inskrifningslängderna som protokollet
af nämnden underskrifvas.
§ 20.
Besvär öfver inskrifningsnämndens beslut skola inom fjorton dagar
efter beslutets meddelande skriftligen ingifvas till Kongl. Maj:ts
Befallningshafvande i det län, inom hvilket förrättningen egt rum.
Sådana besvär må äfven inom behörig tid med posten insändas; dock
skall i sådant fall behörigen styrkas, att den klagande egenhändigt
undertecknat besvärsskriften eller, att densamma på hans begäran eller
med hans samtycke blifvit uppsatt.
§ 21.
För hvarje regementsområde skall finnas en inskrifningsrevision,
bestående af landshöfdingen i det län, till hvilket största delen af området
hörer, såsom ordförande samt af fyra ledamöter, nemligen regementschefen
och för hvarje till regementsområdet hörande län eller ej
under landsting lydande stad, tre inom länet eller staden bosatte män,
som jemte tre suppleanter utses hvarje gång för tre år af landstinget
eller, för stad, som icke lyder under landsting, af stadsfullmägtige.
En af de sålunda utsedde ledamöterne jemte en suppleant afgå dock
efter lottning vid slutet af första året samt ytterligare en ledamot
och en suppleant vid slutet af andra året från det, denna lag vunnit
tillämpning. En ledamot och en suppleant väljas årligen i de afgångnes
ställe.
De af landsting eller stadsfullmägtige valde ledamöter eller, i händelse
de äro förhindrade, deras suppleanter deltaga i nämnda förrättning
endast i hvad den angår det område, för hvilket de blifvit valde.
Revisionen biträdes af regementsläkaren och en dertill förordnad
civilläkare.
§ 22-
Inskrifningsrevisionen, som sammanträder på kallelse af ordföran- ''
den, tillkommer:
a) att pröfva och afdöma besvär, som mot inskrifningsnämnds beslut
blifvit anförda af någon dess ledamot eller af värnpligtig, som
frågan rör;
N:o 3.
53
b)
att granska sådana inskrifningsnämnds beslut, öfver hvilka olika
meningar varit inom nämnden till protokollet antecknade;
c)
att bland de värnpligtige, som enligt § 19 dertill pröfvats lämplige,
uttaga det antal, som från inskrifningsområdet skall tilldelas rytteriet,
artilleriet, ingeniörtrupperne och trängen, hvarvid i första rummet
till nyssnämnda vapen uttagas de, hvilka dertill sig anmält;
d)
att i afseende å dem, hvilka enligt § 25 mom. 2 skola i flottan
inskrifvas, tillämpa hvad här ofvan blifvit om inskrifning till specialvapen
föreskrifvet;
e)
att till Kongl. Maj:ts Befallningshafvande öfverlemna sina beslut
för att genom dess försorg vederbörande kungöras.
I
§ 23.
Öfver inskrifningsrevisionens beslut må besvär icke anföras
Besvär öfver
inskrifningsrevisionens
beslut.
Art. Y.
Om de värnpligtiges tjenstskyldighet i beväringen.
Värnpligtig är skyldig att tjenstgöra vid det vapen,
inskrifves.
hvilket han Tjenstskyldighet
vid bestämdt
vapen.
§ 25.
1.
I flottan inskrifvas:
a)
å sjömanshus inskrifne värnpligtige, samt
b)
kadetter vid sjökrigsskolan, lotsar och lotslärlingar.
2.
Dessutom skola till det antal, som Kongl. Maj:t pröfvar erforderligt,
i flottan inskrifvas andra yrkesmän, som anses vara för
flottan behöflige.
3.
Alle värnpligtige, som icke blifvit inskrifne i flottan, är o underkastade
inskrifning i hären.
Värnpligtig
inskrifning
i flottan,
Värnpligtigs
hänvisning
till hären.
54
N:o 3.
Uttagning till
olika vapen.
Yärnpligtigs
utbildnings
tid,
Uppbåd till
tjenstgöring.
Sättet för inkallelse
till
tjenstgöring.
§ 26.
Värnpligtige uttagas ur inskrifningsområden, på sätt §§ 19 och
22 bestämma, till rytteriet, artilleriet, ingeniörtrupperne, trängen och
flottan, hvarefter öfrige värnpligtige tillhöra det fotfolksregemente,
inom hvars område de äro inskrifne, egande dock Kongl. Maj:t att i
mån af behof utjemna större olikheter i styrka regementena emellan.
§ 27.
Värnpligtig är, sedan han blifvit inskrifven, skyldig att för sin utbildning
tjenstgöra under fredstid högst 90 dagar, vid rytteriet, artilleriet
och ingeniörtrupperne samt flottan under det första året, men
vid fotfolket och trängen under två år med 70 dagar under det första
året och 20 dagar under det derpå följande.
§ 28.
1.
Då rikets försvar det kräfver, må beväringens första uppbåd
eller ock de större eller mindre delar deraf, som Konungen efter statsrådets
hörande kan finna behöfligt, inkallas till tjenstgöring.
2.
Derest i anseende till krig eller fara för krig det för rikets
försvar finnes nödigt, att äfven beväringens andra uppbåd, eller någon
del deraf i skilda orter eller vid olika vapen, inkallas, må Konungen
derom förordna, sedan Han statsrådet hört, och såvida Riksdagen ej
är samlad eller inom trettio dagar sammanträda skall, låtit riksdagskallelse
utfärda.
3.
Beväringens första uppbåd vid hären må endast till rikets försvar,
och efter det att statsrådet blifvit hördt samt riksdagskallelse utfärdats,
användas utom de förenade rikenas gränser. Utan Riksdagens
medgifvande må beväringens andra uppbåd icke användas utom de förenade
rikenas gränser.
§ 29.
Värnpligtig inkallas till tjenstgöring af vederbörande befäl antingen
genom kungörelse, som minst två gånger uppläses i kyrkorna
och införes i ortens tidningar, eller genom omedelbar order.
N:o 3.
55
§ 30.
Värnpligtig vare skyldig att, då lian är inkallad till tjenstgöring,
verkställa den tjensteförrättning, honom af vederbörande befälhafvare
anvisas; dock att personer med särskild yrkeskunskap företrädesvis
användas i de förrättningar, der denna deras yrkeskunskap kan vara
påkallad.
§ 31.
Till tjenstgöring inkallad värnpligtig är underkastad de i krigslag
gifna bestämmelser, såväl under all tjenstgöring och under marscher,
då han står under militärbefäl, som ock i fråga om åtlydnad af påbud,
hvarigenom han inkallas till tjenstgöring.
§ 32.
. De till be vänligen hörande värnpligtige, som icke under årets lopp
varit inkallade till tjenstgöring, skola undergå mönstring kompanivis
eller, då kompaniområdets vidsträckthet dertill föranleder, socknevis,
dock äro de å sjömanshus inskrifne från inställelse vid dylik mönstring
befriade, så ock öfrige värnpligtige, hvilka till befälet aflemna tillförlitlig
uppgift om sin bostad.
§ 33.
1. För värnpligtig, som tillhör beväringen, gäller:
a)
att han under hela sin tjenstetid tillhör det vapen, vid hvilket
han fått sin första utbildning;
b)
att den, som blifvit inskrifven i hären, skall, då han till annat
inskrifningsområde afflyttar, tillhöra vid fotfolket det regemente, inom
hvars område han inflyttar, samt vid öfriga vapen den truppafdelning,
som erhåller manskap från sistnämnda område, hvaremot värnpligtig
vid flottan tillhör, derest han är å sjömanshus inskrifven, den flottans
station, som erhåller värnpligtige från det sjömanshus, der han senast
inskrifvits, men i annat fall den station, som är närmast belägen till
det inskrifningsområde, i hvilket han är bosatt;
c)
att, om han icke är till tjenstgöring inkallad, när landstormen
inom hans ort uppbådas, han är pligtig utgå med densamma, och har
då lika skyldighet med landstormsman.
Tjensteför
rättning.
När värnpligtig
lyder under
krigslag.
Mönstringsskyldighet
för
icke inkallade.
Värnpligtiges
vistelseort och
anmälningsskyldighet.
56
N:o 3.
Skolungdoms
värnpligts
öfning.
2.
För den i hären inskrifne värnpligtig^, som tillhör beväringens
första uppbåd, gäller dessutom:
a)
att, om han vill för längre tid än en månad vistas utom kompaniområdet,
anmälan derom skall före afresan göras hos vederbörande
kompanibefäl;
b)
att, vid afflyttning till annat kompaniområde för att der mantalsskrifvas,
han är pligtig derom göra anmälan såväl före afflyttningen
hos det kompanibefäl, hvarunder han förut stått, som ock, inom en
månad efter ankomsten till den nya boningsorten, hos närmaste befäl
vid det kompani, inom hvars område han inflyttat.
3.
Värnpligtig vid flottan, som är inskrifven å sjömanshus och
tillhör första uppbådet, är skyldig att, då han flyttar från ett sjömanshus
till annat, derom göra anmälan hos kompanibefälet vid såväl det
ena som det andra af de kompaniområden, inom hvilka dessa sjömanshus
äro belägna, men, derest han upphör att vara vid sjömanshus inskrifven,
skall dylik anmälan göras, dels hos kompanibefälet vid det
kompaniområde, inom hvilket det sjömanshus är beläget, der han senast
varit inskrifven, dels hos befälet vid det kompani, inom hvars
område han är bosatt, börande sålunda föreskrifna anmälningar ske
senast en månad efter det ombyte af eller afgång från sjömanshus
egt rum.
Första uppbådet tillhörande värnpligtig vid flottan, hvilken icke är
vid sjömanshus inskrifven, vare underkastad de i mom. 2 gifna bestämmelser
rörande anmälan vid tillfällig vistelse utom kompaniområdet
eller vid afflyttning.
4.
De i mom. 2 och 3 af denna paragraf omförmälda anmälningar
må af den värnpligtige göras antingen omedelbart eller ock genom
vederbörande presterskap eller sjömanshusdirektion på sätt, genom
särskild författning närmare varder stadgadt.
§ 34.
Fullgörandet af de särskilda vapenöfningar, hvilka ingå i såväl
maturitets- som folkskolelärare- och andra dermed jemförliga examina,
befriar icke från den för alla gemensamma medborgerliga skyldigheten
att undergå den tjenstgöring af högst 90 dagar, som enligt § 27 åligger
hvar och en på grund af den allmänna värnpligten; dock medgifves,
att efter aflagd examen värnpligten fullgöres med 30 dagars
tjenstgöring under hvartdera af trenne på hvarandra följande år.
N:o 3.
57
§ 35.
1.
Den, som vunnit anställning vid hären såsom värnpligtigt befäl
och ännu icke fullgjort den öfning, honom på grund af den allmänna
värnpligten åligger, skall efter afslutad utbildningskurs för
nämnda anställning fullgöra detta åliggande med 30 dagars tjenstgöring
under hvartdera tre år.
Har han före anställningen såsom värnpligtigt befäl fullgjort någon
del af sin värnpligtsöfning, befrias han efter afslutad utbildningskurs
från motsvarande tids öfning i beväringen.
2.
Det värnpligtiga befälet vid hären tillhör beväringens första
uppbåd, ända till dess det, på grund af sin värnpligtsålder, öfvergår i
landstormen.
§ 36.
1.
För stamsoldats värnpligtsskyldighet i hären gäller, att, om
han icke före antagandet till stamsoldat fullgjort sin värnpligtsöfning,
han efter afslutad utbildningskurs i stammen då skall densamma fullgöra
med 30 dagars tjenstgöring under hvartdera af de tre derpå följande
åren, så framt han icke såsom stamsoldat qvarstår öfver tvenne
år, i hvilken händelse han för hvarje år utöfver nämnda tid fritages
från 30 dagars beväringstid.
Har han före inträdet i stammen fullgjort någon del af sin värnpligtsöfning,
befrias han efter afslutad utbildning till stamsoldat från
motsvarande tids öfning i beväringen.
2.
Stamsoldat, som öfvergått i beväringen, tillhör, så länge han
i följd af sin värnpligt qvarstår i beväringen, dess första uppbåd.
§ 37.
Den, som vunnit anställning vid flottans stam eller reserv, anses,
så länge anställningen varar, dermed fullgöra sin värnpligt, men skall
efter erhållet afsked, så länge han i följd af sin värnpligt qvarstår i
beväringen, tillhöra dess första uppbåd.
Värnpligtigt
befäls värnpligtsöfning.
Stamsoldats
värnpligts
öfning.
LandtfÖrsvarskomiténs betänkande.
8
58
N:o 3.
Förmåner under
marsch.
Förmåner under
öfrig
tjenstgöring.
Pensionering.
Landstorm smans
tjenstgöringsskyldighet.
Landstormens
indelning.
Art. VI.
Om de värnpligtiges underhåll och förmåner i beväringen.
§ 38.
1.
Under första marschdag till eller från mötesplatsen erhåller
värnpligtig 75 öre, men för hvarje marschdag derutöfver 1 krona 50
öre i marschaflöning. Denna aflöning utgår dock för värnpligtig, åt
hvilken underhåll in natura genom kronans försorg bestås, endast med
37 öre under första marschdagen och med 75 öre under hvarje marschdag
derutöfver.
2.
Under öfrig tjenstgöring erhåller värnpligtig underhåll, sjukvård,
beklädnad, utredningspersedlar och annan erforderlig utrustning
samt dessutom 20 öre om dagen, allt enligt särskilda bestämmelser.
3.
Värnpligtig, som under tjenstgöring ådrager sig sådan skada,
att hans arbetsförmåga derigenom i större eller mindre mån minskas,
erhåller det understöd eller den pension, som författningarna rörande
pensionering vid hären eller flottan bestämma.
Art, VII.
Om landstormen.
§ 39.
Landstormen kan endast under krig och till hemortens försvar
uppkallas efter af Konungen derom i statsrådet fattadt beslut, Uppbådad
landstormsman är underkastad i krigslag gifna bestämmelser.
§ 40.
1.
Under hvarje fotfolksregemente hör den inom dess inskrifningsområde
befintliga landstormen.
2.
Landstormen delas i landstormsafdelningar, hvar och en bestående
af allt till landstormen hörande manskap inom ett kompaniområde.
N:o 3.
59
3. Hvarje landstormsafdelning delas i sockenafdelningar, så att
allt landstormsmanskap från en och samma socken kommer att tillhöra
samma sockenafdelning.
§ 41.
Landstormen må icke föras utom eget och närmast tillgränsande
regementens områden.
§ 42.
1.
Befälhafvare inom kompaniområde är under fredstid äfven befälhafvare
för områdets landstormsafdelning.
2.
Befälhafvare för sockenafdelningarna förordnas af fördelningsgeneralen,
och ega desse befälhafvare att utse behöfligt underbefäl.
3.
Under krig förordnar Konungen särskild befälhafvare för de
större afdelningar af landstormen, som kunna af omständigheterna påkallas.
§ 43.
Landstormsman är under tjenstgöring pligtig att sjelf förse sig
med kläder och, derest staten icke kan genast vid uppkallandet anskaffa
föda, under tiden äfven förse sig med sådan, mot ersättning af
staten enligt länets markegångspris för soldatportion.
Vapen och ammunition tillhandahållas af staten.
Art. VIII.
Om påföljd för åsidosättande af denna lags föreskrifter
och om laga förfall.
§ 44.
Värnpligtig, som utan laga förfall underlåter fullgöra, hvad honom
enligt § 33 mom. 2 och mom. 3 åligger, böte för hvarje gång
fem kronor.
Landstormens
tjenstgörings
område.
Befäl vid landstormen.
Landstormsmans
underhåll
och förmåner.
Underlåten anmälan
om
flyttning.
60
N:o 3.
§ 45.
uteblifvande 1. Värnpligtig, som förfallolöst uteblifver från den i § 13 omr
"ning.n ’ förmälda inskrifningsförrättning, böte första gången tio kronor, och,
om han ånyo dermed beträdes, tjugo kronor, samt vare ock i hvarje''
fall underkastad äfventyr att blifva hemtad på egen bekostnad.
Försummelse .
2. Värnpligtig, som på grund af § 15 inställer sig vid inskrif
prestbetyg*
ningsförrättning å annan ort, än der han är mantalsskrifven, men dervid
försummar aflemna prestbetyg, samt till följd deraf icke kan emottagas,
anses lika med den, som icke instält sig till inskrifningsförrättning.
§ 46.
Försummad
Värnpligtig, som bort inställa sig till sådan mönstring, som i §
“mönstoTng.1 32 omnämnes, men utan laga förfall uteblifvit, böte fem kronor.
§ 47.
Laga förfall. . 1. Såsom laga förfall för uteblifvande från inskrifning eller tjenstgöring
eller för annan uraktlåtenhet att fullgöra denna lags bestämmelser
anses, om man är sjuk, om man är i konungens och rikets
tjenst uppbådad eller faren eller om man sitter i häkte; vederbörande
dock obetaget att, då andra än nu sagda förfall förebäras, pröfva, om
de äro af den vigt, att de må gälla såsom ursäkt.
2. För vid sjömanshus inskrifven värnpligtig skall dessutom såsom
laga förfall för inställelse till sjökrigstjenst räknas att vara på
utrikes sjöresa stadd; inträdande dock tjenstskyldigheten, så snart den
värnpligtige anländer till svensk hamn eller sammanträffar med svenskt
örlogsfartyg.
§ 48.
intyg om sjuk- Sjukdom skall, för att såsom laga förfall anses, styrkas med bed°m.
hörig läkares intyg, hvilket den värnpligtige är skyldig sjelf anskaffa.
Kan han ej skaffa läkarebetyg, vare honom tillåtet att styrka förfallet
med intyg af prest i församlingen eller af ordförande i kommunalstämma
eller kommunalnämnd.
N:o 3.
61
Art, IX.
Om användning af böter enligt denna lag.
§ 49.
Böter, som enligt denna lag utgå, skola afsättas till bildande af
en invalid- eller pensions-fond för de värnpligtige, hvilka under tjenstgöring
erhållit sådan skada, att de derigenom blifvit i större eller
mindre mån oförmögne att sig med arbete försörja, samt till enkor
och barn efter värnpligtige, som aflidit i krig eller till följd af i krig
ådragen sjukdom eller skada, dock utan att sådant för närvarande medför
någon rubbning af den de värnpligtige i § 38 mom. 3 tillförsäkrade
rätt till understöd.
Öfvergående stadganden.
§ so.
Förlängningen i öfningstiden för de värnpligtige skall ske efter
hand på följande sätt:
vid fotfolket och tvungen:
under andra året eller året näst efter det, då denna lag träder i
kraft, öfvas värnpligtige, tillhörande första årsklassen, i 30 dagar och
värnpligtige, tillhörande andra årsklassen, i 15 dagar;
under hvartdera af tredje och fjerde åren öfvas värnpligtige, tillhörande
första årsklassen, i 30 dagar och värnpligtige, tillhörande andra
årsklassen, i 20 dagar;
under hvartdera af femte, sjette, sjunde, åttonde och nionde åren
öfvas värnpligtige, tillhörande första årsklassen, i 40 dagar och värnpligtige,
tillhörande andra årsklassen, i 20 dagar; och
Böters an
vändning
62
N:o 3.
under hvartdera af tionde, elfte, tolfte, trettonde och fjortonde
åren öfvas värnpligtige, tillhörande första årsklassen, i 60 dagar och
värnpligtige, tillhörande andra årsklassen, i 20 dagar, hvarefter bestämmelsen
här ofvan i § 27 träder i kraft; samt
vid öfriga specialvapen och flottan:
under andra året eller året näst efter det, då denna lag träder i
kraft, öfvas värnpligtige, tillhörande första årsklassen, i 50 dagar och
värnpligtige, tillhörande andra årsklassen, i 15 dagar;
under hvartdera af tredje och fjerde åren öfvas värnpligtige, tillhörande
första årsklassen, i 50 dagar;
under hvartdera af femte, sjette, sjunde, åttonde och nionde åren
öfvas värnpligtige, tillhörande första årsklassen, i 60 dagar; och
under hvartdera af tionde, elfte, tolfte, trettonde och fjortonde
åren öfvas värnpligtige, tillhörande första årsklassen, i 80 dagar, hvarefter
bestämmelsen här ofvan i § 27 träder i kraft.
§ 61.
Invånare å Gotland, hvilken före ingången af det år, denna lag
träder i gällande kraft, fylt 21 år, skall tillsvidare på förut öfligt sätt
fullgöra sina skyldigheter i afseende å öns försvar.
63
INNEHÅLL.
Art. I.
Sid.
Allmänna bestämmelser ...................................................................................... 45.
Art. II.
Om inskrifning till utgörande af värnpligten ............................................. 47.
Art, III.
Om uppskof med inskrifning och tjenstgöring............................................. 49.
Art. IV.
Om inskrifningsnämud
och
inskrifningsrerision .......................................... 50.
Art, V.
Om de värnpligtigcs
tjcnsteskyldigliet
i
beväringen.................................... 53.
Art. VI.
Om de Yärnpligtigcs underhåll och förmåner i beväringen..................... 58.
Art. VII.
Om landstormen .................................................................................................. 58.
Art. VIII.
Om påföljd för åsidosättande af denna lags föreskrifter och om laga
förfall............................... ......................................................... 59
Art. IX.
Om användning af böter enligt denna lag..................................................... 61.
Öfvergående stadgande!!....................................................................................... 61.
65
N:o 4.
Förslag
tm.
grunder för härens aflöning, underhåll
och beklädnad.
Art. I.
Vice korpraler (vice konstaplar) och manskap.
§ 1.
1.
För stamsoldat beräknas under hvardera af de två första åren
af hans anställning i stammen 40 kronor i lega samt, då han är inkallad
i tjenstgöring, månadslön af 10 kronor, qvarter in natura, underhåll,
beklädnad och utredningspersedlar m. m. jemte en kontant dagaflöning
af 5 öre. Lega och månadslön utbetalas icke under löpande
tjensteår till fulla beloppet åt soldaten, utan innehålles deraf en lämplig
summa till den tid, då han afgår ur korpralskolan.
2.
För stamsoldat, som efter de två första årens anställning i
stammen derstädes ånyo ingått, beräknas en lega af 40 kronor för
hvarje år, under hvilket han qvarstår i stammen och har skyldighet att
på grund af den allmänna värnpligten undergå vapenöfning, och af 80
kronor för hvarje år, under hvilket han ytterligare qvarstår som stamsoldat,
men icke har en dylik skyldighet att fullgöra, samt i öfrigt
samma förmåner, som i förestående mom. 1 finnas upptagna.
3.
Stamsoldat erhåller vid marsch till och från tjenstgöringsort
för hvarje marschdag 75 öre i marschaflöning, i enlighet med särskild
derom utfärdad författning.
Landtförsvarskomiténs betänkande.
9
66
N:o 4.
§ 2-
1.
Värnpligtig, inkallad till tjenstgöring’, erhåller qvarter in natura,
underhåll, beklädnad, utredningspersedlar m. m. samt en kontant dagaflöning
af 20 öre.
Under första marschdag till och från mötesplatsen erhåller värnpligtig
75 öre, men för hvarje marschdag derutöfver 1 krona 50 öre.
2.
Den, som på grund af § 42 i »Grunder för ny härordning» är
skyldig att vid regemente eller trängbataljon genomgå 4 månaders rekryt"
och förberedande korprals-skola, erhåller samma förmåner, som
i förestående mom. 1 äro värnpligtige tillförsäkrade, med den skilnad
att dagaflöningen bestämmes till 50 öre.
§ 3.
1.
Vice korpral (vice konstapel) i stammen erhåller samma förmåner
som öfrige stamsoldater med den skilnad, att dagaflöningen bestämmes
till 10 öre, hvarförutom honom bestås ett vicekorpralsarvode af 5
kronor i månaden.
2.
Värnpligtig vice korpral (vice konstapel), som tjenstgör vid regemente
eller trängbataljon för genomgående af officers- eller underofficers-kurs
till utbildande af värnpligtigt befäl, erhåller samma förmåner,
som i föregående § mom. 2 omförmälas, med den skilnad, att
dagaflöningen bestämmes till 75 öre.
§ 4.
De i föregående §§ omnämnda personer erhålla under henste-örinein
sjukvård.
Art. ir.
Underofficerare, spel och handtverkare.
§ 5.
1. Fast aflönad korpral (konstapel) erhåller en lön af 20 kronor
i månaden samt, då han är inkallad till tjenstgöring vid trupp, qvarter
N:o 4.
67
in natura, underhåll, beklädnad, utredningspersedlar m. m. jemte en
kontant dagaflöning af 20 öre.
2. Värnpligtig korpral (konstapel) erhåller, utom 200 kronor i
examenspenningar det år, han aflägger underofficersexamen, då han är
inkallad till tjenstgöring vid trupp, qvarter in natura, underhåll, beklädnad,
utredningspersedlar in. m. jemte en kontant dagaflöning af
30 öre.
§ 6-
1.
De fast aflönade sergeanterne delas i två löneklasser sålunda,
att hälften tillhör första och hälften andra löneklassen.
2.
Fast ajlönad sergeant erhåller samma förmåner som fast aflönad
korpral med den skilnad, att månadslönen bestämmes för sergeant af
2. klassen till 30 och för sergeant af 1. klassen till 40 kronor samt
dagaflöningen för sergeant af 2. klassen till 30 öre och för sergeant
af 1. klassen till 40 öre.
3.
Värnpligtig sergeant, inkallad till tjenstgöring vid trupp, erhåller
samma förmåner som värnpligtig korpral med den skilnad, att dagaflöningen
bestämmes till §0 öre.
§ 7.
Fast ajlönad fanjunkare (styckjunkare) erhåller en lön af 60 kronor
i månaden samt, då han är inkallad till tjenstgöring vid trupp eller
vid staber, inqvartering in natura eller i kontant, beräknad för år i
Stockholm, Göteborg och Malmö till 150 kronor och å öfriga orter till
100 kronor, samt för öfrigt lika förmåner som fast aflönad sergeant,
med den skilnad att dagaflöningen bestämmes till 1 krona.
§ 8.
1. Det fast aflönade spelet, förutom regementstrumpetare och regementstrumslagare,
indelas för aflöningen i 4 klasser.
Spel af 4. klassen erhålla i månadslön 5 kronor och, då de äro inkallade
i tjenstgöring, qvarter in natura, underhåll, beklädnad, utredningspersedlar
in. in. samt en kontant dagaflöning af 5 öre.
68
No 4.
Spel af 3. klassen erhålla i månadslön 10 kronor samt, då de äro
inkallade
i tjenstgöring, samma förmåner som spel
af
4.
klassen, utom
att dagaflöningen fastställes till 10
öre i stället för
5
öre.
Spel
af 2. klassen aflönas lika
med korpraler.
Spel
af 1. klassen aflönas lika
med sergeanter
af
2.
klassen.
Regementstrumslagare aflönas lika med sergeant af 1. klassen men
med dagaflöning såsom fanjunkare.
Regementstrumpetare aflönas lika med fanjunkare.
2. Spelets fördelning i olika löneklasser är följande:
1. kl.
2. kl.
3. kl.
4. kl.
a) vid fotfolket:
hvartdera af 21 regementen...........
8
8
12
12
hvartdera af 4
d:o
.................
6
6
9
9
Gotlands regemente ........................
4
4
6
6
b) vid rytteriet:
hvartdera af 10 regementen ............
5
5
2
—
c) vid artilleriet:
hvartdera af 3 fältartilleriregementen .........................
4
6
6
8
hvartdera af 2
d:o
..........
5
8
8
10
1 fältartilleriregemente..........................
3
5
5
7
hvartdera af 2 fästnings- och positions-artillerireg:ten
2
2
2
—
d) vid ingeniörtrupperne:
hvartdera af 2 ingeniörregementen......................
3
3
6
—
e) vid träng en:
hvardera af 6 trängbataljoner...................................
2
2
2
—
N:o 4.
69
§ 9.
1. De fast aflönade handtverkarne aflönas:
de trupperne tillhörande:
batterihandtverkare
med en årlig
lön af ............................ kronor
500,
gevärshandtverkare
d:o
d:o .............................. »
600,
hofslagare
d:o
d:o .............................. »
600,
handtverkare af 2. klassen- vid ingeniörtrupperne och
trängen.................................................. »
500,
d:o
af 1. klassen vid
d:o d:o
))
700,
sadelmakare................................................................  »
700,
samt qvarter in natura;
de tygstaten tillhörande:
rustkammarsmeder med en årlig lön af................................. kronor 600,
tyghandtverkare
d:o d:o ................................ »
700,
besigtningsrustmästare d:o d:o ................................. ))
1,500
samt under tjenstgöring inqvartering in natura eller i kontant, beräknad
för år:
i Stockholm,
Göteborg o. Malmö:
å öfriga orter:
för besigtningsrustmästare
till......................... 250
kronor,
150
kronor,
)> öfriga handtverkare
» .......................... 150
»
100
»
2. Af handtverkarne vid ingeniörtrupperne äro en tredjedel af 1.
klassen och två tredjedelar af 2. klassen samt vid trängen hälften af
1. klassen och hälften af 2. klassen.
§ io.
Underofficerare och spel erhålla under tjenstgöring fri sjukvård.
Handtverkare i tjenstgöring erhålla fri läkarevård och medicin.
De hafva äfven rätt att intagas på militära sjukhus och der erhålla
sjukvård mot ett afdrag på lönen af 50 öre om dagen.
Underofficerare, spel och handtverkare äro berättigade till fri läkarevård
och medicin för sina hustrur och barn, om de vistas å den
ort, der mannen eller fadern är tjenstgörande.
70
N:o 4.
Art. III.
Officerare och härens öfrige embets- och t<jenste-män.
Officerare.
§ 11-
1. De fast aflönade officerarne, af livilka kaptener, löjtnanter och
regementsadjntanter delas i två löneklasser, åtnjuta nedanstående årliga
löner:
löjtnanter
och
regementsadjutanter af 2. klassen............... kronor
d:o
d:o
d:o af 1. klassen............... »
kaptener (ryttmästare) af 2. klassen och regementsqvar
termästare.
............................ »
d:o
d:o af 1. klassen....................................... »
majorer................................................................................................ »
majorer och bataljonschefer vid trängen ...........................
öfverstelöjtnanter.......................................................................
öfverstelöjtnanter och regementschefer..............................
d:o
och bataljonschefer vid trängen........
öfverstar .....................................................................................
generaler......•................................................................................
800,
1,200,
1,800,
2,800,
3,500,
4.000,
5.000,
6.000,
8,000.
2. Inträde å lägre lön, som befriar från ständig tjenstgöring vid
staber o. s. v., från kommendering till stam- och bevärings-rekrytskolor
samt korprals- och garnisons-skolor äfvensom från tillfälliga kommenderingar
utom regementet, kan medgifvas för minst 3 år kaptener
efter fylda 40 år, dock först efter 3 års tjenst såsom sådane, vid fotfolket,
rytteriet och fältartilleriet till högst följande antal:
a) vid fotfolket:
vid hvardera
Svea lifgarde och Lifregementet till fot ........................ 2,
»
»
af 19 större regementen........................................................ 6,
))
''»
af de 4 nordligaste och Gotlands regemente.................. 4;
N:o 4.
71
1}) vid rytteriet:
vid Lifgarde! till häst........................................................................................ 1.
» hvardera af 9 öfriga regementen........................................................... 2;
c) vid fältartilleriet:
vid hvartdera
af 1. och 2. Svea samt
1. Göta regemente .................. 2,
»
»
» 2. Göta och Vendes
regemente .................................... 3,
» Norrlands
regemente.................................................................................... 1.
Inträde å lägre lön medför ett tillfälligt årligt afdrag å sjelfva
lönen af i.
3.
Beriden officer uppbär för bekostande under fredstid af sadelmundering,
skötsel och stallrum åt hvarje af staten lemnad tjenstehäst
en årlig ersättning af 300 kronor. För hvarje tjenstehäst, som officer
är skyldig att sjelf hålla, uppbär han en årlig ersättning af 400 kronor,
för hvilket ofvan uppgifne utgifter samt remontering bestridas.
Furage in natura erhålles för det antal hästar, som verkligen
hålles, och ej under fredstid för större antal, än § 58 af »Grunder för
ny härordning» innehåller. Då furage ej lemnas in natura, beräknas
ersättning derför efter 1 krona per dag.
4.
Fast aflönade officerare erhålla under tjenstgöring vid trupp
eller staber dagaflöning uppgående till:
för löjtnanter och regementsadjutanter ....................................... kronor
2,
)) kaptener (ryttmästare) och regementsqvartermästare.........
»
3,
» majorer och öfverstelöjtnanter ..................;............................... »
4
» öfverstelöjtnanter, tillika regementschefer, samt öfverstar »
5,
» generaler................................................;............................................ »
6.
5.
Fast aflönade officerare åtnjuta under tjenstgöring vid trupp
eller staber inqvartering in natura eller i kontant, beräknad för år:
för löjtnanter af 2.
klassen till..
i Stockholm,
Göteborg 0. Malmö
.......................... 200 kronor,
»
»
af 1.
» » .
.......................... 250
»
»
kaptener af 2.
» » .
.......................... 300
»
»
»
af 1.
» » .
.......................... 400
»
»
majorer till........
......................... 600 »
»
»
tillika
chefer, och
för öfverste-
löjtnanter till
........................... 800 »
» öfverstelöjtnanter, tillika chefer, öfverstar
och generaler till.............................. 1,100
»
å öfriga orter:
100 kronor,
150
»
200
»
300
»
450
»
600
»
900
»
72
N:o 4.
6. Kapteners (ryttmästares), löjtnanters och regementsadjutanters
fördelning i olika löneklasser är följande:
Kaptener
(ryttmästare).
Löjtnanter.
Kegements-
adjutanter.
1. kl.
2. kl.
1. kl.
2. kl.
1. kl.
2. kl.
a) vid generalstaben ......................................
12
12
b) vid fotfolket:
hvardera af 21 regementen........................
8
8
12
16
1
2
d:o
4
d:o
........................
6
6
9
12
1
2
1 regemente.....................................................
4
4
6
8
1
—
c) vid rytteriet:
hvartdera af 10 regementen......................
4
3
7
7
1
d) vid artilleriet:
hvartdera af 3 fältartilleriregementen......
8
8
13
12
d:o
2
d:o
......
10
10
16
15
—
—
1 fältartilleriregemente ................................
7
7
12
11
—
—
hvartdera af 2 fästnings- och positions-  artilleriregementen................................
6
6
12
12
_
_
e) vid ing eniör trupp er ne:
hvartdera af 2 ingeniörregementen .........
8
6
14
9
_
_
f) vid trängen:
hvardera af 6 trängbataljoner.....................
2
3
5
5
--
1
§ 12-
Värnpligtig officer erhåller, utom 500 kronor i examenspenningar
det år, han aflägger officersexamen, då han är inkallad i tjenstgöring
vid trupp, qvarter in natura jemte dagaflöning, uppgående för underlöjtnant
till 3 kronor och för löjtnant till 4 kronor.
Fältläkarekåren.
§ 13-
1. Fältläkarekårens tjensteman åtnjuta lön, dagaflöning och inqvartering
efter samma grunder som motsvarande grader af officerare,
nemligen:
N:o 4.
73
öfverfältläkaren lika med öfverste,
fältläkare lika med öfverstelöjtnant,
regementsläkare lika med major,
1.
bataljonsläkare lika med kapten af 2. klassen,
2.
bataljonsläkare lika med löjtnant af 1. klassen.
2. Extra läkare delas i 2 klasser med en tredjedel i 1. och två
tredjedelar i 2. klassen. Extra läkare af 1. klassen erhålla i arvode
G00 kronor om året, extra läkare af 2. klassen 400 kronor.
Extra läkare åtnjuta dagaflöning enligt särskilda bestämmelser.
Hästläkarekåren.
§ 14-
1.
Hästläkarekårens tjensteman åtnjuta lön, dagaflöning och inqvartering
efter samma grunder som motsvarande grader af officerare,
nemligen:
regementshästläkare lika med kapten af 2. klassen samt uppflyttas
efter 10 års tjenst i denna egenskap till lönegrad i likhet med kapten
af 1. klassen,
bataljonshästläkare lika med löjtnant af 2. klassen.
2.
Extra hästläkare erhålla ett årligt arvode af 400 kronor. De
åtnjuta dagaflöning enligt särskilda bestämmelser.
Intendenturen.
§ 15-
1.
Eu del af intendenturens tjensteman åtnjuter lön, dagaflöning
och inqvartering efter samma grunder som motsvarande grader af officerare,
nemligen:
generalintendenten lika med general,
öfverfältintendenten lika med öfverste,
fält- och fästnings-intendenter lika med öfverstelöjtnanter och
regementsintendenter lika med kaptener af 1. klassen.
2.
En del af intendenturens tjensteman åtnjuter endast lön och
inqvartering.
Utredningsförvaltare vid arméfördelningarnas förråd erhålla en
årlig lön af 1,800 kronor, som efter 5 år höjes med 300 kronor och
efter ytterligare 5 år med 300 kronor.
Landtförsvarfikomiténs betänkande.
10
74
N:o 4.
Förrådsförvaltare vid regementsförråden erhålla en årlig lön af
1,200 kronor samt ålder stillägg i likhet med utredningsförvaltare vid
arméfördelningarnas förråd.
Förvaltare vid trängbataljonernas förråd erhålla samma förmåner
som förrådsförvaltare vid regementsförråden och de, som tillika äro
redogörare, dessutom ett årligt arvode af 500 kronor..
Inqvarteringen utgår för förrådsförvaltare in natura samt för utredningsförvaltare
såsom för löjtnant af 1. klassen.
Eklesiastikstaten.
§ 16-
1.
Fältpastorer erhålla i lön 2,000 kronor om året samt inqvartering
i likhet med kapten af 2. klassen.
2.
För eklesiastika embetsman, som förordnas att upprätthålla
själavården å härens olika regementens och trängbataljoners förläggningsorter,
beräknas arvoden af i medeltal 500 kronor om året.
Auditör sstaten.
i 17.
1.
Auditörer delas i 2 klasser. För auditörer af 1. klassen beräknas
ett arvode af 1,000 kronor om året; för auditörer af 2. klassen ett
dylikt af 600 kronor.
2.
Antalet auditörer inom hären fördelas i 10 auditörer af 1.
klassen och 24 af 2. klassen.
Atskillige embets- och tjenste-män.
§ 18.
1. Följande embets- och tjenste-män åtnjuta lön eller arvode och
inqvartering efter för officerare bestämda grunder:
professorn vid generalstaben lön 5,000 kronor, som efter 5 år
ökas med 500 kronor och efter ytterligare 5 år med 500 kronor samt
inqvartering i likhet med major;
krigsarkivarien lön 4,000 kronor, ålderstillägg såsom professorn
vid generalstaben samt inqvartering i likhet med kapten af 1. klassen;
N:o 4.
75
redogöraren vid generalstaben arvode 2,000 kronor, som efter 5
år höjes''med 500 kronor, samt inqvartering i likhet med löjtnant af
1. klassen;
amanuensen vid generalstaben arvode 1,800 kronor, som efter 5
år höjes med 500 kronor, samt inqvartering såsom föregående;
sekreteraren vid fortifikationen lön 3,000 kronor, ålderstillägg i likhet
med professorn vid generalstaben samt inqvartering i likhet med
löjtnant af 1. klassen;
verkmästare vid artilleriets tygstat lön 3,000 kronor samt ålderstillägg
och inqvartering i likhet med utredningsförvaltare vid arméfördelningarnas
förråd;
förvaltare af 1. klassen vid artilleriets tygstat lön 1,800 kronor
samt ålderstillägg och inqvartering såsom föregående;
förvaltare af 2. klassen vid artilleriets tygstat lön 1,500 kronor,
som efter 5 år höjes med 300 kronor, samt inqvartering såsom löjtnant
af 2. klassen; och
tygskrifvare vid artilleriets tygstat lön 1,000 kronor, som efter 5
år höjes med 300 kronor, samt inqvartering i likhet med fanjunkare.
2.
Af förvaltarne vid artilleriets tygstat äro 4 af 1. klassen och 14
af 2. klassen.
3.
Musikdirektörer erhålla i årlig lön 900 kronor och under
tjenstgöring dagaflöning af 2 kronor samt inqvartering i likhet med
löjtnant af 2. klassen.
§ 19-
Officerare och öfrige till hären hörande embets- och tjenste-män
erhålla för sina personer fri läkarevård, då de äro i tjenstgöring vid
trupp.
Art. IV.
Allmänna bestämmelser.
t
§ 20.
1. För vissa tjensteförrättningar och skyldigheter utgå »tjenstgöringspenningar»
efter följande grunder:
76
N:o 4.
a)
för expeditionsföring vid fredsstyrkans divisioner, kompanier,
sqvadroner och batterier:
till divisionschefer............................................. månadsarvode af 50 kronor;
» kompani-, sqvadrons- och batteri-chefer »
» 40 kronor •
» fanjunkare (styckjunkare) eller sergeanter, hvilka biträda förenämnda
personer, månadsarvode af 20 kronor;
b)
för tjenstgöring i hemorten med beväringens inskrifning till
krigstjenst samt stammens och beväringens redovisning:
till bataljonsområdesbefälhafvare (majorer) månadsarvode af 80 kronor;
»
deras adjutanter (regementsadjutanter)
»
»
40
»
•
»
deras biträden (bataljonsadjutanter)
»
»
30
»
•
» kompaniområdesbefälhafvare (kaptener eller löjtnanter) månadsarvode
af 60 kronor;
» deras biträden (fanjunkare eller sergeanter) månadsarvode af 30 kronor;
afdelningsbefälhafvare inom kompaniområdena (sergeanter eller
korpraler såväl af stammen som värnpligtige) månadsarvode af
15 kronor;
c)
för disponibilitet, att ersätta afgång bland kommenderadt befäl,
för ett visst antal på hvarje regemente och bataljon bland dem, som
icke på annat sätt äro använde, nemligen:
till alle oanvände öfverstelöjtnanter och majorer månadsarvode af 40
kronor;
kompaniofficerare till ett antal af:
vid hvartdera af 25 fotfolksregementen.....
...................... 3,
» Gotlands regemente ........
...................... 2,
» hvarje rytteriregemente......................................
..................... 3,
))
» artilleriregemente ............................
.................... 3,
»
)) ingeniörregemente...................................
..................... 3,
»
» trängbataljon ..............
..................... 2,
månadsarvode
af 30 kronor;
alle oanvände fanjunkare (styckjunkare)
»
)) 20 » ;
sergeanter till ett antal af:
vid hvarje fotfolksregemente (utom Gotlands)........
..................... 3,
» Gotlands
d:o
9
hvarje rytteriregemente.................................................
)) fältartilleriregemente .........................................
» fästnings- och positions-artilleriregemente.
)> ingeniörregemente.......................
» trängbataljon.....................................................
2,
3,
2,
2,
2,
månadsarvode af 10 kr.
N:o 4.
77
till korpraler till samma antal vid hvarje regemente och trängbataljon
som för sergeanter månadsarvode af 8 kronor.
2. Tjenstgöringspenningar för expeditionsföring (på grund af mom.
1. a) utgå ej för i ständig tjenstgöring vid trupp eller staber varande
personer; likaså kunna ej de, som uppbära tjenstgöringspenningar för
tjenstgöring i hemorten med beväringens inskrifning till krigstjenst
samt stammens och beväringens redovisning (på grund af mom. i. b),
tillika uppbära tjenstgöringspenningar af annan orsak.
§ 21.
Stammanskapets månadslön samt befälets tjenstgöringspenningar
utbetalas för tjenstgöring, som varar 1/2 månad eller derunder, med
half, för tjenstgöring öfver V2 till och med 1 månad med hel och för
tjenstgöring öfver 1 till och med 1V3 månad med en och en half månads
aflöning o. s. v.
§ 22.
Den, som åtnjuter dagaflöning och portion, förlorar dessa förmåner
under tjenstledighet. Undantag eger dock, hvad beträffar
dagaflöningen, rum för den i ständig tjenstgöring varande personalen
under beviljad tjenstledighet, som, föranledd af'' sjuklighet, under året
uppgår till icke mer än 60 dagar och, föranledd af annan orsak, till
icke mer än 30 dagar.
§ 23.
Officerare och underofficerare samt härens öfrige embets- och
tjenste-män, som beordras till tjenstgöring i högre grad än den, de innehafva,
erhålla derför dagaflöning efter den högre tjenstegraden.
§ 24.
Vid såväl tjensteresor som särskilda tjensteuppdrag utgå reseersättning
och dagtraktamente enligt särskilda bestämmelser.
78
INNEHÅLL.
Art. I.
Sid
Vice korpraler (vice konstaplar) och manskap ............................................ 65
Art. II.
Underofficerare, spel och handtverkare ........................................................ 66
Art, III.
Officerare och härens förrige cmhets- och tjcnste-män
70
Art. IV.
................ 75
Allmänna bestämmelser
79
N:o 5.
Förslag
till
allmänna grunder för öfvergång
från den nuvarande till den nya
härordningen.
Bestämmelser i allmänhet.
l:o. Öfvergångstiden bestämmes till 15 år och indelas i sex perioder,
af hvilka:
1.
perioden ntgöres af ett
år,
2.
»
»
»
ett
b
3.
»
))
b
tvä
b
4.
»
)>
»
fem
b
5.
«
b
b
Jern
» och
6.
»
»
»
ett
b
2:o. De olika utvecklingsstadierna i värnpligtsöfningarnas utsträckning
bestämmas på så sätt:
a) att vid fotfolket och trängen öfvas:
under första året (1. perioden) samtlige värnpligtig^ i enlighet med
nu gällande bestämmelser;
under andra året (2. perioden) värnpligtige, tillhörande första
årsklassen, i 30 dagar och värnpligtige, tillhörande andra årsklassen,
i 15 dagar;
under hvartdera af tredje och fjerde åren (3. perioden) värnpligtige,
tillhörande första årsklassen, i 30 dagar och värnpligtige,
tillhörande andra årsklassen, i 20 dagar;
80
N:o 5.
under hvartdera af femte, sjette, sjunde, åttonde och. nionde åren (4.
perioden) värnpligtige, tillhörande första årsklassen, i 40 dagar och
värnpligtige, tillhörande andra årsklassen, i 20 dagar;
under hvartdera af tionde, elfte, tolfte, trettonde och fjortonde åren
(5. perioden) värnpligtige, tillhörande första årsklassen, i 60 dagar och
värnpligtige, tillhörande andra årsklassen, i 20 dagar; och
under femtonde (6. perioden) värnpligtige, tillhörande första årsklassen,
i högst 70 dagar och värnpligtige, tillhörande andra årsklassen,
i 20 dagar; samt
b) att vid öfriga specialvapen öfvas:
under första året (1. perioden) samtlige värnpligtige i enlighet med
nu gällande bestämmelser;
under andra året (2. perioden) värnpligtige, tillhörande första
årsklassen, i 50 dagar och värnpligtige, tillhörande andra årsklassen,
i 15 dagar;
under hvartdera af tredje och fjerde åren (3. perioden) värnpligtige,
tillhörande första årsklassen, i 50 dagar;
under hvartdera af femte, sjette, sjunde, åttonde och nionde åren (4.
perioden) värnpligtige, tillhörande första årsklassen, i 60 dagar;
under hvartdera af tionde, elfte, tolfte, trettonde och fjortonde åren
(5. perioden) värnpligtige, tillhörande första årsklassen, i 80 dagar; och
under femtonde (6. perioden) värnpligtige, tillhörande första årsklassen,
i högst 90 dagar.
Efter femtonde årets (6. periodens) slut öfvas de värnpligtige enligt
bestämmelsen i § 27 af lag om allmänna värnpligten.
3:o. Invånare å Gotland, hvilken före ingången af det år, den nya
värnpligtslagen träder i gällande kraft, fylt 21 år, fullgör tillsvidare på
förut öfligt sätt sina skyldigheter i afseende på öns försvar.
4:o. Rekrytkontingenten under första året bestämmes till 2,700 man
med en årlig tillväxt af 200 man till och med det 15. året.
5:o. Officer skår ens tillökning å de nuvarande, i nya härordningen
bibehållna, truppafdelningarna sker endast småningom, men å de nya
i mån af behofvet för inskrifningsväsendets ordnande och tjenstgöringens
upprätthållande vid regementenas och trängbataljonernes skolor.
6:o. De nya platserne såväl vid de gamla som vid de nyuppsatta
truppafdelningarna fyllas till en del genom transporter från de till indragning
afsedda regementen och kårer på så sätt, att Kongl. Maj:t,
sedan härordningen blifvit antagen, låter utgå en förfrågan till officerarne
vid sistnämnda truppafdelningar, för att få utrönt, hvilka af
N:o 5.
81
dem äro sinnade att låta transportera sig, äfvensom vid hvilken truppafdelning
de önska blifva anstälde.
Kongl. Maj:t afgör, huruvida transportansökan bifalles eller ej, och
fördelar de transportsökande på de olika truppafdelningarna med fäst
afseende å det antal nya platser, som å dem skall tillsättas under
öfvergångstiden.
öfverflyttningen kan, om Kongl. Maj:t så för godt finner, genast
verkställas, hvarvid den öfverflyttade eger att uppbära lön å den truppafdelnings
stat, på hvilken han blifvit placerad, derigenom att motsvarande
lön å den truppafdelning, han förut tillhört, dit öfverföres.
Dessa öfverflyttningar föranleda ej till någon befordran å de truppafdelningar,
hvarifrån öfverflyttningen skett, såvida ej förhållandet mellan
de olika graderne derigenom skulle komma att betänkligt rubbas.
7:o. De, som tillhöra den nuvarande underlöjtnantsgraden, uppflyttas
till löjtnanter af 2. klassen inom de tre första åren efter härordningens
antagande med ungefär { om året.
8:o. Tillökningen inom underofjicersgraden sker under de första
öfvergångsåren jemförelsevis långsamt, men påskyndas småningom under
öfvergångstidens lopp, så att hela antalet underofficerare är uppsatt,
när härordningen träder i full kraft.
9:o. De nya staterna för underofficerare tillämpas genast vid
öfvergångstidens början.
10:o. Rekryteringen af manskap upphör vid rust- och rote-laållsregementena
omedelbart efter härordningsförslagets antagande; under
återstående delen af det år, då detta skett, besättas ledigblifna nummer
i stället med volontärer.
ll:o. Då rusthållsmanskap afgår eller enligt 14:o öfvertages af
staten, öfverlemnas mundering och persedlar till staten, så ock den afgångne
ryttarens häst med tillhörande persedlar. Häst, mundering och
persedlar må emellertid kunna öfverlemnas redan vid öfvergångstidens
början, för såvidt sådana bestämmelser dervid göras, att staten derigenom
icke åsamkas några ökade kostnader; så länge ett nummer är
besatt med ryttare, skall rusthållaren likväl vara skyldig att, äfven om
hästen vid öfvergångstidens början öfverlemnas till staten, emottaga
hästen till utfodring å rusthållet å tider, då denne ej är inkallad till
tjenstgöring, i enlighet med de bestämmelser, Kongl. Maj:t kan finna
för godt att föreskrifva.
12:o. Rekapitulation af manskap å ny stat förekommer i allmänhet
ej å de gamla truppafdelningarna, förrän sammanlagda nummerstyrkan
af manskap å ny och gammal stat understiger den i den nya härord
landt/örsvarsJcornitens
betänkande.
11
N:o 5.
82
ningen faststälda numerären, med undantag dock för vice korpralerne,
hvilka redan från och med tredje öfvergångsåret tillåtas rekapitulation.
13:o. Manskapet vid indelta armén tillförsäkras från och med 10.
öfvergångsårets början samma pensionsrättigheter vid uppnådda 40 års
ålder, som det förut haft efter fylda 50 lefnadsår.
14:o. Allt vid öfvergångstidens slut qvarvarande indelt manskap
öfvertages då af staten; härvid erhåller rust- och röte-hållare å med
torp försedde och vid nämnda tid fortfarande med karl besatte rotar
af staten det medelvärde af torpets afkastning, som för hvarje regemente
beräknas, mot skyldighet att fortfarande såväl underhålla som
under soldatens frånvaro bruka ifrågavarande torp.
15:o. Chefsembetena (regementsbefälen med regementsintendenter
in. m.) intaga sina nya förläggningsorter från och med den 1. Oktober
under det år, den nya härordningen träder i kraft.
Generalbefälen.
16:o. Fem af de sex generalbefälen ordnas vid öfvergångstidens
början på så sätt, att icke allenast de behöflige tjenstemännen tillsättas,
utan ock generalbefälen öfverflyttas till de nya förläggningsorterne.
Först, sedan denna öfverflyttning egt rum, utbetalas inqvarteringsersättning.
Det sjette generalbefälet ordnas under fjerde perioden.
Generalstaben.
17:o. Förändringen i generalstabens sammansättning, hvarigenom
alle stabsadjutanterne blifva af kaptens grad, hälften med 1. och hälften
med 2. klassens lön, börjar att försiggå under första öfvergångsåret
och fortgår enligt den plan, att den nya staten blir färdig att tillämpa
under loppet af fjerde perioden. Öfvergången verkställes i öfverensstämmelse
med Bil. Ditt. R, Tab. N:ris 2 och 41.
Fotfolket.
18:o. a) Lifregementet till fot uppsattes ur Andra lifgardet på så
sätt, att hela detta senare regementes personal öfverflyttas till först
nämnda regemente;
b) en del af de nya officers- och underofficers-platser, livilka såväl
vid Lifregementet till fot som ock vid Svea lifgarde under öfvergångstiden
skola tillkomma, fylles redan under första öfvergångsåret
genom öfverflyttning från Lif regementets grenadierkår.
N:o 5.
83
c)
Blekinge regementes officers- och underofficers-kår uppsattes dels
från Marinregementet och Smålands grenadierbataljon samt dels från
andra till indragning afsedda regementen och kårer.
d)
Skånska lifgrenadierregementet uppsattes på enahanda sätt, men
i första rummet ur 2. lifgrenadierregementet;
e)
Vesternorrlands regemente uppsattes ur Vesternorrlands beväringsbataljon
på så sätt, att hela nämnde bataljons personal öfverflyttas till
det nya regementet; hela den öfverflyttade personalen uppföres äfven
genast på den nya lönestaten, hvarigenom samtlige nuvarande 4 underlöjtnanter
under första öfvergångsåret blifva uppflyttade till löjtnanter
af 2. klassen;
f)
Gotlands regemente uppsättes ur Gotlands nationalbeväring på
så sätt, att hela det för det nya regementet behöfliga antalet officerare
derifrån genast öfverflyttas, under det att öfverflyttningen af behöfligt
antal underofficerare endast eger rum efter hand;
g)
inskrifningsväsendet ordnas genast vid öfvergångens början, så
att vid hvarje fotfolksregemente regementsofficerare mottaga bataljonsområdena,
kompanichefer eller andre officerare kompaniområdena samt
sergeanter eller korpraler afdelningsområdena;
h)
för öfrigt anordnas öfvergången i öfverensstämmelse med Bil.
Litt. R, Tab. N:ris 3—19 och 42—43.
Rytteriet.
19:o. a) Hästar med tillhörande persedlar för alla de nummer, som
hitintills varit anslagna eller indragna till vissa ändamål, såsom till underofficerare,
till musiken, till hållande af sqvadronshingst in. in., öfverlemnas
vid öfvergångstidens början till staten;
b)
vid den nya häststammens uppsättning iakttages att först fylla
regementenas behof af stamhästar i ständig tjenstgöring, derefter depoten
och slutligen det erforderliga antalet utackorderade hästar;
c)
till rekryt- och korprals-skolorna kommenderas statens hästar,
så långt de räcka, hvarefter behofvet fylles med inkommenderade rusthållshästar;
härvid skall ersättning till rusthållaren utgå, såväl för den
händelse häst under dylik kommendering skadas, som ock för den slitning
å persedlarne, som under kommenderingen kan anses hafva uppstått,
så vidt icke häst och persedlar blifvit vid öfvergångstidens början
till staten öfverlemnade;
d)
de nyuppsatta Ostgöta och Vestgöta dragonregementen utbildas i
början tillsammans med Skånska husar- och dragon-regementena, för att
84
N:o 5.
ur dessa så småningom utväxa; utbrytningen från dessa eger rum
under det 7. öfvergångsåret;
e)
ofvan nämnda nyuppsatta regementens behof af officerare fylles
att börja med till hufvudsaklig del genom öfverflyttningar från Skånska
husar- och dragon-regementena;
f)
hästar erhålla dessa regementen under de 7 första åren äfvenledes
från Skånska husar- och dragon-regementena; de hästar, som
efter denna tid genom manskapets afgång å sistnämnda regementen
blifva lediga och tillfalla staten, tilldelas i första hand de nyuppsatta
regementena, så långt deras behof det kräfver, samt sedan andra truppafdelningar,
som ej hafva det föreskrifna hästantalet fulltaligt;
g)
de vid öfvergångstidens början på stat varande officerarne äro
skyldige att anskaffa och underhålla hästar efter nu gällande grunder,
under det att de, som vid förslagets antagande äro öfver stat, erhålla,
då de sedermera uppflyttas till lön, en häst af staten på de
vilkor, som i förslaget angifväs;
h)
öfvergången för öfrigt anordnas i öfverensstämmelse med Bil.
Lätt. R, Tab. N:ris 20—26 och N:o 44.
Artilleriet.
20:o. a) Från hvardera af de nu befintliga 3 regementena öfverföres
genast vid öfvergångstidens början till hvart och ett af de 3 nya fältartilleriregementena
en fältdivision, samt dessutom från Svea och Göta
regementen till Vaxholms och Karlsborgs fästnings- och positionsartilleriregementen
de nuvarande fästningskompanierna;
b)
till 2. Göta fältartilleriregemente öfverföres likaledes stambatteriet
å Gotland;
c)
med de öfverflyttade batterierna öfverföres äfven det antal
hästar, som för närvarande å dessa batterier är placerädt, undantagandes
vid de till Norrlands från Svea regemente öfverförda batterierna,
hvilka hitintills icke kunnat förfoga öfver egna hästar;
• d) tillkomsten och afgången af officerare, underofficerare och spel
fördelas någorlunda jemnt under hela öfvergångstiden; dock göres tillkomsten
vid de nya regementena något större i början, på det tillräckligt
antal befäl och underbefäl för skolorna må kunna ernås;
e) officershästarne uppsättas samtidigt med tillsättningen af de
nya regementsofficersplatserne, samt stam- och legde hästarne i den
män, de för öfningarnas ändamålsenliga anordnande anses erforderliga;
N:o 5.
85
f) öfvergången för öfrigt anordnas i öfverensstämmelse med Bil.
Litt. R, Tab. N:ris 27—34 och N:o 45.
Ingeniörtrupperne.
21:o. a) Den nuvarande fortifikationens delning i 2 nya ingeniörregementen
tillgår på så sätt, att 2. ingeniörregementet af kaptens- och
löjtnants-beställningarna erhåller så mycket större antal, som det nämnda
regemente tilldelade fältsignalkompaniet betingar; att majorsbeställningarna
delas lika mellan båda regementena; samt att öfverstebeställningen
tilldelas 2. och öfverstelöjtnantsbeställningen 1. regementet; underofficersplatserne
fördelas på så sätt, att 2. ingeniörregementet får 1
fanjunkare och 1 sergeant mer än 1. ingeniörregementet, oberäknadt
det antal underbefäl, som tillsatts för fältsignalkompaniets räkning;
b) öfvergången för öfrigt till den nya härordningen ordnas i öfverensstämmelse
med Bil. Litt. R, Tab. N:ris 35, 36 och 46.
Trängen.
22:o. a) Inspektör för trängen tillsättes vid öfvergångens början;
b)
trängen uppsättes till största delen under de tre första öfvergångsåren,
men blir ej i sin helhet uppsatt förr än under 4. perioden;
c)
under de fyra första öfvergångsåren förläggas af trängens sex
bataljoner två i Stockholm, två å Ränneslätt och två å Karlsborg, i
afvaktan på att nödiga byggnader hinna uppföras å trängens öfriga
förläggningsorter;
d)
3 af bataljonscheferne (majorer) tillsättas vid öfvergångstidens
början; de öfrige vid utbrytningen;
e)
öfvergången för öfrigt ordnas i öfverensstämmelse med Bil.
Litt. R, Tab. N:ris 37 — 40 och N:o 47.
Civilstaten.
23:o. a) Öfver fältläkaren, som för närvarande är upptagen på medicinalstyrelsens
stat, qvarblifver der under de tre förste perioderne, men''
öfverflyttas jemte för honom uppförda löneförmåner på landtförsvarets
stat under 4. perioden;
b)
fältläkare tillsättas samtidigt med generalbefälens ordnande;
c)
regementsläkare å de nya regementena tillsättas samtidigt med
regementscheferne;
86
N:o 5.
d)
i händelse ett nyuppsatt regemente, som under första delen af
öfvergångstiden öfvats tillsammans med ett gammalt regemente, vid
utbrytningen från detta senare icke genast förses med regementschef,
får det nya regementet dock alltid samtidigt med utbrytningen en af
sina läkareplatser, vare sig regements- eller bataljons-, tillsatte;
e)
tillsättningen af de nya 1. bataljonsläkarebeställningarna eger rum
samtidigt med regementsofficersgradens fullständiga uppsättande;
f)
tillsättningen af de nya 2. bataljonsläkarebeställningarna sker
efter samma grunder som tillsättningen af 1. bataljonsläkarne;
g)
den föreslagna förhöjningen i 2. bataljonsläkarnes aflöningsförmåner
tillämpas redan från öfvergångstidens början;
h)
en förfrågan af enahanda innehåll, som den till officerarne utgående
(punkt 6:o), aflåtes äfven till läkarne å de till indragning afsedda
truppafdelningarna för att få utrönt, hvilka af dem vilja söka transport
till de nyuppsatta truppafdelningarna;
i)
extra läkarne tillsättas efter den grundsatsen, att tillökningen
fördelas någorlunda jemnt under hela öfvergångstiden;
j)
i afseende på regementshästläkarne följes samma princip, som i
fråga om regementsläkarne, eller att de tillsättas samtidigt med regementscheferne;
k)
remontering skommissionens regementshästläkare tillsättes genast
vid öfvergångstidens början;
l)
bataljonsliästläkarnes tillsättning ställes i samband med regementsofficersgradens
uppsättande;
m)
oexaminerade sqvadronshästläkares platser indragas i mån af
afgång;
n)
extra hästläkarnes tillsättning fördelas någorlunda jemnt under
hela öfvergångstiden;
o)
generalintendenten och öfverfältintendenten uppföras redan vid
öfvergångstidens början till sina nya löneförmåner;
p)
fältintendenterne tillsättas samtidigt med generalbefälens fullständiga
ordnande;
q)
uppsättningen af regementsintendenter vid de nya regementena
eger rum samtidigt med, att för dessa regementen anordnas sjelfständiga
skolor;
r)
utrednings/arv altar ne tillsättas alle under första öfvergångsåret,
med undantag af den, som är afsedd för det vid öfvergångstidens
början ej anordnade generalbefälet, och med hvars tillsättande anstår,
tills nämnda generalbefäl är bildadt;
s)
förr åds förn altar ne vid de nya regementena tillsättas samtidigt
No .5.
87
med regementsintendenterne; vid trängbataljonerne, som fått sig hvardera
tilldelade 2:ne förrådsförvaltare, tillsättes den ene genast vid
öfvergångstidens början, men den andre först, när alla batalj onerne
kommit till sina ordinarie förläggningsorter;
t)
tillsättningen af fältpastorer eger rum samtidigt med generalbefälens
ordnande;
u)
anställandet af tjenstförrättande regementspastorer börjar, då det
sammanlagda antalet ordinarie regementspastorer och bataljonspredikanter
samt fältpastorer sjunkit under det enligt den nya härordningen
faststälda antalet fältpastorer och tjenstförrättande regementspastorer;
v)
anställandet af tjenstförrättande auditörer tager likaledes sin
början, när antalet på gammal stat varande auditörer sjunkit under det
enligt den nya härordningen faststälda antalet tjenstförrättande;
x) civilstatens öfvergång för öfrigt anordnas i öfverensstämmelse
med Bil. kitt. R, Tab. N:ris 49 och 50.
Öfningar och skolor.
24:o. Rekryt- och korprals-skolor anordnas på följande sätt:
a) vid fotfolket:
de regementen, som redan från början få fulltalig rekrytköntingent
anordna genast sjelfva sina skolor;
så länge manskapet vid rekryt- och korprals-skolorna vid en
arméfördelnings öfriga regementen icke öfverstiger det antal man, som
enligt härordningen är afsedt att ingå i dessa skolor vid ett enskildt
regemente, anordnas endast eu skola af hvardera slaget inom hvarje
arméfördelning. Sedermera, och i den mån rekryt- och korpralsskolorna
småningom tillväxa i storlek, ökas också antalet af dem, ända
till dess att hvarje regemente sjelft öfvertager sina skolor; samt
i öfverensstämmelse med dessa grunder:
inom 1. arméfördelningen:
Skanska lifgrenadier- och Blekinge regementen, som från och med 1.
året få fulltalig rekrytkontingent, anordna genast från början sina skolor,
det förra å Herrevadskloster, det senare i Karlskrona,
från och med 1. till och med 7. året öfva Norra och Södra Skånska
infanteriregementena sina skolor gemensamt å Herrevadskloster. Från
N:o 5.
88
och med 8. året skiljas dessa regementens skolor, hvarigenom således
arméfördelningens alla fotfolksregementen från och med detta år komma
att vapenöfvas hvart för sig;
inom 2. arméfördelningen:
under 1. och 2. åren anordnas gemensamma skolor för Östgöta
lifgrenadier-, Kronobergs-, Jönköpings- och Kalmar regementen å Malmen.
Från 3. till och med 7. året öfvas Ostgöta lifgrenadier- och Kronobergs
regementens skolor tillsammans å Malmen, samt Jönköpings och Kalmar
regementens skolor tillsammans å Hultsfred. Från och med 8. året
öfvas hvart och ett regemente för sig. Gotlands regemente öfvar redan
från 1. året sina skolor sjelfständigt;
inom 3. arméfördelningen:
1. och 2. åren hafva Skaraborgs, Elfsborgs, Vestgöta-Dals och Bohusläns
regementen gemensamma skolor å Axvall. Från 3. till och med
7. året öfvas Skaraborgs och Elfsborgs regementens skolor tillsammans
å Axvall samt Vestgöta-Dals och Bohusläns regementens skolor tillsammans
å Grunnebo hed. Från och med 8. året öfvar hvarje regemente
sjelft sina skolor;
inom 4. arméfördelningen:
Svea lifgarde samt Lifregemente till fot hafva genast från början
sielfständiga skolor i sina etablissement i Stockholm. Uplands, Södermanlands
och Vestmanlands regementen öfva sina skolor gemensamt från
och med 1. till och med 4.'' året å Utnäslöt. _ Från och med 5. året
öfvar Södermanlands regemente sina skolor för sig å Malma hed.
Uplands och Vestmanlands regementen fortfara att hafva gemensamma
skolor å Utnäslöt till och med 7. året, hvarefter äfven dessa
båda regementens skolor skiljas åt;
inom 5. arméfördelningen:
under de två första åren öfva Dal-, Helsinge-, Nerikes- och Vermlands
regementen sina skolor gemensamt å Trossnäs fält.
Från och med 3. till och med 7. året öfvas Dal- och Helsinge regementens
skolor tillsammans å Romme hed, samt Vermlands och Nerikes
regementens skolor tillsammans å Trossnäs fält. Från och med 8. året
öfvas hvarje regemente för sig;
inom 6. arméfördelningen:
Vesternorrlands regemente öfvar redan från början sina skolor sjelf
-
No 5.
89
ständigt å Sämja mo. Sammalunda är förhållandet med Jemtlands fältjägareregemente
å Frösön. Norrbottens och Vesterbottens regementen öfva
sina skolor gemensamt från och med 1. till och med 4. året å Notviken.
f rån och med 5. året öfvas hvart och ett regemente för sig;
b)
vid rytteriet:
från och med 1. till och med 6. året hafva Skånska husar- och
Vestgöta dragon-regementena gemensamma skolor i Helsingborg, samt
Skånska och Östgöta dragon-regementena gemensamma skolor i Landskrona.
Efter de nya regementenas utbrytning under loppet af det 7. året
öfvas hvarje regemente för sig.
Vid alla de öfriga rytteriregementena anordnas redan från början
sjelfständiga skolor å de orter, der de enligt den nya härordningen
äro afsedda att förläggas;
c)
vid artilleriet:
från och med 1. till och med 6. året utbildas de tre nya fältartilleriregementenas
skolor i de tre gamla regementenas etablissement,
nemligen 2. Svea hos 1. Göta, 2. Göta hos Vendes och Norrlands hos
1. Svea regemente. Efter sistnämnda år flyttas de nya regementena
till sina respektive förläggningsorter.
A id fästnings- och positions-artilleriet utbildar hvartdera regementet
sjelft sina skolor från och med det år, härordningen börjat träda i
kraft;
d)
vid ingeniörtrupperne:
från och med 1. året anordnas vid hvartdera ingeniörregementet
en trängskola samt dessutom vid 2. regementet eu fältsignalskola. De
rekryter, som ej erfordras för dessa skolor, bilda vid hvartdera regementet
1 fältingeniörskola. Under detta år fortgå dessutom skolorna
med det gamla manskapet i enlighet med nu gällande bestämmelser.
På ofvannämnda sätt anordnas skolorna ända till 6. året, då vid
1. ingeniörregementet dessutom anordnas en fältjernvägsskola;
e)
vid träng en:
under de fyra första åren hafva 1. och 2. trängbataljonerne gemensamma
skolor å Ränneslätt, 3. och 5. å Karlsborg samt 4. och 6.
i Stockholm. Från och med 5. året öfvas hvarje bataljon å den ort,
der den enligt härordningen skall förläggas.
Landtförsvarskomäens betänkande.
12
90
N:o 5.
25:o. Rep etitionsöfning ärna anordnas på så sätt, att under de två
första åren den gamla stammens öfningar fortgå som hittills, hvaremot
under 3. öfvergångsåret repetitionsöfningar ega ram enligt det nya
förslaget, i hvilka öfningar två klasser beväring skola deltaga under *
10 dagar. Härmed fortfares ända till dess, det kan befinnas lämpligt,
att de båda beväringsklasserna deltaga i repetitionsöfningarna under
20 dagar, såsom det enligt härordningen är föreslaget att eg a rum.
26:o. Befälets utbildning och skolor anordnas enligt följande grunder:
a)
officersaspiranter kunna antagas till volontärer utom nummer
eller uti de nya volontärnumren till och med den 1. Juni under 2.
öfvergångsåret;
b)
sista volontärskolan å Karlsborg blifver från sommaren 2. öfvergångsåret
till våren påföljande år; derunder anordnas äfven officers-och
underofficers-kurser för utbildning till värnpligtig! befäl, för den händelse
volontärer, som härtill gjort sig kompetente, anmäla sig till
genomgående af dylika kurser;
c)
sista kursen å Karlberg med underofficerare blifver från sommaren
2. öfvergångsåret till hösten påföljande år, samt första kursen
med värnpligtig^ underlöjtnanter under 4.—5. öfvergångsåren;
d)
sommaren under 2. öfvergångsåret exerceras skolynglingar och
seminarister för första gången vid regementenas rekrytskolor, hvarjemte
åt de skolynglingar och seminarister, som under nämnda år möjligen
fullgjort hela den föreslagna vapenskyldigheten af 4 månader, beredes
tillfälle att under 3. öfvergångsåret genomgå officers- och underofficerskurs
till utbildande af värnpligtigt befäl, hvarefter de (således i December
sistnämnda år) kunna utnämnas till värnpligtige underlöjtnanter
eller korpraler;
e)
de i § 42 af »Grunder för ny härordning» uppstälda fordringar
i såväl maturitets- och folkskolelärare-examen som ock andra dermed
jemförliga examina skola från och med 4. öfvergångsåret. vara uppfylda
af dem, som anmäla sig att undergå dessa examina.
91
INNEHÅLL.
Sid
Underdånig skrifvelse........................................................................ in
N:o 1. Förslag till grunder för ny härordning i
Art. I. Härens sammansättning..............  1
Härens indelning och förläggning .......................  1
Härens manskap.................................
6
Stammen................................................................................ 6
''
Beyäringen............................................................................. 7
Ofrige värnpligtige ..............
8
Härens befäl............................................................................... 8
Härens generalitet, inspektioner pell staber ni. in............. 9
-
Fotfolket................................................................................. 10
Rytteriet............................................................................... 12
Artilleriet .............................
13
Ingeniörtrupperne .................................................................  15
Trftngen ................................................................................ 1(3
Härens spel ................................................................................ 16
Fotfolket................................................................................. 17
Rytteriet................................................................................ 17
Artilleriet ............................................................................. 17
Ingeniörtrupperne................................................................. 18
Trängen .........................................................._...................... 18
Härens civilpersonal.................................................................... 18
Fältläkarekåren ............................................
18
Hästläkarekåren..................................................................... 19
Intendenturen ..................................................................... 20
Eklesiastikstaten.................................................................... 21
Auditörsstaten ..........
21
Öfrige civile embets- och tjenste-män................................. 21
Härens handtverkare och betjente.............
22
Art. II. Manskapets anskaffning och tjenstetid................................. 23
Art. III. Härens vapenöfningar och skolor ......  24
92
Sid.
Art. IT. Befälets m. 11. anställning, befordran och afgång............ 28.
Art. V. Härens hästar .......................................................................... 31.
Bilaga: Härens förläggning....................................................................... 34.
X:o 2. Förslag till lag om upprätthållande af härens
stamtrupp ............................................................ 37.
X:o 3. Förslag till lag om allmänna värnpligten 45.
Art.
I.
Allmänna bestämmelser........................................................ 45.
Art.
II.
Om
inskrifning till utgörande af värnpligten............... 47.
Art.
III.
Om
uppskof med inskrifning och tjenstgöring
49.
Art.
IV.
Om
inskrifningsnämnd och inskrifningsrelision............ 50.
Art.
V.
Om
de värnpligtiges tjenstskyldighet i beväringen...... 53.
Art.
VI.
Om
de värnpligtiges underhåll och förmåner i
bevä
ringen.
................................................................................ 58.
Art.
VII.
Om
landstormen.................................................................... 58.
Art.
Vill.
Om
påföljd för åsidosättande
af
denna lags föreskrifter
och om laga förfall ..................................................... 59.
Art.
IX.
Om
användning af böter
enligt
denna
lag .......  61.
Öfvergående stadganden.............................................................................. 61.
X:o F Förslag till grunder för härens aflöning,
underhåll och beklädnad................................... 6 5.
Art.
I.
Vice korpraler (vice konstaplar)
och
manskap ............... 65.
Art.
II.
Underofficerare, spel och handtverkare.............................. 66.
Art.
III.
Officerare och härens öfrige embets-
och tjenste-män 70.
Officerare ................................................................................ 70.
Fältläkarekåren ...............................................................
72.
Hästläkarekåren........................................................................... 73.
Intendenturen ............................................................................. 73.
Eklesiastikstaten ....................................................................... 74.
Auditörsstaten.............................................. ................................. 74.
Atskillige embets- och tjenste-män
.......................................... 74.
Art.
IV.
Allmänna bestämmelser............................................................. 7 5.
93
Sid.
N:o 5. Förslag till allmänna grunder för öfvergång
från den nuvarande till den nya,
härordningen................................................................. 79.
Bestämmelser i allmänhet................................................................ 7 9.
Generalbefälen..................................................................................... 82.
Generalstaben ...................................................................................... 82.
Fotfolket ................................................................................................ 82.
Byttelet ................................................................................................ 83.
Artilleriet............................................................................................ 84.
Ingeniörtrupperne................................................................................. 85.
Trängd!.............................................................f.................................... 85.
Civilstaten ............................................................................................ 85.
Öfningar och skolor ......................................................................... 87.
i
UNDERDÅNIGT BETÄNKANDE
ANGÅENDE
LANDTFÖRSVARETS ORDNANDE,
AFGIEVET DEN 19. JUNI 1882
DEN TILL UTARBETANDE AF TÖRSLAG I ÄMNET
1 NÅDER FÖRORDNADE KOMITÉ,
II.
MOTIV OCH SÄRSKILDA MENINGAR,
STOCKHOLM,
TRYCKT HOS K. L. BECKMAN
1882.
Inledning.
Frågan om försvarsväsendets ombildning i vårt land är gammal.
Den framstälde sig naturligt nog redan vid 1809 års riksdag, hvilken
det efter regementsförändringen och Finlands förlust ålåg att på en
gång söka bota de djupa refvor, som öfverallt funnos, skaffa landet nya
tillgångar i stället för de af kriget uttömda och med återstoden af de
genom Finlands afträdande med eu tredjedel minskade försvarskrafterna
ordna ett försvar, tryggande landets frihet och sjelfständighet.
Men det var icke nog med att en tredjedel af härens styrka hade med
Finland gått förlorad; med erfarenheten om det till härens förstärkande
under kriget uppbådade landtvärnets planlösa ledning och sorgliga öde
följde äfven en viss obenägenhet för några mer genomgripande uppoffringar
för försvarsväsendets tidsenliga ordnande. 1809 års riksdag,
hvars uppgift det var att i så många andra afseenden söka pånyttföda
det djupt skakade fosterlandet, kunde dock icke alldeles förbigå försvarsväsendet,
hvars förstärkande, för att icke säga ombildning, derför
ock vid nämnde riksdag var föremål såväl för enskilda motioner, som
ock för förslag från regeringens sida. Af enskilda förslag var det om
»allmän nationalarmering», som framlades af dåvarande öfversten B. von
Plåten, det märkligaste. Enligt detta skulle hvarje svensk man från 20.
—35. året vara skyldig att i händelse af behof inträda i hären samt
från 35.—50. året skyldig att tillhöra landstormen eller, såsom förslaget
uttrycker det, skyldig att tjenstgöra inom eget och inom nästgränsande
län, för så vidt detta vore ett. gränslän. De värnpligtige
mellan 20. och 35. året, hvilka voro afsedde att införlifvas med det
i orten förlagda regementet, skulle vidare indelas i fyra successiva uppbåd
eller s. k. »fördubblingar», bestämda att uttagas allt efter behofvet.
Inom dessa uppbåd skulle slutligen den behöfliga styrkan af ersättnings-
och förstärknings-manskap uttagas genom lottning. Den befint
-
4
Inledning.
lige stammen skulle likafullt bibehållas och fortfarande efter förut gällande
grunder uppsättas och utbildas0).
Detta förslag väckte emellertid inom riksdagen föga anklang. På
riddarhuset uppträdde visserligen en och annan» talare, som ifrigt
förfäktade detsamma, men dess slutliga öde blef, att det i samtliga
stånden blef afslaget. Till denna utgång torde i främsta rummet
hafva bidragit regeringens hållning i frågan. Man ansåg nemligen,
att, då regeringen för sin del ej syntes hafva funnit den ifrågasatta
utvecklingen af landets försvarsväsende af behofvet påkallad, det icke
tillkom riksdagen att deruti taga initiativet. Såsom skäl anfördes dessutom
äfven landtvärnets olyckliga öde, svårigheten för jordbruket att
undvara så många kraftiga armar med mera dylikt.
Åsigterna inom regeringen synas emellertid, sedan v. Plåten blifvit
inkallad i statsrådet, hafva förändrats, ty den 31. Oktober samma år
afgaf Kongl. Maj:t en nådig proposition om upprättandet af en nationalbeväring,
i hvilken alla krigsduglige män mellan 20 och 30 år, utan åtskilnad
af stånd och börd, skulle ingå, i sammanhang hvarmed äfven
föreslogs, att rust- och rote-hållare skulle befrias såväl från skyldigheten
att hålla vargering, som från skyldigheten att rekrytera i krigstid.
I motiven till propositionen säger Kongl. Maj:t bland annat, att indelningsverket
numera blifvit för sitt ändamål otillräckligt, och att nästan
alla andra stater funnit för godt att afvika från gamla former, när
dessa ej längre kunde stå tillsammans med tidehvarfvets kraf, eller
med andra ord insett nödvändigheten af det »allmänna försvarssystem»,
som eu nationalbeväring innebär. Det nya element, som genom den
föreslagna nationalbeväringens upprättande var afsedt att tillföras försvarsväsendet,
och hvarigenom den personliga krigstjenstskyldigheten
skulle komma att införas äfven i vårt land, synes man emellertid hafva
tänkt sig i framtiden kunna få än större betydelse. I ofvan nämnda
motiv yttras nemligen äfven, att, »om nationalbeväringen hinner till den
stadga, som endast tiden och svenska folkets egna patriotiska känslor
kunna densamma gifva, och hvarigenom tillfälle skulle yppas att till *)
*) Stammens styrka uppgick denna tid till omkring 6,500 man värfvade trupper och omkring
25,800 man indelta, eller sammanlagdt omkring 82,800 man. Såsom reserv till denna armé hade
man i händelse af krig ej någonting annat än det s. k. vargerings- och föv dubbling s-man skap et,
hvilkot emellertid genom det sätt, hvarpå det på senare tider blifvit användt, betraktades såsom en i
hög grad orättvis hörda, då det endast tryckte dem, som voro egare af roteringsskyldig jord. Ursprungligen
både vargeringsmanskapet varit afsedt endast till att ersätta afgången i krig inom de indelta
regementena, men under tidernas lopp hade man vid krigsutbrott börjat sammansätta nämnda manskap
i särskilda bataljoner, livilka uttogos samtidigt med de indelta, och h vilka således mera användes
att förstärka hären än att ersätta afgången inom densamma. Vargeringsmanskapet uppgick vid
utbrottet af 1808. års krig till omkring 17,000 man, men nedgick naturligtvis, äfven det, betydligt efter
fredsslutet.
Inledning.
5
en början under fredstid och törhända sedan för alltid hålla intill två
tredjedelar af indelta arméns nummertal vakant, en betydlig inkomst
skulle för riket beredas genom rust- och rote-hållares afgifter för dessa
vakanta nummer.))
Den kongl. propositionen rönte emellertid icke något gynsamt
mottagande vid riksdagen. Tre af stånden beslöto visserligen att remittera
frågan till vederbörande utskott, men det fjerde, eller bondeståndet,
ville icke ens medgifva detta. Följden häraf blef ock, att
regeringen återtog sitt förslag. .
Någon tid derefter, eller den 30. Mars 1810, afläto rikets ständer
en underdånig skrifvelse, i hvilken de anhöllo om vargeringens och fördubblingens
afskaffande. Denna skrifvelse behandlade sålunda endast
frågans ena del eller utjemnandet af de bördor, som orättvist blifvit
lagda uteslutande på rust- och rote-hållare, under det att frågans
andra del, eller ordnandet af den allmänna nationalbeväringen, blifvit
lemnad å sido. I sitt svar, som afgafs redan dagen derpå, frågade
derför också Kongl. Maj:t rikets ständer, »huru riket stadie försvaras,
och om den nuvarande krigsmagten dertill ansågs tillräcklig)).
Fn mängd öfverläggningar uppstod med anledning häraf i de särskilda
stånden, utan att man till en början lyckades komma till någon
enighet. Slutligen afgafs af enskild motionär, amiralen friherre O. R.
Cederström, på riddarhuset en motion, som lyckades vinna såväl regeringens
som ständernas bifall. De sistnämndas bifall var dock icke odeladt,
i det att majoriteten inom bondeståndet motsatte sig sättet för det i
motionen föreslagna förstärkningsmanskapets uttagande, ehuruväl talmannen
förklarade sig på grund af konstitutionsutskottets utlåtande
oförhindrad att underskrifva den af de tre öfriga stånden beslutade
skrifvelsen. Bondeståndets reservation bilades emellertid riksdagsbeslutet.
Det sålunda fattade beslutet gick ut på, att ständerna erbjödo
Kongl. Maj:t högst 50,000 man för stärkning smanskap mot det, att all
priviliqierad jord skidle extra roteras, för att vid krigstillfälle uppsätta
manskap, afscdt till de ordinarie regementenas förstärkande, att all
vargering och fördubbling skulle upphöra, samt att rust- och rote-hållare
skulle befrias ifrån skyldigheten att rekrytera i krigstid. Förstärkningsmanskapet
skulle införlifvas med de indelta regementena och för detta
ändamål fördelas på landskapen och socknarna, hvilka det ålåg att antingen
genom värfning eller lottning anskaffa det erforderliga antalet
bland de utskrifningsskyldige, som utgjordes af alle krigsduglige män
mellan 20 och 45 år.
6
Inledning.
Lagen härom utfärdades den 23. April 1811, och härmed var första
steget taget till ett utjemnande af de bördor, som tryckte rust- och
rote-hållare, ty rekryteringsskyldigheten i krigstid, som förut ensamt
drabbat dessa, öfverflyttades nu på samtliga samhällsklasser, derigenom
att lotten att blifva uttagen till förstärkningskarl kunde drabba hvar och
en, hög eller låg, som befann sig inom den af lagen utstakade åldersgränsen.
. Stora svårigheter mötte dock vid tillämpningen af den nya
lagen, hvilken till och med framkallade betänkliga oordningar, då vid
1811 års krigsutbrott 15,000 man skulle uttagas. En följd häraf vardt
också, att regeringen redan året derpå vid urtima riksdagen i Örebro
framlade ett nytt förslag.
Detta förslag, som efter ordalydelsen skulle innebära endast en
»förändring uti utskrifningssättet af förstärkningsmanskapet», var dock
i sjelfva verket ganska genomgripande.
Kongl. Maj:t föreslog sålunda bland annat följande:
att skyldigheten till deltagande i heväringens — såsom det numera
hette utgörande skulle börja med fylda 20 och ovilkorligen upphöra
med fylda 25 år;
att beväringsmanskapet antingen skulle förstärka den indelta armén
eller båtsmanshållet eller ock utgöra särskilda kårer;
att inga andra undantag från skyldigheten »att i beväringsmanskapet
deltaga» finge ega rum, än för dem, som redan voro i krigstjenst,
dem, som genom sjuklighet eller lyte voro till krigstjenst oförmögne,
dem, . som. redan tjent vid förra '' landtvärnet och ej frivilligt åter
ville ingå i tjenst, lotsar, lotsdrängar, postförare och postiljoner, arbetare
i kronans förråd och verkstäder samt slutligen kronans, städers
och af Kongl. Maj:t erkända allmänna inrättningars dåvarande ordinarie
embete- och tjenste-män;
att från och med följande årets början ingen till något statens
ordinarie embete och tjenst finge befordras, eller erhålla burskap, eller
i något handtverkeri till mästare antagas, utan att vara intill fylda 25
års ålder inskrifven i de under nationalbeväringen hörande klasser och
underkastad alla dermed förenade skyldigheter; samt
att den indelta armén vid utbrott af ett krig skulle enligt för
densamma gällande författningar kompletteras, hvarefter rust- och rotehållares
rekryteringsskyldighet skulle försvinna under så lång tid, kriget
varade, och vidtaga först efter återstäld fred, 3 månader efter sedan
trupperne återkommit till hemorten.
Ett stort steg var härigenom visserligen taget till införande af
den för alla gällande personliga krigstjenstskyldigheten, men för uttagande
Inledning.
7
af detta steg till fullo synes Kongl. Maj:t icke kafva funnit tidpunkten
lämplig. Det heter nemligen i den nådiga propositionen:
»Dervid har först förekommit den vigtiga fråga, huruvida, inom
det inskränkta antal år, som nu af Kongl. Maj:t skall föreslås, det må
vara tillåtet för hvar och en, som ej frivilligt vill ingå i krigstjenst,
att sätta tjenstbar karl i sitt ställe, eller om såsom en ovilkorlig skyldighet
bör anses att med egen person förstärka armén.
Kongl. Maj:t, som å ena sidan bör önska att göra statens bördor
så allmänna och jemnt fördelade som möjligt för dess trogne undersatar,
har å den andra med afseende på de olika meningar, som häröfver
uppstått, velat öfverlemna denna frågas besvarande åt rikets
ständer, utan att dervid yttra någon annan önskan än den, att deras
beslut må blifva uttrycket af svenska folkets tänkesätt och fordringar.»
Den kongl. propositionen rönte denna gång ett mera gynsamt
mottagande. Den 30. April aflemnades propositionen, och redan den 23.
Maj var riksdagen färdig med sin underdåniga skrifvelse, i hvilken
den i allt hufvudsakligt biföll, hvad Kongl. Maj:t begärt. Bondeståndets
medlemmar voro visserligen, då propositionen öfverlemnades, föga benägne
för densamma, men vid dess behandling inom ståndet hade
åsigterna undergått den förändring, att den nu »blef med högljudt och
upprepadt'' enhälligt ja besvarad och bifallen.» Rikets ständer kunde
derför också i sin skrifvelse säga, »att enighet och full öfverensstämmelse
hade ledt deras beslut.»
Med afseende å skyldigheten att personligen fullgöra beväringspligten
utan rättighet att genom legning sätta annan fullgod karl i sitt
ställe hette det i nämnda skrifvelse, att rikets ständer »af grundsats
och förutseende af en nyttig verkan för framtiden på den svenska nationens
karakter trott sig se det rätta deri, att hvar och en yngling
inom den utsatta åldern måtte förpligtas att sjelf utgå», men »sakens
nyhet» gjorde dock, att rikets ständer ansågo, att den utskrifne skulle
få rättighet att lega för sig, så mycket mera som »rikets ständer trott
sig böra aflägsna allt, som, må vara af fördom eller mindre tydliga
begrepp om sakens förhållande», kunde alstra missnöje, då den nya
lagen skulle träda i kraft.
Den 27. Oktober 1812 utfärdades kungörelse om »allmänna beväringsmanskapets
inrättning och utskrifningssätt», och derigenom vordo
till lag de bestämmelser, som ännu äro till hufvudsaklig del gällande
och som äfven i närvarande tid kunna sägas utgöra en väsentlig del
af vår krigs författning.
Härmed var också ett skede i vårt försvarsväsendes utveckling af
-
8
Inledning.
slutadt, och det dröjde derefter mycket länge, innan några förändringar
af vigt vidtogos på detta område. De politiska förhållandena under
tiden närmast efter 1815 voro ej heller af beskaffenhet att utgöra någon
kraftigare maning till försvarsväsendets ombildning, tv sällan eller
aldrig har i Europa rådt ett så allmänt lugn som under perioden 1815
—1848. De partiella strider, som före sistnämnda år tid efter annan
uppstått, hade ej varit af den betydelse, att de kunnat sträcka sina
verkningar utanför de land, hvilka deraf särskildt blifvit berörda, och
ej heller varit af den beskaffenhet, att de kunnat utöfva något egentligt
inflytande på organisationen af de europeiske härarne. Det var
således endast en naturlig följd af händelsernas allmänna gång, att
försvarsväsendet äfven i vårt land under en lång följd af år bibehöll
samma skick, som man gifvit det vid 1812 års riksdag. — Enskilda förslag
saknades visserligen icke under denna tid, men de blefvo i allmänhet
helt och hållet utan resultat. Ett af de märkligare bland dessa
var otvifvelaktigt det, som väcktes vid 1823 års riksdag af ledamoten
af bondeståndet J. J. Rutberg, och hvilket gick ut på ingenting mindre
än att upphäfva indelta armén och grunda försvaret enbart på allmän
värnpligt. Detta förslag vann emellertid icke allenast icke riksdagens
bifall, utan förskaffade dessutom sin upphofsman hans ståndsbröders
stora misshag. Lika litet resultat medförde såväl Anders Danielssons
vid 1834 års riksdag väckta och i samma riktning gående motion, som
ock rikets ständers skrifvelse den 19. December 1840, hvari de anhöllo,
»att Kong! Maj:t täcktes förelägga nästkommande ständer en omfattande
plan till försvarsverkets organisation i dess helhet, på det
rikets ständer må blifva i tillfälle att i ett sammanhang besluta öfver
de åtgärder, som erfordras för att, i förening med en afsedd lindring
i de rustandes och roteringsskyldiges besvär, befordra den utsträckning
af beväringsmanskapets öfning, som tillika bör ega ruin.» Men
om också inga genomgripande reformer inom försvarsväsendet under
denna tid kunna skönjas, förekommer eu mängd föreskrifter och bestämmelser
rörande beväringsmanskapets mönstring, öfning, underhåll
m. in. Sålunda bestämdes t. ex. genom kongl. bref af den 27. Februari
1816 och generalorder af den 16. Februari 1820, att »beväringsmanskapets
vapenöfning såsom beredande en säker grund till rikets
trygghet och försvar» alla år skulle ega rum. Öfningstiden förblef
dock under en längre följd af år endast 12 dagar, förlagda till första
beväringsåret.
Det var först vid riksdagen 1847—1848, som några större förändringar
i beväringsmanskapets organisation blefvo föremål för stats
-
inledning.
9
magternas gemensamma ompröfning. Kongl. Maj:t hade nemligen till
denna riksdag uppdragit åt chefen för landtförsvarsdepartementet att
uppgöra ett fullständigt förslag till landt-försvarets ordnande, och i följd
deraf hade denne den 9. September 1847 inkommit med ett underdånigt
memorial, i hvilket bland annat föreslås:
att armén skall bildas af stående stamtrupper, såväl värfvade som
indelte, i förening med beväringsmanskap, och att visse dels värfvade
dels indelte sjötrupper likaledes skola utgöra ständig stam, med hvilken
manskap af sjöbeväringen förenas;
att beväringsmanskapets öfningstid skall bestämmas till 31 dagar,
in- och ut-ryckningsdagarne inberäknade, och att desse 31 dagar skola
så fördelas, att 14 dagar användas till förberedande rekrytexercis och
de öfrige 17 dagarne till öfning i förening med stammen;
att till vinnande af besparing, såväl i arbetsdagar som i statsutgifter,
blott en viss del af 1. beväringsklassen årligen skall inkallas
till vapenöfning, nemligen af årets hela beväringsklass, sedan Gotlands
och Lappmarkens undantagits, endast 14,525 man (11,181 för armén
och 3,344 för flottan), och att de öfrige skola utgöra oöfvadt reservmanskap
;
att alle vid mönstringen tillstädeskomne beväringsskyldige skola,
sedan de blifvit besigtigade, införas i mönsterrullorna efter längd sålunda,
att den längsta erhåller första rummet o. s. v.;
att, »som erfarenheten visat, att de bland approberade beväringsmanskapet,
som vid 20 års ålder äro de mest högväxte, äfven med
få undantag äro de mest vapenföre», de beväringsskyldige skola uttagas
i den ordning, i hvilken de äro i rullorna uppförde;
att mönsterherren eger utse dem bland de beväringsskyldige, som
skola placeras på specialvapnen, hvartill dock i främsta rummet skola
utses sådane, som dertill frivilligt anmäla sig;
att beväringskarl, som uppbådas, skall eg a rättighet att lega karl
i sitt ställe; samt slutligen
att den på Gotland antagna och upprättade allmänna beväringen
skall fortfara i sitt förutvarande skick.
Den kongl. proposition, som på grund af dessa departementschefens
förslag afläts till riksdagen, besvarades af denne genom en
skrifvelse af den 8. Juli 1848, hvari visserligen Kongl. Maj:ts förslag
om arméns sammansättande af både stam och beväring jemte några
mindre väsentliga bestämmelser rörande landets indelande i särskilda
land- och sjö-beväringsområden in. in. biföllos, men deremot allt, som
rörde utsträckningen af beväringsmanskapets öfning, uttagande af
Landtförsvarskomiténs betänkande. II.
2
10
Inledning.
en viss procent af årskontingenten m. m. afslogs. »Det måste nemligen»,
heter det i denna skrifvelse, »alltid blifva svårt att med rättvisa
och billighet verkställa urvalet af de beväringsskyldige, som skulle
till vapenöfning eller krigstjenst uttagas. Att såsom regel härför bestämma
manskapets längd torde vara mindre lämpligt; ty dels utgör
längden å en person icke något tillförlitligt bevis, att han är dugligare
till krigstjenst och mera uthållig dervid, än en mindre, men ändock
starkt bygd, dels synes ett sådant sätt vara i sin grund obilligt, och
dels skulle troligen månge finnas af ungefärligen samma längd, så att
svårighet och tvist ofta skulle uppkomma vid urvalet. I anseende härtill
och då det af mången skulle anses orättvist, att den ene vidkändes
beväringsskyldighetens utgörande, men icke den andre, samt en utsträckning
i tiden för vapenöfningarna skulle hafva till följd, att för
längre tid, än nu är fallet, en betydlig arbetsstyrka komme att dragas
från näringarna och särdeles jordbruket, få rikets ständer i underdånighet
tillkännagifva deras åsigt vara, att med beväringsmanskapets
uttagande till vapenöfningar bör förhållas hädanefter som hittills.»
Det var således icke något egentligt tillskott i försvarets styrka,
som åstadkoms genom den kongl. kungörelse, hvilken den 13. Februari
1849 utfärdades i följd af här omförmälda kongl. proposition och riksdagens
derpå afgifna svar, utan blefvo derigenom endast några mindre
förändringar i »utskrifningssättet och inrättningen af allmänna beväringsmanskapet»
vidtagna. Sin största betydelse för försvarsfrågan får
riksdagen 1847—1848 derigenom, att en förändrad uppfattning rörande
beväringens användning och betydelse derifrån kan sägas leda sitt ursprung.
Ifrån att förut hufvudsakligen hafva betraktats såsom ersättningsmanskap
för den stående hären, blef nemligen beväringen nu fastmera
ansedd såsom en del af densamma, och organisationsformen
»stam och beväring», som sedan genomgått åtskilliga af de uppgjorda
härordningsförslagen, sålunda också derigenom kallad till lif. Vid denna
riksdag framlades äfven af enskild motionär, kaptenen G. M. Stjernsvärd,
ett fullständigt härordningsförslag, gående ut på att indelningsverket
skulle upphäfvas, och armén sammansättas af stam, uttagen ur
beväringens led, och beväring. Stammen, hvars styrka beräknades till
17,162 man, skulle anskaffas i första hand på frivillighetens väg och
derefter genom lottning. Den utlottade skulle vara skyldig att tjenstgöra
6 år samt berättigad att, mot förhöjd aflöning, tjena ytterligare
3 år. Beväringsmanskapet skulle tjenstgöra 21 dagar under första året,
14 dagar under andra och likaledes 14 dagar under det tredje året.
Förslaget blef dock af samtliga stånden förkastadt, hvilket öde äfven
Inledning.
11
drabbade ett senare af samme motionär afgifvet förslag, grundadt på
indelningsverkets bibehållande.
Det dröjde emellertid icke många år, förrän regeringen ånyo kände
sig manad att till den församlade riksdagen aflåta proposition om
förändringar och förbättringar i försvarsväsendet. Det var till riksdagen
1856—1858, som Kongl. Maj:t uti sin nådiga proposition angående
statsverkets tillstånd och behof föreslog, jemte åtskilliga förändrade
bestämmelser rörande stammanskapets öfningar och möten,
bland annat, att, på det beväringsmanskapets öfningstid skulle kunna
utsträckas till 30 (lagar, anslaget till beväringsmanskapets vapenöfningar
i motsvarande mån måtte höjas; derjemte föreslog Kongl. Maj:t i
särskild proposition en del förändringar i lagen om beväringsmanskapet,
hvaribland må nämnas, att skyldigheten till inträde i beväringen
skulle vidtaga först med året näst efter det, hvarunder en beväringsskyldig
fylt 21 år, och fortfara till och med det, hvarunder han uppnått
26 år, eller med andra ord framflyttas ett år.
Den senare framställningen förklarade sig rikets ständer förhindrade
att bifalla, men i afseende på den förra anmälde de, att de, i
anseende till otillräckligheten af den tidrymd af 12 dagar, som ökningarna
hittills omfattat, funnit skäligt att, för utsträckning af beväringsmanskapets
öfning till 30 dagar, förhöja det förut å riksstaten för
sagda ändamål uppförda förslagsanslaget, hvarjemte de på samma gång
beslöto, att öfningstiden skulle fördelas på tvenne år. — I ofvan anförda
beslut rörande vapenöfningarnas utsträckning deltogo dock icke
mer än tre stånd, i det bondeståndet vägrade det begärda anslaget.
Den jemförelsevis betydliga utsträckning af beväringsmanskapets
vapenöfningsskyldighet, som af ofvan anförda riksdagsbeslut blef en
följd, gjorde emellertid, att Kongl. Maj:t fann nödigt vidtaga åtskilliga
förändringar i kongl. förordningen af den 13. Februari 1849 angående
allmänna beväringsmanskapets mönstringar och öfningsmöten. Med
anledning deraf tillsattes i Juni 1858 en komité, som fick i uppdrag
att föreslå de nödiga förändringarna. Af den instruktion, som utgafs
till ledning för denna komités arbeten, framgår, att det fortfarande af
styrelsen ansågs lämpligt att, i likhet med hvad år 1847 föreslogs, uttaga
endast en del af de beväringsskyldige till öfning. Punkten 1 i
ifrågavarande instruktion har nemligen följande lydelse:
»Enligt det mobiliseringsförslag, som blifvit uppgjordt,---
—
— — — — — skulle beväringsmanskapet uti
—
den, som beräknas att till en början uppställas
den aktiva armén
12
Inledning.
emot fienden — ingå till cirka 45 procent. Med anledning häraf och
då, till vinnande af nödiga besparingar uti exercisanslaget under fredstid,
styrelsen är betänkt på att till de årliga vapenöfningarna med såväl
arméns som flottans beväringsmanskap icke inkalla mer än 10,000
man af hvarje utaf de tvenne klasser, hvilka enligt rikets ständers beslut
hädanefter skola årligen öfvas; så ega komiterade att uppgifva
lämpligaste sättet för verkställigheten af den åtgärd att af årets tvenne
klasser uttaga endast ett bestämdt antal, dock med iakttagande af att
de, som i fredstid befrias från vapenöfning, skola det oaktadt vara
förpligtade att, i händelse af krig, vid skeende uppbåd inställa sig vid
depoterne, antingen sjelfve eller genom författningsenligt legd karl.»
Dessutom fick komitén i uppdrag: att föreslå åtgärder till förekommande
af, »att så många beväringsynglingar undanhålla sig från mönstringarna»,
att undersöka och uppgifva, »huruvida det ej kunde påräknas,
att en del beväringsynglingar skulle åtaga sig att emot visse
fördelar undergå längre vapenöfning än den för beväringsmanskapet i
allmänhet faststälda», att undersöka, »huruvida tillfälle bör beredas sådane
af inom beväringsåldern varande ynglingar, hvilka frivilligt dertill
anmäla sig, att på vissa tider emellan de vanliga beväringsmötena
socknevis vapenöfvas» samt slutligen »att inkomma med förslag till ny
författning, upptagande allt hvad som eger sammanhang med beväringsmanskapets
utskrifningssätt, mönstringar och möten.»
Den 30. Maj 1859 var komitén färdig att inlemna sitt betänkande.
I afseende å sättet, hvarpå den bestämda årskontingenten af 10,000
man skulle uttagas, yttra komiterade, att »det varit af största vigt
att vid bestämmandet häraf icke allenast tillse, att det manskap,
som uttages till arméns omedelbara förstärkning, och på hvithet man
derför under freden bör kosta en, såvidt möjligt är, fullständig vapenöfning,
är af sådan beskaffenhet, att man kan hafva full tillit till dess
användbarhet, utan ock att noga taga i betraktande, att nationens öfvertygelse
om uttagningssättets billighet och rättvisa samt derpå Infilande
håg och lust för vapenpligtens fullgörande tillbörligen vårdas och
aktas.» Med anledning deraf föreslogo komiterade såsom grunder för
uttagningen ålder och längd, emedan dessa grunder »redan äro med
den stora allmänhetens rättsbegrepp införlifvade och krönta med vanans
stämpel.»
Regeringen fann dock icke för godt att antaga, hvad komitén i
förevarande fall föreslagit, ty inga förslag i den riktningen framlades
för riksdagen, och i de tvenne förordningar, hvilka såsom en omedelbar
följd framgingo ur ofvan berörda komitébetänkande, återfinner man
Inledning.
13
ej några sådana bestämmelser. Förordningarna, livilka voro af den 13.
November 1860 »angående den allmänna beväringen» och af den 9.
Februari 1861 »angående den allmänna beväringens mönstringar och
öfningsmöten», äro ännu till hufvudsakliga delar gällande och utgöra
således vår nuvarande värnpligtslag.
Den osäkerhet och oro, som på 1850-talet allt ifrån Krimkrigets
utbrott herskade inom de europeiska internationella förhållandena, gjorde
emellertid, att tanken på försvarsväsendets förbättrande och förstärkande
allt fortfarande hölls vid lif, och såsom ett uttryck deraf får
man väl äfven betrakta den hos oss i början af 1860-talet uppspirande
och i början hastigt tillväxande skarpskytter öreisen. Den hos folket
inneboende känslan af, att Sveriges försvarsväsende ingalunda vore på
ett tillfredsställande sätt ordnadt, gaf sig genom denna rörelse på ett
otvetydigt sätt tillkänna, och Kongl. Maj:t fann sig derför också föranlåten
att på hösten 1861 tillsätta eu komité med uppdrag att egna
försvarsfrågan en omfattande utredning. Nämnda komité aflemnade
på våren 1865 sitt vidlyftiga betänkande -— intill den tiden den omsorgsfullaste
undersökning, som efter 1809 egnats vårt försvarsväsende
— samt föreslog följande liufvudgrunder för härens organisation:
armén skulle bestå af stam och beväring;
stammen skulle anskaffas genom indelningsverket, hvilket i viss män
skulle utvidgas genom öfverflyttning af en del af båtsmansliållet till
armén, genom vakansafgifternas förvandling till effektiv rotering o. s. v.;
beväringsåldern skulle inträda först vid fylda tjugotvå år;
beväringsklassernas antal skulle ökas till tio;
en fjerdedel af beväringen skulle öfvas i sammanlagdt 107 dagar,
de öfrige tre fjerdedelarne i 30 dagar;
den förstnämnda fjerdedelen, hvars manskap skulle kallas »beväringssoldater»,
skulle anskaffas i första hand på frivillighetens väg och
först i händelse af behof genom lottning; och
en landstorm skulle upprättas, bestående af alla vapenföra män
mellan 20 och 50 år, som icke tillhörde armén eller beväringen.
På detta komitéförslag såsom grundval utarbetades en kongl. proposition
»angående förändring i grunderna för beväringsinrättningen
samt om bildande af en landstorm», hvilken proposition aflemnades till
riksdagen den 21. November 1865. I en väsentlig punkt skilde sig
dock regeringens förslag från komiténs, och det var rörande de tre
fjerdedelar af beväringen, som ej tillhörde beväringssoldaterne, och
hvilka i den kongl. propositionen voro föreslagna till fullständig befrielse
från vapenöfning under fredstid.
14
Inledning.
Oafsedd den motvilja, som särskild! denna punkt väckte, rönte
förslaget i sin kelhet föga sympatier från riksdagens sida, och slutet
af öfverläggningarna vardt också, att riksdagen till Kongl. Maj:t ingick
med en underdånig skrifvelse, i hvilken den anhöll, »att Kongl. Maj:t
behagade till en kommande riksdags pröfning i sin helhet framlägga
denna fråga.» Ett af hufvudskälen till detta resultat får väl sökas i
obenägenheten hos den gamla representationen att under sin sista sammanvaro
befatta sig med en så genomgripande och omfattande fråga,
hvars lösande ansågs böra tillkomma den nya representation, om hvars
bildande båda statsmagterna då redan enat sig.
Vid den första riksdagen under det nya statsskicket eller 1867
års riksdag framlemnades emellertid icke af Kongl. Maj:t något förslag
till försvarsväsendets ordnande. Af enskilde motionärer hade deremot
i stället ett ganska stort antal afgifvit förslag i åtskilliga riktningar,
med den påföljd, att riksdagen ansåg sig böra tillsätta ett särskild!
utskott. Inom detta utarbetades nu en härordning, hvars hufvudgrunder
voro:
att stamsystemet fortfarande skulle läggas till grund för härordningen
;
att det hittills på viss jord hvilande indelningsverket skulle på
billiga grunder aflösas och förvandlas till ett kommunalt åliggande,
så att kommunerna (såväl landt- som städs-) försåge soldaterne med
bostäder och jord samt i vissa fall ansvarade för rekryternes anskaffande;
att
rättigheten till friköp och lega skulle afskaffas;
att hvarje svensk man mellan 20—50 år skulle vara skyldig att
deltaga i landets försvar, först i aktiva armén, sedan i dess reserv och
slutligen i landstormen; samt
att beväringens öfningstid skulle ökas till sextio dagar.
Detta förslag framkallade en liflig öfverläggning inom riksdagens
båda kamrar, hvilka dock rörande de flesta punkterna stannade i olika
beslut. Slutligen lyckades man dock ena sig om en underdånig skrifvelse,
hvars hufvudsakligaste innehåll var följande:
att svenska armén skulle bestå af stam, innefattande befäl och trupp,
samt beväring;
att Kongl. Maj:t täcktes låta utreda och vid uppgörande af nådigt
förslag till arméns organisation taga i öfvervägande, om och på hvad
vilkor det nu på rote- och rust-hållare hvilande besvär må kunna lindras
eller ock aflösas samt jemväl på öfriga samhällsklasser fördelas;
Inledning.
15
att infanteriet sålunda måtte organiseras, att stamregementena kunde
utvidgas till fyra och stamkårerna till två bataljoner;
att beväringen under fredstid skulle fördelas på alla vapen med
undantag af kavaleriet, hvilket vapen endast vid inträffande krig skulle
tilldelas beväringsmanskap; äfvensom att beväringen skulle samöfvas
med stammen, för att vid arméns mobilisering, på nyssnämnda undantag
när, genast med densamma kunna införlifvas;
att det ökade befäl, som erfordrades, skulle anskaffas dels genom
fullständigt befäl på stat för tre bataljoner, dels för fjerde bataljonen
genom bevärings- och s. k. balfsolds-befäl;
att på stat anstälde officerare och underofficerare skulle efter
minst 10 års tjenstgöring och på derom gjord ansökan kunna af Kong!.
Maj:t öfverflyttas på half sold, som dock icke borde öfverstiga den för
graden bestämda pension;
att alla till aflöning af indelta arméns befäl och tjensteman anslagna
boställen och räntor m. m. skulle ingå till statsverket;
att sådana åtgärder skulle vidtagas, hvarigenom icke blott undervisning
i gymnastik och militära öfningar blefve så vidt möjligt i skolorna
meddelad, utan äfven att, efter skoltidens slut och till dess beväringsåldern
inträdde, den manliga ungdomen blefve i dessa öfningar
ytterligare utbildad.
Slutligen anhöll riksdagen, »att Kongl. Maj:t behagade låta uppgöra
och för riksdagen*framlägga fullständigt förslag till försvarsverkets
ordnande.»
Närmaste följden af denna skrifvelse var tillsättandet af en komité,
som fick i uppdrag vatt »med chefen för kongl. landtförsvarsdepartementet
och under hans ledning rådpläga rörande den af riksdagen
gjorda framställningen om lindring i det nu på rote- och rust-hållare
hyllande besvär samt att förslag till sådan lindring uppgöra.» Denna
komité följdes snart af ännu en, som fick i uppdrag att göra enahanda
undersökningar rörande båtsmanshåll et. Till 1869 års riksdag
voro såväl ifrågavarande förarbeten undangjorda, som ock ett fullständigt
härordningsförslag jemte lag om allmän värnpligt utarbetadt, och
framlade Kongl. Maj:t för nämnde riksdag med anledning häraf förslagtill
hufvudgrunder för försvarsväsendets ordnande, allt dock under förutsättning
och vilkor, att förslaget om den allmänna värnpligten blefve antaget.
I berörda värnpligtslag föreslogs i afseende på värnpligtens fullgörande,
»att hvarje svensk man skulle vata skyldig att deltaga i allmänna
beväringen från och med året näst efter det, då han fylt tjugu
år, till och med det år, då han uppnår trettio års ålder, samt i land
-
16
Inledning.
stormen från sistnämnda år till och med det, under hvilket han fyller
fyratio år.»
I afseende på beväringsmanskapets öfning föreslogs, att denna
skulle ega rum under loppet af tre år, med 30 dagar under första året,
15 under andra och 15 under tredje, eller sammanlagdt under 60 dagar.
Härtill kom dessutom skyldighet att under de två åren närmast före inträdet
i beväringsåldern deltaga i förberedande, distriktsvis anordnade
militäröfningar en eftermiddag i veckan under Juli och Augusti månader.
Af de föreslagna hufvudgrunderna för härorganisationen må anföras
:
l:o) att rust- och rote-hållares samt soldatens inbördes förhållande
skulle närmare regleras, hvilket skulle ske derigenom:
att alla ovissa besvär upphörde;
att staten öfvertoge rekryteringsskyldigheten samt utgifterna för
städja och lega;
att ett normalkontrakt, gällande för hela riket upprättades; och
att, om soldat icke på de i normalkontraktet uppgjorda vilkor kunde
erhållas, statsverket skulle tillskjuta, hvad derutöfver erfordrades;
2:o) att 1,787, ditintills indragna eller anslagna, nummer skulle
uppsättas;
3:o) att den för sjöförsvaret obehöfliga^ delen af båtsmanshållet
skulle till landtförsvaret öfverflyttas; samt
4:o) att 525 rotar af den nya ordinarie roteringen, hvilka förut
erlagt vakans-afgift, skulle åläggas effektiv rotering.
Såväl värnpligtslagen som de föreslagna hrffvudgrunderna blefvo
emellertid af riksdagen förkastade. I den underdåniga skrifvelse, som
riksdagen den 11. Maj 1869 aflat, heter det nemligen i fråga om värnpligtslagen,
att riksdagen »ansett någon utsträckning af den allmänna
värnpligten icke böra ifrågakomma annat än i sammanhang med den
fullständiga reorganisationen af rikets försvarsväsende och har således
icke under närvarande förhållanden kunnat bifalla Eders Korigl. Maj:ts
förslag till kungörelse angående den allmänna värnpligten», samt i afseende
på de föreslagna grunderna för organisationen och dermed sammanhängande
lindringar, att riksdagen funnit sig icke till dem böra
lemna sitt bifall, »helst riksdagen för öfrigt anser, dels att de lindringar
i rust- och roterings-bördan, hvilka med antagande utaf det af
Eders Kongl. Maj:t föreslagna normalkontrakt afses, skulle utfalla
ojemnt, dels ock att detta kontrakt inom vissa orter skulle åstadkomma
en ökad börda.»
Inledning.
17
Det dröjde emellertid ej länge, förrän försvarsväsendets ordnande
åter bragtes å bane inför representationen. Det väldiga krig, som
1870—1871 rasade mellan två af vår verldsdel mest betydande nationer,
utgjorde nemligen en kraftig maning äfven för de af kriget oberörda
staterne att taga sina försvarsanstalter i allvarligt betraktande, och
den år 1871 sammanträdande riksdagen möttes sålunda ånyo af ett fullständigt
härordningsförslag, som Kongl. Maj:t öfverlemnade till behandling.
I detta förslag, som delvis var bygdt på andra grunder än det
föregående, var frågan om lindring i eller aflösning af indelningsverket
lemnad å sido, och rörde det sig i stället om uppsättande af nya
indelta regementen samt om utsträckning af beväringens'' öfmngar till
90 dagar för havaleriet samt 82 dagar för infanteriet.
I afseende på värnpligtens fullgörande innehöll detta förslag:
att hvarje svensk man skulle vara skyldig att från och med året
näst efter det, då han fylt tjugu år, deltaga i allmänna beväringen till
och med det år, då han uppnår tjugusju års ålder, samt i landstormen
till och med det, under hvilket han fyller fyratio år;
att de sju första årsklasserna skulle utgöra den egentliga fältarmén,
de fem derpå följande landstormens första uppbåd eller arméns
krigsreserv inom landets gränser och de åtta sista klasserna landstormens
andra uppbåd eller det egentliga ortförsvaret.
Vidare föreslogs, att två nya indelta regementen och en ny bataljon
skulle uppsättas, att nummerstyrka och förläggningsområde vid
öfriga indelta regementen och kårer skulle regleras m. m.
Vid behandlingen af detta förslag i riksdagens båda kamrar godkändes
visserligen i hufvudsak den framlagda värnpligtslagen, men i
andra kammaren endast under det vilkor, att »indelningsverket skulle
upphöra inom 15 år», hvilket åter första kammaren för sin del ej
ville gå in på. Då båda kamrarne således stannade, i olika beslut, hade
försvarsfrågan fallit äfven vid denna riksdag.
Att uppskjuta frågan om försvarsväsendets ordnande så länge som
till den dernäst sammanträdande ordinarie riksdagen ansåg regeringen
emellertid under då rådande osäkra politiska förhållanden ej vara med
klokheten öfverensstämmande, och på den grund utlystes ett urtima
riksmöte att sammanträda i September 1871. Regeringen hade under
sommaren utarbetat ännu ett förslag, hvilket, i likhet med det år 1869
afgifna, sökte genom en del åt rust- och rote-hållare erbjudna lindringar
vinna öfverensstämmelse i de många skiftande meningarna rörande
denna stora fosterländska angelägenhet. Så långt som andra kam
Landtförsvarskomiténs
betänkande. II.
3 -
18
Inledning.
maren, eller att inom 15 år aflyfta indelningsverket, ville dock regeringen
ej gå. De vigtigaste punkterna i detta nya förslag voro:
att i de orter, der soldaten åtnjöt bostad, sådan fortfarande
skulle åt honom af rust- eller rote-hållare upplåtas tillika med kåltäppa;
att
nybyggnadsskyldigheten skulle åligga rust- eller rote-hållare,
men underhållsskyldigheten staten;
att i orter, der bostad bestods soldaten, lönen skulle vara 80 rdr,
i andra orter 100 rdr;
att staten till årlig insättning i sparbank skulle för hvarje soldat
bestå 10 rdr;
att staten skulle vid rekryteringen lemna 50 rdr för hvarje ledigblifvet
nummer och dessutom, för den händelse rust- eller rote-hållare
ej kunde mot stadgade lönevilkor anskaffa lämplig karl, genom militärbefälet
öfvertaga rekryteringen;
att rusthållarne skulle befrias från skyldigheten att sörja för manskapets
beväpning och beklädnad, hästars anskaffning, underhåll och
mundering in. m., men i stället erlägga en bestämd årlig afgift af 150
rdr för hvarje nummer, hvaremot de skulle fortfarande åtnjuta rustningsränta
och ersättning för indragen augmentsränta och kronotionde
;
att rust- och rote-hållare, som ej ville ingå på de nya bestämmelserna,
skulle få blifva vid det gamla; samt
att soldatens öfningstid skulle förlängas och hans tjenstetid förkortas.
I afseende på värnpligtens fullgörande innehöll den kongl. propositionen
ungefär enahanda bestämmelser, som den vid lagtima riksdagen
föreslagna och af kamrarne då i de flesta punkter godkända värnpligtslagen.
Icke heller detta förslag lyckades vinna riksdagens bifall, i det
andra kammaren förklarade sig ej vilja bygga landets försvar på indelningsverkets
grund. I första kammaren gick visserligen det kongl.
förslaget igenom, men då någon enighet emellan de båda kamrarnes
olika åsigter ej stod att vinna, måste äfven den urtima riksdagen åtskiljas,
utan att hafva lyckats åstadkomma någon lösning af den omtvistade
och svårlösta frågan.
Alla de förslag, regeringen hitintills framlagt, hade varit grundade
på att bibehålla indelningsverket mer eller mindre orubbadt. Förslagen
hade fallit, och tvifvelaktigt syntes det vara, om öfverhufvud någon
lösning ens vore möjlig med indelningsverkets bibehållande. Mer än
Inledning.
19
en gång hade inom riksdagen uttalats den åsigten, att den allmänna
värnpligten, om också ej tillämpad på samma sätt som i utlandets större
stater, utan rättad efter våra inskränktare förhållanden, borde utgöra
den grundval, på hvilken försvarsväsendet skulle uppbyggas. Ett steg
i denna riktning hade också verkligen tagits vid 1872 års riksdag, då
båda kamrarne på enskild motionärs förslag beslutit att borttaga rättigheten
för heväringen till friköp och lega. Efter jemt 60 års förlopp hade
således riksdagen, som 1812 erkände principen om den allmänna personliga
värnpligten, men tvekade att redan då stadga den, beslutit dess införande
i Sverige.
En ytterligare maning att fortsätta i denna riktning eller åtminstone
att beträda andra vägar för försvarsfrågans lösning fick regeringen
genom 1873 års riksdags underdåniga skrifvelse af den 23. Maj n:o
24, som slutade med följande ord:
»På grund af hvad sålunda blifvit
anfördt, och då till nästa riksdag lärer vara att från Eders Kongl.
Maj:t förvänta förslag till ny organisation af landets försvarsväsen,
antagligen grundad på en vidsträcktare tillämpning af den allmänna
värnpligten, får riksdagen, som ansett, att en befälsstam bör bildas
ur de värnpligtiges led mot den ersättning af statsverket, som
kan blifva erforderlig, och att således den indelta armén icke blifver
hvarken lämplig eller behöflig för åstadkommande af ett för landets
sjelfständighet betryggande och efter våra förhållanden lämpadt
försvar, i underdånighet anhålla, att Eders Kongl. Maj:t täcktes, under
förutsättning att en sådan arméorganisation varder af konung
och riksdag antagen, i sammanhang med ofvannämnda förslag, i nåder
föreslå stadganden, genom hvilka efter en måttstock af tre procent
årlig afskrifning, ej mindre rustnings- och roterings-besvären med
deraf härflytande kostnader komme att efter hand minskas och slutligen
försvinna, än äfven grundskatterna upphöra, mot det att jordbruksfastighet
åsättes bevillning efter samma grunder, som gälla för
all annan fastighet, börande den antagna arméorganisationen träda i
verkställighet först, sedan nämnda stadganden om rustnings- och roterings-besvärens
samt grundskatternes afskaffande likaledes blifvit af
konung och riksdag antagna.» — Omedelbart efter erhållandet af denna
skrifvelse gick regeringen också i författning om utarbetandet af ett
nytt förslag, hvilket, efter att hafva blifvit underkastadt en sorgfällig
pröfning af eu komité, sammansatt af sakkunnige män, framlades såsom
kongl. proposition till 1875 års riksdag.
I detta förslag var stamsystemet helt och hållet öfvergifvet samt
20
Inledning.
försvarsväsendet grundadt uteslutande på allmän värnpligt. Hufvudpunkterne
i förslaget voro:
att armen skulle bestå af befälskader och värnpligtigt manskap;
att manskapet skulle inkallas för sin första utbildning vid fotfolket
10.] månader, vid rytteriet 17 månader, vid artilleriet och
ingeniörtrupperna 12 månader samt derefter till nödiga repetitionsöfningar;
att
bestämmandet af det vapen, vid hvilket de värnpligtige skulle
anställas, i första hand skulle bero af frivilligt erbjudande och i andra
hand afgöras genom lottning;
att allt manskap skulle kaserneras;
att till underbefälets stärkande s. k. eliter skulle uttagas i första
hand genom frivilligt erbjudande, men, i händelse tillräckligt antal ej
derigenom erhölles, genom lottning; samt
att dessa eliters tjenstetid skulle vara två år.
I afseende på värnpligtens fidlgörande föreslogs, att hvarje svensk
man skulle vara värnpligtig från och med det kalenderår, under hvilket
han fyller 18 år, till och med det, under hvilket han fyller 40 år,
samt att tjenstetid^: skulle vara 6 år i linien, 6 år i landtvärnet, och
de öfriga värnpligtsåren fullgöras i landstormen, med undantag för
värnpligtige af rytteriet, som efter endast 4 års tjenst i landtvärnet
skulle öfverföras till landstormen.
Att ett så vidtomfattande förslag, som i sig innebar så många
nya bestämmelser och delvis hvilade på helt och hållet nya grunder,
skulle framkalla lifliga öfverläggningar i kamrarne, var att vänta. Också
torde man kunna såga, att olikheten i åsigter och mängden af särskilda
förslag säkerligen aldrig varit så stora som vid 1875 års riksdag. Någon
enighet lyckades man derför icke heller nu att uppnå, ty de beslut,
hvartill de båda kamrarne efter långvariga debatter kommo, voro helt
och hållet skiljaktiga.
I första kammaren stannade man vid eu skrifvelse af innehåll,
att riksdagen anhöll, det Kongl. Maj:t behagade låta utarbeta och
framlägga ett nytt härordningsförslag, »hufvudsakligen fotadt» på nu
framlagda grunder. Andra kammaren åter anhöll om ett förslag, bygdt
på följande grunder:
■»a) öfningstiden för de värnpligtige varder lika för alle och bestämmes
till högst 90 dagar;
b) stamtruppen ombildas i öfverensstämmelse med krigskonstens
utveckling och till tillräcklig styrka. Den sättes i samband med värnpligtige,
så att ingen blifver soldat, som ej såsom värnpligtig ådaga
-
Inledning.
21
lågt sig ega fallenhet för tjensten, och aflönas på tidsenligt sätt, sedan
rustnings- och roterings-besvären i sammanhang med grunds katter ne
blifvit afskaffade;
c) svenska arméns aktiva fältstyrka bestämmes till omkring 80,000
man eller 2 procent af befolkningen. Härtill komma tillräckliga reserver
och ett ordnadt ortförsvar.);
Att med ledning af så vidt skiljaktiga åsigter, som denna gång
inom kamrarne gjort sig gällande, kunna skapa ett förslag, som hade
utsigt att kring sig förena en verklig majoritet inom riksdagen, var
naturligtvis ingen lätt sak, men då under öfverläggningarna ett stort
antal representanter framhållit bristen på ett utarbetadt öfvergångsförslag
såsom skäl för sitt yrkande om afslag på den kongl. propositionen,
gick regeringen i författning om uppgörandet af ett dylikt förslag.
Nämnda öfvergångsförslag gick ut på, att härordningen skulle
till fullo genomföras först efter en tid af 15 år, samt indelade på den
grund öfvergångstiden i vissa perioder, under hvilka öfningstid, befälsantal
m. m. successivt skulle ökas, och den gamla stammen samtidigt
dermed minskas. Perioderna voro sex, något skiftande sins emellan
i afseende på antalet år och tillökningen i öfningsdagar.
Hvad som ej kunnat vinnas på en gång, trodde man sig kunna
uppnå på de partiella reformernas väg, och på den grund framlades vid
1877 års riksdag en kongl. proposition, som upptog hvad den första
af ofvan nämnda perioder innefattade, och hvars hufvudsakliga innehåll
var, att de värnpligtige skulle tjenstgöra i 62 dagar, vid fotfolket
fördelade på två år med 42 dagar första året och 20 dagar det
andra, men vid de öfriga vapnen förlagda alla till första värnpligtsåret.
Derjemte blef en värnpligtslag af ungefär enahanda innehåll som
den vid 1875 års riksdag föreslagna äfvenledes förelagd riksdagen till
ompröfning.
Enär indelningsverket tillsvidare skulle bibehållas, föreslogs dessutom,
i sammanhang med den ifrågasatta ökningen i de värnpligtiges
öfningar, en lättnad i rust- och rote-liållet, uppgående till 10 procent
af dess medelvärde. För detta ändamål begärdes af riksdagen ett förslagsanslag
af 400,000 kronor.
Detta förslag öfverlemnades, i likhet med alla sina föregångare,
till ett särskildt utskott, som föreslog ytterligare lindringar i rust- och
rote-hållet, hvarigenom dock den erforderliga summan steg, för första
året till 450,000, för andra året till 700,000 och för de följande åren
till 900,000 kronor. Med nämnda lindringar gick också förslaget ige
-
22
Inledning.
nom i första kammaren, under det att andra kammaren förenade sig
om en skrifvelse, hvars syfte gick ut på, att indelningsverket skulle
småningom afskrifvas, och den indelta stammen ersättas af »en genom
frivilligt åtagande bildad, af statsverket aflönad stam, bestående af
befäl och trupp, uppgående till ungefär den nuvarande stammens styrka,
hvilken till så stor del som möjligt förlägges och fördelas på landsbygden.
» I afseende på de värnpligtiges utbildning föreslogs i skrifvelse^
att denna utbildning skulle under loppet af 15 år småningom
ökas till högst 90 dagar samt försiggå i barackläger.
Försvarsfrågans utgång vid 1877 års riksdag hade till följd, att
vid påföljande riksdag ett förslag, undertecknadt af 102 medlemmar af
andra kammaren, framlemnades såsom enskild motion för att komma
under riksdagens ompröfning.
Förslaget var hufvudsakligen af följande lydelse:
svenska hären sammansättes dels af en fast anstäld befälskader
af yrkesmän, dels af en ur de värnpligtiges led anskaffad stamtrupp
och dels af beväring;
den fasta kadern utgöres af officerare, fanjunkare, sergeanter, korpraler
och spel eller vederlikar till det antal, som i regeringens år 1875
framlagda förslag finnes afsedt;
stammens styrka utgöres af högst 30,000 man;
allmänna värnpligten ordnas efter det förslag till lag, som af det
särskilda utskottet för försvarsväsendet rörande frågor framlades vid
1877 års riksdag, dock med några mindre förändringar;
till beväringen höra alla värnpligtige, som icke ingått i den fasta
kadern eller stammen, och till beväringens första uppbåd räknas de sex
första åldersklasserna, till andra uppbådet de sex dernäst följande, samt
till landstormen de åtta sista åldersklasserna;
härens styrka och indelning blir densamma, som i 1875 års förslag
angifves;
stamsoldaten anskaffas ur de värnpligtiges sex första åldersklasser
genom frivilligt åtagande och mot den betalning, som kan finnas erforderlig;
dock må äfven yngre värnpligtige kunna antagas, fastän icke
under 18 års ålder och icke vid någon af härens afdelningar till större
antal än 10 procent af årskontiugenten;
stamsoldats tjenstetid blifver 6 år, räknad från den dag, han inträder
i rekrytskolan;
stamsoldat antages, så vidt möjligt, vid det regemente, inom hvars
område han är bosatt, och hvilket lian under tjenstetiden ej utan befälets
tillstånd får lemna;
23
Inledning.
stamsoldats utbildning vid hvarje vapen erhåller den sammanlagda
längd, som i 1875 års förslag är angifven, dock med den fördelning,
att fotfolkets och trängens 121 månader®) delas i en rekrytskola på 7 i
månader och en månads repetitionsöfning under hvartdera af de fem följande
åren, rytteriets 19 månader i en rekrytskola på 12 månader och 2
månaders repetitionsöfning under hvartdera af de två följande åren jemte
1 månad dylik öfning under hvartdera af de tre sista åren, samt artilleriets
och ingeniörtruppernas 14 månader i en rekrytskola på 9 månader
och 1 månads repetitionsöfning under hvartdera af de fem följande
åren;
stamsoldat inträder efter tjenstetidens slut i beväringens andra
uppbåd, der han qvarblifver till den ålder, då han bör öfvergå till
landstormen;
beväringens öfningar skola bestämmas tillsammans till högst 90
dagar, hvilka vid fotfolket fullgöras under tvenne år, med 60 dagar
under det första och 30 under det andra, men vid specialvapnen under
ett år, nemligen det första;
denna tillökning i öfningstid sker blott efter hand, nemligen från
nuvarande 30 dygn med 20 dygn under andra året efter den nya härordningens
trädande i verksamhet, med 10 dygn under femte året, med
20 dygn under tionde året och med 10 dygn under det femtonde;
någon afkortning i denna öfningstid medgifves, om ett visst mått
af färdighet i målskjutning jemte annan militäröfning kan ådagaläggas;
stammens rekryter utbildas i fasta etablissement, och stammens repetitionsöfningar
försiggå i barackläger;
beväringens öfningar försiggå likaledes i barackläger; samt
hästar för härens räkning underhållas i fred till det antal, som i
1875 års förslag finnes angifvet, dock så att icke större antal ständigt
hålles i tjenstgöring, än som för skolorna är erforderligt, hvaremot
återstoden dels utfodras i hästdepoter eller utackorderas på landet och
förlägges, der repetitionsöfningarna skola försiggå, dels anskaffas genom
legning.
För underlättande af öfvergången till den nya härordningen föreslogs
dessutom:
att vid karls afgång från rusthåll skulle till statsverket utan ersättning
öfverlemnas häst och persedlar vid uppsutna regementen och
kårer, men blott persedlar vid de afsutna,- allt i mönstergilt skick enligt
då gällande bestämmelser, samt
*) Enligt 1875 års förslag skulle dock de värnpligtige vid fotfolket förutom dessa 12 V» månader
inkallas till 20 dagars landtvärnsöfningar fördelade på 2 ar.
24
Inledning.
att, om staten så fordrade, det skulle åligga samma rusthåll att
under öfvergångstiden mellan mötena besörja hästens utfodring och
vård efter pris, som genom markegångssättning för året bestämdes.
Förslaget var äfvenledes åtföljdt af en särskild s. k. garantilag af
innehåll, att erforderliga medel för stamtruppens aflöning samt för anskaffning
och underhåll af hästar till stamtruppen vid rytteriet skulle
såsom förslagsanslag å riksstaten hvarje år ställas till Kongl. Maj:ts
förfogande.
Förslaget afgafs af motionärerne dock endast under förutsättning
af: grundskatternas och roteringsbördans afskrifning, båtsmanshållets
upphörande, bevillningens likställighet för all fastighet jemte deraf följande
förändring i kommunalförfattningen samt krigslagarnes omarbetning.
Det särskilda utskott, till hvilket förslaget öfverlemnades, vidtog
åtskilliga förändringar deri och framlade förslaget inför riksdagen i följande
form:
a)
svenska hären sammansättes dels af en fast anstäld befälskader
af yrkesmän, dels af en ur de värnpligtiges led anskaffad stamtrupp
och dels af beväring;
b)
den fasta kadern utgöres af officerare, fanjunkare, sergeanter,
korpraler och spel eller vederlikar till det antal, som i Kongl. Maj:ts
till 1875 års riksdag framlagda förslag till lag om härordningen finnes
afsedt;
c)
ingen må till befäl befordras, som icke minst ett år tillhört
stammen;
d)
härens förläggning och indelning blifva desamma, som i 1875
års förslag angifvas;
e)
stammens nummerstyrka, tjenstetid och anskaffning bestämmas
genom lag i öfverensstämmelse med särskildt afgifvet förslag (se
nedan);
f)
stamsoldat antages, så vidt möjligt, vid det regemente, inom
hvars område han är bosatt, och hvilket han under tjenstetiden ej utan
befälets tillstånd får lemna;
g)
stamsoldatens första utbildning ordnas i öfverensstämmelse med
hvad 1875 års förslag till grunder- för en ny härordning derom innehåller,
hvarjemte repetitionsöfningar för honom bestämmas till en månad
årligen under hvarje år, han såsom stamsoldat tjenar;
h)
efter fulländad första utbildning skall stammens manskap mellan
repetitionsöfningarna vara hemförlofvadt; dock eger konungen att, för
utbildning till befäl inom härens skolor, likasom till erforderlig garni
-
Inledning.
25
sons- eller annan militär-tjenstgöring af samma manskap inkalla så stort
antal, som pröfvas nödigt;
i) stammens rekryter utbildas i fasta etablissement, men stammens
repetitionsöfningar försiggå i barackläger;
k)
den allmänna värnpligten ordnas genom lag i öfverensstämmelse
med särskildt afgifvet förslag (se nedan);
l)
beväringens öfningar försiggå i barackläger;
m)
hästar för härens räkning skola anskaffas och underhållas i
fred till det antal, som i 1875 års förslag finnes angifvet, dock så att
icke större antal ständigt hålles i tjenstgöring än som för skolorna är
erforderligt, hvaremot återstoden dels utfodras i hästdepoter eller utackorderas
på landet och, så vidt möjligt, förlägges i närheten af de
orter, der repetitionsöfningarna skola försiggå, dels anskaffas genom
legning;
n)
hären skall vid dess försättande på krigsfot erhålla sitt ytterligare
behof af hästar såväl för trupperne som för trängen genom kommunernas
försorg mot full ersättning, allt på sätt som i särskild lag
stadgadt blifver;
o)
för rytteriet må användas de hästar och persedlar, livilka det,
enligt de för rustnings- och roterings-besvärens afskrifning gifna bestämmelser,
åligger rust- och rote-hållare att staten tillhandahålla.
Det ofvan nämnda förslaget till lag om stammens nummerstyrka,
tjenstetid och anskaffning eller, såsom den vanligen benämnes, garantilagen
var af följande lydelse:
1)
vid hären skall finnas stamtrupp för alla vapen till en nummerstyrka
af sammanlagdt trettiotusen man. I denna nummerstyrka
inberäknas de, som inom stammen till befäl utbildas, äfvensom vice
korpraler och det spel, som icke tillhör fasta befälskadern;
2)
stamsoldat skall anskaffas genom frivilligt åtagande och mot
den aflöning, som kan blifva erforderlig;
3)
stamsoldat anskaffas ur de värnpligtiges sex förste åldersklasser,
dock att före det år, värnpligten inträder, till krigstjenst duglige och
i öfrigt lämplige ynglingar må till stamsoldater antagas, men icke vid
någon af härens afdelningar till större antal än tjugu procent af årskontingenten;
stamsoldats
tjenstetid får icke utsträckas öfver sex år, räknadt
från den dag, han inträdt i rekrytskolan, dock att denna tid, om Kongl.
Maj:t finner sådant nödigt, kan förlängas intill det år, beväring från
andra uppbådets sista årsklass skall öfvergå till landstormen, med iakt
Landtförsvarskomiténs
betänkande, IT.
4
26
Inledning.
tagande likväl, att högst tio procent af stammens nummerstyrka vid
hvarje regemente eller kår får utgöras af manskap med längre än sex
års tjenstetid;
4)
i allt, som, enligt de för rustnings- och roterings-besvärens afskrifning
särskildt gifna bestämmelser, icke åligger rust- eller rotehållare,
skall kostnaden för stamtruppens aflöning äfvensom för anskaffning
och underhåll af hästar till stamtruppen vid rytteriet bestridas
af statsverket;
5)
erforderliga medel för de i näst föregående §§ nämnda ändamål,
nemligen upprätthållandet af en stamtrupp af trettiotusen man
samt anskaffning och underhåll af hästar vid rytteriet, skola såsom
förslagsanslag å riksstaten för hvarje år ställas till Kongl. Maj:ts förfogande.
Sådant anslag får dock icke i något fall anlitas för aflöning
eller godtgörelse, som utöfver vanlig nummerlön bestås vice korpraler
och spel, eller för underhåll af personal eller hästar under kommendering
eller för inköp af hästar under krig; och
6)
denna lag må icke ändras eller upphäfvas utan konungs och
riksdags sammanstämmande beslut.
Förslaget rörande den allmänna värnpligtens ordnande var af ungefär
enahanda lydelse, som det af motionärerne framlagda, eller med
andra ord, som det af särskilda utskottet vid 1877 års riksdag afgifna.
Vid behandlingen i kamrarne blef förslagets öde sådant, att det i
första kammaren afslogs och i andra kammaren bifölls, i sistnämnde
kammare dock med återgående till motionärernes ursprungliga förslagrörande
stammens utbildningstid och med förkastande således af hvad
utskottet i detta fall förordat.
Enär intet förslag, vare sig det utgått från regeringen eller riksdagen,
hitintills lyckats kring sig ena de skiljaktiga åsigterna, beslöt
Kongl. Maj: t att vid 1880 års riksdag framlägga värnpligtslagen ensam
för att få de principer, som i densamma uttalades och som båda kamrarne
vid flere föregående tillfällen hvar för sig godkänt, genom lag
faststälda. Ett ytterligare skäl till lagens framläggande fann regeringen
äfven i den önskliga och välbehöfliga skärpning i kontrollen öfver
beväringsmanskapets inskrifning och redovisning, som genom lagens
antagande skulle komma att uppstå.
Första kammaren fann också för sin del lämpligt att godkänna
det framlagda lagförslaget, men i andra kammaren blef det deremot
afslaget.
Då sålunda alla de försök, som hitintills gjorts att åstadkomma en
lösning af försvarsfrågan, antingen i dess helhet eller ock delvis på
Inledning.
27
de partiella reformernas väg, strandat, och riksdagen i sin helhet icke
ens kunnat ena sig om de allmänna grunderna för försvarets ordnande,
har Kongl. Maj:t, för vinnande af önskvärd öfverensstämmelse mellan
konung och riksdag såväl med afseende på en ny härordnings grunder
som ock dess detaljer, funnit lämpligt, att utarbetandet af de planer,
hvilka det skulle åligga vederbörande departementschef att uppgöra, för
att föreläggas riksdagen, borde föregås af en utredning, verkstäld af såväl
militära som icke militära personer, till större delen utsedde bland
ledamöter af riksdagens kamrar, och den 19. Juni 1880 nedsatt en
komité med uppdrag att utarbeta fullständigt förslag till landtför sv arets
ordnande.
Till efterrättelse och vägledning för komitén vid fullgörande af
nämnda uppdrag hafva vid beslutet om komiténs tillsättande följande
erinringar blifvit lemnade, nemligen:
l:o) att, med hänsyn till den utgång, som Kongl. Maj:ts till 1880
års riksdag afgifna förslag till värnpligtslag erhållit, ej mindre än till
de vid behandling af särskilda förslag till härordningar vid förutgångna
riksdagar förda öfverläggningar och fattade beslut, den uppfattning
torde få anses bekräftad, att indelningsverket icke vidare kan bibehållas,
så vida landets försvar skall ordnas med tillämpning af en utsträckt
allmän värnpligt;
2:o) att, enär af alla förslag till försvarets ordnande, som ditintills
varit föremål för riksdagens pröfning, icke något lyckats tillvinna sig
så många röster i riksdagens båda kamrar, som det år 1878 af riksdagens
särskilda utskott afgifna, och då ett, så långt våra tillgångar
och öfriga förhållanden det medgifva, betryggande försvar bör kunna,
hufvudsakligen på de äf detta utskott afgifna grunder, ernås, förslag
till härordning bör utarbetas på dessa grunder med de jemkningar i
desamma, som vid förnyad granskning kunna finnas erforderliga;
3:o) att, då vid ordnandet af rikets försvarskrafter klokheten bjuder
att draga all möjlig fördel af vårt geografiska läge, vid bedömandet
af hvad som erfordras för ett effektivt, landets frihet och sjelfständighet
betryggande försvar icke bör förbises det stöd, som kan
vinnas i ett efter våra förhållanden lämpadt kustförsvar; samt
28
Inledning.
4:o) att vid bedömande af den utsträckning, som åt landets försvar
i dess helhet skall ifrågaställas, böra tagas i öfvervägande såväl
i militäriskt och tekniskt hänseende lämpliga anordningar, som ock
landets förmåga att utreda dermed förenade kostnader samt folkets
vanor och föreställningssätt; — och att således anspråken på försvarets
organisation i fredstid böra ställas i jembredd med, men icke högre
än folkets förmåga att bära dermed förenade uppoffringar.
Innan komitén öfvergår till att redogöra för det förslag till landtförsvarets
ordnande, hvilket blifvit af komitén utarbetadt, torde vara
lämpligt att angifva den uppfattning af sjelfva uppdraget, hvilken inom
komitén gjort sig gällande.
De komitén lemnade, här ofvan anförda erinringar, ej mindre än
sj elfva komiténs sammansättning af icke blott militäre ledamöter utan
äfven till ett flertal af ledamöter ur riksdagens begge kamrar, hafva
hos komiténs ledamöter alstrat den uppfattningen, att komiténs uppgift
visserligen vore att i första rummet utarbeta en. så militäriskt god härordning,
som förhållandena kunde medgifva, men äfven att dervid icke finge
förbises, att de förslag, som framstäldes, kunde med hänsyn till den
ställning, i hvilken försvarsfrågan för närvarande kommit, åstadkomma
en snar lösning af denna så vigtiga fråga. Då derjemte för komitén
vissa grunder blifvit angifna såsom utgångspunkter för komiténs arbete,
har häraf måst följa, att hvar och en af komiténs ledamöter, med frånseende
i större eller mindre grad af sin subjektiva åsigt om den för
Sverige mest lämpliga härordningen, sökt, med stadig blick så väl på
det stora målet för komiténs arbete, vårt härväsens utveckling till fyllande
af dess bestämmelse, som ock på den uppfattning om försvarsfrågan,
som inom landet gjort sig gällande, medverka till uppgörandet af
ett förslag till ny härordning, som, om än i mycket icke motsvarande
nutidens stora militära fordringar, såsom dessa vunnit tillämpning i andra
europeiska härordningar, dock i alla händelser innebure en väsentlig
utveckling af det nuvarande härväsendet och som egde förmåga att
på ett för försvaret fruktbärande sätt göra sig till godo de å detsamma
nedlagda offer.
Enligt de komitén lemnade föreskrifter har komitén haft skyldighet,
vid utarbetandet af den nya härordningen, att bygga densamma på
de grunder, som i 1878 års riksdags särskilda utskotts förslag finnas angifna.
Då detta förslag i det hänseendet öfverensstämmer med vår nuvarande
härordning, att det är en tillämpning af systemet »stam och beväring»,
Inledning.
29
har det härordningsförslag, komitén utarbetat, följaktligen äfven blifva
en tillämpning af samma system. Att bär ingå i en utredning af
detta systems egenskaper — dess fördelar och svagheter — anser komitén
icke behöfligt, då, såsom visadt, det ingår i komiténs uppgift att
arbeta på basen af detsamma. Det må här likväl anmärkas, att systemet
alltid förutsätter en begränsning af beväringens utbildningstid,
i jemförelse med hvad ett rent värnpligtssystem kräfver för de värnpligtige,
och att det genom införandet i härordningen af en fullständigt
och väl öfvad stamtrupp icke allenast afser att ur densamma
utbilda en duglig befälskader utan äfven derutöfver ett tillräckligt
antal väl utbildade stamsoldater, som vid krigstillfälle dels äro behöfliga
till fyllande af luckor i denna kader, dels i ledet skola vara ett
stöd för en blott under kortare tid utdanad beväring. Men värdet af
en härordning, äfven om den är bygd på detta system, blir dock i alla
händelser väsentligen beroende deraf, att den utbildningstid, som tillerkännes
de värnpligtige, hvilka alltid utgöra härens flertal, ej blifver
alltför kort. De värnpligtiges utbildning hos oss är emellertid för närvarande,
äfven med tillämpning af hvilket system som helst, alltför
ofullständig, för att den skall kunna sägas motsvara det minimum af soldatbildning,
som nutiden fordrar, och en icke oväsentlig utsträckning
af öfningstiden måste derför under alla förhållanden blifva nödvändig.
Då emellertid med en utsträckt allmän värnpligt måste följa, enligt
komitén lemnad föreskrift, ett upphäfvande af indelningsverket, anser
sig komitén här böra angifva, att densamma redan från början af sina
arbeten utgått från det antagandet, att indelningsverket icke skulle komma
att ingå i den nya härordningen.
Då komiténs uppgift hufvudsakligast varit att underkasta 1878 års
särskilda utskotts förslag en förnyad granskning, för att i detsamma
företaga de jemkningar, som kunde vara erforderliga, har komitén trott,
att det för'' befordrandet af härordningsfrågans lyckliga lösning vore
af synnerlig vigt, om kostnaden för genomförandet af det förslag till
härordning, som af komitén uppgjordes, kunde nedbringas om möjligt
icke oväsentligt under den, som (enligt gjorda beräkningar) skulle blifva
en följd af antagandet af 1878 års förslag oförändradt. Komitén
har härvid lifligt erinrat sig de allvarliga anmärkningar, som vid 1878
års riksdag i detta hänseende riktades mot förslaget. Men å andra
sidan har för komitén äfven stått klart, att mycken betänksamhet mot
lösandet af härordningsfrågan på basen af 1878 års grunder skulle
komma att uppstå, om komitén ej kunde fria sig från den anmärkningen,
att det militära värdet i dess förslag icke vore tillräckligt
30
Inledning.
tillgodosedt, samt om förslaget, från den synpunkten sedt, vore underlägset
det år 1878 framstälda. Äfven har den komitén lemnade
erinran, att anspråken på försvarets organisation i fredstid böra ställas
i jembredd med, men icke högre än folkets förmåga att bära dermed
förenade uppoffringar, för komitén vid dess arbeten varit en
grundsats, som den sökt på det noggrannaste ställa sig till efterrättelse.
Ett samvetsgrant afvägande af fordringarna å ena sidan
på sparsamhet i utgifter med dem å andra sidan på militärisk duglighet
har fört komitén till ett resultat, som, efter dess mening, motsvarar
nämnda grundsats, i det att det förslag till ny härordning, som
utgör frukten af komiténs arbeten, efter genomförandet kräfver en icke
obetydligt lägre kostnad än 1878 års förslag oförändradt skulle hafva
gjort, utan att dock en jemförelse mellan dessa förslag i militäriskt
hänseende bör för det förra utfalla ofördelaktig.
Vid arbeten, som afse uppgörandet af förslag till vårt försvarsväsendes
ordnande, måste nödvändigt tagas under öfvervägande det
inflytande} som landets geografiska läge kan hafva med afseende pa dess
försvar, samt sålunda äfven hvad hänsyn man dertill bör taga vid
dettas förberedande under freden. Komitén föranledes med anledning
deraf till nedanstående betraktelser i detta ämne.
Att vårt lands läge är gynsamt för dess försvar, torde icke kunna
bestridas. I ''motiveringen till det härordningsförslag, som af Kongl.
Maj:t afgafs till 1875 års riksdag, yttras i detta hänseende följande:
»För ett försvar inom egna landamäre!! torde få land hafva ett mera
fördelaktigt läge. Genom föreningen med Norge är största delen af
dess landgräns tryggad och den öppna delen deraf förflyttad till
trakter, föga gynsamma för ett anfall. Hvarje annan sårbar punkt
måste en fiende nalkas sjöledes. Huru stora hans stridskrafter än må
vara, begränsas för honom det antal stridande, hvarmed han kan anfalla
våra kuster, af de transportmedel, som stå honom till buds, och
då nutidens krig fordra en ofantlig fältmateriel för en här, som skall
vara stridsduglig, så ligger häruti en icke ovigtig fördel för dess försvarande.
Hvilken skilnad för en fiende att med jernvägarnes hjelp
från en lång landgräns och stödd på egna fästningar öfversvämma den
stat, som skall angripas, med snart sagdt en befolkning i vapen, mot
att på fartyg nödgas öfverskeppa en krigshär med hela dess utredning
af vapen, hästar, kanoner, krigsförnödenheter och förråd af alla
slag till några enstaka landstigningspunkter, från hvilka han icke an
-
Inledning.
31
nät än långsamt kan utbreda sig.» — I detta yttrande instämmer komitén
till alla delar. Ben fördel, som vårt lands gynsamma läge sålunda
i första rummet skänker, är, att våra i invånareantal och tillgångar
oss så väsentligt öfverlägsne grannar ej gent. emot oss kunna
draga samma nytta af sin öfverlägsenhet som mot andra dem mera
omedelbart angränsande mindre stater. Härvid kan visserligen anmärkas,
att ångans användande i sjöfartens tjenst i mer än ett afseende
underlättat fiendtlige truppers öfverförande till vår kust, men i alla
händelser är dock det hinder, som de oss omgifvande liafven dervid
förorsaka, så stort, att väsentliga ansträngningar måste af en fiende
göras, om han i vårt land redan från krigets början skall kunna uppträda
med krafter, som vi ej skola ega förmåga att betvinga, förutsatt
att vi redan i freden vetat att förbereda vårt försvar så, att det kan
på ett ändamålsenligt sätt tillgodogöra sig den kraftutveckling, hvaraf
vi äro mägtiga.
Utom det att samlandet af tillräckliga transportmedel för truppernas
öfverförande endast kan ske med svårighet och tidsutdrägt, förorsakar
vårt kringflutna läge i förening med andra vårt lands egenheter
ytterligare hinder för en fiende att här uppträda med öfverlägsna
krafter. De svårigheter, han efter landstigningen har att öfvervinna,
äro icke inskränkta till ett undanträngande af de stridskrafter, som af
oss kunna sändas emot honom, utan han måste derjemte göra de största
ansträngningar för sina förbindelsers upprätthållande, så vida ett framträngande
i landet skall lyckas. Vid anfall på äfven de mest rika och
bördiga land har den anfallande visat sig hafva stora behof att fylla
från eget land med afseende på icke allenast folk för ersättande af
lidna förluster, stridsförnödenheter, utrustnings- och sjukvårds-materiel,
som alltid måste tillföras från hemorten, utan ock på de förnödenheter
af många slag, som för underhåll af trupperna och bestridande
af deras tillförsel äro af nöden. Endast genom det strängaste anlitande
af både det egna och det fiendtliga landets tillgångar har
det lyckats honom att se dessa behof vederbörligen till godo. Huru
mycket större måste icke svårigheterna i här nämnda afseende för eu
fiende emellertid blifva vid ett djupare, inträngande i vårt glest bebodda
land, hvilket i endast få trakter tillåter en fiende att lefva på landets
bekostnad. — Mer än i andra fall måste han sålunda vid ett anfall på
oss hänvisas till sitt eget lands tillgångar; något, som i sin ordning
förökar fordringarna på tjenliga sjötransportmedel för dessas tillgodogörande.
Men dessutom, då vid anfall å andra land, efter hvad erfarenheten
gifvit vid handen, upprifna och i obrukbart skick satta jern
-
32
Inledning.
vägar visserligen hastigt nog kunna af den anfallande göras brukbara
och från eget land förses med materiel, kan icke vid ett anfall på oss
behöflig jernvägsmateriel med samma lätthet hitföras, för att ersätta
den, som i tid blifvit undanskaffad, utan att härför ytterligare högst
betydliga sjötransportmedel tagas i anspråk. Tillgången på dylika är
dock i alla händelser begränsad, och en följd deraf måste vara, att, om
vår fiende äfven för ett anfall på andra sina grannar kan förfoga öfver
flere 100,000-tal soldater, måste deras antal vid ett anfall på oss, synnerligen
under krigets första skede, väsentligen inskränkas. Väl är
det en sanning, såsom förut också anmärkts, att ångan i vår tid minskat
afstånden landen emellan, hvarigenom äfven våra grannar numera
med större lätthet än fordom kunna liitföra trupper och deras förnödenheter,
men ångan har äfven för oss vid försvaret af fosterjorden
minskat afstånden mellan landets olika delar, och vår förmåga att samla
de försvarsmedel, som vi i freden förberedt, har härigenom äfven ökats.
Det är också derför vi måste så ordna vårt försvarsväsende, att en
fiende redan tidigt efter landstigningen skall blifva nödsakad att upptaga
strid med jemnstarka, om icke öfverlägsna krafter.
Men äfven under fortgången af ett krig erbjuder vårt lands kringflutna
läge icke oväsentliga fördelar för dess fortsatta försvarande.
Detta läge gör nemligen en fiendes förbindelser med eget land under
en stor del af året.svåra, om icke omöjliga. Vintern, i norden oftast
sträng, försvårar och afbryter mången gång all sjöfart på de oss omgifvande
hafven. En fiende, som anfaller vårt land, måste derför söka
uppnå sitt mål under några få månader eller ock bereda sig att öfvervintra
för att följande år afsluta sitt företag. Och om än flere af nutidens
stora krig afgjorts under loppet af några månader, har detta
varit eu följd af den oerhörda kraftutveckling, med hvilken anfallen
redan från krigets början kunnat utföras, hvilket åter på grund af de
ofvan angifna svårigheterna näppeligen kan ske vid ett anfall på oss.
Vi synas derför med allt fog kunna hoppas, att, om vi äfven icke
omedelbarligen efter l and stigningen skulle kunna afvisa det fiendtliga
anfallet, hvilket dock alltid i första rummet måste vara ändamålet med
våra försvarsanstalter, ett efter våra förhållanden väl ordnadt försvarsväsen
likväl skall ega förmåga att så mycket hejda en fiende i hans
ytterligare framträngande, att en sommar för honom blir otillräcklig
att nå det mål, han med sitt företag vill vinna. För ett fortsatt och
ihärdigt försvar har dermed icl$e ringa vunnits, ty vid vinterns annalkande
måste han antingen sjelfmant lemna vår kust*eller ock bestämma
sig att här öfvervintra, trots de svårigheter, som dermed äro förenade.
Inledning.
33
Beslutar lian sig likväl för detta senare, är för en längre tid hans offensiva
kraft bruten och han sjelf i de flesta fall i sin ordning hänvisad
till försvar af det stycke land, han hunnit besätta. Huru som
helst få vi tid att hemta oss efter våra första ansträngningar och, tillgodogörande
oss våra ytterligare till buds stående hjelpmedel, bereda
oss till nya. Yårt lands geografiska läge underlättar derför väsentligen
ett segt och uthålligt försvar.
Vår underlägsenhet i mycket i jemförelse med de mägtiga grannar,
som omgifva oss, föranleder mången till misströstan om vår förmåga
att försvara vårt oberoende, men insigten om, att vårt lands
läge dock i flere afseenden är gynsamt för dess försvar, bör i väsentlig
mån bidraga att skingra farhågorna i detta hänseende. Och
om andra mindre europeiska stater, hvilka icke åtnjuta en sådan fördel,
det oaktadt finna nödigt att väl förbereda sitt försvar under freden,
hafva vi en så mycket större förpligtelse att göra detta, som vi i vårt
läge hafva eu borgen för, att våra ansträngningar i sådant afseende
skola i pröfningens stund visa sig hafva varit fruktbärande och ledande
till sitt ändamål.
Om man således å ena sidan icke bör underskatta betydelsen af
vårt lands geografiska läge för dess försvar, må man icke heller å
andra sidan göra sig skyldig till en motsatt ytterlighet, eller den att
öfverskatta denna betydelse. De finnas dock, som ständigt -föra det
talet, att vi ej hafva något att frukta af våra grannar, i det att vårt
lands belägenhet i ett hörn af vår verldsdel vore så afskild, att härigenom
hvarje fiendtligt anfall skulle komma att förebyggas.
Den villomening, som ligger i dylikt tal, är emellertid allt för farlig,
för att den icke bör underkastas särskild belysning. Men då densamma
näres äfven af andra uttalanden, som gå i samma riktning och
hafva samma mål, som det här anförda, torde lämpligt vara att i ett
sammanhang pröfva de skäl, som anföras för den åsigten, att de uppoffringar,
som för försvarets förberedande hos oss göras, är o onödiga eller
åtminstone hunna inskränkas till ett minimum och ingalunda, behöfva närmelsevis
motsvara dem, som andra folk nödgas underkasta sig för betryggande
af sin''frihet och sjelfständighet.
Den skandinaviska halfön är visserligen till största delen omgifven
af icke obetydliga vatten, som göra, att hvarje allvarsamt angrepp på
densamma måste ske sjöledes. Ingen torde dock finnas, som uti denna
omständighet ser ett fullt tillräckligt skydd mot ett fiendtligt anfall på
LandtförsvwrsTeomiténs betänkande. II.
5
34
Inledning.
vårt land. Men deremot framhålles, att vårt afskeda läge gynnar en
fredlig yttre politik, i det vi Föga beröras af öfriga staters tvister och
stridigheter, hvarför vi äfven kunna påräkna att fortfarande få njuta
af fredens välsignelser, om vi ej onödigtvis inblanda oss deruti. Tron
på riktigheten af denna mening har äfven ledt till den någon gång uttalade
åsigten, att säkraste medlet för oss att undvika kriget vore
att afväpna, ty det skulle mer än annat öfvertyga våra grannar, att de
af oss hafva intet att frukta, samt på samma gång hindra oss att sjelfve
obetänksamt kasta oss i vådliga företag.
Första vilkoret för att få lefva i fred med sina grannar är onekligen
att icke sjelf oroa dem, men något osvikligt medel att undgå
kriget är det icke. Historiens vittnesbörd kunna ej jäfvas, och de visa
alltför ofta, huru de små fredsälskande folken, utan sin förskyllan, blifva
i sina rättigheter kränkta af de starkare, samt huru vanskligt det
är att i politiken folken emellan bygga på andras storsinthet och ädelmod.
Minst torde de små folken hafva skäl att göra detta, ty i alla
tider hafva de större haft ett afgjordt begär att införlifva med sig de
mindre. Det är icke nog att vid andras tvister förklara sig stå utom
desamma och intaga en neutral hållning; har man icke medel att upprätthålla
sin neutralitet, blir den ej heller respekterad. Vid ett krig,
som berör våra farvatten, skulle Sverige, förutom af andra skäl, till
följd af sina goda hamnar varda en alltför värderad bundsförvandt,
för att icke af endera af de krigförande magterna tvingas att vara
med, och detta säkerligen, antingen det eger en stark krigsmagt,
med hvilken det kan uppträda till direkt understöd för den ena eller
andra af de stridande parterna, eller icke. Men visst är, att det utan
ett ordnadt försvarsväsende ej heller eger förmåga att göra honom,
som våldför sig på dess neutralitet, afbräck och skada, och det kan
derför, af hvem det vara må, handlöst och utan minsta fara för honom
tvingas att ställa sina hjelpkällor till hans förfogande. Och för öfrig!
kunna förhållanden inträffa, då vårt land kan se sig mera direkt hotadt,
och då behofvet af ett ordnadt försvarsväsende gör sig mer gällande,
än hvad fallet är, då fråga är om upprätthållande af neutraliteten.
Månge äro visserligen de, som anse ett direkt anfall på oss högst
osannolikt och som derefter vilja handla vid försvarets förberedande.
De åberopa såsom stöd för denna sin mening, att för oss intet är att
frukta, då våra grannars yttre politik synes gå i en riktning, som ingalunda
berör oss, och då en de! af dem i sina inre förhållanden hafva
så många stridigheter att bilägga, att de säkerligen icke kunna tänka
på yttre eröfringar. Man anknyter äfven till denna sin åsigt den för
-
Inledning.
35
hoppningen, att vårt folks ädla sträfvan, att, trots begränsade tillgångar,
hålla jemna steg med vår verldsdel förnämsta kulturfolk på vetenskapens,
konstens och industriens områden samt i arbetet på mensklighetens
upplysning och förädling, skall förmå väcka öfriga europeiska
folks sympatier för vårt folk och land, samt att dessa sympatier skola
vara nog mägtiga att lägga band på hvarje orättmätigt begär att utan
skäl från vår sida förfördela oss. Huru föga man emellertid kan bygga
på andras sympatier, visar mer än annat de olyckor, för hvilka ett vårt
naboland under senare tid blef blottstäldt; och för öfrigt, om våra grannars
politik för närvarande ej synes hotande för oss, äro de tider ej så aflägsna,
då den gick i en mindre lugnande riktning, och ingen kan veta,
i hvilken riktning den går ett eller annat 10- eller 20-tal af år härefter.
Huru ovisst är ej, om icke der, hvarest man för närvarande
med aktning för vår betydelse såsom ett fritt folk, hvilket flitigt deltager
i det stora kulturarbetet, minst af allt tänker på att oroa oss,
andra planer framdeles göra sig gällande, låt vara äfven efter ett större
eller mindre antal år. Det hinder för en eller annan af våra grannar
att företaga ytterligare eröfringar, hvilket skulle förefinnas i hans oroliga
inre förhållanden, är ock vanskligt att förlita sig på, ty äfven
dessa kunna gestalta sig annorlunda, och exempel saknas för öfrigt ej
från förflutna tider, att yttre företag tjenat mången regering till afledare
för inre stridigheter. Men om faran också ej för närvarande är
öfverhängande, bör man dock vid tal om betryggandet af ens tillvaro
såsom ett fritt folk äfven tänka på framtiden, och i fråga om försvarets
ordnande går det icke an att förhala tiden. Med nutidens stora
fordringar kunna brister deri ej afhjelpas samtidigt med, att beslut derom
fattas, allraminst i ett föga folkrikt och på samma gång kapitalfat.tigt
land. Hvarje dröjsmål med nödiga förändringars beslutande och verkställande
medför en förskjutning i dessas fullständiga tillgodogörande för försvaret
till en tid, hvars ställningar och förhållanden i politiskt hänseende
man för närvarande föga kan förutspå, enär förbättringarna i försvarsväsendet
blott så småningom framträda, och åratal erfordras, för att de till fullo
skola göra sig gällande. Att vid afvägandet, af hvad som oundgängligen
kräfves för ett betryggande försvar, låta deruti ingå förhoppning, att
andra folks sympatier skola tillbakahålla en fiendes eröfringslusta, torde,
om man äfven alltid måste sätta värde på att ega dylika sympatier,
i brydsamma tider visa sig hafva varit ovist. Erfarenheten gifver tillräckligt
vid handen, att det steg ingalunda är lätt att taga, hvilket förutsätter
det moraliska understödets utbytande mot ett mera aktivt.
Till och med då ovilkorliga intressen synts fordra ett direkt inblan
-
36
Inledning.
dande i uppkomna fastigheter, har detta dock uteblifvit. Hvad oss beträffar,
utgör den omständigheten, att, om skandinaviska halfön tages
i besittning af en bland de nordliga stormagterna, detta skulle skänka
samma magt en dominerande ställning i norra Europa, för mången ett
skäl att förutsätta, att, i händelse någon af dem skulle hafva benägenhet
att våldföra sig på oss, de öfriga ej skola tillåta detta, utan
att vi i följd deraf i farans stund skola kunna påräkna mägtiga bundsförvandter.
Men äfven, om man icke vill förneka, att här uttalade
förmodan stöder sig på skäl, som synas ganska antagliga, torde likväl
försigtigheten bjuda, att, då man gör beräkningar på andras hjelp,
man icke förglömmer, att nutidens krig kräfva så stora offer af folk
och penningar, att ingen stat kastar sig deri, utan att dess innnersta
intressen dertill föranleda. Större betänksamhet torde i sanning nu
mera än förr göra sig gällande, innan man invecklar sig i ett sådant
företag. Skall man derföre med något hopp om framgång i vår tid
söka andras bistånd, fordras för visso, att man icke sjelf står värnlös,
utan att man redan i freden i likhet med andra folk sökt att så förbereda
sitt försvar, att man i farans stund kan tillgodogöra sig de
hjelpmedel, som man sjelf eger, på samma gång man bereder en möjligen
blifvande bundsförvandt tid att lemna aktiv hjelp och derjemte
ställer mindre fordringar på arten af denna. Endast på detta sätt
gör man sig dessutom af andra så aktad, att de finna värdt att lemna
det understöd, som eftersträfvas. Hvem vet för öfrigt, huru vid en allmän
förveckling i vår verldsdel ställningar och förhållanden kunna
gestalta sig? År vårt lands läge sådant, att grannarnes inbördes afundsjuka
bör hejda någon af dem att förgripa sig på oss, då ligger
i detta läge äfven något lockande för eu eröfring, då gynsamma politiska
förhållanden göra möjligt att ostraffadt företaga en sådan. Tider
kunna gifvas, då de stater, som under andra förhållanden kanske skulle
skyndat till vår hjelp, äro så invecklade på andra håll, att de dertill
ej hafva fria händer, och exempel från förflutna tider saknas tyvärr ej
heller, då vid tvisters uppgörande de stora staterna emellan de mindres
oberoende offrats af de större, för att dessa senare kunnat gå
derur så oskadda som möjligt. "Klokheten bjuder således hvarje folk
att för upprätthållandet af dess sjelfbestämmelserätt i första rummet
förlita sig på egen förmåga. Men utan att under freden ordna försvarsväsendet
kan ett folk icke på ett ändamålsenligt sätt mider kriget
tillgodogöra sig hela den försvarskraft, hvaraf det är mägtigt. Försvarsväsendet
måste liksom hvarje annan samhällsinstitution hålla jemna
steg med tidens fordringar, och der man förbisett att utveckla det
-
Inledning.
37
samma, såsom sig bort, är ingen tid att förlora, ty ingen vet, hvad
framtiden bär i sitt sköte.
Der för närvarande allt talar för varaktig fred, der kan inom kort
kriget stå för dörren. Ett lands afskilda läge och kloka politik kunna
väl någon gång bidraga till att vända kriget från dess landamären,
men intet folk har väl rätt att så förhäfva sig, att det för evigt kan
tro sig befriadt från kriget, — en olycka, som tid efter annan träffar
än det ena än det andra folket. En mångårig fred bör för hvarje folk,
som deraf får njuta, vara en anledning till tacksamhet mot den, som
styr händelsernas gång, men den är ingalunda ett bevis för, att detta
folk ständigt derpå kan få räkna, den bör snarare vara eu erinran om,
att desto kortare tid återstår, innan ofreden kommer. — Äfven om
den lyckan skulle förunnas vårt folk att fortfarande få åtnjuta en långvarig
fred, vågar det dock för mycket, om det på förhoppningarna
derom ställer sina åtgöranden med afseende på försvarets ordnande,
ty vår sjelf ständighets vara eller icke vara kan deraf blifva beroende.
Om således allt manar oss att icke försumma vårt lands försvar,
och om vi — tack vare vårt geografiska läge — kunna hysa välgrundade
förhoppningar att vid eu fiendes anfall gå segrande ur striden,
förutsatt dock, att vi i tid och på ett ändamålsenligt sätt förberedt
våra försvarsanstalter, framställer sig helt naturligt den frågan:
Bör
detta värt läge föranleda oas att vid ordnandet af försvaret i dess helhet
låta landt- eller sjö-försvaret ingå såsom hufvudsaklig aste faktorn.
Då en fiende för att angripa oss måste passera de oss omgifvande
hafven, kan icke förnekas, att ett sjöförsvar, som gjorde oss till
herre på dessa haf eller som kunde under en längre tid afhålla en
fiende från våra kuster, vore af den väsentligaste betydelse. Anskaffandet
och vidmagthållandet af ett sådant sjöförsvar äro likväl i vår
tid förenade med synnerligen stora kostnader, sedan sjömaterielen blifvit
oerhördt dyrbar samt derjemte, såsom af erfarenheten bestyrkes,
underkastad ständiga förändringar. För oss att anskaffa ett sjöförsvar,
jembördigt med våra fienders, torde derför icke vara möjligt,
enär de uppoffringar, vi derför, äfven med uppbjudande af våra yttersta
ansträngningar, kunde göra, säkerligen icke skulle befinnas tillräckliga.
Att under sådana förhållanden utestänga en fiende från
vårt land eller för längre tid hindra honom att närma sig detsamma
torde så mycket mindre kunna lyckas, som de krafter, hvilka
38
Inledning.
skulle kunna stå till vårt förfogande för att bekämpa honom på häfver
till följd af vår långsträckta kust skulle hafva svårt att sandade
träda honom till mötes der, hvarest han, väl förberedd, närmar sig
vårt land. Krigshistorien bestyrker dessutom allt för väl, huru svårt
det är att förhindra fiendtliga land stigningar. Man hör derför äfven
icke sällan fruktan för dylika uttalas inom sjöstarka stater; så mycket
större skäl hafva vi, som under inga förhållanden kunna komma att
räknas till deras antal, att frukta derför. Vi måste sålunda vara
beredde att vid ett krigsutbrott se vår jord trampas af fienden; och
det är derför, som den för försvaret af vårt land afgörande striden
slutligen måste komma att utkämpas till lands, hvaraf äfven följer,
att landtförsvaret hos oss måste bilda försvarets tyngdpunkt. För öfrigt
måste äfven vid den här afhandlade frågans utredande icke förglömmas,
att ett folk, som håller sin ära högt och är beredt att uppoffra
allt för sitt oberoende, det folket måste äfven betrakta landtförsvaret
såsom försvarsväsendets vigtigaste del, enär detta, väl ordnadt.,
ensamt är mägtigt att tillåta ett folk att uppbjuda hela sin förmåga till
sitt försvar; och då vi säkerligen nu som fordom vilja försvara oss
till det yttersta, om vårt land beträdes af en fiende, är detta ett ytterligare
skäl att i första rummet så omhulda landtförsvaret, att det till
fullo må kunna utveckla denna sin egenskap.
Då landtförsvaret bildar försvarets tyngdpunkt, måste största delen
af de penningar, som vi hafva råd att offra på försvarsväsendet,
äfven användas på landtförsvaret; men vigtiga skäl tala dock alltid
för att ej förbise sjöförsvaret, hvilket oemotsägligen är till stor nytta
för försvaret i dess helhet, — hvarförutom handelns intressen äfven kräfva
ett sådant. Då sjöförsvaret emellertid hos oss alltid torde komma
att röra sig med begränsade medel, måste dess uppgift bestämmas
med hänsyn dertill och i närmaste öfverensstämmelse med den allmänna
försvarsplanen. Att inskränka fiendens anfallspunkter och förlägga dem
så aflägset som möjligt från landets mest ömtåliga punkter —i första
rummet dess hufvudstad — är af en sådan vigt för försvaret i dess
helhet, att, kan sjöförsvaret uppfylla denna fordran, är dess betydelse
ingalunda ringa. Att i tid upptäcka fiendens annalkande och afsigter
är likaledes en uppgift, som sjöförsvaret har att fylla. Äfven sedan
fienden lyckats landstiga, kan sjöförsvaret genom operationer i våra
skärgårdar och på landets insjöar understödja egen och motverka
en fiendtlig härs framträngande. Kan det slutligen äfven föreläggas sjöförsvaret
såsom mål för dess verksamhet att försvåra fiendens landstigningsförsök
samt oroa hans förbindelser med eget land, har det i san
-
Inledning.
39
ning med de tillgångar, som vi å detsamma torde kunna offra, förelagts
uppgifter, hvilkas lösande i hög grad skulle bidraga till att öka dess
värde bland landets försvarsanstalter.
Så väl landt- som sjö-försvaren hafva samma stora syftemål: fäderneslandets
försvar. De skola derför, då de tagas i anspråk i kriget,
handla i närmaste öfverensstämmelse med hvarandra. Detta kan endast
ske, om de redan i freden utvecklas efter en gemensam plan, samt om
den uppgift, som ställes på det ena och det andra, under utvecklingen
begränsas i förhållande till de medel, öfver Indika vid hvarje tillfälle
förfogas. Den svage måste inskränka sin uppgift till hvad som för
tillfället är möjligt samt samla sina krafter till ernåendet af ett rimligt
mål, och minst af allt får han förbise den lärdom, som alla
tiders erfarenhet bekräftat, att »den som vill försvara allt, han försvarar
intet». De två hufvuddelarne i försvarsväsendet, landt- och sjöförsvaren,
måste sålunda uppställa sina mål med fäst afseende på
hvarandra, så att hvad det ena sträfvar efter må stå i nära samband
med det andras uppgift, Endast på detta sätt skola beggedera, då
fosterlandet angripes, motsvara sin bestämmelse och godtgöra de uppoffringar,
som på desamma under freden göras. Ledd af här uttalade
åsigter rörande landt- och sjö-försvarens ömsesidiga betydelse i Sveriges
försvarsväsende har komitén, vid fullgörande af sitt uppdrag, sålunda,
i enlighet med den komitén gjorda erinran, beaktat det stöd, som
landtförsvaret i behofvets stund kan påräkna i ett efter våra förhållanden
lämpadt sjöförsvar.
Sedan komitén tillåtit sig att med afseende på det komitén lemnade
uppdraget framställa dessa allmänna betraktelser, öfvergår komitén
till en mer detaljerad redogörelse för de motiv, som för densamma
varit bestämmande vid uppgörandet af de särskilda förslag, hvilka innefatta
grunder och bestämmelser såväl för en ny härordning som ock
för en öfvergång dertill från den nu bestående.
41
Motiv
till
N:o I, Förslag till grunder för ny förordning.
Art. I.
Härens sammansättning.
Härens indelning och förläggning.
'' Landets lefvande stridskrafter måste ordnas med afseende å de sär- § 1.
skilda uppgifter, de komma att få sig förelagda. Dessa uppgifter äro, dels
att, när och. hvarhelst landets försvar det krafvel-, kunna ställa en stridsfärdig
styrka att möta ett fiendtligt anfall, dels att efter någon förberedelse
kunna förstärka densamma, dels att i särskilda depoter krigsbilda
det manskap, som skall ersätta under kriget vållade förluster, och dels
slutligen att åstadkomma det ortförsvar, hvars uppkallande fiendens framträngande
kan nödvändiggöra. För lösandet af dessa olika uppgifter har
komitén ansett lämpligast att fördela landets lefvande stridskrafter i linieoch
reserv-trupper — med ett gemensamt namn benämnda fälttrupper —,
depottrupper samt slutligen landstorm.
Af dessa stridskrafternas olika uppgifter och deraf följande fördelning
i olika slag framgår, att landets härordning i främsta rummet måste afse
att så väl och fullständigt som möjligt organisera de fälttrupper, som under
alla förhållanden höra vara disponibla för fiendens bekämpande. Af
deras styrka och egenskaper bestämmes det mått af kraft, med hvilket
landet vid krigstillfalle kan vara beredt att möta fienden. I andra rummet
kommer ordnandet af depottrupperna, hvilkas vigtigaste uppgift det
är att till fullt antal vidmagthålla fälttrupperna. Först derefter bhr fråga
Landtförsvarsleomiténs betänkande. II.
®
42
N:o I, Art. i.
om den organisation, som kan gifvas åt landstormen, men då denne endast
tillfälligtvis och i yttersta nödfall samt för kortare tid bör tagas i
anspråk för att värna den af fienden hotade hembygden och så vidt möjligt
förekomma dennas förhärjning, blir häraf en följd, att, i motsats till
hvad som redan under freden måste göras för såväl fält- som depottruppernas
organisation, landstormen bör i största möjliga mån befrias från
alla den enskilde landstorm smannen tyngande fordringar, och således ej
heller någon mer genomförd organisation af densamma för närvarande
ifrågakomma, så mycket mindre som hvarje sådan skulle kräfva kostnader,
med hvilka det synts komitén af synnerligt vigt att icke belasta vare
sig det allmänna eller den enskilde.
Den första fråga, som vid ordnandet af ett lands härväsen måste utredas,
är, till hvilken styrka landets fälttrupper höra vid ett krigsutbrott
kunna; uppbringas.
Härvid bör i första rummet beräknas dessa truppers stridande styrka,
enär det i sjelfva verket är denna, som anger den kraftutveckling, hvaraf
dessa trupper äro mägtige. För bestämmandet af denna styrka bör hänsyn
tagas till landets allmänna försvarsplan, till den styrka, med hvilken
man af en fiende antagligen kan komma att angripas, samt slutligen till
landets förmåga att uppställa och organisera den ena eller andra truppstyrkan.
Komitén har redan förut sökt visa, att, om än vårt sjöförsvar kan
vid landets försvar vara af betydande värde och underlätta landtförsvarets
uppgift, det dock sannolikt icke kan helt och hållet utestänga en fiende
från vårt land. I landets allmänna försvarsplan måste derför ingå krafvet
på en armé, tillräcklig att besegra de fiendtliga trupper, som hit kunna
öfverföras. Då vår långsträckta kust lemnar en fiende valet fritt emellan
en mängd, vidt från hvarandra belägna landstigningspunkter, uppkomma
härigenom fordringar på ganska talrika stridskrafter, om man omedelbart
efter fiendens landstigning på det ena eller andra stället skall kunna
samla tillräcklig styrka för att dermed tillbakakasta honom, innan lian
hunnit att än ytterligare förstärka sig. Ett sjöförsvar, som mer omedelbart
söker att underlätta landtförsvarets uppgift, kan dock bidraga att
göra de krafter, det senare uppställer, mer tillräckliga för deras första
åliggande, ty i samma mån, som fienden, genom lämpliga anordningar
från sjöförsvarets sida, utestänges från möjligheten att landstiga på vissa
sträckor af vår kust, i samma mån kunna våra trupper lättare så sammandragas
på vissa punkter inom landet, att förhoppning kan förefinnas, att
en tillräcklig styrka i rätt tid skall vara till förfogande der, hvarest behofvet
det påkallar. Ett planmässigt och gemensamt användande af strids
-
Härens sammansättning.
43
krafterna till lands och sjös leder dertill, att den mindre talrika fältarmé,
som af vårt vidsträckta, men folkfattiga land kan uppställas, i alla fall
skall befinnas tillräcklig, förutsatt dock att ett väl ordnadt kommunikationsväsen
förefinnes för truppernas hastiga förflyttande. Men förglömmas
får likväl icke, att vårt lands vidsträckthet, med en längd i norr och
söder af hundratals mil, alltid kommer att förorsaka en splittring af krafterna,
på samma gång som det utgör ett oundvikligt hinder för vår armés
sammandragande på en eller ett fåtal, ej för aflägset från hvarandra belägna
punkter, då ju landets nordligaste och sydligaste delar omöjligen
kunna lemnas helt och hållet blottade på trupper. Denna splittring af
våra trupper, som de geografiska förhållandena betinga, kräfver således, att
fälttruppernas styrka ökas utöfver hvad behöfligt vore, om en sådan
splittring kunde undvikas.
Men egna stridskrafters styrka bör om möjligt bestämmas med hänsyn
till de fiendtliga krafter, som skola bekämpas. Då vårt kringflutna
läge lägger hinder i vägen för en fiende att gentemot oss göra hela sin
öfverlägsenhet, gällande, hafva vi att vid beräknandet åt den styrka,
med hvilken en fiende kan anfalla oss, tillgodogöra oss detta förhållande
och kunna derför inskränka oss till att uppställa en beräkning
öfver, huru stor del af sina stridskrafter han kan hit öfverföra och här
underhålla. 1 detta afseende har komitén icke saknat ledning af de äldre
härordningsförslagen och tillåter sig komitén att ur dem anföra följande.
Den 1861 nedsatta landtförsvarskomitén beräknade den styrka, som
Ryssland på en gång hit skulle kunna öfverföra, till omkring 35,000
man med 70 kanoner och 8,000 hästar, hvilken styrka dock efter fem
veckor skulle möjligen med samma antal kunna förökas. Under antagande
vidare, att vårt land lätteligen kunde bära en krigsmagt i fält
af 2 72 % af befolkningen, ansåg komitén, att Sveriges krigsstyrka borde
uppgå till omkring 100,000 man. Ehuru det vore önskligt, att hela denna
fältstyrka vore organiserad, trodde sig komitén dock böra inskränka den
styrka, för hvilken befäl, vapen och beklädnad under fred borde beräknas
till 70,000 man stridande förutom befäl och spel. Organisationen skulle
dock tillåta att under krigets fortgång öka dessa eller de egentliga fälttrupperna
till 100,000 man. Dessutom borde finnas »reservkårer», hvarjemte
antogs, att en norsk krigsstyrka under krigets fortgång skulle inträda
såsom en genast slagfärdig reserv, hvilken vore att påräkna såsom
en förökning i vår styrka.
I motiveringen till det för-1869 års riksdag afgifna härordningsförslaget
yttras i detta ämne: »Man har på goda grunder beräknat, att
en främmande magt icke rimligtvis skulle kunna i vårt glest bebodda
44
N:o I, Art. I.
land framgå med en större slagfärdig hufvudstyrka än omkring 100,000
man, i anseende till den utomordentligt stora tross af krigs- och lifsförnödenheter,
som en större styrka skulle kräfva och som till största
delen måste från eget land medföras». Sedan den största fiendtliga
hufvudstyrka, vi skulle hafva att bekämpa, sålunda blifvit beräknad till
100.000
man, framhålles vidare, att, som det måste vara af yttersta vigt
att förekomma fiendens inträngande djupare i landet, vi höra så snart
som möjligt kunna uppställa minst lika stor styrka, som denna hans antagna
största, hvarför vår hufvudstyrka borde bestå af omkring 100,000
man. »Förutom denna hufvudstyrka,» — säges vidare — »afsedd att
på slagfältet möta fiendens, måste äfven tillgång finnas till mindre truppkårer
för att med dem oroa hans förbindelser och möta sådana hans
diversionskårer, hvilka, för att besätta vigtigare punkter eller i ändamål
att splittra våra försvarskrafter, afsändas mot aflägsnare, utom den sammandragna
aktiva arméns egentliga operationsområde liggande landsdelar
m. m. d. Att i dessa afseenden beräkna mindre än 20,000 man torde
icke vara välbetänkt, och följaktligen måste vi kunna i fält uppställa
120.000
man — samt derjemte hafva ordnade, öfvade reserver att ersätta
afgången.» — Sedan 20,000 man norske trupper antagits vara att påräkna
till vårt understöd, förklaras slutligen 100,000 man (stridande) vara
den styrka, utöfver hvilken Sveriges fältarmé — dess ersättningstrupper
oberäknade — icke torde behöfva uppbringas.
De år 1871 afgifna förslagen förutsätta ingen förändring i denna styrka.
1875 års härordningsförslag föreslår äfven fälttruppernas stridande
styrka till ungefär samma antal eller 107,712 man; — 1878 års förslaggör
häruti ingen ändring.
Samtliga föregående härordningsförslag, som afse en fullständig omorganisation
af vårt härväsen, fordra sålunda enstämmigt, att en ny härordning
för vårt land skall ega förmåga att uppställa fälttrupper till ett
antal af minst 100,000 man stridande. Denna uppfattning delar också
komitén, helst det är obestridligt, att en fiendes förmåga att hit öfverföra
stridskrafter i ganska väsentlig mån ökats genom den större tillgång
å sjötransportmedel, som nu finnes, emot hvad förhållandet var, då 1861
års landtförsvarskomité gjorde de beräkningar, för hvilka nyss lemnats
redogörelse. Sålunda har nu blifvit beräknadt, att Ryssland pa en gång
kan hit öfverföra 60,000 man samt Tyskland 75,000 man, hvilka krafter
sedermera efter hand säkerligen kunna ökas. — Då dessutom vårt lands
förut omnämnda vidsträckthet gör en splittring af våra stridskrafter oundviklig,
måste våra fälttruppers styrka från det ögonblick, fienden gör sin
landstigning, uppgå — äfven under förutsättning af att vi kunna påräkna
Härens sammansättning.
45
understödet af en norsk kontingent af 20,000 man —. till minst 100,000
man, såvida vi vilja tänka oss möjligheten att besegra fienden vid hans
landstigning eller åtminstone hindra honom att sätta sig fast och framtränga
i landet. Komiténs förslag utgår också från antagandet, att våra
fälttrupper kunna och måste låta uppbringa sig till denna styrka eller till
sammanlagdt 103,052 man stridande, på sätt Bil. Litt. A. 1. närmare
utvisar. Med denna styrka anser komitén, att landet också framdeles
hör kunna försvaras, ty om ock fiendens förmåga att hittransportera
trupper än ytterligare skulle ökas, skola dock svårigheter af flere slag
med afseende å truppernas underhåll in. in., såsom i det föregående också
blifvit framhållet, komma att hindra honom att här uppträda med alltför
öfverlägsna krafter.
Landets förmåga att uppsätta och organisera en fältarmé af ungefär
100,000 man stridande har icke dragits i tvifvel i föregående härordningsförslag
af 1869, 1871, 1875 och 1878, och komitén gör det icke heller.
— Under forna tider, då landets invånareantal och tillgångar voro vida
mindre än nu, egde vårt land förmåga att vidmagthålla en relativt större
fälthär än den här ifrågasatte. Under slutet af Karl IX:s regering, under
30-åriga kriget och vid flere senare tillfällen har Sveriges fälthär uppgått
till 3 % af befolkningen och derutöfver. Och i öfrigt tillåter sig
komitén att, i likhet med hvad landtförsvarskomitén af 1861 äfven gjort,
erinra om, att, då vårt land i början af olycksåret 1808 med eu folkmängd
af 3,000,000 menniskor egde förmåga att uppställa en krigsstyrka
af 2 73 % af denna befolkning, icke med skäl borde kunna påstås, att
landet icke nu, då dess folkmängd vuxit så ansenligt, och då dess tillgångar
ökats efter eu måttstock, som ingen förut vågat ana, skulle kunna
uppsätta en krigsstyrka, som utgör endast 1,95 % af den befolkning, som
landet beräknas ega efter 15 år, d. v. s. den tid, då den nya härordningen
enligt komiténs förslag skulle vara genomförd. Då dessutom antagligt är,
att folkmängdstillökningen efter öfvergångstidens slut fortgår efter ungefär
samma måttstock som hittills, följer deraf, att bördan för landet, att under
freden förbereda uppsättandet af den här föreslagna fältstyrkan, mer och
mer kommer att lättas, och har komitén deruti äfven funnit ett skäl att
icke redan från början af den nya härordningens tillämpning ställa fordringarna
med afseende på härens fältstyrka lägre, än den gjort. Dessa
fordringar äro ej heller öfverdrifna i jemförelse med dem, som ställas på
andra folk i vår verldsdel. Eu undersökning visar sålunda, att Belgien
kan uppsätta fälttrupper till 1,95 %, Danmark till 2,35 %, Frankrike till
2,27%, Holland till 2,9 %i::% Schweiz till 3,13 % och Tyskland till 2,24 % af
befolkningen o. s. v.
a) När en föreslagen och delvis redan antagen ny härordning blifvit till fullo genomförd.
46
N:o I, Art. I.
Innan komitén lemnar frågan om våra falttruppers lämpliga styrka,
måste den slutligen erinra, att, då omständigheterna ej tillåta oss, såsom
framdeles (§ 41) närmare skall påvisas, att gifva våra trupper samma
mått af krigsbildning, som våra mägtiga grannar funnit nödigt att bibringa
sina, det skulle vara i hög grad oklokt och mot våra trupper
obilligt att icke åtminstone söka gifva dem den styrka, som landets försvarsplan
samt storleken af de fiendtliga stridskrafter, bvilka vi i vårt land
antagligen kunna få att bekämpa, oundvikligen fordra, i synnerhet då, på
sätt komitén framdeles i fråga om kostnaderna för den af komitén utarbetade
härordningen kommer att visa, de dermed förenade bördorna icke
torde kunna med skäl sägas komma att öfverstiga landets förmåga att
dem bära *).
En härordning måste emellertid icke blott tillgodose uppsättandet af
en stridande, utan äfven af en icke stridande fältstyrka, nödvändig för den
förras hållande i stridbart skick. Till den senare räknas nemligen hela
den personal, hvars uppdrag det är att tillhandahålla den förra med erforderliga
förnödenheter af alla slag, såsom ammunition, lifsmedel, beklädnadspersedlar,
sjuk vårdsförnödenheter o. s. v. För hela härens verksamhet
är sålunda den icke stridande styrkans tillräcklighet utaf synnerlig
betydelse, och naturligt är, att ju större den stridande styrkan är, desto
talrikare måste äfven den icke stridande styrkan vara. — Fälttruppernas
icke stridande styrka uppgick enligt 1875 års förslag till 17,284 man,
hvilken styrka dock, i saknad af fullständig utredning åt trängbehofven
för den föreslagna falthären, var blott approximativt beräknad. Sedan
den år 1875 nedsatta s. k. trängkomitén visat, att nämnda behof i sjelfva
verket kräfde en högst betydligt förökad icke stridande styrka, iakttogs
detta i de mindre fullständiga mobiliseringstabeller, som omständigheterna
tilläto att uppgöra till 1878 års förslag. Fn fullständig mobilisering af
hären i dess helhet — särskilt af allmänna trängen — visar emellertid
behofvet af icke stridande för de af komitén föreslagne fälttrupperna uppgå
till 33,202 man (Bil. lätt. A. 1.).
Fälttrupperna äro, såsom förut bli hvit angifvet, enligt komiténs förslag
sammansatte af linie- och reserv-trupper. Fn närmare framställning
af deras olika ändamål och styrka i förhållande till hvarandra skall bär
nedan lemnas.
Depottrupperna, uppgingo enligt 1875 och 1878 årens förslag till omkring
35,000 man. Komitén organiserar desse trupper till en något större
styrka eller 39,764 man (Bil. Litt. A. 1.), beroende på, dels att fast
-
®) Se utredningen öfver landtförsvarets kostnad sid. 219.
Härens sammansättning.
47
ningsartilleriets och ingeniörtruppernas för fästningarna afsedde besättningstrupper
i komiténs förslag äro sammanförde med dessa vapens depottrupper,
under det att de i 1875 och 1878 årens förslag inräknades
bland fälttrupperna, samt dels att de norrländska fotfolkregementenas och
trängens depoter enligt komiténs förslag (§ 8) blifvit något bättre tillgodosedda
än i de andra förslagen.
Ehuru komitén redan angifvit sin åsigt rörande den del i försvaret,
som bör anvisas åt landstormen, och hvilken öfverensstämmer med de
grunder, som för landstormens organisation i 1878 års och äfven föregående
härordningsförslag äro angifna, anser komitén sig dock här böra
omnämna, att fråga inom komitén varit väckt om att gifva landstormen
en långt större betydelse med deraf följande kraftigare organisation äfven
under fredstid. I sammanhang dermed har dock äfven påyrkats fälttruppernas
förminskande. Enligt detta förslag skulle landstormen tillgodoses
på så sätt, att de värnpligtige vid en tidigare ålder dit öfverfördes. Men
härigenom skulle äfven ett icke obetydligt antal af det värnpligtiga befäl,
som komitén föreslår till förstärkande af den fast aflönade befälskadern,
samt f. d. stamsoldater tidigare tillföras landstormen. Men om också härigenom
landstormens betydelse utan tvifvel skulle höjas, skulle i samma
mån fälttruppernas mobilisering i hög grad försvåras, och dessutom den
fasta kaderns förökande utöfver, hvad komitén nu föreslagit, blifva en
nödvändighet, såvida icke fälttruppernas antal och fasthet skulle alltför
mycket nedsättas. Fälttruppernas försvagande skulle naturligtvis äfven
framkalla helt andra och ökade fordringar på landstormens egenskaper, med
afseende så väl å militärisk duglighet som ock å användbarhet för mer
omfattande krigsföretag. De på landstormen stälda fordringarna skulle
härigenom blifva vida större än i andra europeiska stater, under det att den
dock hos oss mindre än annorstädes med hänsyn till den korta utbildningstiden
af endast några få månader, som komiténs förslag, i likhet med 1878
års, tilldelar de värnpligtige, skulle kunna motsvara dessa fordringar, i synnerhet
som det manskap, hvaraf landstormen i alla händelser bildas, icke
erhållit någon öfning under kanske ett 10-tal af år eller derutöfver. I
den mån uppgifter, som annorstädes tillkomma sjelfva fälthären, öfverlemnades
åt landstormen, skulle äfven denne tagas mer i anspråk, och
sålunda de äldre årsklassernes åligganden ytterligare förökas, något, som
med den ringa utveckling, som allmänna värnpligten för närvarande hos
oss förutsattes få, enligt komiténs mening bör undvikas.
Då komitén emellertid icke ansett sig kunna gifva landstormen den
sålunda ifrågasatta fullständigare organisationen, underskattar komitén
dermed ingalunda dess betydelse för försvaret. Komitén anser sig bäst
48
IM:o I, Art. I.
återge sina åsigter derom genom att här anföra, hvad i motiveringen till
1875 års förslag i ämnet yttras: »Om landstormen äfven är af föga värde,
när det gäller att möta och tillbakaslå en fiendtlig armé, och dess uppkallande
för sådant ändamål endast'' utsätter befolkningen för lidanden,
hvilka icke på något sätt uppvägas af en motsvarande förstärkning i landets
försvarskraft, så bör dess militära betydelse på den regelbundna
krigshärens flyglar eller vid mindre fiendtliga landstigningar och ströftåg
dock icke för lågt uppskattas. Redan dess tillvaro tvingar fienden
till en varsamhet och en'' splittring af sina krafter till skydd för rygg
och flanker, hvars följder växa i samma mån, den anfallande djupare intränger
i landet, och den försvarandes fosterlandskänsla är mägtig åt
sjelfuppoffring för det nationella oberoendet och fäderneslandets frihet.» —
Om man sålunda inskränker sina fordringar på landstormen till hvad åt
detta yttrande framgår, torde man, åtminstone tillsvidare, få nöja sig med
de bestämmelser för landstormens organisation, som i 1878 års förslag
äro upptagna; men vigten och nödvändigheten af, att bestämmelser i denna
syftning i den nya värnpligtslagen verkligen införas, anser sig komitén
böra särskild! framhålla, ty endast derigenom beredes ett statsrättsligt
skydd åt de medborgare, hvilka" utan att egentligen tillhöra fälthären
likväl gripa till vapen för fosterlandets försvar, — ett skydd, utan hvilket
de i vår tid af en fiende skola betraktas såsom upprorsmän och icke
såsom krigsmän.
De flesta härordningar göra en bestämd skilnad i härens indelning
under freden och under kriget. Komiténs förslag skiljer äfven på en
fredsfot och en krigsfot. Fredsfoten är den organisation af härens fast
aflönade personal, som emottager till utbildning de värnpligtige under
den tid, de för detta ändamål äro i tjenstgöring, på samma gång den på
ett ändamålsenligt sätt tillgodoser den fasta personalens krigsbildning.
Krigsfoten är åter den organisation, uti hvilken hären under kriget skall
uppträda. De flesta härordningar förutsätta härens mobilisering på en
större och en mindre krigsfot, den senare afsedd att användas, då en yttersta
kraftansträngning icke är af behofvet påkallad. Landtförsvarskomiténs
förslag af år 1865 samt 1869 och 1871 årens förslag fördela sålunda
fälttrupperna på en större och en mindre krigsfot. Enligt 1875 års förslag
skulle fälthären utgöras af linie- och landtvärns-trupper. Med afseende å de
senares uppkallande och användande funnos vissa inskränkningar, särskildt
hvad beträffar landtvärnstruppernas förande utom de förenade rikenas gränser.
Indelningen af fälttrupperna var sålunda liktydig med fälthärens fördelning
i en större och en mindre krigsfot. 1878 års förslag bestämmer
visserligen fälttrupperna till samma styrka som i 1875 års förslag, men
Härens sammansättning.
49
fördelar dem dock icke i tvenne bestämda kategorier, motsvarande linien
och landtvärnet i detta sistnämnda förslag. Då likväl fälttrupperna enligt
1878 års förslag icke helt och hållet kunde mobiliseras ur beväringens 1.
uppbåd, utan dervid äfven togs i anspråk manskap ur beväringens 2. uppbåd,
för hvars uppkallande och användande motsvarande inskränkningar
som för landtvärnets i 1875 .års förslag voro bestämda, förutsatte 1878
års förslag dock i verkligheten, ehuru det ej var i härordningen tydligt uttalad^
en fördelning af fälttrupperna i tvenne skilda kategorier. Komitén
har förestält sig, att större tydlighet och reda i härordningens bestämmelser
skulle vinnas i detta hänseende, om en bestämd indelning af fälttrupperna
gjordes i linie- och reserv-trupper, hvaraf de förre skulle bilda sjelfva
krigsfoten och de senare förstärka densamma, när behofvet det kräfde.
Då reservtrupperna på grund af landets nuvarande folkmängd äro hänvisade
att mobilisera ur beväringens 2. uppbåd, framstår genom den här
gjorda indelningen af fälttrupperna dessutom klarare än i 1878 års förslag
betydelsen af beväringens fördelning i tvenne uppbåd. Derjemte
har komitén ansett,'' att med fälttruppernas indelning i linie- och reservtrupper
äfven icke obetydliga besparingar äro att vinna, enär de senare .
kunna åtnöjas med eu något ofullständigare organisation med hänsyn till
kadrernas sammansättning, då de väl i allmänhet torde komma att tagas
i anspråk blott såsom bevaknings- och besättnings-trupper å etapplinier
och fästningar o. s. v.
Komitén bar derför på här anförda skäl vid fotfolket, rytteriet och § 2.
artilleriet fördelat fälttrupperna i linie- och reserv-trupper. Vid ingeniöroch
träng-trupperna har en dylik fördelning ej kunnat ifrågasättas, enär
dessa enligt härordningen ej äro talrikare, än att de till sin fulla fältstyrka
äro behöflige, äfven då hären sättes på vanlig krigsfot, hvarförutom den
förstärkta krigsfoten ej kräfver deras mobilisering i ett större antal
afdelningar än vid den vanliga krigsfoten, emedan de tre hufvudvapnens
reservtrupper ej äro afsedde att sammanslås till större sjelfständiga enheter
med behof af särskilda ingeniör- och träng-trupper. — Efter behofvet
af så vidt möjligt fullt stridsduglige trupper till försvaret af landets
vigtigaste strategiska punkter har fördelningen af linie och reserv blifvit
gjord, och utvisar Bil. Lift,. A. 1., att den förras stridande styrka af
komitén beräknats till 77,250 man och den senares till 25,802 man.
Med afseende på härens indelning i olika vapenslag samt dessas taktiska
indelning erinras, att 1878 års särskilda utskotts förslag förutsätter,
att härens indelning måtte blifva densamma, som i 1875 års förslag angifves.
Ehuru komitén icke kan annat än erkänna, att härens indelning enligt
1875 års förslag grundade sig på ett rätt afvägande af de skilda vapen
Landtfursvarskomiténs
betänkande. 11.
7
50
N:o I, Art. I.
slagens inbördes styrka och sammanförande i större sjelfständigt enheter,
arméfördelningar, har komitén likväl ansett lämpligt att i några hänseenden
föreslå ändringar härutinnan, dels för åstadkommande af besparing
i utgifter, dels äfven för tillfredsställande af vissa militära fordringar,
hvilka vid utarbetandet af 1875 års förslag icke kunde fullt tillgodoses,
men som en senare tids erfarenhet uppstält såsom oafvisliga.
§ 3. Af förstnämnda skäl föreslår komitén fotfolkets förminskande med 2 bataljoner.
Förminskningen i antalet bataljoner sker derigenom, att de 4
nordligaste regementena mobilisera hvartdera blott 3 i stället för 31 bataljoner.
Kadrerna, afsedde för den halfva bataljonen utöfver de 3, skulle
derigenom komma att besparas. Denna förändring anser sig komitén
kunna föreslå, synnerligast som befolkningens glesa antal i nordligaste
delen af riket icke tillåter, att tilldela de här nämnda regementena så
folkrika regementsområden, som vore behöfligt, för att regementenas beväringsstyrka
skulle blifva tillräcklig att mobilisera mer än det nu föreslagna
antalet fältbataljoner. Nedsättningen af fotfolkets styrka vid hären
från 100 till 98 bataljoner är ej heller så betydlig-, att man derigenom
skulle kunna sägas hafva i nämnvärd mån rubbat organisationen i
dess helhet.
Med afseende på fotfolkets fördelning i linie och reserv anser komitén,
att en af hvarje regementes filtbataljoner bör tillhöra reserven och
sålunda mobilisera först på förstärkt krigsfot. Fotfolket i sin helhet skulle
derigenom uppsätta 72 linie- och 26 reserv-bataljoner, allt i enlighet med
Bil. Ditt. A. 2.
,
§ 4. Hvad rytteriet beträffar, föreslår komitén för vinnande af eu väsentlig
besparing, att de i 1878 års förslag upptagna regementenas antal minskas
med ett, d. v. s. bestämmes till 10 i stället för 11. Komitén har härvid
dock icke lemnat utan uppmärksamhet de talande skäl, som i motiveringen
till 1875 års förslag anföras, för att icke nedsätta rytteriets styrka under
den deri föreslagna eller 5,500 man linierytteri (underofficerare, spel och
manskap). Komité rade, som utarbetade sistnämnda förslag, yttra nemligen
härom i sitt betänkande: »I jemförelse med fotfolkets 100 bataljoner
är detta visserligen icke den styrka, som af militära skäl vore önsklig
för ett vapen, hvars betydelse, efter hvad de senaste krigen ådagalagt,
snarare ökats än minskats. Ett någorlunda talrikt kavaleri är dessutom
oundgängligt i hvarje armé såväl för sjelfva striden som framförallt för
den lika vigtiga som ansträngande bevakningstjensten. Förhållandet mellan
rytteriet och fotfolket är i Frankrike och Tyskland som ett till åtta,
men blefve hos oss endast som ett till tretton, således särdeles ofördelaktigt.
Då emellertid för en fiende öfverskeppandet af ett större antal
Härens sammansättning.
51
hästar till vårt land är förenadt med icke ringa svårigheter, torde man
kunna våga antaga, att han här i landet komme att uppträda jemförelsevis
svag i kavaleri, och att således förhållandet mellan hans och vårt
kavaleri icke blefve för oss alltför ogynsamt. Man har dessutom sökt
göra den ringa kavaleristyrkan mera tillräcklig genom att låta hvar;)c
regemente vid krigsrustning uppsätta en till tvenne landtvärnssqvadroner,
som skulle användas till trossbetäckning och fältpolis eller så kallad
gendarmeri!;]enst samt, så vidt möjligt, äfven till ordonnanser, hvarigenom
linierytteriet kunde mera odeladt påräknas för fälttjensten. Af dessa skäl,
och då en ytterligare tillökning af rytteriet äfven måste medföra en motsvarande
tillökning af de ständigt underhållna hästarnas antal och således
föranleda en betydlig kostnad, hafva komiterade ansett den föreslagna
styrkan för detta vapen, ehuru den minsta möjliga, böra antagas.» Instämmande
i dessa åsigter, beträffande en lämplig rytteristyrka för oss,
har komitén icke heller ansett en förminskning deri böra förekomma, om
den också tänkt sig kunna föreslå en nedsättning af regementenas
antal. Och detta torde kunna ske genom förökande af sqvadronernes
nummerstyrka i passande förhållande. Nedsättes nemligen regementenas
antal från 11 till 10, och organiseras de så, att de 40 liniesqvadroner,
de uppställa, kunna uppbringas till en styrka af 140 man, kommer hela
linierytteriet att få en styrka af 5,600 man [underofficerare, spel och
manskap]*). För att motsvara den uppgift, som landtvärnssqvadronerna
fått sig i 1875 års förslag förelagd, föreslår komitén, att vid hvaije regemente
uppsättes dels en särskild ordonnansafdelning, hvilken såsom behöflig
redan vid härens sättande på vanlig krigsfot måste tillhöra linietrupperna,
samt dels en reservsqvadron. Linierytteriet, ordonnansafdelningarna
oberäknade, skulle genom en sådan anordning bibehållas vid
ungefär den styrka, som 1878 års förslag, i likhet med 1875 års, fordrade.
Komitén har dessutom så mycket mer ansett en sådan förändring kunna
företagas, som fältsqvadronens styrka derigenom kommer i närmare öfverensstämmelse
med hvad i flere andra härar är brukligt, — hvarförutom
den militära indelningen af rytteriet ej heller rubbas, då, med afdrag af
6 regementen för arméfördelningarna, 4 återstå för bildande af 1 rytterifördelning
om 2 brigader. I enlighet med ofvanstående kan rytteriet
mobilisera 40 linie- och 10 reserv-sqvadroner förutom nödiga ordonnansafdelningar,
allt på sätt Bil. Kitt. A. 3 närmare utvisar.
°) Liniesqvadronens stridande styrka är här up*ptagen till 140 man, underofficerare, spel
och manskap, i stället för 141, enär sqvadronens fanjunkare ej är medräknad, detta i öfverensstämmelse
med beräknandet af linierytteriets styrka enligt 1875 års förslag till 5,500, hvarvid
liniesqvadronens stridande styrka af samma orsak är upptagen till'' 125 man i stället för 126.
52
N:o I, Art. I.
Om komitén på här anförda skäl visserligen ansett sig kunna föreslå
eu nedsättning i de i 1875 och 1878 årens förslag upptagna rytteriregementena
från 11 till 10, har komitén emellertid på det bestämdaste måst
motsätta sig hvarje förslag om- en ytterligare förminskning i antalet
rytteriregementen. Hvarje arméfördelning kräfver nemligen ovilkorligen
ett rytteriregemente, hvarigenom den ifrågasatta nedsättningen i regementenas
antal skulle föranleda ett försvagande, om icke en indragning
af den föreslagna rytterifördelningen. Om komitén icke anser sig här
böra ingå på en fullständig redogörelse för de många olika slag af uppgifter,
som under kriget åligga denna fördelning, kan komitén dock icke
underlåta att framhålla, att en sjelfständig rytterifördelning af tillräcklig
styrka är för fälthärens operationer i vår tids krigföring af den vigt, att
en indragning af densamma eller ett försvagande af dess förut väl knappt
beräknade styrka ej låter försvara sig.
§ 5. I fältartilleriets organisation enligt 1878 års förslag anser sig komitén
icke höra föreslå någon annan förändring, än att detsammas indelning i
linie- och reserv-batterier återupptages i enlighet med 1875 års förslag.
Reservbatterierna komma då icke att ingå i fredsindelningen, hvarigenom
deras mobiliseringshastighet visserligen något försenas, men om materielen
för desamma redan i freden ordnas, och deras uppsättning äfven i afseende
på personalen förberedes, torde dock denna olägenhet kunna anses
mindre betydande, särskildt som deras uppsättande ej kan behöfva ifrågasättas
annat än på förstärkt krigsfot. I alla händelser länder åtgärden till
besparing. Med afseende på fältartilleriets styrka i dess helhet eller 50
fältbatterier, hvarigenom 3 kanoner komma på 1000 man af fältarmén,
föreslår komitén ingen nedsättning. I 1875 års förslag betecknas denna
styrka såsom utgörande det »oundgängliga beliofvet», äfven med antagande
af, att en anfallande fiende till följd af transportsvårigheter icke
kommer att vid ett inträngande i vårt land utrusta sin armé med hela
det antal batterier, som densamma enligt plan annars borde räkna. I
motiveringen till samma förslag påpekas äfven, hurusom fältartilleriet då
inom ryska armén uppgick till omkring 3,47 kanoner på 1000 man, inom
tyska till 3,52, inom franska till 4,52 o. s. v. Erfarenheten från senaste
stora krig visar till fullo fördelen af att ega ett talrikt fältartilleri, hvarför
äfven detta vapen inom nästan alla europeiska härar sedermera blifvit
förökadt. Att nöja sig med mindre än 3 kanoner på 1000 man anser
komitén under sådana förhållanden icke möjligt, i synnerhet då man
erinrar sig den i härordningsläran förekommande allmängiltiga regeln, att
ju mindre utbildadt en härs fotfolk är, desto större är nödvändigheten
att gifva detsamma stödet af ett talrikt och godt fältartilleri, — och i alla
Härens sammansättning.
53
händelser kan det fotfolk, som uppsattes på grund af 1878 års principer,
ingalunda i utbildning stå så högt, att det kan undvara stödet af det här
föreslagna fältartilleriet. Enligt den af komitén föreslagna indelningen i
linie- och reserv-batterier kommer fältartilleriet, mobiliseradt, att räkna 39
linie- och 11 reserv-batterier. Då denna fältartilleriets indelning i linieoch
reserv-batterier öfverensstämmer med den i 1875 års förslag upptagna,
torde här likväl böra anmärkas, att, då detta förslag förutsätter bildandet
af en särskild artillerireserv af reservbatterierna, komitén ej funnit detta
nödigt, alldenstund reservbatterierna enligt komitens förslag ej äro ämnade
att mobilisera annat än på förstärkt krigsfot, vid hvilket tillfälle
komitén ansett dem väl behöfliga för att vid fotfolkets förökande med
reservbataljonerna förstärka de fördelningarna tilldelade liniebatterierna.
Skulle vid något tillfälle särskildt behof af en för hela hären gemensam
artillerireserv göra sig gällande, torde en sådan då kunna bildas genom
nödigt antal batteriers detascherande från fördelningarnas artilleri. För fältartilleriets
sammansättning och indelning för öfrigt redogöres i Bil. Litt. A. 4.
Hvad fästning sartilleriet beträffar, anser komitén nödigt, för tillgodoseende
af nutida militära fordringar på detsamma, att föreslå förändringar
i dess organisation enligt 1878 års förslag, hvilket förutsatte uppsättande
af 8 fästningskompanier, förenade med vissa fältartilleriregementen. Olämpligheten
att förena de begge artillerislagen har blifvit mer och mer erkänd,
hvarför äfven deras särskiljande i de flesta europeiska härar numera blifvit
genomfördt. Kong]. Maj:t har ock i proposition till 1879 års riksdag
framhållit vigten af ett dylikt tillvägagående hos oss. De vapen, det ena
eller andra slaget artilleri har att handtera, äro så väsentligt olika hvarandra,
att de fordra olika utbildning af såväl befäl som manskap för att
med skicklighet brukas till uppfyllande af sina ändamål. Då fältartilleriet
af sin personal kräfver skicklighet i ridning, har denna ingen betydelse
för fästningsartilleriet. Lagarne för de begge artillerislagens användande
i striden äro äfven helt olika; då det ena bör utmärka sig för rörlighet
ä fria fältet och samverka med de öfriga vapenslagen, verkar det andra
i skydd af befästningar, utan anspråk på hastig förflyttning. Begges
ledning bör vara anförtrodd åt vetenskapligt bildade officerare, men utvecklingen
af hvartdera kräfver särskilda studier och särskilda praktiska
rön. När begge anförtros åt samma ledning, inträffar alltför ofta, att det
ena blir styfmoderligt behandladt, och då är det vanligen fästningsartilleriet,
som drager det kortaste strået. Fästningsartilleriets öfningar äro
icke så omvexlande som fältartilleriets och måste verkställas oftast på
mer eller mindre aflägset eller ensligt förlagda fästningar. Då med ett
fältartilleriregemente äro införlifvade ett eller två fästningskompanier, anses
54
IM:o I, Art. I.
tjenstgöringen vid dessa kompanier såsom tillfällig och öfvergäende.
Bildar fastningsartilleriet deremot sjelfständiga afdelningar med sina särskilda
befälhafvare, blir förhållandet ett annat. Dess ledning blir då
öfverlemnad åt dem, som gjort tj en sten vid detta vapen till sin militära
uppgift och som odeladt egna detsamma sin uppmärksamhet. Dess materiel
är dessutom alltför dyrbar och värdefull, för att det ej skulle vara i hög
grad felaktigt att genom organisationen gifva anledning till, att den icke,
såsom vederbör, uppskattas af dem, åt hvilka den är anförtrodd. Fästningsartilleriets
tidsenliga utveckling fordrar sålunda dess skiljande från
fältartilleriet. Ett ytterligare skäl för en sådan åtgärd förefinnes slutligen
uti tidens kraf på ett redan under freden organiseradt positionsartilleri.
Erfarenheten från senaste krig visar alltför tydligt, hvilken betydelse och
hvilket omfång, i synnerhet vid försvarskriget, fältbefästningskonsten tagit.
För operationerna vigtiga punkter hafva visat sig inom jemförelsevis kort tid
kunna inrättas till ett så segt försvar, att de länge nog trotsat en öfverlägsen
fiendes ansträngningar. Men för att detta skall vara möjligt, fordras
bland annat ett väl tillgodosedt positionsartilleri, och för att kunna
tillgodogöra sig hela dess förmåga, en personal, som redan under freden
derför erhållit utbildning. Klokheten bjlider sålunda äfven hos oss
att vid genomförandet af en ny härordning uppmärksamma positionsartilleriets
organisation, hvarvid lämpligast är att förena detsamma med
fastningsartilleriet, med hvilket det i de flesta hänseenden eger gemensamma
egenskaper. Med anledning af det nu anförda föreslår komitén
ordnandet af 2 fästnings- och positions-artilleriregementen, hvilka vid härens
sättande på fältfot tillsammans mobilisera 18 positions- och 6 kulsprute-batterier
samt nödiga besättningstrupper för fästningarna; allt på
sätt Bil. Ditt. A. 5 närmare utvisar.
1878 års förslag upptager i likhet med 1875 års 1 fastningskompani
på Gotland. I motiveringen till detta senare förslag heter det rörande
behöfligheten af fästningsartilleri på Gotland, »att ön måste erhålla en
befästning, inom hvilken det rörliga försvaret kan draga sig tillbaka och
afvakta förstärkning, i händelse fienden är alltför öfverlägsen eller i striden
på öppna fältet blifvit segrare. Utan eu dylik depotfastning är Gotlands
försvar enligt komiterades åsigt icke nöjaktigt ordnadt». Komitén
kan blott instämma, i hvad här blifvit anfördt angående nödvändigheten
af en befästning på Gotland, utan hvilken försvaret af denna ö icke kan
ske med den seghet, som önskligt är, och hvarförutan ingen förhoppning
kan hysas att vid ett blifvande fredsslut icke se densamma helt och hållet
i fiendens händer. Komitén föreslår derför uppsättandet af 1 fästningsartilleriafdelning
på Gotland, hvilken till följd af sin ringa styrka icke
Härens sammansättning.
55
bör bilda en sjelfständig kår, utan förenas med fältartilleriet på ön och
sålunda lyda under 2. Göta artilleriregemente.
I 1878 års förslag gjordes, hvad ingeniörtrupperna beträffar, endast
oväsentliga ändringar i 1875 års förslag. Komiténs förslag med afseende
å dessa trupper är äfven i hufvudsak öfverensstämmande med detta.
Några förändringar hafva dock på grund af nyvunnen erfarenhet ansetts
nyttiga att vidtaga. Sålunda har hela fortifikationens officers- och underofficers-personal
blifvit organiserad på två regementen, från hvilka likasom
vid artilleriet den för stabstjenstgöringen behöfliga personalen kommenderas,
i stället för att, såsom för närvarande eger rum och i 1875
års förslag bibehölls, låta den utgöra en sjelfständig kår, från hvilken
officerare och underofficerare kommenderas till tjenstgöring vid trupperna.
Skälen till denna förändring äro, dels att ingeniörbefalets rent militära
utbildning blir bättre tillgodosedd, då det ställes i närmare samband med
de truppdelar, inom hvilka dess militäriska färdighet och anda skall genom
rena militära öfningar fostras och underhållas, dels ock att ingeniörtrupperna
å sin sida hafva behof af ett närmare samband med det vetenskapligt
bildade befälet vid inöfvandet och utförandet af många till deras
tjenst hörande tekniska arbeten. Under det således både befäl och trupp
vinna på detta närmare samband dem emellan, skall ingeniörofficerns
duglighet såsom stabsofficer säkerligen derigenom icke minskas, då detta
samband ingalunda lägger hinder i vägen för att låta officerarne såsom
hittills, särskildt under yngre åren, vexelvis tjenstgöra vid stab och trupp,
hvarigenom, på samma gång ensidighet i utbildningen förebygges, skicklige
stabsofficerare utbildas. Genom denna förändring vinnes ock öfverensstämmelse
i fortifikationens och artilleriets organisation. Vid artilleriet
har nemligen tjenstgöringen i artilleristaben, vid kanon- och krut-tillverkningen
m. m. utan olägenhet bestridts af från artilleriregementena
kommenderadt befäl.
Den vigtigaste förändringen, komitén föreslår i 1875 års förslag till
organisation af ingeniörtrupperna, är att äfven i fredstid tilldela den med
1. ingeniörregementet förenade fältjernvägsafdelningen manskap. Enligt
1875 års förslag skulle nemligen denna afdelning icke i fredstid erhålla
någre värnpligtige, utan dess fast aflönade personal skulle utbildas genom
tjenstgöring vid statens eller enskilda bolags jern vägsbyggnader och först
vid krigstillfälle uppsätta särskilda fältjernvägsafdelningar af värnpligtige
jern vägsarbetare, som vid ingeniörkompanierna fullgjort sin värnpligt
och der blifvit utbildade till ingeniörsoldater. Detta kunde visserligen
gå för sig, då åt dessa värnpligtige medgafs en grundlig militärisk utbildning
såsom ingeniörsoldater under ett helt år, men kan ingalunda
56
N:o I, Art. I.
med fördel tillämpas, då deras militära utbildning skall tillgoses under
endast 90 dagar, äfven om nu, likaväl som 1875, förutsättes, att i jernvägsarbeten
skickligt folk kan erhållas; ty det slag af ingeniörtrupper,
hvarom här är fråga, kommer ofta att förrätta tjenst i första linien och
ej sällan att användas till djerfva företag i lilla kriget i fiendens flank
och rygg, hvarvid säkerligen deras ofullständigt militäriskt danade värnpligtige
väl behöfva stödet icke allenast af ett skickligt och tjensteväg
befäl, utan äfven af ett visst antal stamsoldater i sjelfva ledet. Komitén
föreslår derför, att äfven i fredstid åt eif med 1. ingeniörregementet
förenadt fält]ernvägskompani tilldelas stammanskap, h vilket dock för besparings
och egen utbildnings skull bör likasom befälet tidtals tjenstgöra
vid statens och enskilda jernvägar. Komitén vill icke underlåta här anmärka,
att, i betraktande af den framstående roll, som jernvägarne spela
i alla nutida krigsföretag, och den utveckling, som jernvägstjenstgoringen
i följd deraf i alla härar numera erhållit, svenska hären, enligt komiténs
förslag, i öfverensstämmelse med 1875 och 1878 årens förslag, blir väl
knapphändigt försedd med fältj ern vägstrupper. Men behofvet af dylika
trupper torde dock hos oss vara något mindre än i andra arméer, då vår
här antages komma att operera endast i eget land, hvarförutan man äfven
torde utan alltför stora svårigheter kunna uppsätta hjelpliga reserv-jernvägstrupper,
om man har någon tillgång på för denna tjenst utbildad!
befäl och stammanskap, och om staten samt de enskilda bolagens jernvägar
liksom i andra land åläggas att vid krigstillfälle lemna dertill på
förhand bestämda kontingenter. Om dessa reservtrupper icke kunna användas
till alla de för fält] ern vägstrupper påkommande uppdrag, särskilt de
här ofvan påpekade, kunna de dock vid flere tillfällen göra hären stor nytta, i
synnerhet genom att för krigsbruk anordna jernvägarne inom krigsorten.
Fältsignal väsendet är en tjenstegren, som äfven gått betydligt framåt
under de sista åren. Att endast hafva ett fältsignalkompani, som vid
krigstillfälle mobiliseras på tvenne kompanier, kan derför anses väl litet.
Man har likväl trott sig fortfarande kunna inskränka sig dertill, dock
endast under förutsättning, att dessa kompanier mobilisera på 4 i stället
för 3 afdelningar, samt att telegrafstyrelsen vid krigstillfälle öfvertager
etapptelegraftjensten och redan i fredstid göres förtrogen med hvad af
henne på grund deraf fordras.
Slutligen ingår äfven i komiténs förslag att utan ökning af personalen
vid hvardera ingeniörregementet skilja trängmanskapet från de öfriga
kompanierna och af dem bilda särskilda trängkompanier, hvarigenom på
ett ändamålsenligt sätt tillgodoses utbildningen af den personal, som vid
mobilisering får sig ålagd trängtjensten vid de olika ingeniörafdelningarna.
Härens sammansättning.
57
För ingeniörtruppernas sammansättning och indelning för öfrigt redogöra
i Bil. Lätt. A. 6.
Till de förbättringar i härens indelning, hvilka komitén här ofvan
betecknat såsom oafvisliga, hänför komitén — utom förslaget rörande
ordnandet af ett sjelfständigt fästnings- och positions-artilleri *— äfven eu
tillökning af de trängtrupper, nemligen 3 trängbataljoner (1 för två arméfördelningar),
hvilka 1878 års förslag, i likhet med 1875 års, upptager.
Vid uppgörandet af 1875 års arméförslag saknades tillräckliga material
för bedömandet af det behof af trängtrupper, som för en här af omkring
100,000 man, opererande i vårt land, vore af nöden. Tiden tillät
icke då att företaga vidlyftiga utredningar, rörande mängden af de förnödenheter
af många slag, som af trängtrupperna borde under kriget
transporteras, — utredningar, hvilka likväl måste föregå bestämmandet af
behofvet af trängtrupper. Kongl. Maj:t nedsatte emellertid den 14. September
1875 en komité — den s. k. trängkomitén — för behandling af
alla hithörande frågor, hvilken den 21. Juni 1877 aflemnade sitt omfångsoch
innehålls-rika betänkande. Denna komité har till fullo ådagalagt, att
behofvet af trängtrupper för hären är i det närmaste dubbelt, mot hvad
1875 års förslag upptager. Komitén drager sålunda icke i betänkande
att i närmaste öfverensstämmelse med denna komités åsigter föreslå uppsättandet
af 6 trängbataljoner (1 för hvarje arméfördelning) om två kompanier,
hvarigenom ock den stora fördel uppnås, att hvar och en af härens
arméfördelningar än ytterligare vinner i sjelfständighet och mohiliseringsförmåga,
då de alla redan i fred, i motsats till hvad som var händelsen
i föregående förslag, ega sitt behof af dessa numera så vigtiga trängtrupper.
I föregående härordningsförslag har förutsatts, att samtliga sjukvårdsanstalter
för de större taktiska enheterna skulle mobiliseras af trängen.
Den nyss åberopade trängkomitén föreslog det äfven. Kongl. Maj:t har
emellertid sedan dess öfverlemnat till en annan komité — den s. k. militära
helsovårdskomitén — att utarbeta förslag till förändrad organisation
af militärläkarekåren och sjukvårdsmanskapet. Som denna komité den
12. April 1881 afgifvit ett »förslag angående ordnande af härens sanitetsväsende»,
har man derför ansett sig höra taga detta förslag i öfvervägande
vid ordnandet af de delar af den nya härordningen, hvilka deraf beröras.
Den militära helsovårdskomitén har emellertid helt och hållet frångått
trängkomiténs organisation af sjuk vårds väsende! och i stället ifrågasatt
uppsättandet redan under freden af en fristående sanitetskår, som skulle
öfvertaga sjukvården både vid trupperna och de större taktiska förbanden
samt göras lika sjelfständig i sin verksamhet, som t. ex. artilleriet eller
ingeniörtrupperna. Ehuru det icke kan nekas, att en organisation, som
6
Landt för svar skomiténs betänkande. II.
°
58
N:o I, Art, I.
städse hålles i det skick, hvari den skall uppträda och verka i fält, bättre
torde uppfylla det med densamma afsedda ändamålet, än en, som först
i krigstid blifver till sina delar fullt ordnad, och att stater finnas, hvilka
för sina stridskrafter ordnat sjukvårdsväsendet på sätt, den militära lielsovårdskomitén
föreslagit, torde dock å andra sidan böra framhållas, dels
att icke alla delar af en här kunna i fredstid vara organiserade såsom
under kriget, derför att endast kriget gifver dem medel att verka, dels
att fredsorganisationen måste ordnas så sparsamt som möjligt, utan att
dock det militära målet med organisationen förfelas. Den stat, som gifvit
exemplet af det bäst ordnade sjukvårdsväsen i krig, nemligen Tyskland,
har också, oaktadt många förbättringar i dess härordning vidtagits
efter senaste krig, fortfarande bibehållit föreningen mellan sjukvårdstrupper
och träng, som just var den organisation, medelst hvilken blifvit,
visadt, huru ett blodigt krig kunnat föras med jemförelsevis små förluster.
Och då Tyskland ansett det ändamålsenligt att qvarstå på denna grund,
torde det icke vara ett fel i vår nya härordning att fortfarande förblifva
vid hvad af våra förnämsta militära auktoriteter flere gånger blifvit föreslaget,
helst en förändrad organisation af sjukvårdsväsendet, i likhet med
hvad militära helsovårdskomitén föreslår, skulle kräfva betydligt förökade
kostnader. För öfrigt torde få anses mindre ändamålsenligt, om militärläkarne
under freden icke äro fast anstälde vid trupperna. Enligt militära
helsovårdskomiténs förslag skola militärläkarne visserligen fördelas till
tjenstgöring vid militära sjukhus, trupper och i garnisoner, men då de ej
hafva fast anställning, blifva de underkastade att äfven mot sin vilja
transporteras än till ett, än till ett annat slag af tjenstgöring och sålunda
nödgade kanske ofta nog att ombyta vistelseort. Detta system kan väl i
visst afseende befordra militärläkarnes utbildning, såsom görande dem
förtrogne med olika slag af tjenstgöring, men är dock icke ett oundgängligt
vilkor för, att deras utbildning skall blifva tillfredsställande. Genom
enskild praktik befordras för öfrigt äfven deras skicklighet, men för denna
praktik lägger systemet störa hinder i vägen, då det ställer militärläkarne,
såsom ofvan är framhållet, på en alltför rörlig fot; och då militärläkarne
derigenom säkerligen i mer eller mindre mån skulle beröfvas de ekonomiska
fördelar, som den enskilda praktiken medför, kräfver systemet äfven
en bättre aflöning, än hvad behöflig! är, om de i allmänhet äro tillförsäkrade
bestämd tjenstgöringsort. Genom läkarnes anställning vid
trupperna uteslutes för öfrigt icke möjligheten af deras tillfälliga sammandragning,
på vederbörandes föranstaltande, inom en fördelning eller
större enhet för utförande af sådana öfningar, som i större truppförband
under krig hafva sin motsvarighet i verkligheten och som under freden
Härens sammansättning.
59
äro möjliga att anordna. Att öfverfältläkaren och fältläkarne, hvilkas
verksamhet i krig är mer organiserande än riktad på den omedelbara
vården af sjuke och sårade, äfven under freden böra utöfva en sådan
verksamhet och derför icke lämpligen kunna eller böra med denna sin
ordinarie tjenstgöring förena anställning vid trupperna, torde endast behöfva
påpekas för att af hvar och en erkännas. — På grund af hvad här
ofvan blifvit anfördt är i den nya härordningen sjukvårdsväsendets organisation
i fred i hufvudsak bibehållen i öfverensstämmelse med hvad
trängkomitén föreslagit.
Om man sålunda icke ansett sig kunna följa militära helsovårdskomiténs
förslag till förändrad organisation af härens sanitetsväsen i fred,
har man dock funnit mycket beaktansvärdt i samma komités förslag till
sjukvårdsväsendets organisation i fält. Det har derför tjenat såsom en
god ledning vid uppgörandet af det förslag till sjukvårdsväsendets organisation
i fält enligt den nya härordningen, livilket är betänkandet bifogadt
såsom Bil. Ditt. I.
Trängens sammansättning och indelning för öfrigt inhemtas af Bil.
Ditt. A. 7.
Hvad de taktiska afdelningarnas krigsstyrka vid de särskilda vapenslagen
beträffar, har densamma af komitén blifvit beräknad hufvudsakligast
i enlighet med de grunder, som i motiveringen till 1875 års
förslag derom finnas uttalade. — I de Bestå nyare -härordningar vexla!-  fältbataljonernas styrka mellan 800 och 1,000 man. Visserligen framhålles
icke utan skäl, att, då bataljonernas flertal utgöres af mindre val utbildad
beväring, smärre bataljoner skulle vara lämpligare, i det att manskapsstyrkan
derigenom blef mindre i förhållande till befälets antal. Dock må
å andra sidan anmärkas, att små bataljoner under ett fälttåg alltför fort
sammansmälta till en styrka, hvilken gör dem alltför svaga i förhållande
till fiendens, och detta hastigare i den mån manskapets militära utbildning
är ofullständig, hvarförutom en indelning af fotfolket i smärre bataljoner
om 500 å 700 man i stället för större om 800 å 1,000 man
kräfver, om samma styrka skall uppnås, eu väsentlig tillökning af kadrerna,
något som är förenadt med högst betydligt förökade kostnader.
Då komitén antagit bataljonernas stridande styrka till 886 man, underofficerare,
spel och manskap, har detta också skett derför, att en dylik
bataljon kan vid jernvägstransporter inrymmas på . ett bantåg, livilket förhållande
i flere afseenden medför väsentliga fördelar. — I den af komitén
här ofvan lemnade motivering för rytteriregementenas bestämmande till 10
finnas skäl anförda, hvarför komitén ansett sig böra beräkna sqvadronens
stridande styrka till 141 man, underofficerare, spel och manskap, i stället
60
N:o I, Art. I.
för till 126 såsom i 1875 års förslag. Komitén har så mycket hellre
ansett sig kunna göra detta, som sqvadronens fältstyrka i flere andra
arméer uppgår till 150 man, hvilken styrka dock är väl stor att kunna
inrymmas på ett af våra jernbantåg, hvarför komitén ansett den lämpligare
böra upptagas till den här angifna. — Batteriets stridande
styrka har blifvit beräknad till 68 (vid ridande artilleriet till 74) man
med fast afseende å hvad som behöfves för att betjena 6 kanoner. Detta
antal kanoner på ett fältbatteri är numera infördt i de flesta arméer, med
blott ett par undantag, der kanonantalet är 8. Hos oss torde ett särskilt
skäl vara för handen att ej öka det nuvarande kanonantalet vid
våra fältbatterier, nemligen det, att vår terräng ofta nog lägger hinder i
vägen för att med fördel göra bruk af större batterier. —En positionsdivisions
stridande styrka, 190 man, är beräknad med hänsyn till den materiel, den
skall betjena. — Styrkan af ingeniörtruppernas faltafdelningar är bestämd
i öfverenstämmelse med förhållandet i andra arméer samt för öfrigt med
hänsyn till den materiel, som är dem tilldelad. — Trängafdelningarnas
krigsstyrka är beräknad i enlighet med trängkomiténs förslag, dock hafva
förändringar häri blifvit vidtagna, hvad beträffar sjukvårdsafdelningarnas
fältstyrka, enär denna blifvit beräknad enligt de grunder, som äro närmare
angifne i förut omnämnda »förslag till sjukvårdsväsendets organisation i
fält enligt den nya härordningen» (Bil. Ditt. I.).
Hvad beträffar depotafdelningarnas styrka vid de särskilda vapenslagen,
har densamma blifvit beräknad till ungefär samma storlek som i
1875 års förslag. — Vid härens sättande på krigsfot har komitén beräknat,
att depoterna skola bestå af, förutom nödigt befäl, 1. årsklassens
beväring samt hvad som återstår af beväringens 1. uppbåd, sedan linieafdelningarna
fy It sitt behof af värnpligtige. Först då behöfligt är att
sätta hären på förstärkt krigsfot, anser komitén nödigt att i depoterna
inkalla äfven värnpligtige af beväringens 2. uppbåd. Vid en sådan ytterlig
kraftansträngning har komitén ansett behöfligt, att depotbataljonen vid ett
vanligt fotfolksregemente om 4 fältbataljoner uppbringas till 1,000 man
utom befäl och icke stridande. Depotbataljonerna vid de 4 nordligaste
fotfolksregementena har komitén äfvenledes beräknat till samma styrka,
ehuru dessa regementen mobilisera blott 3 fältbataljoner. Komitén anser
nemligen, att man genom ett sådant tillvägagående bör om möjligt bereda
sig tillfälle att tidigare kunna förstärka de mobila stridskrafterna i nordligaste
delen af riket, hvilka under ett krig med vår östra granne deraf
torde vara i stort behof i anseende till det vidsträckta område, som det
åligger dem att försvara. Då Gotlands fotfolksregemente räknar två fältbataljoner,
borde dess depot uppgå till 500 man utom befäl. Som emeller
-
Härens sammansättning.
61
tid be vänligen s styrka inom 12 årsklasser, sedan fältbataljonerna blifvit
uppbringade till vederbörlig storlek, ej tillåter att tilldela depoten nyssnämnda
styrka, bär man, enligt hvad regementets mobiliseringstabell närmare
utvisar, upptagit densamma till endast 300 man utom befäl. — Vid
rytteriet anser komitén nödigt, att för hvarje regemente uppsattes en
depotsqvadron. Till rytteriets depoter måste vid en mobilisering f. d.
stamsoldaterne ur de äldsta årsklasserna fördelas, enär desse säkerligen
ej efter flere års frånvaro från öfningarna kunna insättas å de mobila
fältafdelningarna, förrän de i depoterna genomgått en kortare repetitionskurs
i ridning o. s. v. De kunna dock snart nog ersätta de första förlusterna
vid fältafdelningarna, då deremot värnpligtige med 90 dagars
utbildning först efter längre ytterligare öfning i depoten kunna dertill
användas. Komitén har derför bei’äknat manskapsstyrkan vid en depotsqvadron
till 196 man utom befäl och icke stridande, deraf 100 man f.
d. stamsoldater. — För hvarje faltartilleriregemente anser komitén nödigt
att uppsätta en depotdivision om 300 man utom befäl och icke stridande.
— För positionsartilleriet torde inga särskilda depoter vara af nöden,
utan bör i stället dess behof af ersättningsmanskap under ett fälttåg tillgodoses
från fastningsartilleriets depoter, som förläggas å fästningarna
tillsammans med de af detta vapen mobiliserade besättningstrupperna. :—
Slutligen anser komitén för de af hvarje ingeniörregemente mobiliserade
fältafdelningar en depot af 200 man utom befäl och icke stridande, vara
behöflig; likaså för hvarje arméfördelnings trängtrupper en trängdepot af
350 (för 6. arméfördelningen 275) man.
I öfverensstämmelse med 1875 och 1878 årens förslag föreslår komi- § 9.
tén härens indelning i 6 arméfördelningar. De för en sådan indelning i
motiveringen till 1875 års förslag anförda skäl finner komitén till fullo
bevisa lämpligheten af densamma. I arméfördelningarnas sammansättning
har komitén föreslagit de mindre förändringar, som lnifvudsakligast äro
en följd af komiténs här ofvan motiverade framställningar om förändringar
i de särskilda vapnens sammansättning. Så hafva de föreslagna fästnings-
och positions-artilleriregementena blifvit tilldelade de arméfördelningar,
inom hvilkas områden de blifvit föreslagna att förläggas. Vidare
har, sedan trängbataljonerna ökats från 3 till 6, en dylik bataljon blifvit
hvarje arméfördelning tilldelad. — Då komiténs förslag förutsätter en
minskning i de i 1875 och 1878 årens förslag upptagna rytteriregementenas
antal från 11 till 10, har man ansett lämpligast att indraga det i
sistnämnda förslag uppförda Bohusläns dragonregemente, enär den ort,
inom hvilken detta regemente vore hänvisadt att rekrytera och remontera,
till följd af befolkningens sysselsättningar o. s. v. mindre torde
62
N:o I, Art. I.
lämpa sig- för uppsättande af rytteri än de flesta andra orter, der rytteri
var föreslaget att förläggas. 3. arméfördelningen kommer härigenom att
räkna 1 i stället för förut föreslagna 2 rytterigementen. — i sammanhang
med indragningen af nyssnämnda i 1878 års förslag upptagna Bohusläns
dragonregemente föreslår komitén bibehållandet af nuvarande Bohusläns
fotfolksregemente. Bohusläns befolkning är så talrik, att ett fotfolksregemente
med fördel kan hänvisas att derinom helt och hållet rekrytera,
hvilket ytterligare är ett skäl för bibehållandet af Bohusläns regemente.
l)et rytteriregemente, som skulle fördelningen tilldelas, har komitén ansett
böra utgöras af ett nyuppsatt Vestgöta dragonregemente, då Vestgöta
fotfolks regemente skulle indragas. Regementets traditioner och ärorika
minnen, samlade under den tid, regementet stridde till häst, synas också
berättiga det till att såsom rytteri få bevara desamma.
Fotfolksregementenas benämning, förläggning och fördelning på arméfördelningarna
stå i närmaste samband med rikets indelning i regementsområden.
De grunder, efter hvilka en dylik indelning enligt komiténs
åsigt bör ske, skola längre fram anföras (§ 38). — Förslag till rikets indelning
i regementsområden efter dessa grunder visa emellertid, att stora
fördelar vore att vinna, om Kronobergs regemente öfverflyttades till 2.
arméfördelningen, inom hvilken 2. Lifgrenadierregementet då kunde indragas
och ett nytt regemente i stället för Kronobergs regemente inom
1. arméfördelningen uppsättas. Komitén, som i sitt förslag upptager
denna omflyttning af här nämnda regementen, har trott, att det nya regementet
inom 1. arméfördelningen lämpligen kunde benämnas Skånska
lifgrenadierregementet samt i öfverensstämmelse dermed det i Östergötland
förlagda 1. Lifgrenadierregementet böra uppkallas Ostgöta lifgrenadierregemente.
— 2. Lifgrenadierregementets indragning har komitén äfven
så mycket mindre kunnat anse såsom ett brott mot bevarandet af de historiska
traditionerna, som regementets ärorikaste minnen härstamma från
eu tid, då det ej ännu afsuttit till fotfolk, och sålunda med skäl kunna
öfverflyttas på det ånyo inom Östergötland uppöfvande ry tteriregei n ei i te t
eller det föreslagna Östgöta dragonregemente.
Med afseende på härens förläggning föreslås i 1878 års särskilda utskotts
förslag, att densamma måtte ordnas i öfverensstämmelse med 1875
års förslags hemställan i detta hänseende. Komitén anser likväl, att med
tillämpning af 1878 års förslags grunder en något förändrad förläggning
af trupperna bör ifrågakomma, enär komiténs förslag icke gör nödvändigt,
såsom i 1875 års förslag förutsattes, att förlägga alla truppskolor i fasta
etablissement i städerna. I 1878 års särskilda uttskotts förslag heter det
visserligen: »Stammens rekryter utbildas i fasta etablissement, men stam
-
Härens sammansättning.
63
mens repetitionsöfningar försiggå i barackläger». Komitén anser emellertid,
att det i ekonomiskt afseende vore fördelaktigt, om regementenas skolor i
allmänhet förlädes till de för repetitionsöfningarna bestämda mötesplatserna,
alldenstund flere byggnader der redan finnas, som för ringa kostnad
kunna göras lämpliga för skolornas behof, såsom baracker, kokhus, sjukhus,
förrådshus, stall, uthus in. fl., hvarigenom nybyggnadskostnaden
väsentligen kan nedsättas, och för öfrigt en icke ringa besparing vinnas,
i det man derigenom undviker inköp af en del nya exercisfält. Genom
att i allmänhet förlägga truppernas utbildning till mötesplatserne anser
sig komitén dessutom hafva tagit nödig hänsyn till en temligén
allmänt spridd åsigt, nemligen att en längre tids vistande i städerna
skulle på ungdomen medföra en mindre helsosam inverkan. Utan
att vilja hvarken erkänna eller förneka befogenheten af denna föreställning
har komitén emellertid ansett sig böra beakta densamma. Vid
uppgörandet af förläggningen har komitén likväl ansett sig icke böra förbise
de störa kostnader, som skulle blifva en följd af att icke för den
nya härordningen göra sig till godo de etablissement, som redan finnas
eller kunna stå hären till buds, äfven om de äro belägna i städer. —
Vidare har komitén vid förläggningens uppgörande ej heller kunnat förbise
beliofvet af trupper — äfven om deras antal bör inskränkas så mycket
som möjligt — till ordningens upprätthållande i vissa af våra större
städer, särskild! hufvudstaden. Man får nemligen icke glömma, att huru
val polisstyrkan i en större stad än må vara organiserad, tillfallen dock
gifvas, då densamma för ordningens upprätthållande skall befinnas otillräcklig,
och då beliofvet af trupper är oafvislig!. Ju större en stad är,
desto talrikare är också dess s. k. lösa befolkning, hvilken mången gång,
när man minst anar det, kan förmås till oordningar, som kunna taga
störa dimensioner, om de ej i tid undertryckas, och blotta vetskapen
om, att tillräckligt talrika trupper finnas förlagda i en dylik stad, har i
de flesta fall ett sådant inflytande på denna befolkning, att den, äfven
om missnöje af en eller annan anledning bland densamma utbredt sig,
dock fortfarande håller sig inom laglighetens gränser. — Slutligen har
komitén vid uppgörande af sitt förslag om förläggningen äfven måst tillse,
att de särskilde förläggningsorterne måtte ega goda kommunikationer.
Såväl, militära som ock besparings-skäl kräfva detta, i det att truppernas
mobilisering och koncentrering påskyndas, hvarförutom deras sammandragning
till öfningar samt deras underhåll derigenom blifva underlättade
och mindre kostsamma. — Fördel ningsstaberna och intendenturerna. samt
chefsembetena har komitén ansett böra erhålla bestämde förläggningsorter
i städer eller andra folkrika orter, der bostäder kunna förhyras. Att
64
N:o I, Art. I.
låta såsom för närvarande generalbefälhafvare och regementschefer sjelfva
inom fördelningarnas eller regementenas områden välja sina bostäder, antingen
i stad eller på landet, medför alltför stora svårigheter förden talrika
personal, som hos dem är anstå! d eller som ofta med dem måste
sammanträffa, och är bestämdt skadligt för tjensten. De arkiv, hvilka så
småningom samlas vid såväl generalbefäl som chefsembeten, kräfva äfven
en vård, som icke i tillbörlig mån kan komma dem till del, ifall de skola
vara utsatta för täta omflyttningar från en ort till en annan, under hvilken
de, såsom erfarenheten nogsamt visat, lätt blifva förskingrade, Behofvet
af bestämda förläggningsorter följer äfven af fördelningsintendenturernas
förening med generalbefälen. Dessutom böra stabers och chefsembetens
förläggningsorter väljas med särskild hänsyn till den inspektion, som af
vederbörande befälhafvare skall utöfvas.
I enlighet med här uttalade åsigter har komiténs förslag till härens
förläggning (Bil. litt. a till N:o 1 »Förslag till grunder för ny härordning»)
blifvit uppgjordt. Till ledning för bedömandet af denna förläggning
torde emellertid särskildt böra påpekas följande:
inom 1. armeför delning en:
att såsom förläggningsort för fördelningens stab och intendentur föreslås
alternativt Kristianstad eller Hessleholm. Sistnämnda ort har på
grund af sitt centrala, från kusten undandragna och med lätta förbindelser
till skilda delar af fördel ningsområdet försedda läge blifvit utvald till förläggningsort
för fördelningens trängbataljon. Fördelningens reservförråd
skall sålunda äfven dit förläggas. Allt detta borde äfven föranleda till,
att fördelningens stab och intendentur dit förlädes, men då emellertid under
närmaste tid svårigheter kunna förefinnas att i Hessleholm förhyra
lämpliga bostadslägenheter för dessa myndigheters ganska talrika personal,
anser komitén, att desamma i sådant fall tillsvidare kunna förläggas
till Kristianstad, särskildt som synnerligen lätt förbindelse mellan de båda
orterna förefinnes;
att ett flertal i godt stånd inom fördelningsområdet varande militära
etablissement erbjuder utan större kostnader för tillbyggnad o. s. v. lämpliga
lokaler för de flesta truppskolorna, hvarför större nybyggnader behöfva
ega rum egentligen endast för Norra Skånska infanteriregementet
å Ljungby hed samt för 1. trängbataljonen vid Flessleholm;
att samtliga truppafdelningar inom fördelningen kunna utföra sina
repetjtionsöfningar och hafva sina beväringsrekrytskolor å nu i statens
ego varande exercisfält med undantag af 1. trängbataljonen, för hvilken
ett mindre öfningsfält måste anskaffas i närheten af Hessleholm, samt
Härens sammansättning.
65
Blekinge regemente, hvilket för större ötningar saknar tillräckligt exercisfält
vid Karlskrona, och för hvilket komitén derför föreslår inköp åt
den s. k. Bredåkra-slätten i närheten af Ronneby, hvars lämplighet för
ändamålet närmare finnes utvecklad i en här nedan omnämnd P. M. om
exercisfält för den nya härordningen (Bil. Lätt. K); och
att, då inom komitén den uppfattningen gjort sig gällande, att försvaret
af Karlskrona hufvudsakligen tillhör sjöförsvaret, enär befästningarna
derstädes uteslutande hafva till uppgift att försvara flottans dervarande
etablissement och till största delen utgöras af sjöfästen, och att
landtförsvaret endast har att vid krigstillfalle förse Karlskrona med tillräcklig
besättning af fotfolk samt så stor styrka fästnings- eller positionsartilleri,
som för landfrontens försvarande kan vara erforderlig, något
fästnings- och positions-artilleri icke behöfver dit förläggas, men att vid
krigstillfallen Karlskrona bör förses från det å Karlsborg förlagda regementet
med den artilleristyrka, helst positionsartilleri, som för Karlskronas
försvar från landsidan är erforderlig.
inom 2. arméfördelningen:
att, vid utseendet af hufvudort för fördelningen, Mjölby och Nässjö
jernvägsknutar, den förra i Östergötland, den senare i Småland, i första
rummet böra komma i fråga. I 1875 års förslag upptages visserligen
Jönköping såsom fördelningens hufvudort — detta emedan man för ändamålet
sökte en folkrikare stad —, men en mobilisering af fördelningens
träng i Jönköping skulle endast medföra en ändamålslös tidsutdrägt och
vore så mycket olämpligare, som till följd af ogynsamma stigningsförkållanden
å jernbanan svårigheter skulle uppstå att derifrån föra denna träng
samt de förnödenheter för fördelningens trupper, som alltid från hufvudorten
skola hållas dem tillhanda. Hvad nu emellertid de två förstnämnda
jernvägsknutarne beträffar, har man ansett Mjölby mindre lämpligt för
förläggning derstädes af fördelningens trängbataljon med förråd, enär vid
ett fiendtligt anfall en landstigning i Östergötland af flere skäl vore att
befara, hvarvid Mjölby skulle hafva ett alltför blottadt läge. Nässjö ligger
deremot mera undandraget och med central belägenhet inom fördelningens
område samt med synnerligen lätta förbindelser åt alla håll. Komitén
har emellertid alternativt föreslagit Nässjö eller Ränneslätt (invid Eksjö)
såsom förläggningsort för fördelningens trängbataljon samt Eksjö för
dess stab och intendentur, enär svårighet möjligen kan uppstå att finna
lämplig plats vid Nässjö för byggnader och exercisfält för trängbataljonen
samt nödiga bostadslägenheter för stabens och intendenturens personal,
då deremot å Ränneslätt godt utrymme förefinnes för det förstnämnda
ändamålet samt i Eksjö såsom stad ingen svårighet möter att förhyra
Landtförsvarskomitdns betänkande. II.
9
66
N:o I, Art. I.
behöfligt antal bostadslägenheter. Komitén har ansett sig kunna så mycket
hellre framställa dessa alternativa förslag, som de begge orterna äro
förenade med hvarandra genom en jernväg af endast en mils längd;
att fördelningens flesta truppskolor förläggas till nuvarande mötesplatser,
men att Ränneslätt blifvit föreslagen för Jönköpings regemente
till förläggningsort för skolorna och öfningsfalt vid repetitionsöfningarna
i stället för regementets nuvarande mötesplats Skillingaryd, ett ombyte
föranledt deraf, att Ränneslätt erbjuder regementet vissa fördelar vid en
förläggning derstädes, såsom vidsträckt öfningsfalt, samöfning med derstädes
förlagda Smålands husarregemente o. s. v., på samma gång de nu
af Smålands grenadi erbataljon hittills disponerade byggnader kunna till
Jönköpings regemente öfverlemnas, enär ifrågavarande bataljon enligt nya
härordningsförslaget kommer att indragas. Skillingaryd mötesplats är äfven
såsom sådan väl liten, särskildt som jernvägen Nässjö—Halmstad
skär mötesfältet i två delar och gör detsamma än mer otillräckligt som
öfningsfalt. En försäljning af detsamma medför äfven för staten en inkomst.
— Visserligen kan anmärkas mot Ränneslätt, såsom förläggningsort
för Jönköpings regemente, att den är belägen i'' regementsområdets
nordligaste de], men genom nyssnämnda jernväg står den i utmärkt god
förbindelse med hela området;
att, då Vadstena slott för relativt billiga kostnader kan göras till ett
särdeles ändamålsenligt etablissement för emottagande af såväl ett rytterisom
ock ett fältartilleri-regemente, enligt hvad en en här nedan omnämnd
P. M. om byggnader för den nya härordningen (Bil. Litt. J) närmare
visar, komitén föreslår, att Östgöta dragon- och 2. Gröta faltartilleri-regementen
må dit förläggas, för Indika såväl exercis- som ock för artilleriet
nödigt skjut-falt utan större kostnader i närheten kunna erhållas. Genom
detta sätt att tillgodogöra sig Vadstena slott vinnes äfven, att ett af våra
äldsta historiska minnen bevaras från vanvård och förstörelse, på samma
gång det blifver staten till gagn och nytta; och
att, som den i Visby för stamtruppen vid Gotlands nationalbevärings
artillerikår upplåtna ’ kasernen är utdömd, förläggningsort och öfningsfalt
för det nya fotfolksregementet samt artilleriafdelningen å Gotland lämpligast
torde böra sökas utanför, om ock i närheten af Visby; och har
komitén ansett fördelaktigast, att dertill väljes det nuvarande öfningsfaltet
å Visborgs kungsladugård, hvilket för ändamålet dock måste något utvidgas.
inom 3. arméfördelningen:
att kronans etablissement å Karlsborg ansetts oga utrymme för inqvarterande
af såväl 1 fästnings- och positions-artilleri- samt 1 ingeniör
-
Härens sammansättning.
regemente, som ock fördelningens trängbataljon, särskild! som de för nuvarande
underbefälsskolor och disciplinkompani upplåtna lokaler härför
blifva disponibla;
_
o
„
att komitén ansett svårigheter kunnat uppstå för anskaffande a JvarIsborg
af nödiga bostäder för personalen vid fördelningens stab och intendentur,
hvarför dessa kunna med mera fördel förläggas till Sköfde, hvarifrån
lätta förbindelser förefinnas såväl, med Karlsborg som ock med
samtliga andra militära förläggningsorter inom fördelningen;
att komitén ansett, att en så stor stad som Göteborg ovilkorligen
k räfvel'' en garnison, om äfven icke sa talrik. I första lummet har komitén
ansett angeläget att dit förlägga ett fotfolks- (Bohusläns-) regementes
skolor; dessutom har komitén upptagit Göteborg såsom fortfarande
förläggningsort för 1. Göta fältartilleriregementes skolor. Lämpligast vore
äfven, att öfningsplatser för dessa regementens repetitionsöfningar anordnades
i stadens närhet, men då alltför stora kostnader dermed torde vara
förbundne, i synnerhet om nutidens kraf, med afseende på öfningar i utbredd
ordning och fältskjutning med skarp ammunition, skola tillgodoses,
hafva de af dessa regementen nu använda exercisplatserna — Backamo
och Tånga hed — fortfarande blifvit påräknade för repetitionsöfningarna.
Väl har inom komitén framhållits lämpligheten af att ifrån en för fiendtligt
anfall så lätt utsatt plats som'' Göteborg förflytta det der förlagda artilleriregementet
med dess dyrbara förråd till en mer i det inre af landet
belägen ort och i stället till staden förlägga fördelningens rytteriregemente,
men i saknad af fullständig utredning har korn i ton icke trott sjg
nu böra föreslå en sådan förändring. Den af Göta artilleriregemente för
närvarande använda kasernen behöfver under alla förhållanden ombyggas
och kan naturligtvis lika lätt göras brukbar för ett rytteriregementes
skolor som för ett artilleriregementes; men deremot kan vara tvifvelaktigt,
om öfrige för artilleriregementet uppförde byggnader såsom förrådshus
in. m. kunna för fyllande af rytteriregementets behof göras brukbara och
ändamålsenliga. A det staten tillhöriga Nya varfvet torde annars utrymme
kunna beredas, vare sig för ett fotfolks- eller rytteri-regemente. En
utredning af alla härmed sammanhängande förhållanden, hvilken komitén
icke haft tillfälle att verkställa, torde emellertid böra föregå, innan en
vexling sker i de föreslagna förläggningsorterna för 1. Göta fältartillerioch
Vestgöta dragon-regementen;
att komitén med uttalande af nyss anförda reservation emellertid upptagit
Axvall såsom förläggningsort för Vestgöta dragonregemente; och
att fördelningens öfriga icke här särskildt omnämnda truppafdelningar
med fördel kunna förläggas å sina nuvarande mötesplatser.
68
N:o I, Art. I.
inom 4. arméfördelningen:
_ att Stockholm helt naturligt blir fördelningens hufvudort, då flertalet
af fördelningens truppskolor der måste förläggas, om stadens garnison ej
skall blifva alltför svag-:
O i
att hufvudstadens nuvarande garnison uppgår under större delen af
året till omkring 3,700 man, att den enligt 1878 års förslag var afsedd
att under största delen af året vara omkring 2,700 man och att den enligt
komiténs förslag i allmänhet kommer att uppgå till omkring 2,800 man
(so jemförande tabell, i detta afseende Bil. Litt. L). Om komitén emellertid
ansett denna, i jemförelse med den nuvarande så mycket förminskade,
garnisonsstyrka för Stockholm kunna vara tillfyllest — äfven med
hänsyn till att dess befolkning är i hastig tillväxt och vid tiden för härordningens
genomförande är beräknad uppgå till icke mindre än 235,000
invånare —, beror detta endast derpå, att hufvudstaden numera eger synnerligen
lätta förbindelser i flere riktningar inåt landet, hvilket gör, att
garnisonsförstärkningar hastigt nog kunna inträffa i hufvudstaden, om
omständigheterna skulle göra sådant nödvändigt;
att 1878 års förslag förutsatte, att fördelningens samtliga truppskolor,
med undantag af fästningsartilleriets på Vaxholm och Vestmanlands regementes,
skulle förläggas i Stockholm, men att komitén icke funnit skäl
att draga Oplands och Södermanlands-regementens skolor från deras nuvarande
mötesplatser till Stockholm, då garnisonsstyrkan derstädes dem
förutan uppgår, enligt komiténs förslag, till något mer än, hvad i 1878
års förslag förutsattes;
att, då Upsala slott ligger i närheten af Uplands regementes mötesplats
och erbjuder tillräckligt utrymme - förutom för de ändamål, för
hvilkas tillgodoseende det redan är användt — äfven för inqvartering af
detta . regementes skolor, komitén ansett detsamma böra derför tagas i
anspråk, särskildt som härigenom eu synnerligen god inqvartering kan
dessa skolor beredas utan större — snarare mindre — kostnader, än om
de förlädes på sjelfva mötesplatsen;
att_, då Utnäslöt med derå varande byggnader genom Lifregementets
grenadierkårs indragning blifvit disponibel, komitén ansett sig böra föreslå
denna plats till förläggningsort för Vestmanlands regemente, såsom
i flere afseenden lämpligare än nuvarande mötesplatsen Salbohed;.
att vid. bestämmandet af Vaxholm såsom förläggningsort för det fördelningen
tilldelade fästnings- och positions-artilleriregementet tvekan uppstått
att dit förlägga äfven regementets positionsartilleri, då på öarna
vid Vaxholm icke ringa svårigheter alltid måste uppstå för beredandet
af lämplig öfningsplats för detta slag af artilleri samt för öfverförandet
Härens sammansättning.
69
af detsammas tunga materiel från och till fastlandet, hvarför äfven varit
ifrågasatt att förlägga regementets positionsartilleri i Stockholm. Komitén
har dock ansett, att tjenstgöringen, skolornas verksamhet m. fl. förhållanden
inom regementet skulle lida, om detsamma splittrades på två
så pass aflägset från hvarandra belägne och med så ogynsamma vinterkommunikationer
förenade orter som Vaxholm och Stockholm. För komitén
har det derför synts lämpligast, att positionsartilleriet äfven förlädes
på Vaxholm och der försåges med särskild öfningsmateriel, men att dess
egentliga fältmateriel förvarades i särskilda förråd i Stockholm, der detsamma
vid inträffande mobilisering utrustades;
att, för den händelse den i tjenstgöring varande styrkan af fästningsoch
positions-artilleriregementet skulle för någon tid af året visa sig otillräcklig
för tjenstgöringens bestridande på de särskilda befästningarna vid
Vaxholm och Oskar-Fredriks-borg, komitén tänkt, att en behöflig garnisonsförstärkning
för denna tid dit kunde afgå från de i Stockholm förlagda
fotfolksregementenas s. k. garnisonsskolor;
att fördelningens trängbataljon blifvit förlagd till kronoegendomen
Marieberg under förutsättning af, att lämplig lokal inuti staden beredes
för artilleri- och ingeniör-högskolan, hvars förflyttning dit redan länge
ansetts såsom ett önskningsmål; samt
att fördelningens öfriga här icke nämnda truppafdelningar förläggas
i Stockholm i der tillgängliga etablissement.
inom 5. arméfördelningen:
att komitén i öfverensstämmelse med 1875 och 1878 årens förslag
ansett Örebro såsom lämplig hufvudort för fördelningen, hvars stab och
intendentur samt trängbataljon sålunda der böra förläggas;
att komitén dock funnit det vara förenadt med alltför stora kostnader
att i eller invid Örebro, i likhet med hvad nämnda förslag innehålla, förlägga
fördelningens öfriga specialvapen samt Nerikes fotfolksregemente,
för hvilka inga etablissement der för närvarande äro att tillgå utom det
af Lifregementets husarkår nu begagnade, livilket dock lämpligast torde
för trängbataljonens behof böra tagas i anspråk. Komitén har derför ansett
fördelaktigare att i stället förlägga här nämnda truppafdelningar å
Sanna hed, som härför erbjuder ett gynsamt läge i närheten af Hallsbergs
jernvägsknut med godt utrymme för nybyggnader och äfven öfningsfält,
hvilka senares bringande i ändamålsenligt skick dock torde kräfva någon
kostnad; samt
att komitén föreslår de nuvarande mötesplatserna såsom förläggningsorterjf
för fördelningens icke här ofvan nämnda fotfolksregementen. Hvad
Mohed såsom förläggningsort för Helsingefregemente beträffar, har dock
70
N:o I, Art. I.
varit ifrågasatt att utbyta denna mot en mer söderut belägen. Dess nordliga
läge med dåliga kommunikationer med norra stambanan måste medföra
för regementet en del olägenheter, — särskilt måste detta bidraga
till att vid en mobilisering försena regementets anslutning till fördelningens
öfriga trupper. Gefle, hvars folkrikhet väl kunde kräfva, att någon
trupp der vore förlagd, var äfven i 1875 och 1878 årens förslag upptagen
såsom förläggningsort för Helsinge regemente; — komitén har dock med
fäst afseende å de förökade kostnader för staten, hvilka säkerligen med
ett utbyte af Mohed mot Gefle vore förbundna, ansett sig kunna fortfarande
bibehålla denna mötesplats såsom förläggningsort för regementet,
allrahelst densammes här ofvan påpekade olägenheter såsom sådan visserligen
icke kunna sägas ovilkorligen påfordra ett dylikt utbyte, helst
om eu grenbana bygges från stambanan derförbi till Söderhamn.
inom\ 6. arméfördelningen:
att Östersund af strategiska skäl synes böra väljas till fördelningens
hufvudort, i hvars närhet fördelningens specialvapen äfven böra förläggas;
att Frösön lämpar sig synnerligen väl härför, särskildt som man för
ändamålet kan disponera icke allenast den der belägne lägerplatsen utan
äfven flere dertill gränsande, kronan tillhörige egendomar;
att Frösön fortfarande bör blifva förläggningsort för Jemtlands fältjägareregemente
;
att, sedan jern vägsförbindelse inom kort är att motse till det från
Sånga mo på mindre än It mils afstånd belägna Sollefteå, denna Vesternorrlands
beväringsbataljons nuvarande mötesplats äfven må blifva förläggningsort
för Vesternorrlands regemente; samt
att Norr- och Vester-bottens regementen måste, till följd af sina
områdens vidsträckthet och brist på jern vägsförbindelser, tilldelas inom
regementsområdena centralt belägna förläggningsorter. De hittills inom
Norr- och Vester-bottens län använde mötesplatserne hafva ingalunda
denna egenskap. För Norrbottens fältjägarkår har redan blifvit utsedd
och i anspråk tagen en inom länet centralt belägen mötesplats, nemligen
Notviken i närheten af residensstaden Luleå; denna lämpar sig
äfven väl för det nya Norrbottens regemente och har sålunda blifvit
föreslagen till dess förläggningsort. Inom Vesterbottens län och i närheten
af dess residensstad Umeå finnes å en kronans egendom YtterHiskes
äfven tillfälle att anordna ett lämpligt exercisfält, efter hvad särskild
undersökning gifvit vid handen. Komitén föreslår derför YtterHiskes
såsom förläggningsort för Vesterbottens regemente.
Sedan komitén sålunda i allmänhet redogjort för de skäl, som för
komitén varit bestämmande vid uppgörandet af dess förslag till härens
Härens sammansättning.
71
förläggning, tillåter sig komitén att, till underlättande af ett närmare
bedömande af detta förslags lämplighet, hänvisa till två af sakkunnig
person®) utarbetade P. M:r i ämnet, nemligen: P. M. om byggnader för
den nya härordningen och P. M. om exercisfält för den nya härordningen,
hvilka bifogas betänkandet såsom bilagor, den förra med Litt. J. och
den senare med Litt. K. — Emellertid anhåller komitén att med afseende
på den föreslagna förläggningen få anmärka, att först efter en
noggrannare utredning än den som omständigheterna tillåtit komitén
att låta verkställa, rörande de lokala förhållandena å de föreslagna förläggningsorterna,
dessas lämplighet till fullo kan bedömas.
Härens manskap.
På af begreppet stamsystem följer, att stammen skall utgöras icke
allenast af en behöflig befälskader, utan äfven af ett större eller mindre
antal manskap, hvars större tjensteväg och fullständigare utbildning,
förvärfvade under en längre tjenstgöring, skola ersätta den mer eller
mindre ofullständiga krigsbildning, som systemet gifver den härens
flertal utgörande beväringen, hvilken under freden förblifver i tjenstgöring
en vida kortare tid, inses* lätt, att, hvad som i icke ringa mån
bestämmer systemets värde, är storleken af stammen i förhållande till
beväringen. Sedan man faststält styrkan af de fälttrupper, hvilka man
vid mobilisering bör uppsätta, framstår derför såsom en vigtig sak att
afgöra, huru stor stamstyrka deri bör ingå. Om man härvid frånser
befälskadern, J<an den återstående stamstyrkan bestå såväl af i freden
underhållet stammanskap som ock af f. d. stamsoldater, hvilka på grund
af allmänna värnpligtens bud vid härens sättande på fältfot stå till dess
förfogande. Man har sålunda att skilja emellan stammens fredsstyrka
och dess krigsstyrka samt att dervid ihågkomma, att det icke är den
förra utan clen senare, som bestämmer förhållandet mellan stam och
beväring i härens fälttrupper.
Vår nuvarande stam, organiserad i en tid, då ingen före] rån förefanns,
att fredsstyrkan skulle genom inkallande af f. d. stamsoldater
kunna utväxa till en vida större krigsstyrka, utan då man nöjde sig med,
att förstärkning eller ersättning af förbrukadt folk åstadkoms genom
") Kaptenen vid Kongl. Fortifikationen m. in. Adolf Billmanson.
72
N:o I, Art. I.
uppkallande ak oöfvadt, manskap, har visat sig sakna all förmåga att
utveckla sig i öfverensstämmelse med vår tids fordran på härens förstärkande
och dess lidna förlusters ersättande med behörigen krigsbildadt
reservmanskap. 1878 års förslag beaktade detta genom att med
afseende a stammens antagande, utbildning och öfriga tjensteförhållanden
söka så till vida tillämpa vår tids värnpligtsidéer, att hvarje soldat
under freden icke förblef i tjenst längre, än som var för hans utbildning
behöflig!,, hvarefter en annan inträdde i hans ställe för att likaledes
krigsbildas. Genom denna hastiga omsättning vinnes, att, då krig utbryter,
ma]i kan förfoga öfver ett vida större antal krigsbildade män
och undgår att förstärka hären med hufvudsakligen oöfvadt folk.
Kemi ten, som med afseende å stammens tjensteförhållanden vidhållit
1878 års grunder, har, änskönt den af besparingsskäl trott sig böra
minska stammens fredsstyrka, ytterligare utvecklat desamma och dymedelst
sökt att förse hären med en väl utbildad, i jämförelse med
den nuvarande icke oväsentligt talrikare, krigsstyrka af stamsoldater.
§ 10.
1878 års förslag bestämmer stammens freds-(nummer-)styrka till
30.000
man. För valet af denna siffra torde vår nuvarande stamstyrka,
uppgående, med deruti inräknade 2,097 korpraler och konstaplar, till
32,156 man, hafva varit bestämmande, enär uti 1878 års förslag dessa
såsom underofficerare tillhörde den fast aflönade befälskadern. Visserligen
kan det synas mindre lämpligt att vid en förbättrad organisation
åt härväsendet med bibehållande af systemet »stam och beväring» nedsätta
stammens fredsstyrka under den nuvarande, då otvifvelaktigt dess
större eller mindre antal bär ett visst inflytande på härorganisationens
fasthet. Då komiton likväl, för åstadkommande af en besparing af
600,000—900,000 kr. ::,j i de årliga utgifterna för försvaret, ansett sig
-- %
°) Approximativ beräkning af besparad utgift genom fredsstyrkans förminskande med
5.000
man:
a) med tillämpning af aflöningsgrunderna i komiténs förslag:
5,000 (rekapitulanter) X 90 (lega och månadslön)..................................... 450,000 kr.
5,000 X 30 (repetitionsöfningsdagar å 1kr.)____________________________________________ 150,000 »
Summa 000,000 kr.
Obs. 5,000 man större fredsstyrka krafvel- visserligen äfven en större rekrytkontingent
med deraf följande högre kostnad. För enkelhet i beräkningen är den ifrågasatta
nedsättningen i fredsstyrkan uteslutande antagen bestå i förminskning i antalet
rekapitulanter. Den här beräknade besparingen är derför något för låg.
b) med tillämpning af aflöningsgrunderna i 1878 års förslag:
5,000 X 150 (årslön)----------------------------------------------------------------------- 750,000 kr.
5,000 X 30---------------------------------------------------------------------------------------- 150,000 »
Summa 900,000 kr.
Härens sammansättning.
73
kunna föreslå fredsstyrkans förminskande med 5,000 man under hvad
1878 års förslag ifrågasatte, har detta skett under den förutsättningen,
att stammens krigsstyrka dermed icke i samma förhållande behötde
nedsättas. — Stammens krigsstyrka skulle enligt 1878 års grunder för
stammens bildande kommit att mer eller mindre vexla, men i medeltal
torde hon kunnat beräknas till 47,000 man, under det att densamma
enligt komiténs förslag, såsom här nedan (§ 11) visas, bör blifva i det
närmaste oförändrad och kunna beräknas till 44,000 man. På samma
gång komiténs förslag sålunda i jemförelse med 1878 års förslag innebär
en nedsättning i stammens fredsstyrka af 5,000 man, skulle stammens
krigsstyrka samtidigt dermed ej lida större förminskning än 3,000
man; — eu förminskning visserligen icke utan betydelse, men dock
jemförelsevis ringa med hänsyn till den stora besparing i kostnad, som .
dermed vin nes. Komitén har dessutom ansett sig så mycket hellre
kunna inlåta sig på denna förändring i 1878 års grunder, som komiténs
förslag dock i alla händelser innebär en högst väsentlig tillökning i
don styrka stamsoldater, som vår nuvarande härordning är mägtig att
vid mobilisering uppställa, och hvilken styrka, långt ifrån att uppnå
den nuvarande styrkan under fred, tvärtom måste beräknas ej obetydligt
sjunka under densamma, då tillfälliga vakanser, sjuke in. fl. vid
krigstillfället leda till dess minskande.
Den af komitén föreslagna fredsstyrkans fördelning på de olika
vapnen och truppafdelningarna framgår af Bil. Litt. B. och är dervid att
anmärka, att do särskilda truppafdelningarnas fredsstyrka blifvit bestämd
med hänsyn dels till den styrka, som af dem vid mobilisering skall
uppsättas, dels till fredsöfningarnas ändamålsenliga bedrifvande, hvarjemte
de tvenne fotfollcsregementen, som skola bestrida den liufvudsakliga
delen af garnisonstjenstgöringen i Stockholm (§ 44), ansetts behöfva
en större fredsstyrka än öfriga fotfolksregementen.
Ofvan har blifvit framhållen vigten af att så organisera stamtrup- § 11.
pen, att dennas krigsstyrka må blifva så talrik, att den så mycket som
möjligt kan motsvara de uppoffringar, som äro förbundna med densammas
upprätthållande. Tvenne faktorer bestämma emellertid denna krigsstyrkas
storlek, nemligen antalet rekryter, som årligen inträder i stammen,
för att erhålla fullständig utbildning, samt antalet av, hvarunder
det i stammen utbildade manskapet är att för en mobilisering påräkna.
Hvad beträffar antalet rekryter, som årligen ingår i stammen till
fredsstyrkans vidmagthållande, så är tydligt, att i samma mån som tjenstetiden
för stamsoldaterne förkortas, sedan de tjent tillräckligt länge för
att förvärfva fullgod krigsbildning, i samma mån befordras en lifligare
Landtjörsvarskomilém betänkande. //.
H
74
N:o I, Art. I.
omsättning af fredsstyrkan och tillgodoses stammens krigsstyrka. 1878
års förslag begränsade också stamsoldatens tjenstetid genom föreskriften
i § 3, mom. 2 af »Förslag till lag om upprätthållande af härens stamtrupp»,
der det heter: »Stamsoldats tjenstetid får icke utsträckas öfver
sex år, räknadt från den dag han inträdt i rekrytskolan, dock att denna
tid, om Kongl. Maj:t finner sådant nödigt, kan förlängas intill det år,
beväring från andra uppbådets sista årsklass skall öfvergå till landstormen,
med iakttagande likväl, att högst 10 procent af stammens nummerstyrka
vid hvarje regemente eller kår får utgöras af manskap med
längre än sex års tjenstetid». Otvifvelaktigt är en bestämmelse mot en
för vidsträckt tillämpad rekapitulation af stammanskap nödvändig, om
en viss minimistyrka af stammanskap vid mobilisering skall vara att
påräkna; men ifrågasättas kan, om denna begränsning af rekapitulationen
bör ske på sätt, ofvan anförda bestämmelse i 1878 års förslag föreskrifver.
I nämnda förslag beräknas stamsoldatens medel tjenstetid till
6 år,®) men tvifvelaktigt torde vara, om denna medeltjenstetid i allmänhet
kan uppnås, då rekapitulation bland äldre manskap är begränsad
till 10 procent af hela nummerstyrkan. Densamma är beräknad
under det antagande, att »afgången före sjette årets utgång bör kunna
uppvägas af dem, hvilka såsom rekapitulanter qvarstanna utöfver de sex
åren.» Om detta antagande emellertid icke skulle i regeln visa sig vara
riktigt, kommer den här gjorda begränsningen af rekapitulationen att
högst betydligt höja den behöfliga årskontingenten, utöfver hvad beräknadt
blifvit, — en omständighet, som, sedd endast från militär synpunkt,
visserligen vore en fördel, emedan den gynsamt inverkade på
krigsstyrkans storlek, men å andra sidan medförde förökade svårigheter
och kostnader för stamtruppens rekrytering. Men äfven om nämnda
antagande under vanliga förhållanden voro riktigt, inträffa säkerligen
tider, då detsamma måste befinnas vara mindre sannolikt, nemligen då
konjunkturerna för arbetssökande äro gynsamma med ty åtföljande obenägenhet
att ingå eller förblifva i krigstjenst. Rekapitulationens begränsning
genom föreskriften om de ofvan nämnda »1Ö procenten» kommer
äfven då att'' omedelbarligen verka till rekrytkontingentens hastiga höjande
just vid en tid, då ett dylikt förhållande komme att utöfva det
mest ofördelaktiga inflytande, hvarigenom ock svårigheten att hålla
stamstyrkan vid stadgadt antal blefve störst under derför ogynsamma
tider. Komitén har deremot i en bestämd kontingent af stamrekryter
ansett sig finna en garanti, icke allenast mot en alltför vidsträckt reka
-
*’) Se 1878 års riksdags särskilda utskotts utlåtande N:o 1, Bil. Litt. C, mom. 2.
Härens sammansättning.
75
pitulation, utan framför allt mot den årliga rekrytkontingentens höjande
till siffror, livilka kunde blifva rent af afskräckande och ofta nog nästan
omöjliga att uppnå. En bestämd årskontingent lemnar en alltid lätt
beräknad och säker minimistyrka af stamsoldater vid krigstillfälle, utan
att förhindra, att man under för rekryteringen ogynsamma förhållanden
för fredsstyrkans kompletterande utsträcker rekapitulation än mer bland
det äldre manskapet, än hvad 1878 års bestämmelser tillåta och hvad i
vanliga fall är behöflig!. — De fördelar, en bestämd årskontingent medför
med afseende på tjenstgöringens och flere andra förhållandens ordnande
vid de särskilda truppafdelningarna, äro ock särdeles beaktansvärdo.
Då rekryt- och korprals-skolorna årligen hafva samma styrka, kunna
nemligen anordningar för truppernas inqvartering, underhåll och utbildning
lättare och med mindre kostnad förberedas, antalet befäl för skolorna
bättre beräknas och afpassas efter behofvet, en jemnare omsättning
af truppen vinnas, allt under det man genom medgifvandet, att
fredsstyrkan må hållas fulltalig genom rekapitulation, försäkrar sig om
ett lämpligt antal längre Renande manskap såsom en nödig motvigt
mot de väl unga element, som i stammen äfven komma att ingå. Till
vilkoren för stammanskapets antagande får komitén längre fram (§ 40)
återkomma. — Den minimikontingent, som komitén ansett årligen höra
tillföras stamtruppen, är 5,500 man, en styrka, som synes komitén vida
lättare att garantera än den mer eller mindre obestämda kontingent, som
med tillämpning af i 1878 års förslag gifna bestämmelser skulle behöfvas
för att hålla en fredsstyrka af 25,000 man fulltalig, och som säkerligen
i vanliga fall kommit att uppgå till minst 5,700 man, men hvilken, såsom
komitén ofvan visat, lätt nog vid ogynsamma konjunkturer kunnat betydligt.
öfverskrida denna siffra, om den beräknade medeltjenstetiden ej
visat sig riktig. För bedömande af, huru mycket den af komitén föreslagna
år skontingenten öfverskrider det antal rekryter, som för närvarande
årligen inträder i tjenst vid våra värfvade och indelta trupper,
hänvisas till Bihanget Tabellen n:o 3, af hvilken framgår, att detta antal
under femårsperioden 1876—1880 i medeltal uppgått till något öfver
3,000 stamrekryter samt under år 1878 varit störst eller 3,542. Vid
jemförelse mellan den nya härordningens behof af stamrekryter och
dessa tal bör uppmärksammas, att nämnda behof blott så småningom,
alltefter den nya härordningens genomförande, gör sig gällande och
enligt komiténs förslag sålunda till fullo först efter 15 år. Landets folkmängd
har redan då, "i enlighet med gjorda beräkningar (Bil. Litt, D. 1.),
vunnit eu icke obetydlig tillväxt, hvarför lättheten att erhålla det behöfliga
antalet då bör vara större, än om det nu skulle anskaffas, och,
76
N:o I, Art. !.
då anledning icke förefinnes till den förmodan, att tillväxten af landets
folkmängd derefter skall ske i mindre gynsamt förhållande än hittills,
bör också den för stamstyrkans bibehållande bestämda årliga rekrytkontingenten
med allt större lätthet kunna erhållas.
Årskontingentens fördelning å de särskilda vapnen har skett med
hänsyn till dessas behof af stamsoldater vid mobilisering. Vid denna
fördelning har varit nödigt att i främsta rummet tillgodose rytteriets,
artilleriets och ingeniörtruppernas behof, enär dessa vapens stridande
styrka till sin helhet eller allra största del ovilkorligen kräfver, för att
vara tjenstbar, manskap med vida längre utbildning, än hvad för närvarande
kan ifrågasättas för beväringen. Vid trängen bär man deremot
ansett möjligt att inskränka behofvet af stamsoldater till det yttersta.
Årskontingenten för detta vapen har derför blifvit bestämd blott med
hänsyn till rekryteringen af det fast. aflönade underbefälet samt behofvet
af underbefäl derutöfver vid en mobilisering. Fotfolkets årskontingent
kan först, sedan specialvapnens behof blifvit tillgodosedt, bestämmas.
Det är sålunda på detta vapens duglighet, som ett förökande eller förminskande
af härens stamstyrka hufvudsakligast har inflytande. Komitén
blir i tillfälle att längre fram redogöra för det förhållande, i hvilket vid
detta vapen stam och beväring komma att stå till hvarandra.
Hvad beträffar det antal år, under hvilket det i stammen utbildade
manskapet är vid en mobilisering att påräkna, så är värnpligtslagens
föreskrift angående tiden för beväringens öfverförande till landstormen
härför i väsentlig grad bestämmande. Under antagande af att lika
antal stamrekryter före som efter den vanliga värnpligtsåldern (21 år)
inträder i stammen, så borde årgångarnes antal i stammens krigsstyrka
blifva lika med antalet beväringsklasser tillhörande 1. och 2. uppbådet,
d. v. s. tillsammans 12. Då emellertid komitén ansett, att tjensten i
stammen skall taga sin början så sent på året som den 1. Nov. af skäl,
som framdeles skola påpekas, så kommer 12. årgången att tillhöra
stammens krigsstyrka blott två (November och December) månader, innan
den öfvergår till landstormen. Häraf blifver en följd, att man för
en mobilisering, som antagligen inträffar på våren eller sommaren, ej
kan påräkna mer än 11 årgångar.
För beräknandet af stammanskapets krigsstyrka är dessutom nödigt
att ^ så noggrant som möjligt bestämma storleken af den naturliga eller
tillfälliga afgång, som alltid eger rum bland manskapet. Fullt tillförlitliga
siffror härför kan militärstatistiken uppvisa först, sedan ett bestämdt
system för manskapets anskaffande och underhåll, dess tjenstgöringsskyldighet
o. s. v. under en följd af år blifvit tillämpadt. I saknad af
Härens sammansättning.
77
sådana exakta siffror måste man vid uppgörandet af härordningsförslag,
hyllande på nya grunder, nöja sig med sådana siffror, som synas ega
största sannolikhet för att sedermera vid förslagens tillämpande ej blifva
jäfvade. 1 bilagor tillhörande 1878 års härordningsförslag beräknas på
der anförda skäl tillfälliga afgången bland stammanskapet under de sex
första tjensteåren utgöra:0) under 1. året 7 % af den ursprungliga årskontingenten,
under 2. året 4,8 % samt under hvardera 3. till och med
G. året 4 % af den återstående styrkan af denna kontingent vid föregående
års slut, samt afgången under de sex sista tjensteåren utgöra:00)
under 7. året 4 %, under hvartdera 8. till och med 10 året 5 % samt
under hvartdera 11. och 12. året 10 %. Till dessa afgångsprocent har
man kommit, dels genom hänsyn till erfarenheten om dylika förhållanden,
samlad i andra land, dels med ledning af förhållandena vid vår
egen värfvade armé. Uppgifter rörande den tillfälliga afgången vid
denna funnos år 1878 tillgängliga för åren 1875—1877. På komiténs
framställning hafva uppgifter i ämnet blifvit infordrade för åren 1876—
1880. Sammandrag af dessa uppgifter (Bihanget Tab. n:o 20) hafva
blifvit gjorda särskildt för de garnisonerade värfvade trupperna och särskild!
för Vermlands fältjägarekår. — Då manskapet enligt komiténs
förslag under 1. tjensteåret skall vara i tjenstgöring hela eller större
delen af året, torde afgången för sagda år böra beräknas med ledning
af förhållandet vid våra nuvarande garnisonerade värfvade trupper.
Medelprocenten af tillfälliga afgången vid dessa under åren 1876—1880
visar en afgång af 8, tv %, men, då bland anledningarna till afgång här
förekommer den »för framtida väl», och detta skäl till afgång väl antagligen
torde kunna förutsättas under 1. tjensteåret varda jemförelsevis
ringa, torde lämpligheten af den i 1878 års beräkningar antagna afgångsprocenten
för detta år, 7 %, äfven för komiténs beräkningar blifvit ytterligare
bekräftad genom de nu samlade upplysningarna. — Hvad beträffar
afgången under 2. tjensteåret, har komitén ansett, att denna lämpligen
kan beräknas till 4,5 enär den afgång, som, trots noggrann besigtning
före inträdet, under 1. tjensteåret alltid ifrågakommer på grund af mindre
tjenstbarhet, icke under 2. året torde komma att eg a rum. — Vid
bestämmandet af afgångsprocenten för de närmast följande åren hade
man i 1878 års beräkningar tagit största hänsyn till förhållandena vid
Vermlands fältjägarekår. Komitén anser äfven detta förfarande fullt
*) Se 1878 års särskilda utskotts utlåtande N:o 1, Bil. Litt. C, mom. 3.
*°) Se 1878 års särskilda utskotts utlåtande N:o 1, P. M. till förklaring af mobiliserings*
tabellorna.
78
N:o I, Art. I.
riktigt, enär stammanskapets tjensteförhållanden enligt den nya härordningens
grunder under åren närmast efter de tvenne första i flere afseenden
torde komma att likna dem vid nämnda kår. 1878 års beräkningar
i här omordade afseende stödde sig, såsom nämndt, å uppgifter
för åren 1875—1877. Emellertid visar sig af de mer omfattande uppgifter,
som nu stå till huds, att medelprocenten å afgången för nämnda
tvenne år uppnår en vida större siffra, än om man tager den för ett
större antal år. Vid nämnda kår utgjorde nemligen den tillfälliga afgången
år 1876 icke mindre än 5,15 %, beroende dels derpå, att kårens
nummerstyrka under detta år nedsattes från 600 till 500 nummer, och
dels derpå, att kårens manskap ensamt af allt värfvadt manskap ännu
detta år bibehölls vid sin forna obetydliga aflöning, hvilken från och
med 1877 mer än fördubblats. Från denna tid har ett fördelaktigare
förhållande inträdt vid kåren, så att den »tillfälliga afgången» under
åren 1877—1880 icke uppgått till mer än 2,99 %, hvarför komitén äfven
funnit sig kunna beräkna afgången till 3 % under hvardera af 3. till
och med 7. tjensteåren. Grunderna i 1878 års förslag för afgångens
beräknande inom de äldre årsklasserne af stammanskapet öfverensstämma
med de för de äldre värnpligtsklasserna antagna. Komitén har icke
haft anledning att häri göra någon förändring och beräknar sålunda
afgången under hvartdera af 8. till och med 10. tjensteåren till 5 % samt
under hvartdera af 11. och 12. tjensteåren till 10 %.
Vid beräknandet af stammanskapets krigsstyrka är slutligen att
iakttaga afgången till fasta befälskaderns rekrytering. Enligt komiténs
förslag förekommer rekrytering ur stammanskapets led endast för de
fast aflönade underofficerarne. Denna afgång är således beroende af
underofficerarnes medel tjenstetid. I 1878 års beräkningar är denna
antagen vara 12 år. Komitén har dock ansett tvifvelaktigt, om vid
tillämpningen af den nya härordningen en så lång medeltjenstetid af
underofficerarne uppnås. Uppgifter rörande nuvarande underbefälets
tjenstetid vid våra värfvade garnisonerade trupper (Bihanget Tab.
n:o 24) visa en medeltjenstetid för fanjunkare och sergeanter af 16 och
för korpraler af omkring 4 år. Om än korpralernes medeltjenstetid enligt
den nya härordningen kan antagas blifva något längre än vid våra
nuvarande värfvade trupper, torde det dock vara vågadt att beräkna
medeltjenstetiden för underofficerare af alla grader till mer än 10 år.
Denna afgång torde med hänsyn till de grunder, som föreslås för underbefälets
utbildning, kunna fördelas på två årsklasser med det antal, som
behöfs för rekrytering af korpralerne, på 2. och med det, som behöfs
för rekrytering af de andra underofficersgraderna, på 3. årsklassen.
Härens sammansättning.
79
Med ledning af här angifna grunder för beräknandet af stammanskapets
krigsstyrka har Bil. Lätt. C, upptagande Förslag öfver härens
tillgäng pa stam- och f. d. stam-manskap vid mobilisering, blifvit, utarbetad.
Enligt detta förslag fördelar sig stamstyrkan vid mobilisering å de
särskilda vapenslagen såsom följer:
på
fotfolket............................. 23,060,
»
rytteriet............................. 8,432,
»
artilleriet............................ 8,638,
»
ingeniörtrupperna............. 2,481,
»
trängen.............................. 1,584,
summa 44,195,
hvarifrån dock, då här är angifvet styrkan vid årets början, bör göras
ett lämpligt afdrag för tillfällig afgång under tiden dessemellan och till
mobiliseringstillfället, och har komitén ansett, att denna afgång bör upptagas
till minst 5 %, om deruti äfven inbegripas de, som af en eller
annan orsak såsom t. ex sjukdom o. s. v. uteblifva.
En granskning af dessa mobiliseringsplaner gifver vid handen, att
härens behof af stammanskap ingalunda kan vara tillfredsstäldt med en
mindre stamstyrka än den här beräknade. Möjligheten att mobilisera
specialvapnen förutsätter hela det för dem beräknade antal. Af den stridande
manskapsstyrkan vid fotfolkets liniebataljoner är endast hvar fjerde
man, inberäknadt årets rekryter, stamsoldat. Detta antalaf stamsoldater
i förhållande till beväring torde, med hänsyn till den korta utbildningstid,
som är medgifven för beväringen, med skäl få anses såsom det minsta
möjliga, om fotfolkets krigs duglighet icke alltför mycket skall åsidosättas.
Vid reservbataljonerna, som enligt sjelfva organisationsplanen få åtnöja
sig med en svagare sammansättning, uppnås icke ens detta förhållande
mellan stam och beväring, utan måste man der åtnöja sig i ledet med
ungefär en stamsoldat på fem beväringar. Vid bedömandet af tillräckligheten
af stammens krigsstyrka får man dessutom ej förglömma,
att vid mobilisering alla tillfälliga vakanser bland befälskadern samt
sedermera all afgång i densamma hufvudsakligast måste ersättas genom
uppflyttning grad från grad och slutligen ur stammanskapets led. Tages
än vidare i beräkning de förluster af stammanskapet, som under krigets
gång snart inträffa och hvilka icke kunna ersättas med annat än mer
eller mindre ofullständigt öfvad beväring, inses lätt vigten af, att vid
härväsendets ordnande på grund af ett stamsystem stammanskapets
krigsstyrka på ett tillfredsställande sätt blir tillgodosedd.
80
N:o I, Art. I.
§ 12. Vid beräknandet af den krigsdugliga ärskontingenten af de värnpligtige
har komitén ntgått från den uppfattningen, att, då det nya härordningsförslaget
ej kan vinna fullständig tillämpning förr än efter en viss öfvergångstid,
denna årskontingent bör beräknas till den styrka, som den
kan antagas utgöra det år af öfvergångstiden, under hvilket förslaget
bör till fullo genomföras. Då komitén föreslår öfvergångstiden till 15
år, har derför sannolika folkmängden i Sverige den 31. December 1897,
såsom den blifvit beräknad i Kongl. Statistiska Centralbyrån (Bil.
Ditt. D. 1), tjenat komitén till ledning för beräknandet af den här ifrågavarande
ärskontingenten, och har denna antagits böra utgöra 1/s % af befolkningen
eller samma procent, som i allmänhet lägges till grund för
dylika beräkningar. Då Sveriges invånareantal vid ofvan nämnde tidpunkt
enligt den åberopade beräkningen kommer att uppgå till 5,313,000,
skulle således den krigsdugliga ärskontingenten komma att utgöra 26,565
man. Då emellertid den approberade beväringsstyrkan under åren 1876
—1880 redan öfverskridit nämnda styrka (Bihanget Tab. n:o 2, kol. 25),
kan sättas i fråga, om en dylik halfprocentsberäkning för Sverige är
lämplig. Erfarenheten från andra land, särskildt våra grannland, der en
fullt noggrann läkarebesigtning af de värnpligtige eger rum, styrker
dock riktigheten af en sådan beräkningsgrund, och förhållandena i vårt
land i detta hänseende böra ej heller för närvarande kunna jäfva riktigheten
af densamma, emedan läkarebesigtningarna af de värnpligtige
hittills hos oss icke kunnat, till följd af otillräcklig tid för desammas
utförande, ske annat än alltför summariskt, för att ej ett större antal till
krigstjenst mindre lämplige hittills blifvit approberadt, hvartill kommer,
att icke hos oss, såsom i andra land är föreskrifvet, någon efterbesigtning
af de värnpligtige med ty åtföljande kassation någon tid efter inträdet
i tjenstgöring kunnat ifrågakomma på grund af våra korta beväringsmöten.
Då dessutom den åsigten är temligen allmän bland våra militärer,
att för närvarande vapenöfvas ett icke obetydligt antal beväring, hvilket
icke eger för fältlifvets besvärligheter tillräckliga kroppskrafter, har komitén
icke på grund af det hos oss för närvarande förekommande förhållandet
emellan approberade värnpligtige och invånare funnit skäl att
frångå den i senaste härordningsförslag följda, från erfarenheten i andra
land hemtade, beräkningsgrunden — 1/2 % af befolkningen — för den
krigsdugliga ärskontingenten, som inträder i värnpligtsåldern.
Såväl landt- som sjö-försvarets årliga rekryteringsbehof skall ur den
beräknade ärskontingenten fyllas. Komitén har beräknat densammas
fördelning sålunda:
Härens sammansättning.
81
till sjöfö rsvaret:
tall i VJivi^y 111^ dl liutuiiiD ucidi^
''A/ii otaml± ujap........
» flottans behof af beväring.............................................. 1,500,
1,950;
till land tförs varet:
till rekrytering af bärens stamtrupp...........t........................ 5,500,
»
»
» officerare, värnpligtige underofficerare
samt spel0)................................................. 523,
» rytteriets
behof af beväring............................ 400,
» artilleriets
»
>
.............................. 1,830,
» ingeniörtruppernas »
»
—...........-.......... 580,
» trängens
»
»
........................ 2,735,
» fotfolket............................................................................ 13,047, 24,615;
summa 26,565.
En mera detaljerad fördelning af den krigsdugliga kontingenten på
de särskilda truppafdelningarna lemnas i Bil. Litt. D. 2., hvarvid torde
böra anmärkas, att för specialvapnen årsklassens storlek är beräknad
med hänsyn dertill, att linietruppernas behof af beväring skall kunna
fyllas ur beväringens 1. uppbåd, oberäknadt 1. årsklassen, hvilken af
komitén föreslås skola ingå i depoten. Nämnda bilaga är uppgjord
under förutsättning, att Gotland bildar ett regementsområde för sig samt
att de 4 nordligaste regementsområdena, hvilka uppsätta 6. arméfördelningens
trupper, utgöras af de 4 nordligaste länen. Visserligen kunde
dessa områden kräfva ett något större invånareantal, än hvad derigenom
blir händelsen, om inom desamma ett större antal beväringsklasser icke
skall vid en mobilisering tagas i anspråk än inom det öfriga riket.
Gotlands regementsområde kan dock icke gerna sträckas utom ön, men
med fäst afseende å detta områdes ringa beväringskontingent bär komitén
ansett lämpligt att till en början icke tilldela öns artilleriafdelning
beväring, utan låta dermed anstå, till dess en befästning der blifvit uppförd.
En förflyttning af de 4 nordligaste regementsområdenas gräns
längre söderut har komitén funnit olämplig, enär dessa områden derigenom
skulle erhålla en betydligare utsträckning, än som till följd af
befolkningens gleshet i nordligaste delen af riket vore fördelaktigt för *)
*) I det följande (§§ 48—53) f&r komitén tillfälle att redogöra för grunderna för beräknandet
af rekryteringsbehofvot för härens officerare och värnpligtige underofficerare. (De
fast aflönade underofficerarno rekrytera ur stammens nummerstyrka). Rekryteringsbehofvet för
härens spel är beräknadt under antagande — i öfverensstämmelse med hvad för närvarande
är händelsen vid indelta armén (Bilianget Tab. n:o 23) — af en 10-ärig medeltjenstetid för
detsamma.
Landtförsvarskomiténs betänkande. II.
11
82
N:o I, Art. I.
ändamålsenligt ordnade fredsöfningar. Under förutsättning af att 12
beväringsklasser liksom i 1878 års förslag äro för hären att påräkna, har
»Förslag öfver härens tillgäng på beväringsmanskap vid mobilisering'')'') (Bil.
Lutt. E.) blifvit uppgjord.
Vid uppgörandet af detta förslag har den naturliga eller tillfälliga
afgången iakttagits, hvarvid komitén följt samma grunder som i 1878 års
förslag, hvilka äfven öfverensstämma med dem, som erfarenheten i vårt
grannland Danmark gifvit vid handen. Uppgifter från andra land visa
emellertid, att afgången inom 1. åldersklassen ställer sig högst olika på
skilda håll. Detta torde i väsentlig grad vara beroende på, huruvida
en fullt noggrann läkarebesigtning af de värnpligtige förekommer före
inträdet i tjenst eller först derefter. Den i 1878 års förslag antagna afgångsprocenten
(7 %) inom 1. värnpligtsklassen synes emellertid motsvara
skilnaden mellan antal beväringsmanskap, som bevistat 1. klassens
möte, och det som nästföljande år bevistat 2. klassens (Bihanget Tab.
n:o 1. Bil. a, tab. c.). Den af komiten antagna afgångsprocenten inom
de olika beväringsklasserna är således: för 1. klassen 7 %, för hvardera
af 2. till och med 7. klasserna 2,5 %, för hvardera af 8. till och med 10.
5 % samt för hvardera 11. och 12. 10 %.
Ofvannämnda förslag visar beväringsstyrkan fördelad på de sär
-
skilda vapenslagen såsom följer:
på
fotfolket............................ 128,174,
»
rytteriet............................ 3,934,
»
artilleriet.................  17,983,
»
ingeniörtrupperna..........
5,702,
»
trängen............................. 26,873,
summa 182,666,
hvarifrån dock, då styrkan vid årets början här är angifven, bör göras
ett lämpligt afdrag för tillfällig afgång till mobiliseringstillfället. På de
uppgjorda mobiliseringstabellerna (Bilagorna Ditt. A.) hafva ock blifvit
beräknade såsom vid en mobilisering icke att påräkna omkring 10 % af
beväringens krigsstyrka, då deruti äfven inbegripas de, som af en eller
annan orsak såsom t. ex. sjukdom, oloflig undanhållning o. s. v. uteblifva.
En granskning af mobiliseringstabellerna visar, i hvad mån den här
beräknade beväringsstyrkan är tillräcklig för fyllandet af behofvet. Af
denna granskning framgår, att rytteriet samt de specialvapen, som icke
uppsätta reservtrupper, mobilisera helt och hållet inom beväringens 1.
uppbåd, då deremot artilleriet och fotfolket för uppsättandet på förstärkt
krigsfot af sina reservafdelningar måste taga i anspråk beväring äfven
Härens sammansättning.
83
ur 2. uppbådet,
det
förra 1—2,
det senare i allmänhet
3, i
nordligaste
delen af riket 5
och
på Gotland
6 årsklasser deraf.
Om 2. uppbådet af beväringen i allmänhet vid specialvapnen således
är att betrakta såsom en riklig reserv, så är sådant icke händelsen vid
fotfolket. Först
med tillhjelp af 9. klassen kan ett
vanligt fotfolks
regemente
fylla
sitt
behof vid
en mobilisering, Vid
de 4
nordligaste
och Gotlands regementen ställa sig förhållandena icke ens så gynsamma, i
det de förstnämnda kräfva till och med en del af 11. beväringsklassen
samt det sistnämnda samtliga beväringsklasser för att till fullo kunna
mobilisera. Eu nedsättning af beväringsklassernas antal skulle sålunda
föranleda till en förminskning i fältbataljonernas antal vid dessa regementen
under hvad komitén anser nödigt och redan föreslagit i fråga
om de nordligaste regementena. Gotlands samt öfre Norrlands afskilda
lägen kräfva den af komitén föreslagna fältstyrkan, om försvaret af desse
i flere afseenden blottstälda delar af vårt land skall vara nöjaktigt ordnadt,
och om landstormen i desse trakter, hvilken säkerligen derstädes, mer
än annorstädes, kommer till användning, skall hafva ett behöfligt och
tillräckligt stöd för sin verksamhet af reguliera stridskrafter.
Men äfven vid det öfriga fotfolket kunna de 3—4 äldsta, beväringsklasserna,
som icke genast tagas i anspråk vid en mobilisering, endast
betraktas som en väl behöflig reserv. Erfarenheten från senaste krig
uppvisar så stora förluster, att man med skäl kan påstå, att den organisation
är bristfällig, som icke väl förberedt deras ersättning till fullo
och i rätt tid. Vid danska arméns mobilisering för deltagande i 1864
års krig togos vid fotfolket till en början i anspråk 8 årsklasser värnpligtige,
men under krigets lopp uppkallades i mån af behof ytterligare
ända till 5 årsklasser, af hvilka dock den senast inkallade genast efter
inställelsen hemförlofvades, enär samtidigt dermed den till fred ledande
vapenhvilan mellan de stridande inträdde. 1870
1871 årens krigs
historia
bestyrker också nödvändigheten af riklig tillgång på ersättningsmanskap.
Till och med de segrande tyskarne hade att beklaga förluster,
som uppnådde häpnadsväckande siffror. Trupper funnos, hvilka
efter några få dagars deltagande i kriget gjort förluster, uppgående till
''/4 af styrkan, förluster, hvilka efter ytterligare någon tids fälttåg blefvo
fördubblade*). Den här beräknade beväringsstyrkan vid en mobilisering
torde följaktligen ingalunda få anses vara för stor i förhållande till behofvet.
») Enligt meddelande i kongl. krigsvetcnskapsakademiens handlingar år 1881 af föredraganden
i krigskonst förlorade t. ex. 1. vestpreussiska grenadierregementet få dagar efter,
sedan det beträdt Frankrikes jord, på Wörths slagfält icke mindre än 30 officerare och 876
man; 2. brandenburgska grenadierregementet gick ur fäktningen vid Spicheren försvagadt ge
-
84
N:o I, Art. I.
§ 13- I afseende å skyldigheten att deltaga i landat ormen har komitén
ansett 1878 års bestämmelser tillfyllest; hvarvid komitén dock anser sig
här böra erinra, att ett tillgodoseende af landstormens styrka, utan förminskning
af beväringsklassernas antal, kan, om behofvet så påfördrar,
ega ruin, enär enligt nämnda bestämmelser det beväringsmanskap, som
ej är inkalladt till tjenstgöring i hären, vid landstormens uppbådande är
skyldigt inträda i densamma.
Härens befäl.
§ 14. En härs befälskadrer böra sammansättas med hänsyn till behofvet
lör krigsfoten. Detta behof framgår af de för de olika truppafdelningarna
uppgjorda mobiliseringsplanerna (Bilagorna Ditt. A). Då emellertid krigshärarne
i vår tid vuxit till den styrka, ätt befälskadrerna skola vid inträffande
mobilisering taga under sin ledning flere åldersklasser af den
krigsdugliga befolkningen, mägtar intet land under freden aflöna hela
den för fältfoten bchöfliga befalskadern. 1878 års förslag förutsätter, att
den brist på befäl, som vid härens sättande på fältfot uppkommer, skall
fyllas genom uppflyttning grad från grad. Denna åtgärd kan, hvad
underbefälsgraderna beträffar, låta försvara sig, om stammanskapets utbildning
så tillgodoses, att af de för undervisning mottagliga elementen
af detsamma ett tillräckligt antal kan förvärfva den för underbefäl nödiga
bildning och befälsförmåga. Annorlunda ställer sig saken, hvad beträffar
officerarne. Här måsto uppflyttning från en lägre grad betraktas såsom
en särskild nödfallsåtgärd samt derför icke heller i organisationen förutsättas
såsom regel. Officerens ställning till hans underlydande och det ansvars
nom
en förlust af 35 officerare och 771 man, och königsgrenadierrogementet, som redan vid
stormningen af Geissberg lemnat 23 officerare och 329 man på valplatsen, hade två dagar
derefter vid Wörth eu förlust, uppgående till 16 officerare och 551 man, och led alltså inom
trenne dagar en manspillan af 39 officerare och 880 man. Och efter det stora slaget vid
Gravelotte, som utkämpades omkring fjorton dagar efter det gränsstriderna stått, hade 3. armékårens
numerär redan nedgått till omkring 17,000 man, 10. armékårens till omkring 19,000
man, hvarjemte den hittills sparade gardeskåren i detta enda slag förlorade 307 officerare och
7,923 man, hvarför denna kår dagen derefter räknade knappast mer än 24,000 stridbare soldater.
För bedömande af dessa förlusters storlek må här slutligen angifvas, att ett preussiskt
fotfolksregemente enligt plan utrycker med en stridande styrka af 66 officerare och omkring
3,000 man, samt att de här ofvan nämnda armékårerna uppgingo vid krigets början: 3. och
10. armékårerna, hvardera till omkring 27,000 samt gardeskåren till omkring 32,000 man
stridande.
Härens sammansättning.
85
fulla befäl, lian utöfvar, förutsätta, att lian i hög grad bör ega förmåga
att tillegna sig och bibehålla sine underlydandes förtroende. Han beliöfver
alltså i deras ögon ega den öfverlägsenhet, som bildningen medför.
Om en sådan fordran alltid stälts på officern, har den i vår tid
blifvit än mer oafvislig, då genom allmänna värnpligtens stränga tillämpning
samhällets mest bildade element äfven inträda i ledet. Denna omständighet
har föröfrigt stält fordringarna högre på allt befäl med afseende
såväl på allmän som äfven militärisk bildning. Utförandet af officerns
rent militära uppgift förutsätter dessutom ett militärt vetande, hvithet
icke endast på praktisk väg kan inhemtas, utan måste förskaffas
genom studier. Dessa förutsätta ett underlag af kunskaper, hvilket blott
af den bildade mannen eges. Häraf följer, att officeren måste rekryteras
bland* bildade män. Då stammen enligt komiténs förslag endast rekryteras
på frivillighetens väg, kan man icke vänta sig att finna bildningen
inom densamma representerad. Om väl ordnade underbefälsskolor äfven
kunna ega förmåga att bland stammanskapet dana goda underofficersämnen,
torde man dock icke kunna påstå, det dessa skolor jemte derpå följande
tjenstgöring såsom underofficer kunna skänka den ur stammen befordrade
underofficerskåren sådana egenskaper, att bristen på officerare vid
en mobilisering annat än undantagsvis må kunna fyllas ur denna kår.
I de stater, der eu följdenlig tillämpning af allmänna värnpligten gör sig
gällande, der lagen ålägger hvarje krigsduglig yngling att under en
tillräckligt lång tid göra sig skicklig till fosterlandets försvar, der är äfven
frågan om bildandet af en reserv för yrkesbefälet en i härorganisationen
jemförelsevis lätt ordnad sak. De, bildade element, som tillföras hären,
hinna tillgodogöra sig den militära utbildningen hastigare och i högre
grad än de mer obildade; och under det flertalet förvärfvar de för soldaten
i ledet behöfliga egenskaperna, hinner endast ett fåtal att tillegna
sig derutöfver det militära vetande, som gör det användbart såsom ett
godt reservbefäl. Ju längre dessutom den för alla obligatoriska utbildningstiden
är, desto lättare skola samhällets förmögnare och mer bildade
klasser finna förenligt med sin fördel att underkasta sig de särskilda
studier och uppoffringar, som äro nödiga för förvärfvande af befälsgrad.
Den utsträckning af den allmänna värnpligten, som komiténs förslag i
likhet med 1878 års förutsätter, är emellertid alltför kort för att i väsentligare
mån kunna underlätta utbildandet af ett värnpligtig! befäl.
Ehuru komitén sålunda ingalunda varit blind för de svårigheter, sommed
tillämpningen af nämnda förslags grunder göra sig gällande vid
anskaffandet af ett dugligt reservbefäl, bär komitén dock ansett sig böra
föreslå införandet i organisationen af ett värnpligtigt befäl, afsedt att vid
86
N:o I, Art. I.
mobilisering blifva en välbeliöflig reserv för det i freden fast ajiönade,
i Bil. Litt. F. 1. upptagna, befälet. Införandet af ett värnpligtigt befäl
bär komitén ansett så mycket nödvändigare, om en modifikation, ledande
till besparingar, i befälskaderns sammansättning enligt 1878 års förslag
skall vara möjlig att åstadkomma. Komitén, som i samband med införandet
af ett värnpligtigt befäl i härorganisationen föreslår eu förminskning
af den fasta befälskadern enligt 1878 års förslag, vill dock dervid
framhålla, att den ansett sig kunna göra detta, endast under förutsättning
att fordringarna ä detta värnpligtiga befäls allmänna och militära egenskaper
ej ställas lägre, än hvad komitén föreslär och hvartill den längre fram
återkommer (§§ 48—52). Den värnpligtiga befälskader, som komitén anser
behöflig för fälttruppernas mobilisering, framgår af Bil. Litt. F. 2.,
hvilken särskiljer de två slag af värnpligtigt befäl, som enligt komiténs
förslag böra vid krigstillfälle vara att påräkna, nemligen dels det befäl,
som dertill särskildt utbildas, dels det, som efter ett eller annat års tjenst
i fasta befälskadern derur afgått, men som intill den ålder (32 år), då
det öfvorföres till landstormen, återfinnes i beväringens led. Antalet af
detta senare slags befäl är i bilagan beräknadt, efter hvad erfarenheten
om yngre. officerares och underofficerares afskedstagande för närvarande
kan gifva vid handen. Slutligen torde här böra påpekas, att vid bedömandet
af det värnpligtiga befälets värde den olika utbildning, som dessa
tvenne slag af värnpligtigt befäl erhållit, är förtjent af att särskildt uppmärksammas.
Till den värnpligtiga'' befälskadern medräknar komitén äfven
värnpligtige vicekorpraler, hvilka utgöras af sådane, som på grund af
vissa bestämmelser, för hvilka komitén längre fram får tillfälle att redogöra
(§ 47, mom. 2), dertill bland beväringen utses.
Komitén anser emellertid, att bristen på fast befäl kan vid mobilisering
fyllas med värnpligtigt befäl, endast hvad beträffar de lägre officers-
och underofficers-graderna. De högre officersgraderna fordra så
mycken fackbildning, såväl praktisk som teoretisk, och den högsta underofficersgraden
(fanjunkare) så mycken tjenstevana, att endast de, som
gjort militärt]ensten till lefnadsyrke, kunna förutsättas hafva tillegnat, sig
dessa egenskaper. Då komitén icke desto mindre anser sig kunna föreslå
en nedsättning i det antal officerare och underofficerare af högre grader,
hvilket i 1878 års förslag upptages, så beror detta derpå, att komitén
anser, att med nuvarande bestämmelser om pensionsålder och tvunget
afsked ett icke ringa antal pensionerade, mén dock till krigstjenst förbundne,
officerare och underofficerare kan vid mobilisering tagas i anspråk för härens
behof. I hvad utsträckning, komitén anser detta möjligt, framgår af
Bil. Litt. F. 3.
Härens sammmansättning.
87
Förutom här omordade olika slag af befäl, som på grund af härordningens
föreskrifter skulle göras skyldiga att stå till förfogande vid
fälttruppernas mobilisering, finnes ännu ett slag, som dertill kan stå till
buds på grund af frivillighet. För närvarande förekommer nemligen en
del befäl, hvilket utan skyldighet dertill likväl efter afskedstagandet
qvarstår i regementenas reserver eller armén och sålunda ställer sig till
förfogande för militär tjenstgöring, då sådant påfordras. Då på detta
sätt en del befäl af intresse för det yrke, vid hvilket det tillbragt sina
ungdomsår, och af begär att i detsamma kunna gagna fosterlandet, om
så påfordras, för närvarande åtagit sig en dylik skyldighet, har komitén
ansett sig vid tillämpning af en ny härordning äfven kunna påräkna
en dylik offervillighet. Komitén har derför trott sig kunna fylla en del
luckor i befälspersonalen vid allmänna trängen och etappväsendet med
detta slag af befäl. Till hvad utsträckning, komitén gjort detta, framgår
af Bil. Litt. F. 4, som utvisar det antal i regementenas reserver och i armén
qvarståencle befäl, som vid en mobilisering påräknas. — I förbigående
anser sig komitén böra omnämna, att fråga varit framkastad, att
allt befäl, som en gång tillhört den fasta kadern, borde förbindas genom
lag att stå till förfogande vid fälthärens sättande på krigsfot äfven vissa
år, sedan det på grund af värnpligtslagens bestämmelse skulle med sin
årsklass blifvit öfverfördt till landstormen. Men komitén har dock icke
funnit billigt att på sådant sätt ålägga en person så allvarliga skyldigheter,
utöfver hvad som åligger rikets öfrige medborgare, endast derför
att han kanske under blott ett eller annat års tjenst i den fasta kadern
åtnjutit jemförelsevis ringa löneförmåner; och komitén har dessutom
fruktat, att ett dylikt lagstadgande skulle kunna alltför mycket nedstämma
hågen att inträda i den fasta kadern. Derjemte bör erinras, att on sådan
bestämmelse skulle beröfva landstormen den mest krigsbildade delen
af dess befäl.
Slutligen och för att bereda hären en väl behöflig tillgång på underbefäl,
utan att derför öka kadrernas storlek med ty åtföljande kostnader,
föreslår komitén att särskildt utmärka med befälsgrad och bättre
förmåner sådane stamsoldater, hvilka genom förvärfvade kunskaper i underbefälsskolorna,
genom stadga och godt uppförande samt öfriga egenskaper
deraf kunna göra sig förijente, och hvilka då förordnas till vice
korpraler till ett antal, som närmare anges i Bil. Litt. F. 1. Komitén
gör detta så mycket hellre, som man derigenom kan hoppas, att det i
stamtruppen längst'' tjenande manskapet skall genom en sådan utsigt till
befordran eggas att utmärka sig för pålitlighet och duglighet.
88
N:r I, Art. I.
För ett närmare bedömande af den fast aflönade befälskaderns storlek
enligt den nya härordningen har komitén upprättat en jemförande
tabell, som återfinnes såsom Bil. Lätt. M, utvisande kadrerna enligt 1878
års förslag, enligt komiténs förslag och enligt den nuvarande härordningen.
Den militära gradordningen är enligt komiténs förslag densamma
som för närvarande, hvarvid dock är att märka, att den lägsta fast aflönade
officersgraden är löjtnants. Komitén har nemligen af skäl, som framdeles
(§ 52) komma att anföras, funnit sig böra föreslå, att samtlige underlöjtnanter
skola vara värnpligtige.
Här må äfven anmärkas, att komitén föreslår, att en del underbefäl
må utbildas och anställas såsom sjukvårdsbefäl, för att derigenom i någon
mån afhjelpa don brist å läkare, som hos oss vid eu mobilisering alltid
blir känbar. Härigenom beredes dessutom tillfälle till befordran för de
sjukvårdssoldater, som på grund af särskild fallenhet och duglighet för sitt
kall det kan vara önskvärdt att qvarhålla i tjensten någon längre tid.
En närmare redogörelse för detta underbefäls uppgift samt för behofvet
af dylikt å de särskilda trupp af delningarna återfinnes i den förut omnämnda
»P. M. med förslag till sjukvårdsväsendets organisation i fält
enligt den nya härordningen» (Bil. Ditt. I.).
§ 15. I afseende på generalitetet och inspektionen af härens specialvapen
finner komitén ingen annan förändring nödig, i hvad 1875 och 1878
årens förslag i den vägen förutsätta, än att en inspektör för trängen med
öfvorstcs grad anställes. Trängvapnct fordrar lika väl som hvarje annat
af härens specialvapen sin särskilde målsman, åt hvilken icke allenast
högsta inseendet och ledningen af trängtruppens utbildning är anförtrodd,
utan som äfven har skyldighet att hos krigsstyrelsen göra framställningar
om de behof, som höra tillgodoses för trängväsendets tidsenliga
utveckling.
§ 16. I generalstabens organisation föreslår komitén den förändringen, att
samtliga löjtnantsbeställningar göras till kaptensbeställningar. Tjenstgöringens
natur i de högre truppstaberna gör en dylik förändring lämplig.
En officer vid generalstaben bör framför allt vara mogen. Att ega
kunskaper är för honom icke nog; erfarenhet kräfves i lika hög grad
för hans magtp åliggande uppdrag. Han bör sålunda före anställningen
vid generalstaben hafva hunnit förvärfva full tjenstevana och gjort sig
känd för praktisk duglighet. Kaptensgraden är äfven i de flesta arméer
generalstabens lägsta grad. Då förändringen kan genomföras utan nämnvärd
ökning i kostnad, om löneförmånerna inom generalstabens kaptensgrad
ordnas på sätt, komitén på annat ställe föreslår (N:o 4, §11), torde
Härens sammansättning.
89
den så mycket hellre böra företagas, som det icke kan synas obilligt,
att en officer, som uppfyller de stora fordringar, som nu gällande bestämmelser
ställa på honom för vinnande af kompetens för inträde i
generalstaben, äfven möjligen erhåller en något tidigare befordran till
kaptensgraden, än hvad vid den öfriga armén är händelsen.
öfriga staber äro ordnade i öfverensstämmelse med 1875 och 1878
§ 17.
årens förslag med undantag deraf, att fortifikationsstaben, såsom en följd
af komiténs hemställan om ingeniörbefälets placerande på ingeniörregementenas
stater, utgöres af från dessa regementen beordrad personal
till det antal, som ansetts behöfligt, hvarjemte med anställandet af en
inspektör för trängen blifvit nödigt att ordna en till hans förfogande
stående stab.
De för de särskilda truppafdelningarna vid de olika vapnen uppgjorda
mobiliseringstabellerna (Bilagorna Ditt. A) angifva den befälsstyrka,
som enligt komiténs åsigt är behöflig för dessas fullständiga bringande
på fältfot. Samma tabeller visa äfven, huru komitén tänkt sig, att detta
befälsbehof bör vid ett dylikt tillfälle kunna fyllas. Härvid har komitén
varit ledd af den uppfattningen, att för nedbringandet af det nya härordningsförslagets
kostnader det vore nödigt, att den fast aflönade befälskadern
så mycket som möjligt begränsades. Komitén har derför för
hvarje befälspost tagit under noggrant öfvervägande de fordringar på
militärisk duglighet, som densamma betingar, för att derefter afgöra, om
den måsto öfverlemnas till ett befäl med den utbildning och tjenstevana,
som endast kunna förutsättas hos den, som gjort sig kompetent för fast
anställning i hären, eller om den möjligen kunde anförtros åt ett värnpligtigt
befäl med en ofullständigare militärisk bildning och mindre tjensteväna.
Efter ett afvägande dessutom af det antal afskedadt befäl, som
kan stå till förfogande vid en mobilisering, samt med hänsyn till den
tillgång på värnpligtig! befäl, som kan vara att påräkna och hvarom
framdeles (§§ 48—53) vidare skall ordas, har komitén slutligen kunnat
bestämma och indela de olika truppdelarnes bofälskadrer. — Med hänvisande
till desse tillåter sig komitén att särskild! påpeka följande:
att vid fotfolket den fast aflönade officers- och underofficers-kadern § 18.
blifvit, i förhållande till hvad 1878 års förslag förutsatte, ganska väsentligt
nedsatt eller med 401 officerare och 1,253 underofficerare, hvilket
gör t. ex. vid ett’större regemente icke mindre än 16 officerare och Öl
underofficerare, — en förminskning endast möjlig derigenom, att för ett
dylikt regementes reserv- och depot-bataljoner upptagits blott ett fåtal
fast befäl uppgående för officerarne till endast en fjerdedel och för underofficerarne
till hälften af behöfliga antalet;
Landtfövsvarskomiténs betänkande. IT.
12
90
N:o I, Art. I,
att ett större antal värnpligtigt befäl blifvit vid fotfolket beräknadt i
förhållande till antalet fast befäl än vid öfriga vapen med anledning
deraf, dels att det värnpligtiga befälets utbildning lättare kan tillfredsställa
de på detsamma vid fotfolket stälda fordringarna än vid specialvapnen
(utom trängen), dels att man ansett fotfolket lättare kunna erhålla
värnpligtigt befäl än öfriga vapen, enär detsammas skolor äro
ungefär jemt fördelade öfver hela landet, då deremot hvarje specialvapens
skolor i allmänhet förekomma blott på en ort inom hvarje fördelning
;
att chefen för Gotlands regemente — ehuru detta regemente blott
är hälften så stort som ett större fotfolksregemente — är uppförd till
öfverstes grad på grund deraf, att nämnde chef är högste befälhafvare
på en från moderlandet aflägsen ö, och att det befäl, han under ett krig
utöfvar, är synnerligen magtpåliggande och sålunda likaväl kräfver eu
erfaren och ansedd officer, som chefskapet vid hvarje annat fotfolksregemente
;
att blott ett mindre antal pensionerade underofficerare (i allmänhet
4 på hvarje regemente) beräknats vid mobilisering disponibelt till trupptjenst,
enär en del ansetts upptagen för tjenstgöring i hemorten vid beväringens
inskrifning m. m.;
§ 19. att vid rytteriet den fast aflönade officers- och underofficers-kadern
blifvit, i förhållande till hvad 1878 års förslag förutsatte, nedsatt med
102 officerare och 276 underofficerare, dels genom indragning af ett
regemente, dels ock genom en förminskning i hvarje regementes fast
aflönade kader af 7 officerare och 19 underofficerare, så att för regementets
reserv- och depot-sqvadroner kunna påräknas af fast aflönadt
befäl endast 3 officerare samt 11 underofficerare;
att, då halfva antalet regementschefer uppförts till öfverstes och
halfva antalet till öfverstelöjtnants grad, detta skett för vinnande af besparing,
men äfven för att öfverstelöjtnantsgraden ej må saknas vid rytterivapnet.
Då chefsplatserna vid detta vapen utgöra hälften af samtliga
regementsofficersplatser, kan det icke anses obilligt, om befordran icke
sker direkt från major till öfverste, utan om hos oss, såsom äfven i
andra arméer förekommer, de yngre regeraentscheferne vid rytteriet äro
af lägre grad än öfverstes;
§ 20. att vid artilleriet i dess helhet den fast aflönade officers- och underofficers-kadern
kunnat nedsättas, under hvad 1878 års förslag upptog,
med 36 officerare samt 17 underofficerare, fastän för det i förslaget nytillkomna
positionsartilleriet 39 officerare (3 majorer, 12 kaptener och
Härens sammansättning.
91
24 löjtnanter) samt 102 underofficerare (12 styckjunkare, 45 sergeanter
och 45 konstaplar) kunna anses uppförde;
att detta kunnat ske genom att beräkna för hvarje fältartilleriregementes
reserv- och depot-divisioner endast 11 officerare samt 20
underofficerare fast aflönade;
att af besparingsskäl den yngste regementschefen vid fästnings- och
positions-artilleriet ansetts kunna uppföras endast till öfverstelöjtnants grad;
att tjenstgöringens natur vid fästningsartilleri et ansetts tillåta, att en
större del underbefälsplatser derstädes kan upprätthållas af värnpligtige
vice konstaplar;
att vid ingeniör trupp ernå den fast aflönade officers- och underofficers- § 21.
kadern äfven blifvit, i förhållande till den i 1878 års förslag för fortifikationen
beräknade, nedsatt med 7 officerare och 26 underofficerare;
att vid trängen, med anledning af den förändrade organisation af § 22.
detta vapen, som komitén varit nödsakad att föreslå, den fast aflönade
officers- och underofficers-kadern blifvit ökad, utöfver hvad 1878 års
förslag förutsatte, med, förutom eu i det föregående (§ 15) omnämnd
tränginspektör, 48 officerare och 231 underofficerare;
att en granskning af trängens mobiliseringstabeller (Bil. Lutt. A. 7)
gifver vid handen, att komitén vid beräknandet af nyssnämnda tillökning
i den fasta kadern stannat vid det minsta möjliga, enär äfven med
denna tillökning i befälskadern stora svårigheter göra sig gällande att
fylla beliofvet af befäl vid mobilisering;
att detta endast kan ske genom att från öfriga vapen påräkna ett
icke ringa antal af de i regementenas reserver samt i armén qvarstående
officerare och underofficerare, genom att större delen af trängens stammanskap
tjenstgör såsom underbefäl samt genom att vid trängen beräknas
ett vida större antal värnpligtige vice korpraler än vid öfriga vapen,
hvilket senare dock förutsätter, att man redan vid inskrifningsförrättningarna
med beväringen söker att tillgodose detta behof med sådane, som
enligt § 47, mom. 2 dertill kunna befordras, men sedermera icke vilja
låta utbilda sig till värnpligtige officerare och underofficerare; samt
att, för tillgodoseendet af en billig fordran på tillfälle till befordran
inom trängens regementsofficerare, halfva antalet bataljonschefer vid
trängen uppföres till majors och halfva antalet till öfverstelöjtnants grad.
92
N:o I, Art. I.
Härens spel.
§ 23. Äfven i det antal fast ajlönade spel, som 1878 års förslag upptager,
anser sig komitén kunna föreslå den nedsättning, som närmare framgår
af Bil. Litt. M, ocli i stället vid mobilisering taga i anspråk det antal
vämpligtiga spel, som Bil. Litt. F. 2 utvisar, samt äfven en del spelelever,
som vid de större regementenas musikkårer alltid måste förefinnas.
Flertalet värnpligtiga spel skall enligt komiténs tanke utgöras af sådane
värnpligtige, som på grund af särskild musikalisk fallenhet kunna under
de vanliga beväringsöfningarna tillegna sig en, åtminstone nödtorftig,
utbildning för tjenstgöring vid hären såsom spel.. Emellertid torde
blott ett ringa antal verkligen ega den musikaliska förbildning, som gör
detta möjligt under de jemförelsevis korta öfningarna, och gäller detta
i synnerhet vid de vapen, der spelet måste ega förmåga att till häst
afgifva signaler. Komitén har derför vid dessa senare vapen endast
kunnat påräkna ett mindre antal värnpligtiga spel, men deremot vid fotfolket
och i synnerhet vid trängen, der det värnpligtiga spelets tjensteutöfning
är enklare, ett större.
§24—28.
Behofvet af spel å de särskilda truppafdelningarna, såsom komitén
beräknat detsamma, framgår af de uppgjorda mobiliseringstabellerna
(Bilagorna Litt. A). Oaktadt nutidens taktik med sitt oerhörda eldgifvande
kräfver, att truppernas rörelser vid vissa tillfällen mer än förtledas
medelst signaler, har komitén dock ansett möjligt att icke oväsentligt
nedsätta det fast aflönade spelets antal, hvarigenom det till och med
nedbragts under, hvad vår nuvarande organisation upptager. Så t. ex.
då på ett af våra större fotfolksregementen för närvarande förefinnas
51 fast aflönade spel, skulle deras antal på ett dylikt enligt det nya
förslaget, som dock vid mobilisering uppsätter 1 bataljon mera på hvarje
regemente, uppgå till 41 o. s. v. — Vid trängen, der ett tern Ii gen stort
antal spel är af nöden, enär de långa vagnkolonnernas rörelser låta sig
med fördel bestämma endast genom signaler, har hvarje bataljon fått
nöja sig endast med ett fåtal fasta spol, och behofvet för öfrigt ansetts
kunna tillgodoses med värnpligtig! spel.
Härens civilpersonal.
§ 29.
1 de fast aflönade läkarnes antal enligt 1875 och 1878 årens förslag
anser komitén sig blott kunna föreslå eu obetydlig förminskning (Bil.
Härens sammansättning.
93
Litt. M.). En mindre omflyttning inom graderna har synts komitén
lämplig såsom eu följd af de föreslagna förändringarna i truppernas indelning,
hvarjemte komitén föreslår, i olikhet med hvad som för närvarande
är förhållandet, att på hvarje truppafdelning placeras det behöriga
antalet bataljonsläkare, utan att afseende dervid fästes å innehafvande
grad. Denna anser komitén böra vara beroende endast af ålder i tjensten,
då den 2. bataljonsläkare, som i sin tur önskar befordras till 1.
bataljonsläkare, icke må behöfva tvingas underkasta sig de för den enskilda
praktiken ofta oundvikliga uppoffringar, som äro en följd af flyttning
från en ort till en annan.
I de extra läkarnes antal anser sig komitén kunna föreslå en nedsättning
från 80 till 60, enär alla de, som kunna vilja binda sig vid
hären såsom extra läkare, vid mobilisering i alla händelser tillföras densamma
på grund af sin värnpligt, hvarför onödigt är att under freden
aflöna ett större antal extra läkare, än hvad som måste finnas att tillgå
för fredstjenstgöringens behöriga upprätthållande.
Huru härens behof af läkare under krigstid tillgodoses enligt komiténs
förslag, framgår dels af de uppgjorda mobiliseringstabellerna (Bilagorna
Ditt. A.) och dels af den förut åberopade P. M. om sjukväsendets
organisation i fält (Bil. Litt. I.).
§ 30.
I den aflönade personalen vid hästlakar ekår en föreslår komitén ingen
annan förändring (Bil. Litt. M.), i hvad 1875 och 1878 årens förslag
förutsätta, än hvad som betingas af den föreslagna förändringen i truppernas
indelning. Särskild! att uppmärksamma vid fördelningen under
freden af den här ifrågavarande personalen är, att komitén ej ansett
nödigt, att en bataljonshästläkare å stat anställes vid batteriet å Gotland,
alldenstund detta batteris i ständig tjenstgöring varande hästar endast
utgöra 34, hvartill under repetitionsöfningarna komma 30 legde hästar;
men komitén har ansett öfverenskommelse med någon i Visby bosatcivil
veterinärläkare kunna träffas om öfvertagande af desse hästars sjukvård
mot lämpligt arvode.
Af samma skäl, som vid fältläkarekåren en nedsättning i antalet
extra läkare är möjlig, föreslår komitén en förminskning i antalet extra
hästläkare från 10 till 6.
Slutligen och med anledning af den från Kongl. Maj:t till komitén
öfverlemnade Svenska Veterinärläkareföreningens underdåniga hemställan
om förändring i den nuvarande liästläkarekårens organisation får komitén
upplysa, att komiténs förslag, i likhet med 1878 års, ordnar hästläkarekåren
i öfverensstämmelse med föreningens önskan, hvad sjelfva
organisationen beträffar. Till frågan om den gjorda framställningen
94
N:o I, Art. I.
angående andra lönebelopp, än hvad 1878 års förslag upptager för bataljonshästläkarne,
får komitén längre fram (N:o 4, § 14) återkomma.
§ 31.
Med afseende på intendentur ev s organisation enligt 1875 och 1878
årens förslag föreslår komitén ingen annan olikhet än den, som är en
följd af de föreslagna förändringarna i truppernas indelning, och hvarigenom
antalet regementsintendenter skulle komma att förökas med 1 och
antalet förrådsvaltare med 7, hvilka senare dock uti 1878 års förslag
äro upptagne bland »öfrige civile embets- och tjenste-män» (se för
öfrigt Bil. Litt. M.).
§ 32.
Eklesiastikstatens organisation enligt 1875 och 1878 årens förslag
anser komitén kunna undergå en omfattande förändring, ledande till besparing.
Komitén finner nemligen icke skäl, att prester fast anställas
vid hvarje regemente och trängbataljon, såsom i föregående varit förutsatt
och såsom i vår nuvarande organisation är förhållandet. Vid betraktande
deraf att under största delen af året blott en mindre personal
är tjenstgörande vid hvarje regemente eller trängbataljon, förefaller det
komitén, som om själavården vid trupperna lämpligast läte sig upprätthållas
af någon af de prester, som äro anstälde i eller i närheten af
förläggningsorterna. Då truppernas behof af prester vid en mobilisering
säkerligen blir tillgodosedt af dylike inom beväringens led, är intet hinder
för, att själavården vid trupperna under freden uppehälles af prester,
som innehafva ordinarie anställning i kyrkans tjenst, enär de vid en
mobilisering ej erfordras för tjenstgöring vid hären. Endast under de
tider af året, då större styrka är samlad, såsom under repetitionsöfningarna,
synes det komitén i allmänhet nödigt, att särskild gudstjenst vid
ett regemente på sön- och helg-dagar anordnas; för öfrigt kan tillfälle
beredas dess kontingenter i skolorna att bevista gudstjensten i förläggningsortens
kyrka, och antager komitén, att förläggningsortens prester
gerna skola mot en lämplig ersättning åtaga sig själavårdens upprätthållande
under freden vid de särskilda regementena, utan att synnerligen
stora kostnader derför behöfva uppstå. För att emellertid under freden
inom hvarje arméfördelning ordna själavården, föra rullor öfver de värnpligtige
presterne, som äro bosatte inom fördelningens område, samt
uppehålla själavården bland trupperna vid en af fördelningens förläggningsorter,
föreslår komitén anställande med fast aflöning af en fältpastor
inom hvarje fördelning.
Det antal tjenstförrättande regementspastorer, för hvilket arvoden böra
uppföras, har komitén beräknat med ledning af den föreslagna förläggningen
till 28, under antagande af att en regementspastor förordnas
inom hvarje af härens förläggningsorter, der själavården af fältpastor
Härens sammansättning.
95
icke uppehälles, men äfven i Stockholm, der visserligen en fältpastor
bör vara bosatt, men der det stora antalet trupper gör en regementspastor
dessutom behöflig. Behofvet af tjenstförrättande regementspastorer
visar sig efter dessa grunder blifva följande:
inom 1. arméfördelningen 7, med tj enstgöringsorter: Hessleholm, Kristan
stad,
Malmö, Landskrona,
Helsingborg,
Ystad och Karlskrona,
under förutsättning att
fältpastorn är tjenstgörande
vid Herrevadskloster
och Ljungby
bed;
»
2.
»
5, °)
»
Vadstena, Malmen,
*
Kronobergs hed,
HultsfredochVisborgs
kungsladugård, under
förutsättning att fältpastorn
är tjenstgörande
å Ränneslätt;
»
3.
»
4,
»
Göteborg, Axvall, Fri
stad
bed och Grunnebo
hed, under förutsättning
att fältpastorn
är tjenstgörande
å Karlsborg;
»
4.
»
5,
>>
Stockholm, Vaxholm,
Upsala, Malma hed
och Utnäslöt, under
förutsättning att fältpastorn
är tjenstgörande
i Stockholm;
>’
5.
)>
4,
»
Örebro, Trossnäs fält,
Lomme hed och Mohed,
under förutsättning
att fältpastorn är
tjenstgörande å Sanna
hed; och
°) Om 2. trängbataljonens skolor förläggas till Nässjö i stället för till Ränneslätt, blir
inom 2. arméfördelningen ytterligare 1 regementspastor af nöden.
96
N:o I, Art. I.
inom 6. arméfördelningen 3, med tjenstgöringsorter: Sånga mo, Ytter-Hi
skes
och Notviken,
under förutsättning att
fältpastorn är tjenstgörande
på Frösön.
§ 33. Enär härens behof af auditörer vid en mobilisering hufvudsakligast
bör kunna tillgodoses mod jurister inom beväringens led, anser komitén
af ungefär samma skäl, som föranledt densamma att föreslå anställande
vid trupperna af tjenstförrättande regementspastorer, att truppernas behof
af auditörer i fredstid äfven kan tillgodoses med tjenstförrättande
auditörer. Då blott en del af deras tid torde af au di törst] ensten tagas
i anspråk, sedan all handläggning af hvad, som till indelta arméns boställsväsende
hörer, för dem upphört, och då de kunna befrias från eu
del af deras nuvarande skyldigheter, hvilkas fullgörande ingalunda klöfver
juridisk bildning, utan i stället kan öfverlåtas till regent entsiutondenterne
och vederbörande befälhafvares staber, möter intet hinder för,
att de jemte sin tjenstgöring såsom auditörer innehafva annan tjenst eller
sysselsättning.
Komitén anser sålunda, att en tjenstförättande auditör bör förordnas
inom hvarje förläggningsort, med undantag af Stockholm, der två böra
anställas. Komitén har med ledning af den föreslagna förläggningen af
härens regementen och trängbataljoner beräknat antalet tjenstförrättande
auditörer, för hvilket arvoden böra uppföras, till 34, nemligen:
inom 1. arméfördelningen 8, med tjenstgöringsorter: Hessleholm, Kristianstad,
Malmö, Landskrona,
Helsingborg,
Herrevadskloster, Ystad
och Karlskrona;
8
2.
»
6,°)
»
Ränneslätt, Vadstena,
Malmen, Kronobergs
hed, Hultsfred och
Visborgs kungsladugård;
*
3.
»
5,
»''
Karlsborg, Göteborg,
Axvall, Fristad hed
och Grunnebo hed;
°) Om 2. trängbataljonens skolor förläggas till Nässjö i stället för till Rännoslätt, blir
inom 2. arméfördelningen ytterligare 1 auditör af nöden.
97
Manskapets anskaffning och tjenstetid.
inom 4. arméfördelningen 6, med tjenstgöringsorter: Stockholm (2:ne), Vaxholm,
Upsala, Malma
hed och Utnäslöt;
»
5.
»
5,
»
Örebro, Sannahed,
Trossnäs fält, Romme
hed och Mohed; och
8
6.
»
4,
»
Frösön,
Sånga mo,
Ytter-Hiskes och Notviken.
Med afseende på öfrige civile embets- och tjenste-män föreslår komitén § 34.
indragning, i hvad 1875 och 1878 årens förslag förutsätta, af 1 arkivarie
vid fortifikationen samt en del förrådsförvaltare vid artilleriets tygstat
och fästningsförråd såsom mindre behöfliga eller ersatta med förrådsförvaltare,
uppförde under intendenturen, hvaremot komitén vid generalstaben
föreslår förordnande af en särskild redogörare, hvaraf stort behof
för närvarande gör sig gällande, sedan krigsarkivet så tillvuxit, att
krigsarkivariens tid icke tillåter honom att fortfarande handhafva räkenskaperna
inom generalstaben (Se för öfrigt Bil. Lutt. M.).
Med afseende på härens handtverkare och betjente föreslår komitén § 35.
dels en förminskning i det antal handtverkare, som 1875 och 1878 årens
förslag förutsätta, hvad beträffar fotfolket, rytteriet och artilleriet, men
deremot någon förhöjning i deras antal vid de öfriga vapnen, beroende
hufvudsakligast på de förändringar i deras organisation, som komitén
föreslår. I det hela skulle de fast aflönade handtverkarnes antal nedsättas
från 361 till 303 (se för öfrigt Bil. Lätt. M.).
Art. II.
Manskapets anskaffning och. tjenstetid..
I grunderna enligt 1878 års förslag för allmänna värnpligtens §§ 36,37.
tillämpning har komitén icke ansett sig böra föreslå några hufvudsakliga
förändringar. Komitén vidblifver derför detta förslags bestämmelser
beträffande tiden, under hvilken hvarje svensk man är värnpligtig, åldern,
vid hvilken han inskrifves i hären, samt värnpligtens fullgörande
i beväringens första och andra uppbåd och i landstormen. Likväl vill
komitén icke underlåta att påpeka, att den allvarligt tagit under öfvervägande,
om ej de värnpligtiges tjenstetid i beväringen kunde förkortas
och deras öfverförande till landstormen till följd deraf vid en tidigare
Landtförsvarshomiténs betänkande. II.
13
98
N:o I, Art. II.
ålder ega rum. En sådan förändring skulle emellertid högst väsentligt
rubba hela den af komitén föreslagna bärordningen och föranleda till
ändringar i densamma, hvilka blott med svårighet och betydligt ökad
kostnad läte sig genomföra.
Förut bar blifvit framhållet (§ 11), att det uppgjorda förslagets
värde i väsentlig mån är beroende af, att ett tillräckligt antal stamsoldater
finnes i krigsstyrkan tillgängligt vid mobilisering. Fn inskränkning
i beväringsklassernas antal skulle emellertid föranleda en nedsättning
i krigsstyrkan, enär densamma derigenom blefve beröfvad[ett motsvarande
antal f. d. stamsoldater. Den nya härordningen skulle genom
ett dylikt tillvägagående förlora en af sina väsentligaste fördelar i
jemförelse ''med vår nuvarande, nemligen att vid krigstillfälle erbjuda en
vida större stamstyrka, än hvad denna kan uppställa; — en fördel, som
komitén förestält sig skulle förmå mången till att låta sina sympatier
för vår nuvarande stamorganisation öfverflyttas på den af komitén föreslagna.
Skulle likväl en förminskning i antalet beväringsklasser för öfrigt
kunna ske, vore visserligen ett medel för bibehållande af den påräknade
krigsstyrkan att föröka den af komitén föreslagna årskontingenten
af 5,500 stamrekryter, men öfverflödigt torde väl vara att närmare
påpeka, fl vilka, betänkligheter måste göra sig gällande mot att
taga ett dylikt steg, då de svårigheter, som dermed vore förbundna,
ligga i öppen dag. — Men den bär ifrågasatta förändringen i beväringens
tjenstetid beröfvar fälttrupperna äfven ett motsvarande antal värnpligtigt
befäl. Besparingen med införandet af detta slag af befäl ligger
just deri, att efter dess utbildande man under en längre följd af år kan,
på grund af dess tjenstskyldighet i beväringen, vid mobiliseringen påräkna
detsamma. • Då det nu icke är möjligt att motverka eu dylik förminskning
i detta befälsantal genom en rekrytering af detsamma, starkare
än livad komitén ansett sig kunna påräkna (§§ 48 — 53), skulle således
en gifven följd af beväringsklassernas inskränkning blifva, att
man åter måste höja den fast aflönade befälskaderns antal, ehuru komitén
till väsentlig del genom dennas nedbringande, under hvad 1878
års förslag upptog, lyckats begränsa härordningens kostnader. — För
öfrigt bar komitén i det föregående (§ 12) vid beräknandet af beväringsmanskapets
styrka visat, att 12 årsklasser beväring ingalunda äro
för mycket, då bären sättes på förstärkt krigsfot. Detta antal årsklasser
är dessutom icke större, än hvad andra land för sina fälttruppers
mobiliserande ansett behöfligt; så t. ex. hafva Tyskland, Österrike—
Ullgarn, Italien och Schweiz bestämt samma antal årsklasser för sagda
ändamål, Ryssland 15, Danmark 16 o. s. v. Om komitén sålunda icke
Manskapets anskaffning och tjenstetid.
99
kunnat föreslå tjenstetiden i beväringen, på grund af livad här blifvit
anfördt, till mindre än 12 år, tillåter den sig emellertid att påpeka, att
genom den indelning af . fälttrupperna i linie och reserv, hvilken den
ansett lämplig, det dock för komitén varit möjligt — enär endast reservtrupperna
äro påräknade att mobilisera ur beväringens 2. uppbåd — att
föreslå vissa lättnader för beväringen i detta uppbåd med afseende på
dess redovisning m. in., hvartill komitén vid tal om värnpligtslagen
(N:o 3, § 33) får tillfället att vidare återkomma.
Då landets indelning för de värnpligtiges redovisning m. in. göres be- § 38.
roende af fotfolkets indelning, har komitén funnit lämpligt, att dettas
regementsindelning dervid blef bestämmande, emedan åt fotfolkets regementschefer
torde böra anförtros att hafva uppsigten och ledningen af
ifrågavarande göromål samt att utse den personal, som dermed skall vara
sysselsatt. Vid uppgörandet af här omordade indelning bör största hänsyn
tagas till rikets administrativa indelning. Enkelhet och reda i de
värnpligtiges redovisning kan derigenom i flere fall befordras, på samma
gång sammanförandet i de särskilda truppafdelningarna af folk från samma
trakt med dess säregna lefnadsvanor m. m. icke kan annat än vara
fördelaktigt. Dock må här genast erinras, att den militära indelningen
af flere skäl måste komma att skilja sig från den administrativa, icke
minst derigenom, att länens och regementsområdenas antal äro olika.
Komitén har nemligen funnit, att det nya härordningsförslaget lättare än
1875 års förslag tillåter regementsområdenas inpassande efter den administrativa
indelningen, enär det förra icke fordrar ungefär samma folk- •
mängd inom hvarje regementsområde, såsom händelsen var med 1875
års förslag, hvilket, då detsamma genom lottning i sista hand fördelade
de värnpligtige till olika vapen med olika lång utbildningstid, för skyldigheternas
jemna fördelande öfver hela landet förutsatte, att inom
hvarje område ett om möjligt lika antal värnpligtige borde uttagas till
de särskilda vapenslagen. Då komiténs förslag deremot förutsätter lika
utbildningstid vid alla vapenslagen för dem, som uttagas på grund af
lagens bud, och olika lång utbildningstid blott för dem, som frivilligt
inträda i stammen, betyder det ej mycket om till specialvapnen flere uttagas
ur ett område än ur ett annat, blott hvarje område är tillräckligt ■
folkrikt, för att ett fotfolksregementes behof kan till fullo tillgodoses,
samt de, som sjelfva önska välja vapen, äfven dertill kunna hafva tillfälle.
Det är derför, som komitén ansett sig kunna föreslå, att vid uppgörandet
af indelningen i regementsområden hänsyn tages ej mindre
till rikets administrativa indelning än till de militära fordringarna. Ett
fullständigt i detalj utarbetadt förslag till rikets indelning i regemente
-
100
N:o I, Art. II.
områden har komitén emellertid icke ansett sig böra uppgöra, helst
som folkmängdsförhållandena vid öfvergångstidens slut böra för detta
arbete läggas till grund, men dessa icke för fögderier och länsmansdistrikt
utan stor tidsutdrägt kunna beräknas, och dessutom inom närmaste
tid någon förändring i den nuvarande administrativa indelningen
torde vara att emotse med anledning af de arbeten, som pågå inom en
komité, särskilt nedsatt för uppgörande af förslag till lämpliga jemkningar
af landets indelning i administrativt m. fl. afseenden. En fullständig
indelning i regementsområden kan slutligen endast af Kongl.
Maj:t uppgöras och fastställas, sedan ett förslag dertill varit öfverlemnadt
till vederbörlig granskning af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande och öfriga
myndigheter, som kunna hafva fullt noggrann kännedom om de
lokala förhållanden, hvilka derpå böra hafva inflytande. Tvenne summariska
förslag till den ifrågavarande indelningen har komitén emellertid
låtit utarbeta med ledning af den af Statistiska Centralbyrån länsvis
beräknade folkmängden vid slutet af 1897 (Bil. kitt. D. 1.) Det ena af
dessa förslag (Bil. Lätt. N. 1.) är uppgjordt under förutsättning af, att Kronobergs
regemente fortfarande såsom i 1878 års förslag tillhör 1. arméfördelningen,
det andra (Bil. Ditt. N. 2.) deremot med det antagandet, att
nämnda regemente blifvit ersatt med ett nytt regemente, Skånska lifgrenadierregementet,
och i stället öfverflyttadt till 2. arméfördelningen
för att der ersätta det till följd deraf såsom obehöfligt indragna 2. Lifgrenadierregementet.
Den ofvan nämnda folkmängdsberäkningen visar,
att Skånes invånarantal är i hastig tillväxt. Derigenom inträffar (se Bil.
Ditt. N. 1.), att Kronobergs regemente efter härordningens genomförande
— oegentligt nog — till icke obetydligt mer än hälften skulle komma,
om det fortfarande tillhörde 1. arméfördelningen, att rekrytera ur Skåne,
under det att större delen af Kronobergs län måste bilda en del af Kalmar
regementes område, hvarjemte 2. Lifgrenadierregementets område blefve
förskjutet in i Kalmar och Jönköpings län, särskildt som det stor
folkmängd kräfvande 4. arméfördelningens område måste omfatta en
del af norra Östergötland. — Det af komitén fattade förslaget (Bil. Litt.
N. 2) visar deremot, huru den omflyttning af här nämnda regementen
inom 1. och 2. arméfördelningarna, under förutsättning af hvilken
detsamma är uppgjordt, skulle komma att i väsentlig mån befordra
den militära och administrativa indelningens sammanfallande. Komitén
bär äfven på grund häraf, såsom redan i det föregående är framhållet
(§ 9), funnit skäl att föreslå en dylik omflyttning af dessa regementen.
I hvad 1878 års förslag upptog i afseende på regementsområdenas
indelning i underafdelningar, föreslår komitén en del förändringar i
Manskapets anskaffning och tjenstetid.
101
syfte att öka dessas antal och derigenom underlätta för de värnpligtige
fullgörandet af vissa skyldigheter, som åläggas dem, såsom inställelse
till mönstring, anmälningar o. s. v. Som Svea lifgardes och
Gotlands regementsområden alltid blifva af jemförelsevis mindre utsträckning
än de öfriga regementsområdena, har dessas indelning blifva
en annan, än hvad förhållandet är i allmänhet; de fyra nordligaste
regementsområdenas indelning likaså, men i motsatt riktning, enär dessa
måste blifva synnerligen vidsträckta. Kompaniområdenas indelning i
afdelningsområden, hvilket icke förekommer i föregående förslag, räknar
komitén såsom en väsentlig förbättring, enär härigenom betydliga
lättnader för de värnpligtige uppkomma, hvarför ock de dermed förenade
utgifterna torde få anses väl använda.
Med afseende på stammanskapets anskaffning anser sig komitén, i § 40.
likhet med hvad som i 1878 års förslag förutsattes, icke böra ifrågasätta
någon annan grund än frivillighetens, men deremot föreställer den
sig, att vissa förändringar i de af nämnda förslag uppstälda kompetensvilkor
för anställning såsom stamsoldat skulle kunna bidraga till underlättande
af stammens rekrytering. I § 3, mom. 1 af 1878 års särskilda
utskotts »Förslag till lag om;-upprätthållande af härens stamtrupp» heter
det: »Stamsoldat anskaffas ur de värnpligtiges sex första åldersklasser,
dock att, före det år vämpligten inträder, till krigstjenst duglige och i
öfrigt lämplige ynglingar må till stamsoldater antagas, men icke vid
någon af härens afdelningar till större antal än tjugo procent af årskontingenten».
Komitén anser emellertid, att ett borttagande af den i
nämnda stadgande förekommande begränsning i antagandet af ynglingar
under 21 år skulle i hög grad vara till fördel för rekryteringen. Infordrade
uppgifter å medelåldern af rekryter vid vår nuvarande armé
ger detta vid handen. Medeltalen af rekryternes medelålder vid antagandet
ådagalägger för åren 1876 till och med 1880, att värfvade
armén i detta afseende har att framvisa för de garnisonerade trupperna
talet 20,28 och för Vermlands fältjägarekår talet 19,oo (se Bihanget Tab.
n:o 4), samt att indelta armén likaledes visar talet 20,23 (se Bihanget
Tab. n:o 7). Här åberopade tabeller visa äfven, att af samtlige antagne
rekryter i medeltal nära två tredjedelar vid inträdet i tjensten
varit under 21 år, eller att medeltalen i detta hänseende äro vid de
garnisonerade trupperna 789 under 21 år mot 568 öfver nämnda
ålder, vid Vermlands fältjägare 37 mot 20 samt vid indelta armén
632a mot 490. Med dessa siffror för ögonen torde man kunna säga,
att det vore oklokt och skulle föranleda betydligt ökade utgifter
för rekryteringen, om man ej lemnade öppet för ynglingar under 21
102
IM:o I, Art. II.
år att, utan inskränkning i antalet, inträda i stammen. Då derjemte
stammens uppgift enligt nu föreslagna grunder bland annat är att vara
en utbildningsanstalt för såväl den fasta befälskadern i fredstid som ock
för det stora antal stamsoldater, hvilket vid härens mobilisering och
derefter under pågående fälttåg skall komplettera befälskadrerna, torde
det kunna sättas i fråga, om icke just vid en ålder mellan 18—21 år de
för eu sådan bildning mest mottagliga elementen bland befolkningen känna
sig af lust för militärt] ensten hågade att i stammen inträda. Utestängas
de vid dessa år från inträde deri, torde hågen derför förminskas, i samma
mån de börja att bestämma sin sysselsättning för lifvet och möjligen
äfven genom familjeband blifva bundna vid hemmet. Uppgifter rörande
åldern vid antagandet af volontärer vid indelta armén bestyrker också
detta (se Bihanget Tab. n:o 8). Medeltal af medelåldern för åren
1876—1880 är nemligen 18,9; medeltalet för samma år af antagne under
21 år är 247 mot 52, som hade fylt 21 år. I allmänhet är också en yngling
vid tidigare ålder mer mottaglig för undervisning än vid äldre år.
En minimiålder vid stammens rekrytering anser komitén dock nödigt
att bestämma och finner 18 års ålder, eller den nu vid rotehållet föreskrifna,
lämplig.
Nekas kan emellertid icke, att genom borttagande af begränsningen
i 1878 års förslag rörande antalet af yngre manskap, som i stammen
må få inträda, en icke obetydlig del ungt manskap kan komma att bilda
stammens fredsstyrka. Om detta är en olägenhet, anser sig komitén
hafva åstadkommit en motvigt deremot genom den frihet, som komiténs
förslag, i olikhet mot 1878 års förslag, lemnar med afseende å rättigheten
att fylla fredsstyrkans numerär äfven med äldre manskap, bland
livilka komitén sökt binda vid hären de pålitligaste och bäste genom
deras befordran till vice korpraler med ty åtföljande löneförmåner. Och
för öfrigt om procenten af yngre element i fredsstyrkan skulle förefalla
väl stor, blir den det dock icke i förhållande till krigsstyrkan, i hvilken
alla f. d. stamsoldater i beväringens led ingå. Att fysiskt svage ynglingar
skulle genom den här af utskottet föreslagna eftergiften få inträda
i hären, torde icke vara att befara, då endast »krig sduglige» ynglingar
kunna vid densamma antagas. Och dessutom måste det äfven ihågkommas,
att, då komitén vid uppgörandet af sitt förslag haft i sigte
landets försvar och ingenting annat, det måste anses olämpligt, att i
händelse af krig fullt krigsduglige ynglingar äro hindrade att deltaga i
fosterlandets försvar till följd af olämpliga lagbestämmelser.
Hvad stammanskapets tjenstetid beträffar, innehålla visserligen 1878
års motioner, men icke dess särskilda utskotts förslag, fullt klara be
-
Manskapets anskaffning och tjenstetid.
103
stämmelser. I de förra heter det, »att stamsoldatens tjenstetid blifver
sex år», men § 3, mom. 2 af särskilda utskottets »Förslag till lag om
upprätthållande af härens stamtrupp» säger: »Stamsoldats tjenstetid får
icke utsträckas öfver sex år», hvartill sedan komma vissa undantagsbestämmelser
från denna allmänna föreskrift. I de 1878 års särskilda
utskotts förslag åtföljande beräkningar finner man®) följande: »Då förslaget
bestämmer soldatens tjenstetid till högst sex år, men rekryter
svårligen torde vara att i tillräckligt antal påräkna med förbindelse på
förhand att ovilkorligen så länge i tjensten qvarstå, under det å andra
sidan en treårig tjenstetid utur militärisk synpunkt torde vara den önskvärdaste
och således att föredraga, derest tillräckligt antal rekryter frivilligt
anmäler sig, har man antagit, att vid första inträdet i stammen
aftalet icke bör omfatta längre tid än tre år». Komitén anser emellertid,
att lagen bör innehålla bestämd föreskrift om den minimitid, första
aftalet bör omfatta. Hela systemets ande fordrar detta. Stamsoldatens
utbildning måste vara synnerligen omsorgsfull på grund af de fordringar,
som det nya förslaget ställer på honom, med afseende på såväl att vara
ett stöd i ledet för mindre öfvade kamrater, som ock att i freden rekrytera
den fasta befälskadern, vid mobilisering ersätta den brist deri,
som alltid förefinnes, och som organisationen äfven förutsätter, samt
derefter under kriget utgöra en slutlig reserv för afgången bland "befälet,
då förluster deribland måste ersättas genom uppflyttning grad från
grad. Den tid, som stamsoldat må förbinda sig att- tjena vid inträdet i
tjenst, måste sålunda vara tillräckligt lång, att han derunder må hafva
tillfälle att förvärfva de egenskaper, som af honom fordras. Komitén
underkänner visserligen icke riktigheten, af hvad i 1878 års särskilda
utskotts betänkande blifvit anfördt rörande fördelame från militärisk
synpunkt af en .treårig tjenstetid, men då tvånget att förbinda sig fölen
längre eller kortare tjenstetid har ett visst inflytande på lättheten
att rekrytera stammen, vill komitén begränsa denna tid till den kortaste,
som med ändamålets ernående är möjlig, och har derför föreslagit dess
bestämmande till 2 år.
Mången torde å andra sidan anse, att en 2-årig tjenstetid skall förorsaka
svårigheter för rekryteringen. Dervid torde dock böra påpekas,
att, om första aftalet omfattar alltför kort tid och alla sålunda tjena med
t. ex. 1-årig förbindelse, kostnaden för stammens vidmagthållande vid den
bestämda styrkan måste blifva än mer känslig för vexlande konjunkturer
i landet, än hvad den i alla händelser måste blifva. För öfrigt synas
infordrade uppgifter från vår nuvarande värfvade armé, der rekryt ej är
''-) Särskilda utskottets utlåtande N:o 1, Bil. C, mom. 2.
104
N:o I, Art. II.
skyldig att förbinda sig till längre tjenstetid än 3 år, häntyda derpå, att
äfven eu längre tid ej vore afskräckande, i det att, då under åren
1876—1880 i medeltal 715 förbundit sig till 3-årig tjenstetid, 382 kafva
ingått på 4-årig, 12 på 5-årig och 225 på 6-årig (se Bihanget Tab. n:o 13).
Komitén anser sig i dessa siffror hafva fått ett stöd för, att den 2-åriga
tjenstetiden ej skall verka synnerligen afskräckande vid inträdet i stammen,
i synnerhet om afsked »för framtida väl» fortfarande må få ega rum, äfven
om detsamma ej torde komma att tagas i anspråk vid den nu föreslagna
stammen till en sådan utsträckning, som vid den nuvarande (se Bihanget
Tab. n:o 20). För de element af befolkningen, som skulle vilja inträda i
stammen för vinnande af befälsgrad, men ej mot förbindelse af 2-årig
tjenstetid, står den väg öppen, som komitén längre fram (§§ 48—53(
föreslår för vinnande af befordran till värnpligtig! befäl.
Genom bestämmandet af 2 år såsom minirnitjenstetid för stamsoldat
följer emellertid, att första tjensteaftalet med honom kan omfatta längre
tid; då han likväl icke bör bibehållas alltför länge i tjenst utan att ega
egenskaper, som göra honom synnerligen lämplig dertill, har man, enär
vid antagandet visshet derom ej kan förefinnas, ansett, att det första
aftalet icke bör få omfatta mer än högst 6 år.
Efter de med första aftalet förbundna tjensteårens slut anser komitén,
att aftal om rekapitulation må omfatta ett eller flere år, detta i öfverensstämmelse
med såväl 1878 års förslag som nu gällande föreskrifter
vid värfvade armén. Infordrade uppgifter visa nuvarande förhållanden
med rekapitulanter i detta hänseende, deras ålder o. s. v. (se Bihanget
Tab. n:is 14 och 15). För att befordra stamsoldaternes förblifvande
i nummer efter de två första tjensteåren, föreslår komitén i § 43, att,
likasom för närvarande föregående tjenstgöring i hären icke befriar
soldat från skyldigheten att, om han tagit afsked före inträdet i beväringsåldern,
undergå vapenöfning med samma antal dagar som den öfriga
beväringen, också enligt den nya härordningen stamsoldats tjenstgöring
i hären under de två första tjensteåren, för hvilka han erhåller särskild
godtgörelse, icke måtte befria honom från skyldigheten att undergå den
öfning, som åligger hvarje krigsduglig medborgare på grund af den allmänna
värnpligten och som är föreslagen till 90 dagar. Efter tvenne
års tjenst eger stamsoldat således visserligen rätt att lemna stammens
nummerstyrka och åter inträda i beväringens led, men har dock skyldighet
att göra de honom såsom värnpligtig åliggande öfningar, fördelade
på 3 år, om lian icke undantagsvis hunnit göra desamma före inträdet
i stammen; vill han deremot qvarstanna i stammens nummerstyrka
skall honom, enligt komiténs mening, erbjudas en särskild godtgörelse
Manskapets anskaffning och tjenstetid.
105
för de band, som derigenom måste påläggas honom. Granskar man
dessa band, skall man dock finna, att de enligt komiténs förslag (§ 43,
mom. 3) äro under vanliga förhållanden obetydliga utöfver dem, som
åligga honom som värnpligtig. Antagligt är derför, att flertalet af dem,
som för året ännu hafva vapenskyldighet att fullgöra på grund af värnpligten,
skall vara hugadt att qvarstanna i tjenst. Blott de, som vilja
flytta från en trakt af landet till en mer aflägsen, skola anse med sin
fördel förenligt att åter ingå i beväringens led för att få frihet att göra
sin återstående vapenöfningsskyldighet Vid annat regemente än der, de
såsom stamsoldater tjenat. Komitén har i sina beräkningar antagit, att
4/5 af föregående års stamklass vid årets slut skulle på här angifna vilkor
förblifva i stammens nummerstyrka. Sedan vapenöfningsskyldigheten
på grund af värnpligten upphört, måste åt stamsoldat för att förblifva i fortsatt
tjenst erbjudas de fördelar, som behofvet kräfver. De inom stamstyrkan
förekommande vicekorpralsbeställningarna (4,851) torde härvid
i icke ringa mån underlätta qvarhållandet i tjenst af dugligt och pålitligt
folk af de äldre stamklasserna.
En approximativ beräkning af de olika stamklasserna i fredsstyrkan
visar följande:
1. stamklasssen............................................. 5,500,
2-
»
............................................ 5,H5,
10,615;
3.
*
............................................ 3,662,
4.
*
............................................ 2,553,
5-
8
...........................................- 1,981,
8,196;
6. och äldre stamklasser ...................................... 6,189;
summa 25,000 man.
Den af komitén approximativt beräknade medeltjenstetiden i stammen
uppgår till 5 å 6 år, sålunda ungefär densamma som för närvarande
förekommer bland våra värfvade garnisonerade trupper
(se
Bihanget I
I samband med en redogörelse för vilkoren för inträde i stammen
får komitén slutligen påpeka, att den ansett nödigt att, liksom i 1878
års förslag var händelsen, föreskrifva, det stamsoldat, som öfvergått i
beväringen, tillhör, så länge han deri qvarstår, hennes första uppbåd,
enär endast genom en dylik bestämmelse det är möjligt att i enlighet
med de i det föregående angifna grunder (§ 12) mobilisera på vanlig
krigsfot. I saknad af en sådan bestämmelse skulle dessutom beväringens
2. uppbåd långt tidigare, än hvad i annat fall vore behöfligt,
komma att uppkallas.
Landtförsvarskomiténs betänkande. 11.
14
106
N:o I, Art. III.
Art. III.
Härens vapenöfningar ocli skolor.
§ 41. Med afseende på utbildningstidens längd för de värnpligtige föreslår
komitén ingen förändring i de 90 dagar, som 1878 års förslag
förutsätter. Då emellertid förslag varit framstälda i syfte dels att förlänga
dels att förkorta denna tid, anser sig komitén böra angifva de
skäl, komitén haft, för att icke frångå 1878 års förslag.
Att den utbildningstid af 90 dagar, till hvilken komitén trott sig
böra inskränka beväringens öfningar, är i jemförelse med den, som i de
flesta andra land anses erforderlig, ganska ringa, vill komitén icke förneka
och finner derför också ganska naturligt, att yrkanden på eu
utsträckning af densamma blifvit gjorda. I de stora militärstaterna
i Europa, af hvilka tvenne äro våra grannar och kunna blifva våra
fiender, är de värnpligtiges tjenstgöring i hären mångårig. I Danmark
erhålla de värnpligtige vid fotfolket en sammanlagd utbildningstid af
8—10 månader, som dock för en del af styrkan förlänges än mer; i
Schweiz af 91—107 dagar, hvartill komma målskjutningsöfningar underloppet
af icke mindre än 25 år; i Holland i milisen af 20 månader; i
Belgien af 28 månader samt i Norge af 42/3 månader. Visserligen söker
det här föreliggande förslaget att ersätta utbildningstidens korthet
genom att i organisationen införa, förutom en befälskader, som måste
förefinnas i hvarje armé, äfven en stamtrupp med fullständigare utbildning.
Men den jemförelsevis största delen af stamtruppen måste tilldelas
specialvapnen, för att dessa må kunna mobiliseras, enär vid desamma
blott en ringa del af de ofullständigt öfvade värnpligtige kan
användas. Den för fotfolket återstående styrkan af stamtrupp blir
derigenom så ringa, att detta vapens manskapsstyrka kommer till
hufvudsaklig del att bestå af beväring (de uppgjorda mobiliseringstabellerna
visa, att endast 1 stamsoldat kommer på 3—5 man beväring).
Beväringens egenskaper komma sålunda att i väsentlig grad bestämma
fotfolkets duglighet, och det är derför som fordringarna på försvarets
duglighet borde kräfva en öfningstid för beväringen, som mer än den
Härens vapenöfningar och skolor.
107
föreslagna närmar sig, hvad erfarenheten gifvit vid handen såsom behöflig
för förvärfvandet af en tillfredsställande soldatbildning. Men då
den föreslagna utbildningstiden dock i alla händelser är tre gånger
längre än den, som för närvarande bestås vår beväring, är det antagligt,
att, om den nya härordningen skulle uppställa ännu högre anspråk på
allmän personlig uppoffring för försvarets förberedande under freden,
den ej skulle tillvinna sig det erkännande hos folkets flertal, som för
dess genomförande är behöflig!. Och som komitén haft skyldighet att vid
uppgörandet af sitt förslag taga hänsyn till nu rådande förhållanden
och föreställningssätt, är det förklarligt, att komitén — trots de
ännu längre gående militära fordringarna — stannat vid 90 dagars
utbildningstid för beväringen.
Ännu mindre har komitén kunnat biträda de yrkanden, som afsett
att ytterligare förkorta beväringens utbildningstid. De militära fordringarna
här vid lag kunna icke helt och hållet förbises, och af hvad
ofvan blifvit framhållet rörande fotfolkets sammansättning framgår fullt
tydligt, huru ringa dugligheten hos detta härens hufvudvapen skulle
blifva, om beväringens utbildning icke i någon mån komme att motsvara
dessa fordringar.
Komitén hyser dessutom den öfvertygelsen, att likaväl som en stegring
af 1878 års förslags fordringar med afseende å beväringens utbildning skulle
på vissa håll nedstämma intresset för försvarsfrågans lösning, lika visst
skulle en minskning af dessa på andra håll beröfva det nya förslaget sympatier,
som det för dess genomförande är af lika vigt, att det eger.
Komitén har nemligen icke rätt att förbise de talrika klasser inom vårt
land, hvilka med värme arbeta på försvarsfrågans lösning, men som
fordra såsom ett vilkor för öfvergifvandet af indelningsverket — vår
nuvarande härordnings vigtigaste faktor —, att den nya härordningen
skall innebära grundvalarne för en betryggande försvarsorganisation
och en icke alltför illusorisk utveckling af den numera i nästan alla
europeiska stater erkända och äfven i vida högre grad, än hvad här
förutsättes, tillämpade värnpligtsidén. Och för öfrigt föreställer sig
komitén, att, efter allt hvad som såväl i tal och skrift under de många
år, som försvarsfrågan stått på dagordningen, blifvit hos oss anfördt
för nödvändigheten af att vid- försvarsväsendets ordnande mer och mer
utsträcka den allmänna värnpligten, man torde kunna förutsätta, att den
uppfattningen'' gjort sig till fullo gällande, åtminstone bland dem, som
med verkligt allvar arbeta för härväsendets förbättrande, att en kortare
föningstid för beväringen, än den nu förordade, ingalunda bör i ett
nytt härordningsförslag ifrågasättas. Och att komitén bibehåller den
108
N:o I, Art. III.
för beväringen i 1878 års förslag upptagna utbildningstiden, bör således
icke för allmänbeten och allra minst för dem, af hvilkas goda
vilja och intresse frågans lyckliga lösning i sista hand är beroende,
vara någon öfverraskning.
I fråga om beväringsöfningarnas fullgörande under ett eller flere
år anser komitén, såsom äfven i 1878 års förslag ifrågasättes, att, om
man vid rytteriet, artilleriet och ingeniörtrupperna skall med beväringsrekryten
hinna genomgå endast den mest nödtorftiga kurs i de olikartade
och många åligganden, som vid dessa vapen fordras för att göra
honom för kriget användbar, hela den för beväringssoldaten anslagna utbildningstiden
bör tillgodogöras såsom rekrytskola och sålunda fullgöras
under ett år, men att vid fotfolket nämnda öfningstid bör fördelas på 2
år med 70 dagar under 1. och 20 dagar under 2. året. Skälet,
hvarför komitén i sistnämnda hänseende frångått 1878 års förslag, som
förutsätter 60 dagar under 1. och 30 dagar under 2. året, är, att
fotfolkets beväring först bör undergå 50 dagars rekrytskola och
derefter deltaga tillsammans med stammen i två repetitionsöfningar, hvardera
om 20 dagar. Ett noggrannt afvägande af rekrytskolans och
repetitionsöfningarnas ömsesidiga betydelse betingar detta. Under den
förra kunna rekryterne icke sammanblandas med det äldre manskapet,
enär de måste enskildt utbildas i alla de färdigheter, som fordras af
den blifvande soldaten, samt erhålla en, så vidt möjligt, noggrann kännedom
om sina åligganden i tjenstens alla grenar, innan de kunna insättas
i kompaniet för att samöfvas med det förut utbildade manskapet. Denna
samöfning skall ega rum under repetitionsöfningarna, då beväringsmanskapet
får det första tillfället till utbildning i större afdelningar,
under hvilken tillämpningsöfningar kunna eg a rum. Men för att man
under dylika öfningar måtte komma fältförhållandena så nära som
möjligt, måste kadrerna fyllas med så stor styrka manskap, att de taktiska
afdelningarna (bataljoner och kompanier) kunna uppträda på fältfot.
År organisationen sådan, att detta kan inträffa under repetitionsöfningarna,
då blifva dessa mest fruktbringande både för manskap och
befäl. Beggedera skola då vid början af ett krig känna sig mera
hemmastadda i de förhållanden, under hvilka de måste uppträda och i
livilka de redan under freden blifvit invande. Men, för att fotfolkets
afdelningar under repetitionsöfningarna må kunna uppnå den önskade
styrkan, fordras, att minst två klasser beväring på en gång äro inkallade
till gemensam tjenstgöring med stammanskapet. Detta är ock skälet,
hvarför komitén anser fördelningen af beväringens öfningstid böra vara
sådan, (att den tillåter två årsklasser (den 1. och 2.) på en gång att
Härens vapenöfningar och skolor.
109
samöfvas med stammen, ViviIket låter sig gorå med den föreslagna fördelningen
af öfningstiden, om 1. årsklassen omedelbart efter rekrytskolan
qvarhålles till sin första repetitionsöfning. Inom komitén bär visserligen
den meningen blifvit uttalad, att ännu lämpligare vore, om beväringens
bär nämnda repetitionsöfningar fullgjordes under 2. ocli 3.
tjensteåret i stället för under 1. och 2. Härigenom skulle den i rekrytskolan
inhemtade utbildningen hinna att erhålla mera stadga, den längre
tidrymd, hvarunder inkallelse för beväringen till vapenöfning förekomme,
skulle göra manskapet mer krigsbildadt i disciplinariskt hänseende, och
det militära värdet af det vid krigstillfälle inkallade äldre manskapet
skulle vara större, då den under fredsöfningarna erhållna utbildningen
kunde antagas jemförelsevis bättre i minnet qvarhållen, än om den
militära tjenstgöringen i fred på blott två år skulle afslutas. Utan
att vilja underkänna de militära skäl, som sålunda tala för denna åsigt,
har komitén likväl ej velat biträda densamma, enär den förlängda utbildningstid,
som i det nya förslaget ålägges de värnpligtige, skulle
kunna kännas mera tung, om den fördelades på flere år, än för
närvarande.
Med afseende på trängens beväringsutbildning föreslår komitén
samma fördelning som vid fotfolket, dock att hela l. årets beväringsöfning
anslås till rekrytskola. Att trängens beväring ålägges en repetitionsöfning
är nödvändigt bland annat derför, att vid repetitionsöfningarnas
anordnande vid detta vapen stammanskapets ringa antal
fordrar, att detsamma förstärkes med beväring, om några verkliga
tillämpningsöfningar derunder skola kunna utföras.
Slutligen anser sig komitén böra anmärka, att de värnpligtiges
olika uppoffring, genom att vapenskyldigheten vid olika vapen fullgöres
under ett eller två år, redan i 1878 års förslag blifvit utjemnad, derigenom
att åt de värnpligtige tilldelas under marscherna till och från
mötesplatserne en icke obetydlig aflöning (N:o 4, § 2), hvilken äfvenledes
i komiténs förslag är bibehållen.
I samband med frågan om beväringsöfningarnas längd har komitén
äfven tagit under ompröfning väckta förslag att låta en del af dessa
öfningar försiggå i hemorten med beväringen sammandragen kompanivis
eller i ännu mindre afdelningar, i stället för, såsom för närvarande är
händelsen, på de vanlige mötesplatserna regementsvis. Såsom en allmän
anmärkning mot dylika s. 1c. hemöfninijar må här till en början
anföras, att de icke på något antagligt sätt låta ordna sig för de specialvapnen
tilldelade värnpligtige, hvilka till ett alltför ringa antal utgå
från samma trakt, för att inom denna i tillräcklig styrka kunna samman
-
no
N:o I, Art. III.
föras äfven för enklare öfningars lämpliga bedrifvande, särskildt som
öfningarna vid dessa vapen i allmänhet skola ntföras till häst eller med
en materiel alltför dyrbar, för att kunna vara att tillgå öfver allt i
landet; hvarförutom svårighet måste uppstå att äfvenledes öfver allt i
landet finna för de särskilda vapnen skicklige instruktörer. Om hemöfningar
skola anordnas, kunna de endast förekomma för fotfolket, och
ett införande deraf för detta vapen skulle sålunda skapa en alltför stor
olikhet i de värnpligtiges skyldigheter, allteftersom de inskrefves i det
ena eller andra vapenslaget. De förslag till hemöfningar, som varit
bragta på tal, hafva äfven afsett fotfolket och låta fördela sig i tvenne
slag, nemligen: dels ordnade exercis- och vapen-öfning ar med samlad
trupp, till hvilka alla inom ett kompaniområde, eller undantagsvis inom
ett ännxi mindre område, boende värnpligtige af exempelvis en årsklass
skulle sammandragas under vissa på hvarandra följande dagar, hvarvid
staten borde förse manskapet med både beklädnad och underhåll, dels
öfning ar i allmänhet socknevis under en eller annan dag i veckan, hvarvid
ingen beklädnad eller underhåll af staten komme att lemnas,- motsvarande
ungefär de öfningar, som våra frivillige skarpskyttar för närvarande
anställa.
Det förra slaget af hemöfningar skulle således anordnas i den
skala, att de kunde ersätta de på regementenas mötesplatser af komitén
föreslagna beväringsrekrytskolorna. Komitén vill icke frånkänna sådana
hemöfningar allt militäriskt värde, förutsatt att de områden, från hvilka
sammandragningarna skedde, icke gjordes alltför små, och att sjelfva öfningarna
egde rum under officers befäl; men icke obetydliga olägenheter och
kostnader skulle dock med desamma vara förbundna. Vore den sammandragna
truppafdelningen alltför liten, komme nemligen derigenom åtskilliga
öfningar att försvåras, exempelvis fälttjensten och den spridda ordningen,
hvilka, för att kunna ändamålsenligt utföras, fordra afdelningar så stora, att
de kunna sönderdelas i underafdelningar af lämplig storlek, och utan hvilka
öfningar truppens rekrytbildning blefve högst ofullständig. Likaledes torde
endast hos ojfceren förefinnas den vana vid sjelfständigt befäl, utan hvilken
god ordning och disciplin hos truppen icke kunna vederbörligen upprätthållas,
samt den förmåga att på lämpligt sätt anordna de mer omfattande
öfningar, som äfven för en rekrytskola äro af nöden. Ett
annat skäl att icke göra de ifrågavarande områdena alltför små är ock
svårigheten att på flere ställen finna ändamålsenliga platser för dylika
öfningar. Ett exercisfält i våra dagar får ej, äfven om det är afsedt
för en mindre styrka (1/2 till 1 kompani), vara till sin storlek allt för
begränsadt, och en skjutbana af åtminstone 600 m. (2,000 fot) längd
Härensfvapenöfningar och skolor.
111
torde numera vara vid hvarje exercisplats erforderlig. Såväl i ett som
annat afseende torde derför kompaniområdet få anses såsom varande
det minsta område, som för här ifrågasatt sammandragning af beväringen
eger lämplig storlek, och att till följd deraf kompanichefen blefve den
sjelfskrifne ledaren af öfningarna, kunde icke betraktas annat än som
en verklig fördel. Men äfven om man måste erkänna, att ledningen af
dessa öfningar derigenom blefve lagd i så goda händer som möjligt,
kan man å andra sidan ej förneka, att deras militära värde blefve i
alltför hög grad och uteslutande beroende af vederbörande kompanichefs
duglighet, enär den noggranna kontroll, som å ett regementes
mötesplats dagligen kan utöfvas, naturligtvis här vore omöjlig att åstadkomma.
Nödvändigt blefve derför i alla händelser att genom ofta återkommande
inspektioner söka förskaffa sig visshet om tidens rätta användande
och fullständiga tillgodogörande, hvilket vore förenadt med
icke obetydliga utgifter. Ett sammandragande af befäl, underbefäl och
trupp under så lång tid, som blefve fallet, om den föreslagna beväringsrekrytskolan
(50 dagar) på detta sätt i hemorten skulle fullgöras, kan nemligen
ej heller ega rum, utan att åtskilliga åtgärder för inqvartering,
förvaring och tillagning af födoämnen m. in. vidtagas. Kostnaderna
härför måste, då behofven skulle tillgodoses på en mängd af ställen,
blifva väsentligen större, än hvad de behöfva blifva, då de erforderliga
utgifterna koncentreras på några få platser, afsedde för sammandrag''
ning af ett större antal. Om åter dessa hemöfningar fördelades
på flere olika tidsperioder, komme de att kännas mera betungande för
beväringsynglingen. Utan att ingå på någon närmare beräkning af
statens kostnader för på dylikt sätt anordnade hemöfningar inses lätt,
att de i alla händelser skulle komma att blifva ganska betydliga. De
fördelar, som de värnpligtige i vederlag härför skulle få åtnjuta, torde
deremot komma att inskränka sig till inbesparandet af några mils färd,
vare sig till fots, på jernväg eller på ångbåt för en större eller mindre
del af dem. Och för donna ringa fördel torde det näppeligen vara skäl
att ifrågasätta öfningar, som alltid blefve för staten kostsamma och i
militäriskt hänseende af mycket tvifvelaktigt värde.
Hvad beträffar det andra slaget af hemöfningar, så kunna dessa
öfningar visserligen anordnas på flerehanda sätt, och åtskilliga förslag
härtill hafva ock tid efter annan från skilda håll bragts å bane. Då
inom komitén ett dylikt förslag blifvit framlagdt till pröfning, torde detta
kunna tjena såsom utgångspunkt för bedömandet af det värde, liknande
förslag i allmänhet kunna tillerkännas. I detta förslag ingingo
bestämmelser om, att hvarje till krigstjenst duglig svensk yngling skulle
112
N:o I, Art. III.
under sommarmånaderna, från och med det kalenderår, under hvilket
lian fyller 19 år och till och med det, då han fyller 20 år, såvida han
icke fullgjorde de militäröfningar, som komiténs förslag uppställer såsom
vilkor för afläggande af maturitets-, folkskolelärare- eller andra dermed
jemförliga examina (§ 42), eller ingått i härens stamtrupp, på kallelse
af vederbörande befäl, inställa sig vid sockenkyrkan eller annan inom
socknen belägen för ändamålet "bestämd lämplig plats, för att hvartdera
af nämnda tvenne år under 15 på hvarandra följande lördags- och lika
många derpå följande söndags-eftermiddagar undergå militär- och målskjutnings-öfningar,
samt att det skulle medgifvas socknar, Indika i afseende
på storlek och folkmängd funne sådant med sin fördel förenligt, att
hafva flere än en mötesplats, och mindre socknar med ringare folkmängd
att förena sig om en mötesplats. I detta förslag ingick äfven,
att dessa lagbundna hemöfningar skulle medföra en inskränkning i de
värnpligtiges öfningsskyldighet å regementenas mötesplatser med 30
dagar.
De fördelar, som med på detta sätt anordnade hemöfningar skulle
vara förbundna, skulle bestå uti lättnad för de värnpligtige i fullgörandet
af deras öfningsskyldighet, uti för jordbruket och industrien besparade
dagsverken samt uti minskad utgift för staten, då denna icke under
dessa öfningar skulle behöfva förse de värnpligtige med kläder och föda.
Eu närmare granskning af med dessa öfningar förbundna omständigheter
torde dock visa, att desse fördelar äro mer skenbara än verkliga, i det
de lätt nog förbyta sig i olägenheter så i ett som annat afseende.
Den förnämste fördelen för de värnpligtige skulle bestå deruti, att
eu ganska betydlig del af den tid, som den värnpligtige eljes skulle
uppehålla sig aflägset från sitt hem på regementets mötesplats, blefve
utbytt mot en mängd smärre öfningar i hans ''hemort. Man har
förestält sig, att detta skulle vara till fördel, icke allenast för den värnpligtige
sjelf, som på sådant vis sluppe att under alltför lång tid vistas
borta från hemmet, utan äfven för jordbruket och industrien, då derigenom
en stor mängd arbetskrafter borde desamma besparas, enär ju
eu betydlig del af de ifrågasatta öfningarna skulle ega rum på söndagarne,
som äro hvilodagar i det vanliga arbetet. Men ovisst torde
vara, om besparingen i arbetstid blefve så stor, att de med dessa
anordningar förbundna olägenheter kunde deraf uppvägas.
Sålunda kan det först och främst ifrågasättas, huruvida den värnpligtige
sjelf vore synnerligen betjent med att under hvartdera af tvenne
år femton på hvarandra följande lördagar, d. v. s. under en tid af nära
fyra månader af året, nödgas vandra från sitt hem till någon exercis
-
Härens vapenöfningar och skolor.
113
plats inom socken och der qvarstadna till derpå följande söndags afton,
i stället för att i följd få fullgöra motsvarande öfningar å ett regementes
mötesplats. Om man för den militära öfningen skall tillgodogöra sig
de i hvarje vecka föreslagna eftermiddagarne på bästa vis, så förutsätter
detta, att 4, möjligen 5 timmar deraf för öfningen tagas i anspråk.
Redan vid middagstiden måste derför de öfningsskyldige vara samlade,
ty exercisens första grunder äro af så ansträngande natur i rent fysiskt
hänseende för både manskap och befäl, att öfningen ej oafbrutet under
hela eftermiddagen kan pågå, utan måste denne indelas i särskilda öfningar
af r/3 till 2 timmars längd, mellan hvilka raster under 1/2 till 1
timme böra förekomma. En större eller mindre del af lördagsförmiddagen
måste till följd deraf offras för samlingen till öfningsplatsen, och af
samma skäl torde äfven en större eller mindre del af natten till måndagen
åtgå för återvändandet till hemmet, då exercisen först på söndags
aftonen torde kunna afslutas. Åtskilliga socknar, i synnerhet i norra hälften
af Sverige, äro så stora, att månge ynglingar skulle på detta sätt nödgas
offra icke obetydlig tid på dessa såväl för arbetet i hemmet störande,
som för den militära utbildningen lönlöse fram- och åter-marscher.
Visserligen innebär det ofvan framstähla förslaget, att i större socknar
flere öfningsplatser skulle kunna anordnas, men detta torde dock mer
sällan komma att ega rum, enär sådant vore förenadt med särskilda
kostnader såväl för kommunen som staten. Få voro säkerligen icke de,
hvilka på grund häraf skulle finna detta »spring» i hvarje vecka under
årets brådaste tid för sonen eller drängen vida värre än en längre bortovaro
på en gång under en för jordbruket mindre bråd tid. Då härtill
kommer, att sådana hemöfningar svårligen kunna anordnas under den
vanliga mötestiden för stammens och beväringens repetitionsöfningar,
nemligen försommaren, enär för dessa allt befäl måste tagas i anspråk,
blefve deraf en följd, att hemöfningarna icke kunde taga sin början
förrän i Juli
månad och
att de komme att fortgå
långt inpå hösten,
som
mången
gång för dylika öfningar erbjuder en
mindre fördelaktig
väderlek. — Då de värnpligtige under dessa öfningar dessutom skulle
förse sig sjelfve med kläder och föda, blefve detta säkerligen för mången
ganska känbar!, ty troligt är ej, att åtminstone alle husbönder försåge
sina
drängar
och tjenare
med matsäck; och hvad
kläderna beträffar,
fara
de icke
väl af våra
dagars exercisöfningar, der man ofta måste
lägga sig ned på marken och krypande förflytta sig långa stycken längs
densamma. Sistnämnda olägenhet blefve säkerligen så mycket känbarare
för beväringsynglingen, som denne sannolikt ej ville påtaga sig
Landtförsvarsknmiténs betänkande. II.
15
114
N:o I, Art. III.
sina sämsta kläder, då lian visste, att lian på söndagsförmiddagen skulle
råka en mängd högtidsklädda vänner och bekanta. Äfven med afseende
på de rent ekonomiska uppoffringarna för den enskilde, hvilka vore förbundna
med bär omordade hemöfningar, torde det derför för honom
vara fördelaktigare såväl att äta kronans kaka som att slita på dess
mundering, äfven om detta sker på en från hemmet något mer aflägsen
plats. Äfvenledes bör man ihågkomma, att vårt folk högt aktar söndagens
helgd, och att man visserligen kan fördraga våra nuvarande
skarpskytteöfningar, enär dessa äro frivilliga, men att man deremot
sannolikt med oblida ögon skulle se, om lagen föreskrefve öfningar och
arbete på sön- och helge-dagar; och denna hos vårt folk inneboende
känsla för söndagens helgd vill komitén för sin del icke träda för nära.
Ej heller får man blunda för de anledningar till oordning, som det
kunde innebära, om 20—30 ynglingar skulle efter slutad exercis på lördagseftermiddagen
inqvarteras i de exercisplatsen omgifvande gårdarne
och byarne, då natten kanske oftare komme att offras åt nöjen än användas
till välbehöflig hvila för söndagens gudstjenst och eftermiddagsöfning.
Anledningar till lugnet och sedligheten störande oordningar af
flere slag skulle på detta sätt äfven skapas, och detta så mycket mera,
som svårigheter för beredandet af en ordnad inqvartering af beväringsynglingarne
för natten mellan de två exercisdagarne ofta nog skulle
förefinnas.
En eller annan torde måhända mena, att det vore befälets skyldighet
att sé efter, att dylika oordningar ej förekomme, men det
vore i sanning för mycket begärdt af en befälsstyrka, som å de
flesta ställen komme att inskränka sig till ett par underbefäl, att den
skulle kunna öfvervaka uppförandet och ordningen hos ett 20-tal ynglingar,
spridde i skilda qvarter, — en begäran så mycket obilligare, som de
hvarje lördag • under sommaren återkommande öfningarna säkerligen
skulle komma att samla åskådare af olika kön och åldrar, öfver hvilka
befälet icke hade någon myndighet. Man kan nemligen ej jemföra befälets
förmåga vid dylika tillfällen att göra sig åtlydt med den magt,
som det visat sig besitta å regementenas mötesplatser, der närvaron
såväl af en mängd befäl och underbefäl af olika grader som ock i allmänhet
af en större eller mindre styrka stamtrupp, samt slutligen hela
lägerordningen med sin stränghet utöfva på de värnpligtige ett inflytande,
som sällan eller aldrig förfelat att göra sig gällande. Hvarje förseelse
straffas der omedelbarligen, och alla oordningar, om sådana skulle visa
tecken till att utbryta, qväfvas redan i sin linda. Men hvilket medel
skulle stå befälet till buds i och för disciplinens upprätthållande vid dessa
115
Härens vapenöfningar och skolor.
hemöfningar? I sanning intet! Kroppsstraffen äro för längesedan afskalande
ocli den mer eller mindre svåra art af arrest, som trädt i deras
ställe, skulle vid dylika tillfällen visa sig omöjlig att använda, dels på
grund af bristande lokaler, dels på grund af straffartens oförmåga att
verka hastigt. Och så stort lär väl ej eu sergeants eller en korprals
moraliska inflytande vara, att detta vore nog för att afstyra all oordning
och all olydnad, som möjligen vore på väg att utbryta, särskildt då
uppsigten öfver det exercisskyldiga manskapet försvårades derigenom,
att det ej vore uniformeradt, utan iklädt civila kläder, i likhet med
åskådarne, öfver hvilka befälet hade intet att befalla.
Hvad skulle slutligen en befälhafvare taga sig till med den. eller
de ynglingar, som uteblefve från öfning? Huru skulle han vara i tillfälle
att pröfva, om giltiga skäl derför förefunnes? Man har visserligen
menat, att hvar och en, som ej instälde sig vid öfningarna i
hemorten, skulle vara skyldig att öfvas motsvarande tid å de respektive
mötesplatserne förutom den tid, han enligt lag vore förpligtad att
der undergå vapenöfning. Det är dock ej svårt att se, till hvilka olägenheter
ett sådant stadgande skulle leda. Den ene har naturligtvis varit
frånvarande ett antal dagar, den andre ett annat, och på sådant vis
skulle å mötesplatserne uppstå en mängd olika exercisperioder, under
hvilka icke allenast de exercisskyldige utan till följd deraf äfven det
kommenderade befälets antal ständigt skulle vexla.
Man har äfven förestält sig, att en betydlig utgift skulle besparas
statsverket derigenom, att beväringens vid fotfolket 90 öfningsdagar
fördelades med 30 i hemorten och med 60 på mötesplatserne, och man
har beräknat den härigenom uppkommande besparingen till ungefär
495,000 kr. *). Härmed förhåller det sig emellertid så, att, ehuru staten
visserligen blefve befriad från manskapets underhåll och beklädnad, dess
utgifter för ifrågavarande slag af hemöfningar komme att uppgå, enligt
») Kostnader för 90 dagars beväringsöfningar vid fotfolket å mötesplatserne:
a)
beväringsrekrytskolor (50 dagar)---------------------------------------------—
946,255: 50 kr.
b)
repetitionsöfningar för 2 klasser beväring (20 dagar)....................... 589,235: 40 ))
Summa 1,535,490: 90 kr.
Kostnader för 60 dagars beväringsöfningar vid fotfolket å mötesplatserne:
a)
beväringsrekrytskolor (40 dagar).....................-......--------------------- 756,227: 40 kr.
b)
repetitionsöfningar med en klass beväring (20 dagar)........................ 283,935: 60 »
Besparing således 495,327: 90 kr.
Summa 1,040,163: — kr.
116
N:o I, Art. III.
en i komitén gjord approximativ beräkning*) till ett vida högre belopp
eller i rundt tal 700,000 kr., beroende derpå att kostnaderna för det
till dessa öfningar kommenderade befälet blifva väsentligt mycket högre,
än för det, som beordras till beväringens öfningar på mötesplatserna
under motsvarande antal dagar. Vid hemöfningarna, som i de flesta
fall skulle försiggå inom hvarje kommun, kan för hvarje ej beräknas
mindre än 2:ne underbefäl, då de hafva att leda både exercis- och
målskjutnings-öfningar med två årgångar beväring. Men inom flere
kommuner finnas så månge värnpligtige, att nämnda antal befäl ej är
tillräckligt, och gäller detta särskildt våra större städer, hvarest till och
med befäl af officersgrad måste beordras. I det hela komme på detta
sätt äfvenledes ett vida större antal befäl under dessa hemöfningar att
tagas i anspråk, än om öfningarna skedde i större afdelningar på mötesplatserne.
Då dessutom befälet ej för en längre tid i följd utan blott
för 2 dagar i sänder skulle beordras, måste dess aflöning utgå efter
resereglemente!, livilket äfven bidrager att öka kostnaderna för dessa
öfningar. Härtill komma slutligen kostnaderna för de inspektioner, som
* äfven för detta slag af hemöfningar och i ännu högre grad blifva erforderliga.
Det visar sig sålunda, det hemöfningar, anordnade efter här
angifna grunder, förorsaka staten ökade utgifter af 205,000 kr. utöfver
dem, som erfordras, om motsvarande öfningar ske på mötesplatserne,
på samma gång de leda till, att de värnpligtige eller deras målsmän
eller husbönder äfven få vidkännas kostnader, som i senare fallet icke
komma i fråga. Men äfven för kommunerna komma här ifrågasatta
°) Statens årliga minimikostnad för hemöfningar inom en kommun:
15 gånger resa till och från öfningsplatsen för två underbefäl förslagsvis
å 4 kr............................................................................ 60:— kr.
30 dagar traktamente:
för en sergeant................................................................ 4; 50
» » korpral................................................................. 2: 50
7: —
210:— 270:— kr.
Antalet kommuner (enligt »Kommunernas fattigvård och finanser 1878»):
å landsbygd.............................................................................. 2,391
städer;.......-.............. • ......................-------------------------------88
2,479 st.
Sålunda statens årliga minimikostnad för hemöfningar inom samtlige kommuner:
270 X 2,479 = 669,330 kr.
Härtill kommer förökad kostnad för flere befäls kommenderande i en del kommuner samt
dessutom rese- och traktamente-ersättning för de officerare, som skulle hafva skyldighet att inspektera
dessa öfningar, hvarför sammanlagda kostnaden för befälet vid här afhandlade hemöfningar
komme att uppgå till omkring 700,000 kr.
Härens vapsnöfningar och skolor.
117
hemöfningar att leda till åtskilliga utgifter, ty deras skyldighet skulle
väl alltid blifva att anskaffa och underhålla öfningsplats, skjutbana,
lokaler för förvarandet af gevär och ammunition o. s. v. I militäriskt
värde skulle slutligen dessa hemöfningar ej kunna mäta sig med öfuingarna
på mötesplatserne, helst deras ordnande och utförande måste
anförtros i de flesta fall åt underofficerare, och dessutom kunna de
aldrig få prägeln af det ordnade militära lif, som alltid inträder
vid öfningar med samlad trupp och som är så ytterst nödvändigt
för grundläggandet hos rekryter af en god disciplin, utan hvilken ännu
ingen trupp lyckats att väl utföra sitt magtpåliggande värf. Här omordade
hemöfningar erbjuda, efter hvad visadt är, i jemförelse med
öfningar vid samlad trupp på de vanliga mötesplatserna nästan uteslutande
olägenheter, och torde komitén derför varit fullt berättigad, att
icke hafva tillstyrkt deras införande i den nya härordningen.
Slutligen har komitén äfven tagit under öfvervägande ett förslag
om införande af frivilliga hemöfningar, anordnade i ungefärlig öfverensstämmelse
med våra nuvarande frivilliga skarpskytteöfningar, och
hvilka skulle medföra, i likhet med dem, befrielse från någon del af*
de i regeln å mötesplatserne föreskrifna beväringsrekrytskolorna med
vilkor, att en viss ådagalagd färdighet i exercis och skjutning dertill
kunde berättiga. Ehuru komitén icke vill förneka, att uppmuntrandet
af dylika öfningar kan bidraga att hos ungdomen väcka håg och lust
för militära öfningar samt äfven befordra skjutskickligheten bland befolkningen,
har komitén likväl ansett sig icke böra bland den nya härordningens
stadganden upptaga bestämmelser om en dylik befrielse, enär
den för de värnpligtige föreslagna utbildningstiden af 90 dagar är så
kort, att hvarje dag deraf väl behöfver användas vid samlad trupp under
verklig militär tjenstgöring för grundläggandet af de disciplinära begrepp,
som hvarje krigsman måste ega. Och komitén har så mycket mindre
velat göra detta, som en dylik eftergift för en del värnpligtige illa
skulle öfverensstämma med det af komitén föreslagna stadgandet (§ 42
mom. 2), att de ynglingar, som för vissa examinas undergående varda
underkastade förvärfvandet af en viss icke ringa militär bildning, det
oaktadt ej skulle blifva befriade från någon del af den för alla bestämda
utbildningstiden af 90 dagar.
I samband med frågan om utbildningstidens längd för de värn- § 42.
pligtige har komitén tagit under öfvervägande de åsigter, som tid efter
annan framstälts om vidare utveckling af de redan i en del skolor införda
vapenöfningarna. Komitén är fullt öfvertygad, att dessa kunna
väsentligen bidraga till höjandet af nationens vapenskicklighet, hvarför
118
N:o I, Art. III.
de ingalunda böra försummas, allra minst då, såsom förhållandet är
hos oss, den krigsdugliga befolkningens vapenöfvande i hären måste
inskränkas till ett minimum. Ingå vapenöfningar i den allmänna uppfostran,
skall säkerligen ock fosterlandets försvar af den uppväxande
ungdomen snart blifva betraktadt såsom medborgarens förnämsta skyldighet,
och intresset och omtanken derom bibehållas hos ynglingen, äfven
sedan han lemnat skolbänken och inträdt bland samhällets verksamma
medlemmar. Komitén är derför lifligt förvissad om gagnet af, att
fullständigare bestämmelser än de nu gällande för vapenöfningar i skolorna
utfärdas, hvarvid bör iakttagas, att dylika öfningar införas i alla
skolor för den uppväxande manliga ungdomen. Med införande af en
ny härordning kommer härens befälskader att ökas utöfver det nuvarande
antalet, och om än ett större antal befäl än för närvarande får
sysselsättning året om vid de inom hären pågående vapenöfningar na,
finnas dock alltid såväl officerare som underofficerare till ett icke obetydligt
antal, som mellan de årliga sommaröfningarna kunna vara till
förfogande för dessa skolöfningars vederbörliga ledande, hvarigenom
man också kan få säkerhet för, att den militära bildningen blir verkligt
tillgodosedd. Komitén har förut framhållit svårigheten i en här,
uti hvilken de värnpligtige i fredstid tjenstgöra blott några få månader,
att skapa det värnpligtiga befäl, som vid härens ställande på krigsfot
erfordras för förstärkande af den fasta befälskadern, hvilken då alltid
befinnes vara otillräcklig, men komitén har emellertid funnit denna
svårighet i icke oväsentlig mån kunna undanrödjas, om man med den
högre undervisningen vid allmänna läroverk, folkskolelärareseminarier
in. fl. kunde förbinda en grundligare militärbildning, än hittills varit
händelsen. Detta skulle vara en följdenlig utveckling af den redan införda
grundsatsen om vapenöfningar i rikets skolor. Då undervisningen
vid dessa läroverk hos oss lmfvudsakligast sker på statens bekostnad,
torda man icke kunna bestrida statens rätt att uti densamma låta ingå
äfven den art af undervisning, som har till ändamål att bland
samhällets bildade klasser i rikare mått sprida en kunskap, som staten
fordrar af alla sina söner, nemligen den att försvara fosterjorden.
Uti examina vid dessa läroverk uppställer staten för närvarande fordringar
i vissa ämnen och till viss utsträckning, med fäst afseende
dels å allmänna bildningens tillgodoseende, dels å den verksamhet, som
till gagn för staten af de från läroverken afgångne eleverne sedermera
påräknas. Fullt följdenligt härmed är att vid dessa läroverk uppställa
bland examensfordringarna äfven ett visst lcunskapsmått med afseende
på fullgörandet af en allmän medborgerlig skyldighet. Komitén
119
Härens vapenöfningar och skolor.
föreslår derför, att vid här nämnda läroverk militärundervisning, så
väl praktisk som teoretisk, skall ingå såsom ett bestämdt ämne, och
att vissa examensfordringar deri uppställas såsom vilkor för afgångsbetygs
erhållande, naturligtvis blott af de elever, hvilkas fysiska krafter
tillåta ett deltagande i denna undervisning. Men äfven om den militära
undervisningen vid dessa skolor ledes af officerare, anser komitén dock,
att densamma ej kommer att uppfattas med det allvar och erhålla den
grundlighet,'' ej heller att bibringa den rätta uppfattning om krigarens
pligter, som är nödvändig, i händelse den sedermera i någon väsentligare
mån skall vara till gagn för hären vid dess tillgodoseende med
värnpligtig! befäl, om den icke förbindes med en tids verklig milit.ärtjenstgöring
vid någon af härens truppafdelningar. Denna tjenstgöring
bör enligt komiténs mening utsträckas till 4 månader, för att
kunna bibringa eleverne den tjenstevana och praktiska utbildning, att
densamma tillsammans med den militära undervisning, som erhålles vid
skolorna, .och som kan motsvara 2 månaders tjenstgöring vid trupp,
skall skänka den bildade ynglingen de militära kunskaper, som kunna
göra honom lämplig, om hans öfriga egenskaper det äfven tillåta, att
vid sitt inträde i hären såsom värnpligtig sedermera tjenstgöra såsom
vice korpral. En sådan tjenstgöring torde ej heller behöfva blifva
störande för elevernes studier, om den fördelas på två år med t. ex.
2 månader under hvartdera. Lämpligast torde vara, att den förlägges
till sommarmånaderna under de två år, som närmast föregå afgångsexamens
tagande. Då ferierna på sommaren uppgå till omkring tre
månader, blir ändock tid öfrig att före eller efter den militära tjenstgöringen
besöka hemmet.
Från föräldrars synpunkt bör förslaget under sådana förhållanden
ej möta större betänkligheter, om tjenstgöringen vid regementena dessutom
anordnas på statens bekostnad (N:o 4, § 2), och från elevernes
ännu mindre, då lusten för militära öfningar i ynglingaåren alltid
är stor, och då det stora fosterländska ändamålet med dessa öfningar
säkerligen skall af desse lifligt och varmt uppfattas. Då komitén emellertid
framlagt förslag om den här ifrågasatta utvecklingen af skolungdomens
vapenöfningar, har den visserligen insett, hvilka höga anspråk
den dermed stält på de bildade och bättre lottade samhällsklassernes
offervillighet för landets försvar, men då dessa samhällsklasser äro de,
som i händelse af krig hafva mest att förlora, synes det också vara
med rätt och billighet öfverensstämmande, att just de underkasta sig de
största uppoffringarna. Samhällets bildade klasser äro dessutom de,
som bäst kunna inse, hvilka stora anspråk vår tid ställer på det folk,
120
N:o I, Art III.
som vill lefva fritt och sjelfständigt; och komitén har derför icke heller
dragit i tvifvelsmål, att deras fosterlandskärlek skall förmå dem att
föregå öfrige samhällsklasser med ett uppmuntrande föredöme i uppoffringar
för försvaret, särskildt derigenom att deras söner göra sig
förtjenta af och skickliga till att dervid gå i spetsen för nationens ungdom.
§ 43.
Hvad stamsoldatens utbildning beträffar, har komitén redan förut
varit i tillfälle att framhålla, att en tillämpning af 1878 års grunder vid
härens ordnande förutsätter en synnerligen grundlig utbildning af stamsoldaten.
Hans egenskap af att vara ledare och stöd för mindre fullständigt
öfvad beväring gör detta nödvändigt, så mycket mer som han
på grund af anskaffningssättet i allmänhet torde komma att rekryteras
ur de mindre bildade klassernes led. Komitén har också derför måst öka
fordringarna på honom, då komitén föreslagit den fasta befälskaderns nedsättande,
under hvad 1878 års förslag förutsatte, och förminskningens
ersättande vid mobilisering genom en del stammanskap (vice korpraler),
som således äfven måste erhålla en härför nödig utbildning, Då icke
alla, som deltaga i och genomgå underbefälsskolorna, äro lämpliga till
befäl, är det nödigt, att stammanskapet i regeln bär genomgått
dylik skola, på det man må blifva i tillfälle att genom ett lämpligt
urval ur stamtruppens led komplettera underbefälskadrerna vid en mobilisering.
Och då vid befälskadrernas bestämmande ingen reserv blifvit,
beräknad för den befälsafgång, som eger rum under sjelfva kriget och
hvilken under senaste krig uppgått till häpnadsväckande siffror, kan
denna afgång ondast ersättas genom ytterligare uppflyttning ur stamtruppens
led; men om detta på ett nöjaktigt sätt skall låta sig göra,
måste största arbete nedläggas på hvarje stamsoldats utbildning äfven
med hänsyn till en dylik händelse. Komiténs förslag är sålunda,
att stammanskapet skall genomgå först en rekrytskola om 1 år och
derefter en korpralsskola vid fotfolket, fästnings- och positions-artilleriet
samt trängen under 8 månader, men vid öfriga vapen under 1 år. Ehuru
detta kan synas innebära en tillökning af de i 1878 års förslag ifrågasatta
utbildningstiderna för stammanskapet, för hvilket den sammanlagda
utbildningstiden i motsvarande skolor var vid fotfolket och trängen
16 V2, vid rytteriet 23, vid artilleriet 18 och vid ingeniörtrupperna 24
månader, i stället för att motsvarande siffror enligt komiténs förslag
äro för fotfolket, fästnings- och positions-artilleriet och trängen 20 samt
för rytteriet, fältartilleriet och ingeniörtrupperna 24 månader, är dock
denna tillökning i sjelfva verket mer skenbar än verklig. Komitén föreslår
nemligen i sammanhang dermed, att skolorna skola så ordnas, att
för manskapet vid rytteriet 10 vid fältartilleriet och ingeniörtrupperna
Härens vapenöfningar och skolor.
121
15 % och vid öfriga vapen 20 % af sammanräknade antalet tjenstgöringsdagar
i begge skolorna skola utgöra permitteringsdagar, hvarigenom
utbildningstiderna efter afdrag af dessa i medeltal blifva för fotfolket,
fästningsartilleriet och trängen 16, för rytteriet 21 s/5 och för fältartilleriet
och ingeniörtrupperna 20 2/5 månader och sålunda i sin helhet kortare
än dem, 1878 års förslag förutsatte. Denna förminskning i rekryt- och
korprals-skolornas sammanlagda längd har komitén emellertid kunnat
förorda endast under förutsättning af, dels att allt stammanskap kan
kommenderas till bevistande under en längre eller kortare tid af korpralsskolans
öfningar, dels att stadgande^ om dessa skolors, längd
blifva affattade på det sätt, komitén föreslår, enär frihet härigenom
lemnas, för att utbildningstidens längd kan vexla för olika individer,
alltefter deras mottaglighet för undervisning och öfriga egenskaper
för lämplighet till befäl. På dylikt sätt göras de kostnader,
som stammens utbildning kräfver, så fruktbärande som möjligt. Särskilt
tillåter sig komitén att i sammanhang härmed framhålla nödvändigheten
af, att här nämnda skolor så anordnas, att icke må inträffa, att
under någon del af året ett uppehåll af begge skolorna må ega ruin, enär
detta skulle medföra — förutom andra olägenheter — att genomförandet
af kosniténs förslag om den studerande ungdomens tjenstgöring vid
trupp under vissa månader på sommaren (§ 42), sergeantsskolorna (§
45), officers- och underofficers-kurserna till utbildande af värnpligtig^ befäl
(§§ 45, 48—53) och de värnpligtig officerarnes instruktionstjenstgöring
vid trupp (§ 51), skulle väsentligen försvåras, om icke omöjliggöras.
Af nämnda skäl har komitén också varit nödsakad att
på det bestämdaste afböja hvarje förslag utgående på, att stamskolornas
verksamhet skulle under högsommaren upphöra. Om genom ett sådant
afbrott arbetare för jordbruket möjligen skulle kunna erhållas, får det
icke förbises, att icke alle stamsoldater äro vid sådant arbete vande, och
att det skulle vara obilligt, om desse tvingades att lemna skolan under
1 å 2 månader och söka en sysselsättning, som kanske icke stode dem
till buds. För att dock så långt, som med skolornas uppgift kunde vara
förenligt, beakta jordbrukets behof af arbetare under den brådaste tiden,
har komitén så affattat bestämmelserna om skolornas längd, att permittering
i största möjliga utsträckning kan ega rum under denna tid, utan att
det militära lifvet vid trupperna derunder behöfver helt och hållet afstanna.
— En och annan torde väl äfven anse den för stamsoldaten föreslagna
utbildningstiden väl rundlig, stödjande sig derpå, att de för indelte soldaten
anslagna rekryt- och korprals-skolorna ej uppnå de tidslängder, som för
dessa skolor nu hlifvit föreslagna. Härvid är dock att anmärka: att den
Landtförsvarskomiténs betänkande. 11.
16
122
N:o I, Art. III.
indelte soldatens utbildning sker efter helt andra grunder än den nye
stamsoldatens, ty då den förres utbildning sker mer småningom genom
kortare, under en lång följd af år återkommande öfningar, skulle den senares
utbildning koncentreras på hans båda första tjensteår, hvarefter lian
mer ostörd kunde egna sig åt de borgerliga sysselsättningarna; att någon
jemförelse derföre icke rimligtvis kan göras mellan de tider, som för
utbildande af de två slagen af stamsoldater äro afsedda; att den indelte
soldatens ofullständiga utbildning med hänsyn till de rent militära färdigheterna,
då hans egenskaper såsom stamsoldat tagas under ompröfning,
är en af vår nuvarande härordnings mest erkända brister, hvilken
just genom en ny organisation af stammen är afsedd att afhjelpas; och
att, om en förändring af stammens organisation ej ledde till en dylik
förbättring, med skäl kunde ifrågasättas, huruvida ett frångående af det
indelta stamsystemet vore berättigad!, enär detta system otvifvelaktigt
garanterar en stam med flere utmärkta egenskaper i andra afseenden,
särskildt hvad beträffar militärisk disciplin, och hvilken hos den nya
stammen kan grundläggas endast genom en omsorgsfull militärisk uppfostran
i rekryt- och underbefäls-skolorna, för hvilka tillräckligt lång tid
måste vara anslagen, om de i här nämnda hänseende skola fylla sin
bestämmelse.
Hvad beträffar det af komitén föreslagna stadgandet, att genomgåendet
af stamskolorna icke befriar soldat från undergåendet af före
inträdet i stammen ej fullgjord beväringsöfning, så har komitén redan
varit i tillfälle (§ 40) att framhålla, huru rekapitulation af stamsoldater
derigenom underlättas. Komitén vill dessutom erinra, att endast genom
en dylik bestämmmelse full säkerhet vinnes, att hvarje i stammen inträdande
rekryt, äfven om han i dess fredsstyrka förblifver blott
tvenne år, förvärfvar det mått af krigsbildning, utan hvilket han
icke vid en mobilisering kan fylla sin plats såsom stamsoldat. Denna
bestämmelse är dessutom fullt följdenlig med motsvarande stadgande
för dem, som vare sig af tvång (§ 42) eller frivillighet (§§ 48, 51),
låta utbilda sig till värnpligtig! befäl.
Med afseende på den efter de två första tjensteåren i stammens
nummerstyrka qvarstående soldatens tjenstgöringsskyldighet föreslår
komitén en icke oväsentlig lättnad, i hvad 1878 års förslag förutsatte,
der det nemligen hette*): »Efter fulländad första utbildning skall
stammens manskap mellan repetitionsöfningarna vara hemförlofvadt;
dock eger konungen att, för utbildning till befäl inom härens skolor,
*) Särskilda utskottets utlåtande N:o 1, sid. 31, mom. h.
Härens vapenöfningar och skolor.
123
liksom till erforderlig garnisons- eller annan militär-tjenstgöring af ''
samma manskap, inkalla så stort antal, som pröfvas nödigt.» Komitén,
som till fullo insett, i hvilken väsentlig mån stamtruppens rekrytering
bör underlättas, genom att stamsoldat efter afslutad utbildning kan påräkna
att vara befriad från annan tjenstgöring om året än de 30 dagarnes
repetitionsöfningar, föreslår derföre hans befrielse från all annan tjenstgöring
än den, som afser förberedelser till ett snart instundande krig
eller till inre ordningens upprätthållande.
För att försäkra sig om en tillräcklig garnisonsstyrka i hufvud- § 44.
staden, föreslår komitén dock i detta afseende en undantagsbestämmelse
för det vid Svea lifgarde, Lifregementet till fot och Lifgardet till
häst tj enan de stammanskapet, i det att komitén förordar, att vid
dessa regementen en kommendering af äldre manskap må förefinnas,
hvilken under vanliga förhållanden må bestrida den hufvudsakligaste
delen af garn isonstjenstgöringen i Stockholm, hvarigenom äfven det
yngre manskapet vid såväl desse som andre der förlagde trupper
mer ostördt kan tillgodogöra sig undervisningen i rekryt- och korpralsskolorna.
Med denna anordning för garnisonstjenstgöringens bestridande
undvikas äfven de i 1878 års förslag upptagna garnisonskommenderingarna
från utom hufvudstaden förlagda regementen. Utom besparing
vinnes härmed äfven en annan väsentlig fördel, den nemligen, att
rubbningar i dessa regementens vanliga tjensteförhållanden icke genom
dylika kommenderingar må ifrågakomma.
De skolor, som komitén anser böra vid trupperna anordnas, utom § 45.
rekryt- och korprals-skolorna, äro: sergeantsskolor, officers- och underofficer
s-kurs till utbildande af värnpligtigt befäl samt garnisonsskolor vid
här ofvan nämnda i Stockholm förlagda regementen.
Komitén har redan flere gånger framhållit vigten utaf, att med
tillämpning af 1878 års grunder underbefälets utbildning väl tillgodoses.
Då inom härar, organiserade på grundvalen af eu följdenligt utvecklad
värnpligt, underbefälet vanligen rekryteras ur samhällsklasser, som i
hären inkomma med en viss allmän bildning, torde detta icke i allmänhet
blifva händelsen i den nya härordningen. De, som skola befordras
till underbefäl i denna, måste säkerligen till största delen erhålla
både sin allmänna och militära bildning i hären. Det är derför komitén
föreslår ordnandet af sergeantsskolor för utbildande af dem, som skola
vinna befordran till de två högre underbefälsgraderne. Genomgåendet
af dessa skolor skall säkerligen i icke ringa grad bidraga till att höja
underofficerskårens anseende och duglighet, hvilket med den nu föreslagna
härordningen är så mycket angelägnare, som vid en mobilisering
124
N:o I, Art. III.
det ofta nog torde komma att inträffa, att härens fanjunkare måste fylla
luckor bland de påräknade värnpligtige officerarne, hvilka åtminstone
under den närmaste tiden efter den nya härordningens införande kanske
endast med svårighet kunna hållas fulltaliga (§§ 48—53).
Anordnandet af de föreslagne officers- och under officer s-kur serna till
utbildande af värnpligtigt befäl sammanhänger på det närmaste med
grunderna och vilkoren för detta befäls anställande, hvarför komitén, i
samband med redogörelse härför, skall om anordnandet af dessa kurser
vidare- yttra sig. Komitén vill likväl redan här anmärka, att såväl dessa
kurser som de nyss nämnda sergeantsskolorna böra ordnas i samband
med undervisningen i stammens rekryt- och korprals-skolor, hvarför inga
särskilda lärarekrafter för dem blifvit beräknade. Åt befälsaspiranterne beredes
härigenom äfven ett godt tillfälle till praktisk befälsutbildning genom
att anställas för olika tider, än vid det ena och än vid det andra slaget
af skolor. Slutligen tillåter sig komitén att framhålla, att genom dessa
vid trupperna anordnade skolor, såväl underofficers- som ock den lägre
officers-utbildningen blir en regementsangelägenhet, i motsats till hvad
fallet skulle vara, om eléverne sammandroges i större gemensamma,
t. ex. fördelningsvis, organiserade skolor. Häraf torde icke obetydliga
fördelar vara att förvänta. Regementscheferne, som hafva skyldighet
att rekrytera befälskadrerna, blifva i tillfälle att bättre fullgöra detta
uppdrag, då de sjelfve få anordna och ansvara för befälsaspiranternes
både praktiska och teoretiska daning. Större fordringar ställas ock,
genom införandet af dylika skolor vid de särskilda regementena, på
samtliga befäls förmåga, då de under tjenstgöringen i rekryt- och
korpralsskolor kunna tagas i anspråk såsom lärare till och med i
officer skur ser. Detta tvingar till ansträngningar, som säkerligen i sin
mån skola bidraga att höja officerspersonalens allmänna krigsvetenskapliga
bildning.
Garnisonsskolornas uppgift är att på ett lämpligt och fruktbärande
sätt sysselsätta det äldre manskapet vid de garnisonskommenderingar,
som vid vissa i hufvudstaden förlagda regementen skola ifrågakomma
(§ 44) under den tid, då detta manskap icke är upptaget med garnisonstjenstgöring.
I nu gällande bestämmelser för härens gemensamma undervisningsanstalter
har komitén icke funnit skäl att föreslå några förändringar,
om än den vid beräknandet af kostnaderna för desamma iakttagit, att
en del af dem kan kräfva någon utvidgning, till följd deraf, att de
efter införandet af den nya härordningen blifva afsedda för tillgodoseendet
af en större personals behof än för närvarande. — Här torde
Härens vapenöfningar och skolor.
125
komitén äfven böra fästa uppmärksamheten derpå, att de i 1878 års
förslag, i enlighet med 1875 års, upptagna instruktionsskolor (instruktionsbataljonen,
instruktionssqvadronen och instruktionsbatteriet) i den nya
härordningen blifvit såsom mindre nödiga uteslutna. Dessa inom flere
arméer förekommande skolor kunna visserligen vara till nytta, men då
de icke kunna sägas vara alldeles oundgängligen nödvändiga, och kostnaden
för desamma blefve jemförelsevis betydlig, har komitén ansett
sig kunna utesluta dem, och detta äfven derför, att kostnaden för
öfriga oundgängligen nödvändiga skolor kommer att ställa sig något
högre, än som beräknades i 1878 års förslag.
Dessutom bör anmärkas, att komitén ej föreslår bibehållandet af
de i 1878 års förslag upptagna kader öfning ar, oaktadt den erkänner
deras nytta. Besparingsskäl hafva dertill hufvudsakligast bidragit, men
äfven andra skäl, såsom att befäl och stamtruppen få öfva sig 10 dygn,
förrän repetitionsöfningarna med beväringen börja, samt att äfven under
repetitionsöfningarna särskilda befälsöfningar kunna anställas.
Slutligen får komitén hänvisa till bilagda förslag (Bil. Ditt. G.) å
härens ständigt tjenstgörande styrka och skolor, uppgjordt för att möjliggöra
beräknandet af de kostnader, som den nya härordningen medför.
Största sparsamhet har vid detta förslags uppgörande iakttagits, och har
dervid behofvet af befäl in. m. blifvit bedömdt med ledning, af hvad
våra nuvarande tjensteförhållanden kunnat gifva vid handen. I nämnda
förslag har tiden för stamskolornas början blifvit upptagen till den 1.
November i öfverensstämmelse med hvad, som för samtliga vapen utom
rytteriet äfven i 1878 års förslag var förutsatt. Omtanken om att så
mycket som möjligt underlätta stammens rekrytering betingar detta,
och, då vid rekrjflskolornas början den bestämda år skontingenten bör
vara fulltalig, synes, som om angeläget vore, att derförinnan alla de
tillfällen under året hunnit passera, då man kan förvänta, att stammens
rekrytering med största lätthet må försiggå, och till dylika tillfällen
torde de på våren och försommaren inträffande mönstringarna och öfriingarna
med beväringen äfvensom tjenstefolkets vanliga flyttningstid
på hösten o. s. v. böra räknas. Men äfven rent militära fordringar
inverka vid valet af tiden för stamskolornas början såsom eu följd deraf,
att dessa kräfva, att sista delen af den för dessa skolor anslagna tid
infaller under en blidare årstid, för att öfningarna må kunna bedrifvas
i det fria, icke allenast på och i närheten af mötesplatserna, utan äfven
mera aflägset derifrån. För beväringens rekrytskolor och repetitionsöfningarna
har komitén i sitt förslag icke upptagit några bestämda tider,
126
N:o I, Art. IV.
då dessa böra väljas med hänsyn till särskilda för de olika orterna utmärkande
förhållanden.
§ 46.
I § 46, som handlar om stammens och beväringens inkallande, dä
rikets försvar, krig eller fara för krig dertill föranleda, föreslår komitén
blott mindre väsentliga förändringar i de stadganden, som i 1878 års
förslag, i nära öfverensstämmelse med 1875 års, i den vägen finnas
upptagna. Stammanskapets skyldighet att tjenstgöra för upprätthållande
af inre ordningen har redan förut (§ 43) blifvit påpekad. Komitén
anser visserligen, att stammens fredsstyrka i de flesta fall bör vara
tillräcklig att fullgöra detta åliggande, men då nödigt är, att Kongl.
Maj: t äfven vid utomordentliga tillfällen må förfoga öfver tillräckliga
krafter för ett så vigtigt ändamål, bör det vara stadgadt, att dertill äfven
må kunna uppkallas f. d. stamsoldater i beväringen, ett stadgande,
som komitén ställer i nära samband med förslaget om nedsättandet af
stammens fredsstjnka till 25,000 man (§ 10). Komitén befarar, att annars
denna nedsättning skall för mången, som fordrar största säkerhet
för den borgerliga ordningens upprätthållande, synas högst betänklig.
Art. IV.
Befäls m. fl. anställning, befordran och afgång,
§ 47. För lämpligheten att befordra ett visst antal stamsoldater till vice
korpraler, såsom i nuvarande härordning redan eger rum,'' hafva skäl
förut (§ 14) blifvit anförda. Komitén anser, att dertill må befordras,
dels sådant yngre manskap, som med utmärkelse genomgått korpralsskola,
i afvaktan på yppad ledighet för dess befordran till fast aflönade
underofficerare, dels sådant äldre manskap, hvars qvarhållande såsom
rekapitulanter kan vara till särskild! gagn för hären. Vice korpralernes
tjenstgöringsskyldighet anser komitén i allmänhet böra begränsas
till deltagande i beväringsrekrytskolorna, då sådant är behöflig!,■ samt
de årliga repetitionsöfningarna; dock torde hinder icke böra förefinnas
för deras beordrande äfven till andra öfningar och skolor, om sådant
t
127
Befäls m. fl. anställning, befordran och afgång.
någon gång skulle af ett eller annat skäl påfordras. De icke så ringa
befälsarvoden, komitén för dem föreslår (N:o 4, § 3), synas berättiga till
att icke i samma grad inskränka deras tjenstgöringsskyldighet som de
obefordrade stamsoldaternes.
Komitén har redan förut (§ 14) varit i tillfälle att framhålla behofvet
af ett värnpligtig! befäl, men på samma gång äfven de svårigheter,
som vid anskaffandet och utbildandet af ett dylikt göra sig gällande,
då den för alle värnpligtige obligatoriska utbildningstiden ej uppgår till
mer än 90 dagar. Genom komiténs förslag till utveckling af grundsatsen
om militärisk utbildning i skolorna skulle dock ett betydande steg
till målets vinnande blifva taget. Såsom vid framställandet af detta
förslag redan är visadt (§ 42), skulle den militärutbildning, som från
folkskolelärareseminarier och högre läroverk utexaminerade elever under
skoltiden förvärfvat, kunna anses motsvara en militärkurs af omkring 6
månader. Med fäst afseende å desse elevers allmänna bildning torde
de under sitt vistande vid skolan sålunda böra förvärfva sig de militära
kunskaper och färdigheter, som äro behöfliga för befordran till värnpligtig
vice korpral, hvilken befordran likväl äfven borde blifva beroende
af de öfriga befäl segenskaper, de kunde ega. Äfven om en värnpligtig
vice korpral ej skulle vilja underkasta sig den -ytterligare utbildning,
som kräfves för vidare befordran, får han dock alltid tillfälle att tjenstgöra
såsom vice korpral vid de öfningar, som han på grund af den
allmänna värnpligten i de flesta fall har att fullgöra vid den truppafdelning,
hvarest han såsom beväring inskrifves. Med hans befordran
till vice korpral må likväl i alla händelser följa förpligtelse för honom
att fördela denna öfningsskyldighet på 3 år, på det han såsom befäl må
få tillfälle att göra så många repetitionsöfningar som möjligt. Då under
senaste år i medeltal omkring 200 ynglingar hafva aflagt folkskolelärareexamen''och
615 maturitetsexamen®), torde man, under antagande af att
ungefär 1/i ej är till krigstjenst duglig eller för befordran lämplig,
kunna beräkna, att 612 värnpligtige vice korpraler årligen skola tillföras
hären på här föreslagna sätt.
Om äfven från desse för den årliga rekryteringen af officers- och
värnpligtiga underofficers-kadern afgå 334 ®*), återstå 278, hvilka i medeltal
i 10 år*®*) kunna vid en mobilisering stå till härens förfogande, eller
ö) Se närmare redogörelse härför sid. 135 och 138.
**) Se närmare redogörelse härför sid. 134 och 136.
*®*s) Tjenstetiden i beväringen är för hvarje värnpligtig 12 år, men då bland värnpligtiga
befälet äfven en tillfällig afgång eger rum, har detta befäls medeltjenstetid beräknats uppgå
128
l\l:o I, Art. IV.
tillräckligt för att fylla det behof af värnpligtige vice korpraler,- hvilket
enligt gjorda beräkningar (Bil. Litt. F. 2.) vid ett dylikt tillfälle erfordras.
Här är dessutom att uppmärksamma, att komitén äfven föreslår,
att afläggandet af andra examina än de här nämnda, men med
dessa jemförliga, må medföra samma skyldigheter och rättigheter som
dessa. Då komitén icke ansett sig kunna ingå i närmare pröfning af,
hvilka examina här kunna ifrågakomma, har den ej heller kunnat uppställa
några derpå grundade beräkningar, utan inskränker sig endast
till ett påpekande af, att antalet värnpligtige vice korpraler bör i verkligheten
ställa sig än mer gynsamt, än hvad här ofvan är beräknadt.
§§ 48—53.
Af ofvannämnde mer än 600 ynglingar anser komitén, att ett icke
ringa antal bör kunna påräknas, hvilket frivilligt skall vilja förvärfva sig
den ytterligare utbildning, som kan vara behöflig för vidare befordran,
så vida icke eu sådan är förbunden med direkta ekonomiska uppoffringar,
hvilket icke heller bör vara händelsen, om staten, såsom komitén äfven
föreslår (N:o 4, §§ 2—3), bekostar befäls- och underbefäls-aspiranternes
underhåll, beklädnad och öfriga med tjensten förbundna utgifter. De
militära öfningar, som. här ifrågavarande ynglingar redan i skolorna
varit underkastade, skola säkerligen hafva stämt deras håg och lust för
den militära tjensten, och under sådant förhållande skall ett flertal af
dem icke draga i betänkande att omedelbart efter tagen afgångsexamen
från skolorna, innan de ännu hafva erhållit fast anställning eller valt
sina lefnadsbanor, deltaga i den ytterligare tjenstgöring under 4—6
månader, hvilken skulle göra dem kompetente till erhållande af underofficers
eller officers grad. För de fleste ynglingar, innan deras tankar
blifvit bundne vid vissa borgerliga sysselsättningar eller innan de bestämt
sig för fortsättande af studierna i en eller annan riktning, har
militärlifvet något inbjudande, och önskan att såsom underofficer eller
officer få fullgöra de dem i likhet med andre värnpligtige åliggande värnpligtsöfningarna
skall visserligen äfven bestämma mången att offra den
tid och det arbete, som härför erfordras, — i synnerhet om den härför
ifrågasatte underofficers- eller officers-kursen anordnas i hemorten vid
närmaste truppafdelning. Såsom redan blifvit framhållet (§ 45), föreslår
komitén äfven, att vid samtliga regementen och trängbataljoner anordnas
officers- och under officer s-kur ser till utbildande af värnpligtigt befäl. Desse
kurser kunna årligen taga sin början den 1. Juni, eller så snart folkskolelärare-
och maturitets-examina vid skolorna på våren blifvit afslutade,
och pågå för underofficersaspiranter under 4 månader till omkring
den 1. Oktober samt för officersaspiranter under 6 månader till omkring
den 1. December samma år. Undervisningen vid dessa bör vara
129
Befäls m, fl. anställning, befordran och afgång.
såväl praktisk som teoretisk och lmfvudsakligast afse att bibringa befälsaspiranterne
kännedom om deras åligganden i de lägre underofficersoch
officers-graderna vid det vapenslag, de valt. En mer omfattande
militärbildning, hvari äfven ingår en icke ringa kännedom om öfriga
vapenslags egenskaper och förmåga , har komitén icke ansett lämpligt
att fordra af det här ifrågavarande värnpligtiga befälet, då detta i allmänhet
icke kan komma att föra ett så högt befäl, som skulle göra
sådant oundvikligt. Undervisningen i här nämnde kurser, som komma
att fortgå samtidigt med de vid trupperna pågående stamskolorna, bör
i alla händelser lemna tillfälle till en god praktisk utbildning af befälsaspiranterne,
icke minst såsom instruktörer. Efter aflagd underofficerseller
officers-examen, böra eleverne, om de i öfrigt visat sig ega lämplige
befälsegenskaper, kunna befordras, de, som aflagt folkskolelärare- eller
dermed jemförlig examen, till underofficerare (värnpligtige korpraler),
och de. som aflagt maturitets- eller dermed jemförlig examen, till officerare
(värnpligtige underlöjtnanter).
Då komitén anser, att de värnpligtige befälsaspiranterne skola under
sin tjenstgöring vid trupperna erhålla underhåll och beklädnad af staten,
föreslår komitén äfven, att de vid befordran till befäl erhålla dermed följande
utgifter af ett eller annat slag likaledes af staten ersatta, och
att denna ersättning må utgå under namn af examenspenningar. Som
de under sin tjenstetid såsom befäl vid hären ej kunna komma i åtnjutande
af någre löneförmåner motsvarande det fasta befälets löner, utan blott
vid tjenstgöring erhålla en lämplig dagaflöning, torde nämnda ersättning
vara fullt befogad.
Den värnpligtige korpralens utbildning anser komitén fullbordad
med hans befordran till underofficer; tillfälle att tjenstgöra såsom sådan
erhåller han sedermera vid de öfningar, hvilka han på grund af den
allmänna skyldigheten att undergå de vanliga värnpligtsöfningarna i de
flesta fall har att fullgöra och som för honom böra fördelas på tre år.
Den värnpligtige underlöjtnantens utbildning anser komitén deremot
icke fulländad med hans utnämnande till officer. Om äfven anspråken
på hans allmänna bildning äro tillfredsstälda och på hans militära äfven
i viss mån tillgodosedda, fattas honom dock den tjenstevana, utan hvilken
man ej kan anförtro honom ett så magtpåliggande befäl, som officersbefälet
är. Erfarenheten från vår tids krig visar tyvärr en sådan afgång
bland befälet, att kompaniets yngste underlöjtnant icke blott undantagsvis
utan ofta nog fått taga befälet öfver detsamma under stridens gång.
Då sådana fordringar kunna komma att ställas äfven på de yngste
Landtförsvarskomiténs betänkande. II.
.17
130
N:o I, Art. IV.
officerarne, har komitén ansett olämpligt och till och med vådligt att i
härordningen införa föreskrifter, hvarigenom ett icke ringa antal värnpligtige
officerare möjligen skulle tillföras hären utan att ega den duglighet
och tjensteväg, som äro behöfliga att ega, om de skola motsvara
förenämnda fordringar. Komitén har derför med officersbefordran förbundit
skyldigheten af en 6 månaders derpå följande instruklionstjenstgöring
vid stamrekryt- eller korprals-skolorna; en tjenstgöring så mycket
angelägnare att uppställa såsom förbunden med officersbefordran, som
den säkerhet i tjenstens utöfvande, hvilken den värnpligtige officern för
uppfyllande på ett tillfredsställande sätt af sina åligganden bör ega,
endast kan förvärfvas under en dylik tjenstgöring omedelbart efter inträdet
å den militära banan, enär tjenstgöringen för honom sedermera,
efter den första utbildningen, ej kan blifva synnerligen omfattande. I
de flesta fall får dock den värnpligtige underlöjtnanten tillfälle till ytter-
Ägare utbildning vid de öfningar, som honom åligga på grund af den för
alla gällande skyldigheten att undergå de vanliga värnpligtsöfningarna,
hvilka lämpligen böra fördelas på tre år.
I närmaste samband med rekryteringen af den värnpligtiga officerskadern
föreslår komitén den fast aflönade officer skad ems rekrytering luden
förras led på sådant sätt, att den lägsta fasta officersgraden blir löjtnantsgraden,
och att den fylles med värnpligtige underlöjtnanter, som
dertill gjort sig kompetente medelst genomgående af en för hela hären
gemensam krigsskola. Komitén har nemligen tänkt sig, att respektive
regementschefer skola bland de värnpligtige underlöjtnanter, som afslutat
sin instruktionstjenstgöring, utvälja de för militärt] eu sten mest
lämplige till ett för den fasta befälskaderns hållande i fulltaligt skick behöfligt
antal och erbjuda dessa kommendering till krigsskolan, för att
der vinna tillfälle att göra sig kompetente för befordran till fast officer.
Kursen vid krigsskolan skulle komplettera den officersbildning, som förvärfvats
i regementskurserna och som der, såsom blifvit nämndt, begränsats
uteslutande med hänsyn till tjenstgöringen i de lägre officersgraderna
vid eget vapen. Med fäst afseende på den såväl teoretiska
som praktiska förbildning, eleverne vid inträdet i krigsskolan k rym a
antagas ega, föreställer sig komitén, att en ett-årig kurs derstädes skall
vara tillräcklig för att på ett tillfredsställande sätt tillgodose utbildningen
för inträde i den fasta befälskadern. Genom här framstälda anordning
för rekryteringen af såväl värnpligtige som fäste officerskadern
föreställer sig komitén, att väsentliga fördelar skola ernås. De värnpligtige
officerarnes anseende måste blifva bättre, då vägen till befordran
till officer går genom deras led. Man skall på så sätt icke heller
131
Befäls rn. fl. anställning, befordran och afgång.
inom härens lägsta officersgrad — underlöjtnantsgraden Unna underlöjtnanter
af tvenne slag, hvithet åter skulle inträffa, om fasta officerskadern
rekryterades såsom för närvarande, men den värnpligtiga på
ett helt annat sätt. Detta skulle . af naturliga skäl visserligen leda
lättare och med mindre fordringar till officersgraden men icke på samma
gång bereda den värnpligtige officeren samma ställning och anseende
som den fäste officeren vare sig inom eller utom hären.. Den värnpligtige
underlöjtnantens ställning till den fäste skulle till följd af hans mindre
bildning för militäryrket samt hans mindre tjensteväg förefalla underordnad,
och ett verkligt godt kamratskap bland härens yngre officerare
skulle derigenom ingalunda befordras; detta i förening med det skefva
förhållande, uti hvithet han på grund häraf lätt nog kunde komma till
underbefäl och manskap, gör, att komitén icke kunnat förorda en dylik
anordning, hvilken säkerligen också inom ganska kort tid skulle göra
hela den värnpligtiga befälsinstitutionen omöjlig. Komitén hyser ock
en allvarsam fruktan, att med en sådan anordning samma institution
skulle för landets ynglingar erbjuda allt för litet lockande, då inga utgifter
till befordran på den militära banan för dem förefunnes redan
vid inträdet på densamma. Och om icke utsigter till befordran , på den
militära banan kunna föranleda den värnpligtige officeren att der inträda,
hvad skall då förmå honom dertill? Utmärkelsen att blifva officer
kunde det ej, ty denna utmärkelse vore väl ej så stor, om den endast
bestode uti att blifva officer af ett slags lägre klass. Löfte om en examensgratifikation
kunde visserligen göra något, om denna blefve stor
nog för att i sig innebära något lockande; men med skäl kan ifrågasättas,
om hären vore tillräckligt betjenad af sådane värnpligtige officerare,
som läte utbilda sig dertill, icke till följd af lust eller intresse
för militärt]ensten, utan på grund af förhoppningen om eu viss summa
penningar, hvilken dock icke kunde blifva synnerligen stor, om ej omkostnaderne
för de värnpligtige officerarnes anskaffande skulle blifva för
dryge. Man åberopar visserligen exempel från andra land, der de
värnpligtige och de fäste officerarnes rekrytering sker på skilda luder.
Men förhållandena i andra land i här
fullt tillämpliga hos oss. Komitén har förut varit i tillfälle att påpeka
de svårigheter, som måste uppstå vid anskaffandet af värnpligtig befäl,
då den för hvarje krigsduglig medborgare obligatoriska utbildningstiden
inskränker sig till några få månader, i stället för att fortgå under fleie
år. I senare fallet kan en lindring i den allmänna skyldigheten med
afseende på utbildningstidens längd af lätt insedda skäl förmå ett tillräckligt
antal bildade ynglingar att företaga de studier och underkasta
132
N:o I, Art. IV.
sig de särskilda uppoffringar, som äro förenade med eu reservofficersexamens
afläggande,. och detta är ock principen, enligt hvilken reservofficerare.
uppsättas i land, der den allmänna utbildningstiden för de
värnpligtige är lång. Under sådana förhållanden borde fullt tillräckliga
fordringar på desse reservofficerares utbildning uppställas, men
så synes förhållandet dock ingalunda vara, ty i allmänhet anses desse
reservofficerare illa motsvara de fordringar, som på dem ställas; och
hela den undantagslagstiftning med afseende på lindring i den för det
stora flertalet bestämda utbildningstidens längd, hvarpå hela detta
slags . reservofficersingtitution hvilar, betraktas flerstädes mer såsom eu
eftergift i värnpligtens fullgörande för samhällets förmögnare och mor
bildade klasser än såsom ett medel till ett bestämdt militäriskt ändamåls
ernående, hvarför densamma också icke af allmänheten i flere af
de land,, der den ifrågakommer, anses såsom fullt rättvis. Komiténs
förslag till anskaffning af värnpligtige officerare inbjuder alle ynglingar,
som styrkt sig. ega en bildningsgrad, motsvarande den, som af statens
embets- och tjenste-män i allmänhet fordras eller som inneliafves af
s.ådane, med h vilka officerarne i kunskaper'' och uppfostran böra vara
hkstäld.e, inträde i hären för undergående af en för ändamålet afpassad
utbildning till officer, hvartill de äfven nämnas efter aflagda prof. Dessa
prof jemte den praktiska fallenhet för militärt]''ensten, som de under
saväl utbildningstiden som eu derpå följande begränsad trupptjenst visa,
äro sedermera, bestämmande för, huruvida åt desamma bör erbjudas ytterligare
utbildning för vinnande af kompetens till inträde i den fasta kadern
eller ej. Komitén anser, att genom ett dylikt tillvägagående
icke allenast en lofvärd täflan mellan officersaspiranterne skall uppstå
och den för deras utbildning anslagna tiden synnerligen väl tillgodogöias,
utan ock att detta är det enda sätt, på livilket man kan hafva
Vcilgiundad anledning att motse, att de värnpligtige officerarnes led
fyllas med ynglingar, som motsvara de fordringar på allmän och
militär bildning, som deras egenskap af officerare kräfver, synnerligast
der den obligatoriska öfningstid, som den allmänna värnpligten ålägger
hval och eu, uppgår blott till ett fåtal månader. — En erfarenhet från
vår tid är, att hågen hos den studerande ungdomen i Sverige att söka
inträde i hären såsom officer, är synnerligen stor. Flertalet af våra regementschefer
torde vara i tillfälle att vitsorda det stora antal ynglingar
som söker anställning såsom volontärer för vidare utbildning till officelaie,
och detta oaktadt ett icke ringa antal lönlöse underlöjtnanter finnes
vid nästan hvarje regemente. Man har derför äfven vant nödsakad att
begränsa antalet officersvolontärer, som får inträde vid krigsskolan.
133
Befäls m. fl. anställning, befordran och afgång.
Hvad bestämmer emellertid för närvarande, om en yngling vinner anställning
som volontär? Ofta nog en god förespråkare, mer sällan ynglingens
egenskaper, Indika dock borde vara den bestämmande faktorn,
men då dessa egenskaper blott undantagsvis kunna vara af regementschefen
på förhand kända, så kan det inträffa, att särskildt förord måste
tagas i betraktande och kanske äfven någon gång blifva afgörande.
Hur mången yngling med verklig lust för militäryrket och kanske äfven
med för detsamma särskildt passande egenskaper kan icke under sådana
förhållanden blifva utestängd från den militära banan, öfverallt mottagen
med svaret, att plats för honom ej förefinnes. — Komiténs förslag
öppnar vägen för hvarje sökande till erhållande af officersgrad
och låter sedermera hvars och ens lämplighet för militäryrket varda bestämmande
för hans vidare utbildning och befordran till fast officer.
Då den värnpligtige officerns hela utbildning skall ega rum vid det
regemente, der han önskar vinna vidare befordran, har regementschefen
ett godt tillfälle att lära känna de unge officerarnes egenskaper i allmänhet
och deras lämplighet för tj ensten i synnerhet. Han erhåller
derigenom det bästa tillfälle att vid valet af aspiranter för fasta officerskadern
skipa den fullaste rättvisa, hvilket för närvarande är förenadt
med icke få svårigheter. Detta lyckliga förhållande bör i icke ringa
mån uppmuntra till en fördelaktig täflan om vinnande af inträde i den
fast ajlönade offcerskadern, — särskildt som inträde i denna kan vinnas
inom en jemförelsevis så kort tid som 2 å 21/2 år efter undergången
maturitetsexamen —, och det är denna täflan, synes det komitén, som mer
än annat skall bidraga till fyllandet af den värnpligtiga officerskadern.
Förhållandet mellan de årliga rekryteringsbehofven för den fast aflönade
och för den värnpligtiga officerskadern visar sig nemligen vara enligt
gjord beräkning som 131 till 100, ett förhållande, i och för sig betraktadt,
icke ogynsamt, då det gifver vid handen, att mer än hälften af
dem, som för året böra ingå i hären som värnpligtige underlöjtnanter,
har utsigt att vinna fast officersanställning.
Men, äfven om den värnpligtige underlöjtnanten icke skulle erhålla
inträde å fast stat, anser komitén, att han må komma i åtnjutande af den
uppmuntran, som ligger i befordran. Fn sådan uppmuntran bör likaledes
tillkomma den värnpligtige korpralen. Sålunda föreslås, att den förre må
befordras till värnpligtig löjtnant och den senare till värnpligtig sergeant,
sedan de skyldigheter, som äro förenade med lägsta officers- eller underofficers-graden,
äro fullgjorda, — dock med förpligtelse för den befordrade
att under sin återstående tjenstetid i beväringen göra ytterligare 60 dagars
öfningar, fördelade på 2 år, till hvilka han inkallas, då omständig
-
134
N:o I, Art. IV.
hetérna dertill föranleda. Om man på detta sätt kunde förmå det
värnpligtiga befälet i allmänhet att göra en eller annan repetitionsöfning
utöfver dem, som den allmänna värnpligten ålägger, skulle detsammas
tjenstduglighet i icke ringa grad vidmagthållas och vid en
mobilisering mer trygghet förefinnas, för att detsamma motsvarade sin
bestämmelse.
Slutligen föreslås äfven, att värnpligtige löjtnanter och sergeanter
böra vid utträdet ur beväringen nämnas till kaptener och fanjunkare i
lanclstormen, såsom ett erkännande af, att de ordentligt fullgjort sina
åligganden i hären. Det tillfälle, som derigenom lemnas det värnpligtiga
befälet att uppnå här nämnda inom de särskilda befälsklasserna
mera ansedda grader, bör äfven bidraga att hålla intresset för det militära
hos detta befäl vid magt samt hos detsamma väcka och underhålla
den uppfattningen, att de uppoffringar af tid och arbete, som
för förvärfvandet af befälsgrad inom hären blifvit gjorda, icke varit
förspilda.
Sedan grunderna för värnpligtige underofficerares och officerares
utbildande och anställande vid hären sålunda blifvit utvecklade, vill
komitén något fullständigare, än hvad redan skett, yttra sig om sannolikheten
att "erhålla detta befäl till påräknadt antal.
Det årliga behofvet af värnpligtige underofficerare kan, under antagande
af en 10-årig medeltjenstetid för de värnpligtige underofficerarne,
beräknas såsom följer:
vid 1 stort fotfolksregemente ........................ 3,
8 20 * * ......................... 00,
»•
1
af de 4 nordligaste................................ 3,
»3
»
»
................................ 9,
»
Gotlands regemente .....
2,
»
1
rytteriregemente.................................... 1,
» 9
»
»
..................................... 9,
»
1
artilleriregemente.................................... 1,
» 7
»
»
.................................... 7,
»
1
ingeniörregemente ................................. 1,
» 1 » » .................-.............. 1,
»
1 trängbataljon ...................................... .
1,
»
5
» • »
5,
77;
10;
8;
2;
6;
summa 103.
135
Befäls m. fl. anställning, befordran och afgång.
Af hvad redan blifvit anfördt framgår, att detta antal företrädesvis
skulle fyllas bland de från folkskolelärareseminarierna utexaminerade
elevera^. Deras antal bar under senaste 10 år varit följande"''):
1872 .............
106,
1873 .............................................. 156,
1874 ...................................-......... 161,
1875.. ............................................. 163,
1876....................
173,
1877 .....
181,
1878 ...........................  210,
1879 .....................
194,
1880.. ............................................ 199
och
1881.. ............................................. 202.
Antalet bär sålunda varit i nästan oafbrutet stigande, och man
torde deruti ega grundad anledning att antaga dess ytterligare tillväxt,
helst rikets folkskolor också årligen förökas i antal. Under senaste fem
år bar i medeltal 197 folkskolelärare blifvit utexaminerade eller nära
dubbla antalet mot hvad, som behöfves för rekrytering af värnpligtig
un derofficerskadern. Men om äfven flere af de utexaminerade folkskolelärarne
vore mindre vapenföre, torde dock bland de återstående
finnas tillräckligt månge, som vilja genomgå den härför föreskrifne 4
månaders underofficerskursen, i synnerhet då dermed icke äro förbundna
några ekonomiska uppoffringar, utan fastmera förmåner. Komitén måste
nemligen antaga, att nästan hvarje till krigstjenst duglig utexaminerad
folkskolelärare skall desto hellre vilja förvärfva sig de insigter och
färdigheter, som kunna förskaffa honom befordran, som han derigenom
får såsom underofficer fullgöra sin återstående vapenskyldighet såsom
beväring och på samma gång vinner erforderlig skicklighet att såsom
folkskolelärare leda skolungdomens kropps- och exercis-öfningar. Och
att vid val af folkskolelärare kommunerna skola taga särskild hänsyn
till, om den sökande förvärfvat en fullständigare militärbildning eller
ej, torde med skäl kunna förutsättas. Vidare ingår i komiténs förslag
rörande rikets indelning för de värnpligtiges inskrifning och redovisning
(§ 38), att till befälhafvare för de i sammanhang dermed föreslagna
afdelningsområdena äfven värnpligtige underofficerare skulle kunna förordnas.
Rom särskild! arvode till desse afdelningsbefälhafvare skulle
utgå (N:o 4, § 20), har komitén trott, att häruti skulle ligga en ytter
Uppgifterna
härom äro hemtade ur de årliga berättelserna »om hvad i riket och dess
styrelse sig tilldragit sedan sista riksdag».
136
N:o I, Art. IV.
ligare lockelse för den blifvande folkskolelärare!! att genom inträde uti
de värnpligtig^ underofficerarnes led söka förbättra sina inkomster, och
att folkskolelärare!!, till följd af den nära beröring, i hvilken han står
till befolkningen, skulle vara synnerligen lämplig såväl till dessa befattningar
som till att lemna de värnpligtige de råd och det bistånd,
de kunna behöfva i frågor rörande beväringens inskrifning och redovisning.
Under förutsättning af att den fast aflönade underlöjtnantsgraden
blir indragen, kan det årliga behofvet af värnpligtige officerare, med
antagande af en medeltjenstetid°) af 16 år för de fäste officerarne och
af 10 år för'' värnpligtige officerare, som ej vinna fast anställning, beräknas
såsom följer:
för att re-
för att för
krytera
den fasta blifva värnpligtige summa.
vid
1
stort fotfolksregemente........
kadern:
3
—
officerare:
3 —
6,
»
20
» »
60 —
60 —
120,
»
1
af do 4 nordligaste______________
3
—
2 —
5,
»
3
9
6 —
15,
»
Gotlands regemente..................
2
1 —
3,
149;
»
1
rytteriregemente....................
2
1 —
3,
»
9
» ..................
18
9 —
27,
30;
»
1
fältartillerireg:te (1. Svea) ..
3
—
1 —
4,
»
2
»
(2. Svea,-
1. Göta)..................................
6
2 —
8,
»
1
fältartillerireg:te (2. Göta).....
4
1 —
5
»
1
»
(Vendes)...
4
—
1 —
5,
1
»
(Norrlands)
2
1 —
3,
»
1
fästnings- och positions-artil-
leriregemente......................
2 —
1 —
3,
1
» » »
2
1
3,
31;
»
2
in ge ni örrogementen.................
5
4 —
9,
9;
■>
1
trängbataljon .........................
1 —
1 —
2
»
5
5
—
5 —
10
------ 1
12;
summa
131
—
100 —
231.
e) I 1878 års beräkningar antages officerarnes medeltjenstetid vara 18 år, men, då i
komiténs förslag den fast aflönade underlöjtnantsgraden är indragen, torde de fäste officerarnes
medeltjenstetid med tillämpning af detta förslag blifva förkortad med 2 år eller den tid, som
en officer före inträdet i den fasta kadern i allmänhet kommer att tjena såsom värnpligtig
officer.
137
Befäls m. fl. anställning, befordran och afgång.
Komitén har vid anförande af skälen för fasta befälskaderns nedsättande,
under hvad 1878 års förslag förutsatte, och dess ersättande
med en värnpligtig befälskader uttalat såsom sin åsigt, att officern —-  fast eller värnpligtig — måste innehafva ett visst mått af allmän humanistisk
bildning, utan hvilket han icke kan ega förmåga att hos
sine underlydande förvärfva det förtroende, som för honom är nödvändigt
att ega. Den examen, hvars afläggande enligt allmänna uppfattningen
i vårt land erfordras för att blifva tillerkänd vitsord såsom
innehafvare af en dylik bildning, är, såsom äfven af sjelfva namnet
framgår, maturitetsexamen. Hvarje bildad familj i riket hyser önskan
och gör de största ansträngningar att söka föra sina söner framåt på
studiernas bana till detta examensprofs afläggande. För inträde i högskolor
samt äfven numera i flere högre fackskolor fordras i allmänhet denna
examens afläggande. Statens flesta embets- och tjenste-män måste äfven
hafva aflagt denna examen. Komitén anser derför, att denna examens
afläggande i regeln bör vara ett bestämdt vilkor för befordran till
officer och detta så mycket mer, som, enligt komiténs förut framstälda
förslag (§ 42), fordran å ett visst, icke oväsentligt mått af militär utbildning
skulle ingå i denna examen. Komitén, som anser väsentligt
store fördelar vara förenade med fasta officerskaderns rekrytering ur
de värnpligtige officerarnes led, har äfven derigenom så mycket mindre
kunnat frångå sin fordran på maturitetsexamens tagande äfven af de
värnpligtige officerarne, som komitén ingalunda vill förorda återgåendet
till de för officersbildningen mindre hugnesamma tider, då denna examens
afläggande icke ingick bland fordringarna för anställning som
officer. Såväl sociala som militära skäl tala sålunda för bibehållandet
af den uti 1875 års härordningsförslag upptagna bestämmelsen om maturitetsexamens.
afläggande såsom kompctensvilkor äfven för de icke
fäste officerarne; särskilt som ett af de skäl, hvilka då anfördes mot
bibehållandet af ett dylikt kompetensvilkor, (nemligen att de allt melodi
mer ökade fordringarna uti maturitetsexamen betydligt försenade
och kanske förhindrade tillträdet till officersgraden) torde inom en ej
alltför lång tidrymd i väsentlig mån böra bortfalla, enär dessa fordringar
sedan dess minskats och grundade förhoppningar förefinnas, att de än
ytterligare skola komma att inskränkas, och i följd deraf antalet af dem,
hvilka, praktiskt duglige, hysa fruktan för fortsättandet af läroverkskursen,
tilldess målet för densamma, maturitetsexamens genomgående,
uppnåtts, mer och mer torde komma att minskas. Det oaktadt har
komitén trott sig kunna antaga, att äfven andra examina skulle kunna
Landtförsvarskomiténs betänkande. //.
18
138
N:o I, Art. IV.
gifva samma kompetens som maturitetsexamen. Komitén har nemligen
förestält sig, att en närmare granskning af fordringarna i afgångsexamen
från en eller annan af våra högre fackskolor, för inträdet i
hvilken maturitetsexamen ej är uppstäld såsom ett bestämdt vilkor,
skulle kunna visa, att en dylik undantagsbestämmelse vore berättigad,
utan att ofvan uttalade fordringar å blifvande officerares allmänna
bildning derigenom blefvo tillbakasätta. Komitén gör ‘detta för att
icke förbise något medel, som kan underlätta värnpligtig^ officerskaderns
rekrytering. I efterföljande betraktelser rörande sannolikheten
att hålla nämnde kader fulltalig bar hänsyn till denna undantagsbestämmelse
dock ej kunnat tagas, då allt för obestämdt är, huru stort
antal aspiranter derigenom kan vara att påräkna.
Antalet ynglingar, som aflagt maturitetsexamen under senaste 10
år, har varit temligen vexlande0), hvilket framgår deraf, att det var:
1872
........................................... 591,
1873
...............,............................. 610,
1874
..................................
657,
1875 ...........
581,
1876
.......................
521,
1877
......................................... 576,
1878
..................
553,
1879
......
598,
1880............................................. 658
och
1881 .......................................... 688.
Då medeltalet för dessa 10 år är 603,:’, men för de senaste 5 åren
614,« och för de senaste 3 åren 648, synes likväl häraf, som antalet af
bär ifrågavarande ynglingar skulle vara i stigande, och har komitén
derför ansett sig berättigad att till grund för sina beräkningar rörande
detta antal lägga åtminstone medeltalet för senaste 5 åren och sålunda
kunna antaga, att äfven för framtiden minst 615 ynglingar i medeltal
årligen skola aflägga maturitetsexamen. Om man anser, att 1/4 af desse
är till krigstjenst oduglig eller till befordran på den militära banan
mindre lämplig, erfordras för att den värnpligtiga officerskadern må
erhålla sitt årliga behof af officersaspiranter, att 231 ynglingar af
462 underkasta sig den utbildning, som kräfves för att förvärfva *)
*) Uppgifterna härom äro hemtade ur de årliga berättelserna »om hvad i riket och dess
styrelse sig tilldragit sedan sista riksdag».
139
Befäls m. fl. anställning, befordran och afgång.
officers grad. — Att förhållandet mellan dessa tal är mindre gynsamt,
kan icke förnekas. Skall målet, emellertid nås, fordras, att den studerande
ungdomens hittills visade håg för militäryrket underhålles, samt
att de bildade klasserna, inseende betydelsen för försvaret af värnpligtiga
befälsinstitutionen, omhulda densamma.
Komitén misströstar ej heller om möjligheten att, då nagra år förflutit
efter nya härordningens genomförande, hålla den värnpligtige
officerskadern vid påräknhdt antal, — dock under förutsättning af att
komiténs förslag om militäröfningarnas utveckling i skolorna vinner
tillämpning. Dessa öfningar under skoltiden komma säkerligen att än
mer höja ungdomens håg för den militära tjensten, och, då efter aflagd
maturitetsexamen officersgraden inom så kort tid som 1/2 år skulle utan
ekonomiska uppoffringar kunna ernås, torde år från år deras antal tillväxa,
som eftersträfvade densamma. Komitén föreställer sig, att de fleste ynglingar
skola under den tid, då de ännu äro obestämde i afseende på den bana
eller sysselsättning, de för lifvet önska välja, besluta sig för genomgåendet
af den i hemmens närhet anordnade officerskursen, för att inom
kort förvärfva en viss ställning i samhället, hvarifrån de antingen kunde
ernå fast anställning vid hären eller ock öfvergå till andra sysselsättningar.
Komitén betvifla!'' icke, att mången, som bestämmer sig för att
inträda i de borgerliga yrkena, derförinnan skall finna med sin fördel
öfverensstämmande att förvärfva officersgrad, hvarigenom han
både under fred och ett möjligen inträffande krig får såsom befäl fullgöra
den vapenskyldighet, honom såspm värnpligtig åligger; under den
militära tjenstgöringen bör han äfven tillegna sig befälsegenskaper, som i
det praktiska lifvet.kunna blifva honom till stor nytta. Men, såsom nämndt,
täflan om inträde i fasta officerskadern är dock det, som mer än något
annat skall föranleda ett tillräckligt antal officersaspiranter att anmäla
sig. — Komitén finner emellertid nödigt, att staten för att så mycket
vissare försäkra sig härom på ett lämpligt sätt söker godtgöra dem,
som icke vinna anställning i den fasta kadern, för den tid, de offrat på
sin utbildning till värnpligtigt befäl, genom att tillförsäkra dem vissa
företrädesrättigheter till en del tjänster i den civila administrationen, för
hvilkas utöfvande det värnpligtiga befälets egenskaper kunna göra det
lämpligt. En närmare utveckling af komiténs förslag i detta afseende
återfinnes här nedan (§57).
Då komitén emellertid erkänt, att, åtminstone under första tiden af
härordningens tillämpning, svårigheter kunna möta för den värnpligtige
officefskaderns rekrytering, bör komitén angifva de skäl, som föranledt
densamma, att icke genom nedsättande af fordringarna på de värn
-
140
N:o I, Art. IV.
pligtige officerarnes allmänna och militära bildning försäkra sig om det
påräknade antalets tillvaro under alla förhållanden. Komitén har förut
(§ 14) erinrat, att den endast kunde tillstyrka eu nedsättning i deri befälskader,
som 1878 ärs förslag upptog, under den förutsättning, att de
värnpligtige officerare, man i härordningen ville införa, motsvarade sin
bestämmelse, det vill säga, att de verkligen egde de egenskaper, man
uppstält såsom en fordran på officerare. Då komitén vid granskning af
beMskadrerna i 1878 års förslag anmärkt, att detta .förslag förutsätter, att,
bristen i officerskadern vid mobilisering skulle fyllas genom uppflyttning
af underofficerare, och att detta tillvägagående endast kunde betraktas
såsom eu nödfallsåtgärd, enär underofficerarne i allmänhet saknade den
bildningsgrad, hvilken är nödig att ega för det magtpåliggande befäls
utöfvande, som ålåg officern, förutsattes, att den åtgärd, som skulle utjemna
denna brist i 1878 års förslag, skulle bestå uti införandet i hären
af värnpligtige officerare, hvilka skulle rekryteras ur samhällets bildade
klasser och i härens led förvärfva den militära daning, som gjorde
dem skicklige att med någon säkerhet fullgöra de åligganden, tjensten
medför. Komitén bär äfven med fäst afseende på dessa fordringar uppstält
vilkoren för anställning vid hären såsom värnpligtig officer, enär komitén
icke kan biträda förslag, som visserligen införde i härordningen eu befälsklass
med titel af officerare, men ej med motsvarande egenskaper. Bättre
än att vid mobilisering betjena sig af dylike officerare, anser komitén det
då vara att tillgripa den åtgärd för officersbristens fyllande, som 1878
års förslag förutsätter, nemligen genom uppflyttning af underofficerare.
Komitén har förut betecknat denna såsom en nödfallsåtgärd, men anser
dock bättre, att, om och när så behöfves, anförtro officersbefälet i tjensteväg
underofficerares händer, än att öfverlemna detsamma åt knapphändigt
utbildade, vid trupptjenst ovane officerare, hvilkas allmänna och
militära bildningsgrad i många fall ej borde berättiga dem att framför
de förre bära officerstiteln. Komitén är dessutom öfvertygad, att kompetensvilkoren
för befordran till värnpligtig officer skulle ställas synnerligen
lågt, om något annat sätt, än det af komitén föreslagna, under hos
oss rådande förhållanden skulle hafva förmåga att lättare fylla behofvet
åt värnpligtige officerare. Skälen dertill har komitén redan vid framställandet
af sitt förslag närmare utvecklat, och då komitén är förvissad,
a,tt ett icke ringa antal värnpligtige officerare utöfver det, som är
behöfligt för fasta befälskaderns rekrytering, och som alltid med fidl säkerhet
kan paräknas, ärligen skall erhallas, har komitén i detta förhållande
funnit en ytterligare anledning att fasthålla vid det här framstälda förslaget
till anskaffande och utbildande af värnpligtige officerare. Tidens
141
Befäls m. fl. anställning, befordran och afgång.
anspråk på dem, som skola användas i offentlig tjenst, går för öfrigt i
den riktning, att maturitetsexamens afläggande blir för dem mer och mer
ett oafvisligt kraf. Komitén anser sig derför fullt berättigad att antaga,
att inom ett eller annat 10-tal af år antalet af dem, som årligen aflägga
ifrågavarande examen, skall så ökas®), att ett lämpligt förhållande mellan
detta antal och behofvet af officersaspiranter verkligen skall uppkomma,
i synnerhet om komiténs förut uttalade förhoppningar om ytterligare
förminskning i fordringarna i maturitetsexamen blifva förverkligade.
Hvad beträffar det fast ajlönade befälets anställning och befordran,
bär komitén redan anfört skälen, hvarför härens löjtnantsgrad bör rekryteras
bland de värnpligtige underlöjtnanterne. För befordran inom
underofficersgraderna böra vilkoren bringas i öfverensstämmelse med komiténs
förslag om ordnandet af korprals- och sergeants-skolorna. —
En närmare granskning af nu gällande bestämmelser för befälets anställning
och befordran, då dessa icke vidare beröras af de af komitén
föreslagna grunderna till en ny härordning, har komitén ansett icke
tillkomma sig.
Af samma skäl har komitén icke heller ansett sig böra ingå på § 54.
en granskning af gällande bestämmelser för anställande och befordran af
härens spel och civilpersonal; dock har komitén föreslagit (§ 57), att i
grunderne för den nya härordningen bestämdt må uttalas den grundsatsen,
att härens militärpersonal under vissa vilkor må hafva företrädesrätt
till härens civila beställningar.
På en utförligare granskning af nu gällande bestämmelser för den § 55.
fast aflönade personalens afgång ur hären har komitén ej heller funnit
skäl att inlåta sig, men bör här erinra derom, att den redan i det föregående
(§ 14) framhållit, att vid bestämmandet af den fast aflönade befälskaderns
styrka hänsyn blifvit tagen till det antal pensionerade, men
dock till krigstjenst förbundne officerare och underofficerare, som med
nu gällande bestämmelser för pensionsålder och tvunget afsked må vid
mobilisering kunna vara att påräkna. Eu förändring i dessa bestämmelser
skulle derför leda till en annan sammansättning af de fast aflönade
befälskadrerna.
Beträffande det värnpligtiga befälet föreslåi'' komitén, att detsamma § 5ö.
må tillhöra beväringens första uppbåd, ända till dess det på grund af
sin ålder öfvergår i landstormen; detta följdenligt med hvad blifvit
föreslaget angående f. d. stamsoldater i beväringen (§ 40). Ett dy
-
®) Såsom ett stöd för detta antagande må meddelas, att i innevarande års vårexamen icke
mindre än 747 aflagt godkänd maturitetsexamen.
142
N:o I, Art. IV.
likt stadgande tillåter till fullo genomförandet af komiténs förslag
att enbart ur beväringens 1. uppbåd mobilisera härens linietrupper,
hvarförutom genom ett sådant stadgande tillfälle kan beredas
det värnpligtiga befälet att omedelbart före ett krigs början undergå
nödig repetition i sina åligganden, synnerligast då efter fälttruppernas
indelning i linie och reserv det ofta nog torde komma att inträffa,
att 1. uppbådet kommer att tagas i anspråk icke så kort tid före
det 2. En dylik repetition är så mycket mer angeläget att bereda
det bland de äldre beväringsklasserna befintliga värnpligtiga befälet,
som just detta i de flesta fall under flere år ej deltagit i några militära
öfningar. Då komitén i sitt förslag till värnpligtslag (N:o 3, § 33) icke
föreslår samma noggrannhet med afseende på redovisningen af det 2.
som af det 1. uppbådet, är det nödvändigt, att nyssnämnda stadgande i
värnpligtslagen införes, om fullständig redovisning af det värnpligtiga
befälet skall uppnås.
§ 57. I det föregående (§§ 48—54) har blifvit berördt, att härens militära
personal i vissa fall borde hafva företräde framför andra medsökande
till en del civila befattningar. Komitén föreslår sålunda, dels att till härens
civila beställningar skola officerare, underofficerare och stamsoldater hafva
företrädesrätt, derest de fullgjort för dessa platser föreskrift^ kompetensvilkor
och befinnas för dem lämplige, dels att värnpligtige officerare
och underofficerare samt stamsoldater skola, om de ega goda vitsord från
sin föregående tjenst, vid lika kompetens med andre medsökande, framför
desse komma i åtnjutande af sådana civila befattningar i statens tjenst,
hvartill de efter förutgången pro tjenstgöring visat sig lämplige.
Hvad den första af dessa bestämmelser beträffar, tillämpas densamma
i allmänhet redan för närvarande, ehuru den ej såsom en bestämd
grundsats blifvit i lag föreskrifven. Dess lämplighet torde väl icke
kunna bestridas, ty naturligt är, att till fördel för tjenstens behöriga
skötande bidrager, om dess utöfvare genom sin föregående verksamhet
redan före anställningen i densamma blifvit mer eller mindre hemmastadd
i de förhållanden, i hvilka lian sedermera skall verka. Personer,
som tjenstgjort i hären, hafva äfven mången gång lättare att i beröringen
med den militära personalen göra sin myndighet gällande. För
öfrigt må här nämnas, att under senare tid föreskrifter blifvit lemnade,
hvad beträffar en del underordnade civila tjenster vid hären, hvilka till
fullo öfverensstämma med här omordade grundsats, i det att i kongl. kungörelsen
af den 27. Maj 1881 bestämmes, att ingen må såsom vaktmästare
vid militära verk och expeditioner samt alla under landtförsvarsdepartementet
lydande staber, skolor, förråd eller andra allmänna
143
Befäls m. fl. anställning, befordran och afgång.
inrättningar antagas, som icke fullgjort de för kompetens till korpralseller
2. konstapels-befattning föreskrifna vilkor.
För den senare af de föreslagna bestämmelserna tala flere skäl.
Hvad beträffar stamsoldaters företrädesrätt till en del civila beställningar
utom hären, förutsättes här blott en vidare utveckling af en redan genom
utfärdade bestämmelser faststäld grundsats. Redan i kongl. förordningen
af don 29. Okt. 1752 samt kongl. brefvet af den 14. Juli 1773 heter
det, att underbefäl och manskap må ega företrädesrätt till vissa befattningar,
»som kunna gifva föda» åt eu afskedad förtjent krigsman. I
kongl. brefvet af den 12. Juni 1874 förklaras äfven, att manskap,
som med välförhållande tjenat minst 9 år, bör vid afskedstagandet beredas
företrädesrätt till passande tjenster inom jernväg^-, telegraf-, fångvårds-,
post- och tull-staterna samt städernas poliskårer, så vidt det
besitter de för befattningarnas utöfvande erforderliga egenskaper och
insigter. Då inga medel, som bidraga att underlätta stamtruppens rekrytering,
böra lemnas obeaktade, torde den föreslagna bestämmelsens lämplighet
med afseende å stammanskapet icke kunna sättas i fråga. Men
äfven för dess lämplighet med afseende på det värnpligtiga befälet talar
nödig omtanke att förse hären med dylikt befäl till påräknadt antal, och
är det särskildt svårigheten att erhålla tillräckligt antal värnpligtige officerare,
hvilket gör här ifrågasatta bestämmelse icke allenast önskvärd, utan
äfven nödvändig. — Komitén har tänkt sig, att en icke ringa del tjenster
vid den civila administrationen skulle kunna rekryteras med värnpligtige
officerare, såsom vid post-, telegraf-, tull-, fångvårds-, jernvägstrafiksamt
lands- och jägeri-staterne o. s. v. eller öfver allt, der ingen universitets-
eller vidlyftigare examen fordras för inträde. Men äfven för
värnpligtige underofficerare torde, väg böra lemnas öppen till en del mer
underordnade beställningar, för hvilkas skötande deras allmänno bildningsgrad
och öfrige egenskaper kunna göra dem lämplige. Den militära
utbildningen i hären torde för öfrigt hos det värnpligtiga befälet
i allmänhet utveckla egenskaper, som måste vara till nytta för personalen
vid flertalet af de här nämnde tjenstemannakårerna. Punktlighet,
ordning, lydnad för förmän, vana att befalla och leda andra äro nemligen
egenskaper, som kunna och böra utvecklas inom hären, och man
torde derför icke kunna förneka, att en tids tjenstgöring i denna bör
vara en god skola för dem, som sedermera skola egna sig åt tjenster,
för utöfvande af hvilka i högre eller mindre grad kräfvas dylika egenskaper.
Fn granskning af den föreslagna bestämmelsen visar äfven,
att den ingalunda afser att i de respektive tjenstemannakårerna intvinga
personer blott och bart, emedan de förut förvärfvat en viss militärgrad,
144
N:o I, Art. IV.
ty det heter i nämnda bestämmelse »vid lika kompetens med andre
medsökande». Detta förutsätter, att åt det värnpligtiga befälet skall lemnas
tillfälle till en viss tids proftjenstgöring för att komma i tillfälle att
visa denna kompetens. Efter sin första utbildning vid hären, då det
värnpligtiga befälet blott har skyldighet att under 3 derpå följande år
göra 30 dagars repetitionsöfningar, är godt tillfälle till den bär ifrågasatta
proftjenstgöringen. De civila tjenstemannakårernas chefer blifva
härigenom ej tvingade att låta i kåren inträda personer, som de icke
känna. — Rättvisan af den föreslagna bestämmelsen torde dessutom ej
heller kunna förnekas och det i samma mån, som det värnpligtiga befälet
genom förvärfvad allmän och militär bildning sökt att göra sig
lämpligt till fyllande af den uppgift, som af staten ålägges detsamma.
Då staten i sin lagstiftning uttalar den grundsatsen, att hvarje rikets
medborgare skalk biträda till fosterlandets försvar och dertill göra sig
skicklig, och då staten tillika fordrar af en del af sina söner, att de
skola göra sig dertill beredde på ett fullständigare sätt än andre, utan
att derför direkt kunna erbjuda dem några fördelar, kan väl ej med skäl
bestridas, att staten har både fatt och äfven skyldighet att tillerkänna dem
framför andre, hvilka icke velat bringa staten dessa offer, de fördelar,
som äro förenade med erhållandet af sådana statens fenster, för hvilkas
skötande de visa sig fullt skicklige. Vägen till här ifrågasatta platser
står öppen för alle, men icke ligger väl någon orättvisa deri, att den
säkrare leder till målet genom härens led, då derigenom äfven ernås
tillgodoseendet af ett vigtigt statsändamål, nemligen försvarets stärkande.
— Komitén, som tror sig hafva anfört fullgiltig^ skäl för den här omordade
bestämmelsen, ber slutligen att ännu en gång få tillägga, att
densammas erkännande skulle i hög grad underlätta lösningen af frågan om
härens förseende med värnpligtig!, befäl. Man bar visserligen framhållit, att
erfarenhet från vissa land skulle visa, att en lagstiftning i detta hänseende
derstädes ej skulle motsvarat sitt ändamål, enär den skulle visat
sig maktlös gent emot eu godtycklig tillämpning af cheferne för de
civile tjenstemannakårerne. Dertill vill komitén blott anmärka, att erfarenheten
från andra land torde kunna visa motsatsen, men att, der
ett sådant förbiseende af utfärdade föreskrifter gjort sig gällande, der
har landets regering och lagstiftare illa förstått att göra sin myndighet
aktad.
Härens hästar.
145
Art. V.
Härens hästar.
Komitén anser, att härens hästar böra anskaffas och underhållas i
hufvudsaklig öfverensstämmelse med hvad i 1878 års förslag förutsattes
Med afseende å antalet, anskaffandet och underhållet af härens
officer shästar föreslår kömiten ingå andra olikheter än de, som betingas
af de förändringar, livilka komiténs förslag beträffande härens sammansättning,
särskildt befälskadern, innebär.
Med afseende på stamhästarne tillåter sig komitén erinra, att
desse enligt 1878 års förslag uppgingo till ett antal af 8,707. Komitén
bär emellertid af besparingsskäl sökt att nedbringa detta antal och
föreslår derför endast 7,824 stamhåstar. Denna förminskning föranledes
hufvudsakligast genom rytteriregementenas nedsättande från 11 till 10
och en del liniebatteriers utbytande mot reservbatterier vid fältartilleriet.
Den måste dock anses icke ringa, då i komiténs förslag trängens behof
af stamhästar blifvit bättre tillgodosedt än i 1878 års förslag, alldenstund
nu föreslås att tilldela detta vapen 240 stamhästar mot 120 i
nyssnämnda förslag, hvarjemte positionsartilleriets behof af stamhästar
(60) äfven blifvit fyldt.
1878 års förslag förutsätter, att de af rytteriets stamhästar, som
icke för tjenstgöringen vid skolor o. s. v. äro behöflige mellan de årliga
repetitionsöfningarna, skola dels ställas i depot, dels utackorderas.
Ehuruväl någon större besparing på de i. depot stående hästarno
med afseende på deras underhåll in. m. ej torde kunna uppstå, enär
deras skötsel föranleder särskilda utgifter, hvilka icke förekomma, då
de äro inkallade i tjenstgöring (hvarunder skötseln verkställes af den
tjenstgörande manskapsstyrkan), torde dock vara lämpligt, att en del
hästar vid hvarje rytteriregemente ställes i depot, hvarigenom man alltid
har tillfälle att från depoten ersätta afgång bland de tjenstgörande
hästarne, spara för tillfället svage hästar, göra utbyten o. s. v.
Enligt 1878 års beräkningar ställa sig kostnaderna för utackorderade
hästar obetydligt lägre än för de öfrige. Komitén föreställer sig
likväl, att dessa kostnader skulle ställa sig betydligt lägre, på samma
gång hästarnes omvårdnad och skötsel skulle blifva bättre, om hästarne
på sådana vilkor till enskilda personer öfverlemnades, att de efter vissa *)
*) Särskilda utskottets utlåtande N:o 1, sid. 32, mom. m. och n.
Landtförsvarskomiténs betänkande. II.
19
146
N:o I, Art. V.
år blefve dessa senares egendom. Kemit/m har derför tänkt sig, att
lämpligast skulle vara, att vid hvarje rytteriregemente ett visst antal
hästar vid 8 års ålder ntlemnades till enskilda personer mot en årlig
ersättning, med rättighet för dessa att begagna dem till ridt och lättare
körning. Desse hästar skulle sedermera i allmänhet blott inkallas till
de årliga repetitionsöfningarna och slutligen efter repetitionsöfningarna
det år, under hvithet de fylla 13 år, tillfalla dessa personer såsom
deras egendom, dock under förbehåll, att ifrågavarande hästar i händelse
af krig aflemnas för härens behof intill hösten det år, då de
fylla 15 år.
Vid ett par artilleriregementen, der stamhästarnes antal i förhållande
till den vid skolorna tjenstgörande styrkan är något större än vid öfriga
fältartilleriregementen, finner komité)! äfven möjligt att utackordera ett
mindre antal stamhästar, dock med vilkor att de, förutom till repetitionsöfningarna,
äfven kunna inkallas till beväringsrekrytskolorna.
Remonteringen af härens hästar under fred anser komitén böra
verkställas af en s. k. remontering skommission. En sådan är sedan
slutet af förra året organiserad för inköp, redan under nuvarande
förhållanden, af hästar för statens räkning. Liksom för närvarande
torde denna kommissionspersonal böra kommenderas från rytteriet
eller artilleriet samt med afseende på dess blifvande göromål
utgöras af:
1 major,
3 ryttmästare eller kaptener samt
3 fanjunkare eller styckjunkare, hvartill kommer en vid remonteringskommissionen
särskild! anstäld regementshästläkare.
Under antagande af en 10-årig medeltjcnstetid för stamhästarne
skulle årligen 700—800 stycken remonter behöfva uppköpas. Itemonteringskommissionens
personal kan med anledning deraf synas fåtalig,
men komitén förutsätter, att kommissionen må ega rätt att vid vissa
tillfällen begära nödig förstärkning från trupperna.
De legda hästarne uppgingo enligt 1878 års förslag till 1,762.
Komitén föreslår ett något förökadt antal, nemligen 1,782. Denna tillökning
är beroende på, dels att stamhästarnes antal'' blifvit förminskadt, dels
att det befunnits nödvändigt att för repetitionsöfningärnas ändamålsenliga
anordnande vid trängen äfven tilldela denna 180 legda hästar.
Deremot finner komitén ett inkallande af legda hästar under artilleriets
beväringsöfningar, såsom i 1878 års beräkningar förutsattes, mindre
nödvändigt, blott att icke artilleriets beväringsöfningar komma att
infalla samtidigt med dess repetitionsöfningar. Vid ingeniörtrupperna
Härens hästar.
147
bär man funnit nödvändigt att bibehålla de legda hästarne i tjenstgöring
15 dagar längre vid 2. regementet än vid det 1., beroende derpå
att 2. regementets fältsignaltrupper för eu del af sina öfningar under
en half månad behöfva desse hästar.
I samband med frågan om det hästantal, som i fredstid bör
vid hären hållas, har komitén äfven behandlat frågan om härens förseende
med dess behof af hästar under krigstid. 1878 års förslags bestämmelse
i detta afseende®) finner komitén fullt tillfredsställande, men
anser dock, att densamma bör kompletteras så till vida, att den omfattar
äfven för hästarnes användande behöfliga seldon och fordon, hvilka
då böra i hvarje ort tillhandahållas i enlighet med der brukliga modeller.
Eu blick på härens mobiliseringstabeller visar mer än väl, hvilka oerhörda
kostnader skulle vara förenade med att för hären redan under
freden anskaffa det i kriget behöfliga antalet fordon. Detta skulle vara
så mycket mer onödigt, som ett stort antal af de under krig behöfliga
fordonen kunna utan olägenheter vara af, snart sagdt, hvilken modell
som helst.
«) Särskilda utskottets utlåtande N:o 1, sid. 32, inom. n.
149
Motiv
till
N:o 2, Förslag till lag om upprätthållande
åt härens stamtrupp.
Det af komitén uppgjorda förslag till grunder för ny härordning är
visserligen så afv&gdt, att detsamma otvifvelaktigt under vanliga förhållanden
låter sig genomföra, utan att några utomordentliga åtgärder derför
behöfva vidtagas, men ovissheten om framtiden och fruktan för missgynnande
omständigheter, som tid efter annan möjligen kunna uppstå,
torde likväl gifva grundad anledning till behofvet af en särskild lagstiftning
för betryggandet af ett utaf de väsentligaste liufvudvilkoren för
den nya härorganisationens fasthet, nemligen vidmagtliållandet af härens
stamtrupp till föreskrifven styrka, på det denna så vigtiga angelägenhet
ej måtte blifva beroende af vexlande statsfinansiella förhållanden eller
tilläfventyrs komma att tjena såsom en insats vid lösningen af för härordningen
främmande politiska frågor. I vår nuvarande härorganisation
eger staten fullkomlig säkerhet för erhållande af härens indelta stam
deruti, att rust- och rote-hållares egendom står i pant för den indelta
stammens upprätthållande, och då fråga nu uppstått om utbytande af
denna stam mot eu ny, torde vara uppenbart, att den nya organisationen
måste omgärdas med lika säkra garantier i berörda hänseende som
den nuvarande. De förslag till ny härordning, som under olika tider
framlagts, hafva äfven alla innehållit stadganden rörande eu dylik ga
-
150
N:o 2,
ranti. Jemväl de motionärex, på hvilkas förslag 1878 års riksdags särskilda
utskotts betänkande grundar sig, insågo nödvändigheten af särskild
garanti för stamtruppens vidmagthållande, en åsigt, som likaledes delades
af nämnda utskotts samtlige ledamöter, hvilka blott i fråga om sättet,
huru denna garanti skulle åstadkommas, uttalade skilda meningar.
Såsom skäl emot antagande af bestämmelser rörande garanti af stamtruppen
har någon gång blifvit* anfördt, att, i händelse befälet finge
visshet om erhållande af stamsoldater i behölligt antal, detsamma ej
skulle åt härens skolor egna den omsorg och noggrannhet, som i motsatt
fall skulle blifva händelsen, då nemligen den vård och bildning,
stamsoldat i skolorna erhölle, skulle utgöra ett ytterligare lockelsemedel
till frivillig anmälan. Att befälet samvetsgrant uppfyller sina skyldigheter
är naturligtvis ett af de vigtigaste vilkoren för upprätthållande af
hvarje härordning, men stadgandena derom och de åtgärder, som till
öfvervakande deraf behöfva vidtagas, innefatta emellertid ett ämne, som
är vida skildt från genomförandet af den nya organisationen på ett tillfredsställande
sätt, och torde för öfrigt berörda invändning fullkomligt
vederläggas deraf, att berättigade anmärkningar för närvarande ej kunna
framställas mot det sätt, hvarpå härens skolor skötas, helst tilloppet till
flere af dessa, såsom volontärskolan på Karlsborg, hvarje år visat sig
tilltaga.
Det torde vara allmänt bekant, att i de två europeiska land, der
frivillighet utgör hufvudgrunden för arméns uppsättande, nemligen Holland
och England, man icke ansett sig kunna undvara särskilda bestämmelser,
huru hären skall förses med manskap, om detta ej på frivillighetens
väg kunde erhållas.
Den engelska krigsmagten till lands består af den stående hären
och reservtrupperna. Bland de sistnämnda är milisen den vigtigaste.
Grunden för den stående härens rekrytering är värfning. Hvad beträffar
milisen, eger regenten enligt gällande lag uppkalla 120,000 man,
livilkas antal i krigstid kan ökas ända till 140,000. För dessas uttagande
fördelas den behöfliga rekrytkontingenten på de särskilda grefskapen,
hvarvid alle män mellan 18 och 30 års ålder äro underkastade
lottning. Ehuru under de senare åren parlamentet årligen voterat »the
ballot suspension act», hvilken »för året» upphäft lottningen och hänvisat
äfven milisen att rekryteras på frivillighetens väg, eger dock lagbestämmelsen
om lottning fortfarande fullt gällande kraft och träder utan
ett sådant parlamentsbeslut genast i verkställighet. T fråga om det
förhållande, att i England under eu följd af år lagen om lottning ej behöft
tillämpas, får man dock särskildt beakta, att detta rika land med
151
Lag om upprätthållande af härens stamtrupp.
sina särskilda förhållanden, med sin -hafbeherskande flotta, sin kolonialtjénstgöring
m. m. står på en ståndpunkt helt annan än vår, så att
någon jemförelse icke gerna kan komma i fråga.
Den holländska krigshären består af en värfvad stam och en nationalmilis,
såvidt möjligt frivillig, eljest utlottad, bland den värnpligtiga årsklassen.
Hvarje år inskrifvas i rullorna alla ynglingar, som under året
uppnå 19 års ålder, och skall under det följande året bland dessa uttagas
ett uppbåd af 11,000 man, afsedda för milisen, hvilket uppbåd fördelas
på de olika landskapen. Kommunerna uppbjuda all sin förmåga att
på frivillighetens väg anskaffa det behöfliga antalet, och, sedan den
frivilliga anmälan intill viss dag fått ega rum, utlottas den återstående
delen af don behöfliga årskontingenten. Luckorna i den värfvade
stammen fyllas med milismän, i det att krigsministern eger inkalla
och qvarhålla det antal af desse, som är behöflig! för stammens
hållande vid fulltalig styrka, hvarvid först de uttagas, som frivilligt anmäla
sig, och, om de frivilliges antal ej är tillräckligt, komplettering
derefter oger rum medelst lottning.*)
Da, efter hvad ofvan blifvit anfördt, i nuvarande härordning tillräcklig
garanti för erhållande af stadgadt antal indelte soldater gifves; då
för indelningsverkets afskaffande och den nya organisationens hållbarhet
och fasthet synes alldeles nödvändigt, att säkerhet på förhand ställes för
stamsoldaters anskaffande'' till fullständigt antal; då i förut uppgjorda
förslag till härordningsfrågans lösning bestämmelser i detta ämne förekommit
; och dä i andra land, der frivilligheten lagts till grund
för upprätthållande af armén, dylik garanti finnes, bär komitén funnit
behofvet hos oss påkalla, att en särskild lag stiftas till betryggande af härens
starntrupps ständiga upprätthållande.
Enligt 1878 års förslag skulle erforderliga medel för upprätthållande
af en stamtrupp af 30,000 man samt anskaffning och underhåll af hästar
vid rytteriet såsom förslagsanslag å riksstaten för hvarje år ställas till
Kongl. Maj ds förfogande. Den garanti, som i nämnda förslag lemnades
för stamtruppens vidmagthållande, omfattade således ej blott en årlig
rekrytkontingent, hvilken i förslaget åtföljande beräkningar i medeltal
upptogs till omkring 6,600 man, utan äfven att rekapitulanter i till
*)
Holland oger derjemte en särskild kolonialarmé, för hvars anskaffande och uppehållande
särskilda bestämmelser gälla.
152
N:o 2.
räckligt antal ständigt skulle erhållas, så att stammens antal alltid
uppehölles till den bestämda siffran af 30,000 man.
På skäl, som i motiven till det förslag till grunder för ny härordning,
hvilket komitén uppgjort, blifvit anförda (N:o 1, §11), har komitén
ansett, att stammens nummerstyrka skulle hållas fulltalig dels genom en
årlig rekrytkontingent af 5,500 man och dels genom rekapitulation. Då
komiténs förslag emellertid på ett tillfredsställande sätt sörjer för, att stamtruppens
förseende med rekapitulanter i tillräckligt antal icke må möta någon
svårighet, och då för öfrigt en eller annan vakans för kortare tid i stammens
fredsstyrka icke kan vara förenad med någon större fara, har komitén
funnit, att, med tillämpning af komiténs förslag, det egentligen är den ärliga
rekrytkontingenten af 5,500 man, som bör garanteras, enär dennas
fulltalighet är nödvändig, om stamtruppens krigsstyrka vid mobilisering
skall kunna uppgå till påräknadt antal.
Hvad beträffar garantien af rytteriets hästar, hvilken i 1878 års förslag
förutsättes, finner komitén mindre egentligt att fordra garanti för
detta vapens hästar, då en sådan icke kräfves för dylika vid härens
öfriga vapen. Hästar bör man äfven ständigt kunna för penningar anskaffa
till erforderligt antal likasom hvarje annan handelsvara, men såsom
eu sådan kunna menniskor ej betraktas. I följd häraf och dä dessutom
denna garanti endast afsåg fyllande af behofvet utaf hästarne
under fred, finner komitén densamma icke vara erforderlig.
Den garanti, som i 1878 års förslag innehålles, eller ställande af
ett förslagsanslag till Kongl. Maj ds disposition, är visserligen tilltalande
derigenom, att ’ bördan af stammens anskaffning lägges på samhället i
dess helhet och icke på någon viss klass af medborgare, men grundade
anmärkningar kunna dock i andra hänseenden framställas mot detta slag
af garanti.
Anskaffningen af eu stam blott genom penningar är naturligen
beroende af enskild öfverenskommelse, och det är visserligen en möjlighet,
att med en obegränsad tillgång på penningar äfven ett obegränsadt
antal folk skall kunna anskaffas, men ganska, stor svårighet torde
härigenom uppstå att med någon grad af sannolikhet bestämma budgetens
storlek. Den rekryt, som vinner inträde i stammen kort innan de
årliga rekrytskolornas början, då behofvet af rekryter är mera påfallande,
skall säkerligen betinga sig högre lega, än den, som tidigare på året antagits,
och beloppet af denna högre lega skulle otvifvelaktigt blifva utgångs
-
153
Lag om upprätthållande af härens stamtrupp.
punkt- för legan under nästföljande år, i följd hvaraf denna del af stamsoldats
aflöning antagligen allt framgent ganska hastigt skulle komma att
ökas. Äfven skulle det kunna inträffa, att i följd af åtskilliga förhållanden,
såsom t. ex. industriens hastiga uppblomstring och derigenom uppdrifven
arbetsförtjenst o. s. v., stamsoldatens löneanspråk kunde tillfälligtvis betydligen
stegras, och under sådana omständigheter torde det möta icke ringa
svårigheter att derefter, åtminstone under en längre följd af år, åter
nedbringa lönen till antagliga och mera normala proportioner. Vidare
är det ej troligt, att, under det aflöningen för stamsoldat på detta sätt
skulle oupphörligen växa, aflöningen för underbefälet, som står stammen
närmast, kunde stå stilla, utan torde fordran på aflöningens höjande för
nämnda grad, om ej för den fasta befälskadern i dess helhet, blifva omöjlig
att motstå. — Den nuvarande rekryteringen inom indelta armén
underlättas i betydlig mån derigenom, att hvarje rust- och rote-hållare
har medvetande om, att i händelse rekryt ej i rätt tid uppvisas, han
derigenom röner kostnader och obehag. Det torde derför vara uppenbart,
att en betydlig skilnad komme att uppstå vid jemförelse emellan
det år 1878 föreslagna sättet för stamsoldats anskaffande, då staten
skulle afvakta, att stamrekryterne frivilligt anmälde sig, och det nuvarande
förhållandet vid indelta armén, då vid hvarje vakans samtliga
delegare i rust- eller rotc-hållet. lifligt deltaga i numrets skyndsamma
återbesättande och sålunda kunna snart sagdt sjelfve anses uppträda
såsom värfvare, hvilket i hög grad måste bidraga att befordra rekryteringen.
Icke nog med att enligt 1878 års förslag staten ej har att påräkna
denna hjelp vid rekryteringen, utan man kan äfven på högst
sannolika skäl frukta, att den enskilde arbetsgivare^ hvilken har behof
af en mängd yngre, kraftige mäns arbete, skulle i sitt eget intresse
afråda krigsdugligt folk att inträda i härens stam.
Komitén, som äfven fäst sin uppmärksamhet vid den art af garanti,
hvilken innehålles i en af sex ledamöter uti 1878 års särskilda utskott
afgifven reservation, nemligen att, derest nödigt antal stamsoldater mot
åtnjutande af den utaf konung och riksdag bestämda aflöning icke erhölles,
det bristande antalet skulle genom lottning bland de värnpligtige
uttagas, har visserligen ansett en sådan garanti vara den mest verksamma
och tillfredsställande, i synnerhet som densamma ej föranledde
till ökade kostnader och i så måtto drabbade alla medborgare lika, att
hvar och en kunde träffas af lotten; men då komitén har den uppfattningen,
att några förhoppningar om genomdrifvande af en dylik garanti
inom riksdagen, åtminstone för närvarande, ej förefinnas, har komitén
ansett sig icke kunna föreslå en sådan garanti.
Landtförsvavslcomiténs betänkande. 11.
20
154
IM:o 2.
Vidare har komitén tagit i betraktande ett annat slag af garanti,
som af en reservant inom det särskilda utskottet blifvit föreslagen,
nemligen att stamsoldat skulle anskaffas genom frivilligt åtagande och
emot den af konung och riksdag bestämda aflöning, som kunde befinnas
erforderlig, samt det bidrag derutöfver, som orternas fastighetsegare
skulle vara skyldige att, der sådant för rekrytbehofvets fyllande erfordrades,
efter egande taxeringsvärde tillskjuta, men då mot en sådan art
af garanti med skäl torde kunna anföras den mot bibehållande af indelningsverket
så ofta framstälda rättsenliga anmärkningen, att ansvaret
och tungan för stammens anskaffning ej drabbade alla medborgare lika,
utan en viss klass inom samhället derigenom blefve utan motsvarande
fördel betungad, har komitén funnit sig ej heller böra förorda detta slag
af garanti.
Då komitén sålunda icke funnit sig kunna förorda något af dessa förut
framstälda förslag till den garanti för stamtruppens anskaffande, som
komitén anser oundgängligen behöflig, har komitén bort söka utfinna en
annan mera tillfredsställande. En sådan tror sig komitén hafva funnit
deri, att vederbörande kommuner i enlighet med särskild på grund af
folkmängden dem emellan uppgjord fördelning blefve ålagda att fylla
bristen, om stadgadt antal stamrekryter ej årligen mot de af riksdagen
bestämda förmåner anmälde sig, samt att den ytterligare kostnaden
härför fördelades på invånarne inom de särskilda kommunerna
i förhållande till dem efter 2. art. bevillningsstadgan påförda
utskylder. Detta slag af garanti torde, äfven om den i åtskilliga afseende!!
ej är så verksam som lottning, dock innebära fullgod säkerhet
för rekrytkontingentens vidmagthållande. Komitén håller visserligen
före, att i de flesta fall och under vanliga förhållanden stamsoldater i
tillräcklig mängd frivilligt skola anmäla sig, men just till åstadkommande
häraf innebär den föreslagna garantien ett det verksammaste medel, ty genom
densammas antagande blefve hvarje kommun, hvarje individ intresserad
af, att stammen hölles fulltalig, och, i stället för att, såsom ofvan blifvit
nämndt, afråda krigsduglige män från inträde i stammen, skulle säkerligen
hvar och en söka i sin mån tillstädja och uppmana ynglingar att
frivilligt deri ingå. Häruti torde den föreslagna garantiens största
förtjenst vara att finna; men den eger äfven ett obestridligt värde
deri, att, på samma gång den i öfrigt uppfyller sitt ändamål, den jemväl
undanrödjer den mot indelningsverket ofvan framhållna anmärkningen,
ty det ansvar, som nu åligger rust- och rote-hållare ensamme, blefve rättvist
fördeladt på hvarje skattdragande invånare inom samhället.
Lag om upprätthållande af härens stamtrupp.
155
Man har visserligen hört den invändning mot här föreslagna garanti
göras, att densamma endast toge hänsyn till folkmängden inom de särskilda
kommunerna och ej till deras större eller mindre förmåga att bära skatter,
hvarigenom en orättvisa förmenades uppkomma, likasom att vissa trakter,
der rekryteringen på frivillig väg ej läte sig lätt göra, skulle hårdare
än andra drabbas af skyldigheten att anskaffa rekryt; men dessa anmärkningar
torde vara af mindre betydenhet, om i betraktande tages, —
förutom svårigheten om ej omöjligheten att kunna med någon grad af
rättvisa verkställa en fördelning af kommunerna på grund af invånarnes
förmögenhetsförhållanden, som äro underkastade ständig och hastig
vexling — dels att de folkrika trakterna i de flesta fall äfven äro de
förmögnaste, dels ock det billiga deruti, att, om invånarne i en trakt
visa mindre offervillighet att på frivillig väg fylla sin rekryteringsskyldighet,
dessa få vidkännas en större utgift än i en annan, der någon
brist i det stadgade rekrytantalet i mindre mån eller icke alls förekommit.
Om det under tillämpningen af den föreslagna garantien, skulle
visa sig, att i någon del af landet alltför stora svårigheter skulle yppas
att anskaffa det erforderliga rekrytantalet, torde denna landsdels representanter
i riksdagen icke underlåta att derpå fästa uppmärksamhet, i
hvilken händelse och om den förda klagan befunnes vara berättigad,
riksdagen icke lärer underlåta att för denna landsdel bevilja en förhöjning
i den lega, som af staten rekryt eljest tillerkännes.
På grund häraf har komiténs förslag till lag om upprätthållande af
härens stamtrupp blifvit uppgjordt på följande grunder: att, om för de af
konung och riksdag bestämda förmåner det stadgade antalet stamrekryter
ej frivilligt sig anmäler, det skall åligga vederbörande kommuner
att fylla bristen; att till fullgörande af denna skyldighet riket skall
indelas i rekryteringsområden, omfattande en eller flere kommuner; samt
att, om rekryteringsområde ej kan anskaffa stamrekryt för den bestämda
legan, den ytterligare kostnaden derför skall fördelas på områdets skattskyldige
invånare efter de grunder, som för kommunalutskylders utgörande
äro eller blifva stadgade. 1
1 samband med redogörelserna för dessa grunder anser sig komitén
äfven böra nämna, att inom komitén ett tillägg till dem blifvit ifrågasatt,
hvilket afsåg föreskrift derom, att rust- och rote-hållare skulle,
i mån af den indelta stammens afgång, mot erhållande af full dispositionsrätt
öfver det till roten hörande torp, der sådant finnes, till staten
inbetala en summa af 1,000 kr. för hvarje rote, samt att räntan å det
derigenom bildade kapitalet skulle i första rummet användas såsom
156
N:o 2.
bidrag till de kommuner, hvilka vid anskaffandet af stamsoldat komme
att utbetala lega till. högre belopp än det, som af staten lemnades.
Komitén, som visserligen erkänner, att det för rekryteringen af stamtruppen
vore i liög grad förmånligt, om en dylik rekryteringskassa
komme till stånd, bär likväl, då detta ämne ingriper i frågan om
rust- och rote-hållets afskrifning, för utredning hvaraf en annan komité
blifvit af Kongl. Maj:t tillsatt, funnit behandlingen häraf icke ligga inom
gränsen för sin verksamhet.
Sedan komitén sålunda i korthet redogjort för de allmänna grunder,
på hvilka komitén utarbetat sitt ifrågavarande lagförslag, tillåter sig
komitén med afseende å dess särskilda bestämmelser anföra nedanstående.
§§ 1—3. För grunderna till stadgande^ i §§ 1—3 är redogjordt, dels
här ofvan och dels vid framställandet af komiténs förslag till grunder
för ny härordning, hvadan någon närmare motivering af desamma ej
torde här vara erforderlig, men vill komitén i fråga om den dag, från
hvilken stamsoldats tjenstetid skall beräknas, hvarom stadgas i § 2, mom.
3, anföra, att, emedan stammens skolor böra taga sin början den 1.
November hvarje år, och särskild rekrytskola ej kan inrättas med
de rekryter, som efter denna dag inställa sig, utan desse måste så fort
sig göra låter inträda i undervisningen tillsammans med de den 1. November
inträdande rekryterne, samt rekrytskolorna måste på bestämd
tid afslutas, komitén ansett, att rekryts tjenstetid i stammen bör beräknas
från sagda dag, äfven om han efter densamma i stammen inträder;
en bestämmelse, som så mycket mindre kan anses olämplig, som tiden
från den 1. November till inträdet i stammen kan afräknas å den permittering,
som enligt den nya härordningens grunder är afsedd att i
stamskolorna ifrågakomma.
§ 4. I fråga om den i § 4 stadgade dag, inom hvilken person, som önskar
blifva till stamsoldat mot de af staten erbjudna förmåner antagen,
bör sig anmäla, hänvisar komitén till den närmare motivering, som angående
tidsbestämmelserna i § 10 nedan finnes angifven.
§ 6. Den af komitén föreslagna indelningen af rikets kommuner i rekryteringsområden,
med skyldighet för hvarje område att i förhållande
till sin folkmängd ansvara för anskaffandet af eu eller flere stamrekryter,
skulle med beräkning af nuvarande folkmängd ske efter den norm, att
ett antal af 830 invånare blefve ansvarige för uppställande af 1 rekryt,
hvaremot med beräkning af den approximativa folkmängden år 1897
Lag om upprätthållande af härens stamtrupp.
157
en dylik ansvarsskyldighet skulle falla på ett antal af 966 invånare, i
följd hvaraf, under förutsättning att ej någon oväntad rubbning skulle
inträffa i folkmängdens jemna tillväxt, tungan af den kommunerna åliggande
ansvarsskyldigheten skulle för hvarje år komma att minskas. Då
emellertid kommunernas folkmängd ej alltid låter sig jemnt dela med
nämnda siffror, måste vid uppgörande af berörda indelning uppmärksamheten
fästas vid, att, såvidt möjligt är, desamma eller en mångfald
deraf ej måtte i någon betydligare mån öfver- eller under-skridas. Ett
område med 1,660 (2 X 830) invånare skulle efter nuvarande folkmängdsförhållanden
ansvara för uppsättande af 2 och ett område med 2,490
(3 X 830) invånare för 3 rekryter, men, då en dylik jemn indelning ej
alltid skulle kunna ske, måste vid indelningen uppställas maximi- och
minimi-tal liggande emellan nämnda siffror, hvilka tal t. ex. för område,
som skall ansvara för 2 rekryter, äro: minimitalet 1,245 (medelsiffran
mellan 830 och 1,660) samt maximi talet 2,075 (medelsiffran mellan 1,660
och 2,490). För att närmare tydliggöra, huru komitén tänkt sig ifrågavarande
fördelning böra ske, har komitén låtit uppgöra förslag till kommunernas
fördelning i rekryteringsområden inom några län i olika delar
af landet, och bilägger såsom exempel derå tvenne af dessa förslag, nemligen
dem, som afse en dylik fördelning af Göteborgs och Bohus, Örebro
och Jemtlands län (Bil. Ditt. P 1—3).
Komitén har ansett, att lämpligast vore att till grund för beräkningen
af folkmängden inom de särskilda kommunerna lägga den af statistiska centralbyrån
vid tiden för indelningens verkställande senast offentliggjorda
allmänna folkräkningen i riket, samt att afdrag bör för garnisonsort göras
för det i dess befolkning inberäknade garnisonerade manskapet, hvilken
sistnämnda bestämmelse tillagts af det skäl, att i annat fall eu sådan
orts rekryteringsskyldighet skulle utan motsvarande fördel komma att
betydligt ökas. För en större stad, såsom Stockholm eller Göteborg,
torde visserligen den tillökning, som häraf blefve en följd, ej kännas
synnerligen tryckande, men för mindre kommuner, såsom t. ex. Karlsborg,
skulle genom inräknandet af det garnisonerade manskapet kommunens
rekryteringsansvar till och med blifva fördubbladt, hvilket naturligen
vore i hög grad obilligt. — I sammanhang härmed bär komitén
äfven ansett sig böra framhålla, att, då den nomadiserande lappbefolkning,
som förekommer inom vissa socknar i Norrland, icke ingår i någon
kommun och sålunda ej heller deltager i kommunens allmänna angelägenheter
eller utskylder, följer häraf, att den icke kan komma att
deltaga i kommunens möjliga utgifter för stamsoldats anskaffande och
att den ej heller bör in beräknas i den till grund för rekryteringsområ
-
158
N:o 2.
denas bestämmande befintliga folkmängden. Af denna orsak bar komitén
icke ansett, att för denna befolkning sådant undantagsstadgande,
som förekommer rörande beräkningen af'' de kommuners folkmängd,
inom hvilka trupper äro garnisonerade, beböfde i lagen införas.
Ehuru det å ena sidan för beredande af jemnhet och rättvisa vid
delandet af rekryteringsansvaret kommunerna emellan ligger ganska stor
vigt uppå, att den fördelning i rekryteringsområden, som en gång uppgjorts,
bibehålies och ej ofta underkastas rubbning och ändring, måste
dock med afseende å folkmängdens vexlingar inom olika ''kommuner
berörda indelning inom icke alltför lång tid öfverses och jemkas,
och är detta af billighet mot landskommunerna så mycket mer af
behofvet påkalladt, som, efter hvad erfarenheten gifven vid handen,
städernas invånareantal ständigt tilltager, under det antalet invånare
på landet ej i lika mån ökas. I betraktande af båda dessa förhållanden
har komitén funnit, att ofvannämnda fördelning bör öfverses och
i händelse af behof jemkas och rättas hvart 10. år.
§ 7. Då det säkerligen för rekryteringsområde skulle i hög grad underlätta
anskaffandet af rekryt, om förläggningsorten för det regemente,
hvarvid rekryten komme att tjena, ej vore belägen alltför aflägse från
rekryteringsområdet, har komitén ansett, att det regementsområdet motsvarande
fotfolksregemente (Förslag till lag om allmänna värnpligten,
§ 11), i händelse af behof, skall erhålla sina rekryter från samma område,
hvarjemte tillagts den bestämmelse, att, om regementsområdets ansvarsskyldighet
ej till fullo tages i anspråk för rekrytering af fotfolksregementet,
den återstående delen deraf skall, enligt af Kongl. Maj:t gifna
bestämmelser, fördelas på de specialvapen, hvilkas förläggningsorter befinnas
inom regementsområdet eller i dess närhet. Komitén har förslagsvis
uppgjort en fördelning af de särskilda regementsområdenas ansvarsskyldighet
för rekryteringen vid de olika truppafdelningarna, hvilket
förslag såsom Bil. Ditt. Q. i. bifogas.
§ 8. Då man ej med visshet kan förutsätta, att större svårigheter skola
uppstå för anskaffande af rekryter vid ena vapenslaget än vid det andra,
har komitén icke heller ansett nödigt att med afseende derå föreslå
några särskilda bestämmelser. Komitén föreställer sig nemligen, att
skilnaden af högst fyra månader i stamskolornas längd vid de särskilda
vapnen ej bör dertill kunna föranleda, då aflöningen dessutom
lämpas efter skolornas längd, hvaremot andra omständigheter, såsom
t. ex. de särskilda truppafdelningarnas förläggning, snarare skulle kunna
förorsaka en dylik olikhet. Men äfven om någon särskild svårighet i
ett eller annat afseende skulle vid rekryteringen af olika vapen eller
Lag om upprätthållande af härens stamtrupp.
159
truppafdelningar uppstå, torde likväl tungan af densamma utjemnas derigenom,
att, då rekryteringsskyldigheten turvis fortlöper rekryteringsområdena
emellan, ett område kan blifva ålagdt vid olika tillfällen rekrytera
olika truppafdelningar eller vapen. Skulle det dock visa sig, att någon
större svårighet under längre tid förefunnes vid rekryteringen af ett visst
vapen eller truppafdelning, torde till lättande deraf den lega, som af
staten eljest gifves, vid nämnda vapen eller truppafdelning kunna sättas
till högre belopp, så att full rättvisa rekryteringsområdena emellan vid
rekryteringen åstadkommes.
Sättet för fullgörande af den flere kommuner gemensamt ålagda § 9.
relcryteringsskyldighet har komitén ansett böra utgöra föremål för enskild
öfverenskommelse kommunerna emellan, och har komitén förestält sig,
att detta lättast skulle låta sig göra på det sätt, att vederbörande kommunalstyrelser
gemensamt utsåge en nämnd, som i frågor rörande rekryteringen
inginge aftal å samtliga kommunernas vägnar.
Med ordet »rekryt-indelning» i § 9 mom. 2 afses den delning- af
den årliga rekrytkontingenten på de särskilda rekryteringsområdena,
hvarigenom desamma ålägges ansvar för 1, 2 eller flere rekryter i förhållande
till folkmängdssiffran, och nämnda uttryck bör naturligtvis ej
förvexlas med landets indelning i rekryteringsområden, hvilken förut
bör vara verkstäld med hänsyn till, förutom folkmängden, jemväl kommunernas
belägenhet.
Ijet i sistnämnda moments slut gifna stadgande, att de kostnader,
rekryteringsområde kan nödgas vidkännas för rekryteringsslcyldighetens
verkställande, skola utgöras inom hvarje kommun efter de grunder, som
äro för kommunalutskylder gällande, är affattadt i öfverensstämmelse
med ordalydelsen af likartade föreskrifter i andra af Kongl. Maj:t utfärdade
författningar, såsom t. ex. i § 4, mom. 5 i kongl. stadgan angående
folkundervisningen i riket den 18. Juni 1842, sådant detta lagrum lyder
i kongl. kungörelsen den 30. November 1876.
Enligt komiténs förmenande bör regementschefens rättighet att an- § 10.
taga rekryter fortgå under så lång tid möjligt är, dock ej längre än att
de rekryteringsområden, hvilkas ansvarsskyldighet tages i anspråk, få
tillräcklig tid till fullgörande af sin rekrytering. Den tid, som för
chefen härvid är den fördelaktigaste, torde vara dels under Mars och
April månader vid inskrifningsförrättningarna, dels under pågående beväringsmöten.
Kommunerna torde deremot lättast uppfylla sin rekryteringsskyldighet
under den tid, då tjenstehjonsaftal i allmänhet ingås,
eller under tiden från slutet af Juli och till den 24. Oktober. Det är
med hänsyn till dessa förhållanden och med beaktande af, att tiden för
160
N:o 2.
den frivilliga anmälan bör så långt som möjligt utsträckas, komitén
föreslår, att den, som vill blifva antagen till stamsoldat, eger att anmäla
sig och såvidt lian besitter för krigstjenst lämpliga egenskaper
af chefen antagas före den 10. Juli, hvilken dag beväringsmötena i
allmänhet torde vara afslutade. — Stadgande^ om den tid, inom hvilken
vederbörande myndigheter böra uti ifrågavarande afseende med
hvarandra meddela sig, äro föreslagna med förutsättning af en hastig
expediering och af att i landsdelar, der nämnda myndigheter äro boende
å långt skilda orter, underrättelse må dem emellan lemnas med telegraf.
Redan den 14. Juli böra behöfliga meddelanden till Kongl. Maj ds Befallningshafvande
hafva ingått, hvarefter förelägganden genast utfärdas
till vederbörande kommuner, som således i de flesta fall vid slutet af
Juli eller senast i början af Augusti månad böra komma att erhålla
kännedom om sin förpligtelse att fullgöra sin rekryteringsskyldighet.
§ 11. Den af komitén föreslagna tiden för rekryteringsnämndens sammanträden
har blifvit bestämd till den 30. Oktober, eller, om helgdag då
inträffar, näst föregående dag, med hänsyn till den af komitén föreslagna
dag för rekrytskolans början, den 1. November. Det är nemligen af
vigt, att såvidt möjligt undervisningen för alla rekryter vid ett regemente
samtidigt tager sin början, och, då platsen för rekryteringsnämndens
sammanträden merendels torde vara belägen på ett större eller mindre
afstånd från specialvapnens förläggningsorter, torde minst en dag erfordras,
för att de approberade rekryterne skola kunna dit anlända. .
Vid indelta armén sker för närvarande rekrytens antagande vid
rekryteringsmöten inför landshöfdingen i länet och vederbörande regementschef,
af livilka den förre bör bevaka rust- och rote-hållarens rättigheter,
den senare härens bästa. I närmaste öfverensstämmelse härmed
har komitén ansett, att i nämnden böra ingå landshöfdingen samt en af
Kongl. Maj:t förordnad regementschef och att, på det nämnden må
hos folket vinna största möjliga förtroende och dess sammansättning
blifva i öfverensstämmelse med den i värnpligtslagen stadgade inskrifningsnämnd
och inskrifningsrevision, uti densamma jemväl skall insättas-
en inom länet eller staden bosatt man, som väljes af landsting
eller stadsfullmägtige, hvilken ledamot bör bevaka de rekryteringsområdens
rätt, för livilka lian blifvit utsedd.
På det att så liten tidsutdrägt som möjligt må uppstå vid ett ledigt
nummers besättande, har komitén funnit att för rättighet anföra besvär
öfver nämndens beslut bör fordras, det anmälan derom sker, innan
nämnden åtskiljes, och har komitén till åstadkommande af lättnad för
klagandene och till beredande af större skyndsamhet vid besvärens
Lag om upprätthållande af härens stamtrupp.
161
handläggning föreslagit, att besvären skola ingifvas till Kongl. Majrte
Befallningshafvande, som har att öfversända dem till Kongl. Magt,
med öfverlemnande af nämndens i ärendet förda protokoll och eget
utlåtande, hvilket sålunda ej, såsom eljest skulle blifva händelsen, behöfver
särskildt infordras.
Komitén har ansett, att det bör öfverlemnas åt vederbörande chef § 12.
att, i händelse rekryteringsområde icke fullgjort sin rekryteringsskyldighet,
innan nämnden åtskiljes, samt besvär öfver nämndens beslut oj
blifvit behörigen anmälda och fullföljda, draga försorg om rekryts anskaffande
för hans trupp afdelning på rekryteringsområdets bekostnad.
Fråga kunde visserligen uppstå, om ej under vissa förhållanden ett
rekryteringsområde, hvars uppvisade karl af rekryteringsnämnden blifvit
kasserad, kunde tillerkännas rätt att sjelft. anskaffa en annan, i hvilken
händelse nämnden skulle sedermera ånyo sammanträda för att densamme
approbera, men då ett sådant förfaringssätt skulle vara förenadt
med alltför stor tidsutdrägt och äfven föranleda alltför störa kostnader,
har komitén ej funnit detsamma vara lämpligt.
Tiden för anförande af besvär öfver Konungens Befallningshafvandes § 13.
beslut i tvister kommuner emellan angående rekryteringen har blifvit
satt till 30 dagar, i likhet med hvad för närvarande finnes stadgadt rörande
besvär öfver Konungens Befallningshafvandes utslag i rekryteringsmål,
hvaremot komitén rörande tiden för besvär öfver rekryteringsnämnds
beslut stadgat denna något kortare, på det minsta möjliga dröjsmål måtte
uppstå vid det vakanta numrets besättande.
Då, enligt de af komitén antagna grunder för öfvergången till den
nya härordningen, densamma ej kommer att till fullo tillämpas, förr än
femton år förflutit från början af dess införande, samt det erforderliga
antalet af i stammen inträdande rekryter från och med första årot af
öfvergångstiden är i ett ständigt stigande, hvilket dock sker olika hastigt
vid särskilda vapen och truppafdelningar, har komitén föreslagit,
dels att samtliga rekryteringsområdenas i riket ansvarsskyldighet skall
för hvarje år begränsas till fyllande endast af det för samma år erforderliga
rekrytantalet, dels ock att berörda ansvar skall utjemnas på de
särskilda regementsområdena i förhållande till antalet af de rekryter,
för hvilka hvart och ett af nämnda områden, då härordningen slutligen
blifvit genomförd, äro skyldige svara. Enär det emellertid, såsom när
Landtförsvarshomiténs
betänkande. 11.
21
Öfvergående
stadganden.
162
N:o 2.
lagda tabeller (Bil. Litt. Q. 2—4), innefattande summariska förslag till fördelning
af de särskilda regementsområdenas ansvarsskyldighet för rekrytering
af stamtruppen vid de olika truppafdelningarna under 1., 5. och
10. öfvergångsåren, närmare utvisa, under några år kan komma att inträffa,
att vid ett eller annat fotfolksregemente det erforderliga antalet
rekryter öfverstiger det, för hvilket motsvarande regementsområde är
ansvarsskyldig^ har komitén ansett, att i sådant fall den uppkommande
bristen må fyllas från ett annat regementsområde, der öfverskott
uppkommit, vid hvilket förhållande Ivongl. Maj:t, i likhet med hvad i
fråga om. specialvapnen uti § 7 blifvit stadgadt, torde böra bestämma
den ordningsföljd, hvari rekryterne för fotfolksregementet skola i mån
af yppad brist anskaffas af hvardera regementsområdet.
Motiv
till
N:o 3, Förslag till lag om allmänna värnpligten.
Dä komitén gick att fylla sitt uppdrag att utarbeta ett förslag
till lag om allmänna värnpligten, dervid komitén hade att arbeta på
grunden af stadgandena i det af 1878 års riksdags särskilda utskott framlagda
förslag till sådan lag, hade komitén till en början för afsigt
att utan några väsentliga ändringar ansluta sig till nämnda lagförslag,
men, efter det komitén tagit förslaget paragrafvis under öfverläggning,
fann komitén, att mot detsamma flere berättigade anmärkningar
kunde framställas, hufvudsakligen med afseende på lagens uppställning
och dess sönderdelande i särskilda artiklar och paragrafer. Inom komitén
uttalades allmänt den åsigt, att lagens olika stadganden borde så
ordnas, att hvar och eu, som ej egde vana att sätta sig in i lagar och
författningar, vare sig värnpligtig eller medlem af de i lagen omförmälda
nämnder och revisioner, lätteligen skulle kunna erhålla kännedom
om de skyldigheter, som uti lagen honom ålades. Komitén har derföre
vid uppgörandet af det framlagda lagförslaget städse haft uppmärksamheten
fäst derpå, att de bestämmelser, som med hvarandra ega sammanhang,
blifvit i samma artikel förda tillhopa, och har komitén i följd
häraf i" ganska betydlig mån frångått den uppställning af värnpligtslagens
stadganden, som i 1878 års förslag blifvit antagen.
Uti art. 1 har komitén sökt sammanföra de allmänna bestämmelser,
som ligga till grund för lagen. Sedan först blifvit redogjordt för be
-
164
N:o 3.
greppet värnplikt och den ålder, under hvilken denna pligt fullgöres,
omtalas skälen för frikallelse från värnpligtens utgörande samt derefter
sättet, på hvilket denna pligt i hären och flottan fullgöres, hvarpå följa
allmänna stadganden om tiden för inskrifning jemte bestämmelser om
den tidpunkt, från hvilken tjenstetiden för värnpligtig skall anses taga
sin början, i sammanhang hvarmed äfven gifvas stadganden rörande
tillåtelse för värnpligtig, som sådant önskar, att, redan innan värnpligten
för honom tager sin början, få i hären eller flottan såsom värnpligtig
vinna inträde. Närmast härefter följa bestämmelser om den tjenst, hvartill
värnpligtig på grund af sina för krigstjensten lämpliga egenskaper
inskrifves, och efter det sedermera intagits stadganden rörande den befrielse,
som under krigstid kan värnpligtig medgifvas, samt förbud för
husbonde eller annan att hindra värnpligtig från inställelse till fullgörande
af honom enligt lagen åliggande förbindelser, afslutas denna artikel
med eu bestämmelse rörande den tjensteutöfning, som åligger värnpligtig,
hvilken blifvit förklarad medborgerligt förtroende förlustig.
Uti ari. II, som afhandlar de värnpligtiges inskrifning till värnpligtens
utgörande, omtalas till en början det sätt, på hvilket riket i och för de
värnpligtiges inskrifning koinme att indelas, hvarefter finnas föreskrifter
om sättet, huru de värnpligtige skola införas i rullor, äfvensom angående
tid och ställe för inskrifningens förrättande, sättet för värnpligtigs inkallande
till dylik inskrifning samt å hvilken ort värnpligtig är skyldig
att till inskrifning sig infinna.
Uti art. III igenfinnas stadganden rörande de särskilda orsaker, som
kunna föranleda till erhållande af uppskof med inskrifning eller tjenstgöring.
Uti art. IV finnas bestämmelser rörande inskrifningsnämnds och
inskrifningsrevisions sammansättning samt de förpligtelse^ som åligga
dessa myndigheter, äfvensom sättet och vilkoren för besvärs anförande
öfver deras beslut.
Uti art. V har komitén sökt tillhopaföra alla erforderliga närmare
stadganden rörande de värnpligtiges tjenstgöringsskyldighet. Sedan det
först blifvit stadgadt om värnpligtigs skyldighet att tjenstgöra vid
bestämdt vapen samt hvilka värnpligtige skola i flottan inskrifvas,
och huru värnpligtige skola till specialvapen uttagas, följa föreskrifter
om den tid, värnpligtig, sedan han blifvit inskrifven, är skyldig att för
sin utbildning under fredstid tjenstgöra. Derefter har komitén ansett
lämpligt att intaga föreskrifter angående Konungens rätt att uppkalla de
olika uppbåden till tjenstgöring, samt under hvilka förutsättningar värnpligtig
kan föras utom rikets gränser. Sedermera följa stadganden ro
-
165
Latj om allmänna värnpligten.
rande sättet för inkallelse till tjenstgöring, den tjensteförrättning, som
utaf värnpligtig kan utkräfvas, och under hvilken tid inkallad värnpligtig
lyder under krigslag. Vidare äro införda bestämmelser om den mönstringsskyldighet,
som åligger de värnpligtige, hvilka icke under löpande
år varit inkallade till tjenstgöring, samt om den anmälningsskyldighet,
som åligger värnpligtige tillhörande de olika uppbåden, i händelse de
önska afflytta till andra områden eller under någon längre tid vistas
borta från det område, der de blifvit inskrift^, hvarefter slutligen finnas
stadganden rörande den värnpligtsöfning, som tillhör dels derin, hvilka
undergått den särskilda vapenöfning, som ingår i maturitets- eller folkskolelärare-
ro. fl. examina, dels ock värnpligtig! befäl eller stamsoldat.
Uti art. VI upptagas lagbud om de värnpligtiges underhåll och förmåner
i beväringen, hvarvid särskiljas förmåner under marsch och under
öfrig tjenstgöring samt den pensionsrätt, som i vissa fall kan värnpligtig
tillerkännas.
Art. VII om landstormen, art. VIII om påföljd för åsidosättande
af lagens föreskrifter och om laga förfall, samt art. IX om användande
af böter, som enligt lagen blifvit värnpligtig ådömde, äro till sin uppställning
fullkomligt likartade med motsvarande art. Ill, IV och V i
1878 års riksdags särskilda utskotts förslag.
Vid uppgörandet af förslaget till lag om allmänna värnpligten hafva
meddelanden egt rum kongl. landt- och sjöförsvars-komitéerna emellan,
och hafva de i lagen intagna bestämmelser angående värnpligtig, tillhörande
sjövapnet, i de fall, som nedan finnas angifna, formulerats i enlighet
med den af sjöförsvarskomitén uttalade åsigt. För skälen till berörda
bestämmelser torde äfven sistnämnda komité närmare redogöra i
det betänkande, den kommer att afgifva.
Komitén har redan vid redogörelsen för de föreslagna grunderna
till ny härordning varit i tillfälle att visa, att komitén i hufvudsakliga
delar icke frångått 1878 års förslags bestämmelser med afseende å allmänna
värnpligtens tillämpning, men efter granskning af 1878 års förslag till
värnpligtslag har komitén dock funnit sig böra rörande några af dess
stadganden föreslå en del mindre förändringar. För orsakerna till dessa
tillåter sig komitén här, med förbigående af åtskilliga ändringar uti
redaktionen af ringa betydelse, att redogöra.
I § 5, likasom i flere efterföljande §§, har komitén föreslagit, att det § 5.
i 1878 års särskilda utskotts förslag förekommande ordet »utskrifning»
166
N:o 3.
måtte förändras till »inskrifning». Det skäl, som föranledt komitén till
denna ändring, är, att ändamålet med ifrågavarande förrättning ej är
att utskrifva, utan att inskrifva till tjenstgöring i beväringen eller flottan
värnpligtige ynglingar, hvilka i och med värnpligtsålderns uppnående
redan faktiskt äro utskrifne, d. v. s. skyldige att deltaga i fäderneslandets
försvar. Ordet »utskrifning» kan dessutom äfven fattas i en bemärkelse,
som är främmande för allmänna värnpligten, enär med detta ord betecknas
den handling, hvarigenom blott någre få bland ett större antal uttagas
till fosterlandets försvar, då deremot den allmänna värnpligten
innefattar en sådan skyldighet för alle män af en viss ålder att deri deltaga.
Då nu gällande beväringslag begagnar nämnda ord, hvilket jemväl
uti de under senare tider framlagda olika förslag till dylik lag blifvit
användt, torde med skäl kunna sägas, att derigenom bibehållits ett
oegentligt uttryck, som onödigtvis uppväckt och underhållit minnet af
äldre olyckliga förhållanden.
§12.
.1 fråga om stadgandena angående förandet af rullor öfver dem,
som i värnpligtsåldern inträda, och de i sammanhang dermed gifna
föreskrifterna rörande uppgörande och insändande af listor, som skola ligga
till grund för dem, hvilka skola öfver de värnpligtige föras, har komitén
uteslutit de i 1878 års förslag gifna bestämmelserna om de tider, inom
hvilka mantalsskrifvare och pastorer samt direktionerna öfver sjömanshusen
skola fullgöra de dem ålagda förpligtelser; och har detta skett af
det skäl, att inom vissa landsorter för vederbörande torde möta ganska
stora svårigheter att inom viss bestämd dag aflemna ifrågavarande uppgifter.
Komitén har derför i § 12 föreslagit, att de närmare stadgande!),
som i detta afseende äro erforderliga, måtte, afpassade efter särskilda
förhållanden, af Kongl. Maj:t utfärdas. § 12, mom. 2 är formuleradt i
enlighet med den åsigt, som af sjöförsvarskoinitén uttalats.
§13. Af ofvanberörda anledning har komitén jemväl uteslutit den i
1878 års förslag gifna bestämmelse, att inskrifningsförrättningarna inom
de särskilda inskrifningsområdena skola före den 15. Mars verkställas,
i följd hvaraf äfven borttagits bestämmelsen, att, der så pröfvades
nödigt, inskrifning kunde på andra tider af året ega rum.
§ 14. Enligt 1878 års förslag skulle hvarje värnpligtig vid utskrifningsförrättningen
mottaga eu utskrifningssedel, hvarå anteckning skulle
ske af hvad, som med hänseende till värnpligtens fullgörande vore för
den värnpligtige af vigt att kunna styrka, såsom fullgjord tjenstgöringsskyldighet
in. in. Då emellertid såväl i krigstid som under fred ett
dylikt bevisningsmedel är för den värnpligtige i hög grad erforderligt,
och eu lös sedel lätt kunde för honom förkomma, föreslår komitén
167
Lag om allmänna värnpligten.
i § 14, att i stället måtte till den värnpligtige utlemnas en s. k. inskrifningsbok
i. och för anteckning uti ofvanberörda ämnen. Det torde dock
ej ligga inom gränsen för komiténs verksamhet att uppgöra förslag till
formulär till dylik inskrifningsbok, ett vidlyftigt arbete, hvilket jemväl
torde erfordra särskilda insigter i det sätt, på hvilket sådana böcker inom
andra land finnas uppgjorda.
Till lättnad i besvär och omtanke för de värnpligtige föreslår
komitén i sistnämnda §, att de, som inom hemorten anmäla sig till inskrifning,
må befrias från skyldighet att sjelfve anskaffa sina prestbetyg,
hvilket åliggande i stället lägges på vederbörande tjensteman.
Värnpligtig, som utom hemorten anmäler sig till inskrifning, eger § 15.
likväl, enligt § 15, förpligtelse att sjelf förevisa sådant betyg.
I § 17, som handlar om de fall, när uppskof med tjenstgöring kan § 17.
värnpligtig beviljas, har komitén ansett sig böra i mom. a) föreslå, att
uppskof måtte beviljas värnpligtig, som idkar studier och styrker sig
behöfva sådant uppskof för afsilande af redan fortskriden lärokurs, och
liar komitén icke, i likhet med hvad i 1878 års förslag förekommer,
dervid uppräknat, vid hvilka läroverk eller skolor dylik förmån må ega
rum, hvilken olikhet föranledts deraf, att, enligt komiténs förmenande,
samma förmån äfven borde tillerkännas lärjunge vid andra med de uppräknade
likställiga läroverk, såsom landtbruks- och handels-institut m. fl.
I fråga om inskrifningsnämndens sammansättning har komitén i §§18,19.
så måtto skilt sig från 1878 års förslag, att komitén ansett, att den
ledamot, som af Konungens Befallningshafvande i nämnden utses, bör
vara eu juridiskt bildad man, som det skall åligga att öfver nämndens
beslut föra protokoll. Vid handläggningen af de till nämnden hänskjutna
göromål kunna nemligen uppstå fall, då särskild juridisk kunskap kan
vara af nöden. På det ej hos de värnpligtige måtte uppstå något
oberättigadt misstroende till nämndens åtgörande, och på det ej måtte
anses, att det militära elementet blifvit inom nämnden för mycket ti 11-  godosedt, har komitén föreslagit, att de två ledamöter, som skola af landstinget
utses, icke måtte vara militärer. § 19, mom. a och e hafva fått
den lydelse, sjöförsvarskomitén deråt velat gifva.
Till yttermera visshet derom att full rättvisa måtte vid fattandet § 22.
af inskrifningsnämnds beslut tillämpas, har komitén föreslagit, att inskrifningsrevisionen
måtte åläggas granskningsskyldighet af de utaf nämnden
fattade beslut, öfver hvilka olika meningar varit inom nämnden till
protokollet antecknade, hvarjemte till inskrifningsrevisionens skyldigheter
lagts att till Konungens Befallningshafvande öfverlemna besluten för att
168
N:o 3,
genom dess försorg vederbörande kungöras. § 22, mom. d har affattats
i enlighet med sjöförsvarskomiténs mening.
§ 24. I ändamål att i början af art. V införa en allmän bestämmelse om
värnpligtigs tjenstskyldighet, har komitén i § 24 stadgat, att värnpligtig
är skyldig att tjenstgöra vid det vapen, i hvilket han inskrifves, hvilket
stadgande, om ock ej särskild! i 1878 års förslag uttryckt, likväl ur
detsamma tydligt framgår.
§ 25.
§ 25 har fått den formulering, sjöförsvarskomitén föreslagit.
§ 31. Då, enligt komiténs åsigt, det vore olämpligt och för de värnpligtige
alltför hårdt, om krigslagarne skulle vid marsch till tjenstgöringsorten
genast på dem vara tillämplige, har komitén uti § 31, i fråga om tiden,
när värnpligtig skall lyda under sådan lag, föreslagit uttrycket »under
marscher, då han står under militärbefäl», i stället för, såsom 1878 års
förslag stadgar, »under marscher till och från tjenstgöringsorten».
§§32,33. Slutligen har komitén, med frångående af nämnda förslags bestämmelser,
angående skyldighet för värnpligtig att vid afresa eller afflyttning
från hemorten derom göra anmälan för vederbörande kompanibefäl, föreslagit,
att detta stadgande ej måtte gälla värnpligtige tillhörande beväringens
andra uppbåd, och har komitén dervid tagit hänsyn till, dels att
ett sådant åliggande skulle vara alltför strängt och föranleda till oupphörliga
öfverträdelser, dels ock att sistnämnde värnpligtige i allt fall,
enligt § 32, äro underkastade årlig mönstringsskyldighet, från hvilken
de kunna befrias endast genom att till befälet aflemna tillförlitlig uppgift
om sin bostad.
§§33,37.
§ 33, mom. 1, 3 och 4 äfvensom § 37 äro affattade i enlighet med
sjöförsvarskomiténs derom uttalade begäran.
§ 38. Föreskrifterna i § 38, mom. 1, angående de värnpligtiges marschaflöning
till och från mötesplatsen äro upptagna i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med motsvarande stadgande!] i 1878 års förslag, dock har komitén
ansett skäligt, att de värnpligtige, som under marsch erhålla underhåll
in natura på kronans bekostnad, lida ett motsvarande afdrag i denna
aflöning, och har komitén föreslagit detta till hälften af den i annat
fall utgående.
Slutligen bör komitén anmäla, att, ehuru det synts komitén tvifvelaktigt,
huruvida den nomadiserande lappbefolkningen borde i allmänhet
åläggas värnpligt i vidsträcktare mån, än som ålägges landstormsman,
komitén dock icke trott, att särskild! stadgande derotn borde i värn
-
Lag om allmänna värnpligten.
169
pligtslagen inflyta, utan att det lämpligast borde utgöra föremål för
särskild nådig pröfning, om och i hvad mån och under hvilka vilkor
befrielse från de i den föreslagna lagen om allmän värnpligt intagna
bestämmelser må kunna medgifvas den nomadiserande lappbefolkningen.
Med afseende å öfvergående stadganden föreslår komitén inga för- öfvergtimde
ändringar, i hvad 1878 års förslag förutsatt, å skäl, hvilka i förslaget stadsandentill
öfvergång (N:o 5) till nya härordningen närmare äro angifna.
I remiss den 3. December 1880 har Kongl. Maj:t till komitén öfverlemnat
en af öfverståthållareembetet i Stockholm på brandchefens anhållan
afbiten underdånig skrifvelse om befrielse för det vid Stockholms
brandkår anstälda manskap från att deltaga i beväringsmanskapets öfningar
med föreskrift, att komitén måtte taga samma skrifvelse i öfvervägande
vid uppgörande af förslag till värnpligtslag; men då brandsoldat,
som vid utöfvande af sin verksamhet ej kan anses vara i den ställning,
att han är att jemföra med värnpligtig, sysselsatt med genomgående af
sina värnpligtsöfningar, till följd häraf uti sitt yrke ej är i tillfälle att
inhemta de militära insigter, som enligt komiténs förslag böra åligga
hvarje svensk man, samt Stockholms stad, likaväl som hvarje arbetsgivare,
bör vara i tillfälle att under den tid, värnpligtig brandsoldat
undergår sin vapenöfning, anskaffa lämplig person att under tiden
dennes tjenst utöfva, har komitén, med jemväl fäst afseende på, att
öfriga städer i riket, der en särskild aflönad brandkår finnes, skulle
ega lika rätt till ett dylikt anspråk, vid hvars beviljande ett ganska betydligt
antal värnpligtigt manskap skulle hären fråndragas, icke ansett
sig kunna vid lagförslagets uppgörande till den ifrågavarande hemställan
taga hänsyn.
Land/försvarskomiténs betänkande. II.
22
Motiv
till
N:o 4, Förslag till grunder för härens aflöning,
underhåll och beklädnad.
I grunderna för beräkningen af 1878 års förslags kostnader äro
afiöningsförmånerna för härens personal i allmänhet bestämda i öfverensstämmelse
med de nuvarande *). Sedan komitén tagit under öfvervägande,
huruvida, med tillämpningen af den nya härordningen, andra grunder
i nämnda afseende borde bestämmas, har komitén likväl funnit, att,
då jemväl de nya tjensteförhållandena i mycket komma att erbjuda likheter
med de närvarande, äfvenledes för denna härordning nu gällande grunder
för löneförmånernas utgående i allmänhet torde böra komma att tillämpas.
Då stammanskapets tjensteförhållanden emellertid enligt nya härordningen
mera komma att närma sig dem vid de värfvade trupperna än vid de indelte,
må härvid anmärkas, att det är grunderna för den värfvade truppens
aflöning, som med större eller mindre modifikationer synas böra
fortfarande tillämpas för den nya härens stammanskap. — Hvad beträffar
aflöningsbeloppens storlek, ställer sig frågan derom olika för
°) 1878 års riksdags särskilda utskotts utlåtande N:o 1, sid. 64.
172
N:o 4.
stammanskapet och för befälet. Då det förras anskaffande, enligt den
nya härordningens natur, mer än för närvarande blir en konjunktursak,
torde aflöningsbeloppen för staimnanskapet äfven komma att blifva, under
olika tider och å skilda orter, vexlande. Komitén bar derför i grunderna
för bärens aflöning blott kunnat beräkna vissa belopp, som den under
vanliga förhållanden ansett tillräckliga för stamtruppens vidmagthållande.
Befälets aflöningsförmåner kunna deremot bestämmas med tanke på att
under en längre följd af år förblifva oförändrade. Befälets nuvarande
aflöningsförmåner äro äfven för få år sedan bestämda i dylikt syfte, och
då de, med fäst afseende å tidens kraf, visserligen icke kunna sägas
vara för höga, men dock tillräckliga, har komitén icke funnit skäl att
ändra desamma i andra fall, än der den föreslagna nya organisationen
särskild! betingar sådant. Ehuruväl komitén vid utarbetandet af den
nya härordningens grunder allvarligt sträfvat efter att inskränka densammas
kostnad och dervid mer än väl insett, att befälets aflöning måste
taga i anspråk eu särdeles dryg del af denna kostnad, har komitén dock
icke ansett klokt eller rättvist att, i samband med förslag om fasta befälets
förminskande i antal, i jemförelse med 1878 års förslag, äfven
föreslå nedsättande af detsammas aflöningsförmåner, under hvad detta
förslag förutsatte och för närvarande eger rum, särskildt som tjenstgöringsförhållandena
under den nya härordningens tillämpning komma
att ställa högre anspråk på befälet än för närvarande. Då vårt indelta
befäl under tiden mellan de årliga sommaröfningarna blott sällan
blifver i sina mer eller mindre inkomstbringande extra sysselsättningar
afbrutet med kommenderingar, kommer sådant med införandet af de 8—12
månader långa, vid hvarje regemente och trängbataljon årligen återkommande,
stamskolorna att oftare inträffa. Möjligheten för befälet att skaffa
sig sysselsättningar utom tjensten blir derigenom minskad. Men det är
också för att ej alltför mycket försvåra detta, som komitén ansett sig
böra föreslå i tillämpningen af nuvarande aflöningsgrunder vissa modifikationer,
hvilka, på samma gång de afse vinnandet af besparingar i
det hela, äfven hafva till mål att sätta befälets aflönings- och tjenstgörings-förhållanden
i ett sådant samband, att blott en del befäl mot
åtnjutande af särskilda förmåner mellan de vanliga vapenöfningarna tages
i anspråk för tjenstgöring, under det det öfriga befälet må under samma
tid med större trygghet för tillfälliga och opåräknade kommenderingar
kunna egna sig åt enskilda sysselsättningar. — För föreslagna modifikationer
i ett eller annat afseende i nu gällande grunder för aflöning
och underhåll m. m. eller i dessa grunders närvarande tillämpning skall
här nedan i hvarje särskildt fall redogöras.
?
Vice korpaler (vice konstaplar) och manskap.
173
Art. I.
Vice korpraler (vice konstaplar) ock manskap.
Hvad stammanskapets aflöning beträffar, anser komitén, såsom bär § 1.
ofvan blifvit framhållet, att den bör utgå efter hufvudsakligast samma
grunder, som för närvarande tillämpas vid våra värfvade trupper, och således
fördelas i lega, månadslön och dagaflöning. Komiténs förslag förutsätter,
i likhet med 1878 års, att aflöningsbeloppen förstammanskapet
vexla efter olika konjunkturer i landet, hvarför också det i begge förslagen
heter, att stamsoldat anskaffas »mot den aflöning, som kan blifva erforderlig».
Denna indelning af aflöningsförmånerna synes komitén lämplig,
emedan månadslön och dagaflöning för stamsoldat således kunna bestämmas
till lika belopp inom hela hären, under det legal) kan vexla inom olika
orter i förhållande till de svårigheter, som derstädes kunna möta vid
stammens rekrytering. Genom en sådan anordning i aflöningsförinånernas
fördelning undvikes äfven olägenheten af, att sjelfva »lönen» stiger alltför
hastigt, hvilket skulle föranleda, att ett ogynsamt förhållande inträdde
mellan lönerna för de lägre underofficersgraderna och för stamsoldaterne.
Bibehållandet af månadslön i aflöningen i stället för införandet af årslön
medger äfven, att aflöningens storlek på ett rättvist sätt kommer
att rätta sig efter den tjenstgöring, som verkligen inom hären fullgöres,
då deremot legan, såsom utgående för år, är att betrakta såsom ett disponibilitetsarvode
åt stamsoldaten för skyldigheten att vid vissa tillfällen
ingå i tjenstgöring.
Att soldatens aflöningsförmåner efter de 2 första utbildningsåren
icke oväsentligt nedgå, torde vara fullt rättvist och lämpligt, då hans
tjenstgöringsskyldighet efter denna tid, enligt hvad som är föreslaget
(N:o 1, § 43, mom. 3 och § 46, mom. 1), i allmänhet är inskränkt till
blott 30 dagar om året, och han således har tillfälle att mera egna sig
åt den sysselsättning, han behagar, utan att deri blifva oroad.
Dagaflöningen är i 1878 års beräkningar upptagen till samma belopp
som nu utgående portionskilling eller 6 öre. Komitén har emellertid
ansett, att vid utfärdandet af nya bestämmelser för manskapets aflöning
mera praktiskt vore att bestämma densamma till 5 öre, en nedsättning,
som icke heller kan anses vara af någon betydelse för soldaten.
Komitén har redan förut anmärkt, att de beräknade aflöningsbeloppen
böra vara tillräckliga att under vanliga förhållanden hålla stammen full
-
174
N:o 4, Art, I.
tålig enligt de derför föreslagna grunderna. Enligt 1878 års grunder för
stammanskapets aflöning skulle för vidmagthållandet af eu stamstyrka
af 25,000 man erfordras 3,750,000: kr.; med af komitén beräknade aflöningsbelopp
behöfvas för samma ändamål 2,990,470 kr.;*) om nemligen i
beggedera fallen dagaflöningen, såsom egentligen utgörande ett bihang
till sjelfva dagportionen, icke medräknas. Denna senare summa understiger
sålunda den förra med 759,530 kr., men deruti ligger ingalunda
något bevis för, att manskapet i förra fallet skulle vara lättare att erhålla
än i det senare. Vilkoren i öfrigt för stammanskapets antagande
in. in. bestämma detta, och komitén har, med tillgodoseende af de militära
fordringarna på stammens utbildning, föreslagit så många lättnader
i 1878 års förslags bestämmelser för stammens vidmagthållande, att den
ingalunda betviflar, att detta kan ske med mindre utgifter vid en tilllämpning
af komiténs, än af 1878 års förslag. Utan att ånyo ingå på en
utförligare redogörelse för, hvaruti dessa lättnader bestå, vill komitén likväl
här erinra derom, att man med införandet af en bestämd årskontingent
lemnat vida större frihet för stammens uppbringande till full styrka
genom rekapitulation än i 1878 års förslag, och detta samtidigt med att
bestämmelser blifvit föreslagna, hvilka i hög grad måste underlätta eu dylik.
Sådana äro: stamsoldats skyldighet att efter de 2 första tjensteåren före
inträdet i stammen fullgöra ej redan gjorda värnpligtsöfningar, fördelade
på tre år; tjenstgöringens inskränkning efter nämnda tvenne år
utom i utomordentliga fall till endast 30 dagar årligen; samt upprättandet
af ett stort antal vicekorprals-beställningar med särskilda arvoden, hvilka
i de flesta fall komma rekapitulanterne till del. Det är derför komitén
anser, att egentligen blott aflöningsförmånernas större eller mindre belopp
för de tvä första tjensteåren kan hafva inflytande på lättheten eller
svårigheten att hålla stammen fulltalig. De belopp, komitén beräknat
för dessa år, äro följande:
vid fotfolket:
vid rytteriet:
vid fältartilleriet:
„ llega.............. 40
kr.
40
kr.
40
kr.
aIX Imånadslöner
120
»
160
kr.,
120
»
160
kr.,
120
»160
kr.,
o
r flinga.............. 40
kr.
40
kr.
40
kr.
''
areflmånadslöner
80
»
120
kr.,
120
»
160
kr.,
120
»
160
kr.,
summa 280 kr.,
320 kr.,
320 kr.
s!) Enligt beräkning af landtförsvarots årliga kostnad enligt komiténs förslag (Bil. Litt. H.):
till manskapets lega och månadslöner..................................................... 2,699,410 kr.
» vicekorpralsarvoden ..................................................................... 291,060 »
summa 2,990,470 kr.
175
Vice korpraler (vice konstaplar) och manskap.
Hvad beträffar tillräckligheten af dessa aflöningsbelopp, så är det
visserligen förenadt med största svårighet att nu säga, huru dermed kan
komma att förhålla sig i framtiden; men det synes dock icke för djerft
att förutsätta, att för de närmaste 1 O-talen af år efter härordningsförslagets
fullständiga genomförande dessa belopp under vanliga förhållanden
böra visa sig tillräckliga, om man nemligen utgår från våra nuvarande
förhållanden vid de värfvade trupperna. En värfvad garnisonerad soldat,
som förbinder sig till minst 5 års ständig tjenstgöring, åtnjuter under de
2 första tjensteåren tillsammans 188 kr. vid rytteriet och 164 kr. vid
öfriga vapen förutom möjligen ett examenstillägg af högst 12 kr. *) under
2. tjensteåret. En jemförelse mellan dessa aflöningsvilkor och de af
komitén beräknade bekräftar således den här gjorda förutsättningen.
Man har visserligen velat framhålla, att bestämmelsen derom, att
genomgåendet af stamskolorna icke befriar stamsoldat från skyldighet
att undergå den vapenöfning, som åligger honom på grund af hans värnpligt,
för såvidt denna ej före inträdet i stammen är fullgjord (N:o 1, § 43),
skulle försvåra och fördyra stammens rekrytering. Komitén är emellertid
förvissad, att denna föreskrift skall i vida högre grad befordra rekapitulationen
än motverka rekryteringen och dymedelst medföra i det hela
en icke obetydlig lättnad i stammens vidmagthållande till fullt antal med
ty åtföljande besparing. Denna bestämmelse skall nemligen icke afböja
deras inträde i stammen, hvilka dertill föranledas af verklig lust för den
militära tjensten med dermed förenad förhoppning om befordran. Enligt
hvad visadt är (N:o 1, § 40), kommer för öfrigt antagligen den större
delen af de i stammen inträdande att utgöras af ynglingar mellan 18—21 * i
c) Nuvarande aflöningsförmåner vid värfvade armén:
a) vid garnisonerade trupperna:
årlig städja: 1., 2. eller 3. tjensteåret...................__ 10 kr.
3.,
4.
o. s.
v.
»
20
»
,
månadslön:
1.,
2.
eller
3.
»
6
»
,
vid
rytteriet
7
kr.
3.,
4.
»
5.
»
7
»
,
»
»
8
» ,
6.,
7.
o. s.
v.
»
8
»
,
»
»
9
».
Dertill kommer för dem, som tagit examina vid underbefälsskolor, 1 — 2 kr. månatligen
i examenstillägg samt för en del beställningsmän kommenderingstillägg. Ingen dagaflöning
utgår till manskapet.
b) vid Vermlands fältjägarekår:
årslön  ....................................................................... 65
kr.,
inqvartering................................................................... 10
» ,
dagaflöning vid tjenstgöring................................................. 0,06
».
Derjemte tillkommer efter vissa grunder marschaflöning för färden till och från mötesplatsen
uppgående till högst 6 kr. por år.
176
N:o 4, Art. I.
år, och desse taga säkerligen dervid icke hänsyn till, om deras tjenstgöring
i lnlren kommer att förlängas med 90 dagar mer eller mindre,
då de i alla händelser förbinda sig till tjenstgöring af ända till 2 år.
De, som ingå i stammen efter fylda 21 år och som antagligen göra
det mer med afseende å de fördelar och skyldigheter, hvilka dermed äro
förenade, äro för öfrigt mer eller mindre oberörde af den ifrågavarande
bestämmelsen, då de före inträdet i hären fullgjort hela eller en del
af den värnpligtsskyldighet, hvarom här är fråga.
Tillräckligheten af de för rekapitulanter beräknade aflöningsförmånerna
torde ej kunna sättas i fråga. Då soldaten för året icke har större
vapenöfningsskyldighet, än som åligger honom i alla händelser som beväring,
är 50 kronors ersättning för skyldigheten att fylla ett nummer
fullt tillräcklig. Men äfven sedan hans vapenöfningsskyldighet såsom
beväring har upphört, torde väl 90 kronors ersättning för 30 dagars
tjenstgöring få anses ganska tillfredsställande, då han derunder dessutom
åtnjuter fullt underhåll af staten. Denna ersättning är dessutom
högre än den, som för närvarande bestås en soldat vid Vermlands
fält]ägarekår, hvilken i vanliga fall efter de första tjensteåren tages i anspråk
ungefär en lika lång tid. Då medeltjenstetiden vid nämnda kår
under åren 1876—1880 visat sig uppgå till mer än 9 år (Bihanget Tab.
n;o 16), synes aflöningen varit tillräckligt lockande till långvarig tjenst, och
kan detta förhållande anses bekräfta, att ungefär samma aflöning bör
blifva tillfyllest äfven för den nya stammens rekapitulanter, helst desses
tjensteförhållaiulen i allt väsentligt komma att likna dem, som den äldre
soldaten vid Vermlands fältjägarekår nu är underkastad. Då dessutom
mer än 1/3 af samtlige rekapitulanter såsom vice korpraler komma i åtnjutande
af ett lönetillskott för år af 60 kr., torde tillräckligheten
af de för rekapitulanterne beräknade aflöningsbeloppen vara än mer
påtaglig.
Då för närvarande bestämmelser förefinnas angående insättandet
i sparbank af någon del af soldatens aflöningsförmåner, böra val
med de nya förhållandena sådana äfven förekomma. Komitén anser
emellertid ändamålsenligast vara, att dessa sparade medel utbetalas, då soldaten
utgår ur korpralsskolan, d. v. s. vid afslutandet af den egentliga
utdaningstiden i hären. Härigenom underlättas hans återinträde i de
borgerliga sysselsättningarna, hvilka han sedermera icke, för så vidt han
ej vinner befordran till fast befäl, behöfver afbryta för militär tjenstgöring
för längre tid än en månad om året.
Med afseende å stammanskapets aflöning under marscher till och ifrån
den vanliga tjenstgöringsorten föreslår komitén, att den må utgå med
Vicekorporaler.
177
bestämdt belopp i stället för efter markegång. Större enkelhet i dess beräknande
Och större reda i räkenskaperna deröfver kunna på detta sätt vinnas.
Efter slutad redogörelse för de föreslagna grunderna för stamsoldatens
aflöning anser sig komitén böra särskildt framhålla, att, då mången
tror sig hos den nye stamsoldaten blott få se likheter med vår nuvarande
värfvade garnisonerade soldat och derefter böra bedöma hans
moraliska egenskaper, detta otvifvelaktigt är ett misstag. De föreslagna
tjenstgörings- och aflönings-förhållandena skola fastmera bidraga att af
honom för framtiden skapa en aktningsvärd och nyttig medborgare,
något som tyvärr den vid våra garnisonsregementen uttjente soldaten
icke alltid kan sägas vara. En jemförelsevis kort tjenstgöring i hären,
hvarunder han nästan uteslutande är upptagen af allvarlig sysselsättning
i skolor, kan icke lemna honom tillfälle till ett sysslolöst lif, utan måste
tvärtom hos honom utbilda jemte de militära äfven andra egenskaper, som
äro till gagn i det borgerliga lifvet. Under denna tjenstgöring åtnjuter
han ock så goda aflöningsförmåner, att han vid slutet af densamma bör
hafva en sparad penning, som jemte de förmåner, af hvilka han som
rekapitulant kan komma i åtnjutande, i väsentlig mån böra för honom
underlätta att vinna en säker ställning i samhället. Men de förmåner,
hvilka han såsom rekapitulant, d. v. s. sedan han slutat skolorna, åt--  njuter, äro dock icke efter den ständiga tjenstgöringens slut så stora, att
han af dem kan utan arbete lefva; och deruti ser komitén ett af det
föreslagna aflöningssystemets största fördelar, ty detta tvingar honom
att, oaktadt han fortfarande tjenar i stamtruppen, redan tidigt återgå till
det borgeidiga arbetet, hvarifrån han icke under ett högst 2-årigt vistande
i stamskolan hunnit blifva afvand. Hans uppfattning af lifvet och lefnadsställning
måste under sådana förhållanden blifva väsentligt olika
den nuvarande värfvade soldatens efter dennes utträde ur ett garnisonslif,
der 3—6 eller flere år blifvit tillbragta, hvarunder han utan bekymmer
för morgondagen lefvat på statens bekostnad och hunnit glömma det
borgerliga arbetet och all skicklighet att det utföra.
Slutligen anser sig komitén böra omnämna, att, i samband med
frågan om stammanskapets aflöningskostnader, framställning inom komitén
blifvit gjord, att särskilda anvärfningskostnader skulle beräknas. Komitén
har emellertid ansett sådant öfverflödigt, då härens öfver hela landet
fördelade befäl, särskildt det, som har inskrifningsväsendet om hand, har
skyldighet att utan ersättning underlätta stamtruppens rekrytering, hvilken
i allmänhet torde komma att ega rum vid de årliga inskrifningsförrättningarna
med de värnpligtige. För de särskilda kostnader, som
LandlförsvarsJcomiténs betänkande. 11.
23
178
N:o 4, Art. I.
äro förenade med rekrytens inställelse till vapenöfning, äro medel beräknade
under de i kostnadsberäkningen (Bil. Lutt. H.) upptagna »Mönstringsoch
marsch-kostnader för stam- Och bevärings-manskap».
§2. I de värnpligtiges aflöningsförmåner enligt 1878 års förslag föreslår
komitén ingen ändring. Visserligen har af besparingsskäl varit ifrågasatt
att nedsätta den der upptagna dagaflöningen från 20 öre till 10 öre,
allrahelst beväringens dagaflöning (portionsskilling) för närvarande utgår
med endast 6 öre. Komitén har dock ansett sig icke böra biträda en
dylik framställning, då en nedsättning i dessa en gång föreslagna 20 öre
möjligen kunde bidraga att göra förslaget om utsträckning af beväringens
vapenöfningsskyldighet mindre tilltalande för ett flertal af befolkningen.
Den i 1878 års förslag upptagna aflöning af 1 kr. 50 öre för hvarje
marschdag till och från mötesplatsen, utom den första, under hvilken
den för stamtruppen bestämda marschaflöningen skulle utgå, anser
komitén vara förenad med billighet mot de värnpligtige, att de deraf
komma i åtnjutande. Endast genom en dylik temligen hög marschaflöning
kunna de ojemnheter i värnpligtsbördans fullgörande utjemnas,
hvilka, trots den lika utbildningstiden för alle, uppkomma deraf, att den
ene beväringsynglingen måste uppoffra flere, den andre färre dagar på
marsch till och från öfningsplatserne. Komitén anser sig desto hellre
kunna föreslå detta, som de förökade kostnader, som deraf blifva en
följd, stanna inom rimliga belopp, hvilket skedd utredning närmare utvisar
(Bihanget Tab. n:o 38. a).
De ynglingar, som för vinnande af kompetens för afläggande af
maturitets-, folkskolelärare- eller annan dermed jemförlig examen tjenstgöra
vid trupp, böra åtnjuta i allmänhet samma förmåner som beväring,
men med en något högre dagaflöning. Man bör icke genom införande af
skyldighet till trupptjenst för dessa examinas undergående på något sätt
föröka de ekonomiska offer, som med deras afläggande hittills i allt fall
varit förenade, om förslaget härom ej skall möta alltför stort motstånd
från de klasser i samhället, som i synnerhet deraf känna sig berörda.
Vid våra läroverk studerar för öfrigt så mången fattig yngling, att man
vid aflöningsförmånernas bestämmande vid bär omordade tjenstgöring
dertill måste taga hänsyn. Det vore illa, om ynglingarne under denna
sin första vistelse i hären skulle få pröfva på så stora försakelser, att minnena
derifrån sedermera skulle verka motbjudande för dem att efter
afgången från skolorna frivilligt der ånyo inträda för att. låta utbilda sig
till officerare eller underofficerare. Komitén föreslår derför för dem en dagaflöning
af 50 öre, hvilket belopp torde få anses val vald t, då med denna
Vicekorporaler.
179
dagaflöning erhålles 15 kronor i månaden eller ungefär hvad som till
stamsoldat utgår för månad.
Med afseende på aflöningsförmånerna för vice korpral i stammen § 3.
synes vara lämpligast, att desse utgå efter samma grunder som för det
öfriga stammanskapet, men att dertill må komma ett befälsarvode. Äfven
torde hans egenskap af befäl berättiga till en förhöjning i dagaflöningen.
Vieekorpralsarvodet för närvarande vid våra värfvade trupper
uppgår såväl vid de garnisonerade som vid Vermlands fältjägarekår till
5 kronor i månaden eller 60 kronor per år; komitén anser samma vicekorpralsarvode
böra bibehållas samt äfven den för närvarande vid Vermlands
fältjägarekår och indelta armén under tjenstgöring utgående dagaflöning
af 10 öre.
Komitén har redan förut framhållit nödvändigheten af, att de värrxpligtige,
som söka göra sig kompetente till befordran, skola under den
tid, de sålunda frivilligt åtaga sig att tjenstgöra vid hären, underhållas
på statens bekostnad. Framgången af förslaget att i härordningen införa
ett värnpligtigt befäl kommer säkerligen att i icke ringa mån bero derpå,
att befälsaspiranterne för den tid, de tjenstgöra vid hären, ej behöfva påräkna
något större penningebidrag från hemmet. Detta skulle dock inträffa,
om den dagaliöning, som bestodes dem, blef alltför knapp, och
under sådant förhållande skulle blott ett fåtal föräldrar finna sig
uti, att deras söner afbryta sina studier eller uppskjuta inträdet på någon
bestämd lefnadsbana, för att utbilda sig till värnpligtigt befäl, med
hvilken befattning inga direkta aflöningsförmåner kunde vara att påräkna.
Saken ställer sig likväl annorlunda, om utbildningen i hären kan förvärfvas
utan dylika penningebidrag; många föräldrar skola under sådana
förhållanden betrakta tjenstgöringen derstädes med andra ögon och ofta
nog uppmana sina söner dertill, då denna tjenstgöring kan leda till inträde
och befordran såväl på den militära yrkesbanan som ock med mera
säkerhet än andra vägar på flere andra tjenstemannabanor, om de bestämmelser,
som komitén i detta hänseende föreslår (N:o 1, §§ 52 och 57),
blifva tillämpade. Äfven må man vid ordnandet af befälsaspiranternes
aflöningsförmåner ej glömma, att mången fattig yngling utestänges från
frivillig tjenst i hären, om dermed äro förbundna några större ekonomiska
uppoffringar. Komitén föreslår derför för de värnpligtige befälsaspiranterne
under deras tjenstgöring i officers- och underofficers-kursen till utbildande
af värnpligtigt befäl, förutom underhåll och beklädnad, en dagaflöning
af 75 öre, ett belopp, valdt med hänsyn dertill, att med denna
dagaflöning erhålles per månad ett belopp motsvarande ungefär det,
som för vice korpral i stammen under tjenstgöring utgår för samma tid.
180
N:o 4, Art. II.
§ 4. Med afseende å manskapets rätt till fri sjukvård under tjenstgöring
föreslår komitén ingen förändring i gällande bestämmelser.
Art. II.
Underofficerare, spel och. handtverkare.
.§§ 5—7.
Såsom förut blifvit framhållet, anser komitén, att det fast afiönade
befälet i allmänhet borde vid införandet af den nya härordningen fortfarande
aflönas enligt nu gällande lönestater; komitén föreslår dock, hvad
beträffar de fast afiönade under officer arne, eu och annan modifikation
särskilt med afseende på de lägre gradernas aflöning. De höga löneförmåner,
som äro beräknade för stammanskapet, särskilt för dem, som
vinna befordran till vice korpraler, måste i viss mån verka eu stegring
i underbefälets löner, om befordran till fast underbefäl skall af stamsoldat
eftersträfvas, då i betraktande tages, att han derigenom förbinder sig till
större tjenstgöringsskyldighet än förut. — Deremot anser komitén det
vara mindre lämpligt, att, liksom i 1878 års förslag och äfven i våra nu
gällande stater för indelta armén, beräkna tjenstgöringspenningar för allt
befäl, äfven för det, som icke är i ständig tjenstgöring. Tjenstgöringspenningar
böra utgå blott för viss bestämd tjenstgöring i hemorten, då
dagaflöning icke utgår. De böra sålunda icke beräknas för hvar och en,
hvilken dylik tjenstgöring kan åläggas, utan i stället blott för det antal,
som är behöfligt för att fullgöra densamma. Komitén återkommer längre
fram, under Art. IV, till en närmare redogörelse för de fall, då dylika
tjenstgöringspenningar böra utgå.
Hvad underbefälets inqvartering beträffar, torde denna, i öfverensstämmelse
med den åsigt, som tillämpas i beräkningarna till 1878 års
förslag, böra i regeln utgå in natura. Härigenom beredes en fördel för
härens svagast afiönade befälsgrader, hvarjemte tjenstgöringens lämpliga
ordnande kräfver, att underbefälet är boende i manskapets omedelbara
närhet. Dock torde mera sällan inqvartering in natura kunna beredas
det till tjenstgöring i staber o. s. v. kommenderade underbefälet, hvarför
inqvartering i kontant för detsamma blifvit beräknad.
Vid granskning af de i 1878 års beräkningar upptagna inqvarteringsbeloppen,
hvilka äro desamma som de nu gällande, har komitén ansett, att
vid införandet af en ny härordning en reglering af dessa inqvarteringsbelopp
måste ske. Den nu gällande inqvarterings- och servis-ersättnin
-
181
Underofficerare, spel och handtverkare.
gen utgår med olika belopp i Stockholm, Göteborg och öfriga städer,
i Göteborg i allmänhet med mindre belopp än i Stockholm, men dock
för t. ex. en grad med större. Inqvarteringsbeloppen utgå ock i synnerligen
ojemna tal och ej heller i något lämpligt förhållande till lönerna,
■— oegentligheter, beroende på att desamma ej på en gång blifvit ordnade
för landet i dess helhet, utan en gång för Stockholm, en annan
gång för Göteborg o. s. v., och att det oftast berott på städerna sjelfva
att företaga dessa regleringar. Sålunda hafva inqvarteringsbeloppen i
Stockholm och Göteborg under senare tider blifvit icke oväsentligt förhöjda,
under det att något dylikt ej egt rum med inqvarteringsbeloppen
i öfriga städer, hvarför dessa senare belopp särskildt för de lägre befälsgraderna
äro mycket otillfredsställande. Intet system finnes således i nu
gällande inqvarteringsstater, och anser sig komitén derför böra föreslå
eu reglering af desamma. Emellertid har komitén vid uppgörandet af
de nya staterna utgått från den åsigten, att statens utgifter genom
dessas tillämpning icke borde i någon nämnvärd grad ökas. För att
uppnå detta mål har komitén, som funnit, att, i öfverensstämmelse med
hvad nu är förhållandet vid jern vägsstaten, en inqvarteringsstat borde
blifva gällande för Stockholm, Göteborg och Malmö, der lefnadskostnaderna
äro väsentligt dyrare än å de fleste andra platser i riket, och en
annan för öfriga orter, i allmänhet förhöjt de lägre gradernas inqvarteringsbelopp
i den senare staten på bekostnad i någon mån af de högre
gradernas i den förra, hvarförutom komitén, för att begränsa utgifterna,
funnit sig böra föreslå olika inqvarteringsbelopp för olika löneklasser
inom samma grad. Slutligen föreslår komitén, i enlighet med hvad som
i beräkningarna till 1878 års förslag är antaget, att inqvartering blott
skall utgå för befäl, som ligger i tjenstgöring vid trupp eller vid staber.
Öfrigt befäl, h vilket mellan de årliga repetitionsöfningarna kommer i
ungefär samma tjensteförhållanden som vårt nuvarande indelta befäl,
skulle sålunda under denna tid icke komma i åtnjutande af inqvartering.
Storleken af de för underofficerare föreslagna inqvarteringsbeloppen
i jemförelse med de nu gällande framgår af följande:
inqvarteringsbelopp: enligt föreslagen stat:
enligt nu gällande stater:
1 Stodholm, Goteborg lofcga . Stockholm. i Göteborg: i öfriga orter:
för underofficerare
och vederlikar............ 150 kr., 100 kr., 150 kr., 100 kr., 54 kr.
Enligt 1878 års förslag och i nu gällande stater tillerkännas underofficerare
beklädnad och underhåll in natura eller kontant; komitén finner
denna bestämmelse fortfarande fullt lämplig.
182
N:o 4, Art. II.
I enlighet med hvad nu blifvit anfördt, har komitén trott sig böra
uppföra de fast aflönade underofficerarnes aflönirigsförmåner på sätt
nedanstående tablå utvisar, dervid för jemförelses" skull såväl de nu
gällande som oek de i beräkningarna till 1878 års förslag följda stater
upptagits.
Aflöningsförmåner för:
1)
en korpral:
a)
vid nuvarande värfvade garnisonerade trupper:
lön och arvode jemte städja.................................... 202—224
kr.
dagaflöning under beväringsmöte................................... O,?.-,
»
b)
vid indelta armén:
lön lr°telön.......................................................... omkring 150
»
jkorpralslön................................................................. 120
»
dagaflöning ....................................................................... o,?5
»
c)
enligt 1878 års beräkningar:
lön....................
150
»
tjenstgöringspenningar ...................................................... 120
»
dagaflöning........................................................................... 0,25
»
cl) enligt komiténs förslag:
lön.............
240
»
dagaflöning ........................................................................... 0,20
» ;
2)
en sergeant af 2. klassen:
a)
vid nuvarande värfvade garnisonerade trupper:
lön.....................................................;................................ 240
»
lönetillägg...................................................................... 12—86
»
dagaflöning .......................................................................... 0,''.o
»
b)
vid indelta armén:
lön.................
240
»
tjenstgöringspenningar .......
120
»
_ dagaflöning ......................................................................... 0,5o
»
c)
enligt 1878 års beräkningar:
lön ..................
240
»
tjenstgöringspenningar ...........................................  120
»
dagaflöning ......................................................................... 0,40
»
cl) enligt komiténs förslag:
lön ...................................................................
360
»
dagaflöning ......................................................................... 0,30
» ;
3)
en sergeant af 1. klassen:
a) vid nuvarande värfvade garnisonerade trupper:
lön ........................................................................
360
»
é
Underofficerare, spel och handtverkare.
183
lönetillägg..........................................................
dagaflöning ......................................................
b)
vid indelta armén:
lön .....................................................................
tjenstgöringspenningar ___________________________________
dagaflöning1 ...........................
.
^
C
#
•
c)
enligt 1878 års beräkningar:
lön ......................................................................
tjenstgöringspenningar ....................................
dagaflöning........................................................
<l) enligt komiténs förslag:
lön......................................................................
dagaflöning .........................................................
4) en fanjunkare:
a)
vid nuvarande värfvade garnisonerade trupper:
lön ......................................................................
dagaflöning ........................................................
b)
vid indelta armén:
lön......................................................................
tjenstgöringspenningar ____________,.......................
dagflöning..........................................................
c)
enligt 1878 års beräkningar:
lön......................................................................
tjenstgöringspenningar .....................................
dagaflöning ..............
&
# o
.........................................
d)
enligt komiténs förslag:
lön.....................................................................
dagaflöning .......................................................
12—36
0,io
.. 360
.. 200
0,40
. 360
.. 200
0,40
. 480
0,40
720
1
720
300
1
720
300
1
720
1
kr.
))
))
))
))
))
»
))
)>
))
»
))
))
))
»
))
))
))
))
I afseende å de här upptagna löneförmånerna får komitén erinra:
att inqvartering, som för närvarande åtnjutes endast vid värfvade
garnisonerade trupper, skulle enligt 1878 års beräkningar åtnjutas vid
alla de tillfällen, då tjenstgöringspenningar icke utginge, men enligt
komiténs förslag endast under tjenstgöring vid trupp eller staber;
att tjenstgöringspenningar kunna enligt komiténs förslag (Art. IV,
§ 20) utgå för viss tjenstgöring i hemorten;
| | att tjenstgöringspenningar voro .i 1878 års beräkningar upptagna för
samtlige underofficerare med undantag af en del fanjunkare vid artilleriet
och fortifikationen, hvilka skulle erhålla dagaflöning och inqvartering
året om; och
184
N:o 4, Art. II.
att underhåll och beklädnad tillkomma samtlige underofficerare såväl enligt
nu gällande som enligt de år 1878 och de af komiten nu föreslagna stater;
beklädnaden för närvarande i form af ett årligt kontant beklädnadsbidrag
(vid garnisonerade trupperna för underofficerare af alla grader 200 kr., —
dock vid Husarregementet Konung Karl XV. 225 kr. och vid Lifgardet till
häst 250 kr.; vid indelta armén för sergeanter 120 och för fanjunkare 150 kr.).
Hvad beträffar de värnpligtige under officer arnes aflöningsförmåner, har
komitén vid framställning af grunderna för värnpligtiga befälets utbildande
och anställande (N:o 1, §§ 48—52) framhållit nödvändigheten af,
att, då detta befäl icke kommer i åtnjutande af en viss årslön, det dock
genom s. k. examenspenningar och förhöjda dagaflöningsbelopp borde
blifva ersatt för alla med tjensten förenade utgifter. Komitén föreslår
derför, att åt värnpligtige vid befordran till underofficerare tilldelas 200
kr. i examenspenningar och derefter under tjenstgöring inqvartering,
underhåll, beklädnad, m in. samt en dagaflöning, uppgående för korpral
till 30 och för sergeant till 80 öre.
§ 8. Spelets aflöning, anser komitén, bör i allmänhet utgå efter de i beräkningarna
till 1878 års förslag följda grunder; och föreslår komitén deri blott
några mindre vigtiga förändringar, som stå i samband med komiténs
förslag till vissa ändringar i spelets organisation (N:o 1, §§ 23—28).
§ 9. Likaså anser komitén, att härens handtverkare må aflönas i enlighet
med de för dem i 1878 års beräkningar följda aflöningsgrunder, hvarvid
dock de, som böra komma i åtnjutande af inqvartering i kontant, måste
tilldelas sådan med de belopp, som komitén föreslår för personer af motsvarande
militära grader.
Som komitén i sitt förslag (N:o 1, § 35) angående det antal handtverkare
m. fl., som vid hären bör förefinnas, i allmänhet hemstält, att
behöfligt antal vaktbetjente må vid en del expeditioner och vid de olika
förråden anställas, får komitén vid tal om handtverkarnes m. fl. löneförmåner
anmärka, att komitén, i likhet med hvad som eger rum i beräkningarna
till 1878 års förslag, i sina beräkningar af landtförsvarets kostnad (Bil.
Kitt. H.) uppfört för aflöning af vaktbetjente m. fl. i rundt tal 20,000 kr.
§10. Med afseende på underofficerares, spels och handtverkares sjukvård
föreslår komitén i det närmaste samma bestämmelser som de nu gällande.
Som handtverkarne, då de intagas å de militära sjukhusen,
der komma i åtnjutande af underhåll, hvilket ej ingår bland deras
vanliga aflöningsförmåner, torde bestämmelsen om ett visst dagligt afdrag
å lönen vid sådant tillfälle vara fullt befogad. Då de här ifrågavarande
personernes inkomster äro relativt små att dermed försörja dem sjelfve
och deras familjer, har det förefallit komitén förenadt med billighet att
185
Officerare och härens öfrige embets- och tjenste-män.
låta deras hustrur och barn på tjenstgöringsorten åtnjuta fri sjukvård,
allrahelst detta med ringa uppoffring för staten kan ske, då den härför
behöfliga läkarevården ålägges militärläkarne utan särskild ersättning.
Art. III.
Officerare och härens öfrige embets- och tjenste-män.
I de fast a/lönade officerarnes löner, sådana de för närvarande utgå § 11.
och äfvenledes i 1878 års beräkningar blifvit upptagna, föreslår komitén
blott den förändring, att lönen för löjtnant af 2. klassen måtte bestämmas
till 800 i stället för 900 kr. Denna nedsättning har komitén
trott sig kunna föreslå under förutsättning af, att komiténs förslag
rörande den fasta officerskaderns rekrytering ur de värnpligtige officerarnes
led godkännes, emedan löjtnantslön af 2. klassen då blir den första lön,
af hvilken den på fast stat anstälde officern kommer i åtnjutande, och
kan detta enligt komiténs förslag ske redan 2—år efter maturitetsexamens
afläggande, under det att efter nuvarande förhållanden en nyutnämnd
underlöjtnant erhåller i lön 600 kr, om han icke, såsom ofta
är fallet, till en början får gå lönlös ett eller annat år. I allmänhet
uppnås först efter omkring 5 års tjenst eller derutöfver såsom underlöjtnant
löjtnantslön af 2. klassen, som för närvarande utgör 900 kr.
Till följd deraf, att enligt komiténs förslag, i olikhet med 1878 års,
någre regementschefer vid rytteriet samt vid fästnings- och positionsartilleriet
böra vara af öfverstelöjtnants i stället för öfverstes grad,
anser komitén billigt, att desses löner ställas något högre, än hvad för
öfverstelöjtnanter i allmänhet är bestämdt, detta i full öfverensstämmelse
med hvad som för närvarande är förhållandet med de öfverstelöjtnanter,
som äro kårchefer och således utöfva ett sjelfständigt befäl. Af samma skal
föreslår komitén äfven en något högre lön, än motsvarande grad förutsätter,
för trängens bataljonschefer, som äfven utöfva ett sjelfständigt befäl.
Som en del befäl ej behöfver i vanliga fall tagas i anspråk för tjenstgöringens
upprätthållande mellan de årliga repetitionsöfningarna, har
komitén tagit i öfvervägande, huruvida det ej skulle vara öfverensstämmande
med såväl statens som den enskildes fördel att bevilja ett visst
antal befäl rättighet att genom inträde å lägre lön vinna befrielse från
afl tjenstgöring under fredstid, med undantag af de årliga repetitionsöfningarna,
för att såmedelst ostördt under större delen af året kunna egna
Landt för sv arskomitén s betänkande. II.
24
186
N:o 4, Art. III.
sig åt enskilda sysselsättningar. På det befrielse från tjenstgöring i så
vidsträckt grad, som här är ifrågasatt, ej må verka menligt på befälets
tjenstbarhet, fordras dock, att det befäl, som deraf begagnar sig, under en
föregående mångårig tjenst hunnit förvärfva så mycken tjenstevana, att
full säkerhet förefinnes, det tjenstgöring blott under de årliga repetitionsöfningarna
må vara tillräcklig, för att hålla det ifrågavarande befälets
duglighet vid magt. Komitén har derför ansett, att inträde å lägre lön
icke må beviljas löjtnanter, hvilka behöfva begagna hvarje tillfälle till
tjenstgöring för grundläggandet af behöflig tjenstevana, och ej heller kaptener
förr än vid viss ålder och efter vissa års tjenst såsom sådane, på
det de alltid derförinnan må hafva hunnit mottaga kommendering såsom
befälhafvare för någon af de årligen vid hvarje regemente återkommande
stamskolorna. '' För officerare af högre grader bör inträde å lägre lön ej
ifrågakomma, enär deras antal ej är större, än att tjenstgöringens upprätthållande
kräfver, att de härför stå till fullt förfogande. *) De mellan
repetitionsöfningarna i vanliga fall tjenstfrie kaptenernes antal bestämmer,
huru månge vid hvarje regemente må få å lägre lön inträda. Vid
ingeniörtrupperna förekomma inga på detta sätt tjenstfrie kaptener, och
vid fästnings- och positions-artilleriet samt trängen är deras antal så
ringa, att inträde å lägre lön der ej kan ifrågakomma. Slutligen är
nödvändigt att bestämma en minimitid, för hvilken inträde å lägre lön
sker, om ej denna rättighet må missbrukas af någon, som, medelst ett
begagnande deraf för kortare tid, ville undandraga sig en icke gerna
sedd kommendering. — Det afdrag, som blifver en följd af inträde å
lägre lön, har komitén föreslagit till 1/5 af lönen. Bestämmes afdraget
större kan det verka derhän, att inga officerare vilja af den ifrågasatta
rättigheten sig begagna, hvarigenom det åsyftade ändamålet med densammas
beviljande ej heller skulle ernås.
Den besparing för staten, som med tillämpning af här angifna grunder
för inträde å lägre lön kan vara att förvänta, har af komitén i beräkningarna
af landtförsvarets årliga kostnad (Bil. Litt. H.) blifvit upptagen
till 42,000 kr. under antagande af, att halfva antalet af de berättigade
kaptenerne deraf begagna sig, dock så att 2/s af desse beräknas
vara af 1. och 1/a af 2. klassen.
I de uti 1875 och 1878 årens förslag förutsatta bestämmelser angående
ersättning åt beridne officerare för remontering, utfodring o. s. v.
°) Komitén har äfven tagit under öfvervägande, om ej en del underofficerare borde få
inträda å lägre lön, men dervid funnit, att sergeanter och korpraler af samma skäl som löjtnanter
icke må få en dylik rättighet, samt att fanjunkarnes antal ej är större, än att de till
hela sitt antal måste stå till förfogande för tjenstgöringens upprätthållande.
187
Officerare och härens öfrige embets- och tjenste-män.
af tjenstehästar föreslår komitén ingen annan förändring, än att furaget,
då det icke lemnas in natura, ersättes såsom för närvarande med 1 kr.
per dag i stället för rationspriset i den förläggningsort, der den beridne
officern är tjenstgörande, eller för den händelse beriden trupp der ej
finnes, efter det pris, som gäller å närmaste ort, der dylik trupp är
förlagd.
1 de för närvarande faststälda beloppen af dagaflöning för officerare
under tjenstgöring föreslår komitén ingen förändring; men, då. enligt
komiténs förslag visse regementschefer skola vara af öfverstelöjtnants
grad, har komitén ansett billigt, att äfven desse komma i åtnjutande af
den för regementschefer för närvarande utgående dagaflöning.
Hänvisande till hvad komitén ofvan (§§ 5—7) angående behofvet af
nya inqvarteringsstater yttrat, föreslår komitén sådana äfven för härens
officerare. Komitén har funnit billigt, att i dessa stater samtlige bataljonschefer
vid trängen uppföras till samma inqvarteringsersättning, eller
öfverstelöjtnants, äfvensom att samtlige regementschefer vid rytteriet samt
fästnings- och positions-artilleriet erhålla samma inqvarteringsersättning,
eller öfverstes.
Storleken af de för officerare föreslagna inqvarteringsbeloppen i jemförelse
med de nu gällande framgår af följande: .
inqvarteringsbelopp: enligt komiténs förslag; enligt nu gällande stater:
i Stockh., Göteb.
och Malmö:
för löjtnanter af 2. kl. 200 kr.,
»
»
»1. » 250 kr.,
» kaptener » 2. » 300 kr.,
»
»1. » 400 kr.,
majorer ................ 600 kr.,
öfverstelöjtnanter 800 kr.,
öfverst.©.general. 1100 kr.,
i öfriga
orter:
1001
kr.,
kr.,
150|
200
300
450 kr.,
600 kr.,
900 kr., 1,125:
i Stockholm:
i Göteborg:
i öfriga
orter:
225:-
-kr.,
213:75 kr.
112:50 kr.
337:50
kr.
320:25 kr.
180:—kr.
600:-
825:-
-kr.,
-kr.,
641:25 kr,
641:25 kr.
450:—kr,
600:—kr.
-kr., 1,050:— kr., 900
-kr.
Med afseende på den föreslagna indelningen af kompanioffieerarne i
olika löneklasser anser sig komitén böra framhålla, att rytteriet, artilleriet
och ingeniörtrupperna dervid blifvit något bättre tillgodosedda än
de öfriga vapnen, enär de fäste officerarne måste för befordran vid artilleriet
och ingeniörtrupperna genomgå en ganska omfattande kurs vid
militärhögskola och vid rytteriet i och för sin tjenstgöring vidkännas
större kostnader än vid öfriga vapen. — Generalstaben räknar för närvarande
16 kaptener af 1. klassen och 8 löjtnanter likaledes af 1. klassen.
Då komitén af skäl, som förut (N:o 1, § 16) blifvit anförda, före
-
188
N:o A, Art. III.
slagit alle löjtnanternes uppflyttande i kaptensgraden, kan denna förändring
genomföras utan synnerligen förökad kostnad *), om halfva antalet
kaptener sättes i 1. och andra hälften i 2. klassen.
§ 12. De värnpligtige ofjicerarnes aflöningsförmåner höra utgå efter samma
grunder som för värnpligtige underofficerare med exanxenspenningav samt
under tjenstgöring med dagaflöning och inqvartering.
Då värnpligtig officer icke, såsom underofficerarne, erhåller beklädnad
af staten under tjenstgöring, måste i examenspenningarna äfven ingå ersättning
för anskaffande och underhåll af uniform o. s. v. Komitén anser
derför, att dessa ej kunna sättas lägre än 500 kr. — Dagaflöningen,
anser komitén, bör utgå för underlöjtnanter med 3 kr. och för löjtnanter
med 4 kr., hvilka belopp icke torde vara för höga vid betraktande
deraf, att inga andra förmåner bestås de värnpligtige officerarne
till bestridande af deras utgifter för underhåll och andra med tjensten förenade
utgifter. — Inqvartering torde för dem i regeln böra utgå in natura.
§ 13. Fältläkarehårens aflöningsförmåner anser komitén böra utgå efter
samma grunder, som i 1878 års förslag äro tillämpade, dock med
den olikhet, att 2. bataljonsläkare erhålla samma aflöningsförmåner
som löjtnanter af 1. klassen. Enligt 1878 års förslag och för närvarande
åtnjuta 2. bataljonsläkare löneförmåner endast lika med löjtnanter
af 2. klassen; men då komitén, af förut angifna skäl, föreslagit en
nedsättning af 2. klassens löjtnantslön till 800 kr., har komitén icke
ansett sig kunna följdenligt dermed föreslå en nedsättning i 2. bataljonsläkarnes
löner, i synnerhet som högst talande skäl i stället förefinnas
för en löneförhöjning, om man skall kunna motse en god rekrytering af
härens fältläkarekår. Redan nu torde de fleste af härens 2. bataljonsläkare
ingalunda anse sig ersatte för sitt arbete i tjensten och tillika
betäckte för sina af densamma föranledda utgifter med de aflöningsförmåner,
som de såsom 2. bataljonsläkare åtnjuta, enär sjelfva lönen till
stor del torde medtagas för bestridande af de ganska dryga vikariatsarvoden,
de få vidkännas för upprätthållande af sin enskilda praktik
under den tid, de äro kommenderade till de årliga vapenöfningarna; de
tjena såsom 2. bataljonsläkare mer för att göra sig meriterade för vidare
befordran inom fältläkarekåren, än för erhållande af de med tjensten
förenade ringa inkomster. Om förhållandet redan nu är sådant,'' skulle
dessa inkomster blifva än mer otillräckliga vid tillämpning af ett nytt
*) Förökad lönekostnad............ 800 kr.,
» dagaflöningskostnad..2,920 » ,
J> inqvarteringskostnad.
0 » ,
summa förökad kostnad 3,720 kr.
189
Officerare och härens öfrige embets- och tjenste-män.
härordningsförslag, som alltid kommer att förutsätta eu vida större
tjenstgöringsskyldighet för härens läkare, än hvad för närvarande är
händelsen.
1878 års förslag upptog 40 extra läkare med arvode af 600 kr.
och 40 med arvode af 400 kr. Komitén har på förut angifna skäl
(N:o 1, § 29) föreslagit en minskning i extra läkarnes antal från 80
till 60, och föreslår i samband dermed, att 20 blifva af 1. klassen med
arvode af 600 kr., och 40 af 2. klassen med arvode af 400 kr.
För deras aflöning för öfrigt under tjenstgöring gälla särskilda bestämmelser.
I uppgjord beräkning af landtförsvarets kostnad (Bil. Litt. Ii)
är härför upptaget 7,000 kr., i likhet med hvad i 1878 års beräkningar
för samma ändamål uppfördes.
I 1878 års och nuvarande grunder för hästläkar ekår ens aflöning föreslår
komitén ingen förändring.
I samband härmed får komitén meddela, att svenska veterinärläkareföreningen
i den förut (N:o 1, § 30) omnämnda, till komitén från
Kongl. Maj:t öfverlemnade underdåniga hemställan om förändring i den
nuvarande hästläkar ekårens organisation anhållit, att Kongl. Maj:t skulle
vid framläggandet af ett nytt härordningsförslag föreslå bataljonsveterinärerne
till erhållande af löneförmåner lika med löjtnanter af 1.
klassen i stället för, såsom i 1878 års förslag förutsättes och för närvarande
vid artilleriregementena är förhållandet, af 2. klassen, detta på
grund af de ökade göromål, som vid indragning af de nuvarande sqvadronshästläkarne
vid rytteriet för de i deras ställe tillkommande bataljonshästläkarne
skulle uppkomma. Ehuruväl komitén icke, vid afvägande af de
skäl, som kunna tala för den här ifrågasatta löneförhöjningen, förbisett,
att, med bibehållande af förut föreslagna bestämmelser för bataljonshästläkarnes
löneförmåner, en nedsättning i stället för en förhöjning deri
skulle uppkomma vid tillämpning af komiténs förslag om nedsättning i
löjtnantslön af 2. klassen från 900 till 800 kr., anser komitén dock
icke af behofvet påkalladt att föreslå någon förändring i nämnda bestämmelse,
då flertalet bataljonshästläkare — de vid rytteriet och artilleriet
anstälde — vid den af komitén föreslagna härordningens tillämpande
blott har tjenstgöringsskyldighet under de årliga repetitionsöfningarna.
Såsom förut (N:o 1, § 30) är framhållet, har komitén föreslagit nedsättning
i de extra hästläkarnes antal från 10 till 6. I 1878 års förslag
upptages för dem ''ett årligt arvode af 200 kr. Detta belopp är
dock alltför otillräckligt, hvarför komitén föreslår dess höjande till 400
kr- För deras aflönande för öfrigt äro i beräkning af landtförsva
-
14.
190
N:o 4, Art. III.
rets kostnad (Bil. Lätt. H) uppförda 1,500 kr., i likhet med hvad i 1878
års beräkningar för samma ändamåls tillgodoseende blifvit uppfördt.
Såsom i förut lemnade redogörelse för hästläkarekårens organisation
blifvit anfördt, har komit.én icke ansett behöflig! att vid batteriet å
Gotland anställa en hästläkare å stat, utan i stället funnit öfverensstäm- t
mande med god hushållning, att med civil veterinärläkare uppgöres om
läkarevård för nämnda batteris hästar. Den härmed förbundna kostnad
har komitén beräknat till 200 kr.
§ 15. Intendenturens aflöningsförmåner föreslår komitén böra utgå efter
samma grunder, som i 1878 års förslag, med undantag deraf, att chefen
för arméförvaltningens intendentsdepartement, generalintendenten, och
chefen för samma departements militärbyrå, den nuvarande intendenten,
som enligt komiténs förslag skulle benämnas öfverfältintendent, böra tillerkännas
högre aflöning än för närvarande.
Generalintendentsbefattningen i eu här är af den stora vigt för det
hela, att dess innehafvare icke allenast i grad och anseende bör vara
jemstäld med härens högste militäre embetsman, utan äfven i aflöningsförmåner.
Endast derigenom kan vid valet af person för denna magtpåliggande
tjenst full frihet förefinnas att dertill utse den för platsen
mest lämplige. Komitén föreställer sig, att i de flesta fall blott de böra
komma i åtanke vid tillsättandet af generalintendentstjensten, som genom
föregående verksamhet på mer ansvarsfulla platser visat prof på en
större administrativ förmåga. Om någonsin ett misstag på person vid
tillsättande af ett embete blir för staten dyrbart, är det vid besättandet
af generalintendentsplatsen. Det är icke nog, att härens tjenstbarhet vid en
mobilisering och under ett fälttåg i hög grad är beroende af, att redan
under freden ett väl ordnadt förvaltningsväsende förefinnes och vid härens
användande i fält eu stor förmåga står i spetsen för detsamma,
utan statens utgifter för härväsendets upprätthållande under freden
äro i väsentlig mån beroende af generalintendentens förmåga att anordna
förvaltningen på ett billigt och tillika ändamålsenligt sätt. En lyckligt
funnen person, med lämpliga egenskaper för den ifrågavarande tjensten,
kan årligen bespara staten 100,000-tals kronor, då under motsatta förhållanden
lika stora summor kunna bortslösas. På grund häraf föreslår
komitén, att generalintendentens aflöning, som för närvarande uppgår
till obetydligt mer, än som bestås eu regementschef, måtte ställas
lika med en generals. Komitén gör detta så mycket hellre, som vid tillsättandet
af generalintendentstjensten man ofta nog kan komma att finna
den lämpligaste kandidaten bland härens äldre och mera erfarne officerare,
i hvilket fall föga hopp finnes, att eu sådan skall vara benägen att mot
-
191
Officerare och härens öfrige embets- och tjenste-män.
taga en dylik transport, om icke bättre inkomster erbjudas, men väl ett
mera maktpåliggande och ansvarsfullare embete. Generalintendenten åtnjuter
för närvarande 6,200 kr. i lön och 2,800 kr. i tjenstgöringspenningar;
en general, förutom inqvartering och hästmedel, 8,000 kr.
i lön och 6 kr. i dagaflöning.
Enligt komiténs förslag blir öfverfältintendenten generalintendentens
närmaste man. Det är derför af synnerlig vigt att vid detta embetes
tillsättande vara i tillfälle att göra ett godt val bland härens öfrige
intendenturtjenstemän. Öfverfältintendenten bör hafva grad och inkomster
sådana, att det för härens fältintendenter må vara en utmärkelse
och eu fördel att vinna befordran till öfverfältintendent. Då emellertid
fältintendenterne åtnjuta aflöningsförmåner lika med härens öfverstelöjtnanter,
synes det fullt följdenligt, att öfverfältintendenten åtnjuter öfverstes
inkomster. Intendenten i arméförvaltningens intendentsdepartement
åtnjuter för närvarande 4,400 kr. i lön och 2,000 kr. i tjenstgöringspenningar
jemte ålderstillägg af 600 kr. efter 5 års tjenst; en
öfverste, utom inqvartering och hästmedel, 6,000 kr. i lön och 5 kr. i
dagaflöning.
Ett ytterligare skäl för komitén att föreslå löneförhöjning för här
nämnde intendenturtjenstemän är, att komitén i sammanhang med beräknandet
af kostnaden för arméförvaltningen föreslagit indragning af detta embetsverks
civila departement, hvarigenom en del af detta departements
nuvarande göromål skulle komma att öfverflyttas på intendentsdepartementet
och sålunda äfven bidraga att höja anspråken på här nämnde
tjenstemäns tid och krafter.
För bedömandet af de af komitén föreslagna aflöningsförmånerna § 16.
för eklesiastikstaten hänvisas till hvad redan blifvit anfördt i fråga om
personalens tjenstgöringsskyldighet vid deri af komitén föreslagna eklesiastikstaten
(N:o 1, § 32.).
Då enligt komiténs förut framstälda förslag beträffande auditörs- § 17.
statens organisation (N:o 1, § 33) auditörernes tjenstgöring kommer att
kräfva icke oväsentligt olika tid, om de äro anstälde vid en eller flere
sjelfständiga truppafdelningar, anser komitén nödvändigt att med afseende
på aflöningen dela dem i 2 löneklasser, hvarigenom härens 34
tjenstförrättande auditörer komma att delas i 10 af 1. klassen och 24
af 2. klassen, hvarvid de förre äro de, som äro anstälde vid 2 eller flere
truppafdelningar, och de senare åter de, som äro anstälde vid endast eu.
För bedömande af de beräknade arvodenas tillräcklighet hänvisas för
öfrigt till hvad redan blifvit anfördt rörande auditörsstatens organisation
och personalens tjenstgöringsskyldighet.
192
N:o 4, Art. IV.
§ 18. Hvad beträffar aflöningsbeloppen för under rubrik åtskillige embetsoch
tjenste-män upptagen personal har komitén icke haft anledning att
frångå de i 1878 års förslag, i likhet med i nu gällande stater, upptagna
löneförmåner. För den af komitén föreslagne redogöraren vid
generalstaben (N:o 1, § 34) föreslås ett arvode af 2,000 kr. jemte
ålderstillägg, i likhet med hvad för den i generalstaben anstälde amanuensen
för närvarande är upptaget- Till bestridande af de till »åtskillige
embets- och tjenste-män» under vissa vilkor utgående ålderstillägg är i beräkningen
af landtförsvarets kostnad (Bil. Litt. H.) uppfördt, i likhet med
hvad i 1878 års beräkningar äfven blifvit gjordt, ett belopp af 15,000 kr.
§ 19. Med afseende å officerares och öfrige till hären hörande erabetsoch
tjenste-mäns rättighet till fri läkarevård under tjenstgöring vid trupp
har komitén ej funnit anledning att frångå nu gällande bestämmelser.
Art. IV.
Allmänna bestämmelser.
§ 20. Komitén har redan förut (§§ 5—7) varit i tillfälle att redogöra för
den förändring i nu gällande bestämmelser för tjenstgöringspenningarnas
utgående, hvilken komitén anser vara af behofvet påkallad vid införandet
af eu ny härordning med ty åtföljande förändrade tjenstgöringsförhållanden.
I nuvarande stater för indelta armén äro tjenstgöringspenningar upptagna
för hela befälspersonalen och afse ersättning för den tjenst, som af befälet
fullgöres på roten. Ehuruväl icke med indelningsverkets försvinnande
tjenstgöringen i hemorten för befälet upphör, synes dock icke
lämpligt att dermed sysselsätta hela den personal, som är fri från tjenstgöring
i staber och vid trupper, och detta så mycket mindre som med en
ny härordnings införande befälspersonalen kommer att tillväxa utöfver
den nuvarande, men deremot icke tjenstgörornålens mängd i hemorten,
om man dervid undantager tjenstgöringen med beväringens inskrifning
till krigstjenst och redovisning, hvilken tjenstgöring måste ordnas och
ersättas efter andra grunder än dem, som tillämpas för befäls- och expeditions-föring
vid stammens nummerstyrka mellan de årliga repetitionsöfningarna.
Tjenstgöringspenningar böra derför utgå för fullgörandet af
vissa bestämda tjenstförrättningar och skyldigheter blott till den personal,
Allmänna bestämmelser.
193
som härför är behöflig. Härigenom uppkommer en icke ringa besparing
i hvad 1878 års förslags beräkningar med afseende på tjenstgöringspenningar
upptager, på samma gång en del af befälet, utan att oroas med
expeditionsföring, tillfällig inkallelse till tjenstgöring o. s. v., mer odeladt
kan egna sig åt enskildt förvärf under de tider, då ordinarie kommenderingar
ej derför lägga hinder i vägen.
Komitén anser derför, att tjenstgöringspenningar böra utgå efter
olika tariffer för 3 grupper af tjenstförrättningar och skyldigheter,
nemligen:
a)
för expeditionsföring vid fredsstyrkans divisioner, kompanier, sqvadroner
och batterier. Den personal, som härvid tages i anspråk, bör äfven
föra befäl öfver den till nämnda taktiska afdelningar hörande personalen,
med undantag af dem, som på grund af särskild kommendering äro stälde
under annat befäl vid skolor o. s. v. Den personal, som förutsättes vara
sysselsatt med detta slag af expeditionsföring, utgöres af cheferne eller
befälhafvarne för de uppräknade afdelningarna samt en fanjunkare eller
sergeant såsom biträde för hvarje af förenämnde personer. Den i ständig
tjenstgöring varande personalen bör icke för här nämnda expeditionsföring
uppbära tjenstgöringspenningar.
b)
för tjenstgöring i hemorten med beväringens inskrifning till krigstjenst
samt stammens och beväringens redovisning. Denna tjenstgöring är''
synnerligen magtpåliggande och fordrar högre ersättning än annan tjenstgöring
i hemorten. Under förutsättning af att komiténs förslag (N:o 1,
§ 38) angående rikets indelning i regements-, bataljons-, kompani-, hallkompani-
(i nordligaste delen af riket) samt afdelnings-områflen vinner
tillämpning, har komitén, som i det föregående föreslagit, att hvarje regementsområdes
inskrifnings- och redovisnings-väsende skall stå under högsta
ledning af motsvarande fotfolksregementes chef, som dervid har till biträde
den i chefsexpeditionen anstälda personal, hvilken, såsom ständigt
tjenstgörande mot åtnjutande af dagaflöning, icke må uppbära tjenstgöringspenningar,
på följande sätt beräknat den personal i öfrigt, som bör vara
sysselsatt med beväringens inskrifning och redovisning och sålunda derföre
åtnjuta tjenstgöringspenningar:
inom hvarje bataljonsområde:
1 bataljonsområdesbefälhafvare; således vid 50: 50 bataljonsområdesbefälhafvare
(majorer),
1 adjutant; således vid 50: 50 regementsadjutanter (löjtnanter),
1 biträde; »
» 50: 50 bataljonsadjutanter (fanjunkare);
Landtförsvarsiomiténs betänkande. II.
25
194
N:o 4, Art. IV.
inom hvarje kompaniområde:
1 kompaniområdesbefälhafvare; således för 192: 192 kompaniområdesbefälhafvare
(kaptener eller löjtnanter),
1 biträde;
således för 192,
samt dessutom för de 24 nordligaste
kompaniområdena, som äro delade i haltkompaniområden,
ytterligare
1 biträde; således..-................................-..... 24, 21G biträden (fanjun
kare
eller sergean
-
ter); samt
vid afdelningsområden förslagsvis:
inom 4 gardeskompaniområden: 4 afdelningsbefälhafvare för hvarje 16,
»
4 gotländska
»
4
»
»
»
16,
»
24 de nordligaste »
6
» för hvarje halfkom
paniområde.
.......
288,
»
160 öfriga
»
6
»
för hvarje— 960,
således tillsammans afdelningsbefälhafvare (sergeanter eller
korpraler såväl af stammen som värnpligtige)................................—. 1,280.
Då tjenstgöringen med beväringens inskrifning och redovisning tager
i anspråk mycken tid för det dermed sysselsatta befälet, anser komité!),
att denna tjenstgöring i regeln skall vara anförtrodd åt det från trupptjenst
tjenstfri)) befälet. Om detta undantagsvis ej låter sig verkställa,
såsom t. ex. inom fotgardets regementsområde, enär största delen af
gardets personal ligger i ständig tjenstgöring, böna dock tjenstgöringspenningarna
för beväringens inskrifning och redovisning det oaktadt utgå,
enär denna tjenstgöring i sådant fall kommer att gifva den dermed sysselsatte
personalen högst betydligt ökade göromål. Deremot torde icke
vara lämpligt, att den, som uppbär tjenstgöringspenningar på grund af
ett slag af tjensteförrättning, tillika skulle uppbära dylika för någon annan
orsaks skull
c)
för disponibilitet att ersätta afgång bland Jcommenderadt befäl. Då
komité)! ur de nuvarande afiöningsförmånerna för det i icke ständig
tjenstgöring varande befälet uteslutit tjenstgöringspenningarna och blott
tilldelat dylika åt det befäl, som derför har att utföra viss bestämd
tjenstgöring i hemorten, gjorde den detta under förutsättning, att öfrigt
befäl, som sålunda icke kommer i åtnjutande af tjenstgöringspenningar,
skall kunna påräkna att under tider, då ordinarie kommenderingar icke
derför lägga hinder i vägen, få egna sig åt andra sysselsättningar, utan
Allmänna bestämmelser.
195
att deri oförväntad blifva stördt. Komitén föreslår derför, att tjenstgöringspenningar
»för disponibilitet» måtte för ett visst mindre antal befäl
af hvarje grad inom hvarje regemente eller trängbataljon få utgå,
hvilket mot åtnjutande deraf skall vara skyldigt att vid tillfällig afgång
bland det kommenderade befälet vid rekryt- och korprals-skolor
in. in. ersätta detta.
För utbetalandet af sådana löneförmåner, som utgå blott för viss
tjenstgöring, har komitén föreslagit några allmänna bestämmelser, för
hvilka den här torde få redogöra.
Stammanskapets månadslön och befälets tjenstgöringspenningar böra §§21
icke lämpligen fördelas per dag och utbetalas i bestämdt förhållande till
antalet tjenstgöringsdagar, hvarigenom de skulle till sin natur blifva förvandlade
till dagaflöning. Enkelhet i deras beräknande och bokförande
vinnes genom att de utgå för half månad, äfven om den tjenstgöring,
för hvilken de utbetalas, ej uppgår till samma tid.
Dagaflöning och portion äro deremot af den natur, att de i regeln
böra förloras med den dag, tjenstgöringen upphör. Dock torde undantagsbestämmelser
från denna allmänna regel vara, likasom för närvarande,
af billighet påkallade för den i ständig tjenstgöring varande ''personalen,
hvilken är hänvisad att uteslutande egna sig åt tjensten hela året om.
Denna personal är ej i tillfälle att med sitt arbete söka sig inkomster
utom tjensten och bör väl icke, med afseende å tjenstledighet och aflöningsförmånernas
åtnjutande derunder, komma i sämre ställning än
andre statens ordinarie einbets- och tjenste-män, som under eu årlig
tjenstledighet af 1—lV2 månad få åtnjuta sina samtliga löneförmåner
oafkortade. Komitén har derför ansett billigt, att nu gällande bestämmelser
i här omordade afseende bibehållas för den ständigt tjenstgörande
personalen, dock med den jemkning, att dagaflöning under tjenstledighet
af annan orsak än sjukdom ej bör utgå för mer än eu, i stället för nu
bestämda eu och en half månader. Äfven med här nämnda undantagsbestämmelse
i den allmänna regeln angående indragning af befälets
dagaflöning och underhåll vid tillfällig permittering torde eu icke oväsentlig
besparing uppkomma i de utan hänsyn till en dylik undantagsbestämmelse
beräknade aflöningskostnaderna. Komitén har äfven ansett sig vid
beräkning af landtförsvarets årliga kostnad (Bil. Litt. H.) böra i den mån,
detta med någon grad af sannolikhet kunnat ske, iakttaga densamma, och
derför antagit, att minst 10 % i de beräknade utgifterna för befälets
dagaflöning och underhåll under kommenderingar till stamrekryt- och
korprals-skolor in. in. kunna för permittering påräknas blifva besparade.
196
Landtförsvarets kostnad.
Angående dagaflönings åtnjutande under kommendering till tjenstgöring
i högre grad samt reseersättning och dagtraktamente vid särskilda
tillfällen anser komité!) nu gällande bestämmelser böra bibehållas.
Slutligen tillåter sig komité)) att anmärka, att den icke ansett det
tillhöra dess uppdrag att uppgöra förslag till fullständiga bestämmelser
för aflöningsgrundernas tillämpning vid alla de särskilda fall, då omständigheterna
kunna påfordra en större eller mindre afvikelse från de
allmänna grunderna för dessa förmåners åtnjutande, på sätt komitén
föreslagit. Komitén anhåller likväl att här få framhålla, att den funnit
de för nuvarande förhållanden utfärdade bestämmelser i sådant syfte
— särskildt de i kongl. brefvet af den 26. November 1675 — vid tillämpning
af de föreslagna aflöningsgrunderna böra i öfverensstämmelse med
dessa vederbörligen jemkas och rättas.
Landtförsvarets kostnad.
Då till eu fullständig utredning af det härordningsförslag, som komitén
uppgjort, äfven hör beräknandet af landtförsvarets ärliga kostnad efter
detsammas genomförande, har komité)) låtit verkställa detta, men dessförinnan
har komitén måst bestämma de belopp, efter livilka de naturaförnödenheter,
som till hären utgå, skola i en dylik beräkning upptagas.
Detta är dock förenadt med icke så få svårigheter, då dessa belopp
år från år mer eller mindre vexla, allt eftersom olika konjunkturer verka
en stegring eller ett fallande i prisen å dessa förnödenheter. Medelprisen
under eu längre följd af år böra dock vara en god vägledning
för bestämmandet af nämnda belopp, och komitén har derför från
kongl. arméförvaltningen begärt uppgifter å senare årens kostnader för
härens förseende med olika slag af förnödenheter. Sådana uppgifter
för åren 1871—1880 hafva äfven af kongl. arméförvaltningen
blifvit komitén tillstälda och äro införda i det betänkandet vidfogade
Bihanget såsom Tabeller n:ris 29—37. Men att lägga endast dessa
uppgifter till grund för beräknandet af de kostnader, hvartill naturaförnödenheterna
vid tillämpandet af den nya härordningen kunde komma
att uppgå, vore otvifvelaktigt förhastad!, ty förändrade förhållanden i
Landtförsvarets kostnad.
197
ett och annat kunna derpå hafva inflytande. Olika förvaltningsgrnnder
inverka i synnerhet derpå, och det är derför, man vid beräknandet
af här ifrågavarande kostnader icke bör förbise de resultat, hvartill
man i andra land — särskild! de med oss i så många afseenden likstälda
grannlanden Danmark och Norge — kommit med hänsyn till utgifterna
för härens förseende med naturaförnödenheter.
Soldatens »beklädnad och underhäll» per dag upptogos i 1878 års
beräkningar till 91- öre vid längre kommenderingar samt 1 kr. 4 öre vid
kortare. I samma beräkningar tillerkändes stamsoldaten en dagaflöning af
6 öre till anskaffande af de mindre förnödenheter, hvilka ej in natura af
staten erhållas. Här ifrågavarande dagkostnader uppgå sålunda vid
längre kommenderingar till ett sammanlagd! belopp af 1 kr. samt vid
kortare till 1 kr. 10 öre. Dessa siffror äro hemtade ur den kostnadsberäkning,
som åtföljer 1875 års härordningsförslag. Dagkostnaden 1 kr.
vid längre kommendering är emellertid i det förslaget åtföljande betänkandet
sålunda beräknad, att för maten anses behöfliga 60 öre, för beklädnads-,
remtygs- och utrednings-persedlar 30 öre, för puts och tvätt
2 öre och såsom dagaflöning 6 öre, hvarförutom återstående 2 öre äro
afsedda att bestrida det aflöningstillägg vid specialvapnen, som i detta
förslag var upptaget. Det vid kortare kommenderingar uppförda tillskottet
i dagkostnaden af 10 öre motiverades dermed, att vid dessa såväl
provianteringen verkställes som munderingen slites under helt andra
förhållanden än under längre oafbruten tjenstgöring. Med nödig hänsyn
till nuvarande kostnader för härens underhåll, beklädnad in. m. och
med beaktande af från andra land hemtade upplysningar om samma
kostnader samt efter noggrant afvägande af de nya förhållanden,
som med den föreslagna härordningens genomförande komma att inträda
och som på kostnaderna för härens förseende med samma förnödenheter
kunna hafva inflytande, har komitén funnit, att de från 1875 och 1878
årens förslag hemtade beräkningsgrunderna för dessa kostnader i allt
liufvudsakligt kunna fortfarande af komitén följas. Komitén har likväl
ansett sig kunna nedsätta kostnadstillägget vid kortare kommendering
från 10 till 5 öre och anser det sålunda fortfarande uppförda kostnadstillägget
af 5 öre vid kortare kommendering uteslutande böra betraktas
såsom ett tillskott i beklädnadskostnaderna.
Komiténs åsigt, att soldatens underhåll (matportion och bröd) kan
ske under såväl längre som kortare kommendering för eu dagkostnad
af 60 öre, bestyrkes till fullo af arméförvaltningens uppgifter å denna
kostnad under senare år (Bihanget Tab. n:ris 29 och 30). — Om
de indelta truppernas och beväringsmanskapets underhållskostnad enligt
198
Landtförsvarets kostnad.
dess;! uppgifter visar sig i allmänhet hafva stält sig något lägre än 60 öre
per tjBotgöringsdag, får man dervid dock ihågkomma, att för närvarande
eu något billigare provianteringsstat är gällande för dessa trupper än
för de garnisonerade trupperna. Komitén anser dock, att denna olikhet
bör upphöra, då billigheten fordrar, att vid tillämpningen af en ny härordning
samma provianteringsstat för samtliga trupper må blifva gällande.
Komitén anser så mycket mindre skäl förefinnas att beräkna
underhållet per man och t,jBotgöringsdag billigare än 60 öre, som motsvarande
kostnad i Norge för såväl det frivilliga som utskrifna manskapet
under senare tid enligt af norske arméintendenten meddelad
uppgift uppgått till ungefär samma belopp (59 å 61 öre).
Såsom nyss nämndes, har komitén ansett, att kostnaden för beklädnads-,
remtygs- och utredning s-per sedlar kan upptagas till 30 öre vid
längre och 35 öre vid kortare kommendering per man och tj Botgöringsdag.
Arméförvaltningens uppgifter å denna kostnad under senaste år
bestyrka dock icke dessa siffror (Bihanget Tab. n:ris 31 och 32). Medeltalen
å ifrågavarande kostnad för stammen vexla nemligen mellan 35 och
41 öre, om man frånser uppgifterna rörande rytteriet, i Indika ingår äfven
kostnaden för sadelmundering, hvarom här för närvarande icke är fråga,
enär komitén beräknat, att denna utgift skall, såsom förhållandet är
med rid- och anspanns-persedlar vid artilleriet och fortifikationstrupperna,
utgå från anslaget till »krigsmaterielens underhåll m. m.» Af uppgifterna
rörande kostnaden för beväringsmanskapets beklädnad in. in.
finner man, att denna uppgår, per tjBotgöringsdag till icke mindre
än 50 öre och något derutöfver. Dessa här anförda siffror äro emellertid
öfverraskande höga i jemförelse med dem, som vid föregående kostnadsberäkningar
af härordffingsförslag blifvit ansedda såsom tillräckliga
och synnerligast med dem, som erfarenheten från andra land gifver vid
handen för beräknandet af kostnaden för här omordade artiklar.
Enligt af arméintendenten i Norge meddelad uppgift är beklädnadskostnaden
derstädes per man och dag beräknad till:
för eu utskrifven infanterist................................ 30 öre,
»
» frivillig
»
................................ 20
» ,
»
»
utskrifven
artillerist ......
26
»
,
»
»
frivillig
»
24
»
,
»
»
utskrifven
kavalerist................................ 39
»
,
»
»
frivillig
»
29
»
.
Vid anförandet af dessa siffror meddelar arméintendenten emellertid,
att dessa belopp vid de flesta afdelningarna för närvarande ej visat sig
tillräckliga, i det att de delvis blifvit icke obetydligt öfverskridna. lian
Landtförsvarets kostnad.
199
tillägger dock: »jag vill dermed icke hafva uttalat, att den beräknade
slitningen per man och dag i längden icke skall visa sig tillräcklig (jag
afser härmed närmast kavaleriet och infanteriet); — vid öfvergången till
det nuvarande systemet för beklädnadsväsendets administration kan det
nemligen möjligen förutsättas, att utgångspunkten vid de särskilda afdelningarna
icke har varit densamma hvarken i qvalitativt eller qvantitativt
hänseende, hvarför det vid de hållna ekonomiska mönstringarna
har visat sig, att en afdelning utöfver den ordinarie kompletteringen
hade behof af ett större tillskott än en annan. Ett mera pålitligt resultat
kommer först senare att visa sig, nemligen då ekonomisk mönstring minst
ännu en gång blifvit hållen». Särskilt tillägger arméintendenten, att
artilleristens beklädnad bör beräknas till samma belopp som kavaleristens.
Af hvad här blifvit anfördt framgår, att, om än vid öfvergången
från ett system till ett annat i anordnandet af manskapets beklädnad
här ofvan nämnda belopp blifvit öfverskridna, detta ej hittills
föranledt, att man i Norge ansett dem för framtiden blifva för låga, och
det är derför komitén också håller före, att desamma med skäl kunna
tjena såsom eu ledning vid bestämmandet af motsvarande kostnader hos
oss vid en ny härordnings tillämpning.
Hvad beträffar kostnaderna per dag och man för utrustnings- (remtygs-
och utrednings-) persedlarne i Norge, förklarar sig arméintendenten
ej kunna å dessa lemna exakta uppgifter, då för dessa persedlar
hittills ej blifvit faststälda vissa slitningstider, men lian beräknar dem
dock approximativt till följande:
för en utskrifven infanterist.................................. 5 öre,
»
»
frivillig
»
3
»
,
»
»
utskrifven
artillerist .....
4
»
,
»
»
frivillig
»
2
»
,
»
»
utskrifven
kavalerist.....................
3
»
,
»
»
frivillig
»
1
»
.
Sammanföras de här lemnade uppgifterna från Norge å beräknade
kostnader för man och tj Botgöringsdag på beklädnads-, remtygs- och
utrednings-persedlar, erhållas följande belopp:
vid fotfolket:
vid artilleriet:
vid rytteriet:
för en utskrifven soldat........
35 öre — 30 öre — 42 öre,
»
» frivillig »
........ 23 »
— 26 »
— 30 » .
Olikheten i kostnad för beklädnad in. m. för eu utskrifven och frivillig
soldat är betingad af samma omständigheter, som föranledt komitén att,
i likhet med hvad i kostnadsberäkningar af föregående förslag äfven
200
Landtförsvarets kostnad.
blifvit iakttaget, beräkna denna kostnad högre vid kortare än vid längre
kommendering, enär de högre kostnaderna i Norge för det utskrifna
manskapet just äro förorsakade af, att dettas tjenstgöringstid per år är
kortare än det frivilliga manskapets. Här anförda uppgifter från Norge
lemna på grund häraf ett väsentligt stöd för den åsigten, att kostnaderna
för beklädnads-, remtygs- och utredningspersedlar hos oss böra kunna begränsas
till 35 öre vid kortare och 30 öre vid längre kommendering, då
denna beräkning icke afser vissa vapenslag utan armén i dess helhet.
Kostnaderna vid de olika vapnen kunna visserligen blifva något olika,
men öfver hufvud taget torde dessa belopp blifva tillräckliga, allrahelst
rytteriets kontingent såsom dyrbarast att bekläda dock är till antalet
liten i jemförelse med de öfriga vapnen. Norske arméintendenten uttalar
visserligen den åsigt, att kostnaden i här afhandlade afseende för
artilleristen bör beräknas till densamma som för kavaleristen, men de
svenska förhållandena torde ej betinga detta, då för närvarande hos oss
denna kostnad ställer sig lägre vid artilleriet än vid något af de andra
vapnen.
I Danmark är kostnaden . per man och tj Botgöringsdag för öfvermunderingspersedlar
(hvarmed menas klädes- och utrednings-persedlar)
i budgeten för 1880—1881 upptagen såsom följer:
vid fotfolket:
vid artilleriet:
vid rytteriet:
•för underofficerare 15 öre — 16 öre — 17 öre,
» menige
14 » — 15 » — 15 » .
Härtill. kommer för undermunderingspersedlar (linne och fotbeklädnad)
en slitningsersättning af 6 öre per dag. För menige ställa sig
sålunda kostnaderna för här afhandlade persedlar till 20 å 21 öre. I
Danmark har likväl denna slitningsersättning för undermunderingspersedlarne
ansetts vara för låg och tarfva en förhöjning till 10 öre®), hvarigenom
eu beräknad kostnad af 25 öre per man och tjBotgöringsdag för
beklädnads-, remtygs- och utrednings-persedlar derstädes skulle blifva
tillräcklig, hvilket belopp sålunda i alla händelser betydligt understiger
de belopp, som komitén antagit såsom beräkningsgrund för motsvarande
utgifter hos oss vid den nya härordningens genomförande.
Slutligen tillåter sig komitén att framhålla förhållandena i här afhandlade
afseende i Tyskland, dock dervid erinrande, att olikheter i
klimat m. in. betinga vissa skiljaktigheter i beklädnadens beskaffenhet
in. in., hvilka föranleda'' större kostnader hos oss. De låga siffror
å utgifter för såväl underhåll som beklädnad, vid hvilka man derstä
*)
Se reserapport från Öfverstelöjtnanten m. m. K. A. Ryding. 1874.
Landtförsvarets kostnad.
201
des stannat, visa dock i alla händelser, att man der i förvaltningens
ordnande beträdt en väg, som leder till största besparing. Denna väg
är en fullständigt genomförd decentralisation, i det bestyret med alla
hithörande ärenden blifvit öfverlemnadt åt truppdelarne sjelfve, som dervid
erhållit ganska mycken handlingsfrihet. Underhåll, beklädnad och aflöning
för man och tj Botgöringsdag i Tyskland kunna beräknas såsom följer:
brödportionens värde................................ 13:
05
öre,
förplägning................................................. 25:
20
»
,
beklädnad och utredning......................... 14:
18
»
,
kontant aflöning..............................
19:
so
»
,
summa 72: 23 öre.
Om, såsom nämndt, kostnaderna för sjelfva beklädnaden hos oss
alltid måste komma att ställa sig högre än i Tyskland, torde den låga
kostnaden derstädes i detta afseende (mindre än hälften af hvad kömitén
beräknat) dock berättiga till den förhoppning, att en väl ordnad förvaltning
äfven hos oss skall kunna nedbringa motsvarande utgift till betydligt
lägre belopp, än hvad förhållandet nu är.
Då emellertid de här ofvan anförda af kongl. arméförvaltningen
lemnade uppgifter å nuvarande kostnader för beklädnads-, remtygs- och
utrednings-persedlar visa särdeles höga siffror, torde det tillåtas komitén
att påpeka dels do orsaker, som bidragit att hittills göra dessa kostnader
höga, dels de omständigheter, som redan nu, men särdeles vid
genomförandet af en ny härordning, säkerligen komma att verka till
deras nedbringande.
Till de förra räknar komitén i första rummet det sätt, på hvilket den
indelta truppen och beväringsmanskapet under öfningarna varit inqvarterade.
Anda intill senaste år hafva dessa trupper i allmänhet varit förlagda
i tältläger och dervid illa tillgodosedda med nödig materiel för
anordnande af nattläger. Dertill har endast beståtts halm utlagd på bara
marken. En nödvändig följd deraf har varit, att manskapet äfven under
natten måst behålla beklädnaden på kroppen, hvilket i hög grad måst
bidraga till munderingens förslitning, särskildt som tälten mången gång
varit ett ringa skydd mot fuktighet vid regnig samt mot dam och sand
vid torr och blåsig väderlek. Kappan, eu af munderingens dyrbaraste
plagg, har måst utgöra karlens täcke under hvila, hvarigenom densamma
tidigare förslitits, än om den blott blifvit använd till sitt
egentliga ändamål. Sedan manskapets inqvartering i baracker under
mötena snart för hela hären blifvit genomförd, och sedan filtar och
madrasser blifvit anskaffade för mer ordnade bäddar, är det klart,
Landtfursvarskomiténs betänkande. II.
26
202
Landtförsvarets kostnad.
att munderingen bättre kan vårdas och derför också längre'' begagnas.
När dessutom, såsom fallet är vid indelta armén och beväringsmanskapet,
blott en mundering är utlemnad till bruk (lifmunderingen vid
indelta rotehållet får ej begagnas annat än på Kongl. Maj:ts särskilda
order), måste denna fortare förfaras och blifva osnygg. Den måste då
begagnas under alla slags öfningar, till nästan hvad sysselsättning och
i hvad väder som helst. All verklig hushållning med munderingen motverkas
derigenom, och behof af oftare skeende nyanskaffning måste deraf
blifva en följd. Ett motsatt förhållande eger deremot rum inom de flesta
andra arméer, särskildt i Tyskland. För hvarje karl finnas i bruk två eller
flere munderingar af olika slitningsgrad att begagna, allt efter som förhållandena
påbjuda. Inom kasernområdet och äfven i den vanliga exercisen
får manskapet gå klädt i ganska slitna kläder. En eller annan lapp
får icke göra en mundering obrukbar vid de vanliga öfningarna, hvarunder
munderingen — i synnerhet då de företagas i skog och mark -—
hårdt slites och skadas. Endast genom ett sådant tillvägagående kan
den sist utdelade munderingen ständigt hållas i det skick, att, då
den påtages vid särskilda tillfällen, såsom vid större exerciser, vaktgöring,
kyrkparader, permission utom kasernen o. s. v., truppernas klädsel
är fullt prydlig. — Hittills gällande system vid de indelta trupperna,
nemligen att hela regementets mundering på eu gång kasserats, har äfven
betydligt bidragit till en kostsam beklädnad. Mången kanske endast
något mer än halfsliten mundering har derigenom måst kasseras,
emedan andra varit helt och hållet utslitna. De på senare tider utom
de vanliga mötena tillkomna underbefälsskolorna hafva i viss mån gjort
en dylik bestämmelse än mer olämplig, i det dessa skolor förorsakat
inom regementena en ganska ojemn slitning. Då i andra land do förslitna
munderingarna användas till reparationer af halfslitna eller försäljas,
finnes föreskrift vid rotehållsregementena hos oss, att kasserad
mundering skall tillfalla soldaten såsom hans egendom, eu föreskrift,
som i sin mån, naturligt nog, kunnat bidraga till, att munderingen i
tjensten ej blifvit alltför hårdt sliten. — Dessa sistnämnda bestämmelser
hafva dock endast vid do indelta trupperna kunnat bidraga till att fördyra
beklädnaden, men äfven vid de värfvade har kostnaden varit hög,
om än vid artilleri- och fortifikations-trupperna icke oväsentligt lägre.
De stora fordringar, man i allt slags tjenstgöring stält på uniformens
beskaffenhet, hafva väl dertill också varit orsaken. Ren och hel måste den
väl alltid vara, men en eller annan lapp torde icke få göra den obrukbar
i kasernen, på skolbänken eller under den vanliga exercisöfningen.
Passevolanssystemet, såsom det för ett tiotal af år sedan här brukades,
Landtförsvarets kostnad.
203
måste försvinna på grund af flere dermed förenade olägenheter; detta
system befordrade dock sparsamhet med munderingen och var säkerligen för
staten ganska billigt. Genom utdrag ur passevolantörers räkenskaper från
början af 1870-talet har koraitén varit i tillfälle att erfara, att deras kostnader
för beklädnads-, remtygs- och utrednings-persedlar, beräknade för
man och tjenstgöringsdag, kunnat begränsas till 25 öre och derunder,
hvilket väl må bekräfta, att för en klokt organiserad förvaltning, som eger
förmåga att utfärda och kontrollera föreskrifter, Indika befordra en god
hushållning niod afseende på härens beklädnad, det icke varder omöjligt
att väsentligt nedbringa de höga kostnader derför, som staten nu får
vidkännas. Möjligen skulle man genom införandet af den i flere andra
arméer använda passevolans med manskapet i afseende å dess beklädnad
kunna åstadkomma ytterligare besparing. Förhållandet vid Göta och
Vendes artilleriregementen, der en dylik passevolans redan nu förekommor,
bestyrker äfven ett sadant antagande, enär beklädnaden dei äi bi
ligast inom hela hären (32 och 30 öre).
Eu utgift, som i icke ringa män bidrager att höja dagkostnaden för
indelta och bevärings-manskapets beklädnad, tillåter sig komiten att bär
särskilt framhålla, nemligen den höga slitningsersättning, som bestas
detta manskap för de s. k. småpersedlar ne (skjortor, strumpor och stöttar),
hvilka anskaffas och underhållas genom manskapets egen försorg. Denna
slitningsersättning uppgår nemligen till icke. mindre än 16 öre för hvarje
t jenstgöringsdag och utgår dessutom vid de indelta trupperna för minst 30
dagar om året. Komitén har förut meddelat, att denna ersättning i Danmark
utgår med 6 öre; och särskilt kan för frågans belysning påpekas,
att till 1868 hade i Tyskland soldaten dessa persedlar på passevolans
mot icke fullt 4 öre, efter hvilken tid staten fann med sill fördel förenligt
att sjelf öfvertaga underhållet af desamma, äfven om någon egentlig
direkt ekonomisk fördel dermed icke var förbunden. Med ledning af
dessa siffror torde man kunna påstå, att eu nedsättning i här omnämnda
slitningsersättning af 16 öre utan olägenhet bör kunna ega ruin, äfven
om i dem ingår ersättning för tvätt, och puts, som manskapet sj eif t ombestyr,
och för hvilket komitén särskildt beräknat 2 öre utöfver den bär
ifrågasatta beklädnadskostnaden.
Hvad, som förutom allt annat föranledt de höga kostnaderna för
beväringsmanskapets beklädnad, är den korta tid, under hvilket det i
tjenstgöring varit inkalladt, hvarigenom hvarje man blott en ringa tid begagnat
en mundering, hvarefter densamma inlemnats å förråd för att anyo
är efter år utlemnas till andra personer. Aktsamhet om munderingen har
derigenom ingalunda kunnat påräknas, då beväringssoldaten vetat, att
204
Landtförsvarets kostnad.
lian blott var innehafvare af densamma
äfven vara eu sanning, att
15 dagar. Dessutom torde det
,
, • ,
,
—07 —- en mundering, som på detta sätt går ur
I- ,1 “and, hdigare måste kasseras, än om samma mundering: fortfarande
slites af samma person. Att låta den, som sjelf hufvudsakligast
bidragit till eu munderings möjligen för tidiga förslitning, fortfarande
hii,ni np.n«amma lancorl
i..,.
y. .
..
_
sig,
än att lemna den
bära densamma lagad och lappad, går lättare för
till en annan för ytterligare bruk.
De orsaker,_ som föranleda att kostnaderna för våra truppers beklädimd
och utredning hittills nått de höga belopp, som ofvan blifvit ängdun,
hafva emellertid redan nu blifvit i större eller mindre grad undanröjda,
och med tillämpningen af komiténs förslag till organisation
''tf
/
v
af intendenturväsendet
in. in.
...
---- -- —• torde all anledning förefinnas, att de
skola nästan helt och hållet försvinna. Särskilt gäller detta stammanskapet.
Deremot kan icke förnekas, att beväringsmanskapets korta tjenstgöringstid
i jemförelse med stammanskapets äfven efter den nya härordningens
genomförande maste komma att förorsaka såsom hittills en skilnad i bekiadnadskostnaden
för dessy, tvenne slag af manskap, men denna skilnad,
som nu ar ungefär 10 öre per dag, måste dock, sedan beväringso
mngarna tredubblats, nedgå, och då komitén beräknat manskapets bekfadnads-
och utredmngs-kostnad vid kortare kommenderingar 5 öre
högre an vid längre, torde intet tvifvel böra förefinnas derom, att icke
tiar ifrågavarande kostnader för beväringsmanskapet äfven skola kunna
begransas inom de af komitén förutsatta beloppen.
Den montering som enligt 1878 års förslag skall ske för statens
rakning, ai i kostnadsberäkningarna till detta förslag, liksom i 1875 års
förlag upptagen ti 50 kr. årligen för hvarje stamhäst. Detta belopp
synes komitén emellertid allt för lågt, enär hästarnes medeltjenstetid
icke kan beraknas till mer an 10, högst 11 år. Remonteringskostnaden
hn hvarje mkopt häst vid de värfvade trupperna visar sig under
senare ar hafva vant omkring 815 kr. (Bi hänge t Tab. n:o 34) och vid
de indelta trupperna omkring 655 kr. (Bihanget Tab. n:o 33). Då vid
de lorra _ årligen remonterats omkring 145 och vid de senare 325 hästar
staf ler sig medelremontpnset för ett års inköp till omkring 700 kr °)
. Yluru komitén förutsätter, att, då all remontering för härens räkning
kommer att ske genom eu remonteringskommission, remonteringsprLsefborkomma
att ställa sig icke obetydligt lägre än för närvarande,
bär komitén dock icke for sina beräkningar trött sig kunna välja en
°)
145 X 815 = 118,175 kr.,
325 X 655 = 212,870 » ,
470 X 704,4 ='' 331,050 » .
Landtförsvarets kostnad.
205
lägre siffra än 70 kr. per år, helst medeltjenstetiden i hären för en del
hästar, nemligen för dem, som utackorderas, blifver blott 5 år. —
Äfven har komitén beräknat 90 kronors årlig remonteringskostnad för
de hästar, som skola tilldelas en del officerare af lägre grader, enär
omsättningen af dessa hästar, som efter 7 år skulle blifva innehafvarnes
egendom (N:o 1, § 58), blir något snabbare än af öfriga stamhästar.
Enligt från arméförvaltningen lemnad uppgift uppgå legning skostnaderna
för härens legda hästar för närvarande till ungefär 3 kr. om
dagen (Bi lian get Tab. n:o 37). Komitén har derför i sina beräkningar
upptagit dem till samma belopp eller till en månatlig lega af 90 kr.
Kostnaden för utfodring, medikament, skoning och stallpersedlar
har i korniténs beräkning, liksom i 1875 och 1878 årens förslag, upptagits
till 1 krona per öfningsdag. De från kong!, arméförvaltningen lemnade
uppgifter om de nuvarande kostnaderna i detta hänseende visa emellertid,
att dessa under de senaste åren i allmänhet stält sig högre (Bihanget
Tab. n:o 35). Medeltalen för åren 1871—1880 af dagkostnaden för
utfodring, medikament och skoning hafva uppgått vid värfvade rytteriet
till omkring l,o:i kr.°) och vid artilleriet till omkring 1,ro kr. hvartill
bör läggas kostnad för stallpersedlar, hvilken vid värfvade rytteriet uppgått
under samma tid till s/i öre (Bihanget Tab. n:o 36).
Komitén föreställer sig dock, att dessa kostnader vid genomförandet
af eu ny härordning komma att nedgå, i den mån intendenturväsendet blir
fullständigare ordnadt. Medelkostnaden t. ex. för Lifgardet till häst uppgår
till 1,02 kr., under det att kostnaden för öfriga i Stockholm garnisonerade
trupper varit betydligt högre. Olika principer vid upphandlingen torde derpå
haft inflytande. Hade en gemensam upphandling af furage m. m. för
alla kronans i Stockholm varande hästar egt rum efter samma grunder
som vid Lifgardet till häst, är det otvifvelaktigt, att kostnaden för dem
alla icke öfverstigit det ofvan anförda beloppet för Lifgardet till häst.
Komitén vill äfven erinra, att för närvarande mer än halfva antalet stamhästar
är stående i Stockholm, Göteborg och Malmö, hvarest priserna
å förnödenheter i allmänhet ställa sig högre än å ett flertal andra orter
i landet, der vid genomförandet af en ny härordning dylika hästar
blifva stående. Härigenom torde äfven en förminskning af den ifrågavarande
medelkostnaden vara att motse. På grund häraf liar komitén
ej ansett nödigt att upptaga en högre medelkostnad, än hvad i beräkningarna
till föregående härordningsförslag blifvit ifrågasatt. Visser
•!)
Vid denna dagkostnadsberäkning torde ej vara riktigt att taga kostnaderna för pontonierbataljouens
hästar med, då dessa blott uppgå till 30, och underhållet af ett så litet antal
hästar alltid ställer sig dyrare, än om ett större antal på ett ställe underliålles.
206
Landtförsvarets kostnad.
ligen må anmärkas, att de nuvarande dagkostnaderna för de hästar,
som vid indelta rytteriet blott under de årliga mötena inkallats till
tjenstgöring, uppgått till ännu högre belopp, än der ett större antal
hästar året om står på kronans stall (Bihänget Tab. N:o 35), men komitén
föreställer sig, att kostnaden för de hästar, som enligt den föreslagna
nya härordningen under endast kortare tid af året (30 dagar) inkallas
till tjenstgöring, äfven skall nedgå, då vid hvarje truppafdelning, der
dylikt förekommer, ett större antal hästar är i ständig tjenstgöring
året om. Såsom ett stöd härför må anföras, att vid artilleriet, der för
närvarande, utom de i ständig tjenstgöring varande stamhästarne, legda
hästar inkallas blott under kortare tid af året, dagkostnaden för dessa
senare till och med understiger de förras.
Komitén har i det föregående (N:o 1, § 58) anfört de grunder, efter
hvilka den ansett, att till besparing för staten en del stamhästar vid
rytteriet och fältartilleriet kan ställas i depot eller utackorderas. —
För de i depot stående hästarne blir väl besparingen icke särdeles
stor, enär deras skötsel klöfver särskilda kostnader. Men då de icke
skulle komma att inkallas i tjenstgöring mera än en månad afåret, och
då några af kronans egendomar torde kunna upplåtas till dylika depoter,
har komitén ansett, att kostnaden för de i depot stälda hästarne under
öfriga 11 månader borde kunna begränsas till 250 kr. — Hvad åter angår
kostnaderna för do utackorderade hästarne, anser komitén, att de
vilkor, hvarpå de skulle utackorderas, äro för utfodringsvärdarne så fördelaktiga,
att desse borde nöja sig med ett mindre årligt kontant bidrag
för hästarnes underhåll, och har komitén beräknat detta till 50 kr.
För fullständig beräkning af landtförsvarets årliga kostnad efter
genomförandet af det nya härordningsförslaget har komitén måst taga
under särskild pröfning de för landtförsvaret nödiga utgifter, som icke
låta bestämma sig genom de af komitén framlagda grunderna för ny
härordning och för härens aflöning, underhåll och beklädnad.
Vid öfverläggning inom komitén om de belopp, till hvilka kostnaderna
för landtförsvarsdepartementet och armeförvaltningen borde efter
införandet af eu ny organisation upptagas, har den åsigten gjort sig
gällande, att ändamålsenligt skulle vara, om dessa embetsverk'' underginge
eu omorganisation i den riktning, att krigsstyrelsen finge ett mer
omedelbart inflytande på förvaltningens gång inom hären, än hvad för
närvarande är möjligt. Då emellertid denna fråga sammanhänger med
eu omorganisation af statsdepartementen och sålunda ligger utom lcomi
-
Landtförsvarets kostnad.
207
téns uppdrag, ånger sig komitén ej vidare böra inlåta sig på denna
sak. Komitén har derför i sina beräkningar upptagit kostnaden
för landtförsvarsdepartementet till 69,040 kr. eller det belopp, till hvilken
den i riksstaten för år 1882 är upptagen.
Med afseende på arméförvaltningen anser komitén, att, utan att
afvakta en så omfattande organisation som den bär ofvan antydda, det
dock vore ändamålsenligt och ledande till besparing, om vid tillämpandet
af ett nytt liärordningsförslag embetsverket ordnades på 3 i stället för
4 departement. Civila departementet har för närvarande befattning med
ärenden, som röra utgifter från anslagen till fjerde hufvudtiteln och som
icke gå genom något af de öfriga departementen, pensionering af manskapet
m. m. Departementet förvaltar äfven de under arméförvaltningen
hörande kassor samt handlägger tillsammans med kammarkollegium
frågor rörande indelningsverket, nemligen soldattorps byggande och underhåll
samt soldatens aflöning af roten. En granskning af de ärenden, som
af civila departementet handläggas, visar emellertid, att vid tillämpning
af ett liärordningsförslag, bygdt på af komitén föreslagna grunder, eu
stor del af detta departements göromål bortfaller, såsom frågor rörande
indelningsverket, manskapets pensionering o. s. v., hvarför återstående
göromål lämpligast böra kunna öfverflyttas på de andra departementen,
särskildt på intendentsdepartementet, till hvilket departement härens
löneväsen desto hellre bör höra, som lönerna vid de särskilda truppafdelningarna
utbetalas genom de till intendenturen hörande tjenstemännen.
Med inrättande af fördelningsintendenturerna kommer dessutom
en del göromål att öfverflyttas från intendentsdepartementet till
dessa, till följd hvaraf en stor del göromål, som nu åligger det civila
departementet, utan olägenhet bör kunna till förutnämnda departement
öfverlemnas. Nedanstående beräkning af kostnaderna för arméförvaltningen
är således uppgjord under antagande af civila departementets
indragning, hvarvid eu del tjenster, för närvarande uppförda under detta
departement, dock fortfarande ansetts behöfliga; och har komitén vid
denna beräkning iakttagit komiténs förut framstälda förslag (N:o 4, § 15)
om generalintendentens och öfverfältintendentens likställande med afseende
å löneförmåner, den förres med generals samt den senares med öfverstes.
Arméförvaltningens kostnad enligt komiténs förslag:
artilleridepartementets nuvarande kostnad*)........ 17,900 kr.,
fortifikationsdepartementets »
»
________ 7,500 » ,
intendentsdepartementets
»
»
........ 41,300 » , 66,700 kr.;
<;) Se annéförvaltningens stat af den 28. Maj 1880.
208
Landtförsvarets kostnad.
Transport 60,700 kr.;
bokslutskontorets nuvarande kostnad  ............. 7,500 kr.,
kassakontorets
»
»
.................... 5,000 » ,
kostnad för juridiskt biträde för hela embetsverket 2,000 » ,
kostnad för 4 vaktmästare ...................................... 3,200 » ,
till vikariatsersättning, arvoden åt e. o. tjenstemän,
flitpenningar, tillfälligt biträde och renskrifningskostnad
(3/4 af derför nu uppförda
kostnad)-;......................................................t........- 19,500 », 37,200 kr.;
förhöjning i generalintendentens löneförmåner....................... 2,290 » ;
»
öfverfältintendentens »
....................... 2,525 » ;
summa 108,715 kr.
eller i rundt tal 110,000 kronor.
I beräkningarna till 1878 års förslag äro kostnaderna för kär ens
undervisningsanstalter uppförda till en sammanlagd summa af 375,465 kr.
Komitén har i sina beräkningar för samma ändamål uppfört ett något
lägre belopp eller 361,500 kr., och detta ehuru den nödgats beräkna
dels något större kostnader för en del skolor, än hvad i 1878 års beräkningar
egt rum, och dels äfven nya kostnader för i samma förslag icke upptagna
skolor. Detta har varit möjligt endast derigenom, att komitén
på förut anförda skäl (N:o 1, § 45) ansett sig kunna föreslå indragning
af de i 1878 års förslag uppförda instruktionsskolor, hvilka voro beräknade
att kräfva en kostnad af 130,000 kr. De ökade och nya utgifterna
för härens undervisningsanstalter framgå af följande. Med indragning
af instruktionsbatteriet har komitén ansett '' nödvändigt att
anordna en särskild artilleriskjutskola eller att bibehålla de artilleriöfmngar,
som
för
närvarande
årligen förekomma, och har komitén
för betäckande
af
dermed förenade omkostnader
uppfört
25,000 kronor.
1 1878
års
beräkningar
upptagas 20,000
kr. för
bestridande
af kostnader för en skjutskola för infanteri- och kavaleri-befäl; med
indragning af instruktionsbataljonen och med de förökade fordringar,
som en nyare tid uppställer på befälets skjutskicklighet och förmåga
att undervisa i skjutning, bär komitén ahsett nödvändigt att för anordnande
af skjutskolor för infanteri- och kavaleri-befäl i sina beräkningar
upptaga 40,000 kr. Kostnaden för regementenas skolor upptagas
i 1878
års
beräkningar
till 50,000 kr.
Då det
af komitén
föreslagna värnpligtiga befälet vid dessa skolor skall erhålla sin utbildning,
har komitén ansett nödigt att i sina beräkningar upptaga denna
post till 60,000 kr. T 1878 års beräkningar upptages kostnaden
Landtförsvarets kostnad.
209
för krigsskolan till 80,000 kr. eller i närmaste öfverensstämmelse med
den summa, hvartill nuvarande anslaget till krigsskolan belöper sig.
Eleverne uppgå för närvarande till 80 å 100, men vid tillämpning af
eu ny härordning blir deras antal större. Komitén beräknar dem till
omkring 130. Till följd häraf torde en förhöjning i anslaget för skolan
blifva nödvändig, hvarför komitén upptagit detsamma i sina beräkningar
till 100,000 kr. Anslaget till artilleri- och ing eniör-liög skolan är i
1878 års beräkningar upptaget till 40,000 kr. Äfven detta belopp
är för lågt beräknadt vid tillämpning af en ny härordning. Redan för
närvarande uppgår det till ungefär 45,000 kr., och, då elevernes antal
vid donna skola likaledes måste blifva större än för närvarande, har
komitén funnit skäl att i sina beräkningar för nämnda skola upptaga
ett belopp af 50,000 kr. Utgifterna för krigshögskolan har komitén
beräknat till ungefär desamma som för närvarande eller 36,500 kr.
Kostnaden för ridskolan är i 1878 års beräkningar upptagen till 20,000
kr. Anslaget för nämnda skola är dock för närvarande 22,000 kr.
Då enligt komiténs förslag de dit kommenderade officerarne icke
såsom för närvarande skulle åtnjuta tjenstgönngspennmgar, måste dagaflöning
i stället till desamme utgå. Komitén har derför i sina beräkningar
uppfört nämnda anslag till 30,000 kr. I 1878 års beräkningar
äro icke kostnader upptagna för den redan för närvarande inrättade
militärläkarekursen. De nuvarande kostnaderna för densamma
uppgå till 8,500 kr.; komitén har i sina beräkningar ansett denna
kostnad böra upptagas till 10,000 kr. Bland kompetensvilkoren för
vinnande af anställning såsom regementsintendent finnes redan för
närvarande bestämmelse om genomgående af en intendentur skola. I 1878
års beräkningar äro icke några kostnader upptagna för en sådan skola.
Komitén deremot har i sina beräkningar för detta ändamål uppfört
10,000 kr.
Med afseende på generalstaben upptager 1878 års beräkningar blott
aflöning för den ordinarie personalen, men öfriga utgifter för aspiranters
kommendering, för biblioteket och arkivet, inköp af böcker och kartor
o. s. v., för fältöfningar, kommunikationsafdelningens resor, resestipendier,
expenser, renskrifning och tryckningskostnader in. m., för livilka
utgifters bestridande ett anslag af 19,000 kronor för närvarande utgår,
äro der förbigångna. Då emellertid detta anslag visat sig under en följd
af år vara alldeles otillräckligt för sitt ändamål, har komitén i sina
beräkningar ansett sig böra upptaga här nämnda utgifter till ett belopp
af 26,000 kr.
Landtförsvarskomiténs betänkande. 11.
27
210
Landtförsvarets kostnad.
I 1878 års beräkningar upptagas kostnaderna för kommendantsstaten
till 50,000 kr. Nuvarande stater för kommendanter in. fl. i Stock
-
holm och öfrige garnisonsorter samt på fästningar visa:
för öfverkommendantsexpeditionen i Stockholm.................. 7,350 kr.,
» kommendanter och befälhafvare m. fl. å rikets fästningar
och i garnisonsorter............................................ 34,475 » ,
summa 41,825 kronor.
Om äfven kostnaderna för kommendantskapet i Stockholm måste
beräknas till samma belopp som hittills, kunna dock öfriga utgifter
till kommendantsväsendet beräknas till en lägre siffra. I nuvarande stat
för Karlsborg finnas t. ex. upptagna kostnader för garnisonspastor, garnisonsläkare
samt för auditörsbiträde äfvensom för hela fästningsintendenturen.
Alla dessa kostnader, 21,870 kr., äro likväl i komiténs
beräkningar redan upptagna under rubrikerna eklesiastikstaten, auditörsstaten,
intendenturen o. s. v., hvarför de ej under kommendantsstaten
böra ånyo förekomma. Komitén har derför i sina beräkningar ansett
sig kunna nedsätta kostnaderna för kommendantsstaten till 20,000 kr.,
hvilken summa torde vara så mycket mer tillräcklig, som nu från
landtförsvarets budget utgående arvoden för kommendanten på Kungsholmen
och Drottningskär vid Karlskrona med allt skäl synas böra från
sjöförsvarets budget utgå.
Kasern- och inqvartering s-utgifter upptagas i 1878 års beräkningar
till 479,000 kr. Sedan komitén tagit under ompröfning de särskilda
utgifter, som med dessa medel skola bestridas, har den ansett sig i sina
beräkningar kunna nedsätta nämnda belopp till 436,000 kr., hvilken
summa komitén tänkt sig böra fördelas sålunda:
a) utgifter för truppens kasernering, såsom till ved, ljus, servis, sängkläder,
kaserninredning, kokinrättning, lysning i stall, sjtallpersedlar,
sotning och rensning af eldstäder, brandredskap och pumpar,
kaserngårdens underhåll samt hyra af skjutbana och exercisplats,
der så behöfves, m. m. för:
2 fotfolksregementen (i Stockholm förlagda)
å 8,000 kr................................................. 16,000 kr.,
19 andra större d:o å 5,000
kr..................... 95,000
»
,
4 norrländska d:o å 4,000
kr......................... 16,000
»
,
1 gotländskt d:o................................................ 3,000
»
,
1 gardesrytferiregemente ..........................
7,000
»
,
9 andra d:o å 5,000 kr................................. 45,000
»
,
Transport 182,000 kr.,
Landtförsvarets kostnad.
211
Transport 182,000 kr.
6 fältartilleriregementen å 6,000 kr. ............ 36,000 »
2 fästnings- och positions-artilleriregementen
å 4,000 kr.................................................... 8,000 »
2 ingeniörregementen i\ 6,000 kr................. 12,000 »
6 trängbataljoner å 3,000 kr......................... 18,000 »
i
7
7
7
7
256,000 kr.;
b) expeditionslokaler med eldning och städning, expenser
o. s. v. för generalbefälen, fördelningsintendenturerna
samt regementenas chefsembeten och intendenturer,
för:
6 generalbefäl å 1,000 kr............................. 6,000 kr.,
6 fördelningsintendenturer å 1,000 kr---------
6,000 » ,
24 regementschefsembeten och intendenturer
med förhyrda lokaler (se nedanstående
anm. 1) å 500 kr.................................... 12,000 » ,
öfriga chefsembeten och intendenturer beräknas
erhålla lokaler i kronans byggnader,
(se nedanstående anm. 2.) hvarför
för dessa till ved, expenser o. s. v. uppföras
i rund summa.................................... 6,000 » , 30,000 kr.;
c) reparationer af kaserner m. fl. i och för truppernas ka
sernering
och öfning behöfliga byggnader................... 150,000 kr.;
summa 436,000 kr.
Anm. 1. För följande regementen och trängbataljoner har man ansett
behöfligt att förhyra expeditionslokaler:
inom 1. fördelningen: Skånska lifgrenadierregementet i Helsingborg!
N:a Skånska infanteriregementet » Hessleholm.. 3;
Södra »
»
» Lund............j
*2.
»
:
Smålands husarregemente........ »
Eksjö...........
Kronobergs regemente................ »
Wexiö..........
Jönköpings
»
»
Eksjö............f
5;
Kalmar
»
»
Oskarshamn
Gotlands
»
8
Visby...........
»3.
''»
: Vestgöta dragonregemente........ » Sköfde.........
Skaraborgs regemente................ »
Sköfde..........>
Elfsborgs
»
8
Borås............
’
Vestgötadals
»
»
Venersborg..
».4.
»
:
Södermanlands »
»
Nyköping.....
Vestmanlands
»
»
Vesterås.......
’
212
Landtförsvarets kostnad.
Inom 5.fördelningen: Vermlands regemente................ i Karlstad.......
Dalregementet......................
»
Falun...........
Helsinge regemente................... »
Söderhamn..
»
6.
2 * 4 * 6 * 8
:
Norrlands artilleriregemente...... » Östersund....
Jemtlands häst]ägareregemente » Östersund....
Jemtlands fältjägareregemente. *'' Östersund ...
6. trängbataljonen....................... »
Östersund....
Vesternorrlands regemente........ » Sollefteå......
Vesterbottens
»
»
Umeå...........
Norrbottens
»
»
Luleå...........
3;
7;
summa 24.
Anm. 2. Uti de orter, der regementenas och trängbataljonernas
såväl cliefsembeten som stamskolor äro förlagda, bar man ansett
lämpligt, att expeditionslokaler för de förra anordnas i samband
med de senares inqvartering. Dessutom har man ansett, att åt de
i Linköping och Örebro förlagda chefsembetena kunde beredas
expeditionslokaler uti dervarande slott i do delar deraf, bvilka ej
för andra allmänna ändamål äro tagna i anspråk.
I nuvarande stater för arméns regementen och kårer äro upptagna
för hvarje regemente 2,000 kr. och för hvarje kår 1,000 kr. till musikens
underhåll utom de för personalens löner anvisade medel. I 1878 års
beräkningar äro inga motsvarande utgifter upptagna. Hvarje regemente
eller trängbataljon måste dock, utom de medel, som äro afsedda till
musikpersonalens aflöning, ega tillgångar till bestridande af vissa med
musiken för öfrigt förbundna utgifter såsom för inköp af instrument,
noter in. m. Komitén har beräknat dessa såsom följer:
för
»
1>
2 fotfolksregementen (i Stockholm förlagda) å 2,500 kr.
19 andra större d:o å 1,500 kr............................................
4 norrländska d:o å 1,000 kr...........................................
1 gotländskt d:o.....................................................................
1
gardesrytteriregemente.....................................................
9 andra eko å 600 kr..........................................................
6 fältartilleriregementen å 900 kr. .....................................
2
fästnings- och positions-artilleriregementen å 250 kr.
2 ingeniörregementen å 500 kr. ........................................
6 trängbataljoner å 250 kr..................................................
5.000
kr.,
28,500 »> ,
4.000
8 ,
800 8 ,
800 8 ,
5,400 » ,
5,400 * ,
500 8 ,
1.000
8 ,
1,500 > ,
summa 52,900 kr.
Landtförsvarets kostnad.
213
I 1878 års beräkningar upptagas 250,000 kr. såsom mönstrings- och
marsch-kostnader för det värnpligtiga manskapet. Denna siffra är hemta»!
ur de 1875 års förslag åtföljande kostnadsberäkningarna. Då emellertid
i 1878 års förslag inrycktes den bestämmelsen, att de värnpligtige skulle
erhålla eu särskild marschaflöning för färden till och från mötesplatsen
af 1: 50 kr. för hvarje marschdag utom den första, borde ofvannämnda
utgiftspost erhållit en förhöjning med det belopp, hvartill denna särskilda
marschaflöning kunde komma att uppgå. Komitén har låtit beräkna
(Bill. Tabell n:o 38 a), hvilken utgift eu dylik bestämmelse med nuvarande
indelning af beväringsområden skulle medföra för en klass beväring
vid dennes samling till inom områdena belägna infanterimötesplatser.
Denna beräkning visar för marsch till och för återmarsch från
mötesplatserna en marschkostnad af 57,401 kr. Då emellertid vid eu förnyad
indelning af riket i regements-(bevärings)-områden, dessas utsträckning
bör mer än hittills lämpas efter de under senare åren tillkomna jernvägsförbindelserna,
hvarigenom antalet marschdagar för beväringen måste
komma att nedgå, torde de här beräknade utgifterna vid en ny härordnings
tillämpning komma att ställa sig lägre. Ett inkallande af flere
beväringsklasser för hvarje år måste deremot komma att medföra förhöjning
i förevarande kostnad; men som komitén endast vid trängd)
och fotfolket föreslagit inkallandet af två klasser, under det att vid
specialvapnen (utom trängen) blott eu klass är afsedd att årligen öfvas,
och sålunda icke hela beväringsstyrkan underkastas mer än en marsch
till och från mötesplatserna, så har komitén ansett en förhöjning af
50,000 kr. i den här omordade utgiftsposten vara tillfyllest för betäckande
af de genom bestämmelsen om särskild -marschaflöning för de värnpligtige
uppkomna förhöjda kostnader, alldenstund redan i den förut beräknade
summan ingår den för närvarande vid beväringens marscher
utgående aflöningen för hela beväringsstyrkan.
Slutligen och då komitén saknat anledning till anmärkning mot de
i beräkningax-na till 1875 och 1878 årens härordningsförslag upptagna
beloppen för betäckande af nedannämnda utgifter, har komitén i sina
beräkningar oförändradt bibehållit desamma, nemligen:
sjukvårdskostnader ..................................................................... 100,000 kr.,
öfning skostnader ..................
200,000
»
,
krigsmaterielens underhåll m. m...............
1,000,000
»
,
underhåll af fästningar och kronans byggnader ..................... 200,000
»
,
rese- och traktaments-kostnader ...............
100,000
»
,
hvarjemte diverse kostnader blifvit upptagna till omkring 100,000 kr.
eller för slutsummans jemnande till 102,747: 54 kr.
214
Landtförsvarets kostnad.
Med ledning af här ofvan af komitén framlagda förslag och utredningar
har komitén uppgjort en detaljerad beräkning öfver landtförsvarets
ärliga kostnad efter genomförandet af den nya härordningen.
Denna kostnadsberäkning, som återfinnes såsom Bil. Litt. H, visar en
slutsumma af 26,810,000 kr.
Komitén har redan förut varit i tillfälle*) att framhålla, af hvilken
betydelse det skulle vara för befordrandet af härordningsfrågans lyckliga
lösning, om komitén vid uppgörandet af ett nytt härordningsförslag på
1878 års förslags grunder kunde företaga sådana jemkningar i dem,
att det nya härordningsförslaget komme att kräfva eu icke oväsentligt
lägre kostnad, än den, som skulle blifvit eu följd af antagandet af 1878
års förslag oförändradt. Att komitén i väsentlig mån nått detta mål,
torde icke med skäl af någon kunna förnekas, då här erinras, att den
1878 års förslag åtföljande beräkningen af landtförsvarets kostnad**)
stannar vid en slutsumma af 29,900,000 kr. Den besparing, som komiténs
förslag visar i jemförelse med 1878 års förslag, uppgår sålunda till
mer än 3,000,000 kr. Härvid bör dock anmärkas, att någon del af
denna besparing eller ett belopp af omkring 230,000 kr.***) är eu följd
deraf, att olika beräkningsgrunder tillämpats i de två beräkningarna, särskilt
vid bestämmandet af värdet å vissa naturaförnödenheter, men att
återstoden och således den allra hufvudsakligaste delen af besparingen
dock är eu följd af organisativa förändringar ledande till nedsättning i
kostnaden. Den verkliga besparingen skulle dock blifvit ännu större, än
hvad af ofvanstående jemförelse framgår, om komitén icke af nödig om
-
ft) Inledningen sid. 29.
•*«•) 1878 års särskilda utskotts utlåtande N:o 1, Bil. Litt. C.
ö0°) Olika grunder i 1878 års förslag och i komiténs förslag till beräknandet af eu del
kostnader :
ledande till minskning i kostnad:
dagaflöningens bestämmande för stammanskapet till 5 i stället
för 6 öre...................................................... 32,528: 82 kr.
underhålls- och beklädnads-kostnadens beräknande vid längre
kommendering till 92 i stället för 94
öre per dag_____
82,796:
78
»
d:o
d:o vid kortare kommendering till 97 i
stället för 104
öre
185,037:
10
;>
afdrags beräknande i manskapets underhålls- och beklädnadskostnad
till belopp af 4 % i rekrytskolor och 2,25 % i
korpralsskolor för tillfällig-afgång ............
96,027:
16
»
396,389: 86
kr.;
ledande till ökning i kostnad:
remonteringskostnadens beräknande till 70, i vissa fall till 90 kr., i stället för
. till 50 kr. per år och häst_______________________________________________________ 163,960: — »
Sålunda i sin helhet besparing till följd af olika beräkningsgrunder______ 232,429: 86 kr.
Landtförsvarets kostnad.
215
tanke om förslagets militära värde ansett sig böra föreslå åtskilliga förändringar
i 1878 års förslag, medförande ökade kostnader till högst betydande
belopp, såsom införande af positionsartilleri för omkring 210,000
kr., fullständigande af trängens organisation för omkring 610,000 kr.,
kompaniområdenas indelning i afdelningsområden till lättnad för de
värnpligtige med en kostnad af omkring 230,000 kr. o. s. v., hvartill
slutligen kommer tillgodoseende af eu del i 1878 års beräkningar ej upptagna
eller för lågt beräknade utgifter af tillsammans mer än 150,000 kr.
Då dessa belopp sammanlagda uppgå till 1,200,000 kr., utgör i sjelfva
verket det belopp, med hvilket det lyckats komitén att nedbringa kostnaden
för landtförsvaret under hvad 1878 års förslag med tillägg af
nämnda nödvändiga förbättringar i detsamma skulle hafva betingat,
ej mindre än omkring 4,000,000 kr.
Till lättnad för bedömandet af de uppoffringar, komiténs härordningsförslag
kräfver, har komitén gått i författning om utredning af
det nuvarande landtförsvarets verkliga kostnad.
Denna kostnad låter fördela sig i utgifter, som dels utgå från
kongl. arméförv ältning en och dels bestridas af rust- och rote-hållare samt
vissa städer, hvarförutom öfverfältläkaren vid armén för närvarande
är uppförd på medicinalstyrelsens stat.
Sammanlagda medeltalen af de från skilda håll under en följd af de
senare åren bestridda utgifterna hafva förefallit komitén såsom det sannaste
uttrycket för landtförsvarets nuvarande kostnad. Då emellertid
fullständiga uppgifter å samtliga utgifter ej kunde stå komitén till buds
för år 1880, enär detta års räkenskaper ej vqto afslutade vid den tid,
då komitén förehade till behandling den nu ifrågavarande utredningen,
hade komiténs afsigt varit att göra sina beräkningar för några af de
närmast föregående åren. Men då den för indelta armén vid 1875 års
riksdag beslutade löneregleringen icke blef fullt genomförd och faststäld
på ordinarie stat förr än från och med 1878 års början, samt
följaktligen uppgifter rörande de utbetalningar, som under åren dessförinnan
egt rum, icke kunna läggas till grund för medeltal vid beräkningarna
af de utgifter, som för det nuvarande utgå, har komitén
funnit skäl att för sina beräkningar rörande landtförsvarets närvarande
kostnad fästa afseende endast vid förhållandena åren 1878 och 1879.
För beräknande af de från arméförvaltningen bestridda utgifterna har
komitén infordrat från nämnda embetsverk nödiga uppgifter (Bihanget
Tab. n:o 39), af hvilka framgår, att nämnda utgifter under sistnämnda
år utgjort i medeltal:
216
Landtförsvarets kostnad.
från
ordinarie anslag...........................................
17,230,091:
32
kr.
»
extra
»
2,362,888:
22
»
»
kassor och fonder...............  475,803:
69
»
till indelta arméns aflöning för åren 1876 och 1877,
bestridda med indelta arméns till statsverket numera
indragna aflöningstillgångar ........................ 3,539:
09
»
summa 20,072,322:
32
kr.
För beräknandet af från rust- och rote-hållare bestridda utgifter
har komitén från skatteregleringskomitén erhållit uppgift på de värden
å rusthålls- och rote-nummer, hvilka enligt denna komites beslut komma
att läggas till grund vid dess utredning af rustnings- och roteringsbesvärets
nuvarande kostnad (Bihanget Tab. n:o 40). Med användande af
dessa värden låter denna kostnad beräkna sig, såsom följer:
för 3,505 nummer berustadt kavaleri............................ 1,277,011: 70 kr.
» 2,989
»
» infanteri............................ 931,521: 85 »
»
200
»
roteradt
kavaleri............................ 60,000: —
»
»
20,176
»
»
infanteri........................... 3,078,252: 32
»
summa 5,346,785: 87 kr.
Denna kostnad bör dock, vid beräknandet af hvad från
rust- och rote-hållare utgår till landtförsvarets vidmagthållande,
minskas med:
a) de rustnings- och roterings-understöd, som här ofvan
bland af arméförvaltningen bestridda utgifter redan
äro medräknade såsom utgående från ordinarie
anslag (medeltal för åren 1878—1879)................... 1,556,207: 73 kr.
b)
kavaleriregementenas hästvakansspanmål, som ingår
till statsverket (medeltal för åren 1878—1879)....
329,856: 26 »
c)
tillfälliga rotevakansafgifter, d:o d:o............................ 77,206: 93 »
d)
trosspassevolansafgifter,
d:o d:o............................ 26,476: 01 »
0
summa 1,989,746: 93 kr.
Återstå af rust- och rote-hållare för landtförsvarets
upprätthållande bestridda........................................ 3,357,038: 94 kr.
För beräknandet af de från vissa städer för landtförsvaret bestridda
utgifter har komitén begärt från öfverståthållareernbetet i Stockholm
samt magistraterna i öfriga städer, som hafva ett dylikt åliggande,
behöfliga uppgifter, hvilka blifvit sammanfattade i en särskild tabell
(Bihanget Tab. n:o 41). De här ifrågavarande utgifterna utgöras af
inqvarterings- och servis-kostnader, som utgå från de städer, hvaruti
trupper äro ständigt garnisonerade.
Landtförsvarets kostnad.
217
Dessa utgifter fördela sig i nedannämnda poster och uppgå i medeltal
för åren 1878-—1879 till:
kontanta inqvarterings- och servis-medel 199,947: — kr.
öfriga kontanta utgifter för bestridande
af truppers inqvartering................. 19,119: 55 »
antagliga hyresbelopp å de byggnader
och tomter, som för truppers inqvartering
äro upplåtna..................... 23,900: — »
242,966: 55 kr.,
hvarifrån dock bör afgå den städernas ersättning i statsmedel,
som från arméförvaltningen utgår och som
således finnes upptagen här ofvan bland af armé
„
förvaltningen bestridda utgifter.................................... 33,968: 03 kr.
Återstå för landtförsvarets upprätthållande af vissa
städer bestridda kostnader............................................ 208,997: 62 kr.
Öfverfältläkarens på medicinalstyrelsens stat upptagna aflöningsförtnåner
uppgå (med ett ålderstillägg) till 7,000 kr.
Sammanföras alla från skilda håll för det nuvarande landtförsvarets
upprätthållande utgående utgifter, visar sig följande:
från
arméförvaltningen................................................... 20,072,322:
32
kr.
>>
rust- och rote-hållare.............................................. 3,357,038:
94
»
»
vissa städer................................................................ 208,997:
62
»
»
medicinalstyrelsen.................................................... 7,000:
—
»
summa 23,645,358: 88 kr.
eller vårt nuvarande landtförsvars årliga kostnad i
rundt tal..................................................................... 23,650,000: — »
En jemförelse mellan detta belopp och den årliga kostnaden för
landtförsvaret enligt komiténs förslag visar sålunda en skilnad af omkring
3,150,000 kr. Då i ofvan beräknade kostnad för det nuvarande
landtförsvaret äfven ingå de extra ordinarie anslagen, torde rätteligen,
om eu jemförelse skall göras, i den här ofvan beräknade landtförsvarskostnaden
enligt komiténs förslag ett tillägg böra göras för sådana
extra anslag, som äfven efter den nya härordningens genomförande
möjligen kunna för landtförsvaret vara behöfliga såsom för fästningsbyggnader
m. m. Men då i den uppgjorda kostnadsberäkningen likväl
ingå en del ganska betydliga utgifter, som för närvarande äro uppförda
såsom extra anslag, men som komitén betraktat såsom ordinarie och
således i sin kostnadsberäkning medtagit, torde utan fara för missräkning
kunna antagas, att de extra anslagen, sedan kostnaderna för omoch
ny-byggnader för hären under öfvergången från den nuvarande till
Landtförsvarskomiténs betänkande. 11.
28
218
Landtförsvarets kostnad.
den nya härordningen blifvit bestridda, kunna begränsas inom 500,000
ä 600,000 kr. Härigenom skulle efter 15 år landtförsvarets hela kostnad
enligt komiténs förslag uppgå i rundt tal till 27,400,000 kr., under det
landtförsvarets hela kostnad för närvarande uppgår, såsom ofvan är visadt,
till omkring 23,650,000 kr.
Bland de erinringar, som blifvit komitén lemnade till efterrättelse
och vägledning vid fullgörandet af dess uppdrag, förekommer, att anspråken
å försvarets organisation i fredstid höra ställas i jemnbredd med,
men icke högre än landets förmåga att härå dermed förenade uppoffringar.
Att inlåta sig på en fullständig utredning af landets förmåga att bära
de med den föreslagna härordningens genomförande förenade kostnader
har komitén dock ansett icke tillhöra sig, då bedömandet af landets
skatteförmåga under kommande tider samt beräknandet af de
kostnader, som andra statsändamåls tillgodoseende i framtiden kräfver,
ingå i det uppdrag, som blifvit den samtidigt med landtförsvarskomitén
arbetande skatteregleringskomitén förelagdt. Den redogörelse,
som här ofvan blifvit lemnad för landtförsvarets kostnad enligt komiténs
förslag i jemförelse med samma kostnad såväl enligt 1878 års förslag
som ock för närvarande, torde emellertid till fullo visa, att komitén
allvarligt sökt att ställa sig den mottagna erinran till efterrättelse. Vid
behandlingen inom riksdagen af 1878 års förslag anmärktes visserligen,
att dess genomförande skulle alltför mycket uppdrifva landtförsvarets
kostnad, och komitén har äfven beaktat denna anmärkning, men den
har icke heller förbisett, att samma förslag äfven på det varmaste förordades
af ett stort antal representanter, hvilka således icke satte i fråga
landets förmåga att bära de kostnader, som med införandet af förslaget
vore förbundna; och då komiténs förslag, såsom ofvan är visadt, kräfver
en årlig kostnad af omkring 3,000,000 kr. mindre än 1878 års förslag,
har komitén ansett sig deraf kunna sluta, att dess förslag ej ställer
större fordringar på landets skatteförmåga, än hvad rimligt är.
Att landet med införandet af en ny härordning nödgas vidkännas
större kostnader än för närvarande, torde väl vara naturligt, då vårt
nuvarande bristfälliga härväsen fordrar en fullständig omorganisation.
Enligt hvad ofvan är visadt, skulle emellertid den förökade kostnad,
som med tillämpandet af komiténs förslag ifrågasättes, kunna begränsas
till 3,750,000 kr., — ett belopp, som icke i sig bör innebära något afskräckande,
då detsamma ej är större, än att det motsvarar den tillökning
i välstånd och skatteförmåga, som landet under tiden för genomförandet
af den nya härordningen kan anses komma att förvärfva; ty då landets
tillväxt i folkmängd torde vara en den mest tillförlitliga måttstock å lan
-
Landtförsvarets kostnad.
219
dels utveckling, anser sig komitén på ett tillfyllestgörande sätt hafva stält
sig till efterrättelse den gifna föreskriften om nödig hänsyn till
landets förmåga af ekonomiska uppoffringar, då landtförsvarskostnaden
per individ vid tiden för den nya härordningens fullständiga genomförande
enligt gjord beräkning icke ställer sig högre än samma kostnad för närvarande
eller 5: 16 kr. mot 5: 18 kr. enligt den nuvarande härordningen*).
Inom komitén har likväl den mening uttalats, att komitén genom
vidtagande af förändringar i den föreslagna härordningen, äfven om
dessa skulle leda till nedsättande af härordningens militära värde, borde
söka att än ytterligare begränsa de med densamma förbundna kostnaderna,
och särskildt har man dervid ifrågasatt indragning delvis eller
helt och hållet af de i komiténs förslag upptagna reservtrupperna. Med
reservtruppernas indragning skulle emellertid icke vinnas en besparing
i kostnad, som ens närmelsevis motsvarade den stora nedsättning i
försvarskraft, som deraf blefve en följd. Den besparing, som af reservtruppernas
indragning skulle uppkomma och som hufvudsakligast skulle
föranledas genom indragning af det fåtal fast aflönade befälsposter, som
för dessa trupper kunna vara afsedda (N:o 1, §§ 18—20), belöper sig
högst till 600,000 kr., under det att den stridande styrkan, hvilkens
behöflighet komitén haft tillfälle (N:o 1, § 1) att fullständigt ådagalägga,
skulle minskas med icke mindre än en fjerdedel. Den föreslagna åtgärden
skulle således föranleda till ett högst betydligt nedsättande af
den nya härordningens militära värde; och då den ej heller, efter hvad
komitén anser sig ofvan hafva visat, betingas af landets oförmåga att
bära de med denna härordning förenade kostnader, har komitén icke
kunnat förorda densamma.
Till de uppoffringar, landet får vidkännas för upprätthållandet af
sitt försvarsväsende, höra äfven de kostnader, som kräfvas för vidmagthållandet
af dess sjöförsvar. Den samtidigt med landtförsvarskomitén
arbetande sjöförsvarskomitén har beräknat, att Sveriges sjöförsvar kan
ordnas och uppehållas på ett tillfredställande sätt med en årlig kostnad
af 7,000,000 kr. Landets hela försvarskostnad skulle således efter försvarets
fullständiga ordnande,''d. v. s. enligt komiténs förslag om 15 år,
*) Sveriges sannolika folkmängd den 31. Dec. 1897 (Bil. Litt. D. a).._
Landtförsvarskostnaden efter nya härordningens fullständiga genomförande enligt
komiténs beräkning......................................................-...........
Således kostnad per individ 5: 16 kr.
Sveriges folkmängd den 31. Dec. 1880 (Bil. Litt. D. a)...........................
Landtförsvarskostnaden för närvarande enligt komiténs beräkning----------------
Således kostnad pr individ 5: 18 kr.
5.313.000.
27.400.000
kr.
4.567.000.
23.650.000
kr.
220
Landtförsvarets kostnad.
komma att uppgå till 34,400,000 kr. eller 6: 47 kr. per individ, om landets
sannolika folkmängd vid samma tid lägges till grund för beräkningen.
Då en jemförelse mellan denna och motsvarande kostnad i andra
land kan vara af intresse, har komiten sökt att erhålla upplysningar
om försvarskostnaden per individ i åtskilliga europeiska stater och är i
tillfälle att här meddela, att denna kostnad blifvit beräknad i Belgien
till 6 kr., i Danmark till 8: n kr., i Frankrike till 14: 36 kr., i Holland
till 12: 37 kr., i Schweiz till 4: 04 kr. samt i Tyskland till 8: 61 kr.*)
Härvid är emellertid att anmärka, att dessa siffror beteckna försvarskostnaden
för något af åren 1879 eller 1880, och att den hastiga utveckling,
hvaruti försvarsväsendet i en del af nämnda stater för närvarande
befinner sig, gifver vid handen, att dessa siffror i flere af ifrågavarande
stater efter 15 år, eller vid den tid, då vår försvarskostnad per
individ skulle nått ofvannämnda siffror, sannolikt skola ställa sig än högre.
I sammanhang med redogörelsen för landtförsvarets kostnad anser
sig komitén slutligen böra angifva det antal öfning sdag ar, som den nya
härordningen tager i anspråk, enär dessa äfven skulle kunna betraktas
såsom förlorade dagsverken för det produktiva arbetet och sålunda böra
medräknas bland de ekonomiska uppoffringar, landet får vidkännas för
försvarsväsendets vidmagthållande. Komitén vill härvid endast anmärka,
att värdet af dessa förlorade dagsverken dock är svårt att beräkna,
särskildt om i betraktande tages, att den arbetsförlust, som desamma
skulle kunna beteckna, i viss mån kan sägas blifva ersatt för såväl
det allmänna''som individen genom det tillfälle, som lemnas den senare
att under tjenstgöringen i hären förvärfva egenskaper, som kunna
och höra vara honom till största nytta under hans framtida verksamhet
i det borgerliga arbetets tjenst. — På samma gång komiten
ånger antalet öfningsdagar enligt sitt förslag till ny härordning, tillåter
den sig för jemförelses skull att äfven lemna uppgift å antalet öfningsdagar
enligt den nuvarande härordningen och enligt 1878 års förslag
till härordning: **)
**) Den låga kostnaden i Belgien och Schweiz betingas bland annat deraf, att dessa land
icke hafva något sjöförsvar.
Landtförsvarets kostnad.
221
antal öfningsdagar:
enligt nuvarande enligt 1878 års enligt komiténs
ö ö
härordning: *)
förslag:
förslag:
för underofficerare.................... 409,216**)
867,990
927,907
» spel...................................... 152,677
156,010
201,812
» manskap............................... 4,086,616___ 5,493,300
5,450,343
summa öfningsdagar 4,648,509
6,517,300***)
6,580,062 f)
°) Se Bihanget Tab. n:o 42.
°°) Antalet öfningsdagar för korpraler är för jemföreisens inräknadt häri.
äsos) I 1878 års riksdags särskilda utskotts utlåtande N:o 1, Bil. Litt. C angifves antalet
dagsverken enligt 1878 års förslag till 6,297,082, men deruti äro ej de dagsverken inräknade,
hvilka kräfvas af de enligt detta förslag förekommande instruktionsskolorna samt garnisonskommenderingen
till Stockholm.
f) Häri äro ej inräknade de dagar, under hvilka eleverne vid folkskolelärareseminarierna
och allmänna läroverken m. fl. vapenöfvas, då dessa öfningsdagar väl icke kunna betraktas
såsom förlorade dagsverken.
Motiv
till
N:o 5, Förslag till allmänna grunder för öfvergång från
den nuvarande till den nya härordningen.
Bestämmelser i allmänhet.
Bristerna i vårt nuvarande försvarsväsende och de väsentliga
förbättringar deri, som enligt komiténs uppfattning innehållas i den
föreslagna härordningen, göra det önskligt, att öfvergången från det
gamla till det nya systemet må ske så hastigt som möjligt, så mycket
mera som den redan mångåriga och häfdvunna fastheten i de flesta af
våra grannars härorganisationer samt oberäkneligheten af politikens
skiftningar med nödvändighet bör föranleda oss att söka i en icke alltför
aflägsen framtid vinna en så vidt möjligt tryggad ställning gentemot
yttre våld. En fråga af så genomgripande art, som den om försvarsväsendets
ordnande, kräfver dock ett skärskådande från mer än en synpunkt.
Vårt folks jemförelsevis ringa vana vid större ''personliga uppoffringar
för landets försvar, våra ekonomiska förhållanden samt de djupa
rötter, vårt nuvarande härväsende slagit inom mer än ett område af
vår inre förvaltning, äro å andra sidan faktorer, hvilka onekligen
mana till eu viss varsamhet vid de gamla formernas utbytande mot
nya. Nekas kan ej, att den ifrågasatta utsträckningen af beväringens
224
N:o 5.
o.
öfningar, hvilken visserligen, jernförd med den tid, under hvilken andra
stater funnit nödigt att öfva sin värnpligtiga ungdom, förefaller ytterst
ringa, dock för våra förhållanden måste tillmätas en ganska stor betydelse;
och man måste derför också tillse, att tiden för öfvergången från
den nuvarande till den nya härordningen sättes så lång, att folkets flertal
hinner fatta och inse nödvändigheten af de ökade bördorna. Likaledes
fordra de ekonomiska uppoffringar, som af landet kräfvas, ett noggrant
afvägande, på det de ej må komma att stå i missförhållande
till landets förmåga att utgöra dem; och hvad slutligen indelningsverket
beträffar, så torde den indelta stammens försvinnande ej utan stora kostnader
och rubbningar kunna försiggå inom loppet af några få år. Ett
alltför hastigt försvinnande af indelningsverket vore för öfrigt icke
önskvärdt, då man besinnar, att den nya stammen först småningom kan
nå den utveckling, som härordningen afser, och som än mer fördröjes
derigenom, att dess rekrytering sannolikt endast med svårighet skulle
låta sig verkställa, för den händelse man. redan från början försökte
uppnå det rekrytantal, det nya härordningsförslaget förutsätter. Dessa
äro de hufvudsakligaste skälen, hvarför komiten ansett sig böra, i öfverensstämmelse
med de senast framlagda härordningsförslagen, förorda eu
jemförelsevis lång öfvergångstid; och tillåter sig komitén att i fråga om
det uppgjorda förslagets särskilda bestämmelser i öfrigt anföra nedanstående.
Det förslag, som af chefen för generalstaben utarbetades för att utgöra
en öfvergång till den år 1875 föreslagna härordningen, upptog en
tidrymd af 15 år, inom hvilken det nya härväsendet- skulle vara till
fullo genomfördt. öfvergångstiden var indelad i sex perioder, något
skiftande i afseende på det antal år, de hvar för sig omfattade. I förslaget
framhölls dock, att tidsbestämningen för de särskilda perioderna
icke var ovilkorlig, utan kunde efter behof undergå vare sig förlängning
eller förkortning. 1878 års förslag, som i detta afseende var en efterbildning
af 1875 års förslag, förutsatte samma öfvergångstid, som detta
sistnämnda, eller med andra ord 15 år.
Den år 1878 föreslagna utsträckningen af beväringens öfningar var
visserligen» vida mindre, än den, som år 1875 förutsattes, och borde således
äfven kunnat betinga en betydligt kortare öfvergångstid, men
i 1878 års förslag gör sig den uppfattningen gällande, att äfven förlängningen
från 30 till 90 dagar borde kräfva en tid af 15 år, för att
svenska folket skulle utan motvillighet ikläda sig och, utan att alltför
hårdt betungas, kunna få sig ålagd den ifrågasatta utsträckningen af värnpligten.
Komitén, hvars uppdrag det varit att hufvudsakligen på 1878
Bestämmelser i allmänhet.
225
års grunder utarbeta förslag till ny härordning, och som äfven upptagit
samma utsträckning af beväringens öfningstid som nyssnämnda förslag,
har ej heller i fråga om öfvergångstidens längd funnit skäl att frångå
1878 års bestämmelser. Den tid, som föreslås såsom yttersta gräns, inom
hvilken den nya härordningen skall till alla sina delar vara genomförd,
utgör således äfven nu 15 år.
Såsom en motsvarighet till de sex perioderna i öfvergångsförslaget
till 1875 års härordning indelade 1878 års förslag de 15 öfvergångsåren
i sex särskilda utvecklingsstadier med afseende på värnpligtsöfningarnas
utsträckning. Då komitén nu föreslår samma utsträckning i värnpligtsöfningarna,
som år 1878 ifrågasattes, har komitén också anslutit sig till
detta förslags indelning såväl i fråga om utvecklingsstadiernas antal, som
ock i fråga om antalet år inom hvarje utvecklingsstadium.
I samband med ofvan vidrörda frågor står äfven frågan om an- 2:o
talet öfningsdagar för de värnpligtige under de särskilda utvecklingsstadierna.
Klart är, att det ur försvarssynpunkt vore af mycken vigt,
att den värnpligtiges utbildning så snart som möjligt fullständigt eller
åtminstone i det närmaste uppnådde det mått, härordningen föreskrifver;
men då man 1878 ej ansåg sig kunna gå längre i detta afseende,
än att man först under 10. öfvergångsåret gaf den värnpligtige en utbildningstid
af 80 dagar, som sedan först under sista öfvergångsåret
uppnådde det i lagen faststälda antalet af 90 dagar, så har komitén
ej heller nu ansett sig böra föreslå någon afvikelse från 1878 års bestämmelser
i förenämnda afseende.
Helt och hållet i öfverensstämmelse med 1878 års förslag är äfven, 3:o
hvad komitén föreslår i afseende å skyldighet för invånare å ön
Gotland, hvilka före ingången af det år, då den nya härordningen börjar
att tillämpas, fylt 21 år, att fortfarande fullgöra, hvad förut gällande
lagar föreskrifva rörande öns försvar.
Att svårigheter med all sannolikhet skulle uppstå för anskaffandet 4:o
redan under första öfvergångsåret af fulltalig rekrytkontingent eller
5,500 man, har komitén redan förut framhållit. Men härtill kommer
dessutom, att det torde vara af synnerlig vigt, att kostnaden för
den nya härordningen icke omedelbart efter dess antagande med alltför
stora summor öfverstiger, hvad som för närvarande årligen för
landets försvar utgifves. Komitén har derför ansett sig kunna föreslå,
att rekrytantalet endast småningom må utväxa till den i härordningen bestämda
siffran, och detta så mycket hellre, som den nuvarande stammens
jemförelsevis höga nummerstyrka icke heller fordrar någon hastigare tillväxt
af den nya stammen. Rekrytantalet för första öfvergångsåret har
Landtförsvarskomiténs betänkande. II.
29
226
N:o 5.
föreslagits till 2,700. Man har dervid utgått från nuvarande förhållanden,
hvilka .kräfva en rekrytkontingent, uppgående för värfvade och indelta
armén sammanlagdt till omkring 2,700 man. Visserligen har rekrytkontingenten
för femårsperioden 1877—1880 varit något högre eller i medeltal
uppgått till 3,047 man, men såväl under de två sista åren inom perioden
som ock i medeltal för hela tioårsperioden 1871—1880 håller den
sig i stället mycket nära kring siffran 2,700 (Bihanget Tab. n:o 3). Detta
förhållande jemte den omständigheten, att man; genom att för hvarje år
öka rekrytkontingentens storlek med jemnt 200 man, sista öfvergångsåret
uppnår det bestämda antalet, har föranledt komitén att till förutnämnda
siffra bestämma rekrytkontingentens storlek under första öfvergångsåret.
Särskild! vill komitén dervid framhålla, att det måste vara af ej ringa
vigt i och för tilliten till den nya härordningen, att det faststälda rekrytantalet
vid öfvergångens början utan svårighet uppnås. Komitén får till
slut äfven erinra om, att den ingalunda förbisett önskvärdheten deraf, att
den nya härordningen redan under de första åren af sin tillvaro vore i
stånd att tillföra landet ökad försvarskraft, och att ej alltför lång
tid förfiöte, innan regementena finge sina rekryt- och korprals-skolor
åtminstone i det närmaste fulltaliga, men komitén har ansett de ekonomiska
skälen vara af sådan vigt och den sannolika svårigheten att
genast från början anskaffa ett betydligare antal rekryter så beaktansvärd,
att det enligt koiniténs uppfattning skulle varit mindre förtänksamt
att ej dervid fästa behörigt afseende.
Sedan sålunda rekrytantalet för de särskilda åren blifvit bestämdt,
framställer sig helt naturligt frågan om rekryternes fördelning på de
olika truppafdelningarna under öfvergångstiden. Komitén har i afseende
derå uppgjort ett förslag, som återfinnes i Bil. Lift. R, Tab. N:o 1, och
vid hvars uppgörande komitén utgått från den åsigten, att truppernas mobiliseringsförinåga
under nämnda tid ej bör få i väsentligare mån försämras,
i anledning hvaraf komitén tilldelat de afdelningar, hvilkas nuvarande
nummerstyrka är liten eller ock genom eu stark afgång inom kort kan väntas
blifva det, en jemförelsevis stor procent af de nyantagne rekryterne. På
denna grund hafva inom fotfolket de norrländska regementena vid öfvergångens
början fått större rekrytstyrka än de till sin ny varande nummerstyrka
vida starkare regementena i det öfriga Sverige. A andra sidan hafva de
regementen, som vid mobilisering kunna tänkas få manskap från till indragning
afsedda regementen, i början fått en mindre rekrytkontingent.
Detta är t. ex. förhållandet med Bohusläns och Nerikes regementen,
hvilka vid mobilisering ansetts kunna få understöd från Vestgöta regemente,
som enligt koiniténs förslag skall indragas. Svea lifgarde och Lifregemen
-
Bestämmelser i allmänhet.
227
tet till fot hafva från början fått en stor rekrytkontingent — redan från
andra året fulltalig —, alldenstund afgången inom dessa regementens manskap,
såsom varande värfvadt, är synnerligen stark. De nyuppsatta regementena
hafva alla redan från första öfvergångsåret fått fulltalig rekrytkontingent,
då det måste vara af vigt, att dessa regementen så snart som
möjligt uppnå en sådan styrka, att de vid krigstillfälle kunna mobiliseras i enlighet
med de grunder, komitén uppgjort för härens försättande på krigsfot.
Samma hänsyn, som vid fotfolket iakttagits rörande de båda nuvarande
gardesregementena, har vid rytteriet gjort sig gällande i fråga
om Li fgardet till häst och Husarregementet Konung Karl XV. Hvad
de indelta rytteriregementena beträffar, hafva samma principer tillämpats,
som vid det indelta fotfolket, eller att regementenas mobiliseringsförmåga
varit bestämmande vid deras förseende med rekryter.
Dock har man äfven ansett sig höra taga hänsyn till underbefälsutbildningens
behöriga fortgång, hvadan de båda skånska regementena, ehuru
deras nummerstyrka ganska betydligt skall nedgå, dock genast från början
fått sig rekryter tilldelade; likasom, då komitén föreslagit Vestgöta och Östgöta
dragonregementenas uppsättande ur Skånska husar- och dragonregementena,
den ock ansett lämpligt, att dessa nya regementen vid
öfvergångstidens början få för samma ändamål ett mindre rekrytantal.
Vid artilleriet likasom vid fortifikationen har rekrytstyrkan redan från
början gjorts temligen stark, dels på grund af den nuvarande stora
afgången bland manskapet, dels på det att åt de nya regementena så
snart som möjligt må kunna tillförsäkras sjelfständig verksamhet.
Vid trängen, såsom varande ett för vårt land alldeles nytt vapenslag,
har komitén ansett sig böra genast från första året tilldela de särskilda
bataljonerna den rekrytstyrka, härordningen, då den är genomförd,
för dem bestämmer.
Då åtskilliga nya truppafdelningar inom samtliga vapenslag enligt 6:o
den föreslagna härordningen skola tillkomma, är det gifvet, att officersrekryteringens
behöriga fortgång till att börja med kan komma att stöta
på vissa svårigheter. Den föreslagna indragningen af åtskilliga nu belintliga
truppafdelningar kommer åter att medföra svårigheter i motsatt
riktning, i det att derigenom icke så få officerare, som fortfarande
både vilja och kunna användas, småningom blifva satta utom både
tjenstgöring och befordran. För den skicklige och framatsträfvande officeren
måste det alltid kännas hårdt att på detta sätt plötsligt och utan
egen förskyllan blifva försatt i ett läge, som så godt som utestänger honom
från all möjlighet att för framtiden erhålla ett vidgadt verksamhetsfält;
och, hvad värre är, det kan svårligen kallas rättvist. Komitén har derför
228
N:o 5.
7:o.
trott sig i viss man kunna afhjelpa såväl den ena som den andra af här
framhållna olägenheter genom att föreslå frihet för hvarje officer å de
till indragning föreslagna truppafdelningarna att låta förflytta sig till
vare sig någon af de nyuppsatta eller någon af de förutvarande truppafdelningarna.
Sker förflyttningen till sistnämnda afdelningar, så har
komitén tänkt sig, att den förflyttades lön äfven skulle samtidigt öfverföras.
Härigenom torde öfverflyttningen varda såväl lättare verkställbar
som ock ledande till besparing för statsverket under öfvergångstiden,
då någon befordran i regeln ej skulle ega rum efter den Överflyttad^
vid det regemente, han förut tillhört. På detta sätt skulle äfven
de till indragning afsedda truppafdelningarna komma att vida hastigare
försvinna, än hvad eljest skulle blifva händelsen.
Den lägsta lönegraden inom den fasta officerskadern enligt den
nya härordningen är löjtnants af 2. klass. De nuvarande underlöjtnanterne
skola således efter hand uppflyttas till löjtnanter af 2. klass,
utan att de löner, de lemna, få öfvertagas af nya individer. Att verkställa
denna förändring endast i mån af den naturliga afgången synes
emellertid komitén vara hvarken rättvist eller ändamålsenligt. De nuvarande
underlöjtnanterne, för hvilka en tid af minst 4 år måste beräknas,
innan de alle blifvit befordrade till löjtnanter af 2. klass, hafva nemligen
vid denna befordran ett visst berättigadt anspråk på att komma i åtnjutande
af de löneförmåner, som tillhörde löjtnantsbeställningen af 2.
klass vid den tid, då de blefvo till underlöjtnanter på stat utnämnde. Komitén
har emellertid under förutsättning, att löjtnantsgraden af 2. klass skulle
blifva den lägsta inom den fasta officerskadern, föreslagit en nedsättning
från 900 till 800 kr. i årliga lönen inom nämnda grad, och denna
nya lönestat anser komitén böra tillämpas vid befordringar, så snart härordningen
börjat träda i kraft. Med anledning deraf finner komitén
också skäligt, att en hastigare befordran bör komma de nuvarande underlöjtnanterne
till del, för att de på så sätt genom vinst i tid må kunna
hållas skadeslösa för den förlust i kontant lönebelopp, som de nya bestämmelserna
tillskyndat dem.
Det finnes ännu ett skäl, hvarför komitén föreslagit detta tillvägagående,
. och det är de oegentligheter inom officerskårens lägsta grad,
som eljest skulle uppstå. Den nya härordningen känner nemligen ej
några andra underlöjtnanter än värnpligtige. Redan under tredje året
efter härordningens antagande kan man börja att utnämna värnpligtige
underlöjtnanter, och det har då ej synts komitén lämpligt, att på samma
Sång fäste underlöjtnanter skulle finnas inom hären anstälde. Än mera
skulle olägenheten deraf framträda, då man hunnit så långt, att de värn
-
Bestämmelser i allmänhet.
229
pligtige underlöjtnanterne blifvit kompetente att befordras till fäste officerare.
De skulle nemligen då enligt härordningen vara berättigade att blifva
löjtnanter af 2. klass. På de respektive regementena skulle emellertid vid
denna tid efter all sannolikhet ännu qvarstå fast aflönade underlöjtnanter,
hvilka således, ehuru äldre i tjensten, skulle komma att innehafva lägre
grad än de nyutnäinnde, eller med andra ord, än sina yngre kamrater.
Då detta naturligtvis vore mot all militärisk ordning stridande, har
komitén så mycket mera funnit sig föranlåten att påyrka öfverflyttningens
verkställande inom kortare tid, än hvad ensamt den naturliga afgången
skulle föranleda, och föreslår sålunda på anförda skäl 3 år såsom en lämplig
tid, inom hvilken den ifrågavarande uppflyttningen af de nuvarande
underlöjtnanterne till löjtnanter af 2. klass skulle vara verkstäld.
Underofficerskårernas styrka skall enligt den föreslagna härordningen 8:o
i betydlig grad ökas. Tillökningen uppkommer dels genom tillsättandet
af åtskilliga nya fanjunkare- och sergeants-platser, dels genom korpralsgradens
öfverförande från manskaps- till underofficers-kategorien.
Då emellertid rekryteringen af en så pass talrik underofficersgrad fordrar
större tillgång på underbefälsämnen, än som kan förutsättas vara tillfinnandes,
förr än härordningen under några år hunnit verka, har komitén
ansett sig böra föreslå under de första åren eu temligen liten tillökning
för att så småningom öka densamma under öfvergångstidens lopp. Visserligen
finnas såsom aspiranter till underofficersplatserna vid öfvergångstidens
början åtskillige volontärer på de olika regementena, men dels
åtgå dessa till ersättande af den naturliga afgången inom underofficersgraden,
dels antagas de söka sig in på de nyuppsatta regementena, der tillsättningen
af underofficerare redan från början måste göras temligen stor,
och dels måste åtskillige tänkas hafva, vare sig ledsnat på tjensten, eller
ock befunnits till densamma mindre lämplige. Någon tillgång till underbefälsämnen
inom den nuvarande korpralsgraden bär komitén ej ansett
sig kunna beräkna annat än i fråga om den värfvade armén, der
säkerligen åtskillige af de nuvarande korpralerne skola befinnas lämplige
att befordras till underofficerare, under det att bland de indelte
korpralerne deremot en öfverflyttning till underofficerare på ny stat endast
i mindre grad torde kunna ega ruin.
I afseende på löneförmånerna i underofficersgraden föreslås i den 9:o
nya härordningen en afvikelse från nuvarande förhållanden, i det ordinarie
lönen för såväl 1. som 2. klassens sergeanter blifvit ökad med 120
kr. årligen. I dess ställe hafva dock åtskilliga andra lönebidrag minskats,
så att samtliga aflöningsförmåner enligt båda staterna uppgå till
ungefär samma belopp. Denna förändring i fråga om underoffieerarnes
230
N:o 5.
aflöning synes det komitén lämpligt att vidtaga genast vid öfvergångens
början med alla nuvarande sergeanter på stat af 1. och 2. klass såväl
vid de till indragning afsedda som vid öfriga truppafdelningar, på
grund af den reda i aflöningsförhållandena, som derigenom uppkommer,
utan att statsverket derför får vidkännas någon egentlig''tillökning
i kostnad.
10:o. Den rekryteringsskyldighet, som nu åligger rust- och rote-hållare,
äro desse lagenligt pligtige att fullgöra till och med slutet af det
år, under hvilket den nya härordningen varder antagen. Att låta
denna skyldighet under tiden mellan den nya härordningens antagande
och dess trädande i kraft på förut öfligt sätt fullgöras eller med andra
ord att låta återbesätta de under denna tid ledigblifna numren med inclelt
manskap, har komitén emellertid funnit mindre lämpligt, då det naturligtvis
ej kan vara skäl att, mera än nödigt är, fördröja upphörandet af
en institution, om hvars afskaffande båda statsmagterna enat sig. Den
ifrågavarande rekryteringsskyldigheten anser komitén dessutom kunna på
ett för staten vida mera fruktbärande sätt fullgöras, om de ledigblifna
numren besättas med volontärer. Den starka tillökning i underofficersgraden,
som den nya härordningen förutsätter, kräfver nemligen en så
vidt möjligt riklig tillgång på underofficersaspiranter, och det har med
afseende derpå synts komitén, som om denna fordran i icke ringa grad
blefve tillgodosedd genom ofvan framställa förslag.
ll:o. I fråga om skyldighet för rusthållare att vid manskapets afgång till
staten öfverlemna mundering och persedlar samt vid ryttares afgång
likaledes häst med tillhörande persedlar har komitén i hufvudsak anslutit
sig till de 1878 i detta afseende föreslagna bestämmelserna; dock
bär’ komitén pröfvat fördelaktigt såväl för staten som för rusthållare!],
om tillfälle bereddes samtlige rusthållare att redan vid öfvergångstidens
början göra ett dylikt öfverlemnande utan afvaktan på inträffande vakans.
Detta har komitén likväl velat föreslå endast under förutsättning
af, att staten derigenom icke åsamkades några ökade kostnader, hvarjemte
komitén ansett, att rusthållare å de tider, då till staten öfverleinnad
häst ej är inkallad till tjenstgöring, bör vara skyldig att emottaga
denna till utfodring i enlighet med de bestämmelser, Kongl. Maj:t
kan finna för godt att föreskrifva. Samma skyldighet i fråga om öfverlemnande
af mundering, persedlar och häst till staten vid manskapets
afgång under öfvergångstiden har komitén äfven ansett böra tillkomma
rusthållare vid öfvergångstidens slut, då staten, enligt punkt 14:o, öfvertager
allt qvarvaraude indelt manskap.
Bestämmelser i allmänhet.
231
Att så länge sammanlagda nummerstyrkan af manskap på gammal 12:o
och ny stat öfverstiger eller uppgår till den siffra, som i den nya härordningen
för de respektive truppafdelningarna bestämmes, tillåta rekapitulation
af manskap å ny stat, har komitén ej funnit lämpligt. Kunna
truppafdelningarna, sedan härordningen är genomförd, sköta sina fredsöfningar
med eu mindre styrka, böra de naturligtvis äfven under öfvergångstiden
kunna göra det med en större. Det skulle således ej kunna
anses annat än som en misshushållning, om någon kostnad drabbade
staten för aflöning och underhåll af manskap, som ej för tjenstgöringen
oundgängligen behöfdes. Komitén anser sig så mycket mera kunna hysa
en dylik uppfattning, som vid mobilisering det en gång antagna stammanskapet
i alla händelser vore att påräkna, och som dettas skyldighet att
deltaga i repetitionsöfningarnä i allmänhet ej är beroende af, huruvida det
rekapitulerar eller ej, utan af den ålder, vid hvilken det inträdt i stammen.
Ett undantag härifrån anser komitén dock böra ega rum i fråga
om dem, som befordras till vice korpraler, hvilka må tillåtas rekapitulation
redan från tredje året, hufvudsakligast af det skäl, att tillgång på
underofflcersaspiranter i och för underofficersgradens uppsättande på
föreslaget sätt ej må komma att tryta, hvarjemte stammens rekryteringtorde
i hög grad underlättas, om en del af det ur skolorna utgående
manskapet såsom vice korpraler äfven under öfvergångstiden kan få
qvarstanna i tjenst. Den rekapitulation, som dessutom må förekomma
före ofvannämnde tid, afser endast att utjemna tillväxten å ny stat
under de särskilda öfvergångsåren.
Vid beräknandet af den sannolika afgången inom indelta armén under 13:o
öfvergångstiden har komitén lagt den nuvarande afgången till grund.
Denna uppgår till omkring 5 %. Afgången å indelt manskap är derför
för hvarje öfvergångsår beräknad till 5 % af den ursprungliga styrkan.
Emellertid skulle med denna afgång det indelta manskapets försvinnande
ur hären gå alltför långsamt, särskildt som önskvärdt vore, att vid
öfvergångstidens slut det qvarvarande antalet indelt manskap blefve
så ringa som möjligt. För att uppnå detta föreslår komitén, att
från och med 10. öfvergångsåret manskapet vid indelta armén må tillförsäkras
samma pensionsrättigheter vid uppnådda 40 års ålder, som
det förut haft efter fylda 50 lefnadsår. På grund af beräkningar,
redan anstälda till det öfvergångsförslag, som år 1876 utarbetades
af chefen för generalstaben, har komitén förmedelst ofvan nämnda tillvägagående
ansett sig kunna för ifrågavarande år antaga en afgång af
20 % af den ursprungliga styrkan. Denna afgång återgår dock naturligtvis
till förut antagna 5 % under de följande åren. Komitén anser sig så
232
N:o 5.
mycket hellre kunna föreslå en dylik åtgärd, som regementenas nummerstyrka
härigenom icke varder nedbringad under den enligt nya härordningen
faststälda fredsstyidcan.
Hvad vice korpralerne vid indelta armén beträffar, har man under
de två första öfvergångsåren ansett dem böra genom befordringar bibehållas
å gammal stat till förutvarande antal af det skäl, att stamsoldater
å ny stat då ännu icke hunnit göra sig kompetente till befordran
till vice korpraler.
Vid de värfvade regementena åter har man icke , ansett sig
kunna lägga den nuvarande medeltjenstetiden till grund för beräkningarna
rörande’ afgången, alldenstund rekapitulationen, som förut
varit en faktor af stor betydelse i fråga om medeltjenstetidens längd,
efter förslagets antagande måste, så vidt fråga är om manskapet på
gammal stat, helt och hållet komma att upphöra. Man har i stället
stödt sig på de medeltalsberäkningar, som blifvit gjorda öfver
det antal år, de värfvade regementenas rekryter vid antagandet förbundit
sig att tjena. Härvid har dock ett undantag gjorts i fråga
om korpralerne, Indika man ansett till allra största delen kunna öfverflyttas
till korpraler på ny stat, hvadan afgången å desse blifvit betydligt
större än den motsvarande å manskapet.
14:o. Under den sjette perioden, den sista under öfvergångstiden, är
den nya härordningen afsedd att träda i full kraft. Hela den
nya stammen borde således vid periodens slut vara till fullo uppsatt samt
den gamla helt och hållet försvunnen. Detta mål har dock endast till
en del kunnat uppnås, alldenstund man icke kan tvinga qvarstående indelte
soldater att afgå, så länge de äro till krigstjenst duglige, och enär
de sällan begära afsked, förrän de uppnå den för åtnjutande af pension
föreskrifna åldern. På denna grund måste man beräkna, att en del
manskap vid de indelta såväl fotfolks- som rytteri-regementena vid öfvergångstidens
slut fortfarande finnes qvar, och har detta antal beräknats
uppgå till 1,907 man fotfolk och 316 man ryttare eller sammanlagdt
2,223 man. Då komitén emellertid ansett det vara med billigheten öfverensstämmande,
att rust- och rote-hållare vid den tid, då den nya härordningen
är till fullo genomförd, så vidt möjligt befrias från alla skyldigheter
att hafva med karlen något personligen att skaffa, så föreslår
komitén, att allt vid öfvergångstidens slut qvarvarande indelt manskap
då af staten må öfvertagas. — Härvid uppstår dock ett särskildt förhållande
med de rotar, som äro försedde med torp. Då karlen nemligen ej kan
tvingas att lemna torpet, och rust- eller rote-hållaren således ej kan
komma i besittning deraf, förrän karlen afgår, samt då ett öfverflyttande
Generalbefälen.
233
på staten af såväl underhålls- som bruknings-kostnaderna för torpet enligt
all sannolikhet skulle för staten medföra alltför stora utgifter, för att
kunna sägas vara med en klok hushållning öfverensstämmande, måste''
man söka anlita någon utväg, hvarigenom allas rätt så vidt möjligt
varder tillgodosedd. Komitén föreslår derför denna saks ordnande
på sådant sätt, att rust- eller rote-hållare å med torp försedde rotar, som
vid öfvergångstidens slut fortfarande äro med karl besatta, af staten
eidiåller det för hvarje regemente beräknade medelvärdet af torpens afkastning
mot skyldighet att fortfarande, så länge soldaten tjenar, såväl
underhålla som under soldatens frånvaro bruka ifrågavarande torp.
Att öfvergången från den gamla till den nya härordningen i viss 15:o
mån underlättas derigenom, att chefsembetena vid de olika truppafdelningarna
så snart som möjligt efter den nya härordningens antagande
intaga sina respektive förläggningsorter, finner komitén obestridligt.
Komitén har derför äfven föreslagit, att de nya förläggningsorterna skola
intagas redan från och med den 1. Oktober det år, under hvilket den
föreslagna härordningen träder i kraft.
Generalbefälen.
Generalbefälens snara ordnande i öfverensstämmelse med den nya 16:o
härordningens föreskrifter anser komitén vara af mycken vigt, i synnerhet
för ordnande på ändamålsenligt sätt af förvaltningen inom hären.
Särskildt måste föreskriften om, att stab och intendentur å de respektive
fördelningarna skola hafva samma förläggningsort, i hög grad underlätta
ärendenas behandling, och komitén vill derför för sin del framhålla
önskvärdheten af, att redan under första öfvergångsåret samtliga då
befintliga generalbefäl förflyttas till de nya förläggningsorterna. Skulle
de nuvarande generalbefälhafvarne ej härtill befinnas villige, och en dylik
förflyttning ej heller författningsenligt kunna dem åläggas, så anser
komitén det stridande mot de i den nya härordningen uttalade grundsatserna,
att då till bemälde tjensteman utbetala inqvarteringsersättning.
Att komitén på grund af den vigt, komitén fäster vid generalbefälens
ordnande, gerna skulle velat föreslå äfven det 6. generalbefälets
uppsättande redan under det första öfvergångsåret, torde ej behöfva särskildt
framhållas. Då komitén emellertid förordat nämnda generalbefäls
uppsättande först under fjerde perioden, har detta haft sin grund i omtanken
för, att de ekonomiska uppoffringarna under de första öfvergångsåren
ej skulle blifva alltför dryga. Komitén anser dock, att, så fort
Landtförsvarskomiténs betänkande. II.
*
30
234
N:o 5.
omständigheterna det tillåta, äfven det 6. generalbefälet bör träda i
verksamhet.
Generalstaben.
17:o. De föreslagna förändringarna i generalstabens organisation anser
komitén böra genomföras blott småningom, hvarför den föreslår, att
generalstabens nya stat skall blifva färdig att tillämpas först under loppet
af 4. perioden.
Fotfolket.
18:o. Då den nya härordningen förutsätter såväl indragning af förutvarande
truppafdelningar som ock uppsättande af nya, torde lämpligt
vara, att man så mycket som möjligt låter de sistnämnda uppsättas ur
de förra. I de fall, då den nya truppafdelningen intager samma förläggningsort
som den gamla, torde detta ej heller stöta på några större svårigheter.
Uppsättandet af Vesternorrlands och Gotlands regementen, det förra,
ur Vesternorrlands beväringsbataljon och det senare ur Gotlands nationalbeväring,
anser komitén derför kunna försiggå utan vidtagande af några
särskilda åtgärder. Enahanda skulle ock förhållandet vara med Lifregementets
till fot uppsättande ur Andra lifgardet, såvida ej den uppfattningen
redan i föregående härordningsförslag gjort sig gällande,
att Lifregementet till fot borde utväxa ur Andra lifgardet och Lifregementets
grenadierkår gemensamt. Att öfverflytta hela den del af
Lifregementets grenadierkårs befäls- och underbefäls-personal, som dertill
kan befinnas villig, till det nya Lifregementet till fot ensamt, anser
komitén emellertid ej vara fullt rättvist. Lifregementet till fot blifver
nemligen enligt komiténs förslag i alla väsentliga delar likstäldt med
Svea lifgarde, och något skäl synes således ej vara för handen att låta
det förstnämnda regementet ensamt drabbas af en åtgärd, som naturligtvis
skulle inverka hämmande på dess befordringsförhållanden. Komitén
anser derför, att öfverflyttningar från Lifregementets grenadierkår
under första öfvergångsåret böra ega rum såväl till Svea lifgarde som
till Lifregementet till fot, öfverflyttningar, som för öfrigt äro så mycket
nödvändigare att verkställa redan från öfvergångstidens början, som
inskrifningsväsendets ordnande vid här nämnda regementen krafvel'' ett
icke ringa antal officerare och underofficerare utöfver det nuvarande antalet,
hvilket till stor del tages i anspråk för dessa regementens garnisonstjenstgöring
i Stockholm.
I afseende på fördelningen af de från Lifregementets grenadierkår
kommande officerarne mellan Svea lifgarde och Lifregementet till fot har
Rytteriet.
235
komité» ansett lämpligt att beräkna 1 kapten af 2. klass och 2 löjtnanter
af 1. klass öfverflyttade på förstnämnda regemente, samt 1
major, 1 adjutant, 1 kapten af 2. klass jemte 2 löjtnanter af 1. klass
på sistnämnda regemente. Regementsofficerens öfverflyttande till Eifregementet
till fot har varit föranledt deraf, att detta regemente har
två bataljonsområden, under det att Svea lifgarde endast har ett, och
således måste anses vara mera i behof af regementsofficersgradens tillökning
än sistnämnda regemente. Af öfriga nyuppsatta truppafdelningar
har komitén ansett Blekinge regemente och Skånska lifgrenadierregementet
böra i första hand uppsättas, det förra ur Marinregementet och
Smålands grenadierbataljon samt det senare ur 2. lifgrenadierregementet.
Hvar och en af dessa till indragning afsedda truppafdelningars befälsoch
underbefäls-personal, som finner med sin fördel förenligt att öfvergå
på ett nytt regemente, har sålunda tillfälle dertill, och kan dessutom
verkställa sin transport, utan att förlora något i tur och befordringsutsigter.
Koinitén tror sig genom att föreslå ett dylikt tillvägagående
hafva funnit ett medel att i icke oväsentlig grad mildra det våldsamma,
som eljest alltid måste anses ligga i indragandet af ett i full verksamhet
varande regemente.
Endast i fråga om Vestgöta regemente, Vermlands fältjägarekår och
Hallands infanteribataljon har komité» ej kunnat föreslå några särskilda
nyuppsatta truppafdelningar, dit nämnda truppafdelningars befäls- och
underbefäls-personal kunde företrädesvis blifva transporterad, men då
komitén föreslagit en allmän tillåtelse till transport för samtlige officerare
vid de regementen och kårer, som äro till indragning afsedda, och särskildt
vid trängen ett icke ringa antal af desse officerare med säkerhet kan
finna användning, så anser sig komitén hafva sörjt för, att utsigter till
anställning och befordran icke heller för nämnda truppers officerare
komma att saknas.
Rytteriet.
De två nya Östgöta och Vestgöta dragonregementen, hvarmed 19
rytteriet enligt den nya härordningen skall ökas, har komitén föreslagit
att uppsättas ur Skånska husar- och dragon-regementena. Derigenom
vinnes den fördelen, att uppsättningen kan börja både förr och med
mindre styrka, än om man skulle nödgas uppskjuta dermed, tills nödiga
etablissement å de nya regementenas'' förläggningsorter hunnit uppföras,
hvarigenom således i ekonomiskt afseende här åsyftade tillvägagående
torde visa sig ega stora fördelar. Men äfven andra skäl tala härför.
Sålunda har komitén tänkt sig, att den första uppsättningen af de nya
236
N:o 5.
regementenas officerskårer lämpligast kunde ega rum genom öfverflyttningar
från Skånska husar- och dragon-regementena, hvilkas officersantal
enligt den nya härordningen betydligt kommer att nedgå. En sådan
öfverflyttning skulle möjligen komma att stöta på svårigheter, om de nya
regementena genast förlädes å de för dem afsedda förläggningsorterna,
hvaremot den på nu föreslaget sätt antagligen komine att gå ganska
lätt. Komitén har nemligen tänkt sig sjelfva öfverflyttningen böra
tillgå på så sätt, att redan från första öfvergångsåret ett visst antal
officerare å de båda skånska regementena tillfrågas, huruvida
de med sina innehafvande löner vilja till nämnda nya regementen
låta sig öfverföras. Skulle man ej på detta sätt lyckas få alla behöfliga
platser besatta, torde öfverflyttningen kunna göras i mån af
inträffande vakanser på de skånska regementena, och tjenstgöringen å de
nya regementena under tiden kunna uppehållas medelst kommenderingar
från de båda skånska regementenas personal, hvilket kan ske utan
svårighet, så länge den föreslagna gemensamma utbildningen fortgår, eller
med andra ord till och med 6. öfvergångsåret. Under detta år tillsättes
å hvartdera Vestgöte och Östgöta dragonregemente eu major, ansedd
att såsom befälhafvare påföljande år föra den då färdigvordna
styrkan till de ordinarie förläggningsorterna.
Artilleriet.
20:o. Uppsättningen af de tre nya fältartilleriregementena har komitén, i
öfverensstämmelse med hvad ofvan yttrats rörande de nya rytteriregementena,
ansett böra ega rum ur de förutvarande artilleriregementena,
på så sätt, att Norrlands uppsattes ur Svea, 2. Svea ur Göta och 2. Göta
ur Vendes regemente. Likaledes har komitén föreslagit uppsättande af
de två fästnings- och positions-artilleriregementena ur de nuvarande fästningskompanierna,
nemligen af Vaxholms regemente ur Svea regementes
och af Karlsborgs regemente ur Göta regementes kompanier. Personalens
öfverflyttning vid artilleriet anser komitén böra tillgå efter enahanda
grunder, som i fråga om öfverflyttningarna från Skånska husar- och
dragon-regementena till de nya rytteriregementena här ofvan framstälts.
Ingeniörtrupperna.
21:o. Den nuvarande fortifikationens delning i 2 nya ingeniörregeinenten
torde, enligt komiténs uppfattning, lämpligast böra ordnas genom frivilliga
överenskommelser. Skulle ej detta låta sig göra, kan säkerligen
Trängen.
237
fortifikationsgeneralen, genom att begagna sig af sin rättighet att till
tjenstgöring placera sina officerare der, hvarest förhållandena det kräfva,
utan svårighet verkställa fördelningen på de båda stationerna Stockholm
och Karlsborg. I mån af nyutnämning och befordran torde det sedermera
falla sig lätt att fullständigt reglera öfvergången från den nuvarande
fortifikationen till de två nya ingeniörregementena.
Trängen.
Dä hären för närvarande är i fullkomlig saknad af trängtrupper, 22:o
blir deraf en följd, att uppsättningen af detta vapenslag under öfvergångstiden
måste verkställas efter andra grunder, än som följts vid de
öfriga vapnen. Det torde nemligen vid trängen vara nödvändigt, icke
allenast att så fort som möjligt anskaffa behörig materiel, utan äfven att
redan från början anordna fulltaliga skolor. På denna grund förordar
komitén så talrik uppsättning af såväl befäl som underbefäl och spel
under de tre första åren, att endast ett fåtal platser återstår att sedermera
besätta. Bristande tillgång på lokaler gör emellertid, att de 6
trängbataljonerna icke genast kunna förläggas å de för dem afsedda förläggningsorterna,
utan har komitén derför tänkt sig, att de i Stockholm,
å Ränneslätt och Karlsborg förlagda 3 bataljonerna äfven skulle kunna
mottaga och inqvartera skolorna för de 3 återstående, till dess nödiga byggnader
hunnit uppföras. Komitén har på den grund icke heller vid offergångens
början föreslagit chefers utnämnande vid mer än de 3 förstnämnda
bataljonerna, under antagande af att desse utan olägenhet skulle
kunna öfvervaka och inspektera båda bataljonernas skolor. Endast majors
grad har tilldelats desse chefer, alldenstund enligt den nya härordningen
hälften af trängbataljonscheferne skall innehafva denna grad och
den andra hälften öfverstelöjtnants, samt komitén af sparsamhetsskäl ansett,
att åt de tre först uppsatte bataljonscheferne bör tilldelas den lägsta
af de grader, som med ifrågavarande platser äro förenliga.
Inspektör för trängen har komitén föreslagit att tillsätta redan från
öfvergångens början, alldenstund organisationen och ordnandet af ett alldeles
nytt vapenslag säkerligen kommer att mer än väl kräfva eu särskild
chef, som häråt får odeladt egna sin tid och sina krafter, och som
blifver det nya vapnets målsman i fråga om de åtgärder af ett eller annat
slag, hvilka för dess uppsättande och verksamhet kunna blifva af nöden.
Tillgång till den första uppsättningen af officerare vid trängen tror
sig komitén kunna beräkna från de till indragning föreslagna regementena
238
N:o 5.
och kårerna. Komitén tager nemligen för gifvet, att ett tillräckligt antal
officerare skall till trängen såväl söka som erhålla transport.
Civilstaten.
23:o. I afseende på civilstaten komma åtskilliga förändringar enligt den
nya härordningen att ega rum dels i form af tillökning i nuvarande stater,
såsom förhållandet är med fältläkarekåren och intendenturen in. tf., dels
i form af förminskning, såsom förhållandet är med hästläkarekåren, och dels
i form af åtskilliga fast a platsers förvandling till platser på förordnande.
En del af läkareplatserna vid de nya regementena antages kunna
fyllas genom transporter bland läkare å de regementen, som skola indragas.
Åtminstone i det fall, att ett nytt regemente uppsättes i
samma trakt, hvaruti ett gammalt, till indragning afsedt, är förlagdt, har
komitén förestält sig, att det. sistnämndas läkare icke skola hafva någonting
emot att öfvergå till det nya regementets stat. Transporter till
aflägsnare trakter torde deremot icke med samma sannolikhet kunna förutsättas,
alldenstund läkaren ofta nog är bunden af sin praktik i den
trakt, der han under någon längre tid verkat. Komitén har emellertid funnit
lämpligt föreslå, att Kongl. Maj:t låter till läkarne vid de till indragning
afsedda truppafdelningarna utgå en förfrågan af enahanda innehåll,
som den, hvilken föreslagits böra utgå till officerarne vid samma truppafdelningar,
för att få utrönt, hvilka af läkarne kunna vara hugade att
låta transportera sig.
I afseende på generalintendenten och öfver]''altintendenten har komitén
föreslagit, att desse embetsman genast från och med första öfvergångsåret
skola komma i åtnjutande af för dem uppförda nya löneförmåner.
Komitén anser det nemligen vara af stor vigt, att förvaltningsförhållandena
vid hären så snart som möjligt ordnas efter nya
grunder, och att härför behöfliga åtgärder må kunna börja vidtagas
redan från och med det år, då den nya härordningen börjar träda i kraft,
och finner derföre skäligt, att de, som få i uppdrag att sköta dessa
magtpåliggande värf, äfven komma i åtnjutande af derför afsedda
löneförmåner. Komitén anser sig dessutom så mycket mera manad att
föreslå ifrågavarande bestämmelser, som vid en möjligen skeende nytillsättning
af dessa platser, större frihet vid valet af lämpliga personer
alltid måste uppkomma, om löneförmånerna äro likstälda med motsvarande
förmåner å härens öfriga högre beställningar.
Såväl de nuvarande regementspastorerne som auditörerne på stat äro
föreslagne att ersättas med tjenstförrättande regementspastorer och tjenst
-
239
Öfningar och skolor.
förrättande auditörer. Denna förändring kan emellertid ske endast småningom
i mån af de nuvarande innehafvarnes afgång, hvilken är omöjlig
att på förhand beräkna, hvarför komitén också föreslagit, att tjenstförrättande
regementspastorer förordnas blott i den mån, sammanlagda antalet
på gammal och ny stat anstälde ordinarie prester nedgår under det
enligt den nya härordningen faststälda antalet fält- och regementspastorer
samt att tjenstförrättande auditörer likaledes förordnas blott
i den mån, antalet af de på gammal stat varande auditörerne sjunkit
under det enligt nya härordningen faststälda antalet tjenstförrättande
auditörer.
Civilstatens öfvergång från nuvarande till den nya organisationen för
öfrigt framgår af Bil. Ditt. R., Tab. N:ris 49 och 50, i hvilka dock icke
är upptagen civilstaten vid de regementen och kårer, som skola indragas,
med undantag af civilstaten vid Gotlands nationalbeväring, hvilken
man ansett kunna i sin helhet öfverfiyttas till Gotlands regemente
och således i nämnda tabeller upptagas.
Afgången bland civilstaten vid de regementen och kårer, som skola
indragas, med undantag af Gotlands nationalbeväring är beräknad, såsom
Bil. Ditt. R., Tab. N:o 51 närmare utvisar. A denna tabell är afgången
bland läkarne beräknad något högre, än hvad ensamt den naturliga afgången
antagen kunna gifva anledning till, men af skäl, som ofvan äro
anförda, har man ansett sig kunna påräkna åtminstone några transporter
af läkare från ifrågavarande trupper till härens öfriga truppafdelningar.
Öfningar och skolor.
'' Att redan från början anordna lika många sjelfständiga skolor, som 24:o.
den nya härordningen afser, sedan den blifvit till fullo genomförd, finner
komitén såväl af militära som ekonomiska skäl mindre välbetänkt, helst
som rekrytkontingenten först efter flere år uppgår till den i härordningen
faststälda siffran. I militäriskt hänseende är det nemligen föga ändamålsenligt
att arbeta med alltför små, vare sig rekryt- eller korpralsskolor,
då derigenom en mängd öfningar skulle blifva på ett mindre
tillfredsställande sätt utförda; och i ekonomiskt afseende skulle det ställa
sig öfver höfvan dyrt att genast från början anordna lika många skolor,
som det finnes regementen. Ett hinder derför ligger dessutom i omöjligheten
att redan första året kunna uppföra alla erforderliga etablissement
och byggnader.
240
N:o 5.
Det är derför komitén tänkt sig, att vid fotfolket skolorna borde
anordnas efter den grundsatsen, att blott de nya regementena, som
genast från början få fulltalig rekrytkontingent, sjelfva anordna sina
skolor, under det att öfriga regementen hafva gemensamma skolor,
ända till dess deras respektive rekrytkontingenter uppgå i manskapsstyrka
till omkring bälften af det faststälda antalet.
I afseende på rytteriet har komitén dock ej ansett lämpligt följa
detta tilivägagående, alldenstund ett transporterande af hästar längre
vägsträckor alltid måste blifva förenadt både med svårigheter och kostnader
och derför ej torde böra företagas, såvida det ej är oundgängligen
nödvändigt. Vid detta vapenslag anordnas således ej gemensamma skolor
i vidsträcktare mån, än att Östgöta och Vestgöta dragonregementen
samöfvas med de båda skånska indelta rytteriregementena under ”de sex
första åren, en naturlig följd af det sätt, hvarpå nämnda regementens
uppsättande blifvit af komitén föreslaget.
Vid artilleriet hafva de tre nya fältartilleriregementena i början sina
skolor gemensamt med de tre förutvarande artilleriregementena, och
torde för en dylik anordning ej behöfva anföras något annat motiv än
det af komitén föreslagna tillvägagåendet att låta de förstnämnda regementena
utväxa ur de sistnämnda.
Vid ingeniörtrupperna fortgå skolorna i öfverensstämmelse med nuvarande
förhållanden ända till 6. året, då vid 1. regementet förutom
öfriga skolor äfven anordnas en fältjernvägsskola. Den fullständiga brist
på jernvägstrupper, som hittills varit rådande inom den svenska hären,
skulle onekligen gjort det önskligt att förr hafva kunnat börja uppsättandet
af fältjernvägskompaniet och således äfven anordnandet af fältjernvägsskolan,
men bristen å befäl, och i synnerhet underbefäl, utbildadt i denna
tjenstegren, torde göra det nödvändigt att uppskjuta härmed, till dess af
ingeniörkoinpaniernas befäl eu lämplig stam hunnit utbildas.
Vid trängen hafva bataljonerna, två och två, gemensamma skolor
under de 4 första åi’en af den anledning, att samtlige trängbataljoner
först under 5. året kunna, komma i besittning af sina respektive förläggningsorter.
25:o. Med afseende å r ep etitionsöfning ärna anser komitén synnerligt angeläget
att ju förr desto hellre tvenne klasser beväring i dessa må deltaga;
komitén föreslår äfven, att detta under 10 dagar skall ega rum redan
det 3. öfvergångsåret.
26:o. Befälets utbildning och skolor anser komitén icke genast kunna ordnas
på sätt, den nya härordningen föreslår. På den grund föreslås såväl
krigsskolan å Karlberg som volontärskolan å Karlsborg att fortgå på
241
Öfningar och skolor.
hittills öfligt sätt till och med 3. öfvergångsåret. Vid sistnämnda skola
anordnas dock detta år kurser för utbildning till värnpligtigt befäl, för
den händelse någon af volontärerne skulle befinnas villig att fullgöra
fordringarna i och för anställning som värnpligtigt befäl. I afseende
på det värnpligtiga befälets utbildning för öfrigt tillåter sig komitén att
hänvisa till Bil. Lutt. R, Tab. N:o 48, å hvilken tabell äfven upptagits
utvecklingen af beväringens öfningar. Särskildt vill komitén dock dervid
framhålla:
att i afseende på det antal, som kan väntas anmäla sig till genomgående
af de för befordran till värnpligtigt befäl afsedda skolorna,
man ansett sig böra under de första åren beräkna en lägre siffra,
hvilken först småningom under öfvergångstidens lopp antagits stiga till
det i härordningen förutsatta beloppet. Man tror sig nemligen ej böra
påräkna ett alltför stort antal aspiranter till anställning såsom värnpligtigt
befäl, förrän ifrågavarande institution hunnit blifva tillräckligt
känd och fördelarne af att inträda i densamma till fullo insedde;
att man för det första året ej beräknat några excercerande skolynglingar
eller seminarister af det skäl, att man ej ansett sig böra
ålägga desse obligatorisk vapenöfning, så länge åt de värnpligtiges öfningar
ej gifvits någon utsträckning, utan har man låtit dem fortgå i
enlighet med nuvarande förhållanden. Ett ytterligare skäl härtill ligger
dessutom i den omständigheten, att några skolor, der ifrågavarande
ynglingar lämpligen kunna undfå sin utbildning, då ännu ej hunnit anordnas
vid hären; samt
att först från och med 4. öfvergångsåret skyldighet att hafva undergått
de i § 42 af »Grunder för ny härordning» föreskrifna vapenöfningarna
för dem, som anmäla sig att aflägga maturitets- och folkskolelärareexamen
eller ock andra dermed jemförliga examina, blifvit föreslagen att
inträda. Under första året kunna nemligen af ofvan anförda skäl ej
härför lämpliga kurser anordnas, och under andra året kan man ej förutsätta,
att vederbörande ynglingar fullgöra mer än tvenne af de föreskrifna
fyra månaderna för att sedan under tredje året undergå återstoden
af sin vapenöfningsskyldighet. Detta hindrar naturligtvis ej, att
både under andra och tredje åren sådana kurser böra anordnas, att tillfälle
finnes för den, som så önskar, att under ett år fullgöra hela den
föreskrifna vapenöfningen af fyra månader.
Lundtförsvarskomiténs betänkande. 11.
31
242
N:o 5.
Landtförsvarets kostnad under öfvergångstiden.
Slutligen har komitén äfven tagit i öfvervägande den kostnad, landtförsvaret
antagligen kan komma att kräfva under öfvergångstiden. Dervid
har komitén dock ej ansett det vara af nöden att anställa beräkningar
för hvart och ett af de särskilda öfningsåren, då det för ändamålet
torde vara tillräckligt att uppvisa kostnaden blott under vissa skeden
af öfvergången. Komiténs utredningar (Bil. Litt. S) omfatta derför endast
slutåren i första, tredje och fjerde perioderna, eller med andra ord
1., 4. och 9. öfvergångsåren.
Kostnaderna för ifrågavarande år torde lämpligast låta fördela sig
i ordinarie anslag, extra ordinarie anslag och återstående rustnings- och
rotering s-kostnader.
I fråga om de ordinarie anslagen visa de verkstälda utredningarna
en kostnad, uppgående:
1. året.................... till 16,700,000 kr.,
4. » ................... » 19,250,000 » ,
9. » .................... » 22,800,000 » .
En del af de beräkningsgrunder, som härvid tillämpats, är emellertid
af den beskaffenhet, att komitén trott sig komma verkliga förhållandet
närmare genom att i någon mån höja de erhållna siffrorna.
Sålunda har t. ex. kostnaden för å gammal stat qvarvarande manskap
uträknats med ledning af de siffror, som de öfvergångsförslaget åtföljande
tabellerna utvisa, eller med andra ord hänförts till ställningen vid
de särskilda årens slut i stället för vid deras midt. Ett sådant förfarande
kan emellertid ej anses fullt riktigt, då naturligtvis det afgående
manskapet försvinner ur hären småningom under årets lopp och ej på
en gång vid dess slut. Den verkliga kostnaden för det qvarvarande
manskapet å gammal stat kommer således af detta skäl antagligen att
blifva något högre än den beräknade.
Likaledes torde mot den beräkningsgrund, i enlighet hvarmed kostnaden
för härens underhåll och beklädnad under de första öfvergångsåren
i ofvan nämnda utredning angifvits, kunna framställas anmärkningar.
I och för öfverensstämmelse med den kostnadsberäkning, som
uppgjorts öfver härordningen, sedan denna blifvit till fullo genomförd,
har man nemligen äfven i kostnadsberäkningarna för öfvergångsåren å
eu del naturaförnödenheter antagit lägre pris, än hvad nuvarande för
-
243
Landtförsvarets kostnad under öfvergångstiden.
hållanden gifva vid handen. Som den lägre kostnaden för härens underhåll
och beklädnad är beroende åt åtskilliga förändringar i förvaltningen,
och dessa förändringar först småningom kunna tänkas komma
att inträffa, finner komitén riktigast att för ifrågavarande utgiftspost
under de första åren beräkna en något högre summa, än hvad de verkstälda
utredningarna angifva.
Enahanda är ock förhållandet med kostnaden för hästarnes »utfodring,
medikamenter och skoning», hvilken kostnad sannolikt först efter
några °år kan nedbringas till den i beräkningarna förekommande siffran.
° Komitén har derföre ansett det vara riktigast att upptaga de ordinarie
anslagen:
1. året................. till 17,500,000 kr.,
4. » ................ » 19,500,000 » ,
9.
» ................. » 23,000,000 » .
I fråga om de extra ordinarie anslagen vill komitén framhålla, att
redan i de ordinarie utgifterna blifvit inräknade 1,000,000 kronor för
åtskilliga militära behof, som nu tillgodoses genom extra anslag. I nämnda
summa ingå visserligen ej några anslag till fästningsbyggnader, men då
ifrågavarande anslag äro af den art, att. de svårligen med någon grad
af sannolikhet låta på förhand beräkna sig, har komitén ansett sig här
kunna förbigå dem/ Beträffande deremot kostnaden för de byggnader
och exercisfält, som den nya härordningen kräfver, har komitén låtit
sakkunnig person verkställa en utredning, hvilken återfinnes i Bil. Litt.
J och K. Nämnda utredning visar, att kostnaden för ifrågavarande ändamål
under de 12 första öfvergångsåren — den tid, inom hvilken byggnaderna
enligt komiténs åsigt böra vara uppförda — uppgår till ett årligt
belopp af omkring 900,000 kronor.
Komitén anser derför, att kostnaden för den nya härordningen under
öfvergångstiden lämpligen kan upptagas på sätt, nedanstående tabell
utvisar:
extra anslag till
ordinarie kostnad:
byggnader:
summa:
1.
året............ 17,500,000
kr.,
900,000
kr.,
18,400,000
kr.,
4.
»
19,500,000
» ,
900,000
» ,
20,400,000
» ,
9.
»
23,000,000
» ,
900,000
» ,
23,900,000
» .
Härtill kommer dock äfven det värde i penningar, hvartill man anser
sig böra uppskatta de nummer af indelningsverket, hvilka fortfarande
244
IM:o 5.
under öfvergångstiden äro med karl besatta, — hvilket värde icke
torde tillkomma landtförsvarskomitén att beräkna.
Sannolika _ antalet qvarvarande indelte soldater under öfvergångstiden
har komitén beräknat såsom följer:
vid 1. vid 4. vid 9.
årets slut:
årets slut:
årets slut:
berustad! fotfolk ................ 2,615,
2,136,
1,433
man,
roteradt »
18,262,
14,500,
9,665
»
,
berustadt rytteri ................ 2,943,
2,498,
2,081
»
,
roteradt »
173,
141,
104
»
.
summa 23,993,
19,275,
13,283 man.
Särskild mening af S. A. Hedlund.
Allmänna synpunkter.
Den uppgift, som här föreligger till lösning, är »ett betryggande
försvar», hvilket utgör hufvudvilkoret för den afskrifning af indelningsverket
och grundskatterna, som står på dagordningen. Vilkoret afser
hmdtförsvaret, men bör väl så fattas, att detta icke ensamt för sig utan
i förening med sjöförsvaret skall bilda det (''betryggande försvaret». Landtförsvarskomitén
måste således anses ega både rättighet och skyldighet
att hafva sin blick fäst äfven på sjöförsvaret, likasom komitén för det
senare måste hafva blicken fäst äfven på landtförsvaret. Häraf framgår
ock, att det hade varit af vigt, att båda komitéerna haft gemensamma
möten för att öfverlägga och möjligen enas om hufvudgrunderna för
landets försvar i dess helhet.
Här hade då också varit tillfälle att närmare utreda den svåra frågan:
huru beskaffadt och huru stort bör ett försvarsverk till lands och
sjös vara för att kunna tillsammans anses »betryggande»? Svaret på
denna fråga innebär, att man gör för sig klart, huru vårt land, vid tillfället
af ett fiendtligt anfall, skall försvara sig, eller, med andra ord, att
man gör för sig klar en fullständig försvarsplan.
De omständigheter, som vid ordnandet af den skandinaviska halföns
och särskildt Sveriges försvarskrafter böra tagas i betraktande, äro
hufvudsakligen: de förenade rikenas ställning till främmande rnagter,
vårt geografiska läge, våra topografiska förhållanden, våra ekonomiska
hjelpkällor, våra traditioner och rådande föreställningssätt, hvartill slutligen
kommer den nutida krigskonstens ståndpunkt, i förening med de
fortgående uppfinningarna på krigsmaterielens område.
Det är uppenbart, att för ett land, som är kalladt att häfda en
stark politisk magtställning, större stridskrafter äro af nöden än för ett
land, som icke eftersträfvar att spela en sådan rol, utan endast önskar
att få lefva i fred och fullfölja sina egna civilisatoriska syften. Den
246
Särskild mening
»trygghet», som en stat inom den förra kategorien måste köpa med stora
uppoffringar, kommer den senare till godo med långt mindre ansträngning.
Det är vidare gifvet, att ett inom sig enigt folk, som hägnar rättvisa,
frihet och ordning, fullgörande rättrådigt sina internationela förbindelser,
icke bör kunna lätteligen gifva anledning åt andra magter att
inblanda sig i landets inre angelägenheter, vare sig för att stäfja
revolutionära idéer och rörelser, öfvervaka dess statshushållning, eller
häfda enskilda främmande medborgares kränkta rättigheter.
De skandinaviska folkens förenade riken intaga i förutnämda hänseenden
en så lycklig ställning, att främmande folk egna oss sin aktning
och medkänsla. »Vore jag statsman i edert land», yttrade en gång ett
framstående utländskt sändebud, »skulle jag använda alla möjliga medel
och förbindelser för att vinna den upplysta allmänna meningen i verlden
på mitt lands sida. Furst Bismarcks öfvermåttan skickliga och
talrika depescher till Tysklands sändebud under fransk-tyska kriget
röjde, huru vigtigt han ansåg det vara att hafva verldens allmänna
mening på sin sida. Understödet af denna mening verkar mycket till
att afböja krigets orsaker och hjelper ofantligt mycket den part, som
har rätten på sin sida, när krigets verklighet inträder».
Den ärofulla del, vårt land i senare tid tagit i odlingsarbetet på
såväl vetenskapens och den allmänna bildningens som ock konstens
ocli industriens fält, har utan tvifvel tillvunnit oss i rätt hög mån de
bildade folkens aktning och goda mening.
Sveriges historia visar, att, sedan vår långa, olyckliga krigsperiod
upphörde, vid tiden kort efter Karl XII:s död, vårt land icke varit utsatt
för mer än ett enda krig, som kan kallas försvarskrig, men det
kriget gälde Finland. Alla de öfriga sex krigen hade helt andra syften
än landets försvar, och åtminstone fyra af dem voro obetingadt sjelfförvållade*).
Det lider knappt något tvifvel, att icke med en klok och
försigtig politik alla dessa krig kunnat undgås.
Också har det inträffat, att när, efter den långa europeiska fredsperiod,
som ingick med 1815, en ny europeisk krigsperiod började med
1850-talet, Sverige och Norge kunnat stå alldeles utanför dessa''krig,
om också böjelse förefunnits hos regenterna att inblanda oss i ett och
annat af dem, utan att landets säkerhet varit i ringaste mån hotad,
afsigter, som dock lyckligtvis icke gingo i uppfyllelse. Om äfven förtroendet
till vår fredskärlek blifvit dermed i någon mån rubbadt, torde
ö) Se närmare härom uti en anmärkningsvärd skrift, författad af den åldrige, nu aflidne
patrioten, majoren Carl Ekenstam, kallad: Blick på Sveriges och Norges Samtid och Framtid,
föranledd af historiens vitnesbörd under sistförflutna 500 år. Andra upplagan. Söderköping 1880.
af $. A. Hedlund.
247
dock minnet af felstegen kunna småningom utplånas, i samma stund de
förenade rikenas statsmagter enas derom, att uppriktig och ärlig neutralitet
skall af oss iakttagas, då icke vår välfärd eller ära varda allvarsamt
hotade.
Den senaste tidens krigspolitik har blifvit så hårdt straffad, så väl
hvad Frankrike som Ryssland vidkommer, att både statsmän och folk
väl lära betänka sig två gånger, innan de inlåta sig på nya äfventyr i
den vägen. Under tiden digna folken under fredsrustningens tyngd.
Tillståndets outhärdlighet varder allt mer uppenbar och intränger allt
mer i folkens medvetande. För arméernas minskning, ja för fullständig
afväpning, höja sig derför ständigt nya röster inom de skilda europeiska
landen, och det ej blott ur filantropernas, utan ock ur filosofernas
och statsekonomernas led*). Den mägtiga republiken på andra sidan
Atlanten gör stora insatser i denna rörelse, ej blott med personliga
krafter, utan ock genom sitt föredöme. Många tidstecken tyda alltså
derpå, att de starka krigsrustningarna under fredstid måste stäfjas. De
folk, som kunnat tillförene utan fara motstå påtryckningen af dessa
rustningar, lära väl alltså vara nu mindre än någonsin stadda i nödvändighet
att öfveranstränga sig för skyddande af sin sjelfständiga och
fria tillvaro.
Den skandinaviska halföns geografiska läge erbjuder förmåner i afseende
å försvaret, hvartill endast få land i Europa kunna förete motstycke.
Endast öfver vattnet kunna fiendtliga trupper nalkas våra landamären,
med undantag af vår nordligaste gräns, för hvars uppnående fienden
likväl måste genomtåga Finland. Det vidare framtågandet från norr
skulle bereda den fiendtliga armén så stora svårigheter, att ett sådant
försök torde kunna, såsom nästan otänkbart, lemnas ur räkningen.
Under sådana förhållanden — d. v. s. att de fiendtliga arméerna
måste öfverföras hit på fartyg — har sjöförsvaret en vigtig uppgift att
fylla, nemligen i första rummet att söka hindra den fiendtliga flottans
landstigning. Huru och med hvilka medel detta skall ske, tillhör sjöförsvarskomiténs
pröfning, men ej särskild! landtförsvarskomiténs. För
den senare är det likväl af synnerlig vigt att få utrönt, hvilken hjelp
sjöförsvaret kan och bör i detta afseende åstadkomma.
°) Herbert Spencer, den frejdade engelske tänkaren, visar i en ej längesedan utgifven
skrift »Om Militarismen» det onda tillstånd, hvari Europa råkat genom de öfverdrifna krigsrustningarna,
hvilka, enligt general Ambert (le Francais Mars 1882), omfatta en numerär af
tio millioner man och kosta årligen fjorton (14) milliarder francs!
248
Särskild mening
För ett sådant svar kräfves en undersökning och utredning, som
ännu torde saknas, nemligen rörande landstigningspunkterna, d. v.'' s. de
punkter, der en fiendtlig flotta, som medför landstigningstrupper, kan
med lätthet hamna och landsätta sina trupper. De äro våra »sårbara
punkter».
Vårt land har en mycket vidsträckt kust, uppgående till vid pass
270 geografiska mil, med mer än eu tredjedel alldeles öppen kuststräcka,
enligt den s. k. »cert-komiténs» yttrande, hvari det tillägges, att denna
kuststräcka »erbjuder ett snart sagd! obegränsadt antal anfalls- och
landstignings-punkter». Om de grunder, hvarpå komitén stöder detta
senare påstående, har man dock icke - vunnit någon upplysning. Än
mindre har man fått någon särskild uppgift på de afsedda punkterna,
något som väl ock varit svårt att gifva, då deras antal säges vara »snart
sagdt obegränsadt». Närmare upplysning i detta afseende torde dock
vara af nöden, eftersom härpå beror icke mindre landtförsvarets med
fortifikationens, än sjöförsvarets hela anordning och förläggning.
Eu utredning af denna vigtiga omständighet måste innebära, att
hvarje sårbar punkt af den omnämnda till omkring 90 geografiska mil
uppgående kuststräckan blefve upptagen och beskrifven, med hänvisning
till de hjelpmedel, hvarmed den, i större eller mindre mån, bör kunna
skyddas. Ty här möta många utvägar: försänkningar, minor, fältverk,
större eller mindre monitorer samt torpedos. — Undersökningen bör
äfven utreda, om och i hvad mån den tillgängliga landstigningsplatsen
erbjuder för en armé tillfredsställande operationsbasis, likasom ock,
liurudane de vägar äro, som leda från landstigningsplatsen, och i hvad
mån de topografiska förhållandena erbjuda tillfällen till den fiendtlig»
frammarschens försvårande, förmedelst positionsartilleri, ströfkårer,
minor in. m.
Först sedan allt detta blifvit fullständigt utredt, kan man göra för
sig klart, hvad landtförsvaret har att göra och huru det bör vara ordnadt
till styrka, indelning och förläggning för att kunna lösa sin uppgift,
d. v. s. för att vara »betryggande». Kan det t. ex. visas, att landstigningsplatserna
äro så många och oförsvarbara, att fienden, trots
flottan, kan inom kort tid sätta sig fast hvar som helst på vår vidsträckta
kust med tillfälle till lätta frammarscher, så lärer väl ingen annan plan
till landets försvar kunna uppställas, än att låta honom intränga ganska
djupt i landet, till dess man kan möta honom med eu jemnstark armé.
Då inträder också behofvet af flere eller färre centrala fästningsverk, så
vida man ej vill draga landets stridskrafter ständigt tillbaka, under
afvaktan på eu strängare årstid, lemnande större eller mindre delar af
af 3, A. Hedlund.
249
landet i fiendens våld, en sakernas gång, som väl snart skulle göra slut
på kriget genom en underkastelse på de hårdaste vilkor.
Finner man åter genom den förutsatta undersökningen, att landstigningsplatserna,
med hänsyn till flottans, kustförsvarets, operations=-  liniernas och terrängernas förenade omständigheter, kunna begränsas till
ett mindre antal, ja kanske till ett fåtal — en mening, som hyllas af
flere med vår kustsjöfart förtrolige män — så bör väl landtförsvarets
uppgift vara att söka dels hindra landstigningen med begagnande af
förut antydda hjelpmedel, att särskildt nämna fältverk, dels försvåra
framträngandet, så att dertill kräfdes längre tid och stora uppoffringar.
De egna stridskrafterna skulle då hinna samlade dragas från skilda
punkter, börande kunna snart nog göra den alltmer försvagade fienden
kraftigt motstånd, ja ock drifva honom, med ytterligare förlust, åter ut
i hafvet. I senare fallet måste landstormen, nemligen uppfattad såsom
ortförsvar, blifva af stor betydelse; i förra fallet åter torde näppeligen
några större anspråk böra sättas på detta försvar, hvars användning
blott skulle onödigtvis göra kriget blodigare än eljest.
Den undersökning, hvarom här är fråga, måste följdriktigt leda till
uppgörande af en omfattande, giltig försvarsplan, utan hvilken det varder
omöjligt att med något anspråk på tillförlitlighet bestämma, om och i
hvad mån den ena eller andra härorganisationen kan anses »betryggande.»
An mindre kan den sökta tryggheten bestämmas till siffran, vare sig i
afseende å arméens styrka och öfningsdagar eller kostnad. För att bedöma
det nödiga måttet af krafternas styrka, måste man veta ej blott
hvad som skall med dem göras, utan ock huru det kan och bör göras.
Innan man det vet, hvilar fastställandet af ett vare sig maximum
eller minimum på hugskottets lösa sand. Deremot finnes ett annat
område, der gränser i detta afseende kunna och böra uppdragas, det är:
det ekonomiska.
Det gäller dervid, märk väl, icke hvad ett land kan och måste bära
under krig — historien lärer, att folken i detta afseende hafva en underbar
spänstighet, så att äfven de svåraste sår snart no g läkas, då
ett ordnadt fredstillstånd åter inträder — utan hvad det kan bära i
fred, utan att alltför mycket sättas tillbaka i fråga om materiel förkofran
med deraf följande utveckling äfven i andligt afseende.
Här möter då den vigtiga omständigheten, om och i hvad mån den
militära inrättningen kan gifva någon ersättning för de ekonomiska upp
LaniltJ
urs färska miténs betänkande. II.
32
250
Särskild mening
offringarna, genom höjande af folkets fysiska och moraliska kraft samt
intellektuel bildning, eller om tvärtom inrättningen kommer att verka
menligt äfven i dessa stycken. I ena fallet kunna större ekonomiska
offer bringas åt försvarsverket än i det andra.
Och kostnaderna få här vid lag räknas ej endast i penningar, utan
ock i kostnadsfria dagsverken, hvilka båda faktorer böra sammanläggas,
Det är kapitalet och arbetet, arbetet och kapitalet, som tillsammans verka
till enskildt och allmänt välstånd. Uppodlandet af ett stycke jord,
byggandet af ett hus, anläggandet af en väg — öfverallt kräfvas kapital
och arbete. Noga räknadt bör således hvad af dem undandrages den
produktiva verksamheten till annat ändamål uppskattas efter hvad som
kunnat med dem under normala vilkor åstadkommas. Om med 150 kr.
i penningar och 100 dagsverken en produkt kan åstadkommas af 400
till 500 kronor i värde, så är detta värdet på den förlust, som uppstått,
då samma belopp i penningar och dagsverken användts utan ekonomiskt
resultat; det allmänna välståndet har gått miste om motsvarande tillväxt
och förkofran.
Allra betänkligast är, om dessa förluster, hvilka för Europa äro
ofantliga, icke motvägas, åtminstone i någon mån, af den fysiska och
moraliska härdning, hvarom förut talats. Har på den militära banan
mannen fått sin kraft stärkt, så kan han måhända derefter återvinna
och återgälda hvad på honom uppoffrats. Men återvänder han till det
borgerliga lifvet med försvagad kraft och slappad sedlig håg, så varder
han till ny börda för samhället.
Liksom ett nyttigt arbete höjer och förädlar menniskans krafter, så
slappas de af det onyttiga. Skilnaden mellan det förra och det senare
ligger ofta i tidsmåttet. Den tid, som en man behöfver för att utbilda
vissa färdigheter, är väl använd och bör gifva god frukt; men utsträckes
tiden längre än hvad för ändamålet är nödigt, inträda håglöshet, slapphet,
missnöje och oduglighet. Tiden har då ej blott varit onyttigt använd,
utan verkat skadligt.
En god anordning af de militära färdigheternas utbildning står således
i nära samband med frågan om kostnaderna för försvarsverket.
Man jemför ofta dessa kostnader med assuransafgiften för ersättning
af förluster vållade genom brand- eller sjö-skador, och man påminner
om mannen, hvilken genom att spara dessa utgifter, ser på en gång hela
sin egendom gå förlorad.
Men detta beror på premiens belopp. Uppgår detta till en fjerdedel
eller en tredjedel af husets eller fartygets årliga afkastning, är det föga
troligt, att någon begagnade sig af en sådan försäkringsanstalt. Det
af S. Å. Hedlund.
251
allmänna anlitandet af dessa anstalter har inträdt först i och med de
laga premierna, hvilka noga afvägas efter riskerna. Ett fartyg, som
seglar på farliga farvatten eller under stormig årstid, får betalt# högre
premie, än det som undviker sådana faror. Ett hus, som befinner sig
i eldfarligt läge, får likaledes betala en långt större försäkringsafgift än
det, som icke är så beläget.
Men jemförelsen mellan assuransen och försvarsverket är dock ej
giltig; den förra afser att ersätta inträffade förluster, det senare att förekomma
dem, och detta väger så mycket mer, som de förluster, hvilka
här möta, gälla något mer än penningar. De förekommande åtgärderna
äro således värda mera än premierna för skadeersättningar, varande ock
af annan art än de senare.
Ett försvarsverks egenskap att förekomma fiendtliga anfall ligger
naturligtvis deri, att det är så starkt, att ett sådant anfall blefve förenadt
med större faror, än hvad fienden förnuftigtvis vill utsätta sig för,
eller så starkt, att hvad han kan vinna ej motsvarar hvad han derför
måste uppoffra. Att sätta sig i ett sådant läge är hvarje sjelfständig
stats uppgift.
Men här gäller det att se farorna hvarken större eller mindre än
de äro, och att göra sina säkerhetsåtgärder så ändamålsenliga som möjligt
och så billiga som möjligt. Man har här, såsom i allt, att räkna
icke med möjligheter, utan med sannolikheter, derest man ej vill onödigtvis
ruinera sig och kanske äfven utsätta sig för åtlöje.
Det är möjligt äfven i våra fredliga bygder, att tjufvar kunna bryta
sig in genom våra fönster äfven i öfverstå våningen af huset; det är möjligt
att en mördare kan anfalla en fredlig man på gatan; men för dessa
möjligheter sätter du likväl icke jernluckor för alla dina fönster, eller
kläder du dig sjelf i pansar. År du deremot en man, som utgör särskildt
föremål för mördares onda afsigter, så inträder ett annat förhållande.
Att kläda sig i en rustning, så tung och dyrbar, att kroppen dermed
beröfvas utväg till nödig näring och hvila, utgör ingen styrka.
Försvarsverket måste alltså vara afpassadt äfven efter landets förmåga
att bära det, och det ej blott för en kortare tid, utan för framtiden,
hvilket innebär, att det ej må återhålla den fria utvecklingen af landets
ekonomiska kraft och hjelpkällor.
Det är ganska svårt att här finna gränsen, ty man »tål mycket innan
man förgås», heter det. Men här gäller det att lefva, icke att förgås, och
då torde den regeln kunna tillämpas på ett land, som gäller i fråga om
den fruktbärande jorden, att om nya näringssafter icke till henne återföras,
sedan hon gifvit oss sin goda gröda, så är det blott en tidsfråga,
252
Särskild mening
när hon skall falla i utsugningens vanmakt. Naturligtvis är denna tid
kortare, der jordmånen är åt naturen svagare, och der luftstrecket är
oblidi&e.
Med de ekonomiska vilkoren för ett folks utveckling till helsa och
välstånd förena sig de moraliska.
Med skapandet af ett omfattande försvarsverk framträder en magt,
som icke betraktas utan farhågor, nemligen militavismens, en uteslutande
åt det militära yrket hänvisad skara af män, som på grund af detta sitt
värf intager ett framstående rum inom samhället i afseende å inflytande,
heder, rang och myndighet.
Till karakteren af ett väl ordnadt statsskick hör, att der finnes en
stark regeringsmagt, stödd på ett rättvist och väl afvägdt folkombudskap
(representation), under hvars högsta ledning och skydd alla samhällsorganismer
kunna laglydigt och fritt lefva och röra sig, likasom i
sin ordning de enskilde medlemmarne af hvarje organism. Det är under
sådana förhållanden, samhället växer och utvecklar sig i den rikast möjliga
mångfald och till största möjliga fullkomlighet, allt under förutsättning,
att den moraliske ande, som utgör det menskliga samfundets
lifskraft, lefver sund och stark.
Denna lagbundna frihet, med deraf beroende utveckling, störes i
samma stund någon af de särskilde organismerna — vare sig kyrklige,
militäre eller borgerlige — draga till sig alltför mycket af näringssaft
och kraft från de öfrige. Då uppstå stater i staten, hvilka verka utsugande
och förtryckande på de svagare och snart växa sjelfva statsmyndigheten
öfver hufvudet, till dess denna varder dem underdånig.
Historien visar mer än en gång, huru den militära magten gjort
sig sålunda allrådande inom samhällena, förtryckande folken och tilloch
af-sättande monarkerne. Napoleonismens militärvälde slöt dermed,
att den siste Napoleon vardt till en kejserlig skuggbild i marskalkarnes
och generalernes händer, hvarifrån han räddade sig endast genom fångenskapen.
Ännu i närvarande stund uppträda militärchefer, som öppet
trotsa regenterne.
Härmed följer också den faran, att äran af det fredliga, borgerliga
arbetet, som grundar samhällenas bestånd, träder i skuggan för det
militära yrket, med all dess, åtminstone ekonomiska, ofruktbarhet. De
många falska föreställningssätt, som i detta afseende varit och ännu äro
rådande, böra icke erhålla ny näring, utan böra fastmer kraftigt mot
-
af S. A. Hedlund.
253
verkas. Men det förra sker, om man skapar en mängd af militära platser,
der förrättningarna äro i fredstid dels så få, dels så underordnade, att
tjensterna leda till dagdrifveri, med allt det moraliska onda, som födes
af sysslolösheten, eller af ett arbete, hvilket, såsom gagnlöst och ofruktbart,
qvarlemnar endast otillfredsställelse och tomhet i den verksamme
mannens själ.
Det hör till det svenska indelningsverkets företräden, att både befäl
och soldater der haft jemte sina militära sysselsättningar äfven borgergerliga,
stående i detta hänseende på samma grund som milis-systemet,
blott med den skilnaden, att i det senare den borgerlige mannen kläder
sig, när omständigheterna sådant påkalla, i vapen för att värna sitt land,
under det att i det förra — indelningsverkets system — den militäre
yrkesmannen mellan sina ^militära förrättningar egnar sig åt det nyttiga
borgerliga lifvets värf. A ena sidan har man medborgaren-soldaten, å
den andra soldaten-medborgaren. Det ligger vigt uppå, att dessa begrepp
icke söndras, utan hållas oskiljaktigt förenade. När militarismen,
om ej teoretiskt dock praktiskt, bryter denna förening, ställande militärmakten
öfver och utanför det borgerliga samhället, i särskilda lagar och
hedersbegrepp, i särskilda korporativa förbindelser och under särskilda
yrkesmyndigheter, då står det borgerliga lifvets frihet på spel.
Och detta i ökad mån, när den allmänna värnpligten ställer folkets
söner under längre, eller kortare tid i soldatleden. Den militära lydnadspligten
— »disciplinen» — hvilken är nödvändig för den samlade kraftens
rätta användning, utsträckes här gerna utöfver gränsen för sjelfva
tjensteförrättningen in på det enskilda lifvets område. Den frimodighet,
som utgör en rådande egenskap hos hvarje ädel natur, skall stäckas, och
följderna varda än osjelfständighet, än uppstudsighet. Folkkarakteren
skadas af båda. Och om ett folk blifvit bragt till denna ståndpunkt, så
torde man på goda skäl kunna utropa med den gamle biskop Grundtvig:
»under sådana förhållanden kan det sättas i fråga, om det gamla Danmark
är värdt att försvaras».
Jag tillåter mig här att återgifva ord, som skrefvos i detta ämne
för 15 år sedan, uti en uppsats om »folkbeväpning och stående armé».*)
»Den allmänna värnepligtens tillämpning förvandlar ett lands försvarsväsen
ifrån yrkes-anné till borgarebeväpning eller milis. Det är nu
icke längre den för en viss förrättning — krigare-yrkets — aflönade
mannen, som uppbär skyldigheten att försvara landet; hvarje medborgare
har sjelf öfvertagit denna skyldighet, i förening med sina vanliga
°) Se en skrift kallad: Sveriges försvarsväsen ordnadi på grundsatsen af allmän värnepligt.
Af Göteborgs Handels- och Sjöfarts-Tidnings Redaktion 1867.
254
Särskild mening
borgerliga förrättningar. Det är dagakarlen, handtverkaren, köpmannen,
läkaren, tjenstemannen, skriftställaren in. in., som är tillika soldat för
en kortare tid af sin lefnad, beredd att såsom sådan våga sitt lif för
fäderneslandets försvar samt öfvad att kunna fullgöra sådana soldatens
förrättningar, som afse detta höga ändamål. Gen omförd t gifver
detta system: »ett folk i vapen».
Ett sådant försvarsväsen har varit för alla fria folk, och särskildt
för nordens, det ursprungliga. Vissa historiska förhållanden, hvarom vi
ej här kunna tala, framkallade legotrupper. De stående arméer, som deraf
härflöto, hafva hållit folken i ofrihet, men hafva tillika, i senare tider,
verkat staternas finansiella ruin. Erfarenheten lärer, att de derjemte
varit vid flerfaldiga tillfällen vanmägtiga att skydda mot fiendtligt öfverfall
de folk, hvilkas krafter de utsugit. (Jemför den af Fredrik II. skapade
preussiska mönsterarmén i slaget vid Jena och Auerstädt samt
den österrikiska i våra dagar.)
Och det är ej blott folkets fysiska kraft, utan ock dess moraliska,
som härmed uppoffrats. En nation, som sjelf obeväpnad och oöfvad i
vapnens bruk öfverlemnat sitt försvar åt en stående armé, anser sig gemenligen
dermed fri från eget ansvar i fråga om detta försvar och sjunker
så i den slafviska säkerhetens sömn, likgiltig om den i dag lyder
eu och i morgon en annan herrskare, obekymrad om sin tillvaro såsom
en fri och egen nation. Denna moraliska slapphet har medgifvit uppkomsten
af militärvälden inom staternas sköte, som föraktat det borgerliga
lifvets arbete — deras eget uppehälle — och bildat sig till eu aristokrati,
som ej uppburits af andra vare sig yttre eller inre företräden
än yrkesgraden och klädedrägten (uniformen). Häraf hafva följt många
falska moraliska föreställningssätt t. ex. i fråga om heder, medborgerlig
förtjenst, arbetets ära in. in. Inom de militära kasernerna har det dels
onyttiga, dels lättjefulla lifvet födt allehanda laster, hvilka blifvit en
kräftskada på samhället. Millioner dagsverken af landets kraftfullaste
män hafva blifvit dragna undan det nyttiga näringslifvet. Till underhållande
af en skyddsmagt har nationen offrat det inesta af sina statsinkomster,
hvarmed den kunnat befrämja sin odling och sitt välstånd.
Och när faran kommit, då denna magt skulle gälda alla de gränslösa
offer, hvarmed den uppehållits, så har den ofta varit — vanmägtig.
I den stund, ett fritt folk vaknat till insigt af detta missförhållande,
kan det icke länge låta det dervid förblifva. Det ställer sig sjelft i vapen,
återtagande sin rättighet att fullgöra sina åligganden att försvara
sitt land. Så hafva frivilliga föreningar för vapenöfning uppstått vid
sidan af de stående arméerna; så hafva de önskningar och planer upp
-
af S. A. Hedlund.
255
stått, hvaraf denna framställning utgör en yttring, nemligen att ordna
försvarsväsendet på allmän beväpning, i stället för på grundvalen af en
stående armé.
Det påstås af dem, som försvara det senare systemet, att krigskonsten,
särdeles sådan den framträder genom nyare tiders vetenskap och
uppfinningar, kräfver ©vilkorligt en armé af yrkesmän. Endast sådane
män, som gjort krigskonsten till sin uteslutande lefnadsförrättning, kunna
såsom befäl och män i ledet motstå en på samma sätt ordnad fiendtlig
styrka. Och bättre en liten sådan styrka, väl utbildad och disciplinerad,
samt lifvad af en sann »militärisk anda», än en långt större massa, som
ej vunnit dessa egenskaper. Det är alltså, säger man, bättre för ett
land, att underhålla en mindre stående armé än att sjelft träda i vapen.
Dessa satser hafva länge gällt såsom tros-artiklar, men blifva nu -  mera icke trodda, utan bestridda. Den nyare krigskonsten har snarare
ledt derhän, att vissa grenar af borgerlig bildning uppfylla bättre dess
kraf än den rena militärbildningen. En god maskinist är för många af
de nyare krigsredskapen mera användbar än den bäst drillade — d. ä.
i alla tempo och manövrer inöfvade — soldat. Sinnesnärvaro, initiativ,
raskhet — äro vigtigare egenskaper än den medvetslösa, mekaniska böjningen
och vändningen efter kommando-ordet. Patriotism är högre än
all s. k. »militärisk anda». Eu manstukt, grundad på känslan af pligt
och heder, är starkare än en disciplin, grundad på slafvisk fruktan för
straff. Bildning är bättre än råhet och okunnighet.
Men der återstår dock ett mått af specifik militärisk kunskap och
öfning, som hvarje trupp måste tillegna sig. Vedhuggaren måste lära
rätt föra yxan, om hans goda håg och starka arm skola uträtta allt
hvad de förmå. Plär äro vissa tempo att inhemta och öfva. Men denna
öfning är medlet, ej ändamålet. Mannen lär sig de erforderliga tempo
för att fälla och klyfva trädet, ej för att kunna hugga på ett regelrätt
och alltid lika sätt, hvarifrån han icke vågar afvika.
Och denna öfning är alldeles intet yrkesarbete; den kan inhemtas
af hvar man i förening med hvarje annat lefnadsyrke. Och den är som
sådan nyttig att förvärfva, ty den utgör en god både själs- och kroppsgymnastik,
hvilken bör såsom ett moment af allmän bildning ingå i den
manliga uppfostran.
En trupp af så danade frie medborgare är — det är vår sidas påstående
— öfverlägsen en till antalet jemnstai’k trupp af yrkesbildade
krigare, icke tvärtom. Men ett folk, så öfvadt, uppställer i farans stund,
när det träder sjelft under vapen, hela arméer, der det förr fanns blott
några kårer, och arméer i den mån bättre utrustade, som landets väl
-
256
Särskild mening
stånd gifvit åt det borgerliga manskapet tillfälle att bättre sörja för sin
egen beklädnad, beväpning in. m.» — Detta sades 1867.
En framstående norsk militärförfattare skrifver för några få år sedan*):
''»Organisationen af den väpnade magten är en sak af så genomgripande
betydelse, så väl för nationen i dess helhet som för den enskilde,
hvilken tillhör armén, att eu förändring i det bestående må göras blott
på det vilkoret, att den är tvingande nödvändighet, och efter det man,
menskligt taladt, har förvissat sig om, att de grunder, hvarpå förändringen
bygges, stå i full harmoni med folkets seder och nationalkarakter,
samt med landets politiska ställning, geografiska läge och topografiska
förhållanden».--— »Någon stående armé i europeisk mening skall
Norge — det faller af sig sjelft — aldrig inägta- hålla, utan är hänvisadt
till att följa de spår, hvari vår nationela styrka hittills utvecklat
sig, och denna vår s. k. liniearmé med dithörande landtvärn är i verkligheten
icke något annat än milis.»
Författaren fortfar:
»Det kunde tyckas öfverflödigt att framkomma med denna anmärkning,
derest det icke blifvit nästan modesak att uppfatta och uttala sig
om milis eller milisarmé, som skulle dessa nödvändigtvis vara ett slags
sammanrafsad hop, hvarpå man ej kan lita i allvarets stund. Detta är
emellertid oriktigt. En milis är ej egnad att efter godtycke nyttjas till
infall i främmande land, men inom eget land har man alltför många
exempel på sant hjeltemod med uppoffringar för konung och fädernesland
ådagalagda af milistrupper, för att man må ega rätt att tala om
dem med ringaktning. Det är ingen anledning att tvifla på, att ju också
vår armé skall, när det påkallas, göra sin pligt. — Det är nog så, att
mod och offervillighet icke äro tillräckliga i och för sig, det fordras
också krigsduglighet dertill. Men denna kan också bibringas en milishär.
Hufvudsaken är, att den varder ordnad efter riktiga grunder».
De i dessa ord uttryckta grundsatserna hafva framkallat ett fullständigt
»förslag till organisation af norska armén» af J. Sverdrup och
A. D. S. Hjorth, hvilket förslag har, såsom man känner, vunnit norska
riksförsamlingens godkännande. Under sådana förhållanden och då det
ju är uppenbart, att ett likartadt ordnande af försvarsväsendet i Sverige
°) Se »Den Norske Armés Omorganisation». Af A. D. S. Hjorth, f. chef för Norske
Jägarcorps. Kristiania 1877.
af S. A. Hedlund.
257
och i Norge vore af synnerlig vigt*), — samt då reservanten fortfarande
vidhåller sin mening, trots alla mer eller mindre hånfulla och fåkunniga
gensagor, rörande ändamålsenligheten för de förenade rikena af försvarsväsendets
ordnande på milis-systemets grund, ehuru med en väsentlig
del fasta kadrer — under sådana förhållanden, säger jag, ligger den
tanken nära, att man borde undanskjuta tiden för en ombildning af
Sveriges nuvarande försvarsverk, intill dess allmänna föreställningssättet
mognat för ofvan antydda uppfattning. Här möter likväl den omständigheten,
att vigtiga reformer på andra områden äro förbundna med
landtförsvarets ombildning, och detta har varit det hufvudsakliga skälet,
hvarför man icke velat lemna saken åt en i alla fall ganska oviss framtid.
Det förslag, som komitén framlagt, och hvilket reservanten med åtskilliga
afprutningar trott sig kunna biträda, går dock i den rätta riktningen,
så vida tillämpningen sker på behörigt sätt.
Anmärkningsvärdt är emellertid, att redan 1860 fästes i svenska borgareståndet
uppmärksamheten på det schweiziska milissystemet uti ett
särdeles intressant anförande af L. J. Hierta.**) Sedermera hafva flere
röster höjts derför och det förnämligast ur tvenne synpunkter: systemets
styrka såsom försvar, »med en motståndskraft som blir dag för dag
starkare» (Ä. D. S. Hjorth), och dess inflytande på folkets moraliska
lyftning, hvarom ofvan är taladt.
I fråga om ett »betryggande''* försvar och de »garantier», som derför
påkallas, må erinras, att någon full garanti derför aldrig kan lemnas i
och med arméns styrka allena, emedan dit hör äfven den högsta ledningen.
Krigshistorien visar, att store härförare kunnat åstadkomma mägtiga
verkningar äfven med svagare arméer, likasom ock å andra sidan,
att starka arméer rönt nederlag genom saknaden af skicklig och säker
fJ) Den ofvan åberopade norske författaren, herr A. D. S. Hjorth, skrifver härom i en
skrift kallad »Folket i Vaaben»: »År det någon sak, hvars likartade anordning skulle vara
oneklig för att styrka föreningen, så må det val vara försvarsverket. Icke dess mindre är
det knappt något, hvarom olikheten i åskådningssätt om hvad som är ändamålsenligt och nödvändigt
visar sig större mellan de två rikenas regeringar än just detta. De fordringar, som
svenska regeringen uppställer gent emot riksdagen och som den norska regeringen framställer
till stortinget för att få i stånd en stridsduglig armé, äro så skiljaktiga, att man knappt skulle
kunna tro, det rikena äro förenade i krig och fred.»
!ss) Anförandet är särskild! tryckt i en liten skrift kallad: »5 Värnpligtsfrågor. Ett ord
för dagen, yttradt af Lars Johan Hierta, i borgareståndet 1860. Linköping 1877.»
Landtförsvarskomiléns betänkande 11.
83
258
Särskild mening
ledning. Det senaste stora kriget mellan Tyskland och Frankrike utgör
blott ett nytt bidrag till denna historiska erfarenhet. Om någonsin man
har rätt att fordra »garantier», så skulle det väl då vara just här. Men
huru vinna sådana? Ett godt befordringssystem, med uteslutande hänsyn
till dugligheten och åsidosättande af personliga s. k. »konsiderationer»,
vare sig af ynnest eller af onåd, af barmhertighetskänsla eller belöning
för trogen tjenst och lydigt sinnelag, vore visserligen en faktor, men ej
tillfyllestgörande. Ty högsta befälet ligger hos konungen, och att icke
den ärftliga tronföljden utgör någon borgen för, att detta högsta befäl
varder tillfredsställande, derom bära både Gustaf Hirs och Gustaf IV.
Adolfs personligheter vitne. Att icke ens generalernes lysande egenskaper
kunde motverka inflytelserna häraf, derom vitnade 1808 och 1809
års krig i Finland, likasom det senaste turkisk-ryska kriget bar samma
vitnesbörd, hvad såväl den ryska som den turkiska krigföringen vidkommer.
Någon verklig full garanti för ett folks trygghet gent emot yttre
fiender torde således ej finnas i annat än folkets moraliske ande af enighet
samt fosterlands- och frihets-kärlek, en tanke, som Napoleon I. uttryckte
i orden: »Arméerna räcka ej till för att rädda ett land, hvaremot
en nation, som försvaras af folket, är oöfvervinnelig. (»Les armées
ne suffisent pas pour sauver un pays, tandis qu’une nation, qui est défendue
par le peuple, est invincible».) Att fordra garantier af ett folk,
för att det ej skall försumma sitt sjelfförsvar är helt enkelt dårskap.
Man går ej i borgen för sig sjelf, och gäller borgen här någon annan
magt, t. ex. en dynasti eller en regeringsmagt, så är anspråket oberättigadt.
Här vore det, såsom ofvan är antydt, folket, som hade rätt att
kräfva garantier, men icke tvärtom.
Man kan och bör ej, vid frågan om en ny organisation af ett lands
försvarsverk, särdeles då detta skall träda i full verksamhet först efter
l1/* årtionde, förbise de nya uppfinningar på krigsmaterielens område,
som oaflåtligt framträda, och detta ej blott hvad sjöförsvaret vidkommer,
utan ock i fråga om landtförsvaret. Mot de pansarklädda fartygen framträda
ej blott nya väldiga kanoner, utan ock, hvad mera är, de nya
fruktansvärda sprängmedlen. Fn obetydlig tingest försedd med några
skålpund dynamit eller nitroglycerin sänker det stoltaste fartyg i hafvets
djup. Att dessa sprängämnen skola varda till kraftiga medel i försvarets
tjenst vare sig till att hindra en fiendes landstigning, eller försvåra, att
af S. A. Hedlund.
259
icke säga omöjliggöra, hans frammarsch, lider väl näppeligen något
tvifvel. Men för deras användning kräfvas icke massor af manskap utan
fatal af behjertade och sjelfuppoffrande män. — Äfven kulsprutorna
hafva framträdt såsom mägtiga krigsredskap, hvilka, använda i fotfolkets
tjenst, skola ganska sannolikt medföra icke obetydliga förändringar i
detta vapens taktik. Och här må ej förbises, att de flesta, om icke alla,
dessa uppfinningar, frukten af vår tids mekaniska snille, komma i långt
högre mån försvaret, än anfallet till godo. Man står måhända nu inför
enahanda utvecklingsskede i afseende å krigsväsendet, som då uppfinningen
af krutet omhvälfde det gamla krigsväsendet, med dess hufvudstyrka,
det harneskklädda rytteriet. För ett folk, som icke är af nödvändigheten
rnanadt att alltför häftigt påskynda sitt försvarsverk, torde det
vara skäl att dervid gå försigtigt till väga, under afvaktan på hvad de
nya uppfinningarna bära i sitt sköte. Och detta så mycket mer som
erfarenheten visar, att det går vida lättare att utvidga än att inskränka
grundade samfundsinrättningars omfattning, äfven då goda skål finnas
till inskränkningen. Icke minst komme detta att gälla den militära inrättningen,
med hvilken mägtiga intressen alltid äro nära förbundna.
Indragningen af onyttiga tjenster hör till både statslifvets och det enskilda
lifvets svåraste uppgifter.
För måttet af den försvarsstyrka till lands, som kunde anses »betryggande»,
bär det utlåtande, som afgafs i april 1874 af de för ändamålet
tillsatte komitérade, bestående uteslutande af militärer, varit allt
hittills normerande. I det af dessa komiterade afgifna underdåniga »yttrande
öfver inom generalstaben utarbetadt förslag till Grunder för Ny
Härordning» säges sidan 6:
»Sveriges folk är visserligen ringa till antal, men häraf kan dock
icke dragas den slutsats, att landet är ur stånd att försvara sig, och
klenmodigheten må icke deri finna eu ursäkt för bristande viljekraft.
För ett försvar inom egna landamären torde få land hafva ett mera fördelaktigt
läge. Genom föreningen med Norge är största delen af dess
landgräns tryggad och den öppna delen deraf förflyttad till trakter, föga
gynsamma för ett anfall. Hvarje annan sårbar punkt måste en fiende
nalkas sjöledes. Huru stora hans stridskrafter än må vara, begränsas
för honom det antal stridande, hvarmed han kan anfalla våra kuster,
af de transportmedel, som stå honom till buds, och, då nutidens krig
fordra en ofantlig fältmateriel för eu här, som skall vara stridsduglig,
260
Särskild mening
så_ ligger häruti eu icke ovigtig fördel för dess försvarande. Hvilken
skilnad för en fiende att med jernvägarnes hjelp från en lång landgräns
och stödd på egna fästningar öfversvämma den stat, som skall angripas,
med snart sagdt en befolkning i vapen, mot att på fartyg nödgas öfverskeppa
en krigshär med hela dess utredning af vapen, hästar, kanoner,
krigsförnödenheter och förråd af alla slag till några enstaka landstigningspunkter,
från hvilka han icke annat än långsamt kan utbreda sig.
Vid en landstigning på svenska kusten bör nemligen vår jernvägsmateriel
kunna vara undanskaffad, och våra jernvägar gjorda för fienden
obrukbara, så att han tvingas att hufvudsakligast och kan hända uteslutande
verkställa sina transporter med fordon, framsläpade af hästar,
dem han till största delen måste medföra från eget land — hvilket åter
skulle kräfva en ännu större tillgång på fartyg.
Sverige är dessutom så glest befolkadt i förhållande till sin vidsträckthet,
att stora truppmassor omöjligen kunna påräkna att, annat än
undantagsvis, lefva på den landsdels bekostnad, hvilken de genomtåga,
och den fiendtliga hären måste således i de flesta fall äfven föra med
sig förråd af lifsmedel och furage. Man må icke invända, att landets
vidsträckthet också är till skada för försvararne, ty genom vårt, sig oaflåtligen
utvecklande jernvägsnät bör inom ganska kort tid större delen
af landets stridskrafter kunna samlas mot hvarje hotad punkt och förses
med sina förnödenheter.
Slutligen har Sverige sin vinter, som försvårar, stundom omöjliggör,
förbindelsen med eget land och derför bidrager att inskränka fiendens
företag både till tid och omfång.
Om således landets försvarsväsende med kraft och klokhet ordnas,
kunna ock vi hysa en berättigad förhoppning, att det skall i pröfningens
stund befinnas motsvara sitt ändamål: fosterlandets betryggande.»
På grund af dessa förutsättningar kommo komiterade till det
sannolikhets resultat, »att en armé af omkring 100,000 stridande vore
väl erforderlig för att möta ett allvarligt anfall», dervid likväl komiterade
ej yttrat ett ord om vare sig sjöförsvaret eller de fortifikationshjelpmedel,
som böra komma landtförsvaret till hjelp. Icke heller hafva
komiterade tagit med i räkningen den kontingent af en armékår om
20,000 till 23,000 man, som alltid bör kunna påräknas från Norge.
En landtarmé, som kunde genast möta den landstigande fienden
med 100,000 man stridande, vardt sålunda utgångspunkten för nämnde
komiterades förslag, hvilket af Kongl. Maj:t framlades till 1875 års
riksdag, och hvilket korteligen benämnes »1875 års förslag».
af S. A. Hedlund.
261
Den då föreslagna styrkan har, såsom sagdt, varit bestämmande för
den militära uppfattningen allt intill den dag, som nu är, om också
flere andra synpunkter i 1875 års förslag måst öfvergifvas, såsom då
man förklarade den då föreslagna öfningstiden af i medeltal ett år (för
fotfolket IOV2 månader) vara den minsta möjliga». På grund häraf föreslogo
komiterade, att fotfolket skulle bestå af 26 regementen, räknande
tillsammans 49 linie- och 51 landtvärns-bataljoner eller på krigsfot 100
bataljoner, utom depoterna. Hvarje bataljon skulle på krigsfot bestå af
omkring 900 man. Slutsummorna i afseende å fotfolkets numerär blefve:
stridande........
deraf linie......
landtvärn........
icke stridande
............. 87,774,
46,386,
41,388,
............. 3,652.
Summa 91,426.
Rytteriet skulle bestå af 11 regementen om 5 liniesqvadroner hvardera.
Vid härens öfvergång till krigsfot qvarlemnas 11 sqvadroner såsom
depoter, då de återstående 44 sqvadronerna utrycka med 5,500
ryttare. Tillika uppsättes vid hvarje regemente 1 till 2 landtvärnssqvadroner
afsedda till trossbetäckning och gendarmeritjenst. Förhållandet
mellan rytteriet och fotfolket blefve då 1 : 13, under det förhållandet i
Tyskland och Frankrike är 1:8, det förra alltså »särdeles ofördelaktigt»,
hvilket likväl, yttra komiterade, mildras dermed, att för eu fiende öfverskeppandet
af ett större antal hästar till vårt land är förenadt med icke
ringa svårigheter, så att han, efter hvad man torde våga antaga, kounne
att här i landet uppträda jemförelsevis svag i kavalleri.»
Rytteriets nummerstyrka blefve:
stridande...................................................................7,491,
deraf linie...................................................... 5,940,
landtvärn........................................................1,551,
icke stridande.............................-.............................. 704.
Summa 8,195.
Fältartilleriet skulle på krigsfot bestå af 6 regementen med tillsammans
48 åkande batterier, deraf 37 linie och 11 reserv-, samt 2 ridande
linie-batterier, summa 50 batterier, hvardera om 6 kanoner, eller
tillsammans 300 kanoner. I fredstid skulle dock batteriernas antal utgöra
endast 39. — Artilleriets nummerstyrka blefve:
262
Särskild mening
stridande........
deraf linie......
landtvärn........
icke stridande
............ 8,824,
. 7,031,
.. 1,793,
............. 3,866.
Summa 12,690.
Denna artilleriets styrka omfattar så väl fält- som positions- och
fästnings-artilleri.
Ingeniör trupp erna (fortifikationen) skulle bestå af 2 regementen om
tillsammans 9 kompanier och eu fältjernvägsafdelning.
Numerären blefve:
stridande.............i..................................................... 3,577,
deraf linie.................................................. 1,964,
landtvärn.........................................................1,613,
icke stridande............................................................ 472.
Summa 4,049.
Trängen skulle bestå af 3 bataljoner om 2 kompanier hvardera med
eu sammanlagd personal af 8,517 man.
Vid en mobilisering skulle arméen uppträda med en linie- och landtvärns-styrka
af 107,712 man stridande och 17,284 man icke stridande,
eller tillsammans 124,996 man, hvartill komme 35,353 man i depoterna,
tillsammans 160,349 man. Hela styrkan vore utrustad med 36,845 hästar,
372 kanoner och 7,066 fordon.
Detta var den storartade militära apparat, som föreslogs år 1875.
Den stora möda, som var nedlagd på förslaget och den särdeles förtjenstfulla
motiveringen — allt från den militära synpunkten sedt — har
gifvit detta förslag ett välförtjent aktadt rum i det utvecklingsarbete,
hvarom här är fråga. Men förslaget hade ett stort fel: det var öfverdrifvet,
. både i fråga om försvarets kraf och landets förmåga att bära
den militära bördan. Ett vidare fel var, att det lemnat sjöförsvaret och
fortifikationens hjelpmedel ur sigte, äfvensom den norska kontingenten,
samt att det underskattade landstormens betydelse.
I stället för att begränsa detta förslag har man sedermera, uti 1878
års särskilda utskotts betänkande, utvidgat det, så att totalsumman af
stridande och icke stridande der höjts från omkring 160,000 man —
med depoterna — till 168,000 man.
Nu har i den närvarande landtförsvarskomiténs förslag denna siffra
höjts ytterligare till omkring 176,000 man, allt på den högsta krigsfoten.
Denna höjning från 1875 till 1882 års förslag fördelar sig sålunda:
af S. A. Hedlund.
263
på
))
))
))
»
fotfolket..
rytteriet...
artilleriet.
träng........
depoterna
............. 1,952
man,
.............
705
»
,
.............
2,407
»
,
............. 6,311
»
,
............. 4,411
»
.
Summa 15,786
»
.
Att under krigstid fullständigt väpna,, kläda och föda en sådan
styrka som den nu af komiterade uppstälda, torde näppeligen vara möjligt,
liksom det nog torde blifva svårt att i öfrigt reda sig med denna
vidlyftiga apparat. Icke mindre svårt torde det blifva att i fredstid
underhålla alla de härför nödiga kadrer, förråd, skolor in. in. Eu reduktion
varder alltså oundgändligt nödvändig och den kan göras på
flere sätt: genom minskning af linietrupperna, af reserven eller af båda,
eller ock genom borttagandet af hela den i förslaget upptagne reserven,
under förutsättning att denne kan utbildas ur depoterna. Mycket har
talat för att verkställa reduktionen på basen af både liniens och reservens
nedsättande, och reservanten har äfven uträknat, huru eu sådan
reduktion skulle utfalla. Då inträffade det, att minskningen visade
ganska nära samma siffror, som när man borttog hela den af komiterade
uppsatta reserven, och vid detta förhållande har det blifvit enklare för
icke-fackmannen och medförande mindre rubbning i komiterades förslag,
att verkställa den nödvändiga reduktionen så, att linien blefve oförändrad,
med borttagande af hela reserven. Härtill har dock äfven måst
läggas eu reduktion till hälften af den i linien upptagna allmänna trängen,
eller från 14,828 man till omkring 7,400 man. Med denna reduktion
nedsättes totalsiffran i komiterades förslag utom depoterna till i jemnade
tal 100,000 man från 136,000, dock utan minskning i den stamtrupp
af 25,000 man, som ingår i komiterades förslag. — Reduktionen
drabbar hufvudsakligen fotfolket, der komiterades reserv uppgår till
24,622 man. Jeinfördt med 1875 års förslag nedgår siffran från 91,426
man till 68,756, men då är att märka, det dessa senare äro uteslutande
linietrupper, hvilka i 1875 års förslag upptagits till endast 48,603 man.
I afseende å rytteriet innehöll, såsom ofvan är nämndt, 1875 års
förslag, att detta vapen skulle kunna, vid krigets utbrott, rycka i fält
med 5,500 man, sedan 11 sqvadroner lemnats åt depoterna. Med den
reduktion, som nu föreslås, skulle rytteriet kunna, vid krigsutbrott, gå
i fält med 7,280 man, deraf 6,270 stridande, hvilka bestå uteslutande af
stamsoldater. Äfven med qvarlemnande i depoterna af 1,800 man, enligt
1875 års förslag, komme detta senare förslags fordringar att uppfyllas.
264
Särskild mening
Artilleriets styrka, nu ökad med positionsartilleriet, komme att
öfverstiga 1875 års förslag med närmare 500 man.
Ingeniörtrupperna, hvari ingen reduktion i komiterades förslag af
reservanten föreslås, visa i det närmaste samma siffra som 1875 års förslag.
Trängens reduktion till hälften af hvad komiterade föreslagit återför
denna till samma antal bataljoner och kompanier, som föreslogs 1875,
eller 3 bataljoner om 2 kompanier hvardera, dock med något minskad
numerär, eller från 8,517 till 7,414, en olikhet, som likväl bör kunna,
om så kräfves, lätteligen utjemnas.
Den begränsning af Sveriges landtförsvar, som reservationen innebär,
i jemförelse med hvad komiténs flertal beslutit, torde alltså kunna
äfven ur militärisk synpunkt godkännas, så framt man icke vill ställa
fordringarna så högt, att det sökta målets vinnande varder omöjliggjordt.
Mycken tvekan kan deremot råda, huruvida icke reservanten gått längre,
än behofvet krafvel'', och folkombuden skola vara villiga att godkänna.
Under alla omständigheter skall det ej kunna med fog påstås, att den
eller de, som vilja gå så långt, som här föreslagits, icke vilja göra något
kraftigt för fäderneslandets försvar. Genom den föreslagna begränsningen
kunna beväringens åldersklasser inskränkas till 6 år, i stället för 12,
hvarmed äfven den stora fördelen vinnes, att de insparade sex åldersklasserna
med dithörande stamsoldater kunna öfverföras till landstormen,
hvilken dermed komme att bestå af 14 åldersklasser i stället för 8, ett
antal, som torde vara det minsta möjliga för att i vårt glest befolkade
land upprätthålla en landstormsorganisation.
Om landstormen råda skiljaktiga meningar, beroende i ej ringa
mån af det obestämda sätt, hvarpå landstormens organisation varit omnämnd
i de förslag till försvarsverkets ombildning, som förekommit i
skilda tider. I sjelfva verket har intet organisationsförslag i detta
afseende blifvit uppgjordt. Man har ej ens gjort sig mödan att uträkna
det sannolika antal af stridbare män, som de för landstormen bestämda
årsklasserna skulle gifva, än mindre har man uppgjort någon plan, ens
i allmänna drag, af dess bataljoners styrka, dess vapenförråd, in. in.
Alltsammans har inskränkt sig till ett par tre §§ i värnpligtslagen, der
det heter, att landstormen tillhör ett visst fotfolksregemente, att den
delas i landstormsafdelningar efter fotfolkets kompaniområden, samt att
sedermera hvarje landstormsafdelning delas i sockenafdelningar. Befälhafvare
inom kompaniområde är i fredstid befälhafvare för landstorms
-
af S. A. Hedlund.
265
afdelningen; för sockenafdelningarna förordnas befäl af fördelningsgeneralen;
underbefälet förordnas af sockenbefålhafvaren. Detta är allt.
I 1875 års förslag tillädes likväl, att för landstormens trenne yngsta
åldersklasser, 18—21 år, borde anordnas frivilliga målskjutningsöfningar
med en belöning af 10 kronor för approberad skjutfärdighet. Här omnämnes
ock, i komiterades yttrande, landstormens egenskap af ortförsvar,
i hvilket afseende det säges: »Om landstormen äfven är af föga värde,
när det gäller att möta och tillbakaslå en fiendtlig armé
så
bör dess militära betydelse på den regelbundna krigshärens flyglar eller
vid mindre fiendtliga landstigningar och ströftåg dock icke för lågt uppskattas.
Redan dess tillvaro tvingar fienden till en varsamhet och en
splittring af stridskrafter till skydd för rygg och flanker, hvars följder
växa i samma mån den anfallande djupare intränger i landet, och den
försvarandes fosterlandskänsla är mäktig af sjelfuppoffring för det nationel
oberoendet och fäderneslandets frihet» (sid. 25).
I föga följdriktighet med detta uttalande tillägga komiterade, att
det »vore ett gagnlöst företag» att redan på förhand gifva en fullständigt
ordnad militärisk inrättning åt landstormen, och att frågan alltså
inskränker sig dertill att »söka, så vidt möjligt, bereda ett statsrättsligt
skydd åt de medborgare, Indika, utan att tillhöra den egentliga fältarmén,
likväl på konungens kallelse gripa till vapen för försvar af allt,
som är den frie mannen kärt, och bereda krigsstyrelsen en laglig form
för att taga den medborgerliga hängifvenheten i anspråk för en i landet
inträngande fiendes bekämpande».
Komiterade hafva således ej tvekat ifrågasätta ett uppkallande från
konungens sida af en härsmagt, som saknar all organisation, och h\ars
trädande i vapen under sådana omständigheter blefve just en sådan
»levée en massc», uppbåd af oordnade hopar, hvars gagnlöshet och fara
för folket eljest starkt framhållas, med tillämpning ej blott på landstormen
utan ock på ett milissystem med den i detalj mest genomförda
militära organisation!
Erfarenheten har dock visat, att äfven utan sådan föregången organisation
folkhopar, som trädt under vapen ledde af skicklige anförare,
kunnat göra fienden stor skada. Det vilda kriget i Spanien mot
Napoleon I:s härar utgör ett af de många vitnesbörden härom, och ett
oss närmare liggande exempel hafva vi från Aland i Maj 1808, da skärgårdsbönderna
under anförande af länsmannen Arén och presten Gummerus,
understödde af löjtnant Kapfelman med ett par skärgårdsfartyg,
tvungo hela ryska styrkan, 20 officerare med öfver 600 man, att gifva
sig (se en liten skrift »Om partigängarekriget, en länk i fosterlandets
Landtförsvarskomiléns betänkande. II.
266
Särskild mening
försvar. Örebro 1869»). Men sådana drag minska dock icke kraften af
yrkandet på en fortgående organisation.
Landstormen eger sin naturliga moraliska sammanhållningskraft i
hemortskänslan och hemortsanden, som mana till sjelf uppoffring och
mannamod, bildande äfven en högre grund för manstukt, än någonsin
lång sammanhållning under fanorna i förening med stränga krigslagar
torde kunna göra. Detta vigtiga moment i fråga om den mycket omordade
»disciplinen» har ock blifvit rätt uppfatta*^ och väl framstäldt i
det förr omnämnda förslaget till ny härordning för Norge, utarbetadt
af hrr J. Sverdrup och A. D. S. Hjorth, till hvars ledande grundsatser
hör följande:
»Åt man i Mangel af det Sammenhold, som en långvarig
Samlingstid under Fanen giver en Trop, maa soge dette tilveiebragt ved
sa meget som muligt åt lade Befolkningen fra de samme Distrikter tjené
i samme Afdelinger». (Förslag till organisation af den norske armée.
Dokument 1. 1879). Men landstormen såsom ortförsvar får i vårt land
sin särskilda betydelse derutinnan, att den i kustlandskapen måste ©vilkorligt
träda under vapen lika tidigt som den öfriga armén, nemligen i
de landskap, der man kan motse fienders landstigning. Landets försvar
går här genom ortens. För den skull måste åtminstone i kustlandskapen
landstormen vara lätt mobiliserbar, hvilket likväl förutsätter en någorlunda
genomförd organisation jemte vapenförråd. Att uppbåda landstormen
utan dessa förutsättningar vore ej blott ett gagnlöst utan ett grymt
och oförsvarligt tilltag från en regerings sida. Bättre då att uppmana
befolkningen att hålla sig stilla och fredligt. Men det kan tviflas på,
att svenska folket skulle lyda en sådan befallning, likasom man nog
kan taga för afgjordt, att när fienden hotar hemsöka landet, konungen
skall kalla alla landets dugande män under vapen, ty sådan är krigets
ultima ratio. Med vårt folks inneboende förmåga att ordna sig och dess
starka lydnadskänsla skulle nog, innan kort, bataljoner vara bildade;
men det är ett lättsinnigt vågspel att icke hafva någonting förberedt
för ett sådant fall, och förfarandet är desto mer klandervärd^ ju mera
man ordar om krigsförberedelse i öfrigt och derför påkallar ofantliga
offer i fredstid. De förskansningar och fältverk, hvilka man en gång nog
skall komma att uppföra å kusterna och andra punkter, der det gäller
att hindra fienders frammarsch, böra ock kunna vårdas och värnas af
landstormen, hvilken öfver hufvud taget helt visst komme att i krigstid
lemna bidrag till fästningarnas garnisoner.
Komiténs långt öfvervägande flertal har dock föga lyssnat till de
härom gjorda framställningar, hvartill skälet torde varit å ena sidan
underskattandet af de borgerliga stridskrafter, hvarom här är fråga, att
af S. A. Hedlund.
■267
ej säga motviljan mot dem, och å andra sidan den väl långt drifna farhågan
för att folket härmed komme att stå alltför länge under militärmagtens
ok.
Det har dock varit fjerran från reservantens föreställning, att landstormen
skulle vara underkastad ens en tillstymmelse till sådant tvång.
Han håller fastmer hårdt derpå, att landstormens öfningar i fredstid
skola vara endast frivilliga — af samma natur som de frivilliga skarpskytteföreningarnas
— och att ingen inskränkning i öfrigt uti landstormens
frihet i afseende å militära ändamål må förekomma. Deremot,
yrkar han på en större rättighet i fråga om inträde och qvarstannande i
landstormen, än hvad den nu uppgjorda värnpligtslagen innehåller. Han
påyrkar nemligen, att välfrejdade, vapenföre män under 21 års och öfver
40 års ålder må ega rätt att inträda och qvarstanna i landstormen, hvar
och en på den ort, der han är bosatt, för att deltaga i de frivilliga
öfningarna, till hvilka höra i första rummet målskjutning, och ansluter
sig äfven till hvad i 1875 års förslag föreslogs i fråga om vissa med
dessa öfningar förbundna belöningar.
Då i komiténs betänkande uttalas farhågor för fälttruppernas inskränkning
och försvårade mobilisering genom landstormens utvidgning,
ser reservanten i landstormens ordnande möjligheten af ett försvarsväsen,
hvilket blefve på eu gång landets värn och den lagbundna folkfrihetens
skydd, och hvarmed tillika försvarsverkets fruktansvärda börda komme
att ganska mycket lättas.
Jag öfvergår härefter till de särskilda framställningar, som föranledas
af min från vissa af komiténs flertals beslut afvikande mening,
dervid jag anser mig ej böra inskränka mig till en naken förkastelsedom
öfver dessa beslut, utan angifva hvad jag ansett böra sättas i deras
ställe. Jag har icke förbisett den fara jag dermed måste löpa, såsom
icke fackman, att begå ett och annat misstag, hvaraf den småsinnade
förståsigpåaren skall kunna göra kapital, men jag har hellre vedervågat
detta, än jag velat utsätta mig för den förebråelsen, hvars befogenhet
jag ej kunnat bestrida, att jag ogillat och förkastat utan att kunna eller
vilja uttala, hvad jag anser vara riktigare, såväl i och för sig som med
hänsyn till hopp om framgång.
Följande härvid den ordning, hvari komiténs förslag till grunder
för ny härordning blifvit uppstäldt, och hänvisande i afseende å åtskilliga
punkter till detta förslag, beder jag få nämna, det jag förestälde
mig, hvad jag också före mitt inträde i komitén tillkännagaf, att det
268
Särskild mening
nya härordningsförslag, som skulle utarbetas, bygdt på 1878 års särskilda
utskotts förslag »med jemkningar, soja kunde finnas erforderliga»
(h. exc. statsministerns yttrande till statsrådsprotokollet af den 19 Juni
1880) borde hvila på följande bestämmelser:
l:o 25,000 man stamsoldater, 2:o 90 dagars allmänna beväringsöfningar
med rätt till frikallelse från 30 dagar efter i hemorten förvärfvad
approberad färdighet till ett mått, som motsvarade 30 dagars
beväringsmöte; 3:o årliga totalkostnaden ej öfverstigande 25 millioner
kronor.
Det är dessa grundsatser, jag haft för ögat vid den begränsning af
komiténs förslag, som jag ansett nödvändig och hvilken innehålles i
denna reservation.
Art. I. Härens sammansättning.
I denna afdelning af komiténs förslag föreslås följande ändringar.
§ 1. Hären består i fredstid af linietrupper och landstorm. Då
hären sättes på krigsfot, tillkomma depot-trupper, från hvilka lemnas
dels er sättning smanskap, dels i mån af tillgångar och behof, reservtrupper.
§ 2. a. Härens vapen äro: fotfolk, rytteri, artilleri, ingeniörtrupper
och träng.
b. Linietrupperna sammansättas dels af en hufvudsakligen ur de
värnpligtiges led anskaffad stam, dels af beväring.
Till limon höra värnpligtige af de sex första åldersklasserna; de
återstående åldersklasserna höra till landstormen. Till depoterna inkallas
värnpligtige i mån af behof dels utur de förstnämnda 6 åldersklasserna,
dels ock utur de åldersklasser, som följa närmast på dem, d. v. s.
den sjunde, åttonde o. s. v.
§ 3. a. Fotfolket består af 26 regementen, deraf 21 sammansättas
af 3 bataljoner, 4 (de nordligaste) af 2 bataljoner och 1 (på Gotland)
af 1 bataljon, eller tillsammans 720 bataljoner.
b.
På krigsfot inkallas till hvarje regementes depot nödigt antal
depot-trupper, utur hvilka utbildas ersättningsmanskap samt i mån af
tillgång och behof reservbataljoner.
c.
Hvarje bataljon består af 4 kompanier.
§ 4. Rytteriet består af 10 regementen, hvartdera om 4 sqvadroner,
tillsammans 40 sqvadroner. På krigsfot utbildas ur depoterna ersättningsmanskap
samt, i mån af tillgång och behof, reserv-sqvadroner.
§ 5. a. Artilleriet består af dels fältartilleri, dels fästnings- och
positions-artilleri.
af S, A. Hedlund.
269
b.
Fältartilleriet består af 6 regementen, af hvilka 4 (1. och 2.
Svea, 1. Göta och Norrlands) sammansättas af 6 åkande batterier, 1
regemente (2. Göta) af 7 åkande batterier, deraf 1 pa Gotland, samt 1
regemente (Vendes) af 6 åkande och 2 ridande batterier, tillsammans
39 batterier, hvardera om 6 kanoner.
På krigsfot utbildas ur depoterna ersättningsmanskap samt, i mån
af tillgång och behof, reservbatterier.
c.
Fästnings- och positions-artilleriet (lika med komiténs förslag).
§ 6. Ing eniörtr upp erna (lika med komiténs förslag).
§ 7 a. Trängen består af 3 bataljoner, hvardera om 2 kompanier,
eller tillsamman 6 kompanier.
b. (Lika med komiténs förslag.
§ 8. Lika med komiténs förslag.
De ändringar i komiténs förslag, som blifvit här ofvan föreslagna,
bestå hufvudsakligen deri, att man, med undanrödjande af den s. k.
»förstärkta krigsfoten», hänvisat utbildandet af alla reserv-trupperna till
depoterna, »i mån af tillgång och behof», under krigstid, samt låtit på
eu gång, utan att dervid skilja emellan fredsfot och krigsfot, fotfolkets
linieregemente!! sammansättas till samma antal liniebataljoner, som
komitén upptagit för krigsfoten, äfvensom nedsatt trängens styrka till
hälften. Till följd häraf har man ock kunnat uttala, att till linien höra
de värnpligtige af de sex första åldersklasserna (från och med 21 till
och med 26 års ålder), enär dessa åldersklasser lemna mer än tillräckligt
antal beväringsmanskap för ändamålet. Nedanstående tabell skall
tydligt visa detta.
Enligt eu inom komitén utarbetad tabell erfordras till fälttrupperna
på krigsfot följande numerär beväring:
till
stridande.........
43,200
icke stridande
2,545
45,745
icke stridande
770
icke stridande
4,005
stridande........
552
icke stridande
1,038
1,590
stridande........
160
icke stridande
1,177
1,337
icke stridande
5,413
Summa
58,860
270
Särskild mening
Detta är behof vet.
Hvilka tillgångar finnas att fylla detsamma? En äfvenledes inom
koinitén utarbetad tabell med »förslag öfver härens tillgång på beväringsmanskap
vid mobilisering», år 1897, visar följande siffror:
1. åldersklassen (efter afdrag af stammanskap) .............. 18,592,
2., 3., 4. och 5. åldersklasserna.......................................... 66,616,
6. åldersklassen.................................................................... 15,628.
Häraf framgår, att endast de 4 mellersta åldersklasserna ej blott
fylla det afsedda behofvet, utan dertill lemna ett öfverskott till depoterna
af ej mindre än.................................................................... 7,756 man.
Läggas härtill 1. och 6. åldersklassernas................................. 34,220
» ,
så erhålla depoterna, utan anlitande af någon vidare åldersklass,
en sainlad beväringsstyrka af.................................. 41,976
» ,
och detta oaktadt åldersklassernas styrka i komiterades förslag blifvit
utan tvifvel allt för lågt räknad.*) Beloppet är i allt fall tillräckligt
för att ur depoterna utbilda ett tjugutal fotfolksbataljoner och ändock
qvarlemna öfver 20,000 man till ersättande af krigsförluster. Skulle emellertid
det nära nog otänkbara förhållandet inträffa, att ytterligare ersättnings-
och reserv-manskap påkallades, må man dertill anlita 7. åldersklassen,
derpå den 8. o. s. v. Denna aflägsna möjlighet bör likväl ej
hindra sistnämnda åldersklassers omedelbara öfverförande till landstormen.
Här möter då frågan: hur stor blefve, under dessa omständigheter,
hela härens linie-styrka? Svaret derpå må hemtas ur komiterades egen
ofvan åberopade tabell:
Generalitetet, generalstaben, fältintendenturen m. in.:
Stridande:
Icke stridande:
Summa:
Officerare......................................
48
i
49
Civilpersonal...................................
—
45
45
A. Fotfolket (72 bataljoner):
Officerare..................................
1,420
26
# 1,446
Underofficerare.............................
2,952
242
3,194
Civilpersonal.............................
—
175
175
Spel.........................................
936
—
936
Manskap, stam (med vice korpraler)
16,704
556
17,260
»
beväring.............................
43,200
2,545
45,745
65,212
3,544
68,756
a) Komitén har utgått från beräkningen af en rekrytkontingent af 26,565 man år 1897,
motsvarande 1/2 % af den vid denna tidpunkt beräknade befolkning af omkring 5,300,000
invånare. Enligt medicinalstyrelsens berättelse för 1871 hade af de 33,340 beväringsynglingar
af första klassen, som då infunnit sig till mönstring, 26,791 ansetts till krigstjenst antaglige.
Landets folkmängd var då endast något öfver 4,600,000. Erfarenheten från Finland visar
pek, att första åldersklassens rekrytkontingent icke obetydligt öfverstiger lL %.
af S. A. Hedlund.
271
B. Rytteriet (40 sqvadroner):
Officerare..............................................................
Underofficerare....................................................
Civilpersonal......................................................
Spel.......................................................................
Manskap, stam (med vice korpraler)...............
» beväring-..............;...............................
O
Stridande: Icke stridande : Summa:
Officerare.................................................
Underofficerare.......................................
Civilpersonal________________________________ ____________
Spel............................................................
Manskap, stam (med vice konstaplar)
» beväring.
D. Artilleriet, positions-:
'' Officerare ............''.....................................
Underofficerare........................................
Civilpersonal...........................................
Spel...........................................................
Manskap, stam (med vice konstaplar)
» beväring...
E. Ingeniör trupp erna:
Officerare ..............................................
Underofficerare......................................
Civilpersonal............................................
Spel.........................................................
Manskap, stam (med vice korpraler).
» beväring...............................
F. Trängen (hälften af komiténs):
Officerare ..................................................
Underofficerare...........................................
Civilpersonal............................................
Spel ...........................................................
.....
270
—
270
.....
540
40
580
—
120
120
100
—
100
..... 5,360
80
5,440
—
770
770
6,270
1,010
7,280
4 kanoner):
..... 216
62
278
.....
273
388
661
—
82
82
64
95
159
..... 2,380
2,986
5,366
—
4,005
4,005
2,933
7,618
10,551
54
6
no
108
33
141
—
17
17
6
6
12
.....
474
329
803
... .
552
1,038
1,590
1,194
1,429
2,623
52
32
84
.....
119
198
317
_____ —
56
56
14
18
32
..... 1,296
929
2,225
160
1,177
1,337
1,641
2,310
4,051
__
112
112
—
538
538
—
450
450
—
86
86
Transport
1,186
1,186
272
Särskild mening
Stridande:
Icke stridande :
Summa :
Manskap, stam ......
» beväring.
Tillsammans...............................................-......
Denna numerär fördelar sig sålunda:
Officerare.........................................................
Underofficerare...............................................
Civilpersonal .............................................
Spel..................................................................
Manskap, stam (med vice korpraler)..........
» beväring..........................................
Transport 1,186
—
815
—
5,413
7,414
77,298
23,471
1,186
815
5.413
7.414
100,769
2,299
5,431
902
1,370
31,907
58,860
100,769
Utom denna styrka har man, såsom ofvan är visadt, en sammanlagd
tillgång beväring för depoterna ur sex åldersklasser af omkring
42,000 man, deraf första åldersklassens depot utgör 18,500, hvartill böra
läggas stamsoldaternas rekrytklasser, uppgående till omkring 5,500 man,
allt utom befäl och underbefäl.
Vid mobilisering eger man således en liniearmé af öfver 100,000
man, deraf 77,298 stridande, med depoter om i det närmaste 50,000
man. I förening med den kontingent af 20 till 23,000 man, som kan
påräknas från brödralandet Norge, kommer hären att uppgå till ganska
nära den numerär af 100,000 man stridande, hvilken i 1875 års förslag
ansetts »väl erforderlig för att möta ett allvarligt anfall».
Då för linien påkallas 31,907 man stamsoldater, deraf 3,748 vicekorpraler,
bör den skyldighet, komiterade velat lägga på stamsoldaten att
under 6 år efter slutad tjenstetid i krigstid tillhöra linien (N:o 1, § 40
mom. 4), kunna inskränkas till högst två år. Härmed bör stamsoldaten
kunna, efter slutad krigstjenst, gå omedelbart in i landstormen för att
der utgöra befäl och underbefäl; de två åldersklassernas inkallelse i linien
under krigstid bör icke verka alltför menligt på landstormsbataljonernas
sammanfogning, då antalet af de så utgående näppeligen kan komma
att öfverstiga 12 procent af landstormens samtliga stamsoldatstyrka.
Till ofvan nämnda antal af officerare, underofficerare och civilpersonal
bör läggas ett här ej utfördt antal af sådana personer för depoterne i
krigstid, hvartill böra kunna användas pensioneradt befäl och underbefäl
samt värnpligtig civilpersonal. Komitén har sjelf utgått från den
synpunkten, att reservernas mobilisering skall inträda först, »när en
af S. A. Hedlund.
273
yttersta kraftansträngning vore af behofvet påkallad.» Att för denna
yttersta nödvändighet, hvilken måste anses ganska aflägsen, uppsätta och
underhålla i fredstid befäl och underbefäl åt, denna reserv, synes mig
icke välbetänkt. Det är nemligen icke här fråga om små siffror. I komiténs
ofvan åberopade tabell »sammandrag af härens mobiliserade styrka»,
upptagas för reservtrupperna 598 officerare och 1,429 underofficerare,
eller tillsammans 2,027 personer utom spel 385 man, hvilkas tjenstgöring
i fredstid blefve ytterst inskränkt. Ej blott att härmed vållades statsverket
betydliga utgifter, utan deraf måste följa äfven ett annat ondt,
som hvarje samhälle bör sorgfälligt undvika, nemligen skapandet af stort
antal tjensteman med ringa tjenstgöring och svaga löner, hvari ligger
ett sysslolöst tjenstemanna-proletariat, missnöjdt och klagande, som utgör
frätsår på samhällskroppen. När detta system införes på det militära
området, d. v. s. då under fredstid uppehållas befälskadrer med ringa
sysselsättning, så födes deraf eu åtrå efter krigisk verksamhet, som är
allt annat än det tryggande af freden, hvilket uppgifves vara krigsrustningarnas
ändamål (Si vis pacem etc.). Fastmer födes häraf den s.
k. »chauvinismen», hvilken mer än en gång framkallat krig, som icke
varit af nödvändigheten påkallade.
Det torde dessutom varda ingen lätt sak att åstadkomma den stora
numerär af officerare och underofficerare, som påkallas, äfven utom
reservtruppernas kadrer.
Då i närvarande tid antalet af officerare vid svenska armén uppgår
till 1,734 och af underofficerare med korpraler och konstaplar till 3,697
man, så skulle, enligt ofvan af mig uppstäda förslag för armén, behöfvas
2,344 officerare och 5,431 underofficerare, en tillökning alltså i de förres
antal af 610 och i de senares af 1,734. Det må frågasättas, huruvida
denna gräns bör och kan öfverskridas. Den tillfälliga goda tillgång på
oflicersaspiranter, som för närvarande lärer erbjuda sig, och hvars siffror
i allt fall ej äro jemförliga med ofvannämnda tillökning, bör der vid
lag ej bestämma omdömet.
Man skall utan tvifvel invända, att utan förut existerande kadrer
skola icke reservtrupperna kunna i depoterna organiseras till bataljoner,
sqvadroner in. m.
Dervid må erinras, att när den »yttersta ansträngning», hvarom här
är fråga, varder nödvändig, så lära väl ock depoternas skolor komma
att arbeta med så stor kraft, att både befäl och underbefäl kunna der
utbildas, då för de högre graderna tillsättes befäl från liniens dels aktive,
dels pensionerade officerare. Under kriget skola ock, inom ett lifaktigt
folk, krafter framträda och komma till användning, hvarom man i fredsLandtförsvar&komiténs
betänkande. II.
35
274
Särskild mening
tid ej har aning. För denna ytterlighet ligger det vigt uppå, att folkets
både materiel och moraliska kraft icke blifvit i förväg utsugen och
slappad.
En mobiliserbar liniestyrka af mer än ett hundra tusen man, väl utrustad
med vapen, kläder och alla nödiga förråd i öfrigt, utgör i allt fall
en ofantligt stor tillväxt i förhållande till det närvarande, då den fasta
armén företer i effektiv befäls- och manskaps-styrka följande siffror:
Generalitetet
och generalstaben m. in.................................................. 50,
Fotfolket...............................................................
26,477,
Rytteriet...............................
4,957,
Artilleriet.........................-...................................................................... 4,615,
Fortifikationen........................................................................
972.
Summa 37,071.
Lägges härtill Gotlands nationalbevärings infanteri- och artilleri-kår.
............................................................................................... 202,
varder summan 37,273,
hvaremot svara de 41,909 man, hvartill armén, enligt ofvan framstälda
förslag, skulle uppgå, då beväringen icke tages med i räkningen.
Att den nuvarande numerären skulle vid mobilisering högst betydligt
hopsmälta, lärer väl ej kunna förnekas. Komitén har också yttrat,
att den nuvarande styrkan under fred måste »ej obetydligt sjunka» vid
mobilisering.
Men härtill kommer den väsentliga tillväxten i arméns styrka, att
i ena fallet — det nuvarande tillståndet — den fasta armén kan endast
med mycken svårighet och med stor risk intaga i sina led eu, eller
låt vara två årsklasser af en föga öfvad beväring, under det i senare
fallet — komiténs af mig reducerade förslag — den långt mer öfvade
beväringen ingår i den färdiga organisationen. I förra fallet är också
hufvuddelen af stammen — det indelta fotfolket och rytteriet — långt
mindre krigsbildad än i det senare. Särskildt blefve, enligt det nya
förslaget, specialvapnen tillgodosedda, i det man här finge en rytteristyrka
af 7,280 man, deraf beväring endast 770, under det rytteriets
nuvarande styrka är 4,957; en artilleristyrka, med positionsartilleriet,
af 13,174 man, deraf beväring endast 5,595, under det artilleriets nuvarande
styrka uppgår till 4,725 (med Gotlands). Vidare tillkomma
4,051 man ingeniörtrupper, deraf 1,337 man beväring, mot nuvarande
fortifikationstrupper af 972 mans styrka. Slutligen finge man en allmän
träng af 7,414 man, hvaraf nu ej finnes något. Starka depoter och en
af S. A. Hedlund.
275
väl organiserad landstorm lära väl ock innebära ganska stora tillsatser
af ökad försvarskraft.
Det lärer väl således vara obestridligt, att det i denna reservation
framställa förslag erbjuder ett försvar, som är det närvarande långt
öfverlägset, hvadan det måste väcka förvåning, om man ur militärisk
synpunkt ville föredraga det senare framför det förra, eller, såsom orden
lyda: »bibehålla indelningsverket». Eu sådan uppfattning måste öfverraska
ännu mer, derest det kan visas, att det nya förslaget icke blefve
dyrare än det närvarande.
Hela systemet blefve ganska enkelt, jemfördt med såväl den närvarande
mycket invecklade ordningen, som komitens flertals förslag.
1.
En enda liniearmé med depoter, grundad på stamtrupp och 6
åldersklasser beväring, med rätt och tillfälle att, när nöden det kräfver,
inkalla i depoterna en efter annan af de påföljande åldersklasseina.
2.
En läns- (härads-) och socken-vis ordnad landstorm i och för ort
försvaret,
med vapen och andra nödiga förråd samlade i orterna under
t. ex. häradenas hägn.
_
En jemförelse mellan den här ofvan föreslagna styrkan och åtskdhga
andra lands motsvarande försvarskrafter möter svårigheter deri, att stora
olikheter råda i afseende å de särskilda jemförelsepunkterna. Jemförelsen
borde i öfrigt omfatta både landt- och sjö-försvaret, enär de mindre offren
för det förra kunna uppvägas af större offer för det senare, och tvärtom.
För öfrigt äro uppgifterna på papperet ingalunda detsamma som verklighet,
hvithet torde vara särskildt fallet med Belgien och Holland. Så
mycket vågar jag dock uttala, att om Sverige ordnar sig så, att det kan
i farans stund mobilisera en liniearmé af alla vapen om 100,000 man
utom depoterna, deraf 77,000 man stridande, så har det för sig åstadkommit
ett landtförsvar, hvilket till omfattningen uthärdar jemförelse
med hvarje annat europeiskt land, med hänsyn till folkmängd och ekonomiska
tillgångar.
Eu jemförelse mellan det här framstälda förslaget med det s. k.
1875 års förslag har jag förutskickat.
Art. I. Härens manskap; stammen.
I N:o 1, § 11 rörande stammen har komiténs flertal velat fastställa
eu årlig rekrytkontingent af 5,500 man jemte rekapitulation för att hålla
276
Särskild mening
fulltalig deri nummerstyrka af 25,000 man, hvarom stadgas i § 10. Förhållandet
emellan dessa båda tal måste dock alltid bero på beräkning,
dervid den vigtigaste faktorn är tjenstetidens längd — ju längre tjenstetid,
desto mindre årskontingent och tvärtom — hvartill komma dödsfall,
sjukdom, brott, m. m. §:ens lydelse borde således, i reservantens
mening, vara:
»Denna nummerstyrka hålles fulltalig dels genom en årlig rekrytkontingent,
som beräknas till i medeltal 5,500 man, dels genom rekapitulation.
»
Man har emellertid på komiténs flertals sida hållit mycket hårdt •
på den nu föreliggande lydelsen, och orsaken dertill har under öfverläggningarna
trädt tydligt i dagen. Genom att taga en fast årskontingent
till utgångspunkt och genom att på samma gång göra föreskriften om
tjenstetiden sväfvande, träder den siffra — 25,000 man — hvari stammen
skall hållas fulltalig, i bakgrunden, kunnande både öfver- och
under-skridas. Af flertalets förslag framgår ock, att man vid mobilisering
påräknar en tillgång icke af 25,000 utan af 44,000 man stamsoldater, ett
mål, som man velat vinna dermed, att stamsoldat tillhör, så länge han
i följd af sin värnpligt qtarstår i beväringen, dess första uppbåd (N:o 1,
§ 40 inom. 4.), hvilket innebär, att om eu stamsoldat vid 20 års ålder
antagits på t. ex. 2 år, så tillhör han efter denna tjenstetids slut i allt
fall linien till och med 82 års ålder. Det är uppenbart, att stamsoldats
anskaffning skall härigenom mycket försvåras, hvilket borde framför allt
beaktas af . dem, som funno ett hufvudsakligt skäl till förkastande af
1878 års. förslag, äfven sådant det förelåg inom de derom väckta motionerna,
just i svårigheten att få det årliga behofvet af stamrekryter fyldt.
Det har ej heller någonsin varit meningen, att den stamstyrka, som
skulle träda i stället för den närvarande arméns manskapsstyrka, och
hvars numerär för den skull stäldes någorlunda lika med denna, skulle
kunna utvidgas ej långt ifrån dubbelt, en egenskap, som den närvarande
nummerstyrkan ju alldeles saknar. Stamsoldatens värnpligt bör väl alltså
hållas inom skäliga gränser och torde aldrig böra öfverstiga den allmänna
värnpligtstiden med mer än ett, högst två år, hvilket, såsom förut
är visadt, ej heller är af nöden, så vida man ej alltför våldsamt utvidgar
arméns mobiliseringsstyrka. (Föreskriften om stamsoldatens qvarstående
i linien så lång tid, som den af komiténs flertal påyrkade, medför också
den stora olägenheten, att landstormen dermed går miste om just det
befäl och underbefäl, som för dess organisation äro af nöden). Äfven
en annan omständighet talar för, att man ej bör slå fast årskontingenten
alltför hårdt, nemligen den, att någon frihet må lemnas Kongl. Maj:t
af 8. A. Hedlund.
277
att rätta sig efter tidsförhållandena, så att eu mindre kontingent må
kunna antagas under ett derför ogynsamt år, för att ett annat år fyllas
med en större.
Vidhållandet af den fasta årskontingenten torde sålunda böra mycket
ogillas, och det icke minst derför, att misstanke kan uppstå om, att
derunder ligger något, som ej är fullt uppriktigt.
För sammanhangets skull må här upptagas N:o 1, § 43 rörande stamsoldats
utbildning och tjenstetid, en §, som är af synnerlig betydelse i
både militäriskt, borgerligt och ekonomiskt afseende.
Komiténs flertal har här velat stadga, det stamsoldat skall genomgå
först en ettårig rekrytskola och derefter — andra året — en korpralskola
om 8 till 12 månader, permissionsdagar om 10, 15 och 20 procent
inräknade.
Häri har mindretalet påyrkat den ändringen, att endast de stamsoldater,
som efter genomgången rekrytskola, »funnits dertill villige och
duglige», skulle genomgå det påföljande årets korpralsskola. Man har
nemligen från den sida, der detta tillägg yrkas, aldrig haft för ögat, att
stamtruppen skulle utgöra befäl, utan endast bestå af soldater och vice
korpraler.
Det är uppenbart, att om en stamsoldat skall genast vid anställningen
binda sig vid att genomgå eu tvåårig skola, i stället för eu ettårig,
så skall mången röja stor tveksamhet vid ingåendet af ett sådant
aftal, äfven då han kanske efter vunnen kännedom om rekrytskolan,
skulle gerna frivilligt ingå i det följande årets skola. Och endast af
dem, som frivilligt så göra, torde ett godt underbefäl kunna utbildas.
Redan den ettåriga rekrytskolan utgör i allt fall en vida längre utbildningstid
för ej blott soldaten, utan ock korpralen, än den tid, hvaröfver
man nu inom hufvuddelen af armén förfogar *. Det lärer väl också
ligga i sakens natur, att den tvååriga skolan endast afser utbildningen
af stammens vice korpraler, hvilka, såsom förut är visadt, uppgå till endast
en tiondedel af hela stamtruppen. Antalet af dem, som ur det första
årets skola borde utväljas till genomgående af det andra årets skola,
för att bildas till vice korpraler, skulle således utgöra en tiondedel af årskontingenten
eller 550 man, en siffra, som gerna må höjas, om det ock
vore till 1,000 man och derutöfver med hänsyn till det underbefäl, som
härifrån bör utgå. Och desse böra utan svårighet kunna vinnas på frivillighetens
väg,
a Den nuvarande utbildningstiden vid de indelta regementena utgör:
a)
för soldat två rekryt- och ett regementB-möte om tillsammans 120 till 140 dagar.
b)
för vice korpraler tillkommer en kurs på 150—170 dagar.
278
Särskild mening
Komiténs flertal har velat pålägga stamsoldat, hvilken genomgått
två års krigsskola, hvaraf det sista årets varit korpralsskola, och hvars
anställningstid härmed utgått, .skyldigheten att i allt fall undergå under
3:ne år den öfning af 90 dagar, som man vill hafva förbunden
med den allmänna värnpligten, hvilken öfning för honom kallas »repetitionsöfning».
Det egendomliga skulle väl då inträda, att fullt utbildade
soldater och korpraler finge »repetera» ihop med en alldeles outbildad
beväring.
Äfven om med denna »öfning» afses stamsoldatens samöfning såsom
kadersoldat med beväringen, hvilket i så fall bort vara uttryckt, möter
mot en sådan föreskrift rätt stor betänklighet.
För att erhålla stamsoldater till nödigt antal, skulle det utan tvifvel
vara eu stor lättnad, derest mannen dermed frikallades från just den
öfning, söm han hade att i allt fall undergå såsom värnpligtig. Denna
vigtiga faktor för lättande af rekryteringen utaf stamtrnppen borde man
icke hafva undanröjt. Härpå lade man också i 1878 års förslag, åtminstone
sådant det utgick från motionärerna, stor-vigt.
Men stamsoldaten måste ju alltid — invänder man — samöfvas med
beväringen. Visserligen, och det utgjorde just ett hufvudmoment i 1878
års motionärers framställning, då de ansågo, att stamsoldaten borde, efter
genomgången rekrytskola, sammanöfvas med beväringen under påföljande
5 år, 30 dagar om året. Men för denna tjenstgöring skulle han hafva
full och god ersättning, uppskattad till ej mindre belopp än 150 kronor
om året, ett belopp, i förbigående sagdt, som utan tvifvel skall kunna
nedsättas. Med denna fördel för ögat skulle stamsoldaten också låta det
vara sig angeläget att ordentligt infinna sig vid beväringsmötena, under
det han nu, när tjenstgöringen föga eller intet ersättes, skall helt visst
i många fall hålla sig undan. I sjelfva verket varder härmed stamsoldaten
alltid anstäld på fem år, äfven då det heter, att han blott antages
för två år.
Komiténs flertal vill hafva vidare stadgadt: »Förbinder sig stamsoldat
att i denna egenskap qvarstå i härens led ytterligare ett år, så
fritages han från 30 dagars öfning i beväringen», och så vidare för de
två påföljande åren.
Det är svårt att förstå hvad som menas med att stamsoldat »skall
i denna egenskap qvarstå i härens led» ytterligare ett eller flere år.
Mannen tillhör ju, så länge han är värnpligtig, alltid den del af beväringen,
som hans värnpligtsålder omfattar — komiténs flertal vill ju
hafva denna tid utsträckt till och med det 32. året — och detta måste
af S. A. Hedlund.
279
han väl göra såsom stamsoldat, eftersom han vunnit den derför nödiga
utbildningen.
Förklaringen å denna flertalets uppfattning ligger deri, att man
tänkt sig ett system af stamsoldat i nummer och stamsoldat utan nummer,
oberoende af mannens vunna utbildning. Men denna synpunkt är, i min
tanke, oriktig.
Den i värnpligtsåldern inträdde man, som frivilligt åtagit sig att
vara stamsoldat och genomgått den ettåriga rekrytskolan, äfvensom den,
hvilken ytterligare genomgått ett påföljande års korpralsskola, är stamsoldat
eller vice korpral och qvarstår såsom sådan under alla förhållanden
i linien under en sammanlagd tid af sex år, egande der sin
nummer. Han är derjemte, det bör ingå i det första aftalet, skyldig att
under fem år efter genomgången rekrytskola infinna sig årligen 30 dagar
å öfningsmötena för samöfning såsom vice korpral eller kadersoldat med
beväringen.
För dessa årliga möten, under loppet af fem år, erhåller stamsoldaten
ersättning, allt efter regeln: hvad någon åtager sig utöfver det
för alla lagtvunget gällande, derför skall han hafva ersättning efter
öfverenskommelse.
Stamsoldaten varder efter detta system ingenting annat än en linien
tillhörande värnpligtig, som för sina särskilda åtaganden erhåller ersättning.
Det är af vigt, att man klargör för sig denna stamsoldatens ställning
och egenskap, då det nemligen, under komiténs öfverläggningar,
visat sig, att uppfattningen härom varit ganska skiljaktig. Några ledamöter
hafva tänkt sig honom såsom en tysk värnpligtig, hvilken genomgått
en tvåårig skola och derefter är skyldig att infinna sig till »repetitions»-öfn
in gar 30 dagar om året under 3 år. Andra hafva haft för
ögat våra nuvarande värfvade soldater, och slutligen har man sett i den
indelte soldaten förebilden för den blifvande stamsoldaten.
Men intet af dessa föreställningssätt är, i min tanke, berättigad^
Låtom oss i den kommande stamsoldaten se helt enkelt den linien tillhörande
beväringsmannen, som undergått den större ettåriga rekrytskolan
och förbundit sig till den ofvan nämnda årliga samöfningen under ytterligare
fem år — och systemet varder lika tillfredsställande ur militärisk
som borgerlig synpunkt.
■
De sex åldersklasserna gifva, om saken rätt ordnas, tillräckligt antal
stamsoldater — 25,000 man — och till och med något derutöfver, enligt
hvad tydligt framgår af det inom komitén uppgjorda tabellförslag
öfver härens tillgång på stam och f. d. stammanskap vid mobilisering.
280
Särskild mening
Denna tabell visar nemligen, att då man utgår från en årskontingent
af 5,500° man. första året och derefter iakttager dels naturlig afgång,
dels afgång till befäl, hvarmed den 6. årsklassen nedgått till 3,839 —
en afgång, som torde vara snarare för högt än för lågt räknad — så
har man i allt fall inom dessa 6 åldersklasser en samlad styrka af 27,070
man, således mer än 2,000 man utöfver de 25,000 man, som böra utgöra
stamtruppens styrka.
Om af denna styrka ett visst antal under andra året utbildas i
korpralsskolan för att dels qvarstanna som vice korpraler, dels avancera
vidare, ändrar detta icke förhållandet, ty vice korpralen tillhör stamtruppen,
och afgången till befäl är i tabellen beräknad.
Huru ställer sig häremot komiténs flertals förslag? Jo så, att man
för att erhålla det nödiga antalet stamsoldater går in på de följande
åldersklasserna genom den s. k. »rekapitulationen». Med huru många
man. detta komme att ske torde ej kunna med visshet sägas, men då
komitén beräknat stammanskapet i »6. och äldre stamklasserna» till
6,189 man, så torde deraf på 6. klassen ej falla mer än 1,680, då 5.
klassen beräknas till 1,981; återstående 4,500 man skulle då tillhöra de
»äldre åldersklasserna», och när de läggas till ofvanstående 27,070 man,
finge man icke 25,000, utan 31,570 man stamsoldater d. v. s. sådane
som erhållit full stamsoldatsutbildning, ehuru man håller af dem 6,570
utan nummer,, ett förfarande, i förbigående sagdt, som näppeligen torde
kunna ur militärisk synpunkt väl försvaras.
Grunden härtill .skulle väl ligga deri, att man vill vid stamsoldat
i nummer binda särskilda åligganden, från hvilka stamsoldaten-beväringsmannen
vore frikallad.
Jag känner icke, hvilka dessa åligganden skola vara, men anar, att
det gäller att få ett större antal inneliggande stamsoldater, än man eljest
Ange. Denna åtrå att hafva mycket folk inneliggande hör till en af
militarismens kännetecken, men kan näppeligen anses berättigad. — Till
vårt indelningsverks förtjenster — och det just en af dess största —
hör, att man har till regeln inga inneliggande soldater, likasom det hör
till värfningssystemets brister och faror, att manskapet dervid är till
regeln liggande på några få garnisonsorter.
Men man kommer visserligen ej att sakna »inneliggare» äfven efter
det af mig framstälda förslaget, ja flere, men ej färre, än måhända nyttigt
är, och dertill flere än nu.
I närvarande tid räknas den effektiva manskapsstyrkan vid de värfvade
regementena (se förut nämnda »Lärobok om Arméns organisation»)
till sammanlagdt 7,395 man, deraf i hufvudstaden ligga 3,214, hvilken
af S. A. Hedlund.
281
numerär dock helt visst icke obetydligt öfverstiger antalet af verkligt
effektive, enär, såsom kändt är, de värfvade regementenas nummerstyrka
icke alltid kan hållas fulltalig. — Siffran torde kunna i medeltal tryggt
nedsättas till 5,500 man.
Och detta är det antal, hvartill endast första årskontingenten af
stamsoldater skulle, enligt det nya förslaget, uppgå, hvartill komme andra
årets korpralsskola och ett ej obetydligt högre antal befäl och underbefäl,
så att, äfven med iakttagande af 20 procent permittering, antalet
»inneliggare» komme att icke blott fullt uppgå till, utan ock ej
obetydligt öfverstiga det närvarande*).
Enligt koiniténs flertals förslag har man velat hafva antalet inneliggare
af stamtruppen, under dels 8 dels 12 månader om året, till 11,878
man**), d. v. s. nära halfva styrkan, men detta är utan tvifvel ett mycket
stort fel, ej blott ur kostnadens, utan ock ur sedlighetens synpunkt. Här
inträder nemligen kasernlifvet med dess onda verkningar, hvarom eu så
bedröflig erfarenhet vunnits ända intill senaste tid, att det tarfvas ny
och bättre erfarenhet, innan de intryck skola kunna utplånas, som deraf
inträngt i folkets uppfattning.
Af det ofvan anförda följer, att N:o 1, § 40, mom. 3 och 4 i komiterades
förslag borde ega följande lydelse:
»Stamsoldat tillförbinder sig att tjenstgöra dels under ett år, för
genomgående af rekrytskolan, med rätt till permission under 3 månader,
dels under fem påföljande år, 30 dagar om året, för samöfning med
beväringen, hvarefter han ingår i landstormen.
°), Den särskilda hänsyn, man inom komitén tagit till Stockholms garnison, kan jag icke
biträda, då man här måste hafva noga för ögat landet# försvar, men icke ett öfverflödigt antal
s. k. honnörsposter m. m. dylikt. För ordningens upprätthållande må hufvudstaden skaffa
sig nödig polisstyrka. Af många skäl komme väl i allt fall den hufvudsakliga stamrekrytskolan
att ligga i hufvudstaden.
***) I det uppgjorda kostnadsförslaget öfver den af komiténs flertal föreslagna nya härordningen
beräknas månadslönen för stamtruppen efter följande antal månader och manskapsstyrka:
Vid fotfolket
12 månader..................................... 3,802 man
»
»
8
»
2,769
»
6)571.
» rytteriet
12
»
................................................... 2,160.
»
artilleriet
12
»
_____________________________________ 1,935 mfpi
» * 8
» _____________________________________ 180 »
2,115.
» ingeniörtrupperna 12
»
___________________________________________________ 603.
»
trängen
12
»
234
man
»
»
8
»
195
»
429.
11,878.
Landtförsvarskomiténs betänkande. II.
36
282
Särskild mening
Stamsoldat, som öfvergått i landstormen, kan under de 2 första åren,
han der står, under krigstid inkallas i linien.»
Art. II. Manskapets anskaffning och tjenstetid.
I § 37 stadgas, att tjenstetiden i beväringen skall utgöra tolf år,
deraf 6 i det första och 6 i det andra uppbådet.
Af det förut anförda framgår oemotsägligt, att de 6 första åldersklasserna
äro alldeles tillräckliga, för att gifva allt det beväringsmanskap,
som linien kräfver, jemte ett stort belopp derutöfver, som kan påkallas
för att ur depoterna utbilda såväl reservbataljoner som ersättningsmanskap.
Det andra uppbådet bör af denna grund försvinna, och detta
så mycket mer, som dess 6 åldersklasser icke äro, enligt komiténs förslag,
militäriskt organiserade i fredstid, utan, så att säga, sväfva i luften.
Den värnpligtige, som inträdt i detta andra uppbåd, tillhör alltså i sjelfva
verket i fredstid ingen militärisk formation, hvilket han åter skall göra,
derest han omedelbart inträder ur beväringen i landstormen, under förutsättning
nemligen att denna varder, såsom jag ifrigt påyrkat, militäriskt
organiserad, åtminstone i allmänna drag. Lydelsen af denna §
borde alltså, i min tanke vara:
»Värnpligten i hären fullgöres i beväringen och landstormen; tjenstetiden
i beväringen är sex år. I krigstid bestämmer dock endast behofvet
tjenstetidens längd för det uppkallade manskapet.»
Den ändring, som häraf bör följa i åtskilliga andra §§, liksom i
värnpligtslagen, anser jag mig icke förbunden att här särskilt uppgifva.
Art. III. Härens vapenöfningar och skolor,
§ 41 innehåller föreskrift om den med den allmänna värnpligten
förbundna öfningstiden i fredstid, dervid komiténs flertal påyrkar öfningstidens
fastställande till 90 dagar, under det att af mindretalet påyrkats
dels tidens nedsättning till 60 dagar, dels rätt till befrielse från 30 dagar
af de 90 under vissa förutsättningar.
Häruti ligger, såsom en hvar känner, en af de ömtåligaste punkterna
i fråga om hvarje i vårt land förekommande förslag till ny härordning.
Man har här, under långa tider, kämpat tum för tum, i det
hvarje äfven den minsta utsträckning af nämnda öfningstid städse rönt
af S. A. Hedlund.
283
starkt motstånd hos befolkningen. Det är också af detta skäl, man velat
åtaga sig att underhålla s. k. stamtrupp, nemligen för att dermed kunna
vinna minskning i den allmänna skyldigheten*\
Orsakerna härtill äro flere. I ett land med Sveriges läge och klimat
är det stor uppoffring, och större, ju längre man kommer åt norr, då
man låter den manlige ungdomens arbetskraft undandragas de borgerliga
förrättningarna eu eller annan månad af den korta sommaren. Och för
de unge arbetarne sjelfve uppstår häraf ganska känbar förlust, då de
äro aflönte med dagspenning, eller nödgas ersätta sina ställföreträdare i
tjensten. För yrkesarbetaren i städerna, med hvars daginkomst ofta nära
anförvandter skola försörjas, är uppoffringen ingalunda mindre än för
jordarbetaren, utan mången gång tvärtom.
Och ändock torde icke denna omständighet allena förklara den motvilja,
som råder hos den stora mängden af landets befolkning mot beväringsöfningarna.
Härtill komma utan tvifvel också intrycken af den
behandling, hvarför beväringsungdomen varit under långliga tider utsatt
på de s. k. beväringsmötena. Det kan ej heller förnekas, att icke denna
behandling burit mångenstädes prägeln af rätt mycken råhet i ord och
gerning från befälets och underbefälets sida, allt under det den militära
undervisningen varit rätt mycket vanvårdad. Det väsentliga, det verkligt
militära, som lifvar hågen och väcker lust att gå ständigt framåt i
kunskap och. färdighet, har fått stå tillbaka för det oväsentliga och pedantiska.
Utomdess hafva anordningarna vid dessa möten i afseende å
beklädnad, matlagning, renlighet in. m. varit ytterst bristfälliga (se den
i detta ämne väckta motion vid 1874 års riksdag af A. Adlersparre).
Utan tvifvel har i dessa afseenden mycket ändrats till det bättre,
hufvudsakligen efter det friköpningen och legningen upphörde, men äfven
senaste tids erfarenhet vitnar om, att mycket ännu återstår af den
gamla surdegen, och i allt fall äro de gamla intrycken icke så snart utplånade.
Redan de korta möten, som nu äro föreskrifna, göra många
föräldrar bekymmer, och dessa växa vid tanken på tidens utsträckning.
Det är gamla synder, som nu gå igen, här såsom på andra områden.
Man torde derför på dét militära hållet icke böra orda alltför häftigt
mot den ovilja, hvarom här är fråga, utan hellre söka att genom bättre
ordning mildra densamma.
•■*) När vid 1856—1858 årens riksdag rikets ständer beslöto »på statsutskottsvägen», såsom
det heter, öfningsdagarnes utsträckning från 12 till 30 dagar, så afslogs Kongl. Maj:ts
hemställan härom af bondeståndet. Borgareståndets bifall vanns med 28 röster mot 20.
284
Särskild mening
Ännu en orsak till betänklighet rörande den föreslagna utsträckningen
af öfningstiden i fredstid ligger deruti, att man icke af den hittills
vunna erfarenheten från beväringsmötena kunnat öfvertygas om den
långa tidens nytta och nödvändighet. Denna erfarenhet har nemligen
gifvit vid handen, att redan af den nu till beväringens inöfvande anslagna
korta tiden mer än eu dag kan förspillas på förrättningar, som icke, i
allmänhetens ögon, hafva något militäriskt instruktivt innehåll. Det är
äfven för icke-fackmän uppenbart, till trots af alla gensagor från de
militäre yrkesmannens sida, att de färdigheter, som mötena afse, kunna
med god instruktion inhemtas på ganska kort tid, hvad det öfvervägande
flertalet af ungdomen vidkommer, ett förhållande, som skall ytterligare
gorå sig gällande i den mån gymnastik- och vapen-öfningar varda allmänt
införda i skolorna. Och för detta senare ändamål har vårt folk
aldrig, så vidt jag känner, varit obenäget att göra rätt stora uppoffringar
*).
Äfven de nya vapenkonstruktionerna göra den militära undervisningen
lättare än tillförene, då endast gevärets laddning med dess
mångfaldiga tempo, hvilkas samtidiga utförande med stor precision utgjorde
exercismänners stolthet, upptog en dryg del af exercistiden.
Deremot är det en färdighet, som kräfver både god instruktion och
lång tid att inhemta — det är skjutfärdigheten. För denna undervisning
hafva dock våra beväringsmöten icke haft någon tid öfrig och hafva
det väl knappast ännu. Det lärer väl ock vara gifvet, att för utvecklingen
af skjutfärdighet andra åtgärder måste vidtagas, än exercismötena
kunna åstadkomma. Öfning i skjutkonsten måste börja redan i yngre
'') Härom uttalas efterföljande sanna ord i den förut åberopade skriften af A. D. S.
Iljorth: »Folket i Vaaben», sid. 10:
»Det er Ynglingen, som skal uddannes til Militär, og som liga fra Ungdommen af skal
laere åt forstaa, hvorfor Enhver med Glaede maa ville forsvare F®drelandet og Friheden.
Det er ogsaa den almindelige Skoleungdom, der skal indprentes god Moral og god Opförsel,
og som til den Ende tidlig maa ]®re, hvor nödvändigt det er tilsidessette sit eget Jeg
og sina egne Fordele paa Grund af andres naturlige Berettigelse til ligelig Deltagelse i Samfundslivets
Goder. Til Forstaaelse heraf vi] den almindelige Skolundervisning og den specielle
Militaeropdragelse gjensidigen kunde udfylde og understotte hinanden.
Hvad der nemlig i de almindelige Skoler kun med Ord kan forklares, det viser Militasropdragelsen
i Gjerningen ved åt paaltegge sträng Disciplin som Hovedbetingelse for alt Samarbeide
i Armeen, og omvendt ber er Erfaring, åt den militsere Disciplin ikke fuldt ud naar
sit Maal, med mindre den hviler paa god Moral fra Skolen og Hjemmet.
Det er derför ogsaa kun ved denne Förbindelse af civil og militär opdragelse, åt det
bele Folk efterhaanden fra Ungdommen af laerer tilfvilde åt forstaa, hvad en fri Forfatning
betyder og fordrer af Alle som En.»
af S. A. Hedlund.
285
år och sålunda ingå dels i skolorna, förmedelst salongsgevär, dels på .i
hemorterna ordnade skjutbanor, börande derjemte uppmuntras genom
belöningar*).
Måste således skjutöfningarna -— åtminstone i hufvudsaklig mån
skiljas från de större beväringsmötena, och bedrifves derjemte undervisningen
i afseende å det, soin å dessa möten kan och bör inläras,
metodiskt och allvarligt, med fasthållande af det praktiskt nyttiga och
nödiga och med uteslutande af det oväsentliga, framför allt af allt det
pedantiska, så skola helt visst anspråken på öfningstiden kunna ganska
betydligt sänkas. Det kan ske så mycket mer, som, innan det kan komma
i fråga att föra vår beväring mot fienden, tid aldrig lärer komma att
saknas för repetitionsöfningar, då det väl kan tagas för afgjordt, att
utfärdandet af order om härens mobilisering icke uppskjutes till yttersta
tiden. Och under eu sådan tid skola ansträngningarna för den nödiga
färdighetens inheintande varda långt större än under tidsförhållanden,
då man lärt sig fatta kriget såsom något så aflägset, att hela det militära
bråket betraktas såsom spild möda. Till att motverka denna känsla
gifves dock ett godt medel: att göra öfningarna lifvande och stärkande
till själ och kropp.
Såsom bidrag till frågan om den nödiga allmänna öfningstiden
tillåter jag mig ''åberopa dels utdrag ur ett bref af Georg Adlersparrc
o) Jag kan ej afhålla mig från att åberopa, hvad en nordamerikansk general i detta ämne
yttrat på grund af sin krigserfarenhet:
»Under vårt borgerliga krig», skrifver han, »frågade jag en gång en af våra inspektörer
af den reguliera armén, cn man af stor erfarenhet och skicklighet, hvad som vore det vigtigaste
för att göra den simple soldaten duglig? Han svarade: »Lär honom, att han aktar
geväret som sin vän.»
Jag har af erfarenhet funnit, att det var ett mycket nyttigt råd. Det hände mycket
ofta i vårt krig, att på sidorna af landsvägen, der en här gått fram, lågo kringströdda gevär;
soldaterna hade kastat bort dem, och detta emedan de betraktade geväret mera som hinder än
hjelp och trygghet. Har åter en soldat blifvit så uppöfvad i skjutning, att han kan i allmänhet
träffa målet på någorlunda godt afstånd, så skall han akta geväret som sin vän, och
detta skall underbart uppehålla hans mod och sjelfförtroende i kinkiga lägen. Huruvida soldaten
betraktar geväret som sin vän, må sålunda vara ett godt kännetecken på hans krigsmannaskap
(»soldiership»). Inspektören afsåg också i sitt svar, att när soldaten betraktar geväret såsom
sin vän, skulle han alltid hålla det putsadt och i godt stånd. Jag anser en af de vigtigaste
egenskaper för soldaten vara att kunna träffa sitt mål. Flertalet af våra amerikanske soldater
sköt vanligen för högt. Många kommo i striden utan all skjutfärdighet. Mannens medvetande
af sin oförmåga i detta fall gör hans sinne ängsligt och hans arm osäker. Den soldat åter,
som är väl öfvad i att skjuta på kortare och längre håll, är skäligen lugn, med god sjelfbeherrskning
och sjelftillit, i synnerhet då han vet, att hans kamrater till höger och venster
om honom äro lika skicklige. Så länge ammunitionen räcker, är det icke lätt att drifva sådano
män ur deras ställning.»
286
Särskild mening
till eu riksdagsman af bondeståndet, daterad t den 8 Jan. 1810, vid hvilken
tid ännu de gamla vapnen funnos, dels yttrande i detta ämne utaf nyss
åberopade nord-amerikanske officer, hvilken muntligen tillagt, att dessa
hans yttranden skulle helt visst »endosseras» af både Sherman, Sheridan
och andra frejdade generaler i det senaste nord-amerikanska inbördes
kriget.
Adlersparre yttrade:
»Tre eller fyra dygns öfning för beväringen före uppbrottet i förening
med de gamle soldaterna gör fyllest, när undervisningen inskränkes
till endast det, som i krig verkligen är nödvändigt. Under ett
par veckors marsch till gränsen, och under ständig förening med de
gamla soldaterne, får den nyss utskrifne krigsmannen all den skicklighet,
han behöfver: den ökas sedan under fältlefnaden. Detta är bestyrkt af
erfarenheten».
Till den amerikanske officern var frauistäld följande fråga:
»Förutsatt, att en ung man om 20 till 21 år mottagit eu förberedande
militärisk skolundervisning och öfning — huru lång tid anser Ni
nödvändig för hans rekrytdaning, så att han må kunna derefter inordnas
i kompaniets led och handla i verkligt krig?»
Svaret blef:
»Eu ung man af denna ålder, som vunnit den utbildning, som eder
fråga innebär, skulle blifva effektiv (efficient) soldat (under förutsättning
att han i skolan öfvat någon kompaniexercis) utan »rekrytexercis». —
Ännu några få veckors fältlif, omfattande dagliga marscher, exercis och
bivuak — och man skulle hafva uppnått mer än med ett eller två års
garnisonslif utan sådan föregående skolning.
Napoleon sade till sina soldater, att han hellre vann segrar på bekostnad
af deras ben än på bekostnad af deras lif.
Det är af stor vigt, att soldaterna öfvas i marsch — lämplig våglängd
dagligen — och att de lära taga vara på sig sjelfva på marscher
och i bivuaker. Efter en måttlig marsch kan man samma dag öfva
exercis (under fälttåget i Arkansas i Augusti fick mitt regemente bryta
upp kl. 3 på morgonen, marschera 12—15 (eng.) mil till middagen och
hafva en ganska frisk exercis (drill) mot aftonen).
Då rörlighet är af yttersta vigt för eu armé, skulle jag föredraga
detta slag af fortsatt, rörligt fältlif framför vare sig ett sommarläger
eller garnisonslif. Det är endast genom verklig praktik, som soldaten
kan lära att taga vara på sig sjelf i bivuaken.»
af S. A. Hedlund.
287
Vidare yttrades till svar på nya frågor: »Har rekryten icke någon
föregående militärisk bildning, skall han, om han är en vaken man, lära
sina hufvudsakliga militära skyldigheter på några få veckor, i synnerhet
om han är insatt, bland öfvade (experienced) soldater.
För »disciplinens och andens» skull anser jag icke soldaterna behöfva
alls hållas samman. Noggrann lydnad, hvilken är själen i disciplinen,
skulle i hög mån uppkallas genom att såväl manskap som officerare
gjordes förtroliga med landets militära stadgar. — Dessa kunde
någon gång läras äfven i skolan. En ofta förekommande orsak till dålig
disciplin inom arméer ligger deri, att officerarne af okunnighet kräfva
af soldaterna hvad som icke lagligen bort kräfvas, eller i deras försummelse
att skaffa soldaterna deras förnödenheter, då dessa kunna fås. —
Soldaterna blifva i fält demoraliserade, om de ofta råka ut för dålig
behandling.»
Den vanliga ofta upprepade invändning, som möter i fråga om öfningstiden
och hvilken jag hört sedan åtminstone femton år tillbaka under
de härom förda öfverläggningarna vid våra riksdagar, är den: att
om också inhemtandet af den militära färdigheten icke kräfver synnerligen
lång tid, så är donna tid oundgängligt nödvändig för disciplinen.
Denna sammanblandning af tvenne så skilda begrepp som öfning
och disciplin har alltid varit mig, rent ut sagdt, motbjudande.
Ingen undervisning, vare sig i bokliga ämnen eller i militära, kan
meddelas eller inhemtas utan disciplin, d. v. s. ordning, uppmärksamhet
och lydnad. Derför inträder »disciplinen» redan i den första skolan, att
ej tala om hemmen, och fortsättes der åratal igenom. Nog varder sålunda
vår ungdom »disciplinerad», men om ett och annat trotsigt och
uppstudsigt sinne ej blifvit deraf böjdt, så reformeras det sannerligen
icke med vare sig 30 eller 90 dagars beväringsmöten. Att i och för
detta ändamål strida om 30 dagar mer eller mindre är således, i''min
tanke, mycket ofruktbart. Ty icke är det på tiden, det här beror, utan
på helt andra faktorer, till hvilka i första rummet hör de befallandes
förmåga att göra sig hörde och åtlydde. Der denna finnes, råder disciplin,
och der den icke finnes, upplöses disciplinen och detta i långt högre
grad hos det äldre manskapet än hos det yngre, något hvarom erfarenheten
vitnar äfven från våra beväringsmöten, der det mer än en gång
inträffat, att samma beväringsklass, som under första året varit uppmärksam,
påpasslig och lydig, röjt under andra året slapphet och vårdslöshet
och det just på inverkan af de äldre soldater, med hvilka denna
klass kommit i beröring. Kanske har detta ej inträffat vid de indelta
288
Särskild mening
regementena, men att så varit fallet vid ett och annat af de värfvade,
det kan styrkas.
Jag tillbakavisar således för min del detta tal om nödvändigheten
af öfningstidens för beväringen utsträckning i och för »disciplinens» skull,
likasom jag skulle tillbakavisa anspråket på utsträckning af skoltiden
för samma ändamål. All undervisningstid bestämmes af undervisningens
uppgift, men icke af något annat. Lika onaturligt och förderfligt, som
det vore att qvarhålla en skolyngling uti eu klass längre, än inhemtandet
af klassens lärokurs det krafvel’, för att öfva honom i lydnad och
undergifvenhet, lika onaturligt är det att förlänga den militära undervisningstiden
utöfver undervisningens kraf för att vinna det disciplinära
ändamålet.
Under de förutsättningar, som blifvit här ofvan framstälda, skulle
jag kanske icke motsätta mig deras mening, som anse sextio dagars allmän
öfningstid för beväringen vara tillräcklig, åtminstone under närvarande
förhållanden, derest icke vissa omständigheter, deribland motionerna
i ämnet till 1878 års riksdag jemte flere gånger derom fattade
beslut, manade mig att gå in på de mycket påyrkade 90 dagarne, dock
på det vilkor, att af denna tid 1/s, eller 30 dagar, må eftergifvas åt dem,
som i hemorten tillegnat sig enahanda mått af militärisk färdighet, som
de i allmänhet kunna inhemta, hvilka öfvats motsvarande tid å mötena,
dock så att skjutfärdigheten ingår i approbationen såsom uppvägande
den mindre färdigheten i marscher och manövrer in. in. Det bör inför
Jen fördomsfria uppfattningen vara klart, att vår ungdoms militära daning
skulle på eu sådan ordning icke förlora, utan vinna. Ty hemöfningarna
behöfva och böra ej vara bundna vid en viss tid, ej ens vid ett
enda år, utan komme utan tvifvel att bedrifvas åtskilliga eftermiddagar
under sommartiden ett eller annat år, under ledning af närmaste eller
mest lämplige stamsoldat eller vice korpral. Härmed skulle också eu
kraftig maning gifvas åt införandet af militäröfningar i skolorna.
Men skall detta mål vinnas, lärer vederlaget näppeligen kunna sättas
lägre än befrielse från ett 30 dagars möte, vid hvilket för öfrigt enhvar,
som det föredroge, borde ega rätt att infinna sig. Dessa hemöfningar
skulle få eu särskild betydelse i den stund, landstormsorganisationen vore
sockenvis genomförd, då den vapenföre ungdomen alltid borde ega rätt
att i denna inträda ett eller annat år före beväringsåldern, såsom jag
förut antydt.
Jag föreslår således, att N:o 1, § 41 i komiténs betänkande må erhålla
följande lydelse:
af S. A. Hedlund.
289
»Värnpligtig är, sedan han blifvit inskrifven i hären, skyldig att i
fredstid genomgå en utbildningskurs af 90 dagar, deraf 30 dagar under
det första året vid alla vapen, 40 dagar under det andra och 20 dagar
under det tredje. Från de första 30 dagarne frikallas den värnpligtige,
som i hemorten tillegnat sig så mycken militärisk färdighet, som motsvarar
det, som i allmänhet inhemtas å ett 30 dagars beväringsmöte, dock
så att ett visst mått af skjutfärdighet bör uppväga mindre öfning i andra
militära färdigheter. För det härför nödiga kunskapsmåttet, liksom
för dess pröfning, utfärdas af Kongl. Maj:t särskilda föreskrifter, hvilka
böra underställas riksdagen.»
, Det sista tillägget motiveras af den farhåga, man på åtskilliga håll
uttalat, i afseende å ifrågavarande förslag, för att kunskapsfordringarna
för approbationen med den deraf följande frikallelsen kunde komma att
sättas så högt, att föga eller intet vore vunnet med föreskriften om
hemöfningarna, en farhåga, som jag icke delar, men öfver hvilken jag
dock icke kan förundra mig.
Jag har från början sagt, att detta stadgande om den med den allmänna
värnpligten förbundna, lagtvungna öfningstid varit och är den
ömtåligaste punkten i fråga om hvarje förslag till ändring i den närvarande
härordningen, som hittills förekommit. Några skäl dertill hafva
blifvit här ofvan anförda, och vare sig man anser dem giltiga eller ej,
så är det en verklighet, hvarmed man måste räkna, att Sveriges allmoge
och en stor del af landets befolkning i öfrigt hyser stark ovilja mot en
större utsträckning af ofta berörda öfningstid. Att trots denna motvilja
genomföra en sådan lag, om man det förmådde, vore utan tvifvel ett
ganska vådligt experiment, emedan deraf skulle i landet födas ett missnöje,
hvilket kunde menligt inverka på vår fredliga utveckling icke minst
genom påskyndande af den i allt fall betydliga utvandringen. Jag åberopar
ogerna detta i tid och otid framhållna skrämskott, men här har
jag ej kunnat undgå att återgifva det, enär det blifvit till mig framstäldt
från flera aktningsvärda och tillförlitliga håll.
Art. IV. Befälets m. fl:s anställning, befordran och afgång.
Här har jag att framställa den anmärkningen, att anspråken på det
värnpligtiga underbefälet och befälet blifvit så högt stälda, att hela denna
påräknade nyttiga institution dermed varder helt enkelt gjord omöjlig.
Fördelen för staten att kunna till oaflönadt underbefäl och befäl i
hären vinna värnpligtige, som vilja underkasta sig den derför nödiga
Landtförsvarshomiténs betänkande. II.
37
290
Särskild mening
uppoffringen, är uppenbar. Icke blott att man härmed vunne för luden,
till billigt pris, en del af det betydliga antal officerare oah underofficerare,
som härens utvidgning måste kräfva, man finge dermed tillika det
befäl för landstormen, som icke kan på annan väg tillfyllest vinnas.
Detta slags befäl kan derför betraktas nära nog såsom ett oundgängligt
vilkor för landstormsorganisationen.
Det ligger i sakens natur, att det till regeln måste blifva endast
mera bemedlade unge män, som kunna eftersträfva och vinna det mål,
hvarom här är fråga, då endast de lära vara villige och ega tillfälle att
underkasta sig de dermed förenade uppoffringar. Det är också företrädesvis
inom dessa samhällsklasser, man möter ynglingar, som i och för
mogenhetspröfningen vunnit den militära utbildning, hvilken komitén
velat göra till vilkor för approbation vid denna pröfning.
Den förutsättning, hvarifrån jag utgått, då jag ifrigt förordat nämnda
institution, har varit, att inom landets välbergade familjer skola alltid
finnas rätt många unge män, hvilka, då de egna sig åt borgerliga yrken,
skola gerna göra sina öfningsmöten, icke blott de för alla värnpligtige
gällande, utan ock ett och annat derutöfver, derest de få göra dem såsom
befäl. Driffjedrarne dertill kunna vara böjelse för sysselsättningen,
hederskänsla, pligtkänsla, låt vara ock en smula fåfänga, alltnog de skola
finnas till icke ringa antal, som föredraga att tjenstgöra med värjan i
stället för med geväret.
Jag hade i så fall tänkt mig, att desse frivillige, då de röjde befälsegenskaper,
borde få, när de dertill anmält sig före första beväringsåret,
genomgå en enkel och praktisk underofficers- och officers-skola, utur hvilken
de utginge såsom gradpasserare till det första beväringsmötet om
SO. dagar, hvarefter de borde förbinda sig att göra de fem återstående
beväringsmötena om 20 dagar såsom värnpligtige officerare eller reservofficerare,
hvad man nu ville kalla dem. Efter denna tid inginge de
såsom officerare i landstormen. Uniform skulle de sjelfva bestå sig,
möjligen mot någon mindre ersättning. Under mötestiden borde de
uppbära ett lämpligt dagarvode.
Ett vilkor för detta ändamåls vinnande är dock, att fordringarna
på den lärokurs, som de härför borde genomgå, icke ställas för högt.
Nu har komitén i detta hänseende föreslagit — att blott tala om officersbildningen
— att den unge officersaspiranten skall hafva:
l:o aflagt maturitets- eller dermed jemförlig examen eller fullgjort andra
af Kongl. Maj:t faststälda prof (då han således alltid genomgått
en icke obetydlig militärkurs),
af 8. A. Hedlund.
291
2:o derefter bevistat eu 6 månaders officerskurs, då lian kan befordras
till värnpligtig underlöjtnant, så Iramt lian inom denna tid tagit
officersexamen och i öfrigt visat sig ega lämpliga officersegenskaper.
Så långt kan man möjligen följa med komiténs flertal, äfven om den
6 månaders långa officerskursen väl skulle kunna något förkortas; men
dertill kommer vidare:
3:o skyldigheten att genomgå 6 månaders instruktionstjenstgöring vid
trupp samt slutligen
4:o skyldigheten att göra de honom såsom värnpligtig åliggande värnpligtsöfningarna
fördelade på högst tre år, för så vidt dessa icke
äro fullgjorda.
För att blifva värnpligtig löjtnant skall den unge mannen
5:o förbinda sig att göra ytterligare 60 dagars öfning fördelad på 2 ar.
Detta allt för att blifva värnpligtig, d. v. s. lönlös, löjtnant!
Om man härmed jemför den kurs, som icke alltför längesedan påfordrades
för att blifva officer i svenska armén, och på hvilken mången
avancerat till de högsta grader, så varder dessa fordringars öfverdrift
påtaglig, äfven med hänsyn till de långt större anspråk, som i senare
tid ställas på officersbildningen.
Det är uppenbart, att åtminstone det tredje vilkoret här måste utgå,
likasom ock att bevistandet af möten bör inskränkas till de 20 dagarnes
repetitionsöfningar. Äfven med denna inskränkning torde man näppeligen
kunna påräkna, att något större antal unge män skulle vinnas för
ändamålet, men man kunde dock göra ett försök dermed för att vinna
erfarenhet. Komiténs flertals förslag gör saken för visso omöjlig, och
detta anser jag vara ganska beklagansvärdt.
Jag tillåter mig i öfrigt att här meddela ett yttrande i detta ämne
af eu framstående norsk officer, hvilken jag tagit mig friheten att härom
rådfråga. Han skrifver följande:
— — — »De fordringar, som här ställas på den värnpligtig^ löjtnantens
utbildning, äro efter mitt förmenande så stora, att man lika så
gerna kunde hafva sagt rent ut, att man icke vill veta af värnpligtige
officerare. Efter min tanke måste det vara ett rimligt förhållande mellan
de offer, man kräfver af den värnpligtige officern, och de fördelar,
han vinner. Vidare tror jag, att de fast lönade och de värnpligtige officerarnes
utbildning icke på något sätt bör sammanblandas, då dervid
blott uppstår förlust af tid för båda parterna. Huru gammal skulle väl
till regeln en man blifva, innan han enligt förslaget kan uppnå den temligen
anspråkslösa ställningen att blifva yngste fäst aflönade löjtnant?
Enligt min tanke äro gamle löjtnanter icke till gagn för armén. Att
292
Särskild mening
det icke skulle bestå ett godt förhållande mellan de fast lönade oflicerarne,
. som gjort armén till lefvebröd, och dem, som blott göra sin officerstjenst
som medborgarepligt, emedan de förre hafva en större militärisk
utbildning, kan jag på intet vis medgifva.
Det är för öfrigt alls intet hexeri för en bildad och förståndig man
att lära sig föra en pluton, eller t. o. in. ett kompani. Det är alldeles
icke nödigt att derför göra gamaschtjenst i åratal; det fordras blott en
begränsad öfning och allmänt sundt menniskoförstånd för att kunna
göra detta fullt tillfredsställande, när talet icke är om petitesser på paradplatsen.
Huru mycken konduit vederbörande skola visa i farans
stund, tror jag man gör bäst i att icke bedöma i fred. Rye, Schleppegrell
och Helgesen voro måttligt ansedde i den danske armén före kriget.
De voro icke paradörer någon af dem.»
Grunder för härens aflöning, underhåll och beklädnad.
Art. 1, £ 2.
Inom komitén har förslag varit af undertecknad väckt om införande
af värnskatt — en fråga, som dock torde tillhöra skattekomitén -— dervid
förslagsställaren utgått från den synpunkten, att åtskillige värn pligtig^,
som af de derför i värnpligtslagen uppstälde orsaker frikallats från
aktiv tjenst, borde gälda en skatt, beräknad å ena sidan efter förmögenhet
och inkomst och å den andra efter de öfrige värnpligtiges tjenstgöringstkb
Denna framställning har likväl vunnit så litet understöd
inom komitén, att hon af motionären återtagits.
Dervid har likväl den tanken framträdt, att den orättvisa, man velat
åtminstone mildra genom värnskatten, kunde något utjemnas genom
att gifva de värnpligtige, hvilka inskrifvits till aktiv tjenstgöring, ett
dagarvode, som för den obemedlade egde någon betydelse, t. ex. en
krona.
Denna uppfattning har dock ej gillats af komiténs »höger» — om
ordet tillätes — hvilken fastmer varit benägen att nedsätta det dagarvode
af 20 öre, som ingick i 1878 års förslag, till 10 öre, allt för
besparings skull.
Man har också såsom skål mot det värnpligtiga manskapets dagarvode
anfört, att värnpligtens höghet icke borde neddragas genom aflöning.
. Om jag kan i någon mån godkänna det förra skälet, kan jag
likväl ej göra det med det senare, så länge det icke anses ovärdigt be
-
af S. A. Hedlund.
293
fåle! att uppbära arvode äfven för de dagar, som ingå i den allmänna
värnpligten.
Aflöningen är emellertid ett område, hvari denna reservatiop icke
vågar ingå. Endast det må uttalas, att i och med värnpligtens allmänna
genomförande och utsträckning har den vigtiga omständigheten framträda
att sjelfva krigstjensten, der det gäller lif och blod, icke längre
är något, hvarför lön bör särskilda gifvas åt de yrkesmän, som äro i
värnpligtsåldern, enär denna tjenst tillkommer allé vapenföre medborgare
i samma ålder. Aflöningen gäller alltså väsentligen den större
eller mindre tjenstgöringen i fredstid ■— och dit höra också beväringsöfningarna.
Landtförsvarets årliga kostnad.
Denna kostnad har i komiténs förslag beräknats till 26,810,000 kr.,
under det motsvarande belopp i 1878 års särskilda utskotts förslag uppgick
till 29,900,000 kr. Här möter alltså en skilnad af i jemnadt tal
3 millioner, hvilken likväl, såsom herr Ola Andersson m. fl. i deras reservation
visat, betydligt reduceras, när man tillämpar på det nu framlagda
förslaget samma beräkningsgrunder, som följdes 1878, i hvilket
fall det nu beräknade komrne att höjas icke obetydligt.
I allt fall är, i min tanke, denna kostnad för landtförsvaret alltför
hög, isynnerhet då man dertill lägger de betydliga belopp extraordinarie
utgifter, som tarfvas för organisationens genomförande, samt derjemte
vet, att ökadt anslag kommer att föreslås äfven för sjöförsvaret. Enligt
min uppfattning vore redan 25 millioner kronor årligen för landtförsvaret
ett mycket högt belopp, och den reduktion, jag vågat företaga af komiténs
omfattande förslag, har afsett att hålla beräkningen åtminstone inom
denna siffra.
Det har varit mig omöjligt att i detalj beräkna, huru mycket denna
reduktion komme att inverka på kostnaden, och biträde till utförande
af sådan beräkning har icke stått till mitt förfogande. Någon ledning
har dock ett af komiténs utskott N:o 3 afgifvet betänkande med försök
till besparingar leinnat, då deri 25 halfbataljoner af fotfolkets fälttrupper
beräknats till 600,000 kr., 4 reservsqvadroner till 188,000 kr. och
6 reservbatterier till 75,000 kr. — En inom komitén tillgänglig öfversigt
visar för trängen en beräknad kostnad af 1,154,000 kr.
294
Särskild mening
Den föreslagna reduktionen omfattar:
26 reservbataljoner fotfolk, hvilken jag beräknat till ........ 1,200,000 kr.
10
rcservsqvadroner, hvilka beräknats till............................ 470,000 »
11
reservbatterier, beräknade till............................................ 130,000 »
Halfva trängen...........................................................................
500,000 »
Summa 2,300,000 kr.
När detta belopp fråndrages komiténs slutsumma, återstår såsom
totalkostnad för det reducerade förslaget 2572 millioner, således en half
million utöfver den gräns, hvarinom denna kostnad bort, i min tanke,
hållas. En ytterligare reduktion vore således af nöden, hvartill väl
lämpligast ett rytteriregemente skulle erbjuda sig, hvarefter man kunde,
om så påkallas, ingripa något på artilleriet. Jag har likväl ej vågat
inlåta mig härpå, i hopp att Kongl. Maj:t, i hvars händer frågan nu
lägges, skall finna utvägar att genom nedsättningar på ett och annat
håll bringa det nya härordningsförslagets kostnader inom ett mera begränsadt
belopp, och detta så mycket mer, som hvad man nu, äfven
med största samvetsgrannhet, beräknar helt visst skall komma att i
verkligheten icke obetydligt öfverskridas.
Jag beder till sist att få instämma i de synpunkter, som blifvit
framstälda i herr Ola Anderssons in. flis mot komiténs betänkande afgifna
reservation, särskildt beträffande garantilagen.
Göteborg den 10. Juni 1882.
S. A. Hedlund.
Särskild mening af Ola Andersson m. fl.
Uti hans excellens herr statsministerns yttrande till statsrådsprotokollet
den 19. Juni 1880, då så väl denna som sjöförsvarskomitén
af Kongl. Maj:t tillsattes, uttalas — efter eu erinran om hvad förut under
åtskilliga år i denna fråga förekommit — den uppfattning, dels att indelningsverket
icke vidare kan bibehållas, såvida landets försvar skall
ordnas med tillämpning af en utsträckt allmän värnpligt, dels att försvars-
och skatte-frågorna böra lösas i ett sammanhang och på de grunder,
som i riksdagens skrifvelse den 24. Maj 1873 äro uttalade, samt att —
af Ola Andersson m. fl.
295
(lå 1878 års riksdags särskilda utskotts förslag tillika är det, som hittills
samlat omkring sig de flesta rösterna, och ett, så långt våra tillgångar
och öfriga förhållanden det medgifva, betryggande försvar borde
kunna hufvudsakligen på dessa grunder ernås — förslag till härordning
också borde på dessa grunder utarbetas, dock med de jemkningar, som
vid förnyad granskning kunde finnas erforderliga.
Vidare yttras det, att klokheten bjöde att draga all möjlig fördel
af vårt geografiska läge, och följaktligen, vid bedömande af hvad som
erfordras för ett effektivt, landets frihet och sjelfständighet betryggande
försvar, icke borde förbises det stöd, som kunde vinnas i ett efter vara
förhållanden lämpadt kustförsvar.
Beträffande utsträckningen af landets försvar i dess helhet borde,
utom lämpliga anordningar i militäriskt och tekniskt hänseende, i öfvervägande
tagas jemväl landets förmåga att utreda dermed förenade kostnader
samt folkets vanor och föreställningssätt, hvadan alltså anspråken
på försvarets organisation i fredstid borde ställas i jemnbredd med, men
icke högre än folkets förmåga att bära dermed förenade kostnader. På
grund häraf hemställes, att fullständiga förslag skulle samtidigt utarbetas
såväl till landtförsvarets som sjöförsvarets ordnande, hvarjemte cheferne
för landt- och sjö-försvarsdepartementen, med instämmande uti hvad
herr statsministern sålunda anfört, afgåfvo förslag till komitéernas tillsättande,
och har Hans Maj:t Konungen, uppå tillstyrkan af statsrådets
öfriga ledamöter, samma yttrande och förslag gillat och bifallit.
Hvad här blifvit anfördt, är alltså af Konungen och hela dess rådspersonal
godkändt.
Genom att mottaga kallelsen att inträda i komitéerna lära väl ock
dess ledamöter hafva godkänt de åsigter, hvilka sålunda skolat utgöra
ledning för det förelagda arbetet.
Då, medelst godkännande af dessa grunder, en annan stam än den
indelta skall anskaffas, lärer med hänsyn dertill yttrandet, att afseende
skulle fästas på folkets vanor och föreställningssätt, förnämligast innebära,
att den nya stammen borde anskaffas endast genom frivilligt åtagande,
samt att således lottning eller annan tvångsuttagning ej kunde ifrågasättas,
och något yrkande derom har ej heller inom komitén framstälts.
Komitén har utan meningsskiljaktighet ansett nödvändigt, att kostnaderna
för en ny härordning ej blefve allt för stora, samt yttrar med
afseende härpå i sin motivering,
dels att den »trott, att det för befordrande af härordningsfrågans
lyckliga lösning vore af synnerlig vigt, om kostnaden för genomförandet
af det förslag till härordning, som af komitén uppgjordes, kunde ned
-
296
Särskild mening
bringas om möjligt icke oväsentligt under den som (enligt gjorda beräkningar)
skulle blifvit en följd af antagandet af 1878 års förslag oförändradt»,
dels vidare (sid. 30 i betänkandet): »äfven har den komitén lemnade
erinran, att anspråken på försvarets organisation i fredstid böra ställas i
jemnbredd med, men icke högre än folkets förmåga att bära dermed förenade
uppoffringar, för komitén vid dess arbeten varit en grundsats, som
den sökt på det noggrannaste ställa sig till efterrättelse».
Till ett allvarligt påaktande af denna sida af saken mana ej mindre
regeringens förutnämnda uttalanden, än ock de diskussioner, som egt
rum angående 1878 års förslag, uttalanden, som för öfrigt sedan dess
ej lära hafva minskats i styrka; sådant är ju dessutom, genom det samtidiga
ordnandet af sjöförsvaret med deraf sannolikt följande ökad årlig
kostnad, ytterligare påkalladt och betingadt.
Om sålunda många och kraftiga skäl tala för nedbringande af kostnaderna,
och komiténs ledamöter härom i hufvudsak varit ense, har
dock i fråga om måttet af och sättet för dessa nedsättningar enighet ej
kunnat vinnas.
Ett samvetsgrant afvägande af fordringarna, å ena sidan på sparsamhet
i utgifter med dem å andra sidan på militärisk duglighet, har
fört komitén till ett resultat, som efter flertalets mening, »motsvarar
nämnda grundsats, i det att det förslag till ny härordning, som utgör
frukten af komiténs arbeten, efter genomförandet kräfver en icke obetydligt
lägre kostnad än 1878 års förslag oförändradt skulle hafva gjort,
utan att dock en jemförelse mellan dessa förslag i militäriskt hänseende
bör för det förra (d. v. s. komiténs) utfalla ofördelaktigt».
Då vi, som i flera väsentliga delar tillhört komiténs mindre tal,
icke kunnat obetingadt medgifva, att detta förslag, genomfördt, skulle
aflöpa för en icke obetydligt lägre kostnad än 1878 årsförslag oförändradt
skulle hafva gjort, samt icke heller kunnat finna, att komiténs flertal
tagit tillbörlig hänsyn dertill, att äfven sjöförsvaret bättre än hittills
skulle ordnas, och då således kostnaderna för det hela under freden
blifva större, än att vi vågat tillstyrka dem, hafva vi sökt att deruti,
hvad beträffar landtförsvaret, åstadkomma nedsättningar.
Innan vi redogöra för de förändringar i komiténs förslag, genom
hvilka vi trott, att minskning i kostnaden icke blott bör kunna vinnas,
utan som efter vår förmening måste åstadkommas, såvida tillbörlig hänsyn
skall tagas såväl till utsigten att verkligen lyckas genomföra eu
reform af vår härordning, som äfven till möjligheten för landet att utan
alltför stort men för fredlig utveckling och förkofran bära kostnaden
af Ola Andersson m. fl.
297
för sagde reform, anse vi nödigt att först påpeka den mindre riktiga
uppfattning utaf 1878 års särskilda utskotts förslag, som gjort sig gällande
både inom komitén och äfven delvis utom densamma, i det att
man nemligen velat anse den till det särskilda utskottets betänkande
fogade bil. Litt. C, innefattande en kostnadsberäkning, som slutar med
ett belopp af 29,900,000 kronor, och som tillika innehåller redogörelse
för de grunder och förutsättningar, på hvilka denna kostnadsberäkning
är byggd, såsom varande det särskilda utskottets förslag.
Det må fördenskull erinras, att nämnda särskilda utskott uti 1.
punkten af sitt betänkande gjort bestämda förslag till grunderna för härordningen,
såsom angående befälskaderns storlek, stammens styrka, det
vigtigaste i afseende på dess tjenstetid, anskaffningssätt och utbildning,
värnpligtiges skyldigheter, samt om antalet af härens hästar — allt visserligen
vigtiga faktorer, men ingalunda tillräckligt fullständiga för att
afgöra frågan om verkliga kostnadsbeloppet, hvartill naturligtvis erfordras
utarbetande och utredande af mångfaldiga andra detaljer och anordningar,
hvilka, utan att rubba de föreslagna hufvudgrunderna, kunde
göra samma härordning mer eller mindre dyr, allt efter som dessa detaljer
med mer eller mindre sparsamhet och omtänksamhet utfördes.
1878 års utskott betonar också (sid. 22), att det icke framstäf ett
fullständigt härordningsförslag, hvilket på den knappa tiden ej kunde
medhinnas, utan föreslår i 2. punkten: »att Riksdagen måtte i underdånig
skrifvelse anhålla, att, derest Kongl. Maj:t godkänner de grunder
för en ny härordning, Riksdagen för sin del antagit, Kongl. Maj:t täcktes
till Riksdagen aflåta förslag om allt, hvad för härordningens genomförande
i öfrigt kan erfordras och som påkallar Riksdagens beslut.»
Men för att underlätta frågans bedömande i dess helhet och för att
riksdagen må blifva i tillfälle att jemföra 1875 års och utskottets förslag,
hade utskottet låtit sakkunnige personer uppgöra de beräkningar
och utredningar, som dess bil. Litt. C. upptager.
Att utskottet skulle medhunnit pröfva, granska och godkänna alla
de detaljer, hvilka, utöfver de föreslagna hufvudgrunderna, utgjorde
förutsättningar för denna kostnadsberäkning, vore att förutsätta, hvad
utskottet förut förklarat sig icke kunna medhinna.
Härmed torde vara visadt, att sagda kostnadsberäkning med alla
dess på kostnaden betydligt inverkande detaljer icke är detsamma som
1878 års särskilda utskotts förslag.
Alla af komitén gjorda förslag och anordningar, hvarigenom besparing
kan vinnas, äro värda sitt erkännande, och det har varit nödvändigt
att, för uppgörande af ett fullständigt förslag med den noggrann
90
Landtförsvarskomiténs
betänkande. II.
DO
298
Särskild mening
het som skett, genomgå alla detaljer, som höra till härens organisation,
men att med flertalet taga den sålunda åstadkomna kostnadsberäkning
till utgångspunkt, och påstå, att hvarje förändring, som ledt till minskning
i totalkostnaden är en nedsättning i särskilda utskottets förslag,
likasom att detta senare ovilkorligen skulle medfört en kostnad af
29.900.000
kronor, är ju uppenbarligen ej med verkliga förhållandet
öfverensstämmande.
Samma noggrannare beräkningar och en del af de nu föreslagna
förändrade anordningar, som betingat en nedsättning af kostnaden,
skulle, tillämpade äfven på samma faktorer af 1878 års förslag, åstadkommit
en motsvarande nedsättning i totalkostnaden för detsamma.
Härmed hafva vi ingalunda sagt, att ej nämnda bil. Litt. C till 1878
års särskilda utskotts förslag med dess beräkningar och förutsättningar
är gjord med all samvetsgrannhet och med all den omsorg, som den
knappt tillmätta tiden då rnedgaf, vi hafva blott velat erinra, att den
både kunnat och säkerligen äfven kommit att i många hänseenden göras
annorlunda vid en slutlig pröfning från alla synpunkter, utan att dermed
det särskilda utskottets förslag i öfrigt behöft blifva i ringaste mån
rubbadt eller ändradt.
Vi skola derföre i korthet tillse, huruvida och i hvad mån de af
komitén gjorda nedsättningar i verkligheten äro sådana, eller om de blott
äro beräkningsbesparingar, och vi skola göra detta såväl med hänsyn
till ofvannämnda särskilda utskotts förslag, som till den uti bil. Litt. C.
till samma förslag förekommande utredning och kostnadsberäkning.
Såsom verkliga nedsättningar i särskilda utskottets förslag böra antecknas:
det fasta befälets minskning, stamstyrkans nedsättande till
25.000
man och någon nedsättning i härens hästar på fredsfot.
Det är dock att befara, att dessa nedsättningar, huru väsentliga de
än äro, till betydlig del om ej helt och hållet komma att uppvägas af
andra förändringar, som utgöra tillökningar och skärpningar. Sålunda
minskas det fasta befälet visserligen med 1,839 officerare och underofficerare,
men denna minskning i den fasta kadern är i förslaget ersatt
med värnpligtigt befäl till ett antal af 2,550 subalternofficerare och
underofficerare förutom 1,617 värnpligtige vice korpraler, hvilka alla
skola utbildas och i någon form godtgöras. Uti motiveringen till Art.
IV, § 47 (sid. 127), visar komitén, att antalet värnpligtige vice korpraler
sannolikt blifver ännu större. Dertill kommer utöfver 1878 års förslag
ökade kostnader för artilleriet och troligen äfven i någon mån för
ingeniörtrupperna, mer än fördubbling af trängen, större fordringar på
befälsutbildningen, utbytande af en enligt 1878 års förslag till tiden
af Ola Andersson m. fl.
299
bestämd stam-rekrytutbildning mot en längre — ett år för alla vapen
— med en oviss och oberäknelig permittering, förslaget att alla starnsoldater
skola genomgå korprals- eller garnisons-skolor, hvilka dessutom
tilltagits längre än 1878 var beräknadt, och hvartill komma, för
eu del, sergeants-, fältingeniör-, träng- och handtverks-skolor, fältsignal-
och jeimvägs-skolor. Enligt 1878 års beräkning skulle nemligen
endast 3,265 stamsoldater årligen genomgå underbefäls-skolor; tiden var
då beräknad till 6 månader (jemte 10 dagars kaderöfningar) vid alla
vapen, utom ingeniörtrupperna 1 år, nu deremot sjelfva korpralsskolan
8 månader vid fotfolket, fästnings- och positions-artilleriet samt trängen,
för alla andra vapen 1 år, och garnisonsskolan vid 3 regementen 1 år,
samt derjemte ofvan uppräknade sergeants- med flere skolor likaledes 1
år, hvilka senare icke särskildt funnos 1878, men deremot s. k. instruktionsskolor
för något öfver 1,100 sergeanter, korpraler och stamsoldater
under 60 dagar. Anmärkas må äfven det icke minst beaktansvärda
borttagandet af. 1878 års välbetänkta och rekryteringen af stammen
säkerligen i hög grad underlättande förslag, att den, som erhållit utbildning
såsom stamsoldat, är befriad från värnpligtsöfningar (§ 24, mom. 2
i värnpligtslagen, sid. 27 i motiveringen i särskilda utskottets betänkande)
in. in. En del af dessa tillökningar och skärpningar kan visserligen
knappast till beloppet beräknas, men, att de skola medföra väsentligen
ökade kostnader, är uppenbart.
Det förtjenar jemväl anmärkas, att minskningen uti det mera utbildade
manskapet (den egentliga stammen) visserligen icke är, hvad den
vid första påseendet synes vara, d. v. s. från 30,000 till 25,000 man. .
Genom den värnpligtiga befälsinstitutionen och det fasta befälets
rekrytering derur förlorar nemligen stammen alla de befälsaspiranter
soin, enligt 1878 års särskilda utskotts förslag, skulle minst ett är och
enligt beräkningen tvä är tillhört stammen, och sålunda inräknas i
denna (särskilda utskottets betänkande sid. 22 och 23, 31 och 55). Motsvarande
antal får nu fyllas med verkliga stamsoldater.
Vidare upptager förslaget, såsom redan är påpekadt, ett betydligt
antal värnpligtige vice korpraler, hvilka skola erhålla utbildning och
som närmast torde böra räknas till stamsoldaterna, i annat fall skulle
befälskadern blifva högst betydligt ökad. För öfrigt lär man väl rätteligen
kunna räkna äfven dem såsom fortfarande stamsoldater, hvilka
åläggas att efter utträdet samt efter 2, 3 å 4 års fullständig utbildning
och stamtjenst likväl utan lön göra 3, 2 och 1 års repetitionsöfningar
med 30 dagar om året (art. III, § 43, mom. 2 i komiténs förslag till
grunder för ny härordning och motiveringen härtill, sid. 12). Ej mindre
300
Särskild mening
än 4,420 afgångne stamsoldater beräknas sålunda årligen göra 30 dagars
repetitionsöfningar (Bil. Tutt. H, sid. 21—23). Häraf torde ock framgå,
att den af komitén (sid. 72 i motiv till grunderna) beräknade besparing
för 5,000 stamsoldater icke kan hålla stånd.
Under erinran om hvad vi förut anfört derom, att komiténs förändringar
i en eller annan af de detaljanordningar, som utgöra förutsättningar
för den 1878 års särskilda utskottsbetänkande bilagda kostnadsberäkning,
äfven om dessa förändringar i och för sig äro mer eller
mindre välbetänkta, icke äro verkliga nedsättningar i det särskilda utskottets
förslag, då de nemligen äfven med antagande af detta kunnat
åstadkommas, tillåta vi oss att upptaga till granskning ytterligare en
del af komiténs nedsättningar, hvilka till en högst betydlig del allenast
bero på en lägre beräkning af vissa kostnader. Att dylika nedsättningar
— utom det att de äro tvifvelaktiga — icke äro några organisationsnedsättningar
i 1878 års förslag, ej ens uti den då bifogade beräkningen,
lärer väl ej behöfva ytterligare bevisas. De fall, vi emellertid här anföra,
äro visserligen icke de enda, som kunde framdragas af detta slag,
men skola dock vara tillräckliga att visa, det värdet utaf komiténs nedsättning
i totalkostnaden härigenom i icke ringa mån måste reduceras.
Den betydligaste af dessa beräkningsnedsättningar är den, som uppkommer
genom lägre löneförmåner till stammanskapet. 1878 voro dessa
aflöningsförmåner beräknade öfver hufvud till 150 kronor pr år, utan
att något hinder fanns för Kongl. Maj:t att fördela och anordna dessa
löneförmåner på det sätt, som kunde befinnas lämpligast. Nu har utskottet
i detalj föreslagit sättet för dessa löners utgående, och uppgår hela
detta aflöningsbelopp, inberäknadt vicekorpralsarvoden till ett stort
antal (4,851 vice korpraler i stammen), till 2,990,470 kronor, hvilket på
25,000 man gör en inedelaflöning per år af endast 119 kronor 61 Va
ören, och innefattar alltså en minskning efter medeltalsberäkning af något
öfver 30 kronor pr man och pr år, samtidigt dermed att man begär
större utbildning och tjenstgöring, försvårar rekryteringen och föreskrifver
en fast årlig rekrytkontingent, som ej på något vilkor får vexla och
utjemnas med något större och något mindre rekapitulation under tillfälliga
möjligen inträffande svårigheter.
Efter en medellön af 150 kronor skulle summan för 25,000 man
uppgått till 3,750,000 kr; i förslaget är den endast upptagen till 2,990,470
kronor. Utom den minskning, som uppkommer genom stamstyrkans
nedsättning, har komiten alltså derutöfver vidtagit eu b er åkning sminskning,
ty något annat är det icke, af 759,530 kronor; det samma gäller om
stamsoldatens dagaflöning, som är minskad från 6 till 5 öre, (något an
-
af Ola Andersson m. fl.
301
nät motiv är härför ej anfördt, än att det är »mera praktiskt»), om kostnad
för underhäll och beklädnad, år 1878 beräknad för längre tjenstgöring till
94 öre per dag, nu upptagen blott till 92, och för kortare tjenstgöring
år 1878 beräknad till 1,04 kr. per dag, nu upptagen blott till 97 öre; på dagaflöning,
underhåll och beklädnad har komitén vidare beräknat ett afdrag
för afgång under årets lopp af dels 4 och dels 2 j % (sådant afdrag
var eJ gjort i 1878 års beräkning). Dessa beräkningsminskningar — som
icke äro organisationsminskningar — nedsätta de beräknade kostnaderna
för dagaflöning, beklädnad och underhåll, enligt på begäran i komiténs
kansli verkstäld uträkning, med 396,389 kronor 86 öre. Härvid är då
tillika iakttaget, att en permittering från skolorna är antagen af 20—10 %■
Om ej en, så stor permittering sker, följer derutaf, att antalet öfningsdagar
blir större, och äfven ofvannämnda summa i samma mån ökad.
Utom de rent faktiska minskningarna på härens hästar, af hvilka
dock en del likaväl kunnat tillgodokomina äfven 1878 års förslag, upptagas
här endast de, som tillkommit på grund af andra beräknade priser.
Sålunda beräknades år 1878 för 3,400 hästar, som skulle göra blott 30
dagars tjenst, en utackorderingskostnad för 11 månader af 200 kronor
per häst. Nu beräknas för samma tid 50 kronor; skilnad alltså 150 kronor.
2,995 utackorderade hästar k 150 kr. göra en lägre beräkning
af...................................................................... kr. 449,250: —
1878 beräknades för legda hästar 100 kronor för 30
dagar, nu 90 kr.
1,632 hästar k 10 kr......................................................... »
16,320: —
150 hästar, legda för 15 dagar efter samma lägre beräkning »
750: —
Summa kr. 466,320: —
Härifrån skall afdragas:
a)
beräknad högre remonteringskostnad pr häst
årligen för 187 officershästar med 40 kr.........
7,480: —
b)
beräknad högre årlig remonteringskostnad pr
stamhäst med 20 kr. till följd af vilkoren för
utackorderingj ^af sagde hästar m. fl. förhållanden
7,824 X 20................................................. 156,480:— 163,960:_
Hvadan en lägre beräkning i hästar återstår af 302,360 kronor.
Till de nu nämnda af komitén vidtagna nedsättningar i kostnad,
uppgående till 1,458,279 kronor 86 ören, hvilka helt och hållet äro tillkomna
genom lägre beräkning, kan äfven läggas eu minskning i kaserneller
inqvarterings-utgifter, hvilken post 1878 var beräknad till 479,000
kronor och nu till 436,000 kronor; skilnaden 43,000 kronor höjer nyssnämnda,
uteslutande genom lägre beräkning tillkomna, nedsättning i kostnad
till öfver 1| million.
302
Särskild mening
Bland minskningar i 1878 års kostnadsberäkning (bil. Litt. C), som
icke på samma gång äro nedsättningar uti särskilda utskottets förslag, må
såsom exempel nämnas, att komitén anser onödigt med hästar förse artilleribeväringen
— hvilket ej heller var omtaladt i 1878 års förslag, endast
uti den nämnda kostnadsberäkningen —;
lega för 340 hästar för 90 dagars tjenstgöring, 1878 beräknad till
300 kronor per häst årligen, gör................. 102,000:—,
utfodring under 90 dagars möte å 1 krona 30,600:—, 132,600:—;
samt nedsättning i summorna för landtförsvarsdepartementet och arméförvaltningen
med samrnanlagdt 54,460 kronor, jemte åtskilliga andra anordningar
och förslag. Det må emellertid också erinras, att komitén dels
upptagit kostnader, som ansetts vara glömda i 1878 års beräkning, såsom
till militärlakar ekur sen 10,000 kronor, intendentur skola 10,000, en utgift
till generalstaben, utom löner, 26,000 och kostnader för musikkårerna 52,900,
hvarjemte beräknade kostnaden för ridskolan höjts med 10,000 och
mönstrings- och marscli-kostnader med 50,000 kronor. Några andra höjningar
i kostnaderna för härens undervisningsanstalter stå i sammanhang
med indragningen af den 1878 föreslagna instruktionsskolan.
Större delen af de uppräknade höjningarna utqvittas emellertid
genom t. ex. lägre beräknade kostnader för landtförsvarsdepartementet
och arméförvaltningen, samt på kommendantsstaten 30,000 kronor och på
diverse kostnader cirka 11,600, hvartill kommer eu beräknad eller antagen
besparing i tjenstgöringspenningar till officerare å 70 ä 80,000 kronor,
som vi sedan skola omnämna såsom tvifvelaktig, hvadan ofvan uppgifna
belopp såsom endast beräkningsbesparing väl kan försvaras. För öfrigt
äro, som eu hvar finner, kostnadsberäkningarna till 1878 års och komiténs
förslag uppstälda efter något olika metoder, hvarigenom jemförelser dem
emellan mycket försvåras.
Sedan vi nu med några exempel påvisat, hurusom skilnaden mellan
komiténs slutsumma och den, som bil. Litt. C. till 1878 års särskilda utskotts
betänkande upptager, dels till en betydlig del beror endast på lägre beräkning,
och dels icke är i verkligheten uppkommen genom minskningar
i 1878 års förslag utan blott ådagaläggande, att detta antagligen kunnat
utföras på billigare sätt, så är det äfven af vigt att så vidt möjligt tillse,
huruvida komiténs kostnadsberäkningar med nuvarande förhållanden
och penningvärden kunna anses vara tillförlitliga, hvarpå naturligtvis
bedömandet af landets förmåga att utreda och bära de med den nya
härordningen förenade kostnader till-icke oväsentlig del kan bero.
Vi hafva förut uttalat vårt tvifvel om tillräckligheten af den aflöning
och dagaflöning, som äro föreslagna och beräknade för stamsoldaterna, så
af Ola Andersson m. fl.
303
vidt man nemligen fasthåller vid de skärpta fordringarna, hvilka utgifter,
om de skulle behöfvas lika stora som 1878, beräknades kräfva en sammanlagd
tillökning af cirka 800,000 kronor. Att komiténs flertal äfven
i viss mån tvekat om tillräckligheten af de beräknade lönebeloppen,
framgår deraf, att komitén först upptog ett mindre anslag, under namn
af belöningar till ifrån underbefälsskolan utgående stamsoldater af 75,000
kronor, hvilket sedermera uteslöts för att åstadkomma nedsättning i den
beräknade utgiften till aflöning åt nämnde stamsoldater. Likaledes hade
komitén på grund af anstälda statistiska beräkningar först beslutat, att
kostnaden för utfodring af härens hästar skulle upptagas till dels 1 krona
15 öre, dels 1 kr. 5 öre per dag, men sedermera nedsattes denna beräkning
till 1 krona, en nedsättning, som gör 121,552 kr. 50 öre.
Det kan vidare med skäl ifrågasättas, om hela det afdrag, som är
gjordt för permittering från skolorna, verkligen kommer att inbesparas.
Denna permittering har nemligen antagits blifva för manskapet 20% af
samtliga tjenstgöringsdagarna vid fotfolket och trängen, vid rytteriet
10 %, vid artilleriet dels 15 dels 20 %, samt för befälet vid stamrekryt-,
korprals- och garnisons-skolor 10 % af samtliga tjenstgöringsdagarna.
Genom denna permittering är kostnadsberäkningen för dagaflöning, underhåll
och beklädnad m. m. minskad med ej mindre än sammanlagdt
694,321:7i kr., hvaremot denna besparing med större säkerhet kunde vinnas,
om dessa skolor sattes till en kortare, och till en för alla vid hvarje
särskildt vapen lika och bestämd tid, såsom i samtlig a föregående förslag skett.
På summan för tjenstgöringspenningar gjordes i det först beräknade
beloppet 890,448 kr. en nedsättning af 94,440 kr., och enligt allra
sista kostnadsberäkningen 104,040 kr., hvarutaf endast 24,120 kr. kunna
erkännas såsom någorlunda säker besparing till följd af en gjord förändring,
nemligen besparade disponibilitetsarvoden; det öfriga beloppet,
omkring 70,000 å 80,000 kr. beror, såsom det ock hette i förslaget,
endast på antagandet, att 94 kompanibefälhafvare med biträden samtidigt
äro sysselsatte med de värnpligtiges inskrifning och redovisning och med
expeditions/öring vid stamkompanierna, hvarigenom tjenstgöringspenningar
för sagda expeditionsföring enligt grunderna för aflöningen skulle
inbesparas, samt på ett annat antagande, genom hvilket eu mindre
del af denna besparing skulle komma till stånd. Så länge ej bestämda
föreskrifter i detta hänseende förefinnas, kan det betviflas, att dylika antaganden
blifva verklighet. Erfarenheten hittills gifver åtminstone icke
stöd för sådana förhoppningar.
Såsom synes af eu tablå, intagen i komiténs motivering för härens
aflöning (sid. 182—183), hafva löneförmånerna för fast anstälde korpraler,
304
Särskild mening
sergeanter och fanjunkare blifvit satta ej obetydligt lägre, än hvad 1878
var beräknadt; möjligen kunna dessa löneförmåner vara tillräckliga, men
om det kan vara något tvifvel underkastadt, manar det till försigtighet
med afseende å kostnaden på annat håll. Denna nedsättning är kanske
närmast hänförlig till en beräkningsnedsättning.
Om möjligheten att erhålla den rätt stora årliga rekrytkontingenten
af värnpligtigt befäl, hvarur den fasta officerskadern jemväl skall enligt
denna anordning rekryteras, skulle till väsentlig del bero på »det företräde
framför andra medsökande till en del civila befattningar», såsom
komitén utrycker sig i motiveringen till art. IV, § 57, (sid. 142) och som
närmare uti nämnda .§ föreslås, samt att värnpligtige officerare och
underofficerare skola vid lika kompetens framför andre medsökande komma
i åtnjutande af sådana civila befattningar i statens tjenst, hvartill de
kunna vara lämplige, och om det emellertid skulle visa sig, hvilket vi
nästan taga för afgjordt, att riksdagen icke kommer att vilja godkänna
ett dylikt lagstadgande, som utan all fråga allvarsamt ingriper uti hittills
varande föreställningssätt ifråga om befordringar till embeten och tjenstår,
torde en missräkning i kostnaden äfven härigenom kunna uppkomma.
Jill slut vilja vi ej heller lemna oanmärkt, att, enligt verkstäld uträkning,
. komiténs förslag medför, utom föreslagen vapenöfning för eleverne
vid folkskolelärareseminarierna och högre läroverk m. fl. en tidseller
dagsverks-uppoffring utöfver livad som skulle blifvit händelsen med
1878 års förslag af 282,977 dagar.*)
Da, såsom af det anförda framgår, icke hvarje nedsättning under det
belopp, som bil. Ditt. C. till 1878 års.särskilda utskottsbetänkande upptager,
kan anses såsom en nedsättning uti nämnda särskilda utskotts förslag,
da ungefärligen hälften af det belopp, hvarmed komiténs förslag understiger
förutnämnda 1878 gjorda kostnadsberäkning, tillkommit blott genom
lägre beräkningar, då på goda grunder kan betviflas, huruvida den
nu gjorda kostnadsberäkningen i flera och vigtiga delar håller stånd,
samt da slutligen förslaget äfven kräfver en större tidsuppoffring än
1878 års förslag, så. hafva vi, utan att förbise vigten af att försvaret
ordnas så, att det blifver i möjligaste mån betryggande, dock med fäst
afseende på de stora kostnader, som ett ordnande af både landt- och
°) Komitén meddelar dock sedermera i sin motivering, sid. 221, att uti 1878 års uppgift
på dagantalet icke skulle vara inräknade de dagsverken, som åtgå till de då föreslagna
instruktionsskolorna och garnisonskommenderingen till Stockholm, hvarigenom skilnaden skulle
nedgå till 62,762 dagar. Lägges härtill elevernes vid folkskolelärareseminarierna och elementarläroverken
ålagda vapenöfning, 92,400 dagar, så har dock denna »jemkning» i 1878 års
förslag ökat dagantalet för militäröfningar med 155,162.
af Ola Andersson m. fl.
305
sjö-försvaret, till ett helt sammanlagdt klöfver, och på landets förmåga
att i fredstid utan öfveransträngning bära dessa uppoffringar, samt då
det ej heller bör lemnas alldeles obeaktadt, hurusom frågan om en jemförelsevis
mindre tilläggsbevillning sistlidne år, fastän då af behofvet
framkallad, på åtskilliga håll med ovilja mottogs, af detta allt, jemte af
flere andra omständigheter, känt oss manade att inom komitén söka åstadkomma
ytterligare nedsättningar, företrädesvis i sådana afseenden, der det,
om man får döma af flera i senare tider af Kongl. Maj:t framstälda förslag,
utan någon väsentlig förminskning i försvarskraft borde kunna ske, och
i hvarje fall, då förbättringen emot det nuvarande i alla händelser måste
blifva högst betydlig.
När vi nu gå att angifva de vigtigare förslag, som blifvit, inom
komitén framstälda och diskuterade, afseende dels nedsättningar i kostnaderna,
och dels minskning i vissa fordringar, eller andra förändringar,
hvarigenom de beräknade kostnaderna bättre skola hålla profvet, inse vi
mer än väl, att ett och annat bland dem något ingriper i åtskilliga delar
af systemet, medförande eu eller annan förändrad anordning, men om
fordringarna äro berättigade, lärer väl detta så mycket mindre böra utgöra
något hinder, som Kong]. Maj:t, med de sakkunniga krafter,, som stå
till dess förfogande, tvifvelsutan kan lösa dylika svårigheter, och vissa
af de förslag, vi här nedan angifva, alldeles icke rubba systemet.
De förslag och anmärkningar, vi här upptaga, äro:
l:o) Angående minskning i härens styrka.
Det lärer icke vara någon afgjord sak, att armén ovilkorligen skall
utgöra omkring eller öfver 100,000 man, eller med reserven inberäknad
uppgå ända till 176,000 man, hvadan inom komitén varit väckta och
diskuterade förslag, dels afseende den förändring, att hela reserven med
dess kostnad för befäl i fredstid skulle helt och hållet ur förslaget utgå,
hvarom fullständigare redogörelse förekommer i en af herr Hedlund
afgifven, komitébetänkandet vidfogad reservation, hvilket förslag vi anse
i hög grad beaktansvärdt, och dels den förändring,
att minska fotfolkets fälttrupper med 25 halfbataljoner, hvarför årliga
besparingen beräknades till---------------------------................... 600,000 kr.,
att minska rytteriets fälttrupper med 4 reservsqvadroner,
medförande en årlig besparing af................................... 188,000 » ,
att minska fältartilleriets fälttrupper med 6 reservbatterier 75,000
och att nedsätta positionsartilleriets styrka från 6 till 4
kompanier ......................................................................... 67,200 » ,
uppgående dessa minskningar till ett sammanlagdt belopp af 930,200 kr.
Lundtförsvarskomiténs betänkande. 11.
^ ^
306
Särskild mening
Ett annat sätt för minskning i rytteriets styrka, än det ofvan
nämnda, har jemväl inom komitén föreslagits, nemligen borttagande af
ett eller två rytteriregementen, och slutligen har man trott, att någon
minskning jemväl skulle kunna ske uti den, jemförd med 1878 års förslag,
högt tilltagna trängen.
Vi fasthålla vid, att minskning måste åstadkommas i styrkan på
något af dessa sätt, och dymedelst äfven i kostnaden; vi hemta stöd för
denna vår åsigt af uttalanden såväl inom riksdagen vid frågans föregående
behandling, som ock, särskildt beträffande det andra af ofvannämnda
alternativ, af både militäre och civile ledamöter utaf komitens
flertal.
2:o) Angående en bestämd årskontingent till stammen.
Vi kunna ej godkänna, att en viss och bestämd rekrytkontingent
ovilkorligen skall fastslås för hvarje år, ej blott till stammen i sin helhet,
utan i detalj till hvarje regemente och kår, på samma gång man
lika ovilkorlig! bestämt stamstyrkans summa, hvarmed ock rekapitulanternas
antal vid hvarje regemente och kår blifvit bestämd. Vi kunna
ej se annat, än att man härmed blott skapar sig sjelf onödiga svårigheter,
genom att betaga sig all möjlighet att en eller annan gång
kunna utjemna det ena med det andra.
Vi- hafva fördenskull påyrkat, att § 11 uti grunderna för ny härordning
skulle så stiliserats, att årskontingenten beräknas till 5,500 man,
hvarigenom väl intet hinder finnes för Kongl. Maj:t och krigsstyrelsen
att antaga detta antal, men rättighet och möjlighet beredes att antaga
ett större eller mindre antal, då sådant finnes lämpligt och behöflig!.
Endast en i viss mån giltig anmärkning har deremot framhållits,
nemligen att skolorna icke blefve precis på siffran lika hvarje år, något
som dock aldrig tillförene ansetts nödvändigt med stamrekrytskolorna
och ej heller varit i något föregående förslag påtänkt; korpralskolorna
kunna i alla händelser blifva till styrkan lika hvarje år, då vi nemligen
anse opraktiskt och slösaktigt att gifva alla stamsoldater underbefäls
utbildning. Denna flertalets anmärkning förfaller således lätt inför
det skälet, att man ej bör betaga sig sjelf en nyttig frihet.
3:o) Angående afgängna stamsoldaters skyldighet att tillhöra första
uppbådet intill 32 års ålder.
Beträffande förslaget uti § 40 af nyssnämnda grunder, att »stamsoldat,
som öfvergått i beväringen, tillhör, så länge han i följd af sin
värnpligt qvarstår i beväringen, dess första uppbåd», så är detta visserligen
en åtgärd, hvarigenom det första uppbådet, eller kanske rättare
stamstyrkan, vid en mobilisering betydligt förstärkes med fullständigt
af Ola Andersson m. fl.
307
utbildadt manskap, men som å andra sidan minskar och försvagar det
andra uppbådet. Det är visserligen sant, att detta jemväl föreslogs af
1878 års särskilda utskott, men om sådant åläggande möjligen något
kan tillbakahålla eu och annan från inträde i stammen, så får det en
ännu större betydelse derigenom, att komitén borttagit ett af det särskilda
utskottet 1878 utan meningsskiljaktighet framlagdt förslag, hvithet
af utskottet uttryckligen framhölls såsom underlättande rekryteringen,
nemligen att den, som erhållit utbildning som stamsoldat, är befriad
från de värnpligtiges öfning. Komitén har i stället formligen ålagt
honom denna värnpligtsöfning, äfven då han genomgått både stamrekrytoch
korprals-skola, ifall han ej ytterligare qvarstår och kanske icke ens
får qvarstå i stammen (eftersom alla icke kunna få rekapitulera); hvarjemte
komitén i flera andra afseenden med sina förslag försvårat rekryteringen,
såsom t. ex. genom betydligt höjda fordringar på utbildningsskyldighet,
och genom föreskriften för stamsoldat att efter afgång ur
stammen likväl jemte denna upprätthålla den inre ordningen, då så påkallas,
m. m. Tillsammans med dessa nu anmärkta bestämmelser kunna
vi ej godkänna detta förslag.
4:o) Angående vapenöfning i skolorna och vidare militärutbildning
såsom vilkor för vissa examina.
I fråga om obligatorisk militäröfning i skolorna hafva vi intet att
invända. Beträffande en på tvenne år fördelad fyra månader lång rekrytoch
förberedande underbefäls-skola såsom vilkor för maturitets- och
folkskollärare-examen, så lemna vi förslaget derom utan anmärkning, dock
åtskilliga bland oss endast under förutsättning, att ej lagstadgade företrädesrättigheter
till civila befattningar utom hären komma till stånd,
genom hvilka flere än nyttigt är skulle inlockas till läroverken och vidare
på militärbanan, såsom öfvergång till annat, hvilket skulle onaturligt
förrycka en stor del ynglingars uppfostran; att vidare sädana stadganden
utfärdas, hvarigenom de ynglingar icke förhindras uti sina studier,
som redan vid 16 ä 17 år kunna aflägga maturitetsexamen och
icke äro lytte, icke sjuke, men för unge och i följd deraf för svage att
derförinnan hafva genomgått dessa militärskolor, samt att detta åläggande
icke må komma att lägga hinder i vägen för inskränkning i de
vid våra elementarläroverk allt för långa ferierna.
5:o) Angående utbildning af stam och befäl.
De fordringar, som ställas på officerares, underofficerares, korpralers
och stamsoldaters utbildning, hafva under senare åren mer och mer med
hvarje nytt förslag i betydlig grad ökats, likasom äfven antalet befäl.
Vill man emellertid komma till något bättre än det nuvarande och
308
Särskild mening
åstadkomma något annat än blotta förslag, torde klokheten bjuda att i
ofvan berörda hänseende ställa fordringarna måttligare.
Uti motiveringen till härens vapenöfningar och skolor (sid. 121) yttrar
komitén, att en och annan torde anse den för stamsoldaten föreslagna
utbildningstiden »väl rundlig», stödjande sig derpå, att de för närvarande
för indelta soldaten anslagna rekryt- och korprals-skolorna ej uppnå de
tidslängder, som för dessa skolor nu blifvit föreslagna. Nej, de uppgå
visserligen icke till dessa tidslängder på långt när., skilnaden är mycket
stor; alla stamsoldater genomgå icke nu korprals- eller underbefälsskolorna,
och dessutom lärer det väl ej hafva varit meningen, att de,
som för närvarande anskaffa dem, skola hålla annat än manskap, således
icke befäl. Men komitén anmärker i afseende på den indelte soldatens
utbildning, att denna sker »mer småningom genom kortare, under eu
lång följd af år återkommande öfningar» och derför skulle nu de nya
stamsoldaterna med kortare tjenstetid behöfva eu flerdubbel rekrytöfning.
Huru under en följd af år återkommande kortare öfningar, som väl
egentligen äro repetitions- och icke fortgående rekryt-öfningar, skulle
hjelpa den nuvarande korta rekrytutbildningen t. ex. hos alla dem,
hvilka icke tjenat någon följd af år, om de innan dess skulle behöfva
anlitas, förstå vi icke. Frågan är egentligen den: kan ett helt
års stamrekrytöfning, äfven med någon oviss permittering, vara nödig,
och är det möjligt, att rekryten under hela denna tid kan fortfara att
jemnt och ständigt lära något nytt? Om detta icke är förhållandet, kan
det då vara rätt att möjligen onödigt draga från jordbruk och andra
näringar, från skörde-, bergnings- och andra vigtiga arbeten, en stor
mängd, kanske vid vissa tillfällen väl behöfliga, arbetskrafter, och är det
nödigt att betaga detta manskap nära nog allt tillfälle att under första
rekrytåret förtjena någon dagspenning samt att kunna på förhand bestämdt
veta både, att och när de hafva denna ledighet och derefter på
förhand skaffa sig arbete för denna tid, hvilket icke är händelsen med
en permittering, i fråga om hvilken det är ovisst både om eller när den
erhålles. Kunde åtminstone alla de stamrekryter, hvilka icke tillhöra
specialvapnen, sluta sin rekrytskola och komma hem till midsommartiden,
skulle det både för dem sjelfva och för jordbruket vara synnerligen
nyttigt; säkerligen skulle ej heller arbete saknas vid denna tid
äfven i andra yrken. Bland skäl, som komitén anför för en ettårig
stainrekrytskola, förekommer äfven, att det skulle vara obilligt, om de
vid jordbruksarbete icke vande tvingades att lemna skolan under någon
tid och söka en sysselsättning, som kanske icke stod dem till buds.
af Ola Andersson m fl.
309
Vi kunna icke tro, att någon rekryt, om man på (let hela taget
gifver honom samma löneförmåner, skall någonsin anse det obilligt,
att en mindre tidsuppoffring i tjensten af honom fordras, såvida nemligen
icke arbetslöshet hör till ordningen under sommartiden, och detta
lärer väl ej vara förhållandet.
En olägenhet, säger komité!), skulle det medföra, om rekrytskolan
upphörde under sommaren, derutinnan att genomförandet af komiténs
förslag om den studerande ungdomens tjenstgöring vid trupp under
vissa månader på sommaren skulle väsentligen försvåras, om icke omöjliggöras.
Må vara att detta kan medföra någon olägenhet, men å andra
sidan kan också ifrågasättas, om det är mera lämpligt att öfva dem
tillsammans med andra i skolor, som redan då pågått omkring 7 månader,
och låta dem återigen efter ett par månader lemna dessa skolor,
hvilka derefter fortsättas under ytterligare åtskilliga månader och således
icke äro vid sin afsilning, när de studerande skola lemna dem. I alla
händelser kan detta skäl icke vara tillfyllestgörande att för den skidl hålla
alla stamrekrytskolor samlade den föreslagna långa tiden, allraminst
ända till årets slut.
Äfven må här anmärkas, att den vapenöfning, som komitén föreslår
i alla skolor för den manliga ungdomen, och hvarom mera yttras längre
fram, väl snarare skulle medföra minskade fordringar på denna militärutbildning
än ökade. Onödigt måste äfven förslaget, att alla stamsoldater
skola genomgå korpralsskolor, anses; likaledes att dessa skolor
skulle blifva längre, än någonsin förut föreslagits. Vi hafva förut i förbigående
erinrat, att enligt de vid 1878 års förslag fogade beräkningar
skulle 3,265 man genomgå anderbefälsskolor, hvilka skulle räcka i 6 månader
vid alla vapen, utom vid ingeniörtrupperna, der de skulle räcka ett år. Nu
skulle man utbilda en betydlig del af den studerande ungdomen till värnplistigt
befäl, hvarigenom jemväl ett stort antal värnpligtige korpraler skulle
blifva att tillgå, hvilket val borde minska och ej öka det antal stamsoldater,
som behöfde erhålla korpralsutbildning; detta oaktadt skulle enligt
komiténs förslag alla stamsoldater genomgå först korpralsskolor, och
dessa utsträckas till en tid af 8 månader vid fotfolket, fästnings- och
positions-artilleriet samt trängd!, och vid rytteriet, fältartilleriet och ingeniörtrupperna
till en tid af ett år, och derefter genomginge naturligtvis
en del af dem andra underbefälsskolor.
Visserligen har man nödgats i komitén medgifva införandet af
den ofta omtalade permitteringen, hvilken äfven blifvit en anledning till
att få ned kostnadssumman i beräkningen; men då komitén förmenar,
att det skulle blifva obilligt mot mången, om skolorna vore kortare, så
310
Särskild mening
tro vi deremot, att det mycket säkrare och oftare blifver obilligt både
att vägra och att gifva permission. Det torde vara tillräckligt med hvad
i detta hänseende föreslogs 1878 och som af framstående fackmän då
godkändes. Det må icke heller lernnas oanmärkt, att de stamsoldater,
som tillhöra de arbetande klasserna i vanlig mening, måhända icke skola
känna sig rätt väl i dessa förhållanden, sedan de genomgått underbefälsskolor,
utan att vinna befordran och utan att kunna erhålla användning
på andra banor; och äfven detta torde i sin mån förtjena beaktande vid
fråga om dessa långa och många skolor.
Vi hafva förut i korthet påpekat, att alla nu föreslagna skolor och
undervisningsanstalter i öfrigt innebära större fordringar och medföra
större kostnader, än hvad vid något föregående tillfälle föreslagits i dessa
hänseenden, och vidhållandet af alla dessa höjda fordringar kan antagligen
icke hafva annan verkan, än att lösningen af härordningsfrågan
härigenom väsentligen försvåras, af hvilket skäl vi fortfarande måste
tillstyrka minskning i sagda fordringar.
6:o) Angående skyldighet för afgången stamsoldat att i vissa fall
genomgå värnpligtsöfning och deltaga i den inre ordningens upprätthållande.
I det föregående har förslaget att genomgåendet af stamrekrytskola,
ja, äfven korpralsskola, icke befriar stamsoldat, om han efter två års tjenst
afg år, från fullgörande af den öfning, som åligger alla värnpligtige, blifvit
vidrördt; äfvensom att den skulle blifvit tyngre genom fördelning på
tre år. Här må dessutom erinras, att denna öfning icke kan anses vara
någon värnpligtsöfning, utan i sjelfva verket är en repetitionsöfning såsom
stamsoldat. Detta föreslås »för att befordra stamsoldaters förblifvande i
nummer efter de två första tjensteåren», säger komitén (sid. 104); men
efter vårt förmenande är det eu origtig metod att försvåra erhållandet
af rekryter för att befordra deras qvarblifvande; uppenbart är att mången
yngling, säkerligen dertill rådd af sina erfarnare föräldrar, skulle gå in
före värnpligtstiden, om bestämmelserna vore sådana, att han viste sig
vara frikallad från värnpligtsöfning, sedan han genomgått stamsoldatutbildning,
men ej hade lust att vidare tjena qvar, och sedermera hade
hela sin tid disponibel för det yrke, han valt. Det bör icke blifva svårt
att erhålla ett tillräckligt antal rekapitulanter, om för skyldigheten att
göra 30 dagars repetitionsöfning — utan annan vidare tjenstgöring än
för den händelse uppror eller krig inträffar — gifves eu god lön.
Komitén har i sitt betänkande (sid. 104) åberopat nu gällande stadgande
i detta afseende. Det är visserligen bekant, att man icke haft
några betänkligheter vid att med det ena stadgandet efter det andra
försvåra rekryteringen vid de indelta regementena, och eu lång rad af
af Ola Andersson m. fl.
311
under tidernas lopp i administrativ väg tillkomna stadganden af denna
beskaffenhet kunna åberopas, men framdeles torde sådant komma att
innebära en större och allmännare betydelse, samt i följd deraf medföra
ett större missnöje än nu, och dessutom gäller det nuvarande stadgandet,
endast för den händelse en yngling upphört att tillhöra hären före inträdet
i värnpligtsåldern, hvilket väl i regeln för närvarande mera sällan
inträffar, hvaremot komiténs förslag skulle drabba så många flere, enär
det omfattar äfven dem, som under både 21. och 22. året genomgått
stamsoldatutbildning, ja, om de tjena qvar ytterligare två år, hafva de
icke dess mindre 30 dagars öfning som värnpligtige. Borttagandet af
denna utvidgade skyldighet för afgången stamsoldat skulle både direkt
och indirekt minska kostnaden.
Vi hafva vidare icke kunnat godkänna det nya förslaget, att alla
afgångna stamsoldater och deribland äfven de nyssnämnde, som exempelvis
tjenat två år och genomgått stamrekryt- och korprals-skola, af hvilka
kanske flere, äfven om de ville, ej kunna få rekapitulera, och som slutligen
måst under tre år fullgöra 90 dagars värnpligtsöfning, skola hafva
en ännu större skyldighet än öfrige värnpligtige, nemligen att ända till
32 års ålder kunna kommenderas in, jemte den i nummer varande stammen,
till den inre ordningens upprätthållande. Oss förekommer det
rättast, att intet stadgande härom intages, då väl ingen lär bestrida Kongl.
Maj:ts rätt att använda de krafter, som behöfvas för ordningens upprätthållande,
om denna skulle hotas; och är så förhållandet, har stadgandet
sin egentliga betydelse blott såsom afskräckande från och försvårande
för rekryteringen. Vi hafva yrkat och yrka fortfarande afslag
på dessa båda bestämmelser.
7:o) Angående företrädesrätt för värnpligtige officerare och underofficerare
samt för stamsoldater till civila befattningar utom hären.
Vid frågan om de militärskolor, detta förslag ålägger studerande att
genomgå såsom vilkor för maturitets- och skollärare-examen, har redan
yttrats, att åtskillige bland oss biträdt samma förslag endast under förutsättning,
bland annat, att ej några företrädesrättigheter till civila befattningar
utom hären blifva i lag militärer tillförsäkrade. Utom hvad
der anförts om det betänkliga häruti, torde det ej böra lemnas obeaktadt,
att detta stadgande visserligen skulle framkalla en större tillgång på
värnpligtigt befäl, men säkerligen också att anspråk på ökad godtgörelse
för genomgångna kurser, såsom nära nog enda medlet att vinna de uppgiga
platserna vid post-, telegraf-, tull-, fångvårds-, jern vägstrafik-, samt
lands- och jägeri-staterna o. s. v., sedermera vid förekommande lönefrågor
för dessa befattningar skulle låta sig förnimma.
312
Särskild mening
Om de ifrågavarande personerne visa sig för dessa befattningar
mer än andre lämplige, lära de väl också komma att erhålla sådan anställning,
men att lagstadga ett företräde, som orättvist kan undantränga
dem, hvilka genom ett eller annat för dessa befattningar ej hinderligt
kroppsfel icke kunnat gå denna väg, men hvars medborgerliga rättigheter
också böra beaktas, och som vidare skulle minska de tillfällen till användning
i vissa befattningar för qvinno!’, som på senare tider med Tätta dem
beredts, lärer hvarken vara rätt eller nyttigt. Att endast dugligheten
och lämpligheten för hvarje befattning böra göra sig gällande, är dessutom
en äfven i grundlagen uttalad mening.
I öfrigt kan befaras, att en påkommande mobilisering, som rycker
ut hela detta antal värnpligtig^ officerare och underofficerare, skulle
kunna vålla kännbar rubbning inom dessa statens civila institutioner,
der detta värnpligtiga befäl genom en föreskrifven företrädesrätt intagit
en god del platser.
8:o) Angående aflöning sförmåner vid hären.
Beträffande först aflöningen till stammanskapet tro vi oss böra uttala
såsom önskvärd!, att, derest erläggande af städja icke kan helt och
hållet undvikas, denna åtminstone till ett mindre belopp inskränkes,
emedan det är detta system, som karakteriserar värfningen i dess vanliga
mening; och det är med bättre medel, som vi afse, att lusten till
genomgående af fullständigare soldatutbildning skall i längden bibehållas;
dock anse vi icke, att de för stamsoldat beräknade löneförmåner
kunna i sin helhet nedsättas, ehuru vi äfven påyrka eu kortare utbildningstid.
Beträffande befälet hade vi trott och inom komiten gjort framställning
om, att de egentliga lönerna skulle, åtminstone till en de], nedsättas
och dagaflöningen höjas, eller med andra ord delvis ett halfsoldssystem
införas.
Utan att derom våga göra något förslag, hafva vi endast velat uttala
det önskvärda härutinnan såsom både ledande till besparing och
till en nyttig påminnelse om, att de, som blott hafva obetydlig tjenstgöring,
böra sysselsätta sig med borgerliga näringar, hvarigenom de sannolikt
skola finna sig och sin ställning lyckligare, och är sådan sysselsättning
med gagnande och produktiv verksamhet desto nödvändigare,
som antalet af dessa blifver större.
I sammanhang härmed må äfven påpekas önskvärdheten af ett enklare
uniformsväsen, hvarigenom besparing för vederbörande sjelfva skulle
uppkomma, och den kanske alltför mycket framträdande och minst
sagdt onyttiga skilnaden från andra klasser minskas.
af Ola Andersson m. fl.
313
9:o) Angående värnpligtiges öfning sskyldighet.
Det första vilkoret vid all undervisning, och ej minst i fråga om
alla de förberedelser och öfningar, som erfordras för försvarsväsendet,
är att rätt använda tiden.
Detta gäller om militärskolorna och mötena, men det gäller också
om tiden förut.
Barna- och ynglinga-åren äro vigtiga såsom läroår. I allt annat,
för familjen och det enskilda såväl som för samhället i sin helhet, är
mannens följande ålder vigtigare. Under barndoms- och ynglinga-åren
offras mera tid än annars åt lekar och nöjen. Att leda dessa derhän,
att de jemte egenskapen att roa kunna grundlägga framtida nytta, bland
annat äfven med afseende på exercis och skjutfärdighet, skall, hoppas
vi, hädanefter mera än hittills ingå som en vigtig uppgift i skolundervisningen
; komitén har ock derom afgifvit förslag. Utom alla andra
kroppsöfningar skola äfven exercis och målskjutningar, tidigt började
och ofta öfvade, dana en frisk ungdom, och, under annars onyttigt använda
timmar, lemna tillskott till försvaret, hvilka i jemförelse med
resultatet blifva prisbilliga men derför icke mindre effektiva. Började
tidigt i folkskolan och under dennas genomgående samt vidare genom
andra skolor och läroverk fortsatta, skola dessa vapenöfningar mer och
mer vinna i värde, i den mån folkskolorna förbättras, och en stor del
af dess lärare sjelfve genomgått nu föreslagen militärkurs. Hvad härunder
förvärfvas af vapenöfning genom användande endast, såsom förut
är nämndt, af annars onyttigt förspilda stunder, bör och kan tjena till
mycken inbesparing längre fram af en mera värdefull tid, utan att
ändamålet, en betryggande försvarsduglighet, derigenom skall förminskas,
ty huru den behöflig^ färdigheten inläres, torde få anses mindre vigtigt,
än att den förvärfvas, och det sätt, som såväl för den enskilde som för
staten innebär de minsta uppoffringarna, är det bästa.
Väckes sålunda hågen i skolorna härför, fortsättes derefter skjutöfningar
i orterna, med allmänna medel uppmuntrade och understödda,
så både bör och kan, hädanefter som hittills, afkortning vinnas på de
föreskrifna beväringsöfningarna, om eu viss lämplig färdighet på ett både
för staten och beväringsynglingen betryggande sätt styrkes redan vara
inhemtad; vi äro öfvertygade om, att detta är en väg att få nationen
med och icke mot sig vid lösningen af försvarsfrågan.
Inom komitén har väckts och debatterats förslag såväl i denna
riktning, som ock att ordnade hemortsöfningar för alla före beväringstiden
skulle genomgås i afsigt att bereda minskning i tiden för de egentliga
beväringsöfningarna, utan att minska beväringens vapenfärdighet.
Landtförsvarskomiténs betänkande. II.
40
Särskild mening
314
Något förslag om, huru afkortning till följd af på enskild väg förvärfvad
skjutfärdighet skulle inpassas på öfriga öfningar i beväringsrekrytskolan,
hafva vi icke uppgjort, utan föreslå endast, att på något af dessa sätt
tillfälle må beredas till en afkortning af 30 dagar på den föreslagna beväringsöfningen,
och under en sådan förutsättning tillstyrka vi, att denna
som regel må bestämmas till den af komiten föreslagna tiden.
Yi hafva alltså, med hänsyn både till hvad som kan vara för försvaret
behöfligt och hvad som förut under vissa förutsättningar blifvit
inom riksdagen godkändt, icke i denna del skiljt oss från komitens flertal
i annan mån, än att vi trött och önskat, att en del vapenfärdighet
eller skjutskicklighet för de värnpligtige borde kunna få förvärfvas på
annat sätt.
Skulle åter de enligt vårt förmenande alltför högt stälda fordringarna
på utbildning af både stam och befäl, i hvilka vi, till vinnande af
besparing, påyrkat minskning, möjligen anses för försvarets styrka ännu
vigtigare än en bestämd minskning i de föreslagna 90 dagarnes vapenöfningsskyldighet
för beväringen till 60 dagar, hvilket äfven påyrkats
inom komitén (naturligtvis med bibehållande af vapenöfning i skolorna
och uppmuntran af skjutöfningar i orterna), då skulle måhända en sådan
förändring också kunna främja en lösning af frågan.
10:o) Angående garantilagen.
Hvad slutligen beträffar den af komitén föreslagna garantilagen för
stammens upprätthållande, torde först och främst mot all garanti i detta
hänseende kunna anmärkas, att inga penningeanslag, hvarken till försvarsväsendet
eller till andra ändamål, äro enligt våra konstitutionella
stadgar och former omgärdade med några i speciella lagar föreskrifna
garantier emot riksdagens skattebeviljningsrätt. Det är sakens egen beskaffenhet,
regeringens insigt och klokhet samt det svenska folkets mogna
pröfning genom dess valda tvenne representantkamrar, som skola innebära
garanti, att det erforderliga beviljas.
Ett undantag från detta finnes likväl. 73. och 80. §§ i regeringsformen
gifva förbudet mot utskrifningar och kontrakten om indelningsverket
grundlags helgd.
Att Carl XI:s indelningsverk eller öfverenskommelsen om det
»vissa och ständiga knektehållet» infördes i stället för utskrifningarna,
torde numera vara erkändt; likaledes att det var Carl XII:s våldsamma
kränkande af knektekontrakten, som föranledde införande af stadgandet
i 1719 års grundlag (20. § regeringsformen): »så blifver ock krigsmakten
till häst och fot, såväl som båtmanshållet vid sin indelning och de med
af Ola Andersson m. fl.
315
till mogen samt städerna upprättade kontrakt, hvilka noga böra efterlefvas
och iakttagas, intill Kongl. Maj:t och ständerna nödigt finna någon
ändring deruti att göra, då all olikhet och oreda tillbörligen kommer
att rättas». Ännu'' mera kändt torde vara, att den senare envåldsinagtens
förnyade ingrepp, genom påbuden om landtvärnet under Gustaf
IV. Adolf, föranledde införandet af ofvannämnde paragrafer i 1809
års regeringsform. Detta grundlagsstadgande tillkom derför ursprungligen
och framgent såsom en garanti mot blifvande regeringars möjliga
missbruk med nya utskrifningar.
När nu indelningsverket, i hvad det rör skyldigheten att hålla manskap,
tillkom i stället för den personliga skyldighet, som låg uti de under
tidernas lopp mer och mer orättvist tillämpade utskrifningarna, och
man nu återgår till en genom lag bestämd utskrifning af allt vapenfört
manskap från 20 till 40 år, som vid behof kan uppbådas och skall vara
redo, och hvarutaf de yngre åldersklasserna skola utgöra sjelfva hären,
så inträder ju ett helt annat förhållande. Då någon ytterligare utskrifning
ej gerna är möjlig, har man verkligen från historisk synpunkt ej
mera skål att begära garanti för en stam; ty man har ju återgått, såsom
nyss är nämndt, till en ännu mera vidtomfattande utskrifning än
fordom och beslutad en gång för alla, hvarjemte icke må förbises, att
under de forna utskrifningarnas tid alldeles icke fanns någon dylik garanti
för de leqda trupper, som under senare delen af denna tid undcrhöllos.
Hvad särskilt beträffar den af komitén föreslagna garantilag kan
anmärkas: att befälet, i fall detta skulle någonstädes vilja missbruka sin
myndighet, och rekrytanskaffandet derigenom onödigtvis blifva försvåradt
och fördyradt, derifrån torde mindre tillbakahållas, om kommunerna hvar
för sig blifva ovilkorlig! skyldiga att anskaffa ny rekryt, än om, till följd
af behandlingssättet, svårigheten att till utfästadt pris erhålla folk blir
föremål för "riksdagens nagelfarande i sammanhang med granskning af
ett i den årliga statsregleringen upptaget, i betydlig män öfverskridet
anslag.
Skulle flertalets garantilag emellertid anses böra godkännas, oaktadt
det nämnda, torde dock icke blott folkmängden utan äfven bevillningen
böra läggas till grund för bestämmande af garantiområdena.
Ett garantiområde kan hafva mycket mindre tillgångar än ett annat
med samma folkmängd. Uti somliga orter kan rekrytanskaffandet möjligen
komma att kosta långt mera än i andra. Skulle härigenom uppkommande
missförhållanden af olika bördor för enahanda skyldigheter
icke blifva på något lämpligt sätt utjemnade, torde tvifvelsutan nya
316
Särskild mening
klagomål öfver ojemn! tryckande åligganden för försvaret komma att
förnimmas. Om då staten för att afhjelpa detta nödgas träda emellan,
blir det i sjelfva verket eu statsgaranti, men icke såsom i 1878 års
garantilag redan i första hand en allas garanti för det hela, utan det
blir en garanti ifrågasatt och framkallad af några hårdare tryckta orter
på bekostnad af andra mera gynnade, med alla deraf följande frön till
split och strider.
Om i ett land med årliga riksdagar, utvecklade konstitutionella
former och deraf följande rörligare förhållanden någon garanti för en
ostörd stabilitet i försvarets vidmagthållande af mången förmenas vara
behöflig, och fördenskull böra utgöra ett betryggande vilkor för antagandet
af hvarje ny härordning, om, för att tillmötesgå dessa anspråk
och dymedelst främja frågans lösning, erbjudanden förut gjorts i detta
hänseende, utan att man dermed någonsin erkänt anspråkets möjliga,
berättigande ur annan än statskloklietens synpunkt, och om ett
dylikt erbjudande uteslutande af detta skäl torde böra fortfarande vidhållas,
måste emellertid allvarligen ifrågasättas, huruvida nuafkomiténs
flertal föreslagna garantilag verkligen är den mest ändamålsenliga, eller
om icke 1878 års garantilag vore genom dess enkelhet och allmänlighet
att föredraga.
Vi hafva nu framstält de vigtigare anmärkningar och yrkanden, som
af oss inom komitén blifvit gjorda eller biträdda. Blifva dessa beaktade,
och komiterades förslag, som i öfriga delar innebär många välbetänkta
anordningar och förbättringar, ställande detta framför andra hittills
uppgjorda härordningsförslag, derefter modifieradt och rättadt, då
är det vår öfvertygelse, att det hela innebär så högst väsentliga förbättringar
och ökad försvarsstyrka utöfver det nuvarande, både med hänsyn
till stammens och beväringens duglighet, befälets talrikhet, specialvapnens
tillgodoseende m. m., att frågan — under förutsättning af att
indelningsverkets och grundskatternas afskrifvande samt öfriga skattefrågors
ändamålsenliga ordnande samtidigt beslutas — borde på dessa
grunder kunna lösas, helst skälig hänsyn då jemväl är tagen såväl till
rättmätiga fordringar på eu billig fördelning af skatterna som till landets
förmåga att bära de med försvarets ordnande och vidmagthållande
förenade bördor.
af Ola Andersson m. fl.
317
Slutligen få vi med afseende på korniténs motivering nämna, att
af vår, från pluralitetens afvikande, mening följer, att de delar af motiveringen,
som röra dessa skiljaktigheter, likasom äfven andra, hvilka
dermed kunna stå i sammanhang, icke af oss godkännas. Men äfven i
några andra afseende!! kunna anmärkningar göras, såsom att i historiken
om försvarsfrågans behandling alltifrån 1809 och särskildt i fråga om förstärkningsmanskapets
tillkomst och derefter i stället för detta beväringens,
och om de skäl, som föranledde, att utbytet skedde, äfvensom om
skiljaktigheterna i meningarna vid de sedermera fattade besluten rörande
boväringen ett och annat möjligen bort tilläggas: äfvenså kunna vi ej
godkänna den i motiveringen till värnpligtslagen förekommande jemförelsen
mellan betydelsen af utskrifning och allmän värnpligt.
Sedan vi härofvan afgifvit vår reservation mot korniténs förslag,
tillåta vi oss till sist vidfoga några slutreflexioner, jemte erinringar särskildt
med anledning af hvad som vid många föregående tillfällen både
inom och utom representationen blifvit yttradt, och som vi således
hafva full anledning förmoda än vidare komma att upprepas, nemligen
det: att vi i fråga om landets försvar vilja ingenting. Det torde knappast
kunna bestridas, att nuvarande härordning till följd af militära grundfel
aldrig kan lemna i förhållande till kostnaden motsvarande valuta af
försvarskraft. Må den, som vill och kan, förklara, att korniténs förslag,
med de af oss åsyftade förändringar, har föga värde, och att, om man
ej går ännu längre, det vore bättre att behålla det nuvarande, samt
bygga vidare förbättringar på indelningsverkets grund; fåfängt skall
man i allt fall söka att lappa på detta gamla, ty vid hvarje nytt försök
härtill skola kostnaderna växa långt mer än motsvarande vinst af
verklig försvarsduglighet, och gamla orättvisor icke derigenom undanrödjas.
Deremot finnas vissa sätt att tillvägagå af dem, som vilja ingenting.
Ett bland dessa torde vara att alltid föregifva sig vilja det militäriskt
starkaste och bästa, äfven med storma uppoffringar, men, när sådana
erbjudas, än föregifva, att det blifver för dyrt, än söka minska
kostnaden genom att med tvång och lottning uttaga soldater, än, med
åsidosättande af visserligen genom forna orättvisor framtvungna, men
dock af tvenne parter, staten å ena sidan och enskilde å den andra,
på det kraftigaste bekräftade aftal angående ömsesidiga rättigheter och
skyldigheter, bortförklara detta under åberopande af allas skyldighet
att personligen deltaga i fäderneslandets försvar, på sin höjd tilldelande
några lindrings- eller nåde-smulor åt dem, som hafva en rätt att åberopa.
318
Särskild merling
Ett annat, mer Öppet om ock obetänksamt, sätt är att förklara allt
offrande på försvaret onödigt, emedan det antingen alls icke skulle behöfvas,
eftersom vi hvarken hafva eller kunna få några fiender eller blifva
förorättade, eller ock att, hvad vi än må göra, vi likväl icke kunna försvara
oss, och att det derför tjenar till intet att bråka med försvar och
allmän värnpligt; på sin höjd må vi låta det vara som det är, ej besinnande,
att detta är dyrt, orättvist och illa ordnadt.
Vi vilja erinra, att hvarken den allmänna värnpligten, den personliga
skyldigheten att vid behof, på konungens bud, värna landets frihet
och sjelfständighet, ej heller öfningen i vapnens handterande, är i vårt
land något nytt. Historien visar oss ju både den urgamla skyldigheten
att gå man ur huse, de derur utvecklade utskrifningarna efter mannatal
och gårdatal och dessas utbytande mot ett visst knektehåll först i
några orter, sedermera i flere, den ena efter den andra, medelst öfverenskommelsen
ute i bygderna med befolkningen.
Hvad öfningen i vapnens bruk angår, så veta vi, att ännu långt
efter sedan bönderna utomlands blifvit beröfvade sina vapen och frånvande
att öfva sig i deras bruk, ännu vid öfvergången från medeltiden
till den nyare, sedan feodaladeln, riddarne och legoknektarne i andra
länder upphäft sig till de vapenlösa folkens förtryckare, och kriget med
dessa herrskare öfvergått till ett formligt yrke, bar den svenske bonden
fortfarande högt och frimodigt sin pålyxa, sitt spjut, sin pilbåge och
sitt armborst, bar äfven i fredstid sina vapen med sig öfverallt, ja, till
och med till kyrkan, der de stäldes i vapenhuset, och han öfvade sig
frivilligt i deras bruk.
Den tiden utgjorde det svenska folket verkligen ett folk i vapen,
och då bonden ofta var mera vapenöfvad än fienden, kunde allmogen,
anförd af höfvitsman, såsom Engelbrekt, Sturarne och Gustaf Vasa
med framgång gå emot fienden och försvara, när så behöfdes, både sin
egen och landets frihet. I en senare tid, sedan med bruket att bära
vapen öfningen i dess handterande minskades, var dock skjutskickligheten
ganska allmän, och ett folk, som till stor del bestod af jägare,
som från barndomen voro vande att fälla skogens vilddjur, var i viss
mån ett folk af vapenöfvade.
När således Magnus Stenbock segrade vid Helsingborg med till
större delen föga exercerade bonddrängar, voro desse dock ingalunda
ovane vid begagnandet af skjutvapen.
Väl är det visserligen, att kriget och jagten icke längre äro det
framstå; det är lyckligt, att Sveriges folk i -stället egnar sig åt fredens
och bildningens värf och förvärf, men med denna lyckliga utveckling
af Ola Andersson m. fl.
319
har ock obestridligen följt minskad öfning och färdighet i bruket af
vapen. Om nu samtidigt härmed de flesta andra Europas nationer utvecklat
lagtvungen vapenöfning — må vara på sista tiden säkert till
öfverdrift och till ett skadligt intrång på fredens värf — så följer häraf,
att vi i detta hänseende måste medgifva oss vara jemförelsevis svagt
förberedde.
När vårt land vid början af århundradet var nära sin undergång,
sedan freden med stora och smärtsamma uppoffringar ändtligen var
vunnen, då ansåg man krig och fred stå hvarandra så nära, att man t.
ex. i Skåne kunde genomdrifva, icke genom riksdagsbeslut utan blott
genom anordnade möten i orterna eller länen, att den nyss i förening
med »utskrifningspenningarnas» upphörande införda extra roteringen,
som endast innebar skyldighet att i krig uppsätta cirka 3,500 man soldater,
utbyttes mot skyldighet att i fred hålla 2,000 man ständige, d.
v. s. ordinarie rotering — en öfverenskommelse, som visserligen hade ej
ringa karakter af öfverrumpling. Nu åter vilja många, till följd af en
lycklig och långvarig fred, anse, att denna för oss skall räcka alltid.
Men då å ena sidan någon säkerhet härför icke finnes, emedan förhållandena
i dylika fall äro oberäkneliga, bör å den andra ej heller talet
om förmenta faror, hvilket systematiskt användes som skrämskott hvarje
gång försvarsfrågan ställes på dagordningen, föranleda till antagande af
hvilket förslag som framlägges. Många sannolikheter tala onekligen
för färre anledningar till tvister mellan oss och andra nationer än tillförene.
Vi anse pligt och klokhet bjuda att med lugn och mogen pröfning
afväga, så väl hvad som bör göras för att ordna försvaret bättre,
än hvad nu är förhållandet, som ock att ej på folk och land lägges eu
tyngre börda, än nödigt och nyttigt är.
Vi äro medvetne om ett ansvar, som vi icke vilja eller kunna undandraga
oss, och likasom å ena sidan, om faran skulle komma, man
med fog kan säga: »hvarför hafva ej statsmakterna i tid sörjt för lämpliga
förbättringar», så kan man ock å andra sidan säga, om vi gå för
långt: »I hafven bidragit att utmatta nationen i fred, och militärväsendet
har intagit ett farligt rum i vårt medborgerliga lif.»
Från dessa synpunkter, hoppas vi, nationen skall bedöma våra handlingar,
då vi framlagt resultatet af vårt deltagande i komiténs arbeten
och de anmärkningar, utan hvilkas behöriga beaktande vi icke kunna
godkänna förslaget.
Vi kunna ej heller förbise, att med försvarsfrågan sammanhänga
skattefrågor, som dels icke kunna skiljas derifrån, emedan de med det
nuvarande äro sammanvuxna, och dels, lösta hvar för sig, sannolikt
320
Särskild mening
skulle åstadkomma ännu större virrvarr och olikhet än de nuvarande
högst orättvist fördelade skattebördorna, hvarigenom dessa frågor tagit
en omfattning, som innebär följden såväl af forna tiders orättvisa beskattning
som senare tiders underlåtenhet att efter hand rätta missförhållandena,
ehuru sådant oafbrutet — men förgäfves — påyrkats.
Vi veta äfven, att vi hafva ett inre politiskt lif och politiskt lugn,
som alla böra vara eniga om att vårda och påakta, och det är äfven
härför, som vi i det ena som det andra gjort medgifvanden för att om
möjligt komma till ett för det hela lyckligt slut. Hvilka som vinna,
om något vinnes, och hvad som kan vinnas — eller förloras — på vidare
uppskof, tillåta vi oss ej att försöka förutsäga.
Stockholm den 17. Juni 1882.
Ola Andersson.
Emil Key.
Carl Jfvarsson.
Sven Nilsson. J*. O.. Hörnfeldt. Gunnar Eriksson.
J. E. Johansson.
C. A. Larsson.
Särskild mening af Liss Öl. Larsson ocli Sven Andreasson,
För de svårigheter och det ansvar, som måste blifva förenade med
uppdraget att vara ledamot i landtförsvarskomitén, skulle vi utan tvifvel
hafva ryggat tillbaka, helst vi funnit, att de anspråk, man hittills ställt
på landet, så snart det varit fråga om en ny härordning, varit så stora,
att vi befara, det de öfverstiga landets förmåga, men kallelsen till ledamot
i komitén var åtföljd af ett utdrag ur statsrådsprotokollet för den
19. Juni 1880, af hvilket oförtydbart framgick, att Kongl. Maj:t visserligen
gillat de grunder, på hvilka 1878 års förslag var bygdt, men att
uti förslaget borde vidtagas de jemkningar, som betingas af landets tillgångar
och andra på frågan inverkande förhållanden; på grund deraf,
och angelägne som vi äro att få dessa vigtiga frågor lösta, mottogo vi,
om ock med tvekan, det rnagtpåliggande uppdraget. Hans excellens
herr statsministerns yttrande till nyssberörda protokoll, uti hvilket öfriga
statsrådsledamöter instämde, och som af konungen gillades, har ock inom
landet mottagits med verklig tillfredsställelse.
af Liss Öl. Larsson och Sven Andreasson.
321
Uti merberörda yttrande säger hans excellens, att vid utarbetande
af ett förslag på de af särskilda utskottet år 1878 angifna grunder, bör
tagas hänsyn både till vårt geografiska läge och det stöd, som kan vinnas
i ett efter våra förhållanden läinpadt kustförsvar, samt till folkets vanor och
föreställningssätt, och att anspråken på försvarets organisation i fredstid
böra ställas i jembredd med, men icke högre, än folkets förmåga att bära
dermed förenade kostnader. Komitén hade sig alltså förelagdt att uti
1878 års förslag göra de jemkningar, som med tagen hänsyn till alla
dessa förhållanden kunde finnas erforderliga.
Att komiténs flertal icke tagit no g hänsyn dertill och att för den skull
dess nu framlagda förslag icke kan varda antaget, är vår bestämda öfvertygelse.
Uti andra reservationer visas, huru som de jemkningar och besparingar,
komitén sökt åstadkomma, hufvudsakligen äro mera skenbara än
verkliga. Visserligen förefinnas äfven några verkliga nedsättningar och
besparingar, deribland t. ex. då kostnaden för själavården vid svenska
hären blifvit nedsatt från 82,000 till 27,000 kronor i rundt tal, men
denna och öfriga nedsättningar hafva, såsom vi redan antydt, icke gjort
förslaget antagligt, och vi hafva derför inom komitén varit af den mening,
att större och betydligare jemkningar och besparingar uti 1878 års
förslag bort föreslås, än de af komitén vidtagna.
Många af de fall och den riktning, i hvilken vi varit af olika mening
med komiténs flertal, återfinnas dels uti af herr Hedlund dels
af herr Ola Andersson m. fl. afgifna reservationer, af hvilka vi dock
varit i tillfälle att taga en endast jemförelsevis flygtig del. Då vi emellertid
icke obetingadt kunnat godkänna allt, som i dessa reservationer
finnes uttaladt, och då i den senare, der man sökt sammanjemka olika
— ja, i några fall — rent af motsatta åsigter, det har blifvit nödigt att
uti sådana fall allt för sväfvande och obestämdt uttala sig och alltså
lemna rum för olika tolkning, hafva vi, på samma gång vi lemna ett
afgjordt företräde åt dessa förslag gent emot komiténs, icke kunnat någon
af desamma underskrifva, utan nödgas afgifva vår egen reservation.
Den korta tid, som återstår för uppsättande af en sådan reservation, sedan
komiténs beslut med tillhörande motivering blifvit slutligen justeradt,
och vi fått del af förr berörda reservationer, uti hvilka vi hoppades
kunna instämma, gör, att vi måste inskränka oss till att endast i
allmänna och korta ordalag antyda några af de fall, der vår mening icke
funnit uttryck hvarken i komiténs eller reservanternas uttalanden och
förslag.
Lundtförsvarslcomiténs betänkande II.
41
322
Särskild mening
Då hans excellens herr statsministern uti sitt förberörda yttrande
till stadsrådsprotokollet säger, »att berörda komitéer» (nemligen landtoch
sjö-försvarskomitéerna) »må öfveidägga såväl med hvarandra, som med
den redan i verksamhet varande skattejemkningskomitén», så trodde vi,
att sådant äfven skulle komma att ega rum, enär det synes oss böra
vara svårt för alla — och för oss är det icke möjligt — att kunna bestämdt
förklara, huru långt vi vilja gå i fråga om landtförsvaret och
dermed förenade kostnader i fredstid, utan att vi på samma gång veta,
hvilken vigt och betydelse man vill lägga på sjöförsvaret, samt huru
skattefrågorna komma att lösas, emedan de två förra äro, såsom afseende
samma mål, oskiljaktiga, och på den senares lösning i högst väsentlig
mån beror förmågan att bära de bördor och uppoffringar, som kräfvas
för de förras genomförande. Något så beskaffad! samarbete komitéerna
emellan har dock icke egt rum, hvadan vårt slutliga votum i denna
fråga kommer att bero af faktorer, hvaraf några, högst vigtiga, ännu äro
för oss obekanta.
Med — isynnerhet sedan 1878 års riksdag — ytterligare vunnen kännedom
om den motvilja, som förefinnes emot ökade militära bördor i fredstid,
och om svårigheterna att kunna bära dessa ökade bördor, utan att andra
för samhällets välbefinnande vigtiga intressen allt för mycket äfventyras,
hafva vi trott, att målet — ett bättre ordnande af vårt försvar —
lättare och säkrare skulle vinnas, om komitén föreslagit icke allenast en
kortare öfningstid för de värnpligtige, utan ock ett mindre talrikt och
mindre rikligt aflönadt befäl samt ett mindre talrikt och kostbart specialvapen
— med ett ord — en mindre storartad och mindre kostsam
härordning, än den nu af komitén framlagda. Måhända skall det efter
en tidrymd af tio eller femton år befinnas vara erforderligt, hvad komitén
nu föreslagit och afsett för den tiden — vi våga icke derom döma
— men vår öfvertygelse är, att ett mindre storartadt förslag, genomfördt
på kortare tid än af komitén beräknade 15 år, t. ex. 10 år, icke skulle
möta samma motstånd och farhågor, som ett större, om ock genomfördt
på en längre tid.
Många exempel kunde anföras, som visa, huru långt man kan komma
och hvilka lyckliga resultat, som kunna vinnas, derest man gått varsamt
och försigtigt tillväga, och derest man tagit tillbörlig hänsyn till
»folkets vanor och föreställningssätt» samt dess förmåga att bära ökade
bördor. Ett enda exempel må anföras: kan någon tro, att, derest någon
den tid, då 1842 års folkskolestadga utfärdades, föreslagit, att uti densamma
skulle hafva stadgats, att så många skolhus måste finnas, som de,
hvilka i verkligheten förefunnos 15 år derefter, eller som nu finnas,
af Liss Öl. Larsson och Sven Andreasson.
323
den stadgan blifvit utfärdad, och, om den blifvit utfärdad, att vårt
skolväsende i denna stund befunnit sig på en så hög ståndpunkt, som
det verkligen befinner sig? Vi tro, att svaret härpå icke kan blifva tvifvelaktigt.
Utvecklingen gick här i jembredd med »folkets vanor och
föreställningssätt», och saken gick säkert framåt — måhända något saktare,
än de mera ifrige skulle hafva önskat — men den vann — och
detta är det vigtigaste — folkets kärlek och förtroende. Vår lifliga
önskan är, att samma kloka system följes i fråga om ordnandet af landets
försvar, och att resultatet må blifva lika tillfredsställande.
Emot dem, som fortfarande äflas att vilja lösa försvarsfrågan, utan
att i sammanhang dermed lösa skattefrågorna och besluta om afskrifning
af indelningsverk och grundskatter, vilja vi blott erinra om det
faktiska förhållandet, att för endast 10 år sedan hade man knappast
hört talas om ordet »afskrifning» af dessa skatter; då talades endast
om aflösning och på sin höjd om någon lindring uti indelningsverket. På
denna korta tid har frågan så avancerat, att nu talas ej vidare om aflösning,
utan tvisten gäller nu tiden och sättet för afskrifning, och vår
öfvertygelse är, att icke varder det längre afskrifningstid, om man till
följd af för högt stälda fordringar uppskjuter tiden för besluts fattande
derom; att tvifla härpå vore att tvifla om det godas och rättas seger.
Man må icke tillvita de mera betänksamme bristande fosterlands- •
kärlek, då de hysa eu viss tvekan, att icke säga bäfvan, för följderna af
en härordning, sådan som komitén föreslagit, eller af den, som af 1878 års
särskilda utskott föreslogs. Att på eu gång besluta om tredubbling af
beväringsöfningarna och öfverhufvud taget fördubbling af befälsstyrkan
och af specialvapen, att, ifrån att ega intet, tillskapa en träng på nära
15,000 man, utom besättnings- och depot-träng o. s. v., är ett steg så stort,
att ingen borde förvånas öfver, att mycken tvekan kan råda hos en stor
del af folket, huruvida detta kan vara för fäderneslandet nyttigt och
gagneligt. Man hör öfverallt framställas den frågan: ligger det icke
någon fara uti att af hängifvenhet och kärlek till frihet och oberoende
ikläda sig eu militärisk tvångströja, som måhända mer än allt annat
hämmar och kringskär vår frihet och utveckling, och äro verkligen de
militära öfningarna och krigsrustningarna en stats, ett folks högsta och
förnämsta uppgift, så att allt annat endast bör tillgodoses, då det militära
lemnar något öfrigt? Och man frågar vidare: kan vårt land bära
de stora utgifter och den stora förlust af arbetskraft, som förslaget
klöfver? Hvarföre skall man nu och på en gång fatta beslut om de
stora utsträckningarna på det militära området; hvarföre kan man icke nu
taga något mindre, och låta bli att hysa misstroende mot framtiden? Hvar
-
324
Särskild mening
före böra just vi bestämma, huru ett betryggande försvar bör vara beskaffadt
om 15 år? Man påstår, att det nya härordningsförslaget genomfördt
skall medföra de mest välgörande verkningar för land och folk
o. s. v., men hvarföre då icke låta landet smaka på någon del af det
goda, som i form af ökadt lägerlif, ökadt antal militärer, ökade kostnader
m. m. skall komma land och folk till del? Tror man på sådana goda verkningar
deraf, bör man väl icke misströsta om folkets benägenhet att ytterligare
öka de militära bördorna, sedan man vunnit erfarenhet om det
goda, de åstadkomma. Den erfarenhet beträffande våra militära förhållanden,
man hittills vunnit, utgör ingen borgen för de nu förespeglade
fördelarnes förverkligande. Man fordrar en nära nog obegränsad offervillighet
hos folket; och de, som i regeln högljuddast göra dessa anspråk,
äro just herrar militärer; man frågar då: hvarför föregå icke desse med
exempel af offervillighet? Sjelfve hafva de fordrat och erhållit oskäligt
höga aflöningsförmåner i förhållande till sitt arbete i tjensten, jemförelsevis
tidiga och höga pensioner o. s. v., men har man hört någon af dem
förfäkta den åsigten, att, då så stor offervillighet, kräfves af alla, till och
med af den fattigaste, då bör äfven befälets aflöning i någon mån nedsättas?
Nej, eu officer skall icke allenast icke vidkännas någon uppoffring
i detta hänseende, utan han skall till och med under de 90 dagars
öfningstid, som eljest åligger hvarje svensk man, sjelf uppbära både
lön, tjenstgöringspenningar och dagaflöning alldeles oafkortad!-. Och
vidare: månne isynnerhet herrar militärer hafva så alldeles frigjort sig
från den tanken, att vi skola föra anfallskrig och operera utom landets
gränser? När man ser på t. ex. det stora antal kavaleri och träng m. in.,
som nu ifrågasättes, kan man tvifla derpå. Inom landet, ifall vi blifva
angripna af fiender, der hvarje invånare är en spion, en kunskapare
på fienden, och der i behofvets stund hvarje fordon, hvarje dragare skall
stå till tjenst, och der hvarje hem, hvarje dörr beredvilligt skall öppnas
för sjuke och sårade, der kan den stora myckenheten af det dyrbara
kavaleriet och den stora apparaten, hvad träng beträffar, alldeles icke
vara erforderlig i fredstid. Man sätter vidare i fråga: kan det vara med
billighet och rättvisa förenligt att föreskrifva eu längre tid för indelningsverkets
och grundskatternas afskrifvande, än den tid, som varder
bestämd för en ny härordnings genomförande? År det icke rättare, att
dessa med hvarandra sammanhängande frågor gå hand i hand med hvarandra
och lösas samtidigt?
Dessa och många andra frågor hör man om och om igen framställas,
och oss synas de ingalunda obefogade, utan tvärtom så behjertansvärda,
att man derå bort fästa ''ett långt större afseende, än hvad som varit
af Liss Öl. Larsson och Sven Andreasson.
325
händelsen. Det är derför vi velat framhålla dem i den förhoppning, att
de skola varda tagna i behörigt och noggrant öfvervägande, innan frågan
framlägges för riksdagen.
Jemte det vi tillkännagifva, att vi inom komitén tillhört deras antal,
som alldeles bestämdt motsatt sig det privilegium på civila tjänster, som
komitén velat tillförsäkra herrar militärer, få vi för den händelse några
skäl behöfva anföras emot en i vår tanke så orimlig åtgärd, som den
komitén föreslagit, åberopa, hvad som deremot anförts i herr Ola Anderssons
m. fl. reservation. Den allmänna och stora ovilja, som rådde mot
det ej så länge sedan rådande systemet, att inom en viss gren af det
civila området lemna de bästa platserna till herrar militärer, borde lefva
i så friskt minne, att man nu icke ånyo skulle söka införa det förhatliga
systemet på alla områden. Dessutom finnes det väl äfven arbete i statens
tjenst jemväl på andra områden än det militära, som är lika nödigt och
lika nyttigt som detta senare och alltså är värdt lika mycken uppmuntran.
Emot förslaget att såsom vilkor för maturitets- och folkskolelärareexamens
afläggande föreskrifva, det lärjungen icke allenast bör hafva
deltagit uti alla vid läroverket förekommande militära öfningar, utan
ock att derjemte hafva genomgått en på två år fördelad fyra månaders
rekryt- och förberedande korprals-skola vid regemente, samt att för öfrigt,
hafva förvärfvat de militära kunskaper och färdigheter, som anses behöfliga
för vice korpraler, nödgas vi äfven nedlägga vår protest.
Komitén har uppstält som ''regel, att intet tvång skall utöfvas mot
någon, derest detta icke träffar alla medborgare lika; sålunda fordras
lika lång värnpligtsöfning för alla värnpligtige, och man har ej velat
tvinga någon att blifva stamsoldat, icke att blifva befäl, eller att inhemta
befälskunskaper; men i fråga om studenter och folkskolelärare
fordrar man icke allenast 4 månaders militäröfning utöfver de 90 dagars
beväringsexercis, som dem åligger, utan de måste ovilkorligt hafva inlärt,
hvad som fordras för att blifva vice korpral. En yngling, som bestämt
sig för den mest fredliga lefnadsbana, måste ovilkorligt hafva inhemtat
vice korprals kunskaper och färdigheter, såvidt han skall få aflägga
examen; är han den mest skicklige i alla andra ämnen, men icke kan
på de fyra månaderna utbilda sig till vice korpral, så varder han hvarken
student eller skollärare. Studerande, som icke ämna fortsätta vid högre
lärdomsskolor, samt ej heller för andra ändamål behöfva undergå maturitetsexamen,
kunna efter inhemtade kunskaper afgå från läroverket
utan aflagd examen, och för dessa stå många vägar till utkomst öppna,
men så är ej händelsen med seminarieeleven, hvars hela undervisningdanat
honom för en gifven bana, och denna bana är så föga lysande i
326
''
Särskild mening
ekonomiskt hänseende, äfven om han tagit examen, att vi icke skulle
vilja ytterligare fördyra den redan förut tillräckligt dyra och långa lärokursen.
Komitén motiverar detta förslag bland annat dermed, att då
staten bekostar undervisningen i dessa läroverk, så har ock staten rätt
att ställa detta kraf på dem, som begagna sig af densamma, helst dessa
äro de »bättre lottade samhällsklasser» o. s. v. Härvid kan dock anmärkas,
att det finnes rätt många, som aflägga maturitetsexamen utan
att i någon eller högst ringa mån hafva begagnat sig af den fria undervisning,
staten erbjuder — en frihet, som vi dessutom hoppas snart må
upphöra åtminstone för de bättre lottade; och om det för öfrigt är de
bättre lottade samhällsklasser, som företrädesvis aflägga maturitetsexamen,
så gäller åtminstone icke detta skäl i fråga om dem, som befolka våra
folkskolelärareseminarier. Hvad komitén yttrat till stöd för sitt förslag
i detta hänseende, borde gälla i än högre grad beträffande dem, som
genomgå landets högsta lärdomsskolor.
Hvarför då icke stadga att för afläggande af akademisk examen
fordras att hafva inhemtat de kunskaper och färdigheter, som erfordras
för befordran till underofficer eller värnpligtig löjtnant? Detta hade åtminstone
varit ett konseqvent tillämpande af systemet. Det synes oss
dessutom icke rättvist att uti ifrågavarande fall fordra lika mycket af
dem,
hvilka genom sin examen i lyckligaste fall endast hafva en folkskolelärarebefattning
med åtföljande jemförelsevis ringa lön att vänta, som af
den,
hvilken genom sin examen har vägen öppen till de förnämsta och
högst aflönade tjenster.
På de skäl, som uti båda de förut åberopade reservationerna finnas
angifna, äro vi af den mening, att komitén icke bort föreslå någon så
kallad garantilag. Såsom i den ena reservationen är påpekadt, har det
grundlagsbud, som talar om indelningsverket tillkommit såsom ett folkets
skydd mot regeringsmagten och icke tvärt om. Någon omständighet,
som nu påkallar ett motsatt lagstadgande, förefinnes ej. Har förtroendet
emellan konung och folk gått förloradt, och har folket kommit derhän,
att det icke vill försvara sitt oberoende och sin sjelfständighet, då skall
en garantilag icke utgöra något verksamt skydd, och likväl måste det
väl vara för sådana otänkbara fall, som en sådan garantilag skulle vara
antagen.
Man skall måhända klandra oss, för det vi icke framstält bestämda
förslag. Vi svara härtill, att hvarken tid, eller kunskaper på det militära
området hafva medgifvit sådant. Vi hafva endast velat antyda
den väg, som vi tro bättre och lättare befordrat frågans lösning på ett
327
af Ernst von Vegesack m. fl.
för fosterlandet lyckligt sätt. Detta, och intet annat, är målet för våra
förhoppningar och önskningar.
Stockholm den 19. Juni 1882.
Giss Öl. Larsson.
Sven Andreasson.
Särskild mening af Ernst von Yegesack m. fl.
Som inom komitén allvarligt blifvit ifrågasatt att minska beväringsmanskapets
utbildningstid under hvad 1878 års förslag förutsatte, så
hafva undertecknade i denna omständighet funnit en särskild anledning
att framhålla, att ett härordningsförslag, bygdt på de af komitén för
öfrigt angifna grunder, genom en mindre utbildningstid, än den komitén
antagit, enligt vårt förmenande göres helt och hållet oantagligt. Med
bestämmandet af 90 dagar anse vi derför, att man uppnått gränsen af
den minsta tid, detta förslag kräfver, och vår militära uppfattning manar
oss att särskildt betona, att en förökning i denna utbildningstid till 120
dagar skulle vara i hög grad önskvärd och mer än någon annan förbättring
i förslaget höja dess värde.
Ernst von Vegesack.
C. G. Breitholtz.
Axel Rappe.
Särskild mening af R. Törnebladli.
Mot det af komitén föreslagna stadgandet i N:o 1, § 42 om förbindelse
för alla krigsdugliga ynglingar, hvilka hafva att aflägga maturitets-,
folkskolelärare- eller dermed jemförlig examen, att utom nuvarande
vapenöfningar genomgå fyra månaders rekryt- och förberedande korpralsskola,
ser jag mig nödsakad att uttala vissa betänkligheter.
I principielt hänseende kan jag icke finna berättigad^ att lärjungarne
i skolan utbildas till befäl. I sjelfva verket innebär detta en fordran på
ett slags yrkesbildning för lärjungarne redan innan de lemnat skolbänken
och i en ålder, då befälsdugligheten svårligen kan rätt göra sig gällande.
328
Särskild mening
Kan en sådan fordran i afseende å blifvande folkskolelärare möjligen
anses stå i samband med krafven å den framtida tjensteverksamheten,
så är den deremot icke enlig med de allmänna läroverkens uppgift,
hvilken icke afser yrkesutbildning. Deremot erkänner jag villigt, att i
uppfostran bör fästas nödigt afseende på de unges fysiska utveckling,
naturligtvis äfven i den mån, att de göras, så mycket möjligt är, härdade
och derigenom skickliga att i framtiden, likasom andra medborgare,
fylla sin pligt i och för landets försvar. Detta synes mig dock följdriktigt
leda till en ändamålsenlig utveckling och anordning af de gymnastiska
samt gymnastiskt-militära öfningarna och lekarne samt af hvad
dermed står i sammanhang. Beträffande de rent militära öfningar, som
nu pågå i läroverken, kunna med skäl tvifvelsmål hysas om det värde,
de må anses ega. Det är gifvet, att militära öfningar inskjutna midt i
läsningen under terminen skola hafva en i viss män störande inverkan
på intresset för samt jemnheten och kraften i studierna, medan de å
andra sidan svårligen kunna eller böra bedrifvas på ett sådant sätt, att
de i militäriskt hänseende gifva full valuta för den tid och den möda,
som åt dem egnas.
Att ungdomen skulle få en bättre militärisk utbildning genom
komiténs förslag,'' förnekar jag icke. Men fördelarne äro här förenade
med icke ringa olägenheter. Redan den dubbla arten af militäröfningarna,
af hvilka en del skulle ske samtidigt med skolarbetet, den
andra åter blifva fristående och fullt militärisk, måste åstadkomma en
viss splittring. Den tid, som skulle användas på exercis vid läroverken,
skulle i många fall medföra mindre gagn, då ynglingarne voro medvetna
derom, att eu annan utbildningskurs skulle genomgås, hvaremot hos
mången tanken kunde komma att allt för mycket riktas på den senare
kursen, så att intresset för det militäriska kunde taga öfverhand.
Man hör nu för tiden klagan från åtskilliga håll, att lärjungarne
vid utträdet från läroverken icke skulle vara mogna för sjelfständig
verksamhet. Om ock denna klagan till en del måste tillskrifvas en
icke fullt riktig uppfattning af hvad de allmänna läroverken kunna och
böra åstadkomma, så manar den dock till varsamhet vid pröfningen af
de kraf, som skola ställas på lärjungarne, och bestämmandet af den tid,
som bör lemnas dem till studier. Fordringarna i mogenhetsexamen äro
numera, åtminstone hvad den klassiska linien vidkommer, betydligt lägre
än förr. Erfarenheten torde dock kunna anses hafva ådagalagt, att
många af lärjungarne behöfva taga en god del af ferierna till hjelp för
att icke fördröjas vid afläggandet af mogenhetsexamen, och något liknande
torde äfven gälla om seminarieeleverne. Att under sådana för
-
af R. Törnebladh.
329
hållanden minska ferietiden för de två sista åren med fyra månader,
utan att inskränka fordringarna på militäröfningarna under terminen, är
ett steg, som väl må betänkas, innan det tages. Och om i detta fall
mindre afseende fästes vid den på flere håll framträdande fordran, att
ferierna må ej obetydligt förkortas, så torde man dock böra väl akta
sig för att försvåra afläggandet af mogenhetsexamen och derigenom
vålla, att åldern vid dess afläggande blir väl hög. Väl har man hört
framkastas, att fordringarna höra ytterligare minskas, men härvid bör
icke förbises, att dessa fordringar ej kunna uppställas uteslutande med
hänsyn till våra förhållanden, utan måste i någon mån rättas efter odlingens
ståndpunkt och kraf hos andra bildade nationer, på det att vi
ej må blifva dessa alltför underlägsna. Icke minst för vår yttre trygghet
är det af vigt, att vi erkännas hafva en plats i kulturfolkens led,
oafsedt de vådor, som försvagandet af den andliga odlingen alltid måste
medföra. För öfrigt har komiten sjelf uppstält en ny fordran i mogenhetsexamen,
nemligen att hafva förvärfvat de militära kunskaper och
färdigheter, som anses behöfliga för befordran till vice korpral. Om
meningen skulle vara, att pröfning häri, hvad det teoretiska angår,
skulle ega rum samtidigt med examen för öfrigt, skulle detta bidraga
att försvåra densamma och dessutom föranleda vissa praktiska olägenheter.
Saken torde dock kunna ordnas på annat sätt eller så, att den
militära kursen ställes för sig och får utgöra ett vilkor för mogenhetsexamens
undergående.
Men icke blott från skolans, äfven från hemmets synpunkt kunna
befogade invändningar göras mot förslaget, sådant det af komitén
blifvit framstäldt. Visserligen säges det i motiveringen, att tid skulle
återstå för lärjungarne till att under ferierna besöka hemmet, men svårligen
skulle föräldrar och målsmän, åtminstone på landet, känna sig tillfredsstälda
af ett kort »besök» i hemmet under mellanterminen. Särskildt
under de sista skolåren är det högst angeläget, att den unge lärjungen
icke alltför lång tid på året är borta från hemmet. Möjligen skulle
också eu eller annan kunna hysa den farhågan, att en längre tids vistelse
vid regementsskolan hos ynglingen kan väcka föreställningar, åsigter
eller vanor, som borde hållas fjerran från den ifrågavarande åldern.
Fullt öfvertygad, att regementsskolorna komma att skötas på ett förträffligt
sätt, och, med all aktning för befälets vilja och förmåga att
upprätthålla god anda och ordning, kan jag dock ej känna mig förvissad,
att alla störande inflytelser kunna undvikas, helst som tjenstgöringen
för de ännu späda lärjungarne, icke gerna utan fara för deras helsa,
kan ställas så, att den till fullo tager dem i anspråk. Jag vill visser
Landtförsvarshomitféns
betänkande. 11.
42
330
Särskild mening
ligen medgifva, att för många den fasta ordningen och den goda fysiska
utbildningen kan verka välgörande, men jag är å andra sidan icke utan
all farhåga för den inverkan, som flere unga mäns ständiga samvaro och
sällskapande med hvarandra kunna utöfva, isynnerhet som alla dåliga
element icke kunna fjermas.
Äfven af eu annan grund kan man känna sig manad till varsamhet.
Om komiténs förslag skall leda till åsyftadt resultat eller med andra ord göra
det möjligt, att årligen minst 250 ynglingar — ty så många behöfvas helt
visst, för att man slutligen må kunna erhålla 231 fullgoda officersämnen,
— efter mogenhetsexamen frivilligt skola underkasta sig 12 månaders
tjenstgöring, fördelad på två kurser eller skolor, så ligger det mycken
magt derpå, att icke genom stadgandet af stora skyldigheter dessförinnan
den håg och lust för militäriska öfningar, hvilken komiten anser
förefinnas hos ynglingar, i någon mån afkyles eller försvagas. På möjligheten
att erhålla det erforderliga antalet officersaspiranter beror utsigten
att upprätthålla det värnpligtiga befälets styrka och dermed till
en icke ringa del jemväl hoppet att till fullo genomföra den nya härordningen.
Svårigheten ligger här att finna tillräckligt många ämnen
utom dem, som på förhand bestämt sig att söka blifva officerare på fast
stat. Komitén anser visserligen, att antalet af dem, som skola taga
mogenhetsexamen, kommer att ökas. För min del hoppas jag, att, om
ej motsatsen inträffar, hvilket genom införandet af ökade terminsafgifter
lätt kan blifva fallet, åtminstone en tillökning i antalet ej må ifrågakomma.
Den är nemligen icke önskvärd, emedan de praktiska verksamhetsarterna
i många fall fordra tidigare utträde ur skolan.
Att för öfrigt, om de strängare fordringarna på militärisk utbildning
under skoltiden blifva tillämpade, mången, som icke är nödgad
att aflägga mogenhetsexamen, helt enkelt skall derifrån afstå, anser _jag
åtminstone till en början, mycket sannolikt. Jag vill dock hoppas,'' att
ett så beskaffadt skäl i längden ej skall afhålla ynglingar från att undergå
mogenhetsexamen, men, om detta hopp skall förverkligas, beror derpå,
huruvida den allmänna anden hos folket kommer att fordra en mer
allsidigt härdande och stärkande behandling af ungdomen, icke så
mycket i skolan som ännu mer i hemmet från de tidigare åren, så att
derigenom^ kan utbildas ett till kropp och själ lifskraftigt slägte. I
samma man, en sådan ande gör sig gällande, få naturligtvis militäröfningarna
något mera tilldragande, och den fria viljan kan då uträtta
lika mycket eller mer än annars tvånget. Förhållandena i Schweiz, der
kadettföreningarna stundom åro helt och hållet frivilliga, synas gifva
stöd åt en dylik åsigt.
af R. Törnebladh.
331
Beträffande folkskolelärareeleverna kan måhända saken ställa sig något
gynsammare. Det svåraste härvid synes vara den tidsförlust, som utsträckningen
af de militära öfningarna vållar i och för studierna.
På grund af hvad jag nu anfört, anser jag,
att åtminstone jemkningar i komiténs ifrågavarande förslag
måste göras, så att tiden för de militära öfningarna inskränkes,
och tillbörlig hänsyn tages dertill, att studierna under de sista
åren ej må lida för stort intrång, samt
att med afseende härå och å andra omständigheter komiténs
förslag i det nu ifrågavarande hänseendet må underkastas eu
omsorgsfull pröfning af sakkunnige, särskildt läkare, gymnastiklärare
och skolman.
Stockholm i Juni 1882.
R. Törnebladh.
Särskild mening af R Törnebladli.
Mot det af komitén föreslagna stadgandet i N:o 1, Art. IV, § 57,
mom. 2 får jag anmäla min reservation.
Visserligen finnes redan nu i och genom kongl. brefvet af den 12.
Juni 1874 — de äldre författningarna torde knappt böra tagas med i
räkningen — ett slags företrädesrätt till vissa befattningar för manskap,
som med välförhållande tjenat under vissa år. Men att, såsom komitén
föreslagit, utsträcka denna rätt till värnpligtige officerare och underofficerare
jemte stamsoldater, och med uttrycklig föreskrift, att de ''skola,
om de ega goda vitsord från sin föregående tjenst, vid lika kompetens
med andre medsökande, framför desse komma i åtnjutande af sådana
civila befattningar i statens tjenst, hvartill de efter förutgången proftjenstgöring
visat sig lämplige», synes mig hvarken behöfligt eller ändamålsenligt.
Det kan nemligen icke vara behöfligt, om eljes den i krigstjensten
utbildade pligtuppfattningen, vanan vid ordning och dugligheten i allmänhet
redan i och för sig måste vara goda befordringsgrunder, hvilka
också redan före 1874 gjort sig gällande inom flere kårer, särskildt jernvägspersonalen.
Ändamålsenligt är det icke, såvida som derigenom lätt
kan alstras eu täflan af mindre förmånlig art och ledande till misstämning
emellan militärer och civile, allrahelst om de förre hafva rätt till
eu tids proftjenstgöring, eu rätt, som i praktiken torde komma att vålla
332
Särskild mening
åtskilliga obehag och svårigheter. För öfrigt bör afseende äfven fästas
dervid, att det värnpligtiga befälet skulle komma att få ett visst företräde
framför andra, som måhända till följd af lyten eller kroppssvaghet
icke kunnat inträda i hären, men deremot väl kunna sköta eu civil tjenst.
Uttrycket »vid lika kompetens» är dessutom icke fullt klart. Afses
dermed, att såväl den ene som den andre skall vara behörig att erhålla
(eller söka) eu tjenst, har det intet att betyda, enär det då endast gäller
de för alla lika vilkoren. Menas åter dermed qvalifikationerna eller meriterna
i deras helhet, kan det betyda antingen för mycket eller för
litet. I intetdera fallet synes det vara gagneligt. Hufvudvigten måste
enligt mitt förmenande ligga derpå, att den militära tjenstgöringen uppfostrar
till allmän duglighet och på detta sätt gifver utsigter till befordran,
hvilket åter till största delen beror på anordningen och beskaffenheten
af de olika militära skolorna. Öfvertygad om, att dessa böra
kunna väl fylla sin uppgift härutinnan, anser jag det särskilda befordringsstadgandet,
hvars rättmätighet dertill kan dragas i tvifvel, icke af
behofvet påkalladt.
B. Törnebladh.
Särskild mening af Oscar Evers.
Ehuru jag visserligen biträder den af komitén uttalade åsigt, dels
att de redan införda vapenöfningarna vid de allmänna läroverken ingalunda
böra
försummas, utan att
dylika öfningar jemväl böra
införas i
alla skolor
för den
uppväxande
manliga ungdomen, dels ock
att kun
skaper
i militära ämnen böra ingå bland fordringarna i maturitets- och
andra dermed jemförliga examina, hvarigenom allt ynglingen tidigt komme
att lära sig inse, såväl att en af medborgarens förnämsta skyldigheter
är att försvara sitt fosterland, som ock behofvet af att under fredlig tid
dertill göra sig skicklig, finner jag dock dervid vara nödvändigt, att man
noga tager,
hänsyn
till, att de
fordringar, som uppställas på
eu ökad
vapenskicklighet hos
den bildade
ungdomen, ej blifva så stora
och i så
hög grad upptaga ynglingens tid, att lusten för militära öfningar, hvilken
är så allmän i ynglingaåren, förqväfves, och detta fruktar jag lätteligen
skulle kunna inträffa, derest icke i utbyte mot de ökade vapenöfningarna
och undervisningen i militära ämnen lemnades en minskning i
fordringarna å kunskaper i vissa andra af de många olikartade läroämnen,
som i maturitetsexamen för närvarande ingå.
af Oscar Evers.
333
Nödvändigheten af att erhålla det värnpligtiga befälet i tillräckligt
antal, — en af hörnstenarne för den nya härorganisationens byggnad -  fordrar emellertid oeftergifligen ett noggrant aktgifvande derå, att fordringarna
å dem, som dertill skola uppfostras, ej ställas alltför höga.
Första grunden för den erforderliga militärbildningen hos nämnda befäl
skall enligt komiténs förslag läggas redan under skoltiden på det sätt,
att hvarje yngling förpligtigas före afläggandet af nämnda examina hafva
deltagit i sammanlagdt 4 månaders rekryt- och förberedande korpralsskola
vid regemente eller trängbataljon, fördelad på 2 år. Då emellertid
en stor del af de ynglingar, hvilka aflägga maturitetsexamen, icke ingår
på embetsmannabana!!, utan egnar sig åt handel, landtbruk eller annan
borgerlig sysselsättning, samt sålunda ej för sin framtid har något oundsänsflifft
behof af denna examen, torde man med skäl kunna befara, att
dessa ynglingar, — hvika af den tid'' och möda, de nedlagt på inhemtandet
af sina militära insigter, ej skulle ega annan fördel än att få fullgöra
sina värnpligtsöfningar såsom vice korpraler framför i stället för
såsom öfrige i ledet, — icke vilja underkasta sig nämnda tillökning i
examensfordringarna, utan hellre afbryta sin skolgång efter afslutandet
af öfre 6. klassen.
Komitén framhåller i sitt betänkande, att, enär undervisningen vid
våra läroverk hufvudsakligen sker på statens bekostnad, man ej torde
kunna bestrida statens rätt att uti densamma låta ingå äfven den art af
undervisning, som har till ändamål att bland samhällets bildade klasser
i rikare mått sprida eu kunskap, som staten fordrar af alla sina söner,
nemligen den att försvara fosterjorden. Rättmätigheten af denna åsigt
har jag, efter hvad ofvan blifvit nämndt, villigt erkänt, äfven om berörda
tankegång i någon mån rubbas genom förmodan, att den kostnadsfria
undervisningen inom icke allt för lång tid kommer att delvis upphöra,
hvarom Kongl. Maj:t ju äfven till senaste riksdag aflat framställning, men
staten har likväl, enligt mitt förmenande, på samma gång ovilkorlig
skyldighet tillse, att de fordringar, som sålunda åläggas en viss klass af
medborgare, icke göras mera betungande än nödvändigt är, och enligt
min tanke är åläggandet af 4 månaders vapenöfning, utöfver hvad hvarje
värnpligtig tillkommer, alltför hårdt. Ynglingarne skulle härigenom under
de två sista åren i skolan största delen af ferietiden beröfvas tillfälle
att få åtnjuta hemmets helsosamma inflytelse, och under nämnda
tvenne år torde ynglingen vara mest mottaglig för den sedliga uppfostran,
som i hemmet i de flesta fall mera än i skolan kan komma honom
till del. Ett berättigadt missnöje från föräldrars och målsmäns sida
skulle säkerligen äfven uppstå, i händelse deras söner skulle under så
334
Särskild mening
lång tid af deras ferier tvingas att vara borta från hemmet. Äfven
torde det böra framhållas, att ynglingarne, som säkerligen i allmänhet
val behöfva åtminstone större delen af sista årets sommarferier för repetitioner
och förberedelse till maturitetsexamen, skulle genom undergåendet
af de föreslagna vapenöfningarna under en. så lång tid, som här
blifvit ifrågasatt, lida afbräck i sina studier, i följd hvaraf säkerligen
många skulle nödgas med ett år uppskjuta sin examen, ett antagande,
som vunnit bekräftelse af förhållandet med eu del af de volontärer, hvilka
under sommarmånaderna de sista åren af sin skoltid varit upptagna af
vapenöfningar.
Af de skäl, som ofvan blifvit anförda, är jag från komitéus beslut
1
berörda punkt § 42, mom. 1 i så måtto af skiljaktig mening, att jag
anser, dels att i komiténs betänkande borde hafva influtit en erinran om
önskvärdheten deraf, att, i mån af införande af ökade vapenöfningar samt
af undervisning i militära ämnen i maturitets- m. fl. examina, behöflig
minskning medgifves i fordringarna å andra läroämnen, dels ock att senare
delen af berörda moment borde erhålla följande förändrade lydelse:
att hafva deltagit i de vid läroverken och seminarierna anordnade
militäröfningar samt i sammanlagdt 3 månaders rekryt- och förberedande
korprals-skola vid regemente eller trängbataljon, fördelad på
2
år, äfvensom att hafva förvärfvat de militära kunskaper och färdigheter,
som anses beliöfliga för att blifva vice korpral; allt i enlighet
med de stadganden, som i särskildt härom utgifna författningar komma
att närmare bestämmas.
Stockholm den 13. Juni 1882.
Oscar Evers.
Uti förestående reservation instämmer
G. Sparre„
Särskild mening af Oscar Evers
vid lagen om upprätthållandet af härens stamtrupp.
Då enligt komiténs förslag förändrade grunder för härens anskaffning
föreslås, delar jag komiténs framställning derom, att en lag för upprätthållande
af härens stamtrupp stiftas, hvilken lag endast genom Konungs
och Riksdags sammanstämmande beslut kan upphäfvas. Att afskaffa vår
nuvarande härordning, der tillräcklig garanti finnes för erhållande af ett
af Oscar Evers.
335
bestämdt antal indelta soldater, och införa en ny sådan, utan att säkerhet
på förhand ställes för stamsoldaters anskaffande till fullständigt antal,
torde hvarken vara välbetänkt eller håfva någon utsigt att vinna Konungs
och Riksdags bifall.
Visserligen bör, äfven efter mitt förmenande, under vanliga förhållanden
den årliga r*ekrytkontingenten kunna på frivillighetens väg anskaffas,
men tider kunna förekomma, då rekryter icke, utan en för statsverket
alltför betungande utgift, torde erhållas, och då kunde lätt inträffa,
att den grund, på hvilken hela den föreslagna härordningen hvilar,
eller uppställandet af en viss årlig rekrytkontingent, rubbas, derest ej
denna brist på annat sätt kunde afhjelpas. — Detta framhålles äfven i
1878 års särskilda utskotts förslag till ny härordning, der jemväl en
garanti för upprätthållande af härens stamtrupp föreslås, nemligen ställandet
af ett förslagsanslag till Kongl. Maj:ts disposition, icke allenast
för anskaffande af en i medeltal beräknad årskontingent. af 6,600 stamrekryter,
utan äfven för antagande af rekapitulanter, så att stammens
antal alltjemt uppehölles till den bestämda siffran af 30,000 man. Enligt
nuvarande komités förslag omfattar garantien deremot icke en beräknad,
utan eu bestämd, årlig rekrytkontingent af 5,500 man, så att härigenom
i förening med rekapitulation stammens nummerstyrka hålles fulltalig till
25,000 man. Hela förslaget hvilar sålunda derpå, att den årliga rekrytkontingenten
verkligen erhålles, och jag delar derför, på skäl som i komiténs
motivering till den föreslagna lagen om upprätthållande af härens
stamtrupp närmare angifves, komiténs åsigt derom, att den garanti, som
i 1878 års särskilda utskotts förslag innehålles, eller ställandet af ett förslagsanslag
till Kongl. Maj:ts disposition, icke är tillfyllestgörande, hvarför
en annan lag bör stiftas till betryggande af stamtruppens ständiga
vidmakthållande, dock så, att denna garanti inskränkes till fyllandet af
den årliga rekrytkontingenten af 5,500 man.
Frågan är nu den, hvilket slag af garanti är det lämpligaste för
sagda ändamål? Enligt mitt förmenande har man endast att välja på
tvenne sådana. Det ena skulle bestå deri, att, om ej på frivillighetens väg
nödigt antal stamsoldater (rekryter) mot åtnjutande af de utaf Konung
och Riksdag bestämda förmåner erhålles, det bristande antalet skulle
genom lottning bland de värnpligtige uttagas, det andra innefattar den
kommunalgaranti, som af komitén nu blifvit föreslagen.
Hvad det förra slaget eller lottningen beträffar, så erkänner jag villigt,
att mot densamma många anmärkningar kunna göras, men genom
att samtidigt införa den bestämmelsen, att, derest den utlottade icke är
villig underkasta sig den utbildning, som för stamsoldat är bestämd,
336
Särskild mening
han må i sitt ställe och på sin bekostnad anskaffa annan fullt antaglig
person, skulle säkerligen motvilja för lottningen till icke ringa del undanrödjas.
Då svenska nationen icke vill underkasta sig den personliga
uppoffring, som en härordning grundad på ren värnpligt skulle kräfva,
eller att hvarje vapenför man, på sätt i de flesta europeiska land eger
rum, låter utbilda sig till stamsoldat, utan vill vinna befrielse härifrån
genom att för betalning anskaffa stamtrupp och i följd häraf af beväringen
fordra en mycket inskränkt öfningstid, så är derigenom ett slags
friköpning i stort införd, och då förhållandena svårligen medgifva oss att
till obegränsadt belopp anvisa medel till stamrekryters anskaffande, torde,
derest genom lottning i vissa fall den enskilde blefve till soldattjenst
förpligtad, rättighet icke kunna förmenas denne, att, så vida han för godt
finner, anskaffa annan person i sitt ställe. — Grundsatsen, att krigsduglige
rekryter i vissa fall må anskaffas genom enskildes försorg är för
öfrigt i vårt land gammal, i ty att den indelta armén är inrättad för
att ersätta den gamla utskrifningen, ehuru visserligen bördan blifvit lagd
på en viss klass eller rättare på vissa skatteföremål. Om man vidare
besinnar, att friköpningsrätten, så vidt den rör stamsoldats ställande i
den vid lottdragningen uttagnes ställe, ingalunda befriar denne från den
värnpligt, som det åligger honom, lika med öfrige medborgare, att fullgöra
under 90 dagar, med ty åtföljande förpligtelser i krigstid, så föreställer
jag mig, att med skäl skall kunna försvaras införandet af den
lottning, som här blifvit ifrågasatt. Genom en härpå bygd garanti skulle
den stora'' fördel för staten vinnas, att dess utgifter för stamsoldaters
anskaffande med bestämdhet kunde beräknas, på samma gång som från
andra garantier oskiljaktiga kostnader och besvär undvekes. Visserligen
kan man mot lottningen göra den invändning, att genom densamma åt
den mera bemedlade beredes en fördel, som icke kan tillkomma den obemedlade.
Erkännande, att detta i viss mån är fallet, tillåter jag mig
dock fästa uppmärksamheten derpå, att tjenstgöringen såsom stamsoldat
för den fattige i många fall, långt ifrån att vara eu uppoffring, kan
blifva till gagn i och genom den allmänna utbildning till kropp och själ,
som den bör kunna åstadkomma, i förening med de skäliga aflöningsförmåner,
som bestås, hvilket också blifvit af kömitén tydligen erkändt
redan genom antagandet, att rekrytkontingenten skulle till största delen
kunna erhållas på frivillighetens väg. Skulle, såsom väl en och annan
gång tör blifva fallet, lotten träffa en person utan förmögenhet, men
med god anställning, bör det för honom icke blifva svårt att anskaffa
man i sitt ställe. Helt annat skulle naturligtvis förhållandet blifva, om
lagen medgåfve friköpning från fyllandet af värnpligten, som alla utan
åtskilnad måste vara skyldiga att underkasta sig.
af Oscar Evers.
33?
Då emellertid af skäl, som i komjténs motivering närmare angifvas,
ringa utsigt synes förefinnas, att bestämmelserna angående lottning skulle,
äfven i den nu föreslagna formen, inom riksdagen vinna anklang, åtminstone
för närvarande, anser jag, oaktadt enligt mitt förmenande en
sådan garanti vore den mest lämpliga, mig dock för det stora ändamålet,
möjligheten att genomföra en ny härordning, böra, åtminstone för
tillfället, afstå från att påyrka införandet af en så beskaffad garanti till
upprätthållandet af härens stamtrupp.
Hvad åter det senare slaget af garanti eller den af komitén föreslagna
lagen för upprätthållande af härens stamtrupp vidkommer, så
instämmer äfven jag i den af komitén uttalade åsigt, att denna lag innebär
en fullgod säkerhet för rekrytkontingentens vidmakthållande. Genom
antagandet af denna lag fördelas den garanti för stamsoldats anskaffande,
som hittills ålegat eu viss klass samhällsmedlemmar, på hvarje
skattdragande invånare inom riket, men då, såsom äfven komitén i
sin motivering till denna lag framhåller, garantiområdena komma att
bildas, icke efter kommunernas förmåga att bära skatter, utan med hänsyn
till folkmängden, kan det förhållande inträffa, att vissa garantiområden
hårdare än andra skulle • drabbas af skyldigheten att anskaffa soldat.
Då Kongl. Maj:t svårligen på förhand kan bestämma, inom hvilken del
af landet legan för soldat bör sättas högre än på andra orter, och, på
sätt jag ofvan påpekat, tider kunna förekomma, då rekryter icke, utan
eu för statsverket alltför betungande utgift, torde i första hand erhållas,
hade jag inom komitén, för att i någon mån kunna utjemna möjligen
ifrågakommande bördor, till den nu ifrågavarande garantilagen gjort det
tillägg, att för att åstadkomma en s. k. rekryteringsfond, på sätt jag här
nedan skall hafva äran närmare utveckla, rust- och rote-hållare, i mån
af den indelta soldatens afgång, skulle till statsverket inbetala ett belopp
af 1,000 kronor från hvarje ^ote. En del af den årliga räntan från det
sålunda åstadkomna kapitalet skulle i första riinlmet användas för att
lindra de tillskott, garantiområdena möjligen kunde få vidkännas utöfyer
det anslag, staten för anskaffande af stamrekryt lernnar. Den öfriga
delen af räntan skulle tilläggas kapitalet, tills fonden vuxit till så stort
belopp, att årliga räntan deraf blir tillräcklig såväl till anskaffningen
af hela den årliga stamrekrytkontingenten som ock för upprätthållandet
af den faststälda stamstyrkan vid 25,000 man, hvarefter all annan garanti
skulle upphöra.
Då vid behandling af detta mitt förslag visserligen framhölls, att
det vore i hög grad förmånligt, om en rekryteringskassa, sådan jag föreslagit,
komme till stånd, men, då komitén af det skäl, ätt detta ärende
Landtförsvarskomiténs betänkande 11.
43
338
Särskild mening
ej läge inom gränsen för dess verksamhet, ansett sig icke kunna till pröfning
upptaga detsamma, återstår för mig endast att i särskildt yttrande
framhålla önskvärdheten af, att vid afskaffandet af indelningsverket under
öfvervägande måtte tagas, huruvida icke, i stället för att hela bördan
af indelningsverket afskrifves, en del af denna, i enlighet med mitt förslag,
blifver aflöst. Visserligen kan mot denna min framställning den
anmärkning göras, att riksdagens underdåniga skrifvelse den 23. Maj
1873, som ligger till grund för komiténs arbete, endast handlar om eu
afskrifning ock icke om någon partiel aflösning, vare sig af grundskatter
eller indelningsverk. Då emellertid en härordning kan möta motstånd
icke allenast hos dem, som fasthålla vid vårt indelningsverk, såsom
varande den grund, på hvilken en härordning bör byggas, utan äfven
af dem, hvilka icke vilja godkänna, att såväl grundskatter som indelningsverk
helt enkelt afskrifvas, föreställer jag mig, att de, som annars
strängt hålla på de bestämmelser, som finnas uttalade i ofvannämnde
skrifvelse, derest de verkligen önska lösningen af de för vårt land så
vigtiga frågor, som afse. en förändring i hela värf skatteväsen samt införandet
af en ny härordning, icke borde motsätta sig ett förslag i det
syfte, jag tagit mig friheten framställa.
Mellan grundskatt och indelningsverk råder redan den skilnad, att
då grundskatterna numera blifvit fixerade och utgå efter ett bestämdt
penningevärde, hvarigenom till följd af dettas successiva fallande ettslags
afskrifning kan sägas redan hafva inträda är förhållandet med indelningsverket
alldeles motsatt, alldenstund utgifterna för anskaffande och
underhåll af soldat, häst in. in. årligen stiga. Hvarje uppskof med eu
förändring af vår härordning föranleder efter mitt förmenande allt större
tunga för rust- och rote-hållare, så att man med hänsyn till dessas eget
intresse ej torde behöfva vänta allvarsamt motstånd mot indelningsverkets
afskaffande, äfven om detta icke kan ske på annat sätt än genom
en partiel aflösning, på samma gång som en afskrifning eger rum.
Värdet af det besvär, rotehållare!! i medeltal för närvarande årligen har
att utgöra, uppgår enligt af skattekomitén gjord beräkning (Bill. tab. n:o 40)
till circa 150 kronor årligen (rätteligen 152:av) för hvarje nummer vid det
roterade infanteriet, (för det berustade infanteriet och kavaleriet uppgår
värdet af detta besvär till ännu högre belopp) motsvarande alltså, kapitaliseradt
efter 5 %, ett belopp af 3,000 kronor. En tredjedel häraf skulle enligt
mitt förslag, i händelse indelningsverket afskaffas, af rust- och rote-hållare
i mån af den indelta soldatens afgång kontant eller under vissa år till
statsverket inbetalas, och de öfrige två tredjed.elarne afskrifvas enligt de
grunder, som närmare kunna blifva bestämda, mot erhållande af full dis
-
af Oscar Evers.
339
positionsrätt öfver det till roten hörande torpet, der sådant finnes. Enligt
samma tabell utgör antalet nummer med eller utan torp vid indelta armén
26,870 st. Om hvarje rote till statsverket inbetalar 1,000 kronor,
skulle alltså derigenom uppstå ett kapital af 26,870,000 kronor. Då
under de första åren af den nya härordningens tillämpning det behöfliga
antalet rekryter endast uppgår till omkring hälften af det rekrytantal,
som erfordras vid öfvergångstidens slut, torde under nämnde tid
något bidrag till garantiområdena näppeligen behöfvas, hvarigenom under
dessa år hela räntan bör kunna tilläggas kapitalet, så att detta, äfven
om under de senare åren af öfvergångstiden något bidrag skulle från
fonden lemnas, torde kunna temligen hastigt ökas. Att något större
bidrag till de olika garantiområdena skulle erfordras, är föga troligt, så
mycket mer som jag icke afsett, att detta bidrag från rekryteringsfonden
borde utgå till hela det belopp, området möjligen kunde få vidkännas i
och för stamrekryts anskaffande, utan endast som en del af legan, alldenstund
i motsatt fall den af komitén föreslagna garantilagens största
förtjenst, nemligen kommunernas intresse för att hålla stammen fulltalig,
annars lätt kunde omintetgöras. Om detta årliga bidrag icke sättes för
högt, ökas kapitalet, hvarigenom det mål, jag afsett, hastigare nås, nemligen
bildandet af eu fond till så stort belopp, att årliga räntan deraf
blir tillräcklig icke allenast till anskaffande af samtliga årliga stamrckryter
utan äfven till upprätthållandet af stamstyrkan vid 25,000 man.
Mot eu sådan fonds bildande kan visserligen den anmärkning framställas,
det ingen säkerhet finnes, att icke fonden kan till annat, här ej
afsedt, ändamål blifva använd. Häremot ber jag dock att få framhålla,
att, då med bildandet af en sådan fond åsyftas att lätta de årliga bördorna
för vårt härväsende, det borde ligga i landets intresse att för
sagda ändamål bevara densamma. Nödigt torde emellertid vara att genom
lag stadgas, det denna fond icke utan Konungs och Riksdags
sammanstämmande beslut må för annat ändamål användas.
På grund af hvad jag sålunda anfört och då jag för öfrigt biträder
en af komitén uppgjorda lag om upprätthållande af härens stamtrupp,
nser jag, att till densamma bort göras följande tillägg:
l:o) att, derest den nya härordningen af Konung och Riksdag godkännes,
och då indelningsverket upphäfves, rust- och rote-hållare måtte åläggas,
att, mot det att en del af bördan för indelningsverket afskrifves,
en del på sådant sätt aflöses, att rust- och rote-hållare, i mån
af den indelta soldatens afgång och mot erhållande af full dispositionsrätt
öfver det till roten hörande torpet, der sådant finnes,
340
Särskild mening
antingen kontant eller under loppet af vissa år till statsverket inbetala
en summa af 1,000 kronor från hvarje rote;
2:o) att af dessa belopp bildas eu rekryteringskassa, hvaraf den årliga
räntan i förstå rummet användes som bidrag till de kommuner,
hvilka vid anskaffande af stamsoldat hafva att utbetala skilnaden
emellan legans verkliga belopp och det, som af staten dertill lernnas,
samt att den del af räntan, som för detta ändamål ej användes,
lägges till kapitalet för att öka rekryteringskassan, tills denna
uppnått det belopp, att. årliga räntan deraf blir tillräcklig att ersätta
legan, ej allenast vid anskaffningen af hela den årliga stamrekrytkontingenten,
utan äfven till upprätthållandet af stammens nummerstyrka
till 25,000 man, hvarefter all annan garanti upphör; samt
3:o) att genom lag stadgas, att denna rekryteringskassa icke, utan Konungs
och Riksdags Sammanstämmande beslut, må för annat ändamål
användas.
Stockholm den 13. Juni 1882.
Oscar Evers.
I senare delen af denna reservation instämmer
Alb. Ehrensvärd.
Uti den af herr Evers afgifna reservation vid lagen om upprätthållandet
af härens stamtrupp anhåller jag härmed att få instämma.
Stockholm den 13. Juni 1882.
G. Peyron.
Uti den af lierr Evers afgifna reservation vid lagen om upprätthållandet
af härens stamtrupp anhåller jag att få instämma.
Stockholm den 19. Juni 1882.
Ernst von Vegesack.
af C. G. Brcitholtz.
341
Särskild mening af C. G. Breitholtz,
af gifven vid N:o 1, Förslag till grunder för ny härordning.
l:o) § (J, inom. 2, i livad vidkommer förläggningen af Vaxholms fästnings-
och positions-artilleriregementes positionskompanier.
Enligt den i nämnda § och mom. omförmälda Bil. litt. a skulle
Vaxholms fästnings- och positions-artilleriregemente, som enligt förslaget
skall bestå af 4 fästnings- och 2 positions-kompanier, förläggas å
Vaxholm. Så lämplig denna plats än är för fästningskompanierna,
lika olämplig anser jag den vara för positionskompanierna. Dessa senare
kompanier, livilka vid mobilisering böra uppsätta 2 divisioner
positionsartilleri, äro väl i främsta rummet afsedda för hufvudstadens försvar,
men ej från sjö- utan från land-sidan. Att under sådant förhållande
förlägga dem å någon af öarne vid Vaxholm, hvilka öar icke ega annan
kommunikation med fasta landet än medelst flytande transportmedel,
synes mig allt utom tillfredsställande.
Genom eu dylik förläggning försvåras en inträffande mobilisering
af kompanierna. Komitén föreslår visserligen, att särskild öfningsmateriel
skulle anskaffas, hvaremot den egentliga materielen eller den, som
i händelse af krig erfordras, borde förvaras i Stockholm, men vidtoge
man äfven sagda, lika kostsamma som med nutidens hastiga utveckling
i militärtekniskt hänseende oförenliga åtgärd, återstode dock vid rnobiliseringstillfället
att till fastlandet öfverföra icke blott en del af personalen
utan ock stamhästarne samt en betydlig utredning af hvarjehanda
persedlar för truppen, förutom att dröjsmål alltid måste uppstå derigenom,
att utrustningen sker vid förråd, som ej stå under kompaniernas
vård, och hvarom de således icke kunna hafva nödig kännedom.
Jemväl i fredstid skola olägenheterna blifva betydande. Den årliga
transporten af de legda hästarne till och från repetitionsöfningarna kommer
att försvåras och fördyras. Skjutöfningar med kanoner, framför
allt om dessa äro af tidsenlig konstruktion och sålunda långskjutande
och af kraftig verkan, kunna verkställas endast från en af öarne, nemligen
Rindön. Äfven der möta dock väsentliga svårigheter. Så har
man hittills ansett skarpskjutning från denna ö utförbar blott vintertiden
och till och med då endast sådana år, när kölden varit tillräckligt
sträng att belägga vattnen deromkring med så stark is, att åtminstone
menniskor kunde med någorlunda trygghet färdas deröfver, hvilket, efter
342
Särskild mening
hvad erfarenheten visat, ej kan beräknas inträffa oftare än ungefär
hvartannat år. Skjutöfningar under vintern hafva för (ifrigt vida mindre
värde, än då de utföras under en varmare årstid, oafsedt att öfningarna
i allmänhet med afseende å sin beskaffenhet i förra fallet icke kunna
gifvas nödig omfattning. Måhända kan genom utläggande af timmerflottor,
försedda med skottaflor, tillfälle beredas att under den tid, sjön
ej är isbelagd, anställa öfningar i skjutning, men, om än så vore, icke
blefve dessa öfningar, hvilkas lämplighet för fästningskompanierna jag
ej bestrider, synnerligen lärorika för positionskompanierna, ej komme
de att gifva mycket begrepp om arten af den eld, som torde förekomma
i fält för dessa kompanier och ej lemnade de heller lägenhet till
den så nödvändiga sammanställningen med eu del andra öfningar- Icke
en gång en öfningsmarsch på några mil är möjlig att företaga, utan
att folk, hästar och den i sanning ej lätthandterliga materielen förflyttas
till fasta landet. Öfningsfält saknas såväl vid Vaxholms fästning
som å Rindön. Att ett sådant icke kan beredas på det förra stället,
lärer ej behöfva framhållas, men befarar jag det blifva omöjligt äfven
å det senare, för så vidt afseende fästes vid, att fältet må blifva någorlunda
lämpligt för sitt ändamål. Blott å Vaxön torde ett, för exercis
med anspända pjeser ej alltför otjenligt, dylikt fält vara att erhålla,
men från denna ö kunna åter, såsom redan blifvit antydt, skjutöfningar
med kanoner icke anställas under någon tid af året. I korthet
sagdt, positionskompanierna skulle, förlagda enligt komiténs förslag,
komma att fortlefva under förhållanden, som näppeligen medgåfve deras
utbildande till ett godt positionsartilleri, för hvilken åsigts riktighet
äfven den omständigheten lemnar stöd, att skaplynnet af terrängen —
klippor omgifna af vatten — der åtminstone den hufvudsakligaste delen
af fredsöfningarna komme att utföras, är helt olika den terräng, i
hvilken kompanierna i händelse af ett krig kunna tänkas skola uppträda.
Huru dessutom med här i fråga varande förläggningsort hästsjukvården
skall kunna upprätthållas på sätt komitén föreslagit, eller genom
hästläkare från annat regemente å samma ort (§ 30, mom. 2), är mig
oförklarligt, då, förutom ofvannämnda fästnings- och positions-artilleriregemente,
intet regemente skulle komma att förläggas å Vaxholm eller
i dess närhet.
Efter mitt förmenande böra Vaxholms fästnings- och positionsartilleriregemente
tillhörande positionskompanier förläggas i Stockholm.
Emot valet af denna ort anför komitén: »att tjenstgöringen, skolornas
verksamhet in. fl. förhållanden inom regementet skulle lida på, om det
-
af C. G. Breitholtz.
343
samma splittrades på två så pass aflägset från hvarandra belägna och
med så pgynsamma vinterkommunikationer förenade orter som Vaxholm
och Stockholm.» Att hafva regementet splittradt är utan tvifvel en olägenhet,
men lika obestridligt synes mig ock, att verksamheten inom
skolorna skall blifva långt mera fruktbringande, om den får utöfvas i
Stockholm än å Vaxholm, der, såsom af hvad ofvan anförts, torde framgå,
flerehanda omständigheter lägga hinder i vägen för öfningarnas ordilande
på ett tillfredsställande sätt. Och ej heller lärer så synnerligt
afseende böra fästas vid den påpekade ogynsamheten i vinterkommunikationerna,
då den tid, ångbåtstrafiken hitintills brukat vara afbruten
till följd af ishinder, i medeltal icke torde öfverstiga tre månader per
år, och väl för öfrigt kan antagas, att, i den mån handeln på utrikes
orter ökas, ansträngningarna för att hålla farleden öppen äfven skola
stegras, och sålunda nyssnämnda tidrymd ytterligare förminskas.
2:o) § 20, mom. 5, 6 och 7, i hvad rörer dels antalet regementsofficerare
vid de begge fästnings- och positions-artilleriregementena, dels bestämmelsen,
att vid det ena af dessa regementen regementschefen skall
vara af öfverste-, men vid det andra af öfverstelöjtnants-grad.
Antalet regementsofficerare, inalles 7, är nemligen efter mitt förmenande
för litet. I den af generalfälttygmästaren och chefen för
artilleriet uti underdånigt memorial af den 15. November 1878 framlagda
planen till fästnings- och positions-artilleriets ordnande är behofvet
af dylika officerare beräknad t till 8, och dock skulle enligt denna
plan ifrågavarande artilleri bestå af blott ett regemente. Den af komitén,
i öfverensstämmelse med de nya grunderna för härens indelning,
föreslagna fördelningen på 2:ne regementen synes mig snarare
böra föranleda en ökning än en minskning af regementsofficerarnes
antal. Af mobiliseringstabellerna framgår, att för fästnings- och positions-artilleriets
försättande på krigsfot erfordras 10 regementsofficerare,
och likväl har ingen gemensam befälhafvare beräknats för de
divisioner, som kunna komma att uppträda tillsammans, hvilket väl kan
ifrågasättas vara en nödvändighet, eller förutsatts, att någon regementsofficer
kunde vara behöflig i artilleristvrelsen. Eu brist af minst 3 regementsofficerare
är följaktligen att emotse, hvilken torde vara alltför
stor för att kunna fyllas af pensionerade officerare, fastmer som det
egentligen är positionsartilleriet, som skulle få vidkännas densamma,
enär ej rimligtvis kan ifrågakomma att vid inträffande krig beröfva
fästningarna de officerare, som då innehafva kommendants-, artilleribefälhafvare-
eller tygmästare-befattning derstädes, och för öfrigt regementscheferne
ej. lära böra användas såsom divisionschefer. Göres en
344
Särskild mening.
jemförelse med de andra vapnen, så finner man, att vid dessa, fältartilleriet
likväl undantaget, erforderligt antal regementsofficerare är att tillgå
för de afdelningar, som äro afsedda att vid ett krigsutbrott rycka i
fält, utan att redan afskedade behöfva tagas i anspråk, då åter enligt
komiterades förslag vid positionsartilleriet hälften skulle komma att utgöras
af sådane, som tillhöra denna senare kategori. För min del anser
jag, att åtminstone ytterligare en regementsofficer borde tilldelas
fästnings- och positions-artilleriet, samt att denne bör placeras på Vaxholms
regemente, hvarigenom begge regementena, hvilka hafva samma
antal kompaniofficerare, äfven finge lika många regementsofficerare.
Emot bestämmelsen, att vid det ena regementet regementschefen
skall vara af öfverste- och vid det andra af öfverstelöjtnants-grad, skulle
intet vara att erinra, om här vore fråga om 2:ne regementen, vid hvilka
sammanlagda antalet regementsofficerare icke öfverstege det antal dylika
officerare, som i allmänhet finnes på ett regemente, men, då nu detta ej
är fallet, innebär denna bestämmelse en verklig obillighet. Enligt förslaget
skulle de begge fästnings- och positions-artilleriregementena erhålla
tillsammans 5 majorer, men blott 1 öfverste och 1 öfverstelöjtnant,
då deremot t. ex. vid fotfolket 1 öfverste och 1 öfverstelöjtnant
beräknats på hvarannan till hvar tredje major. Af de sex regementen,
som tilldelats 4 regementsofficerare, nemligen de fyra norrländska
fotfolksregementena, Norrlands fältartilleriregemente och Karlsborgs fästnings-
och positions-artilleriregemente, hafva de 5 förstnämnda hvartdera
1 öfverste, 1 öfverstelöjtnant och 2 majorer, men det sistnämnda 1 öfverstelöjtnant
(periodvis i stället 1 öfverste) och 3 majorer, samt af de
2:ne regementen, som erhållit endast 3 regementsofficerare, det ena, Gotlands
fotfolksregemente, med 24 kompaniofficerare 1 öfverste, 1 öfverstelöjtnant
och 1 major, men det andra, Vaxholms fästnings- och positions-artilleriregemente,
med 50 % flere eller 36 kompaniofficerare 1 öfverste
(periodvis i stället 1 öfverstelöjtnant) och 2 majorer. Granskar
man de öfriga vapnen, så synes, att äfven i jemförelse med dessa fästnings-
och positions-artilleriet, beträffande förhållandet mellan antalen
medlemmar i de olika regementsofficersgraderna, är särdeles ofördelaktigt
sammansatt.
I motiven till förslaget till grunder för ny härordning yttrar komitén:
»att chefen för Gotlands regemente — ehuru detta regemente blott
är hälften så stort som ett större fotfolksregemente — är uppförd till
öfverstes grad på grund deraf, att nämnde chef är högste befälhafvare
på en från moderlandet aflägsen ö, och att det befäl, han under krig
utöfvar, är synnerligen magtpåliggande och sålunda likaväl kräfver en
C. G. Breitholtz.
345
erfaren och ansedd officer som chefskapet vid hvarje annat fotfolksregeinente.
» Aro då de befäl, cheferne för fästnings- och positions-artilleriregementena
vid ett dylikt tillfälle hafva att utöfva, mindre magtpåliggande?
Mig synes chefen för Vaxholms regemente sjelfskrifven till
kommendantsbefattningen vid Vaxholm-Oscar-Fredriksborg, dels emedan
han redan i fredstid torde komma att upprätthålla densamma, dels emedan
försvaret af dessa fästningar måste grundas hufvudsakligen på artillerield
och alltså bör ledas af en artilleriofficer. Men det ligger äfven
nära till hands, att kommendantsbefattningen å Karlsborgs fästning uppdrages
åt chefen för det der förlagda fästnings- och positions-artilleriregementet,
då denne enligt mobiliseringsplanen öfver regementet skall
befinna sig å fästningen, och väl icke onödigtvis någon regementschef
bör dragas från fältarmén för att emottaga nämnda befattning, som dessutom
kanske vid krigets utbrott innehafves just af nyssbemälde artilleriregementschef.
Icke äro nu dessa kommendantsbefattningar mindre vigtiga
än befälhafvareplatsen på Gotland, eller kommer förlusten af Vaxholms
eller Karlsborgs fästning att öfva ett mindre menligt inflytande
på landets försvar än Gotlands förlust, tvärtom; och lärer således icke
i den omständigheten, att cheferne för fästnings- och positions-artilleriregementena
under krig utöfva mindre magtpåliggande befäl än chefen
för Gotlands fotfolksregemente eller härens regementschefer i allmänhet,
anledningen kunna sökas till komiténs förslag att tilldela endast den ene
af berörde artilleriregementschefer öfverste-grad.
Besparingsskäl är också det enda, komitén anför till stöd för detta
förslag, men ej kan gerna en besparing vara välbetänkt, som icke blott
hvilar på rent godtycklig grund, utan äfven strider mot rättvisans och
billighetens fordringar och till följd häraf måste blifva af menlig verkan.
Artilleriofficeren åtnjuter för närvarande åtskilliga förmåner, som
göra det möjligt äfven för obemedlade personer att vid detta vapen bereda
sig en nödtorftig bergning. Sålunda förblifver han i allmänhet året
om i tjenstgöring och uppbär följaktligen dagaflöning för hela denna
tid, undfår redan vid befordran till löjtnant 1. klassens löjtnantslön,
och kan, derest han besitter mera framstående skicklighet och arbetsförmåga,
påräkna att genom hvarjehanda extra uppdrag erhålla någon
tillökning i de ordinarie inkomsterna. Större delen af dessa förmåner
kommer med det här föreliggande förslagets antagande att försvinna.
Redan denna omständighet gifven mig anledning betvifla, att artilleriets
officerskårer skola kunna hållas fulltaliga. Påtagligt torde nemligen
vara, att flertalet af dem, som hafva lust och förmåga att för sin utbildning
nedlägga ett arbete af den omfattning, som kräfves för genom
LandtförsvarsJcomiténs
betänkande. II.
44
346
Särskild mening
gåendet af artilleri- och ingeniör-högskolan, hellre skall egna detta arbete
åt en bana, som ensamt för sig skänker nödig utkomst, än åt en, der krafterna
måste användas jemväl på annat håll, om uppehälle skall vinnas, hvilket
obestridligen blir fallet med artilleriet enligt komiténs förslag, då
för omkring hälften af detta vapens öfverstelöjtnanter, majorer och kaptener
den årliga inkomsten skulle belöpa sig till föga mer än lönen.
Men ännu tvifvelaktigare blir, om denna fulltalighet kan ernås, derest
nämnda officerskårer i fråga om regementsofficerarnes antal och förhållandet
mellan antalen medlemmar inom de olika graderna deraf ordnas
ofördelaktigare än de andra vapnens, vid hvilka, med undantag af
ingeniörtruppernas, för vinnande af befordran utöfver löjtnantsgraden ej,
liksom för artilleriofficerare, fordras afläggande! af en högre examen.
Enligt min åsigt bör hvartdera af de begge fästnings- och positionsartilleriregementena
tilldelas 1 öfverste, 1 öfverstelöjtnant och 2 majorer.
Dessa regementen skulle i så fall, beträffande regementsofficerarne, blifva
organiserade på samma sätt, som de 4 norrländska fotfolksregementena
och Norrlands artilleriregemente, med hvilka de hafva lika eller i det
närmaste lika antal kompaniofficerare.
3:o) § 58, mom. 4, i hvad angår legda hästar för positionskompanierna.
För hvartdera af nämnda kompanier äro 20 legda hästar beräknade
att årligen inkallas till tjenstgöring under en tid af 30 dagar. Dessa
hästar äro afsedda för repetitionsöfningarna. Till beväringens öfvande
skulle följaktligen vid hvarje kompani blifva att tillgå endast de 10 stamhästarne.
Om det än låter tänka sig att med detta ringa hästantal bibringa
dem af beväringsmanskapet, som böra utbildas till kuskar, nödtorftig
ridskicklighet, så är uppenbart, att antalet är alldeles otillräckligt
för den anspända exercisen. Med blott 10 hästar skulle nemligen kompaniet
icke kunna anspänna mer än en enda kanon. Enligt min åsigt
erfordras under sista månaden af beväringsöfningarna ytterligare åtminstone
ett lika antal hästar per kompani. Erhålles denna tillökning, kunde
kompaniet förse 2:ne kanoner med anspann, hvilket torde vara det minsta,
som rimligtvis kan begäras, och blefve äfven tillfälle att sammandraga
ett batteri om 4 pjeser, derest 2:ne kompaniers samtliga hästar
under en del af nämnda månad begagnades af det ena kompaniet och
under en annan del af det andra kompaniet.
På grund af hvad här blifvit anfördt, anser jag, att för hvarje positionskompani
årligen böra anskaffas 30 legda hästar för en tid af 30
dagar.
af C. G. Breitholtz.
347
N:o 4. Förslag till grunder för härens aflöning, underhåll och beklädnad.
§ 14, för så vidt den afhandlar bataljons-hästläkarnes aflöning.
Enligt denna § mom. 1 skulle bataljons-hästläkarne åtnjuta lön, dagaflöning
och inqvartering lika med löjtnanter af 2. klassen. För flertalet
af bemälde hästläkare eller alla dem, som äro anstälda vid rytteriet och
batteriet, hvilka läkare äro beräknade att tjenstgöra endast under repetitionsöfningarna,
komma alltså de årliga aflöningsförmånerna att uppgå
till blott 860 kronor, deraf 800 kronor i lön. och återstoden såsom dagaflöning.
Emot dessa förmåner tror jag ej bataljonshästläkare kunna
erhållas. För vinnande af dylik anställning erfordras att hafva aflagt
maturitetsexamen samt genomgått veterinärinstitutet, hvilken senare kurs
kräfver en tid af minst 4 år. Aflöningen står, synes det mig, ej i riktigt
förhållande till kunskapsfordringarna. Den i regeln förekommande
tjenstgöringen blifver visserligen ej särdeles betungande, enär densamma,
såsom redan blifvit nämndt, skulle komma att inskränka sig till den tid,
repetitionsöfningarna pågå, men å andra sidan får ej förbises, att bataljonshästläkaren
äfven mellan dessa öfningstider måste vara beredd att
inträda i tjenstgöring, icke blott om vederbörande regementshästläkare
sjuknar eller eljest varder förhindrad att sin tjenst förrätta, utan äfven
vid åtskilliga andra tillfällen, t. ex. när regementets skolor till följd af
för handen varande öfningar icke befinna sig på samma ställe, eller legda
hästar skola besigtigas på platser, belägna utom regementets förläggningsort,
hvilken skyldighet försvårar möjligheten att med bataljonshästläkarebefattningen
förena annat förvärf. Den erfarenhet, som vunnits
beträffande de nuvarande sqvadronshästläkaretjensterna, talar ej heller
gynsamt för komiterades förslag. Vid indelta armén finnas 37 dylika
tjenster med löneförmåner vida öfverstigande dem, rytteriets och artilleriets
bataljonshästläkare enligt sagda förslag skulle ega att uppbära,
men, ehuru sqvadronshästläkarnes tjenstgöring ej lärer kunna sägas vara
stort mera ansträngande än nysssnämnde bataljonshästläkares, står dock
en betydlig del af dessa 37 platser vakant af brist på kompetenta sökande.
Äfven ingeniörtruppernas och trängens bataljonshästläkare, hvilka
i motsas till de förut omförmälda äro afsedda att ligga i ständig tjenstgöring,
anser jag för lågt aflönte. För en dylik läkare belöper sig årsinkomsten
af lön och dagaflöning till 1,530 kronor, da deremot nu befintliga
bataljonsveterinärer undfå 1630 kronor, och dock har den förre
att ensam ansvara för hästsjukvården vid det regemente eller den ba
-
348
Särskild mening
taljon, han tillhör, under det de senare inom vissa gränser alternera i
tjenstgöringen med regementsveterinärerne. Skilnaden i inkomsterna
härleder sig från den nedsättning i lönen från 900 till 800 kronor, som
af komiterade föreslagits. Orsaken till detta förslag torde hufvudsakligast,
om ej uteslutande, vara att söka i sträfvan efter ett till formen
vackert aflöningssystem. Vida angelägnare än en vacker form anser jagdock
vara, att hvar och en blifver betald i förhållande till de kunskapsoch
andra fordringar, som på honom ställas, så att utsigt må finnas att
få de såsom nödiga ansedda platserna besatta med skicklige och duglige
personer
Emellertid
torde här anmärkta missförhållande kunna afhjelpas, äfven
titan att systemet förlorar i form, om den bestämmelse gifves, att
bataljonshästläkare skola efter vissa års tjenst uppflyttas till lönegrad i
likhet med löjtnant af 1. klassen; och tillåter jag mig uttala den mening,
att ett dylikt stadgande bör fogas till föreskrifterna om hästläkarekårens
aflöning, samt att billigheten synes fordra, att uppflyttningen eger
rum redan vid utgången af det 5. tjensteåret.
Stockholm den 10. Juni 1882.
C. G. Breitholtz.
I ofvanstående reservation rörande »Förslag till grunder för härens
aflöning, underhåll och beklädnad, § 14», får jag härmed instämma.
G. Peyron.
Särskild mening af R. von Kraemer.
Af laga förfall hindrad har jag icke deltagit i den slutliga behandlingen
af komiténs förslag, under N:o 2, till »lag om upprätthållandet af
härens stamtrupp».
Mot komiténs förslag att använda Vadstena och Upsala ståtliga och
pa historiska minnen sa rika slott till kaserner får jag mig reservera.
Förslagen om dessa slotts användande på nämnda sätt förekomma
i N:o 1, »Förslag till grunder för ny härordning», dels omnämnda i motiveringen
till § 9, dels bestämdt angifna i tabellen öfver »Härens förläggning»,
hvilken såsom bil. litt. a åtföljer N:o 1.
af R. von Kraemer.
349
I den kolumn, som bär öfverskriften: »Förläggningsort för skolorna»
finner man der »Vadstena» vara angifvet såsom förläggningsort för Göta
fältartilleriregementes och Östgöta dragonregementes s. k. skolor, d. v. s.
de två första årsklasserna af dessa regementens stamtrupp. På följande
sidan, i samma kolumn, är »Upsala slott» angifvet såsom förläggningsort
för Uplands regementes skolor.
Hvad nu först Vadstena slott angår, så finner man förslaget derom
närmare utfördt i den »Rapport», som, på begäran afgifven af kaptenen
vid fortifikationen A. Billmanson, finnes bifogad Bil. Lutt. J, »Om byggnader
för den nya härordningen».
Man finner af denna rapport öfver en undersökning på stället af
Vadstenas lämplighet såsom förläggningsort för ett militäretablissement,
dels att »exercishus för regementena kunna uppföras å borggården», dels
under rubriken: »Inqvartering», att, »under antagande af att officerare och
vederlikar erhålla inqvartering ser sättning, kunna å slottet beredas bostads-,
spisnings-, lektions-, köks-, rustkammare-, arrest- och uthus-», (innehållande
proviant- och ved-bodar m. m. m. m.) »lägenheter samt order-,
expeditions- och jour-rum för så väl 2. Göta fältartilleri- som Östgöta
dragon-regementens skolor».
Nå väl, hvad kommer dermed att vinnas? Rapporten tillägger, att
denna inredning kan göras »för en kostnad, som ej öfverstiger kostnaden
för dessa lägenheters anskaffande genom nybyggnad, och så att hvarje man
dervid erhåller minst 600 kub. fot luft i sof- och dags-rum, men endast
30 qv. fots golfyta, hvilket senare dock toixle vara fullt tillräckligt, då
rymliga lektions- och mat-salar finnas». Anmärkningsvis må anföras, att,
enligt förslagsritningarna till nybygda vinterskolpaviljonger, hvar man
der i sofruinmen skulle erhålla 767 kub.fot luft och circa 50 qv.fots
golfyta, hvaremot matrummen i slottet bli något större än i paviljongerna.
För uppgiften, att kostnaden blir ungefär densamma som för nybyggnad,
derför borgar tillräckligt undertecknarens namn, och den bestyrkeS
dessutom genom en jemförelse, i jemförbara delar, mellan bil. b till rapporten,
der slottets inredning är beräknad till 250,000 kr. och bilagan
42 till Bil. Litt. J. I slottet skulle nemligen beredas rum för fyra skolors
underbefäl och manskap . med tillhörande order-rum etc. och derjemte
för två kök, samt för hvad annars skulle rymmas i två uthusbyggnader;
alltså, enligt prisen i sagde bil. 42,
4 paviljonger.................................................... 160,000
kr.
2 köksbyggnader............................................. 21,000
»
2 uthusbyggnader .......
11,200
»
summa 192,200 »
350
Särskild mening
De resultat, hvilka rapporten angifver, äro således: en kostnad,
som något öfverstiger kostnaden för nybyggnad; och i vissa afseenden
måhända ej fullt så tjenliga lokaler. Tilläggas kan, att det väl torde
bli i flere afseenden olämpligt för två regementen af skilda vapenslag
att nöja sig med ett exercishus. Skola åter två sådana uppföras å borggården,
inskränkes gårdsutrymmet betydligt, utom att den vackra planteringen
å borggården måste helt och hållet förstöras.
Man stannar verkligen i förlägenhet, för att under sådana omständigheter
finna något skal, hvarför komitén, allt detta oaktadt, som sagdt,
kommit till resultatet att tillstyrka det historiska slottets tillgripande,
ty hvad, som i motiveringen till § 9 derom anföres, synes ej bevisande.
»Genom detta sätt att tillgodogöra sig Vadstena slott vinnes äfven»
säger nemligen komitén, »att ett af våra äldsta historiska minnen bevaras
från vanvård och förstörelse, på samma gång det blifver staten till gagn
och nytta.»
Hur blir detta användande staten till gagn och nytta, när det kostar
minst lika mycket som nybyggnad och lemnar i vissa afseenden mindre
tjenliga lokaler? Den tvetydiga frasen i styckets begynnelserad: »att då
Vadstena slott för relativt billiga kostnader kan göras till ett särdeles
ändamålsenligt etablissement o. s. v.», saknar nemligen, såsom jag redan,
genom anförandet af rapportens egna ord, haft äran visa, all hållbar
grund. — »Bevaras» derigenom »ett af våra äldsta historiska minnen för
vanvård och förstörelse»? Att ej tala om den eldfara, som alltid måste
vara förenad med två regementens kök och en stor mängd andra eldstäder,
samt slutligen exercishus af trä på borggården, vill jag, i afseende
å minnenas helgd, blott tänka mig ett enda fall.
När man stiger upp för slottets gamla hufvudtrappa, visas nu till
höger, vid sidan af trappan, ett mörkt fängelse, i hvilket, enligt traditionen,
den häftige och obetänksamme dåvarande Prins Erik inspärrade
den alltför sköne, unge Grefve Johan från Ostfriesland. — Antagligen
lär detta fängelse lämpa sig till mörk arrest för svårare fall af fylleri
m. in.
Men är slottet verkligen i fara för »vanvård och förstörelse»?
En tid har verkligen funnits, då så var förhållandet; men så är
lyckligtvis nu mera ej fallet. — Sedan under frihetstiden slottet på försök
fått tjena till fabrikslokal för införskrifna brabantska kammarduksväfvare
— hvar tid har sin förherskande ifver, för hvilken då för tillfället
allt annat, äfven efterverldens omdöme, oftast förglömmes — fick
slottet länge tjena till spanmålsmagasin. Dels upplades der kronans
af R. von Kramer.
351
egen spannmål den tid, denna ännu in natura ingick, dels uthyrdes lokaler
i slottet till enskilde att för deras spanmålsupplag begagnas.
Redan vid 1847—1848 års riksdag begärde dock Kongl. Magt »för
iståndsättande af Vadstena slott med dertill hörande vallar och torn
16,800 r:d. banko».
Slottet var då också i ett ytterst dåligt skick. Så omförmäles bland
annat det »af besigtningsmännen anmärkta förhållandet, att taken å
kastelltornen, så väl som sjelfva tornen, hvaraf två sammanhänga med
slottets gaflar, voro, de förra angripna af röta och de senare färdiga
attrasa». (Utdrag af protokoll öfver finans-ärenden den 9. Nov. 1847, pag. 25.)
Rikets Ständer yttrade till svar, (Expeditionsutskottets förslag till underdånig
skrifvelse n:o 231) att, »ehuru statsverkets ringa tillgångar icke
medgifvit beviljande af hela den äskade summan, hafva Rikets Ständer
likväl, till förekommande af Vadstena slottsbyggnads ytterligare förfall,
å riksgäldskontoret anvisat ett anslag af 8,000 r:dr».
Utom förenämnde 8,000 r:dr banko anslogos tid efter annan till
reparationen, hvari äfven ingick ombyggnaden af stenbron öfver vattengrafven,
af Kongl. Maj:t, dels en från Östergötlands läns ränteri levererad
behållning af Vadstena slotts reparationsmedel 529 r:dr 29 sk., dels af
anslaget till underhåll af magasinsbyggnaderna i landsorterna 5,177 r:dr
22 sk. 8 rst., dels af besparingarna å riksstatens 7:de hufvudtitel 1,930
r:dr 32 sk. 4 rst, dels af allmänna byggnadsanslaget för landsorterna
8,957 r:dr 2 sk. Alltså voro tillsammans använda 24,594 r:dr 38 sk.
banko.
I statsverkspropositionen till 1856—58 års riksdag, bil. n:o 6, pag.
63, anföres dock, att reparationerna »blifvit af brist på tillgångar inskränkte
till de fyra särdeles förfallne valltornen jemte de smärre mellanbyggnader,
som förenade de båda norra tornen med slottets hufvudbyggnad,
samt att härvid visat sig, att alla delar af byggnaderna voro
långt mera förfallna än som genom de förut derå verkstälda besigtningar
kunnat utrönas, äfvensom att grundmurarne under slottet på flera ställen
voro nedrasade och i största behof af reparation,» o. s. v.--samt
att i förr afgifna kostnadsförslag «voro icke inberäknade utgifterna för
iståndsättandet af slottets alla utvändiga fönster, portomfattningar och
ornamenter in. m. af huggen kalksten, eller borggårdens förseende med
trädplantering samt inhägnad».
På nästa sida i samma bilaga till den kongl. propositionen läses
följande kulturbild:
»Slottsgårdens inhägnad hade Öfver-Intendents
Embetet.
ansett behöflig hufvudsakligen af det skäl att, sedan de vallar,
som förenat sydöstra och sydvestra tornen så väl sinsemellan
352
Särskild mening
som med sjelfva slottsbyggnaden, blifvit borttagna, materialerna använda
till hamnbyggnaden samt sjelfva vallgrafvarne begagnade till
hamn, hade tillfälle uppkommit för de i grafvarne ingående fartyg
att lägga till vid hvilken punkt som helst af borggården och begagna
densamma till lossnings- och lastnings-plats, hvarigenom skada
lätt kunde inträffa å så väl borggården som sjelfva slottet och slottsbron,
men synnerligast å de af kullersten murade, särdeles svaga grundmurar,
hvarpå slottsvallarna stått, och som utgjorde de till hamn använda
slottsgrafvarnas inre sida, så att dessa murar, använda till hamnkaj,
tvifvelsutan inom kort skulle erfordra en omfattande och mycket
kostsam reparation. »Följaktligen — — hade Öfver-Intendents-embetet
förnyat ett äldre underdånigt förslag, att en mur af kalksten kring
borggården måtte — — få uppföras samt en rad löfträd derinom planteras,
varande kostnaden» (i det anförda äldre förslaget) beräknad till:
för muren och trädplanteringen]..................................... 5,200 r:dr. — sk.
för slottsbyggnadens yttre iståndsättande...................- 14,842 r:dr. 32 sk.
R:dr banko 20,042: r:dr. 32 sk.
Kongl. Maj:t begärde derföre för ändamålet 30,000 r:dr rmt.
Rikets Ständer yttrade i slutet af skrifvelsen i ämnet (Expeditionsutskottets
förslag till underdånig skrifvelse n:o 218): »samt, då Rikets
Ständer anse nämde slottsbyggnad såsom ett historiskt minnesmärke fortfarande
böra underhållas och vårdas, har den af E. K. M:t för sagda ändamål
äskade summan, 30,000 r:dr rmt, blifvit af Rikets Ständer anvisad att
från riksgäldskontoret utbetalas».
Slutligen äskade Kongl. Maj:t vid 1862—1863 års riksdag »till fullbordande
af resiaurationsarbetena å Vadstena slott för en gång rmt r:dr
22,000». — I bil. 6 till samma proposition, pag. 24, uppräknas de ändamål,
för hvilka de förra anslagen ej räckt till, och hvilka med sagda
ytterligare anslag skulle utföras på följande sätt:
a)
iståndsättande af den mot borggården belägna södra facaden;
b)
uppförande å borggården af en ny portvaktsstuga af sten;
c)
borggårdens förseende med träd och gräsmattor, anbringande af
nya portar å norra facaden m. in.
Rikets Ständer yttrade i sitt svar (i slutet af Expeditionsutskottets
förslag till underdånig skrifvelse n:o 168): vatt nämda byggnad borde
såsom ett historiskt minnesmärke underhållas och vårdas» — — samt att
»Rikets Ständer funnit skäligt — — anvisa af E. K. M:t nu äskade summa,
22,000 r:dr rmt, att, i mån af behof, af riksgäldskontoret utbetalas».
Må man med dessa båda riksdagars så värdiga yttranden jemföra
komiténs förslag att nedsätta slottet till kasern!
af R. von Kraemer.
353
Jag vet val, att, med allt detta, slottets inre dock ej är återstäldt.
Slottet är dock nu åtminstone utrymdt, och, sedan så väl tak. som väggar
nu äro pålitligt återstälda, är ej heller vidare att befara nåo-ot
ytterligare ruinerande af det inre genom atmosferiska inflytelser.
Hvad allt det yttre angår, så är nu slottet i fornstil och monumentalt
skick återstäldt, och det star der nu också i sin ordnade och
vackra omgifning såsom en sann prydnad för orten. Beläget vid den
störa kanaltrafikleden, enär flere af kanalångbåtarne göra denna obetydliga
omväg, är det äfven flitigt af resande besökt, — helst sedan staden
nu dessutom fått jernvägsförbindelse, — och framstår såsom ett vackert
bevis på regerings och riksdags storsinta omsorg om våra minnen.
Kan det vara skäl att, sedan man genom så stora kostnader (circa
89,000 kronor) och så mycken omsorg återstält slottet »såsom historiskt
minnesmärke», nu deri inlägga ett sådant, all.ålderdomshelgd förjagande,
stycke hvardagsprosa som två nutidsregementens värfvade stamtrupp?
—
Någon invänder dock måhända: »men kan något vara mera i stil än
att i ett gammalt, med vattengrafvar omgifvet slott inlägga en garnison?»
Ja, en fännika medeltids lansknektar med kyller och hillebarder
skulle ej passa illa i förstugorna, och några fältslangor ej misskläda
borggården!
.Med. allt, hvad jag här anfört mot tillgripandet af slottet till kasern,
vill jag icke pa minsta vis anses ha yttrat något mot de föreslagna två
regementenas, om de komma till stånd, förläggande till Vadstena! Allt
hvad derom i rapporten yttras — med undantag af slottets användande
—
synes mig fullkomligt riktigt, både hvad i allmänhet angår ortens
lämplighet för ett militäretablissement, och hvad angår användandet af
kungsladugården fetarbys egor, äfvensom hvad angår det föreslagna inköpet
af f.. d. sockerfabrikens egendom. Det enda således, sonp i ruin
tanke, behöfver i komiténs förslag förändras, är, att allt tal om slottet
bör ^ bortfalla, och att kasernerna för skolorna, likasom redan föreslås
angående »stall och ridhus», böra föreslås att nybyggas »på sockerbrukets
egor.»
Angående Upsala slotts, Gustaf Vasas och Drottning Kristinas allbekanta
slotts, användande till kasern för Uplands regemente torde ej
inånga ord behöfva yttras!
Uplands regemente disponerar redan, såsom rum för förråd, en
stor del af slottets flygel. Hittills är dock ej den i hörnet af flygeln och
slottets långsida belägna, ofantliga, genom två våningar gående Drottning
Kristinas tronafsägelsesal upplåten. Kasernutrymmet skulle nu antag-^
ligen beredas i sjelfva slottets, till flygeln angränsande långbyggnad, och
Landtförsvarskomiténs betänkande II.
45
354
Särskild mening
kanske äfven i nyssnämnda sal. Planen är ej detaljerad! uppgjord.
Jag har äfven hört, alternativt, att tronafsägelsesalen skulle afsättas till
solennitetssal — i kasernen!
Angående kostnaden föreligger ingen särskild undersökningsrapport,
men den uppgifves dock summariskt i P. M:s bilaga 11, under A, till
140,000 kronor.
Strax! nedom, i bil. 12 under A., beräknas kostnadsbeloppet för der
omförmälde byggnader för Södermanlands regemente till 149,000 kronor.
Härifrån torde dock, vid jemförelsen, böra afgå 27,500 kronor för exercishuset,
enär sådant väl ej lär kunna beredas inom Upsala slott. Kostnaden
för nybyggnader, uppfyllande samma ändamål, som dem, hvartill
Upsala slott afses, blir således i enlighet dermed 121,500 kronor.
Komitén torde således åtminstone ej sett saken för mörkt, då den
i motiveringen till § 9 derom yttrar, att i Upsala slott »inqvartering kan
dessa skolor beredas utan större — snarare mindre — kostnader, än om
de förlädes på sjelfva mötesplatsen» (d. v. s. nybygdes).
Då komitén förut säger Upsala slott ligga »i närheten af Uplands
regementes mötesplats», så kan detta närmare bestämmas derhän, att
slottet ligger en god 78 dels mil från den till exercis begagnade delen
af Polacksbacken. Att en sådan »närhet» ej är öfverdrifvet beqväm, bör
ej kunna bestridas.
Således äfven här ingen besparing, kanske högre kostnad, och en
del äfven materiela olägenheter. För Uplands regemente borde derföre,
i min tanke, ovilkorligen föreslagits att nybygga de nödiga lägenheterna.
På Polacksbacken finnes dertill ymnigt utrymme. — Ej heller bör
dervid förbises den, både ur disciplinär och moralisk synpunkt, ganska
beaktansvärda fördelen af att sålunda hafva det nya manskapet åtminstone
något aflägsnadt. från staden och dess frestelser.
Anmärkningsvis vill jag tillägga, att 1875 års förslag, i hvilket först,
och främst intet tal var om Upsala slott, åtminstone var följdriktigt i
sin materialism, då deri, angående användandet af Vadstena slott, i
noten till bil. litt. B. yttras: »om kostnaden för en förändring till kasern
af Vadstena slott icke bereder betydlig besparing, föreslås» etc.
Men äfven om förhållandet vore ett motsatt, mot hvad det nu är,
om verkligen någon — i hvarje fall ej betydlig — penningevinst kunde
staten beredas genom tillgripandet till kaserner af dessa två ståtliga, i
arkitektoniskt hänseende märkliga, och framför de flesta andra på historiska
minnen rika slott — månne förslaget derom dock borde ansetts
antagligt? Månne det ej, i hvilket fall som helst, vore ett egendomligt
af R. von Krsemer.
355
sätt''för ett folk att begynna omordnandet af försvaret för sin framtid
med ett missfirmande af sina minnen?
Min slutliga särskilda mening är således:
att, för den händelse de föreslagna regementena, 2. Göta fältartilleriregemente
och Östgöta dragonregemente, komma till stånd, de i hufvudsaklig
öfverensstämmelse med komiténs förslag till Vadstena förläggas;
men
att Vadstena slott icke till bostads- in. fl. lägenheter för dem inredes;
att
f. d. sockerfabrikens vid Vadstena egendom, hvilken är påräknad
i det förslag, som innehålles i den bil. Lätt. J vidfogade rapporten,
inköpes, samt dels att den användes för i rapporten angifna ändamål,
dels att dessutom, i mån af behof, der uppföras byggnader uppfyllande
samma ändamål som dem, hvartill slottet efter dess inredning
af komitén afsetts;
att Upsala slott ej i vidare mån, än hvad redan eger rum, påräknas
för Uplands regemente, utan att i stället, i mån af behof, nybyggnader
å regementets mötesplats uppföras.
Stockholm den 19. Juni 1882.
E. von Krcemer.
INNEHÅLL.
Inledning__________________________________________________________ 3
Motiv till N:o 1, Förslag till grunder för ny härordning________________________ 41.
Art. 1. Härens sammansättning_______________________________________  44
Härens indelning och förläggning______________________________________ 41
Härens manskap________________________________________________ 74]
Härens befäl____________________________________________________________ 34’
Härens spel____________________________________________________________ 90
Härens civilpersonal______________________________________________________ 92.
Art. II. Manskapets anskaffning och tjenstetid___________________________________ 97.
Art. III. Härens vapenöfningar och skolor_________________________________________ 106.
Art. IV. Befäls in. fl. anställning, befordran och afgång___________________ 126.
Art. V. Härens hästar____________________________________________''______________________ 145.
Motiv till 3S :o 2, Förslag till lag om upprätthållande af härens stamtrupp 149.
Motiv till N:o 3, Förslag till lag om allmänna värnpligten___________  163.
Motiv till N:o 4, Förslag till grunder för härens aflöning, underhåll och
beklädnad_______________________________________  171
Art. I. Vice korpraler (vice konstaplar) och manskap___________
173.
Art. II. Underofficerare, spel och handtverkare..._______
180.
Art. III. Officerare och härens öfrige embets- och tjenste-män______________ 185.
Art. IV. Allmänna bestämmelser_______________________________________________________ 192.
Landtförsvarets kostnad__________________________________
196.
Motiv till N:o 5, Förslag till allmänna grunder för öfvergång från den
nuvarande till den nya härordningen_______________________________________________ 223.
Bestämmelser i allmänhet_______________________
223.
Generalbefälen______________________________________________________________________________ 233.
Generalstaben__________
234.
Fotfolket.................
234.
Bytteriet---------------------------------------------------------  235^
Artilleriet_________________________________________
236.
Ingeniörtrupperna________________
236.
Trängen______________________________•________________..___________________________________________ 237.
Civilstaten____________________________________________________
238.
Ofningar och skolor_____________________________________
239.
Särskilda meningar: af S. A. Hedlund _________________________________________~ 245.
»
»
»
Ola Andersson
in.
fl.___________________________________ 294,
»
» Viss Öl. Larsson och Sven Andreasson__________,_______ 320.
»
»
»
Ernst
von Vegesack
in. fl______________________
327.
»
»
»
B.
Törnebladh__________________
327.
>
»
»
B,.
Törnebladh_____________________
331.
>s
»
»
Oscar
Evers_________
332.
»
»
»
Oscar
Evers__________________
334.
•>
»
»
G.
G. Breitholtz___________________________
341.
■>
»
»
B.
von Krcemer_________________
348.
Stockholm. 1882. Kong!. Boktryckeriet.
UNDERDÅNIGT BETÄNKANDE
ANGÅENDE
LANDTEÖRSYARETS ORDNANDE,
AEGIEVET DEN 19. JUNI 1882
DEN TILL UTARBETANDE AF FÖRSLAG I ÄMNET
I NÅDER FÖRORDNADE KOMITÉ,
III.
BILAGOR.
STOCKHOLM,
TRYCKT nOS K. L. BECKMAN,
1882.
Bilaga TAtt. A. 1.
Sammandrag af härens mobiliserade styrka.
S 1
r
d
il 11
d e
I
e
k
e
S
t
r i
d
a
n
d e.
S u m m a persona 1.
H ä s
t ii r
w
p>
o
o
hrj
O
O
O
B
cd
CD
P
i-i
Q
O
*-i
O
tfe
CD
cd
p
CD
ui
CD
M a
n s k ;
!>•
Ul
3
£
P
O
te
CD
O
p
p
Cj
Pj
CD
6
B
cd
CD
i-i
P
CD
C
V
1 1
ers
o n
a 1.
Ul
CD
M
a n s k
a .p.
Ul
p
g
p
Ri
d-
ö
P
ep
O
CD
i-i
CD
ro
o
Ul
p
p
p
cd"
o
trf
O
hd
o
Ul
p
Beväring
Ul
p
hj
CD
CO
CD
B.
Pr1
p
p
P
O
i-j
p:
pr
p
W
PS
CD
p:
pr
p
CD
>
O
O
pr
p
CD
Ul
CD
pr
CD
CD
P
CD
B
CD
P^
CD
CD
o:
pu
CO
o?
%
p
9
m
p*
pr
P"
p
CO
o?
p
p"
p
g
p
ep
p
Mj
*-i"
P
P
i-i
p
ep
CO
pr
Hj
P
O
-ej
CD
Pf
p"
<-t
p
W
o
ro
ep’
p"
ep
ro
ci
ro
3*
p:
ro
c-r-
P.
CD
Järnvägs- och telegraf-
tjenstemän.
Tjensteman vid forvaltnings-
trupperne.
Kassörer och kontrollörer.
m
pr
p
Q
CD
p:
pr
p
P-<
CD
pr
p
*-s
p
Ul
p
P-<
CD
eJ"
P
pr
p
p
K
p1
ep
p
CD
H
P
P
P^
CD
pr
p
p
-?j
P
pr
ir+-
p:
ro
P
H
p
Ul
p
1
p
-j
CD
CD
pr
o
hd
P
CD
8*
Ul
P
P
Bevaring.
Ul
P
H
ep
CD
„cf-
CD
P
ro
CD
o-.
ep’
p
p
►3
hd
er4
P°
Pa
CD
e-t-
P
to
►3
hd
er4
po
P-
CD
p
i-b
P
hd
hd
er1
P^
CD
P>
to
hd
B
Po
p-
o
ID
10
10
30
30
Generalitet.....................................................................................................
38
_
_
88
—
_
—
—
—
—
—
4
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
4
—
—
—
—
—
—
4
42
76
_
__
76
Generalstab.......................................................................................................
_
_
1
_
(i
8
___
1
—
■-
10
16
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
42
—
—
—
—
—
_
42
42
4
4
Tränginspektör, fältintendenter m. fl.................................................................."
A. Fälttrupper.
•
l:o. Linietrupper.
1,420
2,952
936
2,304
14,400
43,200
—
59,904
65,212
26
242
26
72
—
—
—
—
26
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
51
—
—
—
—
175
—
268
288
2,545
—
3,101
3,544
68,756
222
52
2,144
2,418
—
994
Fotfolk (72 bataljoner).....................................................................................
970
940
100
260
5,100
_
5,360
6,270
-''
40
10
10
_
20
--.
—
10
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
10
10
50
—
—
120
—
30
50
770
—
850
1,010
7,280
■
560
6,580
440
7,580
210
Rytteri (40 sqvadroner, 10 ordonnansafdelmngar)........................................................
916
273
G4
106
2,274
_
2,880
2,933
62
388
__
12
_
25
—
—
(5
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
39
—
82
95
138
2,848
4,005
—
6,991
7,618
10,551
52
1,864
8,234
10,150
234
1,238
Fältartilleri (39 batterier, 24 ammumtionskolonner)....................................................
54
108
G
36
438
553
_
1,026
1.194
(5
OO
DO
--
O
O
_
0
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
__
8
—
17
(5
48
281
1,038
—
1,367
1,429
2,623
5
163
1,800
1,968
120
444
Positionsartilleri (6 divisioner).............................................................................
Ingeniörtrupper (6 fältingeniör-, 2 fältj omvägs- och 2 fältsignal-kompanier, 6 kngsbrygge-
52
119
14
56
1,240
160
_
1,456
1,641
32
198
—
♦-
_
IS
—
--
—
—
—
—
—
—
—
32
—
—
—
—
~
16
—
56
18
78
851
1,177
—
2,106
2,410
4,051
10
336
1,440
1,786
502
ekipage]- samt 2 ponton- och skanstygs-kolonner) .................................................
Trängtrupper (47 flyttande sjukhus, ll1/* sjnkvårdskompanier, 26 proviant-, 32 furagc-.
__
_
_
—
—
_-
225
1,075
72
317
59
31
84
—
—
—
71
04
—
—
—
55
n
o
86
—
—
—
48
—
901
173
848
782
10,826
—
12,456
14,828
14,828
98
2,086
11,048
13,232
—
4,682
7 boskaps- och o ioraons-kolonner, i* eiapp- och o ncisi-sjuiaiuh, ^
Summa linietrupper
2,012
3,992
1,120
2,7(53
23,452
43,912
—
70,126
77,250
851
1,976
108
414
59
90
84
—
42
—
71
64
—
___
87
ii
3
8G
61
10
50
in
—
1,351
290
1,410
5,100
20,361
—
26,871
30,839
108,089
917
11,081
25,106
37,134
354
8,070
2:o. Beservtrupper
(tillkomma på förstärkt krigsfot).
49-1
1 066
338
832
3,450
_
17,350
21,632
23,530
—
103
—
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
--
—
—
1
—
78
104
—
806
988
1,092
24,622
52
—
624
676
_
312
Fotfolk (2G bataljoner) ...............................................................................
50
130
20
60
1,200
__
1,260
1,460
-__
_
—
- -
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—■
—
—
—
—
—
—
—
—
—
10
10
140
—
160
160
1,620
100
1,490
60
1,650
30
Rytteri (10 sqvadroner)......................................................................................
54
77
16
27
626
_
13
665
812
—
53
—
—
—
5
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
n
—
16
11
35
480
—
516
1,031
1,111
1,923
—
335
1,382
1,717
66
158
Fältartilleri (11 batterier)............................................................................
598
1,273
374
919
5,276
_
17,362
23,557
25,802
—
156
—
1
—
5
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
ii
—
17
11
123
594
140
1,322
2,179
2,363
28,165
152
1,825
2,066
4,043
66
500
Summa fälttmpper
2,610
5,265
1,494
3,681
28,728
43,912
17,362
93,688
! 103,052
351
2,132
108
415
59
95
84
—
42
—
71
04
—
—
87
ii
•3
86
61
10
50
122
—
1,3(58
301
1,533
5,694
20,501
1,322
29,050
33,202
136,254
1,099
12,906
27,172
! 41,177
420
8,570
B. Besättnings- och depot-trupper.
400
1,020
332
816
_
15,690
9,610
26,116
27,928
—
26
—
26
—
—
—
—
—
26
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
52
—
—
26
103
—
129
207
28,135
—
52
—
52
_
_
Fotfolk (26 bataljoner).......................................................................................
50
130
20
60
1,000
960
_
2,020
2,220
—
10
—
10
—
10
—
—
—
10
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
30
—
—
10
70
—
80
120
2,340
100
2,170
_
2,270
_
_
Rytteri (10 sqvadroner) .........................................................................................
G9
98
19
79
782
1,890
410
1,961
2,147
19
29
__
6
—
6
—
—
—
20
—
—
12
o
O
10
—
—
—
—
—
—
—
48
—
105
—
—
12
—
13
25
178
2,325
6
201
516
726
72
Fältartilleri (12 batterier, tygstat m. m.) ...............................................................
47
117
G
102
585
1,870
251
2,808
2,978
2
2
2
_
_
—
—
2
6
—
—
4
1
3
—
—
—
—
—
—
—
15
'' -
35
—
4
—
8
—
12
49
3,027
2
_
2
Fästningsartilleri (å Vaxholm och Karlsborg) ...........................................................
49
81
2
34
1,500
1,534
1,666
_
_
_
_
1
2
9
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
—
—
7
1
21
—
—
8
7
—
15
36
1,702
3
3
Ingeniörtrupper (4 fästnings- och 2 depot-kompanicr in. m.).............. ..........................
''_
_
12
42
—
24
—
—
—
—
—
—
6
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
no
—
18
—
2,133
—
2,151
2,235
2,235
—
—
200
200
_
_
675
1,446
379
1,091
1,667
21,410
10,271
84,439
| 36,939
31
109
2
68
16
- —
1
4
71
6
16
4
13
—
—
1
—
70
1
273
22
56
2,321
13
2,412
2,825
39,764
in
2,426
716
3,253
72
_
Summa summarum
3,333
6,711
1,878
4,772
i 30,395
69,322
27,633
128,122
140,039
383
9 941
116
491
59
112
84
5
56
87
77
64
16
i 4
18
87
n
3
86
i C2
10
50
| 192
1
1 1,686
301
| 1,555
1 5,750
22 822
1,335
31,462
| •
j 86,073
176,112
1,320
15,332
1 27,888
i 44,540
492
8,570
Gene-
ralitet,
Fälttruppor.
Besätt-
Summa
general-  stab
m. fl.
Linie.
Reserv.
Samma.
depot-
trupper.
summarum.
Sammandrag.
Personal:
Officerare.......................................................
49
2,363
59S
2,961
706
3,716
Underofficerare................................................
—
5,968
. 1,429
7,397
1,555
8,952
Spel ............................................................
—
1,410
385
1,795
379
2,174
Civilpersonal .................................................
45
1,351
17
1,368
273
1,686
Manskap: Stam och f. d. stam.........................
--
32,724
6,912
39,636
2,836
42,472
Beväring..........................................
—
64,273
18,824
83,097
34,015
117,112
Summa personal
94
108,089
28,165
136,254
39,764
176,112
Hästar...
no
37,134
4,043
41,177
3,253
44,540
Kanoner
—
354
66
420
72
492
Fordon...
—
8,070
500
8,570
—
8,570
Amu. Då komitén icke ansett det tillkomma sig att uppgöra särskilda , mobilisovingstabeller för hög- och fördelningsqvartoren,
är Lär ofvan upptagen endast den för dessa qvarter afsedda i fredstid befintliga personal.
V
Bilaga Litt. A. 2. a.
Sammandrag af fotfolkets mobiliseringstabeller.
A. Fälttrupper.
S
t r
i d
and
e.
I
C
er»
S
t r
i
dan
d
e.
S u in m a personal.
H
ä s t
a r.
F
O
r
lön.
om
c e r a r e.
Underofficerare.
Spel.
M a n s k a
P-
S u m m a.
S ub altern officerare.
Underofficer» r e.
Civil personal.
M a
n s k
a p.
Ul
\
Eid-
ö
Hl
tf
aq
Reserv-
Summa.
Batalj onsammunitionsvagnar. 2-spända.
Skanstygsvagnar.
2-spända.
Batafjonsförbinderivagnar.
2-spända.
GG
tf
tf
GO
•tf
tf
©
tf
tf
crq
tf
tf
Hi
to
w
tf:
tf
tf.
tf
Kompanipackvagnar.
2-spända
Persedelvagnar.
2-spända.
Intendenturvagnar.
2-spända.
Markotenterivagnar.
2-spända.
Summa.
Regementschefer.
Öfverstelöjtnanter och majorer.
w
o
CTQ
©
s
©
tf
in
g.
tf:
cn
tf
H
©
O
tf
tf
Ä
tf"
»rf-
Kaptener.
S ut) altemofficerar e.
Summa.
Fanjunkare.
Sergeanter.
Korpraler.
Summa.
Vice korpraler.
Öfrigt manskap.
Summa.
Fanjunkare.
tf
<
po
Hi
tf.
OT
Öl
©
er?
©
tf
g.
Sj ukvårdskorpraler.
Summa.
Prestor.
Läkare.
Intendenter.
Hej
O:
>-i
Hi
po
tf-.
h’
<
£
tf"
Hl
©
Gevärshandtverkare.
Summa.
Vice
korpraler.
Ofri
gt manskap.
Summa.
Egne tjenste-
Öfrige.
GG
tf"
B
Beväring.
Sjukvårds-
Öfrige.
Sjukvårds-
O:
tf?''
®
Stam.
B e
väring.
af 1. uppbådet.
af 2. uppbådet.
Soldater.
Summa.
Sjukvårds-
soldater.
Skrifvare.
ZL
tf*
tf
tf
tf:
Hl
jo
©
Kuskar.
Häst-
skötare.
Förare af reservhästar.
Uppassare.
Kockar.
Summa.
tf’
tf
<
po
H
P-i
T
Q
◄ ®
2 p;
tf m
tf tf
t-t pa
© y
tf;
hd
Hl
©
Oberidne.
af 1. uppbådet.
af 2. uppbådet.
a) Linietrupper.
■
Vid 21 regementen: 3 bataljoner vid hvartdera......
21
63
84
252
819
1,239
252
1,071
1,260
2,583
819
2,016
12,600
37,800
—
52,416
57,057
21
—
147
21
42
210
21
63
21
42
147
63
168
231
21
252
84
21
756
735
42
147
63
21
336
2,205
—
2,688
3,066
60,123
189
42
1,722
126
2,079
252
42
63
84
252
21
21
126
861
»4
»
2
»
»
»
......
4
8
12
32
104
160
32
136
160
328
104
256
1,600
4,800
—
6,656
7,248
4
—
20
—
8
28
4
8
4
8
24
8
24
32
32
8
4
96
100
8
20
12
4
44
296
—
360
416
7,664
28
8
232
24
292
32
8
8
12
32
4
4
16
116
»1
»
1
»
n
»
......
1
1
2
4
13
21
4
17
20
41
13
32
200
600
—
832
907
1
—
3
1
—
4
1
1
1
—
1
4
1
4
4
—
4
1
1
12
15
2
3
3
1
6
44
—
53
62
969
5
2
34
6
47
4
2
1
2
4
1
1
2
17
Summa linietrupper
26
72
98
288
936
1,420
288
1,224
1,440
2,952
936
2,304
14,400
43,200
—
59,904
65,212
26
—
170
22
50
242
26
72
26
—
51
175
72
196
267
21
288
93
26
864
850
52
170
78
26
386
2,545
—
3,101
3,544
68,756
222
52
1,988
156
2,418
288
52
72
98
288
26
26
144
994
b) Reservtrupper.
(Tillkomma på förstärkt krigsfot.)
Vid 26 regementen: 1 bataljon vid hvartdera........
—
26
26
104
338
494
104
442
520
1,066
338
832
3,450 2)
—
17,350 3)
21,632
23,530
—
25 4)
52
—
26
103
—
l6)
—
—
—
1
26
52
78
26
104
52
—
312
260
—
52
—
—
130
—
806
988
1,092
24,622
52
—
624
—
676
104
—
26
■ 26
104
—
—
52
312
Summa fälttrupper
26
98
124
392
1,274
1,914
392
1,666
1,960
4,018
1,274
3,136
17,850
43,200
17,350
81,536
88,742
26
25
222
22
76
345
26
73
26
—
Öl
176
98
248
345
47
392
145
26
1,176
1,110
52
222
78
26
516
2,545
806
4,089
4,636
93,378 6)
274
52
2,612 l)
156
3,094
392
52
98
124
392
26
26
196
1,306
B. Depottrupper.
Vid 25 regementen: 1 bataljon vid hvartdera........
—
25
25
100
300
450
100
400
500
1,000
325
800
—
15,450 7)
9,550 8)
25,800
27,575
—
—
25
—
—
25
—
25
—
25
—
50
—
—
—
25
25
50
—
—
—
—
50
—
—
_
100
—
125
200
27,775
—
50
—
50
—
—
—
—
—
—
—
-
»
1 (Gotlands): 1 bataljon ............................
—
1
1
2
6
10
2
8
10
20
7
16
—
240
60
316
353
—
—
1
—
—
1
—
1
—
1
—
2
—
—
—
1
1
1
—
—
—
—
2
—
—
—
3
—
4
7
360
—
2
—
—
2
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Summa depottrupper
—
26
26
102
306
460
102
408
510
1,020
332
816
—
15,690
9,610
26.116
27,928
_
—
26
_
26
_
26
26
_
52
26
26
Öl
_
_
52
_
_
103
_
129
207
28.135
'' _
52
_
52
_
_
_
Summa summarum
26
124
150
494
1,580
2,374
494
2,074
2,470
5,038
1,606
3,952
17,850
58,890
26,960
107,652
116,670
26
25
248
22
76
371
26
99
26
26
51
228 j
98
248
345
73
418
196
26
1,176
1,110
52
274
78
26
516
2,648
806
4,218
4,843
121.513
274
104
2,612
156
3,146
392
52
98
124
392
26
26
196
1,306 ■
l) 392 af dessa anskaffas af marketentarne.
2) 121x130
| 4x140
I 1x160
ä) [21x670
■} 4x660
I 1x640
4) Gotlands regemente saknar sjukvårdsfanjunkare.
6) Vid Gotlands regemente.
8) Marketentare med biträden äro ej
inräknade
denna personal.
7) [21 x 650
i 4 x 450
8) [21x350
| 4 x 550
Fälttruppor.
—............
Depot-
Summa
trupper.
summarum.
Linie-
Reserv-
Summa.
Sammandrag.
S Personal: Officerare....................................
1,446
494
1,940
460
2,400
Underofficerare ...................... .......
3,194
1,169
4,363
1,046
5,409
Spel ................................ ... .
936.
338
1,274
332
1,606
Civilpersonal ............................................
175
1
176
52
228
Manskap: Stam och f. d. stam ...................
17,260
4,464
21,704
842
22,566
Beväring .......................................
45,745
18.156
63,901
25,403
89,304
Summa personal
68,756
24,622
93.378
28,135
121,513
| Hästar............................................... ..........................
2,418
676
3,094
52
3,146
1 Fordon.............................. ................................
994
312
1,306
—
1,306
Bilaga Litt. A. 2. b.
Mobiliseringstabell för ett fotfolksregemente om fyra fältbataljoner
Strid
n d e.
I c k e
d e.
H ä s t a r.
Officerare.
Underofficerare.
Manska p.
Underofficerare,
Civilpersonal.
M a n s k a p,
(ifrigt manskap,
Fanjunkare,
Korpraler
Ö f r i g t
in a n s k a p.
korpraler
Stam.
B e v ä r i u g.
Häst
skötare.
Summa
Regementets stab...
1. bataljonen: Stab
1 kompani..
3 kompanier
Simma linietrupper
b) Reservtrupper
(tillkomma på förstärkt krigsfot).
32 I 130
Summa fält-trupper
B. Depottni pper
Summa summarum
J) Regementsträngofficer.
2) Väbel.
3) Fordonsbefälhafvare.
4) Fanförare.
5) 1 bataljonsadjutant och 1 bataljonskommissarie.
6) Marketentare med biträden äro ej inräknade i denna personal.
7) 4 af dessa anskaffas af marketentame.
II
f i n
t 1 i g
e.
1
B
e f i n
ilig
e.
Värnpligtig©.
Öfver-
Värnpligtig©.
Öfver-
Behof.
Brist.
Behof.
Brist.
Enligt
F. d.
Sum-
skott.
Enligt
F. d.
Sum-
skott.
stat.
ma.
stat.
ma.
por-
Öfrige.
per-
Öfrige.
sonal.
sonal.
Regementschef.................................................................
i
i
—
—
i
—
—
Gevärshandtverkare........................................................... .
2
2
—
—
2
—
—
Ofverstelöjtnanter och majorer..............................................
■r>
4
—
4
—
i
Bristen fylles af en disponibel pensionerad regementsofficer.
Spel................................................................................
65
41
10
4
55
—
10
Bristen fylles af spelelever.
Regementsqvartermästare och adjutanter ................................
6
4
i
i
6
—
—
Manskap: Vice korpraler: Sjukvårds- .................................
4
4
—
1
5
i
Öfverskottet användes att fylla behofvet af sjukvårdskorpraler.
Kaptener.........................................................................
20
16
—
—
16
—
4
Bristen fyllos af disponible pensionerade kaptener.
Öfrige .........................................
170
140
—
30
170
—
—
Subaltornofficerare............................................................
65
28
3
34
65
—
Stam och f. d. stam: I anspråk tagne vicekorpraler...
144
144
—
—
144
—
—
Underofficerare: Sjukvårdsfanjunkare....................................
1
—
—
—
—
—
1
Bristen fyllos af en befordrad sjukvårdssergeant.
Sjukvårdssoldater ...,................
14
12
2
—
14
—
—
Öfrige fanjunkare....................................
30
12
—
—
12
—
18
Bristen fyllos af disponible pensionerade fanjunkare (4) och af befordrade sergeanter (14).
Gevärshandtverkaresoldater.......
O
O
2
1
—
—
—
Sjukvårdsscrgeanter......................................
1
2
—
—
2
i
—
Öfvorskottet användes att fjolla bohofvet af sjukvårdsfanjunkare.
Öfrige soldater .....................
730
342
436
—
778
48
Öfverskottet (omkr. 5 %) ej att påräkna såsom utgörande tillfällige sjuke m. 11.
Öfrige sergeanter.........................................
84
SO
4
8
92
8
—
Bristen (14—8 = 6) fylles af befordrade korpraler.
Summa
891
500
439
—
939
48
—-
Sj ukvårdskorpraler........................................
3
2
—
—
2
—
1
Bristen fylles af en befordrad sjukvårdsvicekorpral.
.
939
Öfrige korpraler...........................................
100
80
4
22
106
6
—
Öfverskottet användes att fylla bohofvet af sergeanter.
Beväring: I anspråk tagne vice korpraler.................
31
Prester.................................... ........... .........................
1
_
—
1
1
—
—
Sjukvårdssoldater....................................
8
(De vid 2. och 3. bataljonerna tjenstgörande läkamo äro extra läkare.
Läkare........................................................................
4
3
—
—
3
—
1
<Den i depoten tjenstgörande är civil läkare tillhörande landstormen.
Öfrige soldater...................................
3,602
(Två af do ordinarie läkarne kommenderas till tjenstgöring vid sjukvårdstrupperne.
Intendenter........................................................................
1
1
—
—
1
—
—
11. uppbådet
2,590
--
2,950
2,950
360
—
Öfverskottet (omkr. 12 %) ej att påräkna såsom utgörande tillfälligo sjuke m. fl.
Summa <
Förrådsförvaltare...............................................................
1
1
—
—
1
—
—
(2. uppbådet
1.051
—
—
2,393
2,393
1,342
'' —
Bilaga Litt. A. 2. c.
Mobil iser ingstabell för ett fotfolksregemente om tre fältbataljoner.
•
A. Fälttrupper.
a)*. Linietrupper.
s
t 1
i
d
1 n
d e.
I
C
k e
S
t r
i
dan
d
e.
Summa personal.
B
H ä s
tar.
F O
r d
O 11.
Offi
cerare
Underofficerare.
Spel.
Manskap.
Summa.
za
&
p
o
3
O
S?
CD
O
►■i
B
P
Underofficerare.
Civilpersonal.
M a
n s
k a p.
Summa.
dd-
Drag-
w
CD
CD
O
3
Summa.
Batalj onsammunitions vagnar. 2-spända.
Skanstygsvagnar.
2-spända.
Bataljonsförbinderivagnar. 2-spända.
Stabspackvagnar.
2-spända
Kompanipaekvagnar.
2-spända
hd
CD
•-i
CD
CD
CL
CD
P
09
B
P
ro
CD
►B
p:
B
CL
Intendenturvagnar.
2-spända
Marketenterivagnar.
2-spända
GQ
p
B
B
&
w
o
09
£
o
B
ce-
ll)
cd
Cr4
CD
Öfverstelöjtnanter och majorer.
Eegementsqvartermästare och
adjutanter.
Kaptener.
Subalternofficerare.
Summa.
Fanjunkare.
Sergeanter.
Korpraler.
Summa.
Vice korpraler.
Öfi
''igt manskap.
Summa.
Fanjunkare
Sergeanter
Korpraler.
Summa.
Proster.
tr1
p:
P
CD
Intendenter.
g?
3
po
CL
03
g?
-4
P
P
P
Gevärshandtverkare.
Summa.
Vice
korpraler.
Ö
frigt
manskap.
Summa.
w
09
P
CD
or.
p
CD
ST
Öfrige.
Stam.
Bevaring
Sjukvårds-
Öfrige
Sjukvårds-
O:
K?
er?’
CD
gi
c’
0"
p°
CL
CD
Öfrige
£0
b’
pr
po
Li
CL
Ep
Öfrige
Stam.
B
e v ä r i n g.
p
c
*■§
Po
CL
cd
af 2. uppbådet.
Sol-
dater.
GG
P
B
p
m
b’
pr
<
po
B
CL
CD
CD
O
CL
P
O
B
•areAjtqg
zn
er
p:
H
P
B
P
Kuskar.
Häst-
skötare.
j Förare af reserv-
hästar.
i
p
CD
P
•-<
P
Kockar.
Summa
Sjukvårds-
1 Q
<
£r 3
p er
l 3 p
O y
'' CL.
Beridne,
Oberidne.
—
af 1. uppbådet
P
i-b
ro
p
KS
KS
er
po
cl
CD
Eegementets stab .............................................
1
—
i
—
—
2
—
—
—
—
. —
-
—
—
—
—
2
l1)
—
i2)
—
—
—
—
i
1
—
i
—
—
2
—
2 3)
_
_
_
1
5
2
i
3
1
1
14
16
20
22
3
2
10
6
21
2
1
■
''
1. bataljonen:
stab.........................................
i
i
—
i4)
3
—
I4)
—
1
1
: -
—
—
—
—
5
—
—
2 6)
—
—
1
—
3
—
1
—
—
i
2
1
2
i
—
i
—
—
—
6
—
2
—
—
1
9
_
13
18
23 6)
2
16 7)
18
4
1
1
O
1 kompani .................................
~
~
i
3
4
i
4
5
10
3
8
50
150
—
208
225
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
i
—
i
—
—
3
1
—
—
—
_
1
5
_
6
6
231
2
2
1
3 kompanier ..............................
—
—
—
3
9
12
3
12
15
30
9
24
150
450
_
624
675
2
—
2
1
—
9
3
—
—
—
—
3
16
—
18
18
693
_
_
6
6
Q
2. bataljonen ...................................................
—
i
i
4
13
19
4
17
20
41
_18_
32
200
600
__—
832
___905
—
—
2
—
—
1
—
3
—
1
—
—
i
2
1
2
4
_
4
1
__
12
10
2
5
30
37
42
947
2
24
9£
o
Summa linietrupper
1
2
3
8
26
40
8
34
40
82
26
64
400
1,200
—
1,664
1,812
1
—
5
—
—
2
—
7
1
2
i
—
2
6
2
6
8
—
8
2
1
24
25
2
5
3
1
11
74
90
104
1,916
♦
7
2
58
6
73
8
2
2
3
4
8
1
1
2
4
12
29
b) Beservtruppcr.
(Tillkomma på förstärkt krigsfot.)
1 reservbataljon .............................................
—
1
1
4
13 1
19
4
17
20
41 1
II
13
32
140
—
660
832
905
—
i
2
—
—
1
—
4 !
—
—
—
—
—
_ I
1
2
3
1
4
2
12
10
2
_
5
31
38
42
947
2
24
26
4
2
Summa fälttrupper
1
3
4
12
39
59
12
Öl
60
123 |
39 |
96
540
1,200
660
2,496
2,717
1
i
7
—
-
3
—
11
1
2
i
—
2
6
3
8
11
1
12
4
1
36
35
2
7
3
1
16
74
31
128
II
146
2,863 6)
9
2
82
6
99
12
2
3
4
12
1
1
2 1
6
12
41
B. Depottrupper.
1 depotbataljonen ...........................................
1
1
4
12
18
4
16 !
20
40
13
32
450
550
1,032
1,103
l2)
—
—
—
—
1
—
1
—
1
__
2
1
1
2
2
4
5
8
1,111
2
2
Summa summarum i
l|
4
5 |
16
51
77
16
67
80 I
163 |
52
128
540 |
1,650
1,210
3,528
3,820
1
i i
8
—
—
3
— i
12 |
'' 1
3
i
1
2
8
3
8
11
2
13
6
1
36
35
2
9 I
3
1
16
78
31
133 1
154 |
3,974
9
4
82
6
101
12
2
3
4
12
1
1
6
41
’) Eegementsträngofficer
2) Väbel. s) Fordonsbefålhafvare.
4) Fanförare.
6) 1 bataljonsadjutant och 1 bataljonskommissarie.
6) Marketentare med biträden äro ej inräknade i demia personal.
7) 4 af dessa anskaffas af marketentarne.
Eogementschef....................................
Öfverstelöjtnanter och majorer ..............
Eegementsqvartermästare och adjutanter .
Kaptener............................................
SubalternofBcerare...............................
Underofficerare: Sjukvårdsfanjunkaro........
Öfrige fanjunkare............
Sjukvårdssergeanter .......
Öfrige sergeanter..........
Sjukvårdskorpraler..........
Ofrige korpraler ............
Prester...............................................
Läkare.................................................
Intendenter..........................................
Förrådsförvaltare..................................
Behof.
1
4
5
16
52
1
24
67
3
80
1
3
1
1
Befintlig e.
Enligt
stat.
1
3
4
12
21
12
1
60
2
60
2
1
1
Värnpligtige
I''. d.
stampersonal.
Öfrige.
Sum
ma.
Öfver
skott.
30
21
1
l !
—
3 | —
öl ■
12 ! —
53
12
1
71
2
84
1
2
1
1
Brist.
1
12''
Bristen fylles af disponibel pensionerad regementsofficer.
Bristen fylles af disponible pensionerade kaptener (3) och af befordrad löjtnant (1).
Öfverskottet användes att fylla behofvet af kaptener.
Bristen fylles af befordrad sjukvårdssergeant.
Bristen fylles af disponible pensionerade fanjunkare (4) och äf befordrade sergeanter (8).
Öfverskottet användes att fylla behofvet af sjukvårdsfanjunkare.
Bristen (8—4 = 4) fyllos af befordrade korpraler.
Bristen fylles af befordrad sjnkvårdsvicekorpral.
Öfverskottet användes att fylla behofvet af sergeanter.
fBristen, läkaren i depoten, fylles af civil läkare tillhörande landstormen. Den vid 2. bataljonen tjenst\
görande läkaren är extra läkare. En al de ordinarie läkarne kommenderas till tjenstgöring vid
\ sjukvardstrupperne.
B
e f i i
t 1 i g o.
----- ---- - -...... '' ■■
Värnpligtige
Öfver-
Behof.
Brist.
Enligt
Sum-
skott.
stat.
stam-
per-
sonal.
Öfrige.
ma.
Gevärshandtverkare.............................................................
2
2
—
—
2
—
—
Spel.................................................................................
52
31
8
3
42
—
10
Bristen fylles med spelelever.
Manskap: Vice korpraler: Sjukvårds- ....................................
3
3
—
1
4
i
Öfverskottet användes att fylla behofvet af sjukvårdskorpraler.
Öfrige ..........................................
136
106
—
30
136
-
Stam och f. d. stam: I anspråk tagne vicekorpraler...
109
109
—
—
109
_
—
•
Sjukvårdssoldater....................
11
9
2
—-
11
—
—
Gevärshandtverkaresoldater ......
2
1
1
—
2
—
—
Öfrige soldater.....................
540
256
329 |
—
585
45
_
Öfverskottet (omkring 5 %) ej att påräkna såsom utgörande tjllfällige sjuke in. fl.
Summa
663
375
332
—
707
45
—
Beväring: I anspråk tagne vice korpraler..................
31
707
Sjukvårdssoldater....................................
6
«. *
Öfrige soldater.......................................
2,963
-
11. uppbådet
Summa <
1,759
—
—
1,966
1,966
207
—
Öfverskottet (omkring 11 %) ej att påräkna såsom utgörande tillfällige sjuke m. fl.
| 2. uppbådet
1,241
—
—
1,592
1,592
351
—
Mobiliseringstabell för Gotlands fotfolksregemente
Bilaga lätt. A. 2. d.
Icke
d e.
strid
d e.
H ä s t a r.
F o r d o n.
Manskap.
Underoffieerare.
Civilpersonal,
Officerare.
Underofficerare.
M a n s k a p.
Vice
korpraler.
Öfrigt manskap,
Beväriiij
Beväring.
Soldator.
Hästskötare.
Summa
Fälttrupper,
Regementets stab .
1. bataljonen: stab
Summa linietrupper
b) Reservtrupper:
(tillkomma pa förstärkt krigsfot)
Summa fälttrupper
B. Depottrupper,
1 depotbataljon
Summa summarum
80 I 3G0
10 I 32
*) Regementsträngofficer.
2) Väbel.
3) Fordonsbefälhafvare.
4) Fanförare.
6) 1 bataljonsadjutant och 1 bataljonskommissarie.
6) Marketentare med biträden äro ej inräknade i denna personal.
7) 4 af dessa anskaffas af marketentarne.
8) Depotbataljonens beväringsstyrka borde egentligen uppgå till 500, men bär i brist på beväring uppförts till 300.
Befintlig e.
Befintlig e.
Värnpligtige
Öfver-
Värnpligtige
Öfver-
•
Behof.
Brist.
Behof.
Brist.
Enligt
F d
Sum-
skott.
Enligt
Sum-
skott.
stat.
stam-
Ö frige.
ma.
stat.
stam-
Öfrige.
ma.
nal.
nal.
Regementschef................................................................
i
i
—
—
i
—
-
Spel...............................................................................
33
21
5
2
28
—
5
Bristen fylles af spelelever.
Öfverstelöjtnanter och majorer ............................................
3
2
—
—
2
—
i
Bristen fylles af disponibel pensionerad regementsofficer.
Manskap: Vicekorpraler: Sjukvårds-.....................................
2
2
—
—
2
—
—
i
Regementsqvartermästare och adjutanter................................
4
2
i
i
4
—
—
Öfrige...........................................
86
70
—
16
86
—
—
Kaptener.....................................................................
10
8
—
—
8
—
2
Bristen fylles af disponible pensionerade kaptener.
Subalternofficerare................................................,........
33
14
i
18
33
—
—
Stam och f. d. stam: I anspråk tagne vice korpraler
72
72
—
—
72
—
—
Underofficerare: Fanjunkare..................................................
16
6
—
—
(i
—
10
Bristen fylles af disponible pensionerade fanjunkare (2) och af befordrade sergeanter (8).
Sjukvårdssoldater ................ .
7
6
1
—
7
—
—
Sjukvårdssergeanter.......................................
1
1
—
—
1
—
—
Gevärshandtverkaresoldater......
2
1
1
—
2
—
—
42
40
2
8
50
8
Öfverskottet användes att fylla behofvot af fanjunkare.
Öfrige soldater.....................
360
171
215
—
386
26
—
Öfverskottet (omkring 5 %) ej att påräkna, såsom utgörande tillfällige sjuke m. fl.
Sjukvårdskorpraler.......................................
1
1
1
Summa
441
250
217
—
467
26
—
öfrig© korpraler...........................................
50
40
2
8
50
—
—
467
Prester.............................................................................
1
—
—
1
1
—
—
Beväring: I anspråk tagne vice korpraler..................
16
[Bristen, läkaren i depoten, fylles med en civil läkare, tillhörande landstormen.
Läkare..............................................................................
3
2
—
—
2
—
1
(Den vid roservbataljonen tjenstgörande läkaren är extra läkare. Fn af de ordinarie läkarne är kommenderad till
Sjukvårdssoldater...................................
4
1 tjenstgöring vid sjukvårdstrupperne.
Intendenter.....................................................................
1
1
—
—
1
—
—
Öfrige soldater.......................................
1,614
Förrådsförvaltare...............................................................
1
1
—
—
1
—
—
fl. uppbådet
903
—
—
1,015
1,015
112
—
Öfverskottet (omkring 11 %) ej att påräkna, såsom utgörande tillfällige sjuko m. fl.
Summa <
• 1
Gevärshandtverkare............ ..............................................
1
1
—
—
1
—
—
!
(2. uppbådet
731
—
-
816
816
85
—
»
»
»
))
))
»
O
»
»
))
»
Bilaga Litt. A. 3. a.
Sammandrag af rytteriets mobiliseringstabeller.
_______________ . _______________ ____________----------------------------------- _________________________________________________ _____—----- -..... ___
_________________________ 4........................... ................................
A. Fälttrupper.
S
t
r i
d
a n d
e.
I
c
k e
S
t r i
d
and
e.
Summa personal.
Häst
a r.
F
o r
d c
n.
Officerare.
Underofficerare.
Ut
CD
Manskap.
Ut
P
B
B
So
Underofficerare.
Civil personal.
M a n
ska
P-
Summa.
Rid-
ö
P
crq
Reserv-
Summa.
Batalj onsforbinderivagnar.
2-spända.
Stabspackvagnar.
2-spända.
Sqvadronspackvagnar.
2-spända.
Persedelvagnar.
2-spända.
Intendenturvagnar.
2-spända.
Rekvirerade vagnar.
2-spända.
P
PV
©
e-t-
©
1=«
©
M*
<1
P
i
! ut
1 P
Regementschefer.
Majorer.
Regementsqvartermästare och
adjutanter.
Ryttmästare.
Subalternofficeraro.
Summa.
Fanjunkare.
Sergoanter.
■
Korpraler.
Summa.
<
©*
O
O
►i
5T
Öfrigt manskap.
Summa.
g
vt
P
H
CD
J72
tf
P°
GG
O
Hj
crq
©
So
©
J-ä
Summa.
Prester.
Läkare.
Hästläkare.
Intendenter.
Hd
pu
P
©
<
p:
►i
OQ
P
0
©
&
P
©
Gfl
p
P-
©
P
&
P
©
Hofslagare.
Summa.
Vice
korpraler.
Öfrigt manska
P-
Summa.
hd
oq
P
©
-St.
©
t»
©
Öfrige.
Ul
et-
sa
g
Beväring af 1. uppbådet.
Stam.
Beväring.
Soldater.
Ca
p
p
p
1 Sjukvårdssoldater.
Sjukbärare.
w
EG
pr*
P
Hästskötare.
Förare af reserv-
hästar.
Uppassare.
Kockar.
Handtverkare.
Summa af 1. upp-
bådet.
ö
P
5
1 * 1
1 Sjukvårds-
Öfrige.
1
P*
PT*
■*i
po
i-i
Pu
m
W
o
gg''
p
crq
p
Beridne.
Oberidne.
2-spända.
I
i
a) Linietrupper.
Vid 10 regementen: 4 sqvadroner vid livartdera ....................................
10
10
20
40
160
240
40
240
240
520
90
240
4,800
—
5,040
5,890
20 *)
10 2)
30
10
10
10
—
10
10
40
90
I 10
20 8)
50
—
50
—
120
130
330
—
10
10
50
40
690
770
890
6,780 4)
500
6,140
380 b)
20
7,040
10
20
80
10
10
40
20
190 i
20
10
30
10
10
20
10
20
300
_
320
380
10 6)
-
10
—
-
10
10
—
—
—
10
30
—
—
—
—
—
—
20
50
—
—
-
10
—
80
80
120
500 4)
60
440
40 7)
—
540
—
—
10
—
—
—
10
20
D.o
d.o
1 oidouudubaldoliiiijg in. in. ^id livärtdsrä.................
Summa linietrupper
10
10
20
GO
170
270
40
250
250
540
100
260
5,100
—
5,360
6,270
30
10
40
10
10
20
10
—
10
10
50
120
[
10
20
50
—
50
—
120
150
380
10
10
60
40
770
850
1,010
7.280
560
6,580
420
20
7,580
10
20
90
10
10
40 8i
30
210 j
b) Reservtrupper.
(Tillkomma på förstärkt krigsfot.)
10
40
50
10
60
60
130
20
60
1,200
—
1,260
1,460
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
10
—
—
10
10
10
30
20
60
—
—
—
10
10
140
160
160
1,620
100
1,490
60
—
1,650
—
—
20
—
—
10
- 1
30
Summa fälttrupper
10
10
20
70
210
320
50
310
310
670
120
320
6,300
—
6,620
7,730
30
10
40
10
10
20
10
—
10
10
50
120
20
20
50
10
60
10
150
170
440
10
10
70
50
910
1,010
1,170
8,900
660
8,070
480
20
9,230
10
20
no 1
10
10
50
30
240
B. Depottrupper.
10
40
50
10
60
60
ISO
20
60
1,000
960
2,020
2.220
10 9)
—
10
—
10
10
— I
10
—
—
30 |
—
— |
10
10
10
—
_
60
—
—
—
70
80 |
120
2,340
100 1
2,170 |
—
—
2,270
1
-
Summa summarum
10
10
20
SO
250
370
60
O
l—
CO
370
800
140
380
7,300
960
1
8,640
9,950
40
10
50
10
20
30
10 :
10
10
10
50
150
20
20
|
50
20
70
20 1
150
170
440
60
10
10
70 i
|
50
980
1,090
1,29.0
11,240
760 :
10,240 ;
480 |
20
ii
11,500
10 ,
20
Ilo 1
10
10 1
50 |
30 |
240 |
*) Deraf 10 väblar och. 10 bataljonskommissarier.
2) Häraf äro 5 korpraler.
3) Fordonsbefälhafvare.
4) Marketentare med biträden äro ej inberäknade i denna personal.
5) 40 af dessa anskaffas af marketentare.
6) Bataljonskommissarier.
7) 20 af dessa anskaffas af marketentare.
8) Deraf 10 för transport af sjukbärare.
») Väblar.
Linie-
Fälttrupp e
Reserv-
r.
Summa.
Depot-
trupper.
Summa
summarum.
Sammandrag.
1 Personal: Officerare....;....................................................
270
50
320
50
370
Underofficerare ................................................
580
130
710
140
850
Spel ...............................................................
100
20
120
20
140
Civil personal..................................................
120
—
120
30
150
Manskap: Stam och f. d. stam ...........................
5,440
1,280
6,720
1,070
7,790
Beväring............................................
770
140
910
1,030
1,940
Summa personal
7,280
1,620
8,900
2,340
11,240
Hästar..........................................................:................
7,580
1,650
9,230
2,270
11,500
| Fordon...........................................................................
210
30
240
_
240
Bilaga Litt. A. 3. b.
Mobiliseringstabell för ett rytterire^emente
Fordon.
I c k
Hästar.
Strida n d e.
i d a
d e.
s t r
Underofficerare.
Manska p,
Civil personal.
Underofficerare.
Manskap
It i <1 -
Officerare.
Ofri
korpraler
Sta in.
Beväring
Häst
skötare.
Soldater
Fälttrnpper
Regementets stab
1 sqvadron..........
3 sqvadroner......
Summa
Till fördelningsqvarteret: 1 ordonansafdelning
Summa linietrupper
b) Reservtrupper :
(tillkomma på förstärkt krigsfot)
3 I 2
Summa fälttrupper
B. Depottrupper,
Summa summarum
*) Deraf 1 väbel och 1 bataljonskommissarie.
2) Kan äfven vara korpral.
3) Fordonsbefälhafvare.
4) Marketentare med biträden äro ej inräknade i denna personal.
6) 4 af dessa anskaffas af marketentarne. G) För transport af sjukbärare.
7) Bataljonskommissarie.
8) 2 af dessa anskaffas af marketentare!].
9) Väbel.
B e f i
n 11 i g
Värnpligtig^.
Öfver-
Behof.
Brist.
Enligt
skott.
*
F. d.
Summa.
stat.
stam-
Öfrige.
perso-
nal.
Regementschef ...................... .....................................
i
i
—
—
i
—
—
Sadelmakare ................
Major............................................................................
i
i
—
—
i
—
—
Hofslagare....................
Regementsqvartermästare och adjutanter ...........................
2
2
—
—
2
—
—
Spel.............................
i Ryttmästare ..................................................................
8
7
—
—
7
—
i
Bristen fyllos med disponibel pensionerad ryttmästare.
Manskap: Vice korpraler:
1 Subalternofficerare...........................................................
25
14
i
10
25
—
—
| Underofficerare: Fanjunkare ............................................
10
C>
—
—
G
—
4
Bristen fylles med disponible pensionerade fanjunkare.
Stam- och f. d.
Sjukvårdssergeanter .................................
*
1
—
—
1
—
—
Öfrige sergeanter .....................................
37
30
2
1
33
—
4
Bristen fylles med disponible pensionerade sergeanter.
Korpraler.................................................
37
30
2
5
37
—
—
•
Prest ...........................................................................
1
—
—
1
1
—
—
(Don vid regementets stab tjenstgörande läkaren är extra läkare, den i de-
Läkare.........................................................................
2
2
—
—
2
—
—
{ poten är civil läkare och tillhör landstormen. Ilo ordinarie äro kommen-  ( derade till tjenstgöring vid sjukvårdstrupperne.
Beväring:
Hästläkare ....................................................................
(Bristen, den i depoten tjenstgörande hästläkare!!, fylles mod en civil veteri-
1 närläkare, tillhörande landstormen.
Intendent......................................................................
1
1
—
—
1
—
Förrådsförvaltare ............................................................
1
1
—
—
1
—
—
Gevärshandtyerkare .........................................................
1
1
—
—
1
—
—
Befintlig e.
I
Vämpligtige.
Behof.
—
—
Brist.
Enligt
skott.
stat.
stam-
Öfrige.
o um m a.
nal.
i
1
—
—
i
—
—
5
5
—
—
5
—
—
14
13
—
1
14
—
—
Sjukvårds-........................
2
2
—
—
2
—
—
Öfrig©..........................
40
40
—
—
40
—
—
I anspråk tagne vice korpraler
42
42
—
—
42
—
—
Sj ukvårdssoldater................
5
4
i
—
5
—
—
Hofslagaresoldater...............
2
—
2
—
2
—
—
Öfrige soldater.................
730
454
339
—
793
63
—
Summa
779
500
342
—
842
63
Sj ukvårdssoldater................
2
842
Handtverkare....................
5
Öfrige soldater...................
187
i 1. uppbådet
194
_
215
215
21
_
Summa <
( 2. uppbådet
—
—
—
171
171
-
—
(öfverskottet (omkr. 8 %) ej att påräkna, såsom utgörande tillfällige
/ sjuke m. fl.
j Öfverskottet (omkr. 10 %) ej att påräkna, såsom utgörande tillfällige
( sjuke m. fl.
Bilaga Litt. A. 4,
. a.
Sammandrag af fältartilleriets mobiliserings tabell er
A. Fiilttrnpper.
s
t
r
i d
a
n
d c
0
I C
k
0
f f
c e
r a
e.
ii
Underofficerare.
Spel.
M
a n s k a p.
GQ
3
1 B
B
P
ffieerare.
|
Un
derofficer
a r e.
C i
i 1
P 0
r s o n a
1.
CO
CD
w
cd
aq
O
3
CD
3
C0
o
cd
CD5
Öfverstelöjtnanter och majorer.
Kaptener.
m
p
o
o
B
o
CD
på
•-t
CD
co
3
P
Styckjunkare.
Sergeanter.
O
S»
CO
|
Vice konstaplar.
Öfrigt manskap.
co
3
P
Öfverstelöjtnanter och majorer.
Kaptener.
CO
3
er''
3
CD
3
O
Bd
CD
3
3
CD
Summa.
Styckjunkare.
CO
CD
Oq
o
3
3
CD
Konstaplar.
Summa.
Läkare.
3:
PT
CD
CD
Intendenter.
hj
3*
3o
eu
03^
P-
3
3
CD
aq
CO
pr
3.
3
O
Verkmästare.
CD
0Q
crq''
aq
CO
3
CD
W
CD
Handtverkare.
Summa.
1
Stam.
Beväring.
af 1. uppbådet.
af 2. uppbådet.
JCO
3*
1
P-  cn
Ö frige.
Sjukvårds-
Ofri ge.
q
ST
pio
P-
Öfrige.
a) Linietrupper:
Till högqvarteret ...............................................................
—
i
2
1
4
—
—
—
—
—
3
—
—
—
3
7
Till fördelningsqvarteret.................................................
G
—
G
G
18
—
—
—
—
G
G
—
—
—
G
30
—
—
—
—
—
—
—
G
—
—
G
—
G
—
—
—
—
—
G
—
1 regemente ä 4 fältdivisioner............ ................................
—
4
S
28
40
8
24
24
5G
12
20
47G
—
—
496
G04
—
—
—
—
2
12
—
IG
1
24
55
2
4
—
—
—
—
—
8
14
8
5
d:o
å 3
(ko
vid hvardera...........................
—
15
30
105
150
SO
90
90
210
45
75
1,740
—
—
1,815
2,220
—
—
—
—
4
45
i
G0
4
90
204
10
15
—
—
—
—
—
30
55
SO
På Gotland: 1 fältbatteri....................................................
—
—
1
3
4
1
3
3
7
1
2
58
—
—
G0
72
—
—
—
—
—
1
i
2
—
3
7
—
—
—
—
—
—
—
1
i
1
Vid 6 regementen: 1 kolonndivision vid hvartdera...................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
G
25
31
G2
G
—
i
G2
—
4G
115
—
G
—
—
—
—
—
—
G
50
Summa linietrupper
6
20
47
143
21G
39
117
117
273
G4
10G
2,274
—
--
2,380
2,933
G
25
31
G2
12
58
Q
O
147
5
1G3
388
12
25
G
—
—
—
—
39
82
95
b) Reservtrupper:
Vid 6 regementen: 1 division vid hvartdera............................
—
5
11
38
54
11
33
33
77
IG
27
G2G
—
12
665
812
—
—
—
—
—
16
5
22
1
9
53
—
5
—
—
—
—
—
11
16
11
Summa fiilttrnpper
G
25
58
181
270
50
150
150
350
80
133
2,900
—
12
3,045:
3,745
G
25
31
G2
12
74
8
1G9
G
172
441
12
30
G
—
—
—
—
50
98
10G
B. Depottrupper.
2
3
5
G
6
_
_
11
Vid 6 regementen: 1 division, tygstat m. m. vid hvartdera .....
—
G
12
42
G0
12
36
36
84
18 i
72
—
1,390
410
1,872
2,034
1
17
1
19;
—
13
—
14
—
2
29
G
G
_
20
12
3
10
48
105
__
På Gotland: 1 division.......................................................
—
—
2
2
4
1
3
4
8
1
7
82
—
—
89
102
—
—
—
— !
—
—
—
—
—
—
—
Summa depottrupper
—
8
17
44
69
19
39
40
98
19
79
82
1,390
410
1,9(31
2,147
1
17
1
19 |
—
13
—
14
—
2
29
G
G
20
12
Q
10
48
105
Summa summarum |
G |
33
75 |
225 1
339 ||
69 |
189
190 |
448 |J
99 ||
212 1
2,982 I
1,390
422 |
5,0061
5,892
'' i
42 1
32
81
12
87 1
8
183 |
c
174 j
470 |
18 |
3G |
6 1
20 |
12 |
3 |
10
98 1
203 |i
106
e
S
t
r
i
d a
11
d
e.
CO
3
g
3
Q
CD
3
R
H
ä s t
a r.
tö
3
O
CD
3
F
0 r
d
0 n
||
M a
11 s
k c
P-
CO
j3
i d-
ö
3
3
aq
CD
cd
CO
3
3
3
>
CD
3
B
B.
0*
CO
aq
3
3*
eu
3
3
CD
3*
O*
CD
3
aq
3
3
'' p
ro
P
CD_
CD
3
CD
O
CD
eu
pr
3
ro
3
aq
3
3
ö‘
3
CD
i
?r
3
aq
3
3
3
€
3:
CO
cr
ro
3
aq
3
ro
ij.
Bj .
p
hr}
0
£l
CD*
aq
3
ro
ro
3
3
CD
pr
2
aq
10
3
ro.
O
O
3
aq
ro
O
CD
P
aq
3
3
JO
CD
CD
3
0
3
aq
3
ro
3
CO
3
Vice
konstaplar
Ö
r i
g t
m a n
s k
a p.
CO
3
3
tö
aq
CD
CD
ft-
O:
p
1
3
eu
t
crq*
CD
Sta m.
li e
v ä r
i n g
Artillerister.
CO
3
B
3
Ä
3’
pr
30
p-
CD
3
3
CD
B.
CO*
CD
1-t
CO
pr
u+j
3
CD
m
3''
pr
3*
3
CD
W
3
ro
3
;:
Häst-
skötare.
3
£U
O*
P-
O
CD
Reservryttare, tillika
förare af reservhästar.
C-\
3
CO
3
CD
*
0
pr
3
tö
CD
CD
3
3
(T
3
V
CD
pr
3
CD
Summa.
3’
pr
3
hr
pi c
3 g-
3 ro
CD
3: tö
CD* tt-
*+ 3.
3: P:
pr £-  3 2
3 --
§
I tf.
0’ jif
3 g.
O ^
3" 0
0
“
01
3°
3 ?
p fru
w
CD
pr
3
3
Reservryttare,
tillika förare af
reservhästar.
M
3
3
eu
0
pr
3
3
0
tö
CD
eu
3
CD
O
CD
O
3''
3
er
30
eu
0
ro
eu
CD
3
G
__
_
_
1
2
12
12
13
20
2
15
4
21
2
2
j —
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
G
—
12
18
—
—
—
0
G
—
—
48
—
48
G0
90
12
G0
24
—
9G
--
—
—
—
—
G
_
_
G
12
7
14
12
58
8
—
240
18
24
360
—
8
24
44
IG
52
—
GG
—
3G
112
8
3G6
—
747
824
1,428
8
338
8G4
158
1,368
48
04
—
—
8
3G
_
_
4
__
4
116
26
—
45
270
30
—
900
—
90
1,335
—
30
90
1G5
G0
195
-
270
—
135
420
30
1,395
—
2,756
3,045
5,265
SO
900
3,240
510
4,710
180
240
—
—
30
135
_
_
15
15
435
1
—
1
9
1
—
34
—
3
48
—
1
O
O
—
—
G
—
9
—
4
14
1
38
—
87
9G
168
—
25
101
18
147
G
8
—
—
1
4
_
_
_
_
13
90
1
—
—
124
880
—
100
1,105
32
—
—
656
43
81
592
99
—
31
G12
—
2,146
—
3,341
3.580
3,580
—
526
3.084
198
3.808
—
284
208
50
25
31
_
25
25
G
G
GG0
34
104
59
337
39
124
2,054
18
217
2,848
32
45
117
880
143
331
592
444
7
214
1,158
39
4,005
6,991
7,618
10,551
52
1,864
7,320
914
10,150
234
590
208
50
G4
200
8
25
25
25
6
25
1,238
11
24
16
99
11
_
321
_
33
480
11
33
G8
20
71
99
49
154
11
51G
1.031
1,111
1,923
335
1,184
198
1.717
GG
88
11
49
5
5
158
| 45
128
75
43G
50
124
2,375
18
250
3,328
32
56
150
■948
103
405
592
543
7
2G3
1,312
50
4,005
51G
8,022
8,729
12,474
52
2,199
8,504
1,112
11,867
300
G84
208
50
75
255
8
25
25
so
G
30
1,39G
—
—
—
—
—
—
_
_
_
_
_
_
_
_
_
_
11
4
—
—
—
—
—
—
—
—
12
12
12
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
12
24
177
2,211
2
204
432
84
722
7:3
—
—
—
—
—
—
_
_
_
_
—
—
—
—
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
1
1
103
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
_
_
_
_
—
—
—
—
12
12
13
—
—
—
—
—
—
—
—
13
251
178
2,325
6
204
432
84
726
79
_
45 (
128 {
751
43G |
50 j
124 |
2,375 |
18
2G2 |
3,340 |
45
5G
150
948
1G3
405
592
543
7
2G3
1,312
50
4,005
529
8,047
8,9071
14,799
58
2,403
8,93G
1,196
12,593
372
G84
208
50
75
255
B
25
25
30
6
30
1,39G |
Fältdivisioner (åkande).
1
Fältdivision (ridande).
Fältbatteri på Gotland.
Artilleriammunitions-
kolonner.
Infanteriammunitions-
kolonner.
3 3
VI £
er 3
CD M.
3? O
2* 0
3 ro
g- pr
2- 0
B. 0
3 3
crq P
s?
1. Svea fältartilleriresremente.............................
3
2
2
2. Svea
d:o
....................................
3
2
2
1. Göta
d:o
....................................
3
2
2
2. Göta
d:o
.................................
3
1
2
2
Ven des
d:o
..................................
3
1
2
2
1
Norrlands
d:o
........ ...............
3
1 —
! 2
2
Summa
18
4
1
I 42
1
Fä
lttrupper.
Depot-
Summa
—
—
trupper.
summarum.
Linie-
Reserv-
Summa.
Sammandrag.
Personal: Officerare ...
278
54
332
88
420
Underofficerare........
G61
ISO
791
127
918
Spel....................
159
27
18G
19
205
Civilpersonal...........
82
IG
98
105
203
Manskap: Stam och f. d. stam.......................
5,351
1,157
6,508
173
6,681
Beväring .......................................
4,020
539
4,559
1,813
6,372
Summa personal
10,551
1,923
12,474
2,325
14,799
Hästar .................................... .........
10,150
1,717
11,867
72G
12,593
Kanoner .........................
234
00
300
72
379
Fordon.................................... .......
1,238
158
1,396
1,396
Mobiliseringvstabell för 1. Svea fältartilleriregemente
Bilaga Litt. A. 4. b.
A. Fälttrupper.
a) Linietrupper:
Till högkvarteret...............................................
Till fördelningsqvarterot.....................................
^ (stab ....................................................
ö il fältbatteri..........................................
. ra .8 I
“Il d:o ..........................................
2.
fältdivisionen................................................
3.
d:o ................................................
Summa
stab ..................................
1 artilleriammunitionskolonn ..
■ 1
d:0
1 infanteriammunitionskolonn .
1
d:o
Summa linietrupper
b) Reservtrupper:
(tillkomma på förstärkt krigsfot)
1 reservdivision.....................................
Summa fälttrupper
B. Depottrupper.
1 depotdivision.
Tygstat m. m. ,
Summa depottrupper
Summa summarum
S
t
r
i
d
a
n
d
e.
I
C
k
0
s t
r i
d
a
11
d
e.
Officerare.
Underofficerare.
S p e 1.
M a n s k a p.
U1
B
B
p
Officerare.
Underofficerare.
Civil personal.
S p o 1.
M a
n s
k a j
.
S u in m a.
1
Regementschef.
Öfverstelöjtnanter och majorer.
Kaptener.
Subalternofficerare.
Summa.
Styckjunkare.
Sergeanter.
Konstaplar.
Summa.
Vice konstaplar.
ifrigt manskap.
Summa.
j Öfverstelöjtnanter och majorer.
Kaptener.
Subalternofficerare.
Summa.
Styckjunkare.
Sergeanter. j
1
Konstaplar.
!
f
3 i
pa 1
Läkare.
Hästläkare.
Intendenter.
Förrådsförvaltare.
H
crq
cn
Sö
CD
CD
Vt
O
tä
cd
CD
crq
m
5
?a:
X
g
CD
Handtverkare.
Summa.
Vice
lonstaplar.
Öfr
g t
manskap.
Summa.
_
..
I
pa
Beväring
m
p*
vt
po
h*
P-,
cn
Ö frige.
Stam.
Bevaring.
Artillerister.
W.
P>
g*
&
vt
po
ro
Sö
CD
<-+-
CD
HS
Skrifvare.
Sjukhär are.
Kuskar.
Häst-
skötare.
Man vid fordonen.
rf g
Kockar.
Reservm anskap.
Handtverkare.
Summa
af 1. uppbådet.
af 2. uppbådet.
Sjukvårds-
O:
crq‘
o
Sjukvårds-
Ofri se.
Sjukvårds-
Öfrigo.
CP hj
C}
po
(A
DO
It
so ro,
CD CD
'' B
Biträden åt
hästläkarn e.
Biträden åtsok-
tionscheferne.
Kuskar.
Handtverkare.
Beridne. |
O
ct
CD
pi
P
©
ryttare, tillika
tf reservhästar.
Sö
t»
p
O
SO
i-b
fi
er1
po
Pj
CD
e-t-
af 2. uppbådet.
1
i
3
3
4
_
1
2
__
_
6
—
6
6
i
1
1
3
_
_
1
1
_
_
_
1
5
—
—
1
—
2
3
—
—
—
1
1
—
—
8
—
S
10
i
1
2
_
1
1
_
_
1
4
—
_
__
_
_
19
—
—
—
—
1
1
1
—
—
—
—
—
—
2
—
—
—
1
—
—
—
2
—
3
—
—
—
1
4
1
—
—
—
1
—
—
7
—
10
13
1
3
4
i
3
3
7
1
2
58
—
_
60
72
—
—
—
—
—
1
—
2
1
3
7
—
—
—
—
—
__
—
i
1
1
—
—
1
9
i
—
29
3
43
—
1
3
5
—
6
—
9
—
4
14
i
43
—
86
95
1
3
4
i
3
3
7
1
2
58
_
_
60
72
—
—
—
—
—
1
—
2
—
3
0
—
—
—
—
—
_
i
1
1
1
—
1
9
i
—
29
3
43
—
1
3
5
—
6
—
9
—
4
14
i
43
—
87
95
i
2
7
10
2
G
6
14
3
5
116
—
—
121
148
--
—
—
—
—
3
—
4
—
6
13
I4)
1
2
4
2
2
—
3
18
2
—
60
6
89
—
2
6
31
4
13
—
18
—
9
28
2
93
—
184
203
i
2
7
10
2
6
6
14
3
5
116
—
_
121
148
_
—
_
—
i
3
—
4
—
6
14
—
1
—
—
—
—
2
3
2
2
—
3
18
2
—
60
6
89
—
2
6
11
4
13
—
18
—
9
28
2
93
—
184
203
i
3
8
22
34
6
18
18
42
10
19
348
—
—
''
367
453
—
—
—
—
i
9
—
13
1
18
42
2
3
1
—
—
—
—
6
12
6
5
—
9
54
6
—
180
18
267
—
7
18
37
16
39
—
54
2
30
84
6
293
—
565
625
1
1
2
i
2
3
1
1
1
2
_
_
_
_
1
__
1
1
—
—
2
O
O
1
—
—
—
1
—
—
8
—
11
18
_
__
1
1
2
_
_
—
2
—
3 b
5
_
—
—
—
—
—
—
—
—
.2
—
3
—
—
—
6
52
4
62
1
—
—
31
1
3
29
5
—
1
25
—
96
—
161
170
_
_
_
1
1
2
_
_
—
2
—
3
5
_
--
—
—
—
—
—
—
—
2
—
3
—
—
—
6
52
4
62
1
--
—
31
1
3
29
5
—
1
25
—
96
—
161
170
_
_
_
j _
_
1
1
2
1
_
—
2
—
2
4
J _
—
—
—
—
—
—
—
—
2
—
2
—
—
—
4
19
4
27
1
—
—
21
1
3
19
O
O
—
1
25
—
74
—
103
in
1
1
2
1_
_
_
2
—
2
4
1 -
—
—
—
—
—
—
—
—
2
—
2
—
—
—
4
19
4
27
1
—
—
21
1
3
19
3
—
1
25
—
74
—
103
in
i
3
8
22
34
6
18
18
42
10
19
348
—
—
367
453
1
4
5
10
2
9
—
23
1
28
63
2
4
1
—
—
—
—
6
13
15
5
12
9
54
6
20
323
34
446
5
7
18
143
23
52
96
70
2
35
184
6
641
—
1,104
1,205
1
2
7
10
1 2
6
6
14
3
5
116
121
148
3
i
4
8
1
2
3
2
2
6
3
18
2
60
6
89
2
6
11
4
13
18
9
28
2
_
93
190
203
i
4
10
29
44
8
24
24
56
13
24
464
—
—
488
001
1
4
5
10
2
12
i
27
1
28
2
5
1
—
—
—
—
8
16
17
7
18
12
72
8
20
383
40
535
5
9
24
154
27
65
96
88
2
44
212
8
641
93
1,294
1,408
1
2
7
10
2
6
6
14
3
12
283
70
312
339
1
1
1
1
1
1°)
4
2
2
2
2
4
9
_
_
_
_
_
—
—
—
1 7)
3 8)
—
4
—
1
—
2
—
—
3
—
—
—
49)
3
29)
2
ll10)
22
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
-.
—
—
29
1
2
7
10
2
G
6
14
3
12
230
70
312
339
1
3
4
2
2
4
1
1
5
3
2
2
12
26
_
_
—
—
—
—
2
2
2
—
—
—
—
—
—
—
—
—
.
—
2
4
|
38
i
5
12
36
54
|
10
30
30
70
! 16
36
464
230
70
800
940
2
7
5
14
2
14
i
29
1
28
75
3
6
1
5
3
2
2
20
42
In
7
18
12
72
8
20
383
42
537
1
7 | 9
24
154
27
65
96
88
2
44
212
8
641
1 95
1,298
1,446 1
00
p
B
B
10
15
17 2)
167
167
351
351
1,078
18
170
170
in
in
1,658
351
2,009 2)
348
29
377
Hästar.
Bid-.
ro
p
6
10
10
25
25
60
60
196
13
20
20
16
16
2
4
8 3)
104
104
216
216
654
8
166
166
80
80
8
-
16
—
20
181 147
18 il 147
36 '' 314
36 |i 314
108
966
10
10
6 jj
6
21
196
196
102
102
281
— 62
10
343
40
40
383
1,154
140
216
36
314
1,583
1,370
72
72
176
1,897
120
2
36
36
12
48
12
8 I 122 12
1,442 11841 2,019 I 60
o n.
48
17
17
27 |
1
1
1
1 i
1 j
94
34
16 —
—
2
9
10
32
3.
p.
CD
P
no
34
no 34
8
12
41
ce
p
1
2
3
13
13
29
29
3 !| 90
3
31
31
21
21
4 | 197
1 I! 29
5
226
12
41
5
1
5 226
l) Divisionskommissarie.
2) Marketentare med biträden äro icke inräknade i donna personal.
3) 2 af dessa anskalfas af marketentare!!.
4) Extra läkare.
6) Sektionschefer.
6) Hofslagare. 7) Tygmästare.
8) Förrådsofficerare.
9) Deraf 1 till Marieberg.
10) 6 tyghandtvorkaro; 5 rustkammarsmeder och stockmakare.
Regementschef................................
Öfverstelöjtnanter och majorer...........
Kaptener........................................
Subalternofficerare...........................
Underofficerare: Sjukvårdsstyckjunkare
Öfrigo styckjunkare....
Sjukvårdssergeanter....
Ofrige sergeanter.....
Sjukvårdskonstaplar....
Öfrigo konstaplar.......
Läkare..........................................
Hästläkare.........
Intendent...........
Förrådsförvaltare
Tygskrifvare ......
Befintlige.
Behof.
Yärnpligtige.
Öfver-
Brist.
Enligt
stat.
F. d.
stam-  perso-  nal.
Öfrigo.
Sum-
ma.
skott.
i
i
i
_
7
4
—
—
4
—
3
19
16
—
—
16
—
3
41
25
3
13
41
—
—
2
—
—
—
—
—
2
24
14
—
—
14
—
10
1
2
—
—
2
i
—
59
54
2
1
57
—
2
1
2
—
—
2
i
—
58
54
2
4
60
2
—
3
O
O
—
—
3
—
—
6
2
—
—
2
—
4
1
1
—
—
1
—
—
5
5
—
—
5
—
—
3
3
—
—
3
—
—
( Bristen fylles genom befordran från kaptensgraden (1, chefen för reservdivisionen) och med disponible pensionerade
(regementsofficerare (2, chefeme för kolonn- och depot-divisionorna).
Bristen (1+3=4) fylles med disponible pensionerade kaptener.
Bristen fylles med befordrade sjukvårdssergeanter.
Bristen fylles genom befordran från sergeantsgraden (6) och med disponible pensionerade styckjunkare (4).
Begge befintlige befordras till sjukvårdsstyckjunkare, hvaremot 1 sjukvårdskonstapel befordras till sjukvardssorgeant.
Bristen (6+2=8) fylles genom befordran från konstapolsgraden (4) och med disponible pensionerade sergeanter (4).
Öfverskottet användes att fylla behofvet af sjukvårdssergeanter.
Öfverskottet och 2 af de befintlige befordras till sergeanter, hvaremot 2 vicekonstaplar befordras till konstaplar.
\ Regementsläkaren och 1 bataljonsläkare tagas i anspråk vid fördelningens sjukvardsanstalter, hvaremot 1 extra larf.
kåre vid fördelningsartilleriot och 1 läkare i depoten (civil läkare i landstormen) tillkomma vid mobilisering.
Bristen fylles af extra hästläkare (3) och af veterinär, tillhörande landstormen (1, hästläkare!! i depoten).
Verkmästare...................
Besigtningsrustmästare......
Handtverkare......''.............
Spel...............................
Manskap: Vice konstaplar:
Stam och f.'' d. stam:
Beväring:
Befintlige.
,
Yärnpligtige.
Behof.
Öfver-
Brist.
Enligt
F. d,
stam-
Sum-
skott.
stat.
Öfrige.
ma.
nal.
2
2
2
2
2
2
_
_
20
20
_
_
20
—
—
33
25
2
2
29
_
4
Sjukvårds- ...........................
7
3
—
4
7
-
—
Öfrige...............................
54
54
—
• —
54
—
—
I anspråk tagne vice konstaplar
59
57
__
_
57
_
2
Sjukvårdsartilleristor ............
12
9
3
—
12
—
—
Öfrigo artilleristcr ..............
989
534
521
—
1,055
66
—
Summa
1,060
600
524
—
1,124
66
2
1,124
1 anspråk tagne vice konstaplar
4
Sjukvårdsartilleristor ............
7
Öfrige artillerister ...............
1.029
| 1. uppbådet....
Summa 1 2. uppbådet....
873
167
—
—
975
789
975
789
102
622
—
Bristen fylles af spolelever.
Bristen (2), som uppstår genom att fylla behofvet i konstapolsgraden, fylles genom befordran af artillerister.
Öfverskottet (66—2=64, onda. 6 %) ej att påräkna såsom utgörande tillfällige sjuke m. in.
Öfverskottet (omkr. 10 %) ej att påräkna såsom utgörande tillfällige sjuke, uteblifne, m. m.
Bilaga Litt. A. 4.
Mobiliseringstabell för 2. Svea fältartilleriregemente.
s t
a n
Officerare.
Underofficerare.
A. Fälttrupper.
Till högqvarteret....................................
Ofri ge fälttrupper lika med 1. Svea fältartilleriregemente
...............................................
Summa fälttrupper
B. Depottrupper.
1 depotdivision........
Summa depottrupper
Summa summarum
Manskap.
Öfrigt manskap.
29
4
10
29
43
8
24
44
24
5G
13
21
p
w
•a
er1
464
10 I 2
7
10
24 | 24 | 56
13
21 464
5 i 12
36
54
10
30
14
3 I 12
6
14
3 i! 12
30 | 70 |! 16 || 33 I 464 230 70
485
230
230 70
70
485
312
597
598
339
312 ||
339
|i
797 ||
937
a n
Officerare.
Underofficerare.
!
5
10
2 12
1
5
10
2 12
3 I; —
1
2 —
27
28
3 —
5 13
2 i 15
1 29
Civil personal.
oo Ij [-1
28
71 I 2
5
1| —
28
72 Ii 2
5
1
1
3‘)
31)
Jf)
1
42)
M a n s k a p.
i Vice kon!
staplar.
Öfrigt manskap.
Stam.
Artillcrister.
1
43)
16
17 | 7
16
4 II
15
17
< ts
p m
18
12
72
S ö
CD £+•’
CL
S. p:
t?Sr\
a go 3 8
8 20
18 I 12
72 I 8 ! 20
19
| |
1 | 28 |
76
6 I 1
1
4 13
35
17 |j
18
383 40
535
383 I 40
535
- — 2
Bcvärini
Yf
''■ pr g.
j 9
24
152
Häst
skötare
-
26
5 | 9
24 l153
29
65
65
96 88
96 88
3
^
42
42
212
212
Summa.
635 93
8 639 | 93
1,288
1,402
- - 2
12 | 72 | 8 | 20 | 383 | 42 | 537 |
7 | 9 | 24 j 153 | 29 165 j 90 j 88 | 1 j 42 | 212 | 8 | 639 | 95
1,292
1,407
9
21
30
GG
ö
Häst
a r.
Eid
-
1,999
8 337
2,005
348
21
369
i
8 342
1,368
1.370
40
40
72
ui
176! 1,889
176; 1,896
120
72
120
48
48
12
12
110
110
O 11.
34
34
12
41
12
41
1
4
2 ! 4
4
5
1
4
5
1
1,296 |
1,437 |
2,374 | 8 | 382 | 1,442 j 184 (j 2,016 | 60 1110 | 34 | 8 j 12 j 41 | 2
5 1
5 i 225
5
226
226
*) Deraf 2 till Carl Gustafs stad.
2) Till Carl Gustafs stad.
3) 3 Tygkandtverkare; 1 rustkammarsmed.
Befintlig
e.
Värnpligtige.
Behof.
Öfver-
Brist.
Enligt
F. d.
Summa.
skott.
perso-
Öfrigo.
nal.
Regementschef ............ ...................................................
i
i
_
_
i
__
__
Öfverstelöjtnanter och majorer ........................
6
4
—
—
4
—
2
Kaptener........................................................
19
16
—
—
16
—
3
Subaltemofficerare.............................................................
41
25
3
13
41
—
—
Underofficerare: Sjukvårdsstyckjunkare...................................
2
—
—
—
—
—
2
Ofrige styckjunkare ....................................
25
14
—
—
14
—
11
Sjukvårdssergeanter......................................
1
2
—
—
2
i
—
Öfrige sergeanter.........................................
59
54
2
1
57
—
2
Sjukvårdskonstaplar..................................
1
2
—
—
2
i
—
Öfrige konstaplar.......................................
58
54
2
4
60
2
—
Läkare..............................................................................
3
3
—
—
3
—
—
6
2
—
—
2
—
4
Intendent....................................................................
1
1
—
—
1
—-
—
Förrådsförvaltare ..................................................
4
4
—
—
4
—
—
Tygskrifvare ....................................................................
3
3
—
—
3
_
__
Bristen fylles med disponible pensionerade regementsofficerare.
Bristen fylles med disponible pensionerade kaptener.
Bristen fylles med befordrade sjukvårdssergeanter.
Bristen fyllos genom befordran från sergeantsgraden (7) och med disponible pensionerade styckjunkare (4).
Begge befintlige befordras till sjukvårdsstyckjunkare, hvaremot 1 sjukvårdskonstapel befordras till sjukvårdssergeant.
Bristen (7+2 = 9) fylles genom befordran från konstapelsgraden (5) och med disponible pensionerade sergeanter (4).
Ofverskottet användes att fylla beliofvet af sjukvårdssergeant.
Öfverskottet och. 3 af de befintlige befordras till sergeanter, hvaremot 3 vice konstaplar befordras till konstaplar.
Regementsläkaren och 1 bataljonsläkare tagas i anspråk vid fördelningens sjukvårdsanstalter, hvaremot 1 extra läkare
vid fordolningsartilleriet och 1 läkare i dopoten (civil läkare i landstormen) tillkomma vid mobilisering.
Bristen fylles af extra hästläkare (3) och af veterinär, tillhörande landstormen (1, liästläkaron i depoten).
Befintlig
e.
Värnpligtige.
Behof.
Öfvor-
Brist.
Enligt
F. d.
Summa.
skott.
stat.
porso-
Öfrige.
nal.
Verkmästare ...............................................................
i
i
—
—
1
—
—
Besigtningsrustmästare...........................................
4
4
—
—
4
—
—
Handtverkare...............................................
13
13
—
—
13
—
—
33
25
2
2
29
4
Manskap: Vice konstaplar:
Sjukvårds- ...........................
7
3
4
7
—
Öfrige.................................
51
54
—
—
54
3
- ''
Stam och f. d. stam: I anspråk tagne vice konstaplar
57
57
—
—
57
—
—
Sjukvårdsartillerister .............
12
9
3
—
12
—
—
Öfrige artillcrister ................
989
534
521
—
.1,055
G6
—
Summa
1,058
600
524
—
1,124
66
—
Beväring:
I anspråk tagne vice konstaplar
4
1,124
Sjukvårdsartillerister .............
7
Öfrigo artillcrister.................
1,027
11. uppbådet
871
_
_
975
975
104
_
Summa •;
l 2. uppbådet
167
—
—
789
789
622
—
Bristen fylles med spelolever.
Öfverskottet användes att fylla beliofvet af konstaplar.
Öfverskottet (omkr. 6 %) ej att påräkna, såsom utgörande tillfälligo sjuke m. in.
Öfverskottet (omkr. 10 %) ej att påräkna såsom utgörande tillfällig© sjuke, uteblifiie m.
in.
Mobiliseiing*stabell för 1.
o
Göta fältartilleriregemente.
Bilaga Lätt. A. 4. d.
A. Fälttrupper.
Lika med 1. Svea fältartilleriregemente...............
Summa fälttrupper
B. Depottrupper.
Till artilleristyrelsen .........................................
1 depotdivision................................................
Tygstat m. m,.................................................
Summa depottrupper
Summa summarum
S t
a n
Officerare.
Underofficerare.
Manskap.
(ifrigt manskap.
Beväring.
1 ! 4
29 '' 43
4 ; 9
29
43
24 ; 24 ! 56 | 13
21 1464
10
13
24
24
56
13 II 21
2
14
6 I 6 I 16
i i i i I] |iT
1 i
G |
13 I
36 |
56 |
12 j
30 j
30 | 72
| 16
12
464
230
70
485
485
312
12
464
230 ! 70 | 312
230
70
797
I
C
k
A
s
t
r
i
d
■d
n
d
e.
H
ä s t a r
Officerare.
Underofficerare.
Civil personal.
M a n s k
a p.
.CQ
Rid-
O:
in
cd
in
cd
>-i
crq
W
O
p
ce
Vice kon-  staplar.
Öfrig
; manskap.
B
B
w
p
GG
oa
|T
3
1
in
tf
P
p
V?
P
CD
P
C
sa
SO
W
hr!
O:
H
H3
w
CO
Stam.
Bevaring.
w
CD
K
CTs
P
CD
,c~f-
ö
CD
co
p
O
CD
p
P
o
CD
O
in
f
rf
P
DO
Sjukvårds-
Summa
Läkare
so:
CD
c+-
p:
pr
SO
§
P
CD
P
P
CD
©:
<
crq
oa
=1
p
CD
tf
Summa
er»
in
I
O:
Artillerister.
q
s=*
tf
in
Häst-
skötare.
g
P
E5 |
CD ^
w
CD
CD
W
Summa.
Summa
B
O
P
Öfrige.
p
O
g
F
och maj oror.
CD
CD
DS
•-i
CD
Öfrige.
Öfrige.
..
Ofrige.
CD
p"
CD
H
o
P
CD
soo
H
P
CD
cfq
CD
in
t
?co
►i
P
CD
Fordonsbefäl-
hafvare.
Biträden åt !
hästläkare.
Biträden åt sek-
tion schoferne.
Kuskar.
Handtverkare.
Summa.
P
P
<r+
oa
o
Skrifvare.
p
p:
P
CD
Kuskar.
Beridne.
O
tf
CD
©
-rf
P
o5
•-1
P
O
CD
P
P
CD
CD P
2 ®
p: tk
CD Hj;
p~ tf
Hj p
Jppassare.
Kockar.
g
P
P
CD
tf
P
tf,
P
P
CD
tf
P
CD
af 1. uppbådet.
af 2. uppbådet.
CD
CD
597
i
4
5
10
2
12
i
27
1
28
71
: 2
5
1
8
16
17
7
18
12
72
8
20
383
40
535
5
9
24
152
26
65
96
88
i
42
212
8
635
93
1,288
1,402
1,999
8
337
1,368
176
1,889
48
597
i
4
5
10
2
12
i
27
1
28
71
2
5
1
—
—
8
16
17
7
18
12
72
8
20
383
40
535
5
9
24
152
26
65
96
88
i
42
212
8
635
93
1,288
1,402
1,999
8
337
1,368
176
1,889
48
5
5
2
2
339
—
2
—
2
—
1
1
—
2
—
—
1
3
1
1
—
1
1
1
1
41)
4
6
— ''
—
—
—
—
—
—
2
2
2
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2
4
9
11
348
11
—
40
72
8
120
12
Th ]
"!
—
22)
_
2
—
2
_
2
—
—
4
1
1
_
2
l
5
10
_
_
_
_
__
2
2
2
__
_
_
_
_
__
__
_
_
_
2
4
20
364
2
40
72
8
122
12
941
i
6
5
12
2
14
i
29
1
28
75
6
1
2
l
13
26
17
7
18
12
72
8
20
CO
CO
CO
42
537
1 7
9
24
152
26
65
96
88
i
42
212
8
635
95
1,292
| 1,422
2,363
10
CO
1,440
184
2,011
60
o r
o n.
no 34
Ilo 34
8 ! 12
41
no 34
12
41
12
41
225
225
225
*) 3 tyghandtverkare; 1 rustkammarsmed.
2) Tygmästare och förrådsofficer.
Regementschef ..............................
Öfverstelöjtnanter och majorer ...........
Kaptener....................................
Subalternofficerare.............................
Underofficerare: Sjnkvårdsstyckjunkare.
Ö frige
d:o
Sjukvårdssergeanter_____
Ofrige d:o .....
Sjukvårdskonstaplar.....
Öfrige
d:o .....
Läkare..........................................
Hästläkare ..................................
Intendent ......................................
Förradsförvaltare............................
Tygskrifvare....................................
Befintlige.
Behof.
Värnpligtige.
Öfver-
Brist.
Enligt
stat.
F. d.
stam-
per-
sonal.
Öfrige.
Sum-
ma
skott.
i
i
i
_
_
7
4
—
—
4
—
3
19
16
—
—
16
3
41
2
26
25
3
13
41
—
14
—
—
14
—
12
1
2
—
—
2
i
—
59
54
2
1
57
—
2
1
2
2
i
—
58
54
2
4
60
2
—
O
O
3
—
—
3
- !
0
2
—
2
4
1
1
—
—
1
—
2
2
—
—
2
__
—
1
1
—
_
1
—
—
I Bristen fylles genom befordran från kaptensgraden (1, chefen för reservdivisionen) och med disponible pensionerade regementsofficerare
(2, cheferne för kolonn- och depot-divisiouerna).
Bristen (1 +8 = 4) fyllos med disponible pensionerade kaptener.
Bristen fylles med befordrade sjukvårdssergeanter.
Bristen fylles genom befordran från sergeantsgraden (8) och med disponible pensionerade styckjunkare (4).
Begge befintlige befordras till sjnkvårdsstyckjunkare, hvaremot 1 sjnkvårdskonstapel befordras till sjukvårdssergeant.
Bristen (8 + 2 = 10) fylles genom befordran från kon stapelsgraden (5) och med disponible pensionerade sergeanter (5).
Öfverskottet användes att fylla behofvet af sjukvårdssergeant.
Öfverskottet och 3 af de befintlige befordras till sergeanter, hvaremot 3 vicekonstaplar befordras till konstaplar.
Regementsläkaren och 1 bataljonsläkare tagas i anspråk vid fördelningens sjukvårdsanstalter, hvaremot 1 extra läkare vid
fördelningsartilleriet och 1 läkare i depoten (civil läkare i landstormen) tillkomma vid mobilisering.
Bristen fyllos af extra hästläkare (3) och af veterinär tillhörande landstormen (1, hästläkaren i depoten).
Handtverkare....................................................................
Spel.......................................................................
Manskap: Vice konstaplar:
Sjukvårds- ........................
Ofrige ................................
Stam och f. d. stam: I anspråk tagne vice konstaplar
Sjukvårdsartillorister...............
Öfrige d:o ...............
Summa
Beväring:
I anspråk tagne vicekonstaplar
• Sjukvardsartillerister .............
Öfrige d:o ...............
_ 1. uppbådet
Summa
2. uppbådet
Befintlige.
■
Värnpligtig^.
Öfver-
Brist.
Enligt
stat.
F. d.
stam-  per-  sonal.
Öfrige.
Sum-
ma.
skott.
13
13
_
_
13
_
33
25
o
2
29
4
Bristen fylles af spolelever.
7
3
—
4
7
—
—
51
54
—
—
54
Q
O
__
Öfverskottet användes att fylla behofvet af konstaplar.
57
57
57
12
9
o
o
—
12
—
—
989
534
521
—
1,055
66
Öfverskottet (omkring 6 proc.) ej att påräkna såsom utgörande tillfälligt sjuke m. m.
1,058
600
524
1,124
66
—
1,124
4
7
1,023
867
_
—
975
975
108
—
Öfverskottet, (omkring 11 proc.) ej att påräkna såsom utgörande tillfälligt sjuke, uteblifne m. m.
167
—
789
789
622
—
Bilaga Litt. A. 4. e
Mobiliserinsrstabell för 2. Göta fältartilleriregemente.
O
A. Fälttrupper.
a) Linietrupper.
Till högqvarteret ........
Till fördelningsqvarteret
. i (Stab ...............
.2 -I
§•2 §<1. fältbatteri ...
,i»
...
2. fältdivisionen............
B.
d:o ............
1 fältbatteri å Gotland .
a ("Stab ..................................
.o
.2 1 artilleriammunitionskolonn .
^ )1 d:0
5 11 infanteriammunitionskolonn .
ll
d:o
Summa
Summa linietrupper
b) Keservtrupper.
(tillkomma på förstärkt krigsfot.)
1 reservdivision
Summa fälttrupper
B. Depottrupper in. m.
1 depotdivision....................................
1 depotafdelning m. m. a Gotland .........
Tygstat m. ......................................
S
t
r
i
d
a n
d
e.
ap.
I
c k
e
S
t
r
C
and
Officerare.
Underofficerare, i
GG
►Ö
- CD
M a n s k
GG
B
g
P
Officerare.
Underofficerare.
Civil personal.
GG 1
‘ ~ 1
w
CD
oq •
CD
3
CD
P
CD
CD
p4
CD»
O:
H)
©
>1
CD
CD
tT
SD
P
►5
O
o
Js.
o‘
t-i
cd
w
SO
►Ö
CD
P
CD
Hi
Subaltornofficerarc.
CO
J3
SO
Styckjunkare.
oo
crq
CD
P
P
c-H
CD
Hl
w
o
CD
SO
ÖB
b
so
Vice konstaplar.
)frigt manskap.
U4
P
i
so
Öfverstnlöjtnanter och majorer.
►3
CD
CD
Hi
Subaltern officerare.
00
1
3
SO
CO
*o
i
SO
i-i
CD
00
cd
Hi
crq
cd
SO
p
o
Hi
W
O
p
CD
so
So
co
p
B
B
so
p:
K4
SO
n
CD
W
so:
CD
c-H
p:
PT
So
i-i
CD
M
P
CD
P
fP
CD
P
CD
o:
Hi
►i
£30
P-
O?
<
p,
p
CD
crq
1
SO
Hl
Handtverkare.
CO
g
SO
Vice kon-  staplar.
oo
so
B
w
o
So-.
►1.
crq
£
SOo
csn
crq''
CD
Stam.
Artilloristcr.
CO
p
g
B
so
p
p
''er*
£30
PJ
O
et-
af 2. uppbådet.
B.
P
K4
**
SOo
fi
P-
f 1
|
C:
&
crq’
©
^00
s=
pr
OT*
p;
crq’
P
pr
£30
fi-
la
O:
ps
cfq''
CD
-J£
PT
SOo
Hl
ED
O
HH3 <f
SO t»
CD O
g w
CD P
p: P: \
j t
O SOo;
‘n
°* fpi
% P:!
£ § |
H+3 £50 |
CD c-f-
s g!
p 7''.
£
CD
PT
SO
Hi
SO
P
P-
CD
Tf
SO
l
i
2
2
.
_
_
—
1
_
1
i
3
—
—
—
—
1
i
—
__
—
1
5
—
—
—
—
—
—
—
i
—
—
1
—
—
1
—
—
1
1
i
2
_
_
_
_
1
i
—
_
—
1
4
—
_
—
—
—
i1)
—
—
—
—
1
1
1
—
—
—
—
2 ,
—
—
—
1
—
—
—
3
1
3
4
i
3
3
7
1
2
58
_
—
60
72
—
—
—
—
—
l
—
2
l
3
7
—
—
—
—
—
i
1 ,
l
—
—
1
9
i
—
29
3
43
1
3
4
i
3
3
7
1
2
58
_
—
60
72
—
—
—
—
—
l
—
2
—
3
6
—
—
—
—
—
i
1 |
l
1
—
1
9
i
—
29
3
43
1
2
7
10
2
6
6
14
3
5
116
_
—
121
148
—
—
—
—
—
O
—
4
—
6
13
I4)
1
—
—
—
2
4
2
2
—
3
18
2
—
60
G
89
l
2
7
10
2
G
6
14
3
5
116
_
—
121
148
—
—
—
—
i
3
—
4
—
6
14
—
1
—
—
—
2
3
2
2!
—
3
18
2
—
60
6
89
1
3
4
1
3
3
7
1
2
58
_
—
60
72
—
—
—
—
—
1
1
2
—
3
7
—
1
—
—
—
1
2
1
i
—
1
9
1
—
34
3
48
1
4
8
26
39
7
21
21
49
11
18
406
—
—
424
523
—
—
—
—
i
10
1
15
l
21
49
2
4
1
—
—
7
14
7
6
—
10
63
7
—
214
21
315
i
i
2
i
2
3
1
_
—
—
—
1
1
—
2
—
—
—
1
—
1
_
_
—
—
1
i
2
—
__
—
2
—
—
2
—
—
—
—
—
—
—
2
—
66)
—
—
—
6
52
4
62
_
_
—
—
1
i
2
—
—
—
2
—
—
2
—
—
—
—
—
—
—
2
—
6
—
—
—
6
52
4
62
__
_
1
i
2
_
—
—
2
—
—
2
—
—
—
—
—
—
—
2
—
46)
—
—
—
4
19
4
27
_
_
__
_
—
—
1
i
2
_
—
—
2
—
—
2
—
—
—
—
—
—
—
2
—
4
—
—
—
4
19
4
27
1
4
8
26
39
7
21
21
49
11
18
406
—
—
424
523
i
4
5
10
2
10
1
25
l
21
60
2
5
1
—
—
7
15
16
6
22
10
63
7
20
357
37
494
1
2
7
10
2
6
6
14
3
5
116
121
148
3
i 1
4
_
6
14
1
2
3
2
ii 2
! 3
18
2
60
6
89
1
5
10
33
49
9
27
27
63
14
23
522
—
—
545
671
i
4
5
10
2
13
2
29
l
27
74
2
G
1
—
9
18
18
8
22
13
81
9
20
417
43
523
f -
1
2
7
10
2
6
6
14
3
12
—
240
60
312
339
—
—
—
—
—
1
—
—
—
—
1
1
1
—
1
—
l7)
4
—
—
—
—
—
—
—
—
2
2
2
2
4
1
3
4
8
1
7
82
—
—
89
102
—
—
—
—
—
—
—
—
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—■
—
—
—
—
—
_
_
_
—
—
—
—
—
—
—
—
3
1
4
—
2
—
4
—
2
8
—
—
—
2
1
8
11
—
1
4
9
14
3
9
10
22
4
19
82
240
60
401
441
3
1
4
: _
3
_
4
—
2
9
1
1
—
O
O
! i
9
15
—
—
—
—
2
2
1
i 6
14
42
63
12
36
37
85
18
| 42
604
240
60
946
1 1,112
i
7
G
1 14
ii 2
16
2
33
l
29
83
3
7
1
3
i 1
1 18
33
|| 18
1 8
1 22
13
81
l 9
| 20
417
! 45
585
Mans k a p.
Öfrigt manskap.
B c v ä rist
Häst
skötare.
II
| 4
III
4
1 -
1
G
G
13
13
7
8 21
3G
2
31
31
21
21
17
46
9
9
18
18
9
29
29
19
19
G3
Summa.
1
1 I
4 !
4
9
9
4
32
1
1
1
1
1
14
14
28
28
14
98
25
25
25
25
2
S
7
43
43
93
93
405)
329
8
9G
96
74
74
2
S
10
8G
87
184
184
89
G50
11
1G4
164
105
105
142 I 24
G 11
10
7
153
10
27
153
28
28
59
13
96
79
18
72
96
97
1
72
96
97
37
46
46
198
28
22G
226
9
677
677
1,199
93
184
93
2
T'')
677
96
1,383
cd
a
2
10
13
95
95
203
203
99
720
18
170
170
111
111
1,300
203
1,503
1,388 I! 1,536
Summa personal.
H
ä S t
a r.
k7!
SO
O
CD
F
O
r
d
O
11.
Rid-
ö
SO
crq
bfj
CD
CD
O
3
w
B
g
tr
CD
Hi.
SO
§
B
p
u.
e-H
1—''•
O
P
CD
P
crq
p
p
CD
CD
p:
P
P-
P
M
P
trt-
CD
Hi.
P''
E
P
p
CD
c*
P
crq
p
p
IP
CD
so:
P^
P
w
CD
er;
CD
P^
CD
CD
ep
CD
*Ö
so:
P
P-
P
w
7
O
ni
t-i
C''
P^
CD
D-
P
CD
P
crq
p
p
pt
so:
P
P
w
SO
CD
Hi.
SO
£
P
SO
P-
►c
So:
P
P*
P
ce
o4
CD
P
K
«•<
P
crq
P
• ro
i-2
p:
P
P-
p:
P
P-.
o"
SO
crq
p
p
ro
CD
p:
P
P-
so
H
SO
P
P^
c-t-
CD
Hi
f»!4
CD
<!
P
crq
so
ro
CD
►P
p:
P
2
o’
p
CD
O?
Hi
O4
P''
PU
CD
ni.
crq
p
ro
so:
P
P^
SO
M
P
<rt-
©
P
fP
©
P
C+-
Hi
SO
crq
ro
CD
p:
P
g
B
©
©
P
CD
P
crq
p
HJ
ro
p.
P
P-
P
GG
B
P
crq
CD
CD*
CD
r-t-
O
Os
crq’
P
4
2
4
6
15
2
10
4
—
16
—
—
—
—
-
—
1
—
—
—
1
—
2
172)
2
10
83)
—
20
—
—
—
—
—
1
—
—
—
1
—
i
3
■
167
—
25
104
18
147
6
8
—
—
i
4
—
—
—
—
—
—
13
167
—
25
104
18
147
6
8
—
—
i
4
—
—
—
—
—
—
13
351
2
60
2163)
36
314
12
16
—
—
2
9
—
—
—
1
—
i
29
351
2
60
2163)
36
314
12
16
—
—
2
9
—
-
— .
1 ''
—
i
29
||
171
—
26
106
18
150
6
8
—
—
1
4
—
—
—
1
—
—
14
1,243
10
220
7586)
126
1,114
42
56
—
—
7
31
l
—
—
4
1
3
103
18
13
8
-
! 21
_
_
_
_
_
1
—
—
—
1
—
1
3
170
—
20
166
10
196
—
23
—
4
1
1
—
1
1
—
—
—
31
170
_
20
166
10
196
—
23
—
4
1
1
—
l
1
—
—
—
31
in
—
16
80
6
1 102
—
—
17
—
1
1
—
1
1
—
—
—
21
in
—
16
80
6
102
—
—
17
—
1
1
—
1
1
—
—
—
21
|
1,823
10
305
1,258
158
1,731
42
102
34
8
11
36
l
4
4
5
1
4
210
351
62
216
36
314
12
16
2
9
1
1
1
29
2,174
10
367
1,474
194
2,045
54
118
34
8
13
45
1
4
4
G
1
5
239
348
- -
34
72
14
120
12
103
—
—•
—
—
—
—
23
474
34
72
14
180
12
_
_
—
—
—
—
—
—
—
--
—
—
|
2,648
10
401
| 1,546
208
2,165
o 6
118
34
8
13
45
l
1 4
1 4
6
1
•
5
j 239
>) Divisionskommissarie.
2) 1 denna personal äro icke
marketentare med biträden inräknade.
3) 2 af desse hästar anskaffas af marketentare!!.
<) Extra läkare.
*) Till dess batteriet blifvit tilldeladt beväringsmanskap, fylle* detta behof mod stammanskap ur dcpoten.
6) Sektionschefer.
7) Hofslagare.
B o f i n
11 i g e
Värnpligtige.
Brist.
Enligt
Sinn-
skott.
F. (1.
stat.
ma
per-
Öfrige.
sonal.
Regementschef ................................................................
1
i
—
—
i
—
—
Öfverstelöjtnanter och majorer ...........................................
7
5
—
5
—
2
Kaptener.......................................................................
21
20
—
—
20
—
1
Suhalternofficerare.............................................................
48
31
4
13
48
—
—
Underofficerare: Sjukvårdsstyckjunkare.................................
2
—
—
—
—
—
2
Öfrige
d:o
...................................
28
16
—
—
16
—
12
Sjukvårdssergeanter ..................................
2
2
—
—
2
—
—
O1
aT
CD
O
69
64
2
1
67
—
2
Sjukvårdskonstaplar.......................................
1
3
—
—
3
2
—
Öfrige
d:o
.....................................
66
64
2
4
70
4
—
Läkare.............................................................................
3
3
—
—
3
—
—
Hästläkare ..................................................................
6
2
-
2
—
4
Intendent.........................................................................
1
1
__
—
1
—
—
Eörrådsförvaltare................................................................
3
3
—
—
3
—
—
Tygskrifvare.......................................................................
1
1
-
—
1
—
—
i Bristen fylles genom befordran från kaptensgradcn (1, chefen för reservdivisionen) och med disponibel pensionerad regementsofficer
(1, chefen för depotdivisionen).
Bristen (inalles 2) fylles med disponible pensionerade kaptener.
Bristen fylles med befordrade sjukvårdssergeanter.
Bristen fylles genom befordran från sergeantsgraden (8) och genom disponible pensionerade styckjunkare (4).
Begge befintligo befordras till sjukvårdsstyckjunkare, hvaremot 2 sjukvårdskonstaplar befordras till sjukvårdssergeanter.
Bristen (inalles 10) fyllos genom befordran från kon stapelsgraden (6) och med disponible pensionerade sergeanter (4).
Öfverskottet befordras till sjukvårdssergeanter.
6 konstaplar befordras till sergeanter, hvaremot 2 vice konstaplar befordras till konstaplar.
Regementsläkaren och 1 bataljonsläkare tagas i anspråk vid fördelningens sjukvardsanstalter, hvaremot 1 extra läkare vid fördelningsartilleriet
och 1 läkare i depoten (civil läkare i landstormen) tillkomma vid mobilisering.
Af bristen fyllas 3 med extra hästläkare och 1 (hästläkare!! i depoten) med veterinär tillhörande landstormen.
Handtverkare..................
Spel.............................
Manskap: Vice konstaplar:
SjukvårdsÖfrige
.....
Stam och f. d. stam: I anspråk tagne vice konstaplar
Sjukvårdsaxtillerister............
Öfrig» d:o
...........
Summa
Behof.
Beväring:
Befintligo.
18
36
8
64
68
13
1,176
I anspråk tagne vicekonstaplar
Sjnkvårdsartillcrister ............
Öfrige eko ...............
1. uppbådet
Summa
( 2. uppbådet
1,257
4
7
1,026
879
157
Enligt
stat.
18
32
4
64
68
10
672
750
Värnpligtig!:.
F. il.
stampersonal.
2
3
572
577
1,327
Öfrige.
975
789
Sum
ma.
18
36
8
66
70
13
1,244
Öfver
skott.
Brist.
68
1,327
70
975
96
7891 632
Öfverskottet befordras till konstaplar.
Öfverskottet (5,5 proc.) ej att påräkna, såsom-utgörande tillfälligt sjuke m. in.
(Häri iir ej inräknadt beliofvet för Gotlandsbatteriet (39 man), emedan beväring ännu ej tilldelats detta batteri.
|(Se ofvan not 5).
Öfverskottet (omkring 10 proc.) ej att påräkna, såsom utgörande tillfälligt sjuke, uteblifne m. in.
Mobiliseringstabell för Vendes fältartilleriregemente
Bilaga Litt. A. 4. f.
A. Fälttrupper.
a) Linietrupper.
Till fördelningsqvarteret...................................
Stab......................................................
1 fältbatteri............................................
1 d:o ............................................
2.
fältdivisionen................................................
3.
d:o ................................................
4.
d:o (ridande)....................................
Summa
■ '' Stab .....................................................
a
•§
1 artilleriammunitionskolonn.....................
|
1
d:o
.....................
afl infanteriammunitionskolonn.....................
% 1 <1:0 .....................
H j 1 ammunitionskolonn till rytterifördelningen
Summa linietrupper
b) Reservtrupper.
(tillkomma på förstärkt krigsfot)
1 reservdivision ................... .........................
Summa fälttrupper
B. Depottrupper in. m.
Till artilleristyrelsen........................................
1 depotdivision.................................................
Tygstat in. in...................................................
Summa depottrupper
Summa summarum
s
t r i
d
a u
d e
I C
k
e
S
t
r i
d
a
11 d
e
Summa personal.
h
ä S 1
a 1
•
V
O
O
O
r d
0 n.
Officerare.
Underofficerare.
CO
Manskap.
1
U1
B
Officerare.
Underofficerare.
Civilpersonal.
Spel.
V
kons
M
a
n
s
k a
p
Summa.
R
i d-
Drag-
CD
c0
CD
w
Artilleriammunitionsvagnar. 6-spända.
M
P
ED*
P
CD
ED*
g
B
P''
0’
p
ce
■<
SB
ep
p
SB
►P
1
Reservlavetter.
4-spända.
--
W
CD
ro
CD
►4
CD
Pi
ro
vt
ro
SB
ep
p
ED
►4
ro
so:
P
Cl,
SB
bd
ED
cd"
►5’
SB
CD
vt
<
ep
p
H
m
P
W
P
Ct
►2
ed
CD
vt
ED
ep
ED
to
£
sb:
P
ED
ed:
CD
Ä
O’
ED
ep
p
ED
to
ro
Ed:
P
I
1 SS*
CD
*
1 8
<
ep
?
to
tg
p"
p.
g
ro*
0''
P
ro
P.
0
4
ep
p
ED
►4
to
ro
ed:
P
SB
Intendenturvagn.
2-spänd.
Marketenterivagnar.
2-spända.
Summa.
W
CD
OQ
CD
g
CD
P
03
CD
tt
CD
Öfvorstelöjtnanter och majorer.
Kaptener.
Subalternofficerare.
Summa.
Styckjunkare.
Sergeanter.
Konstaplar.
Summa.
Vice konstaplar.
Öfrigt manskap.
Summa.
Öfverstelöjtnanter och majorer.
w
so
►Ö
o
5
Ul
ct
ps
cd
►i
P
O
?
CD
''-t
SB
Summa.
i £
CD
vt
SB
CD
Sergeanter.
1
Konstaplar
Summa.
so:
Vt
SB
O
Hästläkare.
Intendent.
hrj
h‘
p!
03
O?
JO
CD
£
ep
vt
g
CD
O
03
ep"
tT
ep
03
Öl''
SB
Handtverkare.
Summa.
ice
;aplar.
Ofri
g
m
a n
s k
a p
Summa.
Egne tjenste-
Öfrige.
Stam.
Bevaring.
p‘
vt
830
1
>4
i ^
ce
Öfrige.
s t
a m-
B e v
äring.
af 1. uppbådet.
ED
►-*5
to
p
^3
q4
P-
o
Artillerister.
Summa.
Sjukvårdsartillerister.
02
vt
►4#
SB
CD
Sjukbärare.
Kuskar.
Häst-
skötare.
Man vid fordonen.
Reservryttare, tillika
förare af reservhästar.
Uppassare.
V
0
vt
SB
Reservmanskap.
Handtverkare.
Summa.
w.
p‘
vt
<)
fao
►4
Cd
ep
ep"
O
vt
SBo
CD
O:
ep’
CD
w
£DO
P-
ep
Öfrige.
Q
vt
83o
►1
P-
O
tr1 ^
5 eu
£3 0
■< p
SB 03
►4 er1
CD CD
’ g?
Biträden åt
hastläkarno.
Biträden åt
sektions-
cheferne.
Kuskar.
Reservryttare,
tillika förare af
reservhästar.
Handtverkare.
a>
*4_
P
CD
l
■ 0
cr*
0
►4#
pl
CD
af 1. uppbådet.
af 2. uppbådet.
! 1
—
i
i
3
—
—
—
—
l
i
—
—
_
i
5
—
—
_
_
_
—
—
1
—
1
__
_
i
_
__
__
i
_
-
1
2
3
1
1
8
8
10
15
2
10
4
16
1
1
2
—
i
—
i
2
—
—
—
—
l
i
—
—
—
i
.
4
—
—.
—
—
~
1'')
—
i
1
i
—
—
—
—
—
2
—
1 —
—
1
—
—
—
2
—
—
Q
O
—
—
—
1
4
1
—
—
—
1
—
—
7
—
10
13
17 2)
2
10
83)
—
20
—
—
—
—
—
l
_
_
_
1
1
3
—
—
i
3
4
i
3
3
7
l
2
58
—
—
60
72
—
—
—
—
1
—
2
1
3
7
—
—
—
—
—
i
1
1
-
1
1
8
1
—
29
2
3
44
—
1
3
5
—
6
—
7
—
4
14
1
41
—
86
95
167
—
25
104
18
147
6
8
—
_
1
4
_
__
13
—
—
i
3
4
i
3
3
7
l
2
58
—
—
60
72
—
—
—
—
—
1
—
2
—
3
6
—
—
—
—
—
-
i
1
1
1
1
1
8
1
—
29
2
3
44
—
1
0
5
—
6
—
7
—
4
14
1
41
—
87
95
167
—
25
104
18
147
G
8
_
_
1
4
_
13
—
i
2
7
10
2
6
6
14
3
5
116
—
—
121
148
—
—
—
—
—
3
—
4
—
6
13
14)
i
—
—
—
—
2
4
2
2
2
3
16
2
—
60
4
6
91
—
2
6
11
4
13
—
14
—
9.
28
2
90
—
184
203
351
2
60
216
36
314
12
16
_
_
2
9
_
_
1
1
29
—
i
2
7
10
6
6
14
3
5
116
—
—
121
148
—
-
—
~
1
3
—
4
—
6
14
—
i
—
—
—
2
3
2
2
2
3
16
2
—
60
4
6
91
—
2
6
11
4
13
—
14
—
9
28
2
90
—
ce
203
351
2
60
216
36
314
12
16
_
_
2
9
1
1
29
—
i
2
7
10
2
6
6
14
3
5
128
—
—
133
160
—
—
—
—
l
3
—
4
—
6
14
—
i
—
—
—
—
2
3
2
2
8
3
10
2
—
60
6
6
87
—
2
6
11
4
13
—
24
—
9
28
2
100
—
196
215
375
2
158
216
50
426
12
16
_
_
2
9
1
1
29
1
4
9
29
43
8
24
24
5G
13
21
476
—
—
497
609
—
—
— ''
—
2
12
—
17
1
24
56
2
4
i
—
—
—
8
15
8
7
14
12
58
8
—
240
18
24
360
—
9
24
46
19
52
—
66
1
37
112
8
377
—
755
834
1,443
10
348
868
158
1,384
48
64
—
—
8
36
1
—
—
4
1
4
118
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
i
—
1
2
1
—
—
2
—
—
3
—
1
—
—
—
—
—
1
1
—
2
—
—
—
—
1
—
1
1
—
—
2
3
1
—
—
—
1
—
—
8
—
11
18
18
_
13
8
_
21
_
_
_
__
_
1
1
1
3
—
—
1
1
2
—
—
—
2
—
3 5)
5
—
—
—
—
—
—
—
—
2
—
35)
—
—
—
6
52
—
4
62
1
—
—
31
1
3
29
5
—
1
25
—
96
—
161
170
170
—
20
166
10
196
—
23
—
4
1
1
—
1
1
_
_
_
31
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
1
2
—
—
—
2
—
3
5
—
—
—
—
—
—
—
2
—
3
—
—
—
6
52
—
4
62
1
—
—
31
1
3
29
5
—
1
25
—
96
—
161
170
170
—
20
166
10
196
—
23
—
4
1
1
_
1
1
_
_
_
31
1
1
2
—
—
—
2
—
2 5)
4
—
—
—
—
—
—
—
—
2
—
2 6)
—
—
—
4
19
—
4
27
1
—
—
21
1
3
19
3
—
1
25
—
74
—
103
in
in
—
16
80
6
102
—
—
17
—
1
1
—
1
1
_
_
_
21
1
1
2
—
—
—
2
—
2
4
~
—
—
—
—
—
—
—
2
—
2
—
—
—
4
19
—
4
27
1
—
—
21
1
3
19
3
—
1
25
—
74
—
103
in
in
—
16
SO
6
102
—
—
17
—
1
1
—
1
1
_
_
_
21
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
1
2
—
—
1
2
—
2
5
—
—
—
—
—
—
—
2
—
2
—
4
22
—
4
30
3
20
1
3
16
3
1
12
—
59
—
91
100
100
—
16
84
6
106
—
8
4
2
1
1
_
1
1
_
_
_
18
1
4
9
29
43
8
24
24
56
13
21
476
—
—
497
609
i
5
6
12
3
12
1
29
1
36
82
2
5
i
—
8
16
19
7
28
12
58
8
24
405
18
44
569
8
9
24
172
27
68
112
85
1
43
224
8
781
—
1,385
1,514
2,123
10
449
1,452
196
2,107
48
118
38
10
13
42
1
5
5
5
1
5
243
1
2
i
10 |
2
6
6
14
3
5
116
121
148
3
1
4
8
1
2
3
2
2
6
3
18
2
60
6
89
2
6
11
4
13
18
9
28
2
93
190
203
351
62
216
36
314
12
16
'' 2
9
1
1
29
1
5
u
36
53
10
30
30
70
1G
26
592
—
—
618
757
i
5
6
12
3
15
2
33
1
36
90
2
6
i
—
—
—
10
19
21
9
34
15
76
10
24
465
18
50
658
8
11
30
183
31
81
112
103
1
52
252
10
781
93
1,575
1,717 j
2,474
10
511
1)668
232
2,421
60
134
38
10
15
Öl
1
5
5
6
1
6
272
—
1
—
_
1 1
2
_
_
2
)
‘
_
_
_
_
3
3
2
2
—
1
2
7
10 1
2
6
6
14
3
12
—
230
70
312
339
—
—
-
—
—
1
—
—
—
—
1
i
1
—
1
—
—
1°)
4
2
2
2
2
4
9
348
—
40
72
8
120
12
— 1
—
—
—
— 1
- II
------,
-
—
—
—
—
4
—
4
—
1
—
3
—
—
4
—
—
—
2
2
2
8
14 |
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
-
—
—
—
-
—
—
22 1
22
—
—
—
—
—
_
_
_
_
_
_
_
_
_
_
_
—
2
2
7 1
11 II
4
6
G
II
IG |
3 1
12
230
70
312
342
4
4 |
-
2
3
5 1
i
1
3
2
2
9
18
—
—
—
—
—
—
—
—
2
2
2
_
_
__
_
_
__
_
_
_
__
__
2
4
31
373
2
40
72
8
122
12
>
7 I
13
43
G4 II
14
36 |
36 1
8G j
19 |
38
592
230
70 |
930 I
1,099
11
9
6 1
1
16 1 3 1
17
2
36
1
36
95
3
7
i
3
2
2
19 |
37
21 I
9 |
34
15
76
10
24
465 |
18
52
660
10
11
30
183 1
31
81 |
112 |
103
1
52
252 1
10
781 |
95
1,579
1,748 |
2,847
12
551
1,740
240
2,543
72
134
38
10
15
51
1
5
5
6 1
1
6
272 )
l) Divisionskommissarie.
2) I denna personal ärö icke marketentare med biträden inräknade.
3) 2 af desse anskaffas af marketentare!!.
4) Extra läkare.
5) Sektionschefer.
6) Hofslagare.
Befintlig
0.
B e f i
n 11 i g e.
Bell of.
Värnpligtige.
Öfver-
Brist.
Värnpligtig©.
Öfver-
Brist.
Enligt
stat.
E. d.
stam-  perso-  nal.
Öfrige.
Summa.
skott.
Behof.
Enligt
stat.
F. d.
stånd-  pers 0-  nal.
Öfrige.
Summa.
skott.
Regementschef ...................... .....................................
Öfverstelöjtnanter och majorer...................
Kaptener.......................................................................
Subalternofficerare..........................................................
Underofficerare: Sjukvårdsstyckjunkare ..............................
1
8
22
49
3
1
5
20
31
3
15
1
5
20
49
—
3
2
3
Bristen fylles genom befordran från kaptensgraden (1, chefen för reservdivisionen) och med disponible regementsofficerai£ (2).
Bristen (1+2 = 3) fylles med disponible pensionerade kaptener.
Bristen fylles genom befordran af sjukvårdssergeanter.
Besigtningsrustmästare........
Handtverkare.....................
Spel.................................
Manskap: Vice konstaplar:
Sjukvårds- .........................
Öfrige..............................
2
19
40
9
72
2
19
32
4
72
2
2
5
2
2
19
36
9
74
2
4
Bristen fylles med spelelever.
Öfverskottet befordras till konstaplar.
Öfrige
d:o
..............................
Sjukvårdssergeanter ...............................
Öfrige
d:o
.................................
Sjuk vårdskonstaplar.................................
Öfrige
d:o
...................................
31
2
72
q
18
3
71
3
2
18
3
76
q
1
4
13
Bristen fylles genom befordran från sergeantsgraden (10) och med disponible pensionerade styckjunkare (3).
Alla befintlige befordras till sjukvårdsstyckjunkare, hvaremot 2 sjukvårdskonstaplar befordras till sjukvårdssergeanter.
Öfverskottet samt 6 befintlige användas att fylla bristen å styckjunkare.
Öfverskottet användes att fylla bristen på sjukvårdssergeanter.
Bristen (6—4 = 2) fylles med vice konstaplar.
jRegementsläkaren och 1 bataljonsläkare tagas i anspråk till fördelningens sjukvårdsanstalter, hvaremot 1 extra läkare vid fördelningsartilleriet
i och 1 läkare vid depoten (civilläkare i landstormen) tillkomma vid mobilisering.
Af bristen fylles 4 mod extra hästläkare och 1 (hästläkaren i depoten) med veterinär, tillhörande landstormen.
Stam- och f. d. stam
I anspråk tagne vice konstaplar
Sjukvårdsartillerister............
Öfrige
d:o
............
76
15
1,237
76
11
713
4
595
—
76
15
1,308
71
—
Öfverskottet (ornkr. 5 %) ej att påräkna, såsom utgörande tillfälligt sjuke in. fl.
72
71
3
2
76
4
Summa
1,328
800
599
—
1,399
71
—
Läkare.........................................................................
Hästläkare ...................................................................
Intendent.....................................................................
3
7
1
3
2
1
—
—
3
2
1
5
Beväring:
I anspråk tagne vice konstaplar
Sjukvårdsartillerister..........
Öfrige
d:o
...........
7
10
1.166
1,399
Förrådsförvaltare ............................................................
Tygskrifvare .................................................................
3
2
3
2
—
—
3
2
—
( 1. uppbådet
Summa j 2. uppbådet
1,016
167
—
—
1,135
920
1,135
920
119
—
Öfverskottet (ornkr. 10 %) ej att påräkna, såsom utgörande tillfälligt sjuke, uteblifne m. fl.
Bilaga Litt. A. 4. g,
Mobiliserin^stabel 1 för Norrlands fältartilleriregemente.
A. Fälttrupper.
a) Linietrupper:
Till fördelningsqyarterot .............
^ a (Stab ..............................
S §<1 fältbatteri .....................
“;l, t. .....................
2.
fältdivisionen..........................
3.
d:o ..........................
Summa
(Stab ....................................................
1 artilleriammunitionskolonn ......................
1
d:o
....................
1 infanteiiammunitionskolonn ......................
I
d:o
.....................
Summa linietrupper
h) Reservtrupper:
(tillkomma på förstärkt krigsfot)
1 reservbatteri.................................................
Summa fälttrupper
B. Depottrupper in. in.
Till artilleristyrelsen.
1 depotdi vision.........
Tygstat m. m.........
Summa depottrupper
Summa summarum
s
t
r
i
d
a
n
d
e.
I
c k
e
Officerare
Underofficerare.
Manskap.
Officerare.
Underofficerare.
Civil personal.
O:
Öfrig! manskap.
O:
rji
CO
o
CO
©
HJ
O
tö
©
aq
o
3
ce
©
sT
SB
3
W
SO
ce
er1
P
r-+-
©
C0
ce
©
CO
©
crq
o
3
05
U1
ce
CD
<<
©’
©
K-
Bevaring.
ce
p
U1
B
cö
©
3*
P
3
w
p
m
er
p
©
m
p
P
►-t
©
©
p
©
75
P
p“
co !
p
p:
Cfl’
©
3
O:
»so
75
ep
75
pr
tö
©
73.
ep’
ep
P
3
eu
CO
P
ce j
CD
ti
CD
O
t?
©
f-b
©
i-l
©
o
B
tS.
o''
©
©
3
©
O
3?
O
©
H
©
§
p
3
3
PT*
SB
»-!
©
55
3
P
fl
P
p
*
3
CO
P
P
ce
p
p
*©*
p°
eu
©
P^
L©
►5
er
Po
pu
©
3
P
;er och majorer.
©
©
o
35
©
©
p
pö
Po
g-
O:
EF
ep''
©
JZ2
5“
Po
d
ep
Gr-
åt''
©
P*
pr
eu
71
K
ep
©
p
P
©
pr
p
•1
©
©
3
©
55
p"
►-i
©
SO
©
7J
75’
©
©
Pr*
p
©
B
B
p
1
1
1
3
1
1
1
5
i
i
1
1
—
1
—
1
2
—
—
—
—
1
1
—
—
—
1
4
—
—
—
—
—
i1»
—
—
—
—
i
1
1
—
—
—
—
—
2
—
—
—
1
3
4
1
3
3
7
1
2
58
—
—
60
72
—
—
—
—
—
i
—
2
—
9
6
■ —
—
—.
—
—
—
1
1
1
—
—
1
3
4
1
3
3
'' 7
1
2
58
—
—
60
72
—
—
—
—
—
i
—
2
—
3
6
—
—
—
—
—
—
1
1
1
—
1
2
7
10
2
6
6
14
3
5
116
—
—
121
148
—"
—
—
—
—
3
—
4
—
6
13
I4)
1
—
—
—
—
2
4
2
—
1
2
7
10
2
6
6
14
3
5
116
—
—
121
148
—
—
—
—
—
3
l
4
—
6
14
—
1
—
—
—
—
2
3
2
1
3
7
22
33
6
18
18
42
10
16
348
—
864
449
—
—
—
—
—
9
l
13
—
18
41
2
3
1
—
—
—
6
12
6
i
—
1
2
i
—
—
2
—
—
O
O
—
1
—
—
—
—
—
—
1
—
i
1
2
—
—
—
2
—
I5)
3
—
—
—
—
—
—
—
—
2
—
i
1
2
—
—
—
2
—
1
3
—
—
—
—
—
—
—
—
2
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
i
1
2
—
—
—
2
—
l5)
3
—
—
—
—
—
—
—
2
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
i
1
2
—
—
—
2
—
1
3
—
—
—
—
.—
—
_
—
. 2
1
3
7
22
33
c
18
18
42
10
IG
348
■—
—
364
449
i
4
5
10
i
9
l
23
—
22
56
2
4
1
—
—
—
6
13
15
1
3
4
1
O
O
3
7
1
2
46
12
60
72
1
2
1
Q
O
7
1
1
1
l
3
8
25
37
7
21
21
49
11
18
394
—
12
424
521
i
4
5
10
i
10
l
25
1
25
63
2
4
. 1
—
—
—
7
14
16
1
1
2
2
3
—
1
2
7
10
—
2
6
6
14
3
12
—
230
70
312
339
—
2
—
2
—
1
—
2
—''
~
1
2
1
1
—
1
2
2
2
l6)
7
4
13
—
1
3
7
11
4
6
6
IG
3
12
--
230
70
312
842
_
2
2
1
2
3
1
1
ä
2
2
8
17
_
1.1
4
11
32
48 j
11
27
27
65 |
14 1
30
394
230
82
736
863
i
6
5
12
i
11
l
27
1
25
66 |
3
5
1
3
2
2
15
31
16
S t
r
i
*d
a
11
d
e.
Summa personal.
I-I
ä S t
a r
w
p
tö
0
0
]
F 0
r
d
0 n.
M
ans
k a
p-
CO
3
p
Bill-
u
p
aq
w
©
75
©
GQ
g
P
t>
©
3.
p"
3
p
B.
0''
73
p
CTQ
P
3
73
3''
Infanteriammunitionsvagnar. 4-spända.
O
73
©
©
©
73
►3
p:
3
P
Beservredskapsvagnar.
4-spända.
tö
p
©
*-t
*5''
p
pr
p
crq
p
73
p:
pu
ce
P
73
P
pr
p
ep
3
P
ro
*3
p:
3
pu
P
hrj
p:
tT
B
©
Ä
®*
<
p
crq
3
P
J-i
to
73
*3
p:
3
Pu
P
w
p
®
pr
p
©
p
crq
p
ro
73 .
p:
3
P-
P
g
73*
0’
73
O?
3
3*
eu
©
p
Crq
3
P
uj
ro
71
p:
Pu
P
M
©
3
eu
©
3_
p
crq
ro
73
p:
!>
P
pr
©
©
3
©
p
crq
3
P
to
73
*P.‘
1
''
:
ce
B
p
Vice kon-  staplar.
Ö fr
g t
m a
n s
k a
1.
CO
P
B
p
oV
3
©
©*
3
75
©
O:
cfc''
©
p*
pr
55o
1 W
O:
EF
ep''
©
Sta m.
Bevä
r i n g.
Artillerister.
CO
P
P
m
p’
K
po
d
75
p
©*
75
©
C/2
pr
©
m
pr
er
p:
P
3
©
W
p
75
pr
p
Häst-
skötare
g
p
o*
p^
0
©
Beservryttare,
tillika förare af
reservhästar.
d
P
75
©
w
0
pr
w
©
75
O
P
3
75
pr
p
K
P
3
pu
©
P74
P
©
Summa
^c0
&
SCO
a*
75
0
i-r1 3
B>
< 3
55 75
© ©
75’ ti-''
tf
© £50
03 ©i
3" 0
© -1
CD1 P°
3 oT
3 ©
© Tf
&
75
pr
p
3
3
©
pr
p
©
©
©
0
er*
©
PU
3
p
*cr
?5o
eu
©
P
<-b
to
►3
er
5SO
©
1
2
3
1
1
8
8
10
15
2
10
4
16
l
1
2
—
—
1
—
—
—
2
—
3
—
—
—
1
4
1
—
—
—
1
—
—
7
—
10
13
172)
2
10
83)
—
20
—
—
—
—
—
1
—
—
—
1
—
1
3
1
—
1
9
1
—
29
3
43
—
1
3
5
—
6
—
9
....
4
14
1
43
—
87
95
167
—
25
104
18
147
6
8
—
—
1
4
—
—
—
—
—
—
13
1
—
1
9
1
—
29
0
0
43
—
1
3
5
—
6
—
9
—
4
14
1
43
—
87
95
167
--
25
104
18
147
6
8
—
—
1
4
—
—
—
—
—
—
13
2
—
3
18
2
—
60
G
89
—
2
6
11
4
13
—
18
—
9
28
2
93
—
184
203
351
2
60
216
36
314
12
16
—
—
2
9
—
—
—
1
—
1
29
2
—
3
18
2
—
60
G
89
—
2
G
11
4
13
—
18
—
9
28
2
93
—
184
203
351
2
60
216
36
314
12
16
—
—
2
9
—
—
—
1
—
1
29
6
—
9
54
6
—
180
18
267
—
7
18
35
15
39
—
54
1
28
84
G
287
—
560
619
1,068
8
190
652
108
958
36
48
—
6
27
1
—
—
3
1
3
89
_
2
1
_
—
__
1
_
2
_
_
—
2
3
1
_
• -
—
1
_
—
7
—
11
18
18
—
13
8
—
21
—
—
—
—
—
1
—
—
—
1
—
1
3
—
56)
—
—
—
6
52
4
62
1
—
—
31
1
3
29
5
—
1
25
—
96
—
163
170
170
—
20
166
10
196
—
23
—
4
1
1
—
1
1
—
—
—
31
—
5
—
—
—
6
52
4
62
1
—
—
31
1
3
29
5
—
1
25
—
96
—
163
170
170
—
20
166
10
196
—
23
—
4
1
1
—
1
1
—
—
-
31
—
35)
—
—
—
4
19
4
27
1
—
—
21
1
3
19
3
—
1
25
—
74
—
104
in
in
—
16
80
6
102
—
—
17
—
1
1
—
1
1
—
—
21
—
3
—
—
—
4
19
4
27
1
—
—
21
1
3
19
3
—
1
25
—
74
—
104
in
in
—
16
80
6
102
—
—
17
—
1
1
—
1
1
—
—
—
21
6
18
10
54
6
20
323
34
447
4
7
18
141
22
52
96
70
1
33
184
6
634
—
1,105
1,199
1,648
8
.275
1,152
140
1,575
36
94
34
8
10
32
1
4
4
4
1
4
196
1
1
9
1
21
O
O
35
1
3
13
6
9
4
14
1
51
87
96
168
25
104
18 .
147
6
8
1
•4
13
i 7
18
11
63
7
20
344
37
482
4
8
21
154
22
58
96
79
1
3,
198
7
634
51
1,192
1,295
1,816
8
300
1,256
158
1,722
42
102
34-
8
11
36
1
4
4
4
1
4
209
—
—
—
—
—
. _
—
2
2
2
—
—
.....
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2
4
9
3
348
—
34
72
14
120
12
—
—
—
—
—
—
—
—
—
-j
—
—
-
—
17 1
17
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
— 1
—
—
—
| _
—
2
2
2
—
.—.
—
2
4
26
368
—
34
72
14
120
12
— 1 —
—
-1
7
18
11
63
7
20
844
39
484
6
8
21
154
22
58
96
79
1
37
198
7
634
53
1,196
1,321 |
2,184
8
334
1,328
172
1,842
54
102
34
8
11
36
1
4
4
4
1
4l
209
4) Divisionskommissarie. 2) I denna personal är marketentare med biträden ej inberäknade. 3) 2 af desse anskaffas af markententaren. 4) Extra läkare. 6) Sektionschefer. 6) Hofslagare.
Befintlige.
----------------- ------ - ■ ■■ -----------—-—
- - ,
Befintlige.
Behof.
Värnpligtige.
Öfver-
Brist.
Behof.
Yämpligtige.
Öfver-
Brist.
Enligt
P rl
Sura-
skott.
Enligt
Sum-
skott.
stat.
stam-
perso-
nal.
Öfrige.
ma.
stat.
stam-  porso-  11 al.
Öfrige
ma.
Regementschef ..................................................................
1
1
—
—
1
—
—
Besigtningsrustmästare .....................................................
2
2
_
2
Öfverstelöjtnanter och majorer ............................................
5
3
—
—
3
—
2
Bristen fylles med disponible pensionerade regementsofficerare.
Handtverkare........................................... ........................
15
15
—
—
15
—
—
Kaptener...........................................................................
17
14
—
—
14
—
3
Bristen fylles med disponible pensionerade kaptener.
Spel................................................................................
30
21
2
2
25
—
5
Bristen fylles med spelelever.
Subalternofficerare.............................................................
37
23
2
12
37
—
—
Manskap: Vice konstaplar:
Sjukvårds- ...........................
7
2
—
5
7
—
—
■
Underofficerare: Sj ukvårdsstyckj ankare....................................
1
—
—
—
—
—
1
Bristen fylles af 1 befordrad sjukvårdssergeant.
Öfrige.................................
48
48
—
—
48
—
—
Öfrige
d:o
....................................
Sj ukvårdssergeant.........................................
22
13
—
—
13
—
9
Bristen fylles genom befordran från sergeantsgraden (6) och mod disponible pensionerade styckjunkare (3).
Stam och f. d. stam: I anspråk tagne vice konstaplar
50
50
50
1
1
—
1
53
Befordras till sj ukvårdsstyckj unkare, hvaremot 1 sjukvårdskonstapel befordras till sjukvårdssergeant.
11
9
2
11
Sj ukvårdsartillerister..............
Öfrige
d:o ........................................
54
49
3
1
—
t
Bristen (inalles 7) fylles med disponible pensionerade sergeanter (5) och med befordrade konstaplar (2).
Sjukvårdskonstaplar.......................................
1
1
Öfverskottet befordras till sjukvårdssergeant.
Öfrige
d:o
...............
867
541
379
—
920
53
—
Öfverskottet (5,4 °/o) ej att påräkna, såsom utgörande tillfälligt sjuke m. in.
Öfrige
d:o
.......................................
Läkare..............................................................................
52
49
3
2
3
54
2
Öfverskottet befordras till sergeanter.
(Regementsläkaren och 1 bataljonsläkare tagas i anspråk vid fördelningens sjukvårdsanstalter, hvaremot 1 extra läkare vid fördelningsartille-  (riet och 1 läkare i depoten (civil läkare i landstormen) tillkomma vid mobilisering.
Summa
928
600
381
—
981
53
—
3
3
—
—
Beväring:
I anspråk tagne vice konstaplar
5
981
Hästläkare .......................................................................
5
2
—
—
2
—
3
Af bristen fyllas 2 med extra läkare och 1 (hästläkaren i depoten) med veterinär tillhörande landstormen.
Sjukvårdsartillerister...............
6
Intendent ................................................................
1
1
—
—
1
—
—
Öfrige
d:o
...............
993
Förrådsförvaltare ...............................................................
2
2
—
—
2
—
—
j 1. uppbådet
868
975
975
107
Öfverskottet (omkring 11 %) ej att påräkna, såsom utgörande tillfälligt sjuke, uteblifne m. in.
Tygskrifvare .....................................................................
Summa i
2
2
—
—
—
—
1 2. uppbådet
136
—
—
789
789
G53
i
Bilaga Litt. A. 5. cl.
Sammandrag af fästnings- och positions-artilleriregementenas mobiliseringstabeller.
A. Ml (trupper.
S
t
r i
d
a
n
d e.
I
C
k €
S
t
r
i
1
i n
d
e.
Summa personal.
Häst
a r.
w
so
p
O
CD
I
1 0
r cl
0
n.
Officer-are.
Underofficerare.
W
• ^3
CD
Manskap.
U2
B
B
p>
CO
p
er1
P
CD
P
O
P>
CD
CD
>-j
P
>-i
CD
Underofficer a r o.
Civil personal.
GG
CD
M a
n s
k a
P-
CG
3
3
P
Rid-
ö
P
er?
w
CD
03
O
U1
P
B
g»
>
CD
“
P
I
P
P
O
p
ce
P
er?
P
p
*-i
OD
p:
P
P
to
►ö
p:
P
P
P
Ed
O
►*=>
CD
P
P
CD
P
•s
p
ni’
P
g
3
p
g
to
co
«
p:
P
P
P
Beqvirerade vagnar för redskap. 2-spända.
Batteripackvagnar.
4-spända.
Hrj
p:
3
CD
c&
CD*
<
P
er?
P
p
g
LO
p:
P
P
H
P
P
P
CD •
FT*
P
CD
P
a?
P
p
H
to
03
*p
p:
P
P
P
Divisionsförbinderivagnar. 2-spända.
tv
CD
P?
E
a?
p
p
Hj
to
co
p:
P
3
CD
CD
g-
Q
P
a?
p
p
ro
GQ
p:
P
P
CG
P
B
B
P
CD
CJC
g
CD
<r+-
CD
CD
CD1
g
Öfverstelöjtnanter och majorer.
W
SO
O
P
CD
g
U1
p
er1
P
CD
3
o
35
CD
H
P
Hi
CD
CO
p
g
g
p
CO
CD
g’
P?
P
Hi
CD
m
CD
>S
OQ
O
p
p
c~t~
g
w
o
P
CO
rt-
P
P
g
CO
|
P
i->.
O
CD
**
O
p
CO
^p
p-
g
Öflig! manskap.
CO
g
g
p
CO
CD
p''
p
PU
p
Hi
CD
Sergeanter.
*co
p’
p?
SOo
>-t
P
SO
O
3
CO
P*
OO
p
g
B
p
hd
CD
CO
O
g
t?
P
CD
W
p:
P
•-1
P
1—1
P
CD
P
P
CD
P
3
o:
»-J
po
p
i?
►i
p
p
p
H3
CfQ
so
K"
t-i_
P
CD
CD
H
p:
co
P
P
td
CD
CO
er?*
g".
3
er?
oo
p
g"
p:
co
P
P
K
P
P
P
CD
Hi
P
Hi
P
co
P
g
P
Vice
konstaplar
Ö f
r i g
t mans
k a p.
CO
p
g
p
tel .
a?
P
CD
CD
P
03
O
O:
oq''
P
CO
p
3
Beväring.
p‘
p?
po
Hi
P
CO
O:
R*
er?''
P
"3''
p?
Po
p
CO
O:
MJ
c3''
p
S t a in.
B
e v ä
r i ii
g-
p
►ö
►ö
er1
P°
p
CD
P
F°
►5
tf
er*
P
CD
Artillerister.
CO
g
|
P
PB°
co
P
Hi
CO
G>
m
p‘
p?
er*
p:
Hi
P
Hi
P
kl
p
03
Pt
p
g
Oberidne häst-
skötare.
g
P
P
M.
P
3*
Hi
P
O
p
CD
g
Förare af reserv-
hästar.
a
►ö
p
co
CD
P
Hi
P
«
O
CD
rf
p
Hi
H
p
p
p
CD
£
CD
w
CD
CO
CD
i
p
P
w
Pt
P
►P
3
g
Summa.
&
p
JCO
Hi
P
g
P
P ö
1 k
g
o5
w
p
p?
p
g
H
p
p
p
Fr1
p
M
P
p
HtJ
P
►ö
in
er*
po
p
CD
P
to
p
►P
in
er*
P
CD
c+
1 regemente å 2 positionsdivisioner ....................................
2
6
10
18
—
16
20
36
2
12
146
184
—
342
398
2
8
1
2
—
ii
—
1
2
—
—
—
—
—
3
6
2
2
14
5
30
30
29
94
Q
O
12
134
32
78
20
2
8
2
54
345
—
455
476
874
2
54
580
20
656
40
8
16
72
18
14
2
2
2
12
2
148
4
12
20
30
_
32
40
72
4
24
292
368
_
684
796
4
16
2
4
—
22
—
2
4
—
—
—
—
—
5''
11
4
4
28
7
60
60
60
187
9
24
268
64
156
40
4
16
4
108
693
—
912
953
1,749
3
109
1.160
40
1,312
80
16
32
144
36
28
4
4
4
24
4
296
Summa Mttrupper
—
6
18
30
54
—
48
60
108
6
36
438
552
—
1,026
1,194
6
24
3
6
—
33
—
O
O
G
—
—
—
—
—
8
17
6
6
42
12
90
90
89
281
12
36
402
96
234
60
6
24
6
162
1,038
—
1,367
1,429
2,623
5
163
1,740
60
1,968
120
24
48
216
54
42
6
6
6
36
6
444
B. Depot- och Ibesättnings-trupper.
A Vaxholms fästning..........................................................
1
1
8
21
31
5
36
36
77
4
66
430
1,180
190
1,866
1,978
—
—
—
—
1
1
1
1
—
1
2
1
—
—
4
10
—
2
—
—
—
—
—
—
6
—
—
—
—
—
—
—
—
—
6
—
8
19
1,997
1
—
—
—
1
—
—
—
—
—
—
—
—
-.
—
—
—
1
1
6
8
16
2
18
20
40
2
36
155
690
61
942
1,000
_
—
—
1
1
1
1
—
i
4
3
1
3
11
25
—
2
—
—
—
—
—
—
2
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2
—
4
30
1,030
1
—
—
—
1
Glimma (lannä fiol* hp si H ttll i 11 o’S-tl‘111)1)01''
9,
2
14
29
47
7
54
56
117
6
102
585
1.870
251
2,808
2.978
2
2
2
2
2
6
4
1
3
15
35
4
8
_
8
_
12
49
3,027
2
—
—
—
2
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Summa summarum
2
8
32
59
101
! v
102
116
225
12
138
1,023
2,422
251
3,834
4,172
6
24
3
6
2
35
2
5
6
2
G
4
1
3
23
52
6
10
42
12
90
90
89
281
20
36
402
96
234
60
6
24
6
162
1,046
—
1,379
1,478
i 5,650
7
163
1,740
60
1,970
120
24
48
216
54
42
G
6
6
36
6
444
Depot-
Fält-
Summa.
trupper.
sättnings-
trupper.
Sammandrag.
Personal: Officerare ...........................................................................
60
47
107
Underofficerare.....................................................................
141
119
260
Spel...................................................................................
12
6
18
Civilpersonal........................................................................
17
35
52
Manskap: Stam och f. d. stam ..............................................
803
687
1,490
Beväring..............................................................
1,590
2.133
3,723
Summa personal
2,623
3,027
5,650
Hästar ...........................................................................................
1,968
2
1,970
Kanoner...........................................................................................
120
—
120
Fordon............................................................................................
444
—
444
Bilaga Litt. A. 5. b
Mobiliseringstabell för Vaxholms fästnings- och positions-artilleriregemente.
A. Fälttrupper.
S
t
r
i d a
n
d
e.
I
C
k
e
S
t
r
i
d
and
e.
Summa p e r s o n a 1.
H
ä S t
a
r.
P
O
CD
F o
r d o
n.
Officerare.
Underofficerare.
Ul
CD
Manskap.
Ul
B
B ■
p
in
p
er"
P
©
P
O
p?
©
©
p
CD
Underofficerare.
Civil personal.
M a
n s k
a p.
Ul
B
B
p
Bid-
u
p
03
w
©
CO
©
Hi
Ul
P
B
p
>
Hi
©*
Hi.
p*
B
g
p
p.
o’
P
P
OQ
P
P
w
©
H*
©
Hi
P
P-
©
P
03
P
P
HJj
Hi*
p
p
p
to
(ep
p:
P-
P
©
ni*
©
P
Pj
©
P
CQ
P
p
ni
O?
Hi
©
P-l
pr
p
V
ro
cn
►d
p:
P
P
td
p
©^
ni
>P*
P
o
t»r
p
03
P
P
»P
p:
P
P--
P
Hd
p:
co
B
©
Ä
©*
p
03
P
J-i
to
03
*P
p:
P
P-
p
H
P
P
P^
©
m
f^r
p
Hi
©
P
03
P
P
Hi
ro
co
*p
p:
P-
P
o
co
O*
p
CD
S?
er
p*
p^
©
p
03
P
to
cn
•P
p:
P
P^
P
td
©
pr
jjr
p
03
P
P
ro
cn
P!
p:
P^
P
g
P
&
©
©
P
Hi.
P
03
P
P
ni
ro
co
p:
P
P-.
P
Ul
0
B
B
SO
«rö
CD
03
CD
P
CD
in
©
O:
©
i-i
cn
CD
o
p
CD
Hj
O
O
&
O*
Hi
CD
W
P
CD
P
CD
in
§-
P
CD
Hi
P
O
o
CD
H
8
©
in
p
p
in
o
p
p
p?
p
Hi
©
in
©
►i
03
©
P
P
©
w-
o
p
cn
P
P
in
P
i
p
i—''•
©
©
K"
O
P
CO
C“H
P
P
Ofri
gt manskap.
in
p
g
p
in
*©
p’
p
t*
p
>-i
©
in
®
03
p
©
Hj
w
O
P
P
•ö
p
in
p
p
e?
p
►d
®
t-l
p:
Pr
p
Ht
©
H
p:
cn
p:
pr
P
CD
M
P
©
P-
©
P
Hd
©:
Hi
po
H+i
P
P
©
OQ
CD
pr
»-i.
P
ni
©
M
P
P
pu
©
S-
p
Hi
©
in
i
g
p
Ul
CD
Vice kon-  staplar.
0
f r i
s t
in a
n s
v a p
in
p
B
g
p
hd
03
P
©
©’
P
CO
c-H
©
O:
K
03*
©
in
p
B
Beväring.
in
*p"
pr
po
Hi
P±
CD
O:
OQ*
CD
S t a
m.
B o
v ä r
i n
p
H+5
P
er4
po
P-,
©
P
to
p
o"
©
Artillerister.
in
g
1
P
P
*Xin
E±:''p*
o>’ Hi
St P-1
$ T
in
p"
5
p:
P
Hi
®*
P8
P
CO
pr
p
Hi
o
er*
©
pi
P
©
PJ
p:
CO
pr
©:
P
ni
©
g
P
P
£
Hi
O
p
©
p
Hd
o:
Hi
O
Sj
Hi
©
CO
©
Hj
&
p:
CO
P
ni
cj
►p
p
CO
p
Hi
©
w
O
©
pr
p
Hi
H
P
P
Pj
<
©
ni
pr
p
©
W
©
CO
©
Hi
3
P
P
Pr
*§
g
Summa.
p’
p?
po
H*
P-.
cn
O:
hr
Oq*
©
in
%
po
H
P-
O:
03*
CD
''CG
P*
PT
po
O:
crq''
©
in
p’
pr
Hi
P*
g
P
° <
© pi
r v-
Hi
w
p
oo
pr
p
K
P
P
P-
©
Hi
pr
p
Hi
©
p
H-1-
P
•Ö
er*
P^
©
Pj
to
p
er*
SBO
P-
©
c+
CD
co
►P
p:
P
P-*
P
ro
oo
►ö
p:
P
P^
P
1. positionsdivisionen: Stab..............................................................
—
1
—
1
2
—
—
—
. —
1
—
i
—
—
i
4
—
—
l1)
—
—
—
—
i
—
l''2)
1
—
—
23)
4
—
1
1
—
—
i
1
2
—
—
4
5
—
10
1
1
i
2
24
—
28
33
374)
1
5
125)
10
28
—
—
—
—
—
i
i
1
1
—
l
5
1 12 cm. batteri.............................................
—
—
1
1
2
—
3
2
5
—
—
20
23
—
43
50
—
—
1
—
—
—
—
i
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
2
i
4
8
—
2
7
3
2
—
—
1
—
7
22
—
30
31
81
—
4
54
—
58
4
—
4
—
2
i
—
—
—
3
—
10
1 d:o
d:o .............................................
—
—
1
1
2
—
3
2
5
—
—
20
23
43
50
—
—
1
—
—
—
—
i
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
2
i
4
8
—
2
7
3
2
—
—
1
—
7
22
—
30
31
81
—
4
54
—
58
4
—
4
—
2
i
—
—
—
3
—
10
1 10 cm. batteri.............................................
—
—
1
1
2
—
1
3
4
—
3
24
30
—
57
63
—
—
1
—
—
—
—
i
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
2
9
3
15
—
2
6
3
2
—
—
1
—
6
20
—
35
36
99
—
4
66
—
70
6
4
—
—
1
i
—
—
—
—
—
6
1 kulsprutebatteri ..........................................
—
—
—
1
1
—
1
3
4
—
3
8
16
—
27
32
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—''
—
—
—
—
—
—
—
—
1
1
—
2
—
—
1
1
1
—
—
—
—
3
6
—
8
8
40
—
2
16
—
18
6
—
—
—
—
i
—
—
—
—
—
1
1 ammunitionskolonn .......................................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
—
—
—
1
—
—
i
—
—
—
—
—
—
—
—
1
—
6
—
8
2
2
12
i
—
42
1
32
—
—
—
—
2
78
—
96
99
99
—
8
88
—
96
—
—
—
36
4
2
—
—
—
—
—
42
2.
d:o
.....................................................................
—
1
3
5
9
—
8
10
18
1
6
73
92
—
171
199
1
—
4
1*
1
—
—
6
—
—
1
—
—
—
1
2
1
1
ht
t
2
15
15
15
47
2
6
67
16
39
10
1
4
i
27
173
—
228
238
437
1
27
290
10
328
20
4
8
36
9
7
i
l
l
6
1
74
Summa fälttrupper
—
2
6
10
18
—
16
20
36
2
12
146
184
—
342
398
2
—
8
1
2
—
—
11
—
1
2
—
—
—
3
G
2
2
14
5
so
30
29
94
3
12
134
32
78
20
2
8
2
54
345
—
455
476
8744)
2
54
5805)
20
656
40
8
16
72
18
14
2
2
2
12
2
148
B. Depot- och hesättnings-trupper.
O
A Vaxholms fästning.....................................................................
1
1
8
21
31
5
36
36
77
4
66
430
1,180
190
1,866
1,978
—
_
_
—
—
1
—
1
1
1
—
1
2
1
46)
10
—
2
—
—
—
—
—
—
6
—
—
—
—
—
—
—
—
—
6
—
8
19
1,997
1
—
—
—
1
—
Summa summarum
1
3
14
31
49
5
02
56
113
6
78
076
1,364
190
2,208
2,376
2
8
1
2
1
_
12
1
2
2
1
2
1
7
16
2
4
14
5
30
30
29
94
9
12
134
32
78
20
2
8
2
54
351
--
463
495
2,871
3
54
580
20
657
40
8
16
72
18
14
2
2
2
12
2
148
*) Divisionskommissarie.
2) Extra läkare.
3) Deraf 1 hofslagare.
4) Marketentare med biträden äro ej inräknade i denna personal.
6) 2 af dessa anskaffas af marketentare^
6) 2 tyghandtverkare; 2 rustkammarsmeder och stockmakare.
Befintlige
Befintlige
Behof.
Värnpligtigo.
Öfver-
skott.
Brist.
Behof.
Värnpligtig©.
Öfver-
skott.
Brist.
Enligt
stat.
F. d.
Sum-
Enligt
stat.
F. d.
Sum-
stam-
perso-
nal.
Öfrig©.
nia.
stam-
perso-
nal.
Öfrige.
ma.
0
Begementschef .................................................................
i
i
—
—
i
—
—
Handtverkare...................................................................
7
7
—
~
7
—
—
Öfverstelöjtnanter och majorer.............................................
3
2
—
—
2
—
i
Bristen fylles af eu disponibel pensionerad regementsofficer.
Spel.................................................................................
8
6
—
2
8
—
—
Kaptener............................. .............................................
14
12
—
—
12
—
2
Bristen fylles af disponible pensionerade kaptener.
Manskap: Vice konstaplar:
Sjukvårds- ...........................
4
2
—
2
4
—
—
Subaltemofficerare...............................................................
33
24
3
6
33
—
Öfrige .................................
92
66
_
35
101
9
—
Öfverskottet användes att fylla behofvet af konstaplar.
Underofficerare: Styckjunkare .............................................
13
12
—
—
12
—
1
Bristen fyllos af en disponibel pensionerad styckjunkare.
—
Sjukvårdssergeanter ....................................
1
1
—
—
1
—
—
Stam och f. d. stam: I anspråk tagne vice konstaplar
68
68
—
—
68
—
Ofrige
d:o
...................................
54
44
2
1
47
—
7
Bristen fylles med befordrade konstaplar (3) och med disponible pensionerade sergeanter (4).
Sjukvårdsartillerister..............
5
4
i
—
5
—
—
Sjukvårdskonstaplar ...................................
1
1
1
Öfrige
d:o
..............
665
378
328
—
706
41
—
Öfrige
d:o
....................................
56
44
2
4
50
—
6
Bristen (3 + 6 = 9) fylles af befordrade vice konstaplar.
Summa
738
450
329
-
779
41
—
Öfverskottet (omkr. 5 %) ej att påräkna, såsom utgörande tillfälligt sjuke m. fl.
Prest ..............................................................................
1
—
—
1
1
—
—
779
Läkare..............................................................................
2
2
—
—
2
—
—
Begementsläkaren tages i anspråk vid fälthärens sjukvårdsanstalter, hvaremot 1 extra läkare tillkommer vid mobilisering.
Beväring:
I anspråk tagne vice konstaplar
37
Hästläkare.......................................................................
2
—
—
—
—
—
2
Bristen fylles af extra hästläkare.
Sjukvårdsartillerister. ............»
9
*
*
1
1
1
Öfrige
d:o
...............
1,896
Förrådsforvaltaro ...............................................................
2
2
—
—
2
—
—
( 1. uppbådet
Summa •!
( 2. uppbådet
1,752
-
—
1,955
1,955
203
—
Öfverskottet (omkr. 10 %) ej att påräkna, såsom utgörande tillfälligt sjuke, uteblifne va. fl.
Tygskrifvare ....................................................................
1
1
—
—
1
—
-
190
—
—
1,586
1,586
1,396
—
Bilaga Litt. A. 5. c.
Mobiliseringstabell för Karlsborgs fästnings- och positions-artilleriregemente.
s
t
r i
d
a n
d
e.
0 f f i c e i
a r e.
Underofficerare.
Manskap.
O:
©
Öfiigt manskap.
©
C»q
CD
©
to
a
er*
P
to
to
. w
GG
►ö
CD
O
Bevaring.
Summa.
a
©
a
CD
a"
©
p
a
©
o
o
a-
a
P
CD
a
CD
CD
3
o
B?
CD
CD
■-J
a
»-J
Summa.
CD
a*
a
*■*
SO
a
CD
>-t
<yq
CD
p
a
CD
a
B
CD
r-f-
P
p"1
Summa.
CD
pr
o
a
CD
£
''B
i *
Stam.
p
a
►B
P
ro
a
*B
Summa.
er*
er1
pu
&
j-i
f1-
ct-
A. Fälttrupper.
1. positionsdivisionen: Stab.................................
—
i
—
1
2
—
—
—
—
1
i
—
_
i
4
1 12 cm. batteri ..............
—
—
1
1
2
—
3
2
5
—
20
23
—
43
50
1 d:o
d:o ...............
—
—
1
1
2
—
3
2
5
—
20
23
—
43
50
1 10 cm. batteri ...............
—
—
1
1
2
—
1
3
4
3
24
30
—
57
63
1 kulsprutebatteri...............
—
—
1
1
—
1
3
4
—
3
8
16
—
27
32
1 ammunitionskolonn..........
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2.
d:n
....................................
—
i
3
5
9
—
8
10
18
1
6
73
92
—
171
199
3. och 4. d:o
......................................
—
2
6
10
18
—
16
20
36
2
12
146
184
—
342
398
Summa fälttrupper
4
12
20
|
36 j
—
32
40
72
i
4 !
24
292
368
—
684
796
B. Depot, och hesättnings-trupper.
A Karlsborgs fästning........................................
1
1 |
G
8
16 |
2
18
20
40
2
36
190
650
66
942
1,000
Summa summarum
1
5 1
18 |
28
52 j
2 1
50
60
112
6 1
60
482
1,018
66 j
1,626
1,796
I C
k
e
S
t 1
i
d
a
11
d
e.
CO
a:
B
B
&
bj
CD
l-i
0Q
1 °
P
H
ä s t
a r.
ce
a
er1
P
CD
3
O
a?
o
CD
P
a
©
Underofficerare.
Civilpersonal.
GG
►B
CD
M a
n s
c a
p-
CO
p
3
B
p
Bid-
u
t-J
p
oq
SJ
©
CD
©
•-i
CO
p
B
B
Styck
unkare
Sorg
3anter.
Konstaplar.
to
e
.B
g
p
I ^
►-S
©
:
tr<
p:
pr
p
p
H
p:
CD
c~t~
P:
pr
p
p
M
a
CD
a
p
©
a
Hrj
o:
a
H
po
P
CD
s?
3
p
p
s
t-3
oq
CD
pr*
3.
p
©
©
B
p:
CD
p
©
w
©
oq*
B
a*
oq
►1
a
CD
B*
p:
CD
p
►i
©
H
P
a
p
<
©
pr1
p
©
to
a
3
3
p
Vice
konstaplar.
Ö f r i g t in
a n
k a
P-
to
a
3
3
p
crq
©
©"
a
©
O:
g
crq*
©
to
a"
pr
CD
O:
5!
crq‘
p
tot
a’
pr
■<
£Do
O:
3!
Oq
p
to
a‘
-4
po
•-1
p
CD
O:
3!
oq
p
to
a’
»SO
p
CD
O:
3!
oq
p
Stam.
B
e v ä
r i n
g-
Artilleristor.
to
a
3
3
p
fl
>3. P°
CD *-i
ft- Qj
© CD
►i i
a’
pr
er
p:
H
P
©
W
a
pr
p
►ri
Oberidne häst-
skötare.
gj
P
a
■t.
P
►-*
p
o
a
©
a
Förare af reserv-
hästar.
c|
b
•B
P
CD
P
©
w
O
O
K4
p
►-i
M
P
a
p
©
pr
p
Q
SJ
©
CD
O
W
-4
3
p
a
CD
pr
p
•B
g
3
Summa.
to
a’
pr
■<
po
►-i
P
CD
1
Man vid for-
donen.
w
a
CD
pr
p
J-i
H
P
a
p
CD
P
©
p
►-*>
a
•B
B
er*
P
©
af 2. uppbådet
—
—
1’)
—
—
—
—
i
—
i2)
1
—
—
—
—
23)
4
1
1
—
—
1
2
3
—
—
4
5
10
1
1
1
2
24
_
29
34
384)
i
5
125)
10
28
1
—
"
*
i
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
2
1
4
8
—
2
7
3
2
—
~
1
—
7
22
—
30
31
81 -
—
4
54
—
58
1
—
■
i
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
2
1
4
8
—
2
7
3
2
—
—
1
—
7
22
—
30
31
81
—
4
54
—
58
~
1
—
—
—
i
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2
9
3
14
1
2
6
3
2
—
—
1
—
6
21
—
35
36
99
—
4
66
_
70
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
1
—
2
—
—
1
1
1
—
—
—
—
3
6
—
8
8
40
—
2
16
_
18
i
~
‘
1
—
i |
—
—
—
—
—
. —
—
—
—
—
i
—
6
—
8
2
2
12
1
—
42
1
32
—
—
—
—
2
78
—
96 j
99
99
_
8
88
_
96
i
—
4
—
1
—
—
5 !
—
i
1
—
—
—
—
1
3
1 1
1
7
2
15
15
15
47
2
6
67
IG
39
10
1
4
1
27
173
—
228
238
437
i
27
290
10
328
2
—
8
2
2
--
-
12
—
—■
2
—
—
—
—
2 1
4
2 1
2
14
3
30
30
30
93
5
12
134
32
78
20
2
8
2
54
347
456
476
874
1
55
580
20
656
4 i
16
2
4
1
22
2
4
—
—
—
—
—
5 1
11
1
4 i
4
28
7
60
G0
60
187
9
24 !
268
64
156
40
4
16
4
108
693
—
912
953
1,749''4)
3
109
1,160
40
1,312
—
—
_
_
_
1
_
i ]
1
1
i
4
3
1
3
ll6)
25
2
2
2
4
SO
1,030
1
1
4
—
16
2
4
1
!
- 1
23 |
1
3
4
i
4
3
1 1
1
3 1
16
36
4 Ii
G
28 1
7
60
60
60 |
187 |
11 1
i
24 |
268
64
156
40
4
16
4
108
G95 j
_
916 j
983 |
2,779
4
109
1,160
40
1,313
4
4
6
G
20
40
F o
o n.
80 IG
SO IG
36
3G
72
2
2
1
4
9
18
144 36
32
144 36
1
1
1
1
1
2
7
14
28
1 ! 6
2 12
4 24
28
4
24
0
10
10
6
1
42
74
148
296
296
1) Divisionskommissarie.
2) Extra läkare.
3) Deraf 1 hofslagare.
4) Marketentare med biträden äro ej inräknade i denna personal.
5) 2 af dessa anskaffas af marketentare!!.
°) 6 tygliandtverkare; 5 rustkammarsmeder och stockmakare.
B
e f i n
t 1 i g
e.
Värnpliktige.
Öfver-
Brist.
Enligt
V d
Sum-
skott.
stat.
ma.
por-
Öfrigo.
sonal.
Regementschef..................................................................
1
i
—
i
—
—
Verkmästare.........................
Öfverstelöjtnanter och majorer..............................................
5
3
—
—
3
—
2
Bristen fylles med disponible pensionerade regementsofficerare.
Besigtningsrustmästare..........
Kaptener.........................................................................
18
12
—
—
12
—
6
Bristen fylles med disponible pensionerade kaptener (3) och mod befordrade subaltemofficerare (8).
Handtverkare......................
Subaltemofficerare........................... .................................
32
24
3
8
35
3
—
Öfverskottet användes att fylla behofvet af kaptener.
Spel...............................
Underofficerare: Styckjunkare.............................................
18
12
—
—
12
—
6
Bristen fylles med befordrade sergeanter (5) och mod disponible pensionerade styckjunkare (1).
Manskap: Vice konstaplar:
Sj ukvårdssergeanter......................................
2
1
—
—
1
—
1
Bristen fylles med 1 befordrad sjukvårdskonstapel.
Öfrige
d:o
.....................................
54
44
2
1
47
—
7
Bristen (5-f-7 = 12) fylles med 2 disponible pensionerade sergeanter och med 10 befordrade konstaplar.
Stam och f. d. stam
Sj ukvårdskonstaplar......................................
1
2
—
—
1
1
—
Öfverskottet användes att fylla behofvet af sjukvårdssergeant.
Öfrige
d:o
......................................
60
44
2
4
50
—
10
Bristen (10+10 = 20) fylles med befordrade vice konstaplar.
Prest...............................................................................
1
—
—
1
1
—
—
Läkare............................ ...........
3
2
2
1
(Regementsläkaren tages i anspråk vid fältharens sjukvårdsanstalter, hvaremot 1 extra läkare vid positionsartilleriet och 1 läkare
l vid depoten (civil läkare i landstormen) tillkomma vid mobilisering.
Beväring:
Hästläkare................................ .....................................
4
—
—
—
—
—
4
Bristen fylles med extra hästläkare.
Intendent........................................................................
1
1
—
—
1
—
—
Förrådsförvaltare...............................................................
4
4
—
—
4
—
—
Tygskrifvare.....................................................................
3
3
—
3
—
—
Sjukvårds-.............................
Ofri ge..................................
I anspråk tagne vice konstaplar
Sjukvårdsartillorister...............
Öfrigo d:o ...............
Summa
I anspråk tagne vice konstaplar
Sjukvårdsartillerister ...............
Öfrige
d:o ...............
j 1. uppbådet
Summa <
i 2. uppbådet
B
e f i n t 1 i
? o.
Behof.
Värnpligtigo.
Öfver-
Brist.
Enligt
stat.
F. d.
stam-  per-  sonal.
Öfrige.
Sum-
ma.
skott.
i
i
—
—
i
—
—
3
3
—
—
3
—
—
16
16
—
—
16
—
—
10
6
—
2
8
—
2
6
4
—
2
6
—
—
88
66
—
42
108
20
—
70
70
—
70
—
—
7
4
3
—
7
—
—
662
376
326
—
702
40
—
739
_ 450
329
_
779
40
—
44
779
11
1,768
1,757
—
—
1,955
1,955
198
—
66
—
—
1,586
1,586
1,520
—
Bristen iylles med spelelever
Öfverskottet användes att fylla bohofvet af konstaplar
Öfverskottet (omkr. 5 %) ej att påräkna, såsom utgörande tillfälligt sjuke, uteblifne in.
Öfversko.Uet (omkr. 10 %) ej att påräkna, såsom utgörande tillfälligt sjuke, uteblifne in.
fl.
11,
Bilaga Litt. A
0. a.
Sammandrag
af ingeniörtruppernes mobiliseringstabeller.
A. Fälttmpper.
S
t
r
i cl a
n
cl e.
I C
1c
G
S
t
r
i d
a
11 d
e.
Summa p e r s 0 n a 1.
H
ä S t
a 1
F 0
r d
0
n.
Officerare.
Underofficerare.
ce
CD
Manskap.
CO
1 E
Officerare.
Underofficerare.
Civil personal
CO
CD
M a n
S 1
a p
00
p
g
P
Rid-
ö
P
OQ
©
ce
©
U1
B
P
P
CD
ce
0
p"
ro
»3
p:
P-i
w
0
►3
p
.
CD
P^
ce
pr
p
''p
ce
P
03
P
i-i
CO
p:
a
Pu
p
\rd
P*
0
B
CD
P-.
ce
pr
p
P
oq
P
P
CD
&■
P
W
OQ
oq
p
OQ
P
CO
ce
p:
P
H3
0
0
03
p
p
Oq
B
P
ro
ce
Pi
P^
hd
&
B*
P^
CD
P
oq
B
ro
B*
Pj
P
ca
p
er
ce
0
pr
p
oq
B
P
ro
ce
P
>
r
3
O*
p
oq
B
P
ro
ce
p:
P*
hd
p
p
oq
0
p
oq
S
P
ro
ce
p:
B
&■
tf*
P
CD
O
CD
P
Oq
P
ro
p:
B
p
B
P
CD
C/q
CD
p,
cd
P
CD
o
o
O:
CD
H
<rt-
CD
a"
ED
P
CD
O
O
sr
E!
tE.
o*
CD
hi
»3
ST
o
ca
p
er*
P
CD
O
■ £3
O
o
p
©
ca
p
§
p
hrj
P
P
P
tf
P
O
ca
CD
oq
CD
p
p
CD
|-s
W
o
P
CD
ca
P
B
3
P
CD
CD
vc
O
h
©
(Ifrigt manskap.
ca
p
B
p
p
•
W
P
►Ö
r-t-
CD
3
O
ca
p
ep
p
o
3
o
3?
O
CD
P
CD
ca
p
p
p
hd
P
g.
3
PT
P
p
ca
CD
crq
o
p
p
©
w
O
P
CD
ca
p
B
p
H
p:
pr
p
• ca
CD
pr
H
CD
CD
©
M
P
©
P
Pi
CD
P
CD
hrj
O:
p!
ce
C?
p
p
i-i
o
o
CD
C/q
&>
ce
o
|
CD
►-i
pr
p
p
p''''
pr
f
p
P
Q
CD
<|
p:
»
p
P*
©
i-i
pr
p
CD
ca
p
p
p
I
Vice
1 korpraler.
0 f r i
s t
in
a n s
; a p
.
ca
B
p
tei
oq
P
CD
CD*
P
ce
CD
O:
oq’
CD
ca
p
B
w
CD
p:
3*
C/q
P^
P
*Ö
C7*
P°
PU
©_
ca
i ''b*
pr
|
po
ce
2:
oq*
p
S t a
m.
B e y ä r i
n g.
Soldater.
ca
p
i
p
ca
pr
i-i _
P
CD
ca
p‘
5
p:
P
p
W
P
ce
pr
p
H
K
p:
ce
tf.i
O:
P
CD
O
er
CD
j3
pl
p
p*
H>!
p
p
£
S5
i-i
P-
O
P
CD
P
hd
O:
P
i-i
CD
P
1-15
CD
ce
CD
Pi
P
cd
p
ce
ce
P
3
W
O
CD
pr
p
P: .
Oq*
p
ca
p
3
p
p
£
O"*
po
Pi
CD
J72
PT
P-
in
C:
B!
C/q*
CD
ca
pr
po
pi
t»
O:
crq*
p
ca
p''
pr
po
i-i
Pi
ce
w
g*
O c-t~
i-i ce
CD P
'' s
hd
p:
C/q*
P
P
ce’
CD
|-i
w
p
ce
pr
p
O:
£+5
Oq*
p
H
P
P
Pi
CD
pr
p
M
p
j Vid stora högqvarteret.......................................................................
1
—
2
1
4
1
—
—
l
—
—
—
—
—
5
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
5
—
—
—
—
5
2
_
3
i
—
—
1
2
_
9
14
14
19
4
12
G
22
l
1
2
Vid 6 fördelningars staber.....................................................................
G
—
G
12
G
—
—
G
—
—
—
—
—
18
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
12
—
—
—
—
12
C
—
6
—
—
—
—
G
—
18
30
1
30
48
6
30
12
—
48
_
—
—
—
—
G
—
—
6
i 6 fältingeniörkompanier ......................................................................
—
—
G
24
30
—
48
48
DO
12
48
1,140
G0
1,248
1,386
—
—
—
G
G
—
—
G
18
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
G
12
30
—
30
—
—
72
G
18
12
6
SO
—
—
G
—
78
15G
174
1,560
—
GG
12G
—
192.
—
G
24
—
—
6
- *
6
—
G
48
J 6 krigsbryggeekipager ..........................................................................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
6
6
G
—
24
—
24
54
6
—
—
—
—
12
—
—
18
12
G
12
—
G
—
1GS
—
72
24G
—
—
24
12
192
24
—
G
—
258
522
612
Öl 2
—
90
552
48
G9G
—
—
—
1G8
—
—
—
—
24
192
2 ponton- och skallstygs-kolonner............................................................
—
—
2
4
G
—
8
8
IG
2
8
100
100
208
232
o
4
6
2
IG
2
18
38
2
—
—
—
—
4
—
—
G
4
—
10
4
12
—
130
—
48
194
2
—
18
4
146
16
—
G
—
192
39G
450
G82
—
7G
42G
32
534
—
2
16
112
—
2
—
—
16
148
2 Mtsignalkompanier .........................................................................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2
8
10
2
1
24
1
24
52
—
—
—
—
32
—
—
—
32
2
—
14
8
10
160
—
—
—
178
—
—
90
—
—
IG
—
8
208
322
514
610
G10
—
34
180
16
230
—
—
—
—
90
—
—
—
—
90
2 fältjernvägskompanier.....................................................................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2
8
10
2
1
16
1
IG
36
—
-
30
4
10
—
10
120
—
144
2
—
4
2
10
—
—
2
. 280
300
474
520
520
—
22
42
_
64
_
2
8
2
2
2
IG
Smnina fälttmpper
1
G
10
35
52
7
5G
56
119
14
56
1,240
1G0
1,45G
1,641
6
26
32
18
S
80
4
88
198
8
—
—
32
IG
—
5G
18
G
72
28
85
160
338
120
120
851
18
IS
157
25
378
5G
1
3G
488
1,177
2,106
2,410
4,051
10
33G
1,344
9G
1,786
1
10
48
280
90
10
7
8
40
8
.
502
B. Besättnings- och depot-trupper.
4 fästningskompanier •.........................................................................
—
—
4
12
IG
4
16
16
3G
—
IG
—
1,100
1,116
1,168
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
8
—
—
—
—
—
8
8
8
1,176
Fortifikationsstaben..............................................................................
—
3
8
7
18
10
—
—
10
—
—
—
—
—
28
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
7
—
—
—
—
7
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2
—
—
—
—
—
2
2
9
37
2
—
—
—
2
—
—
• —
—
—
—
—
—
—
—
—
Cliefsembetet vid fortifikationen och arméförvaltningen...............................
1
—
2
2
5
1
—
—
1
—
—
—
—
—
6
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
—
—
—
—
i
—
2
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2
—
—
1
—
—
—
—
—
3
3
5
11
1
—
—
—
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2 regementsdepoter..........................................................................
—
2
2
G
10
2
16
IG
34
2
18
—
400
418
464
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2
2
—
7
1
12
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2
—
—
—
—
--
’-
—
—
2
2
14
478
—
Summa besättnings- och depot-trupper
1
r>
IG
27
49
17
32
32
81
2
34
—
1,500
1,534
1,666
—
_
_
—
—
—
_
__
—
_
1
2
9
_
7
i
1
21
_
__
8
_
_
_
_
_
8
4
_
3
7
15
36
1.702
3
3
Summa summarum
2
ii
26
62
101
24
88
88
200
10
1,240
1,660
2,990
3,307
6
26
«
18
8
80
4
88
198
8
1
2
9
32
23
i
1
77
18
6
72
36
85
160
338
120
120
859
22
18
157
28
378
5G
1
3G
488
1,184
2,121
2,446
5,753
13
33G
1,344
96
1,789
l
10
48
280
90
10
7
8
40
8
502
Sammandrag.
Fält-
trupper.
Besättnings-  ocli depot-  trupper.
Summa.
Personal: Officerare .......................................................................
84
49
133
Underofficerare..................................................................
317
81
398
Spel.............. ................................................................
32
2
34
Civilpersonal ....................................................................
56
21
77
Manskap: Stam och f. d. stam.............................................
2,225
42
2,267
Beväring...........................................................
1,337
1,507
2,844
Summa personal
4,051
1,702
5,753
Hästar ............................................... .........................................
1,786
3
1,789
Fordon ........................................................................................
502
—
502
Bilaga Litt. A. 6. b.
Mobil iso ringstabo 11 för 1. Ingeniörregementet.
1*
S t
r
i d a
11
d e.
I
3 k
e
S
t
r i
d
a
n
i e.
H
ä s t
a r.
F
ord
0
n.
Officerare.
Underofficerare.
Manskap.
Officerare.
Underofficerare.
Civil personal.
Manskap.
Ul
Rid-
y
Öfrigt
manskap.
Ul
2
©
Vice-
korpraler.
Ofri
^t manskap.
B
B
&
•5
I-
O
3
©
tö
Hrj
©:
cq
Ul
p
er*
CD
[>
B
3
6
g
P
►-i
PT
©
Éd
©
5
o
ui
CT*
W
0
Ul
Ul
Ul
o-
P
er:
c
2
P
©*
j-i
•-<
H
Ul
Stam.
Beväring
Ul
CD
O
©
Ul
©
Pu
CD
pr
p
P-
CD
pr
p
►ö
CD
Oq
<
P
aq
3
P
©
p
P
pr
■<
p
oq
0*
3
CD
oq
©
■<
P
aq
3
.©
>-{
Ul |
cr=S
Q
2
1
w
99
O
c»
p
CD
er?
m
2-
CD
Ul
B
=5
P
w
p
CD
3
Ul
»
a''
2
Ul
©
W
p:
g
Ul 1
p
j
3
P
i
O
3
©
Or
dq
©
g
aq
to
oq
B
P
P
Oq
3
S
3
aq
P
P
B i
p 1
©
3_
t
s-
13
o
3?
1
3
pr
p
3
P
3
Ul
&
1
2
0
P
PT
VP
p
p-
©
§*
O
»1
PT
g
pr
2;
CD
g
p
©
p
g
p
i
P>
3
dq’
9
p
3
©^
o
o
2
o‘
O
*
©
©
g
p
CD
P-
CD
l-J
p"
qq
3
CD
O
P
CD
''
1
i
©
Sjukvårds-
Öfrige.
Ul
p"
PT
■<
po
cd
aq"
CD
CD
P
CD
po
&
aq
CD
Sjukvårds-
Hästskötare,
beridne.
Kuskar.
C:
K
aq
©
■
Handtverkare.
Summa.
!
pr
p
©
pr
p:
P
©
Kuskar.
P
JS
0
er*
CD
ht.
31
3
© |
3.
pl
©
p->
0
3
©
3
re af reserv-
hästar.
O
©
pr
p
C:
dq''
©
Summa
1
3-spända.
OD
CD
3*
P-
P
3-spända.
2-spända.
|
Iso
CD
►O
p:
3
P-
P
2-spända.
to
CD
>3
p:
3
Pi
P
2-spända.
A. Fälttrupper.
j Vid 1 fördelnings stab.....................
1
1
2
i
1
3
_
■
_
2
2
1
1
1
3
1
5
5 i
I
8
1
5
2
8
1
1
_
;
11
Vid 2 fördelningars staber................
—
2
2
4
2
—
-
2
—
—
—
—
—
6
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
—
—
—
-
4
—
—
—
4
2
—
2
—
__
—
2
—
6
10
10
. 16
2
10
4
—
16
—
—
—
—
2
—
_
—
2
1 fältingeniörkompani.......................
—
1
4
5
—
8
8
16
2
8
200
—
208
231
1
1
—
—
1
3
__
—
—
—
—
1
2
5
5
—
—
12
1
3
2
1
5
—
1
—
13
26
29
260 M
—
11
212)
—
32
1
4
—
1
—
1
—
1
8 j
2 fältingeniörkompanier ..................
—
2
8
10
—■
16
16
32
4
16
400
—
416
462
—
—
—
2
2
—
—
2
6
—
—
—
—
_ ;
—
2
4
10
10
—
—
24
2
6
4
2
10
—
2
—
26
52
58
520'')
—
22
423)
—
64
2
8
—
2
—
2
—
2
16 ;
1 krigsbrvErerekipasre.......................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
1
1
4
—
4
9
1
—
—
2
3
2
1
2
—
1
28
—
12
41
—
—
4
2
32
4
1
—
43
87
102
102
—
16
92
8
116
—
28
—
—
—
4
—
32
2
d:o
........................
_
_
_
_
_
_
—
—
__
-L_
—
—
—
2
2
2
8
—
8
18
2
—
—
4
6
4
2
4
—
2
56
—-
24
82
—
__
8
4
64
8
2
—
86
174
204
204
—
32
184
16
232
—
—
56
—
—
—
8
—
64
1 fältjernvägskompani.......................
—
1
4
5
1
1
8
—
8
18
—
—
—
—
—
—
15
2
5
5
60
72
1
—
2
1
5
—
1
140
150
237
260
2601)
—
11
212)
—
32
1
4
—
1
—
1
—
1
8 j
1
d:o
......................
.
—
—
1
4
5
1
— .
8
8
18
-
—
—
—
—
— 1
—
15
2
5
5
60
—
72
1
—
2
1
5
—
1
140
150
237
260
260’)
11
212)
—
32
1
4
—
1
—
1
—
1
8 i
: 1 ponton- och skanstygs-kolonn..........
Summa fälttrupper
_
i
2
3
—
4
4
8
1
4
50
50
104
116
1
2
3
1
—
8
1
9
19
1
—
—
2
3
2
—
5
2
6
65
—
24
97
1
—
9
2
73
8
3
—
96
198
225
341
-
38
213
16
267
1
8
56
1
—
—
8
74 |
—
3
4
17
24
3
28
28
59
7
28 ■
650
50
728
818
3
13
16
9
4
36
2
40
91
4
8
12
8
3
44
12
40
174
120
60
406
9
9
34
13
194
20
14
280
5/3
1,026
| 1,153
1,9710
3
156
6004)
40
799
6
28
140
6
3
5
20
5
213
B. Besättnings- och depot-
trupper.
1 fästningskompani..........................
1
3
4
1
4''
4
9
4
300
304
317
_
2
2
_
■
_
2
!
2
319
1 1
d:o
..........................
—
—
1
3
4
1
4
4
9
—
1 4
—
300
304
317
—
--
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
—
—
—
—
2
—
.-
—
—
2
—
—
—
—
—
—
2
2
319
—
—
—
—
—
—
—
—
—
-*
—
i Fortifikationsstaben...........................
—
2
4
4
10
6
—
_
6
—
—
""
16
—
—
—
—
—
-
—
—
3
—
3
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
__
2
—
—
2
2
b
21
2
—
—
2
—
—
—
—
—
—
—
—
— |
i Chefsembetet vid fortifikationen och
arméförvaltningen.........................
1
1
1
3
| _
__
—
—
_
_
i "
3
_
—
—
—
—
—
—
_
—
-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
—
—
1
1
1
4
1
—
~
—
1
—
—
—
—
—
—
—
Regementets depot..........................
S:a besättnings- o. depot-trupper
_
1
1
3
5
1
8
8
17
i 1
9
—
200
209
i 232
—
—
—
—
—
—
—
—
-
—
1
1
4
6
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
—
—
—
—
—
-
1
1
7
239
1
| —
t
3
8
14
26
1 9
16
16
41
’ 1
17
800
817
885
_
_
—
_
_
-
—
1
4
4
9
4
-
_
_
—
4
1
—
3
—
—
—
4
8
1
1
17
902
3
—
_
—
3
—
—
! -
—
—
—
i -
—
1 -|
Summa summarum
1
G
12
31
50
12
44
«
100
8
45
050
850
1,545
1,703
3
13
16
9
4
36
2
40
91
1 4
1
4
1 12
21
8
j 3
44
16
40
174
120
60
410
10
9
1 .
j 34
16
194
20
14
280
577
: 1,034
1,170
2,873'')
G
i 156
6004)
40
| 802
| 6
| 28
140
I
I 6
3
5
| 20
1 5
1 213
'') Marketentare med biträden äro icke inräknade i denna personal.
s) 2 af desse anskaffas
af marketentarne.
s) 4 af desse anskaffas af marketentarne.
4) 10 af desse anskaffas af marketentarne.
i Regementschef.....................
j Öfverstelöjtnanter ocli majorer
: Kaptener .....................
Subalternofficerare ..............
j Underofficerare:
Fanjunkare...................
Sjukvåxdssergeanter ......
Öfrige
d:o ..........
Sjukvårdskorpraler .........
Ofrige
d:u
Läkare ..............................
Hästläkare ........................
Intendent ........................
Förrådsförvaltare ...............
Befintlig e.
Behof.
Enligt
Yämpligtige.
Summa.
Öfver-
skott.
Brist.
stat.
F. d. stam-  personal.
Öfrige.
1
1
_
1
6
4
-
—
4
2
Bristen fylles med pensionerade disponible regementsofficerare.
15
14
—
_
14
—
1
Bristen fylles med pensionerad disponibel kapten.
44
23
1
20
44
—
21
16
—
16
—
5
Bristen fylles med pensionerade disponible fanjunkare (2) och med uppflyttade sergeanter (8).
4
2
—
—
2
-
2
Bristen (2) fylles med uppfljritade sjukvårdskorpraler.
80
59
3
2
64
—
16
Bristen (3+16=19) fylles med pensionerade disponible sergeanter (4) och med uppflyttade korpraler (15).
2
3
—
3
1
—
Bristen (2—1=1) fylles med befordrad sjukvårdsvicekorpral.
84
59
3
6
68
—
16
Bristen (15+16=31) fylles med uppflyttade vice korpraler.
| _
8
—
3
3
Samtlige läkare användas vid härens sjukvårdstrupper.
4
1
—
1
3
Bristen fylles med extra hästläkare.
1
1
~
-
1
—
4
4
—
-
4
—
—
Handtverkare................
Spel............................
Manskap: Vice korpraler:
Stam och f. d.
Beväring:
B e f i n
11 i g 0
Behof.
Enligt
Värnpligtig^.
Summa.
Öfver-
skott.
Brist.
stat.
F. d. stam-  personal.
Öfrige.
12
12
12
16
13
1
1
15
-
1
Sjukvårds-..............................
3
4
4
1
Öfrige....................................
89
89
—
31
120
31
—
I anspråk tagne vice korpraler...
93
93
93
Siukvårdssoldater....................
16
16
_
16
_
Öfrige d:o .......................
1,044
641
490
—
1,131
87
__
Summa
1,153
750
490
1,240
87
—
1,240
I anspråk tagne vice korpraler...
31
Sjukvårdsmanskap....................
9
Öfrigt d:o .......................
1,418
i 1. uppbådet
Summa 1
,
( 2. uppbådet
1,458
_
:
1.573
1,277
1,573
1,277
115
1,277
• -
Bristen fy lies med spelelev.
Öfverskottet användes att fylla bristen af sjukvårdskorpraler.
Öfverskottet användes att fylla bristen af korpraler.
öfverskottet (omkr. 7 %) ej att påräkna, såsom utgörande tillfälligt sjuke, uteblifne in. fl.
Öfverskottet (omkr. 8 %) ej att påräkna, såsom utgörande tillfälligt sjuke, uteblifne m. fl.
Bilaga Litt. A. 6.
c.
Mobiliseringstabell för 2. Ingeniörregementet.
A. Fälttrupper.
B
t
r
i
i a n
i e.
I
C
k
e
S
t
r
i
d
a
11
d
e.
Summa personal.
H ä sta r.
F 0
r d o
n.
Officerare.
Underofficerare.
GG
o
Manska p.
GG
P
B
B
pa
Officerare.
U n d o
r o f f i c e r a r e.
Civil personal.
CG
O
M
ans
k a
P-
GG
B
B
p
Rid-
ö
ti
pa
crq
W
®
CD
CD
ti
GG
B
B
p
w
p
®
CD
CD
P
ro
CD
►tf
pa:
tf
P
O
tf
tf.
H
o
P
CD
Vt
SO
►tf
CO
pa
crq
tf
tf
CO
CD
p:
tf
tf
tf"
O
tf
ti
®
P
05
pa
►tf
00
pa
aq
tf
p
CO
DO
►tf
pa:
tf
fp
tf
tö
ti
crq
crq
4
tf
crq
tf
tf
CO
CD
►tf
p:
tf
P
SO
®
®
crq
ti
tf
t+s
P
crq
tf
to
DO
►tf
so:
tf
P
HÖ
o:
ti
ctf
tf’
P-
®
3.
p
aq
tf
tf
ti
to
DD
►tf
so:
tf
P-
P
ce
tf
er1
CD
►tf
tf
O
.
P
aq
tf
p
ti
to
DO
►tf
p:
tf
P^
P
t
B
0
tf.
o''
tf
DO
tf
aq
tf
p
ti
to
►tf
p:
tf
P-
SO
HÖ
0
ti
tf
aq
o
tf
q§
tf
to
DO
►tf
so:
tf
P-
P
g
P
ti
Vt
CD
CD
tf
s.
tf
aq
tf
s
to
DO
►tf
p:
tf
P-
P
GG
P
B
B
SO
fcd
CD
crq
CD
3
CD
tf
et
O
CD
Ml
O:
t+s
CD
*-i
in
C“t-
CD
u
So
tf
®
>S
O
CD
P“
B
o’
y-i
o
ti
w
tf
►tf
5
0
ti
CO
&
tf^
CD
0
O
CD
O
8a
ti
CD
CO
0
0
So
hö
Sa
0
0
Vt
Sa
CD
m
CD
ti
crq
o
pa
0
CD
ti
w
o
►tf
tf,
CD
w.
0
g
3
pa
<
®"
CD
Vt
O
ti
P
CD
J-i
(ifrigt
manskap.
CO
0
B
pa
H
sa
►tf
c-t
CD
0
CD
ti
CO
&
SB
CD
0
O
tfa
CD
ti
Sa
►-i
®
CO
tf
B
B
S®
HÖ
tf
£
1
SB
ti
CD
CO
®
ti
crq
CD
pa
tf
CD
O
►tf
Sa
CD
ti
CO
tf
B
P
K
tf:
tf:
Vt
Sa
g
CO
l:
CD
CD
3
g
M
tf_
CD
tf
P-
CD
tf
c+-
HÖ
o:
B
JOO
P
DO
Si
ti
4
so
pa
ti
P
H
CD
®
crq
ti
S»
tfa
ÖB
O
ti
Fn
tf
P
<1
®
ti
Vt
So
i-i
P
**
pa
Vt
B
pa:
DD
tf
t!
P
CO
tf
0,
B
pa
Yice
korpraler.
Öfrigt mans
kap
CO
tf
B
B
SO
W
crq
tf
®
®"
CD
®~
O:
crq''
P
CO
pa
B
tö
CD
tf:
ti<
5"
crq
vt
£50
tf-
ep
O:
E
crq''
p
Stam-
B e y ä
ring.
Soldater.
m
vt
tf
4
P
m
vt
ct
tf:
ti
?a
P
bi
tf
CD
Vt
SO
tf
M
pa:
C-+-
CD
vt
o:
SO
ti
CD
O
er*
®
M-
P
tf
P
a
p
tf
|3.
&
i-b
O
tf
P
O
tf
®
HÖ
O:
pa
ti
tf-* ®
p:
® p
tf ^
tf tf
®
CD
ti
<
d
►tf
►tf
pa
DO
DO
tf
P
w
o
pa
4
O:
E
crq''
p
CO
B
0
tf
tf’
vt
<i
Dio
ti
P--
CO
O:
g
cfq’
p
w.
Vt
<
po
ti
pJ
ep
O;
crq''
CD
tf''
vt
po
ti
p.,
DO
M
a4 tf:
2 3-  B. gL
tf ©•
® oj
H
CD
HÖ
p:
CD
crq''
tf
so
55"
®
ti
w
tf
CO
vt
tf
ti
H
P
tf
P
®
ti
K*
P
ti
P
CO
tf
2
3
P
Vid stora högqvarteret......................................
1
2
1
4
1
_
_
1
_
_
_
—
_
5
—
—
_
_
_
—
—
—
—
—
_
—
—
—
—
—
—
_
_
_
_
5
_
_
_
5
2
•''_
3
1
_
_
1
2
_
9
14
14
19
4
12
6
22
1
1
2
Vid 1 fördelnings stab.......................................
—
1
—
1
2
1
—
—
1
—
—
—
—
—
3
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
-''
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2
—
—
—
2
1
—
1
—
—
—
—
1
—
3
5
5
8
1
5
2
—
8
—
—
—
—
—
—
1
—
—-
—
1
Yid 2 fördelningars staber..................................
—
2
—
2
4
2
__
—
2
—
—
—
—
—
6
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
4
—
—
—
4
2
—
2
—
—
—
—
2
—
6
10
10
16
2
10
4
—
16
—
—
—
—
—
2
—
—■
—
2
1 fältingeniörkompani.......................................
—
—
1
4
B
—
8
8
16
2
8
ISO
20
208
231
—
—
—
1
1
—
—
1
3
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
2
5
—
5
—
12
1
3
2
1
5
—
—
1
—
13
26
29
260’)
—
11
212)
—
32
—
i
4
—
—
1
—
1
—
1
8
! 2 fältingeniörkompanier......................................
—
—
2
8
10
—
16
16
32
4
16
360
40
416
462
—
—
—
2
2
—
—
2
6
—
2
4
10
—
10
—
24
2
6
4
2
10
—
—
2
—
26
52
58
5201)
—
22
42:i)
—
64
—
2
8
—
_
2
^ -
2
—
2
16
1 krigsbryggeekipage......................................
—
—-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
1
1
—
4
—
4
9
1
—
—
—
—
2
—
3
2
1
2
—
1
—
28
12
41
—
—
4
2
32
4
—
1
—
43
87
102
102
—
16
92
8
116
—
—
—
28
—
—
—
—
4
—
32
2
d:o
.........................................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2
2
2
—
8
—
8
18
2
—
—
—
—
4
—
6
4
2
4
—
2
—
56
24
82
—
—
8
4
64
8
—
2
—
86
174
204
204
—
32
184
16
232
—
—
—
56
—
—
—
—
8
—
64
1 fältsignalkompani...........................................
1
4
5
1
1
12
—
12
26
—
—
—
—
16
—
—
16
1
—
7
4
5
80
—
—
89
—
—
45
—
—
8
—
4
104
161
257
305
306
—
17
90
8
115
—
—
—
—
45
—
—
—
—
—
45
1
d:o
...........................................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
4
5
1
—
12
1
12
26
—
—
—
—
16
—
—
16
1
—
7
4
5
80
—
—
89
—
—
45
—
—
8
—
4
104
161
257
305
306
—
17
90
8
115
—
—
—
—
45
—
—
—
—
—
45
1 ponton- och skanstygs-kolonn............................
—
—
1
2
3
—
4
4
8
1
4
50
BO
104
116
1
2
3
1
—
8
l
9
19
1
—
—
—
—
2
—
3
2
—
5
2
G
—
65
24
97
1
—
9
2
73
8
—
3
—
96
198
225
341
—
38
213
16
267
—
1
8
50
—
1
—
—
8
—
74
Summa fälttrupper
1
3
G
18
28
4
28
28
60
7
28
590
no
728
823
3
13
16
9
4
44
2
48
107
4
—
—
—
32
8
—
44
10
3
28
16
45
160
164
60
445
9
9
123
12
184
36
1
22
208
604
1,080
1,257
2,080 '')
7
ISO
7444)
56
987
1
4
20
140
90
4
4
3
20
3
289
B. Besättnings- och depot-trupper.
1 fästningskompani............................................
—
—
1
3
4
1
4
4
9
—
4
—
2505)
254
267
2
2
2
2
269
1
d:o
............................................
—
—
1
3
4
1
4
4
9
—
4
—
2505)
254
267
2
2
2
2
269
Fortifikationsstaben..........................................
—
1
4
3
8
4
—
—
4
—
—
—
—
—
12
—
—
—
—
—
~
—
—
—
—
—
—
4
—
—
—
4
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
4
16
Cliefsembetet vid fortifikationen och arméförvalt-
ningen..........................................................
—
—
1
1
2
1
—
—
1
—
—
—
—
—
3
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
—
—
—
—
1
2
2
2
2
4
7
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
V
—
—
Regementets depot................................ ...........
—
1
1
3
5
1
8
8
17
1
9
—
200
209
232
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
1
—
4
—
6
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
—
—
—
—
—
—
—
—
1
1
7
239
Summa Besättnings- och depot-trupper
2
8
13
23
8
16
IG
40
1
17
—
700
717
781
—
—
—
| -
—
—
—
—
—
—
1
1
5
-
4
1
12
—
—
—
4
—
—
—
—
4
3
—
--
—
—
—
—
3
7
19
800
Summa summarum
1
5
14
31
51
12
44
44
100
8
1 45
590
810
1,4451| 1,604
3
13
16
9
4
44
2
48
107
4
1
1
5
32
12
1
56
10
3
28
20
45
160
164
60
449
12
9
123
12
184
36
1
22
208
607
1,087
1,276
2,880'')
7
180
7444)
56
987
1
4
20
140
90
4
4
3
20
3
289
i) Marketentare med biträden äro icke inräknade i denna personal.
2) 2 af desse anskaffas af marketentare.
3) 4 af desse anskaffas af marketentare,
4) 6 af desse anskaffas af marketentare.
5) Då 2. uppbådet inkallas, ökas denna siffra till 800, eller samma styrka som vid 1. ingeniörregementet.
Regementschef...............................
Öfverstelöjtnanter och majorer.........
Kaptener......................................
Subaltemofflcerare.........................
Underofficerare: Fanjunkare............
Sjukvårdssergeanter.
Öfrige d:o
Sjukvårdskorpraler...
Öfrige d:o
Läkare.........................................
Hästläkare....................................
Sekreterare..................................
Intendent .....................................
Förrådsförvaltare..........................
Telegrafister ................................
B
f i n
Ilig
e.
Bo-
Värnpligtige.
ÖtVor-
Brist.
hof.
Enligt
V. d.
Sum-
skott.
stat.
stam-
per-
sonal.
Öfrige.
ma.
i
i
i
Handtverkare........................
5
4
—
—
4
—
i
Bristen fylles med pensionerade disponible regementsofficerare.
Vaktmästare.........................
17
14
—
—
14
—
3
Blåsten fylles med pensionerade disponible kaptener.
Spel...................................
44
23
i
20
44
—
—
Manskap: Vice korpraler:
Sjukvårds-..............
21
16
—
—
16
—
5
Bristen fylles med pensionerade disponible fanjunkare (2) och med uppflyttade sergeanter (3).
Öfrige....................
4
2
—
—
2
—
2
Bristen (2) fylles med uppflyttade sjukvårdskorpraler.
: I anspråk tagne vice
88
59
3
2
04
—
24
Bristen (24+3=27) fylles med pensionerade disponible sergeanter (4) och med uppflyttade korpraler (23).
Stam- och f. d. stam-
2
3
—
—
3
i
—
Bristen (2—1=1) fylles med befordrade sjukvårdsvicekorpraler.
Sjukvårdssoldater ....
92
59
3
6
68
—
24
Bristen (24 +23=47) fylles med uppflyttade vicekorpraler.
Öfrige
d:o ....
--
3
—
—
3
3
—
Saintlige läkare användas vid härens sjukvårdstrupper.
4
1
—
—
1
—
3
Bristen fylles med extra hästläkare.
1
1
—
—
1
—
—
Beväring: I anspråk tagne vice
korpraler...................
1
1
—
—
1
—
—
Sj ukvårdsmanskap.....
5
5
—
—
5
—
—
Öfrigt
d:o ......
32
—
—
—
—
—
32
Bristen fylles genom uppgörelse med civile telegrafister.
Summa /
\ af 2.
Summa
uppbådet
B
ofin
t 1 i g
e.
Bo-
Yärnpligtigo.
Öfver-
Brist.
hof.
Enligt
stat.
F. d.
stam-  per-  sonal.
Öfrige.
Sum-
ma.
skott.
12
12
12
1
1
—
—
1
—
—
18
13
i
1
15
—
3
3
4
—
—
4
i
—
73
89
—
31
120
47
—
93
93
93
20
20
—
—
20
—
—
1,019
637
490
—
1,127
108
—
1,132
31
9
750
1,2
490
40
1,240
108
1,408
—
—
—
—
—
—
1,448
—
—
1,573
1,573
125
—
—
—
—
1.277
1,277
1,277
—
Bristen fylles med spelelever.
Öfverskottet användes till att fylla bristen af sjukvårdskorpraler.
Öfverskottet användes till att fylla bristen af korpraler.
Öfverskottet (omkr. 9 %) ej att påräkna, såsom utgörande tillfälligt sjuke, uteblifne, m. fl.
Öfverskottet (omkr. 8 %) ej att påräkna, såsom utgörande tillfälligt sjuke, uteblifne, m. fl.
Bilaga T Att. A. 7. a.
Sammandrag; af träimens mobiliserin^stabeller.
O
o
O
För fältliären.
A. För C fördelningar.
P
e
r
8
o
n
a
1
H ä s t
a r.
F 0
r d
O
n.
Office r a r
e.
u
eder
o f f i c e r a
e.
1
Civ
i 1
1»
r s o n a
l.
U1
o
M
a n
s k
a p
XJl
B
p
O
tö
O
E
d-
ö
d
crq
CD
CD
GG
P
d
crq
p
p-
ro
P
Hd
o:
&
ti-
CD
-q
P
crq
ti
p
^GG
ti''
K
ro
o
Hi
d
crq
p
ro
ro
Pj
hj
p
CD
pc
P
crq
p
ro
^ro
P^
P
Hd
g
CD
o"
ro
ti''
p^
o
p?
rf
o
rf
oq
ti
p
ro
ro
P
P
ni
PC
CD
CD
ti
O
P
oq
ro
ro
ti''
Pj
r
O
ro
p
crq
p
ro
ro
p:
ST
O
§:
rf
ro
O
crq
§
"
ro
p
w
p
CD
ro
CD
CD
to
p:
Pj
P
h-1
O
ti
P^
CD
Hj
rf
crq
p
ro
| ro
P
fcd
M
CD
o’
ro
d
crq
p
A
ro
p"1
W
P
ro
ro
P
rf
Oq
i
ti
8
GG
ti
3
O:
d
ro
cd
p
cd"
a
o
sE.
c’
CD
Hi
§
CD
GG
er*
P
o
o
rf
O
U1 |
3
p
hej
P
ti''
PC
P
cd
GG
CD
crq
o
p
ti
CD
w
O
i-l
P
CD
►i
GG
§
2
P
hd
CD
03
CD
tH
p:
PC
P
CD
cd,
ti
p-,
cd
Hi
p:
PC
P
CD
p:
p:
PC
P
CD
>
O
cd
PC
p
d
PC
Hi''
hL
P
CD
b?
P
crq
P
ti
<
p
P
ni
p
Jernvägs- och telegraf-tjensteman.
Tjensteman vid förvaltningstrupperne.
Kassörer och kontrollörer.
GG
PC
p-
p
w
1
<
CD
Hi
PC
p
GG
P
Vice
korpraler.
Ö f
r i g t ma
n s 1
Ap-
GG
P
fcd
crq
ti
CD
CD*
GQ
CD
O:
crq"
p
m
PC
po
ti--
ro
O:
HJ5
crq"
p
Stam.
B
e v ä
i n
GG
|
do
O;
. crq’
CD
<
po
pL
O:
<£}’
o
UA
pc
do
Pj
O:
hF
crq"
CD
Soldater.
GG
P .
m
yc
Hi
ce
O
o
m
PC
Hi"
P
CD
ti
PC
6
p
d
''
O
CD
PC
P
b-"
O
GG
PC
>-i_
£
rf:
ti-
CD
Kuskar.
Hästskötare.
Hd
o:
d
i_j d
P
P M
• * d
o
CD
W
o
o
PC
p
Hi
Hd
o
ro
o"
ti
CD
GG
P
crq
P
p
p
ti
p^
d
YC
p
CD
m
p
s 5
p ^
ti p:
Vd
p ti
■ ti''
crq
cn
U1
ti
g
p
m
Fö
do
p
rf:
tö
CD
ti
p
O
CD
CP
©
td
CD
ti-
ti
p
O
o
Hi_
p
ro
ti''
P
t»
p:
ti
ti--
P
I l:o) Sjukvårdstrupper:
46 flyttande sjukhus för 150 sängar..................................
—
—
—
—
—
—
4G
4G
92
—
184
4G
138
46
—
46
46
—
—
—
—
46
—
368
—
184
92
—
—
276
—
460
46
—
184
460
—
138
—
138
—
—
—
1,702
1.978
2,530
—
230
1,288
—
1,518
—
92
92
—
368
—
—
—
—
—
—
552
It sjukvårdskompanier.....................................................
—
11
22
33
n
—
55
11
44
11
132
11
66
—
—
11
—
—
—
—
—
—
—
88
44
154
44
352
—
352
88
1.056
88
—
__
—
132
—
121
11
OO
—
—
—
—
1.529
2.079
2.376
—
187
286
22
495
—
22
—
88
22
—
u
—
—
—
—
—
143
Summa
—
11
22
33
n
—
101
57
13G
11
316
57
204
46
—
57
46
—
—
—
—
46
--
456
44
338
13G
352
—
352
364
1,056
548
46
—
184
592
—
259
11
171
—
—
—
—
3,231
4,057
4,906
—
417
1,574
22
2,013
—
22
92
88
114
—
368
n
—
—
—
—
—
G95
2:o) Öfrige trångtrupper:
Trängstaben..................................................................
G
—
6
12
—
—
G
6
—
—
12
—
—
G
—
—
—
—
—
—
—
—
6
6
—
—
—
—
—
6
—
—
—
G
—
12
18
G
—
G
—
—
—
—
54
54
90
G
42
48
—
9G
-
6
—
—
G
—
—
12
—
—
—
—
—
—
24
Till fördelningames högqvarters träng ..............................
—
—
—
—
—
—
—
G
—
G
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
12
—
—
—
—
12
108
GG
6
24
48
30
—
—
30
336
33.6
342
G0
78
. 300
48
486
—
G
—
—
24
—
48
—
G
12
G
24
33
G
144
24 proviantkolonner.........................................................
—
24
24
48
—
24
—
120
—
120
264
—
—
—
—
—
24
—
—
—
—
24
48
48
—
120
—
120
120
—
—
—
—
—
1,008
48
24
116
24
—
—
120
480
2,480
2,720
3,128
—
G28
3,336
232
4,196
—
—
—
—
24
24
1,620
—
—
—
—
1,668
24 furagekolonner .........................................................
—
24
24
48
—
24
—
72
—
72
168
—
—
—
—
—
—
24
—
—
—
—
24
48
48
—
96
120
120
—
—
—
—
—
1,488
48
24
120
24
—
—
96
480
2,280
2,496
2,808
528
2,976
240
3,744
—
—
—
—
48
1,440
—
_
—
—
—
—
—
3,488
6 boskapskolonner........................................................
—
—
—
—
—
6
—
G
—
G
18
—
— •
—
—
—
—
—
—
—
--
—
—
—
—
—
6
—
—
—
—
—
G
—
6
—
6
—
—
—
120
—
120
258
264
2S2
—
24
12
—
36
—
—
—
—
—
—
6
—
—
—
—
—
—
—
6
6 hästdepoter...............................................................
—
—
6
G
—
6
—
6
—
6
18
—
—
—
6
—
—
—
—
—
—
—
—
6
—
G
—
G
6
—
—
—
G
—
12
~
18
300
G
—
—
12
—
35,1
366
39G
48
24
G00
672
—
—
—
—
6
—
G
—
—
—
—
—
_
32
Summa
G
48
G0
114
—
G0
G
216
—
204
486
—
—
—
12
_
__-
48
__
_
_
—
48
108
102
_
228
_
24 G
246
18
_
_
_
18
12
3.294
180
84
ÖGO
108
30
120
228
1,110
5,762
6,236
7,040
GG
1,348
6,696
1,120
9,230
12
108
24
3,120
12
6
12
G
24
12
G
3,342
Simma sjukvårds- och öfrige träng-trupper
G
59
82
147
n
CO
107
273
136
215
802
57
204
46
12
57
46
48
—
—
—
46
48
564
146
338
364
352
246
598
382
1,056
548
46
18
19G
3.88G
180
343
571
279
so
120
228
1,110
8,993
10,293
11,952
GG
1,765
8,270
1,142
11,243
—
34
92
88
222
21
3,488
23
G
12
G
24
32
G
4,037
B. Till öfrige härdelar.
Störa högqvarterets träng...................................................
—
—
—
—
—
—
—
2
—
—
2
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
3
—
Q
0
—
—
—
—
—
4
29
28
O
0
G
18
5
—
—
11
104
107
109
24
32
102
12
170
—
1
—
—
8
—
16
1
2
O
13
3
2
49:
1 1 trängstab......................................................................
1
—
1
2
—
—
1
■ 1
—
—
2
—
—
—
1
—
—
—
—
—
—
—
—
1
1
—
—
—
—
--
1
—
—
—
1
—
2
3
1
—
1
—
—
—
—
9
15
1
7
8
—
16
—
1
—
—
1
—
—
2
~
—
—
—
—
—
4
Rytterifördelningsqvarterets stabsträng..................................
—
—
—
—
—
—
—
1
—
—
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
3
7
—
■ —
2
—
—
—
1
13
1 9
JO
14
7
8
G
—
21
—
—
—
—
2
—
—
—
—
—
1
—
—
—
j Hufvudarméns etappqvarter...............................:................
—
1
2
O
O
—
1
—
2
—
—
O
O
—
—
—
—
—
—
—
9
—
2
7
—
18
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
24
—
—
—
—
__
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
D:o
förvaltningstrupper........................................
—
—
—
—
—
—
--
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
ii
1
8
—
20
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
— •
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
20
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2 sjukhusafdelningar (100 sängar)........................................
—
—
—
—
—
—
1
1
2
—
4
1
2
1
—
1
1
—
—
—
—
1
—
7
—
3
2
—
—
—
4
—
G
1
—
4
8
—
O
—
2
—
—
—
—
28
09
OO
44
—
5
24
—
29
—
—
2
—
2
—
6
—
—
—
—
2
—
—
12
1 flyttande sjukhus (20 sängar)...........................................
—
—
—
—
—
—
1
—
1
1
3
1
2
—
—
1
—
—
—
—
—
—
—
4
—
1
1
—
—
—
2
—
3
—
—
2
2
—
1
—
1
—
—
—
—
11
13
20
—
3
8
—
11
—
—
1
1
—
1
—
—
—
—
—
—
—
3
V* sjukvårdskompani .......................................................
—''
—
1
1
—
—
4
—
2
—
G
1
3
—
—
1
—
—
—
—
—
—
—
5
2
8
4
16
—
16
4
48
4
1
—
—
G
G
1
2
—
—
—
—
72
100
111
—
8
12
2
22
—
1
—
4
1
—
—
1
....
—
—
—
—
—
7
2 proviantkolonner.............................................................
—
2
2
4
—
2
—
8
—
S
18
—
—
—
—
—
—
2
—
—
—
—
2
4
—
8
—
8
8
—
—
—
—
—
84-
4
2
8
2
—
—
12
32
144
160
lss
—
46
168
IG
230
—
—
—
—
2
2
80
—
—
—
—
—
—
—
84 1
4 hafrekolonner................................................................
—
4
4
8*
—
4
—
IG
—
16
36
—
—
—
—
—
—
4
—
—
—
—
4
8
—
8
—
32
32
—
—
—
—
—
224
8
8
4
16
4
—
—
16
32
312
352
408
—
76
464
32
572
112
—
—
8
—
—
—
—
—
—
—
—
—
120
4 hökolonner...................................................................
—
—
4
4
—
4
—
16
—
—
20
—
—
—
—
—
—
4
—
—
—
—
—
4
4
—
16
—
16
16
-
—
—
—
—
—
no
4
4
12
4
—
—
16
32
188
220
252
—
48
232
20
300
—
—
—
—
4
—
112
—
—
—
—
—
—
—
11G
| 1 boskapskolonn................................................................
—
—
—
-
-
1
—
1
—
1
3
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
—
—
—
—
—
—
—
1
—
1
—
1
—
—
—
20
—
20
43
44
47
—
4
2
—
G
—
—
—
—
1
—
—
—
—
—
—
1
I
Simma
1
7
14
22
12
7
48
5
26
98
3
7-
1
1
3
1
10
9
ii
3
16
—
65
19
12
40
19
56
75
11
48
13
2
2
234
259
54
25
43
36
5
20
44
128
924
1,051
1,255
32
237
1,026
8-2
1,377
112
3
Q
4
29
2
216
3
1
2
4
15
3
2
399
Summa för fiiltliiiren
7
GG
96
169
i
n
72
114
321
141
241
900
60
211
47
13
60
47
58
9
11
3
62
48
G29
1
165
350
404
371
302
07 3
393
1,104
561
48
20
430
4,145
234
368
614
315
35
140
272
1,238
9,917
11,344-
13,207
98
2,002
0,296
1,224
12,620
112
37
95
92
951
26
3,704
20
7
14
10
39
15
8
4.43G
För etapp vitsen (let.
*
.
i l:o) Sjukvårdstrupper:
Sjukhuspersonalreserv.....................................................
—
—
—
—
—
—
12
—
23
—
35
—
58
—
—
12
12
—
—
—
—
12
—
94
—
46
—
39
—
39
SO
—
115
12
157
242
371
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
6 transportkommissioner och sjuktåg'' ..............................
—
—
—
—
—
. —
—
—
—
—
—
—
12
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
12
—
—
—
—
—
—
54
—
108
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
162
162
174
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
12 etappsjukhus............................................................
—
—
—
—
—
—
12
—
24
—
36
12
36
12
—
12
12
—
—
—
—
12
—
96
48
—
—
—
—
72
—
120
12
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
204
252
384
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
~
—
—
—
—
—
—
!
Summa
—
—
—
—
—
—
24
—
47
—
71
12
106
12
24
24
—
—
—
—
24
—
202
—
94
39
—
39
156
—
343
24
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
523
656
929
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2:o) Öfrige tr ängtrupp er:
6 liniekommendanturer...................................................
G
—
G
12
—
—
18
—
—
18
—
—
—
—
—
—
—
42
—
—
—
—
42
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
24
__
—
—
—
—
—
—
—
—
—
24
24
96
—-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
-
—
—
—
—
18 etappkommendanturer ................................................
—
18
18
30
—
—
—
18
—
—
18
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
18
—
—
—
—
—
—
—
—
—
18
18
72
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
6 fordonskolonner.........................................................
—
—
6
6
—
G
—
30
—
30
66
—
—
—
—
—
—
6
—
—
—
—
—
6
G
—
—
70
70
—
—
—
—
—
—
17G
—
12
18
6
—
—
24
no
326
396
480
—
84
492
3 G
Öl 2
—
—
—
—
6
—
240
—
—■
—
—
—
—
—
246
6 hästsjukhus.............................................................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
~~
18
—
—
—
—
—
—
—
—
18
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
18
—
18
18
36
—
2 fördelningsetappqvarter...............................................
—
—
2
2
—
—
—
2
—
—
2
—
—
—
—
—
—
—
4
—
—
—
—
4
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
8
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Summa
G
18
32
56
G
—
68
_
30
104
_
_
_
18
---
—
6
46
—
—
—
—
70
G
—
--
—
70
70
—
—
—
—
42
__
176
_
12
18
6
_
_
42
90
38G
456
692
__
84
492
3 G
G12
__
_
G
_
240
—
_
_
_
_
_
_
246 j
Summa för etappväsendet
G
18
32
56
—
G
24
08
47
30
175
12
106
12
18
24
24
G
46
—
—
24
—
272
6
94
—
39
70
109
.156
343
24
42
—
17G
—
12
18
G
—
—
42
90
909
1,112
1,621
—
84
492
30
G12
—
—
—
—
G
—
240
—
—
—
—
—
—
—
246
I hemorten.
6 fördelningssjukhus.....................................................
—
—
—
—
—
—
—
6
—
—
6
_
18
—
--
—
G
—
—
—
—
—
—
24-
—
—
—
—
—
—
48
—
48
—
G
—
—
.-
—
—
G
—
—
—
—
108
108
138
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
6 trängdepoter..................................................................
—
—
12
12
—
—
18
—
18
36
—
6
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
6
—
18
—
—
—
575
—
—
—
—
—
575
—
575
—
—
—
—
150
150
2,025
2,043
2,097
—
—
200
—
200
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Summa i hemorten
__
__
12
12
—
—
24
__
18
42
_
24
_
—
—
(i
—
—
—
—
_
30
_ |
18
—
_
_
623
48
—
6
575
575
_
G
__
__
150
150
2,133
2.151
2,235
200
200
_
_
_
_
_
_
_
_
Stimma stimtuarum
13
84
140
237
ii
78
138
413
18S
289
1,117
72
341
59
31
84
77
64
55
ii
3
86
48
931
171
444
422
410
372
782
1,172
1,104
952
72
68
430
4.S9G
234
955
632 j
327
35
no
464
1,478
12,959
14,607
17,003
98
2,086
9,988
1,200
13,432
112
37
95
92
257
26
3,944
26
7
14
10
39
15
8
4,682
Sammandrag.
Fält-
trupper.
Linie.
Depot-
trupper.
Summa.
Personal: Officerare..............
225
12
237
Underofficerare........
1,075
42
1,117
Spel ....................
171
—
171
Civil personal ........
901
30
931
Manskap: Stam och
f. d. stam ................
1,G30
18
1,648
Beväring
10,826
2.133
12,959
Summa personal
14,828
2,235
17,063
Hästar..............................
13,232
200
13,432
Fordon .............................
4,682
—
4,682
Bilaga IAtt. A. 7. b.
Mobiliseringstal)el I för I. fördelningens allmänna träns''.
(1. trängbatalj on eu).
För fältharen:
A) För I. fördelningen:
l:o) Sjukvärdstrupper:
P
e
•
r
S
O
n
a
1.
H
ii s t
a r.
F o
r d o n.
Officerare.
1
Underofficerare.
m
Civilpersonal.
•
y
korp
M ;
n
s
r a
t»-
ce
■
p
I
CD
i
Hi
CO
|
•"
1
Rid-
!
! u
p
crq
I
te
©
CD
i ^
ce
5
P
1
Hafrevagnar.
4-spända.
te
O:
te
p*
P-
©
ni
■<
P
crq
p
p
Hi
Sjuktransportvagnar. . 2-spända.
hd
p
o
i*
crq
P
P
J-i
ro
CD
! »ö
j
P:
P
te
P
Fältsmedjor.
2-spända.
Reqvirerade vagnar.
2-spända.
Marketenterivagnar.
2-spända.
Postvagn.
2-spänd.
Posttransportvagnar.
2-spända.
■
te
p
©
CD
©
ro
CD
te
£•*
te
Intendenturvagnar.
2-spända.
te
M
®
te
o*
3
CD
<
P
crq
1
ro
CD
►ö
p:
te
!
5“
i te
p
aa
CD
<
P
crq
!
m
1
te
p:
l
P
te
|
U1
B
B I
p>
Öfvorstelöjtnanter och majorer.
te
P
*Ö
o
©
Hi
©
H
0
1
©
GG
g
Fr4
$5
©
GG
©
crq
©
p
ST
j-i
►ö
p
©
GG
§
P
te
N
©
CD
©
£
t*
P
©
te
©
•1
p:
K
P
©
H
p;
P
©
O
©
r
>1
.©
^GG
FF
P"
DO
O?
I
Magasinsförvaltare.
te
©
Hi
■<*
p:
crq
CD
©"
CD
®
g
p:
P
GG
te
P
©
fT4
ce
raler.
Ö f r i g 1
in
ans
kap.
g»
i
P
te
crq
P
©
©"
cT
1 O:
1 d?
crq*
©
ce
,GG
R4
S:o
Hi
te
CD
O:
H
crq’
©
Stam.
B
e v ii
r i n
S-
P
''
o
_—1
Soldater.
■
GG
§
P
Sj ukvårdssoldater.
^GG
P-
p:
ni
P
Hi
©
■2?.
FF
p
g;
p
Hi
©
pT
O
©
P?
P
©
ep
n
p:
te
2
■
GG
Pr4
pa
te
ni
p:
©
P
!
Kuskar.
Hästskötare.
te
O:
Hi
P
©
P
H+J
''
£
te
O
CD
O*
p
©
d
22
of
p
Hi
P
P
<
©
PT*
P
HS
©
Handräcknings-
manskap.
GG
1
B
2
p
#
FF
po
te-
rn
crq''
o
^GO
830
►i
te
CD
''
O:
d!
crq*
©
w.
&
830
O:
d!
crq''
©
P
©
5"
po
Hi
gJ-
te
Hi
a''"
"?
bd
©
1
©
O
©
d.
te
p
©
te
©
te
p
©
o
er*
©
te
P
.©
©
CD
©
Hi
te
p:
CD
P
Hi
i V3
CD
szs
p:
P
te
P
!
CD
p:
i
te
1
P
1 flyttande sjukhus för 150 sängar..................................................
—
—
1
1
2
—
4
1
3
l
—
1
1
_
~
i
—
8
4:
2
—
—
6
—
10
i
4
10
3
—
3
_
_
—
37
43
55
—.
5
28
__
33
_
! 2
_
2
_
8
_
_
12 1
■ 7 d:o
d:o »
d:o
....................................................
—''
—
—
_
7
7
14
28
7
21
7
—
7
7
—
7
—
56
_
28
14
—
—
—
42
—
70
7
—
28
70
21
—
21
—
—
259
301
385
—
35
196
—
231
—
! __
14
14
—
56
_
_
j _
_
_
j _
84
1 sj ukvårdskompani........................................................................
1
2
3
1
5
1
4
1
12
1
6
_
—
i
—
—
—
8
4
i 14
4
32
—
32
8
96
8
12
—
11
1
3
—
—
—
139
189
2161)
—
17
26-)
2
45
—
2
!
1 §
2
—
—
1
—
j _
_
_
_
_
13
1
d:o
d:o .........................................................................
1
2
O
O
i
-
5
1
4
1
12
1
6
—
—
i
—
—
—
—
8
4
14
4
32
32
8
96
8
—
12
11
1
3
—
—
—
139
189
i 216»)
—
1
17
i 262)
2
45
—
! 2
8
2
—
_
1
_
_
_
_
__
i
13
Simma
2
4
6
2
—
18
10
24
2
56
10
36
8
—
10
8
—
8
80
8
! 60
24
64
—
64
64
192
96
8
_
32
104
—
46
2
30
__
—
—
—
574
722
872■)
—
74
2763)
4
354
—
| 4
j 16
16
20
—
64
2
I -
—
i —
—
—
1 122 1
2:o) Öfrige trängtrupper:
Trängstaben ....................................................................................
i
1
2
—
—
1
i
—
2
—
—
—
i
—
—
—
—
—
1
1
—
—
_
—
—
1
—
—
—
l
—
2
3
1
—
1
—
—
—
—
9
9
151)
i
7
83)
16
—
1
_
_
1
—
_
2
—
-
_
4
Till fördelningens högqvartors träng ...............................................
"
—
—
—
—
—
i
—
_
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
*
—
2
—
—
—
—
2
18
11
1
4
''8
5
—
—
5
56
56
57
10
13
50
8
81
—
1
—
4
—
8
—
1
2
i
4
2
1
24
1 proviantkolonn ................................................................
1
1
2
—
i
5
—
5
11
—
—
—
—
—
i
—
1
2
9
—
5
5
5
—
—
-
—
—
72
2
1
5
1
—
5
20
106
116
133
—
27
144
10
181
—
—
—
1
1
70
_
_
_
_
__
72
3 proviantkolonner ...............................;.....................................
—
3
3
6
—
3
15
—
15
33
—
—
—
3
—
3
6
6
15
—
15
15
—
—
—
—
—
—
216
6
3
15
3
—
—
15
60
318
348
399
—
81
432
30
543
—
—
_
—
3
3
210
_
_
■_
__
216
1 furagekolonn ........................................................................
—
1
1
2
1
—
3
—
3
7
—
—
—
—
1
—
1
2
2
_
4
—
5
5
—
—
—
—
—
—
62
2
1
5
1
__
—
4
20
95
104
117
—
22
324
10
156
—
—
—
—
2h
60
_
_
_
_
62
3 furagekolonner ............................................................
—
3
3
6
3
—
9
—
9
21
—
—
—
—
_
3
—
3
6
6
12
—
15
15
—
—
—
—
—
186
6
3
lö
3
__
12
60
285
312
351
—
66
372
30
468
—
—
_
6 6)
—
180
_
_
_
186
1 boskapskolonn ....................................................................
—
—
—
1
—
1
—
1
3
—
—
—
—
—
—
—
—
-
—
—
—
1
—
—
—
—
—
—
l
—
1
—
1
—
—
__
20
20
43
44
47
4
2
—
6
—
—
_
_
1
_
-
1
1 hästdepot ........................................................................
—
—
1
1
—
1
—
1
—
1
3
—
—
i
—
-
—
—
1
—
—
1
1
1
—
—
—
l
—
2
—
• ^
50
1
—
_
2
—
59
61
66
8
4
loo
112
—
—
_
_
1
__
1
_
- |
2
Summa
i
8
10
19
—
10
1
36
—
34
81
_
—
-
2
_
_
8
—
8
18
17
-
38
-
41
41
3
_
_
—
3
2
559
30
14
94
18
5
20
38
185
971
1.050
1,185'')
11
228
1,1363)
188
1,563
—
2
—
—
18
4
530
2
1
2
i
4
2
l
567
B) Till öfriga härdelar:
lji sjukvårdskompani (skall sammanslås med l/i d:o från II. fördelningen) .....
—
1
1
—
—
2
—
1
3
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
1
4
2
8
—
8
2
24
2
_
_
_
3
__
3
1
1
_
_
_
_
36
50
56
_
1
8
2
ii
__
4
,
4
1 hafrekolonn..........................................................................
—
1
1
2
1
—
4
—
4
9
—
—
—
—
—
—
1
—
—
_
1
2
—
2
—
8
8
—
—
—
—
56
2
2
1
4
1
—
_
4
8
78
88
102
—
19
116
8
143
28
—
_
__
2 5)
_
_
_
SO
1 hökolonn...................................................................................
—
—
1
1
—
1
—
4
—
—
5
—
—
—
—
—
—
1
—
—
1
i
—
4
4
4
—
—
—
—
-
—
29
1
1
3
1
—
4
8
47
55
63
__
12
58
5
75
__
—
—
—
19
_
28
_
__
29
Summa
—
1
3
4 .
—
2
2
8
1
4
17
1
-
-
-
—
—
2
—
_
-
3
4
4
S
8
12
20
2
24
2
_ | __
56
34
3
5
8
3
-
“
8
16
161
193
221
32
382
15
229
28
—
_
4
3
-
28
-
63
Summa för fälthären
i
11
17
29
2
12
21
54
25
40
154
11
36
8
2
10
8
10
—
8
'' 8
101
29
64
70
72
53
125
69
216
98
8
3
90
697
33
65
104
51
5
20
46
201
1,706
1,965
2,278*)
11
334
1,5944)
207
2,146
28
6
16
20
41 o
4
622
4
1
2
i
4
2
l
752
För etapp väsendet:
l:o) Sjukvärdstrupper:
Sj ukhuspersonalreserv....................................................................
—
—
—
—
—
—
2
—
4
—
6
—
10
—
—
2
2
-•
—
2
-''
16
—
8
_
6
—
6
6
—
20
2
—
—
—
—
—
_
. __
_
_
_
_
28
42
64
_
_
_
Till en transportkommission och sjuktåg ......................................
—
—
__
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2
—
—
—
—
—
—
—
—
2
_
—
—
—
—
—
9
—
18
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
27
27
29
■ 1
—
—
—
1
|
—
_
__
_
_
—
-
.....
4
—
6
2
6
9
9
*
—
*
15
—
8
—
—
—
12
20
2
—
—
—
—
—
—
—
—
—
34
42 S
64
—
-
—
--
—
_
_
_
_
_
Simma
—
—
—
—
—
4
8
—
12
2
18
2
—
4
4
—
—
4
—
34
16
6
-
6
27
-
58
4
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
89
in
157
....
—
—
—
—
—
—
'' - •
—
—
—
—
—
—
—
2:o) Öfrige trängtrupper:
1 liniekommendantur..................................................................
i
—
1
2
—
— ■
—
3
—
—
O
—
—
—
—-
—
—
—
7
_
'' -
—.
—
—
—
_
—
4
—
—
—
—
_
_
_
—
4
4
16
_
_
_
_
_
_
_ i
3 etappkommondantnrer................................................................
—
3
3
6
—
—
3
—
—
3
—
—
—
—
—
—
—
—
_
—
—
—
—
_
_
3
—
_
—
_
__
_
_
_
_
3
3
12
_
__
1 fordonskolonn ...........................................................................
—
—
1
1
—
1
—
5
—
5
11
_
-
—
—
1
—
—
1
1
—
a
11
—
—
—
—
—
30
—
2
3
i
—
__
4
15
55
66
80
_
*14
82
6
102
_
_
_
1 3
40
#
41
1 hästsjukhus...............................................»........................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
3
—
—
—
—
—
—
3
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
—
—
—
—
-.
_
3
3
3
6
_
_
_ 1
_
_
_
_
_
Fördelningens etappqvarter................. ............................
—
-
1
1
—
—
i
—
—
1
—
—
—
2
—
—
2
—
—
-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
I
4
—
—
—
—
—
--
---
_
__
_
_
_
Summa
i
3
6
10
—
1
-
12
—
5
18
—
-i 3 | -
1
9
—
—
13
1
—
-
—
11
11
—
—
-
7
—
30
—
2
Q
O
i
—
—
7 |
15
65
76 :
118
—
14
82
6 |
102
_
-_
_
1
_
40
!
l
I-]
-j
41
Summa för etappväsendet
i
3
6
10
-
1
4
12
8
5
30
2
18
2
o
4
4
1
9
4
47
1
16
—
6
ii
17
27
58
4
7
30
''
2
3
i
—
—
7
15
154
187
275
—
14
82
6 !
102
—
—
—
—
1
—
40
—
—
—
—
—
1
—
41
I hemorten:
j
■
1 fordelningssjukhus ................................................................
_
—
_
—
—
__
1
—
1
—
3
—
—
—
j
—
_
—
4
—
_
—
_
8
__
8
_
1
_
i
—
18
18
23
-
—
-
.
Trängdepot............................................. ..............
—
—
2
2
—
3
—
3
6
—
1
—
—
—
—
—
—
—
1
—
3
■
—
100
—
—
—
—
—
100
—
100
-1
—
25
25
350
353 ;
362
-
40
_ !
40
_
_
_
_
-
i
_ 1
__
_
_ .
_
Summa i hemorten
2
2
4
;5
7
4
_
—
i
1
1
5
_
—
O
—
108
8
I
1
100
—
100
i
__
25
25
368
|
371 j
385
40
40
j
|
|
Stimma summarum
2
14
25
41
2
13
25
ro
33
48
191
13
58
10
,
14
13
11
9
J3
8
153
30
80
73
78
64
142
J204
216
164
12
11
90
827
33
167
107
53
5
20
78
241
2.228
9 r. 93
2,938’)
11
348
1,7164) |
213
2.288
28
6
16
20
42 8)
4
662
4
i
2
i
4
2 1
1
793
596 ,
''
T632
OBS. Nödigt antal förvaltningstrupper vid intendenturens fältmagasin och förråd anskaffas genom legning i de orter, hvarest magasinen och förråden äro anlagda.
l) Marketentare med biträden äro icke inräknade i denna personal. 2) 2 af desse anskaffas af marketentarne. :1) 4 af desse anskaffas af marketentarne.
4) 3 af desse anskaffas af marketentarne.
5) Deraf 1 med portativ fältsmedja. 6) Deraf 3 med portativa fältsmedjor. 7) Deraf 6 med portativa fältsmedjor. ») Deraf 7 med portativa fältsmedjor.
Öfverstelöjtnanter och majorer ........ ...................
Be-
hof.
2
B
Enligt
stat.
i
e f i n
Värnp
E. d.
stam-  per-  sonal.
11 i
ligtige
Öfrige.
e.
Sum-
ma.
• i
Öfver-
skott.
Brist.
i
1
*
)
Kaptener.............. .................... ........................
14
5
_
5
9
(Bristen fylles med disponibel pensionerad regementsofficer eller kapten (1) samt mod kaptener (4) och subalternofficerare (8), qvarstående i j
Subalternofficerare ...................... ........
25
11
i
10
22
_
3
I armén eller i regementenas reserver
1 1
Underofficerare: Sjukvårdsfanjunkare ...
2
1
_
_
1
__
1
\
jBristen fylles med disponible pensionerad fanjunkare (1) och underofficerare qvarstående i regementenas reserver (9).
Öfrige
d:o
13
4
—
_
4
_
9
Sjukvårds9ergeanter...................................
25
10
i
2
13
—
12
Bristen fylles med disponible pensionerade sjukvårdssergeanter (2) och befordrade sjukvårdskorpraler (10).
Öfrige
d:o
........................
70
20
i
2
23
—
47
Bristen fylles med befordrade korpraler (20) och med i regrnas reserver qvarstående underofficerare (12) och för öfrigt med värnpligtige vice korp. (15).
Sjukvårdskorpraler..............................
33
10
i
3
14
—
19
Bristen (10 + 19 = 29) fylles med befordrade sjukvårdsvicekorpraler (15) och värnpligtige sjukvårdsvicekorpraler (14).
Öfrige
d:o
48
20
i
3
24
—
24
Bristen (20 + 24 = 44) fylles med befordrade vice korpraler (15) och värnpligtige vice korpraler (29).
Prester...................................................
13
—
—
13
13
—
—
Läkare.........................................
58
1
—
—
1
—
57
Briston fylles i enlighet med »P. M. med förslag till sjukvårdsväsendets organisation i fält». (Bilaga Litt. I.)
Underläkare ....................................................
10
—
—
10
10
— !
—
Värnpligtige medicine studerande.
Hästläkare.......................
5
—
—
1
1
_
4
Bristen fylle» med extra hästläkare.
Apotekare....................
14
—
—
—
—
14
Sjukhusförvaltare ...............
Masasinsförvaltare.........
13
11
S 2
—
2
22
j
>Bristen fylle» genom aftal med lämplige civile personer.
Jernvägstjenstemän ...........
9
—
—
—
—
—
9
1
B e f i it t 1 i g e.
Värnpligtige
Be-
—
Brist.
liof.
Enligt
V r]
)
Sum-
skott.
,
| stat.
ma.
per-
j Öfrige.
sonal.
Skrifvare........................................................................
12
12
i .
Handtverkare.................................................................
8
4
—
—
4
—
4
/Bristen fylles genom aftal med lämplige civile personer.
30
6
2
20
28
—
2
Bristen fylles med spelelever.
Manskap: Vice korpraler:
Sjukvårds- .......................
80
15
—
60
75
—
5
Bristen (15 +14+5 = 34) fylles med befordrade sjukvårdssoldater och f. d. stamsjukvårdssoldater.
Öfrige...
.................
73
20
—
65
85
12
—
Bristen (15+44—12=47) fylles med befordrade trängsoldater och f. d. stamträngsoldater.
Stam och f. d. stam:
I anspråk tagne vice korpraler
35
35
_
—
35
—
—
Sjukvårdssoldater..................
78
68
Öl
119
41
—
Af öfverskottet användas 34 att fylla bristen af sjukvårdsvicekorpr., återstående 7 (omkr. 5 %) äro ej att påräkna såsom utgörande tillfälligt sjuke m. fl.
Trängsoldater.......................
64
69
50
119
55
—
Af öfverskottet användas 47 att fylla bristen af vicekorpr., återstående 8 (omkr. 6 %) äro ej att påräkna såsom utgörande tillfälligt sjuke m. fl.|
Summa
177
172
101
273
96
—
273
Beväring:
I anspråk tagne vice korpraler
125
Sjukvårdsmanskap ................
596
i
Öfrigt trängmanskap ............
1,632_
’
\ 1. uppbådet
Summa {
2,353
2,576
2,576
223
—
Öfverskottet (omkr. 9 %) ej att påräkna såsom utgörande tillfälligt sjuke m. fl.
( 2.
d:o
—
40
O
er)
o
2,090
—
—
1
Mobiliseringstabell för II. fördelningens allmänna trång. (2. trängbataljonen.)
Bilaga Litt. A. 7. c.
l:o) Sjukvårdstrupper ^
2:o) Öfrige trängtrupper \
För faltliiiren:
A) För II. fördelningen:
Se I. fördelningens allmänna träng
B) Till öfrige härdelar:
*/i sjukvårdskompani (skall sammanslås med '' U d:o från I. fördelningen)
1 hafrekolonu..........................................................................
1 hökolonn...............................................................................
Rytterifördelningsqvarterets stabsträng .........................................
Summa
Summa för fälthären
För etappväseiulet:
l:o) Sjukvårdstrupper:
Se I. fördelningens allmänna trång...................
2:o) Öfrige trängtrupper:
1 liniekommendäntur......................................
3 etappkommendanturer ...................................
1 fordonskolonn............................. ...............
1 liästsj ukhus..........................................
Summa för etappväseiulet
I hemorten:
Se I. fördelningens allmänna träng..............
P
e
r
S
O
n
a
1.
H
ii S t
a r.
Officerare.
Underofficerare.
:
Civilpersonal.
I ce
o
M a n
S
k a
P-
Summa per s
Rid-
5*
p
aq
w
©
Cd
©
Tf
co
3
3
Hafre vagn ar.
Eörbinderivagnar.
O:
I
O
1
t»
i
©
I *2?
Q2
3
©
SO
©
® •
P
©
£
O
P
P
Pr''
P
o
Ul
©
aq
o
p
O
©"
__
so
3
p
1
ce
1
50
i
ce
PT
P
P-
*-s
K
ZP
PA
5
o?
h''
p1
OQ
P
ce
3’
Cd
o?
O
-d
p:
qq
•Ér.
©
Cd
GO
pr
4
p
K
ce
pr
ui
1
Vice
j korpraler.
Ö f
r i g t in
ans
k a p.
I
tel
crq
©
''ST.
©
I''
oq
1 J?
! ^
O:
Stam.
B
e v ä r i n
O’
»•
i
i»
I
fr
l
ss
o
! ce
pr
p
Soldater.
&
pr
m \ 2?.
>
►ö
O
Kuskar.
Hästskötare.
tel
O:
P
»-<
w
W
©
Jo.
. O*
H
©
©
P
ce
PT
po
cL
ep
Q:
►T5
aq’
CD
f
PT
JCo
P-
O:
MO
aq''
©
&
pr
Po
Cb
Cd
''
O:
t?
aq*
■ o
*
H
ce
ce
•
p
s
3
•
. G
p:
p
H
O
j po
1_^
(JO*
ce
gp
pr
■<
w
ap
GG
!
3
i-J
g
P-
§
I
©
p
I
©
c''
i
a
e
:
?
2.
1
''
pr
é
!
»
9
!
3
O
pr
p
o
g
p:
P ''
©
''
pr
<’
p
®
W
©
fp
a
©
O
er*
©
©
W
©
fp
SJ
ce
O
er
©
P
9
P^
©
03
©
\=r
®:
p
©
©
pr
p
’
©
03
''©''
a
©
sr
oq
P
©
3
fP
<r+-
©
pr
p
ce
a ö
i ^
3 p:
Cd ©
PT1 ^
P 3
V B’
aq
Cd
g3
3
3
P
O
Cd
©
Cd
►3
p:
3
fP
P
LO
Cd
rs
p:
3
fP
P
cd
p:
g.
P
i
10
Ji
25
2
10
19
46
24
36
137
10
36
8
2
10
8
8
—
8
98
25
60
62
64
41
105 ! 67
i
192 j 96
8
3
34
663
30
60
96
48
5
20
33
185
1,545
1,772
•
2,057 Ö
il
302
1,412-'')
192
1,917
G
16
~
2
1
3
3
i
4
1
4
2
8
8 2
24
2
1
3
3
—
i
_
36
50 1
58 *)
7
43)
11
1
—
1
i
2
—
i
4
—
4
9
—
—
—
—
1
—
—
1
2
2
__
8
8
—
56
2
2
i
4
i
—
4
8
78
88
102
—
19
116
8
143
28
—
—
—
—
i
1
—
1
4
—
5
—
—
1
—
1
i
4
4
4
—
—
—
—
29
1
i
3
i
4
8
47
55
63
12
58
5
75
--
—
—
—
—
—
—
i
—
1
—
_ "
—
—
—
-
- 1 -
—
—
—
3
7
___
--
2
■
1
13
13
14
7
8
0
21
—
_
_
1
2
B
2
2
9
1
4
18
—
3
- i -
i I
1 |
2
—
—
G
4
4
8
8
12
20 2
24 :
2
1
56
37
10
5
i
r
{)
_ 1__
8
17
174
206
237 j
7
46
1843)
13
250
28
1
i
11
16
28
2
12
21
55
25
40
155
10
39
8
2
11
8
10
8
8
104
29
64
70
72
53
125 ! 69
216 ! 98
9
3
90
700
40
65
103
53
20
46
202
1,719
1,978
2,294 *)
18
348
1,59c1)
205
2,167
28
n
l
16
_
__
_
4
_
8
_
•
12
2
18
2
4
4
4
34
_
16
6
6
27
58
4
89
m
157
4»
1
—
1
2
—
—
—
3
—
—
3
-
—
—
—
—
7
—
—
7
—
—
—
—
—
_
_
4
_
_
_
_
__
__
__
—
4
4
16
_
_
3
3
6
—
—
—
3
—
—
3
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
— —
-
3
—
—
—
.—
3
O
O
12
—
_
—
—
~
1
1
—
1
5
—
5
11
—
—
—
—
—
1
—
1
l
—
12
12
—
—
29
2
3
i
4
15
54
66
80
—
14
82
6
102
—
—
—
—
~
—
—
—
-
—
—
3
—
3
—
—
— 1 —
—
—
—
-
—
—-
__
3
O
3
6
—
—
___
i
3
5
9
1
—
11
5
i7;
—
3
I
1
7
— i
—
11
l
_
—
12
18 ! —
—- _
7
29
2
O
O
i
—
_
*7
i
15
64
76
114
__
14
82
G
102
_
i
B
5
9
1
4
11
8
5
29
2
18
2
3
4
4
1
7
4
_
45
l
16
6
12
18 | 27
— 1 58
!
4
7
29
—
2
3
1
—
i
15
153
187
271
14
82
6
102
—
—
—
'' 2
2
-
4
—
Q
ö
7
4
1
—
•
.
5.
__
3
| 108
8
1
100
100
i
25
25
368
371
385
40
40
2
14
23
39
2
13
25
70
33
48
191
12
61
10
5
15
13
11
7
12
8
154
30
80
73
78
65
143
204
216
164
13
11
90
829
40
167
106
55
5
20
78 | 242
2,240
2,536 j
2,950'')
18
362
1,7184)
211
2.309
28
i
16
F o
o n.
■2?.
s»
O
rf
W
a
►o
gf.
IG 385)
594
1
0 6)
l7) j
O
1 |
28
28 1
44
022
l7)
40
40
1
—
40 i —
597
1,643
OBS. Nödigt antal förvaltningstrupper vid intendenturens fältmagasin och förråd anskaffas genom legning för tillfället i de orter, hvarest magasinen eller förråden äro anlagda.
'') Marketentare med biträden äm icke inräknade i denna .personal.
*) 8 af desse anskaffas af marketentare.
») 2 af desse anskaffas af marketentare.
4) 10 af desse anskaffas
*) Deraf 7 med portativa fältsmedjor.
af marketentare.
16 ! 16 i 45s)|
4 I 662 !
5 |
1
2
2
) Deraf 4 med portativa fältsmedjor.
6) Deraf 1 med portativ fältsmedja.
689
3
30
29
65
754
41
I 41
41
4 i 2
1 !
795
f) Med portativ fältsmedja.
I
B
e f i n
t 1 i g e.
Be-
Värnpligtige
Öfver-
| Brist,
skott. |
Imf.
Enligt
Stim-
stat.
stam-
per-
sonal.
Öfrige.
ma.
i
Öfverstelöjtnanter och majorer ......_...................................
2
i
_
i
i
■ 1 1
Kaptener.......................................... ............ ................
14
5
—
5
9
Subalternofficerare .....................................................
23
11
i
10
22
1
Underofficerare: Sjukvårdsfanjankare....................................
2
1
i
1
Öfrige
d:o
.....................................
13
4
—
—
4
—
9
Sjukvårdssergeanter...............................
25
10
i
2
13
12
Öfrige
d:o
.................................
70
20
i
2
23 1
47
Sjukvårdskorpraler..................................
33
10
i
3
14
19
Öfrige
d:o
......................................(
48
20
i
3
24
24
Prester........................................................................
12
12
12
—
Läkare ..............................................................
61
1
—
—
1
60
Underläkare..............................................................
10
_
10
10
Hästläkare .......................................... ........................
5
1
—
1
4
Apotekare.....................................................................
15
—
—
—
—
15
Sjukhusförvaltare................................................................
13
J 2
—
9.9.
Magasinsförvaltare..............................................................
11
Jern vägstj enst emän...........................................................
7
—
—
—
— i
7
Bristen fyllos med disponibel pensionerad regementsofficer eller kapten (1) samt med kaptener (3) och subalternofficerare (7), qvarstående i
armen eller i regementenas reserver.
Bristen fylle» med disponibel pensionerad fanjunkare (1) och underofficerare qvarstående i regementenas reserver (9).
Bristen fylle.» med disponible pensionerade sjukvårdssergeanter (2) och befordrade sjukvårdskorpraler (10).
Bristen fvlles med befordrade korpraler (20), med i regementenas reserver qvarstående underofficerare (12) och med värnpligtige vicekorpraler (15)
Bristen (10+19 = 29) fyllos med befordrade sjukvardsvicekorpraler (15) och värnpligtige sjukvårdsvicekorpraler (14).
Bristen (20 + 24 = 44) fyllos med befordrade vice korpraler (15) och värnpligtige vice korpraler (29).
Bristen fvlles i enlighet med »P. M. med förslag till sjukvårdsväsendets organisation i fält» (Bilaga Litt. I.)
Värnpligtige medicine studerande.
Bristen fylles med extra hästläkare.
Bristen fy Hes genom aftal med lämplige civile personer.
1 B
e f i n
ilig c.
Värnpligtige
■
—-
Brist.
hot''.
Enligt
F d
Sum-
skott.
stat.
ma.
per-
Ötrige.
sonal.
Skrifvare..........................................................
12
12
)
Handtverkare....................................................................
8
4
4
—
4
i Bristen fylles genom aftal med lämplige civile personer.
Spel.............................................................................
30
6
2
20
28
2
Bristen fylles med spelelever.
Manskap: Vice korpraler:
Sjukvårds-...........................
■so
15
—
60
75
_
i
5
Bristen (15 -f-14 + 5 — 34) fylles med befordrade sjukvårdssoldater och f. d. stamsjukvårdssoldater.
Öfrig! ■....................
73
20
—
65
85
12
Bristen (15 -(-44—12 = 47) fylles med befordrade trängsoldater och f. d. stamträngsoldater.
Stam och f. d. stam:
I anspråk tagne vice korpraler
35
35
--
35
.
Sjukvårdssoldater................
78
68
51
119
41
Af öfverskottet användas 34 att fylla bristen af sjukvårdsvieekorpr., återstående 7 (omkr. 5 %) äro ej att påräkna,såsom utgörande tillfälligt sjukem.fl.
Trängsoldater...................
65
69
50
—
119
54
Af öfverskottet användas 47 att fylla bristen af vice korpr., återstående 7 (omkr. 5 %) äro ej att påräkna, såsom utgörande tillfälligt sjuke m. fl. |
Summa
■ 178
172
101
—
273
95
—
273
Bevaring:
I anspråk tagne vice korpraler
125
Sj ukvårdsmanskap.................
597
öfrigt trängmanskap.............
1,643
1 1. uppbådet
2,365
2,576
2,576
211
Öfverskottet (omkr. 8 %) ej att påräkna såsom utgörande tillfälligt sjuke m. fl.
l 2.
d:0
—
—
—
2,090
2,090
—
—
Bilaga T Att. A. 1 d.
Mobiliseringstabell för III. fördelningens allmänna trång (3. trängbataljonen).
För fältliiireii:
A)
För III. fördelningen:
l:o) Sjtikvårdstrupper i
> Se I. fördelningens allmänna träng...................
2:o) Öfrige trängtrupper J
B)
Till öfrige härdelar:
1 proviantkolonn...............................................................................
I hafrekolonn ................................................................................
1 hökolonn.....................................................................................
1 trängstali.....................................................................................
1 flyttande sjukhus för 20 sängar ......................................................
Summa
Summa för fälthären
För etappväsendet:
So II. fördelningens allmänna träng ......................................................
I hemorten:
Se I. fördelningens allmänna träng................
Summa summarum
P
0
r
s
O
n
a
1.
H
ä s t
a r.
Officerare.
Underofficerare.
U i
i'' i 1
p e r
son
a 1.
1
M a
n
s
a a
1>-
CO
Rid-
■ O:
P
3
tf
Vice
korpraler.
Ö f r i g
m
ans
kap.
B
K
P^
CD
O
ce
3,
O
>-i
Crq
O
p
3
O
P^
cl
w
&
p
fp
g
p
er?
CD
a
3
-e>
U1
fP
P
H
Cd
tf
Stam.
•
B e v
äril: g.
DD
tf
crq
ta
CD
CD
Cd
cd"
P
crq
3
p
3
p
o
W
P
3
CD
*-t
3
O
3?
Summa
h
p
hs
Summa
Prester
Läkare
tf
CD
H
p:
fP
m
p:
fP
P
►3
O
CD
fP
P
fp
3
t»
O?
3
3*
»
o?
-<
crq
CD
CD
3
CD
3
tf
<
CD
tf
Summa.
er»
w.
rf
Soldater.
m
3’
fp
*02
35
O
Cd
tf
Kuskar.
Hästskötare.
tf
O:
pa
CD
tf
Slagtare.
W
P
w
p
U1
3
3
p
CD
CP
CD
cd’
3
Öfrige.
P
crq
-«
ö
O
3
tS.
o‘
CD
<gi
o
O
p
Hl
p
1
Sjukvårds-
1
|
Öfrige.
1 ........ .
j Sjukvårds-
1
!
Öfrige.
1
Sjukvårds-
O:
PT
W
p
CD
P
p"
g
P
8
p
CD
B
p:
3
CD
SC°
(=U
CD
crq
p
tf
po
Hl
tf
CD
Trång-
Summa.
po
1-1
tf
CD
O
Pl
P
O
Hl
3
fP
CP
p:
>-!
P
p
tf
p
tf
P~
H
p
fP
P
Hl
CD
ep
cH
p:
tf
CD
3
1
H
p:
tf
CD
3
•
Beridne.
Oberidne.
Beridne.
Oberidne.
H*J
CD
CD
CD
>-i
tf
p:
00
P
Hl
Kockar.
1
o"
3
8
''tf
CD
tf
P
p
§ p-  g I?
3 p:
CD O
tf tf
iS g
7* B*
crq
CD
Summa.
O
CD
rf*-
0*
p:
3
tf
P
1
10
14
25
2
10
19
46
24
36
137
10
36
8
2
10
8
8
8
8
98
25
60
62
64
41
105
67
192
96
8
3
34
663
30
60
96
48
5
20
38
185
1,545
1,772
2.057'')
11
302
1,412+
192
1,917
—
1
1
2
1
4
4
9
•
1
1
2
4
4
4
42
2
1
4
1
•
6
16
72
80
94
23
84
8
115
_
—
1
1
2
—
1
—
4
—
4
9
~
—
—
—
—
—
1
—
—
—
1
2
—
2
—
8
8
—
—
—
—
—
56
2
2
1
4
1
—
—
4
8
78
88
102
—
19
116
8
143
28
—
—
1
1
—
1
—
4
—
—
5
—
—
—
—
—
—
1
—
—
—
1
i
—
4
—
4
4
—
—
—
—
—
—
29
1
1
3
1
—
—
4
8
47
55
63
—
12
58
5
75
—
1
—
1
2
—
—
1
1
2
—
—
1
—
—
—
—
—
—
1
i
—
_
—
—
—
1
—
—
—
1
—
2
3
1
—
1
—
—
—
—
9
9
15'')
1
7
S:!)
—
16
—
_
_
_
_
_
1
—
i
1
3
1
2
—
—
1
—
—
—
—
—
4
—
1
1
_
—
—
2
—
3
—
—
2
2
—
1
—
1
—
—
—
—
11
13
20
—
3
8
—
11
—
1
2
4
7
3
2
13
i
9
28
1
2
1
1
3
__
-
_
8
6
1
11
— i 16
16
3
_
3
''
1
58
77
8
5
11
5
—
—
14
32
217
245
294 ■)
1
64
274+
21
360
28
2
12
18
32
2
13
21
59
25
45
165
i 11
38
8
3
11
8
11
—
S
8
106
31
fil
73
64
57
121
70
192
99
8
4
92
740
38
65
107
53
5
20
52
217
1,762
2,017
2,351'')
12
366
1,686*)
213
2,277
28
1
3
5
9
1
4
11
8
5
29
2
18
2
3
4
4
1
7
4
45
1
16
6
12
18
27
58
4
7
29
2
3
1
7
15
153
187
I 271
14
82
6
102
2
2
1
4
__
3
7
4
1
5
3
108
8
_
1
3 <"
100
100
1
25
25
368
371
!
|
385
40
3
15
25
43
2
14
25
74
33
53
201
13
60
10
6
15
13
12
7
12
8
156
32
77
76
70
69
139
205
---
192
165
i 12
i 12
92
869
38
167
no
55
5
20
84
257
2,283
2,575
3,007'')
12
380
1,8084)
219
2,419
28
Fordon.
taj
*3
53:
O.
Hd
-
o
K
16
16
17
16
38 5)
1
26)
l7)
1
1
6
Hd
So:
cd
g
3
CD
►3
3
O
tf
594
40
28
1
69
44
17
16
45e
663
40
703
K
•3
689
42
30
29
4
_3^
108
797
41
574
1,709
OBS Nödigt antal förvaltningstrupper vid intendenturens fältmagasin och förråd anskaffas genom legning för tillfället i de orter, hvari magasinen eller förråden äro anlagda. ■) Marketentare med biträden äro icke inräknade i denna personal. 2) 8 af desse anskaffas af marketentarne. 3) 4 af desse anskaffas af marketentarne. 4)
4 |
2 |
1 j 838 I
12 af desse anskaffas af marketentarne. 5) Deraf 4 med portativa fältsmedjor. e) Deraf 1 med portativ fältsmedja. 7) Med portativ fältsmedja. 8) Deraf 6 med portativa fältsmedjor.
Öfverstelöjtnanter och majorer.......
Kaptener..................................
Subaltcrnofficeraro........................
Underofficerare: Sjukvårdsfanjunkare
Öfrigo
d:o
Sj ukvårdssorgeanter.
Öfrige
d:o
Sjukvårdskorpraler..
Öfrige
d:o
Prcster ....................................
Läkare......................................
Underläkare...............................
Hästläkare................................
Apotekare...............................
Sjukhusförvaltare .........................
Magasinsförvaltare........................
Jemvägstjenstemän................ ......
B
e f i n
t 1 i g e.
Be-
Värnpligtige
Öfver-
Brist.
Imf.
Enligt
stat.
F. d.
stam-  per-  sonal.
Öfrige.
Sum-
ma.
skott.
3
1
1
2 1
15
&
—
—
5
—
10
25
11
1
10
22
—
3 1
2
1
—
—
1
—
1
14
4
—
—
4
—
10
25
10
1
2
13
—
12
74
20
1
2
23
—
51
33
10
1
3
14
—
19
53
20
1
3
24
—
29
13
—
—
13
13
—
—
60
1
—
—
1
—
59
10
—
—
10
10
—
—
6
1
—
—
1
—
5
15
—
—
—
—
—
15
13
( 2
2
23
12
7
i
—
—
—
: _
:
7
qvarstående i armén eller i regementenas reserver.
Bristen fylles med disponibel pensionerad fanjunkare (1) och underofficerare qvarstående i regementenas reserver (10).
Bristen fylles med disponible pensionerade sjukvårdssergeanter (2) och befordrade sjukvårdskorpraler (10).
Bristen fylles med befordrade korpraler (20) och med i regmas reserver qvarstående underofficerare (16) och för öfrigt med värnpligtige vicekorp. (15).
Bristen (19 + 10 = 29) fylles med befordrade sjukvårdsvicekorpraler (15), f. d. sjukvårdsvicekorpraler i stammen (8) och värnpligtige sjukvårdsvicekorpraler
(6).
Bristen (29 + 20 = 49) fylles med befordrade vice korpraler (15), f. d. stamvicekorpraler (7) och värnpligtige vice korpraler (27).
Bristen fylles i enlighet med »P. M. med förslag till sjukvårdsväsendets organisation i fält». (Bilaga Litt. I.)
Värnpligtige medicine studerande.
Bristen fylles med extra hästläkare.
Bristen fylles genom aftal med lämplige civile personer.
Skrifvare.....................
Handtverkare ...............
Spel........................ .
Manskap: Vice korpraler:
Stam- och f. d. stam:
B ovänlig:
B
■■ f i 11
tils
e.
Be-
Värnpligtige
Öfver-
Brist.
b of.
Enligt
Sum-
skott.
stat.
stara-
per-
sonal.
Öfrige.
ma.
12
12
8
4
—
—
4
—
4 i
32
6
2
20
28
—
4
Sjukvårds-.......................
77
15
—
49
64
—
13
Öfrige......
76
20
—
76
96
20
—
1 anspråk tagne vice korpraler
35
35
35
Sjukvårdssoldater.................
70
68
51
—
no
49
—
Trängsoldater....................
69
69
50
—
119
50
—
Summa
174
172
101
—
273
99
—
273
I anspråk tagne vice korpraler
125
Sjukvårdsmanskap................
574
Öfrigt trängmanskap.............
1,709
\ 1. uppbådet
Summa <
l 2.
d:o
2.408
—
—
2,576
2,090
2,576
2,090
168
.
Bristen fylles genom aftal med lämplige civile personer.
Bristen fylles med spelelever.
Bristen (29+13=42) fylles med befordrade sjukvårdssoldater och f. d. stamsjukvårdssoldater.
Bristen (49+15—20=44) fylles mod befordrade trängsoldater och f. d. stamträngsoldater.
Af öfverskottet användas 42 att fylla bristen af sjukvårdsvicekorpr., återstående 7 (ornkr. 5 %) äro ej att påräkna såsom utgörande tillfälligt sjuke m. fl.
Af öfverskottet användas 44 att fylla bristen af vicekorpr., återstående 6 (omkr. 5 %) äro ej att påräkna såsom utgörande tillfälligt sjuke m. fl.
Öfverskottet (omkr. 7 %) ej att påräkna såsom utgörande tillfälligt sjuke m. fl.
Bilaga Litt. A. 7. e
Mobiliseringstabell tör IV. fördelningens allmänna träng. (4. trängbataljonen.)
För fältharen:
P
e
r
S
O
11
a
1.
H
ä s t
a r.
För
d o
n.
Officerare.
Underofficerare.
Civilpersonal.
tf}
CD
M a n
s
k a
1»-
Summa personal.
Bid-
u
i-i
P
crq
tf
CD •
CD
hi
<1
ro
B
Eörbinderivagnar.
*
Sjuktransportvagnar.
2-spända.
Packvagnar.
2-spända.
Eältsmedjor.
2-spända.
w
CD
A
fri
O
P
P
CD
P
crq
B
P
J-i
to
ro
p:
B
&
P
Vt
CD
<J>
B
CD
P
crq
B
P
hi
to
ro
p:
B
P
P
te
o
ro
P
<3
P
J-i
to
►3
p:
B
P
P
Posttransportvagnar.
2-spända.
Kalescher.
2-spända.
Intendenturvagnar.
2-spända.
te
Vi
te
O
te
o’
B
ro
<1
P
crq
B
P
to
b"
P
P
W
P
ro
P
P
crq
B
P
P
*p:
B
P
P
ro
£
B
B
p
Öfverstelöjtnanter och majorer.
te
p
O
B
O
GG
B
er*
P
o
B
O
o
CD
»~i
P
CD
GG
g
g
P
te
P
^S.
B*
Vt
P
p
GG
O
crq
cd
p
CD
i-i
>
C
►c
8
C
*-s
GG
1
g
P
te
CD
CO
cd
te
p:
Vt
P
•-i
p
CD
p:
Vt
P
3
H
p:
ro
p:
Vt
P
p
£
O
CD
P
CD
Sjukhusförvaltare.
g
P
crq
p
ro
B*
ro
O?
>-i
P
H
p
CD
ht
B
p:
aq
ro
CD*
ro
CD
3
p:
B
GG
Vt
te
P
•-i
p
te
p
B
®
vt
P
H
O
GG
B
3
p
Vice
korpraler.
0 f
r i g
t m
ans
k a p.
Ul
B
B
3
p
te
crq
CD
CD*
CD
O:
P5
crq’
p
^GG
B
vt
po
ro
O:
crq"
p
Stam.
B e v
äril! g.
Soldater.
GG
B
P
b"
Vt
po
p
ro
o
P
P
o
H
3?.
b"
Vt
ct
p:
P
>s
p
m
B*
vt
&
p
CD
Apotekarebiträden.
GG
vt
H.
oj
p:
P
B
Kuskar.
Hästskötare.
fö
O:
H*
P
CD
P
Hj
6
CD
pt
p:
ro
P
te
O
CD
Vt
p
te
O
ro
O*
B
CD
j-i
GG
P*
crq
p
•-i
p
te
B
P
CD
Vt
P
H
O
Handräcknings-
manskap.
GG
B
3
g
p
^GG
B*
■<
Po
>-i
ep
O:
£
CJQ
CD
b"
f^T*
Po
i-i
B.
CD
O
crq*
cd
zn
vt
Pu
ro
O:
3!
crq"
p
^GG
b"
po
H
ro*
►-i
p:
crq
tö
CD
P
B
p
O
er
CD
p
p
tö
o
p
B
p
o
er
CD
P
B
p
LO
p:
B
P
P
P
ro
p:
P
A) För IV. fördelningen:
l:o) Sjukvårdstrupper.........1
> So I. fördelningens allmänna träng ............
i
10
14
25
2
10
19
46
24
36
137
10
36
8
2
10
8
8
—
8
8
98
25
60
62
64
41
105
67
192
9G
8
3
34
6G3
30
60
96
48
5
20
38
185
1,545
1,172
2,057 B
11
302
1.112 ■
192
1,917
6
16
16
38s)
4
594
4
1
2
i
4
2
1
689
2:o) Öfrige trängtrupper......J
B) Till öfrige här delar:
Stora högqvarterets träng................................................................
—
—
—
—
—
—
2
—
—
2
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
3
—
3
—
—
—
4
29
28
3
6
18
5
—
—
11
104
107
109
24
32
102
12
170
1
—
8
—
16
—
1
2
3
13
3
2
49
1 boskapskolonn ...........................................................................
—
—
—
—
1
—
1
—
1
3
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
—
—
—
—
—
—
—
1
—
1
1
—
—
—
20
—
20
43
44
47
—
4
2
—
6
—
—
—
—
—
1
—
—
—
—
—
—
—
*1
1 sjukhusafdelning af 50 sängar (sammanslås med 1 d:o från V. fördelningen)
—
—
—
—
—
—
—
1
—
1
1
2
1
—
—
—
—
—
1
—
5
—
1
1
—
—
—
2
—
3
1
2
4
•
2
—
1
—
___
—
—
15
17
23
—
3
12
— -
15
—
1
—
1
—
O
—
—
—
—
—
—
—
5
Summa
_
—
—
—
__
1
—
3
1
1
G
1
2
1
—
—
—
_
—
1
—
5
—
1
2
3
_ __
3
2
—
3
1
1
6
34
28
G
6
19
5
20
—
31
162
168
179
24
39
116
12
191
1
1
9
_
20
1
2
3
13
3
2
55
Summa för fälthären
i
10
14
25
2
11
19
49
25
37
143
11
38
9
2
10
8
8
—
9
8
103
25
61
64
67
41
108
69
192
99
9
4
40
697
58
66
102
67
10
40
38
216
1,707
1,940
2,236 l)
35
341
1.5282)
204
2,108
7
17
16
47 3)
4
614
4
2
4
4
17
5
3
744
För etapp väsen det:
Se II. fördelningens allmänna träng ....................................................
i
3
5
9
—
1
4
11
8
5
29
2
18
2
3
4
4
1
7
4
—
45
1
16
—
6
12
18
27
—
58
4
7
—
29
—
2
3
1
—
—
7
15
153
187
271
—
14
82
6
102
—
—
—
1
—
40
—
—
—
—
_
_
_
41
I hemorten:
•
Se I. fördelningens allmänna träng.........................................................
—
—
2
2
—
—
—
4
—
3
7
—
4
—
—
1
—
—
—
—
5
—
3
—
—
108
—
8
—
1
—
100
—
loo
—
1
—
—
25
25
368
371
385
—
—
40
—
40
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
Summa summarum
2
13
21
30
2
12
23
64
33
45
179
13
60
11
5
14
13
9
7
13
8
153
26
77
67
73
53
12G
204
192
165
13
12
40
826
58
168
105
69
10
40
70
256
•2,228
2,498
2,892 '')
35
355
1,6502)
210
2,250
7
17
16
48s)
4
654
4
2
4
4
17
5
3
785 1
574
1+54
OBS. Nödigt antal fdrvaltningstrupper vid intendenturens fältmagasin och förråd anskaffas genom legning för tillfället i de orter, hvarest magasinen eller förråden äro anlagda.
*) Marketentare mod biträden äro icke inräknade i denna personal.
2) 8 af desse anskaffas af marketentarne.
3) Deraf 4 med portativa fältsmedjor
B
e f i n
tug
Yärnpligtigo
Be-
hof.
Enligt
F d
stat.
stam-
..
per-
sonal.
Öfverstelöjtnanter och majorer ............................................
2
i
—
_
Kaptener.........................................................................
13
5
—
—
Subalternofficerare.............................................................
21
11
i
10
Underofficerare: Sjukvårdsfarijunkare ..................................
2
1
—
—
Öfrige
d:o
....................................
12
4
—
—
Sjukvårdssergeanter ....................................
23
10
i
2
Öfrige
d:o
....................................
64
20
i
2
Sjukvårdskorpraler.......................................
33
10
i
3
Öfrige
d:o
....................................
45
20
i
3
Prester...........................................................................
13
—
—
13
Läkare............................................................................
60
1
—
—
Underläkare......................................................................
11
—
—
11
Hästläkare .......................................................................
5
1
—
—
Apotekare.............,............................................................
14
—
—
—
Sjukhusförvaltare ...............................................................
13
1 2
Magasinsförvaltare.............................................................
9
J ernvägstj enstemän ............................................................
7
—
—
—
B
o f i n
t 1 i g e.
Värnpligtige
Be-
Öfver-
Brist.
hot''.
Enligt
E c|
Sum-
skott.
stat.
stam-
Öfrige.
ma.
per-
sonal.
13
13
8
4
—
—
4
—
4
26
6
2
20
28
2
—
Sjukvårds- ............................
77
15
—
54
69
—
8
Öfrige .................................
67
20
-
46
66
—
1
I anspråk tagne vice korpraler
35
35
35
Sjukvårdssoldater ..................
73
68
51
—
119
46
—
Trängsoldater .......................
53
69
50
—
119
66
—
Summa
161
172
101
—
273
112
—
273
I anspråk tagne vice korpraler
100
Sjukvårdsmanskap ..................
574
Öfrigt trängmanskap...............
1,654
( 1." uppbådet
Summa
2,328
—
—
2,576
2,576
248
—
( 2.
d:o
—
—
2,090
2,090
—
—
Sum
ma.
1
5
22
1
4
13
23
14
24
13
1
11
1
Öfver
skott.
Brist.
I
8
1
8
10
41
19
21
59
4
14
20
7
iBristen fylles med disponibel pensionerad regementsofficer eller kapten (1) samt kaptener (2) och subalternofficerare (5), qvarstående i armén eller i
[regementenas reserver.
•Bristen fylles med disponibel pensionerad fanjunkare (1) och underofficerare qvarstående i regementenas reserver (8).
Bristen fylles med disponible pensionerade sjukvårdssergeanter (2) och befordrade sjukvårdskorpraler (8).
Bristen fylles med befordrade korpraler (20) och med i reginas reserver qvarstående underofficerare (12) och för öfrigt mod värnpligtige vice korp.
iBristen (8+19 = 27) fyllos med befordrade sjukvårdsvicekorpraler (15), f. d. sjukvårdsvicekorpraler i stammen (8) och värnpligtige sjukvårds1
vicekorpraler (4).
Bristen (20+21 = 41) fylles med befordrade vice korpraler (15), f. d. stamvicekorpraler (7) och värnpligtige vice korpraler (19).
Bristen fylles i enlighet med »P. M. mod förslag till sjukvårds väsendets organisation i fält» (Bilaga Litt. I.)
Värnpligtige medicine studerande.
Bristen fylles mod extra hästläkare.
[Bristen fylles genom aftal med lämplige civile personer.
Skrifvare......................
Handtverkare................
Spel............................
Manskap: Vice korpraler:
Beväring:
Bristen fyllos genom aftal med lämplige civile personer.
Bristen (15+8+4+8 = 35) fylles med befordrade sjukvårdssoldater och f. d. stamsjukvårdssoldater.
Bristen (41+9+1 = 51) fylles med befordrade trängsoldater och f. d. stamträngsoldater.
Af öfverskottet användas 35 att fjdla bristen af sjukvårdsvicekorpr., återstående 11 (omkr. 8 %) äro ej att påräkna såsom utgörande tillfälligt
Af öfverskottet användas 51 att fylla bristen af vicekorpr., återstående 14 (omkr. 10%) äro ej att påräkna såsom utgörande tillfälligt sjuke m. fl.
Öfverskottet (omkr. 10 %) ej att påräkna såsom utgörande tillfälligt sjuke in. fl.
Bilaga T Att. A. 7. f
M()l)ilisori ii ^stabel] för \
T
fördelningens allmänna träns:.
o
(5. träng*hataIjonen.)
.
P
e
r
S
O
11
a
i.
H
ii s t
a r.
Ford
o n.
Officerare.
Underofficerare.
Ui\
ilpersonal.
M
i n
s
k a
!>•
1 20
Bid-
to
c+
H
p
•
O:
>“*5
U1
O
3
£3
w
Vice
korpraler.
ö f
r i g 1
in
HUS
k a p.
5
K
P
O:
to
P
to
p
O
to
p:
CD
►P
3*
g
P
to
©
r+-
Hrt
O
00
H
P
Kalesch.
3
CD
P
to
CD
P
to
m
o
ep
er*
P
to
O
OQ
O
C
a
<SQQ
to
P
OQ
P
er;
CD
O
CD
p
CD
O
. p:
m
o
Skrifvar
ce
Stam.
i
e v ä r i n g.
*
to
2
Sun
cd"
<
p
CJQ
P
P
CD
<’
P
crq
p
P3
O
to
p
crq
3
P
Öl
B
a>
Ä
"o*
P
P
CD
-4
3
CD
•-1.
P
CD
P
er;
3
CD
O
►-1
3
c+-
p
>-i
p
o''
on
<
P
§
00
p
-4
P
a;
U1
p
3
P
to
SO
to
CD
3
0
y
3
1
Summa
CE
J-
Summa
Proster
Läkare.
p-.
p:
g4
cd’
to
O
CD
P
P
CD
O:
i-i
P
CD
O
O
0=5
to ■<.
to o.
§
O
CD
r
§
P
Summa.
CE)
I
O:
Soldater.
ZB^
P*
to
.00
ZB
It
o
zb
tr''
Kuskar.
Hästskötare.
to
O:
P
CD
to
o
zb
ST
X
p
X
p
ZB
p
P
i
CD
3
CD
®’
3
Öfrigo.
P
3
B
s
er?
p
P
g
eg
3
P
H
crq
3
P
3
P
3
P
g
g
o
1
zb
p
p
9
O
P
p
p
CD
po
crT
ZB
po
p
fr4
P
to
tr''
p -
£
P
CD
P (-i
ce
p
i
O
O
För fälthären:
3
j».
o*
s
Ä
P
R4
O:
JJs
£
<W
t
to
po
O:
p
CD
o"
3
CD
o:
®
>->
CD
to
sio,
p:
3
B
P
CD
CD
o_
P
O
P
to
p
©
CT
p:
N
p:
P
O
tö
8
3.
O
ep
CD
g
to
CD
2.
er*
CD
CD
CD
CD
<
to
p
o''
a
CD
t*
p
p
CD
to
P
CD CD
to to
p 2.
? 5*
B
p
p
V
to
00
"Ö
P-
CD
to
CD
LO
CD
to
to
CD
IO
CD
to
to
CD
to
lO
CD
to
IO
oo
to
to
oo
to
•s®
to.
to
CD
CD
o
H
P
CD
?
p
CD
©
P
tf
o
m
ar
o
g
P
CD
?
?
CD
O
p:
CD
CD
ep
P
P
P
P-
P
P
P<
P
P^
P
3
Pi
P
3
P
P
3
P
P
3
P
P
3
3
P
P
P
3
P
P
3
P
P
A) För V. fördelningen:
! l:o) Sjulcvårdstrupper:
)
> Se I. fordeln. allra, trång ..............................
—
1
10
14
26
2
10
19
46
24
36
137
10
36
8
2
10
8
8
8
8
98
25
60
62
64
41
105
67
192
96
8
3
34
663
30
60
96
48
5
20
38
185
1,545
1,772
2,057 *)
11
302
1.4122)
192
■
1,917
—
6
16
16
38s)
4
594
4
l
2
1
4
2
1
689
2:o) Ofrige tr ängtrupp er: )
B) Till öfrige härdelar:
1 proviantkolonn ........................................................................
_
1
1
2
—
1
—
4
—
4
9
—
—
—
—
—
—
1
—
—
—
—
—
i
2
—
4
—
4
4
—
—
—
—
—
. 42
2
i
4
1
—
6
16
72
80
94
—
23
84
8
115
—
—
—
—
1
1
40
—
—
—
—
—
—
—
42
1 hafrekolonn ............................................................................
_
1
1
2
—
1
—
4
-
4
9
'' —
—
—
—
—
—
1
—
—
—
—
— ''
i
2
2
—
8
8
—
—
—
—
—
56
2
2
i
4
1
—
4
8
78
88
102
—
19
116
8
143
28
—
—
_
24)
—
—
—
—
—
—
—
—
—
30
1 hökolonn ................................................................................
—
—
1
1
—
1
—
4
—
5
—
—
—
—
—
—
1
—
—
—
—
—
i
1
-
4
—
4
4
—
—
—
—
—
29
1
i
3
1
—
—
4
8
47
55
63
—
12
58
5
75
—
—
—
—
l5)
—
28
—
—
—
—
—
—
29
Hufvudarméns etappqvartor ..................................................
—
1
2
3
—
1
—
2
—
3
—
—
—
—
—
—
—
9
2
7
18
—
—
—
—
—
■ -
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
24
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
D:o
förvaltningstrupper..................................................
—
—
—
—
—
—
_
—
-
-
—
—
—
—
—
—
11
i
8
20
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
\ -
—
—
—
—
—
20
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—*
—
—
—
1 sjukliusafdelning för 50 sängar (sammanslås med en d:o från IV fordeln.)...
Summa
—
—
—
—
—
--
i
1
i
—
3
—
_
—
1
1
—
—
—
__
_
2
—
2
1
—
—
2
—
3
—
—
2
4
—
i
—
)
—
—
—
13
16
21
—
2
12
—
14
—
—
1
—
1
—
3
—
—
~
—
_
5
3
5
8
_
4
i
15
i
8
29
—
-i-
—
_
1
1
3
9
11
3
15
—
43
5
2
11
16
16
2
—
3
—
—
58
77
5
4
U
4
14
32
210
239
324
56
270
21
347
28
—
1
—
5
1
71
—
—
—
—
106
Summa för fälthären
1
13
19
33
2
14
20
61
25
44
166
10
36
8
2
11
9
11
9
11
3
23
8
141
30
62
73
64
57
121
69
192
99
8
3
92
740
35
61
107
52
5
20
52
217
1,755
2,011
2,381 ll
11
358
1,682''2)
213
2,264
28
6
17
16
43
5
665
4
1
2
1
4
2
1
795
För etappväsen (let:
1
3
5
9
__
1
4
11
8
5
29
2
18
2
3
4
4
1
7
—
4
—
45
1
16
—
6
12
18
27
—
58
4
7
-
29
—
2
3
1
—
—
7
15
153
187
271
—
14
82
G
102
—
—
—
—
1
—
40
—
—
—
—
—
—
41
I hemorten:
_
_
2
2
_
—
—
4
3
7
—
4
—
—
—
1
—
—
—
—
5
—
3
—
108
—
8
i
—
100
100
1
25
25
368
371
385
40
—
40
—
-
_
—
—
—
—
Summa summarum
2.
16
26
44
2
15
24
76
33
52
202
12
58
10
—
5
15
14
12
16
11
3
27
8
191
31
78
76
70
69
139
204
192
165
12
ii
92
869
35
166
no
54
5
20
84
257
2,276
2,569
3,037 >)
11
372
1,804>)
219
2,406
28
6
17
16
44e)''
5
705
4
1
2
1
4
2
1
886
673
Tjm
OBS. Nödigt antal förvaltningstrupper vid intet)denturens fältmagasin och förråd anskaffas genom legning för tillfället i de orter, hvarest magasinen eller förråden äro anlagda.
*) Marketentare med biträden äro icke inräknade i denna personal.
2) 8 af desse anskaffas af marketentare. 3) Deraf 4 med portativ^ fältsmedjor.
4) Deraf 1 med portativ fältsmedja.
5) Med portativ fältsmedja.
6) Deraf 6 med portativ^ fältsmedjor.
Öfverstelöjtnanter och majorer ......
Kaptener....................................
Subalternofficerare........................
Underofficerare: Sjukvårdsfanjunkare
Öfrige
d:o
Sj ukvårdssergeanter
Öfrige
d:0
Sjvrkvårdskorpraler ..
Öfrige
d:o
Prester...............................
Läkare..............................
Underläkare.......................
Hästläkare .......................
Apotekare .........................
Sjukhusförvaltare ............
Magasinsförvaltare................
Jernvägstjenstemän ..............
B e f i n
tlige.
Be- •
hot.
Enligt
stat.
Värnp
F. d.
stam-  per-  sonal.
igtige
Öfrige.
Sum-
ma.
Öfver-
skott.
Brist.
2
i
_
i
—
1
16
5
—
—
5
—
ii
26
11
i
10
22
—
4
2
1
—
—
1
1
15
4
—
4
11
24
10
i
2
13
11
76
20
i
2
2;!
53
33
10
i
3
14
—
19
52
20
i
3
24
—
28
12
—
—
12
12
—
58
1
—
—
1
57
10
—
—
10
10
—
5
1
—
—
1
—
4
15
—
—
—
—
—
15
14
2
12
16
)
—
,1
[Bristen fylles med disponibel pensionerad regementsofficer eller kapten (1) samt kaptener (5) och subalternofficerare (10) qvarstående i armén
| eller i regementenas reserver.
^Bristen fylles med disponibel pensionerad fanjunkare (1) och underofficerare qvarstående i regementenas reserver (11).
Bristen fylles med disponible pensionerade sjukvårdssergeanter (2) och befordrade sjukvårdskorpraler (9).
Bristen fylles med befordrade korpraler (20) och med i reg:nas reserver qvarstående underofficerare (17) och för öfrigt med värnpl. vice korp. (16).
[Bristen (19+9=28) fylles med befordrade sjukvårdsvieekorpraler (15), f. d. sjukvårdsvicekorpraler i stammen (8) och vämpligtige sjukvårds1vicekorpraler
(5).
Bristen (20+28=48) fylles med befordrade vice korpraler (15), f. d. stamvicekorpraler (7) och vämpligtige vice korpraler (26).
Bristen fylles i enlighet med »P. M. med förslag till sjukvårdsväsendets organisation i fält» (Bilaga Litt. I.)
Vämpligtige medicine studerande.
Bristen fylles med extra hästläkare.
iBristen fylles genom aftal med lämplige civile personer.
Befi u tlige.
•
Be-
Vämpligtige.
Öfver-
--
—
Brist.
hot*.
Enligt
Stim-
skott.
stat.
ma.
per-
Öfrige.
sonal.
Tjensteman vid förvaltningstrupperne.................................
ii
_
_
—
—
—
11
Kassörer och kontrollörer ...........................................
3
—
—
—
—
3
Skrifvare..................................................................
27
—
—
27
Handtverkare....................................................................
8
4
—
4
4
Spel..................................................................
31
6
2
20
28
3
Manskap: Vice korpraler:
Sjukvårds- ........ ...................
78
15
49
64
_
14
Öfrige.................................
76
20
-
76
96
20
:
Stam och f. d. stam: I anspråk tagne vice korpraler
35
35
35
...
—
Sjukvårdssoldater.................
70
68
51
119
49
—
Trängsoldater...................
69
69
50
119
50
Summa
174
172
101
—
273
99
Beväring:
I anspråk tagne vice korpraler
125
2
73
Sjukvårdsmanskap................
573
Öfrigt trängmanskap ............
1,703
( 1. uppbådet
2,401
—
_
2,576
2,576
175
—
Summa <
( 2. d:o
—
—
—
2,090
2,090
—
—
[Bristen fylles genom aftal med lämplige civile persouer.
Bristen fylles med 3 spelelever.
Bristen11 (15+8+5+14=42) fylles med befordrade sjukvårdssoldater och f. d. stamsjukvårdssoldater.
Bristen (48+16—20=44) fylles med befordrade trängsoldater och f, d. stamträngsoldater.
Af öfverskottet användas 42 att fylla bristen på vice korpr., återstående 7 (omkr. 5 % ) äro ej att påräkna såsom utgörande tillfälligt sjuke m. fl.
Af öfverskottet användas 44 att fylla bristen på vice korp)-., återstående 6 (omkr. 5 %) äro ej att påräkna såsom utgörande tillfälligt sjuke in. fl.
Öfverskottet (omkr. 7 %) ej att påräkna såsom utgörande tillfälligt sjuke m. fl.
Bilaga Liit. A. 7. g.
Mobil iseringstabell för VT. fördelningens allmänna trång.
(6. trängbataljonen.)
För fältharen:
A) För VI. fördelningen:
P
£
r
S
o
n
a
1.
H
ii S t
a r.
I
o r
0
Hd
n.
1
Officer a. r
e.
Underofficerare.
C i
v i 1
p e r
son
a 1.
GG
CD
M a
n
s k
a
p-
GG
p
B
p,
P
h3
CD
t-i
O
Bi
d-
ö
P
Cfc?
CD
CD
O
GG
B
B
p
d
o:
ep
P*
CD
P
ds
P
P
J-j
tn
g]
e-+-
P
►P
O
i-i
P
crq
P
p
ro
CQ
p:
P
£P
P
hd
p
CD
rf
p
crq
P
p
to
p:
fP
P
p:
CD
g
O
&
o’
to
CD
V.
p"1
CD
►g
hi’
CD
i-i
P
P-4
O
P
crq
p
p
hl
ro
*p:
S
fP
P
Marketenterivagnar.
2-spända.
o
p
oq
P
to
CD
p:
P
fP
1-d
o
CD
hi
P
P
CD
O
p
oq
p
to
CD
P:
fP
P
W
P
O
CD
to
CD
p:
fP
M
P
|
CD
fP
O
l-t
P
1
hi
to
03
?a:
P
P-
P
X
o
o''
p
crq
p
to
CD
hd
p:
P
*p
P
p
CD
P
P
Oq
P
CD
p:
P
fP
GG
B
B
p
—
O:
CD
m
o
P
cd
o
CD
Ji.
o’
o
J-i
P
o
cd
fn
p
er1
P
CD
O
P>
O
O
p
CD
fn
g
p
hr
M
p
Pr
p
CD
fn
cd
ep
CD
P
P
CD
>
O
P
CD
CO |
P
1
>-d
h{
O
O
tr1
p:
rf
p
cd
d
tf
rf
p
•i
CD
w
p:
CO
p:
rf
p
p
O
O
rf
p
-2
p
fn
""p"
rf
rf
p
o:
P,
P
CD
EP
crq
p
71
p’
Öl
O?
Sg
P
p
c-t
- CD
hj
<j
p:
OQ
cd’
cd"
p:
P
fn
rf
h|+J
P
CD
K
P
fP
CD
rf
p
fn
p
p
Vice
korpraler.
Ö
f r
g t
mans
k a
P-
fn
p
B
3
p
d
OQ
O
o’
P
CD
CD
O:
<£7
P
fn
rf
O:
Oq‘
o
Stam.
B
e v a
r i n
Soldater.
fn
p
g
fn
p*
5*
1
CD
O
p
CD
P
fn
fn
>
O
O
rf
p
CD
p:
CD
fn
rf
Kuskar.
Hästskötare.
hrj
P
p4 CD
p:
cn pa
s ^
CD
CD
<<
K
O
rf
p
d
O
CQ-
O*
CD
H
fn
p"
crq
p
M
P
P
fP
c+-
CD
rf
p
p
P
1 1
P p:
CO o
rf rf
p p
• p‘
ep
DO
fn
g
pa
p"
po
CD
O:
Cfc''
CD
P*
rf
£20
fP<
CQ
O:
Crq’
p
fn
p’
po
Pj
71
Q:
CJQ*
O
fn
rf
po
p‘
ep
p !
rf
p:
Hj
P
P
1
&
p
p
i-i
p
O
cf
CD
fP
P
W
CD
fP
CD
O
p
p
►d 1
p
p
td
CD
fP
p
to 1
*p:
CD
p:
fP
P
l.o)
ttlvVct) cist)
.*
1 flyttande sjukhus för 150 sängar .....................................................
_
_
_
1
1
2
_
4
1
8
1
__
1
1
—
—
1
—
8
—
4
2
—
—
—
6
—
10
1
—
4
10
—
3
—
3
—
—
—
—
37
43
55
—
5
28
—
33
—
2
—
2
—
8
—
—
—
—
—
—
12
5
d:o
d:o
»
d:o
......................................................
_
_
__
5
5
10
_
20
5
15
5
_
5
5
_
—
5
_
40
—
20
10
—
—
—
30
—
50
5
—
20
50
—
15
—
15
—
—
—
—
185
215
275
—
25
140
—
165
—
10
—
10
—
40
—
—
—
—
—
60
1 sjukv årdskompani..........................................................................
i
2
3
1
5
1
4
1
12
1
(i
_
1
_
_
__
_
_
8
4
11
4
32
—
32
8
96
8
—
—
—
12
—
11
1
3
—
—
—
—
139
189
216 ö
—
17
265
2
45
2
—
8
2
—
—
i
—
—
—
—
''—
13
Summa
—
l
2
3
1
—
ii
7
16
1
36»
7
24
6
—
7
6
—
—
6
—
56
4
38
16
32
—
32
44
96
68
6
24
73
—
29
1
21
—
—
—
—
361
447
546 ‘)
—
47
1945
2
243
2
12
8
14
—
48
i
—
—
—
—
—
—
85
2:o) Ö frige tr ängtrupp er:
Trängstaben ................................................................................
1
_
1
2
_
_
i
i
_
_
2
—
_
_
i
_
—
—
—
—
—
1
1
—
—
—
—
—
1
—
—
—
i
—
2
3
1
__
1
• -
—
—
—
9
9
15 *)
1
7
85
—
16
1
—
—
1
—
. 2
—
4
Till fördelningens högqvarters träng....................................................
__
_
_
_
_
_
_
i
_
_
'' 1
_
—
_
_
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2
—
—
—
—
2
18
11
1
4
8
5
—
—
5
56
56
57
10
13
50
8
81
1
—
—
4
—
8
—
1
2
1
4
2
1
24
1 proviantkolonn ..............................................................................
_
l
1
2
_
1
_
5
—
5
11
—
—
—
. —
—
1
—
—
i
2
2
—
5
—
5
5
—
—
—
—
—
—
57
2
1
4
1
—
—
5
20
90
100
117
—
22
114
8
144
—
—
—
1
1
55
—
—
—
57
3 proviantkolonner .........................................................................
_
Q
O
3
6
_
3
_
15
_
15
33
—
—
_
—
—
Q
O
—
—
O
O
6
6
—
15
—
15
15
—
—
—
—
—
—
171
6
Q
O
12
3
—
—
15
60
270
300
351
—
66
342
24
482
--
—
—
O
3
165
—
171
1 furagekolonn ..............................................................................
_
1
1
2
_
1
3
—
3
7
—
—
—
—
—
—
1
—
—
1
2
2
—
4
—
5
5
—
—
—
—
—
—
62
2
1
5
1
—
—
4
20
95
104
117
—
22
124
10
156
—
—
—
25)
—
60
—
—
—
—
62
3 furagekolonner .................................................................... ......
_
3
3
G
__
3
_
9
_
9
21
—
_
—
_
_
—
3
—
—
3
6
6
—
12
—
15
15
—
—
—
—
—
186
6
3
15
3
—
—
12
60
285
312
351
—
66
o
30
468
—
—
—
6*=)
—
180
—
—
186
1 boskapskolonn ..............................................................................
_
_
_
_
_
i
_
1
—
1
3
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
—
—
—
—
—
—
—
i
—
1
—
1
—
—
__
20
—
20
43
44
47
—
4
2
—
6
—
—
—
—
—
1
—
1
1
1
i
1
1
3
_
i
_
_
_
_
1
_
__
1
_''
1
1
_
—
—
—
i
—
2
—
3
50
1
—
—
2
—
59
61
66
—
8
4
100
112
—
—
—
1
—
1
—
—
—
.
—
2
Summa
1
8
10
19
—
10
i
36
—
34
81
—
—
—
2
—
—
8
—
—
8
18
17
—
38
—
41
41
3
—
—
—
3
2
499
30
14
90
18
5
20
38
185
907
986
1,121 Ö
11
208
1,0105
180
1,415
2
—
—
18
4
470
2
1
2
1
4
2
1
507
B) Till öfrige liärdelar:
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Sumimi för fälthären
1
9
12
22
1
10
12
48
16
35
117
7
24
6
2
7
6
8
—
6
8
74
21
38
54
32
41
73
47
96
68
G
3
26
571
30
43
91
39
5
20
38
185
1,268
1,433
1,667 ö
11
255
1,2105
182
1,658
4
12
S
827)
4
518
O
1
2
1
4
2
1
592
För etapp väsendet:
1
l:o) Sjukvårds trupp er:
Sjukhuspersonalreserv......................................................................
—
—
—
—
—
—
2
—
3
—
5
—
8
—
—
2
2
—
—
2
—
14
—
6
—
9
—
9
-
—
15
2
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
17
32
51
—
—
—
—
Till en transportkommission och sjuktåg ............................................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2
—
—
—
—
—
—
—
—
2
—
—
—
—
—
—
9
—
18
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
--
—
27
27
29
—
—
—
—
—
2 etappsjukhus......... ...................................................
__
2
_
4
6
2
6
2
2
2
_
_
9
_
16
__
1 8
—
—
—
—
12
—
20
2
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
34
42
64
—
—
—
—
—
—
_
—
Summa
—
—
—
—
—
—
4
—
7
—
It
2
16
2
—
4
4
—
—
4
—
32
—
14
—
9
—
9
21
—
53
4
—
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
78
101
144
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2:o) Öfrige trängtrupper:
Se I. fördela, allmänna träng ............................................................
1
3
6
10
1
—
12
_
5
18
_
_
__
3
_
1
9
_
—
13
1
_
—
—
88)
8
—
—
—
__
7
338
—
2
3
1
—
7
15
68
76
118
14
82
6
103
1°)
40
Summa för etappväsendet
1
3
6
10
—
1
4
12
7
5
29
2
16
2
Q
»J
4
4
1
9
4
—
45
! 1
14
—
—
8
8
21
—
53
4
7
—
OQ
oo
—
2
3
1
7
15
146
177
262
—
14
82
6
102
—
—
—
1
—
40
''
r
41
I hemorten:
1 fördelningssj nkhus................................''..........................................
_
_
__
_
__
_
_
1
_
_
1
_
3
_
_
_
1
_
_
__
___
4
—
—
—
—
—
—
8
—
8
—
i
—
—
—
—
—
1
—
—
—
—
18
18
23
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
•-
—
Trängdepot.....................................................................................
9
2
_
_
Q
O
O
G
1
_
_
1
___
_
3
—
—
—
75
—
—
—
—
—
75
—
75
—
—
—
—
25
25
275
278
287
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
" ''
Summa i hemorten
2
2
4
o
ö
7
4
1
!
5
__
o
| 83
8
i
75
75
___
1
__
25
95
293
296
310
—
—
—
—
—
—
-
—
St imma summarum
2
12
20
34
1
11
16
59
23
43
153
1 9
44
s
5-
, 11
11
9
9
10
8
| 124 j 22
; 52
57
i 41
49
90
1.51
96
129
10
ii
20
679
i
30
120
! 94
j 41
5
20
70
225
1,707
1,906
1 2,239 ‘)
11
269
1 1.2925
188
1,760
4
12
8
3310)
4
558
3
1
2
1
4
2
1
|
633
386
''
1,321
OBS. Nödigt antal förvaltningstrupper vid intondenturens fältmagasin och förråd anskaffas genom legning för tillfället i de orter, hvarest magasinen eller förråden äro anlagda.
’) Marketentare med biträden äro icke inräknade i denna personal.
2) 2 af desse anskaffas af maiketcntame.
) t af desse anskaffas al maiketentame.
fältsmedjor. 81 Här förekommande olikheter med 1. fördelningens allmänna träng hafva uppstått deraf, att tillräckligt antal stamsoldator ej förofunnits, utan bär i stället ett större antal beväringsmanskap måst tagas i anspråk. 9) Med portativ fältsmedja. 10) Deraf 5 med portativa fältsmodjoi.
4) ö af desse anskaffas af marketcntarne.
rj Deraf 1 med portativ fältsmedja.
s)-Deraf 3 med portativa fältsmedjor.
7) Deraf 4 med portativa
B
e f i n
tlig
e.
Behof.
Enligt
stat.
Värnp
F. d.
stam-  per-  sonal.
ig-tige
Öfrige.
Sum-
ma.
Öfver-
skott.
Brist.
Öfverstelöjtnanter och majorer ........... ...............................
2
i
_
—
i
—
1 |
Kaptener...........................................................................
12
5
—
—
5
—
7
Subalternofficerare..............................................................
20
11
i
10
22
2
- J
Underofficerare: Sjukvårdsfanjunkare......................................
1
1
—
--
1
—
Öfrige
d:o
.....................................
11
4
—
—
4
—
7
Sjukvårdssergeanter.....................................
16
10
i
2
13
—
3
O
O
.fcp
ed
O
59
20
i
2
23
—
36
Sjukvårdskorpraler .......................................
23
10
i
3
14
—
9
Öfrige
d:o
......................................
43
20
i
o
o
24
—
19
Prester..............................................................................
9
—
—
9
9
—
—
Läkare....................................... ......................................
44
1
—
—
1
—
43
Underläkare....................................................................
8
—
—
8
8
—
—
Hästläkare ........................................................................
5
1
—
—
1
—
4
Apotekare..........................................................................
11
—
—
—
—
—
11 1
Sjukbusförvaltare................................................................
Magasinsförvaltare..............................................................
11
9
i 3
—
—
2
—
J
J ernvägstj enstemän...........................................................
9
—
—
—
—
—
9 1
^Bristen fylles med disponibel pensionerad regementsofficer eller kapten (1) samt kaptener (2) och subalternofficerare (3), qvarstående
i armén eller i regementenas reserver.
|Bristen fylles med disponibel pensionerad fanjunkare (1) och underofficerare qvar,stående i regementenas reserver (6).
Bristen fylles med disponibel pensionerad sjukvårdssorgeant (1) och befordrade sjukv. korpraler (2).
rBristen fylles med befordrade korpraler (20) och i regarn reserver qvarstående underofficerare (4) och för öfrigt med värnpligtige
ivice korpraler (12).
Bristen (9+2 = 11) fylles med befordrade sjukvårds vicekorpraler.
Bristen (19+20 = 89) fyllos med befordrade vicekorpraler (15), f. d. stamvicekorpraler (5) och värnpligtige vice korpraler (19).
Bristen fylles i enlighet med »P. M. med förslag till sjukvårdsväsendets organisation i fält» (Bilaga lutt. I.)
Värnpligtige medicine studerande.
Bristen fyllos med extra hästläkare.
j,Bristcn fylles genom aftal med lämplige civile personer.
Skrifvare.......................
Handtverkare.................
Spel.............................
Manskap: Vice korpraler:
SjukvårdsÖfrige.
.....
Stam och f. d. stam: I anspråk tagne vice korpraler..
Sjukvårdssoldater ..................
Trängsoldater.........................
Summa
Beväring:
I anspråk tagne vice korpraler..
Sjukvårdsmanskap...................
Öfrigt trängmanskap...............
1. uppbådet
Summa
2. d:o
Behof.
B
ofin
t 1 i g
e.
Öfver-
skott.
Brist.
Enligt
stat.
Värnpligtig»
Sum-
ma.
F. d.
stam-  per-  sonal.
Öfrige.
10
_
_
__
_
10
8
4
—
—
4
—
4
22
G
2
20
28
6
—
52
15
—
25
40
—
12
57
20
—
25
45
—
12
35
35
35
_
41
40
29
—
69
28
—
49
65
54
—
119
70
-
125
140
83
—
223
98
223
50
386
1,321
1,757
—
—
1,951
1,951
194
—
—
—
—
1,586
1,586
—
—
> Bristen fylles genom aftal med lämplige civile personer.
Bristen (11+12 = 23) fylles genom befordrade sjukvårdssoldater och f. d. stamsjukvårdssoldater.
Bristen (12+89+12 = 63) fylles genom befordrade trängsoldater och f. d. stamträngsoldater.
Af öfverskottet användes 23 att fylla bristen af vice korp!''., återstående 5 (omkr. 6''%) äro ej att påräkna såsom utgörande tillfälligt sjuke m. fl
iAf öfverskottet användes 63 att fylla, bristen af vice korpraler, återstående 7 (omkr. 5 %) äro ej att påräkna såsom utgörande
Öfverskottet (omkr. 10 %) ej att påräkna såsom utgörande tillfälligt sjuke in. fl.
Bil. Litt. B.
Fördelningen af stamtruppens freds- (nummer-)styrka på de olika
vapnen och truppafdelningarna.
Fotfolket.
1 fästnings- och positions-artilleriregemente å 6 kompanier å 75 nummer.
1 jj
»
» 6
»
" 75
»
Ingeniörtrupperne.
1 regemente å 6 kompanier å 125 nummer.........................................
1
»
»6
»
» 125
»
..........................................
Tvungen.
1 bataljon
å 2 kompanier å 86 nummer...................
4
»
»2
»
»86
»
....................
1
»
(6. trängbataljonen) » 2
»
» 70
»
..................
Antal man.
1 regemente (Svea Lifgarde)
ä 2 bataljoner
å
350
nummer...............
700
1
»
(Lifregementet till fot)
» 2
))
»
350
» ...............
700
1 vanligt regemente
» 2
))
»
250
» ...............
500
18
» 2
»
»
250
» ...............
9,000
1 regemente (norrländskt)
» 1^
»
»
250
» ...............
375
3
» 1|
»
»
250
» ...............
1,125
1 regemente (Gotlands)
» 1
»
»
250
» ...............
250
Rytteriet.
1 regemente å 5 sqvadroner å 100 nummer
500
9
»
»5
»
» 100
))
4,500
Artilleriet.
1 fältartilleriregementc å
6 batterier å
100 nummer ...
600
3
»
»
6 >»
»
100
»
1,800
(6
100)
1
» (2. Göta) »
i''l *) »
»
150)
»
750
1
» (Vendes) »
8
»
100
»
800
Summa
Antal man.
450
450
750
750
172
688
140
12,650
5,000
4,850
1,500
1,000
25,000
Anm. Af ofvanstående 25,000 nummer äro 4,851 besatta med vice korpraler.
’) Artilleriafdelningen på Gotland,
Bilaga Litt. C.
Förslag
öfver härens tillgång på stam- och f. d. stam-manskap vid mobilisering.
V i d
f
O t f O 1
k
e t.
y i d
r
y t
ter
i e
t.
y
i
d
a
r
till
e
r
i e
t.
Vid in geniörtrupperne.
V
i d t r
äng
e n.
Vid hela
Vid hvartdera af
21 regementen.
Vid hvartdera af
4 regementen.
Vid Gotlands
regemente.
S u m in a .
Vid hvartdera af
10 regementen.
Summa.
Vid hvartdera af
3 fältartilleri-  regemonten.
Vid 2. Göta fält-  artilleriregemente .
Vid Vendes fält-  artilleriregemente .
Vid Norrlands fält-  artilleriregemente.
Vid hvartdera af
2 fästnings- och
positions-artilleri-  regementen.
S u m m a.
Vid hvartdera af
2 ingeniör-  regementen.
S u m in a.
Vid hvardera af
5 trängbataljoner.
Vid 6. träng-  bataljonen.
S u in m a.
hären.
Styrka.
Afgång.
Styrka.
Afgång.
Styrka.
Afgång.
Styrka.
Afgång.
Styrka.
Afgång.
Styrka.
Afgång.
Styrka.
Afgång.
Styrka.
Afgång.
Styrka.
Afgång.
Styrka.
Afgång.
Styrka.
Afgång.
Styrka.
Afgång.
Styrka.
Afgång.
Styrka.
Afgång.
Styrka.
Afgång.
Styrka.
Afg
Ing.
Styrka.
Afgång.
Styrka.
Afgång.
3 Öl
tr. p
OQ 1
© H
t-+s tv
p:
6 öj
[TE P
er; ''
ffl H
BB
5 Öl
frE p
er; 1
aT H
P? [rE
r~h
e fes
U P
er; 1
o H
•-b tv
P: [ti
c-t-
g a
jrE P
OQ ''
o H
BB
5 öi
JrE p
c£ ''
r h
p: [re
B tzj
fri p
er; ''
CD
|“V
p: [re
e-t-
* tzj
irt p
er; 1
o H
BB
B ^
Er. p
CfQ 1
o i-3
p? Er:
! a
frE P
er; ''
of Ö
p: fri
c-t-
S ^
Ert p
er; ''
O H3
B B
C“T-
e a
[TE P
er; ''
o H
BB
Éf a
[ri p
er; ''
er1 _
CD H-3
i-b t-1-  P: JrE
C"^
n a
tr. p
aq ''
er*
cd br:
B B
B tzj
fri p
er; 1
© H3
P? £
e-f-
H ^4
fri p
Crq 1
O H—
B B
c+-
n a
Ert p
qq 1
jjf
p: E=e
c+*
5 a
Er: p
qq ''
r h
B B
1.
klassen..
120
8
—
90
6
—
60
4
—
2,940
206
—
100
7
—
1,000
70
—
136
10
—
161
n
—
170
12
—
119
8
—
96
7
—
1,050
73
—
150
n
—
300
21
—
36
3
—
30
2
—
•210
15
—
5,500
385
—
2.
d:o ..
112
5
8
84
4
6
56
3
4
2,734
123
201
93
4
3
930
42
31
126
6
5
115
7
7
158
7
7
in
5
5
89
4
5
977
44
45
139
6
6
279
12
12
33
1
3
28
1
3
195
9
18
5,115
230
307
3.
d:o
99
3
10
74
2
7
49
2
5
2,410
72
231
86
3
4
857
26
37
115
3
7
136
4
8
144
4
9
101
3
6
80
2
6
888
27
56
127
4
8
255
8
15
29
1
3
24
1
3
168
5
21
4,578
138
360
4.
d:0 ..
86
3
—
65
2
—
42
1
—
2,107
63
—
79
3
—
794
24
—
105
3
—
124
4
—
131
4
—
92
3
—
72
2
—
805
24
—
115
3
—
232
7
—
25
1
—
20
1
—
142
4
—
4,080
122
—
5.
d:o ..
83
3
—
63
2
—
41
1
•_
2,044
61
—
76
2
—
770
23
—
102
3
—
120
4
—
127
4
—
89
3
—
70
2
—
781
23
—
112
3
—
225
7
—
24
1
—
19
1
—
138
5
—
3,958
119
—
6.
d:o ..
80
2
—
61
2
—
40
1
—
1,983
60
—
74
2
—
747
22
—
99
3
—
116
3
—
123
4
—
86
3
—
68
2
—
758
23
—
109
3
—
218
7
—
23
1
—
18
—
—
133
3
—
3,839
115
—
7.
d:o ..
78
2
-
59
2
—
39
1
—
1,923
59
—
72
2
—
725
22
—
96
3
—
113
3
—
119
4
—
83
2
—
66
2
—
735
22
—
106
3
—
211
6
—
22
1
—
18
—
—
130
4
—
3,724
112
—
8.
d:0
76
4
-
57
3
—
38
2
—
1,865
93
—
70
3
—
703
35
—
93
5
-
no
6
—
115
6
—
81
4
—
64
3
—
713
36
—
103
5
—
205
10
—
21
—
—
18
1
—
126
6
—
3,612
180
—
9.
d:o ..
72
4
—
54
3
—
36
2
—
1,772
89
—
67
3
—
668
33
—
88
4
—
104
5
—
109
5
—
77
4
—
61
3
—
677
34
—
98
5
—
195
10
—
21
1
—
17
1
—
120
6
—
3,432
172
—
10.
d:o ..
68
3
—
51
2
—
34
2
—
1,683
84
—
64
3
—
635
32
—
84
4
—
99
5
—
104
5
—
73
4
—
58
3
—
643
32
—
93
5
—
185
9
—
20
1
—
16
1
—
114
6
—
3,260
163
—
11.
d:o ..
65
6
_
49
5
—
32
3
—
1,599
160
—
61
6
—
603
60
—
80
8
—
94
9
—
99
10
—
69
7
—
55
6
—
611
61
—
88
9
—
176
18
—
19
2
—
15
2
—
108
11
—
3,097
310
—
Summa
939
43
18
707
33
13
467
22
9
23,060
1,069
432
842
38
7
8,432
389
68
1,124
52
12
1,327
61
15
1,399
65
16
981
46
11
779
36
11
8,638
399
101
1,240
57
14
2,481
115
27
273
13
6
223
11
6
1,584
74
39
44,195
2,046
667
Tillkommer under November och
December månader 12. klassen...
59
6
44
4
29
3
1,439
144
55
6
543
54
72
7
85
9
89
9
62
6
49
5
550
55
79
8
_
158
16
_
16
2
_
13
1
_
97
11
_
2,787
279
_
Summa summarum
998
49
18
751
37
13
496
25
9
24,499
1,213
432
897
44
7
8,975
443
68
1,196
59
12
1,412
70
15
1,488
74
16
1,043
52
11
828
41
11
9,188
454
101
1,319
65
14
2,639
131
27
289
15
6
236
12
6
1,681
85
39
| 46,982
2,325
667|
Anm. Då ofvanstående siffror angifva stammanskapets styrka vid årets början, bör ett lämpligt afdrag å desamma beräknas för afgången till mobiliseringstillfället.
Den naturliga afgången är beräknad efter 7 % för 1. året, 4.5 % för 2., 3 % för 3. till och med 7., 5 % för 8. till och med 10. samt 10 % för 11. och 12.
Afgången till befäl är beräknad efter 10 års medeltjenstetid för underofficerare.
Bil. Litt. D. 1.
Sannolika folkmängden i Sverige den 31. Dec. 1897.
(Enligt beräkning verkstäld i Kongl. Statistiska Centralbyrån.)
T-
Lan.
Folkmängd
den 31. Dec.
1880.
Beräknad till-  växt under
1881—1897
i procent.
Sannolik folk-  mängd den 31.
Dec. 1897.
Stockholms stad.......
169,000
39
235,000
Stockholms
län...........
147,000
16
171,000
Upsala
» ...........
111,000
15
128,000
Södermanlands
» ...........
147,000
12
165,000
Östergötlands
n ...........
267,000
11
296,000
Jönköpings
» ...........
197,000
12
221,000
Kronobergs
» ...........
169,000
12
189,000
Kalmar
» ...........
245,000
9
267,000
Gotlands
» ...........
55,000
9
60,000
Blekinge
» ...........
138,000
15
159,000
Kristianstads
»............
.................
230,000
10
253,000
Malmöhus
» ...........
349,000
19
415,000
Hallands
» ...........
135,000
13
153,000
Göteborgs och Bohus
»...........
261,000
19
311,000
Elfsborgs
n ...........
289,000
7
309,000
Skaraborgs
» ............
258,000
14
294,000
Vermlands
» ............
269,000
9
293,000
Örebro
» ............
182,000
18
215,000
Yestmanlands
» ............
129,000
20
155,000
Kopparbergs
»...........
190,000
13
215,000
Gelleborgs
» ............
179,000
26
226,000
Vesternorrlands
o ............
170,000
33
226,000
Jemtlands
'' » ............
84,000
26
106,000
Yesterbottons
n ............
106,000
26
134,000
Norrbottens
» ............
91,000
29
117,000
Summa
4,567,000
—
5,313,000
Anm. Tillväxten för hela riket alltså =16.3 % =0.S9 % pr år.
Antages årliga nativitetsöfverskottet endast till 1.2 %, skulle öfyerskottet för hela denna period blifva
= 1,008,000, och då tillväxten ofvan beräknas till 745,000, så skulle utvandringen (med afdrag af invandringen)
blifva = skilnaden mellan dessa bolopp eller = 263,000, d. ä. 15 ä 16,000 pr år.
1
Bil. Litt. D. 2.
Tabell
utvisande fördelningen af värnpligtiga årskontingenten, beräknad till
26,565 man eller V2 % af befolkningen den 31. Dec. 1897.
Till rekrytering af stam
och värnpligtigt befäl.
Summa
. ed
_ ed
H
CT'' &
p © h|
TJI
er1 h-1
g. g g
OQ
CO
perso-
P~ aq
Ä
CD
2 w 3
» e ©
SO
3
3
B
B
95
SO crq
fäi
Fö©
1
B
SO
i
P
nal.
aq tf
1 ©
Ö
aq »
1 ©
1., 2., 3., 4. och 5. fördelningarna
(utom Gotland).
21 fotfolksregomenten ........................
120
2,520
543 å544
11,415
9 rytteriregementen, ...........................
100
900
40
360
1. och 2. Svea samt 1. och 2. Göta fält-
artilleriregemente ...........................
136
544
180
720
Vendes fältartilleriregemente ...............
170
170
210
210
2 fästnings- o.positions-artilleriregementen
96
192
360
720
2 ingeniörregementen...........................
150
300
290
580
5 trängbataljoner ............................
38
180
475
2,375
Till rekrytering af officerare, värnpligtige
underofficerare och spel.....................
—
447
—
—
För flottans behof ..............................
—
397
5,650
—
1,320
17,700
23,350
6. fördelningen.
4 fotfolksregementen...........................
90
360
361å362
1,447
1 rytteriregemente.............................,
100
100
40
40
1 fältartilleriregemente.......................
119
119
180
180
1 trängbataljon .................................
30
30
360
360
Till rekrytering af officerare, värnpligtige
underofficerare och spel.....................
—
66
—
—
För flottans behof ..........•....................
—
48
723
—
165
2,192
2,915
Gotland.
1 fotfolksregemente ...........................
60
60
—
185
1 artilleriafdelning..............................
25
25
—
—
Till rekrytering af officerare, värnpligtige
underofficerare och spel...................
—
10
—
—
För flottans behof ...:.........................
—
5
100
—
15
200
300
6,473
20,092
26,565
Anm. 6. fördelningens område Kr antaget att utgöras af de 4 nordligaste länen. Ärskontingenterna
inom de olika områden, som tabellen upptager, äro beräknade i förhållande till hvad innevånareantalet bör
uppgå till den 31. Dec. 1897.
2
Bilaga Litt. E.
Förslag
öfver härens tillgång på beväringsmanskap vid mobilisering.
Vid
fotfolket.
Vid rytteriet.
Vid artilleriet.
Vid ingeniörtrupperne.
Vid trängen.
Vid hela hären.
Vid hvartdera 1
af 12
regementen.
Vid hvartdera !
af 9
regementen, j
Vid hvartdera !
af 3
regementen, j
Vid 1 rege-  mente.
Vid Gotlands
regemente.
S u m m a.
Vid hvartdera
af 10
regementen, j
S u m m a.
Vid hvartdera
af 5
fältartilleri-
regementen.
Vid Vendes
fältartilleri- :
regemente.
Vid hvartdera
af 2 fästnings-  och positions-  artilleri-  regementen.
8 ujn m a.
Vid hvartdera
af 2
ingeniör-
regementen.
S u m m a.
Vid hvardera
af 5
trängbatalj oner.
Vid 6. träng-  bataljonen.
Summa.
ce
e-t-
so
Naturlig afgång.
i
F i
Naturlig
afgång.
CZ2
*3
P
Naturlig
afgång.
CO
|
•f
sr
■
| Naturlig
j afgång.
“
i
*3
w
!
P
1 Naturlig
j afgång.
co
<rt
8"
•
j Naturlig
! afgång.
CO
&
p ''
''
Naturlig
afgång.
CO
p
''
Naturlig
afgång.
CO
7?
P
Naturlig
afgång.
<77
et-
&
Naturlig
afgång.
CO
1-5
Naturlig
afgång.
CO
R*
p
k ta)
i? S-
po C
ö
er; St
Uu
??
P
Naturlig
afgång.
CO
►-i
fr
P
Naturlig
afgång.
0G
1
Naturlig
afgång.
2
£
P
Naturlig
afgång.
m
*5t
&
p
Naturlig
afgång.
CO
i
P
Naturlig
afgång.
!•
klassen .............
544
38
543
38
362
25
361
25
185
13
13,047
913
40
3
400
28
180
13
210
15
8,60
25
1,830
128
290
20
580
41
475
33
360
25
2,735
191
18,592
1,301
2.
» .............
506
13
505
13
337
8
336
8
172
4
12,134
303
37
1
372
9
167
4
195
5
335
8
1,702
43
270
7
539
13
442
11
335
9
2,544
64
17,291
432 ;
j 3.
.. .............
493
12
492
12
329
8
328
8
168
4
11,831
296
36
1
363
9
163
4
190
5
327
8
1,659
41
263
7
526
13
431
11
326
8
2,480
62
16,859
421
4.
»
481
12
480
12
321
8
320
8
164
4
11,535
288
35
1
354
9
159
4
185
5
319
8
1,618
40
256
6
513
13
420
11
318
8
2,418
60
16,438
410 |
5.
- ............
469
12
468
12
313
8
312
8
160
4
11,247
281
34
1
345
9
155
4
180
5
311
8
1,578
39
250
6
500
12
409
10
310
8
2,358
59
16,028
400
6.
» .............
457
11
456
11
304
8
304
8
156
4
10,966
274
33
1
336
8
151
4
175
4
303
8
1,539
38
244
6
488
12
399
10
302
7
2,299
57
15,628
889
Summa 1.
uppbådet
2,950
98
2,944
98
1,966
65
1,961
65
1,005
33
70,760
2,355
215
8
2,170
72
975
33
1,135
39
1,955
65
9,926
329
1,573
52
3,146
104
2,576
86
1,951
65
14,834
493
100,836
3,353
7.
klassen ............
446
11
445
11
296
7
296
7
152
4
10,692
267
32
1
328
8
147
4
171
4
295
7
1,501
88
238
6
476
12
389
10
295
7
2,242
56
15,239
381 !
8.
n
.............
435
22
434
22
289
14
289
14
148
7
10,425
521
31
2
320
16
143
7
167
8
288
14
1,468
73
232
12
464
23
379
18
288
14
2,186
109
14,858
742 !
| 9.
»
413
21
412
21
275
14
275
14
141
7
9,904
495
29
1
304
15
136
7
159
8
274
14
1,390
70
220
11
441
22
361
18
274
14
2,077
104
14,116
706
i 10.
»
392
20
391
20
261
13
261
13
134
7
9,409
470
28
1
289
14
129
6
151
8
260
13
1,320
66
209
10
419
21
343
18
260
13
1,973
99
13,410
670
11.
»
372
37
371
37
248
25
248
25
127
13
8,939
894
27
3
275
27
123
12
143
14
247
25
1,254
125
199
20
398
40
325
32
247
25
1,874
187
12,740
1,273
12.
» ............
335
33
334
33
223
22
223
22
114
11
8,045
805
24
2
248
25
in
11
129
13
222
22
1,129
113
179
18
358
36
293
29
222
22
1,687
169
11,467
1,148
Summa 2.
uppbådet
2,393
144
2,387
144
1,592
95
i 1,592
95
816
49
57,414
3,452
171
10
1,764
105
789
47
920
55
1,586
95
8,057
485
1,277
77
2.556
154
2,090
125
1,586
95
12,039
724
81,830
4,920
!
Summa summarum
5,343
242
5,331
242
3,558
160
3,553
160
1,821
82
1
! 128,174
5,807
386
18
3,934
177
1.764
80
2,055
94
3,541
160
17,983
814
2,850
129
5,702
258
4,666
211
3,587
160
26,873
1,217
182,666
8,273 |
Amu. 1. Den naturliga afgången är beräknad efter 7 % för 1. året, 2,5 % för 2. till och med 7., 5 % för 8. till och med 10. samt 10 % under 11. och 12.
Anm. 2. Summorna för hvarje årsklass inom de olika vapenslagen hafva erhållits genom att från föregående årsklass subtrahera den beräknade naturliga afgången å hela nämda klass.
Anm. 3. I den i tabellen upptagna beväringsstyrkan äro värnpligtige officerare, underofficerare och spel samt f. d. stamsoldater icke medräknade.
Bil Litt. F. 1.
Härens fast aflönade kader.
B
e f ä
1.
C
i v
i
1
P
e
r s
O
11
a
1.
—
<1
Officerare.
Underofficerare.
Fältläkarekåren.
Hästläkarekåren.
Intendenturen.
Eklesiastik-
staten.
Öfrige civile embets- och tjenste
-män.
O
O
Els
''
Generaler.
Öfverstar.
Öfverstelöjtnantor och majorer.
Regomcntsqvartcrmästare och
adjutanter.
Kaptoner och ryttmästare.
Löjtnanter.
Summa.
Fanjunkare och styckjunkare.
9
©
ps
B
©
Korpraler och konstaplar.
Summa.
Spel.
Öfverfältläkare.
Fältläkare.
Regementsläkare.
1. bataljonsläkare.
2. bataljonsläkare.
Extra läkare.
Summa.
w
©
crq
CD
3
O
B
03
Sr1
ro''''
ds:
DS
>~i
p
1
tö
8-
B-
1 o’
i Ö
! *
■ ds:
k
g
DS
►i
©
Extra hästläkare.
Summa.
Q
o
B
©
»-i
DS-
B
©
B
©
Öfverfältintendent.
Fält- och fästnings-intendonter.
Regementen! tendenter.
Utrednings- och förråds-
'' förvaltare.
Summa.
Fältpastorer.
w
©
j:
©
3
©
B
X
CD
ro
ct-
O
®
Summa.
Auditörer.J)
Professor.
Krigsarkivarie.
Sekreterare.
Redogörare. ’)
Amanuens. ’)
Musikdirektörer.
Verkmästare, förvaltare och
tygskrifvare.
Summa.
Handtverkare.
Summa.
rpraler, inräknade i stam-  uppens 25,000 man.
1
1 Generalitetet ................................
10
—
—
—
—
10
—
—
—
_
_
10
j Generalstaben .................................
—
i
13
—
24
—
38
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
i
i
—
1
1
—
—
4
_
42
1 Fotfolket ......................................
—
26
98
102
392
686
1,304
306
2,007
2,011
4,324
1,006
—
—
26
24
23
—
73
—
—
—
—
—
—
—
26
26
52
—
—
—
—
—
—
—
—
—
26
—
26
51
6,836
3,532
Rytteriet .......................................
—
5
15
20
70
140
250
60
305
305
670
130
—
—
10
5
5
—
20
10
10
—
20
—
—
—
10
10
20
—
—
—
—
—
—
__
—
—
—
—
—
70
1,180
420
'' Artilleriet......................................
—
7
31
—
126
208
372
113
448
451
1,012
172
—
—
8
7
7
—
22
6
6
—
12
—
—
—
8
8
16
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
38
38
134
1,778
503
_
2
8
_
28
46
84
32
122
124
278
26
2
2
2
6
2
2
2
4
—
—
—
—
—
i
—
—
—
—
1
24
425
186
Trängen .......................................
—
1
6
6
30
60
103 i
30
180
180
390
36
—
—
—
3
3
—
6
—
6
—
6
—
—
-
—
12 1
12
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
24
577
210
Vid särskilda vapen ej anstälde .........
—
-
l2)
—
—
—
1 i
—
. —
— *
—
—
i
6
—
—
1 1
60
68
1
—
6
7
I3)
I3)
7
1
16
26
6
28
34
34 |
_
_
_
_
—
170
Summa
10
42
172
128
670
1,140
2,162 |
541
3,062 |
3,071
6,674
1,370
i
6
46 |
41
41
60 |
195
17
24
6
1
47 |
1
1
7 1
1
47 1
74 |
130
6 1
28
34
34 |
i
i
i
1
1
26
38
69
303 |
11,018 |
4,851
x) Desse äro försedde endast med arfvoden.
2)
Chef för krigshögskolan.
3)
Dessse äro uppförde å arméförvaltningens stat.
1.
Bil. Litt. F. 2.
Tabell
utvisande det antal värnpligtiga befäl och spel, som vid en mobilisering påräknas
. ur beväringen för fält- och depot-trupper.
Subalternofficerare.
Underofficerare.
Spel.
F. d. fast aflönade.
Öfrige.
Summa.
F. d. fast aflönade.
O:
B!
OQ*
P
Summa.
Vice korpraler.
F. d. fast aflönade.
Öfrige.
U1
p
B
B
P
Summa.
Fotfolket .......................................
98
874
972
196
762
958
791
252
100
352
3,073
Bytteriet ...........................
10
100
no
40
60
100
—
—
10
10
220
Artilleriet.......................................
24
93
117
34
39
73
114
12
16
28
332
Ingeniörtruppeme ....................
2
40
42
12
16
28
62
2
2
4
136
Trängen ........................................
6
60
66
24
60
84
650
12
120
132
932
Summa
140
1,167
1,307
306
937
1,243
1,617
278
248
526
4,693
3
Bil. Litt. F. 3.
Tabell
utvisande det antal pensionerade, till krigstjenst förbundne officerare
och underofficerare, som vid en mobilisering påräknas''
till tjenstgöring vid hären.
Officerare.
Underofficerare.
Regementsofficerare.
Kaptener
(Ryttmästare).
Summa.
Fanjunkare
(Styckjunkare).
Sergeanter.
Summa.
Fotfolket.......................
25
102
127
102
102
Rytteriet.......................
—
10
10
40
40
80
Artilleriet ...................
15
22
37
26
30
56
Ingeniörtrupperne..........
3
4
7
4
8
12
Trängen ......................
—
6
6
6
6
12
Summa
43
144
187
178
84
262
Anm. Öfrige pensionerade, disponible officerare och underofficerare tagas vid en mobilisering i anspråk
till tjenstgöring vid de värnpligtiges redovisning och inskrifning, vid etappväsendet, vid landstormen
o. s. v.
4
Bilaga Litt. F. 4.
Tabell
utvisande det antal i armén eller i regementenas reserver kvarstående
befäl, som vid en mobilisering påräknas och som ej tages i anspråk
såsom värnpligtigt befäl ur beväringen eller såsom pensioneradt,
till tjenstgöring vid hären förbundet.
Officerare.
Under-
Summa.
Kaptener.
Subaltern-
officerare.
officerare.
För trängen.............................................................
21
41
126
188
5
Bil. Lift. G.
Härens ständigt tjenstgörande styrka och skolor.
Fotfolket.
Tjenstgörande styrlian:
A)
Vid hvarje regemente (utom Svea lifgardet, Lifregementet till fot och Gotlands rege
mente)
i ständig tjenstgöring:
1 regementschef (öfverste),
1 regementsqvartermästare (kapten),
1 öfverstelöjtnant eller major,
1 regementsadjutant (löjtnant),
1 bataljonsadjutant (fanjunkare), tjenstgörande i chefsexpeditionen,
1
d:o
( d:o ), tillika tjenstgörande såsom regementsväbel,
1 bataljonsläkare,
1 regementsintendent,
1 förrådsförvaltare,
1 regementstrumslagare,
1 gevärshandtverkare.
B)
Yid skolorna vid ett större regemente:
a) vid en stamrelcrytslcola under tolf månader (1. Nov.—31. Okt).:
1 kapten,
4 löjtnanter,
1 fanjunkare,
8 sergeanter,
8 korpraler,
1 sjukvårdsvicekorpral,
120 stamrekryter.
hj vid e» Icorpralsskola under åtta månader (1. Nov.—30. Juni)
1 kapten,
4 löjtnanter,
1 fanjunkare,
4 sergeanter,
4 korpraler,
5 spel •! 2 af 3.
2 af 4.
1
af 2. klassen,
2
af 3. klassen,
2 af 4. klassen,
1
hd. TAtt. G.
11 af 2. klassen,
2 af 3. klassen,
2 af 4. klassen,
1 sjukvårdsvicekorpral,
112 stamsoldater (2. stamklassen).
cj vid en sergeantssTcola under tolf månader (1. Juli—30. Juni):
8 korpraler,
8 vice korpraler,
| tillhörande 2. (efter årets korpralsskola) och 3. stamklasserna,
!■ tjenstgörande för sin utbildning vid regementets stamrekrytJ
och korprals-skolor.
■C) vid skolorna vid ett af de 4 nordligaste regementena:
a) vid en stamrehrytskola under tolf månader (1. Nov.—31. Okt.):
1 kapten,
3
löjtr ruter,
1 fanjunkare,
6 sergeanter,
6 korpraler,
| 1 af 2. klassen,
4
spel / 1 af 3. klassen,
I 2 af 4. klassen, •
1 sjukvårdsvicekorpral,
90 stamrekryter.
IJ vid en JcorpraissJcola under åtta månader (1. Nov.—30. Juni):
1 kapten,
3 löjtnanter,
1 fanjunkare,
3 sergeanter,
3
korpraler,
I 1 af 2. klassen,
4
spel < 1 af 3. klassen,
| 2 af 4. klassen,
1 sjukvårdsvicekorpral,
84 stamsoldater (2. stamklassen).
cj vid en sergeantsskola under tolf månader (1. Juli—30. Juni):
6 korpraler, ) tillhörande 2. och 3. stamklassorna, tjenstgörande för sin ut6
vice korpraler, j bildning vid regementets stamrekryt- och korprals-skolor.,
D) Vid Gotlands regemente i ständig tjenstgöring:
1 regementschef (öfverste),
1 regementsqvartermästare (kapten),
1 bataljonsadjutant (fanjunkare), biträde i chefsexpeditionen och tillikarégementsväbel,
1 bataljonsläkare,
1 regementsintendent,
1 förrådsförvaltare,
1 regementstrumslagare,
1 gevärshandtverkare.
9
Bil. Litt. G.
E) Vid skolorna vid Gotlands regemente:
a)
vid både stamrekryt- och korprah-sknlorna:
1 kapten,
1 fanjunkare,
1
sjukvårdsvicekorpral.
b)
vid en stamrekrytskola under tolf månader (1. Nov.—31. Okt.):
2
löjtnanter,
4 sergeanter,
4 korpraler,
n
,
(
1
af
2.
klassen,
2
SP01
1
1
af
4.
klassen,
60 rekryter.
c)
vid en korpralsskola under åtta månader (1. Nov.—30. Juni):
2 löjtnanter,
2 sergeanter,
2 korpraler,
„
,
|
1
af
3.
klassen,
2
SPel
i
1
af
4.
klassen,
56 stamsoldater (2. stamklasson).
cl) vid en sergeantsskola under tolf månader (1. Juli—30. Juni):
4 korpraler,
I tillhörande 2. och 3. stamklasserna, tjenstgörande för sin ut
4
vice korpraler, ) bildning vid regementets stamrekryt- och korprals-skolor.
E) Vid hvardera af Svea lifgarde och Lifregementet till fot i tjenstgöring:
'' 3
3
i--
Öfverste............................................. 1
Öfverstelöjtnanter och majorer...........  2
Regomentsqvartermästare.................... 1
Regementsadjutanter........................... 2
Kaptener............................................ —
Löjtnanter................................  —
Regementsläkare............................... 1
Bataljonsläkare................................. 1
Regements-intendonl.......................... 1
Eörrådsförvaltare.............................. 1
Fanjunkare................................... 2
1
4
1
SO
=i
1
4
1
3
summa:
} h ^ h (M ce
Bil. Litt. G.
Sergeanter af 1. klassen.
D:o af 2. klassen.
Korpraler........................
Vice korpraler.................
Musikdirektör.................
Regementstrumslagare . ...
af 1. klassen........
af 2. klassen.....
af 3. klassen........
af 4. klassen........
Sjukvårdskorpraler...........
Sjukvårdsvicekorpraler.....
Gevärshandtverkare .......
(ifrigt manskap..............
Spel.
4
2
4
2
8
4
1 — —
1
1
—
22
2
2
—
1
1
1 • — —
—
120
11-2
i—
12
18
—
12
18
8
24
44
8
55
63
—
—
1
—
—
1
—
8 •
8
—
6
8
—
8
12
—
8
12
—
1
1
—
1
3
—
—.
1
—
264
496
G) Vid bevä/ringsrekrytskola under 50 dagar:
vid ett större
vid ett norr-
regemente:
ländskt regemente
Bataljonschef.....................................
i
i
Regementsadjutant ..............................
i
i
Kaptener.............................................
4
3
Löjtnanter.........................................
8
6
Underlöjtnanter .................................
8 .
6
Fanjunkare.........................................
4
3
Sergeanter ........................................
20 |
15
Korpraler .........................................
20 i*)
15
Vice korpraler...................................
30 |
22
) af 2. klassen ...........................
4
3
Spel > af 3. klassen .........................
4 i **)
3
J af 4. klassen ...........................
4 |
3
Sjukyårdsvicekorpraler........................
2
2
Geyärshandtyerkare ...........................
1
1
Beväring.............................................
539—540
358—359
vid Gotlands
regemente:
1
2
2
1
5
5
8
1
1
1
1
183
*) 64 för exercisen, 4 jourkorpraler och 2 vid kokhuset.
**) Egentligen borde kommenderas 16, men vid behof lånas från stamrekryt- och korprals-skolorna.
4
Bil. Lill. G.
H) Vid repetitionsöj''ningorna under 30 dagar:
Hvarje regementes hela stampersonal, som icke på annat sätt är tagen i anspråk,
äfvensom den värnpligtiga befälspersonalen, som dertill har skyldighet, samt under
20 dagar 1. och 2. beväringsklasserna.
Rytteriet.
Tjenstgörande styrkan:
A) Vid hvarje regemente (utom Lifgardet .till häst) i ständig tjenstgöring:
1 regementschef,
1 major,
1 regementsqvartermästare,
1 fanjunkare, regementsväbel och tillika skrifvare i chefsexpeditionen,
1 bataljonsläkare,
1 regementsintendent,
1 förråd sförvaltare,
1 regementshästläkare,
1 regementstrumpetare,
1 pistolsmed,
1 sadelmakare.
Vid skolorna vid ett regemente under
12 månader (1. Nov.-
-31. Okt.):
aj o. b)
vid en stamrekrytskola
vid en
korj/rdiss kola
under 12 månader:
under
12 månader:
Hyttmästare.................................
1
1
Löjtnanter....................................
4
4
Fanjunkare ...............................
1
1
Sergeanter .................................
6
5
Korpraler...................................
6
5
q . 1 af 2. klassen.....................
1
1 af 3. klassen.....................
1
1
1
1
Sjukvårdsvicekorpraler ...............
1
1
Hofslagare .................................
1
1
Rekryter ....................................
100
—.
Stammanskap (2. stamklassen)......
—
93
c) Vid en sergeantsstcola under 12 månader (1. Nov.—31. Okt.):
6 korpraler j tillhörande 3. stamklassen, tjenstgörande för sin utbildning vid
6 vice korpraler j regementets stamrekryt- och korprals-skolor.
5
Bil. Litt. G.
C) ”Vid Lifgardet till häst i ständig tjenstgöring:
Regementschef....................................... 1
■—
Major................................................... 1
—
Regementsqyartermästare ..................... 1
—
Ryttmästare ......................................... —
1
Regementsadjutant ............................. 1
—
Löjtnanter ......................................... —
4
Regementsläkare ................................ 1
—
Bataljonsläkare ................................. 1
—
Regementsintendent.............................. 1
—
Förrådsförvaltare ................................ 1
—
Regementshästläkare .......................... 1
. —
Fanjunkare ......................................... 1
1
Sergeanter af 1. klassen ..................... —
3
D:o af 2. klassen ..................... —
3
Sjukvårdsunderofficer........................... —
—
Korpraler ........................................... —
6
Regementstrumpetare ........................... 1
-—-
I af 1. klassen............................. —
—
Spel-! af 2. klassen............................. —
1
| af 3. klassen.............................. —
1
Vicekorpraler...................................... —
—
Sjukvårdsyicekorpral ........................... —
1
Pistolsmed .......................................... 1
—
Sadelmakare ....................................... 1
—
Hofslagare ......................................... —
1
Öfrige ryttare .................................... —
100
Vid lev äringsr elcrytslcola vid hvarje regemente under 90 dagar:
2 löjtnanter,
1 underlöjtnant,
1
fanjunkare,
2
sergeanter,
3
korpraler,
3 vice korpraler,
1 spel af 2. klassen,
40 man beväring.
*) Deraf 0 elever i sergeantsskolan. *''h Elever i sergoantsskolan
1
1
1
Cd eu
cd Fr
2 °
d h
i
1
3
—
i
4
4
12
—
1
—
1 ''
-
—
1
—
1
—
1
114
3
5
11
2
5
10
—
1
1
11*)
10
27
—
—
1
5
5
1
3
5
1
—
2
6 **)
10
16
1—2
113
93
140
333
6
Bil. lÄtt. G.
E) Vid rcpetitionsöfningarna under 30 dagar:
Hvarje regementes hela stampersonal, som icke på annat sätt är tagen i anspråk,
samt den värnpligtiga befälsporsonalen, som dertill har skyldighet.
Artilleriet.
Tjenstgörande styrkan:
A) I ständig tjenstgöring:
a) yid hvarje fältartilleriregemente:
-
b) yid hvarje fästnings- och
position s-artilleriregemcntc:
Regementschefer .........
Öfv.-löjtn. eller majorer
Kaptener....................
Löjtnanter ..................
Regementsläkare ........
Bataljonsläkare............
Regementsintendenter...
Förrådsförvaltare.........
Regementshästläkare ...
Hofslagare ..................
Styckjunkare
Sergeanter .................
Regementstrumpetare...
1
(öfverste)
1
2
f 1 regementsqvartermäst.
1 1 informationskapten
g i 2 regementsadjutanter
i 1 informationslöjtnant.
1
1
1
1
1
5
1 biträde i cliefsexpedm,
1 matinrättn:s-und.-off.,
1 furagerings-und.-off.,
1 biträde åt reg:tsintend.
1 reg:tsväbel och biträde
i majorsexpeditionen.
1
(öfverste eller öfv.-löjtn.)
f 1 regementsqvartermäst.
1 1 informationskapten.
f 2 regementsadjutanter
1 1 informationslöjtnant.
(vid Yaxholms regemente).
1
1
1
1
3
1 biträde i chefsexped:n,
, 1 matinrättn:s und.-off.,
I 1 regementsväbel.
1 biträde åt reg:tsintendenten.
Öfverstelöjtnanter..
Majorer..............
Kaptener.............
Löjtnanter...........
crq
CO
p"
B
gg
2
(Tygmäst.) *)
—
\ 3
(Tygmäst.)
,
( 8 (Förrådsoff:e)
1
7
(Förrådsoffio)
1
e. o
„ 3
Q S
1
3
4
2
pl
n1,».
te- ö ° V“
H “
cf s ”
! crq B
s 2 a §
4
5
5 (lärare) —
5 (adjut.,
repetit.)
14
i Stockholm och å Karlsborg.
7
Bil. TAtt. Q.
pa
Styckjunkare........
8
Sergeanter........... 11
Konstaplar........... —
Förvaltare........... 15
Tygskrifvare........
14
Verkmästare.........
2
Besigtningsrustmäst. 9
Tyghandtverkare... 32
Rustkammarsmeder 25
5" a
g
p.
g 3
pa P
3. g.
2
2
1
4
2
O
o
pr1
»5-
2
2
Alltså vid hela artilleriet:
Öfverstar, regementschefer......................................
Öfverstelöjtnant, regementschef ...........................
Öfverstelöjtnanter och majorer..............................
Kaptener................................................................
Löjtnanter ..........................................................
Regementsläkare...................................................
Bataljonsläkare........................................................
Regementsintendenter ..........................................
Eörrådsförvaltare ...............................................
Regementshästläkare .............................................
Regements trumpetare...........................................
Styckjunkare ..........................................................
Sergeanter ............................................................
Konstaplar............................................................
Tygförvaltare .....................................................
Tygskrifvare...........................................................
Verkmästare..........................................................
Besigtningsrustmästare............................................
Tyghandtverkare.....................................................
Rustkammarsmeder...............................................
Hofslagare............................................................
‘ ^
£
gåi 3
.........
7.
......... 1.
......... 15.
......... 42.
.......... 97.
......... 1.
......... 8.
......... 8.
......... 8.
......... 6.
......... 6.
......... 48.
........ 17.
......... 2.
........ 18.
........ 16.
.........
4.
......... 13.
32.
25.
8.
B) Skolorna vid fälta/rtilleriet (utom Gotlands artilleriafdelning):
a) Vid hvarje regemente 2:ne staturehrytslcolor (rekrytbatterier) under 12 månader
(1. Nov.—31. Ökt.):
JE})i stamrelcrytslcola:
vid Yondos
vid Norrlands
vid Öfriga
reg:te:
reg:te:
reg:ten:
Kaptener ...................
........... 1
1
l
Löjtnanter.....................
........... 3
2
3
Styckjunkare ................
.......... 1 ''
1
l
Sergeanter ...................
.......... 7
5
G
Konstaplar .................
........... 7
5
6
8
Bil. Litt. G.
Spel....,.....................
Sj ukvårdsvicekonstapel
Batterihandtverkare ....
Hofslagareartillerist
Rekryter ...................
vid Yendes
yid Norrlands
vid öfriga
reg:te:
reg:te:
region:
9 j 1 af 3. kl.
9 ( 1 af 3. kl.
„ f 1 af 3. kl.
i 1 af 4. kl. \ 1 af 4. kl. \ 1 af 4. kl.
...
1
1
1
...
1
1
1
...
1
1
1
... 85
59—GO
G8
b) Yid Yendes regemente 2:ne Jeonstapelsskolor; vid öfriga regementen en,
under 12 månader (1.
En Iconstapelsslcola:
Nov.—31. Okt.):
vid Yendes
vid Norrlands
vid öfriga
reg:te:
regite:
regiten:
Kaptener ...................
.............. i
i
i
Löjtnanter....................
.............. 3
4
4
Styckjunkare ..............
............. 1
1
1
Sergeanter .................
.............. 6
7
8
Konstaplar ...............
.............. 6
■ 7
8
Spel...........................
............. 1 af 2. (•!!. 4.kl. 2 { j
af 2. kl. o j 1
af 4. kl. 1 j 1
Sjukvårdsvicekonstapel
............ 1
1
1
Batterihandtverkare ....
.............. 1
1
1
Stamartillerister (2. stamklassen) 79
in
126
hvardera
af 2. kl.
af 4. kl.
c) Yid hvarje regemente en sergeantsslcola under 12 månader (1. Nov.—31. Okt.), hvars
elever, tillhörande 3. stamklassen, tjenstgöra vid regementets stamrekryt- och
konstapels-skolor:
En sergeantsslcola:
Konstaplar ......
Yice konstaplar
vid Yendes
vid Norrlands
reg:te:
reg:te:
vid öfriga
reg:ten:
8
8
C)
Skolorna vid fästnings- och positions-a/rtilleriet (utom Gotlands artilleriafdelning):
a) Vid hvarje regemente en stamrekrytslcola under 12 månader (1. Nov.—31. Okt.):
En stamrelcrytslcola:
vid Vaxholms
reg:te:
vid Karlsborgs
reg:te:
Kaptener.....................
Löjtnanter ...................
Styckjunkare.................
Sergeanter ...................
Konstaplar...................
Spel ...........................
Sj ukvårdsvicekon staplar
Batterihandtverkare .....
Rekryter......................
1
3
2
7
7
2
1
96
af 2. kl.
af 3. kl.
1
3
1
6
6
1 af 3. kl.
1
1
96
9
2
Bil. Litt. G.
b) Vid hvarje regemente en konstapelsskola under 8 månader (1. Nov.—30. Juni):
En Iconstapelsskola:
vid Vaxholms
vid Karlshorgs
reg:te:
reg:te:
Kaptener ..................
............................. 1
1
Löjtnanter ................
................................ 3
3
Styckjunkare .............
.............................. 2
2
Sergeanter ................
.............................. 6
6
Konstaplar ................
................................ 6
6
Spel......................
9 1
................................ 2 1
1 af 2. kl.
1
..
1 af 3. kl.
1 af 2'' kL
Sjukvårdsvicekonstapel
.............................. 2
1
Batterihandtverkare....
.............................. 1
1
Stamartillerister (2. stamklassen)............... 89
89-
Vid hvarje regemente
en sergeantsskola under 12
månader (1. Juli—30. Juni), hvars
elever, tillhörande 2.
(efter årets underbefälsskola) och 3. stamklasserna, tjenstgöra
för sin utbildning vid
regementets stamrekryt- och konstapels-skolor:
En sergeantsskola:
vid Vaxholms
vid Karlsborgs
reg:te:
reg:te:
Konstaplar ...............
................................ 6
G
Vice konstaplar..........
................................ 6
G
D) Vid Gotlands artilleriafdelning anordnas gemensamma a) stamrekryt-, b) konstapelsoch
e) sergeants-skolor under 12 månader (1 Kov.— 31 Okt.):
1
kapten,
2
löjtnanter,
2 styckjunkare,
5 sergeanter,
5 konstaplar,
„
, | 1 af 3. kl.
2
sPel I 1 af 4. kl.
1 sjukvårdsvicekonstapel,
1 batterihandtverkare,
1 hofslagareartillerist,
25 rekryter,
24 stamartillerister (2. stamklassen),
3
konstaplar, | gergean^g^0ians elever af 3. stamklassen.
ö vice konstaplar )
Anm.: Afdelningons behof af hästläkare tillgodogöra genom öfverenskommelse med länsveterinär eller
extra hästläkare.
10
Bil. Litt. G.
E)
Yid hvarje regemente af fältartilleriet (utom Gotlands artilleriafdelning*'') 2:ne beväring
sr elcrytslcolor (batterier), utom vid Vendes regemente, som har 3:ne, hvardera
under 90 dagar:
En beväringsre/crytskola (batteri):
1
kapten,
2
löjtnanter,
1 underlöjtnant,
1 styckjunkare,
4 sergeanter,
4 konstaplar,
4
vice d:o
1 spel af 2. eller 3. kl.
1 sjukvårdsvicekonstapel
1 batterihandtverkare,
90 man beväring (70 man vid Yendes regemente).
F)
Yid hvarje regemente af fästningsa/rtilleriet (utom Gotlands artilleriafdelning*) 3:ne
beväringsrelerytsleolor (kompanier) under 90 dagar:
Ett beväringskompani:
1
kapten,
2
löjtnanter,
1 styckjunkare,
5
sergeanter,
5 konstaplar,
8 vice d:o
1 spel af 1., 2. eller 3. kl. (Yid Yaxholms regemente kommenderas ett spel från
stamrekryt- eller konstapels-skolan).
1 sjukvårdsartillerist,
120 man beväring.
G)
Vid repetitiombfningarna under 30 dagar vid såväl fält- som fästnings- och positionsm''tilleriet
tjenstgör hela stambefälspersonalen, som icke på annat sätt är tagen i anspråk,
samt den värnpligtiga befälspersonalen, som dertill har skyldighet.
Fortifikationen.
Tjenstgörande styvhan:
A) Yid fortifikationsstaben, arméförvaltningen och militärläroverken i ständig tjenstgöring:
1 öfverstelöjtnant, chef för staben och militärledamot i Arméförvaltningens fortifikationsdepartement,
1 kapten, 1. adjutant,
1 löjtnant, 2. adjutant,
*) Gotlands artilleriafdelning tilldelas ingen beväring, förr än lämplig befästning å, Gotland blifvit anlagd.
11
Bil. Xiitt. G.
1 sekreterare,
1 förrådsförvaltare,
4 fanjunkare, rit- oeli skrif-biträden.
Under chefen för staben lyda följande afdelningar:
a)
byggnadsafdelningen, som uppgör förslag till och handlägger mål rörande landets
fasta försvar och militära etablissement m. m.:
1
öfverstelöjtnant eller major,
3 kaptener,
2
löjtnanter.
b)
truppafdelningen, som handlägger mål rörande ingeniörtrupperna och deras materiel
m. m.:
1
öfverstelöjtnant eller major,
2
kaptener,
2 löjtnanter.
c)
vid militärläroverken och fortifikationens läroverk anstälde:
4 kaptener, 1 ...
2 löjtnanter, / arare’
9 d:o , elever.
d)
vid Arméförvaltningens fortifikationsdepartements militärbyrå:
1 kapten, adjutant.
B) Yid fästningsorterna i ständig tjenstgöring:
£
o: p
Öfverstelöjtnanter eller majorer, forti
fikationsbefälhafvare.
................
1
1
1
Kaptener ....................................... 1
—
—
Löjtnanter........................................... 3
1
1
Förrådsförvaltare ................................. 2
11
Fanjunkare, skrif- och rit-biträden samt
tillsyningsman
vid
arbetena............... 6
2
2 1
1
Anm. Från staben utgår den personal, som utöfver här angifna befäl kan behöfvas
vid militära byggnadsarbeten, kommenderingar till studieresor och särskilda öfningar.
1 (fortifi:s- . (fortifhsbefälh.
) befälh.)
—
1
1
1
C) Yid hvarje ingeniörregemente i ständig tjenstgöring:
1 regementschef, öfverste,
1 major,
1 kapten, regementsqvartermästare,
1 d:o , tygkapten,
1 löjtnant, adjutant,
12
Bil. Litt. G.
1 bataljonsläkare,
1 bataljonsbästläkare.
1 regementsintendent,
1 förrådsförvaltare,
1 fanjunkare, regementsväbel,
1 d:o , ekonomiuppbördsman,
1 regementstrumpetare,
4 handtverkare af 1. klassen,
8 d:o
af 2. klassen,
D) Vid hvarje ingeniörregemente under 12 månader (1. Nov.— 31. Okt.) gemensam
a) stamrekryt-, b) korprals- och c) sergeants-skola, som omfattar:
1 fältingeniörskola, fördelad på 2 instruktionskompanier,
1 trängskola,
1 handtverksskola,
1 fältsignalskola vid det ena regementet och
1 fältjernvägsskola vid det andra regementet.
2 £
K'' B
S. a
£
t?
So
Ö
Kaptener.......................................
Löjtnanter ......................................
Fanjunkare.......................................
Sergeanter ......................................
Korpraler.........................................
Spel ...............................................
Sjukvårdsvieekorpral ........................
Rekryter..........................................
Stamsoldater (2. stamklassen) ............
Sergeantsskolans elever ( korpraler . -.
af 3. stamklassen.....\ vice korpraler
1
3
1
8
8
3<
1 af 1. kl.
1 af 2. kl.
1 af 3. kl.
1
1
1
8
8
1
1
1
2
„ jl af 2. kl.
ö\2 af 3. kl.
50
25
30
23
33
2 12
2
2
2
g? ^
3. &
£2 i-*j
p: £
1
3
1
8
8
1
afl.kl.
2
af3. kl.
1
25
23—24.
2
1
E) Vid beväringsrekrytskola med 2 kompanier vid hvarje ingeniörregemente under 90 dagar:
Ett kompani:
1 kapten,
1 löjtnant,
1 fanjunkare,
4 sergeanter,
4 korpraler,
8 vice korpraler,
1 spel (kommenderad! från stamrekryt- och korprals-skolorna)
13
Bil. Litt. G.
1 sjukvårdsvicekorpral (blott rid det ena kompaniet),
90 man beväring.
Hvad, som brister i befälsstyrkan vid beväringsrekrytskolorna, tages från den i ständig
tjenstgöring varande personalen och af det värnpligtiga befälet.
Eegementets öfriga beväringskontingent, 110 man, fördelas under samma tid för sin
utbildning med:
50 man till regementets trängskola och
60 man till d:o fältsignal- eller fältjernvägs-skola.
F) Vid repetitionsöfningarna under 30 dagar:
regementets hela stampersonal, som icke på annat sätt är tagen i anspråk, samt
den värnpligtiga personalen, som dertill har skyldighet.
Trängen.
Tjenstgörande styrkan:
A) I ständig tjenstgöring för hvarje trängbataljon:
1 chef, öfverstelöjtnant eller major,
1 regementsadjutant, löjtnant,
1 bataljonsläkare,
1 bataljonshästläkare,
1 bataljonsadjutant, fanjunkare,
2 af 1. klassen,
4 handtverkare
2 af 2.
d:o , samt
Kapten ................
Förrådsförvaltare...
Sergeant.................
för sjukvårdsmaterielen
(öfver hvilken uppför
trängmaterielen:
sigt utöfvas af fördel
ningsläkaren
med
adjutant):
1
—
1
1
1
1
B) Vid hvarje trängbataljon gemensam a) stamrekryt-, b) korprals- och cj sergeantsskola
under tolf månader, med undantag af korpralsskolan, som pågår under
åtta månader (stamrekrytskolan 1. Hov.—31. Okt., korpralsskolan 1. Hov.—30.
Juni, och sergeantsskolan 1. Juli—30. Juni); nämnda gemensamma skola omfattar:
en trängskola och
on sjukvårdsskola.
14
Bil. Litt. G.
Vid trängskolan
Vid sjukvårdsskolan
W
o
£■
ÖB 7
p
Kaptener ................................................
Löjtnanter..............................................
Fanjunkare ...........................................
Sergeanter ...............................................
Korpraler ................................................
Spel........................................................
Sjukvårdsvicekorpraler ...........................
Rekryter ...............................................
Stamsoldater (2. stamklassen).................
Sergeantsskolans elever ( korpraler ...
af 3. stamklassen:
\ vice korpraler
1
2
1
G
1
1
laf2.kl
laf3.kl.
2
3
0
3
1
af 3. kl.—
20 *)
—
16 *
—
18 **)
—
2—1
2—1
P*)
1
1
15 ###*\
C) Yid hvarje trängbataljon beväringsrelcrytslcolor, fördelade i trängskolor och sjukvårdsskolor.
Till de förra afdelas af 1.—5. fördelningarnas trängbataljon ers beväringskontingent
350 man, till de senare 125 man. Yid 6. fördelningens trängbataljon
fördelas beväringskontingenten i resp. 250 och 110" man.
Den till trängskolorna afsedda kontingenten 350 (250) man indelas i afdelningar
af 70 (50) man, hvaraf en inkallas till tjenstgöring hvarannan månad — ej under Juli
och Augusti — under 70 dagar. För tjenstgöring vid beväringsträngskolorna beordras vid
hvarj e trängbatalj on:
Kapten .....
Löjtnanter..
Fanjunkare
Sergeanter..
Korpraler ...
Spel...........
1
2
1
4
4
1 af 2. klass.
Obs. Sjukvårdssoldat kommenderas från stamsjukvårdsskolan.
Den till sjukvårdsskolorna afsedda kontingenten 125 (110) man indelas i afdelningar
af 25 (22) man, hvaraf en inkallas till tjenstgöring hvarannan månad — ej under
Juli och Augusti — och erhåller utbildning under 70 dagar, rent militär vid stam trängskolan
och i sjukvård vid stamsjukvårdsskolan.
D) Yid repeiitionsöfningarna under 30 dagar tjenstgör bataljonernas hela stampersonal,
som icke på annat sätt är tagen i anspråk, och den värnpligtiga be
-
*) Vid norrländska bataljonen 17.
**)
Yid
d:o
d:o
16.
***)
Vid
d:o
d:o
13.
*''***)
Yid
d:o
d:o
12.
15
Bil. Litt. G.
fälspersonalen, som dertill har skyldighet, samt under 20 dagar 2. beväringsklassen.
Anm. Vid samtliga regementen och trängbataljoner anordnas officers- och underofficers-kurser
till utbildande af yärnpligtigt befäl.. Befälet vid stamrekryt- och korpralsskolorna
handhafver elevernes vid dessa kurser utbildning.
Anm. Den vid här ofvan icke upptagne staber, såsom t. ex. generalstaben, fördelningsstaberne
m. fl. anstälde personal är i ständig tjenstgöring.
Stockholm, tryckt hos K. L. Beckman, 1882*
IG
Bil. Litt. H.
Landtförsvarets årliga kostnad.
Krön
O
r.
Landtförsvarsdepartementet............................................
—
—
—
—
69,040
—
Arméförvaltningen...........................................................
—
—
—
—
110,000
—
Officerare, Underofficerare, Spel och Manskap:
Löner:
Generalitet:.
10 generaler å 8,000 kr..........................................
—
—
80,000
—
Generalstaben:
1 öfverste å 6,000 kr.............................................
6,000
—
3 öfverstelöjtnanter å 4,000 kr..............................
12,000
—
10 majorer å 3,500 kr..............................................
35,000
—
12 kaptener af 1. klassen å 2,800 kr......................
33.600
—
12
d:o af 2. klassen å 1,800 kr.....................
21,600
—
108,200
Fotfolket:
26 öfverstar å 6,000 kr...........................................
156,000
—
26 öfverstelöjtnanter å 4,000 kr..............................
104,000
—
72 majorer ä 3,500 kr..............................................
252,000
—
26 regementsqvartermästare å 1,800 kr..................
46,800
—
26 adjutanter af 1. klassen å 1,200 kr...................
31,200
—
50
d:o
af 2. klassen ä 800 kr...................
40,000
—
196 kaptener af 1. klassen å 2,800 kr...................
548,800
—
196 d:o
af 2. klassen å 1,800 kr................
352,800
—
294 löjtnanter af 1. klassen å 1,200 kr...................
352,800
—
392
d:o af 2. klassen ä 800 kr...................
313,600
—
306 fanjunkare å 720 kr...........................................
220,320
—
1,004 sergeanter af 1. klassen å 480 kr...................
481,920
—
1,003
d:o
af 2. klassen å 360 kr...................
361,080
—
2,011 korpraler å 240 kr.............................................
482,640
—
26 regementstrumslagare å 480 kr.........................
12,480
—
196 spel af 1. klassen å 360 kr..............................
70,560
—
196 d:o af 2. klassen å 240 kr...............................
47,040
—
294 d:o af 3. klassen å 120 kr...............................
35,280
—
294 d:o af 4. klassen å 60 kr...............................
17,640
—
Transport
3,926,960
—
188,200
—
179,040
—
i
i
Bil. Litt. IL
Krön
O
r.
Transport
3,926,960
—
188,200
—
179,040
—
3,532 vice korpraler: arvode å 60 kr................:...........
211,920
—
9,931 man: lega å 40 kr............................................
397,240
—
2,719 d:o: d:o å 80 kr............................................
217,520
—
3,802 d:o (månadslön å 10 kr. för 12 mån.) å 120 kr.
456,240
—
2,769 d:o (
d:o
å 10 kr. för 8
» ) ä 80 kr.
221,520
—
777 d:o ( d:o
å 10 kr. för 2
» ) å 20 kr.
15,540
—
6,079 d:o
d:o
å 10 kr. för 1
» ) ä 10kr.
60,790
—
5,507,730
—
Afdrag genom kapteners inträde å lägre lön ......
34,040
-
hvadan återstår ............................................................
—
—
5,473,690
—
Rytteriet:
5 öfverstar å 6,000 kr...........................................
30,000
—
5 öfverstelöjtnanter och regementschefer å 5,000 kr.
25,000
—
10 majorer å 3,500 kr.............................................
35,000
—
10 regementsqvartermästare å 1,800 kr..................
18,000
—
10 adjutanter af 1. klassen å 1,200 kr...................
12,000
—
40 ryttmästare af 1. klassen å 2,800 kr................
112,000
—
30
d:o
af 2. klassen å 1,800 kr...............
54,000
—
70 löjtnanter af 1. klassen å 1,200 kr...................
84,000
—
70
d:o
af 2. klassen å 800 kr...................
56,000
—
60 fanjunkare ä 720 kr.........................................
43,200
—
150 sergeanter af 1. klassen å 480 kr...................
72,000
—
155
d:o
af 2. klassen ä 360 kr...................
55,800
—
305 korpraler å 240 kr.............................................
73,200
—
10 regementstrumpetare å 720 kr...........................
7,200
—
50 spel af 1. klassen å 360 kr...............................
18,000
—
50 d:o af 2. klassen å 240 kr...............................
12,000
—
20 d:o af 3. klassen å 120 kr............................
2,400
—
420 vice korpraler: arvode å 60 kr.........................
25,200
—
3,508 man: lega å 40 kr..............................................
140,320
—
1,492 d:o: d:o å 80 kr. .............................................
119,360
—
2,160 d:o (månadslön å 10 kr. för 12 mån.) å 120 kr.
259,200
—
30 d:o ( d:o
å 10 kr. för 3
» ) å 30 kr.
900
—
2,840 d:o ( d:o
å 10 kr. för 1
» ) å 10 kr.
28,400
—
1,283,180
—
Afdrag genom ryttmästares inträde å lägre lön...
5,000
—
hvadan återstår ............................................................
—
_
1,278,180
—
Artilleriet:
7 öfverstar å 6,000 kr.........................................
42,000
—
Transport
42,000
~~
6,940,070
—
179,040
—
2
Bil. Litt. H.
Krön
0
r.
Transport
42,000
—
6,940,070
—
179,040
—
1 öfverstelöjtnant och regementschef å 5,000 kr....
5,000
—
8 öfverstelöjtnanter å 4,000 kr...............................
32,000
—
22 majorer å 3,500 kr............................................
77,000
—
63 kaptener af 1. klassen å 2,800 kr...................
176,400
—
63
d:o
af 2. klassen å 1,800 kr...................
113,400
—
107 löjtnanter af 1. klassen å 1,200 kr..................
128,400
—
101
d:o
af 2. klassen å 800 kr...................
80,800
—
113 styckjunkare å 720 kr........................................
81,360
—
224 sergeanter af 1. klassen ä 480 kr...................
107,520
—
224
d:o
af 2. klassen å 360 kr...................
80,640
—
451 konstaplar å 240 kr..........................................
108,240
—
6 regementstrumpetare å 720 kr...........................
4,320
—
29 spel af 1. klassen å 360 kr...............................
10,440
—
43 d:o af 2. klassen å 240 kr..........................
10,320
—
43 d:o af 3. klassen å 120 kr...............................
5,160
—
51 d:o af 4. klassen å 60 kr..............................
3,060
—
503 vice konstaplar: arvode å 60 kr.......................
30,180
—
3,636 man: lega å 40 kr..............................................
145,440
—
1,214 d:o: d:o å 80 kr..............................................
97,120
—
1,935 d:o (månadslön å 10 kr. för 12 mån.) å 120 kr.
232,200
—
ISO d:o (
d:o
å 10 kr. för 8
» ) å 80kr.
14,400
—
119 d:o ( d:o
å 10 kr. för 3
» ) å 30 kr.
3,570
—
2,735 d:o (
d:o
å 10 kr. för 1
» ) å 10 kr.
27,350
—
1,616,320
—
Afdrag genom kapteners inträde å lägre lön ......
2,960
—
hvadan återstår ..........................................................
—
—
1,613,360
—
Ingeniörtrupperne:
2 öfverstar å 6,000 kr...........................................
12,000
—
3 öfverstelöjtnanter ä 4,000 kr...............................
12,000
—
5 majorer å 3,500 kr.............................................
17,500
—
16 kaptener af 1. klassen ä 2,800 kr...................
44,800
—
12
d:o
af 2. klassen ä 1,800 kr...................
21,600
—
28 löjtnanter af 1. klassen å 1,200 kr...................
33,600
—
18
d:o
af 2. klassen å 800 kr...................
14,400
—
32 fanjunkare å 720 kr........................................
23,040
—
62 sergeanter af 1. klassen å 480 kr...................
29,760
—
60
d:o
af 2. klassen å 360 kr...................
21,600
—
124 korpraler å 240 kr....................................•''.........
29,760
- -
2 regementstrumpetare å 720 kr.........................
1,440
—
Transport
261,500
—
8,553,430 —
179,040
—
3
Bil. Titt. II.
Transport
6
spel
af
1. klassen
å
360 kr..........
6
d:o
af
2. klassen
å
240 kr...........
12
eko
af
3. klassen
å
120 kr...........
186 vice korpraler: arvode å 60 kr.....
1,043 man: lega å 40 kr..........................
457 d:o: d:o ä 80 kr..........................................
603
d:o
(månadslön å
10
kr. för 12 månader) å
120 kr.
34
d:o
(
d:o ä
10
kr. » 3
d:o
) å
30 kr.
897
eko
(
d:o å
10
kr. »1
d:o
) å
10 kr.
Träng en:
1 öfverste å 6,000 kr................................................
3 öfverstelöjtnanter ock bataljonschefer å 5,000 kr.
3 majorer och bataljonschefer å 4,000 kr................
6 adjutanter af 2. klassen å 800 kr.........................
12 kaptener af 1. klassen å 2,800 kr.........................
18 d:o af 2. klassen å 1,800 kr.........................
30 löjtnanter af 1. klassen å 1,200 kr......................
30 d:o af 2. klassen å 800 kr....................
30 fanjunkare å 720 kr..............................................
90 sergeanter af 1. klassen å 480 kr.........................
90 eko
af 2. klassen å 360 kr.........................
180 korpraler å 240 kr.................................................
12 spel
af
1.
klassen
å
360
kr.................................
12 eko
af
2.
klassen
å
240
kr.................................
12 d:o
af
3.
klassen
å
120
kr.................................
210 vice korpraler: arvode å 60 kr............................
693 man: lega å 40 kr................................................
307 d:o: d:o å 80 kr................................................
234 d:o (månadslön å 10 kr. för 12 månader) å 120 kr.
195
d:o (
d:o
å 10 kr. »
8
d:o
) å
80 kr.
571
d:o (
d:o
å 10 kr. »
1
d:o
) å
10 kr.
Summa löner
Tjenstgöringspenningar *):
a) För manskapets inskrifning och redovisning:
50 bataljonsområdesbÄfälhafvare å 960 kr. ...
50
50
(deras)
(deras)
adjutanter å 480 kr.
biträden å 360 kr. ...
Transport
Krön
261,500
__
2,160
__
1,440
—
1,440
—
11,160
—
41,720
—
36,560
—
72,360
—
1,020
—
8,970
—
6,000
15,000
—
12,000
—
4,800
—
33,600
—
32,400
—
36,000
—
24,000
—
21,600
—
43,200
—
32,400
—
43,200
—
4,320
2,880
—
1,440
—
12,600
—
27,720
—
24,560
—
28,080
—
15,600
—
5,710
—
48,000
24,000
—
18,000
—
90,000
—
8,553,430
438,330
427,110
179,040
9,418,870
*) Tjenstgöringspenningarna utgå i månadsarvoden med 1/i2 af här angifna årsbelopp.
4
9,597,910;
Bil. Litt. II.
Krön
o r.
Transport
90,000
—
—
9,597,910
_
192 kompaniområdesbefälhafvare å 720 kr..............
216 (deras) biträdon å 360 kr..............................
1,280 afdelningsbefälhafvare å 180 kr. .......................
138,240
77,760
230,400
—
Summa för manskapets inskrifning och redovisning
—
—
536,400
—
b) För expeditionsföring:
vid fotfolket:
94*) kompanichefer å 480 kr..................................
94 biträden å 240 kr............................................
45,120
22,560
—
67,680
vid rytteriet:
49 **) sqvadronschefer å 480 kr..............................
49 biträden å 240 kr............................................
23,520
11,760
_
35,280
vid artilleriet:
15 divisions- och bataljons-chefer ä 600 kr................
51 batteri- och kompani-chefer å 480 kr...................
66 biträden å 240 kr.................................................
9,000
24,480
15,840
—
49,320
vid ingoniörtrupporne:
expeditionsförande personalen af de ständigt tjenst-  görande ..............................................................
—
—
—
—
vid trängen:
12 kompanichefer å 480 kr.........................................
12 biträden ä 240 kr....................................................
5,760
2,880
I
8,640
Summa för expeditionsföring
—
—
160,920
—
c) För disponibilitet:
vid fotfolket:
22 bataljonschefer å 480 kr.....................................
77 kompaniofficerare å 360 kr...................................
77 sergeanter å 120 kr............................................
77 korpraler å 96 kr....................................
10,560
27,720
9,240
7,392
—
54,912,
Transport
—
—
54,912
—
Transport
—
—|
697,320
—
9,597,910
—
*) Öfrig© kompanichefer antagas uppbära antingen dagaflöning såsom tjenstgörande yid skolor eller ock tjenstgöringspenningar
såsom sysselsatte med manskapets inskrifning och redovisning.
**) Öfrig spvaclroTischef antages uppbära dagaflöning såsom tjenstgörande yid skola.
5
Bil. lätt. 11,
Krön
O
r.
Transport
__
_
697,320
—
9,597,910
—
Transport
—
—
54,912
—
vid rytteriet:
30 sqvadronsofficeraro ä 360 kr.................................
10,800
—
20 sergeanter å 120 kr..............................................
2,400
—
20 korpraler å 96 kr...................................................
1,920
—
15,120
—
vid artilleriet:
24 batteri- och kompani-officerare ä 360 kr...............
8,640
—
22 sergeanter å 120 kr............................................
2,640
—
22 konstaplar å 96 kr.............................................
2,112
13,392
—
vid ingeniörtrupperne:
2 fanjunkare å 240 kr............................................
480
—
4 sergeanter å 120 kr.................................:...............
480
—
4 korpraler å 96 kr....................................................
384
—
1,344
—
vid trängen:
12 kompaniofficerare å 360 kr..................................
—
—•
4,320
—
Summa för disponibilitet
—
—
89,088
—
Summa tjenstgöringspenningar
—
—
—
—
786,408
—
Examenspenningar för värnpligtig! befäl:
Fotfolket:
149 å 500 kr. för aflagd officersexamen ....................
74,500
—
77 å 200 kr. för d:o underofficersexamen............
15,400
—
89 900
Rytteriet:
30 å 500 kr. för aflagd officersexamen........................
15,000
—
10 å 200 kr. för d:o underofficersexamen...............
2,000
—-
17,000
Artilleriet:
31 å 500 kr. för aflagd officersexamen........................
15,500
_
8 å 200 kr. för d:o underofficersexamen.............
1,600
—
17,100
Ingeniörtrupperne:
9 å 500 kr. för aflagd officersexamen ........................
4,500
—
2 å 200 kr. för d:o underofficersexamen..................
400
—
4,900
—
Transport
—
—
128,900
-
10,384,318
6
Bil. Utåt. II.
Krön
O
r.
Transport
—
—
128,900
—
10,384,318
—
Trängen:
12 å 500 kr. för aflagd officersexamen........................
6,000
—
6 å 200 kr. för dio underofficersexamen...............
1,200
—
7,200
—
Summa examenspenningar för värnpligtig! befäl
—
—
—
—
136,100
—
Dagaflöning'':
A) för fast befäl, spel och stammanskap:
Gener alitetet:
10 generaler i 365 dagar å 6 kr..................................
21,900
—
7 kaptener i 335 dagar*) å 3 kr...............................
7,035
—
6 löjtnanter i 335 dagar*) å 2 kr...............................
4,020
—
7 fanjunkare i 335 dagar*) å 1 kr............................
2,345
—
35,300
_
Generalstaben:
1 öfverste i 365 dagar å 5 kr..................................
1,825
—
3 öfverstelöjtnanter i 365 dagar å 4 kr...................
4,380
—
10 majorer i 365 dagar ä 4 kr.....................................
14,600
—
24 kaptener i 365 dagar å 3 kr..................................
26,280
—
3 fanjunkare i 335 dagar*) å 1 kr...........................
1,005
—
48,090
—
Fotfolket:
ständigt tjenstgörande vid staber in. in. (365 dagar):
26 öfverstar å 5 kr.......................................................
47,450
—
27 öfverstelöjtnanter och majorer å 4 kr...................
39,420
—
26 regementsqvartermästare å 3 kr............................
28,470
—
27 regementsadjutanter å 2 kr.....................................
19,710
—
51 fanjunkare å 1 kr....................................................
18,615
—
26 regementstrumslagare å 1 kr................................
9,490
—
163,155
_
tjenstgörande vid siamrekrytskolan (365 dagar):
26 kaptener å 3 kr.................................................
28,470
—
98 löjtnanter å 2 kr................................................
71,540
—
26 fanjunkare å 1 kr..............................................
9,490
—
98 sergeanter af 1. klassen å 0,40 kr......................
14,308
—
98
d:o
af 2. klassen å 0,30 kr......................
10,731
—
Transport
134,539
—
Transport
163,155
83,390
—
10,520,418
—
*) Dagaflöning för årets återstående 80 dagar är beräknad vid de särskilda vapnens repetitionsöfningar.
7
Bil. Litt. //.
Krön
O
r.
Transport
163,155
—
83,390
—
10,520,418
—
Transport
134,539
—
196 korpraler å 0,20 kr..............................................
14,308
—
26 sjukvårdsvicekorpraler å 0,10 kr.........................
949
—
26 spel af 2. klassen å 0,20 kr...............................
1,898
—
46 d:o af 3. klassen å 0,10 kr...............................
1,679
—
51 d:o af 4. klassen å 0,05 kr...............................
930
57
2,940 man å 0,05 kr. med 20 % afdrag för permissions-
dagar och 4 % för afgång*).................................
40,777
SO
195,081
55
tjenstgörande vid korpralsskolan (242 dagar):
25 kaptener å 3 kr.................................................
18,150
—
98 löjtnanter å 2 kr.................................................
47,432
—
25 fanjunkare ä 1 kr..............................................
6,050
—
49 sergeanter af 1. klassen å 0,40 kr......................
4,743
20
49
d:o
af 2. klassen ä 0,30 kr......................
3,557
40
98 korpraler å 0,20 kr..............................................
4,743
20
25 sjukvårdsvicekorpraler å 0,10 kr.........................
605
—
26 spel af 2. klassen å 0,20 kr...............................
1,258
40
46 d:o af 3. klassen å 0,10 kr...............................
1,113
20
51 d:o af 4. klassen å 0,05 kr...............................
617
10
2,744 man å 0,05 kr. med 20 % afdrag för permis-
sionsdagar och 2,25 % för afgång *).....................
25,814
87
tjenstgörande vid sergeantsskolan (365 dagar):
114,084
37
196 korpraler å 0,20 kr.................................................
14,308
—
196 vice korpraler å 0,10 kr........................................
7,154
—
21,462
___
tjenstgörande vid garnisonsskolan (365 dagar vid Svea
lifgardet och Lifregementet till fot):
8 kaptener å 3 kr...................................................
8,760
—
16 löjtnanter å 2 kr....................................................
11,680
—
8 fanjunkare å 1 kr..............................;..................
2,920
—
24 sergeanter af 1. klassen å 0,40 kr......................
3,504
—
24
d:o
af 2. klassen ä 0,30 kr......................
2,628
—
Transport
29,492 —
Transport
493,782(92
83,390
—
10,520,418
—
*) Som en tillfällig afgång å manskapsstyrkan, sådan den befinnes vid skolornas början, alltid inträffar, måste en minskning
i antalet af sammanlagda tjenstgöringsdagar uppkomma, och är denna minskning af 1. stamklassens tjenstgöringsdagar beräknad
till något mer än hälften af afgångsprocenten för hela året eller till 4 % samt af 2. stamklassens tjenstgöringsdagar till
hälften af afgångsprocenten för hela året eller till 2.25 procent. Under första halfåret af manskapets tjenstgöring i stammen
Kr den tillfälliga afgången på grund af efterbesigtuing störst.
8
Bil. Litt. II.
Krön
O
r.
Transport
493,782
92
83,390
—
10,520,418
—
Transport
29,492
—
50 korpraler å 0,20 kr.................................................
3,650
—
112 vice korpraler å 0,10 kr........................................
4,088
—
16 spel af 1. klassen å 0,30 kr..................................
1,752
—
12 dio af 2. klassen å 0,20 kr..................................
876
—
16 spel af 3. klassen,å 0,10 kr.................................
584
—
16 eko af 4. klassen å 0,05 kr..................................
292
—
528 man å 0,05 kr. med 20 % afdrag för permissions-
dagar och 2,25 % för afgång .................................
7,492
—
48,226
—
tjenstgörande vid beväringsrekrytskolan (50 dagar):
25 öfverstelöjtnanter och majorer å 4 kr...................
5,000
—
25 regementsadjutanter å 2 kr. .................................
2,500
—''
97 kaptener å 3 kr....................................................
14,550
—
194 löjtnanter å 2 kr....................................................
19,400
—
97 fanjunkare å 1 kr.................................................
4,850
—
243 sergeanter af 1. klassen å 0,40 kr......................
4,860
—
242
d:o
af 2. klassen å 0,30 kr......................
3,630
—
485 korpraler ä 0,20 kr..................................................
4,850
—
777 vice korpraler å 0,10 kr........................................
3,885
—
89 spel af 2. klassen å 0,20 kr..................................
890
—
89 eko af 3. klassen å 0,10 kr..................................
445
--
89 (ko af 4. klassen å 0,05 kr..................................
222
50
65,082
50
tjenstgörande vid repetitiönsöfningarna (30 dagar):
69 öfverstelöjtnanter och majorer å 4 kr................
8,280
—
49 regementsadjutanter å 2 kr...............................
2,940
—
333 kaptener å 3 kr.................................................
29,970
—
474 löjtnanter å 2 kr...............................................
28,440
—
196 fanjunkare å 1 kr..............................................
5,880
—
833 sergeanter af 1. klassen å 0,40 kr..................
9,996
—
832
d:o
af 2. klassen å 0,30 kr...................
7,488
—
1,471 korpraler å 0,20 kr..............................................
8,826
—
3,173 vice korpraler å 0,10 kr.....................................
9,519
—
180 spel af 1. klassen å 0,30 kr...............................
1,620
—
132 d:o af 2. klassen å 0,20 kr...............................
792
—
186 eko af 3. klassen å 0,10 kr...............................
558
—
Transport
114,309
—
Transport
607,091
42
83,390 —
10,520,418 —
9
2
Bil. Litt. II.
176 spel af 4. klassen å 0,05 kr........................
2,906 man å 0,05 kr.............................................
Härifrån afgår:
Dagaflöning för 10 dagar för den stamstyrka,
som är tjenstgörande vid beväringsrekrytskolan ...
hvadan återstår ....................................................
Summa dagaflöning för fast befäl, spel och stammanskap
vid fotfolket ............................................
Afdrag å befälets dagaflöning genom beräknir _
10 % permissionsdagar vid stamrekryt-, korprals- och
garnisons-skolor ......................................................
hvadan återstår .....................................................
Rytteriet:
ståndigt tjenstgörande vid staber m. m. (365 dagar):
10 regementschefer å 5 kr..........................................
10 majorer å 4 kr.......................................................
10 regementsqvartermästare å 3 kr............................
1 regementsadjutant å 2 kr........................................
10 fanjunkare ä 1 kr....................................................
10 regementstrumpetare å 1 kr..................................
tjenstgörande vid stamrekrytskolan (365 dagar):
10 ryttmästare å 3 kr..............................................
40 löjtnanter å 2 kr.................................................
10 fanjunkare å 1 kr..............................................
30 sergeanter af 1. klassen å 0,40 kr. ..................
30 d:o af 2. klassen å 0,30 kr...................
60 korpraler å 0,20 kr............................................
10 sjukvårds vicekorpraler å 0,10 kr.........................
10 spel af 2. klassen å 0,20 kr...............................
10 d:o af 3. klassen å 0,10 kr...............................
1,000 man å 0,05 kr. med 10 % afdrag för permissionsdagar
och 4 % för afgång..................................
Transport
10
Kronor.
607,091
42
114,309
—
264
4,359
—
118,932
—
13,016
50
105,915
50
713,006
92
27,228
86
“
18,250
14,600
—
10,950
—
730
—
3,650
—
3,650
—
51,830
—
10,950
29,200
—
3,650
—
4,380
—
3,285
—
4,380
—
365
—
730
—
365
—
15,695
—
73,000
—
124,830]
83,390
085,778 06
769,168
06
10,520,418
10,520,418
Bil, Litt. 11.
Krön
O
r.
Transport
124,830
—
769,168
06
10,520,418
—
tjenstgörande vid korpralsskolan (365 dagar):
10 ryttmästare å 3 kr.................................................
10,950
—
40 löjtnanter å 2 kr...................................................
29,200
—
10 fanjunkare å 1 kr.................................................
3,650
—
26 sergeanter af 1. klassen å 0,40 kr......................
3,796
—
24
d:o
af 2. klassen å 0,30 kr......................
2,628
—
50 korpraler å 0,20 kr.................................................
3,650
—
10 sjukvårdsvicekorpraler å 0,10 kr............................
365
—
10 spel af 2. klassen å 0,20 kr..................................
730
—
10 d:o af 3. klassen å 0,10 kr..................................
365
—
930 man å 0,05 kr. med 10 % afdrag för permissions-
dagar och 2,25 % för afgång .................................
14,893
37
70,227
37
tjenstgörande vid sergeantsskolan (365 dagar):
60 korpraler å 0,20 kr.................................................
4.380
—
60 vice korpraler å 0,10 kr..................''.......................
2,190
—
6,570
—
tjenstgörande vid garnisonsskolan (365 dagar vid Lif-
gardet till häst):
1 ryttmästare å 3 kr................................................
1,095
—
4 löjtnanter å 2 kr...................................................
2,920
—
1 fanjunkare å 1 kr................................................
365
—
6 sergeanter af 1. klassen å 0,40 kr.....................
876
—
5
d:o
af 2. klassen å 0,30 kr......................
547
50
10 korpraler ä 0,20 kr.................................................
730
—
10 vice korpraler å 0,10 kr........................................
365
—
5 spel af 1. klassen å 0,30 kr..................................
547
50
3 d:o af 2. klassen å 0,20 kr.................................
219
—
140 man å 0,05 kr. med 10 °/0 afdrag för permis-
sionsdagar och 2,25 % för afgång .....................
2,242
—
9,907
—
tjenstgörande vid beväringsrekrytskolan (90 dagar):
20 löjtnanter å 2 kr....................................................
3,600
—
10 fanjunkare å 1 kr....................................................
900
—
10 sergeanter af 1. klassen ä 0,40 kr.....................
360
—
10
d:o af 2. klassen å 0,30 kr.........................
270
-;
Transport
5,130
—
Transport
211,534 37|
769,168 06
10,520,418
-1
11
Bil. Litt. 11.
Krön
O
r.
Transport
211,534
37
769,168
06
10,520,418
_
Transport
5,130
—
30 korpraler å 0,20 kr.............................................
540
—
30 "vice korpraler å 0,10 kr........................................
270
—
9 spel af 2. klassen å 0,20 kr. .................................
162
—
6,102
—
tjenstgörande vid repetitionsöfningarna (30 dagar):
9 regementsadjutanter å 2 kr..............................
540
—
49 ryttmästare å 3 kr..............................................
4,410
—
56 löjtnanter å 2 kr.................................................
3,360
—
29 fanjunkare å 1 kr..............................................
870
—
91 sergeanter af 1. klassen å 0,40 kr...................
1,092
—
93
d:o af 2. klassen å 0,30 kr...................
837
—
125 korpraler ä 0,20 kr..............................................
750
■ —
330 vice korpraler å 0,10 kr.....................................
990
—
45 spel af 1. klassen å 0,30 kr..............................
405
—
27 d:o af 2. klassen ä 0,20 kr...............................
162
_
2,510 man å 0,05 kr...................................................
3,765
—
17,181
—
Summa dagaflöning för fast befäl, spel och stam-
manskap vid rytteriet...................................................
234,817
37
Afdrag å befälets dagaflöning genom beräkning
af 10 % permissionsdagar vid stamrekryt-, korprals-
och garnisons-skolor.....................................................
11,734
75
hvadan återstår ..........................................................
—
—
223,082
62
Artilleriet:
ständigt tjenstgörande vid staber m. m. (365 dagar):
8 regementschefer å 5 kr...........................................
14,600
—
15 öfverstelöjtnanter och majorer å 4 kr...................
21,900
—
42 kaptener å 3 kr......................................................
45,990
—
97 löjtnanter å 2 kr....................................................
70,810
—
48 styckjunkare å 1 kr.................................................
17,520
—
6 regementstrumpetare å 1 kr.................................
2,190
—
9 sergeanter af 1. klassen å 0,40 kr.........................
1,314
—
8
d:o
af 2. klassen å 0,30 kr.........................
876
—
2 konstaplar å 0,20 kr................................................
146
—
175,346
—
Transport
175,346
—
992,250
68
10,520,418
—
12
Bil. Litt. H.
Krön
O
r.
Transport
175,346
—
992,250
68
10,520,418
—
tjenstgörande vid stamrekrytskolan (365 dagarj:
15 kaptener ä 3 kr.................................................
16,425
—
42 löjtnanter å 2 kr................................................
30,660
—
17 styckjunkare å 1 kr..........................................
6,205
—
45 sergeanter af 1. klassen å 0,40 kr. .................
6,570
—
45
d:o
af 2. klassen å 0,30 kr...................
4,927
50
90 konstaplar å 0,20 kr. ...........................................
6,570
—
16 sjukvårdsvicekonstaplar å 0,10 kr......................
584
—
■ 1 spel af 2. klassen å 0,20 kr............................
73
—
15 dio af 3. klassen å 0,10 kr.............................
547
50
13 d:o af 4. klassen å 0,05 kr..............................
237
25
13 hofslagarcartillerister å 0,05 kr.........................
237
25
858 man å 0,05 kr. med 15 % afdrag för permis-
sionsdagar och 4 % för afgång...........................
12,683
38
192 man å 0,05 ler. med 20 % afdrag för permis-
sionsdagar och 4 % för afgång........................
2,663
04
88,382
92
tjenstgörande vid /constapelsskolan (365 dagar):
7 kaptener å 3 kr..................................................
7,665
_
26 löjtnanter å 2 kr..................................................
18,980
--
7 styckjunkare å 1 kr.............................................
2,555
—
25 sergeanter af 1. klassen å 0,40 kr.....................
3,650
—
26
d:o
af 2. klassen å 0,30 kr.....................
2,847
______
51 konstaplar å 0,20 kr..............................................
3,723
—
7 sjukvårdsvicekonstaplar å 0,10 kr........................
255
50
6 spel af 2. klassen å 0,20 kr.............................
438
—
6 clio af 4. klassen å 0,05 kr..................................
109
50
798 man å 0,05 kr. med 15 % afdrag för permis-
sionsdagar och 2,25 % för afgång''...........................
12,051
30
52,274
30
tjenstgörande vid /constapelsskolan (242 dagar):
2 kaptener å 3 kr...................................................
1,452
—
6 löjtnanter å 2 kr....................................................
2,904
—
4 styckjunkare å 1 kr..............................................
968
—
6 sergeanter af 1. klassen å 0,40 kr......................
580
80
6
d:o
af 2. klassen å 0,30 kr......................
435
60
Transport
6,340
40
Transport
316,003
22
992,250
68
10,520,418
—
13
Bil. Litt. II.
Krön
O 1*.
Transport
316,003
22
992,250
68
10,520,418
—
Transport
6,340
40
12 konstaplar å 0,20 kr..............................................
3 sjukvårdsvicekonstaplar å 0,10 kr.........................
580
80
72
60
2 spel af 2. klassen å 0,20 kr..................................
96
80
1 d:o af 3. klassen å 0,10 kr..................................
178 man å 0,05 kr. med 20 % afdrag för permis-  sionsdagar och 2,25 % för afgång ......................
24
20
1,674
58
8,789
38
tjenstgörande vid sergeantsskolan (365 dagar):
64 konstaplar å 0,20 kr................................................
t
4,672
64 vice konstaplar å 0,10 kr....................................
2,336
—
7,008
—
tjenstgörande vid beväringsrekrytslcolan (90 dagar):
19 kaptener å 3 kr....................................................
5,130
_
37 löjtnanter å 2 kr.................................................
6,660
—
19 styckjunkare å 1 kr..............................................
1,710
—
41 sergeanter af 1. klassen å 0,40 kr.........:.........
1,476
—
41
d:o af 2. klassen å 0,30 kr.....................
i;io7
—
82 konstaplar å 0,20 kr..........................................
119 vice konstaplar å 0,10 kr...................................
1,476
--
1,071
3 spel af 1. klassen å 0,30 kr.................................
81
_
7 d:o af 2. klassen å 0,20 kr..................................
126
_
8 d:o af 3. klassen å 0,10 kr.................................
72
—
18,909
—
tjenstgörande vid repetitionsöfningarna (30 dagar):
15 öfverstelöjtnanter och majorer å 4 kr................
1,800
—
60 kaptener ä 3 kr. ................................................
5,400
—
37 löjtnanter å 2 kr...............................................
2,220
—
37 styckjunkare å 1 kr........................................
1,110
—
139 sergeanter af 1. klassen ä 0,40 kr...................
1,668
—
139
d:o af 2. klassen å 0,30 kr..................
1,251
—
232 konstaplar å 0,20 kr..........................................
414 vice konstaplar å 0,10 kr..................................
1,392
—
1,242
—
29 spel af 1. klassen å 0,30 kr..............................
261
—
34 d:o af 2. klassen å 0,20 kr...............................
204
—
27 d:o af 3. klassen å 0,10 kr............................
81
—
Transport
16,629
—
Transport
350,709j60
992,25068
10,520,418
—
14
Bil. Litt. H.
Krön
O
r.
Transport
350,70960
992,250
68
10,520,418
Transport
16,629
—
32 spel af 4. klassen å 0,05 kr..............................
48
_
2,307 man å 0,05 kr...............................................
3,460
50
20,137
50
Summa dagaflöning för fast befäl, spel och stam-
manskap vid artilleriet ...............................................
370,847
10
Afdrag å befälets dagaflöning genom beräkning
af 10 % permissiönsdagar vid stamrekryt- och kon-
stapels-skolor...................................................................
11,861
08
hvadan återstår ...........................................................
—
—
358,986
02
Ingen iö r trupp er ne:
ständigt tjenstgörande vid staber, m. m. (365 dagarj:
2 regementschefer å 5 kr..........................................
3,650
__
8 öfverstelöjtnanter och majorer ä 4 kr..................
11,680
—
18 kaptener å 3 kr.......................................................
19,710
—
24 löjtnanter å 2 kr....................................................
17,520
—
20 fanjunkare å 1 kr....................................................
7,300
—
2 regeraentstrumpetare å 1 kr..................................
730
60,590
—
tjenstgörande vid fältingeniörskolan *) (365 dagar):
4 kaptener å 3 kr....................................................
4,380
—
12 löjtnanter å 2 kr....................................................
8,760
—
4 fanjunkare å 1 kr.................................................
1,460
—
16 sergeanter af 1. klassen å 0,40 kr......................
2,336
—
16
d:o
af 2. klassen å 0,30 kr......................
1,752
—
40 korpraler å 0,20 kr.................................................
2,920
—
12 vice korpraler å 0,10 kr........................................
438
—
4 spel af 1. klassen å 0,30 kr..................................
438
—
4 eko af 2. klassen å 0,20 kr..................................
292
—
4 d:o af 3. klassen å 0,10 kr..................................
146
—
Transport
22,922
—
Transport
60,590
—
1,351,236
70
10,520,418
—
*) Vid hvarje ingeniörregemente fördelas gemensam stamrekryt-, korprals- och sergeants-skola i en fältingeniorskola,
en trängskola, en handtverksskola och en fältsignals- (eller en fältjernvägs-) skola.
15
Bil. Litt. IT.
IC r o n
O
r.
Transport
60,590|
—
1,351,236
70
10,520,418
—
Transport
22,922
—
200 man å 0,05 kr. med 15 % afdrag för permissions-
dagar och 4 % för afgång....................................
2,956
50
120 man å 0,05 kr. med 15 % afdrag för permissions-
dagar och 2,25 % för afgång .................................
1,812
22
27,690
72
tjenstgörande vid trång skolan *) (365 dagar):
2 kaptener å 3 kr.......................................................
2,190
—
2 löjtnanter å 2 kr..................................................
1,460
—
2 fanjunkare å 1 kr..................................................
730
—
8 sergeanter af 1. klassen å 0,40 kr.........................
1,168
—
8
d:o
af 2. klassen å 0,30 kr......................
876
—
18 korpraler å 0,20 kr...............................................
1,314
—
4 vice korpraler å 0,10 kr.......................................
146
—
2 spel af 2. klassen å 0,20 kr..................................
146
—
4 d:o af 3. klassen å 0,10 kr..................................
146
—
50 man å 0,05 kr. med 15 % afdrag för permissions-
dagar och 4 % för afgång......................................
739
12
46 man å 0,05 kr. med 15 % afdrag för permissions-
dagar och 2,25 % för afgång....................................
694
69
9,609
81
tjenstgörande vid handtverksskolan *) (365 dagar):
2 kaptener å 3 kr. ......................................................
2,190
—
2 löjtnanter ä 2 kr...................................................
1,460
—
2 fanjunkare å 1 kr..................................................
730
—
2 sergeanter af 1. klassen å 0,40 kr.........................
292
—
2
d:o
af 2. klassen å 0,30 kr.......................
219
—
4 korpraler å 0,20 kr................................................
292
—
4 vice korpraler å 0,10 kr.......................................
146
—
66 man å 0,05 kr. med 15 % afdrag för permissions-
dagar och 2,25 % för afgång....................................
996
72
6,325
72
tjenstgörande vid fältsignal- och fältjernvägs-skolorna *)
(365 dagar):
2 kaptener å 3 kr......................................................
2,190
—
6 löjtnanter å 2 kr....................................................
4,380
—
Transport
6,570
Transport
104,216
25
| 1,351,236
70
1 10,520,418
I-
'') Se noten å föregående sida.
16
Bil. Litt. II.
Krön
O
r.
Transport
104,216
25
1,351,236
70
10,520,418
__
Transport
6,570
—
2 fanjunkare å 1 kr...................................................
730
_
8 sergeanter af 1. klassen å 0,40 kr.........................
1,168
—
8
d:o
af 2. klassen å 0,30 kr.........................
876
—
20 korpraler ä 0,20 kr.................................................
1,460
—
4 vice korpraler å 0,10 kr........................................
146
—
2 spel af 1. klassen å 0,30 kr..................................
219
—
''4 eko af 3. klassen å 0,10 kr.................................
146
—
50 man å 0,05 kr. med 15 % afdrag för permissions-
dagar och 4 % för afgång.......................................
739
12
47 man å 0,05 kr. med 15 % afdrag för permissions-
dagar och 2,25 % för afgång....................................
709
79
12,763
91
tjenstgörande vid bevåringsrekrytskolan (90 dagar):
2 fanjunkare å 1 kr....................................................
180
—
8 sergeanter af 1. klassen ä 0,40 kr.........................
288
—
8
d:o
af 2. klassen å 0,30 kr.........................
216
—
16 korpraler å 0,20 kr.................................................
288
—
34 vice korpraler å 0,10 kr........................................
306
—
1,278
—
tjenstgörande vid repetitionsöfningarna (30 dagar):
2 fanjunkare å 1 kr..................................................
60
—
27 sergeanter af 1. klassen å 0,40 kr......................
324
—
27
d:o
af 2. klassen å 0,30 kr.....................
243
—
42 korpraler å 0,20 kr.............................................
252
—
162 vice korpraler ä 0,10 kr........................................
486
—
735 man å 0,05 kr......................................................
1,102
50
2,467
50
Summa dagaflöning för fast befäl, spel och stam-
manskap vid ingeniörtrupperne..................................
120,725
66
Afdrag å befälets dagaflöning genom beräkning
af 10 % permissionsdagar vid stamrekryt- och korprals-
skolor..............................................................................
4,620
90
hvadan återstår ..........................................................
—
—
116,104
76
Transport
—
—
1,467,341146
10,520,418
—
17
3
Bil. Litt. 11.
Krön
O
r.
Transport
—
—
1,467,341
46
10,520,418
—
Trången:
ständigt tjenstgörande vid staber in. in. (365 dagar):
1 öfverste å 5 kr.....................................................
1,825
—
6 öfverstelöjtnanter och majorer å 4 kr......................
8,760
—
1 adjutant hos inspektören för trängen å 3 kr..........
1,095
—
6 regementsadjutanter å 2 kr.....................................
4,380
—
6 kaptener å 3 kr..........................................................
6.570
—
7 fanjunkare å 1 kr............................................:..........
2,555
—
6 sergeanter af 1. klassen å 0,40 kr...........................
876
—
6
d:o
af 2. klassen ä 0,30 kr............................
657
—
26,718
_
tjenstgörande vid trångskolans:
rekryt- och sergeants-skola (365 dagar):
6 kaptener å 3 kr....................................................
6,570
—
12 löjtnanter å 2 kr....................................................
8,760
—
6 fanjunkare å l kr.................................................
2,190
—
18 sergeanter af 1. klassen å 0,40 kr......................
2,628
—
18
d:o
af 2. klassen å 0,30 kr.....................
1,971
—
48 korpraler å 0,20 kr................................................
3,504
—
18 vice korpraler ä 0,10 kr........................................
657
—
6 spel af 2. klassen ä 0,20 kr..................................
438
—
6 d:o af 3. klassen å 0,10 kr..................................
219
—
117 man å 0,05 kr. med 20 % afdrag för permissions-
dagar och 4 % för afgång .................................
1,622
79
korpralsskola (242 dagar):
6 sergeanter af 1. klassen å 0,40 kr......................
580
80
6
d:o
af 2. klassen å 0,30 kr......................
435
60
12 korpraler å 0,20 kr...............................................
580
80
6 spel af 3. klassen å 0,10 kr..................................
145
20
108 man å 0,05 kr. med 20 % afdrag för permissions-
dagar och 2,25 % för afgång ................................
1,016
04
31,318
23
tjenstgörande vid sjukvårdsskolans:
rekryt- och sergeants-skola (365 dagar):
6 löjtnanter å 2 kr....................................................
4,380
—
6 fanjunkare å 1 kr....................................................
2,190
—
Transport
6,570
—
Transport
58,036
23
1,467,341 j46
10,520,418]—
18
Bil. Litt. H.
Krön
O
r.
Transport
58,036
23
1,467,341
46
10,520,418
—
Transport
6,570
—
9 sergeanter af 1. klassen ä 0,40 kr. ......................
1,314
--
9
eko
af 2. klassen å 0,30 kr.........................
985
50
24 korpraler å 0,20 kr................................................
1,752
—
6 vice korpraler å 0,10 kr.......................................
219
—
93 man å 0,05 kr. med 20 % afdrag för permissions-
dagar och 4 % för afgång.......................................
1,289
91
korpralsskola (242 dagar):
3 sergeanter af 1. klassen å 0,40 kr........................
290
40
3
eko
af 2. klassen å 0,30 kr........................
217
80
6 korpraler å 0,20 kr...............................................
290
40
87 man å 0,05 kr. med 20 % afdrag för permissions-
dagar och 2,25 % för afgång..................................
818
47
13,747
48
tjenstgörande vid beväringsrehrytskolorna (1. September—
It). Juli) (313 dagar): *)
6 kaptener ä 3 kr........................................................
5,634
—
12 löjtnanter å 2 kr...................................................
7,512
—
6 fanjunkare å 1 kr....................................................
1,878
—
12 sergeanter af 1. klassen å 0,40 kr.........................
1,502
40
12
d:o
af 2. klassen å 0,30 kr........................
1,126
80
24 korpraler å 0,20 kr.................................................
1,502
40
6 spel af 2. klassen å 0,20 kr.................................
375
60
19,531
20
tjenstgörande vid repetitionsöfningarna (30 dagar):
11 kaptener å 3 kr..................................................
990
—
30 löjtnanter å 2 kr................................................
1,800
—
5 fanjunkare å 1 kr................................................
150
—
36 sergeanter af 1. klassen å 0,40 kr.......................
432
—
36 sergeanter af 2. klassen ä 0,30 kr......................
324
—
66 korpraler å 0,20 kr.................................................
396
—
186 vice korpraler å 0,10 kr........................................
558
—
Transport
4,650
—
Transport
91,314
9l|
1,467,341)46
10,520,418
—
*) Deri för beväringerekrytskolorna vid trängen afsedda beväringskontingenten indelas i 5 afdelningar, af hvilka
en inkallas hvarannan månad till tjenstgöring i 70 dagar. Ofvanstående befälsstyrka tjenstgör sålunda 10 månader
och 10 dagar.
19
Bil. Litt. 11.
Krön
O
r.
Transport
91,314
91
1,467,341
46
10,520,418
_
Transport
4,650
—
12 spel af 1. klassen å 0,30 kr.................................
385 man ä 0,05 kr.......................................................
108
577
50
5,335
50
Summa dagaflöning för fast befäl, spel och stam-  manskap vid trängen ...................................................
96,650
41
Afdrag å befälets dagaflöning genom beräkning
af 10 % permissionsdagar vid stamrekryt- och korprals-  skolor..........................................................................
3,951
63
hvadan återstår ...........................................................
—
—
92,698
78
Summa dagaflöning för fast befäl, spel och stam-  manskap .......................................................................
_
1,560,040
24
B) för värnpligtigt befäl och beväring:
Rekryt- och förberedande korprals-skolan (60 dagar):
340 elever*) vid folkskolelärareseminarier,
1,200 d:o *.) vid högre läroverk,
1,540 man å 0,50 kr....................................................
—
—
46,200
—
Fotfolket:''
Officer skur sen (180 dagar):
149 officersaspiranter (vice korpraler) å 0,75 kr..........
20,115
—
Under officer skur sen (120 dagar):
77 underofficersaspiranter (vice korpraler) å 0,75 kr.
6,930
..._.
Instruktionstjehstgöringen (180 dagar):
149 underlöjtnanter å 3 kr...........................................
80,460
___
Beväring sr ekrytskolan (50 dagar):
13,047 man å 0,20 kr.............................................
130,470
Transport
237,975
—1
46,200
—
12,080,458(24
*) Antalet beräknadt med ledning af tillgängliga uppgifter om antalet elever i seminariernas och högre läroverkens
äldre klasser.
20
Bil. Litt. II.
Krön
O
r.
Transport
237,975
_
46,200
___
12,080,458
24
Repetitionsöfningama (30 dagar):
40 löjtnanter å 4 kr.................................................
4,800
_
195 underlöjtnanter å 3 kr.....................................
17,550
—
42 sergeanter å 0,80 kr..........................................
1,008
_
219 korpraler å 0,30 kr............................................
1,971
_
2,304 man *) å 0,20 kr...............................................
13,824
—
39,153
—
Repetitionsöfningama (20 dagar):
25,181 man å 0,20 kr...................................................
100,724
377,852
Rytteriet:
Officer skur sen (180 dagar):
30 officersaspiranter (vice korpraler) å 0,75 kr........
4,050
—
Underofficerskursen (120 dagar):
10 underofficersaspiranter (vice korpraler) å 0,75 kr.
900
—
Instruktionstjenstgöringen (180 dagar):
30 underlöjtnanter å 3 kr. .........................................
16,200
_
Beväringsrekrytskolan (90 dagar):
400 man å 0,20 kr...................................................
7,200
_
Repetitionsöfningama (30 dagar):
6 löjtnantor å 4 kr..................................................
720
_
27 underlöjtnanter å 3 kr.........................................
2,430
—
6 sergeanter å 0,80 kr..........................................
144
—
28 korpraler å 0,30 kr.................................................
252
—
843 man *) å 0,20 kr..................
5,058
—
8,604
—
36,954
_
Transport
-----
—
461,006
—
12,080,45824
*) d. stamsoldater, som ej rekapitulerat, ehuru fortfarande rapenofningsskyldige inom beväringen.
21
Bil. Litt. H.
Krön
O
r.
Transport
_
____
461,006
—
12,080,458
24
Artilleriet:
Officerskursen (180 dagar):
31 officersaspiranter (vice konstaplar) å 0,75 kr..........
4,185
—
Under officer skur sen (120 dagar):
8 underofficersaspiranter (vice konstaplar), å 0,75 kr.
720
—
Instvuktionstjenstg äring eu (180 dagar):
31 underlöjtnanter å 3 kr...........................................
16,740
—
Beväringsrekrytskolan (.90 dagar):
1,830 man å 0,20 kr................................................
32,940
—
Uepetitionsöfningarna (30 dagar):
4 löjtnanter ä 4 kr..................................................
21
underlöjtnanter å 3 kr...........................................
4 sergeanter å 0,80 kr..............................................
22
konstaplar å 0,30 kr...........................................
865 man *) å 0,20 kr...............................................
480
1,890
96
198
5,190
—
7,854
—
62,439
Ingeniör trupp er ne:
Officerskursen (180 dag ar):
9 officersaspiranter (vice korpraler) å 0,75 kr. ............
1,215
—
Under officer skur sen (120 dagar):
2 underofficersaspiranter (vice korpraler) å 0,75 kr....
180
—
Instruktionstjenstg äring en (180 dagar):
9 underlöjtnanter å 3 kr..........................................
4,860
—
Beväringsrekrytskolan (90 dagar):
580 man å 0,20 kr.......................................................
10,440
--
Transport
16,695
—
523,445]—
12,080,458
24
l) Se noten å föregående sida.
22
Bil. Litt. 11.
Krön
O
r.
Transporl
16,695
!_
523,445
12,080,458
24
Repetitionsöfningarna (30 (lagar):
2 löjtnanter å 4 kr..................................................
240
—
12 underlöjtnanter å 3 kr..........................................
1,080
—
1 sergeant å 0,80 kr...............................................
24
—
6 korpraler å 0,30 kr.............................................
54
—
248 man *) å 0,20 kr...................................................
1,488
—
2,886
—
19,581
Tvången:
Officerskursen (180 dagar):
12 officersaspiranter (vice korpraler) å 0,75 kr.........
1,620
—
Under officer skur sen (120 stagar):
6 underofficersaspiranter (vice korpraler) å 0,75 kr. ..
540
—
Instruktionstjenstgöringen (180 dagar):
12 underlöjtnanter å 3 kr...........................................
6,480
—
-
Beväringsrekrytskolan (70 dagar):
2,735 man ä 0,20 kr...................................................
38,290
—
Repetitionsöfningarna (30 dagar):
•
4 löjtnanter å 4 kr...................................................
480
__
18 underlöjtnanter å 3 kr..........................................
1,620
—
4 sergeanter å 0,80 kr............................................
96
_
18 korpraler å 0,30 kr................................................
162
—
100 man *) å 0,20 kr...................................................
960
—;
3,318
Repetitionsöfningarna (20 dagar):
2,544 man å 0,20 kr..................................................
10,176
—
60,424
_
Summa dagaflöning för värnpligtigt befäl och beväring
—
—
603,450
—
Summa dagaflöning: 2,163,490: 24.
Transport
—
—
—
12,683,908)24
*) Se noten å sid. 21.
23
Bil. lÄtt. II.
Transport
Beklädnad och underhåll:
A) för fast befäl, spel och stammanskap:
Gener alitetet:
7 fanjunkare (i 335 dagar *) å 0,92 kr...............
Kronor.
2,157
40
12,683,908
24
Generalstaben:
3 fanjunkare (i 335 dagar *) å 0,92 kr.
Fotfolket:
ståndigt tjenstgörande vid staber m. m. (365 dagar):
51 fanjunkare,
26 regementstrumslagare,
77 personer å 0,92 kr......................................
vid stamrekrytskolan (365 dagar):
26 fanjunkare,
98 sergeanter af 1. klassen,
98 d:o af 2. klassen,
196 korpraler,
26 sjukvårdsvicekorpraler,
26 spel af 2. klassen,
46 d:o af 3. klassen,
51 d:o af 4. klassen,
567 personer å 0,92 kr........................................•_•••
2,940 man å 0,92 kr. med 20 % afdrag för permissionsdagar
och 4 % för afgång .......................
Transport]
25,856
190,398
750,311
60
940,710 12
924
60
966,566]72
3,082
12,683,908
24
*) Beklädnad och underhåll för årets återstående 30 dagar äro beräknade vid de särskilda vapnens repetitionsöfningar.
24
Bil. JAtt. U.
Transport
vid korpralsskolan (242 dagar):
25 fanjunkare,
49 sergeanter af 1. klassen,
49 d:o af 2. klassen,
98 korpraler,
25
sjukvårdsvicekörpraler,
26
spel
af
2.
klassen,
46
d:o
af
3.
klassen,
51
d:o
af
4.
klassen.
369 personer å 0,92 kr..........................................
2,744 man å 0,92 kr. med 20 % afdrag för permissionsdagar
och 2,25 % för afgång .....................
vid sergeantsskolan (365 dagar):
196 korpraler,
196 vice korpraler,
392 personer å 0,92 kr.............................................
vid garnisonsskolan (365 dagar vid Svea lifgardet och
Lifregementet till fot):
8 fanjunkare,
24 sergeanter af 1. klassen,
24 d:o af 2. klassen,
50 korpraler,
112 vice korpraler,
16
spel
af
1.
klassen,
12
d:o
af
2.
klassen,
16
d:o
af
3.
klassen,
16
d:o
af
4.
klassen,
278 personer ä 0,92 kr......................................
528 man å 0,92 kr. med 20 % afdrag för permissionsdagar
och 2,25 % för afgång ..............
vid beväringsrekrytskolan (50 dagar):
97 fanjunkare,
243 sergeanter af 1. klassen,
242 d:o
af 2. klassen,
485 korpraler,
777 vice korpraler,
K r
966,566
72
82,154
16
474,993
53
557,147
69
131,633
60
93,352
40
137,852
62
231,205
02
Transport
25
1,886,553]03
3,082
3,082
12,683,90824
12,683,908 24
4
Bil. Litt. 11.
Kronor.
89
spel
af
2.
klassen,
89
eko
af
3.
klassen,
89
d:o
af
4.
Idassen,
Transport 1,886,55303
2,111 personer å 0,97 kr................
vid repetitionsöfningarna (30 dagar):
196 fanjunkare,
833 sergeanter af 1. klassen,
832 d:o
af 2. klassen,
1,471 korpraler,
3,173 vice korpraler,
180
spel
af
1.
klassen,
132
eko
af
2.
klassen,
186
d:o
af
3.
klassen,
176
d:o
af
4.
klassen,
2,906 man,
10,085 personer å 0,97 kr.......................................
Härifrån afgår:
Beklädnad ock underhåll i 10 dagar för den
stamstyrka, som är tjenstgörande vid beväringsrekrytskolan
........................................................................
hvadan återstår ........................................................
Summa, beklädnad och underhåll för fast befäl,
spel och stammanskap vid fotfolket..............................
Afdrag å befälets underhåll genom beräkning af
10 % permissionsdagar vid stamrekryt-, korprals- och
garnisons-skolor .........................................................
hvadan återstår .........................................................
Rytteriet:
ståndigt tjenstgörande vid staber in. in. (365 dagar):
10 fanjunkare,
10 regementstrumpetare,
20 personer ä 0,92 kr..............
vid stamrelerytskolan (365 dagar):
10 fanjunkare,
30 sergeanter af 1. klassen,
102,383
50
293,473 50
20,476
272,996
2,261,933
18.069
6,716
Transport''
26
6,176
33
72
1,082
2,243,863 61
2,246,945)61
12,683,908
12,683,908
24
24
Bil. Bitt. H.
K ron
O
r.
Transport
6,716
____
2,246,945
61
i
12,683,908
24
30 sergeanter af 2. klassen,
60 korpraler,
10 sjukvårdsvicekorpraler,
10 spel af 2. klassen,
10 eko af 3. klassen,
160 personer ä 0,92 kr.............................................
1,000 man å 0,92 kr. med 10 % afdrag för permis-  sionsdagar och 4 % för afgång ......................
53,728
288,788
—
vid korpralssJcolan (365 dagar):
10 fanjunkare,
. 26 sergeanter af 1. klassen,
24
d:o
af 2. klassen,
50 korpraler,
10 sjukvårdsvicekorpraler,
10 spel af 2. klassen,
10 d:o af 3. klassen,
140 personer å 0,92 kr.............................................
930 man å 0,92 kr. med 10 % afdrag för permis-  sionsdagar och 2,25 % för afgång ....................
342,516
47,012
274,037
99
vid sergeantsskolan (365 dagar):
60 korpraler,
60 vicekorpraler,
120 personer å 0,92 kr..........................................
321,049
40,296
99
vid garnisonsskolan (365 dagar vid Lifgardet till häst):
1 fanjunkare,
6 sergeanter af 1. klassen,
5
d:o
af 2. klassen,
10 korpraler,
10 vice korpraler,
5 spel af 1. klassen,
3 d:o af 2. klassen,
40 personer å 0,92 kr.............................................
140 man å 0,92 kr. med 10 % afdrag för permis-  sionsdagar och 2,25 % för afgång .....................
13,432
41,253
03
(
54,685
03
Transport
765,263
02
2,246,945(61
12,683,908
24
27
Bil. Litt. H.
Krön
O
r.
Transport
vid beväring sr ekrytskolan (90 dagar):
10 fanjunkare,
10 sergeanter af 1. klassen,
10
d:o
af 2. klassen,
30 korpraler,
30 vice korpraler,
9 spel af 2. klassen,
765,263
02
2,246,945
61
12,683,908
24
99 personer å 0,97 kr...........................................
8,642
70
vid repetitionsöfningarna (30 dagar):
29 fanjunkare,
91 sergeanter af 1. klassen,
93
d:o
af 2. klassen,
125 korpraler,
330 vice korpraler,
45 spel af 1. klassen,
27 d:o af 2. klassen,
2,510 man,
3,250 personer å 0,97 kr..............................................
94,575
—
Summa beklädnad och underhäll för fast befäl,
spel och stammanskap vid rytteriet .........................
Afdrag å befälets underhåll genom beräkning al
10 % permissionsdagar vid stamrekryt-, korprals- och
garnisons-skolor ............................................................
868,480
6,394
72
80
hvadan återstår ..........................................................
—
—
862,085
92
Artilleriet:
ståndigt tjenstgörande vid staber ni.- in. (365 dagar):
48 styckjunkare,
9 sergeanter af 1. klassen,
8
d:o
af 2. klassen,
2 konstaplar,
6 regementstrumpetare,
73 personer å 0,92 kr..........................................
24,513
40
vid stamrekrytskolan (365 dagar):
17 styckjunkare,
45 sergeanter af 1. klassen,
45
d:o
af 2. klassen,
90 konstaplar,
16 sjukvårdsvicekonstaplar,
1 spel af 2. klassen,
Transport! 24,513
40
3,109,031
53j 12,683,90824
28
Bil. Litt. II.
15 spel af 3. klassen,
13 eko af 4. klassen,
13 hofslagareartillerister,
Transport
255 personer å 0,92 kr.......................................
858 man å 0,92 kr. med 15 % afdrag för permissionsdagar
och 4 % för afgång ........................
192 man å 0,92 kr. med 20 % afdrag för permissionsdagar
och 4 % för afgång ........................
vid konstapelsskolan (365 dagar):
7 styckjunkare,
25
sergeanter
af
1.
klassen,
26
d:o
af
2.
klassen,
51 konstaplar,
7 sjukvårdsvicekonstaplar,
6
spel
af
2.
klassen,
6
eko
af
4.
klassen,
128 personer å 0,92 kr..............................................
798 man å 0,92 kr. med 15 % afdrag för permissionsdagar
och 2,25 % för afgång .....................
vid konstapelsskolan (242 dagar):
4 styckjunkare,
6
sergeanter
af
1.
klassen,
6
d:o
af
2.
klassen,
12 konstaplar,
3 sjukvårdsvicekonstaplar,
2
spel
af
2.
klassen,
1
eko
af
3.
klassen,
34 personer å 0,92 kr............................................
178 man ä 0,92 kr. med 20 % afdrag för permissionsdagar
och 2,25 % för afgång .....................
vid sergeantsskolan (365 dagar):
64 konstaplar,
64 vicekonstaplar,
128 personer å 0,92 kr.............................................
vid beväring srekrytskolan (90 dagar):
19 styckjunkare,
41 sergeanter af 1. klassen,
Transport
29
K
24,513
40
85,629
233,374
28
48,999
94
368,003
22
42,982
40
221,743
85
264,726
25
7,569
76
30,812
26
38,382
02
42,982
40
738,607
29
3,109,031
53
3,109,03l|53
12,683,908 24
'' 12,683,908
24
Bil. Litt. H.
Krön
O
r.
Transport
41 sergeanter af 2. klassen,
82 konstaplar,
119 vicekon staplar,
3 spel af 1. klassen,
7
d:o af 2. klassen,
8
eko af 3. klassen,
320 personer å 0,97 kr.............................................
738,607
27,936
29
3,109,031
53
12,683,908
24
vid repetitionsöfningarna (30 dagar):
37 styckjunkare,
139 sergeanter af 1. klassen,
139
eko
af 2. klassen,
232 konstaplar,
414 vicekonstaplar,
29
spel
afl.
klassen,
34
d:o
af
2‘
klassen,
27
d:o
af
3.
klassen,
32
eko
af
4.
klassen,
2,307 man,
3,390 personer å 0,97 kr............................................
98,649
Summa beklädnad och underhåll för fast befäl,
spel och stammanskap vid artilleriet ..........................
Afdrag å befälets underhåll genom beräkning af
10 % permissionsdagar vid stamrekryt- och konstapels-  skolor..............................................................................
865,192
7,655
29
22
hvadan återstår ..........................................................
—
—
857,537
07
Ingeniör trupper ne:
ståndigt tjenstgörande vid staber, in. m. (365 dagar):
20 fanjunkare,
2 regementstrumpetare,
22 personer å 0,92 kr..............................................
7,387
60
vid /åttingeniörskolan (365 dagar):
4 fanjunkare,
16 sergeanter af 1. klassen,
16 sergeanter af 2. klassen.
40 korpraler,
12 vice korpraler,
Transport
30
7,387
60
3,966,568
60
12,683,908
24
Bil. Litt. II.
100
200
120
4 spel af 1. klassen,
4 d:o af 2. klassen,
4 d:o .af 3. klassen,
personer å 0,92 kr..........................
man å 0,92 kr. med 15 % afdrag
sionsdagar och 4 % för afgång .....
man å 0,92 kr. med 15 % afdrag
sionsdagar och 2,25 % för afgång .
vid trängslcolan (365 dagar):
2 fanjunkare,
8 sergeanter af 1
8 d:o af 2,
18 korpraler,
4 vice korpraler,
2 spel af 2. klassen,
4 eko af ,3. klassen,
Transport
för pennis
för pennis
-
klassen
klassen
46 personer å 0,92 kr...........................
50 man å 0,92 kr. med 15 % afdrag
sionsdagar och 4 % för afgång .....
46 man å 0.92 kr. med 15 % afdrag
sionsdagar och 2,25 % för afgång ..
vid handtverksskolan (365 dagar):
2 fanjunkare,
2
sergeanter
af
1.
klassen,
2
d:o
af
2.
klassen,
4 korpraler,
4 vice korpraler,
14 personer å 0,92 kr..........................
66 man å 0,92 kr. med 15 % afdrag
sionsdagar och 2,25 % för afgång ..
vid fältsignal- och fältjernvågs-skolan (365
2 fanjunkare,
8
sergeanter
af
1.
klassen,
8
d:o
af
2.
klassen,
20 korpraler,
4 vice korpraler,
2 spel af 1. klassen,
4 d:o af 3. klassen,
för permisför
permis
-
för perniisdagar):
-
48 personer å 0,92 kr.
Transport
7,387
60
33,580
54,399
60
33,344
94
121,324
54
15,446
80,
13,599
90
12,782
23
41,828
93
4,701
20
18,339
72
23,040
92
16,118
40
16,118
40
193,581
99;
3,966,568 60
3,966,568
60
12,683,908
12,683,908
24
24
31
Bil. lätt. It.
Krön
O
r.
Transport
193,581
99
1
3,966,568
60
12,683,908
24
Transport
50 man å 0,92 kr. med 15 % afdrag för permis-
''sionsdagar och 4 % för afgång ......................
47 man å 0,92 kr. med 15 % afdrag för permis-  sionsdagar och 2,25 % för afgång ....................
vid beväringsrekrytskolan (90 dagar):
2 fanjunkare,
8
sergeanter
af
1.
klassen,
8
d:o
af
2.
klassen,
16 korpraler,
34 vice korpraler,
68 personer å 0,97 kr.......... ................................
vid repetitionsöfningarna (30 dagar):
2 fanjunkare,
27
sergeanter
af
1.
klassen,
27
d:o
af
2.
klassen,
42 korpraler,
162 vice korpraler,
735 man,
995 personer å 0,97 kr............................................
Summa beklädnad och underhåll för fast befäl,
spel och stammanskap vid ingeniörtrupperne ........
Afdrag å befälets underhåll genom beräkning af
10 % permissionsdagar vid stamrekryt- ochkorprals-skolor
hvadan återstår ............................................................
Trången:
ståndigt tjenstgörande vid staber in. rrv. (365 dagar):
7 fanjunkare,
6 sergeanter af 1. klassen,
6
d:o
af
2.
klassen,
19 personer å 0,92 kr...........................................
vid trång skolans:
rekryt- och sergeants-skola (365 dagar):
6 fanjunkare,
18 sergeanter af 1. klassen,
18
d:o
af
2.
klassen,
16,118
13,599
13,060
42,778
5,936
28,954
271,251
4,029
6,380
40
90
10
40
40
50
29
60
20
267,221
69
Transport
6,38020
| 4,233,790(29
12,683,908(24
32
Bil. titt. it.
Krön
O
r.
Transport
48 korpraler,
18 vice korpraler,
6 spel af 2. klassen,
6 d:o af 3. klassen,
120 personer å 0,92 kr...........................................
117 man ä 0,92 kr. med 20 % afdrag för permis-  sionsdagar och 4 % för afgång ........................
korpralsskola (242 dagar):
6
sergeanter
af
1.
klassen,
6
d:o
af
2.
klassen,
12 korpraler,
6 spel af 3. klassen,
30 personer å 0,92 kr..............................................
108 man å 0,92 kr. med 20 % afdrag för permis-  sionsdagar och 2,25 % för afgång .....................
vid sjukvårdsskolans:
rekryt- och sergeants-skola (365 dagar):
6 fanjunkare,
9
sergeanter
af
1.
klassen,
9
d:o
af
2.
klassen,
24 korpraler,
6 vice korpraler,
54 personer å 0,92 kr..............................................
93 man å 0,92 kr. med 20 % afdrag för permis-  sionsdagar och 4 % för afgång ........................
korprals skola (242 dagar):
3 sergeanter af 1. klassen,
3
d:o
af 2. klassen,
6 korpraler,
12 personer å 0,92 kr..............................................
87 man å 0,92 kr. med 20 % afdrag för permis-  sionsdagar och 2,25 % för afgång .....................
vid beväring sr ekrytskolorna (313 dagar):
6 fanjunkare,
12 sergeanter af 1. klassen,
12
d:o
af 2. klassen,
6,380
40,296
29,859
70,155
6,679
18,695
25,374
18,133
23,734
41,867
2,671
15,059
17,731
20
34
34
20
08
28
20
34
54
68
93
61
4,233,790
29
12,683,908
24
Transport
33
161,508
97
4,233,7 90|29j
12,683,908(24
5
Bil. LUt. 11
Krön
O
r.
Transport
161,508
97
4,233,790
29
12,683,908
24
24 korpraler,
6 spel af 2. klassen,
60 personer å 0,92 kr.............................................
17,277
60
vid repetitionsöfningarna (30 dagar):
5 fanjunkare,
36 sergeanter af 1. klassen,
36
eko
af 2. klassen,
66 korpraler,
186 vice korpraler,
12 spel af 1. klassen,
385 man,
726 personer å 0,97 kr............................................
Summa beklädnad och underhåll för fast befäl,
21,126
60
spel och stammanskap vid trängen..............................
199,913
17
Afdrag å befälets underhåll genom beräkning aflO %
permissionsdagar vid stamrekryt- och korprals-skolor...
4,070
52
hvadan återstår ...........................................................
—
—
195,842
65
Summa beklädnad och underhåll för fast befäl,
spel och stammanskap.................................................
—
—
—
—
4,429,632
94
B) för värnpligtig! befäl och beväring:
Rekryt- och förberedLande korprals-skolorna (60 dagar):
340 elever vid folkskolelärareseminarier,
1,200 d:o vid högre läroverk,
1 540 man å 0,97 kr....... ..........................................
89,628
Fotfolket:
Officer ekur sen (180 dagar):
149 ofiicersaspiranter (vice korpraler) å 0,97 kr.......
Underoffcerskurseh (120 dagar):
26,015
40
77 underofficersaspiranter (vice korpraler) å 0,97 kr.
8,962
80
Beväringsrekrytskolan (50 dagar):
13,047 man å 0,97 kr....................................................
632,779
50
Repetitionsöfningarna (30 dagar):
•
42 sergeanter,
219 korpraler,
2,304*) man,
2,565 personer å 0,97 kr...........................................
74,641
50
Transport
742,39920
|
89,628
—
17,113,541
18
34
Se noten å sid. 21.
Bil. Litt. H.
Krön
O
r.
Transport
742,399
20
89,628
_
17,113,541
18
Repetitionsöfningarna (20 dagar):
25,181 man å 0,97 kr................................................
488,511
40
1,230,910
60
•
Rytteriet:
Officerskursen (180 dagar):
30 officersaspiranter (vice korpraler) å 0,97 kr.......
5,238
—
Under officer skur sen (120 dagar):
10 underofficersaspiranter (vice korpraler) å 0,97 kr.
1,164
—
Beväringsrekrytskolan (90 dagar):
400 man å 0,97 kr..................................................
34,920
—
Repetitionsöfningarna (30 dagar):
6 sergeanter,
28 korpraler,
843*) man,
877 personer å 0,97 kr...............................................
25,520
70
66,842
70
Artilleriet:
Officerskursen (180 dagar):
31 officersaspiranter (vice konstaplar) å 0,97 kr. ...
5,412
60
Underofficerskursen (120 dagar):
8 underofficersaspiranter (vice konstaplar) å 0,97 kr.
931
20
Beväringsrekrytskolan (90 dagar):
1,830 man å 0,97 kr....................................................
159,759
—
Repetitionsöfningarna (30 dagar):
4 sergeanter,
22 konstaplar,
865 *) man,
891 personer ä 0,97 kr.............................................
25,928
10
192,030
90
Transport
—
1,579,412
20
17,113,54118
*) Se noten å sid. 21.
35
Bil. lätt. H.
Krön
O
r
Transport
—
—
1,579,412
20
17,113,541
18
Ingeniör trupper ne:
Officerslcursen (180 dagar):
9 officersaspiranter (vice korpraler) å 0,97 kr.......
1,571
40
Underofficer skur sen (120 dagar):
2 underofficersaspiranter (vice korpraler) ä 0,97 kr.
232
80
Beväringsrekrytskolan (90 dagar):
580 man å 0,97 kr........................................
50,634
Repetitionsöfringarna (30 lagar):
1 sergeant,
i . 6 korpraler,
248 *) man,
255 personer å 0,97 kr.............................................
7,420
50
Trång en:
59,858
70
Officerskursen (180 dagar):
12 officersaspiranter (vice korpraler) å 0,97 kr.......
2,095
20
Underofficer skursen (120 dagar):
6 underofficersaspiranter (vice korpraler) å 0,97 kr.
698
40
Beväringsrekrytskolan (70 dagar):
2,735 man å 0,97 kr...............................................
185,706
50
Repetitionsöfningarna (30 dagar):
4 sergeanter,
18 korpraler,
160 *) man,
182 personer ä 0,97 kr...........................................
5,296
20
Transport
193,796
30
1,639,270
90
17,113,541
18
*) Se noten å sid. 21,
36
Bil. Litt. H.
Transport
Repetitionsöfningarna (20 dagar):
2,544 man å 0,97 kr.............................................
Summa beklädnad och underhåll för värnpligtigt
befäl och beväring.................................................
Summa beklädnad och underhåll: ......... 6,312,053:74.
Inqvartering *):
Generalitetet:
5 generaler å 1,100 kr..........................................
5 d:o
Adjutanter:
Biträden:
å 900 kr.
2 kaptener af 1.
5
d:o
af 1.
1
löjtnant
5
d:o
af 1.
2
fanjunkare å 150
kr.
5
d:o
å 100
kr.
klassen å 400 kr.
d:o å 300 kr.
af 1. klassen å 250 kr.
d:o å 150 kr.
Gener alstaben:
1 öfverste å 1,100 kr.......................................
3 öfverstelöjtnanter å 800 kr............................
5 majorer å 600 kr..........................................
5 d:o (stabschefer) å 450 kr......................
12 kaptener af 1. klassen å 400 kr...................
12 d:o
af 2. klassen å 300 kr.................
12 löjtnanter af 1. d:o (aspiranter) å 250 kr.
3 fanjunkare å 150 kr........................................
Fotfolket:
för 365 dagar:
3 öfverstar å 1,100 kr........................
23 d:o å 900 kr.......................
3 öfverstelöjtnanter å 800 kr...........
22
d:o
å 600 kr............
2
majorer å 600 kr. ..........................
3
regementsqvartermästare å 300 kr.
23
d:o
ä 200 kr.
3 regementsadjutanter
af
1.
klassen
å
250
kr
22
d:o
af
d:o
å
150
kr
2
d:o
af
2.
klassen
å
200
kr
Krono
193,796
30
49,353
60
5,500
4,500
—
800
—
1,500
—
250
—
750
—
300
—
500
—
1,100
2,400
—
3,000
—
2,250
—
4,800
—
3,600
—
3,000
—
450
—
3,300
20,700
—
2,400
—
13,200
—
1,200
—
900
—
4,600
—
750
—
3,300
—
400
—
1,639,270
243,149 90
90
14,100
20,600
_
Transport! 50,750—
34,700|-
*) Grunderne för inkvarteringens åtgående i kontant eller in natura återfinnas i Bil. Litt. J.
37
17,113,541
1,882,420
18
80
18,995,96l|98
Bil. Litt. II.
Krön
O
r.
Transport
50,750
—
34,700
—
18,995,961
98
6
kaptener af 1.
klassen
ä 400 kr.....
2,400
_
11
d:o af
d:o
in natura .....
—
—
6
eko
af 2.
klassen
å 300 kr.....
1,800
—
1
eko
af
d:o
å 200 kr........
200
—
10
eko af
eko
in natura......
—
—
16
löjtnanter af 1
klassen ä 250 kr.....
4,000
—
2
eko
af
d:o
å 150 kr.....
300
—
39
eko
af
d:o
in natura.....
—
—
16
eko
af 2
klassen å 200 kr......
3,200
—
2
• dio
af
d:o
å 100 kr.....
200
—
39
eko
af
d:o
in natura.....
-*
—
®’o«
1 3 fanjunkare
å 150 kr.....................
450
—
w m
ct- e+
22
d:o
å 100 kr....................
2,200
—
oq p
o: er
H n)
•
4
[26
d:o
in natura....................
—
—
65,500
—
för
242 dagar:
2
kaptener af 1.
klassen
å 266,67 kr.
533
34
1
d:o af
eko
ä 200 kr......
200
—
10
eko af
d:o
in natura .....
—
—
2
d:o af 2.
klassen
å 200 kr......
400
—
10
eko af
d:o
in natura .....
—
—
8
löjtnanter af 1
klassen å 166,67 kr.
1,333
36
2
d:o
af
d:o
å 100 kr......
200
—
39
d:o af
eko
in natura.....
—
—
8
d:o
af 2.
klassen å 133,33 kr.
1,066
64
2
d:o af
d:o
å 66,67 kr.
133
34
39
d:o
af
eko
in natura.....
—
—
3,866
68
69,366
68
1
iytteriet:
för
365 lagar:
2
öfverstar å 1,100 kr....
2,200
—
3
eko å 900 kr....
2,700
—
1
öfverstelöjtnanl
och regementschef å
1,100 kr.......
1,100
—
1
4
eko
d:o
a
900 kr.......
3,600
—
Transport
9,600
—|
104,066
68
18,995,961
98
38
1
Bil. lott. H.
Krön
O
r.
Transport
9,600
—
104,066
68
18,995,961
98
3 majorer å 600 kr....................................................
1,800
—
7 d:o å 450 kr...................................................
3,150
—
3 regementsqvartermästare å 300 kr.........................
900
—
7
d:o
å 200 kr.........................
1,400
—
1 regementsadjutant af 1. klassen å 250 kr.............
250
—
3 ryttmästare af 1. klassen å 400 kr.........................
1,200
—
3
d:o
af
d:o
å 300 kr.........................
900
—
5
d:o
af
d:o
in natura........................
—
—
2
d:o
af 2. klassen å 300 kr.........................
600
—
3
d:o
af
d:o
å 200 kr.........................
600
—
5
d:o
af
d:o
in natura........................
—
—
10 löjtnanter af 1. klassen å 250 kr............................
2,500
—
12
d:o
af
d:o
ä 150 kr............................
1,800
—
20
d:o
af
d:o
in natura...........................
—
—
10
d:o
af 2. klassen å 200 kr.........................
2,000
—
12
d:o
af
d:o
ä 100 kr.........................
1,200
—
20
d:o
af
d:o
in natura ........................
—
—
s. 3. (
Sju 10 fanjunkare in natura.........................................
—
—
«g|10 regementstrumpetare d:o ...............................
—
—
27,900
f % l
Artilleriet:
för 365 dagar:
2 öfverstar å 1,100 kr.................................................
2,200
—
4 d:o
å 900 kr.................................................
3,600
—
1
d:o
in natura...................................................
—
—
1 öfverstelöjtnant och regementschef in natura.........
—
—
3 öfverstelöjtnanter å 800 kr.....................................
2,400
—
4
d:o
å 600 kr.....................................
2,400
—
1
d:o
in natura ..................................
—
—
3 majorer å 600 kr....................................................
1,800
—
4 d:o in natura ...................................................
—
--
10 kaptener af 1. ldassen å 400 kr...........................
4,000
—
8 d:o
af
d:o
ä 300 kr............................
2,400
—
14 (ko
af
(ko
in natura ...........................
—
—
10 d:o
af 2. klassen ä 300 kr............................
3,000
—
7 (ko
af
(ko
å 200 kr............................
1,400
—
15 d:o
af
d:o
in natura ...........................
—
—
24 löjtnanter af 1. Mässen å 250 kr............................
6,000
—
19 d:o
af
d:o
ä 150 kr............................
2,850
—
27 d:o
af
d:o
in natura...........................
—
—
57 d:o
af 2. klassen å 200 kr............................
11,400
—
15 d:o
af
(ko
å 100 kr............................
1,500
—
Transport
44,950
—
131,96G|68
18,995,961 98
39
Bil Litt. tf.
Krön
0
r.
r
Transport
44,950
—
131,966
68
18,995,961
;98
23 löjtnanter af 2. klassen in natura..........................
—
—
t+
t 4 styckjunkare å 150 kr........................................
600
—
is
4
d:o
å 100 kr.......................................
400
—
40
eko
in natura......................................
—
—
§
2 sergeanter åt 1. klassen (vid art.-staben) å 150 kr.
300
—
6 regementstrumpetare in natura .......................
''
för
242 dagar:
alle in natura:
1 kapten af 1. klassen...................................................
—
—
1
d:o af 2. d:o ..................................................
—
—
3 löjtnanter af 1. klassen.............................................
—
—
3
d:o
af 2. d:o .............................................
—
—
46,250
Ingeniör trupper ne:
1 öfverste å 1,100 kr.................................................
1,100
—
1
d:o in natura ...................................................
—
—
2 öfverstelöjtnanter å 800 kr....................................
1,600
—
1
d:o
in natura...................................
—
—
2
majorer ä 600 kr...................................................
1,200
—
3
d:o in natura ..................................................
—
—
10 kaptener af 1. klassen ä. 400 kr............................
4,000
—
6
d:o
af . d:o
in natura ...........................
—
—
8
d:o af 2. klassen å 300 kr............................
2,400
—
4
d:o
af
d:o
in natura ...........................
—
—
15 löjtnanter af 1. klassen ä 250 kr............................
3,750
—
13
d:o
af
d:o
in natura..........................
—
—
13
d:o
af 2 klassen ä 200 kr............................
2,600
—
5
d:o
af
d:o
in natura..........................
—
—
4 fanjunkare å 150 kr...........................................
600
—
P ro J
16
d:o
in natura.........................................
—
—
fffl
2 regementstrumpetare in natura........................
—
—
17,250
s
2
"''rången:
1 öfverste å 1,100 kr................................................
1,100
—
1 öfverstelöjtnant å 900 kr.......................................
900
—
Transport)
2,000
-1
195,466j68
18,995,96l|98j
40
Bil Litt. IT.
Krön
O
r.
Transport
2,000
—
195,466
68
18,995,961
98
2 öfverstelöjtnantor in natura ...................................
—
—
s
1 major å 600 kr........................................................
600
—
2 d:o in natura.........................................................
—
—
1 adjutant hos inspektören för trängen å 300 kr.......
300
—
2 regementsadjutanter af 2. klassen å 100 kr.............
200
—
4
d:o
af
d:o
in natura............
—
—
6 kaptener af 1. klassen in natura..............................
—
—
6
d:o af 2. d:o
d:o ..............................
—
—
9 löjtnanter af 1. klassen d:o ..............................
—
—
9
d:o
af 2. d:o
d:o ..............................
—
—
■s-ä(l fanjunkare å 150 kr...........................................
150
—
|J2
d:o
å 100 kr...........................................
200
—
1:||4
d:o
in natura ..........................................
—
—
3,450
—
Summa för inqvartering
—
—
—
—
198,916
68
Fältläkarekåren:
Löner:
Staber:
1 öfverfältläkare å 6,000 kr........................................
6,000
_
6 fältläkare ä 4,000 kr..............................................
24,000
—
1 2. bataljonsläkare (vid krigsskolan) ä 1,200 kr......
1,200
—
31,200
Fotfolket:
26 regementsläkare å 3,500 kr.....................................
91,000
__
24 1. bataljonsläkare å 1,800 kr..................................
43,200
—
23 2.
d:o
å 1,200 kr..................................
27,600
—
161,800
Rytteriet:
10 regementsläkare å 3,500 kr.....................................
35,000
—
5 1. bataljonsläkare å 1,800 kr..................................
9,000
—
5 2.
d:o
ä 1,200 kr..................................
6,000
■--
50,000
—
Transport
243,000
—
19,194,87866
41
6
Bil. ditt. It.
Krön
O
r.
Transport
—
—
243,000
—
19,194,878
66
Artilleriet:
8 regementsläkare å 3,500 kr.....................................
28,000
—
7 1. bataljonsläkare å 1,800 kr.....................................
12,600
—
7 2.
eko
å 1,200 kr.....................................
8,400
—
49,000
—
Ingeniör trupp er ne:
2 regementsläkare ä 3,500 kr......................,..............
7,000
—
2 1. bataljonsläkare å 1,800 kr.....................................
3,600
—
2 2.
(ko
å 1,200 kr.....................................
2,400
—
13,000
_
Tr ängen:
3 1. bataljonsläkare å 1,800 kr.....................................
5,400
—
3 2. .
(ko
å 1,200 kr.....................................
3,600
—
9,000
_
Arvoden:
20 extra läkare af 1. klassen å 600 kr......................
12,000
—
40
dio
af 2. d:o å 400 kr......................
16,000
—
28,000
—
Summa löner
_
_
—
_
342,000
___
Dagaflöning:
Staber:
1 öfverfältläkare i 365 dagar å 5 kr............................
1,825
—
6 fältläkare i 365 dagar å 4 kr..................................
8,760
—
1 2. bataljonsläkare i 365 dagar å 2 kr......................
730
—
4 1. bataljiläkare 1adjutant, hos öfverfältläkaren (a3 kr.
4,020
—
4 2.
d:o
/och fältläkarne, i 335 dagar*)\ä 2 kr.
2,680
—
18,015
_
Fotfolk et:
2 regementsläkare i 365 dagar å 4 kr......................
2,920
—
13 1. bataljonsläkare
d:o
å 3 kr...................
14,235
—
13 2.
d:o
d:o
å 2 kr...................
9,490
—
26,645
—
vid repetitionsöfningarna (30 dagar):
24 regementsläkare å 4 kr...........................................
2,880
—
11 1. bataljonsläkare ä 3 kr...................................•...
990
—
10 2.
d:o
ä 2 kr........................................
600
—
Rytteriet:
4,470
31,115
—
1 regementsläkare i 3.65 dagar å 4 kr.........................
1,460
5 1. bataljonsläkare
dio
å 3 kr............
5,475
—
5 2.
d:o
d:o
å 2 kr.............
3,650
—
10,585
—
Transport
10,585
-
49,130
—
| 19,536,878 66
*) Dagaflöning för årets återstående 30 dagar är beräknad vid repetitionsöfningarna.
42
Bil. Litt. II.
Krön
O
r.
Transport
10,585
_
49,130
_
19,536,878
66
vid repetitionsöfningarna (30 dagar):
9 regementsläkare å 4 kr, .......................................
1,080
—
11,665
Artilleriet:
1 regementsläkare i 365 dagar å 4 kr......................
1,460
—
4 1. bataljonsläkare
d:o
å 3 kr........................
4,380
—
4 2.
d:o
d:o
å 2 kr........................
2,920
—
8,760
—
vid repetitionsöfningarna (30 dagar):
7 regementsläkare ä 4 kr...........................................
840
—
3 1. bataljonsläkare ä 3 kr.........................................
270
—
3 2.
d:o
ä 2 kr.......................................
180
—
Ingeniörtrupperne \
1,290
—
10,050
—
1 1. bataljonsläkare i 365 dagar ä 3 kr.....................
1,095
_
1 2.
d:o
d:o
å 2 kr.....................
730
—
1,825
—
vid repetitionsöfningarna (30 dagar):
2 regementsläkaro å 4 kr.............................................
240
—
1 1. bataljonsläkare å 3 kr............................................
90
--
1 2.
d:o
å 2 kr......................................
60
—
390
_
2,215
—
Trången:
3 1. bataljonsläkare i 365 dagar å 3 kr.............:.......
3,285
_
3 2.
d:o
d:o
å 2 kr......................
2,190
-
5,475
Extra läkares beordrande ............................................
—
—
7,000
—
Summa dagaflöning:
—
—
—
85,535
—
Inqvartering:
Staber:
1 öfverfältläkare å 1,100 kr.......................................
1,100
—
1 fältläkare å 800 kr....................................................
800
—
5
d:o å 600 kr....................................................
3,000
—
3 1. bataljonsläkare å 300 kr.....................................
900
—
1
d:o
å 200 kr....................................
200
—
4 2.
d:o
å 150 kr.....................................
600
—
j
1
d:o
in natura.......................................
—
—
6,600
—
Transport
—
6,600
19,622,41366
43
Bil. Litt. II.
K
Transport
_
_
Fotfolket:
2 regementsläkare å 600 kr...........!...........................
1,200
—
2 1. bataljonsläkare å 300 kr.....................................
600
—
1
eko
å 200 kr. ...................................
200
—
10
eko
in natura...................................
—
—
1 2.
eko
å 250 kr....................................
250
—
1
eko
å 150 kr....................................
150
—
11
eko
in natura....................................
—
—
Rytteriet:
1 regementsläkare å 600 kr......................................
600
—
2 1. bataljonsläkare ä 300 kr....................................
600
—
1
d:o
å 200 kr....................................
200
—
2
eko
in natura ....................................
—
—
1 2.
eko
ä 250 kr.....................................
250
—
2
eko
å 150 kr....................................
300
—
2
eko
in natura ...................................
—
—
Artilleriet:
1 regementsläkare in natura ......................................
300
—
1 1. bataljonsläkare å 300 kr..................?.....................
—
1
d:o
å 200 kr........:............................
200
—
2
eko
in natura....................................
—
—
12.
eko
ä 250 kr...................................
250
—
3
eko
in natura ....................................
—
—
Ingeniör trupperne:
1 1. bataljonsläkare å 300 kr.....................................
300
—
1 2.
eko
in natura....................................
—
—
Träng en:
1 bataljonsläkare ä 200 kr......................................
200
—
2
eko
in natura.......................................
—
—
1 2.
eko
å 150 kr.......................................
150
—
2
eko
in natura.......................................
—
•—
Summa för inqvartering
Summa för fältläkarekåren: ..................... 439,885: —
—
—
o n o r.
6,600 —
2,400
1,950
750
300
350 —
19,622,413 66
12,350
— 19,634,763
66
Transport
44
Bil. Litt. II.
Krön
O
r.
Transport
—
—
—
—
19,634,763
66
Hästläkarekåren:
Löner:
Remontering skommissionen:
1 regementshästläkare å 1,800 kr..............................
—
—
1,800
—
Rytteriet:
10 regementshästläkare å 1,800 kr..............................
10 batalj onshästläkare ä 800 kr................................
18,000
8,000
—
26,000
Artilleriet:
6 regementshästläkare ä 1,800 kr..............................
6 bataljonshästläkare å 800 kr....................................
10,800
4,800
—
15,600
Ingeniör trupp er ne:
2 batalj onshästläkare å 800 kr...................................
—
1,600
—
Trången:
6 bataljonshästläkare å 800 kr.....................................
—
—
4,800
—
Arvoden:
6 extra hästläkare å 400 kr.......................................
för artilleriafdelningens på Gotland behof af hästlä-  kare ........................................................................
2,400
200
_ .
2,600
Summa löner
Dagaflöning:
—
—
52,400
—
Remonteringskomm issionen:
1 regementshästläkare i 365 dagar å 3 kr..................
—
—
1,095
—
Rytteriet:
10 regementshästläkare i 365 dagar å 3 kr................
10,950
—
vid repetitionsöfningarna (30 dagar):
10 bataljonshästläkare å 2 kr.......................................
600
—
11,550
Transport
—
—
|
12,645
—
19,687,163 66
45
Bil. Litt. H.
Krön
O
r.
Transport
_
__
12,645
_
19,687,163
66
Artilleriet:
6 regementshästläkare i 365 dagar å 3 kr.................
6,570
—
vid repetitionsöfningarna (30 dagar):
6 bataljonshästläkare ä 2 kr........................................
360
—
6,930
_
Ingeniör trupp erm:
2 batalj onshästläkare i 365 dagar ä 2 kr...................
—
—
1,460
—
Tr äng en:
6 batalj onshästläkare i 365 dagar å 2 kr...................
—
—
4,380
—
Extra hästläkares beordrande.........................................
—
—
1,500
—
Summa dagaflöning
—
—
—
—
26,915
—
Inqvartering'':
Re monterings kommission en:
1 regementshästläkare in natura.
—
—
—
—
Rytteriet:
3 regementshästläkare å 300 kr.................................
900
—
3
d:o
å 200 kr................................
600
—
4
d:o
in natura .................................
—
—
1,500
. Artilleriet:
2 regementshästläkare å 300 kr............................!.....
600
—
1
d:o
å 200 kr................................
200
—
3
d:o
in natura .................................
—
—
800
_
Ingeniör trupp er ne:
1 bataljonshästläkare ä 200 kr.....................................
200
—
1
d:o
in natura...................................
—
—
200
__
Tv äng en:
1 bataljonshästläkare å 100 kr....................................
100
—
5
d:o
in natura ...................................
—
—
100
—
Summa för inqvartering
—
—
—
-
2,600
—
Summa för hästläkarekåren: .................... 81,915: —
Transport
II
—
19,716,678
66
46
Bil. Litt. It.
Krön
O
r.
Transport
—
—
--
—
19,716,678
66
Intendenturen:*)
Löner:
Stader:
6 fältintendenter å 4,000 kr.......................................
24,000
—
1 fästningsintendent å 4,000 kr..................................
4,000
—
1 regementsintendent å 2,800 kr..................................
2,800
—
9 utredningsförvaltare å 1,800 kr..............................
16,200
—
zt7 nnn
Fotfolket:
26 regementsintendenter å 2,800 kr............................
72,800
—
26 förrådsförvaltare å 1,200 kr..................................
31,200
—
104,000
Rytteriet:
10 regementsintendenter å 2,800 kr...........................
28,000
—
10 förrådsförvaltare å 1,200 kr.....................................
12,000
—
40,000
—
Artilleriet:
8 regementsintendenter å 2,800 kr...............................
22,400
8 förrådsförvaltare å 1,200 kr. ..................................
9,600
—
32,000
Ingeniör trupp er ne:
2 regementsintendenter å 2,800 kr...............................
5,600
—
9 förrådsförvaltare å 1,200 kr................:....................
10,800
—
16,400
Tr (ingen:
12 förrådsförvaltare å 1,200 kr....................................
—
--
14,400
—
Arvoden:
6 förrådsförvaltare vid trängen å 500 kr..................
—
—
3,000
—
Summa löner
—
—
—
—
256,800
—
Dagaflöning:
Staber:
6 fältintendenter i 365 dagar å 4 kr.........................
8,760
—
1 fästningsintendent i 365 dagar å 4 kr......................
1,460
—
1 regementsintendent i 365 dagar å 3 kr...................
1,095
—
6 fanjunkare (skrifbiträden) i 335 dagar **) å 1 kr. ...
2,010
—
13,325
—
Transport
—
—
13,325
—
19,973,478
66
*) Generalintendenten och öfverfältlntendenten äro uppförda å arméförvaltningens stat. **) Se noten å sid. 7.
47
Bil. Bytt. lf.
Krön
0
r.
Transport
—
—
13,325
—
19,973,478
66
Fotfolket:
26 regementsintendenter i 365 dagar å 3 kr.............
—
—
28,470
■—
Rytteriet:
10 regementsintendenter i 365 dagar å 3 kr.............
—
—
10,950
—
Artilleriet:
8 regementsintendenter i 365 dagar å 3 kr................
—
—
8,760
—
Ingeniör tv upp er ne:
2 regementsintendenter i 365 dagar å 3 kr...............
—
—
2,190
—
Summa dagaflöning
—
—
—
—
63,695
—
Beklädnad och underhåll:
Staber:
6 fanjunkare i 335*) dagar å 0,92 kr........................
—
—
1,849
20
Summa beklädnad och underhåll
—
—
—
—
1,849
20
Inqvartering:
Staber:
1 fältintendent å 800 kr.............................................
800
—
5
d:o
ä 600 kr..............................................
3,000
—
1 fästningsintendent in natura ....................................
—
—
1 regementsintendent ä 400 kr.................................
400
—
1 utredningsförvaltare å 250 kr.................................
250
—
5
d:o
ä 150 kr................................
750
—
3
d:o
in natura .
............................
—
—
1 fanjunkare ä 150 kr.................................................
150
—
5
d:o
å 100 kr................................................
500
5,850
—
Fotfolket:
3 regementsintendenter å 400 kr..............................
1,200
—
23
d:o
å 300 kr..............................
6,900
—
26 förrådsförvaltare in natura......................................
—
—
8,100
__
Rytteriet:
3 regementsintendenter å 400 kr..............................
1,200
—
7
d:o
å 300 kr...............................
2,100
—
10 förrådsförvaltare in natura......................................
—
—
3,300
—
Transport
—
17,250
—
20,039,022(86
*) Se noten å sid, 24.
4g
Bil. Litt. B.
Krön
O
r.
Transport
—
—
17,250
_
20,039,022
86
Artilleriet:
2 regementsintendenter ä 400 kr...............................
800
—
4
d:o
å 300 kr...............................
1,200
—
2
d:o
in natura ..............................
—
_
8 förrådsförvaltare in natura .......................................
—
—
2,000
In genitiv trupp er ne:
1 regementsintendent å 400 kr.....................................
400
1
d:o
in natura....................................
—
—
9 förrådsförvaltare in natura .......................................
—
—
400
Tvången:
v
12 förrådsförvaltare in natura .....................................
—
—
—
—
Summa för inqvartering
—
—
—
_
19,650
_
Summa för intendenturen: ..................... 341,994: 20.
Eklesiastikstaten:
Löner:
6 fältpastoror å 2,000 kr..............................................
—
—
12,000
—
Arvoden:
28 t. f. regementspastorer å 500 kr...........................
—
—
14,000
—
Inqvartering:
1 fältpastor å 300 kr...................................................
300
—
4 d:o
å 200 kr...................................................
800
—
1 d:o
in natura...................................................
—
—
1,100
—
Summa för eklesiastikstaten
—
—
—
—
27,100
—
Auditörsstaten:
Arvoden:
10 garnisonsauditörer af 1. klassen å 1,000 kr..........
10,000
—
24
d:o
af 2. d:o ä 600 kr............
14,400
—
24,400
—
Summa för auditörsstaten
—
—
—
—
24,400
—
Transport
—
—
—
—
20,110,172
86
49
7
Bil. Litt. H.
Krön
O
r.
Transport
—
—
—
—
20,110,172
86
Öfrige civile embets- och tjenste-män:
Löner:
Generalstaben:
1 professor å 5,000 kr. ................................................
5,000
—
1 krigsarkivarie ä 4,000 kr.........................................
4,000
—
1 redogörare (arvode) å 2,000 kr..................................
2,000
—
1 amanuens ( d:o ) å 1,800 kr.................................
1,800
—
12,800
—
Fotfolket:
26 musikdirektörer å 900 kr.......................................
—
—
23,400
—
Artilleriet:
4 verkmästare å 3,000 kr........................■.................
12,000
_
4 förvaltare af 1. klassen vid tygstaten ä 1,800 kr.
7,200
—
14
d:o
af 2. d:o
d:o
å 1,500 kr.
21,000
—
16 tygskrifvare å 1,000 kr...........................................
16,000
—
56,200
Ing eni ör trupp er ne:
1 sekreterare å 3,000 kr. ............................................
—
—
3,000
—
Summa löner
—
—
■ —
—
95,400
—
Dagaflöning:
Fotfolket:
2 musikdirektörer i 365 dagar å 2 kr.........................
1,460
—
24
d:o
i 30 dagar å 2 kr. ......................
1,440
—
2,900
—
*
Summa dagaflöning
—
—
—
—
2,900
—
Inqvartering:
Generalstaben:
1 professor ä 600 kr....................................................
600
—
1 krigsarkivarie å 400 kr..............................................
400
—
1 redogörare å 250 kr................................................
250
—
1 amanuens å 250 kr....................................................
250
—
1,500
—
Transport
—
1,500
—
20,208,472
86
50
Bil. Litt. H,
Krön
0
r.
Transport
Fotfolket:
—
—
1,500
20,208,472
86
2 musikdirektörer å 200 kr...........................................
—
—
400
—
Artilleriet:
4 verkmästare in natura.........................................
4 förvaltare af 1. klassen vid tygstaten in natura ...
14
d:o af 2. d:o
d:o
d:o
16 tygskrifvare in natura.............................................
—
—
Ing eniör trupp erne:
1 sekreterare å 250 kr...............................................
250
Summa för inqvartering
—
—
—
—
2,150
_
Summa för öfrige civile embets- och tjenste-män:
100,450: —
Förhöjning i civile tjenstemäns löner (ålderstillägg).........
—
—
—
—
15,000
—
Härens handtverkare och betjente:
Löner:
Fotfolket:
51 gevärshandtverkare ä 600 kr.....\............................
—
—
30,600
—
Rytteriet:
10 gevärshandtverkare ä 600 kr..................................
10 sadelmakare å 700 kr..............................................
50 hofslagare å 600 kr.................................................
O O O i
o o o
cod-To''
CO .
1
—
43,000
Artilleriet:
13 besigtningsrustmästare å 1,500 kr.........................
32 tyghandtverkare å 700 kr.....................................
25 rustkammarsmeder ä 600 kr.................................
8 hofslagare å 600 kr...............................................
56 batterihandtverkare ä 500 kr...............................
19,500
22,400
15.000
4,800
28.000
—
89,700
Ing eniör trupp er ne:
8 handtverkare af 1. klassen å 700 kr......................
16
d:o
af 2. d:o å 500 kr......................
5,600
8,000
I
13,600
Transporti
—
176,900|—
'' 20,225,622
86
51
Bil. Litt. II.
Krön
O
r.
Transport
—
—
176,900
—
20,225,622
86
Trången:
12 handtverkare af 1. klassen ä 700 kr...................
8,400
__
12
d:o
af 2. klassen å 500 kr.....................
6,000
—
14,400
Atskillige vaktbetjente m. fl...........................................
—
—
20)000
—
Summa löner
—
—
—
—
211,300
—
Inqvartering:
Alle in natura.
Summa för härens handtverkare: ............ 211,300: —
Härens hästar:
0 fflcer shästar:
Gener alitetet:
45 hästar ä 400 kr. (remontering, skötsel, stallhyra m. m.)
18,000
—
12 d:o å 300 kr. (skötsel, stallhyra, m. m.) ..............
3,600
—
12 d:o ä 90 kr. (remontering) .................................
57 d:o i 365 dagar å 1 kr. (utfodring, medikamen-
1,080
—
ter, skoning och stallpersedlar)................................
20,805
—
43,485
Generalstaben:
52 hästar ä 400 kr.......................................................
20,800
_
24 d:o å 300 kr......................................................
7,200
_____
24 d:o å 90 kr........................................................
2,160
—
76 d:o i 365 dagar å 1 kr......................................
27,740
—
57,900
Fotfolket:
*
252 hästar å 400 kr....................................................
100,800
252 d:o i 365 dagar å 1 kr.....................................
91,980
—
192,780
Rytteriet:
370 hästar ä 400 kr....................................................
148,000
150 d:o ä 300 kr.....................................................
45,000
-.
150 d:o å 90 kr.......................................................
13,500
_
520 d:o i 365 dagar å 1 kr....................................
189,800
—
396,300
•
Transport
—
—
690,465)—i
20,436,922
86
52
Bil. Litt. H.
Krön
O
r.
Transport
-
—
690,465
—
20,436,922
86
Artillerie t:
69 hästar ä 400 kr.......................................................
27,600
—
69 eko i 365 dagar å 1 kr.....................................
25,185
—
52,785
Ingeniör trupperne:
10 hästar å 400 kr........!..............................................
4,000
—
10 d:o i 365 dagar å 1 kr.....................................
3,650
—
7,650
Trången:
9 hästar å 400 kr.......................................................
3,600
—
1 d:o å 300 kr.......................................................
300
—
1 eko å 90 kr......................................................
90
—
10 d:o i 365 dagar ä 1 kr.....................................
3,650
—
7,640
_______
Summa för officershästar
—
—
—
—
758,540
—
Stamhästar:
Rytteriet:
6,000 hästar å 70 kr. (remontering).............................
420,000
—
2,465 d:o i 365 dagar å 1 kr..................................
899,725
—
600 clio i depöter å 250 kr.................................
150,000
—
2,935 d:o utackorderade å 50 kr............................
146,750
—
3,535 d:o i 30 dagar å 1 kr.....................................
106,050
—
1,722,525
Artilleriet:
1,454 hästar å 70 kr..................................................
101,780
_
1,394 d:o i 365 dagar ä 1 kr..................................
508,810
—
60 d:o utackorderade å 50 kr..............................
3,000
—
60 eko i 120 dagar å 1 kr..................................
7,200
—
620,790
Ingeniörtrupperne:
130 hästar å 70 kr.......................................................
9,100
—
130 d:o i 365 dagar å 1 kr.....................................
47,450
—
56,550
___
Trången:
240 hästar ä 70 kr.......................................................
16,800
___
240 eko i 365 dagar å 1 kr.....................................
87,600
—
104,400
—
Summa för stamhästar
—
—
—
—
2,504,265
—
Transport
-
—
—
—
23,699,727
86
53
Bil. Litt. H.
Krön
O
r.
Transport
—
—
—
—
23,699,727
86
Legd» hästar:
Artilleriet:
1,302 hästar, lega ä 90 kr...........................................
117,180
—
1,302 eko i 30 clagar å 1 kr.................................
39,060
—
156,240
—
Ingeni ö r t r upp er ne:
150 hästar, lega å 90 kr..............................................
13,500
—
150 eko , eko å 45 kr.............................................
6,750
—
150 eko i 30 dagar å 1 kr.....................................
4,500
—
150 d:o i 15 dagar ä 1 kr....................................
2,250
—
27,000
Trången:
180 hästar, lega å 90 kr............................................
16,200
_
180 d:o i 30 dagar å 1 kr.....................................
5,400
—
21,600
Summa för legda hästar
—
—
204,840
Öfriga remonteringskostnader:
Remontering skommissionen:
Dagafi(hålig'' (i 335 dagar*)):
1 major å 4 kr.............................................................
1,340
3 ryttmästare eller kaptener å 3 kr............................
3,015
__
3 fanjunkare eller styckjunkare å 1 kr....................
1,005
_
1 regemontshästläkare (ofvan beräknad) .....................
—
5,360
Inqvartering:
Tör nyssnämnde personer in natura ..........................
—
—
Beklädnad och underhåll (i 335 (lagar**):
3 fanjunkare eller styckjunkare å 0,92 kr.................
—
—
924
60
Summa öfriga remonteringkostnader
—
—
—
—
6,284
60
Summa för härens hästar: ................. 3,473,929: 60.
Transport)
—
—|
—
—|
23,910,85246
*) Se noten å sid. 7.
**) Se noten å sid, 24.
54
Bil. Lått. H.
Transport
Undervisningsanstalter:
Regementenas skolor ................
Krigsskolan................................
Skjutskolorna..............................
Ridskolan.....................................
Artilleriskjutskolan......................
Artilleri- och ingeniör-högskolan
Krigshögskolan............................
Militärläkarekursen...................
Intendenturskolan ...................
Summa för undervisningsanstalter
Generalstaben (förutom löner) ................................
Kommendantsstaten..............................................
Sjukvårdskostnader:
Härtill användes omkring 5 % af kostnaden för förut
beräknade tjenstgöringsdagar, såsom varande sjukdagar
samt dessutom ..........................................
Kasern- och inqvarterings-utgifter:
A) ''Utgifter för truppens kasernering, såsom till ved,
ljus, servis, sängkläder, kaserninredning, kokinrättning,
belysning i stallar, stallpersedlar, sotning och
rensning af eldstäder, brandredskap och pumpar,
kaserngardens underhåll samt hyra af skjutbana
och exercisplats in. m.:
Fotfolket:
2 regementen å 8,000 kr...................
19 d:o
å 5,000 kr...................
4 norrländska regementen å 4,000 kr
1 gotländskt d:o
" °
1
å 3,000 kr.
Rytteriet:
1 regemente i
9 d:o i
7.000
5.000
kr.
kr.
Krono
Transport!
55
16,000
95.000
16.000
3,000
7,000
45,000
60,000
100,000
40.000
30.000
25.000
50.000
36,500
10.000
10,000
130,000
52,000
182,000
23,910,852
361,500
26,000
20,000
100,000
46
24,418,352)46
Bil. T Att. II.
Transport
Artilleriet:
6 fältartilleriregementen å 6,000 kr.......................
2 fästnings-och positions-artilleriregementen å 4,000 kr.
Ingeniörtrupperne:
2 ingeniörregementen å 6,000 kr............................
Trången:
6 trängbataljonor ä 3,000 kr. ..
B) Expeditionslokaler med eldning och städning, expenser
o. s. v. för:
6 generalbefäl ä 1,000 kr........................................
6 fördelningsintendenturer å 1,000 kr......................
24 regementschefsembeten och intendenturer k 500 kr.
Öfriga
d:o
d:o
............
C) Reparationer af kaserner m. fl. i och för truppernas
kasernering och öfning behöfliga byggnader...
Summa kasern- och inqvarterings-utgifter
Diverse kostnader för musikkårerna
såsom inköp af instrument, noter m. m.:
Fotfolket:
2 regementen k 2,500 kr.....................
19 d:o å 1,500 kr.....................
4 norrländska regementen å 1,000 kr.
1 gotländskt d:o å 800 kr. ..
Rytteriet:
1 regemente å 800 kr..........................
d:o
å 600 kr.
Transport!
56
Kronor.
36,000
8,000
6,000
6,000
12,000
6,000
5.000
28,500
4.000
800
800
5,400
182,000
44,000
12,000
18,000
256,000
30,000
150,000
38,300
6,200
44,500
24,418,352
436,000
24,854,352
46
46
Bil. Litt. It.
Krön
0
r.
Transport
—
—
44,500
—
24,854,352
46
Artilleriet:
6 fältartilleriregementen å 900 in...............................
2 fästnings- och positions-artilleriregementen ä 250 kr.
Ingeniör tr upp erm:
2 ingeniörregementen å 500 kr..................................
Trången:
6 trängbataljoner å 250 kr...........................................
Summa diverse kostnader för musikkårerna
II
l
o o
o o
—
5,900
1,000
1,500
—
52,900
Öfningskostnader ..........................................................
—
—
—
—
200,000
—
Krigsmaterielens underhåll m. m....................................
—
—
—
—
1,000,000
—
Underhåll af fästningar och kronans byggnader ...........
—
—
—
—
200,000
—
Mönstrings- och marsch-kostnader för stam- och bevä-  rings-manskap ..........................................................
—
—
—
—
300,000
—
Rese- och traktaments-kostnader .................................
—
—
—
—
100,000
—
Diverse kostnader .........................................................
—
—
—
—
102,747
54
Summa
—
—
—
—
26,810,000
—
57
8
Tillhör Bil. Litt. B.
Den under olika tider af året tjenstgörande stamstyrkan vid
fotfolket.
Ständigt tjei
vid stabel
365 dt
£
co 3-  o g
cit 3
H
P-> ©,
<
£
to
^ O
ro h
CL, H
■<
£
CO CD
o 2
C^aq
Pj p
&
coaq
CD P
o» g
Pj co''
«£t.
CD
® 02
3
crq g
o: 3
■ <
CO g*
K P*
£. o-
P CD
3 <i
p:
Cn ö.
O 3
<1
eg &
3 3
p
„ ©
CO rj-
° £
A. Vid Svea Utgärd et och Lif-
Oq _
? P eg,
3 p
•
3
A
tf
o
§
aq CO
P CO
tf
O
s
aq £
£
3
C$5 3
s 1
o
§
95 3
3 P
p
aq
<3 ^
£ *-i
• ^
^3
CW o:
p S;
h g;
3*
regementet till fot.
CD
Öfverstar ............................................
2
—
—
—
—
2
—
—
Ofverstelöjtnanter och majorer ...............
4
—
—
—
—
4
2
4
Regementsqvartermästare........................
2
—
—
—
—
2
—
—
Regementsadjutanter.............................
4
—
—
—
—
4
2
2
Kaptener.............................................
—
2
2
—
8
12
8
20
Löjtnanter..........................................
—
8
8
—
16
32
16
24
Fanjunkare.........................................
4
2
2
—
8
16
8
8
Sergeanter af 1. Idassen.......................
—
8
4
—
24
36
20
44
D:o af 2. klassen........................
—
8
4
—
24
36
20
44
Korpraler.............................................
—
16
8
16
48
88
40
72
Vice korpraler......................................
—
—
—
16
no
126
60
154
Regementstrumslagare...........................
2
—
—
—
—
2
—
—
Spel af 1. klassen.................................
—
—
—
—
16
16
—
—
D:o af 2. klassen.................................
—
%2
2
—
12
16
—
—
D:o af 3. klassen.................................
—
4
4
—
16
24
—
—
D:o af 4. klassen.................................
—
4
4
—
16
24
—
—
Sjukvårdssergeanter af 1. klassen............
—
—
—
—
—
—
—
2
D:o
af 2. klassen............
—
—
—
—
—
—
—
2
Sjukvårdskorpraler.................................
—
—
—
—
2
2
-
2
Sjukvårdsvicekorpraler..........................
—
2
2
—
2
6
41)
2
(ifrigt manskap....................................
—
240
224
—
528
992
—
120
l) Af desse äro tvenne sjukvårdssoldater, men med vice korprals dagaflöning.
58
Tillhör Bil. Lill. II.
Ständigt tjensl
vid staber i
365 dag:
£
CO S-  05 S
C3T B
H
p
SO
eg £
P
gg*
10 s
P H
5 so
qs *
&
ce £
05 2
O''oq
_ ©
p p
P B
Sumnu
tjenstgörai
tf ^
a o-
p ©
B <
p:
Or
O B
-s
<!
£
3 H
P ©
SO V
©
co a:
° &
B. Vid det öfriga fotfolket
(19 -(-4 + 1 regementen).
Öfverstar...................................................
M B
P §
P
©
F sr
tf
o
t* tf
o
§
?
§
p
©
1 |
H B
rf
£ *
er? o:
n g5
B
24
_
_
_
24
_
—1
Öfverstelöjtnanter och majorer......................
23
—
—
—
23
23
67
Rcgementsqvartermästare.............................
24
—
—
—
24
—
—
Regementsadjutanter...................................
23
—
—
—
23
23
47
Kaptener...................................................
—
24'')
23
—
47
89
313
Löjtnanter... i............................................
—
90
90
—
180
178
450
Fanjunkare................................................
47
24 ■)
23
—
94
89
•188
Sergeanter af 1. klassen..............................
—
90
45
—
135
223
765
D:o
af 2. klassen..............................
—
90
45
—
135
222
765
Korpraler..................................................
—
180
90
180
450
445
1,350
Vice korpraler............................................
—
—
—
180
180
666
2,974
Regementstrumslagare.................................
24
—
—
—
24
—
—
Spel af 1. klassen....................:..................
—
—
—
—
—
—
180
D:o af 2. klassen.......................................
—
24
24
—
48
89
132
D:o af 3. klassen.......................................
—
42
42
—
84
89
186
D:o af 4. klassen.......................................
—
47
47
—
94
89
176
Sjukvårdssergeanter af 1. klassen..................
—
—
—
—
—
—
22
D:o
af 2. klassen.....:............
—
—
—
—
—
—
21
Sjukvårdskorpraler......................................
—
—
—
—
—
—
47
Sjukvårdsvicekorpraler.................................
—
241)
23
—
47
472)
43
Öfrigt manskap..........................................
—
2,700
2,520
—
5,220
—
2,786
*) Vid Gotlands regemente tjenstgöra 1 kapten, 1 fanjunkare och 1 sjukvårdsvicekorpral tillika Tid
korpralsskolan.
2) Af dessa äro 4 sjukvårdssoldater, men med vice korprals dagaflöning.
59
Tillhör Bil, Till. IT
Deri under olika tider af året tjenstgörande stamstyrkan vid
rytteriet.
Ständigt tjenstgörande
vid staber m. m.
365 dagar.
Vid stamrekrytskolan
365 dagar.
Vid korpralsskolan
365 dagar.
Vid sergeantsskolan
365 dagar.
Vid garnisonsskolan
365 dagar.
Summa
tjenstgörande.
Vid beväringsrekryt-  skolan 90 dagar.
Vid repetitionsöfnin-  garna 30 dagar.
A. Vid Lifgardet till häst.
Regementschef.....................................
i
—
—
—
—
i
—
—
Major................................................
i
—
—
—
—
i
—
—
Regementsqvartermästare.......................
i
—
—
—
—
i
—
—
Regementsadjntant ...............................
i
—
—
—
—
i
—
—
Ryttmästare........................................
—
i
i
—
i
3
—
4
Löjtnanter...........................................
—
4
4
—
4
12
2
. 2
Fanjunkare..........................................
i
1
1
—
1
4
1
2
Sergeanter af 1. klassen........................
—
3
3
—
5
11
1
4
D:o
af 2. klassen........................
—
3
2
—.
5
10
1
5
Korpraler............................................
—
6
5
6
10
27
3
3
Vice korpraler.....................................
—
—
—
6
10
16
3
24
Regementstrumpetarö............................
i
—
—
—
—
1
—
—
Spel af 1. klassen.................................
—
—
—
—
5
5
—
—
D:o af 2. klassen.................................
—
1
1
—
3
5
—
—
D:o af 3. klassen.................................
—
1
1
—
—
2
—
—
Sjukvårdssergeant af 1. klassen])............
—
—
—
—
1
1
—
—
Sjukvårdsvicekorpraler...........................
—
1
1
—
—
2
—
—
Ofrigt manskap....................................
—
100
93
—
140
333
—
125
*) Kan äfven vara sergeant af 2. klassen eller korpral, i hvilket fall en sjukvårdsunderofflcer af
nämnde grader vid det öfriga rytteriet utbytes emot en sjukvårdssergeant af 1. klassen.
60
Tillhör Bil. Litt. 11.
B. Yid det öfriga rytteriet
(9 regementen).
Ständigt tjenstgörande
vid staber m. m.
365 dagar.
Vid stamrekrytskolan
365 dagar.
Vid korpralsskolan
365 dagar.
Vid sergeantsskolan
365 dagar.
CD
fcS
CD U1
s s
t*
PU
CD
I Vid beväringsrekryt-
skolan 90 dagar.
Vid repetitionsöfnin-  garna 30 dagar.
Regementschefer........................................
9
—
—
—
9
—
—
Majorer....................,...............................
9
—
—
—
9
—
—
Begementsqvartermästare.............................
9
—
—
—
9
—
—
Regementsadjutanter..................................
—
—
—
—
—
9
Ryttmästare..............................................
—
9
9
—
18
—
45
Löjtnanter..............................................
—
36
36
—
72
18
54
Fanjunkare...............................................
9
9
9
—
27
9
27
Sergeanter af 1. klassen..............................
—
27
23
—
50
9
85
D:o
af 2. klassen..............................
—
. 27
22
—
49
9
86
Korpraler..................................................
—
54
45
54
153
27
117
Vice korpraler............................................
—
—
—
54
54
27
306
Regementstrumpetare..................................
9
—
—
—
9
—
—
Spel af 1. klassen......................................
—
—
—
—
—
—
45
D:o af 2. klassen.......................................
—
9
9
—
18
9
27
D:o af 3. klassen.......................................
—
9
9
—
18
—
—
Sjukvårdssergeanter af 1. klassen..................
—
—
—
—
—
—
2
D:o
af 2. klasson.................
—
—
—
—
—
—
2
Sjukvårdskorpraler.....................................
—
—
—
—
—
—
5
Sjukvårdsvicekorpraler.................................
—
9
9
—
18
—
—
(Ifrigt manskap..........................................
—
900
837
—
1,737
—
2,385
61
Tillhör Bil. Litt. II.
Den under olika tider af året tjenstgörande stamstyrkan
vid artilleriet.
Ständigt tjenstgörande
vid staber m. m.
365 dagar.
Yid stamrekrytskolan
365 dagar.
3 ''
^ B
wBg-
gS!
pa Jr-1 ''O
P ro
8 0®
’ **
w- O
ö
Vid konstapelsskolan
(positions- och fäst-  ningsart:s) 242 dagar.
Yid sergeantsskolan
365 dagar.
Summa tjenstgörande.
Yid beväringsrekryt-  skolan 90 dagar.
Yid repetitionsöfnin-  garna 30 dagar.
Regementschefer................................
8
8
Öfverstelöjtnanter och majorer..............
1515
—
—
—
—
15
—
15
Kaptener .........................................
42
15
7
2
—
66
19
60
Löjtnanter .....................................
97
42
26
6
—
171
372)
37
Styckjunkare ....................................
48
17
7
4
—
76
19
37
Sergeanter af 1. klassen .....................
9
45
25
6
—
85
41
132
D:o af 2. klassen .....................
8
45
26
6
—
85
41
132
Konstaplar .......................................
2
90
51
12
64
219
82
215
Vice konstaplar.................................
—
—
—
—
64
64
100
414
Regementstrumpetare...........................
6
—
—
—
6
—
—
Spel af 1. klassen ............................
—
—
—
—
—
3
29
D:o af 2. klassen ..............................
—
1
6
2
—
9
7
34
D:o af 3. klassen ..............................
—
15
—
1
—
16
83)
27
D:o af 4. klassen ..............................
—
13
6
—
—
19
—
32
Sjukvårdssergeanter af 1. klassen .........
—
—
—
—
—
—
—
7
D:o
af 2. klassen .........
—
—
—
—
—
—
—
7
Sjukvårdskonstaplar ...........................
—
—
—
—
—
—
—
17
Sj ukvårdsvicekonstaplar.......................
—
16
7
34)
—
264)
196)
—
(Ifrigt manskap .................................
—
1,0636)
798
178
—
2,0396)
—
2,307
*) En af desse erhåller dagaflöning å artilleri- och ingeniör-högskolans stat.
2) Behof 38, resten fylles genom öfverflyttning från de 365 dagar tjenstgörande.
s) Behof 9, d:o
d:o
d:o d:o
d:o
o
4) En sjukvårdsartillerist tjenstgör som vice konstapel och har derför dagaflöning såsom sådan.
6) Desse äro sjukvårdsartillerister, men hafva vice konstapels dagaflöning.
6) Af desse äro 13 hofslagareartillerister.
Anm. Vid Gotlands artilleriafdelning anordnas gemensam stamrekryt-, konstapels- och sergeantsskola
under 365 dagar. Befälspersonalen (här redovisad vid stamrekrytskolan) utgöres af: 1 kapten, 2
löjtnanter, 2 styckjunkare, 5 sergeanter, 5 konstaplar, 2 spel och 1 sjukvårdsvicekonstapel.
Tillhör Bil. /Att. B.
Den under olika tider af året tjenstgörande stamstyrkan
vid ingeniörtrupperne.
---]---
U1
<
<
U1
CD
<*
p:
m- 3
P< pa
^ 03 dq''
P
co pr
o £*
<
CO &
O ^
P
i p
OT> M
p? 3
& ^
CO O m?
-
i
p
*8 &
3 g
p ►§
O» P
CftZt.
P-2 «
p ^ P
aq
P g
p 2.
C» M
p:
p P
P aq
C« Pa
e+-
P ^
aq
pa JU
^ CQ
PT
O
-<1 CD
1‘i‘f
,erf-
CD*
g
CD PS
oS.
p
POq
C0§.
° £
s -5 €.
B g
p %
H CD
• CD
PT
O
P PT
O
P
P
pa cd i—''
H P? ''
O CD
P P
o:
p
p
p 2
aq ^
p ®
p y
“I
S =£
p
O
§
P
P
B a
Q
i
P
1
Regementschefer .................................
2
2
•
Öfverstelöjtnanter och majorer ..........''.....
8
—
—
—
—
8
—
—
Kaptener............................................
18
4
2
2
2
28
—
—
24
20
12
4
2
2
2
6
46
30
Fanjunkare.........................................
2
2
2
2
Sergeanter af 1. klassen ........................
—
16
8
2
8
34
8
25
D:o af 2. klassen ... .............
16
8
2
■ 8
34
8
25
Korpraler..........................................
401 2)
183)
44)
205)
82
16
36
Vice korpraler ....................................
—
84)
44)
44)
24)
18
32
160
Regementstrumpetare ..........................
2
— ''
—
—
2
—
—
Spel af 1. klassen . ..............................
—
4
—
—
2
6
—
—
D:6 af 2. klassen...............................
—
4
2
—
—
6
—
—
D:o af 3. klassen.................................
—
4
4
- ■
4
12
—
—
Sjukvårdssergeanter af 1. klassen............
2
D:o
af 2. klassen............
—
—
—
—
—
—
—
2
Sjukvårdskorpraler..............................
6
Sjukvårdsvicekorpraler...........................
4
2
6
2
(Ifrigt manskap....................................
_
320
96
66
97
579
717
1) o Behof utöfver den här upptagna styrkan: 4 kaptener, 4 löjtnanter, 2 fanjunkare., 4 spel, Indika
tagas från de i 365 dagar tjenstgörande.
2)
Af desse äro 8 vid sergeantsskolan.
3)
Af desse äro 2 vid sergeantsskolan.
4)
Desse äro vid sergeantsskolan.
6) Af desse äro 4 vid sergeantsskolan.
Tillhör Bil. Litt. TI.
Deri under olika tider af året tjenstgörande stamstyrkan
vid trängen.
•
Ständigt tjenstgörande vid
staber m. m. 365 dagar.
Trängskolan.
Sjukvårds-
skolan.
Summa tjenstgörande. j
<
P
er*
o
to <
p:
to 2.
P CD
aq m
In*
CD
tf
o
0
Vid repetitionsöfningama
30 dagar.
vid rekryt-  och sergeants-skolan
365 dagar.
| vid korpralsskolan
242 dagar.
vid rekryt-  och sergeants-skolan
365 dagar.
P-
ro —
P P
<8 W
f* tf
O
Öfverste .............................................
i
_
1
Öfverstelöjtnanter och majorer ..............
6
—
—
—
—
6
—
—
Regementsadjutanter..............................
6
—
—
—
—
6
—
—
Kaptener.............................................
V)
6
—
—
—
13
6
ii
Löjtnanter .........................................
—
12
—
6
—
18
12
30
Fanjunkare.......................................
7
6
—
6
—
19
G
5
Sergeanter af 1. klassen ........................
6
18
6
9
3
42
12
36
D:o af 2. klassen ........................
6
18
6
9
3
42
12
36
Korpraler.............................................
—
48* 2 3)
12
244 *)
6
90
24
66
Vice korpraler ....................................
—
188)
—
66)
—
24
—
186
Spel af 1. klassen .................................
—
—
—
—
—
—
—
12
D;o af 2. klassen.................................
—
6
—
—
—
6
6
—
D:o af 3. klassen.................................
—
6
6
—
—
12
—
—
Öfrigt manskap...................................
—
117
108
93 •
87
405
—
385
*) Beväringsrekrytskolans befäl deltager ej i repetitionsöfningama. 6 sjukvårdssoldater kommenderas
till beväringsrekrytskolan från stamsjukvårdsskolan.
2) Såsom adjutant hos chefen för trängen kommenderas 1 kapten från någon af trängbataljonerna,
8) Af desse äro 12 vid sergeantsskolan.
4) Af desse äro 6 vid sergeantsskolan.
6) Desse äro vid sergeantsskolan.
64
Tillhör Bil. Litt. IT.
Det under olika tider af året vid nedanstående vapen tjenstgörande
antalet civile tjensteman och handtverkare.
Fotfolket.
Rytteriet.
Artilleriet.
Ingeniör-
trupperne.
Trän-
gen.
CO
Öl
Öl
Öl
o
CO
o
CO
Oi
eu
CO
O
CO
Oi
C*
to
to
O
O
CO
o
CO
Oi
o»
CO
O
CO
Öl
o«
Fältläkarekåren:
Pa
P
crq
SO
►i
Pa
p
CTQ
P
J-l
pta
p
Crq
p
N
pa
p
er?
p
Pa
P
0=5
P
pa
p
crq
P
N
Pa
P
crq
p
Pia
p
crq
p
N
pa
p
crq
p
ps
Pa
p
crq
Pa
P
crq
p
►i
Pia
P
crq
p
Regementsläkare........................
2
—
24
1
9
1
—
—
7
—
2
—
1. bataljonsläkare .....................
13
—
11
5
—
4
—
—
3
1
1
3
2.
d:o
.....................
13
—
10
5
—
4
—
—
3
1
1
3
Ilästläkarekåren:
Regementshästläkaro ..................
—
—
—
10
—
6
—
—
—
—
—
—
Bataljonshästläkare.....................
—
—
—
—
10
—
—
—
6
2 ,
—
6
Intendentwen:
Regementsintendenter..................
26
—
—
10
—
8
—
—
—
2
—
—
Förrådsförvaltare........................
26
—
—
10
—
8
—
—
—
9
—
12
Musikdirektörer .....................
2
—
24
Sekreterare ............................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
—
—
Civile tjensteman vid artilleriets
tygstat:
Verkmästare..............................
—
—
—
—
—
4
—
—
—
—
—
—
Förvaltare af 1. klassen...............
—
—
—
—
—
4
—
—
—
—
—
—
D:o
af 2. klassen...............
—
—
—
—
—
14
—
—
—
—
—
—
Tygskrifvare..............................
—
—
—
—
—
16
—
—
—
—
—
—
Härens handtverkare:
Gevärshandtverkare.....................
26
25
25
10
—
—
Sadelmakare..............................
—
—
—
10
—
—
—
—
—
—
—
—
Hofslagare................................
—
—
—
21
29
8
—
—
—
—
—
—
Batteriliandtverkare....................
—
—
—
—
—
22
2
13
19
—
—
—
Besigtningsrustmästare ...............
—
—
—
—
—
13
—
—
—
—
—
—
Tyghandtverkare........................
—
—
—
—
—
32
—
—
—
—
—
—
Rustkammarsmeder.....................
—
—
—
—
—
25
—
—
—
—
—
—
Handtverkare af 1. klassen .........
1 —
8
—
12
D:o
af 2. klassen .........
16
. -
12
9
G5
Tillhör
Den under olika tider af året tjenstgörande
<
*2 CD
Fotfolket.
Rytteriet.
kry t- och förberedande
•als-skolor 60 dagar.
vid officers-
kursen 180 dagar.
vid underofficers-
kursen 120 dagar.
vid instruktionstjenst-
göringen 180 dagar.
vid beyäringsrekryt-  skolan 50 dagar.
yid repetitionsöfnin-  garna 30 dagar.
vid repetitionsöfnin-  garna 20 dagar.
vid officers-  kursen 180 dagar.
vid underofficers-  kursen 120 dagar.
vid instruktionstjenst-  göringen 180 dagar.
vid beväringsrokryt-  skolan 90 dagar.
vid repetitionsöfnin-  garna 30 dagar.
Löjtnanter....................................
—
—
—
—
—
40
—
—
—
—
—
6
Underlöjtnanter.................................
—
—
—
149
—
195
—
—
—
30
—
27
Sergeanter .......................................
—
—
—
—
—
42
—
—
—
—
—
G
Korpraler eller konstaplar ..................
—
—
—
—
—
219
—
—
—
—
—
28
Vice korpraler eller vice konstaplar......
—
149
77
—
—
—
—
so
10
—
—
—
Beväring..........................................
—
—
—
—
13,047
—
25,181
—
—
—
400
—
F. d. stam-manskap...........................
—
—
—
—
—
2,304
—
—
—
—
—
843
Elever vid högre läroverk och folkskole-  lärareseminarier m. m......................
1,540
6(1
Bil. Litt. II.
värnpligtiga styrkan vid nedanstående vapen.
Artilleriet.
Ingeniörtrupperne.
T rang en.
vid officers-
kursen 180 dagar.
vid underofficers-
kursen 120 dagar.
vid instruktionstjenst-
göringen 180 dagar.
vid b evärin gsrekryt-
skolan 90 dagar.
vid repetitionsöfnin-
garna 30 dagar.
vid officers-
kursen 180 dagar.
vid underofficers-
kursen 120 dagar.
vid instruktionstjenst-
göringen 180 dagar.
vid beväringsrekryt-
skolan 90 dagar.
vid repetitionsöfnin-
garna 30 dagar.
vid officers-
kursen 180 dagar.
vid underofficers-  kursen 120 dagar.
vid instrukti emalj enst-  göringen 180 dagar.
vid beväringsrekryt-  skolan 70 dagar.
vid repotitionsöfnin-  garna 30 dagar.
vid repetitionsöfnin-  garna 20 dagar.
4
_
_
_
_
2
''_
_
_
—
4
—
—
—
31
—
21
—
—
9
—
12
—
—
12
—
18
—
—
—
—
—
4
—
—
—
—
1
—
—
—
—
4
—
—
—
—
—
22
—
—
—
—
6
—
—
—
—
18
—
31
8
—
—
—
9
2
—
—
—
12
6
—
—
—
—
—
—
—
1,830
—
—
—
—
580
—
—
—
—
2,735
—
2,544
—
—
—
—
865
—
—
—
248
—
—
—
—
160
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
67
Tillhör Bil. Litt. H.
Härens behof af hästar.
A. Officer sliästar: *)
Generalitetet:
Bemon-  terade af
egaren.
Bemon-  terade af
staten.
Summa.
10 generaler ä 3..................................................................
30
—
30
1 generalintendent å 3..........................................................
3
—
3
12 adjutanter hos fördelningsgeneralerne å 2............................
12
12
24
Generalstaben:
38 officerare å 2..................................................................
52
24
76
Fotfolket:
26 öfverstar å 2 ..................................................................
52
—
52
200 öfrig© officerare å 1 .................
200
200
Rytteriet:
20 regementsofficerare å 3.....................................................
60
—
60
230 öfrige officerare ä 2........................................................
310
150
460
Artilleriet:
31 regementsofficerare (vid fältartilleriet) ä 2...........................
62
■-
62
7
d;o
(vid positionsartilleriet) ä 1.....................
7
—
7
Ingeniörtrupperne:
10 regementsofficerare å 1.....................................................
10
—
10
Tr ängen:
1 inspektör för trängen ä 2...................................................
2
-—-
2
1 adjutant hos inspektören för trängen å 2..............................
1
1
2
6 regementsofficerare å 1 ......................................................
6
—
6
Summa
807
187
994
*) Chefen för landtförsvarsdepartementet och chefen för krigshögskolan erhålla hästar å säivskilda
stater.
68
Tillhör Bil. Litt. IT
Remon-
Remon-
terado af
terade af
Summa.
egaren.
staten.
B. Stamhästar:
Rytteriet: 10 regementen h 600 .............................................
—
6,000
6,000
Artilleriet: 2 ridande batterier å 62 .......................................
—
124
124
37 åkande d:o ä 34..........................................
—
1,258
1,258
6 positionskompanier å 10......................................
—
60
60
för artilleristabens behof.......................................
—
12
12
Ingeniörtruppeme: 2 regementen ä 65 ....................................
■—
130
130
Trängen: 6 bataljoner ä 40 ...................................................
-—•
240
240
Summa
—
7,824
7,824
C. Legda hästar:
Artilleriet: 2 ridande batterier å 36 .......................................
—
—
72
37 åkande d:o ä 30 .......................................
—
—
1,110
6 positionskompanier å 20.....................................
—
—
120
Ingeniörtruppeme: 2 regementen å 150....................................
—
—
300
Trängen: 6 bataljoner å 30 ..................................’................
•—
—
180
Summa
—
—
1,782
69
Tillhör Bil. Titt. H.
Det under olika tider af året i tjenstgöring varande antalet hästar.
I ständig
tjenst-  göring.
Under 120
dagar.
Under 30
dagar.
Under 15
dagar.
Summa.
A. Officersliiistar:
Generalitetet............................
57
—
—
—
57
Generalstaben ..........................
76
—
—
—
76
Fotfolket ...............................
252
—
—
—
252
Rytteriet ..............................
520
—
—
—
520
Artilleriet
......................
,69
—
—
—
69
Ingeniörtrupperne......................
10
—
—
—
10
Trängen ................................
10
—■
—
•-
10
Summa
994
—
—
--
994
B. Stamhästar:
Rytteriet ................................
2,465
—
3,535* **))
—
6,000
Artilleriet................................
1,394
60
—
—
1,454
Ingeniörtrupperne....................
130
—
—
—
130
Trängen ..................................
240
—
—
—
240
Summa
4,229
60
3,535
—
7,824
C. Legda hästar:
Artilleriet................................
—
—
1,302
--
1,302
Ingeniörtrupperne.....................
—
—
150
150
300
Trängen..................................
■-
—
180
—
180
Summa
—
—
1,632
150
1,782
*) Af dessa äro 2,935 utackorderade och 600 i depoterna under den öfriga tiden af året.
**) Dessa äro utackorderade under den öfriga tiden af året.
70
Bil. Litt. I.
P. M.
med förslag till sj u k va rd st iis eu dets organisation i fält enligt den nya
härordningen.
För ett fullständigt ordnande af sjukvårdsväsendet i fält fordras trenne
linier sjukvårdsanstalter.
1. liniens sjukvårdsanstalter, som tillhöra den opererande fälthären,
bestå af: vid regementena anstäld sjukvårdspersonal m. m., ambulanserna eller
sjukvårdskompanierna samt fältlasaretten eller flyttande sjukhusen.
Vid regementena måste finnas läkare med nödig personal och materiel
för de dagliga sjukvisitationerna, för att under marscher och hvila vid sjukdomsfall
tillhandagå med nödig hjelp samt för att under strid uppsamla och förbinda
sårade, så länge striden icke antager en mer afgörande karakter; så snart
detta inträffar, och större truppmassor ingripa, träda sjukvårdskompanierna i
verksamhet, hvilka tillhöra den stora slagenhet, der hvart och ett af de tre
hufvudvapnen under samverkan med hvarandra kommer till sin fulla rätt, eller
arméfördelningen, hvilken af detta skäl måste vara utrustad med alla de inrättningar,
som försäkra möjligheten af ett sjelfständigt uppträdande. Sjukvårdskompanierna
hafva således till uppgift att under en drabbning uppsamla de
sårade, efter omständigheterna behandla dem samt derefter föra dem till de
s. k. flyttande sjukhusen, som äfven tillhöra arméfördelningarna. Vid dessa
gifves de sårade och sjuke den vård, som behöfves, tills de kunna sändas från
hären och krigsskådeplatsens omedelbara närhet.
Sjukvårdspersonalen vid regementena bör tagas från deras egna led, emedan
hvarje truppenhet sjelf bör inom sig ega, hvad hon behöfver vid mobilisering,
hvilken härigenom går lättare, hvarförutom sjukvårdspersonalen äfven
blir bättre vald. För hvarje kompani, sqvadron och batteri räknar man en sjukbår
med behöflig personal; för hvarje bataljon, rytteriregemente, artilleridivision
och fältingeniörkompani en förbinderivagn med likaledes nödig personal.
Sjukvårdskompanierna och de flyttande sjukhusen böra, om icke en särskild
sanitetskår finnes bildad, uppsättas af trängen, det vapenslag, medelst hvilket
hären tillhandahålles alla sina behof. I tyska armén räknas tre sjukvårdskompanier
på hvarje armékår. 1877 års trängkomité upptager ett sjukvårdskompani
för hvarje arméfördelning. Det tyska kompaniet delas i två plutoner
1
Bil. Litt. 1.
och har 42 bårar, det svenska föreslogs af nämnda komité att delas i tre
plutoner med 60 bårar. Emellertid hafva röster temligen allmänt höjt sig mot
det tyska kompaniets bristande rörlighet, i följd af dess jemförelsevis allt för
betydliga styrka. Den svenska militära helsovårdskomitén, som nyligen afgifvit
sitt betänkande rörande dessa frågor, har derför ock, såsom det synes med skäl,
uttalat sig emot de af trängkomitén föreslagna kompanierna, hvilka voro en half
gång till så starka som de tyska, samt framstält fordran på flere och mindre
kompanier. Lämpligt torde derför vara att, såsom komitén föreslår, organisera
vid hvarje svensk arméfördelning 2 sjukvärdskompanier om två plutoner och
32 bårar. Härigenom skulle sjukvårdens kraf på samma gång som de taktiska
fordringarna komma att tillfredsställas, utan att förökade kostnader genom
en större personals hållande i fredstid behöfva uppstå. Sjuktransportvagnarne
vid hvarje kompani torde böra bestämmas till lika antal med dem vid de tyska
kompanierna eller till åtta och förbinderivagnarne till två eller en för hvarje
pluton. Sammanräknas den personal, som behöfves vid sjukbårarne och de
nämnda vagnarne, och tilläggas de vid förbandsplatserne nödiga biträden åt
läkare och sjukvårdsbefål, så inses utan svårighet, att sjukvårdskompanierna i
alla händelser blifva tillräckligt betydande både till personal och materiel, för
att de skola lämpligen kunna uppträda såsom passande enheter i fördelningen.
Vid de sjukhus, som åtfölja krigshären, anser man sig nu mer, på grund
af tidens lättade förbindelsemedel, kunna inskränka sängantalet till omkring
7 % af styrkan, hvadan en svensk arméfördelning skulle kunna hafva nog åt
1,200 sängar, likasom en tysk armékår är tillfredsstäld med ett sängantal af
2,400. Trängkomitén af 1877 hade efter förhållandet i tyska hären ordnat
sina flyttande sjukhus hvardera med 200 sängar, hvithet, vid jemförelse med
tillförene af äldre komitéer ifrågasatta sjukhus om minst 500 sängar, ansågs
såsom c/ stor taktisk förbättring i anseende till den härigenom åstadkomna
ökadelättheten att uppsätta, förflytta och sköta dem. Vid hvarje arméfördelning
erfordrades följaktligen sex sådana flyttande sjukhus. Emellertid har
den ofvan nämnda militära helsovårdskomitén, dels för åstadkommande af en
lättare fördelning af arbetet, dels ock hufvudsakligen med anledning af vårt
lands topografiska beskaffenhet, då större byar, hvarest betydligare sjukhus
kunde upprättas, äro sällsynta, och befolkningen oftast bebor spridda gårdar,
der icke utan hjelp af medförda sjuktält någon större mängd sjuke torde
kunna hysas, föreslagit sjukhusens, ytterligare förminskande till blott 150
sängar, hvaraf följden då skulle blifva ökandet af antalet dylika sjukhus på
arméfördelningen till åtta. Då dessa af helsovårdskomitén sålunda anförda skäl
otvifvelaktigt äro fullt grundade, torde 8 flyttande sjukhus, hvardera med
150 sängar, böra ordnas på hvarje arméfördelning. Den behöfliga personalen åt
sjukvårdsunderbefäl, sjukvårdssoldater och sjukvaktare torde böra beräknas med
2
Bil. T Att. 1.
antagande af, att hvarje sjukhus skall kunna delas i tre afdelningar, som kunna
arbeta, om så skulle finnas nödigt, hvar och en för sig, om också sjukhuset
i förvaltningshänseende alltid uppträder såsom enhet. För sjukhusens transporterande
tillkommer dessutom behöflig trängpersonal med vagnar och hästar.
För härens stora högqvarter och rytterifördelningen har militära helsovårdskomitén
beräknat ett hälft sjuk vårdskompani, sammansatt såsom de vid
arméfördelningarna, jemte ett sjukhus om 20 sängar för det förra och ett om
100 sängar för den senare. Komitén, som mot denna beräkning haft intet att
anmärka, har äfven ansett sig böra organisera sjukvården vid dessa afdelningar
efter samma grunder.
2.
liniens sjukvårdsanstalter, som för de sjukes mottagande och vårdande
måste upprättas bakom fälthären, kunna sammanfattas under benämningarna
etappsjukhus, transportkommissioner och sjuktåg, hvarjemte hit torde böra räknas
den reserv af sjukvårdspersonal och materiel, som är behöflig för att hålla
härens sjukhus vid magt under krigets hela lopp. Etappsjukhus böra finnas
såväl å de närmast den opererande hären belägna etappstationerna, »slutstationer»,
som å etappliniernas »begynnelsestationer» i hemorten, mången gång
också på de s. k. »upplagsstationerna» å sjelfva etapplinierna *). Transportkommissioner
ordna de sjukes transporterande från krigsorten till hemorten, och på
sjuktåg sker förflyttningen längs etapplinierna. Sjukhuspersonalreserven, likasom
reservmaterielen, hålles enligt regeln i ordning på eller i närheten af härens
eller hvarje sjelfständigt opererande härafdelnings operationsbaser. Huru
många etappsjukhus vid krig komma att behöfvas, beror på det håll, åt hvilket
härens koncentrering sker, etappliniernas antal m. m., hvilket allt vid olika
tillfällen vexlar, hvadan här blifvit beräkningsvis antaget två etappsjukhus för
hvarje arméfördelning efter det allmänna antagandet af en etapplinie för
hvarje. Transportkommissioner och sjuktåg hafva efter samma genomsnittsberäkning
antagits till en för hvarje fördelning. Personalen vid etappsjukhusen
har upptagits lika med den vid de flyttande sjukhusen. Sjuktågen
hafva beräknats för 300 sårade och sjuke och de i spetsen för dem stående
kommissionerna efter jemförelse med förhållandena i tyska armén, hvilka ock
tjenat till ledning vid uppförandet af behöflig reservpersonal för sjukhusen,
i det för hvarje arméfördelning antagits böra finnas i beredskap sådan personal
till tvenne sjukhus. Att det bör åligga trängen att mobilisera nu omförmälda
anstalter — utom naturligtvis hvad angår läkarepersonalen — synes,
af hvad i det föregående blifvit yttradt, klarligen framgå.
3.
liniens sjukvårdsanstalter äro förlagda till hemorten, den del af landet,
som ligger utanför krigsskådeplatsen, eller med andra ord bakom operations
-
*) Med etapplinie förstås förbindelselinien mellan operationsbasen och den opererande hären.
3
10
Bil. Litt. 1.
basen. Det är endast genom att snarast möjligt skicka härens sjuke och sårade
till hemortens lugn, som en verksam, fullt ändamålsenlig sjukvård kan åstadkommas.
Sjukvården här åter beror till stor del på beskaffenheten af den allmänna
sjukvården i landet under fredstid. År denna väl tillgodosedd, kan
också åt härens sjuke beredas en god sjukvård, hvaremot i vidrigt fall ingen
krigsstyrelse under krigets olyckor förmår nyskapa de omfattande anstalter,
hvarigenom åt landets kämpande söner tillförsäkras den vård, hvartill de naturligtvis
äro berättigade, när de träffats af sjukdom eller fiendens vapen. I
härorganisationen kunna endast upptagas behöfliga sjukhus vid depoter och
större härdelars centralpunkter. Transportkommissionerna fördela de sjuke, så
långt möjligt är, till dessa anstalter, men till allra största delen till de civila
sjukvårdsinrättningarna i landet.
Depoternas sjukhus förses med sin sjukpersonal genom vederbörande depoters
försorg, centralpunkternas sjukhus- åter genom trängen.
Den frivilliga sjukvården slutligen torde med bästa fördel, å 2. och 3.
liniernas sjukvårdsanstalter kunna utöfva sin välsignelsebringande verksamhet.
1878 års förslag förutsatte vid krigsutbrott, i likhet med 1875 års, en särskild
klass af tjensteman för sjukvården, s. k. underläkare, hvarmed menades
medhjelpare åt läkarne och hvartill skulle uttagas medicine studerande, elever vid
farmaceutiska institutet, apotekarebiträden, fältskärer o. s. v., med ett ord personer,
hvilkas studier eller lefnadsyrke i större eller mindre män kunde förutsättas
göra dem lämpliga för den antydda uppgiften. Uti den förut omnämnda trängkomiténs
af 1877 förslag framställes i sina enskildheter en fördelning af dylika
underläkare på härens olika afdelningar. Men den äfvenledes i det föregående
omförmälda militära helsovårdskomitén afstyrker helt och hållet införandet af
underläkare i hären, dervid stödjande sig på erfarenhetens vittnesbörd, som
på det bestämdaste skulle visa, att verklig läkarhjelp för sjuke och sårade
krigare endast kunde påräknas af medicinskt bildade personer med praktisk
erfarenhet, under det att nyttan af det biträde, som de unge, opröfvade underläkarne
skulle lemna, måste blifva i hög grad tvifvelaktig. Häremot kunde
nu visserligen anföras dels äldre komitéers utsago och kanske i främsta
rummet den ännu gällande kongl. förordningen af 1855, angående hvad i
afseende på arméns sjukvård under fälttjenstgöring är att iakttaga, hvaruti
underläkareinstitutionen bibehålies, dels nödvändighetens kraf, som vid bristen
på legitimerade läkare, då landet tvingas att uppbjuda all sin kraft för afvändande!
af ett fiendtligt öfverfall, ovilkorligen manar att hellre begagna den
4
Bil. Litt. I.
läkarehjelp, som står att få, om den ock är mindre tillfredsställande, än att
undvara densamma. Men enär olägenheterna af underläkareväsendet icke lära
kunna förnekas, torde hvarje ändamålsenligt sätt att inskränka användandet af
icke nöjaktigt utbildade läkare böra tillgripas. För att i någon mån bidraga
dertill har man derför ansett lämpligt att ur härens led söka utbilda ett särskilt
sjukvärdsbefäl, genom att låta en del underbefäl förvärfva sig de kunskaper,
som kunna göra dem till nyttiga och pålitliga biträden åt läkarne, i
synnerhet som det måste vara fördelaktigt, att det underbefäl, som förer befälet
öfver truppernes sjukvårdsmanskap, äfven derför får en viss afpassad utbildning.
Att i en härorganisation, sådan som den komitén föreslår, der vid
hvarje vapenslag ett visst antal värnpligtigt befäl ifrågasattes i och för mobiliseringen,
alldeles afstå från dylik personal i fråga om sjukvården skulle dock
visa en betänklig brist på följdriktighet. Derför torde äfven vara ändamålsenligt
att fortfarande, om än i inskränkt mån, vid mobilisering göra sig till godo för
sjukvården >— förutom de mer tillfredsställande medicinskt bildade extra
läkarne — de krafter, som värnpligten tillför hären, och som hafva egenskaper,
som i någon mån kunna vara till nytta för härens sjukvårdsväsende,
då stor brist på fullt goda läkarekrafter förefinnes. Underläkare enligt 1875
års förslag torde derför vara nödvändige att bibehålla, äfven om man blott
påräknar dylike i mindre antal. — Äfven torde man kunna till kompletterande
af det fasta sjukvårdsunderbefälet påräkna vid härens mobilisering
ett mindre antal värnpligtigt sjukvårdsunderbefäl. Genom införandet af
det fasta sjukvårdsunderbefälet har man dock i icke ringa mån befriat sig
från nödvändigheten af att i för vidsträckt grad använda de här omnämnda,
mer eller mindre otillräckligt utbildade läkarebiträdena, äfven om man icke
helt och hållet kunnat göra sig af dem oberoende.
Sedan i allmänhet blifvit anfördt, hvilka nödfallsåtgärder man måste tillgripa
för att förminska behofvet af läkare vid mobilisering, blir likväl eu svårlöst
fråga, huru den ändock alltid oundvikliga bristen på läkare skall kunna
fyllas, — en brist, som bäst framhålles af militära helsovårdskomitén, då den
visar, att, om läkarebehofvet i fält beräknas efter förhållandet vid andra härar,
omförmälda brist blir så stor, att den icke en gång skulle kunna fyllas, om
samtlige läkare i Sverige vid mobilisering stode till härens förfogande. Under
sådana förhållanden blir nödvändigt att i första rummet söka inskränka behofvet
i krig till det allra minsta möjliga och vidare söka draga nytta af
5
Bil. Litt. I.
alla de läkarekrafter, som stå till buds vid ett krigsutbrott, dervid ihågkommande
att frågan gäller ett sådant tillfälle, då vårt lands tillvaro står på spel
och då man följaktligen icke får sky den största kraftansträngning.
Beträffande behofvet af läkare vid 1. liniens sjukvårdsanstalter, kan
det beräknas, som följer. Vid ett flyttande sjukhus om 150 sängar måste
åtminstone tre legitimerade läkare vara att tillgå, då 50 sjuke synas vara
det största antal, eu person är i stånd att verksamt sköta. Vid ett tyskt
fältsjukhus för 200 sjuke finnas icke mindre än sex läkare, hvadan lätteligen
torde inses, att det nämnda antalet verkligen är ett minimum. Enär
sjukhusets uppgift nästan uteslutande består i meddelande af sjukvård åt
deri intagna patienter, synes det fullt berättigadt, att chefskapet utöfvas af
en läkare och icke af en militärperson, och torde vid detta förhållande till
chef för sjukhuset lämpligast tagas en regementsläkare, som redan under fred
har ledningen af sjukhuset på sitt regementes mötesplats och som derför bör
förutsättas ega mesta vanan vid en sjelfständig förvaltning. Till andre läkare vid
sjukhuset torde icke kunna tagas läkare af lägre grad än bataljonsläkare, dels
emedan en god skötsel af de sjuke med så ytterst begränsade läkarekrafter, som
bär blifvit ifrågasatta, fordrar större erfarenhet hos dem, som finnas, och dels
emedan vid chefens förhinder eller frånvaro andre läkaren måste träda i hans ställe.
Den tredje, läkaren vid sjukhuset borde äfvenledes helst vara en bataljonsläkare,
men, då antalet sådane, öfver hvilka man kan förfoga, är ganska begränsad!,
torde det låta sig göra att å berörda platser använda extra läkare, helst då
de öfrige läkarne måste anses vara sin uppgift fullt vuxne.
Ett sjukvårdskompani kan icke gå i fält utan ett jemförelsevis betydligt
antal läkare, men då man nödgas afstå från skapandet af en sjelfständig militärisk
sanitetskår och det är härens allmänna träng, som skall mobilisera de större
truppförbandens sjukvårdsanstalter, följer deraf, att befälet öfver dem bör föras
af officerare. Man har derför tänkt sig, att hvarje sjukvårdskompani skulle
föras af en kapten och hvarje sjuk vårds pluton af en subalternofficer vid trängen.
Genom denna anordning, som för öfrigt alldeles öfverensstämmer med förhållandet
inom tyska hären, minskas i någon mån behofvet af läkarekrafter vid
kompanierna, emot hvad förhållandet vore, om läkare äfven skulle föra befälet
öfver och hafva omtanke om sjuk vårdskompaniernas manskap. Men om man
också inskränker läkarnes verksamhet till hufvudsakligen endast sj elfva förbandsplatserna,
erfordras dock minst sex läkare vid hvarje kompani. Läkarnes
uppgift der är nemligen trefaldig: att sortera de sårade, som föras till förbandsplatsen,
att verkställa svårare förband och att utföra operationer, hvilka
icke tåla uppskof. Som sjukvårdskompanierna delas i två plutoner, och hvarje
pluton måste ega förmåga af sjelfständigt uppträdande, bör följaktligen vid
hvardera hnnas tre läkare eller tillhopa på kompaniet sex. Till den först
-
6
Bil. Litt. I.
nämnda uppgiften torde extra läkare kunna användas, till den andra fordras
större skicklighet, men i ännu högre grad är detta förhållandet med den sistnämnda,
hvarför, om man genom utväljande af de skickligaste bland extra
läkarne ännu till omförmälda andra uppgift vid förbandplatserne möjligen kan
nöja sig med sådane, man dock ovilkorligen bör till den sistberöi~da hafva 1.
bataljonsläkare, synnerligen som de tillika skulle vara befälhafvare vid förbandsplatserne.
Yid regementena beräknar man, hvad fotfolket beträffar, ogerna mindre än
en läkare för hvarje bataljon. Ehuru vid en krigshär på fältfot, genom de då
för de större härdelarne uppsatta sjukhusen och sjukvårdskompanierna, truppläkarens
roll betydligt inskränkes, kan han dock icke alldeles borttagas, vare
sig man tänker sig strid, marsch eller hvila. Dock torde icke kunna nekas, att,
om minskning i läkarepersonalen för hären nödvändigt skall göras, det egentligen
är vid trupperna olägenheterna af en dylik åtgärd i jemförelsevis minst känbar
grad framträda. Derför böra äfven den största dugligheten och de mesta krafterna
samlas vid arméfördelningens stora sjukvårdsanstalter, hvaremot truppenheterna
måste nöja sig med hvad, som kan blifva öfver. Följer man en annan grundsats
vid ordnandet af läkareväsendet i fält, skall ovilkorligen eu brist uppstå,
som skall visa sig omöjlig att fylla. Det har redan blifvit ådagalagdt, att,
med anledning af det ringa läkareantalet i allmänhet uti vårt land, den största
hushållning med läkarekrafter för hären måste iakttagas. Till följd deraf
synes man vid ett större fotfolksregemente få nöja sig med en läkare och två
extra läkare för liniebataljonerna samt med endast en sjukvårdsfanjunkare, utvald
bland de bäste utaf sjukvårdsunderbefålet, för reservbataljonen. Den
vid ett fotfolksregementes ena bataljon sålunda anstälde 1. bataljonsläkaren
måste då tillika leda sjukvården vid hela regementet. På detta sätt synas
fotfolkstrupperna, om än sparsamt, dock nödtorftigt kunna anses utrustade med
behöflig läkarehjelp för krigsfoten.
För ett rytteriregemente har i allmänhet icke blifvit ifrågasatt mer än en
examinerad läkare, hvilken, med anledning af den jemförelsevis ringa personalen
vid berörda enhet, dock torde kunna utgöras af en extra läkare.
Yid hvarje fältartilleriregemente borde visserligen helst finnas eu läkare
för hvarje division, men då det torde få förutsättas, att största delen
af en arméfördelnings artilleri i allmänhet hålles tillsamman, och nummerstyrkan
vid hvarje division icke är så betydlig, att den ovilkorligen kan sägas
kräfva en läkare för sin sjukvård, synes det icke omöjligt att nedsätta läkareantalet
vid hvarje artilleriregemente till två, nemligen en 2. bataljonsläkare för
regementet i dess helhet och dessutom för en af dess divisioner, och en extra
läkare att användas vid detascheringar och för öfrigt att bestrida sjukvården
vid äfvenledes en division. Den tredje liniedivisionen och kolonndivisionen
7
Bil. Litt. I.
får hvardera förses med en sjuk vår dsstyckjunkare, utsedd bland sjukvårdsunderbefälet,
på samma sätt som vid fotfolket. För reservdivisionerna torde
man få nöja sig med en sjukvårdssergeant. — Vid fästnings- och positionsartilleriregementena
borde vid mobilisering hvarje positionsdivision förses med
en läkare, hvarförutom en läkare är af nöden vid regementets besättnings- och
depot-trupper. Liksom vid fältartilleriet måste antagligen deras antal inskränkas
sålunda, att för Vaxholms regementes 2 positionsdivisioner sättes en extra
läkare, som tillika särskilt är läkare vid den ena divisionen, under det att vid den
andra divisionen anställes endast en sjukvårdssergeant. Läkarevården vid regementets
besättnings- och depot-trupper torde böra öfverlemnas åt en 2. bataljonsläkare
med biträde af en sjukvårdskonstapel. Vid Karlsborgs regemente,
som mobiliserar större styrka positionsartilleri (4 divisioner), men deremot
mindre styrka besättnings- och depot-trupper, än vid Vaxholms regemente, torde
sjukvården i sin helhet vid de 4 positionsdivisionerna kunna anförtros åt en 2.
bataljonsläkare, som derjemte särskilt sköter sjukvården vid en af dessa divisioner.
Vid öfriga divisioner torde sjukvården böra upprätthållas, vid en af
en extra läkare samt vid hvarje af de två öfriga af sjukvårdssergeanter.
Läkarevården vid regementets besättnings- och depot-trupper torde äfven här
böra anförtros åt en 2. bataljonsläkare.
Läkarevården vid fältingeniörkompanierna, fördelade på de särskilda fördelningarna,
kan så mycket förr anförtros åt sjukvårdsunderbefäl, som desamma
aldrig torde uppträda dctascherade, utan i samband med andra trupper,
hvilkas läkare de i allvarsammare fall torde kunna anlita. Liknande torde
förhållandet blifva med förplägningsträngen och andra trängtrupper, som icke
tillhöra sjukvårdstrupperne. Under marscher och operationer mellan de stora
slagen torde behöflig läkarehjelp för dessa kunna påräknas från trängens
sjukvårdstrupper.
Sammanräknas nu dessa läkarekrafter vid eu arméfördelning i allmänhet,
tinnes behofvet på krigsfot vara i rundt tal:
1 fältläkare,
8
regementsläkare,
9
1. bataljonsläkare,
11 2. d:o
och
28 extra läkare.
Under freden skulle finnas på en fördelning, i medeltal:
1 fältläkare,
8 regementsläkare,
7
1. bataljonsläkare,
8
2. d:o
och
10 extra läkare.
8
Bil. Litt. 1.
På hela armén blifver behofvet af läkare på krigsfot:
1 generalfältläkare,
6 fältläkare,
48
regementsläkare,
49
1. bataljonsläkare,
63 2. dio
och
158 extra läkare.
På fredsfot skulle finnas:
1
öfverfältläkare,
6 fältläkare,
46 regementsläkare,
41 1. bataljonsläkare,
41 2. d:o
och
60 extra läkare,
i följd hvaraf en brist — så vidt man endast finge taga hänsyn till de vid
hären aflönade läkarne — skulle uppstå af:
2
regementsläkare,
8 1. bataljonsläkare,
22 2. d:o
och
98 extra läkare, eller tillhopa 130 läkare. Men nu finnas i vårt land, att
döma efter förhållandet 1881, minst 24 medicine licentiater och 24 medicine
kandidater inom 32 års ålder, hvilka icke i fredstid tillhöra hären. Ehuru den
tillökning i extra läkarnes antal, som komitens förslag, jemfördt med nuvarande
förhållande, innebär, nemligen 14, naturligen skulle i viss mån inskränka sistnämnda
antal, torde dock innan öfvergångstidens slut antalet af medicine studerande
hafva så ökats, att det icke borde anses öfverdrifvet att upptaga samma
antal såsom en tillgång för den nya hären, helst ett visst antal af de nuvarande
stipendiaterne utgöres af endast medicofilosofie kandidater. Den ofvan nämnda
bristen å läkare skulle derigenom vid en mobilisering kunna anses inskränkt
till 82; och till dennas fyllande har man icke dragit i betänkande att föreslå
användandet af medicofilosofie kandidater, då ibland antalet sådane studerande
— för närvarande öfver 300 — otvifvelaktigt icke tå skola finnas, hvilka länder
sin långvariga kurs för kandidatexamens undergående hunnit inhemta
ett mått af kunskaper, tillräckligt att göra dem användbara till extra läkare
i fält.
9
Bil. Litt. 1.
För den 2. linien af sjukvårdsanstalter angifver en beräkning, enligt
samma grunder som ofvanstående, behofvet på krigsfot vara:
1 fältläkare,
BO regementsläkare,
13 1. bataljonsläkare,
7 2. d:o och
60 extra läkare, eller tillhopa 111 läkare. Bland dessa måste fältläkaren,
hvilken har hela etappsjukvården under sitt öfverinseende, tagas ibland härens
fäste läkare, så ock hans stab, bestående af en 1. och en 2. bataljonsläkare,
i följd hvaraf verkliga antalet medicofilosofie kandidater, som för fälthären
erfordras, uppgår till 85.
De 30 regementsläkarne har man ansett kunna erhållas ibland f. d. militärläkare,
som fått afsked med pension.
12 1. bataljons- och 6 2. bataljons-läkare hafva sin verksamhet endast
vid transportkommissionerna och på etappsjukhusen, följaktligen utanför den
stridande hären, hvarför man förestält sig, att de kunde utses bland värnpligtige
läkare, tillhörande landstormen, i åldern mellan 32 och 40 år.
Hvad slutligen de 60 extra läkarne angår, torde de böra tagas bland de medicofilosofie
kandidater, som näst de till hären utskickade hunnit närmast
afslutandet af kursen för medicine kandidatexamen.
För 3. liniens sjukvårdsanstalter, de i hemorten, — såvidt de skola organiseras
af krigsstyrelsen — finnes behofvet, med antagande af en fältläkare
med adjutant för hvarje fördelning och en, vare sig bataljons- eller extra
läkare, för hvarje depot, utgöra:
6 fältläkare,
30 1. bataljonsläkare,
25 2. d:o och
23 extra läkare, eller tillhopa 84 läkare. De 6 fältläkarne torde lämpligen
böra utses bland afskedade och pensionerade f. cl. militärläkare, de 55
bataljonsläkarne bland värnpligtige läkare uti Jandstormen och de 23 extra
läkarne bland medicofilosofie kandidater.
Underläkare har man förestält sig med minsta olägenhet kunna användas
å sjukhusen, der det af dem fordras mindre sjelfständigt initiativ än noggrann
tillsyn om de sjuke och ett samvetsgrant iakttagande af de examinerade
läkarnes föreskrifter. Å en annan sida torde en nödtorftig förstärkning af de
fåtaliga läkarekrafterna ingenstädes i högre grad än här göra sig gällande.
Med beräkning af en underläkare för hvarje fält- och etapp-sjukhus skulle
fordras för hvarje arméfördelning omkring 10 och för hela hären tillhopa 59.
Detta antal är så ringa, att underläkareinstitutionen såmedelst verkligen blir
inskränkt till ett minimum, på samma gång likväl det vigtiga målet vinnes, att
10
Bil. Litt. I.
sjukhusen kunna sägas för våra förhållanden jemförelsevis väl ordnade, och
att, enligt hvad ofvan visats, antalet alltid står att erhålla, äfven om man skulle
vilja utse läkarebiträden uteslutande bland medicine studerande.
På det sätt, hvarpå man sålunda nu föreslagit, att läkareväsendet i fält
skulle ordnas, torde med minsta uppoffring under fredstid det bästa resultat,
som för närvarande står att vinna, kunna uppnås.
Sedan behofvet af läkare och underläkare samt sättet för dettas fyllande
blifvit utredda, återstår slutligen att närmare beräkna behofvet af sjukvårdsunderbefäl
vid trupperna samt påvisa sättet, huru detta behof lämpligast kan tillgodoses.
Yid ett vanligt fotfolksregemente är, såsom ofvan nämnts, förutsatt, att den
dugligaste sjukvårdssergeanten skall vid mobilisering befordras till fanjunkare och
åt honom sjukvårdens handhafvande vid reservbataljonen anförtros. För öfrigt anses
1 sjukvårdssergeant eller korpral samt 1 sjukvårdsvicekorpral vara behöfliga
till biträden vid hvarje bataljons sjukvård samt för utöfvandet af befälet öfver
bataljonens sjukvårdsmanskap, sjukbärare deri inberäknade. Behofvet af sjukvårdsunderbefäl
vid ett vanligt regemente blifver sålunda 1 fanjunkare, 4 sergeanter
eller korpraler samt 4 vice korpraler. Om en värnpligtig sjukvårdsvicekorpral
vid ett dylikt regemente kan påräknas, skulle på fredsfot lämpligen
böra finnas med fast aflöning 2 sjukvårdssergeanter, 2 sjukvårdskorpraler
samt 4 sjukvår ds vicekorpraler.
Fältbehofvet af sjukvårdsunderbefäl vid ett af de nordligaste fotfolksregementena
låter beräkna sig efter samma grunder till 1 fanjunkare, 3 sergeanter
eller korpraler samt 3 vice korpraler, hvilket förutsätter på fredsfot, utom en
värnpligtig sjukvårdsvicekorpral, 1 sjukvårdssergeant, 2 sjuk vårdskorpraler samt
3 sjukvårdsvicekorpraler med fast aflöning.
Då Gotlands regemente mobiliserar halfva antalet bataljoner af ett vanligt
fotfolksregemente, bör sjukvårdsunderbefälets fredsfot vid detta regemente
vara hälften af den vid ett vanligt regemente, eller 1 sjukvårdssergeant, 1
sjukvår dskor prål och 2 sjukvårdsvicekorpraler, hvilken styrka ock är tillräcklig
att fylla regementets fältbehof.
För sjukvårdens upprätthållande vid ett rytteriregemente torde, förutom
den vid detsamma tjenstgörande läkaren, vara behöfliga 1 sjukvårdssergeant
eller korpral samt 1 sjukvårdsvicekorpral, förutom ytterligare eu vice korpral,
som placeras på reservsqvadronen, hvilken mer sällan torde vara i omedelbart förband
med liniesqvadronerna. Fn fast aflönad fredsstyrka af 1 sjukvårdssergeant
eller korpral samt 2 sjukvårdsvicekorpraler fyller sålunda ett rytteriregementes
behof af sjukvårdsunderbefäl för mobilisering.
11
Bil. Litt. I.
Vid ett fältartilleriregemente är, såsom ofvan är nämndt, förutsatt, att beböfliga
läkarekrafter skola i icke ringa grad ersättas med sjukvårdsunderbefäl,
i det att sjukvården vid de divisioner, som icke äro tilldelade de 2 vid hvarje
regemente placerade läkarne, skulle anförtros åt sjukvårdsunderofficerare.
Härförutom torde en sjuk vårdskorpral eller vice korpral blifva behöflig vid
hvarje batteri. Det stora behof af sjukvårdsvioekorpraler, som härigenom
uppkommer, torde till en del endast kunna tillgodoses genom värnpligtige vice
korpraler. Om man för hvarje regemente påräknar dylika till ett antal af
4—5, torde, om fältbehofvet af fast aflönadt sjukvårdsunderbefäl skall till
fullo tillgodogöras, vid de särskilda regementena blifva behöfliga:
vid 1. och 2. Svea samt 1. Göta regementen 2 sergeanter, 2 konstaplar
och 3 vice konstaplar;
vid 2. Göta regemente 2 sergeanter, 3 konstaplar och 4 vice konstaplar;
vid Vendes regemente 3 sergeanter, 3 konstaplar och 4 vice konstaplar; samt
vid Norrlands regemente 1 sergeant, 2 konstaplar och 2 vice konstaplar.
Enligt hvad förut är erinradt, tagas för läkarevårdens upprätthållande vid
Yaxholms fästnings- och positions-artilleriregemente 2 samt vid Karlsborgs
regemente 3 sjukvårdsunderofficerare i anspråk. För att vid sjukvården biträda
kräfves för öfrigt 1 sjukvårdsvicekonstapel vid hvarje positionsdivision
samt åtminstone 2 sådana vid hvarje regementes besättnings- och depot-trupper.
Med antagande af 2 värnpligtiga sjukvårdsvicekonstaplar vid hvardera regementet
skulle sålunda på fredsfot blifva behöfligt följande antal fast aflönadt
sjukvårdsunderbefäl, nemligen: vid Yaxholms regemente 1 sergeant, 1 konstapel
och 2 vice konstaplar samt vid Karlsborgs regemente 1 sergeant, 2 konstaplar
och 4 vice konstaplar.
Vid fältingeniörtrupperna måste, såsom nämnts, läkarevården öfverlemnas
till sjukvårdsunderofficerare. För hvarje fältingeniörkompani är sålunda 1
sjukvårdsunderofficer af nöden, så äfven vid hvarje regementes ponton- och
skanstygs-kolonn samt vid hvardera af fältsignal- och fåltjernvägs-kompanierna.
Vid hvarje fältingeniörkompanis krigsbryggekipage behöfves dessutom 1 sjukvårdsvicekorpral.
Hvartdera regementets behof af fast sjukvårdsunderbefäl
blir derigenom tillgodosedt med 2 sergeanter, 3 korpraler och 4 vice korpraler.
12
Bil. Litt. J.
P. M.
om byggnader för den nya härordningen.
Landtförsvarskomitén har uppdragit åt undertecknad att göra en utredning af kostnaden
för uppförandet och iståndsättandet in. in. af nödiga byggnader för den nya hären
enligt den af komitén föreslagna förläggningen af trupperne (se bil. 1), och har komitén
faststält följande allmänna grunder för beräkningen af behofvet af lägenheter:
1.
för det i ständig tjenstgöring vid skolorna varande underbefäl och spel samt
för skolornas elever uppföras enkla paviljonger af trä, innehållande så väl sof- som
spisnings- och lektionsrum med erforderliga inventarier.
Dessa paviljonger göras så rymliga, att de under repetitionsöfningarna kunna beläggas
med 500 man, eller den styrka som icke rymmes i de redan befintliga eller under
uppförande varande sommarbarackerna på mötesplatserna;
2.
till kök för skolorna vinterinredes ett af de redan å mötesplatserna befintliga
ångköken, och till spisning slokaler för manskapet under repetitionsöfningarna uppföras
matskjul;
3.
erforderliga uthuslågenheter torde å de flesta mötesplatser kunna erhållas i
redan befintliga, kronan tillhöriga byggnader;
4.
befälet har hittills under såväl bevärings- som öfriga öfningar varit inhyst i
tält; men, sedan manskapet nu erhållit baracker, anser komitén, att äfven för officerarne,
då de äro i tjenstgöring vid trupp, baracker eller motsvarande byggnader böra anskaffas,
dock att en väsentlig skilnad härvid bör göras mellan inqvartering en vid skolorna,
som varar hela eller större delen af året, hvilken inqvartering bör beräknas så rymlig,
att ett par officerare få utrymme för familj och de öfrige hvar sitt rum med nödiga inventarier,
och inqvartering en vid repetitionsöfningarna, då till följd af den korta tiden,
och årstiden, en trängre beläggning utan olägenhet bör kunna användas, såsom ett rum
för regementsofficerare och adjutanter, V2 rum för kaptener och 1/i ä l/4 rum subalternofficerare;
samt att denna inqvartering billigast och för officerskårerne sjelfve ändamålsenligast
bör kunna åstadkommas derigenom, att officerskårernes å mötesplatserna belägna
byggnader inlösas, der detta med fördel för staten kan ske;
Landlförsvarskomiténs betänkande 11T.
i
i
Bil. Litt. J.
5.
på det att de praktiska öfningarna äfven under vintermånaderna må kunna
ändamålsenligt drifvas, måste för hvarje regementes skolor ett exercis!ms uppföras, samt
dessutom för rytteriets, artilleriets, ingeniörtruppernes och trängens skolor ridhus byggas;
6.
den nuvarande indelta stammens munderingar förvaras på roten; den förändring
häruti, som varder en följd af det nya härordningsförslaget, framkallar ett ökadt
behof af förrådsutrymme vid regementena, hvarföre de befintliga förrådsbyggnaderna
böra utvidgas och för öfrigt så anordnas, att förrådsförvaltarne vid dem kunna erhålla
bostad;
7.
läkarne och sjukvårdspersonalen kunna få sin inqvartering å sjukhusen;
8.
stallrum bör beräknas för alla stamhästar äfvensom för det vid skolorna tjenstgörande
befälets tjenstehästar i vinterstall, men i stallskjul för de hästar, som tjenstgöra
endast under repetitionsöfningarna; samt
9.
tillämpliga delar af förestående föreskrifter, som gälla fullständigt endast för
de regementen, hvilka skola förläggas å sina nuvarande mötesplatser, läggas till grund
för beräkning af behofvet af lägenheter äfven vid de öfriga regementena och bataljonerna.
Utgående från dessa grunder har undertecknad uppgjort nedanstående förslag till
inqvartering för hären och kostnaden för densamma.
A. Fotfolket.
Fotfolkregementena erfordra:
a) Under vintern bostäder för nedanstående personal:
Vid staben anstälde:
Svea Lifgarde och Lif-  regementet till fot.
Skånska lifgrenadier-  regementet.
Blekinge regemente.
Södra skånska infanteri-  regementet.
Bohusläns regemente..
De fyra norrländska
regementena.
Gotlands regemente.
De öfriga 15 regementena.
Regementschefer (Ofverstar).............................
*) a)
a)
a)
cd
(i)
a)
(1)
(i)
Öfverstelöjtnanter och Majorer..........................
(2)
(i)
(i)
(i)
(i)
a)
—
cd
Regementsqvartermästare (Kaptener)...................
O)
(i)
(i)
a)
(i)
a)
(1)
a)
Regementsadjutanter (Löjtnanter).......................
(2)
(i)
(i)
a)
(i)
a)
—
a)
Bataljonsadjutanter (Fanjunkare)........................
(1)
o)
a)
a)
a»
(i)
—
a)
*) De inom parentes stående siffrorna utmärka antalet af dem som ha inqvartering kontant.
2
Bil. Litt. •/.
CO
>-i <
cd cd
aq p
CO
pr
B°
s
CD
b’
•-fs
S
w
o
B"1
B
ö
CD
O
o
ö
CD
§ K
cd pr
tT
ce ^
p
O:
B £
5-
S''g‘
CD ^
aq p
B E
aq
CD
a.»
►-<
_CD t»
a''
a>
2 P
© %
eu
03
H
CD
H: °
i—■ o
BJ
>-*4
g. £
►j+S
E B
• P
ce
aq
CD
B
CD
B
CD
2 po
B °
CD ®
a Pr
S- S°
CD
CD
aq
CD
B
CD
B
CD
ff 3L
B p:
P B
* eu
03
pr
p
aq
CD
B
CD
B
ce
B
B» Öl
•-<
aq
CD
•
Regementsväblar (Fanjunkare)...........................
(1)
(1)
(1)
(D
(1)
(i)
(i)
(1)
Bataljonsläkare..............................................
(1)
1
CD
(1)
(1)
i
i
1
llegementsintendenter......................................
(1)
(1)
(D
(1)
(D
(i)
(l)
(1)
Förrådsförv altare............................................
1
1
1
1
1
i
i
1
1
1
1
1
l
i
i
1
Gevärshandtverkare........................................
1
1
1
1
l
i
l
1
Vid skolorna anstälde:
Vid en stamrekrytskola under tolf månader:
Kaptener......................................................
(1)
1
(1)
(1)
(D
i
i
1
Löjtnanter....................................................
(4)
4
(4)
(4)
(4)
3
2
4
Fanjunkare.....................................................
1
1
1
1
1
1
1
1
Sergeanter....................................................
8
8
8
8
8
6
4
8
Korpraler.....................................................
8
8
8
8
8
6
4
8
1
1
1
1
i
1
1
D:o af 3:e och 4:e d:o....................................
—
4
4
4
4
3
1
4
Sjukvårds-vicekorpraler....................................
1
1
1
1
1
1
1
1
Stamrekryter.................................................
120
120
120
120
120
90
60
120
Vid en kopralskola under åtta månader:
Kaptener......................................................
(1)
1
(D
(!)
(D
1
—
1
Löjtnanter....................................................
(4)
4
(4)
(4)
(4)
3
2
4
Fanjunkare...................................................
1
1
1
1
1
1
—
1
Sergeanter....................................................
4
4
4
4
4
3
2
4
Korpraler.....................................................
4
4
4
4
4
3
2
4
Spel af l:a och 2:a klasserna............................
—
1
1
1
1
1
1
1
D:o af 3:e och 4:e d:o...................................
4
4
4
4
4
3
1
4
Sjukvårds-vicekorpraler...................................
1
1
1
1
1
1
—
1
Stamsoldater.................................................
112
112
112
112
112
84
56
112
Vid en sergeantskola under tolf månader:
Korpraler.....................................................
8
8
8
8
8
6
4
8
Vicekorpraler................................................
8
8
8
8
8
6
4
8
Vid en garnisonsskola:
Kaptener ......................................................
(4)
—
—
—
—
—
—
—
Löjtnanter....................................................
(8)
—
—
—
—
—
—
3
Bil. Litt. J.
Svea Lifgardet och Lif-
regementet till fot.
Skånska lifgrenadier-
regemeutet.
Blekinge regemente.
Södra Skånska
infanteriregementet.
Bohusläns regemente.
De fyra norrländska
regementena.
Gotlands regemente.
De öfriga 15 rege-  mentena.
Fanjunkare...................................................
4
_
_
_
_
_
_;
_
Sergeanter...................................................
24
—
—
—
—
—
—
—
Korpraler.....................................................
24
—
—
—
—
—
—
—
Vicekorpraler.................................................
55
—
—
—
—
—
—
—
Spel af l:a och 2:a klasserna............................
14
—
—
—-
—
—
—
—
16
Sjukvårdskorpraler...,......................................
1
—
—
—
—
_
—
_
Sjukvårds-vicekorpraler....................................
1
—
—
—
—
—
—
—
Ofrigt stammanskap ....................................
264
För värnpligtige under instruktionstjenstgöring
i sex månader:
Underlöjtnanter..............................................
6
6
6
6
6
5
3
6
För värnpligtige i officers- och underofficer s-  kursen under 6 resp. 4 månader:
Vicekorpraler................................................
8
8
8
8
8
0
4
8
eller — under antagande att sjukvårdspersonalen
erhåller inqvartering dels kontant, (bataljonsläkarne
i Ystad, Karlskrona och Göteborg) dels in natura
vid sjukhusen samt förrådsförvaltare och gevärs-  handtverkare vid förråden — vinterbostäder för till-
samman:
Kaptener......................................................
—
2
—
—
—
2
i
2
Löjtnanter....................................................
—
8
—
—
—
6
4
8
6
6
2
6
6
2
6
5
3
1
1
6
2
6
2
2
1
12
2
1
9
Regementstrumslagare....................................
1
i
1
1
1
Sergeanter ...................................................
36
12
12
12
6
12
Korpraler.......................................
44
20
20
20
20
15
10
20
Spel af l:a och 2:a klasserna............................
14
2
2
2
2
2
2
2
D:o af 3:e och 4:e d:o.....................
16
8
8
8
8
6
2
8
Vicekorpraler.......................................
63
8
8
8
8
6
4
8
Sjukvårdskorpraler.............................
1
—
—
—
—
—
—
—
Sjukvårds-vicekorpraler..............................
3
2
2
2
2
2
1
2
Värnpligtige d:o...............................
9
9
9
9
9
8
1
5
9
Gevärshandtverkare.........................................
1
i
1
i
i
i
i
Ofrigt manskap.......................
496
232
232
232
232
174
116
232
4
Bil. Litt. ./.
b) Under sommaren bostäder för hela sin styrka eller för:
Ett stort
regemente.
Ett
norrländskt
regemente.
Gotlands
regemente.
Öfverste............................................................................
i
1
i
Öfverstelöjtnant..................................................................
i
1
—
Majorer.........................................................r...................
3
2
i
Adjutanter.........................................................................
4
4
2
Kaptener...........................................................................
16
12
8
Löjtnanter.........................................................................
28
21
14
Värnpligtige officerare, ungefär...............................................
10
7
4
Fanjunkare........................................................................
12
12
6
Sergeanter .........................................................................
80
60
40
D:o , sjukvårds-........................................................
2
1
1
Korpraler.........................................................................
80
60
40
D:o , sjukvårds-.......................................................
2
2
1
Värnpligtige underofficerare, ungefär.........................
11
9
6
Vicekorpraler ............................................................
120
90
60
i):o
, sjukvårds-................................................
4
3
2
D:o
, värnpligtige ..........................................
6
5
3
Stamsoldater ..................................................
376
282
188
Bevaring......................................................................
1,050
699
357
Elever i rekryt- och förberedande korpralskolan ........................
60
60
40
Regementstrumslagare .......................................................
1
1
1
Spel, af l:a klass..............................................................
8
6
4
D:o, af 2:a d:o.....................................................
8
6
4
D:o, af 3:e och 4:e klasserna................................................
24
18
12
Regementsläkare..................................................................
1
1
1
Bataljonsläkare....................................................................
1
1
1
1
1
1
Förrådsförvaltare.................................................................
1
1
1
Gevärshaudtverkare..............................................................
2
2
1
Musikdirektör.....................................................................
1
1
1
eller, — under antagande att sjukvårdspersonalen erhåller in-
qvartering vid sjukhusen samt regemöntsinteudenter, förrådsförvaltare
och gevärshaudtverkare vid förråden — bostäder för tillsamman:
Regementsofficerare .............................................................
5
4
2
Adjutanter ........................................................................
4
4
2
Kaptener....................................................................
16
12
8
5
Bil. Litt. J.
Ett stort
regemente.
Ett
norrländskt
regemente.
Gotlands
regemente.
Subalternofficerare..............................................
38
28
18
Musikdirektör.........................................................
1
1
1
Fanjunkare.................................................
12
12
6
Regementstrumslagare..........................................................
1
1
1
Sergeanter.........................................................................
99
75
50
Korpraler..........................................................................
88
66
44
Vicekorpral, spel och manskap...............................................
1,636
1,154
660
För närvarande finnas å de flesta regementenas mötesplatser eller komma att der
uppföras 1 större barack afsedd för 20 underofficerare och 408 man och 3 mindre dylika
afsedda för 20 underofficerare och 324 man, eller tillsamman sommarbostäder för
80 underofficerare och 1,380 man; det fattas således vid ett stort regemente bostäder
för 19 sergeanter och 424 korpraler, spel och manskap; alldenstund nybyggnad således
i alla händelser å dessa platser varder nödvändig, får jag vördsamt föreslå, att för de
regementen, som skola ha sina skolor å mötesplatserna, 2:ne skolpaviljonger uppföras,
hvilka vintertid rymma skolorna och sommartid genom tätare beläggning kunna rymma
den styrka, som ej får plats i de redan befintliga sommarbarackerna; för de regementen
åter som ej skola ha sina skolor å mötesplatserna, måste naturligtvis nödigt antal
sommarbaracker der uppföras. A de flesta af dessa mötesplatser eger staten utom barackerna
åtskilliga byggnader, hvilka åtminstone sommartid kunna begagnas, såsom
kokhus, förrådshus m. in., men förrådsbyggnaderna måste utvidgas och på de flesta ställen
matskjul uppföras; för skolorna måste utom uppförande af de tvenne ofvan nämnde
paviljongerna, hvilka skola innehålla såväl sof- som spisnings- och lektionsrum för 18
underofficerare och 127 korpralar, spel och stammanskap, ett exercishus uppföras och ett
af de befintliga köken inredas till vinterhöh.
För att kunna beräkna kostnaden för ofvannämnde skolpaviljonger, har jag uppgjort
ett förslag till vinterbaracker (Bil. A) *), som dock, i den händelse dylika byggnader
skulle komma att utföras, måste undergå en del förändringar för att fylla alla
tekniska och sanitära fordringar; infordrade kostnadsförslag för dessa baracker med
sängar, men utan öfriga inventarier, sluta, beroende på byggnadsorten, på en summa
af 32,000 å 36,000 kronor (Bil. B.); på grund deraf har jag i kostnadsberäkningarna
upptagit dem till 40,000 kronor.
Matskjul har jag ansett kunna uppföras för 4,000 ler.; exercishus af trä, 120 fot
långt och 60 fot bredt, för 27,500 kr. och ett kök vinterinredas för 1,500 kr.
*) De med bokstäfver betecknade bilagorna bifogas i manuskript.
6
Bil. Litt. J.
Den utvidgning af förrådslägcnheterna, som varder nödvändig, är beroende på de
nuvarande förrådens beskaffenhet, men torde i allmänhet kunna utföras för 10,000 kr.
Ofriga nödiga lägenheter för underbefäl och manskap torde å de flesta mötesplatser
redan finnas.
Hvad åter officerarne beträffar, har jag, för att bestämma den maximi-summa,
som bör anslås till inlösen af officerskårernes byggnader och dessas utvidgning till
vinnande af i grunderna faststäldt utrymme, beräknat det antal lägenheter som till
officerarnes inqvartering erfordras (se bil. 2) och funnit behofvet vara minst 40 rum
och 3 kök, deraf 20 rum och 3 kök skola vara lämpliga att bebos vintertid, och, då
medelpriset per rum i trähus omöjligt kan sättas lägre än 1,000 kr. för vinterrum och
600 kr. för sommarrum, har jag beräknat ofvan nämnda maximi-summa till 35,000 kr.,
eller med nödiga inventarier för skolornas befäl (se bil. 2) till 40,000 kr. och lagt denna
summa till grund för de kostnadsberäkningar, som i bilagorna äro närmare specificerade.
Etablissementen vid de norra regementena äro på grund af den raska folkökningen
och det i följd deraf stigande beväringsantalet antagna att varda lika stora som
vid de öfriga regementena.
Det ofvan sagda gäller i sin allmänhet endast för de regementen, hvilkas skolor
skola förläggas å nuvarande mötesplatser, nämligen: Norra skånska infanteriregementet,
Ostgöta lifgrenadierregemente, Kronobergs regemente, Jönköpings regemente, som skall förläggas
å Smålands granadierbataljons mötesplats; Kalmar, Skaraborgs, Elfsborgs och
Vestgöta-Dals regementen, Uplands regemente, hvars skolor skola förläggas i Upsala slott,
Södermanlands regemente, Vestmanlands regemente, som skall förläggas å Lifregementets
grenadierkårs mötesplats, Nerikes, Vermlands, Dal- och Helsinge regementen, Jemtlands
fåltjågareregemente, Vesternorrlands och Norrbottens regementen; men äfven för dessa regementen
varder, beroende på beskaffenheten af redan befintliga lägenheter, (se bilagda
uppgifter från regementena Bil. C) nybyggnadskostnaderna något olika, såsom synes af
de i bilagorna 3 till och med 20 uppgjorde specificerade kostnadsberäkningarna.
Skånska lifgrenadier- och Blekinge regementen kunna utan ökad kostnad erhålla
erforderliga lägenheter för sina skolor, det förra vid Herrevadskloster, det senare i
Marinkasernen i Karlskrona, der äfven jourrum oeh expeditionslokaler finnas, men
hvarken exercislokaler eller rum för officerarne; å dessa regementens mötesplatser resp.
Ljungby hed och Bredåkra slätt, måste fullständiga sommaretablissement för repetitionsöfningarna
uppföras; kostnaden härför är beräknad i bilagorna 21 och 22.
''
Södra Skånska infanteriregementet, hvars skolor skola förläggas i Ystad, finner i
Husarregementet Konung Karl XY:s etablissement derstädes en byggnad rymmande
skolornas befäl och väbeln samt sjukrum och arrestlokaler, en matinrättning samt ett
ridhus, som möjligen kan inredas till exercishus; här måste således en kasern byggas,
för hvilken plats kan beredas å etahlissementets tomt genom stallens och den ytterst
förfallna matinrättningens rifvande. Det är dock att märka, att etablissementet i Ystad
är så förfallet och trångt att det svårligen kan försättas i fullt tidsenligt skick.
7
Bil. Litt. J.
A regementets mötesplats Tvedörra komma för redan anslagna medel baracker att
uppföras för underbefäl och manskap, så att endast en sommarpaviljong för officerare
här behöfver upptagas. Se bil. 23.
Förläggas äfven skolorna å Tvedörra slätt, som ligger blott en mil från jernväg,
varder kostnaden ungefärligen densamma.
För Bohusläns regemente, hvars skolor skola förläggas i Göteborg, kan å Nya varfvets
och Påfvelunds egor, som tillhöra staten, ett skoletablissement i redan befintliga nu
till fångvårdsstyrelsen upplåtna byggnader beredas för jemförelsevis ringa kostnad.
Belägenheten synes af bifogad ritning jemte beskrifning. (Bil. D).
För repetionsöfningarna måste å Backamo, der nödiga lägenheter för underbefäl
och manskap finnes en sommarpaviljong för officerarne uppföras; kostnaden härför ses
af bil. 24.
För Gotlands regemente, som skall förläggas helt nära Visby å Visborgs kungsladugårds
egor erfordras följande nybyggnader: en skol- och en befälspaviljong med
nödiga uthus, ett exercishus, en köksbyggnad samt matskjul. Nödiga förrådslägenheter
finnas i staden Visby. Den beräknade kostnaden synes af bil. 25.
För Vesterbottens regemente, som skall förläggas vid Ytter-Hiskes, måste der ett
fullständigt etablissement för såväl skolor, som repetionsöfningar uppföras; den härför
beräknade kostnaden synes af bil. 26.
Hvad slutligen Svea lifgarde och Lifregementet till fot beträffar, erhålla de i sina
nuvarande etablissement, så snart dessa med barackfondens tillhjelp varda tillökade
med bostäder för det under beväringsmötena tjenstgörande befälet och manskapet, fullständigt
utrymme för sina skolor och den ständiga garnisonsstyrkan samt för expeditioner
och jourbefäl; men för den endast under repetitionsöfningarna tjenstgörande
personalen måste sommarpaviljonger uppbyggas, nämligen för:
2 öfverstelöjtnanter eller majorer,
1 regementsadjutant,
10 kaptener,
12 subalternofficerare,
10
d:o
, värnpligtige,
4 fanjunkare,
44 sergeanter,
36 korpraler,
77 vicekorpraler,
60 stamsoldater och
506 beväring.
Kostnaden för dessa regementen synes af bil. 27.
8
Bil. Bill. J.
B. Rytteriet.
Rytteriregementena erfordra:
a) Under vintern bostäder för nedanstående personal:
g
do*
SO
>-i
P--
CD
m g°g „
g! “ er K
W _ f- OD
so P £ 09 H
O:
B!
ö5*
CD
tr-
an1
o ; g
fsl “S
gsitSs
D g. O "
09
CD
B
CD
P
CD
P
Vid staben anstälde:
Regementschefer..............................................................
*) (1)
(1)
(1)
(1)
(1)
(1)
Majorer......................................
Regementsqvartermästare ......................................................
(1)
(1)
(1)
(1)
(1)
Regementsintendentcr..........................................................
(1)
(1)
Bataljonsläkare....................................................................
(1)
(1)
1
Förrådsförraltnre .............................................
1
1
1
Regementshästläkare.........................................
(1)
1
(1)
1
1
Regemente trumpetare..............................
1
Pistolsmeder.............................................
1
1
1
Sadelmakare..........................................
1
1
1
Vid en stamrekrytskola under tolf månader:
Ryttmästare.......................................................
(1)
(1)
1
. Löjtnanter..........................................................................
(4)
(4)
4
Fanjunkare.........................................................................
1
1
1
Sergeanter....................i....................................................
. 6
6
6
Korpraler....................................•....................................
6
6
6
Spel af 2:dra klass..............................................................
1
1
1
D:o af 3:dje d:o ..............................................................
1
1
1
Sjukvårds-vicekorpraler........................................................
1
1
1
Hofslagare........................................................
1
1
1
Rekryter ..........................................
100
100
100
•Vid en korpralskola under tolf måuader:
Ryttmästare...................................
(1)
(1)
1
Löjtnanter.................................
(4)
(4)
4
*) De inom parentes stående siffrorna utmärka antalet af dem, som ha inqvartering kontant.
Landtförsvarskomiténs betänkande JU.
9
2
Bil. Litt. J.
Lifgardet till häst.
Husarregementet
Konung Karl XV.
Skånska dragonregementet.
Skånska husarregementet.
Ostgöta dragonregemente.
Öfriga regementen.
1
1
1
5
5
5
5
5
5
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
93
93
93
Vid en sergeantskola under tolf månader:
6
6
6
6
6
6
För värnpligtige i officers- och underofficerskursen:
4
4
4
För värnpligtige vid instruktionstjenstgöring:
3
3
3
Vid en beväringsrekrytskola:
2
2
2
1
1
1
1
1
1 •
2
2
2
3
3
3
3
3
3
1
1
1
40
40
40
Vid en g ar nisons skola:
Ryttmästare........................................................................
(1)
(4)
—
—
1
—
—
10
—
—
1
_
—
10
—
—
10
Bil. Litt. J.
0;co“
V.
09
so
sL
CD
<§ ~
81 b
B a
a. „ a. 3 g
S5 Ciq
O:
CM*
SO
tr
so:
ce
0
g O -*aq
b 3 5 » 2
H CD [i* bi 3
m “g era w g
1
i i £3!
cd g c* r-* «*■
P g- 0
CM
CD
B
CD
P
ct-
CD
B
cd" S- £>_
Spel af lista och 2:dra klassen ..............................................
8
10
1
—
—
Hofslagare.........................................................................
—
—
140
eller — under antagande att läkarne och sjukvårdspersonalen
erhålla inqvartering dels kontant (läkarne i Stockholm, Malmö, Hel-  singborg och Landskrona) dels in natura vid sjukhusen, samt för-  rådsförvaltare och handtverkare vid förråden — vinterbostäder för
tillsamman:
Hyttmästare.......................................................................
—
—
2
Löjtnanter.........................................................................
2
2
10
Underlöjtnanter .................................................................
4
4
4
Fanjunkare.........................................................................
4
3
3
1
1
1
Sergeauter..........................................................................
23
13
13
Korpraler...........................................................................
30
20
20
Spel af lista klassen............................................................
5
—
—
I):o af 2:dra d:o ............................................................
6
3
3
2
2
2
Vicekorpraler......................................................................
19
9
9
»
»
värnpligtige.....................................................
4
4
4
Stamsoldater....._•................................................................
332
193
193
Bevaring.........................................................................
40
40
40
b) Under repetitionsöfningar sommarbostäder för:
Regementschef..............................................................
1
—
1
Major.......................................................................
1
—
1
Regementsqvartermästare.................................................
1
—
1
Regementsadjutant........................ ..................................
1
—
1
Ryttmästare....................................................... .
4
7
5
Löjtnanter..............................................................
2
14
4
Fanjunkare ........................................................
2
6
3
Sergeanter..........................................................
9
30
17
Korpraler.....................................................................
3
30
10
11
Bil. Litt. J.
C>=g“
tH
3-
eg g g w
2 Sr f* 9 X
O:
O p O P o
CfQ"
Oj
Qj ^ Oj 2 P
P
et
e-t
fn CD (fn
O
§ s §
N ffi ^ Hj S
CD
ro
CD
3
ET*
p:
os
et-
* era
cd
» a 2
B g B 2.
s g.S ''
CD
o
et-
CD
B
cd"
^
17
40
27
—
5
5
—
5
2
—
2
—
1
—
1
—
2
2
125
458
265 ’
—
1
1
1
—
1
1
1
'' —
1
1
—
1
1
1
6
1
6
—
1
1
1
3
3''
3
85
85
85
2
2
—
2
2
4
7
5
8
20
6
2
6
3
Vicekorpraler............
Regementstrumpetare.
Spel af lista klass____
D:o af 2:dra d:o ____
D:o af 3:dje d:o ____
Sj ukvårdssergeanten
Sjukvårdskorpraler /
Sjnkvårds-vicekorpraler.........................................................
Ofrigt stammarskap..............................................................
Regementshästl åkare.............................................................
Bataljonsläkare...................................................................
Regementshästläkare.............................................................
Bataljonshästläkare...............................................................
Regementsintendent..............................................................
Förrådsförvaltare.................................................................
Gevärshandtverkare..............................................................
Sadelmakare.......................................................................
Värnpligtige, löjtnant 1
D:o
underlöjtnant/
D:o
sergeanter.........................................................
D:o
korpraler''..........................................................
D:o
vicekorpraler.....................................................
F. d. slammanskap..............................................................
eller—"under antagande att läkaren och sjukvårdspersonalen erhålla
inqvartering vid sjukhusen, samt regementsintendenter, förrådsförvaltare
och handtverkare vid förråden — sommarbostäder
för tillsamman:
Regementsofficerare..............................................................
Adjutanter.........................................................................
Ryttmästare.......................................................................
Suhalternofficerare................................................................
Fanjunkare.........................................................................
12
Bil. Litt. J.
K
era1
33
>~i
P-1
2-
33o
o° g
O* co a—i n H-*
S g
Sä
O:
3!
era*
33
S-
55 c so era
>-i
r~f~
od!
o g ° SrjCw
M
rt
r > ce
5 ^ 2 53 a
3 (t 2 1 3
CD ffo tu •—*
era q era
g
2 a 3 X °
eg |
era
cd
3
CD
a
CD
a
a 5- 0
cd S-
Sergeanter................................
9
3
30
30
40
1
5
17
10
27
Korpraler..................................
Vicekorpraler................................
17
llegementstrumpetare.............................
Spel af lista klass...........................
5
D:o af 2:dra d:o .................................
5
3
D:o af 3:dje d:o ...................................
2
Stammanskap .......................................
125
85
458
85
265
85
1
F. d. d:o
.......................................
Ilegementshästl åkare ..............................
Bataljonsläkare.....................................
1
Vid rytteriregemeutena erfordras för öfrigt stallutrymme:
i vinterstall för stamhästar..........
350
235
235
d:o
för officershästar...................
—
_
24
i stallskjul för stamhästar...................
250
000
52
365
28
d:o
för officershästar ..................
J ör Lifgardet till häst finnes för skolorna och för den i garnisonstjenstgöring liggande
styrkan tillräckligt utrymme i dess nuvarande etablissement; men för repetitionsöfningarna
måste en sommarbarack och ett sommarstall för 250 hästar uppföras, se bil. 28.
Husarregementet Konung Karl XV., hvars skolor skola förläggas i Malmö, finner
kasern för 120 man och stallar för 350 hästar, samt ett rid- och ett sjuk-hus. Stallutrymmet
är således tillräckligt, men kasernutrymme finnes endast för en skola; här
måste derföre uppföras en ny kasern för de öfriga skolorna och beväringen samt stabslokaler
m. in., ett exercishus samt förråds- och uthuslägenheter, och torde dessa byggnader
kunna uppföras å dertill lämplig, kronan tillhörig mark för de pris som synas af
bil. 29. Under repetitionsöfningarna torde regementet hädanefter såsom hittills kunna
inqvarteras i Bonarps by.
Skånska dragonregementet, hvars skolor skola förläggas i Landskrona, finner der i
de nu af Yendes artilleriregemente disponerade byggnader tillräckliga expeditionslokaler
m. m. samt kasern- och förrådsutrymme, men stallrum endast för 85 stam- och 65
legde hästar, hvarför ett nytt vinterstall för 150 hästar här måste uppföras.
13
Bil. Litt. J
Å Ljungby hed, der repetitionsöfningarna skola hållas, finnas för närvarande kokhus
och proviantbodar tillhörande kronan, samt officerskåren tillhöriga 3 stycken byggnader
innehållande 1 matsal och kökslägenlieter samt 8 mindre rum, för hvilka begäres
18.000
kronor, och 15 mindre stall för officershästar, för hvilka ej något pris är uppgift,
hvarjemte underofficerskåren eger en matsalsbyggnad, för hvilken fordras 6,000
kronor, och rusthållare skjul för 1000 hästar, hvilka skjul sannolikt utan ersättning
öfverlemnas till kronan. För att inhysa officerskåren under repetitionsöfningarna, i
öfverensstämmelse med hvad för officerarne vid fotfolket blifvit faststäldt, erfordras
emellertid (so bil. 30) byggnader, som böra kunna uppföras för 16,200 kronor; jag får
derföre föreslå, att denna summa härtill anslås och att sättet för anskaffande af lämpliga
lokaler öfverlåtes åt framtida öfverenskommelse med officerskåren. För officerarnes
hästar böra naturligtvis äfven stallrum under repetitionsöfningarna anskaffas, och
kan detta ske för en summa af 8,100 kronor. För manskapet måste sommarbaracker
och matskjul i likhet med för fotfolket uppföras. Hela kostnaden för Skånska dragonregementets
byggnader synes af bil. 30.
Skånska husarregementet, hvars skolor skola förläggas i Helsingborg, finner der
tillräckligt utrymme i det under byggnad varande etablissementet, afsedt för 3 sqvadroner
af Husarregementet Konung Karl XV. Å Ljungby hed, der repetitionsöfningarna
skola hållas, har kronan kök och proviantbodar; officerskåren eger en paviljong, för
hvilken begäres 17,000 kronor, och sex stallar till ett pris af 12,825 kronor, underofficerskåren
en matpaviljong, för hvilken begäres 2,000 kronor, samt rusthållare stall för
1.000
hästar, hvilka stall antagligen utan ersättning öfverlemnas åt kronan; förhållandet
är här således detsamma som vid dragonerne, hvarföre jag får föreslå, att 16,200 kronor
anslås till officerarnes inqvartering, att 4 af deras stallar, om de äro i godt stånd, inlösas
för 8,100 kronor, samt att för manskapet uppföras baracker och matskjul. Hela
kostnaden härför synes af bil. 31.
Östgöta dragonregemente skall förläggas i Vadstena. För att utröna lämpligheten
af denna förläggning, har undertecknad gjort en undersökning å platsen; det resultat
hvartill jag dervid kommit återfinnes i en denna P. M. bifogad rapport.
De återstående rytteriregementena ha sina skolor och repetitionsöfningar å samma
ställe. Å dessa orter måste således genom inlösning af redan befintliga byggnader
eller genom nybyggnad anskaffas vinterlägenheter för skolornas officerare (se bil. 31)
och sommarlägenheter för dem under repetitionsöfningarna, hvilket allt för en summa
af 31,000 kronor bör kunna erhållas; och har denna summa blifvit antagen såsom maximisumma
vid inlösning af officerkårerne tillhöriga lägenheter. För underbefäl, spel
och manskap måste skolpaviljonger uppföras, rymmande under vintern tillsamman 17
underofficerare, 20 korpraler och 251 man eller i det närmaste samma personal som
skolpaviljongerna vid fotfolket, hvarföre äfven liknande paviljonger för dessa rytteriregementen
beräknats öfverallt, der ej i förut å mötesplatserna befintliga byggnader för
billigare pris utrymme för skolorna kunnat beredas. På de flesta af dessa platser kar
14
Bil. Litt. J.
nemligen staten redan en del byggnader, olika på olika ställen, såsom af följande redogörelse
framgår.
Smålands husarregemente, som skall förläggas å Ränneslätt, har der följande byggnader
:
kronan tillhöriga:
exercissqvadronskasern, som lemnar godt utrymme för en skola; stall med 99 spiltor,
ridhus, visthusbod, sjukstall, smedja med skostall, proviantmagasin, kokhus, proviantbod,
trossbod, musikbyggnad och krutkapell;
officerskåren tillhöriga:
boningshus innehållande 26 rum med eldstäder, för hvilket begäres 25,000 kr.;
2:ne stallar med tillsamman 80 spiltor, för ett pris af 10,000 kr., samt ett visthus för
400 kronor.
För detta regemente måste således officerskårens boningshus och stallar inlösas
för tillsamman 35,000 kr, en skolpaviljong, ett exercishus samt vinterstallar för 80
och stallskjul för 393 hästar uppföras; hela kostnaden synes af bil. 33.
Vestgöta dragonregemente skall förläggas å Axvalla hed; till bildande af ett etablissement
åt detta regemente kan en del af de kronan tillhöriga under Vestgöta regementes
tillsyn och vård stående byggnader äfvensom den detta regementes officerskår
tillhöriga paviljongen användas. För officerarne kan tillräckligt utrymme beredas i
Kungshusets flyglar och ofvan nämnde officerskårs paviljong, som kan inlösas för 10,000
kronor. Af de fyra barackerna behöfvas endast två för repetitionsöfningarna, så att två
kunna öfverlemnas till Skaraborgs regemente. Äfven finnas nödiga förråds- och uthusbyggnader;
men för skolornas underbefäl och manskap måste uppföras två paviljonger,
vinterstall för 259 befäls- och stamhästar och sommarstall för 393 legde hästar samt
rid- och exercishus, hofsmedja och skostal]. Kostnaden synes af bil. 34.
Lijregementets dragoner finner tillräckligt utrymme i det nyuppförda etablissementet
å Ladugårdsgärdet, om för befäl och manskap uppföras nödiga sommarbaracker att
begagna under repetitionsöfningarna; kostnaden härför ses af bil. 35.
Lifregementets husarkår skall förläggas å Sanna hed, der således ett helt och hållet
nytt etablissement för detta regemente måste anskaffas; kostnaden för detta etablissement
är beräknad i bil. 36, enligt här förut angifna grunder.
Jemtlands håstjägareregemente har å Frösön följande byggnader: — kronan tillhöriga:
kasernbyggnad, innehållande ordersal, kök och matsalar samt bostad för omkring
100 man, ett ridhus, en barack rymmande 200 man, ett kokhus, ett sjukstall och ett
stall för 50 hästar, samt — officerskåren tillhöriga:
3 stycken stallbyggnader, rymmande omkring 150 hästar, hvilka byggnader få lösas
för 6,000 kronor.
Här måste således uppföras: en skolpaviljong, en sommarbarack, en officerspaviljong,
ett vinterstall för 159 hästar och ett sommarstall för 393 hästar, en skosmedja,
ett exercishus, ett förrådshus och nödiga uthus; kostnaden synes af bil. 37.
15
Bil. Tätt. J.
C. Artilleriet
Vid
artilleriet skall följande personal ha bostäder:
a) under vintern:
Personal
Läroverken m. fl. ställen.
Vendes fältartilleri-  regemente.
2. Göta fältartilleri-  regemente.
Gotlands artilleriafdelning.
1. Göta fältartilleri-  regemente.
1. Svea fältartilleri-  regemente.
2. Svea fältartilleri-  regemente.
Norrlands fältartilleri-  regemente.
Vaxholms fält- och posi-  tionsartilleriregemente.
Karlsborgs fält- och posi-  tionsartilleriregemente.
vid staben anstälde:
Regementschefer ...................................................
—
*)d)
di
—
(i)
(i)
(i)
(i)
i
—
Öfverstelöjtnant och regementschef..............................
i
Öfverstelöjtnanter och majorer...................................
(4) 1
a)
(i)
—
(i)
KD
cd
(i)
i
2
( Regementsqvartermästare...............................
—
a)
(i)
—
a)
(i)
(i)
(i)
i
1
Kapten < Informations-..............................................
7 (8)
a)
di
—
a)
(i)
(D
di
i
1
[ Tygmästare eller tygofficer............................
—
i
i
—
i
(2)
i
2
i
2
f Regementsadjutanter...................................
—
- (2)
(2)
—
(2)
(2)
(2)
(2)
2
2
Löjtnant*! Informations-.......................................- —
12 (54)
(1)
(1)
—
0)
(1)
1
1
1
1
l Tygoffieerare.............................................
—
(1)
(1)
1
(1)
—
1
—
1
1
Regementsläkare......................................................
—
—
—
—
—
—
—
—
1
—
Bataljonsläkare........................................................
—
(1)
1
-
0)
(1)
1
1
1
1
Regementsintendent.................................................
—
(1)
(1)
—
(1)
(1)
(1)
(1)
1
1
Förrädsförvaltare.....................................................
—
1
1
—
1
1
1
1
1
1
Regementshästläkare.................................................
—
(1)
1
—
(1)
(1)
1
1
—
—
Hofslagare.............................................................
—
1
1
—
1
1
1
1
1
1
Styckjunkare, biträde i chefserpeditionen......................
—
(1)
(1)
—
(1)
(1)
(1)
(1)
1
1
D:o
öfrige ................................................
2 (2)
(4)
4
—
4
4
4
4
2
2
D:o
tvgunderofficer ...................................
—
1
1
—
1
1
1
1
1
1
Sergeant................................................................
(2)
2
2
1
2
2
2
2
1
1
Konstaplar.............................................................
2
Regementstrumpetare........................... ....................
—
1
1
-
1
1
1
1
—
—
*) De inom parentes stående siffrorna utmarka antalet af dem, som ha inqvartering kontant.
16
Bil. Litt. J.
Personal
Läroverken ni. fl. ställen.
Vendes fältartilleri-
regemente.
2. Göta fältartilleri-
regemente.
Gotlands artilleriafdelniDg.
1. Göta fältartilleri-
regemente.
1. Svea fältartilleri-  regemente.
2. Svea fältartilleri-  regemente.
Norrlands fältartilleri-  regemente.
Vaxholms fält- och posi-  tionsartilleriregemente.
Karlsborgs fält- och posi-  tionsartilleriregemente.
vid tygstaten anstälde:
Förrådsförvaltare.....................................................
3
2
i
1
i
3
i
2
i
3
Tygskrifvare...........................................................
2
2
i
—
i
3
i
2
i
3
Verkmästare...........................................................
2
—
—
—
—
1
—
—
—
1
Besigtningsrustmästare..............................................
4
2
—
—
—
2
—
2
—
3
Tyghandtverkare......................................................
—
4
3
2
3
6
3
3
2
6
_
4
1
2
1
5
1
4
2
5
vid stamrekrytskolorna under 12 mån.
Kaptener...............................................................
—
(2)
(2)
1
(2)
(2)
2
2
1
1
Löjtnanter..............................................................
—
(6)
(0)
2
(6)
(6)
6
4
3
3
Styckjunkare...................................................-......
—
2
2
2
2
2
2
2
2
1
Sergeanter.............................................................
—
14
12
5
12
12
12
10
7
6
_
14
12
5
12
12
12
10
7
6
Trumpetare............................................................
—
4
4
2
4
4
4
4
2
1
Sjukvårds vicekonstapel............................................
—
2
2
1
2
2
2
2
2
1
Batterihandtverkare..................................................
—
2
2
1
2
2
2
2
1
1
_
2
2
1
2
2
2
2
_
_
Rekryter............. ..................................................
—
170
136
25
136
186
136
119
96
96
vid konstapel skolorna under 8 å 12 månader:
Kaptener...............................................................
—
(2)
(1)
—
(1)
(i)
1
1
1
1
_
(6)
2
(4)
_
(4)
(4)
4
4
3
3
Styckjunkare..........................................................
—
1
—
1
1
1
1
2
2
Sergeanter .............................................................
—
12
8
—
8
8
8
7
6
6
Konstaplar.......................................... ..................
—
12
8
—
8
8
8
7
6
6
Trumpetare...........................................................
—
2
2
—
2
2
2
2
2
1
Sjukvårds vicekonstaplar...........................................
—
2
1
—
1
1
1
1
2
1
Batterihandtverkare..................................................
—
2
1
—
1
1
1
1
1
1
StamartillerUter......................................................
—
158
126
24
126
126
126
111
89
89
vid sergeantskol orna:
Konstaplar............................................................
—
10
8
3
8
8
8
7
6
6
Vicekonstaplar................ .......................................
—
10
8
3
8
8
8
7
6
6
- 17 —
3
Landtförsvarskomiténs betänkande III.
Bil. lÄtt. J.
Personal
Läroverken m. fl. ställen.
Vendes fält artilleri-
regemente.
2. Göta faltartilleri-
regemente.
Gotlands artilleriafdelning.
1. Göta fältartilleri-  regemente.
1. Svea fältartilleri-  regemente.
2. Svea fältartilleri-  regemente.
Norrlands fältartilleri-  regemente.
Vaxholms fält- och posi-  tionsartilleriregemente.
Karlsborgs fält- och posi-  tionsartilleriregemente.
vid officers- och underofficers-kursen t
Vicekonstaplar ........................................................
—
6
6
—
5
5
5
4
4
4
vid instniktionstjenstgöringen:
Underlöjtnanter.......................................................
—
5
5
—
4
4
4
3
3
3
eller — under antagande att läkare och sjukvårdsperso-  nal erhålla inqvartering dels kontant dels in natura vid
sjukhusen, samt vid tygstaten anstäld personal vid tyg-
statsetablissementen — vinterbostäder för tillsamman:
Regementsofficerare..................................................
i
_
_
_
_
1
__
_
2
B
Kaptener...............................................................
7
1
1
i
1
—
4
5
5
6
Löjtnanter............................................................
12
-
—
3
—
—
12
9
10
10
Underlöjtnanter.......................................................
—
5
5
—
4
4
4
3
3
3
Regera entsintenden ter...............................................
—
—
—
—
--
—
—
--
1
1
Regementshästläkare.................................................
—
—
—
—
—
-
1
1
—
—
Förrådsförvaltare.....................................................
—
1
1
1
1
1
1
1
1
Styckjunkare..........................................................
2
9
8
2
8
8
8
8
8
7
Regementstrumpetare.................................................
—
1
1
—
1
1
1
1
—
—
Sergeanter...............................................................
2
28
22
6
22
22
22
19
14
13
Konstaplar.............................................................
2
36
28
8
28
28
28
24
19
18
Trumpetare..........................................................
-
6
6
2
6
6
6
6
4
2
Hofslagare.............................................................
—
1
1
—
1
1
1
1
1
1
Batterihandtverkare..................................................
—
4
3
1
3
3
3
3
2
2
Stammanskap..........................................................
—
344
275
54
275
275
275
242
195
194
Viirnpligtige vicekonstaplar........................................
—
6
6
—
5
5
5
4
4
4
b) under repetitionsöfningarna tillkomma sommar-  bostäder för:
Regementsofficerare........................’.........................
—
4
4
—
5
2
5
5
1
1
Kaptener...............................................................
—
13
10
3
15
9
12
9
7
6
Löj tnanter.............................................................
—
15
11
3
25
12
13
14
14
14
Styckjunkare..........................................................
8
5
—
12
5
G
5
4
5
Sergeanter..............................................................
-
41
32
4
48
32
32|
30
30
31
18
Bil. Litt. J.
Personal
Läroverken m. fl. ställen.
Vendes fältartilleri-
regemente.
2. Göta fältartilleri-
regemente.
Gotlands artilleriafdelning.
1. Göta fältartilleri-
regemente.
1. Svea fältartilleri-  regemente.
w
H <
CD
0<5
(X
3 P=
ce ^
B p
s- a
cT
Norrlands fältartilleri-  regemente.
Vaxholms fält- och posi-  tionsartilleriregemente.
j Karlsborgs fält- och posi-
tionsartilleriregemente.
Sergeanter, sjukvårds-..............................................
—
3
2
—
2
2
2
i
i
i
Konstaplar.............................................................
—
33
26
2
48
26
26
25
25
26
D:o sjukvårds-.................................................
—
2
3
1
2
2
2
2
1
2
Vicekonstaplar........................................................
—
62
46
7
64
46
46
41
60
60
D:o
sjukvårds-...........................................
—
—
—
—
4
—
—
“
—
—
—
—
—
—
1
—
—
—
—
—
Trumpetare, l:a och 2:a klass....................................
—
12
9
2
10
9
9
7
2
3
D:o
3:e och 4:e
» ....................................
-
13
9
3
14
9
9
7
—
1
Regementsläkare......................................................
—
1
1
-
1
1
1
1
1
—
Bataljonsläkare............................... ........................
—
1
1
—
2
1
1
1
—
fTT
Regementshästläkare.................................................
—
—
—
—
1
~f
—
—
—
Bataljonshästläkare...................................................
—
1
1
—
1
1
1
1
—
___
—
—
—
1
—
—
—
—
—
Värnpligtige, subalternofficerare..................................
—
4
3
—
3
3
3
3
3
3
D:o
underofficerare......................................
—
4
3
1
3
3
3
3
3
3
Stamsoldater ..........................................................
_
394
279
89
532
279
279
317
195
196
F. d. stamsoldater...................................................
—
140
112
20
112
112
112
97
80
80
Batterihandtverkare......................................-...........
—
6
5
-
8
5
5
4
—
2
Hofslagare.................................. ..........................
—
—
-
—
1
—
—
—
—
—
eller — under antagande att läkare och sjukvårdsper-  sonal beredas bostäder vid sjukhusen — sommarbostä-  der för tillsamman:
Regementsofficerare..................................................
3
3
4
3
4
4
1
1
_
13
10
3
12
9
12
9
7
6
Subalternofficerare...................................................
—
19
14
3
28
15
16
17
17
17
Regementsintendent..................................................
—
-
—
—
1
—
-
—
-
—
Hästläkare.............................................................
—
1
1
-
2
1
1
1
-
-
Styckjunkare..........................................................
—
8
5
—
12
5
6
5
4
5
Regementstrumpetare...............................................
—
—
—
—
1
—
—
__
—
—
Sergeanter med vederlikar af musiken.........................
—
57
44
7
61
44
44
40
35
37
Konstaplar, vicekonstaplar, trumpetare 3:e och 4:e klass
samt manskap....................................................
_
642
472
121
774
472
472
487
360
363
19
Bil. Litt. J.
Personal
Läroverken m. fl. ställen.
Vendes fältartilleri-
regemente.
2. Göta fältartilleri-
regemente.
Gotlands artilleriafdelning.
1. Göta fältartilleri-  regemente.
1. Svea fältartilleri-  regemente.
2. Svea fältartilleri-  regemente.
Norrlands fältartilleri-  regemente.
Vaxholms fält- och posi-  tionsartilleriregemente.
Karlsborgs fält- och posi-  tionsartilleriregemente.
Hofslagare.............................................................
_
_
_
_
i
_
_
_
_
_
Batterihandtverkare.................................................
—
6
5
—
8
5
5
4
—
2
Alldenstund beväringen ej exercerar samtidigt med
stammen, behöfva ej några särskilda byggnader för
dem uppföras.
Dessutom skall stallrum finnas i:
vinterstall för stamhästar..........................................
—
328
204
34
204
216
204
204
20
40
och officershästar...................................................
—
—
—
—
—
—
—
—
2
3
sommarstall för legde hästar ................ ....................
—
252
180
30
384
180
180
180
40
80
och officershästar...................................................
—
—
—
—
10
—
10
10
1
1
samt fältförråd för:
åkande batterier......................................................
—
6
(i
1
6
6
6
6
—
-
ridande batterier....................................................
—
2
—
positionsbatterier......................................................
—
—
—
—
—
—
—
—
6
12
kulspr u tsbatterier.....................................................
—
—
—
—
—
—
_
2
4
Fullständiga tygstatsetablissement skola finnas i Stockholm och å Karlsborg samt
mindre dylika vid de öfriga regementena, alla innehållande förråd äfven för depot- och
reservbatterier samt för ammunitionskolonnernas materiel och ammunitionsutredning.
Vid hvarje regemente skola dessutom finnas expeditions- och jourrum, undervisnings-,
köks- och spisningslokaler, arrest- och sjukrum, gymnastik- och ridhus, sjukstall
och skosmedja samt rustkammare och nödiga uthus.
Vendes artilleriregemente som skall förläggas i Kristianstad finner der regementets
nuvarande etablissement, som är afsedt för 6 batterier, och den s. k. Norra kasernen;
för detta regementes skolor måste dock en ny kasern uppföras, för hvilken plats finnes
å det nuvarande etablissementets tomt; dessutom stallar för 140 stamhästar och förrådshus,
hvilka byggnader kunna läggas å kronan tillhörig mark i trakten af Norra kasernen;
för repetitionsöfningarna måste å Näsby hed 1 befälspaviljong innehållande 26 boningsrum
jemte messlokal och 2 större manskapspaviljonger samt köks- och spisningslokaler
byggas och sommarstall för 126 legde hästar uppföras. Kostnaden synes af bil. 38.
2. Göta artilleriregemente skall förläggas i Vadstena, der slottet kan inredas för
skolorna, och öfriga erforderliga lägenheter genom inköp af en närliggande fabrik beredas.
20 —
Bil. Litt. J.
Se vidare en denna P. M. bifogad rapport. För detta regementes artilleriafdelning å
Gotland måste å förläggningsorten, Visborgs kungsladugård, en del byggnader uppföras;
officerarne kunna visserligen lämpligen inrymmas i befälspaviljongen för Gotlands regemente,
och detta regementes köks- och exercis-lokaler torde äfven vara tillräckliga
för båda af delningarna; men för underbefäl och manskap måste en skolpaviljong uppföras,
som under repetitionsöfningarna rymmer hela styrkan med trängre beläggning,
samt stallrum för 34 stam- och 30 legde hästar. Förrådslokaler finnas i Visby. Kostnaden
för dessa byggnader ses af bil. 39.
1. Göta artilleriregementes skolor skola förläggas i Göteborg, der det nuvarande
etablissement är utdömdt, så att ett nytt etablissement för dem måste byggas, och å
Tånga erforderliga lägenheter för regementets repetitionsöfningar uppföras. Skoletablissementet
i Göteborg torde kunna byggas å Nya varfvets och Påfvelunds mark för en
summa ej öfverstigande försäljningssumman för statens derigenom obehöfliga, dyrbara
fastigheter och tomter i sjelfva staden. A Påfvelunds och närliggande gärden kan ett
exercisfält af omkring 40 tunnland beredas. Kostnaden för byggnaderna å Tånga synes
af bil. 40.
Svea artilleriregementes etablissement i Stockholm är fullt tillräckligt för 1. Svea
artilleriregemente, som der skall förläggas.
För 2. Svea och Norrlands artilleriregementen, Indika skola förläggas å resp. Sanna
hed och Frösön, måste helt och hållet nya etablissement uppföras; kostnaden härför
synes af bil. 41.
För Fästnings- och positions-artilleriregementet å Vaxholm finnes för närvarande å
Vaxholms fästning och Oscar-Fredriksborg utrymme för skolornas personal; men för
repetitionsöfningarna måste en befäls- och två manskapsbaracker uppföras, samt för
positionsbatterierna stallar och ridhus samt fältförråd byggas. Kostnaden härför synes
af bil. 42.
För Fästnings- och positions-artilleriregementet å Karlshor g finnes å fästningen godt
utrymme om ett sommarstall uppföres för 80 legde hästar. Kostnaden härför är upptagen
i bil. 43.
21
Bil. Litt. •/,
D. Ingeniörtrupperne.
Ingeniörtrupperne erfordra:
a) vinterbostäder för följande personal i ständig tjenstgöring:
Vid staben austälde:
Regementschefer............
Ofverstelöjtnanter...........
Majorer.......................
Kaptener......................
Löjtnanter....................
Sekreterare...................
Förrådsförvaltare............
Fanjunkare...................
Regementstrumpetare......
Handtverkare................
Bataljonsläkare..............
Batalj onshästläkare.........
Regementsintendenter......
Vid fältinejeniör skolorna anstälde:
Kaptener........................................
Löjtnanter...................... ...............
Fanjunkare.....................................
Sergeanter......................................
Korpraler........................................
Spel, l:a och 2:a klass......................
D:o, 3:e och 4:e klass......................
Sjukvårdsvicekorpral.........................
Rekryter.........................................
Stamsoldater....................................
r*- <
5* Si
S sr
(2)
(1)
1
16
(1)
(1)
(4)
Sergeantskolans elever af 3:e stamklass <!
I
[korpraler......
vicekorpraler..
1
2
3
6
6
12
3»S
s. eu
1
2
1
1
2
1
12
1
1
1
2
6
2
16
16
4
2
2
100
60
4
4
-
3S<
ct> C. pj
B o:
oT 3 to
r ä
aq
(i)
(1)
(2)
(1)
1
2
1
12
(1)
(1)
(1)
(2)
(6)
2
16
16
4
2
2
100
60
4
4
22
Bil. Litt. J.
** ''
D*
o‘ eu
3 ö
pl
CSQ
crq
3 S <
•
£ o*
H SO:
ft H. ji
C3 Ot
CD R Qj
C O:
8 É,E
f* S"
Q M ^
ST fp
D*
era p
re
i
• era “
re
Vid träng skolorna anstälde:
Kaptener................................................................................
_
_
1
(1)
(1)
l
Löjtnanter............................................................................
1
1
Sergeanter...............................................................................
8
8
Korpraler...............................................................................
8
8
Spel, l:a och 2:a klass.............. ................................................
1
1
D:o 3:e och 4:e klass...............................................................
2
2
Rekryter...........................................
25
25
Stam sold åter............................................................................
—
—
23
23
( korpraler.................................................
_
_
1
1
Sergeantskolans elever <
| vicekorpraler............................................
—
—
2
2
Vid handtverJcssJcolorna anstälde:
Kaptener.................................................
1
(1)
(1)
Löjtnanter...............................................................................
—
—
1
Kanj ankare...........................................................................
__
_
1
1
Sergeanter ............................................................................
2
2
Stamsoldater............................................................................
—
—
33
33
| korpraler.................................................
Sergeantskolans elever <
-
—
2
2
| vicekorpraler ..........................................
_
—
2
2
Vid fältsignal- och fältjernvägsslcolorna:
Kaptener.................................................................................
_
_
1
(1)
(3)
1
Löjtnanter...............................................................................
3
Fanjunkare..............................................................................
1
Sergeanter..............................................................................
8
8
Korpraler...................................................1............................
8
8
Spel, l:a och 2:a klass.............................................................
—
—
1
1
D:o, 3:e och 4:e klass...............................................................
_
_
2
2
Sjuk vårds vicekorpral.................................................................
1
1
Rekryter........................
25
25
Stamsoldater (2:a klass)...............................................
23
24
1 korpraler.................................................
2
2
Sergeantskolans elever <
[ vicekorpraler............................................
—
—
1
1
23
Bil. Tjitt. S.
För värnpligtige i officers- och under officer skur sen''.
Vicekorpraler...........................................................................
För värnpligtige vid instruktionstj enstgöring en:
Underlöjtnanter........................................................................
eller vinterbostäder för tillsamman:
Regementschefer............................................. .........................
Regementsofficerare...................................................................
Kaptener.................................................................................
Subalternofficerare...................................................................
Bataljonsläkare........................................................................
Bataljonshästläkare....................................................................
Regementsintendenter.................................................................
Förrådsförvaltare......................................................................
*
Fanjunkare..............................................................................
Regementstrumpetare................................................................
Sergeanter...............................................................-.............
Korpraler...............................................................................
Spel, l:a och 2:a klass..............................................................
D:o, 3:e och 4:e klass..............................................................
Vicekorpraler..........................................................................
Sjukvårds vicekorpraler................................................................
Värnpligtige vicekorpraler .........................................................
Stamsoldater........................................................................—
Handtverkare..........................................................................
b) sommarbostäder för den styrka som tillkommer under repeti
tionsöfningarna:
Regementsofficerare..................................................................
Regementsläkare.......................................................................
Bataljonsläkare.......................................................................—
Kaptener................................................................................
Subalternofficerare....................................................................
D:o
värnpligtige.....................................................
Fanjunkare.............................................................................
Sergeanter ..............................................................................
^ <
H o &
B a
•“ o*
3 » et.
• g »
ce f—,
B 2f
6
12
1
1
7
17
1
1
1
1
7
1
34
41
6
6
9
3
6
289
12
1
1
1
5
8
7
1
25
g
5 a >—•
ro ri. p,
1
7
1
34
41
6
6
9
3
6
290
12
7
1
25
24
Jjil. Litt.
Vid fortifika-
tionsstaben
m. m.
Vid fästnin-
garna.
Vid l:a
ingeniörrege-
mentet.
Vid 2:a
ingeniörrege-  mentet.
_
_
18
18
—
—
4
4
—
—
80
80
—
—
2
2
—
—
3
3
—
—
359
358
—
—
124
124
_
_
65
65
—
—
150
150
Korpraler ..............................
Värnpligtige underofficerare........
Vicekorpraler .........................
Sj uk värdssergeanter...................
Sj ukvärdskorpraler....................
Stamsoldater............................
F. d. stamman9kap...................
c) stallrum för:
Stamhästar i vinterstall och för ..
Lcgde hästar i stallskjul.............
För beväringsöfningarna, som ej infalla samtidigt med repetitionsöfningarna, behöfva
inga särskilda lokaler anskaffas.
För 1. eller Göta ingeniör regemente, som skall förläggas å Karlsborg, torde nödigt
utrymme för befäl och manskap kunna beredas i redan befintliga lokaler; men för dess
trängskola, som redan första året skall uppsättas, måste stallar och ridhus uppföras,
och exercishus samt förråd för 2 krigsbyggekipage och 3 ingeniörkompaniers fältutredningar
byggas. Kostnaden härför synes af bil. 44.
För 2. eller Svea ingeniörregernente finnas vid Pontonierbataljonens nuvarande
etablissement å Kungsholmen i Stockholm en del byggnader i utmärkt skick: kasernrum
för 480 man, hvilket är tillräckligt för skolorna, men otillräckligt under repetitionsöfningarna,
stallrum för 30 hästar och förrådsrum för fältsignalmaterielen och 3:ne
krigsbryggekipage; uppföras måste således en kasern för repetitionsöfningarna, en stallbyggnad
med 45 vinter- och 205 sommarspiltor, ett förrådshus för 2 krigsbryggekipage
och 3 kompaniers fältutredningar samt ett beklädnadsförråd. För dessa nya byggnader
finnes emellertid å den nuvarande tomten ej erforderligt utrymme, utan måste sådant
genom inlösning af närgränsande tomter vinnas. (Se Bil. E.)
Af bil. 45 framgår, att kostnaden för det nuvarande etablissementets utvidgning
sannolikt kommer att uppgå till 450,000 kr., och dock varder detta etablissement i följd
af bristande öfningsfält föga lämpligt för ett ingeniörregernente; fördelaktigare vore
derföre att regementet flyttades till Karlberg, som för endast 75,000 kr. torde kunna
beredas till ett oförlikneligt ingeniöretablissement, och att etablissementen å Kungsholmen
upplätes åt krigsskolan, som der funne godt utrymme och förträffliga lägenheter.
Landtförsvarskomiténs betänkande III.
25
4
Bil. Bill. J.
E. Trängen.
Trängbataljonerna erfordra bostäder för följande personal:
a) vinterbostäder.
Vid staben anstälde:
Öfverstelöjtnant eller major...
Kapten.............................
Regementsadjutant, löjtnant ...
Bataljonsläkare...................
Bataljonshäst.läkare..............
Förrådsförvaltare.................
Bataljonsadjutant, fanjunkare.
Handtverkare.....................
Sergeanter.........................
Vid en trängslcola:
Kapten...................................
Löjtnant................................
Fanjunkare.............................
Sergeanter..............................
Korpraler...............................
Spel af 2:dra klass...................
D:o af 3:dje d:o......................
Vicekorpraler..........................
Stamsoldater...........................
Rekryter................................
Vid en sjukvårdsskola:
Löjtnant................................
Fanjunkare.............................
Sergeanter..............................
Korpraler...............................
Vicekorpraler..........................
Stamsoldater...........................
Rekryter.................................
1
(i)
i
i
1
2
1
4
2
1
2
1
8
10
1
2
2
18
20
1
1
4
5
1
15
16
P1
o
-
(1)
(1)
(1)
(1)
1
1
2
(1)
4
2
1
2
1
8
10
1
2
2
18
20
1
1
4
5
1
15
16
U)
0)
(1)
(1)
1
2
(1)
4
2
1
2
1
8
10
1
2
2
16
17
1
1
4
5
1
12
13
. 26 —
Bil. Litt. J.
er
Öl
05
1., 2., 3.
och 4.
.taljonerna.
er
p
p
o
B
. bataljon.
Vid en beväring sr e.krytskola:
1
Kapten ............................................................................................
(1)
(i)
2
2
2
Fanjunkare.......................................................................................
1
1
1
Sergeanter........................................................................................
4
4
4
4
4
4
Spel af 2:dra klass ..................................................-.........................
1
1
1
Beväringar .......................................................................................
95
95
72
Vid officers- och underofficerskur sen:
Vicekorpraler....................................................................................
3
3
3
Vid instruktinnstjenstgöringen:
Underlöjtnanter.................................................................................
2
2
2
eller — under antagande att bataljonsläkarne erhålla bostäder vid sjuk-  husen samt förrådsförvaltarne och handtverkare vid förråden — vinterbostäder
för:
Regementsofficer .............................................>-................................
1
—
—
2
2
2
Regementsadjutanter...........................................................................
1
—
—
Subalternofficerare..............................................................................
5
5
5
D:o
, värnpliktige.............................................................
2
2
2
Bataljonsläkare..................................................................................
1
—
—
Batalj onshästläkare......................................................-......................
1
1
1
Fanjunkare.......................................................................................
4
3
3
Sergeanter.........................................................................................
18
18
18
Korpraler.........................................................................................
19
19
19
Spel af 2:dra klass.........................................-.................................-
2
2
2
3
3
3
D:o
, värnpligtige...................................................................
3
3
3
Manskap, stam-.................................................................................
G9
69
58
D:o , bevärings-............................................-..............................
95
95
72
b) sommarbostäder för följande personal:
—
1
1
_
1
1
1
1
Bataljonsadjutant................................................................................
—
1
1
Kaptener.........................................................................................
2
2
2
— 27 —
Bil. Litt. J.
W h-L
O*
05
CD
Ö
o,tr
W
p
B ^ P
03
p
p
o
O
®
CD
B
D
Suballerno finerare .............................................................................
5
5
5
D:o
, värnpligtig!}............................................................
2
3
3
1
1
1
Sergeanter.......................................................................................
12
12
12
Korpraler........................................................................................
11
11
11
Underofficerare, värnpligtige ................................................................
4
3
3
31
31
31
Spel af lista klass............................................................................
2
2
2
Stammanskap ...................................................................................
66
66
55
F. d. stammanskap.............................................................................
27
27
25
Beväring .........................................................................................
442
442
334
Dessutom erfordras: stallrum
i vinterstall för stamhästar.................................................................
40
40
40
d:o
för officershästar.............................................................
1
—
—
i sommarställ för legde hästar .............................................................
30
30
30
d:o
för officershästar ............................................................
—
1
1
För tre af trängens bataljoner måste helt och hållet nya etablissement byggas,
nemligen för 1. bataljonen vid Hessleholm, för 2. bataljonen vid Nässjö eller Ränne slätt
och för 6. bataljonen å Frösön.
Ett dylikt etablissement bör bestå af: 1 befälspaviljong innehållande
för
1 chef
2
rum,
»
1 regementsadjutant
1
»
»
1 bataljonsläkare
1
»
1 bataljonshästläkare
1
»
»
1 bataljonsadjutant
1
»
»
2 kaptener, gifta
6
»
2 kök,
))
7 löjtnanter
3
»
))
2 fanjunkare med expeditionslokaler
4
»
»
1 messlokal och orderrum m. m.
5
»
1 kök.
Summa 27
ruin.
3 skolpaviljonger, en för skolorna och två för befäl och trupp under repetitionsöfningarna,
1 kokhus,
1 sjukpaviljong,
28
Bil. Litt. J.
1 vinterstall för 41 stamhästar,
1
sommarstall för 30 legde hästar,
2
förrådsbyggnader med rid- och exercis-hus, samt nödiga uthus.
A Frösön lär dock finnas ett kronan tillhörigt förrådshus, tillräckligt för 6. bataljonens
behof.
Vid Hessleholm och Nässjö måste lämplig tomt för byggnaderna och öfningarna
inköpas; Frösön tillhör kronan. För en trängbataljon torde 30 tunnland lemna tillräcklig
plats, och böra de kunna erhållas och till öfningsfält och byggnadstomt apteras för
400 kronor tunnlandet.
Dessa 12,000 kronor kunna besparas för 2. bataljonen, om densamma förlägges
på Ränneslätt, der för öfrigt bättre tillfälle till sjukvårdsmanskapets utbildning finnes.
Kostnaden för dessa tre bataljoner ses af bil. 46.
Tredje bataljonen, som skall förläggas å Karlsborg, finner der för personalen tillräckligt
utrymme, men för hästar och förråd måste nödiga lägenheter beredas. Kostnaden
härför ses af bil. 47.
För fjerde bataljonen, hvilken, under antagande af att Artilleri- och Ingeniör-högskolan
flyttas till Stockholm, skall förläggas å Marieberg, finnes tillräckligt utrymme i dervarande
byggnader; endast stall och förrådshus måste uppföras, och ett exercisfält beredas;
kostnaden härför synes af bil. 48.
Femte bataljonen, som skall förläggas i Örebro, finner der Lifregementets husarkår
nu tillhöriga byggnader, nemligen ett stabshus, ett sjukhus, ett ridhus och ett stall för
65 hästar, samt i våningen ofvanpå stallet, som hittills brukats till kasern, men dertill
är i hög grad olämplig, en förrådslägenhet, så att här en skol- och två sommar-paviljonger,
ett förråds- och ett exercis-hus samt ett fordonsförråd behöfva uppföras, samt nödigt
exercisfält — 30 tunnland — beredas; kostnaden härför synes af bil. 49.
Slutligen får jag anmärka, dels att flertalet af de .å regementenas mötesplatser
befintliga sjukhusen måste, för att kunna bebos vintertid, ombonas och repareras, förses
med eldstäder m. m., för hvilket kostnaden är inberäknad i de å hvarje år upptagna
tilläggssummor för oförutsedda utgifter, dels att de i bilagorna upptagna priserna naturligtvis
endast äro approximativa, men att de böra varda tillräckliga, om byggnaderna
uppföras så enkla som med ändamålets fyllande låter sig göra.
Hela kostnaden för de byggnader som erfordras för den nya härordningens genomförande,
fördelad under öfVergångstiden synes af bil. 50.
Stockholm i April 1882.
ADOLF BILLMANSON,
Kapten vid fortifikationen.
29
Bil. Litt. J.
Rapport
öfver en å uppdrag af Landtförsvarskomiténs utskott N:o 3 företagen resa till Vadstena
i ändamål att undersöka huruvida det vore möjligt och lämpligt att der förlägga 2.
Göta artilleri- och Ostgöta dragon-regementen.
Vadstena, vackert och sundt beläget å en bördig slätt vid Vetterns strand, lämpar
sig särdeles väl till förläggningsort för ett militäretablissement.
Dess kommunikationer äro goda såväl sjöledes å Vettern och kanalen, som å jernväg;
ökad trafik torde dock fordra att öfverbyggnaden å Vadstena—Fogelstabanan göres
bredspårig, hvilket dess underbyggnad lär tillåta.
Trakten är bördig och billig; Vadstena slott och den tätt derintill belägna kungsladugården
Starby — utarrenderad till 1893 mot 14,800 kronor i årligt arrende —
erbjuda tillfälle till billig inqvartering och beredande af exercisfält, och å den 1 \ mil
från Vadstena, i närheten af Alvastra belägna Dagsmossen finnes möjlighet att bereda
skjutfält för ett artilleriregemente.
Inqvartering. Under antagande af att officerare och vederlikar erhålla inqvarteringsersättning
kunna å slottet beredas bostads-, spisnings-, lektions-, köks-, rustkammare-,
arrest- och uthus-lägenheter samt order-, expeditions- och jour-rum för såvål 2. Göta
artilleri- som Östgöta dragon-regementens skolor för en kostnad, som ej öfverstiger
kostnaden för dessa lägenheters anskaffande genom nybyggnad, och så att hvarje man
dervid erhåller minst 600 kub.-fot luft i sof- och dagsrum, men endast omkring 30 qv.-  fot golfyta, hvilket senare dock torde vara fullt tillräckligt, då rymliga lektions- och
mat-salar finnas. Förslag till beläggningen är uppgjord å bilagda ritningar (Bil. F).
I den slottet omgifvande grafven, som utgör en del af Vadstena hamn, går ständigt
eu ej obetydlig strömning, som håller dess vatten friskt och klart och häfver alla
farhågor för dess mindre helsosamma inflytande på garnisonen i slottet.
För att fullständiga inqvarteringen under repetitions- och bevärings-öfningar erfordras
en sommarbarack, som kan uppföras å exercisplatsen.
Förrådsbyggnader och Tygstatsetablissement. A Starby egor, å den s. k. Starby äng
strax vester om slottet, ligga tvenne träbyggnader och ett förrådshus, som höra till
kronan, och i dessa byggnader kunna förrådsförvaltare, furagerings- och hofbeslagsunderofficerare,
pistolsmed samt öfriga handtverkare lämpligen inqvarteras; dessa byggnader
äro dock, med undantag af förrådshuset, i ganska dåligt skick. A den för ett
pris af 75,000 kronor nu till salu varande f. d. sockerfabrikens egendom, hvars mark
stöter intill slottsparken, och, som jag får föreslå, varder inköpt, finnas ett utmärkt
förrådshus i 4 våningar, tillräckligt till fältförråd för artilleriregementet, en smedja för
hofbeslagning, ett gasverk och lägenheter lämpliga att inreda till ett mindre tygstatsetablissement
eller rättare reparationsverkstad för artilleriregementet, hvars behof af
större reparationer utan större svårighet kan fyllas vid Karlsborg, Ett fordonsförråd
30
Bil. Litt. J.
för artilleriet och ett persedelförråd för rytteriet måste dock nybyggas och kunna de å
samma tomt uppföras.
Äfven stall och ridhus måste nybyggas för båda regementena och kunna lämpligen
läggas å sockerbrukets egor.
Exercishus för regementena kunna uppföras å borggården.
Sjukhus. I staden finnes ett sjukhus, som eges af kronan, och tills vidare är upplåtet
till länslasarett; å sjukhuset, till hvilket hör en liten trädgård, finnes bostadslägenhet
för en läkare och plats för 28 sjuke.
Exercisfält. Till exercisfält kan man antingen välja den å kartan i Vboooo (Bil- G)
med alternativ I utmärkta, 8,000'' från slottet belägna, 162 tunnland vida skogs- och
betesmarken (se Bil. H), som visserligen är något sank, men för en kostnad af 200 kr.
tunnlandet bör kunna göras fullt användbar, eller, hvilket möjligen är lämpligare, det
å ofvannämnda karta med alternativ II utmärkta 100 tunnland vida, under Starby lydande
och intill slottsparken och sockerfabrikens tomt stötande fältet, hvilket den nuvarande
arrendatorn erbjuder sig att utan ersättning lemna, om han erhåller tillstånd
att uppodla ofvannämnde skogs- och betesmark och att dit å egen bekostnad flytta samt
med tillhjelp af der befintlig skog ombygga gårdens åbyggnader, hvilka äro i dåligt
skick och olämpligt belägna i ena ändan af egendomen å en mycket vattensjuk och
ohelsosam plats.
Detta fält (alternativ II) bör kunna beredas till ett utmärkt exercisfält för en
summa ej öfverstigande 100 kronor tunnlandet.
Skjutfält och skjutbana. Slutligen får jag meddela, att skjutbana för målskjutning
med karbin utan kostnad kan erhållas å Starby äng, samt att å den s. k. Dagsmossen,
såsom förut är nämndt, ett lämpligt skjutfält torde kunna beredas å mark, som redan
till stor del eges af kronan. En P. M. öfver de fordringar, som ställas å ett dylikt
fält bifogas, (bil. a) och å Bil. G äro 3:ne förslag till exercisfält inritade, af hvilka det
3:e torde erbjuda de största fördelarna.
Om härtill slutligen lägges det till hvarje fosterländskt sinne talande uti att bevara
gamla minnen, bland hvilka Vadstena slott intager ett framstående rum, så torde
all tvekan om lämpligheten af att till Vadstena förlägga ofvannämnda tvenne regementen
försvinna.
Kostnaden för hela etablissementet synes af bil. b, nästa sida.
Stockholm i Augusti 1881.
ADOLF BILLMANSON,
Kapten vid fortifikationen.
31
Bil. Litt. J.
P. M.
Bil. a.
i afseende å fordringarna på ett skjutfält för ett artilleriregemente.
1.
fältet bör ligga antingen högst 10 mil från regementets förläggningsort och ej
hafva mera än en half mil till jernväg, eller ock högst 5 mil från nämnde plats utan
afseende å afståndet från jernväg;
2.
fältet bör medgifva skjutning på minst 8,000 fot, och lemna full säkerhet för
att ej de afskjutna projektilerna gå in- på annans mark, samt att derföre antingen sluta
mot en tillräckligt stor sjö eller ock hafva en utsträckning af ytterligare minst 12,000
fot, som dock kan till stor del bestå af berg och mossar eller dylikt;
3.
dess bredd bör vara minst 500 fot uti början eller derifrån det skjutes, och
2,000 fot uti slutet;
4.
fältet bör på vissa sträckor medgifva manöver med 12 kanoner, samt erbjuda
vattningstillfällen i närheten;
5.
marken behöfver ej vara plan, utan endast tillåta att man från vissa ställen,
der ett batteri kan uppställas och manövrera, kan se och skjuta mot skottaflor på
några hufvudsakliga afstånd;
6.
fältet bör bestå af mark, som ej är alltför dyrbar att inköpa.
eu. b.
Kostnaden för ett etablissement i Vadstena för 2. Göta artilleri- och
Östgöta dragon-regementen.
Slottets inredning till kasern jemte inventarier.................................... 250,000 kronor.
Inköp af sockerfabrikens tomt med åbyggnader .........
75,000
»
Ett fordonsförråd för artilleriet och persedelförråd
för
rytteriet____________ 40,000
»
Stall- och ridhus-byggnader för 439 stam- och 597
legde
hästar ________ 324,600
»
Eu sommarbarack ........
15,000
»
Tvenne exercishus................................................................................ 55,000
»
Planeringar m. in.............................
10,400
»
Summa 770,000 kronor,
deraf 440,000 böra föras på artilleriet och
330,000
»
»
» rytteriet;
dertill kommer 10,000 kronor för beredande af exercisfält.
32
Bil. Litt. J.
Härens förläggning.
Bilaga 1.
1.
Fördelningen.
Stab och intendentur...................
1.
Trängbataljonen .....................
Vendcs fältartillériregemente.........
Husarregementet Konung Karl XV.
Skånska dragonregementet............
D:o husarregementet..............
Skånska lifgrenadierregementet......
Norra Skånska infanteriregementet...
Södra D:o
d:o
Blekinge regemente.....................
2.
Fördelningen.
Stab och intendentur...................
2.
Trängbataljonen .....................
2.
Göta fältartilleriregemente........
Smålands husarregemente.............
Ostgöta dragonregemente .............
D:o lifgrenadierregemente.......
Kronobergs regemente..................
Jönköpings d:o ..... ............
Kalmar
d:o ..................
Gotlands
d:o ..................
D:o artilleriafdelning..............
3.
Fördelningen.
Stab och intendentur ..................
3.
Trängbataljonen......................
1. Göta fältartilleriregemente.........
Karlsborgs fästnings- och po3itions
artilleri-regemcnte.
.....................
1. Tngeniörregementet..................
Vestgöta dragonregemente............
Skaraborgs regemente..................
Elfsborgs d:o ..................
Vestgöta-Dals d:o ..................
Bohusläns d:o ..................
Chefsembetets
förläggningsort.
Förläggningsort
för skolorna.
Öfningsplats för
repetitionsöfnin-  garna.
Hessleholm.
Hessleholm.
Hessleholm.
Kristianstad.
Kristianstad.
Näsby hed.
Malmö.
Malmö.
Ljungby hed.
Landskrona.
Landskrona.
13:0.
Helsingborg.
Helsingborg.
D:0.
D:o.
Herrevadskloster.
D:o.
Hessleholm.
Ljungby hed.
D:o.
Lund.
Ystad.
Tvedörra.
Karlskrona.
Karlskrona.
Bredåkraslätt.
Nässjö eller Rän-  neslätt.
Nässjö eller Rän-  neslätt.
Nässjö eller Rän-  neslätt.
'' Vadstena.
Vadstena.
Starby.
Ekesjö.
Ränneslätt.
Ränneslätt.
Vadstena.
Vadstena.
Starby.
Linköping.
Malmen.
Malmen.
Vexiö.
Kronobergshed.
Kronobergshed.
Ekesjö.
Ränneslätt.
Ränneslätt.
Oskarshamn.
Visby.
D:o.
Hultsfrcd.
Visborgs kungs-  ladugård.
D:o.
Ilultsfred.
Visborgs kungs-  ladugård.
D:o.
Karlsborg.
Karlsborg.
Karlsborg.
Göteborg.
Göteborg.
Tånga hed.
Karlsborg.
Karlsborg.
Karlsborg.
D:0.
D:o.
D:o.
Sköfde.
Axvall.
Axvall.
D:0.
D:o.
D:o.
Borås.
Fristad hed.
Fristad hed.
Vencrsborg.
Grunnebo hed.
Grunnebo hed.
Göteborg.
Göteborg.
Backa mo.
Förläggningsort
för stab och
intendentur.
Kristianstad eller
Hessleholm.
Ekesjö.
Sköfde.
Landsförsvnrshomiténs betänkande JJI.
33
5
Dil. Ditt. J.
4. Fördelningen.
Stab och iutendentur.....................
4. Trängbataljonen........................
1.
Svea fältartilleriregemente..........
Vaxholms fästnings- och positions
artilleri-regeinente.
....................
Lifgardet till häst........................
Lifregementets dragoner.................
2.
Ingeniörregementet....................
Svea lifgarde ..............................
Lifregementet till fot....................
TJplands
regemente...............
Södermanlands d:o ...............
Vestmanlands d:o ...............
5. Fördelningen.
Stab och intendentur............
5. Trängbataljonen..............
2. Svea fältartilleriregemente .
Lifregementets husarer.........
Nerikes regemente.........
Vermland8 d:o ..........
Dalregementet.....................
Helsinge regemente..............
6. Fördelningen.
Stab och intendentur....................
6. Trängbataljonen.......................
Norrlands fält artilleriregemente.......
Jeintlands hästjägareregemente........
D:o fältjägareregemente........
Yesteruorrlands regemente.............
Vesterbottens d:o .............
Norrbottens
d:o .............
Förläggningsort
för stab och
intendentur.
Stockholm.
Örebro.
Östersund.
Chefsembetets
förläggningsort.
Förläggningsort
för skolorna.
Öfningsplats för
repetitionsöfnin-  garna.
Marieberg *).
Marieberg *).
Marieberg *)•-
Stockholm.
Stockholm.
i La du gård sgärde t
(Marin a.
Vaxholm.
Vaxholm.
Vaxholm.
Stockholm.
Stockholm.
Ladugårdsgärdet.
D:o.
D:o.
D:o.
D:o.
D:o.
D:o.
D:o.
D:o.
D:o.
D:o.
D:o.
D:o.
Upsala.
Upsala slott.
Polacksbacken.
Nyköping.
Malma hed.
Malma hed.
Ves terås.
Utnäslöt.
Utnäslöt.
Örebro.
Örebro.
Örebro.
D:o.
Sanna hed.
Sanna hed.
D:o.
D:o.
D:o.
D:o
D:o.
D:o.
Karlstad
Trossnäs fält.
Trossnäs fält.
Falun.
Rom me hed.
Itomme hed.
Söderhamn.
Mohed.
Mohed.
Östersund.
Frösöu.
Frösöu.
D:o.
D:o.
D:n.
D:o.
D:o.
D:o.
U:o.
D:o.
D:o.
Sollefteå.
Sånga mo.
Sånga mo.
Umeå.
Ytter-Hiskes.
Ytter-Hiskes.
Luleå.
Notviken.
Notviken.
Under förutsättning af artilleri- och ingeniör-högskolans förflyttning till annan lämplig lokal i Stockholm.
34
Bil. Litt. J.
Bilaga 2.
Behof af lägenheter för officerarnea inqvartering vid ett infanteriregemente.
A. Vintqrläg enheter.
För 2 gifta kaptener å 3 rum och kök
»
8 löjtnanter & 1 rum.................
»
6 underlöjtnanter ä */2 rum ........
Messlokal ...................................
6 rum och 2 kök
___________ 8 »
__________ 3 »
3
» och 1 kök
Summa 20 ruin och 3 kök.
B. Lägenheter under repetitionsöfninyarna.
För 1 öfverste ---------------------------------------------
»
1 öfverstelöjtnant ---------..----------------------------
»
3 majorer _________________________________________________
»
1 regementsqvartermästare.............-...............-
»
3 regementsadj utan ter .................................
» 16 kaptener................................................
» 28 löjtnanter ____________________________._________________
» 10 värnpligtige officerare.................................
»
1 musikdirektör..........................................
Messlokal.........................................................
......... 1
rum
......... 1 »
......  3
»
......... 1 »
......... 3
»
......... 8 »
.........
14
«
.........
5
»
......... 1 »
___________
3
» och 1 kök,
Summa 40 rum och 3 kök.
Sålunda tillkommer utöfver antalet vinterlägenheter ett behof af 20 rum sommarbostäder.
Kostnaden för erforderliga inventarier i vinterlägenheterna är beräknad som följer:
Sängserviser;*) 2 i hvarje rum, 40 å 76 kr.............................................. 3,000 kronor.
Transport 3,000 kronor.
'') En sängservis består af:
1 säng............................................ 10,00.
1 madrass af skogsull........................ 16,00.
1 d:o af halm............................ 4,50.
1 tagelkudde.................................... 3,50.
1
kudde af skogsull........................... 2,00.
2
par lakan...................................... 16,00.
2 örngottsvar................................... 3,00.
1
filt.............................................. 14,00.
2
handdukar..........................  1,50.
1 nattbäcken..........
1,00.
1 handfat med kanna......................... 1,50.
1
vattenkarafin......................
1,50.
2
glas...........
0,50,
75
kronor.
35
Bil. lätt. J.
Transport 3,000 kronor.
Möbler:1) i 20 rum ;t 65 kr________________________________________________________________ 1,300
»
dessutom en soffa i 10 rum å 70 kr. ______________________________________________________ 700
»
Summa 5,000 kronor.
Bilaga 3.
B. Lägenheter under repetitionsöfningarna.
För officerare: se ofvan.
För underbefäl och manskap:
2 skolpaviljonger, se ofvan,
1 större barack, befintlig,
1 skolbyggnad,
d:o
10 lägerhyttor,
d:o
•
1 större barack, nybygges ____________________________________
1 mindre d:o , d:o ____________________________________
4 matskjul, nybyggas ___________________________________________ 4,000 »
4 kokhus, befintliga,
Förrådshus vid Herrevadskloster.
Summa 153,000 ki
18.000
kr.
15.000
kr |
„ r barackfonden.
Norra Skånska infanteriregementet.
Ljungby hed.
A. Vinterlägenheter.
För officerare:
1
offieerspaviljong med nödiga inventarier för skolbefäiet,
nybygges —............................................... 40,000 kronor.
För underbefäl och manskap:
2
skolpaviljonger med nödiga
inventarier, .nybyggas ...... 80,000
»
1
exercishus, nybygges ......................
27,500
»
1
kokhus, vinterinredes...................
1,500
»
A.
Östgöta lifgrenadierregemente.
Vinterlägenheter:
Malmen.
Bilaga 4.
För officerare:
2 officerspaviljonger, nybyggda för 30,000 kronor, inlösas'' och
till behöfligt antal rum för___________________________________________
viuterinredas
—........... 40,000 kronor.
Transport 40,000 kronor.
'') Möblemang för ett rum består af:
1
komod.......................................... 10,00.
1
spegel....................................
8,00.
1
dragkista"....................................... 10,oo.
1
skrifbord...................................... 18,00.
1
nattduksbord................................. 4,00.
6
stolar........................................... 15,00.
65 krouor.
36
Bil. Litt. J.
Transport 40,000 kronor.
För underbefäl och manskap:
2 mindre beväringsbaracker, vinterinredas  _____________________________________________ 24,000
»
1 exercishus, nybygges........................................................................ 27,500
»
1 kokhus, vinterinredes............................................•____________________________ 1,500
»
B. Lägenheter under repetitionsöfningarna:
För officerare: se ofvan.
För underbefäl och manskap:
vinterbaracker, se ofvan.
1
stam- och
4 bevärings-baracker, befintliga,
2
kokhus, befintliga,
förrådshus, befintliga,
1 barack, matsal, befintlig,
musikpaviljong, befintlig.
Summa 93,000 kronor.
Kronobergs regemente.
Kronobergs hed.
A. Vinterlägenheter.
För officerare:
Uuderofficersbyggnader, om 16 rum och 1 kök, inköpas.__
12,000 kr.
1
officerspaviljong om 25 rum .och 2 kök med inventarier,
nybygges ................................................... 28,000 »
För underbefäl och manskap:
2
skolpaviljonger, nybyggas .................................... 80,000 »
1 exercishus,
d:o .................................... 27,500 »
1 kokhus, vinterinredes........................................... 1,500 »
Bilaga 5.
B. Lägenheter under repetitionsöfningarna.
För officerare: se ofvan.
För underbefäl och manskap:
2
skolpaviljonger, se ofvan,
undervisningslokal, befintlig,
3
större baracker, nybyggas------------------------------------ 54,000 kr. barackfouden.
4
matskjul,
d:o ____________________________________ 4,000 kr.
2 kokhus, befintliga,
förrådshusen, tillbyggas_________________________________________ 10,000 »
Summa 163,000 kr.
37
Bil. Litt. J.
Bilaga 6.
Jönköpings regemente.
Ränne slätt.
A. Vinterlägenheter:
För officerare:
Af Smålands grcnadierbataljons officerskår inköpes
officersbyggnadeu (21 rum och 1 kök). Lösesumman
jemte kostnad för vinterinredning af
11 rum och 1 kök................................. 21,600 kronor.
af samma bataljons underofficerskår inköpes under
offieersbyggnaden
(10 rum
och
1
kök)--------- 6,000
»
vinterinredning af den senare (1 rum ändras till
kök)___________________
800
»
inventarier för skolans befäl ..........-................ 5,000
»
För underbefäl och manskap:
2 skolpaviljonger, nybyggas ........................—
80,000
»
1 exercishus,
d:o .......................—
27,500
»
1
kokhus, vinterinredes ........................  1,500
»
B. Lägenheter under repetitionsöfningarna:
För officerare: se ofvan, jemte
1
oflicerspaviljong om
11 rum,
nybygges—........ 6,600
»
För underbefäl och manskap:
2 skolpaviljonger, se ofvan,
1 större beväringsbarack, befintlig,
1
mindre
clio
(1:0
1
stambarack,
(1:0
1
större
(1:0
nybygges ..................
18,000 kronor barackfonden
4 matskjul, nybyggas.....................--------------- 4,000
»
1 kokhus, d:o ____________________________________ 1,500
»
d:o
1 d:o , befintligt,
förrådshusen, tillbyggas .............-................... 10,000
»
Summa 163,000 kronor
-
A. Vinterlägenheter:
Kalmar regemente.
Hultsfred.
För officerare:
Befintliga, officerskåren tillhöriga byggnader inlösas och till erforderliga delar
vinterinredas............................................................................
Bilaga 7.
40,000 kronor.
För underbefäl och manskap:
2 skolpaviljonger, nybyggas.............
1 exercishus,
d:o ............
1 kokhus, vinterinredes................
............ 80,000
»
____________ 27,500
»
____________ 1,500
»
Transport 149,000
kronor.
38
Bil. Litt. J.
B. Lägenheter under repetitionsöfningarna:
Transport 149,000 kronor.
För officerare: so ofvan.
För underbefäl och manskap:
2
skolpaviljonger, se ofvan,
1
större och
3
mindre beväringsbaracker, befintliga,
4
matskjul, nybyggas ...................................._................................... 4,000 kronor.
2
kokhus, befintliga,
förrådshusen, tillbyggas ..................................................................... 10,000
»
Summa 163,000 kronor.
Skaraborgs regemente.
Ax vall.
A. Vinterlägenheter:
■ För officerare:
Officerspaviljongen med flyglar — inlösen, vinterinredning och inventarier
För underbefäl och manskap:
2 skolpaviljonger, nybyggas..........................................................
1 exercishus,
(bo __________________________________________________________
1 kokhus, vinterinredes .............................................................
Bilaga 8.
30,000 kronor.
80,000
27,500
1,500
B. Lägenheter under repetitionsöfningarna:
För officerare: se ofvan.
För underbefäl och manskap:
2
skolpaviljonger, se ofvan,
1
stam- och
3
bevärings-baracker, befintliga,
4
matskjul, nybyggas _________________________________________________________________________ 4,000
»
2
kokhus, befintliga,
förrådsutrymme finnes i redan befintliga lägenheter.
Summa 143,000 kronor.
Elfsborgs regemente.
Bilaga ,9.
Fristad hed.
A. Vinterlägenheter.
För officerare:
1
officerspaviljong, nybygges________________________________________________________________ 40,000 kronor.
För underbefäl och manskap:
2
skolpaviljonger, nybyggas...________________________________________________________________ 80,000
»
1 exercishus,
d:o ......._______________________________________________________27,500
»
1 kokhus, vinterinredes ______________________________________________________________________ 1,500
»
Transport 149,000 kronor.
39
Bil. Litt. ./.
B. Lägenheter under repetitionsöfningarna:
För officerare: se ofvan.
För underbefäl och manskap:
2 skolpaviljonger, se ofvan,
2 större och
2 mindre beväringsbaraeker, befintliga,
4 matskjul, nybyggas —--------------------------------------
2 kokhus, befintliga,
tillräckliga förrådshus, befintliga.
Transport 149,000 kronor.
4,000
»
Summa 153,000 kronor.
Vestgöta-Dals regemente.
Grunnebo hed.
A. Vinterlägenheter:
För officerare:
För den befintliga officerspaviljongen, innehållande 32 rum och 1 kök, begäres
35,000 kronor. I)å emellertid för erhållande af tillräckligt antal rum eu
sommarpaviljong om 11 rum måste nybyggas, kan ej till ifrågavarande
byggnads inlösande, nödiga rums vintorinredande och 2:ne rums förändrande
till kök anslås mera än ...............................................................
Antages ej detta, måste en ny officerspaviljong byggas för 35,000
kronor.
Inventarier för skolbefalet .........................................-.....—...............
Bilat] a 10.
28,400 kronor.
5,000
För underbefäl och manskap:
2 skolpaviljonger, nybyggas.................................-................................ 80,000
»
1 exercishus,
d:o ------------------------------------------------------------------ 27,500
»
1 kokhus, vinterinredes för......................—---------------------------------------- 1,500
»
B. Lägenheter under repetitionsöfningarna:
För officerare: se ofvan, samt
1
officerspaviljong om 11 rum -----------------------------
För underbefäl och manskap:
2
skolpaviljonger, se ofvan,
1 stam samt
1
större och
2
mindre bevärings-baracker, befintliga,
2 regementet tillhöriga matsalar, inlösas -----------------
2 matskjul, nybyggas ---------------------------------------
2 kokhus, befintliga,
förrådshusen, tillbyggas ......................................
6,600
......... 2,000
_________ 2,000
_________ 10,000
Summa 163,000 kronor.
40
Bil. Litt. J.
I
Uplands regemente.
Polacksbacken.
Bilaga 11.
A. Vinterlägenheter:
För officerare, underbefäl och manskap:
Upsala slott inredas rum och nödiga lägenheter för skolor och expeditioner,
hvilket jemte anskaffande af inventarier torde kunna ske för..________________ 140,000 kronor
B. Lägenheter under repetitionsöfningarna:
För officerare: se ofvan, samt
till nybyggnad eller inlösning af officerspaviljongen................................... 19,000
»
För underbefäl och manskap:
se ofvan, samt
1
stam- och
3
mindre bevärings-baracker, befintliga,
4
matskjul, nybyggas.........................................................-......-.......
4,000
»
2
kokhus, befintliga,
förrådslägenheter, finnas å slottet.
Summa 163,000 kronor.
Södermanlands regemente.
Malma hed.
A.
Vinterlägenheter:
För officerare:
1
officerspaviljong, nybygges.............................................
För underbefäl och manskap:
2
skolpaviljonger, nybyggas...............................................
1 exercishus,
d:o ....................... .......................
1
kokhus, vinterinredes....................................................
B.
Lägenheter under repetitionsöfningarna:
För officerare: se ofvan.
För underbefäl och manskap:
2
skolpaviljonger, se ofvan.
1
större och
3
mindre beväringsbaracker, befintliga,
4
matskjul, nybyggas ..................................................—
2
kokhus, befintliga,
förrådshusen, tillbyggas ......................:..............................
Bilaga 12.
40,000 kronor.
80,000 »
27,500
1,500
»
_________
4,000
»
_________ 10,000
Summa 163,000 kronor.
Lands för sv ar skom i tens betänkande 111.
41
6
Bil. Litt. J.
Bilaga 13.
Vestmanlands regemente.
Utnäs-löt.
A. Vinterlä g enheter:
För officerarne torde lokaler kunna beredas å Strömsholms slott.
För servis och inventarier måste dock upptagas ....................................... 5,000 kronor.
För underbefäl och manskap:
2 skolpaviljonger, nybyggas..............................................-.........-........ 80,000
»
1 exercishus,
d:o ......-......................................................... 27,500
»
1 kokhus, vinterinredes ----------------------------------------------------------------- 1,500
.»
B. Lägenheter under repetitionsöfningarna:
För officerare: se ofvan.
För underbefäl och manskap:
2 skolpaviljonger, se ofvan,
1
stam- och
2
mindre bevärings-baracker, befintliga,
1
d:o
d:o
för hvars hitflyttande från Salbo hed, regementets
nuvarande mötesplats, kostnaden torde kunna bestridas genom försäljning
af öfriga derstädes befintliga kronans byggnader,
4 matskjul, nybyggas .................................................-...................... 4,000
»
2
kokhus, befintliga,
förrådshusen, tillbyggas------------------------------------------ ------.................. 10,000
»
Summa 128,000 kronor.
Anm. Den Lifregementets grenadierkår tillhöriga officerspaviljongen, innehållande 11
rum, kan ej för nu åsatt pris — 25,000 kronor — föreslås till inlösning, och torde dessutom
vara obehöflig.
Nerikes regemente.
Sanna hed.
A.'' Vinterlägenheter:
För officerare:
Officerspäviljong, med servis och inventarier, nybygges ...-----
För underbefäl och manskap:
2 skolpaviljonger, nybyggas ....................-....................
1 exercishus,
d:o ......................-------------------
1 kokhus, vinterinredes .....................-........................
Bilaga 14.
40,000 kronor.
............ 80,000
»
............ 27,500
............ 1,500
»
Transport 149,000
kronor.
42
Bil. Litt. J.
B. Lägenheter under repetitionsö/ningarna:
För officerare: se ofvan.
För underbefäl och manskap:
2 skolpaviljonger, se ofvan,
1
större och
4 mindre beväringsbaracker, befintliga,
4 matskjul, nybyggas..........---------------------------------
2
kokhus, befintliga,
förrådshusen, tillbyggas-----------------------------------------
Transport 149,000 kronor.
.........
4,000
»
_________ 10,000 »
Summa 163,000 kronor.
Vermlands regemente.
Trossnäs fält.
Bilaga 15.
A. Vinterlägenheter:
För officerare:
Den Vermlands fältjägarekår tillhöriga officerspaviljongen, om 42 rum och 1 kök,
värderad till 40,000 kronor, torde
kunna
inlösas
för...........
30,000
kronor.
och erforderligt antal rum vinterinredas
m. m.
för --------
5,000
»
hvartill kommer för inventarier m. m.....................................-......-......-
5,000
»
För underbefäl och manskap:
2
till Vermlands regemente hörande mindre beväringsbaracker, vinterinredas —
24,000
»
1
exercishus, nybygges _______
27,500
%
1 kokhus, vinterinredes.................... ........................—.............-........ 1,500
»
B. Lägenheter under repetitipnsöfningarna:
För officerare: se ofvan.
För underbefäl och manskap:
2 vinterbaracker, se ofvan,
1
stam- och
2
beväringsbaracker, hörande till Vermlands regemente,
1 större och
1
mindre beväringsbarack, hörande till Vermlands fältjägarekår,
spisningslokaler, befintliga,
2
kokhus, ''
d:o
förrådshus,
d:o
— 43 -
Summa 93,000 kronor.
Bil. Litt. J.
Dalregementet,
Home hed.
A.
Vinterlägenheter:
För officerare:
1
officerspaviljong, med servis och inventarier, nybygges.,.
För underbefäl och manskap:
2
skolpaviljonger, nybyggas......................................
1 exercishus,
d:o ............................................
1
kokhus, vinterinredes............................................
B.
Lägenheter under repetitionsöfningarna:
För officerare: se ofvan.
För underbefäl och manskap:
2
skolpaviljonger, se ofvan,
1 stam- samt
1
större och
2
mindre beväringsbaracker, befintliga,
4 matskjul, nybyggas...............................................
2 kokhus, befintliga,
förrådshusen, tillbyggas___________________________________________
Bilaga 16.
40,000 kronor.
80,000 »
27,500
»
1,500
»
.........
4,000
_________ 10,000 »
Summa 163,000 kronor.
Helsinge regemente.
Mohed.
A. Vinterlägenheter:
För officerare:
1
vinterbostad för skolornas befäl, med inventarier m. m., nybygges
För underbefäl och manskap:
2
skolpaviljonger, nybyggas___________________________________________________
1 exercishus,
d:o __________________________________________■_________
1 kokhus, vinterinredes________________________________________________________
Bilaga 17.
28,000 kronor.
80,000
27,500
»
1,500
»
B. Lägenheter under repetitionsöfningarna:
För officerare: se ofvan,
hvarjemte den befintliga officerspaviljongen, värderad till 17,697 kronor, torde
kunna inlösas för_______________________________________________________________________ 12,000
»
För underbefäl och manskap:
2
skolpaviljonger, se ofvan,
1 stam- och
3
beväringsbaracker, befintliga,
Transport 149,000 kronor.
44
Bil. Litt. J
Transport 149,000 kronor.
4 mats k jul, nybyggas______________________________________—------------------- -.......-—
4,000
»
2 kokhus, befintliga,
förrådshusen, tillbyggas ______________________—_________________________________________________ 10,000
»
Summa 163,000 kronor.
Jemnande fältjägareregemente.
Frösön.
A. Vinterlägenheter:
För officerare:
1 officerspaviljong, med servis och inventarier, nybygges 40,000 kronor.
För underbefäl och manskap:
2 skolpaviljonger, nybyggas .................—............. 80,000
»
1 exercishus,
d:o ................................. 27,500
»
1 kokhus, vinterinredes....................................... 1,500
»
Bilaga 18.
B. Lägenheter under repetitionsöfningarna:
För officerare: se ofvan.
För underbefäl och manskap:
2 skolpaviljonger, se ofvan,
4 stamkompanibaracker och
2
beväringsbaracker, befintliga,
1 mindre d:o, nybygges .................................... 15,000 kr. barackfonden.
4 matskjul, nybyggas_________________________________________ 4,000
»
3
mindre kokhus, befintliga,
1 kokhus, se ofvan, befintligt,
förrådshusen, tillbyggas________________________________________ 10,000
>>
Summa 163,000 kronor.
A.
Vesternorrlands regemente.
Vinterlägenheter:
Sånga mo.
För officerare:
1 officerspaviljong om 30 rum och 3 kök, med inven
-
tarier m. m., nybygges......:..l....................... 34,000 kronor.
För underbefäl och manskap:
2
skolpaviljonger, nybyggas--------------------  80,000
»
1
exercishus,
d:o ___________________________________ 27,500
»
1
kokhus, vinterinredes...........
1,500
. »
Transport 143,000 kronor.
Bilaga 19.
45
Bil. lÄtt. J.
Transport 143,000 kronor.
B. Lågenheter under repetitions-öfningarna:
För officerare: se ofvan, samt officersbaracken
(10 rum), befintlig.
För underbefäl och manskap:
2
skolpaviljonger, se ofvan,
3
rnanskapsbaracker, befintliga,
1
mindre beväringsbarack, nybygges..................... 15,000 kr.,
4
matskjul,
d:o -------------------4,000 kronor.
2
kokhus, hvaraf 1 vinterinredes ........................ 1,500.
»
förrådshusen, tillbyggas ------------------------------------ 10,000
»
.
Summa 158,500 kronor.
A.
Norrbottens regemente.
Vinterlägenheter:
Notviken,
För officerare:
1
officerspaviljong, med servis och inventarier, nybygges 40,000 kronor.
För underbefäl och manskap:
2
skolpaviljonger, nybyggas .............................. 80,000
»
1 exercishus,
d:o ................................ 27,500
>•
1 kokhus, vinterinredes .................................... 1,500
»
B. Lägenheter under repetitions-öfningarna:
För officerare: se ofvan.
För underbefäl och manskap:
2
skolpaviljonger, se ofvan,
1
större och
3
mindre beväringsbaracker .............-................. 63,000 kr.,
4
matskjul, nybyggas..............................~1...... 4,000 kronor.
2
kokhus,
förrådshusen, tillbyggas ____________________________________ 10,000
»
Summa 163,000 kronor.
Skånska lifgrenadierregementet.
A. Vinterlägenheter:
För officerare, underbefäl och manskap: erhållas vid
Herrevadskloster.
barackfonden.
Bilaga 20.
barackfonden.
Bilaga 21.
46
Bil. TAtt. J.
B. Lägenheter under repetitions-öfningarna:
Ljungby hed.
För officerare:
1
officerspaviljong, nybygges................................ 25,000
För underbefäl och manskap:
3
större och
2
mindre beväringsbaracker, nybyggas.............
21,000
4
matskjul,
d:o
4,000
2
kokhus,
d:o
3,000
uthus (proviant- och vedbodar
m. m.),
d:o
5,600
kruthus,
d:o
1,000
sjukhus och förråder vid Herrevadskloster,
planeringsarbeten m. in. —................................ 3,400
Summa 63,000
kronor.
»
+ 63,000 kr., barackfonden.
»
»
))
»
)>
kronor.
Blekinge regemente.
Karlskrona.
A. Vinterlägenheter:
För underbefäl, manskap och expeditionslokaler:
Marinkasernen i Karlskrona.
Ett exercishus..............................................--
27,500 kronor.
Bilaga 22.
B. Lägenheter under repetitions-öfningarna:
Bredåkra slätt.
För officerare:
1 officerspaviljong, nybygges .
______________ 25,000
kronor.
För underbefäl och manskap:
3 större och
2 mindre beväringsbaracker, n
Ryggas ....
.............. 21,000
»
-)- 63,000 kr., barackfonden
4 matskjul,
d:0
____
______________ 4,000
2 kokhus,
d:o
______________ 3,000
>)
sjukpaviljong,
d:o
______________ 14,200
))
persedelförråd,
(1:0 ____
............... 18,900
»
gevärsförråd,
(1:0 _____
______________ 9,000
))
uthus (proviant- och vedbodar
in. in.),
(1:0 ____
.............. 5,600
»
kruthus,
(1:0 ____
______________ 1,000
»
planeringsarbeten m. in........
.............. 6,800
»
Summa 136,000
kronor.
47
Bil. Litt. •/.
Södra Skånska infanteriregementet.
Ystad.
A. Vinterlägenheter:
Eu kasern, rymmande 18 underofficerare och 128 man
samt köks- och spisningslokaler______________________ 100,000 kronor.
Ridhusets ändring till exercishus------------------------- 9,000
«
Planeringsarbeten .................................—....... 3,000
»
Bilaga 23.
R. Lägenheter under repetitions-öf''ningorna:
Tvedörra.
För officerare:
1 officerspaviljong, nybygges
25,000 kronor.
För underbefäl och manskap:
3
större och
2 mindre beväringsbaracker, nybyggas................... 21,000
4
matskjul,
d:o
................... 4,000
2 kokhus,
d:o
—--------------- 3,000
förrådshusen, tillbyggas........-----------------------—
10,000
»
+ 63,000 kr., barapkfonden
»
»
))
Summa 175,000 kronor.
Bohusläns regemente.
Bilaga 24.
A. Vinterlägenheter (ett skoletablissement i Göteborg):
Inredning af husen N:is 49, 50 och 51 (se Bil. D) till ett. skoletablissement torde
med nödiga planeringar kunna göras för --------------.......-..............-1— 100,000 kronor.
Summan kan dock ej närmare fixeras förr än de befintliga husens beskaffenhet
blifvit grundligare undersökt.
B. Lägenheter under repetitions-öfningarna:
Backamo.
För officerare:
1 officerspaviljong, nybygges --------------------- ----------------------------------------- 25,000
»
För underbefäl och manskap:
nödiga baracker, befintliga,
matskjul,
d:o,
kokhus,
d:o,
förrådshusen, tillbyggas---------------------------------------------------------------—
10,000
»
Summa 135,000 kronor.
48
Sill Sitt. J.
Bilaga 25.
Gotlands regemente.
Visborgs kungsladugård.
A. Vinterlägenheter:
För officerare:
1 officerspaviljong (äfven innehållande rum för artilleribefälet), nybygges ......... 40,000 kronor.
För underbefäl och manskap:
1 skolpaviljong,
nybygges..........
40,000
»
1 exercishus,
d:o
27,500
»
1 köksbyggnad,
d:o ______
3,000
»
uthus, .
d:o
3,000
»
B. Lägenheter under repetitions-öfning ärna:
För officerare: se ofvan.
För underbefäl och manskap:
1 skolpaviljong, se ofvan.
1
större barack, nybygges.....................................,............................. 18,000
»
2
matskjul,
d:o ................................................................... 2,000
»
1 köksbyggnad, se ofvan,
uthus, se ofvan,
förråder finnas i Visby stad.
Summa 133,500 kronor.
Vesterbottens regemente.
Ytter-Hiskes.
A. Vinterlägenheter:
För officerare:
1
officerspaviljong, nybygges.............................. 40,000 kronor.
För underbefäl och manskap:
2
skolpaviljonger, nybyggas .............................. 80,000
»
1 exercishus,
d:o .........
27,500
»
1 köksbyggnad med vinterkök och rum för köks
personal
samt sommarmatsalar för hela styrkan,
nybygges____________
10,500
»
sjukpaviljong, nybygges.................
14,200
»
uthus (proviant- och ved-bodar m. in.), nybyggas____
5,600
»
Transport 177,800 kronor.
Bilaga 26.
Landtförsvarskomiténs betänkande. III.
49
7
Bil. Litt. J.
Transport 177,800 kronor.
B. Lägenheter under repetitions-öfningarna:
För officerare: se ofvan.
För underbefäl och manskap:
2
skolpaviljonger, se ofvan,
1 större och
3
mindre beväringsbaracker, nybyggas________________1.
63,000 kr., barackfonden.
1 köksbyggnad, se ofvan,
1 kokhus, nybygges......................................... 1,500 kronor.
uthus, se ofvan,
1 persedelförråd, nybygges ......
18,900
»
1 gevärsförråd, d:o -----
9,000
»
ammunitionsförråd, d:o .......................  1,000
»
Summa 208,200 kronor.
Bilaga 27.
Svea Lifgarde och Lifregemente! till fot.
Ladugårdsgärdet.
För officerare:
en paviljong................................................................................... 28,000 kronor.
För underbefäl och manskap:
två paviljonger................................................................................ 30,000
»
planeringar och stängsel m. in,  ........................................................... 4,000
»
Summa 64,000 kronor.
Lifgarde! till häst.
En sommarbarack _____________________________________________________
Ett sommarstall för 250 hästar å 220 kronor..................
Planeringsarbeten m. m. ............................................
Bilaga 28.
......... 15,000
kronor
_________
55,000
»
......... 2,000
»
Summa 72,000
kronor.
Husarregementet Konung Karl XV.
En kasern ..........................................................................
Ett exercishus......................................................................
Förråds- och uthus-lägenheter...................................................
Planeringsarbeten m. m____________________________________________________________
Bilaga 29.
......... 150,000 kronor.
.......... 35,000
......... 10,000
.........
5,000
»
Summa 200,000 kronor.
50
Bil. Litt. J.
Skånska dragonregementet.
EU vinterstall för 150 hästar.............................................
Till officersbostäder vid Ljungby ........................................
» officersstall »
»
...................,.....................
2 manskapsbaracker »
»
.........................................
Matskjul
»
»
........................................
Planeringsarbeten m. m.....................................................
Bilaga 30.
---.....-
60,000
kronor.
_________
16,200
.........
8,100
»
......... 30,000
»
_________
2,000
»
.........
13,700
»
Summa
130,000
kronor.
Skånska husarregementet.
Till officersbostäder vid Ljungby.........................................
» officersstall »
»
.........................................
2 manskapsbaracker ........................................................
Matskjul .....................................................................
Planeringsarbeten in. m...................................................
Bilaga 31.
.........
16,200
kronor.
......... 8,100 »
......... 30,000
»
......... 2,000 »
.........
3,700
»
Summa 60,000 kronor.
Bilaga 32.
Behof af lägenheter för ett rytteriregementes officerskår.
A.
Vinterlägenheter:
För 2 gifte ryttmästare...........................................................''............ 6 rum 2 kök.
»
10
löjtnanter.............
10
»
»
4
underlöjtnanter...........
2
»
Messlokal---------------------------------------------------------------------------------------- 3
»
1
»
21 rum 3 kök.
B.
Lägenheter under repetitions-öfningarna:
För 1 öfverste ................................................................................. 1 rum
»
1 majoj; ............................................................—--------------------- 1
»
»
1 regementsqvartermästare.............................................................. 1
»
» 1 regement,sadjutant ..........................—....................................... 1 »
»
7
ryttmästare...........
4
»
»
14
subaltern officerare---------
7
»
»
6
d:o,
värnpligtige........................................................ 3
»
»
1
regementsintendent:_________________
1
»
»
1
regemeutshästläkare.................
1
»
»
1
bataljons- d:o .......................
1
»
Messlokal ..........................................................,............................ 3
»
1 kök.
Summa 24 rum 3 kök.
51
Bil. Litt. J.
Smålands husarregemente.
En skolpaviljong .........................................—................
Officerskårens boningshus med inventarier, inlöses för................
Dess stallar ...................................................................
Ett vinterstall för 80 hästar..............................................
Ett sommarstall för 393
»
..............................................
Ett exercishus________________________________________________________________
Planeringsarbeten m. m____________________________________________________
Bilaga 33.
---------
40,000
kronor,
.........
25,000
......... 10,000 »
.........
32,000
»
.........
58,950
»
......... 27,500
»
_________
6,550
,»
Summa 200,000 kronor
Vestgöta dragonregemente.
Officerskårens paviljong, inlöses...........................................
Två skolpaviljonger af trä..................................................
Ett vinterstall för 259 hästar_____________________________________________
Ett sommarställ för 393 »
.............................................
Ett rid- och exercis-hus....................................................
En hofsmedja med sjukstall..._____________________________________________
Planeringsarbeten m. m.....................................................
Bilaga 34.
_________
10,000
kronor.
......... 80,000
_________ 103,600
»
.........
58,950
......... 66,000 »
......... 22,000
.........
9,450
»
Summa 350,000 kronor.
Lifregementets dragoner.
Eu sommarpaviljong för befälet .......................................
Två sommarbaracker för manskapet......................................
Planeringsarbeten m. in.________________________________________________
Bilaga 35.
--------- 16,200
kronor
_________ 30,000
. .
3,800__»
Summa 50,000
kronor.
Lifregementets husarkår.
En officerspaviljong uppföres ____________________________________________
Två skolpaviljonger _______________________________________________________
En ekonomibyggnad med matskjul ____________________________________
Två sommarbaracker ______________________________________________________
En sjukpaviljong_________________________________________________________
Ett rid- och exercishus____________________________________________________
Ett vinterstall för 259 hästar__________________________________________
Ett sommarstall för 393
»
___________________________________________
En skosmedja med sjukstall_____________________________________________
Bilaga 36.
31.000
kronor
40.000
15.000
30.000
»
14,200
»
66.000
103,000
58,950
22,000
Transport 380,150 kronor.
52
Bil. Litt. J.
Transport 380,150 kronor.
Ett gevärs- och persedelförråd_________________
19,800
»
Ett ammunitionsförråd _____
500
»
Uthus (proviant- och vedbodar)
m. m...........
5,600
»
Planeringsarbeten m. m--------------------------------------------------------------------...
13,950
»
Summa 420,000 kronor.
Jemtlands hästjägareregemente.
Eu skolpaviljong med servis och inventarier................................
En • sommarbarack................................................................
Eu officerspaviljong med servis och inventarier____________________________
Ett vinterstall för 59 hästar..................................................
Ett sommarstall för 393 »
..................................................
En skosmedja.....................................................................
Ett exercishus..................................................................
Ett förrådshus...................................................................
Uthusbyggnad_____________________________________________________________________
Planeringsarbeten m. m. ........................................................
Bilaga 37.
_________
40,000
kronor.
________
15,000
»
..........
31,000
.........
23,600
»
.........
58,950
«
_________
13,000
»
.........
27,500
......... 10,000
3,000
»
........  7,950
Summa 230,000
kronor.
Vendes fältartilleriregemente.
o
En kasernbyggnad för 300 man ............................................
Ett vinterstall för 140 stamhästar..........................................
Ett sommarstall för 126 legde hästar.....................................
Ett förrådshus...................................................................
En befälspaviljong ............................................................
Två större manskapspaviljonger.............................................
Planeringsarbeten m. in...____________________________________________________
Bilaga 38.
_________ 100,000
kronor.
.........
56,000
.........
18,900
»
......... 90,000
......... 18,000 »
_________
36.000
»
......... 11,100 »
Summa 330,000 kronor.
Artilleriafdelningen å Gotland.
En skolpaviljong______________________________________________
Stall för 34 stam- och 30 legde hästar jemte ridhus
Planeringskostnader in. m. ................................
Bilaga 39.
......... 40,000
kronor.
_________ 51,100
......... 3,900
»
Summa 95,000 kronor.
53
Bil. Litt. J.
Bilaga 40.
1. Göta fältartilleriregemente.
Tånga hed.
Eu befälspaviljong ............................................................................ 21,000 kronor.
Två större manskapsbaracker.............................................................. 3g 000
»
Byra matskjul _________________________________________________________________________________ 4’000
»
Två kokhus...................
3,000
»
En sjukpaviljong------------
14,200
»
Uthus ..........
5,600
»
Stallar..........
65,000
»
Förrådskjul.................
20,000
»
Planeringsarbeten________________________________
6,200
»
Summa 175,000 kronor.
Bilaga 41.
2. Svea och Norrlands fältartilleriregementen.
3 skolpaviljonger med servis och inventarier å 40,000 kronor..................... 120,000 kronor.
Eu befälspaviljong, som i midtelpartiet har vinterbostäder för skolornas befäl,
tillsamman 40 rum, samt 2:ne sommarflyglar, innehållande
20 rum .......  62,000
»
En
uthusbyggnad, innehållande proviant- och ved-bodar m. m..........''.......... 5,600
»
En köksbyggnad med vinterkök och rum för kökspersonalen samt sommarmatsalar
för hela styrkan__________________________________________________________________________ 10 500
»
Ett exercishus.........................__................................... ................ 27 500
»
En
stall- och ridhus-byggnad för 204 hästar ..............
115,000
»
En
hofsmedja och sjukstall............  22,600
»
Ett
sommarstall för 190 hästar............
28,500
»
Eu
sommarpaviljong ______________________________
15,000
»
EU
kanonförråd samt rid- och anspanns-förråd jemte rustkammare................. 100,000
»
Ett mindre tygetablissement:
Förvaltniugsbyggnad med verkstäder och förråd .....................__ 70,000
Laboratorium ______________________________________________________________ 20,000
Ammunitionsförråd .......................................................... 10,000 100,000
Planeringskostnader m. m.................................................................. 13,300
»
Summa 620,000 kronor.
54
Bil. Litt. J.
Bilaga 42,
Vaxholms fästnings- och positions-artilleriregemente.
Bn befälspaviljong...............
Två skolpaviljonger...............
Ett exercis- och ridhus______....
Ett vinterstall för 22 hästar!
Ett sommarstall för 41
» I
Ett fältförrådshus.................
Planeringsarbeten m. m.________
En skosmedja och sjukstall_____
......... 25,000
kronor.
......... 40,000
......... 66,000 »
.....’...
15,000
»
_________ 10,000
4,000
»
-....... 10,000 »
Summa 170,000 kronor.
Bilaga. 43.
Karlsborgs fästnings- och positions-artilleriregemente.
Ett stall för 80 legde hästar............................................................... 12,000 kronor.
Summa 12,000 kronor.
1. eller Göta ingeniörregemente.
Bilaga 44.
Stall lör 65 stamhästar
.....
26,000
kronor.
D:o (sommar-) för 105
legde hästar.................................  15,750
»
Rid- och exercis-hus ..................
60,000
»
Förrådsbyggnad .........
40,000
»
Planeringskostnader m. in___________
3,250
»
Summa 145,000 kronor.
En kasern ______
Eu stallbyggnad
2. eller Svea ingeniörregemente.
I Stockholm.
Bilaga 45.
...........  120,000
kronor
------------ 60,000 »
Transport 180,000 kronor.
55
Ett fordonsförråd.....................
Ett beklädnadsförråd................
Inköp af tomt, planeringar in. in.
Bil. Litt. J.
Transport 180,000 kronor.
____________ 40,000
»
____________ 12,000 »
____________ 218,000 »
Summa 450,000 kronor.
eller
å Karlberg.
Stall för 55 stamhästar___________________________________________________________________...
22,000 kronor.
D:o (sommar-) för 205 legde
hästar__________________________
30,750
»
Inredning af förråd............. ......................................................... 20,000
»
Planeringskostnader m. in..............................
2,250
»
Summa 75,000 kronor,
hvartill då kommer:
Kostnaden för pontonieretablissementets inredande till krigsskola m. m., hvilken
kan upptagas till-------------------------------------------
25,000
»
Summa 100,000 kronor.
Bilaga 46.
1., 2. och 6. trängbataljonerna.
Eu befälspaviljong af trä, innehållande 27 rum, med inventarier ........
32,000
kronor.
En skolpaviljong, vinter-________________
40,000
»
Två d:o; sommar-_________________________________...._____________________________ 30,000
»
Ett kokhus ______
5,000
»
En sjukpaviljong.........
14,200
»
Ett vinterstall för 41
hästar__________________________
16,400
»
Ett sommarstall för 30 d:o ......
4,500
»
Två förrådsbyggnader
med rid- och exercishus............................
82,000
»
Nödiga uthus _____________
7,900
»
Planeringskostnader m. m,___________________________________________________
10,000
»
Summa 242,000
kronor.
Härtill kommer tomt och exercisfält för 1. och 2. bataljonerna med för
hvardera______,_________________________________________________________________________________ 12,000 kronor,
men afgår för 6. bataljonen 34,000 för ett redan befintligt kronoförråd.
Bilaga 47.
3. trängbataljonen.
Ett vinterstall för 41 hästar............................................................... 16,400 kronor.
Ett sommarstall för 30 d:o ............................................................... 4,500
»
Två förrådsbyggnader med rid- och exercishus ..........................■............... 100,400
»
Planeringskostnader m. in___________________________________________________________________ 3,700
»
Summa 125,000 kronor.
— 56
Bil. Litt. ./.
4. trängbataljonen.
Ett vinterstall för 40 hästar________________________________________________________________ 16,000 kronor.
Ett sommarstall för 30 d:o ........................................................*....... 4,500
»
Två förrådsbyggnader med rid- och exercishus.....................
100,400
»
Planeringskostnader m. m...............
4,100
»
Summa 125,000 kronor.
Beredande af lokal för Artilleri- och Ingeniörskolan i
Stockholm __________________ 150,000
»
Summa 275,000 kronor.
5. trängbataljonen.
Två
sommarbaracker_________
30,000
kronor.
En
skolpaviljong..............
40,000
»
Ett
exercishus.....................................
27,500
■
»
Ett
fordonsförråd..................................
26,700
»
Planeringskostnader m. m____________________________________________________________________ 5,800
»
Summa 130,000 kronor.
Landtförsvarshomiténs betiinhande 111.
•57
8
Sammandrag af kostnaden för de byggnader, som erfordras för den
1. året.
2. året.
3. året.
4. året.
5.. året.
6. året.
1. Fördelningen.
1. Trängbataljonen......................................
—
—
—
80,000
60,000
80,000
Vendes fältartilleriregemente..........................
—
—
—
—
50,000
50,000
Husarregementet Konung Karl XV..................
—
—
80,000
75,000
•-
—
Skånska dragonregementet.............................
—
—
100,000
30,000
—
—
D:o husarregementet ..............................
—
—
—
—
40,000
-T"
D:o lifgrenadierregementet.......................
63,000
—
—
—
—
—
Norra Skånska infanteriregementet..................
44,000
—
—
—
—
40,000
Södra d:o
d:o
..................
■-
13,000
—
—
—
60,000
Blekinge regemente.....................................
36,000
40,000
50,000
—
—
-■-
2. Fördelningen.
2. Trängbataljonen......................................
32,000
40,000
80,000
—
—
—
2. Göta fältartilleriregemente.........................
—
—
—
—
200,000
140,000
Smålands husarregemente..............................
—
—
—
—
—
—
Östgöta dragonregemente..............................
■-
—
—
—
—
—
D:o lifgrenadierregemente.........................
73,000
—
—
—
—
—
Kronobergs regemente..................................
—
43,000
60,000
—
—
—
Jönköpings
d:o
..................................
—
—
—
—
—
—
Kalmar
d:o
..................................
—
43,000
60,000
■-
—
—
Gotlands
d:o
..................................
69,000
64,500
—
—
—
—
D:o artilleriafdelning..............................
—
—
55,000
—
—
—
3. Fördelningen.
3. Trängbataljonen......................................
—
45,000.
30,000
—
—
—
1. Göta fältartilleriregemente.........................
-—
50,000
—
—
—
—
Karlsborgs fästnings- och positions-artillerireg:te
—
—
—
—
—
—
1. Ingeniörregementet...................................
—
65,000
—
—
—
—
Vestgöte dragonregemente.............................
—
—
—
—
—
—
Skaraborgs regemente...................................
113,000
—
—
—
—
—
_
_
_
—
Vestgöta-Dals d:o ...................................
—
53,000
50,000
■-
—
—
Bohusläns
d:o ...................................
-r
—
—
—
—
60,000
Transport
430,000
456,500
565,000
185,000
350,000
430,000
_ 58 —
Bil. 50,
nya härordningens genomförande, fördelad under öfvergångstiden.
7. året.
’8. året.
9. året.
10. året
11. året.
12. året.
Summa.
Anmärkningar.
22,000
242,000
Bil. 46.
—
—
50,000
50,000
65,000
65,000
330,000
» 38.
—
—
—
45,000
—
—
200,000
» 29.
—_
—
—
—
—
—
130,000
» 30.
—
—
—
—
20,000
—
60,000
» 31.
—
—
—
—
—
'' -r
63,000
» 21.
59,000
—
—
—
—
10,000
153,000
»
3.
52,000
—
—
40,000
—
10,000
175,000
» 23.
—
—
—
—
—
10,000
136,000
» 22.
50,000
40,000
__
242,000
Bil. 46.
—
—
—
50,000
50,000
—
440,000
Se rapporten.
47,000
48,000
80,000
25,000
—
—
200,000
Bil. 33.
160,000
110,000
20,000
—
40,000
—
330,000
Se rapporten.
—
—
20,000
—
—
—
93,000
Bil. 4.
—
50,000
—
—
—
10,000
163,000
»
5.
43,000
60,000
—
—
50,000
10,000
163,000
» 6.
—
50,000
—
—
—
10,000
163,000
»
7.
—
—
—
—
—
—
133,500
» 25.
—
—
—
40,000
—
—
95,000
» 39.
50,000
125,000
Bil. 47.
—
—
75,000
50,000
—
—
175,000
» 40.
—
—
12,000
—
—
—
12,000
» 43.
—
—
—
—
—
80,000
145,000
» 44.
—
150,000
100,000
100,000
—
—
350,000
» 34.
—
—
30,000
—
—
—
143,000
m 8.
53,000
60,000
—
—
—
40,000
153,000
»»
9.
•
—
—
50,000
—
—
10,000
163,000
» 10.
65,000
-—
—
—
—
10,000
135,000
» 24.
1
479,000
528,000
537,000
422,000
265,000
265,000
4,912,500
59
Bil. 50.
1. året.
2. året.
3. året.
4. året.
5. året.
6. året.
Transport
430,000
456,500
565,000
185,000
350,000
430,000
4. Fördelningen.
45,000
30 000
25,000
9.fi noo
Vaxholms fästnings- och positions-artillerireg:te
—
_
55,000
50,000
000
60,000
53,000
60,000
53,000
50,000
5. Fördelningen.
5. Trängbatalionen................
100,000
940 om
Lifregementets husarer.........................
104,000
80,000
66,000
116,000
_
Nerikes regemente...........................
—
■-
—
—
—
—
Vermlands d:o .........
83,000
Dalregementet....................
43 000
50,000
Helsinge regemente..........................
—
—
—
-—-
0. Fördelningen.
6. Trängbataijonen...............................
—
—
—
60,000
100,000
8,000
Norrlands fältartilleriregemente......................
—
—
. —
140,000
88,000
100,000
Jeintlands hästjägareregeinente.....................
■-
—
—
--
—
. -
D:o
fältjägareregemente........................
80,000
—
73,000
—
—
—
Vesternorrlands regemente.................
70,000
78,500
—
—
—
—
Vesterbottens
d:o
98,000
100,200
Norrbottens
d:o
67 000
76 000
Oförutsedda utgifter, omkring 7 %..................
66,000
68,000
66,000
68,000
73,800
62,000
S u m in a
900,000
900,000
900,000
900,000
900,000
900,000
60
Bil. 50.
7. året.
8. året.
9. året.
10. året.
11. året.
12. året-.
Summa.
479,000
528,000
537,000
422,000
265,000
265,000
4,912,500
—
—
—
—
50,000
100,000
275,000
—
—
85,000
85,000
-—
—
170,000
—
—
—
—
36,000
36,000
72,000
■-
—
—
—
—
50,000
50,000
—
—
100,000
95,000
75,000
75,000
450,000
64,000
--
—
—
—
—
64,000
64,000
--
—
—
-.
—
64,000
--
—
—
50,000
—
—
163,000
—
—
—
—
50,000
—
163,000
—
15,000
—
—
—
10,000
128,000
—
_
__
__
_
30,000
130,000
60,000
60,000
120,000
60,000
60,000
20,000
620,000
—
—
—
—
20,000
34,000
420,000
34.000
60,000
—
—
59,000
10,000
163,000
—
—
--
—
—
10,000
93,000
—
■--
—
—
60,000
10,000
163,000
34,000
60,000
—
--
59,000
10,000
163,000
_
_
__
40,000
_
208,000
100,000
112,000
—
—
—
80,000
620,000
■—-
—
—
70,000
100,000
60,000
230,000
—
—
—
--
-—
10,000
163,000
—
—
—
—
—
10,000
158,500
—
---
—
—
—
10,000
208,200
—
---
--
10,000
—
10,000
163,000
65,000
65,000
58,000
68,000
66,000
60,000
785,800
900,000
900,000
900,000
900,000
900,000
900,000
10,800,000
Anmärkningar.
Bil. 48.
*> 42.
» 28.
» 35.
» 45.
» 27.
» 27.
» 11.
» 12.
» 13.
Bil. 49.
» 41.
» 36.
» 14.
» 15.
»'' 16.
» 17.
Bil. 46.
» 42.
» 37.
.» 18.
19.
26.
20.
61
P. M.
om exercisfälten för den nya hären.
Bil. Litt. K.
Enligt den af landtförsvarskomitén föreslagna förläggningen af hären komma de
flesta regementena att såväl under skol- som repetitions-öfningar begagna hittills brukliga,
kronan tillhöriga, öfningsfält, och derigenom varder kostnaden för anskaffande af
öfningsfält för den nya hären högst ringa; så är det, hvad fotfolket beträffar, endast
för Blekinge, Gotlands och Vesterbottens regementen, som nya fält behöfva anskaffas,
och äro dylika utsedda för Blekinge regemente å Bredåkra slätt, för Gotlands regemente
å Visborgs Kungsladugårds egor och för Vesterbottens regemente å Ytter-Hiskes.
Visborgs Kungsladugård och Ytter-Hiskes tillhöra kronan, så att för dem ej någon
annan kostnad behöfver upptagas än den, som varder nödvändig för deras apterande
till exercisfält, men för förvärfvandet af Bredåkra slätt, som tillhör enskild person,
måste äfven en tillräckligt stor inköpssumma beräknas. Enligt uppgift af Generalmajoren
m. m. A. Ryding, som undersökt Bredåkra slätt, är densamma visserligen ännu
vanlottad, hvad kommunikationer beträffar, ett fel som anläggandet af en föreslagen
jernvägslinie mellan Karlskrona och Ronneby i framtiden skulle komma att afhjelpa,
men för öfrigt särdeles lämplig till exercis- och skjut-fält och dess jordmån så ofruktbar,
att ett dylikt bör kunna lösas och apteras för en ej alltför dryg kostnad, förslagsvis
upptagen till 400 kronor per tunnland.
Af rytteriet och fältartilleriet är det de i Vadstena förlagda Östgöta dragon- och
2. Göta artilleri-regementena, för hvilka nya exercisfält behöfva anskaffas, och har jag
derför redogjort i min rapport öfver förläggningen i Vadstena.
För Vaxholms fästnings- och positions-artilleri måste öfningsfält beredas såväl å
Rindön som Vaxön.
Slutligen måste för 1. trängbataljonen exercisfält anskaffas vid Hessleholm, för
2. trängbataljonen vid Nässjö, hvilket senare dock genom denna bataljons förläggning
till Ränneslätt kan undvikas, samt för 4. bataljonen exercisfält apteras å Mariebergs egor.
Hela kostnaden för anskaffande af exercisfält synes af bil. 1.
A andra sidan medför den nu föreslagna förläggningen vissa besparingar; så
varda genom indragning af Hallands infanteribataljon Skedala hed, genom Jönköpings
regementes förflyttning till Ränneslätt Skillingaryd och genom Vestmanlands regementes
förflyttning till Utnäslöt Salbohed obehöfliga; dessa exercisfält tillhöra nu kronan,
kunna således försäljas, och torde det ej vara för högt att beräkna försäljningssumman
efter 200 kronor tunnlandet.
Försäljningssumman synes af bil. 2.
Dessutom varda de arrendeafgifter (se bil. 3), som hittills utgått för exercisfälten
vid Engelholm, Kulltorp och Gumbodahed, i följd af den nya förläggningen obehöfliga.
1
Bil. TAtt. K.
Kostnaden för nya exercisfält.
Bred&kra slätt, 100 tunnland å 400 kr.................................................. 40,000
kronor.
Visborgs kungsladugård, utvidgning till 100
tunnland å 200 kr_____________  20,000
»
Ytter-Hiskes, 100 tunland å 200 kr. (se Bil.
I''))...............  20,000
»
Vadstena, 100 tunnland å 100 kr. ..............
10,000
»
Hessleholm, 30 tunnland å 400 kr...........................................  12,000
»
Hälleberg________________
4,000
»
Vaxholm och Bindön, 30 tunnland å 300 kr..........
9,000
>»
Summa 115,000 kronor.
Bilaga 2.
Beräknad försäljningssumma för:
Skedala hed,
41,7 8
tunnland å
200 kr. ..........
8,356
kronor.
Skillingaryd, omkr.
100
d:o å d:o ............
20,000
»
Salbohed,
343
d.o å d;o ....................
68,600
»
Summa 96,956 kronor.
Bilaga 3.
Arrendeafgifter upphöra för:
Engelholm årligen_______________________________________________________________________-_____ 100 kronor.
Kulltorp
»
_____________________________________________________________________________ 150
»
Gumbodalied »
_____________________________________________________________________________ 116,37
»
Summa 366,37 kronor.
Stockholm i April 1882.
ADOLF BILLMANSON,
Kapten vid Fortifikationen. *)
*) Denna bilaga följer endast i manuskript.
2
Bil. Litt. L.
Stockholms garnison
enligt nuvarande härordning, enligt 1878 års förslag och
enligt komiténs förslag.
Underofficerare, spel och manskap.
a) Enligt nuvarande härordning.
Rekryt-  och f. b.
korpral-  skola.
Volontär-
skola.
Korpral-
skola.
Garnisons-
tjenst.
Summa.
Från 1. Januari—3. Mars.
Svea lifgarde.......................................................
—
—
—
854
854
Andra lifgardet....................................................
—
—-
—
854
854
Lifgardet till häst................................................
—
—
—
429
429
Kavaleriets volontärskola J).....................................
—
57
—
—
57
Svea artilleriregemente..........................................
_
_
_
979
979
Pontonierbataljonen ..............................................
—
—
—
510
510
Summa
—
57
—
3,626
3,683
Från 3. Mars—30. Maj.
Den 3. Mars tillkommer Lifregementets dragonkårs re-
kryt-* 2) och f.b. korpralskolor 2)— 102 man... Summa
102
57
—
3,626
3,785
Från 30. Maj—12. Juni.
Den 30. Maj afgår kavaleriets volontärskola *) — 57
102
_
_
3,626
3,728
Från 12. Juni—11. Juli.
Den 12. Juni afgår Lifregementets dragonkårs rekryt-
och f.b. korpralskolor — 102 man............ Återstår
—
—
—
3,626
3,626
Från 11. Juli—10. Oktober.
Den 11. Juli tillkommer kavaleriets volontär- '') och kor-
pralskolor '') — 101 man ......................... Summa
—
57
44
3,626
3,727
Från 10. Oktober—31. December.
Den 10. Oktober afgår kavaleriets korpralskola — 44
man.................................................... Återstår
—
57
—
3,626
3,683
Anm. På Ladugårdsgärdet ligger dessutom från 30. Maj—12. Juni Lifregementets dragonkår å befälsmöte; från
12. Juni - 3. Juli samma dragonkår å regementsmöte och under 1 månad af sommaren beväringens 1. och
2. klasser.
'') Denna skola är beräknad efter förhållandet 1881''—1882.
2) Dessa skolor äro beräknade efter medeltalet under senaste tre år.
1
Bil. Litt. L.
b) Enligt 1878 års förslag.
Under-
Garnisons-
Rekryt-
befäls-
kommen-
Summa.
skola.
skola.
derin g.
Från. 1 Januari—15. Mars.
Svea lifgarde......................................-................................
171
102
—
273
Lifregementet till fot—........................................................
171
102
—
273
TJplands regemente...............................-..............................
171
102
—
273
Södermanlands dito .............................................................
171
102
—
273
Lifgardet till häst..........................................................-.....
118
43
—
161
Lifregementets dragonkår......................................................
118
43
—
161
1. Svea artilleriregemente......................................................
258
66
—
324
1. Ingeniörregementet ..........................................................
233
151
—
384
4. Trängbataljonen...............................................................
30
28
—
58
—
—
509
509
Summa
1,441
739
509
2,689
Från 15. Mars—1. April.
Den 15. Mars afgå fotfolkets och trängens nnderbefälsskolor — 436
man ............................................................-....... Återstår
1,441
303
509
2,253
Från 1. April — 1. Maj
Den 1. April afgå rytteriets underbefälsskolor — 86 man... Återstår
1,441
217
509
2,167
Från 1. Maj—1. Juli2).
Den 1. Maj afgå artilleriets underbefälsskola och garnisonskommen-
deringen — 575 man, men tillkommer rytteriets rekrytskola —
236 man..........................-.................................. Återstår
1,677
151
—
1,898
Från 1. Juli—15. September.
Den 1. Juli tillkommer garnisonskommenderingen — 509 man Summa
1,677
151
509
3,337
Från 15. September—1. Oktober.
Den 15. September afgå fotfolkets och trängens rekrytskolor — 714
man, men tillkomma fotfolkets och trängens underbefälsskolor —
436 man....................•-.........•-...................,.......... Återstår
963
587
509
2,059
Från 1. Oktober—1. November.
Den 1. Oktober afgå rytteriets rekrytskolor — 236 man, men till-
komina rytteriets underhefälsskolor — 86 man........... Återstår
727
673
509
1,909
Från 1. November—Hl. December.
Den 1. November tillkomma fotfolkets och trängens rekrytskolor samt
artilleriets underbefälsskola — 778 man..................... Summa
1,441
739
509
2,689
Anm. Under Maj och Juni månader pågå dessutom på Ladugårdsgärdet åtskillige truppers beväringsrekrytskolor
äfvensom repetitionsöfningar med manskap tillhörande dels stammens äldre årsklasser, dels beväringens 1.
och 2. klasser.
2
Bil. Litt. L.
c) Enligt komitéas förslag.
Rekryt-
Korpral-
Sergeant-
Garnisons-
Summa.
skola.
skola.
skola.
skola.
Från 1. Januari—1. Juli.
Svea lifgarde.......................................................
142
126
16
401
685
Lifregemente! till fot.............................................
142
126
16
401
685
Lifgardet till häst ................................................
115
106
12
180
413
Lifregementets dragoner.........................................
115
106
12
—
233
1. Svea artilleriregemente.......................................
166
145
16
—
327
2. Ingeniörregementet ...........................................
190
183
14
—
387
4. Trängbataljonen................................................
58
40
6
—
104
Summa
928
832
92
982
2,834
Från 1. Juli—1. November.
Den 1. Juli afgå fotfolkets och trängens korpralskolor
— 292 man......................................... Återstår
928
540
92
982
2,542
Från 1. November—31. December.
Den 1. November tillkommer fotfolkets och trängens
korpralskolor — 292 man........................ Summa
928
832
92
982
2,834
Anm. Under Maj och Juni månader pågå dessutom å Ladugårdsgärdet åtskillige truppers beväringsrekrytskolor
äfvensom repetitionsöfningar med manskap tillhörande dels stammens äldre årsklasser, dels beväringens 1.
och 2. klasser.
Anm. Sjukvårdspersonalen är icke vid någon af ofvanstående trenne tabeller inberäknad i summorna.
3
Härens fast aflönade kader
enligt 1878 års förslag, enligt komiténs förslag och enligt nuvarande härordning,
Bil. Litt. M.
B
e
f ä
1.
C i
V
i 1
P
e i
S
O
It
a
1.
1
Officerare.
Underofficerare.
Fältläkarekåren.
Hästläkarekåren.
I
Intendenturen.
Eklesiastik-
staten.
Öfrige civile embets- och
tjenste-män.
CD
a* pv*
Es
1
!
Enligt 1878 års förslag*.
1 Generalitetet.................................
General or.
Öfverstar.
Öfverstelojtnanter och
majorer.
Kaptener och ryttmästare
samt regementsqvartermästare.
Löjtnanter och regemcnts-
adj utan ter.
Underlöjtnanter.
■
GG
<3
B
B
SO
Fanjunkare och styckjunkare.
Sergeanter, furir er, regements-
väblar och bataljonsadjutanter.
Korpraler och konstaplar.
Summa.
U1
CD
Öfverfältläkare.
Fältläkare.
w
CD
CTQ
CD
g
CD
3
ZL
tf1
so
CD
1. bataljonsläkare.
2. bataljonsläkare.
Extra läkare.
Summa.
CD
crq
o
3
CD
3
sr
p:
co
P:
K
P
Hj
CD
JBataljonshästläkare.
Sqvadronshästläkare och
hofslagare.
Extra hästläkare.
Summa.
’
! Q
1 ®
!
3
O
*-i
P
B''
3
eu
CD
3
Öfverfältintendont.
Fält- och fästnings-
intendenter.
Regementsintendenter.
Sd
®
oq
3
O
3
K"
O
B
CO*
OD
SO
M.
®
Utrednings- och förråds-
förvaltaro.
Summa.
Fältpastorer.
_ w
er* cd
P aq
St ®
fL b
o* 2
3 2-
►3 S
3 g
eu
P CD
3 3
3"
Summa.
Auditörer.
Professor, krigsarkivarie,
sekreterare, redogörare
och amanuens.
Musikdirektörer.
Regementsstallmästare.
Regemente- och mönster-  skrifvare.
Verkmästare, förvaltare
och tygskrifvare.
Summa.
Handtverkare.
Summa,
raler och vice konstaplar,
made i stamtruppens
nummerstyrka.
10
«
_
_
_
10
_
_
_
—
_
_
_
_
_
_
_
_
_
10
Generalstaben..................................
—
i
13
16
8
—
38
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
~
3
—
—
—
—
3
—
41
_
Potfolket........................................
—
26
124
520
643
392
1,705
473
2,164
2,940
5,577
1,210
—
—
26
26
21
—
73
26
—
26
52
—
26
26
—
—
26
•—
—
_
26
98
8,767
Bytteriet .....................................
—
11
22
88
121
no
352
66
440
440
946
176
—
—
11
11
—
—
22
U
n
—
—
22
—
—
—
11
—
11
22
—
11
11
—
—
—
—
—
_
_
77
1,628
Artilleriet....................................
—
G
34
126
152
90
408
1 121
454
454
1,029
138
—
—
6
6
9
—
21
6
6
—
—
12
| —
—
—
6
—
6
12
—
6
6
—
—
—
—
—
40
40
178
1,844
_
Fortifikationen.................................
—
3
8
25
34
22
92
32
136
136
304
33
—
—
2
2
—
—
4
—
2
—
—
2
—
—
—
2
—
2
4
—
2
2
—
2
—
—
—
—
2
2
445
_
Trängen.........................................
—
—
3
12
39
—
54
9
60
90
159
18
—
-
—
3
—
—
3
—
3
—
—
3
—
—
—
—
—
6
6
—
3
3
—
—
—
—
—
—
—
6
252
_
1 Vid särskilda vapen ej anstälde..........
—
—
l1)
—
—
—
1
—
—
—
—
—
i
6
—
3
6
80
96
1
—
—
10
11
j 1*)
22)3)
6
—
—
13
21
—
—
_
| 35
—
—
—
—
—
—
—
164
_
Simma
10
47
205
787
997
614
2,660
701
3,254
4,060
8,015
1,575
i
6
45
51
36
80
219
18
22
—
10
50
1
1
6
45
—
64
117
—
48
48
35
5
26
_
_''
40
71
361-
13,151
Enligt komiténs förslag.
Generalitetet...................................
10
1,6
11
10
10
-
Generalstaben.................................
—
1
13
24
—
—
38
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
4
—
—
—
—
4
_
42
_
Fotfolket .....................................
—
26
98
418
762
—
1,304
306
2,007
2,011
4,324
1,006
—
—
26
24
23
—
73
—
—
—
—
—
—
—
—
26
—
26
52
—
—
—
—
—
26
—
—
—
26
51
6,836
3,532
Bytteriet .......................................
—
5
15
80
150
—
250
60
305
305
670
130
—
—
10
5
5
—
20
10
10
—
—
20
—
—
—
10
—
10
20
70
1,180
420
Artilleriet.....................................
—
7
31
126
208
—
372
113
448
451
1,012
172
—
—
8
7
7
—
22
6
6
—
—
12
—
—
—
8
—
8
16
—
—
—
—
—
—
—
—
38
38
134
1,778
503
Fortifikationen................................
—
2
8
28
46
—
84
32
122
124
278
26
—
—
2
2
2
—
6
—
2
—
—
2
—
—
—
2
—
2
4
—
—
—
—
1
—
—
—
—
1
24
425
186
Trängen........................................
—
1
6
30
66
—
103
30
180
180
390
36
—
—
—
3
3
—
6
6
—
—
6
—
—
—
—
—
12
12
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
24
577
210
Vid särskilda vapen ej anstälde.........
—
—
l1)
—
—
—
1
—
—
—
—
—
i
6
—
—
1
60
68
1
—
6
7
I2)
I2)
7
1
—
16
26
6
28
34
34
—
—
—
—
—
—
—
170
_
Summa
10
42
172
706
1,232
—
2,162
541
3,062
3,071
6,674
1,370
i
6
46
41
41
60
195
17
24
—
6
47
1
1
7
47
—
74
130
6
28
34
34
5
26
_
_
38
69
303
11,018
4,851
1,232
Enligt nuvarande härordning. 4)
Generalitetet............1.....................
9
—
—
—
—
—
9
—
—
—
—
—
9
_
Generalstaben.................................
—
1
13
16
8
—
38
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
— •
—
—
—
—
3
—
—
—
—
3
—
41
_
Fotfolket .......................................
—
22
81
351
452
238
1,144 i
204
920
1,387*)
2,5116)
1,260°)
—
—
28
21
22
—
71
25
2
25
52
—
28
28
27
—
—
—
.—
—
—
55
5,148
1,441
Bytteriet .......................................
—
7
15
64
86
47
219
47
152
1555)
354
144
—
—
7
8
4
—
19
8
—
47
—
55
—
—
—
6
—
3
9
—
7
7
7
—
—
7
-T—
—
7
15
836
165
Artilleriet7)....................................
—
3
18
93
93
54
261
93
130
5055)
728
'' 154
—
—
3
3
6
—
12
3
3
—
—
6
—
—
—
3
1
—
4
—
6
6
3
—
—
3
—
30
33
83
1,290
_
Fortifikationen.................................
—
1
5
19
26
11
62
18
36
506)
104
14
—
—
—
2
—
—
2
—
—
—
—
- —
—
—
—
2
—
9
11
—
1
1
—
1
—
—
—
—
1
—
195
46
Trängen........................................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Vid Särskilda vapen ej anstälde...... ..
—
—
I1)
—
—
—
1
—
—
—
—
—
i
—
28)
—
—
47
50
—
—
—
—
—
1
ls)
I2)
12)9)
—
12)8)
5
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
56
—
Summa
9
34
133
543
665
350
1,734
362
1,238
2,097B)
3,697
1,572
i
—
40
34
32
47
154 |
11
3
47
—
61
1
1
1
37
3
38
CO
—
42
42
37
4
—
10
-10)
30
44
153
7,575
1,652 !
1,015
!) Chef för krigshögskolan.
2)
Desse äro uppförde å arméförvaltningens stat.
3)
Chef för militärbyrån i arméförvaltningens intendontsdepartement.
4)
Personalen vid lifbevärings- och marin-regementena är, såsom varande under indragning, ej här upptagen.
5)
Oaktadt desse tillhöra manskapsstyrkan, äro de här för jemförbarhetens skull upptagne bland underofficerare.
6)
Allt underbefäl vid Gotlands nationalbeväring, med undantag af 3 vid stamtruppen, likasom fältmusikanter och spel hafva arvoden.
i) Eeservartilleriets personal är häri inräknad.
e) Anstälde vid krigsskolan och å Karlsborg.
») Tjenstgörande vid utredningsförrådet i Stockholm.
10) Begements- och mönster-skrifvare äro, såsom varande under indragning, ej här upptagne.
Bilaga Litt. jV. 1.
Summariskt förslag
till rikets indelning1 i regementsområden,
uppgjordt under förutsättning af fotfolksregementenas fördelning till arméfördelningarna i enlighet med 1878 års förslag.
F
0 1
k m ä
n g
d
u r
n
e d
a n
S t
å e
n d
e
1 ä
n.
Antal
Till fotfolks-  regementenas
Till special-  vapnens
Till
flottans
Fördelnings- och regements-områden.
Stockholms stad.
Stockholms.
Upsala.
Södermanlands.
Östergötlands.
Jönköpings.
Kronobergs.
Kalmar.
Gotlands.
Blekinge.
Kristianstads.
Malmöhus.
Hallands.
Göteborgs och
Bohus.
Elfsborgs.
Skaraborgs.
Vermlands.
O
o
o
Vestmanlands.
Kopparbergs.
Gefleborgs.
Vesternorrlands.
Jemtlands.
Vesterbottens.
fe!
O
>-j
er1
o
ert-
c-t-
Ct>
CD
Summa.
värn-
pligtig®
i *.
stam-
och
befäls-
kadrer.
bevä-
ring.
stam-
och
befals-
kadrer.
beva-
ring.
stam-
och
befäls-
kadrer.
beva-
ring.
1. arméfördelningens:
Kronobergs
regementes......
73,000
100,000
173,000
•
Norra Skånska infanteri
d:o ......
—
—
•-
—
—
—
—
—
--
—
153,000
135,000
—
—
—
—
—
—
-—
—
—
—
—
—
—
288,000
—
—
—
—
—
—
—
Södra D:o
d:o.
d:o ......
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
280,000
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
280,000
--
—
—
—
—
—
—
Blekinge
d:o ......
—
—
■--
—
—
—
—
—-
—
159,000
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
----
—
—
159,000
—
—
—
—
—
—
—
Summa
—
—
—
—
—
—
73,000
—-
■-
159,000
253,000
415,000
--
—
--
—
---
—
—
—
—
—
—
—
—
900,000
4,500
538
2,174
537
805
100
346
2. arméfördelningens:
1. Lifgrenadierregementets ...............
--
—
—
—
217,000
—
—
—
—
—
—
--
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
-•
—
217,000
—
—
—
—
—
—
--
2.
D:o
d:o
...............
—
-—■
—
—
—
40,000
—
162,000
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
--
—
202,000
■-
—
•--
—
- ■
—
—
Jönköpings
d:o
..............
—
—
--
—
—
181,000
—
—
——
—
—
■-
25,000
—
—
—
—
—
—
—
--
—
—
—
—
206,000
—
—
—
—
—
—
—
Kalmar
d:o
...............
—
—
—
—
—
—
116,000
105,000
—
—
—
—
—-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
•-
—
221,000
—
—
—
—
—
—
_
Summa
—
•--
—
—
217,000
221,000
116,000
267,000
—
—
—
—
25,000
—
—
—
•-
—
—
—
-—
—
--
—
—
846,000
4,230
538
2,174
398
735
100
285
Tillkommer till 2. arméfördelningens:
Gotlands regementes........................
—
—
—
—
—
—
—
—
60,000
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
•-
60,000
300
67
185
28
--
5
15
3. arméfördelningens:
Skaraborgs regementes.....................
—
■--
—
--
—
—
—
—
—
—
—
—
—
——
--
252,000
--
—
--
—
—
—
—
——
•--
252,000
—
—
---
—
--
—
—
Elfsborgs
d:o
.....................
—
—
—
—
—
—
--
--
--
—
—
.-
128,000
—-
130,000
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
258,000
—
—
—
—
—
—
—
Vestgöta-Dals d:o
.....................
—
—
--
—
■--
—
—
—
•-
—
—
—
—
61,000
179,000
•-
—
—
—
—
--
—
—
—
—
240,000
—
—
—
—
—
—
—
Bohus-läns
d:o
.....................
—
—
—
—
—
—
-■
--
—
—
—
--
—
250,000
—
--
—
—
—
—
—
—
—
—
—
250,000
—
—
---
—
—
—
—
Summa
—
—
—
—
—
—
--
—
—
—
---
—
128,000
311,000
309,000
252,000
—
-—-
—
--
—
—
—
—
—
1,000,000
5,000
538
2,174
550
1,345
100
y»
293
4. arméfördelningens:
Svea lifgardets................................
235,000
—
—
—
—
—
—
—
--
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
--
—
—
235,000
—
——
—
—
—
—
- *''
Lifregementets till fot .....................
—
171,000
—
69,000
—
•-
—
—
—
—
—
-—
—
—
—
--
—
—
—
--
-—-
—
—
—
—
240,000
—
—
—
—
—
—
—
Uplands
regementes.....................
—
—
128,000
--
—
—
—
—
—
--
—
—
--
—
—-•
—
—
-—
—
—
36,000
--
--
•--
—
164,000
—
—
—
—
—
—
—
Södermanlands d:o
.....................
—
—
--
96,000
79,000
—
—
•-
—
—
—
—
—
—
■-
—
—
50,000
—
—
—
—
—
—
—
226,000
—
—
—
—
—
—
—
Vestmanlands d:o
.....................
—
—
—
-- ■
—
■-
—
—
--
—
—
—
—
—
—
•—-
—
—
155,000
25,000
—
--
—
—
—
180,000
—
•-
—
—
——
—
--—■
Summa
235,000
171,000
128,000
165,000
79,000
—
—
—
■--
—
—
—
—
--
—
—
—
50,000
155,000
25,000
36,000
—
---
—
—
1,044,000
5,220
672
2,719
526
1,060
47
196
5. arméfördelningens:
Dalregementets................................
—
—
—
—
—
—
—
--
■--
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
190,000
——
—
--
—
■-
190,000
—
—
--
--
—
—
—
Helsinge regementes .......................
—
—
—
—
--
—
—
—
—
--
—
—
—
—
—
—
--
—
—
—
190,000
--
—
—
—
190,000
—
—
—
—
—
—
—
Nerikes
d:o
........................
—
—
—
—
—
—
—
•-
—
—
—
—
—
—
--
42,000
43,000
165,000
—
•-
--
—
■-
—
—
250,000
—
—
--
—
—
—
—
Vermlands d:o
........................
—
—
—
—
—
—-
—
—
——
—
—
—
—
—
—
—
250,000
—
—
—
—
—
—
--
—
250,000
—
—
—
—
—
—
—
Summa
--
—
•--
-—
—
—
—
—
—
--
—
—
--
—
—
42,000
293,000
165,000
—
190,000
190,000
—
•-
—
—
880,000
4,400
538
2,174
4181)
1,020*)
50
200
C. arméfördelningens:
Norrbottens regementes.....................
—
--
—
—
--
--
—
■--
■-
—
---
—
—
—
—
—
—
-—
—
—
—
—
—
—
117,000
117,000
—
—
—
—
—
—
—
Vesterbottens d:o
.....................
—
■-
--
-—
—
—
--
•--
---
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
--
—
134,000
•--
134,000
—
---
—
—
—
—
—
Jemtlands
d:o
.....................
—
—
--
—
—
—
—
—
—
—
—
---
—
—
—
---
—
---
—
-•—
—
56,000
106,000
—
—
162,000
—
--
—
—
—
—
—
Vesternorrlands d:o .....................
—
-—-
—
—
—
—
—
•-
--
—
—
—
-—-
—
--
—
—
—
—
--
—
170,000
—
—
——
170,000
—-
—
---
—
—
—
—
Summa
_
_
_.
_
_
_
_
__
—
_
__
_
_
_
_
_
____
_
226,000
106,000
134,000
117,000
583,000
2,915
409
1,447
266
580
48
165
Summa summarum
235,000
171,000
128,000
165,000
296,000
221,000
189,000
267,000
60,000
159,000
253,000
415,000
153,000
311,000
309,000
294,000
293,000
215,000
155,000
215,000
226,000
226,000
106,000
134,000
117,000
5,313,000
26,565
3,300
13,047
2,723
5,545
450
1,500
26,565
Anm. 1. Folkmängdssiffrorna äro enligt den beräknade folkmängden den Bl. December 1897.
Anm. 2. Enligt ofvanstående förslag:
a)
sammanfalla län och regementsområden i 5 fall (Blekinge lan och regementsområde, Gotlands d:o d:o, Stockholms stad och Svea lifgardets regementsområde, Norrbottens d:o d:o och Vesterbottens d:o d:o);
b)
ingå hela län i ett regementsområde i 9 fall (Blekinge, Gotlands län, Stockholms stad och län, Upsala, Yestmanlands, Norrbottens, Vesterbottens och Jemtlands län);
c)
ingå
län i två regementsområden
i 16 fall samt i intet fall i 8 eller flera regementsområden (Södermanlands,
Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Kristianstads, Malmöhus,
Hallands,
Göteborgs och Bohus, Elfsborgs, Skaraborgs, Vermlands,
Örebro,
Kopparbergs, Gofleborgs och Vesternorrlands län);
d)
falla
hela regementsområden inom ett län i 13 fall (Södra Skånska infanteriregementets, Blekinge, 1. Lifgrenadier-, Gotlands, Skaraborgs, Bohus-läns regementes, Svea
lifgardets, Dal-,
Helsinge,
Vermlands, Norrbottens, Vesterbottens och Vesternorrlands
regementsområden);
e)
ingå
regementsområden i 2 län i
12 fall (Kronobergs, Norra Skånska infanteri-, 2. Lifgrenadier-, Jönköpings,
Kalmar, Elfsborgs, Vestgöta-Dals, Lifregementets till fot,
Uplands, Södermanlands,
Vestmanlands och Jemtlands regementsområden);
f)
ingå
regementsområden i 3 län i
2 fall (Södermanlands och Nerikes regementsområden).
*) Deraf 125 till rekrytering af inom 4. arméfördelningen förlagda positions- och fältnings-artilleri samt ingeniörtrupper.
''
2)
»
325 » d:o
d:o
d;o
d:o
d:o.
Bilaga Litt. N~. 2,
Summariskt forsla g
till rikets indelning i regementsområden,
uppgjordt under förutsättning af fotfolksregementenas fördelning till arméfördelningarna i enlighet med komiténs förslag.
Fördelnings- och regements-områden.
S
0
1
1. arméfördelningens :
Skånska lifgrenadierregementets..
Norra Skånska infanteri d:o
Södra D:o
d:o
Blekinge
d:o
Summa
2. arméfördelningens:
Östgöta lifgrenadierregementes.
Kronobergs
d:o
Jönköpings
d:o
Kalmar
d:o
Summa
Tillkommer till 2. arméfördelningens:
Gotlands regementes.........................
3. arméfördelningens:
Skaraborgs reg
ymontos ...
Elfsborgs
d:o
Vestgöta-Dals
(1:0
Bohus-läns
d:«
Summa
4. arméfördelningens:
Svea lifgardets........................
Hifrogementets till fot..............
Uplands regementes...........
Södermanlands d:o ..............
Vestmanlands d:o ..............
Summa
5. arméfördelningens:
Dalregementets........................
Helsinge regementes................
.Verke
d:o ................
Vermlands d:o ................
Summa
0. arméfördelningens:
Norrbottens regementes.
Vesterbottens d:o
Jemtlands
d:o
Yesternorrlands d:o
Summa
Summa summarum
GO
c-t
O
o
pr
-
ci
►ö
235,000
235,000
171,000
171,000
128,000
128,000
F
O 1
k in ä
n g
d
u r
n
e cl
a n
s t
cl
G
11 cl
e
1 ä
11.
Antal
värn-
pligtige
1 %•
Till fo
regemo
tfolks-
ntenas
Till special-  vapnens
Ti
flott
11
ans
Södermanlands
O
CO
crt-
CD
Crq
O:
P*
CO**
c-i
O:
pt1
C:
3’
CTQ
CO
d
o
cd
crq
CO
w
p
p
Q
o
p
g
CD
PT
crq
CD
W
jo*
co
<rt-
P
Pa
GQ
b*
p
B .
Bil
CO
ffi
P
CO
O
C:
u-j O
2- p
B
o
o
w
5?
o
crq
Cd
W
PT
P
P
er
o
crq
C/J
CD
Ba
O
CD
er
o
CD
C/J
ert-
P
P*
Pa
C/J
O
P
CD
eg
O
CD
P2
CD
er
o
c/q
eu
<4
CD
C/J
CD
O
P
eu
CD
B
Pa
CO
<{
CD
CO
CD
O
et-
CD
3
O
o*1
O
CD~
C/J
ep
stain-
och
hefäls-
kadrer.
bevä-
ring.
stam-
och
liefals-
kadrer.
bevä-
ring.
stam-
ocli
befäl s-
kadrer.
bevä-
ring.
188,000
50,000
238,000
___
_
65,000
175,000
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
---
—
240,000
—
—
—
—
—
__—
—
__
_
240,000
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
240,000
—
—
—
—
—
—
—
23,000
__
159,000
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
182,000
—
—
—
—
—
—
•--
--
—
—
—
23,000
—
159,000
253,000
415,000
50,000
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
900,000
4,500
538
2,174
537
805
100
346
192,000
__
192,000
—
—
—
—
•-
—
—
_
—
189,000
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
-—
—
189,000
—
—
221,000
_
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
221,000
_
244,000
_
--
—
--
—
—
—
—
—
—
—
—
—
•-
—
—
—
244,000
—
—
—
846,000
4,230
538
2.174
398
735
100
285
—
192,000
221,000
189,000
244,000
00,000
_
_
_
__
—
—
—
—
—
—
60.00.0
300
67
185
28
—
5
15
•294,000
294,000
_
__
—
—
—
—
103,000
—
140,000
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
243,000
—
—
—
—
—
—
—
__
_
_
—
—
—
—
—
—
61,000
169,000
—
—
—
—
—
—
—
—
-—
—
230,000
—
_
_
—
—
—
—
—
250,000
—
—
—
—
—
—
—
—
• -
—
—
250,000
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
103,000
311,000
309,000
294,000
—
—
—
—
—
—
—
—
1,017,000
5,085
538
2.174
550
1,345
no
368
235,000
_
_
_
—
—
—
__
_
200,000
_
—
—
—
—
—
--
29,000
—
—
—
■-
--
—
—
---:
—
*
_
__
__v
—
—
—
—
36,000
—
—
—
—
164,000
—
—
—
—
—
—
—
_
240,000
_
__
—
—
—
--
—
13G.000
104,000
—
—
—
—
—
—
_
__
_
—
—
—
—
—
—
—
—
25,000
155,000
—
—
—
—
—
—
180,000
—
1(15,000
104,000
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
25,000
155,000
—
36,000
—
—
—
—
1,019,000
5,095
672
2,719
500
961
47
196
215,000
_
215,000
_
_
_
—
—
—
—
____
_
_
—
—
—
—
—
—
190,000
—
—
—
• -
190,000
—
—
—
—
—
—
—
__
_
__
—
—
—
—
70,000
190,000
—
—
—
—
—
—
—
260.000
—
—
—
—
---
—
__
__
__
__
—
---
—
—
—
223,000
—
—
—
—
—
—
—
223,000
—
—
—
—
--
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
293,000
190,000
—
215,000
190,000
—
—
—
—
888,000
4,440
538
2,174
4441)
1,119-)
40
125
117.000
117,000
_
—
—
—
—
—
__
_
_
—
—
—
—
—
—
134,000
—
134,000
—
—
—
—
-—
—
—
_
_
__
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
56,000
106,000
—
—
162,000
—
—
—
—
—
—
—
_
_
_
__
—
—
—
--
—
l —-
—
—
—
—
—
—
170,000
---
—
—
170,000
—
—
—
—
—
|
_
__
226,000
106,000
134,000
117,000
583,000
2,915
409
1.447
266
580
48
1G5
165,000
296,000
| 221,000 189,000
207,000
(10,000
i 159,000
253,000
415,000
153,000
311,000
1 309,000
294,000
293,000
215,000
155,000
215,000
226,000
226,000
106,000
134,000
117,000
5,313,000
26,565
3,300
13,047
2,723
5,545
j 450
1,500
2G,565
Anm. 1. Folkmängdsssiffrorna äro enligt den beräknade folkmängden den 31. December 1897.
Anm. 2. Enligt ofvanstående förslag:
Enligt ofvanstående förslag:
0,
,, ,
, ,
, c, T -t a + c i \
a)
sammanfalla län och regementsområden i 8 fall (Jönköpings, Kronobergs, Gotlands, Skaraborgs, Norrbottens och Vesterbottens län och regementsområden, Kopparbergs län och Dalregementets område, Stockholms stad och Svea LHgardets område):
b)
ingå hela län i ett regementsområde i 13 fall (Blekinge, Kronobergs, Jönköpings, Gotlands, Skaraborgs, Stockholms, TJpsala, Vestmanlands, Kopparbergs, Norrbottens, Vesterbottens och Jemtlands lön samt Stockholms stad):
. _
......... .........
..
...  ■
.•> f. i ■■ i  tt ■...:— :i 11. ,n... .i. T'''', i..... i\. ri.r 1,, ,1,, s: r,
in r_. i... i-,
I: r.r.r. ro i.;: 11 Rnhns Varmlands. Örebro. Gefleborcs och 1 ostemo
■egementsområden);
;sområden).
) Deraf 151 till rekrytering af inom 4. arméfördelningen förlagda positions-artilleri och ingeniörtrupper.
i) ,,
427 » d:o
d:o
d:o
d:o
d:o,
Bil. Litt. 0. 1. a.
Ordinarie aflöning^- och hästersättnings-kostnader för det fasta befälet enligt 1878 års förslag.
Antal befäl af
Per person
cd’
Elästmedel.
ö
e+-
crq
>0
aq
cd
Cp
a
crq
o
3
u.
V—1
O:
CfQ
P
i=b
P
ce
B
B
Per person.
ÄOq’
hj
CD
3
P O ®
O
et-
CD
o:
SOS
P
ce
fcH
o:
Crq
SO
SO
a
a
2.crq
g
CD
C:
c-f-  CD
t-t.
rJJ
_ g-
p
g s$
SO
oq
Ui
P
S- sr —
§- ®
§
S
CD
C"f~
d-
CD
cd’
p
►ö
CD
d
O
q
pa
2
3
a*
oq
CD
oq
a OS
crq 2.
g ~
a aq
T
so
qq
Oq
crq
p
2-aq fcS
m a ©
S «££ sl-
• • CD ct
a V
So
Oq
CD
O
a
g
P
So: p-
3
a crq
£+5
CD
P-
O
Generaler i ständig tjenstgöring .......................................................................
10
—
--
_
_
__
10
8,000
2,190
1,125
_
11,315
80,000
21,900
11,250
_
113,150
10 å 1,200
1,095
2,295
12,000
10,950
22,950
C 10 å 1,125
•—
8,950
]
/ 11 å 1,200
1,095
2,295
1
Öfverstar
d:o
d:o
........................................................................
1
26
11
6
3
—
47
6,000
1,825
3 å 1,050
| 33 å 900
8,875
8,725
| 282,000
85,775
44,100
—
411,875
| 33 å 800
730
1,530
f 40,800
37,230
78,030
I 3 å 400
365
765
jj
l 1 in natura.
—
7,825
J
Öfverstelöjtnanter d:o
d:o
.......................................................................
3.
—
—
4
3
—
10
4,000
1,460
j
8 å 825
l
2 in natura.
_
6,285
5,460
J 40,000
14,600
6,600
-—-
61,200
( 7 å 800
l 3 ii 400
730
365
1,530
765
j 6,800
6,205
13,005
i 11 å 1,200
1,095
2,295
I
D:o
tjenstgörande vid repetitions- och kader-öfningarna ......................
—
26
11
9
—
—
46
4.000
160
—
600
4,760
184,000
7,360
—
27,600
218,960
| 9 å 800
730
1.530
|i 30,800
28,105
58,905
•
(
1 å 641.25
5,661.25
|
I 26 ä 400
365
765
1
Majorer i ständig tjenstgöring...........................................................................
10
—
---
7
5
3
25
3,500
1,460
) 13 å 600
i 6 å 450
* -
5,560
5,410
|
87,500
36,500
11,141.25
—
135,141.25
1 17 å 800
\ 8 å 400
730
365
1,530
765
| 16,800
15,330
32,130
[
5 in natura.
—
4,960
J
i 11 ii 1,200
1.095
2,295
Eko tjenstgörande vid repetitions- och kader-öfningarna.....................................
--
98
11
14
—
123
3,500
160
•-
500.
4,160
430,500
19,680
—
61,500
511,680
| 14 it 800
730
1.530
> 63,600
58,035
121,635
1 98 å 400
365
765
1
( 27 å 337.50
—
4,232.50
Kaptener af 1. klassen i ständig tjenstgöring ......................................................
16
—
—
22
8
—
46
2,800
1,095
|
2 ä 320.02
—
4,215.02
128,800
50,370
12,093.7 4
_
191,263.7 4
16 ;i 700
730
1.430
11,200
11,680
22,880
1 13 ä 180
—
4,075
l 4 in natura.
—
3,898
Eko
d:o
tjenstgörande vid repetitions- och kader-öfningarna ................
—
247
44
41
7
6
345
2,800
120
—
400
3,320
966,000
41,400
—
138,000
1,145,400
44 å 800
730
1,530
35,200
32,120
67,320
11 å 337.50
—
3,232.50
|
D:o
af 2. klassen i ständig tjenstgöring........................................................
__
_
__
23
5
_
28
1.800
1,095
2 a 320.62
—
3,215.02
1 50,400
30,0(30
6,333.74
87,393.7 4
11 å 180
‘ -
3,075.
4 in natura.
—
2,895
U:o
d:o
tjenstgörande vid repetitions- och kader-öfningarna.................
—
247
33
40
5
0
331
1,800
120
—
200
2,120
595,800
39,720
•-
66,200
701,720
33 å 800
730
1,530
26,400
24,090
50,490
i 6 å 337.50
__
3,232.50
|
< 11 å 800
26
11
| 66,600
)
40,515
7,866.24
730
1,530
j 19.200
Kegementsqvartemaästare i ständig tjenstgöring ....................................................
—
—
—
—
37
1,800
1,095
|
2 å 320.02
—
3,215.0 2
—-
115,001.24
\ 26 å 400
365
765
17,520
36.720
1 29 ä 180
—
3,075
i 17 å 225
—
2,355
1
Löjtnanter af 1. klassen
d:o
d:o
...................................................
8
■-
—
17
G
—
31
1,200
730
J 2 ä 213.75
--
2,343.75
[
37,200
22,630
5,152.50
_
64,982.5 0
8 n 700
730
•1,430
5,600
5,840
11,440
8 ä 112.50
—
2,242.50
f 4 in natura.
—
2,130
J
Eko
d:o
tjenstgörande vid repetitions- och kader-öfningarna.............
—
298
55
59
. 14
18
444
1.200
80
—
120
1,500
532,800
35,520
—
53,280
621,600
55 it. 700
730
1,430
38,500
40,150
78,650
i [1 å 225
—
2,355
)
Kegementsadjutanter af 1. klassen i ständig tjenstgöring........................................
---
—
—
—
—
3
3
1,200
730
|
1 å 112.50
—
2,242.50
r 3,600
. 2,190
337.50
--
6,127.50
—
—
_
—
—
__
26
1,200
80
[
1 in natura.
—
2,130
J
44,400
2,960
| 11 å, 700
730
1,430
D:o
d:o
tjenstgörande vid repetitions- och kader-öfningarna
—
11
-.
—
—
37
—
200
1,480
*
7,400
54,760
l 26 ii 400
365
765
j 18,100
17,520
35,620
1
9 a 225
—
1,855
16
|
1 å 213.75
1.843.7 5
Löjtnanter af 2. klassen i ständig tjenstgöring ..................................................
''
5
—
21
900
730
i 8 å 112.50
—
1,742.50
18,900
15,330
3,138.75
—
37,368.7 5
—
—
—
—
—
—
l 3 in natura.
—
1,630
Eko
d:o
tjenstgörande vid repetitions- och kader-öfningarna...........
—
298
55
60
9
18
440
900
80
--
120
1,100
396,000
35,200
—
52,800
484,000
55 å 700
730
1,430
38,500
40,150
78,650
Kegementsadjutanter af 2. klassen d:o
d:o
d:o
............
—
21
—
—
--
—
21
900
80
—
200
1,180
18,900
1,680
--
4,200
24,780
21 å 400
365
765
8,400
7,665
16,065
Underlöjtnanter i ständig tjenstgöring ................................................................
—
--
—
37
10
—
47
600
730
in natura.
—
1,330
28,200
34,310
—
—
62,510
—
--
—
—
—
_
D:o
tjenstgörande vid repetitions- och kader-öfningarna ........................
—
392
no
53
12
—
567
600
80
:-
120
800
340,200
45,360
—
68,040
453,600
Ilo ii 700
730
1,430
77,000
80,300
157,300
23 å 150
—
1,235
1
12 å 101.25
■__
1,186.25
1
39,785
Fanjunkare i ständig tjenstgöring........................................................................
93
16
—
109
720
365
54 å 54
—
1,139
i 78,480
I
7,581
—
125,846
—
—
—
—
—
—
20 in natura.
‘ -
1,085
Eko
tjenstgörande vid repetitions- och kader-öfningarna..........................
—
473
66
28
16
9
592
720
40
—
300
1,000
426,240
23,680
•-
177,600
627,520
—
—
—
__
__
_
Sergeanter af 1. klassen
d:o
d:o
d:o
.................................
—
1,082
220
227
68
30
1,627
360
16
—
200
576
585,720
26,032
——
325,400
937,152 .
—
—
—
_
_
_
D:o
af 2. klassen
d:o
d:o
d:o
...... ..........................
—
1,082
220
227
68
30
1,627
240
16
--
120
376
390,480
26,032
•--
195,240
611,752
—
—
—
_
_
_
Korpraler
d:o
d:o
d:o
................................
—
2,940
440
454 1
136
90
4,060 ''
150
10
—
120
280
609.000
40,600
—
487,200
1.136,800
—
—
—
_
_
_
Summa
—
—
—
- i
1
—
—
- |
—
- |
—
—
6,421,720 |
739,789
115,614.72
1,664,460
8,941,583.72 1
— |
—
- 1
448,900
432,890
881,790
Anm. Underbefälet åtnjuter, då det är inkalladt till tjenstgöring vid trupp, underhåll, beklädnad och utredningspersedlar.
Bil. Litt. 0. 1. b.
Kostnader för bestridande af tillfälliga aflöningsförmåner för det fasta befälet under tjenstgöring
vid rekryt-, underbefäls- och beväringsrekryt-skolor enligt 1878 års förslag.
Antal
befäl af
5''
c5
SS
2
C-J.
W
Dagaflöning.
g
O
O
it
»»:
Ö
aq
I
O
►3
SO
3
p
Majorer.........
tjenstgörin
g 365 — 40 = 325 dagar...........................
—
—
6
__
_
6
|
7,800
D:o .........
))
90 — 30= 60
» ...........................
—
--
6
—
—
6
å 4 kr.
j 1,440
—
ILO .....
»
60 — 30— 30
25
25
l 3,000
Kaptener ......
510 — 80 — 430
11
11
ILo
))
865 — 40 — 825
12
10
99
l):o
))
315—40 = 275
)) ...........................
26
—
—
26
21,450
_
I):o
n
180
)) .................
25
—
_
_
_
25
13,500
_
å 3 kr.
I):o
......
180 — 40 — 140
3
3
1,260
D:o
90 — 30— 60
24
4
99,
I):o
90 — 40— 50
11
9
20
I):o
... .
»
60 — 30— SO
102
102
Q 1ftO
Löitnanter och underlöitnanter
»
510 — 80 — 430
55
55
ATI (*no
I):o
d:o
»
365 — 40 — 325
66
28
94
-mn
D:o
d:o
»
815 — 40 — 275
150
6
150
«no
D:o
(l:o
180
99
22
12
133
47,880
a 2 kr.
I):o
(l:o
»
180 — 40 = 140
»
—
—
--
—
3
3
840
—
l):o
(1:0
»
90 — 30— 60
79
7
79
9 439
l):o
d:o
»
90 — 40= 50
» ..........................
—
44
27
71
7,100
__
l):o
(l:o
60 — 30— 30
))
?,31
331
1Q ROO
Fanjunkare ....
»
510 — 80 = 430
» ...........................
11
__
—
_
u
JL
4,730
_
l):o
»
365 — 40 — 325
12
10
22
7 150
I):o
. .
»
315 — 40 = 275
)) ..........................
26
—
—
26
7,150
—
D:o
)>
180
» .........................
25
—
—
—
—
25
å 1 kr. ''
4,500
—
I):o
»
90 — 30= 60
)) ... .......................
—
■-
16
4
—
20
1,200
—
D:o
»
90 — 40= 50
)> ...........................
--
11
—
—
9
20
1,000
—
l):o
n
G0 — SO— 30
10?
102
9 om
Sergeanter .....
n
510 — SO = 430
» ..........................
77
_
—
—
77
13,244
_
ILo
»
365 — 40 = 825
» ..........................
—
—•
00
52
—
112
14,560
—
ILo
»
315 — 40 = 275
» ...........................
154
—
—
-:
6
160
17,600
—
ILO
»
180
„
99
22
18
_
_
139
10,008
_
å 0,4 0 kr.
l):o
.....
”
ISO — 40 = 140
» ...........................
—
—
—
—
6
6
336
—
ILo
»
90 — 30= 60
» ...........................
—
■-
96
24
—
120
2,880
—
l):o
»
90 — 40= 50
m
....................
—
55
—
—
48
103
2,060
—
ILO
»
60 — 30= 30
» ...........................
613
--
—
—
•-
613
7,356
—
Korpraler........
510 - 80 = 430
» .....................
—
88
—
—
--
88
9,460
—
D:o
........
»
365-40 = 325
» ...........................
—
—
60
96
—
156
12,675
D:o
........
»
315 — 40 = 275
» ...........................
334
—
—
—
9
343
23,581
25
ILo
........
180
n
.........
125
_
18
_
_
143
6,435
_
ä 0,25 kr.
1 bo
........
"
ISO — 40 = 140
» ...........................
—
—
—
—
9
9
315
—
11:0
»
90 — 30= 60
» ...........................
—
—
120
40
—
160
2,400
—
D:o
........
»
90 — 40= 50
» ..........................
—
06
—
--
72
138
1,725
—
D:o
........
»
60 — 80= 30
» ...........................
1,326
—
—
—
—
1,326
9,900
—
Summa
—
—
—
—
—
—
543,955
25
Anm. 1. Härtill kommer inqvartering in natura för såväl befäl som underbefäl.
Anm. 2. Underbefälet åtnjuter under tjenstgöring vid trupp underhåll, beklädnad och utredningspersedlar.
Anm. 3. De gjorda afdragen (respektive SO, 40 och 80 dagar) å skolornas bestämda längd motsvara den tid, under hvilken de sammanfalla med kader- och repetitionsöfningar
och för hvilken dagaflöning redan blifvit beräknad i Bil. Litt. O. 1. a.
Anm. 4. 13,975 kronor i dagaflöning och omkring 8,500 kronor i inqvartering samt 17,160 kronor i hästmedel utgå för tillfällig kommendering af officerare och underofficerare
i fördelningsstaber m. m.
Bilaga Litt. 0. 2. a
Ordinarie aflöning- och hästersättnin^s-kostnader för det fasta befälet enligt komiténs förslag.
Antal befäl v i cl
Per
person.
PH
H
CD*
H ä
s t in
e d e
1.
u
p
crq
p
P
ca
e-t-
Q
OQ CD
i—<
crq
I-H
H
c-t-
CD
CTQ
0:
U2
0
Per 1 ersoD.
O?ti>o
C p
Hej
CD
ö
2. <2
*= 0''
CO
P
tfa
0:
crq
ca
eg
B
1-1 t-i
Hd
>h p
p p
f-S.
CD
P O
o
O
ert-
CD
c+-
c+-
CD
HJ.
CD*
<H-
CD*
>-s_
cd''
ert-
oT
d~
ih
£
CD
►H
p:
CTQ
cd
0
B
B
P
O:
CD
crq
p
tfa
0:
Oq
P= p
c4-  0 O
£!''
GG
P GG
B>(f
crq |
p g*
* crq
GG
0
B
B
p
qq
ca
p:
ert-
qq
CD
B.
B’
Oq
P
Hl
B
p
01
CO
„
S-
p:
H*
g.O:»2,
& ” Cé0^-
3-
B
Hd
p
P
crq
O
CD
CO
P
a
B
g-g
P= ef
GO g
i-i
P
crq
CD
B
CD
p-
CD
0
B
g
p
p"
P
CD
^ crq
10
8,000
2,190
( 5 å 1,100
^ 11,290
Generaler i ständig tjenstgöring................................................................................................................
10
( 5 å 900
i 11,090
80,000
21,900
10,000
—
111,900
10 ä 1,200
10 å 1,095
2,295
12,000
10,950
22,950
(10 å 1,100
( 8,925
/ 5 å 1,200
i 5 ii 1,095
2,295 1
Öfverstar i d:o
d:o.................................................................................................................
i
2G
5
7
2
1
42
6,000
1,825
<30 å 900
—
| 8,725
252,000
76,650
38,000
—
366,650
(34 å 800
<34 ii 730
1,530 |
34,400
31,390
65,790
l 2 in natura.
{ 7,825
1 3 å 400
( 3 ii 365
765 1
| 1 å 1,100
i 7,925
Öfverstelöjtnanter och regementschefer i ständig tjenstgöring.........................................................................
—
—
5
1
—
—
G
5,000
1,825
< 4 ä 900
—
| 7,725
30,000
10,950
4,700
—
45,650
j 5 k 1,200
( 1 ä 400
( 5 ii 1,095
( 1 å 365
2,295
700 j
6,400
5,840
12,240
t 1 in natura.
1 6,825
5,000
1,460
( 1 å 900
( 7,360
I):o
trängbataljonschefer i ständig tjenstgöring..........................................................................
■
~~
—
3
3
( 2 in natura.
—
( 6,460
15,000
4,380
900
—
20,280
3 å 400
3 ii 365
765
1,200
1,095
2,295
fil å 800
| 6,260
ill å 800
(28 ä 400
(pl å 730
(28 ii 365
1,530
700 |
D:o
i ständig tjenstgöring......................................................................................................
3
25
- .
8
3
—
39
4,000
1,460.
<26 å 600
l 2 in natura.
—
■ 6,060
1 5,460
156,000
56,940
24,400
—
237,340
20,000
18,250
38,250
D:o
tjenstgörande vid 30 dagars repetitionsöfningar och vid inskrifningsväsendet...........................
—
1
—
—
—
—
1
4,000
120
—
960
5,080
4,000
120
—
960
5,080
1 å, 400
1 å 365
765
400
365
765
4,000
1,460
( 1 å 600
( 6,060
Majorer och trängbataljonschefer i ständig tjenstgöring........................ ...................................... ................
—
—
3
3
( 2 in natura.
—
( 5,460
12,000
4,380
600
—
16,980
3 11,
400
3 ii 365
765
1,200
1,095
2,295
<15 å 600
( 5,920
1 5,560
j 5,410
j lO å 1,200
|10 å 1,095
2,295 1
D:o i ständig tjenstgöring........... .......................................................................................................
10
2‘)
10
7
5
—
34
3,500
1,460
112 å 450
2 å 960
119,000
49,640
14,400
1,920
184,960
<17 k 800
<17 å 730
1,530 l
28,400
25,915
54,315
{ 7 in natura.
t 7 ii 400
l 7 å 365
765 j
[ 4,960
D:o tjenstgörande vid 30 dagars repetitionsöfningar och vid inskrifningsväsendet.........................................
—
47
—
—
—
—
47
3,500
120
—
9G0
4,580
164,500
5,640
—
45,120
215,260
47 å 400
47 ii 365
765
18,800
17,155
35,955
D:o
d:o
d:o
d:o
och expeditionsförande.................................................
—
—
—
15
—
—
15
3,500
120
—
600
4,220
52,500
1,800
---
9,000
63,300
^10 å 800
( 5 å 400
(10 å 730
( 5 k 365
1,530
700 |
10,000
9,125
19,125
D:o
d:o
eko
d:o
och disponible............................................................
—
22
—
—
—
—
22
3,500
120
—
480
4,100
77,000
2,640
—
10,560
90,200
22 å 400
22 ii 365
765
8,800
8,030
16,830
D:o
d:o
d:o
d:o
..............................................................................
—
1
—
—
—
—
1
3,500
120
—
—
3,620
3,500
120
—
—
3,620
1 ii 400
1 å 365
765
400
365
705
20
10
36
1,800
1,095
( 6 å 300
( 3,195
64,800
^10 ii 800
(10 ii 730
1,530 1
Hegementsqvartermästare i ständig tjenstgöring..........................................................................................
—
—
(30 k 200
l 3,095
39,420
7,800
—
112,020
(26 å 400
(26 å 365
765 |
18,400
16,790
35,190
( 4 å 250
(22 å 150
j 2,660
(lä 730
(25 å 365
1,430
700 |
Begementsadjutanter af 1. klass i ständig tjenstgöring.................................................................................
252)
1
-
26
1,200
730
1 å 480
J 2,180
l 2,080
31,200
18,980
4,300
ISO
54,960
\ 1 a 700
k 400
10,700
9,855
20,555
D:o
» 1.
» tjenstgörande vid 30 dagars repetitionsöfningar.................................................
—
l3)
9
—
—
—
10
1,200
60
—
1 å 480
( 1J40
( 1,260
12,000
600
—
480
13,080
^ 9 ii 700
( 1 ii 400
( 9 å 730
( 1 å 365
1,430 )
765 \
6,700
6,935
13,635
j 2 å 200
i 1,730
D:o
» 2.
» i ständig tjenstgöring...................................................................................
—
2
—
—
~
6
8
800
730
< 4 å 100
—
( 1,630
6,400
5,840
600
—
12,840
2 ii 400
365
765
800
730
1,530
l 4 in natura.
( 1,530
D:o .
» 2.
» tjenstgörande vid 30 dagars repetitionsöfningar och vid inskrifningsväsendet......
—
48
—
—
—
—
48
800
60
—
480
1,340
38,400
2,880
—
23,040
64,320
48 ii 400
365
765
19,200
17,520.
36,720
(32 k 400
( 4,295
Kaptener af 1. klass i ständig tjenstgöring..................................................................................................
12
—
—
21
11
3
47
2,800
1,095
8å 300
—
| 4,195
131,600
51,465
15,200
—
198,265
12 å 700''
730
1,430
8,400
8,760
17,160
l 7 in natura.
l 3,895
D:o
»1.
»
tjenstgörande vid 30 dagars repetitionsöfningar och vid inskrifningsväsendet........................
—
96
—
—
—
—
96
2,800
90
—
720
3,610
268,800
8,640
—
69,120
346,560
—
—
—
—
—
_ ;
D:o
»1.
»
d:o
d:o
d:o
och expeditionsförande.................................
—
94
40
42
—
9
185
2,800
90
—•
480
3,370
518,000
16,650
-—
88,800
623,450
40 ä 800
730
1,530
32,000
29,200
01,200
D:o
» 1.
»
d:o
d:o
d:0
och disponible............................................
—
G
—
—
—
—
6
2,800
90
—
360
3,250
16,800
540
-—-
2,160
19,500
—
—
—
—
—
__
D:o
» 1.
»
d:o
d:o
d:o
.............................................................
—
—
—
—
5
—
5
2,800
90
—
—
2,890
14,000
450
—
—
14,450
--
—
—
—
—
--
129 k 300
( 3,195
D:o
» 2.
» i ständig tjenstgöring........................................................................................
12
—
—
21
7
3
43
1,800
1,095
7a 200
—
3,095
77,400
47,085
10,100
---
134,585
12 å 700
730
1,430
8,400
8,760
17,160
1 7 in natura.
1 2,895
D:o
» 2.
» tjenstgörande vid 30 dagars repetitionsöfningar och vid inskrifningsväsendet......................
—
96
—
—
—
—
96
1,800
90
—
720
2,610
172,800
8,640
—
69,120
250,560
--
—
—
—
—
_
p);0
„ 2.
»
d:o
d:o
d:o
och expeditionsförande ...........................
—
—
9
9
—
3-
21
1,800
90
—
488
2,370
37,800
1,890
—
10,080
49,770
9 å 800
730
1,530
7,200
6,570
13,770
D:o
» 2.
»
d:o
d:o
d:o
och disponible.......................................
—
4
21
24
—
12
61
1,800
90
—
360
2,250
109,800
5,490
—
21,960
137,250
21 å 800
730
1,530
16,800
15,330
32,130
D:o
» 2.
»
d:o
d:o
d:o
.........................................................
—
96
—
9
5
no
1,800
90
—
—
1,890
198,000
9,900
—
—
207,900
—
—
—
—
—
—
r39 å 250
( 2,180
Löjtnanter af 1. klass i ständig tjenstgöring...............................................................................................
—
—
—
36
17
—
53
1,200
730
i 12 å 150
—
< 2,080
63,600
38,690
11,550
—
113,840
—
—
—
—
—
—
l 2 in natura.
l 1,930
D:o
» 1.
» tjenstgörande vid 80 dagars repetitionsöfningar och disponible......................................
—
35
9
—
—
—
44
1,200
60
—
360
1,620
52,800
2,640
—
15,840
71,280
9 ii 700
730
1,430
6,300
6,570
12,870
D:o
»1.
»
d:o
d:o
d:o
...........................................................
—
259
61
71
11
30
432
1,200
60
—
—
1,260
518,400
25,920
—
—
544,320
61 å 700
730
1,430
42,700
44,530
87,230
D:o
» 2.
» i ständig tjenstgöring.................................................................................................
—
—
—
Cl
7
—
68
800
730
(57 å 200
(11 å 100
—
( 1,730
( 1,630
54,400
49,640
12,500
—
116,540
—
---
—
—
—
—
H:o
» 2.
» tjenstgörande vid 30 dagars repetitionsöfningar och disponible.........................................
—
32
—
—
—
—
32
800
60
—
360
1,220
25,600
1,920
—
11,520
39,040
—
—
—
—
—
—
D:o
» 2.
»
d:o
d:o
d:0
.............................................................
—
360
70
40
11
30
511
800
60
—
—
860
408,800
30,660
—
—
439,460
70 å 700
730
1,430
49,000
51,100,
100,100
(12 å 150
( 1,235
Fanjunkare i ständig tjenstgöring...............................................................................................................
—
51
10
48
20
7
136
720
365
i 28 k 100
—
< 1,185
97,920
49,640
4,600
--
152,160
—
—
--
-r-
—
—
(96 in natura.
l 1,085
D:o
tjenstgörande vid 30 dagars repetitionsöfningar och bataljonsadjutanter vid inskrifningsväsendet............
—
50
—
—
—
—
50
720
30
—
360
1,110
36,000
1,500
—
18,000
55,500
—
—
—
--
—
—
D:0
d:o
d:o
d:o
och biträdande
»
d:o
............
—
205
—
—
—
—
205
720
30
—
360
1,110
147,600
6,150
—
73,800
227,550
—
—
—
—
—
—
D:0
d:o
d:o
d:o
d:o
» expeditionsföringen ............
—
—
49
65
—
12
126
720
30
—
240
990
90,720
3,780
—
30,240
124,740
—
—
—
—
—
—
p:0
d:o
d:o
d:o
och disponible.........................................................
—
—
—
—
2
—
2.
720
30
—
240
990
1,440
60
—
480
1,980
—
•--
—
—
—
—
D:o
d:o
d:o
d:o
......... .............................................................
—
—
1
—
10
11
22
720
30
■—
—
750
15,840
660
—
—
16,500
—
—
—
—
—
—
6
15
^ 2 k 150
(
776
7,200
Sergeanter af 1. klass i ständig tjenstgöring..................................................................................................
—
9
—
480
146
(13 in natura.
—
! 626
2,190
300
—
9,690
—
—
—
—
—
—
D;o
»1.
» tjenstgörande vid 30 dagars repetitionsöfningar och biträdande vid inskrifningsväsendet, ......
—
11
—
—
—
—
11
480
12
—
360
852''
5,280
132
—
3,960
9,372
—
—
—
—
—
—
jj.0
„ i. »
d:o
d:o
d:o
d:o
vid expeditionsföringen............
—
94
—
1
—
—
95
480
12
—
■ 240
732
45,600
1,140
—
22,800
69,540
—
—
—
—
—
—
X);0
» 1.
»
d:o
d:o
d:o och afdelningsbefälhafvare vid inskrifningsväsendet4)
—
640
—
—
—
—
640
480
12
•—
180
672
307,200
7,680
—
115,200
430,080
—
—
—
--
—
--
X);0
» 1.
»
d:o
d:o
d:o
och disponible.........................................
—
39
10
11
2
—
62
480
12
—
120
622
29,760
744
—
7,440
37,944
—
- ■
—
—
—
—
I):o
» 1.
»
d:0
d:o
d:o
................................................. .........
—
220
140
203
60
84
707
480
12
—
—
492
339,360
8,484
—
—
347,844
—
—
—
—
—
—
D:o
» 2.
» i ständig tjenstgöring...............................................................................................
—
—
—
8
—
6
14
360
109.50
In natura.
—
469.50
5,040
1,533
—
—
6,573
—
■-
—
—
—
—
D:o
» 2.
» tjenstgörande vid 30 dagars repetitionsöfmr och disponible ............................................
—
38
10
11
2
—
61
360
9
—
120
489
21,960
549
—
7,320
29,829
—
—
—
—
—
—
I);o
» 2.
»
d:o
d:o
d:o
..................................................................
—
965
145
205
58
84
1,457
360
9
—
—
369
524,520
13,113
—
—
537,633
—
—
—
—
—
—
Korpraler i ständig tjenstgöring.................................................................................................................
—
—
—
2
—
—
2
240
73
In natura.
—
313
480
146
—
—
626
—
—
—
--
—
—
D:o tjenstgörande vid 30 dagars repetitionsöfningar och disponible...........................................................
—
77
20
22
4
—
123
240
6
—
96
342
29,520
738
—
11,808
42,066
—
—
—
—
—
—
D-.o
d:o
d:o
d:o
..............................................................................
—
1,934
285
427
120
180
2,946
240
6
—
—
246
707,040
17,676
—
—
724,716
—
—
—
—
.-
- .
Summa
—
—
—
—
—
—
—
- 1 --
—
—
- 1
6,199,3806)
719,015
159,950
671,208
7,749,5536)|
—
— |
''-
368,600
352,225
720,825 e)
Alun. Underbefälet åtnjuter, då det är inkalladt till tjenstgöring vid trupp, underhåll, beklädnad och utredningspersedlar.
*) Äfven tjenstgörande vid inskrifningsväsendet,
2)
1 af desse tillika tjenstgörande vid inskrifningsväsendet»
3)
Äfven tjenstgörande vid inskrifningsväsendet.
<) Hälften af de för afdelningsbefälhafvare vid inskrifningsväsendet utgående tjenstgöringspenningar äro afsedde att åtnjutas af värnpligtige underofficerare.
5)
Härifrån afgå''42,000 kronor genom kapteners och ryttmästares inträde å lägre lön.
6)
Häri ingå ej adjutanternes hos generalbefälen och inspektören för trängen årliga hästersättning och furagemedel 20.885 kronor.
Bil. lÄtt. 0. 2. b.
Kostnader för bestridande af tillfälliga aflöningsförmåner för det fasta befälet under tjenstgöring vid rekryt-,
korprals-, beväringsrekryt- m. fl. skolor enligt komiténs förslag.
Antal
b e f ä
1 af
trf-
g
H
c4-
c4-
CD
l-S#
P
c4-
Cd"
c+- K_1.
*-0
CD 3.
2 O:
c-t-
*-i
p:
ffq
CD
ce
2
B
Daga
flöning.
Inqvartering.
S il m in a.
ert-
ert-
e+-
CD V
p
Majorer tjenstgörande 50—10 =
= 40 dagar ...........
25
25
ä 4 kr.
4,000
|
4,000
> in natura
_
_
Eegementsadj utanter
tjenstgörande 50—10 = 40
dagar ........................
25
—
—
—
—
25
å 2 kr.
2,000
—
1
2,000
_
1 9 å 400
3,600
_
Kaptener af 1. klass
" ))
365—30 = 335
)) ........................
17
11
11
5
3
47
47,235
—
I 3 å 300
900
—
51,735
__
I 35 in natura
—
—
D:o
»
313—30 = 283
)> ........................
—
—
—
—
3
3
2,547
—
in natura
—
—
2,547
—
( 2 å 266,07
533
34
D:o
»
242—30 = 212
» .......................''.
13
—
1
—
—
14
8,904
—
l 1 å 200
200
—
9,637
34
| 11 in natura
—
__
D:o
90
» ........................
—
10
—
—
10
2.700
—
} in natura
2,700
—
D:o .
»
50—10 = 40
)) ........................
48
—
—
—
—
48
å 3 kr.
5,760
—
1
I 9 a 300
2,700
5,760
—
Kaptener af 2. klass
»
365—30 = 335
» .......................
17
10
11
5
O
O
46
46,230
—
1 4 å 200
800
49,730
—
| 33 in natura
—
_
l):o
»
313—30 = 283
» ........................
—
—
—
—
3
3
2,547
—
in natura
—
—
2,547
—
I):0
»
242—30 = 212
■ .......................
12
—
1
—
—
13
8,268
—
| 2 å 200
( 11 in natura
400
z
8,668
—
D:0
»
90
» ........................
—
—
9
—
—
9
2,430
—
} in natura
2,430
—
I):o
»
50—10 = 40
" ........................
49
—
—
—
—
49
5,880
—
f
| 26 å 250
6,r>oo
5,880
—
Löjtnanter af 1. klass
n
365—30 = 335
57
42
34
11
9
153
'' 102,510
I 21 å 150
3,150
112,160
1 106 in natura
_
D:o
313—30 = 283
_
6
6
3,396
in natura
| 8 å 166,67
3,396
1,333
36
D:o
»
242—30 = 212
)) ........................
49
—
3
—
—
52
22,048
—
> 2 å 100
200
—
23,581
36
(42 in natura
—
—
D:o
»
90
” ........................
—
10
18
—
—
28
5,040
—
> in natura
5,040
—
D:o
»
50—10 = 40
» ........................
97
—
—
—
—
97
å 2 kr.
7,760
—
1
I 39 å 200
7,800
7,760
—
Löjtnanter af 2. klass
365—30 = 335
» ........................
57
42
34
11
9
153
102,510
—
I 18 å 100
1,800
—
112,110
—
[ 96 in natura
—
—
D:o
313—30 = 283
_
__
_
6
6
3,396
in natura
I 8 å 133,38
3,396
1.066
64
D:o
»
242—30 = 212
» ........................
49
—
3
—
—
52
22,048
—
j 2 å 66,6 7
133
34
23,247
98
| 42 in natura
—
l):o
»
90
» ........................
—
10
19
—
—
29
5,220
—
5,220
—
D:o
i)
50-10 = 40
» .......................
97
—
—
—
—
97
.
7,760
—
7,760
—
Fanjunkare
»
365—30 = 335
» ........................
34
21
24
10
12
101
'' 33,835
—
33,835
—
ILo
»
313—30 = 283
>> ........................
—
—
—
—
6
6
1,698
—
1,698
—
D:o
»
242 -30 = 212
» ......................
25
4
—
—
29
å 1 kr. <
6.148
—
6,148
—
D:o
»
90
)) ......................
—
10
19
2
—
31
2,790
—
2,790
—
D:0
»
50—10 = 40
» .......................
97
—
—
—
—
97
3,880
—
3,880
—
Sergeanter af 1. klass
»
365-30 = 335
» ........................
122
62
70
34
27
315
42,210
—
'' 42,210
—
I):o
»
313—30 = 283
» . . ....................
—
—
—
12
12
1,358
40
1,358
40
ILo
»
242-30 = 212
» ... ...................
49
—
6
—
9
64
å 0,4o krl
5,427
20
5,427
20
ILo
D:o
»
90
50—10 = 40
» ........................
—
10
41
8
—
59
2,124
—
>in natura
2,124
—
»
n
..............
243
—
—
—
—
243
3,888
—
3,888
—
Sergeanter af 2. klass
»
365—30 = 335
» ........................
122
59
71
34
27
313
31,456
50
31,456
50
D:o
»
313—30 = 283
»
—
—
—
—
12
12
1,018
80
1,018
SO
ILo
242—30 = 212
„
49
6
9
64
å 0,30 kr.
4,070
1,593
40
4,070
1,593
40
D:o
»
90
» ........................
10
41
8
59
D:o
»
50—10 = 40
» ................;.......
242
—
—
—
—
242
2,904
—
2,904
—
Korpraler
»
365—30 = 335
»
442
180
205
82
72
981
65,727
—
65,727
—
D:o
»
313—30 = 283
» ........................
—
_
—
—
24
24
1,358
40
1,358
40
D:o
242—30 = 212
n
.......................
98
12
—
18
128
å 0,so kr.''
5,427
20
5,427
20
ILo
»
90
)> ........................
—
30
82
16
—
128
2,304
—
2,304
—
I):o
»
50—10 = 40
» ........................
485
—
—
—
—
485
3,880
—
3,880
—
Summa
—
—
—
—
~
—
643,286
90
—
31,116
68
674,403
58
Anm. 1. Underbefälet åtnjuter under tjenstgöring mod trupp underhåll, beklädnad och utredningspersedlar.
Anm. 2. De här ofvan gjorda afdragen (resp. 30 och 10 dagar) å skolornas längd motsvara den tid, under hvilken do sammanfalla med repetitionsöfniugar och för hvilken aflöning redan blifvit beräknad
i Bilaga Ditt. O. 2. a.
Anm. 3.
11,087,50 kronor i dagaflöning och 7,850 kronor i inqvartering samt 20,885 kronor i hästmedel utgå för tillfällig kommendering af befäl och underbefäl i fördelningsstaberna in. in.
Bilaga Litt. 0. 2. c.
Kostnader för bestridande af det värnpligtiga befälets (officerares och
underofficerares) aflöningsförmåner enligt komiténs förslag.
Officerare.
Underofficerare.
Examenspenningar ........................................... ............
115,500
20,600
Dagaflöning: till befälsaspiranter.......................................
31,185
—
9,270
—
för instruktionstjenstgöring ............................
124,740
—
:--
—
för repetitionsöfningar...................................
31,290
—
4,005
—
Tjenstgöringspenningar: för inskrifningsväsendet ..................
—
—
115,200
—
Summa
302,715
—
149,075
_
- 451,790: —
Anm. 1. Det värnpligtiga befälet åtnjuter under tjenstgöring inqvartering in natura.
Anm. 2. Underbefälet åtnjuter under tjenstgöring, förutom dagaflöning, underhåll, beklädnad och utredningspersedlar.
Bilaga Litt. 0. 3. a.
Ordinarie aflöning^- och hästersättnings-kostnader för det fasta befälet enligt nuvarande härordning.
A. Vid stamtruppen.
Generaler i ständig tjenstgöring..............
Öfverstå!'' d:o
d:o
D:o i tjenstgöring under vapenöfningama *).
D:o
under vapenöfningama
Majorer i ständig tjenstgöring
D:o under vapenöfningama
Kaptener af 1. klass i ständig tjenstgöring.
D:o
d:o under vapenöfningama
D:o af 2. klass i ständig tjenstgöring.
D:o d:o under vapenöfningama..........
Begementsqvartermästare i ständig tjenstgöring....
D:o
under vapenöfninga''rna......
Eegementsadjutanter af 1. klass i ständig tjenstgöring...
D:o
d:o -under vapenöfningams
D:o
af 2. klass i ständig tjenstgöring .
D:o
d:o
under vapenöfningama
D:o
d:o
under vapenöfningama.
D:o af 2. klass i ständig tjenstgöring ..
D:o
d:o
under vapenöfningama..
Underlöjtnanter i ständig tjenstgöring.
D:o under vapenöfningama.
Fanjunkare i ständig tjenstgöring**) .
D:o under vapenöfningama......
Sergeanter af 1. klass i ständig tjenstgöring.
I):o
d:o under vapenöfningama.
D:o af 2. klass i ständig tjenstgöring..
D:o
d:o under vapenöfningama..............
Bataljonsadjutanter i ständig tjenstgöring .................
D-.o
under vapenöfningama..................
Regementsväblar i ständig tjenstgöring............
D-.o under vapenöfningama..........
Distinktionskorpraler***) i ständig tjenstgöring.
D:o
under vapenöfningama......
Korpraler ***) i ständig tjenstgöring....................
D:o under vapenöfningama....................
Summa vid stamtruppen
B. Vid beväringstrupperne.
Öfverstar i ständig tjenstgöring...........................
Majorer under vapenöfningama ...........................
Kaptener
d:o
........................
Begementsqvartermästare under vapenöfningama .
Löjtnanter
d:o
Underlöjtnanter
Fanjunkare
Sergeanter
Furirer af 1. klass
D:o af 2. d:o
d:o
d:o
d:o
eko
d:o
Distinktionskorpraler under 6 dagar
Korpraler af 1. klass d:o
(ko
I):o af 2. d:o
Summa vid beväringstrupperne
Alun. 24,600 kronor utgå enligt stat till befälet vid reservartilleriet och äro icke inberäknade bland i tabellen här ofvan upptagna belopp.
*) Antalet öfningsdagar är för officerare vid indelta fotfolket upptaget till 36 och vid indelta rytteriet till 46.
**) Antalet öfningsdagar är för underofficerare vid indelta fotfolket upptaget till 30 och vid indelta rytteriet till 86.
***) Distinktionskorpraler ocli korpraler, ehuru egentligen tillhörande manskapsstyrkan, äro i och för jemförelse med förhållandena enligt nya härordningen här
Antal befäl
vid
P
e r
P
ers
0 11.
O
H
ä s t
m e d
e 1.
er? 2
g
ce
e
ce
ö
tf;
p
åt
|
t?
0:
0
eu
Per
p e r s 0 n.
o
Årlig ersättning
för tjenstoliästar.
hrj
U1
o £3
GG Q
£t" e+-
• O
&
hrj
O
P?
O
trt-
et-
O
O*
ert-
0
t-)
<£
O:
tf;
P 5?
tf; 2*.
er;
ep
ert-
O
q?
|
6
0
'' *
|
O
erh
er;
tf?
0:
tf;
tf-»
GG
O
er;
O
ep
d
0
03
03
?
Årlig
ersättning
för
tjenste-
hästar.
Furage- 1
medel, j
Summa.
<*3
O
O
o
B
9
9
8,000
2,190
_
3 å
|
1,125
_
11,315
Ilo,190
72,000
19,710
—
3,375
—
—
95,085
1,200
1,095
2,295
10,800
9,855
20,655
6|
1,125
i 8,950
2(1,200
f 1,095
f 2,295
1
2
2
3
1
9
6,000
1,825
—
1
1,050
—
8,875
54,000 1
16,425
—
9,600
—
—
80,025
6 800
< 730
< 1,530
7,600
6,935
14,535
2
900
l 8,725
ll 400
l 365
l 765
—
19
5
—
—
24
6,000
5|
19l
210
180
1,500
—
—
—
( 7,710
{ 7,680
144,000
4,470
36,000
—
—
—
184,470
Öl, 1,200
19/ 800
( 1,095
/ 730
^ 2,295
/1,530
21,200
19,345
40,545
''
9
825
f 6,885
2 f 1,200
| 1,095
| 2,295
3
2
2
6
1
14
4,000
1.460
_
J
641.25
1 å 600
6,285
56,000
20,440
—
10,507.50
600
—
87,547.50
9<
800
< 730
< 1,530
10,800
9,855
20,655
3
. 600
6,101.25
i 6,060
6,368
3I 400
l 365 j
l 765
—
25
6
_
-
31
7 [5,000
24l4,000
6/
251
168
144
7 j 1,200
24l 600
--
—
—-
6,344
4,768
131,000
4,608
22,800
—
—
—
158,408
61 1,200
25/ 400
( 1,095
/ 365
l 2,295
/ 765
17,200
15,695
32,895
l 4,744
|
16
600
641.25
450
in natura
6,160
5,560
2(1,200
f 1,095
12,295 |
;
10
4
2
12
4
32
3,500
1,460
9]
4 å 600
—
5,601.25
112,000
46,720
—
15,573.75
2,400
—
176,693.7 5
22I 800
< 730
j 1,530
23,200
21,170
44,370
4
5,410
. 4,960
8l 400
l 365
l 765
—
44
5
—
—
49
3,500
44l
168
144
500
—
—
—
/ 4,168
l 4,144
171,500
7,176
24,500
—
—
—
203,176
5$ 1,200
447 400
t 1,095
( 365
$ 2,295
/ 765
23,600
21,535
45,135
4,832.50
4,815.25
;
l
56
337.50
4,675
16
16
10
37
13
92
2,800
1,095
—
8
18
320.25
180
75 å 600
—
4,495
4,232.50
257,600
100,740
—
24,702
45,000
—
428,042
26 å 800
730 1
1,530
20,800
18,980
39,780 !
''
10
jn natura
4,215.25
4,075
. 3,895
1
i
I
-
178
37
—
215
2,800
126
108
400
—
--
—
f 3,326
l 3,308
602,000
23,886
86,000
—
---
—
711,886
37 å 800
730
1,530
29,600
27,010
56,610 i
22
337.50
3,232.50
i —
6
2
47
6
61
1,800
1,095
—
13j
17
320.25
180
—
—
3,215.25
3,075
109,800
66,795
--
14,648.25
—
—
191,243.2 5
2 å 800
730
1,530
1,600
1,460
3,060 |
9
in natura
2,895
—
84
7
—
—
91
1,800
J(
126
108
200
—
--
—
/ 2,126
l 2,108
■ 163,800
9,954
18,200
—
—
—
191,954
7 å'' 800
730
1,530
5,600
5,110
10,710 j
1
—
2
2
—
—
4
1,800
1,095
—
3| 337.50
ll 180
—
—
/ 3,232.50
l 3,075
7,200
4,380
—
1,192.50
—
—
12,772.50
21 800
2/ 400
( 730
/ 365
t 1,530
| 765
2,400
2,190
4,590 J
—
25
6
—
31
1,800
6/
25l
126
108
400
—
-—
—
f 2,326
l 2,308
55,800
3,456
12,400
—
—
—
71,656
800
25/ 400
( 730
/ 365
t, 1,530
/ 765
14,800
13,505
28,305 1
—
2
2
—
—
4
1,200
730
—
3/ 225
ll 112.50
—
—
/ 2,155
l 2,042.50
4,800
2,920
—
787.50
—
8,507.50
2^ 800
2/ 400
t 730
/ 365
t 1,530
/ 765
2,400
2,190
4,590
25
5
—
30
1,200
5f
25l
84
72
200
—
—
—
f 1,484
1 1,472
36,000
2,220
6,000
—
44,220
800
25/ 400
\ 730
/
365
t 1,530
/ 765
14,000
12,775
26,775 j
—
2
2
—
4
900
730
—
3/ 225
ll 112.50
—
—
/ 1,855
l 1,742.50
3,600
2,920
—
787.50
—
7,307.50
2( 800
2/ 400
t 730
/ 365
$ 1,530
/ 765
2,400
2,190
4,590 |
j —
20
5
25
900
5J
201
84
72
200
—
—
—
f 1,184
l 1,172
22,500
1.860
5,000
—
—
. —
29,360
51 800
20/ 400
t 730
/ 365
( 1,530
/ 765
12,000
10,950
22,950 I
58
225 .
2,155
-
i 8
16
10
75
13
122
1,200
730
--
20
29|
213.75
112.50
--
—
2,143.75
2,042.50
146,400
89,060
—
20,587.50
—
—
256,047.50
18 å 800
730
1,530
14,400
13,140
27,540 :
15
in natura
. 1,930
178
37
—
215
1,200
37 f
1781
84
72
120
—
—
-—
f 1,404
l 1,392
258,000
15,924
25,800
—
—
—
299,724
37 ä 800
730
1,530
29,600
27,010
56,610
30
225
f 1,855
—
16
10
13
39
900
780
—
6
112.50
—
—
| 1,742.50
35,100
28,470
—
7,425
—
—
70,995
10 å 800
730
1,530
8,000
7,300
15,300
3
in natura
1 1,630
—
150
15
—
—
165
900
15J
1501
84
72
120
—
---
-—
f 1,104
1 1,092
148,500
12,060
19,800
—
—
—
180,360
15 å 800
730
1,530
12,000
10,950
22,950
47
225
i 1,555
—
16
10
54
11
91
600
730
--
19
22
213.75
112.50
—
—
) 1,543.7 5
| 1,442.5 0
54,600
66,430
•
17,111.25
—
—
138,141.25
10 å 800
730
1,530
8,000
7,300
15,300
(
3
jn natura
V 1,330
—
178
37
—
215
600
37,
17s\
84
72
120
—
—
—
/ 804
l 792
129,000
15,924
25,800
—
—
—
170,724
37 å 800
730
1,530
29,600
27,010
56,610
10
150
f 1,235
_
16
10
84
18
128
720
365
—
10
J
100
54
—
_
1 1,185
I 1,139
92,160
46,720
—
3,040
—
—
141,920
—
—
—
89
^in natura
l 1,085
178
37
215
720
37 j
1781
36
30
300
—
—
1
| 1,056
l 1,050
154,800
6,672
64,500
—
—
225,972
.-
—
—
—
j
1
692
99
150
668
18
40
130
36
224
360
146
—
38j
65
100
54
—
40/36
183ll2
618
596
80,640
32,704
—
22,160
3,636
139,140
—
—
_
—
—
—
21
in natura
572
542
518
262
in
-
373
360
lnr
2621
14.40
12
200
—
—
/
574.40
(.
572
134,280
4,742.10
74,600
—
—
--
213,622.40
—
—
_
—
—
—
—
18
—
—
—
■18
240
146
—
150
—
12
554
4,320
2,628
--
2,700
—
216
9,864
--
—
—
—
—
—
—
353
—
—
—
353
240
12
120
--
—
—
372
84,720
4,236
42,360
—
—
—
131,316
—
—
—
—
—
—
—
4
—
—
—
4
720
365
—
—
—
--
1,085
2,880
1,460
—
—
—
-—
4,340
—
—
--
—
—
45
—
—
_
45
360
12
200
—
200
--
772
16,200
540
"9,000
—
9,000
—
34,740
—
—
•--
—
—
—
2
1
—
3
360
146
—
—
—
1/36
2112
/
542
(
518
1,080
438
—
—
—
60
1,578
--
—
—
—
—
—
22
—
—
22
360
12
200
—
200
---
772
7,920
264
4,400
—
4,400
—
16,984
—
-—•
—
—
—
—
32
10
141
16
199
10 / 104
189\ 92
—
■--
180
•--
|
284
l 272
18,428
—
—
—
35,820
54,248
—
—
—
—
—
_
—
356
37
—
—
393
121 65 | 37/
3811 150 3561
9
7 50
—
12
å 10
120
—
f 279
|
277.50
l 202.50
57,930
3,003
'' _
120
47,160
1
108,213
—
—
—
—
--
—
—
72
34
238
34
378
341 104
344/ 92
--
—
120
—
/
224
( 212
35,184
—
—
—
45,360
—
80,544
-—
—
—
--
--
—
789
74
—
—
863
15( 65 ; 74f
848( 150 789l
9
7.50
15
å 10
120
1
1
279
|
277.50
\
202.50
128,175
6,583.50
150
103,560
238,468.50
—
. _
, ” 1
—
—
—
—
—
---
—
---
-—
—
—
3,593,917
676,538.90
477,160
154,467.7 5
293,300
3,912
5,199,295.65
—
—
-—-
321,600
293,460
615,060
1
1
7,500
7,500
7,500
7,500
800
730
1,530
800
730
1,530
—
6
—
—
—
6
3,000
Ii
96
64
500
•-
—
—
t 3,596
l 3,564
18,000
512
3,000
--
—
—
21,512
——
—
—
—
—
—
/ 2,872
—
36
—
3
—
39
2,000
33^
6 /
72
48
—
It 800
2/ 400
—
| 2,472
] 2,072
78,000
2,664
—
—
1,600
—
82,264
—
—
—
—
—
—
I. 2,048
—
1
—
—
—
1
2,000
48
400
—
—
—
2,448
2,000
48
4,000
---
—
—
6,048
—
—
—
—
—
—
f 1,398
—
40
—
3
—
43
900
33(
10?
48
32
—
—
It 450
2/ 300
—
1 1,248
j 948
38,700
1,904
—
—
1,050
—
41,654
—
—
—
_
—
l 932
< 1,048
40
—
4
—
44
600
38 i
6^
48
32
—
It 400
3/ 300
—
|
948
i 648
26,400
1,824
—
—
1,300
—
29,524
—
—
—
—
—
l 632
2I
365
i 1,085
6
—
4
—
10
8 å 720
2
12
—
—
2 å 270
--
i 730
5,760
814
-—
—
540
—
7,114
—
—
—
-—
—
—
''
el
10
l 282
—
44
—
7
—
51
^ 7 å 360
( 8 å 240
x\
36<
141
146
6
4
—
--
36 å 180
8(60
1(12
f 518
1
364
304
186
4,440
418
-—
-—
6,480
492
11,830
—
1 -
—
—
—
—
60
—
—
—
60
—
6
—
-—-
120
—
126
—
360
—
—
7,200
—
7,560
--
__
—
i
—
—
—
96
—
—
—
96
—
9
—
—
36
—
45
—
864
—
—
3,456
—
4,320
—
J --
-—-
—
—
—
—
—
—
1
—
1
92
—
—
180
—
272
92
—
—
—
180
—
272
—
—
—
--
—
—
—
46
—
12
—
58
—
2.25
—
12 ( 75
461 48
—
t 77.25
/ 50.25
—
130.50
—
—
3,108
—
3,238.50
—
—
--
—
—-
—
4, 120
f 212
—
92
—
28
—
120
4 å. 92
2.25
_
•-•.
24< 45
—
/
47.25
368
270
—
---
4,872
—
5,510
—
—
—
—
---
—
921 36
1
38.25
_
_
__
_
_
181,260
9,808.50
7,000
, _
29,786
492
228,346.50
_
1
—
800
730
1,530
—
-
--
—
—
- -
—
—
3,775,177
686,347.40
484,160
154,467.7 5
323,086
4,404
1 5,427,642.15
1 -
-
j 322,400
294,190
|
616,590
räknade bland befälet.
Bilaga Litt. 0. 3. b.
Kostnader för bestridande af tillfälliga aflöningsförmåner för det fasta befälet
under tjenstgöring vid rekryt-, underbefäls- och bevärings-skolor
under nuvarande härordning.
i 315—16 ») = 299
i .................. 100
i ................. 15
i 365—362) = 329
i 315—162) = 299
i .................. 100
i .................. 90
i 100—16 2) = 84
i 50—162) = 34
i .................. 15
i 365—363) = 329
i 315—16 3) = 299
i .................. 100
i.................. 90
i 100—16 3) — 84
i 50—163) = 34
i.................. 15
D:o
i
315—16
3)
—
299
D:o
i
.................. 100
D:o
i
.................. 90
D:o
i
100—163)
=
84
D:o
i
50—163)
—
34
D:o
i
.................. 15 *)
*) å 4 kronor. 2) ä 3 ironor.
Öfvestelöjtnanter i 315—16 ’) = 299 dagar ...............
Majorer.....
D:o ......
D:o ......
Kaptener ..
D:o ..
D:o
D:o ..
D:0
..
D:0
..
D:0
...
Löjtnanter
D:o
D:o
D:o
D:o
D:0
D:o
Underlöjtnanter i 365—36s) = 329
Transport
s) å 2 kronor.
1
Antal befäl af
Dagaflöning.
Fotfolket.
Rytteriet.
Summa.
1
1
å 6 kr.
1,826
1
—
1
. _ l 1,511
_
a 5 kr.<
1
—
1
l 500
—
29
—
29
1,740
—
1
—
1
1,352
—
-
3
1
4
å 4 kr.
4,848
—
4
—
.''4
1,600
—
—
1
1
360
—
—
5
5
1,260
—
25
—
25
2,550
—
142
5
147
6,615
—
4
—
4
å 3 kr.''
4,092
—
9
2
11
10,043
—
12
—
12
3,600
—
--
1
1
270
_
——
11
11
1,848
—
50
—
50
å 2 kr.<
3,400
—
284
4
288
. 8,640
—
3
—
3
3,069
—
5
1
6
5,478
__
å 3 kr J
8
—
8
2,400
—
—
1
1
270
__
-—-
6
6
1,008
__
50
—
50
å 2 kr.>
3,400
—
142
4
146
4,380
—
- | -
— |
76,060
—
Antal befäl af
Fotfolket.
Rytteriet.
Summa.
Transport
__
_
_
76,060: —
Fanjunkare ..
... i
365-304)
=
335
dagar .........
2
—
2
1,765: -
D:o
... i
315-10 4)
=
305
» .........
4
1
5
å 2,50 kr.1
3,887: 50
D:o
... i
100
)) .........
5
—
5
1,250: —
D:o
... i
90
» .........
—
1
1
225: —
D:0
... i
100-104)
=
90
» ’ .........
—
6
6
540: —
D:o
... i
50-10 4)
=
40
» .........
25
—
25
ä 1 kr.<
1,000: —
D:o
... i
15
)> .........
142
6
148
2,220: —
Sergeanter ..
... i
365—305)
=
335
» .........
7
—
7
5,026: —
D:o
... i
315-105)
=
305
») .........
12
4
16
å 2 kr.<
10,016: -
D:o
... i
100
» .........
18
—
18
3,600: —
D:o
... i
90
». .........
---
2
2
360: —
D:o
... i
100—105)
=
90
» .........
—
17
17
612: —
D:o
... i
50—105)
==
40
125
—
125
å 0,40 kr..
2,000: —
D:o
... i
15
» .........
284
10
294
1,764: —
Korpraler.....
... i
365—30 6)
=
335
» .........
20
—
20
10,800: —
D:o .....
... i
315—10 6)
=
305
» .........
24
4
28
ål,so kr..
13,160: —
D:o .....
... i
100
» .........
24
—
24
3,600: —
D:o
... i
90
» ........
——
4
4
[
540: —
D:0
.....
... i
100—106)
=
90
)> .........
—
23
23
(
517:50
D:0
.. ..
... i
50-10 6)
=
40
» .........
150
—
150
å 0,2 5 kr .4
1,500: -
D:o .....
... i
15
» .........
2,272
74
2,346
| 8,797: 50
Summa
—
——
—
149,240: so
4) å 1 krona. 5) å 0,40 kr. 6) å 0,25 kr.
Anm. 1. Underbefälet åtnjuter under tjenstgöring med trupp utom dagaflöningen äfven underhåll och beklädnadsersättning.
Anm. 2. De här ofvan gjorda afdragen (respektive 86, BO, 16 och 10 dagar) å skolornas längd motsvara den tid,
under hvilken de sammanfalla med regemente-, befäls- och officers-möten, och för hvilken aflöning
- blifvit beräknad bland »ordinarie aflönings- och hästersättnings-kostnader» i Bilaga Litt. O. 3. a.
'' Anm. 3. 15,950 kronor i arfvoden och 7,650 kronor i hästersättning utgå för tillfällig kommendering af officerare
och underofficerare i militärdistrikts- och artilleri-staberna och äro icke inberäknade bland i tabellen
här ofvan upptagna belopp.
2
Bil. Litt. P. 1.
Förslag
till fördelning i rekryteringsområden
af
Göteborgs och Bohus län.
Fögderi och länsmansdistrikt.
Kommuner.
Kommu-  nen eger
antal
invånare.
Rekryter
råt
eger an-  tal invå-  nare.
ingsom-
et
ansvarar
för antal
rekryter.
1. Göteborgs fögderi.
Fässberg.........................-..........
6,221
i
Nya Varfvet ...........................
329
| 6,550
8
Askim...................:...................
1,355
j
a") Askims härads länsmansdistrikt ------<
Kållared ....................................
581
1 3,068
4
Råda ........................................
1,132
1
Frölunda....................................
2,561
2,561
3
b) Styrsö och Ockerö härads länsmans-l
Styrsö.......................................
1,924
| 4,254
5
distrikt ......................................(
Ockerö ......................................
2,330
635
)
^ 1,661
2 J
Nödinge ....................................
1,026
\
2,068
\
^ 3,429
4
c) Vestra och östra Ilisings härads läns-
Björlanda...............................
1,361
1
mansdistrikt .................................
Backa .......................................
983
1 1,691
2
Tufve .......................................
708
\
Torslanda ..................................
700
1 4,910
6
Lundby .....................................
4,210
1
|
Orgryte.....................................
3,612
1 5,705
7
1
Partilled ....................................
2,093
1
d) Sävedals härads länsmansdistrtkt......<
l
Landvetter .................................
1,352
|
i
1- 2,588
ITiirryda ..................................
1,236
f
2. Inlands fögderi.
Kareby......................................
1,481
1 3,205
4 j
Ytterby .....................................
1,724
1
i
Ro mel an da .................................
2,153
2,153
3
a) Inlands södra härads länsmansdistrikt''
Lycke ......................................
1,003
1,003
1
Torsby ......................................
2,497
2,497
3
Harestad....................................
850
850
1 |
Lavdtförsvarskomiténs betänkande III.
1
1
Anmärkningar. I
500 inv. i Ale härad, Elfsborgs län,
Bil. Litt. P. 1
Fögderi och länsmansdistrikt.
Kommuner.
Kommu-  nen eger
antal
invånare.
Rekrytei
rå
eger an-  tal invå-  nare.
ingsom-
iet
ansvarar
för antal
rekryter.
Solberga....................................
2,393
2,393
3
Halta .......................................
1,054
1,054
1
Jörlanda.....................................
1,835
1 3,302
4
b) Inlands nordre härads länsmansdistrikt
Spekeröd....................................
1,467
J
Ucklum .....................................
1,597
1,597
2
1,848
)
> 3,289
4
Norum.......................................
1,441
f
Forshälla....................................
3,356
3,356
4
Re9teröd....................................
631
631
1
c) Inlands Fräkne härads länsmansdistrikt;
Ljung .......................................
1,414
1,414
2
Grinneröd ..................................
872
872
1
i
Hiertrum....................................
3,362
3,362
4
d) Inlands Torpe härads länsmansdistrikt-j
Vesterlanda.................................
2,004
2,004
2
3. Orusts och Tjörns fögderi.
j
Myckleby....................................
2,564
2,564
3
•
a) Orusts östra härads länsmansdistrikt^
Torp......................................—
2,067
1 4,099
5
Långelanda.................................
2,032
1
1
Ståla .......................................-
1,958
1,958
2
Tegneby ....................................
2,577
2,577
3
Röra.........................................
1,777
1,777
2
Morlanda....................................
4,703
4,703
6
Fiskebäekskils kapell.....................
• 712
712
1
b) Orusts vestra härads länsmansdistrikt(
Grundsunds
d:o .....................
800
800
1
Gullbolmens
d:o .....................
539
j
Käringöns
d:o .....................
512
1 1,759
2
Mollösunds
d:o .....................
708
1
j
Stenkyrka med Rönnängs och Klä-
i
desholmens kapell.....................
5,609
\
c) Tiörns härads länsmansdistrikt.........[
\ 7,739
9
Valla ........................................
2,130
1
\
Klöfvedal....................................
1,589
1,589
2
4. Sunnervikens fögderi.
I
Tossene.....................................
2,974
2,974
4
i
Askum.......................................
2,603
2,603
3
a) Sotenäs härads länsmansdistrikt ......{
Berfendal .................................-
746
746
1
1
Kungshamn.................................
1,456
1,456
2
2
Anmärkningar.
Bil. Litt. P. /.
Fögderi och länsmansdistrikt.
Kommuner.
Kommu-  nen eger
antal
invånare.
Rekryter
r&é
eger an-  tal invå-  nare.
ingjaom-
et.
ansvarar
för antal
rekryter.
(
2,812
>
} 4,019
5
b) Sörbygdens här ds länsmansdistrikt.
Sanne........................................
1,207
1
1
Hede .......................................
1,083
1,683
2
|
Fösa .........................................
3,230
3,230
4
c) Tunge härads länsmansdistrikt.........<
Svartehorg med Tose -------------------
2,938
| 4,153
5
1
Håby ........................................
1,215
(
Bro ..........................................
2,601
2,601
3
Brastad .........................-.......—
1,792
1,792
2
d) Stångenäs härads länsmansdistrikt ...J
Lyse.........................................
2,388
2,388
3
Lysekils köping —.......................
1,589
1,589
2
j
Norra Ryr ................................
2,309
\
l 4,187
5
e) Lane härads östra länsmansdistrikt..
Bäfve........................................
1,878
1
Herrestad...................................
2,245
2,245
3
(
Skredsviks .................................
2,124
|
1
Högås ....................................
584
f) Laue härads vestra länsmansdistrikt..
Bokenäs ...................................-
1,738
^ 5,033
6
1
Drags mark .......................-.....—
587
J
5,172
1 r
5. Norrvikens fögderi.
Högdal .................................i..
1,394
> 6,566
8
a) Vette härads länsmansdistrikt .........<
Tjärnö......................................-
1,899
1,899
2
Näsinge ....................................
913
l 1,650
2
Lommeland.................................
737
1
Tanum ....................................
7,556
7,556
9
b) Tanums härads länsmansdistrikt ......<
Lur................... ............ ......
1,900
1,900
2
Qviile ......................................
6,607
6,607
8
c) Qville härads länsmansdistrikt.........<
Svenneby....................................
1,159
l 1,839
2
1
Bottna .....................................
680
f
Nafvérstad .................................
3,717
\
d) Bullarens härads länsmansdistrikt ...J
Mo
.......................
i,430
> 5,147
6
Städer.
Göteborg .......................................
76,500
76,500
92
Uddevalla .......................................
7,029
7,029
8
2,295
2,295
3
1,363
1,363
2
Kungelf..........................................
971
971
1
Summa
—
- | 315
Anmärkningar.
Bil. Litt. P. 2.
Förslag
till fördeluing i rekryteringsområden
af
Örebro län.
Fögderi och länsmans-  distrikt.
Kommuner.
Kommu-  nen eger
antal
invånare.
Rekryteringsom-
rådet
Anmärkningar.
eger an-  tal invå-  nare.
ansvarar
för antal
rekryter.
1. Oster-Nerikes fögderi.
Mosjö............................
1,333
1,333
2
Täby .............................
832
832
1
Ho fäta......... ................
826
826
1
a) Örebro härads östra läns-
Längbro .........................
855
855
1
mansdistrikt ...............
Anstå............................
700
l 1,726
2
Almby...........................
1,726
Axberg...........................
1,925
| 2,491
3
Eker..............................
566
Vintrosa .........................
1,603
1,603
2
b) Örebro härads vestra läns-
Kil ...............................
2,283
2,283
3
mansdistrikt...............1
Griifve...........................
471
I
i 2,551
3
i
Tysslinge........................
2,080
1
Glanshammar...................
2,227
2,227
3
Rinkaby .........................
875
875
1
c) Glanshammars
härads
Li!lkyrka........................
1,416
1,416
2
länsinansdistrikt ..........
Götlunda........................
2,764
4
Ödeby............................
430
j- 3,194
Asker ............................
4,449
4,449
5
d) Askers härads länsmans-
Lännas...........................
2,330
2,330
3
distrikt-...................
Störa Mellösa..................
3,561
3,561
4
Norrbyås........................
829
829
1
Ekeby............................
1,158
)
> 2,455
3
e) Sköllersta härads läns-
Gellersta.........................
1,297
mansdistrikt.................
Svennevad ......................
2379
1
*
} 5,023
6
Bo................................
2,644
f
Sköllersta.......................
3,241
3,241
4
4
Bil. Litt. P. 2
Kommu-
Rekryteringsom-
rådet
antal
eger an-
ansvarar
Anmärkningar.
invånare.
tal in vå-
för antal
nare.
rekryter.
2,740
2,740
3
6,727
6,727
8
5,621
1,878
| 7,499
9
264 i Grimstens härad.
1,206
1,206
1
678
4,233
| 4,911
6
1,720
1,720
2
69 i Sundbo härad.
1,786
1,786
2
2,004
1,910
| 3,914
5
810
810
1
4,066
4,066
5
1,529
1,529
2
3,982
3,982
5
(1,469 i Visnums härad,
\ Vermlands län.
3,668
2,105
| 5,773
7
6,040
6,040
7
6,413
2,826
| 9,239
11
2,200.
2,743
| 4,943
6
11,588
11,588
14
2,525
2,525
3
4,948
4,948
6
4,085
4,085
5
Fögderi och länsmansdistrikt.
Kommuner.
2. Vester-Nerikes fögderi.
a)
Hallsbergs och Lerbäcks!
länsmansdistrikt..........(
b)
Rumla och Hardemo hä-l
rads länsmansdistrikt____I
c) Grimstens härads länsmansdistrikt
...............
d) Edsbergs härads östra
länsmansdistrikt .......
e)
Edsbergs härads vestra
länsmansdistrikt .........J
f)
Sundbo härads länsmansdistrikt
...... ...............
3. Nora fögderi.
a) Nora och Hjulsjö bergslags
länsmansdistrikt____
b)
Karlskoga bergslags länsmansdistrikt
...............I
c)
Grythytte och Hellefors]
bergslags länsmansdi-/
strikt........................I
Hallsberg........................
Lerbäck .........................
Rumla...........................
Hardemo........................
Kräklinge......................
Hackva..........................
Viby..............................
Bodarne.........................
Knista...........................
Hidinge..........................
Edsberg.........................
Tångsråsa.......................
Qvistbro.........................
Skagersbult.....................
Nysund..........................
Askersunds landsförsamling.
Snaflunda........................
Hammar.........................
Nora landsförsamling.........
Vikers kapell...................
Jernboås ........................
Hjulsjö................ .........
Karlskoga (med Karlsdals
kapell)......... ..............
Bjurtjern .......................
Grythyttan..............;.......
Hellefors........................
5
Bil. Litt. P. 2.
Rekryteringsom-
Kommu-
rådet
Fögderi och länsmans-  distrikt.
nen eger
antal
Kommuner.
eger an-
ansvarar
Anmärkningar.
invånare.
tal invå-
för antal
nare.
rekryter.
4. Lindes fögderi.
a) Lindes och Ramsbergsj
Lindesbergs landsförsamling
9,307
9,307
ii
1530 i Nora och Hjulsjö
\ bergslag.
bergslags
länsmansdi->
1215 i Skinnskattebergs
strikt........................J
Ramsberg.......................
5,176
5,176
6
< bergslag, Vestman-
Ljusnarsberg ...................
9,211
9,211
11
[ lands län.
b) Nya Kopparbergs bergs-
Fellingsbro......................
6,526
6,526
8
1133 i Lindes och Rams-  \ bergs bergslag.
lags länsmansdistrikt.....|
Näsby............................
1,283
| 3,020
4
1
Ervalla..........................
1,737
Städer:
Örebro stadsförsamling......
Askersunds d:o
......
11,784
1,624
11,784
1,624
14
Askersund.....:................
2
Nora.............................
Nora
d:o
......
1,536
1,536
2
Lindesberg ......................
Lindesbergs d:o
......
1,585
1,585
2
Summa
—
—
222
6
Bil. Litt. P. 3.
Förslag
till fördelning i rekryteringsområden
af
Jemtlands län.
Kommu-
Rekryteringsom-
rådet
antal
invånare.
eger an-  tal invå-  nare.
ansvarar
för antal
rekryter.
3,259
3,259
4
1,749
574
| 2,323
3
1,833
1,833
2
1,690
1,690
2
894
894
1
1,514
975
| 2,489
3
1,419
|
1,334
1 3,109
4
356
I
2,302
1
474
} 4,334
5
1,558
1
2,610
j
408
1 4,831
6
1,813
1
2,496
2,496
3
623
164
CO
1
4,147
4,147
5
2,948
1,000
| 3,948
5
1,215
273
CO
CO
2
Fögderi och länsmansdistrikt.
Kommuner.
Anteckningar.
1. Jemtlands norra fögderi I
fa) Ragunda länsmansdistrikt"!
• Sö
SO
CK5 UQ
b) Fors länsmansdistrikt
sr. W
a 2.
CJQ
2- P
SO ö
OQ P
-
ikt|
c) Refsundslänsmansdistrikt"
d) Bräcke länsmansdistrikt.
e) Brunflo länsmansdistrikt*!
f) Lits länsmansdistrikt .
g) Föllinge länsmansdistrikt*
itJ
5'' B
2 B
h) Hammerdals
distrikt........
länsmans
Ströms länsmansdist.rikt
Ragunda .......................
Stugun..........................
Borgvattnet....................
Fors.............................
Hellesjö........................
Håsjö...........................
Refsund.........................
Bodsjö..........................
Sundsiö.........................
Bräcke..........................
Nyhems kapell................
Brunflo .........................
Marieby........................
Lockne..........................
Lit...............................
Kyrkås..........................
Häggenås.......................
Föllinge ... .....................
Hotagens kapell..............
Hotagens lappförsamling ...
Hammerdal...................
Ström ..........................
Alanäs .......................
Fröa t viken....................
Frostvikens lappförsamling
7
Bil. Litt. P. 3.
Kommu-
Rekryteringsom-
rådet
Fögderi och länsmansdistrikt.
Kommuner.
antal
invånare.
eger an-  tal invå-  nare.
ansvarar
för antal
rekryter.
Anmärkningar.
2.
Jemtlands södra fögderi.
a) Sunne länsmansdistrikt..|
Sunne............................
Frösön...........................
1,249
1,411
| 2,660
3
b) Hackås länsmansdistrikt.!
Hackås med Gillhofs kapell
Näs ..............................
1,429
1,050
| 2,479
3
5’ w
c) Bergs länsmansdistrikt...
Berg med Asens kapell......
2,825
2,825
3
® 2
TO “
d) Rätans länsmansdistrikt.|
Rätan....................-.......
Klöfsjö...........................
1,224
999
| 2,223
3
e) Ovikens länsmansdistrikt!
Oviken...........................
Myssjö............ .............
2,042
1,083
| 3,125
4
f
Hallen...........................
1,2,3
|
f) Hallens länsmansdistriktj
Norderön........................
286
2,021
2
1
Marby ...........................
462
1
d
Tt- D
B* ^
to 2 ,
g) Undersåkers
länsmans-J
distrikt......................|
Undersåker.......................
0
Are...............................
1,444
2,026
| 3,470
4
*
. ce
» gs
•
f
h) Mörsills länsmansdistrikt!
Mörsill.....................-.....
Undersåkers lappförsamling.
573
218
| 791
1
1
Kall..............................
2,129
2,129
3
a O
i) Offerdalslänsmansdistrikt
Offerdal .........................
3,428
3,428
4
T? 2 ,
1-* Qj
os
to
j) Alsens länsmansdistrikt,..|
Alsen ............................
Matt mar .............-..........
1,779
972
1,779
972
2
1
k) Rödöns länsmansdistrikt|
Rödön ...........................
As................................
Näskott..........................
1,413
1,007
775
1,058
| 2,420
| 1,827
3
2
.?
Herjeådalens fögderi.
Sveg..... ........................
1,658
1,658
2
a) Svegs länsmansdistrikt...|
Linsell...........................
789
789
1
1
Elfros...........................
689
689
1
Svegs
b) Lillherrdals
länsmans-]
distrikt..... ................J
Lillherrdal..................
1,587
1,587
2
141 i Mora tingslag,
\ Kopparbergs län.
8
Bil. Litt. P. 3.
Kommu-
Rekryteringsom-
rådet
Fögderi och länsmansdistrikt
Kommuner.
antal
eger an-
ansvarar
Anmärkningar.
invånare.
tal invå-
för antal
nare.
rekryter.
tingslag
c) Ytter-Högdals länsmans-1
Ytter-Hogdal med Ångersäd
1,563
306
i
distrikt......................J
Öfver-Hogdal ..................
1 1,869
2
l
Hede
....
..........
1,280
949
1
a
d) Mede länsmansdistrikt
''
[ 2,229
3
eg ®
*
f*
e) Tennäs länsmansdistrikt!
Hede lappförsamling.........
Tennäs ..........................
144
1,230
i 1,827
2
150 i Ovikens läns-  \ mansdistrikt.
1
Storsjö kapell..................
453
1
Stad.
Östersund .............................
2,854
2,854
4
Summa
—
. -
101
Anm. Da i ofvanstående förslag till indelning i regementsområden af Jemtlands län lappförsamlingarna
äfven blifvit tilldelade vissa områden, må här anmärkas, att detta ej öfverensstämmer med komiténs åsigt rörande
den nomadiserade lappbefolkningens skyldigheter med afseende på stamsoldats anskaffande, såsom i mötiven till
förslag till lag om upprätthållande af härens stamtrupp närmare är angifvet (JW 2, § 6).
LandtförsvarsJcoviiténs betänkande 111.
9
2
Summariskt
till fördelning af de särskilda regementsoinrådenas ansvarsskyldighet
R ege m e n tso in rå de.
F
t
f
1
CO
p?
pa
r-ts
crq
b
ct>
B
B
&J
m
a
cd
Cjq
C+“
N:a Skånska infanterireg:t.
Södra Skånska infanteriregrt.
Blekinge regemente.
Östgöta lifgrenadierreg:te.
Kronobergs regemente.
Jönköpings regemente.
Kalmar regemente.
Gotlands regemente.
Skaraborgs regemente.
Elfsborgs regemente.
Vestgöta-Dals regemente.
Bohusläns regemente.
Svea lifgarde.
Lifregementet till fot.
Uplands regemente.
Södermanlands regemente.
Vestmanlands regemente.
Dalregementet.
Helsinge regemente.
Nerikes regemente.
Vermlands regemente.
Norrbottens regemente.
Vesterbottens regemente. 1
Jemtlands regemente.
Vesternorrlands regemente. 1
Summa.
Skånska lifgrenad.-reg:tets
120
120
Norra Skånska infant.- »
—
120
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
120
Södra
»
»>
»
-
—
120
-
—
-
-
-
—
-
—
-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
120
Blekinge
»
»
—
—
—
120
120
Östgöta lifgrenadier- »
120
Kronobergs
»>
120
Jönköpings
»
-
120
Kalmar
»
-
-
—
—
120
Gotlands
*>
G0
Skaraborgs
»
120
Elfsborgs
»
-
—
-
—
-
—
-
—
—
—
120
'' —
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
120
Vestgöta-Dals
»
—
120
Bohusläns
>»
120
Svea lifgardes
»»
120
Lifregementets till fot....
120
Dplands
,reg:s.......
120
Södermanlands »
.......
-
120
Vestmanlands
»
...—
120
Dal
» .......
120
Helsinge
»
.......
120
Nerikes
» .......
120
Vermlands
»
.......
120
Norrbottens
»
.......
90
Vesterbottens
»
.......
90
Jemtlands
» .......
-
90
—
90
Vesternorrlands »
.......
90
90
Summa
120
120 120
120
120 120
120
120
00 12()|l20
120
120
120 120|l20 120|l20120
120
120
120,90
9o|90 90 2 010
1
förslag
för rekrytering
Bil. Litt. Q. 1
af stamtruppen vid de olika truppafdelningarna.
R
y
t t
e
r
i.
A r
t
i
1 1
e
r i.
Ingeniör-
trupper.
T
r
ä
II
g-
Summa.
1 Skånska husarregementet.
Skånska dragonregementet.
Husarreg:tet Kon. Karl XV.
Smålands husarregemente.
I Östgöta dragonregemente.
Vestgöta dragonregemente.
Lifgardet till häst.
Lifregementets dragoner.
Lifregementets husarer.
Jemtlands hästjägare-reg:te.
Summa.
Vendes fält-artillerireg:te.s
2. Göta fält-artillerireg:te.
1. Göta fält-artillerireg:te.
1. Svea fält-artillerireg:te.
2. Svea fält-artillerireg:te.
Norrlands fält-artillerireg:te.
Karlsborgs fästnings- och
positions-artilleriregemente.
Vaxholms fästnings- och
positions-artilleriregemente.
Summa.
1. Ingeniörregementet.
2. Ingeniörregementet.
Summa.
1. Trängbataljonen.
2. Trängbataljonen.
3. Trängbataljonen.
4. Trängbataljonen.
5. Trängbataljonen.
6. Trängbataljonen.
Summa.
100
100
26
26
246
—
100
100
28
28
—
248
—
—
100
—
—
—
—
—
—
—
100
28
28
248
189
—
—
—
—
46
—
—
—
—
—
46
—
33
—
—
—
—
—
—
33
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
199
—
—
—
21
—
__
—
—
—
-
21
19
—
—
—
—
—
—
—
19
—
—
—
36
-
—
—
—
—
36
196
6
229
30
252
62
—
—
—
—
—
—
—
—
55
—
55
—
-
—
—
—
—
—
—
—
93
—
93
—
—
36
—
—
—
36
304
100
100
7
7
26
—
26
253
96
—
96
31
—
31
247
249
243
50
50
37
37
207
170
54
54
38
38
. —
-
—
—
—
—
36
—
—
36
248
46
—
21
67
187
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
67
—
—
—
—
67
—
35
35
—
—
—
—
—
—
—
222
5
5
-
72
72
197
—
—
—
—
—
—
—
—
45
—
45
—
—
—
—
61
—
—
—
61
—
43
43
—
—
—
—
—
—
—
269
75
75
36
—
36
231
—
31
31
121
49
49
*
139
T—
44
44
—
—
—
—
—
34
—
—
34
—
—
-
—
—
—
—
—
—
—
168
56
56
30
30
176
100
100 100
100 100 100 100 100 100 100
l,00o|l70 I6l|l36 136
136 110
06
06
1,050
150
iso] 300
36
36
36
36
36
30210
5,500
2
1. Öfver
-
Summariskt
till fördelning af de särskilda regementsområdenas ansvarsskyldighet
Regemente© mråde.
CO
r?
po
3
ce
PV
£0
CT5
CD
3
so
cd"
-1
CD
qq
eV
CD
<rt-
Norra Skånska infant.reg:tet.|
Södra Skånska infant.reg:tet.|
Blekinge regemente.
Östgöta lifgrenadierregrte.
Kronobergs regemente.
Jönköpings regemente.
Kalmar regemente.
Gotlands regemente.
Skaraborgs regemente.
Elfsborgs regemente.
Vestgöta-Dals regemente. |
Bohusläns regemente.
Svea lifgarde.
Lifregementet till fot.
Uplands regemente.
| Södermanlands regemente. |
Vestmanlands regemente. |
Dal-regementet.
Helsinge regemente.
Nerikes regemente.
Vermlands regemente.
Norrbottens regemente. |
Vesterbottens regemente. |
Jemtlands regemente.
Vesternorrlands regemente. |
Summa.
Skånska lifgrenadier-reg:tiit3 -.........—
120
—
—
—
—
—
_
_
_
_
—
—
_
—
—
—
_
—
—
—
—
120
ÅT
Öl®
1
*
/* i
OA
27
4 7
Södra
»
»
»
_
20
—
—
—
—
•
—
—
—
—
—
20
Blekinge
»
»
...............
93
93
Ostgöta lifgrenadier- »
...............
15
15
Kronobergs
»>
...............
20
20
Jönköpings
»
...............
20
90
31
20
51
Gotlands
»
...............
29
—
—
29
Skaraborgs
»
...............
20
-
20
Elfsborgs
»
...............
20
20
Vestgöta-Dals
»
...............
20
—
20
Bohus läns
>»
...............
15
15
Svea lifgardes
»
...............
60
60
Lifregementets till fot.....................
60
60
Uplands
reg:ts...............
-
20
20
Södermanlands
»
..............
20
--
20
Vestmanlands
»
...............
20
20
Dal
»
...............
20
—
20
Helsinge
»
...............
—
20
5
25
Nerikes
»
...............
—
15
—
15
Vermlands
»
...............
—
20
20
Norrbotteus
»
...............
45
45
Vesterbottens
»
.............
—
35
35
J emtlands
- ..........
—
—
35
—
35
Vesternorrlands
»
...............
—
—
85
85
Summa
120|20
20
120
15|20|20
20
00
20
20
20
15
00
00
20
20
20 20 20|l5
20
45
35I35
DO
050
3
Bil. Litt. Q. 2
gängsäret.
förslag
för rekrytering af stamtruppen vid de olika truppafdelningarna.
R
y
e
r
i.
A.
r
t
i
1
e r i.
Ingeniör-
trupper.
T
r ä
n
g■
Summa.
Skånska husarregementet. |
Skånska dragonregementet.
Husarregttet Kon. Karl XV.
Smålands husarregemente.
Östgöta dragonregemente.
Vestgöta dragonregemente.
Lifgardet till häst.
Lifregementets dragoner.
Lifregementets husarer.
Jemtlands hästjägarereg:te.
Summa.
Vendes fältartilleriregrte.
2. Göta fältartilleriregrte.
1. Göta fältartilleriregrte.
1. Svea fältartilleriregrte.
2. Svea fältartilleriregrte.
Norrlands fältartilleriregrte.
Karlsborgs fästa.- o. pos.-
art.-regemente.
Vaxholms fästa.- o. pos.-
art.-regemente.
Summa.
1. Ingeniörregementet.
2. Ingeniörregementet.
Summa.
1. Trängbataljonen.
2. Trängbataljonen.
3. Trängbataljonen.
4. Trängbataljonen.
5. Trängbataljonen.
6. Trängbataljonen.
Summa.
120
25
25
50
25
—
—
—
—
—
—
—
25
—
—
—
—
—
—
<
—
—
—
122
80
80
22
—
—
—
—
—
—
—
22
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
122
—
93
—
—
-
—
25
—
-
—
—
—
25
—
58
—
—
—
—
—
—
58
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
98
—
42
—
—
—
36
—
—
—
—
—
36
98
36
20
—
—
—
-
—
—
56
—
—
—
—
36
—
—
—
—
36
112
—
-
—
30
—
—
—
—
—
—
30
—
43
—
—
—
—
—
—
43
—
—
—
—
—
—
—
—
—
124
—
29
—
—
-
-
—
—
—
-
30
—
30
—
29
—
—
—
—
—
—
29
44
16
60
—
—
10
—
—
—
10
149
18
61
—
61
—
124
26
121
107
5
—
5
__
—
122
—
120
12
12
—
102
—
40
40
23
23
—
83
—
—
40
67
—
—
—
—
—
—
36
—
—
36
123
—
92
—
—
—
—
-
—
-
—
-
—
—
—
-
—
37
—
35
-
—
72
—
18
18
—
—
—
—
—
—
no
—
96
-
—
—
—
-
-
—
—
—
-
—
—
—
—
—
42
—
—
—
42
—
76
76
—
—
—
—
—
—
—
133
36
—
36
114
-
—
13
—
—
13
—
58
3
3
30
so
68
—
—
—
-
-
—
-
—
—
47
47
—
82
—
85
25
251 S«1 30
25 25
lool 30
30
50
420
1251150 125 130 10o|ll4
75
75
900
no
llo| 220
30 30 36 30 30 30
210
2,700
4
5. Öfver
-
Summariskt
till fördelning af de särskilda regementsområdenas ansvarsskyldighet
llegenieutsområde.
F
f
f
1
V
Skånska lifgrenadierregrtet.
g
P
OD
PT
po
P
tfa
P?
P
eg*
ro
P
P
&
CD
CD
Vi
rf
Södra Skånska infanterireg:t.
Blekinge regemente.
Ostgöta lifgrenadierreg:te.
Kronobergs regemente.
Jönköpings regemente.
Kalmar regemente.
Gotlands regemente.
Skaraborgs regemente.
Elfsborgs regemente.
Vestgöta Dals regemente.
Bohusläns regemente.
Svea lifgarde.
Lifregementet till fot.
Uplands regemente.
Södermanlands regemente.
Vestmanlands regemente.
Dalregementet.
Helsinge regemente.
Nerikes regemente.
|
Vermlands regemente.
Norrbottens regemente. |
Vesterbottens regemente, j
Jemtlands regemente.
Vesternorrlands regemente. |
Summa.
Skånska lifgrenadier-reg:ts...
120
120
Norra Skånska infant.- »
45
45
Södra
»
»
»
—
—
45
. 45
Blekinge
»
»
120
Ostgöta lifgrenadier- »
-
—
40
40
Kronobergs
»
45
45
Jönköpings
»
45
45
Kalmar
»
45
20
65
Gotlands
*>
40
40
Skaraborgs
»
...
50
50
Elfsborgs
»
...
50
—
-
50
Vestgöta-Dals
»
50
50
Bohus läns
»
45
—
45
Svea lifgardes
*>
—
120
120
Lifregits till fot
—
120
120
Uplands reg:ts
»
50
50
Södermanlands
»
—
50
50
Vestmanlands
•>
50
50
45
uai
11
Helsinge
»
50
50
Nerikes
*>
—
45
45
Vermlands
»
...
45
45
Norrbottens
»
—
—
50
50
Vestesbottens
»
45
45
Jemtlands
»
—
45
—
45
VesterQorrlands
*•
_
90
90
Summa
120
45
45
120
40
45
45
45
00
so
50
50
45
120
120
so
so
50
45
50
45
45
50
45 45
00
1,565
5
Skånska husarregementet.
gångsåret.
förslag
för rekrytering af starntruppen vid de olika truppafdelningarna
Bil. Litt• Q. 3,
Ingeniör
trupper.
Artilleri,
Rytteri,
30 30 30
85
85
100 40 50
25 25
6
10. Öfver
Summariskt
till
fördelning af de särskilda regeinentsområdenas ansvarsskyldighet
Regementsområde.
Skånska Hfgrenadier-reg:tets......
Norra Skånska infant. »
........
Södra »
»>
»
........
Blekinge
»
»
........
Ostgöta lifgrenadier- »
........
Kronobergs
»
........
Jönköpings
»
........
Kalmar
»
........
Gotlands
»
........
Skaraborgs
»
........
Elfsborgs
»>
........
Vestgöta-Dals
»
........
Bohusläns
»
........
Svea Lifgardes
»
........
Lifregemente!^ till fot.............
Uplands
regrs........
Södermanlands
»
........
Vestmanlands
»
........
Dal-
*>
........
Helsinge
»
........
Nerikes
»
........
Vermlands
»>
........
Norrbottens
»
........
Yesterbottens
»
........
Jemtlands
»>
........
Vesternorrlands
>» ........
Summa
120
120
75
75
75
120
O:
70
80
so
80
75 120 70
)|so|80
80 00
80
80
80 80
80
70
120
8070
120
80
120
120
80
80
75
80
70
80 80 80 75 80170
75
80
75
75
75 8075
90
75 00
120
75
75
120
70
80
80
90
50
80
80
80
70
120
120
80
80
80
75
80
70
75
80
75
75
90
2,170
7
Bil. Litt. Q. 4
gångsåret.
förslag
för rekrytering af stamtruppen vid de olika truppafdelningarna.
K
y
t e
r
i
A r
t
i
1 1
e
r i.
Ingeniör-
trupper.
T
r
ä
n
g
Summa.
1 Skånska husarregementet.
Skånska dragonregementet.
Hnsarreg:et Kon. Karl XV.
Smålands husarregemente.
Östgöta dragonregemente.
Vestgöta dragonregemente.
Lifgardet till häst.
Lifregementets dragoner.
Lifregementets husarer.
Jemtlands hästjägarereg:te.
Summa.
Vendes fältart.-regrte.
2. Göta fältart.-reg:te.
1. Göta fältart.-reg:te.
1. Svea fältart.-reg:te.
2. Svea fältart.-reg:te.
1 Norrlands fältart.-regrte.
Karlsborgs fästa. o. pos.-
artill.-regemente.
Vaxholms fästa.- o. pos.- 1
artill.-regemente.
Summa.
1. Ingeniörregementet.
2. Ingeniörregementet.
Summa.
1. Trängbataljonen.
2. Trängbataljonen.
3. Trängbataljonen.
H
p:
-
CJQ
er
P
<Tt-
P
O
p
tt>
p
5. Trängbataljonen.
6. Trängbataljonen.
Summa.
40
40
41
41
—
201
—
40
—
40
88
—
—
—
—
—
—
—
88
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
203
—
—
100
—
100
28
—
—
—
—
—
—
—
28
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
203
—
—
—
21
—
—
—
—
—
—
21
13
—
—
—
—
—
—
—
13
—
154
_
_
—
—
90
—
—
—
—
—
90
—
3
—
—
—
—
—
—
3
—
163
36
161
82
27
—
27
—
189
_
_
_
4
_
_
_
—
_
—
4
—
76
—
—
—
—
—
—
76
—
—
—
—
36
—
—
—
—
36
206
—
50
_
_
_
_
_
_
_
—
70
—
70
—
—
—
—
—
—
—
—
—
63
—
63
—
—
36
—
—
—
36
249
__
_
—
—
—
90
—
—
—
—
90
—
—
3
—
—
—
—
—
3
34
—
34
—
207
96
—
96
26
—
26
—
—
—
—
—
—
—
202
133
-
203
—
197
38
38
—
169
—
139
58
64
—
—
—
—
—
—
36
—
—
36
203
74
154
__
_
_
_
_
_
_
—
—
—
—
—
—
—
56
—
—
—
—
56
—
51
51
—
—
—
—
—
—
—
182
75
—
7
7
—
162
58
—
92
92
—
220
_
_
78
36
36
189
19
—
99
—
14
14
—
—
25
—
25
—
114
—
—
62
62
—
137
—
—
24
24
-
3C
30
144
40
40
100 70
0090
loobobo
!00| 770
170 1011130
I30| 136
II0| 06
| 06
| 1,050
150 1 5(1
300
|30 30 3f
3f
31
3(1
210
4,500
Landtförsvarslcomiténs betänkande III.
8
3
Bilaga Litt. R.
Tabeller
till
:o 5. Förslag till allmänna grunder för öfvergång
från den nuvarande till den nya
härordningen.
Stamrekryternes fördelning
Regementen.
1. året.
2. året.
3. året.
A. Fotfolk:
Svea lifgarde.......................................................................................
60
120
120
Lifregemente! till fot .....................................................................
60
120
120
Östgöta lifgrenadierregemente .............................................................
15
15
30
Skånska
d:o
...............................................................
120
120
120
Blekinge regemente ...........................................................................
120
120
120
Uplands
d:o
........................................................................
20
25
35
Skaraborgs d:o
..................................................................
20
25
35
Södermanlands d:o
...........................................................................
20
25
35
Kronobergs d:o
..........................................................................
20
25
35
Jönköpings
d:o
.......................................................................
20
25
35
Dalregementet ...................................................................................
20
25
35
Helsinge regemente .................................... ......................................
20
25
35
Elfsborgs
d:o
..........................................................................
20
25
35
Vestgöta-Dals d:o
..........................................................................
20
25
35
Bohusläns
d:o
..........................................................................
15
20
35
Vestmanlands d:o
...........................................................................
20
25
35
Norrbottens d:o
...........................................................................
45
45
50
Vesterbottens d:o
..........................................................................
35
35
35
Kalmar
d:o
.........................................................................
20
25
35
Nerikes
d:o
.......................................................................
15
20
35
Yermlands
d:o
.........................................................................
20
25
35
Jemtlands fältjägareregemento .............................................................
35
35
35
Norra Skånska infanteriregementet.........................................................
20
25
35
Södra Skånska
d:o
................................. .......................
. 20
25
35
Gotlands
regemente... ........................ .....................................
60
60
60
Yesternorrlands
d:o .....................................................................
90
90
90
B. Rytteri:
Lifgarde! till häst .............. ..............................................................
100
100
100
Lifregemente!» dragoner......................................................................
30
30
30
Lifregementets husarer ...................................................................
30
30
30
Smålands husarregemente .....................................................................
30
30
30
Transport
1,140
1,340
1,530
öfver gångsförslaget.
2
il.
Tab. N:o 1.
under öfvergångstiden.
4. årot.
5. året.
6. året.
7. året.
8. året.
9. året.
10. året.
11. året.
12. året.
13. året.
14. året.
15. årot.
120
120
120
120
120
120
120
120
120
120
120
120
120
120
120
120
120
120
120
120
120
120
120
120
40
40
40
50
60
70
70
75
85
100
105
120
120
120
120
120
120
120
120
120
120
120
120
120
120
120
120
120
120
120
120
120
120
120
120
120
45
50
50
60
70
80
80
80
80
95
no
120
45
50
50
60
70
80
80
80
80
95
no
120
45
50
50
60
70
80
80
80
80
95
Ilo
120
45
45
45
60
70
80
80
80
90
95
Ilo
120
45
45
45
60
70
80
80
80
90
95
no
120
45
45
45
55
65
75
75
80
85
95
no
120
45
50
50
60
70
80
80
80
80
95
no
120
45
50
50
60
70
80
80
80
80
95
no
120
45
50
50
60
70
80
80
80
80
95
no
120
45
45
45
50
60
70
70
75
85
95
105
120
45
50
50
60
70
80
80
80
80
95
no
120
50
50
50
55
65
75
80
85
90
90
90
90
40
45
45
55
65
75
75
80
90
90
90
90
45
45
45
60
70
80
80
80
90
95
no
120
45
45
45
50
60
70
70
75
85
100
105
120
45
45
45
55
65
75
75
80
90
100
105
120
40
45
45
55
65
75
75
80
90
90
90
90
45
45
45
55
65
75
75
80
90
100
105
120
45
45
45
55
65
75
75
80
90
100
105
120
60
60
60
60
60
60
60
60
60
60
60
60
00
90
90
90
90
90
90
90
90
90
90
90
100
100
100
100
100
100
100
100
100
100
100
100
30
40
65
65
65
65
70
90
100
100
100
100
30
40
65
65
65
65
70
90
100
100
100
100
30
40
65
65
65
65
70
90
100
100
100
100
1,710
1,785
1,860
2,060
2,260
2,460
2,480
2,590
2,740
2,940
3,140
3,340
3
Regementen.
1. året.
2. året.
3. året.
Transport
1,140
1,340
1,530
Skånska husarregementet.....................................................................^
Yestgöta dragonregemente ..................................................................\
25
25
25
25
25
25
Skånska dragonregementet ..............................................................
25
25
25
Östgöta dragonregemente.....................................................................)
25
25
25
Husarregementet Korning Karl XV...............................................''...........
80
80
80
Jemtlands häst] ägareregemente.............................................................
50
50
50
C. Artilleri:
1. Svea fältartilleriregemente.................................................................
136
136
136
2. Svea
d:o
..................................................................
100
100
100
1. Göta
d:o
..................................................................
125
125
125
2. Göta
d:o
..................................................................
150
150
150
Vendes
d:o
..................................................................
125
125
125
Norrlands
d:o
.................................................................
114
114
114
Vaxholms fästnings- och positions-artilleriregemente ................................
75
75
75
Karlsborgs d:o
d:o
................................
75
75
75
D. Ingeniörtrupperne:
1. Ingeniörregementet..........................................................................
no
no
115
2.
d:o
...........................................................................
no
no
115
E. Trång en:
1. Trängbataljonen ..............................................................................
36
36
36
2.
d:o
..............................................................................
36
36
36
3.
d:o
..............................................................................
36
36
36
4.
d:o
............................................................................
36
36
36
5.
d:o
..............................................................................
36
36
36
6.
d:o
..............................................................................
30
30
30
Summa
2,700
2,900
3,100
4
7. Litt. IL
4. året.
5. året.
6. året.
7. året.
8. årot.
9. året.
10. året.
11. året.
12. året.
13. året.
14. året.
15. året.
1,710
1,785
1,860
2,060
2,260
2,460
2,480
2,590
2,740
2,940
3,140
3,340
25
25
40
40
40
40
40
75
100
100
100
100
25
50
60
60
60
60
90
100
100
100
100
100
25
25
40
40
40
40
40
75
100
100
100
100
25
50
60
60
60
60
90
100
100
100
100
100
80
100
100
100
100
100
100
100
100
100
100
100
50
50
75
75
75
75
100
100
100
100
100
100
136
136
136
136
136
136
136
136
136
136
136
136
100
125
125
125
125
125
136
136
136
136
136
136
125
125
125
125
125
125
136
136
136
136
136
136
150
150
150
150
150
150
161
161
161
161
161
161
125
140
150
150
150
150
170
170
170
170
170
170
114
119
119
119
119
119
119
119
119
119
119
119
75
85
85
85
85
85
96
96
96
96
96
96
75
85
85
85
85
85
96
96
96
96
96
96
125
120
140
140
140
140
150
150
150
150
150
150
125
120
140
140
140
140
150
150
150
150
150
150
36
36
36
36
36
36
36
36
36
36
36
36
36
36
36
36
36
36
36
36
36
36
36
36
36
36
36
36
.36
36
36
36
36
36
36
36
36
36
36
36
36
36
36
36
36
36
36
36
36
36
36
36
36
36
36
36
36
36
36
36
30
30
30
30
30
30
30
30
30
30
30
30
3,300
3,500
3,700
3,900
|
4,100
4,300
4,500
4,700
4,900
j 5,100
5,300
5,500
5
Tal. N:o 2.
. R
Generalstab© n.
Förslag till öfvergång från nuvarande till den nya organisationen.
Officerare.
O:
M
CO
c-t-
p
Ö fverstelöj tnanter.
g
e53.
O*
CD
Kap-  ten or
tr<
n2:
tf
p
p
CD
*-!
m
p
B
B
so
So
Ms
E
p*
CD
P
Hj
F°
v?
p1
CO
00
Vid 1. årets ingång......../...........
l1)
3
10
16
_
8
38
Afgång...............................
—
—
—
—
—
1
—
Tillkomst...........................
—
—
—
—
1
—
~
Vid 2. årets ingång...................
1
3
10
16
1
7
38
Afgång...,..........................
—
—
—
1
_
1
—
Tillkomst............................
—
—
—
—
2
—
—
Vid 3. årets ingång ..............
1
3
10
15
3
6
38
Afgång...............................
—
—
—
1
_
1
—
Tillkomst...........................
—
—
—
—
2
—
—
Vid 4. årets ingång...................
1
3
10
14
5
5
38
Afgång...............................
—
—
—
1
—
1
—
Tillkomst............................
—
—
—
—
2
—
—
Vid 5. årets ingång....... ..........
1
3
10
13
7
4
38
Afgång...............................
_
—
_
1
_
1
—
Tillkomst............................
—
—
—
—
2
—
—
Vid 6. årets ingång.......... ........
1
3
10
12
9
Q
<t>
38
Afgång...............................
—
—
—
—
—
1
—
Tillkomst...,....,...................
—
—
—
—
1
—
—
Vid 7. årets ingång..................
1
3
10
12
10
2
38
Afgång...............................
—
—
—
—
—
1
—
Tillkomst.........................
—
~
—
—
1
—
Vid 8. årets ingång........ .........
1
3
10
12
11
1
38
Afgång..............................
—
—
—
—
—
1
—
Tillkomst............................
—
—
—
—
1
—
—
Vid 9. årets ingång ..................
1
3
10
12
12
_
38
Afgång...............................
—
—
—
—
—
—
—
Tillkomst............................
—
—
—
—
—
—
—
Vid 10. årots ingång..................
1
3
10
12
12
_
38
Afgång..............................
—
—
—
—
—
—
—
Tillkomst............................
—
—
—
—
—
—
—
Vid 11. årets ingång..................
1
3
10
12
12
_
38
Afgång...............................
_
—
_
_
_
_
—
Tillkomst..........................
—
—
—
—
—
—
—
Vid 12. årets ingång..................
1
3
10
12
12
_
38
Afgång...............................
—
—
—
—
—
—
—
Tillkomst............................
—
—
—
—
—
—
—
Vid 13. årets ingång..................
1
3
10
12
12
—
38
Afgång...............................
—
—
—
—
—
—
—
Tillkomst............................
—
—
—
—
—
—
—
Vid 14. årets ingång..................
1
3
10
12
12
—
38
Afgång...............................
—
—
—
—
—
—
—
Tillkomst............................
—
—
—
—
—
—
—
Vid 15. årets ingång..................
1
3
10
12
12
—
38
Afgång...............................
—
—
—
—
—
—
—
Tillkomst............................
—
—
—
—
—
—
Vid öfvergångstidens slut............
1
3
10
12
12
—
38
Anmärkningar.
*) Cliefen för generalstaben
är generalmajor och uppbär
lön på generalitetets stat.
öfvergång»/''urslaget.
7
Bil.
Svea
Förslag till öfvergång från nuvarande till den nya organisationen för fast
Vid 1. årets ingång''.......
Afgång.................
Tillkomst..............
Vid 2. årets ingång......
Afgång................
Tillkomst..............
Vid 3. årets ingång.......
Afgång.................
Tillkomst..............
Vid 4. årets ingång.......
Afgång.................
Tillkomst..............
Vid 5. årets ingång......
Afgång.................
Tillkomst..............
Vid 6. årets ingång.......
Afgång.................
Tillkomst..............
Vid 7. årets ingång.......
Afgång.................
Tillkomst..............
Vid 8. årets ingång.......
Afgång.................
Tillkomst..............
Vid 9. årets ingång.......
Afgång.................
Tillkomst..............
Vid 10. årets ingång ....
Afgång.................
Tillkomst..............
Vid 11. årets ingång''.....
Afgång.................
Tillkomst..............
Vid 12. årets ingång.....
Afgång.................
Tillkomst..............
Vid 13. årets ingång.....
Afgång.................
Tillkomst..............
Vid 14. årets ingång.....
Afgång.................
Tillkomst..............
Vid 15. årets ingång.....
Afgång.................
Tillkomst..............
Vid öfvergångstidens slut
Öfvergångsförslaget.
Officerare.
Underoffic:re.
s
P
Öfverste.
Öfverstelöjtnant.
Majorer.
Kap-
tener.
Sd
cr<?
CD
B
ro
5-
cn
&
-<
P
tf
o
fp:
DO
BO
tf
CD
röjt-
nanter.
Keg-.ts
adjut.r.
cl
tf
PU
®
tf
tf"
p
tf
ef
CD
tf
Summa.
Fanjunkare.
Ser-
geanter
Korpraler.
Summa.
Regementstrumslagare.
Enligt gamla
staten.
i
af 1 klass.
af 2 klass.
af 1 klass.
af 2 klass.
af 1 klass.
af 2 klass.
af 1 klass.
af 2 klass.
Fältmusikanter.
Spel i nummer och
trumslagare.
Summa.
i
i
2
8
3
1
8
8
i
i
8
42
10
10
9
_
29
i
8
40
48
3
1
5
—
—
—
—
—
*1
—
*2
3
—
—
—
—
**4
**3
26
—
—
—
—
—
i
i
2
8
4
1
10
11
i
i
5
3
45
n
14
12
26
63
i
7
1
35
5
42
i
i
2
8
4
1
10
3
14
i
i
2
2
45
n
1
15
2
14
26
52
92
i
6
1
30
5
36
i
i
2
8
4
1
10
2
16
i
i
45
n
2
17
2
16
2
54
98
i
5
25
30
1
5
—
—
—
2
2
2
—
—
—
—
—
i
i
2
8
4
1
10
IG
i
i
—
45
n
19
18
56
104
i
4
20
24
2
2
2
1
5
—
i
i
2
8
4
1
10
10
i
i
_
45
ii
21
20
58
no
i
3
15
18
1
5
—
2
2
2
—
—
—
—
—
i
i
2
8
4
1
10
16
i
i
—
45
u
23
22
60
Ilo
i
2
10
12
1
5
—
O
2
2
—
—
—
—
—
i
i
2
8
4
1
10
16
i
i
—
45
n
25
24
62
122
i
1
5
6
1
2
2
2
1
5
—
i
i
2
8
5
1
10
16
i
i
—
46
n
27
26
64
128
i
—
—
—
2
2
2
—
—
—
—
—
i
i
2
8
5
1
10
16
i
i
—
46
n
29
28
66
134
i
—
—
—
i
i
1
3
8
5
1
10
16
i
1
2
—
48
i
12
2
31
2
30
2
68
141
i
—
—
—
i
i
3
8
1
6
1
10
IG
i
2
—
49
12
2
33
2
32
2
70
147
i
—
—
—
i
i
3
8
6
1
1
11
16
i
2
—
50
12
2
35
2
34
3
73
154
i
—
—
—
i
i
3
8
1
7
1
11
16
i
2
—
Öl
12
2
37
2
36
3
76
161
i
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
—
—
—
—
—
—
2
2
3
—
—
—
—
—
i
i
3
8
7
1
12
16
i
2
—
52
12
39
38
79
168
i
—
—
—
i
i
3
8
1
8
1
12
16
i
2
_
53
12
2
41
3
41
3
82
176
i
_
_
_
8
Bil. Litt. B.
lifgarde.
Tah- N:0 3-
aflönade officerare, underofficerare, spel och manskap äfvensom för hästar.
e
1
Manskap
Hästar.
Enligt nya
staton.
Enligt gamla
staten.
Enligt nya
stater.
af 1. klass.
|
af 2. klass.
af 3. klass.
af 4. klass.
Summa.
Summa.
Korpraler.
Vicekorpraler.
Volontärer.
Öfrigt manskap.
Summa.
Vicekorpraler.
Stamsoldater.
Summa.
Summa.
Kusthålls-
Officers-
Stam-
Legda.
Summa.
Anmärkningar.
—
—
—
—
—
49
52
52
—
672
776
—
—
—
776
—
8
—
—
8
* De med * betecknade
i
i
2
2
—
'' —
—
—
—
—
60
—
—
—
—
—
—
_
under 1. året tillkomna of-  ficerame antagas komma från
i
i
2
2
6
49
26
52
—
567
645
—
60
60
705
—
8
_
_
8
Lifregementets grenadierkår.
** Af do med ** beteck-
1
1
1
1
nade under 1. året tillkomna
2
2
3
3
10
47
—
52
_
463
515
_
185
185
700
_
8
8
underofficerarne, antagas 1
—
—
—
—
—
—
—
18
—
112
_
_
_
fanjunkare, 2 sergeanter af
1
1
2
2
16
—
—
—
—
—
—
20
ilo
—
—
—
—
—
—
—
1.
klassen och 1 sergeant af
2.
klassen komma från Lif-
3
3
5
5
47
34
17
I
351
113
385
20
295
315
700
—
8
—
—
8
regementets grenadierkår.
i
i
i
1
30
100
—
—
—
—
—
—
—
4
4
6
6
20
45
—
17
—
238
255
50
395
445
700
_
8
_
_
8
—
—
—
—
—
—
—
17
—
113
1
1
2
2
—
—
—
—
—
—
—
50
80
5
5
8
8
26
45
—
—
—
125
125
100
475
575
700
—
8
___
—
S
—
—
—
—
—
—
—
—
—
125
1
1
1
1
—
—
—
—
—
—
44
81
—
—
—
—
—
—
—
6
6
9
9
30
43
—
—
—
—
—
144
556
700
700
—
8
—
—
8
1
1
2
2
—
—
—
7
7
11
11
36
43
—
—
—
—
—
144
556
700
700
—
8
—
—
8
1
1
1
1
8
8
12
12
40
41
—
—
—
—
—
144
556
700
700
—
8
—
—
8
8
8
12
12
40
41
144
556
700
700
8
8
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2
—
—
—
8
8
12
12
40
41
144
556
700
700
—
10
—
—
10
8
8
12
12
40
41
—
—
—
—
—
144
556
700
700
—
10
—
—
10
—
—
—
—
—
—
—
—
8
8
12
12
40
41
144
556
700
700
—
10
—
—
10
—
—
—
—
—
—
—
—
8
8
12
12
40
41
144
556
700
700
—
10
—
—
10
8
8
12
12
40
41
—
—
—
—
—
144
556
700
700
—
10
—
—
10
8
8
12
12
40
41
—
—
—
—
—
144
556
700
700
—
10
_
_
10
9
2
Bil. JAtt. B.
A n (1 r a
(Lifrege
-
Förslag till öfvergång från nuvarande till den nya organisationen för fast
Off
i c e r a r e.
Underoffic:re.
s
P
Kap-
fcd
Töjt-
Reg:ts
Ser-
Sd
CD
Enligt gamla
tenor.
CD
:r-.
nanter.
adjut-.r.
geantor
staten.
O:
tf
s
CD
d
a
TJI
d
TJI
CD
3
CD
d
p:
f
CD
rr
a_
TJI
►tf
O:
CD
l-j
CD
•/.
o
a
p
a
g
eE.
o‘
H
CD
J-i
P
Ms
p"
CD
CD
P
Ms
to
£
EF
CD
CD
et-
CD
■5
§
et-
3
p:
CD
p
Ms
K
p
CD
CD
P
Ms
to
£
P
DD
CD
p
Ms
£
P
CD
CD
P
Ms
to
£
p
CD
s2:.
tf
p
a
CD
P
3
3
p
P*
P
P
8
p
Ms
£
EF
CD
CD
p''
Ms
ro
d
EF
CD
CD
O
►tf
H
P
CD
P
P
g
3
p
a
et-
CO
tf
P
3
CD
crq
s
et- 1—1
H |«Ja
P
3 g
CD P
3 3
=8 3
H 2
® a
TJI
P
3
3
p
K
Q
?
a
o
o
Vid 1. årets ingång...........
Afgång.....................
Tillkomst..................
1
i
2
8
3
1
8
8
1
1
8
42
10
10
9
—
29
1
8
40
5
48
_
_
* 1
—
* 1
—
* 2
3
—
* 1
—
** g
**4
26
—
—
1
—
Vid 2. årets ingång...........
1
i
3
8
4
1
10
11
1
2
B
47
11
13
13
26
63
1
7
35
42
Afgång.....................
2
26
—
—
1
5
—
Tillkomst..................
—
—
2
Vid 3. årets ingång...........
Afgång.....................
1
i
3
8
4
1
10
14
1
2
2
47
11
15
15
52
93
1
6
30
36
—
—
—
—
—
1
5
Tillkomst..................
—
—
—
—
—
—
—
2
—
—
—
—
—
2
2
2
Vid 4. årets ingång...........
Afgång.....................
1
i
3
8
4
1
10
16
1
2
—
47
11
17
17
54
99
1
5
25
30
—
—
—
—
—
—
1
5
—
Tillkomst..................
2
2
2
—
—
—
—
Vid 5. årets ingång..........
1
i
3
8
4
1
10
16
1
2
—
47
11
19
19
56
105
1
4
20
24
Afgång.....................
2
2
1
5
Tillkomst..................
—
2
Vid 6. årets ingång...........
1
i
3
8
4
1
10
16
1
2
■—
47
11
21
21
58
in
1
3
15
18
Afgång.....................
1
O
Tillkomst ..................
2
2
2
Vid 7. årets ingång...........
Afgång.....................
1
i
3
8
4
1
10
16
1
2
-_
47
11
23
23
60
2
117
1
2
1
10
5
12
Tillkomst..................
2
2
Vid 8. årets ingång...........
Afgång.....................
1
i
3
8
4
1
10
16
1
2
—
47
11
25
25
62
123
1
1
1
5
5
6
Tillkomst..................
1
2
2
2
—
—
_
Vid 9. årets ingång..........
1
i
3
8
5
1
10
16
1
2
—
48
11
27
27
64
129
1
—
—
—
Afgång.....................
Tillkomst..................
2
2
2
—
—
—
—
—
Vid 10. årets ingång .........
Afgång .....................
1
i
3
8
5
1
10
16
1
2
—
48
11
29
29
66
135
1
—
—
—
—
—
—
Tillkomst..................
—
1
2
2
2
—
—
—
—
Vid 11. årets ingång.........
1
i
3
8
5
1
10
16
1
2
—
48
12
31
31
68
142
1
—
—
—
Afgång.....................
2
Tillkomst..................
2
2
Vid 12. årets ingång.........
1
i
3
8
G
1
10
16
1
2
49
12
8c
33
70
148
1
—
—
~
Afgång.....................
Tillkomst..................
1
2
2
3
—
—
—
—
—
Vid 13. årets ingång.........
1
i
3
8
6
1
11
16
1
2
_
50
12
35
35
73
155
1
—
—
—
Afgång.....................
Tillkomst..................
2
2
3
—
—
—
—
—
Vid 14. årets ingång.........
1
i
3
8
7
1
11
16
1
2
_
51
12
37
37
76
162
1
—
—
—
Afgång.....................
Tillkomst..................
1
2
2
3
—
—
—
—
—
Vid 15. årets ingång.........
Afgång.....................
1
i
3
8
7
1
12
16
1
2
_
52
12
3£
3E
79
169
1
—
—
—
5
Tillkomst..................
1
-T-
$
3
Vid öfvergångstidens slut ...
1
i
3
8
8
1
12
16
1
2
_
53
12
41
41182
1 176
1
—
-
•
öfver gångsförslaget.
^
Bil. Litt. Ii.
Tab. N:o 4.
lifgardet
mentet till fot).
aflönade officerare, underofficerare, spel och manskap .äfvensom för hästar.
e
1.
Mans
k a
p.
H ä
sta r.
Enligt
nya
Enligt gamla
Enligt
nya
staten.
staten.
staten.
U1
P
O:
■<
U1
P
W
P
0
££
CD
CD
*-i
DO
1
m
t-1
CO
p
Anmärkningar.
P
M»
1—^
E
p
l-tj
to
£
P
►-+>
CO
£
p
i-h.
A-
E
p
g
B
B
B
P
w
O
►ö
H
P
cd
CD
t*
O
•3
3
<3
o
o
ö
r-f-
H
Oq''
3
5
U1
P
B
B
cd
o
►3
ct-
1
OO
O
£
p
in
p
B
B
B
3
P
?
3:0
/-
p”
B
crq
p
3
B
fa
eg
eg
00
GQ
p
►3
K*
P
CD
CD
p
V
_
_
_
_
—
49
52
52
—
672
776
—
—
—
776
—
8
—
—
8
—
—
2
—
—
—
26
—
—
105
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
* Med * betecknade officerare
1
1
2
antages komma från Eif-
1
1
2
2
6
49
26
52
—
567
645
—
60
60
705
—
10
—
—
10
regementets grenadierkår.
—
—
—
1
—
—
26
—
—
104
—
125
—
—
—
—
—
—
—
** Af de med ** betecknade
1
1
1
under 1. året tillkomna
2
2
3
3
10
47
_
52
_
463
515
—
185
185
700
—
10
,—
—
10
underofficorarne, anses 1
—
—
—
18
—
112
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
fanjunkare, 1 sergeant af
1
1
2
2
—
—
—
—
—
—
385
20
no
295
—
700
—
—
—
—
10
1. klassen ock 2 sergean-
3
3
5
5
16
47
—
34
—
351
20
315
10
från Lifrogementets grena-  dierkår.
1
1
1
1
—
—
—
—
■—
—
—
30
100
—
—
—
—
—
—
—
4
4
6
6
20
45
—
17
17
—
238
113
255
50
395
445
700
—
10
—
—
10
1
1
2
2
—
—
—
—
—
50
80
—
—
—
—
—
—
5
5
8
8
26
4.5
_
_
_
125
125
100
475
575
700
__
10
—
—
10
1
1
1
1
—
—
—
—
—
—
—
44
81
—
—
—
—
—
—
—
6
6
9
9
30
43
—
—
—
—
—
144
556
700
700
—
10
—
—
10
1
1
2
2
7
7
11
11
36
43
—
—
—
—
—
144
556
700
700
—
10
—
—
10
i
1
1
1
8
8
12
12
40
41
—
—
—
~
—
144
556
700
700
—
10
—
—
10
8
8
12
12
40
41
144
556
700
700
—
10
—
—
10
8
8
12
12
40
41
—
—
—
—
—
144
556
700
700
—
10
—
—
10
8
8
12
12
40
41
—
—
—
—
—
144
556
700
700
—
10
—
—
10
8
8
12
12
40
41
—
—
—
—
—
144
556
700
700
—
10
—
—
10
8
8
12
12
40
41
144
556
700
700
—
10
—
—
10
8
8
12
12
40
41
—
—
—
—
—
144
556
700
700
—
10
—
—
10
8
8
12
12
40
41
_
_
_
_
_
144
556
700
700
_
10
—
—
10
11
Bil. Litt. It.
1. Lifgrenadier
(Ostgöta
lifgrenadier
Förslag
till öfvergång från nuvarande till den nya organisationen för fast
Officerare.
Underofficrre.
S p
Kap-
w
Töjt-
Keg:ts
Ser-
Enligt gamla
O:
tenor.
©
CTQ
©
nanter.
adjut:r.
geanter
w
®
Cfc.
staten.
3
O:
■<
®
H
g
§
8
CO
P
w
ce
3
®
a
Hej
U1
►0
©
3*
o
w
Cr+-  ©
©
C“fr“
a
p
t!
o’
©
J-i
P
Mj
Vt
p"
P
Ms
to
E
P
©
*-i
B
p
Ms
E
p"
P
Ms
to
E
P
vt
p1
B,
to
vt
p
tsi
ct-
&
a
C“t~
0
H
3
B
So
C
a
vt
''i.
©
p
Ms
Pt
P*
P
Ms
to
g
p"
►3
g.
0
a
3
3
P
rf-
DO
nf
a
B
CQ
P
1
a
''/:
vt
g
hT
a M*
B a
2L a
p B
OQ g
P P
CO
a
B
B
CO
GQ
CO
p
©
CD
CO
CG
CQ
CQ
CQ
P
-i
©
©
|-i
© H
O
©
&
p
Vid 1. årets ingång............
1
1
2
8
4
1
8
8
1
1
8
43
8
17
16
41
1
10
40
50
Afgång....................
1
4
Tillkomst..................
—
—
—
—
—
—
—
3
—
—
—
—
—
1
1
3
—
—
—
Vid 2. årets ingång............
1
1
2
8
4
1
8
11
1
1
5
43
8
18
17
3
46
1
9
36
45
Afgång.....................
1
4
Tillkomst..................
—
—
—
—
—
—
—
3
—
—
—
—
—
1
1
3
—
—
—
Vid 3. årets ingång............
1
1
2
8
4
1
8
14
1
1
2
43
8
19
18
6
51
1
8
32
40
Afgång....................
Tillkomst..................
2
1
4
—
—
—
—
—
—
—
2
—■
—
—
—
—
1
1
3
—
—
—
Vid 4. årets ingång............
Afgång.....................
1
1
2
8
4
1
8
16
1
1
—
43
8
20
19
9
56
1
7
28
35
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
_
_
_
_
_
1
4
_
Tillkomst..................
—
—
—
—
—
—
1
1
3
—
—
Vid 5. årets ingång............
1
1
2
8
4
1
8
16
1
1
—
43
8
21
20
12
61
1
6
24
30
Åtgång....................
Tillkomst..................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
_
_
_
_
_
1
4
_
—
—
—
—
1
1
1
1
3
—
—
—
Vid 6. årets ingång............
1
1
2
8
5
1
8
16
1
1
_
44
9
22
21
15
67
1
5
20
25
Afgång.....................
Tillkomst..................
1
4
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
1
3
—
—
—
Vid 7. årets ingång............
1
1
2
8
5
1
8
16
1
1
_
44
9
23
22
18
72
1
4
16
20
Afgång
................
1
4
Tillkomst................
1
1
1
5
—
—
—
Vid 8. årets ingång............
1
1
2
8
5
1
9
16
1
1
_
45
9
24
23
23
79
1
3
12
15
Afgång....................
—
—
—
1
4
Tillkomst..................
1
1
1
5
—
—
—
Vid 9. årets ingång............
1
1
2
8
5
1
9
16
1
1
_
45
10
25
24
28
87
1
2
8
10
Afgång....................
1
4
Tillkomst..................
—
—
—
—
1
2
2
7
—
—
—
Vid 10. årets ingång..........
1
1
2
8
6
1
9
16
1
1
_
46
10
27
26
35
98
1
1
4
5
Afgång....................
1
4
Tillkomst..................
—
—
1
—
—
—
—
—
—
1
—
—
—
2
2
7
—
—
—
Vid 11. årets ingång..........
Afgång.....................
Tillkomst.................
1
1
3
8
6
1
9
16
1
2
—
48
10
29
28
42
109
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
1
2
2
8
_''
_
_
_
_
Vid 12. årets ingång..........
1
1
3
8
6
1
10
16
1
2
_
49
11
31
30
50
122
1
Afgång.............,........
Tillkomst.........;........
—
—
—
—
1
—
—
—
—
—
—
—
—
2
2
8
—
—
—
—
—
Vid 13. årets ingång..........
1
1
3
8
7
1
10
16
1
2
_
50
11
33
32
58
134
1
_
_
_
Afgång.....................
Tillkomst..................
—
—
—
—
_
—
1
_
_
_
_
„_
_
2
3
8
_
_
_
Vid 14. årets ingång.........
1
1
3
8
7
1
11
16
1
2
_
51
11
35
35
66
147
1
_
_
_
Afgång.....................
Tillkomst
—
—
—
—
l
~
—
—
—
—
—
—
1
12
3
38
3
38
8
74
—
—
—
—
—
Vid 15. årets ingång..........
1
1
3
8
8
1
11
16
1
2
52
162
1
Afgång ...................
—
--
—
_
_
_
_
Tillkomst..................
—
—
—
—
—
1
—
—
—
—
—
—
3
3
8
—
—
—
—
—
Vid öfvergångstidens slut ...
1
1
3
8
8
1
12
16
1
2
—
53
12
41
41
82
176
1
—
—
—
Öfvergångsförslaget,
12
Bil. Litt. R.
regementet.
TaL N;o 5m
regementet.)
aflönade officerare, underofficerare, spel och manskap äfvensom för hästar.
e
1.
Manska
P-
Häst a
r.
Anmärkningar.
Enligt nya
staten.
Summa.
Enligt gamla
staten.
Enligt nya
staten.
Summa.
£
OT
gOO
ro
i
Officers-
Stam-
Legda.
Summa.
af 1. klass.
af 2. klass.
af 3. klass.
af 4. klass.
Summa.
Kor-
praler.
Vico-
kor-
pralcr.
Volontärer.
Öfrigt manskap.
Summa.
Vicekorpraler.
Stamsoldater.
Summa.
Indelta.
Volontär er.
Indelta.
Volontärer.
Öl
48
4
48
4
40
998
1,142
_
_
_
1,142
__
8
_
_
8
—
—
—
—
—
—
3
2
—
2
14
52
15
—
46
45
2
48
2
26
946
1,069
—
15
15
1,084
_
8
_
_
8
3
1
—
1
14
52
15
—
—
—
,—
—
41
42
1
48
1
12
894
998
—
30
30
1,028
_
8
_
_
8
1
i
i
2
—
—
3
1
3
1
12
49
5
15
—
—
—
1
i
i
2
5
41
39
_
45
_
845
929
5
45
50
979
8
8
1
i
2
1
3
3
49
5
25
2
2
3
3
10
41
36
_
42
_
796
874
10
70
80
954
8
8
3
3
49
1
1
1
2
—
—
—
—
—
—
—
—
—
10
10
—
—
—
—
—
—
—
3
3
4
5
15
41
33
—
39
—
—
747
819
20
80
100
919
—
8
—
—
8
1
1
2
1
—
—
—
—
—
—
10
10
—
—
—
—
—
—
—
4
4
6
G
20
41
30
—
36
—
—
698
764
30
90
120
884
_
8
_
_
8
3
3
49
1
1
1
2
10
10
—
5
5
7
8
25
41
27
—
33
—
—
649
709
40
100
140
849
_
8
_
_
8
3
3
49
_
1
1
2
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
10
10
—
—
—
—
—
—
—
6
6
9
9
30
41
24
—
30
—
—
600
654
50
no
160
814
_
8
_
_
8
3
3
49
1
1
1
2
—
—
—
—
—
—
—
—
—
10
10
—
—
—
—
—
—
—
7
7
10
11
35
41
21
—
27
in
—
—
551
599
60
120
180
779
—
8
—
—
8
*
1
1
2
1
—
—
—
—
—
—
10
10
—
—
—
2
—
—
—
8
8
12
12
40
41
11
—
17
Q
—
—
352
380
70
130
200
580
—
10
—
—
10
10
10
8
8
12
12
40
41
8
—
14
—
—
303
325
80
140
220
545
_
10
_
_
10
—
15
15
8
8
12
12
40
41
5
—
11
Q
—
—
254
270
95
155
250.
520
—
10
—
—
10
15
25
8
8
12
12
40
41
2
—
8
—
—
205
215
no
180
290
505
_
10
_
_
10
15
35
8
8
12
12
40
41
_
_
5
_
_
155
160
125
215
340
500
10
10
3
52
17
38
8
8
12
12
40
41
—
—
2
—
—
103
105
142
253
395
500
10
—
—
10
13
Bil. Litt. H.
Uplands, Skaraborgs, Södermanlands, Helsinge, Elfs
Förslag till öfvergång från nuvarande till den nya organisationen för fas
Vid 1. årets ingång.
Afgång ...........
Tillkomst ........
Vid 2. årets ingång.......
Afgång .................
Tillkomst ..............
Vid 3. årets ingång.
Afgång ...........
Tillkomst ........
Vid 4. årets ingång..
Afgång ............
Tillkomst ........
Vid 5. årets ingång..
Afgång ...........
Tillkomst ........
Vid 6. årets ingång..
Afgång ...........
Tillkomst ........
Vid 7. årets ingång.
Afgång ...........
Tillkomst ........
Vid 8. årets ingång..
Afgång ............
Tillkomst .........
Vid 9. årets ingång..
Afgång .............
Tillkomst ..........
Vid 10» årets ingång.
Afgång .............
Tillkomst ..........
Vid 11. årets ingång.
Afgång .............
Tillkomst ..........
Vid 12. årets ingång.
Afgång .............
Tillkomst ..........
Vid 13. årets ingång.
Afgång .............
Tillkomst ..........
Vid 14. årets ingång.
Afgång .............
Tillkomst ..........
Vid 15. årets ingång.....
Afgång .................
Tillkomst ..............
Vid öfvergångstidens slut.
O/vergångsförslaget,
Officerare.
Öfver ste.
Öfverstelöjtnant.
Majorer.
Kap-
tener.
Regementsqvartermästare.
töjt-
nantor.
Reg:ts
adjut:r.
Underlöjtnanter.
Summa.
Fanjunkare.
Sor-
geanter;
Korpraler.
Summa.
Regementstrumslagare.
Enligt g
staten
af 1. klass.
af 2. klass.
af 1. klass.
af 2. klass.
af 1. klass.
af 2. klass.
af 1. klass.
af 2. klass.
Fältmusikanter.
Spel i nummer och.
trumslagare.
i
i
2
8
4
i
8
8
i
i
8
3
43
8
17
16
—
41
i
10
i
40
4
i
i
2
8
4
i
8
3
11
i
i
5
3
43
8
1
18
1
17
3
3
46
i
9
1
36
4
i
i
2
8
4
i
8
3
14
i
i
2
43
8
1
19
1
18
3
6
51
i
8
i
32
A
2
—
—
—
—
1
1
3
i
i
2
8
4
i
8
IG
i
i
_
43
8
20
19
9
56
i
7
1''
28
4
i
i
2
8
4
i
8
IG
i
i
—
43
8
1
21
1
20
3
12
61
i
6
24
A
1
1
1
1
3
i
i
2
8
5
i
8
16
i
i
_
44
9
22
21
15
67
i
5
20
—
—
1
4
1
1
3
—
—
—
—
i
i
2
8
5
i
8
16
i
i
—
44
9
23
22
18
72
i
4
16
1
4
1
1
1
5
—
—
—
—
i
i
2
8
5
i
9
16
i
i
_
45
9
24
23
23
79
i
3
12
1
4
1
1
1
5
i
i
2
8
5
i
9
13
i
i
—
45
10
25
24
28
87
i
2
8
—
1
4
1
2
2
7
i
i
2
8
6
i
9
16
i
i
_
46
10
27
26
35
98
i
1
4
1
1
9
2
7
1
4
i
i
3
8
6
i
9
16
i
2
—
48
10
29
28
42
109
i
—
—
i
i
3
8
G
i
1
10
16
i
2
—
49
1
11
2
31
2
30
8
50
122
i
—
—
i
i
3
8
1
7
i
10
16
i
2
—
50
11
2
33
2
32
8
58
134
i
—
—
i
i
3
8
7
i
1
11
16
i
2
—
Öl
11
2
35
3
35
8
66
147
i
—
—
i
i
3
8
1
8
i
11
16
i
2
—
52
1
12
3
38
3
38
8
74
162
i
—
—
1
3
3
8
i
i
3
8
8
i
12
16
i
2
—
53
12
41
41
82
176
i
—
—
Underoffic:re.
S
te
B
B
50
45
40
35
30
25
20
15
10
14
borgs, Vestgöta-Dals och Vestmanlands regementen.
aflönade officerare, underofficerare, spel och manskap äfvensom för hästar.
e
1.
Manskap.
Hästar.
Enligt nya
Enligt gamla
Enligt nya
staten.
staten.
staten.
Ul
Kor-
Vice
kor-
O:
<
Ul
Ul
P
w
p
O
rn
M
Ul
P
Anmärkningar.
af 1
to
P
Ms
CO
P
Ul
P
3
3
praler.
praler.
<
O
tk
e-t-
Ul
P
CD
Q
Pr*
P
s
Ul
3
3
s?
SXo
CD
O
M
1
CD
aq
pu
B
p
. klass.
£
00
DO
E
p
pa
E
P
r/i
''/i
3
3
p
P
M
b
Q
O
O
P
w
SJ
p^
o,
<
O
O*
SJ
M*
SJ
p:
B
1
K*
P
B
B
p
»Ö
H
CD
O
E
p
ert-
O
3
0
p
p
bo
p
p"
H*
p
M
•
_
51
48
4
48
4
40
954
1,098
_
_
_
1,098
_
8
_
_
8
—
—
—
—
—
—
3
2
—
2
14
50
46
45
2
48
2
26
904
1,027
—
20
20
1,047
—
8
—
—
8
3
1
—
1
14
50
__
_
_
_
_
41
42
1
48
1
12
854
958
—
45
45
1,003
—
8
—
—
8
—
—
—
—
—
—
3
1
3
1
12
47
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
i
1
1
2
—
—
—
—
—
—
—
—
—
10
15
—
—
—
~
—
—
—
i
1
1
2
5
41
39
_
45
_
_
807
891
10
60
70
961
—
8
—
—
8
i
1
2
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
10
20
—
—
—
—
—
—
—
2
2
3
3
10
41
36
_
42
_
—
760
838
20
80
100
938
—
8
—
—
8
1
1
1
2
—
—
—
—
—
—
—
—
—
10
15
—
—
—
—
—
—
—
3
3
4
5
15
41
33
—
39
—
—
713
47
785
30
95
125
910
—
8
—
—
8
1
1
2
1
—
—
—
—
—
—
10
15
—
—
—
—
—
—
—
4
4
6
6
20
41
30
_
36
_
—
666
732
40
no
150
882
—
8
—
—
8
_
_
_
_
_
__
3
—
3
—
_
47
—
*
1
1
1
2
—
—
—
—
—
—
—
—
—
10
15
—
—
—
—
—
—
—
5
5
7
8
25
41
27
___
33
_
—
619
679
50
125
175
854
—
8
—
—
8
_
—
—
—
_
—
3
—
3
47
1
1
2
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
10
15
—
—
—
—
—
—
—
6
G
9
9
30
41
24
_
30
_
—
572
626
60
140
200
826
—
8
—
—
8
1
1
1
2
—
—
—
—
—
—
—
—
—
10
15
—
—
—
—
—
—
—
7
7
10
11
35
41
21
_
27
_
—
525
573
70
155
225
798
—
8
—
—
8
_
_
_
_
_
—
10
—
10
—
—
190
—
—
—
—
—
—s-
—
■—
—
—
1
1
2
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
10
15
—
—
—
2
—
—
—
8
8
12
12
40
41
11
—
17
—
—
335
47
363
80
170
250
613
—
10
—
—
10
O
O
8
8
12
12
40
41
8
3
—
14
3
__
_
288
47
310
90
185
275
585
_
10
—
—
10
8
8
12
12
40
41
5
11
241
257
10
100
15
200
300
557
_
10
_
_
10
—
—
—
—
—
—
3
—
3
—
—
47
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
8
8
12
12
40
41
2
—
8
—
—
194
204
no
215
325
529
—
10
—
—
10
—
—
—
—
—
—
2
—
3
—
—
48
—
15
20
"-
—
—
—
—
—
—
8
8
12
12
40
41
5
146
151
125
235
360
511
_
10
_
_
10
17
25
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
8
8
12
12
40
41
—
—
2
—
—
96
98
142
260
402
500
—
10
—
—
10
15
Kronobergs, J ö n k ö p i n
Förslag till öfvergång från nuvarande till den nya organisationen för fas
Officerare.
Underoffic:re.
s
P
Kap-
W
Lojt-
Beg:ts
Ser-
Enligt gamla
tenor
CD
crq
nanter.
adjutir.
geanter
w
staten.
O:
B
d
O:
©
I-S
CD
CD
o
>-i
ro
CD
Ä
t?
g
O*
Hi
R
P
Ml
£
P
h-*i
JO
E
CD
d
ct-  • »2
<
p
Hi
M-
CD
H
R
p
Ml
E
P
Mj
JO
E
p
Mi
E
P
Mi
JO
E
d
Pu
CD
H^
c-H
d
d_
CD
GG
d
B
B
p
Hj
P
d’
d
K*
p
Hi
©
E
P
Mi
JO
E
w
O
Hi
►ö
Hi
P
h*
GG
d
B
p
©
d
ro
sr
d
B
ro
Hd
p:
M-
B
d*
ro
K
GG
►tf
©
hT
d
1 e
ro p
p" 3
CSB
GG
d
B
B
P
DO
p
ro
p:
GO
p
ro
p
ro
p •
ro
ro
ro
ro
Cd
P
d
C“H
Hi ©
CD d
p
P
©
Hi
O
CD
d"
Vid
1. årets ingång..........
1
1
2
8
4
1
8
8
1
1
8
43
8
17
16
—
41
1
10
40
50
Afgång.....................
3
1
4
—
Tillkomst..................
3
1
1
3
—
—
—
—
—
Vid
2. årets ingång___________
1
1
2
8
4
1
8
11
1
1
5
43
8
18
17
3
46
1
9
36
45
Afgång.....................
—
—
—
--
—
—
—
—
—
—
3
—
—
—
—
—
—
—
1
4
—
Tillkomst..................
O
1
1
3
—
—
—
—
—
Vid
3. årets ingång...........
1
1
2
8
4
1
8
14
1
1
2
43
8
19
18
6
51
1
8
32
40
Afgång....................
2
1
1
4
—
Tillkomst................
—
_
_
_
__
—
—
2
—
_
—
—
_
1
3
—
—
—
—
—
Vid
4. årets ingång...........
1
1
2
8
4
1
8
16
1
1
_
43
8
20
19
9
56
1
7
28
35
Afgång.....................
1
4
—
Tillkomst................
1
1
3
—
—
—
—
—
Vid
5. årets ingång...........
1
1
2
8
4
1
8
16
1
1
—
43
8
21
20
12
61
1
6
24
30
Afgång.....................
1
4
—
Tillkomst.................
—
—
—
—
1
—
—
—
—
—
—
—
1
1
1
3
—
-''
—
—
—
Vid
6. årets ingång..........
1
1
2
8
5
1
8
16
1
1
—
44
9
22
21
15
67
1
5
20
25
Afgång.....................
1
4
—
Tillkomst..................
1
1
3
—
—
—
—
—
Vid
7. årets ingång...........
1
1
2
8
5
1
8
16
1
1
—
44
9
23
22
18
72
1
4
16
20
Afgång........’............
1
4
—
Tillkomst..................
—
—
—
—
—
—
1
—
—
—
—
—
1
1
5
—
—
“
—
—
Vid
8. årets ingång...........
1
1
2
8
.5
1
9
16
1
1
—
45
9
•24
23
23
79
1
3
12
15
Afgång.....................
1
4
—
Tillkomst..................
1
1
1
5
—
—
—
—
Vid
9. årots ingång...........
1
1
2
8
5
1
9
16
l
1
—
45
10
25
24
28
87
1
2
8
10
Afgång.....................
—
1
4
—
Tillkomst..................
—
—
—
1
—
—
—
—
—
—
—
—
2
2
7
—
—
—
—
—
Vid
10. årets ingång.........
1
1
2
8
6
1
9
16
1
1
—
46
10
27
26
35
98
1
1
4
5
Afgång.....................
—
—
—
c—
—
—
—
1
4
—
Tillkomst..................
—
—
1
—
—
—
—
—
—
1
—
—
—
2
2
7
—
—
—
—
Vid
11. årets ingång.........
Afgång.....................
1
1
3
8
6
1
9
16
1
2
—
48
10
29
28
42
109
1
—
—
—
Tillkomst..................
—
—
—
—
—
—
1
—
—
—
—
—
1
2
2
8
—
—
—
Vid
12. årets ingång.........
Afgång.....................
1
1
3
8
6
1
10
16
1
2
—
49
11
31
30
50
122
1
—
—
—
Tillkomst..................
1
2
2
8
—
—
—
—
—
Vid
13. årets ingång.........
1
1
3
8
7
1
10
16
1
2
—
50
11
33
32
58
134
1
—
—
—
Tillkomst.................
1
2
3
8
—
—
—
—
—
Vid
14. årets ingång.........
1
1
3
8
7
1
11
16
1
2
—
• 51
11
35
35
66
147
1
_
_
_
Afgång....................
—
—
—
Tillkomst .................
—
—
—
—
1
—
—
—
—
—
1
3
3
8
—
—
—
—
—
Vid
15. årets ingång.........
1
1
3
8
8
1
11
16
1
2
_
52
12
38
38
74
162
1
_
_
_
Afgång....................
—
_
_
_
—
—
—
_
_
__
_
Tillkomst..................
1
3
3
8
Vid
öfvergångstidens slut...
1
1
3
8
8
1
12
11
1
—
53
12
41
41
82
176
1
—
—
—
Öfver gångsförslaget.
16
Bil. lätt. It.
och Kalmar regemente n.
aflönade officerare, underofficerare, spel och manskap äfvensom för hästar.
e
1.
M a n s k
a p
.
Hästar.
Anmärkningar.
Enligt nya
staten
Summa.
Enligt gamla
staten.
Enligt nya
staten.
Summa.
w
f=
bo
t-
890
1»
Officers-
Stam-
Legda.
Summa.
af 1. klass.
af 2. klass.
af 3. klass.
af 4. klass.
Summa.
Kor-
praler.
Vice
kor-
praler.
Yolontärer.
Öfrigt manskap.
Summa.
Yicekorpraler.
Stamsoldater.
Summa.
Indelta.
Yolontärer.
Indelta.
Yolontärer.
51
48
4
48
4
40
854
998
_
_
_
998
8
8
—
—
—
—
—
—
3
2
—
2
14
45
—
—
—
—
—
46
45
2
48
2
26
809
932
_
20
20
952
_
8
_
_
8
—
—
—
—
—
—
3
1
—
1
14
45
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
41
42
1
48
1
12
764
868
_
45
45
913
_
8
_
_
8
3
1
3
1
12
42
1
i
i
2
—
—
—
—
—
—
—
—
—
10
15
—
—
—
—
—
—
—
1
i
i
2
5
41
39
—
45
—
—
722
806
10
60
70
876
_
8
_
_
8
—
1
i
2
1
—
10
15
-
2
2
3
3
10
41
36
—
42
—
—
680
758
20
75
95
853
_
8
__
_
8
—
1
1
1
2
—
—
—
—
—
—
—
—
—
10
15
—
—
—
—
—
—
—
3
3
4
5
15
41
33
—
39
—
—
638
710
30
90
120
830
_
8
_
_
8
1
1
2
1
—
—
~
—
—
—
—-
—
—
10
15
—
—
—
—
—
—
—
4
4
6
6
20
41
30
—
36
—
—
596
662
40
105
145
807
_
8
_
_
8
—
1
1
1
2
—
—
—
—
—
—
—
—
—
10
15
—
—
—
—
—
—
—
5
5
7
8
25
41
27
—
33
—
—
554
614
50
120
170
784
_
8
_
_
8
1
1
2
1
10
15
—
6
6
9
9
30
41
24
—
30
—
—
512
566
60
135
195
761
_
8
_
_
8
—
—
—
—
—
—
3
—
3
—
—
42
—
—
_
—
_
_
_
_
__
_
1
1
1
2
—
—
—
—
—
—
—
—
—
10
15
—
—
—
—
—
—
—
7
7
10
11
35
41
21
—
27
—
—
470
518
70
150
220
738
_
8
_
_
8
—
—
—
—
—
—
10
—
10
—
—
170
—
—
__
-1
_
_
_
_
_
1
1
2
1
10
15
—
—
—
2
—
—
—
8
8
12
12
40
41
11
—
17
—
—
300
328
80
165
245
573
_
10
_
_
10
8
8
12
12
40
41
8
—
14
—
—
258
280
90
180
270
550
—
10
—
—
10
—
—
—
—
—
—
3
—
3
—
—
42
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
10
15
—
8
8
12
12
40
41
5
—
11
—
—
216
232
100
195
295
527
_
10
_
_
10
10
15
—
8
8
12
12
40
41
2
—
8
—
—
174
184
Ilo
210
320
504
__
10
_
_
10
—
—
—
—
—
—
2
—
3
—
—
43
—
15
30
—
--
—
—
—
■—
—
8
8
12
12
40
41
_
_
5
_
_
131
136
125
240
365
501
10
10
—
17
30
—
8
8
12
12
40
41
—
—
2
—
-
86
88
142
270
412
500
—
10
—
—
10
17
3
Bil.
Dal
-
Förslag till öfvergång från nuvarande till den nya organisationen för fast
Officerare.
Underoffic:re.
s
P
Kap-
w
Löjt-
Keg:ts
Ser-
W
Enligt gamla
tenor.
CD
crq
nanter.
adjut-.r.
geanter
staten.
O:
tf
d
©
CD
in
p
U1
d
d
m
3
U1
O:
©
3
CD
o’
p
P
Ms
00
to
■<
p
ms
P
Ms
p
Ms
P
Ms
©
H
o:
p
g
c3
(=*
P
Ms
P
Ms
O
p
3
P
M-
W
M-
d
p:
©
M- 1—1
p
CD
CD
e2:
u
s
CD
Pö
to
£
M-
©
h
H
E
ro
E
(—*■
E
ro
E
tf
P
ö
g
p
d
B
©
E
JO
E
p
©
>1
B
P
P
g
CD
P
ce
K5
3 B
CO p
p" g
c§_g
3
3
p
CD
DS
p
DO
CO
p:
DO
M-
P
CO
CO
-j
p
CQ
CO
CO
CD
CO
pa
crq
p .
►-i
CD
in
c-t-
©
© H
o
SO
CD
d
Vid 1. årets ingång...........
1
1
2
8
4
1
8
8
1
1
8
43
8
17
16
_
41
1
10
40
50
Afgång.....................
3
1
4
—
Tillkomst..................
3
1
1
3
—
—
—
—
—
Vid 2. årets ingång...........
1
1
2
8
4
1
8
11
1
1
5
43
8
18
17
3
46
1
9
36
45
Afgång.....................
3
1
1
4
—
Tillkomst..................
3
1
3
—
—
—
—
—
Vid 3. årets ingång...........
1
1
2
8
4
1
8
14
1
1
2
43
8
19
18
6
51
1
8
32
40
Afgång.....................
Tillkomst..................
2
2
1
1
3
—
—
1
4
—
Vid 4. årets ingång..........
1
1
2
8
4
1
8
16
1
1
—
43
8
20
19
9
56
1
7
28
35
Afgång.....................
1
1
4
—
Tillkomst..................
1
3
—
—
—
—
—
Vid 5. årets ingång...........
1
1
2
8
4
1
8
16
1
1
—
43
8
21
20
12
61
1
6
24
30
Afgång.....................
1
4
—
Tillkomst..................
—
—
—
—
1
—
—
—
—
—
—
—
1
1
1
3
—
—
—
—
—
Vid 6. årets ingång...........
1
1
2
8
5
1
8
16
1
1
—
44
9
22
21
15
67
1
5
20
25
Afgång.....................
Tillkomst..................
1
4
—
1
1
3
—
—
—
—
—
Vid 7. årets ingång...........
1
1
2
8
5
1
8
16
1
1
—
44
9
23
22
18
72
1
4
16
20
Afgång.....................
Tillkomst..................
—
1
4
—
1
1
1
b
—
—
—
—
—
Vid 8. årets ingång...........
1
1
2
8
5
1
9
16
1
1
—
45
9
24
23
23
79
1
3
12
15
Afgång.....................
—
—
1
4
—
Tillkomst..................
1
1
1
b
—
—
—
—
—
Vid 9. årets ingång...........
1
1
2
8
5
1
9
16
1
1
—
45
10
25
24
28
87
1
2
8
10
Afgång.....................
2
—
1
4
—
Tillkomst..................
'' 1
2
7
—
—
—
—
—
Vid 10. årets ingång.........
1
1
2
8
6
1
9
16
1
1
—
46
10
27
26
35
98
1
1
4
5
Afgång.....................
2
1
4
—
Tillkomst..................
—
—
1
—
—
—
—
—
—
1
—
—
—
2
7
—
—
—
—
—
Vid 11. årets ingång.........
1
1
3
8
6
1
9
16
1
2
—
48
10
29
28
42
109
1
—
—
—
Afgång.....................
2
8
Tillkomst..................
—
—
—
—
—
—
1
—
—
—
—
—
1
2
—
—
—
—
—
Vid 12. årets ingång.........
1
1
3
8
6
1
10
16
1
2
—
49
11
31
30
50
122
1
—
—
—
Afgång.....................
8
—
—
Tillkomst..................
1
—
2
2
—
—
—
—
—
Vid 13. årets ingång.........
1
1
3
8
7
1
10
16
1
2
—
50
11
33
32
58
134
1
—
—
—
Afgång.....................
Tillkomst ...-...............
1
2
3
8
—
—
—
—
—
Vid 14. årets ingång.........
1
1
3
8
7
1
11
16
1
2
—
51
11
35
35
66
147
1
—
—
—
Afgång.....................
Tillkomst..................
—
_
—
—
1
1
3
3
8
—
—
—
—
—
Vid 15. årets ingång.........
1
1
3
8
8
1
11
16
1
2
—
52
12
38
38
74
162
1
—
—
—
Afgång.....................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
3
—
—
—
—
—
—
Tillkomst..................
—
—
—
—
—
—
1
—
—
—
—
—
—
3
8
—
—
—
—
Vid öfvergångstidens slut ...
1
1
3
8
8
1
12
16
1
2
—
53
12
41
41
82
176
1
—
—
—
öfvergångsförilaget.
Bil. Litt. R.
regementet.
Tab. N:o 8.
aflönade officerare, underofficerare, spel och manskap äfvensom för hästar.
e
1.
Manskap.
Hästar.
Anmärkningar.
Enligt nya
staten.
Summa.
Enligt gamla
staten.
Enligt nya
staten.
Summa.
pä
09
r-f
ST*
80o
ts
DO
l
Officers-
Stam-
Legda.
Summa.
af 1. klass.
af 2. klass.
af 3. klass.
af 4. klass.
Summa.
Kor-
praler.
Vice
kor-
praler.
Y olontärer.
Öfrigt manskap.
Summa.
Yicekorpraler.
Stamsoldater.
Summa,
Indelta.
Yolontärer.
Indelta.
Yolontärer.
.—
—
—
—
—
51
48
4
48
4
40
951
1,095
_
_
_
1,095
_
8
_
_
8
.3
2
—
2
14
50
-
—
—
—
—
—
—
46
45
2
48
2
26
901
1,024
_
20
20
1,044
_
8
_
_.
8
3
1
—
1
14
50
—
—
—
—
—
41
42
1
48
1
12
851
955
_
45
45
1,000
_
8
_
_
8
3
1
3
1
12
47
—
—
—
—
—
—
—
—
—
i
1
i
2
—
10
15
—
i
1
i
2
5
41
39
—
45
—
—
804
888
10
60
70
958
_
8
—
_
8
i
1
2
1
10
20
—
2
2
3
3
10
41
36
—
42
—
—
757
835
20
80
100
935
_
8
_
_
8
1
1
1
2
—
—
—
—
—
—
—
—
—
10
10
-
—
—
—
—
—
—
3
3
4
5
15
41
33
—
39
—
—
710
782
30
90
120
902
_
8
_
_
8
1
1
2
1
10
10
—
—
—
—
—
—
—
4
4
6
6
20
41
30
—
36
—
—
G63
729
40
100
140
869
_
8
_
_
8
1
1
1
2
—
—
—
-
—
—
—
—
—
10
10
—
—
—
—
—
—
—
5
5
7
8
25
41
27
—
33
—
—
616
676
50
no
160
836
_
8
_
_
8
—
—
—
—
—
—
3
—
3
—
—
47
—
—
_
—
—
_
—
—
_
_
1
1
2
1
10
10
6
6
9
9
30
41
24
—
30
—
—
569
623
60
120
180
803
_
8
—
_
8
1
1
1
2
10
10
—
7
7
10
11
35
41
21
—
27
—
—
522
570
70
130
200
770
_
8
_
_
8
—
—
—
—
—
—
JO
—
10
—
—
189
—
—:
—
—
—
—
—
—
—
_
1
1
2
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
10
10
—
—
—
2
—
—
—
8
8
12
12
40
41
11
—
17
—
—
333
361
80
140
220
581
_
10
_
_
10
—
10
10
8
8
12
12
40
41
8
_
14
_
_
286
308
90
150
240
548
10
10
10
10
8
8
12
12
40
41
5
—
11
—
—
239
255
100
160
260
515
_
10
_
_
10
10
30
8
8
12
12
40
41
2
—
8
—
—
192
202
no
190
300
502
_
10
_
_
10
—
15
36
8
8
12
12
40
41
—
—
5
—
—
144
149
125
226
351
500
_
10
_
_
10
17
%
8
8
12
12
40
41
—
—
2
—
—
94
96
142
262
404
500
—
10
—
—
10
19
Bil. Litt. B.
Bohusläns
Förslag till öfvergång från nuvarande till den nya organisationen för fast
Off
i c erare
Underoffic:re.
s
P
Kap-
w
röjt-
Rog:ts
'' Scr-
Enligt gamla
tenor.
CD
CTQ
nantor.
adjutir.
goanter.
staten.
O:
p
d
cd
O:
CO
CD
5*
o
M
CQ
CD
~
ö
g
eS.
o"
H
CD
H
Sfi
Ms
tf
£T
CD
P
to
tf
p1
cd
a
1
P
tt
i
so:
p
Ms
tf
P
P
Ms
to
tf
p"
00
p
Ms
tf
P
CD
P
Ms
to
El
P
CO
a
Ph
CD
4
$
P
a
$
CQ
a
3
3
p
Hd
p
a’
a
tf
-
p
Ms
El
P
P
Ms
to
tf
p1
CD
W
o
■3
3
CD
y
CQ
a
3
3
p
b
®
a
CO
r-t-
►4
P
g
CD
P1
ca
Hd
p:
a~
a
CD
M»
tf
P
a
CQ
*d
CD
M- *
M k_1.
a M
3 b
cd a
p" B
ca a
p g
CQ
a
g
B
<rt-
P
p
M~
Q
p ^
o
O
tf
Vid 1. årets ingång..............
1
1
2
8
4
1
8
4
1
1
8
39
8
11
16
_
35
1
10.
40
50
Afgång ........................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
3
—
—
—
—
—
—
—
1
4
—
Tillkomst .....................
3
1
1
3
Vid 2. årets ingång..............
1
1
2
8
4
1
8
7
1
1
5
39
8
12
17
3
40
1
9
36
45
Afgång .........................
Tillkomst .....................
3
3
1
1
3
1
4
—
Vid 3. årets ingång..............
1
1
2
8
4
1
8
10
1
1
2
39
8
13
18
6
45
1
8
32
40
Afgång .....................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2
—
—
—
—
—
—
—
1
4
—
Tillkomst .....................
—
—
—
—
—
—
—
3
—
—
—
—
—
1
1
3
—
—
—
—
—
Vid 4. årets ingång..............
1
1
2
8
4
1
8
13
1
1
—
40
8
14
19
9
50
1
7
28
35
Afgång ........................
1
4
—
Tillkomst ....................
—
—
—
—
—
—
—
1
—
—
—
—
—
1
1
3
—
—
—
—
—
Vid 5. årets ingång..............
1
1
2
8
4
1
8
14
1
1
—
41
8
15
20
12
55
1
6
24
30
Afgång ........................
1
4
'' -
Tillkomst .....................
—
—
—
—
1
—
—
—
—
—
—
—
1
2
1
3
—
—
—
—
—
Vid 6. årets ingång..............
1
1
2
8
5
1
8
14
1
1
—
42
9
17
21
15
62
1
5
20
25
Afgång .....................
Tillkomst ..................
—
—
—
—
—
—
_
1
—
—
—
—
_
2
1
3
1
4
—
Vid 7. årets ingång..............
1
1
2
8
5
1
8
15
1
1
—
43
9
19
22
18
68
1
4
16
20
Afgång ........................
—
—
1
4
—
Tillkomst .....................
1
2
1
5
Vid 8. årets ingång..............
1
1
2
8
5
1
9
15
1
1
—
44
9
21
23
23
76
1
3
12
15
Afgång ........................
1
4
—
Tillkomst .....................
~
—
—
—
—
—
—
1
—
—
—
—
1
2
1
5
~
—
—
—
—
Vid 9. årets ingång..............
1
1
2
8
5
1
9
16
1
1
_
45
10
23
24
28
85
1
2
8
10
Afgång ........................
—
1
4
—
Tillkomst .....................
—
—
—
—
1
—
—
—
—
—
~
—
—
2
2
7
~
—
—
—
—
Vid 10. året ingång.............
1
1
2
8
6
1
9
16
1
1
—
46
10
25
26
35
96
1
1
4
5
Afgång .....................
1
4
—
Tillkomst ..................
—
—
1
—
—
—
—
—
—
1
—
—
—
2
2
7
—
—
—
—
—
Vid 11. årets ingång............
1
1
3
8
6
1
9
16
1
2
—
48
10
27
28
42
107
1
—
—
—
Afgång ........................
Tillkomst .....................
—
—
—
—
_
_
1
—
—
_
—
—
1
2
2
8
—
—
—
—
—
Vid 12. årets ingång............
1
1
3
8
6
1
10
16
1
2
—
49
11
29
30
50
120
1
—
—
— ''
Afgång ........................
Tillkomst .....................
1
3
2
8
Vid 13. årots ingång............
1
1
3
8
7
1
10
16
1
2
—
50
11
32
32
58
133
1
—
—
—
Afgång ........................
Tillkomst .....................
1
3
3
8
Vid 14. årets ingång............
i
1
3
8
7
1
11
16
1
2
—
51
11
35
35
66
147
1
—
—
—
Afgång ........................
Tillkomst .....................
_
_
—
_
1
_
_
_
_
_
_
_
1
3
3
8
Vid 15. årets ingång............
1
1
3
8
8
1
11
16
1
2
_
52
12
38
38
74
162
1
—
—
—
Afgång .............''...........
Tillkomst .....................
_
_
_
_
_
_
1
_
_
_
_
_
__
3
3
8
Vid öfvergångstidens slut......
1
1
3
8
8
1
12
16
1
2
—
53
12
41
41
82
176
1
—
—
—
öfvergång*förslaget.
20
Bil. Litt. B.
regement e.
aflönade officerare, underofficerare, spel och manskap äfvensom för hästar.
e
1.
Manskap.
Hästar.
Anmärkningar.
Enligt nya
staten.
Summa.
Enligt gamla
staten.
Enligt nya
staten.
Summa.
ro
t?
c»o
t!
ro
i
Officers-
Stam-
Legda.
Summa.
af 1. klass.
af 2. klass.
af 3. klass.
af 4. klass.
Summa.
Kor-
pralor.
Vice
kor-
praler.
Y olontärer.
Öfrigt manskap.
Summa.
Yicekorpraler.
Stamsoldater.
Summa.
Indelta.
Volontärer.
Indelta.
Yolontäror.
—
—
—
—
—
51
48
_
48
_
32
682
810
_
_
_
810
_
8
_
8
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
15
—
—
—
—
—
—
46
45
—
48
—
20
646
759
—
15
15
774
_
8
__
__
8
—
—
—
—
—
41
42
—
48
—
10
610
710
—
35
35
745
—
8
—
—
8
—
—
—
—
—
—
3
—
—
—
10
36
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
i
i
i
2
—
—
—
—
—
—
—
—
—
5
20
—
—
—
—
—
—
—
i
i
i
2
5
41
39
—
48
—
—
574
661
5
55
60
721
_
8
_
_
8
i
i
2
1
—
—
—
—
—
--
—
—
—
10
25
—
—
—
—
—
—
—
2
2
3
3
10
41
36
45
—
—
541
622
15
80
95
717
—
8
—
—
8
—
—
—
—
—
—
3
—
3
—
—
33
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
1
1
2
—
—
—
—
—
—
-t-
—
—
10
15
—
—
—
—
—
—
—
3
3
4
5
15
41
33
—
42
—
—
508
583
25
95
120
703
_
8
_
_
8
1
1
2
1
—
—
—
--
—
—
—
—
—
10
15
—
—
—
—
—
—
—
4
4
6
6
20
41
30
—
39
—
—
475
544
35
no
145
689
_
8
_
_
8
1
1
1
2
—
—
—
—
—
—
—
—
—
10
15
—
—
— •
—
—
—
—
5
5
7
8
25
41
27
—
36
—
—
442
505
45
125
170
675
_
8
_
_
8
_
1
1
2
1
—
—
—
—
—
—
—
—
10
15
—
—
—
—
—
—
—
6
6
9
9
30
41
24
—
33
—
—
409
466
55
140
195
661
—
8
—
—
8
1
1
1
2
—
—
—
—
—
—
10
15
—
—
—
—
—
—
—
7
7
10
11
35
41
21
—
30
—
—
376
427
65
155
220
647
_
8
_
_
8
—
—
—
—
—
—
10
—
10
—
—
136
—
—
—
—
—
_
—
—
_
_
1
1
2
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
10
15
—
—
—
2
—
—
—
8
8
12
12
40
41
11
—
20
—
—
240
271
75
170
245
516
_
10
_
_
10
10
20
8
8
12
12
40
41
8
_
17
_
_
207
232
85
190
275
507
10
10
8
8
12
12
40
41
5
—
14
—
—
174
193
95
215
310
503
_
10
_
_
10
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
10
26
—
—
—
—
—
—
8
8
12
12
40
41
2
—
11
—
—
141
154
105
241
346
500
_
10
_
_
10
8
8
12
12
40
41
—
—
8
—
—
107
115
120
265
385
500
_
10
_
_
10
—
8
8
12
12
40
41
—
—
5
—
—
71
76
139
285
424
500
—
10
—
—
10
21
Bil. Litt. It.
Norrbottens
Förslag till öfvergång från nuvarande till den nj^a organisationen för fast
Officerare.
Underoffic:re.
s
p
Kap-
w
röjt-
Kegita
Ser-
Enligt gamla
tenor.
CD
7:
CD
nanter.
adjut:r.
geanter.
W
CD
staton.
O:
M
d
O:
o
CO
P
cd
a
ro
c-t-
CD
sT
so
p
£
o’
>-i
CD
P
P
I-+3
V?
p1
P
»-+3
JO
E
CD
P
ro
-3
P
R
er*
O
p
E
P
f+3
jo
p^
P
>-*»
JO
£
p
fp
CD
e2:.
r-t-
P
P
P
c-t-
CD
U1
p
B
B
p
hd
!.
p*
p
t*
so
s
p
>"*3
1—»■
£
P
JO
w
0
a
TT
P
CD
a
U1
p
B
B
p
B
CD
P
c-+-
ro
►T
P
B
ro
P
hd
p:
B
ro
K
w
►0
p ^
p
B p
»L P
p B
03 g
U1
p
B
B
ro
ro
ro
P
3
ro
ro
ro
ro
ro
ro
ro
ro
ro
ro
ro
P
P
©
0
a
►i CD
CD »-i
O
SO
&
Vid 1. årets ingång.............
_
1
1
4
2
1
4
4
1
4
22
4
5
8
17
1
3
12
15
Afgång .....................
Tillkomst .....................
2
2
1
1
1
2
1
—
Vid 2. årets ingång.............
_
1
1
4
2
1
4
6
1
_
2
22
5
6
9
2
22
1
3
11
14
Afgång ........................
1
1
1
_
Tillkomst .....................
—
—
—
—
—
—
—
1
—
—
—
—
—
1
1
2
—
—
—
—
Vid 3. årets ingång............
_
1
1
4
2
1
4
7
1
_
1
22
5
7
10
4
26
1
2
10
12
Afgång ......................
_
_
_
_
_
_
_
_
_
_
1
_
_
_
_
_
_
1
_
Tillkomst .....................
—
—
—
—
1
—
—
1
—
—
—
1
1
1
2
Vid 4. årets ingång.............
_
1
1
4
3
1
4
8
1
_
_
23
6
8
11
6
31
1
2
9
11
Afgång ....................
1
1
_
Tillkomst .....................
—
—
—
—
—
—
1
1
—
—
—
—
—
1
1
3
—
—
—
—
Vid 5. årets ingång.............
_
1
1
4
3
1
5
9
1
_
_
25
6
9
12
9
36
1
1
8
9
Afgång ......................
Tillkomst ....................
2
—
—
—
—
—
1
—
1
—
—
—
—
—
1
1
1
3
—
—
—
—
—
Vid 6. årets ingång.............
_
1
1
4
4
1
6
9
1
_
_
27
7
10
13
12
42
1
1
6
7
Afgång ........................
Tillkomst ..................
-
1
2
1
3
1
1
—
Vid 7. årets ingång..............
_
1
1
4
4
1
6
10
1
_
_
28
7
12
14
15
48
1
_
5
5
Afgång ........................
Tillkomst .....................
1
_
_
•_
_
_
_
_
_
1
_
_
1
2
1
4
1
—
Vid 8. årets ingång............
1
1
1
4
4
1
6
10
1
l
_
30
8
14
15
19
56
1
_
4
4
Afgång ........................
Tillkomst .....................
1
2
1
4
1
--
Vid 9. årets ingång.............
1
i
1
5
4
1
6
10
1
1
_
31
8
16
16
23
63
1
_
3
3
Afgång ........................
Tillkomst ....................
_
_
_
_
_
_
1
_
_
_
_
_
1
2
2
4
2
—
Vid 10. årets ingång............
1
1
1
.5
4
1
7
10
1
1
_
32
9
18
18
27
72
1
__
1
1
Afgång ........................
—
—
1
—
Tillkomst ....................
—
—
1
—
—
—
—
—
—
1
—
—
—
2
- 2
5
Vid 11. årets ingång.....
1
1
2
5
4
1
7
10
1
2
—
34
9
20
20
32
81
1
—
—
—
Afgång ........................
Tillkomst .....................
—
—
—
_
1
_
1
_
_
_
—
_
1
2
2
5
Vid 12. årets ingång............
1
1
2
5
5
1
8
10
1
2
—
36
10
22
22
37
91
1
_
—
—
Afgång .......................
Tillkomst .....................
1
2
2
6
Vid 13. årets ingång..........
1
1
2
6
5
1
8
10
1
2
—
37
10
24
24
43
101
1
—
—
—
Afgång .......................
—
—
Tillkomst .....................
—
—
—
—
—
—
1
1
—
—
—
—
1
2
2
6
Vid 14. årets ingång...........
1
1
2
6
5
1
9
11
1
2
_
39
11
26
26
49
112
1
—
—:
—
Afgång ........................
Tillkomst .....................
_
_
—
_
1
_
_
_
_
_
_
_
_
2
2
6
_
_
_
_
—
Vid 15. årets ingång............
1
1
2
6
6
1
9
11
1
2
_
40
11
28
28
55
122
1
_
—
—
Afgång ......................
Tillkomst .....................
_
_
_
_
_
_
_
1
_
_
_
_
1
3
2
7
Vid öfvergångstidens sint.....
1
1
2
6
6
1
9
12
1
2
—
41
12
31
30
62
135
1
—
—
—
Öfo er gång sfiö rsl aget.
22
Bil. Litt.
regemente.
aflönade officerare, underofficerare, spel och manskap, äfvensom för hästar.
e
1.
Manskap.
Hästar.
Enligt
nya
Enligt
gamla
Enligt nya
staten.
staten.
staten.
CG
Kor-
Vice
O:
U1
tf
P
O
tf
CG
Anmärkningar.
so
P
1-t?
p
I-+S
p
CG
3
p orator.
pr åter.
tf
crq''
CO
o''
g
U1
3
ct-
PJ
B
o
g
CO
crq
3
t—*.
to
CO
p
B
P
p
p
3
P
B
3
P
. klass.
Er
p
00
OQ
tf
p1
in
m
tf
£
''/
3
3
t?
p-
©
O
O
P
M
P
P*
C0
<
o
o*
p
c-h
p
P
O
p
3
p
p
t»
tf
p
3
3
B
o
£
P
ci
CO
CD
O
p
<7+-
©
P
3
3
P
CD
CD
p"
P
P
p
P
IG
24
2
24
2
20
261
333
_
_
333
_
5
_
_
5
i
1
1
i
—
—
1
1
—
1
8
14
—
45
—
i
1
1
i
4
19
23
1
24
1
12
247
308
45
45
353
5
5
2
1
—
1
6
13
. -
i
1
1
i
45
2
2
2
2
8
21
21
1
—
24
2
—
6
6
234
12
285
z
90
90
375
—
5
—
=
5
2
1
3
1
3
1
3
11
23
20
22
222
264
10
10
11
101
in
375
5
5
1
i
1
2
1
12
10
5
3
3
4
4
14
24
18
1
—
21
2
—
—
210
12
249
20
106
126
375
—
5
—
—
5
3
1
4
1
5
1
5
17
25
17
2
—
19
1
—
—
198
12
234
10
30
5
in
141
375
—
5
—
—
5
1
4
4
1
6
1
6
20
2G
15
18
186
219
10
40
5
11G
156
375
5
5
1
i
i
1
2
12
10
5
2
4
5
7
7
23
28
14
2
—
16
1
—
—
174
12
204
50
121
171
375
—
7
—
—
7
1
5
5
7
1
8
25
29
12
1
—
15
2
—
—
1G2
12
189
10
G0
5
12G
186
375
—
7
—
—
7
5
1
G
1
8
1
9
28
30
11
5
—
13
5
—
—
150
52
174
10
70
5
131
201
375
—
7
—
7
1
6
6
1
9
9
30
31
G
8
98
112
10
80
52
183
263
375
2
9
9
1
2
12
10
5
G
G
9
9
30
31
5
_
6
86
97
90
188
278
375
9
9
2
1
12
5
10
G
6
9
9
SO
31
3
5
_
74
82
95
198
293
375
9
9
1
2
12
5
10
G
G-
9
9
30
31
2
2
—
3
1
—
—
62
12
G7
100
208
308
375
—
9
—
—
9
G
G
9
9
30
31
—
—
2
2
—
—
50
13
52
5
105
10
218
323
375
—
9
—
—
9
6
6
9
9
30
31
37
37
4
109
11
229
338
375
_
9
_
_
9
23
Bil. Litt. R.
Vester!) ottens
Förslag till öfvergång från nuvarande till den nya organisationen för fast
Off
icerare.
Underofficire.
s
P
O:
Ms
CD
Hi
CD
©
O:
©
Hi
CD
es>
tT
P
P
g
(JS.
O*
Hi
CD
Hi
Kap-
tener.
w
o
o;
CD
g
CD
P
C"t~
»o
g.
©
p:
B
CD
Löjt-
nanter.
Kog-.ts
adjutir.
d
p
o
4
M~
P
P
ft-
O
GG
P
B
B
p
d
p
1P>
P*
P
p
©
Ser-
geanter.
W
O
i-i
»d
Hi
P
O
Hi
GG
P
b-
B
p
©
OQ
1
©
P
CD
H{
P .
B
CD
P
oq
p
Hi
CD
Enligt gamla
staten.
P
Ms
£
p
CD
CD
h2j
to
e
p
CD
CD
P
H-t»
£
P1
''D
CD
P
Ms
to
K
p"
CD
CD
p
Ms
!—*•
£
P
CD
CD
P
M»
to
£
P1
CD
CD
p
Ms
£
P"
CD
CD
P
Ms
to
P
CD
Cd
hd
p:
1
CD
P
P
P
©
.Hi
GG
*Ö
©
P
3 P
CD p
p1 B
Oq ö
P ©
© Hi
O
©
&
GG
P
B
B
p
Vid
1. årots ingång ..........
1
1
4
2
1
4
4
1
_
4
22
4
5
8
_
17
1
_
12
12
Afgång.....................
2
1
—
Tillkomst..................
—
—
—
—
—
—
—
2
—
—
—
—
1
1
1
2
—
—
—
—
—
Vid
2. årets ingång .........
—
1
1
4
2
1
4
6
1
—
2
22
5
6
9
2
22
1
_
11
11
Afgång.....................
—
1
1
—
Tillkomst..................
1
1
1
2
—
—
—
_
—
Vid
3. årots ingång ..........
—
1
1
4
2
1
4
7
1
—
1
22
5
7
10
4
26
1
_
10
10
Afgång.....................
1
1
.-
Tillkomst..................
—
—
—
—
1
—
—
1
—
—
—
—
1
1
1
2
—
—
—
—
—
Vid
4. årots ingång ..........
—
1
1
4
3
1
4
8
1
—
_
23
6
8
11
6
31
1
_
9
9
Afgång.....................
1
—
Tillkomst..................
—
—
—
—
-.
—
1
1
—
—
—
—
—
1
1
3
—
__
—
—
—
Vid
5. årets ingång ..........
—
1
1
4
3
1
5
9
1
—
_
25
6
9
12
9
3G
1
_
8
8
Afgång.....................
2
—
Tillkomst..................
—
—
—
—
1
—
1
—
—
—
—
—
1
1
1
3
—
—
—
—
—
Vid
6. årets ingång ..........
—
1
1
4
4
1
G
9
1
—
—
27
7
10
13
12
42
1
—
6
6
Afgång.....................
1
—
Tillkomst..................
1
2
1
3
—
—
—
—
Vid
7. årets ingång ..........
—
1
1
4
4
1
G
10
1
—
—
28
7
12
14
15
48
1
_
5
5
Afgång.....................
1
—
Tillkomst...................
1
—
—
—
—
—
—
—
—
1
—
—
1
2
1
4
—
—
—
—
—
Vid
8. årets ingång..........
1
1
1
4
4
1
6
10
1
1
—
30
8
14
15
19
56
1
_
4
4
Afgång.....................
1
—
Tillkomst.................
—
—
—
1
2
1
4
—
—
—
—
—
Vid
9. årets ingång ..........
1
1
1
5
4
1
G
10
1
1
—
31
8
16
IG
23
63
1
_
3
3
Afgång.....................
2
—
Tillkomst..................
—
—
—
—
—
—
1
—
—
—
—
__
1
2
2
4
—
—
—
—
Vid
10. årets ingång.........
1
1
1
B
4
1
7
10
1
1
—
32
9
18
18
27
72
1
_
1
1
Afgång.....................
—
1
—
Tillkomst..................
1
1
2
2
5
—
—
—
—
—
Vid
11. årets ingång.........
1
1
2
5
4
1
7
10
1
2
_
34
9
20
20
32
81
1
_
_
_
Afgång.....................
Tillkomst..................
—
—
—
—
1
—
1
—
—
—
—
1
2
2
5
—
—
—
—
—
Vid
12. årets ingång.........
1
1
2
5
5
1
8
10
1
2
_
36
10
22
22
37
91
1
_
_
_
Afgång.....................
Tillkomst..................
—
—
—
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2
2
6
—
—
—
—
—
Vid
13. årets ingång.........
1
1
2
6
5
1
8
10
1
2
—
37
10
24
24
43
101
1
_
—
—
Afgång....................
Tillkomst..................
—
—
—
—
—
—
1
1
—
—
—
—
1
2
2
6
—
—
—
—
—
Vid
14. årets ingång.........
1
1
2
6
5
1
9
11
1
2
_
39
11
2G
26
49
112
1
_
_
_
Afgång.....................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_''
_
_
_
_
_
_
_
—
Tillkomst..................
—
—
—
—
1
—
—
—
—
—
—
—
—
2
2
6
—
—
—
—
—
Vid
15. årets ingång.........
1
1
2
6
6
1
9
11
1
2
_
40
11
28
28
55
122
1
_
_
_
Afgång.....................
Tillkomst..................
—
—
—
—
~
—
—
1
—
—
—
1
3
2
7
—
—
—
—
—
Vid
öfrergångstidens slut...
1
1
2
6
6
1
9
12
1
2
—
41
12
31
30
62
135
1
—
—
—
Öfvergångsförslaget.
24
Bil. Litt. R.
regemente.
Tab. N:o 11.
aflönade officerare, underofficerare, spel och manskap äfvensom för hästar.
e
1.
Manskap.
Hästar.
Enligt nya
staton.
Enligt gamla
staton.
Enligt nya
staten.
af 1
af 2
af 3
af 4
U1
0
Summa.
Kor-
praler.
Vice
kor-
praler.
O:
3!
crq
c+-
U1
0
Vicekorpraler.
fri
1
U1
0
Summa.
n
—f
iso
Officer
Stam
Legd:
Summ a.
Anmärkningar.
. klass.
. klass.
i. klass.
:. klass.
B
B
sfi
Indelta.
Yolontärer.
Indelta.
Yolontärer.
tf
rr+-
P:
*~i
CD
►■i
B
Ö
CO
tf
P
V
B
B
Sfi
CO
O
p
rf
CD
3
B
So
co
i
13
24
2
24
2
20
337
409
_
_
409
5
_
_
5
—
—
—
—
—
—
1
1
—
1
8
18
i
i
i
i
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
35
—
—
—
—
—
—
i
i
i
i
4
IG
23
l‘
24
1
12
319
380
_
35
35
415
5
_
_
5
—
—
—
—
—
—
2
1
—
1
G
17
i
i
i
i
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
35
—
—
—
—
—
—
2
2
2
2
8
19
21
—
24
—
6
302
353
—
70
70
423
5
—
—
5
—
—
—
—
—
—
1
—
2
—
6
16
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
1
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
10
11
—
—
—
—
—
—
2
3
3
3
11
21
20
_
22
—
—
286
328
10
81
91
419
5
_
_
5
1
—
1
1
_
_
2
—
1
_
—
16
_
10
9
—
—
—
_
—
_
3
3
4
4
14
23
18
—
21
—
_
270
309
20
90
no
419
5
_
_
5
_
1
1
1
_
_
1
_
2
_
_
16
_
10
9
_
_
_
_
_
_
3
4
5
5
17
24
17
—
19
—
—
254
290
30
99
129
419
5
—
—
5
1
—
1
1
—
—
2
—
1
—
—
16
—
10
9
_
_
Z
_
—
_
4
4
G
G
20
26
15
—
18
—
—
238
271
40
108
148
419
5
—
—
5
—
1
1
1
—
—
1
—
2
—
—
16
—
10
9
_
2
_
_
—
4
5
7
7
23
28
14
—
16
—
—
222
252
50
117
167
419
7
_
_
7
1
_
_
1
_
_
2
_
1
_
_
16
_
10
9
_
_
_
_
_
5
5
7
8
25
29
12
—
15
—
—
206
233
60
126
186
419
7
—
—
7
—
1
1
1
—
—
1
_
2
_
''_
16
_:
10
9
_
_
_
z
5
6
8
9
28
30
11
—
13
—
—
190
214
70
135
205
419
7
—
—
7
—
—
—
—
—
—
5
—
5
—
—
67
—
—
—
—
—
—
—
—
1
—
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
10
23
__
—
2
—
—
—
6
6
9
9
30
31
6
—
8
—
—
123
137
80
158
238
375
9
—
—
9
2
1
16
10
9
Z
_
_
_
6
6
9
9
30
31
4
—
7
—
—
107
118
90
167
257
375
9
—
—
9
—
—
—
—
—
—
1
—
2
—
—
16
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
--
—
—
5
14
—
—
—
—
—
—
6
6
9
9
30
31
3
—
5
—
—
91
99
95
181
276
375
9
—
—
9
—
—
—
—
—
—
2
—
1
—
—
16
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
5
14
6
G
9
9
30
31
1
—
4
—
—
75
80
100
195
295
375
9
—
—
9
—
—
—
—
—
—
1
—
2
—
—
16
—
—
—
—
“T"
—
—
—
5
14
—
—
—
—
—
—
6
G
9
9
30
31
—
—
2
_ ■
_
59
61
105
209
314
375
9
_
_
9
1
18
3
16
—
—
—
—
—
—
6
6
9
9
30
31
—
—
1
—
—
41
42
108
225
333
375
9
—
—
9
25
4
Bil. Lätt. Ii.
N e r i k e s
Förslag till öfvergång från nuvarande till den nya organisationen för fast
Officerare.
Underoffic:re.
S p
Kap-
w
Töjt-
Keg:ts
Ser-
Enligt gamla
tenor
cd
03
nanter
adjutir
geanter
Sd
staten.
Oq
O:
B
d
Öfverste.
fverstelöjtnant.
Majorer.
SO
t-b
K
SÖ"
P
Mj
LO
p1
cd
►Q
■<
s
CD
a
§
so:
af 1. Idas
P
>-+>
ro
£
p“
p
t-+i
E
af 2. Idas
nderlöjtnantor.
Summa.
Fanjunkare.
af 1. klas
ro
E
p
Korpraler.
Summa.
3
CD
3
r-+-
CD
c-t-
H
■3
CD
P"
Oq
hd
PS
u
p
in
w
p
Spel i numme
trumslagar
Summa.
CD
P
►i
p
CD
CD
H
p
o
a
CD ^
O
o
&
Vid 1. årets ingång.....
i
i
2
8
4
l
8
4
1
i
8
39
8
13
16
_
37
1
10
40
50
Afgång.....................
3
i
4
—
Tillkomst..................
1
1
3
—
—
—
—
—
Vid 2. årets ingång...........
i
i
2
8
4
1
8
7
1
i
5
39
8
f4
17
3
42
1
9
36
45
Afgång.....................
3
1
4
—
Tillkomst..................
3
1
1
3
—
—
—
—
—
Vid 3. årets ingång_____
i
i
2
8
4
l
8
10
1
i
2
39
8
15
18
6
47
1
8
32
40
Afgång.....................
1
4
—
Tillkomst..................
1
1
3
—
—
—
—
—
Vid 4. årets ingång...........
i
i
2
8
4
l
8
13
1
i
—
40
8
16
19
9
52
1
7
28
35
Afgång.....................
1
4
—
Tillkomst..................
1
1
1
3
—
—
—
—
—
Vid 5. årets ingång...........
i
i
2
8
4
1
8
14
1
i
—
41
8
17
20
12
57
1
6
24
30
Afgång.....................
1
4
—
Tillkomst..................
—
—
—
—
1
—
—
—
—
—
—
—
1
1
1
3
—
—
—
—
—
Vid 6. årets ingång...........
i
i
2
8
5
l
8
14
1
i
—
42
9
18
21
15
63
1
5
20
25
Afgång.....................
1
4
—
Tillkomst..................
2
1
3
—
—
—
—
—
Vid 7. årets ingång...........
i
i
2
8
5
l
8
15
1
i
—
43
9
20
22
18
69
1
4
16
20
Afgång.....................
1
4
—
Tillkomst..................
—
—
—
—
—
—
1
—
—
—
—
—
—
2
1
5
—
—
—
—
—
Vid 8. årets ingång....
i
i
2
8
5
l
9
15
1
i
—
44
9
22
23
23
77
1
3
12
15
Afgång.....................
1
4
—
Tillkomst..................
1
2
1
5
—
—
—
—
—
Vid 9. årets ingång..........
i
i
2
8
5
l
9
16
1
i
—
45
10
24
24
28
86
1
2
8
10
Afgång.....................
_
_
—
_
1
4
—
Tillkomst..................
1
2
2
7
—
—
—•
—
—
Vid 10. årets ingång...
i
i
2
8
6
l
9
16
1
i
—
46
10
26
26
35
97
1
1
4
5
Afgång.....................
1
4
—
Tillkomst..................
—
—
1
—
—
—
—
—
—
i
—
—
—
2
2
7
—
—
-.
—
—
Vid 11. årets ingång.........
i
i
3
8
6
l
9
16
1
2
48
10
28
28
42
108
1
—
—
—
Afgång... .................
Tillkomst..................
_
_
_
__
_
1
—
—
—
—
—
1
2
2
8
—
—
—
—
—
Vid 12. årets ingång.........
Afgång.....................
Tillkomst..................
i
i
3
8
6
l
10
16
1
2
—
49
11
30
30
50
121
1
—
—
—
2
2
8
—
—
—
—
—
Vid 13. årets ingång.........
i
i
3
8
7
l
10
16
1
2
—
50
11
32
32
58
133
1
—
—
—
Afgång.....................
Tillkomst..................
1
3
3
8
—
—
—
—
—
Vid 14. årets ingång ...
i
i
3
8
7
l
11
16
1
2
—
51
11
35
35
66
147
1
—
—
—
Afgång.....................
Tillkomst..................
1
1
3
3
8
—
—
—
—
—
Vid 15. årets ingång.........
i
i
3
8
8
l
11
16
1
2
—
52
12
38
38
74
162
1
—
—
—
Afgång.....................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Tillkomst..................
1
3
3
8
—
—
—
—
—
Vid öfvergångstidens slut...
i
i
3
8
8
l
12
16
1
2
—
53
12
41
41
82
176
1
—
—
—
öfverg ångtförslaget.
Bil. Litt. Ii.
regemente.
Tab. N:o 12.
afton ad e officerare, underofficerare, spel och manskap äfvensom för hästar.
0
1.
Manskap.
Hasta r.
Enligt
nya
Enligt gamla
Enligt
nya
staten.
staten.
staten.
p
Mj
P
Mj
P
Ms
p
Ms
m
TJI
P
B
Kor-
praler.
Yico
kor-
raler.
<
O
O:
crq''
TJI
$
cd’
TJI
M-
s
TJI
T/l
P
B
w
p
■ CO
r-t
PP
o
a»
t*
CD
so
M-
1
M
o
CP?
TJI
P
B
Anmärkningar.
, .
CO
B
«*•
K
B
g
. klass.
Pf
p"
CO
CO
E
P
cd
CO
Pf
P
CO
B
B
P
p
M
P
pu
CD
O
O
p_
M
P
P-
CD
<1
o
o
p
<r+*
P
p:
H
o
t-S
B
P
P
CO
Pr1
g
B
B
P
o
>3
i-j
P
CD
i-i
o
£
p
CD
B
B
P
p
CO
1
l
p
p"
CD
pi
P
CD
►i
_
_
_
_
_
51
48
4
48
4
40 !558
702
_
_
_
702
_
8
„_
_
8
■-
3
2
—
2
14
30
15
_
_
_
—
_
46
45
2
48
2
26
528
651
—
15
15
666
—
8
—
—
8
—
—
—
—
—
—
3
1
—
1
14
30
41
42
1
48
1
12
498
602
—
35
35
637
—
8
—
—
8
1
1
9
—
—
3
1
—
1
12
30
5
20
i
1
1
2
5
41
39
48
_
_
468
555
5
55
60
615
_
8
_
_
8
i
1
2
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
5
25
—
—
—
—
—
—
—
2
2
3
3
10
41
36
—
45
—
—
441
27
522
10
80
90
612
—
8
—
—
8
1
1
1
2
—
—
—
—
—
—
10
15
—
—
—
—
—
—
—
3
3
4
5
15
41
33
—
42
—
—
414
489
20
95
115
604
—
8
—
—
8
3
3
27
1
1
2
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
10
15
—
—
—
—
—
—
—
4
4
6
6
20
41
30
—
39
—
*-
387
456
30
no
140
596
—
8
—
—
8
3
3
27
1
1
1
2
—
—
—
—
—
—
—
—
—
10
15
—
—
—
—
—
—
—
5
5
7
8
25
41
27
—
36
—
—
360
423
40
125
165
588
—
8
—
—
8
1
1
2
1
3
3
27
10
20
6
6
9
9
30
41
24
3
—
33
3
—
—
333
27
390
50
145
195
585
—
8
—
—
8
1
7
1
7
1
10
2
11
35
41
21
10
—
30
10
—
—
306
in
357
10
60
20
165
225
582
—
8
—
—
8
1
8
1
8
2
12
1
12
40
41
11
20
195
226
10
70
40
205
275
501
2
10
10
—
—
—
—
—
—
3
—
3
—
—
27
—
10
90
—
—
—
—
—
—
—
8
8
12
12
40
41
8
3
—
17
3
—
—
168
27
193
80
227
307
500
—
10
—
—
10
8
8
12
12
40
41
5
3
—
14
3
—
—
141
27
160
10
90
23
250
340
500
—
10
—
—
10
8
8
12
12
40
41
2
2
—
11
3
—
—
114
28
127
10
100
23
273
373
500
—
10
—
—
10
8
8
12
12
40
41
—
—
8
—
—
86
30
94
15
115
18
291
406
500
—
10
—
—
10
—
24
9
8
8
12
12
40
41
—
—
5
—
—
56
61
139
300
439
500
—
10
—
—
10
27
Bil. Litt. It
Yermlands
Förslag till öfvergång från nuvarande till den nya organisationen för fast
Off
i c e r a r e.
Underofficire.
s
P
Kap-
w
Lojt-
Reg-.ts
Ser-
Enligt gamla
tener.
er?
nanter.
adjutir.
geanter.
w
staten.
O:
B
cj
CD
O:
O
ce
CD
ST
o
CD
C_
<£\
g
o''
CD
p
P
i-b
to
CD
b
CD
•5
B
p
P
>-b
to
p
*-b
P
►-b
ro
b
Pb
CD
ä
b
p
U1
p
B
B
Hd
p
p''
p
p
p
i-b
P
t-b
to
K
O
et
i-j
rL
ce
p
B
B
B
CD
b
CD
eT
P
Hd
p:
B
P
ce
Hi
©
b ^.
P
B g
ce
P
g
§
£
p1
E
P
B
p:
tf
p''
£
p1
£
p
CD
H
©
£
pf
K
p
J-i
p
p
P
§
p 3
er? b
E £
B
CD
<r+-
CD
ce
CD
CD
CD
00
p
b
c+~
© *■*
F
3
o
CD
P1
Vid 1. årots ingång...........
1
i
2
8
4
1
8
4
1
1
8
39
8
13
16
37
i
10
40
50
Afgång....................
3
_
1
4
_
Tillkomst.................
3
1
1
3
—
—
—
—
Vid 2. årets ingång...........
1
i
2
8
4
1
8
7
1
1
5
39
8
14
17
3
42
i
9
36
45
Afgång.....................
3
1
4
—
Tillkomst..................
3
1
1
3
—
—
—
—
—
Vid 3. årets ingång...........
1
i
2
8
4
1
8
10
1
1
2
39
8
15
18
6
47
i
8
32
40
Afgång.....................
2
1
4
_
Tillkomst..................
—
—
—
—
—
—
—
3
—
—
—
—
—
1
1
3
—
—
—
—
—
Vid 4. årets ingång..........
1
i
2
8
4
1
8
13
1
1
_
40
8
16
19
9
52
i
7
28
35
Afgång.....................
_
_
1
4
_
Tillkomst..................
—
—
—
—
—
—
—
1
—
—
—
—
—
1
1
3
—
—
—
—
—
Vid 5. årets ingång...........
1
i
2
8
4
1
8
14
1
1
_
41
8
17
20
12
57
i
6
24
30
Afgång.....................
—
1
4
—
Tillkomst..................
—
—
—
—
1
—
—
—
—
—
—
—
1
1
1
3
—
—
—
—
—
Vid 6. årets ingång...........
1
i
2
8
5
1
8
14
1
1
—
42
9
18
21
15
63
i
5
20
25
Afgång.....................
—
1
4
—
Tillkomst..................
—
—
—
—
—
—
—
1
—
—
—
—
—
2
1
3
—
—
—
—
—
Vid 7. årets ingång........
1
i
2
8
5
1
8
15
1
1
—
43
9
20
22
18
69
i
4
16
20
Afgång.....................
Tillkomst.................
1
4
—
—
—
—
—
—
—
1
—
—
—
—
—
—
2
1
5
—
—
—
—
—
Vid 8. årets ingång...........
1
i
2
8
5
1
9
15
1
1
—
44
9
22
23
23
77
i
3
12
15
Afgång.....................
Tillkomst..................
1
4
—
—
—
—
—
—
—
—
1
—
—
—
—
1
2
1
5
—
—
—
—
—
Vid 9. årets ingång...........
1
i
2
8
5
1
9
16
1
1
_
45
10
24
24
28
86
i
2
8
10
Afgång.....................
—
1
4
—
Tillkomst..................
1
2
2
7
—
—
—
—
Vid 10. årets ingång .........
1
i
2
8
6
1
9
16
1
1
—
46
10
26
26
35
97
i
1
4
5
Afgång..................
.—
1
4
—
Tillkomst..................
—
—
1
—
—
—
—
—
—
1
—
—
—
2
2
7
—
—
—
—
—
Vid 11. årets ingång ........
1
i
3
8
6
1
9
16
1
2
__
48
10
28
28
42
108
i
_
_
_
Afgång.....................
Tillkomst.................
—
_
_
—
_
_
1
_
_
_
_
_
1
2
2
8
_ ■
_
_
_
_
Vid 12. årets ingång.........
1
i
3
8
6
1
10
16
1
2
_
49
11
30
30
50
121
i
_
_
_
Afgång.....................
Tillkomst..................
1
2
2
8
_
_
_
_
_
Vid 13. årets ingång........
1
i
3
8
7
1
10
16
1
2
_
50
11
32
32
58
133
i
_
_
_
Afgång.....................
Tillkomst..................
1
3
3
8
_
_
_
_
_
Vid 14. årets ingång.........
1
i
3
8
7
1
11
16
1
2
_
51
11
35
35
66
147
i
_
_
_
Afgång.....................
Tillkomst..................
_
_
_
_
1
_
_
_
_
_
_
_
1
3
3
8
_
_
_
_
_
Vid 15. årets ingång.........
1
i
3
8
8
1
11
16
1
2
_
52
12
38
38
74
162
i
_
_
_
Afgång.....................
Tillkomst..................
—
—
1
—
3
3
8
",_
_
_
_
Vid öfvergångstidens slut ...
1
i
3
8
8
1
12
16
1
2
—
53
12
41
41
82
176
i
—
—
—
öfvergång ^förslaget,
28
Bil. Litt. It.
r e g e in e n t e.
aflönade officerare, underofficerare, spel och manskap äfvensom för hästar.
e
1.
Manska
p.
Hästar.
Anmärkningar.
Enligt nya
staten.
Summa.
Enligt gamla
staten.
Enligt nya
staten.
Summa.
w
e
03
050
gs
Officers-
U1
1
Legda.
Summa.
af 1. klass.
af 2. klass.
af 3. klass.
af 4. klass.
Summa.
Kor-
praler.
Vice
kor-
praler.
Yolontärer.
Öfrigt manskap.
Summa,
o
&
o
•3
*-i
P
CD
Stamsoldater.
Summa.
Indelta.
Yolontärer.
Indelta.
Yolontärer.
—
—
—
—
—
51
48
4
48
4
40
662
806
_
_
_
8o6
_
8
_
8
—
—
—
—
—
—
3
2
—
2
14
35
—
—
—
—
t
46
45
2
48
2
26
627
750
_
20
20
770
_
8
_
_
8
3
1
—
1
14
35
41
42
1
48
1
12
592
696
_
45
45
741
_
8
_
_
8
—
—
—
—
—
—
3
1
3
1
12
32
i
i
i
2
—
—
—
—
—
—
—
—
—
10
15
—
—
—
—
—
—
—
i
i
i
2
5
41
39
—
45
—
—
560
644
10
60
70
714
—
8
—
—
8
—
—
—
—
—
—
3
—
3
—
—
32
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
i
i
2
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
10
20
—
—
—
—
—
—
—
2
2
3
3
io-
41
36
—
42
—
—
528
606
20
80
100
706
—
8
—
-
8
1
1
1
2
dZ
10
10
—
3
3
4
5
15
41
33
—
39
—
—
496
568
30
90
120
688
_
8
_
_
8
1
1
2
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
10
10
—
—
—
—
—
—
—
4
4
6
6
20
41
30
—
36
-1
—
464
530
40
100
140
670
_
8
_
_
8
1
1
1
2
—
—
—
—
—
—
—
—
—
10
10
—
—-
—
—
—
—
—
5
5
7
8
25
41
27
—
33
—
—
432
492
50
no
160
652
_
8
_
_
8
1
1
2
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
10
10
—
—
—
—
—
—
—
6
G
9
9
30
41
24
—
30
—
—
400
454
60
120
180
630
_
8
_
__
8
1
1
1
2
—
—
—
—
—
—
—
—
—
10
io
—
—
—
—
—
—
—
7
7
10
11
35
41
21
—
27
—
—
368
416
70
130
200
616
_
8
_
_
8
1
1
2
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
10
25
—
—
—
2
—
—
—
8
8
12
12
40
41
11
—
17
—
—
237
265
80
155
235
500
_
10
_
_
10
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
10
28
—
—
—
—
—
—
—
8
8
12
12
40
41
8
—
14
—
—
205
227
90
183
273
500
_
10
_
10
10
28
8
8
12
12
40
41
5
—
11
—
—
173
189
100
211
311
500
—
10
—
—
10
10
28
—
—
—
—
—
—
—
8
8
12
12
40
41
2
—
8
—
—
141
151
no
239
349
500
_
10
_
_
10
15
23
8
8
12
12
40
41
—
—
5
—
—
108
113
125
262
387
500
_
10
_
_
10
17
21
—
—
—
—
—
—
—
8
8
12
12
40
41
—
—
2
—
—
73
75
142
283
425
500
—
10
—
—
10
29
Bil. Litt. It
Jemtlands
Förslag till öfvergång från nuvarande till den nya organisationen för fast
•
Officerare.
Underofficire.
S p
Öfyerste.
Öfverstelöjtnant.
Majorer.
Kap-
tener.
W
cd
crq
CD
3
O
P
Ui
s»
CD
B
p:
cn
p
3
Löjt-
nanter.
Rogt:s
adjut:r.
Underlöjtnanter.
Summa.
Fanjunkare.
Ser-
geanter
Korpraler.
Summa.
w
o
er,
CD
3
CD
P
c-f~
CD
c~f~
t"i
P
5
P
r,
JO
►i
CD
Enligt gamla
staten.
af 1. klass.
af 2. klass.
af 1. klass.
af 2. klass.
af 1. klass.
af 2. klass.
af 1. klass.
.af 2. klass.
Fältmusikanter.
Spel i nummer och.
trumslagare.
Summa.
Vid 1. årets ingång............
—
i
i
4
2
1
4
4
i
_
4
22
4
5
8
_
17
1
_
12
12
Afgång.....................
2
1
—
Tillkomst............,.....
—
—
—
—
—
—
—
2
—
—
—
—
1
1
1
2
—
—
—
—
—
Vid 2. årets ingång............
—
i
i
4
2
1
4
6
i
—
2
22
5
6
9
2
22
1
—
11
11
Afgång.....................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
—
—
—
—
—
—
—
—
1
_
Tillkomst..................
1
1
1
2
—
—
—
—
—
Vid 3. årets ingång..........
—
i
i
4
2
1
4
7
i
—
1
22
5
7
10
4
26
1
—
10
10
Afgång.....................
1
1
—
Tillkomst..................
—
—
—
—
1
—
—
1
—
—
—
—
1
1
1
2
~
—
—
—
—
Vid 4. årets ingång............
—
i
i
4
3
1
4
8
i
_
—
23
6
8
11
6
31
1
—
9
9
Afgång...................
1
—
Tillkomst.................
—
—
—
—
—
—
1
1
—
—
—
—
—
1
1
3
—
—
—
—
—
Vid 5. årets ingång............
—
i.
i
4
3
1
5
9
i
_
—
25
6
9
12
9
36
1
_
8
8
Afgång...................
2
—
Tillkomst.................
—
—
—
—
1
—
1
—
—
—
—
—
1
1
1
3
—
—
—
—
—
Vid 6. åi-ets ingång...........
—
i
i
4
4
1
6
9
i
—
—
27
7
10
13
12
42
1
_
6
6
Afgång....................
1
—
Tillkomst..................
—
—
—
—
—
—
—
1
—
—
—
—
—
2
1
3
—
—
—
—
—
Vid 7. årets ingång............
—
i
i
4
4
1
6
10
i
_
—
28
7
12
14
15
48
1
—
5
5
Afgång...................
—
—
—
1
—
Tillkomst .................
1
—
—
—
—
—
—
—
—
1
—
—
1
2
1
4
—
—
—
—
—
Vid 8. årets ingång...........
1
i
i
4
4
1
6
10
i
1
—
30
8
14
15
19
56
1
_
4
4
Afgång....................
1
—
Tillkomst..................
1
2
1
4-
—
—
—
—
—
Vid 9. årets ingång............
1
i
i
5
4
1
6
10
i
1
_
31
8
16
16
23
63
1
__
3
3
Afgång.....................
2
—
Tillkomst..................
—
—
—
—
—
—
1
—
—
—
~
—
1
2
2
4
—
—
—
—
—
Vid 10. årets ingång........
1
i
i
5
4
1
7
10
i
1
_
32
9
18
18
27
72
1
_
1
1
Afgång.....................
—
—
—
—
1
—
Tillkomst................
—
—
i
—
—
—
—
—
—
1
—
—
—
2
2
5
—
—
—
—
—
Vtd 11. årets ingång..........
1
i
2
5
4
1
7
10
i
2
_
34
9
20
20
32
81
1
_
_
_
Afgång.....................
Tillkomst..................
—
—
—
—
1
—
1
—
—
—
—
~
1
2
2
5
—
—
—
—
—
Vid 12. årets ingång..........
1
i
2
5
5
1
8
10
i
2
_
36
10
22
22
37
91
1
_
_
_
Afgång.....................
—
—
Tillkomst..................
—
—
~
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2
2
6
—
—
—
—
—
Vid 13. årets ingång..........
1
i
2
6
5
1
8
10
i
2
_
37
10
24
24
43
101
1
_
_
_
Afgång....................
—
Tillkomst................
—
—
—
—
—
—
1
1
—
—
—
—
1
2
2
6
—
—
—
—
—
Vid 14. årets ingång..........
1
i
2
6
5
1
9
11
i
2
_
39
11
26
26
49
112
1
_
_
_
Afgång.....................
Tillkomst..................
—
—
—
—
1
—
—
—
—
—
—
—
—
2
2
6
—
—
—
—
—
Vid 15. årets ingång..........
1
i
2
6
6
1
9
11
i
2
_
40
11
28
28
55
122
1
_
_
_
Afgång.....................
Tillkomst.................
—
—
—
—
—
—
—
1
—
—
—
—
1
3
2
7
—
—
—
—
—
Vid öfvergångstidens slut ...
1
i
2
6
6
1
9
12
i
2
—
41
12
31
30
62
135
1
—
—
—
Öfvergångsförslage t.
30
Bil. Litt. R.
r ogement e.
Tab. N:o 14.
aflönade officerare, underofficerare, spel och manskap äfvensom för hästar.
e
1
M
a n s k
a p
.
Hästar.
Enligt
nya
Enligt gamla
Enligt
nya
staten.
staten.
staten.
p
i-*»
P
Hj
p
■-*>
p
Ul
U1
P
3
Kor-
praler.
Vice
kor-
praler.
<!
o
O:
£
qq*
Ul
o"
GO
f?
Ul
Ul
P
B
p
CD
Ct1
P-
O
B
o
00
t-
P
CD
CfQ
Ul
P
3
Anmärkningar.
g
P
3
p
3
P
po
3
.P
3
P
. klass.
£
p"
CD
£
p4
so
CO
p4
CD
CD
3
3
P
p
w
p
p-
o
<1
O
o"*
p
c-f-
p:
B
o
o
o
p
*rt-
p:
p
p:
P
®
P
B
p
B
CD
Er
B
B
SO
o
►3
3
CD
P
o
Cb
p
C-K
a>
p
B
3
3
CD
ep
P
o
p
P
P
—
—
—
—
—
13
32
2
32
2
20
428
516
_
_
_
516
_
5
_
_
5
i
1
1
1
2
1
—
1
8
23
—
35
i
1
1
1
4
16
30
1
32
1
12
405
481
35
35
516
5
5
i
1
1
1
2
1
—
1
6
23
—
—
35
—
—
—
~
—
—
—
2
2
2
2
8
19
28
2
—
32
2
—
6
6
382
21
448
-
70
70
518
—
5
—
—
5
2
1
3
1
3
1
3
11
21
26
—
30
2
—
—
361
21
417
10
10
70
80
497
—
5
—
—
5
1
—
1
1
—
—
—
—
—
—
10
5
—
•
—
—
—
—
—
3
3
4
4
14
23
24
2
—
28
2
—
_
340
21
392
20
75
95
487
—
5
—
—
5
3
1
4
1
5
1
5
17
24
22
2
—
2G
2
—
—
319
21
367
10
30
10
85
115
482
-
5
—
—
5
1
4
4
1
6
1
6
20
26
20
24
298
342
10
40
10
95
135
477
5
5
1
i
i
2
2
21
10
15
2
4
5
7
7
23
28
18
2
—
22
2
—
—
277
21
317
50
no
160
477
—
7
—
—
7
1
5
5
7
1
8
25
29
IG
2
—
20
2
—
—
256
21
292
10
60
15
125
185
477
—
7
—
—
7
5
1
6
1
8
1
9
28
30
14
7
—
18
7
—
—
235
84
267
10
70
15
140
210
447
—
7
—
—
7
1
6
G
1
9
9
30
31
7
2
—
11
—
—
151
21
1G9
10
80
10
150
230
399
—
2
9
—
—
9
10
5
G
6
9
9
30
31
5
2
_
9
2
_
_
130
21
144
90
155
245
389
_
9
—
_
9
G
6
9
9
30
31
3
2
—
7
2
—
—
109
21
119
5
95
15
170
265
384
—
9
—
—
9
6
G
9
9
30
31
1
1
—
5
2
—
—
88
22
94
5
100
n
181
281
375
—
9
—
—
9
6
6
9
9
30
31
—
—
q
ö
—
GG
23
69
5
105
20
201
306
375
—
9
—
—
9
3
22
G
6
9
9
30
31
—
—
i
—
—
43
44
108
223
331
375
—
9
—
—
9
31
Bil, Litt. R.
Korra Skånsk
Förslag till öfvergång från nuvarande till den nya organisationen för fa
Officerare.
Underoffic:re.
s
Kap-
W
LBjt-
Keg:ts
Sor-
Enligt gamla
tener.
CD
crq
nahtor.
adjut-.r.
geanter.
staton.
aq
O:
H
cl
O:
©
►i
Ut
CD
o>
''-s
CO
o
$
P
g
o''
HS
o
►i
p
M}
K
P
ro
K
CD
3_
U-
►5
p
H
o
t-i
p
P
Ms
K
P
Ms
ro
K
p
Ms
P
Ms
to
K
3
Pu
©
g:
e-t-
3
i-
GG
3
P
P
P
Hd
p
^3
g
B
p
p
Mj
p?4
P
MS
ro
K
w
O
HS
*Ö
M
P
cF
HS
GG
3
g
g
P
B
CD
3
3
3
ZL
Hd
p:
g
3
•i-
P
U1
HÖ
CD
HS
3
3 g
co ö
P 0
GG
3
g
g
P
p
p:
P
p
P
P
HS
P
p
dq
3
P P
CO
e-t-
p
CO
pa
pa
pa
pa
g
CD
►i
© H
CD
O
Vid 1. årets ingång..........
1
1
2
8
4
1
8
4
1
1
8
39
8
13
16
_
37
i
10
40
50
Afgång....................
3
1
4
—
Tillkomst.................
—
—
—
—
—
—
—
3
—
—
—
—
—
1
1
3
—
—
—
—
—
Vid 2. årets ingång..........
1
1
2
8
4
1
8
7
1
1
5
39
8
14
17
3
42
i
9
36
45
Afgång....................
3
1
4
—
Tillkomst.................
—
—
—
—
—
—
3
—
—
—
—
—
1
1
3
—
—
—
—
—
Vid 3. årets ingång..........
1
1
2
8
4
1
8
10
1
1
2
39
8
15
18
6
47
i
8
32
40
Afgång....................
2
1
4
—
Tillkomst.................
3
1
1
3
—
—
—
—
—
4. årots ingång...............
Afgång....................
1
1
2
8
4
1
8
13
1
1
—
40
8
16
19
9
52
i
7
28
. 35
1
4
—
Tillkomst.................
—
—
—
—
—
—
—
1
—
—
—
—
—
1
i
3
—
—
—
—
—
Vid 5. årets ingång.........
1
1
2
8
4
1
8
14
1
1
—
41
8
17
20
12
57
i
6
24
30
Afgång....................
1
4
—
Tillkomst.................
—
—
—
—
1
—
—
—
—
—
—
—
1
1
1
3
—
—
—
—
—
Vid 6. årets ingång..........
1
1
2
8
5
1
8
14
1
1
—
42
9
18
21
15
63
i
5
20
25
Afgång....................
1
4
—
Tillkomst.................
1
2
1
3
—
—
—
—
—
Visr 7. årets ingång.........
1
1
2
8
5
1
8
15
1
1
—
43
9
20
22
18
69
i
4
16
20
Afgång....................
1
4
—
Tillkomst................
—
—
—
—
—
—
1
—
—
—
—
—
—
2
1
b
—
—
—
—
—
Vid 8. årets ingång..........
1
1
2
8
5
1
9
15
1
1
—
44
9
22
23
23
77
i
3
12
15
Afgång....................
1
4
—
Tillkomst.................
—
—
—
—
—
—
—
i
—
—
—
—
1
2
1
5
—
—
—
—
—
Vid 9. årets ingång..........
1
1
2
8
5
1
9
16
1
1
—
45
10
24
24
28
86
i
2
8
10
Afgång....................
1
4
—
Tillkomst.................
1
2
2
7
—
—
—
—
—
Vid 10. årots ingång........
1
1
2
8
6
1
9
16
1
1
—
46
10
26
26
35
97
i
1
4
5
Afgång....................
—
—
1
4
—
Tillkomst.................
—
—
1
—
—
—
—
—
—
1
—
—
—
2
2
7
—
—
—
—
—
Vid 11. årets ingång........
1
1
3
8
6
1
9
16
1
2
—
48
10
28
28
42
108
i
—
—
—
Afgång....................
Tillkomst.................
—
—
—
—
—
—
1
—
—
—
—
—
1
2
2
8
—
—
—
—
—
Vid 12. årets ingång........
1
1
3
8
6
1
10
16
1
2
—
49
11
30
30
50
121
i
—
—
—
Afgång...................
Tillkomst.................
1
2
2
8
—
—
—
—
—
Vid 13. årets ingång........
1
1
3
8
7
1
10
16
1
2
—
50
11
32
32
58
133
i
—
—
—
Afgång....................
—
—
—
Tillkomst.................
1
3
3
8
—
—
—
—
—
Vid 14. årets ingång........
1
1
3
8
7
1
11
16
1
2
—
51
11
35
35
66
147
i
—
—
—
Afgång...................
Tillkomst.................
_
—
_
—
1
—
—
—
—
—
•-
—
1
3
3
8
—
—
—
—
—
Vid 15. årets ingång........
1
1
3
8
8
1
11
16
1
2
—
52
12
38
38
74
162
i
—
—
—
Afgång....................
Tillkomst.................
—
—
—
—
—
—
1
—
—
—
—
—
—
3
3
8
—
—
—
—
Vid öfvergångstidens slut...
1
1
3
8
8
1
12
16
1
2
—
53
12
41
41
82
176
1 i
—
—
—
Öfvergängsförslaget,
32
Bil. Bill. B.
infanteriregementet.
aflönacle officerare, underofficerare, spel och manskap äfvensom för hästar.
e
1.
Manska p.
Hästar.
Anmärkningar.
Enligt nya
staton.
Summa.
Enligt gamla
staton.
Enligt nya
staten.
Summa.
Rusthålls-
Officers-
GQ
1
i
Legda.
Summa.
af 1. klass.
af 2. klass.
af 3. klass.
af 4. klass.
Summa.
Kor-
praler.
Vice
kor-
praler.
Yolontärer.
!
Öfrigt manskap.
Summa.
‘ Yicekorpraler.
Stamsoldater.
Summa.
Indelta.
Yolontärer.
Indelta.
Yolontärer.
5i
48
4
48
4
40
800
944
__
_
_
944
_
8
8
—
—
—
—
—
—
3
2
—
2
14
42
90
46
45
2
48
2
26
758
881
20
20
901
8
8
—
—
—
—
—
—
3
1
—
1
14
42
—
—
—
—
—
41
42
1
48
1
12
716
820
_
45
45
865
_
8
_
_
8
3
1
3
1
12
39
1
i
i
2
—
—
—
—
—
—
—
—
—
10
15
—
—
—
—
—
—
—
1
i
i
2
5
41
39
—
45
—
—
677
761
10
60
70
831
_
8
_
_
8
1
i
2
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
10
20
—
—
—
—
—
—
--
2
2
3
3
10
41
36
—
42
—
—
638
716
20
80
100
816
_
8
_
_
8
1
1
1
2
—
—
—
—
—
—
—
—
—
10
10
—
—
—
—
—
—
—
3
3
4
5
15
41
33
—
39
—
—
599
671
30
90
120
791
_
8
_
_
8
—
—
—
—
—
—
3
—
3
—
—
39
1
1
2
1
—
10
10
4
4
6
6
20
41
30
—
36
—
—
560
626
40
100
140
766
_
8
_
_
8
—
—
—
—
•-
—
3
—
3
—
—
39
—
1
1
1
2
—
—
—
—
~
—
—
—
—
10
10
—
—
—
—
—
—
—
5
5
7
8
25
41
27
—
33
—
—
521
581
50
no
160
741
_
8
_
_
8
—
—
—
—
—
—
3
—
3
—
—
39
—
—
—
—
_
_
—
_
_
_
1
1
2
1
—
—
—
—
—
—
—
—
10
10
—
—
—
—
—
—
—
6
6
9
9
30
41
24
—
30
—
—
482
536
60
120
180
716
_
8
_
8
—
—
—
—
—
—
3
—
3
—
—
39
-''
—
—
_
_
_
—
_
_
1
1
1
2
10
10
—
__
—
—
—
—
—
7
7
10
11
35
41
21
—
27
—
—
443
491
70
130
200
691
__
8
_
8
1
1
2
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
10
10
—
—
—
2
—
—
—
8
8
12
12
40
41
11
—
17
—
—
284
312
80
140
220
532
_
10
_
_
10
—
—
—
—
—
—
3
—
3
—
—
39
10
20
—
—
—
—
—
—
—
8
8
12
12
40
41
8
—
14
—
—
245
267
90
160
250
517
_
10
_
_
10
—
—
—
—
—
—
3
—
3
39
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
10
20
—
—
—
—
—
—
—
8
8
12
12
40
41
5
—
11
—
—
206
222
100
180
280
502
__
10
_
_
10
—
8
8
12
12
40
41
2
—
8
—
—
167
177
no
213
323
500
_
10
_
_
10
—
—
—
—
—
....
15
30
—
—
—
—
—
—
—
8
8
12
12
40
41
—
—
5
—
—
127
132
125
243
368
500
_
10
_
_
10
—
—
—
—
8
8
12
12
40
41
—
—
2
—
—
85
87
142
271
413
500
—
10
—
—
10
33
Bil. IAtt. R.
Södra Skånska
Förslag till öfvergång från nuvarande till den nya organisationen för fast
Officerare.
Underoffic:re.
S p
Kap-
w
Töjt-
Keg:ts
Ser-
Enligt gamla
tenor
CD
er?
nanter
adju:tr
geanter
staten.
o
O:
B
d
CD
Öfverste.
CD
CO
c+-
CD
e2i
V
%
g
g,
o‘
H
CD
B»
tf
P
ro
Q
P
CO
p
■-!
rt-
CD
P
Ma
K
ro
pr;
£
P
Ma
ro
pv
p
CD
►i
c2:.
tä
p
P
M-
Summa.
Fanjunkare.
P
Mi
P
Ma
ro
K
Korpraler.
Summa.
y
CD
P
M*
ro
M-
c
B
ro
d
p:
P~
P
ro
P
so
►ö
CD
M- M*
P M.
B ^
SL P
p s
GG
P
B
B
p
p
p:
P
p
P
p
P
p
er?
P
M CD
p
CD
JO
P
3
JO
ro
ro
ro
1
CD
O
O
P-
Vid 1. årets ingång...........
i
1
2
8
4
1
8
4
1
i
8
39
8
13
16
—
37
i
10
40
50
Afgång.....................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
3
—
—
—
—
—
—
—
1
4
—
Tillkomst..................
1
1
3
—
—
Vid 2. årets ingång...........
i
1
2
8
4
1
8
7
1
i
5
39
8
14
17
3
42
i
9
36
45
Afgång.....................
—
—
3
—
—
—
—
—
—
—
1
4
—
Tillkomst..................
—
—
—
—
—
—
—
3
—
—
—
—
—
1
1
3
—
—
—
—
—
Vid 3. årets ingång..........
i
1
2
8
4
1
8
10
1
i
2
39
8
15
18
G
47
i
8
32
40
Afgång.....................
1
4
—
Tillkomst.................
3
1
1
3
—
—
—
—
—
Vid 4. årets ingång...........
i
1
2
8
4
1
8
13
1
i
—
40
8
16
19
9
52
i
7
28
35
Afgång ....................
1
1
4
—
Tillkomst..................
1
—
1
3
—
—
—
—
—
Vid 5. årets ingång...........
i
1
2
8
4
1
8
14
1
i
—
41
8
17
20
12
57
i
6
24
30
Afgång.....................
1
1
1
4
—
Tillkomst..................
—
—
—
—
1
—
—
—
—
—
—
—
1
3
—
—
—
—
—
Vid 6''. årets ingång...........
i
1
2
8
5
1
8
14
1
i
—
42
9
18
21
15
63
i
5
20
25
Afgång.....................
—
—
1
4
—
Tillkomst..................
1
2
1
3
—
—
—
—
—
Vid 7. årets ingång...........
i
1
2
8
5
1
8
15
1
i
—
43
9
20
22
18
69
i
4
16
20
Afgång.....................
1
1
4
—
Tillkomst..................
—
—
—
—
—
—
1
—
—
—
—
—
—
2
5
:—
—
—
. -
—
Vid 8. årets ingång...........
i
1
• 2
8
5
1
9
15
1
i
—
44
9
22
23
23
77
i
3
12
15
Afgång.....................
1
4
—
Tillkomst..................
1
1
2
1
5
—
—
-•
—
—
Vid 9. årets ingång..........
i
1
2
8
5
1
9
IG
1
i
—
45
10
24
24
28
86
i
2
8
10
Afgång.....................
1
4
—
Tillkomst..................
1
2
2
7
—
—
—
—
—
Vid 10. årets ingång.........
i
1
2
8
6
1
9
IG
1
i
—
46
10
26
26
35
97
i
1
4
5
Afgång....................
1
4
—
Tillkomst..................
—
—
1
—
—
—
—
—
—
i
—
—
—
2
2
7
—
—
—
—
—
Vid 11. årets ingång.........
Afgång.....................
i
1
3
8
6
1
9
16
1
2
—
48
10
28
2
28
2
42
8
108
i
—
—
—
Tillkomst..................
1
1
—
—
—
—
—
Vid 12. årets ingång.........
i
1
3
8
6
1
10
16
1
2
—
49
11
30
30
50
121
i
—
—
—
Afgång....................
Tillkomst................
1
2
2
8
—
—
—
—
—
Vid 13. årets ingång.........
i
1
3
8
7
1
10
16
1
2
—
50
11
32
32
58
133
i
—
—
—
Afgång.....................
Tillkomst..................
—
—
1
3
3
8
—
—-
—
—
—
Vid 14. årets ingång.........
i
1
3
8
7
1
11
16
1
2
—
51
11
35
35
66
147
i
—
—
—
Afgång.....................
Tillkomst..................
—
—
—
--
1
_
—
—
—
—
—
—
1
3
3
8
—
—
—
—
—
Vid 15. årets ingång........
i
1
3
8
8
1
11
16
1
2
—
52
12
38
38
74
162
i
—
—
—
Afgång.....................
Tillkomst.................
1
3
3
8
—
—
—
—
—
Vid öfvergångstidens slut...
i
1
3
8
8
1
12
16
1
2
—
53
12
41
42
82
176
i
—
—
—
Öfvergångsförslaget.
»
34
Bil. Lått. R.
infanteriregementet.
aflönade officerare, underofficerare, spel och manskap äfvensom för hästar.
e
1.
Manskap.
Hästar.
Enligt nya
Enligt gamla
Sinligt
nya
staten
staten.
staten.
af 1
P
Ms
to
>-h
P
CO
p
CG
S
B
B
to
Kor-
praler.
Vice
kor-
praler.
<
O
O:
B!
cfq’
e-t-
CO
p
$
o’
©
CO
B
oo
p
U1
P
3
3
P
w
p
ÖB
£
po
O
p>
o
©
CO
P~
B
O
ep
P*
CO
p
B
B
p
Anmärkningar.
. klass.
E
g
CO
ce
£
p1
ÖB
ÖB
K
So
DO
ÖB
3
3
p
t?
eu
O
O
O
p_
M
P
©
-3
o
o
ö
P
P:
H
©
B
p
CO
R*
p
3
3
p
o
*-ä
P
®
o
£
p
©
3
B
P
co
i
ce
SO
h"
p
l-l"
•
—
—
_
_
__
51
48
4
48
4
40
815
959
__
_
_
959
_
8
_
_
8
—
—
—
—
3
2
—
2
14
43
20
—
46
45
2
48
2
26
772
895
—
20
20
915
—
8
—
—
8
—
—
—
—
—
—
3
1
—
1
14
43
—
25
41
42
1
48
1
12
729
833
_
45
45
878
_
8
_
_
8
—
—
—
—
—
—
3
1
3
1
12
40
—
i
1
1
2
—
10
15
—
i
1
1
2
5
41
39
—
45
—
—
689
40
773
10
60
70
843
—
8
-
-
8
i
1
2
1
10
20
—
2
2
3
3
10
41
36
—
42
—
—
649
40
727
20
80
100
827
—
. 8
—
—
8
1
1
1
2
—
—
—
—
—
—
10
10
—
3
3
4
5
15
41
33
—
39
—
—
609
40
681
30
90
120
801
—
8
—
—
8
1
1
2
1
10
10
—
4
4
6
6
20
41
30
—
36
—
-
569
40
635
40
100
140
775
—
8
—
—
8
1
1
1
2
10
10
—
5
5
7
8
25
41
27
—
33
3
—
—
529
40
589
50
no
160
749
—
8
—
—
8
1
1
2
1
10
10
—
6
G
9
9
30
41
24
—
30
3
—
—
489
40
543
60
120
180
723
—
8
—
—
8
1
1
1
2
10
10
—
7
7
10
11
35
41
21
10
—
27
10
—
—
449
162
497
70
130
200
697
—
8
—
—
8
1
1
2
1
—
—
—
—
—
—
10
10
—
—
—
2
—
—
—
8
8
12
12
40
41
11
—
17
—
—
287
315
80
140
220
535
—
10
—
—
10
3
3
40
10
20
—
_
—
_
—
—
—
8
8
12
12
40
41
8
*
—
14
—
—
247
40
269
90
160
250
519
—
10
—
—
10
10
20
—
8
8
12
12
40
41
5
—
11
—
—
207
40
223
100
180
280
503
—
10
—
—
10
10
33
—
—
—
—
—
—-
—
8
8
12
12
40
41
2
2
_
8
3
—
_
167
41
177
no
213
323
500
—
10
_
—
10
8
8
12
12
40
41
—
—
• 5
—
—
126
43
131
15
125
31
244
369
500
—
10
—
—
10
17
29
—
8
8
12
12
40
41
—
—
2
—
—
83
85
142
273
415
500
—
10
—
—
10
35
Bil. Litt. R.
Gotlands
Förslag till öfvergång från nuvarande till den nya organisationen för fast
Off
i c e r a r e.
Underofficire.
s
P
Kap-
Lojt-
K.eg:ts
Ser-
W
©
Enligt gamla
O:
toner.
CD
er?
CD
nanter.
adjut:r.
geanter.
staten.
B
d
©
O:
©
CD
M-
p
3*
CD
CD
©
ö"
P
3
r-t-
g
O*
CD
P
i-tj
E
DS
P
Mj
DO
£
CD
3
OQ
►o
SO
H
r■+■
©
so:
SO
i-b
E
p"
SO
ro
£
p4
p
>-b
£
p"
P
I-+S
DO
K
p4
tf
p-
©
1-1
e2:.
C+-
3
P
3
c-t-
©
►i
U1
3
B
B
p
d
P
s3_
3"''
3
K*
e
©
p
E
P4
P
MS
DO
£
p4
w
0
►3
H
P
cT
H
CO
3
B
B
P
©
3
co
►T
3
3
CD
P4
p:
tf
3
CD
P
P
co
►ö
©
M
L_J ,
3
B 5
CD 0
p4 B
er» 3
p E
OQ
3
B
B
CO
F°
CO
po
CD
CO
JO
JO
P
•-<
M*
©
?
©
0
&
Vid
1. arets ingång..........
Tillkomst..................
1
1
1
4
4
i
6
8
1
—
—
—
6
G
6
16
—
1
—
—
—
Vid
2. årets ingång...........
1
1
1
4
4
i
6
8
1
—
—
’ 27
G
G
6
16
34
1
._
_
_
Afgång....................
—
—
_
-J-
—
—
—
—
—
.—
—
_
_
—
—
—
—
_
_
_
_
1
1
1
Vid
3. årets ingång...........
1
1
1
4
4
i
6
8
1
—
—
27
6
7
7
17
37
1
—
—
—
Tillkomst..................
—
1
1
1
—
—
—
—
—
Vid
4. årets ingång..........
1
1
1
4
4
i
6
8
1
—
—
27
6
8
8
18
40
1
—
—
—
Tillkomst..................
1
1
1
Vid
5. årets ingång..........
1
1
1
4
4
i
6
8
1
_
27
6
9
9
19
43
1
Afgång....................
Tillkomst................
1
1
2
_
_
_
_
_
Vid
6. årets ingång...........
1
1
1
4
4
i
6
8
1
_
_
27
6
10
10
21
47
1
_
_
_
Afgång.....................
Tillkomst.................
1
1
2
Vid
7. årets ingång...........
1
1
1
4
4
i
6
8
1
—
—
27
6
11
11
23
51
1
—
—
—
Tillkomst.................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
1
2
—
—
—
—
—
Vid
8. årets ingång...........
1
1
1
4
4
i
6
8
1
_
_
27
6
12
12
25
55
1
_
_
_
Afgång.....................
Tillkomst..................
1
1
2
Vid
9. årets ingång...........
1
1
1
4
4
i
6
8
1
27
6
13
13
27
59
1
Afgång...................
—
—
_
—
_
_
_
_
_
_
_
_
_
_
_
_
_
_
_
_
_
Tillkomst ..................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
1
2
—
—
—
—
—
Vid
10. årets ingång..........
1
1
1
4
4
i
6
8
1
_
_
27
6
14
14
29
63
1
_
_
_
Afgång.....................
_
_
_
_
_
_
_
_i
_
_
_
_
_
_
_
_
_
_
_
_
_
Tillkomst..................
1
1
2
—
—
—
—
—
Vid
11. årets ingång..........
Afgång
''
1
1
1
4
4
i
6
8
1
—
—
27
6
15
15
31
67
1
—
—
—
Tillkomst..................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
1
2
—
—
—
—
—
Vid
12. årets ingång..........
1
1
1
4
4
l
6
8
1
_
_
27
6
16
16
33
71
1
_
_
_
Afgång.....................
—
—
Tillkomst...............
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
1*
2
—
—
—
—
—
Vid
13. årets ingång.........
1
1
1
4
4
i
6
8
1
_
_
27
G
17
17
35
75
1
_
_
_
Afgång.....................
''-
—
—
—
—
Tillkomst.................
1
1
2
—
—
—
—
—
Vid
14. årets ingång....
1
1
1
4
4
i
6
8
1
_
_
27
G
18
18
37
79
1
_
_
_
Afgång.....................
_
_
_
_
_
_
_
_
_
_
_
_
_
_
_
_
_
_
_
_
Tillkomst..................
-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
1
2
—
—
—
—
—
Vid
15. arets ingång..........
Afgång..............
1
1
1
4
4
i
6
8
1
—
—
27
6
19
19
39
83
1
—
—
—
Tillkomst
1
2
2
—
—
—
—
—
Vid öfvergångstidens slut...
1
1
1
4
4
i
6
8
1
—
—
27
6
20
21
41
88
1
—
—
—
Öfvergångsförslage t.
36
Bil. Litt. R.
regemente.
aflönade officerare, underofficerare, spel och manskap äfvensom för hästar.
e
1.
Manskap.
Hasta
r.
Anmärkningar.
Enligt nya
staten.
Summa.
Enligt gamla
staten.
Enligt nya
staten.
Summa.
#
P
CD
£
po
CQ
1
Officers-
Stam-
Legda.
Summa.
af 1. klass.
af 2. klass.
af 3. klass.
af 4. klass.
Summa.
Korpraler.
Vicekorpraler.
.
Volontär er.
O:
5!
oq’
B
§
t»
►§
Summa.
Vicekorpraler.
Stamsoldater.
Summa.
i
i
2
2
i
i
2
2
6
7
60
60
60
—
6
-
—
6
i
i
1
1
2
2
3
3
10
11
115
115
115
—
6
—
—
6
1
1
1
1
—
—
—
—
—
—
—
20
20
—
—
_
—
_
_
_
3
3
4
4
14
15
—
—
—
—
—
20
135
155
155
—
6
—
—
6
1
1
1
1
—
—
-
—
—
—
—
20
10
4
4
5
5
18
19
—
—
—
—
—
40
145
185
185
—
6
—
—
6
—
—
1
1
—
—
—
—
—
—
—
10
15
—
—
_
_
—
_
_
4
4
6
6
20
21
50
160
210
210
ay*
6
—
—
6
—
10
10
4
4
6
6
20
21
60
170
230
230
—
6
—
—
6
10
5
4
4
6
6
20
21
70
175
245
245
—
6
—
—
6
4
4
6
6
20
21
—
2
72
3
178
250
250
—
6
—
—
6
4
4
6
6
20
21
72
178
250
250
—
6
—
—
6
4
4
6
6
20
21
—
—
—
—
—
72
178
250
250
—
6
—
-
6
4
4
6
6
20
21
72
178
250
250
—
6
—
—
6
4
4
6
6
20
21
—
—
—
—
—
72
178
250
250
—
6
—
—
6
4
4
6
6
20
21
—
—
—
—
—
72
178
250
250
—
6
—
—
6
4
4
6
6
20
21
72
178
250
250
—
6
—
—
6
4
4
6
6
20
21
—
—
—
—
—
72
178
250
250
_
6
_
_
6
37
Bil. Litt. It
Vesternorrlands
Förslag till öfvergång från nuvarande till den nya organisationen för fast
Vid 1. årets ingång........
Afgång..................
Tillkomst................
Vid 2. årets ingång........
Afgång..................
Tillkomst................
Vid 3. årets ingång.........
Afgång..................
Tillkomst................
Vid 4. årets ingång........
Afgång..................
Tillkomst................
Vid 5. årets ingång........
Afgång..................
Tillkomst...............
Vid 6. årets ingång........
Afgång..................
Tillkomst................
Vid 7. årets ingång........
Afgång..................
Tillkomst................
Vid 8. årets ingång........
Afgång..................
Tillkomst................
Vid 9. årets ingång........
Afgång..................
Tillkomst................
Vid 10. årets ingång.......
Afgång..................
Tillkomst................
Vid 11. årets ingång.......
Afgång..................
Tillkomst................
Vid 12. årets ingång.......
Afgång..................
Tillkomst................
Vid 13. årets ingång......
Afgång..................
Tillkomst................
Vid 14. årets ingång......
Afgång..................
Tillkomst...............
Vid 15. årets ingång.......
Afgång................
Tillkomst...............
Vid öfvergångstidens slut
Öfvergångsförslaget.
Officerare.
Underoffic:re.
S p
Öfverste.
O:
®
►i
<r+-
©
t2:
U
0O
tf
Majorer.
Kap-
toner.
W
O
crq
©
£
0
tf
rf
CD
hO
©
1
So:
c+-
p
>S
®
Löjt-
nanter.
Reg:ts
adjut:r.
Underlöjtnanter.
Summa.
Fanjunkare.
Sor-
geanter.
Korpraler.
Summa.
w
©
crq
®
B
®
tf
►T
tf
B
CD
tf1
crq
tf
3
Enligt gamla
staten.
af 1. klass.
af 2. klass.
af 1. klass.
af 2. klass.
af 1. klass.
af 2. klass.
af 1. klass.
af 2. klass.
Fältmusikanter.
Spel i nummer ock
trumslagare.
Summa.
i
i
4
i
1
2
12
1
4
5
9
4
1
—
i
i
4
i
1
2
12
1
—
—
23
4
5
9
4
22
1
—
.—
—
—
i
i
4
1
2
1
2
12
1
—
—
24
4
1
6
1
10
4
8
• 28
1
—
—
—
—
i
i
4
2
1
1
3
12
1
—
—
25
1
5
1
7
1
11
4
12
35
1
—
—
—
—
i
i
1
5
2
1
1
4
12
1
—
—
27
5
2
9
1
12
4
16
42
1
—
—
—
—
i
i
5
2
1
1
5
12
1
—
—
28
1
6
2
11
1
13
4
20
50
1
—
—
—
1
2
1
4
—
—
—
—
—
—
i
i
5
3
1
5
12
1
—
—
29
6
13
14
24
57
1
—
—
—
i
i
1
2
1
4
—
—
—
—
—
i
i
i
5
3
1
5
12
1
i
—
31
7
15
15
28
''65
1
—
—
—
1
2
1
4
—
—
—
—
—
i
i
i
5
4
1
5
12
1
i
—
32
7
17
16
32
72
1
—
—
—
1
1
2
2
4
—
—
—
—
—.
i
i
i
5
4
1
6
12
1
i
—
33
8
19
18
36
81
1
—
—
—
i
i
1
2
5
4
1
6
12
1
1
2
—
35
8
2
21
2
20
4
40
89
1
—
—
—
i
i
2
5
4
1
1
7
12
1
2
—
36
1
9
2
23
2
22
4
44
98
1
—
—
—
i
i
2
5
1
5
1
7
12
1
2
—
37
9
2
25
2
24
4
48
106
1
—
—
—
i
i
2
5
5
1
1
8
12
1
2
—
38
1
10
2
27
2
26
4
52
115
1
—
—
—
i
i
2
1
6
5
1
8
12
1
2
—
39
1
11
2
29
2
28
5
57
125
1
—
—
—
i
i
2
6
1
6
1
1
9
12
1
2
_
41
1
12
1
30
3
31
5
62
135
1
—
—
—
38
Bil. lAtt. It.
regemente.
Tab. N:o 18.
aflönade officerare, underofficerare, spel och manskap äfvensom för hästar.
e
1.
M a n s k
a p.
Hästar.
Anmärkningar.
Enligt nya
staton.
Summa.
Enligt gamla
staton.
Enligt nya
staten.
Summa.
W
C
Ui
?
fao
ca
i
Officers-
Stam-
Legda.
Summa.
af 1. klass.
af 2. klass.
af 3. klass.
af 4. klass.
Summa.
Korpraler.
Vicekorpraler.
Volontärer.
Öfrigt manskap.
Summa.
Vicekorpraler.
Stamsoldater.
Summa.
2
2
2
2
—
—
—
—
—
—
—
—
90
—
—
—
4
—
—
-
2
2
2
2
8
9
_
_
_
_
__
__i_
90
90
90
—
4
_
_
4
2
2
1
3
1
3
10
11
85
175
175
175
—
4
—
—
4
2
2
1
4
1
4
12
13
—
-
—
—
■—
20
20
40
215
235
235
—
4
—
—
4
1
3
2
1
5
1
5
15
16
—
—
—
—
—
20
40
20
235
275
275
—
4
—
—
4
—
1
1
1
20
10
—
'' —
—
—
—
—
—
3
3
6
G
18
19
—
—
—
—
—
60
245
305
305
—
4
—
—
4
1
—
1
1
—
• -
—
—
—
—
—
20
5
4
3
7
7
21
22
80
250
330
330
7
4
—
—
4
4
1
4
1
8
1
8
24
25
15
95
5
255
350
350
—
3
7
—
—
7
1
1
—
1
—
—
—
—
—
—
—
10
5
5
5
8
9
27
28
105
2G0
365
365
—
7
—
—
7
1
1
1
4
G
6
6
9
9
9
30
31
—
—
—
—
-
109
2G6
375
375
—
7
—
—
7
2
G
6
9
9
30
31
—
—
—
—
—
109
26G
375
375
—
9
—
—
9
6-
6
9
9
30
31
109
266
375
375
—
9
—
—
9
6
6
9
9
30
31
109
266
375
375
—
9
—
—
9
6
6
9
9
30
31
—
—
—
—
—
109
26G
375
375
—
9
—
—
9
G
6
G
9
30
31
—
—
—
—
—
109
2G6
375
375
—
9
—
—
9
G
6
9
9
30
31
—
—
—
—
—
109
266
375
375
—
9
—
—
9
39
Bil. lätt. It.
Blekinge regemente och Skånska
Förslag till öfvergång från nuvarande till den nya organisationen för fast
Officerare.
Underoffic:re.
S p
Kap-
w
Lojt-
Keg:ts
Sor-
w
Enligt gamla
tenor.
CD
Oq
nanter.
adjutir.
geanter.
staten.
B
d
CD
O:
CD
s
DO
g
„P
CD
3
CO
»O
3
P-  CD
''-i
GG
3
d
JL
O
GG
P
0
ro
3
«■+■
d
to:
GG
►ö
CD
3
co
p
<s:.
3
P
3
O
3
CD
3
>-*9
£
P
Öl
DO
»“*9
ro
£
rf
DO
■<
P
3
ct-
CD
a
3
p:
OT
P*
3
I-+5
E
P
DO
DO
JO
£
to
DO
I-+5
E
P
DO
DO
JO
£
to
DO
DO
tf
P
3
CD
a
e
B
0
3
8
CD
i-*
i—i
£
p
DO
CO
l-*9
JO
E
so
m
CO
3
P
CD
3
0
0
JO
3
3
1
to
crq
p
3
f
• 3
oo
P
P
3
O
3
3
1 P
3
p s
crq g
g g
3 CD
® 3
O
GG
3
2
B
p
Vid 1. årots ingång...........
Afgång.....................
Tillkomst..................
—
1
2
2
3
1
2
2
1
1
—
—
4
6
6
5
_
1
_
_
_
Vid 2. årets ingång...........
—
1
2
2
3
1
2
2
1
1
—
15
4
6
6
5
21
1
_
_
_
Afgång....................
Tillkomst..................
—
—
—
1
—
—
1
1
—
—
—
—
_
1
1
5
_
__
_
_
Vid 3. årets ingång...........
—
1
2
3
3
1
3
3
1
1
—
18
4
7
7
10
28
1
_
_
_
Afgång.....................
Tillkomst..................
—
—
—
—
—
—
—
1
—
—
—
—
1
1
1
5
_
_
_
_
Vid 4. årets ingång...........
—
1
2
3
3
1
3
4
1
1
—
19
5
8
8
15
36
1
_
Afgång.....................
Tillkomst..................
—
—
—
—
—
—
1
1
—
—
—
—
—
1
1
5
—
—
-
—
—
Vid 5. årets ingång..........
—
1
2
3
3
1
4
5
1
1
—
21
5
9
9
20
43
1
_
_
Afgång....................
Tillkomst.................
—
—
—
1
—
—
—
1
—
—
—
_
1
1
1
5
_
_
Vid 6. årets ingång..........
''-
1
2
4
3
1
4
6
1
1
_
23
6
10
10
25
51
1
Afgång.....................
Tillkomst..................
—
—
—
—
1
_1
1
1
_
_
_
_
_
2
2
5
Vid 7. årets ingång...........
—
1
2
4
4
1
5
7
1
1
—
26
6
12
12
30
60
1
Afgång.....................
Tillkomst..................
1
—
—
1
—
—
—
1
—
—
—
—
1
2
2
5
—
—
—
—
—
Vid 8. årets ingång...........
1
1
2
5
4
1
5
8
1
1
_
29
7
14
14
35
70
1
Afgång....................
—
—
Tillkomst..................
—
—
—
—
1
—
1
1
—
—
—
—
—
2
2
5
—
—
—
—
—
Vid 9. årets ingång..........
1
1
2
5
5
1
6
9
1
1
_
32
7
16
16
40
79
1
Afgång.....................
Tillkomst.................
—
—
—
1
—
—
1
1
—
—
—
—
1
3
3
5
—
—
—
—
—
Vid 10. årets ingång.........
1
1
2
6
5
1
7
10
1
1
_
35
8
19
19
45
91
1
Afgång.....................
Tillkomst..................
—
—
1
—
—
—
—
1
—
1
—
—
1
3
3
5
—
—
—
—
—
Vid 11. årets ingång.........
1
1
3
6
5
1
7
11
1
2
_
38
9
22
22
50
103
1
Afgång.....................
Tillkomst..................
~
—
—
—
1
—
1
1
—
—
—
—
—
3
3
5
—
—
—
—
—
Vid 12. årets ingång.........
1
1
3
6
6
1
8
12
1
2
_
41
9
25
25
55
114
1
Afgång.....................
Tillkomst ................
—
—
—
1
—
—
1
1
—
—
—
—
1
4
4
5
—
—
—
—
—
Vid 13. årets ingång.........
1
1
3
7
6
1
9
13
1
2
_
44
10
29
29
60
128
1
Afgång...............:.....
Tillkomst.................
—
—
—
—
1
—
1
1
—
—
—
—
—
4
4
7
—
—
—
—
—
Vid 14. årets ingång........
Afgång.....................
Tillkomst..................
1
1
3
7
7
1
10
14
1
2
—
47
10
33
33
67
143
1
—
—
—
—
—
—
1
—
—
1
1
—
—
—
—
1
4
4
7
—
_
_
_
_
Vid 15. årets ingång........
1
1
3
8
7
1
11
15
1
2
_
50
11
37
37
74
159
1
Afgång.....................
—
Tillkomst.................
—
—
—
—
1
—
1
1
—
—
—
—
1
4
4
8
—
—
—
_
_
Vid öfvergångstidens slut ...
1
1
3
8
8
1
12
16
1
2
—
53
12
41
41
82
176
1
—
—
—
Öfvergångsförslaget.
40
Bil. IMt.
lifgrenadierregementet.
aflönande officerare, underofficerare, spel ocli manskap äfvensom för hästar.
e
1.
Mans
j a
P-
Hästar.
Anmärkningar.
Enligt nya
staten.
Summa.
Enligt gamla
staten.
Enligt nya
staten.
Summa.
w
p
00
?
po
Officers-
Stam-
Legda.
Summa.
1
af 1. klass.
af 2. klass.
af 3. klass.
af 4. klass.
Summa.
Korpraler.
Vicekorpraler.
Volontärer.
öfrigt manskap.
Summa.
Vicekorpraler.
Stamsoldatcr.
Summa.
1
i
i
2
2
120
6
—
i
i
2
2
G
7
—
—
—
—
—
—
120
120
120
—
6
—
—
6
i
i
1
r
2
2
3
3
10
11
—
—
—
—
—
—
235
235
235
—
G
—
—
6
1
1
2
2
—
—
—
—
—
—
—
30
50
—
—
—
—
—
—
_
3
3
5
5
IG
17
—
—
—
—
—
30
285
315
315
—
G
—
—
G
1
1
1
1
—
—
—
—
—
—
—
30
25
—
—
—
—
—
_
_
4
4
G
G
20
21
—
—
—
—
—
G0
310
370
370
—
6
—
—
6
1
1
2
2
—
—
—
—
—
—
—
30
10
—
—
—
—
—
—
_
5
5
8
8
2G
27
—
—
—
—
—
90
320
410
410
—
G
—
—
6
1
1
1
1
—
—
—
—
—
—
—
20
10
_
_
—
_
—
_
_
G
G
9
9
30
31
—
—
—
—
—
no
330
440
440
—
6
—
—
6
1
1
2
2
—
—
—
—
—
—
—
20
5
—
—
—
2
—
_
_
7
7
11
11
36
37
130
335
465
4G5
—
8
—
—
8
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
__
—
—
_
_
_
1
1
1
1
—
—
—
—
—
—
—
10
10
—
—
—
—
—
—
—
8
8
12
12
40
41
—
—
—
—
—
140
345
485
485
—
8
—
—
8
—
8
8
12
12
40
41
144
356
500
500
—
8
—
—
8
8
8
12
12
40
41
144
35G
500
500
—
10
—
—
10
~
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
8
8
12
12
40
41
—
—
—
—
—
144
356
500
500
—
10
—
—
10
8
8
12
12
40
41
144
356
500
500
—
10
—
—
10
8
8
12
12
40
41
—
—
—
—
—
144
35G
500
500
—
10
—
—
10
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
■ -
—
—
—
—
—
8
8
12
12
40
41
—
—
—
—
—
144
356
500
500
—
10
_
—
10
n
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
~
—
—
—
—
8
8
12
12
40
41
—
—
—
—
—
144
35G
500
500
—
10
—
—
10
G
Bil. Tjut. h
Lif g a niet
Förslag till öfvergång från nuvarande till den nya organisationen för fast
Officerare.
Underofficire.
s
P
Hytt-
y
Vojt-
Regds
Ser-
Enligt g
anda
mästare.
CD
Oq
nanter.
adjut:r.
geanter.
w
CD
staten.
O:
cd
j^»
3
CD
P_
d
ö
CD
tji
Hd
p
p
TJI
CD
3
cd
TJI
TJI
►o
■d"
o
•-i
t»
O
CD
<2:
c+-
P
SO
o''
*-i
CD
y
P
t?
P
»-b
ro
K
hO
P
R
cd
H
p
>-*i
pr
p
to
p?
P
►“b
PT
P
>-b
to
pfl
<sl
p
p
3
3
p
p
Pf
P
>-i
o
p
■-b
pr*
M»
to
V?
>-t
O
P
O
3
B
P
P
3
*Ö
p
er"
t»
H
g
3
p<
>~t
o
p
►i
TJI
P
3
r-
P
p
p:
p
p
P
CO
p
CO
►?
p
p
CD
s
So
CO
r-f-
CO
CO
JO
P
*o
H
O
CD
p
H
?
Vid
1. årets ingång...........
1
i
i
4
i
1
4
4
1
1
4
23
4
17
_
_
21
_
8
8
16
_
_
_
_
_
_
_
_
_
_
2
_
__
1
_
_
1
2
,
Tillkomst...................
—
—
—
—
—
—
—
2
—
—
—
—
1
—
1
2
—
i
—
—
—
Vid
2. årets ingång...........
1
i
i
4
i
1
4
6
1
l
2
23
5
IG
l
2
24
i
7
G
13
Afgång.....................
1
1
2
—
—
—
—
—
—
_
—
1
—
_
_
_
l
4
Vid
8. årets ingång...........
1
i
i
4
i
1
4
7
1
1
1
23
5
IG
2
G
29
i
6
4
10
Afgång.....................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
—
—
—
—
—
—
—
1
2
—
Tillkomst..................
—
—
—
—
—
1
—
—
—
—
—
—
—
1
3
—
—
—
—
—
Vid
4. årets ingång...........
1
i
i
4
i
1
5
7
1
1
—
23
5
16
3
9
33
i
5
2
7
Afgång..................••
1
2
—
Tillkomst.................
1
3
_
Vid
5. årets ingång...........
1
i
i
4
l
1
5
7
1
1
_
23
5
IG
4
12
37
i
4
4
Afgång.....................
—
i
—
—
—
—
—
—
—
l
—
—
—
—
—
—
—
—
1
—
—
Tillkomst..................
—
—
—
—
l
—
1
—
—
—
—
—
—
—
1
3
—
—
—
—
—
Vid
6. årets ingång...........
1
—
i
4
2
1
G
7
1
—
—
23
5
IG
5
15
41
i
3
_
3
Afgång.....................
1
Tillkomst..................
—
1
Q
O
—
—
—
—
—
Vid
7. årots ingång...........
1
—
i
4
2
1
6
7
1
—
—
23
5
16
G
18
45
i
2
_
2
Afgång....................
—
—
1
Tillkomst.................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
—
1
3
—
—
—
—
—
Vid
8. årets ingång...........
1
—
i
4
2
1
G
7
l
—
_
23
G
IG
7
21
50
i
1
_
1
Afgång.....................
1
Tillkomst..................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
__
1
O
0
—
—
—
—
—
Vid
9. årets ingång...........
1
—
i
4
2
1
G
7
1
_
_
23
G
IG
8
24
54
i
_
_
—
Afgång.....................
--
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
_
_
_
_
_
_
_
_
_
Tillkomst.................
1
1
3
—
—
—
—
—
Vid
10. årets ingång..........
1
i
4
2
1
7
7
1
v 24
G
10
9
27
58
1
Afgång.....................
—
__
__
_
_
_
Tillkomst..................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
3
—
—
—
—
—
Vid
11. årets ingång..........
1
—
i
4
2
1
7
7
1
_
—
24
G
16
10
30
02
i
_
_
_
Afgång.....................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
_
_
_
_
_
_
_
_
_
_
Tillkomst..................
—
—
—
—
1
1
—
—
—
—
—
—
Vid
12. årots ingång..........
Afgång.....................
1
—
i
4
3
1
7
7
1
—
—
25
6
16
11
30
63
i
—
—
—
Tillkomst..................
—
—
—
~
—
—
1
—
—
—
—
—
—
Vid
13. årets ingång..........
1
—
i
4
3
1
7
7
1
—
_
25
G
16
12
30
G4
i
_
_
_
Afgång....................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Tillkomst..................
__
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
—
—
—
—
—
—
Vid
14. årets ingång..........
1
—
i
4
3
1
7
7
1
_
__
25
G
16
13
30
65
i
_
_
_
Afgång....................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Tillkomst..................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
Vid
15. årets ingång..........
1
—
i
4
3
1
7
7
1
_
—
25
G
16
14
30
GG
i
_
_
_
Afgång.....................
—
—
—
—
1
—
Vid
öfvergångstidens slut...
3)1
--
i
4
3
1
7
7
1
—
--
25
G
IG
15
30
G7
i
—
—
—
Öfvergångsförslaget.
42
Bil. Litt. It
till häst.
Tab. N:o 20.
aflönade officerare, underofficerare, spel och manskap äfvensom för hästar.
e
1.
M a n s
.c a
P-
Hä
star.
Enligt
nya
Enligt gamla
Enligt nya
staten.
staten.
staten.
p
Ms
P
Ms
JO
p
MS
Ul
Ul
P
B
©’
©
O:
B!
Ul
o’
0
Ul
S
Ul
Ul
P
B
O
3?
©
M
CD
ct-
p:
P
&
M
c|
P~
Ul
p
B
Anmärkningar.
JO
E
OJ
K
£-
PP
P
B
g
g
P
-3
g
P?
O
►i
0
p
et-
sa:
et-
B
J-
CJ
P
g
3
pf
0
►-J
3
CD
O
£
P
p
g
3
B
p
m
crq
„M-
©’
Ö
v.
P-
©
►ö
c>
Pi1
O
M
Pj
©
3
p
in
CD
CD
CD
CD
CD
in
CD
P
P^
r*
pf
p
p
©
P
do"
Ji
H
M.
crq
16
20
24
8
340
392
_
_
_
392
■) 51
384
—
—
435
_
_
__
_
_
_
2
_
2
76
-
—
—
—
—
—
34
—
■-
—
2 af dessa hästar äro bo-
1
1
—
100
34
2) 68
—
räknade för rogementsstallmä-
1
1
—
—
2
16
18
3
24
6
3
264
75
312
—
100
100
412
l) 51
350
34
68
503
staren och indragas vid dennes 1
afgång.
i
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
95
—
—
—
—
2) 18
—
—
2
2
_
_
4
15
15
24
3
189
231
_
195
195
426
>) 51
350
52
68
503
2) Nyuppköpta.
_
—
—
—
—
—
•'')
3
3
72
—
—
—
—
—
—
—
—
8
—
1
i
—
—
—
__
—
—
—
—
—
5
70
—
—
—
—
8
—
—
3
3
—
—
C
14
12
4
21
5
—
117
69
150
5
265
270
420
*) 51
350
60
60
521
3) Chefen kan äfven vara öfverste-  löjtnant.
1
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
5
55
—
—
—
—
—
—
—
4
4
_
__
8
13
8
16
_
48
72
10
320
330
402
•) 51
350
60
60
521
_
—
_
—
—
—
4
5
—
48
—
—
—
—
—
1
—
—
—
—
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
5
50
—
~
—
—
—
—
—
5
4
_
_
9
13
4
11
_
—
15
15
370
385
400
l) 50
350
60
60
520
_
_
_
—
_
_
4
5
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
—
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
5
5
—
—
—
—
—
—
—
1
5
5
—
—
10
13
—
6
—
—
6
20
375
395
401
>) 50
350
60
60
520
_
—
1
—
—
—
—
—
—
—
5
15
—
—
—
—
—
‘■9 10
—
5
5
1
—
11
13
—
1
—
—
1
25
390
415
416
'') 50
350
60
70
530
—
—
1
—
—
—
—
—
—
—
5
20
—
—
—
—
—
2) 25
—
5
5
2
—
12
13
30
410
440
440
>) 50
350
60
95
555
|
__
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
5
20
—
—
2
—
2) 30
—
5
5
2
—
12
13
-
—
—
—
—
35
430
465
465
'') 52
350
6C
125
587
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
'' -
5
15
—
—
—
—
—
-) 30
—
5
5
2
—
12
13
40
445
485
485
‘) 52
350
6C
155
617
z
_
_
_
_
_
_
_
—
—
—
2
13
—
—
2
2
—
—
2) 35
—
5
5
2
—
12
13
42
458
500
500
52
350
60
190
652
5
5
2
—
12
13
—
—
—
—
—
42
458
500
500
52
350
60
190
652
5
5
2
—
12
13
—
—
—
—
—
42
458
500
500
52
350
60
190
652
5
5
2
—
12
13
—
—
—
—
42
458
500
500
52
350
60
190
652
1 5
5
2
__
12
13
42
458
500
500
52
350
6C
190
652
43
Bil. Litt. IL
Lif regementets
Förslag till öfvergång från nuvarande till den nya organisationen
för fast
Vid 1. årets ingång.......
Afgång................
Tillkomst .............
Vid 2. årets ingång.......
Afgång.................
Tillkomst..............
Vid 8. årets ingång.......
Afgång ............
Tillkomst.............
Vid 4. årets ingång......
Afgång................
Tillkomst.............
Vid 5. årets ingång......
Afgång................
Tillkomst.............
Vid 6. årets ingång.....
Afgång ................
Tillkomst.............
Vid 7. årets ingång......
Afgång ...............
Tillkomst............
Vid 8. årets ingång......
Afgång................
Tillkomst.............
Vid 9. årets ingång......
Afgång................
Tillkomst .............
Vill 10. årets ingång......
Afgång ...............
Tillkomst.............
Vid 11. årots ingång......
Afgång.................
Tillkomst..............
Vid 12. årets ingång......
Afgång................
Tillkomst.............
Vid 18. årets ingång......
Afgång.................
Tillkomst..............
Vid 14. årets ingång......
Afgång.................
Tillkomst..............
Vid 15. årets ingång......
Afgång.................
Tillkomst..............
Vid öfvergångstidens slut
Öfvergångsförslaget.
_Ai_
Officerare
■
Underoffic.-re.
S p
Hytt-
mästare.
W
CD
aq
o
3
CD
tf
IT.
■5
pa
H
CD
H
3
p:
CD
P
CD
flöjt-  nan ter.
liegits
adjut:r.
Ser-
geanter
w
Enligt gamla
staton.
Öfverste.
O
H
r~+-
O
u
P
tf
rf-
Majorer.
af 1. klass.
af 2. klass.
af 1. klass.
af 2. klass.
af 1. klass.
af 2. klass.
Underlöjtnanter.
Summa.
Fanjunkare.
af 1. klass.
af 2. klass.
Korpraler.
Summa.
Oq
CD
B
o
tf
«■+•
(»
N
tf
3
►ö
o
►i
CD
1 Stabstrumpetare.
Sqvadronstrumpetare.
Summa.
i
1
i
5
i
1
5
2
i
i
5
24
5
15
—
—
20
—
5
10
15
—
2
—
—
—
—
—
—
—
—
i
—
—
—
—
—
—
—
—
2
—
—
—
—
—
—
i
3
—
—
—
—
—
i
1
i
5
i
1
5
4
i
i
3
24
5
15
i
3
24
—
5
9
14
—
—
—•
1
—
—
—
—
—
—
2
—
—
—
—
—
—
—
1
1
_
—
—
—
—
i
—
—
2
—
—
—
—
—
1
i
2
—
1
—
i
1
i
4
2
1
5
6
i
i
1
24
5
IG
2
5
28
1
4
8
12
1
—
1
1
_
1
2
—
—
—
—
i
1
i
4
2
1
5
7
i
i
—
24
6
16
3
7
32
1
3
7
10
1
1
—
1
2
—
—
—
—
—
i
1
i
4
2
1
5
7
i
i
—
24
6
16
4
9
35
1
2
6
8
—
1
—
—
—
—
—
—
—
i
—
—
—
—
—
—
—
—
1
1
_
—
—
—
—
1
—
1
—
—
—
—
—
—
—
1
2
—
—
—
—
i
—
i
4
3
1
G
7
i
—
—
24
G
16
5
11
38
1
1
5
6
—
—
—
—
1
1
—
i
—
i
4
3
1
G
7
i
—
—
24
G
IG
6
13
41
1
—
4
4
1
2
_
_
_
1
—
i
—
i
4
3
1
6
7
i
—
—
24
6
16
7
15
44
1
—
3
3
—
1
—
-—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
2
—
—
—
—
—
i
—
i
4
3
1
6
7
i
—
—
24
B
16
8
17
47
1
_
2
2
1
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
2
—
—
—
—
—
i
—
i
4
3
1
7
7
i
—
—
25
G
16
9
19
50
1
—
1
1
—
1
2
_
_
_
1
z
i
—
i
4
3
1
7
7
i
—
—
25
6
16
10
21
53
1
—
—
—
1
2
—
—
—
—
—
i
i
4
3
1
7
7
i
—
—
25
6
16
11
23
56
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
2
—
—
--
—
—
i
—
i
4
3
1
7
7
i
—
—
25
6
16
12
25
59
1
—
—
—
i
—
i''
4
3
1
7
7
i
—
—
25
6
16
1
13
2
27
62
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
2
—
—
—
—
—
i
—
i
4
3
1
7
7
i
—
—
25
6
16
14
29
65
1
—
—
—
1
1
—
—
—
—
—
10)1
—
i
4
3
1
7
7
i
—
-I
25
G
16
15
30
67
l|
—
- |
—•
44
Bil. Litt. It.
<11* a g o n e r.
Tub. N:o 21.
aflönade officerare, underofficerare,
spel och manskap äfvensom för hästar.
e
1.
M a
Il S
kap
H ä s
t a
r.
Enligt
nya
Enligt gamla
Enligt
nya
staten.
staton.
staton.
o täln-
af 1. klass.
af 2. klass.
af 3. klass.
af 4. klass.
Summa.
Summa.
Korpraler.
Vice korprale
Yolontärer.
O:
B!
oT
c+-
p
03
K*
Summa.
Vice korprale
Stamsoldater
Summa.
Summa.
Officers-
Itusthålls-
M
CO
p:
P
&
crq
cd''
ö
r-t-
crq
I depot.
Utackorderad
Summa.
V
►-i
O
qq
—
—
—
—
—
15
15
15
k1 >
10
410
450
_
_
_
450
>)53
490
543
—
—
—
—
—
—
1
1
4
20
—
—
—
—
—
—
66
--
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
30
—
—
~
—
66
—
—
—
—
—
—
—
14
14
14
G
399
424
—
SO
30
454
'')53
424
66
_
_
543
—
—
—
—
—
—
1
1
3
20
—
—
—
—
—
--
25
—
—
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
30
—
—
—
—
—
2) 35
—
—
—
—
—
—
13
13
13
3
370
399
—
G0
G0
459
399
G6
35
_
553
—
—
—
—
—
—
1
1
3
20
—
—
—
—
_
_
25
_
_
_
_
i
i
—
—
—
—
~
—
—
—
—
3
27
—
—
—
s) 9
25
—
—
i
l
—
—
2
13
12
12
—
350
374
3
87
90
464
'')53
374
75
60
562
—
—
—
—
—
—
1
1
—
20
—
—
—
—
—
—
22
—
—
_
_
i
i
—
3
27
—
—
—
—
*) 33
—
—
—
2
2
—
—
4
13
11
11
—
330
352
6
114
120
472
352
108
60
_
573
—
—
—
—
—
—
1
1
—
20
—
—
—
—
_
1
22
_
_
_
_
1
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
3
22
—
—
—
—
CO
03
o
—
—
—
3
3
—
6
13
10
10
—
310
330
9
13G
145
475
'') 52
330
136
60
578
—
—
—
—
—
—
1
1
—
20
—
—
—
—
_
22
_
_
_
_
1
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
3
22
—
—
—
—
5) 28
—
—
—
4
4
—
—
8
13
9
9
—
290
308
12
15-
170
478
J)52
308
164
60
__
584
—
—
—
—
—
—
1
1
—
20
—
—
—
—
—
. -
22
—
—
—
—
—
1
—
—
—
—
—
—
—
—
3
27
—
—
—
—
4) 33
—
—
__
4
5
—
—
9
13
8
8
—
270
286
15
185
200
486
■)52
28G
197
60
_
595
—
—
—
—
—
—
1
1
—
20
—
—
—
—
—
22
—
—
_
_
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
3
32
—
—
—
—
6) 38
—
—
—
5
5
—
—
10
13
7
7
—
250
264
18
217
235
499
‘)52
264
235
60
_
611
—
—
—
—
—
—
1
1
—
20
—
—
—
—
—
22
—
_
_
_
—
—
i
—
—
—
—
—
—
—
—
4
19
—
—
2
—
—
—
7) 26
—
5
5
i
—
11
13
G
6
—
230
242
22
236
258
500
'') 54
242
235
60
26
617
—
—
—
—
—
—
3
3
—
82
—
—
—
—
—
—
88
—
__
_
_
—
—
i
—
—
—
—
—
—
—
—
4
84
—
—
—
—
—
—
K) 91
—
5
5
2
—
12
13
3
3
—
148
154
26
320
34G
500
1)54
154
235
60
117
620
—
—
1
1
—
20
—
—
—
--
—
—
22
—
—
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
4
18
—
—
—
—
—
—
8) 25
—
5
5
2
—
12
13
2
2
—
128
132
30
338
368
500
»)54
132
235
60
142
623
—
—
—
—
—
—
1
1
—
20
—
—
—
—
—
—
22
—
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
4
18
__
—
~
—
—
—
8) 25
—
5
5
2
—
12
13
1
1
—
108
no
34
356
390
500
1) 54
no
235
60
167
626
—
—
—
—
—
—
1
1
—
20
—
—
—
—
—
—
22
_
_
_
_
4
18
—
—
—
—
—
—
K) 25
—
5
5
2
—
12
13
—
—
—
88
88
38
374
412
500
*)54
88
235
60
192
629
—
—
—
—
-
—
—
—
—
—
—
4
18
—
—
—
—
—
—
8) 25
—
5
5
2
—
12
13
—
—
GG
66
42
392
434
500
54
66
235
60
217
632
—
—
—
—
—
—
—
—
—
22
—
—
—
—
—
2
22
_
_
_
_
44
—
5
5
2
—
12
13
—
—
—
44
44
42
414
456
500
52
44
235
60
261
652
Anmärkningar.
*) 2 af dessa hästar tillhöra
Kegomentsstallmästaron.
2)
Häraf äro 10 nyuppköpta.
3)
Allesamman nyuppköpta.
4)
Häraf 11 nyuppköpta.
5)
Häraf G nyuppköpta.
6)
Häraf 16 nyuppköpta.
7)
Häraf 4 nyuppköpta.
8)
Häraf 3 nyuppköpta.
9)
Häraf 22 nyuppköpta.
10)
Chefen kan äfven vara
öfverstelöjtnant.
n) Gonom Kongl. bref af
den 26. Mars 1881 har
volontärernes antal vid
hvarje indeltsqyadron blifva
ökadt från 2 till 3,
hvilken bestämmelse dock
icke iakttagits, enär komiténs
arbeten derförinnan
tagit sin böljan.
45
Bil. Litt. Ii.
Lifregementets husarer och
Förslag till öfvergång från nuvarande till den nya organisationen för fast
Officerare.
Uncleroffic:re.
S
P
t
Vid 1. årets ingång...........
Afgång.....................
Tillkomst................
Vid 2. årets ingång...........
Afgång.....................
Tillkomst..................
Vid 3. årets ingång...........
Afgång....................
Tillkomst..................
Vid 4. årets ingång..........
Afgång.....................
Tillkomst..................
Vid 5. årets ingång...........
Afgång....................
Tillkomst.................
Vid 6. årets ingång............
Afgång....................
Tillkomst..................
Vid 7. årets ingång...........
Afgång.....................
Tillkomst.................
Vid 8. årets ingång.........
Afgång....................
Tillkomst.................
Vid 9. årets ingång...........
Afgång.....................
Tillkomst..................
Vid 10. årets ingång.........
Afgång.....................
Tillkomst..................
Vid 11. årets ingång... —
Afgång.....................
Tillkomst..................
Vid 12. årets ingång.........
Afgång.....................
Tillkomst.................
Vid 13. årets ingång.........
Afgång...................
Tillkomst..................
Vid 14. årets ingång.........
Afgång . .................
Tillkomst.................
Vid 15. årets ingång.........
Afgång...................
Tillkomst..................
j Vid öfvergångstidens slut ...
Hytt-
mästare.
w
©
er Q
©
Löjt-
nanter.
Kcg:ts
adjutir.
Ser-
geanter.
©
0-.
©
k
o
Ö
ro
►i
g
©
po
©
Enligt gamla
staten.
Öfverste.
överstelöjtnanter.
Majorer.
af 1. klass.
af 2. klass.
3
©
0
S
•5
•-i
©
po:
ro
Po
H
©
af 1. klass.
af 2. klass.
af 1. klass.
af 2. klass.
Underlöjtnanter.
Summa.
Fanjunkare.
af 1. klass.
af 2. klass.
Korpraler.
Summa.
Stabstrumpetare.
Sqvadronstrumpetare.
Summa.
i
i
i
5
i
1
5
2
i
i
5
24
5
15
_
_
20
—
5
10
15
2
i
—
2
i
3
—
—
—
—
—
i
i
i
5
i
1
5
4
i
i
3
24
5
15
i
3
24
—
5
9
14
_
_
_
_
_
_
_
_
_
—
2
—
—
—
—
—
—
—
1
1
--
—
—
—
—
—
—
—
2
—
—
—
—
—
1
i
2
—
1
—
—
—
i
i
i
5
i
1
5
G
i
i
1
24
5
16
2
5
28
1
4
8
12
1
1
—
i
i
i
5
i
1
5
7
i
i
—
24
6
16
3
7
32
1
3
7
10
1
—
—
1
1
—
—
—
—
—
i
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
2
—
—
—
—
—
i
i
i
4
2
1
5
7
i
i
_
24
6
16
4
9
35
1
2
6
8
—
i
—
—
—
—
—
—
—
i
—
—
—
—
—
—
—
—
1
1
—
—
—
—
1
—
1
—
—
—
~
—
—
—
1
2
—
—
—
—
—
i
—
i
4
3
1
G
7
i
—
—
24
6
16
5
11
3,3
1
1
5
G
—
—
1
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
2
—
—
—
—
—
i
i
4
3
1
6
7
i
_
_
24
6
16
6
13
41
1
—
4
4
1
—
—
—
—
—
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
2
—
—
—
—
—
i
—
i
4
3
1
6
7
i
—
—
24
G
IG
7
15
44
1
—
3
1
3
i
2
—
—
—
—
—
i
_
i
4
3
1
G
7
i
—
—
24
6
16
8
17
47
1
—
2
2
—
—
1
—
—
—
—
—
—
—
1
—
—
—
—
—
—
—
1
2
—
—
—
—
—
i
_
i
4
3
1
7
n''
i
i
_
_
25
6
16
9
19
50
1
—
1
1
_
1
2
—
—
—
1
i
—
i
4
3
1
7
7
i
—
—
25
G
16
10
21
53
1
—
—
—
.1
2
—
—
—
—
—
i
—
i
4
3
1
7
7
i
—
—
25
6
16
11
23
56
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
2
—
—
—
.-
—
i
_
i
4
3
1
7
7
i
—
''-
25
6
16
12
25
59
1
—
—
—
—
—
—
1
2
—
—
—
—
—
i
—
i
4
3
1
7
7
i
—
—
25
G
16
13
1
27
2
62
1
—
—
—
i
—
i
4
3
1
7
7
i
—
—
25
6
16
14
29
65
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
1
—
—
—
—
—
io)i
—
i
4
3
1
7
7
i
—
—
25
6
16
15
30
67
1
—
—
—
Öfvergångsförslaget.
46
Bil. lätt. Ii.
Smålands husarregemente.
aflönade officerare, underofficerare, spel och manskap äfvensom för hästar.
e
1.
M a n s k a p.
Hästar.
Enligt
nya
Enligt gamla
Enligt
nya
Stam-
staten.
staten.
staten.
»5
i“+i
p
P^
p
U1
U1
P
P
w
o''
o
O:
CO
**
o’
CD
CO
C"t-
p
co
U1
P
B
O
tö
t*
o
tf
P
CO
M
co
p:
a
fr
M
tf
P~
co
p
B
Anmärkningar.
£
to
vt
p
OJ
Vt
P
£*■
vt
p
g
P,
&
P
>3
-1.
o
O
a
r+-
►-S
3
P
a
P
3
3
Vt
O
>-i
►Ö
B
co
O
£
p
p
g
B
B
p
?
co
i
crq
„erf~
cd’
a
P-
CD
o_
Vt
O
a
P-
q
B
p
CO
CO
CO
cd
►i
p
o
a
vt
p
P
p
CD
p
crq~
P
P
►q
B.
a
OQ
—
—
—
—
—
15
15
15
1 1 )
10
405
445
—
_
—
445
'') 53
485
—
—
—
538
—
—
—
—
—
—
1
1
4
20
—
—
—
—
—
—
66
—
—
—
—
*) Bland dessa tillhöra
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
30
—
—
—
—
GG
—
—
—
2 regementsstallmästa-
—
—
—
—
—
14
14
14
G
385
419
—
30
30
449
*) 53
419
66
_
_
538
ren.
1
1
3
20
_
_
_
_
_
_
25
_
_
_
_
—
—
—
—
—
—
—
—
30
—
—
—
—
2) 35
—
—
2) Häraf 10 nyupp-  köpta.
—
—
—
—
—
13
13
13
3
365
394
—
60
60
454
>) 53
394
66
35
—
548
—
—
—
—
—
—
1
1
3
20
—
—
—
—
—
—
25
—
_
—
—
3) Nyuppköpta.
1
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
3
27
—
—
—
—
3) 9
25
—
—
1
1
—
—
2
13
12
12
_
345
3G9
3
87
90
459
■) 53
3G9
75
G0
_
557
4) Häraf 11 nyupp-
—
—
—
—
—
—
1
1
—
20
—
—
_
—
_
22
_
—
_
—
köpta.
1
1
—
—
—
—
—
_
_
_
_
3
27
_
_
_
_
4) 33
_
_
_
5) Häraf 6 nyupp-  köpta.
2
2
—
—
4
13
11
11
—
325
347
G
114
120
467
>) 53
347
108
60
_
5G8
—
—
—
—
—
—
1
1
—
20
—
—
—
—
—
1
22
—
—
—
—
1
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
3
22
—
—
~
~
5) 28
—
—
—
c) Häraf 15 nyupp-
3
3
—
—
G
13
10
10
—
305
325
9
136
145
470
'') 52
325
136
60
—
573
köpta.
—
—
—
—
—
—
1
1
__
20
_
_
_
_
_
22
_
_
_
1
1
—
—
—
13
—
—
3
22
—
—
—
5) 28
—
—
—
7) Häraf 12 nyupp-  köpta.
4
4
—
—
8
9
fl
—
285
303
12
158
170
473
») 52
303
164
60
—
579
—
—
—
—
—
—
1
1
—
20
~
—
—
—
—
22
—
—
—
8) Häraf 3 nyuppköpta.
—
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
3
27
—
—
—
—
■■) 32
—
—
—
4
5
—
—
9
13
8
8
—
265
281
15
185
200
481
'') 52
281
19G
G0
_
589
9) Häraf 21 nyuppköpta.
—
_
_
—
_
—
1
1
_
20
_
_
_
_
_
22
1
10
13
3
32
—
—
—
°) 37
—
—
—
10) Chefon kan äfven
vara Öfverstelöjtnant.
5
5
—
—
7
7
—
245
259
18
217
235
494
'') 52
259
233
G0
—
604
—
—
—
—
—
—
1
1
20
—
_
—
—
—
—
22
—
—
-T*
—
J1) Genom Kongl. lu-ef
—
—
1
—
—
—
—
—
—
—
—
4
24
—
—
2
—
2
—
7) 32
—
af don 2G. Mars 1881
5
5
l
—
11
13
G
(i
_
225
237
22
241
263
500
'') 54
237
235
60
32
G18
har volontärornos antal
—
_
—
—
_
_
3
3
_
81
_
_
_
_
_
_
87
vid hvarje indolt sqva-
—
—
1
—
12
13
—
—
—
—
4
83
—
—
—
—
—
s) 90
—
dron blifvit ökadt från
2 till 3, hvilken bo-
5
5
2
—
3
3
—
144
150
2G
324
350
500
•) 54
150
235
60
122
G21
stämmelse dock icke
—
—
—
—
—
—
1
1
—
20
—
—
—
—
—
~
22
~
~
—
—
iakttagits, enär komiténs
s) 25
—
arbeten derförinnan ta-
5
5
2
—
12
13
2
2
—
124
128
30
342
372
500
*) 54
128
235
60
147
624
git sin början.
—
—
—
—
—
—
1
1
—
20
—
4
18
—
—
—
22
—
—
8) 25
172
—
5
5
2
_
12
13
1
1
104
10G
34
360
394
500
1) 54
106
235
60
627
—
—
—
—
—
—
1
1
—
20
—
—
—
—
—
2
22
—
—
—
—
—
—
—
—
~
—
—
—
—
—
—
4
18
—
—
—
—
—
—
8) 25
—
5
5
2
—
12
13
—
—
—
84
22
84
38
378
416
500
52
84
22
235
60
197
628
8) 25
—
5
5
2
—
12
13
—
—
—
62
22
G2
42
39G
438
500
52
62
22
235
60
222
631
22
9) 43
—
5
5
2
—
12
13
—
—
—
40
40
42
418
460
500
52
40
235
60
265
652
47
Bil. Iiitt. JR.
Skånsk a It u s a r- o c
Förslag till öfvergång från nuvarande till den nya organisationen för fas
Vid 1. årets ingång..........
Afgång..................
Tillkomst................
Vid 2. årets ingång..........
Afgång..................
Tillkomst...............
Vid 3. årets ingång.........
Afgång..................
Tillkomst...............
Vid 4. årets ingång.........
Afgång............''......
Tillkomst...............
Vid 5. årets ingång........
Afgång..................
Tillkomst...............
Vid 6. årots ingång.........
Afgång..................
Tillkomst...............
Vid 7. årets ingång.........
Afgång..................
Tillkomst...............
Vid 8. årets ingång.........
Afgång..................
Tillkomst...............
Vid 9. årets ingång.........
Afgång..................
Tillkomst...............
Vid 10. årets ingång.......
Afgång..................
Tillkomst.............
Vid 11. årets ingång.......
Afgång..................
Tillkomst...............
Vid 12. årets ingång.......
Afgång..................
Tillkomst...............
Vid 13. årets ingång.......
Afgång..................
Tillkomst...............
Vid 14. årets ingång.......
Afgång..................
Tillkomst...............
Vid 15. årets ingång.......
Afgång..................
Tillkomst...............
”Vid öfvergångstidens slut
Öfvergångsfurslaget.
Officerare.
Underoffic
:re.
s
Hytt-
w
Lojt-
Kegla
Ser-
Enligt gamla
mästare-
O
oq
nantor.
adjut:r.
cj
p
CD
geanter.
W
CD
staten.
O:
O:
CD
g
3
CD
P
Ul
Hd
p
w
Ul
CD
3
CD
Ul
Ul
hQ
■<
cd
<rt-
O
(B.
o’
p
»-*5
P
►-b
►5
p
P
•“b
p
s,
3
p
p
p
>-b
P
r-b
p
—
3
CD
p
er1
CD
pu
P
Ul
CD
<rt-
P
P
o
p
£
to
£
er
o
3
V?
to
V?
£
JO
£
P
P
P
3
P
K
p
p
o
£
to
£
p
CD
P
3
P
P
3
►p
P-
P
3
P
c+-
P
3
ce
CD
CD
p:
P
CD
CD
CD
P
c»
p
S-
CD
3
p
P
O
p
CD
CD
P
P
©
1
1
1
10
2
1
10
4
1
1
10
42
10
30
_
_
40
_
10
20
30
—
—
1
—
—
i
4
—
—
4
—
1
1
i
4
—
1
1
2
—
1
1
i
9
2
1
9
8
1
3
1
1
G
40
9
29
i
4
43
i
9
18
27
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
i
4
—
—
—
1
1
1
9
2
1
9
10
1
1
1
3
3
39
9
28
1
2
8
47
i
8
17
2
25
1
1
1
9
2
1
9
3
12
1
1
38
9
27
1
3
2
10
49
i
8
15
23
—
—
—
—
—
—
1
1
—
—
—
—
—
1
1
2
12
—
—
1
2
—
1
1
1
1
9
1
2
1
8
11
1
1
1
—
36
9
1
26
1
4
51
i
7
13
2
20
1
—
1
8
1
1
3
1
8
11
1
1
—
—
34
8
25
1
1
5
2
14
52
i
7
1
11
2
18
1
2
—
—
—
1
_
1
7
1
3
1
8
1
10
1
1
—
—
32
8
24
1
G
IG
54
i
6
1
9
2
15
1
—
1
G
3
1
7
9
1
1
—
—
29
8
1
23
1
1
7
2
18
5G
i
5
1
7
2
12
1
—
1
G
1
3
1
7
8
1
1
—
—
28
7
22
1
1
8
2
20
57
i
4
5
2
9
1
—
1
5
1
3
1
7
7
1
—
—
26
7
21
1
1
9
22
59
i
4
1
3
2
7
1
—
1
4
3
1
7
7
1
—
—
25
7
20
1
1
10
2
24
61
i
3
1
1
1
4
1
—
1
4
3
1
7
7
1
—
—
25
7
1
19
1
1
11
2
26
G3
i
2
1
—
2
1
1
4
3
1
7
7
1
25
6
18
1
12
2
28
G4
i
1
1
1
1
1
1
1
1
4
3
1
7
7
1
25
6
17
13
29
65
i
_
_
1
1
1
1
1
4
3
1
7
7
1
_
25
G
10,
14
30
G6
i
__
__
_
1
1
1
8)1
—
1
4
3
1
7
7
1
—
—
25
G
15
15
31
67
i
—
_
—
48
Bil. Ijitt. R.
<1 r a g o n-r e g e in e n t e n a.
aflönade officerare, underofficerare, spel och manskap äfvensom för hästar.
e 1.
Mans
k a p.
H
ä s t a r.
Enligt
nya
Enligt gamla
Enligt nya
Stam-
staten.
staten.
staton.
Tf
O:
tf
O
M
oo
P:
Cl
Tf
Anmärkningar.
P
i-b
P
Hj
P
p
Tf
3
cd’
<1
o
Oq’
Tf
cd"
<rf-
P
tf
3
rf?
CD
t»
&
M
p
3
1. klass.
ro
Vt
p^
t»
CO
OG
vt
p"
w
tn
vt
p’
CO
pa
3
p
3
p
•3
rf
P
CD
rf
Vt
O
►rf
rf
tf
CD
rf
o
rf
/rf- •
P:
rf
CD
rf
er
3
P
rf
CD
Vt
P
►rf
rf
3
3
p
vt
o
►3
rf
p
CD
rf
3
09
O
rfu
P
erf-
CD
rf
rf
3
3
p
3
p
rf
po
GG
g tjenstgöring.
rf-
►rf
O
c-r
vt
o
rf
pj
CD
rf
P
PL,
P
3
P
—
—
—
—
—
30
30
so
4)
20
810
890
_
_
_
_
'') 89
960
_
_
_
1,049
*) Häraf tillhöra 2 liä-
—
—
—
—
—
2
2
8
40
—
—
—
—
4
122
—
—
—
—
star regementsstall-
—
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
25
—
—
—
—
90
—
—
—
mästaren och indra-
—
1
—
—
i
29
28
28
12
770
838
_
25
25
863
'') 85
838
90
_
_i
1,013
gas vid dennes af-
2
2
6
40
—
—
—
—
—
2
50
—
—
—
—
gång.
i
—
—
—
--
—
—
—
—
•—
—
—
25
—
—
—
—
—
20
—
—
2) De staten tillfal-
i
1
—
—
2
28
26
26
6
730
788
—
50
50
838
’) 83
788
90
20
—
981
lando hästar, som
—
—
—
—
—
—
2
2
6
40
—
—
~
—
—
2
50
—
—
—
—
ej här upptagas,
—
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
3
12
—
—
—
—
—
30
—
—
tilldelas andra re-
i
2
—
—
3
27
24
24
—
690
738
3
62
65
803
i1) 81
738
90
50
—
959
gementen.
i
—
—
—
—
25
2
2
—
40
—
3
7
—
—
4
44
14
10
—
—
3) Chefen kan äfven va-  ra Öfverstelöjtnant.
2
2
—
—
4
22
22
—
650
694
6
69
75
769
'') 77
694
104
60
—
935
—
—
—
—
—
—
2
2
—
40
—
—
—
—
—
5
44
—
—
—
—
4) Genom Kongl. bref
—
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
3
7
—
—
—
—
2
—
—
—
af den 26. Mars 1881
2
3
_
_
5
24
20
20
_
610
650
9
76
85
735
072
650
106
60
_
888
har volontärornes an-
2
2
40
4
44
tal vid hvarje in del t
1
—
—
—
—
—
—
—
3
12
—
—
—
—
—
—
sqvadron blifvit Ökad t
från 2 till 3, hvilken
3
3
—
—
6
22
18
18
—
570
606
12
88
100
706
0 68
606
106
60
—
840
bestämmelse
dock
—
—
—
—
—
—
2
2
—
40
—
—
—
—
—
6
44
—
—
—
—
icke iakttagits, enär
—
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
3
12
—
—
—
—
—
—
—
—
komiténs arbeten der-
3
4
—
—
7
20
16
16
—
530
562
15
100
115
677
>) 62
562
106
60
_
790
förinnan tagit sin
1
—
—
—
—
—
2
2
—
40
—
3
1°
—
—
2
44
44
150
—
—
—
början.
4
4
_
_
8
18
14
14
_
490
518
18
112
130
648
0 6Q
518
60
788
—
—
—
—
—
—
2
2
—
40
—
—
—
—
—
4
44
—
—
—
—
—
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
4
21
—
—
—
—
44
—
—
—
4
5
—
—
9
17
12
12
—
450
474
22
133
155
629
0 56
474
194
60
_
784
—
—
—
—
—
—
6
6
—
162
—
—
—
—
—
2
4)174
—
—
~
—
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
4
41
—
—
—
—
41
—
—
—
5
5
—
—
10
15
6
6
—
288
300
26
174
200
500
0 54
300
235
60
_
649
—
—
—
—
—
—
2
2
—
40
—
—
—
—
—
2
44
—
—
—
—
—
-7
1
—
—
—
—
—
—
—
—
4
40
—
—
—
—
—
—
49
—
5
5
1
—
11
14
4
4
—
248
256
30
214
244
500
52
256
235
60
49
652
—
—
—
—
—
—
2
2
—
40
—
—
—
—
* -
44
_
—
_
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
4
40
—
—
—
—
—
—
44
—
5
5
1
.-
11
13
2
2
—
208
212
34
254
288
500
52
212
235
60
93
652
—
—
—
—
—
—
2
2
—
40
—
—
—
—
—
—
44
—
—
—
—
—
—
1
—
—
—
—
—
—
—
4
40
—
_
—
—
—
—
44
—
5
5
2
—
12
13
—
—
_
168
40
168
38
294
332
500
52
168
40
235
60
137
652
5
5
2
—
12
13
-
—
—
128
40
128
4
42
36
330
372
500
52
128
40
235
60
40
177
652
40
’-
5
5
2
—
12
13
—
—
88
88
42
370
412
500
52
88
235
60
217
652
Jiil. lÅtt. H.
Husarregemente
Förslag till öfvergång från nuvarande till den nya organisationen för fa
Vid
Vid
Vid
Vid
Vid
Vid
Vid
Vid
Vid
Vid
Vid
Vid
Vid
Vid
Vid
Vid
1.
årets ingång..
Afgång............
Tillkomst........
2.
årets ingång..
Afgång............
Tillkomst.........
3.
årots ingång.,
Afgång............
Tillkomst.........
4.
årets ingång..
Afgång............
Tillkomst.........
5.
årets ingång.
Afgång............
Tillkomst.........
6.
årets ingång.
Afgång............
Tillkomst........
7.
årets ingång.
Afgång............
Tillkomst........
8.
årets ingång.
Afgång............
Tillkomst.........
9.
årets ingång.
Afgång............
Tillkomst.........
10.
årets ingång,
Afgång............
Tillkomst.........
11.
årets ingång.
Afgång............
Tillkomst.........
12.
årets ingång.
Afgång............
Tillkomst.........
13.
årets ingång.
Afgång............
Tillkomst.........
14.
årets ingång.
Afgång............
Tillkomst.........
15.
årets ingång.
Afgång............
Tillkomst.........
öfvergångstidens
Officerare
Underoffic:re.
Löjt
nantor.
Reg:ts
-
Ser
geanter.
Rytt
mästare
-
staten.
35
1
44
1
47
1
57
1
58
1
Öfver gångsförslaget.
50
Bil. L.itt. R.
K o n u n g K a r 1 XV.
aflönade officerare, underofficerare, spel och manskap äfvensom för hästar.
e
1.
M a n s 1c
a p.
Häst
a r.
Enligt
nya
Enligt gamla
Enligt
nya
staten.
staten.
staten.
af 1. klass.
af 2. klass.
af 3. klass.
af 4. klass.
Summa.
Summa.
Korpraler.
Vicekorpraler.
Volon tärer.
Öfrigt manskap.
Summa.
Vicekorpraler.
Stamsoldater.
Ul
&
B
3
p
Summa.
Officers-.
I ständig tjenstgörin
I depot.
Utackorderade.
Summa.
Anmärkningar.
qcj
—
—
—
—
—
19
24
30
12
522
588
—
—
—
588
*) 67
537
—
—
604
*) 2 af dessa hästar
—
—
—
—
—
—
4
—
4
89
—
—
—
—
—
—
302
—
—
—
tillhöra regoments-
i
i
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
80
—
—
—
—
60
242
—
stallmästaren och in-
i
i
—
—
2
18
20
30
8
433
491
—
80
80
571
x)67
235
60
242
604
dragas vid dennes af-
i
i
Z
—
Z
—
4
5
4
84
_
_
80
_
_
_
_
_
2)63
_
gäng.
2
2
—
—
4
17
16
25
4
349
394
—
1G0
1G0
534
‘) 67
235
60
305
667
2) Ny uppköp ta.
4
5
4
84
1
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
10
40
—
—
—
—
—
—
—
3) Chefen kan äfven
3
3
—
_
6
10
12
4
20
5
z
265
84
297
10
200
210
507
!) 67
2
235
60
305
667
vara öfverstelöjtnant.
1
4
1
4
—
—
8
15
| co
15
5
—
181
84
204
10
20
80
280
300
504
!)65
7
235
60
305
665
1
5
1
5
—
—
10
14
4
4
10
5
—
97
84
in
10
30
80
360
390
501
*) 58
2
235
60
305
658
5
5
2
2
12
13
5
13
18
10
40
85
445
485
503
‘)5G
235
60
305
656
5
13
2
13
5
5
2
—
12
13
—
—
—
—
—
42
.458
500
500
*) 56
4
235
60
305
656
5
5
2
—
12
13
—
—
—
—
—
42
458
1 1 1
500
52
235
60
305
652
5
5
2
—
12
13
—
—
—
—
—
42
458
500
500
52
235
60
305
652
5
5
2
—
12
13
—
—
—
—
—
42
458
500
500
52
235
60
305
652
5
5
2
—
12
13
—
—
—
—
—
42
458
500
500
52
235
60
305
652
5
5
2
—
12
13
—
—
—
—
—
42
458
500
500
52
235
60
305
652
5
5
2
—
12
13
—
—
—
—
—
42
458
500
500
52
235
60
305
652
5
5
2
—
12
13
—
—
—
—
—
42
458
500
500
52
235
60
305
652
5
5
2
_
12
13
_
_
_
_
_
42
458
500
500
52
235
60
305
652
51
Bil. Litt. R.
J e in 11 a n (1 s It ä s t
Förslag
till öfvergång från nuvarande till den nya organisationen för fast
*
Vid 1. årets ingång...........
Afgång.....................
Tillkomst..................
Vid 2. årets ingång...........
Afgång.....................
Tillkomst...................
Vid 3. årets ingång...........
Afgång.....................
Tillkomst..................
Vid 4. årots ingång..........
Afgång....................
Tillkomst..................
Vid 5. årets ingång...........
Afgång.....................
Tillkomst..................
Vid 6. årets ingång...........
Afgång.....................
Tillkomst................
Vid 7. årets ingång...........
Afgång.....................
Tillkomst.................
Vid 8. årets ingång...........
Afgång.....................
Tillkomst.................
Vid 9. årets ingång...........
Afgång ....................
Tillkomst..................
Vid 10. årets ingång..........
Afgång....................
Tillkomst................
Vid 11. årets ingång..........
Afgång....................
Tillkomst..................
Vid 12. årets ingång........
Afgång....................
Tillkomst.................
Vid 13. årets ingång.........
Afgång....................
Tillkomst.................
Vid 14. årets ingång.........
Afgång....................
Tillkomst.................
Vid 15. årets ingång.........
Afgång....................
Tillkomst................
Vid öfvergångstidens slut..
Öfvergå ng sfiör:<l a get.
0 f f i c e i
are
Underoffic
:re.
s
P
Bytt-
td
Lojt-
lie!
ds
Scr-
Enligt gamla
mästaro.
CTQ
CD
nanter.
adjut:r.
geanter.
td
CD
staten.
O:
O:
CD
y
CD
P
d
p
p-
cd
GG
P
W
• m
I
CD
CG
GG
1
y-
ro
CD
,o?
O*
p
ms
P
I-+S
K)
*3
S
p
Ms
M*.
P
Ms
to
p
Ms
P
Ms
to
c2:.
tT
B
B
p‘
P
P
'' Ms
P
Ms
to
i-t
►P
H
P
B
B
M-
ep
ro
R
o
P
GG
P
p
p"
P?
E
£
o
0
E
£
£
E
B
r+-
p
P
CD
4
p
p
P
1
c
B
B
e"t~
p:
ro
P
ro
CD
3
CD
M-
ro
t-i
CD
P
p"
CD
—
1
—
2
—
1
2
1
—
—
2
2
9
2
G
—
—
8
—
—
4
4
—
1
—
2
1
1
1
1
3
2
3
—
—
—
11
1
3
1
7
1
1
3
3
14
—
—
4
1
4
—
1
—
1
3
i
1
3
i
4
—
—
—
13
3
7
1
2
2
5
17
—
—
3
1
3
—
1
1
1
3
i
1
3
1
5
1
1
—
—
IG
3
1
8
1
3
2
7
21
—
—
2
1
2
1
1
3
1
2
1
1
4
1
6
1
19
3
1
9
1
4
2
9
25
1
1
1
1
1
1
1
1
2
1
1
1
-
1
3
2
1
5
7
1
—
—
21
4
9
5
11
29
1
—
—
—
1
—
1
1
4
2
1
1
6
7
1
—
—
23
1
5
9
1
G
2
13
33
1
—
—
—
1
—
1
4
2
1
G
7
1
—
—
23
5
1
10
1
7
2
15
37
1
—
—
—
1
1
1
2
—
—
—
—
—
1
—
1
4
3
1
6
7
1
—
24
5
11
8
17
41
1
—
—
_
1
—
1
4
3
1
1
7
7
1
—
—
25
5
1
12
1
9
2
19
45
1
—
—
—
—
1
1
2
—
—
—
—
—
1
—
1
4
3
1
7
7
1
—
—
25
5
13
10
21
49
1
—
—
—
1
—
1
4
3
1
7
7
1
—
—
25
5
1
14
1
11
2
23
53
1
—
-
—
1
—
1
4
3
1
7
7
1
—
—
25
5
1
15
1
12
2
25
57
1
—
—
—
1
—
1
4
3
1
7
7
1
—
—
25
5
15
1
13
2
27
60
1
—
—
—
1
—
1
4
3
1
7
7
1
—
—
25
1
6
15
1
14
2
29
64
1
—
—
—
1
1
13)!
1
4
3
1
7
7
1
—
—
25
6
16
15
30
67
1
—
—
—
52
Bil. Litt. Ii.
jägarerege in e n t e.
aflönade officerare, underofficerare, spel och manskap, äfvensom för hästar.
e
1.
Mans k a
P-
II ä s t a r.
Enligt nya
Enligt gamla
Enligt nya
Stam -
staten.
staton.
staten.
p
Ms
p
Ms
P
Ms
P
Ms
U1
U1
p
B
W
O
C>’
O:
£
ep
U1
o
U1
S
m
U1
P
3
O
B
o
W
O
O
jl stånd!
M
d
p~
U1
P
Anmärk-
ningar.
1. klass.
ro
£
p
fn
ce
E
g>
■/.
£“
ce
p
rn
rf)
3
3
P
B
p
&
o
J-i
K
O
p
cd"1
-
o
p
p:
cd
M,
«rf-
B
p
DO
K*
P
B
g
p
**
o
£
H
p
o
►1
m
o
£
p
M~
O
►1
p
B
B
p
B
p
>-s
tf)
1
po
DO
1
g tjenstgöring.
Pu
CD
*ö
O
??
o
eu
-
P
P
eu
P
s
p
-■
—
—
—
—
4
6
6
1
14)4
2
164
8
180
—
—
—
180
19
194
25
—
—
—
213
1. året indragas
i
50
—
—
4
‘) 69
—
—
—
alla halfvakans-  nummer till staton.
i
—
—
—
1
5
6
5
2
156
169
—
50
50
219
23
169
69
—
—
261
—
—
—
—
—
—
1
—
1
8
—
—
—
—
—
—
10
—
—
—
—
Häraf 44 ny-
—
2
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
50
—
—
4
—
l) 54
—
—
—
uppköpta.
i
2
—
—
3
6
5
1
5
1
1
1
148
7
159
—
100
100
259
27
159
10
123
—
—
309
2) Häraf 25 ny-
i
1
—
—
—
—
—
3
27
—
—
7
2) 35
—
—
—
uppköpta.
2
3
—
—
5
7
4
4
__
141
149
3
127
130
279
34
149
158
_
_
341
3) Häraf 16 ny-
—
—
—
—
—
__
—
1
—
8
—
—
—
—
—
—
9
—
—
—
—
uppköpta.
—
1
i
—
—
—
—
—
—
—
—
3
17
—
—
6
—
3)25
—
—
—
41 Häraf 21 ny-
2
4
i
—
7
8
4
3
—
133
8
140
6
144
150
290
40
140
9
183
—
—
363
uppköpta.
1
_
_
_
_
_
_
_
3
22
4
4) 30
6) Häraf 18 ny-
3
4
i
—
8
9
3
3
_
125
131
9
166
175
306
44
131
21.3
_
_
388
uppköpta.
—
—
i
—
—
—
1
1
—
7
—
—
—
—
—
—
9
—
—
—
—
6) Nyuppköpta.
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
3
22
—
—
4
—
5) 22
6) 4
—
7) Häraf 22 ny-
4
4
2
—
10
11
2
2
—
118
122
12
188
200
322
48
122
235
4
_
409
uppköpta.
1
1
=
—
—
—
—
1
—
8
3
22
—
—
—
9
—
7) 31
—
—
8) Häraf 10 ny-  uppköpta.
5
5
2
—
12
13
2
1
—
no
113
15
210
225
338
48
113
235
35
_
431
■>) Häraf 5 ny-
1
8
9
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
3
22
—
—
2
—
3) 25
6) 9
—
uppköpta.
5
5
2
—
12
13
1
1
_
102
104
18
232
250
354
50
104
235
60
9
458
10) Häraf 23 ny-
—
—
—
—
—
—
1
1
—
7
—
—
11
—
—
—
9
—
—
—
uppköpta.
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
4
—
—
2
—
—
—
8)19
_-
14) Häraf 40 ny-
5
5
2
—
12
13
—
—
—
95
95
22
243
265
360
52
95
235
60
28
470
uppköpta.
34
34
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
4
31
—
—
—
—
—
—
9) 39
—
12) Häraf 34 ny-
5
5
2
—
12
13
—
—
—
61
61
26
274
300
361
52
61
235
60
67
475
uppköpta.
—
—
—
—
—
—
—
—
—
9
—
4
21
—
—
—
9
—
—
10)32
—
13) Chefen kan
äfven vara öfvor-
5
5
2
—
12
13
—
—
52
9
52
30
295
325
377
52
52
9
235
60
99
498
stolöjtnant.
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
4
21
_
_
_
_
_
u)49
_
14) Genom Kong!
5
5
2
—
12
13
—
—
—
43
9
43
34
316
350
393
52
43
9
235
60
148
538
bref af den 26.
Mars 1881 har vo-
21
lon tär om os
antal
dt
__
ll)49
vid hvarje in dolt
5
5
2
—
12
13
—
—
—
34
34
38
337
375
409
52
34
235
60
197
578
sqvadron blifvit ö-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
9
—
—
—
—
—
—
9
—
—
—
—
kadt från 2 till 3,
4
21
—
—
—
—
--
—
u)49
—
hvilken bestämm cl-
5
5
2
—
12
12
—
—
—
25
9
25
42
358
400
425
52
25
235
60
246
618
so dock icke iakt-  tagits, enär komi-
84
9
—
''
tens arbeten der-
_
_
~
—
—
—
12)43
förinnan tagit sin
5
5
2
—
12
13
—
—
—
16
1 16
42
442
484
500
52
16
235
6C
289
652
början.
53
Bil. lätt. R.
Yestgöta och Östgöta
Förslag till öfvergång från nuvarande till den nya organisationen för fast
Officerare.
Underoffic:re.
S p
Bytt-
w
Töjt-
Beg:ts
Sor-
Enligt gamla
''
mästare.
CD
CP
nanter.
adjut:r.
geanter.
w
staten.
ep
CD
B
CD
O:
Mi
CD
CO
a
B
CD
P
M-
CO
d
p
&
CD
m
d
p
w
o
Ul
P
Ul
&
-4
cd
H
DO
CD
CD
Jo:
tf
E
o’
►-j
o
p
Mj
E
P
Ms
E
tj
P
o"
g
p
Ms
E
Ms
ro
£
P
M,
£T
P
Ms
bo
£
tf
P
P
M-
CD
B
2
P
P
P
p
CD
p
Ms
£
P
Ms
to
►ö
P
CD
B
B
P
M*
ro
H
P
B
CD
tf1
ro
►T
B
T3
k
O
P
ro
►T
p
ce
p
B
B
CD
ro
CO
k
ro
ro
ro
ro
ro
ro
ro
ro
ro
ro
ÉS
CD
M-
1
p
p
©
M-
P
P
i Vid 1. årots ingång...........
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Afgång.....................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Tillkomst...................
1
1
1
1
1
3
—
—
—
—
—
Vid 2. årets ingång...........
—
—
—
1
—
—
1
—
—
—
—
2
1
1
1
O
0
6
—
—
—
—
Afgång.....................
Tillkomst...................
1
1
1
2
—
—
—
—
—
Vid 3. årets ingång..........
Afgång.....................
Tillkomst...................
—
—
—
1
—
—
1
l
—
—
—
3
1
2
1
2
5
2
10
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
—
—
—
—
—
1
—
—
—
—
Vid 4. årets ingång...........
Afgång.....................
Tillkomst...................
—
—
—
1
—
—
1
2
—
—
—
4
1
3
3
7
14
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
1
—
—
—
—
—
1
1
2
—
—
—
—
—
Vid 5. årets ingång...........
—
—
—
1
—
—
2
3
—
—
—
6
1
4
4
9
18
—
—
—
—
Afgång.....................
—
—
—
—
Tillkomst...................
—
—
—
—
i
—
1
—
—
—
—
—
1
1
1
2
—
—
—
—
—
Vid 6. årets ingång...........
Afgång.....................
Tillkomst.................
—
—
—
1
i
—
3
3
l
—
—
8
2
5
5
11
23
—
—
—
—
—
—
1
—
—
—
—
—
—
—
—
1
1
1
2
—
—
—
—
—
Vid 7. årets ingång...........
—
—
1
1
i
—
3
3
l
—
—
10
3
6
6
13
28
—
—
—
—
Afgång ....................
—
—
Tillkomst ..............
—
—
1
—
—
1
—
—
—
—
—
—
1
1
2
—
—
—
—
—
Vid 8. årets ingång...........
—
—
1
2
i
—
4
3
l
—
—
12
3
7
7
15
32
—
—
—
—
Afgång.....................
Tillkomst..................
—
—
—
—
i
—
—
1
—
—
—
—
—
1
1
2
—
—
—
—
—
Vid 9. årots ingång...........
—
—
1
2
2
—
4
4
l
—
—
14
3
8
8
17
36
--
-■
—
—
Afgång ....................
—
—
Tillkomst..................
—
—
—
1
—
—
1
—
—
—
—
1
1
1
2
—
—
—
—
—
Vid 10. årets ingång..........
_
—
1
3
2
—
5
4
l
—
—
16
4
9
9
19
41
—
—
—
—
Afgång....................
Tillkomst.................
1
_
—
—
—
1
—
—
—
—
—
—
_
1
1
2
—
1
—
—
—
Vid 11. årets ingång..........
1
_
1
3
2
1
5
4
l
—
—
18
4
10
10
21
45
1
—
—
—
Afgång.....................
—
Tillkomst...................
—
—
—
—
1
—
—
1
—
—
—
—
—
1
1
2
—
—
—
—
—
Vid 12. årets ingång..........
1
—
1
3
3
l
5
B
l
—
—
20
4
11
11
23
49
1
—
—
—
Afgång.....................
Tillkomst..................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
—
—
1
—
—
—
—
—
1
1
1
2
~
—
—
Vid 13. årets ingång..........
1
_
1
4
3
1
6
5
l
—
—
22
5
12
12
25
54
1
—
—
—
Afgång.....................
Tillkomst..................
_
_
_
_
_
—
_
1
_
-_
_
_
_
1
1
2
—
—
—
—
—
Vid 14. årots ingång..........
1
—
1
4
3
1
6
6
l
—
—
23
5
13
13
27
58
1
—
—
—
Afgång.....................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Tillkomst..................
—
—
—
__
—
—
—
1
—
1
1
1
2
—
—
—
Vid 15. årets ingång..........
1
_
1
4
3
l
6
7
1
_
—
24
6
14
14
29
63
1
—
—
Afgång.....................
Tillkomst..................
_
_
_
_
_
_
1
_
_
_
_
_
_
1
1
2
—
—
—
—
—
Vid öfvergångstidens slut...
*)1
—
1
4
3
1
7
7
l
—
—
25
6
15
15
31
67
1
—
—
—
Öfvergångsförslaget,
54
Bil. Uit. R.
dragonregementen.
''
*
aflönacle officerare, underofficerare, spel och manskap äfvensom för hästar.
e
1.
M
ansk
a p.
Hästar.
Enligt nya
Enligt gamla
Enligt nya
Stam-.
staten.
staten.
staten.
Ul
O:
Cf5
CO
I-i
CO
CO
P
O
>3
gf.
-<j
<4
M"
CO
P
B
p:
P
d
p
Anmärkningar.
E
P
to
pr
p
OJ
£
i—
£
p"
CO
p
B
3
3
3
P3
CD
PT
O
1-1
►d
■<
o
o
p
p:
Hl
3.
crq
B
p
CO
p
B
B
pr
o
■a
1
o
p
U1
p
B
B
g
B
p
O
O
3
P;
crq"
CD
b
M
P-
O
►b
o
o
pr
o
pu
CD
3
3
P
pa
po
-J.
p
b
p
o
t-i
b
CO
Pr
p
p
p
cd
Hl
CD
Hi
p
det
o:
Hl
b’
P
P^
CD
Oq
Till och med 7. årot er-
—
—
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
25
—
—
4
32
—
—
—
hålla regementena hästar
—
—
1
—
i
1
—
—
—
—
—
—
25
25
25
4
32
—
—
36
från Skånska husar- och
dragon-regementena. Under
—
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
25
—
—
2
30
—
—
—
sistnämnda år öfverföras do
till sina respektive förlägg-
—
1
1
—
2
2
—
—
—
—
—
—
50
50
50
6
62
—
—
68
ningsorter.
—
—
1
—
—
—
—
—
—
—
—
3
12
_
_
2
20
_
_
_
*) Chefen kan äfvon vara
—
1
2
—
3
3
3
62
65
65
8
82
—
—
90
öfverstelöjtnant.
1
—
—
—
3
12
—
—
4
20
—
—
—
1
1
2
—
4
4
6
74
80
80
12
102
—
—
114
—
1
3
32
—
—
4
42
—
—
—
1
2
2
—
5
5
9
106
115
115
16
144
—
—
160
—
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
3
37
—
—
5
44
—
—
—
l
3
2
—
6
6
12
143
155
155
21
188
—
—
209
1
2
3
2
—
7
7
—
—
—
—
—
3
15
37
180
195
195
4
25
44
232
—
—
257
i
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
3
37
—
—
4
3
39
—
—
3
3
2
—
8
8
—
—
—
-
—
18
217
235
235
29
235
39
—
303
—
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
4
36
—
—
4
—
21
30
—
3
4
2
—
9
9
—
—
-
—
—
22
253
275
275
33
235
60
30
358
3
4
2
—
9
10
—
—
—
—
—
4
26
36
289
315
315
5
38
235
60
45
75
408
1
4
4
2
—
10
11
—
—
—
—
—
4
30
56
345
375
375
4
42
235
60
65
140
477
4
1
5
2
—
11
12
—
—
—
—
—
4
34
36
381
415
415
4
46
235
60
45
185
526
1
4
31
—
—
2
—
—
40
—
5
5
2
_
12
13
_
—-
_
_
*—
38
412
450
450
48
235
60
225
568
5
5
2
—
12
13
—
—
—
—
—
4
42
21
433
475
475
2
50
235
60
30
255
600
5
5
2
—
12
13
—
—
—
—
—
42
25
458
500
500
2
52
235
60
50
305
652
55
.
Bil. IJtt. R.
1. Svea f ii 11 -
Förslag till öfvergång från nuvarande till den nya organisationen för fast
Officerare.
Underoffic:re.
S p
O:
©
t»
©
O:
h+j
©
P
©
e2:.
et-
ts
-
P
ct~
P*1
£>m
o"
P
©
P
Kap-
tener
rsjt-
nanter
£
©
P
p~
p
P
et-
"7
P
GG
P
B
3
P
Ul
ct-
a
&
P*
P
P
P
©
Ser-
geanter
W
O
p
CD
P"
>P
P1
P
m
p
B
p
w
o
er?
©
3
®
P
hT
p
B
►Ö
©
©
Enligt gamla
staten.
p
i-b
£
-
cd
CD
P
Hj
to
£
oo
pa
p
£
pf
CD
\h
P
to
£
P
DO
pa
p
i-b
£
•r.
DO
S,
to
V?
pf
CO
gg
ep
CO
►7
P
3
►p
o
p
p
©
w
p
et-
e-t-
®
P
e-t-
P
P
3
►p
©
ct-
P
P
©
£7 \>
p 3
£ aq
© ep
GG
P
B
B
p
Vid 1. årets ingång ........
l
2
4
13
16
26
_
19
81
29
44
_
_
73
_
2
10
''27
39
Afgång *)..................
—
1
1
5
4
9
—
10
—
8
12
—
—
—
—
2
2
7
—
Tillkomst..................
—
—
—
—
~
—
5
—
—
—
—
8
12
—
1
—
—
—
—
Vid 2. årets ingång.........
l
1
3
8
12
17
5
9
56
21
32
8
12
73
1
—
8
20
28
Afgång.....................
—■
—
—
—
1
2
—
5
—
1
—
_
—
—
—
—
1
4
—
Tillkomst..................
—
—
—
—
—
—
5
—
—
—
2
3
—
—
—
—
—
—
Vid 3. årets ingång.........
i
1
3
8
11
15
10
4
53
20
32
10
15
77
1
—
7
16
23
Afgång.....................
—
—
—
—
—
1
—
4
—
1
1
—
—
—
—
—
1
4
—
Tillkomst..................
—
—
—
—
—
__
2
—
—
—
—
2
4
—
—
—
—
—
—
Vid 4. årets ingång.........
l
1
3
8
11
14
12
—
50
19
31
12
19
81
1
—
6
12
18
Afgång.....................
—
—
—
—
1
1
—
—
—
1
1
—
—
—
—
—
1
4
—
Tillkomst..................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2
4
Vid 5. årets ingång.........
l
1
3
8
10
13
12
—
48
18
30
14
23
85
1
—
5
8
13
Afgång.....................
—
—
—
—
1
—
—
—
—
1
1
—
—
—
—
—
1
4
—
Tillkomst..................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2
3
—
—
—
—
—
—
Vid 6. årets ingång.........
i
1
3
8
9
13
12
—
47
17
29
16
26
88
1
_
4
4
8
Afgång.....................
—
—
—
—
1
—
—
—
—
1
1
—
—
—
—
—
1
4
—
Tillkomst..................
2
3
Vid 7. årets ingång.........
l
1
3
8
8
13
12
—
46
16
28
18
29
91
1
_
3
—
3
Afgång.....................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
—
—
—
—
—
—
1
—
—
Tillkomst..................
1
3
—
—
—
—
—
—
Vid 8. årets ingång.........
i
1
3
8
8
13
12
—
46
15
28
19
32
94
1
_
2
_
2
Afgång.....................
1
1
Tillkomst..................
1
3
—
—
—
—
—
—
Vid 9. årets ingång.........
i
1
3
8
8
13
12
—
46
14
28
20
35
97
1
_
1
—
1
Afgång.....................
1
Tillkomst..................
1
3
Vid 10. årots ingång........
i
1
3
8
8
13
12
—
46
14
28
21
38
101
1
_■
—
_
_
Afgång.....................
—
—
—
—
—
—
—
—
_
—
—
_
_
_
_
_
—
_
_
Tillkomst..''................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
3
—
—
—
—
—
—
Vid 11. årets ingång........
i
1
3
8
8
13
12
—
46
14
28
22
41
105
1
_
—
_
_
Afgång.....................
Tillkomst..................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
3
--
—
—
—
—
—
Vid 12. årets ingång........
i
1
3
8
8
13
12
_
46
14
28
23
44
109
1
_
_
_
_
Afgång....................
Tillkomst..................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
3
—
—
—
—
-v-
—
Vid 13. årets ingång........
i
1
3
8
8
13
12
_
46
14
28
24
47
113
1
_
_
_
_
Afgång.....................
Tillkomst..................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
3
—
—
—
—
—
—
Vid 14. årets ingång........
1
1
3
8
8
13
12
_
46
14
28
25
50
117
1
_
_
_
_
Afgång.....................
Tillkomst..................
1
3
—
—
—
—
—
—
Vid 15. årets ingång........
i
1
3
8
8
13
12
_
46
14
28
26
53
121
1
_
__
_
_
Afgång.....................
—
Tillkomst................
2
3
—
—
—
—
—
—
Vid öfrergångstidens slut...
l
1
3
8
8
13
12
—
46
14
''28
28
56
126
1
—
—
—
— ''
Öfvergång.^urslaget.
56
Bil. lått. R
-
artilleriregemente.
aflönacle officerare, underofficerare, spel och manskap äfvensom för hästar.
e
1.
M
ans
k a p.
Hästar.
Enligt nya
staten.
Enligt gamla
staten.
Enligt nya
staton.
af 1. klass.
af 2. klass.
af 3. klass.
af 4. klass.
Summa.
Summa.
1. Konstaplar.
2. Konstaplar.
Batterihandtverkare.
Öfrigt manskap.
Summa.
Vicekonstaplar.
Stamartillerister.
Summa.
1
S umma.
Officers-
Ui
p"
B
t
Legda.
Summa.
Anmärkningar.
—
—
—
—
—
39
47
82
20
974
1,123
_
_
_
1,123
14
210
154
378
27
50
14
480
—
—
—
—
—
4
—
—
—
*) Afgången under 1. året
i
i
i
2
—
—
—
—
—
—
—
25
160
—
—
—
2
6
—
är:
i
i
i
2
5
34
20
32
6
494
552
25
160
185
737
10
212
160
382
1. till Norrlands fältar-
12
20
2
190
tiller (regemente: 1 major, 2
—
i
i
2
—
—
—
20
150
—
—
—
2
5
—
kapt. af 1. kl. och 2 af 2. kl.,
4 löjtn. af 1. kl., 2 und.-löjtn.,
i
2
2
4
9
33
8
12
4
304
328
45
310
355
683
10
214
165
389
4 styekj., 6 sergeanter, 2 katt.-
—
—
—
—
—
—
8
12
2
180
—
—
—
—
—
—
—
—
—
tramp., 8 1. och 14 2. konst.,
i
—
1
1
12
120
—
—
—
2
5
—
4 batt,-handtv. och 120 öfrigt
2
2
3
5
12
31
—
—
2
124
126
57
430
487
613
10
216
170
396
manskap samt 2 officershästar.
2
124
_
_
2. till Vaxholms fäst-
—
1
1
1
—
—
—
—
—
—
57
113
—
—
—
—
5
—
nings- och p ositionsartilleri-  regementc: 1 Öfv.-löjtn., 3 kapt.
2
3
4
G
15
29
—
—
—
—
—
543
G00
600
10
216
175
401
af 1. kl. och 2 af 2. kl., 5 löjtn.
af 1. kl., 3 und.-löjtn., 4 styekj.,
1
1
—
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
b
—
6 sergeanter, 3 trump., 3 1. och
3
4
4
7
18
27
—
—
—
—
_
57
543
600
600
10
216
180
406
12 2. konst, och 150 artilleri-
_
_
_
_
_
_
_
_
_
_
_
ster samt 1 häst (1 häst in-
—
1
1
1
21
dragés).
3. genom befordran och
3
5
5
8
25
—
—
—
—
—
57
543
600
600
10
216
180
406
naturlig afgång: 5 under-
löjtn., 2 stabstrump., 4 afd.-
tramp., 16 1. och 24 2. kon-
3
5
6
8
22
25
—
—
—
—
—
57
543
600
600
10
216
180
406
staplar och 210 artillerister
samt 10 hatt.-handty.
—
1
—
8
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
**) 12 stamhästar äro af-
3
6
6
23
25
—
—
—
—
—
57
543
300
600
10
216
180
406
sedda för artilleristaben.
1»
4
6
6
8
24
25
—
—
—
—
—
57
543
600
600
10
216
180
406
4
6
6
8
24
25
—
—
—
—
—
57
543
G00
600
10
216
180
406
4
6
6
8
24
25
—
—
—
—
—
57
543
G00
600
10
216
180
406
4
G
6
8
24
25
—
—
—
—
—
57
543
G00
600
10
216
180
406
—
—
—
—
—
—
4
6
G
8
24
25
—
—
—
—
—
57
543
G00
600
10
216
180
406
4
G
G
8
24
25
—
—
—
—
—
57
543
600
600
10
216
180
406
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
4
6
G
8
24
25
—
—
—
—
—
57
543
600
600
10
216
180
406
57
8
Bil. Litt. It.
2. Svea fält
-
Förslag till öfvergång från nuvarande till den nya organisationen för fast
Officerare
y
Underoffic:re.
s
P
Kap-
Löjt-
Ser-
Enligt gamla
ten er.
nanter.
geanter
g
staten.
crq
©
B
©
B
CD
n
B
B
►B
Ö:
''23
©
B
DO
eu
O:
O
B
■M
o__
c2:.
f~t~
B
P
g
cS.
o’
B
O
B
p
Ms
£
P
i-b
to
p
►-♦a
£
P
i-b
to
E
B
B
o
e-t-
B
B
c+-
Ul
B
B
B
p
Ul
rf-
1
P
3
p>
E
P
to
E
W
O
B
II
p1
b
Ul
B
g
P
Ul
p
7^
CD
B
3
td
p_
©
B
c+-
H
B
3
B»
Bi
©
B
b''
Ctq
/.
e-t-
B
B
Ul
B
B
s
CD
CD
P
CD
p
CD
B
p
CD
p
CD
P
©
►B
©
3
p
Q
s
®
P
B
©
©
s
©
Vid 1. årets ingång.........
_
1
_
2
2
4
_
2
ii
4
6
_
_
10
—
—
2
6
8
Afgång .....................
1
1
2
—
Tillkomst ..................
—
—
—
—
—
—
1
—
—
—
2
4
4
Vid 2. årets ingång.........
—
1
—
2
2
4
1
1
u
4
8
4
4
20
''-
—
1
4
5
Afgång......................
1
2
—
Tillkomst ..................
—
—
—
—
1
2
2
—
—
1
1
2
6
—
—
—
—
—
—
Vid 3. årets ingång.........
—
1
—
2
3
6
3
—
15
5
9
6
10
30
—
—
1
2
3
Afgång .....................
1
—
1
2
—
Tillkomst ..................
—
—
—
1
—
1
2
—
—
1
2
6
—
—
—
—
—
—
Vid 4. årets ingång.........
—
1
—
3
3
7
5
—
19
6
10
8
16
40
—
—
—
—
—
Afgång ....................
—
Tillkomst ..................
—
—
—
1
1
2
—
—
—
1
3
6
—
—
—
—
—
—
Vid 5. årets ingång.........
—
1
—
3
4
8
7
—
23
6
11
11
22
50
—
—
—
—
—
Afgång .....................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
-.
—
—
—
—
—
—
—
Tillkomst .................
—
—
1
1
—
1
2
—
—
1
1
2
6
—
—
—
—
—
—
Vid 6. årets ingång.........
—
1
1
4
4
9
9
—
28
7
12
13
28
60
—
—
—
—
—
Afgång .....................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Tillkomst ..................
—
—
—
—
1
1
—
—
—
1
2
1
6
Vid 7. årets ingång.........
—
1
1
4
5
10
9
—
30
8
14
14
34
70
—
—
—
—
—
Afgång .....................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Tillkomst ..................
1
—
—
1
—
—
—
—
—
1
1
2
4
—
1
—
—
—
—
Vid 8. årets ingång.........
1
1
1
5
5
10
9
—
32
9
15
16
38
78
1
—
_
—
—
Afgång .....................
Tillkomst ..................
—
—
—
—
1
—
1
—
—
—
2
1
3
—
—
—
—
—
—
Vid 9. årets ingång.........
Afgång .....................
Tillkomst ..................
1
1
1
5
0
10
10
—
34
9
17
17
41
84
1
—
—
—
—
—
—
1
—
—
1
—
—
—
1
1
2
2
Vid 10. årets ingång........
1
1
2
5
G
11
10
—
36
10
18
19
43
90
1
—
—
—
—
Afgång .....................
Tillkomst ..................
—
—
—
1
—
—
1
—
—
—
2
2
2
—
—
—
—
—
—
Vid 11. årets ingång........
1
1
2
6
6
11
11
—
38
10
20
21
45
96
1
—
—
—
—
Afgång .....................
Tillkomst ..................
—
—
—
_
1
1
--
—
—
1
2
1
2
—
—
—
—
—
—
Vid 12. årets ingång........
1
1
2
6
7
12
11
—
40
11
22
22
47
102
1
—
—
—
—
Afgång .....................
Tillkomst ..................
—
—
_
1
_
_
1
—
—
1
1
2
2
Vid 13. årets ingång.......
1
1
2
7
7
12
12
—
42
12
23
24
49
108
1
—
—
—
—
Afgång .....................
—
—
—
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Tillkomst ..................
—
—
—
1
—
1
—
—
—
—
2
2
2
Vid 14. årets ingång........
1
1
2
8
7
13
12
—
44
12
25
26
51
114
1
—
_
—
—
Afgång .....................
Tillkomst ..................
_
_
_
_
1
_
_
_
_
1
1
1
3
,_
_
_
_
_
_
Vid 15. årets ingång........
1
1
2
8
8
13
12
—
45
13
26
27
54
120
1
—
—
—
—
Afgång .....................
Tillkomst ..................
_
_
1
—
_
—
—
_
—
1
2
1
2
—
Vid öfvergångstidens slut..
1
1
3
8
8
13
12
—
46
14
28
28
56
126
1
—
—
—
—
Öfver gängsförslaget.
58
Bil. Tjut. R.
artilleriregemente.
0
aflönade officerare, underofficerare, spel och manskap äfvensom för hästar.
0
1.
Manskap.
H ä
s t a r.
Anmärkningar.
Enligt nya
staten.
Summa.
Enligt gamla
staten.
Enligt nya
staten.
Summa.
Officers-
Stam-
Legda.
Summa.
af 1. klass.
af 2. klass.
af 3. klass.
af 4. klass.
Summa.
1. konstaplar.
2. konstaplar.
B atterih andtverkar e.
Öfrigt manskap.
Summa.
Yicekonstaplar.
Stamartillerister.
Summa.
—
—
—
—
—
8
8
14
4
174
200
_
_
_
200
2
40
_
42
Styrkan vid 1. årets in-
—
—
—
—
—
—
4
5
2
65
—
—
gång är tillkomst från 1.
i
—
i
2
—
—
—
—
—
—
5
100
—
—
—
15
30
—
Göta fältartillori-regemonte.
i
—
i
2
4
9
4
9
2
109
124
5
100
105
229
2
55
30
87
—
i
i
1
—
—
—
5
95
—
—
—
15
15
—
i
i
2
3
7
10
2
4
—
59
65
10
95
205
270
2
70
45
117
i
i
1
1
—
'' —
—
—
5
50
—
—
—
15
15
—
2
2-
3
4
11
11
—
—
—
14
14
15
245
260
274
2
85
60
147
—
1
—
1
—
—
—
—
—
—
5
40
—
—
—
15
15
—
2
3
3
5
13
13
—
—
—
—
—
20
285
305
305
2
100
75
177
—
1
1
—
—
—
—
—
—
—
—
5
60
—
—
2
15
15
—
2
4
4
5
15
15
—
—
—
—
—
25
345
370
370
4
115
90
209
—
—
—
1
—
—
—
—
—
—
—
5
45
—
—
—
15
15
—
2
4
4
6
16
16
—
—
—
—
—
30
390
420
420
4
130
105
239
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
5
35
__
—
2
10
15
—
2
4
4
6
16
17
-
—
—
—
—
35
425
460
460
6
140
120
266
—
—
1
—
—
—
—
—
—
—
5
25
—
—
—
10
10
—
2
4
5
6
17
18
—
-
-
—
—
40
450
490
490
6
150
130
286
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
4
21
—
—
2
10
10
—
3
4
5
6
18
19
—
—
—
—
—
44
471
515
515
8
160
140
308
—
—
—
1
—
—
—
—
—
—
—
4
21
—
—
—
10
10
—
3
4
5
7
19
20
—
—
-
—
—
48
492
540
540
8
170
150
328
—
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
4
21
—
—
—
10
10
—
3
5
5
7
20
21
—
—
—
—
52
513
565
565
8
180
160
348
3
5
5
1
8
21
22
—
—
—
—
—
3
55
12
525
580
580
8
10
190
5
165
363
1
—
2
8
_
—
—
5
5
—
3
5
6
8
22
23
—
—
—
—
—
57
533
590
590
8
195
170
373
3
1
6
6
8
23
24
—
—
—
—
—
57
5
538
595
595
8
5
200
5
175
382
1
4
6
6
8
24
25
_
_
_
_
—
57
5
543
600
600
2
10
4
204
5
180
394
59
Bil. Litt. R.
fält
för
fast
1. Göta
Förslag till öfvergång från nuvarande till den nya organisationen
Officerare.
Underoffic:re.
S p
O:
ms
CD
►i
CD
p
O:
cd
M
CO
CD
Jö:
M-
o
CD
g
o’
Hi
CD
ni
Kap-
tener
Löjt-
nanter
d
a
CD
Hi
ä
a"
p
a
M-
CD
p
U1
p
b
3
p
U1
M-
P#
ö
P
CD
Ser-
geanter
M
O
Ö
p
►ö^
p
U1
p
3
3
p
W
CD
atj
CD
B
CD
P
CD
•T
p
B
►tf
CD
P
M
Enligt gamla
staten.
p
Ms
£
00
CO
P
Ms
JO
£
P
CO
CO
p
Ms
E
P
03
t/3
P
Ms
to
£
P
CD
Ms
£
P
DO
CO
P
Ms
to
£
P
CO
CD
U1
p
er*
CD
n
B
►tf
CD
crH
B
CD
fcd
p
o
P
3
►tf
CD
g"
CD
tf fe
P
3 CD
►tf tr
CD tf.
d p
H ep
P T
U1
P
3
3
p
Vid 1. årets ingång.........
1
2
4
13
16
26
_
19
81
28
44
_
_
72
_
2
10
33
45
Afgång*)..................
—
1
1
5
4
9
—
10
—
8
12
—
—
—
—
2
3
12
—
Tillkomst..................
—
—
—
—
—
—
5
—
—
—
—
8
12
—
1
—
—
—
—
Vid 2. årets ingång.........
1
1
3
8
12
17
5
9
56
20
32
8
12
72
1
—
7
21
28
Afgång.....................
—
—
—
—
1
2
—
5
—
1
—
—
—
—
—
—
1
4
—
Tillkomst..................
—
—
—
—
—
—
5
—
—
—
—
2
3
—
—
—
—
—
—
Vid 8. årets ingång.........
1
1
3
8
11
15
10
4
53
19
32
10
15
76
1
—
6
17
23
Afgång.....................
—
—
—
—
—
1
—
4
—
1
1
—
—
—
—
—
1
4
—
Tillkomst..................
—
—
—
—
—
—
2
~
—
—
—
2
4
—
—
—
—
—
~
Vid 4. årets ingång.........
1
1
3
8
11
14
12
—
50
18
31
12
19
80
1
—
5
13
18
Afgång.....................
—
—
—
—
1
1
—
—
—
1
1
—
—
—
—
—
1
4
—
Tillkomst.................
2
4
Vid 5. årets ingång.........
1
1
3
8
10
13
12
—
48
17
30
14
23
84
1
—
4
9
13
Afgång.....................
—
—
—
—
1
—
—
—
—
1
1
—
—
—
—
—
1
4
—
Tillkomst..................
—
2
3
Vid 6. årets ingång........
1
1
3
8
9
13
12
—
47
16
29
16
26
87
1
—
3
5
8
Afgång.....................
—
—
-''
—
1
—
—
—
—
1
1
—
—
—
—
—
1
5
—
Tillkomst..................
2
3
—
—
—
—
—
—
Vid 7. årets ingång.........
1
1
3
8
8
13
12
—
46
15
28
18
29
90
1
—
2
—
2
Afgång.....................
1
1
Tillkomst..................
1
3
Vid 8. årets ingång.........
1
1
3
8
8
13
12
—
46
14
28
19
32
93
1
—
1
—
1
Afgång.....................
1
Tillkomst..................
1
3
Vid 9. årots ingång.........
1
1
3
8
8
13
12
—
46
14
28
20
35
97
1
—
—
—
—
Afgång.....................
Tillkomst..................
1
3
—
—
—
—
—
—
Vid 10. årets ingång........
1
1
3
8
8
13
12
—
46
14
28
21
38
101
1
—
—
—
—
Afgång.....................
Tillkomst..................
1
3
Vid 11. årets ingång....
1
1
3
8
8
13
12
_
46
14
28
22
41
105
1
—
—
_
—
Afgång.....................
Tillkomst.................
1
3
—
—
—
—
—
—
Vid 12. årets ingång ......
1
1
3
8
8
13
12
_
46
14
28
23
44
109
1
_
—
_
—
Afgång.....................
Tillkomst..................
1
3
—
—
—
—
—
—
Vid 18. årets ingång........
1
1
3
8
8
13
12
—
46
14
28
24
47
113
1
—
—
_
—
Afgång.....................
Tillkomst..................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
3
—
—
—
—
—
—
Vid 14. årets ingång........
1
1
3
8
8
13
12
_
46
14
28
25
50
117
1
—
_
_
_
Afgång.....................
Tillkomst..................
1
3
Vid 15. årets ingång.......
1
1
3
8
8
13
12
_
46
14
28
26
53
121
1
_
_
_
_
Afgång.....................
Tillkomst..................
2
3
—
—
—
—
—
—
Vid öfvergångstidens slut...
1
1
3
8
8
13
12
—
46
14
28
28
56
126
1
—
—
—
—
Öfver gängsförslaget.
60
Bil. Litt. R.
artilleriregemente.
aflönade officerare, underofficerare, spel och manskap äfvensom för hästar.
e
1.
M a n s k a
P-
Hästar.
Enligt nya
staten.
Enligt gamla
staten.
Enligt nya
staten.
af 1. klass.
af 2. klass.
af 3. klass.
af 4. klass.
Summa.
Summa.
1. Konstaplar.
2. Konstaplar.
Batterihandtverkare.
Öfrigt manskap.
Summa.
Yicekonstaplar.
Stamartillerister.
Summa.
Summa.
Officers-
Stam-
Legda.
S umma.
Anmärkningar.
—
—
—
—
—
45
47
82
20
1,028
1,177
_
_
_
1,177
14
212
132
358
i
2
27
50
14
604
—
—
—
—
—
4
40
—
—
*) Afgången under i. året
1
1
25
175
—
—
—
8
8
—
är:
i
i
i
2
5
34
20
32
6
424
482
25
175
200
682
10
180
140
320
1. till 2. Svea fältartilleri-
—
—
—
—
—
_
12
20
2
210
_
_
regemente: 1 öfv.-löjtn., 2 tapt.
i
i
i
2
—
—
—
—
—
—
20
170
—
—
—
5
10
—
af 1. kl. och 2 af 2. kl., 4 löjtn.
af 1. kl., 2 und -löjtn.,4 styckj.,
2
2
4
9
33
8
12
4
214
238
45
345
390
628
10
185
150
345
6 sergeanter af 1 kl., 2 hatt.-
—
—
—
—
—
—
8
12
2
180
—
—
—
—
—
—
—
—
—
tramp., 6 afd.-trump., 8 1. och
1
—
1
1
—
—
—
—
—
—
—
12
162
—
—
—
5
10
—
14 2. konst., 4 hatt.-handtv.,
174 öfrigt manskap samt 2
2
2
3
5
12
31
—
—
2
34
36
57
507
564
600
10
190
160
360
2
34
_
_
_
_
hästar;
—
1
1
1
15
29
36
—
—
—
5
10
—
2. till Karlsborgs fäst-  nings- och ''positions-artilleri-
2
3
4
6
—
—
—
—
—
57
543
600
600
10
195
170
375
regemente: 1 major, 3 kapt. af
''
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1. kl. och 2 af 2. kl., 5 löjtn.
1
1
—
i
5
5
—
af 1. kl., 3 und.-löjtn., 4styckj.,
3
4
4
7
18
27
—
—
—
—
_
57
543
600
600
10
200
175
385
6 sergeanter af 1. kl., 3 afd.-
—
__
_
_
_
_
_
_
_
_
tramp., 16 1. och 12 2. konst.,
—
1
2
1
22
25
57
543
4
5
—
150 öfrigt manskap samt 1 häst
(1 häst indrages dessutom);
3
5
6
8
—
—
—
—
—
600
600
10
204
180
394
3. genom befordran och
naturlig afgång:
5 under-
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
löjtn., 2 stabstrump., 1 hatt.-
3
6
6
8
23
25
—
—
—
—
—
57
543
600
600
10
204
180
394
trump., 3 afd.-trump., 16 1.
och 24 2. konst., 10 hatt.-
1
_
_
_
han dtv. och 280 öfrigt man-  skap.
4
6
6
8
24
25
—
-
—
—
—
57
543
600
600
10
204
180
394
—
—
—
—
—
—
—
—
—
4
6
6
8
24
25
—
—
—
—
—
57
543
600
600
10
204
180
394
4
6
6
8
24
25
—
—
—
—
-
57
543
600
600
10
204
180
394
4
6
6
8
24
25
—
—
—
—
—
57
543
600
600
10
204
180
394
4
6
6
8
24
25
—
—
—
—
—
57
543
600
600
10
204
180
394
4
6
6
8
24
25
—
—
—
—
—
57
543
600
600
10
204
180
394
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
4
6
6
8
24
25
—
—
—
—
—
57
543
600
600
10
204
180
394
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
4
6
6
8
24
25
—
—
—
—
—
57
543
600
600
10
204
180
394
61
Bil. Litt. B.
2. Göta f Ii 11 -
Förslag till öfvergång från nuvarande till den nya organisationen för fast
Officerare.
Underoffic:re.
Kap-
rsjt-
Ser-
tenor.
nanter.
panter.
O:
3>
$
©
pu
W
CO
O:
CT>
ro
C“t~
O
p
p
Ms
p
m>
P
Hj
tf
B
©
P
Ms
P
M*
tf
09
tf
B
ro
P
tf
P
tf
tf
©
tf
£
e
E
to
E
c+-
ö
p
tf
ct-
B
p
tf
p
Hj
©
E
to
E
•§,
P
tf
0
P
©
tf
P
ro
ro
p
ro
ro
p
ro
p
ro
ro
tf
ro
ro
ro
—
—
1
1
3
5
—
4
14
2
4
1
6
—
1 1
3
10
—
—
—
2
—
2
2
—
—
1
4
6
—
—
—
1
3
3
7
2
2
18
6
8
4
6
24
—
—
—
1
1
1
2
—
1
2
2
6
—
_
___
1
4
4
8
4
1
22
7
10
6
12
35
1
—
1
—
—
—
1
2
—
—
1
1
2
6
—
—
1
1
4
4
9
6
_
25
8
11
8
18
45
—
1
1
4
1
B
9
2
8
—
28
8
1
12
3
11
5
23
54
—
—
—
1
—
1
1
~
—
1
1
2
4
—
—
1
1
5
5
10
9
—
31
9
13
13
27
62
1
—
—
—
1
—
1
—
—
1
2
2
4
—
1
1
1
5
6
10
10
—
34
10
15
15
31
■ 71
—
—
—
1
—
1
1
—
—
—
2
2
4
1
1
1
6
6
11
11
—
37
10
17
17
35
79
—
—
1
—
1
1
—
—
—
1
2
2
4
1
1
2
6
7
12
11
—
40
11
19
19
39
88
—
—
—
1
—
1
1
—
—
—
2
2
4
1
1
2
7
7
13
12
—
43
11
21
21
43
96
—
—
—
—
1
1
1
—
—
1
2
2
4
—
1
1
2
7
8
14
13
—
46
12
23
23
47
105
—
—
—
1
1
—
1
—
—
1
2
2
4
—
1
1
2
8
9
14
14
-
49
13
25
25
51
114
—
1
—
—
—
1
—
—
—
—
2
2
4
1
2
2
8
9
15
14
—
51
13
27
27
55
122
—
—
—
1
—
—
1
—
—
1
2
2
4
—
1
2
2
9
9
15
15
—
53
14
29
29
59
131
—
—
—
1
—
1
—
—
—
1
2
2
4
—
1
2
2
10
9
16
15
—
55
15
31
31
63
140
—
—
1
—
1
—
—
—
—
1
2
2
4
1
2
3
10
10
16
15
—
57
16
33
33
67
149
Vid 1. årets ingång
Afgång
Tillkomst.
Vid 2. årets ingång .
Afgång..............
Tillkomst...........
Vid 3. årets ingång.
Afgång..............
Tillkomst...........
Vid 4. årets ingång .
Afgång..............
Tillkomst...........
Vid 5. årets ingång.
Afgång..............
Tillkomst...........
Vid 6. årets ingång .
Afgång..............
Tillkomst...........
Vid 7. årets ingång .
Afgång..............
Tillkomst...........
Vid 8. årets ingång .
Afgång..............
Tillkomst...........
Vid 9. årets ingång .
Afgång..............
Tillkomst...........
Vid 10. årets ingång.
Afgång................
Tillkomst.............
Vid 11. årets ingång.,
Afgång................
Tillkomst.............
Vid 12. årets ingång.
Afgång................
Tillkomst.............
Vid 13. årets ingång.
Afgång...............
Tillkomst............
Vid 14. årets ingång.,
Afgång...............
Tillkomst...........
Vid 15. årets ingång.
Afgång...............
Tillkomst............
Vid öfvergångstidens slut.
Öfvergångsförslaget.
S p
Enligt gamla
staten.
62
Bil. lätt. R.
artilleriregemente.
aflönade officerare, underofficerare, spel och manskap äfvensom för hästar.
e
1.
Mans
i a
P-
Hästar.
Anmärkningar.
Enligt nya
staten.
U1
P
g
g
P
Enligt gamla
staten.
Enligt nya
staten.
Summa.
Officers-
Stam-
o
er?
P
Summa.
af 1. klass.
af 2. klass.
af 3. klass.
af 4. klass.
Summa.
1. konstaplar.
2. konstaplar.
Batterihandtyerkare.
Öfrigt manskap.
Summa.
Yicekonstaplar.
Stamartillerister.
Summa.
_
_
_
_
_
1
i
4
_
69
74
_
_
74
_
_
30
30
Styrkan vid 1. årets in-
—
—
—
—
—
8
10
14
2
203
229
—
—
—
229
2
58
—
60
gång är tillkomst från Got-
4
8
1
no
—
—
_
—
—
—
—
—
—
lands nat.-bev. artilleri-kår
i
i
2
2
—
—
—
—
—
—
—-
10
150
—
—
—
22
20
—
samt från Vendes artilleri-
i
i
2
2
G
12
7
10
1
162
180
10
150
160
340
2
80
50
132
reg:te.
—
—
—
—
—
—
4
6
1
75
—
2
1
2
—
—
—
—
—
—
•—
5
145
—
—
—
20
20
—
i
3
3
4
11
15
3
4
—
87
94
15
295
310
404
2
100
70
172
i
1
1
2
—
—
—
—
5
85
—
—
2
20
20
—
2
4
4
6
IG
17
—
—
—
27
27
20
380
400
427
4
120
90
214
—
1
1
1
—
—
—
—
—
—
5
65
—
—
—
20
20
—
2
5
5
7
19
19
—
—
—
—
—
25
445
470
470
4
140
no
254
—
—
1
1
—
—
—
—
—
—
—
5
60
—
—
—
15
20
—
2
5
6
8
21
21
—
—
—
—
—
30
505
535
535
4
155
130
289
—
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
5
45
—
—
2
15
20
—
2
6
G
8
22
23
—
—
—
—
—
35
550
585
585
6
170
150
326
—
—
—
1
—
_
—
—
—
—
—
5
30
—
—
—
10
10
—
2
6
G
9
23
24
—
—
—
—
—
40
580
620
620
6
180
160
346
1
5
25
—
—
2
10
10
—
3
G
6
9
24
25
—
—
—
—
—
45
605
650
650
8
190
170
368
—
—
1
—
—
—
—
—
—
—
—
5
20
—
—
—
10
10
—
3
6
7
9
25
2G
—
—
—
—
—
50
625
675
675
8
200
180
388
—
—
—
1
—
—
—
—
—
—
—
5
20
—
—
—
10
5
—
3
6
7
10
26
27
—
—
—
—
—
55
645
700
700
8
210
185
403
—
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
5
20
—
—
—
10
5
—
3
7
7
10
27
28
■_
—
_
_
—
60
665
725
725
— >
8
220
190
418
1
4
7
7
10
28
29
—
—
—
—
—
4
64
6
671
735
735
2
10
5
225
5
195
430
4
7
1
8
10
29
30
—
—
—
—
—
2
66
3
674
740
740
10
5
230
5
200
440
4
1
8
8
10
30
31
—
—
—
—
—
2
68
3
677
745
745
10
5
235
5
205
450
1
—
—
—
'' -
—
—
—
—
—
—
—
5
—
—
2
3
5
—
5
8
8
10
31
32
—
—
—
—
—
68
682
750
750
12
238
210
460
63
Bil. Litt. II.
V e ii (1 e s fältartilleri
-
Förslag till öfvergång från nuvarande till den nya organisationen för fast
Officerare.
Underoffic:re.
s
P
O:
Kaptener
rsjt-
nantor
Ser-
geanter.
w
©
Enligt gamla
staten.
O:
CD
w
©
tf
CD
CO
CD
eif
u
P
P
g
eS.
o’
©
P
Ms
£
p
Ms
to
K
p
MS
1—*•
E
P
to
£
p*
d
p
Pu
CD
H
eif.
P~
P
P
CD
Ul
P
3
3
P
Ul
M-
CD
e^
p’
P
PP
P
M
CD
p
Mj
£
P-
Ms
to
£
P
w
O
P
in
M-
P
•d
p1
Ul
P
B
P
©
0
©
p
rf-
tf
P
B
*P
©
Ul
ep
CQ
M“
H
d
B
►p
w
p
©
B.
tf
p
B
1
©
p"
B*
CTQ
CD
tf
P
Ul
p
B
B
DO
m
cn
GO
CD
CO
CO
CD
CO
p
p
©_
►P
CD
CD
P
©
Vid 1. årets ingång.........
1
2
4
li
15
23
16
72
25
41
_
_
66
_
2
10
30
42
Afgång....................
—
—
1
i
3
5
—
8
—
4
6
—
—
—
—
2
2
10
—
Tillkomst..................
—
—
—
—
—
—
4
—
—
—
—
8
12
~
1
—
—
—
—
Vid 2. årets ingång.........
1
2
3
10
12
18
4
8
58
21
35
8
12
76
1
—
8
20
28
Afgång....................
—
—
—
—
—
1
—
4
—
1
—
—
—
—
—
—
1
5
—
Tillkomst..................
—
—
—
—
—
—
4
—
—
—
—
4
8
—
—
—
—
—
—
Vid 3. årets ingång.........
1
2
3
10
12
17
8
4
57
20
35
12
20
87
1
—
7
15
22
Afgång....................
—
—
—
—
1
—
—
4
—
1
—
—
—
—
—
—
1
5
—
Tillkomst..................
—
—
—
—
—
—
5
—
—
—
—
2
8
—
—
—
—
—
—
Vid 4. årets ingång.........
1
2
3
10
11
17
13
—
57
19
35
14
28
96
1
—
6
10
16
Afgång....................
—
—
—
—
—
1
—
—
—
1
—
—
—
—
—
—
1
5
—
Tillkomst.................
—
—
—
—
—
—
1
—
—
—
—
2
4
—
—
—
—
—
—
Vid 5. årets ingång.......
1
2
3
10
11
16
14
—
57
18
35
16
32
101
1
—
5
5
10
Afgång....................
1
1
5
—
Tillkomst..................
—
—
—
—
—
—
1
—
—
—
—
2
4
—
—
—
—
—
—
Vid 6. årets ingång.........
1
2
3
10
10
16
15
_
57
18
35
18
36
107
1
—
4
—
4
Afgång ....................
—
1
Tillkomst..................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2
4
—
—
—
—
—
—
Vid 7. årets ingång.........
1
2
3
10
10
16
15
_
57
18
35
20
40
113
1
—
3
—
3
Afgång....................
1
Tillkomst..................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2
4
—
—
—
~
—
—
Vid 8. årets ingång.........
1
2
3
10
10
16
15
_
57
18
35
22
44
119
1
—
2
—
2
Afgång....................
Tillkomst..................
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2
4
—
—
—
—
—
—
Vid 9. årets ingång.........
1
2
3
10
10
16
15
_
57
18
35
24
48
125
1
—
1
—
1
Afgång....................
1
—
—
Tillkomst..................
—
—
—
—
—
—
a—
—
—
—■
—
2
4
—
—
—
—
—
—
Vid 10. årets ingång .......
1
2
3
10
10
16
15
_
57
18
35
26
52
131
1
—
—
—
—
Afgång....................
Tillkomst.................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2
4
—
—
—
—
—
—
Vid 11. årets ingång........
1
2
3
10
10
16
15
—
57
18
35
28
56
137
1
—
—
—
—
Afgång....................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Tillkomst..................
—
—
—
—
—
—
—
~
—
—
—
2
4
—
—
—
—
—
—
Vid 12. årets ingång........
1
2
3
10
10
16
15
—
57
18
35
30
60
143
1
—
—
—
—
Afgång....................
Tillkomst..................
—
—
—
—
—
—
—
—
. -
—
—
2
4
—
—
—
—
—
—
Vid 13. årets ingång........
1
2
3
10
10
16
15
—
57
18
35
32
64
149
1
—
—
—
—
Afgång....................
Tillkomst..................
—
—
—
—
—
—
—L
_
—
—
—
2
4
_
—
—
—
—
—
Vid 14. årets ingång........
1
2
3
10
10
16
15
—
57
18
35
34
68
155
1
—
—
—
—
Afgång....................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Tillkomst..................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
2
3
—
—
—
—
—
—
Vid 15. årets ingång........
1
2
3
10
10
16
15
—
57
18
36
36
71
161
1
—
—
—
—
Afgång...................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Tillkomst..................
.1
1
3
—
—
—
—
—
—
Vid öfvergångstidens slut..
1
2
3
10
10
16
15
—
57
18
37
37
74
166
1
—
—
—
—
Öfvergängsförslaget,
64
Bil. Litt. R.
r e g e m e n t e.
aflönade officerare, underofficerare, spel och manskap äfvensom för hästar.
e
1.
M a n s k a
P-
Hasta r.
Enligt nya
Enligt gamla
Enligt nya
staten
staten.
staten.
GG
P
g
SO
fcd
Stamartillerister.
0
af 1. klass.
af 2. klass.
af 3‘ klass.
af 4. klass.
Summa.
1. konstaplar.
2. konstaplar.
atterihandtverkare.
Öfrigt manskap.
Summa.
Yicekonstaplar.
GG
P
3
0
P
Summa.
Officers-
GG
pa
3
Legda.
pa
o
K
O
>-i
ps
o
t-1
pa
Pj
CD
Summa.
Anmärkningar.
—
—
—
—
—
42
46
70
20
963
1,099
—
—
_
1,099
14
258
189
_
461
Afgången under 1. året
—
—
—
—
—
—
26
38
15
563
—
—
—
—
—
2
58
—
—
—
är:
i
i
i
i
—
—
—
—
—
—
—
so
330
—
—
—
20
9
—
—
1. till 2. Göta fält-
i
i
i
i
4
33
20
32
5
400
457
30
330
360
817
12
220
198
430
artilleriregemente: 1 ma-
—
—
—
_
_
_
12
20
3
210
jor, 1 kapten af 1. klass
i
i
2
2
—
—
—
12
—
25
210
—
—
—
20
9
—
—
och 3 af 2. kl., 5 löjtn.
af 1. kl., 4 und.löjt:r,
2
3
3
9
32
8
2
190
212
55
540
595
807
12
240
207
—
459
4 styckj., 6 serg:tr af
—
—
—
—
—
—
8
12
2
190
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1. kl., 2 batt.trump., 6
i
2
1
2
—
—
—
—
—
—
—
21
184
—
—
—
20
9
—
—
afd. tramp., 10 1. och
2
4
4
5
15
32
—
—
—
—
—
76
724
800
800
12
260
216
—
488
14 2. konstapl., 2 batt.-  handtv. och 203 öfrigt
1
1
2
G
2
20
9
—
—
manskap samt 2 officers-  och 58 stamliästar.
3
5
7
21
32
—
—
—
—
—
76
724
800
800
12
280
225
—
517
2. genom befordran
—
2
2
2
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
8
9
12
—
och naturlig afgång: 4
under-löjtn., 2 stabs-
3
7
8
9
27
32
—
—
—
—
—
76
724
800
800
12
288
234
12
540
trump., 4 afd.-tramp.,
16 1. och 24 2. kon-
9
15
_
staplar, 13batterihandtv.
3
7
8
10
28
32
—
—
—
—
—
76
724
800
800
12
288
243
27
570
och 360 öfrigt manskap.
1
9
13
—
4
7
8
10
29
82
—
—
—
—
—
76
724
800
800
12
288
252
40
592
4
1
5
1
8
8
10
30
32
—
—
—
—
—
76
724
800
800
12
288
252
40
592
8
8
10
31
32
—
—
—
—
—
76
724
800
800
12
288
252
40
592
5
8
8
10
31
32
—
—
—
—
—
76
724
800
800
12
288
252
40
592
5
8
8
10
31
32
—
—
—
—
—
76
724
800
800
12
288
252
40
592
5
8
8
10
31
32
—
—
—
—
—
76
724
800
800
12
288
252
40
592
5
8
8
10
31
32
—
—
—
—
—
76
724
800
800
12
288
252
40
592
5
8
8
10
31
32
—
—
—
—
<—
76
724
800
800
12
288
252
40
592
5
8
8
10
31
32
—
—
—
-—
—
76
724
800
800
12
288
252
40
592
65
9
Bil. lätt. It.
Norrlands fältartilleri
Förslag till öfvergång från nuvarande till den nya organisationen för fast
0 f f i c e r a i
e.
Underoffic:re.
s
P
^ Öfverste.
Öfverstelöjtnant.
Majorer.
Kaptener.
Löjt-
nanter.
Underlöjtnanter.
Summa.
Styckjunkare.
Ser-
geanter.
Konstaplar.
Summa.
Kegementstrumpetare.
Enligt gamla
staten.
af 1. klass.
af 2. klass.
af 1. klass.
af 2. klass.
[
af 1. klass.
af 2. klass.
Stabstrumpetare.
Batteritrumpotare.
Afdelningstr ump etar e.
Summa.
Vid 1. årets ingång.........
_
—
i
2
2
4
—
2
u
4
6
—
—
10
—
—
2
—
2
Afgång.....................
—
—
—
—
—
—
—
1
—
—
—
—
—
—
—
—
1
—
—
Tillkomst..................
—
—
—
—
—
—
i
—
—
—
2
4
4
—
—
—
—
—
—
Vid 2. årets ingång.........
—
—
i
2
2
4
i
1
u
4
8
4
4
20
—
—
1
-
1
Afgång.....................
—
—
—
—
—
—
—
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Tillkomst..................
—
—
—
—
1
2
2
—
—
1
1
2
6
Vid 3. årets ingång.........
—
—
i
2
3
G
3
—
15
5
9
6
10
30
—
—
1
—
1
Afgång.....................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
—
—
Tillkomst..................
—
—
—
1
—
1
2
—
—
1
2
2
6
—
—
—
—
—
--
Vid 4. årets ingång.........
—
—
i
3
3
7
5
—
19
6
11
8
16
41
—
—
—
—
—
Afgång.....................
Tillkomst...................
—
—
—
—
1
1
2
—
—
1
1
3
7
Vid 5. årets ingång ........
—
—
i
3
4
8
7
—
23
7
12
11
23
53
—
—
—
—
—
Afgång.....................
—
—
—
—
—
Tillkomst..................
—
i
—
1
—
i
2
—
—
1
2
3
6
—
—
— _
—
—
—
Vid 6. årets ingång.........
—
i
i
4
4
9
9
—
28
8
14
14
29
65
Afgång....................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Tillkomst..................
i
—
—
—
1
—
—
—
—
1
1
1
2
—
i
—
—
—
—
Vid 7. årets ingång.........
i
i
i
4
5
9
9
—
30
9
15
15
31
70
i
—
—
—
—
Afgång.....................
Tillkomst..................
—
—
—
1
—
1
—
—
—
1
1
1
2
Vid 8. årets ingång.........
i
i
i
5
5
10
9
—
32
10
16
16
33
75
i
—
—
—
—
Afgång.....................
Tillkomst..................
1
1
2
2
Vid 9. årets ingång.........
i
i
i
5
5
10
10
—
33
10
17
18
35
80
i
—
—
—
—
Åtgång.....................
Tillkomst..................
1
1
1
3
Vid 10. årets ingång .......
i
i
i
5
6
10
10
—
34
10
18
19
38
85
i
—
—
—
—
Afgång.....................
Tillkomst..................
1
1
1
1
2
—
—
—•
—
—
—
Vid 11. årets ingång .......
i
i
i
5
6
11
10
—
35
11
19
20
40
90
i
—
—
—
—
Afgång.....................
Tillkomst.................
—
—
—
1
2
1
2
—
—
—
—
—
Vid 12. årets ingång .......
i
i
i
6
6
11
10
—
36
11
21
21
42
95
i
—
—
—
—
Afgång.....................
Tillkomst..................
1
1
1
1
2
Vid 13. årets ingång .......
i
i
i
6
6
11
11
—
37
12
22
22
44
100
i
—
—
—
—
Afgång.....................
—
Tillkomst..................
—
—
—
—
1
—
—
—
—
—
1
1
2
Vid 14. årets ingång .......
i
i
i
6
7
11
11
—
38
12
23
23
46
104
i
—
—
—
—
Afgång.....................
Tillkomst..................
—
—
—
i
—
—
—
—
1
—
1
2
—
—
—
—
—
—
Vid 15. årets ingång .......
i
i
i
7
7
11
11
—
39
13
23
24
48
108
i
—
—
—
—
Afgång.....................
—
—
—
Tillkomst..................
—
—
i
—
1
—
—
—
—
2
1
3
—
—
—
—
—
—
Vid öfvergångstidens slut...
i
i
2
7
7
12
11
—
41
13
25
25
51
114
i
—
—
—
—
öfver gångsförslaget.
G6
Bil. Lätt. H.
r e g e m e n t c.
Tab. N:o 32.
aflönade officerare, underofficerare, spel och manskap äfvensom för hästar.
e
1.
M
ans
k a
P-
Hästar.
Anmärkningar.
Enligt nya
staton.
Summa.
Enligt gamla
staton.
Enligt nya
staten.
Summa.
Officers-
Stam-
Legda.
Utackorderade.
Summa.
af 1. klass.
af 2. klass.
af 3. klass.
af 4. klass.
Summa.
1. konstaplar.
2. konstaplar.
Battorihandtverkare. i
Öfrigt manskap.
Summa.
Yicekonstaplar.
Stamartillerister.
Summa.
2
8
14
4
120
146
—
—
—
146
2
—
—
—
2
Styrkan yid 1. årets
—
—
—
—
—
—
4
6
2
35
ingång är tillkomst från
i
—
i
i
—
—
—
—
—
—
—
6
114
—
—
—
25
—
—
—
1. Svea fältartilleri-
i
—
i
i
3
4
4
8
2
85
99
6
114
120
219
2
25
—
—
27
regemente.
i
1
2
4
2
32
—
4
in
—
—
—
25
—
—
—
i
i
i
2
5
6
2
4
—
53
59
10
225
235
294
2
50
—
—
52
i
—
i
4
71
—
—
—
25
—
—
—
2
i
2
2
7
7
_
—
—
23
23
14
296
310
333
2
75
—
—
77
23
—
i
—
1
—
—
—
—
—
—
—
4
46
—
—
—
25
60
—
—
2
2
2
3
9
9
—
—
—
—
—
18
342
360
360
2
100
60
—
162
—
—
1
1
—
—
—
—
—
—
—
4
51
—
—
2
35
30
—
—
2
2
3
4
11
11
—
—
—
—
—
22
393
415
415
4
135
90
—
229
3
37
—
—
2
10
20
__
—
2
2
3
4
11
12
—
—
—
—
—
25
430
455
455
6
145
no
—
261
—
—
—
1
—
—
—
—
—
—
—
3
32
—
—
—
10
20
—
—
2
2
3
5
12
13
—
—
—
28
462
490
490
6
155
130
—
291
2
2
1
4
5
13
14
—
—
—
—
—
3
31
22
484
515
515
6
10
165
10
140
—
311
2
1
3
4
5
14
15
—
—
—
—
—
3
34
17
501
535
535
6
10
175
10
150
—
331
2
3
4
1
6
15
16
—
—
—
—
—
3
37
12
513
550
550
6
5
180
5
155
—
341
—
1
—
3
7
—
—
—
4
5
—
—
2
4
4
6
16
17
—
—
—
—
—
40
520
560
560
6
184
160
—
350
2
4
4
1
7
17
18
—
—
—
—
—
3
43
7
527
570
570
6
184
5
165
5
5
360
2
4
1
5
7
18
19
—
—
—
—
—
3
46
7
534
580
580
6
184
5
170
b
10
370
2
1
5
5
7
19
20
—
—
—
—
—
2
48
8
542
590
590
6
184
5
175
5
15
380
1
3
5
5
7
20
21
_
_
_
_
_
2
50
8
550
600
600
2
8
184
5
180
5
20
392
67
Bil. Litt. It.
Vaxholms fästnings- och
Förslag till öfvergång från nuvarande till den nya organisationen för fast
Officerare.
Underoffic:re.
S p
Kaptener
Töjt-
Ser-
Enligt gamla
nanter
geanter
staten.
d
a
m
W
O
a
rf-
O:
£♦>
CD
cd
oa
cd
&
»SS.
o''
B,
P
>-*>
p
h+>
P
p-
cd
H
<21
U1
P
B
cf-
O
P
P
fts
GG
a
B
H
GG
03
O
i-
o
*
E
P
to
£
p"
E
P
ro
£
a"
p
a
rf
CD
3
P
a
%
P
E
to
£
P
3
P
a
3
►d
CD
r~f~
F5
3
3
GB
ÖB
JO
ce
w
CO
09
H
P
Vid 1. årets ingång......................
_
x)i
_
3
2
5
_
3
14
4
6
_
_
10
3
3
Afgång.................................
—
—
—
—
—
—
1
—
—
—
—
—
—
1
—
Tillkomst..............................
—
—
—
—
—
1
1
—
—
—
—
2
4
—
—
—
Vid 2. årets ingång.......................
—
i
—
3
2
6
1
2
15
4
6
2
4
16
2
2
Afgång...................................
1
1
—
Tillkomst..... •.........................
—
—
—
—
—
1
1
—
—
—
—
2
4
—
—
—
Vid 3. årets ingång.......................
—
i
—
3
2
7
2
1
16
4
6
4
8
22
1
1
Afgång..................................
—
—
—
—
—
—
—
1
—
—
—
—
—
—
1
—
Tillkomst................................
—
—
—
—
1
—
2
—
—
1
—
2
4
—
—
—
Vid 4. årets ingång........................
—
i
—
3
3
7
4
—
18
5
6
6
12
29
_
—
Afgång...................................
Tillkomst...............................
—
—
—
_
1
_
1
_
—
_
2
2
3
_
_
_
Vid 5. årets ingång........................
—
i
—
3
4
7
5
—
20
5
8
8
15
36
_
_
Afgång.................................
Tillkomst................................
—
—
1
_
—
—
1
—
—
1
1
1
3
_
_
_
Vid 6. årets ingång........................
—
i
1
3
4
7
6
_
22
6
9
9
18
42
_
_
Afgång...................................
Tillkomst ...............................
—
—
_
1
_
_
1
_
_
_
2
2
2
_
__
_
Vid 7. årets ingång........................
—
i
1
4
4
7
7
_
24
6
11
11
20
48
_
_
Afgång...................................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Tillkomst................................
—
—
—
—
—
—
1
—
—
—
1
1
4
—
—
~
Vid 8. årets ingång........................
—
i
1
4
4
7
8
__
26
6
12
12
24
54
_
_
Afgång...................................
Tillkomst...............................
—
__
_
_
1
1
_
_
_
1
1
1
3
_
_
_
Vid 9. årets ingång........................
—
i''
1
4
5
8
8
_
28
7
13
13
27
60
_
_
Afgång...................................
Tillkomst...............................
_
_
_
_
_
1
1
_
_
_
2
2
2
_
_
_
Vid 10. årets ingång......................
—
i
1
4
5
9
9
—
30
7
15
15
29
66
_
_
Afgång .................................
—
Tillkomst................................
—
—
—
1
—
1
—
—
1
1
2
2
—
—
—
Vid 11. årets ingång......................
—
i
1
5
5
9
10
_
32
8
16
17
31
72
_
_
Afgång..................................
—
—
_
_
_
_
_
_
_
_
_
_
_
_
_
__
Tillkomst................................
—
—
1
—
—
1
1
—
—
1
2
1
2
—
—
—
Vid 12. årets ingång......................
—
i
2
5
5
10
11
_
34
9
18
18
33
78
_
_
Afgång...................................
Tillkomst............... ...............
_
—
_
_
1
1
_
_
_
1
1
2
2
_
_
_
Vid 13. årets ingång......................
—
i
2
5
6
11
11
_
36
10
19
20
35
84
_
_
Afgång...................................
Tillkomst...............................
—
_
_
_
_
_
1
_
_
1
1
1
3
_
_
_
Vid 14. årots ingång......................
—
i
2
5
6
11
12
_
37
11
20
21
38
90
_
_
Afgång................. ................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Tillkomst................................
—
—
—
—
—
1
—
—
1
1
4
—
—
—
Vid 15. årets ingång......................
—
i
2
5
6
12
12
—
38
11
21
22
42
96
_
_
Afgång...................................
Tillkomst................................
—
_
_
1
_
_
_
_
_
1
1
1
3
_
_
_
Vid öfvergångstidens slut................
—
i
2
6
6
12
12
—
39
12
22
23
45
102
—
—
öfv er (jånfj ^förslag et.
68
Bil. Lift. Ii.
positions-artilleriregemente.
aflönade officerare, underofficerare, spel och manskap äfvensom för hästar.
e
1.
Mansk
a p.
Hästar.
Enligt nya
staten.
Enligt gamla
staten.
Enligt nya
staten.
J
af 1. klass.
af 2. klass.
af 3. klass.
af 4. klass.
Summa.
Summa.
1
1. konstaplar.
2. konstaplar.
Öfrigt manskap.
Summa.
Yicekonstaplar.
Stamartilleristor.
Summa.
Summa.
Officers-
Stam-
Legda.
Summa.
Anmärkningar.
3
3
12
150
165
_
_
_
165
i
_
_
i
Styrkan vid 1. årets ingångar
—
i
i
2
5
45
5
75
—
—
—
—
—
—
tillkomst från 1. Svea fält-  artillorirogemente.
—
1
i
—
2
4
1
7
105
113
5
75
80
193
i
i
—
—
—
—
—
--
1
5
42
l) Chefen kan äfven vara öf-
5
75
—
—
—
—
—
—
versto.
—
i
2
—
3
4
—
2
63
65
10
150
160
225
i
_
_
i
—
—
—
—
—
—
—
2
40
—
_
_
_
—
_
_
_
_
i
—
5
45
—
—
—
—
—
—
i
i
2
-
4
4
—
—
23
23
23
15
195
210
233
i
—
—
i
—
i
—
—
—
—
—
—
—
—
5
25
—
—
—
10
20
—
i
2
2
—
5
5
—
—
—
—
20
220
240
240
i
10
20
31
i
—
—
—
—
—
—
—
—
5
30
—
—
i
—
—
—
2
2
2
—
6
6
—
—
—
—
25
250
275
275
2
10
20
32
—
—
5
30
—
—
—
—
—
—
2
2
2
—
6
6
—
—
—
—
30
280
310
310
2
10
20
32
5
20
—
—
—
—
—
—
2
2
2
—
6
6
—
—
—
—
35
300
335
335
2
10
20
32
5
10
—
—
—
—
—
—
2
2
2
—
G
6
—
i
—
—
40
310
350
350
2
10
20
32
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
5
10
—
—
—
—
—
2
2
2
—
6
6
—
—
—
—
45
320
365
365
2
10
20
32
4
16
—
—
—
—
—
—
2
2
2
—
G
G
—
—
—
—
49
336
385
385
2
10
20
32
4
11
—
—
1
—
—
—
2
2
2
—
6
6
—
—
—
—
53
347
400
400
3
10
20
33
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
4
11
—
—
—
10
20
—
2
2
2
—
6
6
—
—
—
—
57
358
415
415
3
20
40
63
—
—
—
—
_
—
_
_
_
4
11
—
—
—
—
—
—
2
2
2
—
6
6
—
—
—
—
61
369
430
430
3
20
40
63
—
—
—
—
—
—
—
—
•-
—
4
6
2
2
2
—
6
6
—
—
—
—
65
375
440
440
3
20
40
63
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
_
_
__
_*
3
7
—
—
—
—
—
—
2
2
2
—
6
6
—
—
—
—
68
382
450
450
3
20
40
63
69
Bil. Litt. It.
Karlsborgs fästnings- och
Förslag till öfvergång från nuvarande till den nya organisationen för fast
0 f f i c e r a r
Underoffic:re.
S p
Kaptener
Löjt-
nanter
S er-  go antor
Enligt gamla
staten.
O:
d
O:
CD
o
Vi
CD
g
O*
p
P
58
P
0
CD
H
e2?
GG
P
3
CG
o
cE
0
p
►-+>
P
W
O
3
GG
0
3
GG
ro
c-t-
p
e2l
0
P
CD
E
bo
E
E
to
E
a"
P
0
ert-
3
p
0
K1
P
3
E
to
E
•Ö
p1
►i
3
P
3
CD
0
3
g
J7+-
P
ro
00
ro
ro
ro
DO
in
in
J-l
ro
ro
ro
P
•"i
O
p
Vid 1. årets ingång........................
—
—
1
3
2
5
—
3
14
4
6
—
—
10
3
3
Afgång.................................
—
—
—
—
—
—
—
1
—
—
—
—
—
—
1
—
Tillkomst................................
—
—
—
—
1
1
—
—
—
—
2
4
—
—
—
Vid 2. årets ingång........................
—
—
1
3
2
6
1
2
15
4
6
2
4
16
2
2
Afgång.................................
—
—
—
—
—
—
—
1
—
—
—
—
—
—
1
—
Tillkomst..............................
—
—
—
—
—
1
1
—
—
—
—
2
4
—
—
—
Vid 3. årets ingång........................
—
—
1
3
2
7
2
1
16
4
G
4
8
22
1
1
Afgång..................................
—
—
—
—
—
—
1
—
—
—
—
—
—
1
—
Tillkomst................................
—
—
—
—
1
—
2
—
—
1
—
2
4
—
—
—
Vid 4. årets ingång................i.......
—
—
1
3
3
7
4
—
18
5
6
6
12
29
—
—
Afgång..................................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Tillkomst................................
—
—
—
—
1
—
1
—
—
—
2
2
3
—
—
—
Vid 5. årets ingång........................
—
—
1
3
4
7
5
—
20
5
8
8
15
36
—
—
Afgång..................................
Tillkomst ..............................
■)1
—
—
—
—
—
1
—
—
1
1
1
3
—
—
—
Vid 6. årets ingång........................
1
—
1
3
4
7
6
—
22
6
9
9
18
42
—
—
Afgång...................................
—
Tillkomst...............................
—
—
—
1
—
—
1
—
—
2
2
2
—
—
—
Vid 7. årets ingång........................
1
—
1
4
4
7
7
—
24
6
11
11
20
48
—
—
Afgång...................................
Tillkomst................................
—
—
1
—
—
—
1
—
—
—
1
1
4
—
—
—
Vid 8. årets ingång........................
1
—
2
4
4
7
8
—
26
6
12
12
24
54
—
--
Afgång.................................
Tillkomst................................
—
—
—
—
1
1
—
—
—
1
1
1
3
—
—
—
Vid 9. årets ingång........................
Afgång...................................
Tillkomst.............................
1
—
2
4
5
8
8
—
28
7
13
13
27
60
—
—
—
—
—
—
—
1
1
—
—
—
2
2
2
—
—
—
Vid 10. årets ingång......................
1
—
2
4
5
9
9
—
30
7
15
15
29
66
—
—
Afgång.................................
Tillkomst..... ..........................
—
—
—
1
—
—
1
—
—
1
1
2
2
—
—
—
Vid 11. årets ingång......................
1
—
2
5
5
9
10
—
32
8
16
17
31
72
—
—
Afgång...................................
Tillkomst...............................
—
—
—
—
_
1
1
_
_
1
2
1
2
—
_
_
Vid 12. årets ingång......................
1
_
2
5
5
10
11
_
34
9
18
18
33
78
—
_
Afgång..................................
Tillkomst................................
—
—
—
_
1
1
—
—
—
1
1
2
2
—
_
_
Vid 13. årets ingång......................
1
—
2
5
G
11
11
_
36
10
19
20
35
84
—
—
Afgång...................................
Tillkomst................................
—
—
—
1
—
_
1
—
—
1
1
1
3
—
—
—
Vid 14. årets ingång......................
1
—
2
G
6
11
12
—
38
11
20
21
38
90
—
—
Afgång...................................
Tillkomst...............................
_
_
_
_
_
1
_
_
_
_
1
1
4
—
_
_
Vid 15. årets ingång.....................
1
—
2
6
6
12
12
—
39
11
21
22
42
96
—
—
Afgång.....................r...........
Tillkomst................................
_
_
1
_
_
_
_
_
_
1
1
1
4
_
_
_
Vid öfvergångstidens slut ...............
1
—
3
6
6
12
12
—
40
12
22
23
46
103
—
—
Öfvergdngs/örslaget,
70
Bil. lätt. R.
positions-artilleriregemente.
aK A:0 34''
aflönade officerare, underofficerare, spel och manskap äfvensom för hästar.
e
1.
M a n s k
a p.
Hästar.
Enligt nya
staten.
Enligt gamla
staten.
Enligt nya
staten.
af 1. klass.
af 2. klass.
af 3. klass.
af 4. klass.
Summa.
Summa.
1. konstaplar.
|
2. konstaplar.
Öfrigt manskap.
Summ a.
Vicekonstaplar.
Stamartillerister.
Summa.
Summa.
Officers-
Stam-
Legda.
Summa.
Anmärkningar.
—
—
—
—
—
3
3
12
150
1G5
_
__
—
165
1
_
_
i
Styrkan vid 1. ärets in-
—
i
1
—
—
—
2
5
45
—
5
75
—
—
—
10
—
=
gång är tillkomst från 1.
Göta fältartilleriregemente.
—
i
1
—
2
4
1
7
105
113
5
75
80
193
1
10
—
n
—
—
—
—
—
—
1
5
42
—
—
—
—
—
—
l) Chefen kali äfven vara
—
—
1
—
—
—
—
—
—
5
75
—
—
—
10
20
—
öfverstelöjtnant.
—
i
2
—
3
4
—
2
63
65
10
150
160
225
1
20
20
41
—
—
—
—
—
—
—
2
40
—
—
—
—
—
—
—
—
—
i
5
45
—
—
—
—
20
—
i
i
2
—
4
4
—
—
23
23
15
195
210
233
1
20
40
61
—
—
—
—
—
—
—
23
—
_
—
—
—
—
_
—
—
—
i
—
—
—
—
—
—
—
—
5
25
—
—
—
—
—
—
i
2
2
—
5
5
—
—
—
—
20
220
240
240
1
20
40
61
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
—
—
i
—
—
—
—
—
—
-•
—
—
5
30
—
—
1
—
—
—
2
2
2
—
6
6
—
—
—
—
25
250
275
275
2
20
40
62
--
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
5
30
—
—
—
—
—
—
2
2
2
—
C
6
—
—
—
—
30
280
310
310
2
20
40
62
5
20
—
—
1
10
20
—
2
2
2
—
6
6
—
—
—
—
35
300
335
335
3
30
60
93
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
5
10
—
—
—
10
20
—
2
2
2
—
6
6
—
—
—
—
40
310
350
350
3
40
80
123
—
5
10
—
—
—
—
—
—
2
2
2
—
6
6
—
—
—
—
45
320
365
365
3
40
80
123
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
4
16
—
—
—
—
—
—
2
2
2
—
6
6
—
—
—
—
49
336
385
385
3
40
80
123
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
4
11
—
—
—
—
—
—
2
2
2
—
6
6
—
—
—
—
53
347
400
400
3
40
80
123
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
~
—
4
11
—
—
—
—
—
—
2
2
2
—
6
6
—
—
—
—
57
358
415
415
3
40
80
123
4
11
—
—
—
—
—
—
2
2
2
—
6
6
—
—
—
—
61
369
430
430
3
40
80
123
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
--
—
—
—
—
—
—
—
—
4
6
—
—
—
—-
—
—
2
2
2
—
6
6
—
—
—
—
65
375
440
440
3
40
80
123
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
•
3
7
—
—
1
—
—
—
2
2
2
—
6
6
—
—
—
—
68
382
450
450
4
40
80
124
71
Bilaga Litt. R.
1. Ingeniör
Förslag till öfvergång från nuvarande till den nya organisationen för fas
Off
i c e r a r e.
Underoffic:re.
s
gt gamla
baten.
O
M»
<
CD
l-l
CD
CD
Oj
Ht»
<
CD
H
OO
er
CD
i?.
P
P
P
g
o*
H
CD
H
Kap-
tener.
w
CD
Oq
CD
B
CD
P
er
CD
►o
P
H
er
CD
B
p:
CD
er
S
CD
Löjt-
nanter.
d
p
p-
CD
Jk
P
p
P
CD
m
p
B
B
p
P
B.
p
TT
P
P
CD
Ser-
geanter.
w
O
i-l
el
CD
l-l
w
p
B
B
p
w
CD
oq
CD
B
CD
P
DEJ
l-l
P
B
CD
P*
oq
p
•-i
CD
Enli
s
p
£
p"
CD
03
P
et»
to
£
P
DO
p
»-t»
PT
P
DO
DO
P
t-t>
to
PT
P
CD
P
l-h
PT
P
CD
DO
P
H»
to
K
p
DO
CD
bd
p:
er
B
p
CD.
pr
p
P
CD
t-i
TJI
V
CD
er i—*
P
P
p 5
oq g
P P
rl CD
CD N
O
O
tr
Ul
p
B
B
p
Vid 1. årets ingång........................
_
l
2
6
3
_
6
6
5
29
8
16
_
_
24
_
_
6
6
Afgång...............................
—
—
—
—
—
—
—
—
3
—
—
—
—
—
—
—
3
—
Tillkomst.............................
—
—
—
1
—
—
1
3
—
—
1
1
8
7
—
1
—
—
—
Vid 2. årets ingång........................
—
l
2
7
3
—
7
9
2
31
9
17
8
7
42
1
—
3
3
Afgång...............................
1
3
—
Tillkomst............................
~
—
—
—
—
—
2
—
—
—
—
2
b
10
Vid 3. årets ingång........................
—
l
2
7
3
—
9
9
1
32
9
19
13
17
58
1
—
—
—
Afgång...............................
-
1
Tillkomst............................
—
—
—
—
1
—
1
—
—
—
1
1
4
10
—
-
—
—
Vid 4. årets ingång........................
—
1
2
7
4
—
10
9
—
33
10
20
17
27
74
1
—
—
Afgång...............................
—
-
Tillkomst............................
1
3
9
—
—
—
—
—
Vid 5. årets ingång........................
—
l
2
7
4
—
11
9
—
34
10
20
20
36
86
1
—
Afgång...............................
Tillkomst............................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
—
—
—
—
—
Vid G. årets ingång.......................
—
l
2
7
4
—
It
9
-
34
10
20
20
37
87
1
-
—
-
Ålgång..........................—
Tillkomst............................
—
—
—
1
—
—
1
—
—
-
1
2
2
4
—
—
—
—
Vid 7. årets ingång........................
—
l
2
8
4
—
12
9
—
36
11
22
22
41
96
1
—
—
Afgång...............................
—
Tillkomst...........................
—
—
—
—
—
1
—
—
—
—
2
2
4
—
—
—
—
Vid 8. årets ingång........................
—
l
2
8
4
—
13
9
—
37
11
24
24
45
104
1
—
—
Afgång...............................
Tillkomst............................
—
—
—
—
1
—
—
—
—
—
1
—
1
1
—
—
—
—
Vid 9. årets ingång........................
_
l
2
8
5
—
13
9
—
38
12
24
25
46
107
1
—
—
Afgång...............................
—
Tillkomst............................
1
—
—
—
—
—
—
—
—
1
1
—
—
—
—
—
—
—
Vid 10. årets ingång........................
1
l
2
8
5
—
13
9
—
39
13
25
25
46
109
1
_
—
—
Afgång..............................
Tillkomst............................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
—
■ —
—
—
Vid 11. årets ingång........................
1
l
2
8
5
—
13
9
—
39
13
25
25
47
no
1
_
—
Afgång...............................
Tillkomst...........................
—
—
—
—
1
—
1
—
—
1
2
2
4
—
—
—
Vid 12. årets ingång........................
1
l
2
8
G
—
14
9
—
41
14
27
27
51
119
1
—
—
—
Afgång...............................
Tillkomst............................
—
—
—
—
—
—
—
—
1
2
2
4
Vid 13. årets ingång........................
1
l
2
8
G
—
14
9
—
41
15
29
29
55
128
1
—
—
—
Afgång...............................
—
Tillkomst............................
—
1
—
—
—
—
—
—
~
—
—
1
4
—
—
—
~
—
Vid 14. årets ingång........................
1
l
3
8
G
—
14
9
—
42
15
29
30
59
133
1
—
—
—
Afgång...............................
Tillkomst............................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
—
1
—
—
—
Vid 15. årets ingång........................
1
l
3
8
6
—
14
9
42
15
30
30
G0
135
1
—
—
—
Afgång...............................
-
Tillkomst..........................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
1
—
2
—
—
—
—
—
Vid öfvergångstidens slut................
1
l
3
8
6
-
14
9
—
42
16
31
30
62
139
1
—
—
Ofvergångsför slaget.
72
Bilaga Litt. R.
regementet.
Tak N;0 35_
aflönade officerare, underofficerare, spel och manskap äfvensom för hästar.
el.
Manskap.
Hästar.
Anmärkningar.
Enligt nya
staten.
Summa.
Enligt gamla
staten.
Enligt nya
staten.
Summa.
Officers-
Stam-
Legda.
Summa.
af 1. klass.
af 2. klass.
af 3. klass.
Summa.
Korpraler.
Vicekorpraler.
Volontärer.
(ifrigt manskap.
Summa.
Vicekorpraler.
Stamsoldater.
Summa.
_
_
_
_
6
18
18
6
312
354
354
3
3
—
—
—
—
—
3
6
3
78
i
i
i
—
—
—
—
—
—
—
—
100
-
—
—
20
50
—
i
i
i
3
7
15
12
3
234
264
—
100
100
364
3
20
50
73
—
—
—
—
—
6
3
3
78
—
—
—
_
—
_
i
i
i
23
77
—
—
—
10
25
—
2
2
2
6
7
9
9
—
156
174
23
177
200
374
3
30
75
108
—
—
—
—
—
3
6
—
78
—
—
—
—
—
—
—
1
—
—
—
—
—
—
17
83
—
—
—
—
25
—
2
2
3
7
8
6
3
—
78
87
40
260
300
387
3
30
100
133
6
3
—
78
—
—
—
—
—
_
—
1
—
—
—
—
—
—
—
—
12
88
-
—
—
—
5
—
2
3
3
8
9
—
—
—
—
—
52
348
400
400
3
30
105
138
1
—
2
23
—
—
—
5
5
—
3
3
3
9
10
—
—
—
—
—
54
371
425
425
3
35
no
148
5
5
—
3
3
4
10
11
—
—
-
—
—
54
396
450
450
3
40
115
158
—
—
1
—
—
—
—
—
—
—
5
20
—
—
—
5
5
—
3
3
5
11
12
—
—
—
—
—
59
416
475
475
3
45
120
168
—
—
1
—
—
—
—
—
—
—
5
20
—
—
—
5
5
—
3
3
6
12
13
—
—
—
—
—
64
436
50(
500
3
50
125
178
3
22
—
—
1
5
5
—
3
3
6
12
13
67
458
525
525
4
55
130
189
2
23
—
—
—
5
5
—
3
3
6
12
13
—
—
—
—
—
69
481
550
550
4
60
135
199
5
5
—
3
3
6
12
13
69
506
575
575
4
65
140
209
5
20
—
—
—
—
5
—
3
3
6
12
13
—
—
—
—
—
74
526
600
600
4
65
145
214
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
8
38
—
—
1
—
5
—
3
3
6
12
13
—
—
—
—
—
82
564
646
646
5
65
150
220
.
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
6
46
—
—
—
—
—
—
3
3
6
12
13
88
600
688
688
5
65
150
220
3
3
6
12
13
5
93
57
657
750
750
5
65
150
220
73
10
Bilaga Likt. R.
2. Ingeniör
-
Förslag till öfvergång från nuvarande till den nya organisationen för fast
Officerare.
Underoffic
re.
S
O
Kap-
tener
w
CD
crq
CD
B
CD
P
et-
<
P
i-i
b
B
Löjt-
nanter
d
p
Pi
CD
H
o:
ct-
P
P
P
et-
CD
Ser-
geanter
W
CD
crq
Enligt garn!?
staten.
O»
i-h
''i
er»
n
CD
Ct-
CD
7*
<D
i-i
et-
CD
o:
Cl-
p
p
p
o"
g
*o’
i-i
CD
l-J
p?
p
P
l-h
to
p"
P
t-h
E
p"
P
Hh
JO
E
p
ro
B
B
p
P
tP>
*p’
P
K
p
»-i
CD
p
H»
I-4
E
p
P
l-h
JO
E
p
W
O
1-1
hc:
H
P
CD
H
ro
P
B
B
p
B
CD
P
CD
1-1
P
B
CD
P
Hrj
p:
B
p
DD
p
ro
♦Ö
CD
et- 1—''
P
B p
2L p
p §
crq g
p p
ro
p
B
B
cd
ce
CD
r-t-
P
H
CD
pa
CD
CD
P
CD
ct-
CD
CD l-l
o
o
p4
Vid
1.
årets ingång........................
1
2
7
3
7
7
6
33
10
20
30
8
8
Afgång". “........................
4
3
—
_
_
_
1
—
—
3
2
—
—
1
2
10
11
—
1
—
—
—
Vid
2.
1
_
2
8
3
_
10
9
2
35
11
22
10
11
54
1
—
5
5
Afgång
"
..................
_
__
_
—
—
—
—
—
1
—
—
—
—
—
—
—
—
2
—
Tillkomst ........................
2
2
12
14
—
—
—
—
—
Vid
3.
1
2
8
3
12
9
1
36
11
24
22
25
82
1
_
3
3
Afgång
"
..................
3
—
_
_
—
_
—
—
1
—
—
—
—
—
2
12
—
—
—
—
—
Vid
4.
1
2
8
3
13
9
__
36
11
24
24
37
96
1
_
_
_
Afgång ° "........................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Tillkomst
..................
_
_
_
_
1
—
—
—
—
—
—
1
1
9
Vid
5.
1
2
8
4
_
13
9
_
37
11
25
25
46
107
1
_
_
—
Afgång
" ......................
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
__
—
—
—
_
1
Vid
G.
årets ingång........................
1
1
9,
8
4
_
13
9
_
38
12
25
25
47
109
1
—
—
—
Afgång . “ ....................-
Tillkomst ........................
Vid
7.
årets ingång........................
1
1
2
8
4
_
14
9
_
39
12
25
25
47
109
1
—
—
—
Afgång .............................
_
Tillkomst ..........................
_
_
_
—
1
—
—
—
—
—
1
2
2
4
—
—
—
—
—
Vid
8.
årets ingång........................
1
1
2
8
5
_
14
9
_
40
13
27
27
51
118
1
—
—
—
Afgång ...............................
Tillkomst............................
2
2
4
—
—
—
—
—
Vid
9.
1
1
2
8
5
14
9
_
40
13
29
29
55
126
1
_
—
—
Afgång
...................
Tillkomst............................
_
_
__
—
1
—
—
—
—
—
1
—
1
1
—
—
—
—
—
Vid
10.
årets ingång........................
1
1
2
8
6
_
14
9
_
41
14
29
30
56
129
1
—
—
—
Afgång ..............................
Tillkomst ...........................
Vid
11.
1
1
2
8
6
_
14
9
_
41
14
30
30
56
130
1
—
—
—
Afgång ° ..r.........................
Tillkomst ...........................
_
1
_
—
—
—
—
—
—
—
1
—
1
1
Vid
12.
årets ingång........................
1
2
2
8
G
_
14
9
_
42
15
30
31
57
133
1
—
—
—
Afgång...............................
Tillkomst............................
Vid
13.
1
2
2
8
G
_
14
9
_
42
15
30
31
G0
136
1
_
—
—
Afgång...............................
Tillkomst............................
_
_
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
—
—
—
—
—
Vid
14.
årets ingång........................
1
2
2
8
G
__
14
9
_
42
15
30
31
61
137
1
—
—
—
Afgång...............................
Tillkomst ...........................
—
Vid
15.
årets ingång........................
1
2
2
8
6
_
14
9
_
42
16
30
31
G2
139
1
—
—
—
Afgång ...........................
_
Tillkomst
__________________
Vid Sfvergångstidens slut..................
1
2
2
8
G
—
14
9
—
42
IG
30
31
62
139
1
—
—
—
Öfver gångs för slag et.
74
Bilaga Litt. R.
regementet.
Tab. n-.o 36.
aflönade officerare, underofficerare, spel och manskap äfvensom för hästar.
e
1.
M a
n s
k
a p.
Hästar.
Anmärkningar.
Enligt nya
staten
Summa.
Enligt gamla
staten.
Enligt nya
staten.
Summa.
Officers-
Stam-
Legda.
Summa.
af 1. klass.
af 2. klass.
af 3. klass.
af 4. klass.
Summa.
Korpraler.
Vice korpraler.
Yolontärer.
Öfrigt manskap.
Summa.
Vice korpraler.
Stamsoldater.
Summa.
8
32
28
8
404
472
472
3
30
300
333
|
7
8
4
101
50
—
3
i
3
—
—
—
—
—
—
—
—
—
125
—
—
—
—
—
3
i
3
__
7
13
25
20
4
303
352
_
125
125
477
3
30
250
283
2
10
7
4
101
—
99
96
—
—
—
10
25
—
3
3
3
—
9
13
15
13
—
202
230
29
221
250
480
3
40
225
268
—
—
3
—
—
—
—
—
21
104
3
3
6
—
12
13
5
5
—
101
in
50
325
375
486
3
40
200
243
—
17
108
—
—
—
—
—
3
3
6
—
12
13
—
—
—
—
—
67
433
500
500
3
40
195
238
5
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
24
—
—
—
5
—
—
3
3
6
—
12
13
—
—
—
—
—
68
457
525
525
3
45
190
238
1
24
—
—
—
5
—
3
3
G
—
12
13
—
—
—
—
—
69
481
550
550
3
50
185
238
25
1
5
5
—
3
3
G
_
12
13
_
_
_
_
_
69
506
575
575
4
55
180
239
5
—
5
20
—
—
—
5
—
—
3
3
G
_
12
13
_
_
_
_
74
526
600
600
4
60
175
5
239
j
3
3
G
12
13
5
79
20
546
625
625
4
5
65
170
239
j
5
—
I
3
22
—
—
1
—
—
—
i
3
3
6
_
12
13
—
—
_
_
—
82
568
650
650
5
65
165
235
]
9
5
—
3
3
G
_
12
13
_
_
_
_
_
83
577
660
G60
5
65
160
230
—
5
—
i
1
14
—
—
—
—
—
—
3
3
G
—
12
13
—
—
—
—
—
84
591
675
675
5
65
155
225
—
—
5
—
3
18
3
3
G
—
12
13
—
—
—
—
—
87
609
696
696
5
65
150
220
3
24
—
—
—
—
—
—
3
3
G
—
12
13
—
—
—
—
—
90
633
723
723
5
65
150
220
3
3
G
_
12
13
_
_
_
_
_
3
93
24
657
750
750
5
65
150
220
Ib
Bilaga Litt. R.
1. Träng
Förslag
till genomförande af den nya organisationen för fast aflönade
Officerare.
Underofficerare.
Öfverstelöjtnant. ’)
Major.
Kaptener
Löjtnanter
Regementsadjutant
af 2. klass.
Summa.
p
P
V?
P
CD
Sergeanter
Korpraler.
Summa.
af 1. klass.
_
af 2. klass.
af 1. klass.
af 2. klass.
af 1. klass.
af 2. klass.
Vid 1. årets ingång .....................
—
_
_
_
_
_
_
_
Afgång..............................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Tillkomst...........................
—
1
2
i
i
2
i
—
3
6
5
9
—
Vid 2. årets ingång.......................
—
1
2
i
i
2
i
8
3
G
5
9
23
Afgång...............................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Tillkomst...........................
—
—
—
i
2
1
—
—
—
3
5
7
—
Vid 3 årets ingång.......................
—
1
2
2
3
3
i
12
3
9
10
16
38
Afgång..............................
—
—
—
—
—
_
—
—
_
_
_
Tillkomst...........................
—
—
—
—
1
—
—
—
1
1
1
3
—
Vid 4. årets ingång......................
—
1
2
2
4
3
i
13
4
10
11
19
44
Afgång..............................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
Tillkomst...........................
—
—
—
—
1
1
—
—
_
1
1
1
—
Vid 5. årets ingång.......................
—
1
2
2
5
4
i
15
4
11
12
20
47
Afgång..............................
—
1
—
—
—
—
—
—
—
—
_
_
Tillkomst...........................
1
—
—
1
—
1
—
—
1
1
1
1
—
Vid 6. årets ingång ......................
1
—
2
3
5
5
i
17
5
12
13
21
51
Afgång..............................
—
—
—
—
—
—
—
'' -
—
—
—
—
—
Tillkomst...........................
—
—
—
—
~
—
—
—
—
1
1
1
—
Vid 7. årets ingång.......................
1
—
2
3
5
5
i
17
5
13
14
22
54
Afgång..............................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Tillkomst...........................
~
—
—
—
—
—
—
—
1
1
1
—
Vid 8. årets ingång .....................
1
—
2
3
5
5
i
17
5
14
15
23
57
Afgång..............................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Tillkomst...........................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
—
1
—
Vid 9. årets ingång.......................
1
—
2
3
5
5
i
17
5
15
15
24
59
Afgång..............................
—
—
—
—
—
--
—
—
—
—
—
—
Tillkomst...........................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
—
Vid 10. årets ingång......................
1
—
2
3
5
5
i
17
5
15
15
25
60
Afgång.............................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Tillkomst..........................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
—
Vid 11. årets ingång.......................
1
—
2
3
5
5
i
17
5
15
15
20
61
Afgång.............................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Tillkomst...........................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
—
Vid 12. årets ingång.......................
1
—
2
3
5
5
i
17
5
15
15
27
62
.Ålgång..............................
Tillkomst...........................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
_
Vid 13. årets ingång.......................
1
—
2
3
5
5
i
17
5
15
15
28
63
Ålgång..............................
Tillkomst...........................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
—
Vid 14. årets ingång.......................
1
—
2
3
5
5
i
17
5
15
15
29
64
-Ålgång..............................
Tillkomst...........................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
—
Vid 15. årets ingång.......................
1
—
2
3
5
5
i
17
5
15
15
30
65
Afgång..............................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Tillkomst...........................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
—
—
—
Vid öfvergångstidens slut................
1
—
2
3
5
5
i
17
5
15
15
30
65
Öfver gångsförslaget.
76
Bilaga Litt. R,
bataljonen.
Tab. n;0 37.
officerare, underofficerare, spel och manskap äfvensom för hästar.
S p
el.
M a 11 s k
a p.
Hästar.
Anmärkningar.
af 1. Idass.
af 2. klass.
af 3. klass.
Summa.
Vicekorpraler.
Stamsoldater.
Summa.
Officers-
Stam-
Legda.
Summa.
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—-
—
*) Chefen kan äfven vara major.
1
1
1
—
—
36
—
1
20
—
—
1
1
1
3
—
36
36
1
20
—
21
—
1
—
—
—
34
—
—
10
—
—
1
2
1
4
—
70
70
1
30
—
31
—
—
—
—
10
15
—
—
5
10
—
1
2
1
4
10
85
95
1
35
10
46
—
—
—
—
8
12
—
—
5
5
—
1
2
1
4
18
97
115
1
40
15
56
—
—
—
—
4
11
—
—
—
5
—
1
2
1
4
22
108
130
1
40
20
61
—
—
1
—
3
12
—
—
—
10
—
1
2
2
5
25
120
145
1
40
30
71
•
1
2
2
5
3
28
7
127
155
1
40
30
71
1
2
2
5
3
31
7
134
165
1
40
30
71
—
—
—
—
3
2
—
—
—
_
—
1
2
2
5
34
136
170
1
40
30
71
1
2
2
2
6
1
35
1
137
172
1
40
30
71
2
2
2
6
35
137
172
1
40
30
71
2
2
2
6
35
137
172
1
40
30
71
2
2
2
6
35
137
172
1
40
30
71
2
2
2
6
35
137
172
1
40
30
71
2
2
2
6
35
137
172
1
40
30
71
77
Bilaga Litt. R.
2. och 5. Träng
-
Förslag till genomförande af den nya organisationen för fast aflönade
Vid 1. årets ingång.......................
Afgång.............................
Tillkomst-.........................
Vid 2. årets ingång......................
Afgång..............................
Tillkomst...........................
Vid 3. årets ingång......................
Officerare.
Underofficerare.
Öfverstelöjtnant.*)
g
p_
o’
N
Kaptener
Löjtnanter
Regementsadjutant
af 2. klass.
Summa.
Fanjunkare.
Sergeanter
Korpraler.
Summa.
af 1. klass.
af 2. klass.
af 1. klass.
af 2. klass.
af 1. klass.
af 2. klass.
»—
—
1
1
1
i
i
1
2
i
1
2
3
2
2
1
3
—
5
9
3
3
3
6
6
3
9
5
5
4
9
9
9
7
16
23
37
Tillkomst...........................
—
—
—
—
1
1
—
—
1
1
1
3
—
Vid 4. årets ingång.......................
_
_
1
2
4
4
—
11
4
10
10
19
43
Afgång..............................
Tillkomst...........................
—
—
1
—
1
—
—
—
—
1
1
1
—
Vid 5. årets ingång......................
—
—
2
2
5
4
—
13
4
11
11
20
46
Afgång .............................
Tillkomst...........................
i
—
—
1
—
1
i
—
1
1
1
1
—
Vid 6. årets ingång......................
i
_
2
3
5
5
i
17
5
12
12
21
50
_
Tillkomst............................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
1
1
—
Vid 7. årets ingång......................
i
_
2
3
5
5
i
17
5
13
13
22
53
Afgång.............................
1
1
1
_
Vid 8. årets ingång.......................
i
2
3
5
5
i
17
5
14
14
23
56
Afgång.............................
Tillkomst..........................
—
—
—
—
~
—
—
—
—
1
1
1
—
Vid 9. årets ingång......................
i
_
2
3
5
5
i
17
5
15
15
24
59
Afgång..............................
—
1
_
Vid 10. årets ingång......................
i
2
3
5
5
i
17
5
15
15
25
60
Afgång..............................
—
—
—
—
—
—
—
—
-
—
—
—
—
Tillkomst...........................
—
—
—
—
_
—
—
—
—
—
—
1
—
Vid 11. årets ingång ......................
i
_
2
3
5
5
i
17
5
15
15
26
61
Tillkomst...........................
—
—
—
1
—
Vid 12. årets ingång......................
i
_
2
3
5
5
i
17
5
15
15
27
62
Afgång.............................
Tillkomst...........................
—
1
—
Vid 13. årets ingång.......................
i
_
2
3
5
5
i
17
5
15
15
28
63
Afgång..............................
—
—
Tillkomst...........................
1
—
Vid 14. årets ingång.......................
i
__
2
3
5
5
i
17
5
15
15
29
64
Afgång..............................
Tillkomst...........................
1
—
Vid 15. årets ingång......................
i
_
2
3
5
5
i
17
5
15
15
30
65
Afgång.............................
Tillkomst...........................
—
—
—
Vid öfvergångstidens slut................
i
—
2
3
5
5
i
17
5
15
15
30
65
Öfveryangsför slaget.
78
Bilaga Litt. It
bataljonerna.
Tab. n-.o 38.
officerare, underofficerare, spel och manskap äfvensom för hästar.
Spel.
Manskap.
Hästar.
P
P
l-b
GG
<
O*
GG
ct
GG
GG
t-1
to
03
P
B
P
O
GG
P
. klass.
. klass.
. klass.
s
B
P
O
•-<
P
O
£
p
CD
B
B
P
p>
o
CD
H
00
P
B
CTQ
P
B
B
P
i
1
i
—
—
36
—
-
20
—
—
i
1
i
3
—
36
36
—
20
—
20
i
1
—
—
—
34
—
—
10
—
—
i
2
i
4
—
70
70
—
30
—
30
—
—
—
—
10
15
—
—
5
10
—
i
2
i
4
10
85
95
—
35
10
45
—
—
—
—
8
12
—
—
5
5
—
i
2
i
4
18
<17
115
—
40
15
55
—
—
—
—
4
11
—
1
—
5
—
i
2
i
4
22
108
130
1
40
20
61
—
—
i
—
3
12
—
—
_
10
—
i
2
2
5
25
120
145
1
40
30
71
i
2
2
5
3
28
7
127
155
1
40
30
1 S 1
i
2
2
5
3
31
7
134
165
1
40
30
71
—
—
—
3
2
—
—
—
—
—
i
2
2
5
34
13G
170
1
40
30
71
1
2
2
2
G
1
35
1
137
172
1
40
30
71
2
2
2
G
35
137
I S 1
T*H
1
—
40
30
71
2
2
2
G
35
137
172
1
40
30
71
2
2
2
G
35
137
172
1
40
30
71
2
2
2
G
35
137
172
1
40
30
71
2
2
2
G
35
137
172
1
40
30
71
Anmärkningar.
*) Chefen kan äfven vara major.
Bilaga Litt. It.
3. och 4. T
Förslag till genomförande af den nya organisationen för fast aflö
Officerare.
Underofficerare.
Vid 1. årets ingång......................
Öfverstelöjtnant.'')
Major.
Kaptener
Löjtnanter
W
Sergeanter
Korpraler.
Summa.
af 1. klass.
af 2. klass.
1 1
af 1. klass.
af 2. klass.
1 1
3gementsadjutant
. <
af 2. klass.
‘ ''
Summa.
Fanjunkare.
1 1
af 1. klass.
1 1
af 2. klass.
1 1
Tillkomst..........................
—
i
i
i
i
2
i
—
3
6
5
9
—
Vid 2. årets ingång......................
—
i
i
i
i
2
i
7
3
G
5
9
23
Tillkomst...........................
—
—
—
i
2
1
—
—
—
3
4
7
—
Vid 3. årets ingång......................
—
i
i
2
3
3
i
11
3
9
9
IG
37
Afgång .............................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Tillkomst..........................
—
—
—
—
1
1
—
—
1
1
1
3
—
Vid 4. årets ingång.......................
—
i
i
2
4
4
i
13
4
10
10
19
43
Afgång..............................
Tillkomst...........................
—
—
i
—
i
—
—
—
—
1
1
1
—
Vid 5. årets ingång......................
—
i
2
2
5
4
i
15
4
11
11
20
46
Afgång..............................
—
i
Tillkomst...........................
1
—
—
1
—
1
—
—
1
1
1
1
—
Vid 6. årets ingång......................
1
—
2
3
5
5
i
17
5
12
12
21
50
Afgång..............................
Tillkomst...........................
—
—
—
—
. _
—
—
—
—
1
1
1
—
Vid 7. årets ingång......................
1
—
2
3
5
5
i
17
5
13
13
22
53
Ålgång..............................
Tillkomst...........................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
1
1
—
Vid 8. årets ingång.......................
1
—
2
3
r»
5
i
17
5
14
14
23
56
Afgång..............................
Tillkomst...........................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
1
1
—
Vid 9. årets ingång.......................
1
—
2
3
5
5
i
17
5
15
15
24
59
Afgång..............................
—
Tillkomst...........................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
—
Vid 10. årets ingång.......................
1
—
2
3
5
5
i
17
5
15
15
25
60
Afgång .............................
Tillkomst...........................
—
1
—
Vid 11. årets ingång......................
1
—
2
3
5
5
i
17
5
15
15
26
61
Tillkomst...........................
—
—
—
—
—
—
—
-
—
—
—
1
—
Vid 12. årets ingång.......................
1
—
2
3
5
5
i
17
5
15
15
27
62
Afgång..............................
1
Vid 13. årets ingång......................
1
_
2
3
5
5
i
17
5
15
15
28
63
Tillkomst...........................
1
—
Vid 14. årets ingång......................
1
—
2
3
5
5
i
17
5
15
15
29
64
Afgång..............................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Tillkomst...........................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
—
Vid 15. årets ingång ......................
1
—
2
3
5
5
i
17
5
15
15
30
65
Afgång
*
Vid öfvergångstidens slut................
1
—
2
3
5
5
i
17
5
15
15
30
65
Öfver gångs för slaget.
80
Bilana TAtt. B,
bataljonerna,
TaK N;o 39%
officerare, underofficerare, spel och manskap äfvensom för hästar.
S £
»el
M a n s k
1
P.
*
H ;l star
af 1. klass.
af 2. klass.
af 3. klass.
Summa.
Vicekorpraler.
Stamsoldater.
Summa.
Officers-
1
j
Stam-
tri
a>
era
Pj
P
1
Summa.
Anmärkningar.
—
—
—
—
—
—
—
_
_
_
’) Cliefen kan äfven vara major.
—
—
—
i
i
i
—
—
3G
—
i
20
—
—
i
i
i
3
—
3G
3G
i
20
—
21
—
—
—
—
—
—
—
_
_
_
__
—
i
—
—
—
34
—
—
10
—
—
i
2
i
4
—
70
70
i
30
—
31
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
—
—
—
—
10
15
—
—
5
10
—
i
2
i
4
10
85
95
i
35
10
46
—
—
—
—
8
12
—
—
5
5
—
i
2
i
4
18
97
115
i
40
15
56
—
—
—
—
4
11
—
—
—
5
—
i
2
i
4
22
108
130
i
40
20
61
—
—
i
—
3
12
—
—
—
10
—
i
2
2
5
25
120
145
i
40
30
71
—
—
—
—
3
7
—
—
—
—
—
i
2
2
5
28
127
155
i
40
30
71
—
—
—
—
‘ -
—
—
—
—
—
_
—
—
—
—
3
7
—
—
—
—
—
i
2
2
5
31
134
165
i
40
SO
71
—
—
—
—
3
2
—
—
—
—
—
i
2
2
5
34
136
170
i
40
30
71
—
—
—
—
—
—
—
—
_
_
_
i
—
—
1
1
—
—
—
—
—
2
2
2
6
35
137
172
i
40
30
71
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2
2
2
6
35
137
172
i
40
30
71
—
—
—
I
I
Z
_
__
-''
—
_
2
2
2
6
35
137
172
i
40
30
71
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2
2
2
6
35
137
172
i
40
30
71
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2
2
2
G
35
137
172
i
40
30
71
—
—
—
—
—
z
_
_
z
2
2
2
6
35
137
172
i
40
30
71
8!
11
Bilaga Litt. R.
6. Trä
Förslag till genomförande af den nya organisationen för fast aflöna
Officerare.
Underofficerare.
Öfverstelöjtnant. *)
Major.
Kaptener
Löjtnanter
Regementsadjutant
af 2. klass.
Summa.
Fanjunkare.
Sergeanter
Korpraler.
Summa.
j
af 1. klass.
af 2. klass.
af 1. klass.
af 2. klass.
af 1. klass.
af 2. klass.
Vid 1. årets ingång......................
Afgång..............................
Tillkomst...........................
—
—
i
i
i
2
—
—
3
6
5
9
—
Vid 2. årets ingång.......................
—
—
i
i
i
2
—
5
3
6
5
9
23
Afgång..............................
—
Tillkomst..........................
—
—
—
i
2
1
—
—
—
3
4
7
—
Vid 3. årets ingång......................
—
—
i
2
3
3
—
9
3
9
9
16
37
Afgång..............................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Tillkomst...........................
—
—
—
—
1
1
—
—
1
1
1
3
—
Vid 4. årets ingång.....................
—
—
i
2
4
4
—
11
4
10
10
19
43
Afgång.............................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Tillkomst...........................
—
—
i
—
1
—
—
—
—
1
1
1
—
Vid 5. årets ingång......................
—
—
2
2
5
4
—
13
4
11
11
20
46
Afgång............................-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Tillkomst..........................
i
—
—
i
—
1
i
—
1
1
1
1
—
Vid 6. årets ingång......................
i
—
2
3
5
5
i
17
5
12
12
21
50
Afgång..............................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Tillkomst...........................
—
—
—
—
- -
—
—
—
—
1
1
1
—
Vid 7. årets ingång......................
i
—
2
3
5
5
i
17
5
13
13
22
53
Afgång..............................
Tillkomst...........................
1
1
1
—
Vid 8. årets ingång......................
i
—
2
3
5
5
i
17
5
14
14
23
56
Afgång.............................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Tillkomst...........................
1
1
1
—
Vid 9. årets ingång......................
i
—
2
3
5
5
i
17
5
15
15
24
59
Afgång.............................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Tillkomst...........................
—
1
—
Vid 10. årets ingång......................
i
—
2
3
5
5
i
17
5
15
15
25
60
Afgång..............................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Tillkomst...........................
1
—
Vid 11. årets ingång......................
i
—
2
3
5
5
i
17
5
15
15
26
61
Afgång..............................
Tillkomst............................
1
Vid 12. årets ingång......................
i
—
2
3
5
5
i
17
5
15
15
27
62
Afgång..............................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Tillkomst...........................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
—
Vid 13. årets ingång......................
i
-•
2
3
5
5
i
17
5
15
15
28
63
Afgång..............................
Tillkomst..........................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
—
Vid 14. årets ingång......................
i
—
2
3
5
5
i
17
5
15
15
29
64
Afgång...........,..................
—
--
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Tillkomst...........................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
—
Vid 15. årets ingång......................
i
—
2
O
5
5
i
17
5
15
15
30
65
Afgång..............................
—
—
—
—
—
—
—
~
—
—
—
—
—
Tillkomst...........................
—
—
—
Vid öfvergångstidens slut................
i
—
2
3
5
5
i
17
5
15
15
30
65
Öfvergång sjörå laget.
82
Bilaga Litt. R.
taljonen.
Tab. n-.o 40.
fficerare, underofficerare, spel och manskap äfvensom för hästar.
S p
el.
M a n s k
ap.
Hästar
af 1
af 2
P
03
CQ
tf
o*
CD
m
p
B
Öl
tf
O
Öl
t"!
Öl
tf
B
w
CD
B
tf*
P
CD
B
P>"
P
P
B
H
►tf
B
CD
B
a-
p
B
CD
W
CD
P
EL
c*-
CD
P
1
P
►i
1
1
1
30
20
—
1
1
1
3
—
30
30
-
20
—
20
—
1
—
—
—
25
—
—
10
—
—
1
2
1
4
—
55
55
—
30
—
30
—
—
—
—
5
15
—
—
5
10
—
1
2
1
4
5
70
75
—
35
10
45
—
—
—
—
5
10
—
—
5
5
—
1
2
1
4
10
80
90
—
40
15
55
—
—
—
—
5
10
—
1
—
5
—
1
2
1
4
15
90
105
1
40
20
61
—
—
1
—
5
5
__
—
—
10
—
1
2
2
5
20
95
115
1
40
30
71
1
2
2
5
5
25
5
100
125
1
40
30
71
1
2
2
5
4
29
i
101
130
1
40
30
71
1
2
2
5
3
- 32
2
103
135
1
40
30
71
1
—
—
—
3
2
—
—
—
—
—
2
2
2
6
35
105
140
1
40
30
71
2
2
2
6
35
105
140
1
40
30
71
2
2
2
-
6
35
105
140
1
40
30
71
2
2
_
2
G
35
105
140
1
40
30
71
2
2
2
G
35
105
140
1
40
30
71
2
2
2
G
35
105
140
1
40
30
71
Anmärkningar.
*) Chefen kan äfven vara major.
83
Bilaga Litt. It.
Tab. N:o 41.
Sammandrag periodvis för generalstaben.
Förslag till öfvergång från nuvarande till den nya organisationen
för fast aflönade officerare.
Offi
c e
r a r e.
Öfverste. *)
Öfverstelöjtnanter.
|
Majorer.
A
.*5
af 1. klass.
W
§
al 2. klass.
CD
Löjtnanter.
Summa.
Vid 1. periodens ingång...................
i
3
10
10
8
38
*) Chefen för generalstaben är
1 år
[Afgång............................
1
generalmajor och uppbär lön
[Tillkomst.........................
—
—
—
—
1
—
på generalitetets stat.
Vid 2. periodens ingång..................
i
3
10
16
1
1
2
7
1
38
Vid 3. periodens ingång..................
i
3
10
15
3
6
38
2 år
f Afgång............................
[Tillkomst.........................
—
—
—
2
4
2
—
Vid 4. periodens ingång.................
i
3
10
lo
7
4
38
5 år -
[Afgång.......;....................
—
—
—
1
—
4
_
Tillkomst........................
—
—
—
—
5
—
—
Vid 5. periodens ingång..................
i
3
10
12
12
—
38
5 år
"Afgång............................
—
—
—
_
_
_
_
.Tillkomst........................
—
—
—
—
—
—
Vid 6. periodens ingång..................
i
3
1(1
12
12
—
38
1 år.
''Afgång.............................
_
_
___
_
_
_
_
Tillkomst.........................
—
—
—
—
—
—
—
Vid öfvergångstidens slut.................
i
3
10
12
12
—
38
U/v c r<j a ngsf öro lay ct.
85
Bilaga Litt. R.
Sammandrag periodvis
0
f
f
i
c
e
r
a
r
e
U n d e r o
t f i c e r
a r e.
O*
O
>-b
<1
CD
Hj
ro
g
g
V.
O*
*-<
CD
N
Kaptener,
w
CD
OQ
CD
B
CD
P
Löjtnanter,
Rege-
ments-
adju-
tanter,
d
p
CD
2. d
Pj p
Pj
U1
►ad
P
►ad
P
tp*
p
tv
p
H
CD
Sergeanter,
Furirer
vid be-  värin-  gen,
M
Cd
<
CD
Hj
ro
P
H
CD
Jk
'' et-’
P
P
P
CD
*o*
*-t
CD
51
er
CD
<
p:
►t
5*
Crq
CD
P
af 1. klass.
af 2. klass.
vid beväringen.
►o
<
P
*-i
CD
i-i
B
p:
ce
P
CD
af 1. klass.
af 2. klass.
vid beväringen.
| af 1. klass.
af 2. klass.
P
P
P
CD
CD H.
•d o:
p:«_i.
H c+-
P p
crq p
CD et-
P 8
B
B
P
*P*
P
tv
p
H
CD
pi
er1
CD
<
p:
p"
crq
CD
p
af 1. klass.
af 2. klass.
vid beväringen.
af 1. klass.
af 2. klass.
►ö
►t
P
CD
H
B
B
p
Vid 1. periodens ingång...
22
•27
48
r 6
194
90
39
28
194
166
43
27
22
194
44
1,144
19S
6
349
371
44
60
96
_
1,124
1 år |afgäUg.................
1
2 2
5
8 3
3
4
14
2
9
9
27
1
3
73
18
—
—
4
14
24
14
—
26
-
—
1
4
7
—
12
13
—
4
16
92
9
4
3
—
—
—
23
—
50
54
—
—
—
139
—
Vid 2. periodens ingång...
22
3 29
50
9 3
203
99
25
30
201
249
25
30
22
121
26
1,135
221
2
385
401
30
60
70
139
1,308
1 år lafgång.................
[tillkomst..............
—
—
—
-
—
3
—
—
4
7
4
1
—
70
14
—
—
—
—
15
—
—
10
—
—
-
—
—
—
2
1
--
—
2
67
9
—
—
—
—
—
-
—
27
28
—
—
—
124
—
Vid 3. periodens ingång ...
22
3 29
50
9 3
205
97
25
30
199
309
30
29
22
51
12
1,113
221
2
412
414
30
60
60
263
1,462
2 år Fflg..................
—
41
—
101
--
3
—
1
4
5
2
1
—
51
12
—
—
—
—
13
—
—
20
—
—
—
—
—
—
1
3
-
—
7
63
2
—
—
—
—
—
6
—
57
56
—
—
—
155
—
Vid 4. periodens ingång...
22
5 28
50
2
206
97
25
29
202
367
30
28
22
—
—
1,108
227
2
469
457
30
(j0
40
418
1,703
5 år |a*fg.................
2
6 2
1
2
—
—
--
3
5
16
20
2
—
—
—
—
—
1
27
5
—
10
40
—
—
6
—
—
—
9
45
—
—
31
23
—
—
4
—
-
—
52
-
200
171
—
—
—
543
—
Vid 5. periodens ingång...
26
26
49
—
215
142
25
26
228
374
10
26
26
—
—
1,173
279
1
642
623
30
50
—
963
2,588
(afgång..................
| tillkomst..............
—
—
1
—
13
—
5
—
8
—
10
—
—
—
—
—
15
1
6
—
—
40
—
—
—
-
-
24
—
8
49
—
—
54
13
—
—
24
—
—
—
51
—
294
305
—
-
—
862
Vid 6. periodens ingång...
26
26
72
—
210
191
20
26
274
387
—
26
50
—
—
1,308
315
—
930
928
30
10
—
1,825
4,038
1 år !afgäng...................
) tillkomst..............
—
—
—
3
—
3
—
—
—
—
—
—
—
—
—
4
—
—
—
—
6
—
—
—
—
—
-
—
5
—
—
20
5
—
—
—
—
—
6
—
74
75
—
—
186
-
Vid öfvergångstidens slutj
26
26
72
—
196
196
—
26
294
392
—
26
50
—
-
1,304
306
—
1,004
1,003
—
—
—
2,011
4,324
På de indragna regenua..)
—
—
—
—
11
—
17
—
—
—
—
—
—
—
28
11
—
—
—
30
4
—
—
45
Summa vid öfvergångs-  tidens slut..............
26
26
72
_
207
196
17
26
294
392
_
26
50
_
_
1,332
317
_
1,004
1,003
30
4
_
2,011
4,369
1 Deraf 6 kårchefer. — 2 Deraf 1 d:o. — 3 Deraf 6 d:o. — 4 Kårchef. — 5 Deraf 4 kårchefer. — 6 Deraf 1 d:o. — 7 Deraf
Of v er gång sfi) v slag et.
86
Bilaga Litt. B.
för fotfolket.
Tab. N:0 42.
s
P
e
1.
M
- a
—
11
S —
k -
— a
—
P-
w
C
crq
CD
g
Enligt
gamla staten.
Enligt
nya
staten.
Enligt gamla
staten.
Enligt nya
staten.
Bi
O
CD
CD
P
TJI
m
CO
X*
d-
CO
►3
f &
so: d
d o
p:
d-
å ^
Cu ga:
Trumsla-  gare och
p
P
p
p
B
Korpraler,
Vice korpraler,
<1
<
o
m
B
CO
d-
P
d
B
05
p''
0Kl
P
05
5''
öQ o:
CD i-j
C* CD
• •-«
B
05
P
P
P
d-
CD
d
c-> Lj
CD B
äg
§• ^
P p
OQ p
CD et*
P 8
cL indelte.
1 ce 1
in:r,
h d.
B S;
ITC &
CD <5
p å
Summa.
1. klass.
! 2. klass.
B. klass.
4. klass.
Summa.
P
p‘
eu
CD
CD
volontärer.
y. b
rin£
p
Hl
W
evä-
ren,
p
to
w
indelte.
volontärer.
vid bevä-  ringen. j
O
cT
p
d*
p:
>-i
CD
d
öfrigt
nanskap.
Summa.
V?
o
►5
d
P
CD
d
B
B
p
p
CO
vr
p
►ö
Summa.
P
27
1
219
10
928
76
1,233
_
_
_
_
_
1,261
1,171
78
46
92
1,171
78
192
856
19,771
23,455
23,455
199
—
1
25
2
98
14
120
39
4
8
14
39
16
O
ce
1,218
—
—
-
—
—
13
4
—
10
10
15
15
—
—
—
950
—
—
24
31
—
194
8
830
62
1,094
10
10
15
15
50
1,175
1,051
39
42
84
1,157
39
176
552
18,553
21,693
—
950
950
22,643
210
—
—
26
2
98
5
—
8
8
9
9
—
—
123
21
4
8
13
21
16
.
294
1,214
—
-
1 140
—
—
1
31
—
168
6
732
57
963
18
18
21
24
84
1,078
928
18
38
76
1,144
18
160
258
17,339
19,979
_
2,090
2,090
22,069
209
1
—
51
4
196
11
—
-
—
—
—
—
—
139
18
8
16
203
18
32
258
2,358
—
—
--
—
—
4
—
48
47
73
73
—
—
675
1,306
——
--
—
30
—
117
2
536
46
701
66
65
97
97
325
1,056
789
—
30
60
941
—
128
—
14,981
16,929
675
3,396
4,071
21,000
205
1
100
2
442
28
—
—
—
—
—
—
—
333
—
20
40
369
—
80
—
5,020
—
—
—
—
—
14
—
—
-
—
—
—
—
no
114
160
180
-
-
—
-
—
--
-
—
-
—
--
—
1,457
1,773
--
--
13
29
—
17
—
94
18
117
176
179
257
277
889
1,035
456
—
10
20
572
—
48
—
9,961
11,067
2,132
5,169
7,301
18,368
204
3
—
17
—
82
18
__
—
-
—
—
—
—
456
-
10
20
474
—
48
—
7,144
—
—
—
—
—
-
-
—
—
-
—
20
17
37
17
—
—
—
—
-
-
-
—
—
—
—
—
1,050
1,838
-—
—
48
26
—
—
—
12
—
12
196
196
294
294
980
1,018
—
—
—
—
98
—
—
—
2,817
2,915
3,182
7,007
10,189
13,104
252
952
•-
—
—
—
■-
—
''
—
•-
308
495
—
-—
—
26
—
-
—
-
—
—
196
196
294
294
980
1,006
—
—
—
—
42
—
—
—
1,616
1,658
3,490
7,502
10,992
12,650
252
-
—
-
—
12
—
12
-
-
-
—
—
12
—
—
~
—
—
-
—
249
249
-
—
—
249
—
26
—
-
—
12
—
12
196
196
294
294
980
1,018
—
—
—
-
-42
--
—
1,865
1,907
3,490
7,502
10,992
12,899
252
2 d:o. — 8 Deraf 1 d:o. — 9 Deraf 1 d:o. — 11 Kårchef
87
Bilaga T Att, li.
Sammandrag periodvis för Lifregementets grenadierltår, 2. Lifgrenadier
lands
fält
Beräknad
afgång å fast aflönade officerare, under
-
I
Vid 1. periodens ingång.
1 år
/Afgång.....
t Tillkomst.
Vid 2. periodens ingång.
i ar /Afgång...........
1 ars Tillkomst.......
Vid 3. periodens ingång
^ ar /Tillkomst.......
Vid 4. periodens ingång.
0 ar /Tillkomst.......
Vid 5. periodens ingång.
0
al /Tillkomst.......
Vid 6. periodens ingång.
1
ar /Tillkomst.......
Officerare.
Underoffic:re.
Öfverste.
Öfverstelöjtnanter.
Majorer.
Kap-
tener
w
CD
OQ
CD
B
CD
0
ct-
Cfl
►o
<1
P
r4-
CD
B
p:
CD
p
H
CD
Lojt-  nanter
Reg:ts
adjutrr
Underlöjtnanter.
Summa.
1
Fanjunkare.
Ser-
geanter
Summa.
af 1. klass.
af 2. klass.
i af 1. klass.
1
af 2. klass.
af 1. klass.
P
l-b
K)
£
P
CD
CD
af 1. klass.
af 2. klass.
2
5
7
30
10
5
30
22
5
3
30
149
30
47
57
134
z
2
5
o
O
4
i
9
9
5
1
3
10
_
—
14
24
—
2
3
2
27
G
4
21
18
4
_
20
107
30
OO
DO
33
96
—
—
—
—
3
—
4
7
5
1
_
10
_
_
—
15
_
2
3
2
27
3
4
17
16
3
10
87
30
33
18
81
_
1
_
_
3
1
4
5
1
10
—
—
—
13
—
5
2
2
2
27
—
3
13
IG
2
—
—
67
30
33
5
68
2
2
1
—
—
3
5
IG
2
—
—
—
—
27
5
_
_
_
1
27
_
_
8
_
__
_
_
36
30
G
__
3G
_
—
1
13
__
—
8
_
_
—
—
—
15
G
_
—
—
—
—
14
3
—
—
—
—
—
—
—
14
15
4
—
15
11
11
11
11
Vid öfvergångstidens slut
0fver gång sför slag et.
88
Bilaga TA,it. R.
Tab. N:o 43.
regementet, Vestgöte regemente, Smålands grenadierbataljon ocli Verm
jägarekår.
officerare, spel och manskap äfvensom å hästar.
Spel.
Mans
k a p.
w
cd
öq
Fältmusikanter.
W
►tf
CD
Korpraler
Vice-
korpraler
" Officershästar.
g
CD
tf
''--t
H
tf
B
CO
p*
Cfq
P
i-i
CD
. nummer och trum-
slagare.
Summa.
indelte.
volontärer.
indelte.
<
O
O
tf
ct-
p:
CD
Volontärer.
ifrigt manskap.
Summa.
Anmärkningar.
5
30
132
1G7
171
8
171
8
124
2,695
3,177
32
—
6
17
—
13
4
14
4
44
ISO
z
13
5
24
115
144
158
4
157
4
80
2,515
2,918
19
—
G
17
—
14
2
13
2
42
180
z
1
5
18
98
121
144
2
144
2
38
2,335
2,665
18
i
12
34
”
27
2
27
2
38
360
—
4
4
G
64
74
117
_
117
_
_
1,975
2,209
14
1
6
41
—
54
—
54
—
—
689
—
14
3
_
23
26
63
_
63
1,286
1,412
3
_
11
_z
—
G3
—
63
—
_
912
z
—
—
_
12
12
—
—
—
—
—
374
125
374
—
_
12
12
_
249
249
89
12
Bilaga Litt. R.
Sammmandrag period
-
Förslag till öfvergång från nuvarande till den nya organisationen för fast
*
Off
icerare
•
Under-
officerare.
s
P
e
1.
Che-
fer.
O*
Rytt-
mä-
stare
W
CD
OQ
CD
3
Löjt-
nan-
ter
Rege-
mente-
adju-
tanter
d
Ser-
gean-
ter
d
CD
OQ
CD
Enligt
gamla
staten.
Enligt
nya staten
CD
CD
P
p-
ce
w
GG
JS
CG
CG
O1
O*
3*
CD
ro
CD
e-t-
CD
8^
O*
n
p
H»
P
t-b
CD
►Q
<1
P
•-i
p
P
t-b
p
t-b
p
t-b
o:
rf
P
c
B
B
p_
''p
p
pr
P
t-b
P
t-b
O
t-i
V
H
P,
6
B
B
P
ct-
P
co
p
er
<1
ti
CG
SO,
P
t-b
P
t-b
CG
■ p
B
B
t-b
<1
CD
t-<
CD
CD
o:
P
P
P
CD
j-i
£
JO
£
CD
t-i
2
p:
pr
to
pr
PT
JO
pr
P
P
CD
i-l
P
CD
PT
JO
pr
P
B
►ö
CD
cl-
l-i
B
P
CD
P
P
B
B
PT
JO
PT
OD
PT
P
B
B
P
P
►i
P
p
P
P
DO
ta
P
CD
ta
P
*i
p
CD
p
DO
CD
P
tf!
ta
p
CD
CD
p
CD
ta
CD
CD
ti
CD
CD
r+-
P
2
p
CD
f/i
f/i
CD
ta
CD
p
O
CD
ri-
P
il
CD
Vid 1. periodens ingång...
7
1
7
7
47
9
8
47
25
7
7
47
219
47
152
—
—
199
1
49
94
143
—
—
—
—
144
_
_
_
___
2
_
_
2
_
_
_
20
_
2
3
—
—
—
—
4
11
—
—
—
—
—
—
1 är {Tillkomst..........
—
—
—
—
2
1
—
3
20
—
—
—
4
3
10
32
—
3
—
—
—
3
4
2
—
—
Vid 2. periodens ingång...
7
1
7
7
47
10
8
48
45
7
7
27
221
49
152
10
32
243
4
45
83
128
3
4
2
9
141
—
—
1
—
2
1
2
—
1
2
18
—
—
15
—
—
3
5
10
33
=
3
7
10
—
4
G
—
—
—
Vid 3. periodens ingång...
7
1
G
7
46
12
8
49
61
7
7
12
223
49
154
20
65
288
7
38
73
in
7
10
2
19
137
1
—
2
—
3
—
—
2
5
—
—
—
—
—
5
—
—
—
—
12
24
—
—
—
—
—
—
—
1
—
1
—
4
—
4
17
1
—
—
—
3
G
20
42
—
—
—
—
—
15
14
3
—
Vid 4. periodens ingång...
G
2
4
8
43
IG
8
Öl
73
8
7
—
22G
52
155
40
107
354
7
26
49
75
22
24
5
Öl
133
r, år JAfSäng.............
''
(Tillkomst..........
1
8
7
A
12
18
40
—
1
—
2
5
11
—
15
3
2
—
—
—
9
13
50
103
—
1
—
—
—
22
24
8
—
Vid 5. periodens ingång...
5
3
2
10
40
27
8
66
G4
10
—
—
235
57
156
90
210
513
8
8
9
17
44
48
13
105
130
I år /Afgäng.............
'' ‘ (Tillkomst..........
—
—
2
—
2
—
—
—
—
—
—
—
—
2
13
—
—
—
—
8
9
—
—
—
—
—
—
2
—
—
2
3
2
2
G
—
—
—
—
5
13
50
84
—
2
—
—
—
6
2
7
—
Vid 6. periodens ingång...
5
5
—
10
40
30
10
68
70
10
—
—
248
60
156
140
294
650
10
—
—
—
50
50
20
120
130
^ o fAferång ............
4
3
10
11
1 ar (Tillkomst..........
2
Vid öfvergångstidens slut..
5
5
—
10
40
30
10
70
70
10
—
—
250
60
155
150
305
G70
10
—
—
—
50
50
20
120
130
Öfver gångsförslaget.
90
Bilaga Litt, R.
vin för rytteriet.
Tab. N:o m.
aflönade officerare, underofficerare, spel och manskap äfvensom för hästar.
M a
n
s k a''p.
H
ä s
t a r.
Enligt gamla staten.
Enligt
nya staten.
tf
t»
Stam-
Korpraler.
Vice korpraler.
Volontärer.
(Ifrigt manskap.
Summa.
Vice korpraler.
Stamsoldater.
Summa.
Summa.
Officers-.
- och Rotehålls-.
I ständig tjenstgöring.
I depot.
Utackorderade.
Summa.
Anmärkningar.
155
165
») 94
3866
4280
—
_
4280
'') 474
3574
921
_
_
4969
’) Häraf 14 för regementsstallmästare.
13
8
36
313
__
8
467
33G
2) Häraf 4 för regementsstallmästare.
—
—
420
—
—
12
511
94
310
—
3)
Häraf 6 för regementsstallmästare.
4)
För regementsstallmästare.
6) Genom kongl. bref af den 2G. Mars
142
157
58
3553
3910
—
420
420
4330
’) 478
3107
1096
94
310
5085
1881 har volontärernes antal vid
15
12
29
307
11
185
hvarje indelt sqvadron blifvit ökadt
—
—
—
—
415
—
—
14
114
163
63
—
från 2 till 3, hvilken bestämmelse
dock icke här iakttagits, enär komi-  téns arbeten derförut tagit sin början.
127
145
29
3246
3547
—
835
835
4382
'') 481
2922
1210
257
373
5243
30
34
29
604
—
—
—
—
_
29
348
_
_
8
_
—
—
—
—
—
78
537
—
—
34
—
294
163
—
97
in
—
2642
2850
78
1372
1450
4300
'') 486
2574
1504
420
365
5349
55
69
—
967
—
—
—
—
—
2) 67
815
_
_
_
_
—
—
—
—
—
175
1249
—
—
81
—
879
180
243
—
42
42
—
1675
1759
253
2621
2874
4633
500
1759
2383
600
608
5850
42
42
—
1204
—
—
—
—
—
3) 16
1288
_
_
_
_
—
—
—
—
—
167
1363
—
—
36
—
82
—
1658
—
—
—
—
471
471
420
3984
4404
4875
520
471
2465
600
2266
6322
—
—
—
155
—
—
—
—
—
9 4
155
—
—
_
_
—
—
—
—
—
—
280
—
—
4
—
—
353
—
—
—
—
316
316
420
4264
4684
6000
520
316
2165
600
2619
6520
9J
Bilaga Litt. R.
Sammandrag periodvis
Förslag till öfvergång från nuvarande till den nya organisationen för fast
Off
c e r a r e.
Underofficerare.
S p
Öfverstar.
Öfverstelöjtnanter.
K
&
''o''
H
CD
Kap-
tener
Löjt-
nanter
Underlöjtnanter.
Summa.
Styckjunkare.
Ser-
geanter
Konstaplar.
Summa.
Regementstrumpetare.
Enligt gamla
staten.
af 1. klass.
af 2. klass.
af 1. klass.
af 2. klass.
1
af 1. klass.
af 2. klass.
Stabstrumpetare.
Batteri-
trumpetare.
Afdelnings-
trumpetare.
Summa.
Vid
1.
periodens ingång
3
it
12
37
47
75
_
54
234
84
130
_
_
214
_
0
30
91
127
/Afgång.............
—
—
—
—
—
—
—
20
—
—
—
—
—
—
—
0
4
17
—
ai
/Tillkomst..........
—
—
—
2
—
4
20
—
—
—
5
40
58
—
3
—
—
—
—
Vid
2.
periodens ingång
3
G1)
12
39
47
79
20
34
240
84
135
40
58
318
3
—
20
74
100
(Afgång.............
—
—
—
—
2
5
—
19
—
3
—
—
—
—
—
—
3
19
—
cll
(Tillkomst..........
—
—
—
1
3
7
22
—
—
3
4
18
40
Vid
3.
periodens ingång
3
G
12
40
48
81
42
15
247
84
139
58
98
379
3
—
23
55
78
Q
/Afgång............
—
—
—
—
3
5
—
15
—
0
4
—
—
—
—
—
9
33
—
Z
cl
/Tillkomst........
—
1
—
2
7
5
28
—
—
0
11
35
78
—
—
—
—
—
—
Vid
4.
periodens ingång
3
7>)
12
42
52
81
70
—
207
84
140
93
170
499
3
—
14
22
30
0
(Afgång.............
—
—
—
—
5
—
—
—
—
7
4
—
—
—
—
—
14
22
—
åt
(Tillkomst..........
4
1
5
9
8
13
19
—
—
14
SO
04
134
—
3
—
—
—
—
Vid
5.
periodens ingång
7
81)
17
Öl
55
94
89
—
321
91
178
157
310
730
0
—
—
—
—
/Afgång.............
/Tillkomst..........
—
1
1
11
7
12
12
—
—
18
36
57
no
—
—
—
—
—
—
Vid
6.
periodens ingång
7
9'')
18
02
02
100
101
—
305
109
214
214
420
593
0
—
—
—
—
(Afgång..............
—
—
—
—
—
—
—
/Tillkomst .........
—
—
4
1
1
1
—
—
—
4
9
11
25
—
—
—
—
—
—
Vid öfvergångstidens slut
7
9'')
22
63
03
107
101
—
372
Ilo
223
225
451
1,012
6
—
—
—
—
Öfvergångsför slaget.
92
Bilaga IAtt. R.
Tab. N:n 4ö.
för artilleriet.
aflönade officerare, underofficerare, spel och manskap äfvensom för hästar.
Manskap.
Enligt nya
staten
Enligt gamla
staten
Enligt nya
staten.
Anmärkningar.
1)
Häraf 1 regementschef.
2)
Häraf äro 12 placerade
på 1. Svea fältartilleriregemente
för artilleristabens
räkning.
166 172
93
Bilaga Litt. R.
Sammandrag periodvis
Förslag till öfvergång från nuvarande till den nya organisationen för fast
Vid 1. periodens ingång.,
i år [A%äDg...........
Vid 2. periodens ingång .
Mffc::::::::
Vid 3 periodens ingång .
^ar (Tillkomst.........
Vid 4. periodens ingång .
oar (Tillkomst.........
Vid 5. periodens ingång.
0
ar (Tillkomst.......
Vid 6. periodens ingång..
1
ar (Tillkomst.........
Vid öfvergångstidens slut.
Of ver gång sförslaget.
Offi
i c e r a r e.
Kap
tener
-
15
IG
5 IG
Löjt
nanter.
12 - 28 18
18
18
18
18
G2
GG
G8
71
80
84
84
Underoffic :re.
18
Ser
geanter
-
36
3
39
4
43
2
45
9
54
6
G0
1
61
18
18
17
35
10
45
10
55
6
61
61
20
102
20
122
2
124
S p
Enligt gamla
staten.
54
95
140
193
2: is
274
278
ö
0 0
03
g B
hi CD
14
94
Bilaga Litt. R.
för ingeniörtrupperne.
Tab. n-.o 46.
aflönade officerare, underofficerare, spel och manskap äfvensom för hästar.
el.
Enligt nj
staten.
Manskap
Hästar.
Anmärkningar.
ra
Summa.
Enligt gamla
staten.
Enligt nya
staten.
Summa.
Officers-
Stam-
<D
crq
&
p
Summa
af 1. klass.
af 2. klass.
af 3. klass.
Summa.
Korpraler.
Vicekorpraler.
Volontärer.
O
►-b
OQ*
er
B
P
P
OT
pr
p
V
Summa.
Vicekorpraler.
Stamsoldater.
Summa.
_
_
_
_
14
50
46
14
716
826
_
_
_
826
6
30
300
336
—
—
—
—
—
10
14
7
179
—
4
2
4
-
225
—
—
—
20
—
—
4
2
4
in
20
40
32
7
537
616
—
225
225
841
6
50
300
356
16
10
7
179
1
3
1
52
173
—
~
—
20
—
—
5
5
5
15
20
24
22
—
353
404
52
398
450
854
6
70
300
376
—
—
—
—
—
24
22
—
358
—
_
_
_
_
_
''
_
_
—
1
4
67
383
—
—
—
—
—
5
0
9
20
22
—
-
-
—
-
119
781
900
900
6
70
300
376
1
—
3
—
-
—
-
—
-
—
27
223
—
—
2
50
—
—
6
6
12
24
26
146
1004
1150
1150
8
120
300
428
—
-
-
—
-
-
—
—
-
-
32
239
—
-
2
10
—
—
6
6
12
24
26
—
-
-
—
—
178
1243
1421
1421
10
130
300
440
6
6
12
24
26
186
1314
1500
1500
10
130
300
440
*
95
Bilaga Litt. R.
Sammandrag period
Förslag
till genomförande af den nya organisationen för fast aflöna
-
Vid 1. periodens ingång ..
Vid 2. periodens ingång ..
1
ar (Tillkomst________
Vid 3. periodens ingång ..
2
ar/Afgång............
^ ar (Tillkomst........
Vid 4. periodens ingång..
0
ar (Tillkomst........
Vid 5. periodens ingång ..
Vid 6. periodens ingång..
1
å.-/Afgållg............
‘ (Tillkomst........
Vid öfvergångstidens slut.
Officerare.
Underofficerare.
Öfverste.*)
Öfverstelöjtnanter.
Majorer.
Kaptener
Regementsqvartermästare.
Löjtnan-
ter.
Regementsadjutanter
af 2. klass.
Summa.
Fanjunkare.
Sergean-
ter
Korpraler.
Summa.
af 1. klass.
af 2. klass.
af 1. klass.
af 2. klass.
1
af 1. klass.
af 2. klass.
i
3
7
0
6
12
3
18
36
30
54
i
—
3
7
(i
—
6
12
3
38
18
3G
30
54
138
—
—
—
—
6
—
12
6
—
—
—
18
25
42
—
i
—
3
7
12
—
18
18
3
G 3
18
54
55
9G
22G
-
—
—
r>
—
—
12
6
—
—
G
12
12
24
-
i
—
3
12
12
—
30
24
3
85
24
GG
G7
121»
277
—
3
—
—
(1
—
—
G
3
—
G
24
23
30
—
i
3
3
12
18
—
30
30
G
103
30
90
90
150
360
30
—
i
3
3
12
18
—
30
30
G
103
30
90
90
180
390
i
3
3
12
18
30
30
G
103
30
90
90
180
390
Öfver gång sfär slag et-
*
96
Bilaga Litt. R.
vis för trsingen.
Tab. n-.o 47.
de officerare, underofficerare, spel och manskap äfvensom för hästar.
S ]
e 1
M a n s k
a p.
H ä s t a r
Anmärkningar.
af 1. klass.
af 2. klass.
af 8. klass.
in
d
g
B
p
Vicekorpraler.
Stamsoldater.
Summa.
Officers-
Stam-
Legda
Summa.
-
—
—
—
-
—
—
—
—
—
—
*) Inspektör för trängen.
6
G
G
—
—
210
—
7
120
—
—
G
G
G
18
—
210
210
7
120
-
127
—
G
—
—
—
195
—
—
60
—
G
12
6
24
—
405
405
7
180
—
187
—
—
—
—
100
160
—
—
60
90
—
G
12
G
24
100
565
665
7
240
90
337
—
-
G
—
102
218
—
3
—
90
—
6
12
12
30
202
783
985
10
240
180
430
12
12
12
3G
210
790
1000
10
240
180
430
12
12
12
36
210
790
1000
10
240
180
430
97
13
Bilaga Litt. R.
Beräknadt antal värnpligtig! befäl och beväring
Underofficerskurs
120 dagar.
Officerskurs
180 dagar.
Instruktionstjenstgöring
180 dagar.
Beväringsrekrytskola.
li förberedande korprals-
kola 60 dagar.
Fotfolket.
Rytteriet.
Artilleriet.
Ingeniörtrupperne.
Trängen.
Summa.
Fotfolket.
Rytteriet.
Artilleriet.
Ingeniörtrupperne.
Trängen.
Summa.
Fotfolket.
Rytteriet.
Artilleriet.
Ingeniörtrupperne.
Trängen.
Summa.
Fotfolket.
Rytteriet.
Artilleriet.
Ingeniörtrupperne.
Trängen.
Summa.
Be-
Fotfolket.
Rytteriet.
l:a klass.
2:a klass.
15 dagar
15 da
1.
Uret
—
12557
400| 1830] 580
2735
18102
—
19767
800
20 d.
50 dagar
30 d.
10 d.
2.
»
770
_
_
_
_
_
_
_
__
_
_
_
__
12576
400
1830
580
2735
18121
12576
11678
372
20 d.
o
12596
400
1830
580
2735
18141
12596
11695
_
4.
))
1540
47
5
4
i
4
61
73
10
10
5
5
103
12615
400
1830
580
2735
18160
12615
11714
30 d.
60 dagar
40 d.
5.
))
1540
47
5
4
i
4
61
73
10
10
5
5
103
73
10
10
5
5
103
12634
400
1830
580
'' 2735
18179
12634
11732
6.
))
1540
47
5
4
i
4
61
73
10
10
5
5
103
73
10
10
5
5
103
12654
400
1830
580
2735
18199
12654
11750
7.
»•
1540
47
5
4
i
4
61
99
15
15
6
6
141
73
10
10
5
5
103
12673
400
1830
580
2735
18218
12673
11768
8.
»
1540
47
5
4
i
4
61
99
15
15
6
6
141
99
15
15
6
G
141
12692
400
1830
580
2735
18237
12692
11786
i).
1540
73
7
6
i
5
92
99
15
15
6
6
141
99
15
15
6
6
141
12712
400
1830
580
2735
18257
12712
11804
50 d.
80 dagar
60 d
10.
»
1540
73
7
6
i
5
92
124
20
20
7
8
179
99
15
15
6
6
141
12731
400
1830
580
2735
18276
12731
11822
11.
))
1540
73
7
6
i
5
92
124
20
20
7
8
179
124
20
20
7
8
179
12750
400
1830
580
2735
18295
12750
11840
12.
))
1540
73
7
6
i
5
92
124
20
20
7
8
179
124
20
20
7
8
179
12770
400
1830
580
2735
18315
12770
11857
13.
))
1540
73
7
6
i
5
92
149
25
25
8
10
217
124
20
20
7
3
179
12789
400
1830
580
2735
18334
12785
11876
14.
))
1540
71
7
6
i
r
92
141
2f
25
8
10
217
149
25
25
8
1C
217
12808
400
1830
580
2735
18353
12808
11894
70 d.
90 dagar
70 d
20 d.
15.
»
1540
77] 11
8
2
<
103
149
30
31
9
12
231
149
25
25
e
1C
217
12828
400| 18301580
2735
1837?
12828
11911
Öfvergångsförslaget.
98
Bilaga Litt. Ii.
Tal. N:o 48.
id de olika skolorna under öfvergångstiden.
R e
P
e
t
i
t
i
O
II
S
Ö
f
n
i
11
g
a
r.
äring
(f. d.
Bevaring
Stamsoldater).
Korpraler.
Sergeanter.
Underlöjtnanter.
Löjtnanter.
Artilleriet.
Ingeniörtrupperne.
Trängen.
Summa.
O
c+
Ht»
O
5?
CD
Rytteriet.
Artilleriet.
Ingeniörtrupperne.
Trängen.
Öl
0
B
B
p
Fotfolket.
Rytteriet.
Artilleriet.
ts
oq
CD
2.
o:
Hj
rf-
i-i
0
xi
CD
''~i
0
CD
H
>4
p:
tf
Ciq
CD
0
Summa.
Fotfolket.
Rytteriet.
Artilleriet.
Ingeniörtrupperne.
Trängen.
Summa.
Fotfolket.
Rytteriet.
Artilleriet,
Ingeniörtrupperne. |
Trängen.
Summa.
Fotfolket.
Rytteriet.
Artilleriet.
1 Ingeniörtrupperne. |
Trängen.
Summa.
ar
30 dagar
1001
—
—
21568
—
1672
499
2544
20 d.
29841
—
-
—
—
2544
26835
—
—
—
—
—
2544
26873
349
71
151
35
35
641
—
—
—
2544
26910
380
142
302
70
99
993
43
5
4
1
4
57
—
—
—
2544
26948
1527
163
453
107
129
2379
86
10
8
1
8
113
-
—
—
-
—
-
33
3
3
2
2
43
-
—
—
2544
26985
1685
213
453
133
105
2589
129
14
12
1
12
168
65
6
6
4
4
85
—
-
2544
27022
1794
231
469
120
105
2719
129
14
12
1
12
168
14
i
i
—
i
17
96
9
9
6
6
126
-
-
-
-
-
-
—
—
2544
27060
1784
277
487
129
105
2782
129
14
12
1
12
168
27
2
2
—
2
33
108
11
10
7
7
143
10
i
i
-
-
12
—
—
2544
27097
1812
322
503
134
105
2876
153
16
14
1
13
197
27
3
3
i
3
37
120
13
11
8
8
160
19
2
2
i
i
25
—
—
2544
27134
997
348
507
138
105
2095
176
18
16
1
14
225
27
3
3
i
3
37
132
15
12
9
9
177
18
3
3
2
2
28
—
—
2544
27171
1173
348
507
138
105
2271
198
20
17
1
14
250
27
3
3
i
3
37
143
17
13
9
10
192
22
4
4
2
3
35
—
—
2544
27209
1031
365
519
142
105
2162
198
20
17
1
14
250
34
4
4
i
4
47
154
19
14
9
11
207
27
5
4
2
4
42
—
—
2544
27246
1076
408
532
146
105
2267
198
20
17
1
14
250
41
5
4
i
4
55
165
20
14
9
12
220
27
6
4
2
4
43
—
—
2544
27283
1106
466
544
150
105
2371
198
20
17
1
14
250
41
6
4
i
4
56
176
23
15
10
12
236
30
6
4
2
4
46
99
Bilaga Litt. R.
Sammandrag för
Förslag till öfvergång från nuva
-
Fältläkarekåren.
Hästläkare-
kåren.
Intendenturen.
Eklesiastik
staten.
-
Öfverfältläkare.
Fältläkare.
Regementsläkare.
1. Bataljonsläkare.
2. Bataljonsläkare.
Extra läkare af 1. klass.
Extra läkare af 2. klass.
Summa.
Regementshästläkare.
Bataljonshästläkare.
Extra hästläkare.
Sqvadronshästläkare.
O examinerade sqvadrons-
hästläkare.
Generalintendent.
Öfverfältintendent.
Fält- o. fästms-intendenter.
Regementsintendenter.
Utredningsförvaltare.
o:
-2
P''
!P
in
t—h
o:
P,
p
-8
CD
W
B
2
P
Fältpastorer.
Tjenstförrättande
Regementspastorer.
Regementspastorer.
Bataljonspredikanter.
Summa.
Vid
1. årets ingång ...
33
32
29
17
30
in
n
3
40
7
1
i
i
34
i
33
71
—
—
32
4
36
Afgång............
—
2
—
—
Tillkomst ........
—
5
1
2
7
—
—
—
i
12
i
~
—
—
b
7
Ib
—
5
—
—
—
—
Vid
2. årets ingång ....
—
5
34
34
35
17
30
155
12
15
i
K
1
i
6
37
8
49
102
5
—
30
4
39
Afgång............
o5
fP
Tillkomst.........
—
—
—
—
—
1
—
—
J
-
CP
crq
...
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
Vid
3, årets ingång ....
—
5
34
34
35
17
31
15G
12
16
i
P
in
CO
1
i
6
37
8
49
102
5
—
28
4
37
Afgång............
—
—
—
—
1
—
—
—
—
—
—
e-t-
—
—
—
—
—
—
—
—
2
1
—
Tillkomst.........
—
—
—
1
—
—
—
—
—
—
P°
—
—
—
—
—
—
—
—
Vid
4. årets ingång....
—
5
34
34
35
17
31
156
12
16
i
er1
P
S
1
i
6
37
8
49
102
5
—
26
3
34
Afgång............
—
Pr
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2
—
—
Tillkomst.........
1
i
C—r.
O
p
>“♦3
Vid
5. årets ingång.....
—
5
34
34
35
17
32
157
12
16
2
CO
tr
po
1
i
6
37
8
49
102
5
—
24
3
32
Afgång............
—
—
—
1
1
—
—
—
—
—
—
go:
CfQ
—
—
—
__
—
—
—
—
—
2
1
—
Tillkomst.........
—
—
2
4
1
—
—
—
—
3
—
—
—
—
3
—
9
—
—
2
—
—
—
Vid
0. årets ingång.....
—
5
3G
37
35
17
32
162
12
19
2
p
—
1
i
6
40
8
58
114
5
2
22
2
31
Afgång............
—
—
—
—
1
—
—
—
—
—
—
CD
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2
—
—
Tillkomst.........
—
—
2
—
2
~
1
—
2
2
—
—
—
—
—
—
2
—
2
—
—
2
—
—
—
Vid
7. årets ingång.....
—
5
38
37
36
17
33
166
14
21
2
g
—
1
i
6
42
8
60
118
5
4
20
2
31
Afgång............
P
—
—
2
1
—
Tillkomst.........
—
—
4
—
—
—
—
1
—
1
P
—
—
—
2
—
3
—
—
3
—
—
—
Vid
8. årets ingång.....
—
5
42
37
3G
17
33
170
15
21
3
e-t-
—
1
i
6
44
8
63
124
5
7
18
1
31
Afgång............
—
—
—
—
~
—
—
—
—
—
—
W
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2
—
—
Tillkomst.........
—
—
—
1
—
—
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2
—
—
—
Vid
9. årets ingång ....
—
5
42
38
36
17
34
172
15
21
3
2.
5‘
—
1
i
6
44
8
63
124
5
9
16
1
31
Afgång............
—
—
—
1
—
—
—
—
—
—
—
OQ
—
—
—-
—
~
—
—
—
__
—
2
1
—
Tillkomst.........
i
1
1
1
—
1
—
—
—
—
—
p
>-*■3
—
—
—
1
—
1
—
—
1
2
—
—
—
Vid 10. årets ingång.....
i
6
43
38
3G
18
34
176
15
21
3
fp
—
1
i
7
44
9
63
126
6
11
14
—
31
Afgång............
—
—
—
—
1
—
—
—
—
—
—
CO
CO
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2
—
—
Tillkomst.........
-
—
2
3
4
1
2
—
1
p
—
—
—
—
2
2
—
—
2
—
—
—
Vid 11. årets ingång ....
i
G
45
41
39
18
35
18E
17
21
4
—
1
i
7
4b
9
65
130
6
13
12
—
31
Afgång............
Tillkomst-........
Vid
12. årets ingång.....
i
G
4b
41
39
18
3b
187
17
21
1
—
1
i
7
47
1
65
130
6
15
10
-
31
Afgång............
Tillkomst.........
Vid
13. årets ingång.....
i
G
4b
41
31
19
37
189
17
21
4
—
1
i
7
47
9
65
130
6
17
8
—
31
Afgång..........-
—
—
—
—
-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2
—
—
Tillkomst.........
Vid 14. årets ingång ...
i
G
4b
41
39
19
38
19C
17
21
5
—
—
1
i
7
47
9
65
130
6
19
6
—
31
Afgång............
—
—
—
—
—
-
—
—
—
—
—
—
—
—
~
—
2
—
—
Tillkomst........
—
—
—
1
2
—
—
—
Vid
15. årets ingång. ..
i
b
46
41
39
19
39
191
17
21
r
—
—
1
7
47
9
65
130
6
21
4
—
31
Afgång...........
—
—
1
1
—
Tillkomst_________
__
_
1
3
1
J
—
l
:
—
—
—
—
—
2
—
—
—
V id öfvergångstidens slut
i
G
4b
41
41
20
40
195
17
24
b
—
-
1
i
7
47
9
65
130
b
23
2
—
31
l) Civilpersonalen å de regementen och kårer, Bom skola indragas, är ej här upptagen.
Öfvergångsförslaget.
100
härens civilpersonal *).
Bilaga Lutt. R.
rande till den nya organisationen.
Tab. N-.o 49.
Auditör-
Öfrige civile embets-
och
TTn n d t, verkar
staten
tjensteman.
Auditörer af 1. klass.
Auditörer af 2. klass.
Auditörer på gammal stat.
Summa.
Professor vid generalstaben.
Krigsarkivarie.
Redogörare vid generalstm.
Amanuens vid generalstm.
Sekreterare vid
ingeniörtrupperne.
Verkmästare vid
artilleriets tygstat.
Förvaltare af 1. klass
i vid artilleriets tygstat.
Förvaltare af 2. klass
vid artilleriets tygstat.
Tygskrifvare vid artilleriet.
Musikdirektörer.
Regementskommissarier.
CD
aq
CD
B
CD
P
CQ
PT
P
>-i
CD
Mönsterskrif vare.
W
CD
aq
CD
B
CD
3
e-t-
v.
ct-
P,
tf
p:
in
P
CD
td
CD
in
aq''
tf
B''
aq
in
t-i
in
B
p:
in
P
H
CD
Tyghandtverkare.
Rustkammarsmeder
(Stockmakare).
1 Hofslagare vid artilleriet. |
Batterihandtverkare.
Tunnbindare.
Q
CD
<
p:
>-*
CD
tr1
P
P
pn
c+-
CD
•-i
pr
p
H
CD
Pistolsmeder.
| Hofslagare vid rytteriet. |
Sadelmakare.
Handtverkare af 1. klass
vid ingeniörtrupperne
och trängen.
Handtverkare af 2. klass
vid ingeniörtrupperne
och trängen.
Summa.
32
32
1
i
i
i
3
u
IG
3
3
21
10
9
42
31
i
46
6
8
143
—
—
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
-----
—
—
—
—
—
—
i
—
6
—
—
_
_
_
-
i
—
-
—
—
—
—
—
1
—
3
—
23
—
—
4
—
—
5
4
-
13
-
4
—
5
7
—
—<
i
31
32
1
i
—
i
i
4
ii
3
16
23
J-H
10
13
42
31
5
4
—
58
__
4
8
5
7
177
i
i
1
2
2
—
—
—
1
—
—
—
i
1
—
t
P
—
—
1
—
—
4
—
—
—
4
8
—
9
—
29
32
1
i
i
i
i
4
10
4
IG
24
aq
p
03
10
13
41
31
5
8
58
8
5
9
186
—
—
2
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
1
—
_
_
_
...
_
_
_
_
_
—
2
—
—
-
—
—
—
—
—
—
—
—
1
2
po
—
—
—
—
—
4
—
-
—
4
-
3
—
...
i
4
27
32
1
i
i
i
i
4
10
4
IG
25
p
10
13
41
30
5
12
_
58
—
12
8
8
9
196
1
2
1
2
—
—
~
—
.....
—
—
1
1
5
—
1
26
Ms
3
__
1
—
—
4
__
—
—
8
20
__
—
Q
—
5
25
2
32
1
i
i
i
i
4
9
16
t-b
aq
po
ö
aq
7
13
40
30
5
16
—
58
-
8
8
12
210
1
3
1
G
23
2
32
1
i
i
i
i
4
9
1
5
16
26
—
7
13
40
1
30
5
4
20
—
58
—
8
28
8
3
11
3
15
228
—
2
—
—
—
—
—
—
4
—
—
—
-
—
2
4
—
2
—
12
2
2
2
—
3
8
21
2
32
1
i
i
i
i
4
8
9
n;
26
—
7
13
39
29
7
21
—
60
—
40
10
13
17
252
1
4
1
9
19
32
1
i
i
i
i
4
8
1
10
ig
26
7
13
39
29
1
8
4
28
60
40
10
1
14
2
19
260
—
-''
2
—
—
—
—
—
—
—
1
—
—
—
—
1
—
1
1
—
—
—
—
—
—
—
__
_
—
i
1
—
—
—
—
—
-
—
—
—
1
—
—
—
—
—
-
—
—
4
—
-
—
2
—
1
1
—
5
10
17
32
1
i
i
i
i
4
7
11
IG
26
—
6
13
38
28
8
32
—
60
—
42
10
15
20
266
—
2
4
1
—
2
—
5
12
15
32
1
i
i
i
i
4
7
11
16
26
—
6
13
38
28
8
36
_
(il
—
42
10
15
22
273
1
G
1
13
2
—
~
—
—
—
—
—
1
1
—
—
—
—
—
1
1
__
4
-
—
—
«>
—
1
IG
p
—
13
32
1
i
i
i
i
4
0
12
16
26
_
G
13
37
27
8
40
61
44
10
23
279
1
1
2
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
3
—
1
—
i
—
—
~
—
—
2
—
7
14
11
32
1
i
i
i
i
4
G
12
IG
26
_
3
13
36
27
8
44
61
44
10
16
25
284
—
—
2
—
—
—
—
—
—
—
1
—
—
—
—
—
—
1
1
—
—
—
—
—
—
—
—
__
—
—
2
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
—
—
—
—
—
—
—
—
3
—
—
__
2
—
1
1
—
7
16
9
32
1
i
i
i
i
4
5
13
IG
26
_
3
13
35
26
8
47
_
61
_
4G
10
17
26
289
—
—
2
—
—
—
—
—
_
_
--
—
—
—
—
1
—
1
—
—
—
—
—
__
_
_
_
__
—
1
1
—
—
—
—
—
—
—
__
__
—
—
—
—
-
—
—
~
—
3
—
—
—
__
—
1
1
—
8
17
7
32
1
i
i
i
i
4
5
13
16
2G
_
2
13
34
26
8
50
_
61
_
46
10
18
27
293
—
—
2
—
—
—
_
—
__
_
1
_
—
—
—
—
—■
1
1
—
—
—
—
_
—
_
_
—
1
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
—
—
—
-
—
—
—
—
3
—
—
—
2
__
1
1
-
9
18
5
32
1
i
i
i
i
4
4
14
16
26
_
2
13
33
25
8
53
_
61
__
48
10
19
28
298
J
1
2
—
—
—
—
—
__
—
—
—
—
—
—
2
—
1
—
—
3
—
—
—
—
\
—
—
10
19
3
32
1
i
i
i
i
4
4
14
16
26
—
—
13
32
25
8
56
—
61
—
50
10
20
28
303
101
Bilaga Litt. R
Sammandrag periodvis
Förslag till öfvergång från nu
-
Fältläkarekåren.
Hästi äkare-  kåren.
Intendenturen.
Eklesiastik -  staten.
Öfverfältläkare.
Fältläkare.
Re gementsläkare.
1. Bataljonsläkare.
2. Bataljonsläkare.
Extra läkare af 1. kl.
Extra läkare af 2. kl.
Summa.
w
CD
crq
CD
B
CD
P
ct*
co
tf
VA
GO
et-
sa:
tf
P
t-i
CD
Bataljonshästläkare.
Extra hästläkare.
Sqvadronshästläkare.
Oexaminerade sqadrons-  hästläkare.
Generalintendent.
£
<i
CD
H
t-t>
Ei
B’
et-
CD
ts
Oj
CD
P
ct-
Fält- och fästnings-  intendenter.
Regementsintendenter.
Utredningsförvaltare.
o:
>-i
po
eu
CO
o:
t-i
<1
ct-
P
H
CD
Summa.
Fältpastorer.
Tjenstförrättande rege-  mentspastorer.
Regementspastorer.
Bataljonspredikanter.
Summa.
Vid
1.
periodens
ingång
_
_
33
32
29
17
30
141
11
3
_
40
7
i
1
i
34
i
33
71
—
—
32
4
36
1
år
(Åtgång -
_
_
____
_
1
_
_
_
_
—
_
td
y—i
P
—
—
--
—
—
—
—
—
2
—
—
(Tillkomst
..._
5
1
2
7
—
—
___
1
12
i
o
—
—
5
3
7
16
—
5
—
—
—
i-S
pJ
So
crq
Vid
2.
periodens
ingång
....
5
34
34
35
17
30
155
12
15
i
P
CO
Cfl
i
1
6
37
8
49
102
5
—
30
4
39
1 år
(Afgång....
—
—
—
—
—
—
—
-
—
—
—
B
—
—
—
—
—
—
—
—
—*
2
—
(Tillkomst
—
—
—
—
—
—
1
—
—
1
—
SOj
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Vid
3.
periodens
ingång
—
5
34
34
35
17
31
156
12
16
1
So
p
f+s
p
i
1
6
37
8
49
102
5
—
28
4
37
2
år
(Afgång ...
_
_
1
_
_
_
_
, .
P
ca
crq
po
p
_
_
—
—
—
—
—
—
—
4
1
—
(Tillkomst
._
_
__
_
1
_
1
_
_
__
i
p-
—
—
—
—
—
—
—
__
—
—
—
—
CG
<—+-
Vid
4.
periodens
ingång
—
5
34
34
35
17
32
157
12
16
2
P?
SO
—
i
1
6
37
8
49
102
5
—
24
3
32
år
f Afgång ..
_
_
_
2
2
_
__
_
_
_
_
CD
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
10
3
—
5
(Tillkomst
i
1
9
G
3
1
2
—
3
5
1
—
—
—
1
7
1
14
—
1
u
—
—
—
Vid
5.
periodens
ingång
i
G
43
38
36
18
34
17G
15
21
3
B
po
p
so
—
i
1
7
44
9
63
126
6
u
14
—
31
år
fAfgång ...
_
_
_
_
2
_
_
_
__
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
10
—
—
5
(Tillkomst
__
___
3
3
5
1
5
_
2
—
2
—
—
—
—
3
—
2
—
—
10
—
—
—
p:
Vid
G.
periodens
ingång
i
6
46
41
39
19
39
191
17
21
5
c-f-
5.
5’
—
i
1
7
47
9
65
130
6
21
4
—
31
1
år
(Afgång....
_
_
_
1
1
_
__
_
__
—
--
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2
—
—
3
i Ti lkomst
_
_
_
1
3
1
1
—
—
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2
—
—
—
Vid öfvergångstideus slut
i
G
46
41
41
20
40
195
17
24
6
eu
CD
w
m
CD
_
—
1
7
47
9
65
130
6
23
2
...
31
Öfv er g å ngsfö r slag et.
102
Bilaga lått. JR.
Tub. N:o 50.
af Tat). N:o 49.
varande till den nya organisationen.
Auditörs-  staten.
Öfrige
civile embets-
och tjensteman
•
Handtverkare.
Auditörer af 1. kl.
Auditörer af 2. kl.
Auditörer å gammal stat.
Summa.
Professor vid general-
staben.
Krigsarkivarie.
Redogörare vid general-
staben.
Amanuens vid general-
staben.
Sekreterare vid ingeniör-
trupperne.
Verkmästare vid artilleriets
tygstat.
Förvaltare af 1. kl. vid
artilleriets tygstat.
Förvaltare af 2. kl. vid
artilleriets tygstat.
Tygskrifvare vid
artilleriet.
Musikdirektörer.
Regementskommissarier.
Regementsskrifvare. |
Mönsterskrifvare.
Regementsstallmästare.
Besigtningsrustmästare. |
Tyghandtverkare.
Rustkammarsmeder
(Stockmakare).
i Hofslagare vid artilleriet. 1
Batterihandtverkare. |
Tunnbindare.
O
CD
<
p:
CD
P4
P
P
<
CD
P
H
CD
Pistolsmeder.
Hofslagare vid rytteriet. 1
Sadelmakare.
Handtverkare af 1. kl. vid
ingen.-trupp. o. trängen.
Handtverkare af 2. kl. vid
ingen.-trupp. o. trängen.
Summa.
—
—
32
32
i
i
—
i
i
3
n
—
16
_
3
3
21
10
9
42
31
_
_
i
46
6
_
8
_
_
143
—
1
1
—
—
—
—
—
-
1
—
3
-
23
k—
P
P.
>S
—
4
—
—
5
4
i
13
6
4
—
5
7
—
—
1
31
32
i
i
—
i
i
4
u
3
16
23
CfQ
P
CO
10
13
42
31
5
4
—
58
—
4
8
5
7
177
i
1
2
_
—
_
i
—
_
—
i
1
__
1
B
Z
—
1
_
I
4
Z
—
—
4
—
—
2
—
i
2
29
32
i
i
i
i
i
4
10
4
16
24
P
P
10
13
41
31
5
8
_
58
_
8
8
5
9
186
i
3
4
-
"
i
1
—
2
P
►-*5
er?
po
p
crq
3
—
1
1
—
8
-
—
-
12
—
3
3
—
2
5
25
32
i
i
i
i
i
4
9
5
16
26
7
13
40
30
5
16
—
58
-
20
8
8
12
210
3
7
10
—
-
—
—
—
—
—
2
G
—
—
1
—
2
2
3
20
-
3
—
22
2
7
10
—
5
A
12
G
18
15
10
32
i
i
i
i
i
4
7
3
11
3
14
16
26
6
4
13
38
5
28
3
8
36
17
53
—
61
—
42
10
15
22
6
28
273
9
5
32
i
i
i
i
i
4
4
16
26
2
13
33
25
8
61
48
10
19
298
1
1
—
3
2
i
10
19
3
32
i
i
i
i
i
4
4
14
16
26
—
13
32
25
8
56
—
61
—
50
10
20
28
303
103
Bilaga Litt. R.
Tab. N:o 51.
Sammandrag periodvis för civilstaten vid Lifregementets grenadier
kår, 2. Lifgrenadierregementet, Smålands grenadierbataljon,
Yestgöta regemente, Vermlands fält jägarekår samt
Hallands infanteribataljon.
Beräknad afgång under öfvergångstiden.
tö
CD
Oq
CD
B
a"
p
c-t
P
to
a*
p
p
w
td
er»
oq
CD
B
CD
P
tö
CD
aq
CD
B
w
CD
aq
CD
g
CD
p
O
CD
<1
p:
t-4
p*
o:
t-4
t-4
pa
CD
tö
p
e-t
p
o‘
p
p
in
O*
P
o"
P
CD
B
B
p’
p
►Ö
CD
p
p
p
pa
ert
o:
<
1-4
CD
Anmärkningar.
P=
tf
P
H
CD
p:
tf
p
•-4
CD
p:
p
>-i
CD
P
P
Pa
CD
P
Ct
CD
^4
ca
ert
O
>-4
CD
H
pa
ct-
o:
>-4
CD
►-4
CD
t4
tf
P
l-i
CD
P^
P
•-4
CD
pa
tf
p
p
Vid 1. periodens ingång-------
>)7
2
3
12
3
5
5
11
4
1
*) Deraf 1 vid krigsskolan
1 är tillkomst............
1
—
—
—
—
—
—
—
S1
t—1
p
och 1 på Karlsborg.
—
—
—
—
—
—
—
»-4
t-4
aq
aq
Vid 2. periodens ingång.......
C
2
3
11
3
5
5
11
C/i
CO
—
—
—
—
—
—
—
—
B
B
—
—
—
—
~T-
—
—
göo
p
po
p
p
p
Vid 3. periodens ingång.......
(1
2
3
11
3
5
5
11
p
p
Å ar (Tillkomst.............
—
—
—
—
1
1
—
aq5
po
aq3
po
—
—
—
—
p
aq
p
aq
Vid 4. periodens ingång-------
G
2
3
11
3
4
4
11
—
—
. . (Afgång.................
1
—
—
...
—
1
1
—
—
—
D 1 (Tillkomst.....-.....—
—
~
Vid 5. periodens ingång .......
5
2
3
10
3
3
3
11
—
—
o ai tillkomst
. ...
1
1
1
—
1
1
1
4
—
—
—
—
Vid 6. periodens ingång-------
4
1
2
7
2
2
2
7
—
—
—
—
—
—
—
1
1
1
—
—
—
—
’
“
~
Vid öfvergångstidens slut......
4
1
2
7
1
1
6
—
—
Öfver gångs förslaget.
104
Bil. Litt. S. 1.
Landtförsvarets kostnad under 1. öfvergängsåret.
Ordinarie utgifter:
landtförsvarsdepartementet........................................
arméförvaltningen..................................................
officerare, underofficerare, spel och manskap:
löner och arvoden____________________________________________
indragningsstat________________________________________________
tjenstgöringspenningar_______________________________________
dagaflöning ....................................................
beklädnad och underhåll....................................
inqvartering....................................................
69,040:
142,700:
5,148,251: —
181,432: —
698,212: —
1,129,053: 22
3,039,352: 35
220,900: 03 10,417,200
fältläkarekåren.__________________________________________________________________
hastläkarekåren.................................................................
intendenturen...................................................................
eklesiastikstaten________________________________________________________________
auditörsstaten__________________________________________________________________
öfrige civile embets- och tjenste-män______________________________________
förhöjning i civile tjenstemäns löner (ålderstillägg)........_•............
härens handtverkare och betjente___________________________________________
härens hästar ..................................................................
undervisningsanstalter ________________________________________________________
generalstaben (förutom löner)...............................................
kommendantsstaten__________________________________________________________
sjukvårdskostnader ............................................................
kasern- och inqvarterings-utgifter ..........................................
diverse kostnader för musikkårerne ........................................
öfningskostnader_______________________________________________________________
krigsmaterielens underhåll m. m.._.........................................
underhåll af fästningar och kronans byggnader.........,................
mönstrings- och marsch-kostnader för stam- och bevärings-manskap
rese- och traktaments-kostnader..___________________________________________
diverse kostnader...............................................................
357,034
76,353
284,449
49,930
52,548
124,323
15.000
150,860
1,908,925
681.500
26.000
20,000
100,000
172.500
96,900
200,000
1,000,000
200,000
300.000
100.000
154,735
60
02
28
25
75
75
35
summa utgifter 16,700,000 kr.,
hvilka utgifter på skäl, som i motiveringen till öfvergångsförslaget finnas angifna,
af komitén blifvit beräknade antagligen komma att uppgå till...................... 17,500,000: »
Extra ordinarie utgifter:
Dessa hafva af skäl, som i samma motivering finnas angifna, af komitén beräknats
till_________________________________________________________________________________________ 900,000: »
summa summarum 18,400,000 kr.
Härtill kommer dessutom återstående rustnings- och roterings-kostnader för qvarvarande indelte
soldater, hvilkas antal vid årets slut, såsom det af komitén blifvit beräknadt, finnes angifvet äf
venledes
i samma motivering.
Landtförsvarskomiténs betänkande 111.
Bil. Litt. S. 2.
Landtförsvarets kostnad under 4. öfvergängsåret.
Ordinarie utgifter:
landtförsvarsdepartementet......................-...............
arméförvaltningen............................................-......
officerare, underofficerare, spel och manskap:
löner och arvoden ..........................................
tjenstgöringspenningar......................................
examenspenningar för värnpligtigt befäl..................
dagaflöning.................................................
beklädnad och underhåll____________________________________
inqvartering..................................—..............
. 69,040:
132,000:
6,167,679:
—
761,064:
—
63,700:
—
1,520,221:
89
4,106,008:
81
182,860:
°1 12,801,533:
71
fältläkarekåren....................................................-..............—-........—
hästläkarekåren..................................................................................
intendenturen.....................................................................---...........
eklesiastikstaten.................-..............................................................
auditörsstaten .....................................-............................................
åtskillige embets- och tjenste-män samt betjente .......-...............................
förhöjning i civile embetsmäns löner (ålderstillägg)------------------------------------
härens handtverkare--------------------------------------------------------------------------
härens hästar__________________________________—............................................-
undervisningsanstalter.-.........................—..........................................
generalstaben (förutom löner) --------------------------------------------------------------
kommendantsstaten.........................................................-..................
sjukvårdskostnader.-...........................................................................
kasern- och inqvarterings-utgifter ...........................-..............................
diverse kostnader för musikkårerne__________________________________-----..............—
öfningskostnader.....................................................-.....................—
krigsmaterielens underhåll m. m.----------------------------------------------------------
underhåll för fästningar och krönans byggnader.........................................
mönstrings- och marsch-kostnader för stam- och bevärings-manskap................
rese- och traktaments-kostnader.............................................................
diverse kostnader______________________________________________________________________________
summa utgifter
hvilka utgifter på skäl, som i motiveringen till öfvergångsförslaget finnas angifna,
af komitén blifvit beräknade antagligen komma att uppgå till.......................
319,042
—
75,347
50
283,341
—
43,430
25
46,791
25
140,050
—
15,000
—
150,638
—
2,396,849
60
361,500
—
26,000
—
20,000
—
100,000
—
247,000
—
73,900
—
200,000
—
1,000,000
—
200,000
—
300,000
—
100,000
—
148,536
69
19,250,000
kr.,
19,500,000: »
Extra ordinarie utgifter:
Dessa hafva af skäl, som i samma motivering finnas angifna, af komitén beräknats
till...............................................................................-......... 900,000: »
summa summarum 20,400,000: kr.
Härtill kommer dessutom återstående rustnings- och roterings-kostnader för qvarvarande indelte
soldater, hvilkas antal vid årets slut, såsom det af komitén blifvit beräknadt, finnes angifvet äf
venledes
i samma motivering.
2
Bil. Litt. S. 3.
Landtförsvarets kostnad, under 9. öfvergångsåret.
91
95
Ordinarie utgifter:
landtförsvarsdepartementet ...............................................................
arméförvaltningen.........................................................................
officerare, underofficerare, spel och manskap:
löner och arvoden .......
7,536,494
tjenstgöringspenningar ............................................... 781,488
examenspenningar för värnpligtig! befäl.......................... 101,400
dagaflöning ______________________
1,763,370
beklädnad och underhåll............................................ 4,940,759
inqvartering.............
191,050
fältläkarekåren ............................................................................
hästläkarekåren ...........................................................................
intendenturen-..............................................................................
eklesiastikstaten...........................................................................
auditörsstaten.............................................................-................
åtskillige embets- och tjenste-män samt betjente ..................................
förhöjning i civile embetsmäns löner (ålderstillägg)...............................
härens handtverkare .....................................................................
härens hästar .............................................................................
undervisningsanstalter.........-.........................................................
generalstaben (förutom löner) ..........-.........-....................................-
kommendantsstaten.......................................................................
sjukvårdskostnader.......................................................................
kasern- och inqvarterings-utgifter......................................-..............
diverse kostnader för musikkårerne......;............................................
öfningskostnader..................................................................•-.......
krigsmaterielens underhåll m. m. _________________________________________________...
underhåll af fästningar och kronans byggnader ....................................
mönstrings- och marsch-kostnader för stam- och bevärings-manskap............
rese- och traktaments-kostnader........................................................
diverse kostnader.........................................................................
69,040: —
110,000: —
hvilka utgifter på skäl, som i motiveringen till öfvergångsförslaget finnas angifna
Extra ordinarie utgifter:
Dessa hafva af skäl, som i samma motivering finnas angifna, af komitén beräknats
till_________________________________________________________________________________________
15,314,562
86
443,575
—
85,479
40
338,359
20
37,340
—
37,900
—
141,120
—
15,000
—
184,850
—
3,132,563
60
361,500
—
26,000
—
20,000
—
100,000
—
386,000
—
57,900
—
200,000
—
1,000,000
—
200,000
—
300,000
—
100,000
—
138,809
94
22,800,000
kr.,
23,000,000
))
900,000
»
23,900,000:
kr.
Härtill kommer dessutom återstående rustnings- och roterings-kostnader för qvarvarande indelte
soldater, hvilkas antal vid årets slut, såsom det af komitén blifvit beräknadt, finnes angifvet äf
venledes
i samma motivering.
3
INNEHÅLL.
Bilaga
))
))
»
))
»
»
»
»
»
Litt. A. 1.
Litt. A. 2. a.
Litt. A. 2. b.
Litt. A. 2. c.
Litt. A. 2. d.
Litt. A. 3. a.
Litt. A. 3. b.
Litt. A. 4. a.
Litt. A. 4. b.
Litt. A. 4. c.
Litt. A. 4. d.
Litt. A. 4. e.
Litt. A. 4 f.
Litt. A. 4. g.
Litt. A. 5. a.
Litt. A. 5. b.
Lill. A. 5. c.
Litt. A. 6. a.
Litt. A. 6. b.
Litt. A. 6. c.
Litt. A. 7. a.
Litt. A. 7. b.
Litt. A. 7. c.
Litt. A. 7. d.
Litt. A. 7. e.
Litt. A. 7. f.
Litt. A. 7. g.
Litt. B.
Litt. C.
Litt. D. 1.
Litt. I). 2.
Litt. E.
Litt. F. 1.
Litt. F. 2.
Litt. F. 3.
Litt. F. 4.
Sammandrag af bärens mobiliserade styrka.
Sammandrag af fotfolkets mobiliseringstabeller.
Mobiliseringstabell för ett fotfolksregementc om fyra fältbataljoner.
Mobiliseringstabell för ett fotfolksregemente om tre fältbataljoner.
Mobiliseringstabell för Gotlands fotfolksregemente.
Sammandrag af rytteriets mobiliseringstabeller.
Mobiliseringstabell för ett rytteriregemente.
Sammandrag af fältartilleriets mobiliseringstabeller.
Mobiliseringstabell för 1. Svea fältartilleriregemente.
Mobiliseringstabell för 2. Svea fältartilleriregemente.
Mobiliseringstabell för 1. Göta fältartilleriregemente.
Mobiliseringstabell för 2. Göta fältartilleriregemente.
Mobiliseringstabell för Vendes fältartilleriregemente.
Mobiliseringstabell för Norrlands fältartilleriregemente.
Sammandrag af fästnings- och positions-artilleriregementenas mobiliseringstabeller.
Mobiliseringstabell för Vaxholms fästnings- och positions-artilleriregemente.
Mobiliseringstabell för Karlsborgs fästnings- och positions-artilleriregemente.
Sammandrag af ingeniörtruppernes mobiliseringstabeller.
Mobiliseringstabell för 1. Ingeniörregementet.
Mobiliseringstabell för 2. Ingeniörregementet.
Sammandrag af trängens mobiliseringstabeller.
Mobiliseringstabell för 1. fördelningens allmänna träng (1. trängbataljonen).
Mobiliseringstabell för II. fördelningens allmänna träng (2. trängbataljonen).
Mobiliseringstabell för III. fördelningens allmänna träng (3. trängbataljonen).
Mobiliseringstabell för IV. fördelningens allmänna träng (4. trängbataljonen).
Mobiliseringstabell för V. fördelningens allmänna träng (5. trängbataljonen).
Mobiliseringstabell för VI. fördelningens allmänna träng (6. trängbataljonen).
Fördelningen af stamtruppens freds-(nummer-)styrlca på de olika vapnen och truppafdelningarna.
Förslag öfver härens tillgång på stam- och f. d. stam-manskap vid mobilisering.
Sannolika folkmängden i Sverige den 31. December 1897.
Tabell, utvisande fördelningen af värnpligtiga årskontingenten, beräknad till
26,565 man eller Va % befolkningen den 31. December 1897.
Förslag öfver härens tillgång på beväringsmanskap vid mobilisering.
Härens fast aflönade kader.
Tabell, utvisande det antal värnpligtiga befäl och spel, som vid eu mobilisering
påräknas ur beväringen för fält- och depot-trupper.
Tabell, utvisande det antal pensionerade, till krigstjenst förbundne officerare och
underofficerare, som vid en mobilisering påräknas till tjenstgöring vid hären.
Tabell, utvisande det antal i armén eller i regementenas reserver qvarstående befäl,
som vid en mobilisering påräknas och som ej tages i anspråk såsom värnpligtig!
befäl ur beväringen eller såsom pensioneradt, till tjenstgöring vid
hären förbundet.
4
Bilaga Litt. G.
» Litt. 11.
»
Litt. I.
»
Litt. J.
Härens ständigt tjenstgörande styrka och skolor.
Landtförsvarets årliga kostnad.
Den under olika tider af året tjenstgörande stamstyrkan vid fotfolket.
D:o
d:o
rytteriet.
D:o
clio
artilleriet.
D:o
d:o
ingeniörtrupperna.
D:o
d:o
trängen.
a tider
af året tjenstgörande
antalet civile tjensteman och
P.
Det under olika
handtverkare.
Den under olika tider af året tjenstgörande värnpligtiga styrkan.
Härens behof af hästar.
Det under olika tider af året i tjenstgöring varande antalet hästar.
M. med förslag till sjukvårdsväsendets organisation i fält enligt den nya härordningen.
P. M. om byggnader för den nya härordningen.
Rapport öfver en å uppdrag af Kongl. Landtförsvarskomiténs utskott n:o 3 företagen
resa till Vadstena i ändamål att undersöka, huruvida det vore möjligt
och lämpligt att der förlägga 2. Göta fältartilleri- och Östgöta dragonregementen.
Bil. a. P. M. i afseende å fordringarna på ett skjutfält för ett artilleriregemente.
» b. Kostnaden för ett etablissement i Vadstena för 2. Göta fältartillerioch
Östgöta dragon-regementen.
Bilaga 1. Härens förläggning.
■i 2. Behof af lägenheter för officerarnes inqvartering vid ett infanteriregemente.
»
3. Norra Skånska infanteriregementet. Ljungby hed.
»
4.
Östgöta lifgrenadierregemente. Malmen.
»
5.
Kronobergs regemente. Kronobergs hed.
»
6.
Jönköpings regemente. Bänne slätt.
»
7.
Kalmar regemente. Hultsfred.
»
8.
Skaraborgs regemente. Axvall.
»
9.
Elfsborgs regemente. Fristad hed.
»
10.
Vestgöta-Dals regemente. Grunnebo hed.
» 11. Uplands regemente. Polackshacken.
»
12.
Södermanlands regemente. Malma hed.
» 13. Vestmanlands regemente. Utnäs-löt.
» 14. Nerikes regemente. Sanna hed.
» 15. Vermlands regemente, . Trossnäs fält.
» 16. Dalregementet. Bome hed.
»
17.
Helsinge regemente. Mohed.
» 18. Jemtlands fältjägareregemente. Frösöu.
» 19. Vesternorrlands regemente. Sånga mo.
» 20. Norrbottens regemente. Notviken.
» 21. Skånska lifgrenadierregementet. Ljungby hed.
" 22. Blekinge regemente. Karlskrona.
» 23. Södra Skånska infanteriregementet. Ystad.
» 24. Bohusläns regemente. Backa mo.
5
Bilaga Litt. K.
»
Litt.
L.
>■
Litt.
M.
»
Litt.
N.
1.
Litt. N. 2.
»
Litt.
0.
1.
a.
•>
Litt.
0.
1.
b.
»
Litt.
0.
2.
a.
Bilaga 25. Gotlands regemente. Visborgs kungsladugård.
»
26.
Vesterbottens regemente. Ytter-Hislces.
i> 27. Svea Lifgarde och Lifregementet till fot. Ladugårdsgärdet.
»
28.
Lifgardet till häst.
»
29.
Husarregementet Konung Karl XV.
»
30.
Skånska dragonregementet.
»
31.
Skånska husarregementet.
»
32,
Behof af lägenheter för ett rytteriregementes officerskår.
i>
33.
Smålands husarregemente.
»
31.
Vestgöta dragonregemente.
»
35.
Lifregementets dragoner.
»
36.
Lifregementets husarkår.
»
37.
Jemtlands hästjägareregemente.
»
38.
Vendes fältartilleriregemente.
«
39.
Artilleriafdelningen å Gotland.
»
40.
1. Göta fältartilleriregemente. Tånga hed.
o
41.
2. Svea och Norrlands fältartilleriregementen.
»
42.
Vaxholms fästnings- och positions-artilleriregemente.
»
43.
Karlsborgs fästnings- och positions-artilleriregemente.
»
44.
1. eller Göta ingeniörregemente.
ii
45.
2. eller Svea ingeniörregemente.
»
46.
1.,
2. och 6. trängbataljonerna.
»
47.
3.
trängbataljonen.
»
48.
4.
trängbataljonen.
»
49.
5.
trängbataljonen.
»
50. Sammandrag af kostnaden för de byggnader, som erfordras för den
nya härordningens genomförande, fördelad under öfvergångstiden.
P. M. om exercisfält för den nya hären.
Bilaga 1. Kostnaden för nya exercisfält.
»
2. Beräknad försäljningssumåna för exercisfält.
»
3. Arrendeafgifter, beräknade att upphöra.
Stockholms garnison enligt nuvarande härordning, enligt 1878 års förslag och enligt
komiténs förslag. Underofficerare, spel och manskap.
Härens fast aflönade kader enligt 1878 års förslag, enligt komiténs förslag och
enligt nuvarande härordning.
Summariskt förslag till rikets indelning i regementsområden, uppgjordt under
förutsättning af fotfolksregementenas fördelning till arméfördelningarna i enlighet
med 1878 års förslag.
Summariskt förslag till rikets indelning i regementsområden, uppgjordt under
förutsättning af fotfolksregementenas fördelning till arméfördelningarna i enlighet
med komiténs^förslag.
Ordinarie aflönings- och hästersättnings-kostnader för det fasta befälet enligt
1878 års förslag.
Kostnader för bestridande af tillfälliga aflöningsförmåner för det fasta befälet
under tjenstgöring vid rekryt-, underbefäls-, beväringsrekryt- m. fl. skolor enligt
1878 års förslag.
Ordinarie aflönings- och hästersättnings-kostnader för det fasta befälet enligt
komiténs förslag.
6
Bilaga Litt.
0.
2.
b.
»
Litt.
0.
2.
c.
»
Litt.
0.
3.
a.
..
Litt.
0.
3.
b.
<>
Litt.
P.
1.
..
Litt.
P.
2.
..
Litt.
P.
3.
»
Litt.
Q.
1.
-i
Litt.
Q.
2.
»
Litt.
Q.
3.
•i
Litt.
Q.
4.
Litt. R.
Kostnader för bestridande af tillfälliga aflöningsförmåner för det fasta befälet
under tjenstgöring vid rekryt-, korprals-, beväringsrekryt- m. fl. skolor enligt
komiténs förslag.
Kostnader för bestridande af det värnpligtiga befälets (officerares och underofficerares)
aflöningsförmåner enligt komiténs förslag.
Ordinarie aflönings- och hästersättnings-kostnader för det fasta befälet enligt nuvarande
härordning.
Kostnader för bestridande af tillfälliga aflöningsförmåner för det fasta befälet
under tjenstgöring vid rekryt-, underbefäls- och bevärings-skolor under nuvarande
härordning.
Förslag till fördelning i rekryteringsområden af Göteborgs och Bohus län.
Förslag till fördelning i rekryteringsområden af Örebro län.
Förslag till fördelning i rekryteringsområden af Jemtlands län.
Summariskt förslag till fördelning af de särskilda regementsområdenas ansvarsskyldighet
för rekrytering af stamtruppen vid de olika truppafdelningarna.
7. Öfvergångsåret. Summariskt förslag till fördelning af de särskilda regementsområdenas
ansvarsskyldighet för rekrytering af stamtruppen vid de olika
truppafdelningarna.
S. Öfvergångsåret. Summariskt förslag till fördelning af de särskilda regementsområdenas
ansvarsskyldighet för rekrytering af stamtruppen vid de olika
truppafdelningarna.
10. Öfvergångsåret. Summariskt förslag till fördelning af de särskilda regementsområdenas
ansvarsskyldighet för rekrytering af stamtruppen vid de olika
truppafdelningarna.
Tabeller till N:o 5, Förslag till allmänna grunder för öfvergång från den nuvarande
till den nya härordningen:
Tab. N:o
))
N:0
»
N:0
■i N:0
..
N:0
»
N:0
7.
8.
9.
N:0
N:o
N:0
N:0 10.
N:0 11.
N:0 12.
N:o 13.
N:o 14.
N:0 15.
N:o 16.
N:0 17.
N:o 18.
N:o 19.
N:o 20.
Stamrekryternes fördelning under öfvergångstiden.
Generalstaben. Förslag till öfvergång från nuvarande till den nya
organisationen.
Svea lifgarde.
D:o
d:o.
Andra lifgardet (Lifregementet till fot).
D:o
d:o.
7. Lifgrenadier-regementet (Östgöta lifgrenadierregementet). D:o d:o.
XJplands, .Skaraborgs, Södermanlands, Helsinge, Elfsborgs, VestgötaDals
och Vestmanlands regementen.
D:o
d:o.
Kronobergs, Jönköpings och Kalmar regementen. D:o
d:o.
Dalregementet.
D:o
d:o.
Bohusläns regemente.
D:0
d:o.
Norrbottens regemente.
D:o
d:0.
Vesterbottens regemente.
D:o
d:o.
Nerikes regemente.
D:o
d:o.
Vermlands regemente.
D:o
d:o.
Jemtlands regemente.
D:o
d:0.
Norra Skånska infanteriregementet.
0:0
d:o.
Södra Skånska infanteriregementet.
D:o
d:o.
Gotlands regemente.
D:o
d:o.
Vesternorrlands regemente.
Iko
d:o.
Blekinge regemente och Skånska lifgrenadierregementet. D:o d:0.
Lifgardet till häst.
D:o
d:0,
7
Bilaga Litt. S. 1.
•> Litt. S. 2.
» Litt. S. 3.
Tab. N:o 21.
Lifregementets dragoner. Förslag till öfvergång från den nuvarande
till den nya organisationen.
..
N:0 22.
Lifregementets husarer och Smålands husarregemente.
Iko d:o.
»
N:o 23.
Skånska husar- och dragon-regementena.
D:o d:o.
»
N:o 24.
Husarregementet Konung Karl XV.
D:o d:o.
i)
N:o 25.
Jemllands hästjägareregemente.
D:o d:o.
»
N:o 26.
Vestgöta och Östgöta dragonregementen. .
Iko d:o.
..
N:0 27.
1. Svea fältartilleriregemente.
D:o d:0.
..
N:o 28.
2. Svea fältartilleriregemente.
D:0 d:o.
»
N:o 29.
1. Gåta fältartilleriregemente.
D:o d:o.
N:o 30.
2. Göta fältartilleriregemente.
D:o d:o.
N:o 31.
Vendes fältartilleriregemente.
D:o d:o.
N:o 32.
Norrlands fättartilleriregemente.
D:o d:0.
>,
N:o 33.
Vaxholms fästnings- och position s-artilleriregemente.
B:o d:o.
»
N:o 34.
Karlsborgs fästnings- och positions-artilleriregemevte.
D:o d:o.
).
N:o 35.
1. Ingeniörregementet.
Iko d:o.
tf
N:o 36.
2. Ingeniörregementet.
D:o d:o.
tf
N:o 37.
1. Trängbataljonen.
D:0 d:0.
tf
N:o 38.
2. och 5. Trängbataljonerna.
I):o d:o.
tf
N:o 39.
3. och 4. Trängbataljonerna.
D:o d:o.
»
N:o 40.
6. Trängbataljonen.
D:0 d:o.
tf
N:o 41.
Sammandrag periodvis för generalstaben.
D:o d:o.
»
N:o 42.
Sammandrag periodvis för fotfolket.
D:o d:o.
N:0 43.
Sammandrag periodvis för Lifregementets grenadierkår, 2. Lifgrena-
dierregementet, Vestgöta regemente, Smålands grenadierbataljon och
Vermlands fältjägarelår. Beräknad afgång å fast aflönade officerare,
underofficerare, spel och manskap äfvensom å hästar.
Sammandrag periodvis för rytteriet. Förslag till öfvergång från
nuvarande till den nya
organisationen.
Sammandrag periodvis för
artilleriet.
Iko
d:o.
Sammandrag periodvis för
ingeniörtrupperna.
D:o
d:0.
Sammandrag periodvis för
trävgen.
D:o
d:o.
Beräknadt antal värnpligtig t befäl och beväring vid de olika skolorna
under öfcergångstiden.
Sammandrag för härens civilpersonal. Förslag till öfvergång från
nuvarande till den nya organisationen.
Sammandrag periodvis af Tab. N;o 49.
D:0 d:o.
Sammandrag periodvis för civilstaten vid Lifregementets grenadierkår,
2. Lifgrenadierregementet, Vestgöta regemente, Smålands grenadierbataljon,
Vermlands fältjägarekår samt Hallands infanteribataljon.
Beräknad afgång under öfvergångstiden.
Landtförsvarets kostnad under 1. öfvergångsåret.
Landtförsvarets kostnad under 4. öfvergångsåret.
Landtförsvarets kostnad under 9. öfvergångsåret.
N:o 44.
N:o 45.
N:o 46.
N:o 47.
N:0 48.
N:0 49.
N:0 50,
N:o 51.
UNDERDÅNIGT BETÄNKANDE
ANGÅENDE
LANDTFÖRSVARETS ORDNANDE,
AEGIFVET DEN 19. JUNI 1882
AF
DEN TILL UTARBETANDE AF FÖRSLAG I ÄMNET
I NÅDER FÖRORDNADE KOMITÉ.
IV.
BIHANG,
innehållande militär-statistiska uppgifter rörande vårt nuvarande härväsen.
STOCKHOLM,
TRYCKT HOS K. L. BECKMAN,
2
Samman
af
uppgifter angående beväringsmanskapet under åren 1861—1880, upprättadt uti
regemente- och kår-chefer till Kongl. Landtförsvars
-
1.
2.
3.
4.
1
5.
6.
7.
8.
9.
| 10.
11.
År.
Alla uti rullorna uppförda
såsom monstringsskyldige.
Frånvarande från
mönstring utan laga
förfall:
Afflyttade från länet.
ff
cr<?
pso
ts
OQ
SJ
CD
1
(rf-
so:
•-i
CD
»
rf-
Frånvarande med laga för-  fall, befriade, äfvensom döde,
sedan rullan uppgjordes.
Approberade:
Kasserade.
Närvarande vid 1. klassens
beväringsmöte.
antal.
procent af
monstringsskyldige
antal.
procent af
monstringsskyldige
1861 ............
40,921
3,169
7.7
_
23,220
56.7
12,859
21,061
1862 ............
36,919
3,095
8.s
—
—
_
22,232
60.2
8,863
19.501
1863 ............
37,879
3,329
8.7
—
—
—
22,501
59.4
8,772
19,421
1864 ...........
36,335
3,011
8.2
—
—
—
21,345
58.7
8,100
20,198
1865 ............
39,072
3,477
8.9
—
—
—
23,561
60.3
7,443
21,777
Medeltal
37,555*)
3,228*)
8.6*)
—
—
—
22,409*)
59.6*)
8,295*)
20,392
1866 ............
38,026
4,349
11.5
1,014
497
2,672
22,143
58.2
7,351
19,610
1867 ............
37,073
4,796
12.9
687
521
2,586
20,993
56.6
7,490
18,339
1868 ...........
37,561
5,757
15.3
953
489
2,375
20,734
55.2
7,253
17,781
1869 ...........
39,370
6,304
16.o
1,528
530
2,553
21,394
54.3
7,061
18,894
1870 ............
43,674
7,436
17.0
1,226
554
2,976
19,598
44.8
11,884
17,279
Medeltal
39,141
5,728
14.6
1,082
519
2,632
20,972
58.6
8,208
18,381
1871 ............
42,196
7,929
18.7
1,080
494
2,815
20,318
48.2
9,560
17,889
1872 ............
45,209
9,969
22.5
1,723
570
2,383
21,553
47.6
9,011
18,550
1873 ............
43,667
11,006
25.2
1,261
635
2,523
21,018
48.1
7,224
19,432
1874 ............
47,435
11,774
24.8
1,548
637
2,875
23,194
46.8
7,407
2i;681
1875 ...........
53,619
14,090
26.3
1,457
733
2,745
26,477
49.5
8,017
24,809
Medeltal
46,405
10,953
23.6
1,414
614
2,668
22,512
48.5
8,244
20,472
1876 ............
53,351
15,521
29.1
928
751
3,122
25,669
48.1
7,360
24,218
1877 ............
53,509
16,533
30.8
886
811
2,652
25,565
47.8
7,062
**) 23,806
1878 ...........
55,369
15,955
28.8
1,546
841
2,989
27,256
49.2
6’782
'' 25j904
1879 ..........
60,014
16,748
29.5
1,918
965
2,912
29,663
49.3
7,808
28’077
1880 ............
61,196
18,432
30.1
2,420
838
2,958
28,916
47.2
7^632
26^975
Medeltal
56,688 |
16,638
29.4
1,540 |
841 |
2,926
27,414
48.3
7,329
25,796
*) Medeltal af fyra år. ^
**) Uti denna summa ingår ej Dalregementets beväringsmanskap, emedan detta regementes beväringsmöten in
Anmärkningar:
1) Detta sammandrag upptager icke beväringsmanskapet på Gotland. 2) Kol. 2, 3, 5, 6, 7, 8 10
mönstringsförslagen» (landt- och sjö-beväring); kol. 11 och 16 på grund af i nämnde departement
klassens beväringsmanskap, paräknadt att undergå vapenöfning»; kol. 17 och 18 äro uppgjorda med
3) Kol. 5, 6 och 7 sakna uppgifter för åren 1861—1865 och kol. 22 och 23 för åren 1861—1866,
3
Tabell n:o 1.
drag
generalstabens militär-statistiska afdelning hösten 1880 på grund af de från
departementet inlemnade »Förslag» öfver beväringsmanskapet.
12.
13.
14.
15.
16.
17.
18.
19.
20.
21.
22.
23.
Befriade från vapenöfning på
grund af:
Närvarande vid 2. klassens
beväringsmöte.
Summa närvarande vid årets
bcväringsmöten.
Frånvarande från
mötena utan laga för-  fall af 1. och 2.
klasserna:
Beväringseliter.
Mönstringsskyldige på grund
af att nästföregående år
fy It 20 år.
Af mönstringsskyl-  dige uti kol. 21
approberades:
approbation
såsom skarp-  skyttar :
erlagd vapen-  öfningsfrihets
afgift:
antal.
procent af skyldige
att närvara vid
mötet.
antal.
procent af mönst-  ringsskyldige (uti
kol. 21.)
antal.
proc. af
1. klass,
vapen-  öfvade.
antal.
proc. af
1. klass,
vapen-  öfvade
1,003
4.6
18,416
39,477
1,206
2.9
i_
_
_
_
_
_
901
4.6
20,538
40,039
1,292
3.1
148
30,231
—
—
• ---
—
916
4.7
17,097
36,518
1,398
3.7
267
32,657
—
—
196
0.9
696
3.4
18,853
39,051
1,710
4.2
323
32,607
—
—
786
3.6
703
3.2
18,756
40,533
2,023
4.7
336
34,547
—
—
491
2.3
844
4.1
18,732
39,124
1,526
3.8
268
32,509
—
—
1,084
5.5
723
3.6
20,218
39,828
2,359
5.6
314
32,831
—
_
1,181
6.4
677
3.6
19,260
37,599
2,364
6.o
230
31,084
19,837
63.8
1,181
6.6
602
3.3
16,948
34,729
2,883
7.5
190
31,053
19,957
64.2
1,060
5.6
578
3.1
17,083
35,977
3,084
7.9
148
31,912
20,431
64.o
1,006
5.8
447
2.5
mötet instäldt
(17,279)
(651)
(3.6)
113
35,345
18,385
. 52.o
1,102
5.9
605
3.2
*) 18,377
*) 37,033
*) 2,660
*) 6.7
199
32,445
19,652
61.o
835
4.6
770
4.3
15,643
33,532
2,370
6.6
89
33,047
18,980
57.4
760
4.o
1,184
6.3
17,317
35,867
2,827
7.3
66
34,205
20,285
59.3
650
3.3
—
—
17,404
36,836
3,603
8.9
32
32,548
19,689
60.4
625
2.8
—
—
18,358
40,039
3,816
8.7
11
34,761
21,480
61.7
635
2.5
—
—
20,633
45,442
4,231
8.5
6
39,142
24,331
62.2
701
3.4
—
—
17,871
38,343
3,369
8.0
41
34,741
20,952
60.3
625
2.5
_
_
23,289
47,507
4,587
8.8
3
37,041
23,526
63.5
546
2.2
—
—
**) 22,603
**) 46,409
**) 4,385
8.6
—
36,464
23,102
63.4
598
2.3
—
—
23,580
49,484
4,522
8.4
—
39,627
25,060
63.2
648
2.3
—
—
23,194
51,271
5,114
9.1
—
42,754
27.740
64.8
620
2.3
—
—
24,628
51,603
7,217
12.3
—
43,561
26,981
61.9
607
2.3
--
—
23,459
49,255
5,165
1
9.5
1 -
39,889
25,282
63.4
stäldes 1877.
12, 14, 21 och 22 äro uppgjorda på grund af i Landtförsvarsdepartementet befintliga »Sammandrag af beväringsbefintliga
sammandrag af »Första klassens beväringsmanskap, paräknadt att undergå vapenöfning», och af »Andra
stöd af de begge sistnämnda sammandragen; kol. 20 är uppgjord efter »Sammandrag af förslag öfver beväringseliter».
emedan några fullständiga förslag för dessa år ej varit att tillgå.
P. M. till tab. n:o 1.
Tab. n:o 1 innehåUer:
Sammandrag af uppgifter angående bevä
ringsmanskapet
under åren 1861—1880, upprättadt uti generalstabens militär-statistiska
afdelning liösten 1880 på grund af de från regements- och
kår-chefer till Kongl. Landtförsvarsdepartementet inlemnade »Förslag» öfver
beväringsmanskapet.
o
Kol. 1. Aret då beväringsmönstringen förrättades.
Kol. 2. Alle uti ndlorna uppförde såsom mönstringsskyldige. Till årets
mönstring skulle enligt Kongl. Kungörelsen af den 13. Febr. 1849 § 11
tillstädeskomma icke allenast 1. årsklassen utan ock alle på »tillväxt
eller förbättring» stälde ynglingar af de tvenne näst föregående årens
klasser samt slutligen äfven de, som uteblifvit från föregående mönstring
eller möte, der de skolat sig inställa. Kongl. Kungörelsen af den
9. Febr. 1861 bestämde deremot, att de vid mönstringen närvarande
skulle antingen approberas eller kasseras, men ej ställas till ett följande
år på tillväxt eller förbättring.
Vid 1861 års mönstring instälde sig således icke allenast de, som
detta år fylde 21 år, och de, som från föregående mönstring uteblifvit,
utan ock de, som de tvenne näst föregående åren blifvit stälde på tillväxt
eller förbättring. Härigenom är i kolumn 2 antalet mönstringsskyldige
för år 1861, äfvensom antalet af approberade och af kasserade
för nämnde år, ovanligt stort (synnerligast af de kasserade),
jemfördt med närmast följande år. Uppgifterna angående mönstringsskyldige,
frånvarande, approberade och kasserade (kol. 2, 3, 4, 8, 9
och 10) för år 1861 äro derföre ej intagna i medeltalen för 5-årsperioden
1861—1865.
Från och med 1862 utgöres antalet beväringsskyldige af årets
åldersklass och endast dem af äldre årsklasser, som förut af en eller
annan orsak ej undergått mönstring eller vapenöfning, och skola alla
dessa enligt Kongl. Förordningen af den 9. Febr. 1861 § 1 inbegripas
under årets 1. klass.
Enligt § 6 uti nämnda Kongl. Förordning skall Konungens befallningshafvande
låta författa och i två exemplar utskrifva fullständiga
5
»Kullor»0) öfver alla, som för året böra inom orten mönstras. »Dessa
rullor upprättas särskildt för arméns och särskildt för flottans beväringsområden
och, inom länet, särskildt för hvarje infanteriregemente
eller kår af armén». Med stöd af dessa rullor, »som», enligt nyssnämnda
Kongl. Förordning, »skola vara vid mönstringen att tillgå och
sedermera ligga till grund för mönstringsverket och manskapets redovisning»,
äro således de af regements- och kår-chefer till Landtförsvarsdepartementets
kommandoexpedition insända »förslag» öfver det beväringsmanskap,
som undergått mönstring till första årets vapenöfning,
upprättade.
På grund af dessa till kommandoexpeditionen inlemnade »förslag»
upprättas uti nämde expedition för hvarje år ett sammandrag, från
hvilket uppgifterna uti kol. 2 och kol. 21 (upptagande resp. »alla i
rullorna uppförde såsom mönstringsskyldige» och »mönstringsskyldige
på grund af att nästföregående år fylt 20 år») erhållits. Dessa kolumner
visa, att de mönstringsskyldiges antal varit i stark tillväxt, men
under'' det att antalet af alle de mönstringsskyldige, kol. 2, år 1880
varit 24,277 större än år 1862, hafva antalet af dem, som, på grund af
att nästföregående år fylt 20 är, varit mönstringsskyldige, kol. 21, år
1880 endast varit 13,330 större än år 1862. Uti procent beräknadt
visar en jemförelse mellan åren 1862 och 1880, att alle de mönstringsskyldige
ökats med nära 66 procent, under det att de 20-årige ökats
med endast 44 proc. Således har den stora tillväxten af mönstringsskyldige
till en icke obetydlig del kommit från de äldre årsklasserne.
Detta visas ännu tydligare af bil. a tab. a, som upptager absoluta skilnaden
mellan talen i kol. 2 och kol. 21. Deraf synes att t. ex. medeltalet
under 5-årsperioden 1876—1880 af dem, hvilka tillhöra äldre
åldersklasser bland de mönstringsskyldige, xrppgår till icke mindre än
16,798 och att sista mönstringsåret (1880) utgjorde de äldre åldersklasserne
af de i*rullorna upptagna mönstringsskyldige 17,635.
Kol. 3 och 4. Frånvarande från mönstring utan laga förfall: antal;
procent af mönstringsskyldige. Kol. 3, som angifver antalet af dem utan
laga förfall frånvarande, visar, att detta antal är omkring 6 gånger
större år 1880 än år 1862. Kol. 4, som angifver procenttalet af de
frånvarande i förhållande till de mönstringsskyldige, visar, att detta
procenttal är år 1880 nära 4 gånger större än år 1862.
Angående de mönstringsskyldige, som utan laga förfall uteblifva
från mönstring eller vapenöfning, stadgas uti 18 § af Kongl. Kungö
*)
Dessa rullor upprättas numera, i enlighet med det vid Kongl. Kungörelsen af den 1. Nov. 1872
fogade formulär.
6
relsen af den 13. Nov. 1860, att beväringsskyldig »skall, derest han
undanhållit sig från första årets möte, i beväringen qvarstå under 5 år,
och, om han försummat andra årets vapenöfning, under 4 år, räknade
från och med det år, då han sin berörda skyldighet rätteligen fullgör»
----• »Ingen må dock i allmänna beväringen qvarhållas längre, än
till slutet af det år, då han uppnått 40 års ålder.» Samma paragraf
föreskrifver äfven, att »de sålunda tredskande eller försumlige öfverflyttas,
der de tillhöra första klassen, till nästa års första klass, och,
om de tillhöra andra klassen, till nästa års andra klass.»
I enlighet med dessa bestämmelser skall således en beväringsyngling,
som uteblifvit från mönstring eller möte, och om hvilkens
lefnadsöden man ej har sig något bekant, i den kommun, der han första
gången (t. ex. år 1861) infördes uti mönsterrullan, under 20 år (således
t. o. m. år 1880) fortfarande såsom mönstringsskyldig upptagas
i rullorna.
För att visa variationerna för hvarje år af antalet af dem, som
varit frånvarande utan laga förfall, är en tabell upprättad, bil. a tab.
b, som visar absoluta skilnaden mellan antalen af de för hvarje år
(från 1863 till 1880) och de för föregående år frånvarande utan laga
förfall. Deraf synes, att antalet af de frånvarande ökats alla år utom
1864 och 1878, då det minskades med resp. 318 och 578. Deremot
har tillökningen af dessa frånvarande varit störst åren 1875, 1872 och
1880, då den varit resp. 2,316, 2,040 och 1,648.
Uti alla länder, der allmän värnpligt är antagen, upptaga rekryteringslistorna
ett större antal mönstringsskyldige än de, som verkligen
finnas, emedan uppgifter saknas om flere, som lemna! sin födelseort
och flyttat till andra kommuner. Det inträffar derföre, att månge, som
för flera år sedan dött eller för alltid lemnat landet, fortfarande upptagas
i mönstringslistorna, äfvensom att månge blifva upptagne på två
ställen, nemligen såväl i den kommun, der de äro''födde, som ock i
den,. der de vistas, när de inträda i värnpligtsåldern. Om äfven i
Sverige något betydligare antal s. k. »obefintlige» förekomma i mönstringsrullorna
kan ej med visshet utrönas af de »förslag», som inlemnas
till kommandoexpeditionen, men det är sannolikt, när man, såsom
ofvan blifvit visadt, finner, att af 56,688 mönstringsskyldige, som är
årliga medeltalet under 5-årsperioden 1876—1880, icke mindre än
16,798, d. v. s. nära 30 proc., utgöras af beväringsskyldige äldre än
1. åldersklassen. För frågans utredande skulle det vara af vigt att
känna, hvilka åldersklasser dessa beväringsskyldige tillhöra. Uti den
af Konungens befallningshafvande, enligt formuläret uti Kongl. Kun
-
7
görelsen den 1. Nov. 1872, upprättade »Rulla» finnes hvarje beväringsskyldig»
ålder införd, men något utdrag ur dessa rullor med afseende
på nämnde uppgift ingår ej till Landtförsvarsdepartementet.
Kol. 5. Afflyttade från länet. De af vederbörande mantals- och
skatt-skrifningsförrättare uppgjorda fullständiga listor på alle inom beväringsåldern
varande ynglingar och dem, som i öfrigt äro beväringspligt
underkastade, skola granskas af vederbörande pastorsembeten,
hvilka genom anteckning å dessa listor böra upplysa, dels om någon
af deruti upptagne beväringsskyldige aflidit eller afflytta! till annan
ort, dels om och hvilka beväringsskyldige utom de å listorna upptagne
efter mantalsskrifningen inflyttat i församlingen. Listorna återsändas
sedan af pastorsembetena till skattskrifningsförrättarne, hvilka skola
inom Januari månads utgång till Konungens befallningshafvande insända
ej allenast dessa listor transporterade och summerade, utan ock
ett för hvarje fögderi eller stad uppgjordt sammandrag af dem (se §
6 af Kongl. Kungörelsen den 13. Nov. 1860). Om af presterskapets
anteckningar å dessa listor skulle finnas, att någon, som bör mönstras,
efter mantalsskrifningen afflyttat till annan stad eller församling, än der
han vid mantalsskrifningen varit boende, låter Konungens befallningshafvande,
om flyttningen skett till annat län »skyndsamt derom underrätta
vederbörande länsstyrelse, eller, om flyttningen skett till Stockholms
stad, Öfverståthållaren, som derefter tillser, att den flyttade å
behörig utskrifningslista antecknas» (se § 5 af Kongl. Förordningen den
9. Febr. 1861). De af regements- och kår-chefer insända mönstringsförslagen
upptaga under rubrik »afflyttade från länet» ett antal, som i
årligt medeltal under sista 5-årsperioden uppgår till 1,540. Förslagen
upplysa ej, till hvilka län de flyttat, ej heller att någon inflyttat, sedan
mönsterrullorna uppgjordes. Någon kontroll, på att uppgifterna öfver
de ut- och in-flyttade öfverensstämma, kan således ej här åstadkommas.
Om dessa från länet afflyttade äro upptagne uti ett annat län såsom
mönstringsskyldige, som de väl borde vara, i fall de icke helt och
hållet undandragit sig sin tjenstepligt, så förekomma de alltså två gånger
uti förslaget öfver hela rikets beväringsskyldige.
Kol. 6. Ingångne i militär tjenst. Antalet af dem, som tagit tjenst
i armén och flottan, har varit i tilltagande under de år tabellen omfattar.
År 1879 var det högst eller 965. Medeltalet för sista 5-årsperioden
är 841, eller omkring 33 proc. större än närmast föregående
5-årsperiods medeltal. Denna tillväxt af antalet beväringsskyldige,
som redan ingått i militärt]enst, beror antagligen derpå, att armén
under senare år antagit ett större antal rekryter, under 21 år än förr.
8
Kol. 7. Frånvarande med laga förfall, befriade, äfvensom döde sedan
rullorna uppgjordes. Uti denna kolumn äro sammanförde alle, som, med
undantag af de här ofvan upptagne (afflyttade från länet och ingångne
i militärtjenst), varit uti förslagen upptagne såsom med laga förfall
frånvarande från mönstring äfvensom befriade, och dem som, sedan
mönsterlistorna upprättades, med döden afgått (se här ofvan under kol.
5). De orsaker, som anses vara laga förfall för frånvaro från mönstring,
vapenöfning eller krig, äro uppräknade i § 20 af Kongl. Kungörelsen
den 13. Nov. 1860. De uti mönstringsförslagen såsom »befriade
från beväringsskyldigheten» upptagne utgöras antagligen såväl
af alla dem, som på grund af § 2 och § 4 af nyssnämnde Kongl.
Kungörelse äro såsom till rikets handelsflotta hörande sjöfolk, eller
såsom maskinister å ångfartyg m. m. (se § 2) befriade från all vapenöfning
i fredstid, som ock de, hvilka till följd af särskilda befattningar
in. in. (se § 4) äro från skyldigheten att deltaga i allmänna
beväringen undantagna.
Af kol. 7 synes, att antalet af de sålunda frånvarande icke undergått
någon betydlig tillväxt under åren 1866—1880, eller endast
ökats från 2,672 till 2,958.
Kol. 8 och 9. Approberade: antal; procent af mönstring sskyldige.
Kol. 8, som innehåller antalet approberade, visar, om man bortser från
antalet för år 1861, som af här ofvan omnämnda skäl ej är jemförbart
med de öfriga talen, att de approberades antal egentligen under sista
5-årsperioden fått någon betydligare tillväxt. Medeltalet för 5-årsperioden
1876—1880 är nemligen 27,414, hvilket jemfördt med medeltalet
för 5-årsperioden 1871—1875, som är 22,512, visar en tillväxt
af detta senare tal med nära 22 procent.
Anmärkningsvärdt är det låga medeltalet för perioden 1866—1870,
som är lägre än för alla öfriga här upptagna 5-årsperioder. Detta
kan dock förklaras, genom att tvä orsaker, att sänka de approberades
antal, under denna 5-årsperiod samverkade. Den ena låg deruti, att
antalet af de mönstringsskyldige var ganska lågt under åren 1866,
1867 och 1868, till följd hvaraf de approberades antal äfven borde, under
antagande att samma grunder för beväringsmanskapets approbation
följdes, blifva lågt. Den andra orsaken var Kongl. Brefvet af den 29.
Januari 1870, angående skärpta bestämmelser för beväringsmanskapets
approbation. Verkan af dessa bestämmelser synes af kol. 9, som angifver
procenttalet af de approberade i förhållande till de mönstringsskyldige.
Af denna kolumn finner man, att nämde procenttal är för
år 1870 mindre än för något af alla de år, som tabellerna omfatta,
9
eller uppgår till endast 44.8 procent®). Båda dessa orsaker hafva naturligtvis
bidragit att sänka medeltalet af de approberade under perioden
1866—1870. Under åren 1871—1875 uppgår medeltalet af
approberade till omkring detsamma som under åren 1862—1865.
Under 10-årsperioden 1871-—1880 bar årliga procenttalet af de
approberade i förhållande till de mönstringsskyldige varit temligen
oförändradt eller omkring 48 procent. Detta visar, att de approberades
antal under denna tid ökats uti ungefär samma förhållande
som de mönstringsskyldiges.
Kol. 10. Kasserade. Det absoluta antalet kasserade har, såsom
tabellen utvisar, varit uti aftagande allt sedan 1862, med undantag af
de år, då till följd af ofvannämnde Kong]. Bref af den 29. Jan. 1870
de kasserades antal ökades högst betydligt eller till 11,884 ifrån att
föregående år varit endast 7,061. Om man betraktar medeltalet för
5-årsperioderna, finner man, att de kasserades antal under 1876—1880
är mindre än under någon föregående 5-årsperiod.
Kol. 11. Närvarande vid första klassens beväringsmöte. Då uppgifterna
uti denna kolumn äro hemtade ur de af regemente- och kårchefer
omedelbart efter slutadt möte inlemnade förslag, så äro dessa
siffror antagligen fullt exakta uppgifter på antalet, som årligen blifvit
vapenofvadt af första klassens beväringsmanskap.
Kol. 12 och 13. Befriade från vapenöfning på grund af approbation
såsom skarpskyttar. Enligt Kongl. Kungörelsen af den 11. Aug. 1863
erhöll § 15 i Kongl. Kungörelsen af den 13. Nov. 1860 det tillägg, att
beväringsyngling, som tillhörde frivillig skarpskytteförening och blifvit
vederbörligen approberad, befriades från delaktighet i första årets vapenöfning.
Uppgifterna i dessa kolumner visa, att såväl absoluta antalet
som procenttalet i förhållande till antalet i kol. 11 varit störst
under 5-årsperioden 1866—1870. Under sista 5-årsperioden utgöra de
sålunda befriade endast 2.3 procent af dem, som varit närvarande vid
första klassens beväringsmöte. Detta synes antyda, att intresset för
skarpskytterörelsen är i aftagande.
Kol. 14 och 15. Befriade från vapenöfning på grund af erlagd vapenöfning
sfriliets afgift. Den befrielse från vapenöfning, som 15 § i
1860 års Kongl. Kungörelse medgaf, mot erläggande af en afgift
af 100 R:dr R:mt begagnades, såsom kan synas af uppgifterna uti
dessa kolumner, af största så väl absoluta som relativa antalet (resp. *)
*) Tydligast visar sig verkan af ofvan nämnde Kongl. Bref, då man jemför de approberades antal
med antalet af de vid mönstringen närvarande, hvilken jemförelse finnes uti sammandraget af Kongl.
Medicinalstyrelsens rapporter, se tab. n:o 2 kol. 11 och kol. 20.
2
10
1,184 och 6.3 procent) år 1872 eller sista året, denna rättighet till
befrielse medgafs.
Kol. 16. Närvarande vid andra klassens beväringsmöte. Talen i
denna kolumn äro liksom i kolumn 11 grundade på regements- och
kår-chefers omedelbart efter mötet inlemnade förslag och äro således
antagligen fullt exakta uppgifter på antalet af dem, som blifvit vapenöfvade
af andra klassens beväringsmanskap.
Om antalet närvarande vid andra klassens beväringsmanskap (kol.
16) för ett visst år jemföres med antalet närvarande vid första klassens
beväringsmöte (kol. 11) nästföregående år, skulle det kunna i någon
mån bidraga till upplysning om den förminskning, en årsklass
undergår mellan dessa båda möten. Bil. a tab. c innehåller denna
skilnad och visar, att den varit mycket olika, så att, då den t. ex. från
1866 till 1867 nedgått till 350, har den från 1878 till 1879 och från
1879
till 1880 uppgått till resp. 2,710 och 3,449. Samma tabell visar
ock denna skilnad eller afgång uttryckt uti procent af de närvarande
vid första klassens möte, och utgör denna skilnad i allmänhet 5 å 6 proc.
utom för åren 1878 och 1879, då den uppgår till resp. 10.5 och 12.3 proc.
En redogörelse i detalj för den afgång och tillkomst, som en
årsklass undergår mellan första och andra årens beväringsmöten, erbjuder
flera svårigheter till följd af ofullständiga uppgifter i nämnda
afseenden uti de till kommandoexpeditionen inlemnade »förslag».
Likväl har, så noggrannt dessa förslag medgifvit, tre tabeller »utvisande
förändringen i numerär af exerceradt beväringsmanskap» — bil. c
mellan 1877 års första och 1878 års andra klass, bil. d mellan 1878
års första och 1879 års andra klass, bil. e mellan 1879 års första och
1880
års andra klass — blifvit upprättade. Af dessa tabeller framgår,
att vid andra årets beväringsmöte har en afgång egt rum uti antalet
af det föregående året första gången vapenöfvade beväringsmanskapet,
och kan de afgångne fördelas under följande kategorier, nemligen a)
de som af sjukdom äro hindrade tillstädeskomma, b) de som aflidit
under tiden mellan båda mötena, c) de som tagit värfning vid armén
eller inskrifvits vid sjömanshus, d) de som föregående år med vederbörlig
tillåtelse exercerade med detta års andra klass och således
samma år gjorde båda beväringsmötena, e) de som afflyttat till andra
områden, samt slutligen f) de som uteblifvit utan känd orsak, hvilket
utgör största antalet (omkring 66 procent af hela afgången).
Deremot har en tillkomst egt rum, nemligen a) af de frivillige
skarpskyttar, som befriades från första årets vapenöfning, b) af de
beväringsynglingar, som tillhöra första årsklassen, men fått nådig tillå
-
11
telse att samma år exercera med andra årsklassen, samt c) af dem,
som inflyttat från andra områden eller tillhöra äldre årsklasser. Såsom
ofvan nämndes, har till följd af ofullständiga uppgifter någon sträng
noggrannhet vid uppgörandet af dessa tabeller ej kunnat åstadkommas,
och äro i följd häraf äfven kolumnernas antal och rubriker något olika.
Uti bil. c och d äro för att lätta öfversigten kolumnernas antal inskränkta
till ett fåtal. Bil. e är för att visa större delen af de olika
kategorier, hvarunder de frånvarande upptagas, så fullständig, som förslagen,
hvarur uppgifterna blifvit hemtade, medgifvit.
Kol. 17. Summa närvarande vid första och andra klassens vapenöfningar.
Denna kolumn utgör summan af talen uti kol. 11 och kol. 16.
Äf denna kolumn finner man, att under den sista 5-årsperioden (1876
1880) medeltalet af årligen vapenöfvadt beväringsmanskap utgjort 49,255,
då deremot under närmast föregående 5-årsperiod (1871—1875) medeltalet
endast uppgick till 38,343. Detta senare medeltal är dock mindre
än under 5-årsperioden 1861—1865. Likaledes visa medeltalen af
åren 1866—1869 ett lägre tal än medeltalet för åren 1861—1865.
Kol 18 och 19. Frånvarande från mötena utan laga förfall af första
och andra klasserne: antal; procent af dem, som varit skyldige att
vara närvarande vid mötet. Kol. 18, som innehåller antalet af dem,
som utan laga förfall äro frånvarande från vapenöfning, visar, att detta
antal tilltagit ganska betydligt under de 20 år tabellen omfattar, så att
ifrån 1,206, som det var 1861, det år 1880 uppgått till 7,217. Betraktar
man kol. 19 eller huru stor procent af dem, som äro skyldige
att närvara vid mötet, (d. v. s. summan af talen i kol. 17 och 18) varit
frånvarande, så visar denna kolumn, att tillväxten uti antalet frånvarande
utan laga förfall egt rum uti långt större proportion än antalet
under årens lopp ökats af dem, som varit skyldige att närvara vid
mötena eller, såsom det i förslagen kallas, »påräknade att bevista mötena».
År 1861 var detta procenttal endast 2.9, men uppgick år 1880
till 12.3, och var således detta år mer än 4 gånger så stort som år
1861. En jemförelse mellan första (1861—-1865) och sista (1876—
1880) 5-årsperioderna visar, att denna procent ökats från 3.8 till 9.5.
Antalet, som uteblifvit från andra årets beväringsmöte, är betydligt
större än det som uteblifvit från första årets, men för att icke gorå
tabellen för vidlyftig hafva båda antalen blifvit sammanförda uti en
kolumn (kol. 18). Så var t. ex. år 1880 enligt förslagen öfver dem,
som varit påräknade undergå vapenöfning frånvarande utan laga förfall
af första klassens beväringsmanskap 1,316, och af andra klassens 5,942,
d. v. s. nära fem gånger större antal af andra än af första klassen.
12
Kol. 20. Beväringseliter. Genom § 28 uti Kongl. Kungörelsen af
den 13. Eov. 1860 kunde »med de beväiungsskyldige», som ansågos
lämplige till befälsämnen »öfverenskommelse träffas om den utvidgade
eller förlängda tjenstgöringsskyldighet, som för nämnde ändamål erfordras»,
och kallades desse beväringseliter. Antalet af dem, som för
hvarje år ingått såsom beväringseliter, synes af kol. 20. Detta antal
var störst 1865, då det uppgick till 336, men har sedan oafbrutet minskats
och utgjorde 1876 endast 3. Sedan detta år synes ingen blifvit
såsom beväringselit vid armén antagen.
Kol. 21. Mönstring sskyldige på grund af att nästföregående dr fy It
20 ar. Som ofvan vid redogörelsen för kol. 2 en jemförelse gjorts
mellan talen uti kol. 2 och kol. 21, torde således här endast återstå
att påvisa, huru medeltalet af 5-årsperioden 1866—1870 är det lägsta
af medeltalen i kol. 21, liksom att åren 1867, 1868 och 1869 under
denna period visa lägre antal mönstringsskyldige (20-årige) än åren
1863—1866. Under de tre senaste åren 1878, 1879 och 1880 hafva
deremot absoluta antalen af de mönstringsskyldige varit ganska stora
och visat en högst betydlig tillväxt.
Angående orsakerna till dessa årliga variationer uti de mönstringsskyldiges
(20-åriges) antal må följande anföras: Enligt bil. b grundande
sig på. uppgifterna uti Statistisk Tidskrift för år 1871 och år
1880, har årliga tillväxten i procent af hela folkmängden under åren
1851 1878 varit störst 1860, då den uppgick till 1.90 procent, men
sedan x aftagande under 1860-talet, sa att till och med en folkminskning
varit i tilltagande och uppgick tillväxten år 1877 till 1.24 procent, det
högsta procenttalet under åren 1870—1878.
Dessa årliga variationer i hela folkmängdens tillväxt öfverensstämma
äfven till en viss grad med de årliga variationerna i de mönstringsskyldiges
antal. Folkmängdens tillväxt eller minskade antal
måste bland annat bero äfven af förhållandet mellan åldersklasserne *).
Väl är det sannt, att folkmängdens förändringar icke ensamt härleda
sig från ett ökadt eller minskadt aixtal födde, men detta förhållande
är dock alltid en sak af stor betydelse. Der nu det visar sig, att just
de åldersklasser, på hvilka folkmängdens tillväxt i detta afseende skulle
hufvudsakligen bero, innehålla ett svagare antal än under de föregående
aren, så är att förmoda, det folkökningen måste något hejda
sina framsteg. Då nemligen antalet af dem, som kunna blifva för
-
*) Se Studier i Syeriges Statskunskap åt W. B. Svedelius. 1. delen sidd. 256 och 257.
13
äldrar, är minskadt, måste de födda barnens antal blifva mindre än
förut. Häraf följer väl icke nödvändigt, att folkmängdens totalsumma
skall minskas, ty de föddes förminskade antal kan motsvaras af en
minskad dödlighet, en talrik inflyttning o. s. v., men så snart en af
de orsaker, som skulle bereda folkmängdens tillväxt, verkar med försvagad
förmåga, måste folkökningen, i fall han mägtar fortgå, dock
stanna vid mindre siffror än som eljest skulle beteckna antalet. Nu
är i statistikens tabeller ådagalagdt, att de föddes antal i Sverige under
åren 1826—1840 var mindre än vanligt, men de, som föddes
under dessa år, tillhöra just de åldersklasser, hvilka företrädesvis skulle
beräknas såsom föräldrar åt de barn, hvilka skulle förstärka folkmängdens
antal under 1860-talet och fram i 1870-talet.
En minskning af folkmängdens tillväxt på 1860-talet har också
verkligen egt rum, enligt hvad bil. b utvisar, hvarför äfven en folkförminskning
mot slutet af 1880-talet torde af samma skäl vara att
motse, med ty åtföljande nedgång af beväringsstyrkan.
Kol. 22 och 23. Af mönstring sskyldige uti kol. 21 approberades:
antal; procent af mönstring sskyldige (uti kol. 21.) Af kol. 22 synes, att
medeltalet af de årligen approbera^ under 5-årsperioden 1871 —1875
endast är 1,300 större än under åren 1867—1870, men deremot är
medeltalet för 5-årsperioden 1876—1880 icke mindre än 4,330 större
än för åren 1871—1875.
Af kol. 23 synes, att medelprocenten under perioden 1871-—1875
nedgått till 60.3 från 61.o, som den var under åren 1867—1870. År
1870 var ifrågavarande procent endast 52.0, men detta var en följd af
det ofvannämnda (se sid. 8) Kongl. Brefvet af den 29. Januari 1870.
Under sista 5-årsperioden har deremot detta medeltal ökats till 63.4
procent.
14
Tillhör tab. n:o 1.
Bil. a.
tab. a.
tab. b.
tab. c.
— m
v ^ g VT
S g» ^
7? o _ a
P . n y p 5''
ro
Skilnaden mellan antal be-  väringsmanskap, som bevistat
£5 P: Pu
P-
O » & ro » o
Hl “ rr
Tf
VT
1. klassens möte och det
“a.B
po o: ® _ p _
o? o: 55 go 2*
O- H O H s
P
p1
som näst efterföljande år
H°
enligt tab. 1., mel-
imstringsskyldige
>ch mönstrings-
på grund af
regående år fylt
'' (kol. 21).
>o
(+) eller för-
t (—) af de för
utan laga förfall
Les antal (kol. 3)
dso med detta
föregående år.
09
O
ö
09
O
P
bevistat 2. klassens:
3
o:
o
er
B
O:
rf
O
n°
antal.
procent af dom
som voro när-  varande vid 1.
klassens möte
(kol. 11).
1861......
—
—
—
1861
1862
523
2.5
1862......
6,688
—
1862
1863
2,404
12.3
1863......
5,222
1863......
CM
+
1863
1864
568
3.o
1864......
3,728
1864......
— 318
1864
1865
1,442
7.1
1865......
4,525
1865......
+ 466
1865
1866
1,559
7.1
Medeltal
5,041
Medeltal
+ 127
Medeltal
1,299
6.4
1866......
5,195
1866......
+ 852
1866
1867
350
1.8
1867......
5,989
1867......
+ 467
1867
1868
1,391
7.6
1868......
6,508
1868......
+ 961
1868
1869
698
4.o
1869......
7,458
1869......
+ 547 j
1869
1870
----.)
-1)
1870......
8,329
1870......
+ 1,132
1870
1871
1,636
9.5
Medeltal
6,696
Medeltal
+ 792
Medeltal
1,019
5.7
1871......
9,149
1871......
+ 493
1871
1872
572
3.2
1872......
11,004
1872......
+ 2,040
1872
1873
1,146
6.2
1873......
11,119
1873......
+1,037
1873
1874
1,074
5.5
1874......
12,674
1874......
+ 768
1874
1875
1,048
4.8
1875......
14,377
1875......
+ 2,316
1875
1876
1,520
6.1
Medeltal
11,664
Medeltal
+ 1,331
Medeltal
1,072
5.2
1876......
16,310
1876......
+ 1,431
1876
1877
1,615*)
6.7
1877......
17,045
1877......
+ 1,012
1877
1878
1,125*)
4.7
1878......
15,742
1878.....
— 578
1878
1879
2,710
10.5
1879......
17,260
1879 ....
+ 793
1879
1880
3,449
12.3
1880......
17,635
1880......
+ 1,648
1880
1881
—
—
Medeltal
16,798
Medeltal
+ 861
Medeltal
—
—
*) Som mötet med 2. årets beväringsmanskap instäldes 1870, kan någon skilnad här ej erhållas.
*) Som Dalregementets beväringsmöten instäldes 1877, har detta regementes beväring ej medtagits
vid beräkning af detta tal.
15
Tillhör tabell n:o 1.
Bil. b.
Upp gift
på folkmängdens (mankön och qvinkön) årliga tillväxt i procent af
folkmängden under åren 1851—1880.
(Se Statistisk Tidskrift, utgifven af Kongl. Statistiska Centralbyrån, år 1871 sid. 4, ar 1880 sid. 5.)
År
Årlig tillväxt,
procent.
År
Årlig tillväxt,
procent.
1851
0.99
1866
1.13
1852
0.70
1867
0.84
1853
0.59
1868
— 0.54
1854
1.25
1869
— 0.84
1855
0.94
1870
0.23
1856
0.88
1871
0.85
1857
0.4O
1872
1.10
1858
1.26
1873
1.12
1859
1.43
1874
1.01
1860
1.90
1875
0.96
1861
1.49
1876
1.06
1862
1.24
1877
1.24
1863
1.43
1878
1.06
1864
1.18
1879
—
1865
1.08
1880
—
16
Tabell utvisande förändringen i numerär af exercerad t
T
i 1 1 k o m n
e:
Exercerat
frivilliga
1. bevärings-  mötet år
1877.
skarpskyt-  tar, befriade
från 1. bevä-
af 1878
års 1.
klass.
inflyttade
från andra
bevärings-
Summa.
ringsmötet
områden.
1877.
i.
2.
|
3.
4.
5.
Artilleri.
Svea artilleriregemente.......................
332
—
4
7
11
Göta
d:o
.....................
194
—
—
6
6
Vendes
d:o
.......................
301
—
—
'' 8
8
Summa
827
—
4
21
25
Kavdleri.
Lifgardet till häst...........................
74
—
—
4
4
Lifregementets dragonkår...................
75
—
3
2
5
D:o
husarkår.......................
75
—
—
—
—
Smålands husarregemente.....................
73
—
—
5
''5
Skånska husarregementet..................
149
—
—
4
4
D:o dragonregementet...................
147
—
—
—
—
Husarregementet Konung Karl XV........
148
-_
2
3
5
Jemtlands hästjägarekår......................
50
—
—
—
—
Summa
791
—
5
18
23
Infanteri.
Svea lifgardet....................................
613
22
--
6
28
Andra lifgardet.................................
729
14
—
170
184
Lifregementets grenadierkår................
450
22
6
29
57
Första lifgrenadierregementet...............
678
8
—
103
in
Transport
2,470
66
6
308
380
17
Tillhör tabell n:o 1.
Bil. c.
beväringsmanskap mellan 1877 års 1. och 1878 års 2. klass.
A f g
å n g
n e:
Skilnaden
mellan
afgångne
och till-  komne.
Exercerat
2. bevärings-  mötet år
1878.
*) Afflyttade till obekant
ort, rymde, emigrerade
med
laga förfall:
utan laga
förfall
Summa.
sjuko.
dödo.
tagit värf-  ning vid
armén eller
inskrift! e å
sjömanshus.
exercerat
2. bevä-  ringsmö-  tet 1877.
aflyttade
ill andra
levärings-  områden.
ute-
blifne.
*)
6.
T.
8.
9.
|
10.
ii.
12.
13.
14.
m. m.
**) Plustecknet framför skil-
naden angifver, att an-
1
1
2
3
_
26
33
22
310
talet tillkomne varit
större än antalet af-
1
—
—
—
—
13
14
8
186
gångne.
—
—
4
—-
5
35
44
36
265
2
1
6
3
5
74
91
66
761
1
1
14
16
12
62
—
--
3
—
4
2
10
5
70
_
__
1
__
5
4
10
5
68
2
—
4
2
8
14
30
26
123
—
—
—
—
6
27
33
33
114
—
—
—
17
21
1
39
34
114
—
—
—
—
—
3
3
3
47
2
—
9
19
45
72
147
124
667
8
11
19
+ 9
622
—
—
—
--
22
160
182
+ 2
731
2
2
G
7
31
4
52
+ 5
455
6
8
9
—
44
23
90
+ 21
699
8
10
15
7
105
198
!
343
+ 37
2,507
3
18
Transport
Andra lifgrenadierregementet.....................................
Marinregementet..................................................
Vestgöta regemente...................................................
Smålands grenadierbataljon........................................
Uplands regemente ............................................
Skaraborgs d:o ............................................
Södermanlands d:o ..............................................
Kronobergs d:o .............................................
Jönköpings d:o .............................................
Dalregementet .........................................................
Helsinge regemente..................................................
Elfsborgs d:o ...................................................
Yestgöta-Dalsdio .................................................
Bohusläns d:o ...................................................
Yestmanlandsd:o ..................................................
Norrbottens fältjägarekår........................................
Yesterbottens d:o ...........................................
Kalmar regemente ................................................
Nerikes
d:o ................................................
Yermlands d:o ...............................................
Jemtlands fältjägarekår..............................................
Norra Skånska infanteriregementet..............................
Södra D:o
d:o
.............................
Yermlands fältjägarekår...........................................
Gotlands nationalbeväring ..........................................
Hallands infanteribataljon.........................................
Yesternorrlands beväringsbataljon................................
Summa
Summa summarum
T
i 1 1 t
o m n
e:
Exercerat
1. bevärings-  mötet år
1877.
frivilliga
skarpskyt-  tar, befriade
från 1. bevä-  ringsmötet
1877.
år 1878
års 1.
klass.
inflyttade
från andra
bevärings-  områden.
Summa.
i.
2.
3.
4.
5.
2,470
66
6
308
380
744
6
84
45
135
557
—
17
14
31
900
20
7
19
46
347
11
8
28
47
733
20
16
27
63
651
3
5
30
38
699
17
13
24
54
805
—
6
127
133
541
8
—
26
34
1,082
10
—
177
187
787
15
8
1
24
899
11
18
26
55
887
8
2
—
10
528
27
8
22
57
495
---
3
—
3
468
58
—
—
58
1,357
'' 21
7
13
41
943
48
3
15
66
1,027
3
25
66
94
583
—
—
94
94
1,235
19
94
19
132
1,330
8
300
16
324
480
—
49
49
678
49
—
48
97
962
11
—
109
120
22,188
439
630
1,303
2,372
23,806
439
639
1,342
2,420
19
A f g
å i) g
n e:
med
laga för
fall:
utan laga
förfall.
Skilnaden
mellan
Exercerat
2. bevärings-
sjuko.
döde.
tagit värf-  ning vid
armén eller
inskrifne å
sjömanshus.
exercerat
2. bevä-  ringsmö-
tet 1877.
afflyttade
till andra
aovärings
områden.
ute-
blifne.
*)
Summa.
och till-  komne.
mötet år
1878.
*) Afflyttade till obekant
ort, rymde, emigrerade.
B. |
7.
8.
9.
10.
ii.
12.
13.
14.
**) Plustecknet framför skil-  naden angifver, att an-  talet tillkomne varit
större än antalet af-
8
10
15
7
105
198
343
+ 37
2,507
3
3
9
71
58
8
152
17
727
gångne.
—
4
--
8
—
71
83
52
505
1
2
—
1
16
38
58
12
888
—
1
3
3
8
27
42
+ 5
352
1
1
7
2
33
67
in
48
685
1
1
12
7
41
31
93
55
596
7
2
8
20
36
31
104
50
649
—
5
6
6
19
189
225
92
713
—
—
—
—
—
89
89
55
486
—
—
—
—
93
143
236
49
1,033
1. klassens beväringsmöte
1877 var instäldt.
1
3
14
3
11
25
57
33
754
5
7
10
9
8
71
no
55
844
1
2
16
6
—
62
87
77
810
—
—
4
13
49
22
88
31
497
—
—
4
3
5
18
30
27
468
3
1
1
—
4
28
37
+ 21
489
2
10
14
13
29
103
171
130
1,227
1
2
8
4
—
66
81
15
928
4
4
4
10
6
150
178
84
943
1
—
—
—
—
104
105
11
572
9
2
6
58
34
59
168
36
1,199
7
5
10
159
—
191
372
48
1,282
—
—
—
—
13
73
86
37
443
__
14
74
88
+ 9
687
—
-r—
—
—
10
103
113
+ 7
969
55
|
65
151
|
403
592
2,041
| 3,307
|
935
21,253
59
66
166
425
j 642
| 2,187
3,545
1 1,125
22,681
r
20
Tabell
utvisande förändringen i numerär af exerceradt
T i 11 k o in
n e:
Exercerat
1. bevä-  rings-  mötet år
1878.
frivilliga
skarp-  skyttar,
befriado
från 1.
bevärings-  mötet
1878.
af 1879
års 1.
klass.
af äldre
års-  klasser.
inflyttade
från andra
tevärings.
områden.
Summa.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
Artilleri.
Svea artilleriregemete.........................
329
—
11
—
17
28
Göta
d:o
.........................
197
—
—
—
3
3
Vendes
d:o
.........................
300
—
35
—
—
35
Summa
826
—
46
—
20
66
Kavalleri.
Lifgardet till häst..............................
75
—
—
_
17
17
Lifregementets dragonkår....................
74
—
1
—
1
2
D:o
husarkår ....................
75
—
—
—
1
1
Smålands husarregemente....................
75
—
—
—
—
_
Skånska husarregementet ....................
149
—
—
—
—
_
D:o dragonregementet .................
150
—
—
—
—
_
Husarregementet Konung Karl XV......
148
—
—
—
2
2
Jemtlands hästjägarekår ....................
49
--
—
—
1
1
Summa
795
—
1
—
22
23
Infanteri.
Svea lifgarde ..................................
720
14
—
—
29
43
Andra lifgardet ................................
800
12
43
—
—
55
Lifregementets grenadierkår.................
501
37
7
—
61
105
.Första lifgrenadierregementet ..............
742
—
Öl
—
47
98
Transport
2,763
63
101
—
137 |
301
21
Tillhör tabell n:o 1.
Bil. d.
beväringsmanskap mellan 1878 års 1. och 1879 års 2. klass.
Afgångne:
med
laga förfall:
utan laga
förfall
Skilnaden
mellan af-  gingno
och till-
komne.
Exercerat
2. bevärings-
sjuke.
dödo.
tagit värf-  ning vid
armén eller
inskrifna å
sjömanshus.
exercerat
2. bevä-  ringsmö-  tet 1878.
afflyttade
till andra
bevärings-  områden.
ute-
blifne.
*)
Summa.
mötet år.
1879.
*) Afflyttade till obekant
ort, rymde, emigrerade,
7.
8.
9.
10.
ii.
12.
13.
14.
15.
ra. m.
1
1
4
5
38
49
21
310
**) Plustecknet framför skil-  nadon angifver, att an-  talet tillkomne varit
—
27
27
24
173
större än antalet af-  gångne.
2
1
—
-—
45
53
101
66
232
3
1
1
4
50
118
177
in
715
6
29
35
18
57
—
—
—
--
5
1
6
4
70
—
—
■—-
—
—
2
2
1
74
—
—
3
—
1
6
10
10
65
1
—
2
2
5
11
21
21
128
—
—
---
—
2
43
45
45
105
'' -
—
—
—
1
32
33
31
117
—
—
—
—
—
4
4
3
46
1
—
11
2
14
128
156
133
662
5
24
29
+ 14
734
-—
—
—
—
53
113
166
in
689
6
4
23
6
40
37
116
n
490
4
—
9
—
155
21
189
91
651
10
4
32
6
253
195
500
199
2,564
22
Transport
Andra lifgrenadierregementet ...................................
Marinregementet»)...................................................
Vestgöta regemente ................................................
Smålands grenadierbataljon.......................................
Uplands regemente .............................................
Skaraborgs d:o ............................................
Södermanlands d:o .............................................
Kronobergs d:o J)..........................................
Jönköpings d:o ............................................
Dalregementet........................................................
Helsinge regemente...................................................
Elfsborgs d:o ..................................................
Vestgöta-Dals regemente ..........................................
Bohusläns
d:o ..........................................
Vestmanlands d:o ..........................................
Norrbottens fältjägarekår ..........................................
Vesterbottens d:o .........................................
Kalmar regemente ‘) .............................................
Nerikes d:o ...............................................
Vermlands d:o ................................................
Jomtlands fältjägarekår.............................................
Norra skånska infanteriregementet..............................
Södra Skånska
d:o
..............................
Vermlands fältjägarekår ...............................•........
Gotlands nationalbeväring........................................
Hallands infanteribataljon......................................
Vesternorrlands beväringsbataljon ..........................
Summa
Summa summarum *)
Tillkomne:
Exercerat
1. bevä-  rings-  raötet år
1878.
frivilliga
skarp-  skyttar
befriade
från 1.
bevärings-  mötet
1878.
af 1879
års 1.
klass.
af äldre
års-  klasser.
inflyttade
från andra
bevärings-  områden.
Summa.
i.
2.
3.
4.
5.
6.
2,763
63
101
_
137
301
845
12
39
—
43
94
674
--
7
153
18
178
952
14
—
—
—
14
454
20
4
--
22
46
721
25
15
15
44
99
680
15
9
59
10
93
774
7
5
25
25
62
845
—
6
471
78
555
549
7
4
—
18
29
854
65
—
—
■--
65
1,077
10
4
—
5
19
952
25
3
25
10
63
890
7
•—-
—
19
26
965
44
1
12
5
62
538
10
1
—
30
41
434
2
—
--
82
84
453
45
2 •
10
10
67
1,385
24
5
602
59
690
956
65
-—-
—
67
132
1,090
—
19
23
37
79
586
2
—-
76
100
178
1,283
21
55
—
5
81
1,333
41
134
10
15
200
501
5
—
;-
46
Öl
807
49
20
10
20
99
922
20
—
65
—
85
24,283
598
434
1,556
905
3,493
25,904
598
481
1,556
947
3,582
*) Förslagen upptaga såsom »påräknade bevista 2. mötet 1879» alla de beväringsskyidige af äldre årsklasser,
23
A f g å n g n
e:
Skilnaden
mellan af-  gångne
och till-  komne.
Exercerat
2. bevärings-  mötet år
1879.
med
laga förfall:
utan laga
förfall
uto-
blifno.
*)
Summa.
sjuke.
döde.
tagit värf-  ning vid
armén eller
inskrift!a å
sjömanshus.
oxercerat
2. bevä-  ringsmö-  tot 1878.
afflyttade
till andra
bevärings-  områden.
7.
8.
9.
|
10.
ii.
12.
13.
14.
15.
10
4
32
6
253
195
500
199
2,564
4
6
8
84
96
8
206
112
733
—
1
---
17
—
226
244
66
608
1
1
—
7
—
97
106
92
860
4
--
13
8
—
55
80
34
420
9
—
6
16
37
59
127
28
693
4
5
18
12
53
77
169
76
604
8
4
6
13
47
19
97
35
739
5
4
11
G
in
504
641
86
759
—
—
—
—
—
99
99
70
479
—
—
—
■-
77
—
77
12
842
—
—
—
——
21
156
177
158
919
6
3
5
8
16
104
142
79
873
5
G
14
18
—
89
132
106
784
—
4
8
3
12
118
145
83
882
2
3
20
8
32
28
93
52
486
—
1
1
3
——
.
166
171
87
347
3
2
3
•-
8
28
44
+23
476
G
7
9
10
91
694
817
127
1,258
2
1
3
7
•-
107
120
+12
968
8
4
3
17
—
158
190
in
979
1
1
—
—
10
143
155
+23
609
13
1
2
128
18
204
366
285
998
7
2
IG
300
1
292
618
418
915
—
—
—
—
16
84
100
49
452
—
—
—
—
22
129
151
52
755
—
—
—
—
10
182
192
107
815
98
60
178
671
931
4,021
5,959
2,466
21,817
102
61
190
677
995
4,267
6,292
2,710
23,194
*) Afflyttade till obekant
ort, l-ymde, emigrerade,
m. in.
**) Plustecknet framför skilnaden
angifver, att antalet
tillkomne varit
större än antalet afgångne.
Indika utan laga förfall uteblifvit efter att hafva fullgjort sitt 1. beväringsmöte.
24
Tabell
utvisande förändringen i numerär af exerceradt
Artilleri.
Svea artilleriregemente............................................
Göta
d:o ............................................
Vendes d:o ...........................................
Summa
Kavaleri.
Lifgardet till häst ...............................................
Lifregemente!» dragonkår .......................................
D:o husarkår.........................................
Smålands husarregemente .......................................
Skånska husarregementet ......................................
D:o dragonregementet....................................
Husarregementet Konung Karl XV..........................
Jemkande hästj ägarekår.......................................
Summa
Infanteri.
Svea lifgardet ..................................:..................
1 Andra lifgardet.....................................................
Lifregementets grenadierkår....................................
Första lifgrenadierregementet..................................
Andra
d:o
...................................
Marinregementet ..................................................
Vestgöta regemente................................................
Smålands grenadierbataljon ..................................
Transport
Exercerat
1. bevä-
ringsmötet
år 1879.
T i
1 1 k
o m
n e:
frivilliga skarpskyttar
befriade från 1. be-  väringsmötet 1879.
af 1880 års 1.
klass.
| af äldre årsklasser.
inflyttade från andra
be värings områden.
af ej redovisad orsak.
Summa.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
501
—
1
1
236)
71)
32
197
—
—
—
—
31)
3
291
—
47
2
2
131)
64
989
—
48
3
25
23
99
75
221)
22
74
—
—
—
2
—
2
73
—
—
—
—
21)
2
69
—
—
—
—
61)
6
148
—
3
—
—
—
3
146
—
—
—
—
41)
4
148
—
—
—
1
—
1
49
—
—
—
—
I1)
1
782
—
3
—
3
35
41
716
21 3)
16 ^
37
604
14 3)
47
—
—
1668)
227
500
36
12
3
49
—
100
808
—
86
—
32
—
118
982
15 3)
67
—
56
—
138
672
—
9
—
25
202'')
236
942
11
—
—
—
—
11
474
19
4
—
38
—
61
6,480
116
228
3
203
419
969
25
Tillhör tab. n:o 1.
Bil. e.
beväringsmanskap mellan 1879 års 1. och 1880 års 2. klass.
A
f g
å n
g
n e
Skilnaden
mollan
afgångne
och till-  komne. 5)
Exercerat
2. bevä-
rings-
mötet
år 1880.
sjuke.
döde.
befriade.
kasserade..
tagit värfning vid
armén eller inskrifvits
vid sjömanshus.
exercerat 2. bevärings-
mötet 1879.
till sjös.
häktade.
emigrerade.
afflyttado till andra
beväringsområden.
uteblifne. 4)
af ej redovisad orsak.
Summa.
8.
9.
10.
ii.
12.
13.
14.
15.
16.
17.
18.
19.
20.
21.
22.
1
—
—
4
2
10
1
—
—
7
46
3
74
42
459
—
—
—
—
—
—
—
\
—
—
38
—
38
35
162
—
1
—
—
3
35 2)
—
—
28
1
49
—
117
53
238
1
1
—
4
5
45
1
—
28
8
133
3
229
130
859
1
_
3
3
_
_
_
34
41
19
56
1
—
—
—
—
1
—
—
—
6
—
—
8
6
68
16
16
14
59
—
—
—
—
—
—
—
—
4
3
7
—
14
8
61
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
44
—
45
42
106
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
74
1
75
71
75
—
—
—
—
1
—
—
—
—
—
24
—
25
24
124
+ 1
50
2
—
—
3
4
1
—
—
4
10
183
17
224
183
599
•
10
497)
59
22
694
—
—
—
—
—
43 2)
—
—
—
—
123
12
178
+ 49
653
11
1
—
—
6
7
—
—
18
43
35
—
121
21
479
6
2
2
1
11
512)9)
—
—
—
91
36
—
200
82
726
3
—
—
1
21
24
—
—
80
67
42
—
238
100
882
—
1
—
—
—
72)9)
—
—
—
—
315
4
327
91
581
6
—
—
—
41
—
—
—
—
16
66
—
129
118
824
1
1
—
—
7
3
—
—
29
19
26
—
86
25
449
29
5
2
5
90
133
—
-
131
246
836
82
1,562
691
5,687
4
26
Transport
Uplands regemente ...........................................
Skaraborgs eko ...........................................
Södermanlands d:o ..........................................
Kronobergs d:o ............................................
Jönköpings d:o ...........................................
Dalregementet ......................................................
Helsinge regemente ...........................................
Elfsborgs d:o ............................................
Yestgöta-Dals d:o ............................................
Bohusläns d:o ............................................
Yestmanlands d:o .............................................
Norrbottens fältjägarekår .......................................
Yesterbottens d:o ......................................
Kalmar regemente .................................................
Nerikes d:o .................................................
Vermlands d:o ..................................................
Jemtlands fältjägarekår..........................................
Norra Skånska infanteriregementet..........................
Södra D:o
d:o
..........................
Vermlands fältjägarekår...........................,...........
Gotlands nationalbeväring ................................. .....
Hallands infanteribataljon.......................................
Vesternorrlands beväringsbataljon...........................
Exercerat
1. bevä-
ringsmötet
år 1879.
T i
1 1 k o in
n e:
1
frivilliga skarpskyttar
1 befriade från 1. be-
väringsmötet 1879.
af 1880 års 1.
klass.
af äldre årsklasser.
inflyttade från andra
b e värin gs omr åd en.
af ej redovisad orsak.
Summa.
i.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
6,480
116
228
3
203
419
969
894
13
37
5
53
—
108
744
15
14
60
16
—
105
911
11
11
5310)
—
—
75
986
7
5
—
59
5721)
643
637
13
5
—
—
38*)
56
670
14 3)
—
—
99
—
113
1,230
—
—
—
13
177 >)
190
956
21 3)
9
3
1311)
—
46
881
8 3)
—
—
—
28
36
883
37 3)
1
24
4
—
66
580
12
12
5
38
—
67
533
11 3)
—
—
2
162'')
175
573
45 3)
8
13
3
—
69
1,557
28 3)
7
—
IS
683'')
736
1,170
69 3)
—
—
—
59
128
1,267
1
14
32
9
—
56
625
—
—
—
109
—
109
1,331
4 3)
85
—
7
—
96
1,250
42 3)
170
—
3614)
—
248
649
—
—
—
—
50
50
787
54 3)
—
—
—
77
131
1,194
14 3)
—
—
—
31)
17
26,306
535
603
198
679
2,233
4,248
28,077
535
654
201
707
2,291
4,388
Summa
Summa summarum
*) Ej upptagne i förslaget som »tillkomne», men deri medräknade som »påräknade att bevista möte»,
komne», men redovisades 1879 som befriade från 1. mötet såsom frivilliga skarpskyttar; vid Andra lifgrenadierregefältjägarekår
45 af 46; vid Nerikes regemente 69 af 70; vid Norra Skånska infanteriregementet 4 af 11; vid Södra
till obekant ort, rjnnde m. m. 5) Plustecknet framför skilnaden angifver, att antalet tillkomne varit större än antalet
»afgångne» i regementets förslag. 8) Af desse äro 43 ej redovisade som »tillkomne» i regementets förslag.I) 9) I
fördelad i regementets förslag mellan kol. 4 och 5. n) Siffran 13 ej fördelad i regementets förslag mellan kol. 4
visade som »påräknade att bevista möte» eller som »afgångne» i kårens förslag. 14) Siffran 36 ej fördelad mellan
27
A f g
å n
g
n e
Skilnaden
mellan
afgångne
och till-  komne. 5)
Exercerat
2. bevä-
rings-
mötet
år 1880.
sjuke.
P<
o:
P-
CD
befriade.
kasserade.
tagit värfning vid
armén eller inskrifvits
vid sjömanshus.
exercerat 2. bevärings-
mötet 1879.
till sjös.
häktade.
emigrerade.
afflyttade till andra
beväringsområden.
1
Q
>(»■
af ej redovisad orsak.
Summa.
8.
9.
10.
ii.
12.
13.
14.
15.
16.
17.
18.
19.
20.
21.
22.
29
5
2
5
90
133
—
—
131
246
836
82
1,562
691
5,687
3
5
—
2
4
13
—
—
—
38
47
—
112
4
890
6
1
1
1
15
10
1
—
38
52
100
—
225
120
624
2
1
—
2
19
4
—
—
—
42
42
—
112
37
874
1
7
—
—
15
6 2)
—
2
59
145''
607
—
842
199
787
—
—
—
—
—
32)9)
—
—
—
—
169
—
172
116
521
8
4
—
—
3
—
—
—
—
121
9
—
145
32
938
—
—
—
—
—
42)9)
—
—
—
13
221
39
277
87
1,143
6
2
—
—
5
3
—
—
—
12
123
—
151
105
851
2
1
—
—
13
1
—
—
—
81
51
—
149
113
768
—
4
—
—
13
—
—
—
—
—
107
—
124
58
825
—
2
—
1
8
1
—
—
—
54
29
14
109
42
538
2
2
— ■
—
3
—
—
—
—
14
186
—
207
32
nOl
2
1
1
—
—
2
5
—
—
6
29
—
46
+ 23
596
10
5
—
—
4
19
—
2
—
101
893
—
1,034
298
1,259
1
2
—
— ''
6
2
—
1
—
—
21912)
—
231
103
1,067
8
5
—
—
9
16
—
—
—
46
307
—
391
335
932
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
117
1313)
131
22
603
7
5
—
—
4
55 2)
—
—
—
61
278
—
410
314
1,017
13
•*-
—
—
2
134 D
—
—
—
— ''
38215)
—
531
283
967
—
—
—
—
—
—
—
—
—
164
—
164
114
535
—
—
—
—
—
20 2)
—
—
—
—
195
—
215
84
703
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
254
14
268
251
943
99
52
4
8
209
428
6
5
224
1,022
5,182
145
7.384
3,136
23,170
102
53
4
15
218
474
7
5
256
1,040
5,498
165
7,837
3,449
24,628
*) Redovisade i 1879 års förslag, moll ej i 1880 års. *) Desse skarpskyttar äro ej upptagne i förslaget som »tillmentet
äro 15 upptagne af 16; vid Dalregementet 14 af 67; vid Bohusläns regemente 87 af 46; vid Vesterbottens
Skånska infanteriregementet 42 af 58, då endast detta antal synes vara tillkommet. 4) Utan känd orsak, afflyttade
afgångne. 6) Siffran 28 ej fördelad i regementets förslag mellan kol. 3 och 5.
7) Af desse äro 46 ej redovisade som
regementets förslag upptagne som »frånvarande med laga förfall», utan att anledningen uppgifvits. 10) Siffran 53 ej
och 5. n) Siffran 219 ej fördelad i regementets förslag mellan kol. 17 och 18. 13) Af desse äro 7 hvarken redokol.
4 och 5. 15) Siffran 382 ej mellan kol. 17 och 18 i regementets förslag.
28
Samman
af
uppgifter angående läkarebesigtningar med beväringsmanskapet under åren
underdåniga berättelser, upprättadt uti general
-
Besigtnings
-
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
13.
F ö
r s
.''ti
i
1 d
ers
tia
s s e n:
lefvande födde
mönstrings-
af mankön:
skyldige:
frånvarande:
mönstringen:
approberade:
kasserade:
proc. af
proc. af
proc. af
proc. af
närva-
proc. af
närva-
år.
antal.
antal.
lefvan-  de födde
antal.
mönst-
rings-
antal.
mönst-
rings-
antal.
antal.
(kol. 3J
skyldige
skyldige
rande.
rande.
1840
49,677
32,645
65.7
3,203
9.8
29,442
90.2
19,903
67.6
9.539
32.4
1841
48,261
31,806
65.9
3,528
11.1
28,278
88.9
20,425
72.2
7,853
27.8
1842
50,904
34,000
66.7
4,003
11.8
29,997
88.2
21,618
72.2
8,379
27.8
1843
50,100
32,629
65.i
4,262
13.1
28,367
86.9
20,635
72.7
7,732
27.3
1844
52,931
35,854
67.7
4,794
13.4
31,060
86.6
23,462
75.5
7’598
24.5
—
50,374
33,387
66.3
3,958
11.9
29,429
88.1
21,208
72.1
8,220
27.9
1845
52,039
33,589
64.5
5,046
15.1
28,543
84.9
21.514
75.3
7,029
24.7
1846
50,786
32,830
64.e
5.007
15.2
27,823
84.8
20,600
74.1
7,223
25.9
1847
50,471
33,175
65.7
5,638
17.o
27,537
83,o
20,463
74.3
7,074
25.7
1848
51,935
34,118
65.7
6,368
18.7
27,750
81.3
20,918
75.4
6,832
24.6
1849
56,634
36,210
63.9
6,542
18.1
29,668
81.9
18,473
62.3
11,195
37.7
—
52,373
33,984
64.9
5,720
16.8
28,264
83.2
20,394
72.2
7,870
27.8
1850
55,999
35.609
63.e
6,536
18.4
29,073
81.6
19.799
68.1
9,274
31.9
1851
56,313
35,949
63.8
6,890
19.2
29,059
80.8
20,592
70.9
8,467
29.1
1852
55,066
32,440
58.9
5,940
18.2
26,500
81.8
19,730
74.4
6.770
25.6
1853
56.311
34,962
62.i
6.569
18.8
28,393
81.2
21,629
76.2
6,764
23.s
1854
60.720
38,604
63.6
8,117
21.o
30,487
79.o
23,429
76.8
7.058
23.2
—
56,882
35,512
62.4
6,810
19.1
28,702
80.9
21,036
73.3
7,666
26.7
1855
58.501
36,657
62.6
6,359
17.4
30,298
82.6
23,597
77.8
6,701
22.2
1856
58,298
39,770
68.2
8,805
22.2
30,965
77.8
24,321
78.5
6,644
21.5
1857
60,394
40,769
67.5
8,378
20.6
32,391
79.4
25,994
80.2
6,397
19.8
1858
65,002
42,107
64.7
6,907
16.4
35,200
83.6
28,009
79.6
7,191
20.4
1859
66,849
45,221
67.8
10,670
23.6
34,551
76.4
27,466
79.5
7,085
20.5
—
61,809
40,905
66.2
8,224
20.1
32,681
79.9
25.877
79.1
6,804
20.9
1801
1862
1863
1864
1865
Medeltal
1866
1867
1868
1869
1870
Medeltal
1871
1872
1873
1874
1875
Medeltal
1876
1877
1878
1879
1880 *)
Medeltal
*) Uti medeltalen för »öfrige åldersklasser» och för »summa» äro uppgifterna från ar 1861 icke inräknade.
Anmärkningar: Detta sammandrag upptager icke beväringsmanskapet på Gotland.
Uppgifterna i kol. 3 äro liemtade ur Sveriges officiella befolkningsstatistik.
29
Tabell n:o 2.
drag
1861 — 1880, grundande sig på Kongl. Medicinalstyrelsens (Sundhetskollegii)
stabens militär-statistiska afdelning hösten 1880.
14.
!
15.
!
16. !
17.
|
18. |
19. j
20. |
21. |
22. |
23.
|
24.
|
25.
|
26.
Ofri
g e
å 1 c
e r
s k 1 a s s
u r:
Sum
m a:
mön-
frånvarande:
1
närvarande:
approberade:
kasserade:
mönst-
från-
appro-
kasse-
strings-
rings-
varande.
berade.
rade.
skyldige.
proc. af
proc. af
proc. af
•
antal.
proc. af
skyldige.
antal. ,
rings-
skyldige
antal.
rings-
skyldige
antal.
närva-
rande.
närva-
rande.
11,747
3,927
33.4
7,820
66.e
4,321
55.3
3,499
44.7
44,392
7,130
24,224
13,038
4,488
2,807
62.5
1,681
37.5
1,330
79.1
351
20.9
36,294
6,335
21,755
8,204
4114
2,604
63.3
1,510
36.7
1,192
79.0
318
21.o
38,114
6,607
22,810
8,697
4,259
2.696
63.3
1,563
36.7
1,223
78.2
340
21.8
36,888
6,958
21,858
8,072
5,430
3,500
64.5
1,930
35.5
1,508
78.1
422
21.9
41,284
8,294
24,970
8,020
*) 4,573
*) 2,902
63.5
*) 1,671
36.5
*) 1,313
78.6
*) 358
21.4
*)38,145
*) 7,049
*)22,848
*) 8,248
5,923
3,935
66.5
1,988
33.5
1,619
81.4
369
18.o
39,512
8,981
23,133
7,398
6,395
4,493
70.3
1,902
29.7
1,461
76.8
441
23.2
39,225
9,500
22,061
7,664
6,706
5,040
75.2
1.666
24.8
1,287
77.3
379
22.7
39,881
10,678
21,750
7.453
7''249
5,484
75.7
1,765
24.3
1,401
79.4
364
20.6
41,367
11,852
22,319
7,196
8,118
6,156
75.8
1,962
24.2
1,337
68.1
625
31.9
44,328
12,698
19,810
11,820
6,878
5,022
73.0
1,856
27.o
1,421
76.0
435
23.4
40,862
10,742
21,815
8,305
8,759
6,709
76.6
2,050
23.4
1,506
73.4
544
26.6
44,368
13,245
21,305
9,818
9,646
7,648
79.3
1,998
20.7
1,477
74.o
521
26.0
45,595
14,538
22,069
8,988
10,710
8,997
84.0
1,713
16.0
1,265
74.o
448
26.0
43,150
14,937
20,995
7,218
12,016
9,768
81.3
2,248
18.7
1,657
73.5
591
26.3
46,978
16,337
23,286
7,355
11'',566
9,075
78.4
2,491
21.6
1,839
73.8
652
26.2
50,170
17,192
25,268
7.710
10,539
8,439
80. o
2,100
20.o
1,548
73.7
552
26.3
46,051
15,249
22,584
8,218
15,145
12,422
82.o
2,723
18.o
2,087
76.6
636
23.4
51,802
18,781
25,684
7,337
14^924
12,260
82.1
2,664
17.9
2,005
75.3
659
24.7
54,694
21.065
26,326
7,303
14,050
11,856
84.5
2,194
15.5
1,673
76.2
521
23.8
54,819
20,234
27,667
6,918
16,218
13,639
84.1
2,579
15.9
1,962
76.1
617
23.9
58,325
20,546
29,971
7,808
15,304
13,002
84.9
2,302
15.1
1,751
76.1
551
23.9
60,525
23,672
29,217
7,636
15,128
| 12,636
| 83.5
|
2,492
1 16.5
|
1,896
76.1
596
23.9
56,033
| 20,860
27,773
|
7,400
30
P. M. till tab. n:o 2.
Tab. n:o 2 innehåller: Sammandrag af uppgifter angående liikarcbesigtningar
med beväringsmanskapet under åren 1861—1880, grundande
sig pa Kongl. Medicinalstyrelsens (Sundbetskollegii) underdåniga berättelser,
upprättadt uti generalstabens inilitär-statistiska afdelning hösten 1880.
Kol. 1. Besigtning sår. Året då beväringsmönstringen förrättades.
Kol. 2—13. Innehålla uppgifter angående mönstringsskyldige, som
tillhöra första åldersklassen.
Kol. 2 och 3. Lefvande födde af mankön: är; antal. Kol. 3 upptager
lefvande födde af mankön i riket (med undantag af Gotland) 21
år före bemgtningsåret, således under tidrymden 1840—1859. Uppgifterna
uti denna kolumn äro hemtade ur »Bidrag till Sveriges officiella
statistik.» Medeltalen för 5-årsperioderna uti denna kolumn visa,
att nativiteten under nyssnämnde tidrymd varit uti oafbrutet tilltagande,
men under åren 1845—1849 har tillökningen af de lefvande föddes antal
varit mindre, än under de båda derpå följande 5-årsperioderna.
Jemföres antalet födde för hvarje år med föregående årets antal,
finner man, att nativiteten åren 1841, 1843, 1845, 1846, 1847, 1850,
1852, 1855 och 1856 varit något mindre än under närmast föregående
år.
Kol. 4 och 5. Mönstringsskyldige: antal; procent af de 21 år före
mönstring sår et lefvande födde af mankön. Af medeltalen för 5-årsperioderna
uti kol. 4 finner man, att de mönstringsskyldiges (20-åriges)
antal varit uti oafbrutet tilltagande under åren 1861—1880. Medeltalet
för åren 1866—1870 (motsvarande medeltalet af de lefvande födde
under åren 1845—1849 uti kol. 3) har likväl varit obetydligt högre
än medeltalet för åren 1861—1865, men deremot visa medeltalen för
de två sista 5-årsperioderna en stark tillväxt af antalet mönstringsskyldige.
Jemföres i denna kolumn de mönstringsskyldiges antal för
hvarje år med antalet för föregående året, finner man, att åren 1862,
1864, 1866, 1867, 1871, 1873 och 1876, således under 7 år af 20,
antalet varit något mindre än under det närmast föregående året.
Under alla dessa 7 år hafva äfven de lefvande föddes antal 21 år förut
(se här ofvan kol. 2 och 3) visat en förminskning i jemförelse med
antalet under det närmast föregående året.
31
Kol. 5 visar de mönstringsskyldige i procent af de 21 år före
mönstrings- eller besigtnings-året lefvande födde (mankön). Medeltalen
för 5-årsperioderna visa, att ifrågavarande procent varit ungefär densamma
eller något mer än 66 procent åren 1861—1865 och 1876 —1880.
Deremot har procenttalet varit anmärkningsvärd! lägre (64.9 procent)
åren 1866—1670 och synnerligast (62.4 procent) åren 1871 —1875. Orsaken
till denna förminskning af ifrågavarande procenttal måste väl sökas
dels uti större dödlighet och dels uti större utvandring af personer tillhörande
årsklasserna 1845—1849 och 1850—1854 än årsklasserna 1840—
1844 och 1855—1859. Uppgifterna om dödligheten och utvandringen
förklara dock ej orsaken till den låga medelprocenten under åren
1871—1875, — de meddelas likväl här nedan för att möjligen bidraga
till frågans utredande.
Dödligheten har, enligt »Bidrag till Sveriges officiella statistik» cj
uppgått för hela riket:
af båda könen:
1861—1865
(medeltal) ...... 78,912
eller
1.98
proc.
af befolkningen
1866 — 1870
(
»
) ...... 85,554
»
2.05
»
»
»
1871—1875
(
»
) ...... 78,114
»
1.83
»
»
»
1876
86,334
»
1.96
»
»
»
1877
83,175
»
1.84
»
»
»
1878
81,418
»
1.81
»
»
»
1879
77,152
»
1.69
»
»
»
Den relativa dödligheten af rikets hela befolkning har således varit
störst under 5-årsperioden 1866—1870, men deremot mindre under
perioderna 1871 —1875 och 1876—1879.
Med lodning af de uppgifter om emigranters antal, ålder och kön,
som finnas intagna uti »Bidrag till Sveriges officiella statistik», har
bil. a blifvit upprättad. För att finna antalet utvandrade af personer,
födde under åren 1840 — 1849 och tillhörande 1. beväringsklasserne för
åren 1861—1870, saknas materialier i Sveriges officiella statistik, men
uppgiften å hela antalet af utvandrade af mankön för hvarje år under
sistnämnde period visar, (se kol. 2 uti bil. a), att åren 1861—1865 utvandrade
11,485, men åren 1866—1870 icke mindre än 59,054, således
mer än 5 gånger större antal, än under 1861—1865. Det är således
antagligt, att, ehuru man icke vet, hvilka åldersklasser dessa utvandrade
tillhört, utvandringen dock haft ett anmärkningsvärd! inflytande på det
låga procenttalet (kol. 5 tab. n:o 2) för 5-årsperioderna 1866—1870. *)
*) Befolkningsstatistiken för åren 1878 och 1879.
32
Från och med 1871 innehåller bil. a uppgift på 1. beväringsklassens
hela förlust genom utvandring. Dessa uppgifter, ehuru de ännu saknas
för år 1880, visa likväl, att utvandringen af personer tillhörande 1. beväringsklasserna
för åren 1871—1875 (summan af kol. 3—7 i bil. a)
icke varit större utan tvärtom mindre än för åren 1876—1880 (summan
af kol. 8—12 uti bil. a).
Kol.'' 6 och 7. Frånvarande: antal; ''procent af mönstring sskyldige.
Uti Medicinalstyrelsens »Sammandrag af rapporter angående läkarebesigtningarne
å beväringsmanskapet,» upptagas de »frånvarande» under
två kategorier, nemligen »frånvarande af sjukdom eller frånfälle» och
»frånvarande af andra orsaker». Dessa »sammandrag» lemna således
ej någon upplysning om, huru stort antal varit utan laga förfall frånvarande,
och till följd deraf kan någon jemförelse med uppgifterna i
nämnde hänseende uti tab. n:o 1 ej ega rum. Uti tab. n:o 2 äro derföre
Medicinalstyrelsens uppgifter om de frånvarande sammanförde uti
en enda kolumn.
Af kol. 6 synes, att absoluta antalet frånvarande år 1880 varit
ovanligt stort (10,670) och omkring 3.3 gånger större än 1861 (3,203).
Under åren 1871—1879 har antalet varierat mellan 5,940 (år 1873) och
8,805 (år 1877).
Af kol. 7 synes, att antalet frånvarande i procent af de mönstringsskyldige,
som år 1861 var 9.8 procent uppgick 1880 till 23.6 procent.
Om man jemför första och sista 5-årsperioderna, synes, att ifrågavarande
procenttal för åren 1876—1880 är nästan dubbelt så stort som för
åren 1861—1865 (resp. 20.i och 11.9 procent). De frånvarandes antal
har således växt i betydligt större förhållande än de mönstringsskyldiges.
Kol. 8 och 9. Närvarande vid mönstringen: antal; procent af mönstring
sskyldige. Talen i kol. 8 äro lika med skilnaden mellan talen uti
kol. 4 och kol. 6, samt kol. 9 lika med skilnaden mellan 100 och talen
uti kol. 7, allt för motsvarande år. Kol. 9 synes utvisa, att knappt
80 procent af de mönstringsskyldige (21-årige) kunna numera påräknas
vara närvarande vid mönstringen.
Kol. 10 och 11. Approherade: antal; procent af närvarande. Kol.
10, som innehåller det absoluta antalet af approherade, visar vid en
jemförelse mellan medeltalen för 5-årsperioderna, att detta antal varit
temligen oförändradt under åren 1861—1875, men att sista 5-årsperioden
visar en tillökning af (25,879—21,036) 4,843.
Kol. 11, som innehåller, huru stor procent af de närvarande blifvit
approherade, visar, att medeltalen för 5-årsperioderna 1861—1865 och
33
1866—1870 äro ungefär lika och att medeltalet för 1871—1875 är
något högre, men deremot under åren 1876—1880 stigit från 73.3 till
79.1 procent. Om denna tillökning berott af, att de till mönstring
framstälde varit verkligt fysiskt bättre eller att endast olika grunder
blifvit följda vid besigtningen, kan här ej afgöras. Det låga antalet
approbera^ under åren 1870 och 1871 (resp. 62.3 och 68.i procent)
är såsom förut i P. M. till tab. n:o 1 omnämnts att söka uti Kongl.
Brefvet af den 29. Jan. 1870, som anbefalde större noggrannhet vid
besigtningen.
Kol. 12 och 13. Kasserade: antal; procent af närvarande. Som
talen uti kol. 12 äro lika med skilnaden mellan talen uti kol. 8 och
kol. 10 samt talen uti kol. 13 äro lika med skilnaden mellan 100 och
talen uti kol. 11, är här intet att tillägga med afseende på de resultat
dessa kolumner utvisa.
Kol. 14 och 22. Innehålla uppgifter angående mönstringsskyldige,
som tillhöra öfrige åldersklasser.
Kol. 14. Mönstringsskyldige. Denna kolumn innehåller antalet af
beväringsskyldige, som uti Medicinalstyrelsens underdåniga berättelse
upptagas under rubrik »beväringsmanskap af 00 års 2. till och med
5. klasser», och innehåller således antagligen uppgift på samma beväringsmanskap,
som uti rullorna öfver de för 1. årets vapenöfning verkstälda
mönstringarne upptagas under rubrik »af äldre klasser» (åldersklasser) och
hvilka såsom förut »uteblifne från mönstring eller vapenöfning» fortfarande
upptagas såsom skyldige att inställa sig vid mönstringen och
ingå uti beväringen. Antalet af dessa har, såsom kolumnen utvisar,
varit i starkt tilltagande, så att det från år 1862 °) till år 1880 stigit
från 4,488 till 15,304, sålunda ökats i förhållande som 1: 3.4.
Kol. 15 och 16. Frånvarande: antal; procent af mönstringsskyldige.
Af äldre åldersklasser har de frånvarandes antal, såsom synes af kol. 15,
från 1862 till 1880 stigit från 2,807 till 13,002, således ökats i förhållande
som 1: 4.0. Om de frånvarandes antal jemföres med antalet af de
mönstringsskyldige (kol. 14), så finner man af kol. 16, att redan år 1862
de frånvarandes antal utgjorde 62.5 procent af de mönstringsskyldiges
(af äldre åldersklassen). Sedan den tiden har detta procenttal årligen
varit uti nästan oafbrutet stigande och uppgick år 1880 till 84.9
procent. *)
*) Uppgifterna för år 1861 hafva ej medtagits i medeltalberäkningarne, emedan, som uti P. M. till
tab. n:o 1 blifvit omnämndt, de beväringsskyldige, som under föregående år blifvit stälde på förbättring
eller tillväxt, då äfven inkallades.
5
34
En jemförelse mellan kol. 7 och 16 visar, huru betydligt större
procenttal af äldre åldersklasser än af 1. åldersklassen äro frånvarande
från mönstring.
Kol. 11 och 18. Närvarande: antal; ''procent af mönstring sskyldige.
Talen i kol. 17 äro lika med skilnaden mellan talen uti kol. 14 och
kol. 15 för motsvarande år. Likaledes äro talen i kol. 18 lika med
skilnaden mellan 100 och talen uti kol. 16 för motsvarande år.
Kol. 19 och 20. Approberade: antal; procent af närvarande. Af
kol. 19 synes, att absoluta antalet beväringsmanskap af äldre åldersklasser,
som approberas för att deltaga i 1. årets vapenöfning, är ringa i
förhållande till approberade af 1. åldersklassen. Sålunda har detta antal
under t. ex. sista 5-årsperioden i medeltal per år uppgått till 1,896, då
de approberade af 1. åldersklassen under samma tidrymd i medeltal uppgått
(se kol. 10) till 25,877.
Kol. 20 upptager procenttalen af de approberade i förhållande till
de vid mönstringen närvarande.
En jemförelse mellan medeltalen för 5-årsperioderna uti kol. 11
och kol. 20 visar, att skilnaderna icke äro betydliga:
Man skulle gent emot detta faktum trott, att procenttalet af de
approberade borde varit betydligt större inom de äldre åldersklasserna,
som framstäldes till besigtning, än inom 1. åldersklassen, hvars manskap
ej ännu kunnat nå den fysiska utveckling, som äldre åldersklasser.
Kol. 21 och 22. Kasserade: antal; procent af närvarande. Talen
uti kol. 21 äro lika med skilnaden emellan talen uti kol. 17 och 19
för motsvarande år Likaledes äro talen uti kol. 22 lika med skilnaderna
mellan 100 och talen uti kol. 20 för motsvarande år.
Kol. 23 och 26 innehålla summorna af mönstring sskyldige, frånvarande,
approberade och kasserade. Sålunda äro talen uti kol. 23 lika med sum
-
1861—1865
1866—1870
1871—1875
1876—1880
11.9 proc
16.8 »
19.1
»
20.1
»
Kol. 7.
Kol. 10
63.5 proc. °)
73.0
80.0 )i
83.5
»
1861—1865
1866—1870
1871—1875
1876—1880
72.1
proc
72.2
»
73.3
»
79,1
»
Kol. 11.
78.6
proc
76.6
»
73.7
»
76.1
»
Kol. 20.
*) Medeltal för åren 1862—1865.
35
man af talen uti kol. 4 och 14; talen uti kol. 24 lika med summan af
talen uti kol. 6 och 15 ; talen uti kol. 25 lika med summan af talen
uti kol. 10 och 19 samt slutligen talen uti kol. 26 lika med summan
af talen uti kol. 12 och 21, allt för motsvarande år.
För att visa huru stor procent, som årets approberade beväringsmanskap
utgör af rikets hela folkmängd (med undantag af Gotland),
har bil. b blifvit upprättad. Denna bilaga upptager för åren 1861
—1878 folkmängden.enligt »Bidrag till Sveriges officiella statistik, Befolkningsstatistiken»,
de approberades antal, enligt kol. 25, samt slutligen
detta antal i procent af folkmängden. Häraf synes, att medeltalet
af denna procent under åren 1866—1875 uppgått till 0.53, men
såväl under åren 1862—1865 som synnerligast under åren 1876—1880
varit högre.
36
Uppgift på den förlust, som 1871 —1880 årens
1851
...
1852
...
1853
...
1854
...
1855
...
1856
...
1857
...
1858
...
1859
...
1860
...
1861 ...
1862 ...
1863
...
1864
...
1865
...
1866
...
1867
...
1868
...
1869
...
1870
...
1871
...
1872
...
1873
...
1874
...
1875
...
1876
...
1877
...
1878
...
1879
...
1880
...
Anm. 1.
Anm. 2.
U t f
i y
tfa
d e
u r
Å r.
af 1871
af 1872
af 1873
af 1874
af 1875
hela antalet
års 1. be-
års 1. be-
års 1. be-
års 1. be-
års 1. be-
mankön.
värings-
värings-
väiings-
värings-
värings-
klass.
klass.
klass.
klass.
klass.
i.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
615
1,897
1,767
11
38
38
30
CD
lO ,
30
30-
1-
2,426
42
42
42
42
—
651
6
6
6
6
6
635
12
12
12
12
12
....................................
985
20
20
20
20
20
CO
cq_\
343
6
6
6
6
6
©sf
174
1
1
1
1
1
193
4
4
4
4
4
1,282
1,350
14
7
17
15
16
iO
17
15
12
19
17
1,778
18
20
20
23
18
T—i
3,131
22
20
27
30
35
3,944
36
41
40
48
42
4,274
52
29
52
44
Öl
s
s-
5,582
66
51
49
43
44
15,716
265
206
152
154
157
10
22,569
631
477
364
286
223
10,913
365
304
230
187
146
9,944
564
386
306
232
135
8,796
—
501
373
311
199
(M
ÖV
7,193
3,946
410
354
241
255
172
CO
—
—
5,049
—
—
-—
—
307
4,927
—
—
—
--
—-
5,441
—
—
--
—
—
4,710
—
•--
—
—
—
10,345
?
-7
—
—
—
—
Summa
—
2,220
2,216
2,273
2,078
1,866
10,650
Uppgifterna i denna tabell omfatta hela riket (äfven Gotland).
Uppgift på utvandringen under år 1880 har ännu icke kunnat erhållas.
37
Tillhör tabell n:o 2.
Bil. a.
beväringsklasser lidit genom utflyttningar ur riket.
riket:
af 1876
års 1. be-  värings-  klass.
af 1877
års 1. be-  värings-  klass.
af 1878
års 1. be-  värings-  klass.
af 1879
års 1. be-  värings-  klass.
af 1880
års 1. be-  värings-  klass.
8.
9.
10.
ii.
12.
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
--
- —
—
—
—
—
-
—
—
—
—
-—
—
—
12
20
20
-:—
Z
6
6
6
—
-—
1
1
1
1
—
4
4
4
4
4
19
17
22
19
25
15
22
23
23
26
19
26
30
26
31
35
30
47
44
44
53
45
59
65
64
65
57
57
59
76
42
42
68
69
72
149
179
193
213
223
214
224
304
288
317
115
128
158
184
170
105
83
120
114
137
161
115
90
89
88
191
127
106
86
89
120
107
76
56
60
221
215
142
126
61
282
200
196
152
no
—
236
164
134
84
—
—
266
207
165
—
—
—
691
443
—
—
—
—
?
1,849
1,884
2,132
2,650
(2,289)
Anmärkningar.
Kolumn 2.
Som de officiella statistiska tabellerna för åren 1851—
1860 (se Tabellkommissionens lind. berättelse 1851—1855,
1. afd. tab. 42 och bidrag till Sveriges officiella statistik,
Befolkningsstatistik 1856—1860, 1. afd. tab. 40) ej angifva,
huru många af de ur riket utflyttade under 17 år, som tillhöra
mankönet, utan endast hela summan man- och qvinkön,
hafva de här införda uppgifterna erhållits genom att
taga hälften af dessa summor. För åren 1861—1879 hafva
antalen i kolumn 2 tagits direkt ur den officiella befolkningsstatistikens
tabeller öfver de från riket utflyttade (mankön).
Kolumnerna 3—12.
Som de officiella statistiska tabellerna för åren 1851—
1860 endast upptaga summan af alla ur riket utflyttade imder
17 år af båda könen, kan de af hvarje åldersklass ur
riket utflyttades antal af mankön endast approximativt beräknas
genom att antaga antalet af man- och qvin-kön lika,
samt att hvarje åldersklass af de utflyttade varit till antalet
lika. Man får då åldersklassens storlek genom att dividera
det i de officiella statistiska tabellerna angifna antalet af
»barn under 17 år» med 16, och genom att sedan taga hälften
af demia qvot erhålles antalet mankön.
De statistiska tabellerna för åren 1861—1865 angifva
de ur riket utflyttade för hvarje åldersklass, men skilja ej
mellan man- och qvin-kön. De här införda uppgifterna
hafva derföre erhållits genom att taga hälften, af de i tabellerna
uppgifna talen, och torde detta kunna anses i det närmaste
rigtigt.
10,804
38
Tillhör tabell n:o 2.
Bil. b.
Tabell
utvisande rikets folkmängd (utom Gotland) samt approberadt
beväringsmanskap under åren 1861—1880.
Å r.
Folkmängd.
A p p r o
antal enligt
tab. n:r 2,
kol. 25.
)erade:
i procent af
folkmäng-  den.
1861.............................................
3,866,415
24,224
0.63
1862 ...........................................
3,914,355
21,755
0.66
1863 ............................................
3,970,384
22,810
0.57
1864 ............................................
4,017,284
21,858
0.54
1865 .............................................
4,060,976
24,970
0.61
Medeltal
3,990,750 *)
22,848 *)
0.57 *)
1866..............................................
4,107,100
23,133
0.56
1867..............................................
4,141,658
22,061
0.53
1868 .............................................
4,119,051
21,750
0.53
1869 ...........................................
4,104,677
22,319
0.54
1870 ............................................
4,114,497
19,810
0.48
Medeltal
4,117,397
21,815
0.53
1871 ............................................
4,149,940
21,305
0,51
1872..............................................
4,196,173
22,069
0.53
1873 ............................................
4,243,688
20,995
0.50
1874 .............................................
4,287,060
23,286
0.54
1875 .............................................
4,328,642
25,268
0.58
Medeltal
4,241,100
22,584
0.53
1876 .............................................
4,375,182
25,684
0.59
1877..............................................
4,429,578
26,326
0.60
1878 .............................................
- 4,476,852
27,667
0.62
1879 ............................................
4,523,620
29,971
0.66
1880 ............................................
4,567,300
29,217
0.64
Medeltal
4,474,506
27,773
0.62
() Uti medeltalet äro icke uppgifterna för år 1861 inräknade.
39
Tabell n:o 3.
U p p g i f t
å antalet rekryter och volontärer i och utom nummer, hvilka under
åren 1861 till och med 1880 inträdt i tjenst vid armén.
År.
Vid
värfvade
armén.
Vid
indelta
armén.
Summa.
Femårs-
perioder.
vid
värfvade
armén.
Medeltal
vid
indelta
armén.
vid
värfvade
och
indelta
armén.
Anmärkningar.
1861
746
762
1,508
1862
705
946
1,651
Anm. 1. Till följd af redovis-
ningssättet i regementenas
1863
855
1,168
2,023
1861-1865
817
989
1,806
rapporter är en del volontärer
1864
862
1,129
1,991
upptagne såsom »tillkomne»
1865
916
941
1,857
två gånger, först »utom num-
mer» och sedan »i nummer»,
1866
890
1,330
2,220
hvarföre siffrorna å denna
1867
941
906
1,847
tabell äro något för höga.
1868
830
768
1,598
> 1866-1870
823
1,155
1,978
Anm. 2. Efter år 1874 ingå
1869
724
1,573
2,297
i vidstående siffror såsom
1870
729
1,199
1,928
volontärer officersaspiranter
till ett antal af i medeltal 84
1871
1,023
952
1,975
om året, hvilket före denna
1872
819
1,623
2,442
tid icke är händelsen, då desse
1873
931
1,235
2,166
1871—1875
1,004
1,321
2,325
aspiranter direkt blefvo an-
tingen förordnade till under-
1874
1,119
1,398
2,517
officerare eller ock efter tagen
1875
1,128
1,399
2,527
examen vid krigsskolan ut-
1876
1,398
1,614
3,012
nämnde till officerare.
1877
1,884
1,319
3,203
1878
1,692
1,850
3,542
. 1876-1880
1,555
1,492
3,047
1879
1,327
1,357
2,684
1880
1,475
1,319
2,794
40
Samman
af
uppgifter å åldern vid antagandet af rekryter, hvilka inträdt i
Antal re
-
1 8
7 6.
1 8
7 7
1 8
7 8.
1 8
7 9.
Under 21 år.
Mellan
Summa.
Under 21 år.
Mellan
Summa.
Under 21 år.
Mellan
Summa.
Under 21 år.
Mellan
GC
1
B
p
21—26 är.
27—29 år.
| 21—26 år.
| 27—29 år.
21—26 år.
ro
i
ro
CO
21—26 år.
27—29 år.
A. Garnisonerade trupper.
Infanteri.
Svea lifgardet......................
35
82
4
121
76
156
13
245
41
63
6
no
29
49
—
78
Andra d:o ......................
95
114
22
231
75
109
11
195
55
62
4
121
68
41
1
no
Summa
130
196
26
352
151
265
24
440
96
125
10
231
97
90
1
188
Kavaleri.
Lifgardet till häst................
33
40
1
74
54
66
—
120
38
30
—
68
25
29
—
54
Husarreg:tet Konung Karl XV
61
31
2
94
106
41
1
148
47
25
—
72
69
27
1
97
Summa
94
71
3
168
160
107
1
268
85
55
—
140
94
56
1
151
Artilleri.
Svea artilleriregemente..........
108
123
12
243
169
118
6
293
169
85
3
257
125
85
—
210
Göta
d:o
..........
92
49
1
142
160
108
—
268
247
178
—
425
136
88
—
224
Vendes
d:o
..........
117
28
—
145
189
54
—
243
175
38
—
213
148
34
—
182
Summa
317
200
13
530
518
280
6
804
591
301
3
895
409
207
—
616
Fortifilcationstrupper.
Pontonierbataljonen...............
16
27
2
45
58
78
6
142
65
87
3
155
49
52
1
102
Sappörbataljonen...................
29
34
7
70
34
12
1
47
42
32
1
75
63
34
1
98
Summa
45
61
9
115
92
90
7
189
107
119
4
230
112
86
2
200
Summa summarum
586
528
51
1,165
921
742
38
1,701
879
600
17
1,496
712
439
4
1,155
B. Icke garnisoneradtrupp.
Yermlands fältjägarekår.........
45
30
2
74
43
18
—
61
29
15
—
44
29
16
—
45
41
labell n:o 4.
drag
tjenst vid värfvade armén under åren 1876 till och med 1880.
k
r y t e
r.
Medelålder vid
1 8
8 0.
Medeltal för
1876-
-1880.
antagandet.
cl
»
Mellan
g1
Mellan
A ii in ärkninga r.
p
CD
to
fao
►i
21—26 år.
3
1
LO
ce
po
Summa.
P
CD
to
po
21—26 år.
to
1
to
o
Po
►i
Summa.
1 8 7 6.
GO
1 8 7 8. •
1 8 7 9.
00
00
o
Medeltal.
53
63
1
117
46.8
82.6
4.8
134.2
21.80
21.90
21.70
21.50
21.oo
21.65
Anm. Härvid inräk-
95
61
1
157
77.e
77.4
7.8
162.8
21.71
21.44
20.94
20.28
20.13
21.03
nas volontärer och
148
124
2
274
124.4
160.o
12.6
297.0
21.74
21.68
21.30
20.79
20.50
21.31
konstapelskadetter,
men icke spel, ej heller
det manskap, som före
39
23
—
62
37.8
37.6
0.2
75.6
20.80
20.6 0
20.7 0
20.40
20.30
20.58
antagandet varit i mili-
52
27
—
79
67.o
30.2
0.8
98.o
19.70
19.40
19.65
19.22
19.61
19.49
tärtjenst.
91
50
—
141
104.8
67.8
1.0
173.6
20.19
19.93
20.16
19.64
19.91
19.97
202
97
2
301
154.6
97.6
8.6
260.8
20.92
20.20
19.92
20.49
19.64
20.20
133
46
—
179
153.6
93.8
0.2
247.6
19.59
20.13
20.28
20.03
19.26
19.97
165
26
—
191
158.8
36.o
—
194.8
18.80
19.20
18.80
20. oo
18.40
19.05
500
169
2
671
467.0
227.4
8.8
703.2
19.98
19.88
19.82
20.18
19.19
19.80
44
39
1
84
46.4
56.6
2.6
105.6
21.30
21.60
21.io
20.80
20.50
21.io
68
34
—
102
47.2
29.2
2.o
78.4
21.33
19.70
20.57
19.88
19.82
20.23
112
73
1
186
93.6
85.8
4.6
184.o
21.32
21.13
20.93
20.35
20.13
20.7 3
ce
416
5
1,272
789.8
541.0
27.o
1,357.8
20.67
20.50
20.25
20.24
19.69
20.28
44
23
—
67
37.4
20.4
0.4
58.2
19.97
19.56
19.75
20.09
20.io
19.90
6
42
Samman
af
uppgifter å åldern af rekapitulanter vid värfvade armén vid början af
1876 till och
Äntå
1
r
e
k
a p i
t
11 -
1
8 7
6.
i
8 7
7.
1
8 7
8.
1
8 7
9.
Mellan
Mellan
Mellan
Mellan
P
O:
U1
g*
O:
Ul
&
O:
Ul
g1
O:
Ul
CD
<
CD
p
P<
CD
p
P-
CD
<
O
P
P*
CD
o
p
-d
CO
0
CO
0
£
CO
0
CO
0
1
1
LO
3
1
0
1
to
0
1
1
LO
0
po
►t
CD
to
Bo
p
Bo
LO
po
pi
p
sr
j O
Co
LO
Po
pa
po
CD
to
po
?
p°
sr
po
po
fco
S=°
po
po
A. Garnisonerade trupper.
Infanteri.
•
Svea lifgardet.....................
—
14
33
35
82
3
46
61
44
154
4
32
37
30
103
—
49
Öl
35
135
Andra d:o ......................
1
20
21
15
57
2
23
28
16
69
1
1 42
34
20
97
—
45
35
14
94
Summa
1
34
54
50
139
5
69
89
60
223
5
74
71
50
200
—
94
86
49
229
Kavaleri.
Lifgardet till häst................
4
8
8
7
27
—
26
17
6
49
4
23
21
4
52
8
29
23
6
66
Husarreg:tet Konung Karl XV.
4
35
31
20
90
6
36
34
20
96
4
37
41
19
101
10
47
38
16
in
Summa
8
43
39
27
117
6
62
Öl
26
145
8
60
62
23
153
18
76
61
22
177
Artilleri.
Svea artilleriregemente .........
2
23
18
13
56
4
37
22
21
84
7
29
21
21
78
4
48
22
16
90
Göta
d:o
..........
13
59
21
15
108
6
57
24
29
116
14
85
36
18
153
29
124
30
19
202
Vendes
d:o
.........
31
109
31
45
216
58! 186
47
47
338
45
176
43
45
309
20
212
45
44
321
Summa
46
191
70
73
380
68
280
93
97
538
66
290
100
84
540
53
384
97
79
613
FortifiTeationstrwpper.
Pontonierbataljonen...............
—
3
1
—
4
—
1
—
—
1
—
4
1
—
5
—
2
2
3
7
Sappörbataljonen..................
—
—
—
—
—
—
2
1
—
3
2
—
2
2
6
—
15
2
1
18
Summa
—
3
1
—
4
—
3
1
—
4
2
4
3
2|
11
-1
17
4
4
25
Summa summarum
55
271
164
iso!
640
79
414
234
uu
CO
CO
910
81
428
236
159
904
71
571
248
154
1.044
B. Icke garuisoneradtrupp.
.
Vermlands fältjägarekår.........
1
5
14
8
27
—|
3
4
10
17
—
1
3
22
26
—
4
16
18
38
43
Tabell n:o 5.
drag.
deras fortsatta tjenstgöring, för så vidt denna tagit sin början under åren
med 1880.
1 a
n
i
t
8 8
e
0.
r.
Medeltal för 1876—1880.
Medelålder vid början af deras
fortsatta tjenstgöring.
Anmärkningar.
Under 21 år.
Mellan
Öfver 32 år.
Summa.
Under 21 år.
Mellan
O:
C0
i-i
CO
to
fao
R
Summa.
1 8 7 6.
1 8 7 7.
GO
00
1 8 7 9.
1 8 8 0.
Medeltal.
21—26 år.
to
—I
1
CO
to
fao
R
to
r
LO
Oi
pso
27—32 år.
i
64
54
29
148
1.6
41.o
47.2
34.6
124.4
31.80
29.60
29.20
29.10
28.60
29.48
Anm. 1. Härvid inräknas
i
49
44
13
107
1.0
35.8
32.4
15.6
84.8
29.82
29.04
28.19
27.70
27.70
28.31
icke spel.
2
113
98
42
255
2.6
76.8
79.6
50.2
209.2
30. D 9
29.43
28.71
28.53
28.22
29.oi
Amu. 2. Sappörbataljonen
började uppsättas med
manskap:
2
57
21
3
83
3.6
28.6
18.o
5.2
55.4
28.22
27.30
26.oo
26.io
25.50
26.32
1. kompaniet den 188/s>73,
19
82
41
19
161
8.6
47.4
37.o
18.8
111.8
28.61
28.57
27.99
26.97
25.80
27.36
2.
d:o
»
IS^A''76,
21
139
62
22
244
12.2
76.o
55.o
24.0
167.2
28.52
28.15
27.31
26.64
25.70
27.02
3.
d:o
» 18”/il8,
samt var första gången fullt
uppsatt med manskap:
7
56
23
14
100
4.8
38.6
21.2
17.o
81.6
28.98
28.67
29.oo
27.43
26.32
27.93
1. kompaniet den 1812/475,
38
201
31
13
283
20.o
105.2
28.4
18.8
172.4
25.94
27.87
26.il
24.7 6
23.93
25.30
2.
d:o
» iS''/nV8,
48
271
64
45
428
40.4
190.8
46.0
45.2
322.4
28.40
25.90
26.60
26.90
25.80
26.54
3.
d:o
» 1828/io80.
93
528
118
72
811
65.2
334.6
95.6
81.o
576.4
27.78
26.7 0
CO
CD
26.27
25.21
26.36
10
1
2
13
4.o
1.0
1.0
6.o
26.25
24.oo
26.oo
30.71
25.54
26.87
2
16
4
22
0.8
6.6
1.8
0.6
9.8
—
25.33
28.83
24.39
24.05
24.84
2
26
5
2
35
0.8
10.6
2.8
1.6
15.8
26.25
25.oo
27.55
26.16
24.60
25.61
118
806
283
138
1,345
80.8
498.0
j233.o
156.8
968.6
28.61
27.62
27.32
26.83
25.86
27.0 4
8
9
! li
30
—
4
9.s
14.2
27.c
31.85
135.29
37.7 3
35.08
32.60
34.43
44
Samman
af
uppgifter å åldern vid antagandet af manskap, hvilket ånyo inträdt
A
n
t
a
1
r
e -
1
8 7 6
1
8
7 7.
1
8 7 8.
1
8
7 9.
Mellan
Mellan
Mellan
1
|
0
O:
$
O:
<3
0
! %
O:
CD
ro
to
T
to
^1
1
CD
CO
to
Summa
P-
CD
»-i
to
to
T
to
-vl
1
CD
CO
to
Sumim
Pj
CD
*-i
to
to
T
to
-1
1
CD
CO
to
U1
0
B
B
Pj
CD
»-i
to
to
x
to
-I
1
CD
po
*-i
Ui
0
B
0
Po
-t
to
05
to
po
po
•-J
to
05
CO
to
Po
po
to
05
CO
to
po
>-t
po
to
05
CO
to
CO
to
A. Gfarnisonerade trupper.
f?
po
po
Ej°
Po
po
po
Po
1
Infanteri.
Svea lifgardet ............
8
8
16
6
10
2
! 18
7
3
ii
1
3
6
10
Andra d:o .......
1
11
8
3
23
4
1 0
6
4
o
6
1
1
5
O
Summa
1
19
16
3
39
—
10
12
2
24
1
11
5
—
17
2
6
7
—
15
Kavaleri.
Lifgardet till häst .......
2
3
2
—
7
—
6
6
—
12
—
2
1
—
3
2
2
1
___
5
Husarreg:tet Konung Karl XV
—
2
4
1
7
1
9
3
3
16
--
4
3
—
7
—
14
3
2
19
Summa
2
5
6
1
14
1
15
9
3
28
—
6
4
—
10
2
16
4
2
24
Artilleri.
Svea artilleriregemente .....
2
22
17
2
43
7
25
15
4
Öl
1
18
2
—
21
1
15
5
_
21
Göta
d:o
......
_
8
5
1
14
2
11
7
1
21
2
16
10
6
24
12
3
7
10
11
Vendes
d:o
1
8
9
1
8
1
10
2
_
i
10
Summa
3
38
22
3
66
10
44
23
5
82
3
44
10
—
57
5
32
5
—
42
Fortifilcationstrwpper.
Pontonierbatalj onen...............
1
9
2
—
12
—
4
5
-
9
—
8
4
—
12
1
3
5
1
10
Sappörbataljonen...............
3
5
3
1
12.
—
2
2
— |
4
4
10
4
1
19
3
15
2
—
20
Siunma
4
14
5
1
24
—
6
7
— 1
13
4
18
s|
1
31
4
18 |
7
1
30
Summa gamisonerade trupper
1°
76
49
8
143
11
75
51
10
147
8
i
79
27
1
115
13
72
23
3
in
B. Icke garnisonerad trupp.
Verinlands fältjägarekår.........
I
1
2
1
3
2
1
3
Summa Summarum
10 |
76
511
9
146 111 j
75
53 |
11
150
8
79
27
11
115 113 j
72 i
23 |
3 |
in
45
i tjenst vid värfvade armén under åren 1876 till och med 1880.
k
r
y
t
e
r.
Medelålder vid början af deras
i
8 8 0.
Medeltal för 1876-1880.
fortsatta tjenstgöring.
d
t*
Mellan
O:
Mellan
O:
Medeltal.
1
Anmärkningar.
p-.
CD
tf
K)
po
tf
21—26 år.
| 27—32 år.
CD
tf
ce
tO
po
tf
Summa.
Pb
CD
tf
to
Po
tf
21—26 år.
to
,L
to
po
tf
CD
tf
ce
to
po
tf
Summa.
CD
-1
CO
r4
CO
-4
00
00
CO
CD
00
O
1
14
12
1
28
0.6
7.6
7.8
0.6
16.6
26.44
27.94
25.55
26.70
26.18
26.59
Anm. 1. Härvid inräknas icke
3
8
4
—
15
1.0
6.o
3.4
0.6
11.0
26.74
25.83
24.83
23.80
24.2 7
25.49
spel, mon väl det manskap,
4
22
16
1
43
1.6
13.6
11.2
1.2
27.6
26.62
27.42
25.29
25.73
25.51
26.15
som förut tjenat vid annat
regemente eller kår.
Anm. 2. Sappörbataljonen bör-
4
8
—
—
12
1.6
4.2
2.o
—
7.8
23.5 7
26.50
26.3 3
23.80
21.67
24.13
jade uppsättas med manskap:
1
8
2
—
11
0.4
7.4
3.o
1.2
12.0
28.71
27.oo
26.14
25.21
24.18
26.0 2
1. kompaniet don 8/9 1873,
5
16
2
23
2.o
11.6
5.o
1.2
19.8
26.14
26.79
26.20
24.92
22.87
25.2 7
2.
d:o
» “/s 1876,
2.
dio
»
9/i 1878,
samt var första gången fullt
4
9
3
—
16
3.o
17.8
8.4
1.2
30.4
25.65 25.04
23.43
25.io
23.31
24.82
uppsatt med manskap:
1
3
—
—
4
1.6
9.o
3.6
0.4
14.6
O
O
!>-
<yt
25.6 7
24.17
22.50
23.50
24.88
1. kompaniet den 12/< 1875,
—
10
1
—
11
0.6
9.2
0.8
—
10.6
23.22
23.30
24.50
23.18
23.45
23.57
OO
I>-
00
T—1
o
rö
CQ
5
22
4
—
31
5.2
36.0
12.8
1.6
55.6
25.61
24.90
23.96
23.98
23.38
24.59
CO
b
o
00
X
o
1
4
_
_
5
0.6
5.6
3.2
0.2
9.6
24.42
26.56
25.08
26.30
22.10
25.17
2
8
2
—
12
2.4
8.0
2.6
0.4
13.4
24.25
27.oo
24.21
23.10
23.25
23.88
3
12
2
—
17
3.o
13.6
5.8
0.6
23.o
24.33
26.69
24.55
24.17
23.oo
24.4 2
17
72
24
1
114
11.8
74.8
34.8
4.6
126.0
25.7 2
25.88
24.51
24.47
24.03
25.01
0.8
0.4
1.2
32.00
31.67
31.88
17
72
24
1
114
11.8
74.8
35.6
5.o
127.2
25.85
26.00
24.51
24.4 7
24.0 3
25.08
46
Samman
-
af uppgifter å åldern vid, antagandet af rekryter, hvilka inträdt
A n
t
a 1
r e -
187G.
1877.
1878.
1879.
Under ‘21 är.
to
Jo
O»
po
Öfver 25 år.
Summa.
s
•-i
LO
£°
to
T
to
Öl
po
Öfver 25 år.
Summa.
Under 21 år.
21—25 år.
Öfver 25 år.
U1
p
B
B
P
| Under 21 år.
21—25 år.
Öfver 25 år.
Summa.
Infanteri.
Lifregementets grenadierkår.........
4
5
—
9
5
2
—
7
31
13
—
44
9
10
—
19
1. Lifgrenadierregementet............
37
Öl
—
88
14
10
—
24
36
26
—
62
15
38
—
53
2.
D:o
............
37
31
—
68
35
28
—
63
11
14
—
25
27
20
—
47
Yestgöta regemente.....................
35
24
—
59
17
18
—
35
3
5
—
8
45
24
—
69
Smålands grenadierbataljon..........
13
10
—
23
6
2
—
8
8
5
—
13
23
17
—
40
Uplands
regemente...............
8
7
—
15
24
30
—
54
46
56
—
102
16
15
—
31
j Skaraborgs
d:o
...............
18
25
—
43
6
11
—
17
37
37
—
74
13
29
—
42
Södermanlands d:o
...............
44
43
—
87
35
28
—
63
7
10
—-
17
47
38
_''
85
Kronobergs
d:o
...............
38
25
—
63
29
9
—
38
19
28
—
47
36
39
—
75
Jönköpings
d:o
...............
12
23
—
35
1
4
—
5
48
36
—
84
7
18
—
25
Dalregementet...........................
13
4
—
17
79
31
—
no
65
43
—
108
6
2
—
8
Helsinge regemente.....................
28
17
—
45
27
15
—
42
47
40
—
87
22
10
—
32
Elfsborgs d:o .....................
G
10
—
16
22
23
—
45
38
45
—
83
11
11
--
22
Vestgöta Dals regemente ..........
15
17
—
32
6
5
—
11
35
BO
—
65
19
16
—
35
Bohusläns
d:o
............
14
17
—
31
22
30
—
52
20
28
—
48
6
7
—
13
Yestmanlands
d:o
............
33
25
—
57
8
8
—
16
79
48
—
127
32
39
—
71
Norrbottens fältjägarekår.............
22
20
—
42
9
18
—
27
1
3
—
4
2
3
—
5
Yesterbottens
d:o
.............
35
19
—
54
12
8
—
20
6
3
—
9
1
4
—
5
Kalmar regemente..................
62
52
—
114
16
16
—
32
7
8
—
15
3
5
—
8
Nerikes
d:o
..................
40
32
—
72
18
16
—
34
4
2
—
6
7
3
—
10
Vermlands
d:o
..................
45
40
—
85
14
9
—
23
18
10
—
28
7
9
—
16
Jemtlands fältjägarekår...............
23
9
—
32
7
1
—
8
21
9
—
30
25
12
—
37
Norra Skånska infanteriregementet
59
29
—
88
25
21
—
46
18
11
—
29
13
18
—
31
Södra D:o
d:o
10
9
—
19
17
6
—
23
32
32
—
64
15
11
—
26
Summa
650
544
—
1,194
454
349
—
803
637
542
—
1,179
407
398
—
805
Kavaleri.
j Lifregementets dragonkår............
11
15
—
26
20
10
—
30
12
10
—
22
14
10
—
24
D:o
husarkår.............
30
7
—
37
11
2
—
13
9
3
—
12
28
3
—
31
Smålands husarregemente............
5
1
—
6
14
7
—
21
15
11
—
26
5
4
—
9
Skånska husarregementet.............
33
12
—
45
81
17
—
98
31
6
—
37
33
7
—
40
Skånska dragonregementet...........
27
15
—
42
31
15
—
46
27
13
—
40
15
13
—
28
Jemtlands hästj ägarekår..............
3
6
—
9
6
—
—
6
8
4
-
12
12
6
—
18
Summa
109
56
—
165
163
51
_
214
102
47
—
149
107
43
150
Summa summarum
759
600
—
1,359
617
400
_
1,017
739
Öl
ce
CT>
—
1,328
514
441
—
955
47
Tabell n:o 7.
drag
i tjenst vid indelta armén under åren 1876 till och med 1880.
k . r
y
t e
r.
Medelålder vid antagandet.
.
1
1880.
Medeltal för 1876-
-1880.
1870.
1877.
1878.
1879.
1880.
Medel-
tal.
Anmärkningar.
Under 21 år.
21—25 år.
Öfver 25 år.
Summa.
Under 21 år.
21—25 år.
Öfver 25 år.
Summa.
12
4
16
12.2
6.8
19.o
20.60
19.80
19.80
20.50
19.70
20. oo
Anm. 1. Härvid äro icke
34
34
—
68
27.2
31.8
—
59.o
21.oo
20. oo
20. oo
21.oo
20. oo
20.48
inräknade volontärer och
15
20
—
35
25.o
22.0
—
47.6
20.50
20.50
20.60
20.30
20.7 0
20.50
spel.
17
15
—
32
23.4
17.2
—
40.6
19.70
20.40
21.oo
20.io
20.40
20.11
Anm. 2. Endast de re-
8
4
—
12
11.6
7.6
—
19.2
20.22
20.oo
20.31
20.3 5
19.67
20.20
7
9
—
16
20.2
23.4
—
43.6
20.80
22.20
20.7 0
21.10
20.80
21.14
kryter, som första gången
9
10
—
19
16.6
22.4
—
39.o
20.80
20.50
20.40
21.20
20.60
20.70
inträdt i tjenst, äro i vid-
19
22
—
41
30.4
28.2
—
58.6
20.69
20.68
21.05
20.28
20.47
20.56
stående kolumner upptagne.
43
32
—
75
33.0
26.6
—
59.6
20.20
19.40
20.60
20.40
20.20
20.21
11
9
—
20
15.8
18.0
—
33.8
20.80
21.oo
20.20
21.08
20.50
20.51
15
3
—
18
35.6
16.6
—
52.2
I8.00
19.60
20. oo
20. oo
19.20
19.63
11
8
—
19
27.o
18.o
—
45.o
20.09
20.02
20.2 3
19.91
19.95
20.oi
8
11
—
19
17.o
20. o
—
37.o
21.20
20.50
20.80
21.oo
21.00
20.81
6
15
—
21
16.2
16.6
—
32s
20.31
20.75
20.25
20.28
21.14
20.42
2
9
—
11
12.8
18.2
—
31.o
20.7 7
20.83
20.7 3
21.oo
21.73
20.86
7
8
—
15
31.6
25.6
—
57.2
20.25
20.92
20. oo
20.58
20.4 2
20.27
13
11
—
24
9.4
11.0
—
20.4
20.90
21.37
21.25
20.80
20.21
20.86
16
13
—
29
14.o
9.4
—
23.4
19.87
20.40
19.67
21.80
20.21
20.11
68
51
—
119
31.2
26.4
—
57.6
20.33
20.58
20.58
20.67
20.42
20.44
4
6
—
10
14.6
11.8
—
26.4
20.20
20.40
19.50
20.io
20-60
20.17
12
6
—
18
19.2
14.8
—
34.o
20.60
20.20
20.30
21.oo
20.40
20.51
14
16
—
30
18.o
9.4
—
27.4
19.5 0
18.7 5
19.83
19.78
20-86
19.91
56
34
—
90
34.2
22.6
—
56.8
19.70
20.20
18.70
20.90
20. oo
19.90
15
10
—
25
17.8
13.6
—
31.4
20.50
20. oo
20.30
20.20
20.20
20.25
422
360
—
782
514.0
438.6
—
952.6
20.34
20.40
20.26
20.50
20.32
20.35
16
12
28
14.6
11.4
26.o
20.88
19.93
20.2 3
21.67
20.43
20.32
10
5
—
15
17.6
4.o
—
21.6
19.38
19.14
19.75
19.16
19.67
19.36
6
3
—
9
9.o
5.2
—
14.2
18.67
19.86
20.15
20.67
19.78
19.96
43
18
—
61
44.2
12.o
—
56.2
19.18
19.10
19.38
19.53
19.79
19.36
31
21
52
26.2
15.4
—
41.6
20,02
19.85
19-75
20.21
20.02
19.96
6
5
—
11
7.o
4.2
—
11.2
20.11
18.33
20.17
20.11
20.46
20. oo
112
64
176
118.6
52.2
—
170.8
19.74
19.43
19.83
19.82
19.99
19.74
534
424
—
958
| 632.6
490.8
1,123.4
20.26
20.20
20.21
20.50
20.26
20.23
1
48
Samman
-
af uppgifter å åldern vid antagandet af volontärer, hvilka inträdt
A n
tal vol
o n
t ä -
1876.
1877.
1878.
1879.
Under 21 år.
21—22 år.
Öfver 22 år. |
Summa.
Under 21 år.
to
T
ro
to
$30
Öfver 22 år.
Summa.
Under 21 år.
21—22 år.
O:
CD
ro
to
&50
Summa.
| Under 21 år.
21-^22 år.
Öfver 22 Jr.
Summa.
Infanteri.
Lifregementets grenadierkår.........
5
—
—
5
5
—
—
5
i
2
—
3
7
i
—
8
1. Lifgrenadier-regementet...........
8
—
—
8
8
2
1
11
14
4
—
18
11
—
—
11
2.
D:<>
...........
10
1
—
11
11
2
—
13
6
4
—
10
18
8
—
26
Vestgöta regemente ...................
3
—
—
3
5
1
—
6
32
12
—
44
17
3
—
20
Smålands grenadierbataljon..........
4
1
—
5
6
—
—-
6
4
—
2
6
5
—
—
5
Uplands
regemente.................
2
2
—
4
10
2
1
13
20
4
1
25
11
2
—
13
Skaraborgs
d:o .................
5
—
—
5
9
2
—
11
23
4
—
27
14
2
—
16
Södermanlands d:o .................
10
—
2
12
5
1
—
6
15
- 4
—
19
18
2
—
20
! Kronobergs
d:o .................
5
3
—
8
7
—
_
7
10
1
—
11
11
3
—
14
j Jönköpings
d:o .................
6
1
—
7
11
1
—
12
11
—
—
11
16
3
—
19
Dalregementet ...........................
5
1
—
6
5
1
—
6
20
5
—
25
12
2
—
14
Helsinge regemente.....................
13
1
—
14
9
1
—
10
12
1
1
14
11
3
—
14
Elfsborgs
d:o .....................
9
2
1
12
7
2
—
9
18
6
1
25
10
1
—
11
Vestgöta Dals regemente............
16
3
—
19
8
1
—
9
14
5
1
20
12
5
—
17
Bohusläns
. d:o
...........
2
l
—
3
7
5
—
12
15
2
—
17
14
1
_
15
Vestmanlands
d:o
.............
5
3
—
8
5
2
—
7
17
4
—
21
19
3
_
22
Norrbottens fältjägarekår.............
7
—
—
7
1
—
—
1
3
—
—
3
5
2
__
7
Vesterbottens
d:o
.............
2
1
—
3
2
2
—
4
4
4
—
8
5
2
_
8
Kalmar regemente ..................
5
1
—
6
12
—
—
12
39
4
—
43
9
—
_
9
Nerikes
d:o
..................
2
1
—
3
11
—
—
11
25
1
—
26
9
1
_
10
Vermlands
d:o
..................
8
—
—
8
6
—
1
7
13
3
—
16
18
2
_
20
Jemtlands fältjägarekår...............
9
2
—
11
4
—
1
5
7
1
—
8
7
1
_
9
Norra Skånska infanteriregementet
5
—
—
5
7
3
—
10
15
2
_
17
4
3
_
7
Södra D:o
d:o
3
—
—
3
5
—
1
6
7
1
—
8
9
—
—
9
Summa
149
24
3
176
166
28
5
199
345
74
6
425
272
50
—
322
Kmdleri.
Lifregementets dragonkår............
4
1
1
6
4
_
_
4
5
_
_
5
1
__
1
D:o
liusarkår..............
1
—
—
1
3
1
—
4
5
_
—
5
6
1
_
7
Smålands busarregemente............
2
1
—
3
4
—
—
4
1
_
_
1
4
_
_
4
Skånska husarregementet ............
6
1
—
7
4
—
—
4
3
2
5
6
1
_
7
Skånska dragonregementet..........
7
1
—
8
6
1
—
7
6
1
2
9
8
6
• _
14
Jemtlands hästjägarekår..............
4
2
—
6
2
1
—
3
4
• -
—
4
1
—
—
1
Summa
24
6
1
31
23
3
—
26
24
1
4
29
26
8
34
Summa Summarum
173
30
4
207
189
31
5
225
369
75
10
454
298
58
—
356
49
Tabell n:o 8.
drag
i tjenst vid indelta armén under åren 1876 till och med 1880.
r e r.
Medelålder vid antagandet.
1880.
Medeltal för
1876-
-1880.
Anmärkningar.
d
O:
d
O:
Medel-
^+5
1870.
1877.
1878.
1879.
1880.
CD
1
to
to
P
CD
i
to
to
CD
I-i
tal.
lO
to
to
B
p
to
to
to
B
P
PO
f?
po
H
po
5
1
6
4.6
0.8
5.4
17.60
18.00
21.oo
18.60
18.30
18.50
Anm. I de insända upp-
G
2
—
8
9.4
1.6
0.2
11.2
17.88
19.64
19.oo
19.09
19.13
19.oo
gifterne äro dessutom för
15
1
—
IG
12.o
11.4
3.2
3.2
—
15.2
14.6
19.30
18.67
18.20
18.80
19.80
19.50
19.60
18.50
18.80
19.18
19.13
år 1879 vid infanteriet upp-
4
—
—
4
4.6
0.2
0.4
5.2
19.00
18.33
19.33
19.20
18.25
18.85
1 tagne 2 man och för år
1
3
—
4
8.8
2.6
0.4
11.8
19.75
19.69
19.28
19.oo
20.7 5
19.44
1880 vid kavaleriet 2 man,
9
6
—
15
12.0
2.8
—
14.8
17.40
18.40
18.9 0
19.oo
19.60
19.89
med en ålder af 23—26 år,
9
—
—
9
11.4
1.4
0.4
13.2
18.33
19.oo
19.oo
19.15
18.67
18.88
hvilka i vidstående kolum-
15
2
-
17
9.6
1.8
—
11.4
19.oo
17.00
I8.00
19.oo
19.oo
18.74
ner icke upptagits, emedan
17
4
—
21
12.2
1.8
—
14.o
18.4 3
18.58
18.55
19.16
19.19
18.90
9
2
_
11
10.2
2.2
_
12.4
18.oo
18.67
19.08
18.28
18.44
18.63
det har antagits, att desse
7
2
—
9
10.4
1.6
0.2
12.2
17.14
18.00
18.oo
20.oo
19.oo
18.73
volontärer förut tjent vid
10
3
—
13
10.8
2.8
0.4
14.o
18.80
19.60
19.30
18.60
18.70
19.03
annat regemente eller kår,
15
5
—
20
13.0
3.8
0.2
17.o
18 86
18.56
19.47
19.55
19.15
19.18
då Kong! Brefvet af den
7
—
—
7
9.0
1.8
—
10.8
19.33
19.08
18.59
18.80
18.57
18.80
1. Februari 1878 stadgar,
4
1
—
5
10.o
2.6
—
12.6
19.oo
19.43
19.25
19.25
19.75
19.28
3
1
—
4
3.8
0.6
—
4.4
18.29
17.00
18.33
19.29
19.25
18.73
att volontär vid antagandet
5
—
—
5
3.6
1.8
0.2
5.6
18.67
19.oo
20.38
19.43
18.20
19.26
icke får vara äldre än 22 |
13
5
—
18
15.6
2.0
—
17.6
19.50
17.75
18.3 3
18.56
19.39
18.57
O
ar.
10
3
—
13
11.4
1.2
—
12.6
20. oo
18.30
18.60
18.40
19.10
18.68
13
2
—
15
11.6
1.4
0.2
13.2
16.50
18.70
19.oo
19.20
19.60
18.86
8
3
—
6
G.o
1 4
0.4
7.8
18.36
19.40
18.37
19.25
20. oo
18.95
5
—
—
5
7.2
1.6
—
8.8
17.60
19.oo
18.47
20.29
18.oo
18.7 3
G
—
—
G
6.o
0.2
0.2
6.4
17.00
19.17
18.25
18.56
18.00
18.34
191
4G
—
237
224.6
44.4
2.8
271.8
18.51
18.6 9
18.95
19.13
19.04
18.91
7
1
8
4.2
0.4
0.2
4.8
19.50
19.50
18.oo
18.oo
18.25
18.71
4
—
—
4
3.8
0.4
—
4.2
lö.oo
19.75
18.20
19.14
19.00
19.10
2
1
—
3
2.6
0.4
—
3.0
17.33
17.25
18.oo
17.50
18.33
17.60
3
2
—
5
4.4
0.8
0.4
5.6
18.29
17.75
19.40
18.oo
19.60
18 57
1
—
—
1
5.6
1.8
0.6
8.o
18.13
19.14
19.78
19.50
20. oo
19.23
2
—
—
2
2.6
0.6
—
3.2
19.17
18.67
18.50
18.oo
18.50
18.75
19
4
-
23
23.2
4.4
1.0
28.6
18.48
18.7 3
19.07
18.40
18.78
18.77
210
50
—
260
247.8
48.8
3:s
300.4
18.55
18.70
18.96
19.04
19.oo
18.90
7
50
Samman
af
uppgifter å åldern vid antagandet af spel (spel i nummer och framunder
åren 1876
A
n
a
1 8
7 6.
1 8
7 7.
1 8
7 8.
1 8
7 9.
Under 21 år.
Mellan
Summa.
Under 21 år.
Mellan
Summa.
Under 21 år.
Mellan
Summa.
Under 21 år.
Mellan
Summa.
to
T
to
o
Po
27—29 år.
21—26 år.
ro
-4
1
to
CD
P°
J-j
to
T
to
o
£3°
to
-4
1
to
O
to
T
to
o
po
27—29 år.
A. Gamisonerade trupper.
Infanteri.
Svea lifgardet .....................
7
—
7
2
—
—
2
5
—
—
5
5.
—
—
5
Andra d:o
.....................
1
—■
—
1
1
—
—
1
3
—
—
3
5
—
—
5
Summa
8
—
—
8
3
—
—
3
8
—
—
8
10
—
—
10
Kavaleri.
Lifgardet till häst ...............
—
—
—
—
1
—
—
1
—
—
—
—
1
—
—
1
Husarreg:t Konung Karl XV.
3
—
—
3
1
—
—
1
1
—
—
1
—
—
—
—
Summa
3
-
—
3
2
—
—
2
1
—
—
1
1
—
—
1
Artilleri.
Svea artilleriregemente .........
5
—
—
5
9
—
—
9
2
—
—
2
2
—
—
2
Göta
d:o
.........
3
—
—
3
2
—
-
2
5
—
—
5
1
—
—
1
Vendes
d:o
.........
1
—
—
1
2
—
—
2
5
—
—
5
2
—
—
2
Summa
9
—
—
9
13
—
—
13
12
—
—
12
5
—
—
5
Fortifihationstrivpper.
Pontonierbataljonen...............
2
—
—
2
2
—
—
2
2
—
—
2
1
—
—
1
Sappörbataljonen ..................
2
—
—
2
—
—
—
—
2
—
—
2
2
—
-
2
Summa
4
—
—
4
2
—
—
2
4
—
- 1 4
3
—
—
3
Summa gamisonerade trupper
24
—
—
24
20
—
—
20
25
—
—
25
19
—
19
B. Icke garnisonerad trupp.
Vermlands fältjägarekår.........
2
—
—
2
—
1
—
1
1
—
—
1
1
—
1
Summa summarum
26
—
—
26
20
1
21
26
—
26
20
—
20
Öl
Tabell n:o 9.
drag
slagare), hvilka för första gängen inträdt i tjenst vid värfvade arméen
till och med 1880.
S
P
e
1.
Medelålder vid
1 8
8 0.
Medeltal för
1876-1880.
antag
andet.
d
Mellan
d
p
Mellan
Anmärkningar.
LO
LO
Summa.
Pu
cd
LO
LO
GO
p
2
GO
CD
GO
GO
GO
o
p
ro
Po
LO
Oi
1
LO
CD
LO
po
►i
i
to
05
f
LO
CD
g
jo
05
-A
-I
•4
GO
—I
CO
ce
o
p"
fao
►i
po
po
er
6
6
5.o
-
5.o
15.14
lö.oo
lö.oo
lö.oo
15.50
15.16
Anm. 1. Härvid inräknas icke
6
1
—
7
3.2
0.2
—
3.4
17.oo
14.oo
15.33
14.60
15.43
15.18
spel, som före antagandet varit
12
1
—
13
8.2
0.2
—
8.4
15.37
14.67
15.13
14.80
15.46
15.17
i militärtjenst.
Anm. 2. Sappörbataljonen bör-  jade uppsättas med manskap:
G
—
—
6
1.6
—
—
1.6
—
13.oo
—
16.oo
13.67
13.88
1. kompaniet 188A>73,
1
1
—
2
1.2
02
—
1.4
14.67
18.oo
13.oo
—
22.00
17.00
2.
d:o
18“/276,
7
1
_
8
2.8
0.2
—
3.o
14.67
15.50
13.oo
16.00
15.7 5
15.33
3. d:o
189/i78,
samt var första gången fullt
uppsatt med manskap:
7
—
—
7
5.o
—
—
5.o
12.80
12.67
14.oo
lö.oo
13.86
13.32
1. kompaniet 1812A<5,
3
_
_
3
2.8
—
—
2.8
14.oo
16.00
15.40
17.oo
15.67
15.38
2.
d:o
187/u78,
7
—
7
3.4
-■
—
3.4
14.oo
13.50
13.90
15.50
15.14
14.53
3.
d:o
1828/io80.
17
—
—
17
11.2
_
—
11.2
13.33
13.31
14.54
15.60
14.71
14.21
1
1
1.0
1.6
16.50
I6.00
14.oo
I8.00
lO.oo
16.25
2
—
—
2
1.6
—
—
1.6
13.50
—
15.oo
15.50
12.50
14.13
3
—
—
3
3.2
—
—
3.2
lö.oo
lö.oo
14.50
16.3 3
14.67
15.19
39
2
—
41
25.4
0.4
—
25.8
14.04
14.oo
14.60
15.32
15.15
14.68
3
1
4
1.4
0.4
1.8
lö.oo
24.oo
14.00
lö.oo
16.75
16.67
42 | 3 | —
45
to
05
CO
0.8
-
27.6
14.50
14.48
14.63
1 15.30
| 15.29
14.17
52
Samman
af
uppgifter å åldern af spel (spel i nummer och trumslagare), som rekapitulerat
tagit sin början under åren
j
A
n
t
a
1
1
8 7
6.
1
8 7
7.
i
8 7
8.
i
8 7
9.
g*
Mellan
O:
co
cl
b
Mellan
O:
<72
d
Mellan
O:
<72
cj
Mellan
O:
CO
CD
ro
to
CD
p
PL,
CD
b
LO
to
CD
b
g
CD
H
to
to
CD
b
P
o
i-l
to
ro
3*
cd
►i
p
ro
i
1
to
1
r
ce
to
i
-SI
1
CO
ro
1
CO
A. Garnisonerade trupper.
PO
b
to
£00
-32 är.
£150
b
p
po
-26 år.
-32 år.
po
B
P
£150
b
-26 år.
-32 år.
ST
B
P
sr
-26 år.
-32 år.
po
b
B
p
Infanteri.
Svea lifgardet...................
—
4
—
2
6
—
1
—
2
3
—
5
—
1
6
—
6
—
—
6
Andra d:o ....................
—
5
2
2
9
1
1
2
4
—
6
i
3
10
i
8
3
2
14
Summa
—
9
2
4
15
—
2
1
4
7
—
11
i
4
16
i
14
3
2
20
Kavaleri.
Lifgardet till häst..............
—
1
—
—
1
1
—
—
—
1
—
1
—
—
1
_
__
__
_
Husarregitet Konung Karl XV.
—
1
—
—
1
—
2
—
—
2
1
1
—
—
2
i
1
—
1
3
Summa
—
2
—
—
2
1
2
-
—
3
1
2
—
—
3
i
1
—
1
3
Artilleri.
Svea artilleriregemente.........
1
2
—
—
3
—
1
1
—
2
—
1
—
—
1
i
3
1
—
5
Göta
dio
.........
—
—
—
3
1
—
4
Vendes
d:o
8
_
_
__
8
3
3
3
1
4
t\
5
1
10
Summa
9
2
—
—
11
3
1
1
—
5
3
2
—
—
5
5
n
3
—
19
FortifiTcationstrupper.
Pontonierbataljonen...............
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
_
—
_
Sappörbatalj onen...................
—
—
—
—
2
—
—
2
—
—
—
—
—
Summa
!
1
I I
Summa garnisonerade trupper
9
13
2
4
28
4
5
2
4
15
4
17
i
4
26
7
26
6
3
42
B. Icke garnisonerad trupp.
Vermlands fältjägarekår.........
1
1
i
1
2
1
1
Summa summarum
10
13 |
2
41 29
4
6
2
5
17 I
5
17
i
4
27
7
26
6
3
42
drag
53
Tabell n:o 10.
vid värfvade armén vid början af deras fortsatta tjenstgöring, för så vidt denna
1876 till och med 1880.
s
p
1 8 8 0.
e
1.
Medeltal för 1876-1880.
Medelålder vid början af deras
fortsatta tjenstgöring.
Anmärkningar.
Under 21 år.
Mellan
Öfver 32 år.
Summa.
Under 21 år.
Mellan
Öfver 32 år.
1
Summa.
1 8 7 6.
GO
1 8 7 8.
1 8 7 9.
00
GO
©
Medeltal.
LO
T
to
o
po
27—32 år.
21—26 år.
27—32 år.
7
1
i
9
4.6
0.2
1.2
6.o
27.00
34.oo
25.oo
22.17
25.7 8
25.97
Anm. Sappörbataljonen har
6
2
4
3
15
1.4
4.4
2.2
2.4
10.4
28.00
32.25
28.oo
26.29
26.10
27.41
börjat uppsättas med manskap :
6
9
5
4
24
1.4
9.o
2.4
3.6
16.4
27.60
33.00
26.88
25.05
26.17
26.88
1. kompaniet 188/V73,
2.
d:o
18u/276,
3.
d:o 189/i78
_
_
_
_
_
0.2
0.4
—
—
0.6
25.00
16.oo
22.00
—
—
21.oo
samt var första gången fullt
—
2
—
—
2
0.4
1.4
—
0.2
2.o
21.oo
21.50
21.oo
26.oo
23.oo
23.oo
uppsatt med manskap:
2
2
0.6
1.8
__
0.2
2.6
23.oo
19.67
21.33
26.oo
23.00
22.54
1. kompaniet 1812A75,
2.
d:o
187/n78,
3.
d:o
1828/io80.
1
2
1
—
4
0.6
1.8
0.6
—
3.0
22.00
24.50
23.oo
23.40
23.00
23.13
—
—
—
—
—
—
0.6
0.2
—
0.8
—
—
—
26.50
—
26.50
3
2
—
—
5
4.2
1.6
0.2
—
6.o
17.50
19.oo
O
Ö
Oi
O
Ö
Öl
19.20
19.43
4
4
1
—
9
4.8
4.o
1.0
—
9.8
18.78
21.20
21.16
22.63
20.89
21.14
1
1
2
0.2
0.2
0.4
22.50
22.50
1
—
—
—
1
0.2
0.4
—
—
0.6
—
—
23.50
—
18.50
21.83
2
1
—
—
1 3
0.4
0.6
i _
—
1 1.0
—
—
23.50
21.17
22.10
12
16
6
4
38
7.2
15.4
3.4
3.8
29.8
23.7 0
26.40
24.88
24.08
24.34
24.4 5
1
1
0.4
0.2
0.4
l.c
20. oo
34.o c
20. oo
—
45.00
30.ec
12
16
6
B
39
7.6
15.6
3.4
| 4.2
| 30.8
23.66
27.2 9 ]24.7 £
24.0
24.88
24.6.
54
Samman
af
uppgifter å åldern vid antagandet af spel (spel i nummer och trumslagare),
A
n
t
a
1
1
8 7
6.
1
8 7
7.
i
8 7
8.
i
8 7
9.
d
Mellan
O:
&
Mellan
O:
d
»
Mellan
O:
d
Mellan
O:
&
CD
tf
to
to
CD
tf
U1
tf
Pa
o
tf
to
ro
CO
''-i
GG
tf
tf
p-.
CD
tf
to
to
CD
tf
U1
tf
Pa
CD
tf
to
to
3*
CD
tf
U1
to
1
j''
OJ
to
85
to
''l
f
OJ
to
§
p
to
i_
T''
OJ
to
B
p
to
i
1
OJ
to
2
P
850
tf
o
ro
85o
tf
850
tf
o
ro
85o
tf
85o
tf
o
to
850
tf
85o
tf
to
85o
tf
tf
s?
tf
tf
tf0
tf
tf
A. Garnisoncrade trupper.
Infanteri.
Svea lifgarde! ...................
—
—
i
—
1
—
i
—
1
2
—
i
—
—
i
—
—
—
—
—
Andra d:o .....................
2
—
2
—
4
2
2
1
—
5
2
—
—
—
2
—
—
—
—
—
Summa
2
—
3
—
5
2
8
1
1
7
2
i
—
—
3
—
—
—
—
—
Kavalleri.
Lifgardet till häst ............
—
2
—
—
2
i
—
—
—
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Husarreg:tet Konung Karl XV.
—
—
—
—
—
--
—
—
—
—
1
2
i
—
4
—
2
—
—
2
Summa
—
2
—
—
2
i
—
—
—
1
1
2
i
—
4
—
2
—
—
2
Artilleri.
Svea artilleriregemente .........
1
—
—
—
1
i
—
—
—
1
—
—
—
—
—
—
1
—
—
1
Göta
d:o
.........
—
—
Vendea
d:o
.........
—
—
—
—
—
i
—
—
—
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Summa
1
—
—
—
1
2
—
—
—
2
—
—
—
—
—
—
1
—
—
1
Fortifikationstrupper.
Pontonierbatalj onen..............
—
—
1
1
1
1
Sappörbataljonen.................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
1
—
—
2
—
—
—
—
—
Summa
—
- I - 1
—
—
—
_ j
-|
—
2
1
—
—
3
—
1
—
—
1
Summa garnisonerade trupper
3
2
3
-
8
5
8
i
1
10
5
4
i
—
10
—
4
—
—
4
B. Icke garnisoner ad trupp.
Verjnlands faltj ägarekår.........
2
2
Summa summarum
3
2
3
—
s|
5
3
i
1
10 |
5
4
i
2
12 |
-|
4 1
-1
—
4
55
Tabell n:o 11.
drag.
hvilka ånyo inträdt i tjenst vid värfvade armén under åren 1876 till och med 1880.
S
P
e
1.
Medelålder vid
antagande!.
1
8 8
0.
Medeltal för 1876-
-80.
Mellan
Mollan
Anmärkninga r.
O:
d
O:
CD
''-i
ro
to
o
U1
p
p^
o
to
to
CD
Ul
P
CD
OO
OO
OO
OO
CD
ce
to
CO
P
GO
2-
1
1
CO
LO
s»
1
to
1
CO
to
p
05
-1
po
CO
O
P
05
to
po
T-
05
to
►-i
po
po
po
po
0.4
0.2
0.2
0.8
32.00
31.25
Anm. 1. Härvid inräknas de
—
—
—
—
—
—
öb oOiJl.oo
—
—
—
1
—
—
1
1.2
0.6
0.6
—
2.4
23.7 5
22.40
18.50
—
26.oo
22.50
spel, som förut tjenat vid
annat regemente eller kår.
26.00
24.69
—
1
—
.--
1
1.2
1.0
0.8
0.2
3.2
25.4 0
26.2 9
19.33
—
Anm. 2. Sappörbataljonen
började uppsättas med man-
_
_
_
_
—
0.2
0.4
_
—
0.6
24.oo
18.oo
—
—
—
22.00
skap:
—
—
—
—
—
0.2
0.8
0.2
—
1.2
—
—
23.50
22.50
—
23.17
1. kompaniet 188/»78,
„
0.4
1.2
0.2
_
1.8
24.oo
I8.00
23.50
22.50
_
22.78
2.
d:o
1811/276,
3.
d:o
189/i78
samt var första gången fullt
1
1
0.4
0.4
0.8
16.oo
18.oo
23.oo
23.00
20.oo
uppsatt med manskap:
1. kompaniet 1812/*75,
—
—
—
—
—
0.2
—
—
—
0.2
—
lö.oo
—
—
—
lö.oo
2.
d:o
187/n78,
3.
d:o
1828/io80.
“
1
''
1
O.c
0.4
1.0
16.oo
17.oo
23.oo
23.00
19.20
1
1
2
0.4
0.2
0.2
0.8
16.00
24.oo
23.50
21.7 5
1
—
—
—
1
0.4
0.2
—
—
0.6
—
—
23.00
—
20.oo
22.00
2
— 1
- ''
3
0.8
0.4
0.2
—
1.4
—
—
20.67
24.oo
22.33
21.86
2
2
1
—
5
3.o
3.o
1.2
0.2
7.4
23.88
23.60
21.40
23.oo
23.2 0
23.22
—
0.4
0.4
42.50
42.50
2
2
1
5
3.o
3.o
1.2
O.o
7.8
23.88
23.00
24.9 2
23.oo
23.20
23.95
56
Samman
-
af uppgifter å åldern vid antagandet af spel (spel i nummer och trumslagare),
A
n
t
a
1
1 8 7 6.
1
8 7 7.
1 8 7 8.
1 8 7 9.
d
ö
Mellan
O:
£
Mellan
O:
9
Mellan
Öfver 32
d
Mellan
O:
p
o
K)
T
to
J.
o
•-i
CO
to
Summa.
P
O
•-!
to
to
r
to
-1
1
CO
to
Summa.
p
ra
1-t
to
to
T
to
—I
1
Summa
p
to
to
r
to
— I
1
a>
t-i
CO
to
Summa
po
eu
Po
DO
pco
po
H
Po
H
Öl
po
H
to
po
sr
po
26 år.
to
£CO
po
o
po
to
po
Infanteri.
Lifrogementets grenadierkår .........
2
—
—
—
2
1
—
—
—
i
3
—
—
—
3
6
-r-
—
—
6
1. Lifgronadierregementet..............
2
—
—
—
2
7
—
—
—
7
1
—
—
—
1
4
—
—
—
4
2.
D:o
.............
5
—
—
—
5
2
—
—
—
2
6
—
—
—
6
6
—
—
6
Yestgöta regemente .....................
7
1
—
—
8
7
—
—
—
7
2
1
—
—
3
4
—
—
—
4
Smålands grenadierbataljon............
2
—
—
—
2
2
—
—
—
2
2
—
—
—
2
2
—
—
—
2
Uplands
regemente...............
2
—
—
—
2
8
—
—
—
8
4
—
—
—
4
4
—
—
—
4
Skaraborgs
d:o ...............
5
3
—
—
—
—
—
Södermanlands
d:o
...............
2
5
1
—
1
—
2
Kronobergs
d:o
...............
2
1
—
—
3
2
1
—
—
3
2
—
1
—
3
1
—
—
—
1
Jönköpings
d:o
...............
3
—
—
—
3
2
—
—
—
^2
5
1
_
—
6
3
-
—
—
3
Dalregementet ...........................
3
—
—
—
3
9
—
—
—
9
2
—
_
—
2
5
—
—
—
5
Helsinge regemente ....................
2
—
—
—
2
3
—
—
—
3
1
—
1
—
—
—
—
—
Elfsborgs
d:o
....................
3
Yestgöta Dals regemente ..............
—
—
—
—
—
5
—
—
—
5
13
—
—
—
13
—
—
—
—
—
Bohusläns
d:o ...............
1
—
—
—
1
2
—
—
—
2
1
—
—
—
1
6
—
—
—
6
Vestmanlands
d:o
...............
4
—
—
—
4
11
—
—
—
11
3
—
—
—
3
5
1
—
—
6
Norrbottens fältjägarekår...............
1
—
—
—
1
3
—
—
—
3
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Vesterbottens
d:o
...............
1
—
—
—
1
4
—
—
—
4
—
—
—
—
—
3
—
—
—
3
Kalmar
regemente ...............
—
—
—
—
—
4
—
—
—
4
1
—
—
—
1
7
—
—
—
7
Nerikes
d:o
..................
3
Vermlands
d:o
.................
2
—
—
—
2
2
—
—
—
2
3
—
—
3
5
—
—
—
5
Jemtlands fältjägarekår ...............
1
Norra Skånska infanteriregementet
4
—
—
—
4
5
—
—
—
5
5
—
—
1
6
4
—
—
—
4
Södra D:o
d:o
7
1
—
—
8
2
—
—
—
2
6
—
—
—
6
1
1
—
—
2
Summa
58
3
—
G1
90
1
—
—
91
73
2
1
1
77
73
2
1
76
57
Tabell n:o 12.
drag1
hviska inträdt i tjenst vid indelta armén under åren 1876 till och med 1880.
s
p e
1 8 8 0.
i.
Medeltal
af 1876—1880.
Medelålder vid
antagandet.
Anmärkningar.
Under 21 år.
Mellan
Öfver 32 år.
Summa.
Under 21 år.
Mellan
Öfver 32 år.
Summa.
1
187G.
GO
-1
rl
CO
•<1
CO
1879.
1880.
Medeltal.
21—26 år.
27—32 år.
21—26 år.
LO
—1
1
CO
to
po
3
3
3.0
3.0
14.50
13.oo
18.33,13.67
12.oo
13.33
Anm. I vidstående kolumner äro
7
—
—
—
7
4.2
—
—
—
4.2
13.oo
14.oo
11.00|11.76
12.29
12.70
endast upptagna de spel, som
1
—
—
—
1
4.o
—
—
—
4.o
13.40
14.oo
12.67jll.67
12.oo
12.65
forsta gången inträdt i tjenst.
1
—
—
—
1
4.2
0.4
—
—
4.6
lö.oo
14.71
16.67 14.25
IO.00
14.78
2
—
—
—
2
2.o
—
—
—
2.o
16.oo
13.50
14.5014.oo
17.50
15.io
O
—
—
—
3
4.2
—
—
—
4.2
13.50
12.75
13.50
13.oo
13.oo
13.05
—
—
—
—
—
1.6
—
—
1.6
13.80
13.67
—
—
13.75
—
—
—
—
—
1.6
—
0.2
—
1.8
14.oo
12.40
20.50
—
14.56
1
—
—
i
2
1.6
0.4
0.2
0.2
2.4
18.07
19.67
19.33
20.oo
25.50
20.33
3
—
—
—
3
3.2
0.2
—
—
3.4
14.6 7
13.50
15.17
14.33
12.33
14.24
2
--
—
—
2
4.2
—
—
4.2
lö.oo
18.33
14.50
15.00
14.oo
14.14
3
—
—
—
3
1.8
—
.—
—
1.8
15.oo
14.oo
lö.oo
—
lö.oo
14.67
—
—
—
—
—
1.2
—
—
—
1.2
—
_
17.00
17.00
—
17.00
—
—
—
—
—
3.6
—
—
—
3.6
—
13.60
14.08
—
—
13.95
—
—
—
—
—
2.0
—
—
—
2.o
lö.oo
12.50
17.00
14.33
—
14.40
1
—
—
—
1
4.8
0.2
—
—
5.o
14.oo
13.27
13.33
15.67
13.00jl3.96
—
—
—
—
—
0.8
—
—
—
0.8
11.00
13.00
—
—
—
12.50
—
—
—
—
—
1.6
—
—
—
1.6
14.oo
14.25
—
15.33
—
14.63
5
—
—
—
5
3.4
—
—
—
3.4
—
12.7 5
14.oo
14.5 7
15.40
14.35
1
—
—
—
1
2.6
—
—
—
2.6
—
14.00
—
14.33
17.00
14.31
1
—
—
—
1
2.6
—
—
—
2.6
14.oo
14.00
13.33
13.80
17.00
14.00
—
—
—
—
—
0.6
—
—
—
0.6
18.oo
13.50
-
—
15.00
—
—
—
—
—
3.6
—
—
0.2
3.8
16.75
14.60
17.33 14.50
—
15.89
G
—
—
—
6
4.4
0.4
—
—
4.8
14.8s|l4.5o
14.oo|l9.oo
14.67
14.92
40
—
-1 1
41
66.8
1.6
0.4
0.4
69.2
14.79jl3.86
14.49jl4.50jl4.41jl4.37
8
58
A
n
t
a
1
1 8 7 6.
1 8 7 7.
1 8 7 8.
18 7
9.
Cl
Mellan
O:
d
Ö
Mellan
O:
d
Mellan
O:
d
Mellan
O:
p
O
*-i
to
SCo
Hi
21—20 år.
27—32 år.
d
Hi
CO
to
Po
J-i
Summa.
P
CD
Hi
to
Po
to
T
to
o
Hi°
27—32 år.
CD
Hi
CO
to
Sio
ni
Summa.
p,
CD
Hi
to
?Co
_Hi
to
to
CD
Sco
Hi
27—32 år.
cd
Hi
CO
to
S£o
J-i
Summa.
p
o
Hi
to
Sco
ni
21—26 år.
27—32 år.
CD
Hi
CO
to
Po
Summa.
Kamleri.
Lifregementets dragonkår ............
d:o
husarkår ...............
1
i
1
—
—
—
i
Smålands husarregemente ............
3
Skånska husarregementet...............
2
—
—
—
2
3
—
—
—
3
2
—
1
—
3
2
—
—
—
2
D:o dragonregementet ............
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
7
—
—
8
2
1
—
—
3
Jemtlands hästj ägarekår ...............
1
1
Summa
5
—
—
—
5
4
—
—
—
4
5
7
1
—
13
5
1
—
—
6
Summa summarum
63
3
-
-
66
94
1
-
—
951 78
9
2
1
90
78
3
1
—
82
59
S
1
P e
8 8 0.
1.
Medeltal af 1876—1880.
Medelålder vid
antagandet.
Anmärkningar.
Under 21 år.
Mellan
Öfver 32 år.
Summa.
1
Under 21 år.
Mellan
Öfver 32 år.
Summa.
1876.
1877.
1878.
1879.
1880.
Medeltal.
21—26 Sr.
to
1
ce
to
SCo
21—26 år.
27—32 år.
0.4
0.4
I6.00
13.oo
14.50
—
—
—
—
—
0.8
—
—
—
0.8
14.00
—
I6.00
—
—
14.50
3
—
1
—
4
2.4
—
0.4
—
2.8
14.50
14.33
21.oo
17.50
20.50
I8.00
—
1
—
—
1
O.G
1.8
—
—
2.4
—
—
23.25
18.33
25.00
22.17
—
—
-
—
—
0.2
—
—
—
0.2
—
19.oo
—
—
—
19.oo
3
1
1
—
B
4.4
1.8
0.4
—
6.g
14.2oll5.60l21.62
17.17
21.40
I8.01
43
1
1
11 46
,71.2
3.4
0.8
0.4
75.8 |14.74 13.33^15.52 14.70
60
Samman
af
uppgifter å den tjenstetid, hvartill de vid värfva,de armén under åren 1876 till
R
e
k
r
y
t
e r
1876
1877
1878
A. Garnisonerade trupper.
för 3 år.
för 4 år.
för 5 år.
för 6 år.
lEf.
O ^
ö
GQ O
P-1
o
p 1
för 3 år.
föi 4 år.
för 5 år.
för 6 år.
Medel-
tjenstetid.
för 3 år.
för 4 år.
o;
C»
po
pi
för 6 år.
cET.
§ It
Öl o
C+- Pj
® °
pj ■
Infanteri. 1
Svea lifgardet .............................
53
23
—
44
4.30
75
41
1
127
4.70
14
25
_
71
5.16
Andra d:o
..............................
13
91
6
122
5.04
6
58
9
123
5.27
—
39
14
68
5.24
Summa
66
114
6
166
4.77
81
99
10
250
4.98
14
64
14
139
5.20
Kavaleri.
Lifgardet till häst ........................
25
32
—
16
3.16
40
53
—
23
4.05
8
35
_
22
4.55
Husarregementet Konung Karl XV....
55
—
—
38
4.23
96
—
—
48
4.oo
42
8
—
21
4.oo
Summa
80
32
—
54
3.76
136
53
—
71
4.02
50
43
—
43
4.26
Artilleri.
Svea artilleriregemente ..................
in
121
—
3
3.5 5
126
162
—
1
3.57
131
124
_
_
3.49
Göta
d:o
.................
124
18
—
—
3.13
254
13
—
—
8.0 5
414
9
—
—
3.02
Vendes
d:o
...............
139
—
—
—
3.oo
239
—
—-
—
3.00
209
—
—
—
3.oo
Summa
374
139
—
3
3.28
619
175
--
1
3.22
754
133
—
—
3.15
Fortifikationstrupper.
Pontonierbataljonen .......................
—
4
—
40
5.82
48
85
—
5
3.72
13
115
9
16
4.18
Sappörbataljonen ...........................
32
37
—
3
3.64
27
18
—
—
3.39
37
34
1
—
3.44
Summa
32
41
—
43
4.47
75
103
—
5
3.64
50
149
10
16
3.95
Summa summarum
552
326
6
266
3.93
911
430
10
327
3.85
868
389
24
198
3.69
B. Icke garnisonerad trupp.
Yermlands fältjägarekår..................
5
1
—
65
5.76
2
—
—
58
.90
4
—
—
39
5.72
61
Tabell n:o 13.
drag
och med 1880 antagne rekryter förbundit sig vid deras första inträde i tjenst.
a
n
t
a
s
n
e
Volontärer, antagne på
obestämd tid:
1879
1880
Medeltal för 1876—1880:
Anmärkningar.
g
s?
►i
O?
►"i
5?
b
s?
b
©’ fc»l
b p;
s?
b
S?
b
S?
b
S?
b
b P
o?
b
S?
b
O?
b
o?
I-S
. C"f~
2
1876.
1877.
1878.
1879.
oo
/
o
©
p"
OJ
Po
b
po
b
O»
po
H
O
<rf- Cb
o £
oo
po
b
O
£i0
C"t~ pl 1
©
p 1
00
po
rf*.
Öl
po
b
o
po
b
$ &
P ''
7
19
52
5.20
10
38
2
64
5.05
'' 31.8
29.2
0.6
71.6
4.83
1
1
3
1.0
Anm. Härvid in-
i
51
4
52
4.99
2
74
13
68
4.94
4.4
62.6
9.2
86.6
5.09
—
—
—
2
—
0.4
räknas ej spel, ej
heller det man-  skap, som före an-  tagandet varit i
8
70
4
104
5.io
12
112
15
132
4.99
36.2
91.8
9.8
158.2
4.98
1
1
—
2
q
O
1.4
militärtjenst.
1
19
—
27
5.13
1
38
—
23
4.7 3
15.0
35.4
—
22.2
4.22
1
4
3
7
_
3.o
68
1
—
26
3.85
51
—
—
24
3.96
62.o
1.8
—
31.4
4.01
1
4
1
4
4
2.8
67
20
—
53
4.28
52
38
—
47
4.31
77.o
37.2
—
53.6
4.io
2
8
4
11
4
5.8
92
116
3.56
112
177
__
3.61
114.4
140.o
0.8
3.56
8
4
2
2
12
5.6
217
1
—
—
3.oo
161
15
—
—
3.09
234.0
11.2
—
—
3.05
—
1
2
6
3
2.4
178
—
—
—
3.oo
188
1
—
—
3.oi
190.6
0.2
—
—
3.oo
6
4
4
4
2
4.o
487
117
—
—
3.19
461
193
—
-
3.3 0
539.0
151.4
—
0.8
3.22
14
9
8
12
17
12.o
2
95
2
4.oo
1
79
3
4.02
12.8
75.6
2.8
12.2
4.14
1
4
2
3
1
2.2
79
17
—
—
3.18
76
26
—
—
3.21
50.2
26.4
0.2
0.6
3.42
3
2
3
2
—
2.o
81
112
2
—
3.5 9
77
105
3
—
3.57
63.o
102.o
3.o
12.8
3.80
4
6
5
5
1
4.2
643
319
6
157
3.71
602
448
18
179
3.81
715.2
382.4
12.8
225.4
3.80
21
24
17
30
25
23.4
2
40
5.86
66
6.oo
2.6
0.2
53.6
5.85
3
1
1
3
1
1.8
62
Samman
af
uppgifter å den tjenstetid, hvartill rekapitidanter vid värfvade armén förbundit
A. karnisonerade
trupper.
Infanteri.
Svea lifgardet.............
Andra d:o .............
Summa
Kavaleri.
Lifgardet till häst.
I Husarregementet 1
Karl XV..........
Summa
Artilleri.
Svea artilleriregemente...
Göta
d:o
Vendos
d:o
Fortifilcationstrupper
Pontonierbataljonen......
Sappörbataljonen.........
Summa
Summa summarum
B. Icke garnisonerad
trupp.
Vermlands fältjägarekår..
A
n
t
a
1
m
a
n
1876
1877
1878
för 1 år.
för 2 år.
för 3 år.
för 4 år.
för o år.
för 6 år.
för 7 år.
Medol-
tjenstotid.
för 1 år.
för 2 år.
för 3 år.
för 4 år.
för 5 år.
för 6 år.
för 7 år.
Medel-
tjenstetid.
för t år.
för 2 år.
för 3 år.
för 4 år.
för 5 år.
för 6 år.
för 7 år.
Medel-  lös st otid. ''
84
14
31
3
2.04
49
37
49
n
8
2.30
32
34
26
9
2
2.17
CO ''
T* |
5
—
—
—
—
1.32
38
19
12
—
—
—
—
1.62
66
20
8
3
—
—
—
1.46
78
22
36
3
—
—
—
1.74
87
56
61
n
8
—
—
2.09
98
54
34
12
2
—
—
1.83
14
12
—
—
1
—
—
1.59
31
12
—
4
2
—
-
1.65
36
8
6
1
1
—
—
1.52
37
32
15
6
_
—
—
1.89
44
20
29
3
_
_
_
1.91
43
37
20
1
....
_
_
1.79
Öl
44
15
6
1
—
—
1.82
75
32
29
7
2
—
—
1.82
79
45
26
2
1
-
—
1.70
21
7
28
_
2.0 0
24
21
38
1
2.09
31
22
22
2
1
1.85
58
39
11
—
—
—
—
1.50
62
37
17
—
—
—
—
1.50
102
42
9
—
—
—
—
1.34
115
67
33
1
—
—
—
1.63
177
119
42
—
—
—
—
1.60
209
93
7
—
—
—
—
1.35
194
113
72
1
—
—
—
1.66
263
177
97
1
—
—
—
1.66
342
157
38
2
1
—
—
1.41
2
2
_
_
_
_
_
1.50
1
_
_
_
_
_
_
1.00
4
1
1.20
—
—
—
—
—
—
—
—
1
2
1.58
3
2
—
1
—
—
—
1.68
2
2
1.50
2
2
1.50
7
3
—
1
—
—
—
1.46
325
181
123
10
1
—
—
1.71
427
267
187
19
10
—
—
1.79
526
259
98
17
4
—
—
1.56
2
1
1
23
5.44
4
12
1
4.88
3
3
9
11
5.50
63
Tabell n:o 14.
drag
sig, för så vidt denna tagit sin början under åren 1876 till och med 1880.
s
k
a
P
a n
t
a g
e
t:
1
Anmärkningar.
1879
1880
Medeltal af 1876—
1880
för 1 år.
för 2 år.
för 3 år.
för 4 år.
för 5 år.
för 6 år.
för 7 år.
Mcdel-
tjenstetid.
för 1 år.
för 2 år.
för 3 år.
för 4 år.
för 5 år.
för 6 år.
för 7 år.
§ g
CO o
<rt- Oj
® O
& ''
för 1 år.
för 2 år.
! för 3 år.
för 4 år.
för 5 år.
för 6 år.
för 7 år.
<£f.
§ g
cn o
® m
P ''
42
42
48
2
i
2.io
59
48
41
1.88
43.2
35.0
39.o
5.0
2.2
2.io
Anm. Härvid
73
17
4
—
—
—
1.27
79
25
3
—
—
—
—
1.29
60. o
17.8
6.4
0.6
—
—
—
1.38
äro icke spel
115
59
52
2
i
—
—
1.76
138
73
44
—
—
—
—
1.63
103.2
52.8
45.4
5.6
2.2
—
—
1.81
inräknade.
48
11
2
2
3
—
—
1.50
47
17
13
5
i
—
—
1.05
35.2
12.o
4.2
2.4
1.6
—
—
1.61
53
35
23
_
_
_
_
1.73
86
32
43
—
—
_
—
1.73
52.0
31.2
26.o
2.0
—
—
—
1.80
101
46
25
2
3
—
—
1.64
133
49
56
5
i
—
—
1.74
87.8
43.2
30.2
4.4
1.6
—
—
1.74
52
21
17
1.50
67
20
13
1.25
39.o
18.2
23.0
0.6
0.2
_
_
1.71
155
45
2
—
—
—
—
1.08
216
61
6
—
—
—
—
1.17
118.0
44.8
9.o
—
—
—
1.20
258
59
4
—
—
—
—
1.21
330
89
9
—
—
—
—
.1.25
217.8
85.4
19.o
0.2
—
—
1.38
465
125
23
—
—
—
—
1.21
613
170
28
—
—
—
—
1.22
375.4
148.4
51.6
0.8
0.2
—
—
1.39
5
2
1.29
10
3
1.23
4.4
l.G
_
_
_
_
_
1.27
12
5
1
—
—
—
—
1.22
20
2
—
—
—
—
1.00
7.2
2.2
0.2
0.2
—
—
—
1.20
17
7
1
—
—
—
—
1.24
30
5
—
—
—
—
—
1.08
11.6
3.8
0.2
0.2
—
_
1-
1.23
698
237
101
4
4
—
—
1.40
914
297
128
5
i
—
—
1.39
578.0
248.2
127.4
11.0
4.o
—
—
1.54
4
2
1
29
2
5.32
5
25
5.17
3.0
1.2
0.4
19.o
2.8
5.29
64
Samman
-
af uppgifter å den tjenstetid, .hvartill det vid värfvade armén under åren 1876 till och
A
n t
a
I
in
-»-
a n
’ 1876
1877
1878
A. Garnisonerade
trupper.
O?
►4
för 2 år.
för 3 år.
för 4 år.
►4*
för 6 år.
för 7 år.
Medel-
tjenstetid.
O?
H-1
SCO
J4
för 2 år.
för 3 år.
för 4 år.
för 5 år. i
-1
för 6 år.
för 7 år.
Medel-
tjenstetid.
| för 1 år.
för 2 år.
för 3 år.
3?
►4
Po
för 5 år.
för 6 år.
för 7 år.
Medel-
tjenstetid.
Infanteri.
Svea lifgardet ...............
13
1
2
3.44
10
8
4.33
6
3
2
3.82
Andra d:o ..............
—
—
8
8
—
7
—
4.26
—
—
—
i
—
5
—
5.67
—
—
1
1
—
4
—
5.17
Summa
—
—
21
9
9
—
3.92
—
—
10
i
—
13
—
4.6 7
—
—
7
4
—
6
—
4.29
Kavalleri.
Lifgardet till häst .........
—
—
5
1
—
1
—
3.57
—
—
9
2
—
1
—
3.42
—
—
2
1
—
—
_
3.33
Husarregementet Konung
Karl XV...................
—
—
6
—
—
1
—
3,43
—
1
15
—
—
—
—
2.94
1
—
6
—
—
—
—
2.71
Summa
—
—
11
1
—
2
—
3.50
—
1
24
2
—
1
—
3.14
1
—
8
1
—
—
—
2.90
Artilleri.
Svea artilleriregemente ...
—
—
36
6
—
1
3.21
1
—
34
16
—
—
—
3.27
—
—
19
2
—
—
—
3.09
Göta
d:o
—
—
13
1
—
—
—
3.07
—
—
21
—
—
—
—
3.oo
—
—
24
—
—
—
—
3.oo
Vendos
d:o
—
—
9
—
—
—
—
3.oo
—
—
10
—
—
—
—
3.oo
—
—
12
—
--
—
-''
3.oo
Summa
—
—
58
7
—
1
—
3.15
1
—
65
16
—
—
—
3.17
—
—
55
2
—
—
—
3.03
Fortifilcationstrupp er.
Pontonierbataljonen.........
2
2
1
7
4.50
7
2
3.23
2
5
5
3.25
Sappörbataljonen............
—
—
7
5
—
—
—
3.42
—
—
3
1
—
—
—
3.25
—
—
8
11
—
—
—
4.oo
Summa
2
—
9
6
—
7
—
3.96
—
—
9
3
—
—
—
3.23
—
2
13
16
_
—
_
3.09
Summa summarum
2
—
99
23
—
19
—
3.53
1
1
108
22
—
14
—
3.41
1
2
83
23
—
6
—
3.38
B. Icke garnisonerad
trupp.
Vermlands fältjägarekår...
—
—
1
—
—
2
—
ö.oo
—
—
—
—
—
3
6.oo
—
—
—
—
—
—
—
—
65
Tabell n:o 15.
drag
med 1880 ånyo antagna manskap förbundit sig vid dess förnyade inträde i tjenst.
s
k
a
P
ant
a
g
t :
1
1879
1880
‘-‘Medeltal för
1876-
-1880:
|
O?
O?
to
500
CO
50o
för 4 år.
O?
►1
O»
po
för 0 år.
för 7 år.
Medel-
tjenstetid.
för 1 år.
för 2 år.
för 3 år.
för 4 år
för 5 år.
för 6 år.
för 7 år.
■IT.
§ %
Sfi CD
$ £1
P ''
för 1 år.
för 2 år.
S?
Po
för 4 år.
för 5 år.
5:
>-i
O?
—I
po
Medel- i
tjenstetid.
-
_
4
3
_
3
—
4.20
—
—
9
8
—.
10
—
4.41
—
—
8.4
3.o
—
5.o
—
4.io
—
—
1
2
—
2
—
4.60
i
—
6
8
—
—
3.40
0.2
—
3.2
4.o
—
3.6
—
4.31
—
—
5
5
—
5
—
4.33
i
—
15
16
—
10
—
4.0 5
0.2
—
11.6
7.o
—
8.6
—
4.18
1
—
1
3
—
—
—
3.20
—
2
—
6
—
4
—
4.3 3
0.2
0.4
3.4
2.0
—
1.2
—
3.69
4
14
_
__
1
_
2.95
_
_
7
1
—
3
—
3.91
0.2
1.0
9.6
0.2
—
1.0
—
3.15
1
4
15
3
—
1
—
3.oo
—
2
7
7
—
7
—
4.13
0.4
1.4
13.o
2.8
—
2.2
3.30
18
3
3.11
12
3
3.20
0.2
23.8
6.o
0.2
3.20
—
—
10
—
—
—
—
3.,oo
i
—
3
—
—
—
—
2.5 0
0.2
—
14.2
0.2
—
—
—
2.99
----
—
11
—
—
—
—
3.oo
—
—
11
—
—
—
—
3.0 0
—
—
10.6
—
—
—
--
3.oo
—
—
39
3
—
—
3.0 7
i
—
26
3
—
—
—
3.0 3
0.4
—
48.0
6.2
—
0.2
—
3.ii
1
2
7
3.60
3
2
•
3.40
0.4
0.6
3.8
3.4
1.4
__
3.65
—
—
18
1
—
—
—
3.05
—
—
11
1
—
—
—
3.08
—
—
9.4
3.8
—
—
—
3.39
_
1
20
9
—
—
—
3.24
—
—
14
3
—
—
—
3.18
0.4
0.6 13.2
7.2
— |
1.4
—
3.50
1
5
79
20
’ —
6
—
3.27
2
2
62
29
—
17
3.66
1.4
2.0
86.4
23.2
—
12.4
—
3.45
0.2
1.0
5.50
9
66
Samman
af
uppgifter å det vid värfvade armén under åren 1876
1
1876.
1877.
1878.
A. Garnisonerade trupper.
Antal
afgångne.
Medel-  tj en stotid.
Antal
afgångne.
Medel-
tjenstetid.
Antal
afgångne.
Medel-
tjenstetid.
Infanteri.
Svea lifgardet...........................................
151
G.io
150
6.20
132
ö.oo
Andra d:o ................................................
149
6.15
129
4.28
132
4.48
Summa
300
6.12
279
5.31
264
4.74
Kavaleri.
Lifgardet till häst..........................................
88
5.90
74
4.50
77
ö.io
Husarregementet Konung Karl XV. ..................
101
5.03
106
6.27
99
7.15
Summa
189
5.43
180
5.54
176
6.25
Artilleri.
Svea artilleriregemente....................................
188
6.83
165
5.25
182
. 5.42
Göta
d:o
....................................
131
7.oo
94
7.00
141
6.00
Vendes
d:o
....................................
170
6.40
180
5.50
202
5.50
Summa
489
6.73
439
5.73
525
5.60
Fortifikationstrupper.
Pontonierbataljonen ......................................
124
4.40
121
4.60
132
4.oo
Sappörbataljonon.............................................
19
1.37
26
2.36
40
3.85
Summa
143
—
147
—
172
— ''
Summa garnisonerade trupper
1,121 ’
6.08
1,045
5.34
1,137
5.47
B. Icke garnisonerad trupp.
Vermlands fältjägaxekår .................................
65
8.99
31
10.74
45
10.04
Summa summarum |
1,186
6.34
1,076
5.51
1,182
5.56
67
Tabell n:o 16.
drag
till och med 1880 afgångna manskapets tjenstetid.
1879.
1880.
Medeltal för
1876—1880.
Anmärkningar.
Antal
afgångno.
Medel-
tjenstetid.
Antal
afgångno.
Mcdol-
tjenstetid.
Antal
afgångno.
Medel-
tjenstotid.
95
5.90
156
5.80
136.8
5.81
Anm. Sappörbataljollon började uppsättas med
no
4.95
175
5.63
139.0
5.16
manskap:
205
5.39
331
5.71
275.8
5.49
1. kompaniet den 8A 1873,
66
4.50
80
4.io
77.o
4.86
2.
d:o
» ”/> 1876,
3.
d:o
»
9/i 1878
samt var första gången fullt uppsatt med manskap:
108
6.11
106
6.22
104.o
6.15
1. kompaniet den l2A 1875,
174
5.50
186
5.31
181.0
5.60
2.
d:o
»
7/n 1878,
3.
d:o
»
28/io 1880,
252
4.92
305
5.oo
218.4
5.40
hvarföre medeltjenstetiden för sappörbataljonens
manskap ieko inräknats i medeltjenstetiden för
summa garnisonerade trupper och för summa j
164
6.oo
216
4.67
149.2
5.91
187
6.oo
206
6.oo
189.o
5.87
summarum.
603
5.55
727
5.17
556.6
5.70
94
4.30
122
3.90
118.6
4.20
57
3.98
77
4.25
43.8
3.66
151
—
199
—
162.4
—
1,133
5.40
1,443
5.21
1,175.8
5.47
40
9.oi
61
7.82
48.4
9.12
1,173
1-
5.53
1,504
5.32
1,224.2
5.62
68
Samman
-
af uppgifter å det vid indelta armén under åren 1876
1876.
1877.
1878.
Antal
Medel-
Antal
Medel-
Antal
Medel-
Infanteri.
Lifregementets grenadiorkår..............................
afgångne.
tjenstetid.
afgångne.
tjenstetid.
afgångne.
tjenstetid.
5
18.30
6
10.60
51
22.60
1. Lifgrenadierregementet................................
29
19.no
20
13.oo
82
26.oo
2.
l):o
................................
109
27.50
22
17.40
19
19.oo
Vestgöta regemente..........................................
87
29.30
11
13.oo
8
14.60
Smålands grenadierbataljon................................
11
18.80
9
18.40
10
23.40
Uplands
regemente ..................................
20
18.50
116
24.oo
48
21.80
Skaraborgs
d:o ..................................
13
18.oo
20
12.90
105
27.80
Södermanlands d:o
156
24.51
17
17.44
6
14.57
Kronobergs
d:o ................................
83
26.70
27
13.10
29
I8.10
Jönköpings
d:o ...................................
19
19.75
6
12.75
92
27.58
Dalregementet ...............................................
18
11.40
227
18.60
22
13.90
Helsinge
regemente ...................................
11
14.50
132
23.40
18
22.70
Elfsborgs
d:o ...................................
18
15.20
107
26.50
25
16.7 0
Vestgöta-Dals
d:o .................................
17
17.57
13
12.55
81
22.43
Bohusläns
d:o ...................................
42
24.11
80
26.li
16
9.68
Vestmanlands
d:o ..................................
18
15.25
15
8.83
167
22.25
Norrbottens fältjägarekår ...............................
44
22.20
12
21.oo
4
26.70
Vesterbottens
d:o
..........................
64
23.28
11
18.82
8
11.25
Kalmar regemente.........................................
116
27.17
30
20.oo
14
17.08
Nerikes
d:o
..........................................
82
21.90
11
lO.oo
8
14.oo
Vermlands d:o .........................................
90
27.50
21
10.40
22
15.30
Jemtlands fältjägarekår....................................
26
14.12
11
11.79
33
16.37
Norra Skånska infanteriregementet.....................
104
24.30
30
17.10
32
11.10
Södra D:o
d:o
.....................
*17
9.20
22
12.30
69
24.io
Summa
1,199
23.84
976
20.io
969
22.06
69
Tabell n:o 17.
drag
till och med 1880 afgängna manskapets tjenstetid.
1879.
1880.
Medeltal för
1876—1880.
Anmärkningar.
Antal
afgångne.
Medel-  tid! stetid.
Antal
afgångne.
Medol-
tjenstctid.
Antal
afgångne.
Medel-
tjcnstetid.
15
22.30
14
12.7 0
18.2
20.02
Anm. 1. Med afgånget manskap förstås alla
76
26.oo
30
14.oo
47.4
22.53
ur rullorna afförda.
62
28.30
27
19.40
47.8
25.20
Anm. 3. Härvid inräknas ej volontärer och
93
30.30
19
14.60
43.6
27.08
spel.
45
29.io .
14
21.80
17.8
24.9 6
Anm. 3. Härvid inräknas äfven den tjenstetid,
14
19.80
16
24.60
42.8
22.76
som det afgångna manskapet möjligen tjent vid
10
21.20
24
19.40
34.4
23.77
annat regemente eller kår.
114
25,16
20
13.98
62.6
23.50
87
26.30
82
26.50
61.6
24.53
24
19.42
16
13.17
31.4
23.35
10
15.50
9
16.50
57.2
17.61
12
10.70
18
13.60
38.2
21.10
13
14.20
16
7.oo
35.8
21.36
28
14.64
11
10.95
30.o
18.70
6
16.36
12
15.31
31.2
22.69
29
16.42
15
10.00
48.8
19.46
7
15.50
29
29.70
19.2
24.oi
6
9.83
31
24.9 7
24.o
21.83
8
21.58
122
27.42
58.o
25.90
12
7.90
13
12.70
25.2
18.08
16
17.30
19
13.10
33.6
21.16
52
19.73
15
7.88
27.4
15.92
21
12.30
in
22.40
59.6
20.60
25
14.70
29
14.60
32.4
W.78
785
23.08
712
i 20.48
928.2
20.87
70
1876.
1877.
1878.
Antal
Medel-
Antal
Medel-
Antal
Medel-
Kavalleri.
afgångne.
tjenstetid.
afgångne.
tjenstetid.
afgångno.
tjenstetid.
Lifregementets dragonkår ..............................
28
16.33
30
23.83
30
13.33
D:o
husarkår ...............................
34
25.oo
12
12.00
17
23.oo
Smålands husarregemente .............................
6
14.40
18
27.oo
30
23.80
Skånska husarregementet ..............................
Öl
14.08
105
16.75
37
11.75
D:o dragonregementet...............................
33
18.17
63
17.42
34
19.25
Jemtlands hästjägarokår....................................
6
21.oo
11
15.45
18
lO.oo
Summa
158
18.58
239
18.29
166
16.72
Summa summarum
1,357
23.23
1,215
19.74
1,135
21.28
f
71
1879.
1880.
Medeltal för
1876-1880.
Anmärkningar.
Antal
afgångne.
Model-
tjenstetid.
Antal
afgångno.
Model-
tjenstetid.
Antal
afgångne.
Medel-
tjenstetid.
16
11.88
31
24.25
27.o
18.62
31
24.oo
13
20. oo
21.4
22.33
6
21.50
8
27.30
13.6
24.02
45
I8.00
79
16.17
63.4
15.7 7
26
17.58
56
24.7 5
42.4
20.26
20
13.25
3
18.07
11.6
13.74
144
18.02
190
20.7 8
179.4
18.54
929
23.30
902
20.54
1,107.6
20.4 9
72
Samman
-
af uppgifter å de vid indelta armén under åren 1876
1876.
1877.
1878.
Antal
Medel-
Antal
Medel-
Antal
Medel-
Infanteri.
Lifregementets grenadierkår.............................
afgångne.
tjenstetid.
afgångne.
tjenstetid.
afgångne.
tjenstetid.
2
2.90
3
3.20
5
3.90
1. Lifgrenadierregementet.................................
6
2.oo
8
3.oo
11
4.oo
2.
D:o
.................................
7
3.20
10
2.30
9
2.90
Vestgöta regemente..........................................
4
4.oo
4
3.50
8
2.30
Smålands grenadier!) ataljon ...........................
7
2.7 0
5
2.20
7
3.20
Uplands
regemente .................................
15
2.60
9
2.60
6
5.oo
Skaratorgs
d:o .................................
8
3.oo
5
2.70
5
2.80
Södermanlands d:o .......................................
8
3.26
13
3.oi
14
4.09
Kronobergs
d:o .......................................
5
3.oo
8
3.oo
7
4.oo
Jönköpings
d:o .......................................
3
2.42
9
3.58
11
3.50
Dalregementet ...............................................
7
3.io
11
3.6 0
12
3.20
Helsinge regemente ..................................
4
3.30
13
2.70
6
3.70
Elfsborgs
d:o • ...................................
9
3.io
11
3.20
10
2.30
V estgöta-Dals d:o .....................................
4
2.85
6
1.40
7
1.98
Bohusläns
d:o .................................
4
3.54
5
2.21
10
1.85
Vestmanlands d:o .....................................
2
3.25
6
2.8 3
21
3.25
Norrbottens fältjägarekår .........................
3
3.50
1
0.50
2
4.oo
Vesterbottens
d:o
...............................
1
1.00
3
2.6 7
6
3.oo
Kalmar regemente ........................................
14
3.58
7
3.42
15
2.83
Nerikes
d:o
.......................................
10
1.80
5
3.40
15
1.00
Vermlands d:o
.....................................
3
3.40
5
4.30
8
3.90
Jemtlands fältjägarekår...................................
3
1.33
1
1.00
2
1.25
Norra Skånska infanteriregementet ...................
3
4.io
5
3.80
11
3.oo
Södra D:o
d:o
...................
3
1.60
3
3.60
10
4.30
Summa
135
2.90
156
2.97
218
3.14
73
Tabell n;o 18.
drag
till och med 1880 afgångne volontär emea tjenstetid.
1879.
1880.
Medeltal för
1876—1880.
Anmärkningar.
Antal
afgångne.
Medel-  tj en stoll <1.
Antal
afgångne.
Medel-  tj en stotid.
Antal
afgångne.
Medel-
tjenstetid.
G
2.90
6
2.co
4.4
3.14
Anm. 1. Med afgångne förstås alle såsom
IG
2.oo
8
2.oo
9.8
2.ei
volontärer ur rullorna afförde.
13
2.io
14
2.oo
10. o
2.38
Anm. 2. Härvid inräknas äfven den tjenste-
21
2.50
G
1.80
8.o
2.oo
tid, som en afgången volontär möjligen tjent vid
2
2.40
3
3.90
4.8
2.88
annat regemente eller kår.
9
3.io
15
2.50
10.8
2.93
7
1.80
10
1.50
7.o
2.29
8
3.27
11
1.90
10. s
3.15
13
3.oo
G
3.oo
7.8
2.85
10
2.58
9
3.oo.
8.4
3.12
7
3.90
10
3.30
9.4
3.40
9
3.oo
9
2.50
8.2
2.9 3
10
3.50
14
2.40
10.8
2.87
13
2.94
18
2.13
9.0
2.27
5
2.11
6
1.97
G.o
2.23
5
2.58
5
2.17
7.8
2.97
5
3.30
1
2.oo
2.4
3.25
4
2.75
4
2.50
3.o
2.07
9
2.58
23
1.92
13.o
2.09
7
1.20
6
2.30
8.c
1.88
4
3.go
10
3.20
G.o
3.03
1
3.oo
4
3.12
2.2
2.09
13
2.50
11
2.00
8.0
2.93
6
2.30
10
3.70
G.4
3.44
203
2.59
219
2.53
18G.2
2.80
10
74
1876.
1877.
1878.
Antal
Medel-
Antal
Medel-
Antal
Medel-
Kavalleri.
Lifregementets dragonkår .................................
afgångne.
tjenstetid.
afgångne.
tjenstetid.
afgångne.
tjenstetid.
2
2.13
3
1.92
5
2.03
D:o
husarkår...................................
—
—
3
1.50
5
3.oo
Smålands husarregemente .................................
2
4.50
4
3.oo
1
3.50
Skånska husarregementet..............................
4
5.25
3
3.oo
6
4.83
D:o
dragonregementet .............................
7
3.50
G
3.42
8
4.83
Jemtlands hästjägarekår...................................
1
2.92
3
1.58
2
2.42 ''
Summa
16
3.84
22
2.58
27
3.74
Summa summarum
151
3.oo
178
2.92
245
3.20
75
1879.
1880.
Medeltal för
1876—1880.
Anmärkningar.
Antal
afgångno.
Modol-
tjonstetid.
Antal
afgångno.
Medel-
tjenstetid.
Antal
afgångne.
Mcdel-
tjenstetid.
3
3.42
7
2.42
4.o
2.35
3
2.oo
5
1.50
3.2
2.06
1
4.oo
4
3.80
2.4
3.67
4
2.58
5
2.50
4.4
3.72
14
2 58
4
3.oo
7.8
3.37
1
1.75
4
3.oo
2.2
2.39
26
2.62
29
2.62
24.o
3.03
229
2.60
248
2.54
210.2
2.83
Sammandrag
Tabell n:o 19.
af uppgifter å antalet vid vcirfvade och indelta armén under åren 1870 till och med 1880 på grund af nedan nämnda orsaker afgång et manskap.
tel
te
1
8 7 6.
1
8 7 7.
1
8 7 8.
1
8 7 9.
1
8 8
0.
Medeltal för 1876—
-1880.
Medeltal för 1876—1880 i procent af
effektiva manskapsstyrkan.
A f s k e
d a d
o:
A
f s k e
d a d
e:
A f s k e
d a d
e:
1
A f s k e
d a d
e :
A f s k e
d a d
e:
A
f s k e
d a d
e:
A f s k e
d a d
e:
g
A nmärkningar.
A. Yärfvade trupper.
a) Garnisonerade trupper.
Infanteri.
CG
VT
CG
in
p
td
o
o9
P
CD
V?
p tf?
CD
P* te-
o’ cd’
o >a
O SCO
CJh
O 2
o’ S
er te,
P po
® ©
•
>~i
1? 5?
S H
§ &
te-
ål
o
CO
_ P°
©_ te
s* ^
CO p
p te>
crq
p 1
.
o dJ
g Po
S-a,
o te
IT §
5-
CO
ce1
qq ^
CD
O
3’
qq
O
pi-
CD
''
i
ce
g
p
tv
©
o9
te,
P
Pj
CD
v? s,
°
p_ 5-
o’ o’
a a
o ►a
O po
^ crq
©•
CO
C? M,
P
te P°
If
f t
P
P g
• CO c
er a
1-4 te-
p a*
r-
P p:
< t4
►a
co''CT3
CD te
g-.Ä
CO 50
r*»
Cfq ^
§
r «-©■»
o »a
a po
s-te
o g
zf §
5- p^
CO
p
qq ^
CD
te,
CD
g
a>
a’
qq
ö
pi-
©
ce
p
g
p
td
CD
o9
te
P
P-
CD
*■* o
p
as o
te; Hj
p 5-
O CD
• te-
O tej
O PO
crq
° 2
a p-
CO
Er S,
p
{1
© P-
c-t- CD
© o?
i J
er 3
a rå
s-g-
o
co gä:
-i b
►a
pj5150
in crq
cd »-t
S* ^
CO go
p ,-b
<f r,
o >a
g po
te-Crq
o a
p %
få
©
a*
qq
ö
o:
ce
p
td |
o
o9
P-
p
©
V? ®
P t?
CD
P ^
•
O ©
a a
o ►a
CD po
crq
O 2
CD* ?
3 P-*
CO
c£ P
P
S- O
| 5?
P So
5 2
H rr
?
CO
►a
_ po
55 crq
© a
CO go
jo" ^
f “
.Ö to.
o >a
g po
S-te
o >-t
zf 3
CO
p
qq ^
©
0
1
qq
ö
©:
P--
CD
ce
p
td
©
o9
p
©
pr o
^p tp
p
§
o te
O po
-tel
© te
CO
tete p
er »-b
p
& §
S- ®
• "
© o:
B ^
p £P
M P
er 3
g rte
te P
O
CO p;
-i s""
co’crq
©
*-t
te- g
tel P-  co jo
g- ^
crq
p J
?
Pj
o ^a
g po
S-crq
o >-s
te- P
in
p"1
qq ^
©
tP
©
B
crq
©
ce
P
td
©
o9
cL
zé
p
pv
©
Ss
*a_ ©
p
p_ g.
o'' cd’
o ^
CD po
^ Crq
° £
3 P^
o- g,
g PO
f o?
a »
P te,
m g
er 3
o
F> Pf
p_, P°
in crq
©_ 3
a
te. pj
a ^
in p
P te,
P- H-l
P
1
B <o>
o di
a 500
g-crq
° 2
®f a
te- ^
in
IT ^
©
©
3
a.
qq
ö
o:
©
ce
p
td
©
o9
pv
p
pj
©
Vf ®
*a. °
p S-  a §_
o ''d
© po
crq
° 2
Q.
in
f s»
H Po
S- o
• I-S
© O?
B B
p td5
^ P
er a
å I
o
in crq
©. g
a’ ^
in go
P ^
P- ^
3 *P
te- crq
CD 2
£ a
pa.
p" ci,
crq ^
''
©
©
a
g.
qq
ö
o:
©
ce
a
p
•
1.91
1.90
0.64
1.0 8
1.34
17.63
776
1
69
10
9
35
6
9
12
151
1
79
15
10
12
7
12
14
150
4
59
18
17
12
4
7
11
132
—
49
15
11
7
3
5
5
95
—
75
20
27
10
5
9
10
156
1.2
66.2
15.6
14. s
15.2
5.0
8.4
10.4
136.8
0.16
8.53
2.oi
Anm. 1. Sappörbataljonen
började uppsättas med manskap:
Andra d:o
....................
776
84
9
11 1
26
6
3
10
149
2
67
14
0
o
G
13
15
9
129
3
54
8
44
5
5
5
8
132
—
56
6
40
—
3
3
2
no
3
99
18
31
—
8
8
8
175
1.0
72.o
11.0
25.8
7.4
7.0
6.8
7.4
139.0
0.21
9.28
1.4 2
3.32
0.95
0.9 0
0.8 8
0.95
17.91
17.8
275.8
0.18
1.71
2.6 2
1.40
0.77
0.98
1.15
17.77
Summa
1,552
1
153
19
20
61
12
12
22
300
3
146
29
13
18
20
27
23
279
7
113
26
61
17
9
12
19
264
105
21
51
7
6
8
7
205
3
174
38
58
10
13
17
18
331
2.s
138.2
26.o
40.o
22.0
12.o
15.2
8.90
1.
kompaniet den 18. Sept. 1873,
2.
d:o
» 11. Febr. 1876,
Kavalleri.
0.87
1.84
1.7 S
2.30
1.07
19.G4
3. d:o
»
9. Jan. 1878,
Lifgardet till häst ...............
392
5
39
1
12
8
14
5
4
88
—
30
1
11
9
4
16
3
74
—
31
8
20
3
7
5
O
0
77
3
20
3
11
1
3
9
7
66
1
31
4
8
15
7
10
4
SO
1.8
32.0
3.4
12.4
7.2
7.o
9.0
4.2
77.o
0.40
8.10
3.16
samt var första gången fullt
Husarreg:tet Konung Karl XV.
588
—
60
7
6
G
7
12
3
101
1
60
5
14
8
3
11
4
106
3
33
5
41
6
2
5
4
99
2
32
8
47
6
4
4
5
108
3
43
5
36
6
1
2
10
106
1.8
45.o
G.o
28.8
G.4
3.4
G.8
5.2
104.o
O.so
7.76
1.02
4.9 0
1.09
0.58
1.10
O.SS
17.09
uppsatt med manskap:
1. kompaniet den 12. April 1875,
Summa
980
5
99
8
18
14
21
17
7
189
1
90
6
25
17
7
27
7
180
3
64
13
61
9
9
10
7
176
5
61
11
58
7
7
13
12
174
4
74
9
44
21
8
12
14
186
3.o
77.0
9.4
41.2
13.0
10.4
15.8
9.4
181.0
0.37
7.92
0.96
4.20
1.39
1.00
1.61
0.96
18.47
2.
d:o
»
7. Nov. 1878,
Artilleri.
3.
d:o
» 28. Okt. 1880.
Svea artilleriregemente ........
1,115
2
106
7
10
81
14
10
8
188
7
84
7
17
17
18
6
9
165
12
87
7
27
20
18
4
7
182
11
125
11
59
25
10
8
3
252
G
202
9
50
14
9
8
7
305
7.0
120.8
8.2
32.o
21.4
13.8
7.2
6.8
218.4
0.68
10.83
0.73
2.92
1.92
1.24
0.G 5
O.oi
19.58
Amu. 2. Volontärer äro ej
Göta
d:o
........
1,169
7
SO
2
6
ii
10
8
7
131
4
49
2
13
13
5
5
3
94
8
66
8
19
19
9
8
4
141
7
107
3
26
8
6
4
3
164
11
150
6
24
7
9
6
3
216
7.4
90.4
4.2
17.o
11.0
7.8
6.2
4.o
149.2
0.6 3
7.7 3
0.3 6
1.51
0.99
0.67
0.53
0.34
12.70
inräknade bland det i tabellen
Vendes
d:o
.........
1,089
2
115
G
SO
—
1
11
5
170
7
113
4
43
—
2
7
4
180
17
109
6
52
1
7
4
6
202
4
103
4
66
—
4
2
4
1S7
7
137
5
45
—
1
7
4
206
7.4
115.4
5.o
47.2
0.2
3.o
6.2
4.6
189.0
0.6S
10.6 0
0.46
4.3 3
0.0 2
0.28
0.57
0.42
17.30
upptagna manskapet vid indelta
Summa
3,373
11
301
15
46
42
25
29
20
489
18
246
13
73
30
25
18
16
439
37
262
21
98
40
34
16
17
525
22
335
18
151
33
20
14
10
603
24
489
20
no
21
19
21
14
727
22.4
326.0
17.4
97.4
33.2
24.0
19.0
15.4
555.6
O.co
9.os
0.52
2.89
0.98
0.7 3
0.5 8
0.46
16.50
trupperne.
Fortifikationstrupp er.
Pontonierbataljonen...............
472
1
28
7
26
30
14
5
12
123
4
39
16
29
12
15
3
2
120
3
57
9
41
20
7
4
1
142
1
27
4
40
3
10
1
8
94
—
62
4
48
4
1
2
1
122
1.8
42.0
8.o
36.8
13.s
9.4
3.o
4.8
120.2
0.38
9.03
1.69
7.so
2.92
1.99
0.64
1.02
25.47
Sappörbataljonen..................
354
—
—
4
2
9
1
3
—
19
—
2
10
3
7
9
*>
—
1
26
2
9
6
8
6
5
2
2
40
—
29
10
7
5
1
—
5
57
2
53
6
G
1
5
2
1
76
O.s
18.o
7.2
5.2
5.6
3.o
1.4
1.8
43.0
0.2 3
5.25
2.03
1.47
1.58
0.85
0.40
0.51
12.32
Summa
826
1
28
11
28
39
15
8
12
142
4
41
26
32
19
18
3
3
146
5
66
15
49
26
12
6
O
o
182
1
56
14
47
8
11
1
13
151
2
115
10
54
5
6
4
2
198
I
2.0
61.2
15.2
42.0
19.4
12.4
4.4
6.0
163.8
0.31
7.41
1.84
5.o s
2.3 5
1.51
0.53
0.80
19.83
Summa garnisonerade Yärfvade
■1
j
1.02
3.2 8
1.32
O.ss
0.82
0.73
trupper ...........................
6,731
18
581
53
112
156
73
66
61
1,120
26
523
74
143
84
70
75
49
1,044
52 |
505
75
269
92
64
44
46
1,147
28
557
64
307
55
44
36
42
1,133
33
852
77
275
57
46
54
48
1,442
31.4
603. o
08. g
221.2
88.8
59.4
55.o
49.2
1.177.2
0.47
8.9 7
17.4 9
b) Icke garnisonerad trupp.
Vermlands fältjägarekår.........
485
—
40
—
2
—
2
21
—
65
—
18
—
5
—
1
6
1
31
4
29
3
3
—
1
1
4
45
2
26
—
5
—
—
G
1
40
2
38
—
8
—
1
9
3
61
1.6
30.2
O.o
4.6
—
1.0
8.o
1.8
48.4
0.33
6.23
0.12
0.95
—
0.21
1.77
0.37
9.98
B. Indelta trupper.
Infanteri.
1.08
Lifregementets grenadierkår...
428
—
—
3
—
—
—
1
1
5
—
—
1
3
—
__
1
1
6
—
—
38
11
—
—
—
2
51
—
—
8
3
—
1
3
15
—
—
3
6
—
—
—
5
14
—
—
10.c
4,6
—
0.2
0.4
2.4
18.2
—
—
2.48
—
0.0 5
0.0 9
0.57
4.25
1
1. Lifgrenadierregementet......
1,094
—
—
13
9
—
—
2
5
29
—
—
3
7
—
1
—
9
20
1
—
58
14
1
—
1
7
82
1
—
60
12
—
1
—
2
76
—
—
3
17
—
—
3
7
30
0.4
—
27.4
11.8
0.2
0.4
1.2
C.o
47.4
0.0 4
—
2.50
1.07
0.02
0.04
0.11
0.55
4.33
2.
D:o
856
—
97
5
1
1
5
109
—
—
10
6
1
1
—
4
22
1
7
7
—
—
—
4
19
2
—
49
7
i
—
1
2
62
—
—
12
12
—
1
1
1
27
O.c
—
35.o
7.4
O.o
0.4
0.0
3.2
47.8
0.0 7
—
4.09
0.87
0.07
0.0 5
0.0 7
0.37
5.59
Vestgöta regemente ............
851
—
-
79
5
—
2
1
87
—
—
—
2
2
1
1
5
11
—
—
—
—
1
—
7
8
1
—
83
5
—
—
1
Q
O
93
—
—
4
3
—
1
G
5
19
0.2
—
33.2
3.0
0.4
O.o
2.0
4.2
43.o
0.02
—
3.00
0.35
0.0 5
0.07
0.24
0.49
5.12
Smålands grenadierataljon ...
429
—
—
4
2
—
—
1
4
11
—
—
3
5
—
—
—
1
9
—
—
7
3
-
—
—
—
10
—
—
42
1
—
—
—
2
45
—
—
9
4
—
—
—
1
14
—
—
13.o
3.0
—
—
0.2
1.6
17.8
—
—
3.03
0.69
—
—
0.0 5
O.ss
4.15
1,050
—
—
5
10
—
—
—
5
20
—
—
86
21
2
—
1
6
1.16
—
—
21
19
1
—
—
7
48
—
—
4
5
—
—
1
4
14
—
—
1
4
—
—
—
11
16
—
—
23.4
11.8
0.G
—
0.4
G.o
42.8
—
—
2.2 3
1.12
0.0 6
—
0.04
0.63
4.08
Skaraborgs
d:o ...............
1.050
—
—
1
5
1
—
3
3
13
—
2
4
1
—
2
11
20
—
—
91
6
3
—
—
5
105
—
—
1
4
—
—
—
5
10
—
—
3
4
—
—
12
5
24
—
—
19.o
4.6
1.0
—
3.4
5.8
34.4
—
—
1.87
0.4 4
0.0 9
—
0.32
0.55
3.27
Södermanlands d:o ...............
1,050
—
—
137
2
3
1
—
13
156
—
—
5
5
2
—
—
5
17
—
—
—
3
—
—
1
2
6
—
—
104
4
3
—
—
O
O
114
—
—
5
9
—
1
2
3
20
—
•
50.2
4.6
1.6
0.4
O.o
5.2
62.0
—
—
4.78
0.44
0.15
0.04
0.06
0.49
5.90
950
67
12
_
_
4
83
—
|
4
15
_
_
1
7
27
_
—
9
11
—
—
3
6
29
—
_
64
16
—
_
1
6
87
—
—
60
14
—
—
—
8
82
—
—
40.8
13.0
—
—
1.0
6.2
61.6
—
—
4.29
1.43
—
—
0.11
0.65
6.48
950
1
10
2
4
2
19
_
'' _
2
1
_
3
G
_
81
6
1
__
1
3
92
_
15
6
_
_
1
2
24
_
_
_
9
_
1
1
5
16
0.2
_
21.0
4.8
0.2
0.2
1.4
3.o
31.4
0.0 2
—
2.27
0.5 0
0.02
0.0 2
0.15
0.32
3.30
1,047
1,050
1,050
1,050
3
1
4
10
18
_
207
6
4
1
1
8
227
_
9
4
1
2
6
22
_
1
_
1
8
10
_
_
1
2
_
__
_
6
9
__
_
43.4
3.2
0.8
0.8
1.4
7.o
57.2
—
—
4.15
0.31
0.08
0.0 8
0.13
0.72
5.47
4
2
3
1
1
11
118
1
3
2
2
6
132
_
13
1
4
18
4
4
2
2
12
_
2
3
_
2
11
18
_
28.2
1.2
0.6
1.8
1.6
4.8
38.2
—
_
2.69
0.11
O.o c
0.17
0.15
0.46
3.64
3
9
6
18
93
4
1
5
4
107
9
3
1
3
3
6
25
1
6
6
13
_
1
13
2
16
_
21.2
1.6
0.4
0.6
7.2
4.8
35.8
—
_
2.0 2
0.15
0.0 4
0.0 5
0.69
0.46
0.41
Vestgöta-Dals d:o ...............
_
_
8
i
—
—
1
7
17
—
2
3
—
3
5
13
—
—
71
5
i
4
81
—
—
10
6
—
1
2
9
28
—
—
—
4
—
—
5
2
11
—
—
1S.2
3.8
—
0.2
2.4
5.4
30. o
—
—
1.73
0.36
—
0.02
0.23
0.51
2.85
778
1
30
3
1
1
1
8
42
__
72
_
1
7
| 80
1
_
1
__
2
4
8
16
1
_
__
__
1
4
6
_
_
_
__
2
1
9
12
0.4
—
20.8
_
0.2
1.0
1.6
7.2
31.2
0.0 5
—
2.6.8
—
0.0 3
0.12
0.21
0.92
4.oi
1,050
309
8
1
6
18
|
2
4
2
7
15
_
_
148
6
8
1
_
4
167
2
14
7
_
1
5
29
_
_
1
9
_
1
1
3
15
0.4
33.0
6.8
1.8
O.c
O.o
5.o
48.8
0.0 4
—
3.20
0.6 5
0.17
0.06
O.oo
0.47
4.0 5
Norrbottens fältjägarekår ......
—
—
37
4
1
—
1
i 1
44
—
■
8
2
—
-’
—
2
12
—
—
4
—
~
—
—
—
4
—
2
—
—
1
—
4
7
—
—
28
—
—
—
—
1
29
—
—
15.8
1.2
0.2
0.2
0.2
1.0
19.2
—
—
5.12
0.3 9
O.oo
O.oo
O.oo
0.5 2
6.21
Vesterbottens
d:o
......
385
—
—
54
3
3
—
—
4
64
—
—
7
1
—
1
—
2
11
2
—
—
2
—
2
—
2
8
1
—
—
—
—
—
1
4
6
—
—
20
1
—
—
1
3
31
O.o
—
17.4
1.4
O.o
O.o
0.4
3.o
24.o
O.io
—
4.52
0.37
0.16
0.16
O.io
0.7 7
6.24
Kalmar regemente ...............
950
—
—
89
16
2
—
1
8
116
—
—
16
5
2
- ''
—
7
30
1
—
4
4
—
—
—
5
14
—
—
1
2
—
—
—
5
8
—
—
1.01
15
1
—
1
4
122
0.2
—
42.2
8.4
1.0
—
0.4
5.8
5S.o
0.0 2
—
4.44
O.S 8
0.11
—
0.04
0.61
6.io
Nerikes
d:o
...............
654
_
_
71
5
_
_
2
4
82
i
—
—
4
_
_
1
5
11
—
—
3
1
_
—
2
2
8
1
_
4
6
_
_
—
1
12
—
—
1
5
_
—
2
5
13
0.4
—
15.8
4.2
—
—
1.4
3.4
25.2
0.0 6
—
2.42
0.64
—
—
0.21
0.52
3.85
758
1
74
10
2
3
90
3
12
6
21
_
_
4
9
1
_
8
22
5
6
_
5
16
_
_
1
14
_
_
4
19
0.2
17.4
10.2
0.4
0.2
_
5.2
33.o
0.0 2
—
2.29
1.35
0.0 6
0.02
—
O.C 9
4.4 3
493
11
9
5
1
26
| _
5
4
2
__
11
_
_
15
8
_
5
5
33
44
5
_
2
1
52
_
_
2
5
_
1
1
6
15
_
_
15.4
6.2
_
0.2
3.o
2.6
27.4
—
—
3.12
1.26
—
0.0 4
0.61
0.53
4.5 0
Norra Skånska infanteriregrt..
896
—
—
71
27
—
—
2
4
104
2
—
11
13
—
—
3
1
30
—
—
1
25
—
1
1
4
32
—
—
4
13
—
—
1
3
21
—
—
65
36
1
—
3
6
in
0.4
—
30.4
22.8
0.3
0.2
2.0
3.6
59.6
O.o i
—
3.39
2.55
O.o 2
0.02
0.23
0.10
6.05
Södra D:o
d:o
911
—
—
3
9
—
1
2
2
17
1
1 —
4
16
—
—
—
1
i 22
—
—
45
15
—
4
5
69
—
—
7
7
—
2
1
8
25
—
—
7
16
—
—
1
5
29
0.2
13.2
12.o
—
1.4
i
0.8
4.2
32.4
0.0 2
—
1.45
1.38
—
0.15
0.0 9
0.46
3.55
Summa
20,089
3
—
874
149
15
7
43
108
1,199
4
—
661
144
18
7
26
113
976
6
—
639
162
15
IG
25
106
969
8
I _
527
116
4
12
21
97
785
—
—
335
193
1
2
1 8
56
118
712
4.2
—
607.8
152.8
10.8
10.o
34.2
108.4
928.2
1
0.0 2
—
3.0 3
0.77
0.0 5
0.05
0.16
0.54
4.62
Kavaleri.
Lifregementets dragonkår......
435
—
—
12
16
—
—
—
—
28
—
—
19
9
—
—
—
2
30
—
—
8
18
—
—
—
4
30
—
—
2
11
—
—
—
3
16
—
—
24
5
—
—
—
2
31
—
—
13.o
11.8
—
—
—
2.2
!
27.o
—
—
2.9 9
2.71
—
—
—
0.50
6.20
D:o
husarkår ......
430
—
—
26
5
—
—
—
3
34
—
—
1
8
—
—
2
1
12
—
—
10
4
1
—
—
2
17
—
! —
19
9
—
—
1
2
31
—
—
4
2
—
—
4
3
13
—
—
12.o
o.o
0.2
—
1.4
2.2
I
21.4
—
—
2.79
1.30
0.05
—
0.3 3
0.51
4.98
Smålands husarregemente......
430
—
—
1
—
—
—
1
4
G
—
—
16
1
—
—
1
—
18
—
—
19
10
—
—
—
1
30
—
_
2
1
—
—
1
2
6
—
—
5
1
3
—
—
—
—
8
—
—
8.0
3.o
—
—
0.6
1.4
13.6
—
—
2.oo
0.69
—
—
0.14
0.33
3.16
Skånska husarregementet ______
860
—
—
16
28
—
—
1
6
51
—
—
34
60
—
—
4
7
105
—
—
8
24
—
—
3
2
37
2
—
16
23
—
—
1
3
45
2
—
29
34
—
1
10
3
79
0.8
—
20.o
33.8
—
0.2
3.8
4.2
63.4
0.0 9
—
2.39
3.93
—
0.0 2
0.45
0.49
7.37
D:o dragonregementet......
860
—
—
10
17
—
—
1
5
33
—
—
28
27
—
1
1
6
63
1
—
13
13
—
—
2
5
34
1
10
13
—
—
—
2
26
—
—
34
! n
—
—
5
6
56
0.4
—
19.o
16.2
—
0.2
1.8
4.8
42.4
0.0 5
—
2.21
1.S8
—
0.02
0.21
0.56
4.93
Jemtlands hästjägarekår .......
174
1
—
4
—
—
—
1
—
6
—
—
5
1
—
—
4
1
11
—
—
4
4
—
—
7
3
18
2
9
1
—
—
6
2
20
—
—
2
—
—
—
—
1
3
0.6
—
4.8
1.2
—
—
3.o
1.4
11.6
0.35
—
2.76
0.G 9
—
—
2.07
0.80
6.C7
Summa
3,189
1
—
69
66
_
_
4
18
158
—
—
103
106
—
1
12
17
239
1
— 1 62
73
1
—
12
17
166
5
58
58
—
—
9
■ 14
1
144
2
—
98
!
55
—
1
19
15
190
1.8
—
78.o
71.o
0.2
0.4
11.2
16.2
179.4
0.0C
—
2.44
2.24
O.oi
0.01
0.35
0.51
5.62
Summa indelta trupper
23,278
4
943
215
15
1 7
47
| 126
1,357
4
1 -
767
250
18
8
38
130
1,215
7
-
701
235
1 IG
! 16
37
| 123
1,135
13
—
I 585
174
1 4
1 12
1
30
1 in
i 929
2
1 -
| 433
248
! 2
1
9
75
133
|
902
G.o
085.8
224.4
11.0
|
10.4
45.4
| 124.0
| 1,107.6
0.03
—
2.94
0.9 6
O.o 5
0.0 5
0.2 0
0.53
4.7 6
Summa summarum
30,4ftt
22
1 021
900
1 329
171
| 82
|
131
187
i 2,542
30
| 541
1 841
398
| 102
|
79
119
| 180
1
| 2,290
03
| 531
|
779
| 507
1 108
l
S 81
| 82
|
173
! 2,327
43
1 583
| 049
I 480
59
j 50
|
72
1
154
| 2,102
37
1 890
|
510
1
531
59
|
50
i 138
184
| 2,405
30.o
!
i 633.8
| 755.0
1 450.2
|
99.8
1 70.8
109.0
| 175.0
2,333.2
0.13
2.08
2.47
1.48
0.33
0.23
0.36
0.57
7.65
78
S amman
af
tillfälliga afgången å manskapsstyrkan vid värfvade
1
Medeltal för 1876—1880.
g
>§ 1
Afskeclado:
m FT
03
c+-
I-S P
p
för sjuklighet.
i för framtida i
väl.
i
på grund af
17 § i dis-  ciplinstadgan.
på grund af
domstols
utslag.
CD
>3?
CD
i-S
3
a
5’
ers
Döde.
Summa.
A) Garnisonerade trupper.
Infanteri.
Svea lifgardet.......................................
776
15.6
14.8
15.2
5.0
8.4
10.4
69.4
Andra d:o ....................................
776
11.0
25.8
7.4
7.o
6.8
7.4
65.d
Summa
1,552
26.6
40.6
22.6
12.0
15.2
17.8
134.8
Kavaleri.
Lifgardet till häst.................................
392
3.4
12.4
7.2
7.0
9.o
4.2
43.2
Husarregementet Konung Karl XV..........
588
6.o
28.8
6.4
3.4
6.8
5.2
56.6
Summa
980
9.4
41.2
13.6
10.4
15.8
9.4
99.8
Artilleri.
Svea artilleriregemente..........................
1,115
8.2
32.6
21.4
13.8
7.2
6.8
90. o
Göta
d:o
............................
1,169
4.2
17.6
11.6
7.8
6.2
4.o
51.4
Vendes
d:o
........................
1,089
5.0
47.2
0.2
3.0
6.2
4.6
66.2
Summa
3,373
17.4
97.4
33.2
24.6
19.6
15.4
207.6
FortifiJcationstrv/pper.
Pontonierbataljonen................................
472
8.o
36.8
13 8
9.4
3.o
4.8
75.8
Summa Summarum
6,377
61.4
216.0
83.2
56.4
53.6
47.4
518.0
B) Icke garnisonerad trupp.
•1
Vermlands fältjägarekår.......................
..........
485
0.6
4.6
—
1.0
8.6
1.8
16.6
79
Tabell n:o 20.
drag
armén under åren 1876 till och med 1880.
Medeltal för 1876—1880 i procent
af effektiva manskapsstyrkan.
Afskedade:
Anmärkningar.
för sjuklighet.
för framtida
val.
pa grund af
IT § i dis-
ciplinstadgan.
1 på grund af
domstols
utslag.
CD
3?
CD
a
3’
qq
Döde.
Summa.
2.01
1.91
1.9G
0.G4
1.08
1.34
8.94
Anm. Som sappörbataljonen under dessa år varit under
uppsättning cell först den 28. Oktober 1880 blifvit fullt upp-  satt, liar den icke upptagits i detta sammandrag.
1.42
3.32
0.95
0.90
0.88
0.95
8.42
1.71
2.62
1.4G
0.77
0.98
1.15
8.6 9
0.87
3.1 G
1.84
1.78
2.30
1.07
11.02
1.02
4.90
1.09
0.58
1.16
0.88
9. G 3
0.9G
4.20
1.39
1.0G
1.61
0.9 G
10.18
0.7 3
2.92
1.92
1.24
0.G5
0.G1
8.07
0.3 G
1.51
0.99
0.G7
0.53
0.34
4.40
0.4G
4.33
0.02
0.28
0.57
0.42
6.08
0.52
2.89
0.98
0.73
0.58
0.4 G
6.1 G
1.G9
7.80
2.92
1.99
0.G4
1.02
16.06
0.9 G
3.39
1.31
0.88
0.84
0.74
8.12
0.12
0.95
0.21
1.77
0.37
3.42
80
Tabell n:o 21.
Tabell
utvisande såväl det vid armén år 1880 Renande manskapets ålder inom hvart
femte år och medelåldern, som medelaf''gången för åren 1870—1879 och den
deremot svarande medeltjenstetiden vid hvarje regemente och kår.
A. Yärfvade trupper.
a) Garnisoncrade trupper.
Infanteri.
Svea lifgardet ..................
Andra d:o ..................
Summa
Kavat eri.
Lifgardet till häst ............
Husarreg:t Konung Karl XV.
Summa
Artilleri.
Svea artilleriregemente ......
Göta
d:o
......
Ven des ''
d:o
......
Summa
Fortifikationstrupper.
Pontonierbataljonen............
Sappörbataljonen...............
Summa
1 8
8 0
Medelafgången för
1870—1879.
&
CD
Pa
1-t <x>
Og
u
GO
~I g-  <p §
5?
►i
Under 20 år.
M o
1 1
a n
Summa man.
Medelålder.
20—24 år.
ro
w*
1
ro
o
po
30—34 år.
T''
CO
o
po
P-
0
1
►k-
po
45—49 år.
6
Öl
4-*-
po
t-t
Ci
T
sb
60—64 år.
65—69 år.
År.
Man.
År.
36
308
263
82
39
14
6
_
748
26.1
140.0
5.40
53
357
249
71
20
5
—
—
—
—
—
755
24.71
144.0
5.24
89
665
512
153
59
19
6
—
—
—
—
1,503
25.40
32
196
117
30
5
4
384
27.29
76.i
5.045
83
272
107
47
30
19
1
—
—
—
—
559
25.50
89.1
6.03
115
468
224
77
35
23
1
—
—
—
—
943
26.23
159
502
184
39
18
9
3
_
_
914
23.22
172.3
5.3
147
741
180
26
16
4
—
—
—
—
—
1,114
22.05
128.0
8.7
180
606
189
37
28
20
3
—
—
—
—
1,063
23.15
139.0
6.93
486
1,849
553
102
62
33
6
—
—
—
—
3,091
22.99
45
255
122
20
6
_
448
23.8
_
_
89
146
53
12
4
—
—
—
—
—
—
304
22.7
—
—
134
401
175
32
10
_
—
—
—
—
—
752
23.30
81
•
1 8
8 O.
Medelafgångcn för
1870—1879.
[edelig enstetiden för
1870—1879.
Under 20 år.
M o
1 1
a n
Summa man.
Medelålder. ''
20—24 är.
to
o<
1
ro
CD
po
ce
0
1
CO
Po
35—39 år.
40—44 år.
o»
i
CD
'' 50—54 år.
55—59 år.
60—64 år.
65—69 år.
År.
Man.
År.
b) Icke garnisonerad trupp.
Vermlands fältjägarekår......
33
214
86
54
31
28
15
6
—
—
—
467
27.71
5.0
9.16
B. Indelta trupper.
Infanteri.
Lifregementots grenadierkår
9
82
108
69
58
33
45
19
—
—
—
423
33.o
22.1
19.1
1. Lifgrenadierregementct...
17
202
179
163
144
134
137
84
10
—
—
1,070
34.65
54.2
23.57
2.
D:o
9
154
143
113
in
126
103
73
3
—
—
835
35.07
39.9
20.92
Yestgöta regemente..........
22
147
160
148
130
86
92
52
2
—
—
839
33.4
33.9
24,7
Smålands grenadierbataljon .
8
78
77
76
66
40
52
23
1
—
—
421
33.7
20.7
20.3
Uplands regemente.........
9
159
190
122
189
137
137
77
19
1
—
1,040
35.3G
41.4
25.12
Skaraborgs
d:o ...........
8
154
182
190
154
131
117
84
17
2
—
1,039
35.2
50.0
21.o
Södermanlands d:o ............
22
191
153
168
179
149
125
45
7
—
—
1.039
34.17
45.4
22.89
Kronobergs
d:o ............
14
203
156
157
104
83
105
55
2
—
—
879
33.0
49.9
18.92
Jönköpings
d:o ............
10
155
202
180
107
89
103
93
8
—
—
947
34.4
48.3
20.62
Dalregementet..................
23
289
222
137
134
98
67
58
13
—
—
1,041
34.70
63.0
16.50
Helsinge regemente.........
23
225
202
153
152
114
108
64
2
—
—
1,043
33.20
56.o
18.00
Elfsborgs
d:p .........
5
149
188
168
159
125
122
103
21
—
—
1,040
35.9
52.o
20.o
Vestgöta-Dals d:o .........
2
156
259
215
130
118
99
60
5
-
—
1,044
33.42
47.2
22.91
Bohusläns
d:o ........
8
no
146
139
99
86
95
65
23
2
—
773
86.0 9
35.2
24.12
Yestmanlands d:o .........
33
259
209
163
156
119
82
22
—
—
—
1,043
32.25
55.8
18.69
Norrbottens fältjägarekår...
—
51
70
33
43
34
42
7
2
—
—
282
33.79
13.o
20.87
Vesterbottens
d:o
1
69
102
61
45
41
31
7
—
—
—
857
32.0
20.4
18.90
Kalmar regemente.............
4
124
170
171
128
120
81
46
—
—
—
844
34.83
39.3
21.47
Nerikes
d:o .............
3
101
126
102
101
77
71
51
15
-
—
647
36.51
28.4
22.78
Vermlands d:o .............
3
115
127
86
106
103
100
77
38
2
—
757
86.6
32.9
23.2
Jemtlands fältjägarekår......
22
no
145
72
48
35
34
19
1
—
—
486
80.60
36.8
15.G0
Norra Skånska infanteri-
regementet ...................
10
177
191
140
126
66
87
17
1
—
—
815
32.oo
49.2
16.57
Södra Skånska infanteri-
regementet ...................
20
154
164
148
176
85
88
65
8
1
—
909
34.00
41.4
21.95
Summa
285
3,614
3,871
3,174
2,845
2,229
2,123
1,266
198| 8
—
19,613
1 34.24
11
82
1 8
S 0.
M c
1 1
a n
g
m
O
po
to
to
CO
CO
tf*
4^
Oi
Oi
Oi
Oi
B
to
O
o<
o
Öl
O
eu
O
O
o»
p
s
O
1
1.
1
1
1
1
1
1
1
P
po
4*
o
4*
o
4*
CD
tf*
CD
tf*
CD
SJ
po
H
po
po
po
po
po
po
po
po
po
►-i
År.
Kavalleri.
Lifregementets dragonkår ...
8
89
92
58
71
44
45
29
4
—
—
440
33.6
D:o
husarkår. ...
16
88
85
59
67
43
46
19
10
—
—
433
33.8
Smålands husarregemente ..
5
65
80
64
52
53
54
52
7
3
—
435
35.67
Skånska husarregementet....
28
237
215
132
91
55
57
28
15
1
1
860
30.80
D:o dragonregementet..
31
174
189
124
103
84
90
72
22
1
-
890
34.82
Jemtlands liästjägarekår.....
5
42
41
22
25
23
15
1
—
—
—
174
30.93
Summa
93
695
702
459
409
302
307
201
58
5
1
3,232
33.21
Summa summarum
1,235
7,906
6,123
4,051
3,451
2,634
2,458
1,473
256
13
1
29,601
31.59
9''
I ",
Man.
År.
24.4
20.3
36.0
18.0
21.3
25.09
64,o
42.9
12.5
13.4
20.7 4
14.30
Medeltal af medeltjenstetiderna för 1870—1879 vid värfvade infanteriets regementen.............. 5.35.
D:o »
»
»
»
»
» kavaleriets »
.............. 5.54.
D:o
»
»
»
»
»
artilleriets regementen ............................ 6.98.
D:o
»
»
»
»
■
»
Vermlands fältjägarekår........................... 9.ic.
D:o
»
»
»
»
»
indelta infanteriets regementen
oeli kårer...
20.84.
D:o »
»
»
»
»
» kavaleriets »
»
» ... 18.81.
Medel tjenstetiden för
1870—1879.
83
Tabell n:o 22.
Sammandrag
af uppgifter å det vid värfvade armén under åren 1876 till och med 1880
afgctngna spelets (spels i nummer och trumslagares) tjenstetid.
1876.
1877.
1878.
1879.
1880.
Medeltal för
1876—1880.
A. Garnisonerade
trupper.
Antal
afgångne.
Medel-
tjenstetid.
Antal
afgångne.
2
g
03
CD
O ^
2. Q
P
Antal
afgångne.
Medel-
tjenstetid.
Antal
afgångne.
Meda-
lj enstetid.
Antal
afgångne.
Medel-
tjenstetid.
Antal
afgångne.
Medel-
tjenstetid.
Anmärkningar.
Infanteri.
Svea lifgardot...............
7
4.90
5
9.80
3
9.20
3
12.60
5
4.60
4.6
7.47
Anm. 1. Med af-
Andra d:o ...............
5
6.52
7
5.19
4
8.69
5
4.83
8
8.62
5.8
6.79
gånget spel förstås alla
Surrma
Kavaleri.
12
5.58
12
7.U
7
8.91
8
7.74
13
7.07
10.4
7.09
såsom spel i nummer
och trumslagare ur rul-  lorna afförda.
Lifgardot till häst..........
2
4.50
1
4.oo
—
—
1
4.oo
6
6.oo
2.0
5.30
Amu. 2. Härvid in-  räknas äfven den fjell-
Husarregementet Konung
Karl XV....................
1
3.oo
1
0.75
6
5.46
2
5.62
1
7.oo
2.2
4.98
stetid, som afgånget
spel möjligen tjent vid
Summa
Artilleri.
3
4.oo
2
2.38
6
5.46
3
5.08
7
6.id
4.2
5.13
annat regemente eller
kår.
Anm. 3. Sappör-
Svea artilleriregemente....
4
5.oo
5
5.50
1
5.oo
4
4.83
6
4.33
4.o
4.85
batalionen började upp-
Göta
d:o
4
3.oo
3
7.oo
2
11.00
1
11.00
4
7.oo
2.8
6.71
sättas med manskap:
Vondos
d:o
1
3.20
3
3.50
5
6.20
2
2.50
7
6.90
3.6
5.44
1. kompaniet 188/s>73,
Summa
Fortijihationstrupper.
9
3.91
11
5.36
8
7.25
7
5.05
17
6.02
10.4
5.57
2.
d:o
18U/V7G,
3.
. d:o
189/i78,
samt var första gången
Pontoniorbataljonen.........
1
6.oo
1
4.oo
2
3.80
2
4.oo
1
6.oo
1.4
4.51
fullt uppsatt mod man-
Sappörbataljonen............
—
—
—
—
2
2.96
2
6.22
3
2.83
1.4
3.84
skap:
Summa
1
6.oo
1
4.oo
4
3.38
4
5.U
4
3.62
2.8
4.18
1. kompaniet 1812A75,
S:a garnisonerade trupper
25
4.80
26
5.88
25
6.07
22
6.05
41
6.15
27.8
5.93
2.
d:o
187/u78,
3.
d:o
1828/io80.
B. Icke garnisonerad
trupp.
Vermlands fältjägarekår...
—
—
1
5.oo
—
—
5
11.60
3
1 8.67
1.8
9.89
Summa summarum
25
4.80
27
5.85
25
6.67
27
1 7.07
44
6.31
29.6
6.17
84
Samman
-
af uppgifter å det vid indelta armén under åren 1876 till
och med
1876.
1877.
1878.
Antal
Medel-
Antal
Medel-
Antal
Medel-
Infanteri.
afgångna.
tjenstetid.
afgångna.
tjenstetid.
afgångna.
tjenstetid.
Lifregementets grenadierkår ..............................
5
4.40
2
4.25
3
8.32
1, Lifgrenadierregementet .................................
2
12.oo
4
lO.oo
6
5.oo
2.
D:0
.................................
3
10.30
2
25.oo
4
24.20
Vestgöta regemente ..........................................
6
15.70
8
4.90
4
2.20
Smålands grenadierbataljon.................................
3
10.40
—
—
3
15.70
Uplands
regemente .................................
3
6.oo
2
8.oo
4
6.50
Skaraborgs
d:o
.................................
3
11.00
—
—
—
. —
Södermanlands
d:o
.................................
2
6.58
3
11.41
2
6.01
Kronobergs
d:o
.................................
4
19.oo
1
5.oo
—
—
Jönköpings
d:o
.................................
3
8.oo
2
6.oo
5
15.75
Dalregementet..................................................
7
9.70
6
11.10
5
10.40
Helsinge
regemente .................................
2
2.90
5
15.30
3
9.90
Elfsborgs
d:o
.................................
3
21.30
6
2.50
5
17.40
Vestgöta-Dals
d:o
.................................
2
3.oo
2
lO.oo
8
6.oo
Bohusläns
d:o
...............................
2
8.50
4
18.oo
2
7.75
Yestmanlands
d:o
.................................
2
7.17
3
8.33
5
1.25
Norrbottens fältjägarekår....................................
1
4.50
—
—
—
—
Vosterbottens
d:o
....................................
2
5.oo
3
22.00
—
—
Kalmar
regemente .......................................
5
4.02
1
5.67
5
6.S3
Nerikes
d:o
.......................................
1
4.oo
1
8.30
3
9.oo
Vermlands
d:o
.......................................
3
28.60
1
8.oo
4
lO.io
Jemtlands fältjägarekår ...................................
2
4.oo
—
—
1
6.oo
Norra Skånska infanteriregementet .....................
3
6.80
4
11.70
5
7.30
Södra D:o
d:o
.....................
4
6.oo
3
3.70
3
11.00
Summa
73
9.00
63
9.93
80
9.25
Kavaleri.
Lifregementets dragonkår....................................
1
6.oo
—
—
—
—
D:o
husarkår ....................................
_
—
—
—
1
39.00
Smålands husarregemente...................................
1
9.oo
1
6.oo
1
8.oo
Skånska husarregementet..................................
2
5.oo
2
21.50
4
25.25
D:o
dragonregementet.................................
2
21.08
5
17.oo
10
24.33
Jemtlands hästjägarekår ....................................
1
6.oo
—
—
—
—■
Summa
7
10.46
8
16.75
16
24.46
Summa summarum
80
9.95
71
10.7 0
96
11.78
85
Tabell n:o 23.
drag
1880 af gångna spelets (spels i nummer och trumslagares) tjenstetid.
1879.
1880.
Medeltal för
1876—1880.
Anmärkningar.
Antal
afgångna.
Medcl-  tjon stotid.
Antal
afgångna.
Medel -  tjenstetid.
Antal
afgångna.
Modol-
tjenstetid.
3
G.66
2
9.57
.
3.o
6.31
Anm. 1. Med afgånget spel förstås alla så-
2
11.00
4
11.00
3.6
8.89
som spel i nummer eller trumslagare ur rullorna
5
19.20
2
10.50
3.2
18.38
afförda.
6
G.oo
—
—
4.8
7.43
Anm. 2. Härvid inräknas äfven don tjenste-
4
14.oo
4
4.oo
2.8
10.74
tid, som ett afgånget spol möjligen tjent vid annat
4
21.50
3
12.30
3.2
11.43
regemente eller kar.
_
_
2
6.00
1.0
9.00
6
28.41
1
6.33
2.8
16.8S
5
11.00
4
lO.oo
2.8
12.57
2
6.50
3
3.oo
3.o
9.12
3
5.30
4
14.oo
5.o
10.31
2
10.50
3
5.oo
3.o
9.87
Q
14.oo
1
21.oo
3.4
12.64
3
8.oo
2
4.oo
3.4
6.24
1
6.oo
—
—
1.8
12.28
5
8.83
3
4.67
3.6
5.77
1
4.oo
1
3.oo
0.6
3.83
O
O
14.33
—
—
1.6
14.88
1
6.02
5
14.17
3.4
18.37
1
2.oo
2
5.50
1.6
6.54
2
18.50
—
—
2.0
17.12
1
14.08
—
—
0.8
7.02
6
4.50
—
—
3.6
7.26
5
7.80
5
6.30
4.o
6.93
73
11.86
51
8.52
68.0
9.97
2
19.50
0.6
15.00
1
44.00
—
—
0.4
41.50
_
—
—
—
0.6
7.67
2
6.50
6
9.92
3.2
14.16
8
7.67
4
22.00
5.8
1
17.9 3
1
7.oo
—
—
0.4
6.50
14
11.74
10
14.7 5
11.0
16.55
87
11.85
61
1
9.54
79.0
10.89
86
Tabell n:o 24.
Sammandrag
af uppgifter å under åren 1875 —1877 ur tjensten afgängne (döde och afskedade)
underofficeraren och korpralers (konstaplars) medeltjenstetid vid
värfvade garnisonerade armén.
1875.
1876.
1S77.
1875
-1877.
Antal.
Medel-
tjenste-
tid.
Antal.
Medel-
tjenste-
tid.
Antal.
Medel-
tjenste-
tid.
Antal.
Medel-
tjenste-
tid.
Infanteri.
Svea lifgardet...........................
d
a
p-
ct>
►i
o
B
o
a
►i
so
p
W
o
•a
>-i
p
a
Hi
d
b
p
®
►i
O
o
a
H
P
c
w
O
►3
►i
P
CD
Hi
d
b
p-
CD
Hi
o
B
o
a
M
e
o
w
o
►Ö
►i
P^
a
.►i
d
b
PL.
a
Hi
o
B
a
a
p
H
a
d
O
£
g.
a
Hi
d
B
P
a
►i
o
Cfc
P5
o
a
►i
P
3
w
o
£
a
►i
£
P
a
►i
O
EP
a
Hi
-
ni
p
K
O
Hi
P
a
►i
d
B
P
a
Hi
O
Cfc
EP
a
a
»i
-
►i
a
w
O
►3
g,
o
►i
g1
EP
a
►i
o
Cfc
t*
a
-i
P
►i
a
H
o
£
►i
P
a
|i
i
G
17
1
4.3
i
9
18
5.i
6
3.5
2
21
17.5
4.4
Andra d:o .........................
3
15
16
3.7
—
12
—
4.4
—
13
—
4.5
3
40
16
4.2
Summa
4
21
16.2
3.9
i
21
18
4.7
—
19
—
4.1
5
61
16.6
4.3
Radoteri.
Lifgardet till häst.....................
3
4
12
9
4
2
15. B
1.5
_
5
_
4.4
7
11
14
5.5
Husarreg:tet Konung Karl XV....
1
9
23
3.2
—
7
—
5
1
4
8
2
2
20
15.5
3.6
Summa
4
13
14.8
5
4
9
15.5
4.2
1
9
8
3.3
9
31
14.3
4.3
Artilleri.
Svea artilleriregemente..............
2
7
18
5.6
3
18
13.6
6.8
4
12
9,s
5.3
9
37
13
G.i
, Göta
d:o
...............
1
10
6
4.2
—
11
—
3.3
3
12
9.7
3.2
4
33
8.8
3.5
Vendes
d:o
...............
4
14
20.8
4.8
2
37
38
3.7
—
25
—
2.7
G
76
26.5
3.6
Summa
7
31
17.9
4.8
5
66
23.4
4.5
7
49
9.8
3.5
19
146
16.4
4.2
Fortifikationstrupper.
Pontonierbataljonen .................
1
9
18
2
—
3
—
6
2
7
17.5
2.6
3
19
17.7
2.8
Sappörbataljonen......................
—
—
—
—
—
1
3
—
1
—
2
—
2
—
2.5
Summa
1
9
18
2
—
4
—
5.3
2
8
17.5
2.5
3
2!
17.7
2.8
Summa summarum
IG
74
16.7 |
4.2
10
100
19.7
4.5
10
85
11.2
3.5
36
259
16
4.1
87
Tabell n:o 25 a.
Uppgift
å antalet, enligt gamla staten pensionerade och den 1. Januari 1881 till
krigstjenst disponible officerare och underofficerare.
•
Åldersår.
Generaler.
Öfverstar.
| Öfverstelöjtnanter.
Majorer.
Kaptener.
Löjtnanter.
Underlöjtnanter.
P
eö.
P*
P
K
P
CD
Sergeanter.
Furirer.
'' .
Anmärkningar.
50...............
Till krigstjenst skola äfven
51...............
_
_
_
_
_
_
_
—
—
—
vara disponible följande
52..............
pensionerade:
53...............
—
—
—
—
—
—
—
1
—
—
1 regementstrumpetare
54...............
_
_
_
_
_
2
1
_
med
fanjunkarepension,
55..............
—
—
—
—
3
—
—
1
2
1
född 1825; ålder 55 år.
5G..............
—
-
—
1
4
—
—
1
8
—
2 regementstrumslagare
57...............
—
—
—
—
13
—
—
6
7
1
och 1 stabstrumpetare med
! 58...............
—
—
—
-j—
5
—
—
5
8
2
sergeantspension; medel-
59...............
—
—
—
1
4
—
—
7
13
—
åldern 57 år.
00...............
—
—
i
—’
—
—
—
—
—
—
15 fältmusikanter och
Öl..............
—
—
i
2
—
—
—
—
—
—
trumpetare med ,furirs-
62..............
—
—
2
1
—
—
—
—
—
—
pension; medelåldern 5772
63...............
i
—
1
3
—
—
—
—
—
—
år.
64...............
—
i
3
1
—
—
—
—
—
—
Summa
i
i
8
9
29
—
—
23
39
4
Medelålder
63
04
627s
617s
57
—
—
571A
5772
57
Stockholm och Arméns pensionskassa don 5. Januari 1881.
E. Mylirmcm.
88
Tabell n:o 25 b.
Uppgift
å antalet enligt nya staten pensionerade och den 1. Januari 1881
till krigstjenst disponible officerare och underofficerare.
Åldersår.
Generaler.
O:
CD
H
CO
p"
Öfverstelöjtnanter.
Majorer.
Kaptener.
Löjtnanter.
Underlöjtnanter.
Fanjunkare.
Sergeanter.
Furirer.
Anmärkningar.
50............
i
2
1 öfverstelöjtnant, född 1826, åt-
51............
—
—
—
—
9
_
_
5
i
_
njuter endast kaptens fyllnadspension.
52
10
16
0
3
2 majorer, födde 1825 och 1827, åt-
njuta endast kaptens fyllnadspension.
53............
—
—
—
i
19
—
—
n
15
i
54............
—
—
i
—
14
—
—
15
10
i
Till krigstjenst skola äfven va/ra
55...........
1
18
—
—
12
11
i
disponible följande pensionerade:
56............
—
—
i
—
11
—
—
15
2
i
1 gamisonsläkare, född 1816;
57............
—
—
—
_
7
_
_
10
5
2 regementsläkare, födde 1819 och
1822; medelåldern 59 år.
58............
—
—
i
4
7
—
—
G
8
—
59............
_
_
3
3
5
6
2
1 regementsvoterinär, född 1818; ålder
G0............
—
—
2
6
3
—
—
2
3
i
62 år.
G1...........
_
_
5
2
7
_
_
4
_
3 sqvadronshästläkare, födde 1819,
G2...........
3
4
2
i
4
1820, 1822; medelålder 592/s år.
63............
—
—
2
1
4
—
3
—
—
l^besigtningsrustmästare, född 1817;
G4...........
—
1
1
1
5
—
—
—
1
—
65............
1 regementstrumpetare med fanjun-
66............
_
_
_
_
_
_
_
karepension, född 1821; ålder 59 år.
67............
26 regementstrumslagare, stabstrum-
petaro och hautboister med sergeants-
bo..........
pension och medelålder af 56 år.
by............
—
—
—
—
—
—
—
—
29 fältmusikanter och sqvadronstrum-
Summa
—
1
19
23
122
—
i
in
64
8
petare med furirspension; medelålder
55 år.
Medelålder
—
64
C0''/3
593A
553A
—
62
5572
55
5474
Stockholm och Arméns pensionskassa den 5. Januari 1881.
E. Myhrmcm.
89
Tabell n:o 26.
Sammandrag
af uppgifter å störtade eller kasserade nummerhästars tjenstetid vid afgången
under åren 1871—1880.
Medel-
tjenstetid
Anmärkningar.
i år.
Vid värf veide Teavaleriet:
Lifgardet till häst...........................................
11.13
Anm. Vid beräkning af medeltal å
Husarregementet Konung Karl XV....................
10.67
tjenstetiden för artilleriets hästar har
Medeltal
10.90
ej tagits hänsyn till Vendes artilleri-
regemente, der den låga siffran å me-
Vid artilleriet:
deltjenstetiden förorsakats deraf, att
Svea artilleriregemente....................................
10.85
under år 1875 en större del af rege-
Göta
d:o
....................................
10.42
mentets hästar måste nedslagtas så-
Yendes
d:o
.....................................
6.27
som angripne af rots.
Medeltal
10.63
Vid fortifikationen:
Pontonierbätaljonen.........................................
8.21
Vid indelta Teavaleriet:
Lifregementets dragonkår.................. .............
10.04
D:o
husarkår..................................
11.46
Smålands husarregemente ...............................
11.64
Skånska husarregementet.................................
10.64
I):o dragonregementet.....:...........................
10.47
Jemtlands hästjägarekår ...................................
11.87
Medeltal
11.12
12
90
Samman
af
uppgifter å antalet nummer med och utan
Antal nummer
vid effektiva nummer:
■
med åkerjord:
utan åkerjord eller
med endast kåltäppa:
_ TJI
£1 P
© B
TJI
P
© 2
g? g
Infanteri.
er*
o- p S»
© ?tf
er* P ce
O Fu o
P, CD p,
P-> _ P
©
© *
h
© ^
H £ ^
O- o- o
o >s t—
tf C P-  O
p- p
© ©
TJI
p
B
p
Ctf i-*s
©
O"1 ®
O O
p* s
Pi p
©
?t-
©
n
>s>.
n
P
Cfc »-*S
=rs
© X_,
o" g
P<
© ^
TJI
P
B
p
* 3
O" 85
s-it
©
® p
ctf §*''
©
o-1 ^
g. g-  p- 2
&
p
P-
©
TJI
P
B
p
Lifregementets grenadierkår..............
265
23
288
Ilo
30
140
375
53
428
1. Lifgrenadierregementet..................
1,037
43
1,080
8
4
12
1,045
47
1.092
2.
I):o
..............
811
43
854
—
2
2
811
45
856
Yestgöta regemente.........................
587
239
826
—
—
—
587
239
826
Smålands grenadierbataljon...............
289
97
386
5
20
25
294
117
411
Uplands
regemente ....................
90
12
102
778
170
948
868
182
1,050
! Skaraborgs
d:o .....................
895
154
1,049
—
1
1
895
155
1.050
Södermanlands d:o .....................
865
16
881
167
2
169
1,032
18
1,050
| Kronobergs
d:o ....................
685
269
954
—
—
—
685
269
954
j Jönköpings
d:o .....................
616
334
950
—
—
—
616
334
950
j Dalregementet.................................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Helsinge regemente........................
775
110
885
10
T—
10
785
no
895
Elfsborgs
d:o ........................
870
180
1,050
—
—
‘ -
870
180
1,050
Vestgöta-Dals d:o ........................
984
58
1,042
8
—
8
992
58
1,050
Bohusläns
d:o ........................
717
61
778
—
—
—
717
61
778
Vestmanlands d:o ........................
92
5
97
824
39
863
916
44
960
Norrbottens fältjägarekår..................
295
16
311
—
—
—
295
16
311
Yesterbottens
d:o
.................
142
243
385
—
—
—
142
243
385
Kalmar regemente...........................
702
247
949
—
—
—
702
247
949
Nerikes
d:o ...........................
522
127
649
2
3
5
524
130
654
Yermlands d:o ...........................
636
122
758
—
—
—
636
122
758
Jemtlands fältjägarekår.....................
Norra Skånska infanteriregementet......
—
—
—
—
—
—
—
—
—
30
22
52
29
17
46
59
39
98
Södra D:o
d:o
......
17
2
19
122
28
150
139
30
169
Summa
11,922
2,423
14,345
2,063
''316
2,379
13,985
2,739
10,724
Kavaleri.
Lifregementets dragonkår..................
43
9
52
317
70
387
360
79
439
D:o
husarkår... ................
263
103
366
47
22
69
310
125,
435
Smålands husarregemente..................
249
86
335
1
1
2
250
87
337
Skånska husarregementet...................
8
38
46
4
17
21
12
55
67
D:o dragonregementet.................
5
2
7
12
7
19
17
9
26
Jemtlands liästjägarekår...................
—
—
—
—
—
—
—
— 1
—
Summa
568
238
806
381
117
498
949
355
1,304
Summa summarum
12,490
2,661
15,151
2,444
433
2,877
14,934
3,094
18,028
91
Tabell n:o 27.
drag
torp vid indelta armén den 1. Januari 1881.
med
t 0
r p:
Antal nummer
utan torp:
Antal nummer:
Anmärkningar.
vid vakanta nummer:
Summa med åkerjord.
Summa utan åkerjord
eller med endast kåltäppa.
Summa.
effektiva.
<1
P
t*
P
a
p
Summa.
effektiva.
vakanta.
Summa.
med åkerjord.
utan åkerjord eller
med endast kåltäppa.
Summa.
38
34
72
326
174
500
428
72
500
106
—
106
1,186
12
1,198
2
44
46
1,094
150
1,244
144
—
144
998
2
1,000
—
—
—
856
144
1,000
124
—
124
950
—
950
25
25
50
851
149
1,000
49
4
53
435
29
464
18
18
36
429
71
500
150
—
150
252
948
1,200
—
—
—
1,050
150
1,200
131
19
150
1,180
20
1,200
—
—
—
1,050
150
1,200
129
21
150
1,010
190
1,200
—
—
—
1,050
150
1,200
122
5
127
1,076
5
1,081
—
19
19
954
146
1,100
150
—
150
1,100
—
1,100
—
—
—
950
150
1,100
_
--
—
—
—
—
1,047
153
1,200
1,047
153
1,200
—
—
—
885
10
895
155
150
305
1,050
150
1,200
150
—
150
1,200
—
1,200
—
—
—
1,050
150
1,200
150
_
150
1,192
8
1,200
—
—
—
1,050
150
1,200
126
—
126
904
—
904
—
—
778
126
904
3
128
131
100
991
1,091
90
19
109
1,050
150
1,200
172
—
172
483
'' -
483
—
—
311
172
483
75
—
75
460
—
460
—
—
—
385
75
460
148
2
150
1,097
2
1,099
1
—
1
950
150
1,100
112
—
112
761
5
766
—
—
—
654
112
766
150
—
150
908
—
908
—
—
—
758
150
908
—
—
—
—
—
—
493
32
525
493
32
525
—
—
—
52
46
98
798
88
886
896
88
984
—
—
—
19
150
169
742
91
833
911
91
1,002
2,229
213
2,442
16,574
2,592
19,166
3,371
639
4,010
20,095
3,081
23,176
6
6
52
393
445
1
59
60
440
65
505
Öl
11
62
417
80
497
—
3
3
435
65
500
26
—
26
361
2
363
98
39
137
435
65
500
—
—
. -
46
21
67
803
130
933
870
130
1,000
—
_
—
7
19
26
844
130
974
870
130
1,000
—
—
—
—
—
—
176
24
200
176
24
200
77
17
94
883
515
1,398
1,922
385
2,307
3,226
479
3,705
2,306
230
2,536
17,457
3,107
20,564
5,293
1,024
6,317
23,321
3,560
26,881
92
Samman
af
uppgifter rörande bostadsförhållandena den 1. Januari 1881 bland dem
eller ock icke äro
Soldater vid effektiva nummer
med torp, hvilka
de icke bruka eller bebo:
egande stadig bostad:
CD
CO
03
SL m°
2 & 2
g * 3
pr* go i—i
H; e-t- m
£
Eg.
o «
SL B
— B
2 o
a
rr P^
— =->a
^ | s»
2. 3 ®
t—; p cn
rr 3 q
§ |
s
°
*Ö
fao
P M.
a
a cd
p crq
a cd
f §
■= 3 tf
2. p S
cd o:
3- B a
O
2.8 ”
- S»
="otn a.
►d
po
p
a
a
CO
B
crq
p
a
p-
CD
GO
P
Pj
i
3
p
GO
1
3
►B H fa
® s:g
P ^ &
O to:
03 b
3 a
= P
3 Cu
P ^
3 » i,
eu O
SE
3 5* ^
CD *
crq SCO g-
CD Cd t
»-i po-o
15 g
B 03
a
P
g eu E
i s p.
g 2 g
Q. O
CD H
— p.
I*. S
S 3^
eu
CD
<T+-
03
p:
B
p
crq
er1
o
03
P
pu
P
a
B
Infanteri.
crq
Lifregementets grenadierkår.................
15
4
5
6
5
5
13
53
—
53
1. Lifgrenadierregementet.....................
5
13
14
1
2
2
10
47
—
47
2.
D:o
.....................
9
2
9
2
9
11
3
45
—
45
Yestgöta regemente.............................
54
42
54
20
21
15
31
237
2
239
Smålands grenadierbataljon...................
11
31
19
7
21
4
20
113
4
117
Uplands
regemente........................
24
54
22
31
12
6
33
182
—
182
Skaraborgs
d:o ........................
18
31
43
5
24
5
29
155
—
155
Södermanlands d:o ........................
10
3
2
—
—
1
2
18
—
18
Kronobergs
d:o ........................
51
41
73
7
25
44
20
261
8
269
Jönköpings
d:o ........................
20
60
107
10
78
24
12
311
23
334
Dalregementet....................................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Helsinge regemente...........................
7
3
15
11
3
17
33
89
21
no
Elfsborgs
d:o ...........................
14
83
36
4
18
3
18
176
4
180
Vestgöta-Dals d:o ...........................
3
13
24
1
6
1
6
54
• -
54*)
Bohusläns
d:o ...........................
3
18
11
12
2
1
14
61
—
61
Yestmanlands d:o ...........................
1
8
9
10
3
2
11
44
—
44
Norrbottens fältjägarekår.....................
—
3
8
—
—
1
1
13
3
16
Vesterbottens
d:o
.....................
33
14
78
21
9
48
17
220
21
241*)
Kalmar regemente.............................
14
56
34
17
73
51
2
247
—
247
Nerikes
d:o ..............................
16
12
14
8
21
17
42
130
—
130
Vermlands d:o ............................
17
10
29
2
16
20
16
no
12
122
Jemtlands fältjägarekår........................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Norra Skånska infanteriregementet.........
5
6
8
2
1
1
4
27
12
39
Södra D:o
d:o
.........
3
9
7
3
1
1
2
26
4
30
Summa
333
516
621
180
350
280
339
2,619
114
2,733
Kavaleri.
Lifregementets dragonkår.....................
8
7
6
4
1
3
47
76
2
78*)
D:o
husarkår.......................
41
7
22
3
19
12
20
124
1
125
Smålands husarregemente.....................
20
17
7
12
10
9
11
86
1
87
Skånska husarregementet......................
8
7
9
7
2
4
5
42
11
53*)
D:o dragonregementet....................
Jemtlands hästj ägarekår.......................
1
2
•
4
—
—
1
1
9
—
9
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Summa
78
40
48
26
32
29
84
337
15
352
Summa summarum
411
556
669
206
382
309
423
2,956
129
3,085
*) När antalet i denna tabell redovisade å soldattorp icke boende soldater vid effektiva nummer ej öfverensstämmer
den 1. Januari 1881 kunnat vara tillfälligt vakant#, hvarför ej detaljerade uppgifter rörande soldaternes bostadsförhållanden
93
Tabell n:o 28.
drag
af indelta arméns soldater, som antingen icke bruka eller bebo sina torp,
med torp försedde.
Soldater vid effektiva nummer utan torp:
egande stadig bostad:
O
Q
U1
1 såsom lags-
i eller stat»
enskild
et >b
-J po
"O
»g
S-s
“■ 3
^ » p°
3 CD
S? § B
§ a.»
3
<*> C_l.
*Ö
po
SO M.
b
b o
so ers
b CD
f §
3 tf
p M
CD b
-»•-St-h
cd O:
=r b b
O
m *
CD o o
fö ^
•d
P
b
b
m
§
crq
p
b
Pi
CD
CO
p
p
1
3
B
CO
b
3
3 g: g:
g cS ^
m . o-
CD CD
3 b
1 p-
»? *
CD b n
crq p0 g-
CD o, =1
v g
b co
e
IS fr
å p p
1=1 £
3 o b
« pl*
ct-
C0
p:
c+
g
p
crq
er1
O
Öl
p
b
3
Infanteri.
r tr* H
o g-''
CD b
crq
g-S
— p
P- 2-
2.S «
CD bi
er pu
CD
P
P
Lifregementets grenadierkår..................
1. Lifgrenadierregementet.....................
—
—
—
i
—
- ’
1
2
—
2
2.
D:o
.....................
—
•—-
—
—
—
—
—
—
—
25
Vestgöta regemente.............................
2
1
—
5
2
6
9
25
—
Smålands grenadierbataljon..................
2
3
2
—
2
3
6
18
—
18
Uplands
regemente........................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
:
Skaraborgs
d:o ........................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Södermanlands d:o ........................
—
—
—
—
—
. -
—
—
—
Kronobergs
d:o ''........................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Jönköpings
d:o .......................
Dalregementet...................................
22
18
544
50
9
239
129
1,011
36
1,047
Helsinge regemente.........................
—
3
24
33
22
10
29
121
34
155
Elfsborgs
d:o ...........................
Yestgöta-Dals d:o ...........................
Bohusläns
d:o ...........................
—
—
—
—
—
—
—
72
—
—
Vestmanlands d:o ...........................
—
1
42
3
5
11
10
18
90
Norrbottens fältjägarekår......................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Yesterbottens
d:o
.....................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Kalmar regemente..............................
—
1
—
—
—
—
—
1
—
1
Nerikes
d:o ..............................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Vermlands d:o ..............................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
493
Jemtlands fältjägarekår........................
Norra Skånska infanteriregementet.........
25
17
129
4
9
39
139
362
131
127
127
144
113
31
36
107
685
68
753*)
Södra D:o
d:o
.........
37
74
278
107
6
43
142
687
55
742
Summa
215
245
1,163
316
86
387
572
2,984
342
3,326
Kavalleri.
Lifregementets dragonkår.....................
—
—
—
—
—
—
1
1
—
1
D:o
husarkår......................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Smålands husarregemente.....................
19
11
4
2
10
2
30
78
20
98
Skånska husarregementet.....................
142
69
112
144
26
24
156
673
128
801*)
D:o dragonregementet....................
Jemtlands hästj ägarekår.......................
93
46
218
139
44
46
177
763
65
828*)
2
13
50
6
4
24
41
140
36
176
Summa
256
139
384
291
84
96
405
1,655
249
1,904
Summa summarum
471
384
1,547
607
170
483
| 977
4,639
591
5,230
med motsvarande tal i tabellen N:o 27, kan detta förhållande förklaras deraf, att åtskilliga i regeln effektiva nummer
vid dossa nummer kunnat lemnas.
94
Tab. n:o 29.
Uppgift å kostnaden, enligt vederbörliga räkenskaper, för underhåll (matportion
med bröd) per man för hvarje tjenstgöring sång af stamtruppen vid arméns rege
menten
och kårer under deras vanliga möten och öfningar
åren 1871 till och med 1880.
Medel-
1871.
1872.
1873.
1874.
1875.
1876.
1877.
1878.
1879.
1880.
tal per
regem.
ell. kår.
Vid värfvacle infanteriet.
Öro.
Öro.
Öre.
Öre.
J Öre.
Öre.
Öre.
! Öre.
Öre.
Öre.
Öre.
1
1
Svea lifgardet...........................
51,17
j 53,co
57,7 5
65,94
59,78
64,44
65,io
66,69
59,28
57,21
60,09
Andra lifgardet.........................
51,53
53,97
58,0 9
63,58
60,23
62,90
63,68
66,15
58,67
56,35
59,51
Medeltal vid värfvade infanteriet
51,35
53,78
57,92
64,76
60,oo
63,67
64,39
66,42
58,97
56,7 8
59,80
Vid indelta infanteriet.
Lifregementets grenadierkår.........
46,5
46,00
46,5
54,00
58,8
62,5
62,5
63,5
61,00
62,00
56,33
1. Lifgrenadierregementet..........
42,00
45,oo
48,oo
52,oo
61,9
61,00
61,oo
66,00
59,oo
59,oo
55,49
2.
D:o
.........
42,oo
45,oo
48,oo
52,oo
61,9
61,oo
61,oo
66,oo
59,oo
59,oo
. 55,49
Vestgöte regemente....................
41,oo
48,oo
49,oo
52,oo
64,oo
64,oo
60, oo
61,oo
56,oo
57,oo
55,20
Smålands gronadierbataljon .........
54,oo
54,oo
53,oo
55,oo
63,0 0
64,oo
65,oo
66,oo
63,oo
64,oo
60,io
Uplands
regemente............
42,5
48,5
50,o o
52,7 5
62,oo
58,oo
56,oo
56,4
53,oo
52,oo
53,u
Skaraborgs
d:o ............
41,oo
48,oo
49,oo
52,oo
64,oo
64,oo
62,5
63,5
58,oo
57,oo
55,90
Södermanlands
d:o ...........
44,oo
41,oo
43,9
51,oo
60, oo
58,5
62,oo
67,oo
56,9
54,9
53,92
Kronobergs
d:o ............
38,oo
49,oo
37,3
43,oo
59,oo
53,9
50, oo
49,5
49,43
52,4
48,15
Jönköpings
d:o ...........
53,oo
55,oo
51,7
54,9
66,5
65,75
63,9
59,75
62,oo
62,oo
59,45
Dalregementet.........................
44,oo
46,oo
49,oo
58,oo
66,oo
62,00
57,oo
65,5
62,oo
55,oo
56,4 5
Helsinge
regemente .........
43,2 5
48,oo
49,7
54,5
66,22
67,oo
60,7 5
66,5
65,oo
57,oo
57,79
Elfsborgs
d:o
............
42,oo
48,5
44,4
49,9
60,9
60,9
58,00
64,5
53,9
52,2
53,52
Vostgöta-Dals
d:o
............
51,9
51,49
51,5
55,oo
62,9
61,5
66,00
66,00
62,oo
62,oo
59,02
Bohusläns
d:o
............
51,5
52,5
53,5
55,oo
66,oo
67,oo
66,oo
66,oo
62,5
62,oo
60,20
Yestmanlands
d:o
...........
42,oo
44,5
47,5
54,oo
61,9
62,5
58,oo
63,oo
61,oo
62,oo
55,64
Norrbottens fältjägarekår............
42,oo
40, oo
39,6
48,oo
74,5
64,oo
57,5
56,5
53,5
51,oo
52,65
Vesterbottens
d:o
............
45,oo
56,oo
57,5
59,5
72,oo
58,oo
66,oo
67,5
65, r,
66,oo
61,30
Kalmar regemente.................
48,oo
50, oo
52,oo
55,oo
65,oo
63,oo
64,oo
62,oo
63,oo
57,oo
57,do
Nerikes
d:o ..................
45,oo
49,oo
50,o o
54,oo
65,oo
65,oo
62,oo
65,5
59,oo
60, oo
57,4 5
| Vermlands
d:o ..................
44,oo
47,oo
50, oo
52,oo
64,oo
65,oo
65,oo
65,oo
59,5
58,oo
56,95
Jemtlands fältjägarekår..............
51,oo
58,5
60, oo
69,5
87,oo
66,5
71,oo
66,5
59,5
59,25
64,87
Norra Skånska infanteriregementet
49,oo
44,oo
50,o o
53,oo
66,oo
68,oo
65,oo
70,58
66,59
55,oo
58,71
U2
O:
Sö
O
54,oo
53,oo i
54,oo
57,oo
71,oo
71,oo
63,00
69,oo
57,00
57,oo
60,60
Vermland fsältj ägarekår *)............
44,oo
47,oo |
50,o o
52,oo
67,oo
65,oo
67,oo
67,oo
61,5
58,oo
57,85
Medeltal vid indelta infanteriet
45,62
48,59 1
49,40
53,80
65,46
63,16 |
62,oo |
63,98
59,55 1
58,03 |
56,96
*) Vermlands fältjägarekår upptages har under indelta infanteriet, enär dess underhåll sker efter samma grunder som
rid detta.
95
Medel-
1871.
1872.
1873.
1874.
1875.
1876.
1877.
1878.
1879.
1880.
tal per
ell. kår.
Vid värfvadé kavaleriet.
Öre.
Öre.
Öre.
Öre.
Öre.
Öre.
Öre.
Öre.
Öre.
Öre.
Öre.
Lifgardet till häst................
52,02
54,35
59,31
65,81
61,47
64,55
64,80
66,97
57,67
56,35
60,33
Husarregementet Konung Karl XV.
61,19
58,7 2
56,80
61,82
65,44
64,86
67,36
66,19
67,49
64,19
63,40
Medeltal vid värfvadé kavaleriet
56,60
56,53
58,05
63,81
63,45
64,70
66,08
66,58
62,58
60,27
61,8G
Vid indelta kavaleriet.
Lifregementets dragonkår............
47,53
46,u
49,14
53,60
65,61
64,05
70,oo
66,57
62,30
68,oo
59,30
D:o
husarkår............
46,39
52,46
52,70
58,16
68,9 7
68,44
67,90
72,26
73,18
65,58
62,00
Smålands husarregemente ........
54,00
56,22
54,34
59,37
67,7 5
69,20
70,44
71,35
68,22
78,oo
64,88
Skånska husarregementet.............
51,22
50,43
58,8 3
58,39
71,97
75,04
71,41
73,54
67,40
75,69
65,39
D:o dragonregementet...........
51,51
50,35
59,13
58,37
71,43
73,24
71,19
79,10
68,53
75,91
65,87
Jemtlands hästjägarekår ............
52,oo
58,5
61,oo
70,oo
88,00
66,5
71,oo
65,75
59,5
59,25
65,15
Medeltal vid indelta kavaleriet
50,14
52,35
55,84
59,64
72,2 8
69,41
70,32
71,42
66,53
70,40
63,80
Vid artilleriet.
Svea artillerireg-.te: Stockholm......
51,oi
54,7 7
58,33
64,7 3
62,23
64,9 7
64,74
66,07
58,88
56,38
60,2 7
D:o
d:o
Vaxholm........
57,85
60,34
59,32
66,97
67,72
70,91
69,53
73,18
66,09
66,29
65,82
D:o
d:o
Hernösand.....
56,56
55,34
66,33
66,83
81,4 2
79,32
79,40
81,17
78,53
76,93
72,18
Göta artillerireg:to: Göteborg ....
50,20
52,97
55,97
66,25
74,29
61,30
66,07
63,50
57,54
57,54
60,56
D:o
d:o
Karlsborg......
53,2 4
53,48
56,59
63,27
63,15
61,57
60,20
58,68
51,97
59.40
58,16
D:o
d:o
Karlsten.....
56,71
59,14
65,05
70,53
68,7 6
69,50
71,72
73,43
59,97
61,94
65,7 3
Vondes artillerirég:te: Kristianstad
56,80
56,95
60,20
66,95
65,7 5
64,03
65,0 5
66,63
63,16
63,90
62,94
D:o
d:o
Landskrona.
56,80
56,95
58,21
63,7 5
62,80
61,51
62,4 8
66,31
62,45
62,0 2
61,32
Gotlands nationalbevärings artil-
lerikårs stamtrupp: Visby.........
67,07
66,51
68,28
75,29
67,28
70,13
72,52
73,94
74,50
70,98
70,6 5
Medeltal vid artilleriet
56,25
57,38
60.99
67,17
68,15
67,0 3
67,90
69,27
63,0 7
63,93
64,18
Vid pontonierbataljonen med fält-
signalkompaniet .....................
51,96
54,59
59,22
65,01
62,57
63,ic
66,78
67,60
59,54
58,00
60,84
Anm. 1. Marschportionskostnaden är bär icke uppgifven af skäl, att i allmänhet soldaten sjelf sörjer för sitt marscliunderhåll
mot åtnjutande af ett kontant belopp, utgörande markegångstaxans marschportionspris med
50 procents förhöjning.
»
2. Olika normalportionsstater för värfvadé garnisonstrupperne och för de öfrige trupperne äro af Kong!
Maj:t fastställda, nemligen för de förstnämnda under den 10. November 1863 och för de senare under
den 12. Juni 1874. Genom sistnämnde stat ökades något portionens innehåll och värde.
»
3. Då Sappörbataljonen i dess helhet först med år 1880 hunnit uppsättas, hafva några tillförlitliga siffror
angående årliga mathållnings- och kokinrättnings-kostnaden vid denna bataljon ej kunnat uppgifvas.
»
4. Den för värfvadé garnisonsregementena utförda portionskostnad afser det angifna årets alla dagar.
Stockholm å Kongl. Arméförvaltningens Intendentsdepartements Civilbvrå den 19. Maj 1881.
Eric Holmertz.
9G
Tab. n:o 30.
Uppgift å kostnaden, enligt vederbörliga räkenskaper, för underhåll (matportion
med, bröd) per man för hvarje tjenstgöring sdag af beväringsmanskapet vid arméns
regementen och kårer för åren 1871 till och med 1880.
1871.
1872.
1873.
1374.
1875.
1876.
1877.
1878.
1879
1880.
Medel-
tal.
Anmärkningar.
Öre.
Öre.
Öre.
Öre.
Öre.
Öre.
Öre.
Öre.
Öre.
Öre.
Öre.
Vid värfvade infanteriet.
Svea lifgardet................
43,0 0
42,00
41,8
46,00
57,00
57,00
61,7
61,3
55,oo
49,12
51,39
Andra lifgardet..............
43,oo
42,oo
41,8
46,00
O
O
57,00
61,7
61,3
55,oo
49,19
51,40
Medeltal
43,oo
42,oo
41,8
46,oo
57,oo
57,oo
61,7
61,3
55,oo
49,15
51,39
Vid indelta infan-
teriet m. in.
Lifregemrta greuadiorkår..
46,5
46,oo
46,5
54,oo
58,8
62,5
62,5
63,5
61,oo
62,oo
56,33
1. Lifgrenadierregementet
42,oo
45,oo
48,oo
52,oo
61,9
61,oo
61,oo
66,00
59,oo
59,oo
55,49
2.
D:o
42,oo
45,oo
48,oo
52,oo
61,9
61,oo
61,oo
66,oo
59,oo
59,oo
55,49
Vestgöta regemente........
41,oo
48,oo
49,oo
52,oo
64,0 0
64,oo
60, oo
61,oo
56,oo
57,oo
55,20
Smålands grenadierbatalj.
54,oo
54,oo
53,oo
55,oo
63,00
64,oo
65,oo
66,oo
63,oo
64,oo
60,10
Uplatids regemente.....
42,5
48,5
50,o o
52,76
62,oo
58,oo
56,oo
56,4
53,oo
52,oo
53,n
Skaraborgs
d:o ......
41,oo
48,oo
49,oo
52,oo
64,oo
64,oo
62,5
63,5
58,oo
57,oo
55,90
Södermanlands d:o ......
44,oo
41,oo
43,9
51,oo
60, oo
58,5
62,oo
67,oo
56,9
54,9
53,92
Kronobergs
d:o ......
38,oo
49,oo
37,3
43,oo
59,oo
53,9
50,o o
49,5
49,4 3
52,4
48,15
Jönköpings
d:o ......
53,oo
55,oo
51,7
54,9
66,5
65,7 5
63,9
59,7 5
62,oo
62,oo
59,45
Dalregementet...............
44,oo
46,oo
49,oo
58,oo
66,oo
62,00
57,oo
65,5
62,oo
55,oo
56,45
Helsinge regemente......
43,25
49,21
51,ii
56,27
66,225
67,oo
60,519
66,5
65,oo
57,oo
58,21
Elfsborgs
d:o ......
42,oo
48,5
44,4
49,9
60,9
60,9
58,oo
64,5
53,9
52,2
53,52
Vcstgöta-Dals d:o ......
51,9
51,49
51,5
55,oo
62,9
61,5
66,oo
66,00
62,oo
62,oo
59,03
Bohusläns
d:o ......
51,5
52,5
53,5
55,oo
66,oo
67,oo
66,oo
66,oo
62,5
62,oo
60,20
Vestmanlands d:o ......
42,00
44,5
47,5
54,oo
61,9
62,5
58,oo
63,00
61,oo
62,oo
55,04
Norrbottens fältjägarekår:
Pitkolm..................
42,oo
40,o o
39,5
48,oo
74,5
64,oo
57,5
56,5
53,5
51,oo
52,05
Näsby....................
40,o o
41,oo
45,oo
45,oo
67,oo
64,oo
53,5
69,oo
65,oo
59,oo
54,85
Vesterbottens fältj:rekår...
45,oo
56,oo
57,5
59,5
72,oo
58,oo
66,00
67,5
65,5
66,00
61,30
Kalmar regemente:
Hultsfred................
48,oo
50, oo
52,oo
55,oo
65,oo
63,00
64,oo
62,oo
63,00
57,oo
57,90
Kulltorp..................
38,oo
52,oo
50, oo
50,o o
55,oo
54,oo
63,00
62,oo
62,oo
61,oo
54,7 0
Nerikes regemente .........
45,oo
rf*
3°
©
O
50,o o
54,oo
65,oo
65,oo
62,oo
65,5
59,oo
60, oo
57,45
97
1871.
1872.
1873.
1874.
1875.
1870.
1877.
1878.
1879.
1880.
Medel-
tal.
Anmärkningar.
Öro.
Öre.
Öro.
Öro.
Öre.
Öre.
Öro.
Öro.
Öre.
Öre.
Öre.
Vermlands regemente......
44,oo
47,00
50, oo
52,00
64,00
65,00
65,oo
65,00
59,5
58,00
56,95
Jemtlands fältjägarekår...
50,5
58,5
60, oo
69,5
87,0 0
66,5
71,oo
65,5
59,5
59,25
64,7 2
Norra Skånska inf.-reg:t..
49,oo
44,oc
50,o o
53,00
66,oo
68,oo
65,oo
67,00
62,oo
55,oo
57,85
Södra D:o
d:o
54,oo
53,oo
54,oo
57,oo
71,oo
71,oo
63,00
69,0 0
57,oo
53,oo
60,20
Vermlands fältjägarekår...
44,oo
47,oo
50, oo
52,oo
67,oo
65,oo
67,oo
67,oo
61,5
58,oo
57,85
Hallands infanteribataljon
42,oo
56,oo
49,oo
58,oo
58,oo
60,o o
59,5
62,oo
58,oo
69,oo
57,15
Vester-Norrlands bevar. d:o
41,7 5
44,25
57,oo
64,oo
79,oo
84,oo
83,5
88,7 5
80,o o
78,oo
70,02
Medeltal
44,89
48,go
49,50
53,92
65,36
63,48
62,39
64,7 2
60,31
59,09
57,23
Vid värfvade kavaleriet.
Lifgardet till häst.........
43,oo
42,oo
41,8
46,oo
57,00
57,0 0
61,7
61,3
55,oo
50,17
51,49
Husarregrtet Kon. Karl XV.
54,oo
53,oo
54,oo
57,oo
71,oo
71,oo
63,0 0
69,00
57,oo
53,oo
60,20
Medeltal
48,5
47,5
47,9
51,5
64,oo
64,oo
62,35
65,15
56,oo
51,58
55,84
Vid indelta leavaleriet.
Lifregementets dragonkår.
42,5
48,5
50,o o
52,7 5
62,oo
58,oo
56,00
56,4
53,oo
52,00
53,11
I):o
husarkår..
45,oo
49,oo
50,o o
54,oo
65,oo
65,oo
62,oo
65,5
59,oo
60,oo
57,45
Smålands husarregemente
54,oo
54,oo
51,oo
55,oo
62,5
64,oo
65,oo
66,oo
63,0 0
64,oo
59,85
Skånska husarregementet.
48,oo
46,oo
50, oo
53,oo
66,00
68,oo
ö5,oo
67,oo
62,oo
54,oo
57,90
D:o dragonregementet
54,oo
53,oo
54,oo
57,oo
71,oo
71,oo
63,oo
69,oo
57,oo
53,oo
60,20
Jemtlands hästj ägarekår..
50,5
58,5
60, oo
69,5
87,oo
66,5
71,oo
65,5
59,5
59,2 5
64,7 2
Medeltal
49,oo
51,5
52,5
56,87
68,91
65,41
63,og
64,9
58,91
57,04
58,8 7
Vid artilleriet.
Svea artilleriregemente:
Stockholm............
Vaxholm.................
43,oo
42,oo
41,8
46,oo
57,oo
62,3
57,oo
59,63
61,7
66,18
61,3
64,7 8
55,oo
62,6
52,0 8
60,23
51,68
62,62
J Under åren 1871—
I 1874 vapenöfvades
i ej beväringsmanskap
Hernösand..............
54,oo
52,7 5
57,oo
64,oo
75,oo
84,oo
83,5
88,75
80, oo
78,00
71,70
1 i Vaxholm.
Göta artilleriregemente:
Göteborg...............
51,oo
45,52
51,25
54,7 6
68,02
65,31
65,27
69,00
58,51
52,64
58,12
Ven des artiller iregemente:
Kristianstad............
54,oo
55,oo
59,00
62,oo
49,oo
60,5
62,oo
62,oo
64.00
62.00
64.00
60.0
o
62,00
59,40
59,00
Landskrona..............
55,5
54,00
1874 vapenöfyades
ej beväringsmanskap
i Landskrona.
Medeltal
50,5
48,81
52,26
56,69
61,97
] 64,99
67,n
67,9 7
62,26
59,99
| 60,42
Anm. För allt beväringsmanskap gäller samma normalportionsstat som för de indelta stamtrupperne.
Stockholm å Kongl. Arméförvaltningens Intendentsdepartements Civilbyrå den 19. Maj 1881.
Eric Holmertz.
13
98
Tab. n:o 31.
Uppgift på kostnaden, enligt vederbörliga räkenskaper, för beklädnads-, remtygs
och
utredning s-persedlar samt kapotter per man för hvarje tjenstgöring sdag af starn
truppen
vid arméns regementen och kårer under åren 1871
till och med 1880.
Medel-
1871.
1872.
1873.
1874.
1875.
1870.
1877.
1878.
1879.
1880.
tal per
regem.
ell. kår.
Vid värfvade infanteriet.
Öre.
Öro.
Öre.
Öre.
Öre.
Öre.
Öre.
Öre.
Öre.
Öro.
Öre.
Svea lifgardet...........................
36,517
35,993 40,127
43,146
46,606
35,063 42,808
46,950 37,888
37,713
40,287
Andra lifgardet.........................
36,6 7 ti
37,144! 42,186
42,810
47,080
35,193! 45,223
57,151
36,432
40,863
42,076
Medeltal vid värfvade infanteriet...
36,597
36,509
41,157
42,978
46,843
35,128
44,04 6
52,051
37,100
39,288
41,181
Vid roterade infanteriet.
1. Lifgrenadierregementet............
38,440
39,322
41,618
42,636
44,009
46,08 5
43,07 8
46,5 31
43,440
40,920
42,607
Uplands regemente.................
38,47 4
38,302
42,215
41,635
40,144
41,7 43
44,212
41,814
39,4 7 3
38,636
40,664
Skaraborgs
d:o .................
36,553
39,693
40,831
39,601
43,076
41,308
41,383
41,742
39,462
38,2 97
40,194
Södermanlands d:o .................
37,82S
38,449
39,469
40,074
44,036
42,046
40,385
39,541
41,274
38,954
40,805
Kronobergs
d:o ................
36,302
38,9 71
40,918
40,117
42,939
42,512
41,511
43,411
43,77 7
40,694
41,121
Jönköpings
d:o .................
37,609
37,357
40,243
42,832
42,62 9
41,7 7 6
43,155
44,585
41,0 46
42,7 29
41,396
Dalregementet....................:......
37,544
36,488
40,998
40,649
39,4 84
41,692
44,86 2
38,545
39,050
41,582
40,150
Helsinge regemente ................
40,24 2
39,123
38,309
41,230
44,712
40,182
39,6 74
40,671
43,7 7 9
43,601
41,152
Elfsborgs
d:o ................
39,86 3
38,798
40,511
41,780
41,416
40,492
41,637
42,489
39,929
40,168
40,658
Vestgöta-Dals d:o .................
36,937
39,540
37,37 6
38,753
42,150
39,701
39,4 7 3
41,934
40,373
38,611
39,4 84
Bohusläns
d:o ...............
35,507
37,17 7
41,832
42,025
40,285
42,80 5
41,407
39,635
38,095
39,345
39,87 7
Vestmanlands d:o ..............
36,838
38,500
40,601
40,419
42,420
41,545
40,069
41,187
39,436
36,770
39,785
Norrbottens fältjägarekår............
37,017
41,083
40,918
38,7 1 3
41,292
42,048
39,14 5
39,6 38
40,136
40,808
40,07 9
Vesterbottens
d:o
.............
36,523
42,6 7 3
42,411
38,125
37,210
40,7 41
37,996
41,193
40,815
40,987
39,867
Kalmar regemente......................
37,369
39,386
39,297
43,286
42,16 0
44,248
40,480
41,278-
43,004
42,293
41,280
Nerikes
d:o ......................
33,614
37,75 7
37,944
37,926
40,519
41,550
39,129
37,937
39,141
39,536
38,505
Vermlands d:o .....................
36,9 7 3
38,495
37,856
37,971
41,744
41,120
38,286
42,7 7 6
39,900
39,445
39,456
Jemtlands fältjägarekår...............
39,930
41,951
38,920
39,412
39,826
39,713
40,212
41,231
41,003
37,821
40,001
Norra Skånska infanteriregementet
37,3 59
38,193
39,595
39,943
43,9 7 2
42,39 2
41,37 3
43,141
44,168
43,304
41,344
Södra D:o
d:o
38,028
39,069
39,412
46,636
43,511
41,763
43,909
43,138
43,888
44,164
42,351
Vermlands fältjägarekår*)............
43,575
49,965
59,381
53,37 7
51,211
45,993
44,738
45,507
46,506
48,392
48,865
Medeltal vid roterade infanteriet...
37,718
39,540
40,983
41,292
42,321
41,976
41,243
41,806
41,370
40,812
40,907
*) Vermlands fältjägarekår upptages här under roterade infanteriet, enär dess beklädnad o. s. v. ske efter samma grunder
som vid detta.
99
Medel-
1871.
1872.
1873.
1874.
1875.
1876.
1877.
1878.
1879.
1880.
tal per
regem.
©11. kår.
Vid värfvade kavaleriet.
Öro.
Öre.
Öro.
Öre.
Öre.
Öre.
Öre.
Öre.
Öro.
Öro.
Öre.
Lifgaidet till häst.......... ...........
62,454
63,278
66,8 12
72,518
69,313
39,195
54,202
53,295
53,39 3
41,460
57,592
Husarregementet Konung Karl XV.
54,238
55,842
56,597
58,035
57,3 93
67,197
68,97 7
94,554
31,826
27,701
57,236
Medeltal vid värfvade kavalleriet...
58,346
59,560
61,704
65,276
63,353
53,19 6
61,589
73,924
42,609
34,580
57,414
Vid roterade kavaleriet.
Jemtlands hästj ägarekår.............
54,115
47,346
50,0 48
51,522
52,154
45,618
48,170
85,318
75,846
66,501
57,663
Vid artilleriet.
Svea artilleriregemente...............
33,621
34,868
39,4 92
38,046
39,524
47,634
44,437
32,133
32,653
32,715
37,513
Göta
d:o
...............
28,121
28,519
30,392
23,302
30,276
34,645
41,262
37,805
31,219
35,121
32,066
Vendes
d:o
...............
28,133
28,468
30,37 8
35,778
17,403
34,224
33,45 8
33,93 4
31,680
29,629
30,308
Artilleristamtruppen å Gotland.....
37,940
38,171
42,008
39,6 67
35,156
54,60 8
39,506
46,488
46,701
29,966
41,030
Medeltal vid artilleriet................
31,954
32,506
35,567
34,198
30,589
42,7 7 7
39,688
37,5 90
35,563
31,857
35,229
Vid pontonierbataljonen med fält-
signalkompaniet..................
37,043
37,904
40,631
42,754
34,896
26,592
54,560
33,034
44,83 7
21,015
37,32 7
Anm. 1. Med tjBotgöringsdag förstås bär hvarje sådan under marsch eller vapenöfning samt deremellan, då uniform
begagnas.
»
2. Vid kavaleriet innefatta de uppgifna siffrorna äfven kostnaden för sadelmunderings- och hästutrednings
persedlarne.
»
3. Då Sappörbataljonen i dess helhet först med år 1880 hunnit uppsättas, hafva några tillförlitliga siffror
angående årliga verkliga munderingskostnaden vid denna bataljon ännu ej kunnat uppgifvas.
»
4. Manskapet vid Göta och ännu mer vid Vendes artilleriregemente begagnar sig i vidsträckt mån af med
gifven
passevolans om underhåll af kronopersedlarne.
Stockholm å Kongl. Arméförvaltningens Intendentsdepartements Civilbyrå den 19. Maj 1881.
Eric Holmertz.
100
Tab. n:o 32.
Uppgift
på kostnaden, enligt vederbörliga räkenskaper, för beklädnads-, remtygs- och
utredningspersedlar samt kapotter per man för hvarje tjenstgöring sdag af
beväringsmanskapet vid arméns regementen och kårer under åren
1871 till och med 1880.
Vid värfvade infanteriet:
Svea lifgardet ........................
Andra d:o ........................
1871.
1872.
1873
1874.
1875.
1870.
1877.
1878.
1879.
1880.
Medeltal
pr reg:te
eller kår.
Öre.
Öre.
Öre.
Öre.
Öre.
Öre.
Öre.
Öre.
Öre.
Öre.
Öre.
44,663
44,683
44,661
44,691
47,125
47,140
47,378
47,418
52,372
52,3 7 3
57,0 07
57,007
57,025
57,015
56.259
56.260
56,276
56,301
55,338
55,316
51,810
51,817
Medeltal vid värfvade infanteriet
44,673
44,661
47,133
47,398
52,3 73
57,00 7
57,020
56,259
56,288
55,327
51,813
Vid indelta infanteriet m. m.:
Lifregementets grenadierkår......
46,141
46,141
48,518
48,754
51,280
56,7 37
57,084
57,084
56,936
56,702
52,537
1. Lifgrenadierregementct.........
45,348
45,32 7
47,734
47,139
52,396
60,280
59,526
59,526
59,072
59,048
53,539
2.
D:o
.........
45,391
45,370
47,738
48,122
53,173
60,306
60,049
60,049
59,543
59,543
53,928
Vestgöta regemente.................
44,748
44,728
47,119
47,414
49,642
59,487
60,199
60,199
59,676
59,676
53,288
Smålands grenadierbataljon.......
45,242
45,242
47,545
47,877
52,4 7 2
57,905
58,628
59,360
58,861
58,861
53,199
Uplands regemente...............
44,725
44,725
47,102
47,389
52,114
57,998
57,7 35
58,222
56,534
55,813
52,235
Skaraborgs
d:o ...............
44,750
44,750
47,119
47,422
52,132
57,7 7 7
57,515
57,759
57,753
57,2 7 2
52,424
Södermanlands d:o ...............
44,6 62
44,661
47,094
47,380
52,344
57,007
56,993
56,260
56,276
55,316
51,799
Kronobergs
d:o ...............
44,7 72
44,751
47,119
47,389
52,132
57,776
57,028
58,008
56,992
56,551
52,251
Jönköpings
d:o ...............
44,753
44,751
47,161
47,186
52,180
58,07 0
60,252
60,252
57,32 0
57,320
52,924
Dalregementet.......................
44,817
44,785
47,178
47,463
49,700
55,623
60,431
55,378
54,926
54,926
51,522
Helsinge regemente ...............
44,767
44,767
47,194
47,529
49,665
55,588
55,336
55,33.6
54.891
54,891
50,996
Elfsborgs
d:o
...............
44,716
44,740
47,110
47,405
51,623
57,521
57,498
57,254
56,780
56,300
52,094
Vestgöta-Dals d:o
...............
44,809
44,792
47,186
47,481
52,711
59,321
56,602
57,825
57,349
57,345
52,542
Bohusläns
d:o
...............
44,636
44,788
47,184
47,431
50,564
56,670
56,546
58,5 m
57,778
57,778
52,188
Vestmanlands d:o
...............
44,840
44,809
47,178
47,481
51,696
56,859
56,357
59,113
58,544
58,544
52,542
Norrbottens fältjägarekår.........
46,374
46,283
47,6 3 3
47,511
52,3 so
58,212
57,952
57,952
57,490
59,246
53,098
Vesterbottens
d:o
.........
45,967
45,965
47,262
47,548
49,774
55,704
55,459
55,459
59,000
59,000
52,113
Kalmar regemente ..................
44,84 6
44,848
47,224
47,515
51,87 3
57,401
57,648
57,330
57,091
55,516
52,129
Nerikes
d:o
.................
44,883
44,736
47,094
47,464
52,600
58,482
58,217
58,217
57,721
57,723
52,713
Vermlands d:o
..................
44,890
44,80 9
47,169
47,455
53,684
58,814
59,770
59,281
58,530
58,0 50
53,245
Jemtlands fältjägarekår...........
46, i 411
46,141;
47,414
47,708
52,4611
58,3 4 0!
58,084
59,818
59,299
59,055
53,446
101
1871.
1872.
1873.
1874.
1875.
1870.
1877.
1878.
1879.
1880.
Medeltal
pr reg:te
eller kår.
Öro.
Öre.
Öre.
Öre.
Öre.
Öre.
Öre.
Öre.
Öre.
Öre.
Öre.
Norra Skånska infanteriregemetet
44,7 75
44,778
47,161
47,464
53,17 8
58,561
58,296
56,961
58,043
57,561
52,6 7 7
Södra D:o
d:o
44,801
44,784
47,153
47,456
49,684
58,309
57,800
58,045
58,03 6
57,07 2
52,314
Yermlands fältjägarekår...........
44,836
44,830
47,210
47,464
53,132
58,814
59,808
59,281
58,561
58,049
53,198
Hallands infanteribataljon.........
44,76 9
44,740
46,137
47,405
51,6 23
57,521
57,522
57,254
56,780
60,300
52,405
Vestcrnorrlandsbeväringsbataljon
45,922
45,942
46,289
47,56 7
49,79 2
55,720
55,475
55,391
55,000
55,000
51,209
Blekinge läns beväringsmanskap.
44,801
44,820
47,463
47,495
53,216
58,561
58,296
58,541
58,043
57,589
52,882
Medeltal vid indelta infanteriet
45,07 5
45,064
47,231
47,532
51,756
57,834
57,932
57,988
57,600
57,501
52,551
Vid värfvade kavaleriet:
Lifgardet till häst .................
44,685
44,856
47,306
47,380
52,34 5
57,253
56,992
56,493
56,2 76
55,316
51,890
Husarregementet Kon. Karl XV.
44,801
44,784
46,153
47,456
49,684
58,309
57,800
58,0 45
58,036
57,07 2
52,214
Medeltal vid värfvade kavaleriet
44,7 43
44,820
46,729
47,418
51,015
57,781
57,396
57,269
57,156
56,194
52,052
Vid indelta kavaleriet:
Lifregementets dragonkår........
44,725
44,725
47,10 2
47,389
52,114
57,998
57,7 35
58,222
56,534
55,813
52,235
D:o
husarkår...........
44,883
44,736
47,091
47,464
52,600
58,4 82
58,217
58,217
57,7 21
57,723
52,713
Smålands husarregemente.........
45,242
45,242
47,545
47,87 7
52,472
57,905
58,628
59,360
58,861
58,861
53,199
Skånska husarregementet..........
44,775
44,778
47,161
47,464
53,178
58,561
58,296
56,961
58,043
57,561
52,6 7 7
D:o dragonregementet........
44,801
44,784
47,15 3
47,456
49,684
58,309
57,800
58,045
58,036
57,07 2
52,314
Jemtlands hästjägarekår..........
46,141
46,141
47,414
47,708
52,461
58,340
58,084
59,818
59,299
59,055
53,446
Medeltal vid indelta kavaleriet
45,094
45,067
47,245
47,559
52,084
58,265
58,126
58,437
58,082
57,681
52,764
Vid artilleriet:
Svea artilleriregemente:
Stockholm och Vaxholm.....
44,7 55
44,661
47,171
47,459
52,345
57,066
56,397
56,260
56,276
55,349
51,773
Hcrnösand.......................
45,918
45,922
47,262
47,548
50,520
55,7 04
55,90 9
55,97 6
55,409
55,389
51,555
Göta artilleriregemente.............
44,844
44,841
47,144
47,6 78
50,393
56,670
56,547
56,584
57,960
57,7 7 8
52,043
Vendes
d:o
.............
44,792
44,792
47,240
47,875
53,254
58,622
58,327
58,601
58,10 7
57,561
52,917
Medeltal vid artilleriet
45,07 7
45,054
47,204
47,640
51,628
57,015
56,795
56,855| 56,938
56,519
52,0 72
Anm. Från och med år 1876 förhöjdes ersättningen till manskapet för nyttjande af egna skjortor, strumpor
och stöflar från 10 till 16 öre om dagen.
Stockholm å Kongl. Armé-förvaltningens Intendents-départements Civilbyrå den 19. Maj 1881.
Eric Holmertz.
102
Tabell n:o 33.
Sammandrag
af uppgifter å medelbeloppet af remontprisen vid indelta kavaleriet för åren
1871 till och med 1880.
1871.
1872.
1873.
1874.
1875.
1876.
1877.
1878.
1879.
1880.
Medeltal
för åren
1871—80.
Kr.
Ö.
Kr.
Ö.
Kr.
Ö.
Kr.
Ö.
Kr.
Ö.
Kr.
Ö.
Er.
Ö.
Kr.
Ö.
Kr.
Ö.
Kr.
Ö.
Kr.
Ö.
Lifregementets dragonkår.
651
17
644
44
742
37
753
93
891
90
857
27
832
16
748
75
682
50
695
90
750
03
D;o
husarkår..
485
—
604
—
758
—
760
—
775
70
740
45
662
—
664
—
581
—
546
—
657
61
Smålands husarregemente
437
—
477
—
602
—
738
—
791
—
784
—
741
—
645
—
586
—
518
—
631
90
Skånska husarregementet.
561
33
581
65
610
70
629
75
645
37
607
60
576
—
565
58
540
75
552
30
587
10
Ilo dragonregementet
515
Öl
580
32
604
25
658
91
612
50
604
76
577
28
530
97
540
43
551
80
577
62
Jemtlands hästjägarekår ..
488
19
573
75
775
—
939
81
978
50
828
19
798
03
672
55
599
17
61492
726
81
Medeltal
52295
576
86
682
05
746
73
782
49
737
04
697|74
637
81
588
31
579|82
655
18
103
Tabell n:o 34.
Uppgift
på grund af vederbörliga räkenskaper å remonterings-(inköps-)kostnaden per häst
om året vid arméns värfvade kavaleri-, artilleri- och fortifikations-trupper
för åren 1871 till och med 1880.
1871.
1872.
1873.
1874.
1875
1876.
1877.
1878.
1876.
1880.
Medeltal
per rege-  mente
eller kår.
Vid värfvade
kavaleriet:
Lifgardet till häst......
Er.
Ö.
Kr.
Ö.
Kr.
ö.
Kr.
ö.
Kr.
Ö.
Kr.
Ö.
Kr.
ö.
Kr.
Ö.
Kr.
Ö.
Kr.
Ö.
Kr.
Ö.
964
95
885
85
862
23
869
95
890
23
. 894
64
Husarregementet Ko-  nung Karl XV.......
752
12
779
89
869
91
811
03
931
85
828
96
Medeltal vid värfvade
kavaleriet..............
858
53
832
87
866
07
840
49
911
04
861
80
Vid artilleriet:
Svea artilleriregemente
577
65
693
55
1,010
42
1,006
18
908
96
716
55
901
57
819
26
845
12
927
98
840
72
Göta
d:o
505
90
548
87
869
47
715
52
826
45
763
68
828
92
700
81
736
84
603
81
710
02
Vendes
d:o
597
50
731
29
*)
843
69
864
44
815
61
880
78
784
32
776
20
798
59
709
24
Medeltal vid artilleriet
500
35
057
90
626
63
855
13
866
61
765
28
870
42
768
13
786
05
776
79
753
32
Vid pontonierbataljo-  nen med fältsignal-  kompaniet.............
**)
1,050
00
1,038
43
1,005
00
1,000
00
937
85
*)
675
00
815
18
*) Intet uppköp.
**) Under dessa år saknades hästar.
Anm. För åren 1871—1875, hvarunder remonteringen vid värfvade kavaleriet varit stöld på passevolans, hafva
inga tillförlitliga uppgifter i förevarande hänseende kunnat erhållas.
Stockholm å Kong!. Arméförvaltningens Intendentsdepartemeuts Civilbyrå den 19. Maj 1881.
Eric Holmertz.
104
Uppgift på kostnaden, enligt vederbörliga räkenskaper, för utfodring,
eller under vapenöfning vid arméns kavaleri-, artilleri- och
1871.
1872.
1873.
Kr.
öre.
Kr.
öre.
Kr.
öre.
Vid värfvade kavaleriet.
Lifgardet till häst.......................................................................
0
80,526
0
84,126
0
90,164
Husarregementet Konung Karl XV.................................................
0
88,898
0
88,823
0
88,876
Medeltal vid värfvade kavaleriet
0
84,712
0
86,474
0
89,520
. Vid indelta kavaleriet.
Lifregementets dragonkår .............................................................
1
11,452
1
15,013
1
12,139
D:o
husarkår................................................................
0
98,781
1
34,57 9
1
29,196
Smålands husarregemente ... ........................................................
0
97,032
1
07,215
0
99,7 62
Skånska husarregementet.........................................................:...
0
94,929
1
01,120
0
96,652
D:o dragonregementet..........................................................
0
95,60 2
0
99,947
0
96,345
Jemtlands hästjägarekår...............................................................
0
98,136
1
48,710
1
61,582
Medeltal vid indelta kavaleriet
0
99,32 2
1
17,764
1
15,946
Vid artilleriet.
Kör stamhästarne:
Svea artilleriregemente...............................................................
0
84,706
0
94,260
1
05,80 0
Göta
d:o
..............................................................
0
83,113
0
85,833
0
82,855
Vendes
d:o
..............................................................
0
88,533
0
97,044
1
13,300
Medeltal för artilleriets stamhästar
0
85,450
0
92,379
1
00,651
Kör de legda hästarne:
Svea artilleriregemente...............................................................
0
82,140
0
91,287
1
02,536
Göta
d:o
................................................................
0
80,825
0
83,623
0
79,608
Vendes
d:o
...............................................................
0
85,675
0
94,194
1
10,694
Medeltal för artilleriets legda hästar
0
82,880
0
89,701
0
97,612
Vid pontonierbataljonen med fältsignalkompcmiet.
~
Kör stamhästarne.........................................................................
1
16,595
1
41,887
1
22,650
Kör de legda hästarne.......!.........................................................
1
14,818
1
33,000
1
20,374
Stockholm å Kongl. Arméförvaltningens Intendentsdepartements Civilbyrå den 19. Maj 1881.
Eric Holmertz.
105
Tab. n:o 35.
medikamenter och skoning per häst för hvarje tjenstgöring sdag i garnison
fortijikations-trupper under åren 1871 till och med 1880.
1874.
1875.
1876.
1877.
1878.
1870.
1880.
Medeltal
per regemente
eller kår.
Kr.
öre.
Kr.
öre.
Kr.
öre.
Kr.
öre.
Kr.
öro.
Kr.
öre.
Kr.
öre.
Kr.
Öre.
1
07,834
1
13,823
1
19,820
1
35,132
1
32,7 56
0
77,285
0
73,864
1
01,53
0
90,490
0
92,840
1
29,833
1
28,7 54
1
26,9 78
1
10,6 32
1
01,045
1
04,71
0
99,165
1
03,331
1
24,826
1
31,943
1
29,867
0
93,958
0
87,4 54
1
03,12
1
20,258
1
69,197
1
37,429
1
67,358
1
56,531
0
77,934
0
82,7 58
1
25,00
1
34,400
1
63,308
1
28,173
1
56,295
1
44,296
0
94,883
0
88,351
1
27,22
1
07,011
1
62,591
1
21,698
1
63,689
1
54,007
0
99,139
0
98,417
1
21,05
1
11,308
1
32,371
1
14,446
1
22,145
1
31,683
1
03,304
0
94,027
1
10,19
1
12,421
1
32,515
1
13,303
1
22,00 4
1
30,358
1
03,368
0
95,348
1
10,12
1
84,654
1
65,636
1
14,982
1
28,2 7 9
1
46,540
1
17,820
0
83,925
1
35,0 2
1
28,342
1
54,269
1
21,671
1
43,295
1
43,902
0
99,408
0
90,471
1
21,43
1
19,700
1
23,200
1
42,200
1
47,7 00
1
28,700
0
80,501
0
92,531
1
11,92
1
00,ooo
1
39,100
1
17,800
1
34,100
1
31,000
0
93,013
0
93,227
1
06,oo
1
40,100
1
28,900
1
26,000
1
34,800
1
20,500
0
97,827
0
97,755
1
14,42
1
19,933
1
30,400
1
28,666
1
38,866
1
26,666
0
90,280
0
94,504
1.
10,7 8
1
16,241
1
16,914
1
36,67 7
1
46,962
1
27,836
0
79,752
0
91,545
1
09,18
0
96,672
1
35,87 2
1
14,470
1
30,081
1»
26,823
0
89,063
0
85,654
1
02,26
1
35,480
1
25,508
1
20,705
1
28,963
1
16,251
0
94,035
0
95,150
1
10,66
1
16,131
1
26,098
1
23,950
1
35,335
1
23,6 36
0
87,6 1 6
0
90,7 83
1
07,36
1
45,323
1
42,7 28
1
34,532
1
58,598
1
74,219
0
91,34 8
1
04,407
1
33,22
1
33,684
1
40,924
1
33,418
1
54,531
1
66,310
0
86,695
0
99,748
1
28,35
LmdtförsvwrslcomiUns betänkande. IV.
14
10G
Tabell n:o 36.
Uppgift
på kostnaden, enligt vederbörliga räkenskaper, för stallpersedlar per
häst för hvarje tjenstgöring sdag vid värfvade kavaleriet
under åren 1871 till och med 1880.
1871.
1872
1873.
1874.
1875.
1870.
1877.
1878.
1879.
1880.
Medeltal
per
reg:te.
Öre.
Öre.
Öre.
Öre.
Öro.
Öre.
Öre.
Öre.
Öro.
Öre.
Öre.
Lifgardet till häst.........
0,86
0,85
0,85
0,87
0,85
0,72
1,56
1,02
1,08
1,46
1,01
Husarregementet Konung
Karl XV...................
0,2 4
0,24
0,24
0,24
0,24
0,88
0,88
0,86
0,5 8
0,4 3
0,4 8
Medeltal vid värfvade ka-
valeriet .....................
0,55
0,55
0,55
0,56
0,55
0,80
1,22
0,94
0,83
0,95
0,7 5
Stockholm å Kongl. Arméförvaltningens Intendentsdepartements Civilbyrå den 19. Maj 1881.
Eric Holmertz.
107
Tabell n:o 37.
Uppgift
på kostnaden, enligt vederbörliga räkenskaper, för hästlega per häst för
hvarje tjenstgöring sdag af artilleriets och pontonierb atal jonens legda hästar
under åren 1871 till och med 1880.
1871.
1872.
1873.
1874.
187
5.
1870.
1877.
1878.
1879.
1880.
Medeltal
per
reg-.te.
Kr.
ö.
Kr.
Ö.
Kr.
ö.
Kr.
Ö.
Kr.
ö.
Kr.
ö.
Kr.
Ö.
Kr.
Ö.
Kr.
Ö.
Kr.
Ö.
Kr.
Ö.
Vid artilleriet:
Svea artilleriregemente ...
2
37
2
38
2
60
2
78
2
67
2
89
3
98
3
80
3
64
3
•
73
3
(IS
Göta
d:o
2
38
2
72
3
00
3
09
2
77
2
73
2
91
2
69
2
61
2
74
2
76
Vondos
d:o
2
39
2
42
2
38
2
84
2
97
2
99
3
16
3
15
3
12
3
16
2
85
Medeltal vid artilleriet
2
38
2
50
2
66
2
90
2
80
2
87
3
35
3
21
3
12
3
21
2
90
Vid pontonierbataljonen
med fältsignalkompaniet
2
39
2
58
2
74
3
09
3
29
3
49
3
81
3
69
2
97
3
20
3
12
Stockholm å Kongl. Arméförvaltningens Intendentsdepartements Civilbyrå den 19. Maj 1881.
Eric Holmertz.
108
Tabell n:o 38 a.
Ö fv e r s 1 a g
af marschaflöningskostnaden för en klass beväringsmanskap för samling
inom nuvarande beväringsområden till den inom området
belägna infanterimötesplatsen, under förutsättning af
1 krona 50 öres aflöning per marschdag med
undantag af den första.
1
Boväringsområde.
Kostnad per
område.
Kronor.
öre.
Svea lifgardets ...................................................
Andra d:o ....................................................
84
_
Lifregementets grenadierkårs .........................................
58
50
1. Lifgrenadierregementets.............................................................
1,083
—
2.
I):o
...................................................
796
50
Marinregemgntets .................................................................
148
50
Vestgöta regementes......................................................
578
_
Smålands grenadier!)ataljons.................................................
699
_
Uplands
regementes..............................................................
358
50
Skaraborgs
d:o
321
_
Södermanlands d:o ......................................
1,045
50
Kronobergs
d:o .....................................
921
__
Jönköpings
d:o .................................................
1,164
_
Dalregementets ..............................................................
1,744
50
Helsinge
regementes.................................................
1,383
_
Elfsborgs
d:o ...............................................
606
_
Vestgöta-Dals
d:o .................................................
1,342
50
Bohusläns
d:o ......................................
264
Vestmanlands
d:o .........................................
679
50
Norrbottens fältjägarekårs........................................................
730
50
Vesterbottens
d:o
...............................
1,246
50
Kalmar regementes...............................................
1,599
__
Nerikes
d:o .................................................
118
50
Vermlands d:o ..........................................
1,922
_
Jemtlands fältjägarekårs ........................................................
1,489
50
Norra Skånska infanteriregementets.........................................
2,313
—
Södra
D:o
d:o
.........................................
2,134
50
Vermlands fältjägarekårs ........................................................................
829
50
Hallands infanteribataljons............................................•.........................
1,591
50
Vesternorrlands beväringsbataljons..................................................................
1,449
—
Summa
28,700
50
Marschaflöning för marsch till och för återmarsch från mötesplatsen, sålunda......
57,401
—
0 Anm.o 1. Vid ofvaristående beräkning är antaget, att jernvägs- och ångbåts-transport tages i
anspråk, der sadant later sig göra.
109
Tabell n:o 38 b.
Öfverslag
af marschaflöningskostnaden för en klass beväringsmanskap för samling
inom nuvarande beväringsområden till den inom området
belägna infanterimötesplatsen, under förutsättning af
1 krona 50 öres aflöning per marschdag med
undantag af de tvenne första.
Beväringsområde.
Kostnad per
område.
Svea lifgardets............................................................................................
Kronor.
öre.
Andra d:o .......................................................................................
—
—
Lifregementets grenadierkårs ......................................................................
—
—
1. Lifgrenadierregementets............................................................................
531
—
2.
D:o
............................................................................
142
50
Marinregemente ts........................................................................................
—
—
Vestgöta regementes ..................................................................................
1
50
Smålands grenadierbataljons ........................................................................
222
—
Uplands
regementes .......................................................................
31
50
Skaraborgs
d:o
.........................................................................
12
—
Södermanlands
d:o ...........................................................................
123
--
Kronobergs
d:o .........................................................................
133
50
Jönköpings
d:o ..........................................................................
444
—
Dalregementets ................................ ........................................................
891
—
Helsinge
regementes..........................................................................
565
—
Elfsborgs
d:o
88
50
Vestgötä-Dals
d:o ..........................................................................
614
50
Bohusläns
d:o
..........................................................................
—
—
Vestmanlands
d:o
........................................................................
142
50
Norrbottens fältjägarekårs ...........................................................................
529
—
Vesterbottens
d:o
............................................................................
735
—
Kalmar regementes...............................................................................
234
—
Nerikes
d:o ....................................................................................
—
—
Vermlands
d:o ....................................................................................
912
—
Jemtlands fältjägarekårs ..............................................................................
979
50 ''
Norra Skånska infanteriregementets...............................................................
264
•
Södra D:o
d:o
...............................................................
549
—
Vermlands fältjägarekårs..............................................................................
309
—
Hallands infanteribataljons..........................................................................
B43
—
Vesternorrlands beväringsbataljons...............................................................
699
—
Summa
9,996
—
Marschaflöning för marsch till och för återmarsch från mötesplatsen, sålunda.......
19,992
—
Anm. 1. Vid ofvanstående beräkning är antaget, att jernvägs- och ångbåts-transport tages i
anspråk, der sådant låter sig göra.
Ilo
Samman
öfver
bestridda utgifter å 4:de hufvudtiteln samt dertill
Ordinarie anslag:
utbetalningar under året från reservationsanslagen och å dessa reserverade medel .............................................
utbetalningar under året från förslagsanslagen ............................................................................................
utbetalningar under året från hufvudtitelns öfriga s. k. allmänna anslag samt från hufva dtitelns allmänna besparing
ar..................................................................................................................................................
Summa
Extra anslag:
utbetalningar under årot från dessa anslag samt från å dessa befintliga behållningar *)
Utbetalningar från kassor och fonder:
en per mille fonden.................................................
trosspassevolansfonden...............................................
förenade mötespassevolansfonden ...............................
Norrbottens hästjägare-sqvadrons fond .......................
volontärvakansmedelsfonden .....................................
allmänna beväringsfonden .........................................
militieboställskassän.................................................
regementenas boställskassemedel ................................
till indelta arméns befälsaflöning åren 1876 och 1877 **)
Summa
Summa summarum
*) Häri ingå för 1875 kronor 173,684: 61; för år 1876 kronor 1,022,349: 19; för år 1877 kronor 87,777: 60; för
beviljade extra anslag; hvilket dels redan blifvit, dels kommer att statsverket återgäldas genom den från boställena under far**)
Bestridda med indelta arméns till statsverket numera- indragna aflöningstillgångar.
Stockholm den 30. Mars 1881.
Anm. Ofvanstående sammandrag meddeladt af kong!, arméförvaltningei
in
Tab. n:o 39.
drag
hörande kassor och fonder åren 1874—1879.
1 8 7 4.
1 87 5.
1 8 7 0.
1 S 7 7.
1 8 78.
1 8 7 9.
Summa.
3,601,038
79
3,355,473
45
3,126,460
66
5,064,979
02
5,372,880
45
4,765,837
52
25,286,669
89
2,074,943
51
3,390,960
42
4,156,615
44
3,833,696
58
3,906,382
22
3,486,537
26
20,849,135
43
5,353,085
48
5,355,459
90
5,092,705
65
5,575,036
43
8,284,772
47
8,643,772
72
38,304,832
65
11,029,067
78
12,101,893
77
12,375,781
75
14,473,712
03
17,564,035
14
16,896,147
50
84,440,637
97
4,209,281
65
4,567,245
70
6,243,849
56
3,353,989
08
2,472,571
83
2,253,204
62
23,100,142
44
210
210
40,517
17
20,292
08
16,668
80
13,763
61
17,665
53
20,452
55
129,359
74
22,460
37
23,680
12
27,453
52
41,959
12
22,074
48
17,911
91
155,539
52
12,034
74
10,932
25
6,220
53
12,365
67
11,455
27
10,235
85
63,244
31
17,449
53
25,119
81
53,899
99
56,235
36
36,031
31
40,153
69
228,889
69
2,053
44
1,893
38
108,246
46
38,337
94
■ -
—
51,281
06
201,812
28
35,605
17
23,862
53
37,141
98
31,483
48
401,441
30
52,904
44
582,438
90
—
—
—
—
—
—
•-
—
200,000
—
70,000
—
270,000
—
130,330
42
105,780
17
249,631
28
194,145
18
688,667
89
262,939
50
1,631,494
44
—
—
—
—
1,446,057
15
1,770,016
75
5,493
02
1,585
16
3,223,152
08
15,368,679
85
16,774,919
64
20,315,319
74
19,791,863
04
20,730,767
88
19,413,876
78
112,395,426
93
är 1878 kronor 78,701: 82; för är 1879 kronor 47,145: 28, bestridda med det till inlösen af armébefälets rätt till fardagsär
dagsären ingående afkastning.
L. Kar sberg.
112
Idb. n:o 40.
Värde å rustning och rotering,
beräknadt af kong!, skatteregleringskomitén.
Nummer-
styrka.
Regemente eller kår.
Värde å
effektivt
rusthåll
eller rote
enligt
Kammar-  rådet
Andersons
betänkande.
Medeltalet
af vakans-  afgifterne
enligt de
från o. med
år 1870
upprättade
kontrakt.
Medeltal
af de två
nästföre-  gående
beräknin-  garna.
Af
komitén
antaget
värde.
505
Berustade Tcavaleriet.
Lifregementets dragonkål''..............................
412
33
388
73
400
53
400
500
Lifregementets husarkår ..............................
411
37
385
25
398
31
400
—
500
Smålands husarregemente..............................
362
79
364
63
363
71
370
—
1,000
Skånska husarregementet..............................
329
55
345
93
337
74
350
—
1,000
Skånska dragonregementet ......*.....................
325
84
312
26
319
05
340
—
3,505
För berustade kavalleriet.............................
—
—
—
—
—
—
364
34
500
Berustade infanteriet.
Lifregementets grenadierkår .........................
302
75
314
61
308
68
320
1,000
Andra Lifgrenadierregementet.......................
313
91
302
16
308
03
310
—
990
Yestgöta regemente ..................................
342
87
298
39
320
63
320
—
499
Smålands grenadierbataljon.........................
302
87
248
73
275
80
290
—
2,989
För berustade infanteriet.............................
—
—
—
—
—
—
311
65
200
Roterade Tcavaleriet.
Jemtlands hästjägarekår ..............................
263
78
302
80
283
29
300
1,224
Roterade infanteriet.
Första Lifgrenadierregementet..... :.................
201
88
145
28
173
58
180
1,200
ITplands regemente.................................
184
66
162
44
173
55
180
—
1,200
Skaraborgs
d:o .................................
182
76
150
—
166
38
170
—
1,200
Södermanlands d:o ...........................
129
32
119
50
124
41
130
—
113
Nummer-
styrka.
Regemente eller kår.
Värde å
effektivt
rusthåll
eller rote
enligt
Kammar-  rådet
Andersons
betänkande.
Medeltalet
af vakans-  afgifterne
enligt de
från o. med
år 1870''
upprättade
kontrakt.
Medeltal
af de två
nästföre-  gående
beräknin-  garna.
Af
komitén
antaget
värde.
1,100
Kronobergs regemente .................................
164
38
123
87
144
12
ISO
1,100
Jönköpings
(l:o
.................................
152
70
139
93
146
31
150
—
1,200
Dalregementet.............................................
134
63
152
63
143
63
150
—
1,200
Helsinge
regemente.................................
124
63
150
—
137
31
150
—
1,200
Elfsborgs
d:o
.................................
130
80
135
—
132
90
140
—
1,200
Vestgöta Dals d:o
................................
225
08
150
—
187
54
180
—
904
Bohusläns
d:o
.................................
144
35
150
—
147
17
150
—
1,200
Vestmanlands d:o
...............................
163
39
150
—
156
69
160
—
483
Norrbottens fältjägarekår..............................
60
85
109
17
85
Öl
no
—
460
Vesterbottens
d:o
..............................
112
11
144
92
128
51
140
—
1,100
Kalmar regemente....................................
174
Öl
no
29
142
15
150
—
766
Nerikes
d:o
.........''..........................
158
18
147
96
153
07
160
—
908
Vermlands d:o
...................................
187
77
132
35
160
06
160
—
525
Jemtlands fältjägarekår................................
85
98
130
91
108
44
130
—
984
Norra Skånska infanteriregementet ...............
105
50
128
95
117
22
130
—
1,002
Södra D:o
d:o
................
109
18
129
82
119
50
130
—
20,176
För roterade infanteriet ........ ....................
—
—
—
—
—
—
152
57
LandtförsvarsJcomiténs betänkande. IV
15
114
Samman
af
uppgifter å kostnader för och ersättning till nedannämnda
Inqvarterings- och
servis-medel.
1 878.
1 879.
Medeltal.
Stockholm .............................................................................
163,867
37
164,704
68''
164,286
03
Göteborg.................................................................................
25,462
18
14,242
25
19,852
22
Wisby...................................................................................
1,395
50
1,341
—
1,368
25
Helsingborg ..........................................................................
2,000
—
3,550
—
2,775
Malmb...................................................................................
6,912
—
6,912
—
6,912
—
Kristianstad ........................................................................
2,131
50
2,109
—
2,120
25
Landskrona..............................................................................
876
50
957
—
916
75
Engelholm ..............................................................................
991
—
991
—
9914)
—
Ystad ..................................................................................
384
—
384
—
384
—
341
50
341
50
341
50
Summa
204,361
55
195,532
43
199,947
—
Amu. Utom ofvanståendo årliga ersättning af staten erhåller Stockholm, Göteborg och Ystad ersättning af s. k. inqvarteringsGötcborg
årligen med 15,028 kr. och Ystad? (Huru stor del af den Ystad tillfallande tolag utgör inqvarteringstolag är
*) Till följd af förändradt sätt för uppbörden af inqvarteringsgifvarnes bidrag kan för åren 1878 och 1879 ej uppgifskildt
redovisades (1864), till 6,774 kr. 94 öre.
2)
Utbetalas från arméförvaltningen.
3)
Som den till inqvartering använda byggnaden är väl belägen och består af 3:ne våningar, skulle den antagligen per
4)
Genom öfverenskommelse mellan staden och chefen för i Engelholm förlagda sqvadron bestridas inqvarterings- och
kommande bidrag, om livilkas storlek upplysning ej kunnat vinnas.
115
Tab. n;o 41.
drag
städer för deras skyldigdiet till ständig- inqvartering.
Öfriga kontanta utgifter för bestridande
af truppernas inqvartering
m. m.
Taxeringsvärdet
å staden tillhöriga
byggnader och
tomter, hvilka
användas till
inqvartering.
Antagliga hyres-  beloppet å
dylika byggnader
och tomter,
derest de skulle
uthyras.
Årliga kontanta ersättningar af stats-  medel, som städorna åtnjuta för
deras inqvartoringsskyldighct2).
#
1 8 78.
1 879.
Medeltal.
1 87 8.
1 878.
1878
1 8 7 9.
Medeltal.
6,7740
94
_
_
_
_
21,450
_
21,450
—
21,450
—
11,849
17
11,298
10
11,573
64
232,000
—
23,000
—
9,857
40
9,886
93
9,872
17
1,380
97
160
96
770
97
4,000
—
9003)
—
558
76
558
76
558
76
v-
—
—-
—
—
—
—
—
•-
—
720
—
720
—
720
—
—
—
—
—
—
—
z
—
—
—
1,368
—
1,368
—
1,368
—
—
—
—
—
--
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
---
—
—
—
--
—
■-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
12,230
14
11,459
06
19,119
55
236,000
—
23,900
—
33,954
16
33,983
69
33,968
93
tolag; Stockholm år 1878 med 134,149 kr. 20 öre, år 1879 med 136,786 kr. 05 öre, eller i modeltal 135,467 kr. 63 Öre;
oj bokant).
vas summan för de kostnader, staden får vidkännas för redovisning m. m. af inqvarteringsmedel, men uppgick dessa, då de sär
-
år betinga omkring detta belopp i hyra.
servis-medlen af denne senare mot ofvanstående årliga ersättning, mod rättighet för honom att uppbära alla staden annars vid
-
116
Antal
för underofficerare, spel och
«
A) Yärfvade armén.
Svea och Andra lifgardena.......................................................................................
Kavaleriet ...........................;..................................................................
Artilleriet[) .................................................................................................
Fortifikationen ......................................................................................................
Gotlands Nationalbevärings stamtrupp....................................................................
Vermlands fältjägarekår:2)
Befälsmöte.........................................................................................
Rekrytmöte .......................................................................................................
Förberedande underbefälsskola ..............................................................................
Regementsmöte...............................................................................
Skjutmöte....................................................................................................
Underbefälsskola ..............................................................................................................
Summa
B) Indelta armén.3)
Befälsmöten .........................................................................
Rekrytmöten......................................................
Vår-exereissqyadron............................................................................
Höst-exercissqvadron .................................................................
Extra exercissqvadron..............................................................
Officersmöten (kavaleri) ...........................................................
Förberedande underbefälsskolor (infanteri) ...................................................................
D:o
d:o
(kavaleri) ......................................................................................................
Transport
*) Häri är rcseryartilleriet ej upptaget.
2)
Vermlands fältjägarekårs volontärskola är upptagen i indelta arméns volontärskola.
3)
Indelta arméns kommenderingar till fångbevakningar, fästningar o. d. äro ej upptagna, dels emedan de för fram
-
117
Tab. n:o 42.
öfningsdagar
manskap enligt nuvarande härordning.
Antal
Underofficerare
Spol
Korpraler och
vice korpraler
Manskap
S it in m a
dagar.
antal
man.
öfnings-
dagar.
antal
man.
öfnings-
dagar.
antal
man.
öfnings-
dagar.
antal
man.
öfnings-
dagar.
antal
man.
öfnings-
dagar.
365
58
21,170
98
35,770
208
75,920
1,344
490,560
1,708
623,420
365
51
18,615
35
12,775
98
35,770
882
321,930
1,066
389,090
365
204
74,460
126
45,990
374
136,510
3,025
1,104,125
3,729
1,361,085
365
54
19,710
14
5,110
96
35,040
730
266,450
894
326,310
365
3
1,095
1
365
5
1,825
69
25,185
78
28,470
10
18
180
11
no
54
540
114
1,140
197
1,970
50
5
250
2
100
—
—
102
5,100
109
5,450
50
1
50
—
—
—
—■
20
1,000
21
1,050
20
24
480
13
260
54
1,080
431
8,620
522
10,440
8
1
8
1
8
1
8
32
256
35
280
100
—
—
—
—
—
—
16
1,600
16
1,600
—
—
136,018
100,488
—
286,693
—
2,225,966
—
2,749,165
10
861
8,610
1,133
11,330
2,458
24,580
2,876
28,760
7,328
73,280
50
84
4,200
39
1,950
—
—
1,669
83,450
1,792
89,600
100
28
2,800
6
600
—
—
426
42,600
460
46,000
100
10
1,000
3
300
—
—
151
15,100
164
16,400
100
4
400
2
200
—
—
58
5,800
64
6,400
6
5
30
—
—
—
—
81
486
86
516
50
28
1,500
—
—
—
—
420
21,000
448
22,400
100
7
700
2
200
—
—
88
8,800
97
9,700
—
—
|
19,240
| -
14,580
—
24,580 |
205,996
! -
264,296
tiden mindre ofta komma att ega rum och dels emedan de kunna motyägas af vakanser och tillfälligt sjuke.
118
Transport
Regementsmöten (infanteri) ..........................................................................................................
D:o
(kavaleri) ....................................................................................................................
Skjutmöten.........................''.................................................................................................................
Underbefälsskola (infanteri) ......................................................................................................................
D:o
(kavaleri) .......................................................................................................................
Yolontärskolor .....................................................................................................................................
Garnisonskoinmendering i Karlskrona ...........................................................................................................
Summa
C) Beväringen.
Gotlands Nationalbeväring:
Befälsmöte....................................................................................................................................
Beväringens möte.................. ...........................................................................................................
1.
klassens beväring..................................................................................................................................
2.
d:o d:u ..................................................................................................................................
Simma
Samma summarum
Anm. Uppgifterna å styrkor m. m. äro tagna ur: »Handbok för Svenska arméns befäl 1879» samt ur »Sammandrag
119
Antal
Underofficerare
. Spel
Korpraler och
vice korpraler
Manskap
S u mm a
dagar.
antal
man.
öfnings-
dagar.
antal
man.
öfnings-
dagar.
antal
man.
öfnings-
dagar.
antal
man.
öfnings-
dagar.
antal
man.
öfnings-
dagar.
19,240
_
14,580
—
24,580
—
205,996
—
264,296
20
856
17,120
1,068
21,360
2,236
44,720
18,852
377,040
23,012
460,240
26
148
3,848
109
2,834
222
5,772
3,078
80,028
3,557
92,482
8
Öl
408
51
408
—
—
1,642
13,136
1,744
13,952
100
23
2,300
12
1,200
24
2,400
363
36,300
422
42,200
90
3
270
. -
—
4
360
37
3,330
44
3,960
315
21
6,615
11
3,465
28
8,820
336
105,840
396
124,740
365
6
2,190
2
730
15
5,475
176
64,240
199
72,635
—
—
51,891
—
44,577
—
92,127
—
885,910
—
1,074,505
10
195
1,950
67
670
348
3,480
610
6,100
6
195
1,170
67
402
—
—
2,397
14,382
2,659
15,954
15
640
9,600
436
6,540
2,557
38,355
25,817
387,255
29,450
441,750
15
—
—
—
-.
—
—
24,069
361,035
24,069
361,035
_
_
12,720
—
7,612
—
38,355
. —
766,152
824,839
—
200,629
|
152,677
1
417,175
-
3,878,028
1 -
| 4,648,509
af 1881 års inryckmngsforslag».
120
INNEHÅLL.
Sid.
Tabell n:o 1. Sammandrag af uppgifter angående beväringsmanskapet under åren 1861—1880..... 2.
Bil. a. Skilnaden mellan antal beväringsmanskap, som bevistat 1. klassens möte och det,
som nästföljande år bevistat 2. klassens, m. m............................................ 14.
Bil. b. Uppgift på folkmängdens (mankön och qvinkön) årliga tillväxt i procent af folkmängden
under åren 1851—1880................................................................. 15.
Bil. c. Tabell utvisande förändringen i numerär af exerceradt beväringsmanskap mellan
1877
års 1. och 1878 års 2. Idass................................................................ 16.
Bil. d. Tabell utvisande förändringen i numerär af exerceradt beväringsmanskap mellan
1878
års 1. och 1879 års 2. klass............................................................. 20.
Bil. e. Tabell utvisande förändringen i numerär af exerceradt beväringsmanskap mellan
1879
års 1. och 1880 års 2. klass............................................................... 24.
Tabell n:o 2. Sammandrag, af uppgifter angående läkarebesigtningar med beväringsmanskapet under
åren 1861—1880.............................................................................. 28.
Bil. a. Uppgift pa den förlust, som 1871—1880 årens beväringsklasser lidit genom utflyttningar
ur riket ................................................;................................... 36.
Bil. b. Tabell utvisande rikets folkmängd (utom Gotland) samt approberadt beväringsmanskap
under åren 1861—1880 ..................................................................... 38.
Tabell n:o 8. Uppgift å antalet rekryter och volontärer i och utom nummer, hvilka under åren
1861 till och med 1880 inträdt i tjenst vid armén ....................................... 89.
Tabell n:o. 4. Sammandrag af uppgifter å åldern vid antagande af rekryter, hvilka inträdt i
tjenst vid värfvade armén under åren 1876 till och med 1880 ........................ 40.
Tabell n:o 5. Sammandrag af uppgifter å åldern af rekapitulanter vid värfvade armén vid början
af deras fortsatta tjenstgöring, för så vidt denna tagit sin början under åren
1876 till och med 1880.............................................................................. 42.
Tabell n:o 6. Sammandrag af uppgifter å åldern vid antagandet af manskap, hvilket ånyo inträdt
i tjenst vid värfvade armén under åren 1876 till och med 1880 .............. 44.
Tabell n:o 7. Sammandrag af uppgifter å åldern vid antagandet af rekryter, hvilka inträdt i
tjenst vid indelta armén under åren 1876 till och med 1880 ........................... 46.
Tabell n:o 8. Sammandrag af uppgifter å åldern vid antagandet af volontärer, hvilka inträdt i
tjenst vid indelta armén under åren 1876 till och med 1880........................... 48,
121
Sid.
Tabell
n:o
9.
Sammandrag
af
uppgifter å åldern
vid antagandet af spel (spel i
nummer
och
trumslagare), hvilka för första gången inträdt i tjenst vid värfvade armén under
under ären 1876 till och med 1880 ........................................................... 50.
Tabell n:o 10. Sammandrag af uppgifter å åldern af spel (spel i nummer och trumslagare), som
rekapitulerat vid värfvade armén vid början af deras fortsatta tjenstgöring, för
så vidt denna tagit sin början under åren 1876 till och med 1880 .................. 52.
Tabell
n:o
11.
Sammandrag
af
uppgifter å åldern
vid antagandet af spel (spel i
nummer
och
trumslagare), hvilka ånyo inträdt i tjenst vid värfvade armén under åren 1876
till och med 1880................................................................................... 54.
Tabell n:o 12. Sammandrag af uppgifter å åldern vid antagandet af spel (spel i nummer och
trumslagare), hvilka inträdt i tjenst vid indelta armén under åren 1876 till och
med 1880................................................................................................ 56.
Tabell n:o 13. Sammandrag af uppgifter å den tjenstetid, hvartill de vid värfvade armén under
åren 1876 till och med 1880 antagne rekryter förbundit sig vid deras första inträde
i tjenst .......................................................................................... 60.
Tabell n:o 14. Sammandrag af uppgifter å den tjenstetid, hvartill rekapitulanter vid värfvade armén
förbundit sig, för så vidt denna tagit sin början under åren 1876 till och
med 1880................................................................................................ 62.
Tabell
n-.o
15.
Sammandrag
af
uppgifter å den tjenstetid, hvartill det vid värfvade
armén under
åren 1876
till
och med 1880 ånyo
antagne manskap förbundit sig
vid dess
förnyade
inträde i tjenst................................................................................ 64.
Tabell n:o 16. Sammandrag af uppgifter å det vid värfvade armén under åren 1876 till och med
1880 af gångna manskapets tjenstetid............................................
66.
Tabell n:o 17. Sammandrag af uppgifter å det vid indelta armén under åren 1876 till och med
1880 af gångna manskapets tjenstetid................................................,......... 68.
Tabell n:o 18. Sammandrag af uppgifter å de vid indelta armén under åren 1876 till och med
1880 afgångne volontärernes
tjenstetid......................................................... 72.
Tabell n:o 19. Sammandrag af uppgifter å antalet vid värfvade och indelta armén under åren
1876 till och med 1880 på i tabellen angifna grunder afgånget manskap ......... 76.
Tabell n:o 20. Sammandrag af tillfälliga afgången å manskapsstyrkan vid värfvade armén under
åren 1876 till och med 1880
..................................................................... 78.
Tabell n:o 21. Tabell utvisande såväl det vid armén år 1880 tjenande manskapets ålder inom hvart
femte år och medelåldern, som medelafgången för åren 1870—1879 och den deremot
svarande medeltjenstetiden vid hvarje regemente och kår ........................ 80.
Tabell n:o 22. Sammandrag af uppgifter å det vid värfvade armén under åren 1876 till och med
1880 afgångna spelets (spels i nummer och trumslagares) tjenstetid.................. 83.
Tabell n:o 23. Sammandrag af uppgifter å det vid indelta armén under åren 1876 till och med
1880 afgångna spelets (spels i nummer och trumslagares) tjenstetid.................. 84.
Tabell n:o 24. Sammandrag af uppgifter å under åren 1875—1877 ur tjensten afgångne (döde och
afskedade) underofficerares och korpralers (konstaplars) medeltjenstetid vid värfvade
garnisonerade armén ..................................................................... 86.
Landtförsvarskomiténs betänkande. IV.
16
122
Sid.
Tabell n:o 25 a. Uppgift å antalet enligt gamla staten pensionerade och den 1. Januari 1881 till
krigstjenst disponible officerare och underofficerare......................................... 87.
Tabell n:o 25 b. Uppgift å antalet enligt nya staten pensionerade och den 1. Januari 1881 till krigstjenst
disponible officerare och underofficerare............................................... 88.
Tabell n:o 26. Sammandrag af uppgifter å störtade eller kasserade nummerhästars tjenstetid vid
afgången under åren 1871—1880................................................................ 80.
Tabell n:o 27. Sammandrag af uppgifter å antalet nummer med och utan torp vid indelta armén
den 1. Januari 1881................................................................................. 90.
Tabell n:o 28. Sammandrag af uppgifter rörande bostadsförhållandena den 1. Januari 1881 bland
dem af indelta arméns soldater, som antingen icke bruka eller bebo sina torp,
eller ock icke äro med torp försedde ......................................................... 92.
Tabell n:o 29. Uppgift å kostnaden, enligt vederbörliga räkenskaper, för underhåll (matportion
med bröd) per man för hvarje tjenstgöring sdag af stamtruppen vid arméns
regementen och kårer under deras vanliga möten och öfningar åren 1871 till
och med 1880........................................................................................ 94.
Tabell n:o 30. Uppgift å kostnaden, enligt vederbörliga räkenskaper, för underhåll (matportion
med bröd) per man för hvarje tjenstgöring sdag af beväringsmanskapet vid arméns
regementen och kårer för åren 1871 till och med 1880 ........................ 96.
Tabell n:o 81. Uppgift på kostnaden, enligt vederbörliga räkenskaper, för beklädnads-, remtygsoch
utr ednings-p ersedlar samt kapotter per man för hvarje tjenstg örings dag
. af stamtruppen vid arméns regementen och kårer under åren 1871 till och
med 1880 .......................................................................................... 98.
Tabell n:o 32. Uppgift på kostnaden, enligt vederbörliga räkenskaper, för beklädnads-, remtygsoch
utr ednings-p ersedlar samt kapotter per man för hvarje tjenstgörmgsdag
af beväringsmanskapet vid arméns regementen och kårer under åren 1871 till
och med 1880.........................
100.
Tabell n:o 33. Sammandrag af uppgifter å medelbeloppet af remontprisen vid indelta kavaleriet
för åren 1871 till och med 1880 ............................................................... 102.
Tabell n:o 34. Uppgift på grund af vederbörliga räkenskaper å remonterings-(inköps-)kostnaden
per häst om året vid arméns värfvade kavaleri-, artilleri- och fortifikationstrupper
för åren 1871 till och med 1880 .................................................. 103.
Tabell n:o 35. Uppgift på kostnaden, enligt vederbörliga räkenskaper, för utfodring, medikamenter
och skoning per ''häst för hvarje tjenstgörmgsdag i garnison eller under
vapenöfning vid arméns kavaleri-, artilleri- och fortifikations-trupper under åren
1871 till och med 1880 ........................................................................... 104.
Tabell n:o 86. Uppgift på kostnaden, enligt vederbörliga räkenskaper, för stallpersedlar per häst
för hvarje tjenstgörmgsdag vid värfvade kavaleriet under åren 1871 till och
med 1880 .......................................  100
Tabell n:o 37. Uppgift på kostnaden, enligt vederbörliga räkenskaper, för hästlega per häst för
hvarje tjenstgörmgsdag af artilleriet och pontonierbataljonens legda hästar under
åren 1871 till och med 1880................................................................ 107.
123
Sid.
Tabell n:o 38 a. Öfverslag af marschaflöningskostnaden för en klass beväringsmanskap för samling
inom nuvarande beväringsområden till den inom området belägna infanterimötesplatsen,
under förutsättning af 1 krona 50 öres aflöning per marschdag med un-,
dantag af den första ............................................................................... 108.
Tabell n:o 38 b. Öfverslag af marschaflöningskostnaden för en klass beväringsmanskap för samling
inom nuvarande beväringsområden till den inom området belägna infanterimötesplatsen,
under förutsättning af 1 krona 50 öres aflöning per marschdag med
undantag af de tvenne första .................................................................... 109.
Tabell n:o 39. Sammandrag öfver bestridda utgifter å 4. hufvudtiteln samt dertill hörande kassor
och fonder åron 1874—1879 ..................................................................... 110.
Tabell n:o 40. Värde å rustning och rotering, beräknadt af kongl. skatteregleringskomitén......... 112.
Tabell n:o 41. Sammandrag af uppgifter å kostnader för och ersättning till i tabellen angifna
städer för deras skyldighet till ständig inqvartering .................................... 114.
Tabell n:o 42. Antal öfningsdagar för underofficerare, spel och manskap enligt nuvarande härordning
................................................................................................ 116.
